UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE (Statens offentliga utredningar 1913:4)

UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE

I FRÅGA OM

DEN CENTRALA STATSBOKFÖRINGEN

OCH KASSAKONTROLLEN

AVGIVET I JANUARI 1913 AV

KOMMITTERADE FÖR GRANSKNING AV STATENS
BOKFÖRING M. M.

STOCKHOLM 1913

ISAAC MARCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Till KONUNGEN.

Sedan för Kungl. Maj:t blivit erinrat, att föreskrifterna om
sammanförande i statskontoret av de olika ämbetsverkens räkenskaper
icke syntes fullt tillfredsställande, särskilt med hänsyn till behövlig -

heten av att en i möjligaste mån fullständig kontroll över statsräkenskapen
måtte kunna vinnas, uppdrog Kungl. Maj:t den 26 september
1902 åt undertecknade kommitterade att avgiva yttrande om
de ändringar i gällande bestämmelser rörande bokföringen i statskontoret,
vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa förslag om
sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring, som kunde
föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i statskontoret.

I anledning härav togo kommitterade, att börja med, kännedom
om såväl den centrala statsmedelsbokföringen i statskontorets riksbokslutsbyrå
som den till grund därför liggande primära bokföringen
hos statskontorets utgifts- och inkomstbyråer samt räntekammaren
ävensom hos övriga statsmedelsförvaltande ämbetsverk och myndigheter.
Därefter läto kommitterade utföra särskilda efter olika principer
planlagda försök till åstadkommande av en enhetlig, till kassakontroll
och månatliga översikter syftande central huvudbokföring. Sedan
dessa försök avslutats utverkade kommitterade Kungl. Maj:ts medgivande
att från samtliga medelsförvaltande ämbetsverk och myndigheter infordra
månatliga kassarapporter beträffande den löpande kassarörelsen
under år 1904.

Sedan dessa rapporter under ett års lopp inkommit och granskats,
samt till sin allmänna syftning befunnits i allt väsentligt tillfredsställande,
funno sig kommitterade böra för sitt fortsatta reformarbete
fastställa följande program:

l:o) Rikshuvudbokföringen skall innefatta kassakontroll och bör
utan särskild bearbetning av primärräkenskaperna lämna direkt material
till en budgetredovisning;

2:o) För att vinna kassakontroll öppnas i riksbanken en statsverkets
gemensamma gir oräkning, till vilken samtliga huvudförvaltningar
äga tillgång för insättningar och uttag;

3:o) Den centrala bokföringen grundas på månatliga kassarapporter
från samtliga medelsförvaltande ämbetsverk och myndigheter,
vilka kassarapporter böra vara uppställda fullkomligt enhetligt och
specifikt upptaga endast sådana poster, som äro för den centrala bokföringen
erforderliga;

4:o) Den primära bokföringen ordnas med månatliga avslutningar
sålunda att de specificerade uppgifter, som skola inflyta i kassarapporterna,
direkt och utan omgång därur framgå; den bör verkställas

efter ett och samma system för hela statsförvaltningen och i övrigt
utmärkas av enkelhet och reda;

5:o) I statskontorets riksbokslutsbyrå upplägges en huvudbok eller
liggare, i vilken månad för månad införas de poster, varom de från
ämbetsverken och myndigheterna inkommande kassarapporterna lämna
uppgifter. Denna liggare uppväxer månad för månad och bildar en rikshuvudbok,
så att på densamma kan efter årets slut grundas en budgetredovisning.
För varje riksstatens såväl inkomsttitel som utgiftsanslag
bör i denna huvudbok eller liggare återfinnas ett särskilt konto och
av dessa konti skall man under hela årets lopp vinna en ständig översikt
av samtliga inkomsttitlars och utgiftsanslags ställning.

Det program, kommitterade sålunda uppställde för sitt arbete,
var synnerligen vittgående och till sin innebörd genomgripande.^ Det
måste omfatta statsförvaltningens samtliga grenar och inverka på bokföringen
hos varje ämbetsverk eller myndighet.

En genomgående princip i den äldre statsbokföringen har varit,
att densamma grundats på anordningsbeslut. Med denna princip måste
brytas, om man ville vinna kassakontroll, och bokföringen måste därför
för framtiden hänföras till de utbetalda beloppen: kassaposterna. Kassakontrollen
befordras jämväl, såsom redan är antytt, genom inrättandet av
en statsverkets gemensamma giroräkning i riksbanken, å vilken alla
de till de olika huvudförvaltningarna inflytande medel direkt insättas
för varje särskild huvudförvaltnings räkning och från vilken alla de
olika förvaltningarna få genom checker bestrida de dem, enligt stat
eller eljest gällande föreskrifter, åliggande utgifter. Denna kassareform,
som närmast betingades av hänsyn till kontrollen, medförde också,
genom sammanförandet av statsverkets hela kassarörelse till en och
samma giroräkning, den ur finansiell synpunkt betydande fördelen av
minskat behov av kassaförlag för statsverket.

Den nyhet, som denna omläggning innebär, måste emellertid medföra
betydande förändringar i såväl arbetssättet som arbetsfördelningen
hos samtliga förvaltningar. I riksbokslutsbyrån måste upprättas eu
särskild avdelning för den centrala, oavbrutet fungerande kontrollen
över dragningar och insättningar å giroräkningen. Hos de särskilda
förvaltningarne måste icke blott bokföringen ordnas per kassa i stället
för per anordningsbeslut, utan också ett enhetligt checksystem införas,
direkt anslutet till bokföringen av utbetalningarna allt efter som dessa
förlöpt, samt ett dagligt rapportsystem anordnas beträffande dragna

checker (d. v. s. uttagningar från giroräkningen) samt för förvaltningar
skeende insättningar därå. Dessa rapporter måste regelbundet
utväxlas mellan förvaltningarne, riksbanken och riks.bokslutsbyrån, samt
en automatisk kontrollbokföring å denna byrå organiseras.

Men den äldre bokföringen hos förvaltningarne var icke blott
grundad på anordningsbeslut i stället för, som nu borde ske, på kassaposterna,
utan var tillika uteslutande en år.sredogörelse.

Någon ändring i det förhållandet, att ämbetsverken och myndigheterna
alltjämt skulle avgiva årsräkenskaper, kunde visserligen så
mycket mindre ifrågasättas, som dessa ämbetsverk och myndigheter
var och en för sig hava att avgiva redovisning för icke blott den de!
av den årliga statsbudgeten, som är åt dem till förvaltning upplåten,
utan även för andra, utanför budgeten stående förhållanden, avseende
såväl statens som enskildes, kommuners och korporationers ekonomi,
vilka förhållanden hänföra sig till kalenderår, vadan en för år avslutad
räkenskap är oundgänglig. Men den centrala bokföringens krav i avseende
å en fortlöpande kontroll å kassaförändringarna samt en ständig
översikt över anslagsbelastningen och de inflytande statsinkomsterna
betinga jämväl månatliga avslutningar av räkenskaperna. Detta föranleder
i sin ordning flerstädes ganska ingående förändringar i de för räkenskaperna
fastställda formulären och i arbetets organisation. Då de
månatliga kassarapporterna måste, för att underlätta den centrala bokföringen
och möjliggöra dess snabba utförande, vara fullkomligt enhetligt
uppställda, följer härav att också räkenskaperna hos de olika
ämbetsverken och myndigheterna skola uppställas efter enhetliga linjer,
och dessa räkenskaper böra i sin ordning, omedelbart och på ett ur
kontrollsynpunkt betryggande sätt, vid varje månadsavslutning giva vid
handen de poster, som skola inflyta i kassarapporterna.

Genom denna enhetlighet vinnes också en annan fördel, som icke
bör underskattas, nämligen att såväl tjänstemän som statsrevisorer och
andra, vilka hava att syssla med statsförvaltningen, sedan de vunnit
kännedom om uppställningen av eu räkenskap också inhämtat principerna
för uppställningen av samtliga statens räkenskaper och icke äro
nödgade att för fullgörande av dem åliggande granskningar eller undersökningar
föröda tid med att, såsom hittills i stor utsträckning varit
fallet, sätta sig in i alltjämt nya räkenskapssystem. Av enahanda skäl
borde vid den förestående räkenskapsomläggningen jämväl eftersträvas
den största möjliga enkelhet, översiktlighet och reda, egenskaper, som
icke alltid utmärkt den hittills brukliga statsbokföringen.

Det var från början för kommitterade fullt klart vilket också
torde tillräckligt framgå av vad som redan anförts — att genomförandet
av detta reformprogram .skulle medföra mycken tidsutdräkt.

Erfarenheten från andra länder hade dessutom givit vid handen
att man vid ett sådant reformarbete som det här ifrågavarande borde
framgå med en viss försiktighet. Det plägar nämligen alltid taga en
understundom icke ringa tid, innan tjänstemän, som invants i de äldre
formerna, med omdöme och säkerhet kunna tillämpa de nya föreskrifterna.
Och, såsom kommitterade redan förut vid avgivande den
10 sistlidne december av underdånigt förslag till förändrad rikshuvudbok,
anfört, skulle såväl den centrala bokföringen som den centrala
kontrollen utsättas för allvarliga faror, om ovisshet och trevande —
vore det än blott för en övergående tid — samtidigt uppstode inom
större delar av det vidsträckta bokföringsområdet.

Kommitterade ansågo sig därför böra, att börja med, endast
ifrågasätta vissa förberedande åtgärder för genomförande av den centrala
kassakontroll, som ingår i det föreliggande reformprogrammet. Föreskrifter
därom utfärdades också av Kungl. Maj:t, uppå kommitterades
förslag, genom nådiga kungörelsen den 8 april 1904 (Sv. 1. S. N:o 1<),
här införd under bil. A. Och i syfte att så småningom vänja vederbörande
redogörare vid principen om kassabokföring och månatliga
avslutningar, samt tillika ernå en för den centrala finansledningen
önskvärd månatlig översikt över kassaställningen på det hela, utverkade
kommitterade de föreskrifter för ämbetsverk och myndigheter
att insända vissa uppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå, som
innefattas i nådiga kungörelsen den 15 december 1905 (Sv. F. S. N:o 76).

Därefter och sedan vissa nödvändiga förarbeten blivit hos kommitterade
utförda, inkommo kommitterade till Eders Kungl. Maj.t med
förslag om utfärdande av de bestämmelser, som återfinnas uti nådiga
kungörelsen den 22 maj 1908, med föreskrifter för ämbetsverk och
myndigheter att inkomma med vissa uppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå
(Sv. F. S. Nio 50). Vid dessa uppgifters granskning hai
det visat sig möjligt att på grund av desamma verkställa ej mindre
månatliga kassabokslut än även vissa andra översikter över kassarörelsen.
Då kassarapporterna emellertid icke äro åtföljda av verifikationer, saknas
visshet om deras fulla tillförlitlighet, men även frånsett denna omständighet
kunna dessa uppgifter icke undgå att lämna mycket övrigt
att önska, så länge de olika ämbetsverkens och myndigheternas specialräkenskaper
icke varit uppställda på ett sådant sätt, att de bokföringsmässigt
givit vid handen de äskade uppgifterna, vilka alltså icke

direkt och utan särskild bearbetning därur framgått. För att det avsedda
ändamålet med rapporterna skulle vinnas var det därför nödvändigt,
att de olika verkens specialräkenskaper omarbetades därhän
att de avpassades för det nya systemet.

Början gjordes med länens räkenskaper, vilket närmast påkallades
av en inom Itiksdagen väckt tanke om lantränteriernas indragning.
Dessa räkenskaper omlades fullständigt efter de nya principerna genom
nådiga kungörelsen den 4 december 1908, med föreskrifter i anledning
av lantränteriernas indragning med 1909 års ingång, och nådiga beslutet
av samma dag, om fastställelse av formulär till räkenskaper för länen
att tillämpas från och med 1909 års ingång. Förslaget härom hade
avgivits av statskommissarien (''hr. L. Tenow samt landskamrerarne
A. Bökelund och G. Eiserman, av statsrådet och chefen för civildepartementet
särskilt tillkallade sakkunniga.

Därefter utarbetade kommitterades sekreterare förslag till formulär
för bokföringen i statskontoret samt till föreskrifter i anledning av
överflyttning på riksbanken av statsverkets kassarörelse ävensom förslag
till föreskrifter om statsverkets giroräkning i riksbanken. Efter att
hava av kommitterade granskats blevo dessa förslag av Eders Kungl.
Maj:t godkända och till efterlevnad från och med 1910 fastställda
genom nådiga kungörelser och beslut av den 10 december 1909.

Genom dessa nu omförmälda kungörelser och beslut, har sålunda
den här omhandlade reformen blivit till sina principer av Eders Kungl.
Maj:t fastslagen, och det gäller nu endast att fortgå på den redan
beträdda vägen och att följdriktigt utsträcka reformen till jämväl
övriga förvaltningsområden.

De för reformen centrala förlattningarne äro nådiga kungörelsen
den 22 maj 1908, med föreskrifter för ämbetsverk och myndigheter att
inkomma med vissa uppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå (Sv.
F. S. N:o 50), och nådiga kungörelsen den 10 december 1909, med föreskrifter
om statsverkets giroräkning i riksbanken (Sv. F. S. N:o 145).
I ill dessas innehåll i detalj anhålla kommitterade att få hänvisa (Bil.
B och C). Av den förra framgår, att månatliga kassarapporter för
den centrala bokföringens och kassakontrollens behov skola av samtliga
huvudförvaltningar avgivas, och vad dessa rapporter tillsvidare skola

innehålla. Denna kungörelse torde i vissa hänseenden böra förtydligas
samt föreskriften i inom. 5 utsträckas till att avse varje riksstatsanslags
månatliga belastning. Därmed torde emellertid kunna anstå, till dess
de förslag, som i denna skrivelse ifrågaställas, inkommit från vederbörande
ämbetsverk och myndigheter. Av den senare författningen
framgår, hur kontrollen funktionerar och hur giroräkningen — i samma
mån som reformen framskrider och allt flera förvaltningar undfå medgivande
att få sina medel å räkningen insatta och att därifrån bestrida
sina utgifter — successivt växer ut till vad den slutligen skall bliva: en
för statsverket gemensam giroräkning. För eu var av de ämbetsverk
och myndigheter, som anslutas till giroräkningen, utfärdas särskilda
nådiga kungörelser därom, avseende upphörandet av verkets eller
myndighetens egen kassarörelse och dennas överflyttande på riksbanken
förmedelst berörda giroräkning. Så var förhållandet med dels nådiga
kungörelsen den 10 december 1909 (Sv. F. S. N:o 148), angående vissa
ändringar i nådiga kungörelsen den 4 december 1908 med föreskrifter
i anledning av lantränteriernas indragning med 1909 års ingång (Bil.
D) och dels nådiga kungörelsen av samma dag (Sv. F. S. N:o 146),
med föreskrifter i anledning av överflyttning på riksbanken av statskontorets
kassarörelse (Bil. E). Och avsikten har varit, att kommitterade
skulle, allt eftersom bokföringsreformen kunnat utsträckas till
nya områden av statsförvaltningen, inkomma med underdånigt förslag
till föreskrifter om ytterligare överflyttande på riksbanken förmedelst
statsverkets giroräkning av den respektive ämbetsverk och myndigheter
åliggande kassarörelsen. Ett öppnande av giroräkningen i den
utsträckning, som åberopade nådiga kungörelse angående statsverkets
giroräkning förutsätter, kan nämligen icke — för så vitt dess användning
skall medföra verklig kassakontroll i och genom bokföringen —
företagas utan att samtidigt bokföringen undergår därefter lämpade
förändringar. Under det att alltså de centrala bestämmelserna i nu
omhandlade hänseende alltjämt äro att söka i nyss berörda nådiga kungörelse
den 10 december 1909, skall omkring densamma successivt
uppväxa ett antal supplerande kungörelser, var och en avseende den
speciella kassarörelsen för respektive ämbetsverk eller myndighet. Och
hand i hand härmed skola förändringarne i formulären för bokföringen
fortgå. Dessa förändringar betingas, såsom redan är antytt, dels av
den erforderliga kontrollen å den genom statsverkets giroräkning i
riksbanken förmedlade kassarörelsen, dels av kravet på förenklingar i
bokföringstekniken och av önskan att vinna ett för alla olika statsräkenskaper
enhetligt och lättfattligt bokföringssystem, dels slutligen

av behovet att jämväl under årets lopp överblicka kassa- och kapitalförändringarne
samt anslagsbelastningen och inkomsternas tillflöde.

Den räkenskapstyp, som för samtliga ämbetsverk och myndigheter
bör successivt genomföras, är av Eders Kungl. Maj:t angiven i och med
fastställandet av formulär för länens räkenskaper den 4 december 1908,
för statskontoret den 10 december 1909 samt för fartygsräkenskaperna
den 8 december 1911.

Såsom här ovan framhållits, bjuder försiktigheten att icke allt
för mycket forcera reformer av detta slag. Och vad speciellt angår
den här ifrågavarande, så har dess fullföljande måst tid efter annan
läggas å sido i avvaktan på andra frågor, av vilka den varit mer eller
mindre beroende och vid vilkas lösning kommitterades sekreterare fått
uppdrag att medverka. Så har särskilt varit fallet med den vid 1911
års riksdag beslutade budgetomläggningen, vid vars genomförande statskommissarien
Tenow under åren 1909 och 1910 var inkallad såsom
sakkunnig, och vilken omläggning medförde, att den här ifrågavarande
bokföringsreformen icke kommer att beröra de s. k. affarsdrivande verken,
bland vilka särskilt domänförvaltningen vid tiden för det slutgiltiga
beslutet om budgetomläggningen redan hunnit bliva föremål
för en ganska ingående och tidsödande behandling hos undertecknade
kommitterade.

Av riksstatens förändrade uppställning påkallades också det övergångsförslag
till förändrad rikshuvudbok, med vars uppgörande sekreteraren
varit jämte särskilda biträden sysselsatt under sistförflutna året
och vilket, efter granskning av kommitterade, blivit för Eders Kungl.
Maj:t framlagt med underdånig skrivelse den 10 december 1912.

De utredningsarbeten inom marinens förvaltningsområde och därmed
sammanhängande organisationsförslag, som sekreteraren haft sig
anförtrodda under åren 1911 och 1912, hava varit ägnade att belysa
det trängande behovet av reformer i den riktning, Eders Kungl. Maj:t,
uppå kommitterades förslag, beslutat, och för närvarande pågå, enligt
föreskriften i nådiga brevet den 4 juli 1910, i anslutning till den
centrala bokföringsreformen, detaljarbeten för förenkling av redovisningsväsendet
vid marinen, vilka arbeten utföras av särskildt tillkallade
sakkunniga under ordförandeskap av kommitterades sekreterare, som
har att å kommitterades vägnar meddela de sakkunniga erforderliga
direktiv.

Men även omedelbart efter Eders Kungl. Maj:ts beslut om genom -

förande av varje olika del av ifrågavarande bokförings- och kassareform
har sekreteraren måst ägna mycken tid och uppmärksamhet åt
det sätt, varpå vederbörande tjänstemän uppfattat och tillämpat de
nya bestämmelserna och ingripa rättande, där detta varit erforderligt;
och särskilt innebar organiserandet å statskontorets riksbokslutsbyrå
av en särskild avdelning för den centrala kassakontrollen och det därmed
i samband stående rapportväsendets inarbetande ett tidsödande
arbete, som måst av statskommissarien Tenow utföras i hans egenskap
av kommitténs sekreterare.

Såsom av det föregående inhämtas, ingår det allt ifrån början i
planen för det föreliggande reformarbetet att i och genom den centrala
bokföringen jämväl under det löpande året erhålla en överblick, månad
för månad, över anslagsbelastningen.

Emellertid har Riksdagen uti underdånig skrivelse den 31 maj
1911 uttalat, att det syntes vara angeläget, att åtgärder vidtoges, varigenom
kunde vinnas en ständig överblick över samtliga statsanslags
ställning; och Eders Kungl. Maj:t har genom nådig remiss den 30
december s. å. uppdragit åt kommitterade att inkomma med det utlåtande
och förslag till föreskrifter, vartill Riksdagens ifrågavarande
framställning kunde anses böra föranleda. Därefter har Eders Kungl.
Maj:t under den 18 november 1912 till kommitterade överlämnat, för
att tagas under övervägande vid avgivande av det sålunda anbefallda
utlåtandet, yttranden, som i samma ärende avgivits av arméförvaltningen
och marinförvaltningen.

I anledning härav hava kommitterade under hela år 1912 anställt
fortlöpande försök till utrönande av möjligheten att, innan ännu
specialräkenskaperna inom samtliga grenar av förvaltningen hunnit
omläggas efter de av kommitterade angivna och av Eders Kungl.
Maj:t godkända nya linjerna, ernå en någorlunda tillförlitlig kännedom
om den månatliga belastningen å varje särskilt anslag. I detta
syfte hava kommitterade från samtliga förvaltningar under året infordrat
uppgifter om denna belastning för varje månad, vilket skett
med användande av tilläggsblad till de kassarapporter, som anbefallts
genom nådiga kungörelsen den 22 maj 1908. Blanketterna till en
dylik kassarapport med tillhörande exempelvis valda tilläggsblad bifogas
(Bil. F). Det har vid dessa uppgifters samai''betande visat sig,
att om man frånser den ojämnhet, som blir eu följd därav att de

räkenskaper, från vilka kassarapporternas uppgifter äro hämtade, uppställas
efter olika principer, i vissa fall efter kassaprincipen och i
andra fall efter anordningsprincipen, så är den översikt, som redan nu
vinnes, dock ganska vägledande i avseende å den under året pågående
belastningen.

Det är därför kommitterades avsikt att alltjämt, intill dess på
reformerade räkenskaper grundade kassarapporter med fullständigt
detaljerade uppgifter om den verkliga månatliga kassabelastningen å
varje anslag kunna av samtliga ämbetsverk och myndigheter avgivas.,
under årets lopp för varje månad upprätta översikter över anslagsbelastningen
sådan denna framträder å de tilläggsblad till kassarapporterna,
varom nyss förmälts.

Huru dessa översikter komma att för varje huvudtitel te sig,
framgår av bilagan H.

Emellertid anse kommitterade — icke minst av hänsyn till önskvärdheten
att dessa översikter varda i möjligaste mån tillförlitliga —
att det är en angelägenhet av vikt, att bokföringsreformen numera
fortskyndas, sedan vederbörande redogörare och bokförare börjat vänja
sig vid månatliga kassarapporters avgivande och checkväsendets användande
i större utsträckning. Och det vill synas som om detta skulle
kunna med hopp om framgång ske därigenom att varje särskilt ämbetsverk
eller myndighet, som ännu icke berörts av denna reform, själv finge
inom angiven tid uppgöra erforderliga detaljförslag därtill, vadan
kommitterade nu anse sig böra göra underdånig hemställan därutinnan.
Undantag torde endast böra göras för marinens förvaltning, vars redovisnings-
och kassaväsende, såsom ovan omförmälts, redan är föremål för
behandling av särskilt tillkallade sakkunniga. Varje ämbetsverk eller
myndighet, till vilka reformen ännu icke sträckt sig, borde, sedan förebilder
nu finnas i de efter de nya principerna redan fastställda formulären
och i de om kassaväsendet utfärdade kungörelserna för statsverkets
giroräkning, statskontoret och länen, kunna, med ledning av
dessa, uppgöra förslag till nya formulär och supplementsföreskrifter beträffande
kassaväsendet, var och en för sitt räkenskaps- och kassaområde.
Direktiv och anvisningar kunna alltjämt lämnas av kommitterades
sekreterare. Och sedan de sålunda uppgjorda förslagen blivit till
Eders Ivungl. Maj:t ingivna, torde Eders Kungl. Maj:t vilja ytterligare
höra kommitterade däröver. Därest samtliga ännu återstående ämbetsverk
och myndigheter finge föreläggande att under innevarande års lopp,
de mindre förvaltningarne senast den 1 instundande november inkomma
till Eders Kungl. Maj:t med sådana förslag, skulle desamma kunna

av kommitterade, efter undfången remiss, granskas under loppet av
påföljande år, så att nya formulär för bokföringen och nya föreskrifter
för kassaväsendet skulle kunna för samtliga förvaltande ämbetsverk
och myndigheter tillämpas fullt enhetligt med ingången av år
1915 eller åtminstone 1916, från vilken tid alltså bokföringsreformen
skulle kunna vara slutgiltigt genomförd.

Under åberopande av vad sålunda anförts, få kommitterade i
underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes anbefalla följande
ämbetsverk och myndigheter, nämligen överståthållareämbetet, fångvårdsstyrelsen,
utrikesdepartementet, arméförvaltningen, lotsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, mynt- och justeringsverket,
kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen, statistiska centralbyrån,
överintendentsämbetet, patent- och registreringsverket, nationalmuseum,
karolinska mediko-kirurgiska institutet, veterinärinstitutet,
institutet för blinda och stuteriöverstyrelsen att var och en för sig
under loppet av innevarande år, de mindre förvaltningar ne senast den
1 instundande november inkomma med underdånigt förslag till ej mindre
föreskrifter beträffande den ämbetsverket eller myndigheten åliggande
kassarörelsen och bokföringen än även till de förändringar i gällande
räkenskapsformulär, som betinga genomförandet av följande principer:

l:o) kassarörelsens övertagande av riksbanken förmedelst statsverkets
giroräkning på enahanda sätt som i nådiga kungörelserna
den 4 december 1908 och den 10 december 1909 blivit föreskrift
beträffande länens och statskontorets kassarörelse, och förty upphörandet
av medelsrekvisitioner från statskontoret i vad sådana avse riksstatsanslag
och kassaförstärkning;

2:o) avgivande till statskontorets riksbokslutsbyrå av månatliga
kassarapporter av det innehåll bifogade formulär utvisa samt fullständigt
genomförande av bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 22 maj 1908;

3:o) räkenskapsposternas bokföring per kassa; samt

4:o) bokföringens verkställande och arbetets fördelning mellan
ämbetsverkets eller myndighetens kassa- och bokföringspersonal i huvudsaklig
överensstämmelse med det system, som genom nådiga brevet
den 4 december 1908 blivit fastställt för länens räkenskaper och genom

nådiga brevet den 10 december 1909 för statskontoret, och vilket
system blivit ytterligare angivet i de under samma dagar utfärdade
nådiga kungörelserna angående kassaväsendet och i nådiga brevet den
8 december 1911 angående bokföringen ombord å flottans fartyg.

Därest Eders Kungl. Maj:t bifaller vad kommitterade sålunda
föreslagit, anhålla kommitterade, att Eders Kungl. Maj:t täcktes meddela
de ifrågavarande ämbetsverken och myndigheterna, att närmare
upplysningar om det nya bokföringssystemet samt råd i avseende å
formulärens och föreskrifternas utarbetande kunna, i händelse av behov,
muntligen erhållas hos kommitterades sekreterare, statskommissarien
Chr. L. Tenow.

För överståthållareämbetet har å kommitterades kansli utarbetats
ett förslag till formulär till förändrade räkenskaper enligt det nya
systemet jämte ett utkast till författning i ämnet.

Därest Eders Kungl. Maj:t bifaller vad kommitterade här ovan
hemställt, torde dessa förslag få överlämnas till överståthållareämbetet
för att tagas i övervägande vid uppgörande av slutligt förslag i nu
förevarande hänseenden. Till överståthållareämbetet torde i samband
därmed jämväl remitteras medicinalstyrelsens underdåniga framställning
angående ändring i bokföringen av utbetalningar för medikolegala
besiktningar, vilken framställning i vad den avser utbetalningar i
Stockholm blivit genom nådig remiss den 27 januari 1911 till kommittén
överlämnad för att tagas under omprövning i sammanhang med
det förslag till förändring av överståthållareämbetets kassa- och redovisningsväsen,
som kommitterade kunde komma att avgiva.

Genom nådig remiss den 6 maj 1910 har Eders Kungl. Maj:t till
kommitterade överlämnat Riksdagens i underdånig skrivelse den 9 april
samma år gjorda framställning om uppläggande i rikshuvudboken av
ett särskilt konto för kommerskollegium för att tagas i övervägande
vid fullgörandet av det åt kommittén lämnade uppdrag.

Lika med Riksdagen anse kommitterade att i rikshuvudboken
bör uppläggas särskilt konto för kommerskollegium, så snart detta
ämbetsverk får sina räkenskaper så uppställda, att detta kan ske.

Kommitterade få därför i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes anbefalla kommerskollegium att, på enahanda sätt som
övriga här ovan angivna ämbetsverk och myndigheter, till Eders Kungl.
Maj:t inkomma med förslag i ämnet.

Stockholm den 13 januari 1913.

Underdånigst

L. ÅKERHIELM.

HANS WACHTMEISTER. K. LANGENSK1ÖLD.

Chr. L. Tenow.

Bil. A.

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse

angående vissa förberedande anordningar för genomförande av en

central kassakontroll;

given Stockholms slott den 8 april 1904.

Vi OSCAli, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes
Konung, göre veterligt: att Vi, på framställning av kommitterade för
granskning av statens bokföring, sedan fullmäktige i riksbanken yttrat
sig samt Vårt statskontor avgivit infordrat underdånigt utlåtande,
funnit gott i nåder förordna:

att det skall åligga de statsmedelförvaltande verk och myndigheter
samt redogörare, som äga giroräkning i ett riksbankens kontor;
att vid kassatimmens slut varje dag å blankett, som av riksbanken
tillhandahålles, till kontoret avsända uppgift om nummer och belopp
å varje assignation, som under samma dag utfärdats, varefter, enligt
vad fullmäktige i riksbanken meddelat, vederbörande riksbankskontor,
å sin sida, snarast möjligt efter ingången av varje ny månad, tillställer
verk, myndighet eller redogörare, som hos kontoret fått giroräkning
för sig öppnad, besked, innefattande ej mindre uppgift å vid månadsskiftet
innestående saldo än även specifikation till nummer och belopp
å de assignationer, som äro vid samma tidpunkt utelöpande;

att de statsmedelförvaltande verk och myndigheter samt redogörare,
som öppna räkning i riksbanken och skola lämna ovan föreskriven
uppgift över utfärdade assignationer, äga att därom i riksbanken
göra anmälan och uttaga de för uppgifterna avsedda blanketter;

att Våre befallningshavande och de övriga myndigheter och redogörare,
som i avseende på sin medelförvaltning äro underordnade central
huvudförvaltning men äga särskilda giroräkningar i riksbanken, skola,
efter det bankens sålunda avgivna månadsbesked blivit med de hos
myndigheten eller redogöraren förda anteckningar över kassarörelsen
jämfört och utredning beträffande möjligen befintliga skiljaktigheter ägt

rum, ofördröjligen översända nämnda besked jämte däröver till äventyrs
erforderliga förklaringar till den centrala huvudförvaltningen; samt
att vederbörande centrala verk ävensom sådana myndigheter och
redogörare, som icke i avseende på sin medelförvaltning äro underordnade
central huvudförvaltning, skola, efter mottagna bankbesked
beträffande såväl verkets eller myndighetens egna giroräkningar som
de underordnade myndigheternas och redogörarnes räkningar, föranstalta
om skyndsam granskning därav, varvid möjligen förefintliga
skiljaktigheter mellan de hos verket eller myndigheten förda anteckningar
över kassarörelsen och bankbeskeden böra utredas, varefter
samtliga bankbesked med däröver avgivna förklaringar skola ofördröjligen
översändas till statskontorets riksbokslutsbyrå för att därstädes
efter granskning förvaras.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1904.

Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta. Till
yttermera visso have Yi detta med egen hand underskrivit och med
Yårt Kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 8 april 1904.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

GUSTAF.

(L. S.)

(Finansdepartementet.) Ernst Meyer,

Bil. B.

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse

med föreskrifter för ämbetsverk och myndigheter att inkomma med
vissa uppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå;

given Stockholms slott den 22 maj 1908-

Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung,
göre veterligt: att Vi, på framställning av kommitterade för granskning
av statens bokföring och sedan vårt statskontor avgivit infordrat
underdånigt utlåtande, funnit gott i nåder förordna:

A) att det skall åligga följande ämbetsverk och myndigheter,
nämligen överståthållarämbetet, fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet,
arméförvaltningen, marinförvaltningen, lotsstyrelsen, medicinalstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, myntverket, kontrollverket, generaltullstyrelsen,
statistiska centralbyrån, överintendentsämbetet, patentoch
registeringsverket, nationalmuseum, karolinska mediko-kirurgiska
institutet, veterinärinstitutet, institutet för blinda, stuteriöverstyrelsen
samt domänstyrelsen ävensom Yåra befallningsliafvande i länen att för
varje månad inom den 20 i den andra därpå följande månaden och
således för januari inom den 20 mars, för februari inom den 20 april
o. s. v. till statskontorets riksbokslutsbyrå insända uppgifter beträffande
samtliga av dem handhavda medel av vad slag de vara må, i nedan
omförmälda hänseenden, nämligen:

l:o) uppgift å sammanlagda kassatillgången vid månadens utgång
hos ämbetsverkets eller myndighetens samtliga kassor, sådan denna
tillgång, utan hänsyn till olika slags medel, fördelar sig i a) kontant
behållning, b) fordran å giroräkning i riksbanken, c) fordran hos enskilda
banker, d) förskott eller annat tillgodohavande, som enligt den för
ämbetsverket eller myndigheten gällande bokföringsmetod må såsom
kontant kassatillgång bokföras;

2:o) specificerad uppgift såväl å de medelsförsändelser mellan
ämbetsverkets eller myndighetens särskilda kassor, vilka vid månadsskiftet
befinna sig under transport, som ock å utelöpande anvisningar,

vilka å ämbetsverkets eller myndighetens giroräkning dragits av underlydande
redogörare, men vid månadsskiftet ännu icke hunnit i räkenskaperna
debiteras;

3:o) specificerad uppgift å de försändelser av medel, som under
månadens lopp ägt rum från och till de ämbetsverk och myndigheter,
som här ovan under A) omförmälas, ävensom statskontoret (remisser);

4:o) uppgift å samtliga under månaden influtna inkomster, fördelade
på riksstatens särskilda inkomsttitlar samt fonder och diverse
verks medel, uppgift å de belopp, som influtit å konto för fordringar
och skulder i allmänhet samt å konti för utlånta medel och anmärkta
poster; uppgift å ersatta förskott; uppgift å de belopp, som blivit under
månaden utgiftsräkningarna gottgjorda, ävensom å de inbetalningar,
som förekommit å övriga, icke särskilt nämnda konti;

5:o) uppgift å samtliga under månaden verkställda kassautbetalningar,
sådana dessa fördela sig på riksstatens särskilda huvudtitlar
samt fonder och diverse verks medel; å ersatta överlevereringar och
gjorda utbetalningar å konto för fordringar och skulder i allmänhet
ävensom å konto för utgiftsrester från föregående år; å utbetalda förskott
samt gjorda utbetalningar å konti för utlånta medel och anmärkta
poster; uppgift å inkomsträkningarna påförda belopp ävensom å de
utbetalningar, som förekommit å övriga, icke särskilt nämnda konti;

B) att vid uppgivande, på sätt i mom. 4:o) och 5:o) här ovan
finnes föreskrivet, av influtna medel och verkställda utbetalningar
jämväl omföringar mellan särskilda konti, titlar och fonder skola medräknas
och förty behandlas såsom kassaposter;

C) att de uppgifter, som i nu omförmälda hänseenden meddelas
för december månad, skola vara åtföljda av en specifik uppgift å
samtliga vid årsskiftet befintliga utgiftsposter av beskaffenhet att, ehuru
ännu icke från kassan utbetalda, likväl i avseende å kapitalbokslutet
hänföra sig till det tilländagångna året och vilka förty varda vid
årsskiftet överförda till konto för återstående utgifter (utgiftsrester
från föregående år);

D) att, därest framdeles i rikshuvudboken kommer att intagas
konto för annat ämbetsverk eller annan myndighet än de i denna
kungörelse uppräknade, enahanda uppgifter skola inom den bestämda
tiden av detta ämbetsverk eller denna myndighet till statskontorets
riksbokslutsbyrå insändas;

E) att det skall åligga vederbörande tjänsteman i statskontoret
att inom samma tid avgiva uppgifter av enahanda slag beträffande
statskontorets kassarörelse;

F) att det skall åligga generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och
järnvägsstyrelsen att inom samma tid insända sådana uppgifter, som
omförmälas under A) mom. l:o) och 2:o) här ovan;

G) att det skall åligga riksbokslutsbyrån att tillhandahålla vederbörande
ej mindre blanketter till nu föreskrivna uppgifter än även
nödiga anvisningar beträffande blanketternas ifyllande ävensom att för
varje månad efter det dylika kassauppgifter inkommit, så fort ske kan,
däröfver upprätta sammandrag, som skall till chefen för finansdepartementet
överlämnas;

H) att nu omförmälda uppgifter skola första gången avgivas för
juli månad år 1908; skolande kassauppgifter för tiden intill juni månads
utgång innevarande år avgivas på grund av nådiga kungörelsen den
15 december 1905 med föreskrifter för ämbetsverk och myndigheter
att insända vissa uppgifter till statskontoret, vilken kungörelse därefter
upphcr att gälla.

Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta.
Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och
med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit.

Stockholms slott den 22 maj 1908.

(Finansdepartementet.)

GUSTAF.

(L. S.)

Carl Swartz.

Bil. C.

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse

med föreskrifter om statsverkets giroräkning i riksbanken;

given Stockholms slott den 10 december 1909.

Yi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung,
göra veterligt: att Yi, efter därom av kommittén för granskning av
statens bokföring m. m. framställt förslag och sedan Å årt statskontor
i ärendet sig yttrat samt överenskommelse träffats med fullmäktige i
riksbanken, funnit gott i nåder förordna som följer:

§ 1.

Statskontorets giroräkning i riksbanken skall upphöra från och
med den 1 januari 1910, då det å räkningen innestående tillgodohavandet
skall överföras till en räkning benämnd »statsverkets giroräkning».

§ 2.

Statsverkets giroräkning föres vid riksbankens huvudkontor. A
statsverkets sida företrädes räkningen av statskontoret.

Räkningen kontrolleras av statskontorets riksbokslutsbyrå. I rikshuvudboken
skall tillgodohavandet å räkningen upptagas såsom eu statsverkets
allmänna tillgång och icke såsom en statskontorets kontanta
behållning.

§ 3-

Mom. 1. Inbetalningar till ämbetsverk och myndigheter kunna, i
den utsträckning sådant varder särskilt medgivet, ske genom insättning
å statsverkets giroräkning för vederbörande verks och myndigheters

räkning. . .

Mom. 2. Insättning å giroräkningen kan ske vid varje riksbankens

kontor.

Ämbetsverk eller myndighet, för vars räkning insättning å giroräkningen
ägt rum, kommer att genom riksbankens kontor å den plats,
där ämbetsverket eller myndigheten har sitt säte, underrättas såväl om
de under nästföregående söckendag för dess räkning hos kontoret gjorda
insättningar som om de insättningar, vilka för samma verks eller myndighets
räkning blivit vid annat riksbankens kontor verkställda och
varom kontoret nästföregående söckendag erhållit meddelande. Sådan
underrättelse kommer att åtföljas av reversal, behörigen attesterat och
numrerat av kontoret, eller, där reversal icke använts, av uppgift om
den myndighet, som verkställt insättningen.

Mom. 3. Ämbetsverk eller myndighet, för vars räkning insättning
å giroräkningen ägt rum, skall varje dag till statskontorets riksbokslutsbyrå
insända specifik uppgift å alla de under nästföregående söckendag
av riksbankens kontor på platsen anmälda insättningarna. Blanketter
till dessa uppgifter skola av riksbokslutsbyrån tillhandahållas.

§ 4.

Mom. 1. Rätt att å statsverkets giroräkning utställa checker
tillkommer statskontoret genom dess räntekammare samt de övriga
ämbetsverk och myndigheter, vilka därtill äga Kungl. Maj:ts bemyndigande.

Mom. 2. Statskontorets riksbokslutsbyrå skall tillhandahålla vederbörande
erforderligt antal checkblanketter. Dessa böra avfattas enligt
formulär, som av riksbanken godkänts och tydligt angiva, att checken
inlöses vid vilket som helst av riksbankens kontor. Förrådet av dylika
blanketter skall under lås förvaras och vid slutet av varje halvår redovisas
hos riksbokslutsbyrån, varvid makulerade blanketter böra till
riksbokslutsbyrån återställas.

Mom. 3. Det skall åligga ämbetsverk och myndighet, som äger
utställa check å statsverkets giroräkning, att varje söckendag till riksbokslutsbyrån
och riksbankens huvudkontor insända uppgift om nummer
och belopp å varje check, som under nästföregående söckendag utfärdats
å statsverkets giroräkning. De blanketter, som komma att till
dessa uppgifter användas, skola upprättas efter samråd med riksbankens
huvudkontor och tillhandahållas av riksbokslutsbyrån.

§ 5.

Riksbankens huvudkontor kommer att senast varje onsdagsmiddag
eller, om helgdag då inträffar, söckendagen näst därefter tillhandahålla

riksbokslutsbyrån dels specifik uppgift å de belopp, vilka under nästföregående
vecka blivit statsverkets giroräkning vid huvudkontoret
gottskrivna, med angivande av det ämbetsverk eller den myndighet,
för vars räkning insättningen ägt rum, dels ock uppgift till nummei
och belopp å de checker, som under nästföregående vecka blivit statsverkets
giroräkning påförda, med angivande av det ämbetsverk eller
den myndighet, som utfärdat checken.

Tillika kommer riksbankens huvudkontor att lämna uppgift å det
saldo, samma räkning vid nästföregående veckoavslutning utvisat,

§ 6.

Det tillkommer riksbokslutsbyrån att med ledning av den i § 5
omnämnda uppgift från riksbankens huvudkontor lämna vederbörande
ämbetsverk och myndigheter meddelande om de av ämbetsverket eller
myndigheten utfärdade checker, som blivit av riksbanken inlösta och
giroräkningen påförda.

§ 7.

Vad i övrigt finnes föreskrivet om statskontorets giroräkning skall
hädanefter i tillämpliga delar avse statsverkets giroräkning, i följd varav
jämväl in visningar, som före innevarande ars utgång i vederbörlig ordning
skett å statskontorets giroräkning, men icke dessförinnan hunnit
av riksbanken inlösas, komma att paföras statsverkets giroräkning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1910, då alla mot
densamma stridande föreskrifter upphöra att gälla.

Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta. Till
yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 10 december 1909.

GUSTAF.

(L. S.)

(Finansdepartementet.) Carl Swartz.

Bil. D.

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse

med föreskrifter i anledning av lantränteriernas indragning
med 1909 års ingång;

given Stockholms slott den 4 december 1908
med däri genom nådiga kungörelsen den 10 december 1909 vidtagna ändringar.

Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung,
göra veterligt: att sedan Riksdagen uppå Vår nådiga proposition,
medgivit, att länsstyrelsernas kassarörelse skall från den 1 januari 1909
överflyttas på riksbankens skilda kontor i residensstäderna samt att Vi,
efter överenskommelse med fullmäktige i riksbanken, må meddela de
bestämmelser, som i avseende härå finnas erforderliga — Vi, som beslutat,
att lanträntmästartjänsterna skola indragas i mån dessa tjänsters
innehavare avgå, funnit gott, efter'' det Vårt statskontor i ärendet sig
yttrat och öfverenskommelse träffats med fullmäktige i riksbanken, i
nåder förordna som följer:

§ 1.

Alla medel, av vad slag de vara må, vilka den 31 december 1908
innestå i lantränterierna eller å tjänstens vägnar innehavas av länsstyrelsen
eller någon dess tjänsteman, skola, för så vitt de icke, enligt
gällande föreskrifter, må göras räntebärande genom insättning i enskild
bank, den 1 januari 1909 insättas i vederbörande riksbankskontor för
att genom dess försorg statskontorets giroräkning tillgodokomma.

§ 2.

Mom. 1. Den, som har att till länsstyrelsen göra en inbetalning,
skall insätta medlen i vederbörande riksbankskontor å statsverkets
giroräkning, oavsett om inbetalningen utgöres av statsmedel eller icke,

och därvid avlämna, förutom för riksbankens bokföring erforderlig
insättningsnota, dubbla reversal å de insatta medlen med angivande
av medlens natur. Riksbankskontoret kommer att, efter reversalens
numrerande i löpande följd för kalenderåret, å det ena reversalet meddela
insättaren kvitto å beloppet samt vid kassatimmens början påföljande
dag överlämna det andra reversalet till landskontoret med
åtecknat bevis, att medlen tillgodoförts statsverkets giroräkning.

Mom. 2. Då medel för länsstyrelsens räkning inkomma till riksbanken
med allmänna posten, kommer riksbanken att ofördröjligen,
likaledes med allmänna posten, till insättaren återsända det kvitterade
reversalet.

Mom. 3. Därest medel inkomma med allmänna posten direkt till
länsstyrelsen, skola desamma genom länsstyrelsens försorg i enahanda
ordning, som i mom. 1 sägs, insättas å statsverkets giroräkning.
K. K. den 10 december 1909.

§ 3.

Insättningarna skola, efter det landskontoret mottagit reversalen
från riksbanken, genom länsbokhållarens försorg bokföras, på sätt denna
dag fastställda formulär för länens räkenskaper utvisa, först i journalen
över inkomster och därefter å vederbörliga konton i landskontorets
inkomstbok.

§ 4-

Landskontoret skall varje söckendag till statskontorets riksbokslutsbyrå
insända specifik uppgift å alla under nästföregående söckendag
av riksbankens kontor på platsen anmälda, för länsstyrelsens räkning
verkställda insättningar å statsverkets giroräkning. Blanketter till
dessa uppgifter tillhandahållas av riksbokslutsbyrån. K. K. den 10
december 1909.

§ 5.

Riksbankens huvudkontor kommer att senast varje onsdagsmiddag
eller, om helgdag då inträffar, söckendagen näst därefter tillhandahålla
riksbokslutsbyrån specifik uppgift å de belopp, vilka under nästföregående
vecka blivit i de särskilda länen insatta å statsverkets giroräkning.
K. K. den 10 december 1909.

'' § 6.

Det åligger länsstyrelsen att såväl direkt från landskontoret som
hos riksbankens kontor tillhandahålla insättare blanketter till reversal.

§ 7-

Då utbetalning av medel skall äga rum, skall, utom i de fall,
som omförmälas i § 19, länsbokhållaren, efter granskning av de till
ärendet hörande handlingar, till- eller afstyrka medlens utanordnande.

§ 8-

Länsstyrelsens anordningsbeslut, som, där så befinnes lämpligt,
må tecknas å själva akten medelst användande av stämpel, skall innehålla
föreskrift rörande den anordningstitel, varå utgiften bör i räkenskapen
avföras och huru det anordnade beloppet, enligt vad i § 10
finnes angivet, skall genom landskontorets försorg likvideras; och skall
beslutet undertecknas av länsstyrelsen, på sätt om utgående expedition
är stadgat.

§ 9-

Omedelbart efter det länsstyrelsen fattat beslut i anordningsfrågan,
böra åtgärder vidtagas för medlens utbetalande; och skall samtidigt
därmed behörig bokföring verkställas först i journalen över utgifter
och därefter å vederbörliga konton i utgiftsboken.

§ io.

Mom. 1. I de fall, då utbetalningar skola äga rum till personer,
vilka icke infinna sig å landskontoret för erhållande av likvid, skall
likviden verkställas medelst postanvisning, såvitt detta med hänsyn till
beloppets storlek kan ske, men eljest genom en å riksbanken utställd
check, som tillställes vederbörande i rekommenderat brev. Sålunda
utfärdade postanvisningar skola vid avlämnandet till postkontoret likvideras
medelst en å riksbanken utställd check.

Därest emellertid person, till vilken check sålunda bör utställas,
är bosatt å ort, där bankinrättning eller filial av sådan icke finnes,

eller då i särskilt fall sådant finnes vara för åstadkommande av skyndsam
likvid erforderligt, må checken ställas till riksbankens order och överlämnas
till riksbanken, som ombesörjer att medlen komma vederbörande
tillhanda.

Mom. 2. I alla övriga, nu ej nämnda fall, skall anordningarnas
likviderande ske genom utlämnande, mot kvitto, av check utställd å
riksbanken.

Mom. 3. Länsbokhållaren är ansvarig för att check till behörig
person utlämnas. K. K. den 10 december 1909.

§ 11

Länsstyrelsens checker skola för varje kalenderår numreras i löpande
nummerföljd, ställas till viss man och underskrivas av landskamreraren
med kontrasignation av länsbokhållaren, som jämte landskamreraren
är ansvarig därför att check är ställd till den, som enligt verifikationer
och anordningsbeslut äger att lyfta utanordnat belopp; och får check
icke utställas till tjänsteman, som underskrivit eller kontrasignerat
densamma.

§ 12.

Länsbokhållaren skall ansvara för verifikationshandlingarnas och
checkblanketternas behöriga förvarande ävensom ombesörja, att riksbankens
attester om verkställda utbetalningar och postverkets inlärnningsbevis
rörande de i § 10 mom. 1 här ovan omförmälda rekommenderade
brev och postanvisningar biläggas anordningshandlingarna.

§ 13-

Riksbokslutsbyrån skall tillhandahålla länsstyrelserna erforderligt
antal checkblanketter. Dessa böra avfattas enligt formulär, som av
riksbanken godkänts och tydligt angiva, att checken inlöses vid vilket
som helst av riksbankens kontor.

Förrådet av dylika blanketter skall under lås förvaras och vid
slutet av varje halvår av länsstyrelsen redovisas hos riksbokslutsbyrån,
därvid makulerade blanketter böra till riksbokslutsbyrån återställas.
K. K. den 10 december 1909.

§ 14.

Riksbokslutsbyrån översänder första söckendagen i varje vecka
till vederbörande landskontor specifik uppgift å alla checker, som av
landskontoret utställts och av riksbanken under den näst sista veckan,
enligt från riksbankens huvudkontor till riksbokslutsbyrån inkomna
uppgifter, inlösts och giroräkningen påförts. De från riksbokslutsbyrån
sålunda inkomna uppgifterna skola i särskilt band såsom verifikationer
bifogas landsboksräkenskapen.

Länsbokhållaren har att med journalen jämföra de från riksbokslutsbyrån
ankomna uppgifterna om inlösta checker och tillse vilka
checker utelöpa, samt att, då anledning därtill förefinnes, giva vederbörande
anmaning att förete checken till inlösen. K. K. den 10 december
1909.

§ 15.

Till upplysning om behörigheten av underskrifterna å checkerna
skola länsstyrelserna för varje år och dessutom vid inträffande förändringar
under året till riksbankens samtliga kontor insända uppgift
å de personer, som äro behöriga att underskriva och kontrasignera
check, ävensom deras namnteckningar.

§ 16.

Det skall åligga landskontoren att varje söckendag till riksbokslutsbyrån
och till riksbankens huvudkontor insända uppgift om nummer
och belopp å varje check, som under nästföregående söckendag utfärdats
å statsverkets giroräkning.

Blanketter till dessa uppgifter tillhandahållas av riksbokslutsbyrån.
K. K. den 10 december 1909.

§ 17-

Riksbankens huvudkontor kommer att senast varje onsdagsmiddag
eller, om helgdag då inträffar, söckendagen näst därefter tillhandahålla
riksbokslutsbyrån uppgift till län, nummer och belopp å de
checker, som under nästföregående vecka blivit statsverkets giroräkning
påförda, ävensom å det saldo, samma räkning vid nästföregående
veckoavslutning utvisat. K. K den 10 december 1909.

§ 18.

Medel, som hittills omhänderhafts av landssekreterare eller landskamrerare
eller annan tjänsteman vid länsstyrelsen, skola hädanefter
förvaltas och bokföras, på sätt om diverse medel är föreskrivet, och
må förty s. k. tjänstekassor icke vidare inom länsstyrelserna förekomma;
dock må länsstyrelsen till bestridande av mindre, löpande utgifter för
skrivmaterialier och dylikt ställa till landssekreterarens och landskamrerarens
disposition lämpligt förskott, dock ej över 500 kronor.

§ 19.

I alla de fall, då medel enligt gällande föreskrifter eller sakens
natur förvaltas av landskansliet, skola anordningarna beträffande sådana
medel utfärdas å landskansliet, på landssekreterarens föredragning.
Anordningarnas bokföring och likviderande skola därefter av landskontoret
ombesörjas.

§ 20.

De handlingar, blanketter o. d., som enligt särskilda författningar
nu förvaras i länens ränterier, skola efter beskaffenheten omhänderhavas
av landskansliet eller landskontoret enligt länsstyrelsens föreskrift.

§ 21.

Där i allmän författning finnes föreskrivet, att medel skola i
ränteriet nedsättas, levereras eller lyftas, skall sådant, under i denna
kungörelse föreskrivna former, äga rum hos länsstyrelsen.

§ 22.

Den i kungl. kungörelsen den 15 december 1905 föreskrivna
inventering skall förrättas av landshövdingen eller den han i sitt ställe
förordnar eller, för den händelse sådant förordnande vid landshövdingens
förfall icke meddelats, av den magistratsperson, som på anmälan
av länsstyrelsen därtill av magistraten i residensstaden blivit
utsedd. Denna inventering skall omfatta, förutom av landssekreteraren

och landskamreraren omhänderhavda förskottsmedel och till medelsredovisningarna
hörande värde- och säkerhetshandlingar, jämväl blanketter
till kvittenser å erlagd bevillning för utländska handlande,
checkblanketter samt andra dylika handlingar; ägande landshövdingen
att även å andra tider, då han finner omständigheterna det påkalla,
verkställa dylik inventering.

§ 23.

De pensionsutbetalningar för folkskollärarnes pensionsinrättning
och änke- och pupillkassa, elementarlärarnes vid allmänna läroverken
änke- och pupillkassa, arméns pensionskassa och flottans pensionskassa,
vilka hittills ägt rum genom lantränteriernas försorg, skola hädanefter
av vederbörande pensionsinrättningar, i de fall där utbetalningen
icke lämpligen kan ske med allmänna posten, verkställas genom anlitande
av postsparbanken, efter med dennas styrelse träffad överenskommelse,
eller på annat sätt; och må pensionsinrättning för sådant
ändamål jämväl kunna direkt hänvända sig till kronobetjäningen, i
vilket fall emellertid erforderliga medel skola av inrättningen kronobetjäningen
tillhandahållas.

§ 24.

Nuvarande lanträntmästare skall under sin återstående tjänstetid
biträda å landskontoret med de göromål, som honom av länsstyrelsen
anvisas, och är han, såvitt göromålen sammanfalla med förutvarande
lantränterigöromål, underkastad enahanda ansvar, som hittills honom
ålegat.

§ 25.

Länsstyrelsen äger, på landskamrerarens föredragning, bevilja i
tjänst kvarstående lanträntmästare semester och tjänstledighet samt
förordna om honom åliggande göromåls bestridande genom annan
lämplig person.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1909, då alla mot
densamma stridande föreskrifter upphöra att gälla.

Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta.
Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och
med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit.

Stockholms slott den 4 december 1908.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

(L. S.)

(Civildepartementet.)

Hugo Hamilton.

Bil. E.

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse

med föreskrifter i anledning av överflyttning på riksbanken av
statskontorets kassarörelse;

given Stockholms slott den 10 december 1909.

Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung,
göra veterligt: att Vi, som, uppå därom av kommittén för granskning
av statens bokföring m. in. framställt förslag, beslutat, att statskontorets
kassarörelse skall från och med den 1 januari 1910 överflyttas på riksbanken,
funnit gott, efter det Vårt statskontor i ärendet sig yttrat
och överenskommelse träffats med fullmäktige i riksbanken, i nåder
förordna som följer:

§ 1.

Mom. 1. Ämbetsverk och myndigheter, vilka hava särskilda konti
i rikshuvudboken, skola, direkt och utan förmedling av statskontoret,
å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta sådana medel, som det
hittills ålegat dem att leverera till statskontoret.

Mom. 2. Vid medlen skall fogas för riksbankens bokföring
erforderlig insättningsnota. Riksbanken meddelar ämbetsverket eller
myndigheten kvitto å insättningen. Det från riksbanken mottagna
kvittot eller annan handling, som styrker insättningen, skall av ämbetsverket
eller myndigheten bifogas räkenskapen som verifikation till insättningen.

Mom. 3. Samtidigt med insättningen skall ämbetsverket eller
myndigheten å av statskontorets riksbokslutsbyrå tillhandahållen blankett
meddela nämnda byrå uppgift om insättningsbeloppets storlek.

Mom. 4. Därest medlen äro av natur att böra tillgodoföras någon
av de av statskontoret förvaltade fonder eller diverse medel, skall av
insättaren meddelande därom jämväl expedieras till statskontorets

fondbyrå på tid och sätt statskontoret äger bestämma. Efter det i
sådant fall fondbyrån uppdebiterat medlen å vederbörlig fonds eller
diverse medels konto, skall den inkomna uppgiften av fondbyrån överlämnas
till räntekammaren för bokföring på sätt formulären utvisa.

§ 2-

Mom. 1. Andra ämbetsverk eller myndigheter, än de i § 1 omförmälda,
ävensom enskilda personer, vilka hava att till statskontoret
göra en inbetalning, skola, oavsett om inbetalningen avser statsmedel
eller icke, insätta medlen i riksbanken å statsverkets giroräkning med
angivande att insättningen sker för statskontorets räkning. Insättningen
kan äga rum antingen hos huvudkontoret eller hos något av
riksbankens övriga kontor och skall åtföljas dels av för riksbankens
bokföring erforderlig insättningsnota dels ock av dubbla reversal å de
insatta medlen med angivande av medlens natur. Det åligger statskontoret
att såväl direkt från räntekammaren som hos riksbankens
huvudkontor tillhandahålla insättare blanketter till reversal.

Mom. 2. Å det ena reversalet meddelar riksbankskontoret insättaren
kvitto å beloppet.

Har den för statskontorets räkning gjorda insättningen ägt rum
vid annat riksbankens kontor än huvudkontoret, avsändes det andra
reversalet till sistnämnda kontor.

Mom. 3. Reversalen numreras av huvudkontoret i löpande följd
för kalenderåret och överlämnas så snart ske kan till räntekammaren
med åtecknat bevis att medlen tillgodoförts statsverkets giroräkning.

Mom. 4. Då medel för statskontorets räkning inkomma till riksbanken
med allmänna posten, kommer riksbanken att ofördröjligen,
likaledes med allmänna posten, till insättaren återställa det kvitterade
reversalet.

Mom. 5. Därest medel inkomma med allmänna posten direkt till
statskontoret, skola desamma genom statskontorets försorg i enahanda
ordning, som i denna § sägs, insättas å statsverkets giroräkning.

Mom. 6. Av ämbetsverk eller myndigheter, som icke hava särskilda
konti i rikshuvudboken, eller av enskilda personer för statskontorets
räkning gjorda insättningar å statsverkets giroräkning skola,
efter det räntekammaren mottagit reversalen från riksbanken, bokföras.
på sätt denna dag fastställda formulär för statskontorets räkenskaper
utvisa, först i journalen över inkomster och därefter å vederbörliga
konton i statskontorets inkomstbok. Om medlen skola tillkomma någon

av de av statskontoret förvaltade fonder eller diverse medel, skall insättningen
jämväl bokföras av statskontorets fondbyrå och gottskrivas
vederbörande fonds eller diverse medels konto.

Mom. 7. Räntekammaren skall varje söckendag till riksbokslutsbyrån
avlämna specifik uppgift å varje under nästföregående söckendag
i riksbanken för statskontorets räkning gjord insättning enligt de inkomna
reversalen.

§ 3.

Mom. 1. Då utbetalning av medel lios statskontoret skall äga
rum, åligger det vederbörande revisor att, efter granskning av de till
ärendet hörande handlingar, genom påskrift å akten eller särskild
därvid fogad promemoria till- eller avstyrka medlens utanordnande.
Om utbetalningen tillstyrkes, upprättar revisorn anordning å beloppet
samt verkställer bokföring under vederbörlig utgiftstitel eller fond i
anteckningsboken. Därefter överlämnas akten till föredragande statskommissarien.

Mom. 2. Statskontorets anordningsbeslut, som, där så finnes
lämpligt, må tecknas å själva akten, därvid jämväl stämpel kan komma
till användning, skall innehålla föreskrift rörande den anordningstitel,
under vilken utgiften skall i räkenskapen avföras och huru det anordnade
beloppet, enligt vad här nedan i § 4 finnes närmare angivet,
skall genom räntekammarens försorg likvideras; och skall beslutet
undertecknas av generaldirektören och föredraganden med vederbörande
revisor såsom kontrasignant.

Mom. 3. Anordningar å länen må icke vidare förekomma, utan
böra alla anordningar, även om det utanordnade beloppet skall utgå
till person, som är bosatt utanför huvudstaden, direkt likvideras från
räntekammaren. I alla sådana fall, där direkt likvid icke lämpligen
kan äga rum, anmodar statskontoret vederbörande länsstyrelse att utanordna
beloppet och avföra detsamma i länsräkenskapen under vederbörlig
anslagstitel eller fond.

§ 4.

Mom. 7. Omedelbart efter det statskontoret fattat beslut i anordningsfrågan
böra åtgärder vidtagas för medlens utbetalande, och
skall förty akten överlämnas till räntekammaren, som verkställer likviden
på sätt här nedan närmare angives. Samtidigt med utbetalningen bok -

föras de utanordnade och likviderade beloppen först i journalen över
utgifter och därefter å vederbörliga konton i utgiftsboken.

Mom. 2. I de fall, då utbetalningar skola äga rum till personer,
vilka icke infinna sig å räntekammaren för erhållande av likvid, skall
likviden verkställas medelst postanvisning, så vitt detta med hänsyn
till beloppets storlek kan ske, men eljest genom eu å riksbanken utställd
check, som tillställes vederbörande i rekommenderat brev. Sålunda
utfärdade postanvisningar skola vid avlämnandet till postkontoret
likvideras medelst en å riksbanken utställd check.

Därest emellertid person, till vilken check sålunda bör utställas,
är bosatt å ort, där bankinrättning eller filial av sådan icke finnes,
eller då i särskilt fall sådant finnes vara för åstadkommande av skyndsam
likvid erforderligt, må checken ställas till riksbankens order och
överlämnas till riksbankens huvudkontor, som ombesörjer, att medlen
komma vederbörande till handa.

Mom. 3. I alla övriga nu ej nämnda fall skall anordningens
likviderande ske genom utlämnande, mot kvitto, av check utställd å
riksbanken.

Mom. 4. Räntmästaren är ansvarig för att check utlämnas till
behörig person.

§ 5.

Statskontorets checker skola för varje kalenderår numreras i
löpande nummerföljd, ställas till viss man och underskrivas av räntmästaren
och kamreraren å räntekammaren, vilka båda äro ansvariga
därför att check är ställd till den, som enligt verifikationer och anordningsbeslut
äger att lyfta utanordnat belopp. Check får icke utställas
till tjänsteman, som underskrivit densamma.

§ 6-

Räntmästaren och kamreraren å räntekammaren skola gemensamt
ansvara för verifikationshandlingarnes och checkblanketternas behöriga
förvarande ävensom ombesörja, att riksbankens attester om verkställda
utbetalningar och postverkets inlämningsbevis om rekommenderade
brev och postanvisningar biläggas anordningshandlingarna.

§ 7.

Erforderligt antal checkblanketter skola räntekammaren tillhandahållas
av riksbokslutsbyrån. Förrådet av dylika blanketter skall vid
slutet av varje halvår av räntekammaren redovisas hos riksbokslutsbyrån.

§ 8.

Riksbokslutsbyrån skall sista söckendagen i varje vecka till räntekammaren
överlämna specifik uppgift till nummer och belopp å alla
av räntekammaren utställda checker, som enligt från riksbanken inkomna
besked av riksbanken under nästföregående vecka inlösts;
skolande berörda av riksbokslutsbyrån avlämnade uppgifter i särskilt
band såsom verifikation bifogas räkenskapen.

Kamreraren å räntekammaren har att med journalen jämföra de
från riksbokslutsbyrån ankomna uppgifterna om inlösta checker och
tillse vilka checker utelöpa samt att, då anledning därtill förefinnes,
giva vedei''börande anmaning att förete checken till inlösen.

§ 9.

Till upplysning om behörigheten av underskrifterna å checkerna
skall statskontoret för varje år och dessutom vid inträffande förändringar
under året till riksbankens samtliga kontor insända uppgift
å de personer, som äro behöriga att underskriva check, ävensom deras
namnteckningar.

§ io.

Det skall åligga räntmästaren och kamreraren å räntekammaren
att varje söckendag till riksbokslutsbyrån och till riksbankens huvudkontor
överlämna uppgift om nummer och belopp å varje check, som
under nästföregående söckendag utfärdats å statsverkets giroräkning.

De blanketter, som komma att till dessa uppgifter användas, tillhandahållas
av riksbokslutsbyrån.

§ 11-

Det tillkommer riksbokslutsbyrån att tid efter annan och minst
en gång i månaden undersöka, huruvida de till byrån från räntekammaren
inkomna uppgifterna om dragna checker överensstämma
med räntekammarens bokföring i utgiftsjournalen av utgivna belopp.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1910, då alla mot
densamma stridande föreskrifter upphöra att gälla.

Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta. Till
yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och me d
Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 10 december 1909.

(Finansdepartementet.)

GUSTAF.

(L. S.)

Carl Swartz.

✓

Blankett till

Bil. F.

Kassarapport

för

från

månad 19.......

......... (huvadförvaltning).

Bilaga Debet

Kassabehållning vid månadens början ............................

! Under månaden influtna inkomster ..................................

j Utgiftsriikningarna under månaden gottgjorda belopp (utgifts anslagen

enskilt tillhörande uppbördsmedel) ..................

Under månaden ankomna remisser ....................................

I »

influtet å konto: fordringar och skulder i allmänhet
...................................................

influtet å konto: ullånta medel ..................

ersatta förskott ......................................

influtet å konto: anmärkta poster ...............

Kassautgifter under månaden............................................. U j

Inkomsträkningarna under månaden påförda belopp ..................

| Under månaden avgångna remisser.................................... E.

| » » ersatta överlevereringar....................................

» » gjorda utbetalningar å konto: fordringar och

skulder i allmänhet ......................................

» » utbetalda förskott . .........................................

» » gjorda utbetalningar å konto: utgiftsrester från

föregående år .......................................... ......

» » gjorda utbetalningar å konto: utlånta medel .........

» » » » » » : anmärkta poster.....

Kassabebållning vid månadens slut

Kredit

Summa

Bil. A till ........................................ månads år 191... rapport från

Inkomster.

Influtet under

RIKSSTATSINKOMSTER. m&naden

Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar............................................................................... ...............

2. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ................. ..................j...............

b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning................^ ..........-

c. Bevillningsavgifter för säl skilda förmåner och rättigheter''

bevillning .......................................................... j---...............”•

d. Stämpelmedel, arvskatt inberäknad, bevillning............................... ..................

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ..................................................................................!”•

b. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning .......................................... ............... ■

c. Sockerskatt, bevillning ............................................ ••• •••

d. Punschskatt, bevillning ...........................................•]................. ...............

e. Maltskatt, bevillning ...............................................I...............I--- ...............•••

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Fyr- och båkmedel .....................................................................................

2. Lotspenningar .............................................................. !•••! i''"

3. Bidrag till försäkringsinspeklionen ................................................ ............... <■■■

4. Bidrag till bankinspektionen .......................................................... .................

5. Inkomst av myntning och justering ................................ .................. ................

6. Patent- och varumärkes- samt regislreringsavgifter.......................... .............. •••

7. Kontrollstämpelmedel...................................................... ...................................

8. Terminsavgifter från läroverken.........................................................................

9. Avgifter för granskning av biografbilder.............................................................

10. Diverse inkomster .................................................................................

Säger egentliga statsinkomster .............

Transport

Transport			Influtet under månaden



			\|..............
Säger riksstatsinkomster			•

FONDERS M. FL. INKOMSTER.

Sfiger fonders m. fl. inkomster I

Summa

Bil. B till ........................................ månads år 191... rapport från

Utgiftsräkningarna gottgiorda belopp.

Statsmedel

I.	Första	huvudtileln
II.	Andru	d:o
III.	Tredje	d:o
IV.	Fjärde	d:o
V.	Femte	d:o
VI.	Sjätte	d:o
VII.	Sjunde	d:o
VIII.	Åttonde	d:o
IX.	Nionde	d:o
X.	Tionde	d:o

Influtet under månaden

Ordinarie ! Extra

staten > staten

Säger statsmedel
Transport

. Transport Fonders m. fl. medel.	Influtet underl mänaden

	"‘i *







0

■


	...............
■



1 ;
............


.................................................................................................................




Summa		1

Tilläggsblad*) till bil. B till ........................ månads år 1914 rapport från

An slags titels -

Inbetalt under månaden

Ordinarie Extra

anslag ] anslag

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

191... års riksstatsanslag.

A. Departementet.

Departementschefen .........................................................

Departementets ardelning av Kungl. Maj:ts kansli.............

Provisorisk lönereglering för departementet, förslagsanslag
Andre ledamot å departementets avdelning för lagärenden ...

Extra föredragande .........................................................

Vissa kostnader för straffregistret .................................

Tilläggsanslag för amanuenser in. ...................................

Departementschefens ombud för tillsyn över tryckta skrifters
allmängörande, förslagsanslag ...................................

B. Lagberedningen m. m.

Lagberedningen ...........................................................

Förberedande utredning angående en rättegångsreform ......

O. Justitiekanslersämbetet.
Jnstitiekanslersexpeditionen .........................................

D. Rättsskipningen.

Högsta domstolen ..................................................

Nedre justitierevisionen:

Avlöningar, arvoden m. m.......................................

Extra vaktmästare .................................................

Svea hovrätt:

Hovrätten med därunder lydande justitiestat
Extra division i hovrätten ..........................

Transport

'') Avm. För varje huvudtitel särskilda tilläggsblad.

LO LO

An-		Inbetalt	under månaden
slags- titels n:r		Ordinarie anslag	Extra anslag
	Transport
H 7	Göta hovrätt med därunder lydande justitiestat .................. Hovrätten över Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat .................................................................. Krigshovrätten:
8	Avlöningar .................................................................
9	Arvoden åt hovrättens ordförande och militära ledamöter...
10	Löneförbättring åt hovrättens vaktmästare........................
11	Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag.....
12 13	Medikolegala besiktningar, förslagsanslag ........................ Ersättningar åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötes-andelar, förslagsanslag ...............................................
14	Resestipendier åt domare .................................................
15 l	Understöd för »Nytt juridiskt arkiv» ................................. E.'' Fångvården.
1 2 a 2 b 3 4	Fångvårdsstyrelsen ......................................................... Fångars vård och underhåll: Bestämt anslag............................................................ Förslagsanslag........................................................... Avlöningsförbättring för år 1913 åt predikant vid fängelset i Växjö ....................................................................... Älderstillägg för eu del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården			...............
5 H 7	anställda ämbets- och tjänstemän, förslagsanslag ........... Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd ............ Nybyggnads- och andra arbeten vid centralfängelset å Lång-holmen ..................................................................... Elektrisk belysningsanordning i det beslutade nya central-fängelset i Malmö .........................................................
8 1	Byggnadsarbeten vid tvångsarbetsanstalten i Norrköping..... F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar åt tjänstemän, högst ....................................
2	Till kost och beklädnad åt eleverna in. m., förslagsanslag

Transport

	Inbetalt under månaden
An-	!
slags-
titels	Ordinarie Extra
n:r	anslag anslag
	Transport................................
	Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:
3	Hyresersättning för uppfostringsanstalt in. in................... ............... •••!...............
4	Till elevernas bespisning och beklädnad ni. m., förslagsanslag................ .............
	G. '' Diverse.
1	Alderstillägg, förslagsanslag ........................................ .................................
2	Extra lönetillägg, förslagsanslag ..................................................................
3	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...............................................
4	Skrivmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag ....................................
5	Svensk författningssamling, förslagsanslag .........................................................
3	Tryckningskostnader, förslagsanslag ............................. .................. .............
7	Jordregister, reservationsanslag .......................................................................
8	Ersättning åt häradsskrivarna för röstlängders upprättande,
	förslagsanslag ......................................................................... • •• .............
9	Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för den inter-
	nationelia byrån i Bern, förslagsanslag............ ........................... ..................
10	Understöd åt föreningen »Skyddsvärnet» ...........................1 ..............— j...............
11	Extra utgifter, reservationsanslag ...................................................• ................
12	Statskontorets förskott.................................................................... • ............
	Reservationer å äldre års anslag, vilka icke finnas i löpande
	årets riksstat upptagna:
	Summa............ .......... •••!

Bilaga C till .................................... månads år 191. .. rapport från

Ankomna remisser.

Dagen för remis-sens an-komst	Från nedanstående ämbetsverk eller myndigheter	Kronor	Summa för varje avsändare

Dagen

för

remissens
ankomst -

Från nedanstående ämbetsverk eller myndigheter

Kronor

Summa
för varje
avsändare

Bil. D till

månads år 191 ... rapport från

Kassautgifter.

			Utbetalt under månaden
			Ordinarie	Extra
		Statsmedel:	staten	staten

I.	Första	huvudtiteln .......................................................
11.	Andra	d:o .......................................................
III.	Tredje	d:o .......................................................
IV.	Fjärde	d:o .....................................................
V.	Femte	d o ...................................................			1
VI.	Sjätte	d:o ............................................
VII.	Sjunde	d:o ........................................................
VIII.	Åttonde	d:0 .........................................................				...
IX.	Nionde	d:o .....................................................
X. .........	Tionde	d:o ......................................................
		Säger riksstatsutgifter
.		Fonders m. fl. medel:			................
		Transport .............		....:..........\|...

Utbetalt under	månaden
Ordinarie		Extra
staten		staten

Transport

I''''

Säger fonders in. fl. utgifter j
Summa I

Tillägg sblad *) till bil. D till............................ månads år 191 rapport från

Anslags|
titels

8
9

Utbetalt under månaden

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

191... års riksstatsanslag.

A. Departementet.

Departementschefen .........................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli...............

Provisorisk lönereglering i departementet, förslagsanslag ...j

Extra föredragande i finansdepartementet ...........................

Extra kanslisekreterare i finansdepartementet .....................

Biträde inom finansdepartementet vid beredning av ärenden
rörande bankväsendet m. m, förslagsanslag, högst .........

B. De centrala ämbetsverken.

Ordinarie j Extra

anslag | anslag

Kammarkollegium:

Kammarkollegium .........................................................[■■

Anställande av en extra advoknlfiskal hos kammarkollegium''..

Ordnande av vissa kammarkollegii aktuariekontor tillhörande
handlingar ...............................................................

Statskontoret:

Statskontoret ...............................................................

Förstärkning av arbetskrafterna inom statskontoret

Mynt- och justeringsverket:

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift
förenade kostnader, reservationsanslag, att av inkomster
av myntning och justering direkt utgå

Kommerskollegium:

Kommerskollegium

Provisorisk lönereglering, förslagsanslag ..........................

Anställande av en extra byråchef och en extra sekreterarei
å kommerskollegii industribyrå......................................

Anställande av en teknisk konsulent å kommerskollegii

industribyrå............................. .................. ............[■■

Transport!..

Anm. För varje huvudtitel särskilda tilläggsblad.

An-		Utbetalt under månaden
slags-
titels		Ordinarie	Extra
n:r		anslag	anslag
	Transport
11	Handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande
	svenska fartygs registrering m. in..............................
12	Arvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium..
13	Utgivande av en periodisk publikation »kommersiella med-
	delanden».................................................................
14	Arvode till en vaktmästare i kommerskollegium ..............
	Kammarrätten:
15	Kammarrätten..............................................................
16	Anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre extra
	revisorer och fyra extra räknebiträden ........................
	Statistiska centralbyrån:
17	Avlöningsmedel ............................................................
18	Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar,
	reservationsanslag ...............................................
19	Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra
	ordinarie aktuarier ...................................................
20	Provisorisk lönereglering, förslagsanslag ........................
21	Förstärkning av de till arvoden åt tillftllliga biträden m. m.
	anslagna medel .........................................................
22	Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ............... Överintendentsämbetet:
23	Överintendentsämbetet ...............................................
24	Provisorisk lönereglering, förslagsanslag ........................ Patent- och registreringsverket:
25	Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksam-
	het, reservationsanslag, att av patent- och varumärkes-avgifler samt registreringsavgifters medel direkt utgå......
26	Kostnader, som föranledas av överståthållareämbetets och
	länsstyrelsernas befattning med vissa slag av registrering förslagsanslag .........................................................			..............1
	Bankinspektionen:
27	Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet, reserva-
	tionsanslag, att av bidrag till bankinspektionen direkt utgå			■
	O. Bergsbruket.
1	Bergsstaten .........................................
2 ''	Provisorisk lönereglering för bergmästarna, förslagsanslag .		J
	Transport	\| \|

An slags titels n:r -

Utbetalt under månaden

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

3 a
3b

Transport.

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

Bestämt anslag ..........................

Reservationsanslag.......................

Bergsskolorna i Filipstad och Falun

i 5
1 6

8
9

i 13

! 16

D. Handel och sjöfart.

Befrämjande i allmänhet av handel och sjöfart ...................

Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.....

Handelsundervisningsanstalter, förslagsanslag, högst............ ■

Understöd till Göteborgs handelsinstitut, grosshandelssocietetens
i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut, samt Malmö och Hälsingborgs högre handelsinstitut
för höstterminen 1913 ävensom till Hälsingborgs

handelsinstitut för år 1914 ...........................................

Exportstipendier, reservationsanslag ..................................

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag........................

Bidrag till Sveriges allmänna exportförening ....................

Ersättning åt sjömanshusen .............................................

Arvoden till två dispaschörsassistenter ..............................

Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster ..............

Bidrag till byggandet av en flytdocka i Göteborg ................

Beredande av bidrag till Stockholms stad för anskaffande av

en isbrytare...................................................................

Fartygsinspektion ............................................................

| Subventioner:

Understöd åt aktiebolaget Svenska Amerika—Mexikolinjen,
för uppehållande av regelbunden ångfartygsförbindelse

mellan Sverige och Nordamerika ................................

Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för uppe-|
hållande under åren 1911 — 1915 av regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige samt La-Plataländerna och

Brasilien .................................................................

Understöd till Aktiebolaget''Svenska Ostasiatiska kompaniet
för fortsatt uppehållande av regelbunden ångfartygsför"
bindelse mellan Sverige och Ostasien, förslagsanslag,

högst.....................-..................................................

Transport

An-		Utbetalt under månaden
slags- titels n:r		Ordinarie anslag	Extra anslag
17	Transpor Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppe hållande av regelbunden ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Australien..............................................				1
	E. Industri, hantverk och slöjd.
1	Befrämjande i allmänhet av slöjderna, reservationsanslag ... Bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås .............. Personlig löneförbättring åt föreståndaren och förste läraren vid vävskolan i Borås A. Krebs samt andre läraren därstädes S. H. von Schedvin ..................................................... Understöd till Sveriges hantverksorganisation .....................
2 3 4				... ...
5 6	Beredande av understöd åt yrkesarbetare för besök vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 ...................................... Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd .....................
	F. Skatteomkostnader.
i 1 2 3 4 5	Tullverket, förslagsanslag ............................................... Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning Kontrollstyrelsen ........................................................... Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag .................. Stämpelomkostnader, förslagsanslag .................................
6	Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, förslagsanslag ..........................................................
7	Observations- öch uppbördsprocenter m. in., förslagsanslag
	G-. Kronans publika hus.
1 2 i 3 ! 4 5 6 7 1	Lyshållning in. 11. utgifter för kronans publika hus i Stock-holm, förslagsanslag ................................................. Byggnader och reparationer, reservationsanslag.................. Anordnande av värmeledning i kammararkivets lokaler......... Anordnande av värmeledning i Göta hovrätts byggnad......... Vissa ändringsarbeten å landshövdingeresidenset i Luleå...... Beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt länsstyrel-sen i Kopparbergs län ävensom åt lantmäterikontoret i samma län .................................................................. Anordnande av elektrisk strömledning för statsinstitutionerna å nordvästra Djurgården................................................				-
	Transport	..............I-I...............1

An-		Utbetalt under månaden
i slags-	....
titels		Ordinarie ! Extra
n:r		anslag	anslag
	Transport
8	Anordnande av dräneringsledning för statsinstitutionerna å
	nordvästra Djurgården..............................................			■"i
9	Ändrings- och reparationsarbeten i riksgäldskontorets f. d. hus
	å Riddarholmen ........................................................................
10	Reparation av Riddarholmskyrkan .................................................
	H. De kungl. teatrarna.
1	Kungl. operan ..........................................................
2	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
	byggnad ..................................................................
3	Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad
	lösegendom ...............................................................
4	Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns bygg-			’j
	nåd förvarad lösegendom.............................................
	I. Diverse.
1	Ålderstillägg, förslagsanslag...........................................		•••1...............
2	Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag...... Städers friheter, förslagsanslag:
3 a	Direkt anvisning ................................. .....................
3b	Friheter ....................................................................
4	Restitutioner, förslagsanslag...........................................
5	Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting
6	Ny upplaga av handboken Sveriges land och folk ..............
7	Ersättning för av statskontoret gjorda förskott ..................
8	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.................
9	Skrivmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag ...
10	Bestridande av tryckningskostnader, förslagsanslag ...........
11	Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte, förslags-
	anslag .......................................................................
12	Extra utgifter, reservationsanslag ...................................
13	Bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i en
	internationell utställning i San Fransisco år 1915 ...........
14	Huvudtitelns hesparingsfond ...........................................
	Reservationer å föregående års anslag, vilka icke finnas i löpande
	årets riksstat upptagna.
	Summa	...............I-I..............1-1

Bilaga E till

månads år 191.... rapport från

Avgångna remisser.

Dagen

för

remis sens avgång -

Till nedanstående ämbetsverk eller myndigheter

Kronor

Summa
för varje
mottagare

Dagen

för

remis- [ Till nedanstående ämbetsverk eller myndighet

sens
avgångj

Kronor

Summa
för varje
mottagare

Bilaga F. till ....

månads år 191.... rapport från

Sammanlagda kassatillgången

vid månadens slut.

Kontant behållning............................................................................

Fordran å giro räkning i Riksbanken ..................................................

D:o hos enskild bank .................................................................

Förskott eller annat tillgodohavande, som enligt den för.......................

................................................gällande bokföringsmetod må såsom

kontant kassatillgång bokföras1)..................................................

Summa

Kronor	öre

'') Bör icke förekomma efter reformens fullständiga genomförande.

Bil. G.

Blankett till

Kassarapport lör hela statsverket1)

för

månad 19

från Riksbokslutsbyrån.

Kassabehållning vid månadens början Under månaden influtna inkomster.......................... Utgiftsräkningarna under månaden gottgjorda belopp (utgiftsanslugen enskilt tillhörande uppbördsmedel) Saldo å övriga räkningar .................................. Kassautgifter under månaden ................................. Inkomsträkningarna under månaden påförda belopp Saldo å övriga räkningar .................................... Kassabehållning vid månadens slut .....................	Debet	Kredit




		......................... ...........................


		...........j........
Summa

*) Avsedd att för varje månad avgivas till statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Bil. tf.

SAMMANDRAG1)

utvisande belastningen, enligt inkomna kassarapporter,
under januari—september månader 191

ANDI^A HUVUDTITELN

'') Avsett att upprättas å riksbokslutsbyrån samt månatligen avlämnas till vederbörande
departementschef och till finansministern.

SAMMAN utvisande

belastningen, enligt inkomna kassarapporter,

ä Andra huvudtiteln:

An-slags-titelns n:r	Anslagstitel			Tillgång vid årets början
Anslag enligt riksstaten	Reservation från före-gående år	Summa
Ordinarie	Extra
	A. Departementet.
i	Departementschefen........................................	17,000						17 000
2	Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli	47,800	—					47,800	—
3	Provisorisk lönereglering för departementet, för-
	slagsanslag ..............................................			5,345	—			5,345	—
4	Andre ledamot å departementets avdelning för
	lagärenden................................................			8,100	—	1,654	19	9,754	19
5	Extra föredragande..........................................			3,000	—			3,000	—
6	Vissa kostnader för straffregistret .....................			7,500	—			7,500	—
7	Tilläggsanslag för amanuenser m. m................			1,000	—			1,000	—
8	Departementschefens ombud för tillsyn över tryckta
	skrifters allmängörande, förslagsanslag .........	8,000	—					8,000	—
	Säger för departementet	72,800	—	24,945	—	1,654	19	99,399	1 9
1	B. Lagberedningen m. m.
1	Lagberedningen .............................................			50,000	—	32,582	59	82,582	59
2	Förberedande utredning angående en rättegångs-
	reform.........................................................			40,000				40,000

	Säger för lagberedningen m. m.	...............		90,000	—	32,582	59	122,582	59
	C. Justitiekanslersämbetet.
1	Justitiekanslersexpeditionen..............................	28,400	—					28,400	-
	D. Rättsskipningen.
1	Högsta domstolen ..........................................	315,900	—					315,900	—
	Nedre justitierevisionen:
2	Avlöningar, arvoden m. m............................	294,000	—					294,000	—
3 ''	Extra vaktmästare .....................................			1,175	—			1,175	—
1	Transport	711,100	-	116,120		34,236	78	861,456	78

DRAG

under januari—september månader år 191 ...
Justitiedepartementet.

Under året	tillkommen tillgång	Summa tillgång		U t b e t a	1 t		Tillgång vid september 1 månads slut
Utgiftsräknin	gama gottgjorda belöp	P	Under januari— augusti månader	Under september månad	Summa
Under januari — augusti månader	Under september månad	Summa
						17,000		12,749	99	1,416	67	14,166	66	2,833	34
						47,800	—	34,070	53	4,042	51	38,113	04	9,686	96
						5,345	—	3,740	—	428	62	4,168	62	1,176	38
						9,754	19	5,866	G6	675		6,541	66	3,212	53
						3,000		2,000		250	_	2,250		750	_
						7,500	—	3,790	—	400	—	4,190	_	3,310	— 1
						1,000	-	650	-	100	—	750	—	250	—
						8,000	—	4,531	2 5			4,531	25	3,468	7 5
..............						99,399	it	67,398	43	7,312	80	74,711	23	24,687	96
						82,582	59	43,911		4,058	33	47,969	33	34,613	26
...............		...............				40,000		21,041	67			21,041	67	18,958 33
...............						122,582	59	64,952	6 7	4,058''3 s	69,011	_	53,571	59
				............		28,400		19,008	98	2,277	40	21,286	38	7,113	62
						315,900	_	236,641	66	26,304	08	262,945	74	52,954	2 6
						294,000		191,961	51	20,073	16	212,034	6 7	81,965	33
						1,175	—	800	—	90		890	—	285	-
	...			j............		861,456\| 71	580,763	25	60,115	77	640,879 02	220,577	76

An- slags- titelns n:r	An slagstitel			Tillgång vid årets början
Anslag enligt riksstaten	1 Reservation från före-gående år	Summa
Ordinarie	Extra
	Transporl	711,100	—	116,120		34,236	78	861,456	78
	Svea hovrätt:
4	Hovrätten med därunder lydande justitiestat ...	767,087	—					767,087	_
5	Extra division .................................... ......			32,900	—			32,900	_
6	Göta hovrätt med därunder lydande justitiestat ..	518,513	—					518,513	_
7	Hovrätten över Skåne och Blekinge med därunder
	lydande justitiestat....................................	222,463	—					222,463	_
	Krigsho vrätten:
8	Avlöningar ................................................	11,110	-					11,110	_
9	Arvoden åt hovrättens ordförande och militära
	ledamöter ...........................................			3^250				3 250
10	Löneförbättring åt hovrättens vaktmästare .........			300	_			300	_
11	Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags-
	anslag ....................................................	165,000	—					165,000	_
12	Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.........	16,200	—					16,200	—
13	Ersättningar åt personer, menigheter och allmänna
	inrättningar för dem genom nya strafflagens
	införande frångångna bötesandelar, förslags-
	anslag ......................................................	84,000						«4 OOO
14	Resestipendier åt domare...............................		6,000	_	9,825	_	15,825	_
15	Understöd för »Nytt juridiskt arkiv»..................	...............		3,000	—			3,000	—
	Säger för rättsskipningen m. m.	2,394,273	-	46,625	-	9,825	—	2,450,723	1
	E. Fångvården.
i	Fångvårdsstyrelsen........................................	90,700						90,700
	Fångars vård och underhåll:
2a	Bestämt anslag .........................................	892,300	—					892,300	_
2b	Förslagsanslag .........................................	1,335,000						1,335,000
3	Avlöningsförbättring för år 19... åt predikant vid
	fängelset i Växjö..........................................			1,000	—			1,000	—
4	Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och
	fångvården anställda ämbets- och tjänstemän,
	förslagsanslag ........................................	138,000						138,000
5	Understöd åt verksamhet till frigivna fångars
	skydd .............................................			10,000				10,000
6	Nybyggnads- och andra arbeten vid cenlralfängel-				...........
•	set å Långholmen .......................................\|			209,500	—			209,500
■1	Transport	4,951,473		382,070	— 1	44,061 7s\|	5,377,604 78

Under året tillkommen tillgång	Summa tillgång		U t b e t a	1 t		Tillgång vid september månads slut
Utgiftsräkningarna gottgjorda belopp	Under januari— augusti månader	Under september månad	Summa
Under januari —augusti månader	Under september månad	Summa
						861,456	78	580,763	25	60,115	77	640,879	02	220,577	7 6
						767,087		470,904	2 7	58,421	33	529,325	60	237,761	40
						32,900		21,400	03	11,186	05	32,586	08	313	92
109	*2 0	*		109	20	518,622	20	307,906	20	39,763	20	347,669	40	170,952	80
						222,463		123,442	10	16,725	22	140,167	32	82,295	68
						11,110		8,100		925		9,025		2,085
						3,250		2,437	50	270	83	2,708	3 3	541	67
						300		200		25		225		75
455	96	126	50	582	46	165,582		129,064	Öl	16,285	16	145,349	17	20,233	29
						16,200	46	7,037	84	1,806	12	8,843	96	7,356	04
						84,000		3,832	83	885	75	4,718	58	79,281	42
						15,825								15,825	_
						3,000	—	3,000	—			3,000	—
565	16	126	50	691	6 6	2,451,414 6(i	1,506,727	95	'' 192,760	90	1,699,488	•85	751,925	81
						90,700		1 61,763	52	7,681	66		18	21,254	82
						892,300		424,813	9 2	58,843	08	483,657		408,643
						1,335,000		542,500		80,720		623,220		711,780
						1,000	—	666	67	83	33	750	—	250	—
						138,000	—	70,001	10	6,010	11	76,011	21	61,988	79
						10,000		7,000		3,000		10,000
............		..............				209,500		160,000			160,000		49,500
565	J 0	126	50	691	6ö\|	5,378,296	44	2,924,833	24	362,747	61	3,287,580	85	2,090,715	59

An- slags- titelns n:r	A. n slagstitel	Tillgång vid Anslag enligt riksstaten Ordinarie j Extra	årets börjar _ Reservation från före-gående år	Summa
	Transport	4,951,473		382,070		44,061	78	5,377,604	78
7	Elektrisk belysningsanordning i det beslutade nya
	centralfängelset i Malmö ..............................			28,000	—			28,000	_
8	Byggnadsarbeten vid tvångsarbetsanstalten i Norr-
	köping ..................................................			12.000	—			12,000	—
	Säger för fångvården	2,456,000	—	260,500	—		...	2,716,500
	F. Uppfostringsanstalter för minder-
	åriga förbrytare.
	Statens uppfostringsanstalt å Bona:
1	Avlöningar åt tjänstemän, bögst ..................			25,970	_	800	_	26,770	_
2	Till kost och beklädnad åt eleverna m. m., för-
	slagsanslag ...........................................			45,400	_			45,400	_
	Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:
3	Hyresersättning för uppfostringsanstalt m. m.			8,600	_			8,600	_
4	Till elevernas bespisning och beklädnad m. m.,
	förslagsanslag .......................................		. . .	7,000	—			7,000	—
	Säger för uppfostringsanstalter
	för minderåriga förbrytare			86,970	—	800	—	87,770	—
	G. Diverse.
1	Ålderstillägg, förslagsanslag...........................	80,000	_					80,000
2	Extra lönetillägg, förslagsanslag ....»................			7,000	_			7,000	_
3	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag	18,000						18,000
4	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
	anslag ......................................................	65,0(XJ	—					65,000	_
5	Svensk författningssamling, förslagsanslag ......	70,000	_					70,000
6	Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............	29,957	—					29,957	_
7	Jordregistret, reservationsanslag ....................			300,000	_	50,350		350,350	_
8	Ersättning åt häradsskrivarna för röstlängders
	upprättande, förslagsanslag .....................			40,000	_			40,000
9	Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för
	den internationella byrån i Bern, förslagsanslag	2,000	_					2,000
10	Understöd åt föreningen »Skyddsvärnet»............			12,000				19 000
11	Extra utgifter, reservationsanslag ..................	4,500			2,219		6,719
12	Statskontorets förskott ....................................	...............	...	210,240	—		210,240
	Säger för diverse	269,457	—	569,240	—	52,569	—	891,266	—
	Huvudtitelns besparingsfond.
1	Besparingarna i allmänhet ..............................					53,742	32	53,742	32
	Transport	5,220,930	-	1,078,280	—	151,173) lo	6,450,383 10

Under året tillkommen tillgång	Summa tillgång		U t b e t a	1 t		Tillgång vid september månads slut
Utgiftsräkningarna gottgjorda belöp	P	Under januari— augusti månader	Under september månad	Summa
Under januari —augusti månader	Under september månad	Summa
565	16	126	50	691	66	5,378,296	44	2,924,833	24	362,747	61	3,287,580	85	2,090,715	59
						28,000								28,000
		...............		...........		12,000		6,700		2,950		9,650		2,350
			............		2,716,500	—	1,273,445	21	159,288	18	1,432,733	39	1,283,766	61
						26,770		18 279		2,222		^0 501		6 9fi8	30
						45,400		41,500		1,900		48,400		9 000
						8,600	—	5,600	—	716	67	6,316	67	2,283	33;
						7,000	_	5,621	_			5,621	_	1,379	J
						87,770		71,000	15	4,839	22	75,839	37	11,930	63
						80,000		50,775	07	6,158	31	56,933	3>	23,066	62
						7,000	—	4,910	—	550	—	5,460		1,540	—
28	—			28	—	18,028	—	11,311	58	555	80	11,867	38	6,160
706	10	84	—	790	10	65,790	10	75,750	—	12,300	_	88,050	_	> ) 22,259	I 90
						70,000	—	49,530	-	2,170	—	51,700	—	18,300	1
						29,957	—	19,970	—	2,490	—	22,460	—	7,497	—
						350,350	-	113,265	22	41,414	84	154,680	06	195,669	94 1
						40,000	—	38,173	23	2,055	17	40,228	4 0	*) 228	40
						2 000		2,763	56			9 768		j) 763	56
						12,000		8,000		1,000	—	9,000		3,000
						6 719		8 561	34	120		8 689		3 036
						210,240	—	210,239	33		210,239	33		67
734	10	84	—	818\| i o	892,084	10	588,249	33	68,815	02	657,064 3 5	258,271 6i
1,365	33		...	1,365	33	55,107	65	8,002	78	1,637	63	9,640	4 1	45,467	24

2,664|59j 21o|so| 2,875|o9|| 6,453,258|i f.|j 3,598,785)so| 440,989j48! 4,039,774''9s|j 2,4.36,735 o7

x) Anslaget överskridet med detta belopp, vilket förhållande kommer att i de utskrivna månatliga sammandragen
angivas med rött bläck.

An slags titelns n:r -

Anslagstitel

Tillgäng vid årets början

Anslag enligt riksstaten

Ordinarie

Extra

Reservation
från föregående
år

Summa

Transport

Reservationer å föregående års anslag,
vilka icke finnas i löpande årets
riksetat upptagna:

D. Rättsskipningen.

Till beredande av avlöning till tre nya justitieråd
för tiden från och med den 1 april 1909 till

årets slut ................................................

» nedre justitierevisionen ..............................

» ökat arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet
» beredande av tillfällig löneförbättring åt ordinarie
och konstituerade revisionssekreterare
» avlönande av tre tillförordnade revisionssekreterare
och sex amanuenser i nedre justitierevisionen
..............................................

» avlönande av sex tillförordnade revisionssekreterare
och sex amanuenser i nedre justitierevisionen
................................................

» fortsatt uppehållande från och med den 1
september 1910 av en extra division i Svea

hovrätt ...............................................

Säger: reservationer för rättskipningen

E. Fångvården.

För vidtagande av åtgärder för avlägsnande av
eldfara vid vissa läns- och kronocellfängelser
» uppförande av nya fånggårdar vid länsfängelserna
i Linköping och Karlskrona...............

Till uppförande vid centralfängelset å Härianda av

fem bostadshus för vaktkonstnplar ...........

» uppförande vid straffängelserna i Stockholm.
Uppsala, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar,
Karlskrona, Kristianstad, Vänersborg, Marieslad,
Karlstad, Örebro, Västerås, Falun och
Gävle av cellanordningar med avseende å
fångar, som lida av tuberkulos ..................

Säger: reservationer för fångvårdenj.

5,220,930

1,078,280

151,173

6,499

334

150

1,265

2,054

152 71

6,450,383

Summa! 5,220,930

94,810j-i

6,499

334

150

1,265

38 71

2,054

152 71

10,495	07	10,495! 0 7
1,847	93	1,847	93
4,921	35	4,921	35
85,236	38	85,236	38
2,804	5 5	2,804	55

94,810; 21

-I 1,078,280'' — I 256,478!38j e.555,688^8

Utbetalt

Under året tillkommen tillgång

vid

september

månads

slut

Utgiftsräkningarna gottgjorda belopp

Under
januari —
augusti
månader

Summa

Under

september

månad

Summa

Under

september

månad

Under januari
—augusti
månader

Summa

10,595

100 —

45,666

39,569

39,569 8 2

94,810

210 so