UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE (Statens offentliga utredningar 1885:3)

UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE

RÖRANDE

DE EfflfflMHA OCH TOPOGRAFISKA KåBTTEBHK

FRAMTIDA BEARBETANDE

AFGIFVET DEN 21 OKTOBER 1882

KOMMISSIONEN FÖR DE ALLMÄNNA KARTARBETENA.

STOCKHOLM 1882.
KONGL. BOKTEYCKERIET.
P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Innehållsförteckning.

Inledning................................................................................................. sid. 1

^Redogörelse för de praktiska försöken.............. » 6

Stomkartans sammansättning................................................................ » 9

Försök med olika reproduktionsmetoder.............................................. » 11

Försök med olika arbetsmetoder för sjelfva konceptkartans upprättande.......... » 17

Beräkning af sannolika kostnaden för fullbordandet af Sveriges kartläggning.............. » 21

Utlåtande............. » 33

^Reservation af v. Yegesack................... » 53

» af Sidenbladli.......................... » 63

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Förutom de allmänna åligganden, hvilka genom Nådiga brefvet af den 28 Maj år
1880 anbefaldes skola utgöra föremål för kommissionens för de allmänna kartarbetena
alltjemt fortgående verksamhet, behagade Eders Kong!. Maj:t genom samma Nådiga bref
anbefalla kommissionen, »att snarast möjligt anordna och låta verkställa praktiska försök

Utlåt. ang. kartverkens bearbetande. 1

för att utröna, hvillca besparingar af tid och kostnader må kunna ernås genom att förena
de ekonomiska och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande af en
gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af 1878 års kartverkskomité afgifna förslag».

Det är öfver fullgörandet af detta sist nämnda uppdrag, öfver hvars fortgång
kommissionen redan förut under den 22 Januari år 1881 och den 21 Januari innevarande
år afgifvit underdåniga arbetsberättelse^. som kommissionen nu går att aflägga
slutlig redogörelse. Dessförinnan anser sig dock kommissionen, med hänvisning i öfrigt till
de redogörelser rörande de svenska kartverkens uppkomst, utveckling, organisation och
arbetsmetoder m. m., som återfinnas i förut afgifna komité-betänkanden och utlåtanden,
endast böra i minnet återkalla de förhållanden, hvilka närmast föranledt den nådiga
befallningen om anställandet af praktiska försök, och hvilka förhållanden sålunda i
hufvudsak tjenat kommissionen till vägledning vid frågan om sättet för dessa försöks
lämpligaste anordnande.

Det förslag till framtida ordnande af de allmänna kartarbetena i riket, hvilket
under den 6 Maj 1878 afgafs af dertill utsedde komiterade, och i hufvudsaklig öfverensstämmelse
hvarmed Eders Kongl. Maj:t befalt att de praktiska försöken skola anordnas,
finnes sammanfattadt — i hvad beträffar de ekonomiska och topografiska kartverken
— i följande 22 hufvudpunkter 1:

»1) att kartläggningen i skalan 1 : 20 000 af södra och mellersta delarne af riket
fortsättes intill 29. bladvådens norra kant af generalstabens karta öfver Sverige
i skalan 1 : 100 000, samt att i denna kartläggning inräknas äfven det
hörn af Vermland, som ligger norr om nämnde gräns;

2) att kartan i skalan 1 :20 000 skall innehålla, utom detsamma som den nu
varande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad en fullständig topografisk
karta bör upptaga, således äfven de topografiska beteckningarna för
markens höjningar och sänkningar samt höjdsiffror på sjöar, längs vattendrag»
dalgångar och vigtigare vägar samt på större höjder; äfvensom att mossar
och kärr i allmänhet utmärkas, ehuru endast större sådana, när fråga är om
nymätningar i skogsmark och obygd;

3) att beteckning af jordhöjder och berg skall ske enligt det s. k. backstrecksmaneret
eller detsamma, som nu användes för generalstabens konseptkarta i
skalan 1 : 50 000, samt att utmark betecknas enligt nu gällande föreskrifter;

4) att hittills begagnade projektionsmetoder och bladindelning bibehållas;

5) att kartan grundlägges med i medeltal minst 3 triangel- eller på annat
lämpligt sätt geodetiskt inmätte punkter på qvadratmilen; men att i trakter,
der hemmanens arealer äro mycket små, så att stomkartan måste sammansättas
af ett ovanligt stort antal reducerade landtmätarkartor (s. k. karttransporter),
samt der landets beskaffenhet icke lägger betydande hinder i vägen

’) Se 1878 års komitébetänkande, sid. 57 och följande.

derför, triangelpunkternas antal bör, på grafiskt eller annat sätt, ökas till
vid pass 6;

6) att den första afvägningen af terrängen må ske i samband med de geodetiska
mätningarna, till den utsträckning, att ett tillräckligt antal utgångs- och
rättelsepunkter, må finnas att tillgå för den samtidigt med fältmätningen
skeende detaljhöjdmätningen;

7) att stomkartan sammansättes före fältmätningen, på samma sätt som alltid
skett och fortfarande sker vid det topografiska kartverket: ego- och skifteskartor
öfver den trakt, som skall kartläggas, hopsamlas dels från generallandtmäterikontoret,
dels från landtmäterikontoren i länen och enskilda
personer, samt nedtransporteras till skalan 1 : 20 000; öfver trakter, der endast
föråldrade eller alldeles inga landtmätarkartor finnas att tillgå, verkställas
nymätningar; derefter sammansättes stomkartan med stöd af de förut bestämde
triangelpunkterne; denna stomkarta kontrollmätes och fullständigas
på marken; ekonomiska detaljer inläggas med färger och höjdbildningen
återgifves enligt det faststälda topografiska maneret; plan- och höjdmätning,
terränginläggning och alla andra för kartans sammanfattande erforderliga
arbeten på fältet utföras af samma personer och under samme mätningsperiod;
en renritning i tusch af konseptkartan påbörjas under fältarbetet —
under regndagar m. m. — och fullbordas efter dettas slut;

8) att kartorna i skalan 1 : 20 000 mångfaldigas medelst någon fotografisk reproduktionsmetod
och utgifvas bladvis i samma skala, genom öfvertryck
från sten och medelst färgtryck, på ett sådant sätt, att åker, äng och vatten
på kartorna återgifvas med sina respektive färger, gult, grönt och blått
gränser tecknas röda och allt det öfriga svart;

9) att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar utgifvas
fortfarande som hittills, hvarvid bifogadt formulär följes; att ytinnehållet
uttryckes i hela och tiondedels hektarer; samt att alla för dessa beskrifningars
affattande nödiga upplysningar insamlas under fältmätningen;

10) att af häradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar af följande
innehåll:

a) en geografisk beskrifning af ungefär samma innehåll och omfattning, som
den, hvilken inleder den af topografiska kåren utarbetade beskrifningen
öfver Malmöhus län;

b) en förteckning och beskrifning öfver afvägde fixpunkter inom länet;

c) en tabell, utvisande länets indelning i afseende på lagskipning, styrelse,
uppbörd och kyrkovärd samt innehållande ett sammandrag af areal,
beskrifningarna härads- och socken vis;

d) en höjdkarta j i enlighet med nämnda beskrifning öfver Malmö e)

en folkmängdskarta | hus län:

11) att uppgifter äfven för den militärisk» beskrifningen insamlas under fältmätningen; 12)

att en topografisk karta i skalan 1 :100 000 sammandrages från den ekonomisk-topografiska
kartan i 1:20 000 och mångfaldigas medelst heliogravyr;
samt att ritningen till heliogravyr utföres i skalan 1 :50 000, i
hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst någon billig fotografisk metod;

13) att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger mellan den
norra gränsen för kartverket i 1:20 000 samt Norrbottens läns södra gräns,
äfvensom ett område omkring de vigtigaste kominunikationslederna genom
Jemtland samt omkring Storsjön, i allt 300—320 qvadratmil, uppmätas i
skalan 1 :50 000; att hela återstoden af Norrland inom nämnde gränser
uppmätes i skalan 1:100 000; samt att kartläggningen inom Norrbottens
län fortsättes enligt nu faststäld plan;

14) att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och Vesterbottens
lappmarker, utgifves bladvis i skalan 1 : 100 000 medelst heliogravyr;
att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves enligt nu faststäld plan; samt
att hela lappmarkskartan, inom såväl Norr- som Vesterbotten, utgifves i
i skalan 1 :200 000, eller samma skala som nu är bestämd för kartan öfver
Norrbottens läns lappmarker;

15) att nu gällande bestämmelser i afseende på inteckning af terrängens ytformer
på den ekonomisk-geografiska kartan öfver Norrbottens län äfven
framdeles må följas; samt att inom det öfriga Norrland må begagnas samma
arbets- och beteckningssätt, som hittills användts vid den topografiska kartläggningen
i motsvarande skalor i södra och mellersta delarne af riket;

16) att kartläggningsarbetena inom riket företagas i följande ordning: Först
uppmätas de delar af södra och mellersta Sverige, öfver hvilka kartor i
1:100 000 eller större skalor icke redan äro utarbetade. Samtidigt bearbetas
Norrbottens län af en mätafdelning, motsvarande det nu varande
ekonomiska kartverket derstädes, hvilken, efter arbetenas afsilande inom
länet, fortsätter söderut i Norrlands kustland. Sedan förenämnda kartläggningsarbeten
i södra och mellersta Sverige, intill 29. bladvådens norra
kant, blifvit utförda, sändes en mätafdelning från hufvudstationen i Stockholm
att arbeta tillsammans med förutnämnda Norrbottens afdelning i Norrlands
kustland och Jemtland, under det att öfriga mätafdelningar ommäta
de delar af södra och mellersta Sverige, öfver hvilka visserligen topografiska
kartor i skalan 1 :100 000 finnas utgifna, men endast sådana som blifvit
fältmätta i samma skala. Sist bearbetas det inre af Norrland, tillika med norr3,
och vestra Dalarne, äfvensom öfrige delar af södra och mellersta Sverige;

17) att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på personal och
anslag böra sammanslås till ett kartverk, som ställes under styrelse och
ledning af chefen för generalstaben;

18) att vid landkartverket böra tjengtgöra 11 officerare och 1 professor, samtlige
på generalstabens stat;

19) att kartverkets fältmätnings-personal bör bestå af 14 civile kartografer och
65 från armén kommenderade officerare och underofficerare; att de förre
aflönas med dels fasta arfvoden dels dagaflöning, de senare endast med
dagaflöning; samt att årliga anslaget till landkartverket bestämmes till
220 000 kronor;

20) att en fotografisk och galvanoplastik atelier bör inrättas inom samma
lokal, som upptages af generalstabens topografiska afdelning;

21) att kartografer och koppar-gravörer vid landkartverket böra pensioneras
af staten;

22) att nuvarande kartografer vid ekonomiska kartverket och extra biträden vid
generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas dertill lämplige, böra
öfvergå till landkartverket; samt att nuvarande såväl kartografer som koppargravörer,
hvilka öfverflyttas till landkartverket, må, i och för rättighet
till pensioner, räkna sig till godo den tid de före öfverflyttningen tjenstgjort
vid de ekonomiska och topografiska kartverken.)!

Öfver detta förslag, rörande hvars här anförda hufvudpunkter olika meningar delvis
voro inom komiten rådande, täcktes Eders Kongl. Maj:t infordra underdåniga yttranden
af Landtmäteri-Styrelsen, Landtbruksakademiens Förvaltningskomité, Chefen för Statistiska
Centralbyrån samt, i hvad frågan rörer Norrbottens läns kartverk, äfven af
Landshöfdingen i Norrbottens län. Efter det dessa myndigheter i hufvudsak tillstyrkt
det af komiténs flertal framstälda förslag, föredrogs detta ärende inför Eders Kongl. Maj:t
i Statsrådet den 2 Januari 1880. Af skäl, som af dåvarande chefen för civil-departementet
anfördes, och till hvilka kommissionen i det följande torde få återkomma, ansåg
sig likväl Eders Kongl. Maj:t icke böra i den nådiga proposition, som förelädes den kort
derefter sammanträdande riksdagen, omfatta meranämnda förslag; ej heller ansåg Eders
Kongl. Maj:t det nuvarande ekonomiska kartverket böra, hvad Svea- och Götaland angår,
fortsättas längre än som erfordrades för afslutandet af arbetena inom Skaraborgs län,
hvarefter den vid detta kartverk anstälda personal, som icke kunde finna annan anställning,
tills vidare skulle beredas lämplig sysselsättning med upprättande af stomkartor
m. in. för det topografiska kartverket, till besparande dervid af tid och kostnad.

Riksdagen åter ansåg det visserligen icke kunna förnekas, att det ekonomiska
kartverket för rikets södra och mellersta delar i sin nuvarande form icke medför fördelar,
motsvarande de kostnader och den tid, som erfordras för detsammas fullbordande,
anmärkande härvid: att kartorna icke utgifvas i uppmätningsskalan 1 : 20,000
utan i skalan 1:50,000 och detta blott i de fall, då medel dertill beviljas af landsting,
hushållningssällskap eller kommuner, hvarigenom konceptkartorna i sjelfva verket
blifva till nästan ingen praktisk nytta; att gagnet af ifrågavarande kartverk ytteidigare
förringas derigenom, att detsamma icke är försedt med höjdsiffror, samt att, i följd
af den nuvarande organisationen af de topografiska och ekonomiska kartverken samt

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN.

arbetenas derpå grundade fördelning, fältmätning egen rum två gånger, eller såväl i
skalan 1 : 20,000 som i skalan 1 : 50,000, hvarigenom kostnaderna i väsentlig mån stegras.
Men då, å andra sidan, förutom hvad som i statsrådsprotokollet blifvit vitsordadt,
än flere skäl kunde anföras för, att ett kartverk, bearbetadt hufvudsakligen enligt
den af komiterades flertal framstälda plan, skulle i många hänseenden blifva till
mycket gagn, borde frågan om, huruvida det ekonomiska kartverket bör alldeles upphöra,
eller i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af komiterades flertal framstälde
plan fullföljas, i hufvudsaklig grad göras beroende af de kostnader, som deraf komma
att betingas. Då nu komitérade ej kunnat enas om lämpligaste sättet för kartverkens
samfälda bearbetande, och då de i komitébetänkandet förebragte beräkningar varit
föremål för ganska väsentliga anmärkningar, ansåg riksdagen önskvärdt, att genom
praktiska, för ändamålet särskildt anstälde försök måtte utrönas de besparingar af
kostnader och tid, som genom de olika metoderna skulle kunna ernås. Riksdagen
gjorde derför underdånig framställning, att en kommission för de allmänna kartverken
måtte tillsättas, med uppdrag, att ordna dessa försök samt att företaga den ytterligare
praktiska utredning rörande kostnaderna för det föreslagna landkartverket, som må
finnas af behofvet påkallad för utrönande af, huru kartverkens gemensamma arbete må
kunna ordnas så, att bästa möjliga produkt erhålles för minsta möjliga kostnad och
under den kortaste tid, som omständigheterna medgifva.

Redogörelse för de praktiska försöken.

Då kommissionen den 7 Juni 1880 första gången sammanträdde för att öfverlägga
om, huru de praktiska försöken borde anordnas för vinnande af det med dem afsedda
ändamål, uppskattades till fullo de svårigheter, som skulle möta vid att genom försöksarbeten,
hvilka af mångfaldiga skäl måste begränsas, såväl till omfattning som i afseende
på tiden för deras fullbordande, kunna härleda några fullt tillförlitliga slutsatser,
rörande erforderlig tid och kostnad för hela landets kartläggning. Först sedan de många
med en sådan kartläggning förenade olika slag af arbeten, efter en fullt ordnad plan
under en längre tid fortgått, samt omfattat olika delar af landets, såväl i topografiskt
som ekonomiskt hänseende så väsentligt olika trakter, torde nemligen några mera tillförlitliga
tids- och kostnadsberäkningar kunna göras, ehuru äfven dessa, under en längre
följd af år, kunna blifva underkastade rätt betydliga rubbningar, såväl genom förändrade
arbetslöner, som genom de förenklingar i arbetsmetoder, hvilka genom alltjemt nya
uppfinningar kunna beredas.

Under sådana förhållanden, och då Eders Kongl. Maj:t täckts förordna, att
kostnaderna för de praktiska försöken skulle gäldas af de för kartverken anvisade

REDOGÖRELSE FÖrJdE PRAKTISKA FÖRSÖKEN.

medel, ansåg kommissionen af vigt, att de praktiska försöken, synnerligast i hvad vidkomme
förändrade arbetsmetoder å fältet, inom möjligast korta tid kunde bringas till
fullbordan, utan vidare afbrott eller rubbning i de ordinarie kartarbetenas fortgång,
än hvad af omständigheterna oundgängligen påkallades. Kommissionen beslöt derför,
att en samfäld ekonomisk-topografisk fältmätning i skalan 1: 20 000, i förening med
höjdmätning samt med underlag af en i samma skala sammansatt stomkarta skulle utföras
öfver ett område, inom hvilket triangelmätning och förberedande afvägning redan
vore utförda till den omfattning, att tillräckligt antal stödjepunkter förefunnes, såväl
för stomkartans sammansättning, som för de ytterligare höjdbestämmelser, hvilka i
sammanhang med fältmätningen borde utföras. Dessutom borde detta område, inom
en ej alltför stor utsträckning, erbjuda den omvexling mellan öppen och odlad samt
bruten och skogbeväxt terräng, som erfordras för att genom bearbetandet af en relativt
mindre yta kunna draga sannolika slutsatser i fråga om tid och kostnad för större
områdens kartläggning.

Såsom i möjligaste mån uppfyllande dessa fordringar utvaldes den redan förut
såväl ekonomiskt- som topografiskt kartlagda trakt inom Hellestads- och Tjellmo tingslag
af Östergötlands län, som inrymmes å de ekonomiska kartbladen Tjellmo och
Skönnarbo, hvarförutom, då i och för jemförelse med den förut upprättade beskrifningen
en förnyad arealberäkning öfver hela Tjellmo socken ansågs böra utföras, fältmätningen
äfven borde utsträckas öfver de delar af nämnda socken, hvilka inskjuta
å angränsande kartblad. Genom valet af denna trakt afsåga äfven den fördel, att de
efter den nya metoden utförda arbeten måtte kunna efter deras fullbordande jemföras
med efter annan metod upprättade kartor, hvilken jemförelse borde skänka värdefull
vägledning vid bedömandet af med försöksarbetena sammanhängande frågor.

Kommissionen har härvid icke förbisett, att valet af en förut alls icke undersökt
trakt äfven erbjöde vissa fördelar, såsom att man undveke att befara någon sådan
vägledning af redan förut utförda arbeten, som kunde i någon mån minska tillförlitligheten
af de på försöksarbetena grundade beräkningar, samt att dessa arbeten, om de
förlädes till en sådan trakt, skulle komma framtida kartarbeten till godo. Men då
dessa fördelar icke skulle kunna vinnas, utan uppgifvande af de i första rummet uppstälda
högst väsentliga vilkor, och derjemte skulle förorsakat vida större rubbningar
än hvad nu blifvit fallet i planen för de ekonomiska och topografiska arbeten, hvilka
redan voro under utförande, hafva de ej kunnat tillmätas någon större betydelse, helst
kommissionen såväl genom försegling af de äldre ekonomiska- och topografiska konceptkartorna,
som genom föreskrifter i öfrigt, för sin del gjort sig förvissad om, att
något sådant användande af förut befintliga arbeten, som skulle kunna hafva något
inflytande på tidsåtgången och sättet för det nya arbetets utförande, icke skulle komma
att ega rum.

Sedan kommissionen utsett Majoren vid generalstaben m. m. J. F. E. Åberg
att utöfva den närmaste ledningen af de praktiska försöken, togo dessa omedelbart
sin början och hafva fortgått i följande ordning:

8 REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

l:o under sommaren år 1880: sammansättning af en stomkarta i skalan 1 : 20 000;

2:o under vintern 1880—1881: försök med olika reproduktionsmetoder;

3:o under sommaren 1881: fältmätning och renritning efter olika metoder;

4:o under vintern 1881—1882: framställning i tryck efter olika metoder af de
upprättade kartorna.

Innan kommissionen går att i detalj redogöra för resultaten af dessa försöksarbeten,
torde i fråga om den personal, som härvid varit använd, böra anföras följande.
Då de båda kartverken — det ekonomiska och det topografiska — såsom redan sjelfva
namnen antyda, hittills haft i väsentliga delar olika slag af arbeten att utföra, kunde
helt naturligt intetdera kartverkets personal ega förmågan, att omedelbart utföra en
sådan samfäld ekonomisk-topografisk kartläggning, som de anbefalda försöksarbetena
jemte annat skulle omfatta. Det blef derföre nödigt att åt ett för försöksarbetena
tillräckligt antal, såväl kartografer som vid topografiska afdelningen anstälda personel*,
meddela undervisning och öfning i de delar af det nya arbetet, som hittills icke utgjort
föremål för deras verksamhet. För att med minsta möjliga tidsförlust kunna
ernå detta, vidtogos följande anordningar.

Af de sex personer, hvilka ansågos erfordras för att under 1881 års sommar
verkställa uppmätningen af det här ofvan angifne område, utsågos tre från generalstabens
topografiska afdelning och tre från ekonomiska kartverket, hvilka redan under
sommaren år 1880 fingo afbryta sina ordinarie arbeten. De tre topograferna beordrades
att deltaga i de i och för stomkartans sammansättning erforderliga nymätningar,
vägmätningar m. m., för att vinna insigt i de med den ekonomiska kartläggningen
sammanhängande frågor, såväl beträffande det rent tekniska i sjelfva mätningssättet
som ock de ekonomiska och kamerala förhållanden m. m. som härmed hafva sammanhang.
För de tre kartograferna åter anordnades en tre månaders undervisningskurs
i Stockholm och dess omgifningar, hvarunder dessa kartografer meddelades undervisning
i topografisk kartritning, afvägning samt i sättet för höj dformernas afbildning,
såväl enligt det s. k. backstrecksmaneret som medelst horizontal-skärningar.

Det inses lätt, att under den jemförelsevis korta tid, som sålunda blifvit använd
i och för fältmätningspersonalens ytterligare utbildning, någon större vana och färdighet
icke kunnat förvärfvas i den nya arbetsmetoden, hvilken, huru nära beslägtad den
än kan synas vara med de af personalen förut utförda arbeten, likväl vid det praktiska
utförandet företer många väsentliga olikheter, Vid frågan om, med hvilken grad af
tillförlitlighet, en under sådana förhållanden erhållen arbetsqvantitet kan läggas till
grund för beräkning af hvad som kan erhållas, sedan en sådan organisation blifvit
genomförd, som af 1878 års komité föreslagits, har kommissionen ansett den fleråriga
vana, såväl vid kartarbeten i allmänhet, som i vissa detaljer af det nya arbetet, hvaraf
den nu använda personalen varit i besittning, i viss grad motväga olägenheterna af
den mindre öfningen i arbetet i dess helhet.

STOMKARTAN.

Stomkartans sammansättning.

Ehuru arealen af det område, som skulle fältmätas, endast omfattar 2,5 qv.-mil,
har åt stomkartan måst gifvas en utsträckning af 4,5 qv.-mil, i och för erhållande af
stöd af utanför det egentliga området belägna triangelpunkter. Sedan de öfver detta
område befintliga landtmätarekartor till ett antal af 156 blifvit af qvinlig personal vid
hufvudstationen i Stockholm nedtransporterade till skalan 1 :20,000, verkstäldes i
sjelfva arbetsorten under Augusti och September månader sammansättningen, jemte de
härför erforderliga nymätningar och undersökningar, under ledning af en kartograf
med biträde af två kartografer samt de tre ofvan omnämnda personerna från generalstabens
topografiska afdelning. Sammanlagda ytvidden af de områden, hvarest i följd
af felande eller ofullständiga kartor ny mätning måst utföras, har beräknats till 0,53
qv.-mil. För erhållande af än säkrare stöd för sammansättningen än de öfver området
temligen ojemt fördelade triangelpunkterna erbjödo, hafva dessa punkter sammanbindande
vågmätningar blifvit efter grafisk metod utförda till en längd af något öfver
12 mil, hvarjemte för att utröna, såväl den olika grad af precision som ock den skillnad
i tid och kostnad, som uppstå vid olika mätningsmetoder, en vägsträcka af omkring
2,5 mil äfven blifvit uppmätt medelst nivelleringsteodolit.

Såsom prof på det utförda stomkartearbetet bifogas stomkartorna till bladen
Tjellmo och Skönnarbo (bil. I och II1), hvarvid dock torde erinras, att dessa stomkartor
i afseende på deras inre detaljer nu icke förete sig i sitt ursprungliga utseende,
utan i det förändrade skick, de genom den å dem utförda fältmätningen erhållit. Till
undvikande af alla kopieringsarbeten har nemligen fältmätningen utförts på sjelfva original-stomkartan,
som för detta ändamål varit sönderskuren i mätblad af lämplig storlek,
hvilka efter mätningens och renritningens afslutande, hvarom vidare här nedan, åter
blifvit sammanfogade. För att emellertid bevara en oförändrad bild af stomkartorna
i deras ursprungliga skick, hafva fotografiska kopior blifvit tagna, (bil. III och
IV), å hvilka den odlade jorden blifvit utmärkt med en rödgul färg. En jemförelse
mellan dessa fotografier och sjelfva original-stomkartorna åskådliggör de förändringar,
som stomkartan undergått genom fältmätningen.

I fråga om de slutsatser, som kunna dragas af det sålunda utförda stomkartearbetet,
torde i främsta rummet få anföras, att kommissionen anser alla de betänkligheter,
som ur rent teknisk eller vetenskaplig synpunkt blifvit framkastade mot lämpligheten
af, att låta en på förhand sammansatt stomkarta tjena till underlag för en derefter
kommande fältmätning, blifvit fullständigt häfda. Vid en jemförelse mellan de förut
upprättade ekonomiska kartbladen öfver det i fråga varande området och de nu upprättade
stomkartorna, befinnas nemligen dessa på olika tider och efter olika metoder
utförda arbeten sinsemellan förete stor öfverensstämmelse, icke allenast i afseende

'') Af bilagorna äro endast N:r XXI, XXII, XXIII, XXVII och XXVIII, bifogade det tryckta utlåtandet.

Utlåt. ang. kartverkens bearbetande. 2

10 REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

på föremålens såväl geografiska som inbördes lägen, utan äfven i afseende på de
å de särskilda kartorna utförda arealberäkningar. Då nemligen enligt den förut
upprättade beskrifningen öfver Tjellmo socken, arealen af denna socken beräknats
till 230,157 qv.-ref, hvaraf 14,227 qv.-ref vatten, så gifver den nu utförda beräkningen
en areal af 229,949 qv.-ref, hvaraf 14,332 qv.-ref vatten. De jemförelsevis mindre olikheter,
som vid de olika beräkningarna uppstått, vid denna areals fördelning på de
särskilda hemmanen och lägenheterna, härleda sig till en del deraf, att flere hemman
nu blifvit nymätta, för hvilka mindre tillförlitliga landtmätarekartor förut blifvit använda,
men hafva hufvudsakligen sin grund deruti, att gränserna mellan en del hemman
utgöras af sjöar, der ingen bestämd gränslinie blifvit faststäld. Kommissionen
stärkes än ytterligare i denna uppfattning om den nu använda metodens företräden af
den utredning, som egnas denna fråga i Kongl. Krigsvetenskaps-Akademiens handlingar
för år 1881, 11 häftet sid. 117''—123 af dess föredragande i topografi, af hvilken utredning
den slutsats dragés, att sammansättningen af en stomkarta före fältmätningen icke
allenast är det i teoretiskt hänseende rigtiga till vägagåendet, såvida våra landtmätarekartor
med någon fördel skola kunna användas — för hvilken åsigt stöd dessutom
kan hemtas af andra lands arbetsmetoder — utan äfven att vid den praktiska tillämpninningen
fördelar härigenom uppstå, fullt motvägande en ringa tillökning i kostnad.

Beträffande åter sådana data, hvilka utöfva inflytande på beräkningen af särskildt
för stoinkartans upprättande erforderlig personal och tid med häraf följande kostnad,
hafva med ledning af under arbetets fortgång förda anteckningar följande siffror blifvit
härledda:

l:o) En person bör årligen kunna till skalan 1:20,000 nedtransportera och
upprita landtmätarekartor för sammansättning af 4 qvadratmil.

2:o) En person bör under 5 månader kunna i skalan 1 : 20,000 i plan fullständigt
nymäta ett område af 0,6 3 qv.-mil.

3:o) Yidden af det område, öfver hvilket i följd af felande eller ofullständiga
kartor ny mätning fått utföras, har beräknats uppgå till 20 procent.

Af dessa siffror hafva de under l:o och 2:o angifna oförändrade blifvit lagda
till grund för de kostnadsberäkningar, som här nedan blifvit uppstälda. Beträffande
åter vidden af de områden, öfver hvilka landtmätarekartor aldeles saknas eller befinnas
af ålder eller andra orsaker oanvändbara, har kommissionen ansett rättast att lägga
den erfarenhet till grund, som under de senaste tio åren vunnits vid det ekonomiska
kartverkets arbeten, enligt hvilken erfarenhet arealen af nyuppmätt område i medeltal
uppgår till 16 procent af det kartlagda området, helst denna procentsiffra alltjemt
måste nedgå i samma mån nya landtmätarekartor upprättas. Huru vanskligt det dock
torde vara, att vilja härleda en i detta hänseende fullt tillförlitlig siffra, visas deraf, att
då för hela Örebro län, 79,8 qv.-mil, endast 2 procent af området nymättes, procenten
nymätt område inom Östergötlands län året 1875 uppgick till 30 på ett kartlagdt område
af 13 qv.-mil. Men om ock storleken af denna procentsiffra växer i samma
mån äldre landtmätarekartor utdömas såsom oanvändbara, hvarigenom visserligen de

EEPRODTTKTIONSMETODEE.

med sjelfva stomkartans upprättande förenade kostnader ökas, så icke allenast vinner
genom ett sådant tillvägagående det vigtiga grundläggande arbetet i skärpa och noggrannhet,
utan återgäldas äfven de härpå nedlagda ökade kostnader vid den efterföljande
fältmätningen derigenom, att en större del af planmätningen är på förhand
undangjord; hvilken omständighet kommissionen vid de uppgjorda beräkningarne icke
lemnat ur sigte.

Försök med olika reproduktionsmetoder.

De nya uppfinningar, som under de senaste decennierne gjorts och så att säga
dagligen göras i konsten att med fotografiens tillhjelp skyndsamt och billigt utföra
reproduktion af kartor hafva, såsom det kan synas, egendomligt nog icke vunnit den
allmännare tillämpning, man kunnat vänta. Äfven om dessa metoder något hvarstädes
i ganska stor omfattning användas, hufvudsakligen då fråga är om att med ledning af
redan förut graverade eller renritade kartor utarbeta andra öfver mindre områden, i
större eller mindre skalor, så är det egentligen endast Italien, Österrike och Belgien,
der fotografiska reproduktionsmetoder blifvit sa. i stött använda, att de lagts till giund
för hela utgifningen af landets allmänna kartverk. Vid en närmare granskning torde
ock den försigtighet, som hittills återhållit vart eget och andra land, att i stort använda
de nya reproduktionssätten, lätt finna sin förklaring. De mångfaldiga olika processer,
som innefattas i upprättandet af ett kartverk öfver ett helt land, allt ifrån triangelnätets
ntstakning intill kartans utgifning i tryck, ega nemligen ett så nära samband, att knappast
någon förändring i en af dessa processer kan vidtagas, utan att utöfva inflytande
på de öfriga. Ej minst utöfvar det antagna reproduktionssättet ett sådant inflytande
på de föregående arbetsprocesserna; af dessa senare åter måste kartverkets organisation
göras beroende, eller förnämligast förhållandet mellan fast och tillfälligt anstäld personal;
och redan häraf framgår, att de besparingar, som påräknas genom en billigare
reproduktionsmetod, i viss grad kunna motvägas genom de ökade kostnader, som framkallas
inom andra grenar af arbetet. Det må ej heller väcka förundran, om vid arbeten
af så stor omfattning, som ett helt lands kartverk, hvars värde i hög grad är beroende
af den homogenitet, som återfinnes inom de på vidt skilda tider utgifna kartbladen,
man med en viss tvekan beslutar sig för förändringar, hvilkas inflytande icke
alltid kan i sin helhet förutses. Man finner ock, beträffande här ofvan åberopade land,
att Belgiens kartläggning påbörjades endast för ett par tiotal ar sedan, så att det
fotolitografiska reproduktionssättet redan vid kartverkets första grundläggande kunde
införas, samt särskilt hvad Österrike vidkommer, att den derstädes uppfunna nya heliogravyrmetoden
ingalunda vann tillämpning med bibehållande i öfrigt af den äldre
organisationen samt de äldre skalorna och arbetsmetoderna, utan infördes först i samband
med de förändringar, som erfarenheten visat vara i sist nämnda hänseenden nödvändiga.

Frågan om de nya reproduktionssättens tillämpning för våra kartverks utgifvande
är dock långt ifrån ny; redan år 1871, då frågan om kartverkens ordnande nyss varit

12 REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

föremål för en särskild komités utredning, uttalade då varande chefen för civildepartementet
inför Eders Kongl. Maj:t de förhoppningar man då hyste, att snart kunna utbyta
den dyrbara gravyrmetoden emot något af de nyuppfunna fotografiska reproduktionssätten.
Under den tid, som sedan dess förflutit, har ock intet lemnats åsido, som
kunnat bidraga till att öka kännedomen om de nya metodernas värde. Genom sakkunnige
personers utsändande till främmande land, genom inköp af patenträtten till
den annars hemlighållna Österrikiska heliogravyrmetoden, samt genom en mångfald af
praktiska försök, har man gjort sig mer och mer förtrogen med de fotografiska reproduktionssätten,
så att dessa redan nu länge varit i ganska stor''omfattning använda,
om ock hufvudsakligen i den enskilda kart-verksamhetens tjenst. De försök, som nu
ytterligare blifvit af kommissionen utförda, hafva derför mindre haft till mål att utröna
dessa metoders användbarhet, utan mera den förminskning i kostnad, som genom dem
kunde ernås. I detta afseende anser sig dock kommissionen böra redan på förhand
inlägga en gensaga mot den möjligen gällande föreställningen, att genom införande af
ett fotografiskt reproduktionssätt kostnaderna för sjelfva kartutgifningen skulle kunna
nedbringas till en obetydlighet; ty hvilket reproduktionssätt som än må användas,
komma alltid de med kartornas utgifning i tryck förenade kostnader att i betydlig
grad höja den årligen erforderliga anslagssumman. Men liksom å ena sidan — hvilket
äfven blifvit af riksdagen särskildt betonadt — ändamålet med ett kartverks upprättande
blefve förfeladt, med mindre kartorna i tryck göras för allmänheten tillgängliga, så
torde ej heller förbises, att genom en alltjemt fortgående och ökad kartförsäljning en
del af de med denna utgifning förenade omkostnader återvinnas. Denna inkomst af kartförsäljningen
skulle dessutom i icke obetydlig grad ökas, , så vida ej, för befrämjandet
af en allmännare spridning, kartorna blifvit åsätta ett pris, som långt understege deras
verkliga värde. Ehuru kommissionen långt ifrån har förjafsigt att i detta hänseende
tillstyrka någon förändring, har hon icke ansett sig böra underlåta att erinra, att af de
för kartverkets bearbetande anvisade medel, en icke obetydlig del indirekt användes
för att befordra spridningen af ett i och för landets utveckling i alla riktningar oskattbart
materiel.

Vid anordnandet af de försök med olika reproduktionsmetoder, som kommissionen
låtit utföra, har kommissionen, i enlighet med den henne nådigst meddelade befallning,
i första rummet haft till vägledning det af 1878 års komité framstälda förslag,
i hvilket allt som rörer utgifning af kartor återfinnes i 8:de, 12:te och 14:de af de här
ofvan (sid. 2 och följande) angifna punkter.

Detta förslag kan i korthet sålunda sammanfattas:

att den för södra och mellersta .Sverige föreslagna ekonomisk-topografiska kartan
i skalan 1 :20,000 skall i samma skala utgifvas bladvis och i färgtryck medelst någon
fotografisk reproduktionsmetod;

att en topografisk karta i skalan 1 :100,000 fortfarande skall utgifvas och omfatta
hela landet med undantag af Norrbottens län och Yesterbottens läns lappmarker,
men att denna utgifning skall ske förmedelst heliogravyr;

REPRODUKTIONSMETODER.

samt att de för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu gällande föreskrifter
fortfarande skola tillämpas och i hvad lappmarken vidkommer utsträckas äfven
till Vesterbottens län.

Hvad då först vidkommer den för utgifningen af kartan i skalan 1 : 100,000 föreslagna
reproduktionsmetod — heliogravyr — har kommissionen icke ansett nödigt låta
utföra några ytterligare försöksarbeten. Den erfarenhet, som i fråga om denna metod
numera vunnits, icke allenast i andra land, utan ock genom de arbeten, som under de
senare åren blifvit inom vårt eget land utförda, torde nemligen till fullo bekräftat
denna metods stora företräde i afseende på prisbillighet och snabbhet i utförandet, på
samma gång som de på denna väg framstälda kartor, under förutsättning af teknisk
skicklighet hos arbetspersonalen, kunna anses uppfylla alla rimliga anspråk i afseende
på tydlighet. Införandet af denna metod i och för utgifningen af kartan i skalan
1 : 100,000 torde derför, oberoende af alla reformer i öfrigt, böra ske så snart de nu
under utförande varande kartbladen i denna skala hunnit fullbordas.

Beträffande åter sättet för; utgifningen i tryck af de i skalan 1 :20,000 upprättade
konceptkartorna — och hvarmed, såsom i det föregående blifvit antydt, sjelfva
sättet för dessaj konoeptkartors utarbetande står i det närmaste samband — har kommissionen
deremot funnit sig föranlåten, att genom ganska omfattande praktiska försök
söka förskaffa sig möjligast tillförlitliga uppgifter om olika metoders företräden; detta
så mycket mera, som ett icke alltför kostsamt reproduktionssätt torde utgöra ett af
hufvudvilkoren för att ett kartverk i denna större skala fortfarande må kunna bearbetas.

För en rätt uppfattning af de fördelar, de fotografiska reproduktionssätten kunna
erbjuda, torde till en början uppmärksammas, att då vid vanlig gravyr, vare sig i
koppar, sten eller annat ämne, en vacker karta kan framställas, äfven med ledning af
en medelmåttigt utförd konceptritning, så förutsätter deremot ett fotografiskt reproduktionssätt
nödvändigtvis en skarp och ren samt i en för ljuset möjligast ogenomtränglig
färg utförd originalteckning, samt dessutom helst att denna teckning är utförd i något
större skala än den, hvari kartan skall reproduceras, på det att vid den förminskning,
som originalet då vid den fotografiska behandlingen undergår, en del af teckningens
ojemnheter måtte blifva mindre framträdande. Gravörens konstnärlighet måste derför
i senare fallet icke allenast ersättas genom en högt uppdrifven ritskicklighet, utan derjemte
erfordras en i fotogratiens — och vid vissa metoder äfven galvanoplastikens —
tekniska detaljer skicklig personal. Vid användandet af heliogravyr kunna likväl skicklige
gravörer icke helt och hållet undvaras, då den på denna väg framstälda kartplåten
icke allenast måste undergå en upparbetning med grafstickel, utan äfven de efter hand
timade förändringarne på sist nämnda sätt ingraveras.

Lemnar man tillsvidare åsido, att alstren af de fotografiska reproduktionssätten,
åtminstone på dessa sistnämndas nuvarande ståndpunkt, ej kunna i afseende på
skärpa och tydlighet fullt uthärda jemförelse med gravyrens, och endast håller sig
till kostnaden, så följer af det ofvan anförda att de besparingar, som genom en fotogafisk
metod kunna ernås, i väsentlig grad blifva beroende på, att de genom

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

inskränkning af gravörernas antal vunna tillgångar icke uppslukas genom ett ökadt
arbete vid sjelfva originalets utarbetande. De kostnader, som upprätthållandet af en
fullständig fotografisk-galvanoplastisk atelier medför, torde nemligen kunna lemnas å
sido, då en sådan anstalt, oafsedt det antagna reproduktionssättet, numera utgör ett
oundvikligt tillbehör till ett väl ordnadt topografiskt etablissement.

Kommissionens första åtgärd blef derföre att söka utröna, om icke en förnyad
renritning alldeles skulle kunna undvikas, och lät för den skull medelst fotolitografi i
tryck framställa några af de af topografiska kåren utförda pass- och positionskartor
i skalan 1 : 20 000 (bil. V a och b). De mindre fördelaktiga resultat, som genom
detta försök vunnos, ansågos visserligen ej böra tillmätas någon afgörande betydelse,
då de begagnade originalkartorna icke voro uppritade med någon tanke på, att på
detta sätt reproduceras, men föranledde närmast till att söka på praktisk väg utreda
de olika företräden, såväl i afseende på kostnad som i afseende på resultatens
beskaffenhet, som de båda metoderna fotolitografi och stengravyr sinsemellan erbjuda.
Detta ändamål ansågs fullständigast uppnås genom att i tryck återgifva ett och samma
område, såväl efter den ena som den andra metoden; och utvaldes härtill ett område
af omkring 0,5 qvadratmils storlek å topografiska kårens karta i skalan 1 :20,000
öfver Stockholms omgifningar.

För att möjliggöra sammanställningen af olika färgtoner för terrängbeteckningen,
verkstäldes stengravyren å två stenar, en för konturerna samt en för terräng- och
skogbeteckningen, samt renritningen för fotolitografi å tre särskilda original, ett för
konturer, ett för terrängbeteckningen och ett särskilt för skogbeteckningen (bil. Yl
a, b och c). Bilagorna YII—XII utgöra ett urval af de många försökskartor, som
blifvit efter de båda metoderna och med sammanställning af olika färger utförda.

Hvad först resultatens beskaffenhet vidkommer, så torde af de utförda kartprofven
den slutsats kunna dragas, att en efter en väl ritad originalkarta utförd fotolitografi,
om än ej erbjudande fullt samma skärpa och renhet i teckningen som
stengravyren, dock gifver en karta, som bör tillfredsställa alla billiga anspråk på
tydlighet och läslighet; och hvarvid dessutom icke torde förbises, att dessa egenskaper
i än högre grad böra kunna vinnas i samma mån mera vana förvärfvas i de hittills i
jemförelsevis liten omfattning använda arbetsmetoderna. Denna omständighet torde ej
heller lemnas ur sigte vid bedömandet af de under XXII, XXIII och XXVII bifogade
profkartor, hvilka ehuru de långt ifrån kunna anses förtjenta af det ofördelaktiga vitsord,
som af en af kommissionens ledamöter i hans här bifogade reservation blifvit
dem tilldeladt, likväl ingalunda få betraktas såsom det bästa, som medelst den använda
motoden kan erhållas.

Beträffande åter den tid för utförandet samt de häraf beroende kostnader, som
de olika metoderna erfordra, hafva med ledning af de utförda försöken jemförelseberäkningar
blifvit utförda, af hvilka följande slutledningar ansetts kunna dragas:

l:o. För renritning af en karta till fotolitografi erfordras ungefärligen samma
tid, som för samma kartas gravering i sten. Då emellertid stengravyren äfven kan

EEPRODUKTIONSMETODER.

utföras vid eldsljus, hvilket ej utan stor svårighet låter sig göra vid renritning,
kan med ungefärligen lika antal arbetstimmar gravyren af ett kartblad af 15x20 tums
yta fullbordas på 5 månader, då renritningen af samma blad erfordrar 7 1/g månader.

2:o Då sjelfva tryckningskostnaderna i båda fallen äro desamma, så blir skillnaden
i kostnad mellan de i fråga varande två reproduktionssätten sålunda i hufvudsak
beroende på det olika arbetspris, som arbetspersonalen, (renritare eller gravör) vid
hvardera metoden betingar. Med utgående från det antagandet, att en renritare för
6 timmars arbete bör åtnjuta en dagaflöning af 4,50 kronor, motsvarande en årlig inkomst
af 1,620 kronor,'' samt att en skicklig gravör för 8 timmars arbete om dagen
bör kunna beräkna eu årsinkomst af 2,400 kronor, motsvarande 1 krona för arbetstimme,
erhållas följande siffror:

Utgifning medelst fotolitografi i 300 ex. af ett kartblad af 15x20 tums yta;

Renritarens aflöning ...........................................................................— 1,012: so.

Fotolitografiering...................................................................... 35: —

Litografiering af 5 färgstenar, (blått, gult, rödt, grönt och brunt) å

15 kronor........................................-...................-............. 75: —

Tryckning 300 ex., 6 stenar k 6 kronor för 100 aftryck................. 108: —

Papper, 3/ä ris å 75 kronor pr ris..........................................—- 45: — 263: —

Summa kr. 1,275: so.

Utgifning medelst stengravyr i 300 ex. af ett kartblad af 15 X 20 tums yta;

Gravörens aflöning............................................................................... 1,044: —

Litografiering af 5 färgstenar ä 15 kronor................................... 75: —

Tryckning 300 ex., 6 stenar ä 6 kronor för 100 aftryck................ 108; —

Papper................................................................................— 45: — 228: —

Summa kr. 1,272: —

Härvid torde likväl böra erinras, att till den för stengravyren här beräknade
kostnad bör tilläggas den för förvaltning m. m. för den litografiska verkstaden,
hvarigenom i sjelfva verket stengravyren kommer att i jemförelse med fotolitografien
ställa sig icke obetydligt dyrare än hvad här ofvan blifvit beräknadt. Vid Generalstabens
litografiska anstalt, der de af kommissionen anordnade arbeten blifvit utförda,
hafva dessa förvaltningskostnader uttaxerats med 50 % af det till gravören
utbetalda arvode. Om än dessa förvaltningskostnader genom en annan organisation
möjligen skulle kunna i någon mån nedbringas, hvilket dock torde vara tvifvelaktigt,
samt om än den för arbetspersonalen här beräknade aflöning skulle kunna något nedsättas,
så torde likväl af de utförda försöksarbetena kunna slutas, att kostnaden för
utgifning i 300 ex. af ett konceptblad i skalan 1 : 20,000 icke kan med någondera af
de vid dessa försök anlitade arbetsmetoder nedbringas under ett belopp af respektive
1,100 och 1,300 kronor. Förutom att bådadera af dessa siffror, då fråga gäller utgif -

16 REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

ning af ett kartverk öfver en yta af öfver 1,400 qv.-mil, representera en alltför betydande
kostnad, kommer härtill, att stengravyren, förutom den större kostnaden, är förenad
med vissa olägenheter — såsom i afseende på förvaring af en myckenhet stenar,
svårigheten att på dessa utföra rättelser in. in. — hvilket allt samfäldt gjort, att detta
reproduktionssätt ej ansetts böra ifrågasättas.

Beträffande åter fotolitografien, så ansågs denna metods användbarhet helt och
hållet böra göras beroende af, huruvida uppritningen af sjelfva konceptkartan kunde
en gång för alla så nöjaktigt utföras af fältmätningspersonalen, att någon förnyad
renritning ej behöfde ske, utan sjelfva det i arbetsorten upprättade konceptet omedelbart
fotografieras; en fråga som först med någon sannolikhet kunde besvaras sedan
törsöksarbetena å fältet blifvit afslutade. Då emellertid, såsom här ofvan blifvit anfördt,
de fotografiska prof, som i detta afseende blifvit utförda med äldre konceptkartor,
icke lemnat något tillfredsställande svar på denna fråga, ansåg kommissionen
nödigt att, hufvudsakligen med afseende på terrängbeteckningen, pröfva ännu ett tredje
reproduktionssätt, för att med ledning af dess resultat kunna gifva försöksarbetena å
fältet en äfven mot detta reproduktionssätt svarande anordning.

De jemförelsevis betydliga kostnader, hvarmed, så vidt af de utförda försöken
få slutas, utgifningen af konceptkartorna enligt någon af de här ofvan angifna
metoderna medför, kunna nemligen i väsentlig grad tillskrifvas den dryga tid, som
utarbetandet af terrängbeteckningen medelst backstreck tager i anspråk, hvilken tid,
såväl vid renritning som gravyr, enligt de förda anteckningarne uppgår till nära 70
procent af hela arbetstiden. Kommissionen fann sig af denna omständighet hänvisad
till att söka utröna, om ej genom användandet af det s. k. krit-manéret en nöjaktigt
tydlig och uppfattlig terrängbeteckning kunde införas å kartan i skalan 1 : 20,000, i
hvilket fall ett på fältet i mindre skala utfördt koncept ansågs kunna härvid läggas till
grund. Med anledning häraf har samma karta, som redan förut blifvit reproducerad
såväl medelst fotolitografi som i stengravyr äfven blifvit utarbetad och i tryck återgifven
medelst s. k. krit-manér, (bil. XIII, a och b.).

Jemförelsen mellan de efter olika maner sålunda utförda profkartorna har inom
kommissionen stadgat den uppfattning, att kritmanéret visserligen ej förmår att återgifva
en i lika grad detaljerad bild af terrängens vexlingar i höjd och branthetsgrad
som backstrecksmanéret, men att förstnämnda manér, förtydligadt och fullständigadt
genom ett tillräckligt antal höjdsiffror, likväl bör gifva en så tydlig och åskådlig uppfattning
af höjdbildningen i stort, att kommissionen ej skulle tveka att förorda detta
maner, för så vidt någon afsevärd nedsättning i kostnad härigenom vore att vinna.
Beträffande åter denna eftersträfvade nedsättning i kostnaderna, så har det utförda
profvet gifvit vid handen — hvilket redan var att på förhand förutse — att densamma
ingalunda är att söka i sjelfva reproduktionssättet, utan hufvudsakligen i de
billigare arbetsmetoder, som med afseende på ett sådant reproduktionssätt ansågs k unna
tillämpas vid sjelfva arbetena å fältet, i hvad beträffar terrängens uppmätning och uppritning.
Frågan om kritmanérets möjliga fördelar i afseende på kostnad, torde derför

KONCEPTKARTAN.

först böra upptagas sedan en redogörelse blifvit lernnad öfver resultaten af de arbeten
å fältet, hvilka blifvit med hänsyn till de olika reproduktionssätten utförda. Kommissionen
öfvergår derför nu till en redogörelse för dessa å fältet utförda försöksarbeten,
för att derefter i sin helhet kunna sammanställa alla de förhållanden, som tala för
eller emot de olika arbetsmetoderna.

Försök med olika arbetsmetoder för sjelfva konceptkartans upprättande.

Det område af sammanlagdt 2,5 qv.-mils utsträckning, som utgjort föremål för
försöksarbetena å fältet, har, såsom i det föregående blifvit anfördt, omfattat de ekononomiska
kartbladen Tjellmo och Skönnarbo jemte de delar af Tjellmo socken, hvilka
inskjuta å angränsande kartblad. Detta område har af 5 personer, hvaraf 3 från topografiska
afdelningen och 2 af ekonomiska kartverket, blifvit ekonomiskt-topografiskt
kartlagdt i skalan 1 :20,000, samt kompletteradt med höjdbestämmelser, utförda medelst
afvägningsinstrument. Fältmätningen har utförts å sjelfva original-stomkartan, hvilken
för detta ändamål sönderskurits i mätblad af lämplig storlek. De genom planmätningen
erhållna förändringarne i stomkartans ursprungliga konturer hafva omedelbart uppritats
med tusch samt åker och äng färglagts med härför bestämda färgtoner, hvarjemte, i
mån af fältmätningens fortgång, en renritning af denna konceptkarta blifvit å särskildt
papper af fältmätningspersonalen utförd, hvartill i främsta rummet användts sådana
dagar, då otjenlig väderlek förhindrat eller försvårat arbete å fältet. A denna renritning
hafva, med afseende fäst å framtida fotografisk behandling, inga andra färger
blifvit anbragte, än en svag blå färgton för vatten. Genom denna anordning af arbetena
hafva följande fördelar afsetts:

att de kalkerings- och kopieringsarbeten, som hittills varit förenade med fältmätning
å förut upprättad stomkarta, undvikas;

att tvenne konceptkartor erhållas, nemligen en fullständig, färglagd plankarta,
(bil. I) hvilken kan tjena till material för arealberäkningarnes utförande och de
ekonomiska beskrifningarnes upprättande, samt en renritad plan- och terrängkarta
(bil. XIV), hvilken, under förutsättning af nöjaktig ritfärdighet hos hela arbetspersonalen,
kan omedelbart genom fotografisk metod reproduceras.

I fråga om möjligheten att åt en talrik och till flertalet endast tillfälligt anstäld
personal kunna bibringa en sådan allmän ritfärdighet, att ej då, såsom oftast lärer
blifva fallet, ett kartblad är sammansatt af flere fältmätares arbeten, spåren af de
olika personernas olika ritförmåga blefve alltför mycket i ögonen fallande, och på
hvilken omständighet användandet af ett fotografiskt reproduktionssätt väsentligen är
beroende, har helt naturligt någon tvekan uppstått. Denna tvekan har visserligen
Utlåt. ang. kartverkens bearbetande. 3

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

blifvit i väsentlig grad undanröjd, då den fotolitografiska kopia, som blifvit tagen af kartbladet
Tjellmo (bil. XXII), å hvilket ingår delar af 5 särskilda personers arbeten,
ehuru visserligen företeende ojemnheter, likväl efter kommissionens uppfattning erbjuder
en redig och tydlig bild af alla de föremål, som kartan är afsedd att framställa; men
kommissionen har likväl icke velat lemna oförsökt, huruvida icke genom en sådan anordning,
att mindre arbete nedlades af fältmätaren på sjelfva konceptkartans uppritning,
besparingar skulle kunna beredas, som i någon mån motvägde de kostnader, som blefve
förenade med en vid hufvudstationen af en särskildt för detta ändamål utbildad ritpersonal
utförd renritning af konceptkartan. Af denna anledning har icke hela det
fältmätta området blifvit i tusch renritadt, utan har renritningen af kartbladet Skönnarbo
utförts endast i blyerts (bil. XV). Detta försök har emellertid gifvit vid
handen, att den större prydlighet i den tryckta kartans utseende, som genom en sådan
arbetsordning utan tvifvel skulle vinnas, antingen blefve alltför dyrbar eller ock skulle
ernås på möjlig bekostnad af kartans noggrannhet. Det torde nemligen ihågkommas,
att vid det mera artistiska än geometriska arbetssätt, som användes för höjdformernas
uppmätning och framställning, nemligen med backstreck, sjelfva originalkartan måste
utarbetas med en stor grad af precision och tydlighet, för att utan fara för missuppfattningar
kunna renritas af en person, hvilken aldrig sett den trakt som
kartan afbildar; och i sådant fall erbjuder en uppritning endast i blyerts af konceptkartans
terrängbeteckning icke någon, en förnyad renritning motsvarande tidsvinst.

Hvad slutligen vidkommer de försök, som blifvit å fältet utförda med afseende på
användandet af ett kritmaner i och för terrängens återgifvande å kartan i skalan
1 :20,000, så har, såsom här ofvan omnämnts, vid dessas anordnande kommissionen
varit ledd af den tanken, att söka minska det arbete, som vid det af 1878 års komité
föreslagna sätt för fältmätningens utförande måste nedläggas på höjdformernas uppmätning
och afbildande. En förenkling i denna del af arbetet har ej på någon annan
väg ansetts kunna vinnas, än genom att vid terrängmätningen använda en mindre skala
än den, i hvilken planmätningen utföres. Försöken i denna riktning hafva derför anordnats
på följande sätt:

Sedan planmätningen af bladet Skönnarbo i skalan 1:20,000 blifvit afslutad,
verkstäldes uppmätning med uppritning i tusch af terrängen å detta område i skalan
1: 50,000 — eller samma skala, som för det närvarande användes i och för den topografiska
kartläggningen, — på underlag af en till denna skala förminskad fotografisk
kopia af plankartan (bil. XVI och XVII). Med ledning af en till skalan 1 : 20,000
uppförstorad fotografisk kopia af denna terrängkarta (bil. XVIII) utarbetades ett
nytt koncept i kritmaner (bil. XIX), hvilket tjenat gravören till vägledning vid utarbetandet
af den litografiska stenen, medelst hvilken terrängen blifvit intryckt å den
på fotolitografisk väg tryckta plankartan (bil. XX). De med reproduktion i 300
ex. af en efter denna metod utarbetad ekonomisk-topografisk karta i skalan 1 :20,000
förenade kostnader kunna sålunda beräknas:

KONCEPTKARTAN.

En till skalan 1 : 20,000 förstorad fotografisk kopia af terrängkartan i 1 : 50,000 kr. 20: —

Fotolitografiering af konturkartan....................................................... » 35: —

Målning i tusch af ett koncept till vägledning för terrängens litografiering

i kritmanér ..................-...........-........-..........................-....... ® 124: —

Litografiering af terrängbeteckning, jemte skog- och kärrbeteckning ..... ® 250: —

Litografiering af 5 färgstenar å 15 kr................................................. » 75: —

Tryckning af 300 ex., med 7 stenar a 6 kr. för hundra aftryck--------------- » 126: —

Papper 3/j ris & 75 kr. per ris................................................. » 45: —

Summa kr. 675: —

Vid jemförelse med den här ofvan (sid. 15) för utgifning medelst fotolitografi
beräknade kostnad framgår, att om denna metod kan användas med direkt begagnande
af det i arbetsorten upprättade konceptet, i hvilket fall den för renritare beräknade
aflöning bortfaller, sjelfva reproduktionen endast betingar en kostnad af 263 kronor,
hvilken sålunda med 412 kronor understiger den här för kritmanéret beräknade.

Med ledning af de dagböcker, som under arbetets fortgång blifvit förda af
fältmätningspersonalen, hafva tabeller blifvit sammandragna, utvisande den tid, som af
hvarje fältmätare blifvit använd för olika slag af arbeten. Den för höjdbestämmelsernas
utförande använda tid har likväl icke ansetts böra i tabellerna upptagas, då dessa siffror,
af skäl som här nedan skola anföras, icke utgöra någon sann mätare på den tid,
som egentligen erfordras för fullständig afvägning af de ifrågavarande arbetsområdena.
Dels voro nemligen ett icke obetydligt antal höjdbestämmelser redan på förhand utförda,
dels har äfven, efter arbetenas afsilande, den åsigt af kommissionen omfattats,
att de tids- och kostnadsberäkningar, som här nedan blifvit uppstälda, skulle grundas
på antagandet af ett betydligt större antal höjdsiffror, än hvad de bifogade profkartorna
innehålla.

Om i enlighet med det af 1878 års komité afgifna förslag den årliga arbetstiden
för fältmätningen och konceptkartans uppritning antages till 7 månader, hvaraf 5 månader,
1 Maj—1 Oktober, i arbetsorten samt Oktober och November månader för den
återstående uppritningen, och med i öfrigt följande antaganden, nemligen:

att, i enlighet med vid topografiska afdelningens arbeten vunnen erfarenhet, från
antalet aflöningsdagar i arbetsorten 23 procent böra afräknas för sön- och helgdagar,
sjukdom, permittering in. m., hvadan på 150 dagar endast 116 verkliga arbetsdagar
erhållas;

att dagliga arbetstiden för ritning under Oktober och November månader icke
i medeltal torde kunna beräknas högre än till 5 timmar;

att höjdmätningarna böra utföras till den täthet, att i medeltal 140 höjdsiffror
falla på hvarje qvadratmil;

att dessa höjdmätningar delas i två ordningar sålunda, att ett grundläggande
nivellement af särskild personal först utföres till en täthet af 40 punkter på qv.-milen,
samt att den ytterligare afvägningen af 100 punkter på qv.-milen utföres af fältmätaren,
samt

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

att på grund af vunnen erfarenhet, för afvägning af 100 punkter, någorlunda
jemnt fördelade på en yta af 1 qv.-mil, erfordras en tid af 20 dagar; hafva med stöd
af nyssnämnda tabeller följande förhållanden blifvit härledda:

l:o. Vid fullständig ekonomisk-topografisk fältmätning i skalan 1 :20,000 på
underlag af en enligt här ofvan angifna grunder på förhand upprättad stomkarta, höjdmätning
till den här ofvan antagna täthet, uppritning och färgläggning af konturerna
å mätbladen, samt renritning i tusch af ett för fotografisk behandling fullständigt original
(bil. XIV), kan 1 person på 7 månader medhinna_____________________ 0,6 2 qv.-mil,

hvarvid af hela arbetstiden endast 82 dagar kunna användas för arbete å marken
(hvaraf 12 dagar för höjdmätning) samt den öfriga tiden för ritning.

2:o. Om vid de i föregående punkt uppräknade arbeten den förändring göres,
att renritningen af terrängen endast utföres i blyerts (bil. XV), i hvilket fall kartan icke
kan på fotografisk väg direkte reproduceras, höjes arbetsqvantiteten till... 0,7 6 qv.-mil,
hvarvid 95 dagar kunna användas till arbete å marken.

3:o. Om de i punkten l:o angifna arbeten tänkas utförda af 2 personer sålunda,
att den ene utför endast den ekonomiska planmätningen i skalan 1 : 20,000, uppritning
och färgläggning af mätbladens konturer, samt renritning i tusch af konturer och namn,
samt den andre terrängmätning, höjdmätning samt renritning i tusch af terrängbeteckningen,
så medhinnes på 7 månader af den förstnämnde en arbetsqvantitet af 1,6 qv.-mil
samt af den senare, då 20 dagar proportionsvis beräknas för utförandet af höjdmätningar,
...................................................................................... 0,9 8 qv.-mil.

4:o. Vid terrängmätning i skalan 1:30,000 på underlag af en till denna skala
förminskad fotografisk kopia af en förut upprättad fullständig plankarta, höjdmätning
till den här ofvan angifna täthet, samt uppritning i tusch af terrängbeteckningen

(bil. XVII) kan I person på 7 månader medhinna en yta af............... 1,72 qv.-mil,

hvarvid 95 dagar (hvaraf 33 för höjdmätning) beräknats kunna användas för arbete å
marken.

Beträffande den grad af visshet, hvarmed dessa sålunda härledda siffror kunna
läggas till grund för en beräkning af de med södra Sveriges ekonomisk-topografiska
kartläggning förenade kostnader, torde följande böra anföras. Kommissionen har visserligen,
såväl genom val af ett genom omvexling af olika slags mark lämpligt område,
som ock genom användande af en sådan personal, som i afseende på arbetsvana och
skicklighet kunde någorlunda motsvara hvad, som vid arbetenas framtida ordnande i
medeltal kan vara att påräkna, sökt att åt de utförda försöksarbetena gifva en sådan
anordning, att deras resultat måtte blifva en möjligast sann mätare på den tid, som för
de olika slagen af arbete erfordras; men på samma gång kommissionen i följd häraf
ansett sig böra vid de beräkningar, som här nedan blifvit uppstäda, låta de genom de
praktiska försöken erhållna siffror oförändrade ingå, har likväl inom kommissionen den
åsigt omfattats, att dessa siffror — och särskildt den af 0,6 2 qv.-mil, eller den årliga

BERÄKNING AF PERSONAL OCH KOSTNAD.

arbetsqvantitet, som vid fullständig ekonomisk-topografisk kartläggning och renritning
i tusch i skalan 1 :20,000 kan af 1 person medhinnas, — äro för låga, hvarigenom
kostnaderna blifvit i motsvarande grad för högt beräknade. Det torde nemligen väl
knappast behöfva erinras, att vid utförandet af ett försöksarbete i liten omfattning
och af här ifrågavarande slag, med hvilket arbete i dess helhet såväl ledare som
arbetspersonal ännu äro föga förtrogne, ej samma arbetsprodukt gerna kan vara att
påräkna, som då, när de nya arbetsmetoderna en gång vunnit stadga, arbetena i stort
bedrifvas och en flerårig erfarenhet kan läggas till grund till förenklingar i arbetssättet
och möjliga förbättringar i instrument m. m. Härtill kommer att det ej bör lemnas
alldeles obemärkt, att de ifrågavarande försöksarbetena blifvit utförda under en sommar,
hvilken i afseende på för arbete å fältet otjenlig väderlek kan räknas till
undantagen. Kommissionen anser sig derför af de utförda försöken med visshet
kunna sluta, att den af 1878 års komité på anförda skäl beräknade arbetsqvantitet
af 0,7 qv.-mil, hvilken en fältmätare bör med 7 månaders arbetstid uppnå vid fullständig
ekonomisk-topografisk kartläggning i skalan 1: 20,000, ingalunda är för högt
tilltagen, och har ytterligare stärkts i denna uppfattning vid en granskning af de
olika arbetsqvantiteter, som af de vid försöksarbetena använda särskilda personerna
erhållits. Om nemligen en af dessa ej medtages i räkningen, så erhålles med ledning
af de fyra öfrigas arbetsqvantiteter en medelsiffra af 0,73 qv.-mil. Den icke obetydliga
minskning i kostnad, som kommer att uppstå om siffran 0,7 i stället för
0,o 2 lägges till grund för beräkningen, skall här nedan utredas.

Beräkning af sannolika kostnaden för fullbordandet af Sveriges kartläggning.

I det föregående har kommissionen i korthet sammanfattat en redogörelse för
de praktiska försök, som blifvit utförda för att, hufvudsakligen hvad beträffar sådana
arbetsmetoder, rörande hvilka nöjaktig erfarenhet hittills saknats, söka härleda sådana
data, hvarpå en möjligast tillförlitlig kostnadsberäkning för fullbordandet af landets
kartläggning skulle kunna grundas. Vid utförandet af en sådan kostnadsberäkning
måste emellertid, förutom de sålunda härledda sifferuppgifter, hänsyn tagas till en
mångfald andra faktorer, af hvilka, förutom skalor och arbetsmetoder med häraf väsentligen
beroende olika sätt för kartverkets organisation, såsom en af de väsentligaste
måste framhållas den, att kartverket öfver hela landet inom möjligast korta tid må
kunna bringas till fullbordan, och hvilken tid hufvudsakligen blir beroende på storleken
af de årliga anslag, som rimligtvis kunna för dessa arbeten påräknas. Allt efter
de mångfaldigt olika sätt, hvarpå dessa faktorer kunna sammanställas, kunna lika
många olika kostnadsberäkningar uppställas. Kommissionens arbete har emellertid i

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

detta hänseende förenklats, i följd af den nådiga föreskriften, att de praktiska försöken
skulle utföras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af 1878 års kartverkskomité afgifna
förslag. De i detta förslag uppstäda grunder i afseende på organisation, skalor och
arbetsmetoder, äfvensom i afseende på tiden för kartarbetenas fullbordande, hafva derför,
såsom här nedan skall närmare angifvas, i hufvudsak blifvit tillämpade vid den under
alternativet Lit. A uppställa kostnadsberäkning. Då emellertid kostnaderna, med oförändrad
tillämpning af dessa grunder, visa sig i icke obetydlig grad öfverstiga de af
1878 års komité beräknade, har kommissionen ansett sig böra, under alternativet Lit. B,
utföra ännu en kostnadsberäkning, hvarvid, med fasthållande i öfrigt af samma hufvudgrunder
som vid alternativet Lit. A, en förminskning i kostnaderna beredts derigenom, att
uppmätningen af terrängen för den ekonomisk-topografiska kartan, som föreslås för
södra och mellersta delarne af riket, såsom i det föregående blifvit närmare utveckladt
å fältet tänkes utförd i en mindre skala än planmätningen, samt derigenom att terrängbeteckningen
å den ekonomisk-topografiska kartan utarbetas i s. k. kritmaner. För
att bereda möjligast säkra stöd för bedömandet af den större eller mindre praktiska
användbarhet, som den ekonomisk-topografiska kartan i skalan 1 : 20,000 kan tillmätas,
allt efter som den ena eller andra af de under dessa två alternativ antagna arbetsmetoder
följes, har kommissionen ansett sig böra, förutom det af bilagan XX representerade
prof, äfven låta uti kritmanér (bil. XXIII) utarbeta samma kartblad
Tjellmo, som redan förut (bil. XXII) blifvit utfördt enligt backstrecks-manéret.
Vid utarbetandet af denna karta i kritmanér, har en förstorad kopia (bil. XXIV)
af den af topografiska afdelningen i skalan 1 : 50,000 upprättade konceptkarta tjenst
som original, för att på samma gång genom detta prof få utrönt, om icke med tillämpning
af denna metod en förnyad uppmätning af terrängen skulle kunna undvikas
för den betydliga yta af södra Sverige, uppgående till omkring 670 qv.-mil, öfver
hvilken den topografiska kartläggningen i nämnda skala redan är fullbordad.

Dessutom har för jemförelsens fullständigande en ekonomisk plankarta (utan
terrängbeteckning) öfver samma område blifvit i fotolitografi framstäld (bil. XXVII)
från ett särskildt för detta ändamål renritadt koncept (bil. XXVI); och bär, under
alternativet Lit. C. en häremot svarande kostnadsberäkning äfven blifvit uppstäld.

Beträffande sjelfva den form, som blifvit vald för kostnadsberäkningarnes uppställande,
hafva följande förhållanden dervid måst vara bestämmande. Om frågan
endast gält att, oberoende af redan förut utförda arbeten, uppgöra en ny plan
för hela landets kartläggning, skulle utförandet af en kostnadsberäkning mött jemförelsevis
mindre svårighet. Annorlunda ställer sig nu förhållandet, då på sätt
och vis tre särskilda kartverk redan efter olika metoder utfört arbeten öfver
ganska vidsträckta områden, och hvilka redan utförda arbeten, allt efter deras olika
värde med häraf beroende större eller mindre användbarhet, måste i beräkningen medtagas.
Så har exempelvis det allmänna ekonomiska kartverket redan bearbetat en
yta af 348 qv.-mil, hvaraf dock omkring 46 qv.-mil anses böra helt och hållet omarbetas,
samt det öfriga området underkastas en mer eller mindre omfattande revision

BERÄKNING AF PERSONAL OCH KOSTNAD.

på fältet, för att kunna motsvara de fordringar, som böra ställas på det nya kartverket
i skalan 1 :20,000. Af topografiska afdelningen äro redan i tryck utgifna
kartor i skalan 1 :100,000 öfver en yta, beräknad till 939 qv.-mil, hvaraf 590 qv.-mil
äro å fältet uppmätta i skalan 1 :50,000, men 349 qv.-mil i skalan 1 :100,000; hvadan
endast för det senare området en renritning för förnyad utgifning medelst heliogravyr
kan i fråga sättas; triangelmätningen, hvilken för större delen af det södra Sverige
redan är utförd med vexlande täthet och med hänsyn endast till det topografiska kartverket
i skalan 1 : 50.000, måste kompletteras till olika utsträckning i olika trakter;
samma är förhållandet med de höjdmätningar, Indika redan blifvit af topografiska afdelningen
utförda öfver en betydlig del af södra Sverige. Dessa och många andra
omständigheter, hvilka af det följande framgå, hafva försvårat ett sådant tillvägagående,
som under den först nämnda förutsättningen möjligen varit det enklaste, eller att
försöka härleda en sannolik siffra öfver medelkostnaden för qvadrat-mil, och derefter
beräkna kostnaden för hela arbetet, och har kommissionen trott sig komma
sanningen närmare, genom att med användande af de genom de praktiska försöken
erhållna data, först för hvarje särskild slag af arbete beräkna erforderlig årlig personal
och årlig medelkostnad, när arbetet tånkes fullbordadt på en tid af 35 år, och
derefter beräkna totalkostnaden.

Vid beräkningen har, såsom här ofvan blifvit anfördt, i afseende på södra
Sverige, intill 29. bladvådens norra kant, efter den för det topografiska kartverket
antagna bladindelning, tre olika alternativ Lit. A, B och C blifvit uppstälda. Beträffande
åter den öfriga, norr om denna gräns belägna delen af landet, hafva några
praktiska försök, rörande sättet för detta områdes kartläggning icke ansetts för det
närvarande erforderliga. Inom kommissionen har visserligen fråga blifvit väckt om,
att redan nu utsträcka den ekonomiska kartläggningen äfven till Norrland; men förutom
de ökade anslag, som härigenom skulle omedelbart tagas i anspråk, så har —
äfven med erkännande af den storartade utveckling, som alltjemt fortgår inom landets
nordliga delar — af kommissionens flertal den åsigt omfattats, att utgifningen af ett
särskildt kartverk i större skala i och för redovisning af gränser mellan hemman och
lägenheter samt af den odlade jordens utbredning, icke på länge torde här vara af
behofvet påkallad. Ty äfven om längs kusten samt efter de större floddalarne trakter
äfven här förekomma, som i afseende på befolkning och odling kunna jemföras med
det södra Sverige, så utgöres det betydligaste området af vidsträckta skogar samt af
öde fjelltrakter, för hvilka den af 1878 års komité föreslagna utgifningsskala 1 : 100,000
torde vara fullt tillräcklig, äfven med hänsyn till de ekonomiska detaljernas redovisning.
Af dessa skäl har kommissionen, med fasthållande i hufvudsak af de af nyss
nämnda komité i afseende på Norrlands kartläggning uppstälda grunder och kostnadsberäkningar,
endast ansett sig böra framhålla vigten af, att den grundläggande stomkarta,
som under alla förhållanden bör upprättas, utarbetas med hänsyn till att densamma,
i den mån nödiga penningemedel kunna härför beredas, framdeles må kunna
fullständigas till en ekonomisk plankarta; hvarvid det jemförelsevis nya materiel, som

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

landtinäteri-arkiven genom de pågående storskiftes- och afvittringsmätningarne redan
nu ega, och hvilket alltjemt ökas, torde komma att bereda en betydande lättnad. Först
sedan genom stomkartans upprättande en fullständigare kännedom om detta materiel
vunnits, torde tiden vara inne att söka bestämma, huru de rent ekonomiska undersökningarne
böra i olika trakter lämpligast anordnas, samt huru resultaten af dessa
undersökningar på billigaste sätt må offentliggöras.

l:o. Södra Sverige till 29:de bladvådens norra kant.

Fullständig ekonomisk-topografisk kartläggning i skalan 1: 20,000 (bil. Ioch XIV);
utgifning af konceptkartan i oförändrad skala medelst fotolitografi (bil. XXII) samt af
kartan i skalan 1:100,000 medelst heliogravyr.

Af hela arealen..................................................................... 1,430 qv.-mil

beräknas vid 1882 års utgång 348 qv.-mil vara ekonomiskt uppmätta i
skalan 1:20,000. Af dessa anses dock 46,5 qv.-mil (Upsala län), der en
alltför ofullständig triangelmätning legat till grund för sammansättningen,
böra helt och hållet omarbetas, hvarjemte det öfriga området
bör underkastas en fullständig revision å fältet samt renritas. För detta
senare arbete har ansetts erfordras hälften så lång tid som vid ny upp -

mätning.

Stomkarta skall således sammmansättas öfver ett område af......... 1,128,5 »

Fullständig planmätning öfver ett område af....................................... 1,279 »

Terrängmätning i skalan 1:20,000 öfver............................................. 1,430 »

Om dessa arbeten tänkas fördelade på 35 år, blifver den årliga arbets qvantiteten

för Stomkartesammansättning.............................................. 32 »

Planmätning med renritning ............................................................. 36,5 »

Terrängmåtning med renritning ......................................................... 41 »

Höjdmätning medelst afvägningsinstrument har ansetts böra utföras till
den täthet, att i medeltal 140 höjdsiffror falla på hvarje qvadratmil. För
detta ändamål bör öfver den yta af 521 qv.-mil, der alldeles inga höjdbestämmelser
ännu äro utförda samt öfver det af geologiska undersökningen
ofullständigt höjdmätta område, uppskattadt till 100
sammans ..................................................................................... 621

BERÄKNING AP PERSONAL OCH KOSTNAD.

en grundläggande höjdmätning först af särskild personal utföras till
samma täthet som de af topografiska afdelningen hittills utförda afvägningar
(omkring 40 punkter på qv.-mil), hvarefter öfver hela den yta, som

skall terrängmätas, eller...............................................................l,430qv.-mil

den ytterligare höjdmätningen af 100 punkter på qv.-mil utföres af fältmätningspersonalen.
För afvägning af 100 punkter, jemnt fördelade öfver
en yta af 1 qv.-mil, beräknas erfordras 20 arbetsdagar.

Anm. Äfven om man i enlighet med 1878 års komité antager, att plan- och terrängmätning
samtidigt utföras af samma personal, torde i och för jemförelsen mellan
alternativen A och B, vid Indika planmätningen är densamma, men olika skalor
för terrängmätningen ifrågasättas, vara fördelaktigast att vid beräkningarne tänka
sig särskild personal för de olika mätningarne, helst kostnaderna i båda fallen
blifva desamma.

Erforderlig- personal.

Med bibehållande i öfrigt af de af 1878 års komité uppstälda grunder för kartverkets
organisation, eller att personalen förutom chefen och 1 professor skall bestå
dels af officerare af generalstaben, dels af med fast arvode anstälde civile kartografer,
dels af från armén kommenderade officerare och underofficerare, af hvilka en del, s. k.
»ständigt tjenstgörande» qvarstanna hela året, men de öfriga, s. k. »sommar-tjenstgörande»
endast under den tid fältmätningsarbetena pågå, har kommissionen dessutom
ansett att äfven qvinlig personal bör användas för en del vid hufvudstationen förekommande
arbeten. Den för olika slag af arbeten i medeltal årligen erforderliga personal
har i enlighet härmed på följande sätt beräknats.

a) för arbetena å fältet.

l:o. Den för triangelmätningen och de grundläggande höjdmätning änne erforderliga personal
anses tills vidare icke böra till siffran utföras, då denna personal icke utan
användande af bråktal skulle kunna utfördelas på den för de öfriga arbetena antagna
tiden af 35 år. De i nedanstående kostnadsberäkning uppförda siffror hafva
derför blifvit sålunda härledda:

Enligt en af afdelningschefen för topografiska afdelningen uppstäld P.M. kunna
de kompletteringsmätningar, som erfordras för att förse det södra Sverige med ett
för upprättandet af ett kartverk i skalan 1 : 20,000 erforderligt antal triangelpunkter,
uppskattas till en yta af 631 qv.-mil, för hvars triangulering, under antagande att
1 person kan årligen bearbeta 15 qv.-mil, samt med en kostnad af 349 kr. för
qv.-mil, totalkostnaden skulle uppgå till 220,219 kronor, hvilken fördelad på 35 år
gifver 6,292 kronor för år.

För de grundläggande höjdmätningarne af 621
att två personer årligen hinna sammanlagdt afväga 28 qv.-mil, för två personer en tidaf
22 år, hvilket med en beräknad årlig kostnad af 5,400 kronor åstadkommer en totalkostnad
af 118,800 kronor, hvilken åter fördelad på 35 år gifver 3,394 kronor för år.

Uti, ang. kartverkens bearbetande. 4

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEK;

	O		OO	Sommar-
	3? ro	w p	ti Oj	tjenstgö-
	f-i P	cr"	rande.
•	*e af general- taben.	o" er; p CD3	cd D to wT O: P O Oj CD	Hela sommaren.	Efter vapen-öfningarne.
2:o. Med ledning af de genom de praktiska försöken härledda
siffror har beräknats, att för sammansättning af en stom-karta öfver 32 qv.-mil erfordras 9 personer (hvaraf en utför behöfliga s. k. vägmätningar), fördelade på två afdelningar, hvardera under ledning af en kartograf, eller__________________________________________________________		8	3
3:o. För planmätning och renritning af 36,5 qv.-mil erfordras,
med antagande af en arbetsqvantitet af 1,6 qv.-mil för per-son, 22 personer under 7 arbetsmånader. Men då en del af personalen måste bevista vapenöfningarne, beräknas proportionsvis erfordras 18 personer i 7 månader och 8 personer under 4,2 månader, eller tillsammans 26 per-soner fördelade på 3 afdelningar, hvardera under befäl af 1 officer__________________________________________________________	3		3	15	8
4:o. För terrängmätning i skalan 1 : 20,000 af 41 qv.-mil, ren-
ritning i tusch, samt höjdmätning af 100 punkter på qv.-mil beräknas på grund af den här ofvan härledda siffra af 0,9 8 qv.-mil för person erfordras 42 personer, med 7 månaders arbetstid, eller om 10 personer antagas be-vista vapenöfningarna 36 personer i 7 månader och 10 personer i 4 månader och 18 dagar. Denna personal af tillsammans 46 personer tänkes fördelad på 4 mätafdel-ningar, hvardera under ledning af 1 officer .	4		6	30	10
5:o. För utbildning af erforderlig personal erfordras en årlig
undervisningsafdelning i 6 månader af 12 elever under ledning af 1 officer, biträdd af 1 kartograf.____________________	1	1	_	12	_
Summa personal å fältet, oberäknadt chefen, professorn samt de för triangelmätning och grundläggande höjdmät-ningar nödiga personer...............................................	8	9	12	57	18

BERÄKNING AF PERSONAL OCH KOSTNAD.

b) för vinterarbetena vid hufvudstationen.

l:o. Till de för sammansättning af stomlrarta öfver 32 qv.-mil

nödiga transporterings-arbeten beräknas—--------------------------

Men förutom uttagning och transportering af landtmätarekartor,
innefattar stomkartearbetet under vintern granskning
af transportkartorna, upprättande af jordeboksutdrag, hvari
införas sådana uppgifter från landtmäteri-beskrifningarne, som
erfordras dels till ledning för fältmätaren, dels ock på det
att landtmätarekartorna icke må i regel behöfva förnyade
gånger uttagas och rådfrågas, m. fl. förberedelser för den
följande sommarens stomkartearbete å fältet; vidare komplettering
af de under föregående sommar upprättade stomkartor,
så att dessa i möjligast fullständiga skick kunna öfverlemnas
till byrån för fältmätningen. Vid denna afdelning (stomkarteafdelningen)
bör dessutom utredas alla sådana frågor,
som äfven efter fältmätningens utförande möjligen ännu
kunna vara sväfvande, och hvilka först genom förnyade forskningar
i landtmäteri-arkivet kunna utredas. Förutom de båda
ledarne för sommar-afdelningarne, beräknas härtill 2 kartografer,
2 ständigt tjenstgörande samt 1 officer---------------------

2:o. För arealberäkningar, ekonomiska beskrifningars upprättande,

korrekturläsning m. m_______________-----------------------------------

Anm. Af kartograferna stannar 1 hela året vid hufvudstationen.

3:o. Såsom byråchef å lokalen i landtmäterikontorets hus, der de

under l:o och 2:o uppräknade arbeten tänkas utförda...........

4:o. Af södra Sveriges 1,430 qv.-mil antages vid 1882 års utgång
671 qv.-mil vara topografiskt kartlagda i skalan 1 : 50,000,
hvaraf 590 qv.-mil äro i tryck utgifna i skalan 1 : 100,000 samt
bladen Wimmerby, Hjo, Jönköping och Skara under gravyr.
Den yta af södra Sverige som sålunda återstår att medelst
heliogravyr utgifva i skalan 1 : 100,000 har på grund häraf
beräknats till 759 qv.-mil, motsvarande i det närmaste 33 fulla

Transport

Q O

oq a
O: cL

>-* åt
f» crq

3 10

28 EEDOGÖEELSE FÖB DE PKAKTISKA PÖES ÖKEN.

Transport blad. För renritning i -skalan 1:75.000 till heliogravyr af denna yta beräknas under 35 år i medeltal årligen erfordras en personal af._________	Officerare af generalstaben.	Kartografer.	Ständigt tjenstgörande.	Qvinlig per-sonal.
3 1 6	10	7 3 4	10
5:o. Fär gransknings- och kompletteringsarbeten, det topografiska och militära beskrifningsväsendet, förberedande arbeten för fältmätningen m. m. beräknas 6 officerare samt 4 ständigt tjenstgörande, af hvilka senare 2 hela året stanna vid hufvud-stationen .......
Förutom chefen, professorn samt den för triangelmätningens beräkning och de grundläggande höjdmätningarnes ordnande erforderliga personer skulle sålunda vinterpersonalen utgöras af_________
10	10	14	10

hvaraf, förutom den qvinliga personalen, 2 officerare, 1 kartograf och 2 ständigt tjenstgörande
stanna hela aret vid hufvudstationen. Härtill kommer 1 arkivarie och redogörare,
(för hvilken befattning afses en, endast mot dagaflöning anstäld person) 3 gravörer
och I gravör-elev, 1 koppartryckare och 1 vaktmästare.

För de litografiska, fotografiska och galvaniska arbetena antages att en enskild
anstalt (Generalstabens litografiska anstalt) tills vidare anlitas.

På grund af den sålunda såsom erforderlig beräknade personal, har uppstälts
följande:

Kostnadsberäkning.

Arvoden och vinteraflöningar:

JO kartografer: 2 å 3,500 _____________________________________________ 7,000.

2 å 3,000 ............................................. 6,000.

2 ä 2,500 ............................................. 5,000.

4 ä 2,000 -----------------------------------------.... 8,000. 26,000.

10 fruntimmer: 2 å 1,200_____________________________________________ 2,400.

2 å 1,000............................................. 2,000.

3 å 800 ............................................. 2,400.

3 ä 600............................................. 1,800. 8,600

Transport 34,600.

BERÄKNING ÅR PERSONAL OCH KOSTNAD. 29

Transport 34,600.

2 ständigt tjenstgörande i 12 månader å 150 kronor......... 3,600.

3 d:o d:o i 7 » å 120 » 2,520.

9 d:o d:o i 5 » k 120 » __ ______ 5,400. u 520

1 Arkivarie__________ 3,000.

3 gravörer och 1 elev............................................................ 11,000.

Anm. Gravörernas antal beräknadt äfven med hänsyn till Norrland.

1 koppartryckare med handräckning......................................... 2,000.

1 vaktmästare_________________ 800. 62,920.

Kostnad för återstående trianarulering.

e> o

220,219 kr., fördelade på 35 år, årligen ..._______________________________________________ 6,292.

Kostnad för förberedande höjdmätningar.

118,800 kr., fördelade på 35 år, årligen.............__................................... 3,394.

Två stomkarte-afdelninaar.

Dagaflöning 13 personer 150 dagar k 5,50________________________________ 9,075.

Kese-ersättning 11 personer å 300 kr______________________________________ 3,300.

Handtlangningskostnader 9 personer k 300 kr............ 2,700. 15 075

Tre Planmätnings-afdelningar.

3 Afdelningschefer, dagaflöning 150 dagar k 6 kronor samt reseersättning
k 600 kr_______________________________________________ 4.500.

Dagaflöning 210 dagar åt 3 ständigt tjenstgörande, k 5 kr.......... • 3,150.

» 210 >5 åt 15 kom:d§ k 4: so................... 14,175.

» 126 » åt 8 koirnde k 4,50....... 4,536.

Tillökning med 1 krona om dagen åt 7 personer i 150 dagar_____ 1,050.

Rese-ersättning 18 personer k 150 kr___________________________ 2,700.

» 8 » ä 100 » _____________________________ 800,

Handtlangning 18 » k 250 » ............... 4,500.

» 8 » å 150 » ................. 1,200. 36.611.

Fyra terrängmätnings-afdelningar.

4 afdelningschefer å 1,500 kr____________________________________________ 6,000.

Dagaflöning 210 dagar åt 6 ständigt tjenstgörande ä 5 kr___________ 6,300.

» 210 » åt 30 kom:de å 4,50 ___________ 28,350.

» 138 » åt 10 » ä 4,50 __________________________ 6,210.

Tillökning med 1 krona om dagen åt 13 personer i 150 dagar ... 1,950.

Rese-ersättning 36 personer ä 150 kr............. 5,400.

» 10 » k 100 » _________ 1,000.

Handtlangning 36 » å 200 » ______ 7,200.

» 10 » å 120 » -------------------------- 1,200. 63,610.

Särskild ersättning af 150 kronor för hvarje af i medeltal fullständigt
uppmätte 38 qv.-mil _______________________________________________ 5,700.

Transport 193,602.

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN.

Transport 193,602.

En Undervisnings-afdelning.

1 Afdelningschef dagafl. och rese-ersättning ----------------------------- 1,480.

1 Kartograf d:o d:o ----------------------------- 1,300.

12 elever 180 dagar k 3 kr. ________________________________________________ 6,480.

12 d:o rese-ersättning k 100 kr. ...................................... 1,200.

12 d:o handtlangning k 150 kr..............................—......... 1,800. 12,260.

Utgifning i fotolitografi af 41 qv.-mil eller 44 blad k 263 kronor ............ 11,572.

Heliogravyr af 1 plåt........................................................................... 200.

Tryckning af beskrifningar................................................................... 3,000.

Uppköp och underhåll af instrument och effekter ..................... 2,600.

Rit- och skrifmateriel ------------------------------------------------------------ 1,200,

Litografiskt öfvertryck............................................................ 2,800.

Färgläggning af kartan i skalan 1 : 100,000 ______________________________ 1,700.

Fotografier_______________________________________________________________________— 1,600.

Inspektionsresor __________________............................................... 1,000.

Diverse utgifter, hvilka för slutsummans afjemnande utföras till ... 4,395. 15,295.

Härtill kommer ett till 20,000 kronor beräknadt belopp, hvilket för
fullbordande af de under gravyr varande kartbladen erfordras
utöfver den till gravörers aflöning härofvan beräknade utgift, och

hvilket belopp tänkes fördeladt på 35 år med ........................................571

Summa kronor 236,500.

2:o. Sverige norr om 29:de bladvåden.

För fullbordande och utgifning i tryck af det vid 1882 års slut
ännu återstående området af Norrbottens lån enligt nu gällande
bestämmelser, har kostnaden beräknats till 206,000 kronor, hvilken
fördelad på 35 år gifver en årlig kostnad af _________________________ 5,886.

För det öfriga området, .hvars areal, då sjöar och vattendrag medräknas,
uppgår till 1,441 qv.-mil antages i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af 1878 års komité gjorda antaganden och beräkningar
(se nämnda komités betänkande sid 75) att 343 qv.-mil (bil. XXVIII) böra å fältet kartläggas i skalan 1 : 50,000
och de återstående 1,098 qv.-milen i skalan 1 :100,000, samt att
hela området1) utgifves i tryck medelst heliogravyr i sist nämnda
skala. Med dessa förutsättningar kunna kostnaderna sålunda be Transport

5,886.

*) För enkelhet i beräkningen antages nemligen detta utgifningssätt äfven för Westerbottens läns

lappmarker.

BERÄKNING AF PERSONAL OCH KOSTNAD.

Transport 5,886.

räknas: 343 qv,-mil k 1,900 kronor = 651,700 kronor, eller årligen
i 35 år ..................................................................... 18,620,

1,098 qv.-mil ä 750 kronor = 823,500 kronor, eller årligen i 35 år 23,528. 42,148.

Summa kronor 48,034.

Sammandrag af kostnaderna enligt alternativet A.

Årlig kostnad under 35 år för södra Sverige ........................... 236,500.

d:o d:o d:o för norra Sverige ___________________________ 48,034.

Dessutom beräknas för fortgående revision af kartan i skalan
1 : 100,000 årligen 3,000 kronor för arbeten å fältet samt 500

kronor för nya galvaniska tryckplåtar, eller tillsammans ......... 3,500. 288,034.

Afgår beräknad inkomst för kartförsäljning______________________________ 6,534.

Summa årlig kostnad under 35 år 281,500.
hvilket gifver en totalkostnad af 9,852,500 kronor.

l:o. Södra Sverige till 29:de bladvådens norra kant.

Ekonomisk planmätning i förening med renritning till fotolitografi i skalan 1: 20,000;
terrängmåtning i skalan 1: 50,000, men medj lika antal höj dbestämmelser som vid alternativet
A; utgifning af kartan i skalan 1:20,000 med terrängbeteckning i kritmanér, (bil. XXoch
XXIII) samt af kaftan i skalan 100,000 medelst heliogravyr.

De förändringar som härigenom uppstå i den under alternativet A uppstälda
kostnadsberäkning äro följande:

Om från hela arealen 1,430 qv.-mil afdrages de 671 qv.-mil, som vid 1882 års
utgång redan äro topografiskt kartlagda i skalan I : 50,000, kommer terrängmätningen
i donna skala att omfatta en yta af 759 qv.-mil, för hvars fullbordande på 35 år erfordras
en årlig arbetsqvantitet af 21,7 qv.-mil. Med ledning af ofvan omnämnda
tabeller samt med antagande att 33 dagar erfordras för utförande af höjdbestämmelser,
beräknas en person på 7 månader kunna medhinna 1,7 2 qv.-mil. Den årligen erforderliga
arbetspersonalen blifver sålunda 12,6 personer, samt årliga kostnaden följande:

1 Afdelningschef, resor och dagaflöning............... 1,500.

12,6 personer, dagaflöning 210 dagar å 4.50 kr................. 11,907.

» » resor å 150 kr.................... 1,890.

» » handtlangning å 200 kr.................... 2,520.

Tillökning i dagaflöning med 1 krona om dagen åt 4 personer

150 dagar ......................................................................... 600.

Särskild ersättning å 75 kr. för hvarje af i skalan 1 : 50,000 terrängmätte
21,7 qv.-mil ..............s....................................... 1,627. 20,044.

REDOGÖRELSE FÖR DE PRAKTISKA FÖRSÖKEN;

Förutom de grundläggande höjdmätningar af 621 qv.-mil, hvilka finnas upptagna
under alternativet A, tillkommer här, att de 671 qv.-mil, å hvilka terrängmätning i skalan
1: 50,000 redan är utförd, böra kompletteras med 20 dagars höjdmätning för qv.-mil.
Härtill beräknas under 35 år i medeltal erfordras af 3,3 personer med en årlig kostnad af
7,000 kronor. I den årliga undervisningskursen anses elevernas antal kunna minskas till 8.

Kostnaden för utgifning af kartan i skalan 1 : 20,000 ökas från 263 kronor till
675 kronor för hvarje kartblad, (se sid. 19).

Med bibehållande i öfrigt af de under alternativet A uppförda utgiftsposter
oförändrade, kunna kostnaderna för södra Sveriges kartläggning sålunda beräknas:

Arvoden och vinteraflöningar (lika med alt. A) _______________________________________ 62,920.

Triangulering (lika med alt. A)............................................................. 6,292.

Förberedande höjdmätningar (lika med alt. A)........................................ 3,394.

2 Stomkarteafdelningar (lika med alt. A)________________________________________________ 15,075.

3 Planmätningsafdelningar (lika med alt. A) __________________________________________ 36,611.

1 Terrängmätningsafdelning__________________________________________________________________ 20,044.

1 Instruktionsafdelning med 8 elever...___________________________________________________ 9,100.

Kompletteringsafvägning af 671 qv.-mil................................................... 7,000.

Utgifning i fotolitografi af 44 blad ä 675 kr. .......................................... 29,700.

Heliogravyr af 1 plåt (lika med alt. A) __________________________________________________ 200.

Tryckning af beskrifningar (lika med alt. A)__________________________________________ 3,000. /

Diverse utgifter (lika med alt. A); men utföras för slutsummans afjemnande till 15,293.
Tillkommer (lika med alt. A) återstående gravyrkostnad för under gravyr varande
kartblad 20,000 kronor, fördelade på 35 år, årligen...................... 571.

Summa årlig kostnad 209,200.

2:o. Sverige uorr om 29:de hladvåden.

Lika med alternativet A.

Sammandrag af kostnaderna enligt alternativet B.

Årlig kostnad under 35 år för södra Sverige............................ 209,200.

d:o d:o d:o för norra Sverige............................ 48,034.

För årlig revision af kartan i skalan 1 : 100,000 ......,................. 3,500. 260,734.

Afgår beräknad inkomst af kartförsäljning ............................... 6,234.

Summa årlig kostnad under 35 år 254,500,
hvilket gifver en totalkostnad af 8,907,500 kronor.

O. *

TAka med alt. B, förutom att kartan i skalan 1: 20,000 utgifves utan terrängbeteckning
(bil XII och XXVII) samt att med anledning häraf höjdbeståmmelsernas antal
ansetts kunna nedsättas till 100 punkter på hvarje qvadratmil.

UTLÅTANDE.

Ärlig kostnad under 35 år för södra Sverige ............................ 187,000.

d:o d:o d:o för norra Sverige............................ 48,034.

För årlig revision af kartan i skalan 1 : 100,000......................... 3,500. 238 534

Afgår beräknad inkomst af kartförsäljning .............................................. 6,334.

Återstår årlig kostnad under 35 år___________________________________________^_____________ 232,200.

hvilket gifver en totalkostnad af 8,127,000 kronor.

Till lättnad vid jemförelsen hafva följande siffror ansetts böra på ett ställe sammanföras,
utvisande, efter olika förutsättningar, den sannolika totalkostnaden för fullbordandet
af Sveriges kartläggning.

Enligt afdelningschefens för topografiska afdelningen år 1875 gjorda utredningar,
skulle för de ekonomiska och topografiska kartverkens fullbordande
enligt då gällande bestämmelser från och med 1876 års början erfordras

ett sammanlagdt belopp af__________________________________________________________________ 9,540,000.

Enligt den af 1878 års komité uppstälda plan, i enlighet hvarmed landets
kartläggning skulle fullbordas på en tid af 36 år, skulle kostnaden uppgå till 7,977,550.
Enligt de af kommissionen med stöd af de praktiska försökens utslag utförda
beräkningar, skulle denna kostnad uppgå:

för alternativet A till_____________________________________________________________________ 9,852,500.

» » B till _________________________________________________________________ 8,907,500.

» » C till--------------------------------------------------------------------- 8,127,000.

Utlåtande.

I och med framläggandet af de kostnads-siffror, hvilka blifvit med ledning af
de praktiska försöken härledda, har kommissionen visserligen i hufvudsak fullgjort den
henne nådigst förelagda uppgift, eller att söka utröna »hvilka besparingar af tid och
kostnad må kunna ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska kartverken
till ett kartverk med begagnande af en gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder,
allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af 1878 års kartverkskomité
afgifna förslag». Då emellertid resultaten af dessa försök gifvit vid handen, att
några besparingar icke kunnat beredas — för såvidt nemligen med besparingar icke afses
endast en minskning i kostnad, utan hänsyn till den erhållna valutans större eller mindre
värde — men icke dess mindre inom kommissionen den åsigt efter den omsorgsfullaste
pröfning vunnit stadga, att genom tillämpning i dess hufvudgrunder af den af
nämnda komité föreslagna plan, landets behof af ofientliga kartverk på bästa sätt tillgodoses,
så anser sig kommissionen böra framlägga de skäl, som stadgat denna åsigt.

Kommissionen anser sig då till en början knappast behöfva erinra, att vid uppgörandet
af planen för ett lands kartläggning kostnaden ingalunda får ensamt eller ens i
första rummet rådfrågas. En lika vigtig faktor är, att det med kartläggningen afsedda
Utlåt. ang. kartverkens bearbetande. 5

UTLÅTANDE.

ändamål i möjligast fullständiga grad vinnes. Om nemligen detta ändamål genom sträfvandet
efter besparingar förfelas, så äro ock de använda penningemedlen bortkastade.
Den till siffran minsta kostnadssumman är derför icke alltid den, som betecknar
gjorda besparingar; erfarenheten torde tvärtom i de flesta fall gifvit vid handen, att
det dyrare men omsorgsfullt utförda och sitt ändamål fullt motsvarande arbetet i längden
faller sig billigast. I här föreliggande fall, der dessutom tiden för hela arbetets
fullbordande utöfvar ett väsentligt inflytande, har kommissionens sträfvan derför måst
vara, att med samfäld hänsyn till ändamål, kostnad och tid söka svaret på den frågan,
huru »bästa möjliga produkt må kunna erhållas för minsta möjliga kostnad och på den
kortaste tid, som omständigheterna medgifva».

En sorgfällig granskning af det af i878 års komité afgifna förslag till de
svenska kartverkens framtida ordnande berättigar till det omdöme, att i hufvudsak
intet blifvit förbisedt, som kunnat befrämja uppnåendet af ofvan angifna mål, med
minsta rubbning i den grundval, hvarpå de redan till betydlig utsträckning utförda
kartografiska arbetena äro fotade. Komitén har sålunda för den södra tredjedelen af
landet, som inrymmer mer än ä/6:(lelar af hela landets befolkning, bibehållit samma uppmätningsskala,
eller 1 : 20,000, som hittills användts för det ekonomiska kartverket, under det
att för den öfriga delen, i mån af landsdelarnes aftagande odling och folkmängd, denna
uppmätningsskala minskats dels till 1:50,000 och dels till 1 :100,000; likaså har komitén,
då den, med bibehållande i öfrigt af den för det topografiska kartverket hittills använda
utgifningsskalan 1 :100,000, föreslagit, att det i skalan 1: 20,000 upprättade konceptkartverket
äfven måtte i oförändrad skala i tryck utgifvas, till minskande af den med denna
utgifning förenade kostnad förordat användandet af fotografiska reproduktionssätt; komitén
har vidare genom införande af en sådan organisation, som möjliggör, att med
underhållande af en jemförelsvis fåtalig fast stam upptaga en talrik, tillfälligt anstäld
arbetspersonal, hvars kostnad inskränker sig till dagaflöning endast för den tid, densamma
är vid arbetena anstäld, samt genom användandet af en ändamålsenlig arbetsfördelning
nedbringat kostnaderna för arbetena å fältet till de minsta möjliga; hvarjemte
komitén, genom antagandet af en tid af omkring 36 år för hela arbetets fullbordande,
enligt kommissionens uppfattning på lyckligaste sätt sökt att sammanjemka de
stridiga fordringar, som å ena sidan vilja reducera denna tid till den kortast möjliga,
men å den andra äfven måste taga hänsyn, icke allenast till storleken af de årliga
anslag, som rimligtvis kunna påräknas, utan äfven till storleken af den tillfälligt anstälde
militärpersonal, som utan men för den militära tjensten kan göras för de kartografiska
arbetena — delvis äfven under tiden för de årliga vapenöfningarne — tillgänglig.

Meranämnda komités förslag har ock, såsom i det föregående omnämnts, blifvit
i hufvudsak förordadt af alla de myndigheter, som blifvit anbefalda att deröfver afgifva
underdåniga yttranden.

I det anförande till Statsrådsprotokollet af den 2. Januari 1880, hvari dåvarande
chefen för civil-departementet till pröfning upptager detta förslag, jemte de derifrån
afvikande yrkanden, som af några af komiténs ledamöter framstälts, såväl emot för -

UTLÅTANDE.

slaget i dess helhet som emot särskilda delar af detsamma, uttalar äfven departementschefen
den åsigt, att de anmärkningar, Indika blifvit framstälda emot den af komiterade
angifna planen för kartverkens framtida bearbetande, »ehuru värda all uppmärksamhet,
likväl icke i allmänhet synas vara af beskaffenhet, att leda till förkastande af
denna plan, enligt hvilken, sedan nödiga modifikationer deruti vidtagits, landet onekligen
skulle erhålla sitt behof af offentliga kartverk bättre än genom något af de öfriga
förslagen tillgodosedt.»

De betänkligheter, hvilka oaktadt det mindre afseende, som sålunda tillmätes
* de mot förslaget gjorda anmärkningar, ändock afhåller departements-chefen att tillstyrka
hifall till komiterades förslag, synas samlade i följande uttalande, hvarmed departements-chefen
fortsätter den här ofvan citerade meningen:

»Långt betänkligare synes mig ett antagande af komiterades förslag vara, när
uppmärksamhet egnas deråt, att detta förutsätter en rubbning i den för det topografiska
kartarbetet hittills följda och [allmänt gillade planen, och när kostnaderna för förändringens
genomförande tagas i beräkning. Såsom redan är sagdt, skulle kostnaden för
den ekonomisk-topografiska kartläggningen i skalan 1: 20,000, jemte kartornas utgifning
för södra och mellersta Sverige uppgå enligt komiterades beräkning till 6,536,800
kronor, men det är ock visadt att kostnadsförslaget icke tagit nödig hänsyn till flere
poster, så att den beräknade summan icke kan vara tillförlitlig utan måste betydligt
förhöjas. Då man vill och inlåter sig på kartläggning af ett rike och i synnerhet ett
så vidsträckt rike som Sverige, beträdes en väg, som ovilkorligen betecknas af stora
utgifter, och derför är det ock angeläget att, innan beslut derom fattas, en så vidt ske
kan fullständig och tillförlitlig undersökning och beräkning sker om beloppet af de
för företaget erforderliga kostnader, och att dessa icke alltför lågt uppskattas. Det
kännbara i de uppoffringar, som ett dylikt företag kräfver, kan väl mycket minskas
derigenom att summan fördelas till utgående under en längre följd af år, men detta
medför åter den stora olägenhet att arbetets fullbordande uppskjutes till en långt aflägsen
framtid. Komiterade sätta denna gräns för kartläggningen af hela riket till 36
år, men utan en icke obetydande förhöjning i det af dem förutsatta årsanslag befarar
jag för min del, att rikets kartläggning enligt den af komiterade utstakade stora
planen icke kan inom denna tid fulländas.»

Kommissionen anser sig ej öfverskrida gränsen för sin befogenhet, om hon till
granskning upptager dessa betänkligheter, helst de sedan dess utförda försöksarbetena
gifvit en ytterligare belysning åt åtskilliga af de af 1878 års komiterade gjorda antaganden
och beräkningar, om hvilkas tillförlitlighet tvekan icke utan skäl kunnat uppstå.

Hvad då först vidkommer den befarade rubbningen i den för det topografiska
kartarbetet »hittills följda och allmänt gillade planen» så förutsätter detta, att någon
sådan plan för hela landets topografiska kartläggning funnes uppgjord och faststäld.
Men enligt kommissionens uppfattning kan detta icke anses vara förhållandet. Före
de utredningar, som på nådig befallning år 1876 verkstäldes af chefen för generalstaben
och afdelningschefen för topografiska afdelningen, rörande den sannolika tiden och de

UTLÅTANDE.

sannolika kostnaderna för de topografiska och ekonomiska kartverkens fullbordande i
enlighet med då gällande bestämmelser, sväfvade man i temlig ovisshet i dessa afseenden.
Dessa utredningar gåfvo vid handen, att för det topografiska kartverkets
fullbordande med då utgående årsanslag af 75,000 kronor — hvilket anslag dock för
det närvarande endast utgår med 60,000 kronor — skulle från 1876 års början erfordras
en tid af 65 år med en totalkostnad af 5,075,000 kronor, hvaraf 4,880,000 kronor statsanslag.
Den långa tidrymd, som enligt denna utredning skulle erfordras för detta kartverks
fullbordande, torde närmast föranledt till de förslag om förenklade arbetsmetoder
för det nordliga Sveriges kartläggning, som blifvit afgifna såväl af 1878 års komité
som i särskild reservation af två af denna komités ledamöter. Men dessa förslag hafva
emellertid ej ännu föranledt till något beslut, hvadan de här ofvan angifna siffror
fortfarande måste anses representera den nuvarande planen för landets topografiska
kartläggning. Då nu, enligt den af 1878 års komité uppstälda plan, hela landets
kartläggning beräknas vara fullbordad på 36 år, så synes den rubbning, som sålunda
förorsakas i det topografiska kartarbetets fortgång, långt ifrån att verka afskräckande,
snarare kunna åberopas såsom en fördel.

Då departementschefen vidare anför, att när man inlåter sig på kartläggning
af ett så vidsträckt rike som Sverige, man beträder en väg, som ovilkorligen betecknas
af stora utgifter och att ett sådant företag manar till en fullständig och tillförlitlig
undersökning och beräkning af de härför erforderliga kostnader, så har kommissionen,
med fullföljande af denna bild, endast att erinra, att denna väg redan är sedan årtionden
i vårt land beträdd. Redan i det föregående är antydt att 1878 års komiterade,
långt ifrån att afvika från densamma, så mycket som möjligt följt den sedan
länge utstakade riktningen och endast sökt, att med hänsyn till nutidens ökade anspråk
och med tillämpning af nyuppfunna arbetsmetoder samt utan afsevärdt ökade
kostnader påskynda dess tillryggaläggande. Det är sålunda ingen ny väg som af
nämnda komiterade inslås; men snarare må den väg kallas ny och efter kommissionens
uppfattning farlig att beträda, som skulle betecknas af grusade lemningar efter påbörjade
allmännyttiga företag, hvilka sedan de af ogynsamma omständigheter så småningom
hämmats i sin fortgång och naturliga utveckling, slutligen alldeles öfvergifvits.

Vid den plan till de allmänna kartverkens ordnande, som af 1878 års komité
uppstälts, har nämnda komités sträfvan helt naturligt måst vara, att oaktadt den värdefulla
utveckling, som föreslås i sättet för det södra och mellersta Sveriges kartläggning,
likväl begränsa kostnaderna så, att de icke måtte öfverskrida dem, som landets
kartläggning i enlighet med nu gällande bestämmelser skulle medföra. Den totalsumma
som enligt förstnämnda plan skulle erfordras för fullbordandet på 36 år af hela
landets kartläggning har beräknats till 7,977,550 kronor.

Enligt de af afdelningschefen för topografiska afdelningen här ofvan åberopade
utredningar, skulle för fullbordandet, från 1876 års början räknadt, af de nuvarande
topografiska och ekonomiska kartverken, i enlighet med då gällande bestämmelser och
då utgående årsanslag, erfordras:

UTLÅTANDE.

för det topografiska kartverket intill Norrbottens lånegräns en tid af

65 år, med en kostnad af________________________________________________________. kr. 4,880,000,

för det ekonomiska kartverk, som bearbetar södra och mellersta delarne

af riket, en tid af 53 år med en kostnad af................................. » 4,277,000,

och för Norrbottens läns kartverk en kostnad af______________________________ » 383,000,

eller sammanlagdt kr. 9,540,000.

En jemförelse mellan dessa summor visar då enligt komiterades plan en minskning
i kostnad uppgående till 1,562,450 kronor.

Men just i fråga om tillförlitligheten af de af 1878 års komité uppstäda beräkningar
hafva — och för så vidt af de sedan dess utförda försöksarbetena får dömas
— visserligen icke utan skäl tvifvel blifvit uttalade, och i denna omständighet torde
tyngdpunkten få sökas i de betänkligheter, som afhållit departementschefen från att
inför Eders Kongl. Maj:t förorda sagde komités förslag. Det torde då tillåtas kommissionen
att med ledning af de utslag, hvilka de utförda praktiska försöken gifvit, taga
denna del af nyssnämnda förslag i skärskådande.

Betraktar man då till en början den slutsumma, hvartill kommissionen vid den
under alternativet A utförda beräkning kommit — (och hvilket alternativ i afseende
på arbetsmetoder m. m. närmast öfverensstämmer med de af 1878 års komité föreslagna)
— så uppgår denna till ett belopp af 9,852,500 kronor hvilket belopp, äfven
när de sedan dess tilländalupna årens arbeten ej medtagas i räkningen, öfverskjuter
den af meranämnda komité beräknade kostnaden med 1,874,950 kronor. Härvid
torde likväl böra erinras, att en icke obetydlig del af denna tillökning i kostnad
härleder sig af den mindre årliga arbetsqvantitet af endast 0,6 2 qv.-mil för hvarje
fältmätare, hvilken kommissionen ansett sig böra lägga till grund för beräkningen,
ehuru af skäl, som i det föregående blifvit anförda, all anledning finnes att antaga,
att den af 1878 års komité antagna arbetsqvantitet af 0,7 qv.-mil mera närmar sig
den sannolikt rigtiga. Om denna siffra införes i beräkningen, uppstår en minskning
i kostnad, hvilken i rundt tal kan beräknas till nära ]/2 million kronor. Af de många
förhållanden i öfrigt, hvilka i större eller mindre niån bidragit till att höja den af
kommissionen beräknade kostnadssumman, torde dessutom böra framhållas följande.
Genom de skärpta arbetsmetoder, som blifvit införda vid stomkartans utarbetande och
sammansättning, har, såsom i det föregående blifvit anfördt, de anmärkningar, hvilka i
tekniskt hänseende blifvit anförda mot den föreslagna arbetsmetoden, blifvit fullständigt
undanröjda; ensamt i och för de med denna sammansättning förenade arbeten å fältet
har en summa måst i beräkningen införas, uppgående till 527,525 kronor. Genom
införandet af ett stort antal, hufvudsakligen genom noggrann afvägning utförda höjdbestämmelser,
hafva å ena sidan kostnaderna icke obetydligt ökats, men också kartverket
betydligt vunnit i praktisk användbarhet. De senast faststälda, något förhöjda
aflöningsvilkoren för personalen hafva äfven i sin mån bidragit till kostnadernas förhöjning,
hvarjemte, i och för årlig revision af kartan i skalan 1 : 100,000, en ny ut -

UTLÅTANDE.

giftspost ansetts böra i beräkningen införas, ehuru den samma egentligen faller utom
området för de med kartans upprättande förenade kostnader; och har kommissionen
sålunda, äfven med fara att behöfva framlägga en betydligt förökad kostnadssumma,
framför allt velat undanrödja hvarje anledning till tvifvel om de beräknade kostnadernas
tillräcklighet.

Innan kommissionen går att uttala sin åsigt i fråga om denna kostnadssummas
betydelse, så väl med hänsyn till landets förmåga att bära en sådan utgift, som med
afseende fästadt på den produkt, hvilken i utbyte mot densamma erhålles, torde kommissionen
böra framlägga de skäl som föranledt, att de förslag, enligt hvilka under
alternativen B och C kostnadsberäkningar äfven blifvit utförda, icke ansetts böra,
oaktadt de förminskade kostnaderna, förordas.

Vid jemförelse mellan de olika kostnader, som till en början de båda alternativen
A och B betinga, visar sig en skilnad till förmån för det senare, uppgående till
945,000 kronor, eller om beloppet tänkes fördeladt på 35 år, en skilnad i årsanslaget
af 27,000 kronor. Jemför man åter de kartor,» som efter de olika alternativen erhållas,
(bil. XXII och XXIII) så torde den öfverlägsenhet, som backstreckskartan företer
i afseende på återgifvandet af höjdformernas detaljer, vara i ögonen fallande. Väl
skänker äfven, såsom i det föregående blifvit erkändt, den i kritmaner utförda terrängbeteckningen,
och särskildt i starkt brutna trakter, en tydlig och åskådlig uppfattning
af höjdbildningen i stort, men deremot förmår detta maner ej att återgifva de mera
långsluttande lutningar, hvilka vanligen förekomma i de öppna och odlade trakterna,
och hvilkas noggranna återgifvande utgör ett väsentligt vilkor för den mångsidiga
användbarhet, som med detta kartverk afses. Visserligen förtydligas dessa lutningsförhållanden
i viss grad genom det stora antal höjdsiffror, som enligt kommissionens
förslag bör ytterligare anbringas utöfver det å profkartorna utsatta, synnerligast om
höjdsiffrorna markeras på ett mera i ögonen fallande sätt, än hvad å dessa, endast på
försök utförda kartor, blifvit fallet; men dessa tätare anbragta höjdsiffror komma äfven
att i samma mån öka backstreckterrängens öfverlägsenhet. Redan denna öfverlägsenhet
anser kommissionen fullt motsvara de ökade kostnader, som härför måste tagas i anspråk,
men härtill kommer en annan omständighet, som i lika hög grad varit vid valet
mellan de båda alternativen bestämmande. Ett af de stora företräden, som medföljer den
under alternativet A angifna arbetsmetod, och hvilket företräde, vid jemförelse med alla
andra förslag till kartarbetenas ordnande, ej kan nog beaktas, är, att vid tillämpningen af
denna metod ett enda i alla dess detaljer fullt utarbetadt koncept föreligger, hvilket blifvit
i arbetsorten så renritadt af samma person som utfört uppmätningen, att detta koncept
omedelbart kan utsättas för kameran, för att på fotografisk väg reproduceras. Denna
konceptkarta, å hvilken rättelser i mån af skeende förändringar med lätthet kunna anbringas,
är då det enda material, som behöfver förvaras, för att när så påfordras i tryck
utgifva nya upplagor af kartan. Vid den under alternativet B följda metod skall deremot,
med ledning af den å fältet i mindre skala utförda terrängbeteckningen, ett nytt
koncept utarbetas i en till ytan mer än sex gånger förstorad skala, och derefter denna

UTLÅTANDE.

förstorade terrängbeteckning ånyo utarbetas å litografisk sten, för att från denna intryckas
å plankartan. Förutom den här ofvan antydda ofullkomlighet i terrängens
detaljering, som genom en sådan förstoringsprocess uppstår, och förutom den fara för
felaktigheter, som insmyger sig med hvarje af de förnyade kopieringarne, trots tidsödande
korrekturläsningar, kommer härtill att ett stort antal dyrbara och skrymmande
litografiska stenar antingen måste förvaras, eller ock vid tryckning af nya upplagor
ånyo utarbetas.

Sammanställer man vidare de under alternativen A och C utförda beräkningar,
hvilket sist nämnda alternativ, i hvad södra och mellersta Sverige vidkommer, blifvit
i här bifogad reservation af en af kommissionens ledamöter i hufvudsak förordadt;
så visar detta senare en slutsumma som med 1,725,500 kronor understiger det förras.
Denna skilnad i kostnad kan visserligen icke frånkännas en stor betydenhet, men en
ännu större måste den skilnad i värde och praktisk användbarhet tillmätas, som vid
äfven den flyktigaste granskning bjert framträder hos de kartor, som enligt de olika
alternativen erhållas, (bil. XXII och XXVII). Det torde ''nemligen ej kunna förnekas,
att den plana kartan, vid sidan af terrängkartan, företer bilden af något
ofärdigt och att först genom höjdformernas införande den fulla betydelsen framträder
af de konturlinier, som å den plana kartan blifvit uppdragna, samt att först härmed
kartan, såsom den bör, blifver en lefvande bild af den trakt, den skall framställa.
Den betydelse, som en noggrann kännedom icke allenast om större landsdelars allmänna
höjdbildning, än äfven om mindre områdens lutningsförhållanden, har för jordbrukaren,
för ingeniören, för vetenskapsmannen, för militären m. fl., är numera så allmänt
känd och erkänd, att derom icke torde behöfva ordas. Derom vittnar ock den
möda och de betydande kostnader, hvilka i alla Europas land nedläggas på att i
denna riktning fullkomna de allmänna kartverken. Man söker numera nästan förgäfves
ett enda land, der icke markens höjdformer afbildas genom täta nivålinier,
grundade på ett så stort antal höjdbestämmelser och förenadt med så betydande kostnader,
att i jemförelse dermed den summa, som här för samma ändamål ifrågasattes,
nästan kan anses som försvinnande. Så utför man exempelvis i vårt grannland Danmark,
der uppmätningsskalan i likhet med den nu för den sydliga tredjedelen af vårt
land föreslagna är 1 : 20,000, höjdbestämmelser till en täthet af 14,000 ända till 28,000
punkter på qvadratmilen, då man i det här ofvan framstälda förslag inskränkt sig till
ett antal af i medeltal 140 punkter på samma yta. I Frankrike, hvarest den i skalan
1 :40,000 utförda uppmätningen af landet nu är fullbordad samt i tryck i hälften af
denna skala utgifven, och hvarest man för närvarande är sysselsatt med, att efter en
revision af konceptkartan utgifva ett nytt kartverk i skalan 1:50,000 med 10 meters
nivåkurvor, har icke dess mindre förslag blifvit väckt och med stort intresse omfattadt,
att verkställa ett nytt nivellement af hela landet, hvilket arbete är afsedt att vara afslutadt
på 10 år med en kostnad af 22 millioner francs, hvaraf 6 millioner afses till en
omfattande revision af de i skalan 1: 10,000 från kadasterkartorna sammandragna öfversigtskartor,
å hvilka resultaten af nivellementet skola införas medelst nivåkurvor. I

UTLÅTANDE.

Finland — för att äfven anföra ett land, hvars rikedom, odling och bebygdhet väl
ingalunda kan sägas öfverträffa det södra Sveriges — hvars kartläggning utföres i
skalan 1: 21,000, återgifvas höjdformerna medelst 4,5 meters nivålinier, grundade
på mångdubbelt tätare höjdbestämmelser, än hvad för det södra Sverige nu ifrågasättes.
Men kommissionen anser sig ej, genom anförande af än flere från andra land
hemtade exempel behöfva söka stöd för en åsigt, om hvilken meningarne nu mera
torde vara temligen odelade, eller att det kartverk i skalan 1: 20,000, som föreslås
för det sydliga och mellersta Sverige, skulle i väsentlig grad förfela sitt ändamål, om
en så vigtig detalj som markens vexlingar i höjd derstädes skulle saknas. Också
har, i motsats härtill, det önskningsmål icke varit för kommissionen främmande, att
kunna åt höjdbeteckningen gifva en än större fullkomlighet, men detta önskningsmål
har måst vika för samma skäl, som i detta hänseende måst vara för 1878 års komité
bestämmande (se nämnda komités betänkande sid. 43).

Efter att kommissionen sålunda sökt i korthet framhålla de svårigheter, som
uppställa sig mot hvarje försök, att, utan en betänklig försämring i de erhållna resultatens
värde och användbarhet, åstadkomma någon nedsättning i de här ofvan under alternativet
A beräknade kostnader, återgår kommissionen till den granskning af dessa kostnaders
betydelse, hvilken här ofvan blifvit afbruten. Dessa kostnader, hopsummerade under
den långa följd af år, hvarunder de så småningom skola utgå, utvisa visserligen ett
betydande belopp; men härvid torde böra erinras, att, äfven om denna slutsumma icke
förr än nu blifvit med någon större grad af sannolikhet beräknad och känd, landet
likväl gjort sig beredt på en sådan utgift, då de nuvarande topografiska och ekonomiska
kartverken påbörjades och så småningom gåfvos deras nu varande utveckling.
Det visar sig nemligen, att förverkligandet af den af 1878 års komité uppstälda plan
för kartverkens fullbordande, icke erfordrar någon nämnvärd ökad kostnad utöfver den,
som, enligt afdelningschefens för topografiska afdelningen gjorda utredningar, skulle
från 1876 års början erfordras för kartverkens fullbordande enligt då gällande bestämmelser.
Den fråga, som egentligen här föreligger, är derför, om för uppnåendet af
det af Riksdagen uttalade önskningsmål, att dessa vigtiga arbeten måtte så snart
som möjligt fullbordas, de nu utgående årsanslagen kunna i större eller mindre mån
förhöjas. Den tidrymd, som kommissionen af denna anledning lagt till grund för sina
beräkningar, har antagits till 35 år, då det behöfliga årsanslaget beräknats till i medeltal
281,500 kronor, ehuru såsom ofvan blifvit nämndt, genom införande af en sannolikt
riktigare, något förökad årlig arbetsqvantitet, detta årsanslag torde kunna nedsättas
till omkring 268,000 kronor. Om emellertid arbetet i stället tänkes fortgå under en
tid af 50 år, eller ungefär den tid, som enligt ofvannämnde afdelningschefs utredning
med de år 1875 utgående anslagen skulle erfordras för kartverkens fullbordande, så
nedgår årsanslaget, äfven med antagande af den större af de här ofvan angifna summor,
till 197,000 kronor, hvilket belopp sålunda endast med 3,400 kronor öfverstiger
det årsanslag, som vid nämnda tidpunkt fans anvisadt till de ekonomiska och topografiska
kartverken. (Se 1878 års komité-betänkande sid. 70).

UTLÅTANDE.

Det torde ej ligga i kommissionens skön att bedöma, i hvad mån landet
förmår att, med hänsyn till öfriga behof, bära några ökade kostnader för påskyndandet
af dess kartverks fullbordande; kommissionen anser sig endast böra framhålla, att i ju
större omfattning sådana arbeten inom rimliga gränser kunna bedrifvas, ju billigare
kunna de utföras, samt att endast ett på förhand bestämdt och för längre tid påräkneligt
oförminskadt anslag möjliggör, att uppställa och fullfölja en ändamålsenlig plan, såväl
i afseende på behöflig personal, som med hänsyn till de fleråriga försprång, som måste
gifvas åt några af de olika arbetsprocesserna. Vidare anser sig kommissionen böra
erinra, att, äfven om en tidrymd af 35 år lägges till grund för beräkningen af det i
medeltal erforderliga årsanslaget, detta anslag likväl icke lämpligen bör till sitt hela
belopp omedelbart utgå, utan först så småningom höjas utöfver det nu utgående. Genom
en sådan anordning torde dessutom medel till en sådan förhöjning kunna vinnas
utan någon förökad börda för statsverket. Enligt inhemtade upplysningar komma det
nu pågående storskiftet i Dalarne samt afvittringen inom de två nordligaste länen att
inom kort afslutas. Så beräknas det först nämnda vara fullbordadt år 1889, afvittringen
i Vesterbottens län år 1891 samt inom Norrbottens läns kustland år 1885. Af
de betydliga anslag, hvilka årligen för dessa ändamål anvisas, — för innevarande år
uppgående till 303,300 kronor — torde sålunda i en snar framtid medel blifva tillgängliga,
af hvilka en del väl svårligen kunde finna ett bättre användande, än att
befrämja det snara fullbordandet af ett med deras ursprungliga så nära beslägtadt och
enligt kommissionens åsigt fullt lika vigtigt ändamål. På samma gång kommissionen
sålunda trott sig kunna påvisa ett sätt, hvarigenom kartarbetena kunna inom en jemförelsevis
kort tidrymd fullbordas, utan att någon egentligen ny utgift behöfver statsverket
påläggas, hyser kommissionen den lifliga öfvertygelse, att i samma mån alstren
af dessa arbeten genom den nu föreslagna utgifningen af sjelfva konceptkartan i skalan
1: 20,000 blifvit mera allmänt spridda, i samma mån skall intresset för dem stegras,
deras stora betydelse blifva erkänd och sjelfmant framkalla den offervillighet, som
utgör vilkoret för deras snarast möjliga fullbordande. Såsom bevis att en sådan offervillighet
redan förefinnes anser sig kommissionen böra framhålla, dels att Östergötlands
läns landsting och hushållningssällskap bestridt de, med det ekonomiska kartverkets
utgifning i tryck öfver detta län förenade kostnader, dels det af Stockholms läns hushållningssällskap
sistlidne år gjorda anbud, att bidraga till de kostnader, söm skulle
erfordras för fullbordandet af den afbrutna ekonomiska kartläggningen af nämnda län.

Det återstår slutligen att skärskåda betydelsen af den produkt, som i utbyte mot
de ofvan beräknade kostnaderna erbjudas. Ett lands kartläggning kan visserligen icke
hänföras till de produktiva företag, hvilkas afkastning kunna i penningar på förhand
uppskattas; men svårligen torde något företag kunna nämnas, som utöfva!- en mera
ingripande betydelse icke allenast i frågor rörande landets styrelse och förvaltning,
utan äfven i afseende på tillgodogörandet och den ytterligare utvecklingen af landets
alla näringskällor. De utgifter, som på detta företag nedläggas, återgäldas ock dagort.
ang. kartverkens bearbetande. 6

UTLÅTANDE.

ligen såväl åt det allmänna som den enskilde. De rika medel, som för detta ändamål
hittills anvisats, vittna ock om, att man icke underskattat betydelsen af »en noggrann
kännedom om det land man odlar och bebor, för hvithet man stiftar lagar och hvars
hjelpkällors ändamålsenliga utveckling utgör grundvilkoret för befolkningens förkofran
och välstånd». Det är endast rörande omfattningen af denna noggranna kännedom —
hvilken åter i väsentligaste grad är beroende på storleken af den skala, hvari kartverket
upprättas — som olika meningar sökt göra sig gällande, och synnerligast rörande
storleken af den skala, hvari den södra tredjedelen af landet bör affättas.

Liksom-, sålunda två reservanter inom 1878 års komité uttalat den åsigt, att den
af ekonomiska kartverket för denna del af landet hittills använda uppmätningsskala,
1 : 20,000, — och hvilken nämnda komité ansett böra fortfarande bibehållas, — är för
stor och att en uppmätning i skalan 1 :50,000 samt kartornas utgifning i skalan
1 : 100,000 bör fylla alla anspråk, så hafva de upplysningar, kommissionen i detta hänseende
sökt inhemta, gifvit vid handen att röster äfven höjas i motsatt riktning,. eller
att .den föreslagna skalan är för liten och bör ökas till 1 : 10,000 eller ännu mera.
A ena sidan väger man törhända väl tungt i handen den penning, som skall
för stunden utgifvas, å den andra ser man med mera gladt mod mot framtiden och
öfverskattar törhända de skördar, man påräknar; att uppleta en alla tillfredsställande
medelväg kan i denna fråga icke vara möjligt. Under sådana förhållanden torde den
af 1878 års komité föreslagna med allt skäl kunna sägas vara lyckligt funnen. Om
den af nämnda komité föreslagna uppmätningsskala hafva nemligen 5 af denna komités 7
ledamöter förenat sig; denna del af förslaget har tillstyrkts af alla de myndigheter,
som deröfver afgifvit underdåniga utlåtanden; Riksdagen har uttalat den åsigt, att ett
kartverk bearbetadt hufvudsakligen enligt den af komiterades flertal framstälda plan
skulle i många hänseenden blifva till mycket gagn, och slutligen har inom kommissionen
för de allmänna kartarbetena, med undantag af en enda röst, den ifrågavarande
uppmätningsskalan enhälligt omfattats. Denna enstaka röst skulle väl ej behöft tillmätas
så stor betydelse, såvida den ej utgått från afdelningschefen för generalstabens
topografiska afdelning, hvilken chef, i följd af sin embetsställning, representerar målsmanskapet
för den kartografiska vetenskapen i vårt land. Af denna anledning är det
ock som kommissionen ansett sig böra till pröfning upptaga de hufvudskål, som från
detta håll blifvit uppstälda emot det af 1878 års komité afgifna förslag, hvilka återfinnas
i den reservation, nämnde afdelningschef bifogat komiténs underdåniga utlåtande,
och vid hvilka skäl afdelningschefen fortfarande inom kommissionen fasthållit.

Dessa skäl torde i korthet kunna sålunda sammanfattas:

att det nuvarande ekonomiska kartverket icke uppfylde sin ursprungliga bestämmelse,
till följd af den långa tid som erfordrades för dess fullbordande;

att de derför utgående kostnader, hvilka vore särdeles höga, än ytterligare
ökades genom de dyra revisionsarbeten, som tid efter annan måste utföras;

att, om kartverkets ursprungliga ändamål icke uppfyldes, det ej heller vore skäl
att bearbeta en sådan visserligen i alla afseenden utmärkt god och fullständig, men äfven

UTLÅTANDE.

alltför kostsam stomme i skalan 1 :20,000 såsom underlag för en karta, som utgifves i
skalan 1 : 100,000;

att det vore af högsta vigt att tiden för det topografiska kartverkets fullbordande
öfver hela landet i möjligaste grad förkortades, hvilken tid afdelningschefen
ansåge icke böra utsträckas öfver 25 år;

att de af 1878 års komité uppstälda antaganden, i afseende på behöflig personal,
den årliga arbetsqvantitet som kan medhinnas m. m. icke vore tillförlitliga, hvadan
de beräknade kostnaderna måste i icke obetydlig grad förhöjas;

att en följd af komiterades förslag skulle blifva att stora delar af landet komme
att ånyo, efter de nu föreslagna bestämmelserna kartläggas, innan hela landet blifvit
på ett sätt kartlagdt;

att öfver stora land upprättade kartor, afsedda att lemna de upplysningar, som
äro behöfliga för landets styrelse och förvaltning och för allmänna militära ändamål,
måste vara affättade i mindre skalor, dels på det att kartorna måtte inom en rimlig
tid blifva färdiga, dels på det att de skulle kunna, hvarje blad för sig, gifva öfversigt
öfver ett större område och dels äfven med afseende på möjligheten af att genom
granskningar å fältet och erforderliga rättelser hålla kartorna fullständiga.

Att punkt för punkt till vederläggning upptaga dessa och än flere af de af afdelningschefen
anförda skäl, skulle otvifvelaktigt leda till en alltför tröttande vidlyftighet
och äfven vara mindre behöfligt, enär en del af dessa skäls betydelse erhållit
en fullständigare belysning genom de praktiska försök, för hvilka i det föregående
blifvit redogjordt. Redan i den väsentligt olika uppfattning, rörande kartverkets betydelse,
som återfinnes hos flertalet af 1878 års komité, i motsats till afdelningschefens,
ligger förklaringen till de olika fordringar som uppställas i fråga om sättet för kartarbetenas
framtida ordnande. Då den sistnämnde strängt fasthåller vid ekonomiska
kartverkets ursprungliga ändamål, och med denna utgångspunkt kommer till den slutsats,
att det under ''mer än 20 år härpå nedlagda arbetet visat sig vara »ett misslyckadt
försök», som så snart som möjligt bör inställas, så framhåller 1878 års komité den
stora och mångsidiga användbarhet, som ett kartverk i denna skala kan gifvas, om det
nemligen utvecklas och fullkomnas med nödig hänsyn till ett sådant mångsidigt användande.

De fördelar, som afdelningschefen i främsta rummet eftersträfvar, äro förminskade
kostnader och en förkortad tid för fullbordandet öfver hela landet af ett kartverk
i mindre skala. I fråga om kostnaderna har kommissionen redan i det föregående framhållit,
att de besparingar, som vinnas på bekostnad af ett arbetes godhet och mångsidiga användbarhet,
i sjelfva verket icke äro några besparingar, utan rätt ofta motsatsen; de
besparingar kommissionen för sin del eftersträfvat hafva derför, såsom af det föregående
torde framgått, ansetts böra på en annan väg sökas. Beträffande åter den af afdelningschefen
eftersträfvade tidsvinst i afseende på kartverkets fullbordande öfver hela
landet, så synes det tiotal år, hvarmed kartverkets fullbordande enligt komiterades förslag
skulle fördröjas, fullt motvägas af det större värde, det af dem föreslagna kartverk

UTLÅTANDE.

otvifvelaktigt bör ega, helst inga väsentliga hinder torde uppställa sig mot att ordna
arbetets fortgång med skälig hänsyn till de olika landsdelarnes så vidt skilda betydelse.
Kommissionen, som äfven till fullo uppskattat vigten af att landets kartläggning inom
möjligast korta tid fullbordas, har trott det förnämsta vilkoret härför böra sökas deruti,
att planen för denna kartläggning uppställes med hänsyn till en längre framtids
kraf, och sålunda gifves utsigt till att orubbad få fullföljas. Skulle man deremot nu
afbryta den en gång påbörjade kartläggningen i skalan 1 : 20,000, så torde ringa säkerhet
finnas för, att icke frågan om detta verks återupptagande snart ånyo skall väckas
och på nytt framkalla de stridigheter, hvilka en lång erfarenhet visat, mer än något
annat, hafva menligt inverkat på dessa arbetens fortgång. Sedt ur denna synpunkt
torde äfven betydelsen minskas af den framhållna olägenheten, att ett icke obetydligt
område, som redan blifvit topografiskt kartlagdt i skalan 1 : 50,000, i afseende på höjdbeteckningens
återgifvande måste ånyo i större skala omarbetas. I och med detsamma
som en ekonomisk kartläggning af södra och mellersta Sverige anbefaldes till utförande
i skalan 1 : 20,000, så blef ock häraf en naturlig och utan tvifvel förutsedd följd, att
en del trakter, hvilka redan voro i en mindre skala kartlagda, måste ånyo efter andra
grunder bearbetas. Den anmärkta olägenheten torde sålunda icke innebära något skäl
att nu afbryta denna kartläggning i skalan 1 :20,000, utan torde väl egentligen vara
riktad emot, att kartan äfven förses med höjdbeteckning, och synnerligast det område,
som redan är topografiskt kartlagdt i skalan 1 : 50,000. Att kommissionen ingalunda
lemnat denna omständighet ur sigte, utan sträfvat efter att kunna i den nya planen
tillgodogöra så mycket som möjligt af de redan förut utförda arbetena, torde framgå
af de försök, för hvilka kostnaderna blifvit under alternativet B här ofvan beräknade,
ehuru dessa försök, såsom visadt är, gåfvo vid handen, att de på denna väg sökta besparingarne
icke motsvarade kartverkets dermed följande förminskade användbarhet.
Men ehuru ett sådant direkt användande af den redan öfver vissa trakter utförda terrängmätningen
ej med fördel kan ske, så bör icke förbises, att det förut i mindre skala
utförda arbetet likväl kommer att bereda en betydande lättnad vid den nya kartläggningen
samt att härigenom den revision undvikes, som det delvis redan föråldrade
kartverket i skalan 1 : 50,000 i annat fall måste underkastas. Härtill kommer att, om
det anförda skälet nu Unge verka afskräckande, det område alltjemt växer, som måste
efter andra grunder ånyo bearbetas, när det i fråga varande kartverket i större
skala förr eller senare af behofvet framtvingas.

För att i möjligaste grad belysa hvad de här i fråga varande skalorna förmå
att återgifva, bifogas (bil. XXI) ett aftryck af generalstabens karta i skalan 1:100,000
öfver samma område, som omfattas af det i skalan 1 : 20,000 utförda kartbladet Tjellmo,
(bil. XXII). Bil. XXI representerar således den karta, som enligt afdelningschefens
förslag ensamt skulle utgifvas, under det 1878 års komité, jemte denna karta dessutom
erbjuder en sådan karta, som representeras af bil. XXII. Långt ifrån att någondera
af dessa kartor utesluter behofvet af den andra, så utgöra de ett hvarandra kompletterande
helt; liksom den i mindre skala skänker den öfverskådlighet öfver större områ -

UTLÅTANDE.

den, hvilken egenskap afdelningschefen framhåller såsom en af hufvudfordringarne på
( ett lands kartverk, så förmår endast den större skalan att återgifva en mängd af de

förhållanden, hvilka vid de flesta företags utförande hafva fullt lika stor betydelse som
någonsin öfverskådligheten. De bifogade kartorna må föröfrigt tala för sig sjelfva;
endast följande anser sig kommissionen böra slutligen i detta hänseende anföra.

Genom exempel hemtade från andra land söker afdelningschefen visa våra kartografiska
arbetens dyrhet, och framhåller särskilt att »våra topografiska arbeten, med
kartläggning i skalan 1: 50,000 och utgifning i 1 : 100,000 äro betydligt dyrare än de
arbeten, hvilka utförts i det rika Frankrike med användande af skalorna 1 : 40,000 och
1 : 80,000». .»Skulle», säger afdelningschefen, »omkostnaderna för den ekonomiska kartläggningen
dertill i beräkningen medtagas, så kan man med säkerhet påstå, att Sverige
för närvarande utgifver för sitt allmänna kartverk mer än dubbelt så mycket som det
rika och bördiga Frankrike utgifvit, om afseende fästes vid den arbetsprodukt som derför
årligen erhålles.»

Lemnande derhän den slutsats, som af detta påstående lämpligast bör dragas,
nemligen antingen att dessa utgifter nödvändigt måste minskas och hvartill då ingen
annan utväg kunnat uppsökas, än att alldeles upphöra med en del af dessa arbeten,
eller att med bibehållande af dessa utgifter, söka förbättra och föröka arbetsprodukten,

^ anser sig kommissionen icke kunna underlåta att framhålla det mindre hållbara i den
gjorda jemförelsen.

Äfven om, i enlighet med afdelningschefens uppfattning, det ekonomiska kartverkets
ursprungliga uppgift att skaffa säker kännedom om rikets areal icke motsvaras
af de kostnader och den tid, som härför måste tagas i anspråk, så torde väl denna
uppgift dermed icke hafva frånkänts all betydelse, liksom det väl icke får förbises, att
man i vårt land sökt att med den allmänna kartläggningen förena ett arbete, hvithet i andra land
på särskild väg och med betydande kostnader utföres, nemligen genom kadasterverken. Dessa i
stora skalor, vanligen 1 : 2,500 upprättade kartverk hafva, såsom kändt är, till ändamål dels
att betrygga eganderätten genom för de särskilda egendomarne faststälda gränslinie!-, dels
äfven att läggas till grund för beräkningen af jordens värde och afkastning, hvarpå
jordbeskattningen grundas. Till en om än alltför flyktig belysning af hvad upprättandet
och vården af ett sådant kadasterverk innebär, torde följande anteckningar få
göras, hemtade från den berättelse om utländska statistiska embetsverk, som åtföljer
det år 1856 af särskilda komiterade afgifna betänkande rörande inrättandet af ett statistiskt
embetsverk:

»JBayern. En under Finans-Ministerium lydande Landtmäteri- och skatteregleringskommission
(Steiier-cataster-komission), som sysselsätter en personal af nära 500,
har snart slutat den år 1808 anbefalda landets uppmätning och kadastrering samt kartläggning
i en skala af 1:2,500; kostnaden för detta arbete uppskattas redan till omkring
27 millioner Gulden. Stenarne, å hvilka kartorna uppritas, förvaras till ett antal
af omkring 22,000 i brandfria hvalf, bildande der ett eget slags bibliotek eller stenmuseum,
systematiskt ordnadt på det mest ändamålsenliga sätt. De undergå i mån af

UTLÅTANDE.

skeende förändringar i jordens fördelning m. m. oafbrutna rättelser och förändringar
och aftryck tillhandahålles allmänheten för ett ytterst billigt pris.»

» Wiirtemberg har sedan 1.819 arbetat på en nyligen fulländad Areal-uppmätning,
katastrering och bortläggning af landet i en skala af 1 : 2,500 med en kostnad lika stor
som Bayerns för detta arbete. Under inseende af s. k. Skattkollegium (Stetier-collegium)
och med biträde bland andra af en i hvarje af provinsernas administrativa afdelningar
(Oberamts-Bezirke) anstäld Provinsial-Landtmätare (Oberamts-Geometer) undergår katastern
en oaflåtlig revision. Stenarne, på hvilka primär-katastern eller de s. k. Flurkarten
blifvit uppritade bilda likasom i Bayern ett eget slags ändamålsenligt ordnadt
bibliothek, och omritas fortgående i mån af inträffande förändringar, samt tillhandahållas
i aftryck för billigt pris.»

»Frankrikes kataster’), börjad 1808, lärer till det hufvudsaldiga blifvit afslutad
1847 och dess förändringar upptagas och bearbetas af en särskild katasterbyrå (Bureau
du Cadastre) under Finans-Ministéren» etc.

Till undvikande af vidlyftighet torde till dessa utdrag endast få fogas, att dylika
kadasterverk finnas upprättade i flertalet af Europas land, exempelvis Österrike, Preussen,
Belgien, Danmark, hvarjemte öfversigtskartor dessutom i mindre skala sammandragas,
i det särskildt åberopade Frankrike i skalan 1 : 10,000. Oaktadt tillvaron af
dessa kadasterkartor utföres den topografiska kartläggningen i alla här ofvan angifna
land med undantag af Frankrike, hvars skalor blifvit i det föregående angifna, i skalorna
1 : 20,000 eller 1 : 25,000.

Dessa, i all korthet sammanstälda uppgifter torde vara tillräckliga för att påvisa,
med hvilken försigtighet främmande lands förhållanden böra läggas till grund för bedömandet
af här föreliggande fråga. ''Lika oegentligt som det onekligen skulle vara,
att vid beräkningen af den med andra lands kartläggning förenade kostnad inberäkna
kostnaden för kadaster-kartorna, lika origtigt torde det vara, att vid en jemförelseberäkninff
alldeles förbise sistnämnda kostnad, då man hos oss med den allmänna kartläggningen
har sökt, om än i mindre omfattning, förena de arbeten, som i andra land
utföras genom kadasterverken. Afdelningschefen har ock i en annan punkt af sin utredning
meddelat, »att ungefär 2j. af det nuvarande ekonomiska kartverkets kostnad
faller på areal-uträkningarne och häradsbeskrifningarne», hvadan väl åtminstone ett
detta arbete motsvarande belopp bort vid den uppstälda jemförelsen frånx-äknas.

Öfver vårt land finnes, såsom kändt, icke något kadasterverk upprättadt och något
sådant torde ej heller komma att på långliga tider ifrågasättas. Om den för Bayern
här ofvan angifna kostnadssiffra lägges till grund för en beräkning, skulle nemligen
upprättandet af en kadaster endast för landskapet Skåne medföra en kostnad af omkring
6 millioner kronor, och för det område, för hvilket en uppmätning i skalan
1 : 20,000 nu föreslås, skulle erfordras den afskräckande summan af omkring 90 millioner
kronor. Men Sverige eger i sina afvittrings och skifteskartor ett oskattbart material,
hvilket enligt kommissionens åsigt kan göras, om än i af tillgångarne begränsad

*) Kostnaden härför lärer uppgått till omkring 150 millioner franc.

UTLÅTANDE.

omfattning, i hög grad fruktbärande. Många af de frågor, hvilka nu föranleda till
kostsamma och tidsödande forskningar i landtmäteriarkiven, äro ofta af den beskaffenhet,
att en i mindre skala sammandragen öfversigtskarta i betydlig grad skulle underlätta
deras lösning. Redan denna egenskap hos den föreslagna kartan i skalan
1 : 20,000, att vara en öfversigtskarta, utvisande belägenheten och omfattningen af alla
i jordeboken upptagna byar, enstaka hemman och lägenheter, torde i och för sig vara
ett tillräckligt skäl för dess upprättande. Men denna karta i mindre skala medgifver
däfven, att med jemförelsevis ringa kostnad utföra en revision af de föråldrade landtmätarekartorna
i afseende på den odlade jordens tillväxt, hvarigenom de för jordbruksstatistiken
oumbärliga arealuppgifter kunna med stor tillförlitlighet beräknas. Denna
karta torde äfven blifva ett nödvändigt bihang till de nya fastighetsböcker, som efter
en förändrad plan väl snart torde komma att uppläggas och gifva en vägledning vid
behandling af fasta och inteckning rörande ärenden, hvilkas handläggning, i brist på
sådana kartor, år ifrån år allt mer och mer lärer försvårats.

Dessa och flere andra äro de uppgifter, hvilka i andra land med oerhörda kostnader
anskaffas genom särskildt härför upprättade kadasterverk, men hvilka man här
sökt att sammanföra med den allmänna kartläggningen, i den mån för våra förhållanden
kan vara erforderligt och med sträng hänsyn äfven till tillgångarne; och dessa uppgifter
torde väl ej kunna frånkännas den betydelse, att de icke berättiga till användandet,
för den södra tredjedelen af landet, af en något större uppmätningsskala än
den, hvari den allmänna kartläggningen annars möjligen skulle kunna här utföras.

Man hör visserligen, såsom i det föregående blifvit antydt, röster äfven höja sig
för att denna för södra Sverige föreslagna uppmätningsskalan 1 : 20,000 är för liten,
och att de uppgifter, kartan nu lemnar i afseende på gränser emellan hemman och
lägenheter, egentligen borde utsträckas till hvarje persons innehaf af jord, hvilket här
i fråga varande skala ej anses medgifva. Förutom de mångdubblade kostnader, som
skulle blifva en följd af skalans ökande, torde i afseende på vigten och betydelsen af
en mera i detalj gående redovisning af jordens styckning följande böra erinras. Jordens
fördelning mellan särskilda egare är ett förhållande, som dagligen och stundligen
undergår stora förändringar och sålunda icke är af beskaffenhet att böra å ett lands
allmänna ''kartverk införas. Härtill kommer de svårigheter, som skulle möta vid att
åt fältmätningspersonalen uppdraga, att endast på grund af de uppgifter, som under
fältarbetets fortgång kunna inhemtas, å kartan inlägga dessa i många hänseenden tvistiga
gränslinie!’. Helt annat är förhållandet med de grundlinier, hvilka enligt den
urgamla hemmansindelningen finnas å den svenska jorden utstakade. Dessa äro i
de aldra flesta fall angifna å laga faststälda kartor, och kunna sålunda med säkerhet
å det föreslagna kartverket införas. Dessa grundlinier komma ock, oafsedt jordstyckningen,
att i långliga tider vara af stor betydelse; ty huru denne styckning än må
vexla, så håller den sig i regel inom området för de ursprungliga hemmansgränserna.
Dessa grundlinier komma sålunda att utgöra säkra stödjepunkter, för den händelse
kartan exempelvis skulle läggas till underlag för en fastighetsböckerna förtydligande

UTLÅTANDE.

öfversigtskarta. För ett sådant ändamål synes ock den föreslagna skalan i de flesta
fall vara fullt tillräcklig, då ett så litet område som ett tunnland i denna skala motsvaras
af en qvadrat med l,is dee. lims sida | j, och således gifver tillräckligt utrymme
för en siffra eller bokstaf, som hänvisar till fastighetsboken, helst det icke ligger utom
möjlighetens gräns, att för sådana enstaka områden, der sådant kunde befinnas nödigt,
på fotografisk väg åstadkomma en förstoring af kartan.

Mycket skulle än vidare kunna anföras, beträffande den oändligt mångsidiga
användbarhet som ett kartverk i skalan 1 :20,000 eger; men detta skulle till
stor del blifva ett återupprepande af hvad 1878 års komité i detta hänseende
uttalat. Kommissionen anser sig endast såsom en sammanfattning af sina arbetens
resultat böra tillägga, att om man vid granskning af den af 1878 års komité uppgjorda
plan söker att uppleta de ofullkomligheter, som med ensidig hänsyn till något särskilclt
ändamål eller någon särskild arbetsdetalj kunna vidlåda det föreslagna kartverket,
torde anmärkningar, eller rättare fordringar på ännu större användbarhet med
lätthet kunna framställas; men om denna plan, såsom sig bör, skärskådas med samfäld
hänsyn till alla de ändamål, som ett allmänt kartverk är ämnadt att i lika grad tillgodose,
och med afseende fästadt på den mångfald af fordringar, som vid en sådan
plans uppgörande måste på sammanjemkningens väg tillfredsställas, så torde dessa anmärkningar
förlora i betydelse; liksom det icke torde få förbises att ju längre fastställandet
af en sådan plan undanskjutes, ju mera försenas och fördyras dessa vigtiga
arbeten, med fara att slappa det intresse, som framförallt bör väckas och vidmakthållas,
och hvilket törhända är af mera betydelse än en eller annan detaljbestämmelse.

Då kommissionen sålunda, med stöd af hvad som blifvit i det föregående anfördt,
beslutat, att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet tillstyrka bifall i dess hufvudgrunder
till det förslag, som blifvit af 1878 års komité framstäldt, så innebär denna tillstyrkan
likväl icke ett obetingadt gillande af alla de detaljbestämmelser, som i detta
förslag blifvit gjorda. Kommissionen har visserligen i och för de kostnadsberäkningar,
den ansett sig böra uppställa, nödgats ingå i sådana detaljfrågor, hvilka i och för sig
icke väsentligen inverka på sjelfva planen i dess helhet, och hvilka i många hänsenden
kunna ändras, utan att denna plan rubbas; men då en del af dessa detaljer dels äro
af sådan beskaffenhet, att de icke torde behöfva underställas Riksdagens pröfning, dels
beröra sådana tekniska frågor, att de endast af den fackman, åt hvilken kartarbetenas
ledning är anförtrodd, kunna på bästa sätt utredas, innan de framläggas till Eders Kongl.
Maj:ts nådiga fastställelse, så har kommissionen endast ansett sig böra i följande hufvudpunkter
sammanfatta de bestämmelser, rörande kartverkens framtida ordnande, hvilka,
för så vidt de af Eders Kongl. Maj:t gillas, torde böra göras till föremål för nådig
proposition till Riksdagen:

a) beträffande organisationen:

l:o. att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken
sammanslås till ett kartverk, under namn af landkartverket, stäldt under
chefens för generalstaben chefskap.

UTLÅTANDE.

2:o. att den närmaste styrelsen och ledningen af landkartverket
utöfvas af afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning i
enlighet med den instruktion, Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt att
utfärda, samt att vid nämnda afdelning skola tjenstgöra, förutom afdelningschefen
och 1 professor, 10 officerare af generalstaben;

3:o. att arbetena utföras, förutom af fast anstälde civile kartografer,
hvilkas antal icke utan särskild framställning må ökas öfver 20,
dels af från armén till erforderligt antal kommenderade officerare och
underofficerare, dels äfven af civile kartografaspiranter och qvinlig personal;
•

4:o. att arvodet för fast anstäld kartograf bestämmes till 2,000
kronor, med tre ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter respektive
5, 10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring; samt att arvodena för gravörer,
tryckare, kartografaspiranter och för den qvinliga personalen af
Eders Kongl. Maj:t fastställas, efter pröfning af de af kartverkschefen häröfver
afgifna förslag;

5:o. att dagaflöningar och resekostnadsersättningar under arbete
å fältet skola utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t
uppå förslag af kartverkschefen täckes fastställa;

6:o. att kartografer och gravörer pensioneras af staten, de förre
i öfverensstämmelse med de för med dem likstälde tjensteman gällande
grunder; de senare enligt den grund, att gravör efter uppnådda 60 lefnadsår
och 25 års tjenst vid kartverket erhåller en årlig lifstidspension
af 1,200 kronor;

7:o. att nuvarande kartografer vid ekonomiska kartverket och
extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas
dertill lämplige, böra öfvergå till landkartverket och dervid tillförsäkras
minst- enahanda aflöningsvilkor, som förut tillkommit dem; samt att nuvarande
såväl kartografer som koppargravörer, hvilka öfverflyttas till landkartverket,
må, i och för rättighet till pension, äfvensom kartograferna i
fråga om ålderstillägg, räkna sig till godo den tid, de före öfverflyttningen
tjenstgjort vid de ekonomiska och topografiska kartverken;

b) beträffande skalor och arbetsmetoder rn. rn.:

8:o. att för uppmätningen och kartläggningen af landets särskilda
delar med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen bör fortsättas
och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor användas,
nemligen: (bil. XXVIII)

skalan 1: 20,000 för det sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen
intill 29:de bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens
karta öfver Sverige gällande bladindelning;

Uti. ang. hartverkens bearbetande.

UTLÅTANDE.

skalan 1: 50,000 för den del af det norrländska kustlandet, hvilken
ligger mellan den norra gränsen för först nämnda skalas användande och
södra gränsen för Norrbottens län, äfvensom för det närmaste området
kring de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland samt omkring
Storsjön, eller för ett sammanlagdt område af omkring 340
skalan 1: 100,000 för hela det öfriga området, med de undantag,
som kunna befinnas nödiga för de delar af Vesterbottens läns fjelltrakter,
der ingen afvittringsmätning kommer att utföras;

9:o. att för det område, som uppmätes i skalan 1: 20,000, denna
uppmätning- göres såväl ekonomisk, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de för det ekonomiska kartverket nu gällande grunder, som ock topografisk,
med användande för höjdbeteckningen af ett backstrecksmanér,
fullständigadt genom noggranna höjdbestämmelser; men för hela det
öfriga området endast topografisk, men med iakttagande, att den grundläggande
stomkartan bör utarbetas med hänsyn till, att framdeles kunna
läggas till grund för eller på lämpligaste sätt beredas till en ekonomisk
plankarta;

10:o. att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1: 100,000
fortsättes efter oförändrad plan intill Norrbottens lånegräns, med undantag
för Vesterbottens läns lappmark; men att den nu använda gravyrmetoden
i koppar utbytes mot heliogravyr;

ll:o. att den för södra Sverige i skalan 1 : 20,000 upprättade
ekonomisk-topografiska kartan utgifves i oförminskad skala samt i färgtryck,
förmedelst ett billigt reproduktionssätt;

12:o. att för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu gällande
bestämmelser tillämpas och; äfven utsträckas till Vesterbottens läns
lappmark; tillkommande det chefen för kartverket att afgifva förslag,
huru öfvergången emellan de olika skalorna skall kunna ordnas efter en
med afseende på bladindelningen lämplig gräns;

13:o. att arealuträkningar skola utföras och häradsbeskrifningar
utgifvas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande föreskrifter;
men att dessa arbeten tills vidare endast skola omfatta den del af landet,
för hvilken uppmätningsskalan 1 : 20,000 blifvit faststäld;

14:o. att länsbeskrifningar upprättas och utgifvas jemte tillhörande
öfversigtskartor; samt

c) beträffande det årliga anslaget och tiden för kartverkets fullbordande:

15:o. att årliga anslaget från och med det år, föreliggande plan
må komma att tillämpas, bestämmes till 190,000 kronor; men att detta
anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken utgående
medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfiiga, ökas till den storlek,

UTLÅTANDE.

som kan erfordras för att kartverket må kunna inom en tidrymd af 35
år öfver hela landet fullbordas.

Särskilda yttranden af undertecknade von Yegesack och Sidenbladh, öfver vissa
delar af detta utlåtande, bifogas i underdånighet.

Under fortgången af kommissionens arbeten hafva i afseende på ordförandeskapet,
hvilket enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande af den 28 Maj 1880 är
uppdraget åt chefen för generalstaben, följande förändringar timat. Sedan generalmajoren,
friherre Raab den 11 December 1881 aflidit, utnämndes den 9 Februari 1882
till chef för generalstaben generalmajoren m. m. A. buding, hvilken åter under den
16 Juni samma år förordnades till statsråd och chef för landtförsvarsdepartementet,
med anledning hvaraf öfversten m. in. friherre A. Rappe den 14 derpå följande Juli
förordnades att tills vidare vara befälhafvare för generalstaben. Statsrådet Ryding
fann sig, under den korta tid han var i utöfvande af chefskapet för generalstaben, af
andra tjensteåligganden förhindrad att leda kommissionens öfverläggningar och deltaga
i de beslut, hvilka legat till grund för kommissionens utlåtande, i hvilka beslut, såsom
fattade före friherre Rappes förordnande till befälhafvare för generalstaben, denne
senare icke heller varit i tillfälle att deltaga.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda

Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar

Y. v. VEGESACK.
OTTO TORELL.
ELIS SIDENBLADH.

TII. ARVIDSSON.

C. A. T. BJÖRKMAN.
J. O. B. STECKSÉN.

Stockholm den 21 Oktober 1882.

J. Fr. Aberg.

FÖRTECKNING PÅ BILAGOR.

Förteckning på bilagor.

I. Stamkarta till bladet Tjellmo, sedan fältmätning blifvit derå utförd.

II. Stomkarta till bladet Skönnarbo, sedan fältmätning blifvit derå utförd.

III. Fotografi af stomkartebladet Tjellmo i dess ursprungliga skick.

IY. Fotografi af stomkartebladet Skönnarbo i dess ursprungliga skick.

V. a och b. Fotolitografi af äldre i tusch ritade kartor.

VI. a, b och c. Originalritning till de under X—XII bifogade fotolitografier.

VII. a och b. Stengravyr, konturer och terräng tryckta med samma svarta färg.

VIII. a och b. Stengravyr, konturerna svarta, terrängen i grå färgton.

IX. a och b. Stengravyr, konturer och terräng tryckta med samma gråa färg.

X. a och b. Fotolitografi, konturerna svarta, terrängen i grå färgton.

XI. Fotolitografi, konturer och terräng tryckta med samma gråa färg.

XII. Fotolitografi, utan terrängbeteckning.

XIII. a och b. Prof på i kritmaner utförd terrängbeteckning.

XIV. Kartbladet Tjellmo, renritadt i tusch (original till XXII.)

XV. Kartbladet Skönnarbo, terrängbeteckningen renritad i blyerts.

XVI. Till skalan jl: 50,000 förminskad fotografi af bladet Skönnarbo, innan terrängmätningen
blifvit utförd.

XVII. Terrängkarta i skalan ! : 50,000 öfver kartbladet Skönnarbo, utförd på underlag
af XVI.

XVIII. Till skalan 1 : 20,000 förstorad fotografi af XVII.

XIX. I tusch målad kopia af XVIII, till original för terrängens framställning i
kritmaner.

XX. Kartbladet Skönnarbo, framstäldt medelst fotolitografi med terrängbetecbning
i kritmanér.

XXI. Öfvertryck från generalstabens karta i skalan 1 : 100,000 af det område, som
motsvarar kartbladet Tjellmo.

XXII. Kartbladet Tjellmo, framstäldt i fotolitografi med terrängbeteckning i backstreck
(alternativet A).

XXIII. Kartbladet Tjellmo, framstäldt i fotolitografi med terrängbeteckning i kritmanér
(alternativet B).

XXIV. Från generalstabens originalkarta i skalan l : 50,000 till skalan 1 : 20,000 uppförstorad
fotografi af det område, som motsvarar kartbladet Tjellmo.

XXV. I tusch målad kopia af XXIV, till original för terrängens framställning i
kritmanér.

XXVI. I tusch utförd renritning af kartbladet Tjellmo, utan terrängbeteckning.

XXVII. Fotolitografi af kartbladet Tjellmo, utan terrängbeteckning (alternativet C).
XXVIII. Öfversigt af de för landets olika delar föreslagna uppmätnings- och utgifningsskalor.

Af dessa bilagor hafva likväl endast XXI, XXII, XXIII, XXVII och XXVIII
kunnat bifogas det tryckta utlåtandet.

RESERVAT ION AF V. V. VEGESACK.

Reservation af V. v. Vegesack.

Såsom ledamot i den komité, hvilken den 18. Maj 1877 erhöll i uppdrag att
afgifva utlåtande i fråga om ordnandet af de allmänna kartarbetena i riket och hvilken
komité afgaf detta sitt utlåtande den 6. Maj 1878, har jag ej biträdt de förslag, hvilka
af majoriteten framstäldes, så väl angående bearbetandet af landets tvenne egentliga
kartverk, det ekonomiska och det topografiska, som ock hvad angår ordnandet af den
till dessa arbetens utförande afsedda personal, utan har jag i en komitébetänkandet
bifogad reservation gjort de framställningar och förslag angående det vidare bearbetandet
af dessa tvenne kartverk, hvilka jag ansåg» vara de lämpligaste.

Dessa framställningar och förslag voro följande:

1. det ekonomiska kartverk, som har till uppgift att kartlägga södra och mellersta
delarne af riket, bearbetas ej vidare än att de vid 1878 års slut påbörjade arbeten
af slutas;

2. åt de personer, hvilka åro anståide vid detta kartverk, beredes ersättning för de
förluster de göra. genom arbetenas inställande;

3. på sätt en reservationen närlagd öfversigtskarta närmare angifver, skulle hela
Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands län, norra och mellersta delarne af
Gefleborgs och Kopparbergs län samt nordligaste delarne af Vermlands lån topografiskt
kartläggas i skalan 1 :100,000, men kartläggning sskalan 1:50,000 bibehållas
för söder derom liggande delar af landet;

4. Norrbottens lån skulle kartläggas i enlighet med de bestämmelser, hvilka åro
upptagna i nådiga skrifvelsen af den 21. Maj 1874;

5. det'' topografiska kartverket skulle utgifvas öfver hela landet i bladform i skalan
1:100,000, så vida heliogravyr kan begagnas som reproduktionsmedel för denna
karta, men om det ej skulle lyckas att begagna heliogravyr utan vanlig gravyr
äfven framdeles måste användas, så skulle den topografiska kartan så vål öfver
de delar af mellersta och norra Sverige, hvilka å öfversigtskartan åro utmärkta
såsom afsedda att kartläggas i skalan 1:100,000, som ock öfver hela Norrbottens
län utgifvas i skalan 1: 200,000;

6. Norrbottens låns kartverk skulle helt och hållet förenas med generalstabens topografiska
afdelning, då äfven anslaget för detta kartverks bearbetande, som nu är
uppfördt på sjette hufvudtiteln, skulle öfverflyttas till den fjerde;

RESERVATION

7. vid generalstabens topografiska afdelning skulle fast anställas, på de vilkor,
hvilka närmare finnas i reservationen angifna, för de geodetiska arbetena tre och
för de topografiska arbetena högst aderton extra biträden;

8. om Norrbottens läns ekonomiska kartverk förenas med generalstabens topografiska
afdelning, skulle de då varande kartograferne tillgodonjuta arfvodesförmåner i enlighet
med Kongl. brefvet af den 16. Juni 1875; men under arbetena på fältet
dagaflöning och qvadratmilspenningar i enlighet med hvad i detta afseende är
föreskrifvet för extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning.

Enligt i ofvan nämnda reservation angifna grunder skulle den ungefärliga kostnaden
för det topografiska kartarbete, som vid slutet af år 1878 återstod att utföra,
blifva omkring 2,780,000 kronor, hvaraf statsanslag 2,690,000 kronor, allt kartarbete i
sin helhet då utfördt i öfverensstämmelse med de framställningar och förslag, här ofvan
blifvit upptagna. Lägges härtill kostnaden, omkring 650,000 kronor, för en fullständig
omarbetning af de topografiska kartor, hvilka utgifvits och äro före år 1844 kartlagda
direkt i skalan 1 : 100,000, skulle, så vidt en sådan beräkning låter sig verkställa, den
totala kostnaden för allt vid 1878 ars slut återstående kartarbete blifva ungefärligen
3,430,000 kronor.

Angående den tid, inom hvilken detta arbete möjligen må kunna afslutas, är
den samma, utom omarbetningen af äldre kartor, i reservationen beräknad till 22 år,
räknadt från början af år 1879. Om så kunde ske, skulle det behöfiiga årliga anslaget
blifva omkring 123,000 kronor.

Med anledning af de förslag, hvilka gjordes af omförmälda komité och i nämnda
reservation, afläts till 1880 års riksdag angående det vidare bearbetandet äf landets
allmänna kartverk en nådig proposition, hvaruti, hvad de ekonomiska och topografiska
kartverken beträffar, föreslås:

att den ekonomiska kartläggningen af svea och gata land icke skulle fortsättas i
vidsträcktare mån än som påkallades af ett billigt afseende derpå att den för
den samma redan anstälda personal måtte tills vidare finna lämplig sysselsättning;
att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län skulle enligt
faststäld plan fortsättas och afslutas, samt att de för det topografiska eller generalstabens
kartverk redan faststälda planer må oförändrade bibehållas och tillämpas.
Riksdagens svar a dessa framställningar blef en anmälan, det riksdagen ansåg,
tt innan ett definitift inställande af bearbetningen utaf ekonomiska kartverket för
mellersta och södra delarne af riket i fråga komme, de undersökningar, som erfordrades
för bedömandet af kostnaderna för ordnandet af ett kartverk i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af kartverks-komiténs flertal uppgjorda förslag, borde anordnas,
hvadan riksdagen i underdånighet anhöll, att praktiska försök i vissa uti dess skrifvelse
antydda hänseenden måtte varda anstälda.

Af sådan anledning har Kongl. Maj:t funnit godt att den 28. Maj 1880 tillsätta
en kommission för de allmänna kartarbetena med uppgift bland annat att snarast
möjligt anordna och lata verkställa praktiska försök för att utröna hvilka besparingar

AF V. V. VEGESACK.

af tid och kostnader må kunna ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska
kartverken till ett kartverk med begagnande af gemensam fältmätning och billiga
reproduktionsmetoder, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterades förslag.

I egenskap af afdelningschef för generalstabens topografiska afdelning är jag
förordnad att vara ledamot af denna kommission och har således varit i tillfälle att
på nära håll följa de utförda försöksarbetena och deltaga i de gjorda utredningarna.

Flertalet af kommissionens ledamöter har funnit resultaten af dessa fösök och dessa
utredningar så tillfredsställande, att de, endast med någon förminskning uti det område
af landet, som skulle kartläggas i skalan 1 : 20,000 och med någon förändring i uppställningen
af de eltonomisha häradsbeskrifningarna, tillstyrka allt hufvudsakligt af hvad senaste
kartverkskomité föreslagit, angående det vidare bearbetandet af de ekonomiska och
topografiska kartverken. För mig finnes deremot ej något tilltalande eller öfvertygande
i den nu föreslagna nya ekonomiska och topografiska kartan i skalan 1 :20,000, som
skulle komma att omfatta omkring 1,400 qvadratmil; men förvånad är jag öfver att ett
sådant förslag åter igen kan framställas, helst då, egentligen genom det kostsamma i
denna kartas utarbetande, den ekonomiska kartläggningen af endast en del af landet
och den vid början af år 1883 återstående topografiska kartläggningen, utförd såsom
kommissionen tänkt sig den samma, skulle till sammans erfordra ett understöd af allmänna
medel af 9,852,500 kronor eller, om man medräknar hvad de allmänna kartarbetena
kostat under åren 1880—82, nära 2,360,000 kronor mera än hvad kartverkskomitén
beräknat; och, då arbetet är afsedt att kunna afslutas först på 35 år, med ett
årligt arbetsanslag af i medeltal 281,500 kronor.

Fastän jag således, såsom ledamot i kommissionen underskrifvit det nu snart
ingående betänkandet, får jag härmed anmäla, att jag ej instämmer i de förslag, kartverks-kommissionen
framställer, så väl angående bearbetandet af de ekonomiska och
topografiska kartverken, som ock hvad angår ordnandet af den till dessa arbetens utförande
afsedda personal, utan vidhåller de förslag i dessa hänseenden, hvilka framställas
i min till senaste kartverks-komités utlåtande bifogade reservation, med de förändringar
och tillägg, för hvilka jag här nedan kommer att redogöra.

De hufvudsaldiga anledningarna, hvarför jag ej kunnat instämma med kommissionens
flertal, finnas upptagna i ofvan nämnda reservation, men vill jag nu dertill
lägga följande:

Vid förslaget att i skalan 1 : 20,000 med så kalladt backstrecks-manér eller med
samma slag af höjdbeteckning, som begagnats för kartan i skalan 1 : 50,000, topografiskt
kartlägga omkring 1,400 qvadratmil af södra och mellersta Sverige, har man allt för
litet tagit hänsyn till den topografiska kartläggning i skalan 1 :50,000, som under de
senare 37 åren redan blifvit utförd och som under de närmaste åren kommer att utföras
öfver betydande områden just inom nämnda delar af landet.

Vid slutet af år 1882 har den topografiska kartläggningen i skalan 1 : 50,000
omfattat 671 qvadratmil. År 1883 komma omkring 16 qvadratmil af Elfsborgs län
att kartläggas i skalan 1 :50,000, alldeles oberoende af den ekonomiska kartan. Den

RESERVATION.

ekonomiska uteslutande plana kartläggningen af Skaraborgs län afslutas detta år, så
att man med säkerhet kan antaga att detta län ej snarligen kan, under hvad förhållande
som helst, blifva föremål för topografisk kartläggning i skalan 1 :20,000, helst
topografiska afdelningen just under de allra senaste åren kartlagt i skalan 1 : 50,000
37 qv.-mil af detta län; utan komma, på sätt redan planlagdt är, åtminstone de ''områden,
26 qv.-mil af Skaraborgs län, hvilka omfattas af kartbladen Mariestad och
Karlsborg att oförtöfvadt på vanligt sätt kartläggas af topografiska afdelningen i
skalan 1:50,000. Minst 713 qv.-mil af södra och mellersta Sverige komma således
att blifva i ett sammanhang topografiskt kartlagda i skalan 1 : 50,000.

Kommissionens förslag innehåller likväl, att äfven dessa 713 qv.-mil skola åter
igen topografiskt kartläggas och då i skalan 1 : 20,000, men, som nämdt är, med begagnande
af backstreck för höjdbildningens återgifvande, ett nu mera för denna stora
skala alldeles föråldradt maner. Att på så sätt i skalan 1 : 20,000 fullständigt omarbeta
stora vidder af landet, hvilka en gång blifvit i allmänhet utmärkt väl kartlagda
i skalan 1 : 50,000, kan ej vara annat än en stor misshushållning med allmänna medel,
enär genom den större skalan, använd på sätt kommissionen föreslagit, några så
absoluta och värderika uppgifter, angående landets höjdbildning ej kunna erhållas
utöfver hvad man då redan eger, att hvarken den stora utgiften ej heller det tidsödande
arbetet äro berättigade.

Visserligen kan mot detta anmärkas, att kartan i skalan 1 : 20,000 skulle komma
att utgifvas och att kartan i 1 : 50,000 utgifves icke, utan är koncept till utarbetande
af den topografiska kartan i skalan 1 : 100,000.

Men denna anmärkning besvaras dermed, att i de fall då den i skalan 1:100,000
utgifna kartan ej är till fyllest, utan en mera detaljerad karta behöfves, äfven redan
nu detta behof är fullt nöjaktigt tillgodosedt. De topografiska konceptbladen i skalan
1 : 50,000 äro nemligen alla särdeles skarpt och redigt uppritade samt vårdas väl, så
att fotografiska kopior af dem lätt kunna erhållas och äfven ofta tagas för att begagnas
vid allmänna arbeten såsom vid uppgörandet af. planer för anläggning af jernvägar
eller andra förbindelsemedel, vid frågor om torrläggning af sumpiga marker,
sänkning eller aftappning af sjöar m. m. Dessa kartor lemna de upplysningar, som
äro behöfliga för uppgörande af den första planen för arbetena och mera får man
icke begära af ett allmänt kartverk öfver ett helt, stort land. Sedan komma de utförligt
detaljerade arbetskartorna, upprättade i så stora skalor och med så i detalj gående
afvägningar — allt utfördt af vederbörande ingeniörer sjelfva — ätt ett allmänt kartverk
aldrig kan uppfylla dessa behof.

Äfven med sjelfva kartan, sådan d$n nu i profblad föreligger, kan jag ej försona
mig. Kartan är ful och genom sammanförande af ekonomiska och topografiska
detaljer ej så redig, som man har rättighet fordra, helst man betänker skalans storlek.
Kartan innehåller en mängd af backstreck, men ej några tydligt med sann relief återgifna
höjdformer, har dess utom genom det simpla trycket ett sådant utseende af
vanvårdnad, att en dylik publikation ej anstår en generalstabs topografiska afdelning.

AF V. V. VEGESACK.

Här ofvan är nämdt, att några förändringar och tillägg borde göras i de förslag,
angående de ekonomiska och topografiska kartverkens vidare bearbetande, hvilka
framställas i mera nämda reservation.

Sex år hafva förflutit, sedan jag i egenskap af afdelningschef för generalstabens
topografiska afdelning afgaf de anbefalda utredningarna angående landets allmänna
kartverk, och mera än fyra år sedan reservationen lemnades. Kartarbetenas fortskridande
under denna tid och den ökade erfarenhet, man varit i tillfälle att derunder
inhemta, påkalla så väl några förändrade bestämmelser angående sjelfva arbetenas
fortgång, som ock förändrade uppgifter angående det topografiska arbetets kostnad
och den tid, inom hvilken detta arbete kan vara afslutadt.

I reservationen är angående det ekonomiska kartverk, som har till uppgift att
kartlägga södra och mellersta delarne af riket, föreslaget: att detta kartverk ej skulle
bearbetas vidare än att de vid 1878 års slut påbörjade arbeten afslutas och att åt de
personer, hvilka äro anstälde vid detta kartverk, måtte beredas ersättning för de förluster
de göra genom arbetenas inställande.

Med fästadt afseende å detta kartverks fortgång intill slutet af detta år, då den
egentliga kartläggningen af Skaraborgs län afslutas, bör nu föreslås.:

att de påbörjade arbetena med ar ealber åkning ar och upprättande af häradsbeskrifningar
för Skaraborgs län må afslutas samt beskrifning ärna tryckas
och utgifvas.

Hvad åter den ekonomiska kartan öfver samma län beträffar, så har redan för
två år sedan hemställan blifvit gjord till vederbörande angående anskaffande af medel
till vanliga häradskartors utgifvande, men med den påföljd att någon sådan utgifning
ej ännu kunnat påbörjas, enär länets landsting ej ville anslå medel dertill, förr än
åtminstone bestämdt blef, om de ekonomiska kartorna öfver Skaraborgs län skulle
med allmänna medel utgifvas i skalan 1 :20,000. Skulle denna utgifning ej komma
till stånd, har jag anledning antaga att länets landsting och hushållningssällskap anslå
medel till utgifvande af ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50,000. Då kunna
häradsbeskrifningarna åtfölja motsvarande häradskartor, hvilket utgifningssätt är för
den ekonomiska kartan det enda lämpliga.

Angående den gjorda framställningen om ersättning af allmänna medel åt den
vid det ekonomiska kartverket anstälda personalen, hvilken vid reservationens afgifvande
utgjordes af femton kartografer, sju qvinliga ritbiträden och en vaktmästare,
så kan nu, sedan personalen minskats till tolf kartografer, fem qvinliga ritbiträden
ock en vaktmästare, dermed lätt ordnas.

I den nådiga framställningen till 1880 års riksdag angående landets allmänna
kartverk föreslås, att ekonomiska kartverket ej må tvärt afbrytas, utan att tills vidare
må bibehållas den arbetskraft, som finnes, för att användas dels för afslutande af
kartarbetena inom Skaraborgs län, dels och förnämligast för upprättande af stomkartor
in. in. för det topografiska kartverket.

Utlåt. ang. kartverkens bearbetande.

RESERVATION

Om betydande svårigheter skulle hafva mött att lämpligen, på föreslaget sätt
använda den arbetspersonal, som funnes vid kartverket anstäld år 1878, så finnes deremot
ej någon särdeles svårighet att från och med år 1884 använda den personal,
som då finnes, dels till afslutande af det ekonomiska kartverket, dels vid de topografiska
arbetena, helst om några af de nu varande kartograferne, hvilka af ålder
eller annan orsak ej längre böra vid arbetena användas, kunde år 1884 pensioneras, i
enlighet med de af senaste kartverkskomité uppstälda grunder, tillämpade i detta fall
med afseende fästadt å det öfvergångsstadium, hvaruti det ekonomiska kartverket
skulle sig befinna.

Med ändring således af hvad i reservationen yttras angående ersättning åt det
ekonomiska kartverkets persop al, får jag nu föreslå:

att de vid det allmänna ekonomiska kartverket anstälda personer, som dertill
befinnas lämpliga, måtte framdeles användas dels för afslutande af de
ekonomiska kartarbetena inom Skaraborgs län, dels vid generalstabens topografiska
afdelnings arbeten.

Skulle detta senare förslag af Kongl Maj:t och riksdagen antagas, så bör en
annan dermed i sammanhang stående omständighet tagas under öfvervägande.

De tillgängliga anslagen till det nu i fråga varande ekonomiska kartverk hafva
varit: 69,100 kronor för år 1880 och 70,800 kronor för år 1881; under år 1882 äro
dessa anslag 71,700 kronor. Utgifterna för kartverkets arbeten hafva varit 66,093
kronor för år 1880, 59,980 kronor för år 1881 och komma för år 1882 att blifva omkring
54,000 kronor. Behållningarna af de för kartverkets arbeten tillgängliga medel
under åren 1880 och 1881 hafva användts dels af kartverks-kommissionen i och för
försöksarbetena, dels till bestridande af en del utaf omkostnaderna för generalstabens
topografiska afdelnings geodetiska arbeten. De behållningar, hvilka komma att uppstå
under år 1882, få säkerligen användas af nämda kommission och af generalstabens
topografiska afdelning. För år 1883 kommer det ekonomiska kartverkets stat att utvisa
en tillgång öfver utgift af minst 15,000 kronor.

Att sådana behållningar kunnat uppstå härrör egentligen deraf att, enligt mig
den 8 Jan. 1879 gifven befallning, afgången bland kartograferne ej får tills vidare
ersättas. Då nu under åren 1879, 1880, 1881 och 1882 fyra kartografer afgått, måste
behållningarna blifva betydliga och komma att år för år ökas.

Om detta ekonomiska kartverk skall afbrytas och personalen sysselsättas vid
generalstabens topografiska afdelnings arbeten, kan derför i fråga sättas, huruvida det
ej skulle vara enklare och redigare att till statsverket indraga de ordinarie och extra
anslag, hvilka nu äro afsedda för den ekonomiska kartläggningen inom södra och
mellersta delarne af riket; men i stället upptaga de ökade utgifterna för de topografiska
arbetena, först å de utredningar, hvilka årligen skola göras, angående behöfliga
medel för generalstabens topografiska afdelnings arbeten, sedan å de inkomstoch
utgift-stater för nämda afdelning, hvilka äfven årligen skola afgifvas.

AF V. V. VEGESACK.

Något bestämdt förslag i detta hänseende anser jag mig ej nu behöfva framställa,
utan vill endast fästa uppmärksamheten på detta förhållande.

I de utredningar angående det topografiska kartverkets kostnad och angående
tiden för kartarbetets afsilande, livilka af mig aflemnades år 1876 och hvilka utredningar
legat till grund för de framställningar, hvilka af mig blifvit gjorda i meranämnda
reservation af år 1878, har beräknats att för utförande af de återstående
geodetiska arbetena skulle erfordras, förutom professorn vid generalstaben, tre fast anstälda
geodeter och två tillfälliga biträden, hvarför äfven bland de framställningar,
hvilka i reservationen göras, finnes en om anställning vid generalstabens topografiska
afdelning af tre s. k. extra biträden för de geodetiska arbetena.

Denna fast anstälda personal är dock för fåtalig att utföra de förekommande
arbetena, tiden för det topografiska kartarbetets afsilande då bestämd i enlighet med
hvad derom här nedan säges. Under de senare sju åren hafva de geodetiska arbetena
bedrifvits med långt större utsträckning än hvad förut skett, så att den erfarenhet, man
derunder inhemtat, gifver tillförlitligare beräkningsgrunder för bestämmande af den
personal, som behöfves för att utföra de från och med början af år 1883 återstående
geodetiska arbetena än de, hvilka stodo mig till begagnande vid den utredning, som
gjordes år 1876. Skilnaden ligger hufvudsakligen deruti, att jag i ofta åberopade utredningar
antagit att en person vid triangelmätning af andra ordningen skulle under
sommaren hinna utstaka och triangulera något öfver 20 qv.-mil. Nu har det dock
visat sig, att man för en person ej får räkna mer än 15 qv.-mil.

Med endast tre personer, fäst anstälda vid de geodetiska arbetena, skulle, efter
hvad man nu kan se, ej heller alla under vintermånaderna förekommande beräkningar
hinna i rättan tid utföras, helst sedan triangelmätningarna af första ordningen inom
Norrland fått den utsträckning, de böra hafva och sedan topografiska afdelningen börjat
offentliggöra de af den samma utförda geodetiska arbeten. Böljan är gjord med de
astronomiska bestämmelserna; sedan komma basmätningarna och triangelmätningarna
af första ordningen.

Med ändring således af hvad i reservationen yttras angående anställning af fast
personal vid generalstabens topografiska afdelning, får jag nu föreslå:

. att vid generalstabens topografiska afdelning måtte anställas på i reservationen
närmare angifna vilkor, för de geodetiska arbetena fem och för de topografiska
arbetena högst aderton extra biträden.

Hvad åter beträffar kostnaden för de från början af år 1883 återstående topografiska
kartarbetena, Norrbottons läns kartläggning då medräknad, och allt kartarbete
utfördt i enlighet med de i reservationen gjorda framställningar, skulle den samma
kunna på följande sätt ungefärligen beräknas.

Här ofvan är förut meddeladt, att utgifterna för det kartarbete, som vid slutet
af år 1878 återstod att utföra, skulle blifva omkring 2,780,000 kronor, hvaraf statsanslag
2,690,000 kronor. Lägges härtill kostnaden, beräknad till omkring 650,000 kronor, för en
fullständig omarbetning af de topografiska kartor, hvilka utgifvits och äro före år 1844 kart -

RESERVATION

lagda direkt i skalan 1 : 100,000, skulle den totala kostnaden för allt vid 1878 års slut återstående
kartarbete blifva omkring 3,430,000 kronor, hvaraf 3,320,000 af allmänna medel.

Utgifterna för det topografiska kartverket och för Norrbottens läns ekonomiska
kartverk blifva under åren 1879, 1880, 1881 och 1882 sammanlagda i det närmaste
423,500 kronor, hvadan kostnaderna för det från början af år 1883 återstående arbetet
skulle efter denna beräkning blifva omkring 3,006,500 kronor.

Men såsom redan förut nämdt är, äro omkostnaderna för de, i dessa kartarbetenas
allmänna kostnader, ingående geodetiska arbeten för lågt beräknade. Enligt
en detta år uppgjord beräkning å kostnaderna för alla de vid slutet af år 1882 återstående
geodetiska arbeten — och hvilken beräkning äfven ligger till grund för de af
kartverks-kommissionen gjorda utredningar öfver de kartarbeten, kommissionen föreslår
— böra de af mig förut beräknade utgifterna ökas med 212,000 kronor,

Dertill kommer en utgift att hädanefter bestridas från det topografiska arbetsanslaget,
af hvilken utgift man haft känning egentligen först under de sju senare åren.
Denna utgift har tillkommit genom föreskriften att alla vid generalstaben anstälde
aspiranter skola under proftjenstgöringen undervisas i topografisk kartritning och kartläggning
på så sätt, att de först tjenstgöra vid en vanligen under en tid af något öfver
fem månader sammandragen öfningsafdelning, sedan under derpå följande vinter vid
den topografiska afdelningen och sommaren derpå, efter slutade vapenöfningar, vid en
fältmätningsafdelning under en tid af i allmänhet nära tre månader. Efter denna
tjenstgöring lemna aspiranterne den topografiska afdelningen. Att några af dem en
gång skola som generalstabsofficerare återvända till de topografiska arbetena är helt
naturligt, då den topografiska afdelningen annars skulle do ut,; men antalet af de
generalstabsofficerare, hvilka framdeles komma att egna sig uteslutande åt de topografiska
arbetena, torde alltid blifva fåtaligt mot antalet af de aspiranter, hvilka vid afdelningens
arbeten komma att erhålla sin topografiska undervisning. Om man nu dertill
besinnar, att de topografiska arbetena hafva någon egentlig nytta först af de personer,
hvilka under tredje året och allt vidare vid arbetena tjenstgöra, så är det klart
att omkostnaderna för den undervisning, som lemnas generalstabens aspiranter, skola
tynga betydligt på det topografiska anslaget.

I hvad omfattning detta skett och framdeles kan komma att ske synes af följande.
Under de senare sju åren hafva 22 aspiranter varit vid den topografiska afdelningen
kommenderade; men skall det vid generalstaben tillåtna aspirantantalet af
tolf ständigt hållas i det närmaste fulltaligt, så skulle under 25 år komma att vid
generalstaben anställas omkring ett hundra olika aspiranter.

Att för denna generalstabsaspiranternes topografiska undervisning begära ett
särskilt årligt anslag är ej lämpligt, enär tilloppet af aspiranter möjligen kan blifva
ganska ojemnt och då det någon gång kan vara tjenligast att låta aspiranterne tjenstgöra
vid öfningsafdelningar, sammandragna för att förse generalstabens topografiska
afdelning med behöflig arbetspersonal. Men då utgifterna för aspiranternes topografiska
öfning låta sig beräkna för den tid kartarbetet, enligt hvad här nedan kommer

AF V. V. VEGESACK.

att afhandlas, skulle komma att fortgå, så är det lämpligt att uti det topografiska kartverkets
totala kostnad inräkna dessa utgifter.

Om det topografiska kartarbetet skulle afslutas om 25 år, räknadt från början
af år 1883 och aspiranternes antal under denna tid blifva omkring hundrade, så skulle
fjorton öfningsafdelningar behöfva sammandragas, Då hvarje afdelning med sju personer
skulle komma att kosta omkring 6,500 kronor, blifver kostnaden för dessa
öfningsafdelningar omkring 91,000 kronor.

På grund af hvad jag nu senast anfört skulle den totala kostnaden för det topografiska
kartarbetet från början af år 1883 blifva 3,006,500 4 212,000 4 91,000 kronor
eller omkring 3,309,500 kronor. Dragés derifrån inkomsten af de kartor m. in., hvilka
komma att försäljas och hvilken inkomst, svår att bestämma, ej bör, sedan de topografiska
kartorna utgifvas i litografiskt öfvertryck, för framtiden beräknas högre än
2,500 kronor om året, så skulle det behöfliga anslaget af allmänna medel under sjelfva
arbetstiden blifva, så vidt detta låter sig beräkna, omkring 3,247,000 kronor.

Hvad slutligen beträffar den tid, inom hvilken detta kartarbete måtte kunna afslutas,
får jag anföra följande.

I de utredningar angående de topografiska och ekonomiska kartverken, hvilka
af mig aflemnades år 1876 och återfinnas i Kongl. Maj:ts nådiga proportion till 1877
års riksdag, beräknades att Norrbottens läns ekonomiska kartverk, bearbetadt helt och
hållet efter de år 1874 gjorde bestämmelserna, skulle kunna afslutas på nitton år och
det topografiska kartverket på tjugofem år, allt räknadt från början af år 1876.

Då kartarbetet inom Norrbottens län nästan orubbadt fått fortgå efter uppgjord
plan under de senare sju åren, finnas ej nu några synbara hinder för att detta kartverk
kan vara afslutadt på beräknad tid. Skulle äfven de af mig gjorda framställningar,
angående utgifning af kartor öfver Norrbottens län i sammanhang med landets allmänna
topografiska kartverk, vid förnyad ompröfning godkännas, så finnes ännu mindre
något hinder för att afsluta detta läns kartverk inom den tid, som här nedan kommer
att uppgifvas såsom den numera möjliga och lämpliga för afslutande af landets topografiska
kartverk.

Detta senare kartverk kan deremot ej afslutas under den beräknade arbetstiden
1876—4900. Möjligheten att afsluta det topografiska kartarbetet inom beräknad tid
skulle naturligtvis i första hand varit beroende af att de årliga arbetsanslagen hade
fått utgå till beräknade belopp, men så har icke skett. I meranämnda utredning har
uppgifvits, att för afslutande af detta arbete på 25 år skulle det finnas en tillgång i
medeltal för år af 110,000 kronor, hvaraf allmänna medel omkring 107,000 kronor.
I stället har anslaget till det topografiska kartverket varit 75,000 kronor under åren
1876 och 1877, 90,000 kronor under åren 1 §78 och 1879, men endast 60,000 under
åren 1880, 1881 och 1882. Med detta låga anslag komma arbetena att fortgå åt minstone
äfven under år 1883.

Denna förminskning i arbetsanslag har haft ett särdeles menligt inflytande på
arbetets fortgång, enär en befintlig, med mycken kostnad fullt inöfvad arbetspersonal

RESERVATION

mast till en del från arbetena skiljas, för att kanske dit aldrig mera återgå. Några
år behöfvas derför ensamt för att åter förskaffa generalstabens topografiska afdelning
en så pass stor och duglig arbetskraft, som den egde redan under åren 1876—1879.

Oaktadt åtskilliga förslag angående bestämmmande af kartläggnings- och
utgifnings-skalor för det vidsträckta Norrland blifvit gjorda uti utredningar, komitébetänkande
och reservationer, har ej ännu, dag som i dag är, något beslut derom blifvit
fattadt; oaktadt åtskilliga förslag blifvit framstälda, angående den vigtiga frågan om
ordnandet af arbetspersonalen vid landets allmänna kartverk, hafva några bestämmelser
derom ej ännu blifvit faststälda. Att under sådana förhållanden alla gjorda beräkningar
å tid, inom hvilken det stora kartarbetet må kunna afslutas, skola korsas, ligger i
öppen dag.

Då således de förut lemnade uppgifterna å behöflig arbetstid ej méra äro tilllämpliga,
och då det nu mera ej kan finnas några af de i reservationen nämda hinder
för att afsluta landets topografiska kartverk, i enlighet med de framställningar, hvilka
blifvit gjorda i reservationen till kartverks-komiténs utlåtande, inom en tid, som kan
anses möjlig, med afseende fästadt å behofvet af några år för inöfvandet af fullt brukbar
arbetspersonal och som kan anses rimlig med afseende fästadt derå, att de årliga anslagen
ej må kunna anses för stora eller för landet betungande, så skulle jag föreslå,
att det topografiska arbetet måtte få så ordnas, att detta arbete vore afslutadt på högst
25 år, räknadt från början af år 1883. — Om så lyckligt blefve, skulle de årliga anslagen
i medeltal blifva i det närmaste 130,000 kronor. Stockholm i September 1882.

Victor von Vegesack.

AF ÉLIS SIDENBLADH.

Reservation af Elis Sidenbladh.

I likhet med kommissionens fleste ledamöter är jag af den åsigt, att ett kartverk
i 1 : 20,000 bör fortfarande bearbetas, men deremot har jag ej kunnat förena mig
med desse i fråga om detta kartverks innehåll.

Genom flertalets beslut har nemligen kommissionen förordat, att 1878-års kartekomités
förslag bör i hufvudsak bringas till verkställighet, och att således öfver södra
och mellersta Sverige skall upprättas en karta i 1 : 20,000, innehållande alla de detaljer
som nu tillhöra ej allenast den ekonomiska kartan utan äfven en topografisk
karta i nämnda skala. Då chefen för generalstabens topografiska afdelning uti sin
särskilda reservation framhållit det olämpliga att bearbeta en topografisk karta i denna
skala på det sätt kommissionen det förordat, torde jag få inskränka mig till en hänvisning
till hvad denne sakkunnige sig i ärendet yttrat, men jag anhåller att få dertill
foga följande erinran. Den ekonomiska kartan har att redovisa för rågångar, åkeroch
ängs-gränser m. m., och låter detta nog utföra sig der egoområdena bilda
större och mera rediga egofigurer samt der marken är så att säga mera öppen. Men
när deremot egogränserna äro mera invecklade, så att, såsom ofta händer, byars och
gårdars jordlotter ligga oredigt kastade om hvarandra, och der egofigurerna dessutom
hafva ringa omfång, och der ofta nog just vid sådana förhållanden marken är mera
bruten än eljest, så är det att befara, att de ekonomiska detaljerna komma att undanskymmas
af den topografiska markeringen, som i sin mån kommer att lida af ego- och
gränsebeteckningarne, så att alltsammans blir oredigt, om ej vilseledande. Utan att
derför förneka, att den ekonomiska kartan i vissa och antagligen i flertalet fall skulle
befinnas mera upplysande, om hon tillika vore försedd med terrängbeteckning, har jag
dock trott mig böra framhålla, att detta icke alltid blifver händelsen. Härtill kommer
att en revidering af de ekonomiska konturerna på en dylik terrängkarta måste blifva
med stora svårigheter förenad.

Vigtigare torde den omständigheten vara, att den af 1878-års kartekomité föreslagna
och af kommissionen nu förordade kartläggningen skulle vålla en högst betänklig
rubbning i de topografiska arbetena; gående denna ut på icke mindre än att man
redan nu, innan man på långt när hunnit afsluta dessa arbeten enligt, hittills följd
plan, skulle inlåta sig på en annan, och hvad värre är: man skulle om ej just förkasta,
dock göra ånyo ej allenast allt hvad som blifvit före år 1845 kartlagdt i 1 : 100,000,

RESERVATION

hvarom dock icke är att så mycket säga, utan äfven nästan hela den topografiska
kartläggning i 1 : 50,000, som från och med nämnda år fortgått samt allt mer och mer
lyckats i sitt sträfvande att minutiöst återgifva markens reliefformer. Sistnämnda kartläggning
är fullbordad öfver Malmöhus, Kristianstads, Kronobergs, Jönköpings, Kalmar
(utom sydligaste delen och Öland), Östergötlands, Södermanlands, Stockholms och Upsala
län samt delar af Skaraborgs och Elfsborgs län eller tillsammans 671 qvadratmil,
då Yestmanlands län ej inräknas, hvilket äfven, ehuru på ett efter nutida förhållanden
ej nöjaktigt sätt, finnes i skalan 1 :50,000 kartlagdt. Det ligger för öppen dag och
fordrar i sanning inga vidlyftiga utredningar för att visa, att en kartläggning af hela
detta område, hvarmed man i en mindre skala med alla tillgängliga krafter arbetat nu
snart i 40 år, skall i en större skala, äfven om åtskilligt af det redan gjorda tillgodogöres,
kräfva mycken tid och mycket penningar, hvilka båda i stället kunde bättre
användas för att göra färdigt hvad man påbörjat och ovilkorligen måste afsluta, än att
inlåta sig på nya planer. I sammanhang härmed bör ihågkommas, att det allmänna
ekonomiska kartverket redan bearbetat Upsala, Örebro, Östergötlands och Skaraborgs
län samt Södertörn af Stockholms län jemte mindre delar af Kopparbergs och Vermlands
län eller tillsammans en yta om 348 qvadratmil, hvaraf dock, enligt kommissionens
nu fattade beslut, omkring 46 qvadratmil (Upsala län) böra helt och hållet omarbetas,
samt det öfriga området underkastas en mer eller mindre omfattande revision
på fältet, för att kunna användas för det nya kartverket i 1 : 20,000. Den väg, som
kommissionen sålunda velat för rikets allmänna kartläggning utstaka, förefaller mig i
högsta måtto betänklig, synnerligast som man kan befara, att det gifna föredömet skulle
kunna om ett antal år locka till försök med kartläggningar i ännu större skalor med
deraf betingade nya omgörningar af då fullgjorda arbeten, så att man kommer att
stanna vid blott experiment utan att hinna till någonting afslutadt helt. Ännu i dag
ega vi, för att taga ett exempel, öfver ön, länet och stiftet Gotland ingen större och
nyare karta än den (plana) karta, som år 1805 utgafs af friherre Hermelin, och då
sådant är förhållandet med en så sydligt belägen och vigtig lem i Sveriges rike, så
är det lätt förklarligt, att andra och nordligare bygder länge och allt för länge fått
vänta på en kartografisk framställning sådan som vår tid det minst fordrar.

Det torde få anses som en åtminstone bland sakkunnige allmänt erkänd sanning
att vi för vårt land behöfva en utgifven topografisk karta i 1 : 100,000, hvilken skala
måhända endast för rikets nordligaste fjelltrakter må tagas mindre. En sådan karta
måste vi derför söka skaffa oss färdig och detta så fort tillgängliga medel det tillåta,
men deremot kan jag ej finna, att vi för det närvarande eller i den närmaste framtiden
hafva dessutom behof af en topografisk karta i 1 : 20,000 öfver halfva riket, såsom
1878-års kartkomité och nu kommissionen för de allmänna kartarbetena det vilja.
Jag förnekar visst icke, att en topografisk karta i så stor skala kan vara af väsentlig
nytta och fylla nödiga behof i många hänseenden, men vi sakna ingalunda medel att
i det närmaste fylla detta behof medelst kartan i 1 : 50,000, såsom chefen för generalstabens
topografiska afdelning i sin reservation det ådagalagt.

AP ELIS SIDENBLADH.

Då jag alltså just med nödig omtanke för Rikets topografiska kartläggning, i
likhet med nyssnämnde chef, icke kan finna det välbetänkt att nu företaga °en dylik
kartläggning i skalan 1: 20,000, kan jag dock icke gå så långt som han det föreslår,
nemligen att man helt och hållet skulle öfvergifva alla kartografiska arbeten i denna
skala eller, med andra ord, att man skulle låta det ekonomiska kartverkets bearbetande
alldeles upphöra. I detta hänseende delar jag deremot den åsigt, som alltid
gjort sig gällande såväl inom 1878-ars kartkomité som i den n. v. kommissionen.

Man har, måhända icke så sällan, velat påstå, att Sverige eger intet kadasterverk
och att, då det ekonomiska kartverket, som skulle ersätta detta, upprättas i en
alltför liten skala för att kunna fylla detta behof, det ekonomiska kartverket skulle
vara om ej onödigt dock ej behöfligt, samt att, då en utvidgning af detta kartverk till
en för kadasterbehof nödig skala skulle leda till snart sagdt orimliga kostnader, man
bör ju förr desto heldre upphöra med att bearbeta en sådant kartverk. Detta är enligt
min åsigt en missuppfattning af verkliga förhållanden. Sverige eger ett kadasterverk,
visserligen icke fullt motsvarande de utländska men dock dermed i vissa delar
jemförligt. Men som detta vårt kadasterverk, jag menar härmed naturligtvis våra
stora och dyrbara samlingar af landtmäterikartor, utarbetats under en mycket lång
tidrymd och utan inbördes sammanhang samt med stora luckor, så är det ekonomiska
kartverket ett alldeles nödvändigt komplement till kadasterverket. Den ekonomiska
kartan har således att göra ett helt åt de spridda delarne och att så godt sig göra
later fylla bristerna. Denna karta skall derför icke för den enskilde jordegaren precis
utvisa hans innehaf af mark, utan hon skall i stort visa huru byars och andra sjelfständiga
jordeboksområden äro till hvarandra belägna; hon skall, såsom man sagt,
lägga jordeboken på karta samt dessutom ådagalägga, huru mycket af rikets jord fördelar
sig i åker, äng och annan mark. Det tillhör deremot icke en sådan allmän
öfversigtskarta att gifva utslag i tvister om eganderätt, ty detta tillkommer landtmäterikartan,
och då dess anskaffande hittills alltid tillkommit jordegaren, synes det
icke vara skäl att låta staten nu fullgöra ett sådant åliggande för den som dylikt underlåtit
eller underlåter. Särskildt har man velat påstå, att med den jordstyckningsfrihet,
som en nyare lagstiftning medgifver, den tid snart nog kan vara inne, då stora
förvecklingar i fråga om inteckning och lagfart skola uppstå, om egendom, huru liten
han än må vara, ej utmärkes å karta, men då denna karta, förutsatt att eu förändrad
lagstiftning uti ifrågavarande hänseenden skulle fordra en sådan, väl bör vara en egendomskarta,
d. v. s. en landtmäterikarta, så blifver äfven i detta fall den ekonomiska
kartan ett nödvändigt medel för att lemna en öfversigt öfver de många specialkartorna.

Enligt min uppfattning har således den ekonomiska kartan till hufvuduppgift
att komplettera vårt kadasterverk och att möjliggöra nödiga arealbestämningar af åker,
äng m. in., och om man låter en sådan karta vara hvad hon hittills alltid varit, d. v.
s. om man icke tillägger någonting som egentligen icke tillkommer henne såsom sådan,
så bör hon ej få tillvitelsen att »förete bilden af något ofärdigt», derför att hon är
hvad hon är, nemligen en plankarta. Hon kan och bör kompletteras med höjdsiffror,

Uti. ang. kartverkens bearbetande. 9

RESERVATION

h vilket är en ganska enkel åtgärd, men hon behöfver ej nödvändigt förses med terrängbeteckning,
hvilket återigen är ett mycket kostsamt företag.

Då vi "öfver hela landet hafva behof af en topografisk och en ekonomisk karta,
så följer häraf att för ingendera får skalan tilltagas i den måttstock, att härigenom
den andra skulle blifva lidande på tillgängliga och nödvändiga medel. Häraf följer
ock att skalan för begge, hvar för sig eller förenade till en karta, ej må tilltagas så
stor för någon del af landet, att öfriga delen af riket blir obehörigen tillbakasatt.

Skalan för den ekonomiska kartan anses ej kunna tagas i södra och mellersta
Sverige mindre än 1 : 20,000, men i norra delen af riket torde 1 : 50,000 blifva tillräckligt
och anser jag att dessa skalor böra äfven fastställas för den framtida ekonomiska
kartläggningen. För den topografiska kartan hafva vi, såsom jag redan sökt framhålla,
åtminstone för det närvarande icke behof af större skala, än att hon må kunna
lämpligen utgifvas i en 1 : 100,000:dels karta, frånsedt den minskning som Lappmarkens
fjell trakter kunna tillåta. Då likväl enligt kommissionens förslag och beräkning en
utvidgning af mätningsskalan för en topografisk karta, äfven om hon tillika är ekonomisk,
°för rikets södra och mellersta delar till 1 : 20,000 skulle öka kostnaderna med inemot
2 millioner kronor, eller ungefär samma belopp som antagligen skulle blifva fullt tillräckligt
för den ekonomiska kartläggningen af rikets norra delar, hvilka dock omfatta
ej mindre än vid pass hälften af hela rikets areal, så har jag i dessa omständigheter
funnit ytterligare skäl för mig att inom kommissionen motsätta mig flertalets mening,
som vill tillsvidare göra denna rikets hälft lottlös på ekonomisk karta.

Med denna min uppfattning om de allmänna kartverken följer att, såvidt jag
kan finna, det bästa vore, om vid de båda ifrågavarande kartorna, den ekonomiska
och den topografiska, så få rubbningar som möjligt göras, och att kartverken således
bearbetas ungefär såsom under senare åren skett och så att båda slagens kartläggning
af riket måtte samtidigt afslutas och det så snart som möjligt.

Beträffande deremot offentliggörandet har kommissionen föreslagit, att den
gemensamma ekonomiska och topografiska kartan skall utgifvas i mätningsskalan eller
i blad om 1 : 20,000-dels storlek. Så länge kartan anses böra vara såväl ekonomisk
som topografisk, förefinnas nog skäl hvarför hon bör utgifvas i denna stora skala,
men om man deremot anser, att kartan i 1 :20,000 bör vara endast ekonomisk, så
kunna tvifvel uppstå, huruvida äfven under sådana förhållanden denna utgifningsskala
är den lämpligaste. Genom att utgifva en sådan karta bladvis, hvilket en så stor
skala krafvel-, komma icke allenast läns, härads och socknars gränser att af kartkanterna
afskäras, utan äfven, hvad värre är, byars och gårdars egor styckas på flere
kartor, till och med icke så sällan på 4 sådana, hvarigenom öfversigten och den praktiska
brukbarheten mycket försvåras. Detta inträffar icke, när, såsom hittills skett,
kartan, visserligen i mindre skala, men häradsvis utgifves, hvarigenom ock arealbeskrifningen
kommer i närmare samband med den karta, hon skall åtfölja. Då fördelarne
och olägenheterna af dessa båda slag af utgifning kunna ses från flere sidor,
och då afgörandet härom icke bör kunna anses inverka på hufvudsaken, nemligen

AF ELIS SIDENBLADH.

huruvida den ekonomiska kartan skall tillika vara topografisk, torde frågan om utgifningssättet
kunna tills vidare anstå, tills denna hufvudsak afgjord blifvit.

På grund af dessa och andra ej särskildt här anförda skäl får jag, i likhet med
kommissionens pluralitet, i följande hufvudpunkter underdånigst hemställa:

. a) beträffande organisationen:

l:o. att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken fortfarande
bearbetas och ställas under chefens för generalstabens chefskap;

2:o. att den närmaste styrelsen och ledningen af dessa kartverk
utöfvas af afdelningschefen för generalstabens topografiska afdelning o.
s. v. (= kommissionens hemställan);

3:o.—-6:o. — kommissionens hemställan;

7:o. att nuvarande kartografer och qvinliga biträden vid ekonomiska
kartverket samt extra biträden vid generalstabens topografiska afdelning
tillförsäkras minst enahanda aflöningsvilkor som förut tillkommit
dem; samt att nuvarande såväl kartografer som koppargravörer i och för
rättighet till pension, äfvensom kartografer i fråga om ålderstillägg må
räkna sig till godo den tid, som de tjenstgjort vid de ekonomiska och
topografiska kartverken;

b) beträffande skalor och arbetsmetoder m. rn.:

8:o. att för återstående uppmätningen och kartläggningen af landets
särskilda delar, med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen
bör fortsättas och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor användas,
nemligen

för ekonomiska kartan: skalan 1:20,000 för hittills ej ekonomiskt
kartlagda delar af sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen intill 29:de
bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens karta öfver Sverige
gällande bladindelnirig, samt skalan 1 : 50,000 för den norr derom belägna
delen af riket utom Norrbottens län; och

för topografiska kartan: skalan 1 : 50,000 för ej allenast de hittills
icke i denna skala topografiskt kartlagda delarne af sydliga och mellersta
Sverige intill nyssnämnda bladkant utan äfven för den del af det norrländska
kustlandet, hvilken ligger mellan denna kant och södra gränsen
för Norrbottens län, äfvensom för det närmaste området kring de vigtigaste
kommunikationslederna genom Jernband samt omkring Storsjön eller
för ett sammanlagdt område i Norrland af omkring 340 qvadratmil; samt
skalan 1 : 100,000 för hela det öfriga området i norra Sverige;

9:o. att den ekonomiska kartläggningen, som verkställes i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de för det ekonomiska kartverket nu gällande
grunder, dock att kartan förses med nödigt antal höjdsiffror, ut -

RESERVATION AF ELIS SIDENBLADH.

föres på det sätt, att en del af den härför erforderliga arbetsstyrkan
föregår med sitt arbete den topografiska kartläggningen och en del samtidigt
bearbetar den redan i 1 : 50,000 topografiskt men ej ekonomiskt
kartlagda delen af landet, så att både den ekonomiska och den topografiska
kartläggningen af hela riket på en gång afslutas;

och att den topografiska kartläggningen, som utföres i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med härför hittills gällande grunder, skall föregås af
den ekonomiska kartläggningen, så att för den topografiska kartan ej må
behöfva upprättas någon särskild grundläggande stomkarta, utan erhålles
denna genom nedtransportering till behöflig arbetsskala från den ekonomiska
kartan, der hon ej redan innehar denna skala;

10:o. = kommissionens hemställan;

ll:o. att utgifningssättet för den ekonomiska kartan må tillsvidare
lemnas oafgjordt;

12:o. — kommissionens hemställan;

13:o. att arealuträkningar skola utföras och häradsbeskrifningar
utgifvas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nu gällande föreskrifter;

14:o. att förteckningar öfver geodetiskt bestämda punkter och afvägda
fixpunkter upprättas och utgifvas jemte möjligen dertill hörande
öfversigtskartor; samt

c) beträfiande det årliga anslaget och tiden för kartverkets fullbordande:

15:o. att årliga anslaget bestämmes till 190,000 kronor, men att
detta anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken utgående
medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfliga, ökas till den
storlek, som kan erfordras för att kartverken må kunna inom en tidrymd
af högst 35 år öfver hela landet fullbordas.

Stockholm den 21 Oktober 1882.

Elis Sidenbladh.

B U, XXL

Öfvertryck- clfderi'' del af‘ Genera Istakens kalla i
som motsva ra?- det ekonomiska/ kartbladet/

ska/lan 1:100,000,

TJELLMO.

‘tjiipW

f \av\\

aning!

- ”

0w!rvityd>^y

»itc#

, ‘S.dPWS.

>\OV Vvvii

l^bit.v.sufjrfé*

uauleu <■

jRmufrn

StlSobnaÅ

v <H|l

%?§m£

_ _ j G"''■''ce!''

(Gode gård)

in o. 3-t

rinspoTiö

Tjellmo

Bil. xm.

( Skörm arbo)

?sr**

cvvYtf xv

.--''''lp.r

Js,

*Ö''r^

''Vtrtw

puss

RS-SåA

30i

%8gf<Ä

Vl^V

''■ </ *

V \

‘M -

*=* ys VcV-**

&sms&m

$xr;r

i»

Sff

.*/ v;,

''p-WM

Yio\wvsys\v

;»sS*$ ia@

■: -3:

Ilifi#

.Y^xv i\

=53 %

CUig:

Ernå

Kl‘>rk(u.

•.ÄÄ-;''VJ

TittutJS

Skolhui

v$ssm

<irr\

& ''$ ■, %r.

Kdrr

XyrkoherjBt

Qellm^i

.^feVÖSr.W

i^gycioV

rinna

''Cks-bost:

* A0m

S;- ^,1^

ma!#!#

if&S

s***:

-Beta

el-.Xloisbei

'' %» ■,

Dråsasjim

|s2§/^

Rf»

\" \ '' B-3

s^ätoV

*#• ? ,• •#»*;,

hv%g^M0

!Vl;YS^

,:#■■!#«k

c£D<^

208, &

sJLun^

''eZ.-JCLofst

&3JR;

3M3,M§7////

Masa.

»Xfe

W&l éfriär^t

Djupen

*1H0

J ,/''-\; jty/its.

StHolnui

^Vy/troi

r*> *

Å88£

%M''

Eriksltert

/Tills

Lunett^

</d

iphumpen

\ ^ O %

TUM^ÅWBsbo |
^ rc*3R s

Jbkenbcrg T-.

fJhtmpen\

/Vy&yyyefj

stad»

^V//JjLlti\

Fotolit. Gen. Stab. Lit. Anst.

(Spong)

flis

HÄ

IBPiJlÉ

gflfajgfe

■i

^sn

[*4ä

mmimi

Www

iftiSii

msM.

Ifj- Sj

mmmm

viaUtL

Wsai

mwm

mm,%

Sfi

mmmm

rmm

P<y-}~,

i»

''xm

B»

j^gg^ii

mWm

(Helle stad)

( Gode gård)

A<f'' A -

tf A*

.si,^. * ''''Mdjfifi0st

P ■f'' wJ*

tf £ *4

^»•4*

tor

3 v/'' ^

A -v;,

fl~)N?Jcro(/cfil

J? ''''SkoLhzu^i

WPPp

V --Ö''

JT-*

<&J *

clv\ civ

* *

& ■$?**.

iiatwf

.<& >4* <8 ;3g

•?: ‘5-- a

’• . Ä • «3fa. i

** <§*

3? & jfc

t’

* *

&>..

* *y

-V

«•§ sab^

öleuTi

''WrS&ebi

£ <y^ I

,*SSÄé:

4*.

3 i * *

Ä*ä

Öro®

ftsVex!

#■ ■£ V

Soll)f''fträ

7/7„ / n ÅtPÅ5

V-é?’

(# ■«- «= ■ ''*

i?3®''

M bä*

•i. "»v'' *,''

■si sete

:£Mu*r

tf ^-i/

tf v .A.??®

« **'' $

e&*sS>

V* *

* -3 »

tf * ,.#

»S-*

\/Y

''Marliiu/shu/llpi1.

ÉÉMp!£§

i¥

Aj& **

• -a

8. S?''''";

[380 *

v -5-

.<£ *

>''**

:V * v

f*. x- 4

■v tf v

£ */%*-

m&rpj;,

%*''*"L

Ä*f*.

**'':*■■£

<5^ * $34

Va-** 1- a

tf. -tf

retar

m 29i,

5 ''*

:#*t *

X -tf .V

V tf tf

tf:- -•■

ann

/V#/* *•''

<&?

.4 A- _*

.t^V

v«.» *«•»•

"3> £ **,

tf* * tf

<£* #

;3fc ^

-V *-*■

tf tf '' tf

v* a*.* \

% -v

*- -v 4;

•Il scLgerlujlfrT

• ...'' - s''. -o

Omlebäfåi f

*»\\*«

''jPikhfdtT

!*.''+^i

«■ ;

.-ve

-és

r •''■ t--

«,5^

^''•s -*

•■%. *

V* ■*»«; *■

*: -f

WpJ

&• -9,

>''7^

■gp&$W

* s .■

-f "■«■ *''

* Ä- ^

.:5i,

S*. .

cujgartnrp T it'',

•V1 -v ''l ''■‘•''t • cj

rshyUart

Jr *5-

* A *uf’

;S.i:,f

■%

A V

* * v V

. ^ i* » V;

^'' m

*tm

*?**<

:W&W--

4 P. H *.''

* vfc;4:

-V

* ^ i

,x ''* *J?&

& p <i&

- ''c" >"''-''

-*■ *-*''

A* ^ ^

=s .•.'' * * .*

* ■■ -. *

:*»■•* *<’

''?-> /''

>* .*--,j#-

X. .^Ä./

>< 5f

j?''

C&| *:;

* fK

rkula SB

Xfc^i %

.JSs

* ***''

4:**

&.''*%$■

S -.»o*.

A* ^ -X

V s-Sl\gsttfipePjr

i''#vhJ

ÄäJ!

*^4 ?.*

AS5S

i''.xi;«.

»I*

vX-s''

-é a

v A'':.;4

^ ^ sr

<*''

a’

> -4r

V ■* .il/

t—r «ä

\a\x -

''%2*jfr\

<y& P.

•inddaltnA

~’GT

ty/4

;V0:

S» A A

fesei -

aä.

. a ^: ''

A A if

lO UtA

-*;.*j5?''

i* itVK

A * v

PJ**L

’4M*

** å‘

a r7-vvv..ii

A 5f*A

^ .ié -Vj.A- w t

*- %

V4It ''^A''

**>J* *■*#*]

m,mm

4^-fe A(

■V *j*

5 ,f/:o ''aaliuul

w W »Av* X

’* * *

>.5iV

> i? =a‘

tiNardsb,

,4,''t

it jEJf.

.#> *

* **''

❖ -4*^ sS.1

-*• S-tl

»4> * f''

i * *

,«=%

«;i.“?,y?''.

■385a *

¥» ^ ''§^

ÄS«J0

t »

Ä.?>-

2«.-- ,s.

iT A- —

A A .A

•* &*

Ä A

3''^i ä

- - v -

o,ST.

y , y_

<''"~p

Vif-Vä^,

>‘Sw

<3 •*£

S?y>^

,i* *» *v/

> A V?

fe v tf,

I O W A ii -

Atfc''4.

Wrtorjj/JV

"i * *;'':

■tfVa i.tfj

tf tf tf.

tf»''

«,£ •sp.’#''

tf U"

tf A V tfi

tfr- tf a tf

Ris ce''

mpf

ééf'' A V

/ v A , V 0

y<$%i
iby&\k\ r

„0

u.t2il &ra

tf tf tf''
tf

lagra

TittutB yTJ

Skolhus %

tf a*;
. tf tf.

ij?* >fe| Q

;tf tf/ .Atf

& V? ,

Ervidsi

■*h£TxiP

•tf** w

«s /''

tf tf-Ä-,

A tf Atf

»Älfl

tf ■„'' • A.->

_c^tg>& rg,

tf tf tfJ

‘Va v-''

tf2p?

P-Jit.

■''IfSaLtl/y,

[Kärr

ffåfr*. *0

/.•V Vt, Atf-fc

tf tf tf ;

■öfbron

tf ^ i

tf VA?

\«*. tf’?,''cf..,,''^r
\<v ^ c

* tf .tf.

tf tf tf

^ a 44 *c

tf.-tf •tf

tf A A

-V

torr

tf tf V&

tf tf/''''

tf.

??V7*

v/tf tf

.«#

y-^1

Järstorp

tftfi

v v, v

A A tf tf

''Hult

tf tf

tf* t

Kyrkoherde

iellmtL

;/ tf.A

tf .tf tf A

hberf/T

''4

J;'' ''• --

KÖ/A15

y y.y

. V v. . ^

■V y ’

kssi.

rissunncv

Eqelstorp

*;''^

LSvP a-J c^''

Vs. A,

WWm.

'' Klocka kost.

if-¥i> 0

-aW ^

•S-^ ^

4^* «§>

>- A v

■tf*1 _4

tVckteranpén.

■St ''-‘^V;

tftffV

3 ack t

d,Klpfstq

>*Ä

v tf- tf tf

»V/kv*

■»itf

-*■■■.-y^.X

u A %A tf V tf

**4i

"ÖTaaa sym

#4y«.

»WÄ

W.4'' 4

,sf A®

v »v

; ■ ■. ä *

a* *>

‘“''tf T?

i?''

^CLTjskrt/v. frost.

STM j

^ Jf ^ ^

i f.-f >.

‘M;*

:V5 ?■

tf.-i®

rf: «.

,^-y .ft''.;®

SfSB

l/Åf.

Ycvtvlt

fcLund

''ed: Klöf,sti

%®r''s|

: ''*r

A c£;

,7«i ■; ’

'' V W- 6, ^ ■*■ ‘

Spr* 1

:''4-tfV

/ Till
Masa■

..f^''

tf tf V-A
‘tf 3-

4''V

>.^X: S

9b e-.

tf tf tf

vAtftf

tv-.

V» ■/ 180

flT f**Mi

tf .tf tf tf tf

ié 1-^

v -tf .tf tf

.»''ssMsjra

tf tf . 4

''S

c|£y

tf * tf

fjSr^

Arauihjfpt/ ■ 1J -

ikarti^en

''Oyf.

■»*

tf tf tx

.tf tf “tf^ *:^,V

IJ St.Bolma

MM.

\ v v.

/ fi * tf

tf tf * tf

fybroto]

®Éjp2fl?

v tf V]

•tf.tf».

.fx*;

‘''(.ris •; ..tf a J

mvd\

-A ^>

tf A-tf

\ hriksbi

V. f

''Lund*

v a <--

>b 9PÄ/. : ’

1=3 O

ujuphump

is 0 /tf"

Vv ,-> ä

Tztyfftryebo

> ''fe tf:

''öfcöl OTZj

<:■ --.

''Ugfttf *

• .V2C5

./as /il:

4^§lS

■Bilberg

[%, A A

ByhypffetJk

t» <?

«V®V.

»V»

-YK^//-y n.

-3 -fuskeri)

SiSLi

''jis

Fotolit. Gen. Stab Lit. Anst

Tjellmo

III 0. 34

Fin.spol ig

Bil. xxm.

(Godegård)

in ö. 34

***■ *■*

i *''***$$ l

............T* * .1* *>:

* *

4 * $

”NyTeroi/cnmk
S Skolhus f

tf tf tf;

X /X

* *''■£

/ -

tf.- ❖

* 5- V

''S VvvY e~iv

* X

tf * *■

SÄ .<*> fl

tf>-...x

<§= ’ tf.'' tf

x *x

<3bcg'':

tf tf tf.

•oIszulT*

* tf #

X- tfa °-

AV»)

■Sv £ S -

tf*s.

ig tf# “i

V y»* f

''ijnrkvil;

ftsUi!

^ i4,#-

.*-fS

''-* %

* V *,*

tf &''%

* **;

$ * *

x tf

-tf ''£>'' tf?

* *

,pr*7 *<.

''23 tf

fc a- X

Collet T

$• -V*''

.***''

Ytf \

larFngsTvult.

» x . *Y % tf V\ J

i r

''***•>

* X 5

tf tf

X ''tf

;&>-

''Jf<yf\>etorp

''X «, -V

x* *-

X X

1tf •*- fr tf

***‘V

*S ; 4

tf ‘ tf

,*tf v

■tf %> i

U ,Å *

*ggjy*gy

v/ <$r

* x -sfei

tf tf

-*-**

<*:■**

tf^r *. v

.tf ?tf tf*

* tf5

X X X

<£ - tf

^ & tf.

tf„ tf

X x ■ tf

v* tf

tf, .tf «*■

WFcigerlud&T

)Ws* * ^ * *■

Irikludt T

rÄ. &,

.-t? *3 sö

*’*-*5Ä4

’§> *> ér*

Vi* tf -

(.tf -¥

•S''* -+ #"

3^^ö''

/£ ''<&''

■V V

Yj&J- 4»,SX

oMartorpTffx

y :* »■

rirliru;shyUii7i /tf

s-ö ^i.

^MgcLg4ti

:-:äf -V-X -

-V ->

. * TT;

ä "N%

fer=8

.x *

X -«

i ^.S <^>\

^ -•-

<5* * #

^ äV

go-j° ''.]p^y

X X.

®»i

* * v

■?<• # x x.

4X V

x W-’

•H- Vt -

^ ^ ^

*J*J**&

■& fr

rori fö

* ''fr *■

> >*''

X 3# -

)■& fry/

X.''^v f?3.

ikirla SB

*X * X

* fclfU*.

S -s»(S

YjSljtysUfcj/et-By
!''■■ ■ -''V1* - ~ ,~ ~ z

-*\n *

X -X. x

4»*^''

^ X- x

''»Isf

**. X -

•X

5- £ X

/arrvtorpeli,

% .*?«%**

r**

r . .-Vw,:

X 4

.v -*;..

A* X''

<$=’^ ''S3

_x x V

:£3?3

V- O''

3oÄså2«^

*;«r

9ST

- >r ■ „ k--

# #. x

:X V X''

-«cX x

<v267.

X XÄ,

M i''

T -

.X X X

X X

*«*Jl

VfVv

Z^y/4-

t* '' ?*

X X"X

>x^xx

Xifc

v X

jXXXi

A. 1

xvx,

X x X XX

||Z. Ifichult

X x x''

;xx>xx

“fy

>xx;

xxjx^x%

:**■*

> X''x''

■X x X

<?• ^<-

X X.

■#.f =e

yij

iXore&b,

''''Vi4V.>

fSlé&bvLlzjsicl x

**4*£v£x

x *$.

■** s

# *x‘

!x X v

;v a vT

>*1*

■J «''?>''■

fl.-j! ^ $1

«=%4,

385* v

**•+/

x fr-fr -

.» -. *■ ! ■*

$ »~Ä

X »T

*%&&

x XX/

Xxx

«Jj.

X x X

"X^ ><- X''

X X x''.

X x''

X X x.

aST/

- V v *i>.*

*****!

»SS

> i*''

‘#*£,

, X V X,

''tcrfrpSQ

^:^X -3É x)

x ^ x.:

x.x -

XX X

vX it. X

-X, x?

^ ^

vi?*

XtI

Risaj

; *X X

X )?$

-X X

>x:x:

i.''?-''

- X XX

,^-

X X,

*#*1

A XX.

\agra

BittutsBjpi

[a Skolhus -

X > X

■0Sy -

I2S1.S

>x 4.x ,

irvidsi

StrwieiLj^.

V.xx -

xx «

X4X

XX x:

x*x:

!*«\s:

ySaldM

X X ''x

ilCärr

>ronM\*

>x^.

1>XX

jyhilrXårr

Lxvx

^eXX;

.% f^r

-A , »

i null

]^hp- fp1

Kyrkoherde

bellmo^

<^.xx ^

’(Or

r*-3^m

/yberqT

Es-X»<

i***-»

.^ea ^g>

i ■*''

> /-TtAX

Egdstorp

*-ry

X «?*»

Si5*51?- \?-

•S^^.x

X sgS

Flock, bo st.

*£*?$> fr.

•$*>

,4-^ ^ •§''

kiX^XÄ <jp;

^ ^ ^

Vetier(iligt

T ’ X-i “.V

s2%^

X x X"

4 * ^ ^

*Tp->

A* t*’

x x

^ ^ .*

i??‘f *£3 d-Klots i

rL Hell..

% #xx

*,x> x

"x x v

^vaaa %yyRr

X X x\

''XX x

1#£VT

,*£vv*v;

c^r>v:-Ä

<5>.^ tf

tf <b''^^

ÄSBfc

^ tf,.

tf i1

o‘Oo

,C> É?rda)\0-

^ Ä.

n&^x

..tf tf t.

fäjijsArz/v. post.

■pXx -

tf'' tf''

V «''•’•;''•<>-

T4 ''-a , \

A +v*‘

4 # X

-tftf -tdT»

i/Lund

''eL.Klofstc

''^-''«5f

JPl^sf''

^ ? X

* v v;

-ig- A

TT-N

j(r I

4''<9

Torp cm T

/Till

Masa

‘/•“.»■i,

l4_-X’A

;v^a.

W tftf tf

?tf tf’.Hr -

“44 4>

■tf tf

tf ^ tfx:

s;- x x

&> «§> ''?e

x 5 ^

.>v*''

X Xx,

t«i|4tp.

X , , X ),

»tf tf s^>

x/tf

.£ tf -

.tf ■:?.

NybroF^ ci^

;x.x x?

;ä:v

XX 5

[%?>/

Artruiuful

tf''» JtfA

X X^r

St.Bolma

F * JS

*C*i

tf tfi «>tf

LVybrnla,

tf®.

-■ V v.

«fv;

Jsv

-> X /

xxxxj

/tf ^

^TÖtf

XXX

w-fe.

?---;: tf

s-.''?''»-^ -.''v

i u V. .

4 *

\ Briksbl

‘mm

tf ^ ^

,■ »V\>X ».-

,unds

^s/.<a«> c£> » tf »Vtfo tf i:

,4t3tf x

4% m 4

vjiLphztmp

tf . 4 tf ,

dibcrQ.

x 7tP tf

■4 *A«*''

, ^vX

f v -

--%. •*• <*-

''asketik

NybygtjetTr^

- ö ^

■tf <?

tf X V''

tf,.;/

a 4*‘

Xyiny,,eJ t ,?

^ tf tf1

Xx x\

llpnsh,

tu ** * 4

lÄf

V.1" A -

*S\ t/i-ihii

Fotolit. Gen. Stab Lit. Anst

(Spoug)

Finspong

Bil. XXVII.

(Sköimarb o)

Tjellmo

(Helle stad)

BilXXVM.

Öfversigt/

af de för landets olika delar
föreslagna uppmätnings-och
utgifhingsskalor.

Liileåt

Umeå

[ emösand

,44-1 tf:

29 bladvådens

narra.'' kant

Gefle1

lipa alu

Western?

Karlstad

Kytéti[pm§

Märket ad1

Jjhlköpiné

rfiiersbarö

Göteboi

Jimköpiué

Wexiö<

Kalmar

iinlmsl

Miättling sskalor

i: 20000 i: soooo t: tona oo

tnooooo

Kar l si

rstranstad

t: 20000

och f:''tooooo i:*00000 1:iooooo Uxooooo

KÖPENHAVN

Utgifiiingsskalo r

IK8BR&*!

Gen. Stab. Lit. Anst