Underdånigt utlåtande (Statens offentliga utredningar 1877:14)

Underdånigt utlåtande

Sundhets-Collegiu m

öfver

Komiterades den 14 Juni 1876 afgifna betänkande och förslag
angående lönereglering m. m. för Collegium.

STOCKHOLM, 1876.

KONGL. BOKTRYCKERIET,
P. A. NORSTEDT & SÖNER.

■

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KOR UNG!

Cdt enom nådig remiss den 30 sistlidne Juni liar Eders Kongl. Maj:t anbefalt Dess
Sundhetskollegium att inkomma med underdånigt utlåtande rörande i nåder förordnade
Komiterades den 14 i samma månad afgifna underdåniga betänkande och
förslag angående lönereglering m. m. för Sundhetskollegium; och får Kollegium till
fullgörande af den nådiga befallningen anföra följande.

Sedan Komiterade uti berörda betänkande först lemnat en historisk framställning
angående embetsverkets utveckling från det år 1663 bildade Collegium Mcdicum till
det år 1813 stiftade och ännu fortfarande Sundhetskollegium, hvilket den 6 December
1815 erhöll sin ännu i allmänhet gällande instruktion, och vidare i korthet omnämnt
komité-förslagen 1858—1859, samt redogjort ej mindre för Sundhetskollegii förslag den
28 September 1874, än ock för Sundhetskollegii underdåniga utlåtande i ärendet den 3
December 1875, öfvergå Komiterade till grunderna för Sundhetskollegii ombildning,
och förordar Komité» dervid tillämpning af samma grundsats, som af Komitén blifvit
omfattad vid regleringen af så väl Statskontoret som Förvaltningen af Sjöärendena,
nemligen att den kollegiala formen för öfvcrläggningar och beslut bör fortfarande
bibehållas för de ärenden, som kräfva en mångsidigare pröfning, men att de öfriga
böra afgöras af en ensam beslutande chef. Sedan Komitén dernäst tagit under öfvervägande
frågan om byrå-organisationen, hvilken anordning Komitén väl förmenar i flera
hänseenden böra lända till båtnad för embetsverket, men som Komité», med afseende å de
betydliga kostnader densamma skulle medföra och på af Kollegium i dess ofvannämnda
underdåniga utlåtande i öfrigt anförda grunder, icke ansett sig kunna tillstyrka för nu
ifrågavarande embetsverk, samt Komitén på anförda skäl förordat bibehållandet af lika
antal ledamöter i embetsverket som hittills, föreslår Komitén: att Sundhetskollegium
ntå ombildas till en Medicinalstyrelse, bestående af en Generaldirektör samt tre
Medicinalråd och en Öfverfältläkare såsom ledamöter och föredragande; att den
kollegiala formen för ärendenas behandling skall bibehållas för i instruktionen bestämda
s. k. plenimål, men öfriga afgöras af chefen ensam, dock med rättighet och skyldighet
för föredraganden, der han är från beslutet skiljaktig, att till protokollet afgifva sin
särskilda mening, samt att ärendena skola hufvudsakligen efter deras beskaffenhet fördelas
mellan ledamöterna.

Till stöd för den föreslagna organisationen har blifvit anfördt: att ärendenas antal
inom Kollegium efter hand i betydligare män tillväxt: att inånga af dem varit af den
beskaffenhet, att de måst utan dröjsmål handläggas, och att det för flera ärenden varit
fördelaktigt, om deras behandling försiggått med mindre tidsutdrägt, än som vore en
följd af det kollegiala arbetssättet; att till följd häraf äfven inom Kollegium småningom
utbildat sig ett sådant arbetssätt, att dylika ärenden handlagts af Ordföranden °och
Referenten, men att, då ett sådant arbetssätt såsom regel saknar stöd i Kolleo-ii
gällande instruktion, det föreliggande förslaget hufvudsakligen afsåge att vinna lagligt
stöd för en sådan enklare behandling af en stor del utaf göromålen.

I)å Kollegium nu går att yttra sig öfver denna för dess framtida verksamhet
särdeles vigtig» fråga, har Kollegium först att taga i betraktande, huruvida de skäl,
som blifvit uttalade mot den föreslagna reorganisationen och till fördel för den kollegiala
formens oiubbade bibehållande för detta embetsverk, ocli hvilka vid behandlingen
af frågan inom Kollegium äfven sökt göra sig gällande, må tillerkännas den betydenhet,
att betänkligheter mot ändamålsenligheten af reformen höra kunna uppstå.

Mot den föreslagna förändringen har nemligen hufvudsakligast framhållits: att
den kollegiala formen medgifver en mångsidigare och grundligare utredning och pröfning
af ärendena i allmänhet; att, då flertalet af de frågor, som höra till Ivollegii
verksamhetsområde, i mer eller mindre grad äro af vetenskaplig art, den kollegiala
formen innebär större trygghet, att erforderliga insigter inom det vidtomfattande"medicinska
vetandet finnas representerade vid beslutens fattande, än om beslutanderätten
är öfverlemnad åt en enda person; att äfven de rent administrativa, mera enkla ärendena
vinna en fördelaktigare och tillförlitligare behandling genom den kollegiala formens
användande, enär det vid dylika frågors afgörande erfordras noggranna kunskaper
i gällande föifattningar, cirkulärer eller särskilda föreskrifter samt tillförlitlig kännedom
om huru motsvarande frågor tillförene blifvit inom omhetsverket behandlade, hvilka
kunskaper böra kunna anses i fullständigare grad vara att finna vid samfäld rådplägning
bland flere ledamöter; att samarbetet måste tillerkännas stort inflytande för
bildandet al kunnige och skicklige ledamöter inom embetsverket; att de flera vigtiga
ärenden, som på senare tider tillkommit Sundhetskollegium såsom en följd af Helsovårdsstadgan,
förordningarna om epidemiska sjukdomar och angående vård och försäljning
af gifter, samt med nästkommande år än ytterligare tillkomma genom IlospitalsOfveistyrelsens
förflyttande till Sundhetskollegium, gör den närvarande tidpunkten
mindre lämplig för öfvergång till en ny arbetsform, innan Kollegium vunnit tillräcklig
erfarenhet, huruvida och i hvad man densamma kan anses vata för dessa ärendens
behandling lämplig; samt att äfven med nu gällande arbetssätt ärendenas behandling
och expedition inom Kollegium försiggå utan anmärkningsvärdt dröjsmål.

Kollegium har tagit i moget öfvervägande hvad sålunda blifvit mot den föreslagna
reorganisationen anfördt, och då de vigtigare ärendena under det nya arbetsSätten
liksom hittills komma att samfäldt handläggas; då otvifvelaktigt en del smärre
äienden icke kräfva den kollegiala behandlingen, pa samma gång en noggrann tillämp -

ning af clct nya arbetssättet erbjuder nöjaktig trygghet för ärendenas grundliga behandling;
då alltså äfven under den nya formen erforderlig sakkännedom vid ärendenas
behandling bör vara att påräkna; då ofvan åberopade ärenden, hvilka nyligen tillkommit
Kollegium, redan vid tiden för reorganisationsförslagets afgifvande voro för
Kollegium kända och tagna i beräkning, och med det för ändamålet påräknade biträdet
några väsendtligt svårigheter icke böra kunna uppstå för en nöjaktig handläggning
äfven af dessa ärenden; då, under förutsättning att en ändamålsenlig arbetsordning
antages, en i väsendtligare mån raskare behandling af ärendena bör kunna vinnas, och
ledamöterna erhålla större ledighet för sjelfständigt arbete och följaktligen under den
nya formen dem beredes större tillfälle till förvärfvande af ökad skicklighet och erfarenhet
i ärendenas behandling samt för egna vetenskapliga studier; då på grund
häraf väsendtligt fördelar ej kunna frånkännas det nya arbetssättet framför det nuvarande,
samt slutligen på de af Kollegium till stöd för reformen förut anförda grunder,
anser Kollegium sig sakna anledning att frångå silf ursprungliga förslag i berörda
afseende, och får med anledning deraf tillstyrka bifall till hvad Komiteradc i nu föreHettande
del underdånigst hemstält.

Bland ärenden, som enligt förslaget skulle inom Styrelsen handläggas genom
samfäld öfverläggning, förekomma först »Kong], bref och remisser, som unga Styrelsens
samfäld» åtgärd eller helso- och sjukvård i allmänhet, äfvensom underdåniga framställningar
rörande dylika ärenden». Enär likväl denna bestämmelse torde komma att
gifva anledning till tvetydighet angående hvilka ärenden, som rätteligen är o att hänföra
till denna kategori, och då å andra sidan alla Kongl. Bref och remisser måste antagas
vara af den betydelse, att hvar och en af Kol logi i ledamöter derom bör ega kännedom
och deltaga i de beslut, hvartill de kunna föranleda, synes det Kollegium, att alla hithörande
mål och handlingar utan undantag böra betraktas såsom pleni-ärenden och
fordra samfäld behandling.

I strid med hvad Kollegium föreslagit, hafva Komiteradc från pleni-ärenden uteslutit
»uppgörandet af arbetsordning för Styrelsen och instruktion för dess tjensteman».
Enär likväl på arbetsordningens ändamålsenliga bestämmande i hufvudsaklig mån är
beroende, huruvida den föreslagna förändringen kan komma att medföra det gagn och
de fördelar, man dermed velat åsyfta, och då följaktligen detta ärende måste anses
vara af synnerligen framstående vigt, hyser Kollegium fortfarande den åsigten, att detsamma
bör bibehållas bland de ärenden, som skola samfäldt handläggas.

Frågor rörande nybyggnader af hospital, lasarett och kurhus finnas icke upptagna
bland ärenden, som skola behandlas genom samfäld öfverläggning. Då de likväl
beröra vigtiga sanitära förhållanden, och åstadkommandet af dylika byggnader otta krafvel''
ganska betydande utgifter, synas dessa frågor vara af den betydenhet, att de ej borde
saknas bland dem, som utgöra föremål för nu ifrågavarande behandlingsform.

Beträffande ärendenas behandling vid Generaldirektörens frånvaro föreslå Komiterade,
i likhet med Kollegium, att »do ärenden, i hvilka beslutanderätten är verkets
chef uteslutande förbehållen, skola handläggas samfäldt al Styrelsens ledamöter». Det

torde svårligen kunna förnekas, att en af de väsendtligaete fördelarne utaf den föreslagna
anordningen eller den snabbare behandling af ärendena, sotn skulle blifva
en följd deraf att chefen erhölle ensam beslutanderätt ''i en del frågor — genom denna
bestämmelse i ganska väsendtlig mån förringas, och måste olägenheten häraf visa sig
»å mycket större i mån som Generaldirektörens frånvaro oftare inträffar. Någon
fara synes val ej vara att under den korta tid, som här är i fråga, öfverlemna vice
ehefsskapet åt äldste närvarande ledamoten, hvilken bör kunna anses ega afl erforderlig
kännedom angående de härvid förekommande ärenden, och hvarigenom vunnes likformighet
med livad redan är föreslaget för Statskontoret och antagligen äfven kommer
att forordas för andra likartade verk; men då obestridligen den kollegiala formen gifver
en större trygghet för eu grundligare utredning af ärendena, så saknar Kollegium för
sm del anledning att frångå sitt föregående förslag, eller att afstyrka bifall till hvad
Komiterade i berörda afseende hemstält.

Deremot, finner Kollegium, vid närmare öfvervägande, det vara mindre välbetänkt
att vid dessa öfverläggningar, då två ledamöter stanna mot två i olika beslut, lägga
afgörande rösten hos föredraganden. Likasom hitintills varit gällande vid all kollegial
behandling, synes denna förmån böra tillkomma den äldste närvarande ledamoten, som

Senom längre

arbete inom verket och derigenom vunnen större erfarenhet och skick -

lighet bör dertill i regeln anses mera berättigad än föredraganden, hvilken stundom
kan representeras af en tillfälligt adjungerad ledamot och följaktligen befaras vara i
saknad af den sakkännedom, som allenast bör anses berättiga till ett så stort inflytande
på frågornas afgörande, som förslaget här lem nar åt föredraganden.

I afseende på hvad Komitén föreslagit rörande ersättnings utbetalande för verkstatda
viediko legala förrättningar samt för kreatur, som blifvit dödadt till förekommande
eller hämmande af smittosam sjukdom bland husdjuren, har Kollegium icke
något annat att erinra, än att kreatursegaren i sistnämnda fall nödgas längre vänta på
ersättningen för det dödade djuret än för närvarande, då han omedelbart hos Eders
Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande har att uppbära ersättningsbeloppet.

Hvad åter angår räkenskaper och revisionen deraf liar Komitén, med hänsyn till
de betydliga räkenskapsbestyr, som skulle tillkomma Kollegium sedan öfverinseendet
ai, kapitals väsendet, blifvit öfvcrflyttadt, föreslagit, att, jemte det Kollegii skyldighet i
afseende a granskning af hospitalens räkenskaper inskränkes till den granskning, som
äi behöflig föi upprättandet af nufvudboken, föreskrift bland annat måtte meddelas,
att hospitalens direktioner skola till Kollegium månads- eller qvartalsvis insända behungen
venficerade räkenskaper, och förmenar Komitén, att på sådant sätt bokföring,sarbetet
borde kunna så under hand hos Kollegium undangöras, att vid året slut endast
skulle återstå bokföringen af sista månadens eller qvartalets räkenskaper och att genom
ett sadant förfarande hvarje större svårighet borde anses undanröjd för upprättandet
och aflemnandet af Kollegii räkenskaper till Kammarrätten i behörig tid.

Uti häiöfver af Kollegium infordradt yttrande har Kollegii kammarkontor hufvudsakligen
anfört, att, då kontoret saknar all kännedom om beskaffenheten och omfånget

af de räkenskaper, som rikets hospitaler afgifva, kontoret ej kunde specielt yttra sig
om do möjligen deraf uppstående svårigheter för aflemnandet af Kollegii räkenskaper
inom den beräknade tiden, men ansåge dock i allmänhet, att den tillökning i kontorets
redan förut dryga arbeten under årets fyra första månader, som blifver en följd af
hospitalsräkenskapernas tillkomst, måste för Kamereraren medföra svårighet att, jemte
honom åliggande detaljarbete, kunna egna sig åt ledningen af räkenskapsarbetet i dess
helhet. Den fördel för räkenskapens tidiga afsiutande, hvilken Ivomitén anser skola
härflyta deraf att hospitalens räkenskaper blifva efter hand, månads- eller qvartalsvis,
hos Kollegium bokförda, förmenar kammarkontoret icke kunna tillmätas någon stor
vigt, enär sådana bokföringar äro att anse »såsom ett boksluts förberedande arbeten,
hvilka i den egentliga hufvudboken intaga ett helt annat rum och betinga helt andra
uppställningar, både hvad ordningsföljd, transporter och summeringar vidkommer».

Bland allmänna grunder för löneregleringen förekommer bland annat: att den,
som undfår ledighet för särskilda uppdrag, »kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt». Då väl härmed ej rimligtvis kan afses sådana
särskilda uppdrag, som tillkomma Ordföranden och Ledamöterna att på Kollegii anmodan
till följd af deras embeten verkställa, såsom inspektion af sjukhus, apoteksvisitationer
o. s. v., men förslaget i berörda afseende kan gifva anledning till tvetydighet,
torde efter orden »särskilda uppdrag» böra tilläggas: hvartill ''icke räknas sådana
uppdrag, som tillkomma Ordföranden och Ledamöterna på grund af gällande instruktion
att verkställa.

Vidare innehåller förslaget i sammanhang med allmänna grunderna för löneregleringen,
att semester må åtnjutas af tredje och andra gradens tjensteman under en
och cn half månad. Uti § 42 af förslaget till instruktion uppräknas likväl ej Ombudsmannen
bland dem som denna förmån tilldelas. Enär likväl Ombudsmannen i afseende
på lönevilkor är likstäld med andra gradens tjensteman; då hans ställning inom verket
i (ifrigt, är fullt jemförlig med desse tjenstemäns; då slutligen Ombudsmannens göromål
kunna anses fullt lika ansträngande som Sekreterarens och Kamererarens, synes billigheten
äfven fordra att honom tilldelas motsvarande fördelar i berörda afseende, och får
Kollegium med anledning häraf hemställa, att Ombudsmannen, i likhet med Sekreteraren
och Kamereraren samt under de förhållanden, som § 42 förmäler, måtte få åtnjuta
semester af en och en half månad årligen.

Enligt Komiterades förslag skola Sekreteraren och Kamereraren, men ej Ombudsmannen,
hädanefter utnämnas af Eders Kong]. Maj:t. Enär likväl Ombudsmannens
befattning, enligt hvad äfven Komiterade medgifva, måste anses vara till vigt och betydelse
fullt jemförlig med Sekreterare- och Kamercrare-befattningarna; då Ombudsmannen
dessutom eger skyldighet att vid påfordran tjenstgöra såsom adjungerad ledamot
inom verket, synes det Kollegium, att äfven denne tjensteman borde på enahanda
sätt utnämnas som de nyssnämnde, och får Kollegium med anledning häraf i under -

dårlighet hemställa, att äfven Ombudsmannen måtte af Eders Kong!. Maj:t i nåder
utnämnas.

Hörande personalen anmärka Kemi terade bland annat, att den tidpunkt ej kan
''•ara aflägsen, då en tillökning i de föredragandes antal blir af behofvet påkallad.
Kollegium delar till fullo denna åsigt och tillåter sig till och med uttala den mening,
att det för embetsverket vore af synnerligt gagn, om redan nu, då Kollegium emottagit
uppdraget att öfvertaga de magi påliggande Ärenden, som tillhöra bospit.alsväsendet,
Kollegium hade att påräkna en särskild föredragande för dithörande ärenden, Indika
fordra att föredraganden är i besittning af speciela insigter i psychiatri och kännedom
rörande administration af sjukvardsanstalter för sinnessjuke. Kollegium kan å andra
sidan ingalunda instämma med Komitcrade deruti, att en dylik ledamotsplats borde
inrättas för de ekonomiska ärendena, hvarmed Kamererarebefattningen kunde förenas,
ty dels äro Kollegii göromål företrädesvis af vetenskaplig art och förutsätta medicinsk
bildning, hvadan det är svårt att inse, huruledes en kameral ledamot skulle kunna deltaga
i Kollegii samarbeten, dels torde de kamerala ärendena kunna på ett ändamålsenligt
sätt handhafva.? med den tjenstemannapersonal, som embetsverket synes hafva
att för ändamålet påräkna. Lika litet som Komiteradc, anser Kollegium sig dock nu
höra framställa något förslag i berörda afseende.

Angående vikariat och extra Inträden hafva Komitcrade framhållit nödvändigheten
för embetsverket att erhålla biträde till uppgörande af tabeller, statistiska beräkningar
in. m., för hvilkas utförande läkarebildning är af nöden. Otvifvelaktigt är
det ock af yttersta vigt att dylikt biträde anskaffas, på det att ledamöterna i största
möjliga grad måtte befrias från dylika underordnade göromål, för att så mycket mera
odeladt kunna egna sig åt de egentliga Kollegii-arbetena samt åt egna studier. Såsom
sådana biträden hafva Komitcrade ansett att medicine kandidater skulle kunna användas
och att för tvenne dylika biträden skulle utgå tillsammans 2,400 kronor. Enär
nu ifrågavarande arbeten fordra större vana och skicklighet, än som i allmänhet kan
påräknas hos medicine kandidater, och det är af synnerlig vigt att dessa biträden blifva
mera stadigvarande inom embetsverket, än som sannolikt blifver följden, om dertill
endast användas medicine kandidater, h vilket äfven medför den olägenhet att nya
personer ständigt måste inöfvas i göromålen, hade det val enligt Kollegii förmenande
varit fördelaktigare, om af det ifrågasatta anslaget en bestämd summa blifvit uppförd
på stat, enär man på sådant sätt antagligen egde större förhoppning att kunna vid
Kollegium fästa ett mera stadigvarande och mera kompetent dylikt biträde; likväl och
da möjligen svårigheter skulle muta att få den önskade summan under denna form
beviljad, och under förutsättning att nämnda anslag kommer att disponeras i ofvan
antydda syfte, anser Kollegium sig böra instämma uti Komiterades hemställan i berörda
afseende.

1 fråga om staten för den blifvande Medicinalstyrelsen föreslår Komitén, att
lönen för Generaldirektören må uestämmas till samma belopp som för Statskontorets
chef redan är bestämdt, samt att aflöningarna för öfriga tjenstebefattningar hos Me -

picinalstyrelsen må upptagas till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar
inom andra verk dels blifvit redan beslutade och dels äro af Komitén föreslagna, under
iakttagande, att Ombudsmannens aflöningsförmåner blifva likstälda med andra gradens
tjenstemäns, och att Kassören, för den händelse han kommer att omhänderhafva någon
betydligare kontant uppbörd, måtte beredas genom s. k. missräkningspenningar någon
tillökning i aflöningsförmåner. Kollegium anser sig vid detta tillfälle böra fästa Eders
Kong]. Maj:ts nådiga uppmärksamhet vid svårigheten att mot så ringa löneförmåner,
som Komiterade här föreslagit, kunna vid Kollegium fästa personer i besittning af den
vetenskapliga bildning och de egenskaper i öfrigt, som fordras för att på tillfredsställande
sätt fylla en ledamotsplats i Sundhetskollegium. Dessa svårigheter måste
ovilkorligen i detta verk mera än i andra göra sig gällande, enär ledamöterna i andra
verk kunna rekryteras med tjenstemännen från de lägre graderna inom verket, under
det att i Sundhetskollegium vid sådan ledighet, utom i fall då Ombudsmannen kan
befordras, efterträdare måste sökas bland landets mera framstående läkare, för hvilka
det dock är föga lockande att lemna en vanligen vida mera inbringande medicinsk
praktik mot de förmåner, här erbjudas, och underkasta sig en mycket mödosam, för de
fleste helt främmande embetsmanna-verksamhet.

Dessa omständigheter synas Kollegium vara värda att beaktas, och man borde
genom skäligen förhöjda löneförmåner försätta nämnda platser i den ställning, att fara ej
måtte uppstå — hvilket Kollegium i annat fall högeligen fruktar — det desamma vid
inträffande ledighet kunna komma att förblifva obesatta. För att likväl icke höja den
ordinarie lönen utöfver det angifna beloppet, hemställer Kollegium, att dessa löneförmåner
måtte på sådant sätt åvägabringas, att ledamöterna, i likhet med tjenstemännen,
efter tio års tjenstgöring hade att emotse ännu en tillökning i tjenstgöringspenningar.

Uti sitt underdåniga utlåtande den 5 December 1875 framhöll Kollegium, att, då
AJctuarien och Registratorn hade en ganska trägen befattning genom ofta erforderligt
utsändande af årsberättelser, cirkulär, anvisningar m. m. till landets alla läkare, apotekare
och veterinärer, stundom äfven till alla kommuner i riket, hans löneförmåner
borde höjas och sättas något högre än Notariernas. Uti Komiterades förslag upptagas
likväl dessa till samma belopp som Notariernas eller 1,800 kronor. Enär likväl Kollegium
fortfarande och på samma grunder är af den åsigt, att Aktuariens och Registra*
torns löneförmåner böra ställas något högre än Notariernas, föreslår Kollegium i berörda

afseende, att förstnämnde tjenstemäns lön må höjas till 2,000 kronor, hvaremot en
Notaries lön kunde minskas till 1,600 kronor, hvarigenom utgiftsstaton i sin helhet
blefve oförändrad.

Sedan Kollegium här ofvan i underdånighet framstält de anmärkningar mot det
föreliggande förslaget, hvartill Kollegium ansett anledning förekomma, har Kollegium,
för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäl att bifalla hvad Kollegium
hemstält, ansett nödigt att här nedan i underdånighet föreslå de förändringar i Komiterades
förslag till instruktion, som äro en följd af Kollegii sålunda uttalade åsigt.

Pa grund af hvad Kollegium anfört rörande Ombudsmannen, bör § 2 mom. 2
sålunda förändras: Sekreteraren, Kamer er ar en och Ombudsmannen utnämnas af Kongl.
Maj.-t uppå underdånigt förslag af Medicinalstyrelsen; öfriga tjenstebefattningar tillsättas
af Medicinalstyrelsen efter förut kungjord trettio dar/ars ansökningstid. ''

Ehura Komiterade helt oeh hållet förbigått Art. II af Kollegii förslag till instruktion,
eller den del deraf som handlar om Medicinalstyrelsens befattning, hvarom
Komiterade förmäla sig icke hafva anledning att afgifva särskildt yttrande; så och då
nämnda förslag,, hvilket finnes bifogadt Komiterades underdåniga betänkande, vid
närmare granskning uti vissa delar synts vara i behof af några redaktionsförändringar
och smärre tillägg, , tillåter sig. Kollegium i underdånighet här föreslå de ändringar i
nämnda förslag, hvilka Kollegium ansett i sådant afseende vara erforderliga.

I §. 6 mom. 1 punkt 2 bör »militärläkare» utbytas mot läkare samt onlet »dem»
utgå. likaledes bör andra momentet, hvilket innefattas i sista punkten af det föregående
monn, helt och hållet utgå, hvarigenom nämnde § erhölle följande lydelse:

§ 6.

I afseende å helso- och sjukvården vid land- och sjöförsvaret åligger det Medicinalstyrelsen: att

deröfver hafva noggrann tillsyn samt att vidtaga eller i underdånighet föreslå
de instruktioner eder åtgärder, hvilka till dess befrämjande anses nyttiga och nödiga;
för hvilka ändamål Medicinalstyrelsen har att från vederbörande läkare mottaga föreskri
fna rapporter och förslag;

_ tillse, att de vid labcl- och sjöförsvaret anstälde ordinarie och extra läkare sina
åligganden noggrant fullgöra;

att i afseende på extra läkares beordrande samt pensionärers oeh stipendiaters i
fältläkarekåren och i flottan antagande och entledigande, äfvensom beträffande fältläkarekontoret
och andra den militära helso- och sjukvården rörande ärenden, ställa
sig till efterrättelse gällande reglementen, instruktioner oeh andra förordningar.

I § 7 höra orden »gällande stadga och i sammanhang dermed utfärdade nådiga
föreskrifter» utbytas mot de i afseende på denna del af sjukvården gällande föreskrifter,
hvarigenom denna § erhölle följande lydelse: Medicinalstyrelsen är Öfverstyrelse för
de Ull sinnessjukes behandling och vård mom riket inrättade hospital och andra anstalter,
samt har i sådan egenskap att ställa sig till efterrättelse de i afseende på
denna del af sjukvården gällande föreskrifter.

§ 8 mom. 1 bör lyda: Hvarje allmänt lasarett och kurhus i länen och i de
städer, som — — — — _ _ _ _ _ _ _ _

I mom. 2 böra orden »som af kommun eller» utbytas mot som eljest af kommun
eller af, och mom. sålunda erhålla följande lydelse:

Skulle af inkomna år sk er ätt el ser, läkares rapporter eller annorledes till Medicinalstyrelsens
kännedom komma, att betänkliga förhållanden i afseende på sjukvården
förefinnas vid sådan sjukvårdsanstalt, som eljest af kommun eller af enskild stiftelse
underhålles, skall — — — — — — — — ■—• — — — — — ''

§ 11 bör erhålla följande förändring: Likaledes har Medicinalstyrelsen öfverinseendet
öfver barnmorskeväsendet, i hvilket afseende Medicinalstyrelsen cejer att antaga
lärlingar och frilärlingar vid läroanstalterna, öfvervaka deras undervisning och examina
samt med uppmärksamhet följa deras förhållande vid konstens utöfning; allt i
öfverensstämmelse med gällande reglementen.

Medicinalstyrelsen skall låta sig angeläget, vara, att landsbygden med behörigen
examinerade barnmorskor i möjligaste måtto förses.

1 inom. 1 § 13 bör följande tillägg göras: Beträffande veterinärväsendet, så väl
det civila som det militära, är det — — — — — — — — — ''

I § 14 inom. 1 punkt 5 torde orden »dertill skicklig» böra utbytas mot lämplig.

1 slutet af § 16 böra orden »utom i afseende på de läkarebefattningar de derjemte
innehafva» utbytas mot: i hvad en hvar af dem i sådan egenskap åligger.

§ 17 förändras sålunda, att i slutet af punkten 1, sista momentet, efter orden
»tandläkarekonstens utöfvande inom riket» tillägges följande: skolande för sådant ändamål
en hvar, som genom aflagda examina eller eljest, vunnit rättighet att läkarekonsten
inom riket utöfva, med företeende af vederbörliga betyg sig ofördröjligen anmäla hos
Medicinalstyrelsen, som dervid har att tillse, det tjensteed, der sådan är föreskrifven,
varder behörigen aflagd.

Mom. 2 och 3 böra erhålla följande förändrade lydelse:

2. Likaledes skall i Medicinalstyrelsen matrikel föras öfver alla, som vunnit behörighet
att utöfva apotekare- och fältskärsyrket, hvilka jemväl böra hos Medicinalstyrelsen
sig ofördröjligen legitimera.

3. 1 Medicinalstyrelsen skall finnas uppgift å hvarje praktiserande läkares och
veterinärs boningsort, hvadan en hvar sådan läkare, hvilkens boningsort

I § 18 mom. 1 andra raden bör efter orden »Kong!. Maj:t tillsättes, skall» följande
ord tilläggas: så vida icke för särskilda fall derom annorledes är stadgadt, »Kollegium
den lediga» — — — — — — — — — — _

Med afseende på Kollogii ställning till de i § 19 omnämnda förhållanden synas
mom. I och 3 af denna § böra erhålla följande förändring:

...... L nPa dd ln(Ja andra än kompetente Jakare eller veterinärer må erhålla de

läkare- eller vetennärbefattningar, hvilka af emhetsmyndigheter eller allmänna styrelser
tillsattas, aligger det Medicinalstyrelsen att, efter vederbörandes derom gjorda anmälan,
afgifva utlåtande om de sökandes kompetens; hinnande till sådan befattning
etter tjenst ingen antagas, så framt han icke blifvit af Medicinalstyrelsen förklarad
_U kompetent. Från skyldigheten att sålunda inhemta Kollegii utlåtande — —

3- 1 al!a de fall, hvilha i föregående båda punkter afses, eqer Medicinalstyrelsen
edt genast efter befattningens tillsättande af vederbörande erhålla underrättelse om
hvilken dertill bhfvit utsedd och om tiden, då han i tjenstgöring inträder. Likaledes
skall, da han från befattningen af går, Medicinalstyrelsen derom utan dröjsmål
underrättas.

Mom. 1 och 2 uti § 21 böra sammanföras och förändras på följande sätt:

. \ 0m A»rhallandet med helso- och sjukvården i riket samt om alla till Medi cinalstyrelsens

förvällning och åtgärd hörande ämnen af gifven Medicinalstyrelsen årligen
underdånig berättelse, grundad på de årsberättelser, hvilka det åligger hvarje
Helsovardsnamd, hvarje innehafvare af någon statens läkaretjenst eller'' befattning
samt hvarje i kommuners eller annan tjenst anstäld läkare, som derföre åtnjuter
tjenstår sber åkning, att årligen inom stadgad tid antingen direkt etter genom

Kongl. Majds Befallningshafvande till Medicinalstyrelsen insända; skolande Mcaicm
alstyr elsen — —

2. Från andra läkare, som hafva under sin vård stiftelsers etter enskilda kommuners
sjukvårdsinrättningar, eller hvilka förestå brunns-, bad- och andra för sjukes behandling
af sedda anstalter, eger Medicinalstyrelsen årligen erhålla enahanda redogörelser
for dessa inrättningars eller anstalters verksamhet.

3. Från hvarje läkare, som endast utöfvar enskild medicinsk praktik, eger —

Slutet af första punkten i $ 23 bör i stället för »vederbörlig anordning» heta:
efter vederbörligt beslut.

* _ Uti Art. III § 28 göras, i öfverensstämmelse med Kollegii ofvan gjorda underclaniga
framställning, följande ändringar:

lista punkten erhaller följande lydelse: Kongl. bref och remisser samt underdåniga
framställningar och utlåtanden.

I unkterna 2 och o af Komiterades förslag utgå, hvaremot efter 5:te punkten ingår
som nytt moment:

Frågor rörande nybyggnad och förändring af hospital, lasarett, kurhus eller annan
sjukvård sanstalt, som af vederbörande liänsljutas till Medicinalstyrelsens granskning.

Efter 9:de punkten af Komiterades förslag tilläggets likaledes:

Uppgörandet af arbetsordning för Medicinalstyrelsen och instruhtion för dess
tjensteman.

I slutet af § 29 utgår »Generaldirektören eller i hans frånvaro af föredraganden»
och i stället insattes Ordföranden. Likaledes utgår sista ordet i l:a inom. af § 33
»föredraganden» och ersättes af Ordföranden.

Med anledning af förändringen af l:a punkten i § 28 böra orden »äfvensom alla
skrivelser till Kongl. Maj:t» uti § 34 första momentet utgå. Enär det i mom. 2 § 36
omnämnda ärende blifvit enligt Kollegii förslag upptaget bland pleni-ärenden och af
denna anledning ingår i § 28, bör hela nu ifrågavarande moment utgå.

Då enligt Kollegii hemställan Ombudsmannen bör i afseende på semester ega
samma förmån som Sekreterare och Kamererare, bör ordet Ombudsmannen tilläggas
näst efter Kamereraren uti § 42; och då enligt Kollegii förslag Ombudsmannen skulle
utnämnas af Kongl. Maj:t, upptages han äfven å vederbörliga ställen uti § 43 mom. 1 och 2.

Kollegium bifogar dels förslag till stat för Medicinalstyrelsen att tillämpas från
och med år 1878, uppgjordt i enlighet med de af Kollegium här ofvan uttalade åsigter,
dels utdrag af Kollegii protokoll för denna dag, innefattande de olika meningar, som
vid ärendets handläggning i Kollegium gjort sig gällande, hvarjemte remisshandlingarna
i underdånighet återställas.

Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj ds

underdånigste, iropligtigste
tjenare och undersåtar

O. F. HALLIN. CARL EDLING. P. A. TÖRNBLOM. C. J. HOLMSTRÖM.

Stockholm den 18 September 1876.

A. J. Bruzelius.

Underdånigt förslag till instruktion för Medicinalstyrelsen.

Art. I.

Om Medicinalstyrelsens sammansättning.

§ 1.

1. Medicinalstyrelsen utgöres af en ordförande med benämning Generaldirektör
samt fyra ledamöter, nemligen tre Medicinalråd, Indika handlägga civila ärenden, och
en Ofverfältläkare för handläggning af de militära.

2. Generaldirektören och ledamöterna utnämnas af Kongl. Maj:t; börande underdånigt
förslag till fyllande af ledig ledamotsplats afgifvas af Generaldirektören efter
samråd med öfrige ledamöter.

3. Så väl Generaldirektören som ledamöterna skola vara behörigen legitimerade
läkare.

§ 2.

1. Medicinalstyrelsen biträdes dels af ett kansli och ett räkenskapskontor, med
följande tjensteman

å kansliet:

en Sekreterare,

en Registrator, som tillika är Aktuarie, och

två Notarier.

å räkenskapskontor et:

en Kamererare, och

en Kassör, som tillika är Revisor;

dels ock af en Ombudsman och Fiskal, som tillika är redogörare för det under
Medicinalstyrelsen lydande fältläkarekontoret och hvilken bör vara legitimerad läkare.

2. Sekreteraren, Kamereraren och Ombudsmannen utnämnas af Kongl. Maj:t uppå
underdånigt förslag af Styrelsen; öfriga tjenstebefattningar tillsättas af Styrelsen efter
förut kungjord trettio dagars ansökningstid.

3. Till biträde vid medikamentsräkningars granskning antager Styrelsen dertill
lämplig person. Likaledes eger Styrelsen antaga nödigt arkitektbiträde, äfvensom extra
ordinarie tjensteman, i hvilken egenskap legitimerade läkare samt medicine kandidater
må kunna hos Styrelsen anställas. Styrelsen eger ock utse nödig vaktbetjening.

Art. II.

Om Medicinalstyrelsens befattning.

§ 3.

Medicinalstyrelsens åliggande är att utöfva högsta tillsynen och öfverinseendet
öfver den allmänna helso- och sjukvården i riket samt handlägga alla ärenden rörande
rikets medicinalväsende.

Styrelsen skall ock tillhandagå domstolar, offentliga och kommunala myndigheter
samt embetsman med de upplysningar och det biträde, som af dem äskas och ligga
inom området af Styrelsens verksamhet.

§ 4.

Till Medicinalstyrelsens handläggning, på sätt gällande författningar stadga och
denna instruktion närmare bestämmer, höra ärenden, som angå

a) den allmänna helso- och sjukvården,

b) helso- och sjukvården vid land- och sjöförsvaret,

c) de till sinnessjukes behandling och vård inrättade hospital och andra anstalter,
cl) lasarett och kurhus,

c) helsobrunnar och badinrättningar,
f) skyddskoppympningen,

$ g) barnmorskeväsendet,

h) utöfningen af tandläkarekonsten och fältskärsyrket,

i) veterinärväsendet,

1c) apoteksväsendet,
l) rättsmedicinen.

§ 5.

Till fullgörande af sina åligganden rörande den allmänna helso- och sjukvården
tillhör det Styrelsen

att, med anledning af föreskrifna eller för särskilda fall infordrade, från myndigheter
eller läkare inkomna berättelser och rapporter, eller af eljest vunna upplysningar,
så väl i allmänhet som särskildt vid yppade farsoter, meddela nödiga råd, anvisningar
och föreskrifter; <

att egna uppmärksamhet åt de för helsan menliga inflytelser, som inom vissa näringar
eller genom vissa handelsvaror och andra dylika omständigheter medföra ökad
sjuklighet, samt i underdånighet föreslå do författningar eller åtgärder, livilka kunna
till förekommande häraf vara tjenliga;

att vaka deröfver, att de för den allmänna helso- och sjukvården anstälde läkare
sina åligganden behörigen fullgöra;

att, då Helsovårds- eller Kommunalnämnds underlåtenhet att ställa sig till efterlåttclse
hvad gällande författningar dem i afseende på helso- och sjukvård ålägga kom mei

till Styrelsens kännedom, sådant hos Kongl. Maj;ts Befallningshafvande till rättelse
anmäla;

att vid yppad svårare farsot eller större sjuklighet, uppå Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
anmälan om behofvet deraf, förordna extra läkare till biträde vid sjukvården;

att afgifva underdåniga förslag till de allmänna åtgärder i öfrigt, hvilka kunna
lända till förbättring i helso- och sjukvård, men till hvilkas vidtagande Styrelsen sjelf
icke är behörig.

§ 6.

I alseende på helso- och sjukvården vid land- och sjöförsvaret åligger det Styrelsen

att deröfver hafva noggrann tillsyn samt att vidtaga eller i underdånighet föreslå
de instruktioner eller åtgärder, hvilka till dess befrämjande anses nyttiga och nödiga;
lör hvilka ändamål Styrelsen har att från vederbörande läkare mottaga föreskrifna rapporter
och förslag;

att tillse, att de vid land- och sjöförsvaret anstälde ordinarie och extra läkare sina
åligganden noggrant fullgöra;

att i afseende på extra läkares beordrande samt pensionärers och stipendiaters i
fältläkarekåren och i flottan antagande och entledigande, äfvensom beträffande fältläkarekontoiet
och andra den militära helso- och sjukvården rörande ärenden, ställa sig till
efterrättelse gällande reglementen, instruktioner och andra förordningar.

§ 7.

Medicinalstyrelsen är Öfverstyrelse för de till sinnessjukes behandling och vård
inom riket inrättade hospital och andra anstalter, samt har i sådan egenskap att ställa
sig till efterrättelse de i afseende på denna del af sjukvården gällande föreskrifter.

§ 8.

1. Hvarje allmänt lasarett och kurhus i länen och i de städer, som icke deltaga
i landsting, är hvad sjukvården angår stäldt under öfverinseende af Medicinalstyrelsen,
som, der icke annorledes är särskild! föreskrifvet, uppå förslag af vederbörande direktion
utnämner dessa sjukvårdsanstalters läkare och eger att å anstalterna låta förrätta
inspektioner, då sådana kunna anses af behofvet påkallade.

I öfrigt har Styrelsen att med lasarett och kurhus taga samma befattning, som enligt
gällande instruktioner och andra förordningar tillhört Sundhetskollegium.

2. Skulle af inkomna årsberättelser, läkares rapporter eller annorledes till Styrelsens
kännedom komma, att betänkliga förhållanden i afseende på sjukvården förefinnas
vid sådan sjukvårdsanstalt, som eljest af kommuner eller af enskild stiftelse
underhålles, skall Styrelsen genom Kong]. Maj:ts Befallningshafvande derpå fästa den
kommunala myndighets eller den direktions uppmärksamhet, åt hvilken uppsigten öfver
samma anstalt är anförtrodd.

§ 9.

De i riket befintliga helsobrunnar äro stälda under Styrelsens öfverinseende; och
eger Styrelsen, så vida icke annorlunda i särskilda fall är stadgadt, att uppå egarens
förslag'' förordna legitimerad läkare att helsobrunnen såsom intendent förestå.

Äfven för badinrättningar må Styrelsen uppå egarens begäran och förslag förordna
intendenter, så vida omständigheterna dertill föranleda.

§ io.

Högsta inseendet öfver skyddskoppympningen i riket tillkommer Medicinalstyrelsen,
som med ledning af ingående embetsberättelser, summariska förteckningar, anmälanden
och journaler vakar deröfver, att denna helsovårdsangelägenhet i alla delar
behörigen handhafves; åliggande det Styrelsen att i öfverensstämmelse med gällande
författningar till vederbörandes efterrättelse meddela erforderliga föreskrifter rörande
vaccinationens utöfning, med instruktioner förse vaccindepot-föreståndare, vaccinatörer
och vaccinationsföreståndare, samt vidtaga alla de åtgärder för vaccinationens behöriga
fortgång, som af Styrelsen bero, och i öfrigt, der så fordras, till Kongl. Maj:ts pröfning
hemställa hvad Styrelsen i detta afseende finner gagneligt och nödvändigt.

§ 11.

Likaledes har Medicinalstyrelsen öfverinseende öfver barnmorskeväsendet, i hvilket
afseende Styrelsen eger att antaga lärlingar och frilärlingar vid läroanstalterna,
öfvervaka deras undervisning och examina samt med uppmärksamhet följa deras förhållande
vid konstens utöfning; allt i öfverensstämmelse med gällande reglementen.

Styrelsen skall låta sig angeläget vara, att landsbygden med behörigen examinerade
barnmorskor i möjligaste måtto förses.

§ 12.

Det tillhör Medicinalstyrelsen att pröfva huruvida de, som önska tandläkarekonsten
eller fält skär syrket inom riket utöfva, aflagt de för rättigheten dertill föreskrifna
prof på kunskaper och skicklighet, samt att på grund deraf för dem utfärda
tillståndsbref.

Vid hos Styrelsen gjord anmälan derom, att tandläkare eller fältskär felat mot
de föreskrifter, som i gällande ordningar eller författningar äro lemnade rörande utöfningen
af hans konst eller yrke, eger Styrelsen att vidtaga de lagliga åtgärder,
hvartill omständigheterna föranleda.

§ 13.

Beträffande veterinärväsendet, så väl det civila som det militära, är det Medicinalstyrelsens
åliggande

att till ledning för vederbörande kommunalmyndighet, veterinär och Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande meddela och låta i vederbörlig ordning kungöra de råd och anvisningar,
hvilka till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland
husdjuren kunna erfordras utöfver hvad gällande förordningar derom innehålla;

att på grund af berättelser eller rapporter från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
eller från veterinär för särskilda fall lemna erforderliga anvisningar eller meddela sådana
föreskrifter, hvartill Styrelsen enligt gällande förordningar kan vara befogad, eller
ock om nödiga åtgärders vidtagande göra underdånig framställning;

att tillse, att så väl i allmän tjenst anstälde, som andre veterinärer sina åligganden
enligt gällande instruktioner och förordningar behörigen fullgöra;

att uppå Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes framställning vid svårare eller mycket
utbredd farsot bland husdjuren förordna extra veterinär att vid sjukvården biträda.

§ 14.

1. Till Styrelsens inseende öfver apoteksväsendet hörer

att efter vederbörandes anmälan om behofvet, och då så pröfvas erforderligt och
möjligt, hos Kong]. Maj:t föreslå nya apoteksinrättningars anläggande;

att tillse, det befintliga apoteksinrättningar äro vederbörligen underhållna och försedda
med goda och tillräckliga förråd af läkemedel, samt att de till utrönande häraf
föreskrifna visitationer af vederbörande läkare årligen anställas;

att vaka deröfver, att apoteksföreståndare ej mindre än deras medhjelpare fullgöra
hvad dem enligt gällande föreskrifter åligger;

o tr> oo 7

att låta genom någon Styrelsens ledamot eller annan lämplig person, uppå särskild
anledning, inspektera visst apotek eller, tid efter annan, apoteksinrättningarna
inom större eller mindre delar af riket;

att utöfva tillsynen öfver den farmacevtiska undervisningen och de farmacevtiska
examina, att tillse det apoteksinrättningarna af behöriga personer innehafvas och förestås,
samt att vid inträffad ledighet af apotek eller ombyte af egare dertill hos Kongl.
Maj:t till erhållande af privilegium eller stadfästelse derå anmäla den, som dertill finnes
mest förtjent eller apoteket lagligen förvärfvat;

att granska gällande farmakopeer och i afseende på dem företaga de ändringar,
hvilka tid efter annan kunna befinnas nödiga;

att bestämma sättet för gifters förvaring å apoteken och de försigtighetsmått,
hvilka vid deras utlemnande såsom läkemedel skola iakttagas;

att årligen öfverse medicinaltaxa!! och hos Kongl. Maj:t anmäla samt eltur Dess
nådiga bifall kungöra de ändringar deri, hvilka blifva en följd ai de i handeln förekommande
läkemedels förändrade priser;

att granska och med granskningsbetyg förse alla medikamentsräkningar, hvilka af
statens, allmänna inrättningars och kommuners medel skola betalas, samt för sådant
ändamål till Styrelsen insändas.

2. Styrelsen eger i öfrigt att vidtaga eller hos Kongl. Maj:t föreslå de åtgärder,
som äro egnade att medföra en för läkarekonstens kikare ej mindre än för allmänheten
önsklig säkerhet i afseende på handeln med läkemedel; samt att till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande» eller polismyndighets kännedom och beifran bringa de fall af olaglig
läkemedelsförsäljning eller qvacksalfveri, hvilka komma till Styrelsens kunskap.

§ 15.

1. De rättsmedicinska mål och frågor, hvilka af Kongl. Maj:t, Hofrätter, underdomstolar
eller annan behörig myndighet till Medicinalstyrelsens utlåtande remitteras,
åligger det Styrelsen att så skyndsamt som ske kan och så fullständigt som möjligt
utreda och besvara.

2. Styrelsen skall med synnerlig uppmärksamhet vaka deröfver, att vederbörande
läkare vid rättsmedicinska undersökningars verkställande och attesters afgifvande iakttaga
tillbörlig noggrannhet; för hvilket ändamål protokoll och attest öfver hvarje dylik,
af vederbörlig myndighet förordnad förrättning skola till Styrelsen utan dröjsmål insändas
och af densamma granskas. Skulle dervid visa sig, att svårare fel eller misstag
blifvit af läkaren begångna, hvilka på målets behandling eller utgång kunna hafva inflytande,
åligger det Styrelsen att derom ofördröjligen underrätta ej mindre den myndighet,
som om förrättningen förordnat, än ock läkaren, som densamma verkstält.

3. Styrelsen tillkommer det äfven att tillse, det Rättskemisteu sina åligganden
enligt instruktion och andra gällande föreskrifter ordentligt fullgör.

Beträffande de för rättskemisk undersöknings verkställande till Styrelsen inkomna
föremål, eger Styrelsen att på grund af åtföljande handlingar eller andra omständigheter
bestämma, huruvida de skola till undersökning af Rättskemisten öfverlemnas eller icke.

§ 16-

Hvarje innehafvare af läkare- eller veterinärtjenst, likasom ock alla de, hvilka
eljest utöfva läkare- eller veterinärkonsten eller apotekare-, tandläkare-, fältskärs- eller
barnmorskeyrket, äro beträffande utöfningen deraf stälde under Medicinalstyrelsens inseende
och pligtige att efterkomma hvad Styrelsen dem i kraft af gällande författningar
och instruktioner föreskrifver; derifrån likväl undantagne lärarne vid de medicinska

och veterinära läroverken samt de vid Serafimer-ordens-lasarettet anstälde läkare,
i hvad en hvar af dem i sådan egenskap åligger.

§ 17.

1. Medicinalstyrelsen skall låta föra noggrann matrikel öfver alla behörigen legitimerade
läkare, veterinärer och tandläkare, samt vid hvarje års början till vederbörandes
efterrättelse utfärda tryckt förteckning på alla dem, som äro till läkare-, veterinär-
och tandläkarekonstens utöfvande inom riket berättigade; skolande för sådant
ändamål en hvar, som genom aflagda examina eller eljest vunnit rättighet att läkarekonsten
inom riket utöfva, med företeende af vederbörliga betyg sig ofördröjligen anmäla
hos Styrelsen, som dervid har att tillse, det tjenste-ed, der sådan är föreskrifven,
varder behörigen aflagd.

2. Likaledes skall i Medicinalstyrelsen matrikel föras öfver alla, som vunnit behörighet
att utöfva apotekare- eller fältskärsyrket, hvilka jemväl böra hos Styrelsen
sig ofördröjligen legitimera.

3. I Medicinalstyrelsen skall finnas uppgift å hvarje praktiserande läkares och
veterinärs boningsort, hvadan en hvar sådan läkare, hvilkens boningsort icke är bestämd
genom innehafvande tjenst, skall, antingen han är i tjenst anstäld eller icke, utan
dröjsmål hos Styrelsen anmäla den ort, der han sig nedsätter eller dit han flyttar.

§ 18.

1. Vid inträffad ledighet af sådan läkare- eller veterinärtjenst, som af Kongl.
Maj:t tillsättes, skall, så vida icke för särskilda fall derom annorledes är stadgadt,
Styrelsen den lediga tjensten till ansökning kungöra och till dess återbesättande upprätta
underdånigt förslag, hvarvid de trenne förslagsrummen bestämmas af de kompetente
sökandes enligt stadgade grunder beräknade tjeusteår; tillika skall Styrelsen till
tjenstens erhållande förorda den bland de sökande, hvilken Styrelsen på grund så väl
af hans genom aflagda examina och andra lärdomsprof styrkta kunskaper, som hufvudsakligen
af de befattningar han förut innehaft samt det nit och den skicklighet han
under deras bestridande ådagalagt, anser vara dertill lämpligast.

2. Enahanda grunder som vid förords afgifvande skola ock följas i de fall, då
tjenster enligt gällande författningar tillsättas af Styrelsen, eller då flere sökande sig
till förordnandes erhållande anmäla.

§ 19.

1. På det inga andra än kompetente läkare eller veterinärer må erhålla de
läkare- eller veterinärbefattningar, hvilka af embetsmyndigheter eller allmänna styrelser
tillsätttas, åligger det Medicinalstyrelsen att, efter vederbörandes derom gjorda anmälan,
afgifva utlåtande om de sökandes kompetens; kunnande till sådan befattning
eller tjenst ingen antagas, så framt han icke blifvit af Medicinalstyrelsen förklarad

dertill kompetent. Från skyldigheten att sålunda inhemta Medicinalstyrelsens utlåtande
äro likväl undantagna Universiteten, Karolinska mediko-kirurgiska Institutet, Veterinärläroverken
och Serafimer-ordens-lasarettets Direktion.

2. Enahanda föreskrifter gälla i afseende pa de läkare- och veterinärbefattningar,
hvilka af kommunalmyndigheter, direktioner eller enskilda personer tillsättas, så
vida med befattningen tjenstårsberäkning är förenad; varande ingen till sådan förmån
berättigad, som antages utan Medicinalstyrelsens förut afgifna intygande att han deitill
är kompetent.

3. I alla de fall, hvilka i föregående båda punkter afses, oger Medicinalstyrelsen
att genast, efter befattningens tillsättande af vederbörande erhålla underrättelse om
hvilken dertill blifvit utsedd och om tiden, då han i tjenstgöring inträdt. Likaledes
skall, då han från befattningen åtgår, Medicinalstyrelsen derom utan dröjsmål
underrättas.

§ 20.

I do fall, uppå de vilkor och inom de gränser, som genom särskilda instruktioner
eller förordningar äro bestämda, eger Medicinalstyrelsen bevilja tjenstledighet åt
under Styrelsen hörande tjenst.einnehafvare; samt, om så behöfves, i deras ställe eller
vid ledighet, uppkommen genom dödsfall, afsked, befordran eller på annat sätt, finordna
den, som skall tjensten under ledigheten bestrida.

§ 21.

1. Om förhållandet med helso- och sjukvården i riket samt om alla till Medicinalstyrelsens
förvaltning och åtgärd hörande ämnen afgifver Styrelsen årligen underdånig
berättelse, grundad på de årsberättelser, hvilka det åligger hvarje Helso vårdsnämnd,
hvarje innehafvare af någon statens läkar otjenst eller befattning samt hvarje i
kommuners eller annan tjenst anstäld läkare, som derför åtnjuter tjenstårsberäkning,
att årligen inom stadgad tid, antingen direkt eller genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
till Styrelsen insända; skolande Styrelsen upprätta och behörigen kungöra
formulär för dessa berättelser samt dervid lemna de anvisningar i öfrigt, som fordras
för att gifva dem nödig fullständighet och likformighet.

2. Från andra läkare, som hafva, under sin vård stiftelsers eller enskilda kommuners
sjukvårdsinrättningar eller hvilka förestå brunns-, bad- och andra för sjukes
behandling afsedda anstalter, eger ock Medicinalstyrelsen årligen erhålla enahanda redogörelser
för dessa inrättningars eller anstalters verksamhet.

3. Från hvarje läkare, som endast utöfvar enskild medicinsk praktik, eger Styrelsen
att, om anledning dertill förekommer, begära och erhålla upplysningar, förklaringar
eller underrättelser i särskilda fall.

4. Hvad som i föregående moment 2 och 3 är sagdt om läkare gäller ock om
i statens eller kommuners tjenst anstälde eller eljest praktiserande veterinärer.

§ 22.

Läkares och veterinärers för verkställda tjensteresor och andra förrättningar inlemnade
räkningar, livilka böra genom Styrelsen betalas, skola innan de till betalning
godkännas vata behörigen granskade och rigtiga befunna, icke allenast i anseende till
väglängd, siffror och fullständighet, utan ock med afseende på förordnandets behörighet
och förrättningens rigtiga verkställande.

§ 23.

Det åligger Styrelsen noggrant tillse, att de till dess disposition stälda och af
Styrelsen lyftade statsanslag i föreskrifven ordning förvaltas och redovisas, samt att de
icke användas för andra än dermed afsedda ändamål; och kan ingen utbetalning från
dem ega rum utan efter vederbörligt beslut.

De under Sundhetskollegii förvaltning förut stående enskilda donationer skola af
Medicinalstyrelsen förvaltas enligt de för hvarje bland dem lemnadc särskilda föreskrifter.

§ 24.

1 öfrig t skola alla de ärenden och åtgärder, hvilka enligt gällande förordningar tillhört
Sundhetskollegium, hädanefter handläggas af Medicinalstyrelsen.

Al t. III.

Om de hos Medicinalstyrelsen förekommande ärendens behandling.

§ 25.

1. De hos Medicinalstyrelsen förekommande ärenden fördelas mellan dess ledamöter
i allmänhet på det sätt, att

ett Medicinalråd handlägger och föredrager ärenden rörande helso- och sjukvården,
så vidt den utöfvas af helsovårds- och kommunalnämnder, samt provincial-,
distrikts- och stadsläkare, jemte sanitära frågor;

ett Medicinalråd ärenden, som angå hospital, lasarett och kurhus, af domstolar
begärda rättsmedicinska utlåtanden, samt, barnmorskeväsendet;

ett Medicinalråd ärenden, som röra apoteksväsendet, helsobrunnar och badinrättningar,
skyddskoppympningen och protokoll öfver rättsmedicinska undersökningar;

Öfverlältläkaren handlägger och föredrager militära helso- och sjukvårdsärenden,
äfvensom -.veterinär-ärenden, samt dem som angå tandläkare och fältskärer, hvarjemte
han är intendent för fältläkarekontoret.

2. Generaldirektören eger dock att efter omständigheterna närmare bestämma
de civila ärendenas fördelning mellan Styrelsens ledamöter.

3. I tvifvelaktiga fall bestämmer Generaldirektören, af hvilken ledamot ärende
bör föredragas.

§ 26.

Styrelsen sammanträder så ofta det för göromålen erfordras och på de tider, som
af Generaldirektören dertill utsättas; börande vid hvarje sammanträde föras protokoll,
hvilket sedermera behörigen justeras.

§ 27.

Uti de till Styrelsen hörande ärenden beslutes, allt efter deras beskaffenhet och
på sätt §§ 28—33 närmare bestämma, antingen af Generaldirektören och ledamöterna
gemensamt efter samfäld öfverläggning, eller ock af Generaldirektören ensam efter rådplägning
med ledamöterna.

§ 28.

Genom samfäld öfverläggning och beslut handläggas:

Kongl. bref och remisser, samt underdåniga framställningar och utlåtanden;

frågor om utfärdande af sådana allmänna föreskrifter, som afse verkställigheten
af gällande författningar eller fullgörandet af Kongl. Maj:ts särskildt gifna nådiga
befallningar;

årsberättelser och öfriga föreskrifna redogörelser;

frågor rörande nybyggnad och förändring af hospital, lasarett, kurhus eller annan
sjukvårdsanstalt, som af vederbörande hänskjutas till Styrelsens granskning;

förslag till användandet af de under Styrelsens förvaltning stälda anslag, samt
frågor om förvaltningen af verkets egna fonder;

rättsmedicinska utlåtanden, äfvensom yttranden i sanitära frågor;

besvärsmål;

frågor om vitens föreläggande och ådömande, åtals anställande, samt tilldelande
af föreställning och varning;

uppgörande af arbetsordning för Styrelsen och instruktion för dess tjensteman;

frågor om förändringar i verkets organisation;

befordringsfrågor, undantagande sådana, som röra återbesättande af ledig ledamotsplats; frågor

om e. o. tjenstemäns och vaktbetjentes antagande, om afsked, om tjenstebetyg,
om tjenstemäns och betjente» fel eller försummelser i tjensten, samt om tjenstledighet
och förordnande, allt inom verket;

bestämmandet af arfvoden åt tillfälliga biträden och frågor angående verkets
ekonomi;

samt dessutom hvarje ärende, som Generaldirektören finner skäl att göra till
föremål för samfäldt afgörande.

§ 29.

I de uti föregående § uppräknade ärendens behandling skola åtminstone tre af
Styrelsens ledamöter, Generaldirektören inberäknad, deltaga, och gäller såsom Styrelsens
beslut den mening, hvari de fleste instämt, eller, vid lika röstetal för olika meningar,
den, som af ordföranden biträdes.

§ 30.

1. Uti öfriga förekommande ärenden tillkommer beslutanderätten Generaldirektören
ensam efter rådplägning antingen endast med föredraganden, utan att öfrige ledamöter
behöfva vara tillstädes, eller, om ärendets vigt och beskaffenhet anses sådant
fordra, med vissa eller alla Styrelsens ledamöter.

2. Föredragande eller i rådplägning deltagande ledamot, hvars uttalade mening
icke öfverensstämmer med Generaldirektörens, eger att låta anteckna densamma
i protokollet.

§ 31.

För upplysningars meddelande må Generaldirektören, då han vid något särskild!
ärendes behandling finner det vara nödigt, tillkalla i statens eller kommunens tjenst
anstäld läkare eller veterinär, äfvensom apotekare.

§ 32.

1. Generaldirektören eger ock uti ärende, hvarom § 30 handlar, derest dess angelägenhet
sådant kräfver, ensam meddela föreskrifter om åtgärder, som böra vidtagas;
dock skola sålunda meddelade föreskrifter anmälas till Styrelsens protokoll vid nästa
sammanträde, som af Generaldirektören bevistas.

2. Utan föregående föredragning kan ledamot, genom remiss eller särskild skrifvelse,
infordra förklaringar, yttranden och uteblifna rapporter eller årsberättelser, äfvensom
åt personer lydande under Styrelsen meddela erinranden i mål, som höra till
ledamotens föredragning.

§ 33.

1. I Generaldirektörens frånvaro handläggas de i § 30 omhandlade ärenden samfäldt
af Styrelsens öfriga ledamöter. Dervid fordras för besluts fattande, att minst tre
bland dem äro närvarande, och gäller såsom beslut den mening, hvarom de fleste förena
sig. Ordet föres af äldste närvarande ledamoten. Stanna två, ledamöter mot två i
olika beslut, skall den mening gälla, som delas af ordföranden.

2. Då Generaldirektören åtnjuter semester eller utöfver fjorton dagar är förhindrad
att deltaga i Styrelsens sammanträden, skall derom hos Kongl. Maj:t göras
underdånig anmälan.

§ 34.

1. De skrivelser, hvilka afiåtas i sådana mål, som i § 28 omförmälas, skola,
kontrasignerade af Sekreteraren, undertecknas af Generaldirektören och de ledamöter,
hvilka i målets afgörande deltagit.

2. Anordningar, anvisningar och dispositioner undertecknas, sedan de blifvit af
Kamereraren kontrasignerade, af Generaldirektören och föredraganden.

3. De skrivelser, hvilka enligt § 32 afiåtas af ledamot utan föregången föredragning,
förses med dennes underskrift.

4. Alla öfriga skrivelser undertecknas af Generaldirektören, sedan de blifvit af
Sekreteraren kontrasignerade.

5. Hafva vid behandling af mål, som skola hos Kongl. Maj:t anmälas, skiljaktiga
meningar blifvit i protokollet antecknade, skall utdrag af samma protokoll, hvari
de äro upptagna, bifogas den underdåniga skrivelsen i ämnet.

§ 35.

1. I sådana särskilda fall, der det är angeläget att upplysningar angående helsooch
sjukdomsförhållanden bland menniskor eller husdjur på stället inhemtas, kan Medicinalstyrelsen
åt kompetent person uppdraga att för sådant ändamål till stället afresa
och efter anstäld undersökning om förhållandet afgifva berättelse. Likaså kan Styrelsen
om kemisk undersöknings anställande förordna.

2. Styrelsen är ock berättigad att från de medicinska läroverken erhålla utlåtanden
i stats- och rättsmedicinska frågor, som till dessa läroverks vetenskapliga bedömande
af Styrelsen hänskjutas, äfvensom att från tekniskt eller veterinärläroverk
erhålla begärda upplysningar.

3. Af offentliga och kommunala myndigheter eger Medicinalstyrelsen att äska
och bekomma de upplysningar, det biträde och den handräckning, som ligga inom
hvarjes befogenhet.

Art. IT.

Om Medicinalstyrelsens ömhet s- och tjenstemäns åligganden.

§ 38.

Generaldirektören är i första rummet Kongl. Maj:t ansvarig för fullgörandet af
Medicinalstyrelsens åligganden och bör i sådant afseende tillse, att Styrelsens embetsoch
tjensteman med nit och drift uppfylla sina skyldigheter.

§ 37.

Medicinalstyrelsens ledamöter åligger:

att hvar och en inom sin verkningskrets hafva närmaste inseendet öfver göromålens
behöriga gång:

att skyndsamt och med noggranhet handlägga de till hvars och ens föredragning
hörande ärenden samt tillse att de utan dröjsmål expedieras;

att efter skedd föredragning skriftligen anteckna Styrelsens beslut till ledning
för deras expedierande, samt en hvar i sin rotelbok annotera dagen då hvarje ärende
föredrogs;

att sjelf uppsätta sådana expeditioner, hvilka till följd af deras särskilda beskaffenhet
icke kunna för sådant ändamål till Sekreterarens åtgärd öfverlemnas;

att i den mån det finnes vara behöfligt granska de protokoll och expeditioner,
som höra till af honom föredragna mål, innan de inför Styrelsen justeras;

att, så snart årsberättelser och andra nödiga primäruppgifter inkommit, ofördröjligen
utarbeta sin andel i den årsberättelse till Kongl. Maj:t, som det åligger Styrelsen
att aflemna.

§ 38.

Kansliet tillhör, enligt den arbetsfördelning tjenstemännen emellan, som i arbetsordningen
bestämmes, dels protokolisföringen, dels — med undantag af hvad räkenskaoskontoret
i sådant afseende åligger — uppsättandet af de i Styrelsen beslutade utlåtanden,
skrifvelse!'' och andra utgående expeditioner, till h vilka koncept icke aflemnas af
föredraganden, äfvensom, sedan de blifvit renskrifna och undertecknade, deras afsändning
eller utjemning, och dels upprättandet al uiarier med register jemte skyldigheten
att dessa och öfriga handlingar, som tillhöra kansliets expedition, i god ordning förvara

§ 39.

Eäkenskapskontoret åligger, likaledes enligt den fördelning af göromålen, som i
arbetsordningen bestämmes,

a) kassaförvaltningen, i enlighet med Styrelsens föreskrifter;

l>) förandet af de räkenskapsböcker och afgifvandet af alla de räkenskaper, som
för Styrelsen äro eller varda föreskrifna;

c) utskrifvandet af de utaf Styrelsen beslutade anordningar och anvisningar;

d) granskningen af de räkningar och reqvisitioner, som skola af Styrelsen betalas;

e) kontrollen ej mindre å fullgörandet å stadgade rånte- och kapitalinbetalningar
till de under Styrelsens vård stälda fonder, än äfven å behörig förnyelse af Styrelsens
s äk e rh e t sk andi in g ar;

/) afgifvandet af utlåtanden och utredningar i de ärenden, som för sådant ändamål
varda af Styrelsen till kontoret remitterade.

§ 40.

En hvar af Styrelsens tjensteman åligger odelad ansvarighet för de åtgärder han
å tjenstens vägnar vidtager.

Art.

Om tjenstledighet.

§ 41.

1. Generaldirektören eger att vid de tider, då sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, årligen åtnjuta en och en half månads semester.

2. Hvarje ledamot må likaledes, då göromålen det medgifva, åtnjuta årligen en
och en half månads semester. Då någon af ledamöterna är af förfall hindrad att sitt
embete bestrida eller eljest i behof af tjenstledighet, må Generaldirektören kunna bevilja
sådan ledighet på högst två veckor.

3. Under den ledighet ledamot sålunda åtnjuter, likasom under ledamots frånvaro
på inspektionsresa, eger Styrelsen, så vida icke den frånvarandes göromål kunna
af annan ledamot under tiden bestridas, för sådant ändamål adjungera Styrelsens ombudsman
eller annan legitimerad läkare.

§ 42.

De hos Styrelsen anstälde tjensteman må, då göromålen det medgifva, åtnjuta
semester, sekreteraren, kamereraren och ombudsmannen af en och en half samt en hvaraf
de öfrige tjenstemännen af en månad årligen; egande Styrelsen att vid ådagalagdt
behof bevilja ytterligare tjenstledighet för sekreteraren, kamereraren och ombudsmannen
af högst tre månader om året.

§ 43.

1. Tjenstledighet för ledamot, sekreterare, kamererare och ombudsman under
längre tid, än ofvan är sagdt, sökes hos Kongl. Maj:t. Sådan ansökan ingifves dock
till Styrelsen, som densamma jemte eget underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t
insänder.

2. I sammanhang med bifall till ledamots, sekreterares, kamererares eller ombudsmans
underdåniga ansökan om tjenstledighet vill Kongl. Maj:t förordna om embetets
eller tjenstens upprätthållande under tiden. Under tjensteman af Styrelsen beviljad
ledighet eger Styrelsen förordna lämplig person att bestrida den lediges tjenstgöring.

Generaldirektör eller ledamot i Medicinalstyrelsen, som deltagit i något af Styrelsen
fattadt vrångt eller lagstridigt beslut, af vårdslöshet eller oförstånd åsidosatt de
honom åliggande skyldigheter, utan tillstånd eller laga förfall afhållit sig från tjenstgöring,
eller eljest blifvit med fel eller försummelser i embete! beträdd, tilltalas inför
Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt.

§ 45.

1. Varder under Medicinalstyrelsen lydande person beträdd med fel eller försummelse
i sin befattning, eller visar sådan person anmärkningsvärd okunnighet om de
behörigen utfärdade föreskrifter, hvilka honom åligger att iakttaga eller tillämpa, eger
Styrelsen härför att tilldela den felaktige föreställning och varning. Inträffa förnyade
försummelser, eller är felet af svårare beskaffenhet, må Styrelsen sådant hos Justitiekanslersembetet
anmäla med begäran om åtals anställande mot den felande.

2. Medicinalstyrelsen eger att genom lämpliga viten, dock ej högre än 200 kronor,
tillhålla underlydande att fullgöra hvad i afseende på de till Styrelsens förvaltning
hörande ärenden dem författningsenligt åligger eller af Styrelsen särskild! förordnas.

§ 46.

1. Ändring i Medicinalstyrelsens beslut sökes genom anförande af underdåniga
besvär, hvilka skola till Kongl. Maj:t ingifvas inom den för besvärs anförande i mål,
som handläggas af förvaltande myndigheter och embetsverk, i allmänhet bestämda tid.

2. Öfver tilldelad föreställning och varning eller öfver afgifvet förord må besvär
icke anföras.

Förslag till stat

för Medicinalstyrelsen, att tillämpas från ocli med år 1878.

	Lön.	Tj enst-görings-pennin-gar.	Summa.	1
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Generaldirektören .............................................	6,200	2,800	9,000
1 Ledamot, Medicinalråd................................ ...	4,400	2,000	6,400	] Efter 5 år kan lönen hö-
o o rö (73	8,800	4,000	12 800	(jas med 600 kronor, och
				( efter 10 ar med ytterligare
1 d:o Öfverfältläkare.................................	4,400	2,000	6,400	i 600 kronor.
1 Sekreterare...................................................	3,000	1,500	4,500
1 Kamererare ...................................................	3,000	1,500	4,500
1 Ombudsman och Fiskal, tillika redogörare för fält-				Efter 5 år kan lönen hö-
läkarekontoret..............................................	3,000	1,500	4,500	jas med 500 kronor, och
1 Registrator och Aktuarie.................................	2,000	1,200	3,200	efter 10 år med ytterligare
1 Notarie.........................................................	1,800	1,200	3,000	500 kronor.
1 d:o ........................................................	1,600	1,200	2,800
1 Kassör och Revisor *)......................................	1,800	1,200	3,000
Till medikamentsräkningars granskning, vikariatsersätt-
ning, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga bi-
träden.........................................................			11,000
1 förste Vaktmästare **).....................................	800	300	1,100
1 Vaktmästare **) .............................................	500	300	800	1 Efter 5 år kan lönen hö-
1 d:o .............................................	500	300	800	1 jas med 100 kronor.
Summa		73,800

*) I händelse denne tjensteman kommer att omhänderhafva någon betydligare kontant uppbörd, torde genom
s. k. missräkningspenningar böra beredas honom någon tillökning i aflöningsförmånerna.

**) Om bostad inom Styrelsens hus jemte fri vedbrand kan Vaktmästare beredas, böra, så vida dessa förmåner
icke tillkomma honom såsom portvakt, desamma till ett värde af 150 kronor inberäknas under lönen, som alltså i
sådant fall utgår för förste Vaktmästaren med 650 kronor och för Vaktmästare med 350 kronor kontant.

Utdrag af protokollet, hållet hos Kongl. SundhetsKollegium
den 18 September 1876.

Närvarande: Herr Medicinal-Rådet m. m. Hallin,

Herr t. f. Medicinal-Rådet Edling,

Herr t. f. Medicinal-Rådet Törnblom och
Adjungerade Ledamoten, Regementsläkaren Holmström.

§ 18.

S. I). Efter att under föregående sammanträden hafva varit föremål för Kongl.
Kollegii behandling, föredrogs ånyo Kongl. Maj:ts nådiga Remiss den 30 Juni innevarande
år af Komiterades underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering
m. m. för Sundhets-Kollegium, och beslöt Kollegium att i ärendet till Kongl. Maj:t
underdånigst aflåta ett sådant underdånigt utlåtande, som i Registraturet för denna dag
finnes intaget.

T. f. Medicinal-Rådet Törnblom och Adjungerade Ledamoten, Regementsläkaren
Holmström voro från beslutet skiljaktige och anmälde sin reservation mot de delar af
Sundhets-Kollegii underdåniga utlåtande, som röra Kollegii ombildning och upphäfvande
af den kollegiala formen för vissa ärendens behandling, och anhöllo att såsom
o-rund för sina vota få bifoga det af t. f. Medicinal-Rådet Törnblom vid ärendets behandling
afgifna yttrande öfver Komiterades betänkande och förslag i dess helhet, uti
hvilket Regementsläkaren Holmström instämde; varande detta af följande lydelse:

”Då jag icke deltagit uti Sundhets-Kollegii förra öfverläggningar rörande de underdåniga
förslag, som Kollegium den 28 September 1874 och den 3 December 1875
afgifvit till Kongl. Maj:t, angående Kollegii ombildning till en Medicinalstyrelse, af
hvilka förslag det senare ligger till hufvudsaklig grund för det nu föreliggande underdåniga
betänkandet, anser jag mig här böra yttra mig om betänkandet i dess helhet.

Den föreslagna förändringen af Kollegii namn och arbetssätt motiveras dermed,
att under årens lopp ärendenas mängd inom detta verk i hög grad ökats och att deras
beskaffenhet i många fall fordrat en snabbare behandling än som ansetts förenlig med
det kollegiala arbetssättet, i följd hvaraf redan nu en del enkla ärenden och i synner -

het de, som kraft skyndsamhet, handlagts af ordföranden och referenten utan att de
öfrige ledamöterna, ehuru de varit tillstädes, behöft om sådana ärenden taga kännedom.
Ehuru Kollegium funnit anledning till ett dylikt arbetssätt uti den gällande instruktionens
25 §, anses detsamma sakna tillräckligt stöd i denna instruktion och höra
föranleda en förändring ej allenast af arbetsordningen, utan äfven af embetsverkets
namn. Kollcgn ordförande eger emellertid enligt den anförda paiagiafen att åt en
eller flere ledamöters handläggning uppdraga de ärenden, ”hvilkas särskilda art eller
påskyndande beskaffenhet sådant fordrar”, och alla ärenden afgöras nu i Kollegii plenum,
hvarvid ingenting hindrar ledamöterna att genom ett uppmärksamt åhörande af
hvad som yttras mellan referenten och ordföranden erhålla kännedom om ärendet, att
när som helst fordra noggrann redogörelse för det ärende, som skall afgöras, samt att
yttra sin mening och begära votering, när de finna en föreslagen åtgärd ej öfverensstämma
med deras åsigter eller då någon skiljaktig mening uppstår mellan ordföranden
och referenten. Jag kan icke finna, att instruktionen blifvit öfverträda genom
detta nu brukliga arbetssätt, ej heller att detsamma strider mot den kollegiala arbetsformen.
Om så vore händelsen, skulle en ändring af instruktionen, i den syftning att
nu gällande arbetsordning blefve tillåten, kunna åstadkommas på ett mycket enklare
sätt än det nu föreslagna, hvilket skall just vid sådana tvifvelaktiga fall, som för närvarande
gifva anledning til! gemensam pröfning, lägga afgörandet i ordförandens hand
och betaga de öfrige ledamöterna rättigheten att yttra sig. Just denna omständighet
gör det föreslagna arbetssättet i eu väsentlig punkt skiljaktig från det hittills inom
ombetsverket rådande, och jag anser mig derför berättigad att af den nya ordningen,
hvilken i sig innebär en genomgripande förändring, fordra några fördelar. Dessa
fördelar skulle kunna bestå i minskning af personalen, med deraf följande minskning i
statens utgifter, i större trygghet att ärendena blifva grundligt utredda och besluten
rättvisa, i ökad skyndsamhet uti ärendenas behandling. För embetsmännen inom verket
borde man af en dylik förändring kunna fordra, att den gåfve dem tillfälle till att använda
den tid, som de hittills behöft för att följa sådana löpande ärendens gång, hvilka
hädanefter komme utanför deras verksamhetskrets, på ett sätt som lände till deras förkofran
i andra för embetsutöfningen vigtiga punkter, på det att produkten af deras
arbete inom verket måtte blifva sa, god som möjligt. Jag skall från de angifna synpunkterna
skärskåda betänkandet. Sedan Sundhets-Kollegium den 28 September 1874
afgifvit sitt första underdåniga förslag, befalde Kong!. Maj:t genom nådig Remiss den
5 Februari 1875 Kollegium att taga i öfvervägande, huruvida icke genom en byråindel -

ning inskränkning skulle kunna ega rum i så väl de föredragandes som kanslipersonalens
antal. Genom den utredning, som Kollegium i följd deraf g af rörande ärendenas
mängd och deras säregna beskaffenhet, synes mig Kollegium hafva till fullo ådagalagt,
att så väl med det nuvarande arbetssättet, som med det efter Kollegii förslag förändrade,
ingen inskränkning kan ega rum i föredragandenas antal, äfvensom att byråindelningen
är olämplig för ett sådant verk som Sundhets-Kollegium, hvilket har en
mängd andra ärenden än administrativa och hvilket i följd af sina funktioner måste

betraktas såsom en vetenskaplig korporation. Om man jemför den för 1877 trallande
staten for kansliet med den föreslagna, skall man finna, att den senare öfverstiger den
förra, hvadan någon minskning mi statens utgifter icke blifver en följd af dentfrdga satta

förändringen, om äfven ett par kanslistplatser komma att ersättas af tillfälliga
biträden. ö

* afseende på den andra synpunkten, eller huruvida förslaget medför tryo-o-het
för en grundligare utredning af frågorna och större rättvisa i besluten, tillåter jag mig
öppet uttala mm mening. De ärenden, som hädanefter skola afgöras af General”
direktören, jiro visserligen ej noggrant bestämda, men genom jemförelse mellan Art.

. 1 K° egn s,sta förslag oeh § 28, i hvilken plenimålen uppräknas, kan man finna, att

icke endast anordningar, anvisningar och dispositioner, förordnanden af extra läkare
m. m., som enligt nu brukliga, ofvan omnämnda förenklade arbetsordning hittills af handats
mellan ordföranden och referenten, utan äfven en mängd andra göromål skulle tillhöra
området för Generaldirektörens allena heslutande rätt t. ex. helso- och sjukvården
vnl armén och »lottan utom befordringsfrågor, hospitals- och lasarettsärenden utom
besvärsmål och mai som röra tillsättandet af tjenster, frågor rörande skyddskoppympning^,
. bammorekeväsendet, tandläkarekonsten, fältskärsyrket, en del frågor rörande
veterinarvasendet och eu stor del af dem, som röra apoteken. Det heter visserligen i
den föreslagna sista satsen af § 28, att alla frågor, hvilkas behandling Generaldirektoten
han skjuter till plenum, skola der afgöras; men häruti ligger en obestämdhet, som
synes mig foga önskvärd. Det är visserligen min öfvertygelse, att de Kollegii mede
in mar, som deltagit uti det den 3 December 1875 afgifna underdåniga förslaget, icke
hafva tänkt sig en genomgripande förändring såsom följd, men icke dess mindre framgar
det af betänkandet i sin helhet, att Komiterade haft ett dylikt syfte. Till och med
en mängd Kong], Remisser och af dem föranledda underdåniga skrivelser till KonG''1.
Magt skulle, enligt Komiterades förslag, gå förbi Kollegii plenum, såsom man kan se
af en jemförelse mellan § 28, i hvilken plenimålen uppräknas, och § 24, som handlar
om underskrifterna och i hvilken säges, att alla skrivelser i mål, som behandlas i enighet
med § 28, äfvensom alla skrivelser till Kongl. Maja skola undertecknas på ett
bestämdt, från andra skrivelser skiljaktigt sätt. Jag vill nu emellertid först förutsätta,
att. endast de allra enklaste malen blifva afgjorda af Generaldirektören ensam, och skall
framhålla följderna deraf. Då tillåter jag mig genast anmärka, att jag i det följande
lc^c af ser förhållandet sådant det är och blifver under verkets nuvarande chef, hvars
omfattande kunskaper och grundliga kännedom om beskaffenheten af de frågor, som
förekomma mom verket, äro en borgen för att under hans embetstid inga vådor skola
följa, af den föreslagna arbetsordningen, utan att jag afser framtiden och denna förändrings
inflytande sedan nye män ersatt de äldres platser. Till en början och i fortgående
v ågai jag påstå, att vetenskapernas oupphörliga utveckling under den rastlösa,
ja febeiaktiga oio, med hvilken vår tid arbetar, gör det för en enskild man mer
och mer omöjligt att ega grundliga kunskaper inom alla de grenar, som tillhöra Sundlets-
vollegii verksamhetsfält. Aristoteles både många efterföljare, som i sitt hufvud

3:?

inneslöto hela vetandet på deras tid, men redan i förra seklet ansågs en Haller för ett underverk
och lian var den siste i sitt slag. I nästa århundrade skall inan förgäfves
söka efter en man, som kan omfatta hela det medicinska vetandet. Vår tids vetenskaper
falla sönder i specialdiscipliner. Det skall i framtiden blifva omöjligt att finna en person,
som kan öfva den myndighet, hvilken man nu vill tillägga chefen för den blifvande
Medicin alstyrelsen. Detta var blott en anmärkning i förbigående. En stor del af de
så kallade enlda ärendena inom Snndliets-Kollegium fordra visserligen icke några omfattande
vetenskapliga insigter, utan de afse tillämpning af gällande författningar, Kongl.
Bref, Kollegii egna cirkulär m. m. och kräfva vid handläggningen en grundlig kännedom
om samt vana vid tillämpningen af författningar. Uti de flesta af rikets embetsverk,
jag skulle sannolikt kunna säga uti alla rikets embetsverk med undantag af Sundhets-Kollegium,
blifva de män, livilka i afseende på funktionerna motsvara Generaldirektören
och Medicinalråden, antingen uppammade inom veikct ellei inom andia
embetsverk, eller ock hafva de genom föregående studier eller verksamhet förvärfvat
författningskunskap och vana vid administrativa göromål. Uti detta embetsverk finnes
ingen plats, på hvilken ämnen, passande att ersätta de afgående ledamöterna, kunna
fostras, om icke möjligen ombudsmannens. Lediga platser maste ersättas genom sådana
läkare, som kunna finnas villige att lemna en föregående, ofta ganska inbringande
verksamhet på det medicinska området för att börja på ett nytt, för dem till en del
okändt verksamhetsfält. Författningskunskaper förvärfvas, enligt regeln, först efter inträdet.
i verket. Detta förhållande, hvilket icke. kan ändras med mindre än att lönerna
för Medicinalråden höjas betydligt öfver de nuvarande, sa att platserna blifva efteisökta,
bör aldrig förbises då fråga är om en förändring af arbetssättet.

Så länge det nuvarande arbetssättet får fortgå, medför ofvannämnda förhållande
icke något hinder för ärendenas ostörda gång, ty de äldre ledamöterna hafva kännedom
icke endast om det, som rörer egna rotlar, utan äfven om alla de öfriges ärenden,
och kunna vid tillfrågan genast gifva anvisning på. de författningar m. m., som
kunna vid ett gifvet mål komma i fråga att tillämpas, äfvensom upplysa huru Sundhets-Kollegium
förr har af gjort likartade frågor, eller huru Kongl. Maj:t förr har beslutit.
I framtiden kommer hvar och en föredragande att taga kännedom om egna
ärenden och plenimålen, men blifver naturligtvis likgiltig för sättet, pa hvilket de (»frige
ledamöternas mål afgöras, då han icke eger det ringaste inflytande på dem. Såsom en
följd häraf kommer embetsinannadugligheten att småningom minskas i detta verk, i
den man som de äldre ledamöterna afgå. Detta synas Komiteradc hafva insett, enär
de, såsom skäl mot chefskapets öfverflyttande på den äldste ledamoten under Generaldirektörens
frånvaro, andraga, att, sedan den kollegiala arbetsordningen upphört, ledamöterna
icke äro satte i tillfälle att noggrant följa ärendena inom andra delar af verkets
embetsområde”, vid hvilket förhållande det skulle vara olämpligt att lemna beslutanderätten
åt en ledamot, som ofta ”saknade nödiga detaljkunskaper i frågan . Komiteradc
hafva emellertid förbisett, att eu ny chef och en ny ledamot af styrelsen kunna inträda
i verket samtidigt och att någon tid måste åtgå innan desse inhemta nödiga tletaljkun -

skaper, hvilket, clå en handledning af de äldre ledamöterna saknas, kommer att gå
mycket långsammare än nu, samt att detta utan tvifvel kommer att rubba ärendenas
jemna gång.

En följd af det nva arbetssättet blifver ock, att ärenden komma att afgöras på
helt olika sätt under olika chefer, h vilket är olämpligt, der en mängd frågor afhandlas,
som röra. enskilda personers rätt, apotekare, yrkesutöfvare in. m.

Orsaken, hvarför Komiterade icke insett huru skadlig för detta embetsverk den af
dem föreslagna arbetsordningen skulle blifva, oaktadt de, såsom jag redan anfört, väl
hafva förutsett en minskad kännedom af ärendenas gång hos ledamöterna, synes
vara den, att Komiterade hufvudsakligen tänkt på ledamöternas vetenskapliga insigter.
På det anförda stället, som handlar om förfall för chef eller ledamot, säga
nemligen Komiterade, att ”ledamöternas skicklighet och förmåga att på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina embetsåjigganden är beroende deraf, att hvar och eu städse
befinner sig i jemnhöjd med framstegen i de vetenskaper, hvilka lian liar att inom styrelsen
representera och vid honom tillkommande ärendens handläggning använda”; men
Komiterade, som här tala om ieke-pleniärenden, synas hafva förbisett, att en mängd af
dessa ärenden fordra föga vetenskaplighet, men deremot mycken kännedom om gällande
förordningar, författningar m. m. samt mogen öfverläggning och känsla för
billighet och rättvisa, clå, såsom ofta är fallet, enskilda personers väl eller ve står pa
spel eller beror af det fattade beslutet. Komiterade synas hafva tänkt, att hvar och eu
ledamot af den blifvande styrelsen blott behöfde representera en viss gren af vetenskapen,
samt att chefen skulle representera dem alla, och att sakkännedom inom detta verk
vore liktydig med vetenskapliga kunskaper, hvilket naturligtvis icke är fallet, ty om
också Sundhets-Kollegium är eu vetenskaplig korporation, så är det derför icke en
medicinsk fakultet.

Jag liar nu skärskådat förslaget från synpunkten huruvida det medförer större trygghet
för en grundligare behandling af frågorna och mera rättvisa i besluten, än det kollegiala
arbetssättet, och dervid, som jag tror, ådagalagt, att så vidt man afser de så kallade
enklare, administrativa målen, eller de mål, hvilka enligt grunderna för SundhetsKollegii
eget första förslag skola från dragas den kollegiala handläggningen och afgöras
af Generaldirektören ensam, en sådan ökad grundlighet ej är att vänta. Ännu mindre
blifver detta fallet, om i enlighet med andemeningen af Komiterades förslag äfven en
mängd frågor, hvilka fordra vetenskapliga, insigter, skola på samma sätt handläggas.
Komiterade finna det olämpligt, att den ledamot, som har bästa sakkännedom i målet,
skall under Generaldirektörens frånvaro endast hafva reservationsrätt. Hvarför är det
mindre onaturligt, att han under Generaldirektörens närvaro endast skall hafva reservationsrätt
och ej får göra sin sakkännedom gällande?

Under nu gällande arbetssätt afgöras visserligen en mängd frågor utan att någon
annan än chefen och referenten tager kännedom om dem, men i hvarje fall af tvekan
huru en författning bör tillämpas, huruvida något Kong], prejudikat finnes för liknande
fall m. m., tillspörjas de öfrige ledamöterna, och i ärendenas handläggning uppstår

jemnhet och oveld. Långt ifrån att innebära en förbättring, skall förslaget medföra
mindre trygghet i afseende på den anförda synpunkten. Emellertid finnes det, skall
man säga, en obestridlig vinst och denna skall bestå i en förenkling af sättet för ärendenas
behandling och deraf följande större raskhet i deras expediering.

I afseende härpå tror jag mig först kunna påstå, att ärendena inom SundhetsKollegium
för närvarande handläggas med sådan skyndsamhet, att ingen anledning till
klagomål finnes: också har jag icke hört någon klaga öfver långsam expedition eller
öfver dröjsmål med afgörandet af löpande ärenden. Mången gång beslutar Kollegium
samma dag ärendet inkommit, och sekreteraren uppläser den beslutade skrifvelsen för
justering straxt efteråt, så att skrifvelsen kan förses med underskrifter innan Kollegii
plenum är slut. Då plenum hålles tre gånger i veckan, få ärenden, som fordra skyndsamhet,
således ej vänta på afgörande mer än en, högst två dagar. Ofta lemnar Kollegium
telegrafiska meddelanden om förordnande a/ extra läkare vid tillfälle af ökad
sjuklighet o. s. v. En ökad skyndsamhet i behandlingen af ärenden skulle endast
kunna åstadkommas derigenom, att Generaldirektören ålade ledamöterna att hvar för sig
infinna sig mellan plenidagarne för att inför honom föredraga löpande mål; men icke
ensamt derigenom skulle expeditionen gå raskare, utan derför fordrades äfven att sekreteraren
finge vara närvarande i Kollegii lokal hvarje dag för att låta justera och till
Generaldirektörens underskrift framlägga samt för att expediera de beslutade skrifvelserna,
och att en notarie förde protokoll, så vida icke Generaldirektören eller föredraganden
förde memorialprotokoll och vid nästa plenum anmälde ärendet. Att sekreterarens
tid härigenom skulle i hög grad tagas i anspråk, är påtagligt. Ledan nu är han
under vissa tider ; hög grad ansträngd, och då hans åligganden icke äro inskränkta till
ren skrifning, utan fordra ett oaflåtligt aktgifvande på gällande författningar i och för
de skrivelser, hvilka han har att sjelf uppsätta, så behöfver han väl någon tid för idkande
af studier, i synnerhet uti författningsrätt m. m., om hvilken lian skulle gå miste,
i fall en ökad skyndsamhet i expeditionerna skulle vinnas på ofvan anförda sätt. I
sammanhang härmed måste jag taga hänsyn till den sista af de sidor, från hvilka jag
velat skärskåda förslaget, nemligen möjligheten för ledamöterna inom det blifvande ombildade
embetsverket att få nödig tid öfrig för idkande af studier.

Man kunde nemligen föreställa sig att, om också ingen annan fördel vunnes af
förändringen, om statens utgifter icke kunnat minskas genom indragning af öfverflödig
personal, om ärendenas behandling hvarken blefve grundligare eller snabbare än den
är för närvarande, skulle dock förenklingen af arbetssättet medföra den vinst för ledamöterna,
att de kunde använda sin tid bättre, i stället för att deltaga i behandlingen
och afgörandet af en mängd frågor, som möjligen kunna lika väl afgöras af Generaldirektören
ensam, skola de få mer tid att grundligt studera plenimålen och egna ärenden,
och framför allt att icke endast uppehålla sina kunskaper inom medicinska området,
utan äfven förvärfva nya, och följa med vetenskapens utveckling, en sak som för
dem är af högsta vigt, så vida deras arbete icke skall blifva slentrianmessigt. Ty värr
lemnar icke förslaget ens i detta hänseende någon trygghet, och jag behöfver blott

hänvisa pa möjligheten, att en Generaldirektör kan besluta en daglig föredragning.
Get första vilkoret för en förbättring vore, att hvar och en ledamot finge en egen lokal,
der han kunde arbeta ostörd af de öfrige, och detta kan ej ske utan en total ombyggnad
af Kollegii nuvarande hus eller ock verkets förflyttning till en annan plats. Allt
arbete skall framgent såsom hittills försiggå vid samma bord. Enda skilnaden kommer
att bestå deri, att under sessionsdagarne förekomma vissa mål, som icke tillhöra plenum,
och andra, som tillhöra plenum; under de förra behöfver man icke höra på eller
följa med, och om man också, hör pa och följer med, så får man icke yttra sig, man
ma hysa motsatt mening mot föredraganden eller mot sättet, på hvilket ärendet afgöres.
Sä snart ett plenimål kommer, skall man deltaga i afgörandet. En föredragning mellan
plenidagarne skulle rent af vara förderflig för den enskildes arbete på embetslokalen,
om den blefve regel, ty dä skulle man afbrytas i det egna arbetet genom föredragning
af egna mål och störas genom andras föredragning. De handlingar och
protokoll, som af enskilde ledamöter måste genomläsas på arbetsrummet och som icke
kunna läsas hemma, emedan samtidigt anteckningar måste göras i de till rot.eln hörande
liggare, äro nemligen, som hvar och en af oss vet, så vidlyftiga, att ledamöterna behöfva
på dylikt arbete använda mellandagarne mellan de ordinarie sessionsdagarne.
Till hemarbete lämpa sig egentligen de mål, som fordra en grundlig vetenskaplig utredning
eller som äro åtföljda af vidlyftiga handlingar.

Såsom slutresultat af hvad jag anfört, torde framgå, att så länge arbetet i detta
verk skall ske vid gemensamt bord, kan icke någon ändring i arbetsordningen gifva
ledamöterna ökad tid för vetenskapliga studier, men att man väl kan befara att denna,
tid kommer att minskas.

Slutligen vill jag nu i förbigående anmärka, att i samma man som ledamöterna
förlora kännedom om sättet, på hvilket ärendena handläggas inom de öfriga rotlarne,
blifver det också svart för dem att öfvertaga, de andras ärenden vid sjukdomstillfällen,
under semester o. s. v., samt att tillfälligt adjungerade ledamöter komma att sakna den
hjelp af de öfrige, som de naturligtvis alltid komma att behöfva och hittills lätt kunnat
erhålla. Synnerligen kännbart kommer detta att inverka på ärendenas gång, då Generaldirektören
är frånvarande och samtidigt, en ledamot, åtnjuter semester, hvilket nu
mycket ofta förekommit utan olägenhet, men i framtiden kommer att totalt störa ärendenas
jemna gång. Såsom ett skäl mot förslaget i dess helhet torde jag äfven la anföra,
att så väl Kollegium som Komiterade ansett arbetssättet inom den blifvande Medicinalstyrelsen
vara o tillämpligt, i Generaldirektörens frånvaro. Då lian är frånvarande
skulle, enligt Ivomitcrades betänkande, ärendena icke endast afgöras kollegialt, utan föredraganden,
möjligen en tillfälligt adjungerad ledamot, skulle, i händelse två röster
stanna mot två, hafva den afgörande rösten.

Komiterade hafva sid. 34 (om personalen) anmärkt, att redan nu den tidpunkt
ej kan vara aflägsen, då eu tillökning i de föredragandes antal blir af behofvet påkallad.
Då således redan nu en snar förändring är att förutse inom verket, med deraf
följande ny fördelning af göromålen, kanske också förändring af arbetsordningen, synes

det mig- hafva varit mera välbetänkt, om Komiteraile föreslagit, att frågan om arbetsordningen
inom detta embetsverk fått hvila intilldess tillräcklig erfarenhet vunnits i afseende
pä möjligheten att. med det nuvarande antalet föredragande fortfarande medhinna
göromålen, sedan liospitalsväsendet. tillkommit. Bland hospitalsläkare har jag hört den
mening uttalas, att dessa ärenden äro af så egen beskaffenhet, ocli sfi vidlyftiga, att. de
skola kräfva en särskild föredragande med specialkunskaper i psykiatri inom verket.
Jag tror icke, att Kollegium ännu kan med säkerhet, afgöra huruvida det blifver
för en ledamot möjligt att hinna med hospitalsärenden, lasarett och kurhus, rättsmedicinska
utlåtanden och barnmorskeväsendet, och jag ser ingen våda uti att låta frågan
om arbetssättet hvila ett år, till dess Kollegium kommit till visshet i detta afseende.
Det kan eljest Itända, att Kollegium får gå in till Kong]. Maj:t och begära eu ändring,
innan det nya arbetssättet börjat tillämpas.

Enligt min åsigt, är det en stor skada för detta embetsverk, att ledamöterna äro
så öfverhopade med göromål, att den tid, de kunna egna åt vetenskapliga studier samt
åt genomläsning af handlingar tillhörande de andra ledamöternas föredragning, är för
mycket inskränkt. Detta har också gifvit. anledning till att det kollegiala samarbetet
måhända icke alltid varit sådant det enligt instruktionens andemening bort. vara. Jag
tänker dock härvid mindre på sådana löpande ärenden, livilka i följd af sin enkla beskaffenhet
snarare fordra underskrifter än beslut, utan min mening är, att, ledamöterna
på senare tid haft för liten tid att egna åt. de ärenden, som verkligen i följd af deras
natur kräft mogen öfverläggning. Det närvarande förslaget kan icke åstadkomma någon
förändring härutinnan, ty göromålens mängd minskas icke, och, såsom jag redan
anfört, någon ökad tid för eget arbete vinnes icke genom det nya arbetssättet, så vida
icke skilda lokaler införas. En förändring kan dock åstadkommas på ett ganska enkelt
sätt, nemligen genom att befria ledamöterna från eu massa arbete af den art, att
det lika väl kunde förrättas af biträden. Rörande behandlingen af ärenden inom Kollegium
yttras i betänkandet, sid. 13, efter Kollegii eget utlåtande: att flera än 600 ganska
detaljerade årsberättelser från läkare och veterinärer måste granskas, så snart de
inkomma, för att kunna i tid kompletteras innan de bearbetas för Kollegii egen berättelse.
Då, såsom häraf synes, granskningen egentligen afser att utröna, berättelsernas
fullständighet och öfverensstämmelse med gällande formulär samt dessutom huruvida,
i följd af några anmärkningar eller frågor, någon skrifvelse är nödig, och berättelsen
ånyo måste genomgås vid utarbetningen af Kollegii egen årsberättelse, så synes
det som skulle detta i hög grad tidsödande arbete kunna lemnas till ett biträde, som
genast öfverlemnade till vederbörande ledamot sådana berättelser, som erfordrade någon
åtgärd. Likaledes kunde de på samma ställe omnämnde läkares och veterinärers
reserapporter, uppgående till 1100—1200, af samma biträde genomläsas jemte de 180
vaccinationsförteckningarna från läkare, med dertill hörande 2500 journaler. Om dessa
senare kan man med fog säga, att arbetet med dem kunde förrättas af hvem
som helst, äfven af en icke läkare. Samma biträde, som finge sig dessa göromål ålagda,

skulle, enär hans tid blefve af ofvannämnda ärenden mycket ojernnt upptagen, äfven
kunna användas till uppgörande af tabeller för årsberättelser, af statistiska beräkningar
m. m. samt till biträde vid korrekturläsning under tryckningen af Kollegii berättelse.
Jag skall härtill återkomma, då fråga blir om de erforderliga anslagen för tillfälliga
biträden m. m., och vill här i samband med hufvudfrågan endast uttala den åsigt, att
den lindring i ledamöternas arbete, som skulle blifva eu följd af mitt förslag eller af
ledamöternas befrielse från ett drygt arbete af nära nog mekanisk art, skulle i hög
grad bidraga till att möjliggöra en grundlig och skyndsam behandling af de verkligt
kollegiala målen. I)et är också min bestämda öfvertygelse, att inrättandet af en sådan
plats i embetsverket är den enda möjliga utvägen för att undvika en ny ledamotsplats,
samt att, äfven om statens utgift för embetsverket härigenom blefve något ökad, så
skulle en framtida större utgift göras obehöflig.

I Kollegii underdåniga utlåtande öfver det föreliggande betänkandet kan jag icke
finna någon vederläggning af de betänkligheter, jag här ofvan framstält mot förslaget.
Kollegium anför såsom skäl mot de gjorda inkasten, att ”vigtigare ärenden under det
nya arbetssättet liksom hittills komma att samfäldt handläggas.” Ehuru genom de af
Kollegium föreslagna ändringar uti Komiterades förslag plenimålens antal komma att
ökas, återstår dock en mängd ärenden af ytterst vigtig natur, på hvilkas afförande
ledamöterna hädanefter icke skola kunna utöfva något inflytande. Vidare säger Kollegium,
”att otvifvelaktigt en del smärre ärenden icke kräfva der. kollegiala behandlingen,
på samma gång en noggrann tillämpning af det nya arbetssättet erbjuder nöjaktig
trygghet för ärendenas grundliga behandling.” Att det i nåder anbefaida arbetssättet
kommer att noggrant tillämpas, är ju otvifvelaktigt, men huru en sådan tillämpning
skall kunna minska de olägenheter, som möjligen följa af samma arbetssätt, är icke
fullt lika klart, ej heller finner jag ett följdriktigt sammanhang mellan denna sats och
den följande, som lyder: ”då alltså äfven under den nya formen erforderlig sakkännedom
vid ärendenas behandling bör vara att påräkna.” Detta senare skulle just bevisas.
Jag har här ofvan sökt visa, att tillräcklig sakkännedom icke kan förutsättas vid
inträde i detta verk, utan först efter en ganska lång tids handläggning af ärendena.
En noggrann tillämpning af arbetssättet lärer ej kunna förhindra, att embetsmannadugligheten
minskas eller att olägenheter uppstå vid hvarje ombyte af chef och af
föredragande samt ännu mer vid ett samtidigt ombyte af chef och en föredragande.
En ”tillämpning” af föreskriften, att chefen kan till samfäldt afgörande hänskjuta hvilken
fråga som helst, kan ej afhjelpa nämnda olägenheter vid chefombyte, emedan de
ledamöter, som då skola deltaga i rådplägningen, äro i saknad af nödig kunskap om
ärendenas gång på andra rotlar än deras egna. Om det är obestridligt, att det kollegiala
arbetssättet medför den största trygghet för en grundlig behandling af ärendena,
så är det mycket svårt att förstå huru en noggrann tillämpning af ett annat arbetssätt
kan erbjuda, såsom Kollegium säger, en ”nöjaktig trygghet.”

Vidare synes mig Kollegii yttrande, att detsamma redan vid förra förslagets afgifvande
tagit i beräkning de nya ärenden, som snart skola tillkomma, samt att ”med

det för ändamålet påräknade biträdet några väsentliga svårigheter icke böra kunna
uppstå för en nöjaktig handläggning äfven af dessa ärenden”, icke stå i harmoni med
hvad Kollegium på annat ställe yttrat om behofvet af en ny ledamot, utan snarare
hafva bort mana Kollegium till att hos Kongl. Maj:t anhålla om uppskof med Kollegii
omorganisation till dess Kollegium i detta afseende vunnit tillräcklig erfarenhet, helst
Kollegium synes befara svårigheter, om de också ej äro "väsentliga”. Kollegium tror
vidare, att en ändamålsenlig arbetsordning bör medföra en raskare behandling af ärendena,
hvilket, såsom jag sökt visa, endast kan ske genom en arbetsordning, som beröfvar
ledamöterna nödig tid för eget arbete och som således omintetgör Kollegii förhoppning
om större ledighet för ledamöterna.

Den enda fördel, som Kollegium kunnat med något skäl framställa såsom följd
af dess ombildning, är således en skyndsammare behandling af ärendena; men då Kollegium
hittills gjort sig bemärkt för den raskhet, med hvilken ärendena handlagts,
torde denna vinst icke blifva stor.

Det enda skäl, som i betänkandet finnes anfördt för den föreslagna förändringen
af Sundhets-Kollegii namn, är: att arbetssättet icke synts stå väl tillsammans med
embetsverkets benämning af ett Kollegium. ’ Nu torde det kunna ifrågasättas, hvilketdera
arbetssättet som blifver förherrskande i ”Medicinalstyrelsen , antingen det som råder inom
de i byråer indelade verk, hvilka benämnas "styrelser”, eller det kollegiala. Sundhets-Kollegium
sjelf tyckes hafva förestält sig, att det kollegiala arbetssättet skulle bibehållas
för de vigtigare målen; Komiterade åter synas, att döma af åtskilliga yttranden
uti deras betänkande, haft en annan mening. I alla händelser kommer icke den föreslagna
Medicinalstyrelsen att till arbetssätt och funktioner motsvara de embetsverk,
som hittills benämnts ”styrelser", t. ex. poststyrelsen, jernvägstrafikstyrelsen, telegrafstyrelsen,
hvilka alla förestås af eu chef med allena beslutanderätt i alla frågor. Det här
föreslagna namnet skall gifva en oriktig föreställning om arbetssättet och om chefens
ställning till ledamöterna. Dertill kommer, att Medicinalstyrelsen icke blifver någon
styrelse, och att namnet ”styrelse lika litet passar för detta verk, som namnet Handelsstyrelse
skulle passa för Kommers-Kollegium, om det underginge eu likartad ombildning
som den för Sundhets-Kollegium ifrågasatta.-„

Om man genomgår Art. II i Kollegii sista förslag, skall man finna, att Medicinalstyrelsen
enligt^§ 3 skall utöfva högsta tillsynen och öfverinseendet öfver den allmänna
helso- och sjukvården i riket, handlägga alla ärenden rörande medicinalväsendet, tillhandagå
domstolar och myndigheter med upplysningar och biträde; att den egentligen
kommer att utöfva någon styrelse öfver hospitalen, i enlighet med § 7, som lyder:
”Medicinalstyrelsen är öfverstyrelse för de till sinnessjukes behandling och vård
inom riket inrättade hospital och andra anstalter”; men att det i alla öfriga §§, som
handla om Styrelsens funktioner, heter: Styrelsen skall egna sin uppmärksamhet åt,
gifva råd och anvisningar, anmäla felaktigheter hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
afgifva underdåniga förslag, föreslå förändringar o. s. v. I afseende på lasarett och

sjukhus har Styrelsen föga inflytande på administrationen och eger att anställa inspektionen
eller att, da betänkliga förhallanden komma till dess kännedom, genom Kono''1.
Maj:ts Befallningshafvande fästa myndighets eller direktions uppmärksamhet derpå
o. s. v. De i rikets tjenst anstälde civile läkare äro visserligen stälde under embetsverkets
inseende och pligtige att efterkomma hvad Styrelsen "dem föreskrifver, men de
lyda egentligen under Konungens Befallningshafvande eller andra styrelser (t. ex.
fångvårdsstyrelsen, jernvägsstyrelsen m. fl.) eller myndigheter, hos Indika de äro
anstälde, och om äfven alla läkare enligt § 17 blifva skyldige att efter aflagd examen
anmäla sig för att aflägga tjensteed, komma de dock icke i det beroende af Medicinalstyrelsen,
hvari en jernvägst jensteman står till sin styrelse. Den vigtigaste delen af de
ärenden, som inom Sundhets-Kollegium förekomma, gifver detsamma karakteren af
en konsultativ myndighet, och i en mängd frågor, som röra enskildas, kommuners eller
statens väl, utöfvar Kollegium en verksamhet, som i andra länder brukar tillkomma
de mest ansedde vetenskapsmän och vetenskapliga korporationer.

Namnet Medicinal-Kollegium skulle enligt min åsigt vara mest lämplig för de .ta
embetsverk och skulle särskildt vara egnadt att gifva utlandet en riktigare föreställning
om dess funktioner, än det nuvarande namnet. Dock torde en sådan förändring vara
allt för obetydlig att motsvara de olägenheter, som en namnförändring alltid måste
medföra.”

Skolande utdrag af detta protokoll, i hvad det rörde detta ärende, bifogas Kongl.
Koliegii underdåniga utlåtande i denna fråga.

In fidem

A. B. Strömbäck.

Tabell N:o 10.

S a Hl 111 a II (11* a g öfver räntan af städernas jord, grundadt på 1872 års kronoräkcnskaper.

Stockholms stad .
Stockholms län,
Uppsala » .

Södermanlands1) » .
Östergötlands » .

Jönköpings » .

Kronobergs » .

Kalmar » .

Gotlands » .

Kristianstads » .

Malmöhus » .

Göteborgs » .

Elfsborgs » .

Skaraborgs » .

Wermlands » .

Örebro » .

Yestmanlands » .

Kopparbergs » .

Gefleborgs » .

Vesternorrlands » .

Jemtlands » .

Vesterbottens » .

Norrbottens » .

S u m m a

Debiterad ränta.	A								d		n		a		d			L.
															Kronan behåller
Fjerde Hufvud titeln.		Sjette Hufvuc titeln.		Sjunde Hufvud- titeln.	Åttonde Hufvudtiteln.	Summa anordnad.
Rusthålls räntor.		Boställs- räntor.	Städers friheter.	Kleresiestatens boställsräntor.	Universiteten.	Hospitaler och Lasaretter.	Kyrkors underhåll.
Kr.	Ö.	Kl’.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö .	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
195																		195	—
79	24		_	_ _	_	____	_	- -	_	- -	—	---	—	- -	—	- -	—	79	24
109	50	__	_	___	—	_ _	—	---	—	- -	—	8	—	- -	—	8	—	101	bO
518	62	__	_	_ _	_	_ _	_	_ _	—	- -	—	- -	—	-— —	—	—	—	518	62
1,640	21	23	44	57	72	213	23	_ _	—	- -	_					294	39	1,345	82
13	50																	13	50
264	87	__		_ _	_	_ _	—	_ _	—	- --	—	- -	—	- -	—•	—	—	264	87
34	37			_ _	_	._ _	_	_ _	__	- --	—	- -	—	- -	—	—	—	34	37
91	60										—	---	—	---	—	- -	—	91	60
62	09			___		___	_	___	—	- -	—	- -		- -	—	- -	—	62	09
60	51																	60	51
4	50	_ _																4	50
103	29	___	_	28	84											28	84	74	4b
1,315	21						__	15	72	_ _	—	- -		563	07	578	79	736	42
306	27	__		_ _	__	_ _	_	___	—	- -	—	- -		- -	—	- -	—	306	27
511	25			22	43	209	59	_ _	—	- -	—	---	—	---	—	232	02	279	23
1,003	45	----	—	---	—	- -	—	- -	—	1	37	—	—	— —	—	1	37	1,002	08
8	_			_ _	__	__ _	_	- -	—	- -	—	- -	—;	- -	—	- -	—	8	—
2,837	05					2,197	14	_ _	—	- -	—	- -		- -	—	2,197	14	639	91
59	33	_ __	__	_ _	_	_ _	_	_ _	-i	---		- -	_j	- -	—	— —	—	59	33
12	43																	12	43
1	50	---	-1															1	50
4	—	- -	—	— —	—	—	—	—	—	- -	—	----	—	- -.	—	- -	—	4
9,235	79	23	44	108	99	2,619	96	15	72	1	37	8	—	563	07	3,340	55	5,895	24

'') En del af räntan för Mariefreds stad, motsvarande stadens åkerskatt, utgår endast hvartannat är med 426 kr. 23 öre och har af denna anledning i den för städerna i Södermanlands län vitföl da
ränta blifvit inräknad med halfva beloppet eller 213 kr. 11 öre.

Tabell N:o 11.

Sammandrag öfver Frälseräntor af hemman och lägenheter af

Skattefrälse natur.

Stockholms län

Upsala »

Södermanlands »

Östergöthlands »

Jönköpings »

Kronobergs »

Calmar »

Hallands »

Götheborgs och Bohus »
Elfsborgs »

Skaraborgs »

Wermlands »

Örebro »

Westmanlands »

Kopparbergs »

Gefleborgs »

Wester-Norr lands »

Norrbottens »

S u m in a

Frälseräntor af	Räntornas belopp efter	Räntornas
Hemman.	Lägen- heter.	medium af 1864—1873	kapitalvärde enligt 1872 års
			årens marke-	taxerings
Antal.	Mantal.	Antal.	gångspris.	längder.
323	227,08	6	44,347	86	900,912
263	173,98	6	33,801	94	575,324	—
76	44,62	—	7,950	34	142,618
82	55,21 19,79	12	9,686	73	158,663	—
41	—	2,381	60	44,781	—
27	16,79	—	1,540	99	29,677	—
34	22,60	—	2,931	94	57,229	—
57	42,52	—	4,607	42	90,950	—
13	12,-	1	1,898	21	35,392	—
107	50,20	1	5,198	12	100,397	—
47	29,73	2	3,560	73	64,963	—
120	66,29	—	8,004	11	175,430	—
141	89,35	1	16,157	17	324,950	—
27	16,11	—	3,037	75	58,856	—
7	3,81	—	603	69	18,547	—
97	28,-	—	4,384	63	80,796	—
'' 15	3,91	—	332	90	5,938	—
17	4,78	—	332	12	6,077	—
1,503	906,77	29	150,758	25 2,871,500	—

Tabell N:o 12.

Sammandrag öfver Frälseräntor af hemman och lägenheter af
Frälseskatte natur.

		Frälseräntor af	Räntornas
		Hemman.	Lägen- heter.	kapitalvärde enligt 1872 års
		Antal.	Mantal.	Antal.	taxerings längder.
Stockholms Upsala Södermanlands	län........... ».........	136 165	68,88 88,79 17,92 39,02 83,50 72,67 24,30	2 22	228,226 385,692 48.319 119,831 65.319 142,185 55,938 100 300 29,252 2,218 77,297 81,480 54,533 80,655 92,015 4.048 153 31	—
	40 72	3
Östergöth lands Jönköpings Kronobergs	»........	7
»...........	67	1
»...........	141	4
Calmar	»...........	57
Christianstads	»..........		1
Malmöhus	»...........	1	0,25 18,33 1,50 36,39 54,44 29.06 31,99 22.06 1,06 0,09 0,02
Hallands	»...........	18	2
Götheborgs och Bohus Elfsborgs Skaraborgs	» ...........	2
»...........	84
»...........	97	5
Wermlands	»...........	72
Örebro	»...........	72	5
Westmanlands		36	3
Kopparbergs W ester-Norr lands		2
» ...........	2
Norrbottens	»...........	1

	S u m m a	1,065	535,27	55	1,467,592	—

Tabell N:o 13.

S a 111 III a 11 (1 r a g öfver kronotionde» af jord å landet, grundadt på 1872 års kronor,äkensbaper.

L ä n.	Debiterad kronotionde.			A			n		O					d										Kronan behållen.
								— -................. [ u f t ji d		cl		--cl.
Fjerde Hufvudtiteln.	Sjette Huf-vudtiteln.	Sjunde Huf-vudtiteln.			Å t t 0	n d e ]	t	i t e 1 n.				Summa anordnad. i
Boställs- tionde.	Tionde af rusthålls- staminar.	J ordförluster genom kanal-oeh väg-anläggningar.	Städers friheter.	Kleresi- statens boställs- tionde.	Universi- teten.	; Elemenhr- läroverfen.	r~ Perdagogier i oc^1 ^Folkskolor.	Hospitaler och Lasaretter. I	Kyrkors \| underhåll.
	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	l	1 Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö. \|\|	f Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Stockholms..................	57,137	36	- -	—	___	.																			57,137	36
Upsala....................	90,011	87	— —	—	! — —		—	—	- -	—	- -	—	- __	—	- -	r_\|_	''____	_	_ ___	_	___	_	_ _	_	90,011	87
Södermanlands................	79,143	45	—	—	— —		—	—	—	—	- ---	—	- -	—	---	...	---	—	_ _	_	__		__		79T43	45
Östergötlands................	120,621	90	129	38	3,674	17	—	—	- -	—	3S9	61	- -	—	- -	—	- ---	—	52	88	___	_	4,246	04	116^375	86
! Jönköpings..................	71,209	68				i—		—	— —		— ...	—			-			—	---	--	_ _	_			7T209	68
• Kronobergs..................	57,375	13	— —	—	---	1—	—	—	---	—	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—					_ _		57,375	13
Kalmar....................	50,618	74	13	31	466	30	—	—	—	—	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—	---	_	___ _	...	479	61	50,139	13
Gotlands...................	45,933	61	— -	—-	—	—	—	—		—	— —	—	- -	—	- -	—	- -	—	----		___	_			45,933	61
Blekinge...................	15,008	25	— —	—	— —	—	— —	—	15	92	224	25	___	—	- ---		---	—	- -	__	_ ___		240	17	14,''768	08
Kristianstads.................	67,898	60 870	96	9,664	42	—	—	- -	—	2,698	86	........	—	---- -	—	- -	—	45	58	42	09	13,321	91	54,576	69
Malmöhus...................	101,518	92	370	32	4,255	16	— —	—		—	4,822	09	401	59	165	70	- ._...	—	942	61	2,953	20	13,910	67	87,608	25
Hallands...................	14,621	03	-- —	—	- -	—	— —	—		—	25	11	---	—	- -	—	___	27	2	97			28	35	14,592	68
Göteborgs...................	26,376	90	— ...	—	---	_	— —	—	345	16	321	44	---	—	- -	—	---------	__	_ _	_	__		666	60	25^710	30
Elfsborgs...................	57,892	30	80	30	— —	—	— —	—	—	—	—- -	—	- -	—	---	—	- -	_	_ _	_	_„ ___	_	80	30	57''812
Skaraborgs..................	88,032	68	...... —	—	----	—	1,174	52	- -	—	262	95	- -	—	38	87	- -	_	____ _	_	_ ___■		1,476	34	86\|556	34
Wermlands..................	47,706	84	— —	—	- ----	—	—	—	- -	—	- ---	—	- ---	—	---	—	- -		_ ___	__	...				47^706	84
Örebro....................	50,832	61	— —	—	---	—	—	—	- -	67	16	44	----	—	- -	—	- -	___	_ _	_	___ _		17	11	50^815	50
Westmanlands................	95,251	50	- ---		- ---	—	—	—	--- -	—	- -	—	- -	—	__ _.	_	_ _	_	_ _____						95 251	50
Kopparbergs.................	64,065	97''	— —	—	----	—	- -	—	---		---- -	—	---	—	____	—	1	02	_ _	__	_____		1	02	64,064	95
Gefleborgs.................	54,223	37\|	— —	—	— -----	—	— —	—	— —	_1	11	65	- -	—	- ----	—	- -	__	----	_	_ _		11	65	54,211	72
Westernorrlands...............	57,577	21!	—--	—		—	- - i	-,	- . j		--__ j	—	- -	—	_ _	—	___	__	___	_	___				57,577	21
Jemtlands..................	25,088	83''i	... ... —	—		_1	— —	—	- -		— —. !		— -	—	___	—	_______	_	_ _	_	___				25,088	83
Westerbottens................!	20,492	46		—	---	I	----1		- -	— j	— — i	— 1	----	—	---	—	___i		___	_	_ ____		_ _		20,492	46
Norrbottens..................	17,815	96! I	157 1	26	— _		---1		9 44	— — i	—!	—	—\|	---\|		— ..._		- -		---	—	166	70''	17,649	26
S u m in a j	1.376,155 17	1,621 \|	53!	18,060 05	1,174	>2i	371 19	8,772 40	401	59j	204 57	1	29;	1,044	04	2,995	29	34,646	47	1,341,808 70

Tabell N:o 14.

Sammandrag öfver kronotionden af städernas jord, grundadt på 1872
års kronoräkenskaper.

		Debiterad
		kronotionde.
		Kr.	öre.
Stockholms	län......	505	88)
Upsala:)	».....	2,498	38
Södermanlands	»........	2,027	62
Östergötlands	»......... .......	1,023	44
Kristianstads	».......	146	02
Skaraborgs	».......	302	45
Werm lands	».....	969	18
Örebro	».......	1,590	81
Westmanlands	»...........	3,124	10
Kopparbergs	»........	344	62
Jemtlands	»........	18	50
Westerbottens	»........	79
Norrbottens	».......	164	81
	Summa	12,794 \|	81

All kronotionde af
städernas jord ingår till
Statsverket.

'') Kronotionde!] från staden TJpsala utgår 11 vartannat år med 2,478 Kronor 12 öre och
livartan nät med 2,518 Kronor 65 öre, hvarföre här upptages medeltalet af dessa
båda belopp eller 2,498 Kronor 38 öre.

Tabell K:o 15.

Sammandrag öfver Ordinarie båtsmansroteringen för städer,,, n ,

ittz *riket’ < -a»»», l * 4 °,h

erlagde vakansafgifter. 5 a

Stockholms stad

Stockholms

Upsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Elfsborgs

Skaraborgs

Wermlands

Örebro

Westmanlands

Kopparbergs

Gefleborgs

W esternorrlands

Jemtlands

Westerbottens

Norrbottens

län

Antal

rotar.

437

40 |

8
4

16
10
33
11
51,91 j
11
90
19
11

11 i

17 I

10 i

11
1

3 i

4,5 0!

Vakansafgifter efter

medelberäkning för åren 1864—1873.
^Totalbelopp. (Medeltal pr rote.
1 27,753 j 95	63	; 1 51
330 1 47	66	! 09''
877 18	62	! 65
879 \| 60	62 ;	83
2,803 12	70 (	08
548 \| 82	68	60
248 53	60 i	88
930 02	58 \|	12
718 j 82	71	88

737 j 44
4,264 | 70
1,037 I o i i
9,000 I 36!
1,413 '' 27

72 | 96

768

838

81!)

1,074

737

2,252

708

203

298

49:

87:

09;

431
08;
45;
09|
30 j
20!

båtfmansroteringen uti samt

»mma 879.41, 61.722 ! 12;

likets städer och köpingar

82	1 ! lo
94	127
100	i —
74	38
6!)	83
76	23''
68	32;
63	18
73	74;
64	351
64	40
76	09
67	76
66	27
765 ;	61
70:	19.

Tabell N:o 16.

Sammandrag öfver nya ordinarie roteringen i riket äfvensom derför belöpande vakansafgift enligt medeltalet af 1864—1873 årens markegångspris å

vakaiisafgiften för soldat- eller båtsmansrote.

Stockholms

Upsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Elfsborgs

Skaraborgs

Yermlands

Örebro

Vestmanlands

Kopparbergs

Gefleborgs

V esternorrlands

Jemtlands

Vesterbottens

Norrbottens

län . - .

11 ...

...

11 ...

11 • • •

11 * * *

11 .*•

11 * - ’

11 • * •

11 • • •

11 ...

11 •••

11 ...

11 • • •

11 ...

11 * * •

S u m m a

		Antal rotar		Soldathållet.	Båtsmanshållet.
under soldathållet	under båtsmanshållet	Summa.	Till statsverket ingående vakans afgift	-	Till förstärk-ning af gam-mal rotering anvisad va-kans-afgift.	Summa.	Till statsverket ingående vakans-afgift
med hel vakansafgift.	med half vakansafgift.	med hel vakansafgift.	med half vakansafgift.	af rotar, som erlägga hel vakansafgift.	af rotar, som erlägga half vakansafgift.	Summa.	af rotar, som ! erlägga hel \| vakansafgift. i	af rotar, som ! erlägga half \| vakansafgift. \|	Summa.
1,562		16,82 3		18,385	26068			260	68			260	68	1,640	07	___ ___	_	1,640	07
9,8 00		1,912	_____	11,712	1,306,14	— —	—	1,306	14	- -	_	1,306	14	180	51	— —	—	180	51
30,0 6 4		6,0 91	_ _	36,155	1,973 40	— —	—	1,973	40	- —		1,973	40	448	48	—	—	448	48
76,7 42	__	4,973	— ____	81,715	6,704 18	— —	—	6,704	18	- ----		6,704	18	495	06	— —	—	495	06
26,8 6 9	22,734	___	—__	49,6 0 3	2,297 30	971	91	3,269	21	— —		3,269	21	—	—		—	- —	—
8,65 3		_ - ,	___ ___	8,6 5 3	1,081	67	- -	—	1,081	67	- -----	—	1,081	67	— -	—		—	—	—
8,33 3		15,769	_ _	24, i o 2	752	30	- --	—	752	30	- ---	—	752	30	1,500	38	— - -	—	1,500	38
		6,9 7 3	___	6,9 7 3	- -	—	- ---		---	---	----	—		—	839	48	— —	—	839	48
		35,7 19*	— _	35,719	- -	--	- -	—	- -	—	- -	—		—	4,263	81	—	—	4,263	81
1,0 31	_ ____	___	— —	1,0 3 1	98	70	- -	—	98	70	- -	—	98	70	— —	—	— ....	....	---	—
0,750		___	___	0,750	85	77	- -	—	85	77	- -	—	85	77	- -	—	—	—	---	—
		7,4 5 6	289,6 95	297,151	___	—	- ---	—	— -	—	— -	—	- -	—	1,056	74	20,529	24	21,585	98
1,6 8 7		40,6 4 5	_ ___	42,3 3 2	190	61	- -	—	190	61	-----	—	190	61	4,219	80	—	—	4,219	80
17,377	_ _	3,208	— —	20,585	1,874	46	- -	—	1.874	46		—	1,874	46	336 70	—	—	336	70
23,2 2 9	__ __	_ _	— —	23,2 2 9	2,571	96		—	2,571	96	-----	—	2,571	96	— —	—	- ---		- -	—
8o,i 70	67,2 9 2	_ _	— —	152,462	10,576	41	4,178	16	14,754	57	— —	—	14,754	57	—	...	— —	—	- —	—
121,36 1	275,3 15	_ _	.— —	396,6 7 6	10,388	50	12.185	44	22,573	94	- -	—	22,573	94	— —	—	— —	—	---	—
20,4 5 1	_ _	_ _	— —	20,451	2,461	07	- -	—	2,461	07	--—	—	2,461	07	— —	—	— —	—	---	—
1,4 6 9		_ _	— _	1,469	168	16	- —	—	168	16	- -	—	168	16	- -	—	---	—	- -	—
51,3 3 8	_	15,053	_ _	66,391	4,231	37	- ----	—	4,231	37	- -	—	4,231	37	1,444	18	_ _	—	1,444	18
	_ _	71,496	_ _	71,496	- -	_	- -	—	- -	—			- —	—	9,955	82		....	9,955	82
4,7 3 8		____ ___	_ _	4,7 38	301	82	- -	—	301	82	__		301	82	- -	—	---	—	- -	—
		7,1 4 6	__ _	82,191	_ _	—	_		- --	—	, 5,729,99	5,729 99	52438	— -.....	—	524	38
66,0 I 1	— —	13,8 1 7	- - —	78,828	—	—	—	—	—		4,95254	4,952	—	1,151 98	----	—	1,151198
631,680	365,3 41	246,081	289.6 95	1,532,7 9 7	47,324 50	17,335	51	64,66001	10,682 53	75,342 54 28,057 39	20,529:24	48,58663;

Summa

vakansafgift.

1,900 75
1,486 65
2,421 88
7,199 24
3,269 21
1,081 67
2,252 68
839 48
4,263 81
98 70
85 77
21,585 98
4,410 41
2,211 16
2,571 96
14,754 57
22,573 94
2,461 07
168 16
5,675 55
9,955 82
301 82
6,254 37
6,104 52

123,929 17

* Häraf äro 34,2 5 0 rusthåll och 1,4 g 9 rothål!.

a e :o w .

Sammandrag öfver kostnaderna för båtsmansroteringen.

Antal

nummer.

För effektiva

E o t e r i n g- s

k o s t-n a d.

nummer.

Torpens areal
i qvadratref.

Kompaniets namn.	Effektiva.	K » B	Summa.	Städja och lega till en tiondedel af beloppet.	Lön.	Hemkall.	Skjuts och qvarnresor.		Torpen.			Beklädnad.	Summa.	statsverket ingående vakansafgift.	Summa årlig roterings- kostnad.	edeltal för nummer.	Åker.	Äng och hagmark.
Spån mål, vik-tualier, hö och halm m. m.	Mulbete, vedbrand och gärdsel-fång m. m.	Brukning.	Underhåll af byggnader.	Behållen afkastning.
Tjust .............	118		118	87	25	506	33	1,327	56	2,965	75	281 19	2,30269	1,475 —	6,340	92	850	78	16,137 47			16.137	47	136(76	1,535	13	2,703 50
Smålands............	121	_	121	38	17	1,527	22	2.340	56	3,289	71	198 37	1.286 40	1,450 —	3,819	30	872	41	14,82214	—	—	14,822	14	122	50	857	60	2,064(20
Östergötlands..........	194	_	194	197	45	776	—	4,871	10	5,292	85	260 50	1,456 86	2,425 —	4,995	80	2.235	53	22,511 09	—	—	22,511	09	116 04	971	24	1,85140
l:sta Södermanlands......	134	„	134	287	33	583		6.731	81	3.660	50	238 —	639 99	1,675 —	1,407	42	1,557	53	16,780 58	—	—	16,780	58	125	23	426	33	43(70
2:dra Södermanlands......	142	_	142	845	95	568		5.449	12	3.876:	50	168 —	1,333 87	1,775 —	3.118	34	1,762 69	18,397(47	—	—	18,397	47	129,56	889	25	456)57
Södra Roslags losta......	124	1	125	138	75	701 1	—	8.251	48	2,854	—	746 50	249 52	1,550 —	580 37	1,434 68	16.506130	35	82	16,542	12	132 34	166	35	79,47
Södra Roslags 2:dra......	137	_	137	228	24	698 50	8,724	28	4,32920	288 18	586 35	1,712 50	1,277 92	1,59011	19,435 28	—	—!	19,435	28	141	86	390	90	15 —
Ölands l:sta ...........	125	_	125	51	—	5,347 83	4,584	63	1,068(50	603 50	52(38	325 —	113	49	1,085 42	13.181 75	—	—.	13,181	75	105	45	34	92	— -
Ölands 2:dra..........	138	_	138			3,300	52	9.579	16	544j	—	61470	74 56	237 50	167	16	1,14310	15,66470	- -	—	15,664	70	113	51	49	71	11 20
Gotlands T.sta........	122		122	209	47	848	76	477	60	3,277	72	419 39	1,842 —	1,525;—	5,541i7 7	1,91479	16,056 50	—	—	16,056	50	131(61	1,228	02	1.259 62
Gotlands 2 alra.........	138	_	138	161	05	875	_	2.038	53	3.731	83	418:50	1.798 20	1.725 —	5,410 20	2.059! 42	18,217 73	—	—	18,217	73	132(01	1,198	80	1,230 —
Bolms lasta...........	281	15	296	345	24	4,490	52	1,645	29	6.477	85	4,09581	3,178 36	3.387 50	7,236 87	- 3.248	73	34,10617	—	—	34,106	17	121	37	2,066	13	1,043 90
Bolins 2-dra.........	188	4	192	131	89	768		5,654	11	6.179	_	394 -	1.381(80	2.337 50	3,233 20	2,121	27	22,200,77	—	—	22,200	77	118 09	921	20	478 60
Norra Hallands .........	229	_	229	133	50	880	_	8,016	86	4,708	50	543,18	1,167 30	2,862 50	2.622	—	2,654	87	23,588 71	—	—	23,588	71	103	01	778	20	185,70
Södra Hallands .......	135	__	135	57	34	540	_	7,127	04	4,463	02	505;—	524 28	1,68750	1,218 89	1,565	10	17,688 17	—	—	17,688	17	131	02	349	52	165 90
Westergötlands.........	87	_	87	78	23	1,024	33	1,456	64	1,140	66	16158	1,333 93	1,012(50	3,102 16	904	80	10,214,83	—	—	10,214	83	117	41	889	29	42395
Norra Roslags lista......	125	13	i 138	93	96	542	97	7,013	03	3,194	14	33294	918 15	1,562 50	2,839 22	1,53t	06	18,033R7		—	18,033	97	144	27	612	10	1,700:—
Norra Roslags 2:dra......	142	__	142	99	07	590	26	6,261	95	2,880	54	31849	65 T15	1,775 —	1,556	49	1,662	22	15.195:17	—	—	15,795(17	111	23	434	10	291 35
lista Norrlands lista .....	141	43	184	314	10	564	___	7,052	51	2,164	10	179)83	1,037 96	1,473 75	2.467	97	1,716	91	16,97113		—	16,97113	'' 120	36	692	01	1,199 10
lista Norrlands 2:dra.....	173	5	178	198	\|46	759	12	7.888	84	4,642	70	876(77	78151	1,935 —	2.201	80! 1,965	87	21,250(07	_	—	21,250:07	122	83	520	98	2,11117
2:dra Norrlands lista.....	173	8	181	305	37	915	47	8,933	80	3,358	25	85328	990 91	1,755:—	2,354	85 1,641	50	21,108 43	—		21,108(43	122	01	660	62	1,803(19
2idra Norrlands 2:dra.....	! 175	1 -	175	207 j 69	1,084	40	13,367	94	3,473	30	432; 04	1,145 75	1.740 —	2,116	76	1,942	36	25,51024	—	—	25,51024	145	77	76396	899(28
S u m in a	3,342	89	3,431	3,713	,51	\| 27,891	23	, 128,793	84 77,572.62	12,929,75	24,733 92 37,403 75	63,722 90	1 37,417 15	414,17867	35	82	414,21409	I 123,91	16,436 36	20,01680
Frälseroteringen i Blekinge och												1 t		l
Södra Möre . . .......	i 42		42	! is	42	511	—	\| 1,699	\|02! 898(55	58 75: 157 64	j 450 —	384 56	\| 1,443 03	5,615)97	—	i-	5,615	,97	13371	105	11	14,82
För hela båtsmansroteringen .	j 3,384''j 89	\| 3,473	3,726 93	28,402	23	130,492	86 78,471 17	\| 12,988 50 24,891(56	\| 37,853,75	64,107 46	38,860:18	\| 419,794 64 35	82	419,830)46	12 1	) 16,541,47	20,031 62

Å ii t e c k n i n g a r.

jEoten N:o 25 är vakant, enligt Kongl. bref den 5 Februari 1869,j
\till

{"Af de uti kolumnen för vakanta rotar upptagna 15 nummer är o
7 vakanta stadsrotar, för hvilka vakansafgifter upptagas å Tab.
fN:o 15; återstående 8 nummer äro »refna och indragna rotar
[allt sedan år 1685».

jFör de 4 vakanta numren, hvilka äro stadsrotar, äro vakan s\afgifter

För 13 vakanta stadsrotar äro vakansafgifter uppförda å Tab. N:o 15. |

För 43 vakanta stadsrotar upptagas vakansafgifter å Tab. N:o 15. i
För 5 d:o d:o d:o d:o » d:o

För 8 d:o d:o d:o d:o » d:o

Tabell N:o 25.

S a m m a n (1 r a g öfver presterskapets utlagor.

Stockholms län

Upsala

Södermanlands
Östergötlands „

Jönköpings „

Kronobergs
Kalmar „

Gotlands

Blekinge ,,

Kristianstads

Malmöhus

Hallands „

Göteborgs och Bohus „
Elfsborgs ,,

Skaraborgs ,,

Wermlands
Örebro

Westmanlands ,,

Kopparbergs „

Gefleborgs „

Westernorrlands ,,

Jemtlands ,,

Westerbottens „

Norrbottens „

Presterskapets utlagor
i penningar.

I Anordnadt.

Kronan

behållet.

Summa.

(56	34	62
59	1,773	93
57	90	22
107	110	58
59	19	38
42	42 65
61	90 26
43	16	—
19	—	—
133	85	12
133	328	70
43	5	--
33	159	74
60	—	—
92	90	—
i 31	48	03
41	10	81
46	138	55
45	—	—
! 36	21	57
36	—	—
18	—	05
20	50	23
15	__	_

Summa|l,295|

3,115

873	57	908	19
1,708	19	3,482	12
888	38	978	60
1,229	78	1,340	36
1,225	43	1,244	81
966	27	1,008	92
822	61	912	87
152	—	168	—
147	63	147	63
818	77	903	89
881	50	1,210	20
327	19	332	19
187	78	347	52
1,422	89	1,422	89
1,508	82	1,598	82
473	99	522	02
112	—	122	81
577	46	716	01
323	51	323	51
260	53	282	10
292	83	292	83
3	02	3	07
1,165	14	1,215	37
822	03	822	03
17,191	32	20,306	76

Tabell N:o

Sammandrag

Upsala län

Stockholms ,,

Södermanlands ,,

Östergötlands ,,

Gotlands „

Kalmar „

Blekinge „

Jönköpings ,,

{Kronobergs „

! Kristianstads „

Malmöhus „

[Hallands ,,

{Göteborgs och Bolins ,,
{Elfsborgs ,,

Skaraborgs ,,

Örebro „

Wermlands ,,

Westmanlands „

Kopparbergs ,,

Gefleborgs ,,

Westernorrlauds „

Jemt.lands ,,

Westerbottens „

Norrbottens ,,

26.

åt 1873 års taxeringslångder lör landet öfver 2:dra artikelns bevillning för fast egendom samt för inkomst af kapital och arbete,

äfvensom 3:dje artikelns bevillning för frälseegendomar.

U p p s k

å jordbruksfastighet.

Kronor.

49,347,010!

78.205.800
72,366,201

. 141,037,973

27,582,200
93,012,867
.{ 38,643,379

.! 77,696,200

51.508.800
, 116,017,705
,1 214,471,900

50,261,950
65,208,9701
87,788,600.
125,412,601
85,489,410
89,940 098
56,824,300!
53,278,113:
44,524,585-46,483,567
20,773,600
20,687,200:
! 16,467,500''

S u m m a| 1,723,030,529!

E f t	er b e v	illnings-föro	rdningens	2 : d r a	a r t i k	e 1.				[Efter bevillnings-förordningens 3: dj e artikel.
Por fast	egendom, som	ar till bovillnin	g taxerad.				För	inkomst af kapital och arbete.		Summa bevillning efter 2:dra artikeln.	För friil se egend omar.
a t t a d t v	ä r d e	E a s t s	t it lid bevillning		Uppskattad inkomst af kapital och arbete.	Medgifvet	Antagen beskattnings-bar inkomst.	Fastställd bevillning.	Afgift.
å annan fastighet.	S u m m a.	för jordbruks fastighet.		för annan fastighet.	Summa.	afdrag, enligt 8 § i bevill-ningsstadgan.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
4,347,209	53,694,219	14,803	68	2,171	83	16,975	51	2,669,337	591,600	2,077,737	20,777	37	37,752	88	6,322	77
9,343,169	87,548,969	23,461	85	4,671	58	28,133	43	4,062,059	1,151,500	2,910,559	29,105	59	57,239	02	7,211	80
3,922,533	76,288,734	21,706	71	1,980	25	23,686	96	2.453,939	579,900	1,874,039	18,740	39	42,427	35	6,282	01
10,108,259	151,146,232	42,311	28	5,053	74	47,364	97	4,559,081	1,105,650	3,453,431	34.534	31	81,899	28	7,559	19
1,703,300	29,285,500	8,274	66	851	65	9,126	31	723,548	150,600	572,948	5,729	48	14,855	79
4,222,016	97,234,883	27,903	98	2,111	11	30,015	09	2,424,775	628,350	1,796,425	17,964	25	47,979	34	2,224	59
2,718,650	41,362,029	11,592	45	1,359	32	12,951	77	1,164,092	348,600	815,492	8,154	92	21,106	69	506	21
4,260,300	81,956,500	23,308	86	2,130	15	25,439	01	1,639,460	445,200	1,194,260	11,942	60	37.381	61!	2,487	31
2,363,768	53,872,568	15,452	65	1,181	90	16,634	55	1,575,151	454,500	1,120,651	11,206	5 i	27.841106''	1,799	99
4,027,977	120,045,682	34,807	30	2,014	—	36,821	30	2,643,5.93	978,900	1,664,693	16,646	93	53.40b	23:	a. 694	37
6,681,100	221,153,000	64,341	57	3,340	55	67,682	12	4,865,896	1,544,100	3,321,796	33,217	96	100,900(08	6,532	89
1,583,925	51,845,875	15,078	58	791	96	15,870	54	1,412,091	524,100	887,991	8,879		24,750 45	6,149	96
10,287,693	75,496,663	19.563	04	5,144	36	24,707	40	4,457,451	1,244,100	3,213,351	32,133	51	56.840-91	1,920	83
6,125,585	93,914,185	26,336	58	3,062	79	29,399	37	3,328,794	736,200	2,592,594	25,925	94	55.325	3 x	4,528	76
4,396,794	129.809,395	37,623	99	2,198	31	39,822	30	2,675,222	634,500	2,040,722	20,407	22	60,229 52	4,885
7,652,017	93,141,427	25.647	33	3,824	86	29,472	19	6,983,248	1,350,600	5,632,648	56,326	48	85.79867	2,153	36
7,104,095	97,044,193	26,918	19	3,548	75	30,466	94	7,053,799	1,460,100	5,593,699	55,936	99	86,403	93	909	97
4,159,939	60,984,239	17,047 29	2.079	79	19,127	08	3,533,119	813,940	2,719,179	27,191 79	46,318	87	1,979	12
7,536,173	60,814,286	15,921 55	3.767	50	19,689	05	8,116,124	1.368,300	6,747,824	67,478 24	87,167	29	27	98
9,594,783	54,119,368	13.357 37	4,797	35	18,154	72	6,358,865	1,588,200	4,770,665	47,706:65	65,861	37	222	67
7,022,682	53,506.249	13,945 08	3,511	34	17,456 42	7,196,746	1,418,100	5,778,646	57,786	46	75,242	88	19	93
533,600	21,307,200	■ 6,232	08	266	80	6.498	88	1,820,035	588,000	1,232,035	12,320	35	18,819	23
3,663,604	24,350,804	6,206	16	1,831	91	8,038	07	1.861.278	285,300	1.575,978	15,759	78	23,797	85:	5	33
2,675,234	19,142,734	4,940	25	1,337	61	6,277	86	1,312,113	451,200	860,913	8,609	13	14,886	99	234	02
126,034,405	1,849,064,934	516,782	43	63,029	41	579,Sll	84	84,889,816	20,441,540	64,448,276	644,482 76	1,224,294	60	68,658 33

Tabell N:o 27.

S a m mandra g af 1873 års taxeringslängder för städerna öfver 2:dra artikelns bevillning för fast egendom

samt för inkomst af kapital och arbete.

		E f t e	r 1) e v i	1 1 n i n g s	f ö r o r d n	ingens 2	: d r a ar	t i k e 1.
	För fast egendom, som	är till bevillning	taxerad.		F ö r	inkomst	af kapital och	a r	bete.
	Upp skaf tadt värde,	Fastställd bevillning		Uppskattad	Medgifvet afdrag				Summa
	a	å	för		för				inkomst	enligt 8 § i	Antagen	F astställd		bevillning
	jordbruks-	annan Summa.	jordbruks-		annan		Summa.		kapital och	bevillnings-	inkomst.	bevillning.		efter 2:dra
	fastighet.	fastighet. 1	fastighet.		fastighet.				arbete.	stadgan.				artikeln.
	Kronor.	Kronor. 1 Kronor.	Kronor.	Ö.	Kronor.	a.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
Stockholms stad.....................	104,500	168,145,690 i 168,250,190	31	35	84,072	93	84,104	28	45,373,535	8,717,800	36,655,735	366,557	35	450.661	63
Upsala län....................	921,950	10,881,000 11,802,950	275	70	5,440	51	5,716	21	2,979,265	630,900	2,348,365	23,483	65	29,199	86
Stockholms „ ....................	673,780	3,961,180 \| 4,634,960	202	16	1,980	52	2,182	68	1,158,533	374,100	784,431	7,844	31	10,026	99
Södermanlands „....................	1,074,210	6,310,301 7,384,511	316	85	3,147	70	3,464	55	1,972,477	539,100	1,433,377	14,333	77	17,798	32
Östergötlands „ ....................	2,001,919	30,780,500 I 32,782,419	600	63	15,389	66	15,990	29	7.534,276	1,123,800	6,410,476	64,104	76	80,095	05
Gotlands » ....................	498,700	3,390,100 i 3,888,800	149	61	1,695	05	1,844	66	1,299,595	214,200	1,085,395	10,853	95	12,698	61
Kalmar „ ....................	1,495,940	7,909,985 i 9,405,925	448	78	3,955	—	4,403	78	2,776,924	379,200	2,397,724	23,977	24	28,381	02
Blekinge „ ....................	262,767	9,027,785 : 9,290,552	78	83	4,500	83	4,579	66	3,774,508	708,300	3,066,208	30,662	08	35,241	74
Jönköpings „ ....................	1,415,300	8,632,000 i 10,047,300	424	59	4,316	—	4,740	59	2,773,395	292,200	2,481,195	24,811	95	29,552	54
Kronobergs „ ...................	291,256	2,020,195 2,311,451	87	38	1,010	10	1,097	48	834,036	124,800	709,236	7,092	36	8,189	84
Kristianstads „ ...................	522,700	5,956,300 i 6,479,000	156	81	2,978	15	3,134	96	2,102,776	317,700	1,785,076	17,850	76	20,985	72
Malmöhus .....................	5,752,224	40,274,625 : 46,026,849	1,722	18	20,133	38	21,855	56	14,024,012	2,594,100	11,429,912	114,299	12	136,154	68
Hallands _ ...................	1,386,880	6,319,890 1 7,706,770	416	05	3,159	90	3,575	95	2,047,392	370,500	1,676,892	16,768	92	214,344	87
Göteborgs och Bohus län...............	2,890,600	58,488,655 1 61,379,255	867	14	29,244	16	30,111	30	26,168,059	3,441,300	22,726,759	227,267	59	257,378	89
Elfsborgs län...................	1,624,700	7,244,560 ; 8,869,260	487	41	3,622	24	4,109	65	2,376,585	321,000	2,055,585	20,555	85	24,665	50
Skaraborgs „...................	2,949,345	7,064,980 10,014,325	884	04	3,530	20	4,414	24	2,089,940	329,400	1,760,540	17,605	40	22,019	64
Örebro „ ...................	1,778,139	7,016,485 i 8,794,624	528	32	3,506	75	4,035	07	2,678,897	460,800	2,218,097	22,180	97	26,216	04
Wermlands „ ...................	1,476,920	6,801,050 ! 8,277,970	442	95	3,400	40	3,843	35	2,253,562	277,500	1,976,062	19,760	62	23,603	97
Westmanlands „ ...................	2,230,605	6,851,355 9,081,960	663	81	3,424	05	4,087	86	2,535,869	505,200	2,030,669	20,306	69	24,394	55
Kopparbergs „ ...................	670,925	3,975,259 ! 4,646,184	197	55	1,981	90	2,179	45	1,846,846	342,600	1,504,246	15,042	46	17,221	91
Gefleborgs „ ...................	2,101,934	14,303,074 \| 16,405,008	628	95	7,129	25	7,758	20	6,439,516	1,637,100	4,802,416	48,024	16	55,782	36
Westernorrlands „...................	1,209,900	5,794,600 I 7,004,500	362	97	2,897	30	3,''260	27	3,625,810	548,700	3,077,110	30,771	10	34,031	37
Jemt! ands ,, ...................	227,900	1,142,900 i L,370,800	68	37	571	45	639	82	543,407	79,200	464,207	4,642	07	5,281	89
Westerbottens „ ...................	274,300	1,881,950 i 2,156,250	82	29	941	02	1,023	31	1,054,478	143,700	910,778	9,107	78	10,131	09
Norrbottens „ ...................	825,200	2,012,300 ; 2,837,500	247	56	1,006	14	1,253	70	1,185,347	220,800	964,547	9,645	47	10,899	17
Summa	34,662,594	426,186,719 j 460,849,313	10,372	28	213,034	59	223,406	87	141,449,038	24,694,000	116,755,038 \|	1,167,550	38	1,390,957	25

Tab. N:o 30.

Uppgift å medeltalet af medelniarkegångsvärde å nedanuämnde persedlar enligt Litt. C.

i markegångstaxorna för åren 1864—1873.

Lån och markegångs distrikt.	Råg.	Korn.	Hafra.	Blandsäd, hälften korn och hälften hafra.	Smör.	Fläsk.	Kött.	Tackjern.	Hö.
	1 Kbft.	1 Kbft.	1 Kbft.	1 Kbft.	1 Centn.	1 Centn.	1 Centn.	1 Centn.	1 Centn.

Kr.	Ö.	Kr. ’	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	.. i o.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
2	41	2	04	—	—	_	_	63	10	_	_						_
2	32	1	86	—	_	—	—	61	22	—		—	—	—	—	—	—
2	37	1	98	—	—	—	—	60	81	—	—	—	--	—	—		—
2	51	2	08	—	—	—	—	56	06	—		—	—	—	—	—	—
2	68	2	15	—	—	—	—	52	27	32	59	20	16	—	—	—	—
2	68	2	04	—	—	—	—	50	48	33	08	22	08	—	—	—	—
2	58	ti	10	—	—		—	56	49	31	65	23	97	—	—	--	—
2	39	2	09	—	__		—	56	18	--		—	—	—	—	—	—
2	27	1	99	—	—		—	54	53	31	90	—	—	—		—	—
2	66	2	05	—	—		_	—	_	_	—	—	—	_		—	—
2	60	1	94	1	26		_	—	—		—	—	—	_		—	—
2	63	1	98	1	36		—	—	—		—	—		—		,--	—
2	40	1	84	1	26	—	—	—	—	—	—	—	_	—	—	--	—
2	51	1	91	1	35	—	—	—	—	_	—	—		—	—	—	—
2	62	2	02	1	30	1	66	55	15	—	—		__	—	—		—
2	75	2	09	1	31	—	_	62	55	—	_	—		--	—	—	—
2	79	2	08	—	—	—	—	56	18	—	—	_	_	—	—	—	—
2	57	2	08	—	—	—	—	56	17	—	—	_		—	—	—	—
2	86	2	32	1	41	--	—	57	90	—	—	—		_	—	—	—
2	53	2	13	1	16	—	—	—	—	—	—	19	30	2	87	2	37
2	62	2	19	1	19	—	—	—	—	—	—	—	—	2	59	—	—
2	39	1	99	—	—	—	—	57	99	—	—	—	—	2	68	2	03
2	90	2	35	1	29	1	82		—	—	—	—	—		--	—	—
2	71	2	23		—	—	—	57	61	—	.-	20	71	2	64	2	50
2	94	2	37		—	—	—	53	63	—	—	21	50	—	—	2	63
2	91	2	47	—	—	—	—	56	30	•-	—	22	47	—	—	2	88
—	—	2	49	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	2	43	—	—	—	—	—	—	4	—	—	—	—	—	—	—
_	_	2	41
—	—	2	83	—	—	—	—	46	90							—	—
—		2	67	—	—	—	—	49	07	_	—		—	—	—	—	—

Stockholms . .
Upsala .....
Södermanlands
Östergötlands .
Jönköpings . .
Kronobergs . .

„ . I Fasta landet
Kalmar ■■ Ä -

Gotlands

\ Öland

Blekinge

Kristianstads

Kristianstads .

Engelholms .

Cimbrishamns

Malmöhus

Hallands...........

Göteborgs och Bohus . . .

Elfsborgs..........

Skaraborgs.........

Wermlands.........

a , f Nerike......

Örebro ( Bergslagen . . .

Westmanlands.......

Kopparbergs ........

n a , / Gestriklands

° xlelsmglands

Westernorrlands......

Jemtlands . .

Herjeådalens sock 1

Herjeådalens

Jemtlands

Westerbottens
Norrbottens . .

Ytter Högdals socken
.......

Litt. A.

Uppgifter

rörande

tillverkningsvärdet af särskilda slag af papper

vid de Svenska pappersbruken

åren 1865—1874.

1865.	1866.	1867.	1868.	1869.	1870.	1871.	1872.	1873.	1874.
R:dr R:mt.	R:dr R:mt. !	R:dr R:mt. j	R:dr R:mt.	R:dr R:mt. ''	R:dr R:mt.	R:dr R:mt. j	R:dr R:mt. j	R:dr R:mt.	R:dr R:mt. f
41,886	19,564	14.018	11,796	22,880	12,811	22,087''	16,602	17,501	18,005
96,937	77,417	98.758	8o,279l	140,664	91,533	125,708	91,797	24,213	52,360
446,999	542,165	705,224	660,048	730,788 1)	432,830	492,509	675,347	269,521	1,062,334
796,443	904,9611	1,354,756 1,546,702 2)	1,900,315	2,151,129	2,305,760	2,436,111;	914,916	2,694,401
498,094	7 00,647	534,857	550,958	448,182	429,270	524,712	750,871	463,738	890,811
971,091	1,038,380	1,237.235.	1,183,819	1,111,072	1.299,135	1,279,312	1,727,968	5,153,897;	3,267,333.

Regal-, imperial- och medianpapper

Postpapper........

Skrif- och konceptpapper

Tryckpapper................

Kardus- och omslagspapper, makulatur- och gråpapper
samt sockerpapper.......

Diverse sorter papper”

D Denna summa är öfverensstämmande med de uppi
a ’iurei, hörande bilagorna Litt. B. dels ock i bilagan N:o o nu enananaa berättelse för är 187 8

o-orna J °fpetensstamraande med dp uppgifter, som förekomma i de till Kommerskollegii berättelser för åren 1868 1879 o , , , ..

goma Litt. L. ueiaueiser toi aren 1868—18/2, angående fabriker och manufakturer, hörande bila -

åren 1869—1872, angående fabriker och manu -

Litt. B.

Uppgifter

angående

utförsel och införsel af särskilda slag af papper

åren 1866—1874.

	i	1866.	1867.	1868.	1869.	1870.	1871.	1872.	1873.	1874.
Förhydning^-, press- och takpapper..............	..... Utförsel skalp.	1)6,270	190,855	85,660	127,609	64,120	84,953	157,963	142,798!	730,772
	Införsel	116,480	71,640	45,587	62,596	41,190	104,045	126,162	1,306,702	1,365,936
Kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-.. .	.... Utförsel	1)4,02 i	202,58 7	345,525	231,160	150,712	133,849	175,899	319,552	503,270
	Införsel	80,099	81,255	44,436	50,612	41,814	71,703	139,884	425,396	320,989
Sug-, tryck- och tapet-.............................	Utförsel ,,	989,01 1	1,942,630	2,904,502	3,131,301	3,966,207	4,090,904	- 4,024,814	5,504,050	5,601,510
	Införsel	3 7,816	46,352	65,287	57,312	52,692	71,655	205,740	614,81.1	433,599:
Alla andra slag ..... ........................	. .. Utförsel	149,338	205,055	72,205	112,362	80,344	264,540	174,387	12,768	115,348
	Införsel ,,	188,550	204,034	259,188	270.592	281,069	341,422	429,922	835.616	1.149,911!