UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE (Statens offentliga utredningar 1877:11)

UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE

angående

tulltaxebestämmelserna för papper samt åtskilliga
dermed sammanhängande frågor,

efter särskild nådig remiss

afgifvet

den för utarbetande af förslag till ny tulltaxa

den 29 September 1876 i nåder tillsatta Komité.

r ö i

STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅD1GSTE KONUNG!

»Jemte det mera omfattande uppdrag, som Eders Kongl. Maj:t genom
nådigt beslut den 29 September 1876 täckts anförtro undertecknade
komiterade, nemligen att, sedan den år 1865 med Frankrike afslutade

handelstraktat blifvit från nämnda lands sida uppsagd och Eders Kongl.
Maj:t i anledning häraf funnit tidpunkten inne för en revision af den
lör Sverige nu gällande tulltaxa, uppgöra förslag till de förändringar
i nuvarande tullsatser, som af förhållandena kunde anses påkallade,
har Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 24 November sistlidet
ar, med öfverlemnande till komiten af handlingarna i två, medelst
besvär, under Eders Kongl. Majits pröfning dragna mål angående tullbehandling
åt papper, anbefalt komiten att, så snart sig göra läte, till
Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande öfver besvären
och dervid tillika afgifva förslag till do förändringar af grunderna för
tullbehandling af och tullsatserna å artikeln papper, som komitén
kunde anse vara af omständigheterna påkallade.

Komitén, hvars hufvudsakliga uppgift ännu kräfver mycket arbete,
gar nu: att endast afgifva utlåtande i anledning af den särskilda nådiga
remissen, i hvilket utlutande, så vidt det angår besvären öfver nu
gällande tulltaxas tillämpning, undertecknade Bennich och Styffe, hvilka
redan varit i tillfälle att derom i underdånighet sig yttra, nu trott
sig ej böra deltaga.

Det ena, af Isaac Marcus’ Boktryckeriaktiebolag här i staden
under Eders Kongl. Maj:ts pröfning dragna besvärsmålet innefattar
klagan deröfver att, sedan i Maj månad 1876 för bolagets räkning
med ångfartyget S:t Petersburg, kaptenen Oesterreich, från Stettin hit
inkommit ett parti papper, som bolaget velat hafva tullbehandladt såsom
tryckpapper med en tull af 2 öre skålpundet, men vederbörande
packhusinspektion deremot ansett hänförligt till “Papper: alla andra
slag11 och sålunda underkastadt 8 öres tull pr skålpund; så har Generaltullstyrelsen,
efter det frågan blifvit understäld dess pröfning, samt
packhusinspektionen uti infordradt utlåtande anmärkt att ifrågavarande
papper vore så starkt limmadt att det kunde såsom skrifpapper användas,
genom beslut den 21 Juni 1870, med gillande af den skedda
tullbehandlingen, funnit berörda parti papper såsom hänförligt till tulltaxerubriken
“Papper: alla andra slag“ böra draga en tull af 8 öre
skalpundet; förmenande klaganden i de underdåniga besvären, det
den. omständigheten att något lim inginge uti ifrågakomna papper ej
förringade dess egenskap af tryckpapper, enär lim numera vore en
nödvändig ingrediens i sådant papper; hvaremot General-tullstyrelsen
i afgifvet underdånigt utlåtande anfört, att med nuvarande tullbestämmelser
i ämnet afsåges att till tryckpapper ej borde få hänföras sådan
vara,
och på i öfrigt andragha skal ansett sig i fråga om tullbehandling af

papper böra omfatta och vidhålla den grundsats att allt papper, som
vore så hardt limmadt, att det kunde såsom skrifpapper användas,
borde draga den högre tull af 8 öre skålpundet, som vore för “Papper:
alla andra slag“ bestämd.

I det andra af förevarande besvärsmål är fråga om tullbehandlingen
af diverse partier papper, som under år 1876 till C. E. Gernandt,
för Familj e-Journalens Boktryckeriaktiebolag, hit inkommit dels med
ångfartyget Lennart Torstensson, kaptenen Svensson, från Ltibeck,
dels ock med ångfartyget S:t Petersburg, kaptenen Oesterreich, från
Stettin. Gernandt yrkade att få papperet tullbehandladt såsom tryckpapper,
hvaremot packhusinspektionen, som fann nämnda papper så
starkt limmadt att det kunde användas till skrifpapper, ansåg detsamma
böra hänföras till “Papper: alla andra slag“; och har General-tullstyrelsen
genom beslut den 30 Juni 1876, med godkännande af packhusinspektionens
mening, funnit ifrågavarande papper såsom hänförligt
till tulltaxerubriken “Papper: alla andra slag“ böra draga en tull af
8 öre skålpundet; deri Gernandt i underdånighet sökt ändring, under
yrkande att Eders Kongl. Maj:t, med upphäfvande af General-tullstyrelsens
beslut, måtte förklara att ifrågakomma papperssorter såsom
varande hänförliga till tulltaxerubriken tryck- och planschpapper endast
må påföras i tull 2 öre pr skålpund, samt Gernandt således få återbekomma
“den behörigen deponerade och för mycket erlagda tullafgiften11.

I de underdåniga besvären har Gernandt, med förmälan att omtvistade
papper vore af två slag, det ena tryckpapper och det andra
tryck- och planschpapper, vidare andragit, bland annat, det den omständigheten
att nämnda papper vore limmadt och att man kunde
skrifva derå, desto mindre bort föranleda dertill att det blifvit högre
tullbeskattadt än tryckpapper, som den historiska tillkomsten af nu
gällande tullbestämmelser för papper, enligt Gernandts förmenande,
skulle utvisa att i nuvarande tulltaxa med tryckpapper förstodes allt
slags sådant papper, utan afseende huruvida detsamma äfven vore till
skrifning användbart. I berörda hänseende anför Gernandt, hurusom
i tulltaxor före år 1860 varit upptagen rubriken “tryckpapper, limmadt
och olimmadt“; att visserligen i 1860 års tulltaxa vid tryckpapper
förekomme allenast bestämningen “olimmadth; men att i den år 1863
utfärdade taxa tryckpapper skulle blifvit särskildt från olimmadt papper;
samt att i alla de tulltaxor, hvilka utgifvits från och med den 24
Mars 1865, uti ifrågavarande hänseende blifvit begagnadt allenast uttrycket
“Papper: tryck-“.

General-tullstyrelsen liar uti infordradt underdånigt utlåtande öfver
Gernandts besvär, under åberopande, bland annat, hurusom, enligt
hvad föreståndaren för Teknologiska Institutet uti afgifvet, Styrelsens
utlåtande bilagdt yttrande vitsordat, ifrågavarande partier papper vore
så starkt limmade att de kunde såsom skrifpapper begagnas, hemstält
att besvären ej måtte till ändring i Styrelsens beslut föranleda.

Efter hvad handlingarna i de omförmälda besvärsmålen alltså gifva
vid handen, hafva i afseende å betydelsen af de i nu gällande tulltaxa
förekommande uttrycken tryck- och planschpapper olika meningar yppat
sig emellan vederbörande myndigheter, å ena, samt importörerne, å
andra sidan. Och då följaktligen för ett rätt bedömande af besvären
det torde vara af synnerlig vigt att tillse i hvilken omfattning lagstiftarne
må hafva tagit nämnda uttryck, anser komitén sig böra i
underdånighet erinra om tillkomsten af nuvarande tullbestämmelser för
tryck- och planschpapper.

Uti den år 1799, den 17 April, utfärdade taxa, “hvarefter Stora
Sjötullen uppå alla inkommande varor skulle beräknas och erläggas“,
förekommer tryckpapper sammanfördt med koncept- och skrifpapper;
men i tulltaxan, för inkommande varor, af den 20 Mars 1816 särskildes
koncept- och skrifpapper — åsätta en högre tullsats — från
tryckpapper; och tillädes då vid sistnämnda slags papper bestämningen
“olimmadt och i packor“.

Denna bestämning bibehölls sedermera i alla på 1820- och 1830-talen utgifna tulltaxor äfvensom i det af 1839 års tullkomité uppgjorda
förslag till ny taxa. Men i det vid 1840—1841 årens riksdag af Bevillnings-Utskottet
upprättade taxeförslag voro, utan något derför anfördt
skäl, orden “olimmadt och i packor“ utbytta mot “limmadt och
olimmadt“; och denna nya bestämning vid tryckpapper, antagen af
Rikets Ständer och införd i tulltaxan af den 23 Oktober 1841, förekommer
i alla följande på 1840- och 1850-talen utfärdade tulltaxor.

Vid 1859—1860 årens riksdag inskränktes nämnda bestämning till
allenast “olimmadt“; och detta skedde, enligt hvad i Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse angående tullbevillningen uttryckligen tillkännagifves,
af den anledning att Rikets Ständer — lika med deras Bevillnings-Utskott
— höllo före, att limmadt tryckpapper rätteligen vore
att anse lika med skrifpapper. I öfverensstämmelse med ett af General-tullstyrelsen
till Kongl. Maj:t afgifvet, samt af Kongl. Maj:t till
Rikets Ständer öfverlemnadt förslag till förändringar eller förtydliganden
i tulltaxan blef ock vid samma riksdag den nya benämningen “planchepapper“
i Rikets Ständers taxeförslag intagen.

Uti den efter riksdagens slut utkomna, den 7 December 1860 daterade
tulltaxa voro de afdelningar af rubriken “Papper44, till livilka
Uyck- och planschpapper hänfördes, af följande lydelse:

“kardus- och sug-, färgadt eller ofärga dt; makulatur-; tryck-, olimmadt;

tapet- och poler- eller smergel- ........................... 1 skålp. 6 öre.

skrif-, kopie-, planche- och alla andra slag hvitt, ej

specificerad t ................................................................. 1 skålp. 12 öre.“

I den näst derpå utfärdade tulltaxan af den 4 December 1863 har
den första af nyssnämnda båda afdelningar följande utseende:

“kardus- och sug-, färgadt eller ofärgadt; makulatur; tryck-, olimmadt-;
tapet- och polér- eller smergel- ........................... 1 skålp. — 6.“

Af den omständigheten att i denna afdelning efter ordet “olimmadt44
förekommer ett bindestreck har, på sätt handlingarna i det ena
under Eders Kongl. Maj:ts pröfning dragna besvärsmålet utvisa, C. E.
Gernandt trott sig hafva anledning antaga att i sistberörda taxa tryckpapper
blifvit från olimmadt papper särskildt. Om riktigheten af detta
antagande skulle väl tvekan kunna uppstå redan vid betraktande deraf
att semikolon finnes såväl före “tryck-44 som efter “olimmadt-44, under
det dessa båda uttryck endast äro med ett komma åtskilda; och underkastas
saken en närmare granskning, skall man utan tvifvel finna att
det efter “olimmadt44 satta bindetecken helt enkelt är ett tryckfel. Samma
bindetecken efter ordet “olimmadt44 förekommer visserligen äfven
i de taxeförslag, som uti de tryckta bihangen till Riks-Ståndens protokoll
vid 1862—1863 årens riksdag äro bifogade dels det af Bevillningsutskottet
afgifna betänkande angående tullbevillningen dels ock Expeditions-Utskottets
af Rikets Ständer godkända förslag till underdånig
skrifvelse angående samma bevillning; men deremot, efter hvad komitén
varit i tillfälle erfara, icke i det vid Bevillnings-Utskottets konceptbetänkande
bilagda handskrifna taxeförslag; och hvarken i BevillningsUtskottets
betänkande eller i omförmälda skrifvelseförslag förekommer
något, som tyder på att Utskottets eller Rikets Ständers mening varit
att rubriken “Papper44 skulle i berörda hänseende undergå någon förändring.
Vid sådant förhållande torde det af Gernandt gjorda antagande
befinnas ej vara grundadt.

Efter det Kongl. Maj:t, som under den 6 November 1863 åt särskilda
komiterade uppdragit att uppgöra förslag till ny tulltaxa, för att
underställas Rikets näst sammanträdande Ständers pröfning, tillika förklarat
att Kongl. Maj:t ansåge detta arbete böra i flera delar ställas
i sammanhang med resultaterna af redan öppnade underhandlingar om

en handels- och sjöfartstraktat med Frankrike, samt att i afseende härå
nödiga upplysningars meddelande borde vara att från komiterade påräkna;
så förekom, under loppet af traktatsförhandlingarna, till komiterades
yttrande, förutom annat, äfven fråga om tullsatserna å artiklar
hörande till tulltaxerubriken “Papper66. Uti ett den 15 April 1864 dateradt
underdånigt utlåtande angående denna och åtskilliga andra frågor
erinrade komiterade, beträffande den under rubriken “Papper“ då
förekommande afdelningen kardus- och sugpapper, makulatur- samt
olimmadt tryck- äfvensom tapet- och poler- eller smergelpapper, bland
annat dels hurusom, enär allt egentligt tryckpapper måste vara “olimmadtu,
denna i då gällande taxa förekommande bestämning vore öfverflödig
och dels att, på samma grund, dess vid traktatsförhandlingarna föreslagna
utvidgning till “limmadt eller olimmadt66 vore ännu mera olämplig;
och hemstälde komiterade i följd häraf att benämningen måtte
inskränkas endast till “tryckpapper16. Vidkommande de i dåvarande
taxa under rubriken “Papper" upptagna afdelningarna “skrif-, kopie-,
planche- och alla andra slag, hvitt, ej specificeradt66; “post-, alla slag66;
samt “färgadt, pressadt, glasseradt, tryckt, figureradt, försilfradt eller
förgyldt66, tillstyrkte komiterade dessa afdelningars sammanförande under-den
gemensamma benämningen “andra slag66.

I den år 1865 afslutade handelstraktaten med Frankrike äfvensom
i den tulltaxa, som, med anledning af samma traktat, genom Kongl.
Kungörelsen den 24 Mars 1865 till efterrättelse påbjöds, finnes planschpapper
icke särskildt specificeradt, och förekommer ej heller vidare
någon bestämning vid ordet tryckpapper.

Enahanda är förhållandet i den efter 1865—1866 årens riksmöte
utfärdade, den 16 November sistnämnda år daterade tulltaxa.

Hvad nu särskildt angår tryckpapper, så lärer väl orsaken till
borttagande af den vid nämnda uttryck förut fogade bestämningen
“olimmadt66 — då, så vidt komitcn har sig bekant, annan anledning ej
blifvit af lagstiftarne angifven — få sökas deruti att de, med godkännande
af förenämnda komiterades uppfattning, ansågo att allt egentligt
tryckpapper måste vara “olimmadt66 och att derföre denna bestämning
vore öfverflödig.

Uti den år 1867 utgifna tulltaxa äro icke några andra ändringar
vidtagna i afseende å rubriken “Papper66 än att de tullafgifter, som i
följd af Franska handelstraktaten från och med år 1868 skulle inträda,
blifvit införda.

Nämnda rubrik har i sistberörda äfvensom i de under åren 1868—
1873 utkomna tulltaxor följande lydelse:

“Papper :

förhydnings-, press- och tak- ................................... fritt.

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel- ............ 1 skålp. 1 öre.

sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck- och tapet- ... 1 skålp. 4 öre.
alla andra slag, derunder inbegripet linieradt

papper ....................................................................... 1 skålp. 8 öre.“

Vid 1874 års riksmöte blef, på Bevillnings-Utskottets förslag, tullen
nedsatt å sug- och tryckpapper från 4 till 2 öre samt å plansclipapper,
förut hänfördt till “alla andra slag“, från 8 till 2 öre pr skålpund.
Uti det betänkande, deri Bevillnings-Utskottet hemstälde om
dessa nedsättningar, förmälde Utskottet, bland annat, att, ehuru vissa
angifna omständigheter syntes utmärka lämpligheten och angelägenheten
deraf att då gällande tullbestämmelser för artikeln papper i allmänhet
underkastades en omfattande undersökning, så hade dock Utskottet,
då det ej varit i tillfälle att med all erforderlig fullständighet
företaga en dylik undersökning, funnit sig böra ifrågasätta förändring
af tullbestämmelserna endast för “tryckpapper och dermed närmast jemförligt
färgadt eller ofärgadt sugpapper samt planschpapper“. Då nu,
på sätt ock blifvit af föreståndaren för Teknologiska Institutet i hans
förut omförmälda yttrande anmärkt, sugpapper alltid måste vara olimmadt,
samt tryck-, sug- och planschpapper i annat hänseende, än att
de allesammans äro olimmade, svårligen kunna sägas vara med hvarandra
“närmast jemförliga“, lärer det väl höra antagas att BevillningsUtskottet,
när det föreslog nedsättningarna för tryckpapper och planschpapper,
afsåg allenast olimmadt tryck- och planschpapper''; och af de
vid ärendets behandling inom Riksdagens Kamrar förda protokoll torde
ej kunna anses framgå, att i omförmälda hänseende en annan uppfattning
gjorde sig gällande hos Riksdagen.

Den vid 1874 års riksmöte för tryck- och planschpapper bestämda
tullafgift, intagen i den samma år utkomna tulltaxan, är jemväl bibehållen
uti ännu gällande tulltaxa af den 22 Juli 1875.

Vid 1876 års riksmöte lät Eders Kongl. Maj:t till Riksdagens Bevillnings-Utskott
öfverlemna en från General-tullstyrelsen till Eders
Kongl. Maj:t inkommen underdånig framställning, af den 18 Januari
samma år, om behofvet af en sådan förändring i nuvarande tulltaxa
att de slag af papper, som drogc en tull af 2 och 8 öre pr skålpund,
blefve under en gemensam tullsats sammanförda. 1 denna framställning
omförmälde General-tullstyrelsen, bland annat, hurusom, efter det
genom tulltaxan af den 18 September 1874 tullen för tryckpapper blif 2 -

vit nedsatt från 4 till 2 öre pr skålpund, samt planschpapper hänförts
till samma tullsats som tryckpapper, i en mängd fall tvister rörande
tullbehandlingen af papper uppstått mellan godsegare och tullmyndigheterna,
i det de förre yrkat, att det af dem införda papper skulle förtullas
såsom tryck- eller planschpapper, hvaremot de senare ansett
varan hänförlig till rubriken “Papper: andra slag11, och böra draga en
tull af 8 öre skålpundet; att, då dessa tvister förekommit till Styrelsens
afgörande, Styrelsen, med hänsyn till den betydliga olikheten i
tullsatser för de olika slagen papper, funnit sig nödsakad att tillämpa
den högre tullsatsen, så snart varans användbarhet såsom skrifpapper
varit af sakkunnig myndighet vitsordad; samt att Styrelsen ock ansett
sig i detta afseende ega ett särskildt stöd i den uppfattning, som förut
gjort sig gällande rörande hvad med tryckpapper i tulltaxan borde förstås.
Då Bevillnings-Utskottet i sitt betänkande angående tullbevillningen
för Riksdagen anmälde, att General-tullstyrelsens berörda framställning
blifvit till Utskottet öfverlemnad, men att, enär handelstraktaten
med Frankrike blifvit uppsagd och deraf ansågs följa att tulltaxan
inom den närmaste tiden komme att underkastas en omfattande
revision, Utskottet funnit öfvervägande skäl vara för handen att icke
för det dåvarande föreslå några partiela förändringar i taxan; så förklarade
Utskottet emellertid tillika, att hvad General-tullstyrelsen anfört
synts Utskottet förtjent af uppmärksamhet, samt att Utskottet fullkomligt
insåg giltigheten af de skäl, som föranledt Styrelsens framställning.
Deremot förekommer hvarken i Utskottets betänkande eller
i Riksdagens sedermera allåtna underdåniga skrifvelse angående tullbevillningcn
— deri General-tullstyrelsens framställning ock omnämnes
-— någon antydning derom att vare sig Utskottet eller Riksdagen
ansett de i nuvarande tulltaxa förekommande uttrycken tryck- och
planschpapper böra gifvas den tolkning att derunder inbegrepes jemväl
limmadt papper.

Följer man sålunda den historiska gången af ifrågavarande lagstiftning
och lemnar tillbörlig uppmärksamhet åt de motiv, hvilka så
väl till grund för förändringarna i denna lagstiftning som vid fråga
om lagstiftningens rätta mening blifvit uttryckligen anförda, så kan
komitén icke finna annat, än att deraf tydligen framgår att lagstiftarne
med de i nuvarande tulltaxa begagnade uttrycken tryck- och planschpapper
afsett olimmade sorter af dessa slags papper.

Vid sådant förhållande och då, enligt hvad ostridigt förekommit,
lim i icke ringa mån ingår i det papper, hvarom i ofvanberörda, af
Isaac Marcus'' Boktryckeriaktiebolag och G. E. Gernandt under Eders

Kong]. Maj:ts nådiga pröfning dragna besvärsmål är fråga, hemställer
komitén i underdånighet att de anförda besvären icke måtte föranleda
till ändring i General-tullstyrelsens öfverklagade beslut; tillåtande sig
komitén, i samband med sitt sålunda afgifna yttrande öfver, besvären
och i anledning af den ena klagandens uppgifter, underdånigst erinra
hurusom i andra länders tulltaxor, livilka upptaga tryckpapper vare
sig till tullfrihet eller ock till lägre tull än den för papper i allmänhet
bestämda, antingen uttryckligen tillägges kännetecknet “olimmadt“,
såsom i Tyska och Österrikiska taxorna, eller ock, såsom i den Norska,
liktydigt uttryckes, att till tryckpapper ej må räknas sådant papper,
som ändamålsenligen kan användas att skrifva eller teckna på; varande
deremot i flera andra länders taxor tryck- och andra pappersslag sammanförda
under en gemensam rubrik och tullsats, hvithet äfven är förhållandet
i den Franska “tarif conventionnel“, som tillämpats på det
af Gernandt från Sverige till Frankrike utförda papper.

Komitén öfvergår nu till den senare delen af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga remiss, hvarigenom blifvit komitén anbefaldt att afgifva förslag
till de förändringar af grunderna för tullbehandling af och tullsatserna
å artikeln papper, som komitén kunde anse vara af omständigheterna
påkallade.

Behöfligheten af sådana förändringars vidtagande har på senare
åren gång efter annan blifvit framhållen både vid riksdagarna och af
vederbörande myndigheter, samt torde äfven till en viss grad erkännas
af åtminstone flera bland pappersindustriens egna målsmän inom
landet.

Redan vid 1874 års riksdag, dä tullen å sug-, tryck- och planschpapper
nedsattes, framhöll Bevillnings-Utskottet, hurusom artikeln
papper, såsom nödvändighetsvara ej blott för alla grenar af näringslifvet
utan ock för, snart sagdt, hvarje enskild, borde sa vidt ske kunde
från tullbeskattning befrias; samt att den starka tillväxten af papperstillverkningen
inom landet och den alltmera tilltagande utförseln
af vissa slags papper i förening med det kända förhållande att den
inhemska tillverkningen af sådana pappersslag, för hvilka det högre
tullskyddet ännu egde rum, företrädesvis lemnade anledning till berättigad!
klander i afseende å produkternas godhet, syntes utmärka
lämpligheten och angelägenheten deraf att gällande tullbestämmelser

för artikeln papper i allmänhet underkastades en omfattande undersökning.

Komitén har i det föregående återgifvit innehållet af vissa delar
i den af General-tullstyrelsen till Eders Kongl. Maj:t ingifna och afEders
Kongl. Maj:t till Bevillnings-Utskottet vid 1876 års riksmöte
öfverlemnade framställning om behofvet af en sådan förändring i tulltaxan
att de slag af papper, som nu draga en tull af 2 och 8 öre pr
skålpund, blefve under en gemensam tullsats sammanförda. I denna
underdåniga framställning omförmäles ock, hurusom Teknologiska Institutet
upprepade gånger för General-tullstyrelsen förklarat att någon
i sjelfva varans beskaffenhet grundad skilnad emellan tryck- och planschpapper,
å ena, samt det till “Papper: andra slag“ hänförliga skrifpapperet,
å andra sidan, ofta icke förefunnes; samt att särskildt för
planschtryck begagnades, enligt hvad Institutet hade sig bekant, så
vidt skilda slag af papper, många så närstående skrifpapper, att ett
sådant särskiljande, som tulltaxan förutsatte mellan planschpapper och
skrifpapper, mången gång vore alldeles omöjligt. General-tullstyrelsen
framhöll jemväl i sin oftanämnda framställning att, efter hvad
Styrelsen inhemtat, det papper, som numera från utlandet infördes
för boktryckeriernas behof, i allmänhet vore mer eller mindre limmadt,
samt. att i följd häraf gagnet af den lindrigare tullbeskattning, lagstiftningen
medgifvit, för tryck- och planschpapper, väsentligen skulle
förfelas, derest, med fortsatt tillämpning af hittills följda åsigter, papperets
egenskap att, vara limmadt eller olimmadt tillerkändes en afgörande
betydelse i fråga om dess hänförlighet under den ena eller andra
rubriken.

I det af Bevillnings-Utskottet vid 1876 års riksmöte afgifna betänkande
angående tullbevillningen uttalade Utskottet —1 som uti ifrågavarande
ämne hört sakkunnige män — den åsigt att de olika benämningar,
efter hvilka tulltaxan klassificerade och olika beskattade
särskilda slags papper, icke utmärkte sådana skiljaktigheter i varans
beskaffenhet och värde, att dessa skiljaktigheter kunde anses utgöra
rättvis grund för den betydliga olikhet i tullbeskattning, som nu egde
rum, ehvad man med beskattningen endast afsåge att bereda statsinkomst
eller tillika toge hänsyn till den inhemska papperstillverkningens
anspråk att i jemförlig mån med andra inhemska förädlingsnäringar
tillgodoses med skydd emot utländsk medtäflan.

Komitén, som ock till fullo inser vigten deraf att förändrade grunder
för tullbehandling af och tullsatserna å papper varda så snart som
möjligt bestämda och till efterrättelse påbjudna, har sökt att åt de

förhållanden, som vid bedömande af dessa frågor böra afses, egna en
sorgfällig undersökning. Utom hvad komitén af officiela berättelser
och handlingar samt af liera andra länders tull-lagstiftning kunnat, till
upplysning i ämnet, inhemta, har ock komitén muntligen hört disponenterne
för två af rikets större pappersbruk; hvarjemte komitén i
skrifvelse till alla de Svenska pappersbruk, hvilka, så vidt komitén kunnat
erfara, äro af någon betydenhet, anhållit om uppgifter dels rörande
den omfattning, i hvilken, under åren 1874 och 1875, särskilda slag
af papper varit föremål för tillverkning och för utförsel till annat land,
dels ock, så vidt möjligt, angående priser å samt tillverkningskostnad
för olika pappersslag nyssnämnda båda år; och hafva från de flesta
af dessa pappersbruk ingått mer eller mindre fullständiga uppgifter i
nämnda hänseenden.

Enligt hvad Kommerskollegii berättelser angående fabriker och
manufakturer utvisa, har uppgifna värdet af de Svenska pappersbrukens
tillverkning — hvilket år 1864 belöpte sig till 2,847,354 R:dr
R:mt — under åren 1865—1874 utgjort:

1865 ...............	................. 2,850,900 R:dr
1866 ................	................. 3,283,134 „
1867 ................	............... 3,939,848 „
1868 ...............	................ 4,036,602 „
1869 ...............	............... 4,348,346 „
1870 ................	............... 4,416,708 „
1871 ...............	................ 4,750,088 „
1872 ................	................. 5,698,196 ,,
1873 ...............	.................. 6,843,786 „
1874 ...............	................. 7,985,244 „

Som de i berättelserna för åren 1866—1869 lemnade uppgifter funnits
från senare uppgifter för samma år i viss mån skiljaktiga, anser
komitén sig böra erinra att ofvanstående meddelanden, så vidt de afse
åren 1866—1869, äro efter verkstäld granskning hemtade ur berättelserna
för åren 1870—1873.

För år 1875 har någon berättelse ännu ej utkommit; men om
man får döma dels af de uppgifter, som till komitén inkommit från
åtskilliga pappersbruk, dels ock af förhållandet med utförseln, vill det
synas som skulle tillverkningsvärdet sistnämnda år snarare öfver- än
understiga det för år 1874 uppgifna.

Huru under åren 1865 —1874 tillverkningsvärdet af särskilda pappers -

slag gestaltat sig, utvisar den vid detta utlåtande fogade tabell
Litt. A.

Medeltillverkningsvärdet har utgjort:

för åren 1865 —1869. för åren 1870—1874.

af regal-, imperial- och medianpapper 21,809 R:dr 17,401 R:dr

11	postpapper.............................................	98,411	11	77,122	11
11	skrit- och konceptpapper.....................	617,044	11	586,508	11
11	tryckpapper............................................	1,300,635	11	2,100,463	11
11	kardus- och omslagspapper, maku-
	latur- och gråpapper samt socker-
	papper .................................................	545,548	11	611,780	11
11	“diverse sorter papper14........................	1,108,319	11	2,545,529	11
	År 1864 belöpte sig utförseln af	papper till		.. 391,215 skålp.
samt införseln till......................................			.. 425,175	11

Under åren 1865—1875 har ut- och införseln af papper utgjort:

1865

1866

1867

1868

1869

1870

1871

1872

1873

1874

1875

Utförsel. Införsel.

857,413 f	skålp.		548,428	skålp.
1,278,640	11		422,401	11
2,541,127	11		403,281	11
3,407,892	11		414,498	11
3,602,432	11		441,112	11
4,261,383	11		416,765	11
4,574,246	11		588,825	11
4,533,063	11		901,708	11
5,979,168	11	3	,182,525	11
6,950,900	11	3	,270,435	11
8,000,366	11	3	,070,668	11

Bifogade tabell Litt. B. visar ut- och införseln af särskilda pappersslag
åren 1866— 1874, under hvilken tidrymd tulltaxerubriken “Papper44
hade enahanda uppställning. För år 1865 kan dylik uppgift ej
lemnas, af den anledning att under olika delar af nämnda år gällde
särskilda tulltaxor med olika uppställning af nyssberörda rubrik.

Medelutförseln och medelinförseln af särskilda pappersslag utgjorde:

åren 1866—1869. åren 1870—1874.

förhydnings-, press- och takpapper, utförsel 125,099 skålp. 236,121 skålp.

införsel 74,064 „ 588,807 „

kardus-, makulatur-, polér gel-

...............................

sug-, tryck- och tapet-......

alla andra slag ...................

åren 18GG — 18G9.

eller smer .

... utförsel 218,323 skålp.

införsel 64,101 „

..... utförsel 2,229,361 ,,

införsel 51,567 ,,

...... utförsel 134,740 „

införsel 230,591 „

åren 1870''—1874.

256,656 skålp
199,957 „
4,637,497 „
275,699 .,

129,477 „

607,588 „

Under år 1875 har ut- och införseln af särskilda pappersslag gestaltat
sig sålunda:

Utförsel. Införsel.

förhydnings-, press- och takpapper
kardus-, makulatur-, poler- eller smergel-
......................................................

sug-, tryck- och plansch-....................

tapet- ........................................................

alla andra slag .......................................

985,648 skålp.

849,806 „

5,082,059 „

936,158 „

146,695 „

490,153 skålp.

328,345 „

1,078,205 „

5,341 „

1,168,624 „

Önskligt hade visserligen varit att till jemförelse emellan den inhemska
papperstillverkningen, å ena, samt ut- och införseln af papper,
å andra sidan, det under åren 1864—1874 i Sverige tillverkade papper
kunnat efter enahanda beräkningsgrund som ut- och införseln angifvas.
Då sådant emellertid ej varit möjligt enär i Kommerskollegii
berättelser angående fabriker och manufakturer qvantiteterna af de Svenska
pappersbrukens tillverkning äro upptagna dels i ris, dels i skålpund,
dels ock efter bundtar, rullar, m. m., har komitén trott sig böra
till någon ledning för ofvanberörda jemförelse uppgifva det så kallade
tullvärdet å de under åren 1864—1874 utförda och införda qvantiteter
papper.

Nämnda värde, uttryckt i riksdalertal, utgjorde:

		Utförsel.	Införsel.
år	1864 ............	......... 87,730.	179,778.
77	1865 ............	......... 355,088.	179,297.
77	1866 ...........	........ 518,937.	183,749.
77	1867 ............	......... 1,002,361.	193,621.
?7	1868 ............	......... 1,325,424.	225,892.
77	1869 ............	......:. 1,414,559.	234,408.
77	1870 ............	......... 1,694,991.	234,900.
77	1871 ............	......... 1,871,040.	300,613.
77	1872 ............	........ 1,802,143.	439,084.

1(5

Utförsel. Införsel.

år 1873 ..................... 2,322,132. 1,102,211.

„ 1874 ..................... 2,552,714. 1,224,928.

För år 1875 har tull värdet utgjort:

å utfördt papper..................................................................... 2,873,337 kronor

„ infördt „ ..................................................................... 1,403,876 „

Hela uppgifna tillverkningvärdet å Svenskt papper, som år 1864
uppgiek till 2,847,354 R:dr R:mt, har sedermera under åren 1865—1874
varit i oafbrutet stigande och utgjorde sistnämnda år 7,985,244 R:dr.

Utförseln af papper, år 1864 allenast 391,215 skålpund med ett
tullvärde af 87,730 R:dr, uppgick år 1874 till 6,950,900 skålpund —
uppskattade i tullvärde till 2,552,714 R:dr — samt utgjorde det följande
året 8,000,366 skålpund med ett tullvärde af 2,873,337 kronor.

Införseln af papper belöpte sigår 1864 till 425,175 skålpund, i tullvärde
179,778 R:dr, utgjorde år 1874 3,270,435 skålpund, med ett tullvärde
af 1,224,928 R:dr, samt uppgick år 1875 till 3,070,668 skålpund, i tullvärde
uppskattade till 1,403,876 kronor.

Enligt komitén tillhandakomna uppgifter från flera Svenska pappersbruk
skulle under åren 1874 och 1875 försäljningspriset uppgått,
pr skålpund,

karduspapper	från	19	ända till	32 öre,
raak?</afl<rpapper	11	9	till	25 öre,
tryckpapper	ii	22	11	50	11
tapetpapper	ii	20	11	40	11
skn/papper	ii	27	11	60	11
postpapper från o	mkring 50	ända	till	90 öre;

hvarjemte från ett pappersbruk uppgifvits, att färgadt swypapper skulle
år 1874 betingat ett pris af 52 öre skålpundet.

På sätt Bevillnings-Utskottets vid 1876 års riksmöte afgifna betänkande
angående tullbevillningen utvisar, hade för Utskottet blifvit
uppgifvet att priset uppginge

å tryckpapper från 25 ända till 55 öre,

„ skn/papper „ 25 till 70 öre,

„ plansch papper „ 40 „ 80 „ samt

„ postpapper „ 45 „ 80 öre å en krona och någon

gång ända till 2 kronor, allt pr skålpund;

Och har en pappersfabrikant inför komitön upplyst, att vissa sorter
p/anscApapper under år 1876 betingat ett pris af en krona pr skålpund.

1 afseende å tillverkningskostnaden för papper vid de Svenska
pappersbruken — råmaterialet icke i denna kostnad inbegripet —
tillåter sig komitén att meddela följande uppgifter.

Från ett af de större pappersbruken, som sysselsätter sig med
tillverkning af både gröfre och finare pappersslag, har komitén erhållit
den upplysning att medeltillverkningskostnaden för ett skålpund
papper omfattande såväl arbetslöner, förvaltning1, sex procent afskrifning
å maskinerier, underhåll af byggnader, bränsle, assurans, utskyldei,
in. in., som ock räntor å kostnaderna för brukets anläggning,
men deremot icke räntor å förlag skapital — skulle uppgått till, år

1874 14,89 och år 1875 14,26 öre.

Vid ett annat bruk, der hufvudsakligen bodrifvits tillverkning af
gröfre pappersslag, har medeltillverkningskostnaden pr skålpund för år

1875 beräknats till 11,61 öre, deri inbegripna arbetslöner, förvaltning,
reparationer,. bränsle, smörj ämnen, assuranser, utskylder, jemte räntor
å förlagskapital, men icke slitning af maskiner eller underhåll af byggnader.

Ftt tredje bruk, som tillverkat både gröfre och finare pappersslag,
har angifvit medeltillverkningskostnaden — omfattande “aflöningen,
bränsle & oljor, utensilier (remmar, filtar, messingsdukar etc.)44
— hafva, öfverhufvud taget, utgjort år 1874 11,7 öre samt år 1875
12 öre pr skålpund.

Vid ett fjerde bruk, hvars tillverkning mest utgjorts af olimmadt
och s. k. halflimmadt tryckpapper, har ungefärliga medeltillverkningskostnaden,
deri inräknats “aflöningar, bränsle, oljor, slitning för verken,
samt dukar, filtar och remmar m. m.“, upptagits till 9,5 öre pr skålpund
för år 1874 samt 10,75 öre för år 1875.

1 rån ett af de största pappersbruken i riket har komitén erhållit
följande “approximativa beräkning44 af tillverkningskostnaden för vissa
särskilda slag af papper; vid hvilken beräknings uppgörande, så vidt
komitén har anledning antaga, de behöriga faktorerna blifvit tagna i
betraktande:

“ordinärt planschpapper, vexelpapper, postpapper, finare skrifpapper,
ritpapper, finare färgadt omslag, sugpapper färgadt, fint kartongpapper
och prima telegrafpapper ............ 20 till 40 öre pr skålp.;

. skrifpapper, modio qvaliteter, finare tryck- (glättadt), medio kartong,
ordinärt telegrafpapper, färgadt omslag, ordinärt, och ofärgadt sugpapper.
........................................................................ 25 till 20 öro pr skålp.;

tryck- och tapetpapper, ordinärt skrif- eller så kalladt koncept-,
ordinär kartong eller så kalladt mellanlägg och ofärgadt om .

............................................................................. 10 till 15 öre pr skål]).;

kardus-, press-, tak- och makulaturpapper 5 till 8 öre pr skålp.44

Vid det pappersbruk, hvars medeltillverkningskostnad under åren
1874 och 1875 för ett skålpund papper blifvit, enligt hvad ofvan omförmälts,
uppgifven till 14,89 och 14,26 öre, har ungefärliga tillverkningskostnaden
nämnda båda år för ett skålpund karduspapper antagits till
7 å 9 öre, för ett skålpund half- eller hellimmadt tryckpapper till 10
å 20 öre och för ett post-, skålpund skrif- och öfriga »andra slag»
papper till 12 å 20 öre; dock har i den härom meddelade uppgift tillika
erinrats hurusom dessa för särskilda pappersslag på ett ungefär angifna
kostnader vexla allt efter format, tjocklek, hvithet, glättning, o. s._v.

Från ännu ett, ofvan ej särskild! omnämndt pappersbruk har tillverkningskostnaden
för år 1874 blifvit uppgifven i afseende å tryckoch
tapetpapper till 25 öre och för konceptpapper till 27 öre pr skålpund,
i hvilken kostnad dock tydligen inbegripes äfven råmaterialet,
enär uppgifna försäljningsprisen endast obetydligt öfverstiga den angifna
tillverkningskostnaden.

Sedan komitén sålunda i ett sammanhang framstält de faktiska
förhållanden, hvilka offentliga handlingar och af Svenska papperstillverkare
meddelade upplysningar gifva vid handen, torde såsom allmänt resultat
af de statistiska uppgifterna böra bemärkas, att, oaktadt den betydliga
nedsättning af införselstullen å olika slag papper, som i sammanhang
med handelstraktaten med Frankrike vidtogs, den Svenska papperstillverkningen,
så till myckenhet som värde, sedermera varit i ständig
och stark tillväxt, likasom att utförseln alltjemt stigit och öfverstigit
införseln, ehuru denna senare i'' synnerhet under de sista åren 1873
—1875 betydligen tilltagit. Af jemförelse emellan den inhemska tillverkningen
samt in- och utförseln framgår vidare såsom synnerligen beaktansvärda
omständigheter, att pappersförbrukningen inom landet jemväl
befunnit sig i stark tillväxt och att den inhemska tillverkningen i allmänhet
minst tillfredsstält behofvet af sådana pappersslag, för hvilka
högsta tullskyddet varit medgifvet.

Sistnämnda förhållande torde i sin mån bekräfta hvad erfarenheten
i så många andra näringsgrenar under en lång följd af år ådagalagt,
att det icke är på tullskyddets grund, som näringslifvets sunda och
kraftfulla utveckling beror. Undersöker man nemligen, med ledning
af de statistiska uppgifterna samt papperstillverkarnes egna meddelanden,
i hvad mån tillverkningen af det ena eller andra slaget papper företrädesvis
tilltagit, så att den icke blott hufvudsakligen fyllt den inhemska
förbrukningens stigande behof utan ock lemnat betydligt öfverskott för
utförsel till andra länder, så finnes uppenbart, att denna tillväxt företrädesvis
faller på vissa billigare pappersslag, de der dock, i för -

hållande till tillverkningskostnad och försäljningspris, ingalunda hafva
tillgodonjutit högre tullskydd, än de öfriga dyrare slagen, utan snarare
tvärtom. Den Svenska papperstillverkningen har härigenom mer
och mer inslagit på en väg, som erbjuder den en stor marknad i utlandet,
der den ock visat sig kunna utan allt skydd uppträda i täflan.
Att samma tillverkning icke i lika mån tillfredsstält den inhemska förbrukningens
behof af vissa slag papper, anmärkes såsom ett faktum,
ingalunda såsom någon förebråelse; ty fullt berättigad är tillverkarens
anspråk att af lagstiftningen lemnas valfrihet vid bestämmande af don
riktning, i hvilken han med bästa utsigt till framgång må finna sig
kunna verka; men gent emot denna papperstil]verkarens frihet att egna
sig åt den företagsamhet, som är för honom mest fördelaktig, borde ock
lagstiftaren inrymma åt papporsförbrukaren rätt och frihet att, utan
någon till den inhemska tillverkningens förmenta gagn stadgad skyddsafgift,
fylla sitt behof från andra länder, der vissa slag af papper kunna
fås bättre och billigare. Och om emellan dessa tillverkarens och förbrukarens
skenbart motsatta intressen någotdera i förevarande fall
må tillerkännas öfvervägande betydelse, visserligen måste det här blifva
det senare.

Komitén är emellertid förvissad, att ett billigt afseende å de ömsesidiga
anspråken kan göras gällande och Svenska papperstillverkningen
med tullfrihet för en del och väsentlig nedsättning af nu gällande
höga tullsats å andra slag papper fortfarande bestå och utvecklas,
under förutsättning att, åtskilliga för papperstillverkningen erforderliga,
nu tullbeskattade beredningsämnen och utensilier, från tullafgift befrias,
på sätt här nedan kommer att närmare omförmälas; och öfvergår
komitén, efter dessa mera allmänna erinringar, till granskning af
de under tulltaxerubriken ”Papper” nu innefattade bestämmelser; dervid
komitén tillika skall i underdånighet angifva i hvilka afseenden
komitén anser förändringar i dessa bestämmelser böra vidtagas.

Nämnda rubrik har, efter de förändringar densamma undergick
vid 1874 års riksmöte, i nuvarande tulltaxa följande lydelse:

”Papper:

förhydnings-, press- och tak- ...................................... ^ fritt.

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-................ 1 skålp. 1 öre.

sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck- och plansch- 1 skålp. 2 öre.

tapet- ..................................................................................... 1 skålp. 4 öre. „

alla andra slag, derunder inbegripet lini er adt papper 1 skålp. 8 öre.”

Vidkommande den första af dessa afdelningar ”förhydninqs-, pressoch
ta&papper”, torde de derunder inbegripna artiklar rätteligen vara
att anse såsom pappsorter; hvadan komitén funnit ifrågavarande afdelning
böra från rubriken Papper” utgå och i stället, enligt hvad
längre fram skall vidare omförmälas, förhydnings-, press- och takpapp
under tulltaxerubriken ”Papp” upptagas.

Tillverkningskostnaden för kardus- och makulaturyogyoY skulle
enligt ofvan återgifna beräkningar från vissa pappersbruk uppgå till
allenast 5 å 9 öre pr skålpund. Å dessa belopp utgör den nuvarande
tullsatsen 20 å 11 procent.

I Norge är ”karduus-, kraunmcrhuus- og makulaturpapir” tullfritt;
och enligt meddelanden, dem komitén från fabrikanter här i landet
erhållit, skall äfven i Sverige tillverkningen af ifrågavarande slags
papper ej vidare vara i behof af något tullskydd; hvilket dessutom
nogsamt ådagalägges af den införseln i allmänhet vida öfvervägande
utförseln af denna nödvändighetsvara.

Polar- eller smm/e/papper är ett sammansatt fabrikat, hvars tillverkning
är föremål för särskild industri och, komitén veterligen, ej
eger rum vid något pappersbruk inom landet.

Väl är i Danmark ”med asfalt, bog, glas, sand, skifer, smergel,
tjcere eller dosl. overstrogct eller bestroet papir” belagdt med en
obetydlig tull, 0,5 skilling pr Danskt pund (motsvarande ungefärligen
0,9 öre pr Svenskt skålpund); men i Norge är dylikt papper från tull
befriadt, och äfven i den Tyska tulltariff, som den 1 Oktober 1873
trädde i kraft, är ”Papier zum Schleifen oder Poliren” upptaget såsom
tullfritt.

Då nu smergelduk får hit i riket tullfritt införas och då äfven
ifrågavarande slags papper är att anse såsom ett redskap vid vissa
näringar, synes den derå lagda tull böra borttagas.

Komitén föreslår således tullfrihet för alla till afdelningen ”kardus-,
makulatur-, polér- eller smergel-” hörande pappersslag.

''''Stig-, färgadt eller ofän/adt, tryck- och plansch papper” är tvifvelsutan
den afdelning under rubriken ”Papper”, i afseende å hvilken behofvet
af förändring ur synpunkten af tulltaxans tillämpning allra mest
gjort sig kännbart.

I de under åren 1867—1873 utfärdade tulltaxor voro sug-, tryckoch
tapetpapper sammanförda, med en tullsats af 4 öre skålpundet.
Afdelningen ”alla andra slag” var i dessa taxor, likasom i den nuvarande,
belagd med en tull af 8 öre pr skålpund.

Huruledes vid 1874 års riksmöte planschpapper, som förut räknats

till ”alla andra slag”, sammanfördes med sug- ocli tryckpapper, samt
tullsatsen å denna afdelning sattes till sitt nuvarande belopp, 2 öre
skålpundet, är redan omförmäldt, likasom ock att sedermera i en mängd
fall tvister rörande betydelsen af uttrycken tryck- och planschpapper
uppstått emellan tullmyndigheter och importörer. Ivomitén har ock i
det föregående sökt visa, det lagstiftarnes mening varit att under de
i nuvarande tulltaxa förekommande uttrycken tryck- och planschpapper
ej skulle få inbegripas andra än olimmade sorter af dessa slags
papper.

Men om nu äfven i äldre tider, innan ännu trämassa och andra
dylika lumpsurrogater börjat att användas i pappersfabrikationen, tryckpapper
i allmänhet var olimmadt; och sådant tryckpapper fortfarande
har en ganska stor användning, hvarpå, bland annat, såsom bevis kan
anföras, att vid ett enda Svenskt pappersbruk icke mindre än omkring
en half million skålpund olimmadt tryckpapper tillverkats under hvartdera
af åren 1874 och 1875; så är dock obestridligt att det papper,
som numera allmännast begagnas till bok- och planschtryck, är mer
eller mindre limmadt, ja ofta så starkt limmadt att det visserligen
äfven kan till skrifning användas. Orden tryck- och planschpapper
hafva ock i allmänna rörelsen numera fått en vidsträcktare betydelse
än den tulltaxan afser; och åtskilliga från pappersbruken till komitén
inkomna uppgifter öfver deras tillverkning upptaga tryckpapper såsom
dels olimmadt, dels half- och dels till och med hellimmadt.

För undanrödjande af de svårigheter och oegentligheter, dertill
de uti ifrågavarande hänseende nh gällande tullbestämmelser onekligen
gifva anledning, hafva flera olika sätt blifvit uppgifna.

Så har föreslagits dels att allenast borde vid afdclningen “sug-,
färgadt eller ofärgadt, tryck- och planschpapper“ till förtydligande af
lagstiftarnes mening tillfogas bestämningen “olimmade“, hufvudsakligen
såsom i Tyska och Österrikiska tulltaxorna, dels ock att, jemte det
planschpapper återfördes till afdelningen “alla andra slag“, vid uttrycket
tryckpapper borde för att tydliggöra dess betydelse tilläggas
orden “oglättadt, olimmadt eller halflimmadt“. General-tullstyrelsen
åter har i sin oftanämnda framställning af den 18 Januari 1876 uttalat
den åsigt att enda sättet att afhjelpa de uppkomna svårigheterna
vore att under en gemensam tullsats sammanföra de slag af papper,
somnu draga en tull af 2 och 8 öre skålpundet, d. v. s. sug-, tryckoch
plansch- samt “alla andra slag“.

Att införa bestämningarna “olimmadt“ eller “halflimmadt“ har
komitén icke ansett sig kunna tillstyrka. Komitén håller före, att

genom dessa bestämningar icke skulle kunna förekomma» att fortfarande.
i en mängd fall tvister uppstode vid tullbehandlingen. Ty om
det, efter hvad komitén jnhemtat, äfven på vetenskaplig väg möter
stora svårigheter att med visshet afgöra om ett papper är helt och
hållet olimmadt, eller till hvilken högre eller lägre grad lim eller annat
för samma ändamål användt ämne ingår i detsamma; så lärer det väl
än mindre vara att förvänta eller begära att tulltjenstemännen skola
på ett allmängiltigt och fullt tillfredsställande sätt kunna afgöra berörda
fråga. Gränsen emellan halflimmadt papper och sådant, som
vore mera än halflimmadt, skulle för myndigheterna blifva ganska svår
att uppdraga, och komme utan tvifvel mången gång att med rätta
förefalla trafikanterna alldeles godtycklig.

Men, oafsedt svårigheterna i tillämpningen, företer sig ock ett
annat, enligt komiténs mening, betydande skäl emot att, med tillfogande
af bestämningen “olimmade44, bibehålla afdelningen sug-, tryckoch
planschpapper vid lägre tullsats än samtliga de papperssorter,
som vore till “alla andra slag“ hänförliga. Sugpapper samt olimmadt
tryck- och planschpapper betinga nemligen ett högre pris än flera af
dessa andra papperssorter; och särskildt är olimmadt tryckpapper i
allmänhet numera dyrbarare än limmadt. I den ofvan intagna “approximativa
beräkningen41 från ett Svenskt pappersbruk hafva ock ordinärt
planschpapper och färgadt sugpapper blifvit uppförda bland de papperssorter,
för hvilka tillverkningskostnaden är som störst.

Komitén har af nu anförda skälen ansett sig böra omfatta den
mening att de till “alla andra slag44 Viu hänförda papperssorter böra —
med de undantag, som i det följande skola omförmälas, — sammanföras
med sug-, tryck- och planschpapper till en gemensam tullsats.
Till den sålunda uppkommande afdelning, benämnd “alla andra slag,
derunder inbegripet linieradt papper44, borde då ock tapetpapper hänföras.
Detta slags papper står nemligen i flera afseenden så nära
limmadt tryckpapper, att något tillfredsställande skäl för deras särskiljande
i afseende å tullsatsen ej torde kunna uppgifvas.

Vid betraktande af de vidt skiljaktiga tullsatser, 2, 4 och 8 öre
skålpundet, med hvilka flera olika slag papper hittills varit belagda,
kan det väl förefalla betänkligt att sammanföra dessa under en gemensam
afdelning och tullsats; men om man närmare undersöker förhållandet,
skall denna betänklighet helt visst förfalla. Grunden för
tullbeskattning, så vidt dermed afses att bereda bidrag till statsbehofvens
fyllande, är i allmänhet någon viss procent af varuvärdet, och
om med tullbeskattningen afses skydd för inhemsk näring, måste alltid

kostnaden för en varas tillverkning blifva en mycket bestämmande
faktor vid skyddsafgiftens fastställande. Nu ådagalägga de från pappersbruken
inkomna uppgifter, såsom här ofvan redan är anmärkt, att
varuvärdet å de olika pappersslag, som hittills dragit 2, 4 och 8 öies
tull pr skålpund, stundom kan vara högre å det lägst tullbeskattade
slaget, än å ett annat, som drager högsta tull. •— Så. finnas både sug-,
tryck- och planschpappersslag, som betinga högre pris än vanligt skrifpapper;
och befinnes jemväl postpapper stundom hafva lägre värde än
vissa med 2 öres tull belagda pappersslag, allt beroende, icke på varans
benämning eller ändamål, utan ''på dess bättre eller sämre beskaffenhet
inom sin art. — Enahanda är förhållandet med tillverkningskostnaden,
hvilken jemte använda råmaterialets beskaffenhet bestämmer
varuvärdet. Vid närmare undersökning och granskning af nu gällande
tull-lagstiftning i afseende å en mångfald andra fabriksvaror, tillhörande
olika näringsområden, såsom väfnadsindustrien, glas-, porslins- och
smidestillverkningen m. fl., skall man lätt finna att långt större skiljaktigheter
emellan varuvärden äfvensom emellan tillverkningskostnaderna
å till samma rubrik och tullsats hänförliga artiklar der förekomma,
än de ifrågavarande olika pappersslagen sins emellan förete.
Och detta kan icke undvikas, då ur andra synpunkter varuslagen måste
i tulltaxan sammanföras under vissa större grupper samt varornas vigt
och icke deras värde läggas till grund för tullbehandlingen.

Hvad härefter angår frågan om den tullsats, som för den nya
gemensamma afdelningen — 44alla andra slag, derunder inbegripet
linieradt papper41 — borde bestämmas; så har komitén redan i här
ofvan anförda allmänna grunder erinrat derom hurusom. Svenska papperstillverkningen,
hvilken är en mycket gammal näring och under
äldre tider varit synnerligt omhuldad ej blott med höga införselsafgifter
utan ock med särskilda skyddsåtgärder mot utförsel af dess förnämsta
råmaterial, efter afslutandet af Franska handelstraktaten vunnit en stark
utveckling och med vissa af sina produkter mer och mer inträdt i täflan
på verldsmarknaden; hvadan densamma icke skäligen borde, gent emot
förbrukarens billiga anspråk, påkalla skyddstull för sin underlägsna
tillverkning af sådana pappersslag, hvilka från utlandet kunna erhållas
bättre och billigare; men då dessa åsigter, ehuru efter komitcns öfvertygelse
riktiga, ännu icke lära i allmänhet tillvinna sig erkännande
och tillämpning i vårt lands tull-lagstiftning, har komitén väl insett att
ett förmedlingsförslag här, likasom i samma lagstiftning i öfrigt, är
det för tiden enda möjliga, helst icke heller hänsyn till statsinkomsten

torde medgifva fullkomlig tullfrihet för ifrågavarande numera ganska
b etydande i mpor ta rti kol.

Då medelvärdet å de ifrågavarande olika papporsslagen torde
kunna antagas till högst 50 öre och tillverkningskostnaden för samma
slag i medeltal till högst 15 öre skålpundet, skulle en gemensam tullsats
af 3 öre skålpundet utgöra fullt G procent å det förra och icke
mindre än 20 procent af den senare. En sådan tullsats blefve visserligen
lägre än do motsvarande tullsatserna i grannländerna Norge
och Danmark för närvarande äro; nemligen i det förra — der dock
tryckpapper, som icke kan ändamålsenligen användas till skrifning
eller ritning, är tullfritt — ungefär 5,7 öre och i Danmark omkring
4,4 öre pr Svenskt skålpund; men härvid bör dock, hvad Norge angår,
anmärkas, att den genom nådig resolution den 29 Juli 1874 för
revision af tulltarifferna förordnade kommission föreslagit, jemte fortfarande
tullfrihet för nyssnämnda slag tryckpapper, nedsättning af omförmälda
till 5,7 öre pr Svenskt skålpund beräknade tullafgift till 4
öre pr Norskt pund eller omkring 3,4 öre för Svenskt skålpund.
Uti förenämnda Tyska tulltariff är tullsatsen å den afdelning af rubriken
“Papier und Pappwaaren“, som hufvudsakligen motsvarar meranämnda
föreslagna afdelningon “alla andra slag“, omkring 2,3 öre pr Svenskt
skålpund. Motsvarande tullsats uppgår i Frankrike enligt “tarif conventionnel“
till 2,4 och i Belgien till 1,2 öre pr Svenskt skålpund; varande,
såsom bekant, allt papper i England tullfritt.

Emot tullsatsens bestämmande till 3 öre pr skålpund kan väl å
ena sidan anmärkas, att derigenom blifver den vid 1874 års riksdag
medgifna lindring i beskattningen å åtskilliga olimmade pappersslag i
viss mån återtagen och att detta voro desto betänkligare, som denna
lindring medgafs tryckerierna i sammanhang dermed att allt tullskydd
beröfvades deras näringsverksamhet; men då man å andra sidan erinrar
sig, att omförmälda tullsats skulle vinna tillämpning jemväl å de
flera, nu med 8 öre tullbeskattade pappersslag, hvilka äfven för tryckeriernas
behof måste i allt större myckenhet från utlandet införskrifvas,
torde härigenom en billig godtgörelse dem beredas på samma gång
den framför allt vigtiga fördelen vinnes, att den gemensamma tullsatsen
undanrödjer all tvist om tullbehandlingen och all förlust, som
genom ovisshet och olika tillämpning dervid kan uppstå. Sistnämnda
fördel vinnes väl ock genom bestämmande af den gemensamma tullsatsen
till ett högre belopp, eller, såsom ifrågasatt blifvit, 4 öre skålpundet;
men komitén antager med full tillförsigt att en i förhållande
till varuvärdet och tillverkningskostnaden så hög tullafgift å en nöd -

vändighetsvara af förevarande beskaffenhet, den der ur så många allmängiltiga
skäl helst borde vara alldeles tullfri, hvarken vore lämplig
såsom beskattning till statskassan eller behöflig såsom skydd för den
inhemska papperstillverkningen, då denna senare, såsom komitén
vidare kommer att föreslå, fritages från åtskilliga på densamma hvilande
tullafgifter.

Då komitén sålunda anser de till nuvarande afdelningen “alla andra
slag» hänförliga papperssorter i allmänhet böra vidkännas en tullnedsättning
från 8 till 3 öre skålpundet, har dock komitén trott billigheten
fordra att undantag göres för förgyidt, försilfradt eller annorlunda
än i massan färgadt papper. Dessa slags papper, som ännu i
den år 1863 utgifna tulltaxa voro högre tullbeskattade än post-, skrifoch
planschpapper, hafva synts lämpligen kunna med “papperstapeter
och border“ jemföras och derföre böra — på sätt ock är förhållandet
i Danmark äfvensom, hvad förgyidt och försilfradt papper vidkommer,
inom Tyska tullföreningen — draga samma tullafgift som papperstapeter
och border; och har denna afgift, efter hvad komitén längre fram
kommer att i fråga om sistnämnda slags artiklar vidare omförmäla,
synts kunna bestämmas till 6 öre pr skålpund.

Papper i förening med bomulls- eller linneväfnad, hvilket användes
dels till ritningar och dels till brefkuverter samt nu behandlas såsom
Varor, arbetade, i taxan ej upptagna,“ och följaktligen förtullas efter
värde, torde till undvikande af detta förtullningssätt kunna upptagas i
samma afdelning af rubriken “Papper" som förgyidt, försilfradt eller
annorlunda än i massan färgadt, med hvilka pappersslag det äfven i
Danmark och Norge är likstäldt.

I händelse hvad komitén sålunda föreslagit beträffande rubriken
“Papper" vinner godkännande, skulle nämnda rubrik erhålla följande
förändrade lydelse:

“Papper:

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel- ........... fritt.

förgyidt, försilfradt eller annorlunda än i massan
färgadt, äfvensom papper i förening med

bomulls- eller linneväfnad ............................... 1 skålp. 6 öre.

alla andra slag, derunder inbegripetlinieradt papper 1 skålp. 3 öre.“

Sedan komitén sålunda afgifvit förslag till förändrad lydelse af
rubriken “Papper44, tillåter sig komitén att i underdånighet fästa Eders
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på vissa andra bestämmelser i
nuvarande tulltaxa, som enligt komiténs åsigt böra samtidigt med omförmälda
stadganden angående papper undergå förändring.

Komitén har redan nämnt, hurusom, då de till “förhydnings-,
press- och takpapper44 hänförliga artiklar rätteligen vore att anse såsom
pappsorter, komitén ansett att, i stället för berörda under rubriken
“Papper44 nu upptagna afdelning, förhydnings-, press- och takpapp
borde under tulltaxerubriken uPappu uppföras. Men sistnämnda rubrik
(nu lydande sålunda: “Papp — 1 skålp. — 2 öre“) bör enligt komiténs
mening äfven i andra afseenden undergå förändring.

Den förhydnings-, press- och takpapp medgifna tullfrihet synes
med allt skäl böra utsträckas äfven till de pappsorter, som af bokbindare
vid deras handtering användas. I sådant syfte skulle i samma
afdelning som nyssberörda redan tullfria pappsorter äfven upptagas
“annan till skrifning, ritning eller tryckning icke tjenlig44 papp.

I afseende å andra pappsorter torde lämpligen böra föreskrifvas,
att desamma skola tullbehandlas lika med papper. Derigenom'' undvikas
de nu ej sällan förekommande tvisterna huruvida en vara är att
anse såsom papper eller papp.

Rubriken “Papp44 borde alltså efter komiténs förmenande förändras
till följande lydelse:

“Papp:

förhydnings-, press- och tak- samt annan till skrifning, ritning eller
tryckning icke tjenlig ................................................................. fri.

andra slag; tullbehandlas lika med Papper44.

f händelse af bifall till hvad komitén i fråga om “förhydnings-,
press- och takpapper44 föreslagit, lärer ock den i nuvarande tulltaxa
vid 44Asfaltf,ltu förekommande hänvisning böra förändras till:

“Asfaltfilt; hänföres under Papp, förhydnings-, press- och tak-44.

Af “Papp- och Pappersarbeten44 äro i gällande tulltaxa de olackerade
slagen belagda med 15 öres och de lackerade, arbeten af papier
maché derunder inbegripna, med 25 öres tull pr skålpund.

Införseln af artiklar hörande till den första af dessa afdelningar
utgjorde år 1864 7,320 skålpund, år 1869 10,932 skålpund, samt har
under åren 1871 —1875 gestaltat sig sålunda:

år

1871

1872

1873

1874

1875

28,966 skålp.
66,603 „

98,181 „

95,685 „

72,858 „

Af de till andra afdelningen hänförliga artiklar var införseln år
1864 17,090 skålpund ocli år 1869 10,938 skålpund, samt utgjorde:

år 1871...................... 23,882 skålp.

„ 1872 .................... 35,423 „

„ 1873 ........................ 49,275 „

„ 1874 ........................ 49,198 „

„ 1875 ........................ 34,372 „

Med anledning af de tull-lindringar komitén i afseende å papper
föreslagit, föranlåtes komitén ur följdriktighetens synpunkt att jemväl
i underdånighet hemställa om en skälig nedsättning af tullsatserna å
ifrågavarande slags arbeten; i hvilket afseende komitén funnit sig böra
föreslå 12 öre pr skålpund för den första och 20 öre för den andra
afdelningen.

I rubriken “Papp- och Pappersarbeten41 synes den förändring äfven
böra vidtagas att bestämningen “alla slag“, såsom oriktig och vilseledande,
utbytes mot “ej specificerade44.

44Papperstapeter och Borderu hafva från och med år 1867 varit tullbeskattade
dubbelt mot tapetpapper; varande tullsatsen å förstnämnda
artiklar för närvarande 8 öre pr skålpund.

Enligt Kommerskollegii berättelser angående fabriker och manufakturer
var uppgifna värdet af den Svenska tapettillverkningen år
1864 310,067 R:dr R:mt och år 1869 257,883 R:dr, samt utgjorde:

		år	1871		382,893	R:dr
		ii	1872		502,342	11
		ii	1873		548,043	11
		ii	1874		618,129	11
och	utförseln af	“papperstapeter och border44 har utgjort
				Införsel.	Utförsel.
år	1864			......... 21,799 skålp.	3,930 skålp.
11	1869			......... 83,975	11	19,458 „
11	1871			141,634	11	24,340 „
1?	1872			......... 161,802	11	71,426 „
11	1873			......... 343,478	11	89,868 „
11	1874			264,123	11	103,593 „
11	1875			......... 209,342	11	122,158 „

Då enligt komiténs förslag tapetpapper skulle komma att draga
allenast 3 öres tull och då nuvarande proportionen emellan tullsatserna
å papperstapeter och border samt å tapetpapper synts höra bibehållas,
hemställer komitén att tullen å “papperstapeter och border“ bestämmes
till 6 öre skålpundet.

“Album“ och “Bokpermar, lösa,“ äro i nuvarande tulltaxa åsätta en
tidl, de förra af 40 öre och de senare af 25 öre pr skålpund; och finnes
under förstnämnda rubrik i en anmärkning föreskrifvet, att afdrag i vigten
ej göres för fodral, hvari album inkomma.

Af ifrågavarande artiklar, hvilka först år 1872 under sjelfständiga
rubriker i tulltaxan uppfördes (album voro förut upptagna såsom en
särskild afdelning under rubriken “Böcker11, men utan någon föreskrift
i afseende å fodralen), har införseln utgjort under åren 1873—1875:

Album:

1873 ............................. 00,593 skälp.

1874 ..................•......... 52,715 „

1875 ............................ 55,804 „

Bokpermar, lösa:

1873 .............................. 2,722 skålp.

1874 ............................. 2,897 „

1875 .......................... 4,107 „

Då ifrågavarande artiklar synts till beskaffenheten jemförliga med
Papp- och Pappersarbeten, lackerade, har komitén ansett dem böra åsättas
samma tull, som enligt komiténs förslag sistnämnda slags arbeten skulle
komma att draga eller 20 öre skålpundet. Vid den förändring rubriken
“Album11 i detta hänseende komme att undergå, kunde då ock lämpligen
ofvanberörda. uti anmärkningen nu innefattade föreskrift intagas i sjelfva
texten; hvarigenom rubriken skulle erhålla följande lydelse:

“Album, fodralens vigt inberäknad......... ........................'' ] skålp. 20 öre11

Brefkuverter draga enligt nuvarande tulltaxa en tull af 10 öre
pr skålpund eller 2 öre mera än “Papper: alla andra slag11.

Införseln af brefkuverter har utgjort:

år 1864 ..................... 20,819 skålp.

„ 1869 ..................... 27,666 „

„ 1871 ................... 45,192 „

„ 1872 .................... 42,583 „

år 1873

62,773 skålp.
85,759 „

114,786 „

Uå tullen å de flesta till “Papper: alla andra slag11 nu hänförliga
papperssorter — och deribland äfven å dem, hvilka tvifvelsutan tjena
såsom material till den största delen bref kuverter — enligt komiténs
förslag skulle blifva allenast 3 öre skålpundet, kunde tilläfventyrs deraf
anses föranledd en nedsättning i tullen å brefkuverter ända till 5 öre per
skålpund; men har komitén, med hänsyn dertill att vid tillverkningen
af sistnämnda artikel en ej så obetydlig del af det använda papperet
blifver odugligt affall, ansett tullafgiften å brefkuverter kunna sättas till
samma belopp som det för papperstapeter och border föreslagna eller
6 öre per skålpund.

På sätt redan 1863 års tullkomiterade föreslogo, borde ock under
tulltaxerubriken “Brefkuverter11 upptagas Papperspåsar såsom dit närmast
hänförliga.

Nämnda rubrik skulle, i händelse af bifall till hvad i afseende å
densamma blifvit af komitén föreslaget, komma att lyda sålunda:
“Brefkuverter och Papperspåsar .......................................... 1 skålp. 6 öre“.

Varda Papperspåsar under rubriken “Brefkuverter11 upptagna, torde
ock befmnhs lämpligt att i tulltaxan på behörigt ställe införa en hänvisning,
så lydande:

“Papperspåsar; se Brefkuverter11.

Broderduk, Marie och Stramalj af papper hafva från och med år
1868 dragit samma tull som Papp- och Pappersarbeten, olackerade.

Införseln har utgjort:

314 skålp.

år 1864
„ 1869

1,008

1,006

(006

Då ifrågavarande artiklar hitintills under en följd af år varit i
afseende å tullafgiften likstälda med Papp- och Pappersarbeten,[olackerade,
synas de ock böra få tillgodonjuta den tullnedsättning, från 15

till 12 öre pr skålpund,
slags arbeten.

komitén af anfördt skäl föreslagit för berörda

Brodérmönster och Visitkort äro för närvarande tullbeskattade med
8 öre pr skålpund eller samma tullafgift, som utgöres för papperstapeter
och border.

Införseln har utgjort:
af brodérmönster:

samt af visitkort:

o ar	1864 ..............	............. 209	skålp.
W	1869 .............	............. 225
	1871 ..............	............. 335
•n	1872 ...............	.......... 426	n
v	1873 ..............	............. 579
	1874 .............	............. 349
»	1875 ............	............ 346	»
o ar	1864 .............	............. 180	skålp.
11	1869 ..............	............. 209	11
11	1871 ..............	............ 360
11	1872 ..............	............. 411	11
11	1873 ..............	............. 391	11
V	1874 ..............	1,404	11
11	1875 .............	2,452	11

De tullnedsättningar, komitén föreslagit för de till “Papper: alla
andra slag“ nu hörande papperssorter, torde följdriktigt böra föranleda
nedsättning jemväl i tullafgiften å brodérmönster och visitkort; och har
komitén ansett denna tullafgift kunna, med bibehållande af artiklarnas
nuvarande likställighet med papperstapeter och border, bestämmas till
6 öre skålpundet.

1 likhet med 1863 års tullkomiterade, har komitén ock funnit
Adresskort böra under rubriken “Visitkort44 i tulltaxan upptagas.

Enligt komiténs förslag skulle alltså sistberörda rubrik erhålla
följande lydelse:

“Visitkort och Adresskort ......................................... 1 skålp. 6 öre.44 1

1 sammanhang härmed kunde ock i taxan intagas följande hänvisning: 44Adresskort;

se Visitkort41.

För uSolfjäderspapperu förekommer i nuvarande tulltaxa eu hänvisning
till Papper, andra slag.

Komitén har ansett denna hänvisning böra utgå. De med hänvisningen
afsedda artiklar komma då att, allt efter sin beskaffenhet,
hänföras antingen till Papper eller Pappersarbeten.

I det föregående af detta utlåtande är antydt, hurusom komitén i
sammanhang med sitt förslag till förändrade tulltaxebestämmelser för
papper tillika ämnade i underdånighet hemställa om tullfrihet för vissa
vid pappersfabrikationen begagnade beredningsämnen och utensilier, som
för närvarande äro tullbeskattade.

Komitén, som jemväl i detta ämne erhållit nödiga upplysningar
af sakkunnige, går nu att gifva tillkänna, för hvilka artiklar komitén
sålunda ansett sig böra ifrågasätta tullfrihet; tillåtande sig komitén
emellertid härvid att i underdånighet erinra, hurusom, då ifrågavarande
artiklar jemväl i mer eller mindre betydande mån utgöra beredningsämnen
eller utensilier för andra näringar än pappersfabrikationen, komitén
tänkt sig att dessa artiklars befriande från tull, jemte det derigenom
lättnader blefve den inhemska papperstillverkningen beredda, tillika
skulle innefatta ett förberedande steg till de tullnedsättningar, komitén
tvifvelsutan framdeles kommer att föreslå i afseende å åtskilliga varor,
med hvilkas tillverkande andra näringar sysselsätta sig.

Bland de ifrågavarande artiklarna förekomma i nuvarande tulltaxa
först Anilin fär ger 1 hvilka hänföras under kemiskt-tekniska preparater
och följaktligen draga en tull af 5 procent utaf värdet. I hvilken
omfattning anilinfärger varit föremål för införsel, kan ej angifvas, enär
i följd af deras hänförande till “kemiskt-tekniska prcparater“ de införda
qvantiteterna blifva af vederbörande under sistnämnda rubrik upptagna.

Vidare är att märka Klorkalk, som i nu gällande tulltaxa är belagd
med 1 öres tull pr skålpund.

För denna artikel har redan vid föregående tillfällen tullfrihet
blifvit föreslagen.

Så af 1863 års tullkonnterade, hvilka erinrade hurusom den redan
vid nämnda tid betydliga införseln af artikeln visade dess behöflighet
för landet. Den vore nemligen ett vigtigt beredningsämne för vissa
näringar, i synnerhet vid papperstillverkningen och bomullsvarufabrikationen.

Bevillnings-Utskottet vid 1875 års riksmöte framstälde ock enahanda
förslag; dervid erinrande, bland annat, att klorkalk ej vore föremål
för inhemsk tillverkning och således den å artikeln lagda tull icke
såsom skyddstull behöflig.

Införseln, som år 1864 utgjorde 251,279 skålpund och år 1869
446,710 skålpund, har under åren 1871—1875 gestaltat sig sålunda:

1871 ................. 468,350 skal]).

1872 .................. 761,689

1873 ................. 1,073,276

1874 .................. 830,901

1875 .................. 1,520,595 „

Dessa uppgifter visa nogsamt huru behofvet af klorkalk stegrat

sig; och komitén kan ej annat än till fullo instämma i de tillförene
framstälda förslagen om tullfrihet för denna vara; en frihet, som är
densamma förunnad både i Norge och Danmark.

Komitén kommer häruppå till tulltaxerubriken Lim, hvilken har
följande lydelse:

“Lim:

husbiås och gelatin ........................................................ 1 skalp. 75 öre

andra slag ............ ............................................ 1 skålp. 6 öre."

Införseln af de till denna rubrik hänförliga artiklar har utgjort:

o ar	“husbiås och gelatin 1864 ............. 6,961	u. skålp.
11	1869 .	.............. 7.702	11
11	1871 .	............ 9,995	11
11	1872 .	.............. 11,337	11
	1873	15,416	11
V	1874 ..	.............. 19,742	11
11	1875 .	.............. 12,187	11
0 ar	1864	“andra slag“: ............. 59,157	11
a	1869	............ 19,204	71
ii	1871 .	.............. 165,005	11
a	1872 .	.............. 393,862	11
ii	1873 .	.............. 390,119	11
a	1874 ..	............ 338,631	11
v	1875 .	.............. 208,787	11
llkomiterade förmälde i afseende i

som då hade samma lydelse som nu — att enär, hvad anginge den

första afdelningen, husbiås föga användes och gelatin derföre borde vara
den bestämmande artikeln, men medelpriset ä denna hufvudartikel utgjorde
allenast 2 R:dr pr skålpund, tullen borde för denna afdelning nedsättas
till 20 öre; samt att, enär, beträffande Lim: “andra slag11, denna artikel
i stor omfattning förbrukades inom näringarne, så borde, på grund af
denna dess behöflighet, tullfrihet för nämnda vara ega rum.

Ehuru, ur synpunkten af tullfrihets ernående för vissa jemväl vid
papperstillverkningen behöfiiga beredningsämnen, komitén för det närvarande
kunde anses böra inskränka sig till att föreslå sådan frihet för
de till ‘Lim: andra slag11 hörande artiklar, hvilkas mångfaldiga användning
inom näringarna nogsamt torde vara känd; så har dock komitén trott
sig böra, i sammanhang med frågan om tullfrihet för sistberörda artiklar,
till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande hemställa, huruvida icke, i
betraktande af den mindre betydande införseln af “husbiås och gelatin11
samt med afseende jemväl å den understundom förekommande svårigheten
att skilja emellan gelatin och annat slags lim, husbiås och gelatin
äfven borde från tull befrias; i hvilken händelse dels rubriken “Lim11
kunde erhålla följande lydelse:

“Lim, alla slag, husbiås och gelatin derunder inbegripna — fritt11;
dels'' ock den i nuvarande tulltaxa vid “Fogellimu förekommande hänvisning
till “Lim: andra slag11 lämpligen borde sålunda förändras att
Fogellim, såsom utgörande kokad linolja, lika med denna hänvisas till
Fernissa.

I Norge äro såväl “Liirn, hvorunder Gelatine11 som äfven “Husblas11
från tull befriade.

Den vid pappersbruken. till ej obetydlig myckenhet erforderliga och
äfven inom andra näringsgrenar behöfiiga artikeln metallduk har komitén
ock ansett böra åtnjuta tullfrihet.

1 sådant syfte tillåter sig komitén i underdånighet hemställa:

dels, i afseende å 11 Metaller, sammansätta,: arbetade11, att den för
närvarande under afdelningen “andra slag11 inbegripna och specificerade
metallduk måtte ur nämnda afdelning utgå och i stället under afdelningen
“plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen för ytterligare
bearbetning11 uppföras;

och att i följd häraf tulltaxerubriken “Metaller, sammansätta11 måtte
uti ifrågavarande delar erhålla följande lydelse:

:34

“Metaller, sammansatta:

arbetade:

metallduk, plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen för
ytterligare bearbetning................................................................... fria.

andra slag, oäkta lahn derunder inbegripen:

dels ock att rubriken “Träd11, i hvad angår afdelningarna “jern- och
stål-11 samt “koppar- och annan ej specificerad metall-", måtte förändras
till följande lydelse:

“Tråd:

jern- och stål-, äfvensom deraf tillverkad duk.................................

andra arbeten deraf draga den tull, som taxan bestämmer
för manufaktursmide eller stålarbeten,
koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld, försilfrad eller pläterad.......................... 1 skålp. 1

andra slag, äfvensom deraf tillverkad duk..............................

fri.

krona.

fri.

I sammanhang härmed torde ock ur följdriktighetens synpunkt all
slags siktduk af metall böra från tull befrias och i följd häraf tulltaxerubriken
“Siktduk11, med utbytande jemväl af der förekommande orden
“af annat material" emot det riktigare uttrycket “af spånadsämnen“, undfå
följande lydelse:

“Siktduk:

af metall, alla slag ............................................................................. *n af

spånadsämnen; se Vafnader."

De införda qvantiteterna af omförmälda slag af metallduk hafva,
i anseende till tulltaxans uppställning uti ifrågavarande hänseenden, ej
blifvit i komitén tillgängliga officiela handlingar specifikt angifna och
kunna derföre ej af komitén uppgifvas.

Vigtigast af de beredningsämnen, komitén ansett sig redan nu
böra till tullfrihet föreslå, är dock utan tvifvel Stärkelse.

Under denna rubrik innehåller nuvarande tulltaxa följande stadgande
:

“Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska ämnen 1 skålp. 6 öre“;

hvarjemte vid “Maizena“ och “Potatesmjöl11 finnas följande hänvisningar: “Maizena;

se Stärkelse."

“Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; se Stärkelse11.

Enligt komitén tillhandakomna uppgifter skall under innevarande
år i London och Hull Engelsk stärkelse betingat ett pris, prima sort: af
22,5 öre, och sekunda sort: af 18 å 20 öre pr Svenskt skålpund; samt
s. k. potatesmjöl i Lybcck 11 å 11,5 öre pr skålpund.

Att i förhållande till dessa pris den nuvarande tullsatsen å stärkelse
är alldeles öfverdrifvet hög, torde ej kunna bestridas.

Redan 1863 års tullkomiterade, för hvilka medelpriset å stärkelse
blifvit uppgifvet till omkring 20 öre skålpundet, hemstälde äfven dels
på grund deraf, dels ock under erinran om artikelns betydelse såsom
ett vigtigt beredningsämne bland annat vid väfverierna, att omförmälda
tullsats måtte nedsättas till 2 öre pr skålpund.

Då komitén nu ansett sig böra gå än längre samt föreslå borttagande
af all tull å ifrågavarande artikel, som jemväl är föremål för
tillverkning inom landet, har komitén \ isserligen ej underlåtit att dessförinnan
underkasta de på donna fråga inverkande förhållanden en omsorgsfull
granskning.

Af Kommerskollegii berättelser ; gående fabriker och manufakturer
har komitén inhemtat, att antalet af i gång varande inhemska stärkelsefabriker
samt deras uppgifna tillverkningsvärde varit:

år 1864 ...............................	Fabrikernas .................. 6.	antal. TillverkningsTärde. 100,499 R:dr Kant.
„ 1865 .....................................	7.	114,065
„ 1866 .............................	.................. 6.	96,212
„ 1867 ..................................	..................... 6.	92,084
„ 1868 ......................................	.................... 4.	109,725
„ 1869 ......................................	............... 4.	51,625 „ •
„ 1870..................................	.................... 8.	87,952
„ 1871 .......................................	..................... 10.	130,819
„ 1872 ............	..................... 10.	103,383
„ 1873................................	................... 9.	81,662
„ 1874.....................................	.................... 8.	150,936
Utförseln af stärkelse -	- med derå satt tull värde — utgjorde:
år 1864 ........................................	Utförda qvantiteter. Tullvärde. .................... 6,270 skalp. 1,379 R:dr.
„ 1865 .....................................	.................. 6,312	1,389 „
„ 1866 ....................................	............. 5,487	1,207 „

	IJtförda qvantiteter.	Tullvärde.
år 1867 ............	........................................ 4,690 skål)).	1,032 R:dr.
„ 1868 ............	....................................... 4,725 „	1,039 „
„ 1869 ............	............................................. 2,840	625 ,.
„ 1870............	............................................. 3,213 „	707 „
,, 1871 ...........	5,680	1,250 „
„ 1872 ..........	.............................................. 7,677	1,689 „
„ 1873 ............	.......................................... 39,317	8,650 „
„ 1874 ............	..................................... 3,095	681 „
„ 1875 ............	•o...................................... 2,358	51 9 kronor.
Införseln	åter, med tullvärdet derå, har belöpt sig	till:
	Införda qvantiteter.	Tullvärde.
år 1864	109,264 skålp.	24,038 R:dr.
„ 1865.............	......................... 137,489 „	30,248 „
„ 1866.............	............................ 103,519 „	22,774 „
„ 1867...........	........................ 54,848 „	12,067 „
„ 1868............	.............................. 701,936 „	154,426 „
„ 1869............	.......................... 592,573 „	130,366 „
„ 1870.............	............................. 545,589	120,030 „
„ 1871.............	.................. 449,919 „	98,982 „
, 1872...........	................ 633,833 „	139,443 „
„ 1873	.................. 1,220,770	268,569 „
„ 1874............	................. 1,874,058 „	412,293 „
„ 1875............	............................ 1,889,931	415,785 kronor

Att den Svenska stärkelsefabrikationen egentligen endast arbetar
för den inhemska marknaden, visar sig af ofvan stående uppgifter. Ty
äfven året 1873, då utförseln var som störst, representerade dock den
utförda qvantiteten i tullvärde allenast 8,650 R:dr; då deremot tillverkningsvärdet
för året var 81,662 K:dr.

Under åren 1864—1867 öfversteg tillverkningsvärdet ej obetydligt
tullvärdet å de införda qvantiteterna, men från och med år 1868 har,
med undantag af året 1871, tullvärdet å införseln belöpt sig till högre
belopp än tillverkningsvärdet; — under åren 1873 och 1874 derhän, att
1873 tullvärdet å införseln utgjorde 268,569 Ii:dr mot ett tillverkningsvärde
af 81,662 R:dr; samt år 1874 tullvärdet å införseln 412,293 och
tillverkningsvärdet 150,936 R:dr.

Medeltillverkningsvärdet, åren 1865—1869 92,742 R:dr, härunder
åren 1870—1874 stigit allenast till 110,950 lhdr; under det deremot
medeltullvärdet å införseln, åren 1865—1869 endast 69,976 lhdr, för
åren 1870—1874 gått upp till 207,863 R:dr.

Af de uppgifter, komitén nu .lenmat, framgår nogsamt, huru föga
den inhemska stärkelsefabrikationen kunnat följa det stigande behofvet
inom landet af ifrågavarande artikel.

Att vid sadant förhållande till förmån för en så enkel handtering
bibehålla tull å ett beredningsämne af den vigt och betydelse som
stärkelse; dertill förefinnas enligt komiténs förmenande icke några tillfredsställande
skäl.

Hvad särskildt angår maizena eller stärkelseämnet i mais, har
komitén från Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement fått emottaga en
af handelsfirman Leete & Baillon i London till Herr Statsrådet och
Chefen för nämnda departement insänd skriftlig framställning om åtgärders
vidtagande för beredande af tullfrihet här i landet för maizena.

Oafsedt denna framställning, har komitén ansett skäl ej vara för
handen att, sedan numera alla till tulltaxerubrikerna “GrynI 11 och “Mjöl11
hörande artiklar äro från tull fria, föreslå för maizena något undantag
från den tullfrihet, komitén velat för stärkelse i allmänhet ifrågasätta;
allra helst det säkerligen äfven skulle ofta möta svårighet att skilja
maizena från andra sorters stärkelse.

På grund af hvad komitén nu anfört, hemställer komitén i underdånighet
att, med bibehållande af de i nuvarande tulltaxa vid “Maizena11
och “Potatesmjöl11 förekommande hänvisningar, stärkelse af hvete, potates
eller andra vegetabiliska ämnen måtte från tull befrias.

Komitén har härmed afslutat sin framställning om de såsom beredningsämnen.
eller utensilier vid vissa näringar behöfliga artiklar, för
hvilka komitén ansett sig redan nu böra ifrågasätta tullfrihet.

De förändrade taxebestämmelser, komitén så i dessa som i andra
uti det föregående omförmälda hänseenden velat i underdånighet föreslå,
äro sammanförda å bilagda tabell Litt. 6''., derå äfven blifvit, till jemförelse,
upptagna de rubriker i nu gällande tulltaxa, i afseende å hvilka
enligt komiténs förslag någon förändring korame att ske.

I ändamål att, så vidt möjligt, bereda en öfversigt af det infly tande

pa statsverkets inkomster, som de af komitén föreslagna förändringar
i tulltaxan kunna förmenas utöfva, har komitén ock låtit upprätta
den i tabellen Litt. 1). intagna beräkning, hvilken, med undantag
för nagra vissa i tabellen anmärkta fall, är grundad på medelinförseln
åren 1871—1875; varande, i anseende till de från och med den 1 .Juli

1874 inträdda förändrade mellanriksförliållanden emellan Sverige och
Norge, vid beräkningens upprättande afdrag gjordt för de qvantiteter,
som, så vidt utrönas kunnat ur komitén tillgängliga handlingar, blifvit
från sistnämnda land införda under något af de i beräkningen afsedda
år. Dessa qvantiteter äro dock endast i fråga om “papperstapeter och
border “ af någon afse värd betydelse. Hvad sistnämnda artiklar angår,
har införseln från Norge, jemförd med hela införseln, gestaltat sig under
åren 1871—1875 sålunda:

Hela införseln. deraf från Norge.

1871 ........	141,634 skalp .......	........... sjövägen:	3,360 skålp.
		landvägen:	88,748 „
1872 ..........	....... 161,802 „	........... landvägen:	103,060 „
1873	........... 343,478 ,.	........ sjövägen:	798 „
		landvägen:	224,486 „
1874 ..........	264,123 „ .........	......... sjövägen:	3,597 „
		landvägen:	68,082 „
1875 .........	........... 209,342 „ ..........		48,750

Om vanskligheten af på förhand uppgjorda beräkningar af den
förändring i afseende å tullinkomsten i det hela, som förhöjning eller
nedsättning i tullafgifter må komma att föranleda, tillåter sig komitén
emellertid till sist att i underdånighet erinra. Erfarenheten har för
visso gifvit vid handen huruledes ofta, då tullsatsen å en vara sänktes,
icke ens den af samma vara hemtade tullinkomst undergick förminskning,
enär det billigare priset åstadkom en ökad efterfrågan och denna
åter en större införsel än som förut egde rum. Och att i många fall
den prisbillighet å vissa varor, som genom tullfrihet för dem eller för
ett eller flera vid deras tillverkande nödiga ämnen uppkommer, föranleder
en tillväxt af tullinkomsten i det hela, i ty att befolkningen får
tillfälle att i ökadt mått förse sig med andra, tull underkastade artiklar,
torde äfven vara af erfarenheten ådagalagdt. En blick på tullinkomsten
vid tiden för Franska handelstraktatens afslutande och på hvad samma
inkomst nu inbringar är i detta fall tillräckligt upplysande.

Särskildt torde, hvad tullnedsättningen å vissa slag papper angår,
den omständigheten böra bemärkas, att, då statsverket sjelft visserligen
är en af de mest betydande konsumenterna, nedsättningen i tullafgiften
icke lärer kunna undgå att medföra minskning i statsverkets för pappersförbrukningen
utgående utgifter. 1

1 vissa delar af hvad komitén rörande ändringar i nu gällande
tulltaxa föreslagit, hafva undertecknade Styffe och Lenning varit af

olika mening mot komiténs pluralitet och få i afseende derå åbei^opa
sina bilagda reservationer.

De till komitdn öfverlemnade handlingar i förenämnda besvärsmål
varda härhos i underdånighet återstalda, och komitén framhärdar med
djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtar

A. G:son BENNTCH.

P. Murén. T. Willerding. Knut Styffe.

Olof Wijk. John Lenning1. Nils Larson.

F. II. Schlytern.

Stockholm den 9 Januari 1877.

.''/

Lin. c.

Tabell

upptagande de af komiién föreslagna förändrade taxebestämmelser äfvensom.
till jemförelse, de, rubriker i iru gäll ande tulltaxa, i afseende
d Ivräka, enligt komiténs förslag, någon förändring
skulle komina att skr.

Komiténs förslog. Nu gällande tulltaxas be stämmelser.

Accordion; — —

Adresskort; se Visitkort.

Aether och

Album, fodralens vigt

inberäknad.................. 1 skålp. 20 öre.

Anilinfärger fria.

Asfaltflit; hänföres under Papp, förhydnings-,
press- och tak-.

Bokpermar, lösa ......... 1 skålp 20 öre.

Ilrefkuverter och Papperspåsar
................ 1 skålp. 6 öre.

Brodérduk, Marie och Stramalj:

af papper ....... ....... 1 skålp. 12 öre.

Biodérmönster ........ 1 skålp. fl öre.

Fogellim; se Fernissa.

Klorkalk fri.

Accordion;

Aether och

Album .............. I skålp. 40 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för
fodral, hvari album inkomma.

Aniliufärger; hänföras under Kemiskttekniska
preparater.

Asfaltflit; hänföres under Papper, förhydnings-,
press- och tak-.

Bokpermar, lösa 1 skålp. 25 öre.

Brefkuverter ........ 1 skålp. 10 öre.

Brodérduk, Marie och Stramalj:

af papper ............. 1 skålp. 15 öre.

Brodérmönster............. 1 skålp. 8 öre,

Fogellim; hänföres under Lim, andra slag.
Klorkalk .............''........ 1 skålp. 1 öre.

Komiténs förslag.

Bim, alla slag, husbiås och gelatin derunder
inbegripna .......................... fritt.

Metaller, sammansätta:
arbetade:

metallduk, plåtar, latun och trådband,
äfvensom andra ämnen för ytterligare
bearbetning ................ . fria.

andra slag, oäkta lahn derunder inbegripen
:

Nu gällande tulltaxas bestämmelser.

Lim:

husbiås och gelatin ... 1 skålp. 75 öre.
andra slag .................. 1 skålp. 6 öre.

Metaller, sammansätta:
arbetade:

plåtar, latun och trådband, äfvensom
andra ämnen för ytterligare
bearbetning.............................. fria.

andra slag, oäkta lahn och metallduk
derunder inbegripna:

Papp:

förhydnings-, press- och tak- samt annan
till skrifning, ritning eller tryckning
icke tjenlig ........................ fri.

andra slag; tullbehandlas lika med Papper.

Papp- och Pappersarbeten, ej specificerade
:

olackerade ................ 1 skålp. 12 öre.

lackerade, arbeten af
papier maché derunder
inbegripna......... 1 skålp. 20 öre.

Papper:

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-.
........................................... fritt.

förgyldt, försilfradt eller annorlunda än
i massan färgadt, äfvensom papper i
förening med bomulls- eller linne väfnad.

....................... 1 skålp. (i öre.

alla andra slag, derunder
inbegripet linieradt papper
........................... 1 skålp. 3 öre.

Papperspåsar; se Brefkuverter.

Papperstapeter och
Border ........................ 1 skålp. ö öre.

Siktduk:

af metall, alla slag........................... fri.

af spånadsämnen; se Väfnader.

Papp .............................. 1 skålp. 2 öre.

Papp- och Pappersarbeten, alla slag:

olackerade .................. 1 skålp. 15 öre.

lackerade, arbeten af
papier maché derunder
inbegripna......... 1 skålp. 25 öre.

Papper:

förhydnings-, press- och tak- ...... fritt.

kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-
....................... 1 skålp. 1 öre.

sug-, färgadt eller ofärgadt,

tryck- och plansch-... 1 skålp. 2 öre.

tapet- .......................... 1 skålp. 4 öre.

alla andra slag, derunder
inbegripet linieradt
papper .................. 1 skålp. 8 öre.

Papperstapeter och

Border........................ 1 skålp. 8 öre.

Siktduk:

af sammansatt metall; se Metaller, sammansatta,
andra slag, arbetade

Komiténs förslag.

Nu gällande tulltaxas be
stämmelser.

Solfjädrar

Spadar; — —

Stärkelse af hvete, potates eller andra
vegetabiliska ämnen .................. fri.

Tråd:

jern- och stål-, äfvensom deraf tillverkad
duk ............. ................... fri.

andra arbeten deraf draga den tull,
som taxan bestämmer för manufaktursmide
eller stålarbeten,
koppar- och annan ej specificerad metall-: förgyld,

försilfrad eller

pläterad ............ 1 skålp. 1 krona.

andra slag, äfvensom

deraf tillverkad duk ............. fri.

Visitkort och Adresskort 1 skålp. ti öre.

Siktduk:

af jern; se Manufaktursmide,
af koppar; se Koppar, andra helfärdiga
arbeten.

af stål; se Stålarbeten,
af annat material; se Väfnader.

Solfjädrar —

Solfjäderspapper; hänföres till Papper,
andra slag.

Spadar; — —

Stärkelse af hvete, potates eller andra
vegetabiliska ämnen . . 1 skålp. ö öre.

Tråd:

jern- och stål-.......................... fri.

arbeten deraf draga den tull, som
taxan bestämmer för manufaktursmide
eller stålarbeten.

koppar- och annan ej specificerad metall-: förgyld,

försilfrad eller

pläterad ......... 1 skålp. 1 krona.

andra slag............................... fri.

Visitkort

1 skålp. 8 öre.

Litt. D.

Tabell

öfver

de förändringar i tullinkomsten, som komiténs förslag mä anses föranleda. '')

j Qvantitet

Nuva -

Till -

i Medelinförsel 1871 —1875

fiir tull- Af komitén föreslagna!(från Norge inkomna qvanti-! Minskning i lökning ij

beräk- , , tullbestämmelser. | teter, så vidt de kunnat ut- | tullinkomst. | tull ;

rönas, ej inberäknade). | inkomst.!

tullsats.

Papp ................................ 1 skål]). 2 örelj

Papper: kardus-, makulatur-,

polér- eller smergel- 1 skalp. 1 öre''
sug-, tryck-och plansch- 1 skalp. 2 öre
tapet-..................... 1 skålp. 4 öre

“alla andra slag*........ 1 skålp.; 8 öre

jPapp- och Pappersarbeten:

dels fri

dels såsom papper

fritt
3 öre
o öre
dels 3 öre
dels ti öre

(1875)

(1875) 1,145,595

Kronor. Kronor. !

51,542 kan ej beräknas.

255,957 2,5601

,059,651 qj — 10,5971

5,341 53 —

kan ej
beräknas. 3)

olackerade ................	1 skålp.	15 öre	12 öre	72,352	2,171
lackerade...................	1 skålp.	25 öre	20 öre	38,428	1,921	_
Papperstapeter och P>order......	1 skålp	S öre	6 öre	115,900	2,318
Album ...................................	1 skålp.	40 öre	20 öre	(1873—1875) 56,369 4) (1873—1875) 3,236	11,274	_
Bokpermar, lösa .......................	1 skålp.	25 öre	20 öre	162	__
Bref kuvert er ............................. Brodérduk, Marie och Stramalj	1 skålp.	10 öre i	6 öre	69,591	2,784	—
af papper .............................	1 skålp.	15 öre	12 öre	755	23	_
Brodérmönster ...........................	1 skålp.	8 öre	6 öre	402	8	_
Visitkort .........................	1 skålp.	S öre	0 öre	1,004	20	_
Klo; kalk .....................	1 skålp.	1 öre	fri	930,962	9,310	_
Lim: husbiås och gelatin .........	1 skålp.	75 öre	fritt	13,730	10,298	_
andra slag .......................	1 skålp.	6 öre	fritt	298,970	17,938	_
Stänkelse ..............................	1 skålp.	6 öre	fri	1,211,792	72,708	—

133,548! 10,597!

!) Anilin [linjer och Mchtlldak äro i denna tabell ej upptagna, enär. på sätt i afseende å dem finnes i utlåtandet
omiörmäldt, de införda qvantiteterna ej kunnat utrönas.

. 2) Pör donna och de två nästföljande afdelningarna af rubriken "Papper" har, i anseende till den vid 1874 års
riksmöte vidtagna förändrade uppställning af nämnda rubrik, någon medclinförsel ej kunnat utrönas.

;l) Om för alla de till ifrågavarande afdelning nu iiänförliga papperssortor tullsatsen blifvit föreslagen till :-i öre
pr skålpund, hade. minskningen i tullinkomst bort beräknas till 57.280 kronor. Hade åter tullsatsen föreslagits till 6 öre
skålpundet, vore minskningen att beräkna till kronor. Emellan dessa båda summor faller alltså det belopp afminskning,

som af komiténs förslag uti ifrågavarande hänseende ma anses föranled t.

•)_.Angående anledningen hvarföre för Album och “Bokpermar, lösa." medelinförseln blifvit aiigifven allenast för
ai-en 181:1—18:5 torde ondast behöfva hänvisas till hvad i utlåtandet blifvit i fråga om dessa artiklar anfönit

Reservation.

I komiterades beslut att till endast o öre pr skålpund bestämma
den gemensamma tullsatsen för sug-, tryck- och skrifpapper, med flera utaf
komiterade under eu rubrik sammanförda pappersslag, kan jag icke
instämma, enär jag befarar, att, under nuvarande för pappersindustrien
ofördelaktiga konjunktur, eu nedsättning från 8 till ■> öre pr skålpund
af tullen å post-'' och skrifpapper skulle å den inhemska pappersindustrien
utöfva ett alltför menligt inflytande.

Sådana ordinära tryck- och skrifpappersslag, som till hufvudsaklig
del bestå af trämassa, anser jag, åtminstone under vanliga förhållanden,
kunna här i landet tillverkas lika billigt som annorstädes, och för tillverkningen
af dessa synes det derföre vara temligen likgiltigt, huru
stor tullsatsen å dem blir, enär prisen å dylika pappersslag härstädes
i allmänhet bestämmas af den inhemska konkurrensen och icke af tullsatsen.
Vårt lands stora pappersexport utgöres också till ojemförligt
största delen af sådana pappersslag.

Helt olika är deremot förhållandet med de skrif- och tryckpapperssorter,
som helt och hållet eller till största delen tillverkas af lump
eller vissa: bättre lumpsurrogater, enär för tillverkningen af dem icke
blott nödiga kemikalier utan ofta äfven råmaterialet till sjelfva pappersmassan
måste hemtas från utlandet samt kostnader för underhåll
och amortering af maskiner och byggnader äfvensom räntor till förlag
alltid blifva jemförelsevis större för finare papperssorter, hvilkas tillverkning
fordrar mera arbete och af hvilka, med samma maskiner och
arbetspersonal, tillverkningsqvantiteten alltid måste blifva mindre, hunnes
icke sådana för den inhemska tillverkningen af de bättre pappersslagen
ogynsamma förhållanden, skulle jag ej hysa ringaste betänklighet
att föreslå tullens nedsättning för allt till komiterades rubrik
“andra slag“ hänförligt papper till 2 öre pr skålpund eller till och
med göra det tullfritt. Enär man icke eger grundad anledning till den
förhoppning, att nuvarande för pappersindustrien ofördelaktiga konjunktur
skall i någon väsentlig mån förbättras före ingången al nästa

4<;

år, da de nya tullsatserna a papper skola börja tillämpas, är det endast
med tvekan jag vågar föreslå tullsatsen för nyssnämnda rubrik
“andra slag“ till 4 öve pr skålpund; men jag finner mig böra göra
detta för att kunna vinna fördelen af lika tull för allt skrit-, tryckplansch-,
sug- och tapetpapper, och emedan jag anser det’vara af
stor vigt både för fabrikanter och konsumenter, att ingen ovisshet kan
uppstå om den tull, dessa papperssorter skola draga.

Den af korniterade föreslagna tullfrihet för stärkelse, klorkalk
och andra för pappersindustrien erforderliga materialier kan för mig
icke utgöra något skäl att tillstyrka en ännu lägre tull å skrifpapper
m. m., ty eu sådan tullfrihet, ehuru för pappersindustrien naturligtvis
fördelaktig, är dock af mycket ringa betydelse i jemförelse med den
störa tullnedsättning, som ej blott af komiterades pluralitet utan äfven
af mig nu bljfvit föreslagen. Efter uppgift från ett Svenskt pappersbruk
.hafva vid en tillverkning af 5 millioner skålpund papper, hvaraf
omkring 60 procent utgjorts af tryck-, 15 procent af post-" och skrifpapper
o. S. v., tullumgälderna, enligt nu gällande tulltaxa, för samthf/a
till nämnda tillverkuingsbelopp erforderliga qvarititeter af stärkelse,
klorkalk, bomolja och andra materialier uppgått till endast 7,115
kionoi och alltså i medeltal till icke mer än Dpi öre pr skålpund tillverkadt
papper.

Emot en höjning med 2 öre pr skålpund, i stället för 1 öre enligt
pluralitetens förslag, af tullen a sug- samt olimmadt tryck- och
planschpapper, hvilka pappersslag, enligt komiterades åsigt, egentligen .
äro de enda, som nu borde få införas emot en tull af 2 öre pr skål- ''
pund, kan jag sa mycket mindre hysa någon betänklighet som dessa
pappeisslag öf\erhufvud äro lika dyra med skrifpapper och några arter
deraf till och med dyrare än finaste postpapper samt, på samma
gäng som denna höjning skedde, tullen å post- och skrif- samt allt
mer eller mindre limrnadt tryck- och planschpapper skulle nedsättas
med 4 öre pr skålpund.

Emot komiteiades redaktion af tulltaxerubrikerna för papper finner
jag mig jemväl böra framställa ett par anmärkningar.

Uti den första rubriken hafva korniterade bibehållit namnet umakulatur1,
\ ehuru betydelsen af detsamma är mycket obestämd, läspning
hg eu menades dermed sådant papper, som genom skrifning,
tryck eller på annat sätt blifvit unmkuleradtu; men sedermera liar man
dermed älven betecknat dels det grof Va och svampiga papper, som
allmänt kallas “gråpapper44, dels annat groft omslagspapper, och enligt
Karmarsch’ uppgift skall man på många orter i Tyskland kalla sug -

eller läskpapper för makulatur. Då man mig veterligen icke har något
annat namn för betecknande af det pappersslag, som här åsyftas,
synes mig lämpligare att dettas egenskaper -i rubriken korteligen angifvas
än att ett så mångtydigt namn begagnas.

Äfven af den andra rubriken, “förgyldt, försilfradt“ etc., anser jag
en förändring nödig, på det icke någon tvekan må kunna uppstå derom,
att dit jemväl skola hänföras dels sådana pappersslag, som äro
belagda med oäkta bladguld, tenn eller annan oädel metall och till en
del användas för samma ändamål som förgyldt eller försilfradt papper,
hvarifrån de af tulltjenstemännen ej heller alltid torde kunna skiljas,
dels ock sådant glänsande och med hvit färg bestruket papper, som i
andra länder plägar benämnas porslinspapper, kritpapper m. m., men
här torde vara mest kändt under namnet (lian''papper eller glaceradt
papper, samt vanligen användes till visitkort.

Hufvudsakligen på grund af hvad nu blifvit anfördt anser jag mig
böra föreslå, att ifrågavarande tulltaxerubriker måtte erhålla följande
lydelse:

Pa])] »er:

kardus- eller annat lika groft och till skrifning,
ritning eller tryckning icke tjenligt, samt
poler- eller smergelpapper ............................... fritt.

förgyldt, försilfradt eller med annan metall belagdt;
eller annorlunda än i massan färgadt,
hvartill med hvit färg bestruket, s. k. glacépapper
jemväl hänföres; samt papper, som
är beklädt med eller i sig innesluter bomullseller
linneväfnad................................................... pr skål]). G öre.

andra slag, linieradt papper derunder inbegripet., pr skålp. 4 öre.

Ehuru jag alltså äfven å tapetpapper föreslagit 1 öre högre tull pisk
ålpund än komiterades pluralitet, finner jag mig dock icke böra tillstyrka
högre tull. än pluraliteten å papperstapeter, enär priset här i landet
å tapetpapper enligt min åsigt i allmänhet icke bestämmes af tullsatsen.

Beträffande åter hr ef kuverter och pappersprisar, vill jag fästa uppmärksamheten
derå att sådana någon gång jemväl tillverkas af papper,
som är beklädt med eller i sig innesluter eu väfnad, för hvilket papper
tullen både af komiterades pluralitet och mig blifvit föreslagen till
” G öre pr skålpund, och då vid tillverkning af dessa varor en icke
obetydlig del af materialet blir affall, torde jag få hemställa:

att tullen å brefkuverter och papperspåsar måtte
bestämmas till 8 öre pr skålpund.

Rörande öfriga varuartiklar, om hvilka komiterade nu, i sammanhang
med tullsatserna å papper, yttrat sig, anser jag mig deremot
böra biträda de af komiterades pluralitet afgifna förslag.

Stockholm den 9 Januari 1877.

Knut. Styffe

Reservation.

Det torde kunna anses allmänt bekant, att efter slutet af. det senaste
Fransk-Tyska kriget en öfverdrifven spekulationsanda inträdde
uti många industrigrenar inom flera af Europas länder, samt att pappersindustrien
är en af dem der en sådan öfverdrift inträdt, särdeles
inom Tyskland, och medfört de vanliga följderna af öfverproduktion,
onaturliga prisfall och ruin för manga industiiidkai e.

Samtidigt med dessa förhållanden har en ny industrigren uppstått
inom vårt land, nemligen tillverkningen af trä-pappersmassa på mekanisk
väg, hufvudsakligen afsedd för export till andra länder, men beklagligen
har densamma hittills icke visat sig vinstgifvande, utan tvärtom
förorsakat sina idkare stora förluster, med all säkerhet uppgåen e
till ett belopp af många millioner kronor. Då de omnämnda fabrikerna
för pappersmassa funno denna tillverkning förlustbringande, sökte
flera af dem att genom förändring al sina inrättningar till pappei sbru
sjelfva använda sin råvara och genom export af billiga papperssorter
skaffa sig en afsättning på verldsmarknaden, men äfven dessa bemödanden
hafva hittills saknat en önskvärd framgång samt vant för flertalet
mycket förlustbringande. _ „

Dessa svårigheter har jag ansett vara al den stora betydelse töi
den Svenska pappersindustrien, att de bort i tullkomiténs betänkande
omnämnas, samt vinna afseende vid de föreslagna nedsättningarna af
tullsatserna å de olika pappersslagen, men plurahteten inom tullkomitén
har funnit dem af endast öfvergående natur och icke förtjenta att
särskildt omförmälas.

Bland de artiklar, som tillverkas å. de Svenska pappersbruken,
uppgår den af skrif- och postpapper enligt de uppgifter, som blifvit

* 49

1Uinn non " 1 ™,<Ide''ado» :,''d (illda>st etl; lo.: ar 187(5 t,il] cirka

L,5°0,( 00 skålpund och flora andra pappersbruk hafva nyligen genom ny •yggnade1,

anskaffande af nya och förbättrade maskiner m. m. sökt
att åstadkomma landets behof af dessa pappersslag, men mötas för
na i varande vid försäljningen af en onaturlig konkurrens, särdeles från
tyskland som till underpris söker en marknad för sin öfverproduktion.
Linder sadana förhållanden finner jag den af tullkomitén föreslagna
nedsättning af tullen for papper, andra slag, från 8 öre till 3 öre pr
skålpund hvarken billig eller rättvis, helst tullen ännu i Norge utoxir 5«/
ore och i Danmark 44/,0 öre pr skålpund Svensk vigt 10

De klagomål, som några importörer af utländskt papper på se äir

•tVn n'' er0JVrirrlatt de för samma »lag* papper blifvit vid
olika tillfallen debiterade olika tullafgifter, anser jag kunna rättas ge nom

förtydligande af tulltaxan, utan att för denna orsak möjligheten
att nedrifva sm rörelse bör för flera pappersbruk äfventyras.

0 .A1USfalda . undersökningar upplysa, att man antagligen kan utan
svårighet pa kemisk vag bestämma den större eller mindre limhalten
hos e t pappersprof, och då post- och skrifpapper visat sig alltid innehålla
betydligt större mängd lim än tryckpapper, anser jag, att man
pa denna väg kan med tillräcklig noggrannhet särskilja detta förhållande
samt föreslår, att tulltaxan beträffande papper''må erhålla följande
lydelse:

“p.

apper:

kardus-, makulatur-, poler- eller smergeltryck-,
tapet-, sug- och planschpapper
post , skrif- samt andra slag,* deribland linieradt.
papper ......................................

forgyldt, försilfra dt. eller annorledes än i massan
färgad t ..................

1 skålp.

fritt.
4 öre.

fi öre.

8 öre.

Anmärkning, llellimmadt äfvensom starkt glättadt s. k. satineradt
papper hanfores till post- och skrif-, samt halflimmadt och half- eller
s. . maskmglattadt papper till tryck-, tapet-, sug-och planschpapper.“

Stockholm den 15 Januari 1877.

Ju liv Lnminif.