UNDERDÅNIGT BETÄNKANDK (Statens offentliga utredningar 1919:8)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDK

AVGIVET AV

DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ

RÖRANDE

Lvm.

REGLERING AV DE INOM STATSFÖRVALTNINGEN ANSTÄLLDA
ORDINARIE KVINNLIGA BITRÄDENAS AVLÖNINGSFÖRMÅNER
M. M.

STOCKHOLM 1918

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & 8ÖNEB
18428S

INNEHÅLL.

Sid

Underdånig skrivelse till Konungen..............i—in Utredning

och förslag.

Inledning..............................1-

Antalet inom statsförvaltningen — oavsett kommunikationsverken och
postsparbanken — från och med år 1919 å ordinarie stat uppförda

biträdesbefattningar.......................27.

Arten av kommitténs uppdrag i förevarande ärende .... 32.

Till kommittén remitterade framställningar.............34.

Kommitténs yttrande och förslag..................38.

Begynnelseavlöning.......................39.

Ålder stillägg..... 41.

Avlöningens fördelning i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg . 42.

Hemställan.......... 45.

Bostadsavdrag ..........................47.

Avlöning svillkor.........................48.

Rätt att kvarstå på gammal stat.................52.

Vikariatsersättningar......................»

Personliga avlöning stillägg....................53.

Kostnadsberäkning ........................*

Tabellbilaga..........................55.

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt vilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit
att avgiva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering av
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., över -

lämnade med underdånig skrivelse den 24 april 1918 delen LVU av sina
tryckta betänkande^ innefattande utlåtande och förslag i fråga om reglering
av avlöningsförhållanden m. m. för personal vid statens hospital
och asyler.

Efter sistnämnda dag har kommittén under innevarande år avgivit
följande skriftliga utlåtanden:

den 26 april underdånigt utlåtande i fråga om anställande av eu
preparator vid Sveriges geologiska undersökning (nr 129);]

samma dag underdånigt utlåtande angående framställning om ålderstillägg
åt förste vaktmästaren i lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition
J. G. Elgh (nr 130);

den 30 april yttrande till riksdagens bankoutskott i fråga om förbättrade
avlöningsförmåner för sekreterarna vid justitieombudsmansexpeditionen
och militieombudsmansexpeditionen (nr 131);

samma dag underdånigt utlåtande angående framställning om förbättring
av sekreterarens hos justitiekanslern tjänsteställning och avlöning
(nr 132);

den 7 maj underdånigt utlåtande angående ansökning från ordinarie
befattningshavare hos flottans pensionskassa om löneförbättring (nr 133);

samma dag underdånigt utlåtande angående ansökning från extra
ordinarie befattningshavare hos flottans pensionskassa om löneförbättring
(nr 134);

den 12 juni underdånigt utlåtande i fråga om ålderstillägg till häradsskrivaren
A. Wettermark (nr 135);

samma dag underdånigt utlåtande angående framställning om tjänstledighet
åt häradsskrivare för arbete med införandet av jordregisterheteckning
i mantalslängd m. m. (nr 136);

den 2 oktober yttrande till statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående vissa till kommerskollegii omorganisation hörande frågor
(nr 137);

den 8 oktober underdånigt utlåtande i fråga om rätt att med civil
tjänst förena beställning å reservstat vid armén eller marinen (nr 138);

den 14 oktober underdånigt utlåtande i fråga om förhöjd avlöning
åt assistenterna vid naturhistoriska riksmuseet (nr 139);

den 30 oktober underdånigt utlåtande angående fråga om beredande
av arvodesfyllnad åt vikarierande revisorer hos kammarrätten (nr 140); och
samma dag underdånigt utlåtande angående ny Inne- och pensionsreglering
för statens folkskolinspektörer m. in. (nr 141).

Kommittén får härmed i underdånighet överlämna delen LVU! av
sina tryckta betänkande^ innefattande utredning och förslag angående
reglering av de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga
biträdenas avlöningsförmåner m. m.

Stockholm den 11 november 1918.

Underdånigst

F. H. SCHLYTERN.

Carl Ekman.

A. E. M. Ericsson.

Aug. Nilsson.

Bernhard Nilsson.

Aug. Stålberg.

Börje Knös.

REGLERING AV DE INOM STATSFORMALTNINGEN
ANSTÄLLDA ORDINARIE KVINNLIGA BITRÄDENAS
AVLÖNINGSFÖRMÅNER M. M.

184283

Inledning.

Efter erhållet uppdrag avgav löneregleringskommittén den 31 ok- Löneregletober
1907 betänkande (delen VII) rörande fastare anställning för vissa ^itténs^bebiträden
hos statens ämbetsverk och myndigheter. Kommittén, som höll tänkande
före, att såsom fasta biträden i regel endast borde få anställas kvinnor, M^° 1907''
angav i nämnda betänkande, huru kommittén i princip tänkt sig de fasta
biträdenas ställning jämte därmed förbundna förmåner.

I det betänkande (delen XVII), som kommittén sedermera den 23 Betänkande
mars 1909 avgav rörande reglering av löneförhållanden m. m. vid fång- ^f^g^årdavårdsstyrelsen
och fångvårdsstaten, uttalade kommittén beträffande ett styrelsen
hos fångvårdsstyrelsen anställt kvinnligt skrivbiträde, att i fråga om detta m'' m
biträde samma grunder i avseende å villkoren för anställningen syntes
böra tillämpas, som av kommittén föreslagits i dess betänkande angående
fastare anställning för vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter.

Om lönereglering för fångvårdsstyrelsen gjordes av Kungl. Maj:t 191P?‘rs
framställning i den till 1910 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen. 9

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över justi tiedepartementsärenden
den 14 januari 1910 upptog chefen för justitiedepartementet till
behandling i hela dess vidd den av kommittén i dess sistnämnda betänkande
avhandlade frågan om beredande av fastare anställning åt vissa
biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter, samt angav därvid i
korthet resultatet av den utredning, kommittén verkställt angående förhållandena
vid tiden för betänkandets avgivande.

För egen del förklarade sig departementschefen lika med kommittén
anse synnerligen önskvärt, att nya bestämmelser bleve meddelade i syfte
att en fastare och även i andra avseenden förbättrad ställning bereddes
ifrågavarande biträden.

Han sade sig ävenledes dela kommitténs åsikt därom, att fasta biträdesbefattningar
borde inrättas endast när för vederbörande myndighet förelåge

1—184283. Löneregleringskommitténs bet. LVIII.

ett verkligt och stadigvarande behov av biträde samt myndigheten kunde
för statstjänsten utnyttja biträdets arbetskraft helt eller i huvudsakligen
samma omfattning som den ordinarie personalens.

När för en myndighet förelåge ett verkligt och stadigvarande behov
av biträde samt myndigheten kunde för statstjänsten utnyttja biträdets
arbetskraft i huvudsakligen samma omfattning som den ordinarie personalens,
borde enligt departementschefens mening en dylik biträdesbefattning
uppföras å myndighetens ordinarie stat.

Om så skedde, borde ock biträdets rättigheter och skyldigheter utmätas
väsentligen på samma sätt som tjänstemännens. Biträde borde
alltså antagas fast, därvid i regel syntes vara lämpligast att — såsom
förhållandet redan vore med stora klasser av tjänstemän — konstitutorial
utfärdades å befattningen, varav åter följde, att biträdet kunde i administrativ
väg avsättas på grund av fel eller försummelse i tjänsten.

Beträffande kompetensfordringarna för biträdena ansåg departementschefen,
att dessa fordringar givetvis måste bliva olika och beroende
av arten av det arbete, biträdet skulle utföra, men att alltid syntes böra
fordras åtminstone ett års provtjänstgöring, med rätt dock för vederbörande
myndighet att pröva, om och i vad mån föregående arbete såsom
biträde i samma eller annat verk kunde ersätta provtjänstgöringen.

Biträdets arbetstid å tjänsterummet borde enligt departementschefens
mening i regel vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid
vore för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid. Yore arbetstiden
6 timmar, borde biträdet vara pliktigt att i särskilda fall, då arbetets
behöriga gång det krävde, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme, men verkställde biträdet arbete därutöver,
vare sig å tjänsterummet eller i hemmet, borde detta särskilt betalas.

Vid bestämmande av avlöningen syntes det departementschefen, att
inom de av kommittén angivna gränser hänsyn kunde tagas därtill, att
ett mera kvalificerat arbete borde betalas högre. I något fall, såsom exempelvis
inom utrikesdepartementet, ansåg departementschefen de krav,
som måste uppställas på biträdets kompetens, vara så höga, att den av
kommittén föreslagna maximisiffra måste överskridas.

Beträffande det kvinnliga biträdet hos fångvårdsstyrelsen, vilket
hade att utföra därstädes förekommande renskrivningsarbete och därmed
jämförliga göromål, föreslog departementschefen, att i styrelsens stat
måtte uppföras ett skrivbiträde med 1,200 kronor såsom begynnelseavlöning
jämte två ålderstillägg, vartdera å 150 kronor, efter resp. 5 och
10 år, så att alltså slutavlöningen skulle komma att uppgå till 1,500
kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts framställning och en inom riksdagen
väckt motion beviljade 1910 års riksdag för ett skrivbiträde å stat hos
fångvårdsstyrelsen eu begynnelseavlöning av 1,200 kronor, därav 600 lön,
450 tjänstgöringspenningar och 150 ortstillägg, jämte två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor, efter resp. 5 och 10 år.

Å generaltullstyrelsens stat uppförde riksdagen likaledes år 1910
två kvinnliga skrivbiträden, och blev, enär dessa biträden skulle hava
enahanda göromål som skrivbiträdet hos fångvårdsstyrelsen, avlöningen
även för dem bestämd till nyssnämnda belopp.

Då avsett var, att beträffande de övriga nyreglerade ämbetsverk,
inom vilka behov av dylika fast anställda biträden förefunnes, till riksdagen
avlåta framställningar om uppförande i stat av erforderligt antal
sådana biträden, anmodades ifrågavarande ämbetsverk att till vederbörande
statsdepartement inkomma med det yttrande och förslag uti
ifrågavarande hänseende, vartill omständigheterna kunde föranleda.

Sedan skrivelser, innefattande yttranden och förslag i ämnet, inkommit
från åtskilliga ämbetsverk och myndigheter, förordnade Kungl.
Maj:t den 8 oktober 1910, att såväl nyssberörda skrivelser som ock de
skrivelser i ämnet, vilka ytterligare vore att förvänta, men då ännu ej
inkommit, skulle överlämnas till löneregleringskommittén, med befallning
att, så snart ske kunde, avgiva utlåtande och förslag i ärendet.

Emellertid beslöt 1911 års riksdag, på särskilda förslag av Kungl.
Maj:t, uppförande å staten för nedre justitierevisionen av tolv för kvinnliga
innehavare avsedda skrivbiträdesbefattningar, å staten för folkskollärarnas
pensionsinrättning m. fl. pensions- och understödsanstalter av ett
»kvinnligt skrivbiträde» samt å staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
av fem »kvinnliga biträden». För en var av dessa biträdesbefattningar
bestämdes, i enlighet med vad jämväl av löneregleringskommittén i särskilda
betänkanden hemställts, avlöningen till samma belopp som för
fångvårdsstyrelsens skrivbiträde.

På grund av det erhållna uppdraget avgav löneregleringskommittén
den 29 juni 1911 betänkande (delen XXIX) rörande uppförande i
stat av vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter.

I detta betänkande meddelade kommittén en sammanfattning av
vederbörande ämbetsverks och myndigheters förslag i ämnet ävensom redogörelse
för en till kommittén remitterad framställning av föreningen
av kvinnor i statens tjänst, varefter kommittén dels utvecklade de all -

1911 års
riksdag.

Kommitténs
betänkande
2t7« 1911.

manna principer, som syntes kommittén böra beaktas i förevarande ämne,
dels ock slutligen beträffande de särskilda myndigheterna framställde de
förslag, vartill utredningen givit anledning.

Under erinran att kommittén i sitt ovan berörda betänkande den
31 oktober 1907 hemställt, att såsom fasta biträden i regel skulle anställas
endast kvinnor, meddelade kommittén, att av de myndigheter, från
vilka yttranden avgivits i då förevarande ärende, flera — däribland åtskilliga
länsstyrelser — mer eller mindre bestämt uttalat den uppfattning,
att till de biträdesbefattningar, om vilkas uppförande å ordinarie stat då
var fråga, borde kunna få antagas vare sig män eller kvinnor.

Kommittén ansåg det vara av synnerlig vikt att vinna klarhet, om eller i vad mån
spörsmålet om kvinnliga eller manliga biträden blivit löst beträffande de biträdesbefattningar,
som på Kungl. Maj:ts förslag blivit uppförda å ordinarie stat vid 1910 och 1911 årens
riksdagar.

Vad då först angick de vid 1910 års riksdag antagna nya avlöningsstaterna för
fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen, fanns i staten för fångvårdsstyrelsen uppförd
avlöning åt ett »skrivbiträde», medan åter i staten för generalltullstyrelsen uppförts avlöningar
för två »kvinnliga skrivbiträden».

Enligt kommitténs mening framgick emellertid otvetydigt av Kungl. Haj:ts proposition,
att jämväl skrivbiträdesbefattningen hos fångvårdsstyrelsen var avsedd att innehavas
av en kvinna och ej av man; och 1910 års riksdags skrivelse (nr 2) angående regleringen
av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel gav icke heller, enligt kommitténs
uppfattning, någon som helst anledning till annat antagande, än att skrivbiträdesbefattningen
hos fångvårdsstyrelsen var, likasom de båda skrivbiträdesbefattningarna hos generaltullstyrelsen,
avsedd för kvinnlig innehavare.

Att de tolv skrivbiträdesbefattningar hos nedre justitierevisionen, varom beslut fattats
vid 1911 års riksdag, jämväl voro avsedda uteslutande för kvinnor, gåvo — ansåg
kommittén — handlingarna i ärendet icke någon anledning att betvivla.

I den stat, som vid 1911 års riksdag blivit antagen för folkskollärarnas pensionsinrättning
m. fl. pensions- och understödsanstalter, var uttryckligen upptaget ett »kvinnligt
skrivbiträde»; och i den nya staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder
lydande distriktstjänstemän upptogos fem »kvinnliga biträden» hos sistnämnda styrelse.

Av vad sålunda anförts syntes det kommittén nogsamt framgå, att
de biträdesbefattningar av ifrågavarande slag, som vid 1910 och 1911
årens riksdagar på förslag av Kungl. Maj:t uppförts å ordinarie stat,
voro avsedda för kvinnor; och kommittén ansåg det icke vara skäl att
göra gällande en annan grundsats beträffande de befattningar av enahanda
eller liknande slag, som kunde komma att uppföras å ordinarie
stat hos de ämbetsverk och myndigheter, om vilka i då förevarande
ärende var fråga.

Även om för vissa biträden med kvalificerat arbete avlöningen bleve i någon mån
höjd utöver den normaltyp, som bestämts för skrivbiträdena hos fångvårds- och general -

tullstyrelserna m. fl. verk, syntes dock avlöningen för biträdena i fråga i allt fall icke
kunna lämna tillräckligt uppehiille åt en tjänstemannafamilj (detta ord taget i dess dittillsvarande
allmänna betydelse).

Ej mindre därutinnan än även i beskaffenheten av de göromål, som ansåges komma
att utföras av ifrågavarande biträden, förefunnes enligt kommitténs mening skälig anledning
att låta befattningarna bestridas av kvinnliga innehavare.

Av yttrandena från vissa i ärendet hörda myndigheter framginge emellertid att hos
dem redan voro anställda manliga skrivbiträden, som ansåges förtjänta att erhålla ordinarie
anställning; vadan dessa myndigheter ock framhållit önskvärdheten därav, att befattningarna
i fråga finge stå öppna såväl för män som för kvinnor.

Ehuru kommittén icke kunnat biträda denna mening, syntes det dock kommittén
med billighet överensstämmande, att något gjordes för att icke dylika manliga skrivbiträden
i följd av kvinnliga biträdens uppförande på ordinarie stat hos ifrågavarande myndigheter
måtte komma att oförvållat mista den ställning, de då intoge.

Kommittén ansåg denna sak kunna lämpligen ordnas på det sätt, att vederbörande
myndighet, efter framställning till Kungl. Maj:t, bleve bemyndigad dels att, efter det biträ -desbefattning blivit uppförd å ordinarie stat, låta med dess definitiva tillsättande tills vidare
anstå, om skäl av nyss antydd beskaffenhet därtill föranledde, och dels att under tiden,
tills befattningen bleve med ordin rie innehavare besatt, för sysslans bestridande använda
de med densamma enligt stat förenade avlöningsförmånerna, ålderstillägg naturligen
oberäknade.

Vidkommande de ämbetsverk och myndigheter, lios vilka den normala
arbetstiden för vederbörande ordinarie tjänstinnehavare utgjorde sex
timmar varje söckendag, ansåg kommittén sig böra förutsätta, att vid
uppförande å ordinarie stat av biträden, som sysslade uteslutande eller
huvudsakligen med renskrivning eller andra enklare göromål, avlöningen
till dessa biträden komme att bestämmas efter den antagna normaltypen,
d. v. s., frånsett ortstillägg i förekommande fall, till de belopp, som vid
1910 års riksdag fastställts för skrivbiträdena hos fångvårdsstyrelsen och
generaltullstyrelsen och vid 1911 års riksdag för biträden hos nedre justitierevisionen
m. fl. verk.

För biträden, av vilka enligt vederbörandes mening skulle krävas
ett mera kvalificerat arbete, hade, efter vad till kommittén inkomna handlingar
utvisade, flera ämbetsverk föreslagit höjning av den normala begynnelseavlöningen
med olika belopp, högst 400 kronor. I fråga om ålderstilläggen
hade i allmänhet icke föreslagits någon avvikelse från normaltypen.

Det hade för kommittén tett sig såsom önskvärt, att vid bestämmande
av avlöningen för sådana biträden å stat, om vilka i det då föreliggande
ärendet var fråga, de biträden, för vilka den normala arbetstiden
komme att utgöra sex timmar varje söckendag, ej bleve uppdelade
i flera avlöningsgrader än som av omständigheterna kunde anses oundgängligen
påkallade; och hade det synts kommittén, att i sådant hänse -

ende vore till fyllest, om utöver den normala typen funnes allenast en
ytterligare avlöningstyp, avsedd för biträden med mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Kommittén ansåg sistnämnda typ skäligen kunna, på sätt statskontoret
föreslagit för biträden å dess riksbokslutsbyrå, bestämmas till 800
kronor i lön, 650 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstilllägg,
där sådant utginge med fullt belopp, eller sammanlagt 1,600 kronor,
vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200
kronor, efter fem och tio år. Slutavlöningen bleve då 2,000 kronor och
i pension skulle kunna erhållas 1,200 kronor.

Det syntes kommittén i detta sammanhang böra erinras, att föreningen
av kvinnor i statens tjänst uti den till kommittén remitterade
framställningen såsom önskemål vid uppgörande av förslag till avlöning
för kvalificerade kvinnliga befattningshavare hos statens ämbetsverk och
myndigheter, särskilt hos statskontoret m. fl. angivna verk, framhållit, att
dessa befattningshavare måtte erhålla en begynnelseavlöning av 1,600 kronor
(fördelad i lön 1,000, tjänstgöringspenningar 450 och ortstillägg 150
kronor) jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter fem och tio
år, alltså 2,000 kronor såsom slutavlöning.

Vad angick avlöningen till de biträden, som skulle uppföras å postverkets
stat, ansåg kommittén, att hänsyn måste tagas dels till längre
normal arbetstid, dels ock därtill, att vid uppgörandet av den för postverket
gällande stat blivit i flera hänseenden tillämpade andra grunder än
de, som kommit i tillämpning beträffande ett flertal andra verk och myndigheter.

Avlöningen till postverkets biträden borde emellertid — frånsett
frågan om ortstillägg — sättas i nära överensstämmelse med vad som
blivit fastställt för fångvårdsstyrelsens och generaltullstyrelsens skrivbiträden,
med den avvikelse som betingades av den längre dagliga tjänstgöringstiden,
vilken, enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, för den ordinarie
personalen hos generalpoststyrelsen och underlydande förvaltningar
i allmänhet uppginge till minst 7 timmar.

Då nu skrivbiträdena i fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen
uppbure i begynnelseavlöning 1,200 kronor och i slutavlöning 1,600 kronor,
skulle, under antagande att en sjunde arbetstimme vore kvalitativt
jämngod med de föregående timmarna, här i Stockholm begynnelseavlöningen
till biträdena i postverket böra utgöra 1,400 kronor och slutavlöningen
1,866 kronor 67 öre.

Efter övervägande av de på frågan inverkande omständigheter hade
det synts kommittén, som skulle ovanberörda syfte, att, frånsett ortstill -

lägg och med aktgivande å den längre tjänstgöringstiden, sätta avlöningen
till postverkets biträden i nära överensstämmelse med den nämnda
normaltypen lämpligast kunna — med anslutning såvitt som möjligt till
postverkets avlöningssystem — ernås därigenom, att avlöningen till de
ifrågavarande biträdena i postverket sattes till 700 kronor i lön och 550
kronor i tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg efter tre och sex
år, vartdera ålderstillägget å 200 kronor, därav 50 kronor skulle anses
såsom tjänstgöringspenningar. Därtill skulle komma ortstillägg med 150
kronor i Stockholm och med 100 kronor å de övriga orter, där ortstilllägg
tillkomme posttjänstemän av högre grad.

Vid bifall därtill komme visserligen biträdenas slutavlöning att bliva
något lägre än den borde vara efter aritmetisk jämförelse med normaltypen,
men denna reduktion skulle enligt kommitténs åsikt mer än väl
uppvägas därav, att biträdena i postverket erhölle sina ålderstillägg efter
3 och 6 år, under det att ålderstilläggen enligt normaltypen utfölle först
efter 5 och 10 år.

Till statsrådsprotokoll över finansärenden den 13 januari 1912, Yttrande
fogat vid 1912 års statsverksproposition, uttalade sig chefen för finans-^ansdepardepartementet
under rubriken »Utgifterna (För flera huvudtitlar gemen- tementef “/»
samma frågor)» angående de grunder, som vid uppförande å stat av biträdesbefattningar
borde gälla beträffande dessa befattningar.

Därvid erinrade departementschefen om löneregleringskommitténs
yttranden i ämnet i dess betänkande angående uppförande i stat av vissa
biträden hos ämbetsverk och myndigheter. Departementschefen gjorde
därefter, bland annat, följande uttalanden.

Den avlöning, som blivit bestämd för biträden, vilka uppförts i stat vid riksdagarna
1910 och 1911, hade i löneregleringskommitténs förslag upptagits såsom normalavlöning for
biträden, vilka vore sysselsatta med renskrivning eller annat därmed jämförligt arbete av
enklare beskaffenhet. För ett fåtal särskilda fall hade framkommit förslag om bestämmande
av ålders tilläggens antal till tre i stället för de två, som av kommittén föreslagits i enlighet
med vad som gällde beträffande de redan reglerade biträdesbefattningärna.

Departementschefen ansåg det emellertid icke böra ifrågakomma att for dessa bitraden
med enklare uppgifter av i stort sett enahanda beskaffenhet fastställa olika löneförmåner
i olika ämbetsverk. , , ,..

I valet mellan den av statsmakterna ännu år 1911 godkända lonetypen och den iorändring
av densamma, som från några håll föreslagits, ansåg departementschefen sig hora
förorda den förra. Departementschefen höll också före, att, om en förändring härutinnan
till löntagarnas förmån skulle äga rum, den, i enlighet med vad också motionsvis ifrågasätta
vid 1911 års riksdag, hellre borde gå ut på att få en sådan fördelning mellan lön
och tjänstgöringspenningar till stånd, att den förra ökades i förhållande till de senare, an
på beredandet av ett tredje ålderstillägg. Det syntes departementschefen rimligt, att denna

fördelning bestämdes sålunda, att lönen komme att utgöra 700 och tjänstgöringspenningama
350 kronor.

Ett bifall till vad departementschefen därutinnan ifrågasatt syntes honom böra föranleda
därtill, att enahanda jämkning i förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar
avagabnngades jämväl beträffande de under åren 1910 och 1911 i stat uppförda biträdesbefattningarna.

Det vore av den i ärendet verkställda utredningen tydligt, att av de av ämbetsverken
använda bitradena några utförde arbete, som stode kvalitativt högre än det vanliga renskrivmngsarbetet
och därmed närmast jämförliga göromål. Givet vore, att en avsevärdare
skillnad i arbetets kvalitet borde motsvaras av en därefter lämpad olikhet i avlöningen.
Den nya avlöningstyp, som löneregleringskommittén föreslagit för de befattningar för mera
kvalificerade uppgifter, som i det föreliggande ärendet vore i fråga, kunde departementschefen
emellertid icke i oförändrat skick förorda.

Vad begynnelse- och slutavlöning beträffade, överensstämde kommitténs förslag med
den framställning i ämnet, som blivit gjord av föreningen av kvinnor i statens tjänst. För
egen del hade departementschefen heller icke anledning ifrågasätta någon ändring i vad
därutinnan blivit föreslaget.

I fråga om förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar ansåg däremot departementschefen
en jämkning vara erforderlig därhän, att lönen sattes till 900 kronor och
tjänstgöringspenningama till 550 kronor.

Den särskilda avlöningstyp, som löneregleringskommittén föreslagit för postverket
innebure i det väsentliga, anförde departementschefen ytterligare, endast en utveckling av
normaltypen, som betingades av den längre dagliga tjänstgöring, vilken ålåge befattningshavarna
i ^ detta verk. Den förhöjning av avlöningen, som för de där anställda biträdena av
kommittén föreslagits, vore närmast att betrakta såsom ersättning för den arbetstimme, till
vilken de vore förpliktade utöver de 6 timmar, som vore bestämda såsom den dagliga arbetstiden
i flertalet nyreglerade verk. Under sådana förhållanden syntes departementschefen
denna förhöjning rimligtvis, böra tilläggas tjänstgöringspenningama och ej lönen. Avlöning
under ^ sjukdom skulle följaktligen uppgå till samma belopp som i fråga om normaltypen.
Om, såsom departementschefen ansåge riktigt, ålderstilläggen för biträde i postverket liksom
för Övriga av departementschefen avsedda biträden borde i sin helhet tillföras lönen, skulle
jämväl pensionen bliva densamma som vid normaltypen.

Vad departementschefen i förevarande avseende ansåg böra gälla för biträdena vid
postverket hade han för avsikt att i annat sammanhang föreslå jämväl beträffande motsvarande
befattningshavare vid postsparbanken.

Hos de ämbetsverk och myndigheter, som under senare åren nyreglerats, ansåg departementschefen
åtminstone icke för det dåvarande finnas anledning att uppföra biträdesbefattmngar
i stat efter andra avlöningstyper än de av honom angivna. Han erinrade emellertid
därom, att förslag om inrättande av ännu en avlöningstyp för kvinnliga biträden med
begynnelseavlöning 2,000 och slutavlöning 2,400 kronor förelåge till prövning av Kungl.
Maj:t, ehuru i ett annat sammanhang än det då ifrågavarande. Såväl statistiska kommittén
som kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade hade nämligen i avgivna
betankanden gjort framställning i sådant syfte. En liknande framställning hade ock blivit
gjord av kommerskollegium i underdånig skrivelse den 28 november 1910.

Dtan att göra något uttalande om dessa förslag ansåg departementschefen sig likväl
böra framhålla, att ett beslut i överensstämmelse med vad han beträffande avlöningstyperna
ltragasatt icke finge betraktas såsom ett hinder för tillskapande av ytterligare någon avlöningstyp,
därest omständigheterna oundgängligen skulle fordra något sådant.

i fall, där före tjänsternas uppförande i stat och deras besättande med ordinarie
innehavare person, som till sådan tjänst befordrats, för samma arbete som det till tjänsten
hörande under föregående år åtnjutit fast arvode till belopp, överstigande vad enligt staten skulle
utgå till innehavaren, syntes vederbörande ämbetsverk böra bemyndigas att från annat anslag,
t. ex. anslag till vikariatsersättningar o. d., bereda fyllnad i avlöningen för dess uppbringande
till arvodets belopp.

Vad departementschefen sålunda ifrågasatt angående fastställande av särskilda avlölöningstyper
för här berörda biträden förutsatte, enligt vad av honom framhölls, att dessa
skulle hava en tjänstgöringstid å arbetsrummet av det antal timmar, som funnes bestämt
för vederbörande ämbetsverks övriga ordinarie befattningshavare. Detta sammanhängde därmed,
att sådant biträde över huvud taget icke borde uppföras på stat, med mindre dess
arbetskraft kunde utnyttjas för statstjänsten i huvudsakligen samma omfattning som den
ordinarie personalens. I de fall, då under åren 1910 och 1911 biträden uppförts å stat,
hade någon avvikelse från nyss angivna grundsats rörande arbetstidens längd icke ägt rum.
För samtliga dessa vore alltså en minimitid av 6 timmar om dagen bestämd.

I fortsättningen av sitt anförande erinrade chefen för finansdepartementet, hurusom
dåvarande chefen för justitiedepartementet i sitt meranämnda yttrande till statsrådsprotokollet
den 14 januari 1910 givit uttryck åt samma tanke, och därjämte framhållit, att, om
arbetstiden vore 6 timmar, biträdet borde vara pliktigt att i särskilda fall, då arbetets behöriga
gång det krävde, tvärstanna i arbetet å tjänsterummet ytterligare en timme, men
att, om biträdet verkställde arbete därutöver, vare sig å tjänsterummet eller i hemmet,
detta borde särskilt betalas.

Löneregleringskommittén hade — yttrade vidare chefen för finansdepartementet —
anslutit sig till den åsikten, att biträdes arbetstid å tjänsterummet borde i regel vara 6
timmar, men i verk, där nämnda arbetstid vore för tjänstemännen bestämd till 7 timmar,
denna tid, samt att, då arbetstiden vore 6 timmar, biträdet borde vara pliktigt att i särskilda
fall, när arbetets behöriga gång det krävde, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill
ytterligare en timme. Däremot avstyrkte kommittén bestämt, att i blivande bestämmelser
för å ordinarie stat uppförda biträden medgåves ersättning för övertidsarbete. Den av
kommittén i denna fråga sålunda hävdade uppfattning hade i allmänhet icke mött gensaga
från de över kommitténs senaste betänkande hörda verk och myndigheter. Endast ett fatal
av desamma hade uttryckligen vidhållit sin förut uttalade mening, att biträde borde åtnjuta
särskild ersättning för övertidsarbete.

Beträffande frågan om ersättning åt dessa statstjänare för övertidsarbete fann departementschefen
vad löneregleringskommittén anfört till stöd för sin uppfattning vara synnerligen
beaktansvärt. Lika med kommittén ansåg han det alltså icke välbetänkt att tillerkänna
ifrågavarande biträden rätt till sådan ersättning.

Med spörsmålet härom sammanhängde på det närmaste frågan om ämbetsverkets
rätt att fordra övertidsarbete av biträde. Löneregleringskommittén hade tänkt sig denna
ämbetsverkets rätt begränsad till en timme utöver den fastställda dagliga arbetstiden. Samma
ståndpunkt intoges i instruktionen för fångvårdsstyrelsen den 16 december 1910, varemot
instruktionen för generaltullstyrelsen den 2 december 1910 icke gjorde någon begränsning i
sistnämnda styrelses befogenhet att påfordra utsträckning av arbetstiden för skrivbiträde.

Att ett ämbetsverk skulle av skrivbiträden på stat äga påfordra övertidsarbete, då
göromålens gång det krävde, syntes, vid det förhållandet att andra ordinarie befattningshavare
i de nyreglerade verken vore underkastade skyldighet härutinnan, principiellt riktigt.
Då departementschefen emellertid funnit sig förhindrad förorda ersättning åt biträden för
övertidsarbete, bland annat på den grund att ett sådant system kunde innebära fara för

2—184283. Lönereglering skommitténs bet. LVJIl.

ifrågavarande funktionärers överansträngning, ansåg han härav böra följa, att arbetstiden
i intet fall borde överskrida 7 timmar om dagen eller det högsta antal timmar, som
förekomme i något av ifrågavarande, på senare åren reglerade verk såsom ordinarie daglig
arbetstid.

En konsekvens av denna departementschefens uppfattning vore att, där i ett nyreglerat
verk biträde da vore skyldigt underkasta sig obegränsad utsträckning av arbetstiden,
denna skyldighet borde upphöra i och med det att allmän bestämmelse i ämnet utfärdades
för andra verk.

Under rubriken »Biträdesbefattningarna huvudsakligen avsedda för
kvinnor» erinrade chefen för finansdepartementet, hurusom av yttranden
från vissa i ärendet hörda myndigheter framginge att hos dem redan
voro anställda manliga biträden, som ansåges förtjänta att erhålla ordinarie
anställning; vadan dessa myndigheter ock framhållit önskvärdheten
därav, att befattningarna i fråga finge stå öppna såväl för män som för
kvinnor.

Med hänsyn till de sålunda från flera håll framkomna önskemålen
i förevarande punkt, ansåg departementschefen frågan huruvida biträdesbefattningarna
skulle vara förbehållna allenast kvinnor då böra upptagas
till principiellt avgörande; och anförde han i sådant hänseende, bland
annat, följande.

Enligt lönestaterna för generaltullstyrelsen, folkskollärarnas pensionsinrättning m. fl.
pensions- och understödsanstalter samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen voro män uteslutna
från tjänsterna i fråga. Att vid tillkomsten av biträdesbefattningama i fångvårdsstyrelsen
och nedre justitierevisionen det varit avsett att förbehålla desamma åt kvinnor, syntes
ock vara att antaga, ehuru de grundläggande aktstyckena i ämnet icke gåve uttryck däråt
på samma otvetydiga sätt som i nyssnämnda fall.

Löneregleringskommittén hade också som sin mening uttalat, att de biträdesbefattningar
av ifrågavarande slag, som vid 1910 och 1911 årens riksdagar på förslag av Kungl.
Maj:t uppförts a ordinarie stat, vore avsedda för kvinnor, varefter kommittén fortsatt på
sätt i det föregående anförts.

I de uttalanden från verk och myndigheter, som blivit gjorda i anledning av löneregleringskommitténs
framställning i denna fråga, hade i flera fall vidhållits den meningen,
att även män borde äga tillträde till berörda befattningar.

Liksom den grupp av statstjänare, varom här vore fråga, för det dåvarande till övervägande
grad utgjordes av kvinnor, komme enligt departementschefens mening, med hänsyn
särskilt till de relativt begränsade avlöningar, som skulle utgå till de då ifrågasatta
nya befattningshavarna, säkerligen att även för framtiden så bliva fallet, även om befattningarna
icke uttryckligen undantoges för kvinnor. Konkurrensen från männens sida
om dessa tjänster syntes alltså kunna antagas bliva så ringa, att det ur synpunkten av det
speciella kvinnointresset icke vore oundgängligen nödvändigt att förbehålla dem för kvinnorna.
Å andra sidan syntes det ur andra synpunkter i särskilda fall kunna vara önskvärt
att kunna besätta befattningarna med män. Den övergångsanordning, som löneregleringskommittén
föreslagit, antog departementschefen icke vara till fyllest för att helt tillgodose
de intressen, som här vore i fråga.

Om departementschefen också ansåge, att ifrågavarande befattningar i regel borde
besättas med kvinnor, höll han dock med hänsyn till nyss antydda förhållanden före, att
denna fråga icke borde lösas genom eu för alla fall gällande regel, utan a or värjo sar
skilt ämbetsverk och myndighet borde prövas, huruvida förevarande befattningar borde förbehållas
kvinnor eller stå öppna även för män. Därest tjänsterna skulle vara avsedda endast
för kvinnor, syntes detta böra komma till uttryck i vederbörande avloningsreglementen
eller däremot svarande stadganden. Därvid borde givetvis for^ varje förekommande fallI provas,
huruvida den av lönereglcringskommittén föreslagna overgangsanordmngen borde a\aga

bringas.

I enlighet med de av chefen för finansdepartementet gjorda allmänna
uttalanden föreslog Ivungl. Maj:t vid 1912 års riksdag dels i vad
•innick de vid 1910 och 1911 årens riksdagar beviljade bitradesbelattningarna,
jämkning i förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar,
dels ock inrättande av nya sådana befattningar hos åtskilliga ämbetsverk

och myndigheter. . , ....

Riksdagen godkände de av Kungl. Map.t föreslagna avlöningarna

och yttrade i skrivelse den 28 maj 1912 (nr 2) angående regleringen av
utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, bland annat, att riksdagen
funnit det välbetänkt att, på sätt chefen för finansdepartementet föreslagit,
j allmänhet ordna biträdenas avlöningsförmåner efter allenast tva o fika
typer, allteftersom befattningen avsåge renskrivning och darmed jamtorliga
Göromål eller annat, kvalitativt högre, arbete. Emot departementschefens
förslag att på grund av de säregna förhållandena vid postverket likasom
ock vid postsparbanken anordna en särskild avlönmgstyp för bitradena
vid dessa verk fann riksdagen ej heller vara något att erinra. Likaledes
hade riksdagen ansett sig böra biträda vad departementschefen föreslagit
i fråga om storleken av de särskilda avlöningsbeloppen, vilka enligt riksdagens
förmenande syntes vara väl avvägda.

Vidkommande de av departementschefen föreslagna allmänna villkor
och bestämmelser att gälla beträffande biträdesbefattningarna uttalade
riksdagen, bland annat, att för kompetens till biträdesbefattmng med avlöning
enligt normaltypen icke syntes böra i något fall fordras annat an
kunnighet i renskrivning och maskinskrivning samt förmåga att fullgöra

därmed jämförliga enklare göromål.

I överensstämmelse med förenämnda uttalanden vidtog riksdagen
jämkningar i staterna för de ämbetsverk, där biträdesbefattmngar redan
funnos upptagna, samt uppförde i åtskilliga verks stater nya bitradesbe Jämlikt

riksdagens beslut voro för år 1913 i staterna upptagna
följande antal befattningar av ifrågavarande slag, nämligen:

1912 års
riksdag

i nedre justierevisionen 12 skrivbiträden med avlöning enligt den normala typen;

... ... 1 S.Yea ho''''ratt 10, \ Gotahovratt 7, i hovrätten över Skåne och Blekinge 4 skrivbitraden,
alla av den normala avlöningstypen;

i fångvårdsstyrelsen 1 skrivbiträde av normaltyp 11

-H»**.*.*

i marinförvaltningen 4 skrivbiträden av normaltyp;

i sjökarteverket 2 kvinnliga biträden, därav 1 av högre typ och 1 av normaltypvid
lansstyrelserna 43 skrivbiträden av normaltyp;

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 5 kvinnliga biträden, därav 2 av högre tvn o-h
ö av normal typ; ö

i försakringsinspektionen 1 kvinnligt biträde av högre typ;

maltyp-1 SOCialstyrelsen 11 kvinnliga skrivbiträden, därav 4 av''högre typ och 7 av nor i

kammarkollegium 3 kvinnliga biträden, därav 1 av högre typ och 2 av normaltyp;
i statskontoret 3 kvinnliga bitraden, därav 2 av högre typ och 1 av normaltyp av

normaltyp marratten 6 kvinnliga biträdeni därav 4 (räknebiträden) av högre typ och 2
i generaltullstyrelsen 2 kvinnliga skrivbiträden av normaltyp;

i kommerskollegii avdelning för näringsstatistik 10 kvinnliga biträden, därav 2 av
högre typ och 8 av normaltyp; ’ v

i kungl. biblioteket 1 kvinnligt biträde av normaltyp;

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 1 kvinnligt tekniskt biträde vid det kliniska
laboratoriet a serafimerlasarettet med avlöning enligt normaltyp;

, . i överstyrelsen för rikets allmänna läroverk 1 kvinnligt biträde av högre typ och 2
kvinnliga skrivbiträden av norm al typ;

vid tekniska högskolan 1 kvinnligt skrivbiträde av normaltyp;
maltyp-1 Vltterhets"’ historie'' och antikvitetsakademien 1 kvinnligt skrivbiträde av normaltyp-1
d0mdnStyrclSCn 9 kvinnligil biträden, därav 1 av den högre typen och 8 av nor i

lantmäteristyrelsen 3 kvinnliga biträden, därav 1 av högre typ och 2 av normaltyp;
samt

trädestypen allmaima kartverk 8 kvinnliga ritare mod avlöning enligt den högre bi -

Beträffande skrivbiträdena hos hovrätterna torde, av förekommen
anledning, få erinras om följande uttalande av chefen för justitiedepartementet
(statsverkspropositionen 1912, andra huvudtiteln, sid. 33).

, .\Vad.,G?ta hovrätt samt hovrätten över Skåne och Blekinge anfört torde utvisa
att skrivbitradesbefattnmgarnas förbehållande uteslutande för kvinnor kunde i vissa fall bliva
olagligt. Med hänsyn härtill torde vara lämpligast att för hovrätternas del icke meddela
någon bestämmelse, att skrivbiträdena skola vara kvinnor. Såsom chefen för finansdepartementet
framhållit, komma säkerligen i allt fall förhållandena att gestalta sig så, att det
overvagande antalet befattningar av ifrågavarande art bliva besatta med kvinnor. Vad särs
It hovrätterna beträffar, uttalade också vid behandlingen av frågan om hovrätternas lönereglering
dåvarande chefen för justitiedepartementet såsom sin övertygelse, att det, åtmin -

storm i allmänhet, skulle befinnas lämpligare att å dessa befattningar anställa kvinnor än
män, men han ansåg hinder icke böra förefinnas för hovrätterna att undantagsvis anställa
manligt biträde, om sådant skulle anses ändamålsenligare.»

Beträffande skrivbiträdena i marinförvaltningen erinrade chefen för
sjöförsvarsdepartementet (statsverkspropositionen 1912, femte huvudtiteln,
sid. 3),

hurusom marinförvaltningen icke funnit tillrådligt att låta förevarande befattningar
stå öppna endast för kvinnor. I ämbetsverkets intresse läge nämligen att, då tillfälle därtill
erbjöde sig, kunna såsom skrivbiträden anställa f. d. underbefäl vid armén eller marinen,
i synnerhet den senare kategorien. Sådana skrivbiträden användes redan med fördel i ämbetsverket.
Önskvärdheten av att fortfarande kunna göra detta berodde på göromålens beskaffenhet.
Och då uppförandet av skrivbiträden å stat väl åsyftade statstjänstens nytta
och icke i främsta rummet öppnande av ett nytt fält för den kvinnliga arbetskraften, kunde
marinförvaltningen icke frångå sin uppfattning att biträdesbefattningarna å staten för ämbetsverket
icke borde förbehållas endast åt kvinnor.

Chefen för sjöförsvarsdepartementet ansåg i likhet med marinförvaltningen, att ifrågavarande
befattningar borde stå öppna för såväl män som kvinnor.

Såvitt riksdagens skrivelser utvisa, gjordes från riksdagens sida ej
erinran mot vad vederbörande chefer för justitie- och sjöförsvarsdepartementen
i nu omförmälda hänseende anfört.

Beträffande skrivbiträdena vid länsstyrelserna säges i riksdagens
skrivelse den 30 maj 1912 nr 6:

»Såsom av departementschefen erinrats äro fasta biträdesbefattningar av här ifrågavarande
art närmast avsedda för kvinnor. Riksdagen, som delar departementschefens mening
om vikten av att denna regel uppehälles även med avseende å länsstyrelserna, har emellertid
i likhet med departementschefen ansett, att det måhända vore obilligt, att vid första
tillsättningen av befattningarna från möjligheten att vinna befordran till fast skrivbiträde
utesluta de vid en eller annan länsstyrelse sedan längre tid anställda manliga renskrivare.»

Riksdagen hade därför ansett sig böra förklara, att till ifrågavarande skrivbiträdestjänster
skulle antagas kvinnor, dock att vid första tillsättningen av dylik tjänst jämväl
man, som oavbrutet åtminstone från 1912 års ingång vid länsstyrelse innehaft stadig anställning
för utförande av huvudsakligen renskrivningsgöromål, finge befordras till skrivbiträde
vid samma länsstyrelse.

Det torde tilläventyrs ej sakna sitt intresse att meddela från statsverkspropositionen
1912 (sjunde huvudtiteln, sid. 15) hurusom i fråga
om biträdesbefattningarna i statskontoret chefen för finansdepartementet
framhöll, att statskontorets i avgivet utlåtande gjorda uttalande därom
att biträdesbefattningar, varom fråga vore, skulle kunna innehavas även
av män, icke övertygat departementschefen om lämpligheten av att för
nämnda ämbetsverks vidkommande göra undantag från den allmänna regeln,
att befattningar av ifrågavarande art borde förbehållas kvinnor.

K*vfi9129'' Den 10 •''uni 1912 utfärdades kungl. kungörelse angående allmänna
villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar (svensk författningssamling
nr 151).

Dessa allmänna villkor och bestämmelser voro följande:

1) att, da vid uppförande i stat av sådan befattning till innehavare av densamma
befordras person, som omedelbart före sin befordran inom vederbörande verk utfört
samma arbete som det till befattningen hörande mot fast arvode under föregående år till
belopp, överstigande vad enligt staten skall utgå till befattningens innehavare, verket skall
äga bereda fyllnad i avlöningen för dess uppbringande till nämnda arvodes belopp; dock
att biträde genom dylik avlöningsfyllnad ej må i något fall tillgodoföras avlöning till högre
belopp än som motsvarar beloppet av den med befattningen i fråga förenade slutavlöningen,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara sex timmar, men i verk, där
nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till sju timmar, denna tid, samt att, då ararbetstiden
är sex timmar, biträdet skall vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga
gång det kräver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgat i vederbörande avlöningsstat, må åtnjuta semester
under en månad om året, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång
kan ske;

. 4) att, där biträde med avlöning efter lägre grad befordras till biträdesbefattning,
för vilken avlöning utgår efter högre grad, biträde, som redan intjänat sista ålderstilläget i
den lägre graden, må för erhållande av första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna
sig högst fem år av den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget
i den lägre graden;

5) att, där inom ett verk äro anställda biträden av såväl högre som lägre grad,
biträde av lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas såsom biträde av högre grad
hos verket, bestrida befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnat biträde av lägre grad att därunder
i stället för egna tjänstgöringspenninger åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd av
sjukdomsfall, de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då
förordnandet erfordras för beredande av semester, ett mot den semesterlediges tjänstgöringspenningar
svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdesbefattning befordras allenast efter av Kungl. Maj:t
på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;

7) att, där kvinnlig innehavare av biträdesbefattning ingår äktenskap, hon icke skall
vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen, därest icke vederbörande överordnade
myndighet med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdesbefattning skall av vederbörande verk tillsättas medelst konstitutorial
efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande
av tjänstledighet och avsked samt för åtal och disciplinär bestraffning och dylikt skola gälla
de närmare stadganden, som må varda av Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i övrigt de för vederbörande verk stadgade villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas
åtnjutande skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid
mot vad i nämnda kungl. kungörelse blivit föreskrivet lända till efterrättelse.

Å postverkets avlöningsstat uppfördes på Kungl. Maj:ts förslag vid
1912 års riksdag 25 kvinnliga biträden hos generalpoststyrelsen samt 16 sparbanken.
kvinnliga biträden vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar, med
avlöning för vart och ett av dessa biträden av 700 kronor i lön och 550
kronor i tjänstgöringspenningar jämte två ålderstillägg, vartdera å 200
kronor, efter resp. 3 och 6 år, vartill skulle komma ortstillägg med 150
kronor för biträde i Stockholm och 100 kronor för biträde å annan ort,
där de allmänna levnadskostnaderna vore särskilt höga.

Samma avlöning som för i Stockholm placerade kvinnliga biträden
vid postverket beviljades även för 18 å postsparbankens avlöningsstat uppförda
kvinnliga skrivbiträden.

Den 10 juni 1912 utfärdades kungl. kungörelse angående allmänna
villkor och bestämmelser att gälla för å postsparbankens stat uppförda
biträdesbefattningar och den 29 juni 1912 kungl. kungörelse angående
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för kvinnliga biträdesbefattningar
vid postverket (svensk författningssamling nr 152 och 201).

Med ämbetsskrivelse den 10 maj 1912 från chefen för finansdepar- Yttrande av
tementet överlämnades till löneregleringskommittén utdrag av stats råds- par -

protokoll över finansärenden nämnda dag. temeritet “/•

Till detta protokoll hade av bemälde departementschef erinrats,
att statistiska kommittén i sitt den 7 september 1910 avgivna betänkande
angående Sveriges officiella statistik och dess allmänna organisation
föreslagit, att i det av nämnda kommitté ifrågasatta statistiska centralverket
skulle inrättas kvinnliga bokhållartjänster med begynnelseavlöning
å 2,000 kronor samt slutavlöning å 2,400 kronor; att förslag i sådant
syfte beträffande ett ifrågasatt ämbetsverk för sociala ärenden, socialstyrelsen,
blivit framställt av kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade
i deras gemensamma betänkande den 18 november 1911; att
på grundvalen, bland annat, av nämnda betänkanden särskilda förslag
förelagts 1912 års riksdag angående lönereglering för kommerskollegh
avdelning för näringsstatistik samt inrättande av en socialstyrelse; men
att i dessa förslag frågan om inrättande av bokhållartjänster tills vidare
undanskjutits i avvaktan på undersökning, huruvida och i vilken omfattning
det arbete, som vore avsett att utföras av bokhållarna, i jämförelse
med de uppgifter, som tillkomme de för särskilda ämbetsverk vid riksdagen
år 1912 föreslagna »biträden av högre avlöningsgrad», vore så, maktpåliggande,
att det betingade ytterligare en högre avlöningstyp, på sätt i
berörda betänkanden föreslagits.

Departementschefen ansåg denna undersökning böra anförtros åt

I onereglenngskommittén. Därest kommittén skulle anse inrättandet av den
ifrågasätta avlömngstypen vara att förorda, borde enligt departementsehefens
mening undersökning jämväl ske, huruvida anledning kunde finnas
att bestämma denna avlömngstyp även för biträdestjänster, som i andra
ämbetsverk an kommerskollegium och socialstyrelsen blivit uppförda å stat
vid 1912 ars riksdag.

i *.?menllgiet T™ed, Vad dePartementschefen på sålunda anförda skäl
hemställt, hade
lenngskommitten att, efter jämförelse av det arbete, som skulle utföras
av de ar 1912 a stat uppförda kvinnliga biträdena i kommerskollegii
avdelmng för nanngsstatistik och i den nya socialstyrelsen, med de uppgifter,
som tillkomma de »biträden av högre avlöningsgrad», som i särskilda
andra ämbetsverk uppförts å ordinarie stat vid 1912 års riksdag
inkomma med det utlåtande och förslag, vartill denna undersökning kunde

betänkande „ , ^en ^ oktober 1913 avgav kommittén betänkande (delen XL) an ''^1913.

gående ny avlömngstyp för kvinnliga biträden hos vissa ämbetsverk.

Från detta betänkande ma här atergivas följande.

Vad anginge spörsmålet, huruvida över huvud taget inom statsförvaltningen
borde, såsom föreslaget blivit, inrättas en ny avlöningstyp för
vinnliga bitradesbefattningar, syntes det icke kunna förnekas, att i vissa
tall, dar erlarenheten visat, att göromål av mera ansvarsfull beskaffenhet
med fördel kunde pa självständigare sätt utföras av kvinnor med prövad
omdomes- och arbetsförmåga samt med den för göromålens behöriga skötande
erforderliga allmänna och speciella utbildning, det kunde vara av
verkligt gagn, att ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar med avlöning
utöver den, som utgmge för dylika befattningar av den dåvarande s k
högre avlömngstypen, inrättades.

o Tl]1 det mera kvalificerade arbete, som lämpligen skulle anförtros innehavare av nu

miX?deaUde>tbll i"elbefftmng®r’ .1hadG kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade
i sitt betänkande angående socialstyrelsen ansett böra hänföras det närmaste »för manskapet»

och ledningen over Övriga kvinnliga skriv- och räknebiträden, särskilt vid större
statistiska specialundersökningar.

-f "EnUgii lönereglermgskommitténs mening lede det ock icke något tvivel, att, därest
lfrarfatta avlömngstypen komme till stånd, densamma borde komma till användarbftsomrSna
m* T f0™ kvmnllg Personal stadigvarande vore verksam inom samma
hand Wa l t, b personal erfordrades någon .förman» för att i närmaste

hand leda och sammanhålla arbetet samt för att med avseende å arbetets utförande, tjänstgormgstider
o. s. v. ova uppsikt över personalen.

Den nya lönegraden för kvinnliga befattningshavare borde enligt kommitténs mening

skäligen komma till användning även i sådana fall, då råkenskapsföring av mera ansvarsfull
beskaffenhet ålades en kvinnlig befattningshavare. Det torde — anförde kommittén — redan
i ett och annat ämbetsverk förekomma, att bokhållerigöromål av beskaffenhet att enligt
dittills vanlig praxis påfordra anlitandet av manliga arbetskrafter voro anförtrodda åt kvinnliga
befattningshavare, och det torde även kunna förväntas, att i framtiden, då för utförande
av sådana göromål nya tjänstebefattningar behövde tillskapas, det understundom komme
att befinnas lämpligt att för ändamålet inrätta kvinnliga i stället för manliga befattningar.
En sådan redan genomförd eller framdeles skeende anordning medförde i varje fall för
statsverket en ekonomisk besparing; men billigheten syntes i dylika fall fordra, att befattningshavaren
med hänsyn till tjänstgöringens ansvarsfulla beskaffenhet honorerades med eu
ej alltför knapp avlöning.

Ett annat slag av arbete, som på senare tiden ansetts i vissa fall kunna anförtros
åt kvinnor och som syntes, där det av dem utfördes på självständigt sätt och icke vore
av mera enkel och ensartad beskaffenhet, skäligen böra betinga högre ersättning än enligt
den dåvarande högre avlöningstypen för kvinnliga biträden, utgjordes av de till dittillsvarande
registratorer hörande registrerings- och diarieföringsgöromål.

I en del fall hade kvinnliga befattningshavare befunnits kunna med fördel användas
för uppsättning av skrivelser, därvid det understundom — t. ex. vid granskning av statistiska
primäruppgifter — ålagts dem ej allenast att förslagsvis bestämma skrivelsernas formella
avfattning utan även att undersöka, i vilka fall skrivelser vore behövliga och vad de
borde i sak innehålla.

Dylikt arbete hade tidigare plägat utföras av amanuenser eller andra manliga tjänstemän.
Det vore i vissa fall av skäligen enkel beskaffenhet men ställde i andra fall ej oväsentligt
större krav på vederbörandes iakttagelse- och omdömesförmåga samt förtrogenhet
med sitt arbetsområde, än vanligen kunde påräknas hos kvinnliga biträden. Även arbete av
denna beskaffenhet borde sålunda kunna hänföras till sådant mera kvalificerat arbete, som
kunde giva anledning till inrättande av kvinnliga tjänstebefattningar av en ny högre typ.

Jämte de särskilt angivna grupperna av göromål funnos förvisso även andra av sådan
beskaffenhet, att de, i händelse de anförtroddes åt vederbörligen kvalificerad kvinnlig arbetskraft,
skäligen borde — med avseende å de förkunskaper, den omdömesförmåga och arbetsduglighet,
som för deras behöriga fullgörande vore behövliga — honoreras med högre avlöning
än för det dåvarande bestodes å stat uppförda kvinnliga »biträden av högre avlöningsgrad».

Däremot kunde löneregleringskommittén icke dela den av statistiska kommittén uttalade
uppfattningen, att kvinnliga befattningar av bokhållartyp skulle böra inrättas i syfte
att bereda befordringsmöjligheter åt kvinnliga biträden inom ett visst arbetsområde.

Av de åsikter, kommittén uttalat i avseende å inrättande av kvinnliga
tjänstebefattningar av den ifrågasatta nya avlöningstypen, följde, att
enligt kommitténs mening befordran till dylik befattning borde vara att
påiäkna endast för ett relativt litet antal av de till dåvarande avlöningsgrader
hörande kvinnliga biträden hos vederbörande ämbetsverk, och att
vid sådana befordringar tjänståldern städse måste bliva av synnerligen
underordnad betydelse. Därest den nya avlöningsgraden skulle kunna
fylla sin bestämmelse, borde nämligen fordringarna på tjänstinnehavarna
ställas så pass höga, att endast de i begåvning, kunskaper och arbets 3—184283.

Löneregleringskommitténs bet. LVIIL

duglighet bästa tillgängliga arbetskrafter inom eller utom vederbörande
ämbetsverk borde ifrågakomma till dessa tjänstebefattningar.

Beträffande kompetensfordringar syntes det emellertid kommittén, att
en bestämd skillnad borde göras mellan å ena sidan tjänster i de båda
dåvarande avlöningsgraderna för kvinnliga biträden samt å andra sidan
befattningar, tillhörande den ifrågasatta nya avlöningsgraden.

De krav på allmänbildning och omdömesförmåga, som måste ställas på innehavarna
av sistnämnda befattningar, syntes nämligen i regel icke kunna fyllas av andra än dem,
som åtnjutit undervisning på ett högre stadium och om resultatet av denna undervisning
kunde uppvisa goda vitsord.

Även med avseende å nu ifrågavarande tjänstinnehavare gällde emellertid vad kommittén
i sitt betänkande den 31 oktober 1907 angående fastare anställning för vissa biträden
yttrade rörande biträdena i allmänhet, att, med hänsyn till den skiftande arten av
deras åligganden och arbetets olika beskaffenhet hos särskilda myndigheter, det icke syntes
höra ifrågakomma att uppställa några allmängiltiga kompetensvillkor, utan föreskrifter därom
böra meddelas särskilt för varje myndighet.

Såväl statistiska kommittén som kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade
både i nu ifrågavarande hänseende hemställt,
om införande av en särskild ny avlöningsgrad på stat, och löneregleringskommittén
både, efter övervägande av vad till stöd därför andragits,
velat ansluta sig därtill.

Vad anginge benämningarna å de ifrågavarande tjänsterna med avlöning
enligt den nya typen, hade kommittén — som vidhöll sin i betänkandet
angående uppförande i stat av vissa biträden uttalade uppfattning,
att de kvinnliga biträdesbefattningarna icke borde uppdelas i flera
avlöningsgrader än som av omständigheterna kunde anses oundgängligen
påkallade — funnit önskvärt, att dessa befattningar även i fråga om sina
i avlöningsstaterna upptagna benämningar sammanfördes inom minsta möjliga
antal var för sig enhetligt behandlade och mot de särskilda avlöningsgraderna
svarande tjänstegrupper.

I sådant avseende hade kommittén ansett lämpligt, att de dåvarande kvinnliga biträdesbefattningarna
av normalgrad, resp. högre avlöningsgrad, benämndes kvinnliga biträdesbefattningar
av första resp. andra graden samt befattningarna av den nya typen benämndes
kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden, vilket icke behövde hindra, att — såsom
även skett med avseende å vissa av de dåvarande kvinnliga biträdesbefattningarna och
åtskilliga andra i grad upptagna tjänster — i vederbörande stater inom parentes upptoges
de särskilda tjänstebenämningar, som kunde anses lämpliga för betecknande av tjänstinnehavares
huvudsakliga arbetsuppgifter.

Beträffande själva avlöningsbeloppet tillstyrkte kommittén, att för
kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden fastställdes den av statistiska
kommittén samt kommerskollegiikommittén och departemental kom -

mitterade föreslagna begynnelseavlöningen av 2,000 kronor, eller samma
belopp, som utgjorde slutavlöning för biträden av närmast lägre avlöningsgrad.
Skillnaden i begynnelseavlöning mellan sistnämnda båda avlöningsgrader
skulle därigenom bliva densamma som skillnaden i enahanda hänseende
mellan de dåvarande båda avlöningsgraderna.

Även vid fastställandet av ålderstilläggens belopp och av de tidsperioder,
efter vilka rätten till ålderstillägg skulle kunna inträda, borde
enligt löneregleringskommitténs åsikt tillses, att önskvärd likformighet
mellan de kvinnliga biträdesbefattningarna i olika grader vunnes. Kommittén
ansåg sig därför böra föreslå, att även inom den nya avlöningsgraden
ålderstilläggen, som borde hänföras till lönen, bleve två, vartdera
å 200 kronor, samt att de måtte kunna intjänas efter 5 resp. 10 års väl
vitsordad tjänstgöring.

Av samma skäl syntes av begynnelseavlöningen 1,100 kronor böra
utgöra lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar oeh 150 kronor ortstillägg.

Förhållandet mellan de olika lönegraderna för kvinnliga biträden i
nu berörda avseenden ävensom i fråga om hel pension för tjänstinnehavare,
som intjänat båda ålderstilläggen, skulle enligt kommitténs förslag
gestalta sig sålunda:

	Lön.	Tjänst- görings- penningar.	Ortstill- lägg-	Summa.	Ålderstill- lägg.	Pension.
Första lönegraden . . ....	700	350	150	1,200	12 å 200 kr.	1,100
Andra > .......	900	550	150	1,600	1 efter resp.	1,300
Tredje » .......	1,100	750	150	2,000	j år.	1,500

Därest biträde med avlöning efter den dåvarande högre avlöningstypen,
som redan intjänat andra ålderstillägget, befordrades till biträdesbefattning,
för vilken avlöning utginge efter den föreslagna nya typen,
skulle, om icke sådant genom särskild bestämmelse förebyggdes, den del
av biträdets avlöning, som utgjorde lön, komma att minskas från 1,300
till 1,100 kronor. I anslutning till den uppfattning, som i likartat fall
av riksdagen uttalats i dess skrivelse nr 30 den 9 mars 1906 angående
en centralanstalt för försöksväsendet på jordbruksområdet (av kommittén
åberopad i dess betänkande den 12 november 1912, delen XXXV) hade
kommittén därför ansett biträde av dåvarande högre avlöningsgrad, som
efter intjänande av sista ålderstillägget befordrades till biträdesbefattning
av den föreslagna nya graden, böra berättigas att omedelbart komma i
åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda grad.

Det belopp, vartill tjänstgöringspenningarna för kvinnliga biträden
av tredje avlöningsgraden av kommittén föreslagits, motsvarande 62 kronor
50 öre i månaden, kunde enligt kommitténs mening icke anses tillräckligt
till avlönande i förekommande fall av vikarier.

I detta hänseende erinrades, hurusom, när chefen för justitiedepartementet, vid
föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1910 av frågan om regleringen av löneförhållanden
m. m. vid fångvårdsstyrelsen, behandlade det särskilda spörsmålet om anslag
till vikariatsersättningar m. m., han rörande gottgörelse till vikarie för skrivbiträde vid semester
och sjukdomsfall yttrade, bland annat, att, då det ofta torde möta svårighet att
skaffa vikarie, som endast mot uppbärande av tjänstgöringspenningarna uppehölle befattningen,
det syntes vara nödvändigt att medgiva styrelsen rätt att, där det erfordrades, av ifrågavarande
anslag utbetala till vikarien vad därutöver skäligen begärdes.

I sitt betänkande den 29 juni 1911 angående uppförande i stat av vissa biträden
anförde löneregleringskommittén i detta ämne, att vad beträffade gottgörelse till vikarie
för sådant biträde, som avlönades efter normaltypen, kommittén ansåg, att vid uppgörande
av erforderliga anslagsberäkningar vikariatsersättningen vid semester eller sjukdomsförfall
(i sistnämnda fall med inberäknande av belöpande tjänstgöringspenningar) borde upptagas
till 75 kronor per månad.

Beträffande åter gottgörelsen till vikarie för biträde, som komme att avlönas efter
den av kommittén för biträden med mera kvalificerade arbetsuppgifter föreslagna högre
avlöningstypen, ansåg kommittén, att — i händelse till vikarie ej kunde förordnas sådant
biträde inom verket, som åtnjöte avlöning efter not maltypen — ersättningen till vikarie vid
semester eller sjukdomsförfall (i sistnämnda fall med inberäknande av belöpande tjänstgöringspenningar)
borde beräknas till belopp intill och med 100 kronor per månad.

Av förekommen anledning tilläde kommittén, att det syntes uppenbart, att vederbörande
ämbetsverk borde kunna få även till gottgörelse åt den, som antagits på provtjänstgöring,
disponera av biträdes avlöning å stat mera än tjänstgöringspenningarna, men att
det enligt kommitténs mening borde vara till fyllest, om ämbetsverket erhölle bemyndigande
att till den, som på prov uppehölle vakant biträdesbefattning, utbetala högst så stor gottgörelse,
som enligt de för ämbetsverket gällande föreskrifter kunde tillerkännas vikarie för
semesterledigt biträde av motsvarande avlöningsgrad.

I chefens för finansdepartementet principiella anförande till statsrådsprotokoll den
13 januari 1912 hade beträffande fasta biträdens uppförande i stat hos vissa ämbetsverk
och myndigheter åberopats i fråga om ersättning till vikarie chefens för justitiedepartementet
ovanberörda yttrande.

Av chefen för finansdepartementet hade därvid uttalats, att förstnämnda departementschefs
uppfattning väl ägde allmängiltighet, men att dock givetvis ämbetsverken i regel
borde vara begränsade till vissa belopp, vilka icke finge vid ersättningens fastställande överskridas
utan Kungl. Haj:ts medgivande. I sådant avseende syntes vad löneregleringskömmittén
föreslagit åtminstone för det dåvarande vara väl avvägt. Vad anginge gottgörelsen
till den, som på prov uppehölle vakant biträdesbefattning, ansåg departementschefen den
av kommittén föreslagna norm för sakens ordnande vara av beskaffenhet att böra bliva
gällande.

De sålunda angivna principiella grunderna syntes kommittén böra komma i tillämpning
även med avseende å den, som av enahanda anledningar på tillfälligt förordnande
uppehölle kvinnlig biträdesbefattning av tredje graden. Beloppet av ersättningen borde

emellertid för vikarie, som icke själv vore ordinarie innehavare av biträdesbefattning av
lägre lönegrad, kunna höjas utöver vad som högst finge utgå vid förordnande å befattning
i den dåvarande högre avlöningsgraden, dock icke i något fall utöver 125 kronor i
månaden.

Vad anginge tjänstgöringsskyldighetens omfattning, borde enligt
kommitténs mening kvinnliga biträden av tredje avlöningsgraden bliva
med avseende ä den dagliga arbetstiden likställda med manliga tjänstemän,
för vilka i allmänhet var fastställd en daglig arbetstid å tjänsterummet
av visst antal timmar, men som dessutom voro skyldiga att vid alla de
tillfällen, då göroinålens gång det krävde, underkasta sig nödig utsträckning
av tjänstgöringen.

I övrigt borde enligt kommitténs mening för de föreslagna nya
kvinnliga biträdesbefattningarna i tillämpliga delar gälla samma allmänna
villkor och bestämmelser, som genom kungl. kungörelsen den 10 juni
1912 föreskrivits för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar.

I nyssnämnda kungörelse var stadgat, att, där biträde med avlöning efter lägre grad
befordrades till biträdesbefattning, för vilken avlöning utginge efter högre grad, biträde, som
redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, finge för erhållande av första ålderstillägget
i den högre graden tillgodoräkna sig högst fem år av den tid, som förflutit från
det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget i den lägre graden.

I händelse av bifall till vad kommittén föreslagit angående rätt för biträde av dåvarande
högre avlöningsgrad, som intjänat båda ålderstilläggen, att vid befordran till biträdesbefattning
av den föreslagna tredje avlöningsgraden omedelbart komma i åtnjutande av
första ålderstillägget, syntes, med ändring av sist omförmälda föreskrift i kungl. kungörelsen
den 10 juni 1912, motsvarande rättighet böra medgivas biträde av första lönegraden, som
efter intjänande av båda ålderstilläggen i denna grad befordrades till biträdesbefattning av
andra lönegraden.

I sammanhang med utfärdande av bestämmelse i sistberörda hänseende ansåg kommittén
för verk, inom vilka vore anställda jämte biträden av den föreslagna tredje avlöningsgraden
även kvinnliga biträden, tillhörande någon av de dåvarande graderna, för framtiden
med avseende å dessa senare erfordras föreskrift, att djdikt biträde skulle vara skyldigt
att, om det förordnades såsom biträde av tredje avlöningsgraden hos verket, bestrida befattningen
som sådant, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår,
samt att sålunda förordnat biträde av lägre grad skulle äga att därunder i stället
för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om förordnandet erfordrades i följd av sjukdomsfall,
de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet
erfordrades för beredande av semester, ett mot den semesterlediges tjänstgöringspenningar svarande
belopp.

Jämte de i kommitténs betänkande rörande den nya avlöningtypen
för kvinnliga biträden framställda allmänna erinringar och förslag innehåller
betänkandet ock förslag rörande särskilda ämbetsverk.

Enligt dessa förslag skulle emellertid den nya lönegraden för kvinnliga
biträden komma till användning med avseende å allenast åtta biträdesbefattningar,
därav fyra inom socialstyrelsen, två inom kommerskollegii
avdelning för näringsstatistik och två inom arméförvaltningen.

Betydelsen av den nya lönegradens tillkomst borde dock enligt kommitténs mening
icke uppskattas endast efter den jämförelsevis ringa användning densamma enligt kommitténs
förslag till en början skulle erhålla.

Den ständigt fortgående ökningen av statens verksamhet och av den personal, som
för densamma toges i anspråk, gjorde det i allt högre grad angeläget att tillse, att i de
särskilda verksamhetsgrenarna icke användes överkvalificerad och därför också alltför dyrbar
arbetskraft. Från denna synpunkt torde det också i en del fall, då ökning i personalen
bleve behövlig, visa sig önskvärt att i stället för manliga tjänster införa kvinnliga sådana
och att därvid understundom tilldela dessa senare avlöning i den ifrågavarande »tredje»
lönegraden för kvinnliga biträden.

Det torde även — yttrade kommittén — kunna förutses, att i ett eller annat fall,
däri något förslag då icke avgivits av kommittén, det framdeles komme att befinnas vara
med billighet överensstämmande, att ett biträde i den dåvarande s. k. högre avlöningsgraden
uppflyttades i den nya avlöningsgraden.

Yttrande Till statsrådsprotokoll över finansärenden den 14 januari 1914,

för finans- varav utdrag fanns bifogat statsverkspropositionen av samma dag (»Utdepartemen-gifterna.
För flera huvudtitlar gemensamma frågor.»), gjorde chefen för
tet i 1914. finansdepartementet ett principuttalande beträffande den nya avlöningstypen
för kvinnliga biträden, och anförde han därvid, bland annat, följande.

Det uppdrag, löneregleringskommittén i och med avgivandet av sitt berörda betänkande
slutfört, avsåg i första hand en undersökning, huruvida och i vilken omfattning det
arbete, som vore avsett att utföras av ifrågasatta kvinnliga bokhållare, i jämförelse med de
uppgifter, som tillkomme de för särskilda ämbetsverk vid 1912 års riksdag föreslagna »biträden
av högre avlöningsgrad», vore så maktpåliggande, att det betingade ytterligare en
högre avlöningstyp.

Kommittén hade i frågan kommit till det resultatet, att inom statsförvaltningen
förekomme för kvinnor lämpade arbetsuppgifter, vilka vore högre kvalificerade än de i allmänhet
kvinnliga biträden tillkommande och för vilka under dåvarande förhållanden i regel
anlitades manlig arbetskraft, om ock i ett och annat ämbetsverk redan då kvinnor toges i
anspråk för ändamålet. De uppgifter, kommittén i främsta rummet funnit vara av angivna
beskaffenhet, ansåg departementschefen kunna sammanfattas i följande uppräkning:

1) förmanskap för andra kvinnliga biträden i ämbetsverk, där en större kvinnlig
personal stadigvarande vore verksam,

2) vissa bokhållerigöromål,

3) registrerings- och diarieföringsgöromål samt

4) uppsättning av enklare slag av skrivelser.

Givet vore, att de nämnda fyra grupperna av göromål icke finge anses uttömmande
innefatta alla de uppgifter, som kunde motivera inrättandet av en ny avlöningstyp för

kvinnliga biträden, på sätt blivit ifrågasatt. Andra göromål, som beträffande svårighetsgrad
och betydelse vore jämförliga med de fyra, närmast såsom typer angivna grupperna av arbetsuppgifter,
funnes redan och komme utan tvivel med statsförvaltningens utveckling att
allt framgent uppstå. Det vore därför av vikt, att, därest den nya tjänstegraden inrättades,
den icke schematiskt bundes allenast vid de ifrågavarande fyra grupperna av arbetsuppgifter,
utan principiellt även stode öppen för annat arbete, till svårighetsgrad och betydelse likvärdigt
med dessa. .....

Den ståndpunkt, departementschefen utvecklat, ansag han också givetvis förutsätta

eu anslutning till den av kommittén uttalade uppfattningen, att den föreslagna nya tjänstegraden
ingalunda kunde motiveras med behovet att bereda befordringsutsikter åt kvinnliga
biträden inom ett visst arbetsområde.

I skrivelse den 27 februari 1914, nr 6, yttrade sig riksdagen i wu
allmänhet om behovet av den föreslagna nya avlöningsgraden för kvinn- forrdaaJl s
liga biträden.

Riksdagen hade visserligen, säges det i skrivelsen, hyst stor tvekan
beträffande lämpligheten av att redan då, innan de kvinnliga biträdesbefattningarna
under längre tid än ett år varit i någon större omfattning
uppförda å ordinarie stat, inrätta en ny typ av sådana tjänster, och denna
tvekan hade för riksdagen framställt sig med så mycket större styrka,
som det icke syntes kunna förnekas, att konsekvenserna av ett sådant
beslut, i form av ett allmännare krav på uppflyttning av de dåvarande
tjänsterna av högre avlöningsgrad till den nya typen, kunde bliva ganska
vittutseende. Emellertid ville riksdagen å andra sidan icke bestrida, att
i vissa särskilda fall behov av den föreslagna högre tjänstegraden kunde
göra sig gällande.

Därvid borde dock, yttrade riksdagen vidare, framhållas, att enbart
den omständigheten, att de för de nya tjänsterna avsedda göromålen folie
inom ramen av de av chefen för finansdepartementet i principanförandet
för samma tjänster angivna eller därmed jämförliga arbetsområden, icke i
och för sig vore tillräckligt skäl för inrättande av en tjänst av tredje
lönegraden. Det syntes nämligen vara ostridigt, att manga av dessa göro
mål både kunde och borde utföras av tjänstinnehavare i den dåvarande
högre avlöningsgraden. Huvudvikten vid bedömandet av föreliggande
fråga borde därför läggas därpå, att arbetet vid den nya tjänsten vore av
väsentligt mera krävande art och förenat med betydligt större ansvar än
vad förhållandet vore eller avsetts att vara med biträdesbefattningarna i
sistberörda avlöningsgrad. Givetvis vore det omöjligt att i förväg uppdraga
några mera bestämda gränser för användningen av den nya tjänstetypen,
utan måste det ankomma på prövning i varje särskilt fall, huruvida förutsättningarna
för densamma vore för handen, och ansåge sig riksdagen
böra framhålla, att önskvärdheten av löneförbättring eller ökade beford -

lingsutsikter för tjänstinnehavarna i de lägre graderna under inga förhållanden
borde vid en sådan prövning få göra sig gällande. Under förutsättning
att dessa synpunkter noggrant iakttoges, hade riksdagen ansett
iarhagan för ovan antydda konsekvenser icke böra föranleda riksdagen
att motsätta sig inrättande av den föreslagna tjänstegraden, och detta så
mycket mindre som, vad den ekonomiska sidan av saken beträffade åtgärden
i fråga möjligen kunde antagas leda till någon besparing genom
utbytande i vissa fall av manlig arbetskraft mot kvinnlig.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hade riksdagen, enligt vad dess
nyssnämnda skrivelse den 27 februari 1914 och dess skrivelse den 3 mars
1914, nr 7, utvisa, uppfört biträdesbefattningar av den nya (tredje) avlöningsgraden
dels å staten för socialstyrelsen och dels å staten för kommerskollegii
avdelning för näringsstatistik.

Kungl kung. Den 2 april 1914 utfärdades kungl. kungörelse (svensk författningssamling
nr 92) angående allmänna villkor och bestämmelser att
gälla för å stat uppförda kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden.

Enligt denna kungörelse skulle sådant biträde, i den mån ej undantag
kunde anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning
medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar vane
söckendag.

Biträde av andra graden, som efter intjänande av sista ålderstillägget
befordrades till biträdesbefattning av tredje graden, skulle vara berättigat
att omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda
grad.

Hare riksdag''. ^ Kunf?l- Maj ;ts förslag biföll sedermera 1914 års senare riksdag,
att inom arméförvaltningen två av de dåvarande kvinnliga biträdesbefattningarna
av högre grad förändrades till befattningar av den nya
typen med begynnelseavlöning av 2,000 kronor jämte två ålderstillägg
a 200 kronor, vartdera efter 5 och 10 år.

Kungikung. Sedan riksdagen sålunda medgivit, att i staten för vissa ämbets verk

finge uppföras avlöning till kvinnliga biträden av tredje graden, blev
genom kungl. kungörelse den 9 oktober 1914 (svensk författningssamling nr
364) förordnat, att såsom kompetensvillkor för erhållande av befattning
såsom dylikt biträde skulle, därest ej annorlunda för särskilt fall föreskrevs,
fordras att hava avlagt minst realskoleexamen eller avgångsexamen
från statens normalskola för flickor i Stockholm eller med denna i
fråga om kompetensvärdet av avgångsbetyg jämnställd skola.

Här må i detta sammanhang erinras om två andra författningar i
förevarande ämne.

Kungl. kungörelse den 25 september 1914 angående förtydligande Kungl kung.
av gällande bestämmelser i fråga om rätt för kvinnligt biträde att i visst
fall för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till
godo föregående anställningstid (svensk författningssamling nr 420) innehåller
följande.

Sedan riksdagen på därtill given anledning yttrat sig i ärendet, har Kungl. Maja
förklarat, att i alla de fall, där föreskrivet är, att kvinnligt biträde, som vid viss angiven
tidpunkt är anställt hos ämbetsverk eller myndighet och blir antaget till biträde å ämbetsverkets
eller myndighetens stat, må äga att, i den man ämbetsverket, eller myndigheten
finner biträde höra komma i åtnjutande av en dylik förmån, för åtnjutande av löneförhöjning
genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet före berörda tidpunkt innehaft
stadig anställning hos ämbetsverket eller myndigheten, denna föreskrift bör så förstås,
att den i densamma omförmälda förmånen är avsedd att tillgodokomma endast sådant biträde,
som befordras till ordinarie biträdesbeställning från den angivna tidpunkten.

Genom kungl. kungörelse den 18 juni 1915 (svensk författnings- Kungl. kung.
samling nr 305) angående viss ändring i bestämmelserna rörande ålders- 6191Stillägg
för å vissa ämbetsverks stater uppförda biträdesbefattningar har
— med ändring av vad kungl. kungörelse den 10 juni 1912 angående
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar innehåller
däremot stridande — förordnats,

att kvinnligt biträde i dåvarande lägre grad i vissa angivna verk, som, efter intjänande
av båda ålderstilläggen i nämnda grad, befordrades till biträdesbefattning av dåvarande
högre grad, finge omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i den
högre graden.

I proposition nr 65 till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t Kvinnliga
vissa tillägg till avlöningsreglementena för tjänstemän vid postverket, f/ala™nvfd
telegrafverket och statens järnvägar, vilka tillägg rörde frågan om gift kommunikakvinnas
anställning vid nämnda verk.

I fråga om gift kvinnas anställning vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar
gällde för det dåvarande, att om kvinna, som innehade ordinarie befattning, trädde i
äktenskap, hon skulle anses hava frånträtt befattningen, vederbörande myndighet likväl obetaget
att, därest den med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande funne det
nödigt, bibehålla henne i extra tjänst; och kunde följaktligen gift kvinna ej heller antagas

till ordinarie tjänst. .

Beträffande statens verk i allmänhet var emellertid föreskrivet, att, där kvinnlig innehavare
av biträdesbefattning inginge äktenskap, hon icke skulle vara skyldig att av sådan anledning
avgå från befattningen, därest icke vederbörande överordnade myndighet med hänsyn
till befattningens behöriga upprätthållande funne det nödigt. Till ordinarie befattning kunde

4—184283. LöneregUringskommitténs bet. LVM.

gift kvinna befordras efter av Kungl. Majrt på framställning i varje särskilt fall lämnat
medgivande.

Den nämnda propositionen avsåg att till kommunikationsverken utvidga tillämpningen
av de för ämbetsverken i allmänhet gällande grundsatser i fråga om gift kvinnas
anställning.

I skrivelse den 7 juni 1917 nr 236 meddelade riksdagen, att med
hänsyn till de särskilda förhållandena vid kommunikationsverken, med
deras talrika personal, riksdagen icke kunnat undgå att hysa starka betänkligheter
angående lämpligheten av det föreliggande förslaget. Riksdagen
hade emellertid ansett detsamma vara en ofrånkomlig konsekvens
av de tidigare fattade besluten angående gift kvinnas anställning i statstjänst.
Under sådana förhållanden och då vederbörligt beaktande av
de särskilda krav, som med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande
finge göra sig gällande för kommunikationsverken, kunde och borde tagas
vid avgörandet av uppkommande frågor om gift kvinnas kvarstannande
i, respektive befordran till ordinarie befattning vid ifrågavarande verk,
hade riksdagen funnit sig böra bifalla propositionen.

Antalet inom statsförvaltningen — oavsett kommunikationsverken
och postsparbanken — från och med år 1919 å ordinarie
stat npptorda biträdesbefattningar.

Biträden av 3:e (högsta) graden (benämningen varierar):

a) vid nedannämnda verk och myndigheter i
Stockholm (avlöning 2,000 kronor, därav 1,100 kronor
lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor
ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg, vartdera
å 200 kronor efter resp. 5 och 10 år)

utrikesdepartementet............. 5

lantförsvarsdepartementet........... 1

civildepartementet.............. 1

ecklesiastikdepartementet.......... 2 9

arméförvaltningen............. 5 5

medicinalstyrelsen.............. 1

riksförsäkringsanstalten........... 1

försäkringsrådet........ 1

socialstyrelsen................ 4

pensionsstyrelsen...... £ 10

kommerskollegii avdelning för näringsstatistik . . 2

statistiska centralbyrån........... 4 6

lantbruksstyrelsen.............. 3

skogsförsöksanstalten............. 1

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt . . .__1 5

folkskollärarnas pensionsinrättning........1 1

b) vid hospital och asyler (företrädesvis i landsorten)

(avlöning 1,850 kronor, därav 1,100 kronor lön och
750 kronor tjänstgöringspenningar jämte två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor efter resp. 5 och 10 år,
vartill komma vissa naturaförmåner)

kassörskor vid samtliga hospital och asyler utom

Visby hospital..............14 44

Summa 50

Biträden av 2:a (mellersta) graden (benämningen varierar):

a) vid följande verk och myndigheter i Stockholm
(avlöning 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor
tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg,
jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor efter resp.

5 och 10 år)

justitiedepartementet............. 1

utrikesdepartementet............. 7

lantförsvarsdepartementet........... 1

sjöförsvarsdepartementet........... 1

civildepartementet.............. 5

finansdepartementet............. 3

ecklesiastikdepartementet........... 5

jordbruksdepartementet............ 1 24

fångvårdsstyrelsen.............. 1 j

arméförvaltningen.............. 8 8

sjökarte verket................ 2 2

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen....... 2

medicinalstyrelsen.............. 3

riksförsäkringsanstalten............ 9

socialstyrelsen................ 8

pensionsstyrelsen..............20

försäkringsinspektionen............ 1 43

kammarkollegium.............. 1

statskontoret................ 3

kommerskollegii avdelning för näringsstatistik . . 2

kammarrätten................ 4

statistiska centralbyrån............15

byggnadsstyrelsen.............. 2

patent- och registreringsverket........ 5

generaltullstyrelsen............. 2

kontrollstyrelsen.............. 2 36

riksarkivet................. 2

kungl. biblioteket.............. 2

karolinska institutet............. 3

läroverksöverstyrelsen............ 1

skolöverstyrelsen............... 4

tekniska högskolan............. _1 13

domänstyrelsen.....''......... 5

lantbruksstyrelsen.......... 6

lantmäteristyrelsen.............. 1

rikets allmänna kartverk (kvinnliga ritare) ... B
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt ... 5

veterinärhögskolan............. 1 26

folkskollärarnas pensionsinrättning......•_2 2

(avlöning 1,450 kronor, därav 900 kronor lön och 550
kronor tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor efter resp. 5 och 10 år, vartill vid
hospital och asyler komma vissa naturaförmåner)

hospital och asyler............. 181

Uppsala universitet............. 4__49

Summa 174

Biträden av l:a (lägsta graden) (benämningen varierar):

a) i Stockholm (avlöning 1,200 kronor, därav 700
kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150

1 Därav 7 bokhållarbefattningar av andra (lägre) grad, avsedda att i regel innehavas
av kvinna, och 11 skrivbiträdesbefattningar, avsedda för kvinnor.

kronor ortstillägg, jämte två ålderstillägg, vartdera å 200
kronor efter resp. 5 och 10 år)

justitiedepartementet............. 2

nedre justitierevisionen............12

lantförsvarsdepartementet •.......... 2

sjöförsvarsdepartementet........... 1

civildepartementet.............. 3

finansdepartementet............. 4

ecklesiastikdepartementet........... 9

jordbruksdepartementet............ 3 3g

Svea hovrätt................11

fångvårdsstyrelsen.............. 1 72

arméförvaltningen..............13 13

marinförvaltningen.............. 4

sjökarteverket................ 1

lotsstyrelsen................. 2 7

länsstyrelsen i Stockholms län........ 3

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen....... 3

medicinalstyrelsen.............. 6

riksförsäkringsanstalten............ 8

försäkringsrådet............... 1

socialstyrelsen................12

pensionsstyrelsen..............69 102

kammarkollegium.............. 2

statskontoret................ 2

kommerskollegii avdelning för näringsstatistik . 8

kammarrätten................ 4

statistiska centralbyrån............20

byggnadsstyrelsen.............. 2

patent- och registreringsverket........11

generaltullstyrelsen..............18

kontrollstyrelsen............... 5 72

kungl. biblioteket.............. 1

naturhistoriska riksmuseum.......... 4

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien . . 1

karolinska institutet .
läroverksöverstyrelsen
skolöverstyrelsen . . .

domänstyrelsen..............

lantbruksstyrelsen.............

skogsförsöksanstalten............

lantmäteristyrelsen.............

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt . .
statens veterinärbakteriologiska anstalt ....

b) i Östersund, Umeå oeh Luleå (avlöning 1,125
kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar
och 75 kronor ortstillägg, jämte två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor efter resp. 5 och 10 år)

länsstyrelserna i nämnda städer....... 6

c) i landsorten i övrigt (avlöning 1,050 kronor,
därav 700 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor
efter resp. 5 och 10 år

Göta hovrätt................ 7

hovrätten över Skåne och Blekinge...... 4

samtliga länsstyrelser utom dem i Stockholm,
Östersund, Umeå, Luleå och Halmstad .... 37

Summa

332

Sammandrag.

kvinnliga biträden av 3:e (högsta)

» » » 2:a (mellersta)

> > » l:a (lägsta)

graden

174

332

Summa 556

Arten av kommitténs uppdrag i förevarande ärende.

Enligt skrivelse från finansdepartementet har Kungl. Maj:t den 1
juli 1918 uppdragit åt löneregleringskommittén att verkställa utredning
och avgiva förslag angående reglering av de inom statsförvaltningen anställda
ordinarie kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner ävensom därmed
tilläventyrs sammanhängande spörsmål.

Samtidigt med nämnda skrivelse överlämnades utdrag av det i
ärendet hållna statsrådsprotokollet.

I nämnda protokollsutdrag omförmäles till en början, hurusom från
innehavare av kvinnliga biträdesbefattningar inom olika departement
skrivelser ingivits med anhållan att åtgärder måtte vidtagas till förbättrande
av de kvinnliga biträdenas avlöningsförhållanden.

Frågan härom syntes chefen för finansdepartementet påkalla omedelbart
igångsättande av utredning i syfte att förslag måtte kunna föreläggas
1919 års riksdag.

Spörsmålet om de kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner hade
redan — erinrade departementschefen — varit föremål för riksdagens
uppmärksamhet, i det att 1917 års riksdag i två särskilda skrivelser uttalat
sig i ämnet, nämligen dels i skrivelse nr 216 i anledning av propositionen
nr 211 angående omorganisation av fögderiförvaltningen och
lönereglering för tjänstemännen därstädes m. m., dels ock i skrivelse nr
373 i anledning av propositionen nr 230 angående reglering av löneförhållanden
m. m. vid statsdepartementen. I den senare skrivelsen hade
riksdagen uttalat, att avlöningsförmånerna för skrivbiträden av första
lönegraden synts riksdagen vara så knappt tillmätta, att någon förhöjning
av dem vore påkallad, men att, då frågan härom borde behandlas
i ett sammanhang för statsförvaltningen i dess helhet, riksdagen dock
ansett sig icke böra för det dåvarande vidtaga ändring i Kungl. Maj:ts
förslag i denna del.

;i3

Till detta riksdagens uttalande om behovet av en löneförbättring
för ifrågavarande befattningshavare anslöte sig departementschefen. Lika
med riksdagen funne han det erforderligt, att frågan behandlades i ett
sammanhang för statsförvaltningen i dess helhet. Då i riksdagens uttalande
emellertid blott nämnts kvinnliga biträden av första lönegraden,
ansåge sig departementschefen böra framhålla, att en förbättring av deras
löneförmåner jämväl syntes föranleda ändrade avlöningsbelopp förkvinnliga
befattningshavare av högre grad. Yad vidare anginge den kvinnliga
extrapersonalen syntes fråga om dess avlöningsförmåner få upptagas i
sinom tid efter det ny reglering skett för de ordinarie befattningshavarna.

Att verkställa den utredning i ärendet, som kunde erfordras, och
att avgiva förslag i ämnet syntes departementschefen få uppdragas åt
1902 års löneregleringskommitté.

På grund av vad departementschefen sålunda anfört, hemställde
han, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt 1902 års löneregleringskommitté
att verkställa utredning och avgiva förslag angående reglering av
de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner
ävensom därmed tilläventyrs sammanhängande spörsmål.

5—184283. Löneregleringskommitténs bet. LVU1.

Till kommittén remitterade framställningar.

I särskilda till vederbörande departementschefer ställda skrivelser
hava skrivbiträden i justitie-, lantförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans-,
ecklesiastik- och jordbruksdepartementen gjort framställning om förbättrade
avlöningsförhållanden.

Sagda skrivelser hava blivit till kommittén överlämnade, en direkt
från vederbörande departement och de övriga från finansdepartementet
med kungl. remiss den 9 september 1918, enligt vilken remiss de skola
tagas i övervägande vid fullgörandet av det kommittén den 1 juli 1918
lämnade uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag angående
reglering av de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdenas
avlöningsförmåner in. m.

I skrivelserna, vilka till flertalet äro lika lydande, anhålles, att
åtgärder måtte vidtagas till förbättrande av sökandenas avlöningsförhållanden.

Det erinras i flertalet skrivelser, hurusom för smärre löntagare utan
annan inkomst än arbetsförtjänsten den rådande dyrtiden med dess alltjämt
fortgående prisstegring på alla förnödenhetsartiklar vore i särskilt
hög grad betungande.

De avlöningsförmåner, staten bestode sina tjänare, finge väl anses
vara avsedda att utgöra en visserligen knapp, men dock tillräcklig bärgning.
Det syntes sökandena då vara endast en åtgärd av rättvisa, att
dem bereddes sådan gottgörelse för deras arbete, att de kunde på drägligt
sätt försörja sig, utan att respektive hem betungades. Att för dem av
sökandena, som vore självförsörjande, de nuvarande förhållandena er b j öde
snart sagt oöverstigliga svårigheter, läge i öppen dag.

Behovet av löneförbättring för kvinnlig ordinarie och extra biträdespersonal
framginge — fortsätta sökandena — med full tydlighet av
den omständigheten, att statens kristidskommissioner i konkurrens med
den enskilda arbetsmarknaden måste betala med sökandena jämförliga

befattningshavare en avlöning, smil redan från anställningens början eller
i allt fall efter kort tids tjänstgöring uppginge till vida högre belopp än
vad ett ordinarie skrivbiträde efter mångårigt arbete kunde ernå, även
med inräknande av krigstidstil lägg enligt nu gällande förordning.

Sökandena framhålla vidare, att den möjligheten naturligtvis stode
dem öppen att söka sin utkomst på annat håll, där deras arbete betalades
bättre, men att det vore att beklaga, om de för att under nuvarande
förhållanden vinna existensmöjligheter skulle nödgas uppoffra de fördelar
i övrigt, anställning i statens tjänst erbjöde.

Helt naturligt undandroge det sig — säga sökandena — deras bedömande,
huru löneförbättringen borde anordnas, men det erinrades, att,
så länge krigstid sti Hägg huvudsakligen utmättes i procentuellt förhållande
till den ordinarie avlöningen, det vore av största betydelse, att denna
vore efter normala förhållanden tillräcklig. Och att så icke vore fallet
med de kvinnliga befattningshavarnas i statens tjänst, därom syntes berättigat
tvivel icke kunna råda.

Slutligen betonas, att, vilka utvägar statsmakterna än kunde vilja
anlita, det viktigaste vore, att den hjälp, som begärdes, lämnades snarast
möjligt och fullt effektivt.

I en av ifrågavarande skrivelser erinras, att, enligt vad statistiken
utvisade, prisen å livsmedel, lyse och bränsle från juli 1914 till februari
1918 stigit med 127 procent. Levnadskostnaderna i sin helhet — alltså
med hänsyn tagen även till prisförändringarna i fråga om hyra, skatter,
kläder m. m. — beräknades för tiden till januari 1918 hava stigit med
92 procent. Otvivelaktigt hade ökningen i levnadskostnaderna — heter
det vidare i skrivelsen — ännu icke nått sin höjdpunkt, utan syntes
man ännu hava att vänta prisstegringar på så gott som alla områden.
Sökandena ansåge sålunda, att grundlönen ej under nu rådande kristid
kunde ens tillnärmelsevis förslå att täcka de dagliga nödvändiga utgifterna
för uppehället. I anslutning härtill anhålles om utverkande av en
förhöjning av sökandenas grundlön med 100 procent, och framhålles
därjämte nödvändigheten av att detta måtte komma dem till del såsom
en omedelbar och kraftig hjälp i deras betryckta ställning.

För att tagas i övervägande vid fullgörandet av förut berörda,
kommittén den 1 juli 1918 lämnade uppdrag har vidare genom kungl.
remiss den 9 september 1918 till kommittén överlämnats en av styrelsen
för föreningen kvinnor i statens tjänst gjord framställning i fråga om
avlöningsförhållandena för kvinnliga biträden.

Efter erinran om nuvarande avlöningsförmåner för dessa biträden

framhålles, hurusom vid upprepade tillfällen, med eller utan fog, en sammanställning
ägt rum mellan kvinnliga biträden och ämbetsverkens vaktmästare
såväl i avlöningshänseende som beträffande andra tjänsten berörande
förhållanden. Den dittills rådande likheten i avlöningshänseende
vore emellertid, erinras det, numera bruten till vaktmästarnas förmån,
enär dessa genom statsmakternas beslut från och med år 1919 tillerkänts
en begynnelseavlöning, som med 400 kronor överstege begynnelseavlöningen
till biträde av första graden.

Även om — vilket dock ingalunda alltid vore fallet — åt dessa biträden
anförtroddes allenast renskrivning, för hand eller maskin, från ofta
synnerligen svårtydda koncept eller andra så kallade enklare göromål,
syntes dock icke kunna förnekas, att detta arbete på sina utövare ställde
långt större fordringar i fråga om teoretiska kunskaper, rutin och omdöme
än som erfordrades för fullgörande av en vaktmästare åliggande sysslor.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att begynnelseavlöningen för kvinnliga biträden i samtliga avlöningsgrader
måtte höjas till belopp motsvarande den stegring i levnadskostnader,
som, även bortsett från verkningarna av pågående världskrig,
inträffat efter fastställande av nu utgående avlöningar;

att nämnda biträden måtte tillerkännas ytterligare ett ålderstillägg; att

pension till kvinnliga befattningshavare måtte utgå enligt
samma grunder, som vore eller bleve fastställda för manliga tjänstemän;
samt

att ifrågavarande befattningshavare, oaktat lönebeloppens höjning,
måtte bliva delaktiga av det krigstidstillägg och den krigstidshjälp, som
kunde varda statstjänare i allmänhet tillerkänd.

Vidare har genom remiss den 13 september 1918 till kommittén
överlämnats, för att tagas i övervägande i samband med frågan om
reglering av de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga
biträdenas avlöningsförmåner, en av tre manliga skrivbiträden vid Göta
hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge gjord underdånig framställning
angående förbättrade avlöningsförmåner.

Vad denna sistnämnda framställning angår, får kommittén, som
l det föregående erinrat, hurusom ifrågavarande skrivbiträdesbefattningar
inom rikets hovrätter äro avsedda att kunna beklädas jämväl av manliga
innehavare, tillkännagiva, att kommittén har för avsikt att i en
särskild skrivelse besvara densamma.

Med skrivelse den 9 oktober 1918 har Konungens befallningsha -

vande i Kristianstads län till Kungl. Maj:t överlämnat och till bifall förordat
eu framställning från tre manliga skrivbiträden hos bemälda länsstyrelse
om åtgärders vidtagande för att skrivbiträdena hos länsstyrelserna
måtte komma i åtnjutande av den avlöningsförbättring av varaktig
art, som Kungl. Maj:t kunde finna skälig.

Handlingarna i detta ärende hava genom kungl. remiss den 25 oktober
1918 överlämnats till kommittén för att tagas i övervägande vid
avgivande av det genom Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1918 infordrade
förslag angående reglering av de inom statsförvaltningen anställda
ordinarie kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner.

I anledning därav må här från den föregående redogörelsen erinras,
hurusom vid inrättandet av skrivbiträdestjänster vid länsstyrelserna 1912
års riksdag förklarade, att till dessa tjänster skulle antagas kvinnor, dock
att vid första tillsättningen av dylik tjänst jämväl man, som oavbrutet
åtminstone från 1912 års ingång vid länsstyrelse innehaft stadig anställning
för utförande av huvudsakligen renskrivningsgöromål, finge befordras
till skrivbiträde vid samma länsstyrelse.

Kommitténs yttrande ocli förslag.

På sätt av den förut lämnade redogörelsen framgår, hade, då fråga
första gången förelåg om uppförande å ordinarie stat av fasta kvinnliga
biträden — nämligen beträffande fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen
— Kungl. Maj:t föreslagit en avlöning av 1,200 kronor jämte två
ålderstillägg efter resp. 5 och 10 år, vartdera å 150 kronor. Riksdagen,
som godkände den av Kungl. Maj:t föreslagna begynnelseavlöningen,
höjde emellertid beloppet av vartdera ålderstillägget till 200 kronor.

Då sedermera löneregleringskommittén, efter erhållet uppdrag, år
1911 avgav sitt betänkande (delen XXIX) rörande uppförande i stat av
vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter, hade kommittén, med
bibehållande av nyss angivna normaltyp för biträden av lägsta grad, förordat
en ny avlöningstyp för biträden med mera kvalificerade arbetsuppgifter
och, i likhet med vad statskontoret föreslagit för biträden å
dess riksbokslutsbyrå, för denna typ förordat en avlöning av 1,600 kronor,
vartill skulle efter resp. 5 och 10 år kunna komma två ålderstilllägg,
vartdera å 200 kronor. Detta kommitténs förslag sammanföll ock
i nu angivna hänseenden med det önskemål, som i ämnet då framställts
av föreningen av kvinnor i statens tjänst. Denna nya avlöningstyp
(»högre grad») — med begynnelseavlöningen fördelad i lön 900, tjänstgöringspenningar
550 och ortstillägg 150 kronor — vann år 1912 riksdagens
godkännande; i sammanhang varmed begynnelseavlöningen för
den lägre graden fördelades i lön 700, tjänstgöringspenningar 350 och, i
förekommande fall, ortstillägg 150 kronor resp. 75 kronor.

För biträden vid postverket och postsparbanken meddelades särskilda
bestämmelser.

Den nuvarande s. k. tredje graden, d. v. s. biträden med eu avlöning
av 2,000 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor,
efter resp. 5 och 10 år, härrör ursprungligen från förslag, som på sin
tid framlagts av såväl statistiska kommittén som kommerskollegiekommittén
och de s. k. departementalkommitterade. I sitt år 1913 avgivna betänkande
(delen XL) angående ny avlöningstyp för kvinnliga biträden

hos vissa ämbetsverk anslöt sig löneregleringskommittén till detta förslag.
Denna nya avlöningstyp vann ock riksdagens godkännande, da
vid 1914 års förra riksdag biträden av denna typ uppfördes dels å staten
för socialstyrelsen dels ock å staten för kommerskollegii avdelning
för näringsstatistik. Begynnelseavlöningen fördelades i lön 1,100, tjanstgöringspenningar
750 och ortstillägg 150 kronor.

I de skrivelser, vari, såsom framgår av meddelandet om arten av
kommitténs uppdrag i förevarande avseende, 1917 års riksdag framhållit
otillräckligheten av nu utgående avlöningsförmåner för kvinnliga bitraden,
har närmast avsetts skrivbiträden med avlöning efter den s. k.
första eller lägsta graden.

Såsom emellertid chefen för finansdepartementet, enligt ovan omförmälda
protokollsutdrag, framhållit, torde dock en reglering av avlöningsförhållandena
för biträden av senast angivna grad föranleda lönereglering
järn väl för biträdesbefattningar av Övriga grader, allra helst
vid beaktande huru avlöningsförhållandena för de tre graderna nu med

varandra sammanlöpa. ...

I enlighet härmed har också kommitténs uppdrag angivits såsom
omfattande en reglering av avlöningsförmånerna för de inom statsförvaltningen
anställda ordinarie kvinnliga biträden.

Kommittén har emellertid uppfattat det givna uppdraget pa det
sätt, att kommittén nu endast har att avgiva förslag i fråga om biträdesbefattningar
av ovan angivna typer, sålunda med uteslutande av de
kvinnliga biträdestjänster, som för närvarande finnas inom kommumkationsverken
och postsparbanken, och vilka sistnämnda tjänster genom
beslut av 1918 års riksdag varit föremål för en tillfällig lönereglering
ävensom, vad särskilt angår biträdest jänsterna vid kommunikationsverken,
i annat sammanhang — efter utredning och yttrande av andra
kommitterade — torde bliva föremål för en definitiv reglering.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgar, hurusom
hos vissa verk och myndigheter möjlighet förefinnes eller, vad angår de
första ordinarie innehavarna, förefunnits att till biträdesbefattningar av
ifrågavarande slag förordna jämväl män. Emellertid vill kommittén hava
framhållit, att vid uppgörande av det löneregleringsförslag, som nu tramläcrges,
kommittén förutsatt, att biträdesbefattningar, till vilka .järnval
män må kunna befordras, skola i regel, liksom förevarande tjänster i
allmänhet, beklädas av kvinnor.

Såsom nyss erinrats, var det den nu utgående avlöningen till Begj^U*
kvinnligt skrivbiträde av första graden, som givit anledning till riksaa

gens åberopade uttalande och sålunda föranlett uppkomsten av den utredning,
på grund varav kommittén nu har att avgiva förslag.

Kommittén vill då bringa i erinran, hurusom kommittén i sitt ovan
berörda betänkande av den 29 juni 1911 framhållit, att avlöningen till
postverkets biträden borde — frånsett frågan om ortstillägg — sättas i
nära överensstämmelse med vad som blivit fastställt för skrivbiträden av
lägsta graden i centrala ämbetsverk, med den avvikelse som betingades
av den längre dagliga tjänstgöringstiden, vilken för den ordinarie personalen
hos generalpoststyrelsen och underlydande förvaltningar i allmänhet
uppgmge till minst 7 timmar.

Efter övervägande av de på frågan inverkande omständigheter hade
det synts kommittén, som skulle berörda syfte lämpligast kunna — med
anslutning, såvitt som möjligt, till postverkets avlöningssystem — ernås
därigenom, att avlöningen till de ifrågavarande biträdena i postverket
sattes till 1,250 kronor jämte två ålderstillägg efter 3 och 6 år, vartdera
alderstillägget å 200 kronor. Därtill skulle komma ortstillägg med 150
kronor i Stockholm och med 100 kronor å de övriga orter, där ortstilllägg
tillkomme posttjänstemän av högre grad. Nu anförda avlöningsförmåner
blevo jämväl av riksdagen godkända.

Begynnelseavlöningen till ett kvinnligt biträde i generalpoststyrelsen
utgjorde sålunda, inberäknat ortstillägg, 1,400 kronor och slutavlöningen
(efter 6 år) 1,800 kronor. Nu kommer emellertid på grund av
beslut ^ vid 1918 års riksdag begynnelseavlöningen för sådant biträde
att tran och med år 1919 höjas till sammanlagt 1,925 kronor (däri inberäknat
225 kronor i ortstillägg) och slutavlöningen (efter 6 år) till

2>l25. ,kronor (ifr Sv- Ffs. 1918 nr 484). I procent uträknat innebär
alltså höjningen av begynnelseavlöningen en höjning med 37,5 procent och
höjningen av slutavlöningen en höjning med 29,2 procent. Den procentuella
höjningen utgör följaktligen i medeltal 33,s procent.

Bägges nu sistnämnda medeltalsprocent till grund för den höjning,
sorn synes höra ifrågakomma beträffande begynnelseavlöningen för första
giadens kvinnliga skrivbiträden inom centrala ämbetsverk, kommer man
tiil en begynnelseavlöning av 1,600 kronor. Med bibehållande av den
skillnad, som för närvarande råder mellan begynnelseavlöningarna för
kvinnliga biträden av olika grader, skulle följaktligen begynnelseavlöningen
för ett biträde av andra graden böra sättas till 2,000 kronor och för
ett biträde av tredje graden till 2,400 kronor. I samtliga dessa belopp
skulle, pa sätt i det följande närmare förmärs, såsom ortstillägg i Stockholm
ingå 200 kronor.

Detta förslag skulle alltså innebära, att begynnelseavlöningen fölen
var av dessa tre grader komme att höjas med 400 kronor.

Till jämförelse vill kommittén erinra, hurusom på grund av beslut
vid 1918 års riksdag begynnelseavlöningen, inräknat ortstillägg 225
kronor, blivit för exempelvis kvinnlig postexpeditör i Stockholm och
kvinnlig kontorsskrivare i postsparbanken höjd från 1,725 kronor till 2,125
kronor eller alltså med 400 kronor.

Med hänsyn såväl till vad nu sagts som ock till övriga på frågan
inverkande omständigheter har kommittén funnit billigt, att begynnelseavlöningen
bestämmes för kvinnligt biträde av första graden inom centralt
ämbetsverk till 1,600 kronor, för kvinnligt biträde av andra graden till
2,000 kronor och för kvinnligt biträde av tredje graden till 2,400
kronor.

Såsom förut erinrats, hade, då frågan första gången förelåg om
uppförande å stat av kvinnliga skrivbiträden av första graden, Kungl.
Maj:t föreslagit vartdera ålderstilläggets belopp till 150 kronor. Riksdagen
höjde emellertid detta belopp till 200 kronor, vilket belopp jämväl
bestämdes för ålderstillägg till avlöningarna åt de senare beslutade graderna
av kvinnliga biträden. Kommittén anser sig sakna anledning att
nn ifrågasätta någon ändring med avseende å beloppet av det eller de
ålderstillägg, som böra kunna tillkomma nu ifrågavarande befattningshavare.

Beträffande antalet ålderstillägg må erinras, hurusom i den till
kommittén remitterade framställningen från styrelsen för föreningen kvinnor
i statens tjänst föreslagits, att antalet ålderstillägg måtte bestämmas
till tre. Det torde i detta sammanhang jämväl förtjäna att bringas i
erinran, hurusom dels numera efter 1918 års riksdags i ämnet fattade
beslut tre ålderstillägg kunna tillkomma vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare, om vilka förmäles i riksdagens skrivelse den
15 juni 1918 nr 415, dels ock samma antal ålderstillägg kunna åtnjutas
av såväl tjänstemän med avlöning efter den s. k. första (lägsta) normalgraden
vid centrala ämbetsverk som åtskilliga befattningshavare med avlöning
understigande den, som tillkommer första gradens tjänstemän, t.
ex. manliga ritare och gravörer vid sjökarteverket och rikets allmänna
kartverk (jämlikt beslut vid 1918 års riksdag), landskanslist^’ och landskontorister
vid länsstyrelserna m. fl.

I betraktande av vad nu anförts anser sig kommittén böra förorda,
att för nu ifrågavarande biträden ålderstilläggens antal måtte i stället för
nuvarande två bestämmas till tre.

Vid bifall härtill skulle alltså slutavlöningen för ett kvinnligt bi 6—184283.

Lönereglering »kommitténs bet. LV111.

Ålders tillägg.

träde av första graden kunna uppgå till 2,200 kronor, för ett kvinnligt
biträde av andra graden till 2,600 kronor och för ett kvinnligt
biträde av tredje graden till 3,000 kronor, vilket följaktligen innebär för
en var av samtliga grader en höjning av slutavlöningen i förhållande till
dess nuvarande belopp med 600 kronor.

För närvarande utgå ålderstilläggen till kvinnliga biträden, liksom
till tjänstemän inom de centrala verken med avlöning enligt de s. k.
normalgraderna, efter femårsperioder. Så var ock förut förhållandet beträffande
ålderstilläggen för ovannämnda vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare; för dessa har emellertid 1918 års riksdag godtagit
en avlöningsgrund, som innebär, att ålderstilläggen, liksom hittills
i regel inom kommunikationsverken och postsparbanken, skola utgå efter
treårsperioder.

Det skulle nu kunna ifrågasättas, huruvida ej den sistnämnda beräkningsgrunden
jämväl borde komma i tillämpning i avseende å kvinnliga
biträden; kommittén har emellertid ansett likställighet i förevarande
avseende mellan kvinnliga biträden och tjänstemän med avlöning efter
normalgrad höra bibehållas och förty funnit sig icke, vad de kvinnliga
biträdena angår, böra för närvarande förorda en övergång till systemet
med treårsperioder.

Enligt kommitténs mening böra alltså till den för kvinnligt biträde
ovan förordade begynnelseavlöningen kunna komma tre ålderstillägg, vart
och ett å 200 kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år.

fördelnin^i Vad beträffar den sålunda förordade avlöningens fördelning i lön,
lön,6tjänst? tjänstgöringspenningar och eventuellt ortstillägg, vill kommittén anföra
göririgspen- följande.

nnrtsUlWgg. _ Vidkommande först ortstillägget, må erinras, hurusom detsamma
för närvarande är för samtliga tre grader kvinnliga biträden i Stockholm
satt till 150 kronor. För tjänstemän vid centrala ämbetsverk med avlöning
efter andra och första normalgraderna utgår ortstillägg med respektive
400 och 300 kronor. Kommittén anser, att ortstillägget i Stockholm
för kvinnligt biträde av såväl första som andra och tredje graden bör
höjas till 200 kronor.

Vad beträffar ortstillägget till vissa befattningshavare vid länsstyrelserna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, utgår för närvarande
detsamma med belopp, utgörande hälften av vad i samma avseende
utgår till motsvarande befattningshavare i Stockholm. Med tillämpning
av denna grund, beträffande vilken kommittén icke anser sig

nu böra föreslå någon förändring, skulle alltså ortstillägget till skriv
biträde vid länsstyrelse i sistnämnda norrländska län utgöra 100 kronor.

I övrigt skulle, såsom för närvarande, ortstillägg ej utgå till biträden
i landsorten.

I avseende å avlöningens fördelning i lön och tjänstgöringspennmgar
må erinras om vad härutinnan är stadgat i fråga om avlöningar åt
befattningshavare vid kommunikationsverken. .

I Kungl. Maj:ts förnyade avlöningsreglemente för tjänstemän vid
statens järnvägar den 28 ''juni 1918 (Sv. Ffs. nr 482) föreskrives, att
arvode, med undantag av det till generaldirektören, till överdirektöi, till
överingenjör, till järnvägsfullmäktig och till överrevisor utgående, som
överstiger 3,900 kronor, fördelas till två tredjedelar i lön och en tredjedel
i tjänstgöringspenningar. Av arvode till belopp av 3,900 kronor och
därunder intill 2,100 kronor utgöra tre fjärdedelar lön och en fjärdedel
tjänstgöringspenningar samt av arvode a 2,100 kronor och därunder fyra
femtedelar lön och en femtedel tjänstgöringspenningar.

På sätt framgår av kungl. kungörelsen den 28 juni 1918 angående
ändrad lydelse av vissa paragrafer i avlöningsreglementet för tjänstemän
vid postverket den 20 juni 1913 (Sv. Ffs. 1918 nr 484), utgöra, för manliga
tjänstemän av postexpeditörs eller högre grad samt kvinnliga, tjänstemän,
av avlöning å 3,100 kronor och därunder tre fjäidedelar lön oc
en fjärdedel tjänstgöringspenningar. För tjänstinnehavare med avlöning
över 3,100 kronor ökas successivt beloppet av tjänstgöringspenningarna
i deras förhållande till avlöningens slutsumma.

Beträffande telegrafverket framgår av kungl. kungörelsen den 28
juni 1918 angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän
vid telegrafverket den 11 oktober 1907 (Sv. Ffs. 1918 nr 490), att av
de lägsta avlöningarna ungefär tre fjärdedelar utgöra lön och en fjärdedel
tjänstgöringspenningar, varefter vad angår tjänstgöringspenningarna
en glidande skala uppåt vidtager, så att av en avlöning av 3,100 kronor
ungefär två tredjedelar utgöra lön och en tredjedel tjänstgörings

penningar. . ...

En motsvarande grundsats i fråga om fördelning av lon och tjanstgöringspenningar
anser kommittén böra tillämpas a den avlöning, som
kommittén tänkt sig för de kvinnliga biträdena i de centrala ämbetsverken.

Tager man emellertid i betraktande de för ifrågavarande biträden
nu gällande pensionsförhållanden, finner man, att högsta pensionsunderlaget
för ett kvinnligt biträde av första graden utgör 1,100 kronor, för
ett kvinnligt biträde av andra graden 1,300 kronor och för ett kvinnligt
biträde av tredje graden 1,500 kronor.

Därest nu den för närvarande gällande grundsatsen att ålderstillläggen
skola anses tillhöra lönen allt fortfarande skulle beträffande ifrågavarande
befattningshavare äga tillämplighet, komme man, i all synnerhet
vid ett bifall till kommitténs förslag om tre ålderstillägg, att erhålla
så väsentligt höjda pensionsunderlag, att höjningen ej stode i lämpligproportion
till den ökning av själva avlöningen, som kommittén förordat.
Desslikes torde man böra aktgiva pa en önskvärd överensstämmelse
med de pensionsunderlag, som äro gällande för motsvarande
befattningshavare inom kommunikationsverken. I detta avseende
må erinras, hurusom t. ex., enligt ovanberörda kungörelse den 28 juni
1918 nr 484, för kvinnlig postexpeditör pensionsunderlaget utgör 1,750
kronor och för kvinnligt biträde i postverket 1,550 kronor.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden och då det ej synts kommittén
lämpligt att för de kvinnliga biträdena inom de centrala verken
förorda särskilda i vederbörande stater uppförda pensionsunderlag, har
kommittén velat tillstyrka, att för nu ifrågavarande biträden ålderstillläggen,
likasom för befattningshavare vid kommunikationsverken, fördelas
i belopp, motsvarande lön och tjänstgöringspenningar, och har det i detta
hänseende synts kommittén skäligt, att av ålderstillägget hälften skall
anses motsvara lön och hälften tjänstgöringspenningar.

Med aktgivande å vad kommittén nu senast''anfört och förordat i
avseende å avlöningens fördelning i lön, tjänstgöringspenningar och ortstil]
ägg skulle de olika avlöningsskalorna för kvinnliga biträden i Stockholm
i regel ställa sig på följande sätt:

Kvinnligt biträde av tredje graden:

tjänstgöringspenningar ........

ortstillägg...........

Summa

1,500

700

200

1,600

800

200

1,700

900

200

1,800

1,000

200

2,400

2.600

2,800

3,000

Kvinnligt biträde av andra graden:

1 '' ’
tjänstgöringspenningar...........

ortstillägg..........

Summa

1,300

500

200

1,400

600

200

1,500

700

200

1,600

800

200

2.000

2,200

2.400

2,600

Kvinnligt biträde av första graden:

lön.........

tjänstgöringspenningar.........

ortstillägg........

_ Summa

1,100

300

200

1,200

400

2d0

1,300

500

200

1,400

600

200

1,600

1,8001 2,000

2,200

Högsta pensionsunderlaget skulle utgöra för biträde av första graden
1,400, för biträde av andra graden 1,600 och för biträde av tredje
graden 1,800 kronor.

I avseende å avlöningsförmånerna för kvinnliga biträden vill kommittén
slutligen framhålla, att vid utarbetande av sitt löneregleringsförslag
kommittén bortsett från verkningarna av världskriget och med hänsyn
därtill förutsatt, att ifrågavarande befattningshavare, även om deras avlöning
regleras på sätt kommittén nu föreslår, skola bliva delaktiga av
det krigstidstillägg och den krigstidshjälp, som må varda statstjänare i
allmänhet tillerkänd.

Vidare vill kommittén hava erinrat, att enligt kommitténs mening
den omständigheten, att de kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner må
varda reglerade i enlighet med kommitténs förslag, ingalunda synes böra
utgöra hinder för att sagda biträdens avlöningsförmåner må komma under
förnyat skärskådande vid den allmänna lönereglering, som inom en nära
framtid eventuellt kan komma att beslutas för befattningshavare i centrala
ämbetsverk och därmed jämförliga tjänstinnehavare.

Kommittén får alltså hemställa

dels att avlöningen för biträden i Stockholm av nu ifrågavarande
tre grader måtte bestämmas till följande belopp:

för biträde av första graden 1,600 kronor, därav
1,100 kronor lön, 300 kronor tjänstgöring spenning ar och
200 kronor ortstillägg, vartill kunna efter respektive 5,
10 och 15 år komma tre ålder stillägg, vart och ett å 200
kronor; skolande av ålder stillägg et 100 kronor tillhöra lön
och 100 kronor tjänstgöringspenningar,

för biträde av andra graden, undantagandes skrivbiträde
vid Stockholms hospital, 2,000 kronor, därav
1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar och
200 kronor ortstillägg, vartill kunna efter respektive 5, 10
och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200
kronor; skolande av ålderstillägg et 100 kronor tillhöra
lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar,

för skrivbiträde vid Stockholms hospital 1,800 kronor,
därav 1,300 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna efter respektive 5, 10
och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200
kronor; skolande av ålder stillägg et 100 kronor tillhöra
lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

för biträde av tredje graden, undantagandes kassörska
vid Stockholms hospital, 2,400 kronor, därav

1,500 kronor lön, 700 kronor tjänstgöring spenningar och
200 kronor ortstillägg, vartill kunna efter respektive 5,
10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200
kronor; skolande av ålderstillägg et 100 kronor tillhöra
lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

för kassörska vid Stockholms hospital 2,200 kronor,
därav 1,500 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år
komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor; skolande
av ålderstillägg et 100 kronor tillhöra lön och 100
kronor tjänstgöringspenningar;

dels ock att avlöningen för biträden i landsorten av ifrågavarande
tre grader (vid hospital och asyler Skrivbiträden, bokhållare av andra
grad och kassörskor) måtte bestämmas till följande belopp:

för biträde av första graden, med undantag av biträden
vid länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län, 1,400 kronor, därav 1,100 kronor lön och
300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter
respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart
och ett å 200 kronor; skolande av ålder stillägg et 100 kronor
tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

för biträde av första graden vid länsstyrelserna i
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 1,500 kronor,
därav 1,100 kronor lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar
och 100 kronor ortstillägg, vartill kunna efter respektive
5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å
200 kronor; skolande av ålderstillägg et 100 kronor tillhöra
lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

för biträde av andra graden (vartill även räknas
skrivbiträden och bokhållare av andra [lägre] grad vid
hospital och asyler) 1,800 kronor, därav 1,300 kronor
lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg,
vart och ett å 200 kronor; skolande av ålderstillägg et
100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar; -

för biträde av tredje graden (vartill även räknas
kassörskor vid hospital och asyler) 2,200 kronor, därav

1,500 kronor lön och 700 kronor tjänstgöring spenning ar,
vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre
ålder stillägg, vart och ett å 200 kronor; skolande av ålder
stillägg et 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

Vad kommittén nu hemställt har icke varit avsett att för kassörskor,
bokhållare av andra grad och skrivbiträden vid hospital och asyler
föranleda någon ändring i de naturaförmåner, som skola tillkomma dem
enligt medgivande av 1918 års riksdag (skrivelse nr 414 sid. 10).

Lika litet har någon rubbning varit avsedd i fråga om det eller de
fall, då biträde enligt särskilda bestämmelser må hava fått sig tillerkända
missräknings- eller felräkningspenningar.

Enligt stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet är för kvinnligt
tekniskt biträde vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium att
iakttaga, att, därest biträdet i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg (150 kronor)
ej utgå till henne ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen. Avdraget
utgör sålunda 250 kronor.

Enahanda föreskrift skall gälla beträffande det ytterligare kvinnliga
tekniska biträde vid samma laboratorium, för vilket biträde anslag
å institutets ordinarie stat beviljats av 1918 års riksdag (skrivelse nr 8
sid. 55).

Dylik föreskrift finnes i institutets stat för preparator och vaktmästare
samt maskinist och eldare. I stället för denna föreskrift skall
emellertid, enligt riksdagens skrivelse den 15 juni 1918 (nr 415 sid. 70
och 71) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av
löneförhållanden in. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
jämte i ärendet väckta motioner, gälla följande:

Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, anvisas
åt någon av ifrågavarande befattningshavare i Stockholm, som icke enligt
stat åtnjuter fria sådana förmåner, skall av lönen avstås för bostad
med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25 kronor om året.

I de fall, då befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad
med värme men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån
är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan
sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständig -

Bostada aedrag.

heterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall
äga rum.

Förmån av lyse, vare sig mot eller utan avdrag å lön, innebär i
fråga om förbrukning av elektrisk ström allenast rätt till en årlig maximiförbrukning
av 100 kw.-timmar.

Den, som åtnjuter lyse, skall själv bekosta armatur och lampor.

Förändrad ''föreskrift i detta ämne torde i sammanhang med den
föreslagna förbättringen i avlöningsförmåner för kvinnliga biträden böra
komma till stånd för de kvinnliga biträdena vid nämnda laboratorium, i
anslutning till åberopade bestämmelser i sistnämnda riksdagsskrivelse.

VvUltorS'' Genom kungl. kungörelsen den 10 juni 1912 meddelades allmänna

villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar. Dessa villkor och
bestämmelser avsågo då medgivna biträdesbefattningar, d. v. s. befattningar
av nuvarande första och andra graderna.

Efter tillkomsten av tredje gradens biträdesbefattningar meddelades,
beträffande dessa, allmänna villkor och bestämmelser genom kungl.
kungörelsen den 2 april 1914. Sedermera hava, såsom i det föregående
erinrats, genom särskilda kungl. kungörelser ytterligare föreskrifter meddelats
i förevarande ämne.

Vad för närvarande i berörda avseenden gäller anser kommittén
fortfarande böra i huvudsak äga giltighet. Vissa ändringar och tillägg
har kommittén dock funnit av omständigheterna påkallade, liksom det
ock synes kommittén lämpligt, att på ett ställe sammanföres vad i förevarande
hänseenden är avsett att bliva gällande såsom allmänna villkor
och bestämmelser.

I ovanberörda kungörelse den 10 juni 1912 föreskrevs, bland annat,
att, där biträde med avlöning efter lägre grad befordrades till biträdesbefattning,
för vilken avlöning utginge efter högre grad, biträde, som
redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, kunde för erhållande
av första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna sig
högst ° fem år av den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde det
sista ålderstillägget i den lägre graden.

Genom kungl. kungörelse den 2 april 1914 stadgades emellertid,
att biträde av andra graden, som efter intjänande av sista ålderstillägget
befordras till biträdesbefattning av tredje graden, är berättigat att
omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda grad;
och genom kungl. kungörelse den 18 juni 1915 blev, med ändring av
bestämmelse i förenämnda kungörelse den 10 juni 1912, enahanda nya

föreskrift meddelad i vad anginge biträde, som befordras från första till
andra graden.

Yad nu i berörda hänseende är stadgat torde vid bifall till det
avlöningssystem, som kommittén nu förordar, böra utbytas mot andra regler
i avseende å ålderstilläggsberäkning.

Med hänsyn till det av kommittén förordade avlöningssystemet
torde böra i förevarande avseende föreskrivas, att, där biträde med avlöning
efter lägre grad (första resp. andra) befordras till biträdesbefattning,
för vilken avlöning utgår efter närmast högre grad (andra eller
•tredje), biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,
är berättigat att omedelbart komma i åtnjutande av första ålderstillägget
i den närmast högre graden, och skall, därest biträde vid befordran till
närmast högre grad icke erhåller högre avlöning än den biträdet uppburit
i den lägre graden, för avlöningsförhöjning i den högre graden tillgodoräknas
biträdet den tid, varunder biträdet innehaft befattningen i den
lägre graden, efter det biträdet i sistnämnda befattning senast kom i åtnjutande
av ålderstillägg.

Om alltså — för att taga exempel i anslutning till nu förordade
avlöningssystem — biträde av första graden, som intjänat det tredje
ålderstillägget och följaktligen har en avlöning av 2,200 kronor, befordras
till andra graden, vars begynnelseavlöning är 2,000 kronor, är biträdet
berättigat att omedelbart komma i åtnjutande av första ålderstilllägget,
200 kronor, i den högre graden.

Om emellertid biträdet i den lägre graden redan kommit vare sig
till 2,000 eller 2,200 kronor och, vid befordran till den närmast högre
graden, erhåller endast 2,000 resp. 2,200 kronor, skulle biträdet för avlöningsförhöjning
i den högre graden få tillgodoräknas den tid, varunder
biträdet innehaft befattningen i den lägre graden, efter det biträdet i
denna grad fick 2,000 resp. 2,200 kronor. Om således denna tid varit
exempelvis två år, skulle biträdet — därest ålderstilläggsperioden vore
fem år — efter tre år kunna vinna avlöningsförhöjning i den högre
graden.

I övrigt böra för tillträde till nu föreslagna tredje ålderstillägg
gälla enahanda villkor, som för vederbörande verk äro stadgade för tillträde
till redan medgivna sådana avlöningsförhöjningar.

Det av kommittén förordade avlöningssystemet torde påkalla ändrade
regler i fråga om avlöningsförhållandena i anledning av vikariat för
befattningshavare, som åtnjuter semester eller tjänstledighet för sjukdom.
I sådant hänseende torde böra föreskrivas, att biträde av lägre grad, som

7—184283. Lönereglering skommitténs bet. LV/If.

på grund av förordnande bestrider högre biträdesbefattning, skall därunder
åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd av sjukdomsförfall, utöver
egen avlöning skillnaden mellan lägsta tjänstgöringspenningarna för,
å ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och, å andra sidan,
den vikarierandes egen befattning, men, då förordnandet erfordras för
beredande av semester, allenast den biträdet eljest tillkommande avlöning.

Kommittén får alltså förorda följande allmänna villkor och bestämmelser
att, där ej annorlunda för särskilda verk och myndigheter är eller
varder stadgat, gälla beträffande de biträdesbefattningar, om vilka kommittén
haft att i föreliggande ärende yttra sig:

att, då vid uppförande i stat av sådan befattning
till innehavare av densamma befordras person, som omedelbart
före sin befordran inom vederbörande verk utfört
samma arbete som det till befattningen hörande mot fast
arvode under föregående år till belopp, överstigande vad
enligt staten skall utgå till befattningens innehavare, verket
skall äga bereda fyllnad i avlöningen för dess uppbringande
till nämnda arvodes belopp; dock att biträdet
genom dylik avlöningsfyllnad ej må i något fall tillgodoföras
avlöning till högre belopp än som motsvarar beloppet
av den med befattningen i fråga förenade slutavlöningen,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade; att

för biträde av första och andra graderna arbetstiden
å tjänsterummet skall, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter
prövning medgivas, vara sex timmar varje söckendag,
men i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen
bestämd till sju timmar, denna tid, samt att i förstnämnda
fall biträdet skall vara pliktigt att vid särskilda
tillfällen, när arbetets behöriga gång det kräver, kvarstanna
i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

att biträde av tredje graden skall, i den mån ej
undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes
minst sex timmar varje söckendag;

att biträde, där ej annat är stadgat i vederbörande
avlöning sstat, må åtnjuta semester under en månad om

året, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång;

att, där biträde med avlöning efter lägre grad befordras
till bärädesbefältning, för vilken avlöning utgår
efter närmast högre grad, biträde, som redan intjänat sista
ålder stillägg et i den lägre graden, är berättigat att omedelbart
komma i åtnjutande av första ål der stillägg et i den
högre graden; skolande, därest biträde vid befordran till
närmast högre grad icke erhåller högre avlöning än den
biträdet uppburit i den lägre graden, för avlöning sförhöjning
i den högre graden tillgodoräknas biträdet den tid,
varunder biträdet innehaft befattningen i den lägre graden,
efter det biträdet i sistnämnda befattning senast kom
i åtnjutande av åt der still äg g;

att, där inom ett verk äro anställda biträden av
flera grader, biträde av lägre grad skall vid sjukdomsförfall,
eller när det erfordras för beredande av semester,
vara skyldigt att, om det förordnas såsom biträde
av högre grad hos verket, bestrida befattningen som sådant,
dock ej längre än sammanlagt tre månader under
ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnat biträde
av lägre grad att därunder åtnjuta, om förordnandet
erfordras i följd av sjukdomsförfall, utöver egen avlöning
skillnaden mellan lägsta tjänstgöring spenningarna för, å
ena sidan, den högre befattning, som uppehälles, och, ö
andra sidan, den vikarierandes egen befattning, men, då
förordnandet erfordras för beredande av semester, allenast
den biträdet eljest tillkommande avlöning;

att gift kvinna må till bitr ädesbefältning befordras
allenast efter av Kungl. Maj:t på fram,ställning i varje
särskilt fall lämnat medgivande;

att, där kvinnlig innehavare av bitr ädesbef ältning
ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att av sådan
anledning avgå från befattningen, därest icke, vederbörande
överordnade myndighet med hänsyn till befattningens
behöriga upprätthållande finner det nödigt;

att biträdesbefältning skall av vederbörande verk
tillsättas medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande
genom kungörelse;

att rörande tillsättningen i övrigt, kompetensford -

Rätt att
kvarstå på
gammalstat

Vikariatsersättning
ar -

vingar, ordningen för meddelande av tjänstledighet och avsked
samt för åtal och disciplinär bestraffning och dylikt
skola gälla de närmare stadganden, som må vara eller
varda av Kungl. Maj:t bestämda; samt

att eljest de för vederbörande verk stadgade villkor
och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, i den mån
de icke stå i strid mot vad ovan i förenämnda avseenden
blivit föreskrivet; skolande för biträdes tillträde till tredje
ålderstillägget gälla enahanda villkor, som för vederbörande
verk äro stadgade för tillträde till redan medgivna
sådana avlöningsförhöjningar.

Vad angår rätt att kvarstå å gammal stat, böra förutvarande innehavare
av nu ifrågavarande befattningar, vilka icke före viss angiven
tidpunkt anmäla, att de vilja övergå till den förändrade avlöningsstaten
samt underkasta sig de för åtnjutande av avlöning enligt densamma
stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, få bibehållas vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem.

Såsom av de ovan föreslagna avlöningsvillkoren framgår, skulle
fortfarande gälla, att inom vederbörande verk ordinarie biträde av lägre
grad är skyldigt att åtaga sig under viss maximitid om året vikariat å
biträdesbefattning av högre grad såväl vid sjukdomsförfall som ock för
beredandet av semester. För dessa fall skulle i avseende å avlöningsförhållandena
förfaras på sätt i det föregående är föreslaget.

Man måste emellertid tänka sig, huru i fråga om vikariatsersättningar
skall förfaras i sådana fall, då till vikarie ej kunnat förordnas
ordinarie innehavare av biträdesbefattning utav lägre lönegrad.

Enär för dessa fall ej ansetts under alla omständigheter möjligt
eller ens tänkbart att kunna avlöna vikarie med allenast tillgängliga
tjänstgöringspenningar eller motsvarande beloj^p, har vid uppgörande
av erforderliga anslagsberäkningar plägat följas den regeln, att vikariatsersättning
vid semester eller sjukdomsförfall (i sistnämnda fall med inberäknande
av tillgängliga tjänstgöringspenningar) skulle kunna utgå i
fråga om biträdesbefattning av första graden intill och med 75 kronor
per månad, i fråga om biträdesbefattning av andra graden intill och med

100 kronor per månad och i fråga om biträdesbefattning av tredje graden
med högst 125 kronor per månad.

Därest det löneregleringsförslag, som kommittén nu framlägger,
godkännes, torde beloppen skäligen böra beräknas till respektive 125, 150
och 175 kronor per månad.

För närvarande gäller och skulle, enligt kommitténs förslag, fortfarande
gälla, att, då vid uppförande i stat av biträdesbefattning till
innehavare av densamma befordras person, som omedelbart före sin befordran
inom vederbörande verk utfört samma arbete som det till befattningen
hörande mot fast arvode under föregående år till belopp, överstigande
vad enligt staten skall utgå till befattningens innehavare, verket
skall äga bereda fyllnad i avlöningen för dess uppbringande till
nämnda arvodes belopp; dock att biträdet genom dylik avlöningsfyllnad
ej må i något fall tillgodoföras avlöning till högre belopp än som motsvarar
beloppet av den med befattningen i fråga förenade slutavlöningen,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade.

Enär vid bifall till kommitténs förslag i förevarande ärende slutavlöningen
i de särskilda biträdesgraderna bleve väsentligt förhöjd, torde
i förekommande undantagsfall, då av omförmälda anledning personligt
avlöningstillägg utöver nuvarande slutavlöning i graden må hava efter
riksdagens hörande medgivits biträde, sådant avlöningstillägg, om det
uppgår till högst skillnaden mellan nuvarande och föreslagen slutavlöning
i graden, böra indragas och, om det överstiger skillnadsbeloppet, förminskas
med motsvarande belopp.

Härom torde i sammanhang med allmänna bestämmelser i förevarande
ämne särskild föreskrift böra meddelas, med förständigande för
vederbörande verk och myndigheter att, därest i något fall må anses
skäligen böra annorledes förfaras, därom göra framställning hos
Kungl. Maj:t, för att, om så finnes böra ske, dragas under riksdagens
prövning. I

I eu vid detta betänkande fogad tablå (Bilaga) angives antalet av
de under olika titlar uppförda ordinarie biträdesbefattningar inom statsförvaltningen
(utom kommunikationsverken och postsparbanken).

Då det nu gäller att beräkna den kostnadsökning, som i fråga om
vederbörande ordinarie fasta anslag skulle föranledas av bifall till kommitténs
föreliggande förslag, har man att taga i betraktande,

att för befattningshavare i Stockholm ökningen å begynnelseavlöningen
i regel bleve 400 kronor;

Personliga

avlönings tillägg.

Kostnads beräkning.

att för befattningshavare i landsorten ökningen i begynnelseavlöningen
i allmänhet skulle uppgå till 350 kronor, men för biträde vid
länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län till 375 kronor.

Med iakttagande härav skulle kostnadsökningen, i vad den belöper
på de ordinarie fasta anslagen, för de olika titlarna kunna beräknas på
följande sätt:

Andra huvudtiteln..............kronor 15,050

Tredje » » 4,800

Fjärde » » 12,000

Femte » » 4,400

Sjätte » » 92,000

Sjunde » » 48,400

Åttonde > » 17,550

Nionde » » 16,400

Tionde » . . . .''.......... » 1,200

Statens affärsverksamhet........... > 6,400

Sammanläggas de sålunda erhållna kostnadsökningarna under angivna
titlar, erhålles ett belopp av 218,200 kronor. Dragés därifrån beloppet
av den för befattningshavare vid folkskollärarnas pensionsinrättning
(under tionde huvudtiteln) föreslagna avlöningsförhöjning å tillhopa
1,200 kronor, torde alltså beloppet av den merkostnad för statsverket, ett
bifall till föreliggande förslag beträffande begynnelseavlöningar för nu
ifrågavarande tjänstinnehavare skulle, för år räknat, komma att medföra,
böra beräknas till 217,000 kronor.

Kommittén ser sig däremot icke i stånd att angiva den ytterligare
ökning i kostnader för statsverket, som skulle för år 1920 betingas av
kommitténs förslag beträffande ett tredje ålderstillägg till ifrågavarande
befattningshavare.

Då kommittén emellertid i sitt förslag upptagit de särskilda ålderstilläggens
belopp till enahanda, varmed de för närvarande utgå, samt
ifrågavarande biträdesbefattningar äro till större delen så pass nyligen
inrättade, att deras innehavare, även med eventuellt inräknande i vissa
fall av föregående tjänstgöringstid, näppeligen torde i större omfattning
hava uppnått en sådan tjänstålder, att de skulle kunna redan med ingången
av år 1920 ifrågakomma till åtnjutande av det föreslagna tredje
ålderstillägget, torde införandet av sistberörda ålderstillägg ej komma att
för år 1920 i någon avsevärd mån taga i anspråk de särskilda anslagen
under olika titlar och av olika medel för bestridande av utgifterna för
ålderstillägg.

Bilaga.

Tablå

angivande antalet av de under olika titlar uppförda ordinarie biträdesbefattningar
inom .statsförvaltningen (utom kominunikationsverken och

postsparbanken).

	Antalet biträden av		Antalet biträden av
	3:e	2:a	l:a		3:e	2: a	l:a !
	lönc-	löne-	löne-		löne-	löne-	löne- \|
	graden	graden	graden		graden	graden	graden
Andra huvudtiteln.				Själte huvudtiteln.			i
Justitiedepartementet . . .	—	1	«) U	Civildepartementet ....	1	5	3 j
Nedre justitierevisionen . .	—	—	12	Länsstyrelsen i Stockholms
Svea hovrätt.......	—	--	11	län..........	—	—	3
Göta hovrätt.......	—	—	7	Länsstyrelserna i Jämtlands,
				Västerbottens och Norrbot-
Hovrätten över Skåne och				tens län ........	_	_	6
Blekinge ........	—		4
				Länsstyrelserna i övriga län
Fångvårdsstyrelsen ....	—	1	1		_	_	37
Summa	—	2	37	Väg- och vattenbyggnads-
				styrelsen........	—	2	3
Tredje huvudtiteln.				Medicinalstyrelsen ....	1	3	6
				Rikets hospital och asyler
Utrikesdepartementet . . .	5	7	—	(utom Visby hospital) . .	14	18	—
Summa	5	7	—	Riksförsäkringsanstalten . .	1	9	8
				Försäkringsrådet.....	1	—	1
Fjärde huvudtiteln.				Socialstyrelsen......	4	8	12
1				Pensionsstyrelsen.....	3	20	09
Lantförsvarsdepartementet .	1	1	2
Arméförvaltningen ....		8	13	Försäkringsinspektionen . .	—	1	—

				Summa	25	00	148
Summa	6	9	15
				Sjunde huvudtiteln.
Femte huvudtiteln.
				Finansdepartementet . . .	—	3	4
Sjöförsvarsdepartementet . .	—	1	i	Kammarkollegium.....	_	1	2
Marinförvaltningen ....	—	—	4
				Statskontoret.......	—	3	2
Sjökarteverket......	—	2	1	Kommerskollegii avdelning
Lotsstyrelsen.......	—	—	2	för näringsstatistik . . .	2	2	8
Summa	—	3	8	Kammarrätten......	—	4	4

	1 j Antalet biträden av		Antalet biträden av
	3:e	2:a	l:a		3:e	2:a	l:a
	löne-	löne-	löne-		löne-	löne-	löne-
	graden	graden	graden		graden	graden	graden
Statistiska centralbyrån . .	4	15	20	Nionde huvudtiteln.
Byggnadsstyrelsen ....	—	2	2	Jordbruksdepartementet . .		1	3
Patent- och registreringsver-ket ..........		5	11	Lantbruksstyrelsen ....	3	6	2
Generaltullstyrelsen ....	—	2	18	Statens skogsförsöksanstalt	1	—	1
Kontrollstyrelsen.....	—	2	5	Lantmäteristyrelsen ....	—*	1	o
Summa	(i	3!)	76	Rikets allmänna kartverk . Statens meteorologisk-hydro-		S
				grafiska anstalt.....	1	5	4
Åttonde huvudtiteln.				Veterinärhögskolan .... Statens veterinärbakteriolo-	—	1	—
Ecklesiastikdepartementet .	2	5	9	giska anstalt......	—	—	2
Riksarkivet.......	—	2	—	Summa	5	22	14
Knngl. biblioteket ....	—	2	1
Naturhistoriska riksmuseet .	—	—	4	Tionde huvudtiteln.
Vitterhets-, historie- och an-tikvitetsakademien . . .	—	—	1	Folkskollärarnas pensionsin-rättning........	1	2
Uppsala universitet ....	—	1	—	Summa	1	2
Karolinska institutet . . .	—	3	2
Läroverksöverstyrelsen . .	—	1	2
Skolöverstyrelsen.....	—	4	4	Statens affärsverksamhet.
Tekniska högskolan ....	—	1	—	Domänstyrelsen......	—	5	11
Summa	2 !	19	23	Summa	—	5	11

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AVGIVET AV

DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ

KOKANDE

LIX.

TILLFÄLLIG LÖNEREGLERING

FÖR

BEFATTNINGSHAVARE VID STATSDEPARTEMENT!^,
CENTRALA ÄMBETSVERK, HOVRÄTTERNA M. M.

STOCKHOLM 1918

KUNGL. BOKTEYCKEIUET. P. A. NORSTEDT & SONKE
184696

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrivelse till Konungen............... 3

Betänkande och förslag.

Kommitténs uppdrag . . . . .................... 7

Inkomna framställningar.......................12

Särskilda personalgrupper.....................13

Allmänna riktlinjer.........................17

Extra inkomster i tjänsten m. m...................18

Löneförbättringens fördelning på avlöningstitlar............20

Löneförbättringens belopp......................21

Andra huvudtiteln.........................27

Tredje » 33

Fjärde » 34

Femte » 35

Sjätte >'' 38

Sjunde » 44

Åttonde » .................._.......47

Nionde > 58

Tionde » 65

Statens affärsverksamhet......................66

Befattningshavare å gammal stat...................66

Krigstidstillägg ...........................67

Avlöningsvillkor...........................67

Pensionsfrågan............... 68

Kostnadsberäkning..........................68

Extra personal............................69

Särskilt yttrande...........................70

Tabellbilaga............................1—125

1—184096. Lönereglwingslcommitténs bet. LIX.

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt vilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit
att avgiva underdånigt utlåtande och förslag angående reglering av
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden in. in., överlämnade

med underdånig skrivelse den 11 november 1918 delen LYIII av sina
tryckta betänkanden, innefattande utredning och förslag angående reglering
av de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdenas
avlöningsförmåner m. m.

Därefter har kommittén den 13 november 1918 avgivit skriftligt
utlåtande angående fråga om förbättrade avlöningsförmåner åt vissa
manliga skrivbiträden vid Göta hovrätt och hovrätten över Skåne och
Blekinge.

Kommittén får härmed i underdånighet överlämna delen LIX av
sina tryckta betänkanden, innefattande utredning och förslag angående
tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala
ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen.

Vid betänkandet är fogat särskilt yttrande av undertecknad Aug.
Nilsson.

Stockholm den 20 novemder 1918.

Underdånigst
F. H. SCHLYTEKN.

Carl Erman. A. E. M. Ericsson. '' Aug. Nilsson.

Bernhard . Nilsson. Aug. Stålberg.

! Börje Knös

Tillfällig lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartementen, centrala
ämbetsverk, hovrätterna och andra
grenar av den civila statsförvaltningen.

Genom nådigt beslut den lb september 1918 har Kungl. Maj:t upp-,
dragit åt löneregleringskommitten att verkställa utredning, i enlighet med
av chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet gjoit. uttalande,
beträffande tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen,
centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av den civila
statsförvaltningen samt att skyndsamt inkomma med det förslag, som av
utredningen föranleddes.

Enligt offentliggjort utdrag av protokollet över finansärenden samma
dag yttrade föredragande departementschefen i detta ärende följande »Nu

gällande löneregleringar för befattningshavare vid den civila
statsförvaltningen äro i huvudsak byggda på de grunder, som lades genom
1907 års beslut angående lönereglering för dels statskontoret och
arméförvaltningen, dels ock statens järnvägar och telegrafverket.

I nära anslutning till de år 1907 beslutade löneregleringarna för
statskontoret och arméförvaltningen hava under den följande tiden avlöningsförhållandena
ordnats ej blott vid flertalet centrala statsmyndigheter
utan även vid åtskilliga lokala institutioner. I ett flertal enligt
denna s. k. statskontorstyp anordnade lönestater har emellertid efter
hand infogats ett större eller mindre antal kvinnliga biträdesbefattningar,
tillhörande en eller flera av de tre för dylika befattningar
fastställda lönegraderna, och genom beslut vid 1918 års riksdag
hava vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare kommit i
åtnjutande av betydande förbättringar i sina löneförmåner. I övrigt hava,
såvitt angår nu ifrågavarande verk och inrättningar, de vid 1907 års löneregleringar
vedertagna principerna hittills bibehållits i huvudsak
orubbade.

Vad åter angår de år 1907 genomförda löneregleringarna för statens
järnvägar och telegrafverket, hava dessa löneregleringar varit i väsentlig
mån normgivande för dem, som senare beslutats för postverket, vattenfallsverken
och postsparbanken, ävensom, ehuru i mindre mån, tjänat
till förebild vid ordnande av tullverkets avlöningsförhållanden. I några
av dessa löneregleringar hava under tiden till och med år 1917 en del
jämkhingar åvägabragts, särskilt i ändamål att bereda de lägst avlönade

Komitténs

uppdrag.

personalgrupperna förbättring i deras ekonomiska ställning, och är 1918
hava tillfälliga löneregleringar genomförts för samtliga nu nämnda förvaltningsgrenar,
att gälla från år 1919. Beträffande flertalet av dessa
tillfälliga löneregleringar har syftet med desamma angivits huvudsakligen
vara »att uppbringa löneförmånerna till den nivå, som betingas av prisstegringen
från tiden för de nuvarande löneregleringarnas genomförande
till tiden närmast före krigsutbrottet», och det har särskilt betonats, att
här endast vore fråga om »en provisorisk reglering, som ej får tillmätas
prejudicierande innebörd i avseende å befattningshavare i statens verk i
allmänhet» (riksdagens skrivelse nr 428).

Det bör erinras, att även för personal vid skogsstaten, vars löneförhållanden
äro ordnade närmast efter den s. k. statskontorstypen, en
provisorisk lönereglering genomförts enligt beslut vid 1918 års riksdag.

Sedermera har genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1918 uppdrag^
åt eu kommitté att verkställa utredning beträffande löne- och organisationsförhållanden
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och vid
statens vattenfallsverk, ävensom vid postverket. Enligt det anförande
till statsrådsprotokollet, varmed chefen för civildepartementet motiverade
sin hemställan om tillsättande av denna kommitté, borde den ifrågavarande
löneregleringen grundas på det allmänna prisläget närmast före kriget,
varvid departementschefen förutsatte såsom självfallet, att de efter krigets
utbrott inträdda förändringarna i prisläget bleve utjämnade genom lönetillägg
i form av krigstidstillägg och krigstidshjälp för alla de befattningshavare,
som löneregleringen skulle omfatta.

Frågan om löneförhållandena vid statens järnvägar, telegrafverket,
statens vattenfallsverk och postverket befinner sig sålunda under vidare
utredning. Vad övriga ämbetsverk och inrättningar angår, har genom
särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1918 uppdraga dels åt 1902
års löneregleringskommitté att verkställa utredning och avgiva förslag angående
reglering av de inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga
bitiädenas avlöningsförmåner ävensom därmed till äventyrs sammanhängande
spörsmål, dels och åt 1914 års tullkommission att enligt angivna
grunder verkställa utredning och avgiva förslag rörande ny lönereglering
för tullverkets personal. Sistberörda utredning och förslag skulle
emellertid ej avse frågan om ny lönereglering för tjänstinnehavare inom
generaltullstyrelsen.

Härvid torde man dock icke kunna stanna. Ty även om de tillfulliga
löneregleringar, som genom beslut vid 1918 års riksdag genomförts
för i huvudsak de s. k. affärsdrivande verken, icke få anses prejudicierande
i vad angår befattningshavare vid statens verk i allmänhet,

och även om ett av de skal, som åberopats för utverkande av förbättrade
löneförmåner åt viss personal vid de affärsdrivande verken, nämligen
konkurrensen med den enskilda företagsamheten, icke kan anses i samma
utsträckning äga giltighet beträffande befattningshavare i allmänhet vid
andra förvaltningsgrenar, måste likväl beaktas, att — oavsett de av nu
rådande abnorma förhållanden betingade avlöningsformerna krigstidstilllägg
och krigstidshjälp — stora grupper av statslån are alltjämt kvarstå
på den lönenivå, som angavs genom 1907 års löneregleringar för statskontoret
och arméförvaltningen. Då nu under tiden från år 1907 eller
närmast dessförinnan och intill krigsutbrottet det allmänna prisläget varit
underkastat en ständigt fortgående stegring, synes det vara nödvändigt
att taga i övervägande, huruvida ej skäl föreligga att bereda även dessa
senare personalgrupper den tillfälliga förbättring i deras löneförmåner,
som kan anses betingad av prisstegringen från år 1907 eller närmast
dessförinnan och intill tiden för krigsutbrottet.

Olika vägar kunna givetvis beträdas för genomförande av den
löneförbättring, som jag sålunda vill ifrågasätta. Man kan tänka sig, att
för nu avsedda personalgrupper åvägabringas eu provisorisk lönereglering
av väsentligen samma typ, som under åtskilliga år varit gällande för
statsdepartementen och vissa centrala ämbetsverk, däribland kommerskollegium
och statistiska centralbyrån, för vilka båda ämbetsverk dylik
lönereglering allt fortfarande äger tillämpning; i sådant fall torde det
krigstidstillägg, som kan komma att beviljas för år 1919, böra utgå efter i
huvudsak samma regler för såväl de affärsdrivande verken som för övriga
nu ifrågavarande förvaltningsgrenar. En annan utväg vore att för
dessa förvaltningsgrenar låta krigstidstillägget för år 1919 utgå efter en
högre procentsats än för dem, vilkas löneförhållanden genom de vid 1918
års riksdag beslutade tillfälliga löneregleringarna blivit i huvudsak uppbringade
till den nivå, som betingats av det allmänna prisläget närmast
före krigsutbrottet. I valet mellan dessa utvägar synes mig den förra,
som torde möjliggöra en noggrannare prövning med hänsyn till olika
förhållanden beträffande särskilda grupper av befattningshavare, äga ett
visst företräde.

Jag anser således, att åtgärder böra vidtagas för beredande åt den
personal, som här bör komma i åtanke, av en tillfällig lönereglering.
Med hänsyn såväl till att den provisoriska lönereglering för kommunikationsverken,
som genomfördes vid 1918 års riksdag, träder i tillämpning
den 1 januari 1919 som ock särskilt till levnadskostnadernas nuvarande
höjd måste det anses önskvärt, att de statstjänare, varom nu

2—184696. Lönereglering skommitténs bet. L1X.

är fråga, komma i åtnjutande av löneförbättring redan från och med
nästa års böljan.

Vill man nu undersöka, vilka olika personalgrupper böra bliva delaktiga
av den ifrågasatta löneregleringen, kan man knappast undgå att
finna, att konsekvenserna av 1918 års beslut rörande tillfällig lönereglering
för de affärsdrivande verken, därest dessa konsekvenser fullt utdragas,
leda synnerligen långt. Visserligen äro de personalgrupper, vilkas avlöningar
direkt fastställts efter den s. k. statskontorstypen och vilka här
torde böra i främsta rummet tillgodoses, proportionsvis ej alltför talrika,
men efter vad känt är, har den år 1907 genomförda löneregleringen för
statskontoret och arméförvaltningen varit i huvudsaklig mån vägledande
vid det senaste årtiondets löneregleringsarbete inom så gott som alla övriga
civila förvaltningsgrenar, med undantag i viss mån för de affärsdrivande
verken; inom övriga områden hava de centrala ämbetsverken
av statskontorstypen erbjudit en, om icke alltid så lämplig, så dock enkel
och lätt åtkomlig jämförelse. Löneregleringen för de centrala ämbetsverken
av statskontorstypen kan således sägas hava tryckt sin prägel på
nästan allt under det senaste årtiondet utfört löneregleringsarbete inom
den civila statsförvaltningen, om man bortser från de affärsdrivande
verken.

Härav skulle kunna anses följa, att 1918 års beslut om tillfällig
lönereglering för de affärsdrivande verken konsekvent borde leda till en
allmän revision av löneförhållandena inom den civila statsförvaltningen i
övrigt. Detta utesluter givetvis icke, att åtskilliga personalgrupper, som
under den senaste tiden fått sina avlöningar reglerade, kunna befinnas
redan nu vara tillräckligt tillgodosedda även med fästat avseende vid den
tillfälliga löneregleringen för de affärsdrivande verken.

Efter vad jag nyss antydde, torde den personal, vars avlöningsförhållanden
äro ordnade i mer eller mindre direkt anslutning till den
s. k. statskontorstypen, böra i första hand här komma i åtanke. Detta
är fallet med bland annat personal i statsdepartementen och flertalet
centrala ämbetsverk ävensom hovrätterna. De lönesatser, som genom
1918 års tillfälliga löneregleringar för kommunikationsverken fastställdes
exempelvis för byråchefer i dessa verk, torde med nödvändighet påkalla
jämkning i avlöningarna för byråchefer i andra centrala ämbetsverk. Detsamma
gäller i huvudsak om tjänstemän i andra och första normalgraderna
ävensom beträffande åtskilliga befattningshavare, vilkas avlöningar
ligga någonstädes emellan avlöningarna i de tre normalgraderna eller eljest
föga avvika från dessa avlöningar.

Vad beträffar kvinnliga biträden, bär, såsom jag förut omförmäla
1902 års löneregleringskommitté erhållit uppdrag att verkställa utredning
och avgiva förslag angående reglering av de vid de centrala ämbetsverken
liksom inom statsförvaltningen i övrigt anställda ordinarie kvinnliga
biträdenas avlöningsförmåner ävensom därmed tilläventyrs sammanhängande
spörsmål. Därest det förslag, som av löneregleringskommittén
må komma att avgivas rörande de kvinnliga biträdena, anses icke böra
Vinna tillämpning från och med år 1919, torde även dessa befattningshavare,
intill dess eu definitiv lönereglering kan komma att för dem träda
i kraft, böra komma i åtnjutande av någon löneförbättring av mera
tillfällig art.

I fråga om vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
har jag redan erinrat, att dessa genom beslut vid 1918 års riksdag fått
sina avlöningsförhållanden ordnade, och några omständigheter synas nu
icke föreligga, som betinga höjning av de sålunda bestämda avlöningsförmånerna.

Enligt den tillfälliga löneregleringen för kommunikationsverken
skulle byråchefer i dessa verk under vissa förhållanden komma i åtnjutande
av högre avlöningsförmåner, än som nu tillkomma en del chefer
för centrala ämbetsverk. Detta torde nödvändiggöra, att en utredning
kommer till stånd, huruvida icke någon löneförbättring bör tillerkännas
ej blott de centrala ämbetsverkens chefer utan även andra befattningshavare,
vilkas avlöningsförmåner äro fastställda till samma eller högre
belopp än dem, som utgå å nämnda chefsbefattningar.

Det bör erinras, att även för de högsta beställningshavarna inom
militärväsendet en löneförbättring blivit på visst sätt ställd i utsikt, i det
att statsutskottet år 1918, vid behandling av väckta motioner om tillfällig
löneförbättring för generalspersoner och flaggmän, förklarat sig dela »den
av såväl de sakkunniga som departementschefen uttalade uppfattningen, att
löneförmånerna för cheferna inom den civila förvaltningen och för
generalspersoner och flaggmän böra i ett sammanhang regleras» (utlåtande
nr 181).

Vilka särskilda grupper av civila befattningshavare utom statsdepartementens,
de centrala ämbetsverkens och hovrätternas krets som böra
bliva delaktiga av den ifrågasatta tillfälliga löneregleringen, synes svårare
att bedöma. Vissa personalgrupper — exempelvis universitetsprofessorer
och en del tjänstemän hos länsstyrelserna — vilkas avlöningsförhållanden
ordnats i full överenstämmelse med statskontorstypen, torde icke kunna
här lämnas åsido. Däremot synes anledning icke föreligga att låta den
tillfälliga löneförbättringen omfatta vissa andra befattningshavare, som

Inkomna

framställ ningar.

under de senaste åren fått sina stater ny- eller omreglerade efter andra
grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande. Huru
gränsen här bör dragas, torde böra bliva beroende på prövning i varje
särskilt fall.

Att verkställa utredning i förevarande ärende och avgiva därpå
grundat förslag torde böra uppdragas åt 1902 års löneregleringskommitté.
»

Till kommittén bava vidare, för att tagas i övervägande vid avgivande
av det genom nådiga beslutet den 16 september 1918 infordrade
förslaget, överlämnats vissa framställningar, för vilkas innehåll kommittén
nu torde få i korthet redogöra.

I underdånig skrivelse den 19 september 1918 hava sålunda cheferna
för flertalet centrala ämbetsverk förmält sig vilja taga Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet i anspråk i anledning av den bekymmersamma ställning,
vari statens ämbets- och tjänstemän kommit till följd av de i landet
rådande ekonomiska förhållandena, och bava cheferna i sådant avseende
hemställt, att Kungl. Maj:t, med behjärtande av den i hög grad allvarliga
ställningen, måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för att giva statstjänstemannen
effektiv hjälp i deras svåra betryck och sålunda avvända
de faror, som i följd av detta betryck hota att förlamande inverka på
statsförvaltningens behöriga bedrivande.

Vidare har kanslern för rikets universitet med underdånig skrivelse
den 15 augusti 1918 överlämnat eu av det större akademiska konsistoriet
i Uppsala gjord framställning om beviljande å extra stat för år 1920 av
ett anslag å 1,800 kronor för tillfällig löneförhöjning åt laboratorn i experimentell
fysik. Denna framställning har till bifall förordats av kanslern,
som tillika hemställt, att, samma tillfälliga löneförhöjning måtte
beredas innehavaren av observatorsbefattningen vid universitetets astronomiska
observatorium.

Universitetskanslern har jämväl med skrivelse den 16 augusti 1918
till Kungl. Maj:t överlämnat en framställning av det större akademiska
konsistoriet i Lund angående beviljande åt observatorn i astronomi, laboratorn
i kemi samt föreståndaren för den entomologiska avdelningen av
zoologiska institutionen av en tillfällig löneförhöjning å 1,800 kronor att
till var och eu av nämnda befattningshavare utgå på extra stat för år
1920, oberoende av eventuellt krigstidstillägg och krigstidshjälp, och har
hven denna framställning vunnit kanslerns förord.

I särskilda, den 19 oktober 1918 dagtecknade underdåniga skrivelser
hava de större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund fram -

hållit önskvärdheten bland annat därav, att åtgärder omedelbart matte
vidtagas för en efter de ändrade ekonomiska förhållandena avpassad provisorisk
lönereglering för universitetsstaterna, vilken lönereglering tillika
kunde läggas till grund för beräkningen av det krigstidstillägg, som komme
att bestämmas för år 1919.

Vetenskapsakademien har i skrivelse den 23 oktober 1918 anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte bereda intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet
samma löneförbättring, som kunde komma att beviljas professorerna
vid universiteten i Uppsala och Lund.

Ytterligare bär styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
i skrivelse den 11 november 1918 hemställt, att Kungl. Maj :t
måtte skyndsamt vidtaga åtgärder för åstadkommande av provisorisk
lönereglering för professorerna vid skogshögskolan och avdelningsföreståndarna
vid skogsförsöksanstalten.

Slutligen torde här böra omförmälas, att i en till löneregleringskommittén
ingiven, den 23 oktober 1918 dagtecknad skrift lanträntmästaren
i Södermanlands län F. Fristedt hemställt, att vid ifrågavarande utredning
jämväl lan trän tmästarnas avlöningsförhållanden måtte komma under
omprövning.

Då löneregleringskommittén nu går att yttra sig rörande den till
kommitténs utredning liänskjutna frågan om beredande av tillfällig lönereglering
för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk,
hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen, torde
kommittén först böra närmare angiva, vilka särskilda grupper av befattningshavare
enligt kommitténs mening böra inbegripas i det förslag, som
kommittén nu har att avgiva, och vilka personalgrupper icke lämpligen
böra i förevarande sammanhang komma i betraktande.

Till en början anser sig kommittén kunna utgå därifrån, att förevarande
förslag endast bör avse befattningshavare å ordinarie stat. Kommittén
förutsätter härvid, att i annan ordning kommer under bedömande,
huruvida och i vilken omfattning den nu å bane varande löneregleringen
för dylik personal må böra föranleda löneförbättring även för extra befattningshavare,
vilkas avlöning utgår från anslag å ordinarie eller
extra stat.

Å vissa för ämbetsverk eller andra inrättningar gällande ordinarie
stater äro uppförda befattningshavare, vilkas avlöning utgår i form av
arvode. Ehuru sådana befattningshavare i allmänhet torde få anses innehava
en mindre fast anställning än övriga, om vilka här är fråga, har
kommittén dock ansett även dessa arvodestagare i regel böra bliva del -

Särskilda
personalgruppen\ -

aktiga av den tillfälliga löneregleringen. På sätt av det följande närmare
framgår, har emellertid kommittén därvid gjort undantag för vissa direktionsledamöter,
fullmäktige m. 11., vilka kunna anses i förhållande till
annan personal, varom nu är fråga, intaga en särställning.

Likaledes har kommittén funnit sig icke böra föreslå någon löneförbättring
för sådana på indragning sstat uppförda befattninghavare, som
icke hava någon tjänstgöringsskyldighet sig ålagd.

Vad angår statsdepartementen, de centrala ämbetsverken och hovrätterna,
torde det till kommittén lämnade uppdraget få anses innebära,
att — med undantag för dels personalen vid de centrala ämbetsverk,
för vilka tillfällig lönereglering genomfördes vid 1918 års lagtima riksdag,
d. v. s. styrelserna för flertalet av de affärsdrivande verken, dels och
vid andra verk anställda vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
— all hithörande personal bör, där ej alldeles särskilda
förhållanden föreligga, inbegripas i den förevarande utredningen.
Kommittén anser sålunda, att även kommerskollegiets tjänstemän, för
vilka, med undantag av sådana vid avdelningen för näringsstatistik,
sedan åtskilliga är provisorisk lönereglering är gällande, liksom ock befattningshavare
vid statistiska centralbyrån, för vilket ämbetsverk ny lönereglering
efter den s. k. statskontorstypen träder i kraft med 1919 års
ingång, böra bliva delaktiga av den ifrågasatta löneförbättringen. Då
vidare den tillfälliga lönereglering, som år 1918 beslutades för tullverket,
icke avsåg generaltullstyrelsens personal och den samtidigt genomförda
löneregleringen för skogsstaten allenast i viss mån berörde befattningshavare
vid domänstyrelsen, har kommittén ansett sitt förslag böra
omfatta även tjänstemän vid nämnda båda styrelser. Det bör härvid erinras,
att frågan om ny lönereglering för tjänstinnehavare inom generaltullstyrelsen
undan tagits från det uppdrag, som, på sätt av chefen för
finansdepartementet omförmälts i hans förut återgivna anförande, den 1
juli 1918 lämnades åt 1914 års tullkommission.

Enligt departementschefens berörda uttalande bör utredning åstadkommas,
huruvida icke någon löneförbättring bör tillerkännas ej blott de
centrala ämbetsverkens chefer utan även andra befattningshavare, vilkas
avlöningsförmåner äro fastställda till samma eller högre belopp än dem,
som utgå å nämnda chefsbefattningar. Sådana befattningshavare äro
statsråd, justitieråd, regeringsråd, landshövdingar m. fl., och kommer löneregleringskommittén
att i det följande närmare yttra sig rörande den löneförbättring,
som synes böra för dem ifrågakomma. Då emellertid löneregleringskommitténs
uppdrag endast avser befattningshavare vid den
•åvila statsförvaltningen, tillhör det givetvis icke kommittén att avgiva

något förslag angående löneförbättring till de högsta beställningshavarna
inom militärväsendet, generalspersoner och flaggmän, liksom det ej heller
torde ankomma på kommittén att föreslå några avlöningstillägg för, bland
andra, kommunikationsverkens chefer, vilkas avlöningar icke undergått
någon ändring vid de år 1918 för dessa verk avägabragta löneregleringarna.

Av befattningshavare utom statsdepartementens, de centrala ämbetsverkens
och hovrätternas krets, vilka icke torde kunna här lämnas å sido,
bär chefen för finansdepartementet särskilt fäst uppmärksamheten vid
universitetsprofessorer och eu del tjänstemän hos länsstyrelserna. Kommittén
har funnit sig böra, med vissa särskilt omförmälda undantag,
föreslå löneförbättring för samtliga befattningshavare vid såväl universiteten
och jämförliga läroanstalter som ock vid länsstyrelserna.

I enlighet med departementschefens uttalande föreslår kommittén
jämväl tillfällig lönereglering för kvinnliga biträden icke blott vid den
centrala förvaltningen utan även vid de lokala institutioner, där dylika
befattningshavare finnas anställda. Förslag till definitiv lönereglering för
• dessa kvinnliga biträden har emellertid, såsom nedan vidare omnämnes,
av kommittén framlagts i utlåtande den 11 november 1918, och så snart
en dylik lönereglering av mera definitiv natur kan för ifrågavarande befattningshavare
träda i kraft, bör den tillfälliga löneförbättringen bortfalla.

Även för vissa andra grupper av befattningshavare, som avses i
förevarande betänkande, torde en definitiv lönereglering vara att undei
den närmaste tiden motse. Kommittén anser sig kunna förutsätta, att
åtminstone beträffande flertalet dylika grupper den definitiva löneregleringen
kommer att så anordnas, att vid dess ikraftträdande de tillfälliga
avlöningstilläggen kunna upphöra att utgå.

Såsom av departementschefen framhållits i hans ovan återgivna
yttrande, torde anledning icke föreligga att låta den tillfälliga löneförbättring,
varom nu är fråga, omfatta vissa grupper av befattningshavare,
som under de senaste åren fått sina stater ny- eller omreglerade efter
andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.

Till de personalgrupper, som av denna anledning icke torde böra
nu föreslås till erhållande av löneförbättring, synes i första rummet vara
att hänföra den talrika lärarpersonal, för vilken en ingripande lönereglering
genomfördes vid 1918 års riksdag, således lärarna vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, vissa tekniska
läroanstalter och skeppsgosseskolorna.

Vidare bör personalen vid rikets hospital och asyler, vais avlönings
förhållanden likaledes omlagts genom beslut vid 1918 års riksdag, i regel

icke nu ifrågakomma till erhållande av löneförbättring; undantag i detta
hänseende göres allenast för vid nämnda inrättningar anställda kassörskor,
bokhållare av andra graden och skrivbiträden, vilkas kontanta avlöning
bestämts efter förebild av de för kvinnliga biträden inom de två
högre normalgraderna fastställda avlöningarna.

Ej heller bar kommittén funnit sig böra nu föreslå någon löneförbättring
för fögderiförvaltningarnas personal, vars avlöningsförhållanden,
i samband med en ingripande omorganisation, ordnades enligt nya
grunder så sent som vid 1917 års riksdag.

Vad beträffar den vid bankinspektionen anställda personalen, vars
avlöning utgår direkt av bidrag till bankinspektionen, må erinras därom,
att genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 november 1917 (se sjunde huvudtiteln
år 1918, punkten 15) en väsentlig förbättring i denna personals
löneförmåner kommit till stånd. Något ytterligare avlöningstillägg
torde sålunda i nu förevarande sammanhang icke böra ifrågakomma.

Från kommitténs nu förevarande förslag torde vidare åtskilliga
grupper av befattningshavare böra undantagas av den anledningen, att
tillfällig lönereglering av ungefär enahanda art, som detta förslag innebär,
redan är gällande för ifrågavarande personalgrupper.

Sålunda äro på extra stat för år 1919 under femte huvudtiteln uppförda
särskilda anslag till tillfällig löneförbättring åt dels personalen vid
nautisk-meteorologiska byrån dels ock lärarpersonal vid sjökrigsskolan och
navigationsskolorna.

Till provisorisk förbättring av vissa, provinsialläkares avlöningsförmåner
äro under sjätte huvudtiteln medel likaledes uppförda på extra stat
för år 1919. På grund av särskilt uppdrag kommer emellertid kommittén
att i annat sammanhang yttra sig om provinsialläkarnas löneförmåner.

Under sjunde huvudtiteln är på extra stat för år 1919 anslag uppfört
till provisorisk lönereglering för bergmästarna.

På liknande sätt har tillfällig löneförbättring beretts ett flertal
grupper av befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning från anslag under
åttonde huvudtiteln; på extra stat för år 1919 äro medel uppförda dels
till tillfällig löneförbättring åt tjänstemän vid de ecklesiastika konsistorierna,
dels till tillfällig löneförbättring åt gymnastikläraren och biträdande
gymnastikläraren vid Uppsala universitet, dels till tillfällig löneförbättring
åt folkskolinspektörer, dels till tillfällig löneförbättring åt rektorer och
lärare vid blindundervisningsanstalter, dels till provisorisk lönereglering
vid tekniska skolan i Stockholm, dels till tillfällig löneförbättring vid tek -

niska skolan i Eskilstuna, dels och till tillfällig avlöningsförbättring vid
gymnastiska centralinstitutet m. m.

Vidare förekommer under nionde huvudtiteln på extra stat för år
1919 ett anslag till tillfälligt lönetillägg åt skogsrättare.

Samtliga nämnda personalgrupper har kommittén, på sätt redan är
antytt, funnit sig böra nu lämna å sido. Därest för någon eller några
av dessa grupper ytterligare löneförbättring, utöver vad som redan beviljats,
skulle anses önskvärd, torde frågan därom böra i annan ordning
komina under omprövning.

Vad angår fångvårdsstaten — jämte uppfostringsanstalten å Bona
— samt befattningshavare vid lots- och fyrinrättningarna, torde den löneförbättring,
som för denna personal till äventyrs kan befinnas erforderlig,
böra åvägabringas efter särskild prövning, vadan något förslag beträffande
nämnda personal nu icke av kommittén framlägges.

Ännu en personalgrupp, som synts kommittén, ehuru av väsentligen
annan anledning än de förut nämnda, icke böra komma i betraktande
vid nu förevarande tillfälliga lönereglering, är befattningshavarna vid
beskickningar och konsulat. En huvudsaklig del av denna personals avlöningsförmåner
utgöres av ortstillägg, som motiverats av de förhållanden,
under vilka vederbörande har att å främmande ort fullgöra sin
''verksamhet. På grund härav och då de särskilda omständigheter, till
vilka hänsyn här bör tagas, undandraga sig kommitténs bedömande, har
kommittén, som nämnt, ansett sig icke böra framlägga något förslag rörande
tillfällig förbättring av denna personals avlöningsförmåner.

Då kommittén haft att taga under övervägande, huru den tillfälliga
lönereglering, till vilken det åligger kommittén att skyndsamt avgiva förslag,
borde i sina huvuddrag anordnas, har det för kommittén stått klart,
att denna lönereglering, som ansetts böra omfatta befattningshavare vid
ett 90-tal ämbetsverk och andra inrättningar, måste läggas efter såvitt
möjligt enkla riktlinjer. Det kan sålunda icke ifrågakomma, att kommittén
nu skulle ingå på ett bedömande, huruvida den ena eller andra
befattningen i förhållande till andra intager den rätta platsen i avlöningsskalan
eller vilka jämkningar i dylika fall tilläventyrs borde åvägabringas.
Ej heller har kommittén kunnat inlåta sig på en utredning
om de ändringar i nuvarande avlöningsstater, som skulle kunna ur mera
formellt-tekniska synpunkter befinnas erforderliga.

I sistnämnda hänseende torde en granskning av gällande avlöningsstater
giva vid handen, att åtskilliga anmärkningar skulle kunna med fog
framställas mot desamma. Detta gäller exempelvis sådana frågor som

3—184996. Löner eg U-7-ings kommitténs bet. LIX.

Allmänna

riktlinjer.

förekomsten av ortstillägg och storleken av denna förmån, där densamma
är medgiven, förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar, ålderstilläggens
antal och storlek, avdrag för fri bostad och andra naturaförmåner
m. m. Den bristande överensstämmelse, som i dessa och andra
hänseenden förefinnes såväl mellan olika stater som ock mellan vissa
avlöningar å en och samma stat, kräver givetvis rättelse, men då härför
skulle fordras en vida mera tidsödande utredning, än som nu kunnat
åstadkommas, har kommittén icke annat än i förbigående kunnat ägna
berörda frågor någon uppmärksamhet.

Under dessa förhållanden har kommittén icke kunnat låta sin framställning
taga formen av förslag till ändring i gällande ordinarie stater,
utan hemställer kommittén om anvisande av särskilda avlöningstillägg
att utgå vid sidan av de å ordinarie stat uppförda avlöningarna. För
beredande av medel till dessa avlöningstillägg torde erforderliga anslag böra
äskas på till äggsstat för år 1919 samt, i den mån den tillfälliga löneförbättringen
icke kan komma att från och med år 1920 avlösas av en definitiv
lönereglering, jämväl på extra stat för sistnämnda år.

Kommittén anser sig emellertid böra här framhålla, att den tillfälliga
löneförbättring, som nu av kommittén föreslås, icke får vare sig
i allmänhet eller i fråga om särskilda grupper av befattningar anses
prejudicierande för en blivande definitiv lönereglering. Eu dylik definitiv
reglering måste föregås av en omfattande detalj utredning, och det
torde få antagas som sannolikt, att denna detalj utredning i åtskilliga
hänseenden kommer att leda till mer eller mindre genomgripande förändringar
i det bestående avlöningssystemet. I sammanhang därmed kan
det givetvis inträffa, att för åtskilliga befattningar komma att vid definitiv
lönereglering fastställas lägre lönesatser än de, till vilka avlöningen
skulle genom den nu ifrågasatta löneförbättringen uppbringas.

inkomster i Om än kommittén, såsom av det föregående torde framgå, icke

‘"tjänsten 1 kunnat i sitt föreliggande förslag gå allt för långt i detalj, har dock
m■ m- kommittén icke kunnat underlåta att i förevarande sammanhang till be handling

upptaga det spörsmålet, huruvida och i vilken utsträckning avlöningstillägg
höra tillkomma sådana befattningshavare, som utöver den
å stat uppförda avlöningen åtnjuta extra inkomster i tjänsten eller vilka
eljest, såsom exempelvis vissa prebendarier, åtnjuta högre inkomster i
tjänsten, än som i allmänhet tillkomma jämförliga befattningshavare.

Beträffande de provisoriska löneregleringar, som under åtskilliga år
varit gällande för befattningshavare i statsdepartementen, har i detta av -

seende sålunda förfarits, att vissa till beloppet bestämda avdrag å avlöningstilläggen
gjorts för sportelberättigade tjänstemän (registratorer).

Ett annat förfarande har förekommit i fråga om den tillfälliga
löneförbättring, som för år 1918 medgivits lärare vid de allmänna läroverken
och vissa andra läroanstalter. För rektorer och ordinarie ämneslärare
vid de allmänna läroverken skulle denna löneförbättring utgå med
lägst 400 och högst 700 kronor. I sammanhang därmed stadgades, att
där lärare vid allmänt läroverk på grund av från städer, prebenden eller
donationer enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjöte högre inkomster
å tjänsten än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkomme
motsvarande befattningshavare, den tillfälliga löneförbättringen icke finge
utgå med högre belopp, än att densamma jämte vad som, på sätt nyss
är sagt, tillkomme vederbörande utöver normalavlöningen uppginge till
sammanlagt högst 1,000 kronor; och skulle vid avgörande av fråga om
tillfällig löneförbättring för dessa lärare storleken av vederbörandes löneinkomst
utöver normalavlöningen beräknas till ett belopp, utgörande medeltalet
för åren 1912—1916 av den med vederbörande tjänst på
grund av omförmälda förmåner förenade löneinkomst utöver normalavlöningen.

Slutligen bör erinras om ett motsvarande stadgande med avseende
å den för åren 1918 och 1919 medgivna tillfälliga löneförbättringen åt
tjänstemän vid de ecklesiastika konsistorierna. Denna löneförbättring utgör
för konsistorienotarier i olika fall 500, 600 och 700 kronor, varvid
dock föreskrivits, att löneförbättringen icke må utgå med högre belopp,
än att densamma jämte den inkomst, vederbörande på grund av gällande
lönereglering åtnjöte av sportler, uppginge till sammanlagt högst 1,000
kronor.

Det synes kommittén, att ett förfarande likartat med det, som sålunda
tillämpats beträffande lärare vid de allmänna läroverken och notarier
vid de ecklesiastika konsistorierna, skulle kunna i förekommande fall
komma till användning även vid den tillfälliga lönereglering, till vilken
kommittén har att avgiva förslag.

På grund av nu rådande krisförhållanden hava utan tvivel de inkomster
av sportler m. in., som tillkomma vissa grupper av befattningshavare,
stundom undergått någon stegring. Där denna stegring icke
varit alltför betydande, torde densamma kunna betraktas såsom ett slags
av förhållandena väl motiverat krigstidstillägg till berörda extra inkomster
och fördenskull icke böra öva något inflytande vid förevarande tillfälliga
lönereglering. I de fall åter, då dylika extra inkomster stigit till
särskilt höga belopp, torde hänsyn därtill böra tagas vid bestämmande

av de tillfälliga avlöningstilläggen. Kommittén kommer i det följande,
såvitt angår vissa grupper av befattningshavare, att vidare yttra sig
om detta spörsmål.

Lönefnrbätt- Då kommittén haft att närmare angiva de regler, som böra fast rtfcMn/på

^Has för den ifrågasatta löneförbättringen, har kommittén funnit sig
avlönings- höra till en början taga under övervägande, huruvida denna löne*
a,‘ förbättring bör, där rätt till ålderstillägg är förenad med viss befattning,
läggas uteslutande på begynnelseavlöningen eller huruvida någon jämkning
även bör göras i ålderstilläggen.

På denna punkt har kommittén stannat vid att någon ändring i
gällande ålderstillägg icke torde böra åvägabringas förr än i sammanhang
med en mera definitiv omläggning av det bestående avlöningssystemet
och att fördenskull den tillfälliga löneregleringen bör avse en
höjning endast av den för olika grupper av befattningshavare bestämda
begynnelseavlöningen. I enlighet härmed har ock såsom regel förfarits
i fråga om de provisoriska löneregleringar, som under åtskilliga år varit
gällande för befattningshavare vid statsdepartementen och vissa centrala
ämbetsverk.

I det utlåtande rörande definitiv lönereglering för inom statsförvaltningen
anställda ordinarie kvinnliga biträden, som av kommittén avgivits
den 11 november 1918, har emellertid av kommittén föreslagits,
att för en var av de tre lönegrader, som nu äro fastställda för dylika
biträden, antalet ålderstillägg måtte ökas från två till tre. I enlighet
härmed har kommittén ansett sig böra så avpassa sitt förslag angående
tillfällig lönereglering för dessa befattningshavare, att ett provisoriskt
tredje ålderstillägg kommer dem till godo i de fall, där förutsättningarna
för ett sådant tillägg skulle enligt reglerna för den definitiva löneregleringen
vara för handen.

Nästa spörsmål är det, huruvida den ifrågasatta löneförbättringen
bör för de befattningshavare, vilkas avlöning utgår såsom lön och tjänstgöringspenningar
eller såsom lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg,
utslås på de olika avlöningstitlarna eller läggas endast på någon eller
vissa av dem.

I sådant avseende har kommittén velat erinra, att vid omförmälda
provisoriska löneregleringar för statsdepartementen in. fl. de avlöningstillägg,
som då medgåvos, ansågos böra med angivna belopp fördelas på
de olika avlöningstitlarna, men att i andra fall ett motsatt förfarande
vunnit tillämpning, exempelvis beträffande den tillfälliga löneförbättring,
som för år 1918 medgavs för lärarpersonalen vid de allmänna lärover -

ken och vissa andra läroanstalter; enligt därom gällande regler skulle
nämligen löneförbättringen utgå till befattningshavaren i samma ordning
som lönen vid tjänsten, där denna avlöningsform förekomme.

Med avseende å storleken av de avlöningstillägg, som kommittén
funnit sig böra nu föreslå, bar det synts kommittén riktigast, att dessa avlöningstillägg
i förekommande fall uppdelas på de olika avlöningstitlarna
lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg efter i regel ungefär samma
proportion som den, enligt vilken de under dessa avlöningstitlar uppförda
beloppen för närvarande ingå i den samfällda begynnelseavlöningen.

Där arvode jämte andra avlöningstitlar ingår i begynnelseavlöningen,
torde något tillägg till arvodet icke böra ifrågakomma utan avlöningstillägget
böra fördelas på övriga titlar; där avlöningen utgår endast
i form av arvode, bör löneförbättringen givetvis anses tillhöra arvodet;
varjämte bör iakttagas, att, där viss del av arvodet anses motsvara lön
eller tjänstgöringspenningar, enahanda fördelning bör ske även i fråga
om arvodestillägget.

I vissa fall ingå i avlöningen andra avlöningstitlar än de ovan
nämnda, exempelvis missräkningspenningar, förvaltningskostnadsbidrag,
hyresersättning m. in. Någon höjning under dessa rubriker torde nu
icke böra beräknas, utan synes den löneförbättring, som anses böra
tillkomma sådana befattningshavare, i vilkas avlöning dylika förmåner
ingå, lämpligen böra införas under övriga titlar.

Till några befattningshavare utgå enligt riksdagens beslut personliga
lönetillägg med för varje fall bestämda belopp. Kommittén har under
nu givna förhållanden ansett dessa lönetillägg icke böra öva inflytande på
beloppet av den tillfälliga löneförbättring, som eljest bör tillkomma ifrågavarande
befattningshavare, och i enlighet därmed såsom regel för dem
föreslagit samma löneförbättring, som skulle hava utgått, därest något
personligt lönetillägg icke varit vederbörande tillerkänt.

Då det uppdrag, som i förevarande ärende lämnats lönereglerings- Löneförkommittén,
ställts i nära samband med de vid 1918 års riksdag beslutade
tillfälliga löneregleringarna för de affärsdrivande verken m. fl., har kommittén
vid övervägande av frågan om vilka belopp nu borde av kommittén
föreslås att utgå såsom avlöningstillägg till olika grupper av befattningshavare,
givetvis haft att taga hänsyn till storleken av den löneförbättring,
som genom nyssnämnda beslut vid i 918 års riksdag bereddes då
ifrågavarande personal. Större delen av de befattningshavare, å vilka
kommitténs förevarande förslag har avseende, kvarstår ännu år 1918 på
den lönenivå, som angavs genom 1907 års löneregleringar, och intill dess

ny lönereglering med 1919 års början träder i kraft vid de affärsdrivande
verken, torde detsamma kunna sägas i stort sett gälla även om de befattningshavare
vid dessa verk, som bär närmast kunna ifrågakomma till
jämförelse. Vid sådant förhållande synes billigheten fordra, att ungefär
enahanda löneförbättring, som från sistnämnda tidpunkt medgivits personal
vid de affärsdrivande verken, får tillgodokomma motsvarande befattningshavare
inom andra områden av statsförvaltningen.

Till en början torde kommittén, med sålunda givna utgångspunkter,
få undersöka, vilken löneförbättring bör beredas de vid centralförvaltningen
anställda befattningshavarna inom de tre normalgraderna för
manliga tjänstemän.

Yad först angår den tredje normalgraden, omfattande huvudsakligen
råds- och byråchefsbefattningar, torde få erinras, hurusom byråchefer i
järnvägsstyrelsen enligt de intill innevarande års utgång gällande bestämmelser
äga — oavsett ett av 1917 års riksdag beviljat tillfälligt tilllägg
till ersättningen för bostad och bränsle — i begynnelseavlöning uppbära
7,800 kronor, vilket belopp genom 1918 års riksdags beslut höjts
med 1,200 kronor till 9,000 kronor, motsvarande en ökning av 15,4 procent.
Såväl enligt de äldre som de nyare bestämmelserna skola till begynnelseavlöningen
komma arvodesförhöjningar (åldei''stillägg) å tillhopa 900
kronor. — För byråchefer i generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen
höjdes vid 1918 års riksdag begynnelseavlöningen, som dittills utgjort

8,000 kronor, med 950 kronor (ortstillägg inberäknat) till 8,950 kronor,
motsvarande en ökning av 11,9 procent. Avlöningsförhöjningarna (ålderstilläggen)
skola fortfarande utgå med oförändrade belopp, tillhopa 1,000
kronor.

För tredje gradens tjänstemän inom den centrala förvaltningen
anser sig kommittén böra föreslå en höjning av begynnelseavlöningen,
8,100 kronor, med 1,000 kronor till 9,100 kronor, vilket motsvarar en
ökning av 12,3 procent. Att det nuvarande ålderstillägget, 600 kronor,
skulle kvarstå orubbat, framgår av vad i det föregående är nämnt.

Om den sålunda föreslagna avlöningsförhöjningen, 1,000 kronor,
på sätt förut är sagt utslås på lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg
i ungefär samma proportion som den, enligt vilken dessa avlöningstitlar
nu ingå i den samfällda begynnelseavlöningen, finner man, att, efter någon
avrundning, 600 kronor böra anses tillhöra lönen, 300 kronor tjänstgöringspenningarna
och 100 kronor ortstillägget.

Beträffande därefter den andra normalgraden, torde jämförelse i
första hand böra göras med vissa befattningshavare i järnvägs- och generalpoststyrelserna;
vad åter angår telegrafstyrelsen, erbjuder det inom

2 a

detta ämbetsverk tillämpade systemet med byråtjänstemän av l:a och 2:a
lönegraderna icke några fullt lämpliga jämförelsepunkter.

Den grupp av befattningshavare i järnvägsstyrelsen, som här bör
komma i betraktande, utgöres av kamrer och föreståndare for kammarkontoret,
förste aktuarie och föreståndare för statistiska kontoret, milkontrollör
och föreståndare för milkontoret, revisor och föreståndare för
revisionskontoret, intendent och föreståndare för biljett- och blankett
kontoret, förste kontrollör, byråingenjör av l:a klass, lantmätare och förrådskontrollör.
För dessa befattningshavare utgör — oavsett ett av
1917 års riksdag beviljat tillfälligt tillägg till ersättningen för bostad och
bränsle — begynnelseavlöningen enligt nu gällande bestämmelser 5,700
kronor, och genom 1918 års riksdags beslut har detta belopp höjts med
1,020 kronor till 6,720 kronor, motsvarande en ökning av 17,9 procent.
Arvodesförhöjningarna (ålderstilläggen) utgöra nu tillhopa 900 kronor och
skola enligt de nya bestämmelserna utgå med sammanlagt 1,260 kronor.
— Inom generalpoststyrelsen förekomma två grupper av befattningshavare,
som kunna anses någorlunda jämnställda med tjänstemän av andra
normalgraden inom flertalet övriga centrala ämbetsverk, nämligen dels
kamrerare och sekreterare, dels ock förste aktuarie, intendent och om
budsman. Genom beslut av 1918 års riksdag har för den förra gruppen
begynnelseavlöningen, 6,000 kronor, höjts till 6,950 kronor (ortstillägg
inberäknat) eller med 950 kronor, motsvarande 15,8 procent, och för den
senare gruppen dess begynnelseavlöning, nu utgörande 5,000 kronor, höjts
till 5,950 kronor (ortstillägg inberäknat) eller med likaledes 950 kronor,
motsvarande 19,o procent. Avlöningsförhöjningarna (ålderstilläggen), ut
görande för den förra gruppen, tillhopa 1,000 kronor och för den senare
gruppen tillhopa 1,500 kronor, hava icke undergått någon förändring.

Kommittén föreslår för de vid centralförvaltningen anställda befattningshavarna
av andra normalgraden en höjning av begynnelseavlöningen,
5,800 kronor, med samma belopp, som ifrågasatts för befattningshavare
av tredje normalgraden, eller 1,000 kronor, vilket motsvarar en
ökning av 17,2 procent. Begynnelseavlöningen skulle sålunda utgöra
6,800 kronor, vartill komma ålderstillägg till samma belopp som för närvarande,
eller tillhopa 1,000 kronor. Även för denna grupp torde löneförbättringen
böra fördelas med 600 kronor på lönen, 300 kronor på
tjänstgöringspenningarna och 100 kronor på ortstillägget.

I fråga slutligen om första normalgraden torde jämförelser likaledes
böra i främsta rummet sökas inom järnvägs- och generalpoststyrelserna.

För följande inom järnvägsstyrelsen anställda befattningshavare,
nämligen kassör, registrator, notarie, aktuarie, byråingenjör av 2:a klass

och kontrollör har begynnelseavlöningen, som för närvarande uppgår till
4,620 kronor, genom 1918 års riksdags beslut höjts till 5,460 kronor eller
med 840 kronor, motsvarande 18,2 procent. Arvodesförhöjningarna (ålderstilläggen),
som nu utgöra — oavsett ett av 1917 års riksdag beviljat
tillfälligt tillägg till ersättningen för bostad och bränsle — tillhopa 1,080
kronor, hava enligt de nya bestämmelserna minskats till sammanlagt 940
kronor. — Inom generalpoststyrelsen har för aktuarie, förrådsförvaltare,
notaiie, registrator, revisor samt revisor och bokhållare den stadgade begynnelseavlöningen,
4,200 kronor, genom 1918 års riksdags beslut höjts
till 5,150 kronor (ortstillägg inberäknat) eller med 950 kronor, motsvarande
22,6 procent; enligt såväl de äldre som de nyare bestämmelserna
skola avlöningsförhöjningarna (ålderstilläggen) utgå med sammanlagt
1,300 kronor.

Beträffande de vid den centrala förvaltningen anställda befattningshavarna
av första normalgraden anser sig kommittén böra föreslå en
höjning av begynnelseavlöningen, 4,000 kronor, till 4,900 kronor eller
med 900 kronor, motsvarande 22,5 procent. Härtill skulle komma nuvarande
ålderstillägg å tillhopa 1,500 kronor. Av tilläggsbeloppet torde
500 kronor böra anses tillhöra lönen, 300 kronor tjänstgöringspenningarna
och 100 kronor ortstillägget.

Vad beträffar befattningshavare med högre avlöning ån den för tredje
normalgraden gällande, kunde visserligen starka skäl anses föreligga att
för åtskilliga av dessa befattningshavare föreslå avlöningsreglering efter
helt andra grunder än dem kommittén eljest funnit sig böra tillämpa i
sitt föreliggande utlåtande. Under nu givna förutsättningar måste emellertid
kommittén inskränka sig till att för samtliga ifrågavarande befattningshavare
föreslå en löneförbättring att utgå med procentuellt ungefär enahanda
belopp, som ifrågasatts för tredje normalgraden. I sådana fall, då
avlöningen för dylika högre befattningshavare icke överstiger 10,000 kronor,
torde sålunda löneförbättringen böra bestämmas till" 1,200 kronor;
där avlöningen utgör 11,000—13,000 kronor, synes löneförbättringen
böra utgå med 1,500 kronor, och för högre avlöningar än 13,000 kronor
torde löneförbättringsbeloppet böra sättas till 2,000 kronor. Till frågan
om huru dessa tilläggsbelopp skola i förekommande fall fördelas på olika
avlöningstitlar återkommer kommittén i det följande.

Enligt vad sålunda anförts, skulle den löneförbättring, som av kommittén
anses böra tillkomma de vid centralförvaltningen anställda befattningshavarna
med avlöning i någon av de tre normalgraderna eller med
högre avlöning än den för tredje normalgraden bestämda, i nedan angivna
fall utgå med följande belopp:

Nuvarande avlöning		Löneförbättring.
(begynnelseavlöning) kronor	Kronor.	Procent.
15,000 och högre..........	.....2,000	Högst 13,8
11,000—1!1,000 ...........	.....1,500	11,5—13,6
9,000-10,000 ...........	.....1,200	12,0—13,3
8,100 (tredje normalgraden).....	.....1,000	12,3
5,800 (andra normalgraden).....	.....1,000	17,2
4,000 (första normalgraden) . . . • .	..... 900	22,5

Emellertid förekomma ej så få befattningshavare, som i avlöningshänseende
intaga en mellanställning mellan de till centralförvaltningen
hörande befattningshavarna i tredje och andra normalgraderna eller i
andra och första normalgraderna. För den förra gruppen bör löneförförbättringen
givetvis utgå med 1,000 kronor; för den senare gruppen
åter torde närmast ifrågakomma att föreslå samma belopp som för första
normalgraden, således 900 kronor. Med hänsyn till vissa befattningshavare,
särskilt vid en och annan av de lokala staterna, torde emellertid
här kunna lämpligen inskjutas ett belopp av 950 kronor att utgå till
befattningshavare med en begynnelseavlöning av 5,600 kronor; löneförbättringen
skulle i detta fall motsvara 17.o procent av begynnelseavlöningen.
För de fall, då begynnelseavlöningen icke uppgår till 5,600
kronor, men överstiger 4,000 kronor, föreslås samma avlöningstillägg som
för de till centralförvaltningen hörande befattningshavarna i första normalgraden,
således 900 kronor.

För manliga befattningshavare med lägre avlöning än den för första
normalgraden vid centralförvaltningen gällande torde löneförbättringen böra
sättas procentuellt lika med eller något högre än som föreslås för nämnda
normalgrad. På liknande sätt har ock i stort sett förfarits vid de år
1918 beslutade tillfälliga löneregleringarna för befattningshavare vid de
affärsdrivande verken. Kommittén skall i det följande närmare yttra
sig härom vid avgivande av förslag till löneförbättring för olika hithörande
personalgrupper.

Såsom i det föregående är antytt, har kommittén i sitt den 11
november 1918 avgivna utlåtande angående definitiv lönereglering för
kvinnliga biträden hemställt, att, jämte det antalet ålderstillägg inom eu
var av de tre lönegraderna skulle ökas från två till tre, begynnelseavlöningen
för de vid centralförvaltningen anställda biträdena skulle
för varje lönegrad höjas med 400 kronor, således inom första lönegraden
från 1,200 till 1,600 kronor, inom andra lönegraden från 1,600 till

2,000 kronor och inom tredje lönegraden från 2,000 till 2,400 kronor

4—184696. Lönereglering skommitténs bet. LJX.

Närmast skulle då ifrågakomma, att tillägget till begynnelseavlöningen
för dylika vid den centrala förvaltningen anställda biträden finge för tiden,
intill dess ny lönereglering för dem kan träda i kraft, utgå med 400
kronor. Med avseende å den nu förevarande löneförbättringens rent tillfälliga
beskaffenhet och då i allt fall ifrågavarande kvinnliga biträden,
därest den av kommittén föreslagna definitiva löneregleringen kommer
att förverkligas, därvid skulle få vidkännas någon, om än ringa ökning
i avgifter för den egna pensioneringen, synes det emellertid kommittén
riktigast, att berörda avlöningstillägg begränsas till 350 kronor. Av detta
belopp torde 200 kronor böra anses tillhöra lönen, 100 kronor tjänstgöringspenningarna
och 50 kronor ortstillägget.

De nuvarande två ålderstilläggen för de kvinnliga biträdena utgå
med vartdera 200 kronor efter resp. fem och tio år. Vid bifall till kommitténs
förslag till definitiv lönereglering för dessa befattningshavare
skulle dessa ålderstillägg bibehållas och därtill läggas ett tredje ålderstillägg
å likaledes 200 kronor, att utgå efter femton år. I enlighet härmed
hemställer kommittén, att, utöver höjningen i begynnelseavlöningen, ett
tillfälligt ålderstillägg å 200 kronor måtte tillerkännas kvinnligt biträde
inom första, andra eller tredje lönegraden, att. under eljest vanliga villkor
utgå efter femton år; börande därvid befattningshavare, som enligt nu
gällande regler ägt för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
föregående tjänstetid, jämväl vara berättigad att, därest vid dylik beräkning
överskott uppkommit, tillgodoräkna sig den överskjutande tiden för
erhållande av det tillfälliga tredje åhlerstilllägget.

För vinnande av bästa möjliga överensstämmelse med det förslag
rörande definitiv lönereglering för de kvinnliga biträdena, som av kommittén
framlagts, torde av nyssnämnda tillfälliga ålderstillägg å 200 kronor
100 kronor böra föras till lönen och 100 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Den av kommittén ifrågasatta tillfälliga löneförbättringen för kvinnliga
biträden vid centralförvaltningen innebär eu höjning av begynnelseavlöningen
med 29,2 procent i första graden, 21,9 procent i andra graden
och 17,5 procent i tredje graden samt en höjning av slutavlöningen med
resp. 34,4, 27,5 och 22,9 procent inom de olika graderna.

Kommittén anser sig böra i detta sammanhang omförmäla, att enligt
en av socialstyrelsen verkställd utredning, av vilken kommittén haft tillfälle
att taga kännedom, stegringen av de allmänna levnadskostnaderna i landet
(livsmedel, lyse och bränsle, hyra och vissa skatter) under åren 1905
—1914, således från tiden före genomförandet av 1907 års löneregleringar
och intill krigsutbrottet, kan antagas hava uppgått till omkring

10 procent. Ett bifall till kommitténs förevarande förslag skulle sålunda
medföra en löneförbättring, som för manliga befattningshavare med avlöning
i tredje normalgraden eller därutöver skulle i någon mån understiga
men för övrig personal överstiga nyss angivna stegringsprocent.

I eu vid förevarande betänkande fogad bilaga (sid. 1—125) upptagas,
vid sidan av nu utgående avlöningar, beloppen av de avlöningstillägg, som
kommittén funnit sig böra, med tillämpning av de här förut uppdragna grundlinjerna,
föreslå för befattningshavare vid olika verk och inrättningar; och
övergår kommittén nu till att närmare redogöra för detta förslag, i den mån
enskildheterna i detsamma ansetts tarva någon belysning utöver vad som
framgår av det redan sagda.

Andra huvudtiteln.

Vad först angår justitiedepartementet (bil. sid. 2—3), bör enligt de
allmänna grunder, som av kommittén i det föregående angivits, löneförbättring
utgå" till departementschefen med 2,000 kronor att tilläggas lönen,
till statssekreteraren och expeditionschefen med 1,500 kronor att tilläggas
arvodet och till chefen för lagavdelningen med likaledes 1,500 kronor
att tilläggas arvodet. Liksom för närvarande viss del av arvodet till
statssekreteraren och expeditionschefen och till chefen för lagavdelningen
anses motsvara tjänstgöringspenningar, bör av det ifrågasatta arvodestilllägget
någon del, förslagsvis 400 kronor, räknas såsom tjänstgöringspenningar.
Ledamoten å lagavdelningen, för vilken är å stat uppfört arvode
till samma belopp, 8,100 kronor, som utgör begynnelseavlöningen för
tjänsteman i tredje normalgraden, synes böra erhålla enahanda löneförbättring
som tjänsteman i nämnda normalgrad, således 1,000 kronor,
därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Registratorn i justitiedepartementet intager, i likhet med motsvarande
befattningshavare inom övriga statsdepartement, i fråga om löneförmåner
en mellanställning mellan tjänstemän i första och i andra normalgraderna.
Enligt de regler, som av kommittén i det föregående angivits,
höra befattningshavare i denna mellanställning erhålla löneförbättring till
belopp av 900 kronor, motsvarande 20.o procent å registrator^ begynnelseavlöning,
och bör detta belopp fördelas med 500 kronor på lönen, 300
kronor på tjänstgöringspenningarna och 100 ki’onor på ortstillägget.

Beträffande därefter justitieJcanslersexpeditionen (bil. sid. 2—3) torde
här endast böra erinras, att enligt förut angivna allmänna beräkningsgrunder
justitiekansler! skulle erhålla en löneförbättring av 1,500 kronor;
av detta belopp böra 1,000 kronor tillföras lönen, 400 kronor tjänstgöringspenningarna
och 100 kronor ortstil]ägget. Innehavaren av den nya
expeditionssekreterarbefattningen bör tydligen beredas samma löneförbättring,
som skulle i allmänhet tillkomma tredje gradens tjänstemän.

Justitierådens (bil. sid. 4—5) avlöningstillägg bör enligt den föreslagna
beräkningsgrunden utgå med 1,500 kronor, att tilläggas lönen.

Av den till nedre justitierevisionen (bil. sid. 4—5) hörande personalen
äga konstituerade revisionssekreterare uppbära arvode till belopp av

7,500 kronor, varav 5,000 kronor anses motsvara lön och 2,500 kronor
motsvara tjänstgöringspenningar. Kommittén föreslår för dessa befattningshavare
löneförbättring till samma belopp som för tjänstemän i andra
och tredje normalgraderna, således 1,000 kronor, varav 700 kronor torde
höra anses motsvara lön och 300 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

Protokollssekreterare och registratorer hos nedre justitierevisionen
äro enligt den år 1911 antagna nya staten för ämbetsverket i avlöningshänseende
väsentligen likställda med registratorer i statsdepartementen;
och får fördenskull kommittén beträffande nämnda hos nedre justitierevisionen
anställda befattningshavare hänvisa till vad förut under justitiedepartementet
yttrats angående departementens registratorer.

För en var av fyra å övergångsstat uppförda protokollssekreterare
hos nedre justitierevisionen, vilka i begynnelseavlöning åtnjuta 3,700
kronor, föreslår kommittén ett avlöningstillägg å 850 kronor, motsvarande

23.o procent å begynnelseavlöningen. Av tilläggsbeloppet synas 550 kronor
höra föras till lönen och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna. I

I enlighet med förut angivna regler bör presidenten i Svea hovrätt
(bil. sid. 4—7) erhålla ett avlöningstillägg å 1,500 kronor, därav 1,100
kronor böra föras till lönen och 400 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Hovrättsråden åtnjuta — frånsett arvoden i vissa fall — begynnelseavlöning
av 7,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg å resp. 500,
600 och 600 kronor. Med intjänade två ålderstillägg kommer sålunda
ett hovrättsråd att uppbära enahanda avlöning som en tredje gradens
tjänsteman utan ålderstillägg, och, sedan tre ålderstillägg intjänats, kommer
hovrättsrådsavlöningen att motsvara slutavlöningen för en tredje

gradens tjänsteman. Det bör emellertid anmärkas, att i hovrättsrådens
avlöning icke ingår titeln ortstillägg och att avlöningen är densamma
för hovrättsråd i samtliga tre hovrätter.

Kommittén föreslår, att löneförbättringen för hovrättsråd bestämmes
till enahanda belopp som för tjänstemän i andra och tredje normalgraderna,
således 1,000 kronor, dock med den fördelningen, att 700 kronor
anses motsvara lön och 300 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

Samma löneförbättring, som na är nämnd, bör även tillkomma''
krigsh o vrättsråd.

De militära ledamöterna i Svea hovrätt torde i jämförelse med
övriga befattningshavare, som i förevarande betänkande avses, icke intaga
den ställning, att något arvodestil lägg till dem bör i detta sammanhang
ifrågasättas.

För sekreteraren i Svea hovrätt, som i avlöningshänseende har en
mellanställning mellan andra och tredje gradens tjänstemän, torde avlöningstillägget
böra utgå med samma belopp och på enahanda sätt fördelat,
som för tjänstemän i nämnda båda normalgrader ifrågasatts, således
med 1,000 kronor, varav 600 kronor föras till lönen, 300 kronor till
tjänstgöringspenningarna och 100 kronor till ortstillägget.

Beträffande advokatfiskal och överkrigsfiskalen må endast erinras,
att dessa, vilka åtnjuta avlöning såsom andra gradens tjänstemän,
även torde böra erhålla avlöningstillägg enligt samma regler, som skulle
gälla för tjänstemän i denna grad.

Aktuarier, arkivarie och notarier i Svea hovrätt äro i fråga om
löneförmåner likställda med statsdepartementens registratorer, vadan
kommittén torde på denna punkt få åberopa vad som i det föregående
blivit anfört beträffande nämnda registratorer.

Fiskalerna i Svea hovrätt åtnjuta i avlöning ett belopp av 4,000
kronor, motsvarande begynnelseavlöningen för första gradens tjänstemän,
dock med den olikheten att i fiskalernas avlöning, som är lika inom de
tre hovrätterna, icke ingår titeln ortstillägg. Kommittén föreslår, att
löneförbättringen för fiskalerna sättes till samma belopp som för tjänstemän
i första normalgraden, d. v. s. 900 kronor, men sålunda fördelat, att
600 kronor föras till lönen och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Vad därefter angår justitiestaten under Svea hovrätt (bil. sid. 6—9),
åtnjuta samtliga häradshövdingar lön å 4.500 kronor — eller samma
belopp som hovrättsråds begynnelselön — varemot tjänstgöringspenningarna
äro i hög grad växlande, högst 3,400 kronor och lägst 200 kronor. Härtill
komma enligt gällande stater i några fall förvaltningskostnadsbidrag

med högst 1,000 kronor och lägst 100 kronor. Det bör vidare erinras,
att riksdagen år 1918 (skrivelse nr 406) dels å extra stat för år 1919
dels ock å tilläggsstat för år 1918 anvisat medel till bestridande av vissa
bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse
med angivna grunder (se stadga med vissa föreskrifter
angående domsagornas förvaltning den 20 juni 1918, Sv. Ffs. nr 412).

Det synes kommittén, att häradshövdingarna böra komma i åtnjutande
av löneförbättring med samma belopp, som föreslagits för tredje
gradens tjänstemän, hovrättsråd och andra gradens tjänstemän, eller

1,000 kronor, och med den fördelningen, att 700 kronor föras till lönen
och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Utöver sin å stat uppförda avlöning äga emellertid häradshövdingarna
åtnjuta avsevärda inkomster i form av sportler.

I sammanhang med den år 1874 genomförda löneregleringen för
häradshövdingarna meddelades jämväl ändrade bestämmelser rörande
sportelsatserna, och lärer därvid hava varit avsett, att sportlerna skulle
så nära som möjligt täcka kostnaderna för domsagornas förvaltning; överskott
eller brist, som därvid beräknades uppstå, föranledde minskning av
tjänstgöringspenningarnas belopp eller anvisande av förval tningskostnadsbidrag.

I den till 1905 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen, andra
huvudtiteln, punkten 4, framlades förslag till ny stat för häradshövdingarna
i riket. 1 ärendet anförde föredragande departementschefen, hurusom
känt vore, att för åtskilliga häradshövdingar den avlöning, som tillkomme
dem från statsverket, sammanlagd med beloppet av dem tillfallande
sportler, efter avdrag av förvaltningskostnaderna uppginge till
belopp, vilka måste anses mer än tillräckliga för deras bärgning och i
vissa fall överstiga vad som kunde betraktas såsom skäligt, under det
att andra häradshövdingar åtnjöte en behållen inkomst, som med fästat
avseende å det ifrågavarande ämbetets maktpåliggande beskaffenhet syntes
vara alltför ringa; det framlagda förslaget till ny stat för häradshövdingarna
— vilket förslag emellertid icke vann riksdagens bifall — åsyftade
ock att åvägabringa en utjämning i nu berörda hänseende.

Enligt vad för kommittén tillgängliga uppgifter utvisa, hava efter
år 1905 häradshövdingarnas sportelinkomster på det hela taget ökats,
om ock denna ökning i stort sett ej kan anses alltför betydande.

Såsom kommittén i det föregående uttalat, synes det kommittén,
att, där inkomsterna å en tjänst genom sportler eller på grund av andra
dylika förhållanden stigit över en viss gräns, hänsyn därtill bör tagas
vid den tillfälliga löneregleringen. För det förslag, som kommittén har

för avsikt att i sådant avseende framställa beträffande häradshövdingarna,
har kommittén funnit en ledning i ovannämnda stadga den 20 juni 1918
angående domsagornas förvaltning.

Enligt 25 § i nämnda stadga skall Kungl.. Maj:t för ändamål, som
i stadgan omförmälas, vart femte år indela rikets domsagor i tre klasser
för nästföljande fem år. Domsaga, där häradshövdingens av tjänsten
härflytande inkomst efter avdrag av andra utgifter för tjänsten än
arvoden till vikarier och rättsbildade biträden beräknas årligen skola
understiga 9,800 kronor, hänföres till första klassen, domsaga, där årliga
inkomsten efter sagda avdrag beräknas skola uppgå till 9,800 kronor
men ej till 13,200 kronor, hänföres till andra klassen samt övriga domsagor
till tredje klassen.

Till ledning vid nämnda indelning skola i främsta rummet tjäna
över häradshövdingarnas inkomster och utgifter avgivna statistiska uppgifter
för de senaste fem åren med den jämkning, vartill fog må anses
föreligga på grund av motsedd förändring i domsagas område eller av
annan orsak.

Jämlikt 46 § i samma stadga skall indelning, som i 25 § sägs,
ske första gången år 1918 med hänsyn tagen till de statistiska uppgifterna
för åren 1915, 1916 och 1917.

I anslutning till vad sålunda blivit stadgat finner sig kommittén
böra förorda, att i fråga om häradshövdings rätt till löneförbättring hänsyn
må tagas till storleken av hans av tjänsten härflytande inkomst efter
avdrag av utgifter för tjänsten och att i sådant hänseende må föreskrivas,
att löneförbättringen icke skall utgå med högre belopp, än att densamma
jämte den sålunda beräknade inkomsten av tjänsten uppgår till sammanlagt
högst 10,000 kronor; där avlöningstillägget på grund härav kommer
att understiga 1,000 kronor, bör avdraget göras först å den del, som skall
anses motsvara lönen, och därefter i mån av behov å den till tjänstgöringspenningarna
hänförliga delen.

Vid beräkning av den behållna inkomsten av tjänsten böra givetvis
avdragas även arvoden till vikarier och rättsbildade biträden; och bör
till ledning vid nämnda beräkning, liksom vid den förut omförmälda
klassindelningen beträffande domsagorna, i främsta rummet tjäna över
häradshövdingarnas inkomster och utgifter avgivna statistiska uppgifter
för åren 1915, 1916 och 1917 med den jämkning, vartill fog må anses
föreligga på grund av motsedd förändring i domsagas område eller av
annan orsak.

Beträffande Göta hovrätt (bil. sid. 8—11) och hovrätten över Skåne
och Blekinge (bil. sid. 12—13) gäller i huvudsak vad som i det föregående
anförts i fråga om Svea hovrätt, dock med den avvikelsen, att löneförbättringen
för sekreteraren i hovrätten över Skåne och Blekinge samt
för advokatfiskalerna i Göta hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge
torde höra begränsas till 900 kronor. Vidare torde de hos nämnda båda
hovrätter anställda skrivbiträdena — vilka i olikhet med motsvarande befattningshavare
vid Svea hovrätt icke enligt gällande stater äga uppbära
ortstillägg och ej heller enligt det av kommittén framlagda förslaget till
definitiv lönereglering för dylika biträden skulle erhålla sådant — icke
böra komma i åtnjutande av den del av avlöningstillägget, som skall
anses motsvara ortstillägg, eller 50 kronor. Löneförbättringen för de
kvinnliga biträdena hos Göta hovrätt och hovrätten över Skåne och
Blekinge torde därför böra bestämmas till 300 kronor, därav 200 kronor
föras till lönen och 100 kronor till tjänstgöringspenningarna.

I fråga slutligen om justitiestaterna under Göta hovrätt och hovrätten
över Skåne och Blekinge (bil. sid. 10—13 och 14 — 15) torde kommittén
få inskränka sig till att i huvudsak åberopa vad i det föregående anförts
angående den till Svea hovrätt hörande justitiestaten.

I de år 1919 gällande staterna finnes avlöning uppförd för en
å äldre stat kvarstående auditör (bil. sid. 14 — 15) vid flottans station i
Karlskrona. Denne befattningshavare, vars begynnelseavlöning är 4,000
kronor, fördelade på lön och tjänstgöringspenningar, torde böra i likhet
med första gradens tjänstemän komma i åtnjutande av ett avlöningstillägg
å 900 kronor, dock med den fördelningen, att 600 kronor anses
motsvara lön och 300 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

För fångvårdsstyrelsens (bil. sid. 16—17) personal torde löneförbättring
böra beredas enligt enahanda regler, som skulle gälla i fråga om
motsvarande personal i statsdepartementen och andra centrala ämbetsverk.
Sålunda skulle överdirektören och chefen, med tillämpning av nämnda
allmänna regler, komma i åtnjutande av ett lönetillägg å 1,200 kronor,
varav 800 kronor torde böra läggas å lönen, 300 kronor å tjänstgöringspenningarna
och 100 kronor å ortstillägget. Till arbetsintendenten, som
enligt stat äger uppbära arvode å 7,000 kronor, varav 5,000 kronor anses
motsvara lön och 2,000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar, torde
böra utgå ett arvodestillägg å 1,000 kronor, därav 700 kronor motsvarande
lön och 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Såsom framgår av bilagan, skulle kostnaden för den av kommittén
föreslagna tillfälliga löneregleringen, såvitt angår andra huvudtiteln,
komma att utgöra:

justitiedepartementet........

justitiekanslersexpeditionen.....

högsta domstolen.........

nedre justitierevisionen.......

Svea hovrätt...........

underlydande justitiestat ....

Göta hovrätt...........

underlydande justitiestat ....
hovrätten över Skåne och Blekinge .
underlydande justitiestat ....

auditör å äldre stat........

fångvårdsstyrelsen.........

Summa kronor 341,500

kronor 13,750
3,400
3(5,000
» 34,800

G4,650
60,000
» 34,500

45.000
17,100

18.000
» 900

» 13,400

Yad de under hovrätterna lydande justitiestaterna angår, bör emellertid
erinras, att vid bifall till det av kommittén framlagda förslaget om
den tillfälliga löneförbättringens nedsättning eller bortfallande i sådana
fall, där sportelinkomsterna överstiga visst belopp, de ovan för justitiestaterna
angivna kostnadssummorna ej skulle komma att helt tagas i
anspråk.

Tredje huvudtiteln.

I enlighet med de förut åberopade allmänna grunder, som kommittén
ansett böra vinna tillämpning vid den tillfälliga löneregleringen,
skulle till ministern för utrikes ärendena (bil. sid. 18—19) utgå ett avlöningstillägg
å 2,000 kronor, att tillföras lönen.

Yad i övrigt angår personalen vid utrikesdepartementet (bil. sid.
18—19), böra i fråga om de belopp, som skola utgå såsom tillfällig
löneförbättring, kabinettssekreteraren likställas med statssekreterare,
kansliråd och avdelningschefer med tredje gradens tjänstemän, förste
sekreterare och förste arkivarie med andra gradens tjänstemän samt
andre sekreterare och andre arkivarie med första gradens tjänstemän.
Kvinnliga biträden i utrikesdepartementet böra erhålla enahanda löneförbättring
som andra dylika befattningshavare.

5—184696. Lönereglering skommitténs bet. LIX.

Det bör emellertid erinras, att så snart den under utredning varande
frågan om ändrad organisation av utrikesdepartementet och den
utrikes representationen samt lönereglering för hithörande personal kan
bliva bragt till lösning, de av kommittén nu föreslagna avlöningstilläggen
för befattningshavare vid utrikesdepartementet torde böra bortfalla.

Den tillfälliga löneförbättringen för utrikesdepartementets personal
skulle, såsom framgår av bilagan, kräva en kostnad av sammanlagt 24,900
kronor.

Fjärde huTudtiteln.

Beträffande de till lantförsvarsdepartementet (bil. sid. 20—21) hörande
befattningshavare må erinras, att enligt de av kommittén föreslagna
grunderna för den tillfälliga löneregleringen avlöningstillägg böra utgå
till departementschefen med 2,000 kronor, till statssekreteraren med 1,500
kronor och till expeditionschefen med 1,200 kronor. Departementschefens
avlöningstillägg bör i sin helhet tillföras lönen; av de för statssekreteraren
och expeditionschefen föreslagna tilläggsbeloppen böra resp. 400 och 300
kronor anses tillhöra tjänstgöringspenningarna.

För en å departementets stat uppförd registrator å kommandoexpeditionen,
vars avlöning utgår såsom arvode till belopp av 1,800 kronor,
torde löneförbättringen med avseende därå, att befattningen innehaves
av pensionerad officer, böra begränsas till 400 kronor.

Å departementets övergångsstat är från och med år 1919 uppförd
en kanslisekreterare med begynnelseavlöning 5,200 kronor, därav 2,500
kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar och 1,200 kronor provisoriskt
avlöningstillägg. Av det provisoriska avlöningstillägget anses
700 kronor motsvara lön, 100 kronor tjänstgöringspenningar och 400
kronor ortstillägg. Billigheten synes fordra, att denne tjänsteman blir
delaktig i den allmänna löneförbättringen, och föreslår kommittén i sådant
avseende, att honom måtte beviljas ett belopp av 900 kronor, därav 500
kronor att anse såsom lön, 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar och
100 kronor såsom ortstillägg.

För personalen vid arméförvaltningen (bil. sid. 22—23) föreslår kommittén
löneförbättring enligt förut angivna allmänna regler; till två arvodestagare
— en domäntjänsteman och en ombudsman — vilka vardera
åtnjuta arvode till belopp av 4,000 kronor, torde löneförbättring böra utgå
med samma belopp som till första gradens tjänstemän, eller med 900
kronor.

Av den till generalstabens civilstat (bil. sid. 22—23) hörande personalen
hava bibliotekarien och aktuarierna erhållit arvodesförhöjning i
samband med den tillfälliga löneförbättring, som genom 1918 års riksdags
beslut medgivits viss personal vid armén och marinen, och böra
dessa befattningshavare fördenskull här lämnas å sido. Däremot synes
någon löneförbättring nu böra beredas professorn vid generalstaben och
krigsarkivarien, av vilka den förre uppbär i begynnelsavlöning 7,100
kronor, varav 5,900 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
och den senare avlöning såsom tjänsteman i andra normalgraden. För
vardera föreslår kommittén ett avlöningstillägg å 1,000 kronor, vilket
belopp torde böra fördelas för professorn med 700 kronor på lönen och
300 kronor på tjänstgöringspenningarna och för krigsarkivarien, liksom
i allmänhet för andra gradens tjänstemän, med 600 kronor på lönen,
300 kronor på tjänstgöringspenningarna och 100 kronor på ortstillägget.

Sammanlagda kostnaden för den av kommittén föreslagna löneförbättringen,
såvitt angår personal med avlöning från anslag under fjärde
huvudtiteln, skulle, såsom framgår av bilagan, komma att utgöra:

lantförsvarsdepartementet.........kronor 19,900

arméförvaltningen............ » 42,800

generalstabens civilstat.......... »_2,000

Summa kronor 64,700

Femte huvudtiteln.

För personalen vid sjöförsvarsdepartementet (bil. sid. 24—25) och
marinförvaltningens civilavdelning (sid. 24—25) föreslår kommittén avlöningstillägg
enligt de grunder, som angivits i det föregående. Marinöverkommissarien,
vars avlöning å stat utgör 9,500 kronor, torde böra
erhålla samma avlöningstillägg som överdirektör, således 1,200 kronor,
därav 800 kronor såsom lön, 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar
och 100 kronor såsom ortstillägg, och till advokatfiskalen i marinförvaltningen,
vilken tillika förrättar advokatfiskalsgöromålen vid Stockholms
station, synes böra utgå löneförbättring med 25 procent av det honom
tillkommande arvodet, 3,000 kronor, således med 750 kronor.

Kommittén vill i detta sammanhang erinra, att å marinförvaltningens
stat, artilleriavdelningen, finnas uppförda två civila befattningshavare,
nämligen eu kemist och en andre kemist. Enär dessa befatt -

ningshavare blivit delaktiga i den tillfälliga löneförbättring, som genom
beslut vid 1918 års riksdag medgivits för viss personal vid marinen
(skrivelse nr 355), böra de givetvis icke nu komma i betraktande.

Å staten för marinstaben (bil. sid. 26—27) är uppförd en registrator
och aktuarie, med skyldighet att biträda vid övriga göromål i marinstaben,
och utgå till denne befattningshavare enahanda avlöningsförmåner, som
tillkomma tjänsteman i första lönegraden. I den proposition till 1918
års riksdag (nr 362), vari förslag framlades om tillfällig löneförbättring
för viss personal vid marinen, hade för registratorn och aktuarien ifrågasatts
en löneförbättring av 500 kronor. Då emellertid denne beställningshavare
i löneavseende vore jämnställd med tjänsteman i första lönegraden,
vann framställningen i denna del icke riksdagens bifall (skrivelse nr 355).

I förevarande sammanhang torde löneförbättring böra beredas registratorn
och aktuarien vid marinstaben efter samma regler, som skulle
gälla för första gradens tjänstemän i allmänhet, således med 900 kronor,
varav 500 kronor anses tillhöra lönen, 300 kronor tjänstgöringspenningarna
och 100 kronor orts tillägget. i i

För den civila personalen vid sjökarteverket (bil. sid. 26—27) kar
ny avlöningsstat fastställts enligt beslut vid 1918 års riksdag, och tvekan
kunde därför uppstå, huruvida någon löneförbättring nu borde beredas
denna personal. Med hänsyn därtill, att avlöningarna enligt den nya
staten äro helt eller nära avpassade efter den s''. k. statskontorstvpen, har
emellertid kommittén ansett tillräcklig anledning icke föreligga att utesluta
ifrågavarande personal från delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen.
För några befattningshavare torde dock, såsom kommittén nedan
får° tillfälle närmare angiva, löneförbättringen böra utgå med reducerade
belopp.

Förste aktuarien äger enligt den nya staten åtnjuta enahanda avlöning
som andra gradens tjänsteman, dock under förutsättning att han
icke är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat,
i vilket fall han endast äger uppbära arvode till belopp, som kan
varda medgivet, allt eftersom han är militär i flottans stam eller reserv
(med pension) eller å reservstat. Kommittén hemställer, att denne tjänsteman
må under angiven förutsättning tillerkännas samma avlöningstillägg,
som skulle tillkomma andra gradens tjänsteman; är lian militär i
flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat, torde löneförbättring
böra såsom tillägg till arvodet utgå med belopp, som kan varda
för vart och ett av dessa fall medgivet.

Aktuarien och kartografen, av vilka den förre åtnjuter något högre
avlöning än första gradens tjänsteman och den senare är i fråga om
löneförmåner likställd med tjänsteman i nämnda normalgrad, böra enligt
förut angivna regler erhålla avlöningstillägg å lJ00 kronor, med den för
tjänsteman av första graden föreslagna fördelningen på avlöningstitlar.

För manlig ritare eller gravör utgör begynnelseavlöningen 3,000
kronor, vartill komma tre ålderstillägg å tillhopa 1,200 kronoi. I
anledning av en till kommittén remitterad framställning från chefen
för sjökarteverket har kommittén funnit sig böra tillstyrka, att
dessa befattningshavare, i likhet med vad som redan medgivits motsvarande
personal vid allmänna kartverket, måtte för åtnjutande
av ålderstillägg tillgodoräknas den tid de före den 1 januari 1919
innehaft sina befattningar. Vid en jämförelse mellan den avlöning,
som sålunda genom den nya löneregleringen beretts de vid sjökarteverket
anställda manliga ritare och gravörer, och de löneförmåner, som tillkomma
vissa andra personalgrupper, exempelvis underofficerare, har det synts
kommittén nödvändigt att i viss mån begränsa avlöningstillägget för
ifrågavarande personal vid sjökarteverket; kommittén föieslar i sådant
avseende ett belopp av 300 kronor, därav 200 kronor att tilläggas lönen
och 100 kronor att tillföras tjänstgöringspenningarna. Med manliga
ritare och gravörer bör i förevarande hänseende likställas innehavaren av
den nyinrättade redogörarbefattningen.

De kvinnliga biträdena vid sjökarteverket böra tydligen erhålla
samma löneförbättring som andra dylika befattningshavare.

För den vid lotsstyrélsen (bil. sid. 26—29) anställda personalen,
vars avlöningsförhållanden äro ordnade i full överensstämmelse med statskontorstypen,
föreslår kommittén avlöningstillägg att utgå efter samma
regler, som i dylika fall eljest skulle vinna tillämpning.

Såsom framgår av bilagan, skulle kostnaden för ifrågavarande löneförbättring
till de befattningshavare, vilkas avlöning utgår från anslagunder
femte huvudtiteln, komma att sammanlagt utgöra:

sjöförsvarsdepartementet......... • kronor 10,900

marinförvaltningen............ 5> 18,350

marinstaben............... * 900

sjökarteverket.............. * 7,750

lotsstyrelsen............. • • :> 15,500

Summa kronor 53,400

Sjätte huvudtiteln.

Statsråden utan departement (bil. sid. 30—31) böra med tillämpning
av förut angivna regler såsom tillfällig löneförbättring erhålla var och en

2.000 kronor att tilläggas lönen.

Samma löneförbättring bör utgå till chefen för civildepartementet.

Yad i övrigt angår civildepartementets (bil. sid. 30—31) personal,
torde kommittén få åberopa den allmänna motivering, som lämnats i
det föregående. Här må endast anmärkas, att byråchefen för lagärenden,
vilken åtnjuter arvode till samma belopp, 8,100 kronor, som utgör begynnelseavlöningen
för tjänsteman i tredje normalgraden, torde böra, liksom
exempelvis ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, erhålla
samma avlöningstillägg som tjänsteman inom nämnda normalgrad eller

1.000 kronor, varav 300 kronor böra anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Beträffande löneförbättring till tre kanslisekreterare å övergångsstat torde
få åberopas vad i sådant avseende yttrats rörande en dylik befattningshavare
i lantförsvarsdepartementet.

Regeringsråden (bil. sid. 32—33) torde böra tillerkännas samma löneförbättring
som justitieråden, således 1,500 kronor, att tilläggas lönen.

Beträffande den till överståthållarämbetet (bil. sid. 32—33) hörande
personal, vars avlöning helt eller delvis utgår av statsmedel, må erinras
därom, att fråga om lönereglering för denna personal i annan ordning
föreligger till kommitténs behandling. Under nuvarande omständigheter
torde emellertid någon tillfällig löneförbättring böra beredas denna personal.

Då överståthållarens kontanta avlöning utgör 18,000 kronor, därav

9.000 kronor av statsmedel och lika stort belopp från Stockholms stad,
torde för honom böra beräknas ett avlöningstillägg av sammanlagt 2,000
kronor, varav hälften att utgå av statsmedel. På enahanda sätt torde
för underståthållaren, vars kontanta avlöning utgör 9,250 kronor, därav

7.000 kronor av statsmedel och återstoden av Stockholms stad, böra beräknas
ett avlöningstillägg av tillhopa 1,200 kronor, varav i runt tal 900
kronor skulle motsvara den andel, som borde utgå av statsmedel.

Kommittén föreslår sålunda, att avlöningstillägget bestämmes för
överståthållaren till 1,000 kronor att tillföras lönen och för underståthållaren
till 900 kronor, varav 600 kronor såsom lön och 300 kronor såsom
tjänstgöringspenningar.

För sekreteraren torde avlöningstillägget böra utgöra 1,000 kronor,
varav 700 kronor såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
samt för vardera notarien 625 kronor, därav 400 kronor att tillföras
lönen och 225 kronor att tilläggas tjänstgöringspenningarna.

För landshövdingarna (bil. sid. 32—33) utgör den kontanta avlöningen
i ett fall 17,000 kronor, i ett annat fall 15,000 kronor och för övriga 13,000
kronor. Utöver den kontanta avlöningen, vilken enligt gällande föreskrifter
utgår såsom lön, åtnjuter landshövding bostad m. m.

Kommittén anser sig böra för samtliga landshövdingar föreslå en
löneförbättring av 2,000 kronor att till en var utgå såsom tillägg till lönen.

Beträffande länsstyrelserna i övrigt (bil. sid. 32—37) vill kommittén
till en början erinra, hurusom landssekreterarnas och landskamrerarnas
avlöningsförhållanden äro ordnade efter i stort sett samma regler, som
gälla för tjänstemän av tredje lönegraden. En mindre avvikelse har gjorts
för landssekreterare och landskamrerare i Malmöhus samt Göteborgs och
Bohus län, vilka åtnjuta tjänstgöringspenningar med 2,900 kronor i stället
för det för tredje lönegraden bestämda beloppet av 2,500 kronor. Ortstillägg
utgå med 600 kronor till landssekreterare och landskamrerare i
Stockholm samt med halva detta belopp till motsvarande befattningshavare
i Östersund, Umeå och Luleå.

I enlighet med förut angivna grunder torde löneförbättringen böra
för samtliga landssekreterare och landskamrerare utgå med 1,000 kronor,
dock med någon olikhet i fråga om fördelningen på de olika avlöningstitlarna;
i sistnämnda hänseende torde kommittén få hänvisa till bilagan.

Länsassessorerna åtnjuta avlöning i likhet med andra gradens tjänstemän,
med helt ortstillägg (400 kronor) för befattningshavare i Stockholm,
halvt ortstillägg (200 kronor) för befattningshavare i Östersund, Umeå
och Luleå och intet ortstillägg för övriga. Löneförbättringen till befattningshavare
inom dessa tre grupper bör med tillämpning av förut angivna
grunder utgå med resp. 1,000, 950 och 900 kronor; beträffande fördelningen
på de olika avlöningstitlarna torde få hänvisas till bilagan.

För länsnotarier och länsbokhållare av första (högre) lönegraden
är avlöningen bestämd till samma belopp som för första gradens tjänstemän,
dock att tjänstgöringspenningarna utgå med 100 kronor lägre belopp
— 1,400 kronor i stället för 1,500 kronor — samt att helt ortstillägg
(300 kronor) endast tillkommer de i Stockholm placerade befattningshavarna;
i Östersund, Umeå och Luleå utgår halvt ortstillägg (150 kronor)
och å övriga orter intet ortstillägg. Kommittén föreslår i enlighet med

de regler, som angivits i det föregående, för länsnotarie- och länsbokhållare
av första lönegraden en löneförbättring av 850 kronor med den
fördelning på de olika avlöningstitlarna, som framgår av bilagan.

För länsnotarier och länsbokhållare av andra (lägre) lönegraden
utgör begynnelseavlöningen 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och
1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill för en tjänsteman i Stockholm
kommer ortstillägg a 300 kronor. Befattningshavare inom denna grupp
äro icke anställda i Östersund, Umeå eller Luleå.

Löneförbättringen torde böra utgå till nyssnämnda tjänsteman i
Stockholm med 800 kronor och till övriga med 750 kronor, i vartdera
fallet med den fördelning på olika avlöningstitlar, som bilagan utvisar.

Landskanslist^- och landskontorister åtnjuta såsom begynnelseavlöning
2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar;
härtill komma ortstillägg i Stockholm med 200 kronor samt i
Östersund, Umeå och Luleå med 100 kronor. För denna grupp föreslår
kommittén eu löneförbättring att utgå till de i Stockholm placerade med
650 kronor, till de i Östersund, Umeå eller Luleå placerade med 625
kronor, och till övriga med 600 kronor; i fråga om löneförbättringsbeloppens
fördelning på de olika avlöningstitlarna torde även här få
hänvisas till bilagan.

De vid länsstyrelserna anställda skrivbiträdena torde böra erhålla
löneförbättring efter samma grunder som övriga dylika befattningshavare,
således i Stockholm med 350 kronor, varav 200 kronor lön, 100 kronor
tjänstgöringspenningar och 50 kronor ortstillägg; å övriga orter bör sistnämnda
belopp nedsättas till hälften eller alldeles bortfalla, allt eftersom
endast halvt ortstillägg eller intet sådant enligt nu gällande regler utgår
å vederbörande ort. Utöver höjningen i begynnelseavlöningen skulle till
dessa kvinnliga biträden, liksom till andra sådana, kunna utgå ett tillfälligt
tredje ålderstillägg.

Vad till sist angår de å landsstatens övergångsstat uppförda 11
lanträntmästarna, torde böra anmärkas, att dessa tjänstemän hava viss
tjänstgöringsskyldighet sig ålagd, och synes det vid sådant förhållande
billigt, att löneförbättring beredes dem. Kommittén föreslår i sådant avseende
ett belopp av 800 kronor, därav 500 kronor att utgå såsom lön
och 300 kronor att utgå såsom tjänstgöringspenningar.

Personalen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (bil. sid. 36—39)
bör komma i åtnjutande av löneförbättring med samma belopp, som skulle
tillkomma motsvarande befattningshavare inom övriga centrala ämbetsverk.
Till överdirekören och chefen bör sålunda utgå ett avlönings -

tillägg å 1,200 kronor, varav 800 kronor hänföras till lönen, 300 kronor
till tjänstgöringspenningarna och 100 kronor till ortstillägget.

För distriktschefer och distriktsingenjörer äro såsom avlöning å stat
uppförda löner till belopp av 3,000 kronor för de förra och 1,500 kronor
för de senare. I övrigt äga tjänstemännen i väg- och vattenby ggnadsdistrikten
för förrättningar i tjänsten åtnjuta arvode enligt särskild
taxa, som emellertid anses under nuvarande förhållanden bereda personalen
endast otillräcklig gottgörelse.

Till distriktscheferna och distriktsingenjörema torde böra utgå
avlöningstillägg, beräknade efter 25 procent å den fasta lönen, således
750 kronor för de förra och 375 kronor för de senare.

Beträffande medicinalstyrelsen (bil. sid. 38—41) må här endast
erinras, att till generaldirektören, vars avlöning utgöres av arvode till belopp
av 15,000 kronor, bör enligt förut angivna grunder utgå ett arvodestillägg
å 2,000 kronor. Statsinspektören över köttkontrollen i riket, vilken
i avlöningshänseende är likställd med tjänsteman i tredje lönegraden
utom därutinnan, att något ortstillägg icke är honom tillerkänt, torde
böra åtnjuta löneförbättring med samma belopp, 1,000 kronor, som skulle
tillkomma tredje gradens tjänsteman, men med den fördelning på lön
och tjänstgöringspenningar, som bilagan utvisar.

Vidare torde den å övergångsstat uppförda kamreraren — vilken
med inberäknande av personligt avlöningstillägg uppbär avlöning till
samma belopp, 5,800 kronor, som utgick till honom under den tid provisorisk
lönereglering ännu var gällande för medicinalstyrelsen — böra
erhålla löneförbättring till samma belopp som andra gradens tjänsteman
eller 1,000 kronor, fördelade på sätt av bilagan framgår.

Av den till statsmedicinska anstalten (bil. sid. 40—41) hörande, å
ordinarie stat uppförda personalen äro de två föreståndarna för bakteriologiska
och rättskemiska laboratorierna avlönade i likhet med tredje
gradens tjänstemän, dock utan rätt till ortstillägg. De två laboratorerna
vid bakteriologiska laboratoriet äro i fråga om avlöningsförmåner jämnställda
med andra gradens tjänstemän, dock att tjänstgöringspenningarna
utgå med något högre belopp samt att ortstillägg icke tillkommer dessa
befattningshavare. Enligt de regler, som angivits i det föregående, bör
löneförbättring utgå till föreståndare med 1,000 kronor och till laborator
med 950 kronor; fördelningen på lön och tjänstgöringspenningar framgår
av bilagan.

6—184696. Löneregleringskommittént bet. L1X.

För de fem å staterna för dessa laboratorier uppförda arvodestagarna
— å bakteriologiska laboratoriet 2 assistenter, 1 inspektör och
kontrollant och 1 veterinärbiträde samt å rättskemiska laboratoriet 1
assistent — föreslår kommittén löneförbättring att utgå med 25 procent
av arvodet.

För personal vid statens hospital och asyler (bil. sid. 40—41) genomfördes
lönereglering vid 1918 års riksdag. På grund därav bör för större
delen av denna personal någon tillfällig löneförbättring nu icke ifrågakomma.
För vissa hithörande personalgrupper — kassörskor, bokhållare
av andra graden och skrivbiträden — hava emellertid de nya avlöningarna
fastställts i nära anslutning till de för kvinnliga biträden av de två högre
lönegraderna godtagna typerna. Med avseende härå och då kommittén
nu föreslår avlöningstillägg för kvinnliga biträden vid statens verk i
allmänhet, torde de nämnda befattningshavarna vid hospital och asyler
icke böra här bilda något undantag. Då emellertid ingen av dessa befattningshavare
åtnjuter ortstillägg, torde den ifrågavarande löneförbättringen
böra begränsas till 300 kronor, därav 200 kronor såsom lön och
100 kronor såsom tjänstgöringspenningar; härtill skulle liksom för övriga
jämförliga befattningshavare kunna komma ett tillfälligt tredje ålders -

För de förslag, som av kommittén framläggas rörande löneförbättring
åt personal vid riks för säkring sanstalten (bil. sid. 42—43), försäkringsrådet
(bil. sid. 42—43) och socialstyrelsen (bil. sid. 42—45), torde någon
närmare förklaring icke vara erforderlig. Här må endast anmärkas, att
löneförbättringen till presidenten i försäkringsrådet ansetts böra beräknas
allenast å grundavlöningen, utan avseende å det till den nuvarande befattningshavaren
utgående lönetillägget, och sålunda böra bestämmas till

1,500 kronor samt att för överläkaren i riksförsäkringsanstalten, vilken
åtnjuter arvode till belopp av 4,000 kronor, föreslås samma avlöningstillägg
som för första gradens tjänstemän, eller 900 kronor. De fyra
representanter för arbetsgivare och arbetare, för vilka å försäkringsrådets
stat äro uppförda arvoden å 5,000 kronor för en var, ävensom de två
fullmäktige i socialstyrelsen, som enligt den för detta ämbetsverk gällande
stat åtnjuta arvoden med 2,000 kronor vardera, intaga en helt annan
ställning än den tjänstemannapersonal, å vilken kommitténs förevarande
förslag har avseende, och torde fördenskull något tillägg till berörda arvoden
icke böra i nu förekommen ordning ifrågasättas.

Av den till yrkesinspektionen (bil. sid. 44—45) hörande personalen
intaga yrkesinspektörerna i fråga om löneförmåner en mellanställning mellan
tredje och andra gradens tjänstemän och böra sålunda erhålla samma
löneförbättring, 1,000 kronor, som tjänstemän, tillhörande den ena eller
andra av nämnda lönegrader. Beträffande beloppets fördelning på lön
och tjänstgöringspenningar (event. ortstillägg) torde få hänvisas till
bilagan.

För yrkesinspektrisen, vars begynnelseavlöning är 3,800 kronor,
föreslår kommittén ett avlöningstillägg av 850 kronor, därav 500 kronor
torde böra hänföras till lönen,. 300 kronor till tjänstgöringspenningarna
och 50 kronor till ortstillägget.

Assistenter med Stockholm såsom stationsort böra, såsom i avlöningshänseende
likställda med första gradens tjänstemän, erhålla samma löneförbättring
som dessa, alltså 900 kronor, varav 500 kronor hänföras till
lönen, 300-kronor till tjänstgöringspenningarna och 100 kronor till ortstillägget;
för assistenter med annan stationsort än Stockholm torde beloppet
böra sättas till 850 kronor med den fördelning på lön och tjänstgöringspenningar,
som framgår av bilagan.

För underinspektör, stationerad i Stockholm, föreslås såsom löneförbättring
ett belopp av 700 kronor och för underinspektör å annan
stationsort än Stockholm ett belopp av 625 kronor; beloppen böra fördelas
på lön och tjänstgöringspenningar såsom bilagan utvisar.

I fråga om den löneförbättring, som kommittén föreslår för befattningshavare
vid pensionsstyrelsen (bil. sid. 46—47) och försäkringsinspelttionen
(bil. sid. 46—47) torde kommittén i huvudsak kunna inskränka
sig till att hänvisa till bilagan. I detta sammanhang må allenast anmärkas,
att löneförbättringen till pensionsstyrelsens chef ansetts böra —
liksom löneförbättringen till presidenten i försäkringsrådet — beräknas
allenast å grundavlöningen, utan avseende å det till den nuvarande befattningshavaren
utgående lönetillägget, samt att de två ledamöter i försäkringsinspektionen,
som enligt gällande stat åtnjuta arvoden till belopp
av 3,000 kronor vardera, icke torde intaga den ställning i jämförelse
med annan personal, att något tillägg till deras arvoden nu bör ifrågakomma.

Sammanlagda kostnadssumman för beredande av tillfällig lönereglering
åt personal, vars avlöning utgår från anslag under sjätte huvudtiteln,
framgår av nedanstående översikt:

statsråden utan departement.....kronor 6,000

civildepartementet......... » 28,950

regeringsrätten .........- » 10,500

överståthållarämbetet........ » 4,150

landshövdingarna.......... 48,000

länsstyrelserna........... » 255,900

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ... » 20,850

medicinalstyrelsen......... » 25,900

statsmedicinska anstalten...... » 7,150

hospital och asyler......... » 9,600

riksförsäkringsanstalten....... 18,100

försäkringsrådet.......... » 6,100

socialstyrelsen........... » 26,300

yrkesinspektionen.......... 29,150

pensionsstyrelsen.......... » 67,300

försäkringsinspektionen . . . . . . . _ 4,450

Summa kronor 568,400

Sjunde huvudtiteln.

Beträffande den löneförbättring, som av kommittén föreslås för
befattningshavare vid finansdepartementet (bil. sid. 48—49), kammarkollegium
(bil. sid. 48—49) och statskontoret (bil. sid. 50—51), torde kommittén
kunna inskränka sig till att hänvisa till bilagan.

Av den till mynt- och justeringsverket (bil. sid. 50—51) börande
personalen torde myntdirektören, som jämte kontant avlöning av 7,800
kronor, varav 5,300 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöiångspenningar,
åtnjuter fri bostad och bränsle, böra i fråga om löneförbättring likställas
med överdirektör och sålunda tillerkännas ett avlöningstillägg av 1,200
kronor, därav 900 kronor att hänföra till lönen och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.
De båda förste ingenjörerna, av vilka den ene
jämte kontant avlöning å 5,200 kronor och två ålderstillägg å tillhopa
1,000 kronor åtnjuter fri bostad och bränsle och den andre är i avlöningshänseende
fullt likställd med andra gradens tjänstemän, böra såsom
löneförbättring erhålla det för tjänstemän inom nämnda normalgrad avsedda
beloppet, 1,000 kronor, och till kamreraren, vilken jämte fri bostad och
bränsle åtnjuter en begynnelseavlöning å 4,600 kronor jämte två ålders -

tillägg fi tillhopa 1,000 kronor, torde höra utgå eu löneförbättring av
900 kronor; beträffande fördelningen av dessa belopp på olika avlöningstitlar
hänvisas till bilagan. Ingenjörerna och kassören, vilka åtnjuta avlöning
såsom första gradens tjänstemän, böra givetvis komma i åtnjutande
av samma löneförbättning, som eljest skulle tillkomma dylika tjänstemän;
och till myntgravören torde böra såsom avlöningstillägg utgå 25 procent
av arvodet, 2,500 kronor, således ett belopp av 625 kronor.

Vad därefter angår kommerskollegium (bil. sid. 52—58), med undantag
av dess avdelning för näringsstatistik, hava i bilagan under rubriken
»nuvarande begynnelseavlöning» upptagits jämväl de provisoriska avlöningstillägg,
som sedan ett antal år tillbaka utgå till ifrågavarande
personal och varigenom dess avlöningsförmåner bragts i jämnhöjd med
vad som tillkommer motsvarande befattningshavare i nyreglerade verk.
Kommittén anser det påtagligt att, i samband med det att löneförbättring
nu beredes personal vid de nyreglerade verken, även här ifrågavarande
befattningshavare böra i lika mån komma i åtnjutande av denna
förmån, och har kommittén i enlighet härmed avpassat sitt förslag i ämnet.

För kommerskollegii avdelning för näringsstatistik (bil. sid. 52 53)

föreslår kommittén löneförbättring att utgå med de för ämbetsverk av
statskontoi’stypen angivna beloppen.

Enahanda gäller om kammarrätten (bil. sid. 54—55), varvid endast
torde få anmärkas, att, med tillämpning av förut angivna allmänna grunder,
löneförbättring bör utgå till revisionskommissarie med 1,000 kronor
samt till förste revisorer och revisorer med 900 kronor.

Till befattningshavare vid de nyreglerade ämbetsverken statistiska
centralbyrån (bil. sid. 54—57) och byggnadsstyrelsen (bil. sid. 56—57)
torde tillfällig löneförbättring böra utgå med samma belopp, som i allmänhet
skulle tillkomma tjänstinnehavare vid ämbetsverk av statskontorstypen.
Det må här endast anmärkas, att hos byggnadsstyrelsen anställd
assistent eller statistiker, för vilka befattningshavare enligt gällande
stat utgå arvoden å 4,000 kronor, ansetts böra komma i åtnjutande
av löneförbättring med samma belopp som första gradens tjänstemän,
således 900 kronor.

Beträffande patent- och registreringsverket (bil. sid. 58—59), vars
avlöningsförhållanden äro ordnade i nära anslutning till statskontorstypen,

har kommittén fäst sin uppmärksamhet därvid, att en av de å ämbetsverkets
stat uppförda första-gradstjänstema, nämligen befattningen såsom
föreståndare för granskning av varumärken, för närvarande innehaves av
kvinna. Kommittén, som finner det principiella spörsmålet, huruvida
och under vilka förutsättningar befattningar av ifrågavarande slag må
kunna överlämnas åt kvinnliga innehavare och huru i dylika fall avlöningsförhållandena
skola ordnas, böra komma under särskild prövning,
anser sig böra i förevarande sammanhang hemställa, att tillfällig löneförbättring
å befattningen såsom föreståndaie för granskning av varumärken
icke må utgå, därest befattningen innehaves av kvinna.

För personalen vid generaltullstyrelsen (bil. sid. 58—61) och Icontrallstyrelsen
(bil. sid. 62—63), inom vilka ämbetsverk avlöningsförhållandena
jämväl ansluta sig till statskontorstypen, föreslår kommittén löneförbättring
med de belopp, som förut äro för liknande fall angivna.

För befattningshavare, vilkas avlöning utgår från anslag under
sjunde huvudtiteln, skulle, enligt vad av bilagan framgår, kostnaden för
den av kommittén föreslagna tillfälliga löneförbättringen uppgå till följande
belopp:

finansdepartementet.........kronor 19,650

kammarkollegium.......... » 16,850

statskontoret............ » 23,150

mynt- och justerings verket...... » 7,425

kommerskollegium......... » 9,300

» , avdelningen för nä ringsstatistik.

.......... » 10,800

kammarrätten........... » 43,500

statistiska centralbyrån....... » 26,350

byggnadsstyrelsen.......... » 19,400

patent- och registreringsverket .... » 46,100

generaltullstyrelsen......... » 38,400

kontrollstyrelsen.......... » 11,550

Summa kronor 272,475

Åttonde huvudtiteln.

Beträffande den löneförbättring, som kommittén föreslår för personal
tillhörande ecklesiastikdepartementet (bil. sid. 64—67), torde här endast
behöva anmärkas, att en var av de tre å övergångsstat uppförda kanslisekreterarna
ansetts böra, i likhet med vissa motsvarande befattningshavare
å lantförsvars- och civildepartementens övergångsstater, erhålla ett
avlöningstillägg av 900 kronor, därav 500 kronor att räkna såsom lön,
300 kronor såsom tjänstgöringspenuingar och 100 kronor såsom ortstillägg.

För befattningshavare vid riksarkivet och landsarkiven (bil. sid. 66
—67) föreslår kommittén löneförbättring enligt förut angivna regler.

Föreståndaren för arkivdepån i Visby (bil. sid. 66—67) torde böra
erhålla löneförbättring motsvarande 25 procent av det honom tillkommande
begynnelsearvodet å 1,200 kronor; löneförbättringen skulle sålunda
utgöra 300 kronor.

Till befattningshavarna vid kungl. biblioteket (bil. sid. 68—69) och
nationalmuseet (bil. sid. 68—69) synes löneförbättring böra utgå enligt
allmänna grunder, med iakttagande att nationalmuseets konservator, som
nu åtnjuter arvode till belopp av 1,500 kronor, bör erhålla ett avlöningstillägg
motsvarande 25 procent av arvodet, således 375 kronor.

Av befattningshavarna vid naturhistoriska riksmuseet (bil. sid. 68
—71) böra intendenterna erhålla löneförbättring med det för tjänstemän
i tredje och andra normalgraderna avsedda beloppet, 1,000 kronor; till
assistenterna, som åtnjuta arvoden å 3,000 kronor, torde såsom avlöningstillägg
böra utgå ett belopp motsvarande 25 procent av arvodet, således
750 kronor; konservatorerna, vilka såsom begynnelseavlöning likaledes
uppbära 3,000 kronor, torde även böra erhålla avlöningstillägg å 750
kronor, därav 450 kronor motsvarande lön, 250 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar
och 50 kronor motsvarande ortstillägg. För de kvinnliga
biträdena föreslås enahanda löneförbättring, som skulle tillkomma
andra dylika befattningshavare.

De vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (bil. sid. 70—71)
anställda befattningshavarna böra erhålla löneförbättring enligt förut angivna
allmänna regler.

Beträffande den till akademien för de fria konsterna (bil. sid. 70—
73) hörande personalen torde de såsom »akademiens tjänstemän» upptagna
befattningshavarna — sekreteraren, räkenskapsföraren och bibliotekarien
— böra såsom löneförbättring erhålla ett belopp, som för var och en
motsvarar 25 procent å arvodet.

Professorn i arkitektur, vars begynnelseavlöning är 6,400 kronor,
därav 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, bör såsom
avlöningstillägg erhålla ett belopp av 1,000 kronor, varav 700 kronor
att tillföras lönen och 300 kronor att tilläggas tjänstgöringspenningarna.

Av övriga professorer åtnjuta sex — två i teckning, två i målning,
en i landskapsmålning och en i svensk arkitekturhistoria — en
begynnelseavlöning av 4,600 kronor, varav 2,500 kronor lön, 1,800 kronor
tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg. Avlöningstillägget
bör med tillämpning av förut angivna regler för dem bestämmas till
900 kronor med samma fördelning på de olika avlöningstitlama, som
skulle gälla för första gradens tjänstemän.

Professorn i modellering'' åtnjuter, jämte bostad och ateljé, en begynnelseavlöning
av 4,000 kronor, fördelad med 2,200 kronor såsom lön
och 1,800 kronor såsom tjänstgöringspenningar; bostadsförmånen är uppskattad
till 600 kronor, varav 300 kronor anses motsvara lön. Även
denne befattningshavare torde böra i avlöningstillägg erhålla 900 kronor,
men med den fördelningen, att 600 kronor anses tillhöra lönen och 300
kronor tillhöra tjänstgöringspenningarna.

Beträffande den särskilda ersättning, som utgår till konsthögskolans
direktör, torde någon tillfällig förhöjning nu icke böra ifrågakomma.
Någon dylik förhöjning ifrågasättes heller icke i de för rektorer vid andra
högskolor bestämda arvodena.

Övriga lärare vid konsthögskolan — professorn i anatomi samt
lärarna i perspektiv, konsthistoria, dekorativ konst och etsning — åtnjuta
avlöning i form av arvode och torde böra erhålla löneförbättring efter
beräkning av 25 procent å arvodet.

Av de å musikaliska akademiens (bil. sid. 72—73) stat uppförda
befattningshavare åtnjuter direktören för musikkonservatorium något högre
begynnelseavlöning, än som tillkommer tjänsteman i andra lönegraden,
ävensom ett ålderstillägg utöver de två, som utgå till dylik tjänsteman,
under det att sekreterarens avlöningsförmåner äro lika med dem, som
tillkomma tjänsteman i första lönegraden. Till direktören torde böra
utgå. samma tillfälliga löneförbättring som till tjänstemän i andra och

tredje lönegraderna; sekreteraren bör tydligen erhålla samma avlöningstillägg,
som i allmänhet skulle tillkomma tjänsteman i första lönegraden.

Orkesteranföraren åtnjuter ett arvode å 900 kronor och torde såsom
löneförbättring böra erhålla 25 procent å detta belopp, således 225
kronor.

För övriga befattningshavare vid musikaliska akademien är begynnelseavlöningen
fördelad antingen i lön, tjänstgöringspenningar och
ortstillägg eller allenast i lön och tjänstgöringspenningar samt växlar mellan
högst 3,500 och lägst 700 kronor; därtill komma för var och en tre
ålderstillägg å högst 500 och lägst 100 kronor. I de fall, då begynnelseavlöningen
utgör 3,500 kronor, synes avlöningstillägget böra utgå med
800 kronor, därav 400 kronor hänföras till lönen, 300 kronor till tjänstgöringspenningarna
och 100 kronor till ortstillägget; för befattningshavare
med lägre begynnelseavlöning torde löneförbättringen böra, med lämplig
avrundning i förekommande fall, beräknas efter 25 piment å begynnelseavlöningen.
Beträffande detaljerna i den beräkning, som utförts efter
de sålunda angivna riktlinjerna, torde få hänvisas till bilagan.

Kanslerssekreteraren å universitetskansler sexpeditionen (bil. sid. 72—
73) är avlönad med 6,000 kronor, därav 4,000 kronor lön och 2,000
kronor tjänstgöringspenningar; därjämte utgå två ålderstillägg till lönen
å 500 kronor vartdera. Löneförbättringen bör för honom bestämmas till
1,000 kronor, varav 700 kronor hänföras till lönen och 300 kronor till
tjänstgöringspenningarna.

Kommittén torde härefter få övergå till att yttra sig om den löneförbättring,
som må böra tilläggas befattningshavare vid de båda universiteten
i Uppsala och Lund.

Om llertalet av universitetens professorer gäller, att deras avlöning
är bestämd till enahanda belopp i lön och tjänstgöringspenningar, som
tillkommer tjänstemän i tredje normalgraden; något ortstillägg utgår däremot
icke till professorerna. I enlighet med förut angivna grunder böra
professorerna erhålla samma löneförbättring som tredje gradens tjänstemän,
således 1,000 kronor, därav emellertid 700 kronor böra tilläggas lönen
och 300 kronor tillföras tjänstgöringspenningarna.

Överbibliotekarierna och räntmästarna äro — oavsett ett mindre
expensanslag för de senare — i fråga om avlöning likställda med professorer
i allmänhet och böra därför åtnjuta samma avlöningstillägg som
dessa.

7—184696. Lönereglering skommitténs bet. LIX.

Vad därefter särskilt angår universitetet i Uppsala (bil. sid. 74—
83), torde först böra uppmärksammas, att flertalet professorer inom teologiska
fakulteten, utöver de i gällande stat under rubriken »allmänna
medel» uppförda avlöningsbelopp, äga åtnjuta vissa andra löneförmåner,
huvudsakligen inkomster från prebendepastorat. För några av dessa
prebendepastorat hava nya löneregleringar enligt lagen den 9 december
1910 genomförts med ingången av ecklesiastikåret 1917—1918; från de
övriga pastoraten utgår prästerskapets avlöning enligt äldre grunder.

Beträffande till en början förste teologie professorn, tillika domprost,
åtnjuter denne enligt den för universitetet gällande staten avlöning med
2,180 kronor, varav 180 kronor utgöra det beräknade värdet å 12 famnar
ved; därjämte är han enligt staten innehavare av Uppsala stads och
Vaksala prebendepastorat, för vilka ny lönereglering trätt i kraft den 1
maj 1917.

Inkomsten från övriga ifrågavarande prebendepastorat äro i staten
uppförda med vissa belopp, vilka emellertid i regel torde under den senare
tiden, och särskilt där ny lönereglering trätt i kraft, hava ej obetydligt
överskridits. Detta förhållande synes böra så till vida beaktas, att
föreskrift meddelas därom, att avlöningstillägg till teologie professor,
som innehar prebendepastorat, ej må utgå med högre belopp, än att hans
sammanlagda inkomst å professuren och av prebendet, ålderstillägg
och krigstidstillägg oberäknat, högst uppgår till ett av kommittén såsom
skäligt ansett belopp av 9,700 kronor. Till grund för den beräkning
rörande inkomsten av prebendet, som i dessa fall bör ske, torde kunna
läggas förhållandena under ecklesiastikåren 1916—1917, 1917—1918 och
1918—1919, så att medeltalet av den behållna inkomsten för dessa tre
år kommer att i förevarande avseende bliva bestämmande.

Avlöningen vid e. o. professuren i praktisk teologi disponeras sedan
åtskilliga år för annat ändamål, och torde fördenskull någon löneförbättring
för denna professur nu icke böra ifrågakomma.

Assistenten vid den praktiska avdelningen inom teologiska fakulteten
åtnjuter för närvarande ett arvode av 3,000 kronor jämte 60 kronor
beräknat värde å 4 famnar ved. Han torde böra erhålla ett avlöningstillägg
å 750 kronor, motsvarande 25 procent av arvodet.

För professorn i psykiatri, vars befattning är förenad med överläkarbefattningen
vid Uppsala hospital, torde löneförbättringen böra fastställas
till 625 kronor, motsvarande 25 procent å det honom såsom professor
tillkommande arvodet.

E. o. professorn i medicinsk och fysiologisk kemi åtnjuter en begynnelseavlöning
av 4,590 kronor, inberäknat det till 90 kronor upp -

Öl

skattade värdet å 6 famnar ved. Härtill kommer för den nuvarande
innehavaren ett personligt lönetillägg å 1,410 kronor. Utan avseende å
detta lönetillägg torde den tillfälliga löneförbättringen böra bestämmas till
900 kronor, därav 600 kronor böra föras till lönen och 300 kronor till
tjänstgöringspenningarna.

De två laboratorerna inom medicinska fakulteten samt prosektorn
därstädes åtnjuta samma lön som andra gradens tjänstemän, men 200
kronor högre tjänstgöringspenningar och givetvis intet ortstillägg. Till
den nuvarande innehavaren av prosektorstjänsten utgår därutöver ett
belopp av 400 kronor. I enlighet med förut angivna grunder torde dessa
befattningshavare böra tillerkännas ett avlöningstillägg å 950 kronor,
därav 650 kronor anses tillhöra lönen och 300 kronor tillhöra tjänstgöringspenningarna.

För professor Skytteanus, vars avlöningsförmåner till väsentlig del
utgå från enskild donation, har kommittén, enär denne befattningshavares
inkomster å tjänsten torde väsentligt överstiga beloppet av den professor
i allmänhet tillkommande avlöningen, ansett sig icke böra i förevarande
sammanhang föreslå något avlöningstillägg.

E. o. professorn i växtbiologi, vars kontanta avlöning utgår från
enskild donation, torde med avseende å de nuvarande löneförmånernas
belopp böra tillerkännas löneförbättring med 950 kronor, därav 650
kronor anses tillhöra lönen och 300 kronor tillhöra tjänstgöringspenningarna.

Till laboratorn i experimentell fysik och observatorn i astronomi
bör enligt förut angivna allmänna regler löneförbättringen utgå med
900 kronor, därav 600 kronor att hänföras till lönen och 300 kronor att
tilläggas tjänstgöringspenningarna.

Av de vid biblioteket, förutom överbibliotekarien, anställda tjänstemännen
bör förste bibliotekarie erhålla löneförbättring med 900 kronor
och andre bibliotekarie med 850 kronor; beträffande fördelningen av dessa
belopp på lön och tjänstgöringspenningar torde få hänvisas till bilagan.

Vid sitt förslag rörande löneförbättring för de vid universitetets
olika institutioner anställda amanuenser (samt en assistent vid patologiska
institutionen) har kommittén utgått från en beräkning av 25 procent
å arvodet, varvid det sålunda erhållna beloppet ansetts böra i förekommande
fall avrundas.

I fråga om de arvoden, som i universitetets stat finnas uppförda
för amanuenserna vid de olika klinikerna, är föreskrivet, att dessa arvodesbelopp
utgå under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas vederbörande
amanuens från akademiska sjukhusets stat. Kommittén anser att ena -

banda villkor bör uppställas även för åtnjutande av den nu ifrågavarande
tillfälliga löneförbättringen.

Enligt den vid 1918 års riksdag genomförda löneregleringen för de
två konservatorerna vid botaniska och zoologiska museerna är eu varav
dessa befattningshavare i avlöningshänseende likställd med första
gradens tjänstemän, dock att ortstillägg icke tillkommer konservatorerna.
Med tillämpning av förut angivna regler torde dessa böra tillerkännas
avlöningstillägg å 850 kronor, därav 550 kronor böra tillföras lönen och
300 kronor tjänstgöringspenningarna.

Trädgårdsmästaren vid botaniska trädgården åtnjuter eu begynnelseavlöning
av 2,500 kronor, därav 1,500 kronor lön och 1,000 kronor
tjänstgöringspenningar. Kommittén föreslår för honom en löneförbättring
å 625 kronor, motsvarande 25 procent å begynnelseavlöningen;
av beloppet torde 400 kronor böra föras till lönen och 225 kronor till
tjänstgöringspenningarna.

Då gymnastikläraren, liksom ock biträdande gymnastikläraren, från
och med år 1913 är i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, torde något
förslag i detta hänseende nu icke böra av kommittén framställas.

Beträffande det å stat uppförda arvodet till en ritmästare gäller,
att detta arvode sedan ett antal år tillbaka disponeras för annat ändamål.
Kommittén anser, att vid sådant förhållande någon löneförbättring
ä denna befattning icke bör ifrågakomma.

Musikdirektören ävensom notarien vid kansliet åtnjuta såsom begynnelseavlöning
en var ett belopp av 3,500 kronor och böra fördenskull
erhålla löneförbättring med 800 kronor, varav 500 kronor såsom lön och
300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Sekreteraren, vars begynnelseavlöning är 6,000 kronor, därav 4,000
kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, bör såsom löneförbättring
erhålla ett belopp av 1,000 kronor att fördelas med 700 kronor
på lönen och 300 kronor på tjänstgöringspenningarna.

För kanslisten, ombudsmannen och notarierna i de olika fakulteterna
synes löneförbättringen böra beräknas efter 25 procent å arvodet.

Med tillämpning av förut givna regler och under iakttagande att
sådana löneförmåner som expensmedel och respenningar icke torde böra
tagas i betraktande vid bestämmande av den tillfälliga löneförbättringens
belepp, bör löneförbättringen utgå till kamreraren med 900 kronor, till
bokhållaren, tillika amanuens vid kontoret, med 800 kronor, till fogden
med 900 kronor och till skogsförvaltaren med likaledes 900 kronor;
fördelningen på de olika avlöningstitlarna framgår av bilagan.

Det kvinnliga biträdet, som åtnjuter avlöning i likhet med biträden
av andra graden, men utan ortstillägg, bör erhålla ett avlöningstillägg
av 300 kronor, därav 200 kronor som lön och 100 kronor som tjänstgöringspenningar.

Å de tre arvoden, vart och ett till belopp av 400 kronor, som äro
tillerkända drätselnämndens ledamöter, torde, i enlighet med vad i det
föregående anförts, någon löneförbättring icke böra beräknas. Ej heller
finner sig kommittén böra ifrågasätta någon löneförbättring för den
genom beslut vid 1918 års riksdag inrättade befattningen såsom biträde
åt fogden.

Då vidare universitetets skogvaktare fått sina löneförmåner reglerade
genom beslut vid 1918 års riksdag, anser sig kommittén nu icke
böra för dem föreslå någon ytterligare löneförbättring.

Vid universitetet i Lund (bil. sid. 84—93) äro, liksom i Uppsala,
de flesta professorer inom teologiska fakulteten innehavare av prebendepastorat.
I den för Lunds universitet gällande staten äro emellertid
några vissa belopp icke uppförda såsom inkomst av dessa prebendepastorat,
och intet av dem har ännu lönereglerats enligt lagen den 9 december
1910. Man torde kunna antaga, att den inkomst de särskilda
professorerna åtnjuta å sina befattningar, om däri inräknas inkomsten från
prebendepastoraten, avsevärt överstiger den eljest vanliga professorsavlöningen.

På sätt kommittén föreslagit vid behandling av frågan om löneförbättring
för motsvarande befattningshavare vid universitetet i Uppsala^
torde föreskrift böra meddelas därom, att avlöningstillägg till teologie
professor, som innehar prebendepastorat, ej må utgå med högre belopp,
än att hans sammanlagda inkomst å professuren och av prebende!,
ålderstillägg och krigstidstillägg oberäknat, högst uppgår till ett belopp av
9,700 kronor; beräkningen av den behållna inkomsten från prebendet torde
kunna grundas på förhållandena under ecklesiastikåren 1916—1917, 1917—
1918 och 1918—1919.

För överläkaren vid Lunds hospital och asyl, såsom lärare i psykiatri,
föreslår kommittén ett avlöningstillägg av 500 kronor, motsvarande 25
procent av det honom såsom lärare i sagda ämne tillerkända arvodet.

Laboratorn i kemi, observatorn i astronomi och föreståndaren för
den zoologiska institutionens entomologiska avdelning synas böra i likhet
med jämnställda befattningshavare i Uppsala komma i åtnjutande av
tillfällig löneförbättring till belopp av 900 kronor, därav 600 kronor föras
till lönen och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Tjänstemännen vid biblioteket samt assistenter och amanuenser vid
universitetets olika institutioner böra erhålla avlöningstillägg enligt samma
regler, som föreslagits beträffande motsvarande befattningshavare vid
universitetet i Uppsala.

Konservatorn vid botaniska institutionen i Lund åtnjuter en begynnelseavlöning
av 2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön och 700 kronor
tjänstgöringspenningar, och trädgårdsmästaren vid samma institution, förutom
fri bostad, en begynnelseavlöning av 2,200 kronor, därav 1,300
kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar. Avlöningstilläggen
synas böra utgå till den förre med 500 kronor, varav 300 kronor såsom
lön och 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, och till den senare med
550 kronor, varav 300 kronor torde böra föras till lönen och 250 kronor
till tjänstgöringspenningarna.

Vid den zoologiska institutionen åter har konservatorn numera fått
sin avlöning reglerad i likhet med första gradens tjänstemän, givetvis
utan ortstillägg. Han bör därför erhålla ett avlöningstillägg å 850 kronor,
varav 550 kronor böra tilläggas lönen och 300 kronor tillföras tj änstgöringspenningarna.

I likhet med vad som länge varit förhållandet vid universitetet i
Uppsala, har numera det för en ritmästare vid universitetet i Lund å
stat uppförda arvodet disponerats för annat ändamål, och torde vid
sådant förhållande någon löneförbättring å ritmästarbefattningen icke
böra föreslås.

Kapellmästaren vid universitetet i Lund, vilken åtnjuter enahanda
avlöning som motsvarande befattningshavare (musikdirektören) i Uppsala,
bör i likhet med denne tillerkännas ett avlöningstillägg å 800 kronor,
varav 500 kronor såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Beträffande tre vid universitetet i Lund anställda uppasserskor —
en vid anatomisk-histologiska institutionen, en vid musikkapellet och en
vid inrättningen för gymnastik och fäktkonst — har kommittén i betänkande
delen Ll, angående reglering av löneförhållanden in. m. för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, anfört, att dessa
uppasserskor och vissa andra befattningshavare icke synts falla inom
ramen för den undersökning, kommittén anbefallts att i då förevarande
sammanhang verkställa. Ehuruväl det syntes sannolikt, att jämväl beträffande
eu eller annan av de befattningshavare, som sålunda lämnats
å sido, skäl till avlöningsförhöjning kunde föreligga, hade kommittén
ansett sig icke hava att härom då framlägga några förslag, utan syntes
det få ankomma på vederbörande myndigheter att därutinnan göra de
framställningar, till vilka fog kunde förefinnas.

1 anslutning till detta uttalande, som icke, såvitt kommittén har
sig bekant, föranlett någon erinran, har kommittén ansett sig icke höra
nu avgiva förslag rörande tillfällig löneförbättring för de tre ovannämnda
uppasserskorna.

Läraren i gymnastik och fäktkonst åtnjuter sedan äldre tider avlöning
å 2,000 kronor, vilken torde vara att anse såsom lön. Honom torde
böra tillerkännas eu löneförbättring av 5u0 kronor, eller 25 procent å lönen.

I likhet med sekreteraren vid universitetet i Uppsala bör motsvarande
befattningshavare vid universitetet i Lund erhålla löneförbättring till belopp
av 1,000 kronor, därav 700 kronor såsom lön och 300 kronor såsom
tjänstgöringspenningar. Övriga vid universitetets kansli anställda befattningshavare,
för vilka samtliga avlöningen utgår i form av arvode, torde
böra erhålla löneförbättring efter en beräkning av 25 procent å arvodet,
med i något fall avrundat belopp

Beträffande löneförbättring åt räntmästaren torde få hänvisas till det
föregående (sid. 49.). — Den vid räntkammaren anställda kamreraren
bör enligt förut angivna grunder såsom avlöningstillägg erhålla ett belopp
av 900 kronor, därav 600 kronor torde böra tillföras lönen och
300 kronor tjänstgöringspenningarna.

Yad slutligen angår den under räntkammaren hörande byggnadskonduktören,
som åtnjuter ett arvode å 600 kronor, torde, såvitt kommittén
kunnat inhämta, denna befattning icke vara av den art, att löneförbättring
för densamma bör nu ifrågakomma.

Professorerna vid karolinska institutet (bil. sid. 94—95) föreslås av
kommittén att i allmänhet erhålla samma avlöningstillägg, 1,000 kronor,
som skulle tillkomma professor i Uppsala och i Lund. Något undantag
torde i detta avseende icke böra göras beträffande innehavaren av P. H.
Malmstens professur i nervsjukdomar, för vilken lärostol avlöningen till
väsentlig del utgår från enskild donation. Vad åter angår professorn i
psykiatri, som i denna sin egenskap åtnjuter begynnelseavlöning till belopp
av 4,000 kronor, varav 3,000 kronor lön oeli 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,
torde löneförbättringen i detta fall böra bestämmas till 900
kronor, att utgå med 600 kronor såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Vid karolinska institutet förekommer vidare eu under namn av
Oscar Ekmans professur inrättad professur i ortopedi, för vilken avlöningen
utgår av donationsmedel. Då dessa medel synas lämna tillgång att
bereda professurens innehavare erforderlig löneförbättring, synes sådan ej
böra bestridas av statsmedel.

För de tre laboratorerna i fysiologi, i bakteriologi och i kemi och
farmaci samt de två prosektorerna är begynnelseavlöningen bestämd till
5,600 kronor och fördelad på lön och tjänstgöringspenningar; de höra förty
såsom avlöningstillägg erhålla 950 kronor, varav 650 kronor såsom lön
och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Vid institutet anställda kvinnliga biträden — tre av andra och två
av första graden — böra enligt allmänna regler erhålla avlöningstillägg
å 350 kronor, varav 200 kronor lön, 100 kronor tjänstgöringspenningar
och 50 kronor ortstillägg; härtill skulle kunna komma ett tillfälligt tredje
ålderstillägg.

Vad slutligen angår de befattningshavare, vilkas avlöning är å stat
uppförd såsom arvode — 2 laboratorer, 1 underläkare och 24 amanuenser
— torde löneförbättringen böra utgå för laboratorerna med samma
belopp som till första gradens tjänstemän och för övriga med 25 procent
av arvodet.

De tre ordinarie lärarna vid tandläkarinstitutet (bil. sid. 96—974
åtnjuta i begynnelseavlöning resp. 5,500, 5,000 och 4,500 kronor, fördelade
i lön och tjänstgöringspenningar. För en var av dessa lärare bör enligt
förut angivna grunder avlöningstillägget bestämmas till 900 kronor, av
vilket belopp 600 kronor torde böra föras till lönen och 300 kronor till
tjänstgör ingspenningarna.

För laboratorerna, assisterande läraren och assistenterna, vilka samtliga
uppbära avlöning i form av arvode, synes löneförbättringen kunna
fastställas till 25 procent av arvodets belopp.

För professorer och laboratorer vid farmaceutiska institutet (bil. sid.
96—97) bör enligt de allmänna grunderna löneförbättringen utgå med
resp. 1,000 och 900 kronor, fördelade på sätt av bilagan framgår. De
tre lärare, vilkas avlöning utgår i form av arvode, torde böra såsom avlöningstillägg
erhålla 25 procent av arvodet.

Av de vid undervisningsanstalterna för barnmorskor (bil. sid. 96—
97) anställda befattningshavarna torde överlärarna och biträdande lärarna
böra i löneförbättring erhålla resp. 1,000 och 900 kronor; till instruktionsbarnmorska
(förestånderska och instruktionsbarnmorska) synes avlöningstillägget
böra utgå med 25 procent av arvodet.

Beträffande den av kommittén föreslagna löneförbättringen för befattningshavare
vid läroverksöverstyrelsen (bil. sid. 98—99) och den nya

skolöverstyrelsen (bil. sid. 1)8—99), vid vilka ämbetsverk löneförhållandena
äro ordnade i huvudsaklig överensstämmelse med statskontorstypen, torde
få hänvisas till den föregående motiveringen; här må endast anmärkas,
att för den hos skolöverstyrelsen anställda konsulenten och särskilda föredraganden
för husligt arbete, vilken såsom avlöning åtnjuter ett arvode
å 2,750 kronor, såsom löneförbättring föreslagits efter en beräkning av
25 procent å arvodet ett avrundat belopp av 700 kronor.

Av den till tekniska högskolan (bil. sid. 100—101) hörande personalen
åtnjuta professorerna enahanda avlöning, som i regel tillkommer
universitetens professorer, och torde fördenskull böra tillerkännas samma
avlöningstillägg som dessa. Till lika belopp, 1,000 kronor, torde avlöningstillägget
böra bestämmas för specialläraren i nationalekonomi, industriell
ekonomi och rättskunskap, vars nuvarande avlöning utgöres av arvode
till belopp av 6,000 kronor. För övriga speciallärare föreslår kommittén
en löneförbättring av 25 procent av arvodet, i något fall med viss avrundning.
Det kvinnliga biträdet bör givetvis erhålla samma löneförbättring
som motsvarande befattningshavare inom andra verk.

I enlighet med de allmänna grundsatser, kommittén förut angivit,
torde någon höjning nu icke böra företagas av de belopp, som i den
för tekniska högskolan gällande staten äro uppförda såsom arvode åt eu
professor såsom högskolans rektor, hyresbidrag åt rektor, arvode åt ett
biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet
såsom professor samt arvode till bergskolans föreståndare.

För sekreteraren, bibliotekarien, biblioteksamanuensen och kamreraren
har arvodesförhöjning nyligen beviljats, till en del medelst anslag
å extra stat, och torde vid sådant förhållande det icke ankomma på kommittén
att i detta avseende nu framlägga något förslag.

Vad slutligen angår personalen vid Chalmers tekniska institut (bil.
sid. 102—103) föreslår kommittén för professorerna samma löneförbättring
som för andra dylika befattningshavare, således 1,000 kronor,
därav 700 kronor att utgå såsom lön och 300 kronor att utgå såsom
tjänstgöringspenningar. För andre lärare och verkstadsingenjören föreslås
såsom löneförbättring 900 kronor, varav 600 kronor såsom lön och 300
kronor såsom tjänstgöringspenningar, och för läraren i frihandsteckning
750 kronor, varav 450 kronor såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Speciallärarnas arvoden torde, liksom i andra dylika
fall, höra förhöjas med 25 procent.

8—1S4696« Löneregleringskominittéiis bet. L/X.

Såsom framgår av bilagan, skulle sammanlagda kostnaden för den
av kommittén föreslagna löneförbättringen, såvitt angår befattningshavare
avlönade från anslag under åttonde huvudtiteln, komma att utgöra:

ecklesiastikdepartementet.........kronor

riksarkivet............... »

landsarkiven............... »

arkivdepån i Visby............ »

kungl. biblioteket............

nationalmuseet.............. »

naturhistoriska riksmuseet......... »

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien . »

akademien för de fria konsterna...... »

musikaliska akademien.......... »

universitetskanslersexpeditionen...... »

Uppsala universitet............ »

Lunds universitet............ »

karolinska institutet........... »

tandläkarinstitutet............ »

farmaceutiska institutet.......... »

undervisningsanstalterna för barmorskor ... »

läroverksöverstyrelsen........... »

skolöverstyrelsen............. »

tekniska högskolan............ »

Chalmers tekniska institut......... »

28.400

10.400
4,450

300

12.550
5,575

16,900

4,550

10,625

11.550
1,000

99,650

85,825

39,450

5,700

6,725

4,300

9,950

16,600

41,950

22,075

Summa kronor 438,525

Nionde huvudtiteln.

Beträffande kommitténs förslag till löneförbättring för de till jordbruksdepartementet
(bil. sid. 104—105) och lantbruksstyrelsen (bil. sid.
104—107) hörande befattningshavarna torde få hänvisas till den i det
föregående givna motiveringen.

Lantbruksakademiens sekreterare (bil. sid. 106—107), vilken tillika
är ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet samt ordförande i anstaltens nämnd, åtnjuter
avlöning lika med tjänsteman i tredje normalgraden, varvid dock

f>9

tjänstgöringspenningarna bestridas av lantbruksakademiens medel. Kommittén
föreslår för honom löneförbättring, beräknad å den del av hans
avlöning, som utgår av statsmedel; beloppet torde sålunda böra sättas
till 950 kronor, därav 600 kronor såsom lön, 300 kronor såsom t jåns tgöringspenningar
och 50 kronor såsom ortstillägg.

Vid central anstalten för för söksväsendet på jordbruksområdet (bil. sid.
106—107) torde avdelningsföreståndarna böra komma i åtnjutande av
samma löneförbättring som professorer, således 1,000 kronor; för överassistenterna
bör löneförbättring utgå lika som för tjänstemän i andra
lönegraden, och för assistenterna tolfte avlöningstillägget böra bestämmas
till 25 procent av arvodet.

Vad angår lantbruksingenjörer och extra lantbruksingenjörer (bil. sid.
106—107) torde få erinras därom, att dessa utöver sin å stat uppförda
avlöning åtnjuta inkomst enligt taxa för utförda förrättningar. Till förbättrande
av dessa befattningshavares inkomster av tjänsten har ock riksdagen
år 1918 medgivit (skrivelse nr 9 B), att under år 1918 må till
dem utöver krigstidstillägg på grund av lön eller arvode av statsmedel
utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa, beräknade
för en var befattningshavare till 2,600 kronor.

Kommittén föreslår för lantbruksingenjörerna avlöningstillägg att i
förhållande till deras å stat uppförda begynnelseavlöning utgå med 850
kronor till lantbruksingenjör i Stockholms län och 800 kronor till övriga,
i båda fallen med den fördelning på lön och tjänstgöringspenningar (event.
ortstillägg), som bilagan utvisar; för de extra lantbruksingenjörerna föreslås
ett avlöningstillägg å 750 kronor, motsvarande 25 procent av arvodet.
— För lantbruksstipendiaterna anser sig kommittén icke böra i förevarande
sammanhang föreslå någon arvodesförhöjning.

För de vid lantbruksinstituten (bil. sid. 108—109) anställda professorerna
föreslår kommittén samma avlöningstillägg, som skulle tillkomma
motsvarande befattningshavare vid andra institutioner; till laboratorn vid
lantbruksinstitutet i Alnarp torde böra utgå ett avlöningstillägg å 900
kronor, varav 600 kronor böra hänföras till lönen och 300 kronor till
tjänstgöringspenningarna.

Statskonsulenterna (bil. sid. 108—109) äro enligt den år 1918 för
dem genomförda löneregleringen avlönade såsom andra gradens tjänstemän,
med iakttagande att ortstillägg utgår endast i det fall, att bostads -

orten är Stockholm. Avlöningstillägget till dessa befattningshavare bör
därför beräknas enligt samma regler som för andra gradens tjänstemän,
dock att den mot ortstillägg svarande delen endast bör tillkomma statskonsulent,
vars bostadsort är Stockholm.

Chefen för stuteriöverstyrelsen (bil. sid. 108—100) åtnjuter arvode
till belopp av 6,000 kronor och torde i förhållande därtill böra erhålla
löneförbättring å 1,000 kronor. För de två ledamöterna i stuteriöverstyrelsen,
vilka vardera åtnjuta arvoden till belopp av 500 kronor, föreslår
kommittén på förut angivna grunder icke något avlöningstillägg.
Den hos styrelsen anställde sekreteraren, som är avlönad såsom tjänsteman
av andra graden, hör givetvis åtnjuta samma löneförbättring som
annan dylik tjänsteman.

Vad därefter angår de båda hingstdepåerna i Strömsholm och
Flyinge (bil. sid. 108—111), torde cheferna, vilkas kontanta avlöning
utgör 6,000 kronor, fördelade i lön och tjänstgöringspenningar, böra såsom
avlöningstillägg erhålla 1,000 kronor, därav 700 kronor att tilläggas
lönen och 300 kronor att tillföras tjänstgöringspenningarna. För beridarna
och bokhållarna föreslår kommittén löneförbättring å 675 kronor, därav
375 kronor att utgå såsom lön och 300 kronor att utgå såsom tjänstgöringspenningar;
för veterinärerna föreslås avlöningstillägget att utgöra
525 kronor, därav 375 kronor såsom lön och 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Till läkaren vid Strömsholms hingstdepå och den vid
samma depå anställde skolläraren å övergångsstat torde löneförbättring
böra utgå med 25 procent av den kontanta avlöningen.

Till en från det ordinarie anslaget till befrämjande av husslöjden
(bil. sid. 110—111) avlönad instruktör i husslöjd, vars begynnelseavlöning
utgör 2,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg å tillhopa 1,500
kronor, torde böra utgå ett avlöningstillägg å 500 kronor, motsvarande
25 procent å begynnelseavlöningen. I

I fråga om statens fiskeriadministr ållon (bil. sid. 110—111) är att
märka, att fiskeriintendeuterna enligt den år 1918 genomförda löneregleringen
äro avlönade såsom andra gradens tjänstemän, dock att ortstillägg
utgår till endast en av dem (fiskeriintendenten i övre norra distriktet)
och i detta fall med belopp av 200 kronor. Avlöningstillägg bör tillerkännas
dessa befattningshavare i likhet med andra gradens tjänstemän
med den jämkning i avseende å den till ortstillägg hänförliga delen, som
föranledes av det nyss sagda.

1)1

Till fiskeriassistenten, som åtnjuter eu begynnelseavlöning av 3,700
kronor, synes böra utgå en löneförbättring av 850 kronor, varav 550 kronor
såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar, under det att
fiskeriingenjören, vars avlöning utgår såsom arvode till belopp av 3,000
kronor, torde böra i löneförbättring erhålla ett belopp av 750 kronor,
motsvarande 25 procent av arvodet.

För fiskeristipendiaterna anser sig kommittén däremot, på sätt nyss
anförts i fråga om lantbruksstipendiaterna, icke böra föreslå något arvodestillägg.

Till professorerna vid skog shögskolan (bil. sid. 110 111) bör löne förbättring

utgå enligt samma grunder, som skulle gälla beträffande motsvarande
befattningshavare vid andra institutioner. De två lektorerna
torde böra åtnjuta avlöningstillägg med 900 kronor, varav 600 kronor
såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar; för överassistenten,
som åtnjuter arvode till belopp av 5,500 kronor, föreslås ett
arvodestillägg å likaledes 900 kronor.

Om de två avdelnings fö rest å n d a rim vid statens skog sför söksanstalt
(bil. sid. 112—113) gäller vad nyss är sagt om professorerna vid
skogshögskolan. För den å skogsförsöksanstaltens stat uppförde laboratorn
i skogsentomologi föreslås en löneförbättring av 900 kronor; till
assistenten i marklära in. in. torde böra utgå ett belopp av 800 kronor; till
övriga assistenter skulle enligt kommitténs förslag utgå avlöningstillägg å
750 kronor och till skogsbiträdena dylika tillägg å 500 kronor, motsvarande
i vartdera fallet 25 procent av arvodet. De kvinnliga biträdena
böra givetvis erhålla samma avlöningstillägg som andra dylika befattningshavare.

Beträffande personalen vid statens skogsskolor (bil. sid. 112 113)

bör erinras, att de vid dessa skolor anställda skogsrättarna genom riksdagens
beslut år 1918 - erhållit tillfälliga lönetillägg att utgå från anslag
å extra stat och därför icke torde böra i förevarande sammanhang komma
i betraktande. — För eu var av skolornas föreståndare föreslår kommittén
ett tilläggsbelopp av 800 kronor, därav 500 kronor att hänföra till lönen
och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna.

För personalen vid lantmäteristyrélsen (bil. sid. 112—113) föreslår
kommittén löneförbättring med samma belopp, som skulle utgå vid andra
centrala ämbetsverk.

I fråga om den till lantmäteristaten i orterna (bil. sid. 114—115)
hörande personalen torde få erinras därom, att genom beslut av 1918
års riksdag medel ställts till förfogande för reglering av arvoden åt lantmäteriauskultanter.
Vid sådant förhållande finner sig kommittén icke böra
framställa något förslag rörande dylika befattningshavares löneförmåner.

Av den övriga personalen äga distriktslantmätare och extra lantmätare
utöver sin fasta avlöning åtnjuta inkomster för arbete enligt gällande
lantmäteritaxa. Till förbättring av dessa befattningshavares inkomster
av tjänsten har ock riksdagen i år medgivit (skrivelse nr 89),
att under år 1918 finge till distriktslantmätare och extra lantmätare, liksom
ock till vissa lantmäteriauskultanter, utöver krigstidstillägg på grund av
lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster
för arbete enligt ovannämnda taxa, beräknade för distriktslantmätare till

4,000 kronor, för extra lantmätare till 3,200 kronor och för lantmäteriauskultant
till 2,400 kronor, allt för år räknat.

Under föreliggande omständigheter har kommittén funnit sig böra
föreslå, att tillägg till den fasta avlöningen beredes de å ordinarie stat
uppförda förste lantmätare, distriktslantmätare, extra lantmätare och
amanuenser. I överensstämmelse med de grunder, som i övrigt skulle
gälla för den nu ifrågavarande tillfälliga löneregleringen, torde avlöningstillägget
böra bestämmas till 1,000 kronor för förste lantmätare, till 500
kronor för distriktslantmätare och amanuenser samt till 400 kronor för
extra lantmätare. Förste lantmätares avlöningstillägg bör fördelas på de
olika avlöningstitlarna på sätt av bilagan framgår; för övriga här ifrågavarande
befattningshavare bör löneförbättringen utgå såsom tillägg till
lönen resp. arvodet.

Av personal vid rikets allmänna kartverk (bil. sid. 114—117) äro i
avlöningshänseende observatörer likställda med andra gradens tjänstemän,
geodeter och kartografer med första gradens tjänstemän samt kvinnliga
ritare med kvinnliga biträden av andra graden. Löneförbättring till dessa
befattningshavare vid allmänna kartverket bör sålunda utgå enligt de
regler, som skulle gälla för befattningshavare inom nämnda normalgrader.

För manliga ritare och gravörer, vilkas begynnelseavlöning vid
1918 års riksdag blivit bestämd till 3,000 kronor, synes avlöningstil lägget
böra begränsas till 300 kronor, därav 200 kronor såsom lön och 100 kronor
såsom tjänstgöringspenningar. Kommittén torde i detta hänseende
få åberopa vad i det föregående yttrats rörande motsvarande befattningshavare
vid sj ökarte verket.

Arbetschefen vid avdelningen för ekonomiska arbeten och stomkartearbeten
är, under förutsättning att han icke är militär i aktiv tjänst,
med avseende å löneförmåner likställd med professorer vid farmaceutiska
institutet och Chalmers tekniska institut och torde därför under denna
förutsättning böra tilldelas samma avlöningstillägg som nämnda professorer;
är han militär i aktiv tjänst, torde löneförbättringen böra utgå med
25 procent å det för dylikt fall bestämda arvodet.

För topografer å övergångsstat föreslås såsom löneförbättring ett
belopp av 850 kronor, varav 300 kronor torde böra anses motsvara tjänstgöringspenningar.

För Sveriges geologiska undersökning (bil. sid. 116—117) och den
nyorganiserade statens meteorologisk-hydrografiska anstalt (bil. sid. 116—119)
föreslås löneförbättring att utgå enligt samma regler, som skulle gälla för
centrala verk i allmänhet.

Yad därefter beträffar personalen vid veterinärhögskolan (bil. sid.
118—119) böra givetvis professorerna erhålla samma tillfälliga löneförbättring
som de professorer vid andra läroanstalter, med vilka de i övrigt
äro likställda i fråga om löneförmåner. Läraren i hovbeslag och läran
om hovens sjukdomar, tillika föreståndare för hovbeslagssmedjan och hovslagarskolan,
vilken befattningshavare åtnjuter en begynnelseavlöning av
5,600 kronor, torde i enlighet därmed böra erhålla ett avlöningstillägg å
950 kronor, med den fördelning i lön och tjänstgöringspenningar, som
framgår av bilagan. För prosektorn och laboratorerna, vilka åtnjuta
arvode till belopp av 4,000 kronor, bör löneförbättring utgå med 900
kronor såsom tillägg till arvodet, under det att assistenterna och läraren
i kött- och mjölkkontroll, som äga uppbära arvoden till belopp av resp.

3,000 och 1,500 kronor, böra erhålla tillägg efter en beräkning av 25
procent på arvodet. Det kvinnliga biträdet bör erhålla löneförbättring
enligt förut givna regler.

Av personalen vid veterinärinrättningen i Skara (bil. sid. 118—119)
synes föreståndaren, som åtnjuter en begynnelseavlöning å 4,000 kronor,
böra tillerkännas löneförbättring med 900 kronor, varav 600 kronor att
räkna till lönen och 300 kronor till tjänstgöringspenningarna; för instruktionssmeden,
vars begynnelseavlöning är 1,700 kronor, föreslår kommittén
ett avlöningstillägg å 425 kronor, därav 250 kronor såsom lön och 175
kronor såsom tj änstgöringspenningar.

Föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt (bil. sid.
120—121) torde böra erhålla samma löneförbättring som professor vid
veterinärhögskolan; för laborator, som åtnjuter en begynnelseavlöning av

4,000 kronor, föreslås avlöningstillägg att utgå med y00 kronor, varav 600
kronor att anse såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
assistenten torde böra erhålla ett avlöningstillägg motsvarande 25 procent
av arvodet; och för de kvinnliga biträdena föreslås dylikt tillägg efter
samma grunder, som skulle tillämpas beträffande andra kvinnliga biträden.

Yad slutligen veterinärstaten (bil. sid. 120—121) angår, torde löneförbättring
böra beredas länsveterinärerna med 625 kronor, därav 400
kronor att räknas till lönen och 225 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Såsom framgår av bilagan, skulle totalkostnaden för den ifrågasatta
löneförbättringen till personal, vars avlöning utgår från anslag under
nionde huvudtiteln, komma att utgöra följande:

jordbruksdepartementet...............kronor 18,400

lantbruksstyrelsen.................. » 16,150

lantbruksakademiens sekreterare........... » 950

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet » 12,500

lantbruksingenjörer................. » 21,450

lantbruksinstituten................. » 17,900

statskonsulenter.................. » 5,000

stuteriöverstyrelsen .''................ » 2,000

hingstdepåerna................... » 6,075

befrämjande av husslöjden............. » 500

statens fiskeriadministration............. » 7,050

skogshögskolan................... » 6,700

statens skogsförsöksanstalt.............. » 6,900

statens skogsskolor................. » 6,400

lantmäteristyrelsen................. » 8,050

lantmäteristaten i orterna.............. » 98,000

rikets allmänna kartverk.............. » 33,550

Sveriges geologiska undersökning........... >- 12,200

statens meterologisk-hydrografiska anstalt....... » 14,300

veterinärhögskolan................. » 16,175

veterinärinrättningen i Skara............ » 1,325

statens veterinärbakteriologiska anstalt........ » 3,350

veterinärstaten................... » 20,000

Summa kronor 334,925

Tionde huvudtiteln.

Befattningshavarna vid folkskollärarnas pensions inrättning (bil. sid.
122—123) torde böra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring
enligt samma grunder, som skulle vinna tillämpning beträffande annan
motsvarande, i förevarande betänkande avsedd personal.

A pensionsinrättningens stat äro uppförda särskilda arvoden till
direktionens ordförande och två direktionsledamöter att utgå med 2,500
kronor till ordföranden och 2,000 kronor till en var av ledamöterna.
Någon höjning av dessa arvoden torde, i enlighet med vad kommittén i
det föregående uttalat, nu icke böra föreslås.

Gällande stat för flottans pensionskassa (bil. sid. 122—123) har varit
underställd riksdagens godkännande, och det synes kommittén billigt, att
kassans tjänstemän i nu förevarande sammanhang komma i åtnjutande
av någon tillfällig löneförbättring. I sådant avseende föreslår kommittén,
med tillämpning av förut angivna regler, för en var av kamreraren,
kassören och förste revisorn ett belopp av 900 kronor, för andre revisorn
750 kronor och för assistenten 500 kronor. Beträffande de föreslagna
avlöningstilläggens fördelning på lön och tjänstgöringspenningar torde få
hänvisas till bilagan.

Av de befattningshavare, vilkas avlöning Utgår från allmänna indragning
sstaten (bil. sid. 122—123) och vilka skulle kunna ifrågakomma
till erhållande av avlöningstillägg, möter man först vissa övertaliga tjänstemän
vid hovrätterna. Då emellertid dessa tjänstemän icke hava någon
tjänstgöringsskyldighet sig ålagd, finner kommittén anledning icke föreligga
att föreslå dem till erhållande av tillfällig löneförbättring.

Vissa under allmänna indragningsstaten uppförda professorer —
fyra vid universitetet i Uppsala, en vid universitetet i Lund och en vid
karolinska institutet — torde däremot böra nu komma i åtnjutande av
avlöningstillägg, och föreslår kommittén, såsom bilagan utvisar, för dem
samma belopp, som skulle tillkomma professorer i allmänhet.

Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande löneförbättring, såvitt
angår tionde huvudtiteln, skulle, på sätt framgår av bilagan, komma att

utgöra:

folkskollärarnas pensionsinrättning . . . kronor 5,850

flottans pensionskassa........ » 3,950

allmänna indragningsstaten...... » 6,000

9—184696. LöneregleringsJcommitténs bet. L1X.

Summa kronor 15,800

Statens affärsverksamhet.

Beträffande personal vid de förvaltningsgrenar, som hänföras till
statens affärsverksamhet, har kommittén ansett sig böra i förevarande
sammanhang yttra sig allenast angående befattningshavare vid domänstyrelsen
(bil. sid. 124—125).

Generaldirektören och chefen för detta ämbetsverk, vars avlöning
blivit bestämd att utgå i form av arvode till belopp av 15,000 kronor,
bör enligt de allmänna grunder, som av kommittén i det föregående
angivits, erhålla löneförbättring med 2,000 kronor att tilläggas arvodet.
Likaledes bör överdirektören och souschefen, vilken skall åtnjuta arvode
å 12,000 kronor, erhålla ett arvodestillägg å 1,500 kronor.

Vad angår de å domänstyrelsens stat uppförda arvodena till två
domänfullmäktige, att utgå med 3,000 kronor till vardera, anser sig
kommittén, på sätt förut i liknande fall uttalats, icke böra nu föreslå
någon höjning. Då vidare de å samma stat upptagna avlöningarna till
tre jägmästare givetvis böra avpassas efter de avlöningar, som gälla för
jägmästare vid skogsstaten i övrigt, torde någon jämkning i nämnda tre
befattningshavares avlöning nu icke böra föreslås.

I fråga om den löneförbättring, som bör tilläggas domänstyrelsens
övriga personal, synes anledning icke föreligga att göra någon avvikelse
från de regler, som skulle tillämpas beträffande centrala ämbetsverk i
allmänhet.

Kostnaden för den av kommittén föreslagna löneförbättringen för
domänstyrelsens personal skulle, såsom av bilagan framgår, bestiga sig
till 23,300 kronor.

Sedan kommittén sålunda under de olika titlarna redogjort för det
förslag rörande tillfällig löneförbättring åt särskilda befattningshavare,
som i detalj återfinnes i bilagan, torde kommittén nu få yttra sig rörande
vissa med den tillfälliga löneförbättringen sammanhängande förhållanden,
vilka i det föregående icke alls eller endast mera i förbigående
blivit berörda.

Befatt- Kommitténs förevarande förslag, sådant det framlagts i bilagan och

”^gammal i det föregående närmare utvecklats, avser befattningshavare å nu gälstat.
laude stat eller, där sådant är särskilt angivet, å övergångsstat. Vid

vissa ämbetsverk och inrättningar finnas emellertid en del befattningshavare,
som icke ingått på den nu gällande staten, utan uppbära avlöning
enligt gammal stat. Då eu utredning rörande dessa särskilda fall
icke kunnat verkställas under den korta tid, som nu statt kommittén till
buds, bar det synts kommittén lämpligast, att frågan om beloppet av den
tillfälliga löneförbättring, som må böra tillkomma dylika befattningshavare,
finge bliva beroende på Kungl. Maj:ts prövning, med iakttagande att de
allmänna grunder, som eljest skulle bliva bestämmande för den tillfälliga
löneförbättringen, även i dessa fall borde tjäna till ledning. Kommittén
hemställer alltså,

att tillfällig löneförbättring må, i huvudsaklig överensstämmelse
med de i förevarande betänkande angivna allmänna
grunder, utgå till befattningshavare å gammal stat
med belopp, som av Kungl. May.t i varje särskilt fall bestämmes.

Då med den tillfälliga löneförbättring, till vilken kommittén nu Erigstid*-jämlikt erhållet uppdrag avgivit förslag, endast avsetts att uppbringa tllla99-personalens avlöningsförhållanden till eu nivå, ungefär motsvarande läget
före krigsutbrottet, är det tydligt, att det krigstidstillägg, som anses böra
tillkomma nu ifrågavarande liksom andra befattningshavare i statens
tjänst, bör beräknas även å den tillfälliga löneförbättringen. Kommittén
tillåter sig i detta avseende erinra, att enligt nu gällande bestämmelser
om krigstidstillägg jämväl tillfällig löneförbättring upptages bland de
kontanta förmåner, å vilka krigstidstillägg skall beräknas.

För åtnjutande av den tillfälliga löneförbättringen torde några särskilda
avlöningsvillkor utöver de eljest gällande icke böra uppställas annat
än såvitt angår dels det för kvinnliga biträden och likställda befattningshavare
föreslagna, tillfälliga tredje ålderstillägget, dels ock rätt till avlöningstillägg
för vissa häradshövdingar och teologie professorer (jfr sid.

31, 50 och 53 här ovan). Under åberopande av vad därom blivit i det
föregående anfört, hemställer kommittén i nu nämnda avseenden,

att det för kvinnliga biträden och likställda befattningshavare
föreslagna tredje ålderstillägget å 200
kronor, varav 100 kronor skola anses motsvara lön och
100 kronor motsvara tjänstgöring spenning ar, må utgå
efter femton års tjänstgöring under enahanda villkor, som
gälla, rörande rätt för sådana biträden till förut stadgade
ålder stillägg,

Pensions-,
frågan.''

Kostnads beräkning.

att avlöning stillägg till häradshövding ej må utgå
med högre belopp, än att avlöningstillägget och den behållna
inkomsten å tjänsten, beräknad enligt förut angivna
grunder, uppgå till sammanlagt högst 10,000 kronor,

att avlöning stillägg till teologie professor, som innehar
prebendepastorat eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller
inkomst från enskild donation, ej må utgå med högre
belopp, än att hans sammanlagda inkomst av statsmedel
och av prebendet, naturaförmånerna eller donationen,
beräknad enligt förut angivna grunder, uppgår till högst
9,700 kronor, samt

att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning
avlöningstillägget skall utgå med avkortat belopp,
avdrag å tillägget skall i mån av behov göras först å den
del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del,
som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

Kommittén anser sig böra framhålla, att den nu ifrågasatta tillfälliga
löneförbättringen givetvis icke skulle utan vidare medföra någon
rätt för befattningshavare, som blivit delaktig av densamma, att
vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av förhöjning i den för
honom stadgade pensionen. Därest emellertid sådan förhöjning anses
skäligen böra ifrågakomma, torde spörsmålet därom böra göras till föremål
för särskild utredning.

Av de siffror, som i det föregående anförts, framgår, att den sammanlagda
kostnaden för den löneförbättring, som nu av kommittén föreslås,
skulle komma att utgöra:

andra huvudtiteln.....	. . . kronor	341,500
tredje	»	. . . »	24,900
fjärde	»		64,700
femte	» .....	»	53,400
sjätte	»		568,400
sjunde		. . . »	272,475
åttonde	» . .		438,525
nionde	»	y>	334,925
tionde	» .....	. . . »	15,800
statens	affärsverksamhet . .	. . . »	23,300

Summa kronor 2,137,925

Dessa beräkningar äro grundade på 1919 års stater och böra givetvis
jämkas, i den mån ändringar i dessa stater för tiden efter år 1919
kunna komma till stånd.

I likhet med vad som gäller beträffande krigstidstillägg och krigstidshjälp,
torde kostnaderna för tillfällig löneförbättring åt befattningshavare
vid försäkringsrådet, försäkringsinspektionen, mynt- och justeringsverket,
patent- och registreringsverket, folkskollärarnas pensionsinrättning
och flottans pensionskassa samt domänstyrelsen — tillhopa 97,175
kronor — böra utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas; i fråga om befattningshavare vid andra
verk och institutioner torde kostnaderna för den tillfälliga löneförbättringen,
vad de närmaste två åren angår, böra i mån av behov täckas
medelst anslag på tilläggsstat för år 1919 och på extra stat för år 1920.

Efter vad kommittén haft tillfälle i det föregående beröra, synes Extra pergenomförandet
av tillfällig löneförbättring för ordinarie, i förevarande be- Personaltänkande
avsedd personal kunna föranleda någon höjning i de ersättningar,
som tillkomma vissa extra befattningshavare. Av dessa extra
befattningshavare torde flertalet åtnjuta ersättning från vissa ordinarie
anslag, huvudsakligen de å staterna för verk och inrättningar allmänt
förekommande anslagen till amanuenser, vikariatsersättning m. m., under
det att andra avlönas från särskilda, å riksstaten uppförda extra anslag.

Någon förstärkning av dessa anslag, jämväl för beredande av ökade vikariatsersättningar,
torde fördenskull vara erforderlig.

Utdrag av protokoll, hållet hos den av Kungl. Maj:t den 3 oktober
1902 tillsatta kommittén för avgivande av förslag rörande
reglering av statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden
m. m.

1918 den 20 november.

Närvarande:

Herr Ordföranden samt herrar Ekman, Stålberg, A. Nilsson, B. Nilsson
och Ericsson.

§ 1. Behandlades frågan om tillfällig lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna och
andra grenar av den civila statsförvaltningen; och beslöt kommittén att
till Knngl. Maj:t överlämna utlåtande i ämnet, innefattat i delen LIX av
kommitténs betänkanden.

Herr A. Nilsson i Kabbarp avgav därvid följande särskilda yttrande:

»Då läroverkslärarnas löner omreglerades vid 1918 års lagtima riksdag,
utgjorde dessa lärare en av de tjänstemannakårer, som senare än
de flesta andra fingo sina löner bestämda enligt de efter år 1907 tillämpade
löneregleringsprinciperna. Därvid sattes adjunkterna i löneavseende
något över första gradens tjänstemän och lektorerna likställdes i fråga
om avlöningsbeloppen med andra gradens tjänstemän i de centrala ämbetsverken.
De manliga adjunkternas avlöning sattes till lägst 4,300 kronor
och högst 5,800, lektorernas till lägst 5,800 och högst 6,800 kronor.

Härigenom gottgjordes en förut rådande dubbel orätt, i det att
lärarna dels blevo delaktiga av den sedan 1907 pågående allmänna löneregleringen
och dels placerades i en relation till andra tjänstemannakårer,
som bättre motsvarar lärarkallets betydelse och den därför erforderliga
långa utbildningen.

Om billigheten av denna förbättring i deras ställning voro lärarlönenämnden
och löneregleringskommittén ense. Och av den kungl. propositionen
och riksdagens beslut framgår det, att statsmakterna intogo
samma ståndpunkt.

Under sådana förhållanden kan jag ej finna det försvarligt att
genom lärarnas utestängande från den nu ifrågasatta provisoriska löneförbättringen
återföra förhållandena till det förutvarande ogynsamma
läget. Det har erkännts, att lektorn är väl så mycket värd som tjänstemannen
i andra normalgraden och likaledes att adjunkten är väl så
mycket värd som tjänstemannen i första graden. Nu skulle dessa lärare
åter bliva tillbakasätta och avlönas sämre än de tjänstemän, med vilka
de blivit på det sättet jämförda. Visserligen är det sant, att lektorsoch
adjunktstjänsterna vid 1918 års lagtima riksdag nyreglerades efter
andra grunder än dem som följts vid de äldre staternas fastställande.
Men detsamma kan sägas om åtskilliga andra tjänster — t. ex. expeditionssekreterare
och vissa tjänstemän i statistiska centralbyrån, kartverken,
kontrollstyrelsen och fiskeriadministrationen, statskonsulenter o. s. v. —
och dock hava dessa medtagits i kommitténs förslag. Och än en gång
må jag betona, att de nya grunder, efter vilka läroverkslärarna nyss
fingo sina avlöningsförhållanden reglerade, voro de gamla från år 1907.
Och ej heller kan väl den omständigheten, att läroverkslärarna fått vänta
längre än t. ex. universitetslärarna på en lönereglering enligt 1907 års
principer, motivera, att de senare upptagas men de förra kvarlåtas.

Också lär det inom lärarkåren ha ansetts såsom den betydelsefullaste
fördelen av den nya löneregleringen, att lärarnas löner blivit
ställda i rättvist förhållande till andra tjänstemäns, och man har därvid
hängivit sig åt den trygga förhoppningen, att en höjning av de senares
löneförmåner skulle såsom en ofrånkomlig konsekvens medföra en motsvarande
förbättring i deras egna. Följaktligen kan man taga för givet,
att ett upphävande av nämnda fördel skulle framkalla allmän besvikelse
inom lärarkåren.

Vad slutligen beträffar dessa lärares behov av den nu ifrågasatta
löneförbättringen, råder därom ingen ovisshet. Det har tidigare framhållits,
att dessa tjänstemän vanligen äro djupt skuldsatta. Under de
senare svåra åren torde skuldsättningen ytterligare ha ökats. Och den
avlöningsförbättring, som de — frånsett krigstidstillägg men med inräknande
av den tillfälliga löneförbättringen under 1918 — erhålla genom
den från och med år 1919 inträdande nya löneregleringen, räcker näppeligen
att i önskvärd utsträckning avhjälpa detta missförhållande. Den
löneförbättringen uppgår nämligen för det stora flertalet adjunkter till

600 kronor, för lektorer i högsta lönegraden till 400 kronor och för
adjunkter i högsta lönegraden till endast 200 kr. Och för vissa övningslärare
ställa sig förhållandena ännu ofördelaktigare, i det att rent av
förlust uppstår för dem genom den nya löneregleringen.

På grund härav finner jag det påkallat och rättvist att låta läroverkslärarna
i likhet med andra statens befattningshavare, till vilka lärarna
av löneregleringskommittén och statsmakterna blivit i avlöningsliänseende
ställda i viss relation, och i konsekvens därmed givetvis även
lärarna vid seminarierna komma i åtnjutande av ifrågavarande provisoriska
löneförbättring och får i sådant syfte hemställa om följande
belopp:

a) de allmänna läroverken

rektor vid högre allmänt läroverk........... 1,000 kronor

manlig rektor vid realskola.............. 1,000 »

kvinnlig rektor vid statssamskola........... 900 »

manlig lektor.................... 1,000 »

kvinnlig lektor.................... 900 »

manlig adjunkt................... 900 »

kvinnlig adjunkt................... 850 »

ämneslärarinna vid samskola............. 700 »

manlig teckningslärare vid högre allm. läroverk..... 450 »

» » » realskola.......... 300 »

manlig gymnastiklärare vid högre allm. läroverk..... 625 »

» » » realskola.......... 375 »

manlig musiklärare vid högre allm. läroverk....... 450 »

» » » realskola............ 250 »

kvinnlig teckningslärare vid högre allm. läroverk..... 400 »

» » » realskola.......... 250 »

kvinnlig gymnastiklärare vid samskola......... 325 »

kvinnlig musiklärare vid realskola........... 225 »

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola...... 125 »

b) högre lärarinneseminariet

kvinnlig rektor................... 1,000 »

ämneslärarinna................... 750 »

biträdande ämneslärarinna.............. 700 »

manlig ordinarie lärare i teckning........... 650 »

kvinnlig ordinarie lärare i teckning.......... 575 »

ordinarie lärarinna i gymnastik............ 400 »

manlig ord. lärare i musik.............. *125 kronor

kvinnlig ord. lärare i musik.............. 275

ordinäre lärarinna i handarbete............ 500

För (ivriga befattningshavare samma belopp som för motsvararande
befattningshavare vid de allmänna läroverken.

c) folkskoleseminarierna

kvinnlig rektor..............• . . . . 1,000 kronor

manlig övningsskollärare............... 800

kvinnlig » ............... 700

manlig lärare i teckning vid enkelseminarium...... 475

kvinnlig » » » * * ...... 425

manlig lärare i teckning vid dubbelseminarium..... 800 »

kvinnlig » » » » * ..... 750

manlig lärare i musik................ 800

kvinnlig » » » ................ 750

manlig lärare i gymnastik.............. 800

kvinnlig » » » .............. 750 »

lärare i manlig slöjd................. 725

lärarinna i kvinnlig slöjd.............• • 500

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola
.................... ■ • • 375

lärarinna i hushållsgöromål.............. 500 »

manlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskolesemina rium

än det i Umeå................ 600 »

kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel vid dito....... 500 »

lärare i trädgårdsskötsel, manlig eller kvinnlig, vid folk skoleseminariet

i Umeå............... 250 »

För övriga befattningshavare samma belopp som för motsvarande
befattningshavare vid de allmänna läroverken.

I de fall, där särskilda tillägg, t. ex. i form av arvode, utgå till
vissa här angivna befattningshavare, må detta ej föranleda någon förhöjning
av den tillfälliga löneförbättringen.»

10—i84690. Lönevegeleringskommitténs bet. LIX.

In fidem:
Börje Knös.

Bilaga.

Förslag

rörande

tillfällig löneförbättring

för olika grupper av befattningshavare.

184606. Lövereglcringakommittén. Bet. LIX Bil.

J. __2. 3. | 4. 6. 6 7,

Nuvarande begynnelseavlöning.

Andra huvudtiteln.
Justitiedepartementet.

Departementschefen..............

Kansliavdelningen:

1 statssekreterare och expeditionschef .......

1 kansliråd..................

1 dito ..................

: 1 förste kanslisekreterare ...........

1 registrator .................

1 andre kansiisekreterare............

1 dito med tjänstgöring även å ^avdelningen . .

Lagavdelningen.

1 chef för lagavdelningen ...........

i 1 ledamot å ^avdelningen...........

| 1 förste kanslisekreterare med tjänstgöring även fl.
| kansliavdelningcn..............

\ 1 kvinnligt biträde av andra graden......

| 1 kvinnligt biträde av första graden ......

| 1 dito ......

Samma

Justitiekauslersexpeditionen.

| Justitiekansler!!................

I Expeditionssekreteraren...........

| Registrator!!..................

Summa

Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
17,000	—	—		17,000	2,000
—	—	—	*) 11,000	11,000	—
5,000	2,500	600		8,100	600
5,000	2,500	600	—	8,100	600
3,600	1,800	400	—	5,800	600
2,600	1,600	300	—	4,500	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500
2.200	1,500	300	—	4,000	500
—	...	—	s) 11,000	11,(KM)	—
—	—	—	s) 8,100	8,100	—
3,600	1,800	400		5,800	600
900	550	150	''	1,600	200
700	350	150	—	1,200	200
700	350	150	—	1,200	200
7,000	3,000	1,000		11,000	1,000
5,000	2,500	600	—	8,100	600
2.200	1,500	300	—	4000	500
—	—	—	—	—	—

! H.	1 9-	\| 10.	! 11.	II 12-	[ 13.	! i“.	16.
Föres lu, r \| Tjänst-	,-et avlöningstillägg. T Orts- ! .	1 !	Summa j begyn-j nelse-	Ålder	stillägg. Samman-	Anmärkningar.
i pen-i ningar. 1 Kronor. I	tillägg. Kronor.	i Arvode. Kronor.	Summa. Kronor.	i avlöning. 1 Kronor.	j Antal. \|	lågt belopp. Kronor.
:			2,000	1 i 19,000	_	_
	—	-) 1,500	1,500	12,500		—	'') Därav anses 3,000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. s) Därav 400 kronor motsvarande tjänst göripgspenningar.
300	100		1.000	9,100	1	600
300	100	—	1,000	9,100	1	600
300	100		1,000	0,800	2	1,000
300	100	—	900	5,400	O	1,500
300	100	—	900	4,900	3	1,500
300 1	100		900	4,900	3	1,500
s	—	*) 1,500	1,500	12,500	—	—	3) Därav anses 3,000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. 4) Därav 400 kronor motsvarande tjänst-göringspenningar.
1		6) 1.000	1,000	9,100			5) Därav anses 2,500 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. 6) Därav 300 kronor motsvarande tjänst-göringspenningar.
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
100	50		350	1,950	’)3	7) 600	7) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,550	’) 3	7) 600	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1.550	7) 3	7) 600
-	-		13,750	_
* 400	100		1,500	12,500 \|		-
300	100	—	1,000	9,100 1	1	600
300	100	—	900	4,000	3	1,500
—	—	— 1	3,400	_!		—

1.	2.	3. !	4.	6.	6.
		Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- niugar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	\| Arvode i (eller an-nan avlö-! nings-titcl). Kronor.	Summa. Kronor.	Lön.
Högsta domstolen.		;	1
1 justitieråd.................	13,000	— \|	— j	—	13,000	1
23 dito ..................	299,000	i	i	—	299.000
Summa	—	j	—	—	—	—
Nedre justitierevisionen.
1 revisionssekreterare.............	5,000	2,500	600	— j	8,100	600
14 dito .............	70,000	35,000	8,400	— 1	113,400	8,400
1 konstituerad revisionssekreterare.......		“		>) 7,500 ;	7,500
4 konstituerade dito.............				l) 30,000	30,000
1 protokollsekreterare.............	2.600	1,600	300	500	5,000	500
1 dito .............	2,600	1.600	300	—	4.500	500
j 3 dito .............	7,800	4,800	900	— ■	13,500	1,500
• 1 registrator .................	2,600	; 1,600	300	500 !	5,000
j 1 dito .................	2,600	1.600	300	—	4.500	500
! 1 kanslist..................	2,200	1.500	300	—	4,000	500
■ 1 skrivbiträde................	700	350	150	—	1.200	200
i 11 skrivbiträden................	7,700	3,850	1,650	—	13.200	2,200
Övergångsstat.
i 1 protokollsekreterare.............	2,500	1,200	—	—	3,700
3 dito .............	7,500	i 3.600	—	-	11,100
Summa	—	—	—	-i	—	—
Svea hovrätt.
t president..................	8,500	3,500	—	—	12,000	1,100
1 hovrättsråd.................	4,500	2,500	—	1.000	8,000	700
! 1 dito .................	4.500	2,500	—	500	7,500	700
j i tf dito .................	27,000	15,000	—	3,(XX»	45,000	4,200
1 dito .................	4,500	2,500	—	—	7,000	701»
! 31 dito .................	139,500	77,500	—	—	217,000	21.700

1 «.	9.	10.	11.	l:>.	18.	14.	15.
Föreslå get avi till i ngstillägg.			ÅUlerstillägg.
				Summa

j Tj&nst-görings-pen-niugar.	Orts-til lägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
Arvode.	Samma.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
1			1,500	14,500		_
—	—	—	34,500	333.500	—	—
1 _	_	—	36,000	—	—	—
300	100		1.000	9,100	} >	600
4,200	1,400		14,000	127,400
	_	J) 1,000	1,000	8,500		—	*) Av arvodet anses 5,000 kronor mot-
					svara lön och 2,500 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

							s) Av arvodestillägget anses 700 kronor
							motsvara lön och 300 kronor mot-
_	—	*) 4,000	4,000	34,000	—	—	svara tjänstgöringspenningar.
300	100	—	900	5,900	3	1,500
300	100	—	900	5,400	* 3	1,500
900	300	—	2,700	10,200
300	100	—	900	5,900	3	1,500
300	100	—	900	5,400	3	1,500
300	100	—	900	4.900	3	1,500
100	50	—	350 3,850	1,550	1 s) 3	s) 600	3) Enligt nuvarande bestämmelser två
1,100	5;>0		17,050	1	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor
300	—	—	850	4,550	1 2	1,000
900	—	—	2.550	13,650	1
—	—		34,800	—	—	—
400	_		1,500	13.500	-	_
300	—		1.000	9.000	3	1,700
300	—	—	1,000	8,500	i 3	1,700
1,800	—	—	0.000	51,000	1
300		—	1,000	8,000	i 3	1,700
9,300	—	—	31,000	248,000 \|

Svea hovrStt (forts.).

1 krigshovrättsråd..............

1 sekreterare .................

1 advokatfiskal................

1 överkrigsfiskal...............

1 aktuarie.................

1 dito ..................

1 arkivarie..................!

1 notarie...................j

7 notarier..................I

1 fiskal...................S

5 fiskaler..................I

1 skrivbiträde................!

10 skrivbiträden................

Summa

. I

Justitiestaten under Svea hovrätt.

1 häradshövding...............i

1 dito j

1 dito i

1 dito j

1 dito !

3 häradshövdingar..............j

1 häradshövding...............1

1 dito |

1 dito ■

1 dito ...............

5 häradshövdingar..............

2.	3. \|	4.
Nuvarande begynne
Lön.	Tjänst- görings- pen- niugar.	Orts- tillägg.
Kronor.	Kronor.	Kronor.
4,500	2,500
4,000	2,000	400
3,600	1,800	400
3,600	1,800	400
2,600	1,600	300
2,600	1,600	300
2,600	1,600	300
2,600	1,600	300
18,200	11,200	2,100
2,500	1,500	—
12,500	7,500	—
700	350	150
7,000	3.500 -	1,500
4,500	" O
4,500	3,000	—
4,500	3,500	—
4,500	2,200	—
4,500	2,100	—
13,500	6,300	—
4,500	2,000	—
4,500	1,900	—
4,500	1,900
4,500	1,800
22,500	9,000	—

Arvode |
(eller an- j
nan avlöningstitel).

’) —

4)~ !
*)-

°) —

•) —
°) —

6. 7.

Summa. Lön.

Kronor. K

7,000
6,400	600
5,800
5,800	600
4,500	500
4,500	500
4,500	500
4,500	500
31,500	3,500
4,000	600
20,000	3,000
1,200	200
12.000	2,000
	_
7,000	700
7,500	700
7,000	700
0,700	700
6,600	700
19,800	2,100
6,500 ■	700
6,400	700
6,400	700
6,300	700
31.500	3.500

i 8-	9.	10.	11. \|	12. 1	13. \|	14. j 15.
Föreslaget avlöningstillägg.		j	i Ålderstillägg. j
				Q

j Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman- j Anmärkningar.
! pcu-! ningar.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
i i 300			1,000	K,000	3	1,700 ;
300	100	—	1,000	7,400	3	1,500 ''
300	100	—	1,000	(5,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000 j
300	100	—	900	5,400	3	1,500 \|
300	100	—	900	5,400	3	1,500 j
300	100	—	800	5,400	3	1,500 j
300	100	—	900	5,480	l *	1,500 j
j 2,100	700	—	8,300	37,800	t 3
300	—	—	900	4,900	—
1,500	—	—	4,500	24,500	—	j
100 1,000	50	—	350 3,500	1,550	[ *)3	*) 600 j ‘) Enligt nuvarande bestämmelser tvä
500	-	15,500	\| ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
—		—	64,650	—		__ ''
300			1,000	8,900		— !2) Förvaltningskostnadsbidrag 1,000 kro-
300	—	—	1,000	8,500	—	nor.
300	—	—	1,000	8,000	—	— ;
300			1,000	7,700	—	— t:\|) Förvaltningskostnadsbidrag300kronor.
300	—	--	1,000	7,600	—	— 4) Till de fyra häradshövdingar, vilkas
900	—	—	3,000	22,800		tjänstgöringspenningar utgöra 2,100 kronor, utgå förvaltningskostnadsbi-drag å resp. 800, 500, 200 och 100
						kronor.
300	—	—	1,000	7,500	—	— ! ") Förvaltningskostnadsbidrag 300 kro-
						j nor.
300	—	—	1,000	7,400	-	— ’
300	—	—	1,000	7,400	_	-1
300	—	—	1,000	7,300		— 6) Till två av de häradshövdingar, vilkas
1,500	—■	--	5,000	36,500		1 tjänstgöringspenningar utgöra 1,800 i kronor, utgå förvaltningskostnadsbi-drag å resp. 500 och 400 kronor.

! i.	2-	3.	4.	5.	6.	7.
!	Nuvarande bogynnelseavlöning.
I	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Justitiestaten under Svea hovrätt (forts.).
1 häradshövding ...............	4,500	1,700	—	*) —	6,200	700
1 dito ...............	4,500	1,700	—		6,200	700
i dito ...............	4,500	1,600		s)-	6,100	700
[ 5 häradshövdingar..............	22,500	S,000		2)-	30,500	3,500
1 häradshövding...............	4,500	1,500		—	6,000	700
(i häradshövdingar..............	27,000	9,000	—	_	36,000	4,200
1 häradshövding...............	4,500	1,400	-	—	5,900	700
4 häradshövdingar..............	18,000	5,600	—	—	23,600	2,800
j 1 häradshövding...............	4,500	1,300	—	a) -	5,800	700
{ 3 häradshövdingar ..............	13,500	3,900	—	“)-	17,400	2,100
1 1 häradshövding ...............	4,500	1,200	_	4)-	5,700	700
j 5 häradshövdingar..............	22,500	6,000	—	*)-	28,500	3,500
1 häradshövding...............	4,500	1,100	—	•)-	5,000	700
1 dito ...............	4,500	1,100	—	*) —	5,600	700
X dito ...............	4,500	1,000	—	e)-	5,500	700
7 häradshövdingar ..............	31,500	7,000	—	»i-	38,500	4,900
1 häradshövding ..............	4,500	700			5,200	700
1 dito ...............	4,500	600	—	—	5,100	700
1 dito ...............	4,500	200	—	—	4,700	700
Summa	—	—	—	—	—
Göta hovrätt.					■
\| 1 president..................	8,500	3,500	—	—	12,000	1,100
1 hovrättsråd.................	4,500	2,500	—	500	7,500	700
1 3 dito ................	13,500	7,500	—	1,500	22,500	210

8. \|	9. \|	10. 1	ii. i;	12. \|\|	13. \|	14.
Föreslaget avlöningstillägg.	1! Ii	1 i Summa j begyn- j nelse- j avlöning, j : Kronor, i 1	Ålderstillägg.
Tjänst- göriugs- pen- ningar. Kronor.	i Orts- I tillägg. Kronor, j	Arvode, j Kronor. 1	Summa, i Kronor, \|	Antal. 1	Samman- lagt belopp. Kronor.
300	1 \|		1,000	7,200
300	— !	— ;	1,000 \|	7,200 i	_ 1	~
300	_ 1	—	1,000	7,100	- i	—
1,500	—	—	5.000	35,500 j	_	—
300	_ i	_	1,000	7,000 j		—
1,800	— ;	—	6,000	42,000 1		—
300	—	—	1,000 i	6,900 :		—
1,200	—	—	4,000 1	27,600 1	—	—
300	—	—	1,000	6,800 i	—	—
900	—	—	3,000	20,400		—
300	__	_	1,000	6,700	—	—
1,500		—	5,000	33,500	—	—
300		_	1,000	6,600	—	—
300		—	1,000	6,600	—	—
300	_	_	1,000	6,500	—	—
2,100		—	7,000	45,500	—	—
300	_	_	1,000	6,200	—	—
300		—	1,000	6,100 —	—
300	-	—	1,00!!	5,700	—	—
—		_	60,000	j	-	—
400			1,500	13,500	j _	_
300 900	—	—	1,000 3,000	8,500 25,500	1 3	1,700

Anmärkningar.

>) Till en av de häradshövdingar, vilkasj
tjänstgöringspenningar utgöra 1,700|
kronor, utgår förvaltningskostnadsbidrag
å 200 kronor.

''-) Till två av de häradshövdingar, vilkasj
tjänstgöringspenningar utgöra 1,6001
kronor, utgå förvaltningskostnadsbi-|
drag å resp. 600 och 400 kronor. j

s) Till två av de häradshövdingar, vilkasj
tjänstgöringspenningar utgöra 1,800 j
kronor, utgå förvaltningskostnadsbidrag
med i vartdera fallet 200 kronor.

4) Till två av de häradshövdingar, vilkas
tjänstgöringspenningar utgöra 1,200
kronor, utgå förvaltningskostnadsbidrag
å resp. 400 och 200 kronor.

5) Till en av de häradshövdingar, vilkas
tjänstgöringspenningar utgöra 1,100
kronor, utgår förvaltningskostnadsbidrag
å 500 kronor.

6) Till två av de häradshövdingar, vilkas
tjänstgöringspenningar utgöra 1,000
kronor, utgå förvaltningskostnadsbidrag
å resp. 500 och 200 kronor.

2—184696. L,in f.rcijlerin(lf kommittén. Bet. LIX Bil.

1.	2.	3.	4.	5.
		Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Samma. Kronor.
Göta hovrätt (forts.).				1
1 hovrättsråd .........	4,500	2,500	_	_	7,000
15 dito ........	67,500	37,500	—	—	105,000
1 sekreterare............	4,000	2,000	—	_	6,000
1 advokatfiskal..........	3,600	1,800	—	_	5,400
1 aktnarie..........	2,600	1,600	—	—	4,200
1 arkivarie.............	2,600	1,600	—	_	4,200
1 notarie............	2,600	1,600	—	—	4,200
3 notarier............	7,800	4,800	—	—	12,600
1 fiskal...............	2,500	1,500	—	_	4,000
3 fiakalcr...............	7,500	4,500	—	—	12,000
1 skrivbiträde...............	700	350	—	_	1,050
6 skrivbiträden...........	4,200	2,100	—	—	6,300
Summa	—	—		\|	—
Justitiestaten under Göta hovrätt.
1 häradshövding............	4,500	3,500		—	8,000
1 dito .........	4,500	3,000	—	--1	7,500
1 dito ............	4,500	2,900	—	- ;	7,400
1 dito ..........	4,500	2,700	—	I	7,200
1 dito ...............	4,500	2,600	—	— !	7,100
1 dito .............	4,500	2,400	__		6,900
1 dito ...............	4,500	2,400	__	— ;	6,800 j
1 dito ............	4,500	2,100	•	-	6,600
1 dito ...............	4,500	2,000		ä) -1	6,500
1 dito ...............	4,500	2.000		2)- ! i	6,500
1 dito ...............	4,500	1,900	1	5) i	6,400
1 dito ............	4,500	1,900	—	*) -	6,400
1 dito ...............	4,500	1,800	--1	\|	6,300
2 häradshövdingar..............1	9,000 !	3,600	:	— i	12,600

Lön.

Kronor.

700

10,500

700

600

1,800

600

1,800

200

1,200

700

700 j

700 !

700

700 i

700 ;
700
700
1,400

1 s. 1	9. 1	10. \|	u. II	12. Ii	13.	u. \|	15.
Föreslaget avluningstiUägg.	I j	Summa begyn- \| nelse-avlönicg. \| Kronor.	Ålderstillägg.
Tjänst-\| görlngs- 1 j pon- ; 1 ningar. Kronor, j	Orts- tillägg. Kronor.	* Arvode. Kronor.	Samma. Kronor, j	Antal.	Samman- lagt belopp. Kronor.	Anmärkningar.
1 300 4,500		1	1,000 15,000	8,000 ! 120,000	} 3	1,700
300	—	—	1,000	7,000	3	1,500
300	—	—	900	0,300	2	1,000
300	—	—	900	5,100	3	1,500
300	—	—	900	5,100	3	1,500
300 000	—	—	900 2,700	5,100 15,300	1 8	1,500
34)0	—	—	oco	4,900		—
900	—	—	2,700	14,700		-
100	—	—	300	1,350	]• i)3	'') 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser två
600	—	—	1.800	8,100	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
j s	-	—	34,500	—	—
300			1,000	9,000		_
300	—	—	1,000	8,500	—
300	—	—	1,000	8,400	—	—
300	—		1,000	8,200		—
300	—	—	1,000	8,100		—
300	—	—	1,000	7,000		—
300	—	—	1,000	7,900	-	_
300	—	—	1,000	7,600		—
300	—	—	1,000	7,500	—	■-	*) Till en av de häradshövdingar, vilkas tjänstgöringspenningar utgöra 2,000
300			1,000	<.5UU			kronor, utgår förvaltningskostnadsbi-drag å 800 kronor.
300		—	1,000	7,400	—	—	s) Till en av de häradshövdingar, vilkas tjänstgöringspenningar utgöra 1,900
300	—	—	1,000	7,$00			kronor, utgår förvaltningslostnadsbi-
300	—	—	1,000	7,300	—	—	drag å 400 kronor.
600	—	—	2,000	14,600	1 —	—

Justitiestaten under Göta hoyrätt (forts.).

! 1 häradshövding...............

1 dito ...............

j 1 dito ...............

3 häradshövdingar..............

1 häradshövding...............

j 5 häradshövdingar ..............

j 1 häradshövding ...............

3 häradshövdingar..............

1 häradshövding ...............

5 häradshövdingar............t .

| 1 häradshövding ...............

j 3 häradshövdingar...............

I 1 häradshövding...............

I 1 dito ...............

| 1 dito ...............

Summa

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

1 president..................

1 hovrättsråd.................

j 1 dito .................

| 7 dito .................

| 1 sekreterare .................

1 advokatfiskal................

1 notarie...................

1 dito..........„........

I 1 fiskal...................

3. 4. 6. 6.

	Nuvarande begynnelseavlöning
Lön.	Tjäna t-görings-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	i Summa.	Lön.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor. \|	Kronor. \|	Kronor. I
4,500	1,700			6,200	1 700
4,500	1,700	—	_	6,200	700
4,500	1,600			6,100	700
4,500	1,500	—		6,000	700
13,500	4,500	—	~	18,000	2,100
4,500	1,400	—		5,900	700
22,500	7,000	___		29,500	3,500
4,500	1,300	-	1) —	5,800	700
13,500	3,900		1)~	17,400	2,100
4,500	1,200	—		5,700	700
22,500	6,000	—		28,500	3,500
4,500	1,100	—		5,000	700
13,500	3,300		—	16,800	2,100
4,500	800		__	5,300	700
4,500	700			5,200	700
; 4,500	200	—	— _	4,700 -	700 _
8,500	3,500			12,000	1,100
4,500	2,500	—	500	7,500	700
4,500	2,500	—-	—	7,000	700
31,500	17,500	—	—	49,000	4,900
3,600	1,800	—	—	5,400	600
3,600	1,800	—	—	5,400	600
2,600	1,600	—	—	4,200	600
2,600	1,600	—	— \|	4,200	600
2,500	1,500	—	— j	4,000	600

»■ 1	9. \|	10. \|	11. \|	12. \|\|	13. \|	14. \|	15.
Föreslaget avlöningstillägg.	II 1; Samma r begyn-nelse- il avlöning. \|j	Ålderstillägg.	\|
Tjän.st- göringa- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	\|\| Samma. ''	A nt al.	Samman- lagt belopp.	'' Anmärkningar.
Kronor. [ : i	Kronor.	Kronor.	Kronor, j	Kronor. \|j	:	Kronor.
300	j — i		i; 1,000	7,200	1		1
300			1,000;	7,200 j		—
300	- ''		1,000	7,100;	_	-
300	—	—	1,000	7,ooa :		—	(
900	—	—	8,000;	21,000 \|		—	!
O O	—	—	1,000 i	0.000 i	—	-
1,500	—	->	5,000	84,500 I	—	— i
300 900	—	—	1,000 3,000	6,800 i 20,400 ;	-		*) Till en av de häradshövdingar, vilkas tjänstgöringspenningar utgöra 1,300 kronor, utgår förvaltningskostnadshi-drag å 500 kronor.
300	—	—	1,000	6,700 \|		—
1.500	—	—	5,000	38,500 ;	_	--
300	’-	—	1,000	6,600	—	—
900	—	—	3,000	19,800	—	—
300	—	—	1,000	6,300	—	-
300	—	—	1.000	6,200	—	—
300	—	—	1,000	! 5,700	—	—
—	—	_	45,000			"
400			1,500	13,500
300	—		1,000	8,500	3	1,700
300 2,100			1,000 7,000	8,000 56,000	1 3 f 3	1,700
300	—	—	900	6,300	2	1,000
300	—	—	900	\| 6,300	2	1,000
300	—	—	000	5,100	O O	1,500
300	—	j -	900	5,100	3	1,500
300	—	—	900	4,900		—

1.	2	3.	1 4.	5.	I 6-	7.
		Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst, -gcirings-pen-	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-	1 1 Summa.	Lön.
		ningar.		titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Hovrätten över Skalle och Blekinge (forts.).
1 fiskal ...................	2,500	1,500	—	—	4,000	600
j 1 skrivbiträde................	700	350	—	—	1,050	200
\| 3 skrivbiträden................	2,100	1,050	—	—	3,150	600
Samma	—	—	-	i	—	—
i Justitiestaten under hovrätten över Skåne				,	!	\ !
och Blekinge.				i	i	;
i 1 häradshövding................	4,500	2,500	—		7,000	1 700
1 dito ...............	4,500	2,100	—	-	6,600	700
1 dito ...............	4,500	2,000	—	-	6,500	700
'' 1 dito ...............	4,500	1,700	—	_	6,200	700
1 dito ...............	4,500	1,600	—	~~	6,100	700
1 1 dito ...............	4,500	1,500	—		6,0C0	700
1 dito ...............	4,500	1,500	—	-	6,000	700
1 dito ...............	4,500	1,400	—	__	5,900	700
1 dito ...............	4,500	1,300	—		5,800	700
X dito ..............	4,500	1,300	—		5,800	700
1 dito ...............	4,500	1,200	—		5,700	700
1 dito ...............	4,500	1,200		—	5.700	700 ;
! 1 dito ...............	4,500	1,100	—	_	5,600	700 i
1 dito ...............	4,500 i	1,000	—	_	5,500	700 i
1 dito ...............	4,500	1.000	—	—	5.500	700 j
1 dito ...............	4,500 \|	900	—	*-	5,400	700 ;
1 dito ...............	4,500 \|	800	—	_	5,300	700 j
1 dito ...............	4,500 I	800	-	—	5,300	700 j
Samma	“j	—	—		_	~ 1
Avlöning till å äldre stat kvarstående auditör.	i				4,000	! 1
1 auditör vid flottans station i Karlskrona . . .	3,000 i	1,000	—	_ i	600 j

8.	fl.	10.	11. \|	12. 1	13.	14.	16.
Föreslaget avlöningstillägg.	\|! !<	Ålders tillägg.
			... _______ ..	Summa		... .. .
						!
Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	• Anmärkningar. \|
Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor. .	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.	,
300			300	4,900			j i
100	—	—	300	1,350	} l)»	'') 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser tvä''
300	—	—	900	4,050	äldcratillägg ä tillhopa 400 kronor.
			17.100 1,000	_	_
300			8,000
300	—	—	1,000	7,000		—
300	—	—	1,000	7.500	___	—
300	—	—	1,000	7,200	_	—	1
300	—	—	1,000	7,100	_	—	j
300		_	1,000	7,000	--	—	''
300	—	—	1,000	7,000	-	—
300			1,009	0,900		—
300	—	—	1,000	6,800	—	—
300	—	—	1,000	6,800 -	—	1 3
300	—		1,000	6,700 6,700 \|\|		i
300		-	1,000	—	i
300	—	—	1,000	6,600		—
300	—	—	1,000	6,500
300	—	—	1,000	6,50)	_
300	—	—	1,0110	6,400	—
300	—	—	1,000	6300
300	—	—	1,000	6.300	—	—	!
	—	_	18.000		—	_
300			II 900 il 4,900	2	1,000	i

Fångvårdsstyrelsen.

Överdirektören och chefen ....

1 byråchef ...........

| 1 dito ...........

1 arbetsintendent........ 1 * * 4

1 andra gradens tjänsteman (sekreterare) . , . .

3 andra gradens tjänstemän (1 sekreterare, 1 förste

aktuarie å avdelningen för gtraffregistret, 1 kamrerare)
...................

1 första gradens tjänsteman (registrator, tillika
aktuarie)..................

4 första gradens tjänstemän (1 kassör, tillika bok hållare,

2 revisorer, 1 aktuarie å avdelningen
för straffregistret)..............

1 skrivbiträde i andra lönegraden ........

1 skrivbiträde i första lönegraden.......

Summa

2. 3. 4. . 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön.	Tjänst- görings- pon- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
6,200	2,800	1,000		10,000	800
5,000	2,500	600	—	8,100	600
5,000	2,500	600	—	8,100	600
			07,000	7.000
3,600	1,800	400		5,800	600
10,800	5,400	1,200	—	17,400	1.800
2,200	1,500	300		4,000	500
8,800	6,000	1,200	_	16,000	2,
900	550	150	__	1,600	200
700	350	150	—	1,200	200
_	-	_	_	_	__

8.	9.	10.	11.	12.	13.	H.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.			Alderstillägg.	------j
				Hämma
						\|
Tjänst-1 görings-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.	begyn- nelse- avlöning.	A ntal.	Samman- lagt belopp.	Anmärkningar.
Kronor. 1	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
i 300	100		1,200	11,200	_	_	i
300	100	—	1,000	9,100	i	600
300	100	—	1,000	9,100	i	600
_	_	")'' ,000	1,000	8,000	_	—	*) Därav anses 5,000 kronor motsvara:
:				län och 2,000 kronor motsvara tjänst-1 göringspenningar. 2) Därav 700 kronor motsvarande lön

							och 300 kronor motsvarande tjänst-; göringspenningar.
300	100		1.000	(5,800		1,000
900	300	-	3,000	20,400	1
300	100	—	900	4,900	, i	1,500
1,200	400	—	3,(500	19,600	1
100	50	—	350	1,950	\| a)3	3) 600	s) Enligt nuvarande bestämmelser tvål
100	50	—	350	1,550	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor. \|
-! -	-	13.400	—	—	—

3—18469(1. Lönereglering skomm ittén. Bet. LAX. Bil.

1.	2.	8.	4.	5.	fl.	7.
	Nuvarande begynnclseavlfining.
	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode (eller an-nan avlö-	Summa.	Lön.
		pen- ningar.	tillägg.	nings- titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Tredje huvudtiteln.
Utrikesdepartementet.
Departementschefen..............	24,000	—	—		24,000
1 kabinettssekreterare.............	-	—	—	l) 11,000	11,000	—
1 kansliråd och avdelningschef.........	5,000	2.500	600	_	8,100	600
4 kansliråd och avdelningschefer........	20,000	10,000	2,400	—	32,400	2.400
1 förste sekreterare..............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
3 dito ..............	10,800	5,400	1,200	—	17,400	1,800
1 förste arkivarie ...............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 andre sekreterare ..............	2,200	. 1,500	300	—	4,000	500
6 dito ..............	13,200	9,000	1,800	—	24,000	3,000
1 andre arkivarie...............	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 kvinnligt biträde av tredje graden ......	1,100	750	150	—	2,000	200
4 kvinnliga biträden av dito ......	4,400	3,000	600	—	8,000	800
1 kvinnligt biträde av andra graden.......	900	550	150	—	1,600	200
6 kvinnliga biträden av dito .......	5,400	3,300	900	—	9,600	1
Summa	—	—	—	—	—	—

8.	9.	10.	'' H- 1	12- 1	18.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.	1 i	t Samma ] begyn-nelso-avlöning. Kronor.	Ålderstillägg.	Anmärkningar.
Tiänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tiliägg. Kronor.	Arvode. Kronor.	1 Samma. Kronor.	Antal.	Samman -lagt belopp. Kronor.
			2,000	26,000
		») 1,500	1,500	12,500			'') Därav anses 3,000 kronor motsvara
							tjänstgöringspenningar.
						2) Därav 400 kronor motsvarande tjänst-
							göringspenningar.
300	100	—	1,000	9,100	• ,		,
1,200	400	—	4,000	36,400	i 1
300	100	—	1,000	6,800	1 3	1,000
900	300		3,000	20,400	1
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	000	4,900	\ o
1,800	600	—	5,400	29,400	f 3
300	100	—	900	4,900	3	1,500
100	50	—	350	2,350	1 3) 3	s) 600	s) Enligt nuvarande bestämmelser två
400	200	—	1,400	9,400	1		ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,950	1 s) 3	=) 600
600	300	—	2,100	11,700	1
—	—	—	24,900 \|\| —	-	—

2. j 4. | 5. | 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

;

Fjärde huvudtiteln.

Lantförsvarsdepavtementet.

i Departementschefen.........

I 1 statssekreterare ..........

'' 1 expeditionschef..........

i 1 kansliråd..................j

; 3 dito ..................

; 1 förste kanslisekreterare............j

i 8 dito ............

j 1 registrator ..................

! 1 andre kauslisekreterare............j

i 3 “) dito |

■ 1 registrator å kommandoexpeditionen......‘

j 1 kvinnligt biträde av tredje graden.......f

i 1 kvinnligt biträde av andra graden.......j

I 1 kvinnligt biträde av första graden......!

| 1 dito dito ......:

Övergångsstat.

t 1 kanslisekreterare...............

Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Samma. Kronor.	Lön. Kronor.
17,000		_	__	17,000	2,000
—			*) 11,000	11,000	—
	—	—	3) 10,000	10,000	—
5,000	2,500	600		8,100	600
15,000	7,500	1,800		24,300	1,800
3,600	1.800	400	—	5,800	600
10,800	5,400	1,200	. —	17,400	1,800
2,600	1.600	300	—	4,500	50(1
2,200	1,500	800	—	4,000	500
6,600	4,500	900	—	12,000	1,500
—	—	—	1,800	1,800	—
1,100	750	150	—	2,000	200
900	550	150	—	1,600	200
700	350	150	—	1,200	200
700	350	150		1,200	200
2.500	1.500	--	’) 1,200	5,200	500

Summa

8. !	" '' !	10. \|	11. \|	12. \|	18.	14.	15.
föreslaget avlöningstillägg.	Summa,	Ålderstil lägg.

Tjänst-	Orts-			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
glirings-	Arvode.	Summa.*	avlöning.	Antal.	lågt
pen- ningar.	tillägg.				belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
	-		2,000	19,000	1
—	—	-) 1,500	1,500	12,500		—	'') Därav anses 3,000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. 2) Därav 400 kronor motsvarande tjänst-

							göringspenningar.
—		») 1,200	1,200	11,200			s) Därav anses 2,800 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. 4) Därav 300 kronor motsvarande tjänst-

							göringspenningar.
300	100	—	1,000	9,100	t i	600
900	300	—	3,000	27,800	1 1
300	100	—	1,000	0,800	l 2	1,000
900	300	—	3,000	20,400	1
300	100	—	000	5,400	3	1,500
300	100	—	900	4,900	1 3	1,500	5) Härjämte en andre kanslisekreterare-
900	300	—	2,700	14,700	1	befattning, som hålles vakant, så länge
—	....	400	400	2,200	—	—	en kanslisekreterare kvarstår å över-gångsstat.
100	50		350	2.350	“) 3	,;) 600	6) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,950	°) 3	•*) 600	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	} °)3	u) 600
100	50		350	1,550
300	100		900	0,100	2	1,000	7) Provisoriskt avlöningstillägg, därav
				700 kronor motsvara lön, 100 kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor ortstillägg.


—	—	—	19,900 1 —	—	—

3. | 4. | 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

Tjänst -

	Lön. Kronor.	görings- pen- ningur. Kroaor.
Arméförvaltningen.
Chef: generalkrigskommissarien........	7,000	3,000
1 krigsråd..................	5,000	2,500
3 dito ..................	15,000	7,500
1 tjänsteman i andra lönegraden........	3,600	1,800
10 tjänstemän i dito ........	36,000	18,000
1 tjänsteman i dito, krigskassör . . .	3,600	1,800
1 tjänsteman i första lönegraden........	2,200	1,500
15 tjänstemän i dito ........	33,000	22,500
1 domäntjänsteman..............	—	—
1 ombudsman.................		—
1 biträdesbefattning av tredje lönegraden ....	1,100	750
4 biträdesbefattningar av dito .....	4,400	3,000
1 biträdesbefattning av andra lönegraden ....	900	550
7 biträdesbefattningar av dito ....	6,300	3,850
1 biträdesbefattning av första lönegraden ....	700	350
12 biträdesbefattningar av dito ....	8,400	4,200
Summa		—
Generalstaben: civilstaten.
Professor....................	5,900	1,200
Krigsarkivarie................	3,600	1,800
Summa	—	—

Orts tillägg.

Kronor.

Arvode
(eller annan
avlö- Samma,
ningstitel).

Kronor. Kronor.

1,000 — 11,000

600 — 8,100

1,800 — 24,300

400

4,000

400

300

4,500

5,800

— 58,000

>) 500 6,300

— 4,000

— 60,000

4,000 4,000

150

600

150

1,050

150

1,800

2,000

8,000

— 1.600

— 11,200

1,200

— 14,400

400

7,100

5,800

Lön.

1,000

600

1,800

600

6,000

600

500

7,500

200

800

200

1.400
200

2.400

700

600

Föreslaget avlöninytillägg. |1 ji Alderstillägg.

Tjänst- j görings- ; pen- ningar. Kronor. 1	Orts-til lägg. Kronor.	i Arvode. Kronor. :	Summa, i Kronor, i	Summa \|; begyn- j nelse- \|! avlöning. I1 Kronor, i i	Antal.	Samman- \| lågt belopp. Kronor, j	Anmärkningar. ! :
! 400	100	_	1,500	12,500 :		_	i i :
300	100	—	1,000	9,100 j	1 !	600	i
900	300	—	3,000	27,300	1
300	100	—	1,000	G, 800	l 3	1,000
3.000	1,000	—	10,000	68,000	''
300	100	—	1,000	7,300 !	2	1,000	*) Missräkningspenningar.
300	100	—	900	4,5)00	\ 3	1,500
4,500	1,500	—	13,500	73,500	)
—	—	900	900	4,900	—	—
—	—	900	900	4,900	—
100	50	—	350	2,350	1 2) 3	-) 600	a) Enligt nuvarande bestämmelser två
400	200	—	1,400	9,400	1		älderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,950	1 *1 3	•-) 600
700	350	—	2,450	13,050	f
100	50	—	350	1,550	l 2) 3	-) 600
1,200	600	—	4,200	18,600	1
—	—	—	42,800	—	—
300			1,000	8,100	1 i 1 600
300	100	—	1000	i 6,800	i 2	1,000
—	—	—	2,000	—	\| -	1 _

1.	2.	3.	4.	1 5.	6.
		Nuvarande begynnelseavlöning.
1	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.
	i Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Femte huvudtiteln. \|				\|
Sj 5 förs varsel epar tementet
i Departementschefen .... 1 .....	17,000	—	—	—	17,000
i 1 statssekreterare och expeditionschef......				■) 11 000	11,000
1 1 kansliråd.......	5,000	2,500	600	—	8,100
1 dito ..................	5,000	2,500	600	—	8,100
\| 1 förste kanslisekreterare............	3,600	1,800	400		5,800
1 1 dito ..... .......	3,600	1,800	400		5,800
j 1 registrator..........	2,600	1,600	300		4,500
j 1 andre kanslisekreterare............	2,200	1,500	300	—	4.000
1 dito ............	2,200	1,500	300	—	4,000
\| 1 kvinnligt biträde av andra graden.......	900	550	150	—	1,600
1 1 dito av första graden ......	700	350	150	—	1,200
Samma	_ _		—	—	—
Marin för vält ningen.
Civilavdelningen.
Chef: marinöverkommissarien..........	6,000	2,700	800	—	9.500
1 amiralitetsråd..........	5,000	2,500	600	—	8,100
1 tjänsteman i andra lönegraden . . .	3,600	1,800	400	—	5,800
4 tjänstemän i dito	14,400	7,200 ,	1,600	—	23,200
1 tjänsteman i första lönegraden ....	2,200	1,500 !	300	—	4,000
8 tjänstemän i dito ........	17,600	12,000	2,400		32,000
1 tjänsteman i dito, marinkassör . . . 1 advokatfiskal, som tillika förrättar advokatfiskal-	2,200	1,500	300	4) 500	4,500
göromålen vid Stockholms station......		-	—	3,000	3,000
1 skrivbiträde.................	700	350 1	150	—	1,200
3 skrivbiträden................	2,100	1,050 I	450	—	3,600

Lön.

Kronor.

2,000

600
600
600
600
500
500
500
200
200 j

800

600

2,400

500

4,000

500

200

600

Summa

8.	9.	10.	11.	12.	13.	H.	16.
Föreslaget avlöningstillägg.	Summa	Ålderstillägg.

Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts-til lägg.	Arvode.	Summa.	hegyn- nelse- avlöning.	Antal.	Samman- lagt belopp.	A urna, ningar.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
			2,000	! 19,0(10
		■-) 1,500	1,500	12,500			'') Därav anses 3,000 kronor motsvara
300	100	—	1,000	9.100	1 ‘	600	tjänstgöringspenningar. a) Därav 400 kronor motsvarande tjänst-
300	100	—	1,000	9,100 ! 0,800	göringspenningar.
300	100	—	1,000	1 g	1,000
300	100		1,000	0,800	f 2
300	100	—	000	5,400	3	1,500
300	100	—	900	4,900	[ o	1,500
300	100	—	900	4,900	1 3
100	50	—	350	1,950	“) 3	:i) 600	3) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,550	■*) 3	3) 600	ålderstillägg å tillköpa 400 kronor.
—	—	—	10,900		—	—
300	100		1,200	10,700
300	100	—	1,000	9,100	1	600
300	100	—	1,000	0,800	i 2	1,000
1,200	400	—	4,000	27,200	1
300	100	—	900	4,900	1 3	1,500
2.400	800	—	7,200	89,200
300	100	—	900	5,400	3	1,500	*) Felräkningspenningar.
—	—	750	750	8,750	—	—
100	50	—	350	1,550	} 5)3	5) 600	1 5) Enligt nuvarande bestämmelser tvä;
300	150	—	1,050	4,650	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor, i
—	—	—	18,350	1 --	—	—	.

4—184696. Löneregleringsko»7mitten. Bet. LIX. Bil.

Marin stabel!.

1 registrator och aktuarie, med skyldighet att bi''
träda vid övriga göromål i marinstaben ....

Sjökartererliet (civil personal).

1 förste aktnarie..........

1 aktuarie..............

1 kartograf..............

1 manlig ritare eller gravör......

11 manliga ritare eller gravörer.....

1 redogörare .............

1 kvinnligt biträde av andra graden
1 dito dito

1 kvinnligt biträde av första graden

Summa

Lotsstyrelsen.

Styrelsen.

1 generallotsdirektör.............

1 byråchef ..................

j 1 dito ..................

! 1 överfyringenjör...............

2.	3. \|	4.	6.	6.
Nuvarande begynnelseavlöning.
Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.
2,200	1,500	300	—	4,000
3,600	1,800	400		») 5,800
2,600	1,600	300	—	4,500
2,200	1,500	300	—	4,000
1,700	1,000	300	—	3,000
18,700	11,000	3,300	—	33,000
1,700	1,000	300		3,000
yoo	550	150		1,600
900	550	150	—	1,600
700	350	150		1,200
7,000	3,000	1,000		11,000
5,000	2,500	600	—	8,100
5,000	2,500	600	—	8,100
5,000	2,500	600	—	8100

Lön.

Kronor.

600

500

200

2,200

200

1,000

600

8.	»•	10. \|	11.	12. \|	13. \|	14.	_________ 15-...___________________:
Föreslagot avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa		''

Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman- }	Anmärkningar.
göri lös-pen-ningar.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.

Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300	100		!)00	4,000	3	i 1,500
300	100		■) 1,000	6,800	2	1,000	*) Utgår endast under förutsättning, att
300	100	—	000	5,400	3	1,500	befattningshavaren icke är militär i flottans stam eller reserv (med pen-
300	100	~	800 300	4,800 3,300	3	1,500	sion) eller å reservstat, i vilket fall han endast äger uppbära arvode till
100	—		l 3	1,200	belopp, som kan varda medgivet, allt
1,100	_	—	8,800	36,300	1	eftersom han är militär i flottans stam
100	—	—	800	3,300	3	1,200	eller reserv (med pension) eller å re-servstat.
							-) Utgår endast under förutsättning, att
							befattningshavaren icke är militär i flottans stam eller reserv (med pen-
							sion) eller å reservstat, i vilket fall
							han endast äger uppbära arvodestillägg till belopp, som kan varda medgivet,
							allt eftersom han är militär i flot-tans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat.
100	50	—	350	1,950	1 313	3) 600	s) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	850	1,950	1		ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
ioo	50	—	350	1,550	»)3	600
			7,750
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1,000	9,100		600
300	100	—	1,000	9,100
300	100	—	1,000	9.100	1	600

Kanslibyrån.

Andra gradens tjänstemän:

1 sekreterare .................

1 kamrerare..................

Första gradens tjänstemän:

! 1 registrator..................

i 1 revisor och bokhållare............

1 dito dito ............

1 kassör och bokhållare............

1 skrivbiträde.................

1 dito .................

Fyringenjörkontoret.

Andra gradens tjänstemän:

1 fyringenjör.................

1 dito .................

Första gradens tjänstemän:

1 verkmästare.................

1 dito .................

1 materialförvaltare..............

Samma

2. 3. . 5. 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön.

Kronor.

Arvode
(eller annan
avlö- Summa. Lön.
ninggtitel).

Kronor. Kronor. Kronor. Kronor. Kronor.

Tjänst görings pen ningar.

Orts tillägg.

3,600	1,800	400		5,800	600
3,600	1,800	400	—	5,800	600
2,200	1,500	300		4,000	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500
700	350	150	—	1,200	200
700	350	150		1,200	200
3,600	1,800	400		5,800	600
3,600	1,800	400	—	5,800	600
2,200	1,500	300		4,000	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500

1 8.	9.	10.	u.	12-	13.	14.	IB.
Föreslaget avluningstillägg.	Summa begyn- nelse- avlöning. Kronor.	Ålderstillägg.
Tjiinat- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode. Kronor.	Summa. Kronor.	Antal.	Samman- lagt belopp. Kronor.	Anmärkningar.
300	100		1,000	0,800	2	1,000
300	100	—	1,000	0,800	2	1,000
300	100		000	1,900	3	1.500
300	100	—	»00	1,800	1 3
300	100	—	000	4,800	f 3
300	100	—	000	4,900	3	1,500
]00	50		350	1,550	1
					\ '') 3	*) 000	M Enligt nuvarande bestämmelser två
100 !	50		350	1,550	I		ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
300	100		1.000	0,800	1
					i 2	1,000
300	100		1,000	0,800	1
300	100		000	4,800	1 3
300	100	—	900	4,800	f 3
300	100	—	900	4,900	3	1,500
1	—	15,500	—	—	—

Sjätte huvudtiteln.

Statsråden utan departement.

| 1 statsråd ...................

| 2 dito ...................

Samma

Civildepartementet.

j Departementschefen..............

1 1 statssekreterare ...............

1 i * * 4

i 1 expeditionschef...............

! 1 kansliråd..................

j 5 dito ..................

i 1 byråchef för lagärenden...........

1 förste kanslisekreterare............

i 5 dito ............

1 registrator .................

1 andre kanslisekreterare............

48) dito ............

1 kvinnligt biträde av tredje graden......

1 kvinnligt biträde av andra graden......

4 kvinnliga biträden av dito ......

1 kvinnligt biträde av första graden......

; 2 kvinnliga biträden av dito ......

Övergångsstat.

j 1 kanslisekretorare...............

j 2 dito ...............

Samma

2.	3.	4.	5. \|	6.	7.
Nuvarande begynnelseavlöning
Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode (eller an-nan avlö-	Summa.	Lön.
	pen- ningar.	tillägg.	nings- titel).

Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
15,000				15,000	2,000
30,000		—	—	80,000	4,000
15,000	_	—	'') 2,000	17,000	2,000
—	—	—	*) 11,000	11,000	—
		_	*) 10,000	10,000	_
5,000	2,500	600	—	8,100	600
25,000	12,500	3,000	—	40,500	3,000
—	—	—	«) 8,100	8,100	—
3,600	1,800	400	—	5,800	600
18,000	9,000	2,000	—	29,000	3,000
2,600	1,600	300	—	4,500	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500
8,800	6,000	1,200	—	16,000	2,000
1,100	750	150	—	2,000	200
900	550	150	—	1,000	200
3,600	2,200	600	—	0,400	800
700	350	150	—	1,200	200
1,400	700	300	—	2,400	400
2,500	1,500		1C) 1,200	5,200	500
5,000	3,000		10) 2,400	10,400	1,000
_	_	_	_	_	—

i 8-	9.	10.	11.	12.	la.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.			Alderstillägg.
				Summa

Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
			2,000	17,000
—	—	—	4,000	34.000	—	—
—	—	—	0.000	—	__	—	•
—	—	-	2,000	19,000	—	—	*) Hyresersättning.
		ä) 1,500	1,500	12.500			2) Därav anses 3,000 kronor motsvara
					tjänstgöringspenningar. s) Därav 400 kronor motsvarande tjänst-

							göringspenningar.
—	—	5) 1,200	1,200	11,200	—	—	4) Därav anses 2,800 kronor motsvara
300	100	—	1,000	9,100	} ‘	600	tjänstgöringspennin gar. 5) Därav 300 kronor motsvarande tjänst-
1,500	500	—	5,000	45,500	göringspenningar.
_	—	'') 1,000	1,000	9,100	—	—	6) Därav anses 2,500 kronor motsvara
300	100	—	1,000	6,800	j. 2	1,000	tjänstgöi ingspenningar. ’) Därav 300 kronor motsvarande tjänst-
1,500	500	—	5,000	34,000	1	göringspenningar.
300	100	—	000	5,400	3	1,500	s) Härjämte tre andre kanslisekreterar-
300	100		900	4,900		befattningar som hållas vakanta, så
	l 3	1,500	länge motsvarande antal kanslisekre-
1,200	400	—	8,000	19,600	1	terare kvarstå å övergångsstat.
100	50	_	350	2,350	°)3 1	9)600	9) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,950	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
\| 9)3	o) 600
400	200	—	1,400	7,800
100	50	—	350	1,550	\| B)3	o)600
200	100	—	700	8,100	10) Kanslisekreterare å övergångsstat åt-

							njuter provisoriskt avlöningstillägg å
300	100	—	900	6,100	1 2	1,000	1,200 kronor, därav 700 kronor mot-svara lön, 100 kronor tjänstgörings
600	200	—	1,800	12,200	1	penningar och 400 kronor ortstiliägg.
- 1 -	—	28,950	—	—	—

1-	2-	3.	4.		6.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode : (eller an- i nan avlö- j	Summa.	Lön.
		pen- ningar.	tillägg.	nings- titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Regeringsrätten.	1
1 regeringsråd................	13,000	—	—	—	13,000	1,500
6 dito ................	78,000	—	—	—	78,000	9,000
Summa	1 _ 1	—	—	j	—	—
Överstäthällarämhctet.			i

Överståthållaren...............;

Underståthållare!!...............

Sekreteraren..................

1 notarie...................

1 dito ...................

Summa

Landshövdingarna.

1 landshövding (i Göteborgs och Bohus län) . .

1 dito (i Malmöhus län).......

1 dito ................

j 21 landshövdingar...............

Summa

Länsstyrelserna.

i Landssekre terare och landskamererare, 48 tjänstemän.

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län:

1 tjänsteman.................

3 tjänstemän.................

Samtliga övriga län.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

1 tjänsteman dito ...........

4,68145	—	—	») 4,318-55	3 > 9,000	1,000
5,000	2,000	—	-	•■>) 7,000	600
4,400	1,500	—	—	5,900	700
1,500	1,000	—	—	2,500	400
1,500	1,000	_		2,500	—
17,000				*) 17,000	2,000
15,500			—	■'') 15,500	2,000
13,000	—	—	—	13,000	2,000
273,000	-		—	*) 273,000	42,000
5,000	2,900			7,900	700
15,000	8,700	—	—	23,700	2,100
5,000	2,500	600		8,100	\| 600
5,000	2,500	600		8,100	! 600

1 8.	9.	10.	11.	12.	18. \| 14.	IB.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa

! Tjänst-1 görings-pen- , ningar.	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
j Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
			1,500	14,500
! —	—	—	0,000	87,000	—	—
I _	—	—	10,500	—	—	—
			1,000	s) 10,000			*) Därav taffelpenningar kr. 2,001: —
300	—	—	000	3)7,900	—	—	och lönetillökning kr. 2,317: 55. s) Dessutom fri bostad samt av Stock-
300	—	—	1,000	6,900	i	600	holms stad kr. 9,000.
225	—	—	625	3,125	i	500	3) Dessutom av Stockh olms stad kr. 2,250.
225	—	—	625	3,125	i	500
—	—	—	4,150	—	—	—
			2,000	4) 19,000			4) Utöver den kontanta lönen åtnjuter]
_	—	—	2,000	4) 17,500	—	—	landshövding bostad m. m.
	—	—	2,000	4) 15,000	—	—
—	—	—	42,000	4) 315,000	—	—
			48,000				'' i
300			1,000	8,900	1 >	600
900	—	—	3,000	26,700
300	100	_	1,000	9,100	I !	600
300	100	—	1,000	9,100	} 1

5—184696. Löneregleringskommittén. Bet. LIX. Bil.

Länsstyrelserna (forts.).

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

5 tjänstemän dito . . .

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

35 tjänstemän dito ......

Länsassessorer, 46 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

1 tjänsteman dito ...........

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

5 tjänstemän dito . . .

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

37 tjänstemän dito ......

Länsnotarier och länsbokhållare av första lönegraden,
44 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

1 tjänsteman dito ...........

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

4 tjänstemän.................

i tjänsteman (övriga residensstäder)......

36 tjänstemän dito ......

Länsnotarier och länsbokhållare av andra lönegraden,
6 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

1 tjänsteman (övriga residensstäder)......

4 tjänstemän dito ......

Landskanslister och landskontorister, 167 tjänstemän.

1 tjänsteman (Stockholm)...........

9 tjänstemän dito ...........

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och Luleå) . . .

2-	3.	4.	5.	6.	7.
Nuvarande	begynnelseavlöning.
Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
5,000	2,500	300		7,800	650
25,000	12,500	1,500	—	39,000	3,250
5,000	2,500	—	—	7,500	700
175,000	87,500	—	—	262,500	24,500
3,600	1,800	400		5,S00	600 \|
3,600	1,800	400	—	5,800	600
3,600	1,800	200	—	5,600	600
18,000	9,000	1,000	—	28,000	3,000
3,600	1,800	—	—	5,400	600
133,200	66,600	““		199,800	22,200 1
2,200	1,400	300		3,900	500
2,200	1,400	300	—	3,900	500
2,200	1,400	150	—	3,750	500
8,800	5,600	600	—	15,000	2,000
2,200	1,400	—		3,600	550
79,200	50,400	—	—	129,600	19,800
2,000	1,200	300		3,500	400
2,000	1,200	—	—	3,200	450
8,000	4,800	—	—	12,800	1,800
1,500	900	200		2,600	375
13,500	8,100	1,800	—	23,400	3,375
1,500	900	100	—	2,500	375

«. 1	9. \|	10.	11. \|	12. \|	13. \|	14.	15.
Föreslag	et avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa

Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
görings- pen- ningar.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300	50		1.000	8,800	1 ,	6M
1,500	250	—	5,000	44,000	1 1
300	—	—	1,000	8,500	\ 1	6M
10,500			35,030	297,500	1
300	100	—	1,000	o,soo	1 2	1,000
300	100	—	1,000	____ 0,800	J	j
300	50	—	950	0,550	1 2	1,0M
1,500	250	—	4,750	32,750	1
300	—	—	900	0,300	i 2	1,0M
11,100			33,300	233,100	1
300	50		850	4,750 4,750	1 3	1,5M	1
300	50	—	850	1
300	50	—	850	4,OM	1 3	1,500
1,200	200	—	3,400	18,4M	1 3
300	—	—	850	4,450	i 3	1,500
10,800			80,000	100,200	(
300	100		800	4,300	3	1,500
300	—	—	750	3,950	i 3	1,500
1,200			3,000	15,SM	1
225	50		050	3,250	l 3	1,200
2,025	450	—	5,850	29,250	t 3	1
225	25	—	025	3,125	3	1,200

1.	2.	3. \| 4. 5. \| 6. Nuvarande begynnelseavlöning.	7-
	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.	Lön. Kronor.
Länsstyrelserna (forts.). 17 tjänstemän (Östersund, Umeå och Luleå) . . .	25,500	15,300	1,700		42,500	6,375
1 tjänsteman (övriga residensstäder) .....	1,500	900	—	—	2,400	375
138 tjänstemän dito .....	207,000	124,200	—	—	331,200	51,750
Skrivbiträden, 46 Mträden:
1 biträde (Stockholm)............	700	350	150	—	1,200	200
2 biträden dito ............	1,400	700	300	—	2,400	400
1 biträde (Östersund, Umeå och Lnleå) ....	700	350	75	—	1,125	200
5 biträden dito ......	3,500	1,750	375	—	5,625	1,000
1 biträde (övriga residensstäder).......	700	350	—	—	1,050	200
36 biträden dito .......	25,200	12,600	—	—	37,800	7,200
Övergångsstat.
1 lanträntmästare..............	2,500	1,500	—	—	4,000	500
3 dito ..............	7,500	4,500	—	—	12,000	1,500
1 lanträntmästare..............	2,500	1,300	—	—	3,800	500
4 dito ..............	10,000	5,200	—	—	15,200	2,000
.1 lanträntmästare.............	2,500	1,000	—	—	3,500	500
1 dito ..............	2.500	1,000	—	—	3.500	500
Summa	—	—	—	—	—	—
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Överdirektören och chefen...........	6,200	2,800	1,000	—	10,000	800
1 byråchef och ledamot ...........	5,000	2,500	600	—	8,100	600
1 dito dito ............	5,000	2,500	600	—	8,100	600
1 byrådirektör och ledamot...........	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 förste byråingenjör..............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 dito dito ..............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 byråingenjör.................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
2 byråingenjörer................	• 4,400	3,000	600	—	8,000	1,000
1 notarie...................	2,200	1,500	300	—	4,000	500

I «.	9.	10.	11.	in.	Ui.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa

Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
gö rings-pen-ningar.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lagt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
3,825	425		10,625	53,125	3	1,200
225	—	—	600	3,000	1 3	1,200
31,050 100	50		82,800 350	414,000 1,550	l) Enligt nuvarande bestämmelser två
\|
\| l)3	er. o o
200	100	—	700	3,100	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	25	—	325	1,450	f '')3	>) 600
500	125	—	1,625	7,250
100	—	—	300	1,350	} *) 3	*) 600
3,600			10,800	48,600
300	—	—	800	4,800	1 1	500
900	—	—	2,400	14,400	1
300	—	—	800	4,600	l 1	500
1,200	—	—	3,200	18,400	1
300	—	—	800 800	4,300	1 1	500
300	—	—	4.300	(
—	—	—	255,900	—	—	—
300	100		1,200	11,200
300	100	—	1,000	9,100	1 1	600
300	100	—	1,000	9,100
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	l 2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	I
300	100	—	900	4,900	l 3	1,500
600	200	—	1,800	9,800	1
300	100	—	900	4,900	3	1,500

1.	2.	3.	4-	5.	6.	7.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelscn (forts.)-	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	K ron or.

1 registrator, tillika aktuarie..........	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 revisor och bokhållare............	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 kvinnligt biträde .............	900	550	150	—	1,600	200
1 dito ..............	900	550	150	—	1,600	200
1 dito ..............	700	350	150	—	1,200	200
.2 kvinnliga biträden..............	1,400	700	300	-	2,400	400
1 distriktschef.................	3,000	—	—	—	8,000	750
5 distriktschefer................	15,000	—	—	—	15,000	3,750
1 distriktsingenjör...............	1,500	—	—	—	1,500	375
7 distriktsingenjörer..............	10.500	—	—	—	10.500	2,625
Summa	—	_	—	—	—	—
Medicinalstyrelsen.
Ordinarie stat.
1 generaldirektör................	—	—	—	15,000	15,000	—
1 medicinalråd och byråchef..........	5,000	2,500	600	—	8,100	600
4 medicinalråd och byråchefer . ........	20,000	10,000	2,400	—	32,400	2,400
1 kameralbyråchef...............	5,000	2,500	600	—	8,100	600
1 statsinspektör över köttkontrollen i riket . . .	5,000	2,500	—	—	7,500	700
1 ombudsman.................	3,600	1,800	400	—	5,S00	600
1 byråveterinär................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 sekreterare .................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
2 sekreterare .................	7,200	3,600	800	—	11,600	1,200
1 kamrerare..................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) .... 5 tjänstemän i första lönegraden (3 notarier, 1 bok-	2,200	1,500	300	—	4,000	500
hållare, tillika kassör, 1 bokhållare, tillika notarie)..................	11,000	7,500	1,500	—	20,000	2,500
1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)	1,100	750	150	—	2,000	200

i «• 1	a. I	10. \|	il. \|	12- II	13. \|	14. 1	16.
Föreslaget nvlöninggtillägg.			Ålderstillägg.
				Samma

Tjänst-	Oits- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
gorings-pe il-ningar.	Arvode.	Summa.	aylöning.	Antal.	lågt belopp.

Kronor.	Kronor.	Kronor.	Krono?.	Kronor.		Kronor.
300	100		!MX)	4,900	3	1,500
300	100	—	000	4.900	3	1,500
100	50	—	350	1,950	} >) 3	‘) 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,950	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	[ *) 3	*) 600
200	100	—	700	3,100
_	_	_	750	3,750	—	—
—	—	—	3,750	18,750	—	—
—	—	—	375	1,875	—	—
—	—	—	2,625	13,125	—	—
—	—	—	20,850	—	—	—
1 —		2,000	2,000	17,000
300	100	—	1,000	9,100	i 1	600
1,200	400	—	4,000	36,400	1
300	100	—	1,000	9,100	1	600
300	—	—	1,000	8,500	1	600
300	100	—	1,000	\| 6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	1 2	1,000
G00	200		2,000	13,600	1
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	'' 1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,900	3	1,500
1,500	500	—	4,500	24,500	1
100	50	__	350	2,350	*)3	ä) 600	2) Enligt nuvarande bestämmelser två
		ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.

1.	2.	1 3.	1 4.	1 5.	I 6.	II 7.
	Nuvarande begynnelseavlöning.	II
Medicinalstyrelsen (forts.).	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.	[I Lön. 1 Kronor.

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....	900	550	150	_	1,000	200
2 kvinnliga biträden i dito .....	1,800	1,100	300	—	3,200	400
1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....	700	350	150	—	1,200	200
5 kvinnliga biträden i första lönegraden ....	3,500	1,750	750	—	0,000	1,000
Övergångsstat.
1 kamrerare............	3,000	1,500	—	2) 1,300	5,800	700 \|
Summa	. —	—	—	—	—	1 •
Statsmedicinska anstalten.
Statens bakteriologiska laboratorium.
1 föreståndare.............	5,000	2,500	—	_	7.500	1 700
1 laborator ...............	3,600	2,000	—	—	5,000	650
1 dito ............	3,600	2,000	—	—	5,000	650
1 assistent...........	—	—	—	3,000	3,000	—
1 dito ..............	—	—	—	3,000	3,000	_
1 inspektör och kontrollant.......	—	—	—	2,000	2,000	_
1 veterinärbiträde............	—	—	—	2,000	2,000	—
Statens rättskemiska laboratorium.
1 föreståndare...........	5,000	2,500	—	_	7,500	700
1 assistent ..................	—	—	—	3,000	3,000	—
Summa	—	—	—	—	—	—
Hospital och asyler.
1 kassörska............	1,100	750	—	—	s) 1,850	200
13 kassörskor...............•	14,300	9,750	—	—	s) 24,050	2,600
1 bokhållare av andra graden........	900	550	—	—	*) 1,450	200
6 dito .........	5,400	3,300	—	—	») 8,700	1,200
1 skrivbiträde.............	900	550	—	—	s) 1,450	200
10 skrivbiträden................	9,000	5,500	—	-	3) 14,500	2,000
Samma	—	—	—	—	—	—

n «.	1 9-	\| 10.	1 11-	12.	13.	1 il-	15.
Föreslaget avlöningstillägg.	Summa begyn- nelse- avlöning. Kronor.	Ålderetillägg.	1 Anmärkningar. j i
\| Tjänst-! görings-pen- j ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	1 Arvode. Kronor.	Samma. Kronor.	Antal.	Samman- lagt belopp. Kronor.
100	50		350	1,950	i
					’) 3	1) 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser två
	1UU		<00	ö,UÖ0	1		ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	_	350	1,550	I
500	250	—	1,750	7,750	I 1)3	600
300	_	_	1,000	6,800	2	1,000	2) Personligt avlöningstlilägg.
—	—	—	25,000	—	—	—
300			1,000	8,500	1	600
300	_	_	950	6,550	1		I
\|					1 2	1,000
300	—	—	950	6,550	J
	—	750	750	3,750	—	—
—	—	750	750	3,750	—	—
—	—	500	500	2,500	—	—
—	—	500	500	2,500	—	—
300	_	_	1,000	8,500	1	600
—	—	750	750	3,750	—	—
—	—	—	7,150	—	—	—
100	—	—	300	3) 2,150	1 *) 3	4) 600	s) Utöver den kontanta avlöningen åt-
1,300	—	—	3,900	3) 27,950	1		njuter ifrågavarande personal bostad
100			300	3) 1,750			med möbler och sängkläder, bränsle,
					} *) 3	4) 600	lyse och tvätt.
600	—	—	1,800	3) 10,500	f ''		4) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	_	_	300	3) 1,750			ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
					\ 4) 3	4) 600
1,000 \|	—	—	3,000	3) 17,500	1 ’
- -1	- \|	—	9,600	—	—	—

6—184696. Löneregleringslcommittén. Bet. L1X. Bil.

| 3. 1 4. 5.

Nuvarande begynnelseavlöning.

6. || 7.

Riksförsäkringsanstalten.

1 generaldirektör...............

1 byråchef ..................

| 2 byråchefer.................

[ 1 överläkare..................

| 1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .

| 1 dito i första lönegraden (notarie) ....

5 dito i dito (notarier, aktuarie,

registrator) ................

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden.....

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

8 kvinnliga biträden i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

1 7 kvinnliga biträden i dito .....

Summa

Försäkra gsrådet.

1 president..................

1 försäkringsråd ................

1 dito ................

| 1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ....

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator,
tillika bibliotekarie)............

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

Summa

Socialstyrelsen.

1 generaldirektör och chef...........

| 1 byråchef
| 4 byråchefer

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Arvode

Lön.

Orts-

tiliägg.

(eller an-nan avlö-nings-titel).

Summa.

Lön.

Kronor.

7,000	3,000	1,000		11000	1,000
5,000	2,500	600	—	8,100	600
10,000	5,000	1,200	4,000	16,200 4,000	1,200
3,600	1,800	400	—	5,800	600
2,200	1,500	300	—	4,000	500
11,000	7,500	1,500	—	20,000	2,500
1,100	750	150	—	2,000	200
900	550	150	—	1,600	200
7,200	4,400	1,200	—	12,800	1,600
700	350	150	—	1,200	200
4,900	2,450	‘ 1,050	—	8,400	1,400
	—		"
7,500	3,500	1,000	!) 3,000	15,000	1,000
5,000	2,500	600	—	8,100	600
5,000	2,500	600	—	8,100	600
3,600	1,800	400	—	5,800	600
2,200	1,500	300	—	4,000	500
1,100	750	150	—	2,000	200
700	350	150	—	1,200	200
—	—	—
7,000	3,000	1,000		11,000	1,000
5,000	2,500	600	—	8,100	600
20,000	10,000	2,400	—	32,400	2,400

I 8.	1».	10.	11.	12.	13.	14.	IB.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa

\| Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
görings-I pen-ningar.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Äntå	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1,000	9,100		600
G00	200	—	2,000	18,200	( 1
-	—	900	900	4,900	—	—
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,900	1 3	1,500
1,500	500	—	4,500	24,500	1
100	50	_	350	2,350	'') 3	*) 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser tvä
100	50	—	350	1,950	\| *) 3	>) 600	ålderstillägg å tillköpa 400 kronor.
800	400		2,800	15,600
100	50	—	350	1,550	} *)8	!) 600
700	350	—	2.450	10,850
	—	—	18,100	—	—	—
400	100		1,500	16,500			2) Lönetillägg.
300	100	—	1,000	9,100	1 ,	600
300	100	—	1,000	9,100	f 1
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,900	3	1,500
100	50		350	2,350	3) 3	3) 600	3) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,550	s)3	3) 600	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
		—	6,100	—	—	—
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1,000	9,100	1 ,	600
1,200	400	—	4,000	36,400	f 1

1.	i.	3.	4.	5.	6.	1 7.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- pen-	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-	Summa.	Lön.
		ningar.		titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor
Socialstyrelsen (forts.).
1 sekreterare .................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
5 tjänstemän av andra graden (1 sekreterare, 1
sekreterare ock inspektörsassistent, 3 förste aktnarier)................	18,000	9,000	2,000	—	29,000	3,000
1 byråingenjör (teknisk assistent)....... 5 tjänstemän av första graden (4 aktnarier, därav	2,200	1,500	300	—	4,000	500
en tillika registrator och kassör, samt en bib-liotekarie ock tillika registrator)......	11,000	7,500	1,500	—	20,000	2,500
1 kvinnligt skrivbiträde av tredje graden ....	1,100	750	150	—	2,000	200
3 kvinnliga skrivbiträden av tredje graden . . .	3,300	2,250	450	—	6,000	600
1 kvinnligt biträde av andra graden......	900	550	150	—	1,600	200
7 kvinnliga biträden av andra graden.....	6,300	3,850	1,050	—	11,200	1,400
1 kvinnligt biträde av första graden......	700	350	150	—	1,200	200
11 kvinnliga biträden av första graden.....	7,700	3,850	1,650	—	18.200	2,200
Summa	—	—	—	—		—
Yrkesinspektionen.
1 yrkesinspektör...............	4,200	2,000	a) 400	—	6,600	600
1 dito ...............	4,200	2,000	a) 400	—	6,000	600
1 dito ...............	4,200	2,000	—	—	6,200	700
6 yrkesinspektörer..............	25,200	12,000	—	—	37,200	4,200
1 yrkesinspektris...............	2,400	1,200	200	—	3,800	500
1 assistent..................	2,200	1,500	8) 30Q	—	4,000	500
1 dito ..................	2,200	1,500	’) 300	—	4,000	500
1 dito ..................	2,200	1,500	—	—	3,700	550
6 assistenter.................	13,200	9,000	—	—	22,200	3,300
1 underinspektör...............	1,600	900	‘) 300	—	2,800	400
3 underinspektörer..............	4,800	2,700	*) 900	—	8,400	1,200
1 underinspektör...............	1,600	900	—	—	2,500	400
13 underinspektörer..............	20,800	11,700	—	—	32,500	5,200
Summa	—	—	—	—	—	—

1 H.	9.	10.	n.	\| 12.	18.	14.	16.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Samma

Tjänst- giirings- pen- ningar.	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300	100	—	1,000	6,800	1 2	1,000
1,500	500	—	5,000	34,000	1		■
300	100	—	900	4,900	\| 3	1,500
1,500	500	—	4,500	24,500	1
100	50		liöÖ	2,350	\| *)8	*) 600
		'') Enligt nuvarande bestämmelser två
300	150	—	1,050	7,050	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,950	\| *) 3	>} 600
700	350	—	2,450	13,650
100	50	—	350	1,550	[ *) 3	‘) 600
1,100	550	—	3,850	17,050
—	—	—	26,300	_	—	—
300	100		1,000	7,000	} 2	1,000	2) Ortstillägg utgår till yrkesinspektör,
300	100	—	1,000	7,600	som är stationerad i Stockholm.
300	—	—	1,000	7,200	i 2	1,000
1,800	—	—	6,000	43,200	f 2
300	50	—	850	4,650	3	900
300	100	—	900	4,900	1 3	900	s) Ortstillägg ntgår till assistent under
300	100	—	900	4,900	I		den tid, han är stationerad i Stockholm.
300	—	—	850	4,550	t 3	900
1,800 • 225	75	—	5,100 700	27,300 3,500	f 3

	\ 3	900	4) Ortstillägg utgår till underinspektör
675	225	—	2,100	10,500	1		under den tid, han äri stationerad i
225		—	625	3,125	} 3	900	Stockholm.
2,925	—	—	8,125	40.625
—	—	—	29,150	—	—	—

5. | 6.

P ensionsst yreisen.

1 generaldirektör och chef...........

1 byråchef ..................

5 byråchefer..................

1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare) . .
5 tjänstemän i dito (sekreterare, förste aktuarier)
1 tjänsteman i första lönegraden (notarie, aktuarie)
23 tjänstemän i första lönegraden (notarier, aktuarier)

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator

och kassör)................

1 dito i dito (dito)

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden.....

19 kvinnliga biträden i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden ......

68 kvinnliga biträden i dito .....

Samma

Försäkringsinspektionen.

Överdirektören och chefen...........

1 ledamot och sekreterare ...........

1 förste aktuarie...............

1 registrator ..................

1 kvinnligt biträde..............

Summa

Nuvarande begynnelseavlöning.

Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
3,000	1,000	'') 4,000	15,000	1,000
2,500	600	—	8,100	600
12,500	3,000	—	40,500	3,000
1,800	400	—	5,800	600
9,000	2,000	—	29,000	3,000
1,500	300	—	4,000	500
34,500	6,900	—	92,000	11,500
750	150	2) 300	2,300	200
750	150	—	2,000	200
750	150	—	2$00	200
550	150	—	1,600	200
10,450	2,850	—	30,400	3,800
350	150	—	1,200	200
23.800	10,200	—	81,600	13,600
—	—		“
2,800	1,000		10,000	800
1,800	400	—	5,800	600
1,800	400	—	5,800	600
1,500	300	—	4,000	500
550	150	—	1,600	200
—	—	—	—

Lön.

Kronor.

7.000

5.000

25.000

3,600

18.000

2,200

50.600

1,100

900

17,100

700

47.600

6,200

3,600

2,200

900

8.	a.	10.	11.	12.	13.	14.	16.
Föreslaget avlöningstillägg.	Summa begyn- nelse- avlöning. Kronor.	Ålderstillägg.	j Anmärkningar.
Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode. Kronor.	Summa. Kronor.	Antal.	Samman- lagt belopp. Kronor.
400	100		1,500	16,500	_	_	‘) Lönetillägg.
300	100	—	1,000	9,100	l i	ROO
1,500	500	—	5,000	45,500	1
300	100	—	1,000	6,800	1 2	1,000
1,500	500	—	5,000	34,000	I
300	100	—	900	4,900	l 3	1,500
6,900	2,300	—	20,700	112,700	J
100	50	_	850	2,650	*)3	3) 600	*) Felräkningspenningar.
100	50	—	350	2,350	1 8) 3	8) 600	3) Enligt nuvarande bestämmelser tvål
100	50	—	350	2,350	f		ålderstillägg å tillhopa 400 kronor. 1
100	50	—	350	1,950	[ s)3	8 CD co
1,900	950	—	6,050	37,050
100	50	—	350	1,550	\| 8) 3	3) 600
6,800	3,400	—	23,800	105,400
__	—	—	67,300		—	—
300	100		1,200	11,200
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,900	3	1,500
100	50	—	350	1,950	4) 3	*) 600	4) Enligt nuvarande bestämmelser två
				1	[		ålderstiliägg å tillhopa 400 kronor.
—	—	—	4,450	1 -		—	1

1.	2-	3.	4.	5.	6.	7.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode (eller an-nan avlö-	Summa.	Lön.
	pen- ningar.	tillägg.	nings- titel).
Sjunde huvudtiteln.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Finansdepartementet.
Departementschefen..............	15,000	—	—	'') 2,000	17,000	2,000
1 statssekreterare ...............	—	—	—	8) 11,000	11,000	—
1 expeditionschef...............	_	_	_	*) 10,000	10,000
1 kansliråd..................	5,000	2,500	600	—	8,100	600
3 dito ..................	15,000	7,500	1,800	—	24.300	1,800
1 förste kanslisekreterare.........• . . .	3,600	1,800	400	—	5,800	600
3 dito ............	10,800	5,400	1,200	—	17,400	1,800
1 registrator ..................	2,600	1,600	300	—	4,500	500
1 andre kanslisekreterare............	2,200	1,500	300	—	4,000	500
3 dito ............	6,600	4,500	900	—	12,000	1,500
1 kvinnligt biträde av andra graden.......	900	550	150	—	1,600	200
2 kvinnliga biträden av dito .......	1,800	1,100	300	—	3,200	400
1 kvinnligt biträde av första graden.......	700	350	150	—	1,200	200
3 kvinnliga biträden av dito .......	2,100	1,050	450	—	3.600	600
Summa	—	—	—	—	—	—
Kammarkollegium.
1 generaldirektör ...............	7,000	3,000	1,000	—	11,000	1,000
1 kammarråd.................	5,000	2,500	600	—	8,100	600
3 dito .................	15,000	7,500	1,800	—	24,300	1,800
1 advokatfiskal................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 arkivarie..................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
2 arkivarS er . . ................	7,200	3,600	800	—	11,600	1,200
1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ....	2,200	1,500	300	—	4,000	500
6 tjänstemän i dito (notarier, registrator)	13,200	9,000	1,800	—	24,000	3,000
1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad . . .	900	550	150	—	1,600	200
1 dito av lägre avlöningsgrad ....	700	350	150	—	1,200	200
1 dito av dito ....	700	350	150	—	1,200	200
Summa	—	—	—	—		1 -

8. J _9. I 10.__I 11. II 12. II 1*. I____14. I ________________ 15.

Föreslaget avlöningstillligg. I j! Ålderstillägg.

Tjenst-		i ''	i	»Summa r begyn- \|	—	1	\|
Orts-			uelse-		Samman-	Anmärkningar.
1 görings-	Arvode.	Samma, j	avlöning. ]	A åtal.	lågt	:
\| peu-j ningar.	tillägg.					belopp. ! i
Kronor. 1	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor. ;
	;		2,000	19,000			'' j *) Hyresersättning.
-	_	3) 1,500	1,500	12,500	—	—	-) Därav anse» 3,000 kronor motsvara]
j				Ijänstgöringspenniiigar. 3) Därav 400 kronor motsvarande tjänst-l

							göringspenningar.
	_	*) 1,200	1.200 1	11.200	—	—	4) Därav anses 2,800 kronor motsvara!
j 300	100	1.000	9,100	i 1	600	tjänstgöringspenningar. 6) Därav 300 kronor motsvarande tjänst-!
900	300	—	3.000	27,300	!	gö tungspen n ingår.
300	100	—	1,000	6,800	!■ ^	1,000
900	300	—	3,000	20 400	i
300	100	—	900	5.400	3	1,500
300	100	—	900	4,900	} 3	1,500
900	300	—	2,700	14,700
100	50	—	350	1,950	\| c)3	6) 600	°) Enligt nuvarande bestämmelser två
200	ICO	—	700	3,900	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	\| 6)3	6) 600
300	150		1.050	4,650
-	-	—	19,650	\| i 12,500	—
400	100	—	1,500	—	< i
300	100	—	1,000	9.100		600
900	300	—	3,000	27,300
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	*	1,000
600	200	—	2,000	13,600
300	100	—	900	4,900	\ 3	1,500
1 r	600		5,400	29,400	1
100	50	_	350	1950	7) 3	") 600	7) Enligt nuvtirande bestämmelser två
100	50	—	350	1,550	\| 7) 3	j 7) 600	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	j _	350	1,550
—	—	1 ~	\| 16,850	—	! —		!

7—i 84696. Lönereglering skommittén. Bet. LIX. Bil.

1.	2.	3.	4-	£>•	B.	7-
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode (eller an-nan avlö-	Summa.	Lön.
		pen-	tillägg.	nings•
		niagar.		titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Statskontoret.
1 generaldirektör...............	7,000	3,000	1,000	—	11,000	1,000
1 statskommissarie ock byråchef........	5,000	2,500	600	—	8,100	600
3 statskommissarier och byråchefer.......	15,000	7,500	1,800	—	24,300	1,800
1 andra gradens tjänsteman, sekreterare ....	3.600	1,800	400	—	5,S00	600
1 dito, räntmästare..............	3,600	1,800	400	*) 500	0,300	600
1 dito, kamrerare och kassakontrollant.....	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 dito, förste revisor .............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 dito, kamrerare...............	3,600	1,800	400	—	5.800	600
1 dito, ombudsman.............. 1 första gradens tjänsteman, revisor och bokhål-	3,600	1,800	400	—	5,800 4,000	600
lare...................	2,200	1,500	300	—	500
10 dito. revisorer och bokhållare, registrator . . .	22,000	15,000	3,000	—	40,000	5,000
1 kvinnligt biträdo av högre avlöningsgrad . . .	900	550	150	—	1,600	200
2 kvinnliga biträden av dito .........	1,800	1,100	300	—	3,200	400
1 kvinnligt biträde av lägre avlöningsgrad . . .	7O0	350	150	—	1,200	200
1 dito av dito . . .	700	350	150	—	1.20'')	2i 0
Summa	—	—	—	—	—	—
Mynt- och justei-ingsverket.
1 myntdirektör, jämte fri bostad och bränsle . .	5,300	2,500	—	—	7,800	900
i 1 förste ingenjör, jämte dito dito .......	3,400	1,800	—	—	5,200	700
1 förste ingenjör...............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 kamrerare, jämte fri bostad och bränsle . . .	3,000	1,600	—	—	4,609	600
1 ingenjör..................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 dito ....................	2,200	1.500	300	—	4,000	500
1 kassör ...................	2,200	1,500	3U0	—	4,090	500
1 myntgravör.................	—	—	—	2,500	2,501)	-
Summa	—	—	—	—	—	—

1 »■	1	\| 10.	1 il-	1 12-	\| 13.	1 14.	16.
Föreslaget avlön ingstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa

Tjänst-görings-pen-n lagar.				begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
tillägg.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1,000	9,100		600
900	300	—	3,000	27,300
300	100	—	1,000	6,S09	2	1,000
300	100	—	1,000	7,300	2	1,000	*) Missräkningspenningar.
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100		1,000	6,SCO	2	1,000
300	100	—	1.000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,900	i 3	1,500
3,000	1,000	~	9,000	49,000	f
100	50	_	350	1.950	\ a) 3	») 600
200	100		700	2) Enligt nuvarande bestämmelser två
	3,900	1	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	i 1)3	s) 600
100	50	—	350	1,550 \|
			23,150
\| 300			1,200	9,000
300	—	—	1,000 ;	6.200	l 2	1,000
300	100	—	1,000 i	6,800	f “
300	—	—	900 \|	5,500 \|	2	1,000
300	100	—	900 \|	4,900	f 3	1,500
300	100	—	900 i	4,900 I
300	100	—	900 !	4,900	3	1,500
—	—	625	625	3,125	—	—
—	—	—	7,425 \|	-»	—	-

!•	2.	8.	4 1	5.	6.	7.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan nvlö-nings-titel). Kronor.	i Summa. 1 ; Kronor, j	! Lou. Kronor. ;
Konimerskol! egi um
1 (med undantag av avdelningen för näringsstatistik).
\| 1 generaldirektör och chef...........	6,200	2,800	—	'') 2,000	11,000	1,000 1
i 1 kommerseråd och byråchef..........	4,400	2,000	_	*) 1,700	8,100	600 \|
j 2 kommerseråd och byråchefer.........	8,800	4,000		a) 3,400	16,200	1,200:
1 ! 1 sekreterare.................	3,000	1,500	_	s) 1,300	5,S00	600 \|
! 2 dito .................... i i	6,000	3,000	“	8) 2,600	11,600	1.200
] 1 registrator och arkivarie...........	1,800	1,200		•*) 1,000	4,000	500 i
1 kassör och sjöpassnotarie...........	I,®''0	1.200	—	4) 1.000	4.000	500 \|
Summa	—	■ —	—	—	_	-
Komiäierskollegium,
avdelningen för näringsstatistik.						i
, 1 byråchef ..................	5,000	2,500	600	—	8.100	1 600 j
1 förste aktuarie................	i 3,600	1,800	400	—	5,800	1 600:
1 dito ....................	3,600	1,800	400	—	j 5,800	\| 600 i
1 aktuarie..................	2,200	1,500	300	—	l 4,000	500 i
3 aktuarier..................	6,600	4,500	j 900	—	12,000	I 1,500 : I
1 kvinnligt biträde av tredje lönegraden (bokhållare)	1,100	750	150	—	2,000	I £00 j
1 dito av dito (dito)	1,100	750	150	—	1 2,000	200
1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad ....	800	550	150	—	1,600	200
; 1 dito av dito .....	900	550	150	1 _	; 1,600	200
1 kvinnligt biträde av lägre avlöningsgrad ....	700	350	i 150	—	1.200	200
7 kvinnliga biträden av dito..........	4,90»	j 2.450	j 1,050	—	8,400	! 1,400
Samma	—	1	1 _	!	:	ii —

I a I_ilL

16.

! 11

12.

18. | 14. |

Föreslaget avlöningstillägg.

Älderstillägg.

Tjänst- görings- pen- niugar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode. Kronor.	1 Summa, i j Kronor, j	Dumma begyn- j ncise- \| avlöning. \| Kronor. ( 1	i Antal.	Samman- i lågt 1 belopp. Kronor. 1 1
400	100		1.500	12,500		!
300	100		LOGO	j 9.100 \|	1 l	600 1
600	200		2,000 i	18,200 1	(
300	100		i 1,000	i 6,800	l 2	1,000
600	200		•2.00!)	13.609 !	1
300	100		900	: 4,900	2	1,000
300	100	—	900	4900	2	1,000
—	—	-	9,300	_		—
300	100		1,000	9,100	1	600
300	100	—	1,009	6,800	1 2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	1
300	100	—	900	4,900	1 3	1,500
900	300	—	2,700	14,700	1
100	50	—	370	2,350	\| 5 6)3	5) 600
100	50	—	350	2,350
100	50	—	350	1,950	1 s) 3	c) 600
100	50	—	350	1,950	1
100	50	—	350	1,550	} 6)3	6) 600
700	350	—	2.450	10.850
—	—	- \| 10,800		\|	—

Anmärkningur.

*) Provisoriskt avlöningstillägg, varavj
800 kronor anses såsom lön, 200 kro-J
nor såsom tjänstgöringspenningar och!
1,000 kronor såsom ortstillägg.

2) Kommerseråd åtnjuter provisoriskt av-j
löningstillägg med 1,700 kronor, varav
600 kronor anses såsom lön, 500 kronor
såsom tjänstgöringspenningar och;
600 kronor såsom ortstillägg.

3) Sekreterare åtnjuter provisoriskt av-,
löningsiiliägg med 1,300 kronor, varavj
600 kronor anses såsom lön, 3Ö0 kro-|
nor såsom tjänstgöringspenningar och]
400 kronor såsom ortstillägg.

4) Provisoriskt avlöningstillägg, varavj
400 kronor anses såsom lön, 300 kro-j
nor såsom tjänstgöringspenningar och!
300 kronor såsom ortstillägg.

5) Enligt nuvarande bestämmelser tvål

älderstillägg å tillhopa 400 kronor, j

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.
		Nuvarande begynnelseavlöning	•
•	Lön.	Tjänst- göriug-5-pen-u ingår.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	i Kronor.
1 Kammarrätten.						1
1 1 president ..................	7,500	3,500	1,000	—	12,000	1,000
J 1 kammarrättsråd...............	5,000	2,500	600	—	8,100	I 600
9 dito ...............	45,000	22,500	5,400	—	72,900	5,400
1 revisionskommissarie............	4,200	2,000	600	—	6,800	600
1 dito ............	4,200	2,000	600	—	6,800	\| 600
1 sekreterare.................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 advokatfiskal................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 revisor (förste revisor) ............	2,600	1,600	300	800	5,800	500
1 dito dito ............	2,600	1,600	300	800	5,300	500
1 revisor .................	2,600	1,600	300	—	4,500	500
19 revisorer ...............	49.400	30,400	5,700	—	85,500	9,500
1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) .... 5 tjänstemän i dito (notarier, aktuarie ock regi-	2,200	1,500	300		4,000	500
stiator).................	11,000	7,500	1,500	—	20,000	2,500
1 1 kvinnligt skrivbiträde av högre avlöningsgrad
(räknebiträde)..............	900	550	150	—	1,600	tf O
j 3 kvinnliga skrivbiträden av dito (räknebiträden)	2,700	1,650	450	—	4,800	600
1 1 kvinnligt skrivbiträde av lägre avlöningsgrad .	700	350	150	—	1,200	200
i 3 kvinnliga skrivbiträden av dito	2.100	1,050	450	—	3,600	600
Summa	--	-	_		—	—
Statistiska centralbyrån.
1 överdirektör och chef............	6,200	2,800	1,000	—	10.000	800
1 byråchef ..................	5,000	2,500	600	—	8,100	600
2 byråchefer.................	10,000	5,000	1,200	—	16,200	1,200
1 förste aktuarie...............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
3 förste aktuarier (därav 1 bibliotekarie) ....	10,800	5,4(0	1,200	—	17,-100	1,800
1 aktuarie..................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
4 aktuarier (därav 1 registrator;........j	8,800	6,000	1,200	—	16,000	2,000

8. I	»■ 1	10. \|	11. \|\|	12. \|\|	IH. \|	n. \|	15.
Föreslaget avlöningstillägg.	Summa . begyn-nelse-	Ålderstillägg.
1 Tjänst-	Orts-				Samman-	Anmärkningar.
görings-	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt
pen- ningar.	tillägg.				belopp.

Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
400	100		1,500	13,51,0
300	100	—	1,000	9,100	1 1	600
2,700	900	—	9,000	81,900	\
300	100	—	1,000	7,800	1 *	600
300	100	—	1,000 i	7,800
300	100	—	1.000	0,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	0,200	1 3	1,500
300	100	—	900	6.200	1
300	100	—	900	5,400	1 3	1,500
5,700	1,900	—	17,100	102,000	1
300	100	—	900	4,900	l 3	1,500
1,500	500	—	4.500 i 24,500	1
100	50	—	350	1,950	\| *) 3	>) 600	>) Enligt nuvarande bestämmelser två
300	150	—	1,050	5,850	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	\| ‘)8	*1 600
300	150	—	1,050	4050
—		—	43,500
800	100		1,200	11.200
300	100	—	1,000	9,100	l i	600
600	200	—	2,000	18,200	1
300	100	—	1,000	6.800	\ 2 c 3	1,000
900	300	—	3,000	20,400
300	100	—	£00	4,900	l 3	1,500
1,200	400	—	3.000	19,600	1

5f>

Statistiska centralbyrån (forts.).

1 kvinnligt biträde av tredje graden . .

3 kvinnliga biträden av dito
1 kvinnligt biträde av andra graden . .

14 kvinnliga biträden av dito . .

1 kvinnligt biträde av första graden . .

19 kvinnliga biträden av dito . .

Summa

Byggnadsstyrelsen.

Generaldirektören och chefen .........

1 byggnadsråd................

3 dito ................

1 byråchef..................

1 intendent ..................

5 intendenter.................

1 sekreterare .................

1 kassör och bokhållare, tillika notarie.....

1 assistent..................

2 assistenter.................

1 statistiker................. 1

1 kvinnligt biträde
1 dito

1 dito

2.	3.	4.	1 5-	e.	7.
	Nuvarande	bcgynnelseavlöning
Lön.	Tjänst- görings- l>en- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	• Summa.	Lön.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor
1,100	750	150		2,000	200
3,300	2,250	450	—	6,000	600
900	550	150	—	1,600	200
12,600	7,700	2,100	—	22.400	2,800
700	350	150	—	1,200	200
13.300	6.650	2.850 _		22,S00	3,800
7,000	3,000	1,000		11,000	1,000
5,000	2,500	600	—	8,100	600
15,000	7,500	1,800	—	24.300	1,800
5,000	2,500	600	—	8,100	600
3,600	1,800	400	—	5,800	600
18,000	9,000	2,000	—	29,000	3,000
3,600	1,800	400	—	5.800	600
2,200	1,500	300	—	4,000	500
—	—	—	s) 4,000	4,000	—
—	—	—	s) 8,000	8,000	—
—			8) 4,000	4,000	—
900	550	150		1,600	200
900	550	150	—	1,600	200
700	350	150	—	1,200	200
700	350	150	—	1,200	200

Summa

»■		10.	il.	12.	13.	14.	16.
Föreslå!:	ot avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Samma

Tjänst-	Orts-			liegyn-ne1 se-		Samman-	Anmärkningar.
göling*-	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt
pen- ningar.	tillägg.					belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
100	50		350	2,350	} ‘)8	>) 600	l) Enligt nuvarande bestämmelser två
300	150		1,050	7,050	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,950	} [)3 •	•) 600
1,400	700	—	4,900	27,300
100	50	—	350	1,550	\| *)8	•) 600
1,900	950	—	6.650	29450
—		—	26,850		—	—
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1,000	9,100	1 i	600
900	300	_	3,000	27,309	f
300	100	—	1,000	9,100	1	600
300	100	—	1,000	6,800	1 2	1,000
1,500	500	—	5,000	34000	1
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4.900	3	1,500
		s) 900	900	4,900	_	—	2) Av arvodet till assistent eller statisti-
		1,800			ker anses 2,500 kronor motsvara lön
—	—	8) 1,800	9,800	—		och l,ö<>0 kronor motsvara tjänstgö-
—	—	8) 900	900	4.900	—	—	r ngspenningar. 3) Av arvodestillägget till assistent eller
							statistiker auscs 600 kronor motsvara lön och 300 kronor motsvara tjänst-göringspenningar.
100	50	—	350	1,950	} *) 3	4) 600	4) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,950	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	\| 4) 3	4) 600
100	50	—	350	1,550
—	—	—	19,400	—	-	—

8—184696. Lönereglering skommittén. Bet. LIX Bil.

1.	2-	3.	4.	5.	K.
	Nuvarande	bcgynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel''.	Summa.	Lön.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Krön
Patent- och registreringsverket.		■
1 generaldirektör ...............	7,000	3,000	1,000	—	11,000	1,000
1 byråchef ..................	5,000	2,500	600	—	8,100	600
5 byråchefer.................	25 000	12,500	3,000	—	40.500	3,000
1 byrådirektör................	4,200	2,000	600	—	6,800
16 byrådirektörer...............	67,200	32,000	9,600	—	108.800	9,600
1 förste byråingenjör.............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
4 förste byråingenjörer............	14.400	7,200	1,600	—	23,200	2,400
1 bibliotekarie................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 sekreterare .................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 byråingenjör................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
4 byråingenjörer...............	8,800	6,000	1,200	—	16,000	2,000
1 kassör och räkenskapsförare.........	2,200	1,500	300	i) 300	4,300	500
1 registrator .................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 föreståndare för granskning av varumärken . .	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 notarie...................	2,200	1.500	300	—	4,000	500
1 dito ...................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 kvinnligt biträde av andra avlöningsgraden . .	900	550	150	—	1,600	200
4 kvinnliga biträden av dito . .	3,600	2,200	600	—	6400	800
1 kvinnligt biträde av första avlöningsgraden . .	700	350	150	—	1.200	200
10 kvinnliga biträden av dito . .	7,000	3,500	1.500	—	12,000	000
Summa	—	—				—
Generaltullstyrelsen.
1 generaltulldirektör.............	7,000	3,000	1,000	—	11,000	1,000
1 byråchef ..................	5,000	2,500	600		8,100	600
3 byråchefer.................	15,000	7,500	1,800		24,300	1,800
Kansliet.
1 sekreterare.................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 dito .................	3,600	1,800	400	—	5,800	600

1 8.	»•	10.	ii.	12. \|	u. \| 14.	15.
Föreslagot avlöningstillägg.			Åldersstillägg.
				Summa

Tjänst-	Orts- tillägg.			bcgyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
görings- ])CI1- niugar.	Arvode.	Samma.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1.000	9.100	1 *	600	I
1,500	500	—	5,000	45,500
300	100	—•	1,000	7,800	1 ,	600
4,800	1,600	—	16,000	124,800	f 1
300	100	—	1,000	6,800 »	1 2	1,000
1,200	400	—	4 000	27.200	f
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	800	4,800	l 3	1,500
\| 1,200	400	—	3,600	19,600	1
300	100	—	900	5,200	3	1,500	■) Hissräkningspenningar.
300	100	—	900	4,900	3	1,500
300	100	_	2) 900 4,900	3	1,500	2) Utgår icke därest befattningen inne-
‘ 300	100	—	900	4,900	1 3	haves av kvinna.
1,500
300	100	—	900	4,900 \|
100	50	—	350	1,950	1 *)3 1	*) 600	s) Enligt nuvarande bestämmelser två
400	200	—	1,400	7,800	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	I s)3 1	s) 600
1,000	500		3.500	15500
		—	46,100		—
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1,000	9,100	1, i	600
900	300	—	3,000	27,800	1 1
300	100	—	1,000	6,800	l 3	1,000
300	100	—	1,000	6,800	1

Generaltullstyrelsen (forts.).

1 registrator .................

1 notarie...................

3 notarier..................

1 kvinnligt skrivbiträde............

1 dito ............

Kameralbyrån.

1 kamrerare.................

1 förste revisor ................

1 revisor och bokhållare............

3 revisorer och bokhållare...........

Revisionsbyrån.

1 förste aktuarie...............

1 aktuarie..................

2 aktuarier..................

1 revisor ...................

7 revisorer..................

1 kvinnligt biträde av andra graden......

1 dito av dito ......

1 kvinnligt biträde av första graden......

15 kvinnliga biträden av dito ......

Tullbehandlings- och upplysnirigsbyrån.

1 byråassistent................

1 dito ................

1 andre byråassistent.............

Summa

2. | 3. 4. 5. 6. 7.

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön. Kronor.	Tjänst- görings- peu- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nines-titel). Kronor.	Summa. Kronor.	Lön. Kronor.
2,200	1,500	300		4 000	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500
6,600	4,500	900	—	12,000	1,500
700	350	150	_	1,200	200
700	350	150		1,200	200
3,600	1,800	400		5,800	600 .
3,600	1,800	400	—	5,800	600 i
2,200	1,500	300	—	4,000	500 !
6,600	4,500	900	—	12,000	1,500 \|
3,600	1,800	400		5,800	600
2,200	1,500	300	—	4,000	500
4,400	3,000	600	—	8,000	1,000
2,200	1,500	300	—	4,000	500
15,400	10,500	2,100	—	28,000	3,500
900	550	150	—	1,600	200
900	550	150	—	1,600	200
700	350	150	—	1.200	200
10,500	5,250	2,250	—	18.000	3,000
3,600	1,800	400		5,800	600 \|
3,600	1,800	400	—	5,800	600
2.200	1,500	300	—	4.000	500 j
_	—	—	—	-« -i

(il

10.

11.

Föreslaget avlöningstillägg.

12.

13. |

14.

Åldcrstillägg.

Ifi.

1				summa	i
Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- nelse-	1	Samman-	Anmärkningar. \|
görings- pen-	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal, j	lågt belopp, i
ningar.					:
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor, j	: 1	Kronor. \
I 300	100 \|		900	4,900	3	1,500	I
300	100 :	—	900	4,900	1 3	1,500
900	300	—	2,700	14,700
100	50	-	370	1,550	} 1,3	*) 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	SO		350	1,550	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor. \|
\| 300	100		1,000	6,800	2	1,000	i
300	100	~	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,900	1 3	1,500
900 1	300		2,700	14,700	!
\| 300	I—1 O O		1,090	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,900	1 3	1,500
600	200	—	1,800	9,800	1
300	100	—	900	4.900 34,300	i 3	1,500	i
2,100	700	—	6,300
100	50	—	350	1,950	\| s)3	2) 600	12) Enligt nuvarande bestämmelser två1
100	50	—	350	1,950	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	} 2)3	*) 600	; j
1,500	750 \|		5,250	23,250
300	100	_	j 1,000	6,800	\| 2	1,000
, 300	100	—	1,000	6,800	1
300	100	—	900	4,900	3	1,500
1 -	—		38.400	—		1	i ,

Kontrollstyrelsen.

1 överdirektör och chef............

1 överingenjör.................

1 dito .................

1 ledamot och sekreterare............

Avdelningen för rusdrycksförsäljningsärenden.

1 ledamot och avdelningschef..........

1 sekreterare .................

1 inspektör ..................

1 förste aktuarie................

1 aktnarie...................

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden (registrator)

1 kvinnligt biträde i dito .....

1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....

4 kvinnliga biträden i dito .....

Summa

2. | 3. | 4. 5. 6.

Nuvarande begynuelseavlöning.

Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- uingar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan aviö-ning-i-titel). Kronor.	Summa. Kronor.
5,700	2,500	800		9,000
3,600	1,800	400	—	5,800
3,600	1,800	400	—	5,800
3,600	1,800	400	—	5,S00
5,000	2,500	600		8,100
3,600	1,800	400	—	5,800
3,600	1,800	400	—	5,800
3,600	1,800	400	—	5,800
2,200	1,500	300	—	4,000
900	550	150	—	1,600
900	550	150	—	1,600
700	350	150	—	1,200
2,800	1400	600	—	4,800
-	_	_	_ I	_

Lön.

Kronor.

800

600

500

200

800

		in.	11.	12.	13. \| 11.	16.
Föreslag	et avlöningstillägg.			Ålderstil lägg.
				Summa

Tjänst- görings-	Orts-			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt
pen- ningar.	tillägg.				belopp.
Kronor	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300	100		1,200	10,200
300	100	—	1,000	6,SOO	2	1,000
300	100	—	1,000	6,S00	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100		1,000	9,100	1	600
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,900	3	1,500
100	50	—	350	1,950	} ‘)3	>) 600	'') Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	äöÖ	1,950	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	330	1,530	} '') 3	>) 600
400	200	—	1,400	6,200
—	—	—	11,550	—	—	—

3. | 4.

6. | 6.

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementschefen.........

1 statssekreterare ..........

1 expeditionschef..........

Kansliavdelningen.

j 1 kansliråd.............

i 4 dito .............

1 förste kanslisekreterare......

4 dito ......

1 registrator ............

1 andre kanslisekreterare......

°)3 dito ......

1 kvinnligt biträde av tredje graden .
1 dito av dito

1 kvinnligt biträde av andra graden .
1 dito av dito

1 kvinnligt biträde av första graden .
] 4 kv nnliga biträden av dito

Statistiska avdelningen.

8) 1 aktuarie.............

j 1 kvinnligt biträde av andra graden .

2 kvinnliga biträden av dito

Nuvarande begynnelseavlöning.

	Tjänst- görings-		Arvode
Lön.	Orts-	(eller an-nan avlö-	Summa.	Lön.
pen- ningar.	tillägg.	nings- titel).
Kronor	Kronor. 1	Kronor.	Kronor.	Kronor. \|\|	Kronor.
15,000	1		>) 2,000 \|	\| 17,000	2,000
—	—	—	2) 11,000 j	11,000! j	—
—	-		4) 10,000	10,000	—
5,000	2,500	600		8,100	600
20.000	10,000	2,400	—	32,400	2,! 00
3,600	1,800	400	—	5,800	600
14,400.	7,200	1,600	—	23,200	2,400
2,600	1,6C0	300	—	4,500	500
2,200	1,500	3.0	—	4,000	500
6,600	4,600	900	—	12,000	200
1,100	750	150	j _	2,000
1,100	750	150	1 —	2,000	j 200
900	550	150	—	1,600	200
900	550	150	1	1,000	O O C*
700	350	150	J	1,200	200 1 800
2,800	1,400	600	■;	4,SOO
2,200	1,500	300	: ;	j 4,000	j 500
900	550	150	'' ! _	1,600	\| 200 \|
1,800	1,100	300	1 —	3,200	II 400

1 «.	a.	10.	it	ii.	13.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.	Summa hegyn-	Ålderstillägg.
Tjänst-
görings- pcn-	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.	nelse- avlöning.	Antal.	Samman- lagt	Anmärkningar.
niugar.					belopp.
Kronur.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
			2,000	19,000			’) Ersättning för mista! boställe.
—	—	3) 1,500	1,500	12,500	—	—	*“) Därav anses 3,000 kronor motsvara
							tjänstgöringspenningar. 3) Därav 400 kronor motsvarande tjänst-
							göringspeuningar.
—	—	3) 1,200	1,200	11,200	—	—	4) Därav anses 2,800 kronor motsvara
							tjänstgöringspenningar. 3) Därav 300 kronor motsvarande tjänst-
300							göringspenn ingar.
100	—	1,000	9,100	1 ‘	600
1,200	400	—	4,000	30,400
300	100	—	1,000	0,800	l	1,000
1,200	400	—	4,000	27,200	f 2
300	100	—	900	5,400	3	1,500
300	100	—	900	4,900	1
900	300		2,700	14,700	3	1,500	6) Härjämte tvä andre-kanslisekreterare-
	1		befattningar, vilka hällas vakanta, så
							länge de å övergångsstaten nppförda kanslisekrete arnaå kansliavdelningen
100	50	—	350	2,350	1		kvarstå därstädes.
100	50		350	2,350 1,950	\ 7)3	7) 600	7) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	_	350	1 i		ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,950	[ 7)3	7) 600
100	50	—	350	1,550	1
400	200	—	1,400	0,200	\| 7) 3	7) 600
300	100	_	900	4,900	3	1,500	3) Härjämte en aktnariebefattning, som
							hålles vakant, så länge kanslisekrete-raren C. H. Gustafsson kvarstår å
100	50	_	350	1,950	1 „		övergångsstaten.
200	100		700	3,900	9) 3	9) 600	9) Enligt nuvarande bestämmelser två
	1	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.

9—184696. Lönereglering skommittén. Bet. LIX Bil.

1.	2.	3.	4- 1	5. \|	6. \|\|	''■
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst-göri lös-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön. 1
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Ecklesiastikdepartementet (forts.).
1 kvinnligt biträde av första graden......	700	350	150	—	1,200	200
3 kvinnliga biträden av dito ......	2,100	1,050	450	—	3,600	600
Övergångsstat.
1 kanslisekreterare å kansliavdelningen.....	2,500	1,500	—	2) 1,200	5,2»>0	500
1 dito å dito .....	2,500	1,500		2) 1,200	5,200	500
1 dito å statistiska avdelningen . . .	2,500	1,500	—	3) —	3) 4,000 j	500
Summa	—	—	—	—	—	—
Riksarkivet.
1 riksarkivarie................	5,700	2,500	800	—	9,000	800
1 förste arkivarie...............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
3 förste arkivarier...............	10,800	5,400	1,20» i	—	17,100	1,800
1 andre arkivarie...............	2,200	1,500	300	—	4,000	500
3 andre arkivarier...............	6,600	4,500	900	—	12,0*0	1,500
1 registrator..................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 kvinnligt skrivbiträde............	900	550	150	—	1,600	200
1 dito ............	900	550	150	—	1,600	200
Summa	—	—	—	—	—	—
Landsarkiven.
Vadstena: 1 landsarkivarie...........	3,600	1,800	—	—	5,400	600
Uppsala: 1 dito ...........	3,600	1,8U0	—	—	5,400	600
Lund: 1 dito ...........	3,600	1,800	—	—	5,400	600
1 andre arkivarie..........	2,2C0	1,500	—	*—	3,700	550
Göteborg: 1 landsarkivarie...........	3,600	1,800	—	—	5,400	I 600
Samma	—	—	—	—	—	—
Arkivdepå i Visby.
1 föreståndare.................	—	—	—	1,200	1,200	—

8.	1 ».	10.	1''.	1 12.	1 13.	14.	15.
Föreslå	?et avlöningstillägg.			j Å Idersti Hägg.
				1 n			1

1 Tjänst-		Arvode.	Summa.	! bejsyu-\| nelse-		Samman-	Anmärkningar.
peu- niugar.	tillägg.	l avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
100 300	50 150	—	330 1,030	1,550	\|1 ’>3	•) 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser två
	4,650	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
300	100	_	900	6,100	2	1,000	2) Provisoriskt avlöningstillägg, därav
300	100	—	900	6,100	2	1,000	700 kronor motsvara lön, 1UO kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor ortstillägg.
300	100	—	900	>) 4,990	2	1,000	*) Till kanslisekreteraren C. H. Gustafs-
			28,400				son därjämte personligt avlöningstill-
						lägg å 1,8011 kronor, därav 1,100 kro-nor lön, 300 kronor tjänstgöringspen-ningar och 400 kronor ortstillägg.


300	100	—	1,209	10,200	—
300 900	100	—	1,000	6,800	} 2	1,000
300	—	3,000	20,100
300 900	100	—	!00	4,000	1 3	1,500
300	—	2,70)	14,700	1
300	100	—	900	4,000	3	1,500
100 1U0	50 50	—	350 351	1,950	\| *)3	4) 600	4) Enligt nuvarande bestämmelser två
—	1,9.>0	1	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor, j
—	—	—	10,400	_	-
300			$>00	6,309	2	1,000
300	—	—	900	6,300	2	1,000
300	—	—	900	6,300	2	1,000
300	—	—	850	4,5.50 j	3	1,500
300	—	—	90 )	6,800	2	1,000
—	—	—	4,450	—!	—	—	! \|
—	—	300	300	1,500 \|	3	600

Kung!, biblioteket.

1 riksbibliotekarie...............

1 förste bibliotekarie..............

3 förste bibliotekarier.............

1 andre bibliotekarie..............

6 andre bibliotekarier.............

1 kvinnligt biträde av andra graden......

1 dito dito ......

1 kvinnligt biträde..............

Summa

Nationalmuseet.

j överintendent och chef.............

I 1 intendent (avdelningsföreståndare).......

I 3 intendenter dito .......

j 1 konservator.................

Summa

Naturhistoriska riksmuseet.

Avdelningarna vid Frescati.

j 1 intendent ..................

6 intendenter .................

1 assistent..................

G assistenter..................

1 konservator.................

1 dito .................

1 kvinnligt biträde..............

2 kvinnliga biträden..............

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode (eller an-nan avlö-	Summa.	i Lön. i
pen- ningar.	tillägg.	nings- titel).
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor. 1
5,700	2,500	800		9,00C	800 j
3,G00	1,800	400	—	5,800	6U0
10,800	5,400	1,200	—	17,400	1,800
2,200	1,500	300	—	4,1 »00	500
13,200	9,000	1,800	—	24,000	3,000
900	550	150	—	1,600	200
900	550	150	—	1,600	2u0
700	350	150	—	1,200 _	200
5,700	2,500	800		9,000	800
3,600	1,800	400	—	5,800	G00
10,800	5,400	1,200	--	17,400	1,800
—	—	—	1,500	1,500	_
5,000	2,500		s)-	*) 7,500	700
30,000	15,000	—	*>-	2) 45,000	4,200
—	—•	—	3,000	3,000
—	—	—	18,000	18,000	—
1,700	1,050	250	s)-	s) 3,000	450
1,700	1,050	250	8)-	s) 3,000	450
700	350	150	—	1,200	200
1,100	700	300	—	2,401	400

8.	1 »•	10.	1 *1-	II 1*.	\| 18.	1 14-	15.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstilliigg.

1				Summa
! Tjänst-1 görings-j pon-j ningar.		Arvode.	Summa.	begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar. •
tillägg.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
j Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
1 '' 300	100		1,200	10,200			1
300	100	_	1,000	6,800	\|
900	300	—	3,000	20,400	1 3	1,000
3i)0	100	_	900	4,9110	i
1,800	600	—	5,400	29,400	[ 3	1,500	1
100 100	50 50	—	350 350	1,950	i ’)3	») 600	l) Enligt nuvarande bestämmelser tvål
	1,950	1	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	*) 3	>1 600
—	—	—	12,550	—	—	—	\|
300	100		1,200	10,200	-
300 900	100	—	1,000	6,800	1 2	1,000
300	—	3,000	£0,400	1
	—	375	375	1,875	—	—
I _ 1 j		"	5,575
300			1,000	8,500	*	OT> O o	2) Särskilt arvode ä. 500 kronor utgår till
j 1,800	—	—	6,000	51,000	den intendent, som utses att vara förste intendent.
—	—	750	750	3,750	—	—
—	-	4,500	4,500	22,500 \|\|	—	—
250	50	—	750	3,750 i	1 a	900 !	s) Särskilt arvode å 300 kronor utgår tull
250	50	—	750	3,750 i	f 3	konserva4 or, som förordnas att under-! visa och handleda konservatorseiever.l

100 200 j	50 100		350 700	1,550 !	K 4) 3	4) 600 \|	. 4) Enligt nuvarande bestämmelser tvål
— 1	3,100 1	1	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor, j

''• I	2.	3. \|	4.	5.	6.
!	Nuvarande begynnelseavlöning.
	1 - Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode (eller an-nan avlö-	Samma.	Lön.
	pen-ningar. \|	tillägg.	nings- titel).
	Kronor, j	Kronor. \|	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Naturhistoriska riksmuseet (forts.)-					;
Etnografiska avdelningen.
1 intendent..................	5,000	2,500 i		—	7,500	700
1 assistent . . . ..............				3,000	3,000	—
1 kvinnligt biträde...............	700	350	150	—	1,200	200
Summa	—		—	—	—	—
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. 1 riksantikvarie, som tillika är föreståndare för de		.
neder akademiens inseende slående samlingar och sekreterare i akademien...........	5,700	2,500	800	—	9,000	800
1 j 1 antikvarie..................	3/00	1,800	400	—	5,800	600
2 antikvarier.................	7,200	3,600	800		11,600	1,200
1 kvinnligt skrivbiträde............	700	350	150	—	1,200	200
Samma	—	—	—	_		—
Akademien för de fria konsterna.
Akademiens tjänstemän.
1 sekreterare, jämte bostad av akademien ....	—	—	—	1,800	1,800	i “
1 räkenskapsförare •...............	■ —	—		600	000	—
1 bibliotekarie.................	—	—		\| 1,000	1,000
Konsthögskolan.
1 professor i arkitektur............	4,400	2,000	—	_ i	6,400	700
1 dito i teckning.............	2,500	1,80:)	300	1	4,600	500
1 I dito i dito ............	2,500	1,800	300		4,000	j 500
1 dito i målning.............	2,500	\| 1,800	300		4,000	500
1 dito i dito .............	2,500	\| 1,800	300		4,000	500
1 dito i landskapsmålning.........	2,500	1,800	300		4,600	500
1 dito i svensk arkitekturhistoria......	1 2,500	\| 1,800	i 300	—	4,600	j 500
1 dito i modellering, jämte bostad och ateljé	8) 2,200	\| I,8u0	—		s) 4,000	600
1 dito i anatomi .............		1	! —	\| 2,500	2,500	ii

«. 1	y. \|	10. 1	11. \|\|	!*• II	in. \|	it. \|	16.
II Föreslaget avlöningstil lägg.	Summa	Ålderstillägg.

Tjänst-	Orts-ti Hägg.			begyn- nelse-		Samman- ''	Anmärkningar.
peu-n ingår.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300		_	3,000	8,500	1	600
—	—	750	750	3,750	—	—
100	50	—	350	1,550	*)3	l) 600	'') Enligt nuvarande bestämmelser två
! :	—	—	16,900 i	—	—	—	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
300	100		1,200	10,200
300	100	—	1,000	6,800	! 2	1,000
600	200	— ''	2,000	13,(00
100	50	—	350	1,350	2) 3	2) 600	2) Enligt nuvarande bestämmelser två
1 ”	—	—	4,550	—	—		ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
		450	450	2,250
—	—	150	150	750	—	—
—		250	250	1,250		—
300			1,000	7,400	1	600	lim. Till direktör n vid konsthög-
300	100	—	900	5,500	2	1,000	skolan ntgår avlöning med 2,3110 kro-nor, därav arvode 1,800 kronor och
SO)	100	—	900	5,500	2	1,000	hyresersättning 1,000 kronor.
3o0	100	—	900	5,500	2	1,000
300	100	—	900	5,500	2	1,000
300	100	—	900	550)	2	1,000
300	100	—	900	5,500	2	1,000
300	—	—	900	4,900	2	1,000	s) Bostadsförmånen uppskattas till 600
—	—	625	625	3,125	—	—	kronor, varav 300 kronor anses mot-svara lön.

Akademien för de fria konsterna (forts.).

1 lärare i perspektiv ..............

1 dito i konsthistoria............

1 dito i dekorativ konst...........

1 dito i etsning ...............

Summa

Musikaliska akademien.

Sekreteraren..................

Kamreraren..................

Bibliotekarien.................

Direktören för mnsikkonservatorium.......

1 lärare i pianospelning............

1 dito i pianospelning i orgelklassen.....

1 dito i orgelspelning............

1 dito i harmonilära.............

1 dito i elementar-, kyrko- och körsång ....

1 dito i solosång..............

1 dito i violinspelning............

1 dito i kontrapunkt, komposition och instrumentation
...............

1 dito i musikens historia och ästetik.....

i dito i spelning å blåsinstrument av mässing .

1 dito i violoncellspelning..........

1 dito i klarinettspclning..........

1 dito i pianostämning............

1 dito i kontrabas spelning..........

1 dito i Bortspelning.............

Orkesteranföraren...............

Samma

Cnirersitetskanslersexpeditionen.

1 kanslerssekreterare..............

2. • 4. 5. 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillagg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings tilel). Kronor.	Summa. Kronor.
—	—	—	1,200	1,200
—	—	—	1,800	1,800
—	—	—	2,C00	2,000
—	—	—	2,400	2,400
2,200	1,500	300		4,000
1,650	1,150	200	—	3,000
1,100	700	200	—	2,000
3,600	2,000	4(0	—	6,000
2,000	1,2C0	SCO	—	3,500
2,000	1,200	300	—	3,500
2,000	1,200	300	—	3,500
2,000	1,200	300	—	3,500
2,000	1,200	300	—	3,500
1,500	9C0	225	—	2,625
1,500	900	225	—	2,625
1,500	900	225	—	2,625
1,380	720	—	—	2,100
1,035	540	—	—	1,575
920	480	—	—	1,400
920	480	—	—	1,400
690	360	—	—	1,050
460	240	—	—	700
460	240	—	—	700
—	—.		900	900
4,000	2.000			6,000

Lön.

Kronor.

500

400

250

600

400

375

350

250

225

175

125

700

1 H.	u.	10.	n.	12.	13.	li.	•6-______ __________
Föreslaget avlöningstillägg.	Summa begyn- nelse- avlöning. Kronor.	Ålderstil lägg.	1 I 1 Anmärkningar.
Tjänst-göri ligg-pen-ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode. Kronor.	Samma. Kronor.	Antal.	Samman- lagt belopp. Kronor.
_		300	300	1,500	_
—	—	450	450	2,250	—	—
—	—	500	500	2,500	—
—	—	600	600	3,000	—	—	i
—	—	—	10,625	—	—	_	1 \|
300	100	_	900	4,900	3	1,500
300	50	—	750	3,750	3	1,125
200	50	—	500	2,500	3	750	\|
300	100	—	1,000	7,n00	3	1,500	i
300	100	—	800	4,300	3	1,500	!
300	100	—	800	4,300	3	1,500
300	100	—	800	4,300	3	1,500	j
300	100	—	800	4,300	3	1,500	\|
300	100	—	800	4,300	3	1,500
225	50	—	650	3,275	3	1,125
225	50	—	650	3,275	3	1,125
225	50	—	650	3,275	3	1,125
175	—	—	525	2,625	3	900
150	—	—	400	1,975	3	675
125	—	—	350	1,750	3	600
125	—	—	850	1,750	3	600
75	—	—	250	1,800	3	450
50	—	—	175	875	3	300
50	—	—	175	875	3	300
—	—	225	225	1,125	—	—
—	—	—	11,550	—	—	—
300	_	_	1,000	7.000	2	1,000

10—184090. Löneregleringskommittén. Bet. LIX. Bil.

2. | 3. | 4. | 5. | 6

Nuvarande begynnelseavlöning.

Uppsala universitet.

a) Professorer m. fl.

Teologiska fakulteten:

1 förste teologie professor, tillika domprost....

1 professor ..................

1 dito ..................

1 dito , Kalsenianns............

1 dito ..................

1 assistent vid den praktiska avdelningen inom
fakulteten..................

Juridiska fakulteten:

1 professor ..................

7 professorer .................

Medicinska fakulteten:

1 professor..................

9 professorer .................

1 professor i anatomi.............

1 dito i medicinsk och fysiologisk kemi . . .

1 dito i psykiatri (befattningen förenad med

överlftkarbeställningen vid Uppsala
hospital).............

1 e. o. professor i medicinsk och fysiologisk kemi

1 laborator i experimentell patologi och patologisk
anatomi............. 1

1 dito i experimentell fysiologi och medicinsk
fysik..............

1 prosektor ..................

Filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen:

1 professor..................

Lön.	Tjänst- göriugs- pen-	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-tiiel). Kronor.	Summa.	Lön.
Kronor.	ningar. Kronor.	Kronor.	Kronor.	Krön
—	2,000	—	'') 180	S)21S0	700
3,925	2,500	_	s) 1,075	7,5 0
5,000	2,500	—	—	7,500
4,120	2,5u0	—	4) 880	7,50(1	700
3,28333	2,500	—	5) 1,716-67	7,500	700
4,905	2,500	—	°) 95	7,500	7
4,510	2,500		'') 460	7,500	7
—	—	—	6) 3,060	3,060
5,000	2,500	_	_	7,500	700
35,000	17,500		—	52,500	4,900
5,000	2,500		_	7,500	700
45,000	22,500		—	67,500	6,300
5,000	2,500	—	9; 125	7,625	7
4,100	2,500	—	10) 900	7,500	700
.—		_	2,500	2,500	__
3,300	1,200	—	")l2)90	Is) 4,590	600
3,600	2,000	—	—•	5,600	650
3,600	2,000	—	—	5,600	650
3,600	2,000		13J -	1S) 5,600	650
5,000	2,500	i	—	7,500	1 700

8. 1	a. 1	10. 1	il. ,\|	12. \|\|	is. \|	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.	:!	\| Samma -begyn- \|	Ålderstillägg.
I Tjänst- j			I			Anmärkningar.
Orts-			relse-		Samman-
görmgs- \|	Arvode.	Samma.	avlöning.	Antal.	lågt
pen-ningar. i	tillägg.	II II		belopp. \|

Kronor. j	Kronor.	Kronor, j	Kronor.	Kronor, i	i	Kronor. \|
j 300 i	_	1	1,000	3,180 j\|	—	—	M Beräknat värde ä. 12 famnar ved. 7) Innehar Uppsatt stads och Vaksala
				i ''■			prebende pastorat.
800 1		_	1,000	8,500	1 1	600	3) B .''räknad inkomst av Danmarks pre-
300 !			1,000	8,500	1 !	600	bendepastorat.
300 \|		1	1,000	8,500	1	600	4) Beräknad inkomst av Heliga Tretal-
				dighets prebendepastorat.
300			1,000	8,500	1	600	6) Därav kr. 1,425 beräknad inkomst av
				gamla Uppsala prebendepastorat och kr. 291-67 inkomst av Kalsenianska

							fonden.
300			1,000	8,500	1	600	6) Beräknad inkomst av Uppsala—Näs
				prebendepastorat.
300			1,000	8,oD0	1	600	7) Beräknad inkomst av Hagby—Ramsta
				prebendepastorat.
		750	750	3,810		_	s) Därav kr. 3,000 arvode och kr. 60
				beräknat värde å 4 famnar ved.
300	_		1,000	8,500	l • j	600
2,100		—	7,000	50,500	)
300		_	1,000	8,500	l 1	600
2,700	—	—	0,000	76,500	1	1
300	_		1.000	8,625	1	600	i 9) Ränta av Rönnowska fonden.
300	—	_	1,000	8,500	1	600	I 10) Beräknat värde å boställsrum. i
	\	625	625	3,125	_	_
300		—	000	5,4 i;0	o	1,000	} n) Beräknat värde å 6 famnar ved. M) Till e. o. professorn C. T. Mörner
	\|		050	6,550		1,000	därjämte personligt löneiillägg å
300	\| “		2	l,4l0 kronor, därav 800 kronor an-! ses utgöra ijänstgöringspenuingar.

300		—	050	6,550	2	1,000
300	1		050	\| 6,550	2	1,000	1S) Till e. o. professorn O. M. Ramström,
			så länge han uppehåller prosektors-tjänsten, därjämte 400 kronor.

300	\| -	—	1,000	1 8,500	1	600	1

Uppsala universitet (forts.).

19 professorer.................

1 professor i vältalighet och statskunskap, Skytteanus.
...................

Filosofiska fakulteten, matematisk-naturvetenskapliga
sektionen:

1 professor..................

9 professorer .................

1 professor i fysik..............

1 dito i astronomi............

1 dito i kemi..............

1 dito i botanik och praktisk ekonomi, Borg strömianus.

..........

1 e. o. professor i växtbiologi.........

1 laborator i experimentell fysik........

1 observator i astronomi............

c) Tjänstemän och bctjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

Biblioteket:

1 överbibliotekarie..............

1 förste bibliotekarie.............

3 förste bibliotekarier.............j

1 andre bibliotekarie.............!

5 andre bibliotekarier.............i

Medicinska kliniken:

1 amanuens, tillika underläkare........! 1

1 dito , Strandbergiauus

2- | 3. | 4. fi. | 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	! Summa. j Kronor.
95,000	\| 47,500	—	—	142,500
1,785	500	—	—	)) 2,285
5,000	2,500			7,500
45,000	22,500	—	—	67,500
5,000	2,500	—	—	4) 7,500
4,100	2,500	—	5) 900	7,500
4,100	2,500	—	5) 900	7,500
4,100	2,500	—	s) 900	7,500
—	—	—	6) 90	’) 90
3,000	1,500	-	—	4,500
3,000	1,500			4,500
5,000	, '' 2,500			7,500
3,600	1,800	—	- 1	5,400
10,800 j	5,400	—	]	16,200
2,200 j	1,500	—	- i	3,700
11.000 ! i	7,500	—		18,500
_ ;	!	—	8) 1,250 ;	s) 1,250
~ i	— ]	_ \|f	: i n 1,000; i	8) 1,000

Lön.

13,300

700

6,300

700

650

600

700

600

1,800

550

2,750

«*. 1	a. 1	10. \|	u. \|	i2. i		13. \|	14. \|	lo.
Föreslaget avlöningsti Hägg.	Summa		Ålder=tillägg.

Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- nelse-			Samman-	Anmärkningar.
göri »ga-pen-	Arvode.	Summa.	avlöning	Antal.	lågt belopp.
niugar.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.			Kronor.
j 5,700			. 19,000	161,500		1	600	''
I i	—		s)-	—		1	600	4) Ersättning för spannmålsindelning. a) Därjämte lön av riksrådet Skyttes do-nation, beräknad till 7,000 kronor, ersättning för spannmålsindelning,
300	—	—	1.000	8,500	1	1	600	1,785 kronor däri inbegripen; bostad i Skytteanska huset.
2,700	—	—	9.000	76,500	I	s) Se texten rörande Uppsala universitet.
300	—	—	1.000	4) 8,500		1	600	4) Åtnjuter därjämte fri bostad. 5) Beräknat värde & boställsrum.
300	—	—	1,000	8,500		1	600
300	—		1,000	8,500		1	600
300			1,000	8,500		1	600	6) Beräknat värde å 6 famnar ved.
300	—	—	950	’) 1,040		—	—	’) Därjämte lön av konsul F. Kempes donation kr. 5,500.
300	—	—	900	5,400		2	1,000
300			900	5,400		2	1,000
300			1,000	8,500		1	600
300	—	—	900	6,300	1	2	1,000
900	—	—	2,700	18,900	1
300	—	—	850	4,550	l	3	1,500
1,500	—	—	4,250	22,750	1
—	—	•) 300	8)300	8) 1,550		—	—	8) Dessa arvodesbelopp utgå till amanu-enserna under villkor, vad var och en av dem angår, att ett lika stort
								belopp tilldelas honom från akade-miska sjukhusets stat.
_	_	8) 250	8) 250 ,	8) 1,250		—	—	°) Däri inberäknat. ränta å Strandbergska
					fonden kr. 58''33.

1.	2.	3.	4.	5.	G.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- peu-	Orts- tillägg.	Arvode (eker an-nan avlö-	Summa.
		ningar.		titel).
Upp sill a universitet (forts.).	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Kirurgiska kliniken: 1 amanuens, tillika underkirurg.........	—	—	—	1) 1,250	*) 1,250
1 dito , Nilsson-Aschanius.........				'')*) 1,000	■) 1,000
1 dito ................... Obstetrisk-gynekologiska kliniken: 1 amanuens, tillika amanuens vid gynekologiska				>) 1,000	») 1,000
polikliniken................. Oftalmiatriska kliniken:				!) 1,000	>) 1,000
1 amanuens, tillika amanuens vid oftalmiatriska
polikliniken................. Kliniken för bröstsjuka:				'') 1,000	») 1,000
1 amanuens..................	—	—	—	>) 1,000	'') 1,000
Medicinska poliklinikerna:
1 amanuens..................	—	—	—	1,500	1,500
1 dito ..................	—	. —	—	1,500	1,500
Anatomiska institutionen:
1 amanuens..................	—			1,200	1,200
1 dito ..................	—			1,200	1,200
Patologiska institutionen:
1 assistent..................	—	—	—	2,500	2,500
1 amanuens..................	—		—	2,000	2,000
Fysiologiska institutionen: 1 amannens..................				800	800
Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi: 1 amanuens..................				800	800
Farmakologiska institutionen:
1 amanuens..................	—	—	—	3) 800	800
Institutionen för allmän och analytisk kemi:
1 amanuens..................	—	—	—	1,200	1,200
4 amanuenser.................	—	—	—	4,800	4,800

Lön.

K ro

» 1	y. \|	10. \|	11. n	12. \|	i». \|	14. \|	15.
Föreslag	et avlöningstillä-ig.			Älderstillägg.
				Summa begyn- nelsse- avlöning.
Tjänst- görings- peu- niugar.	Orts-til lägg.	Arvode.	Summa. 1 1 !	Antal.	Samman- lagt belopp.	Anmärkningar.
Kronor.	Kronor.	Krohor.	Kronor. 1	K ronor.		Kronor.
—	—	'') 300	1 l) 300 ;	») 1,550		—	*) Dessa arvodesbelopp utgå, till amanu-enserna under villkor, vad var ocli en av dem angår, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akade-miska sjukhusets stat.
—	—	•) 250 >) 250	v, 250 >) 250 i	>) 1,230 >) 1,250	—	—	2) Däri inberäknat ränta å Nilsson-Åschanska amanuensfonden kr. 150.
—	_	>) 250	-1) 250	>) 1,250		—
—	—	») 250	>) 250	'') 1,250	—	—
—	—	'') 250	>) 250	*) 1,250	—	—
_	_	375	375	1,S75	—	—
—	—	375	375	1,875	—	—
_	_	300	300	1,500	—	—
—	—	300	300	1,500	—
_	_	625	625	3,125	—	—
—	—	500	500	2,500	—	—
—	—	200	200	1,000	—	—
—	—	200	200	1,000	—	—
—	—	200	200	1,000	_	—	s) Däri inräknat ränta från Wablenbergs amanuensfond kr. 350.
—	—	300	300	1,500	—	—
—	—	1,200	1,200	\| 6,000	—	—

	Nuvarande	begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- peu-	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-	Summa.	Lön.
	Kronor.	ningar.	ningd- titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	K
Uppsala universitet (forts.).
Mineralogisk-geologiska institutionen: 1 amanuens................				800	800
1 dito ..................	—	—	—	800	800	—
Fysiska institntionen: 1 amanuens..................				1,200	1,200
1 dito ..................	—	—	—	1,200	1.200	—
Astronomiska institutionen:
1 amanuens..............		—	—	*) 800	800	—
Meteorologiska institutionen:
1 amanuens..................	—	—	—	1,200	1,200	—
Botaniska museet:
1 konservator.................	2,200	1,500	—	—	3,700	550
Botaniska trädgården: 1 amanuens................	—	—	—	») 1,200	1,2C0	_
1 trädgårdsmästare...............	1,500	1,000	—	—	*) 2,500	400
Botaniska laboratoriet:
1 amanuens..................	—	—	—	1,200	1,200	—
Zoologiska museet: 1 konservator............	2,200	1,500			3,700	550
1 amanuens..................	—	—	—	1,200	1,200	—
Zootomiska laboratoriet:
1 amanuens............	—	—	—	1,200	1,200	—
Geografiska institutionen: 1 amanuens.......	__			800	800
Myntkabinettet: 1 amanuens.............				500	500

«•	y.	10.	11.	l*.	18.	u.	iö.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa begyn- nelse- avlöning.
Tjänst- görings- pcn- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Samma.	Antal.	Samman- lagt belopp.	Anmärkningar.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
		200	200	1,000			j
~	—	200	200	1.000
_	—	300	300	1,500	_
—	—	300	300	1,500	—	—
	—	200	200	1.000			'') Däri inberäknat ränta å Melander-hjelmska, Malletska, Prosperinska och Bredmanska amanuensfonden.
	—	300	300	1,500	-		\| i
1 300	—	—	&50	4,550	3	1,500
—	—	300	300	1,500		-	2) Däri inberäknat ränta'' från Watilon-bergska fonden kr. 120-3
225	—	—	m	3,125	3	750	s) Därjämte boställsrnm.
—	—	300	300	1,500		_
300	—	_	850	4,550	3	1,500
!	—	300	SO!)	1,500	_	_
	—	300	300	1,500	—
—	—	200	•200	1,000	—	—	.
_	—	125	125	625	_

11—184896. Löneregleringthmmittén. Bet. BIX. Bil.

Uppsala universitet (forts.).

Museet för nordiska fornsaker:

1 amanuens..................

Yictoriamuseet för egyptiska forrsaker:

1 amanuens..................

Exercitiemästare:

1 musikdirektör, som även är skyldig föreläsa i
harmonilära eller musikens historia......

Kansliet:

1 sekreterare.................

1 notarie...................

1 kanslist...................

1 ombudsman.................

1 notarie i teologiska fakulteten ........

1 dito i juridiska dito ........

1 dito i medicinska dito ........

1 dito i filosofiska dito ........

Drätselverket:

1 räntmästare.................

1 kamrerare..................

1 kvinnligt biträde med tjänstgöring å räntekammaren
och jämväl hos universitetets rektor . . .

1 bokhållare, tillika amanuens vid kontoret . . .

1 fogde....................

1 skogsförvaltare...............

Summa

2. 3. | 4. 5. 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön.

Kronor.

Tjänst görings pen ningar.

Kronor.

Orts tillägg.

Kronor.

Arvode
(eller annan
avlöningstitel).

Kronor.

Summa.

Kronor.

*) 350

350

2,300 1,200

4,000 2,000

2,200 1,300

500 500

3,500

1,800

1,500

400

600

1,000

6,000

3.500
1,800

1.500
400
400
600

1,000

5,000 2,500

3,600 1,800

900 550

2,200 1,300

3,600 1,800

2,500 1,500

s) 300	7,800
5) 200	5,600
—	1,450
*) 150	3,650
*) 1,500	6,900
4) 500	4,500

Lön.

Kronor.

500

700

500

700

600

200

500

600

8.	»•	10	n.	12.	13.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.		Samma begyn- nelse- avlöning. Kronor.	Ålderstillägg.
Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode. Kronor.	Samma. Kronor.	Antal.	Samman- lagt belopp. Kronor.	Anmärkningar.
		100	100	450			'') Därav arvode kr. 200, ersättning för boställsrnm kr. 120 och beräknat vär-
—	—	125	125	625	—	—	de å 2 famnar ved kr. 30.
300	—	—	800	4,300	2	500
300			1,000	7,000	2	1,000	Anm. Arvode till rektor åtgår med
300	—	—	soo	4,300	2	1,000	1,500 kronor från det å universite-tets stat nppförda anslaget till extra
—	—	450	450	2,250	—	—	utgifter.
—	—	375	375	1,875	—	—
—	—	100	100	500	—	—
—	—	100	100	500	—	—
—	—	150	150	750	—	—
—	—	250	250	1,250	—	—
300			1,000	8,800	1	600	2) Expensmedel.
300	—	—	800	6,500	2	1,000
100			300	1,750	s) 3	s) 600	3) Enligt nuvarande bestämmelser två ålderstillägg å tillhopa kr. 400.
300	_	_	SCO	4,450	2	1,000	*) Respenningar.
300	—	—	900	7,800	2	1,000
300	—	—	900	5,400	2	1,000
—	—	-	99,650	—	—	—

Landa universitet.

a) Professorer fn. fl.

Teologiska fakulteten:

1 förste teologie professor, tillika domprost

| 1 professor...............

1 dito ...............

I dito ...............

I 1 dito ...............

! 1 dito ...............

Juridiska fakulteten:

i 1 professor ...............

6 profegsorer ..............

■i. | 3. | 4. ö. | B. ||

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pcn- ningar. Kronor.	Orts-til lägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.
980	2,500	—	—	'') 3,480
1	1,200	—	—	») 1,2100
—	840	—	—	5) 840
—	2,400	—	—	4) 2,400
1 -i	1,290	.		«) 1,200
791	2,500	—	—	7) 8,291
\| 5,000 !	2,500	—	—	7,500
. \| 5,000	2,500			7,500
1 30,000	15,000	—	—	45,000

Lön.

Kronor.

700

4,200

\| 8.	9.	10.	11.	!*•	i».	14.	16.
Föreslaget avlöningstillägg.			Åldcrstillägg.
				Summa begyn- uelsc- avlöning.
Tjänst-görings-pen-. ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Samma.	Antal.	Samman- lagt belopp.	Anmärkningar.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.	i
1 300	—	—	1,000	>)4,48ö			*) Uppbär dessutom 1) inkomsten av Lunds stads- och landsförsamlingars prebendepastorat med därtill hörande löningsjord m. m. 2) lösen för krono-tionde från Norrvidinge socken m. m. 3) ersättning för viss till domprosten i Lund anslagen men sedermera in-dragen ränta m. m.
300	—	—	1,000	s) 2,200			2) Uppbär dessutom inkomsten av Vä-stra Kärrstorps och Glostorps för-samlingars prebendepastorat.
300			1,000	») 1,840			3) Uppbär dessutom inkomsten av Stång-by och Vallkärra församlingars pre-bendepastorat.
300	—	—	1,000	4) 3,400	5)	5)	4) Uppbär dessutom inkomsten av Störa Uppåkra och Flackarps församlingars prebendepastorat.
							6) Äger från och med den tidpunkt, då han enligt de för övriga professorer gällande grander skulle vara berätti-gad till ålderstillägg, ur åldertilläggs-fouden årligen åtnjuta ett tillskott av 53 kronor.
300	—	—	1,000	®) 2,290	1	600	6) Uppbär dessutom inkomsten av Hälle-stads, Dalby och Bondernps försam-lingars prebendepastorat.
300	~	—	1,000	’) 4,291	1	600	7) Uppbär dessutom inkomsten av Ha-gla församlings prebendepastorat.
300			1,000	8,500	1 »	600
300			1,000	8,500	l ,	600
1,800	—	—	G,000	51,000	) 1

L_ 2. 3. | 4. | 5-| 3.

Nuvarande begynnelseavlöning.

	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- ren- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	A rvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.	Lön. K ro
Lunds universitet (forts.).
Medicinska fakulteten:
1 professor..................	5,000	2,500	—	—	7,500	700
11 professorer.................	55,000	27,500	—	—	82,500	7,7
Överläkaren vid Lunds hospital och asyl såsom lärare i psykiatri..............	—	—	—	2,000	2,000	—
Filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen:
1 professor..................	5,000	2,500	—	—	7,500	700
18 professorer .................	90,000	45,000	—	—	135,000	12,600
Filosofiska fakulteten, matematisk-naturvetenskap-liga sektionen:
1 professor..................	5,000	2,500	—	. -	7,500	700
10 professorer.................	50,000	25,000	—	—	75,000	7,000
1 laborator i kemi..............	3,000	1,500	—	—	4,500	600
1 observator i astronomi............	3,000	1,500	—	—	4,500	600
1 föreståndare för deri zoologiska institutionens entomologiska avdelning...........	3,000	1,500	—	—	4,500
c) Tjänstemän och betj än te vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.
Biblioteket:
1 överbibliotekarie..............	5,000	2,500	—	__	7,500	700
1 förste biblotekarie.............	3,600	1,800	—	—	5.400	600
2 förste bibliotekarier.............	7,200	3,600	—	—	10,800	1,200
1 andre bibliotekarie.............	2,200	1,500	—	—	3,700	550
4 andre bibliotekarier.............	8,800	6,000	—	—	14,800	2,200
Anatomisk-histologiska institutionen:
1 amanuens på anatomiska avdelningen.....	—	—	—	2,000	2,000	—
1 dito på histologiska avdelningen ....	—	-	—	1,200	1,200	—

t H. 1	»■ 1	10. 1	it.	12. \|!	13. \|	14.	16.
Föreslaget avlöningstillägg.	Summa begyn- nelse- avlöning. Kronor.	Ålderstillägg.	Anmärkningar.
Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts-til lägg. Kronor.	Arvode. Kronor.	Summa. Kronor.	Antal.	Samman- lågt belopp. Kronor.
300			1,000	8,500	1 \	fif!0
3,300	—	—	11,000	93,500	\
—	—	500	500	2,500	—	—
300	_		1,000	8,500	1 1	600
5,400			18,000	153,000	f
300			1,000	8,500	l !	fiOO
3,000	—	—	10,000	85,000	r
300	—	—	800	5,400	2	1,000
300	—	—	000	5,400	2	1,000
300		—	900	5,400	2	1,000
300	4		1,000	8,500	1	600
300	—	—	900	6,300	1 2	1 OOO
600	—	—	1,800	12,600	i
300	—	—	850	4,550	i 3	1 500
1 1,200	—	—	3,400	18,200	f 3
j	1 __	500	! oOO	2,500	_	_
1 -	—	300	300	1,500	—	—

1.	2.	3.	4.	5.	6
		Nuvarande begynnelseavlöning.
•	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.
Lunds universitet (forts.).				!
Fysiologiska institutionen:
1 amanuens .............	—	—	—	800	800
Medicinsk-kemiska institutionen:
1 amanuens...........	—	—	—	800	800
/ Patologisk-anatomiska institutionen:
1 assistent ..................	—	—	—	2,500	2,509
1 amanuens vid patologiska avdelningen ....	—	—	—	2,000	2,000
1 dito vid bakteriologiska avdelningen . . .	—	—	—	2,000	2,000
Kirurgiska kliniken:
1 amanuens.................	...	—	—	2,000	2,000
Medicinska kliniken:
1 amanuens.................	—			2,000	2,000
Oftalmiatriska kliniken:
1 amanuens...............	-	—	—	2,000	2,000
Pediatriska kliniken:
1 amanuens.................	—	—	—	2,000	2,000
Obstetrisk-gynekologiska kliniken:
1 amanuens.................	—	—	—	2,000	2,000
Röntgenlaboratoriet och den radiologiska sjuk-
avdelningen vid klinikerna:
1 amanuens.................	—	—	—	2,000	2,000
Tuberkulosavdelningen vid klinikerna:
1 amanuens.................	—	—	—	2,000	2,000

Lön.

Kronor.

81)

I K.	»•	I 10.	n.	12.	13.	\| 14.	16.
Föreslaget avlöriingstillägg.			Ålderstillägg.

I '' Tjänst-görings-! pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Samma.	begyn- nclsc- avlöning.	Antal.	Samman- lagt belopp.	Anmärkningar.
Kronor.	K rono	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
		200	200	1.000		.
—	—	200	200	1,000	—	—
_	_	625	025	3,125	_
—	—	500	500	2,500	—	—
—	—	500	500	2,500	—	—
—	--	500	500	2,500	—	—
—	—	500	500	2,500	—	—
—	-	500	500	2,500	—	—
		500	500	2,500

	—	500	500	2,500	—	—
—	—	500	: 500	2,500	—	—	•
		500	i 500 j	2,500

12—184696. Löneregleringskommittén. Bet. L1X. Bil.

1.	2.	3.	4.	5.	6.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst-göri res-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Lunds universitet (torta.).
Astronomiska observator^:
1 amanuens.................	—	—	—	800	800	—
Botaniska institutionen:
1 assistent vid växtfysiologiska laboratoriet . . .	—	—	—	2,500	2,500	—
1 konservator................	1,300	700	-	—	2,000	300
1 amanuens vid växtfysiologiska avdelningen . .	—	—	—	800	800	—
1 dito i systematisk botanik.......	—	—	—	800	800	—
1 trädgårdsmästare, jämte fri bostad......	1,300	900	—	—	2,200	300
Fysiska institutionen:
1 assistent..................	—	—	—	2,500	2,500	—
1 amanuens..................	—	—	—	1,200	1,200	—
1 dito ..................	—	—	—	1,200	1,200	—
Geologisk-mineralogiska institutionen:
1 assistent..................	—	—		2,500	2,500	—
1 amanuens.................	—	__	—	1,200	1,200	—
1 dito .................	_	—	—	800	800	—
Kemiska institutionen:
1 amanuens .................	—	—	—	1,200	1,200	—
2 amanuenser.................	—	—	—	2,400	2,400	—
Zoologiska institutionen:
1 konservator.................	2,200	1,500	—	—	3,700	550
1 amanuens.................	—	—	—	1,200	1,200	—
1 dito .................	—	—	—	800	800	—

!)]

1 «.	»•	10.	11.	12.	18.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa

Tjänst-gö rings-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.	begyn- nelse- avlöning.	Antal.	Samman- lagt belopp.	Anmärkningar.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.	1
[	—	200	200	1,000	1 !		i I !
!		625	625	3,125			j
200	—	—	500	2,500	3	750	i
—	—	200	200	1,000	—		!
—	—	200	200	1,000	—	—	1
250	—	—	550	2,750	3	750	j i
		625	625	3125	1 -	_	\| J
—	—	300	300	1,500	—	—
—	—	300	300	1.500	_	—
		625	625	3,125
—	—	300	300	1,500	—	—
—	—	200	200	1,000	—
		300	300	1,500			''
—	—	600	600	3,000	[	—	\|
300			850	4,550	3	1,500
—	—	300	300	1,500	1 ~	-
—	—	200	200	1.000	—	—

1.	2.	3. 4. 5. 6. Nuvarande begynnelseavlöning.	7.
1 1	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- peu- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.	Lön. Kronor.
Lunds universitet (forts.). Geografiska institutionen: 1 amanuens.................				SOO	800
Historiska museet samt mynt- och medalj-kabinettet: 1 amanuens................		-		500	500
Musikkapellet: 1 kapellmästare................	2,300	1,200		—	3,500	500 \|
Inrättningen för gymnastik och fäktkonst: 1 lärare i gymnastik och fäktkonst ......	2,000	—	—		2,000	500
Kansliet: 1 sekreterare .................	4,000	2,000			0,003	700
1 ombudsman................	—	—	—	500	500	—
1 amanuens vid kansliet och räntekammaren . .	—	—	—	1,500	1,500	—
1 notarie i teologiska fakulteten........	—	—	—	300	300	—
1 dito i juridiska fakulteten.........	—	—	—	300	300	—
1 dito i medicinska fakulteten.......	—	—	_	400	400	—
1 dito i filosofiska fakulteten........		—	—	750	ISO	—
Räntekammaren: 1 räntmästare................	5,000	2,500		■) 300	7,800	700
1 kamrerare.................	3,200	1,600	—	—	4,800	600
Summa	—	-	—	—	—	—

8.	9.	10.	11.	19.	IS.	H.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.			Alderstillägg.
				Summa begyn- nelse- avlöning.
Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.	Antal.	Samman- lagt belopp.	Anmärkningar.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.

		*200	200	1,000	—		1
	—	125	125	625	—	-	1 1
300	—		soo	4.300	.	soo
—	—		500	2,500	—
300			1,000	7,000	2	• 1,000	Anm. Rektors honorarium utgår med
—	—	125	125	625	—	-	,500 kronor.
—	—	375	375	l,87ö	—
—-	—	75	75	375	—	-
—	—	75	75	375	—	—
—	—	100	100	500	—	—
		200	200	050 1
300	—	—	1,000	8,SOO	1	600	’) Expensmedel.
300	—	—	800	5,700	2	1,000
i —	—	—	85,825	—	—	—

1.	2.	3. 4. \| 5. 6. Nuvarande begynnelseavlöning.	7.
1	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.	Lön. Kronor.
Karolinska institutet. 1 professor..................	5,000	2,500			7,500	700
19 professorer.................	95,000	47,500	—	—	142,500	13,300
1 professor i nervsjukdomar (P. H. Malmstens pro-fessur) ...................	585	2,500	_	_	!) 3,085	700
1 dito i psykiatri...............	3,000	1,000	—	—	4,000	600
1 laborator i fysiologi.............	3,600	2,000	—	—	5,600	650
1 dito i bakteriologi vid patologisk-anatomiska institutionen...........	3,600	2,000	_		5,600	650
1 dito i kemi och farmaci.........	3,600	2,000	—	—	5,600	650
1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen	3,600	2,000	—	—	5,600	650
1 dito vid anatomiska institutionen ....	3,600	2,000	—	—	5,600	650
1 kvinnligt tekniskt biträde vid patologisk-anato-miska institutionen.............	900	550	150		1,600	200
1 dito vid histologiska institutionen......	900	550	150	—	1,600	200
1 dito vid fysiologiska institutionen......	900	550	150	—	1,600	200
1 dito vid serafimerlasarettets kliniska laborato-rium ....................	700	350	150	_	1,200	200
1 dito vid dito................	700	350	150	—	1,200	200
1 klinisk laborator..............	—	—	—	4,000	4,000	—
1 laborator vid patologisk-anatomiska institutionen	—	—	—	4,000	4,000	—
1 underläkare vid obstetriska kliniken å allmänna barnböidshuset...............	_	_	_	2,500	2,500
1 amanuens..................	—	—	—	.2,000	2,000	—
6 amanuenser.................	—	—	—	12,000	12,000	—
1 amanuens.................	—	—	—	1,500	1,500	—
2 amanuenser.................	—	—	—	3,000	3,000	—
1 amanuens.................	—	—	—	1,200	1,200	—
9 amanuenser.................	—	—	—	10,800	io,soo	—
1 amanuens.................	—	—	—	1,000	1,000	—
3 amanuenser.................	—	—	—	3,000	3,000	—
Summa	_	—	-	-	-1	-

	9.	10.	ll.	12.	13.	n.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.		Summa begyn- nelse- avlöning. Kronor.	Alderstillägg.
Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvodo Kronor.	Samma. Kronor	A ntal.	Samman- lågt belopp. Kronor.	Anmärkningar.
300 5,700	—	—	1,000 19,000	8,500 161,500	} •	600	Anm. Rektors arvode utgår med 1,500 kronor.
300	_	_	1.000	■) 4,0S5	1	600	l) Härutöver donationsränta intill ett
300	—	—	900	4,900	1	600	belopp av 4,415 kronor.
300	—	—	950	6,550	2	1,000
300	—	—	950	6,550	2	1,000
300	—	—	950	6,550	2	1,000
300	—	—	950	6,550	2	1,000
300	—	—	950	6,550	2	1,000
100	50		350	1,950	s) 3	a) 600	2) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,950	*) 3	*) 600	ålderstillägg å tillhopa 4U0 kronor.
100	50	—	350	1,950	2) 3	s) 600
100	50	—	350	1,550	s) 3	!) 600
100	50	—	350	1,550	s) 3	s) 600
—	—	900	900	4,900	—	—
—	—	900	900	4,900	—	—
—	—	625	625	3,125	—	—
—	—	500	500	2,500	—	—
—	—	3,000	3,000	15.000	—	—
—	. —	375	375	1,875	—	—
—	—	750	750	3,750	—	—
—	—	300	300	1,500	—	—
—	—	2,700	2,700	13,500	—	—
—	—	250	250	1,250	—	—
—	—	750	750	3,750	—	—
-	-	—	39,450	—	—	—

Taudläkarinstitutet.

1 lärare i protéslära och tandreglering.....

1 dito i tandkirurgi, tillika poliklinikföreståndare
...............

1 dito i tandfyllningskonst..........

1 laborator i protéslära och tandregleriDg ....

1 assisterande lärare i tandkirurgi.......

1 laborator i tandfyllningskonst........

1 assistent vid protéslaboratoriet........

1 dito vid polikliniken..........

1 dito vid tandfyllningslaboratoriet ....

Summa

Farmaceutiska institutet.

1 professor i kemi och kemisk farmaci.....

1 dito i botanik och farmakbgnosi.....

1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap

1 dito i fysik................

1 dito i bakteriologi.............

1 laborator ..................

3 laboratorer .................

Summa

Undervisningsanstalterna för barnmorskor.

Stockholm: 1 överlärare............

1 biträdande lärare.........

1 instrnktionsbarnmorska......

Göteborg: 1 överlärare............

1 biträdande lärare........

1 förestånderska och instruktionsbarnmorska.
............

2. | 3. 4. 5. | 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön.	Tjänst-göri lös-pen-ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (iller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
Kronor.	Kronor	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
3,500	2,000	—	—	5,500	600
3,000	2,000	—	--	5,000	600
3,000	1,500	—	—	4,500	600
—	—	—	3,000	3,000	—
—	—	—	3,000	3,000	—
—	—	—	3,000	3,000	—
—	—	—	1,200	1,200	—
—	—	—	900	900	_
—	—		900	900	—
4,400	2,000			6,400	700
4,400	2,000	—	—	6,400	700
—	—	—	2,000	2,003	—
—	—	—	1,500	1,500	—
		—	1,000	1,000	—
2,400	1,300	—	—	4,000	600
7,200	4,800	—	—	12,000	1,800
5,000	2,500			7,500	700
2,500	1,500	—	—	4,000	600
—	—	—	1,000	1,000	—
5,000	2,500	—	—	7,500	700
2,500	1,500	—	—	4,000	600
_	_	_	1000	1.000	_

Summa

«•	»•	10.	1 1.	!*•	la.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Samma

Tj än st-gör iii gg-pen-n ingår.				begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
tillägg.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
aoo	—	—	900	6,400	2	1,000
300	—	—	JK»	5,900	2	1,000
300	—	—	900	5,400	2	1,000
—	—	750	750	3,750	—	—
—	—	750	750	3,750	—	—
—		750	750	3,750	—		1
—	—	300	300	1,500	—	_
—	—	225	225	1,125	—	—
—	—	225	225	1,125	—	—
—	—		5,700	—	—	—
300			1,000	7,400	1	600	Anm. För bestridande av föreståndar-
300	—	—	1,000	7,400	1	600	göromål utgår ett belopp av 1,000 kronor.
—	—	500	500	2,500	—	~
—	—	375	375	1,875	—	—
—	—	250	250	1,250	—	—
300	—	—	900	4,900	1 2	1,000
900	—	—	2,700	14,700	1
—	—	—	6,725	—	—	—
300			1,000	8,500	1	600
300	—	—	900	4,900	—	—
_	—	250	250	1,250	—	—
300	—	—	1,000	8,500	1	600
300	—	—	900	4,900	—	—
	—	250	250	1.250	—	—
—	—	—	4,300	—	—	—

13—184696. Lönereglering skommittén. Bet. LIX Bil.

1.	2.	3.	4.	5.	6.	7.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön. Kronor.	Tjänst-görings-pen-ni ngar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titi-l). Kronor.	Summa. Kronor.	Lön. Kronor.
Läroverksöverstyrelsen. 1 överdirektör................	6,200	2,800	1.000	_	10,000	800
1 läroverksråd................	5,000	2,500	600	—	8,100	600
3 dito ................	15,000	7,500	1,800	—	24,300	1,800
1 sekreterare.................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 notarie...................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 dito...................	2,200	1,500	300	—	4.000	500
1 registrator och aktuarie...........	2,200	1,500	300	—	4.000	500
1 kvinnligt biträde av andra graden......	900	550	150	—	1,000	200
1 kvinnligt skrivbiträde av första graden ....	700	350	. 150	—	1,200	200
1 dito dito ....	700	350	150	—	1,200	200
Summa	—	—	—	—	—	—
Skolöverstyrelsen. Chefen....................	7,000	3,000	1,000		11,000	1,000
1 ledamot och avdelningschef ä folkskolavdelningen	5,000	2,500	600	500	8,600	600
1 ledamot och avdelningschef å yrkesskolavdel-ningen ...................	5,000	2,500	600	500	8,000	600
1 ledamot..................	5,000	2,500	600	—	8.100	600
3 ledamöter.................	15,000	7,500	1,800	—	24,300	1,800
1 konsulent och särskilt föredragande för husligt arbete ...................	_	—	—	2,750	2,750	—
1 förste bibliotekskonsulent..........	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 sekreterare.................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 notarie...................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
2 notarier..................	4,400	3,000	600	—	8,000	1,000
1 registrator och aktuarie...........	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 kvinnligt biträde av andra graden......	900	550	150	—	1,600	200
3 kvinnliga biträden av andra graden.....	2,700	1,650	450	—	4,800	600
1 kvinnligt biträde av första graden......	700	350	150	—	1,200	200
3 kvinnliga biträden av första graden.....	2,100	1,050	450	—	3,600	600
Summa	—	—		—	_	-

8.	9.	10.		12.	lä.	14.	15.
Föreslå"	■et avlöningstillägg.			Ål dertill ägg.
				Summa

Tjänst-görings-pen-n in gar.		Arvode.	Summa.	begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
tillägg.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300	100		1,203	11,200
300	100	_	1,000	9,100	} ‘	600
900	300	—	3,000	27,300
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300 300	100	—	800	4,900	1 3	1,500
100	—	900	4,900	1
300	100	—	800	4,903	3	1,500
100	50	—	350	1.950	’) 3	'') 600	'') Enligt nuvarande bestämmelser tvä,
100	50	—	350	1,550	\| *)3	*) 600	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1.550
—	—	—	9,950	—’	—	—
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1,000	0,600	1	600
300	100	—	1,000	9,600	1	600
300	100	—	1,000	9,100	! *	600
900	300	—	3,000	27,300
—	—	700	700	3,450	—	—
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	900	4,800	\ 3	1,500
600	200	—	1.800	9.800	1
300	100	—	900	4,800	3	1,500
100	50	_	350	1,950	\|
300	150			\| !)3	2) 600	2) Enligt nuvarande bestämmelser två
—	1,050	5,850	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,550	} ») 3	8) 600
300	150	—	1.050	4,650
—	—	—	16,600	—	—	—

100

1.	2-	3.		5.	6.	7.
		.	Nuvarande begynnelscavlöning.
			Lön.	Tjänst- göriugs- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
			Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
	Tekniska högskolan.
1 professor . .		5,000	2,500	—	—	7,500	700
31 professorer .		155,000	77,500	—	—	232,500	21,700
1 speciallärare	i jäsningsteknik........	—	—	—	1,200	1,200	—
1	dito	i frihandsteckning.......	—		—	1,800	1,800	—
1	dito	i ornamentik..........	—	—	—	1,800	1,800	—
1	dito	i modellering..........	—	—	—	1,500	1,500	—
1	dito	i nationalekonomi, indnstriell eko-
		nomi och rättskunskap ....		—	—	6,000	6,000	—
1	dito	i materiallära och materialprov-
		ning............	—	—	—	3,000	3,000	—
1	dito	i allm. teknisk och fabrikshygien	_	—	—	1,800	1,800	—
1	dito	i metallografi..........	_	—	—	1,600	1,000	—
1	dito	i maskinkrokiritning......	—	—	—	1,500	1,500	—
1	dito	i byggnadskrokiritning.....	—	—	—•	900	900	—
1	dito	i hydromekanik.........	—	—	—	1,200	1,200	—
1	dito	i stadsanläggningslära......	—	—	—	1,600	1,600	—
1	dito	i arkitekturens historia.....	—	—	—	2,400	2,400	—
1	dito	i metallurgi..........	—	—	—	1,600	1,600	—
1	dito	i läran om hiss- och transport-
		anordningar ..........	—	—	—	2,500	2,500	—
1	dito	i gravvetenskap.........	—	—	_	1,500	1,500	—
1	dito	i förbränningslära........	-	—		1,800	1,800	—
1	dito	i läran om uppvärmnings- och ven-
		tilationsanordningar......	—	—	—	750	750	—
1	dito	i byggnadshygien........	—	—	—	2,000	2,000	—
1	dito	i geologi ............	—	—	—	1,200	1,200	—
1	dito	i varvsanläggningar.......	—	—	—	1,800	1,800	—
1	dito	i arkitektonisk formlära.....	—	—	—	900	900	—
1	kvinnligt skrivbiträde............	900	550	150	—	1,600	200
		Summa	—	—		—	—	—

101

8. \|	9.	10.	1 1.	12. \|	in.	14.	16.
Föreslaget avlöningstillägg.			Åldcrstillägg.	1
				Summa

Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
pen- ningar.	Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.	i
300			1,000	8,500		600	i 1
9,300		—	31,000	263,500	Anm. Till rektor utgår arvode 1,500 kronor och hyresbidrag 1,000 kronor,
	—	300	300	1,500	—	—	tillhopa 2,500 kronor.
	—	450	450	2,250	—	—
1- -		450	450	2,250	—	—
	—	375	375	1,875	—	—
—	—	1,000	1,000	7,000	—	—
—	—	750	750	3,750	—	—
—	—	450	450	2,250		—
—	_	400	400	2,000	—	—
—	—	375	375	1,875	—	—
—	—	225	225	1,125	—	—	\|
—	—	300	300	1,500	—	—
		400	400	2,000	—	—
—		600	600	3,000	—	—
—		400	400	2,<00	—	—
—		625	625	3,125	—	—
—		375	375	1,875	—	—
—	—	450	450	2,250	—	—
—	—	200	200	950	—	—
	—	500	500	2,500	—	—
—	—	300	300	1,500	—	—
_	_	450	450	2,250	_	—	*) Enligt nuvarande bestämmelser två
—	—	225	225	1,125	—	—	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	350	1,950	*) 3	M 600
—	\|	—	41,950	—	—	1 -

102

1.	2.	1 3.	4-	1 6.	1 «.	1 7*
	Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-	Summa.	Lön.
	Kronor.			titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Chalmers tekniska institut.
1 professor............	4,400	2,000	—	_	6,400	700 i
10 professorer .........	44,000	20,000	—		64,000	7,000 j
1 andre lärare ............	2,400	1,600	—		4,000	600
4 dito ............	9,600	6,400		—	16,000	2,400
1 verkstadsingenjör.......	2,400	1,600	—	—	4,000	600
1 lärare i frihandsteckning ....	1,800	1,200	—	—	3,000	450
1 speciallärare i beskrivande geometri ....	—	—	—	2,000	2,000	1
1 dito i vattenbvggnadslära......	—	—	—	3,000	3,000	_ j
1 dito i modellering.......	—	—	—	1,100	1,100	_ J
1 dito i elektrokemi..........	—	—	—	1,600	1,600	_ ;
1 dito i geodesi...........	—	_	—	2,500	2,500	- \|
1 dito i byggnadshygien........	—	—	—	500	500	_ 1
1 dito i stadsanläggningslära ......	—	_	—	500	500	_ !
1 dito i mekanisk teknologi......	—	—	—	1,200	1,200	_
1 dito i explosionsmotorer......	—	—	—	1,200	1,200	_
1 dito i engelska språket.....	—	—	—	900	900	_
1 dito i bokföring.........	—		—	500	500	_
1 dito i industriell ekonomi......	—		—	1,400	1,400	_
1 dito i byggnadsstatik........	—		—	1,200	1.200	_
1 dito i byggnadsteknik........	—	_	—	2,100	2,100	—
Summa	-	_ i	—	—	- \|	—

103

1 H.	»■ 1	10. \|	u. II	1‘2. \|!	i». \|	14. \|	15.
Föreslaget avlönin	gstillägg.	II !	Samma begyn-nelse- 1	Ålderstillägg.
Tj änst-	Orts-til lägg.		1		Samman-	Anmärkningar.
gorings- pen- ningar.	Arvode.	Summa. !	avlöning. ]	Antal.	lågt belopp.

Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor. \| Kronor.		Kronor.
O o ce			1,000	7,400	1 1	600	Anm. Till rektor utgår arvode 1,500
3,000			10,000	74,000	1		kronor.
300			000	4,000	1 2	1,000
1.200		—	3,000	19,600	f	\|
300	—	—	900	4.000	2	1,000
300	—	—	750	3,750	2	800
—	—	500	500	2,500	—
—		750	750	3,750	—	—
_	—	275	275	1,375	—
	—	400	400	2,000	—	—
	—	625	625	3,125	—	—
_		125	125	625	—	—
—	—	125	125	625	—	—
—	—	300	300	1,500	—	—
—	—	300	300	1,500	—	—
\| _		225	225	1,125	—	-
_	-	125	125	625	—	—
—	—	350	350	1,750	—	—
—	—	300	300	1,500	—	—
—	—	525	525	2,625	—	—
	—	—	22,075	—	— I —

104

		Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- pen-	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-	Summa	Lön.
		ningar.	titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Nionde huvudtiteln.
Jord b ruksdepartementet.
Departementschefen..........	17,000	—	- ''	—	17,000	2,000
1 statssekreterare ..............	—	—	—	■) 11,000	11,000	-
1 expeditionschef..............				») 10,000	10,000
1 kansliråd..............	5,000	2,500	600	—	8,100	600
2 dito ...........	10,000	5,000	1,200	—	10,200	1,200
1 förste kanslisekreterare...........	3,600	1,800	400	—	5,800	600
2 dito .........	7,200	3,600	800	—	11,000	1,200
1 registrator ..............	2,600	1,600	300	—	4,500	500
1 andre kanslisekreterare..........	2.200	1,500	300	—	4,000	500
5 dito ..........	11,000	7,500	1,500	—	20,000	2,500
1 kvinnligt biträde av andra graden.......	900	550	150	—	1,000	200
1 kvinnligt biträde av första graden......	700	350	150	—	1,200	200
2 kvinnliga biträden av dito.........	1,400	700	300	—	2,400	400
Samma	—	—	—	—	—	—
Lantbruksstyrelsen.
Generaldirektören och chefen ....	7,000	3,000	1,000	_	11,000	1,000
1 byråchef ..........	5,000	2,500	600	—	8,100	600
3 bvråchefer.......* .	15,000	7,500	1,800	—	24,300	1,800
1 byrådirektör å fiskeribyrån.......	4,2 0	2,000	600	—	6,800	600
1 byrådirektör å lantbrnksbyrån .......	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 förste byråingenjör.........	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 dito ......	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 sekreterare.............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 kassör och bokhållare...........	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 notarie............	2,200	1,500	300	—	4,000	500

8.	9.	10.	11.	12-		18.	14.	15.
Föreslaget avlöniugstillägg.				Ålderstillägg.
				Summa

Tjänst- göri ligg-pen-ningar.	Orts- tillägg.			begyn- nelse-			Samman-	Anmärkningar.
Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.			Kronor.
			2,000	19,000				!
—	—	ä) 1,500	1,500	12.500		—	—	*) Därav anses 3,000 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. 2) Därav 400 kronor motsvarande tjänst-

								göringspenningar.
—	—	4) 1,200	1,200	11.200		—	—	8) Därav anses 2,800 kronor motsvara
300	100	-	1,000	9.100	1	1	600	tjänstgöringspenningar. 4) Därav 300 kronor motsvarande tjänst-
600	200	—	2.000	18,200	1	göringspenningar.
300	100	-	1,000	6,800	1		1,000
600	200	—	2,000	13,600	1
300	100	—	900	5,400		3	1,500
300	100	—	900	4,900	1		1,500
1,500	500	—-	4,500	24,500	f
100	50	—	350	1,950		6)3	6) 600	5) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,550	1	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
6) 3	6) 600
200	100	—	700	3,100	1
—	—	—	18,400	—		—	—
400	100		1,500	12,500
300	100	—	1,000	9,100	t		600	''
900	300	—	8,000	27,300	f
300	100	—	1.000	7,800		1	600
300	100	—	1,000	6,800		2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	l I	2	1,000
300	100	—	1,000	6,800
300	100	—	1,000	6,800		2	1,000
300	100	—	900	4,900		3	1,500
300	100	—	900	4,900		3	1,500	!

14—184696. Löner eg Urin gslcommittén. Bet. LIX Bil.

106

1-	2.	3.	4.	5.	6.	7.
	Nuvarande	begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- pen-	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-	Summa.	Lön.
		ningar.		titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Lantbruksstyrelsen (forts.).
1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden.....	1,100	750	150	—	2,000	200
2 kvinnliga biträden i dito .....	2,200	1,500	300	—	4,000	400
1 kvinnligt biträde i andra lönegraden . . . • . .	900	550	150	—	1,600	200
5 kvinnliga biträden i dito .....	4,500	2,750	750	—	8,000	1,000
1 kvinnligt biträde i första lönegraden.....	700	350	150	—	1,200	200
1 dito i dito .....	700	350	150	—	1,200	200
Summa	—	—	—	—	—	—
Lantbruksakademiens sekreterare,
tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för cen-
tralanstalten för försöksväsendet på jordbruks-området samt ordförande i anstaltens nämnd . .	5,000	a) 2,500	600	—	8,100	600
Centralanstalten för försöksväsendet på jord-
bni k sområdet.
1 avdelningsföreståndare............	5,000	2,500	—	—	7,500	700
5 dito ............	25,000	12,500	—	—	37,500	3,500
1 överassistent.................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 dito .................	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 assistent ..................	—	—	—	3,000	3,000	—
5 assistenter..................	—	—	—	15,000	15,000	—
Summa	—	—	—	—	—	—
Lantbruksingenjörer.
1 lantbruksingenjör i Stockholms län......	3,000	500	400	—	3,900	600
1 lantbruksingenjör ..............	3,000	500	—	—	3,500	600
21 lantbruksingenjörer.............	63,000	10,500.	—	—	73,500	12,600
1 extra lantbruk singenjör...........	—	—	—	3,000	3 000 I	—
3 extra lantbruksingenjörer..........		—	—	9,000	9,000	—
Summa		—	—	—	-!	—

107

»• i	i). \|	To. \|	ii.	12. \|	13. \|	14. !	15.
Föreslaget avlöningstillägg.		I Ålderstillägg.

Tjänst-	Orts-			begyn- nelse-		Samman- \|	Anmärkningar.
görings-	Arvode. \|	Summa,	avlöning.	Antal.	lågt
pen- ningar.	tillägg.			''	belopp.

Kronor	Kronor.	Kronor.	Kronor. 1	Kronor. 1		Kronor.
100	50		850	I 2,850	}’•	>) 600
200	100		700	4,700
100	50	—	350	1,950 j	i '') 3	'') 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser två
500	250	—	1,750	9,750	!	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
100	50	—	850	1,550	} '') 3	'') 600
100	50	—	350	1,550
—	_		1(5,150		t	_
300	50		950	9,050	>	600	2) Tjänstgöringspenningarna bestridas av lantbruksakademiens medel.

300			1.000	8,500	l !	600
1,500	—	—	5,000	42,500	1 1
300	100	—	1,000	6,800	\ 2	1,000
300	100	—	1,000	6,800	1
—		750	750	3,750	1 1	400
_		3,750	3,750	18,750	f 1
	—	—	12,500	—	—	—	''
200	50		850	4,750	2	1,000
200	—	—	809	4.300	1 2	1,000
4,200	—	—	10,800	90.300	1
—	—	750	750	3,750	—	—
—	—	2,250	2,250	11,250	—	—
—	—		21,450	—	—	-

108

2. 3. 4. 6.

Nuvarande begynnelseavlöning.

	Lön.	Tjänst-göri lös-pen-ningar.	Ortg- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Lantbruksinstituten.
Alnarp: 1 professor..............	4,400	2,000	—	—	6,400	700
8 professorer .............	35,200	16,000	—	—	51,200	5,600
1 laborator ..............	3,000	1,500	—	—	4,500	600
Ultuna: 1 professor..............	4,400	2,000	—	—	6,400	700
7 professorer.............	30,800	14,000	—	—	44,800	4,900
Summa	—	—	—		—	—
Statskonsulenter.
1 statskonsulent i boskapsskötsel........	3,600	1,800	l) 400	—	5,800	600
1 dito i svinskötsel..........	3,600	1,800	*) 400	—	5,800	600
1 dito i får- och getskötsel......	3,600	1,800	>) 400	—	5,800	600
\| 1 dito i mejerihushållning.......	3,600	1,800	>) 400	—	5,800	600
1 dito i fröodling...........	3,600	1.800	») 400	—	5,800	600
Summa *	—	—	—	—		—
Stuteriöverstyrelsen.
Styrelsens chef................	—	—	—	6,000	6,000	—
1 sekreterare .................	3,600	1,800	400	—	5 800	600
Summa	—	—	—	—	—	—
Hingstdepåerna.
Strömsholm: chefen..............	4,000	2,000	—	—	6,000	700
beridaren (med skyldighet att vid stall-
skolan undervisa i ridning) ....	1,500	1,200	—	—	2,700	375

8. \|	9. \|	10. 1	11. Ii	12. \|	18. \|	14.	.....15-_......... . .1
Föreslaget avlöningstillägg.	It Ij		Ålder8tillägg.	•
				Summa

Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn-nelse- j		Samman-	Anmärkningar.
pen- ningar.	Arvode.	Summa. ,	avlöning.	Antal.	i gt belopp.

Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor. \|	Kronor.		Kronor.
300			1,000	7,400	f 1	600	Anm. Arvode till rektor utgår vid vart-
a,400	—	—	s,eea	50,200	1		dera lantbruksinstitutet med 2,000[
300	—	—	900	5.400	2	1,000	kronor.
300	—	—	1,000	7,400	l 1	600
2,100	—	—	7,000	51,800	1
1 _			17,000	"
300	>) 100		1,000	6,800	2	1,000	l) Utgår endast i det fall, att statskou-i
300	>) 100	—	1,000	6,800	2	1,000	sulents bostadsort är Stockholm.
300	>) 100		1,000	6800	2	1,000
300	'') 100	—	1,000	6,800	2	1,000
300	'') 100	—	1,000	6,800	2	1,000
—	—	—	5,000
!		1,000	1.000	7,000
300	100	—	1,000	6,800	2	1,000
—	—	'' —	2,000	—	—	—
I 300			1,000	7,000			i Anm. Samtliga befattningshavare å
					hingstdepåernas avlöningsstater åt-
300	—	—	675	8,375	2	600	njuta därjämte fri bostad med träd-gård och fritt bränsle.

1.	2.	3.	4.	5.	6.
		Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- göriogs- pen- niugar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Summa.	Lön.
Hingstdepåerna (forts.).	KroDor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Strömsholm: bokhållaren.........	1,500	1,200	—	_	2,700	375
veterinären (med skyldighet att vid
stallskolan undervisa i veterinärlära och hovbeslag)..........	1,500	600	_		2,100	375
läkaren...........	—		_	700	700
skolläraren (på övergångsstat) ....	—		—	—	M6C0	—
Flyinge: chefen..............	4,000	2,000	—	_	6,000	700
beridaren (med skyldighet att vid stall-
skolan undervisa i ridning) ....	1,500	1,200		—	2,700	375
bokhållaren............	1,500	1,200	—	—	2,700	375
veterinären (med skyldighet att vid
stallskolan undervisa i veterinärlära och hovbeslag)..........	1,500	600		_	2,100	375
Summa		—	—	—	—	—
Befrämjande av husslöjden.
1 instruktör i husslöjd............	2,000	—	—	—	2.000	500
Statens flskerindininistrntion.
1 fiskeri!''ntendent.............	3,600	1,800	2) 200	—	5,eoo	600
1 dito ..........	3,600	1,800	—	—	5.400	600
4 fiskeriintendenter...........	14,400	7,200	—	—	21.600	2,400
1 fiskeriassistent...............	2,200	1,500	—	—	3,700	550
1 fiskeriingenjör..............	—	—	—	3,000	3.000	—
Summa	—	—	-	—	—	—
Skog-shögskolun.
1 professor ................	5,000	2,500	—	—	7,500	700
3 professorer ...............	15,000	7,500	—	—	22,500	2,100
1 lektor i skogsskötsel............	2,600	1,400	—	—	4,000	600
1 dito i skogsteknologi m. m.........	2,600	1,400	—	—	4,000	600
1 överassistent ..............	—	—	—	5.500	5,500	—
Summa	_ i	—	—	_	—	—

8. \|	9.	10.	il. j	12.	13.	14.	15.
Föreslaget avlöningstlllägg.			Ålderstillägg.
				Summa

Tjänst-	Orts- tillägg.			begyn- neiae-		Samman-	Anmärkningar.
görings- pen- ningar.	Arvode.	Summa, j	avlöning.	Antal.	lågt belopp.

Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300	—	—	075	3,375	2	600
150	_	_	525	2,625	2	600
—	—	175	175	875	—	—
_	_	_	150	750	—	—	!) »Kontant avlöning» att utgå jämte åt-
							skilliga naturaförmåner.
300	—	—	1,000	7,000	—	—
300	_	_	675	3,375	2	600
300	—	—	675	3,375	2	600
150	_	_	525	2,625	2	600
	—	—	6,075	—	—	—
			500	2,500	3	1,500
300	*) 50		950 900	6,550	2	1,000	2) Till fiskeriintendenten i övre norra distriktet.
300	—	—	6.300	1 2	1,000

1,200	—	—	3,600	25,200	1
300	—	—	850	4,550	3	1,500
—	—	750	750	3.750	—	—
—	—	—	7,050	—	—	—
300	—	- ''	1,000	8,500	1 1	600	Anm. Arvode till rektor 1,000 kronor.
900	—	—	3,000	25,500	1
300	—	—	900	4,900	4	2,000
300	—	—	900	4,900	4	2,000
—	—	900	900	6,400	—	—
—	—	—	6,700	—	—	—

112

1.	2.	3.	4.		6.
		Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- pen- ningar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel).	Samma.	Lön.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Statens skogsiorsöksanstalt.
1 föreståndare för skogsavdelningen.......	5,000	2,500	—	—	7,500	700
1 dito för naturvetenskapliga avdelningen.	5,000	2,500	—	—	7,500	700
1 laborator i skogsentomologi..........		_	—	4,500	4,560	—
1 assistent i marklära m. m...........		—	—	3,400	3,460	—
1 dito vid skogsavdelningen........	—	—	—	3,000	3,000	—
1 dito vid naturvetenskapliga avdelningen . .	—	—	—	3,000	3,000	—
1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist) .	1,100	750	150	—	2,000	200
1 dito i första dito .....	700	350	150	—	1,200	200
1 skogsbiträde .................	—	—	—	2,000	2,009	—
1 dito .................	—	—	—	2,000	2,000	—
Samma	—	—	—	—	—	—
Statens skogsskolor.
1 föreståndare.................	2,000	1,400	—	—	8) 3,400	500
7 dito .................	14,000	9,800	—	—	8) 23,800	3,500
Summa	—	—	—	—	—	—
Lantmäteristyrelsen.
1 överdirektör.................	6,200	2,800	1,000	—	10,000	800
1 byråchef ..................	5,000	2,500	600	—	8,100	600
1 dito ..................	5,000	2,500	600	—	8,100	600
1 lantmäterifiskal...............	3,600	1,800	400	—	5,800	600
1 arkivarie..................	3,600	1,800	■ 400	—	5,800	600
1 ingenjör ...................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 dito ...................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
1 kvinnligt biträde...............	900	550	150	—	1,600	200
1 dito ...............	700	350	150	—	1,200	200
1 dito ...............	700	350	150	—	1,200	200
Summa	—	-	—	—	- 1	—

Ilo

H. \|	». 1	10. \|	11. Ii	II	ia. i	14. \|	15.
Föreslag	et avlöningstillägg.		II	Ålderstillägg.
				Summa j begyn-nelse- \|	__________
Tjänst-	i Orts-	1			Samman-	Anmärkningar.
gorings-	Arvode.	Summa.	avlöning. 1	Antal.	lågt
pen- ningar.	tillägg.				belopp.

Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300			1,01»	\| 8,500 j 8,500 I	1	000	\| i Anm. Till bestridande av chefsgöro-i
300	—	—	1,000	1	600	mål ntgår ett belopp av 500 kronor.
—	—	900	900	5,400 j	2	1,000
—	—	800	800	4,200	1	400
—		750	750	3,750 !	1	400
—		750	750	3,750 i 2,350 1	1	400
100	50		350	*) 3	>) 600	'') Enligt nuvarande bestämmelser tvål
100	so	—	350	1,550	i)3	^ÖOO	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor, j
—	—	500	500	2,500	1 1	200
—	__	500	500	2,500	1		\|
—	—	—	0.900	—	—		;
300			800	\| 4.200	1	400	i *) Utöver den kontanta avlöningen åt-;
2,100	_	—	5,000	29,400	( 1	njuter föreståndare fri bostad och! vedbrand. \| j [ '' \
	—	—	0,400	—	! - i 1
300	100		1,200	11,200	\|	—	\|
300	100	—	1,000	9,100	■	600	;
300	100	—	1.000	9.100	1
300	100	—	1,000	0,800	2	1,000
300	100	—	1,000	0,800	o tii	1,000	i
300	100	—	900	4,900	! 3	1,500	j
1 300	100	—	309	4,900	1
100	50	—	350	1,950	•)3	»jeoo
100	50	—	350	1,550	\| “)3	») 600	1 Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	1	350	1,550	ålderstilläge; å tillhopa 400 kronor.
1	—	i	8,050	-!! -		i

15—184096. Lön t regi er i ngxko m m i tténs bet. LIX. Bil.

114

1.	2.	1 3-	4.	1 5-	6.
		Nuvarande begynnelseavlöning.
	Lön.	Tjänst- görings- \|ien- niugar.	Orts- tillägg.	Arvode (eller an-nan aviö-nings-titel).	Summa.	I \|j Lön.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	1 Kronor.
Lantmate rista ten i orterna.
1 förste lantmätare.............	4,000	2,000	'') 400	—	C,400	600 \|
1 dito .............	4,000	2,000	s) 200	—	6,200	650
4 dito .............	16,000	8,000	a) 800	—	24,800	2,600
1 dito .............	4,000	2,000	—	—	6,000	700
17 dito .............	68,000	34,000	—	—	102,000	11,900 !
1 distriktslantmätare.............	9,000	—	—	—	2,000	500 I
109 dito .............	218,000	—	—	—	218,000	54,500 j
1 extra lantmätare..............	—	—	—	1,600	1,600
39 dito ..............	—	—	—	62,400	62,400	— !
1 amanuens................ .	—	—	—	2,000	2,000	— j
5 amanuenser................	—	—	—	10,000	10,000	— !
Summa	—	—	—	—	—	_i
Rikets allmänna kartverk.
Den geodetiska avdelningen.
1 observator..................	3,600	1,800	400	—	5,800	600 \|
1 dito ................ . .	3,600	1,800	400	—	5,800	600 \|
1 geodet ...................	2,200	1,500	300	—	4,000	500
5 geodeter...................	11,000	7,500	1,500		20,000	2,500
Den topografiska, avdelningen.				I
1 manlig ritare eller gravör..........	1,700	1,000	300	3)~	3,000	200 ;
11 manliga ritare eller gravörer.........	18,700	11,000	3,300	3)-	33,000	2,200
Avdelningen för ekonomiska arbeten och stom-		1
kartearbeten.
1 arbetschef..............., .	4,400	2,000 \|	—		4) 6,400	700
1 kartograf..................	2,200	1,500 !	300	!	4,600	500

115

»•	9.	10.	11. \|	12. j	13.	14.	16.
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.
				Summa

Tjänst-göri lös-pen-ningar.		Arvode.	Summa.	begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
tillägg.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300	■) 100		1,000	* 7,400	1	500	'') Till förste lantmätaren i Stockholms
300	*) 50	_	1,000	7,200			län.
1,200		\ 1	500	2) Ortstillägg å 200 kronor samt där-
*) 200	—	4,000	28,S00 .	1		emot svarande tillfälligt avlönings-
300 5,100	—	—	1,000	7,000	\| 1	500	tillägg tillkommer en var av förste lantmätarna i Malmöhus, Göteborgs
—		17,000	119,000	1		och Bohus, Jämtlands, Västerbottens
—	-		500	2,500	! 3	1,200	och Norrbottens län.
		—	54,500	272,500
—	—	400	400	2,000	—	—
—	—	15,600	15,000	78,000	—	—
—	—	500	500	2,500	—	—
—	—	2,500	2.500	12 500	—	—
		-	98,000	—	—	—
300 300	100		1,000	0,800	j. 2	• 1,000
100	—	1,000	0,800
300	100		900	4,900	1 3	1,500
1,500	500	_	4,500	24,500
				1		8) Manlig ritare eller gravör, som för-
							ordnas att biträda vid ritar- och
100	—	—	000	3,800	} 3	1,200	gravörarbetenas övervakande och led-
1,100			8,300	30,300	\| ning ävensom vid instruktion av yngre ritare och gravörer, äger åt-l njuta arvode till belopp av 300 kr.


				1			i4) Utgår endast under förntsättning, att
							j befattningshavaren icke är militär i
300	100	—	*) 1,000	7,400	1	600	1 aktiv tjänst, i vilket fall han endast \| äger uppbära arvode å 1.000 kronor
300	—	900	4,900 !	3	1,500	( och arvodestillägg å 250 kronor.

116

i 1.	2. \| 3. \| 4. 6. Nuvarande begynnelseavlöning	6.
i i : i 1	Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.	Lön. Kronor.
t Rikets allmänna kartverk (forts.)- 1 17 kartografer.................	37,400	25,500	5,100		68,000	8,500
''j 1 kvinnlig ritare...............	900	550	150	—	1,690	200
S 7 kvinnliga ritare.............. i	6,300	3,850	1,050		11,200	1,400
4 j Övergångsstat. i i 1 topograf ..................				2)3,915	3,915
1 2 topografer . ................	—	—	-	3) 7,830	7,830	—
3 Summa i	—		-			—
i Sveriges geologiska undersökning. 1 > 1 överdirektör ock chef............	5,700	2,500	800		3,000	800
* i andra gradens tjänsteman, sekreterare.....	3,600	1,800	400		5,809	600
J 1 dito , in vi se i fö rest Slutare . .	3,600	1,800	400	-	5,800	600
•j 1 dito , kemist.......	3,600	1.800	400	—	5,800	600
i 8 dito , statsgeologer ....	28,800	14,400	3,200	—	46.400	4,800
Summa •i •i	—	—	—	—	—
j Statens meteorologisk-hydrograllska anstalt. e ‘ 1 överdirektör och chef.............	5,700	! 2,500	800		9,000	800
< 1 byrådirektör.................	4,200	2,000	600	—	6,800	600
■ 1 dito .......... ......	! 4,200	2,000	600	—	.6,809	600
1 tjänsteman av andra lönegraden (förste stats-meteorolog, förste statshydrograf)......	3,600	1,800	400	—	5,800	600
; o tjänstemän av dito (dito)...........	10,800	5,400	1.200	—	17,400	1,800
J 1 tjänsteman av första lönegraden (statsmeteorolog, statshydrograf)..............	2,200	1,500	300	—	4,000	500
j 3 tjänstemän av dito (dito)...........	6,600	4,500	900	—	12,000	1,500

117

8.	1 ».	in.	11.	12.	18.	14.	16. ;
Föreslaget avlöningstillägg.			Ålderstillägg.	'' \| \|

Tjänst- görings- pen- ningar.	Orta- tillägg.	Arvode.	Summa.	begyn- nelHC- avlöning.	Antal.	Samman- lagt belopp.	A Anmärkningar. f i
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.	! i
5,100	1,700		15,300	83,300	O	1,500	[ ■
100	50	—	350	1,350	1 ''»3	J) 600	'') Enligt nuvarande bestämmelser två
700	350		2,450	13,660	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
_	_	850	s) 850	4,765	t 3	1,445	2) Av arvodet till topograf å övergångs-
—	—	1,700	s)l,700	9,530	f	stat anees 1,500kronor motsvara tjänst-göringspenningar.
			33,550
—	-	—	—		—	8) Av arvodestillägget anses 300 kronor
							motsvara tj änstgöringspenningar. •. i
300	100		1,200	10,260			f f
300	100	~	1,000	6,800	2	1,000
300	100	—	1,000	6,SCO	2	1,000	\
300 2,400	100	—	1;(K)0	6,800	i 3	1,000
800	—	8,001)	54,400
—	--		12,200	~~ 1	_	—	r i
300	100		1.200	10,200			-
300	100	—	1,000	7,800	i	600	\|
300	100	—	1,000	7,S00 :	i	600	•
300	100		1,000	6,800 ;	i
900	300	—	3,000 1	20,400 1 \|	! 8	1,000	J > t
300	100	—	900 ;	4,900 !	1 3	1,500
900	300	—	2,700 i	14,700 j

118

1.	2.	3.	4.	6. 1	6.	7.
	Nuvarande begynnelseavlöning.
-	1 Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode (eller an-nan avlä-	Summa.	\| I Lön.
	pen- ningar.	tillägg.	nings- titel).
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Statens meteorologisk-hydrostatisk)! anstalt				1		1
(forts.).						\|
1 kvinnligt biträde av tredje graden.......	1,100	750	150	—	2,000	200
1 kvinnligt biträde av andra graden.......	900	550	150	—	1,600	200
4 kvinnliga biträden av dito .......	3,600	,200	600	—	6,400	800
1 kvinnligt biträde av första graden.......	700	350	150	--	1,200	200
3 kvinnliga biträden av dito .......	2,100	1,050	450	—	3,600	600
Summa	-	—	—	—	—	— !
Vcteriniirhögskoliin.						\|
1 professor..................	5,000	2,500		—	7,500	700
6 professorer.................. t lärare 1 bovbeslag och läran om hovens sjuk-	30,000	15,000			45,000	4,200 !
domar, tillika föreståndare för hovbeslagsamedjan och hovslagarskolan............	3,600	2,000		—	5,600	650 i
1 prosektor ..................	—	—	—	4,000	4.000	—
1 laborator i kemi...............	—	—	—	4,000	4,000	- \|
1 klinisk laborator...............	--	—	—	4,000	4,000
2 kliniska laboratorer.............	—	—	—	S,000	8,000	— \|
1 assistent..................	—	—	—	3,000	3,000	~ j
3 assistenter.................	—	—	—	9,000	9,000
1 lärare i kött- och mjölkkontroll........	—	—	—	1,500	1.500	— \|
1 kvinnligt biträde..............	900	550	150	—	1,600	. 200 j
Summa	—	.....	—	—	—	i
Veterinär! nrättningen i Skura.
1 föreståndare, lektor..............	2,600	1,400	—	—	4,000	600 \|
1 instruktionssmed . ..............	1,000	700	—	—	*)1,700	250
Summa	—		—	—	—	\| -1

119

8.	9.	10.	n.	12. \|	18.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.		Ålderstillägg.

Tjänst-göri lös-pen-ningar.				begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
tillägg.	Arvode.	Samma.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
100	50		350	2.350	*) 3 I	l) 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser två
100	50	—	350	1,5)50	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
[ ‘)3	'') 600
400	200	—	1,400	7,800
100	50	—	350	1,550	} ’)3	*) 600
300	150	—	1,050	4,650
_			14,300			“
300			1,000	8,500	1 1	600	Anm. Arvode till rektor 1,000 kronor.
1,800			0,000	51,000	1
300	_	_	950	6,550	2	1,000
—	—	900	900	4,900	—	—
—	—	900	900	4,900	—	—
—	—	900	900	4,900	—	—	i
—	—	1,800	1,800	9,800	—	—
—	—	750	750	3,750	—	—
—	—	2,250	2,250	11,250	—	—
—	—	375	375	1,875	—	—
i 100	50	—	350	1,950	*13	a) 600	2) Enligt nuvarande bestämmelser två
1 _ !	—	—	16,175	—	—	—	ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.
300			900	4.900	4	2,000
173	—	—	425	2,125	2	400	l) Härjämte viss andel av nettovinsten
—	—	—	1,325	—	—	—	å rörelsen i smedjan.

120

1.	2. 3. 4. ö. Nnvarande begynnelseavlöning	6.	7.
Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Samma. Kronor.	Lön. Kronor.
Statens veterinärbakteriologiska anstalt.
1 föreståndare.................	5,000	2,500	—	—	7,500	700
1 laborator..................	2,400	1,600	—	—	4,000	600
1 assistent..................	—		—	3,000	3,000	—
1 kvinnligt biträde..............	700	350	150	—	1,200	200
1 dito ..............	700	350	150	—	1,200	200
Summa \|	—		-	—	-	—
Veterin&rstaten.
i 1 länsveterinär................	1,500	1,000	—	—	2,500	400
j 31 länsveterinärer ...............	46,500	31,000	—	—	77,500	i 12,400
Samma	—	—	—	—	—	i

121

\ 8-	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.	1 Summa begyn- nelse- avlöning. Kronor.	Ålderstillägg.	Anmärkningar.
Tjänst- görings- pcn- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode. Kronor.	Summa. Kronur.	Antal.	Samman- lagt belopp. Kronor.
300			1.000	8,500	1	600
300	—	_	900	4,900	2	1,000	«■ ;
—	—	750	750	3,750	1	400
100	50	_	350	1,550	1
					‘)3	>) 600	*) Enligt nuvarande bestämmelser tvål
100	50	—	350	1,550	1		ålderstillägg i tillhopa 400 kronor. !
—	—	—	3,350	—	—	—
225			625	3,125	1
6,975	—	—	19,375	96,875	\ ^	1,000
—	—		20,000	—	—	_	i i

16—i 84996. Löneregleringskommitténs bet. L/X. Bil.

122

Tionde huvudtiteln.

Folkskollärarnas pcusionsiurättning.

1 verkställande direktör............

1 sekreterare, tillika ombudsman........

1 tjänsteman av andra graden, tillsvidare kassör . |
1 tjänsteman av första graden, tillsvidare bokhållare!
1 dito dito

! 1 kvinnligt biträde av tredje graden......

• 1 kvinnligt skrivbiträde............

| 1 dito ............

Summa

Flottans pensionskassa.

j 1 kamrerare..................

1 kassör....................

| 1 förste revisor ................

; 1 andre revisor................

| 1 assistent..................

Summa

Allmänna indragningsstaten.

Universitetet i Uppsala:

Gallstrand, A., professor......._ . . . .

i Svedberg, T., dito ............

i Wiklund, K. B., e. o. professor.........

Wiman, C. J. J. E., professor..........

Universitetet i Lund:

i Nilsson-Ehle, N. H., professor..........

Karolinska mediko-kirurgiska institutet-.

; Forssell, O. J. Abrabamsson, professor......

Summa

Nuvarande begynnelseavlöning.

Lön.	Tjänst- görings-	Orts-	Arvode (eller an-nan nvlö-	Summa.	Lön.
pen- ningar.	tillägg.	nings- titel).
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
5,000	2,500	600		8,100	600
3,600	1,800	400	—	5,800	600
3,600	1,800	400	—	5,800	600
2,200	1,500	300	—	4,000	500
2,200	1,500	300	—	4,000	500
1,100	750	150	—	2,000	200
900	550	150	—	1,600	200
900	550	150	—	1,600	200
3,000	2,000		_	5,000	600
2,200	1,800	—	3) 500	4,500	600
2,200	1,800	—	—	4,000	600
1,800	1,200	—	—	3,000	450
1,200	800	—	—	2,000	300
_ *15,300	_ 2,500	''		3) 7,800	\| 700
4) 1,200	2,500	—	—	*) 3,700	700
5,000	2,500		—	7,500	700
4,700	2,500			7,200	700
4,700	2,500		_	7,200	700
4,700	2,500	-	--	7,200	\| 700
_	__			—	—

12ä

! «.	*>•	10.	11.	12.	ia.	14.	15.
Föreslaget avlöningstillägg.			Åldorstillägg.	!


i Tjänst-! görings-\| pen-j niugar.	Orts- tillägg.			begyn- nelse-		Samman-	Anmärkningar.
Arvode.	Summa.	avlöning.	Antal.	lågt belopp.
\| Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
300	100	-	1,000	9,100	1	600
300	100	—	1,000	0,800	2	1,000
300	100	-	1,000	0.800	2	1,000
300	100	—	‘>00 000	4.900	} 3	1,500
300	100	—•	4,900
100	50	_	350	2,350	*) 3 \|	>) 600	‘) Enligt nuvarande bestämmelser tvä.
100	50		350	1,950	ålderstiliägg ä tillhopa 400 kronor.
! 100	50	—	350	1,950	[ *) 3	•) 600
	—	_	5,850	—		_
300			i 000	5,900	2	1,000
300	—	—	900	5.400	2	1,000	ä) Missräkningspenningar.
300	—	—	900	4,900	2	1,000
300	—	—	750	3,750	2	1,000
200	—	—	500	2,500	2	1,000	•
	.	—	3,950	_	\|	—	\|
300			1,000	s) 8,800			3) Åldorstillägg inräknat.
300	—	—	1,000	4) 4,700	1	600	4) Förutom medel frän enskild donation.
300	—	—	1,000	8,500	1	600
300	—	—	1,000	8,200	1	600
300	—		1,000	8,200	1	600	.
300	_		1,000	8,200	1	600
—	—	—	6,000	—	—	—

124

Statens affärsverksamhet,.

Domtastyrelaen.

Generaldirektör och chef........

Överdirektör och souschef.......

1 byråchef ..............

5 byråchefer..............

1 ombudsman och fiskal.......

1 första gradens tjänsteman.......

7 första gradens tjänstemän.......

1 kvinnligt biträde av andra lönegraden .
4 kvinnliga biträden av dito
1 kvinnligt biträde av första lönegraden .
10 kvinnliga biträden av dito

2. 4. 5. Nuvarande begynnelseavlöning	6.
Lön. Kronor.	Tjänst- görings- pen- ningar. Kronor.	Orts- tillägg. Kronor.	Arvode (eller an-nan avlö-nings-titel). Kronor.	Summa. Kronor.	i Lön. ! Kronor, j
			15,000	15,000	\|
—	—	—	12,000	12,000	—
5,000	2,500	600	—	8,100	600
25,000	12,500	3,000	—	40,500	3,000
3,600	1,800	400	—	5,800	600
2,200	1,500	300	—	4,000	500
15,400	10,500	2,100		28,000	3,500
900	550	150		1,600	200
3,600	2,200	600	—	6,400	800
700	350	150		1,200	200
7,000	3,500	1,500		12,000	2.000

Summa

12;»

1 «.	1 «■	1 i«-	1 il.	! 1*2.	\| 18.	1 it-
Föreslaget avlöningstillägg.		j Summa	. Alderstillägg.

Tjänst-görings-pe fl-in ngar.	Orts- tillägg.	Arvode.	Summa.	begyn- nelse- avlöning.	j Antal. i	Samman- lågt belopp.
Ivronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.
		2,000	2,000	! 17,009		j
—	—	1,500	1,500	13,500	—	—
300	100	_	1,000	0,100
1,500	500		5.000 ;	45,500	i 1	600
300	100	—	1,000 *	0,800	2	1,000
300	100		000 1	4.900	1
! 2,100	700	—	c,300;	34,300 \|l\|	1,500 i
100	50	__	350 i	1.050 !
400	200	—	1.400 j	7.800	[ ‘)3	1) 600 \|
100	50	_	350 1	1.550		1
1.000	500	—	3.500	15.500	\| >)3	'') 600 \|
-!	- !	-\|	23,300 \|	_ \|	- l “i

15.

Anmärkningar.

) Enligt nuvarande bestämmelser två
ålderstillägg å tillhopa 400 kronor.