UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1913:8)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AVGIVET AV

DEN AV KUNGrL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ

RÖRANDE

XXXVIII.

REGLERING AV LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.

VID

METEOROLOGISKA CENTRALANSTALTEN.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. I*. A. NORSTEDT & SÖNER

1913

[130741]

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrivelse till Konungen............. I—II.

Betänkande och förslag.

Inledning..............................1.

Meteorologiska centraianstaltens organisation............14.

Inkomna framställningar......................19.

Kommitténs förslag.........................26.

Frågan om meteorologiska centralanstaltens ställning inom statsförvaltningen
............................»

Ordinarie befattningar och avlöningsförmåner för dem........27.

Utsträckt arbetstid........................34.

Semester.............................35.

Avlöning svillhor........................»

Anslag till arvode åt vetenskapligt bildat extra biträde samt vikariats crsättningar.

........................40.

Ang. ordningen för tillsättande av vissa tjänster m. m........42.

Meteorologiska centralanstaltens reservationsanslag..........43.

Ordinarie stat..........................»

Anslag å extra stat.......................44.

Kostnadsberäkning........................46.

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt vilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit
att avgiva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering av
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., får härmed

i underdånighet överlämna delen XXXV III av sina betänkanden, innefattande
förslag i berörda hänseende beträffande meteorologiska centralanstalten.
Stockholm den 6 mars 1913.

Underdånigst
F. H. SCHLYTERN.

Philip Klingspoil Aug. Nilsson. And. Pers.

Caiil Persson. S. Wåiilin.

Elis Sidenbladh.

Meteorologiska centralanstalten.

Inledning.

Vid 1856—1858 årens riksdag beslöto Rikets Ständer, att för 1856—1858
meteorologiska observationers anställande på särskilda orter inom riket enarens nksc/a9-summa av 6,000 riksdaler riksmynt årligen linge för då ingångna statsregleringsperioden
anvisas.

Nyssberörda belopp sammanfördes vid 1859—1860 årens riksdag 1859—1860
med det i övrigt för vetenskapsakademien på ordinarie stat anvisadearens rikst,aganslag.

I underdånig skrivelse den 13 december 1871 framhöll vetenskaps- Skr. från veakademien
behovet av att en meteorologisk centralanstalt bleve inrättad, ^emien^hl
Denna anstalt borde enligt akademiens åsikt ställas i närmaste samband l87,~
med akademien, helst de av staten bekostade meteorologiska observationerna
tillkommit på akademiens förslag och fortfarande stode under dess vård
samt tryckningen av de erhållna resultaten helt och hållet bekostats av
akademiens medel.

Akademien förklarade sig vilja för den föreslagna anstalten upplåta
lämplig lokal i sitt hus samt fortfarande på sin bekostnad trycka den
meteorologiska årsboken, som utgjorde en sammanställning av samtliga
vid statens meteorologiska stationer gjorda observationer. Övriga kostnader
för anstalten skulle, åtminstone till en början och så länge akademiens
fysiker kunde utöva närmare tillsyn över anstalten, kunna inskränkas till
följ ande:

avlöningar åt två meteorologer:

den ene.....................................rdr 3,000

den andre.................................... 2 1,500

andra nödiga utgifter, såsom för tillfälliga arbetsbiträden, för de synoptiska kartorna, för

underhåll av en telegraf mellan huvudstadens telegrafstation och akademiens hus m. in. > 1.500

1—130741. Lönereglerings tommitt tjns bet. XXXVIII.

Summa rdr 6,000

1872 års Med föranledande av akademiens berörda framställning föreslo o nksdag,

. ö c

Ivangl. Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1872 års riksdag, att för inrättandet
av en meteorologisk centralanstalt under vetenskapsakademiens
vård och inseende anslaget för meteorologiska observationer måtte förhöjas
med 6,000 riksdaler.

Denna an slagsförhöjning blev ock av Riksdagen beviljad.

1874 och1875 Jämlikt beslut vid 1874 års riksdag beviljades dvrtidstillägg för år

arens riksda- or.. , ° J J otl

gar. 1815 med 600 kronor till en föreståndare för meteorologiska centralanstalten,
för vilken avlöningen då utgjorde 3,000 kronor, samt med 300
kronor till en amanuens vid samma anstalt, för vilken avlöningen då utgick
med 1,500 kronor.

Vid 1875 års riksdag beviljades för år 1876 till dyrtidstillägg och
tjänstgöringspenningar åt föreståndaren 1,200 kronor samt till dyrtidstilllägg
åt amanuensen 300 kronor.

underdånig

skrivelse den 10 november

1875 hemställde vetenDen -

Vetenskapsakademiens
. , , .

skr. 10/u 1875. skapsakademien om nya anslag till meteorologiska centralanstalten.

dittillsvarande anordningen av anstalten hade, enligt vad akademien framhöll,
endast kunnat betraktas såsom provisorisk. Då emellertid anstalten
med varje år mera vidgat sin verksamhet, ansåg akademien ej mindre
billigheten mot dess tjänstemän, än även den ställning, som anstalten
borde intaga, kräva, att dess provisoriska tillstånd upphörde och bleve
utbytt mot en definitiv anordning.

I sådant hänseende hade akademien redan vid ett tidigare tillfälle uttalat
såsom sin åsikt, att föreståndarens befattning, både i anseende till göromålens
vikt och deras mängd, vore fullt jämförlig med en intendentsbefattning vid
naturhistoriska riksmuseet, ävensom att, då amanuensen måste vid förfall för
föreståndaren samtidigt sköta både dennes och sin egen tjänst, amanuensbefattningen
närmast borde jämföras med en adjunktur vid universiteten.

Akademien hemställde, att för anstaltens föreståndare måtte på ordinarie
stat uppföras en avlöning av 6,000 kronor, samt att amanuensen
måtte benämnas adjunkt och hans avlöning bestämmas till 3,000 kronor.
Till avlönande av en vaktmästare, åt vilken, om han ägde någon
i skrivning och telegrafering, utom annat även förrättandet av

färdighet

en mängd rent mekaniska göromål vid anstalten borde kunna under tjänstemännens
kontroll överlåtas, ansåg akademien erfordras ett årligt, arvodesbelopp
av 700 kronor.

Jämväl anslagspost till arvoden åt observatörer vid stationer samt
till räknebiträden behövde enligt akademiens mening förhöjas.

Slutligen framhöll akademien önskvärdheten av att det statsanslag,
som anstalten hade till sitt förfogande, finge karaktären av reservationsanslag.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 10 januari 1876 av ifrågavarande
ärende yttrade föredragande departementschefen, bland annat,
att han fann det skäligt, att meteorologiska centralanstaltens föreståndare
erhölle enahanda lönevillkor som intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet.

Beträffande däremot föreståndarens biträde syntes det departementschefen,
att dennes benämning fortfarande borde förbliva oförändrad, enär
eu adjunkts befattning alltid ansetts innefatta lärarverksamhet och denna
befattning för övrigt vore ifrågasatt att upphöra vid universiteten; och da
vid bestridande av föreståndarens tjänst dennes tjänstgöringspenningar tillfölle
amanuensen, ansåg departementschefen den sistnämndes arvode lämpligen
kunna bestämmas till 2,500 kronor.

Mot akademiens förslag i övrigt gjorde departementschefen icke
någon anmärkning.

1 enlighet med departementschefens. hemställan framlade Kungl.
Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1876 års riksdag följande förslag till
stat för meteorologiska centralanstalten:

lön åt föreståndaren 4,000 kronor jämte tjänstgöringspenningar 1,000 kronor, eller tillhopa kr. 5,000
med rättighet därjämte för honom att efter fem års val vitsordad tjänstgöring, räknat från
och med kalenderåret näst efter det, då han utnämndes till tjänsten, åtnjnta ett
ålderstillägg av 500 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring ett lika
tillägg av 500 kronor:

arvode åt amanuensen..................................l kr.

7,500

till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt för räknebiträden, en
vaktmästare, anskaffande och underhåll av instrumenter, underhåll av anstaltens
telegraf och materiel ävensom för andra behov vid anstalten, såsom reservationsanslag kr. 12,000

Summa kronor 19,500

1876 års
riksdag.

1882 års
riksdag.

1885 års
riksdag.

Enligt skrivelse den 11 maj 1876, n:r 42, godkände Riksdagen förslaget
till stat för meteorologiska centralanstalten, med förklarande att
ålderstilläggen åt föreståndaren skulle, i den mån de utginge, hänföras till
tjänstgöringspenningarna; och beviljades för statens genomförande en tillökning
i anslaget för anställande av meteorologiska observationer med 7,500
kronor.

Jämlikt beslut vid 1882 års riksdag höjdes det uti staten för meteorologiska
centralanstalten uppförda reservationsanslaget från 12,000 till
16,000 kronor. Bland de ändamål, vartill det förhöjda anslaget var avsett
att användas, må allenast nämnas, att arvodet till anstaltens telegrafist
och vaktmästare, vilket dittills varit bestämt till 700 kronor, ansetts böra
höjas med 300 kronor.

Vid 1885 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning om förhöjning
av arvodet till amanuensen vid anstalten.

Till grund för berörda äskande låg en av anstaltens föreståndare
hos vetenskapsakademien gjord hemställan om beredande av förhöjning
med 1,000 kronor i det arvode, som för det dåvarande utgick med 2,500
kronor om året till bemälde amanuens.

Såsom skäl för ifrågavarande hemställan anfördes, bland annat, att
för amanuensbefattningens behöriga skötande erfordrades en vetenskapligt
bildad person med djupgående specialkunskaper i ämnet, vilken skulle
kunna, i händelse av förfall för anstaltens föreståndare, sköta dennes ålig--ganden järnte egna. Utom denna vetenskapliga bildning och dessa kunskaper
— vilka vore jämförliga med dem, som krävdes hos innehavarna
av andra lärargraden vid universiteten, eller de forna adjunkterna — måste
amanuensen vid meteorologiska centralanstalten besitta en speciell praktisk
skicklighet i utövandet av sin verksamhet. Tjänstgöringen vid nämnda
anstalt vore så till vida strängare än vid de flesta andra ämbetsverk, att
den måste pågå ej blott söckendagar utan även sön- och helgdagar samt
ej medgåve åtnjutande av någon semester. Därjämte hade för amanuensen
sedan år 1876, då hans dittillsvarande arvode bestämdes, tjänstgöringen
blivit betydligt ökad genom anstaltens, under tiden utvidgade verksamhet.

Billigheten av den ifrågasatta arvodesförhöjningen ansåg föreståndaren
framgå även vid betraktande därav, att det dåvarande arvodet för
ifrågavarande amanuens icke på långt när uppnådde de avlöningsbelopp,
vilka tillkomme innehavarna av motsvarande befattningar vid riksarkivet,
kungl. biblioteket, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien med flera
institutioner.

Sedan vetenskapsakademien förordat framställningen från föreståndaren
för meteorologiska centralanstalten, föreslog Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen
vid 1885 års riksdag, att för beredande av ökat arvode
åt ifrågavarande amanuens måtte beviljas en förhöjning av 1,000 kronor
i det till meteorologiska centralanstalten då utgående ordinarie anslag.

Uti skrivelse den 20 maj 1885, n:r 60, förklarade Riksdagen sig
visserligen hava funnit vad som anförts till stöd för nämnda förslaginnefatta
talande skäl för beviljandet av någon arvodesförhöjning för ifrågavarande
amanuens; men hade Riksdagen likväl ansett beloppet lämplio-en
kunna nedsättas till hälften av vad som föreslagits. I enlighet därmed
höjdes ock anslaget med 500 kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t medgavs vid 1889 års riksdag,
att ett på vetenskapsakademiens stat uppfört anslag å 1,050 kronor till
akademiens fysiker i stället finge användas såsom bidrag till bestridande
av den under akademiens inseende ställda meteorologiska centralanstaltens
årliga utgifter för väderlekstelegram in. in.

o o O

Vid 1892 års riksdag beslöts, att i riksstaten skulle införas eu ny
rubrik, »Meteorologiska centralanstalten», och under denna rubrik uppföras
det för anstalten då under rubriken »Vetenskapsakademien» anvisade anslag,
25,050 kronor (därav 16,000 kronor reservationsanslag).

Därjämte beviljade samma års Riksdag på extra stat för år 1893
till anordnande av väderleksmeddelanden om eftermiddagarna under månaderna
juli—september 3,500 kronor samt såsom bidrag till bestridande av
vissa utgifter för väderlekstelegram in. in. 2,200 kronor.

I statsverkspropositionen vid 1893 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t,
att för ett fullständigt ordnande och utvidgande av väderlekstjänsten vid

1889''ån
riksdag.

1892 års
riksdag.

1893 års
riksdag.

18941898
årens riksdagar.

1899 års
riksdag.

meteorologiska centralanstalten, i huvudsaklig överensstämmelse med ett
av föreståndaren för anstalten uppgjort förslag, Riksdagen måtte höja det
till anstalten utgående årliga anslag med 7,950 kronor, därav 6,075 kronor
såsom reservationsanslag.

Enligt berörda av föreståndaren uppgjorda förslag skulle av den
begärda förhöjningen åtgå till arvoden åt biträden vid det ökade arbetet
vid anstalten för den dagliga väderlekstjänsten in. in. ett belopp av 3,600
kronor, sålunda fördelat:

vetenskapligt biträde vid den utvidgade väderlekstjänsten under förmiddagarna och därmed

i samband stående undersökningar, byråarbete m. in................kr. 1 800

vetenskapligt biträde vid den nya eftermiddagstjänsten under juli—september....... > 600

ökade kostnader för telegrafering vid anstalten, kopiering av väderleksnppgifter och synoptiska
kartor, budbärning m. m.......................... >1 200

I skrivelse den 6 maj 1893, n:r 41, anförde Riksdagen, att vad som
i ämnet anförts visserligen synts Riksdagen innebära fullgiltiga skäl för
att ökade medel till föreslaget belopp ställdes till meteorologiska centralanstaltens
förfogande för ordnande och utvidgande av väderlekstjänsten.
Då emellertid enligt Riksdagens förmenande någon tids erfarenhet rörande
resultaten av de nya anordningarna borde avvaktas, innan beloppet uppfördes
på ordinarie stat, hade Riksdagen ansett sig böra tills vidare anvisa
endast anslag på extra stat för angivna ändamål.

Utan förändring av det ordinarie anslaget till anstalten beviljade
Riksdagen alltså på extra stat för år 1894 ett anslag av 7,950 kronor till
fullständigt ordnande och utvidgande av väderlekstjänsten vid anstalten.

Enahanda belopp blev ock av Riksdagen anvisat för vart och ett av
åren 1895—1899 för upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid nämnda anstalt.

Till uppehållande av en meteorologisk station i Gällivare beviljades
av Riksdagen för vartdera året 1898 och 1899 ett belopp av 300 kronor.

I enlighet med en av vetenskapsakademien gjord framställning föreslog
Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1899 års riksdag, att
för beredande av ökat arvode åt amanuensen vid meteorologiska centra -anstalten och inrättande av en andre amanuensbefattning därstädes även -

som i övrigt för uppehållande av väderlekstjänsten vid anstalten i dess
dåvarande omfattning det till anstalten utgående ordinarie anslaget måtte
höjas med 9,350 kronor, därav 5,850 kronor såsom reservationsanslag.

Av berörda belopp 9,350 kronor voro 500 kronor avsedda till förhöjning
av (förste) amanuensens arvode från 3,000 till 3,500 kronor, och
skulle 3,000 kronor användas till avlönande av en andre amanuens.

Riksdagen yttrade uti skrivelse den 13 maj 1899, n:r 67, i anledning
av Kungl. Maj:ts berörda förslag, att Riksdagen icke funnit sig
övertygad om behövligheten eller lämpligheten därav, att de för uppehållande
av meteorologiska centralanstaltens verksamhet erforderliga medel
då skulle i deras helhet uppföras å ordinarie stat.

Däremot hade Riksdagen funnit sig böra å extra stat bevilja den begärda
förhöjningen eller 9,350 kronor, därav emellertid 300 kronor syntes böra fortfarande
särskilt uppföras såsom anslag till upprätthållande aven meteorologisk
station i Gällivare och återstående beloppet, 9,050 kronor, upptagas under rubriken
»till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralstalten». Den i sistnämnda anslagsbelopp ingående förhöjningen
med 500 kronor i amanuensens arvode borde i anstaltens stat för
år 1900 upptagas såsom personligt tillägg i arvodet åt dåvarande innehavaren
av amanuensbefattningen H. E. Hamberg. Det belopp av 3,000
kronor, som enligt Kungl. Maj:ts förslag varit avsett till arvode åt en
andre amanuens, ansåg Riksdagen böra i anstaltens stat uppföras under
den där förut förekommande rubriken »anslag till vetenskapligt biträde».

I enlighet härmed uppförde Riksdagen å ordinarie stat anslaget till
meteorologiska centralanstalten med oförändrat belopp samt anvisade därjämte
å extra stat för år 1900 dels till upprätthållande av fullständigt
ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten 9,050 kronor,
därav 500 kronor såsom personligt tillägg i arvodet åt amanuensen Hamberg
och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt biträde vid väderlekstjänsten,
dels ock till upprätthållande av eu meteorologisk station i
Gällivare ett anslag å 300 kronor.

Motsvarande anslag å extra stat blevo ock anvisade för vart och ett
av åren 1901—1903.

1900- 1902
årens riksdagar.

1903 års Sedan amanuensen Hamberg under år 1902 erhållit befattningen

riksdag. , o . °

sasoin föreståndare för meteorologiska centralanstalten, hade till hans efterträdare
såsom amanuens utsetts filosofie doktorn N. Ekholm.

Med anledning härav medgav 1903 års Riksdag, efter framställning
av Kungl. Maj:t, att det för år 1903 beviljade personliga tillägg i arvodet
åt Hamberg såsom amanuens finge åtnjutas av Ekholm i samma egenskap.
Tillika anvisades på extra stat för år 1904 dels till upprätthållande av
fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten 9,050
kronor, därav 500 kronor såsom personligt tillägg i arvodet åt Ekholm
och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt biträde vid väderlekstjänsten,
dels ock till upprätthållande av en meteorologisk station i Gällivare
300 kronor.

1904 och 1905
årens riksdagar.

De i 1904 års riksstat upptagna belopp i nyssnämnda hänseenden
uppfördes på enahanda sätt i riksstaterna för åren 1905 och 1906.

K:Jd''ev 24/3 Genom kungl. brev den 24 mars 1905 förordnades, att storm var stormvarnin-ningars

offentliggörande å lämpliga platser vid rikets västra kust skulle
vTstra knst)S genom lantbruksstyrelsens försorg, efter samråd med föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten, anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
upprättat förslag. Till bestridande av kostnaderna för anordnande av
ifrågavarande stormvarningar under år 1905 anvisades genom nämnda
kungl. brev erforderliga medel, som ställdes till lantbruksstyrelsens förfogande.

Vetenskaps- Med underdånig skrivelse den 13 september 1905 överlämnade ve skr.

1S,91905. tenskapsakademien till Kungl. Maj:t en av föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten gjord framställning om förhöjt anslag till anstalten för
år 1907.

I denna framställning anfördes, bland annat, att ett tillskott av 600
kronor i arvodet för vetenskapligt biträde blivit av Riksdagen år 1899
beviljat, samt att detta tillskott ansetts gälla biträdet vid förmiddagstjänsten,
för vilket förut (enligt beslut vid 1893 års riksdag) varit anslaget
1,800 kronor. Däi*emot hade den person, som varit anställd som biträde
vid eftenniddagstjänsten under juli—september — vilken icke nöd -

vändigt behövde vara densamma, som förrättade förmiddagstjänsten —
fortfarande ersatts med 600 kronor.

Under erinran om det maktpåliggande uppdrag, som pålagts anstalten
genom beslutet om stormvarningars meddelande, samt under framhållande
av svårigheten att kunna för anstalten varaktigt förvärva fullt
dugande krafter för den låga avlöning, som tillkomme ahstaltens personal,
uttalade föreståndaren såsom sin mening, att det vore högeligen av behovet
påkallat, att åtminstone någon förbättring i löneförhållandena för anstaltens
lägre tjänstemän med det allra snaraste kunde åstadkommas.

Det syntes fördenskull föreståndaren angeläget, att de till upprätthållande
av en fullständigt ordnad väderlekstjänst på extra stat beviljade
arvodena åt amanuensen och det vetenskapliga biträdet något höjdes med
anledning av det ökade arbete och ansvar, som stormvarningarnas utfärdande
i samband med den dagliga väderlekstjänsten komme att medföra
för dem.

Föreståndaren hemställde, att det såsom personligt tillägg i arvodet
åt amanuensen Ekholm utgående beloppet måtte höjas från 500 till 1,100
kronor, samt att arvodet för det vetenskapliga biträdet vid väderlekstjänsten
året om måtte höjas från 2,400 kronor till 3,000 kronor.

I sammanhang därmed föreslogs, att den titel i anslaget, under vilken
sistnämnda arvode dittills upptagits, nämligen »arvode till vetenskapligt
biträde vid väderlekstjänsten om förmiddagarna och därmed i sammanhang
stående byråarbete in. in.» måtte ändras på det sätt, att det förhöjda
arvodesbeloppet 3,000 kronor finge utgå för en andre amanuens på
extra stat, med enahanda åligganden och med skyldighet att, om så påfordrades,
mot en ersättning därutöver av 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten
om eftermiddagarna under juli—september.

Därjämte hemställde föreståndaren, att till upprätthållande av en
meteorologisk station i Gällivare måtte såsoin förut anvisas 300 kronor
samt till en ny dylik station i norra Värmland eller norra Dalarne likaledes
300 kronor.

I sin underdåniga skrivelse förordade vetenskapsakademien bifall till
föreståndarens framställning.

2—13074-1. Lönereglering shommiiténs bet. XXXV111.

1906 års
riksdag.

1901—1912
årens riksdagar.

Meteorologiska
observationer
för
hydrografisk
undersökning
av Sveriges
färskvatten.

Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1906 års riksdag
framlagt förslag i ämnet, anvisade Riksdagen på extra stat för år 1907
till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten 10,250 kronor, varav 1,100 kronor såsom personligt
tillägg i arvodet åt amanuensen Ekholm samt 3,000 kronor såsom arvode
åt en andre amanuens med huvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten
om förmiddagarna under hela året och med skyldighet att, om
så påfordrades, mot eu särskild ersättning av 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten
om eftermiddagarna under månaderna juli—september.
Därjämte anvisades likaledes på extra stat för år 1907 till upprätthållande
av två meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra i norra
Värmland eller i norra Dalarne, 600 kronor.

Enahanda anslag har Riksdagen ock beviljat för vart och ett av
åren 1908—1913.

Vid 1906 och 1909 årens riksdagar beslutade förhöjningar av avlöningen
å ordinarie stat till föreståndaren för meteorologiska centralanstalten
komma i det följande att närmare beröras.

Genom beslut vid 1907 års riksdag blev verksamheten vid meteorologiska
centralanstalten ytterligare utvidgad.

Med anledning av Kungl. Maj:ts propositioner (n:r 2 och 3) beslöt
nämligen 1907 års Riksdag, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vissa
av chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 21 december 1906 angivna grunder, en hydrografisk undersökning
av Sveriges färskvatten skulle företagas under ledning av eu särskild,
för ändamålet bildad hydrografisk byrå, och anvisades på extra stat för år
1908 dels ett anslag för ifrågavarande ändamål under riksstatens nionde
huvudtitel, dels ock, till utförande under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer för nämnda
undersökning, under åttonde huvudtiteln ett belopp av 10,800 kronor.

Av sistberörda anslag var ett belopp av 1,000 kronor avsett att
användas till tillökning i arvodet åt den av amanuenserna vid meteorologiska
centralanstalten, åt vilken skulle uppdragas det mesta bestyret med
ordnandet av observationerna för den hydrografiska undersökningen.

Sedermera liar Riksdagen till utförande av nyssnämnda meteorologiska
observationer beviljat på extra stat under åttonde huvudtiteln för
år 1909 ett belopp av 12,300 kronor samt för vart och ett av åren
1910—1913 ett belopp av 13,700 kronor. Genom anslagets förhöjning har
dock icke gjorts någon ändring i avseende å tilläggsarvodet åt den amanuens
vid meteorologiska centralanstalten, som särskilt hade sig anförtrott
bestyret med ordnandet av dessa observationer.

För år 1913 är anslaget avsett att användas sålunda:

arvodestillökning åt eu amanuens vid meteorologis];?, eentralanstalten............kr. J,000

observationsarvoden, förslagsvis.................... ! 9,<00

instruments och apparaters underhåll, förslagsvis.....................» 500

inspektioner, förslagsvis.................................> 500

biträden vid instrumentens prövning, observationernas granskning och beräkning, tabellcring

samt skrivning in. m., förslagsvis........................> ä,000

Summa kronor 18,700

Enligt vad kommittén inhämtat, har arvodestillökningen å 1,000
kronor åtnjutits av den andre amanuensen vid meteorologiska centralanstalten
.

Sedan år 191.1 uppbär meteorologiska eentralanstalten jämväl bidrag
från det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget för åstadkommande av
eu schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Riksdagen anvisade nämligen på extra stat för år 1911 ett belopp av
27,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för påbörjande av
undersökningar och arbeten för åstadkommande av dylik förteckning och
beskrivning. Arbetet skulle verkställas av vattenfallsstyrelsen, hydrografiska
byrån samt meteorologiska eentralanstalten. Av de årliga kostnaderna
beräknades 3,000 kronor belöpa på meteorologiska eentralanstalten.

Meteorologiska
observationer
för
vattenf(ålsförteckningen.

För år 1912 anvisades på extra stat ett belopp av 22.000 kronor för
åstadkommande av berörda förteckning och beskrivning.

cj ö

För år 1913 har Riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat anslag
till belopp av 27,000 kronor.

Av sistberörda anslagsbelopp äro för de meteorologiska observationerna
avsedda 4,000 kronor, sålunda fördelade:

till observatörers arvoden, förslagsvis..................kr. 2;g00

till nya stationer, förslagsvis.......................1 500

Summa kr. 4,000

Förbättrat
avlöningsförmåner

för meteorologiska

centralanstaltens

föreståndare.

åe Såsom i det föregående antytts, hava avlöningsförmånerna för meteo rologiska

centralanstaltens föreståndare blivit förbättrade vid såväl 1906
års som 1909 års riksdag.

Genom beslut vid 1906 års riksdag bestämdes föreståndarens avlöning
sålunda: lön 4,000 och tjänstgöringspenningar 2,000, eller tillhopa
6,000 kronor, jämte två ålderstillägg till lönen efter 5 och 10 år, vartdera
ålderstillägget å 500 kronor. Tillika medgavs, att föreståndaren finge
åtnjuta semester under en och en halv månad, för vilket ändamål i staten
uppfördes ett belopp av 250 kronor till vikariatsersättning.

Till följd härav höjdes meteorologiska centralanstaltens ordinarie
avlöningsstat från 8,000 till 9,250 kronor och ordinarie anslagen under
rubriken »meteorologiska centralanstalten» från 25,050 kronor (därav 16,000
reservationsanslag) till 26,300 kronor (därav 16,000 reservationsanslag).
(Jfr Riksdagens skrivelse den 23 maj 1906, n:r 144.)

Enligt den vid 1909 års riksdag beslutade ändringen av föreståndarens
avlöningsförmåner äger denne åtnjuta lön 5,000 kronor och tjånstgöringspenningar
2,500 kronor, tillhopa 7,500 kronor, och kan lönen efter
5 år höjas med 600 kronor. Anslaget till vikariatsersättning har i sammanhang
härmed höjts till 313 kronor.

Den ordinarie avlöningsstaten för meteorologiska centralanstalten
slutar till följd härav på en summa av 10,813 kronor, och utgöra ordinarie

anslagen under rubriken »meteorologiska centralanstalten» 27,868 kronor
(därav 16,000 kronor reservationsanslag).

Föreståndaren tillkommande ålderstillägg utgå, jämlikt Riksdagens
medgivande, av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg. (Jfr Riksdagens skrivelse den 22 maj 1909, n:r 8.)

Nu gällande avlöningsvillkor för föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten innehållas i kungl. kungörelse den 11 juni 1909 (bihang
till svensk författningssamling n:r 43, sid. 5).

Meteorologiska centralanstaltens organisation.

Gällande bestämmelser rörande meteorologiska centralanstaltens oroanisation
innehållas dels uti de av Kungl. Maj:t den 15 april 1904 fastställda
grundstadgar för vetenskapsakademien (svensk författningssamling
n:r 18), dels uti de av nämnda akademi den 9 oktober 1907 antagna ordningsregler
för akademien, dels ock uti eu likaledes av akademien antagen
instruktion för statens meteorologiska centralanstalt.

Enligt de nämnda grundstadgarna gäller i avseende å meteorologiska
centralanstalten, vilken är ställd under vetenskapsakademiens inseende och
vård, huvudsakligen följande.

Akademien utser bland sina ledamöter genom val två inspektörer
för anstalten (§ 25).

Föreståndaren för anstalten, vilken äger titel av professor, väljes av
akademien i viss angiven ordning, men skall valet underställas Kungl.
Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster valet,
upptages ärendet till ny behandling (§§ 14 och 18).

Skall amanuens vid anstalten utses, åligger det föreståndaren att
avgiva förslag å lämplig person. Akademien kan antaga den föreslagne
vid den sammankomst, då förslaget avgivits. Antages icke den föreslagne,
skall nytt förslag upprättas av institutionens föreståndare och inspektörer
gemensamt vid sammanträde, vid vilket akademiens sekreterare för ordet.
För antagen amanuens utfärdas förordnande av akademien (§ 19).

Närmare bestämmelser rörande tjänstemans åligganden meddelas av
akademien genom särskild instruktion. Tjänsteman är dock skyldig att,
utöver vad instruktionen bestämmer, fullgöra tillfälligt uppdrag inom området
för hans sakkunskap, när sådant uppdrag tilldelas honom av akademien
eller, något av akademiens ordinarie utskott (§ 23).

Hav tjänsteman visat försumlighet eller vårdslöshet i tjänsten eller
på annat sätt givit anledning till berättigat klagomål, äger akademien, allt
efter förseelsens art och på sätt i akademiens ordningsregler närmare föreskrives,
tilldela honom varning eller skilja honom från tjänst och lön för
viss tid eller för alltid, dock må beslut om entledigande av föreståndaren
för meteorologiska central anstalten ej äga giltighet, förr än detsamma blivit
fastställt av Kungl. Maj:t.

enligt dessa ordningsregler semester
sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnju -

1 de av vetenskapsakademien antagna ordningsreglerna finnas intagna
bestämmelser, som i viss mån motsvara i allmänhet för ordinarie tjänstemän
fastställda avlöningsvillkor.

Här må allenast nämnas, att
må, nä -------------

tas av meteorologiska centralanstaltens föreståndare under cn och en halv
månad och av övriga tjänstemän vid anstalten under en månad (§ 44).

Enligt ordningsreglerna antagas och entledigas betjänte vid ifrågavarande
anstalt av akademiens förvaltningsutskott etter av inspektörerna
och föreståndaren avgivet förslag. Har klagomål mot någon av betjänte
blivit anfört, äger förvaltningsutskottet att, om det så finner skäligt, varna
den försumlige, suspendera eller avskeda honom. För avskedande fordras
dock, att beslutet blivit fattat med minst två tredjedelar av de avgivna
rösterna (§ 63).

Erinras må ock, att enligt ordningsreglerna institutionsföreståndare
äger hos akademiens bibliotekarie göra framställning om inköp av sådan
litteratur, som kan vara behövlig för institutionens skötsel och för vetenskapliga
studier vid institutionen (§ 52).

Enligt den av akademien antagna instruktionen för meteorologiska
centralanstalten ansvarar föreståndaren för, att alla åligganden, som pa
gmnd av instruktionen eller av akademien lämnade särskilda föreskrifter
och uppdrag tillkomma anstalten, varda sorgfälligt uppfyllda. År föreståndaren
av sjukdom eller annat förfall förhindrad att utöva sin befattning,
inträder förste amanuensen i hans ställe, intill dess en ställföreträdare
blivit i vederbörlig ordning förordnad (§ 2).

Amanuenserna åligger att hava den närmaste uppsikten över de
meteorologiska stationerna och deras verksamhet, att biträda vid väderlekstjänsten
samt att i övrigt utföra de arbeten vid anstalten, som av akademien
eller föreståndaren åläggas dem (§ 3).

Vaktmästaren, som bör vara kunnig i skrivning och, om så erfordras,
i telegrafering, skall utföra de arbeten, som åläggas honom av föreståndaren.
Denne äger att bevilja vaktmästaren en halv månads ledighet
under året (§ 4).

1 ill hjälp vid det vetenskapliga arbetet och byrågöromålen ävensom
för utförandet av mera mekaniska räkningar och renskrivningsarbeten,
korrekturläsning och dylikt äger föreståndaren att, där så nödigt finnes
och anstaltens tillgångar det medgiva, använda särskilt avlönade biträden (§ 5).

Tjänstemännens ordinarie tjänstetid är 10 f. in.—3 e. m. varje
söckendag med de smärre avvikelser, vartill förhållandena efter föreståndarens
provning kunna föranleda, samt sön- och helgdagar så lång tid. som erfordras
för väderlekstjänstens förrättande (§ 6).

Det åligger anstalten att öva tillsyn och kontroll över alla under
anstaltens uppsikt ställda, såväl statens som enskilda meteorologiska stationer,
ävensom över den meteorologiska avdelningen av akademiens observatoriuin,
och att draga försorg därom, att de alla ständigt äro försedda
med väl justerade instrumenter och med journalblanketter. Då inspektörerna
eller föreståndaren anse, att besiktning av någon eller några av
berörda stationer bör äga rum, göres anmälan därom hos akademien, som,
om den gillar framställningen, förordnar någon av anstaltens tjänstemän
att utföra besiktningsresan på anstaltens bekostnad; och åligger det den
tjänsteman, som härom erhållit uppdrag, att efter återkomsten avgiva
berättelse till akademien om sina under resan gjorda iakttagelser. Anses
en dylik besiktningsresa böra företagas så skyndsamt, att akademiens
beslut i frågan icke kan avvaktas, äga inspektörerna att besluta i ärendet,
varom anmälan göres till akademien vid dess näst därpå följande sammankomst
(§ 7).

Det åligger anstalten tillse, att de vid de meteorologiska stationerna
förda journalerna snarast möjligt bliva insända till anstalten, som har att
oförtövat därefter ombesörja deras granskning, beräkning och bearbetning

enligt det internationella systemet. Observationerna från statens ordinarie
andra klassens stationer publiceras snarast möjligt uti ett gemensamt i
årgångar utkommande arbete med titel: »Meteorologiska iakttagelser i Sverige.
» I detta arbete införas även de likartade meteorologiska observationer,
som anställas på Stockholms och Lunds observatorier, samt, då så
prövas lämpligt, sammandrag även av observationer utförda på en del enskilda
stationer (§ 8).

Det åligger anstalten att dagligen telegrafiskt insamla meteorologiska
uppgifter från vissa stationer inom landet ävensom från de utländska orter,
rörande vilka överenskommelse blivit i sådant avseende träffad. Där utbyten
av meteorologiska telegram blivit avtalade med utländska meteorologiska
institutioner, åligger det anstalten att vaka däröver, att dessa avtal

Ö 7 OO

bliva punkligt uppfyllda (§ 9).

Det åligger anstalten att på grund av de meteorologiska uppgifter.
som på telegrafväg anlända, medelst lämpliga metoder dagligen,
dels om förmiddagarna, dels, så länge det därför avsedda extra anslaget
utgår, under juli—september även om eftermiddagarna uppgöra en översikt
av atmosfärens tillstånd över så stor del av Europa, som uppgifterna
omfatta. Anstalten skall varje dag, så fort ske kan, med telegraf befordra
dessa översikter jämte väderleksutsikter för så lång tid framåt som möjligt
till sådana hamnorter eller andra ställen inom landet, vilka åro vederbörligen
berättigade till dylika meddelandens erhållande. Synnerligast då
den för någon dag uppgjorda översikten giver anledning att antaga en
storms annalkande, skall anstalten låta det vara sig angeläget att skyndsamt
för ifrågavarande orter bekantgöra detta förhållande (§ 10).

Det åligger anstalten att tillhandagå de offentliga myndigheter, som
därom göra framställningar, med alla sådana meteorologiska upplysningar,
meddelanden eller utlåtanden, vartill anstalten äger erforderligt material.
Skulle dylika meddelanden föranleda större direkta utgifter, än att anstalten
skäligen därmed kan betungas, äger anstalten, efter därom på förhand
träffat avtal med den myndighet, som gjort framställningen, att därför
uppbära gottgörelse; och skola vederbörliga verifikationer över sålunda
uppkomna utgifter och ersättningar överlämnas till akademiens kamrerare
för att införas i anstaltens konto (§ 11).

*3—130741. Lönereglering shommitténs bet. XXXVIII.

I den män de löpande göromålen och fullgörandet av övriga åligganden
det medgiva, bör anstalten vetenskapligt bearbeta det meteorologiska
observationsmaterial, som under eu föregående tid blivit vid anstalten
samlat, samt för akademien anmäla de erhållna resultaten till offentliggörande.
Det tillhör i övrigt anstaltens tjänstemän att med uppmärksamhet
följa meteorologiens framsteg och söka bidraga till dess utveckling (§ 12).

Alla, anstalten beträffande angelägenheter, om vilka föreståndaren
icke kan anses äga befogenhet att besluta, skall han anmäla för inspektörerna,
som i mindre viktiga fall äga att lämna nödiga föreskrifter. Frågor
av större vikt skola, jämte inspektörernas yttranden, hän skjutas till
akademien (§ 14).

Inkomna framställningar.

Genom kungl. cirkulär (len 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk
och myndigheter att var för sin förvaltningsgren inkomma med utredning,
huruvida, under angiven förutsättning, för tiden efter år 1902
ändringar i vederbörande lönestater kunde anses böra äga rum.

I anledning därav inkom vetenskapsakademien den 14 maj och den
25 november 1902 med skrivelser i ärendet.

Uti dessa skrivelser, som vid särskilda tillfällen i slutet av år 1902

överlämnades till kommittén från ecklesiastikdepartementet, men sedermera
på anfordran återställts till departementet, hemställde akademien, bland
annat, om höjning av avlöningarna till den å ordinarie staten för meteorologiska
centralanstalten upptagna amanuensen samt till vaktmästaren
och telegrafisten vid anstalten.

Eu närmare redogörelse för nämnda förslag torde icke vara erforder -

lig, då numera nya förslag i

ämnet föreligga.

1 skrivelse den 1 september 1911 gjorde föreståndaren för meteo rolooiska

centralanstalten framställning hos vetenskapsakademien i fråga meteoroio6
, , , ...... , qiska central om

åtgärders vidtagande för erhållande snarast möjligt av reglering av anstaitens

avlöningsförhållandena för anstaltens bägge amanuenser samt vaktmästa- föreståndare.
ren och telegrafisten.

I sådant hänseende anfördes beträffande de bägge amanuenserna, att
de icke vore att förväxla med de underordnade amanuenserna vid universiteten
eller andra institutioner, utan dåmera bestrede självständiga tjänstemannabefattningar
i och för utförande av de maktpåliggande uppgifter, som

efter hand blivit pålagda anstalten.

Anstalten ålåge huvudsakligen följande:

den utvidgade dagliga väderlekstjänsten med stormvarningar vid
Sveriges väst- och sydkust.

klimatiska arbeten, vartill hörde bland annat redaktionen av »meteorologiska
iakttagelser i Sverige»,

nederbördsobservationer i utvidgad skala,
tjänsteresor för inspektion av de talrika stationerna,
att tillhandagå de offentliga myndigheter, som därom gjorde framställningar,
med alla sådana upplysningar, meddelanden och utlåtanden,
vartill anstalten ägde erforderligt material,

att, i den mån de löpande göromålen och fullgörandet av andra
åligganden det medgåve, vetenskapligt bearbeta det meteorologiska observationsmaterial,
som under en föregående tid blivit samlat vid anstalten,
samt anmäla för vetenskapsakademien de erhållna resultaten till offentliggörande,

varjämte det i övrigt tillhörde anstaltens tjänstemän att med uppmärksamhet
följa meteorologiens framsteg och söka bidraga till dess utveckling.

Enär till de ifrågavarande amanuenserna, enligt föreståndarens mening,
utginge alltför otillräckliga avlöningsbelopp för deras arbeten, måste de, till
skada för anstaltens verksamhet, för sitt livsuppehälle söka extra arbete
utom anstalten. Den största vådan av denna deras osäkra ekonomiska
ställning vore emellertid, att det visat sig mycket svårt, om icke omöjligt,
att för den meteorologiska verksamheten vinna dugande vetenskapliga
krafter samt till och med att bibehålla dem, som redan ägnat sig däråt.
Kompetensfordringarna vore nämligen höga och fullt jämförliga med dem
för lektorer vid läroverken, arkivarier, antikvarier, geologer o. s. v., och till
följd av de förbättrade villkoren vid läroverken sökte sig de, vilkas studier
låge åt det matematiskt-fysiska hållet, helst dit eller de ginge andra vägar.

Föreståndaren för meteorologiska central anstalten uttalade, att han
helst skulle se, att den ena av de båda amanuensbefattningarna i avlöningshänseende
likställdes med tjänster i andra normalgraden och den andra
amanuensbefattningen med tjänster i första normalgraden vid centrala ämbetsverk,
men att, om detta icke skulle kunna ske, ingenderas avlöningsförhållanden
dock borde ställas lägre än för tjänstemän i första normalgraden.

Tillika föreslogs, att amanuensernas titel måtte förändras till meteorolog
och befattningarna uppföras såsom ordinarie.

Det hemställdes även, att den bestämmelse, som dittills gällt den
andre amanuensen, i fråga om skyldighet för honom att, om så påfordrades,
mot en särskild ersättning av 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten
om eftermiddagarna under månaderna juli- september, måtte hädanefter
gälla vilken som helst av de båda meteorologerna.

Anstaltens vaktmästare och telegrafist hade, enligt vad föreståndaren
vidare erinrade, uppburit dels 1,000 kronor av anslag på ordinarie stat, dels
200 kronor av anslag å extra stat för förökade göromål, söndagsarbete in. m.,
dels ock »dyrtidstillägg» av 250 kronor. Med hänsyn, bland annat, till de
särskilt kvalificerade fordringar, som måste ställas på innehavaren av
ifrågavarande befattning, samt svårigheten att för densamma firma fullt
lämplig person för en så låg »ordinarie lön», som hittills utgått, hemställde
föreståndaren, att avlöningen måtte helt och hållet utgå på ordinarie
stat och bestämmas till 1,500 kronor jämte T va alderstillägg efter 5
och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

Det föreslogs tillika, att såväl meteorologerna som vaktmästaren
skulle för ålderstillägg få räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring
vid anstalten.

Uti underdånig skrivelse den 13 september 1911, varmed nyssbe- Skrivelser
rörda framställning från föreståndaren för meteorologiska centralanstalten skapsakadeöverlämnades
till Kungl. Maj:t, framhöll vetenskapsakademien, att denmien 13/91911
skolade arbetskraft, varav nämnda anstalt vore i behov, hade varit så
efterfrågad å andra mera lönande arbetsområden, att anstalten i följd
av denna efterfrågan varit i fara att förlora vid henne anställd vetenskapsman.

Denna fara vore, yttrade akademien, med svårighet tills vidare avvärjd,
men, om ej lönereglering mellankomme, borgade ingenting för att
den ej när som helst hotade på nytt. Då under de senare åren anstaltens
föreståndare haft anledning att söka tillförsäkra sig nya dugande medarbetare,
hade detta visat sig förenat med hart när oövervinnliga svårigheter.

Anstalten vore, anförde akademien vidare, ett verk av den betydenhet
att, då dess avlöningsstat reglerades, det ej syntes böra ifrågasättas

annat än att chefens närmaste man — den tjänsteman som näst chefen
hade den mest kvalificerade arbetsuppgiften samt under hans semester och
i övrigt vid förfall för honom hade att inträda i chefskapet — skulle
innehava ställning av andra gradens tjänsteman. Hans ämbetstitel borde
enligt akademiens mening utmärka denna ställning. Han borde lämpligen
kallas förste meteorolog, under det innehavaren av den andra tjänstemannabefattning,
varom fråga vore, skulle kallas andre meteorolog.

Tillika framhöll akademien, att anstalten komme att — efter likasom
före regleringen — behöva under juli, augusti och september månader
taga i anspråk den ene av de föreståndaren underlydande två tjänstemännen
å tider, under vilka arbetet syntes akademien icke billigtvis kunna
anses ersatt med den ordinarie avlöningen. Skyldigheten att, mot särskild
ersättning, fullgöra sådant arbete borde åläggas bägge de ifrågavarande
i j änste i n än nen.

Akademien hemställde, att Kungl. .Maj:t måtte avlåta proposition
till Riksdagen om beviljande av anslag till genomförande av följande ändringar
i den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten.

1 stället för den amanuens, som funnes upptagen å den ordinarie
staten, skulle uppföras eu förste meteorolog med 3,600 kronor i lön,
1,800 kronor i tjänstgöringspenningar och 400 kronor i ortstillägg jämte
två ålderstillägg till lönen efter resp. 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget
å 500 kronor.

Vidare skulle i stället för den andre amanuens, som uppbure arvode
av anslag å extra stat, uppföras å stat en andre meteorolog med 2,200
kronor 1 lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar samt 300 kronor i
ortstillägg jämte tre ålderstillägg till lönen efter resp. 5, 10 och 15 år,
vart och ett ålderstillägg å 500 kronor.

Vaktmästaren-telegrafistens avlöning å stat skulle höjas till 900
kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg
jämte två ålderstillägg till lönen efter resp. 5 och 10 år, vartdera
ålderstillägget å 100 kronor.

1 särskild skrivelse till Kungl. Maj:t, likaledes den 13 september
1911, meddelade akademien, att, om nyssberörda framställning i fråga om

ändring i den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten vunne
bifall, det extra anslag å 10,250 kronor, som sedan åtskilliga år utgått
för upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst, icke skulle
behöva tagas i anspråk för personlig avlöningsförbättring åt amanuensen
Ekholm 1,100 kronor, för avlöning av eu andre amanuens 3,000 kronor
eller för vaktxnästaren-telegrafistens ersättande för förökat arbete in. in.

200 kronor, tillhopa 4,300 kronor.

Som emellertid det extra anslaget i fråga under en följd av år visat
sig för knappt, .så att mindre brister år efter år uppkommit, ansåg akademien
det under angivna förutsättning för år 1913 erforderliga anslaget
icke kunna minskas med hela berörda belopp, 4,300 kronor, d. v. s. till
5,950 kronor, utan böra upptagas 200 kronor högre eller till 6,150 kronor.

För den händelse emellertid den sökta, ändringen av anstaltens ordinarie
stat icke skulle genomföras, hemställdes om ett fortfarande anslag
av 10,250 kronor å extra stat för år 1913.

Uti underdånigt utlåtande jämväl av den 13 september 1911 över
ett av löneregleringskommittén den 29 juni 1911 avgivet betänkande (delen
XXIX), i fråga om uppförande i stat av vissa biträden hos ämbetsverk
och myndigheter, har vetenskapsakademien föreslagit, att för ett biträde
å meteorologiska eentralanstalten, om vilket biträdes uppförande å ordinarie
stat akademien förut hemställt, avlöningen ej borde sättas lägre än
1,600 kronor. Nämnda biträde, vars dagliga tjänstgöringstid kunde lämpligen
utsträckas till minst sex timmar, vore nämligen, i förhållande till
de vid centrala ämbetsverk anställda biträden med avlöning av normaltyp,
högt kvalificerat.

I skrivelse till vetenskapsakademien den 2 december 1912 anmälde Skrivelse från
t. f. föreståndaren för meteorologiska centralanstalten, att, sedan andre akademien
amanuensen vid anstalten M. Jansson blivit utnämnd till aktuarie i kommerskollegium,
räknat från och med den i januari 191o, ifrågavarande
befattning vid central anstalten blivit ledig från och med sistnämnda dag,
samt att för det dåvarande icke funnes någon kompetent person, som vore
villig att sköta befattningen.

Med överlämnande av berörda skrivelse anhöll vetenskapsakademien
uti underdånig skrivelse den 4 december 1912, att Kungl. Maj:t måtte
medgiva, att ifrågavarande amanuensbefattning finge efter den 1 januari
1913 tills vidare uppehållas genom tillfälligt anställda biträden.

Akademien anförde vidare, att vad akademien länge befarat, hade
då inträffat. Meteorologiska centralanstalten hade förlorat en framstående
kraft, och enär såväl föreståndaren som även förste amanuensen inom ett,
respektive tre år vore pensionsberättigade, förelåge största anledning att
frukta det anstaltens verksamhet inom kort ej skulle kunna på ett tillfredsställande
sätt uppehållas, därest ej ny stat för anstalten bleve med
det första antagen. Ett par fullt kompetenta personer funnes visserligen,
men då dessa redan innehade ordinarie befattningar med vida bättre avlöning
än den som åtnjötes av amanuenserna vid anstalten, funnes icke någon
utsikt till att de skulle emottaga kallelse till någon av dessa platser.

På grund av dessa förhållanden anhöll akademien, att Kungl. Maj:t
redan för 1913 års Riksdag måtte framlägga det förslag till ny stat för
anstalten, varom akademien i underdånig skrivelse den 13 september 1911
gjort framställning.

Skrivelse från Uti skrivelse till kommittén den 17 februari 1913 har föreståndaren

för anstalten för meteorologiska centralanstalten anfört huvudsakligen följande.

17 / iqio _ __ # 1

Enligt vetenskapsakademiens förslag skulle de nuvarande två amanuensbefattningarna
vid anstalten ombildas till tjänster av respektive
andra och första graden. Därest det emellertid skulle sättas i fråga, huruvida
någondera av innehavarna utav nämnda tjänster eventuellt skulle
kunna utom den ordinarie avlöningen tillerkännas dels hittills utgående
arvode av 600 kronor för eftermiddagstjänstgöring, dels ock nu jämväl
förekommande arvode av 1,000 kronor för arbeten med de hydrografiska
nederbördsstationerna, hade föreståndaren ansett sig nu böra föreslå, att
bägge ifrågavarande befattningar måtte uppföras i andra graden med skyldighet
för deras innehavare att utan särskild ersättning utföra de arbeten,
som eljest skolat förrättas för de nämnda arvodena.

Därvid vore att märka, att de arbeten, som tillhörde eftermiddagstjänsten,
måste utföras såväl vardag som söndag under den varmare års -

tiden, för närvarande juli—september, och att det icke vore uteslutet, att
dessa arbeten inom en snar framtid komme att utsträckas till en längre
tid av året. Vidkommande de hydrografiska arbetena erinrades, att dessa
på sista tiden icke obetydligt ökats och sannolikt komme att ytterligare ökas.

Jämväl i ett annat hänseende hade föreståndaren ansett en modifikation
av det utav vetenskapsakademien framlagda statförslaget vara av
behovet påkallad.

För arbetets behöriga bedrivande vid meteorologiska centralanstalten
hade det nämligen visat sig oundgängligen nödvändigt att, utöver de
nämnda två amanuenserna, hava tillgång till vetenskapligt bildad arbetskraft.
Särskilt under de ordinarie tjänstemännens semester och under
tjänsteresor samt vid eventuella sjukdomsförfall bleve det givetvis erforderligt,
att vederbörligen kvalificerad vikarie funnes att tillgå.

Anstalten hade hittills sökt nödtorftigt hjälpa sig med en extra
amanuens med en avlöning av 150 kronor i månaden, vilket belopp utgått
med 50 kronor från anstaltens reservationsanslag, med 50 kronor från
det å extra stat uppförda anslaget till upprätthållande av fullständigt ordnad
väderlekstjänst och med 50 kronor från extra anslaget för hydrografiska
undersökningar. På sista tiden hade det emellertid visat sig omöjligt att
för detta belopp erhålla tillräckligt kvalificerad person. Föreståndaren ansåg
fördenskull en höjning av arvodet nödvändig och ett belopp av 300 kronor
i månaden ingalunda vara för högt tilltaget. Det erinrades, att styrelsen
för hydrografiska byrån i en till kommitténs behandling överlämnad framställning
beträffande ny stat för hydrografiska byrån föreslagit ett årligt
arvode av 4,000 kronor till en biträdande ingenjör.

Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten hemställde, att
å ordinarie staten för anstalten måtte uppföras ett sålunda erforderligt
belopp till avlönande av vetenskapligt bildade extra biträden.

Uti föreståndarens yttrande i sistnämnda skrivelse hava de av vetenskapsakademien
utsedda inspektörerna för anstalten f. d. generaldirektören
R, Åkerman och professorn S. Arrhenius instämt och på det livligaste
tillstyrkt de i skrivelsen innefattade framställningar.

4—130741. Lönereglering skommitténs bet. XXXVIII.

Frågan om
meteorologiska
centralanstaltens

ställning inom
statsförvaltningen.

Kommitténs förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har meteorologiska
centralanstalten alltsedan densammas inrättande varit en självständig institution,
dock ställd under vetenskapsakademiens överinseende.

I fråga om den ställning, som anstalten må för framtiden böra
intaga inom statsförvaltningen, får kommittén åberopa vad i sådant hänseende
yttrats uti kommitténs denna dag avgivna betänkande angående
hydrografiska byrån.

Berörda yttrande är av följande innehåll.

Inom kommittén har vid behandlingen av ärendet beträffande hydrografiska
byrån ifrågasatts, huruvida icke tilläventyrs skulle kunna ur flera
synpunkter vara önskvärt och gagneligt att till en gemensam institution
sammanföra en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska
byrån, nautisk-meteorologiska byrån och meteorologiska centralanstalten.

Det har därvid särskilt framhållits, att de arbeten, som utföras av
de nämnda anstalterna, äga sådana beröringspunkter med varandra, att
man borde söka åstadkomma en intimare samverkan dem emellan.

Aven har inom kommittén framställts den tanken, att man utan
en sammanslagning av de nämnda anstalterna skulle kunna, åtminstone
till en viss grad, vinna det syfte, som avsåges med berörda åtgärd. I
sådant hänseende bär ifrågasatts att för de tre anstalterna inrätta en
gemensam oavlönad styrelse, vilken skulle hava till huvudsaklig uppgift
att årligen uppgöra förslag till arbetsplaner för arbetenas bedrivande
inom de särskilda anstalterna och att yttra sig uti viktigare frågor rörande
anstalternas organisation och verksamhet m. in.

Genom en sådan anordning skulle — har det framhållits — kunna
vinnas, att arbetena vid de särskilda anstalterna bleve organiserade och

planlagda på bästa möjliga sätt och så, att vid den ena anstaltens arbeten
i görligaste man hänsyn toges till de övriga anstalternas uppgifter och
arbeten, samt att dubbelarbete undvekes.

Påpekats har ock, att genom insättande i den ifrågasatta styrelsen
av representanter för såväl de teoretiska som de praktiska intressena garanti
skulle kunna vinnas mot att arbetena vid någon av anstalterna ensidigt
riktades åt det ena eller andra hållet.

Jämväl har erinrats, att för de topografiska, ekonomiska och geologiska
kartverken samt sjökarteverket redan finnes ett slags gemensam överstyrelse
-— med åligganden i väsentliga hänseenden motsvarande dem, som
tänkts skola, tillkomma den ifrågasatta styrelsen för de tre ovannämnda
anstalterna — nämligen den genom kungl- brev den 28 maj 1880 inrättade
kommissionen för de allmänna kartarbetena.

Med hänsyn emellertid till den ingående prövning av frågan om
den hydrografiska byråns ställning, som ägde rum, innan beslut träffades
om densammas inrättande, har kommittén ansett sig icke böra nu framlägga,
något förslag varken i den ena eller i den andra riktningen, utan allenast
velat omförmäla vad i nämnda avseenden inom kommittén förekommit, på
det att, därest, såsom kommittén för sin del håller före, saken befinnes förtjänt
av vidare uppmärksamhet, det må genom sakkunnig utredning kunna
utrönas, om och i vad mån någon av de antydda anordningarna eller
tilläventyrs annan anordning må böra träffas i angivet syfte.

Vad de särskilda befattningarna vid meteorologiska central anstalten
angår, tillåter sig kommittén till en början erinra, att föreståndaren för
anstalten, vilken är den ende ordinarie befattningshavaren därstädes, enligt
gällande ordinarie stat för anstalten är i avlöningshänseende likställd med
universitetsprofessorer i allmänhet och att i de till kommittén remitterade
handlingar icke föreligger fråga om ändring härutinnan.

De två amanuensbefattningarna vid anstalten äro däremot icke ordinarie
tjänster. Den ene amanuensen åtnjuter ett arvode av 3,000 kronor
å ordinarie stat jämte ett personligt avlöningstillägg å 1,100 kronor från
det under en följd av år å extra stat anvisade anslaget till upprätthållande

Ordinarie befattningar
och
avlöningsförmåner

för dem.

av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid anstalten, eller tillhopa 4,100
kronor.

Till den andre amanuensen har utgått dels en ersättning av 3,000
kronor för förmiddagstjänstgöring från nyssberörda å extra stat anvisade
anslag, dels 600 kronor för efteriniddagstjänstgöring under månaderna
juli—september från samma anslag och dels 1,000 kronor för vissa meteorologiska
arbeten för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten,
vilket sistnämnda belopp bestritts från det å extra stat anvisade
anslaget till utförande av meteorologiska observationer för nämnda undersökning,
alltså tillhopa 4,600 kronor.

Vetenskapsakademien har med eftertryck framhållit, hurusom den
omständigheten att ifrågavarande befattningar kvarstode oreglerade medförde
alltjämt ökade svårigheter att kunna för befattningarna förvärva
och i desamma bibehålla verkligt dugande förmågor samt att det slutligen
kommit därhän att den ene av amanuenserna lämnat sin befattning vid
anstalten för att tillträda annan statstjänst.

Akademien har hemställt om förändring av de nämnda befattningarna
till ordinarie tjänster, med avlöningsförmåner för den ena tjänsten
lika med tjänster i andra normalgraden och för den andra tjänsten lika
med tjänster i första normalgraden vid centrala ämbetsverk.

Därvid har akademien emellertid förutsatt, att det för ovannämnda
efteriniddagstjänstgöring avsedda arvodet å 600 kronor skulle kunna utgå
till endera av nämnda ordinarie tjänstemän. Även torde, enligt vad kommittén
inhämtat, hava varit avsett, att den särskilda ersättningen å 1,000
kronor för meteorologiska arbeten för den hydrografiska undersökningen
fortfarande skulle bibehållas för den ene av tjänstemännen.

Sedermera har dock föreståndaren, med instämmande av de utav
vetenskapsakademien utsedda inspektörer för anstalten, föreslagit att, för
den händelse do nämnda särskilda ersättningarna utöver den ordinarie
avlöningen icke skulle få utgå, bägge de ifrågavarande tjänstemännen
skulle uppföras i andra normalgraden, med skyldighet för dem att utan
särskild ersättning bestrida omförmälda efteriniddagstjänstgöring och utföra
arbete för den hydrografiska undersökningen.

Även för kommittén har det nuvarande förhållandet beträffande de
ifrågavarande befattningarnas ställning och avlöning framstått såsom i
längden ohållbart. Därest meteorologiska centralanstalten skall för framtiden
kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra de skilda och alltmer
ökade göromål, som blivit eller bliva densamma ålagda, torde det fördenskull
varda oundgängligen nödvändigt att ombilda de nämnda befattningarna
till ordinarie tjänster med lämplig avlöning.

Vid bestämmande av avlöningen böra, enligt kommitténs mening,
särskilt uppmärksammas såväl den vetenskapliga kompetens som den speciella
utbildning, vilka måste fordras av innehavarna av dessa tjänster.
Tillika torde böra erinras, att bägge de nämnda befattningshavarna på
grund av tjänstens natur måst alternerande arbeta å tjänsterummet även
under sön- och helgdagar samt den ena av dem tidvis jämväl under
eftermiddagar såväl vardag som helgdag.

Med avseende å antydda förhållanden och då kommittén icke kan
tillstyrka, att för vissa åligganden i tjänsten särskild ersättning må utgå,
har kommittén ansett bägge de ifrågavarande befattningshavarna böra uppföras
i andra normalgraden. Genom en sådan anordning skulle ock vinnas
den fördelen, att göromålen kunde mellan de bägge befattningshavarna
uppdelas på ett för tjänsten lämpligare sätt, än om endera befattningshavaren
skulle utöver sin ordinarie avlöning få åtnjuta särskild ersättningför
vissa göromål.

1 anslutning till vad föreslaget blivit, torde nämnda befattningshavare
kunna benämnas meteorologer.

I detta sammanhang anser sig kommittén emellertid böra uttala,
att vid avvägandet av avlöningsbeloppen åt vederbörande befattningshavare
vid anstalten kommittén utgått från den bestämda förutsättningen, att,
därest — såsom lärer vara ifrågasatt — ytterligare uppgifter skulle
komma att tilläggas anstalten, detta icke må föranleda anspråk från personalen
på särskild ersättning, utöver ordinarie avlöning, för eventuellt ökat
arbete i tjänsten, utan, i den mån sådant finnes oundgängligen erforderligt,
därtill att ökat antal arbetskrafter må anställas.

Vid meteorologiska centralanstalten användas vidare ett antal icke
vetenskapligt bildade biträden.

Såsom löneregleringskommittén i sitt den 29 juni 1911 avgivna betänkande
(delen XXIX), angående uppförande i stat av vissa biträden hos
ämbetsverk och myndigheter, meddelat, hade vid den förberedande behandlingen
av sistnämnda ärende föreståndaren för meteorologiska centralanstalten
uti yttrande till vetenskapsakademien anfört, att av de fem biträden,
som på ett mera stadigvarande sätt användes vid anstalten, två utfört
sitt arbete huvudsakligen på tjänsterummet och tre i hemmet.

Då avsett syntes vara, att endast sådana biträden, som regelbundet
arbetade på tjänsterummet, skulle kunna beredas en fastare anställning,
hade föreståndaren ansett sig böra till erhållande av sådan anställning, till
en början, föreslå allenast ett av de förstnämnda två biträdena.

Detta biträdes uppgift vore huvudsakligen att för anstalten utföra
räkningar, ofta rätt komplicerade. Arbetet vore särdeles ansträngande
och krävde av biträdet »större kvalifikationer än enligt vanliga kompetensfordringar
å med detsamma i övrigt jämförliga biträden i ämbetsverken».

Anstalten komme aldrig att kunna undvara ett dylikt biträde, och
arbetsuppgifterna för detsamma vore av den omfattning, att biträdets
arbetskraft kunde fullt utnyttjas för statstjänsten.

Med avseende därå, att arbetet vore särdeles ansträngande, ansåg
anstaltens föreståndare så lång daglig arbetstid som 6 timmar ej kunna
föreskrivas utan fara för överansträngning och utan att arbetsresultatens
korrekthet äventyrades.

Den omständigheten, att av biträdet fordrades högre än vanliga
kvalifikationer, syntes ock böra berättiga detsamma att, om avlöningen
bleve den vanliga, få åtnjuta förmånen av att arbetstiden bleve kortare
än den för ifrågavarande slag av statstjänare normala.

Enär biträdets avlöning utginge med omkring 900 kronor årligen
av anstaltens ordinarie anslag, ansåg föreståndaren biträdets uppförande i
stat böra föranleda 900 kronors »avkortning» av sagda anslag.

Yetenskapsakademien hade för sin de! beträffande nämnda fråga
gjort gällande den uppfattning, att 1 biträdesbefattning å meteorologiska
centralanstalten borde uppföras å ordinarie stat. Denna befattnings inne -

havare vore nämligen för stadigvarande statsuppgifter sysselsatt å tjänsterummet
på stadigvarande sätt med arbeten av det slag, varom fråga vore,
och biträdets arbetskrafter kunde för statstjänsten utnyttjas i den utsträckning,
att skäl förefunnes för dess uppförande i stat.

Akademien hemställde om framställning till Riksdagen, att å anstaltens
ordinarie stat måtte uppföras 1 biträdesbefattning med avlöningsförmåner
enligt normaltyp, och att i sammanhang därmed anstaltens reservationsanslag
måtte minskas med 900 kronor.

Det uttalades emellertid av akademien, att, då densamma för det högre
kvalificerade biträdet å meteorologiska centralanstalten ej föresloge högre
avlöning än den normala, detta skedde allenast därför, att den dagliga
arbetstiden för detta biträde, i följd av arbetets ansträngande beskaffenhet,
icke lämpligen kunde utsträckas till det normala måttet eller 6 timmar.
Akademien hemställde fördenskull, att biträdets uppförande å ordinarie
stat ej måtte för detsamma föranleda längre arbetstid än akademien eller
anstaltens föreståndare ur angivna synpunkter funne skäligt föreskriva.

I förenämnda betänkande den 29 juni 1911 anförde kommittén beträffande
ifrågavarande kvinnliga biträde, att, därest akademiens uppfattning
att den dagliga arbetstiden ej lämpligen kunde utsträckas till 6 timmar
vidhölles, kommittén ansåg sig ej kunna tillstyrka biträdets uppförande
å stat.

Vetenskapsakademien har uti sitt den 13 september 1911 avgivna
utlåtande över kommitténs i nyss berörda betänkande innefattade förslag
anfört, att akademien i fråga om biträdet å meteorologiska centralanstalten
icke vidare kunde betvivla, att detta biträdes dagliga tjänstgöringstid
lämpligen kunde utsträckas till minst sex timmar. Under framhållande,
att nämnda befattningshavare i förhållande till biträden med avlöning av
normaltyp vore högt kvalificerad, har akademien ansett, att avlöningen ej
borde sättas lägre än 1,600 kronor.

Då, enligt vad akademien sålunda numera meddelat, det ifrågavarande
biträdets arbetskraft skulle kunna utnyttjas under den för ordinarie
dylika biträden i allmänhet stadgade minimiarbetstiden samt då de uppgifter,
som åligga nämnda biträde, torde vara av mera kvalificerad art,

liar kommittén ansett sig icke böra göra någon erinran mot, att å staten
lör meteorologiska centralanstalten uppföres en ordinarie kvinnlig biträdesbefattning
av högre lönegrad, alltså med en avlöning av 1,600 kronor
jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor.

Den vid anstalten nu anställde vaktmästaren, vilken tillika utför
telegrafering, åtnjuter i avlöning dels ett arvode av 1,000 kronor från
anstaltens reservationsanslag, dels för ökade göromål, söndagsarbete in. in.
ett tillägg av 200 kronor Irån anslag å extra stat och dels extra lönetillägg
250 kronor, eller tillhopa 1,450 kronor.

Under framhållande av de särskilda kvalifikationer, som måste ställas
på nämnde befattningshavare, samt svårigheten att för befattningen Unna
lämplig person för en så låg ordinarie» avlöning, har nu föreslagits, att
hela avlöningen måtte utgå å ordinarie stat samt bestämmas till 900 kronor
i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstilllägg,
tillhopa 1,500 kronor, jämte två ålderstillägg till lönen efter respektive
5 och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

Åt nu ifrågavarande befattningshavare har kommittén emellertid för
de med själva vaktmästarbefattningen förenade göromål icke kunnat tillstyrka
högre ersättning än den, som i allmänhet tillkommer ordinarie
vaktmästare i centrala ämbetsverk, eller 1,200 kronor, därav 700 i lön,
350 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, jämte två ålderstillägg
till lönen efter respektive 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

Då likväl givetvis kunnighet i telegrafering icke kan fordras såsom
kompetensvillkor för vaktmästarbefattning, har det synts kommittén skäligt
att, därest och så länge sådant arbete utföres av vaktmästaren vid
meteorologiska centralanstalten, han härför må erhålla ytterligare ersättning.
Att av sådan anledning sätta den ordinarie avlöningen högre än
nyss antytts, torde icke vara lämpligt. Måhända kunna ock förändrade
anordningar framdeles göra behovet av direkt telegrafering från och till
anstalten överflödigt.

Vid sådant förhållande har kommittén ansett ersättning för telegrafering
lämpligen kunna utgå i form av gratifikation, beräknad efter 300

kronor om året. Det för gratifikationen erforderliga beloppet torde kunna
bestridas från det å ordinarie stat för anstalten uppförda reservationsanslaget.

Under erinran att avlöningen för föreståndaren blivit bestämd så
sent som år 1909 och att någon ändring därutinnan icke blivit ifrågasatt,
hemställer kommittén,

att ä staten för meteorologiska centralanstalten mä
uppföras två meteorologbefattningar, vardera med avlöning
av 5,800 kronor, därav 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöring
spennin g ar och 400 i ortstillägg, vartill kunna
komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 500
kronor efter fem är och det andra, likaledes med 500
kronor, efter ytterligare fem är;

att ä staten för ifrågavarande anstalt vidare mä
upptagas en kvinnlig biträ desbefattning av högre lönegrad
med en avlöning av 1,600 kronor, därav 900 i
lön, 550 i tjänstgöring spenning av och 150 i ortstillägg,
vartill kunna komma, två ålderstillägg till lönen, det ena
med 200 kronor efter fem är och det andra, likaledes
med 200 kronor, efter ytterligare fem är;

att vaktmästaren vid anstalten mä tilldelas en avlöning
d stat av 1,200 kronor, därav 700 i lön, 350
i tjänstgör in g spenning av och 150 i ortstillägg, vartill
kunna komma tvä ålderstillägg till lönen, clet ena med
100 kronor efter fem är och det andra, likaledes med
100 kronor, efter ytterligare fem av; samt

att den bestämmelsen intages i staten, att, därest,
vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skall, sä länge denna förmän kvarstår, ortstilllägg
ej utgå till honom ävensom ä lönen avdragas 100
kronor ärligen.

O—130741. Lönereglering skommitténs bet. XXX VIIJ.

Utsträckt

arbetstid.

Vid löneregleringar under de senare åren för ett flertal ämbetsverk
bär Riksdagen uppställt såsom förutsättning för godkännande av lönestaterna,
att Ivungl. Maj:t före den tidpunkt, då staterna skulle träda i
kraft, meddelat föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstinnehavare
skola, i den män ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex
timmar varje söckendag. Därjämte har genom kungl. kungörelse den 10
juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa
domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar
(svensk författningssamling n:r 151) föreskrivits, att i verk, där
arbetstiden å tjänsterummet är för tjänstemännen bestämd till sex timmar,
biträdes arbetstid skall vara nämnda tid samt att biträdet skall vara
pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräver, kvarstanna
i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme.

Även beträffande meteorologiska centralanstalten torde böra gälla
motsvarande föreskrifter. Därvid må dock uppmärksammas, att hinder
icke synes böra möta, att, där så befinnes lämpligt, tjänstgöringen förlägges
till olika delar av dagen.

Erinras må jämväl, att arbete vid anstalten måste äga rum även
under sön- och helgdagar, dock endast för vissa befattningshavare och i
mindre utsträckning, i regeln omkring tre timmar. Härutinnan har kommittén
givetvis icke avsett att göra någon ändring.

Kommittén hemställer,

att såsom förutsättning för godkännande av den
blivande staten för meteorologiska centralanstalten uppställes,
att ordinarie tjänstinnehavare skola, i den män
ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter prövning medgivas, vara ä tjänsterummet tillstädes
minst 6 timmar varje söckendag, dock att arbetstiden
för kvinnlig befattningshavare icke må i något fall
utsträckas med mera än en timme.

Enligt kungi. kungörelse den 11 juni 1909 angående lönereglering Semester.
för föreståndaren för meteorologiska centralanstalten in. in. (bihang till
svensk författningssamling n:r 43) äger bemälde föreståndare årligen, när
sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester
under en och en halv månad.

I sammanhang med uppförande å ordinarie stat för nämnda anstalt
av meteorologbefattningar, kvinnlig biträdesbefattning samt vaktmästarbefattningen
böra även innehavarna av dessa tjänster tillerkännas förmån av
semester, i överensstämmelse med vad i nyreglerade verk i allmänhet medgivits
befattningshavare i motsvarande grader. Semestertiden skulle alltså
bliva en och eu halv månad för meteorolog, en månad för kvinnligt biträde
och 15 dagar för vaktmästare.

Vad sålunda av kommittén blivit ifrågasatt, har kommittén iakttagit
vid framläggandet av sitt förslag till avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare
vid meteorologiska centralanstalten.

Genom nyss omförmälda kungl. kungörelse den 11 juni 1909 äro
redan fastställda avlöningsvillkor för föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten.

Då kommittén nu skolat framlägga förslag till dylika villkor för
vederbörande befattningshavare vid nämnda anstalt, har kommittén ansett
desamma böra så avfattas, att de komma att för framtiden gälla samtliga
ordinarie befattningshavare vid anstalten. För den nuvarande innehavaren
av föreståndarbefattningen skulle emellertid fortfarande gälla de genom
kungl. kungörelsen den 11 juni 1909 fastställda avlöningsvillkoren.

För underlättande av framdeles möjligen skeende förändring av
meteorologiska centralanstaltens ställning har kommittén ansett de nya
avlöningsvillkoren böra givas sådan avfattning, att en var ordinarie befattningshavare
må bliva skyldig att, i händelse av behov, låta sig förflyttas
till befattning med motsvarande eller liknande uppgifter inom annan
institution ävensom att eljest utföra de förändrade göromål, som kunna
bliva befattningshavaren ålagda. Motsvarande bestämmelse har av kommittén
föreslagits beträffande hydrografiska byrån.

I övrigt bär kommittén tagit behörig hänsyn i tillämpliga delar til
bestämmelser, som vid senare årens riksdagar antagits i samband med åtskilliga
då beslutade löneregleringar.

Uppmärksammas må emellertid, att kommittén i fråga om rätt för
manlig befattningshavare, som förut ej innehaft ordinarie befattning vid
meteorologiska centralanstalten, att för löneförhöjning tillgodoräknas viss
tid, som förflutit före den nya avlöningsstatens ikraftträdande, avfattat avlöningsvillkoren
så, att dylik förmån skulle allenast tillkomma vaktmästaren.
Däremot har kommittén icke tilltrott sig att föreslå sådan förmån för
innehavare av amanuensbefattning, vilken erhåller meteorologtjänst med
avlöning i andra normalgraden.

o o

Kommittén hemställer,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
i blivande ny stat varda upptagna för ordinarie befattningshavare
vid meteorologiska centralanstalten, måtte
fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda
anstalt skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid
en möjligen inträdande förändrad organisation av anstalten
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt
i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställning
inom statsförvaltningen sä förändras, att densamma ej
längre kan anses såsom självständig institution, eller
därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål
överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de
göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken
göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid meteorologiska
centralanstalten icke må förenas annan tjänst ä rikets,
Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande
anstalt ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som
är med Iiungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom
aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej, vad angår föreståndaren,
Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan
befattning vid anstalten, den myndighet varunder den
lyder, uppå därom gjord framställning och efter ''provning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen vid anstalten,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills
vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöring spenning ar få uppbäras endast för
den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest vant
befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,
där sådant förekommer, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning
avstänges frän tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöver sina tjänstgöring spenning ar avstå så
mycket av lönen eller ortstillägg et, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för
tid, varunder han avhållit sig frän tjänstgöring utan att
hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna, styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd f rån
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till
följd av tjänsteresor eller för beredande av semester, befattningshavare
av lägre grad skall vara, skyldig att, om
ha, n för ordnas till högre befattning vid anstalten, bestrida
densamma, clock ej längre än sammanlagt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande han därvid att,
i stallet för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid,
sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöring
spenning ar, men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest föreståndaren till följd av
tjänsteresa eller för handläggning av särskilda ärenden
är under allenast några få, högst fyra dagar hindrad
att sköta sin befattning, m.eteorolog skall vara pliktig
att utan särskild ersättning sköta de till föreståndarbefattningen
hörande löpande gör omålen;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av
lönen efter viss tids fortsatt inneha,vande av befattning i
samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem dr, under villkor att innehavaren under mer än
fyra, femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att,
vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,
och

för andra, förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor;

under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får
tillträdas förr än vid, början av kalenderåret näst efter
det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd;

att därvid vaktmästare bär tillgodoräknas den tid,
som före den nya statens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till befattningen;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens
ikraftträdande är anställt vid meteorologiska centralanstalten
och antages till ordinarie biträde å denna stat,
äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till
godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning
vid anstalten;

att likväl löntagare, som, dä hem intjänat stadgad,
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den
levnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pension,
icke må tillträda samma förhöjning;

att semester ärligen må, när sådant kan ske utan
hinder för göromälens behöriga gäng, åtnjutas av föreståndaren
och meteor olog erna en var under en och en
halv månad och av det kvinnliga biträdet under en månad
samt av vaktmästaren under femton dagar;

att vid avgång frän tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva, lönen ävensom
ortstillägg, där sådant förekommer, utgå till månadens
slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå
ävensom, i fråga om rätt till pension skall gälla vad i
särskild lag angående civila, tjänstinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:t,s bestämmande,

Anslag till
arvode åt
vetenskapligt
bildat extra
biträde samt
vikariatsersättningar.

upphörande av eller minskning i extra, inkomster, som
kunna åtfölja tjänstebdattning eller utgå för bestyr i
sammanhang därmed; samt

att beträffande den i staten upptagna kvinnliga
befattningshavaren skola, i övrigt lända till efterrättelse
föreskrifterna uti kungl. kungörelsen den 10 juni 1912
angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för
ä vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater
uppförda bitr ädesbefattning ar.

Utom de bägge amanuenserna har vid meteorologiska centralanstalten
tjänstgjort ett vetenskapligt bildat biträde, vars avlöning under senare tid
utgjort 150 kronor i månaden. Detta belopp har utgått med 50 kronor
från anstaltens reservationsanslag, med 50 kronor från extra anslaget till
upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst samt med 50 kronor
från extra anslaget för hydrografiska undersökningar.

Uti skrivelsen från föreståndaren den 17 februari 1913 har framhållits
nödvändigheten av att vid anstalten hava tillgång till dylik vetenskapligt
bildad extra arbetskraft. På sista tiden hade det emellertid visat
sig omöjligt att för nämnda avlöningsbelopp kunna erhålla tillräckligt
kvalificerad person. Föreståndaren har fördenskull funnit en höjning av
arvodet nödvändig och ansett ett belopp av 300 kronor i månaden ingalunda
vara för högt tilltaget. Till jämförelse har erinrats, att styrelsen
för hydrografiska byrån i en till kommitténs behandling överlämnad framställning
beträffande ny stat för byrån föreslagit ett arvode av 4,000
kronor till en biträdande ingenjör.

Jämväl enligt kommitténs uppfattning är det oundgängligen nödvändigt
för anstalten att utöver de ordinarie tjänstemännen hava ständig
tillgång till åtminstone en vetenskapligt bildad extra tjänsteman. Det
torde i sådant hänseende böra framhållas, att allenast för uppehållande av
meteoroloffbefattninsr vid anstalten under semester för föreståndaren och
meteorologerna samt under inspektionsresor behov av behörigen kvalificerad
vikarie skulle komma att förefinnas omkring sex månader om året.

Vad avlöningen till ifrågavarande extra tjänsteman beträffar, tillåter
sig kommittén erinra, att enligt kommitténs denna dag avgivna förslag
beträffande hydrografiska byrån kommittén beräknat avlöningen till en biträdande
ingenjör därstädes till 3,600 kronor.

Da för den nu ifrågavarande extra tjänstemannen vid meteorologiska
centralanstalten, vilken, enligt vad nyss blivit antytt, i stor utsträckning
skulle komma att vikariera å ordinarie befattning, givetvis bör fordras
enahanda vetenskapliga kompetens som för meteorolog, har kommittén
icke haft något att anmärka mot det föreslagna årsarvodet av 3,600 kronor.

I motsats mot vad hittills varit fallet beträffande avlöning till icke
ordinarie befattningshavare vid meteorologiska centralanstalten, torde det
till arvode åt det vetenskapligt bildade extra biträdet erforderliga beloppet
böra i staten sammanföras med anslag till vikariatsersättningar.

Däremot synas ersättningar åt övriga mer eller mindre tillfälliga
extra biträden kunna lämpligen såsom hittills allt efter arbetets art bestridas
antingen från anstaltens reservationsanslag eller till anstaltens disposition
ställda extra anslag.

A gällande stat för ifrågavarande anstalt är uppförd en post å 313
kronor till vikanatsersättning åt vikarie för föreståndaren under dennes
semester. Nämnda belopp motsvarar, i avrundat tal, de föreståndaren
under semesterledighet tillkommande tjänstgöringspenningar.

I sammanhang med tillerkännande av semesterförmån åt ytterligare
befattningshavare vid anstalten erfordras givetvis en höjning av vikariat,sersättningsanslaget.

Ersättning till vikarie för semesterledig befattningshavare skulle, vad
beträffar vikarie för såväl föreståndaren som för meteorologerna, utgå med
beiopp, motsvarande de på semestertiden belöpande tjänstgöringspenningar
för ifrågavarande befattningshavare.

. At vikarie för det kvinnliga biträdet under semester har kommittén,
i enlighet med vad förut^i dylika fall blivit godkänt, beräknat en ersättning
av 100 kronor. Åt vikarie för vaktmästaren har ansetts böra
avses en ersättning, motsvarande högst 3 kronor om da^en

0 130741. Löneregleringskommilténs bet.. XXXVIII.

Ang. ordningen
för
tillsättande
av vissa
tjänster
m. m.

Utöver nämnda belopp torde även eu mindre summa böra beräknas
till eventuellt erforderliga fyllnadsbelopp för ersättande av vikarier för
det kvinnliga biträdet och vaktmästaren under sjukdomsförfall.

Enär väderlekstjänsten måste uppehållas jämväl under de tider, då
föreståndaren eller meteorologerna äro upptagna av inspektionsresor, bör
slutligen av denna anledning i beräkningen upptagas nödiga medel till
ersättning åt vikarie i förekommande fall.

Till vikariatsersättningar uti samtliga nu ifrågavarande hänseenden
har kommittén beräknat ett belopp av 1,400 kronor.

I detta sammanhang anser sig kommittén böra påpeka, att under de
tider, det vetenskapligt bildade extra biträdet vikarierar för meteorolog i
och för beredande av semester åt föreståndaren eller meteorologerna eller
under deras tjänsteresor och biträdet fördenskull åtnjuter vikariatsersättning,
motsvarande tjänstgöringspenningarna för den ordinarie befattningen,
biträdet icke under några förhållanden bör få uppbära biträdesarvodet
oavkortat.

Kommittén homställer,

att till arvode åt vetenskapligt bildat extra biträde
samt vikariatsersättningar vid i staten för meteorologiska
centralanstalten uppföras ett anslag cl 5,000 kronor.

Enligt gällande grundstadgar av den 15 april 1904 för vetenskapsakademien
(§18 jämförd med § 16) väljer vetenskapsakademien föreståndare
för meteorologiska centralanstalten; valet skall dock underställas Kungl.
Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster valet,
upptages ärendet av akademien till ny behandling.

Då statsverket bestrider avlöningen åt anstaltens föreståndare och
han har att utöva statsfunktioner, synes det kommittén lämpligare att,
sedan befattningen anslagits ledig, akademien till Kungl. Maj:t överlämnar
de inkomna ansökningshandlingarna och därvid förordar till tjänstens erhållande
den bland de sökande, som anses företrädesvis böra ifrågakomma,
samt att Kungl. Maj:t sedermera utnämner föreståndare.

Enahanda ordning torde ock böra tillämpas vid tillsättande av
meteorologbefattning.

Kommittén förutsätter, att bestämmelser i dessa och andra hänseenden
må varda intagna i den instruktion för meteorologiska centralanstalten,
vilken i sammanhang med en omreglering av anstalten torde vara erforderlig
och som synes kommittén böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

Från det å ordinarie stat för meteorologiska centralanstalten upp- Meteorologi .

, 0 , , i i s«ct central förda

reservationsanslaget å 16,000 kronor hava hittills utgått, bland annat, anstaltens

dels 900 kronor i ersättning till ett av de kvinnliga biträdena, dels 1,000
kronor såsom avlöning åt vaktmästaren och dels 600 kronor i ersättning åt
ett vetenskapligt bildat extra biträde eller tillhopa 2,500 kronor. Då enligt
kommitténs förslag såväl nämnda kvinnliga biträdesbefattning som vaktmästarbefattningen
skulle i staten uppföras sasorn ordinarie tjänster samt
arvode till ett vetenskapligt bildat extra biträde utgå av annat anslag,
skulle härav föranledas en minskning av 2,500 kronor i anslagsbehov att
bestridas från reservationsanslaget. Enligt vad förut är nämnt, har kommittén
emellertid beräknat, att från ifrågavarande anslag skulle kunna utgå
gratifikation å 300 kronor för telegrafering. Med hänsyn härtill skulle
alltså minskning av anslaget kunna ske med allenast 2,200 kronor eller
till 13,800 kronor.

Å andra sidan synes den till bidrag till bestridande av meteorologiska
centralanstaltens årliga utgifter för väderlekstelegram å ordinarie
stat uppförda anslagsposten å 1,050 kronor lämpligen kunna överföras
till reservationsanslaget, vilket vid sådant förhållande skulle uppgå till
14,850 kronor eller avrundat 14,900 kronor.

Under åberopande av det anförda får kommittén framlägga följande Ordinarie stat.
förslag till ordinarie stat för meteorologiska centralanstalten:

	1	Tjänst-	........		\|
	Lön Kr.	görings- pennin- gar Kr.	Orts- tillägg Kr.	Summa Kr.
Föreståndare......	5,000	2,500		7,500	(Efter fem år kan lönen höjas \ med 600 kronor.
1 meteorolog......	3,600	1,800	400	5,800	] Efter fem år kan lönen höjas > med 500 kronor och efter tio \|
1 » ...... 1 kvinnligt biträde av högre löne-	3,600	1,800	400	5,800	) år med ytterligare 500 kronor, jEfter fem år kan lönen höjas l
grad...........	900	550	150	1,600	i med 200 kronor och efter tio ( år med ytterligare 200 kronor. lEfter fem år kan lönen höjas j
1 vaktmästare........ Till arvode åt vetenskapligt bil-dat extra biträde samt vika-	700	350	150	1.200	•f med 100 kronor och efter tio \| j år med ytterligare 100 kronor. j
riatsersättningar...... Till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska sta-tioner samt för räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrumenter, underhåll av an-staltens telegraf och materiel ävensom för andra behov vid				5,000 :
anstalten, reservationsanslag	—	- 1	—	14,900
Summa	—	- \|	—	41,800

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri kostad samt bränsle, skall, så länga
denna förinån kvarstår, ortstillägg ej ntgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Anslag å extra Innan kommittén övergår till å extra stat anvisade anslag för meteorologiska
centralanstalten, torde böra erinras, att för närvarande icke
linnes något anslagsbelopp, avsett för anstaltens publikationer, enär dessa
bekostas av vetenskapsakademien. Icke heller har hittills erfordrats något
anslag för beredande av lokaler för anstalten, vilken nu är inrymd i de av
naturhistoriska riksmuseet och vetenskapsakademien disponerade byggnaderna
vid Drottninggatan i Stockholm. I följd av den förestående förflyttningen
till norra Djurgården av såväl riksmuseet som vetenskapsakademien
torde det bliva nödvändigt att bereda ny lokal för meteorologiska centralanstalten,
vilken icke lämpligen kan förläggas på större avstånd från telegrafcentralstationen.
En flyttning av anstalten synes kommittén så mycket

mer behövlig som, enligt vad kommittén iakttagit vid besök därstädes, de
nuvarande lokalerna äro synnerligen mörka och trånga samt även i andra
hänseenden olämpliga.

För meteorologiska centralanstalten hava under en följd av år å
extra stat anvisats till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid anstalten 10,250 kronor samt till upprätthållande av två meteorologiska
stationer 600 kronor.

Från det förra anslaget ä 10,250 kronor äro beräknade att utgå,
förutom andra utgifter, 1,100 kronor för personlig avlöningsförbättring åt
amanuensen Ekholrn, 3,000 kronor för avlöning av en andre amanuens,
600 kronor för ersättning till sistnämnde amanuens för biträde vid väderlekstjänsten
om eftermiddagarna under månaderna juli—september, 200
kronor för ersättning till vaktmästaren-telegrafisten för förökat arbete in. m.
samt 600 kronor bidrag till arvode åt ett vetenskapligt bildat extra biträde
eller tillhopa 5,500 kronor.

Vid bifall till kommitténs i det föregående framlagda förslag skulle
icke vidare de nämnda utgiftsposterna bestridas från berörda anslag och
skulle alltså detsamma kunna minskas till 4,750 kronor. Då emellertid

vetenskapsakademien uti förut omförmäld skrivelse den 13 september

1911 meddelat, att ifrågavarande extra anslag under flera år visat sig för
knappt, samt i följd härav ansett ett ytterligare belopp av 200 kronor erforderligt,
torde vid nämnda förhållande det extra anslaget i fråga tilläventyrs
böra upptagas till 4,950 kronor.

Det har synts kommittén kunna ifrågasättas, huruvida icke nyssnämnda
anslag, behörigen reducerat, samt anslaget till upprätthållande av
två meteorologiska stationer lämpligen skulle kunna överflyttas till ordinarie
stat, men har kommittén icke velat framlägga nå°ut bestämt förslag''

<~>CD CD Ö

härom.

Vidare har till meteorologiska centralanstalten å extra stat under
senare år anvisats anslag till utförande av meteorologiska observationer
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten. Av ifrågavarande
anslag hava utgått dels 1,000 kronor till arvodesförhöjning åt den
ene amanuensen vid anstalten dels ock omkring 600 kronor till bidras'' till

Kostnads beräkning.

avlönande av- ett vetenskapligt bildat extra biträde därstädes. Då enligt
kommitténs förslag berörda arvodesförhöjning å 1,000 kronor icke vidare
skulle ifrågakomina samt det nämnda biträdet helt och hållet skulle avlönas
från ordinarie anslag, skulle vid bifall till kommitténs förslag nu
ifrågavarande extra anslag kunna minskas med vid pass 1,600 kronor.

Till verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande
av en schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall hava
å extra stat under sjätte huvudtiteln under de senaste åren anvisats vissa
anslag, till en mindre del avsedda för undersökningar, som utföras av
meteorologiska centralanstalten. Kommitténs förslag föranleder icke någon
ändring härutinnan.

Den av kommittén föreslagna ordinarie staten för meteorologiska
centralanstalten uppgår till sammanlagt 41,800 kronor.

Nu gällande ordinarie stat för anstalten slutar på eu summa av
27,863 kronor.

Därjämte hava, såsom nyss är nämnt, av anslag å extra stat utgått
för anslagsbehov, vilka genom den nya staten skulle få anses vara fyllda,
från anslag till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid
anstalten 5,500 kronor och från anslag till utförande av meteorologiska
observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
1,600 kronor eller tillhopa 7,100 kronor.

Kommitténs förslag, jämfört med vad som sålunda hittills utgått av
anslag å ordinarie och extra stat, innebär alltså eu anslagsförhöjning av
6,837 kronor. Härvid har dock icke hänsyn tagits till ålderstillägg, vilka
skulle, i likhet med vad redan nu är fallet beträffande anstaltens föreståndare,
utgå av åttonde huvudtitelns gemensamma förslagsanslag till
ålderstillägg.

Emellertid torde böra nämnas, att, enligt vad föreståndaren meddelat,
till vaktmästaren vid anstalten utgått extra lönetillägg, något som
naturligtvis icke vidare skulle kunna ifrågakomma.

3§€