UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1913:8)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AVGIVET AV

DEN AV KUNGE. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TI EES ATT A ROM IVI ITT É

RÖRANDE

Nfli M. M.

XXXVII.

REGLERING AV LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.

BETRÄFFANDE

HYDROGRAFISKA BYRÅN.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

11)13

[180666]

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrivelse till Konungen..............I—Il -

Betänkande och förslag.

Inledning............................

Hydrografiska byråns organisation ...............

Inkommen framställning....................

Kommitténs förslag.......................

Frågan om hydrografiska byråns ställning inom statsförvaltningen

Hydrografiska byråns uppförande å ordinarie stat m. m......

Ordinarie befattningar och avlöningsförmåner för dem......

Arbetstid å tjänsterum....................

Semester...........................

28.

33.

Öl.

55.

62.

63.

Avlöning svillkor.........................»

Pensionsålder...........................67.

Anslag till ersättningar åt extra biträden, gratifikationer och vikariats ersättningar.

.........................68.

Anslag till arvoden åt observatörer samt, till expenser........70.

Ordinarie stat samt kostnadsberäkning...............71.

Anslag å extra stat........................72.

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt vilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit
att avgiva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering av
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. in., får härmed

i underdånighet överlämna delen XXXVII av sina betänkanden, innefattande
förslag i berörda hänseende beträffande hydrografiska byrån.

Stockholm den 6 mars 1913.

Underdånigst
F. H. SCHLYTERN.

Philip Klingspor. Aug. Nilsson. And. Pers.

Carl Persson. S. Wahlin.

Elis Sidenbladh.

Hydrografiska byrån.

130556.

Löneregleringskommitténs bet. XXXVII.

Inledning.

Uti underdånig skrivelse den 14 september 1889 gjorde lantbruks- Skrivelse »«;•
akademiens förvaltningskommitté framställning därom, att Kungl. Maj:t lanfbmksakamåtte
låta genom sakkunniga personer utarbeta förslag dels till en allmän ^Hnlngskom
plan för verkställande av hydrografiska undersökningar i olika delar av mitté.
landet dels även beträffande de kostnader, som för dessa undersökningars
utförande erfordrades.

Sedan en del myndigheter hörts över ifrågavarande framställning,
anbefallde Kungl. Maj:t väg- och vatten byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen
att gemensamt uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med
förslag till plan för anställande av hydrografiska undersökningar inom
landet.

förslaget

av nämnda styrelser uti Förslag w/13

1900 av väg -

och vatten -

Det sålunda infordrade
underdånig skrivelse den 19 december 1900.

Styrelserna hade ansett förslaget böra omfatta en fullständig plan tyggnadssty J

4 # or re/sen och

för hydrografiska undersökningar av landets färskvatten jämte några sär- lantbruksstysldlda
undersökningar rörande havsvattnet längs kusterna.

o Ö

grafiska

byrån.

i sistnämnda hänseende

skulle ordnas och ledas

iakttagelserna

uti förslaget ingående maritima-hydroaf
nautisk-meteorologiska

Vad färskvattenshydrografien anginge, skulle för densamma inom
lämpligt belägna flodområden erfordras meteorologiska iakttagelser i egentlig
mening, framför allt daglig uppmätning eller oavbruten självregistrering av
nederbörden, men även beträffande avdunstning, luftens temperatur och fuktighet,
vindens riktning och styrka samt lufttryck, anteckningar om snötäc -

kes tjocklek, om isläggning och islossning in. in., vilka arbeten borde
verkställas vid tillräckligt antal stationer under ledning och kontroll såsom
dittills av meteorologiska centralanstalten.

Vidare skulle behövas hydrometriska arbeten, vartill hörde dagliga iakttagelser
eller oavbrutna registreringar av vattenstånd i vissa floder och insjöar
på därför lämpliga platser, bestämning genom hastighets- och sektion smätningar
eller på annat tillförlitligt sätt av den mot särskilda vattenstånd
svarande vattentillgången, d. v. s. den per tidsenhet, avrinnande vattenmängden
— vattenstånden så valda, att man med ledning af dessa kunde nöjaktigt
bestämma vattentillgången även vid mellanliggande vattenstånd.

Därjämte skulle verkställas geodetiska, topografiska och geologiska
undersökning^'' av flodområdena, för bestämmande av landets konfiguration
och beskaffenhet både på ytan och på djupet, särskilt vattendelarnas läge
och byggnad, vilket allt borde utföras endast i den mån det erfordrades
för komplettering av det, som i sagda hänseenden kunde inhämtas av arbetena
för landets olika kartverk med därtill hörande, beskrivningar.

Slutligen ingingo i planen vissa fysikalisk-hydrograliska undersökningar,
vilka borde utföras vid en försöksstation under ledning av eu
vetenskapsman.

De till färskvattenshydrografien hörande undersökningarna skulle
med vissa undantag ordnas och delvis verkställas av en för ändamålet
föreslagen hydrografisk byrå i Stockholm, lydande under en likaledes föreslagen
oavlönad styrelse, vars ledamöter representerade de institutioner
eller verk, för vilka resultaten av undersökningarna ansåges företrädesvis
nödvändiga och som kunde befrämja hyråns verksamhet.

I den föreslagna hydrografiska byrån borde chefskapet utövas av eu
föreståndare med ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk
hydrografi, i vattenbyggnadslära samt i geologi. Denne skulle ägna sin
odelade arbetskraft åt de hydrografiska undersökningarna dels genom självständigt
vetenskapligt och hydrotekniskt arbete dels genom övervakande
och ledning av det arbete, som utfördes av byråns övriga tjänstemän med
biträden samt av de under byrån lydande observatörerna och stationerna
i landet, vilka han vid undersöknings- och inspektionsresor ägde besöka.
Han syntes böra jämnställas med byråchef i centralt ämbetsverk och till -

erkännas de löneförmåner, som vore eller framdeles bleve för sådan tjänsteman
bestämda.

Byråns övriga tjänstemän skulle vara två byrå-ingenjörer, på vilka
borde ställas samma kompetensfordringar som på chefen, dock, där så
funnes nödigt, med någon eftergift i avseende ä vetenskapligheten, men
helst med något höjda anspråk å ingenjörsutbildningen. Deras åliggande
skulle vara att, enligt chefens bestämmelse och efter samråd med vägoch
vattenbyggnads- samt lantbruksingenjörer och andra, som med kunskaper
i ämnet förenade lokal- och personalkännedom, anordna och kontrollera
de hydrografiska stationerna samt verkställa de mätningar och undersökningar,
som krävde särskild sakkunskap och ej kunde åt andra sakkunniga
uppdragas. För ifrågavarande byråingenjörer föreslogs enahanda avlöning,
som då var tillerkänd byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

övrigt arbete såväl ä fältet som vid byrån skulle verkställas av extra
biträden, i den mån sådant ej medhuimes av de ordinarie tjänstemännen.

För byrån erfordrades därjämte en vaktmästare, vilken visserligen
i avlöningsförmåner syntes böra jämnställas med vaktmästare vid de centrala
ämbetsverken, men med rätt för styrelsen att på förslag av byråns chef
tilldela honom gratifikation för skötande av räkne- och skrivmaskin, i den
mån han kunde vid byråarbetet biträda därmed.

Till utgifterna för byrån hörde vidare vad som erfordrades för
byråns publikationer, för anskaffande av rum med eldning och belysning?
för möbler och instrument m. m.

Enligt uppgjorda kostnadsberäkningar skulle för genomförande av
den framlagda planen för undersökningarna erfordras dels för organisation
ett angivet belopp dels ock eu årlig utgift av 58,900 kronor.

De angivna summorna skulle emellertid icke i sin helhet varda
omedelbart behövliga, enär det beräknats åtgå eu tid av tre år, innan
undersökningsarbetet hunnit fullständigt organiseras.

Över det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och 1 antbruksstyrelsen Yttrande »/«
gemensamt uppgjorda förslaget avgåvos flera yttranden. ^åiinhgssätl

1 sådant hänseende må bär omnämnas, hurusom hushållningssällska- skapebnsd om~
pens ombud i ett den 9 november 1901 avgivet yttrande anförde, bland

Utlåtande
1902 av val
tenfallskommittén.

annat, att det samarbete mellan den nya och två äldre institutioner, som
förslaget förutsatte, syntes vara nödvändigt och lämpligt såsom övergångsform
till eu enhetlig institution, om och när erfarenheten skulle visa en
sådan behövlig, men att, på det samarbetet skulle bliva fruktbärande, detaljerade
bestämmelser därför borde, i den man de vore behövliga, av
Kungi. Maj:t utfärdas.

i Den av Kungl. Maj: t den 9 juni 1899 tillsatta s. k. vattenfall skommittén,
som den 22 april 1902 yttrade sig i ärendet, hemställde, att vägoch
vattenbyggnads- samt
inrättandet av en särskild fysikalisk-hydrografisk försöksstation, ej måtte
vinna avseende, samt att de i kostnadsberäkningarna upptagna beloppen
för sistberörda institution måtte enligt sin natur fördelas mellan den hydrografiska
byrån och de meteorologiska stationerna.

I avseende å kompetensen till chefsbefattningen vid den föreslagna
hydrografiska byrån ansåg vattenfallskommittén ingen avprutning kunna
göras i den vetenskapliga kapaciteten; däremot syntes det kommittén kunna
ifrågasättas, huruvida det vore lämpligt att, på sätt som skett i styrelsernas
förslag, särskilt betona fordringarna på den mera fackmässiga ingenjörsutbildningen.

Kommittén ansåg för sin del, att i fråga om chefens uppgift borde
gälla följande bestämmelser: »I hydrografiska byrån utövas chefskapet av

en föreståndare, som ådagalagt vitt omfattande kunskaper och praktisk
erfarenhet inom de hydrografiska vetenskaperna och som ägnar sin odelade
arbetskraft åt de hydrografiska undersökningarna dels genom självständigt
vetenskapligt tekniskt arbete dels genom övervakande och ledning
av det arbete, som vid byrån eller vid fältarbetena utföres av dess övriga
tjänstemän med biträden samt av de under byrån lydande observatörerna
och stationerna i landet.» Chefen syntes kommittén böra i avseende å
löneförmåner jämnställas med överdirektör.

För byråingenjörerna ansåg kommittén kompetensfordringarna böra
utgöras av ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi,
vattenbyggnadslära och geologi.

Rörande väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas kostnadsberäkningar
ansåg kommittén sig icke böra göra någon vidare erinran
ån vad som skett i fråga om den fysikalisk-hydrografiska försöksstationen.
Den höjning i avlöningen till byråns chef, som bleve en följd av den föreslagna
ändringen i hans ställning, motvägdes, enligt vad kommittén framhöll,
av minskade omkostnader genom de experimentella undersökningarnas
förläggande under hydrografiska byrån. Det syntes kommittén välbetänkt
att ej från början ordna arbetena i alltför extcnsiv omfattning eller anställa
en talrikare fast personal.

Då chefen för jordbruksdepartementet den 21 december 1906 inför
Kungl. Maj:t föredrog detta ärende, förklarade han sig anse, att den hydrografiska.
undersökningen borde givas ungefär den omfattning, som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen i sitt förenämnda
gemensamma förslag angivit.

Emellertid höll departementschefen före, att de föreslagna, maritima
undersökningarna skulle kunna lämnas åsido.

A andra sidan syntes det honom, att styrelserna allt för litet beaktat
betydelsen av att landets vattenförhållanden undersöktes även ur hydrogeologisk
synpunkt.

I fråga om utförandet av den hydrografiska undersökningen sade
departementschefen sig vara ense med styrelserna därutinnan, att själva
planläggningen av densamma och sammanfattandet av dess resultat borde
verkställas av en särskilt för ändamålet inrättad institution. Likaledes
var han av samma mening som styrelserna därom, att de erforderliga
meteorologiska iakttagelserna i egentlig mening borde kunna ställas under
närmaste ledning och kontroll av meteorologiska centralanstalten.

Vad den hydrogeologiska delen av undersökningarna anginge, ansåg
departementschefen däremot, att man ej borde stanna vid vad dittills
föreslagits. Dessa undersökningar vore nämligen av den mångskiftande
art, att det syntes vara omöjligt att finna en person, som hos sig förenade
kompetens att verkställa dem alla. Långt mindre kunde eu sådan kompetens
förväntas hos personer, vilkas egentliga verksamhetsfält vore den
rena hydrografien, såsom enligt styrelsernas förslag skulle vara fallet med

Propositioner
vid 1907 års
riksdag.

föreståndaren för den hydrografiska byrån och byråingenjörerna. De hydrogeologiska
specialundersökningarna måste, om de skulle verkställas på
ett tillfredsställande sätt, fördelas på ett större antal personer, så att vai
och eu av dem finge på sin lott det särskilda undersökningsområde, där
han vore mest hemmastadd. Å andra sidan bleve emellertid följden av
en sådan uppdelning, att ingen av de personer, som för ändamålet skulle
komma att användas, bleve på långt när fullt upptagen av den anpart av
undersökningarna, som han skulle fa pa sin lott.

Vid dessa förhållanden syntes det departementschefen, som om de
hydrogeologiska specialundersökningarna lämpligen borde utbrytas från de
Övriga och förläggas till den institution, som ensam förfogade över sådana
arbetskrafter, att den kunde på ett tillfredsställande sätt utföra, vad som
fordrades, nämligen Sveriges geologiska undersökning. Chefen för denna
hade också på förfrågan förklarat sig kunna utan tillökning i ämbetsverkets
fasta arbetskrafter så ordna dess arbete, att det bleve i stånd att
övertaga jämväl de hydrogeologiska undersökningarna, om än därför skulle
fordras en mindre tillökning i det då till upprätthållande av ämbetsverkets
verksamhet utgående anslaget. Att eu sadan anordning förutsatte ett
intimt samarbete mellan den geologiska undersökningen och den nya hydrografiska
institutionen, ansåg departementschefen vara självklart.

Under förutsättning att vad han sålunda föreslagit angående de hydrogeologiska
specialundersökningarnas förläggande under den geologiska
undersökningen vunne bifall, höll departementschefen före, att någon särskild
fysikalisk-hydrografisk station icke skulle bliva erforderlig.

Uti väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas gemensamma
förslag hade hemställts om inrättandet av en fristående institution,
en hydrografisk byrå, som, även om själva samlandet av materialet i vissa
hänseenden skulle förmedlas av andra institutioner, dock skulle vara den
centralpunkt, kring vilken det hela skulle gruppera sig.

Departementschefen sade sig för sin del hava varit, mycket tveksam,
huruvida åt den särskilda institution, som syntes vara erforderlig, borde
givas en så fristående ställning, som styrelserna föreslagit, eller om den
ej kunde ingå såsom en underavdelning i något redan befintligt verk eller
någon institution. Säkerligen skulle -- yttrade departementschefen — eu

sådan anordning medföra en viss, om än ej alltför betydlig kostnadsbesparing.

De verk och inrättningar, som därvid först och främst vore att
tänka på, ansåg departementschefen vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Sveriges geologiska undersökning och meteorologiska centralanstalten.

Vad då först anginge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, höll departementschefen
före, att man genom att förlägga den hydrografiska institutionen
direkt under denna styrelse skulle utsätta sig för risken av en
viss ensidighet. Särskilt syntes honom nämnda styrelse av naturliga skäl
icke väl ägnad att tillvarataga de icke oviktiga vetenskapliga intressen,
som skulle vara förbundna med byråns verksamhet.

Sveriges geologiska undersökning lämpade sig visserligen enligt departementschefens
mening synnerligen väl att övertaga de hydrogeologiska
specialundersökningarna, men, vad övriga delar av hydrografien anginge,
. ansåg han dessa ligga så pass långt på sidan om detta ämbetsverks egentliga
verksamhetsfält, att, även om, med någon förstärkning i verkets ordinarie
arbetskrafter, inom detsamma skulle kunna bildas eu fullt kompetent
hydrografisk underavdelning, en sådan uppdelning lätteligen skulle
kunna vålla eu för det mål, verket framför allt hade att tillgodose, ödesdiger
splittring av dess och särskilt chefens arbetskrafter.

Med meteorologiska centralanstalten måste, enligt vad den förebragta
utredningen gåve vid handen, den hydrografiska institutionen alltid komma
att stå i det intimaste samarbete. Den meteorologiska centralanstalten
vore emellertid en rent vetenskaplig institution och lydde såsom sådan
närmast under vetenskapsakademien. Skulle även huvudparten av landets
hydrografiska undersökning förläggas under meteorologiska centralanstalten,
skulle det, enligt departementschefens åsikt, bortsett från de stora organisatoriska
svårigheter, som därvid oundvikligen skulle uppstå, lätt kunna hända,
att den praktiska sidan av hydrografien i längden icke komme till sin rätt.

Av sålunda anförda skäl — yttrade departementschefen — hade han
efter moget övervägande ansett sig även i själva organisationsfrågan böra
i princip ansluta sig till väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas
förslag om inrättande av en särskild fristående institution, en hydrografisk
byrå.

2—130556. Lönereglering skommitténs bet. XXXVII.

Emellertid fann departementschefen sig- böra nämna, att därför syntes
föreligga även ett annat, visserligen mera på sidan om själva saken
lie1 o-ande skäl. I skrivelse den 10 mai 1904 hade Riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhållit om revision av den s. k. lukrativa vattenrätten och därvid
särskilt framhållit önskvärdheten av att även hos oss, liksom det redan
skedde i en del främmande länder, komine att föras en s. k. vattenbok.
Inom den kommitté, som tillsatts för att verkställa den begärda revisionen,
hade man redan haft blicken fäst på den blivande hydrografiska byrån,
såsom den institution, åt vilken förandet av den påtänkta vattenboken
borde kunna uppdragas. Utan att närmare inlåta sig på frågan om lämpligheten
därav, ansåg sig departemenschefen böra framhålla, att möjligheten
av en sådan anordning enligt hans förmenande bättre tillgodosåges, om
byrån från början finge en självständig ställning, än om den inordnades
under annat verk eller annan institution.

Den högsta ledningen av den hydrografiska byråns arbeten skulle,
enligt departementschefens mening, utövas av en oavlönad styrelse, vilken
borde lämpligen kunna sammansättas av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
såsom ordförande, samt chefen för den geologiska undersökningen,
överingenjören i lantbruksstyrelsen, föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten och föreståndaren för den hydrografiska byrån
ävensom eventuellt vattenfallsingenjören, såsom ledamöter. Vid en sådan
sammansättning av styrelsen skulle såväl de praktiska som de teoretiska
intressena bliva företrädda. Genom chefens för Sveriges geologiska undersökning
och föreståndarens för meteorologiska centralanstalten medlem
skap skulle även vara sörjt för det nödiga samarbetet mellan den hydrografiska
byrån samt sistnämnda två institutioner.

Vad styrelsens befogenhet anginge, ansåg departementschefen denna
böra begränsas till att huvudsakligen omfatta dels uppgörandet av plan
för b vråns verksamhet såväl vid dess första organisation som därefter för
varje år och föreslåendet av stat för byrån, dels ock de speciella befogenheter
Kungl. Maj:t kunde komma att uppdraga åt styrelsen i blivande instruktion
för densamma.

Den omedelbara ledningen av byråns verksamhet skulle däremot
uppdragas åt en av Kungl. Maj:t tillsatt föreståndare.

Utom denne skulle den hydrografiska undersökningens ordinarie arbetskrafter
komma att utgöras allenast av de föreslagna två byråingenjörerna.
Behovet av eu särskild föreståndare för de fysikalisk-hydrografiska
undersökningarna skulle nämligen bortfalla. Däremot komme alltid en del
tillfälliga arbetskrafter att erfordras.

De av väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelserna beräknade
avlöningarna syntes departementschefen under dåvarande förhållanden uppenbarligen
otillräckliga för att åt byrån förvärva behörigen kvalificerade
arbetskrafter.

Departementschefen tänkte därvid i första hand på den för föreståndaren
föreslagna avlöningen. Enligt förslaget skulle av denne fordras
ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi, i
vattenbyggnadslära samt i geologi. Han skulle således vara både vetenskapsman
och ingenjör och i båda hänseendena stå på höjden av sin tids
bildning. För en ingenjör med den större erfarenhet, som här skulle
fordras, och med framstående egenskaper i övrigt bjöde emellertid det
praktiska livet stora möjligheter till högre inkomst än den föreslagna avlöningen,
som till att börja med icke skulle uppgå till mer än 6,400 kronor.
Några vidare tillfällen till biförtjänster komme uppenbarligen icke
förestån6arplatsen att lämna.

Men även om man, såsom ock vattenfallskommittén ifrågasatt, ville
till största delen efterskänka fordringarna på ingenjörskompetensen — något
som väl i varje fall vid platsens första tillsättande bleve nödigt, då
det icke syntes vara möjligt att lör densamma finna någon ingenjör, som
haft tillfälle att ägna så. mycken tid åt hydrografien, att han även på detta
område fyllde måttet — och man i stället ville lägga huvudvikten på den
rena hydrografutbildningen, ansåg departementschefen det starkt kunna
ifrågasättas, om för den föreslagna avlöningen ens någon på detta område
fullt kompetent person skulle kunna erhållas till föreståndarplatsen än
mindre kvarhållas å densamma. Det senare vore dock nödvändigt för bevarande
av kontinuiteten i arbetet, och detta så mycket mer som säkerligen
de underordnade arbetskrafterna komme att ganska ofta ombytas.

För den vetenskapligt bildade hydrografen syntes emellertid, om ej
avlöningen sattes desto högre, den akademiska banan, redan med de exi -

stensvillkor den då erbjöde, alltid komina att hägra såsom slutmålet.
En ordinarie professor uppbure för det dåvarande en begynnelseavflöning
av 6,000 och en slutavlöning av 7,000 kronor, d. v. s. i stort sett endast
obetydligt sämre avlöning än föreståndaren för hydrografiska byrån skulle
komma att uppbära. Den akademiske läraren hade emellertid alltid utsikttill
en eller annan extra förtjänst, och, framför allt, han vore ordinarie
tjänsteman med tv åtföljande pensionsrätt.

Ställningen av ordinarie ämbetsman skulle emellertid, enligt vad departementschefen
ansåg sig böra föreslå, åtminstone till en början ej tillkomma
föreståndaren för den hydrografiska byrån. I motiveringen till
ett tidigare förslag hade lantbruksstyrelsen anfört, att under förutsättningav
den då föreslagna organisationens genomförande den hydrografiska undersökningen
syntes böra kunna genomföras under en tid av omkring 20 år; och
även om man måste hålla före, att den sålunda beräknade tiden vore för
kort och att jämväl efter genomförandet av den föreslagna undersökningsplanen
behovet av vissa mera permanenta undersökningar komme att kvarstå,
vore det, yttrade departementschefen, alltid att antaga, att man
inom en begränsad tid måste i större eller mindre mån omorganisera det
hela. Under sådana förhållanden ansåg departementschefen blivande anslag
till den hydrografiska undersökningen tills vidare, sasom fallet
dittills varit med anslaget till den geologiska undersökningen, böra uppföras
å extra stat.

Då även i andra hänseenden den blivande föreståndarens ställning
erbjöde ganska många jämförelsepunkter med chefens för Sveriges geologiska
undersökning, särskilt i fråga om arbetets art och den vetenskapliga
kompetens, det förutsatte, hade departementschefen ansett dem båda böra
likställas jämväl i fråga om avlöning. Arvodet till chefen för den geologiska
undersökningen utginge för det dåvarande med 7,000 kronor, vilket med
andra ord ville säga, att han vore jämnställd med överdirektörer och andra
chefer för mindre ämbetsverk i allmänhet. Samma arvode ansåg departementschefen
minst böra tillkomma även föreståndaren för hydrografiska
byrån. Departementschefen anslöt sig således därutinnan till den av vattenfallskommittén
uttalade uppfattningen. Emellertid påginge arbeten på
en omreglering av lönerna för de förvaltande ämbetsverkens personal, och

i sammanhang därmed syntes även medellönen för cheferna för de mindre
verken komma att höjas. Av eu sådan höjning borde, då regleringen en
gång började genomföras, jämväl föreståndaren för hydrografiska byrån
komma i åtnjutande. Arvodet åt denne föreståndare borde alltså för det
dåvarande bestämmas till 7,000 kronor.

Utom föreståndaren skulle enligt styrelsernas förslag byråns fasta personal
bestå av två byråingenjörer med en begynnelseavlöning av 3,ö00
kronor, som efter 5 år skulle kunna höjas med 500 kronor och efter 10
år med ytterligare 500 kronor. På dessa byråingenjörer skulle ställas
huvudsakligen samma kompetensfordringar som på föreståndaren. Aven
de för byråingenjörerna beräknade avlöningarna ansåg departementschefen
under dåvarande förhållanden för lågt tilltagna, särskilt som, därest
vissa eftergifter åtminstone till en början måste göras i fråga om ingenjörskompetensen
hos föreståndaren, kravet på sådan kompetens hos byråingenjörerna
desto strängare måste fasthållas.

Av byråingenjörerna syntes en böra vara företrädesvis utbildad i
vattenbyggnadskonst och den andre i de till lantbruksingenjörernas verksamhet
hörande ämnen. En duglig vattenbyggnadsingenjör kunde emellertid
inom kort tid efter avlagd ingenjörsexamen i det praktiska livet
påräkna avsevärt högre inkomst, och även på lantbruksingenjörsbanan kunde
inkomsten av praktisk verksamhet ganska snart stiga till högre belopp
än den föreslagna avlöningen. De äldre lantbruksstipendiaterna kunde
åtminstone efter en ifrågasatt arvodesförbättring påräkna en medelinkomst
av mellan 4,000 och 5,000 kronor om året. Med den föreslagna avlöningen
för byråingenjörerna skulle man således för dessa platser icke hava
utsikt att erhålla annat än antingen mycket unga arbetskrafter, som därtill
av omtanke om sin framtid skulle vara hänvisade att med det allra
snaraste söka komma till annan verksamhet, eller ock underhaltiga personer,
som ansåge sig icke hava någon vidare framtid på den praktiska
banan. I båda fallen skulle emellertid säkerligen ändamålet med byrån
till en stor del komma att bliva förfelat.

De arvoden, som vore erforderliga för att man skulle hava utsikt att
därmed locka fullt dugliga ingenjörer att göra arbetet å byrån till sin
livsuppgift, syntes departementschefen emellertid å andra sidan skola bliva

så avsevärda, att man, åtminstone till en början, borde avstå därifrån och
i stället söka komma till ett arvodesbelopp, som, på samma gång det icke
vore för byråns stat alltför betungande, dock icke vore lägre, än att man
därför kunde beräkna att erhålla fullt kompetenta personer, som kunde
finna med sin fördel förenligt att ägna någon längre tid, exempelvis omkring
fyra eller fem år, åt tjänstgöring inom byrån.

Departementschefen hade tänkt sig, att ett arvode av 4,500 kronor,
motsvarande den av styrelserna föreslagna slutliga avlöningen, skulle vara
tillräckligt därför. Detta belopp skulle ungefär motsvara vad en lantbruksstipendiat
ansåges kunna förtjäna om året under den sista delen av sin
stipendiattid och syntes även ungefär motsvara den inkomst en i vattenbyggnadskonst
duglig ingenjör vid ungefär samma ålder borde kunna beräkna.
Departementschefen föreställde sig, att med ett så pass högt tilltaget arvode
och med den merit, någon längre tids tjänstgöring i byrån alltid
skulle innebära, lämpliga arbetskrafter skulle kunna erhållas. Införandet
av ett passagesystem sådant som det föreslagna syntes honom så mycket
lämpligare, som därigenom enligt hans åsikt även skulle vinnas den fördelen,
att så småningom ett antal av de i det praktiska livet sysselsatta
ingenjörena skulle bliva väl förtrogna med byråns arbeten, en fördel, som
säkerligen icke finge underskattas.

Mot övriga i förslaget upptagna utgiftsposter för själva byrån ansåg
departementschefen ej något vara att anmärka. Emellertid syntes honom
den möjligheten icke utesluten, att lokal för byrån skulle kunna beredas
i något statens hus, i vilket fall den beräknade utgiften för hyra skulle
bortfalla.

Vad de meteorologiska observationerna anginge, hade föreståndaren
för meteorologiska centralanstalten meddelat, att han ansåge den beräknade
årskostnaden, D2,700 kronor, sedan undersökningarna eu gång kommit i
full gång, näppeligen tillräcklig. Särskilt hade han framhållit, att med
det, ringa arvode, som för det dåvarande vore anslaget åt de vid anstalten
anställda amanuenserna, dessa icke syntes utan motsvarande tillökning i
arvode böra åläggas den tillökning i arbete, som övertagandet jämväl av
bestyret med de meteorologiska observationer, om vilka vore fråga,
nödvändigtvis komme att medföra; och hade bemälde föreståndare ansett

i kostnadsberäkningarna böra ingå en arvodestillökning av 1,000 kronoi
för en av dessa amanuenser, åt vilken det mesta bestyret med ordnandet
av observationerna skulle uppdragas. Departementschefen ansåg denna
hemställan hava skäl för sig.

De i förslaget upptagna årsutgifterna för den maritima hydrografien
och för den fysikaliskt-hydrografiska byrån skulle däremot åtminstone
tills vidare kunna bortfalla.

Till den sålunda beräknade kostnaden för den hydrografiska undersökningen
måste emellertid å andra sidan, enligt vad departementschefen
erinrade, läggas det särskilda anslag, som syntes böra tillerkännas Sveiiges
geologiska undersökning för utförandet av erforderliga hydrogeologiska
specialundersökningar. Enligt beräkningar över storleken av det anslag,
soin för ändamålet skulle erfordras, skulle detsamma kunna begränsas till
ett belopp av 3,000 kronor om året, därav till fältarbeten 2,100 kronoi
samt till materialets bearbetande och offentliggörande 900 kronor.

Hela årliga kostnaden för Sveriges hydrografiska undersökning, då
arbetet komme i full gång, skulle kunna beräknas enligt följande förslag till

■»Stat för den hydrografiska undersökningen:

Å) Ben hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer:
Arvode till föreståndaren.............................kronor

i » en byråingenjör............................ 5

> 5 > » ........ ..................

> > > vaktmästare............................ *

Anmärkning: Efter 5 års anställning kan arvodet höjas med 100 kronor.

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst 500 kronor)......... *

Publikationer................................... 5

Hyra, ved, ljus, papper och övriga expenser..................... *

Resekostnader och hantlangning vid mätningar................... ’

Observatörers arvoden vid 160 stationer....................... ’

Underhåll av peglar..........................'' : '' :—:-i----

Summa kronor

7.000
4,500
4,500

800

6.000

5.000

2.000

7.000

8.000
200

45,000

B) De meteorologiska observationerna:
Arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska centralanstalten .
Observatörers arvoden.......................

kronor 1,000
> 9,700

Instruments och apparaters underhåll........................

Inspektioner ...................................

Biträden vid instrumentens prövning, observationernas granskning och beräkning, tabellering
samt skrivning m. ...................... ..• • •_

500

2,000

Summa kronor 13,700

C) De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten..............

Haterialets bearbetande och publicerande

. . . . kronor 2,100

. . . . >__900

Summa kronor 3,000»

Sammanlagda årskostnaden skulle således enligt departementschefens
beräkning komma att uppgå till 61,700 kronor eller 2,800 kronor mera
än enligt väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas beräkning,
en tillökning, som vid den för det dåvarande på alla hall fortgående stegringen
i löneanspråk syntes departementschefen icke böra verka afskråckande.

Vad organisationskostnaderna anginge, skulle de beräknade omkostnaderna
för organiserandet av den maritima hydrografien och av den
fysikalisk-hydrografiska stationen bortfalla. Beträffande övriga beräknade
organisationskostnader, tillhopa 87,800 kronor, ansåg departementschefen
icke något vara att anmärka mot deras belopp, om än en del av de för
ordnandet av de meteorologiska observationerna beräknade utgifterna antagligen
icke komme att påfordras under den närmaste tiden.

Vidkommande frågan, i vilken ordning det hela borde igångsättas,
framhöll departementschefen såsom sin mening, att man för det dåvarande
borde inskränka sig till att besluta inrättandet av byrån och utom nödiga
arvoden för densammas personal anvisa endast ett belopp sa tilltaget, att
organisationsarbetet kunde beräknas komma att fortgå med full kraft
under första året, men i övrigt låta organisationsfrågans slutliga avgörande
anstå till ett kommande år och bero på vidare framställning från den
blivande styrelsen för byrån.

Med denna utgångspunkt hade departementschefen ansett kostnaderna
för år 1908 kunna beräknas för den hydrografiska byrån med under densamma
omedelbart lydande observationsstationer till sammanlagt 40,800 kronor
och för de meteorologiska observationerna till sammanlagt 10,800 kronor.

Några hydrogeologiska fältarbeten skulle icke kunna ifrågakomma
under första året, vadan något anslag till dylika icke syntes behöva åskas
för år 1908.

Vad tillsättningen av den hydrografiska byråns personal anginge,
ansåg departementschefen föreståndaren böra förordnas av Kungl. Maj:t,
varemot övrig personal syntes böra antagas, byråingenjörerna av styrelsen
samt tillfälliga biträden och vaktmästaren av föreståndaren för byrån.

Beträffande de meteorologiska observationer, om vilka i detta
sammanhang vore fråga, framhöll departementschefen, att de visserligen
närmast vore avsedda att skaffa material för den hydrografiska undersökningen,
men att de på samma gång mer eller mindre komme att kunna
tjäna meteorologiska centralanstaltens eget ändamål, samt att i varje fall de instrument,
som skulle behöva anskaffas för nämnda observationers utförande,
syntes böra bliva centralanstaltens egendom. Vid sådant förhållande
hade departementschefen ansett, att kostnaderna för nämnda observationer
borde påföras icke nionde utan åttonde huvudtiteln.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
i proposition n:r 2 vid 1907 års riksdag, att Riksdagen måtte

dels besluta, att i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
angivna grunder eu hydrografisk undersökning av Sveriges
färskvatten skulle företagas under ledning av en särskild, för ändamålet
bildad hydrografisk byrå,

dels ock för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908 bevilja
ett anslag av 40,800 kronor.

Därjämte föreslog Kungl. Maj:! vid samma års riksdag uti proposition
n:r 3, att till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning
och kontroll av vissa meteorologiska observationer för eu hydrografisk
undersökning av Sveriges färskvatten Riksdagen måtte på extra stat
för år 1908 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett belopp av
10,800 kronor.

Med anledning av Kungl. Mar.ts uti förenämnda proposition n:r 2 Riksdagens

o d 1 1 skrivelser 30j

gjorda framställning yttrade Riksdagen i skrivelse den 30 maj 1907, n:r». »>''* 1907.

3—130556. Lönereglering skommitténs bet. XXXVII.

1908 års riksdag.

9, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,
följande.

Tillgodogörandet av vårt lands rika vattenkrafter och särskilt användandet
av den kraft, som förefunnes i de vattenfall, vilka tillhörde
staten, vore angelägenheter av så genomgripande vikt, att deras ordnande
icke borde undanskjutas; och då förutsättningen för en tillfredsställande
lösning av dithörande frågor vore, att vårt land bleve i hydrografiskt avseende
på ett tillförlitligt sätt undersökt, hade Riksdagen ansett sig böra
bifalla Kungl. Maj:ts förslag om anordnandet av eu särskild, för sådant
ändamål avsedd hydrografisk byrå.

Då Riksdagen likaledes funnit sig böra instämma i vad departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört i fråga om grunderna för den
hydrografiska undersökningens verksamhet och kostnaderna därför, hade
Riksdagen beslutat, att, i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda
grunder, en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten skulle företagas
under ledning av eu särskild, för ändamålet bildad hydrografisk byrå,
samt för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908 beviljat ett anslag
av 40,800 kronor.

Enligt vad Riksdagens skrivelse den 31 maj 1907, n:r 8, giver vid
handen, anvisades å åttonde huvudtiteln jämväl det uti propositionen n:r 3
äskade beloppet av 10,800 kronor för vissa meteorologiska observationer
för en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 november 1907 i överensstämmelse med
de uti förstnämnda proposition angivna grunder beslutat om den hydrografiska
byråns trädande i verksamhet och om styrelse för densamma
ävensom förordnat föreståndare för byrån, utfärdades den 18 januari 1908
instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
(svensk författningssamling n:r 18).

För år 1909 beviljades vid 1908 års riksdag för här ifrågavarande
ändamål anslag, slutande på samma belopp, 61,700 kronor, som det
till årskostnad för omförmälda undersökningar av vederbörande departementschef
i hans yttrande den 21 december 1906 beräknade beloppet. Av

ifrågavarande anslag’ anvisades 49,400 kronor under nionde huvudtiteln (därav

3.000 kronor för hydrogeologiska specialundersökningar) och 12,300 kronor
(för de meteorologiska undersökningarna) under åttonde huvudtiteln. Da
emellertid organisationsarbetet icke under år 1908 skulle hinna fullständigt
genomföras, ingingo i det då beviljade beloppet, 61,700 kronor,
vissa poster, avsedda till fortsatt inköp av instrument. Däremot
hade en motsvarande besparing gjorts uti några av de andra anslagsposterna.

För år 1910 beviljades vid 1909 års riksdag för ifrågavarande im års riktundersökningar
anslag å sammanlagt 66,700 kronor, av vilket belopp de
för uppehållande av verksamheten vid den hydrografiska byrån med under
densamma omedelbart lydande observationsstationer samt de för verkställande
av hydrogeologiska specialundersökningar beräknade kostnaderna, tillhopa

53.000 kronor, anvisades under nionde huvudtiteln, medan kostnaderna för
de meteorologiska undersökningarna, 13,700 kronor, uppfördes å åttonde
huvudtitelns stat. Jämväl i beloppet 66,700 kronor ingingo vissa till
organisationskostnader hänförliga belopp.

Till här omförinälda undersökningar beviljades vid 1910 års riks-1910 års riksdag
för år 1911 samma belopp, 66,700 kronor. I det för år 1910 anvisade
beloppet hade emellertid en i hydrografiska byråns stat upptagen
utgiftspost å 5,000 kronor varit avsedd för anskaffning och uppsättningav
självregistrerande peglar. Denna post behövde icke upptagas i 1911
års stat, enär de egentliga organisationsarbetena, till vilka ifrågavarande
post var att räkna, med 1910 års utgång blivit genomförda. Det för år
1911 beviljade beloppet innebar fördenskull i verkligheten en förhöjning
i det till hydrografiska byrån beräknade anslaget med 5,000 kronor.

Även för år 1912 anvisades vid 1911 års riksdag till förberörda 1911 års riksundersökningar
sammanlagt 66,700 kronor, därav det till kostnaderna
för de meteorologiska undersökningarna erforderliga beloppet, 13,700 kronor,
å åttonde huvudtitelns stat.

Innan kommittén redogör för de anslagsbelopp, som för år 1913 Anslag till

~ . ii- it rattenfalls beviljats

för ifrågavarande undersökningar, torde böra ermras, att hydro- förteckning

grafiska byrån sedan år 1911 åtnjuter bidrag jämväl från det under sjätte riksdagarna

1910 o. 1911.

1912 års
riksdag.

huvudtiteln anvisade anslaget för åstadkommande av en schematisk förteckning
och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Vid 1910 års riksdag anvisades nämligen på extra stat för år 1911
ett belopp av 27,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för
påbörjande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av dylik
förteckning och beskrivning. Årbetet skulle verkställas av vattenfallsstyrelsen,
hydrografiska byrån samt meteorologiska centralanstalten. Av de
årliga kostnaderna beräknades 13,500 kronor belöpa på hydrografiska
byrån.

Sedan vattenfallsstyrelsen avgivit förslag till plan för bedrivande av
nämnda undersökningar och arbeten, föreslog Kungl. Maj:t 1911 års Riksdag
att på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp av 22,000 kronor,
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande av undersökningar
och arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning
över Sveriges vattenfall i huvudsaklig överensstämmelse med den
angivna planen. Denna framställning blev av Riksdagen bifallen.

Genom kungl. brev den 22 juni 1911 fastställdes den av vattenfallsstyrelsen
framlagda planen, med rätt för nämnda styrelse att däri vidtaga
de mindre ändringar, som under arbetets gång kunde visa sig önskvärda.
Därjämte föreskrevs, att förteckning och beskrivning först skulle upprättas
rörande Dalälvens och de större norrländska älvarnas flodområden, dock
att, i den mån hydrografiska byråns undersökningar i allt fall komme att
omfatta flodsystem i landets södra delar, dessa undersökningar borde kompletteras
i syfte att kunna publiceras i vattenfallsförteckningen.

Enligt nämnda plan beräknades undersökningarna och arbetena
rörande Dalälvens och norr därom belägna vattendrags flodområden, med
areal överstigande 1,000 kvadratkilometer, kunna vara färdiga inom loppet
av 8 till 10 år. I

I underdånig skrivelse den 4 november 1911 hemställde styrelsen
för hydrografiska byrån, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen utverka
beviljandet av ett belopp av 71,700 kronor till bestridande av kostnaderna
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten under år
1913 enligt följande beräkning:

A. Den hydrografiska hyrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer:

Arvode till föreståndaren........................kronor 7.000

> » en byråingenjör....................... » 4,500

» * , » > 4,500

» 5 • vaktmästare....................... » 900

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst 500 kronor), förslagvis » 9,000

Publikationer, förslagsvis........................ > 8,000

Expenser, förslagsvis.......................... » 2,500

Besekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis........ » 8,000

Observatörers arvoden, förslagsvis.................... » 8,000

Komplettering och underhåll av peglar samt utrustning, förslagsvis .... » 2,600

Samma kronor 55,000

B. De meteorologiska observationerna:

Arvodestillökning åt cn amanuens vid meteorologiska centralanstalten . . . kronor 1,000

Observationsarvoden, förslagsvis..................... » 9,700

Instruments och apparaters underhåll, förslagsvis............. * 500

Inspektioner, förslagsvis........................ > 500

Biträden vid instrumentens prövning, observationernas granskning och beräkning,
tabellering samt skrivning in. m., förslagsvis......... » 2,000

Summa kronor 13,700

C. De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten, förslagsvis.........................kronor 2,500

Publikationer, förslagsvis........................ > 500

Summa kronor 3,000

Den sålunda begärda förhöjningen i anslag från 66,700 kronor
med 5,000 kronor till 71,700 kronor var föranledd av ökning i vissa utgiftsposter
i hydrografiska byråns stat nämligen:

till arvode till vaktmästare med.....................kronor 100

» extra biträden » » 2,000

> publikationer » » 3,000

Summa kronor 5,100

Samtidigt hade eu minskning med 100 kronor eller från 2,700
till 2,600 kronor ägt rum i den förslagsvis till komplettering och underhåll
av peglar samt utrustning upptagna utgiftsposten.

Vid överlämnande till styrelsen för hydrografiska byrån av utgiftsstat
för byrån för år 1913 hade föreståndaren för byrån beträffande de
sålunda begärda förhöjningarna anfört, att vaktmästaren vid byrån vid
1913 års ingång varit vid densamma anställd i 5 år och att enligt Kungl.
Maj:ts proposition den 21 december 1906 angående anordnande av en
hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten arvodet till vaktmästaren
efter 5 års anställning skulle kunna höjas med 100 kronor.

Till arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning över
Sveriges vattenfall hade under sjätte huvudtiteln äskats och till byråns
förfogande blivit ställt ett belopp av 13,500 kronor, varigenom en ökning
i anslaget till extra biträden med förslagsvis 4,500 kronor kunnat äga rum.
Det belopp, som för sistberörda ändamål funnes tillgängligt för år 1912,
uppginge fördenskull till sammanlagt 11,500 kronor och hade disponerats
på ungefär följande sätt:

Arvode till en biträdande ingenjör...............

> > T> » > ...............

» 5 ett rit- och räknehiträde, manligt..........

j 5 > rit- och skrivbiträde, kvinnligt..........

> > j skriv- och räknehiträde. kvinnligt........

> för vattenanalyser...................

Gratifikation och ersättning för skrivmaskinsarbete åt vaktmästaren
Diverse............................

. . . kronor 3,600

. . . . > 1,800

. . . . > 1,200

. . . . > 1.200

. . . . > 1,000

. . . . j 500

■ • • • ’ 400

Summa kronor 11,500

Föreståndaren för byrån hade emellertid framhållit, att de ökade
göromålen nödvändiggjorde anställandet av ännu ett kvinnligt biträde
samt beredande av medel att bekosta extra biträde till den förberedande
bearbetningen av resultaten av längdprofileringar.

Sedan dåmera vattenmängdsmätningar i stort antal hunnit utföras,
måste, jämsides med bearbetningen av vattenståndsiakttagelserna, uträknandet
av motsvarande vattenmängder samt upprättandet av tabeller och grafiska
framställningar över dessa äga rum. Vidare påkallades i och för
kollationering och korrekturläsning av tabellerna i byråns publikationer
med nödvändighet ökad hjälp. Slutligen vore det för vissa vetenskapliga
arbeten, som av föreståndaren planerats och som komme att fordra omfattande
mekaniskt räknearbete, högeligen önskvärt att erhålla ökad arbets -

kraft. Om på grund av dessa omständigheter ett tredje kvinnligt biträde
med arvode av 1,200 kronor finge anställas, kunde arbetena i framtiden
så fördelas, att åt det ena biträdet uppdrogcs huvudsakligen vitarbeten, åt
det andra huvudsakligen registratorsgöromålen samt renskrivningsarbeten
och åt det tredje räknearbetena.

Såsom skäl för den ytterligare böjningen med 800 kronor i nu
ifrågavarande utgiftspost (till extra biträden) hade föreståndaren vidare
anfört, att de biträdande ingenjörerna vore fullt upptagna av fältarbetena
samt övriga mera krävande byråarbeten och det manliga rit- och räknebiträdet
av uträknandet av vattenmängdsmätningarna. För de vidlyftiga
räknearbeten, som behövdes för uträknande av avvägningsresultaten, hade
redan extra biträde utom byrån anlitats, vilket visat sig vara så mycket
lämpligare, som därigenom personer med erfarenhet på detta område
kunnat erhållas. Med den större omfattning, som dessa arbeten hädanefter
komme att erhålla, bleve emellertid överskottet på anslaget och andra
eventuella besparingar på detsamma otillräckliga för detta ändamål, vadan
den här ifrågasatta ökningen vore synnerligen påkallad.

Vad slutligen beträffade anslaget till publikationer, utgjorde detta
då 5,000 kronor. Denna summa komme emellertid icke att räcka till för
de publikationer, som det enligt instruktionen ålåge byrån att utgiva.
Under år 1911 hade byrån utgivit sin första årsbok, omfattande åren 1908
och 1909, och kostnaderna för denna hade uppgått till något över 10,000
kronor. De kommande årsböckerna bleve visserligen icke så dyra, men
till omkring 5,000 kronor måste dock omkostnaderna minst beräknas, vadan
sålunda det dåvarande anslaget i sin helhet därigenom skulle vara förbrukat,
och medel icke finnas till övriga publikationer. Som emellertid denna
gren av byråns verksamhet vore av särskilt stor betydelse och under inga
villkor finge ligga nere, vore det tydligen nödvändigt, att ökade anslag
bereddes för ändamålet, och borde denna ökning kunna för det dåvarande
sättas till 3,000 kronor.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1912 av ifrågavarande
framställning från styrelsen för hydrografiska byrån gjorde chefen
för jordbruksdepartementet icke någon erinran beträffande den begärda

förhöjningen i det till den hydrografiska byrån beräknade anslagsbeloppet,
sä vitt angick ökning av arvodet till byråns vaktmästare.

Vidkommande ökningen av utgiftsposten till extra biträden erinrade
departementschefen, att i propositionen till 1907 års Riksdag angående anordnande
av hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten antalet
vattenståndsstationer förslagsvis beräknats till omkring 160. Redan under
år 1910 voro emellertid icke mindre än 558 i verksamhet. Av dessa voro
endast 185 på statens bekostnad inrättade. Alla de övriga voro inrättade
av enskilda, som insände sina observationer till byrån utan annan ersättning
än tillhandahållandet av för rapporterna erforderliga blanketter, porton0
in. in. Redan denna utomordentligt värdefulla tillökning i antalet
stationer måste givetvis åstadkomma ett betydligt ökat arbete icke blott i
form av registrering och bearbetning av rapporterna utan ock för tillsyn,
korrespondens in. in. Sålunda hade månadsrapportcrna över vattenståndet
vid stationerna vuxit från 79G år 1908 till 4,684 år 1910.

Enligt vad departementschefen inhämtat, hade räknearbetena beträffande
den stora mängd av äldre serier vattenståndsobservationei, som in
samlats, icke på långt när kunnat avslutas. Dessa ganska omfattande
räknearbeten bestode nämligen i uträknandet av medelvärden för månad
och år å vattenståndet, angivandet av maximi- och minimivärden för respektive
månader samt uträknandet av motsvarande årsvärden, uträknandet
av årssummorna för nederbörd samt av antalet nederbördsdagar, av inedelsnötjocklek,
av vattentemperatur in. in., vilket allt krävde jämförelsevis
val kvalificerad arbetskraft.

Då längdprofileringarna eller avvägningarna av vattendragens böjd
över havet utgjorde eu viktig faktor vid beräkningar rörande vattenkraftens
storlek, torrläggning av mark samt sjöregleringar, måste dessa arbeten
anses vara av allra största betydelse. På grund av bristande tillgång på
medel och arbetskraft hade dessa längdprofileringar dittills inom södra
Sverige kunnat bedrivas endast i ringa skala. Då ökning i anslaget till
extra biträden också för dessa arbetens uträknande begärdes, hade det skett
bland annat även för att bereda den därför tillgängliga ordinarie arbetskraften
möjlighet att något utsträcka tiden för fältarbetena.

Dessa och därmed sammanhängande ökningar i de löpande göromålen
vore en naturlig följd av att, allteftersom arbetena fortginge, nya bearbetningskrav
yppade sig och därmed ock nya, icke minst för den praktiska
företagsamheten värdefulla resultat kunde ernås. Att en skyndsam granskning
och bearbetning av det inkomna materialet vore välbehövlig, visade
bland annat de allt talrikare förfrågningar särskilt angående vattenstånd och
vattenmängd, som från både statsmyndigheter och enskilda inkomme till byrån.

\ ad slutligen anginge den begärda höjningen i anslaget till publikationer,
ansåg departementschefen även den vara av behovet påkallad.
Enligt den för hydrografiska byrån gällande instruktionen skulle resultaten
av byråns arbeten göras tillgängliga genom utgivande av årsböcker, innehållande
lämpliga sammanställningar och bearbetningar av observationsmaterialet,
monografier, innehållande sammanfattande beskrivningar av alla
till den geografiska och praktiska hydrografien hörande, för flodområdena
utmärkande egenskaper, samt avhandlingar och uppsatser behandlande såväl
rent vetenskapliga som ur praktisk synpunkt viktiga specialfrågor. Då
det dåvarande anslaget av 5,000 kronor, såsom av vunnen erfarenhet framginge,
ungefärligen komme att åtgå till det första slaget av publikationer,
skulle de fruktbärande vetenskapliga och praktiska resultat, som man ville
utvinna ur byråns verksamhet, icke ernås, om byrån icke bleve satt i tillfälle
att vidare bearbeta det insamlade materialet och, på sätt gällande
instruktion föreskreve, i lämplig form bringa det till allmänhetens kännedom.

I de belopp, som i de sista årens stater funnits upptagna till de
meteorologiska observationerna och de hydrogeologiska specialundersökningarna,
hade för fullföljande av verksamheten ingen förändring ägt rum
vid uppgörande av framlagda förslagsberäkningen.

I enlighet med föredragandens hemställan föreslog Ivungl. Maj:t uti statsverkspropositionen
vid 1912 års riksdag under nionde huvudtiteln, att Påksdagen
måtte för uppehållande under år 1913 av verksamheten vid den hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
på extra stat för samma år anvisa ett anslag av 55,000 kronor samt för verkställande
under år 1913 av hydrogeologiska specialundersökningar på extra
stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000 kronor, eller tillhopa 58,000 kronor.

4 130556. Löneregleringskommitténs bet. XXXVII.

Därjämte äskade Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln av nyssberörda
statsverksproposition till utförande under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer för
den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten ett anslag av
13,700 kronor på extra stat för år 1913.

Vad Kungl. Maj:t sålunda begärt blev ock av Riksdagen beviljat (jfr
skrivelser den 30 maj 1912 n:r 8 och 9).

Vidkommande anslagsbehovet för år 1913 för verkställande av undersökningar
och arbeten för åstadkommande av en schematisk förteckning och
beskrivning över Sveriges vattenfall anförde vattenfallsstyrelsen uti underdånig
skrivelse den 30 oktober 1911, bland annat, att enligt uppgjord
plan skulle för hydrografiska byråns räkning erfordras en ökning i anslaget
till byråns utrustning av 1,500 kronor i och för anordnande av nya pegelstationer
och ökning av 1,000 kronor i anslaget till arvoden åt observatörer.
I anslagen till statens meteorologiska centralanstalt krävdes likaledes
viss ökning.

Beträffande övriga anslagssummor ansåg vattenfallsstyrelsen, efter
samråd med styrelsen för hydrografiska byrån, sig icke böra föreslå någon
ökning, förrän ytterligare erfarenhet vunnits angående den tid och den
arbetskraft, som verkställandet av den erforderliga längdprofileringen inom
utsatt tid kunde komma att kräva.

För utförande av de arbeten för den schematiska förteckningen och
beskrivningen över Sveriges vattenfall, vilka skulle verkställas genom hydrografiska
byrån och statens meteorologiska centralanstalt, skulle för år
1913 erfordras ett belopp av 20,000 kronor enligt följande fördelning:

A). Hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer:

Till extra biträden, förslagsvis............kronor 4,500

> publikationer, » . . . . •....... » 1,000

» expenser, » 5 500

> resekostnader, » s 6,000

> utrustning, » 1 2,500

» observatörers arvoden, förslagsvis........^___» 1,500 16,000

B). De meteorologiska observationerna:

Till observatörers arvoden, förslagsvis.........kronor 2,500

> nya stationer, > ......... > 1,500 4 qqq

Summa kronor 20,000

Vad anginge det anslag, som borde ställas till vattenfallsstyrelsens
förfogande för år 1913 för utförande av de på densamma ankommande
arbeten för vattenfallsförteckningen, ansåg styrelsen ett belopp av 7,000
kronor erforderligt.

I statsverkspropositionen vid 1912 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
Riksdagen att på extra stat för år 1913 under sjätte huvudtiteln anvisa
ett belopp av 27,000 kronor för verkställande av undersökningar och arbeten
för åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning över
Sveriges vattenfall.

Det sålunda äskade beloppet blev ock av Riksdagen beviljat (jfr skrivelse
den 30 maj 1912 n:r 6).

Hydrografiska byråns organisation.

Enligt vad förut är nämnt, utfärdade Kungl. Maj:t den 18 januari
1908 instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
(svensk författningssamling n:r 18). Genom kungl. kungörelse den
23 april 1909 (svensk författningssamling n:r 25) har § 3 i instruktionen
erhållit i viss mån förändrad lydelse.

Från instruktionen må här erinras om följande.

§ 1. Den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten äger rum

under ledning av hydrografiska byrån samt utföres dels genom nämnda
byrå med under densamma omedelbart lydande observationsstationer, dels,
i avseende å de meteorologiska observationerna, genom statens meteorologiska
centralanstalt och dels, i avseende å de hydrogeologiska specialundersökningarna,
genom Sveriges geologiska undersökning.

överinseendet över undersökningen utövas av styrelsen för hydrografiska
byrån.

§ 2. Hydrografiska byrån har till ändamål att samla och bearbeta alla

uppgifter, som för eu uttömmande vetenskaplig och praktisk kännedom
om de svenska färskvattnens hydrografi äro av nöden. Detta sker genom
anställande av observationer och mätningar, genom dessas samlande, bevarande,
bearbetande och publicerande, genom utförande av sådana uppdrag
och avgivande av sådana utlåtanden, som av Kungl. Maj:t infordras
eller av statsmyndigheter begäras, samt genom utförande av sådana undersökningar
och utredningar åt kommuner och enskilda, som utan hinder
för de allmänna arbetenas ostörda fortgång kunna företagas, varvid alla
med uppdrag av sistberörda slag förbundna kostnader ersättas av dem,
som lämnat uppdraget, och redovisas i byråns räkenskaper.

Med avseende på de till den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten hörande meteorologiska observationerna och hydrogeolo -

giska undersökningarna samarbetar byrån med statens meteorologiska centralanstalt
och Sveriges geologiska undersökning, vilka det tillkommer att
enligt fastställd plan utföra dessa arbeten.

Byråns arbeten utföras dels å fältet, dels vid över landet fördelade
observationsstationer samt dels å tjänsterummet.

Resultaten av byråns arbeten göras tillgängliga genom utgivande av
årsböcker, innehållande lämpliga sammanställningar och bearbetningar av
observationsmaterialet, monografier, innehållande sammanfattande beskrivningar
av alla till den geografiska och praktiska hydrografien hörande,
för flodområdena utmärkande egenskaper, ävensom avhandlingar och uppsatser,
behandlande såväl rent vetenskapliga som ur praktisk synpunkt
viktiga specialfrågor.

Styrelsen för hydrografiska byrån har till huvuduppgift att vaka k§n® 23/i
över, att de allmänna hydrografiska arbetena bedrivas på ett ändamåls- 1909).
enligt sätt, och att ett effektivt samarbete äger rum mellan de institutioner,
åt vilka utförandet av dessa arbeten anförtrotts.

Styrelsen utgöres av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
såsom ordförande samt vattenfallsdirektören, chefen för Sveriges geologiska
undersökning, byråchefen för agrikulturtekniska ärenden i lantbruksstyrelsen,
föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt och föreståndaren
för hydrografiska byrån såsom ledamöter.

Styrelsen åligger bland amyit, g 4

att utfärda allmänna föreskrifter för ordnandet av byråns arbeten,
de därmed sammanhängande meteorologiska observationerna och de hydrogeologiska
specialundersökningarna;

att årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva dels förslag till
hydrografiska byråns inkomst- och utgiftsstat för det närmast stundande
året, dels kostnadsberäkning för de till den hydrografiska undersökningen
hörande meteorologiska observationer och hydrogeologiska specialundersökningar
för samma tidsperiod, dels förslag till arbetsplan för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten under det närmast stundande
året, dels ock beräkning beträffande storleken av de statsanslag åt
undersökningen, vilka för det därefter följande året anses böra hos Riksdagen
äskas;

att hava överinseende över byråns ekonomi;

att genom ordföranden och byråns föreståndare i mån av behov
rekvirera de till upprätthållande av byråns verksamhet beviljade anslag; och
att förordna och entlediga hydrografiska byråns byråingenjörer.

§ 6. Hydrografiska byråns ämbets- och tjänstemän utgöras av en före ståndare

och två byråingenjörer. Dessutom anställas en vaktmästare samt
i mån av behov tillfälliga biträden och observatörer.

§ 7. Föreståndaren förordnas av Kungl. Maj:t.

Byråingenjörerna antagas av styrelsen på förordnande tillsvidare.
Tillfälliga biträden, vaktbetjänte och observatörer antagas av föreståndaren.

§ 8. Vid förordnande av byråingenjörer bör i varje fall, så vitt möjligt,

tillses, att bland hydrografiska byråns ämbets- och tjänstemän såväl de
vetenskapligt som de praktiskt hydrografiska intressena bliva tillbörligt
företrädda.

§ 9- Föreståndaren för hydrografiska byrån skall enligt av styrelsen

utfärdade allmänna föreskrifter leda och även själv deltaga i byråns
arbeten.

Honom åligger i övrigt bland annat,

att årligen i god tid med föreståndaren för statens meteorologiska
centralanstalt och chefen för Sveriges geologiska undersökning överlägga
om arbetsplan och kostnadsberäkning för det närmast stundande ävensom
kostnadsberäkning för det därefter följande året för de för den hydrografiska
undersökningen behövliga meteorologiska observationerna och
hydrogeologiska specialundersökningarna;

att årligen upprätta och till styrelsen i god tid ingiva förslag dels
till hydrografiska byråns inkomst- och utgiftsstat för det närmast stundande
året, dels till arbetsplan för hydrografiska byrån för samma tidsperiod,
dels ock beträffande storleken av det statsanslag åt byrån, vilket
för det därefter följande året anses böra hos Riksdagen äskas;

att i samband därmed och med ledning av till styrelsen ingivna
motsvarande förslag rörande de meteorologiska observationerna och de
hydrogeologiska specialundersökningarna avgiva förslag till den underdåniga
framställning rörande hela den hydrografiska undersökningen av

Sveriges färskvatten, som bör årligen av styrelsen ingivas till Kungl.

Maj:t;

att för fördelningen av byråns arbeten meddela de särskilda anvisningar,
som utöver instruktionen och av styrelsen utfärdade allmänna
föreskrifter kunna finnas erforderliga;

att meddela den under honom ställda personalen fullständig plan
för såväl fältarbetena som arbetena å tjänsterummet samt att såväl å
fältet som vid bearbetandet av de vunna observationerna övervaka arbetena,
på det att nödig enhet i deras utförande må åvägabringas;

att anställa i samband med byråns uppgift stående forskningar av
såväl rent vetenskaplig som övervägande praktisk art;

att årligen i god tid till styrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd
berättelse över byråns verksamhet under det senast förflutna året; samt
att jämte styrelsens ordförande rekvirera de till upprätthållande av
byråns verksamhet beviljade anslag.

Byråingenjörerna hava till åliggande att efter föreståndarens anvis- § 10.
ning deltaga i byråns arbeten såväl å fältet som å tjänsterummet samt
handleda och hava tillsyn över därvid anlitade tillfälliga biträden.

I enlighet med av föreståndaren gjord bestämmelse åligger det den
ena av byråingenjörerna att omhänderhava och vårda byråns instrument
och den andra att handhava, vårda och katalogisera byråns bok- och kartsamling
samt besörja distribution och utbyte av byråns publikationer.

Vid hydrografiska byrån skall, då undersökningar å fältet ej äga § ilrum,
det insamlade materialet bearbetas samt tabeller, beskrivningar, kartor
m. m. utarbetas.

För föreståndaren och byråingenjörerna skall, i den mån ej annorlunda
stadgats, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet varje söckendag
utgöra sex timmar, förlagda till tider, om vilka styrelsen meddelar närmare
bestämmelser. Vid alla de tillfällen, då göromålens gång det kräver,
äro nämnda tjänstinnehavare skyldiga underkasta sig nödig utsträckning i
den sålunda bestämda arbetstiden. A andra sidan må föreståndaren, om
och i den män omständigheterna det medgiva, kunna för tre månader
under tiden juni—september inskränka den dagliga arbetstiden å tjänsterummet
till 4 timmar.

§ 13.

§ 15.

§ 16.

ling

Byråns föreståndare och tjänstemän äga årligen, när sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under hö-st
sex veckor. ö

Byråingenjörerna äga endast genom hydrografiska byråns förmed.
åtaSa S1S att llt°m tjänstetiden utföra praktiskt hydrografiska undersökningar
och utredningar åt kommuner och enskilda samt på villkor,
att dessa arbeten verkställas under föreståndarens kontroll och att till

byrån avlämnas avskrifter av de utlåtanden, kartor m. in., vari de resultera.

Utöver den stadgade semestertiden må byråingenjör kunna av föreståndaren
beviljas sammanlagt högst en månads ledighet årligen för verkställande
av dylika undersökningar och utredningar.

För den ersättning, byråingenjör för sådant uppdrag betingar sig
eller uppbär, skall redogörelse lämnas i byråns räkenskaper.

I § 16 af instruktionen äro i fråga om befattningarna såsom föreståndare
för hydrografiska byrån, byråingenjör och vaktmästare intagna

vissa avlöningsvillkor

Inkommen framställning.

I underdånig skrivelse den 13 juni 1912 har styrelsen för hydrografiska Skrivelse 13/«
byrån framhållit, hurusom, med ledning av erfarenheten från de gångna åren'' reisen "för
och den utveckling, byrån därunder genomgått, man redan kunde inse, hydr°b9yrrfn''ska
att behovet av de hydrografiska undersökningarna med säkerhet komme Byråns uppatt
för all framtid bestå och att fullbordandet av endast de närmast ^Zlintrå
liggande uppgifterna komme att kräva så lång tid, att redan för dem det stat
syntes styrelsen lämpligast att överflytta byrån på ordinarie stat.

I sådant hänseende lämnade styrelsen en översikt av byråns viktigaste
arbeten och den tid, de kunde beräknas komma att kräva.

VattenståndsiakttageJserna och i samband med dem stående observationer
rörande isförhållanden, flottning, vattentemperatur m. in. vid
byråns observationsstationer utgjorde, enligt vad styrelsen påpekade, den
första grunden för arbetena. Av dylika stationer fanns under år 1911
ett antal av 597; av dessa voro 203 av byrån inrättade och bekostade,

394 däremot privata, tillhörande olika institutioner, för vilka dylika observationer
vore av vitalt intresse.

Under erinran, att ett verkligt behov av vattenståndsiakttagelser i
landet sedan länge förefunnits och alltmera ökats, ansåg styrelsen det
vara klart, att en institution för insamlande och bearbetande av uppgifterna
uti ifrågavarande hänseende och för kontrollerande av de nämnda
stationernas verksamhet vore av nöden. Endast därigenom kunde det i
möjligaste måtto undvikas, att luckor uppstode och att observationerna i
följd av pegelrubbningar bleve obrukbara.

I fråga om vattenståndsiakttagelserna gällde det alltså enligt styrelsens
uppfattning, att hydrografiska byråns arbeten måste bliva permanenta och

^ 130556. Lönereglering skommitténs bet. XXXVII.

alltmera ökade, ju mera statens och enskildas företagsamhet beträffande
våra vattendrag komine att ökas.

För alla hydrografiska spörsmål fordrades — framhöll styrelsen vidare
-— kännedom om de avrinnande vattenmängderna. Denna kännedom ernåddes
genom utförande av hastighetsmätningar. För att ur dylika mätningar
och vattenståndsobservationerna lära känna, huru stor vattenmängd,
som avbördades vid en viss plats, fordrades en serie av mätningar vid olika
vattenstånd. Ur en dylik serie kunde en avbördningskurva upprättas,
som uttryckte sambandet under normala förhållanden mellan vattenstånd
och avrinnande vattenmängd.

För varje huvudflod och ansenligare biflod fordrades allt efter storleken
en eller flera dylika avbördningskurvor, beroende på tillflödenas
storlek, sjöarnas antal och betydelse, vattenfallens värde o. s. v. Då
för varje kurva fordrades en serie av mätningar, ansåg styrelsen det vara
klart, att arbetena med erhållandet av tillförlitliga avbördningskurvor för
alla viktigare älvar i landet komme att kräva en lång tidrymd. Antalet
huvudflodområden med en storlek av mer än 200 kvadratkm. utgjorde 115;
medräknades biflodsområdena av samma storlek, flerdubblades denna siffra.
Även om det vore möjligt att i genomsnitt på ett år utföra de mätningar,
som behövdes för konstruktionen av behövliga avbördningskurvor för ett
huvudflodområde, skulle alltså krävas mer än 100 år, och detta likväl icke
kunna ske med nuvarande arbetskrafter.

Därtill komme, att en mängd omständigheter komplicerade avrinningsförhållandena,
såsom isbildning, vattenvegetation, nyinrättandet av
dammar, bottnens föränderlighet o. s. v. Nya mätningar bleve därför tid
efter annan nödvändiga och särskilt gällde detta, då fråga bleve om utbyggandet
av något visst vattenfall eller genomförandet av en reglering,
då nya mätningar till kontroll av de äldre avbördningskurvorna, om dylika
funnes, eller för upprättande av nya bleve nödvändiga.

Endast utförandet av de för en allmän hydrografisk kännedom
om våra vattendrag nödvändiga vattenm ängd smätningarna komme därför
att kräva längre tid än som nu kunde överskådas, och även sedermera
bleve alltjämt för kontroll och speciella uppgifter nya mätningar erforderliga.

Upprättandet av längdprofiler över vattendragen, d. v. s. avvägning
av deras höjd över havet, vore vidare arbeten, nödvändiga för en mängd
företag, såsom vattenavledningar, strömrensningar, kanaler och kraftverk.

Enligt vad styrelsen framhöll, vore längdavvägningarna av speciell
betydelse för kännedom av våra vattenkrafter. Fallhöjden bildade jämte
vattenmängden förutsättningarna för ett vattenfalls energimängd. För att
kunna beräkna landets vattenkraftresurser liksom för bedömandet av varje
enskilt vattenfalls värde, vore alltså nämnda arbeten oundgängliga. Detsamma
bleve förhållandet, då det i framtiden än mera än hittills komme
att gälla regleringen av våra älvar med hänsyn till största möjliga gagn
för såväl vattenkraftens som jordbrukets intressen.

Längdavvägningarna vore emellertid mycket tidsödande och besvärliga
arbeten. Att söka beräkna den tid, som en dylik profilering av alla
svenska vattendrag av någon betydelse skulle kräva, syntes styrelsen icke
tjäna mycket till. Med nuvarande arbetskrafter måste denna tid skattas
i 100-tals år.

I nära sammanhang med förut nämnda slag av arbeten stode den
förteckning över Sveriges vattenfall, som vore under utarbetande genom
vattenfallsstyrelsen och hydrografiska byrån.

Enligt uppgjord plan för bedrivande av undersökningar för nämnda
förteckning borde dessa för de norrländska områdena med areal över
1,000 kvadratkm. samt Dalälven åtminstone beträffande huvudälvarna och
de största bifloderna nedom de stora sjöarna vara avslutade till omkring
år 1921.

Ehuru något beslut därom ännu icke fattats, syntes det styrelsen
för hydrografiska byrån kunna tagas för avgjort, att, efter arbetenas avslutande
i denna utsträckning, de komme att fullföljas beträffande övriga
vattendrag.

Enligt styrelsens mening vore det mycket viktiga och omfattande
undersökningar, som ålåge byrån i och för denna förteckning. De kunde
i själva verket karaktäriseras såsom uppgörande av ett nytt kartverk över
landet med hänsyn dels till vattendragens lutnings- och vattenmängdsförhållanden
dels till deras vattenkrafts- och därmed sammanhängande
nationalekonomiska förhållanden. Fullföljandet av dessa arbeten komme

att kräva en lång tid och talade fördenskull jämväl för nödvändigheten
av den hydrografiska undersökningens permanens.

An mera gällde detta de omfattande och detaljerade undersökningar
och utredningar, av vilka resultaten skulle nedläggas i de monografier
eller flodbeskrivningar, som det ålåge byrån att utgiva beträffande de resp.
flodområdena, allt eftersom fältarbetena därför hunnit utföras. Då vårt
land omfattade 115 flodområden med en areal över 200 kvadratkm., syntes
det styrelsen onödigt att försöka en tydligen mycket vansklig beräkning
av den tid, en dylik omfattande undersökning av dessa områden i vetenskapligt
och praktiskt hydrografiskt hänseende kunde anses komma att
kräva.

Av framtida uppgifter, som redan nu beräknades bliva av större
omfattning, framhöll styrelsen, hurusom de stora flod- och sjöregleringar,
som syntes komma att genomföras, nödvändigt krävde hydrografiska undersökningar.
Dessa bildade icke blott grundvalarna för beräkningarna av
företagen, de måste också läggas till grund för regleringsplanerna, d. v. s.
dammarnas skötsel o. d. I detta hänseende måste undersökningar utföras,
på vilka en prognos av flödena under våren och sommaren eller lågvattnet
om vintern kunde uppgöras, så att den mest ändamålsenliga tappning och
dämning kunde åvägabringas. Uppgörandet av dylika prognoser fordrade
givetvis vidlyftiga förundersökningar, men vore också av synnerligen stor
betydelse.

Jämväl med hänsyn till en blivande vattenrättslagstiftning ansåg
styrelsen det redan nu kunna förutses, att hydrografiska undersökningar
och en hydrografisk byrå alltjämt komme att erfordras. Eu ny vattenlag
komme nämligen med all säkerhet att grundas på och taga hänsyn
till hydrografiska förhållanden mycket mera än hittills varit fallet. Uti
det förslag till ny vattenlag, som avlämnats till Kungl. Maj:t, vore exempelvis
föreslaget, att de nya vattendomstolarnas gränser skulle utgöras av
flodområdesgränser. Vidare föresloges, att skillnad skulle göras mellan
större och mindre vattendrag, för vilka helt olika bestämmelser angående
rätt till vatten skulle gälla; och för fastställande av denna olikhet föresloges
delvis hydrografiska grunder, för vilka byråps undersökningar vore
nödvändiga. Slutligen föresloges, att vattenböcker skulle föras, uti vilka

skulle dels inskrivas faktiska och rättsliga förhållanden rörande anläggningar
dels ock anmärkas hydrografiska och topografiska beskrivningar
över de inom vattendomstolens område belägna vattendrag.

Även med hänsyn till en ny vattenlagstiftning syntes alltså nya
uppgifter komma att föreligga för en hydrografisk byrå, vilka gjorde det
nödvändigt, att dess undersökningar bleve permanenta.

Slutligen ansåg styrelsen det helt naturligt gälla rörande byråns
vetenskapliga verksamhet, att den i ett land som vårt länge framgent
komme att finna en rikedom på uppgifter att lösa. Utlandets stora institutioner
för de hydrografiska undersökningarna hade också överallt ansetts
behöva vara permanenta.

Med vad sålunda och i övrigt anförts, syntes det styrelsen, att tillräckliga
motiv förebragts för behovet av hydrografiska undersökningar
under en mycket längre tidrymd än den, varmed man i allmänhet torde
hava räknat i regleringsfrågor; och styrelsen hemställde fördenskull, att
i samband med den reglering av avlöningarna till hydrografiska byråns
personal, som av styrelsen föresloges, byrån måtte uppföras på ordinarie stat.

I sammanhang därmed ansåg sig styrelsen böra hemställa, huruvida icke Ändrad bebyråns
karaktär av central statsmyndighet borde även i benämningen komma na™yrån. "
till sin rätt, i likhet med vad exempelvis för statistiska centralbyrån och
meteorologiska centralanstalten vore fallet; och föreslogs i sådant hänseende,
att benämningen, i stället för den nuvarande, måtte bliva hydrografiska
centralbyrån eller hydrografiska centralanstalten.

Enligt vad styrelsen erinrade, utgjordes hydrografiska byråns perso- Ordinarie
nät af en föreståndare, två byråingenjörer och eu vaktmästare. Vidare
vore anställda tillfälliga biträden och observatörer. För den »ordinarie» ygmåner
personalen vore den nuvarande staten följande: dem.

Arvode åt en föreståndare......

> » > byråingenjör......

» 2 > > ......

» > » vaktmästare......

kronor 7,000
> 4,500

» 4,500

Efter 5 år kan arvodet
u \ höjas med 100 kronor.

Anslaget till extra biträden utginge för år 1913 å byråns stat med
9,000 kronor och å vattenfallsförteckningens stat med 4,500 kronor. Dessa
båda anslag; vore beräknade att användas på följande sätt:

A byråns stat:

Arvode åt en biträdande ingenjör i 6 månader....................kronor 1,800

;> > ett manligt biträde för vattenmängdsberäkningar, ritarbeten etc........ » 1,800

» » » kvinnligt biträde för rcgistratorsgöromål o. d............... > 1,200

» > » kvinnligt biträde för ritgöromål.................... 1 1,200

> 5 » > » » räknearbeten................... 5 1,200

> för vattenanalyser ............................. 5 800

Ersättning åt vaktmästaren för skrivmaskinsarbete.................. > 500

Diverse..................................... *_500

Kronor 9,000

Å vattenfallsförteckningens stat

Arvode åt en biträdande ingenjör................

» för biträde med avvägningars bearbetning.........

Utom det ena kvinnliga biträdet hade denna extra personal varit
anställd under hela år 1911 samt dittills under år 1912. Dessutom hade
andra tillfälliga biträden för kortare tid varit anställda. Behovet av en
fast personal i nämnda utsträckning vore därför enligt styrelsens förmenande
av erfarenheten tydligen ådagalagd, och någon ytterligare utvidgning
härutinnan syntes redan nu vara nödvändig. Detta gällde framförallt
den nu för hälft års anställning beräknade biträdande ingenjören. Det
gällde också anställandet av ännu ett mindre kvalificerat manligt biträde
för vattenmängdsberäkningar o. d. Då emellertid ökningen av sistnämnda
arbeten till största delen berodde av de talrika mätningarna i och för
vattenfallsförteckningen, syntes en ökning av anslaget därutinnan lämpligen
böra begäres å dennas stat.

I fråga om personalens uppförande på ordinarie stat syntes det styrelsen,
att föreståndaren, byråingenjörerna, tre kvinnliga biträden samt
vaktmästaren borde bliva ordinarie tjänstinnehavare. Däremot ansågs
detta, åtminstone för närvarande, icke nödvändigt beträffande övrig personal,
men borde för anställande av extra biträden till fält- och byråarbe -

kronor 3,600
> 900

Kronor 4,500

tena, för vattenanalyserna, för ersättning till vaktmästaren för skrivmaskinsarbete,
för vikariatsersättning och för diverse tillfälliga utgifter i staten
upptagas ett särskilt belopp, i likhet med vad som i staten för Sveriges
geologiska undersökning vore fallet.

Beträffande avlöningsförmånerna för hydrografiska byråns föreståndare
erinrade styrelsen, hurusom avlöningarna åt cheferna för de mindre
ämbetsverken vid pågående omregleringar bestämts till 9,000 kronor
och att i enlighet därmed avlöningen för chefen för Sveriges geologiska
undersökning reglerats vid 1909 års riksdag. Styrelsen föreslog fördenskull,
att avlöningen till föreståndaren för nu ifrågavarande anstalt måtte
fastställas till 9,000 kronor.

I sammanhang därmed ansåg sig styrelsen också böra ifrågasätta,
huruvida icke jämväl beinälde föreståndares benämning borde ändras till
närmare överensstämmelse med förhållandet vid andra motsvarande ämbetsverk
eller så att han bleve betecknad såsom chef för byrån. Att
chefskapet delvis utövades av en styrelse, syntes icke utgöra hinder härför,
då byråns chef själv vore medlem av styrelsen och icke endast föredragande.
För postsparbanken funnes en styrelse, i vilken ordförandeskapet
utövades av generalpostdirektören, och likväl benämndes direktören för
postsparbanken chef för densamma.

Rörande byråingenjörerna erinrade styrelsen, hurusom vederbörande
departementschef, då fråga var om inrättandet av den hydrografiska byrån,
ansåg den ursprungligen föreslagna avlöningen av 3,500 kronor för
låg med hänsyn till svårigheten att med dylik avlöning erhålla praktiskt
dugliga personer för byråingenjörsbefattningarna. Arvodet sattes därför
till 4,500 kronor eller till lika belopp som för andra gradens tjänstemän
på äldre stat inom centrala ämbetsverk. Att ålderstillägg icke ansågs böra
beräknas, syntes styrelsen hava berott därpå, att man ansett ett passagesystem
lämpligt, varigenom byråingenjörerna i regel endast skulle tjänstgöra
några år vid byrån och sedan söka sig annan sysselsättning.

För sin del ville styrelsen emellertid betona, att den icke ansåge
ett sådant passagesystem förenligt med byråns alltmera ökade verksamhet.
Den »ordinarie» personalen vore redan nu så ytterligt knappt tilltagen, att
det vore av största vikt, att utsikt funnes att så länge som möjligt behålla
de personer, som en gång blivit förtrogna med byråns arbeten.
Ett motsatt förfaringssätt skulle på föreståndaren ställa orimliga kraf, enår
denne, utom ledningen av och deltagandet i byråns arbeten, hade att följa
med utvecklingen inom den hydrografiska forskningen och att själv bidiaga
till densamma genom utgivna publikationer. Det vore fördenskull nödvändigt,
att byråns tjänstemän vore så väl kvalificerade som möjligt
och vana vid arbetena. Detta så mycket mera som ett flertal extra biträden
användes, vilka i regel syntes behöva ombytas oftare, varvid det
alltid krävde åtskilligt arbete, innan de nya bleve förtrogna med byråns
mätningar och övriga arbeten.

Avlöningarna till byråingenjörerna borde alltså enligt styrelsens mening
utgå med minst samma belopp som till andra gradens tjänstemän och med
ålderstillägg. De bleve då jämnställda med förste byråingenjörerna i vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, vilket syntes lämpligt. Styrelsen ansåg det visserligen
kunna med skäl ifrågasättas, huruvida man ens med dessa avlöningar
kunde hava förhoppning erhålla och behålla praktiskt dugande ingenjörer
i en tid, då lönerna för dessa även vid unga år i regel
vore höga.

Ifrågavarande tjänstemän hade emellertid möjlighet till vissa extra
inkomster i följd av de bestämmelser, som funnes uti instruktionen iörande
rätt för byråingenjörerna att utföra praktiska undersökningar, vilka
bestämmelser styrelsen ansåg böra, möjligen med någon modifikation, kvarstå
i likhet med vad som vore fallet inom Sveriges geologiska undersökning.
Hittills hade dock dessa extra inkomster visat sig mycket obetydliga.

Vad beträffade den fördelen, som av departementschefen omnämnts,
att man genom täta ombyten av byråingenjörer skulle i det praktiska
livet erhålla tillgång till ingenjörer, som vore förtrogna med byråns arbeten,
ville styrelsen icke underskatta betydelsen härav, men ansåg, att detta
kunde tillgodoses dels genom de extra biträden, som byrån använde och

vilka icke kunde avlönas så högt, att icke täta ombyten bleve regeln, dels
därigenom att elever vid tekniska högskolan inom'' väg- och vattenbyo-gnadsfacket
under sina ferier fullgjorde en del av den därunder bruklio-a
praktiska verksamheten genom biträdande vid byråns mätningar.

Styrelsen föreslog, att avlöningen till tvenne byråingenjörsbefattningar
vid hydrografiska byrån måtte bestämmas, för vardera, till
5,800 kronor, varav 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöringspenningar och 400
i ortstillägg, samt med tvenne åld erstil] ägg, vartdera å 500 kronor, efter
5 och 10 års tjänstgöring. Därvid borde den tid byråingenjörerna redan
tjänstgjort vid byrån räknas dem till godo för åtnjutande av ålderstillägg.

I fråga om sättet för anställande av byråingenjörer erinrade styrelsen,
att de för närvarande, efter ansökan, förordnades av styrelsen. Därutinnan
syntes styrelsen den ändring böra vidtagas, då dessa tjänstemän
uppflyttades till ordinarie, att de, i likhet med exempelvis statsgeologerna,
efter ansökan och på förslag av styrelsen utnämndes av Kungh Majd.

Vaktmästaren hade hittills åtnjutit ett arvode av 800 kronor, med
lått till ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem års anställning. Dessutom
hade styrelsen ägt att tilldela honom en gratifikation av högst 500 kronor
årligen för biträde med skriv- och räknemaskinsarbete.

Enär förmåga av biträde vid sistnämnda arbeten icke utan vidare
kunde anses tillhöra skäliga kompetensvillkor för vaktmästarbefattningar,
ansåg styrelsen eu dylik gratifikation fortfarande böra utgå i likhet med
vad fallet vore beträffande ene vaktmästaren vid Sveriges geologiska undersökning.

Med hänsyn till de mångfaldiga expeditionsgöromål o. d., som bestredes
av vaktmästaren vid hydrografiska byrån, syntes det styrelsen avgjort,
att denne i avlöningsförmåner borde jämnställas med förste vaktmästare.
Beträffande den nyss omnämnda gratifikationen för biträde med
skriv- och räknemaskinsarbete ansåg styrelsen emellertid, att densamma
fortfarande borde beräknas till samma belopp som förut.

Styrelsen hemställde, att på den ordinarie staten måtte upptagas i
avlöning åt en vaktmästare ett belopp av 1,500 kronor, varav 900 i&lön,
450 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunnl

6—130550. Löneregleringskommittens bet. XXXVII.

komma ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring. För åtnjutande
av ålderstillägg borde enligt styrelsens mening den tid, som vaktmästaren
redan varit anställd, räknas honom till godo.

Slutligen ansåg styrelsen, såsom redan är antytt, att a den ordinarie
staten borde upptagas tre kvinnliga tjänstebefattningar. Rörande behovet

av dessa biträden anförde styrelsen följande.

De arbeten, som skulle utföras av dem, vore dels registrators-, räkenskaps-,
gransknings- och renskrivningsarbeten, dels ntarbeten, dels räknearbeten,
vartill komme kollationering och korrekturläsning.

Reo-istratorsarbetena omfattade förande av in- och utgående diarier

för styrelsen och byrån;

kontrolljournaler över inkomna vattenståndsrapporter och diagram;
kontrolljournaler över inkomna vattenprov;

kortregister över vattenståndsstationerna, över fixpunkter och över

byråns bibliotek. i

Räkenskapsarbetena omfattade biträde med förande av kassa- och

huvudböcker samt inventarieförteckning.

Gransknings- och renskrivningsarbetena omfattade dels granskning
och avskrift av inkomna månadsrapporter, dels ock biträde med uppgörande
av tabeller över de dagliga vattenståndsobservationerna, månadsmedelvattenstånd,
månadsmaximivattenstånd, månadsminimivattenstånd, årliga maximioch
minimivattenstånd, månadsnederbörd och antal dagar med nederbörd,
snötjocklek, snötäckets vattenvärde, vattnets temperatur och vattenanalyser
samt kollationering och korrekturläsning av dessa tabeller.

För de nämnda registrators- m. fl. arbetena behövdes ett kvinnligt
biträde. Med hänsyn till arten av större delen av dessa arbeten ansag
styrelsen, att avlöningen till detta biträde borde sättas »lika med den
högre av de normalgrader, som vid senare löneregleringar fastställts».

Ritarbetena omfattade uppritande av diagram över de dagliga vattenstånden
vid samtliga stationer, över vattentemperaturen och över vattenanalvserna
samt uppritande av vattenmängdsdiagiam.

Till dessa arbeten komme uppritning av äldre serier av vattenståndsobservationer
samt i främsta rummet uppritning af pe0elskisser,

kopiering av inkomna ritningar över vattenbyggnader o. d. ävensom uppritning
av diagram samt planscher för byråns publikationer m. in.

För ritarbetena erfordrades ett kvinnligt biträde, som helt kunde
syssla med dessa. Med hänsyn till arten av dessa arbeten ansåg styrelsen,
att även för detta biträde avlöningen borde utgå med det högre beloppet.

De läknearbeten, som skulle utföras av det tredje kvinnliga biträdet,
utgjordes av uträknande av medelvärden för månad och år å vatten -

ståndet vid samtliga stationer liksom övriga medelvärden i vissa tabeller
i årsboken. Därvid anmärkte styrelsen, att motsvarande räknearbete betiåffande
den stora mängd av äldre serier av vattenståndsobservationer,
som insamlats, icke vore på långt när avslutat. I samband med byråns
vetenskapliga verksamhet tillkomme dessutom ett stort antal arbeten, för
vilka behovet av ett räknebiträde vore oundgängligt. Ifrågavarande biu-ade
borde också hjälpa till med kollationering och korrekturläsning.

Behovet av även detta biträde hade erkänts genom bifall till byråns
underdåniga framställning om ökat anslag för år 1913 till avlönande av
ett dylikt biträde. Avlöningen åt detsamma syntes styrelsen med hänsyn
till det mera mekaniska arbetet kunna sättas lika med den lägre avlöningen
till de kvinnliga biträdena inom ämbetsverk.

, . Styrelsen hemställde alltså, att på ordinarie stat måtte upptamas tre
kvinnliga biträden.^För två av dessa borde avlöningen utgå med 1,600 kronor,
varav 900 i lön, o50 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, samt
med ratt till 200 kronor i ålderstillägg efter res;). 5 och 10 års tjänstgöring;
or ett av biträdena borde avlöningen utgå med 1,200 kronor, varav 700 i
un, 350 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunna
komma tva ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 år. Den
tid, som de nuvarande innehavarna av dessa befattningar varit anställda,
syntes styrelsen böra tillgodoräknas dem vid övergången på ordinarie stat.

„ \ fläc! °im scm<!stei''föi''mån för tjänstinnehavare vid hydrografiska Anslag till
byrån har styrelsen ansett vad i sådant hänseende redan stadgats "beträf- HutnS^
an e föreståndaren och byråingenjörerna fortfarande böra bestå. och extra bi Beträffande

däremot byråingenjörernas rättighet att utöver semestertiden
åtnjuta ledighet för utförande av enskild hydrografisk undersök -

ning ävensom i fråga om den ersättning, som byråingenjör för enskilt
hydrografiskt uppdrag skulle äga att betinga sig eller uppbära, syntes
styrelsen eventuellt nya bestämmelser böra fastställas i samband med en
omarbetning av instruktionen.

Hittills hade någon ökad ersättning för den, som inträdt i annans
tjänstgöring vid semester, icke lämnats, utan hade i detta avseende samma
tillvägagångssätt praktiserats som vid Sveriges geologiska undersökning,
så länge detta ämbetsverk var på extra stat. Därutinnan har styrelsen
ansett ändring böra ske också för hydrografiska byrån. Ett anslag till
vikariatsersättning borde sålunda upptagas.

För vaktmästaren syntes styrelsen böra fastställas rätt till semester
under 15 dagar. Till uppehållande av hans tjänstgöring under denna tid
borde, då endast en vaktmästare funnes, upptagas ett anslag, beräknat efter
3 kronor om dagen.

För de kvinnliga biträdena ansåg styrelsen böra stadgas rått till
semester under en månad. I vikariatersättning åt de kvinnliga biträdenas
ställföreträdare under semester syntes böra utgå ett belopp, motsvarande
100 kronor pr månad för vartdera av biträdena av högre avlöningsgrad
och 75 kronor för biträdet av lägre avlöningsgrad.

Sammanlagt skulle för vikariatsersättningar behöva beräknas en
summa av 1,200 kronor.

För närvarande funnes vid hydrografiska byrån anställda jämväl en
biträdande ingenjör och ett manligt extra biträde, varjämte tillfälliga biträden
anlitades. För avlöning av dessa borde ett anslag beredas på ordinarie
stat. Det nuvarande anslaget till extra biträden utgjorde å byråns
stat 9,000 kronor. Därav skulle emellertid avgå 3,600 kronor, utgörande
arvoden till de kvinnliga biträdena, vilkas befattningar föreslagits
till uppförande såsom ordinarie. Återstoden utgjorde alltså 5,400
kronor, men detta belopp syntes styrelsen numera icke räcka till.

Till avlönande av en biträdande ingenjör hade hittills beräknats endast
1,800 kronor. Styrelsen ansåg emellertid någon ökning av byråns
arbetskrafter vara nödvändig, om det skulle vara möjligt löi densamma
att inom rimlig tid bliva till det gagn för den praktiska företagsamheten

inom landet, som vid byråns inrättande avsågs. Bäst skulle nog en sådan
ökning av arbetskrafterna tillgodoses genom inrättande av ytterligare en
byråingenjörsbefattning; men då med avseende å den ifrågavarande biträdande
ingenjörsbefattningen icke i lika hög grad som beträffande byråingenjörsbefattningarna
gällde vad styrelsen förut anfört rörande fördelen
av en mera fast anställning vid byrån och olägenheterna av ett passagesystem,
syntes behovet av ökad arbetskraft för närvarande kunna tillgodoses
genom ett ökat anslag till avlönande av en extra ingenjör. 1
stället för det nuvarande beloppet, 1,800 kronor, borde därför beräknas
ett belopp av 4,000 kronor till arvode åt en extra ingenjör.

Vidare avlönades från ifrågavarande anslag en manlig ritare med
1,800 kronor. Denne ålåge i främsta rummet att utföra de grafiska
vattenmängdsberäkningarna, ett arbete, som vore av allra största vikt.
Den nuvarande avlöningen syntes styrelsen alltför knappt tilltagen. Riktigast
vore det enligt styrelsens mening att jämnställa denne ritare i avlöningsförmåner
med ritare vid rikets allmänna kartverk. Då styrelsen
emellertid, om ock med tvekan, icke ansett sig böra föreslå uppförandet
av en dylik befattning å byråns ordinarie stat, fann sig styrelsen dock
böra föreslå, att anslaget till extra biträden i denna del höjdes med 600
kronor, så att arvodet till det manliga biträdet skulle kunna utgå med
ett högre belopp.

Från anslaget till extra biträden ersattes ock den person, som utförde
analyserna av byråns vattenprov. Därför beräknades en summa av
1,200 kronor om året hädanefter bliva erforderlig, sedan arvodet i sammanhang
med ombyte av biträde måst höjas med 1 krona per vattenprov.

Därjämte skulle från nämnda anslag utgå gratifikation åt vaktmästaren
med högst 500 kronor samt vikariatsersättningar, vilka, såsom förut
nämnts, beräknats till 1,200 kronor.

Slutligen skulie tillfälliga biträden avlönas från anslaget. Därvid borde
särskilt räknas arvoden, om ock mycket måttligt tilltagna, åt ingenjörselever
vid tjänstgöring å byrån under sommarmånaderna samt smärre anslag
åt personer, vilka, särskilt i landets svårtillgängliga delar, ville ägna
sig åt hydrografiska undersökningar. För dessa ändamål samt andra svår -

förutsedda utgifter av detta slag syntes en summa av omkring 1,200 kronor
böra beräknas.

Med bänsyn till det anförda föreslog styrelsen, att å byråns stat
måtte upptagas en post å 10,500 kronor till »extra biträden samt vikariatersättning».

Övriga an- För avlönande av byråns observatörer vore för närvarande beräknat

6 ag'' ett förslagsbelopp av 8,000 kronor. Arvodena utginge med belopp, som
växlade mellan 36 och 75 kronor alltefter stationernas läge och arbetenas
omfång;. Då ifrågavarande anslag- visat sig'' räcka till för dessa avlöningar
under den gångna tiden samt då de stationer, som under de närmaste
åren kunde tillkomma, skulle avlönas med medel, som utginge under
vattenfallsförteckningens stat, ansåg styrelsen ändring i det nämnda beloppet,
8,000 kronor, icke erforderlig.

Till expenser utginge ett belopp av 2,500 kronor. Till denna
summa koinme från år 1911 ett anslag av 500 kronor å vattenfallsförteckningens
stat. Sammanlagt hade alltså byrån år 1912 haft 3,000 kronor
till förfogande för dessa utgifter. Anslagen hade emellertid icke
räckt till, utan hade varje år en om ock icke stor brist uppstått. Utgifterna
för expenser hade utgjort:

År 1908. År 1909. År 1910. År 1911.

2,511:02 2,916:9 7 2,902:25 3,792:80

Det nu ifrågavarande anslagets karaktär av förslagsanslag hade gjort,
att ett överskridande hittills icke vållat några större olägenheter. Upptoges
emellertid anslaget på den ordinarie staten, bleve förhållandena härutinnan
annorlunda, och anslaget syntes därför böra beräknas så högt, att., med iakttagande
av sparsamhet, brist icke behövde uppstå. En ökning av anslaget
med 1,000 kronor, d. v. s. från 2,500 till 3,500 kronor, skulle fördenskull
vara erforderlig.

A byråns stat återstode tre anslagstitlar, nämligen till publikationer
med ett belopp för år 1913 av 8,000 kronor, till resekostnader och hantlangning
vid mätningar ett belopp av 8,000 kronor samt till komplette -

ring och underhåll av peglar och utrustning ett belopp av 2,600 kronor.
Enär alla dessa utgifter kunde vara av ganska växlande storlek, syntes
det styrelsen lämpligast, om anslagen för desamma fortfarande utginge
såsom förslagsanslag på extra stat, i vilket hänseende styrelsen åberopade
förhållandet beträffande anslagen till fältarbeten och publikationer vid
Sveriges geologiska undersökning.

Anslaget till publikationer, vilket, såsom nämnts, för år 1913 utgjorde
8,000 kronor, kunde, enligt vad styrelsen framhöll, icke beräknas
räcka till annat än tryckningen av byråns årsböcker, årsberättelser och, i
mindre utsträckning, meddelanden, men icke till utgivandet av monografier.
Utgivandet av monografier återkomme dock tydligtvis icke regelbundet
varje år. För de år, då för antydda ändamål ett högre anslag
vore nödvändigt, syntes sådant fördenskull kunna äskas på förhand. Detta
växlande anslagsbehov talade enligt styrelsens mening för bibehållande av
denna post på extra stat och såsom förslagsanslag. I så fall syntes ock
de obetydliga inkomster — uti 1912 års inkomst- och utgiftsstat beräknade
till 100 kronor — som uppstode vid försäljningen av byråns publikationer,
böra få disponeras av byrån. Någon ändring uti det för år 1913
beräknade anslagsbeloppet ansåg styrelsen icke behöva ifrågakomma.

Anslaget till fältarbeten, för närvarande 8,000 kronor, kunde också
anses vara tämligen växlande; det kunde nämligen influeras av de flodområden,
som vore föremål för speciella undersökningar m. m. Detta
anslag syntes därför böra utgå å extra stat såsom förslagsanslag. Någon
ändring i dess nuvarande storlek förutsattes icke.

De anförda synpunkterna gällde ännu mera rörande det anslag, som
utginge till komplettering och underhåll av peglar och utrustning. Intet
anslag hade visat sig så svårberäkneligt. Anslaget i fråga hade också flera
år ansenligt överskridits, såsom följande tabell visade:

År 1908. År 1909. År 1910. År 1911.

Anslag........ 10,500: — 3,600: — 6,700: — 3,700: —

Utgifter....... 10,866:76 8,969:06 6,435:42 5,886:16

Därvid voi''e att märka, att uti anslagen till utrustningen liksom i
dithörande utgifter inginge organisationskostnader.

Anslaget för år 1911 utgjorde 2,700 kronor å byråns stat och 1,000
kronor å vattenfallsförteckningens stat. Det låge, enligt styrelsens åsikt,
i sakens natur, att detta anslag måste komma att växla betydligt till
sin storlek.

Ur detsamma skulle betäckas nyinköp av instrument, reparationer
av äldre instrument, inköp av möbler och andra behövliga inventarier vid
byrån, reparationer och nyuppsättning av peglar vid observationsstationerna
o. s. v. Delvis måste dessa apparater för varje år förnyas. Det
kunde nämligen icke undgås, att de vid mätningar under svåra förhållanden,
issörja, {lottning m. m. åtminstone delvis ginge förlorade. Ett icke
obetydligt anslag för inköp av nya instrument och reparation av äldre
vore därför årligen nödvändigt, men behovet därutinnan vore växlande.

Vidare behövdes med ökade arbetskrafter å byrån ökad utrustning i
form av skriv- och ritbord, ritmaterialier, räknemaskiner o. s. v.

Underhållet av pegelstationerna vore vidare mycket olika under
olika år, i främsta rummet beroende av vårflödenas beskaffenhet men också
av de tillfälliga uppdrag, som ålades byrån.

Slutligen inginge under denna post utgifterna för flygelprövningar.
För att göra dessa så billiga som möjligt och samtidigt inbespara mycken
tid, hade byrån upprättat en provisorisk provningsanstalt vid Stockholms
stads vattenledningsverk vid Norsborg. Utgifterna hade därigenom högst
väsentligt minskats. A denna anstalt hade byrån ävenledes provat instrument,
tillhörande privata, mot ersättning, som tillfallit byrån och i 1912
års inkomst- och utgiftsstat beräknats till 200 kronor.

Styrelsen höll före, att anslagsbehovet för utgifter till utrustning
m. m. kunde beräknas till omkring 4,500 kronor. Då emellertid därav
fortfarande 1,000 kronor syntes böra utgå ur de för vattenfallsförteckningen
beviljade medel, föreslogs en ökning av anslaget å byråns stat för
utrustningen till 3,500 kronor, eller med 900 kronor utöver anslaget för
1913. Därjämte syntes de inkomster, som byrån erhölle genom utförande
av flygelprövningar för privata, fortfarande böra tillfalla byrån och upptagas
under denna anslagspost. Jämväl ifrågavarande anslag borde fortfarande
utgå å extra stat.

Något anslag för lokalhyra var icke medräknat. Därest utgift i
sådant hänseende bleve erforderlig, syntes anslag jämväl därför böra begäras
på extra stat.

Den stat, som styrelsen sålunda föreslagit, skulle hava följande Forsla// till
lydelse: stat.

	På ordinarie stat.
		Tjänst-
	Lön.	görings- pennin-	Ortstill- lägg.	Summa.
		gar.
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Chefen......	0,200	2,800		9.000
1 byråingenjör......	3,600	1,800	400	5,8001	(Efter 5 år kan lönen böjas 1 med 500 kronor och efter
1 byråingenjör.....	3,600	1,800	400	5,8001	\| 10 år med ytterligare 500 i kronor.
1 kvinnligt biträde ....	900	550	150	1,600)	(Efter 5 år kan lönen töjas
1 » » ! 1 ’ ’ .......	900	550	150	1,6001	j med 200 kronor och efter j 10 år med ytterligare 200
700	350	150	1,200J	[ kronor.
\| 1 vaktmästare....... Till extra biträden samt vikariats-	900	450	150	1,500	[Efter 5 år kan lönen höjas [ med 100 kronor.
ersättning ....	—	—	—	10,500
Till expenger.....	—	—	—	3.500	''
Till arvoden åt observatörer . . .	—	—	—	8,000
Summa	- \|	- \|	— \|	48,500

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så länge
denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 250 kronor årligen.

På extra stat.

Till resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis............kronor 8,000

Till publikationer, förslagsvis........................... } g000

Till komplettering och underhåll av peglar samt utrustning, förslagsvis........ , 3,500

Summa kronor 19,500

Sammanlagda utgifterna för den hydrografiska byrån med underlydande
observationsstationer skulle alltså, ålderstillägg oberäknade, uppgå
till 68,000 kronor. Som anslaget för år 1913 utgjorde 55,000 kronor,

7—130556. Löneregleringskommitténs bet. XXXVII.

skulle ökningen utgöra 13,000 kronor. Därifrån borde emellertid dragas
2,250 kronor, vilket belopp utgått till personalen i form av extra lönetillägg.

Till den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten hörde
jämväl de under statens meteorologiska centralanstalt stående meteorologiska
observationerna samt de under Sveriges geologiska undersökning
varande hydrogeologiska specialundersökningarna. För dessa gällde för år
1913 följande kostnadsberäkningar:

De meteorologiska observationerna.

Arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska eentralanstalten.........kronor 1,000

Observationsarvoden, förslagsvis.......................... 5 9,700

Instruments och apparaters underhåll, förslagsvis.................. * ^0

Inspektioner, förslagsvis.............................. J

Biträden vid instrumentens prövning, observationernas granskning och beräkning, tabel lering

samt skrivning m. m., förslagsvis................• • • •_ *_

Summa kronor 13,700

Fältarbeten, förslagsvis .
Publikationer, förslagsvis

De hydrogeologiska specialundersökningarna.

. . . kronor 2,500
... > 500

Summa kronor 3,000

Karaktären av de poster, vilka vore upptagna i dessa beräkningar,
syntes styrelsen göra det lämpligast, att utgifterna för desamma fortfarande
utginge på extra stat.

Kungi remiss Genom remiss den 5 juli 1912 har Kungl. Maj:t anbefallt lönereg n

1912. j_ermmitten, att avgiva yttrande i anledning av styrelsens för hydrografiska
byrån förenämnda skrivelse den 13 juni 1912.

Kommitténs förslag.

Vid den förberedande behandlingen av spörsmålet angående anordnandet
av en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten uppstod,
såsom i inledningen till detta betänkande närmare omförrnäles, fråga, huruvida
icke den särskilda institution, som skulle erfordras för undersökningar
i nämnda hänseende, skulle kunna antingen i enhetlighetens syfte sammanföras
med vissa andra redan befintliga institutioner eller, jämväl till
vinnande av kostnadsbesparing, ingå såsom en underavdelning under någon
dylik institution.

Då ärendet föredrogs inför Kungl. Maj:t den 21 december 1906, förklarade
emellertid föredragande departementschefen, att han efter moget
övervägande ansett sig böra föreslå inrättande av en särskild, fristående
institution, en hydrografisk byrå. Den högsta ledningen av denna byrås
arbeten skulle utövas av en oavlönad styrelse, uti vilken såväl de praktiska
som de teoretiska intressena skulle bliva företrädda.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
1907 års Riksdag att i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
angivna grunder besluta inrättandet av en särskild hydrografisk
byrå.

Riksdagen beslutade ock i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts nyssberörda
förslag.

Inom kommittén har vid behandlingen av nu förevarande ärende
ifrågasatts, huruvida icke tilläventyrs skulle kunna ur flera synpunkter
vara önskvärt och gagneligt att till en gemensam institution sammanföra
en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautiskmeteorologiska
byrån och meteorologiska centralanstalten.

Frågan om
hydrografiska
byråns ställning
inom
statsförvaltningen.

Det hav därvid särskilt framhållits, att de arbeten, som utföras av
de nämnda anstalterna, äga sådana beröringspunkter med varandra, att
man borde söka åstadkomma eu intimare samverkan dem emellan.

Även har inom kommittén framställts den tanken, att man utan
en sammanslagning av de nämnda anstalterna skulle kunna, åtminstone
till en viss grad, vinna det syfte, som avsåges med berörda åtgärd. I
sådant hänseende har ifrågasatts att för de tre anstalterna inrätta en gemensam
oavlönad styrelse, vilken skulle hava till huvudsaklig uppgift att
årligen uppgöra förslag till arbetsplaner för arbetenas bedrivande inom de
särskilda anstalterna och att yttra sig uti viktigare frågor rörande anstalternas
organisation och verksamhet m. m.

Genom en sådan anordning skulle — har det framhållits — kunna
vinnas, att arbetena vid de särskilda anstalterna bleve organiserade och
planlagda på bästa möjliga sätt och så, att vid den ena anstaltens arbeten
i görligaste mån hänsyn toges till de övriga anstalternas uppgifter och
arbeten samt att dubbelarbete undvekes.

Påpekats har ock, att genom insättande i den ifrågasatta styrelsen
av representanter för såväl de teoretiska som de praktiska intressena garanti
skulle kunna vinnas mot att arbetena vid någon av anstalterna ensidigt
riktades åt det ena eller andra hållet.

Jämväl har erinrats, att för de topografiska, ekonomiska och geologiska
kartverken samt sjökar te ver ket redan tinnes ett slags gemensam överstyrelse
— med åligganden i väsentliga hänseenden motsvarande dem, som
tänkts skola tillkomma den ifrågasatta styrelsen för de tre ovannämnda
anstalterna ■— nämligen den genom kungl. brev den 28 maj 1880 inrättade
kommissionen för de allmänna karlarbetena.

Med hänsyn emellertid till den ingående prövning av frågan om
den hydrografiska byråns ställning, som ägde rum, innan beslut träffades
om densammas inrättande, har kommittén ansett sig icke böra nu framlägga
något förslag varken i den ena eller i den andra riktningen, utan allenast
velat omförmäla vad i nämnda avseenden inom kommittén förekommit, på
det att, därest, såsom kommittén för sin del håller före, saken befinnes förtjänt
av vidare uppmärksamhet, det må genom sakkunnig utredning kunna

utrönas, om och i vad mån någon av de antydda anordningarna eller
tilläventyrs annan anordning må böra träffas i angivet syfte.

För den händelse att hydrografiska byrån nu uppföres på ordinarie
stat och befattningshavare därstädes erhålla ordinarie anställning, böra
emellertid enligt kommitténs bestämda uppfattning, för underlättande av
framdeles möjligen skeende förändring av byråns ställning, avlöningsvillkoren
för personalen givas sådan avfattning, att en var ordinarie befattningshavare
må bliva skyldig att, i händelse av behov, låta sig förflyttas
till befattning med motsvarande eller liknande uppgifter inom annan institution
ävensom att eljest utföra de förändrade göromål, som kunna bliva
befattningshavaren ålagda.

Frågan om hydrografiska byråns uppförande å ordinarie stat är Hydrografiska

ö J ° \ , .n.. byråns upp erivetvis

beroende på i vad män behovet av arbeten, som utröras av an- förande å orstalten
i fråga, kan anses vara av stadigvarande natur eller åtminstone w™ems a
komma att göra sig gällande under en synnerligen lång tidrymd framåt.

Då fråga var om inrättandet av den hydrografiska byrån, uttalade
vederbörande departementschef, att han ansåge blivande anslag till den
hydrografiska undersökningen böra, såsom fallet dittills varit med anslaget
till Sveriges geologiska undersökning, tills vidare uppföras å extra stat. Såsom
skäl därför framhöll departementschefen att, även om man icke finge
beräkna en allt för kort tid för genomförande av den föreslagna undersökningsplanen
och om jämväl därefter behovet av vissa mera permanenta
undersökningar komme att kvarstå, det alltid vore att antaga, att man
inom en begränsad tid måste i större eller mindre män omorganisera det
hela.

Anslag till den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
hava ock allt hitintills utgått å extra stat.

Styrelsen för hydrografiska byrån har emellertid nu ansett tidpunkten
vara inne att uppföra byrån på ordinarie stat.

I sin skrivelse den 13 juni 1912 har nämligen styrelsen, såsom
nämnt, framhållit, att erfarenheten från de gångna åren och den utveckling,
byrån därunder genomgått, redan ådagalagt, att behovet av de hydrografiska
undersökningarna med säkerhet komme att för all framtid bestå

Ö O

[

och att fullbordandet av endast de närmast liggande uppgifterna komrne
att kräva så lång tid, att redan för dem det syntes styrelsen lämpligast
att överflytta byrån på ordinarie stat.

Styrelsen har i sådant hänseende redogjort för ej mindre beskaffenheten
av de viktigare arbeten, som redan tillhöra den hydrografiska byrån
eller kunde väntas komma att anförtros densamma, än även den tid ifrågavarande
arbeten kunde beräknas komma att kräva.

Berörda redogörelse ,vars huvudsakliga innehåll återfinnes å sid. 33—37
i detta betänkande, har synts kommittén giva vid handen, att de hydrografiska
byrån redan nu tillkommande arbeten äro till en del av den natur, att
behovet av dem kan anses permanent, och till en del av beskaffenhet, att deras
utförande utan tvivel kommer att draga eu så gott som oöverskådlig tid.

Härtill kommer, att antalet av de befattningar, som föreslagits till
uppförande såsom ordinarie, icke är större än att innehavarna av dessa befattningar
tmder alla förhållanden och oberoende av de mer eller mindre
tillfälliga särskilda uppdrag, som anförtrotts byrån, torde erhålla full sysselsättning.

*~r • r Ii

Kommittén har fördenskull funnit sig kunna tillstyrka, att hydrografiska
byrån må överflyttas till ordinarie stat.

I detta sammanhang anser sig kommittén ock böra upptaga spörsmålet
om förändrad benämning å denna byrå. I sådant hänseende har
styrelsen för byrån framhållit önskvärdheten av, att byråns karaktär av
central statsmyndighet även i benämningen koinme till sin rätt, och har
styrelsen föreslagit, att institutionen i fråga måtte benämnas hydrografiska
centralbyrån eller hydrografiska centralanstalten.

De sålunda föreslagna benämningarna hava emellertid synts komittén
allt för starkt framhålla ifrågavarande institution såsom en centralmyndighet
för samtliga de hydrografiska undersökningarna i Sverige.

Enligt gällande instruktion är nämligen hydrografiska byråns verksamhetsområde
inskränkt till färskvattenshydrografien, under det att nautisk-meteorologiska
byrån har till uppgift att bland annat bearbeta iakttagelser,
tillhörande havsvattenshydrografien.

I förbigående må ock påpekas, att nautisk-meteorologiska byrån på
bekostnad av vederbörande hushållningssällskap upprätthåller ett antal

vattenhöjdmätningsstationer i Mälaren. Däremot finnas icke i nämnda sjö
några under hydrografiska byrån lydande stationer. En överflyttning av
nyssberörda stationer till hydrografiska byrån, vilken åtgärd synes kommittén
påkallad, torde emellertid kunna åstadkommas genom överenskommelse
med hushållningssällskapen.

För att emellertid hydrografiska byråns egenskap av statsinstitution
må tydligare angivas, bär kommittén ansett den ändringen kunna göras,
att byrån benämnes statens hydrografiska byrå.

Kommittén hemställer,

att hydrografiska hyran må uppföras å ordinarie
stat med benämning statens hydrografiska hyra.

Enlio-t styrelsens förslag skulle å staten för hydrografiska byrån Ordinarie be ö

J ö o» jo i fattningar och

uppföras följande ordinarie befattningshavare, nämligen, utom törestandaren, avlöningsför2
byråingenjörer, o kvinnliga biträden och 1 vaktmästare. ”“m. °r

Föreståndaren har hittills åtnjutit ett årligt arvode av 7,000 kronor.
Kommittén tillåter sig från det föregående erinra om de synpunkter, som
i huvudsak lågo till grund vid bestämmandet av nämnda avlöningsbelopp.

Beträffande den ifrågasatta föreståndaren hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen uti sitt gemensamma förslag
den 19 december 1900, att han skulle jämnställas med byråchef i centralt
ämbetsverk och tillerkännas de löneförmåner, som vore eller framdeles
bleve bestämda för sådan tjänsteman. Avlöningen till byråchef utgjorde
då i allmänhet 6,400 kronor med ett ålderstillägg å 600 kronor.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 21 december 1906 av
frågan om hydrografiska byråns inrättande framhöll föredragande departementschefen,
att enligt styrelsernas förslag föreståndaren skulle vara
både vetenskapsman och ingenjör.

Även om man ville till största delen efterskänka fordringarna på
ingenjörskompetensen och i stället lägga huvudvikten på den rena hydrografutbildningen,
ansåg departementschefen det kunna starkt ifrågasättas, om
för den föreslagna avlöningen ens någon på detta område fullt kompetent

person skulle kunna erhållas till föreståndarplatsen än mindre kvarhållas å
densamma. För den vetenskapligt bildade hydrografen syntes, om ej avlöningen
sattes desto högre, den akademiska banan, redan med de existensvillkor
den då erbjöde, alltid komma att hägra som slutmålet. En ordinarie
professor uppbar för det dåvarande eu begynnelseavlöning av 6,000 och
en slutavlöning av 7,000 kronor, d. v. s. i stort sett endast obetydligt
sämre avlöning än den, föreståndaren för hydrografiska byrån enligt styrelsernas
förslag skulle komma att uppbära. Den akademiske läraren hade
emellertid alltid utsikt till en eller annan extra förtjänst, och, framför allt,
han vore ordinarie tjänsteman med ty åtföljande pensionsrätt.

Departementschefen, som fann anslaget till den hydrografiska undersökningen
tills vidare böra uppföras å extra stat, ansåg föreståndaren för
hydrografiska byrån böra i fråga om avlöning likställas med chefen för
Sveriges geologiska undersökning. Arvodet till sistnämnde chef utgick då
med 7,000 kronor, eller samma belopp, som vid nämnda tid tillkom överdirektörer
och andra chefer för mindre ämbetsverk i allmänhet.

Samma arvode ansåg departementschefen minst böra tillkomma även
föreståndaren för hydrografiska byrån. Därest emellertid vid omreglering
av lönerna för de förvaltande ämbetsverkens personal avlöningen för cheferna
för de mindre verken koinme att höjas, borde enligt departementschefens
mening även föreståndaren för hydrografiska byrån komma i
åtnjutande av en dylik förhöjning.

Uti den av departementschefen framlagda, sedermera godkända kostnadsberäkningen
upptogs arvodet åt föreståndaren för hydrografiska byrån
till 7,000 kronor.

Styrelsen för hydrografiska byrån har uti sin nu förevarande framställning,
under framhållande att avlöningen till chefen för Sveriges geologiska
undersökning vid 1909 års riksdag bestämts till 9,000 kronor, föreslagit,
att avlöningen till föreståndaren för nu ifrågavarande anstalt måtte
utgå med nyssnämnda belopp.

• För egen del får kommittén uti nu förevarande hänseende till en
början erinra, att kommittén jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 december
1912 anbefallts att i samband med fullgörande av det kommittén meddelade
uppdrag med avseende å lönereglering för hydrografiska byrån

till behandling jämväl upptaga frågan om ny stat för meteorologiska centralanstalten.

Med hänsyn såväl till innehållet i den kommittén sålunda givna
befallningen som ock till det i det föregående omförmälda spörsmålet att på
ett eller annat sätt närmare sammansluta hydrografiska byrån med meteorologiska
centralanstalten och nautisk-meteorologiska byrån, har kommittén
ansett att, därest föreståndaren för hydrografiska byrån varder ordinarie
tjänsteman och såsom sådan erhåller pension srätt, det bör kunna vara tillfyllest,
om han i avlöningshänseende likställes med föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten.

För denne senare har avlöningen vid 1909 års riksdag bestämts lika
med den, som i allmänhet tillkommer universitetsprofessorer, och något förslag
till ändring därutinnan föreligger icke uti de till kommittén överlämnade
handlingar beträffande meteorologiska centralanstalten.

Avlöningen till föreståndaren för hydrografiska byrån skulle alltså
enligt kommitténs mening böra utgå med 7,500 kronor, vartill skulle kunna
komma ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor.

Av styrelsen för hydrografiska byrån har ock ifrågasatts, huruvida
icke sistbemälde föreståndares benämning borde ändras till närmare överensstämmelse
med förhållandet vid andra motsvarande ämbetsverk eller så, att
lian bleve betecknad såsom »chef» för byrån. Med sin nyss antydda uppfattning
har kommittén icke kunnat biträda berörda förslag i fråga om
föreståndarens benämning.

A gällande stat för hydrografiska byrån äro upptagna två byråingenjörer,
vardera med ett arvode av 4,500 kronor.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och lantbruksstyrelsens gemensamma,
förslag skulle avlöningen för byråingenjör vid hydrografiska
byrån hava utgjort 3,500 kronor med två ålderstillägg efter fem och tio
år, vartdera ålderstillägget å 500 kronor, eller enahanda avlöning, som då
var bestämd för byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Departementschefen framhöll emellertid, att man med den sålunda
föreslagna avlöningen för byråingenjörerna i hydrografiska byrån icke
skulle kunna hava utsikt att för dessa platser erhålla annat än mycket

8—130556. Lönereglering skommitténs let. XXXVII.

unga arbetskrafter eller ock underhaltiga personer. De arvoden, som vore
erforderliga för att man skulle hava utsikt att därmed locka fullt dugliga
ingenjörer att göra arbetet å byrån till sin livsuppgift, ansåg departementschefen
å andra sidan skola bliva så avsevärda, att man, åtminstone till eu
början, borde avstå därifrån.

I stället syntes det honom, att man borde söka komma till ett
arvodesbelopp, som, på samma gång det icke vore för byråns stat alltför
betungande, dock icke vore lägre än att man därför skulle kunna beräkna
att erhålla fullt kompetenta personer, som kunde finna med sin fördel
förenligt att ägna någon längre tid, exempelvis omkring fyra eller fem
år, åt tjänstgöring inom byrån. Departementschefen ansåg ett arvode av
4,500 kronor vara tillräckligt därför.

Införandet för de ifrågavarande byråingenjörerna av ett passagesystem
sådant som departementschefen tänkt sig syntes honom så mycket lämpligare,
som därigenom enligt hans åsikt även skulle vinnas den fördelen,
att så småningom ett antal av de i det praktiska livet sysselsatta ingenjörerna
skulle bliva väl förtrogna med byråns arbeten.

Styrelsen för hydrografiska byrån har nu, beträffande det av departementschefen
på sin tid förordade passagesystemet, uttalat såsom sin bestämda
åsikt, att ett sådant system icke vore förenligt med byråns alltmera
ökade verksamhet. Med den knappt tilltagna fasta personalen har styrelsen
ansett det vara av största vikt, att utsikt funnes att så länge som
möjligt behålla de personer, som en gång blivit förtrogna med byråns
arbeten. Ett motsatt förfaringssätt har synts styrelsen ställa orimliga krav
på föreståndaren.

Avlöningarna till byråingenjörerna har styrelsen fördenskull föreslagit
att utgå med samma belopp som till tjänstemän i andra normalgraden vid
nyreglerade centrala ämbetsverk och sålunda jämväl med ålderstillägg. De
ifrågavarande befattningshavarna skulle i sådant fall bliva jämnställda med
förste byråingenjörer i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vidkommande den av departementschefen på sin tid framhållna
fördelen av att man genom ombytena av byråingenjörer skulle i det praktiska
livet erhålla tillgång till ingenjörer, som vore förtrogna med hydrografiska
byråns arbeten, bär styrelsen för nämnda byrå uttalat såsom sin

mening, att detta kunde tillgodoses dels genom de extra biträden, som
byrån använde, och dels därigenom att elever vid tekniska högskolan inom
väg- och vattenbyggnadsfacket under sina ferier för fullgörande av eu del
utav den därunder brukliga praktiska verksamheten biträdde vid byråns
mätningar.

Därest hydrografiska byrån skall överföras på ordinarie stat, anser
kommittén i likhet med byråns styrelse, att de bägge redan befintliga
byråingenjörsbefattningarna böra förändras till ordinarie tjänster. Det
torde nämligen vara oundgängligen nödvändigt för arbetets behöriga gång,
att vid byrån finnas, förutom föreståndaren, åtminstone två ordinarie tjänstemän
med högre utbildning.

Vidkommande avlöningarna till ifrågavarande byråingenjörer må erinras,
att nuvarande arvodet, 4,500 kronor, utgör samma belopp som
begynnelseavlöningen för tjänsteman i andra normalgraden vid oreglerade
centrala ämbetsverk. De nämnda befattningarna synas kommittén böra,
därest de nu uppföras såsom ordinarie, erhålla samma avlöningsförmåner,
som numera i allmänhet äro tillerkända tjänstemän i andra normalgraden.

Kommittén har därvid icke ansett sig böra taga hänsyn till att byråingen
jörerna enligt gällande instruktion äga att under vissa villkor åtaga
sig att utom tjänstetiden utföra praktiskt hydrografiska undersökningar
och utredningar åt kommuner och enskilda. Omförmälas må emellertid,
att, enligt vad kommittén inhämtat, byråingenjörernas behållna inkomster
av dylika uppdrag utgjort

år 1908 år 1909 år 1910 år 1911 år 1912
kr. kr. kr. kr. kr.

för den ene byråingenjören............. 211:— 27: *5 170:35 611:70 305:

> > andre » ............. — 27: / 5

Vid bifall till kommitténs förslag, att byråingenjörerna vid hydrografiska
byrån skulle likställas med tjänstemän i andra normalgraden vid
centrala ämbetsverk, torde de ock böra utnämnas av Kungl. Maj:t.

Å staten för hydrografiska byrån skulle vidare enligt styrelsens föreli
o-o-ande förslag: såsom ordinarie uppföras tre redan befintliga kvinnliga

OÖ O A L

biträdesbefattningar.

Av de nämnda biträdena skalle ett utföra registrators-, räkenskaps-,
gransknings- och renskrivningsarbeten och ett annat biträde sysselsättas
med ritarbeten.

Med hänsyn till arten av större delen av ifrågavarande arbeten har
styrelsen ansett dessa bägge biträden böra i avlöningshänseende likställas
med dylika biträden av högre grad inom centrala ämbetsverk.

Det tredje biträdet skulle hava till åliggande att utföra enklare räknearbete
samt kollationering och korrekturläsning.

Avlöningen till detta biträde har synts styrelsen kunna sättas lika
med den, som åtnjutes av dylika biträden av lägre grad inom centrala
ämbetsverk.

Yad styrelsen sålunda föreslagit i fråga om uppförande å stat av
tre ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar samt angående avlöningsförmånerna
för dem, har icke givit kommittén anledning till erinran.

Uti den vid 1907 års riksdag framlagda och av Riksdagen utan anmärkning
lämnade kostnadsberäkningen rörande hydrografiska byrån var
upptaget ett arvode å 800 kronor till en vaktmästare, med anmärkning
tillika, att detta arvode efter 5 års anställning kunde höjas med 100 kronor.
För utförande av räkne- och skrivmaskinsarbete skulle vaktmästaren kunna
erhålla en gratifikation å högst 500 kronor.

Även vaktmästarbefattningen har styrelsen nu föreslagit skola uppföras
såsom ordinarie, och har styrelsen ansett det avgjort, att vaktmästaren
— med hänsyn till de mångfaldiga expeditionsgöromål o. d., som
bestredes av honom — borde i avlöningshänseende jämnställas med förste
vaktmästare i nyreglerade centrala ämbetsverk. För biträde med skrivoch
räknemaskinsarbete skulle emellertid enligt styrelsens mening fortfarande
utgå gratifikation till enahanda belopp som hittills.

Beträffande den avlöning, som skulle tillkomma vaktmästaren vid
hydrografiska byrån i denna hans egenskap, anser sig kommittén icke kunna
tillstyrka, att den sättes högre än som befunnits skäligt för vaktmästare i
allmänhet vid centralt ämbetsverk eller 1,200 kronor med två ålderstillägg
efter 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

Då kunnighet i skrivmaskins- och räknemaskin sarbete icke torde
kunna fordras såsom kompetensvillkor för vaktinästarbefattning, har det
svnts kommittén billigt att, därest sådant arbete av vaktmästaren vid hydrografiska
byrån besörjes på ett tillfredsställande sätt, särskild gratifikation
till belopp av högst 500 kronor, för år räknat, må såsom hittills kunna
tillerkännas honom. Det för sådant ändamål erforderliga beloppet torde
böra utgå av anslag till extra biträden in. in.

Erinras må, att vid fastställandet år 1909 av stat för Sveriges geologiska
undersökning det avsågs, att dåvarande förste vaktmästaren därstädes
skulle från motsvarande anslag å nämnda institutions stat kunna få
uppbära särskild ersättning av 500 kronor för bestyr med fotografering o. dyl.

Under åberopande av vad ovan anförts, hemställer kommittén,

att avlöningen till föreståndaren för statens hydrografiska
hyra må bestämmas till 7,500 kronor, därav
5,000 i lön och 2,500 i tjänstgöring spenningar, vartill
kan komma ett dlderstillägg till lönen ä 600 kronor efter
fem är;

att en var av tvä byråingenjörer vid nämnda byrå
må erhålla en avlöning av 5,800 kronor, därav 3,600
i lön, 1,800 i tjänstgöring spenning ar och 400 i ortstilllägg,
vartill kunna komma två dlderstillägg till lönen,
det ena med 500 kronor efter fem är och det andra,
likaledes med 500 kronor, efter ytterligare fem är;

att å staten för byrån må uppföras två kvinnliga
bitr ädesbefattning ar av högre lönegrad, en var med avlöning
av 1,600 kronor, därav 900 i lön, 550 i tjänstqöringspenningar
och 150 i ortstillägg, vartill kunna
komma två dlderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor
efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor,
efter ytterligare fem år;

att ä staten för byrån vidare må upptagas en
kvinnlig biträdesbefattning av lägre lönegrad, med avlö -

Arbetstid å
tjänsterum.

ning av 1,200 kronor, därav 700 i lön, 350 i tjänstgöring
spenning ar och 150 i ortstillägg, vartill kunna
komma tvä älderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor
efter fem är och det andra, likaledes med 200 kronor,
efter ytterligare fem år;

att vaktmästaren vid byrån må tilldelas en avlöning
av 1,200 kronor, därav 700 i lön, 350 i tjänstgöringspenningar
och 150 i ortstillägg, vartill kunna
komma tvä älderstillägg till lönen, det ena med 100 kronor
efter fem är och det andra, likaledes med 100 kronor,
efter ytterligare fem är; samt

att i staten för byrån den bestämmelsen intages,
att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad
samt bränsle, skall, sä länge denna förmän kvarstår,
ortstillägg eg utgå till honom ävensom ä lönen avdragas
100 kronor årligen.

I § 11 av gällande instruktion för hydrografiska byrån äro föreskrifter
givna beträffande den dagliga arbetstiden å tjänsterummet för föreståndaren
och byråingenjörerna.

I anslutning till vad vid löneregleringar under de senare åren för
ett flertal ämbetsverk och myndigheter plägat föreskrivas samt vad som
stadgats i kungl. kungörelse den 10 juni 1912 angående allmänna villkor
och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar (svensk författningssamling
n:r 151), anser sig kommittén böra hemställa,

att såsom förutsättning för godkännande av den
blivande staten för statens hydrografiska byrå uppställes,
att, för sä vitt tjänstgöringen är förlagd till byråns lokaler
i Stockholm, ordinarie tjänstinnehavare skola, i den
mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för
särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst 6 timmar varje söckendag, dock

att arbetstiden för kvinnlig befattningshavare icke md i
något fall utsträckas med mera än en timme.

Enligt § 13 i instruktionen för hydrografiska byrån äga byråns föreståndare
och tjänstemän årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under högst sex veckor.

Semestertiden för föreståndaren och de här avsedda tjänstemännen,
nämligen de bägge byråingenjörerna, torde fortfarande böra utgöra sex
veckor, eller eu och en halv månad.

I sammanhang med uppförande å ordinarie stat av kvinnliga biträdesbefattningar
samt vaktmästarbefattningen böra emellertid jämväl innehavarna
av dessa tjänster tillerkännas semesterförmån, i överensstämmelse
med vad i nyreglerade verk i allmänhet medgivits motsvarande befattningshavare.
Alltså skulle semestertiden bestämmas till en månad för kvinnligt
biträde samt 15 dagar för vaktmästare.

Vad kommittén sålunda ifrågasatt, har av kommittén iakttagits vid
framläggandet av förslag till avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare
vid hydrografiska byrån.

Vid uppgörande av nyssberörda förslag har kommittén även tagit
behörig hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid senare
årens riksdagar antagits i avseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.
Därjämte har kommittén beaktat den i 15 § av gällande instruktion
för hydrografiska byrån intagna föreskriften i fråga om byråingenjörernas
rätt att åtaga sig utförandet utom tjänstetiden av praktiskt hydrografiska
undersökningar och utredningar åt kommuner och enskilda.

Uppmärksammas må jämväl, att i fråga om rätt för manlig befattningshavare
att för löneförhöjning räkna sig till godo viss tid, som förflutit före den
nya statens ikraftträdande, kommittén ansett sig icke kunna föreslå dylik förmån
för andra befattningshavare vid byrån än föreståndaren och vaktmästaren.

Kommittén hemställer,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
i blivande ny stat varda upptagna för ordinarie befatt -

Semester.

Avlönings villkor.

ningshavare vid statens hydrografiska hyra, mätte fastställas
följande villkor och bestämmelser, nämligen:

alt innehavare av ordinarie befattning vid nämnda
hyra skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation av byrån eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,
ävensom därest byråns ställning inom statsförvaltningen
sa förundras, att densamma ej längre kan anses
såsom självständig institution, eller därest vissa ifrågavarande
byrå tillhörande göromål överflyttas till annan
institution, vara pliktig att, med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller
förändrad arbetsordning sköta de göromål, som honom
anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
inom den institution, till vilken gör omålen överlämnas; att

med, ordinarie befattning vid statens hydrografiska
byrå icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande
hyra ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som
är med Kungl. Majds oktroj försett eller blivit såsom
aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman
i sadant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej, vad angår föreståndaren,
Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan
befattning vid byrån, styrelsen för byrån uppå därorn
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid byrån, finner uppdraget
eller befattningen kunna fä tills vidare mottagas
och bibehållas;

att innehavare av ordinarie befattning vid byrån
allenast genom byråns förmedling och under villkor i
övrigt, som i byråns instruktion varda angivna, må åtaga
sig praktiskt hydrografiska undersökningar och utredningar
åt kommuner och enskilda;

att tjänstgöring spenningar fä uppbäras endast för
den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
befriad- från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg,
där sådant förekommer, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning
avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så
mycket av lönen eller ortstillägg et, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för
tid, varunder han avhållit sig frän tjänstgöring utan
att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd f rän
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke prövas böra användas till befattningens uppehållande,
skall under tiden innehållas, såvida ej prövas
skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till
följd av tjänsteresor eller för beredande av semester, befattningshavare
av lägre grad skall vara skyldig att,
om han förordnas till högre befattning vid byrån, bestrida

9—130556. Löneregler in gshommitténs bet. XXXVII.

densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader
under ett och samma kalenderår; ägande han därvid, att,
i stället för egna tjänstgöring spenning ar, åtnjuta, vid
sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöring spenningar,
men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest föreståndaren till följd av
tjänsteresa eller för handläggning av särskilda ärenden
är under allenast några få, högst fyra dagar hindrad
att sköta sin befattning, byråingenjör skall vara pliktig
att utan särskild ersättning sköta de till föreståndarbefattningen
hörande löpande gör omålen;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av
lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning
i samma lönegrad, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehavaren under mer än fyra
femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda, förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen
eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem dr, på samma villkor;

under iakttagande, vad. var och en a,v omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får
tillträdas förr än vid, början av kalenderåret näst efter
det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd.;

att därvid föreståndare och vaktmästare bör tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

att kvinnligi biträde, som vid den nya statens
ikraftträdande är anställt vid hydrografiska byrån och
antages till ordinarie biträde å denna stat, äger att
för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo

den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning
vid hyr ån;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den
levnads- och tjänsteålder, rom berättigar honom till pension,
icke må tillträda samma förhöjning;

att semester ärligen må, när sådant kan ske utan
hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas av föreståndaren
och byråingenjörerna en var under eu och en
halv månad och av de kvinnliga biträdena en var under
en månad samt av vaktmästaren under femton dagar;

att vid avgäng från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom
ortstillägg, där sådant förekommer, utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad
i särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj ds bestämmande,
upphörande av eller minskning i extra inkomster, som
hunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i
sammanhang därmed; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna
uti kungl. kungörelsen den 10 juni 1912 angående
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för
å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater
uppförda biträdesbefattninyar.

Enligt gällande lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är, såsom undantag från den allmänna regeln i fråga om pensionsålderns

Pensions ålder.

Anslag till
ersättningar
åt extra biträ
(ten, gratifika
tioner och
vikariatsersättningar.

inträdande, denna ålder bestämd till 65 levnads- och 35 tjänstår för, bland
andra, geologer vid Sveriges geologiska undersökning, iantbruksingenjörer
samt distriktsingenjörer i väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Styrelsen för hydrografiska byrån har i sin nu föreliggande framställning
icke föreslagit särskild pensionsålder för befattningshavare vid byrån,
vadan alltså pensionsåldern för manlig tjänstinnehavare därstädes skulle
enligt den allmänna regeln utgöra 67 levnads- och 35 tjänstår samt för
kvinnlig tjänstinnehavare 60 levnads- och SO tjänstår.

Det synes emellertid kommittén kunna med fog ifrågasättas, huruvida
ej byråingenjörerna vid hydrografiska byrån med hänsyn till arten
av dem åliggande arbeten borde i nämnda hänseende likställas med geologer
m. ti. och sålunda pensionsåldern för dem sättas till 65 levnadsoch
35 tjänstår.

Uti den kostnadsberäkning, som låg till grund vid bestämmande av
anslaget till hydrografiska byrån för år 1913, var upptaget ett belopp av
''förslagsvis 9,000 kronor till extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren.

Av berörda belopp beräknades 3,600 kronor åtgå till arvoden åt de
kvinnliga biträdena, för vilka nu föreslagits ordinarie anställning. Återstoden
skulle alltså utgöra 5,400 kronor, men har styrelsen ansett detta belopp
icke vidare förslå till bestridande av utgifter för extra biträden in. m.

Till avlöning åt en biträdande ingenjör har hittills beräknats 1,800
kronor. Styrelsen har emellertid ansett någon ökning av byråns arbetskrafter
nödvändig, om det skulle bliva möjligt för byrån att inom rimlig
tid varda till det gagn för den praktiska företagsamheten inom landet,
som vid byråns inrättande avsågs. Bäst skulle en sådan ökning av arbetskrafterna
enligt styrelsens förmenande tillgodoses genom inrättande av
ytterligare en ordinarie byråingenjörsbefattning. För närvarande skulle
dock behovet av ökad arbetskraft kunna tillgodoses genom att till avlönande
av en extra ingenjör få använda ett belopp av 4,000 kronor.

Det nu utgående beloppet, 1,800 kronor, är beräknat för avlönande
av en biträdande ingenjör under allenast sex månader om året.
Styrelsens förslag avser att kunna året om hava tillgång till ingenjörs -

biträde. Den omfattning, byråns arbeten numera nått, torde ock få anses
kräva ökad tillgång till extra arbetskraft med ingenjörsutbildning. Det
av styrelsen för ändamålet beräknade beloppet har kommittén emellertid
funnit väl högt tilltaget. Ett arvode av 3,600 kronor för år räknat har
synts kommittén böra vara för ändamålet tillfyllest. Erinras må, att årsarvodet
till extra biträdande ingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknats till sistnämnda belopp.

Vidare avlönas för närvarande från anslaget i fråga en manlig ritare
med 1,800 kronor. Enligt vad styrelsen meddelat, åligger denne i
främsta rummet att utföra de grafiska vattenmängdsberäkningarna. Den
nuvarande avlöningen har synts styrelsen allt för knappt tilltagen. Styrelsen,
som ehuru med tvekan ansett sig icke böra föreslå uppförandet av
ifrågavarande befattning såsom ordinarie, har likväl funnit sig böra hemställa
om höjning av anslaget i denna del med 600 kronor, på det att
arvodet till ritaren måtte kunna utgå med högre belopp.

Mot den sålunda föreslagna förhöjningen av arvodet åt ritbiträdct
till 2,400 kronor för år har kommittén icke haft anledning till erinran.

Från nu ifrågavarande anslag ersättes vidare den person, som utför
analyser av vattenprov. Enligt vad styrelsen beräknat, skulle ett belopp
av 1,200 kronor vara erforderligt för detta ändamål.

Såsom förut är nämnt, skulle från detta anslag fortfarande utgå
den till högst 500 kronor bestämda gratifikationen åt byråns vaktmästare
för utförande av skrivmaskins- och räknemaskinsarbete.

Till gratifikationer i övrigt åt tillfälliga biträden och liknande utgifter
har beräknats ett belopp av 1,200 kronor.

För uppehållande av vederbörande ordinarie befattningar under semesterledighet
erfordras slutligen medel till vikariatsersättningar. Nämnda
ersättning skulle för vikarie för föreståndaren och för byråingenjörerna
utgå med belopp, motsvarande nämnda befattningshavare under semestertid
tillkommande tjänstgöringspenningar. För vikarie för semesterledigt
kvinnligt biträde har, i enlighet med vad förut blivit i dylika fall godkänt,
beräknats resp. 100 och 75 kronor, allt efter som vederbörande lediga
befattningshavare tillhör högre eller lägre grad. Åt vikarie för semesterledig
vaktmästare har ansetts höra utgå ersättning av högst 3 kronor om

dagen. Med avseende jämväl å eventuellt behov av medel utöver tjänstgöringspenningar
till avlönande av vikarie för ordinarie kvinnligt biträde
och vaktmästare under sjukdom samt för anslagets avrundande har kommittén
beräknat det till vikariatsersättningar uti ifrågavarande hänseenden
avsedda beloppet till 1,200 kronor.

I detta sammanhang torde få påpekas, att, därest för beredande av
semester åt ordinarie befattningshavare vid byrån den biträdande ingenjören
uppehåller ordinarie tjänst och därför åtnjuter vikariatsersättning, motsvarande
tjänstgö ringspenningar för sistnämnda tjänst, han icke under
några förhållanden bör få samtidigt uppbära sitt arvode såsom biträdande
ingenjör oavkortat.

Med avseende å vad sålunda anförts, hemställer kommittén,

att till ersättningar åt extra biträden, gratifikationer
och vikariatsersättningar må i staten för hydrografiska
byrån uppföras ett anslag av 10,100 kronor.

Anslag till Till arvoden åt observatörer vid hydrografiska byråns stationer är

observatörer för närvarande beräknat ett belopp av 8,000 kronor. Någon ändring i
expenser detta belopp har styrelsen icke ansett erforderlig.

Till expenser är i gällande stat för byrån avsett ett belopp av 2,500
kronor. Sedan år 1911 komma emellertid härtill 500 kronor, som utgå från
anslaget till vattenfallsförteckningen. Byrån har alltså att disponera 3,000
kronor för bestridande av expenser.

Enligt vad styrelsen meddelat, hava, såsom förut nämnts, samtliga
utgifter för expenser utgjort:

År 1908 År 1909 År 1910 År 1911
kr. kr. kr. kr.

2,511:02 2,916:97 2,902:25 3,792:80

Styrelsen har nu hemställt, att anslaget å byråns stat måtte höjas
till 3,500 kronor.

Då en del av utgifterna för expenser fortfarande torde böra bestridas
av anslaget till vattenfallsförteckningen, har det synts kommittén tillfyllest,
om anslaget å byråns stat för ifrågavarande ändamål bestämmes till 3,000
kronor.

Kommittén hemställer,

att å staten för hydrografiska hyrån må uppföras
dels ett anslag av 8,000 kronor till arvoden åt observatörer,
dels ock ett anslag av 3,000 kronor till expenser.

Kommittén — som i likhet med styrelsen för hydrografiska byrån 0rdfff ifosJtat
ansett, att övriga å gällande stat för byrån uppförda anslagsposter böra nadsberäkutgå
å extra stat — får härmed framlägga följande förslag till ordinarie mn9''
stat för statens hydrografiska byrå:

	Lön.	Tjänst- görings-	Ortstill-
	pennin-	^äoe>.
		gar.
	Er.	Er.	Er.	Kr.
Föreståndare..........	5,000	2,500	—	7,500	/Efter fem år kan lönen höjas j \ med 600 kronor.
	3,600	1,800	400	5,800	\Efter fem år kan lönen höjas !
1 byråingenjör.........	1 med 500 kronor och efter j
1 » .........	3.600	1,800	400	5,800	j tio år med ytterligare 500 i j kronor.
1 kvinnligt biträde av bögre löne-
grad.............	000	550	150	1,600	Efter fem år kan lönen höjas j
1 kvinnligt biträde av bögre löne-					med 200 kronor och efter
grad.............	900	550	150	1,600	> tio år med ytterligare 200
1 kvinnligt biträde av lägre löne-					kronor. i
grad.............	700	350	150	1,200	i (Efter fem år kan lönen höjas \|
1 vaktmästare.........	700	350	150	1,200	) med 100 kronor och efter i j tio år med ytterligare 100 I \| kronor.
Till ersättningar åt extra biträ-
den, gratifikationer och vikari-atsersättningar........	—	—	—	10,100
Till arvoden åt observatörer . . .	—	—	—	8,000
Till expenser..........	—	—	—	3,000
Summa	—	_	—	45,800	1

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå til! bonom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Anslag å
extra stat

Summan av de uti kommitténs förslag till ordinarie stat för byrån
ingående poster slutar, såsom nämnt, på 45,800 kronor.

Motsvarande poster i gällande stat för byrån utgöra sammanlagt
36,400 kronor.

Kommitténs förslag innebär alltså em kostnadsökning av 9,400 kronor.
Härvid har dock icke tagits hänsyn till blivande ålderstillägg, vilka
torde böra utgå av nionde huvudtitelns gemensamma anslag till ålderstillägg.
1

A staten för hydrografiska byrån för år 1913 äro uppförda anslag
till publikationer 8,000 kronor, till resekostnader och hantlangning vid
mätningar 8,000 kronor samt till komplettering och underhåll av peglar
och utrustning 2,600 kronor.

Under framhållande, att utgifterna för ifrågavarande ändamål äro av
ganska växlande storlek, har styrelsen för hydrografiska byrån ansett
lämpligast, att dessa anslag, i likhet med vad som är fallet beträffande
anslagen till fältarbeten och publikationer vid Sveriges geologiska undersökning,
fortfarande utgå på extra stat.

Beträffande beloppen av ifrågavarande anslag har styrelsen icke föreslagit
annan ändring, än att anslaget till komplettering och underhåll av
peglar och utrustning borde höjas till 3,500 kronor.

Samtliga de tre ifrågavarande anslagen synas jämväl kommittén
fortfarande böra utgå å extra stat. På någon närmare granskning av de
föreslagna beloppen har kommittén icke funnit anledning att ingå.

Kommittén har dock ansett sig icke kunna undgå att giva uttryck
åt den uppfattning, att det till publikationer avsedda anslaget 8,000 kronor
synes väl högt tilltaget, allra helst som, enligt, vad styrelsen meddelat,
kostnaderna för utgivandet av monografier icke äro för framtiden beräknade
att täckas av nämnda anslagssumma, utan skulle vid behov förhöjning
av anslaget för sådant ändamål äskas. Genom iakttagande av nödig sparsamhet
torde tilläventyrs kostnaderna för publikationer kunna nedbringas.

1 Anmärkas må å andra sidan, att befattningshavare vid byrån under år 1911 åtDjutit
extra lönetillägg med tillhopa 2,250 kronor. Frågan, huruvida dylikt tillägg bort utgå,
har emellertid dragits under regeringsrättens prövning.

Det har av styrelsen erinrats, att något anslag till lokalhyra icke
beräknats. Därest så framdeles bliver erforderligt, har styrelsen ansett,
att anslag till lokalhyra jämväl bör utgå på extra stat.

För den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten utgå
a extra stat, jämte de till hydrografiska byråns disposition ställda medlen,
dels till meteorologiska centralanstalten anslag för meteorologiska observationer
och dels till Sveriges geologiska undersökning anslag för hydrogeologiska
specialundersökningar.

Även dessa anslag har styrelsen för hydrografiska byrån ansett fortfarande
böra utgå å extra stat.

Kommittén har icke något att erinra häremot. Vad emellertid beträffar
det för meteorologiska observationer avsedda anslaget, tillåter sig
kommittén erinra, att i nämnda anslag för närvarande ingår en post å
1,000 kronor till arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska centralanstalten
samt att från nämnda anslag ett vetenskapligt bildat extra
biträde vid anstalten åtnjuter ett belopp av omkring 600 kronor. Vidkommande
dessa utgiftsposter yttrar sig kommittén vidare uti det betänkande,
kommittén har att avgiva angående meteorologiska centralanstalten.

Sedan några år hava, såsom nämnts, på extra stat anvisats anslag för
verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av en
schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall. Då dessa
anslag torde avse mera tillfälliga ändamål, lära även dessa fortfarande
böra utgå å extra stat.

10 —130550. Löneregleringakommittins bet. XXXVII.