UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1913:4)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIFVET DEN 29 DECEMBER 1911

KOMMITTÉN FÖR VERKSTÄLLANDE AF UTREDNING RÖRANDE
STATENS, KOMMUNERNAS, LANDSTINGENS OCH HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS
FRIGÖRANDE FRÅN EKONOMISKT
BEROENDE AF RUSDRYCKSMEDLEN

STOCKHOLM 1912
ISAAC MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG

INNEHÅLL.

SID.

Skrivelse till Konungen............................................................................................... v

I. Uppdragets förhistoria i riksdagen ................................................................ 1

II. Lagstiftning angående beskattning af rusdrycker........................................... 13

A. Beskattning af brännvins tillverkning och försäljning ........................ 13

B. Beskattning af maltdrycker.................................................................... 62

C. Stämpelafgift å punsch........................................................................... 68

D. Tulltaxebestämmelser ............................................................................ 73

III. Rusdryckshandteringens ekonomiska betydelse för det allmänna ................ 75

A. Det allmännas inkomster af rusdryckshandteringen ........................... 75

B. Undersökningar rörande det allmännas omkostnader i följd af bruket

af rusdrycker.................................................................................... 78

C. Vissa statistiska uppgifter angående rusdryckshandteringen ............ 81

IV. Af kommittén förut till Kungl. Maj:t afgifna framställningar .................... 88

V. Kommitténs yttrande och förslag....................................................................... 98

Bil. A. Förslag till förändrad lydelse af 15, 21, 24 och 25 §§ i brännvinsför säljningsförordningen

............................................................................ 133

Bil. B. Förslag till förordning angående ersättning till städer och vissa köpingar,
landsting och hushållningssällskap för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel........................................................ 137

Reservationer af:

herr Odelberg ........... 142

» Hegardt............................................................................................... 144

» Lindeberg................................................................................................ 149

» Östberg................................................................................................... 150

herrar Ekman, Ericsson och Kvarnzelius ........................................ 151

BILAGOK.

SID.

Nr 1. Statistiska tabeller öfver kommuners och landstings utdebitering, inkomster
och utgifter samt tillgångar och skulder (text) ............... 178

Städer och köpingar........................................................................................ 190

Landsbygden .................................................................................................... 256

Landstingen...................................................................... 270

Nr 2. Fattigvårdsinspektören A. Lindbloms skrifvelse.......................................... 285

Nr 3. Redaktören G. H. von Kochs skrifvelse .................................................... 327

Nr 4. Uppgifter för år 1909 angående de å rikets samtliga hospital, lasarett

och öfriga därmed jämförliga, med allmänna medel underhållna sjukvårdsanstalter
intagna sjuka, hvilkas sjukdom med större sannolikhet
kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker .... 339

Nr 5. Fångvårdsstyrelsens skrifvelse...................................................................... 351

Nr 6. Utredning inom statskontoret ........................................................................ 356

Nr 7. Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor och

småskolor år 1910, äfvensom de för samma år efter folkmängden

utdelade brännvinsförsäljningsmedlen ................................ 360

Nr 8. Tabell, utvisande dels de i städer och vissa köpingar influtna brännvinsförsäljningsmedlen
för försäljningsåren 1900—1901 till och med 1910
jämte medeltalet för samma år enligt de från länsstyrelserna till
kontrollstyrelsen insända uppgifterna, dels ock de af kommittén
föreslagna ersättningsbeloppen till dessa städer och köpingar ........ 363

Till KONUNGEN.

Genom nådigt bref den 20 augusti 1909 har Eders Kungl. Maj:t
uppdragit åt en kommitté att verkställa en allsidig utredning rörande
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fri -

görande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska beroende
af från rusdryckshandteringen härflytande medel samt att därefter till
Eders Kungl. Maj:t inkomma med de utlåtanden och förslag, hvartill
ifrågavarande utredning kunde gifva anledning.

I denna kommitté förordnade Eders Kungl. Maj:t
till ordförande:

ledamoten af Riksdagens Första kammare, f. d. landshöfdingen

A. T. Odelberg

och till ledamöter:

numera ledamoten af Riksdagens Första kammare, redaktören
Carl Ekman,

ledamoten af Riksdagens Andra kammare, hemmansägaren
m. m. O. A. Ericsson i Ofvanmyra,

vice häradshöfdingen m. m. F. B. Hegardt,
ledamoten af Riksdagens Andra kammare, bleckslagerimästaren,
in. m. S. H. Kvarnzelius,

öfverdirektören och chefen för kontrollstyrelsen in. in. K. M.
Lindeberg och

ledamoten af Riksdagens Första kammare, riksgäldsfullmäktigen
in. in. Gr. F. Östberg.

Genom nådig remiss den 9 juni 1911 har Eders Kungl. Maj:t
vidare anbefallt kommittén att vid fullgörande af sitt uppdrag taga
under öfvervägande hvad Riksdagen i en remissen bifogad skrivelse
af den 27 maj 1911 anfört i fråga om brännvinsförsäljningsbolagens
skyddande mot producenternas sammanslutningar.

Emellertid har i anledning af en af kommittén gjord framställning
Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 15 innevarande december
funnit godt att återkalla det kommittén ofvanberörda den 9
juni meddelade uppdrag.

Sedan undertecknad Odelberg, å kommitténs vägnar, hos Eders
Kungl. Maj:t gjort framställning om förordnande af sekreterare i kommittén,
fann Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 22 oktober
1909 godt förordna amanuensen i finansdepartementet C. Törnebladh
att vara kommitténs sekreterare.

VII

Kommittén, som för fullgörande af sitt uppdrag sammanträdde
härstädes första gången den 15 november 1909, har numera afslutat
sina arbeten och får härmed i underdånighet till Eders Kungl. Maj:t
öfverlämna betänkande och förslag i ämnet jämte tillhörande bilagor.

Reservationer, innefattande särskilda meningar, som inom kommittén
uttalats, bifogas i underdånighet.

Stockholm den 29 december 1911.

Underdånigst
THEODOR ODELBERG

CARL EKMAN OLLAS A. ERICSSON FREDR. HEGARDT

S. H. KVARNZELIUS K. LINDEBERG G. F. ÖSTBERG

Carl Törnebladh

I. Uppdragets förhistoria i riksdagen.

Vid 1907 års riksdag väcktes inom Andra kammaren motion
(nr 27), däri hemställdes om aflåtande af skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan, att »Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté, bestående
af för frågans lösning i angifven riktning intresserade personer, låta
verkställa en allsidig utredning rörande möjligheten för ett statens,
kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fullständiga
frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen
härflytande medel och, därest sådan möjlighet finnes, om
lämpligaste sättet därför, samt för Riksdagen framlägga resultatet
af denna utredning med de förslag, hvartill samma utredning kan
föranleda».

Andra kammarens andra tillfälliga utskott afgaf utlåtande (nr 3)
öfver motionen och anförde till en början, hurusom första ledet i
motiveringen till motionen utgjorde en erinran om den djupt ingripande
roll, rusdryckerna spelade i enskildas och samhällens lif. Statistiken
på ifrågavarande område vore bristfällig. De skador, rusdryckerna
förorsakade, framträdde på så många områden och i så
uppenbara, svåra former, att det måste tillräckligt klart framstå, att
här kräfdes energiska åtgärder icke blott från individernas, utan jämväl
och i än högre grad från samhällenas, statsmakternas sida.

Utskottet ansåge sig icke böra upptaga frågan om hvad som
borde göras utan ville blott framhålla några grundtankar.

Många vore de, som förmenade sig hafva pekat på den enda
riktiga och säkra vägen till nykterhetsfrågans lösning med ett enkelt
hänvisande till undervisningens och uppfostrans väg, men äfven de,
som flitigast anlitat denna väg, hvilkens nytta och nödvändighet ingen

1907 års
riksdag.

bestridde, hade snart funnit, att ensamt härigenom råddes ej bot på
det onda. Hand i hand med öfvertygelsearbetet, stödda af och i sin
tur stödjande detta, måste lagstiftningsåtgärder och restriktiva bestämmelser
tillgripas.

Man hade af månhet om den medborgerliga friheten satt i fråga,
huruvida samhället, staten hade rätt och plikt att på detta sätt ingripa.
Utskottet åtnöjde sig härvidlag med att instämmande åberopa ett af
bevillningsutskottet vid samma riksdag afgifvet betänkande, i hvilket
framhölls, att, med allt tillbörligt beaktande af individens själfbestämningsrätt,
det dock måste erkännas, att i nykterhetsfrågan så starka
sociala intressen spelade in, att till motarbetande af rusdrycksmissbruket
äfven restriktiva åtgärder kunde vara befogade. Statsmakterna
hade ju ock, som kändt, i flera fall vidtagit dylika åtgärder.

Motionen droge för sin del ut de yttersta konsekvenserna af en
fullt genomförd, restriktiv lagstiftning — rusdrycksförbud.

Utskottet ansåge det för sin del ej nödigt eller lämpligt att
inlåta sig på en pröfning af själfva förbudsfrågan, ty de med rusdryckshandteringen
sammanknippade stora ekonomiska intressen, om hvilka
motionen rörde sig, vore icke allenast för borttagandet utan redan för
minskandet af rusdryckstrafiken ett det allvarligaste hinder. Och starkt
kunde det ifrågasättas, om det vore förenligt med god finanspolitik
att på sätt nu skedde göra våra samhälleliga institutioner beroende
af skatter, som härflöte från den för många af de skattdragande fördärfbringande
rusdryckskonsumtionen, skatter, hvilka följdriktigt minskades,
i samma mån alkoholförbrukningen sjönke och hvilkas stegring
rent ekonomiskt sedt kunde synas önskvärd, på samma gång den ur
sociala synpunkter vore förkastlig.

Efter att hafva återgifvit de i motionen förekommande uppgifter
rörande storleken af berörda inkomster äfvensom fullständigat samma
uppgifter anförde utskottet vidare.

På dessa medel byggde stat, landsting, hushållningssällskap och
kommuner mer eller mindre sina respektive inkomst- och utgiftsstater.
De utgjorde i hvarje fall en viktig grundsten i flertalet af de angifna
institutionernas ekonomiska byggnad.

Huru stora dessa inkomster af rusdryckshandteringen än vore och
ehuru de fördenskull kunde förefalla somliga rent af oumbärliga, måste
man dock alltid hålla för ögonen, att de utgifter, det allmänna finge
vidkännas till följd af denna handtering, likaledes vore ofantligt stora,
ehuru de återfunnes under sjuk- och fattigvård, rättsväsende och dylikt,
hvarför vinst och utgifter icke kunde sättas i det rätta förhållandet

till hvarandra och därför ej heller kunde tillbörligt vägas mot hvarandra.
Och toges hänsyn icke blott till allmänna institutioner, utan
ock till de skattdragande, icke blott till pengar, utan ock till andra
värden, syntes det i hvarje fall vara själfklart, att »affären» icke kunde
gifva annat än förlust till slutresultat.

Utskottet, som sålunda delade motionärens mening om det synnerligen
angelägna i att söka frigöra stat, landsting, hushållningssällskap
och kommuner från deras beroende af rus drycksmed len, ville på
samma gång i likhet med motionären betona denna frågas oerhördt
stora betydelse och räckvidd. Och frågan vore lika svår, som den
vore stor. Möjligheten af dess lösning ansåge utskottet dock icke
behöfva dragas i tvifvelsmål, och motionären hade säkerligen mera med
sin hemställan afsett en utredning rörande möjligheterna för än möjligheten
af det ifrågasattta frigörandet, ehuru hans hemställan i denna
del fått en försiktig formulering, som motiverades af frågans stora
betydelse och i hvilken utskottet därför ej funnit skäl föreslå någon
ändring.

»Detta frigörande från beroendet af rusdryckshandteringen kan
gifvetvis», yttrade motionären, »icke ske på en gång, utan att hela
maskineriet därigenom skulle bringas i olag; det måste ske successivt
och systematiskt. I öfrigt kunna naturligtvis olika tillvägagångssätt
tänkas, såsom indragning eller aflösning eller kanske dessa båda kombinerade,
så att en successiv indragning ägde rum, men med understöd
till en början. Likaså kan samma frigörande ske snabbare eller långsammare
under en kortare eller en längre tidsperiod.»

Dessa af motionären angifna, olika tillvägagångssätt vore, som
syntes, endast antydda, och det låge i sakens natur, att först efter
den i motionen begärda allsidiga utredningen härvidlag mera bestämda
vägar kunde blifva möjliga att utpeka. Utskottet, som redan betonatfrågans
stora räckvidd och svårigheter, ansåge sig hvarken kunna eller
böra närmare ingå på eventuella möjligheter, men ville ej söka dölja
för sig nödvändigheten af att här förfores med varsamhet och omtänksamhet.

Efter att hafva omnämnt, att motionären rörande de indragna
medlens framtida användning ifrågasatt, att de borde afsättas såsom
grundvalen till en fond, afsedd för ålderdoms- och invaliditetsförsäkring,
yttrade utskottet vidare.

Utskottet, som ställde sig tveksamt inför det sålunda föreslagna
fonderandet, ville för sin del erinra om den väg, på hvilken Riksdagen
redan slagit in, då den för nykterhetens befrämjande beviljat en, om

också obetydlig andel af de inflytande brännvinsmedlen. Ett vidare
fortgående på denna väg syntes utskottet gå i rätt riktning.

Alla dessa frågor behöfde emellertid, som sagdt, allsidigt och
omsorgsfullt utredas, och påtagligt vore ju, att en dylik utredning
icke kunde åvägabringas på enskild väg, utan funne utskottet liksom
motionären det nödvändigt, att den verkställdes af en kommitté.
Motionären hade betonat, att denna kommitté måste sammansättas af
personer, »hvilka, förutom det att de äga nödiga kvalifikationer i öfrigt,
äfven hafva nödig insikt beträffande alkoholfrågans innebörd och ett
lefvande intresse för dess lösning på ett för folk och fosterland gagnande
sätt». Utskottet delade denna uppfattning, men ansåge ej behöfiigt,
att den särskildt framhölles i skrifvelsen till Kungl. Maj:t, som,
ifall motionen blefve af Riksdagen godkänd, förvisso i allt fall skulle
låta sig angeläget vara att gifva kommittén en sammansättning, hvarigenom
motionens syfte på bästa sätt kunde befordras.

Därjämte ansåge utskottet det af motionären i hans hemställan
använda ordet »fullständiga» lämpligen böra utgå, så mycket mer som
motionären själf ifrågasatt de indragna medlens framtida användning
till en fond för statsändamål.

Det vore af utskottet redan framhållet, hurusom för den af
motionären begärda allsidiga utredningen icke kunde på förhand angifvas
några närmare utstakade linjer. Först när resultatet af denna utredning
med åtföljande eventuella förslag komme att föreläggas Riksdagen,
blefve det möjligt att afgöra, hvilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas
för att lösa bandet mellan våra allmänna institutioners ekonomi och
rusdryckshandteringen — ett enligt utskottets mening synnerligen
eftersträfvansvärdt, till nykterhetens fromma och allmänt gagn kraftigt
verkande steg.

Med stöd af det anförda hemställde alltså utskottet, att Andra
kammaren för sin del ville besluta, att Riksdagen i skrifvelse till
Kungl. Maj:t anhölle, det Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté låta
verkställa en allsidig utredning rörande möjligheten för ett statens,
kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens frigörande från
deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen härflytande
medel och, därest sådan möjlighet funnes, om lämpligaste sättet därför,
samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med de
förslag, hvartill samma utredning kunde föranleda.

Denna utskottets hemställan blef af Andra kammaren utan votering
godkänd, hvarefter beslutet delgafs Första kammaren.

Ärendet hänvisades af Första kammaren till dess första tillfälliga
utskott, som däröfver afgaf utlåtande nr 7.

I berörda utlåtande anfördes hufvudsakligen följande.

Att missbruk af rusdrycker vore af djupt ingripande betydelse i
de enskildas och samhällenas lif samt att till följd däraf åtgärder, som
vidtoges till motverkande af detta missbruk, kunde vara befogade, vore
jämväl allmänt erkändt. Utskottet höll före, att den riktigaste och
säkraste vägen för nykterhetsfrågans lösning vore en genom uppfostran
och undervisning vunnen allmännare uppfattning om alkoholmissbrukets
skadlighet. I detta afseende måste allt erkännande skänkas åt det
gagnerika arbete, som af de enskilda nykterhetsföreningarne allestädes
i vårt land utöfvades, och att detta arbete burit frukter ådagalades
af den glädjande företeelsen, att ungdomen i allt större omfattning
visade sig tillgifven nykterhetens sak. I sammanhang med detta upplysningsarbete
kunde emellertid lagstiftningsåtgärder vara behöfliga.
Att härutinnan gå ända därhän, som motionären antydde, att genom
lagstiftning åstadkomma rusdrycksförbud kunde utskottet ej gilla; och
erfarenheten gåfve äfven vid handen, att förbudsåtgärder, där sådana
kommit till stånd, ej odeladt verkat till fromma för nykterheten.

Utskottet finge därjämte såsom stöd för sin uppfattning i detta
afseende åberopa Första kammarens beslut samma år om afslag å
en inom Andra kammaren väckt motion i fråga om dylikt förbuds
införande.

Då utskottet för sin del ej ansåge nödigt eller lämpligt att vidare
inlåta sig på pröfning af förbudsfrågan, ville utskottet däremot på det
kraftigaste framhålla betydelsen af de stora ekonomiska intressen, hvarom
motionen rörde sig.

Efter att hafiva omnämnt de i motionen förekommande siffror
angående storleken af de genom tillverkning och försäljning af spritoch
maltdrycker för år 1905 inflytande medel anförde utskottet vidare.

Omförmälda siffror gåfve tydligt vid handen den stora betydelse
och räckvidd, som frigörandet af stat, landsting, hushållningssällskap
och kommuner från beroendet af dessa tillverknings- och försäljningsmedel
ägde och hvilka ofantliga svårigheter mötte för dessa medels
ersättande på annat sätt. Hvad särskildt statens frigörande beträffade,
syntes något sådant ej kunna ifrågasättas under annan förutsättning,
än att rusdrycksförbud blefve genomfördt. Under alla förhållanden
skulle till följd af frigörandet statens inkomster ansenligt minskas,
samtidigt med att dess utgifter väsentligt ökades. Bland annat vore
det nödvändigt, att landsting, hushållningssällskap och kommuner af

1908 års riksdag.

statsmedel erhölle ersättning för den dem för närvarande tillkommande
andel i försäljningsmedlen, hvilken andel de genom indragning eller
aflösning ginge förlustiga.

På grund af livad sålunda anförts och då utskottet ansåge, att
ett statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fullständiga
frigörande från deras ekonomiska beroende af de i motionen
omförmälda medel svårligen läte sig göra, funne utskottet sig sakna
anledning tillstyrka en skrifvelse till Kungl. Maj:t af det innehåll, som
innefattades i Andra kammarens beslut i denna fråga. Utskottet hemställde
därför, att Första kammaren ej måtte biträda Andra kammarens
i detta ärende fattade beslut. Vid utlåtandet fanns fogad reservation af
en ledamot, som yrkat skrifvelse med begäran, att Kungl. Maj:t måtte,
på sätt Kungl. Maj:t själf funne lämpligast, verkställa ifrågavarande
utredning.

Vid ärendets behandling beslöt emellertid kammaren att godkänna
utskottets utlåtande. Beslutet fattades med 77 röster mot 38, som
tillföllo reservationen.

Frågan hade alltså förfallit.

Vid 1908 års riksdag väcktes åter inom Andra kammaren motion
(nr 159), däri hemställdes om aflåtande af skrifvelse till Kungl. Maj:t
med anhållan, att Kungl. Maj:t måtte genom eu kommitté, bestående
af för frågans lösning i angifven riktning intresserade personer, låta
verkställa en allsidig utredning rörande lämpligaste sättet för ett
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fullständiga
frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen
härflytande medel, samt för Riksdagen framlägga resultatet
af denna utredning med de förslag, hvartill samma utredning
kunde föranleda.

Andra kammarens andra tillfälliga utskott afgaf utlåtande (nr 2)
öfver motionen och anförde därvid hufvudsakligen följande.

Motionären hade i vissa delar ändrat ordalydelsen i den af Andra
kammaren vid 1907 års riksdag godkända hemställan. Motionären
ville sålunda fortfarande hafva uttryckligen angifvet, att utredningen
skulle anförtros åt en kommitté, bestående af för frågans lösning i
angifven riktning intresserade personer. Detta vore enligt motionärens
mening af sådan betydelse, att det borde af Riksdagen tydligt utsägas.
Utskottet vidhölle emellertid sin förlidet år i frågan uttalade uppfattning.

Vidare önskade motionären bibehålla det af utskottet sistlidet

år utelämnade ordet »fullständiga». Ifrågavarande uttryck syntes fortfarande
öfverflödigt.

Motionären hade äfven ändrat sitt yrkande på möjligheten af ett
ekonomiskt frigörande till motsvarande yrkande, rörande lämpligaste
sättet för ett frigörande.

Med hänsyn till den begärda allsidiga och grundliga utredningen,
med hänsyn till Första kammarens tillfälliga utskotts uttalande, att
det ifrågasatta frigörandet svårligen läte sig göra, och för att förekomma
såväl misstolkning som en onödig strid på denna punkt föreslog
utskottet en sådan affattning, att anhållan ginge ut på »en allsidig
utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande från deras ekonomiska beroende af från
rusdryckshandteringen härflytande medel».

Under hänvisning i öfrigt till 1907 års utskotts utlåtande i ämnet
hemställde utskottet, att Andra kammaren för sin del ville besluta, att
Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle, det Kungl. Maj:t måtte
genom en kommitté låta verkställa en allsidig utredning rörande statens,
kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens frigörande från
deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen härflytande
medel samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med
de förslag, hvartill samma utredning kunde föranleda.

Denna utskottets hemställan blef af Andra kammaren utan votering
bifallen.

Beslutet delgafs Första kammaren och ärendet hänvisades till
andra tillfälliga utskottet, som afgaf utlåtande (nr 4). .

I utlåtandet lämnades till en början åtskilliga statistiska uppgifter
rörande dels omsättningen inom landet af alkoholhaltiga drycker, dels
ock inkomsterna af tillverkning, införsel och försäljning af sprit- och
maltdrycker. Härefter anförde utskottet följande:

Med de sålunda meddelade statistiska uppgifterna hade utskottet
velat lämna en utredning af de inkomstbelopp det gällde att ersätta,
ifall Riksdagen beslöte sig för att stat, landsting, hushållningssällskap
och kommuner skulle frigöras från allt beroende af ifrågavarande
skatte-, försäljnings- och vinstmedel, och att desamma, i den mån de
fortfarande komme att utgå, i stället skulle användas, såsom motionären
föreslagit, till en fond för ålderdoms- och invaliditetsförsäkring eller
något annat liknande ändamål.

Utskottet kunde emellertid icke dela motionärens uppfattning,
att de skattebelopp af ifrågavarande slag, som tillkomme staten, nämligen
brännvinstillverkningsskatten, punschskatten, maltskatten och in -

förseltullen för spirituösa drycker, borde särskiljas från statsverkets
öfriga inkomster och användas för det af motionären angifna eller
annat dylikt ändamål.

Ej heller kunde utskottet antaga, att dessa skattekällor inom en
beräknelig fr ii t 11 tid skulle komma att alldeles upphöra genom införande
af ett allmänt rusdrycksförbud, såsom i motionen förutsattes. De vid
1908 års riksdag väckta motioner om skrifvelser till Kungl. Maj:t
angående förbud mot försäljning af brännvin m. in. hade också af såväl
Första som Andra kammaren afslagits. Och innan man genom erfarenheten
från andra länder, där fullständig förbudslagstiftning genomförts,
vunnit större klarhet beträffande det lifligt omtvistade spörsmålet, huruvida
en fullständig förbudslagstiftning i verkligheten kunde befrämja i
stället för att skada det nykterhetsarbete, som måste ligga hvarje
fosterlandsvän varmt om hjärtat, syntes det icke vara behöfligt eller
ens af något intresse att utreda sättet för statens, landstingens och
hushållningssällskapens frigörande från deras ekonomiska beroende af
från rusdryckshandteringen härflytande medel.

Däremot ansåge utskottet det önskvärdt, att en undersökning
företoges rörande kommunernas frigörande från beroendet af ifrågavarande
inkomster. Städerna erkölle visserligen enligt 1905 års brännvinsförsäljningsförordning
framdeles väsentligt mindre andel än förut i
försäljnings- och vinstmedlen, men denna andel vore stor nog att kunna
utöfva ett afsevärdt inflytande på deras ordinarie budget. Enahanda
blefve förhållandet i landskommunerna i samma män, som de erhölle
ökad andel i dessa medel. Dessutom syntes ej kunna förnekas, att
utsikten att erhålla en dylik betydande inkomst frestade till att, om
icke uppmuntra, så dock ej med alla krafter motarbeta försäljningen
af spirituösa drycker. Det direkta intresse, kommunerna hade af brännvinshandeln,
och det afgörande inflytande, de därpå utöfvade, syntes
sålunda kunna jämförelsevis mera menligt inverka på nykterhetsarbetet
än statens, landstingens och hushållningssällskapens motsvarande intressen.
Det vore därför önskligt, om kommunerna komme till insikt
om nödvändigheten att ordna sin ekonomi under den förutsättning,
att ifrågavarande så kallade vinstmedel kunde komma att efter hand
minskas; och en allsidig utredning om lämpligaste sättet att i större
eller mindre mån frigöra dem från beroendet af dessa medel syntes
icke kunna anses opåkallad.

På grund af livad sålunda blifvit anfördt hemställde utskottet,

att Första kammaren ville så till vida biträda Andra kammarens
beslut i frågan, att Pdksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle,

det täcktes Kungl. Maj:t låta, på lämpligaste sätt, verkställa en allsidig
utredning rörande kommunernas frigörande i större eller mindre
omfattning från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen
härflytande medel, samt för Riksdagen framlägga resultatet af
denna utredning med de förslag, hvartill densamma möjligen kunde
föranleda.

Utskottets berörda hemställan blef emellertid af Första kammaren
afslagen efter votering, som utföll med 87 röster mot 27. Äfven denna
gång hade frågan alltså förfallit.

Vid 1909 års riksdag framkom åter inom Andra kammaren motion 1909 drsriksi
ämnet, som upptog Andra kammarens tillfälliga utskotts hemställan dagvid
1908 års riksdag.

I utlåtande (nr 3) öfver motionen anförde kammarens andra tillfälliga
utskott hufvudsakligen följande.

Första kammarens tillfälliga utskott nr 2, som vid 1908 års
riksdag hade att yttra sig öfver denna motion efter Andra kammarens
beslut, ansåg önskvärdt, att den begärda utredningen skulle komma
till stånd för kommunerna, men ej rörande staten eller landsting och
hushållningssällskap. Utskottet erkände, att rusdryckshandteringens
vinstmedel utöfvade ett afsevärdt inflytande på städernas finanser samt
att detta förhållande helt naturligt skulle komma att bli mer märkbart
äfven i landskommunerna, i den mån deras inkomster ökades,
hvaraf följden för utskottet stode klar: frestelsen att icke af alla
krafter motarbeta försäljningen af rusdrycker vore gifven, och detta
skulle i sin ordning menligt inverka på nykterhetsarbetet. »Det vore
därför önskligt», anförde utskottet, »om kommunerna komme till insikt
om nödvändigheten att ordna sin ekonomi under den förutsättning,
att ifrågavarande så kallade vinstmedel kunde komma att efter hand
minskas».

Ehuru Första kammarens utskott efter detta yttrande begränsade
sitt yrkande till utredning blott rörande kommunernas ekonomiska
frigörande från visst beroende af rusdrycksmedlen, utgjorde motiveringen
likväl ett stöd för hvad Andra kammarens utskott förut anfört
i saken och innebure ett principiellt erkännande af Andra kammarens
beslut. Att Första kammaren icke ens godkände sitt utskotts yrkande,
enär detta afslogs med betydande röstöfvervikt af kammaren, kunde
emellertid icke anses utgöra något skäl för Andra kammaren att frånträda
sin genom beslutet i frågan intagna ställning. Tvärtom torde
det nog vara så, som motionären betonade, att, om statsmakterna

»vilja utöfva ett för den enhetliga utvecklingen gagnande inflytande
vid rusdryckshandteringens reglering och afskrifning såväl i kommunerna
som vidkommande statsverket, så är den begärda utredningen
just nu högeligen påkallad att utan dröjsmål påbörjas».

Med nykterhetsrörelsens växande omfattning komme helt visst
kraf på särskilda åtgärder till begränsning af rusdryckshandeln i
kommunerna att allt mer framträda. Genom den kommunala rösträttens
utvidgande skulle dessa kraf säkert också i många stadssamhällen
snart nog taga sig form i långt gående inskränkningar i försäljningsrätten.
Då städernas ekonomi häraf mer eller mindre berördes,
allt efter den förutvarande rusdrycksvinstens storlek i förhållande till
öfriga inkomster, så uppkomme helt trängande frågan om statens
mellanträdande, främst för vissa statsändamål, hvarjämte minskningen
i rusdrycksvinstmédlen för städerna naturligtvis återverkade på statens,
landskommunernas, landstingens och hushållningssällskapens ekonomi.
Statens ställning samt eventuella åtgärder till reglering af samhällsekonomien
på vissa områden, med hänsyn till beroendet af rusdrycksvinstens
minskning, som vore en mycket omfattande ekonomisk fråga
med vida förgreningar i samhällslifvet, måste då nödvändigtvis på ett
eller annat sätt klargöras och bestämmas.

Därest nykterhetsrörelsens sträfvanden i denna riktning ernådde
den snabba utveckling i landet, som på grund af vissa företeelser
måste tänkas vara möjlig, syntes visserligen kunna förutsättas, att
hvad som här påyrkades och som Andra kammaren för sin del förut
beslutat oberoende af Riksdagen kunde framkomma som en af förhållandena
påkallad åtgärd från Kungl. Maj:t. Men detta utgjorde, enligt
utskottets mening, icke något skäl för Andra kammaren att ej ånyo
gifva tillkänna sin bestämda önskan i detta hänseende.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställde utskottet, att
Andra kammaren för sin del måtte besluta, att Riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhölle, det Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté
låta verkställa en allsidig utredning rörande statens, kommunernas,
landstingens och hushållningssällskapens frigörande från deras ekonomiska
beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel samt
för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med de förslag,
hvartill samma utredning kunde föranleda.

Denna utskottets hemställan bifölls af Andra kammaren utan
votering.

Ärendet hänvisades till Första kammaren, livars andra tillfälliga
utskott afgaf utlåtande (nr 8). Efter att hafva meddelat statistiska

uppgifter rörande dels omsättningen inom landet af alkoholhaltiga
drycker under de fem tillverkningsåren från och med tillverkningsåret
1901—1902 dels ock inkomsterna af tillverkning, införsel och försäljning
af sprit- och maltdrycker under de senare åren anförde utskottet
följande.

De meddelade siffrorna bekräftade det kända förhållandet, att
staten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen samtliga i
större eller mindre mån vore ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen.

I likhet med Andra kammarens utskott hölle utskottet före.
att med den växande nykterhetsrörelsen krafven på särskilda åtgärder
till begränsning af handeln med rusdrycker inom kommunerna alltmera
skulle framträda samt att efter utvidgningen af rösträtten kommunerna
äfvenledes med den dem i sådant afseende förlänade makt
skulle allt allmännare tillmötesgå dessa kraf. Följaktligen vore en
minskning i vinsten af rusdryckshandteringen att förvänta; och härmed
stode staten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen inför
nödvändigheten att med hänsyn härtill ordna sin ekonomi. Vid sådant
förhållande syntes det utskottet, som om — i likhet med hvad Andra
kammaren beslutat — en allsidig utredning rörande det lämpligaste
sättet att frigöra det allmänna från beroendet af dessa inkomster vore
af förhandenvarande omständigheter särskildt påkallad.

Utskottet ansåge sig dock härvid böra erinra, att motionären i
sin motion till årets riksdag yrkat skrivelse om utredning endast
rörande det allmännas frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen
och icke, såsom i 1908 års motion, om det allmännas
fullständiga frigörande i sådant afseende. Andra kammaren hade jämväl
beslutat skrivelse i enlighet med yrkandet vid denna riksdag; och
innebure detta beslut enligt utskottets uppfattning att, därest det allmänna
ej kunde eller ens borde helt frigöras från ekonomiskt beroende
af nu afsedda medel, så borde dock utredas, i hvilken omfattning
det allmännas frigörande från sagda beroende kunde genomföras.

Utskottet, som med hänsyn till ofvan intagna sifferuppgifter
funne föga antagligt, att det allmänna kunde helt frigöras från beroendet
af rusdrycksmedlen och som äfven ansåge utredningen möjligen
kunna ske utan anlitande af en kommitté, hemställde alltså, att Första
kammaren ville så till vida biträda Andra kammarens beslut i frågan,
att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle, det täcktes Kungl.
Maj:t låta på lämpligaste sätt verkställa en allsidig utredning rörande
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fri -

Riksdagens

skrivelse.

görande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska beroende
af från rusdryckshandteringen härflytande medel samt för Riksdagen
framlägga resultatet af denna utredning med de förslag, hvartill
samma utredning möjligen kunde föranleda.

Denna utskottets hemställan blef af Första kammaren utan votering
godkänd.

I anledning häraf återlämnades ärendet till Andra kammaren för
vidare behandling, hvarefter Andra kammaren beslöt att, med frånträdande
af sitt i frågan förut fattade beslut, biträda det af Första
kammaren fattade beslutet.

Riksdagen aflät i följd häraf den 25 maj 1909 till Kungl. Maj:t
skrivelse i ämnet, däri Riksdagen anförde följande.

Af Sveriges officiella statistik och eljes för Riksdagen tillgänglig
utredning bekräftades det kända förhållandet, att staten, kommunerna,
landstingen och hushållningssällskapen samtliga i större eller mindre
mån vore ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen.

Riksdagen hölle före, att med den växande nykterhetsrörelsen
krafven på särskilda åtgärder till begränsning af handeln med rusdrycker
inom kommunerna allt mera skulle framträda samt att efter
utvidgningen af rösträtten kommunerna äfvenledes med den dem i
sådant afseende förlänade makt skulle allt allmännare tillmötesgå dessa
kraf. Följaktligen vore en minskning i vinsten af rusdryckshandteringen
att förvänta; och därmed stode staten, kommunerna, landstingen
och hushållningssällskapen inför nödvändigheten att med hänsyn
härtill ordna sin ekonomi. Vid sådant förhållande syntes det
Riksdagen, som om en allsidig utredning rörande det lämpligaste
sättet att frigöra det allmänna från beroendet af dessa inkomster vore
af förhandenvarande omständigheter särskildt påkallad.

Riksdagen, som emelleiAid med hänsyn till hvad Riksdagen i ämnet
inhämtat, funne det föga antagligt, att det allmänna kunde helt frigöras
från beroendet af rusdrycksmedlen, finge sålunda anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t låta på lämpligaste sätt verkställa en allsidig
utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska
beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel samt
för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med de förslag,
hvartill samma utredning möjligen kunde föranleda.

II. Lagstiftning angående beskattning af rusdrycker.

A. Beskattning af brännvins tillverkning och försäljning.

Gällande brännvinslagstiftning härstammar från förordningarna
den 18 januari 1855 angående dels villkoren för brännvins tillverkning,
dels ock villkoren för försäljning af brännvin och andra brända
eller destillerade spirituösa drycker, hvilka förordningar utfärdades på
grund af beslut vid 1853—54 års riksdag.

Hvad först angår frågan om brännvins tillverkning, föreskrefs i
den förra af nyssnämnda förordningar, att rättighet till brännvinsbränning
. såväl i stad som på landsbygden skulle tillkomma en hvar, som antingen
vore berättigad att idka fabriksrörelse eller ock ägde eller
innehade i mantal satt eller särskild skattlagd jord. Från denna allmänna
regel gjordes dock två undantag. Vissa personer ansågos nämligen
på grund af sina befattningar och sin ställning i samhället böra
vara förhindrade att befatta sig med näringen. Från behörighet att
tillverka brännvin uteslötos alltså domare och andra civila ämbets- och
tjänstemän, som skulle vaka öfver brännvinsförfattningarnas efterlefnad,
äfvensom ecklesiastika ämbets- och tjänstemän, kyrkobetjänte, folkskolelärare
samt praktiserande läkare. Det andra undantaget innebar, att
å kronans jord, som ej med stadgad åborätt besuttes, brännvinstillverkning
ej finge äga rum. Dessa bestämmelser äro fortfarande gällande.

Med afseende på tillverkningens storlek indelade 1855 års förordning
bränn erierna i större och mindre. I de förra fingo redskap af
hvilken storlek och beskaffenhet som helst användas; i de senare fick
brännvinspannans rymd ej vara under 12 och ej öfverstiga 20 kannor.

För de större brännerierna var tillverkningen begränsad till minst
300 och högst 1,000 kannor i medeltal för dygn. Skillnaden mellan
större och mindre brännerier upphäfdes emellertid redan vid 1859—
1860 års riksdag.

Beträffande vidare den tid, hvarunder brännvinstillverkning skulle få
äga rum, stadgade 1855 års förordning, att dylik tillverkning endast

Tillverkning
af brännvin.

finge ske två månader årligen, eller från och med den 15 oktober till
den 15 november samt från och med den 15 november till den 15
december, med rätt för brännvinstillverkare att utöfva handteringen
under endera eller bägge af dessa månader, dock minst en månad.
Med denna inskränkning afsågs att förekomma en alltför stor tillverkning,
ehuru man medgaf, att tidsinskränkningen hvarken vore något
tillförlitligt medel för vinnande af det afsedda målet eller i industriellt
och ekonomiskt afseende fördelaktigt. Tillverkningstiden utsträcktes
sedermera upprepade gånger, till dess genom 1871 års förordning den
ännu gällande bestämmelsen infördes, att brännvinstillverkning i allmänhet
är tillåten från och med första helgfria dag i oktober till
första helgfria dag i maj månad det därpå följande året. Under den
öfriga delen af året var brännvinstillverkning förbjuden ända till år
1871, då det medgafs, att brännvin under sommaren finge tillverkas i
samband med pressjästberedning. Sedermera har detta medgifvande
genom förordningen den 12 september 1910 utsträckts att gälla äfven
tillverkningen vid de brännerier, där allt det tillverkade brännvinet
denatureras eller utföres ur riket.

Före år 1855 utgick beskattningen å tillverkningen efter pannerymden
med olika utgifter allt efter redskapens beräknade större eller mindre
afverkningsförmåga. I 1855 års förordning bibehölls denna beskattningsmetod
för de mindre brännerierna, hvaremot för de större brännerierna
skatten, eller såsom det då hette, tillverkningsafgiften skulle beräknas
efter det tillverkade kannetalet. Enär man i brännvinets högre beskattning
och fördyrande sökte ett af de förnämsta medlen för den öfverflödiga
tillverkningen och förbrukningens hämmande, bestämdes skattesatsen
afsevärdt högre än förut eller till 16 skillingar banko (50 öre)
för hvarje kanna sexgradigt brännvin (motsvarande 49 % vid+15° C.).
Vid 1856—1858 års riksdag förklarade rikets ständer den grundsatsen
böra strängt bibehållas, att genom en för all brännvinstillverkning lika,
men tid efter annan småningom ökad beskattning höja priset på själfva
varan samt därigenom minska både förbrukning och tillverkning.
Ständerna beslöto ock skattens höjning till 60 öre för hvarje kanna
af normalstyrka, d. v. s. 50 % vid + 15° C. Denna skattesats höjdes år 1867
till 70 öre, år 1871 till 80 öre samt år 1879 till 1 krona, allt per kanna
af normalstyrka; och framhölls vid alla dessa tillfällen nödvändigheten
af ökade inkomster för fyllande af uppkomna statsbehof. Den år 1871
beslutade höjningen stöd dock hufvudsakligen i samband med uppliäfvandet
af den ovillkorliga skyldigheten att inbetala tillverkningsafgiften
i förskott. I sammanhang med denna höjning medgafs ock,

att af det vid uppmätningen bestämda och till normalstyrka 1’educerade
kannetalet finge afdragas 3 procent, hvilket skulle utgöra ersättning
för den förlust, som genom afdunstning äger rum; återstoden skulle
utgöra det beskattningsbara kanntalet, för hvilket skatt skulle utgå.

Detta skattefria afdrag nedsattes år 1882 till 2 procent. Då genom
1882 års tillverkningsförordning bestämdes'', att det tillverkade brännvinets
volym skulle angifvas i liter, afrundades skattesatsen från 38.21
öre för liter till 40 öre för hvarje liter, hvilket innebar en om ock
ringa höjning, nämligen af icke fullt 5 procent. Verkliga höjningar
ägde rum åren 1888 och 1903, då skatten bestämdes till resp. 50 och
65 öre per liter. För dessa två höjningar anfördes intet annat skäl
än statsverkets behof af ökade inkomster.

Genom beslut vid 1903 års riksdag infördes att utgå jämte tillverkningsskatten
en särskild afgift af 5 öre per liter brännvin, som
tillverkas vid bränneri under tid, då jämlikt föreskrifven anmälan majs
eller utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning. Denna
afgift höjdes af 1911 års Riksdag till 8 öre per liter, hvarförutom
bestämdes, att föreskrifterna angående berörda särskilda afgift skulle
gälla jämväl maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska
ämnen.

Den nu gällande förordningen angående tillverkning af brännvin
är af den 11 oktober 1907 och utfärdades i anledning af beslut vid
1907 års riksdag, då förslag till ny förordning framlades af Kungl.

Maj:t. Den af Riksdagen antagna nya förordningen innefattade hufvudsakligen
förändrade bestämmelser rörande kontrollen öfver brännvinstillverkningen,
hvaremot öfriga bestämmelser voro i det närmaste oförändrade.

I den mån brännvinsbeskattningen ökades, stegrades ock dess Restitution vid
olägenheter för de industrier, som för sin verksamhet behöfde använda
sprit. Efter åtskilliga framställningar från industriidkare framlades vid
1887 års riksdag en proposition om införande i förordningen angående
villkoren för tillverkning af brännvin af en bestämmelse om restitution
af tillverkningsskatt för brännvin, som denaturerades för att användas
för tekniskt eller vetenskapligt behof; dock skulle ej restitution medgifvas
för brännvin, som användes till tvål, parfym eller, med undantag
af ättika, till fabrikater, afsedda att förtäras. Detta förslag godkändes
af Riksdagen. Enligt den förordning i ämnet, som utfärdades den 18
november 1887, tillkom rättighet att för återbekommande af tillverksningsskatt
låta denaturera brännvin dels fabriks- eller yrkesidkare, som

enligt gällande föreskrifter var skyldig att föra handelsb ocker, så vidt,
det denaturerade brännvinet erfordrades och uteslutande användes för
utöfvande af hans egen rörelse eller yrke, dels ock föreståndare för
allmän undervisningsanstalt, museum eller laboratorium för inrättningens
behof, hvarjämte innehafvare af rättighet till minuthandel med brännvin
skulle kunna erhålla rättighet att för återbekommande af tillverkningsskatt
låta denaturera brännvin för att af honom hållas till salu.

Såsom denatureringsmedel skulle i vanliga fall användas träsprit
och denatureringen verkställdes af kontrollanter. I afgift för denatureringen
erlades tre öre för hvarje liter af normalstyrka. Skatterestitution
erhölls endast för det denaturerade brännvin, som blifvit användt.
Beträffande försäljning af denatureradt brännvin föreskrefs, att det ej
finge säljas i mindre myckenhet eller utlämnas på kärl af mindre rymd
än tio liter och sådant brännvin fick ej köpas af annan än den, som
företedde ett af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utfärdadt, för högst
ett år gällande bevis om rättighet att för tekniskt eller vetenskapligt
behof inköpa viss myckenhet denatureradt brännvin.

Enligt den formulering, bestämmelsen om restitution erhöll i 1887
års förordning, medgafs ej restitution för brännvin, som användes till
belysning och uppvärmning. Det hade emellertid från början ansetts
önskvärdt att kunna utsträcka skatterestitutionen äfven till sådant
brännvin, och sedan erfarenheten från Tyskland och Frankrike utvisat,
att sådant kunde ske utan risk för missbruk, framlade Kungl. Maj:t
vid 1890 års riskdag förslag om sådan ändring i tillverkningsförordningen,
att restitution af skatt skulle erhållas för allt brännvin, som
denaturerades, samt att när denatureringen skedde vid bränneri under
tid, då tillverkningsrätt där gäller, skattefrihet skulle åtnjutas därför.
Sedan Riksdagen bifallit propositionen, utfärdades den 10 oktober 1890
den förordning angående denaturering af brännvin, som ännu, ehuru
med några mindre tillägg och ändringar, är gällande. De väsentligaste
ändringar, som infördes genom 1890 års förordning, voro utom de
redan nämnda, dels att rättigheten att låta denaturera brännvin för
försäljning blef utsträckt på sådant sätt, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande
erhöll bemyndigande att för högst ett kalenderår i sänder
efter ansökning bevilja handelsidkare, som vore känd för ordentlighet
och pålitlighet samt i öfrigt pröfvades lämplig, tillstånd att, med rätt
till återbekommande af tillverkningsskatt, låta denaturera brännvin för
att hållas till salu eller att sälja denatureradt brännvin, dels ock att
rättigheten att inköpa denatureradt brännvin blef fullt fri. Vidare
förändrades sammansättningen af det allmänna denatureringsmedlet,

så att det numera består af en blandning af träsprit och pyrideribaser.
Denatureringsbevis i och för utbekommande af skatterestitution utfärdas
redan vid denatureringsförrättningen, hvadan skatten restitueras utan
afseende på huruvida brännvinet användts eller icke.

Sedermera hafva, såsom redan antydts, endast mindre ändringar
företagits i denatureringsförordningen; det har sålunda medgifvits föreståndare
för allmän sjukvårdsanstalt att för anstaltens behof låta denaturera
brännvin, hvarvid, liksom när denatureringen sker för allmän
undervisningsanstalts, museums eller laboratoriums behof, kontrollstyrelsen
äger att bestämma lämpligt denatureringsmedel. Denatureringsafgiften
och i samband därmed kontrollantsarfvodet hafva successivt
nedsatts och utgår numera den förstnämnda med endast ett öre för
liter af normalstyrka.

Förutom för brännvin, som denaturerats, må vidare enligt beslut
af 1899 års Riksdag restitution af tillverkningsskatt åtnjutas för brännvin,
som vid staten tillhörigt krutbruk användes för tillverkning af krut,
afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål, samt för finkelolja,
afsedd till tekniskt ändamål.

I syfte att minska det tryck, som drabbade brännerinäringen
därigenom att tillverkaren på grund af den höga skatten måste sälja
sin vara inom landet, medgafs redan år 1866, att vid utförsel af brännvin
restitfution af brännvinstillverkningsafgiften finge af tillverkningsmedlen
åtnjutas till samma belopp som denna afgift eller då 60 öre för kanna
af 50 procent styrka vid + 15" C. Restitution medgafs dock ej för
utförsel af mindre än 100 kannor.

Vid beviljande af denna restitution togs emellertid hänsyn endast
till det bevisligen utförda kanntalet men däremot ej till den minskning,
som vid brännvinets förädling till sprit uppkom. I anledning
häraf blef på Riksdagens därom framställda begäran förslag framlagdt
vid 1872 års riksdag, att vid utförsel af brännvin restitution skulle
åtnjutas med 81.7 öre för hvarje kanna renadt och med 80 öre för
hvarje kanna icke renadt brännvin af normalstyrka, hvarjämte bestämmelser
föreslogos angående hvad som skulle betraktas såsom renadt
och icke renadt brännvin. Förslaget vann ock Riksdagens bifall.
I sammanhang därmed, att, på sätt förut nämnts, skatten vid 1882
års riksdag bestämdes till 40 öre för liter, vidtogs äfven motsvarande
höjning i restitutionens belopp, så att detta fastställdes till 40.8 öre
för renadt och 40 öre för icke renadt brännvin per liter. Enahanda
åtgärder hafva äfven vidtagits vid 1888 och 1903 års skatteförhöj 3 -

Restitution vid
utförsel af
brännvin.

Försäljning
af brännvin.

ningar, i följd hvaraf enligt nu gällande bestämmelser restitutionsbeloppet
utgör för råbrännvin 65 öre och för renad t brännvin 66.3
öre per liter. *

Hvad härefter angår frågan om brännvins försäljning och bestämmelserna
därför, härröra dessa senare, såsom redan nämnts, från 1855
års förordning, hvilken utfärdades i anledning af beslut vid 1853—54
års riksdag.

Samma synpunkt, som gjort sig gällande i fråga om tillverkn ingsförordningen
eller att verksamma åtgärder måste vidtagas för att söka
motarbeta det alltför allmänna missbruket af spritdrycker, föranledde
ständerna att tillse, att äfven handeln med dessa drycker underkastades
större kontroll och inskränkningar än hvad förut varit fallet.

Beträffande först omfånget för den fria brånnvinshandeln vidtogs
den väsentliga förändring, att denna handel inskränktes till försäljning
af minst 15 kannor, hvarjämte utminuteringen delades i två olika slag
af försäljning, nämligen minuthandel och utskänkning. För minuthandel
bestämdes ett minimum af Vs kanna; vid utskänkning kunde däremot
hur ringa kvantitet som helst säljas till förtäring på stället eller afhämtning,
dock skulle å sådant ställe mat alltid finnas att tillgå. För
utöfningen af nämnda båda slag af försäljning erfordrades särskildt
tillstånd.

Vid den fria brånnvinshandeln med 15 kannor förekommo emellertid
talrika missbruk genom salning, i följd hvaraf efter beslut af
1874 års riksdag föreskrefs, att partihandeln skulle delas i en större,
hvilken skulle blifva fullständigt fri, och en mindre, därtill erfordrades
särskildt tillstånd. Gränsen bestämdes till 100 kannor. Detta bl ef
alltså minimum för den större partihandeln; beträffande den mindre
partihandeln bibehölls ett minimum af 15 kannor.

I afseende å behörigheten att idka brännvinsförsäljning föreskref
1855 års förordning för såväl minuthandel och utskänkning som mindre
partihandel, att försäljaren skulle hafva god fräjd, gjort sig känd för
ordentlighet, kunna skrifva och räkna samt i öfrigt pröfvas tjänlig
därtill. Den, som ej hade rätt att tillverka brännvin, var ock utesluten
från rättighet till minuthandel med eller utskänkning af brännvin,
hvilket förbud senare utsträcktes till apotekare. Det var äfven
förbjudet att utöfva utskänkning i sammanhang med annan handel,
vare sig i stad eller å landet. Enahanda förbud gällde ock i
fråga om minuthandel å landet, men upphäfdes år 1860 i afseende å
köpingar.

Beträffande utdelande af försäljningsrättiglieter blef den grundsats
införd, att kommunerna skulle äga att i sedlighetens intresse däröfver
besluta. Den Kungl. Maj:ts befallningshafvande förut tillerkända rätt
i detta afseende inskränktes på det sätt, att de kommunala myndigheterna
kunde hindra inrättande af nya eller bibehållande af gamla
minuthandels- och utskänkningsställen.

De rättigheter, som redan uppstått i städerna på grund af burskap
eller särskilda resolutioner, ansågos ej kunna borttagas, hvarför
deras bestående i förordningen tryggades.

Å landet hade gästgifverierna tillförne haft både rättighet och
skyldighet att utskänka spritdrycker. Skyldigheten blef emellertid upphäfd,
hvaremot i fråga om rättigheten till utskänkning föreskrefs, att
gästgifveri å landet, för hvilket vid tiden för 1855 års förordnings
trädande i kraft utekänkningsrättighet utöfvades, skulle vara fortfarande
bibehållet vid denna rättighet. Då emellertid rättigheten ansågs
endast såsom personlig rättighet, stadgades efter beslut af 1873 års
Riksdag i förordningen den 26 augusti samma år, att den gästgifveri
å landet medgifna utskänkningsrätt endast skulle få åtnjutas af den,
som, då nämnda förordning blef gällande till efterlefnad, var ägare
till sådant gästgifveri, samt af hans hustru.

I städerna tillhörde det magistraten att jämte stadens äldste,
sedermera stadsfullmäktige eller allmän rådstuga afgifva utlåtande,
huruvida utöfver befintliga, på burskap eller särskilda resolutioner
grundade rättigheter, några minuthandels- och utskänkningsrättigheter
skulle utdelas för en tid af högst tre år. Frågan afgjordes därefter
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som likväl ej ägde att mot kommunalmyndigheternas
afstyrkande besluta, att dylika rättigheter skulle
meddelas, ej heller bestämma antalet rättigheter högre än dessa myndigheter
gemensamt tillstyrkt. Från början hade däremot Kungl. Maj:ts
befallningshafvande icke att besluta om utdelande af de sålunda bestämda
rättigheterna, utan skulle därvid fri och öppen täflan äga rum,
såvida ej alla rättigheter till minuthandel med eller utskänkning af
brännvin i staden eller bådadera öfverlämnades till bolag.

Då rättigheterna utbjödos på auktion åt den, som åtog sig afgift
för högsta kanntalet, var det magistraten, som pröfvade anbuden
och godkände eller förkastade dem med fästadt afseende å vederbörandes
behörighet och tjänlighet. I fråga om öfverlåtande till bolag åter
förekom ingen auktion, utan tillkom det magistraten att efter den
kommunala myndighetens hörande träffa aftal med bolaget. Detta
aftal skulle emellertid, enligt senare stadganden, underställas Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes pröfning. År 1867 föreskrefs vidare, att,
då fråga uppkommit om brännvinsförsäljnings öfverlåtande åt bolag,
sedan magistraten däröfver infordrat skriftligt anbud och efter stadsfullmäktiges
eller allmänna rådstugans hörande öfverlämnat anbuden
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, denna senare myndighet ägde
antaga eller förkasta anbuden. Antogs anbudet, ålåg det magistraten
att sluta aftal med bolaget. I en del städer begagnades emellertid
rätten till all brännvinsförsäljnings öfverlåtande åt bolag såsom medel
att till stadens egen fördel monopolisera den mindre försäljningen.
Med anledning häraf blef ifrågavarande rättighet år 1871 begränsad
till allenast utskänkning af brännvin. Men redan år 1873 återfingo
städerna såsom vederlag för att de nödgades afstå vissa andelar af
bolagens vinst, hvarom mera här nedan, sin nyssnämnda rättighet.
Samtidigt medgafs rätt för bolag att till annan öfiverlåta någon af de af
bolaget öfvertagna försäljningsrättigheterna. Framställning härom skulle
göras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som efter magistratens
hörande ägde att bifalla eller afslå framställningen.

Vidkommande brännvinsförsäljningen å landet, utom hvad angår
den gästgifverier medgifna utskänkningen, ägde de kommunala myndigheterna
att föreslå och Kungl. Maj:ts befallningshafvande att besluta
beviljande af utskänknings- eller minuteringsrättighet för en tid af
högst tre är. I så fall skulle auktion anställas, därvid sockennämnden,
sedermera kommunalnämnden, ägde att antaga eller förkasta anbuden.

Öfverlåtande på bolag af minuthandel med eller utskänkning af
brännvin på landet har först på senare tider medgifvits i lagstiftningen.

Såväl i stad som på landet ägde Kungl. Maj:ts befallningshafvande
vidare bevilja utskänkningsrättigheter tillfälligtvis för kortare tider,
såsom vid läger, hälsobrunn eller badort, på passagerarefartyg m. m. I

I syfte att genom brännvinets fördyrande minska konsumtionen
däraf ansåg 1853 — 54 års Riksdag sig böra ej blott betydligt öka beskattningen
å tillverkningen utan äfven bestämma en viss afgift för
hvarje kanna, som såldes i minuthandel eller vid utskänkning. Denna
försäljningsafgift fastställdes till 8 skilling banko vid minuthandeln och
12 skilling banko vid utskänkningen för hvarje kanna af beräknade
försäljningsbeloppet. Att man härvidlag gjorde skillnad på minuthandel
och utskänkning berodde därpå, att man ansåg sig kunna motarbeta
kroglifvet med därtill hörande missbruk genom att bereda tillfälle
att lättare och för en billigare afgift anskaffa rusdrycker annorledes
än genom inköp å kroglokalen.

Sedan nya myntsystemet börjat tillämpas, blef till beredande af
lättnad i utskänkningsafgiftens beräkning dennas belopp höj dt från
12 skilling banko eller 371/-2 öre till jämna 40 öre per kanna. Motsvarande
siffra för minuthandelsafgiften bestämdes till 25 öre per kanna.

Vid 1885 års riksdag föreskrefs, att för båda nyssnämnda slag
af brännvinshandel skulle utgå samma afgift, nämligen 15 öre per liter,
hvilket närmast motsvarade den förut för utskänkning bestämda afgiften.

Enligt 1855 års förordning skulle försäljningsafgiften beräknas
efter visst kanntal och bestämdes detta till 800 kannor i stad och
400 kannor på landet för hvarje försäljningsår, som räknades i
stad från den 1 oktober och å landet från den 1 november. En förhöjning
i det sålunda föreskrifna lägsta kanntalet för beräkning af
afgiften vidtogs år‘1874, då detsamma bestämdes till 1,200 kannor
för stad och 600 kannor för landet. Detta blef sedermera evalveradt
till resp; 3,000 liter och 1,500 liter. Hvad beträffar bolag, som öfvertog
all detaljhandel med brännvin i stad eller köping, föreskrefs år 1895,
att bolaget skulle för hvarje sålunda öfvertagen rättighet erlägga årlig
afgift för 3,000 liter med 450 kronor; och i 1905 års förordning bestämdes
minsta litertalet till 1,500 liter såväl i stad som på landet och
i sammanhang därmed, att bolag skulle för hvarje öfvertagen rättighet
erlägga 225 kronor.

I fråga om de privilegierade utskänkningsrättigheterna fastställdes
vederbörande kanntal af taxeringskommittéerna. Vid öfverlåtande af
försäljningsrättigheter på auktion hade magistraten i stad och kommunalnämnden
å landet pröfningsrätt öfver de gjorda anbuden; de
voro således ej nödsakade att ovillkorligen antaga det högsta anbudet.
Därest försäljningen öfverlämnades till bolag, ålåg det magistraten,
sedermera Kungl. Maj:ts befallningshafvande att fastställa det kanntal,
som ansågs komma att afyttras; den restriktion var dock gifven, att
anbud af bolag om öfvertagande af all brännvinsförsäljning ej fick
antagas, om afgiften var lägre, än sammanlagda beloppet skolat minst
utgöra, därest försäljningsrättigheterna varit upplåtna åt särskilda personer.
För tillfälliga utskänkningsrättigheter under kortare tid än ett
år tillhörde det taxeringskommittén att bestämma afgiften, hvilken ej
fick understiga det belopp, som för den ifrågavarande tiden svarade
mot minsta afgiften för ett år.

Den nu gällande brännvinsförsäljningsförordningen är af den 9
juni 1905 och har ej i något väsentligt afseende rubbat hufvudgrunderna
i den föregående lagstiftningen.

Kommittén har emellertid ansett lämpligt att här meddela en
sammanfattning af de viktigaste bestämmelserna enligt gällande förordning.

Försäljningsår sammanfaller med kalenderår. Försäljningen delas
i partihandel och detaljhandel. Denna senare får äga rum antingen till
af hämtning (utminutering j) eller till förtäring på stället (utskänkningj.
Vid partihandel är minsta tillåtna försäljningsbeloppet 250 liter samt
vid utminutering 1 liter; vid utskänkning må brännvin försäljas till hur
ringa belopp som helst, dock endast till förtäring på stället.

De, som under äldre tider på grund af burskap eller särskildt
privilegium") utöfvat utskänkningsrättigheter i stad, äfvensom gästgifvare
på landet skola fortfarande, på sätt i förordningen närmare bestämmes,
vara vid sina rättigheter bibehållna, så länge de ej uppsägas eller förverkas.

Annan detaljhandel med brännvin, än den som enligt hvad nyss
är sagdt må äga rum på grund af äldre rättigheter eller enligt Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes medgifvande för särskilda, mera tillfälliga
behof, kan icke inom någon kommun komma till stånd utan att förslag
därom väckts inom kommunens representativa församling.

I fråga om stad må dylikt förslag väckas hos stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, hos allmän rådstuga. Stadsfullmäktige eller
allmänna rådstugan fatta därefter för sin del beslut i ärendet, börande
beslutet, därest rätt till detaljhandel med brännvin anses böra medgifvas,
innehålla antal försäljningsställen dels för utminutering, dels
för utskänkning. Innefattar beslutet upplåtande af rätt till detaljhandel
med brännvin, skall magistraten underställa ärendet Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes pröfning. Medgifver Kungl. Maj:ts befallningshafvande
dylik rätt, må försäljningsställenas antal ej sättas högre
än det af stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan beslutade. Tiden
för beviljade rättigheters upplåtande må utgöra högst tre år.

Nyss omförmälda försäljningsrättigheter må upplåtas endast åt
särskildt, inom staden uteslutande för detaljhandel med brännvin bildadt
bolag. Anbud å rättigheternas utöfvande af bolag infordras af magistraten,
som granskar anbuden; efter stadsfullmäktiges eller allmänna
rådstugans hörande insändas handlingarna till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
hvarefter denna myndighet antager eller förkastar an '')

Motsvarar hvad förut benämnts minuthandel.

2) Af privilegierade rättigheter, hvilka afse utskänkning, ej utminutering, funnos
under försäljningsåret 1910 i stad en (Göteborg) och på landsbygden 18 gästgifverirättigheter,
däraf 12 i Skåne.

buden. Har intet anbud inkommit eller förkastas de gjorda anbuden,
infordras nya anbud; blir resultatet då åter detsamma, förfaller beslutet
om upplåtande af rätt till detaljhandel i staden.

Proceduren på landet är följande. Förslag om rätt att idka sådan
detaljhandel, hvarom nyss är sagdt, väckes hos kommunalnämnden,
som däröfver afgifver yttrande och, om detaljhandel tillstyrkes, föreslår
antal försäljningsställen. Kommunalstämmans yttrande inhämtas därefter.
Ogillas framställningen af kommunalstämman, förfaller frågan.
Tillstyrkes åter framställningen, öfverlämnas ärendet till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som äger att afslå eller bifalla densamma. I vissa
fall skall dock grannkommun höras.

Har Kungl. Maj:ts befallningshafvande medgifvit upplåtande af
rättighet till utminutering af brännvin eller till såväl utminutering
som utskänkning af brännvin, må de beviljade försäljningsrättigheterna
upplåtas endast till särskildt inom socknen, uteslutande för detaljhandel
med brännvin bildadt bolag. Anbud infordras af kommunalnämnden,
hvarefter kommunalstämman höres. Kungl. Maj:ts befallningshafvande
antager eller förkastar anbuden. Förkastas de gjorda anbuden, eller
har anbud ej inkommit, infordras nya anbud. Blir äfven nu resultatet
detsamma, förfaller beslutet.

Afser den medgifna rättigheten endast rätt till utskänkning
af brännvin och har förslag väckts att öfverlåta densamma till bolag,
tillämpas samma bestämmelser som nyss är sagdt, dock att, om antagligt
anbud ej inkommer, äfvensom då fråga om rättigheternas
öfverlåtande till särskildt bolag icke uppstått inom socknen, samma
rättigheter skola utbjudas på offentlig auktion till den, som åtager sig
afgift för högsta litertal. Kungl. Maj:ts befallningshafvande äger att,
efter kommunalnämndens hörande, antaga eller förkasta de gjorda
anbuden.

Rörande försäljningsrättigheters meddelande inom köping, som
utgör egen kommun, gäller i tillämpliga delar hvad som härutinnan
stadgas om stad.

Bolag må ej till annan öfverlåta all utminutering eller all utskänkning
af brännvin inom kommun. Däremot äger bolag mot bestämd
afgift åt annan öfverlåta rättighet till utminutering eller utskänkning.
Härtill erfordras Kungl. Maj:ts befallningshafvandes samtycke.

Sådant bolag, som här är nämndt, skall hafva till ändamål endast
att i sedlighetens intresse ordna och handhafva detaljhandel med brännvin
och må icke afse att bereda vare sig delägarna vinning utöfver

Försäljningå afgifternas användande.

årlig ränta med högst 5 procent å delägarnes kontanta tillskott eller
kommun någon ekonomisk fördel utöfver den vinst, som enligt förordningen
kan tillkomma densamma.

Förordningen innehåller vidare en mångfald restriktiva bestämmelser
i afseende å bolagen och deras skötsel. Styrelsen skall bestå
af fem ledamöter, af hvilka tre utses af delägarna i bolaget, en af
landstinget och en af hushållningssällskapets förvaltningsutskott; i stad,
som icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige den ledamot, som
eljest skulle väljas af landstinget. För utöfvande af tillsyn öfver
bolagets, verksamhet utser Kungl. Maj:ts befallningshafvande ett ombud.
Granskning af bolagets förvaltning och räkenskaper sker årligen af
fem revisorer, af hvilka två utses i stad af stadsfullmäktige (eventuellt
allmän rådstuga) och å landsbygden af kommunalstämman, en af landstinget,
en af hushållningssällskapets förvaltningsutskott samt en af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande. I stad, som icke deltager i landsting,
utse stadsfullmäktige jämväl den revisor, som eljest skulle väljas
af landstinget.

För utöfvande af här ofvan omförmälda äldre rättigheter erlägges
en försäljningsafgift, som beräknas af vederbörande taxeringsmyndighet,
dock ej för mindre än 1,500 liter. Äfven vid antagande af auktionsanbud
är en minimigräns af 1,500 liter fastslagen. Den försäljningsafgift,
som sålunda utgår, är bestämd till 15 öre för hvarje liter af
det brännvin, som beräknats eller hvarför afgift åtagits. Hvad beträffar
bolag, som, fått öfvertaga all detaljhandel med brännvin inom
kommun, utgår för hvarje öfvertagen rättighet en årlig afgift för
1,500 liter med 225 kronor. Dessutom skall bolag till fördelning
enligt nedan angifna grunder afstå, förutom nyssnämnda försäljningsafgift,
dels utan afdrag de afgifter, som bolaget uppburit på grund af
öfverlåtelse af rättighet, dels ock hela den nettovinst, som uppkommit
af all den rörelse, bolaget idkat.

Hvad härefter angår användandet af försäljningsafgifterna, är frågan
härom för kommitténs uppdrag af i viss mån grundläggande betydelse
och har kommittén förty ansett nödigt att lämna en mera utförlig och
uttömmande historisk redogörelse härför. I sådant afseende föreligger
emellertid beträffande förhållandena för tiden intill den s. k. kommunalskattekommitténs
år 1900 afgifna betänkande en synnerligen fullständig
historik i nämnda betänkande; och har kommittén ansett lämpligt att
här in extenso återgifva innehållet af denna historik.

»Endast i fråga om brännvinsförsäljningsmedlen eller, med andra ^t°ri^ran''
ord, de afgifter, som äro pålagda försäljningen af brännvin och därmed 9 ''ZsmedUn
likställda drycker, samt de inkomster af samma försäljning, hvilka på före
grund af lagens föreskrift skola till det allmänna afstås, kan man enligt
gällande och förutvarande lagstiftning tala om en allmänt genomförd
fördelning. Den för tillverkningen af brännvin utgående skatten har
nämligen alltid odelad tillfallit statsverket, såvidt ej genom särskilt
privilegium viss stad varit tillförsäkrad andel i densamma. Att sådana
privilegier fordom funnits, framgår af kungl. förordningen den 10
december 1747, hvilken föreskref, att den stad, som med Kungl. Maj:t
och kronan efter privilegier och kungl. förordningar njutit del i bränneriaccisen,
skulle i stället af den genom sagda förordning stadgade konsumtionsafgiften
för livarje tunna, som brändes, erhålla så många öre
silfvermynt, som staden förut »af ordinarie bränneridelningsaccisen bekommit
men ej mera», ett stadgande som fanns intaget jämväl i de
närmast därefter utfärdade förordningarne på detta område. I de
under innevarande århundrade utkomna författningarne angående brännvinsbränningen
finnes däremot ingen antydan därom, att städerna eller
vissa af dem skulle äga bekomma någon andel af den uti de särskilda
författningarne på olika sätt bestämda tillverkningsafgiften. Det torde
emellertid böra anmärkas, att, då vid 1853—54 års riksdag frågan om
en förändrad brännvinslagstiftning till inskränkning af den omåttliga
tillverkningen och förbrukningen af starka drycker på grund af dels
kungl. proposition och dels ett stort antal motioner i ämnet utgjorde
föremål för ständernas uppmärksamhet samt därvid såsom ett af de
verksammaste medlen till vinnande af det åsyftade målet ansågs en
förhöjd beskattning af brännvin, såväl i den kungl. propositionen som
inom riksdagen den åsikten uttalades, att den betydligt förökade tillverkningsskatten
ej borde i sin helhet ingå till statskassan, utan den
del däraf, som komme att öfverskjuta det för den ordinarie statsregleringen
påräknade beloppet, anslås till företag, som befrämjade
landets jordbruk och boskapsskötsel, till förbättrande af kommunikationsanstalterna
inom riket m. m. I en och annan motion äfvensom i
reservationer mot utskottsbetänkanden framkastades därjämte tanken
på tilldelandet af nyssnämnda öfverskott eller eu del däraf åt kommunerna.
Rikets ständer biträdde emellertid ej något af de i detta
afseende väckta förslag.1) *)

*) Vid 1898 års riksdag förelåg ånyo förslag om en fördelning emellan staten
ock kommunerna af brännvinstillverkningsskatten i en enskild motion, men med hänsyn
därtill, att denna fråga blifvit af kommunalskattekommittén till behanandling upptagen,
blef på hemställan af bevillningsutskottet motionen af Riksdagen afslagen.

Hvad beträffar brännvinsförsäljningsafgifterna, är det först genom
den af 1853 — 54 års riksdag antagna och af Kungl. Maj:t den 18
januari 1855 utfärdade förordningen angående försäljning af brännvin,
som bestämmelser gifvits rörande en fördelning af dessa afgifter. Enligt
den förut i fråga om brännvins försäljning gällande lagstiftningen var
handel med spirituösa drycker särskildt beskattad endast vid försäljning
att på stället förtäras till mindre belopp än en kanna. All annan handel
därmed var, liksom handel i allmänhet, fri och icke underkastad annan
afgift än den allmänna bevillning, som enligt bevillningsförordningen
för inkomst af sådan handel kunde dess innehafvare åläggas. För
utskänkning af brännvin erlades däremot förutom den allmänna bevillningen
en särskild minuteringsafgift, hvilken enligt de flesta af
1700-talets författningar beräknades till visst belopp för hvarje kanna,
som pröfvades kunna å krog eller gästgifvaregård försäljas, men enligt
kungl. kungörelsen den 13 juni 1810 och följande före 1853—54 års
riksdag utkomna förordningar utgick med ett för hvarje utskänkningsställe
inom de i författningarna föreskrifna gränser bestämdt belopp.
Jämte denna i sin helhet till kronan ingående minuteringsafgift förekom
i städerna en så kallad krogskatt, hvilken ålades af städernas myndigheter
och i de olika städerna till beloppet bestämdes på olika sätt.
Denna sistnämnda afgift tillföll vederbörande stads kassa.

Förhandlin- Då man vid den genomgripande förändring, brännvinslagstiftningen

1853-54 års vid —54 års riksdag underkastades, i syfte att genom fördyrande

riksdag samt af brännvinet göra detsamma mera svåråtkomligt, ej blott betydligt
förordnl''den tillverkningsskatten, utan därjämte i stället för de förutvarande

18 januari till visst belopp för hvarje utskänkningsställe bestämda minuteringsi.
855. afgifterna stadgade en jämförelsevis hög afgift för hvar kanna, som
beräknades kunna utskänkas eller i minuthandel försäljas, gjorde den
åsikten sig allmänt gällande, att billigheten fordrade, att, enär den
vida betydligare tillverkningsskatten i sin helhet tillfölle statsverket,
försäljningsafgifterna eller en större del af desamma komme menigheterna
till godo för att användas till behof, hvartill medel eljest
måste af folket omedelbart sammanskjutas. I de motioner, som inom
de särskilda stånden väcktes rörande försäljningsafgifternas användning,
rådde också nästan fullständig enighet därom, att folket, som tillsläppt
dessa medel, äfven borde komma i åtnjutande af desamma, antingen
på det sätt att medlen direkt tillfölle den kommun, där de uppburits,
eller att de för hvarje län inginge till en gemensam kassa och därifrån
utdelades på de särskilda kommunerna. Sagda åsikt omfattades äfven
af det särskilda utskott, som af Riksdagen tillsattes för behandling af

de till brännvinslagstiftningen hörande frågorna. I anslutning till densamma
och i syfte att göra folket och dess kommunalstyrelser mera
angelägna att medverka till upptäckande och hämmande af lönkrögeri
föreslog utskottet, att af de afgifter, som inflöto för försäljningen af
brännvin, endast en tiondedel skulle gå till statsverket, under det att
de öfriga nio tiondedelarne borde tillfalla kommunerna eller kommunala
inrättningar, dels omedelbart och dels medelbart, på sätt nedan närmare
förmäles. Den till statsverket gående tiondedelen förmenade utskottet
komma att motsvara hvad kronan förut åtnjutit uti minuteringsafgift
och bevillning å denna rörelse; och ansåg utskottet, att, äfven om
sagda tiondedel ej uppginge till det belopp, statens inkomst af brännvinsförsäljningen
förut utgjort, full ersättning bereddes staten genom
den förhöjda tillverkningsafgiften. I fråga om de öfriga nio tiondedelarne
innebar utskottets förslag, att en tiondedel af samtliga afgifterna
skulle afsättas till en för hvarje län gemensam kassa för att
användas till länet gagnande företag, hvilken kassa, då någon annan
stadigvarande kommunal myndighet för hela länet icke fanns än hushållningssällskapet,
borde ställas under dettas förvaltning. Af de afgifter.
som influtit i stad, skulle återstående åtta tiondedelar tillfalla den
stad, där de uppburits, under det att af de från socknarne å landet
ingående afgifterna de åtta tiondedelarne skulle aflämnas till landtränteriet,
hvarifrån det för hela länet sammanlagda beloppet skulle
fördelas på dess samtliga socknar i förhållande till folkmängden; och
skulle på förslag af pröfningskommittén och med bifall af Kungl. Maj:t
denna fördelning kunna ske inom mindre distrikt, hvari ett särskildt
län indelades, därvid hvarje distrikt dock skulle omfatta minst ett
fögderi. De medel, som sålunda tillfölle kommunerna, skulle användas
till kommunala behof.

Med sitt förslag om sammanslående af de från socknarne inflytande
afgifterna till en för hela länet gemensam kassa, af hvilken
de särskilda socknarne efter folkmängden finge hvar sin andel, förklarade
sig utskottet åsyfta att undanröja den frestelse, som eljest
skulle kunna uppstå för de kommunala myndigheterna att, af nit att
bereda kommunen inkomst, genom många försäljningsställens anläggning
och på annat sätt befordra afsättningen af brännvin i stället för att
motverka detsammas spridande. Då de genom brännvinsförsäljningen
förvärfvade medlen endast till en del komme den egna kommunen till
godo, under det att det mesta tillfölle andra, blefve den benägenhet,
man möjligen kunde befara hos vederbörande att på ett nykterheten
motverkande sätt utan sträng beräkning af medlen eller följderna söka

uppdrifva inkomsterna af denna försäljning, ej så stor. Den skillnad,
som i detta afseende gjorts för städerna, förklarades ur den olika
ställning, hvari dessas styrelse och förvaltning befunne sig emot landskommunernas,
samt den vana och häfdvunna rätt, som städerna hade
att hvar för sig omedelbart draga inkomsterna af starka dryckers
försäljning.

Emot utskottets förslag anmäldes reservationer af flera dess medlemmar.
Under det att blott en ansåg, att den andel af försäljningsafgifterna,
som blifvit kronan tillerkänd, i förhållande till hvad kronan
förut i minuteringsafgift och bevillning uppburit, vore allt för ringa,
och för den skull föreslog, att statens andel skulle bestämmas till tre
tiondedelar af afgifterna, framhölls det af flera andra, att då statsverket
genom den föreslagna höga tillverkningsskatten ändock erhölle
en mångdubblad inkomst emot förut, ej någon andel borde tillfalla staten,
utan den gemensamma länskassans anpart däremot ökas.

Då det af utskottet framlagda förslaget skulle af rikets ständer
behandlas, yppade sig högst olika meningar. Bondeståndet, som förut
ogillat förslaget till ny tillverkningslag, ansåg sig i öfverensstämmelse
därmed jämväl böra i sin helhet förkasta den föreslagna försäljningslagen
och beslöt, utan att inlåta sig på frågan om fördelning af försäljningsafgifterna,
att förordningen af den 10 oktober 1851, enligt
hvilken, såsom ofvan framhållits, minuteringsafgiften tillföll statsverket,
skulle fortfarande gälla. De öfriga stånden voro däremot ense därutinnan,
att då enligt bevillningsförordningen brännvinsförsäljningen äfven
framgent var ålagd bevillning till staten, någon andel af försäljningsafgifterna
icke borde utgå till statsverket; men under det att ridderskapet
och adeln ansåg, att den gemensamma länskassans andel borde
ökas med den till staten föreslagna tiondedelen, mötte inom borgareståndet
förslaget om en under hushållningssällskapets förvaltning stående
kassa, hvartill bidrag skulle lämnas äfven af städerna, ett starkt motstånd.
Man ansåg, att då städerna ej hade något att skaffa med
hushållningssällskapen, hvilkas medlemmar vore landtbrukare och hvilka
utgjorde en inrättning för landtbrukets utveckling, det vore obilligt,
att städerna, som af ålder haft rätt att draga hela inkomsten af sin
brännvinsförsäljning, skulle till förmån för landsbygden beröfvas någon
andel af sagda inkomst. De i stad inflytande afgifterna borde därför
i sin helhet tillfalla staden. A andra sidan framhölls dock äfven inom
detta stånd, att då landsbygdens invånare kunde väntas i väsentlig
mån komma att bidraga till brännvinsafsättningen i städerna, det ej
vore mer än billigt, att städerna afstode någon del af försäljnings -

afgifterna till en kassa, som kunde användas till ändamål, livilka vore
för hela länet, såväl land som stad, gagnande; kvarjämte det äfven
påpekades, att den inkomst, som kunde uppstå af de å minuthandeln
lagda afgifterna, vore helt och hållet ny, så att städernas häfdvunna
rätt att för sig behålla inkomsten af brännvinsförsäljningen ej kunde
tillämpas med afseende å denna del däraf.

Sedan i anledning af de sålunda yttrade olika meningarna utskottet
afgifvit nytt utlåtande, votering i förstärkt statsutskott ägt rum rörande
beloppet af försäljningsafgifterna och sammanjämkning skett i afseende
på öfriga frågor, stannade Riksdagen slutligen beträffande försäljningsafgifternas
fördelning vid det beslutet, att en femtedel däraf, vare sig
i stad eller å landet, skulle insättas i landtränteriet för hushållningssällskapets
räkning, att af de afgifter, som i stad inflöto, återstående
fyra femtedelar skulle tillfalla staden, att af afgifterna från socknarna
å landet fyra femtedelar skulle aflämnas i landtränteriet för att på
det af utskottet föreslagna sättet efter folkmängden fördelas samt att
i Stockholm hela afgiften skulle af staden behållas. Dessa bestämmelser
blefvo därefter utan förändring af Kungl. Maj:t godkända och inflöto
i den förordning, som den 18 januari 1855 utfärdades angående villkoren
för försäljning af brännvin och andra brända eller destillerade
drycker.

Länge dröjde det icke, förrän det visade sig, att de genom 1855
års förordning gifna reglerna rörande de ifrågavarande medlens fördelning
ingalunda voro till allas belåtenhet. En följd af den nya
brännvinslagstiftningen var, att minuthandeln med och utskänkniugen
af brännvin allt mer och mer koncentrerade sig i städerna, hvilket
åter verkade därhän, att då dessa fingo för egen räkning behålla fyra
femtedelen af de försäljningsafgifter, som inom desamma inflöto, städernas
inkomster af brännvinshandeln kommo att stiga till ganska
afsevärda belopp. Det var detta, som på många håll framkallade ett
starkt missnöje med de gällande bestämmelserna. De, som uteslutande
eller förnämligast betraktade frågan ur synpunkten af nykterhetens
befrämjande, sågo i dessa stora inkomster en frestelse för städerna att
låta det ekonomiska intresset taga öfverliand öfver det sedliga och, i
stället för att motverka förbrukningen af brännvin, så mycket som
möjligt befordra afsättningen af detsamma, hvilket förhållande utöfvade
ett menligt inflytande på ej blott städernas egen utan äfven den kringliggande
landsbygdens befolkning. Därest ej förändring i afseende på
fördelningen af försäljningsafgifterna skedde, kunde man därjämte frukta,
att landsbygdskommunerna, hvilka i stor utsträckning begagnat sig af

Förslag
till ändrade
fördelningsgrujider

in. m. under
1850-1 60- och
70-talen.

den genom 1855 års förordning dem medgifna rätten att hindra inrättandet
af nya och bibehållandet af gamla minuthandels- och utskänkningsställen,
icke skulle fortgå på denna väg, utan söka genom
en förökad brännvinsafsättning skaffa sig samma vinst som städerna.
Af dem åter, hvilka mera togo hänsyn till sakens ekonomiska sida,
framhölls, att då största delen af det brännvin, som i städerna försåldes,
ginge till landsbygdens invånare, hvilka således lämnade det betydligaste
bidraget till de stora summor, som genom brännvinsförsäljningen
inflöte i städerna, det vore en obillighet och orättvisa, att landsbygdskommunerna,
hvilka i hög grad finge vidkännas de skadliga följderna
af brännvinsförsäljningen, ej erhölle någon del uti ifrågavarande inkomster.
Till afhjälpande af antydda missförhållanden framställdes vid
de närmast följande riksdagarne af enskilde motionärer ett flertal förslag,
de flesta gående ut därpå, att de fyra femtedelar af de i stad influtna
försäljningsafgifterna, hvilka enligt 1855 års förordning finge af staden
behållas, skulle sammanslås med fyra femtedelar af afgifterna från
landsbygdskommunerna samt den för hvarje län sålunda uppkomna
summan fördelas på länets samtliga såväl stads- som landskommuner
efter folkmängden. Enligt ett annat förslag borde städerna få behålla
utskänkningsafgifterna, men däremot till fördelning, på sätt nyss nämnts,
afstå den del af minuthandelsafgifterna, hvilken ej var förbehållen hushållningssällskapen.

Vederbörande utskott afstyrkte emellertid alla i denna riktning
gående motioner, därvid utskottet upprepade de skäl, som vid 1853—
54 års riksdag blifvit anförda för städernas rätt att själfva omedelbart
behålla större delen af försäljningsafgifterna. Tillvitelsen emot städerna
att inom sig till kringliggande landsbygds fördärf hafva sökt uppmuntra
superiet och öka krogarnes antal ansåg utskottet icke förtjäna
afseende; och den omständigheten att landsbygdens invånare fyllde sina
behof af spritdrycker från städerna kunde, enligt utskottets förmenande,
så mycket mindre utgöra någon anledning att tillerkänna landskommunerna
andel i de där inflytande brännvinsförsäljningsafgifterna, som
af samma skäl landskommunerna skulle kunna göra anspråk på andel
i åtskilliga andra afgifter, hvilka för borgerlig näring och rörelse erlades
i städerna. Dessutom påpekade utskottet, att brännvinshandeln
för städerna jämväl medförde betydligt ökade utgifter för fattigvård,
för polisbevakning m. m., äfvensom att de ifrågavarande inkomsterna
af många städer blifvit använda till påbörjande af allmännyttiga företag,
hvilka måste afstanna, därest städerna ej längre finge påräkna
dessa medel. Bondeståndet var visserligen benäget för en ändring af

de gällande fördelningsreglerna, återremitterade vid 1856—58 års riksdag
utskottets afstyrkande betänkande i ämnet och fattade vid riksdagen
1859—60 det beslutet, att städerna skulle till fördelning på ofvan antydt
sätt afstå tre femtedelar af de i städerna uppburna försäljningsafgifterna,
men af de öfriga stånden blefvo de i frågan väckta motionerna riksdag
efter riksdag förkastade.

Till förmån för de genom 1862 års kommunallagstiftning inrättade
landstingen vidtogs därefter af riksdagen 1862—63 en förändring i de
genom 1855 års förordning gifna och i bränn vinsförsäljningsförordningarne
af den 27 november 1857 och den 7 december 1860 oförändradt
bibehållna bestämmelserna om ifrågavarande medels fördelning. För
att sätta landstingen i stånd att på ett kraftigt sätt verka för sitt
ändamål, utan att de skulle behöfva redan i början af sin tillvaro
tillgripa utvägen att pålägga dryga afgifter eller upptaga lån, hvilket
kunde åstadkomma missbelåtenhet med de nya inrättningarne, ansågs
lämpligt, att landstingen tillförsäkrades andel af de inom deras områden,
såväl i städerna som på landsbygden, inflytande bränn vinsförsäljningsafgifterna.
Från borgareståndets sida rönte emellertid det härom af
sammansatta bevillnings-, lag- samt allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
framställda förslaget det starkaste motstånd. Genom den år
1619 utfärdade »Stadgan om Städernas administration och upkomst i
llijket» hade städerna tillförsäkrats rätten att själfva tillgodonjuta
afgifterna för där försålda starka drycker, och det vore därför, enligt
nämnda stånds åsikt, i hög grad obilligt, om städerna skulle nödgas
till landstingen, hvilkas medlemmar till öfvervägande delen valdes af
landsbygden, afstå någon ajidel af sagda afgifter. Då städernas nyssnämnda
rätt antagit naturen af ett privilegium, förmenade ståndet,
att i allt fall ett lagligt beslut, hvarigenom städerna beröfvades någon
del af dessa medel, ej kunde åvägabringas, därest ej borgareståndet
gåfve sitt bifall till förändringen. Sedan emellertid de tre öfriga
stånden sammanstämmande beslutit att till landstingens förfogande
ställa en femtedel af samtliga försäljningsafgifter, äfven de som influtit
i stad, såvidt nämligen staden deltog i landsting, samt detta blifvit
såsom Riksdagens beslut hos Kungl. Maj:t anmäldt, så blef, utan afseende
å den protest borgareståndet i underdånig skrivelse anförde
emot berörda beslut såsom enligt dess förmenande icke i grundlagsenlig
ordning tillkommet, genom kungl. förordningen den 18 december
1863 stadgadt, att af de afgifter, som inflöto för minuthandel med och
utskänkning af brännvin, vare sig i stad eller å landet, skulle insättas
i landtränteriet en femtedel för landstingets och eu femtedel för hus -

hållningssällskapets räkning, att återstående tre femtedelar af afgifterna,
där de influtit i stad, skulle tillfalla staden samt, där de uppburits i
landtkommunerna, mellan dessa inom hvarje län fördelas, att i Stockholm
hela afgiften fortfarande skulle tillfalla staden och att annan stad, som
ej deltog i landsting, ägde behålla jämväl.den femtedel, som eljest bort
för landstingets räkning insättas i landtränteriet.

I ändamål att för framtiden tillförsäkra städerna åtnjutande af
de tre femtedelar af försäljningsafgifterna, som ännu tillkommo dem,
väcktes vid påföljande riksdag af en ledamot af borgareståndet förslag
därom, att rikets ständer måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, »att på
samma sätt som skett med tolagen, städerna blefve genom Konungens
och ständernas gemensamma beslut berättigade att från statsverket
erhålla en efter medelbeloppet af hvarje stads inkomst af berörda tre
femtedelar under de närmast förflutna tre åren beräknad ersättning
för stadens andel i dessa afgifter, hvaremot de tre femtedelar, städerna
åtnjutit, borde ingå till statsverket». Detta förslag föranledde dock ej
någon åtgärd från riksdagens sida.

Å andra sidan fortforo emellertid klagomålen öfver de stora inkomster,
som de åt städerna ännu förbehållna tre femtedelarne af försäljningsafgifterna
beredde dessa; och frågan om en förändring i detta
afseende bragtes under 1860-talets riksdagar ständigt på tal genom en
mängd motioner, utan att dock någon ändring åstadkoms. För att
borttaga »frestelsen för de enskilda kommunerna att ockra på det
moraliskt onda i samhället» och en gång för alla undanröja trätofröet
mellan landsbygden och städerna om brännvinsförsäljningsafgifterna
föreslogs redan vid riksdagen 1862—63, att samtliga dessa afgifter
skulle indragas till statsverket samt att städerna i ersättning för den
inkomst, de förut haft däraf, skulle i likhet med landsbygden få sina
styres- och uppbördsmän lönade af staten. Vid 1868 och 1869 års
riksdagar förnyades förslaget om försälj ningsafgifternas indragning till
staten. Enligt den vid sistnämnda riksdag därom väckta motionen
borde indragningen dock omfatta endast de andelar, som tillföllo i
landsting deltagande städer, landskommuner och hushållningssällskap,
hvaremot landstingens andelar fortfarande skulle till dem utgå likasom
en femtedel af afgifterna äfven framdeles tillfalla de städer, som icke
deltogo i landsting; och skulle indragningen ske successivt, så att de
olika andelarne minskades med en sjettedel årligen. Dessa förslag rönte
emellertid samma öde som de, hvilka åsyftade en jämnare fördelning
mellan städer och landsbygd, i det att vederbörande utskott afstyrkte
och Riksdagen förkastade dem.

En annan omständighet, ägnad att framkalla missnöje med de
gällande bestämmelserna om fördelningen af brännvinsförsäljningsafgifterna,
var den betydande skillnad, som ägde ram mellan de olika
hushållningssällskapens andelar i dessa afgifter. Redan vid 1856—58
års riksdag framhölls i en då väckt motion, att då den åt hushållningssällskapen
anslagna femtedelen af minuthandels- och utskänkningsafgifterna
utan tvifvel varit afsedd till befrämjande af jordbruket och
näringarnes förkofran, men detta ändamål högst olika vunnits i de
särskilda länen, enär hushållningssällskapens berörda inkomster vore
väsentligt olika, utan att de stode i proportionellt förhållande till folkmängden
eller åkerbrukets utsträckning inom länen, den förändringen
vore önskvärd, att ifrågavarande femtedel mellan länens samtliga hushållningssällskap
fördelades i förhållande till länens folkmängd. Efter
det emellertid vederbörande utskott mot förslaget erinrat, att följden
af detsammas antagande endast skulle blifva vidlyftiga omgångar och
räkenskaper, utan att motsvarande nytta därmed vunnes, förkastades
förslaget af Riksdagen. Vid 1865—66 års riksdag bragtes frågan ånyo
under pröfning. Med påpekande, hurusom de hushållningssällskapen
tillkommande andelarne af brännvinsförsäljningsafgifterna ställde sig
till den grad olika för de olika länen, att t. ex. hushållningssällskapet
i Göteborgs och Bohus län under åren 1855—61 af sagda afgifter haft
en sammanlagd inkomst af 173,687 kronor 9 öre, under det att den
andel däraf, hushållningssällskapet i Jämtlands län under samma tid
åtnjutit, uppgått till allenast 4,668 kronor 85 öre, framhöllo motionärerna
i frågan, att en förändring i förevarande afseende vore af
både billighet och behof högst påkallad, samt föreslogo för den skull,
att den åt hushållningssällskapen anslagna femtedelen skulle från samtliga
länen ingå till statsverket och därefter delas mellan de särskilda
hushållningssällskapen efter folkmängden inom hvarje sällskaps distrikt.
I öfverensstämmelse med bevillningsutskottets hemställan afslog Riksdagen
äfven denna gång förslaget. Vid riksdagen år 1874 fann sig
bevillningsutskottet föranlåtet att själft framlägga förslag i ämnet.
Enligt utskottets åsikt förefunnes ej något giltigt skäl till att låta de
olika hushållningssällskapen på ett så ojämnt sätt, som skedde, få del
af brännvinsförsäljningsmedlen, helst därvid å deras möjligen olika
behof af bidrag för att kunna verksamt befordra deras ändamål icke
lämnades något afseende. Utskottet hade därför ansett en förändring
böra åvägabringas; men enär en fullständig utredning af dithörande
förhållanden vore för vidtagande af en sådan förändring erforderlig
och denna utredning lämpligen endast af Kungl. Maj:t kunde åstad 5 -

kommas, tillstyrkte utskottet riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla
om utredning, om och på hvilket sätt en jämnare fördelning af hushållningssällskapens
ifrågavarande inkomster kunde genomföras. Utskottets
hemställan lyckades dock icke inom någondera kammaren
tillvinna sig majoritet, i följd hvaraf frågan förföll.

Det missnöje, som, enligt hvad ofvan blifvit framhållet, städernas
genom brännvinsförsäljningen uppkomna betydande inkomster framkallade,
visade sig icke blott i missbelåtenhet med grunden för fördelningen
af försäljningsafgifterna, utan missnöjet riktade sig jämväl emot
det sätt, hvarpå städernas inkomster i förevarande hänseende åstadkommos.
Genom 1855 års förordning hade medgifvits rätt för stad
att åt ett för ändamålet bildadt bolag öfverlämna all den minuthandel
med eller all den utskänkning af brännvin eller af bäggedera, hvilken
eljest skolat i staden på auktion utbjudas; och ägde magistraten att,
sedan stadens äldste blifvit hörde, härom träffa aftal med bolaget, därvid
dock den afgift, bolaget hade att erlägga, ej finge bestämmas lägre,
än sammanlagda beloppet skolat minst utgöra, därest försäljningsrättigheterna
varit genom auktion åt särskilda personer upplåtna. Emot
denna städernas rätt, hvilken tydligen tillkommit i afsikt att få brännvinsförsäljningen
i nykterhetens och sedlighetens intresse ordnad på ett
för samhället nyttigare sätt, än om de särskilda rättigheterna åt enskilda
personer öfverlämnades, förspordes snart nog klagomål från
landsbygdens sida. Frånsedt den omständigheten, att den afgift, som
af bolag erlades, i de flesta fall uppgick till mindre belopp än det,
hvilket genom rättigheternas utbjudande på auktion kunnat påräknas
— ett förhållande som redan vid riksdagen år'' 1859—60 framkallat en
motion om upphäfvande af städernas ifrågavarande rätt, hvilken motion
emellertid af riksdagen förkastades — klagade man däröfver, att städernas
myndigheter mångenstädes, när två eller flera bolag afgifvit
anbud, föredragit ett lägre anbud framför ett högre, då det förra
genom erbjudande af särskilda förmåner för staden ansetts för denna
fördelaktigare, samt att detta stadsmyndigheternas förfarande haft till
följd, att de hushållningssällskapen och landstingen tillkommande andelarne
af försäljningsafgifterna blifvit väsentligt minskade emot hvad
de rätteligen bort utgöra. För att förebygga ett sådant tillvägagångssätt
yrkade vid 1867 års riksdag en motionär i andra kammaren, att
magistratens pröfningsrätt i förevarande hänseende måtte så till vida
begränsas, att det ålades magistraten att alltid, när anbud blifvit gjorda
från mer än ett bolag, sluta aftal med det bolag, som afgifvit det
högsta anbudet, så framt det ställde nöjaktig säkerhet för afgiftens

erläggande samt uppehållande af god ordning och dylikt vid försäljningens
utöfvande. Bevillningsutskottet, som i likhet med motionären
ansåg, att den åt städernas myndigheter lämnade rätten att med bolag
träffa aftal om öfvertagande af all brännvinsförsäljning inom en stad
vore allt för vidsträckt och att eu inskränkning däri borde ske till
förekommande af missbruk till förfång för landstingens och hushållningssällskapens
rätt, gillade emellertid icke den af motionären föreslagna
åtgärden, utan ansåg, att syftet bäst vunnes därigenom, att det
öfverlämnades åt Konungens befallningshafvande att med hänsyn såväl
till bolagens tjänlighet som den bjudna afgiftens storlek samt förhållandet
mellan nämnda afgift och det kannetal brännvin, bolaget ansåges
kunna afyttra, antaga eller förkasta de af bolag gjorda anbuden.
Riksdagen godkände utskottets förslag; och blef i enlighet därmed
genom kungl. kungörelsen den 17 maj 1867 stadgadt, att magistraten
skulle, då fråga uppstod om brännvinsförsäljnings öfverlåtande i stad
åt bolag, däröfver infordra skriftliga anbud, hvilka, efter det stadsfullmäktige
eller allmän rådstuga blifvit hörda, skulle öfverlämnas till
Konungens befallningshafvande, som, på sätt ofvan sagts, ägde antaga
eller förkasta anbuden, hvarefter magistraten, om gjordt anbud antogs,
hade att sluta aftal med bolaget.

I anledning af klagomål däröfver, att ifrågavarande rätt att till
bolag öfverlåta all försäljning af brännvin, så i minut som genom utskänkning,
af åtskilliga städer i icke ringa mån begagnats såsom
medel att till egen fördel monopolisera den mindre brännvinshandeln
och att den stegring i brännvinets pris utöfver det skäliga, som af en
sådan monopolisering på många ställen varit en följd, utgjorde en
frestelse till oloflig bränn vinshandel med därifrån oskiljaktiga oordningar
inom icke allenast städerna utan äfven de dem omgifvande
landskommunerna, blef genom kungl. kungörelsen den 26 juni 1871,
i enlighet med Riksdagens samma år fattade beslut, denna rättighet
inskränkt att gälla endast utskänkning af brännvin. Då emellertid
den verkan, som afsetts med denna förändring, uteblef, framkommo
vid 1873 års riksdag förslag dels om borttagande äfven af rättigheten
att till bolag öfverlåta utskänkningen af brännvin och dels om rätt
till andel för landsting och hushållningssällskap i all den vinst, staden
hnge af den åt bolag upplåtna brännvinsförsäljningen, med påföljd för
den stad, som icke till fördelning uppgåfve sin vinst, att den förlorade
rätten att vidare öfverlämna utskänkningen åt bolag. Under framhållande,
att hufvudsakligaste anledningen till det missnöje, som läte
sig förspörja emot brännvinsförsäljningens öfverlåtande åt bolag, vore

att söka däri, att de afgifter, bolagen för försälj ningsrättigheterna
erlade, icke stode i något skäligt förhållande till det kannetal brännvin,
de föryttrade, och att detta missförhållande mellan afgift och kannetal
försåldt brännvin måste antagas vara betydligt större, än förhållandet
skulle blifva, om rättigheterna på auktion utbjödes, i följd hvaraf den
vinst, städerna genom bolagen tillskyndades, kunde anses vara till icke
ringa del tillkommen på landstingens och hushållningssällskapens bekostnad,
föreslog sistnämnda riksdags bevillningsutskott, att Riksdagen
måtte besluta, att bolag af ifrågavarande beskaffenhet skulle utöfver
den bjudna afgiften afstå all den nettovinst, som kunde å bolagets
rörelse uppstå, till fördelning mellan städer, landsting och hushållningssällskap
på det angående försäljningsafgifterna stadgade sätt. Såsom
en billig ersättning för det städerna, hvilka förut i allmänhet af bolagen
betingat sig all den behållna inkomst, som af dessas rörelse
uppkommit, sålunda finge afstå två femtedelar af bolagets vinstmedel
syntes det utskottet böra lämnas städerna full frihet att på det för
dem bästa sättet inom sig ordna all den mindre brännvinsförsäljningen
och således återgifvas dem den rätt, som vid 1871 års riksdag fråntagits
dem i afseende på minuthandelsrättigheternas öfverlåtande åt
bolag. Emot utskottets förslag anmärktes såväl i en vid utskottsbetänkande!
fogad reservation som under förslagets behandling inom
kamrarne, att, då den rätt, som gällande författning afsett att åt
landsting och hushållningssällskap lämna, icke vore eller borde vara
någon annan än till en viss andel af den å brännvinsförsäljningen lagda
skatten, påståendet att den vinst, som tillskyndades städerna genom
bolagen, i viss mån vunnes på landstingens och hushållningssällskapens
bekostnad ej kunde vara berättigadt med afseende på annan del af
denna vinst än den, som uppkomme därigenom, att stadgade försäljningsafgifter
icke utginge för allt det försålda brännvinet. I följd
häraf borde det endast åläggas bolagen att utgifva försäljningsafgift
för hela den brännvinskvantitet, bolagen enligt behörigen granskade
räkenskaper visades hafva genom utminutering eller utskänkning försålt.
Kamrarne antogo emellertid utskottets förslag. I den förordning
angående brännvinsförsäljningen, som därefter den 26 augusti 187o
utfärdades, blef på grund af Riksdagens omförmälda beslut, järnte^ det
rätten att åt bolag öfverlåta äfven minuthandeln med brännvin återgafs
städerna, stadgad skyldighet för bolagen att till sådan fördelning,
som i fråga om försäljningsafgifterna var bestämd, utgifva jämväl hela
sin nettovinst, i sammanhang hvarmed föreskrefs, att bolagens räkenskaper
skulle för hvarje år granskas af särskilda revisorer, utsedda af

städerna, landstingen, hushållningssällskapen och Konungens befailningshafvande.

Kedan innan nyssnämnda förändringar vidtogos, hade emellertid
missnöjet öfver den monopolisering af den mindre brännvinshandeln,
hvilken genom städernas rätt att till ett enda bolag öfverlämna all
minuthandel med och utskänkning af brännvin i städerna ägt rum, i
sammanhang med åtskilliga andra omständigheter framkallat ett förslag,
hvilket därefter på 1870-talet gång på gång återkom, nämligen
förslaget om borttagande af de särskilda försäljningsafgifterna och deras
sammanslående med tillverkningsskatten till en enda förbrukningsskatt.
1 de förslag till nya lagar angående tillverkning och försäljning af
brännvin, hvilka af bevillningsutskottet vid 1870 års riksdag i hufvudsaklig
anslutning till eu inom andra kammaren väckt motion framlades.
var berörda princip genomförd. Såsom skäl för den föreslagna
förändringen anförde utskottet, att utom den ökade inkomst, som därigenom
skulle beredas statsverket, den ojämnhet i beskattning å förbrukningen,
hvartill de olika försäljningsafgifterna måste leda och
hvilken ojämnhet onekligen hårdast drabbade den fattigare delen af
befolkningen, kunde genom afgifternas sammanslående i väsentlig mån
undanröjas, hvarjämte ett sådant ordnande af brännvinsförsäljningen
kunde äga rum, att det sedliga syfte, som undantagslagstiftningen för
denna näring hade till grund och uteslutande borde hafva till mai,
icke komme att vid tillämpningen underordnas beräkningar på finansiella
förmåner. Då emellertid försäljningsafgifterna fördelades enligt
lagligen fastställda grunder mellan kommunerna, landsting och hushållningssällskap
samt dessa således kunde åberopa dels gammal häfd
och dels lagligen bestämd rätt för åtnjutande af försäljningsafgifterna
eller en dem motsvarande inkomst, syntes det utskottet obestridligt,
att rättvisan ej mindre än billigheten fordrade, att kommunerna och
de institutioner, som dittills åtnjutit dessa afgifter, därför erhölle en
ersättning, hvilken så noggrant som möjligt motsvarade den inkomst,
de genom afgifternas indragande bevisligen förlorade. Med hänsyn
tagen till det belopp, hvartiil de å brännvins tillverkning och förbrukning
lagda afgifterna under de närmast föregående åren i medeltal
uppgått, föreslog utskottet, att nämnda ersättning skulle utgå med
sjutton procent af den sammanslagna skatten, därvid ersättningsbeloppet
dock ej finge öfverstiga ett visst maximum. Skulle de sjutton procenten
komma att utgöra mera än detta maximum, skulle öfverskottet
öfverlämnas till riksgäldskontoret för att bilda en amorteringsfond,
medelst hvilken den statsverket åliggande godtgörelsen för försäljnings -

Förslag om
sammanslagning
af
försäljningsafgifter
och
tillverkning sskatt.

1878 års
kommittéförslag.

afgifterna skulle successivt eller på en gång aflösas, på det sätt som
af Kungi. Maj:t och Riksdag konime att bestämmas. Mot åtnjutande
af denna ersättning skulle kommunerna vid stadgadt ansvar förbjudas
att under hvad namn eller förevändning som helst uppbära några afgifter
af minuthandeln och utskänkningen. Utskottets förslag blef
emellertid af båda kamrarne förkastadt.

Ej heller en af bevillningsutskottet vid 1871 års riksdag gjord
hemställan om skrifvelse till Kungi. Maj:t med anhållan om utarbetande
och framläggande af förslag till förändrade stadganden angående brännvinsförsäljningen,
byggda på principen om försäljnings- och tillverkningsafgifternas
sammanslagning, lyckades vinna Riksdagens bifall.

Efter det vid de närmast följande riksdagarne sammanslagningsyrkandet
gång efter annan utan framgång i enskilda motioner återupptagits,
därvid i fråga om ersättning åt kommuner, landsting och
hushållningssällskap för de dem frångående inkomsterna af försäljningsafgifterna
olika förslag framställts, beslöt Riksdagen år 1877 att
hos Kungi. Maj:t anhålla, att Kungi. Maj:t täcktes genom sakkunnige
män låta öfverse gällande författningar angående tillverkning och försäljning
af brännvin, i syfte att genom lagstiftningen måtte åstadkommas
ett kraftigare motverkande af rusdryckers missbruk, än som
genom dittills varande lagstiftning ägt rum, samt att Kungi. Maj:t
därefter ville till Riksdagen aflåta förslag i ämnet. Sedan denna
anhållan blifvit i underdånig skrifvelse den 17 maj 1877 framburen
samt Kungi. Maj: t den 24 augusti samma år för berörda ändamål
tillsatt en kommitté, afgaf denna den 20 december 1878 underdånigt
betänkande med förslag till författningar angående tillverkning och
försäljning af brännvin. Enligt sistnämnda förslag skulle brännvinsförsäljningen
ordnas sålunda, att all dylik handel såväl i städerna som
på landsbygden — med undantag af den, som utöfvades på grund af
de före år 1855 tillkomna rättigheter, hvilka kunde finnas kvar, samt
de tillfälliga, hvilka af Konungens befallningshafvande meddelades —
gjordes till en kommunal angelägenhet, i det att densamma skulle för
det allmännas räkning handhafvas af en särskild nämnd, hvars ledamöter
till en del utsåges af Konungens befallningshafvande och till en
del valdes af vederbörande kommunalmyndigheter. Den sålunda omedelbart
för det allmännas räkning drifna brännvinshandeln skulle icke
vara underkastad någon särskild försäljningsafgift, hvaremot för de
kvarvarande äldre samt de tillfälliga försäljningsrättigheterna skulle
erläggas en efter rörelsens storlek afpassad, af vederbörande taxeringsmyndigheter
bestämd afgift. Dessa afgifter skulle jämte den vinst,

hvilken af den för allmän räkning idkade brännvinshandeln enligt på
visst sätt granskade räkenskaper uppstode, för hvarje län fördelas på
följande sätt. Därest vid jämförelse med den uppskattning, som af
pröfningskommittén fastställts för bevillningen enligt andra artikeln, i
medeltal för de sista fem åren visade sig, att tre femtedelar af vinstmedlen
och afgifterna sammanslagna icke öfverstege det belopp, som
uppkomme, då en hundradedel af hela antagna beskattningsbara inkomsten
sammanlades med tre öre för hvarje fulla etthundra kronor
af alla jordbruksfastigheters och fem öre för hvarje fulla etthundra
kronor af alla andra fastigheters uppskattade värden inom länet, skulle
dessa tre femtedelar fördelas emellan samtliga kommuner inom länet
i förhållande '' till den bevillning enligt andra artikeln, som blifvit af
pröfningskommittén i medeltal för de sista fem åren fastställd för hvar
och en af dem. Af de återstående två femtedelarne skulle den ena
tillfalla landstinget och den andra tillsammans med motsvarande andelar
från öfriga län gå till fördelning mellan rikets samtliga hushållningssällskap
efter befolkningens storlek inom deras område vid slutet af
det kalenderår, hvarunder försäljningsåret började. Skulle åter tre
femtedelar af vinstmedlen och afgifterna öfverstiga förenämnda gräns,
skulle fördelning enligt nyss uppgifna grunder emellan kommunerna,
landstinget och hushållningssällskapen ske allenast af så stor del af
dessa inkomster, att kommunernas sammanlagda andelar jämnt uppginge
till sagda gräns, och återstoden tillfalla statsverket. Stad, som
icke deltoge i landsting, skulle erhålla den på staden i förhållande till
dess bevillning efter andra artikeln belöpande andelen i den femtedel,
som eljest skolat i dess helhet ingå till landstinget. Stockholms stad
skulle behålla alla vinstmedlen och afgifterna inom ofvan angifna
gräns; och skulle vid beräkningen af denna gräns stadens bevillningspliktiga
inkomst och till bevillning uppskattade fastighetsvärden läggas
till grund.

I motiven till försäljningslagen anförde kommitterade, att de ansett
det missförhållande, som enligt den gällande lagstiftningen rådde emellan
landsbygdens och städernas inkomster af brännvinsmedlen, böra afhjälpas,
och att de därför, då de vid uppgörande af sitt förslag till försäljningslag
haft sig angeläget att öfverallt, där icke särskilda förhållanden
nödvändigt fordrat undantag, göra författningen lika för stad och land,
funnit sig böra föreslå, att de tre femtedelar af vinster och afgifter,
hvilka hvarje stadskommun förut fått behålla, skulle för alla till ett
län hörande städer jämte motsvarande inkomster från de landskommuner
inom länet, där brännvinsförsäljning ägde rum, gå till gemen -

sam fördelning emellan alla dess kommuner. Härigenom hade ock den
fördelen synts kunna vinnas, att en ytterligare borgen erhölles därför,
att kommunalstyrelserna och deras ombud icke sattes i frestelse att
låta sedlighetens fordringar vika för det ekonomiska intresset. Ur
sistnämnda synpunkt hade därjämte föreslagits bestämmande af en
viss gräns, utöfver livilken fördelningen i femtedelar skulle upphöra
och hela inkomsten tillfalla statsverket. Såsom grund för afgifternas
och vinsternas fördelning mellan kommunerna och för bestämmande
af nyssnämnda gräns hade kommittén ansett andra artikelns bevillning
böra begagnas. Folkmängden vore nämligen en mindre lämplig grund,
då det gällde en fördelning mellan både stads- och landskommuner.
I fråga om de åt hushållningssällskapen anslagna anpärterna af förevarande
medel hade kommittén ansett, att dessa andelar icke kunde
betraktas annorlunda än som anslag, hvilka staten förlänat sagda sällskap
för bestridande af kostnaderna för sådana ändamål, hvilkas tillgodoseende
i första rummet ankomme på staten. Då det i följd häraf
vore statens sak att tillse, det dessa ändamål icke i en del af landet
finge stå tillbaka af brist på medel, under det att i andra delar ifrågavarande
tillgångar vore så betydliga, att man därmed kunde bestrida
utgifter, hvilka ur allmän synpunkt vore jämförelsevis mindre viktiga,
hade den förändringen synts böra vidtagas, att samtliga hushållningssällskapens
andelar sammansloges för hela riket och sedermera fördelades
å de särskilda sällskapen efter storleken af befolkningen inom
områdena för dessa sällskaps verksamhet. Då emellertid inkomsten af
brännvinsmedlen af en mängd städer tagits i betraktande vid beslutande
af utgifter och åtagande af förbindelser, som afsåge en lång följd af
år, och då i anledning däraf en omedelbar och undantagslös tillämpning
af de af kommittén föi-eslagna nya bestämmelserna i fråga om
fördelningen af sagda medel skulle komma att för mången kommun
medföra en obillig nedsättning på en gång i påräknade inkomster,
föreslog kommittén särskilda öfvergångsstadganden att gälla under de
första tio åren efter förordningens utfärdande.

Emot kommitténs förslag till försäljningslag reserverade sig fyra
af dess medlemmar, hvilka framlade ett själfständigt lagförslag, däruti
de, utgående från den åsikten, att all försäljningslag, som framkallade
ett onaturligt minuthandelspris, vare sig detta skedde genom särskilda
försäljningsafgifter eller handelns monopolisering, måste framkalla stora
och väsentliga olägenheter, förläde all beskattning å brännvin till tillverkningen
och således helt och hållet borttogo försäljningsafgifterna
samt, under förmenande att detta såsom en nödvändig konsekvens ford -

rade brännvinshandelns frigörande, lämnade öppet för hvarje välfrejdad
person, livilken uppfyllde vissa i förslaget angifna villkor,- att idka
dylik handel. För den förlust af inkomst från brännvinshandeln, som
härigenom drabbade kommuner, landsting och hushållningssällskap,
borde dessa, enligt reservanternas förslag, erhålla ersättning under de
tio närmaste åren på det sätt, att under första året tilldelades dem
medeltalet af de inkomster, de utaf denna handel njutit under de fem
nästförflutna åren, minskadt med fem procent, andra året af samma
medeltal, minskadt med tio procent, o. s. v. till och med tionde eller
sista året, då de skulle erhålla femtio procent af nämnda medeltal. x)
Öfver ifrågavarande kommittéförslag, i hvad desamma afsåge afgiftsfrågan,
infordrades yttrande af den s. k. skatteregleringskommittén,
hvilken år 1879 blifvit tillsatt för utarbetande af förslag till en rättvis
fördelning af skattebördorna. I det betänkande, som af denna kommitté
den 13 september 1882 afgafs, förklarade till en början kommittén
såsom sin åsikt, att afgifterna för tillverkning och försäljning
af brännvin vore af väsentligt olika natur och afsedda att beskatta
två helt skilda näringsgrenar, i följd hvaraf kommittén ej kunde dela
åsikten om dessa afgifters sammanslagning. I fråga om brännvinsförsäljningsafgiften
anförde skatteregleringskommittén, att kommittén
funne det obestridligt, att denna afgift likaväl som afgiften för brännvins
tillverkning på grund af sin natur tillkomme staten. Med anledning
häraf och då i flera andra länder försäljningsafgiften vore förbehållen
staten samt ändamålet med det öfverlåtande på kommunerna
af sagda afgift, som genom 1855 års lagstiftning ägt rum, eller att
därigenom hos kommunerna och deras styresmän skapa ett starkare
intresse att öfvervaka kontrollerna mot oloflig brännvinsför sälj ning,
numera enligt kommitténs förmenande ej längre behöfde åsyftas, enär
den allmänt använda bolagsinstitutionen gåfve erforderlig trygghet med
hänsyn till kontrollen, höll kommittén före, att hela försäljningsafgiften
borde indragas till statsverket, hvilken indragning dock med hänsyn
till bestående förhållanden borde ske icke på en gång utan successivt
under loppet af tio år med en tiondedel årligen. Denna indragning
borde emellertid omfatta endast försäljningsafgifterna och icke utskänkningsbolagens
vinstmedel, hvilka vore af en annan art än afgifterna,
i det att bolagen vore enskilda inrättningar och det allt för mycket
skulle strida mot sakens egen natur, att staten skulle skörda frukten

fl I fråga om ersättningen skilde sig en af reservanterna från de öfriga och
framlade ett särskild! förslag, hvilket dock ansetts här kunna utelämnas.

Skatter egleringskommitténs
yttrande,

Förslag vid
1884 års
riksdag.

af det arbete och den omtanke, enskilde nedlade i sina företag. Rörande
fördelningen af sagda vinstmedel ansåg skatteregleringskommittén, att
Stockholm fortfarande borde få åtnjuta hela afkastningen af den rörelse,
dess bränn vinsbolag utöfvade, att öfriga kommuner äfvensom landstingen
borde bibehållas vid de andelar af bolagens vinstmedel, de förut
bekommit, samt att den hushållningssällskapen tillfallande femtedelen
däraf borde gå till fördelning emellan rikets samtliga hushållningssällskap
efter befolkningens storlek inom deras områden.

Utan att afvakta resultatet af den på Riksdagens begäran tillsatta
brännvinslagstiftningskommitténs arbeten hade emellertid enskilda
motionärer redan vid 1879 års riksdag bragt frågan om förändrade
föreskrifter rörande brännvinsmedlens fördelning åter på tal. Vid
sagda riksdag framkommo nämligen förslag, dels att af samtliga
brännvinsförsäljningsafgifter halfva beloppet skulle indragas till statsverket,
under dét att andra hälften skulle tillfalla de kommuner, där
utskänkningen eller utminuteringen utöfvades, och dels att den dittills
åt hushållningssällskapen anslagna delen af ifrågavarande medel borde
tilldelas landstingen. Sedan bevillningsutskottet förklarat sig väl anse
billigt, att landstingen tillerkändes någon del af de brännvinsförsäljningsmedel,
som tillföllo hushållningssällskapen, men på grund däraf.
att den för brännvinsförfattningarnas öfverseende tillsatta kommitténs
förslag snart kunde väntas, afstyrkt motionerna, blefvo desamma af
Riksdagen afslagna. Samma öde rönte äfven ett i motionsväg såväl
vid 1880 års som 1881 års riksdag framkommet förslag om antagande
af en ny brännvinsförsäljningslag, däruti jämväl förändrade bestämmelser
föreslagits i afseende på fördelningen af brännvinsförsäljningsmedlen.

För att — i afvaktan på det från Kungl. Maj:t väntade, genomgripande
förslaget till ny brännvinsförsäljningslag — »i någon mån
söka afhjälpa de största orättvisorna i den gällande lagstiftningen»
framlade vid 1884 års riksdag en ledamot af andra, kammaren förslag
till nya grunder för de genom bränn vinsförsäljningen inflytande medlens
fördelning. Enligt detta förslag skulle af de inom stad uppburna försäljningsafgifterna
samt där befintligt utskänkningsbolags vinstmedel
tre tiondedelar tillfalla staden. Återstoden skulle jämte de å landsbygden
inflytande afgifterna aflämnas till statskontoret. Af den till
statskontoret ingående summan skulle en tiondedel tillfalla statsverket,
två tiondedelar rikets samtliga landsting och de städer, som bildade
egna landstingsområden, en tiondedel hushållningssällskapen samt sex
tiondedelar gå till fördelning emellan samtliga såväl stads- som landskommuner
i riket. De landstingen, i landsting ej deltagande städer,

hushållningssällskapen och kommunerna tillkommande andelarne skulle
af statskontoret fördelas efter folkmängden.

I det betänkande, bevillningsutskottet afgaf öfver nyssberörda
förslag, förklarade sig utskottet dela motionärens åsikt, att man ju
förr dess hellre borde taga något steg för åvägabringande af en mera
rättvis fördelning af brännvinsförsäljningsmedlen än den gällande. Utskottet
kunde emellertid icke gilla förslaget om indragande af någon
andel af dessa medel till statsverket samt åberopade till stöd för sin
mening att desamma i sin helhet borde fortfarande utgå för kommunala
ändamål det af chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
den 10 januari 1883 afgifna yttrandet, uti hvilket blifvit i hufvudsak
anfördt: att, enär den vid all varubeskattning gällande grundsatsen,
att skatten borde likformigt drabba varan, utan afseende å den person,
hvilken förbrukade densamma, icke iakttoges, därest staten vid brännvinsbeskattningen
begagnade sig af försäljningsafgifterna, hvilka företrädesvis
drabbade de konsumenter, som på grund af ringare ekonomiska förhållanden
vore hänvisade att göra sina inköp i mindre kvantiteter, det
ur statens egen synpunkt vore egentligast att upphämta den inkomst,
staten för sina ändamål ville bereda sig genom brännvinsbeskattningen,
uteslutande medelst anlitande af skatt å tillverkningen; att detta äfven
vore det för staten enklaste, enär det skulle utgöra en onödig omgång
att uttaga tden skatt, staten behöfde af varan, medelst indragning, helt
och hållet eller delvis, af försäljningsafgifterna och brännvinsbolagens
vinstmedel; att man genom att låta försäljningsmedlen utgå till kommunala
ändamål beredde kommunerna en ersättning för deras direkta
medverkan vid brännvinshandelns ordnande och ett skadestånd för de
uppoffringar, kommunerna icke undginge att vidkännas såsom följder
af denna varas missbruk; samt att emot en indragning af brännvinsförsäljningsmedlen
till staten talade den stora betänkligheten, att man
därigenom beröfvade kommunerna en indirekt skatt, hvilken dessa väl
behöfde äga tillgång till, då de i öfrigt vore hänvisade att för sina
behof förnämligast anlita endast den direkta skatteformen, som i trots
af sina teoretiska företräden faktiskt icke vore ägnad att i längden
tjäna till grund för uttaxering af skattebelopp, som för de skattskyldige
innefattade en mera kännbar uppoffring. För egen del anförde utskottet
i fråga om reduktion af städernas andelar, att med afseende på de
stora och kostsamma företag, hvarå städerna i förlitande på sina inkomster
af brännvinsförsäljningen inlåtit sig, stor varsamhet vore af
nöden, samt förordade af detta och andra af utskottet anförda skäl.
att hvarje stad af sina brännvinsförsäljningsmedel skulle få behålla

hälften i stället för tre tiondedelar, som motionären föreslagit. Återstoden
äfvensom alla å landet influtna utgifter borde enligt utskottets
åsikt delas så, att fyra tiondedelar däraf tillfölle landsting och städer,
som utgjorde egna landstingsområden, tre tiondedelar hushållningssällskapen
och tre tiondedelar landskommunerna. Enär en fördelning
uteslutande efter folkmängden skulle leda till en omstörtning, som
ingalunda öfverensstämde med den varsamhet och grannlagenhet, som
i denna sak måste iakttagas, ansåg utskottet en kombination af fördelningsgrunder
lämplig, så att af det belopp, som enligt ofvanstående
skulle fördelas, ena hälften direkt tillfölle det län, därifrån beloppet
utgjordes, den andra åter inginge till statskontoret för att där jämte
en fjärdedel af de i Stockholm uppburna medlen efter folkmängden
fördelas på Stockholms stad och rikets samtliga län, hvarefter den för
hvarje län sålunda erhållna summan på uppgifvet sätt skulle inom
länet fördelas, med folkmängden till grund för fördelningen såväl landskommunerna
emellan som emellan landsting och städer, utgörande egna
landstingsområden.

Hvarken motionärens eller utskottets förslag blef af Riksdagen
godkändt. Andra kammaren antog visserligen för sin del det förstnämnda,
men inom Första kammaren lyckades intetdera förslaget vinna bifall.

Kungi. Maj:ts Vid påföljande läksdag framlades af Kung]. Maj:t det väntade

^°1885 & ''s förslaget till ny brännvinsförsäljningslag. Frågan om brännvinsmedlens
riksdag. användning berördes dessutom i fyra inom riksdagen väckta motioner.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle fördelningen af försäljningsafgifterna
samt bolagens vinstmedel — beträffande hvilka sistnämndas afstående
förslaget innehöll samma bestämmelser som 1873 års och följande
försäljningslagar — ske sålunda: »för Stockholms stad; åtta tiondedelar
tillfalla staden, såvida brännvinshandeln är öfverlåten åt bolag, i annat
fall erhåller staden sju tiondedelar; återstoden insättes i statskontoret;
för annan stad, som ej deltager i landsting: a) då brännvinshandeln i
staden är öfverlåten åt bolag: sju tiondedelar tillfalla staden, en
tiondedel länets hushållningssällskap, två tiondedelar insättas i statskontoret;
b) då brännvinshandeln i staden ej är öfverlåten åt bolag:
sex tiondedelar tillfalla staden, en tiondedel länets hushållningssällskap,
tre tiondedelar insättas i statskontoret; för stad, som deltager i landsting:

a) då brännvinshandeln i staden är öfverlåten åt bolag: fem tiondedelar
tillfalla staden, två tiondedelar länets landsting, en tiondedel länets
hushållningssällskap, två tiondedelar insättas i statskontoret; b) då
brännvinshandeln i staden ej är öfverlåten åt bolag: fyra tiondedelar
tillfalla staden, två tiondedelar länets landsting, eu tiondedel länets hus -

hållningssällskap, tre tiondedelar insättas i statskontoret; för landsbygdskommunerna:
hela afgiften insattes i vederbörande landskontor, som
fördelar densamma med sju tiondedelar till länets samtliga landsbygdskommuner
efter folkmängden, två tiondedelar till länets landsting och
en tiondedel till länets hushållningssällskap; i köping, där brännvinshandeln
blifvit åt bolag öfverlåten, fördelas försäljningsafgifterna och
vinstmedlen efter lika grunder, som äro bestämda för stad, i hvilken
brännvinshandeln är åt bolag öfverlåten. De andelar, som ingå till
statskontoret, skola genom dettas försorg fördelas på rikets samtliga
landstingsområden efter folkmängden. Af det belopp, som efter denna
fördelning tillkommer hvarje landstingsområde, äger landstinget uppbära
tre fjärdedelar och vederbörande hushållningssällskap en fjärdedel.»

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 25 februari 1885, då
ifrågavarande förslag inför Körningen i statsrådet anmäldes, anförde
föredragande departementschefen såsom skäl till den jämkning till landsbygdens
förmån af försäljningsmedlens fördelning, som i förslaget blifvit
vidtagen, att brännvinshandeln under senare tider faktiskt blifvit mer
och mer koncentrerad i städerna, dit landsbygdens invånare därigenom
för inköp af denna vara blifvit allt mera hänvisade, och att det således
vore onekligt, att den af städernas brännvinshandel uppkommande
inkomsten icke härflöte endast af den förbrukning, som ägde rum inom
städerna. Då emellertid städernas inkomst af brännvinsmedlen uppenbarligen
tagits i beräkning för en mängd utgifter och förbindelser för
framtiden, hvilka städerna iklädt sig, samt städerna i många fall genom
denna inkomst satts i tillfälle att medverka till företag, gagnande icke
blott dem själfva utan en vidsträckt landsort, såsom t. ex. järnvägsanläggningar,
och då härtill komme, att städerna såsom centra för
brännvinshandel väl hade fördelen af goda inkomster, men också
drabbades af olägenheterna af denna handel i en utsträckning, kvartill
någon motsvarighet ej förefunnes inom landskommunerna, vore det
nödvändigt att företaga jämkningen med stor varsamhet. Anledningen
till den skillnad, som med afseende på fördelningen föreslagits mellan
stad, där brännvinshandeln blifvit åt bolag öfverlåten, och stad, där
detta ej utgjorde händelsen, vore den, att därigenom åsyftats en uppmuntran
för städerna att allt mera tillämpa bolagssystemet, hvilket
vore ett kraftigt medel för främjande af god ordning vid brännvinshandelns
utöfvande och dessutom äfven vore till fördel för dem, som
ägde del i brännvinsmedlen, i det ju bolagen till lika fördelning som
försäljningsafgifterna afstode jämväl hela sin nettovinst. I fråga om
de andelar, som tillkomme landsting och hushållningssällskap, vore väl

tanken på en fördelning af dessa andelar emellan nämnda korporationer
för hela riket efter folkmängden förtjänt af ganska stort afseende,
men dels för att icke åstadkomma en större rubbning i bestående
förhållanden, än som med fog påkallades, dels för att göra dessa
korporationer mera intresserade i öfvervakandet af brännvinsbolagens
verksamhet inom deras område, hvilken kontroll vore af betydelse,
för att icke missförhållanden i bolagens förvaltning skulle göra sig
gällande, vore det af vikt, att landstingen och hushållningssällskapen
icke beröfvades all direkt andel i de medel, som inflöte från städerna
inom deras områden; och hade i anledning däraf föreslagits, att landstingen
skulle behålla samma direkta andel af brännvinsmedlen från sitt
område, som de förut ägt, och hushållningssällskapen direkt få uppbära
hälften af hvad dem förut tillkommit. Beträffande återstoden,
sedan städernas och de direkt till landstingen och hushållningssällskapen
utgående andelarne afdragits, hade däremot grundsatsen om fördelning
efter folkmängden ansetts böra tillämpas. Att hushållningssällskapens
sammanlagda inkomst af brännvinsmedlen enligt förslaget icke obetydligt
minskats, hade föranledts af den förändrade ställning, dessa korporationer
intoge, efter det landstingsinstitutionen tillkommit och vunnit
stadga såsom länsrepresentation. De väsentligt ökade inkomster af
brännvinsmedlen, landstingen enligt förslaget skulle erhålla, borde ock
sätta dessa i tillfälle att från hushållningssällskapen öfvertaga omsorgen
om åtskilliga af de behof, för hvilka de senare förut haft sig medel
anvisade. Skälet till, att förslaget om anslående af ökad andel af
ifrågavarande medel till landstingen föredragits framför tanken att
låta alla landskommuner efter folkmängden få sin del däraf, låge däri,
att ett gagneligare användande af medlen ansetts kunna förväntas,
om de icke blefve utportionerade i så små belopp, som skulle tillfalla
hvarje enskild landskommun.

Emot Kungl. Maj:ts delningsförslag hade bevillningsutskottet ett
par anmärkningar att framställa. Så ansåg utskottet det icke vara
af behofvet påkalladt att i så hög grad, som Kungl. Maj:t föreslagit,
tillgodose landstingen i fråga om brännvinsmedlen, utan förmenade
grundad anledning föreligga till det antagandet, att det skulle vara af
större gagn att åt landskommunerna bereda ökade tillgångar. Yidare
ansåg utskottet, att hushållningssällskapens andel i brännvinsmedlen
genom Kungl. Maj:ts förslag blifvit väl mycket reducerad. Utskottet
medgaf visserligen, att landstinget såsom länets representation måste
anses berättigadt disponera öfver de medel, som kunde ställas till
länets förfogande, framför hushållningssällskapet, som kompletterade

sig själft och hvars medelförvaltning vore så godt som okontrollerad;
men då det å andra sidan ej visat sig, att hushållningssällskapen mindre
väl användt de medel, öfver hvilka de haft att förfoga, och de därtill,
i förlitande på sina af brännvinshandeln härflytande inkomster, iklädt
sig åtskilliga förpliktelser, fann utskottet det vara mindre välbetänkt
att för det närvarande vidtaga den af Kungl. Maj:t föreslagna reduktionen
af hushållningssällskapens inkomster. I anledning häraf ansåg
utskottet den fördelning af brännvinsmedlen, som af Kungl. Maj:tblifvit
föreslagen, ej hafva företräde framför utskottets vid 1884 års riksdag
framlagda förslag; och hemställde för den skull utskottet i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med sistnämnda förslag, att Riksdagen måtte besluta
om de ifrågavarande medlens fördelning på det sätt, att för Stockholms
stad tre fjärdedelar tillfölle staden och återstoden insattes i statskontoret,
för annan stad eller köping hälften tillfölle staden eller köpingen och
af återstoden den ena hälften insattes i vederbörande landtränteri och
den andra hälften i statskontoret samt för landskommunerna hela
beloppet insattes i vederbörande landtränteri. De till statskontoret
influtna medlen skulle därefter fördelas mellan Stockholms stad och
länen efter folkmängden. Summan af den för länet behållna och den
efter folkmängden tilldelade andelen borde därefter fördelas sålunda,
att fyra tiondedelar tillfölle landsting och stad, som ej i landsting deltoge,
tre tiondedelar hushållningssällskap och tre tiondedelar länets
samtliga landskommuner. På de af Kungl. Maj:t anförda skäl tillstyrkte
därjämte utskottet, att stad, där den mindre brännvinshandeln icke
blifvit till bolag öfverlåten, skulle afstå ytterligare en tiondedel af där
inflytande utgifter till fördelning i sammanhang med öfriga till statskontoret
öfverlämnade andelar af brännvinsförsäljningsmedlen.

Vid frågans behandling inom kamrarne stannade dessa i skiljaktiga
beslut, i det att Första kammaren godkände Kungl. Maj:ts förslag
oförändradt, under det att Andra kammaren, i öfverensstämmelse
med en af åtskilliga reservanter inom bevillningsutskottet gjord hemställan,
beslöt, att af samtliga försäljningsafgifter, vare sig i stad eller
å landet, en femtedel skulle öfverlämnas till riksgäldskontoret för att
användas till betalning på rikets skuld samt att åtei’stoden af afgifterna
jämte bolagens vinstmedel skulle fördelas på det sätt, som af utskottet
föreslagits. För att åstadkomma en sammanjämkning af dessa beslut
framlade utskottet ett förmedlingsförslag, hvilket öfverensstämde med
Kungl. Majrts förslag utom därutinnan, att enligt det förstnämnda af
det belopp, som efter fördelningen af de till statskontoret ingående
andelarne tillfölle hvarje landstingsområde, landstinget och vederbörande

''Tiden efter
1885.

hushållningssällskap skulle äga uppbära hvartdera en fjärdedel samt
hälften efter folkmängden delas emellan områdets landsbygdskommuner.

Detta förmedlingsförslag antogs af båda kamrarne; och blefvo i
enlighet därmed bestämmelserna rörande fördelningen af ifrågavarande
medel affattade i den förordning angående bränn vinsförsäljningen, som
den 29 maj 1885 af Kungl. Maj:t utfärdades.

Efter att de närmast följande åren hafva hvilat väcktes frågan
om brännvinsförsäljningsmedlens fördelning vid 1889 års riksdag åter
till lif genom tvenne då framlagda motioner, af hvilka den ena åsyftade
ett öfverflyttande af den till hushållningssällskapen utgående andelen
af dessa medel till landstingen samt den andra innefattade förslag om
en ytterligare nedsättning af städernas anpart med en tiondedel för
samtliga städer, hvilken del skulle öfverlämnas till statskontoret att
genom dess försorg jämte öfriga dit ingående medel på föreskrifvet
sätt fördelas, samt för städer, hvilka deltoge i landsting, med ännu eu
tiondedel, som i stället skulle direkt tillfalla landstingen. På hemställan
af bevillningsutskottet, som väl fann en rättvisare fördelning af
ifrågavarande medel än den gällande vara önskvärd, men i anledning
däraf, att så kort tid förflutit efter den genom 1885 års lagstiftning
skedda reformen, ansåg en ytterligare förändring ännu ej böra vidtagas,
afslog emellertid Riksdagen sagda motioner.

Vid flertalet af 1890-talets riksdagar har frågan om fördelningen
af brännvinsförsäljningsmedlen på grund af i ämnet väckta motioner
gjorts till föremål för Riksdagens pröfning. Under framhållande att den
inkomst, som enligt de gällande bestämmelserna tillfölle kommunerna,
särskildt städerna, af brännvinshandeln, vore ett af de största hindren
för ett ur nykterhetens synpunkt tillfredsställande ordnande af sagda
handel, enär denna inkomst för kommunerna utgjorde en lockelse att
befrämja en ökad afsättning af spirituösa drycker, har man gång efter
annan påyrkat, att brännvinsförsäljningsmedlen måtte indragas till
staten såsom den, hvilken ytterst och i största utsträckning finge bära
de olyckliga följderna af rusdryckernas användande. Då emellertid en
sådan reform icke lämpligen skulle kunna på en gång genomföras,
enär det borde lämnas kommunerna tid att ordna sin ekonomi så, att
de blefve af den genom brännvinshandeln härflytande inkomsten oberoende,
har indragningen ansetts böra successivt genomföras. Bevillningsutskottet
har dock städse ställt sig på den af utskottet redan vid 1884
års riksdag intagna ståndpunkten och uttalat sig emot en indragning
till staten af brännvinsförsäljningsmedlen, vare sig i sin helhet eller till

någon del. I öfverensstämmelse härmed hafva kamrarne förkastat alla
i denna riktning gående förslag.

Yrkandet om en förändrad fördelning kommunerna emellan af
ifrågavarande medel, minskning af städernas och ökning af landsbygdskommunernas
andelar har äfven under de senaste riksdagarna upprepade
gånger återkommit; men ehuru vid 1890 års riksdag bevillningsutskottet
på grund af då väckta motioner tillstyrkte en ändring i berörda afseende,
hafva de genom 1885 års förordning gifna reglerna för fördelningen af
brännvinsförsäljningsmedlen af Riksdagen lämnats i orubbadt skick.
I den nu gällande försäljningsförordningen af den 24 maj 1895 äro de
också oförändradt bibehållna. Enligt Riksdagens beslut har dock i
sistnämnda förordning blifvit intagen föreskrift därom, att då bolag,
som i stad eller köping fått taga all minuthandel med och utskänkning
af brännvin, upplöses, jämväl det öfverskott af bolagets tillgångar, som
kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blifvit guldna samt de af
delägarne tillskjutna medel återbetalats, skall, där ej annorledes i laga
ordning bestämts, fördelas på samma sätt som försäljningsafgifterna
och bolagens årliga vinstmedel.»

Kommunalskattekommittén afgaf jämväl förslag i ämnet. Beträffande
detta är att märka, att kommittén vid öfvervägande om och
i hvilken utsträckning staten borde, utöfver hvad redan vore förhållandet,
träda kommunerna till hjälp genom direkt understöd såsom hårdt
tryckande särskildt de ekonomiskt svagare kommunernas budget framhållit
utgiftsposterna skolväsen och fattigvård. Kommittén hade emellertid
ansett, att icke hvilka statsmedel som helst kunde utan åtskillnad
användas. Men bland statens inkomstkällor funnes en, hvilken redan
på grund af sitt ursprung syntes företrädesvis ägnad att i mån af behof
afledas från staten till kommunerna för att lämna bidrag till dessas
utgifter för fattigvård, sjukvård samt ordningsväsen och som därför
äfven redan till sin ena hälft, om än under särskild benämning, tillerkänts
kommunerna nämligen de s. k. brännvinsmedlen. Ty att den
inkomst, som tillflöte det allmänna af brännvins tillverkning, och den,
som härflöte af dess försäljning, skulle vara af så olika art, att den
förra på grund af sin natur måste vara en statsinkomst, den senare
en kommunal inkomst, borde icke rimligtvis kunna påstås. Då det
gällde att ur befintliga statsinkomster tilldela kommunen något ökadt
understöd, hade därför kommittén hållit före, att härvid något bättre
medel icke stode lagstiftningen till buds, än att åt kommunerna inrymdes
viss andel i brännvinstillverkningsskatten.

Kommunalskattek
ommittens

förslag.

Denna utgjorde, då kommittén afgaf sitt utlåtande, för allt inom
landet tillverkadt brännvin med undantag af skattefria 2 procent 50 öre
för hvarje liter af normalstyrka. Genom höjning af denna skatt från
50 till 60 öre och genom öfverförande därifrån af 20 öre till en särskild
tillverkningsafgift, hvilken skulle fördelas mellan kommuner, landsting,
och hushållningssällskap, skulle, oaktadt en jämväl föreslagen
nedsättning af brännvinsförsäljningsafgiften, eller från 15 till 5 öre för
liter, de brännvinsmedel, som för tillverkningsåret 1897—1898 tillfallit
städer och köpingar, landsbygdskommuner och landsting, enligt kommitténs
beräkning ökas

för städer och köpingar:

från kronor 6,257,391 till kronor 6,827,197;

för landsbygdskommuner:

från kronor 1,299,428 till kronor 8,337,540; och
för landsting:

från kronor 1,835,114 till kronor 1,838,580.

Däremot skulle hushållningssällskapens andel minskas från kronor
1,352,669 till kronor 942,011.

Grunden för dessa medels fördelning skulle vara kommunernas
(städers, socknars, landstingsområdens) folkmängd, dock att af bolags
nettovinst hälften skulle gå till den kommun, där bolags verksamhet
drefves. Uppginge nämnda hälft till högre belopp, än som motsvarade
5 kronor å hvar- och en af kommunens invånare, skulle den kommunen
tillkommande andel nedsättas till det belopp, som efter nämnda beräkningsgrund
på kommunen belöpte. Hushållningssällskapens sammanlagda
andel skulle icke få öfverstiga en miljon kronor.

Emot kommitténs förslag uti nu ifrågavarande hänseende anfördes
emellertid af flera ledamöter reservationer, för hvilkas innehåll det
dock skulle vara för vidlyftigt att här redogöra.

Öfver kommunalskattekommitténs förslag infordrades och afgåfvos
yttranden af öfverståthållareämbetet och länsstyrelserna. Förslaget i
den del, hvarom i förevarande hänseende är fråga, tillstyrktes därvid
af två länsstyrelser och föranledde endast mindre detaljanmärkningar af
två andra länsstyrelser. Däremot ansågo samtliga öfriga länsstyrelser och
öfverståthållareämbetet, att samma förslag icke borde läggas till grund
för lagstiftning i ämnet. Skälen till afstyrkandet voro hufvudsakligen,
att de i betänkandet framställda förslag ej föregåtts af en fullständig
och allsidig utredning såväl angående kommunernas behof af
statsunderstöd till bestridande af sina utgifter och lämpligaste sättet
för beredande af dylikt understöd, som angående de sannolika verk -

ningarna af de särskildt i stadskommunernas ekonomi djupt ingripande
förslagen;

att statsverket ej vore i tillfälle att afvara så mycket som ifrågasatts,
utgörande för år 1898 omkring 8,800,000 kronor, utan att nödgas
uttaga ersättning genom nya skatter; samt

att, medan utgående bidrag till kommunerna beräknades icke
efter kommunernas invånarantal utan afpassades efter deras olika behof,
det af kommittén föreslagna bidraget skulle utgå till hvarje kommun
efter antalet af dess medlemmar, oberoende af kommunens finansiella
förhållanden, hvadan skattefria eller endast lindrigt beskattade kommuner
skulle erhålla medel, af hvilka de till äfventyrs icke hade behof,
under det kommuner med stor fattigvårdstunga och hög kommunalskatt
men ringare folkmängd i långt mindre grad komme i åtnjutande
af den ifrågavarande förmånen.

En länsstyrelse framhöll äfven, att, om på föreslaget sätt kommunerna
gjordes delaktiga af brännvinsmedlen, deras inkomster från
denna källa inom kort skulle komma att betraktas såsom ett lifsvillkor
för kommunernas ekonomiska bestånd och härigenom, till
oberäknelig skada för vårt folks sunda utveckling och framåtskridande,
mäktiga hinder resas mot arbetet för rusdryckskonsumtionens inskränkande.

Kommunalskattekommitténs förslag i fråga om afgifter å tillverkning
och försäljning af brännvin gjordes till föremål för en motion,
som år 1902 väcktes inom Riksdagens Andra kammare.

Motionen vann emellertid icke Riksdagens bifall, men i anledning 1902 års Riktat
motionen anhöll Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1902, det täcktes da9,,krifvel,eKungl.
Maj:t dels låta utreda, i hvad mån och på hvad sätt en ändring
i gällande bestämmelser om beskattning af tillverkning och försäljning
af brännvin kunde vidtagas, i syfte att brännvinsbeskattningen,
hvad anginge den del af berörda skatt, hvilken utginge såsom försäljningsafgift,
måtte varda mera effektiv än dittills, samt därefter låta
utarbeta och för Riksdagen framlägga de förslag, som för vinnande af
nämnda syftemål kunde anses lämpliga, dels ock låta uppgöra och för
Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom, därest
brännvinsbeskattningen fortfarande såsom dittills ansåges böra uppdelas
i tillverkningsskatt och försäljningsafgift, en med billighet och
rättvisa öfverensstämmande fördelning af försäljningsafgifterna skulle
kunna åvägabringas.

Sedan Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande afgifvit yttran- Kungi. Maj.ts
den öfver berörda skrifvelse, utarbetades inom finansdepartementet för- fö™la9 vid

x 190o års riks dag.

slag till ny brännvinsförsäljningsförordning. Äfven öfver detta förslag
infordrades utlåtanden af Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande,
hvarefter och sedan detsamma i vissa delar omarbetats, Kungl. Maj:t
vid 1905 års riksdag framlade förslag till ny förordning angående
försäljning af brännvin.

I det anförande till statsrådsprotokollet, som åtföljde den kungl.
propositionen, yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet i afseende
å frågan om ändrade grunder för brännvinsförsäljningsmedlens
fördelning bland annat följande.

Att till följd af den nyare brännvinslagstiftningen handeln med
brännvin i allmänhet flyttats till städerna borde visserligen medföra
och hade äfven medfört en ökad inkomst för dessa af brännvinsförsäljningen.
Däraf följde emellertid ingalunda, såsom man från vissa håll
velat göra gällande, att inkomsten af den brännvinsförsäljning, som
drefves i städerna, ovillkorligen också borde i sin helhet tillkomma
dessa. Då lagstiftaren ansett, att vinsten af brännvinshandeln i viss
mån borde tillgodokomma, icke den enskilde, som däraf skulle finna
sig föranlåten att uppdrifva omsättningen af brännvin, utan det allmänna,
borde ock beträffande fördelningen af dessa vinstmedel andra
synpunkter få göra sig gällande än frågan om platsen för handelns
drifvande i det särskilda fallet. Redan den dåvarande lagstiftningen
hade ju därutinnan intagit en sådan ståndpunkt. Därigenom kunde
ock de utgifter, som på grund af brännvinsförbrukningen drabbade
det allmänna tyngre, än eljes skulle vara fallet, såsom för fattigvård,
sjukvård, polis m. m., åtminstone delvis godtgöras. Den ofvan omförmälda
stegringen af städernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen
hade emellertid utan tvifvel förorsakat, att dessa andelar blifvit vida
större, än hvad de skolat vara, om stadernas och landsbygdens andelar
af samma medel utmätts efter hvarderas behof. Yäl kunde det vara
sant, att kännedomen om uttaxeringen per fyrk icke vore tillräcklig
för bedömande af den kommunala uttaxeringens tyngd å vissa af de
skattskyldiga, nämligen ägarne af fastighet. Skatternas ganska starka
stegring å landsbygden, medan de samtidigt minskades eller åtminstone
ej ökades i städerna, och det förhållande att städernas inkomst
af brännvinsförsäljningsmedlen för det dåvarande uppginge till omkring
6 kronor per invånare, under det att landsbygden ej nådde högre än
till omkring 37 öre per invånare, syntes ådagalägga, att Riksdagens begäran
om en med rättvisa och billighet mera öfverensstämmande fördelning
af samma medel än den dåvarande vore till alla delar fullt befogad.

Att, på sätt åtskilliga myndigheter i likhet med kommunalskatte -

kommittén föreslagit, utan vidare bestämma städernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen
i förhållande till deras folkmängd eller med visst
belopp för hvarje invånare skulle för vissa städer förorsaka en af omständigheterna
icke berättigad, ganska betydlig stegring af deras andelar,
för andra städer däremot, om beloppet för invånare sattes exempelvis
till 4 eller 5 kronor, vålla en betänklig rubbning af deras ekonomi.
Sålunda skulle t. ex. staden Kungsbacka, som för året 1902—1908 af
ifrågavarande medel erhöll 21,764 kronor 96 öre, få nöja sig, om beloppet
sattes till 4 kronor för invånare, med omkring 4,000 kronor
och, om beloppet sattes till 5 kronor för invånare, med omkring 5,000
kronor. Det mål, som genom en förändrad lagstiftning rörande fördelning
af brännvinsförsäljningsmedlen syntes böra eftersträfvas, nämligen
att öka landsbygdens andelar utan att äfventyra städernas förmåga
att fullgöra åtagna förbindelser, syntes därför icke kunna genom
ett dylikt ordnande af frågan ernås.

För vinnande af den önskade förändringen härutinnan skulle
under andra förhållanden enda möjliga utvägen vara att minska städernas
och i samma mån öka landsbygdens andelar. De föreslagna förändringarna
i afseende å bland annat utminuteringens utöfvande, hvilka
ändringar säkerligen i icke oväsentlig grad komme att öka den behållna
inkomsten af bolagens brännvinshandel och därmed äfven det
allmännas behållning af brännvinsförsäljningen, syntes dock möjliggöra
ett tillgodoseende af landsbygdens intressen, utan att städernas berättigade
kraf att få bibehålla så stor andel af brännvinsmedlen, som
finge anses behöflig för uppehållandet af vissa af städerna med beräkning
af deras dåvarande inkomster grundade företag eller förräntande
af för sådana ändamål tagna lån, därigenom äfventyra des. Fn sådan
förändring till förmån för landsbygden syntes därför lämpligen kunna
ske på det sätt, att städerna behölle den kvotdel af brännvinsförsälj -ningsmedlen, de för det dåvarande åtnjöte, dock med den begränsning
uppåt, att inkomsten icke skulle få öfverstiga det belopp, hvartill densamma
uppgått under det senaste år, för hvilket granskade räkenskaper
då förelåge eller försäljningsåret 1902—1903. För de städer, där medelinkomsten
under de fem sista åren uppgått till högre belopp än inkomsten
under året 1902—1903 men sistnämnda års inkomst understigit
5 kronor för invånare, föresloges dock den jämkning, att maximum
i dessa städer skulle höjas till nämnda medelinkomst, dock icke
till högre belopp än som motsvarade 5 kronor för hvarje invånare,
som staden ägde den 31 december 1902.

Dessutom hade maximum för städer, som utträda ur landsting,

blifvit höjd, så att den då komme att motsvara den andel af ifrågavarande
medel, sju tiondedelar, hvilken städer, som ej tillhörde landsting,
åtnjöte, hvarjämte nödig bestämmelse om sänkning af maximum
för städer, hvilka återinträda i landsting, tillfogats.

Om i enlighet därmed för städernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen
fastställdes ett maximum, grundadt icke på folkmängd
utan på förut uppnådd inkomst af detaljhandel med brännvin, blefve
däraf en gifven följd, att uppkommande ökning af folkmängden icke
borde förorsaka höjning af ifrågavarande maximum. Detta syntes böra
gälla, äfven om folkökningen vore beroende på inkorporering med eu
stad af socken eller sockendel. Förbrukningen inom dylikt område af
brännvin hade säkerligen i de allra flesta fall blifvit tillgodosedd från
den närgränsande staden och hade sålunda redan före inkorporeringen
bidragit till den inkomst, staden åtnjutit af sin brännvinshandel, hvilken
inkomst i sin ordning legat till grund för det i förslaget till förordning
ifrågaställda maximum.

Det från visst håll framställda förslaget, att landskommun, där
detaljhandel med brännvin kunde komma att äga rum, borde tillerkännas
högre andel af brännvinsförsäljningsmedlen än annan landskommun,
ansåge departementschefen sig böra på det bestämdaste afråda.
Helt visst skulle en bestämmelse i sådan riktning inom ett stort antal
landskommuner, där brännvinsförsäljning ej förekomme, medföra inrättande
af sådan, något som ingalunda syntes böra genom lagstiftningen
befordras.

Gifvetvis kunde för fördelningen mellan de olika hushållningssällskapen
och landstingen äfvensom landskommunerna utaf de andelar
af brännvinsförsäljningsmedlen, som ansåges böra dem tillkomma, uppställas
olika grunder, hvilka hvar för sig kunde hafva goda skäl för
sig. Då någon tillförlitlig beräkning icke kunde göras, huru mycket
brännvin, som förtärdes inom de olika orterna, kunde man icke såsom
fördelningsgrund uppställa den olika förbrukningen och däraf från de
olika orterna uppkommande inkomst. Vid sådant förhållande syntes
någon rättvisare fördelningsgrund, gällande såväl fördelning mellan
hushållningssällskapen och landstingen som mellan landskommunerna,
än folkmängden icke finnas.

Enligt det af Ivungl. Maj:t sålunda framlagda förslaget skulle
brännvinsförsäljningsmedlen fördelas på följande sätt:

för stad, som ej deltog i landsting:

sju tiondedelar, dock ej mer än hvad i eu vid förordningen
fogad bilaga angåfves såsom högsta andel för hvarje stad, tillfalla staden;

återstoden insattes i statskontoret;
för stad, som deltog i landsting:

fem tiondedelar, dock ej mer än hvad i nämnda bilaga angåfves
såsom högsta andel för hvarje stad, tillfalla staden;
återstoden insättes i statskontoret;
för landsbygdskommunerna :
hela beloppet insättes i statskontoret.

Af de andelar, hvilka sålunda inginge till statskontoret, skulle
statskontoret utdela:
till landstingen:
fyra tiondedelar och
till hushållningssällskapen:
tre tiondedelar,

dock att dessas andelar sammanlagdt skulle utgöra, landstingens
högst två miljoner kronor och hushållningssällskapens högst en miljon
fem hundra tusen kronor.

Till grund för fördelningen mellan hushållningssällskapen skulle
läggas deras områdens folkmängd. Till grund för fördelningen mellan
landstingen skulle läggas landstingsområdenas folkmängd, med iakttagande
att folkmängden för hvarje landstingsområde, inom hvilket låge stad,
som ej deltoge i landsting, minskades med samma stads folkmängd.

Återstående medel skulle fördelas af statskontoret efter folkmängden
mellan landsbygdskommunerna och de städer, där rättighet enligt § 11
icke blifvit upplåten.

I afseende å detta förslag framkommo emellertid eu mängd olika
motioner inom båda kamrarna, dels åsyftande försäljningsmedlens indragning
helt eller delvis till statsverket, dels ock innehållande från
Kungl. Maj:ts väsentligen afvikande förslag eller innehållande modifikationer
af samma förslag. Att här närmare redogöra för innehållet
i berörda motioner har synts kommittén icke vara af behofvet påkalladt,
utan har kommittén inskränkt sig till en redogörelse för
vederbörande särskilda utskotts yttrande och förslag i ämnet.

Rörande 25 § i Kungl. Maj:ts förslag yttrade särskilda utskottet
i hufvudsak följande.

I sin förberörda skrivelse den 12 maj 1902 hade Riksdagen begärt
framläggande af förslag till bestämmelser, hvarigenom en med
billighet och rättvisa öfverensstämmande fördelning af försäljningsafgifterna
skulle kunna åvägabringas. Härmed hade Riksdagen uttalat,
att de resultat, då gällande fördelningssätt gåfve, icke syntes Riksdagen
ur de angifna synpunkterna tillfredsställande.

1905 års
särskilda
utskott.

I propositionen erkändes också uttryckligen rättmätigheten af de
kraf, som framställts på en förändring till landsbygdskommunernas
förmån med afseende å fördelningen af brännvinsförsäljningsmedlen.
Kungl. Maj:ts förslag syntes emellertid utskottet icke tillförsäkra landsbygdskommunerna
så stora bidrag till bestridande af dem åliggande
utgifter, som med hänsyn till den uti ifrågavarande kommuner i allmänhet
högre kommunala beskattningen och öfriga på frågan inverkande
omständigheter rättvisligen borde kunna fordras.

Chefen för finansdepartementet hade på grund af de stora svårigheter,
hvarmed en sådan åtgärd syntes vara förenad, icke velat förorda,
att genom en minskning af städernas dåvarande inkomster af brännvinsförsäljningsmedlen
landskommunernas inkomster i motsvarande grad
ökades. Landsbygdens intresse af större andel i dessa försäljningsmedel
skulle därför enligt förslaget blifva tillgodosedt hufvudsakligen
genom den ökade inkomst af ifrågavarande medel, som enligt chefens
för finansdepartementet beräkning syntes komma att inträda dels
till följd af folkmängdens ökning och dels till .följd af de af Kungl.
Maj:t föreslagna åtgärder till höjande af brännvinsförsäljningsafgiftens
effektivitet.

Den andel i brännvinsförsäljningsmedlen, som, med tillämpning å
försäljningsåret 1902—03 af den af Kungl. Maj:t föreslagna fördelningsgrunden,
skulle varit att påräkna för landsbygdskommunerna, framginge
af en ur propositionen hämtad tabell, och skulle enligt denna sålunda
Kungl. Maj:fs förslag, tillämpadt under försäljningsåret 1902—03, hafva
för landsbygdskommunerna medfört ett tillskott af kronor 360,169: 15
utöfver de belopp, som enligt då gällande bestämmelser kommit dem
till godo. I förhållande till de i tabellen utsatta medeltalen för tioårsperioden
1893/94—1902/03 och femårsperioden 1898/99—1902/03
skulle det för landsbygden angifna beloppet enligt Kungl. Maj:ts förslag
inneburit en ökning af resp. kronor 597,568: 86 och kronor 423,500: 06.

Det syntes icke vara möjligt att med någon säkerhet angifva,
huruvida och i hvad mån vidare ökning i landskommunernas andelar
kunde i framtiden uppstå utöfver den ökning, som enligt hvad nyss
visats Kungl. Maj:ts förslag omedelbart skulle medföra. En stigande
folkmängdssiffra syntes nämligen icke i och för sig föranleda höjning
af brännvinsförsäljningsmedlen.

Enligt uppgifter, hämtade ur den officiella statistiken, hade under
åren 1888 1902 befolkningen varit stadd i konstant ökning, medan

såväl brännvinsförsäljningsmedlen i sin helhet som jämväl de landsbygdskommunerna
tillkommande andelar däraf under samma period

än stigit och än sjunkit, ett förhållande som tydde på, att äfven andra
faktorer än folkmängdens tilltagande öfvade inflytande i fråga om
nämnda medels ökning.

Icke heller för framtiden syntes kunna väntas en stadigt stigande
vinstmedelssiffra, utan torde denna komma att fortfarande förete liknande
fluktuationer som beträffande föregående år påvisats.

I fråga om de af Kungl. Maj:t föreslagna åtgärder till höjande
af brännvinsförsäljningsafgiftens effektivitet hade chefen för finansdepartementet
framhållit, hurusom genom nämnda åtgärder en minskning
af brännvinskonsumtionen visserligen torde vara att förvänta,
men att å andra sidan den del af konsumtionen, hvars tillgodoseende
komme att öfvergå från andra rättighetsinnehafvare till bolagen, syntes
blifva så pass betydande, att bolagens vinstmedel därigenom komme
att ej oväsentligt stiga samt i följd däraf och med hänsyn till den
mångdubbelt större af kastning, det allmänna åtnjöte af bolagens försäljning
jämförd med andra rättighetsinnehafvares, det allmännas behållning
af brännvinsförsäljningen i afsevärd mån ökas.

Att beräkna storleken af den ökning, som chefen för finansdepartementet
sålunda ställt i utsikt, syntes icke vara möjligt.

Om ock efter hand landskommunernas andelar i brännvinsförsäljningsmedlen
komme att stiga, syntes dock, enligt hvad det anförda
gåfve vid handen, under en säkerligen ganska lång tid framåt proportionerna
mellan de andelar, som skulle tillfalla städerna och landskommunerna,
komma att gestalta sig så; att endast i ganska ringa
mån medel erhölles till afhjälpande af de inom landskommunerna
rådande missförhållandena i afseende å beskattningen; och sålunda skulle
det af Riksdagen uttalade önskemålet i afseende å brännvinsförsäljningsmedlens
fördelning icke i tillbörlig mån vinnas.

Den af Kungl. Maj:t föreslagna fixeringen till vissa maximibelopp
af städernas andelar funne utskottet jämväl innebära en väsentlig olägenhet.
Då för framtiden de af Kungl. Maj:t föreslagna maxima undantagslöst
torde komma att uppnås, skulle nämnda anordning lägga hela
risken af en eventuell nedgång i försäljningsmedlen på landskommunerna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, funne utskottet sig icke
kunna tillstyrka bifall till det af Kungl. Maj:t framlagda fördelningsförslaget.

Sedan utskottet sålunda funnit Kungl. Maj:ts förslag icke böra
läggas till grund för blifvande bestämmelser angående försäljningsmedlens
fördelning, hade utskottet, som icke ansett indragning af dessa

medel till statsverket böra i någon form ifrågakonnna, till granskning
upptagit de af enskilda motionärer väckta förslag i berörda hänseende,
hviika förut betecknats såsom innehållande väsentliga afvikelser från
förslaget.

Fördelningen borde enligt utskottets åsikt anordnas enligt ett på
alla punkter rörligt system utan fastslagna maxima, så att eventuellt
uppkommande ökning eller minskning komme att beröra alla andelsberättigade.

Denna princip, jämte fördelningsgrunder i öfrigt, som bättre än
Kungl. Maj:ts förslag tillgodosåge landsbygdskommunerna hade utskottet
funnit sig böra lägga till grund för utskottets förslag till 25 §.

Utskottet hade emellertid icke ansett, att synpunkten af en jämnare
fördelning mellan stad och land bort ensam komma till uttryck
i det af utskottet förordade fördelningsförslaget. I flera af de motioner,
som förelegat till utskottets behandling, hade förslag framställts i syfte,
att någon del af brännvinsförsäljningsmedlen borde anslås till åtgärder,
afsedda att förekomma dryckenskap. Denna grundsats hade utskottet
funnit böra vinna beaktande och tillstyrkte därför, att ett belopp,
motsvarande en procent af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen för
hela riket, skulle af den till statskontoret inlevererade behållningen af
ifrågavarande medel årligen afsättas för att efter Kungl. Maj:ts förordnande
användas till främjande af nykterhet och motarbetande af
dryckenskapens följder.

Om ock utskottet funnit en fördelning af försäljningsmedlen i
den af Riksdagen förut angifna riktning icke kunna åvägabringas utan
minskning af städernas hittillsvarande inkomster af dessa medel, hade
utskottet likväl ansett denna minskning icke kunna omedelbart inträda.
En nedsättning, sådan som utskottets förslag innebure, skulle, på en
gång tillämpad, otvifvelaktigt medföra en kanske i många fall allvarlig
rubbning af städernas ekonomi. För att undanröja denna olägenhet
hade utskottet föreslagit bestämmandet af en tidsperiod, under hvilken
öfvergången från dåvarande förhållanden skulle stegvis äga rum. Utskottet
hade i så måtto föreslagit, att de första nio åren, under hviika
den nya förordningen skulle tillämpas, städerna och öfriga uti ifrågavarande
hänseende med dem likställda samhällen skulle åtnjuta, utöfver
de genom 25 § dem tillerkända andelar, af de i hvarje stad inflytande
brännvinsförsäljningsmedlen

Vid 1907—31/t2 1908)

7u 1907—31/12 1908]''......

1909 .....................................

22,5 hundradedelar
20 »

1910 ............................................. 17,5 hundx^adedelar

1911 ....................................... 15 >

1912 ............................................ 12,5 »

1913 ............................................. 10 >

1914 ............................................ 7.5 >

1915 ............................................ 5 >

1916 ............................................. 2,5 »

En sålunda anordnad öfvergångstid skulle lämna ifrågavarande
samhällen rådrum att utan häftigt afbrott förbereda och ordna de förändringar
i deras inkomst- och utgiftsstater, som kunde föranledas af
de minskade inkomsterna af brännvinsförsäljningsmedlen.

Enligt utskottets förslag till lydelse af 25 § skulle alltså försäljningsmedlen
fördelas på följande sätt:

för stad:

en fjärdedel af bolagets nyssnämnda afgifter och nettovinst tillfalla
staden;

återstoden insättes i statskontoret;

för landsbygd:

hela beloppet insättes i statskontoret.

Af de andelar, hvilka sålunda inginge till statskontoret, skulle
statskontoret

dels afsätta ett belopp, motsvarande en hundradedel af samtliga
afgifter och vinstmedel för riket, för att efter Kungl. Maj:ts förordnande
användas till främjande af nykterhet och motarbetande af
dryckenskapens följder;

dels ock utdela:

till landstingen och städer, som ej deltoge i landsting:

ett belopp motsvarande en femtedel af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen
;

till hushållningssällskapen:

ett belopp motsvarande en åttondedel af samtliga brännvinsförsälj
ningsmedlen.

Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltoge i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen
skulle läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers,
i det senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.

Återstående medel skulle fördelas af statskontoret efter folkmängden
mellan samtliga kommuner i riket.

Vid frågans behandling i riksdagen stannade emellertid kamrarna
i olika beslut, i det att Andra kammaren godkände den af utskottet
föreslagna lydelsen endast med den förändring att orden »efter Kungl.
Maj:ts förordnande» skulle utgå. Första kammaren åter beslöt, jämte
vidtagande af nyssnämnda ändring, att i fråga om stad en tredjedel
af afgifter och nettovinst skulle tillfalla staden.

Äfven i afseende å öfvergångsstadgandet förekommo olika beslut,
i det att Andra kammaren utan förändring godkände utskottets förslag,
hvaremot Första kammaren beslöt en öfvergångsperiod af 14 år,
äfvensom att de staden ytterligare tillfallande andelarna under denna
period skulle utgöra

första	året .....................	..................... 14	hundradedelar
andra	33 ..................	...................... 13	3;
tredje	33 ......................	...................... 12	33
fjärde	33 ......................	....................... 11	33
femte	33 .....................	...................... 10	33
sjätte	3 3 ......................	....................... 9	33
sjunde	33 ......... ...........	....................... 8	;3
åttonde	33 ......................	....................... 7	33
nionde	33 ......................	....................... 6	33
tionde	33 ......................	....................... 5	33
elfte	3 3 .....................	....................... 4	33
tolfte	33 ......................	............. 3	33
trettonde	33 ......................	....................... 2	33
fjortonde	33 ......................	....................... 1	hundradedel.

Med anledning häraf framlade utskottet ett sammanjämkningsförslag,
enligt hvilket dels städernas ifrågavarande andelar höjdes från
de af utskottet föreslagna 25 hundradedelar till 29 hundradedelar dels
ock öfvergångsperioden skulle omfatta 12 år med succesivt från 19
hundradedelar till en hundradedel nedgående andelar.

Brännvins- Gällande bestämmelser angående brännvinsförsäljningsmedlens för mTdJen"*"ör-

delning återfinnas i 25 § förordningen den 9 juni 1905 angående fördeining
enligt säljning af brännvin jämte de till samma förordning hörande öfver9&llordniIgr*
gångsstadganden och hafva följande lydelse:

De afgifter, som enligt denna förordning inflyta för rättigheterna
till detaljhandel med brännvin, äfvensom den nettovinst af rörelsen,
som bolag enligt 21 § skall afstå, skola på följande sätt fördelas:

för stad:

”/100 af bolagets nyssnämnda afgifter och nettovinst tillfalla staden;

återstoden insattes i statskontoret;

för landsbygd:

hela beloppet insattes i statskontoret.

Af de andelar, hvilka sålunda ingå till statskontoret, skall statskontoret dels

afsätta ett belopp, motsvarande 7100 af samtliga afgifter och
vinstmedel för riket, för att användas till främjande af nykterhet och
motarbetande af dryckenskapens följder;

dels ock utdela:

till landstingen och städer, som ej deltaga i landsting:

ett belopp, motsvarande V5 af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen;

till hushållningssällskapen:

ett belopp, motsvarande 1/8 af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen.

Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltaga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen skall
läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers, i det
senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.

Återstående medel fördelas af statskontoret efter folkmängden
mellan samtliga kommuner i riket.

Städerna skola de första 12 försäljningsåren, under hvilka förordningen
äger tillämpning ''), åtnjuta, utöfver de genom 25 § dem tillerkända
andelar, af de i hvarje stad inflytande brännvinsförsäljnings -

medlen första året ........................................	.................. 19	hundradedelar
andra	.......................................	................. 17
tredje	?> .......................................	.................. 15
fjärde	>> .......................................	.................. 13	??
femte	?? ....................................	.................. 11	5?
sjätte	5J .......................................	................. 9
sjunde	? 3 ................................... "	.................. 7	5?
åttonde	'')'') ......................................	.................. 5	?;
nionde	JJ .....................................	................ 4	??
tionde	JJ ......... .............................	................. 3	>>
elfte		.................. 2
tolfte	.......................................	.................. 1	hundradedel.
x) Förordningen trädde i kraft, i fråga	om stad den 1	oktober 1907 samt
träffande landsbygden den 1 november 1907.

Tiden efter
1905.

För tiden till och med år 1925 skola med afseende å inkomst
af brännvinsförsäljningsmedlen till städerna räknas de öfriga orter, där
under försäljningsåret 1904—1905 minuthandel med och utskänkning af
brännvin varit jämlikt § 11 mom. 2 i förordningen den 24 maj 1895
öfverlåtna åt bolag.

Hvad angår tiden efter 1905 års riksdag, har ej annat förslag
rörande ändrade grunder för brännvinsmedlens fördelning förekommit
än det, som vid 1910 års riksdag framlades i särskilda inom båda
kamrarna väckta, likalydande motioner. Enligt detta förslag skulle
de andelar af ifrågavarande medel, som tillfalla städer och med dem
likställda samhällen, gå till fördelning mellan samtliga städer och berörda
samhällen uteslutande efter invånareantalet.

Bevillningsutskottet afstyrkte emellertid motionerna och erinrade
därvid bland annat, att förordningen trädt i kraft den 1 oktober 1907,
hvarjämte ifrågasattes, huruvida det kunde vara lämpligt att så kort
tid efter det de nya bestämmelserna börjat tillämpas rubba den fastslagna
fördelningen. Utskottet erinrade jämväl om den utredning, som
påginge rörande statens, kommunernas in. fl. frigörande från deras
ekonomiska beroende af rusdrycksmedel.

Motionerna blefvo ock af Riksdagen afslagna.

B. Beskattning af maltdrycker. 1

Bland inkomstkällor, som anlitats för att tillföra statsverket
ökade inkomster, är äfven beskattning å tillverkning af maltdrycker.
Frågan om införandet af skatt på maltdrycker hade sedan lång tid tillbaka
varit föremål för utredning. Den 11 februari 1881 uppdrog
Kungl. Maj:t sålunda åt den för öfverseende af gällande brännvinslagstiftning
år 1877 tillsatta" kommittén att utarbeta förslag till beskattning
af maltdrycker, hvilket förslag af kommittén afgafs den 30 juni
förstnämnda år. Sedan Kungl. Maj:t år 1891 uppdragit åt en ny
kommitté att inkomma med förslag i ämnet samt denna kommitté den
11 december samma år afgifvit betänkande, förordnade Kungl. Maj:t,
att kommittén skulle dels taga under förnyad ompröfning den i
kommitténs förenämnda betänkande omhandlade frågan rörande svagdrickas
undantagande från beskattning, dels ock afgifva förslag till
sådana ändringar uti och tillägg till de af kommittén utarbetade för -

fattningsförslag, som kunde erfordras för beredande af skattefrihet för
dricka. Till följd af detta uppdrag afgaf kommittén den 26 november
1892 nytt förslag till beskattning af maltdrycker. Slutligen uppdrog
Kungl. Maj:t den 4 april 1902 åt särskilda kommitterade att taga
frågan om lämpligaste sättet för anordnande af en maltdrycksbeskattning
under förnyadt öfvervägande, med iakttagande däraf att billiga,
alkoholsvaga maltdrycker fritoges från beskattningen, samt att afgifva
det förslag till författning i ämnet, hvartill utredningen kunde föranleda.

Sedan denna kommitté den 15 oktober 1902 afgifvit betänkande
jämte förslag i ämnet, aflät Kungl. Maj:t till 1903 års riksdag proposition
med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker, hvilket i de flesta punkter öfverensstämde med 1902
års kommittéförslag. Det sålunda för 1903 års riksdag framlagda förslaget
var bygdt på principen af beskattning af det vid maltdryckstillverlmingen
använda hufvudsakliga råmaterialet, maltet, från hvilken
princip dock så tillvida undantag gjordes, att vid bryggeri, där på
grund af tillståndsbevis under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkades,
frihet från skatt skulle åtnjutas. Tillverkningen af svagdricka,
hvarmed enligt förslaget menades hvarje maltdryck, som ej
innehölle mer än två och en fjärdedels volymprocent alkohol och vore
inbrygd med en stamvört, hvilkens extrakthalt icke öfverstege sex
procent, skulle således vara skattefri, såvida icke i bryggeri, där svagdricka
framställdes, tillika bedrefves tillverkning af andra maltdrycker.
Sålunda hade icke i förslaget principen af ren maltskatt blifvit till
fullo genomförd. I en till Riksdagen ingifven motion yrkades emellertid,
att beskattning af maltdrycksindustrien skulle ske efter ett på den
rena maltbeskattningens princip grundadt system. Med afseende härå
yttrade bevillningsutskottet i sitt i ämnet afgifna betänkande, att för
skattefrihet å svagdricka talade skäl, som utskottet funne för frågan
afgörande. Svagdricka vore, enligt hvad departementschefen erinrat,
en nödvändighetsvara för en stor del af den mindre bemedlade befolkningen
i vårt land; och en vara, hvilken hade ett så lågt penningvärde
som svagdricka, kunde icke, äfven om den vore föremål för stor
konsumtion, blifva ett lämpligt skatteobjekt. Härtill komme att, såsom
från nykterhetsvänligt håll med styrka framhållits, det syntes
vara af stor betydelse för nykterhetssträfvandena i vårt land, att
priset å svagdricka kunde hållas så lågt som möjligt och således icke
stegras genom skatt å därtill användt malt. Utskottet anslöt sig därför

1903 års
riksdag.

till Kungl. Maj:ts förslag om skattefrihet för de bryggerier, som endast
tillverkade svagdricka.

Enligt det kungl. förslaget kommo således bryggerierna att indelas
i två klasser, nämligen dels skattepliktiga, vid hvilka skatt skulle erläggas
för allt malt, vare sig det användes till Öl och därmed jämförliga
drycker eller till svagdricka, dels skattefria, där endast svagdricka
finge tillverkas. För malt, som användes vid skattepliktiga
bryggeriér, skulle, enligt förslaget, erläggas skatt med 20 öre för hvarje
kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första under
tillverkningsåret afverkade 50,000 kilogrammen malt skulle utgå med
16 öre för kilogram och för de nästa 50,000 kilogrammen med 18
öre för kilogram. En maltskatt, utgående efter nu angifna grunder,
beräknades komma att lämna statsverket en inkomst af 6,300,000
kronor.

Riksdagen, som biträdde Kungl. Maj:ts förslag, i livad det afsåg
en uppdelning af bryggerierna i skattepliktiga och skattefria, ansåg
sig emellertid, enär genom denna uppdelning många af de bryggerier,
som inrättat sig för tillverkning af såväl Öl som svagdricka, skulle
komma i en svår ställning, böra vidtaga en sådan anordning af skattesatserna,
att likställighet mellan svagdricksbryggerierna och bryggerier
med blandad tillverkning med afseende å möjligheten att tillverka
svagdricka blefve i möjligaste mån beredd. Detta syfte ansåg Riksdagen
kunna vinnas genom en väsentlig nedsättning af de af Kungl.
Maj:t föreslagna skattesatserna i allmänhet och särskildt för de under
tillverkningsåret först afverkade myckenheterna malt. Riksdagen beslöt
därför, att för malt, som vid tillverkning af maltdryck användes
i annat bryggeri än sådant, som uteslutande tillverkade svagdricka,
skatt skulle erläggas med 12 öre för kilogram, dock att för hvarje
bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret afverkade 30,000
kilogrammen skulle utgå med 2 öre för kilogram,

för de nästa 30,000 kilogrammen med 5 öre för kg.,

» » i 40,000 » » 7 » » » ,

» » » 50,000 » » 9 » » » ,

» » » 50,000 » » 11 » » » ,

hvaremot vid bryggeri där endast svagdricka tillverkades, skattefrihet
skulle åtnjutas. I öfrigt biföll Riksdagen, med några mindre ändringar,
det af Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget.

I öfverensstämmelse med detta Riksdagens beslut utfärdade Kungl.

Maj:t den 17 juni 1903 förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker.

Den af 1903 års Riksdag beslutade skatteskalan för malt bar
sedermera undergått förändring två särskilda gånger, nämligen vid
1907 och 1909 års riksdagar.

Med anledning af två vid 1906 års riksdag väckta motioner anhöll
samma års Riksdag hos Kungl. Maj:t om utarbetande och framläggande
för Riksdagen äf förslag till de förändrade bestämmelser i
ofvanberörda förordning, som kunde betingas af en förhöjning af då
gällande lägsta maltskattesats. I motiveringen för denna anhållan anförde
Riksdagen, att det inflytande skattebeloppet vid ett stort antal
skattepliktiga bryggerier vore så ringa, att statsverkets kostnad för utöfvande
af kontroll vid desamma icke blefve betäckt, hvilket förhållande
innebure en oegentlighet, som borde med det snaraste rättas; och syntes
detta lämpligen kunna ske på det sätt, att den lägsta skattesatsen
höjdes. Det gåfves emellertid ett annat viktigt skäl för vidtagande
af denna reform, nämligen att ifrågavarande låga skattesats visat sig
i sin mån medverka till att neutralisera den själfbestämmanderätt i
fråga om ordnandet af ölförsäljning, som kommunerna ägde, enär denna
skattesats underlättade uppsättande af nya bryggerier, från hvilka försäljning
till af hämtning af skattepliktiga maltdrycker kunde äga rum.
Uppkomsten af småbryggerier borde genom lämpliga bestämmelser inskränkas
och äfven för vinnande af detta syfte vore den lägsta skattesatsens
höjande en lämplig åtgärd.

Med anledning häraf framlade Kungl. Maj:t för 1907 års Riksdag
förslag till ny förordning angående tillverkning och beskattning af
maltdrycker. Förutom förändring af den förut gällande skatteskalan
innebar detta förslag viss ändring i bestämmelserna rörande kontrollen
vid maltdryckstillverkningen.

Riksdagen biföll i hufyudsak Kungl. Maj:ts förslag, i följd hvaraf
skatten från den 1 oktober samma år bestämdes

för de första 50,000 kilogrammen till 4 öre per kg.

> » nästa 50,000 » » 7 ■»» »

» » » 50,000 » » 10 » » »

samt för återstoden ....................... » 12 » » »

Den 7 augusti 1907 utfärdades förordning i ämnet.

Sedermera framlade Kungl. Maj:t för 1909 års Riksdag proposition
med förslag till ändrad lydelse af vissa §§ i sistnämnda för 9 -

1907 års
riksduc.

1909 års
riksdag.

ordning, hvilket förslag afsåg ytterligare höjning af maltskatten.
Närmaste anledningen härtill var tillgodoseendet af de behof, hvilka
vid statsregleringen för år 1910 borde fyllas. Till det vid nämnda
proposition fogade statsrådsprotokollet yttrade dåvarande chefen för
finansdepartementet bland annat, att med ifrågavarande förslag icke
gjordes någon ändring i afseende å de rena svagdricksbryggeriernas
skattefrihet. I nykterhetens intresse borde en tillverkningsskatt å malt,
såvidt sådant vore möjligt, så anordnas, att de alkoholsvaga dryckerna
icke genom beskattningen fördyrades. Vid förslagets utarbetande hade
man vidare sökt att för den mindre industrien bevara den särskilda
hjälp i konkurrensen med de allra största bryggerierna, som med en
degressiv skatteskala varit afsedt att lämna, och att upprätthålla den
i gällande lagstiftning åsyftade likställigheten mellan skattepliktiga och
skattefria bryggerier med afseende å svagdrickstillverkningen, allt utan
att genom åtgärder i nämnda syften befordra tillkomsten af nya småbryggerier.
Full likställighet mellan skattepliktiga och skattefria
bryggerier vid svagdrickstillverkningen kunde emellertid icke vinnas,
utan att i afseende å malt, som användts för tillverkning af svagdricka
i skattepliktigt bryggeri, hela det å samma malt belöpande
skattebelopp, såvida det öfversköte de kontrollkostnader, som drabbade
skattefria bryggerier, efterskänktes. Härigenom skulle man kunna på
ett fullt rationellt sätt jämställa de olika slagen af bryggerier, oberoende
af i hvilken proportion svagdricka inginge i ett skattepliktigt bryggeris
hela produktion. Stora fördelar skulle vara förenade med ett sådant
förfarande såväl för statsverket som för bryggerierna. Staten skulle
vinna garanti, att de åtgärder, som vidtoges för ett visst ändamål, icke
befordrade ett därför främmande syfte. Vid skattepliktigt bryggeri
skulle genom detta förfarande skattskyldigheten faktiskt inskränkas
till de drycker, som maltskatten egentligen afsåge att träffa. Kostnaden
för svagdrickstillverkningen skulle så vidt. möjligt blifva oberoende af
sagda skattskyldighet.

Beträffande den ofvan berörda frågan om skattens efterskänkande
kunde detta ske på två sätt. Antingen skulle skatt för det malt,
hvarom vore fråga, icke uttagas, eller ock skulle skatten, uppburen i
sammanhang med skatten för allt annat malt, i sinom tid restitueras.
Af dessa två vägar vore restitutionsförfarandet att föredraga. Till
grund för restitutionen skulle -läggas den af tillverkaren förda bryggjournalen,
i hvilken för hvarje brygd antecknades, huru mycket malt
användes till hvarje slag af maltdryck.

Enligt det sålunda för 1909 års Riksdag framlagda förslaget

skulle för malt, som användes vid tillverkning af maltdryck vid skattepliktigt
bryggeri, erläggas skatt med 22 öre för hvarje kilogram, dock
att för hvarje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret
afverkade etthundratusen kilogrammen malt skulle utgå med 17 öre
för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med
20 öre för kilogram. Skatt skulle erläggas med minst sex kronor
i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning
på grund af tillståndsbevis finge äga rum. Vidare finge vid
skattepliktigt bryggeri, där under tillverkningsåret ej afverkats mer än
etthundratusen kilogram malt, efter tillverkningsårets utgång restitution
af skatt, efter 16 Va öre för kilogram räknadt, åtnjutas för det
under samma år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst
för 50 procent af hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret afverkade
maltmängden samt icke till högre belopp, än att den återstående
skatten uppginge till minst förenämnda medeltal.

Restitution af skatt för malt skulle enligt förslaget utgå direkt
från maltskattemedlen.

Bevillningsutskqjbtet ansåg sig emellertid icke kunna förorda Kungl.
Maj:ts proposition oförändrad utan föreslog, i hufvudsaklig anslutning
till en inom Riksdagen i ämnet väckt motion, att för malt, som användes
vid skattepliktigt bryggeri, skulle erläggas skatt med 28 öre
för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första
under tillverkningsåret afverkade etthundratusen kilogrammen malt
skulle utgå med 17 öre för kilogram och för de nästa etthundratusen
kilogrammen med 20 öre för kilogram.

Beträffande restitution af skatt för malt, som i skattepliktigt
bryggeri användes omedelbart till svagdricka, kunde utskottet icke
heller förorda Kungl. Maj:ts förslag utan hemställde, att restitutionsbeloppet
måtte bestämmas till 14 öre per kilogram, dock högst för en
tredjedel af hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret afverkade
maltmängden.

Första kammaren godkände utskottets hemställan, hvaremot Andra
kammaren i enlighet med en vid utskottsbetänkandet fogad reservation
afslog såväl hvad utskottet som Kungl. Maj:t föreslagit.

Vid anställd gemensam omröstning segrade emellertid Första
kammarens mening. De i ämnet gällande bestämmelserna hafva alltså
utfärdats i enlighet med bevillningsutskottets ofvan omförmälda, af
Riksdagen godkända förslag.

1903 års
riksdag.

C. Stämpelafgift å punsch.

Bland de utvägar, som borde anlitas för att täcka de särskilt
i följd af försvarets ombildning väsentligt stegrade statsutgifterna,
hade 1901 års Riksdag framhållit införande af accis å punsch. Äfven
1902 års Riksdag fäste uppmärksamheten å frågan om en särskild punscliskatt
och anhöll, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och
i hvad mån en särskild afgift för punsch och, om så ansåges lämpligt,
äfven för andra därmed jämförliga alkoholhaltiga drycker skulle kunna
stadgas, samt till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill utredningen
kunde gifva anledning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdrog chefen för
finansdepartementet sedermera åt särskilda sakkunniga att inom finansdepartementet
deltaga i beredningen af omförmäjda fråga; och afgåfvo
dessa kommitterade den 24 november 1902 betänkande med förslag
till författning i ämnet.

Kommitterade, som icke ansett sig böra föreslå någon särskild
afgift för andra alkoholhaltiga drycker än punsch, hade funnit denna
särskilda afgift böra utgå under form af stämpelafgift; och beträffande
beloppet af densamma vore enligt kommitterades förmenande skäl att
åtminstone till en början stanna vid en afgift af 30 öre för livarje
liter. Beräknadt efter det medeltal liter enligt kommitterades förslag
skattepliktig punsch, som inom landet afyttrats under femårsperioden
1896—1900, eller omkring 2,600,000, skulle skatten under förutsättning
af oförändrad konsumtion årligen inbringa 780,000 kronor.

Kungl. Maj:t framlade sedermera vid 1903 års riksdag ett förslag
i ämnet, affattadt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades
författningsförslag, dock med den väsentliga skillnad beträffande afgiftens
belopp, att densamma ansetts böra höjas till 60 öre för livarje liter.
Bevillningsutskottet, som i princip biträdde det kungl. förslaget, ansåg
sig dock böra föreslå åtskilliga ändringar i förordningen; bland annat
fann utskottet i likhet med förbemälde kommitterade afgiften icke
böra bestämmas till högre belopp än 30 öre för hvarje liter. Denna
bevillningsutskottets uppfattning delades emellertid icke af Riksdagen,
som i stället biföll Kungl. Maj:ts framställning i denna del, livadan
afgiften alltså fastställdes till 60 öre för liter.

Beträffande skattens afkastning hade med tillämpning af kommitterades
ofvan omförmälda beräkning Kungl. Maj:t ansett densamma
kunna upptagas till ett belopp af 1,524,000 kronor. Med hänsyn
därtill, att på grund af den ganska betydliga prisförhöjning å denna
vara, som i följd af afgiften komme att inträda, någon minskning i
konsumtionen däraf syntes kunna förväntas, ansåg 1903 års Riksdags
bevillningsutskott nämnda inkomsttitel böra upptagas med ett något
mindre belopp, än Kungl. Maj:t föreslagit, och hemställde, att densamma
måtte beräknas till 1,300,000 kronor; och blef denna hemställan af
Riksdagen bifallen.

Förordning i ämnet utfärdades den 22 maj 1903 och skulle i
enlighet med Riksdagens beslut gälla från och med den 1 januari 1904
tills vidare, dock ej längre än till utgången af år 1905, såframt ej
annorlunda blefve i grundlagsenlig ordning bestämdt. Med afseende
därå, att den sålunda antagna förordningen skulle upphöra att gälla
med utgången af år 1905 och då den inkomst, som kunde beredas
statsverket genom eu särskild beskattning af punsch, ansågs vara fortfarande
behöflig, förelädes 1905 års lagtima Riksdag förnyadt förslag
angående en särskild stämpelafgift för punsch, i allt väsentligt öfverensstämmande
med då gällande förordning i ämnet. Särskildt framhölls
af dåvarande chefen för finansdepartementet, att han icke funnit anledning
till någon rubbning i grunderna för skattens utgörande eller i
den fastställda skattesatsen, och livad beträffade tiden för förordningens
giltighet hade departementschefen ansett anledning icke längre föreligga
till en begränsning i berörda afseende, på sätt förut varit fallet.

Det sålunda framlagda förslaget blef sedermera — med en viss
mindre redaktionsförändring — af Riksdagen antaget, hvarefter ny
förordning i ämnet utfärdades den 19 maj 1905, hvilken förordning
trädde i kraft den 1 januari 1906.

I den till 1906 års Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslog Kungl. Maj:t, bland annat, för att
tillgodose det föreliggande behofvet af ökade statsinkomster, en höjning,
af punschskatten med 50 procent eller från 60 öre till 90 öre för
hvarje liter; och framlade Kungl. Maj:t i anslutning härtill för Riksdagen
förslag till förändrade bestämmelser i ämnet. I sammanhang
med den sålunda ifrågasatta höjningen af punschskatten föreslog Kungl.
Maj:t dels införande af en särskild beskattning äfven å arrak och rom,
af hvilka ämnen jämte socker och vatten punsch i allmänhet bereddes,
dels ock viss ändring af gällande tullsats i vissa fall å förstnämnda
två artiklar.

1906 ars
riksdag.

Bevillningsutskottet fann sig emellertid icke kunna förorda Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag.

I sitt betänkande i anledning af Kungl. Maj:ts förslag erinrade
utskottet om hvad föredragande departementschefen yttrat i det anförande
till statsrådsprotokollet, som åtföljde den till samma års Riksdag
aflåtna statsverkspropositionen rörande den ifrågasatta höjningen
af punschskatten, nämligen att en dylik förhöjning icke kunde sägas vara
någon för den stora allmänheten tyngande beskattning, helst ju nämnda
vara hufvudsakligen förtärdes af personer, tillhörande de förmögnare
samhällsklasserna och i allt fall vore att betrakta såsom eu öfverflödsvara.

Det kunde visserligen icke förnekas, ansåg utskottet, att punsch,
hvilken dryck otvifvelaktigt vore att räkna såsom en lyxartikel, följaktligen
vore ett mycket lämpligt föremål för beskattning. Men redan
den då bestämda afgiften syntes vara synnerligen hög i förhållande
till varans värde; och det finge icke förglömmas, att, frånsedt denna
stämpelafgift, punschen redan i och för sig vore ganska drygt beskattad,
ty dels utginge för densamma utminuteringsafgift och dels
drabbades de i varan ingående ingredienserna socker och arrak eller
rom af särskild beskattning i form af tull eller tillverkningsafgift.
Skulle uu ifrågavarande stämpelafgift höjas med 50 procent, kunde
man med tämlig visshet antaga, att konsumtionen af punsch skulle
komma att ej obetydligt sjunka. Statens inkomster af den höjda
punschskatten blefve kanske då ej mycket större än af den nuvarande,
och nykterhetsstäfvandena inom landet kunde icke hafva någon vinst
af att andra mera sprithaltiga drycker i vida kretsar trädde i stället
för punschen.

Det finge vidare icke förgätas, att den ifrågavarande beskattningsmetoden
vore jämförelsevis ny för vårt land, i det att den tilllämpats
endast något öfver två år. Och hvad för öfrigt anginge den
dittills vunna afkastningen af denna skatt, hade densamma enligt uppgift
från statskontoret under åren 1904 och 1905 utgjort, i jämnt krontal
räknadt, det förra året 1,296,553 kronor och det senare 1,292,281
kronor. Utskottet ville i detta sammanhang framhålla hvad redan
förut blifvit nämndt eller hurusom i det för 1903 års Riksdag framlagda
förslaget till riksstat inkomsten af denna skattetitel upptagits
till ett belopp af 1,524,000 kronor, men att Riksdagen med hänsyn
till en väntad minskning i konsumtionen nedsatt omförmälda belopp
till det dåvarande, 1,300,000 kronor. Och äfven om skatten gifvit i
det allra närmaste hvad som sålunda beräknats, finge man dock icke

bortse därifrån, att den beräknade siffran ännu icke blifvit uppnådd
och att år 1905 snarare visat någon minskning i inkomsterna.

Under sådana förhållanden hade bevillningsutskottet därför icke
ansett sig böra föreslå någon höjning af den ifrågavarande afgiften,
utan funnit densamma böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp.

Vidkommande därefter Kungl. Maj:ts förslag, i hvad detsamma
afsåge införande af en särskild beskattning äfven å arrak och rom,
framginge af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet, att denna
fråga stode i det samband med den föreslagna höjningen af punschskatten,
att det senare förslaget utgjorde en förutsättning för det förra.
Såsom af chefen för finansdepartementet framhållits, syntes förhållandet
vara, att hembrygd af punsch dittills icke förekommit i någon större
omfattning. Följaktligen kunde den föreslagna afgiften icke anses
påkallad för att göra punschskatten effektiv; och för öfrigt skulle en
dylik beskattning icke heller komma ätt fullt motsvara syftet därmed,
då, såsom af anförda siffror syntes framgå, för tillverkning af punsch
användes äfven andra spritdrycker än arrak och rom. På grund häraf
och då utskottet af ofvan anförda skäl funnit sig böra afstyrka bifall
till den ifrågasatta höjningen af punschskatten, hade utskottet jämväl
ansett sig böra afstyrka bifall till förslaget i denna del, likasom ock
följaktligen till propositionen om ändring af gällande tullsats i vissa
fall å arrak och rom.

I en utskottets betänkande bifogad reservation framhölls emellertid
lämpligheten af en särskild beskattning å arrak och rom.

Chefen för finansdepartementet hade, yttrades i reservationen,
anfört, att det icke så sällan torde förekomma, att enskilda till undvikande
af punschskatten förskaffade sig sitt behof af punsch medelst
hembrygd, men att detta dittills icke torde hafva ägt rum i sådan utsträckning,
att statens intresse däraf i någon mera afsevärd mån berörts.

Såvidt af tillgängliga uppgifter framginge, syntes emellertid hembrygdens
betydelse för statskassan såsom inkomstminskande faktor
ingalunda, ens vid gällande skattesats af 60 öre för liter, böra lämnas
ur räkningen. Enligt ingångna samstämmiga upplysningar från åtskilliga
vinhandelsfirmor i landet hade nämligen afsättningen af arrak
till enskilda personer under åren 1904 och 1905 varit stadd i konstant
ökning. Detta förhållande, sammanställdt med den omständigheten att
punschskatten nämnda år inbringat resp. 1,296,558 och 1,292,281 kronor
samt sålunda understigit den för hvartdera af åren till 1,300,000 kronor
beräknade afkastningen af skatten, syntes gifva stöd åt den af 1903
års bevillningsutskott uttalade farhågan, att vid en stämpelafgift af 60

öre för liter den beräknade skatteinkomsten säkerligen icke skulle
uppnås till följd af hembrygd i stor utsträckning.

Såsom korrektiv häremot funne reservanten det erforderligt, att,
i anslutning till hvad Kungl. Maj:t föreslagit vid den ifrågaställda
höjningen af punschstämpeln till 90 öre, för arrak och rom stadgades
en stämpelafgift — eller tullförhöjning, där denna skulle träda i stället
för stämpelafgiften — till samma belopp som den af utskottet för
punsch föreslagna stämpel eller 60 öre för liter.

Oafsedt den direkta, kanske mindre afsevärda inkomsten af en
dylik stämpelafgift och tullförhöjning, skulle på detta sätt otvifvelaktigt
blifva afhjälpt den bristande effektivitet, som måste anses då vidlåda
gällande stämpelafgift för punsch.

Det mest betydelsefulla i detta förslag vore emellertid, att genom
detsamma skulle vinnas ytterligare den fördel, att punschskattens afkastningsförmåga
höjdes. I detta sammanhang borde nämligen erinras,
att den dittills till 1,300,000 kronor per år beräknade afkastningen
af punschskatten vore betydligt lägre än det belopp af 1,524,000 kronor,
hvartill Kungl. Maj:t, då förslaget om införande af ifrågavarande stämpelafgift
år 1903 första gången förelädes Riksdagen, beräknat och i
förslaget till riksstat för år 1904 upptagit denna skatt. Till grund
för sistnämnda beräkning hade legat det medeltal liter punsch, som
inom landet afyttrats under femårsperioden 1896—1900 eller 2,600.000
liter, till h vilken siffra konsumtionen med all sannolikhet äfven 1906
uppginge, ehuru skatt syntes träffa endast omkring 2,160,000 liter af
årskonsumtionen.

Det skulle utan öfverdrift kunna antagas, att en på sätt reservanten
föreslagit systematiskt utvecklad och kompletterad punschskatt
med bibehållande af gällande skattefot kommer att gifva statsverket eu
intäkt, öfverstigande hvad ifrågavarande skattekälla dittills lämnat.

I enlighet med ett reservationen bilagdt förslag beslöt 1906 års
Riksdag, att för punsch, som såldes till förtäring på stället, så ock
för punsch, som eljest inom riket såldes till annan än den, som innehade
rättighet till detaljhandel med brännvin, skulle erläggas en särskild
afgift beräknad efter 60 öre för hvarje liter. Enahanda afgift
skulle erläggas för arrak eller rom, som inom riket, annorledes än till
förtäring på stället, såldes i mindre myckenhet än 250 liter till annan
än den, som innehade rättighet till detaljhandel.

Förevarande bestämmelser återfinnas i förordningen den 20 april
1906 angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch,
arrak och rom.

D. Tulltaxebestämmelser.

Slutligen märkas följande ur tulltaxan hämtade bestämmelser.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna
arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre .........................................

på andra kärl ...................................................................

Anm. 1. Vid. förtullning af brännvin och sprit i kärl, innehål
lande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning
bestämda grunder skall tullafgiften förhöjas, om varan är beredd
af ris (arrak) eller af socker (rom), med 7 5 öre per liter, men
eljest med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den här
ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent,
på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Kvantitet för tull-heräk-ningen.	Tullsats.
1 liter af 50 pro-	Kr. öre
cents al-	1: —
kohol-halt vid + 15° C. 1 liter
utan af-
seende å alkohol-halten.	1: 85

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten
på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej kan direkt
bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafval
vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål använda skattefri!
finkelolja, äger att för enahanda ändamål införa finkelolja, hållande
minst 7 5 volymprocent i koncentrerad klorkalciumlösning
olöslig olja mot en tull af 75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten
med villkor, att han underkastar sig de särskilda kon-!
trollföreskrifter, angående varans användning, som meddelas afl
Konungen. Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta
med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom
alkoholhalten angifves oriktigt å profvaren ..................

1 lit.

2: 50

Vin:

på fat, större eller mindre:

af 14 procents alkoholhalt och därunder ..........

af mer än 14 men icke öfver 25 procents alkoholhalt
på andra kärl:

musserande........................................................................

icke musserande:

af 14 procents alkoholhalt och därunder ..............

af mer än 14 men icke öfver 25 procents alkoholhalt
Anm. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbehandlas
såsom likör.

Maltdrycker och mjöd:

på fat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad
på andra kärl....................................................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 34
1 kg.	—: 65
1 lit.	2: —
1 lit.	—: 69
1 lit.	1: —
1 kg.	—: 12
1 lit.	—: 20

III. Rusdryckshandteringens ekonomiska betydelse för

det allmänna.

A. Det allmännas inkomster af rnsdryckslxandteringen.

Sedan kommittén sålunda lämnat en redogörelse för skattelagstiftningen
på förevarande område, vill kommittén vidare här nedan
meddela uppgifter å det allmännas inkomster under åren 1901—1910
af beskattningen å rusdrycker.

Statens inkomster åren 1901—1910 af rusdrycksbeskattningen.

År	*) Influten brännvins-tillverk-ningsskatt kr.	2) Beräknad tullinkomst	Influten	Summa kr.	Afdrag (enl. nedan- stående spec.) kr.	Återstod kr.
af bränn-vin, sprit och likör kr.	af vin kr.	af malt- drycker kr.	J) malt-skatt kr.	1) punsch-skatt kr.
1901	21,854,169	2,394,247	2,193,294	18,654	-	-	26,460,364	1,813,073	24,647,291
1902	19,550,923	2,395,753	2,068,479	14,103			24,029,258	1,897,638	22,131,620
1903	20,850,391	3,652,142	2,990,234	16,188	142,647	38,774	27,690,376	1,769,849	25,920,527
1904	24,522,819	2,280,377	2,348,500	21,238	3,211,129	1,296,652	33,680,715	3,098,173	30,582,542
1905	24,508,086	2,544,520	2,386,056	22,850	3,082,434	1,307,109	33,851,055	3,334,791	30,516,264
1906	27,156,221	2,737,352	2,624,963	19,768	3,085,182	1,459,263	37,082,749	3,742,859	33,339,890\|
1907	26,575,367	2,963,636	2,579,447	19,059	3,041,745	1,558,389	36,737,643	3,774,116	32,963,527
1908	24,458,555	2,815,357	2,266,017,	22,932	2,923,420	1,693,036	34,079,317	3,913,573	30,165,744
1909	22,486,704	2,695,541	''2,058,811	38,013	2,897,352	1,559,697	31,736,118 4,126,252	27,609,866
1910	24,413,891	2,941,834	2,235,820	47,132	8) 5,153,068	1,693,655	36,485,400] 3,764,185	32,721,215

'') Dessa uppgifter äro hämtade ur kapitalkontot till rikshufvudboken.

5) Uppgifterna äro hämtade ur kommerskollegii berättelser ang. rikets handel.

8) Afdrag har skett för restituerad skatt för malt, som användts för tillverkning af svagdricka,
med ett belopp 214,691 kronor.

bSpecifikation å af gående poster.

År.	Restitution för denatu-reradt bränn-vin kr.	Restit. tull för brännvin och punsch (approx.) kr.	Kontroll-kostnader vid brännvins- och maltdrycks-kontrollen kr.	Summa.
! 1901 ........	1,293,937	120,498	398,638	1,813,073
1902 .........	1,409,103	94,550	393,985	1,897,638
1903 .........	1,281,553	37,892	450,404	1,769,849
1901 .........	1,973,230	272,510	852,433	3,098,173
1905 .........	2,386,230	107,667	840,888	3,334,791
1 1900 .........	2,711,638	207,463	823,758	3,742,859
j 1907 .........	2,776,112	171,310	826,694	3,774,116
1908 .........	3,066,523	75,316	771,734	3,913,573
1909 .........	3,279,590	139,509	707,153	4,126,252
1 1910 .........	2,941,968	147,648	674,569	3,764,185

Af ifrågavarande tabeller framgår, att medeltalet af statens inkomster
af rusdrycksbeskattningen åren 1901—1910 utgjorde 29,059,849
kronor. Härvid må emellertid erinras, att malt- och punschskatterna
infördes år 1903 och att man följaktligen först från och med år 1904 —
de smärre belopp, som inflöto under senare delen af år 1903 torde
nämligen kunna lämnas å sido — kan räkna med inkomster af nyssnämnda
två skatter. Det torde under sådana förhållanden vara riktigare
att af här ifrågavarande inkomster beräkna ett 7-årigt medeltal
och detta så mycket hellre som maltskatten, sedan den infördes, två
särskilda gånger nämligen åren 1907 och 1909 undergått förhöjning
och äfven bestämmelserna angående stämpelafgiften för försäljning af
punsch år 1906 förändrats i syfte att kraftigare än tillförne utnyttja
denna skattekälla.

Äfven af en annan anledning synes det vara riktigare att räkna
med ett 7-årigt medeltal. Man får nämligen icke förbise den höjning
af brännvinstillverkningsskatten, som i samband med förhöjning i tullsatserna
för brännvin och sprit samt vin ägde rum år 1903.

En beräkning af ifrågavarande inkomster under 7-årsperioden
1904—1910 utvisar, att desamma uppgingo till i medeltal 31,128,435
kronor.

J) De i denna tabell förekommande uppgifterna liafva hämtats ur kontrollstyrelsens berättelser
eller direkt erhållits från styrelsen.

I afseende å fördelningen under de sista tio åren af försäljningsafgifter
och vinstmedel hänvisas till nedanstående tabell, hvars uppgifter
hämtats ur kontrollstyrelsens berättelser:

År.	Städer och vissa köpingar.	Lands- kommuner	Lands tin	O	Hushåll- ningssäl skap	-	Vederlag för nedlagda ut-skänknings-rättigheter samt pro-visioner.	Till främjande 1 af nykterhet och mot- , Summa, arbetande af dryckenskapens följder.
kr.	ö.	kr.	ö.	kr.	ö.	kr.	ö.	kr.	ö.	kr.	ö. kr. \| ö.
1900—1901...	6,820,936	10	1,436,775	47	2,092,402	75	1,514,211	94	37,096	7 5	_	- 11,901,423 Öl
1901-1902 ..	6,261,156	37	1,354,576	33	1,906,317	92	1,389,300	05	35,118	83	—	- 10,946,469’so
1902—1903...	6,832,603	16	1,513,916	25	2,056,955	SI	1,498,651	21	34,933	85	—	- 11,937,060 23 '' i
1903—1904...	7,112,915	43	1,540,036	13	2,123,265	82	1,590,934	94	32,085	75	—	12,399,238 o-''
1904—1905...	7,186,100	60	1,580,853	23	2,145,879	5«	1,597,004	84	28,168	97	—	- 12,538,007 22
1905—1906...	7,844,956	50	1,620,868	20	2,316,495	90	1,742,491	22	27,948	48	—	- 13,552,760 so]
1906-1907...	7,685,838	96	1,640,777	7 5	2,461,472	12	1,831,866	13	27,215	46	—	—; 13,647,170 4 2
91907-1908...	10,416,006	10	2,781,490	19	3,406,989		2,424,120	63	165,476	18	193,929	Göl 19,388,011 96
1909............	6,731,840	14	2,047,474	91	2,264,566	S6	1,610,753	61	110,377	74	128,860	29, 12,893,873 :,5
1910............	8,580,519	06	2,925,475	48	2,956,814;	86	2,103,963	55	94,313	12	168,317	os

1 fråga om städers och köpingars andelar försäljningsåren 1907—
08, 1909 och 1910 meddelas bär nedan följande specifikation:

	Direkt till-kommande Ar- i medel.	Af landstingen och därmed likställda städer tillkommande medel.	Af kommunerna i allmänhet tillkommande medel.	Summa.
kr.	ö.	kr.	ö.	kr.	ö.	kr.	ö. !
1907—08	...........................i 9,017,475	69	471,603	80	926,926	61	10,416,006	10
1909 ......	......................... 5,733,932	07	312,638	92	685,269	15	6,731,840	14
1910 ......	...........................1 7,175,888	18	409,526	83	995,104	05	8,580,519	06 1

) Försäljningsåret 1907—08 omfattade 15 månader.

Till belysande af frågan om brännvinsmedlens betydelse för kommunernas
ekonomi har kommittén låtit sammanställa specificerade uppgifter
för de tio sista åren rörande städers, landskommuners och landstingskommuners
utskylder, utdebitering, inkomster och utgifter samt
tillgångar och skulder såväl i summor som per invånare och bevillningskrona
respektive fyrk. Resultatet af detta arbete återfinnes i särskild
bilaga vid detta utlåtande. (Bilaga 1.)

B. Undersökningar rörande det allmännas omkostnader i följd af

bruket af rusdrycker.

Ehuru kommittén, såsom längre fram närmare motiveras, vid
fullgörande af sitt uppdrag icke kunnat utgå från förutsättningen,
att allmänt rusdrycksförbud skall införas i vårt land, har kommittén
likväl låtit verkställa vissa utredningar, hvilka hafva samband med
frågan om det allmännas fullständiga frigörande från beroende af rusdrycksmedel.
Vid en så vidtgående förändring i skatteförhållandena,
som måste blifva en följd af förbud mot all tillverkning och försäljning
af sådana drycker, hade man visserligen i första rummet att
undersöka, på hvilket sätt stat och kommuner kunde beredas nya
inkomstkällor såsom ersättning för rusdrycksmedlen, men å andra sidan
borde man tillse, huruvida icke efter rusdrycksförbudets införande besparingar
kunde uppstå i afseende å en del utgifter, som nu hårdt
betunga det allmänna. Sålunda har från förbudsvänligt håll ofta påpekats,
att samhällets utgifter för fattigvård, sjukvård, fångvård och
polisväsen skulle kunna i högst betydlig mån nedbringas, om rusdrycksförbud
komme till stånd.

På grund af det stora intresse den sistnämnda frågan tillvunnit
sig inom stora grupper af nykterhetsvänner och äfven hos några af
kommitténs ledamöter, har kommittén ansett sig böra införskaffa uppgifter,
som kunde tjäna till ledning för bedömande af frågan i hvad
mån samhällets utgifter för ofvan omförm älda ändamål kunde vara
beroende på bruket af rusdrycker. De i sådant syfte verkställda utredningarna
lämna likväl, enligt kommitténs mening, icke några säkra hållpunkter
för vinnande af ett tillfredsställande resultat i berörda hänseende.
Redan af denna anledning har kommittén ansett sig icke kunna eller
böra i det afseende, hvarom nu är fråga, göra något uttalande; och
har detta icke heller med hänsyn till de af kommittén framställda för -

slagen funnits erforderligt. Då oafsedt detta omförmälda utredningar
icke kunna frånkännas ett visst värde, har kommittén dock velat foga
dem såsom bilagor vid sitt utlåtande.

Kommittén vill med anledning häraf i korthet redogöra för de
åtgärder kommittén funnit sig böra vidtaga uti berörda afseende; och
har kommittén därvid utgått från den uppfattning, att ifrågavarande
utredning borde inskränkas till alkoholens inverkan på fattigvård, sjukvård
och fångvård, enär, hvad beträffar polisväsendet, en undersökning
af hithörande förhållanden torde möta oöfverstigliga svårigheter.

Hvad då först angår fattigvårdsförhållandena, har kommittén beslutit
att låta verkställa en undersökning, dels i hvilken utsträckning
bruket af alkohol orsakat fall af fattigunderstöd, dels ock hvilka kostnader
däraf föranledts. Naturligtvis hade det varit af största intresse
att låta en dylik undersökning omfatta rikets samtliga kommuner.
Detta befanns likväl vara förenadt med sådana svårigheter och komma
att draga sådana kostnader, att kommittén fann sig böra afstå från
tanken på utförandet af en så vidsträckt undersökning och i stället
åtnöjas med ett mindretal kommuner. Kommittén vände sig då i
första rummet till några städer, där enligt kommitténs mening otvifvelaktigt
rikligt statistiskt material stod att vinna, nämligen Stockholm,
Göteborg, Norrköping, Hälsingborg, Sundsvall och Halmstad. För ändamålet
aflätos skrivelser till vederbörande fattigvårdsstyrelser, däri
kommittén anförde hufvudsakligen följande. Kommittén underskattade
ingalunda de svårigheter, hvilka vore förenade med en undersökning
af ifrågavarande slag men ville uttala önskvärdheten af att densamma
skedde så allsidigt och genomgående, att tillförlitlig ledning för frågans
bedömande kunde erhållas. För vinnande af ett nöjaktigt resultat
syntes undersökningen böra ske efter en fullt enhetlig plan och öfverlämnades
i sådant hänseende ett af fattigvårdsinspektören i Stockholm
upprättadt formulär, afsedt att tjäna till ledning vid arbetets utförande.
Tillika meddelades, att fattigvårdsinspektören åtagit sig att tillhandagå
med de råd och upplysningar i saken, som tilläfventyrs ansåges erforderliga.
Under åberopande häraf hemställdes, huruvida vederbörande
vore villiga att låta verkställa en dylik undersökning för år 1909.

Från samtliga tillfrågade fattigvårdsstyrelser ingingo svar, att
hinder icke mötte för arbetets utförande, därest det finge ske på
kommitténs bekostnad, hvarjämte uppgift lämnades å de ungefärliga
kostnaderna för arbetet.

I anledning häraf beslöt nu kommittén anmoda fattigvårdsinspektören
i Stockholm, hvad denna stad anginge, samt fattigvårdsstyrelserna

i öfriga här ofvan angifna städer att låta på kommitténs bekostnad
verkställa ifrågavarande undersökningar. Enligt åtagande skulle utförandet
af samtliga undersökningar öfvervakas af fattigvårdsinspektören
i Stockholm.

Under arbetets fortgång befanns det emellertid lämpligt att utsträcka
undersökningarna äfven till några andra mindre städer, nämligen
Arboga, Lidköping och Eslöf jämte ett fåtal landskommuner.
Dessa senare äro Bettna och Dunker i Södermanlands län, Västra Ryd
i Östergötlands län, Agunnaryd i Kronobergs län, Lösen i Blekinge län,
Oppmanna i Kristianstads län, Farhult i Malmöhus län, Myckleby i
Göteborgs och Bohus län, Munktorp i Västmanlands län, Ore i Kopparbergs
län, Skön i Västernorrlands län samt Sveg i Jämtlands län.
Detta arbete anförtroddes efter samråd med fattigvårdsinspektören i
Stockholm åt sekreteraren i svenska fattigvårdsförbundet redaktören
G. H. von Koch enligt dennes åtagande; om så befunnes lämpligt,
skulle undersökningen få utsträckas jämväl till ett fåtal andra för
ändamålet lämpliga landskommuner.

För resultatet af ifrågavarande, synnerligen vidlyftiga och tidsödande
undersökningar redogöres i särskilda, af herrar Lindblom och
von Koch till kommittén afgifna skrivelser, hvilka såsom bilagor fogats
vid detta betänkande. (Bilagor 2 och 3.)

Beträffande vidare alkoholens förhållande till sjukvården anhöll
kommittén genom medicinalstyrelsens försorg om uppgifter för år 1909
angående de å rikets samtliga hospital, lasarett och öfriga därmed
jämförliga, med allmänna medel underhållna sjukvårdsanstalter intagna
sjuka, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kunde antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker. För ändamålet utsände medicinalstyrelsen
af densamma upprättade och granskade formulärblanketter,
afsedda att af vederbörande ifyllas.

I följande fyra punkter skulle å blanketterna uppgifter lämnas:
l:o. Antalet vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet
kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker .........

2:o. Antalet underhållsdagar för de i punkt l:o afsedda sjuka .........

3:o. Antalet underhållsdagar för samtliga på sjukvårdsanstalten

vårdade sjuka (de i punkt 2:o upptagna medräknade) ...............

4:o. Medelkostnaden per sjuk och dag å sjukvårdsanstalten ..............

De till kommittén inkomna uppgifterna hafva sammanförts i särskild
tabell, hvilken med därtill hörande anmärkningar återfinnes i
bilagan 4 vid detta betänkande.

Vidkommande slutligen alkoholens förhållande till fångvården
aflät kommittén till fångvårdsstyrelsen en skrivelse med begäran att
erhålla uppgifter, dels i hvilken utsträckning användningen af rusdrycker
kunde anses hafva föranledt fall af förbrytelser och förseelser samt
fall af lösdrifveri här i landet, dels ock rörande statsverkets årliga
kostnader för omförmälda slag af brottslingar och lösdrifvare.

Till svar härå inkom från fångvårdsstyrelsen en skrivelse, hvars
innehåll återfinnes i bilagan 5 vid detta betänkande.

C. Vissa statistiska uppgifter angående rusdrycksliandteringen.

För att vinna kännedom om de kapital, som nedlagts i industrier,
hvilka hafva sammanhang med tillverkning och försäljning af alkoholhaltiga
drycker, äfvensom om inkomsterna af dylik rörelse har kommittén
ansett nödigt att från inom riket befintliga skattepliktiga maltdrycksbryggerier,
mälterier, brännvinsbrännerier, utskänkningsbolag,
destilleringsverk och allmänna brännvinsnederlag införskaffa uppgifter
beträffande dels taxeringsvärdet år 1909 å fastighet, använd för den
ifrågavarande rörelsens utöfvande, dels värdet samma år å maskiner
och redskap, ej upptagna i förenämnda taxeringsvärde, dels ock den
under åren 1907—1909 för bevillning uppskattade inkomsten af ifrågavarande
rörelse. För sådant ändamål utsändes till Kungl. Maj:ts samtliga
befallningshafvande formulärblanketter med anhållan att desamma
måtte tillställas samtliga inom resp. län varande inrättningar af ofvannämnda
slag för att af dem ifyllas.

Sedan svar härå ingått, hafva ifrågavarande uppgifter sammanställts
i följande tabell:

Län.	Brännerier.	Bryggerier.
1909 Tax.-värde.	1909 Inventarier.	1907—09 Bevillnings-taxerad in-komst (medeltal).	1909 Tax.-värde.	1909 Inventarier.	1907—09 Bevillnings-taxerad in-komst (medeltal).
! Stockholms stad ..................	155,000	98,812	32,280	17,643,300	12,936,164	2,159,346
Stockholms...........................	467,000	965,593	257,768	635,000	221,259	25,811
Uppsala ..............................	230,500	18,823	35,294	642,740	155,509	61,934
Södermanlands .....................	—	—	—	1,269,881	541,239	65,859
Östergötlands........................	69,900	12,000	28,422	3,568,225	626,606	140,940
Jönköpings ...........................	190,000	118,363	63,456	933,100	354,308	80,427
Kronobergs ...........................	10,000	Uppgift saknas	1,050	524,300	253,588	39,785
i Kalmar.................................	12,000	30,000	2,666	1,007,700	461,192	97,802
Gottlands ..........................	—	—	—	274,800	128,913	16,170
> Blekinge ..............................	140,000	133,000	30,359	918,800	410,496	76,765
Kristianstads ........................	1,025,800	921,350	127,036	957,600	639,670	98,093
Malmöhus ...........................	1,367,700	702,498	721,080	3,683,600	2,369,116	395,641
j Hallands ..............................	130,800	80,564	15,412	986,000	368,164	70,404 !
Göteborgs och Bohus ............	427,000	19,238	6,555	7,173,900	4,080,151	2,070,338 ''
Älfsborgs..............................	3,000	500	333	1,229,117	400,012	73,638
I Skaraborgs ...........................	32,200	100,500	23,964	1,221,800	516,573	123,258
j Värmlands ...........................	—	—	—	1,016,400	314,470	76,681
Örebro .................................	8,000	Uppgift saknas	1,000	1,153,000	242,835	48,399
; Västmanlands........................		—	—	1,109,050	493,480	248,135
1 Kopparbergs ........................	!	—	—	823,100	217,777	54,350
Gäfleborgs ...........................		—	—	2,124,700	747,609	71,211
j Västernorrlands.....................	i _	-	—	1,955,200	631,731	97,257
'' Jämtlands ..........................	\|	—	—	233,000	198,522	31,813
Västerbottens.......................		—	—	242,200	156,399	16,564
j Norrbottens..........................	—	—	—	710,100	231,693	23,575
i Summai 4,268,900	3,201,241	1,346,675	52,036,613	27,697,476	6,264,196

Summa: Taxeringsvärde kr. 68,364,720: —

Inventarier ,, 33,737,186: — Bevillningstaxerad inkomst kr. 25,151,961: —

S:a kr. 102,101,906: -

Utskänkningsbolag.	Destilleringsverk och allmänna brännvinsnederlag.	Mälterier.
		1907—09			1907—09		1	1 1907—09
1909	1909	Bevillnings-	1909	1909	bevillnings-	Tax.-	1909 •Inventarier	Bevillnings-
Tax.-värde.	Inventarier.	taxerad in-komst	Tax.-värde.	Inventarier.	taxerad in-komst	värde. 1909	taxerad inkomst
		(medeltal).			(medeltal).			(medeltal).
1,641,900	116,000	2,872,312
117,130	14,693	398,654	525,000	90,463	426,079	_	_
312,140	17,200	368,086	—	—	..	___
137,400	5,609	555,269	—	—	_		_
389,800	5,000	952,847	210,400	230,000	75,554
229,500	Uppgift saknas	278,369	Utarrenderadt för 12,000 kr.	_	_
—	1,517	241,606	—	—	_	_	_
64,225	23,379	540,937	50,800	7,634	3,549
84,400	Uppgift saknas	112,694	—	—	—	_	_
188,712	15,521	334,902	523,900	253,426	141,288	_	_
564,700	3,700	498,655	1,385,100	986,456	160,046	_	_
1,082,900	107,391	1,806,934	140,000	228,449	57,278	307,700	42,985	28,521
Uppgift saknas	17,382	538,961	—	—	—	_	_
890,000	200	1,981,833	417,000	303,201	129,204	_	_
i 160,500	2,664	597,102	125,600	Uppgift saknas	4,742		—	_
201,000	10,227	739,195	170,000	219,750	40,647		_
190,300	14,367	537,024	—	—	_		_
323,500	18,418	607,628	—	—	—	8,500	300	1,650
65,500 j	30,412	513,526	—	—	- ■		_
Uppgift saknas	348,164	—	—	_		—
136,900	Uppgift saknas	500,740	—	—	—	300,500	36,093	17,733
772,200	33,032	586,137		_	_		_
Uppgift saknas	3,000	202,080		—	—		_	_
Uppgift sakna9	175,161	—	—	_	I	_
342,000 \|	Uppgift saknas	165,983	—	—	-	- 1		—
7,894,707 \|	439,712	16,454,799 \|\|	3,547,800	2,319,379 \|	1,038,387 \|	616,700	79,378 \|	47,904 \|

Kommittén får vidare meddela nedanstående uppgifter rörande
dels brännvinsbrännerier, destilleringsverk, punschbryggerier och rnaltdrycksbryggerier
här i riket, dels ock in- och utförseln af brännvin
och sprit, likör, punsch samt vin och maltdrycker. Samtliga ifråga -

varande uppgifter, som hämtats ur den officiella handels- och fabriksstatistiken,
afse åren 1900—1909 och hafva sammanförts i följande
fyra tabeller:

År.	Brännvinsbrännerier.		Destilleringsv	e r k.
Antal bränne- rier.	Antal arbetare.	Tillverkadt råbrännvin.	Antal verk.	Antal arbetare.	Tillverkadt renadt bränn- j vin och sprit.
Liter.	Värde'') Kronor.	Liter.	Värde1) j Kronor.
1900	127	843	45,866,203	31,716,988	21	189	38,700,219	29,414,547
1901	137	960	49,335,808	34,508,487	19	190	40,014,681	30,458,553
1902	136	910	37,293,761	26,919,650	20	204	39,272,274	30,739,130
1903	137	885	38,035,597	30,460,462	21	216	41,013,833	34,167,403
1904	130	840	39,118,510	32,303,919	22	209	41,230,702	35,756,795
1905	128	822	37,095,505	30,041,156	19	194	40,298,603	34,746,193
1906	126	859	45,743,236	37,857,284	20	204	45,732,212	39,702,737
1907	124	810	38,312,831	33,859,946	19	233	42,998,345	39,292,559
1908	130	879	44,161,995	37,815,146	18	222	39,007,888	38,674,382
1909	134	858	34,337,958	29,322,934	15	209	36,524,481	35,624,149

År	Punsch brygger ier.	Maltdrycks	brygger	i e r, stö	r r e.
Antal bryg- gerier.	Antal arbe- tare.	Tillverkning.	Antal bryg- gerier.	Antal arbe- tare.	Tillverkad porter.	Tillverkadt Öl.
Liter.	V ärdeL) Kronor.	Hektol.	Värde'') Kronor.	Hektol.	Värde1) Kronor.
1900	102	223	3,198,034	3,953,039	556	6,332	43,588	1,877,836	1,341,287	24,802,408
1901	103	230	3,220,381	3,931,658	601	6,621	43,589	2,116,363	1,364,806	25,213,983
1902	103	254	3,336,089	4,048,935	638	6,561	44,600	2,150,138	1,316,435	24,703,218
1903	101	248	3,988,380	5,182,947	717	6,620	50,287	2,404,506	1,346,340	25,248,685
1904	101	212	2,524,130	3,470,910	735	6,596	52,478	2,718,945	1,233,221	25,994,924
1905	102	225	2,319,861	3,420,347	896	6,800	56,748	2,689,498	1,309,862	38,031,651
1906	103	—	2,523,847	3,664,528	800	6,647	59,005	2,772,471	1,277,265	27,892,781
1907	97	—	2,740,327	4,098,246	761	6,515	66,371	3,090,439	1,273,356	29,315,842
1908	99	—	2,744,510	4,124,659	726	6,445	65,598	3,326,147	1,225,949	28,581,836
1909	92	—	2,594,063	3,853,772	699	6,113	51,730	2,735,035	1,121,751	27,097,169

) Här afses försäljningsvärde.

År.	Brännvin och sp	r i t.	L i k ö r.	Punsch.
Införsel.	Utförsel.	Införsel.	Utförsel.	Utförsel.
Liter.	Värde''). Kronor.	Liter.	Värde ‘). Kronor.	Liter.	Värde''). Kronor.	Liter.	Värde1). Kronor.	Liter.	Värde ■). Kronor.
1900	2,932,555	3,510,916	186,500	38,118	72,447	289,788	152	608	79,283	118,925
1901	2,900,645	3,623,574	220,046	43,985	67,434	269,736	15	60	87,233	130,850
1902	2,910,450	3,653,517	167,082	45,613	66,685	266,740	—	—	91,747	137,681
1903	3,372,102	4,224,765	47,115	35,206	69,517	278,068	—	—	119,462	179,193
1904	2,054,858	2,305,745	384,376	101,683	55,549	222,196	—	—	141,660	212,490
1905	2,298,387	2,679,662	131,520	42,024	64,881	259,524	—	—	138,622	207,933
1906	2,471,240	2,864,592	280,199	103,753	69,879	279,516	—	—	158,340	237,510
1907	2,663,069	3,022,079	207,580	216,722	76,051	266,248	10	30	227,357	272,828
1908	2,574,533	2,944,776	65,217	61,009	60,770	210,997	161	483	185,686	222,823
1909	2,442,248	2,781,647	201,670	200,457	62,620	216,249	2	6	48,007	57,608

År.	Vin af t.	o. m. 25% alkoholhalt.				M a 11 d	rycker.
I n f ö r s e	1.	Utförsel.	Införsel.	Utförsel.
På fat. Kg-	På andra kärl. Liter.	Summa. Värde1). Kronor.	På fat. Kg-	På andra kärl. Liter.	S:ma. värde]). Kr.	På fat. Kg-	På andra kärl. Liter.	Summa. Värde1). Kronor.	På fat. Kg-	På andra kärl. Liter.	Summa. Värde1). Kronor.
1900	3,129,094	579,723	4,607,082	350	659	1,668	167,659	36,398	103,175	10,543	13,367	8,510
1901	2,987,480	581,369	4,485,270	431	305	1,041	164,661	36,547	102,050	12,343	33,305	17,025
1902	2,863,877	529,648	4,227,205	615	594	1,803	113,570	33,476	77,827	1,761	58,819	24,056
1903	3,199,899	578,444	4,688,643	5,546	467	6,480	139,462	33,591	88,806	1,377	101,257	40,916
1904	2,393,839	504,782	3,691,126	732	516	2,000	182,463	44,301	116,505	437	154,312	61,856
1905	2,304,709	552,423	3,745,129	6,409	1,189	8,887	201,200	45,047	125,046	4,359	187,103	76,149
1906	2,463,383	639,326	4,126,473	733	658	2,049	181,692	34,885	107,708	4,331	237,205	96,181
1907	2,373,538	644,447	4,164,343	3,161	2,466	6,454	169,958	36,412	35,710	7,405	324,479	227,199
1908	2,175,723	530,136	3,728,019	7,917	1,625	8,110	202,319	44,988	43,206	11,156	197,417	123,449
1909	2,277,252	525,874	4,043,098	1,976	1,451	5,081	369,826	56,181	68,680	2,848	248,728	170,636

'') Värdet är beräknadt efter gångbara medelpris i svensk hamn med afdrag af tullafgifter.

Därjämte har kommittén ansett det vara af intresse att meddela
några siffror rörande förbrukningen af rusdrycker dels här i landet
dels ock i vissa främmande länder. Berörda uppgifter hafva sammanställts
i följande två tabeller. För den förra af dessa hafva siffrorna
hämtats, hvad Sverige angår, ur statistisk tidskrift och äro i fråga
om öfriga länder grundade på beräkningar från resp. länders statistiska
årsböcker. De i den senare tabellen förekommande siffrorna äro, hvad
de icke skandinaviska länderna beträffar, hämtade från G. Sundbärgs
Apergus statistiques internationaux och i öfrigt ur ofvan angifna källor.

Förbrukning per invånare af rusdrycker, uren 1900—1909,
i de skandinaviska länderna och Finland.

Anm. För Finland afse uppgifterna beträffande brännvin och Öl endast inhemsk tillverkning.

År.	Brännvin. Liter å 50 °, o.	Öl och porter. Liter.	Vin. Liter.	Ren alkohol1). Liter.
Sverige.	Norge.	Danmark.	Finland.	Sverige.	Norge.	Danmark.	Finland.	Sverige.	Norge.	Danmark.	Finland.	Sverige.	\| Norge.	Danmark.	Finland.
1900	8-7	3''2	13-u	3-7	27-1	26-8	40-o	10-6	0-74	2*34	1*74	0*84	5*5	3-1	8*6	2.4
1901	8-7	3-2	14-0	2-5	27*3	25-1	39-9	10''3	0’7 0	2*03	1*61	0*3 4	5*5	3*o	8*8	1*7
1902	7-8	3-2	14-1	2-4	26-2	23-6	36-5	8-9	0''6 7	2*24	1-62	0*41	5*o	2*9	8*7	1*6
1903	7*5	3-o	13-1	2''2	26-8	19-2	36*4	6-9	0’73	1*84	1*53	0*47	4*9	2*6	8*2	1*4
1904	7-0	2-o	12-8	2-3	24-5	18-3	35-8	7*2	0*56	0-85	1*48	0*4 G	4*5	2*4	8*0	1*5
1905	7-1	2-5	12-6	2-9	25’9	18-8	34-8	7*3	0*55	0*S5	1*43	0*45	4*6	2.1	7*8	1*8
1906	7-2	2-5	12-2	2-3	25.1	18-5	36-9	8-1	0*59	1*04	1*46	0*41	4*7	2*1	7*8	1*5
1907	7.4	2-7	11-4	2-1	25-o	18-0	36-7	9.5	0*56	1*12	1*56	0*54	4*8	2*2	7*3	1*5
1908	6*6	2-8	11-9	2-1	23-8	17-9	37-7	6-o	0*51	1*08	2*41	0*61	4*3	2*2	7*7	1*4
1909	6-0	2-9	11-2	2)	21-5	19-0	34-3	2)	0*50	1*20	0*74	2)	3*9	2*4	7*1	2)

*) Samtliga rusdrycker reducerade till ren alkohol.
3) Uppgift saknas.

Förbrukning per invånare af rusdrycker i medeltal åren
1896—1900 och 1901—05.

Land.	Brännvin. Liter a 50 %•	Öl. Liter.	Vin. Liter.	Ren alkohol. Liter.
	1896—00.	1901-05.	1896—00.	1901—05.	1896—00.	1901—05.	1896—00.	1901—05.
] Sverige ...............	8-0	7-6	26*0	26-2	0*7	0-6	5*1	4-9
Norge ..................	2-6	2-9	24-4	21-o	2-5	1-6	2-8	2-6
Danmark ..............	14-2	13-8	38-5	36-7	1*7	1-3	8-8	8-3
i Finland ............... Storbritannien och	3-1	2-8	10-6	8-1	0*7	0-5	2-o	Ds
Irland ...............	4*8	4-3	144-0	133-6	1-8	1*6	8-4	7-8 i
Nederländerna .. ..	8’3	7-8	—	37-9	1*8	1-8	5-7	5-6
Belgien ...............	8.9	8-c	208-o_	218-3	4-3	4*6	13-2	13-2
Tyska riket .........	8-7	8-o	122-6	119-3	6-2	6*6	9-9	9-4
Österrike-Ungern ...	10-8	9-s	45-0	41-6	14-7	17*7	8-4	8-3 j
Schweiz ...............	5-0	4"l	68-0	63*9	74-2	73-7	12-6	12-o j
Frankrike ............	9*o	7-o	25-4	36-5	112-2	139t	16-7	18-9
Italien..................	1*2	1-4	0-6	0-s	92-o	113-1	9-8	12-o
1 Spanien ...............	—	—	—	3-0	103-0	84-8	—	10i
Portugal ..............	—	—	—	—	88-1	72-5	—	-
Ryssland ............	—	—	5-1	5-7	3-7	4*0	—	_
Rumänien ............	—	4-o	1-8	ro	57-o	20 r,	—	_
Serbien ..............	—	—	2-4	2-9	—	20-2	—
\| Bulgarien ............		1-4	1-1	1-5	80o	5U	1 -	—
Grekland...............		ro	—	—	—	46-2	! -	—
Europa	I _	6-9	\| 47-7	47-0	\| 33-6	33-5	1 -	8-7

Obs. De kursiverade siffrorna äro beräknade.

1909 ars
framställning.

IV. Af kommittén förut till Kungl. Maj:t afgifna
framställningar.

Redan i kommittéarbetets tidigare skede väcktes inom kommittén
förslag, huruvida icke med hänsyn till arten af det uppdrag, kommittén
erhållit, framställning borde omedelbart göras, i syfte att kommunernas
andelar i brännvinsförsäljningsmedlen icke vidare måtte ökas.

Efter öfverläggningar i denna fråga aflät kommittén i december
månad 1909 till Kungl. Maj:t en skrifvelse i ämnet. I skrifvelsen redogjordes
till en början för gällande lagbestämmelser rörande fördelningen
af brännvinsförsäljningsmedlen, hvarefter kommittén vidare anförde.

Enligt de till 1905 års förordning hörande öfvergångsbestämmelserna
skulle, under förutsättning, att någon nedgång i brännvinsförsäljningsmedlens
totalsumma icke ifrågakomme, under den i förordningen
afsedda öfvergångstiden de andelar, som jämlikt förordningens
föreskrifter skulle af statskontoret fördelas efter folkmängden mellan
samtliga kommuner i riket, årligen stiga med visst belopp. På grund
häraf skulle en del kommuner få sina inkomster från bränn vinsförsäljningen
för hvarje år ökade och sålunda föranledas att i ännu högre
grad än för närvarande vore fallet ställa sig ekonomiskt beroende af
brännvinsförsäljningsmedlen.

Då kommittén erhållit i uppdrag att verkställa utredning rörande
bland annat kommunernas frigörande från ekonomiskt beroende af
medel, härflytande från rusdryckshandteringen, och då uppenbart vore,
att svårigheterna för genomförande af den åsyftade reformen blefve
större, i samma mån kommunernas andelar i brännvinsförsäljningsmedlen
växte, hade kommittén icke kunnat undgå att taga denna
fråga under särskild ompröfning. Det syntes kommittén önskvärdt,
att ökningen af kommunernas inkomster från rusdryckshandteringen
måtte förhindras genom begränsning af de belopp, som fördelades mellan
kommunerna af statskontoret, men inom kommittén hade rådt olika
meningar därom, huruvida sådan begränsning borde ske för både
lands- och stadskommuner eller allenast för landskommunerna.

Under sådana förhållanden hade kommittén icke ansett sig böra

framlägga något positivt förslag i ämnet, utan under uttalande af den
åsikt, att ökning af kommunernas andelar i brännvinsförsäljningsmedlen
icke vidare borde ifrågakomma, velat för den åtgärd, hvartill Kungl.
Maj:t kunde finna omständigheterna föranleda, å förhållandet fästa
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Med anledning af denna skrifvelse anbefalldes statskontoret att
verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning angående de
belopp af brännvinsförsäljningsmedlen, som dels landskommunerna och
dels stadskommunerna redan uppburit under de år, förordningen den
9 juni 1905 angående försäljning af brännvin varit gällande, samt
under den af kommittén angifna förutsättning kunde beräknas komma
att åtnjuta under de närmast följande åren.

Sedan berörda utredning inkommit till Kungl. Maj:t, anbefallde
Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 4 mars 1910, enär af utredningen
framginge, att under den tid, som afsåges i kommitténs skrifvelse,
endast landskommunerna skulle komma i åtnjutande af ökade inkomster
från brännvinsförsäljningsmedlen, kommittén att beträffande landskommunerna
afgifva förslag till de bestämmelser i förevarande hänseende,
som kommittén kunde finna vara af förhållandena påkallade.

Ofvan omförmälda utredning återfinnes i bilagan 6 vid detta
betänkande.

Med anledning af den sålunda erhållna befallningen afgaf kommittén
med underdånig skrifvelse den 10 september 1910 förslag i ämnet.
I berörda skrifvelse redogjordes till en början för kommitténs föregående,
redan återgifna framställning, hvarefter kommittén vidare
anförde, att kommittén ansett sig böra föreslå, att det belopp,
som, enligt hvad förut vore nämndt, fördelades af statskontoret efter
folkmängden mellan samtliga kommuner i riket, måtte, hvad landskommunerna
anginge, begränsas till visst belopp för invånare räknadt.
Vid bestämmande af detta belopp hade det synts kommittén lämpligast
att utgå från hvad som i omförmälda afseende utdelades vid den af
statskontoret år 1910 verkställda fördelningen af bränn vinsmedlen för
år 1909. Enligt hvad kommittén inhämtat från statskontoret, utgjorde
det belopp, som af statskontoret då fördelades mellan samtliga
kommuner i riket, tillhopa 2,782,744 kronor 6 öre, motsvarande efter
folkmängdssiffrorna den 81 december 1909, 49,9 öre för invånare. Det
hade alltså synts kommittén lämpligt, att nu ifrågavarande belopp
bestämdes till 50 öre för invånare.

Därvid uppkommande öfverskott borde tillfalla statsverket och

1910 års
förslag.

Kungl. Maj:ts
befallningsliafvandes
och
kontrollstyrelsens
utlåtanden
öfver
1910 års
förslag.

reserveras för de särskilda ändamål, som Riksdagen framdeles komme
att bestämma. De nya bestämmelserna, hvilka ansåges böra vinna
tillämpning redan vid 1911 års fördelning af brännvinsförsäljningsmedlen
för år 1910, syntes böra införas såsom tillägg till 25 § af
förordningen.

I sammanhang härmed hade kommittén ansett sig böra fästa
uppmärksamheten därå, att kommuner, som eventuellt förvärfvade
stadsrättigheter, härigenom skulle komma att erhålla större andelar i
brännvinsförsäljningsmedlen än tillförne. Då emellertid detta icke
syntes stå i öfverensstämmelse med den af kommittén redan föreslagna
begränsningen af landskommunerna tillkommande andelar i brännvinsförsäljningsmedlen,
hade kommittén, till förebyggande af en dylik
ökning, jämväl funnit sig böra föreslå, att kommuner, hvilka hädanefter
erhölle stadsrättigheter, skulle uti ifrågavarande afseende likställas
med landskommuner. Hvad beträffade den tidpunkt, som i berörda
hänseende borde fastslås, syntes med hänsyn därtill, att de nya bestämmelserna
afsetts att vinna tillämpning redan under loppet af år 1911,
densamma böra bestämmas till någon tidpunkt under år 1910, exempelvis
den 1 oktober. De i anledning häraf erforderliga ändringarna i förordningen
borde införas i 25 § jämte de till förordningen hörande
öfvergångsstadgandena.

Med öfverlämnande af ett inom kommittén uppgjordt, vid skrifvelsen
fogadt förslag till ändrad lydelse af dels 25 § i gällande brännvinsförsäljningsförordning
dels ock de till samma förordning hörande
öfvergångsstadgandena, anhöll kommittén, att Kungl. Maj:t ville hos 1911
års Riksdag göra den framställning, som af förhållandena påkallades.

Öfver kommitténs sistberörda framställning infordrades underdåniga
utlåtanden ej mindre af öfverståthållareämbetet och Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i rikets samtliga län än äfven af kontrollstyrelsen.

För innehållet i dessa utlåtanden har kommittén ansett sig böra
här nedan lämna redogörelse.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Uppsala, Östergötlands,
Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens
län förklarade sig icke hafva något att erinra mot kommitténs förslag.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län tillstyrkte förslaget.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län fann förslaget lämpligt
och välbetänkt samt tillstyrkte detsamma och Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Värmlands län biträdde till alla delar kommitténs förslag.

Öfverståthållareämbetet. Otvifvelaktigt skulle städer och landskom -

muner genom antagande af förevarande förslag få vidkännas en begränsning
af de inkomster, som nu tillkomma dem. Förutsättningen för
förslaget syntes dock vara, att stat, kommun, landsting och hushållningssällskap
skulle frigöras från beroende af de från rusdryckshandteringen
inflytande medel eller med andra ord icke vidare åtnjuta
inkomst däraf. Förutsättningen för en sådan åtgärd skulle väl åter
vara ett allmänt rusdrycksförbud. Ett sådant ansåge öfverståthållareämbetet
emellertid vara ett våldsamt och oberättigadt ingrepp i den
enskildes frihet. Så länge rusdrycker förekomme, måste de emellertid,
såsom nog i alla länder skedde, drabbas af en skatt, som måste tillfalla
stat eller kommun. Det syntes ock befinnas vara en synnerligen
vansklig uppgift att genom nya skatteformer uppbringa de omkring
femtio miljoner kronor, som nu inflöte å tillverknings- och försäljningsafgifter
samt tull för brännvin, Öl och vin. Då öfverståthållareämbetet
således icke ansåge sig kunna godkänna förutsättningen för
det föreliggande förslaget, ansåge sig öfverståthållareämbetet ej heller
böra förorda detsamma.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län. Med hänsyn
till afsikten med den utredning, som af Kungl. Maj:t blifvit åt
kommittén uppdragen, ansåge äfven Kungl. Maj:ts befallningshafvande
det vara önskvärdt och lämpligt, att kommunernas ekonomiska beroende
af ifrågavarande medel ej ökades under den tid, som denna
utredning och däraf följande åtgärder kunde taga i anspråk, och
Kungl. Maj:ts befallningshafvande hade därför icke något att erinra
mot den af kommittén föreslagna begränsningen af landsbygdskommunernas
andel af brännvinsmedlen.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län. I likhet med
kommittén ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att med hänsyn
till möjligheten att göra kommunerna ekonomiskt oberoende af rusdryckshandteringen,
vägande skäl talade för, att den ökning af inkomster
från brännvinsförsäljningen, som en del kommuner enligt gällande
brännvinsförsäljningsförordnings bestämmelse i sista punkten i 25 §
samt öfvergångsstadgandena i samma förordning skulle få till och med
år 1920, undvekes genom en begränsning ef de belopp, som af statskontoret
fördelas mellan kommunerna.

Mot den af kommittén föreslagna begränsning af nämnda belopp
till 50 öre för invånare äfvensom i fråga om användning af uppkommande
öfverskott hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke något
att erinra.

Kungl. Majts befallningshafvande i Kronobergs län. Inkomstökningen

för landskommunerna ledde uppenbarligen, om den finge fortgå, därhän
att kommunerna blefve för hvarje år alltmera ekonomiskt beroende af
ifrågavarande inkomst. Vid sådant förhållande syntes den af kommittén
föreslagna begränsningen vara välbetänkt, och då det icke torde vara
att befara, att landskommunerna redan gjort sig ekonomiskt beroende
af en blott sannolik ökning af inkomsten från brännvinsförsäljningsmedlen,
syntes begränsningen kunna genomföras, utan att densamma
ledde till några vidare ekonomiska svårigheter för dessa kommuner.

Landshöfdingeämbetet ansåge sig på grund häraf böra tillstyrka
kommitténs förevarande förslag.

Kungl. Maj.-ts befallningshafvande i Gottlands län. Då det syntes
Kungl. Maj:ts befallningshafvande vara angeläget, att kommunerna icke
gjordes än mer beroende i ekonomiskt hänseende af de från brännvinsförsäljningen
härflytande medlen, än för närvarande vore fallet — något
som skulle inträffa, därest förordningens nuvarande bestämmelser fortfarande
tillämpades — funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande kommitténs
förslag i denna del synnerligen välbetänkt.

Emot hvad kommittén i öfrigt föreslagit, hade Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ej heller något att erinra.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län. För kommitténs
förslag att till 50 öre per invånare inskränka ifrågavarande tillskott
talade vägande skäl. Därigenom skulle å ena sidan hindras, att landsbygdskommunerna
i än högre grad än nu vore fallet ställdes i beroende
af brännvinsförsäljningsmedlen; och å andra sidan kunde beredas medel
att användas till det allmännas frigörande från dylikt beroende.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ville därför tillstyrka hvad
kommittén i förevarande hänseende föreslagit, därvid Kungl. Maj:ts
befallningshafvande likväl — med hänsyn till möjligheten att brännvinsförsäljningsmedlen
komme att icke oväsentligt ökas — ej ville underlåta
att uttala, det Kungl. Maj:ts befallningshafvande äfvenledes skulle
hafva biträdt ett förslag om begränsning jämväl utaf städernas andelar
af samma medel, därest kommittén varit oförhindrad att aflåta förslag
härom.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län. I likhet med
kommitterade ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande önskvärdt, att
en ökning af kommunernas inkomster från rusdryckshandteringen förhindrades,
och möjligen kunde det synts lämpligt, att härom infördes
något stadgande afseende såväl lands- som stadskommuner.

Det remitterade förslaget innebure emellertid endast en begränsning
af landskommunerna tillkommande andelar i brännvinsförsäljnings -

medlen, och då genom den af statskontoret verkställda utredning
syntes ’få anses ådagalagdt, att under den i förordningen afsedda
öfvergångstid endast landskommunerna kunde komma i åtnjutande
af ökade inkomster från dessa medel, syntes någon sådan begränsning
för stadskommunernas vidkommande icke vara af beliofvet påkallad.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som i öfrigt icke hade något att
erinra mot kommitterades förslag, tillstyrkte detsamma.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län. Kommitterade
syntes hafva tillskrifvit brännvinsförsäljningsmedlen större betydelse för
landskommuns budget, än de i verkligheten hade, äfven om de skulle
ökas till det dubbla. Om emellertid den föreslagna ändringen i brännvinsförsäljningsförordningen
ansåges nödig och nyttig, hade Kungl.
Maj:ts befallningshafvande icke något att i sak erinra mot förslaget.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län. Ehuru Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, som i likhet med kommittén funne det
vara önskvärdt, att kommunernas ekonomiska beroende af brännvinsförsäljningsafgifterna
i möjligaste mån inskränktes, icke ansåge sig
hafva något att erinra mot den förändrade lydelse af förenämnda lagparagraf,
som af kommittén föreslagits, hade det dock icke undgått
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes uppmärksamhet, att den föreslagna
ändringen kunde medföra afsevärda ekonomiska olägenheter och ur
rättvisans synpunkt vara mindre lämplig för sådana kommuner, hvilka
efter utfärdandet af nu gällande brännvinsförordning den 9 juni 1905
för allmännyttiga ändamål iklädt sig förbindelser att infrias under eu
lång följd af år och därvid tagit i beräkning den ökning i afgifterna
för brännvin, som jämlikt Kungl. Maj:ts förenämnda förordning borde
kommunen tillkomma. Rättvisa och billighet syntes därför fordra, att
åt dylika kommuner bereddes vederlag för de utgifter, som kommuner
iklädt sig just med tanke på denna ökning.

På grund häraf funne sig Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra
ifrågasätta, huruvida icke föreskrift borde utfärdas därom, att dessa
kommuner kunde beredas ersättning för sina utgifter af ifrågavarande
slag.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus lön. Att
med beträdande af den partiella reformens väg redan nu såsom eu
förberedande åtgärd till den ändrade lagstiftning, som åsyftades med
den åt kommittén anförtrodda utredning, bestämma en viss begränsning
för de till landskommunerna i riket enligt 25 § i brännvinsförsäljningsförordningen
och öfvergångsbestämmelserna däri utgående andelar
af brännvinsförsäljningsmedlen skulle visserligen kunna låta sig

göra, men Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig dock böra
ifrågasätta lämpligheten af ett dylikt tillvägagående. Det syntes nämligen,
som om resultatet af kommitténs utredning borde afvaktas och
först därefter tagas under ompröfning, om och hvilka lagstiftningsåtgärder
skulle vidtagas med anledning af utredningen. Det skulle ju
kunna inträffa, att utredningen ansåges icke böra medföra någon ändrad
lagstiftning i ämnet eller att, äfven om förslag till sådan lagstiftning
framlades, densamma dock icke komme till stånd. Om redan nu en
viss begränsning gjordes i landskommunernas andelar af bränn vinsförsäljningsmedlen,
skulle i sådant fall den förutsättning, som lades till
grund för denna åtgärd, icke blifva verklighet, och åtgärden skulle
således sakna berättigande. Landskommunerna hade emellertid därigenom
beröfvats den ökade inkomst af brännvinsförsäljningsmedlen,
som eljest skulle hafva dem tillfallit, och detta vore så mycket mera
betänkligt, som dessa kommuner mer och mer betungades af ökade
utgifter för sina behof och därför alltför väl skulle hafva behöft och
säkerligen äfven påräknat att få vara i okvald besittning af dem enligt
gällande bestämmelser tillkommande andelar af brännvinsförsäljningsmedlen.
Då kommittén icke ansåges behöfva taga i anspråk någon
längre tid för sin utredning, skulle det å andra sidan, om utredningen
komme att medföra åsyftad lagstiftning, vara af mindre betydelse, att
landskommunernas inkomst af brännvinsförsäljningsmedlen under tiden
fått tillväxa i enlighet med gällande bestämmelser, hvilka ju lämnade
rum för endast en mindre afsevärd ökning årligen af dessa inkomster.

Skulle det emellertid anses, att redan nu en begränsning borde
göras i landskommunernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen,
syntes Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke vara något att erinra
mot det förslag, som i sådant syfte framlagts af kommittén.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Älfsborgs län. Då resultatet
af kommitténs arbete ännu icke nått sin fullbordan och således ej
heller kunnat underställas statsmakternas pröfning, syntes på sakens
nuvarande ståndpunkt med skäl kunna ifrågasättas lämpligheten af en
lagändring uti ifrågavarande hänseende.

Därest Kungl. Maj:t emellertid ansåge anmärkta förhållandet icke
utgöra hinder för den projekterade lagstiftningsåtgärden, hade Kungl,
Maj:ts befallningshafvande icke något att erinra emot ordalydelsen i
kommitténs ändringsförslag.

Kungl. Maj ds befallningshafvande i Örebro län. Under förutsättning
att den beräkning finge anses giltig, hvarå kommittén grundat
sitt förslag om fördelningsgrundens fastställande till 50 öre för hvarje

invånare i riket, och att denna fördelningsgrund af Kungl. Maj:t och
Riksdagen blefve gillad och antagen, hade Kungl. Maj:ts befallningsliafvande
icke något att i sak erinra emot det af kommittén framlagda
förslaget.

Kungl. Majds befallningshafvande i Västmanlands län. Visserligen
syntes den af statskontoret verkställda beräkningen af kommunernas
vinstandelar per invånare, hvad den numera verkställda fördelningen
af 1909 års vinstmedel vidkomme, icke öfverensstämma med det verkliga
förhållandet; men då antagligt vore, att, med bibehållande af paragrafens
nuvarande lydelse, en afsevärd ökning af landskommunernas
vinstandelar komme att inträlfa, samt, med hänsyn till syftemålet att göra
kommunerna oberoende af inkomsten från rusdryckshandteringen, det
icke kunde vara lämpligt, att landskommunernas inkomster häraf ökades,
syntes en begränsning i förevarande afseende vara välbetänkt.
Äfven syntes det lämpligt, att det belopp, som sålunda skulle komma
landskommunerna till del, bestämdes till högst 50 öre för invånare eller
ungefär det belopp, som af statskontoret senast fördelades mellan samtliga
kommuner i riket.

Kungl. Maj ds befallningshaf vande i Västerbottens län. Af de 24
landskommunerna inom Västerbottens län, hvilka, sedan de därtill
lämnats tillfälle, afgifvit yttranden i ärendet, hade hälften af dem obetingadt
tillstyrkt det föreliggande ändringsförslaget, hvaremot af den
återstående hälften en del hemställt, att lydelsen af 25 § af åberopade
förordningen måtte förblifva i oförändradt skick, under det att andra
kommuner tillstyrkt en begränsning af det belopp, som finge af brännvinsförsäljningsmedlen
användas till bestridande af kommunens årligen
återkommande utgifter och således beräknas vid upprättandet af dess
årliga stat, men att det öfverskjutande beloppet af dessa medel uti
annat afseende skulle komma hvarje kommun till godo.

Ändamålet med den af kommittén föreslagna ändring af § 25 i
brännvinsförsäljningsförordningen eller att kommunerna skulle frigöras
från ekonomiskt beroende af från rusdryckshandteringen härflytande
medel, syntes, enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande,
icke vinnas endast därigenom, att den kommunerna tillkommande del
af berörda medel begränsades till 50 öre för invånare och att det
öfverskjutande beloppet indroges till statsverket. Ty vid ett sådant
förfarande syntes likaväl kommunerna, när den tid möjligen inträffade,
då genom rusdryckshandteringens borttagande äfven den nu ifrågasatta
begränsade utdelning af däraf härflytande medel upphörde, komma

i ekonomiskt trångmål, i den mån berörda medel ingått i deras beräknade
tillgångar för de nödiga utgifternas bestridande.

För att icke öka kommunernas beroende af brännvinsmedlen
syntes det visserligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande vara klokt att
begränsa den del af dessa medel, som finge till utgifternas bestridande
årligen användas, så att detta belopp icke finge öfverstiga förslagsvis
angifna 50 öre för hvarje invånare, men då kommunerna behöfde tillgångar
för att möta ständigt växande behof, samt genom fondering
af återstoden utaf andelen i brännvinsmedel skulle kunna uti räutemedlen
från dessa fonder finna en godtgörelse, som gjorde dem af fortsatta
bidrag allt mera oberoende, syntes det vara att förorda en bestämmelse,
enligt fivilken det belopp, som öfverstege nyss angifna 50
öre för hvarje invånare, skulle för hvarje kommun användas till att
däraf bilda en fond, hvilkens afkastning ej skulle få användas, förrän
kommunen genom rusdryckshandteringens upphäfvande gått förlustig
all vidare inkomst af nämnda handtering. En sådan användning af
de öfverskjutande medlen syntes vara både behöfligare och lämpligare
än att indraga öfverskottet till statsverket; och gqnom en sådan fondbildning
skulle kommunerna ej helt och hållet komma att sakna ersättning
för förlorad tillgång i årliga brännvinsförsäljningsmedel, äfven
om den sålunda bildade fondens afkastning icke mer än till någon del
komme att uppväga förlusten.

Då framdeles en gång beslut fattades om rusdryckshandteringens
upphäfvande, syntes böra till pröfning upptagas frågan, om icke under
öfvergångstiden eller de år, som torde komma att förflyta emellan
berörda besluts fattande och den tidpunkt, då beslutet skulle träda i
full verkställighet, äfven det belopp, som nu ifrågasattes att få såsom
inkomst ingå i kommunens årliga stat eller högst 50 öre för invånare,
borde årligen successivt minskas, samt större afsättning till kommunens
fond äga rum.

Genom ett dylikt förfarande skulle icke allenast den ifrågasatta
fonden i någon mån hastigare ökas, utan äfven — hvilket syntes vara
af största betydelse — förlusten af den från rusdryckshandteringen härflytande
inkomst blifva mindre kännbar.

Mot det föreliggande förslaget till ändrad lydelse af de till
gällande brännvinsförsäljningsförordning hörande öfvergångsstadganden
hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande däremot ej något att erinra.

Kontrollstyrelsen 3) afstyrkte den gjorda framställningen. Styrelsen
fann nämligen de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Älfsborgs samt *)

*) Styrelsens chef deltog icke i detta ärendes behandling inom styrelsen.

Göteborgs och Bohus län mot förslaget uttalade betänkligheter välgrundade
och ansåge lika med Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Malmöhus län, att betydelsen af den ifrågasatta begränsningen vore
för landskommunerna skäligen ringa.

Enligt hvad chefen för finansdepartementet i en till kommittén
ställd, den 10 februari 1911 dagtecknad skrifvelse meddelat, har Kungl.
Maj:t vid föredragning af ifrågavarande ärende funnit kommitténs framställning
ej till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Kungl. Maj*s
beslut.

Y. Kommitténs yttrande och förslag.

Af den redogörelse, kommittén här ofvan lämnat rörande det allmännas
inkomster af beskattningen å rusdrycker inhämtas, att de
uppgå till ansenliga belopp. Statens direkta inkomster af ifrågavarande
handtering utgjorde nämligen, enligt hvad tabellen å sid. 75 utvisar,
under tioårsperioden 1901—1910 i medeltal 29,059,849 kronor,
hvaraf tullinkomster 5,003,795 kronor, samt under sjuårsperioden 1904—
1910 i medeltal 31,128,435 kronor, hvaraf tullinkomster 4,935,400
kronor. Dessa belopp utgöra ock en betydande andel af statens ordinarie
inkomster och bevillningar, hvilka i 1910 års riksstat upptagits
till 209,125,000 kronor. Förutom omförmälda statsinkomster märkas
vidare de försäljningsafgifter och vinstmedel, som fördelas mellan kommuner,
landsting och hushållningssällskap och hvilka för åren 1901—
1910 belöpte sig till i medeltal 13,603,341 kronor. Det allmännas
direkta årliga inkomster af beskattningen å rusdrycker utgöra alltså

1 rundt tal 45,000,000 kronor.

Utom dessa direkta inkomster hämta stat och kommuner äfven
på annat sätt ganska väsentliga intäkter genom tillverkningen af och
handeln med rusdrycker. Betydliga belopp inflyta nämligen i skatter
och utskylder ej allenast från de olika slag af rörelse, om hvilka här
är fråga, utan äfven från deras innehafvare och hos dem anställda
personer. Ensamt försäljningsbolagens utskylder utgöra sålunda omkring

2 milljoner kronor. Det skulle onekligen vara af intresse att i sådant
afseende erhålla fullständiga och tillförlitliga beräkningar, men då en
dylik utredning otvifvelaktigt blefve mycket besvärlig och tidsödande
och den icke synes vara för kommitténs arbete nödvändig, har kommittén
afstått från densamma. Kommittén vill emellertid erinra, att
kommittén, för att vinna kännedom om de kapital, som nedlagts
i industrier, hvilka hafva sammanhang med tillverkning och försäljning
af alkoholhaltiga drycker, samt om inkomsterna af dylik rörelse
införskaffat vissa uppgifter i berörda afseenden, hvilka sammanställts i
den å sid. 82—83 här ofvan intagna tabellen. Af denna inhämtas sålunda,
att år 1909 sammanlagda taxeringsvärdet å fastigheter, använda
för här ifrågavarande slag af rörelse, utgjorde ej mindre än 68,364,720

kronor, hvartill kornrao inventarier med ett värde af 33,737,186 kronor.
Den bevillningstaxerade inkomsten af dylik rörelse belöpte sig i medeltal
för åren 1907 — 1909 till 25,151,961 kronor. Man får ej heller förbise
de skatter, som betalas af den uti ifrågavarande rörelse anställda
personalen, hvilken livad angår ensamt arbetarna uppgick till öfver

7,000 personer.

Det är sålunda uppenbart, att stat, kommuner, landsting och
hushållningssällskap äro för sin ekonomi i hög grad beroende af hvad
de äga att uppbära från rusdryckshandteringen och att denna inkomstkällas
upphörande utan motsvarande ersättning skulle medföra de mest
vidtgående och betänkliga följder. Då man emellertid anser önskvärdt
och söker verka för att minska förbrukningen af rusdrycker, så har
detta sträfvande till naturlig följd en nedgång af rusdrycksmedlen; och
denna inkomstkälla skulle helt och hållet utsina, i händelse den förhoppning
man inom vida kretsar hyser om införande af rusdrycksförbud
skulle kunna realiseras. Det har därför varit en naturlig och
riktig tanke, att man borde vidtaga åtgärder till sådant ordnande af
de ekonomiska förhållandena, att rusdrycksmedlen skulle kunna minskas
eller upphöra, utan att de ofvan berörda olägenheterna vore att befara.

Det har framhållits, att den ekonomiska förlust, som genom införande
af ett rusdrycksförbud skulle drabba det allmänna, borde kunna
i väsentlig grad motvägas därigenom, att vissa utgifter, som nu hårdt
betunga samhället, komme att betydligt minskas, om missbruket
af alkohol kunde bringas ur världen. Därmed afser man i främsta
rummet kostnaderna för fattigvård, sjukvård, fångvård och polisväsen.
Kommittén, som införskaffat vissa uppgifter till belysande af frågan,
i hvilken mån en minskning af dessa utgifter vore att i sådant fall
förvänta, har redan förut påpekat de svårigheter, som måste vara förenade
med en undersökning af angifna förhållanden, äfvensom att de
utredningar, som kunnat erhållas, icke lämna säkra hållpunkter för
ett tillfredsställande svar på frågan, med hvilka belopp eller procenttal
omförmälda utgifter skulle minskas, därest allmänt rusdrycksförbud
genomfördes. Klart är i alla händelser, att afsevärda besparingar på
ifrågavarande områden skulle kunna vinnas, men det är å andra sidan
gifvet, att dessa besparingar endast kunde motsvara en mindre del af
de rusdrycksmedel, som nu tillföras det allmänna, och att de särskildt
under en öfvergångsperiod, då ännu följderna af alkoholmissbruket
måste göra sig gällande, icke kunna få så stor betydelse. Äfven vid
införande af allmänt rusdrycksförbud vore man därför nödsakad att för
beredande af ersättning för rusdrycksmedlen anlita nya inkomstkällor,

100

och innan ett sådant förbud kommer till stånd och fått verka en längre
tid, torde man icke kunna taga någon hänsyn till de ofvan antydda
besparingarna i det allmännas utgifter.

Då riksdagens kamrar enades om den skrivelse till Kungl. Maj:t,
som gifvit anledning till kommitténs tillsättande, hyste man inom
riksdagen ganska olika åsikter och önskningar med afseende å den
omfattning, i hvilken ett frigörande från beroende af rusdrycksmedlen
kunde och borde åstadkommas. Under det att man från den ena
sidan ansåg, att fullständigt frigörande från ett sådant beroende icke
vore möjligt och att man därföre borde inskränka krafvet till att
gälla endast kommuner, landsting och hushållningssällskap, ville man
från den andra sidan, att frågan skulle utredas med hänsyn till allmänt
rusdrycksförbud och rusdrycksmedlens fullständiga upphörande
såsom ett mål, hvilket borde kunna vinnas utan allt för långt uppskof.
Det är på grund häraf för kommittén angeläget att i första rummet
angifva sin ståndpunkt till den principiella frågan, i hvilken omfattning
man nu bör söka frigöra det allmänna från beroende af rusdrycksmedlen.

Enär, enligt hvad af det sagda framgår, en utredning rörande
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens frigörande
i större eller mindre mån från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen
kan hafva ett tvåfaldigt syfte, skulle det måhända kunna
ifrågasättas, att kommittén borde behandla den kommittén förelagda
frågan ur båda här ofvan angifna synpunkter och följaktligen afgifva
alternativa förslag.

Hvad då först angår ett förslag, byggdt på förutsättningen af
lagstadgadt förbud mot all tillverkning och försäljning af rusdrycker
inom landet, är uppenbart, att ett sådant förslag måste innehålla anvisning
på nya inkomstkällor för stat, kommuner, landsting och hushållningssällskap
såsom ersättning för mistade inkomster af rusdrycksmedlen.
För uppgörande af ett dylikt förslag möta emellertid enligt kommitténs
mening synnerligen stora svårigheter. Ty först och främst märkes, att
det icke ens blifvit ifrågasatt, att ett allmänt rusdrycksförbud, därest
ett sådant infördes, skulle träda i kraft förr än efter en jämförelsevis
lång öfvergångsperiod; och under sådana förhållanden lärer man icke
nu kunna vare sig angifva någon tidpunkt, när förbudet skulle börja
tillämpas, eller beräkna de belopp, för hvilka, enligt hvad ofvan nämnts,
med nödvändighet ersättning måste beredas. Och hvad vidare beträffar
denna ersättning, är uppenbart, att det icke låter sig göra att nu
förutse de olika möjligheter till nya skatter eller andra inkomstkällor,

101

som kunde stå till buds vid en tidpunkt, då ett allmänt rusdrycksförbud
skulle börja tillämpas, den tidpunkten må nu vara mer eller
mindre långt aflägsen. Härvidlag får icke heller förbises, att hvad
staten vidkommer frågan om nya skatter icke bör lösas fristående utan
med nödvändighet bör ställas i samband med en granskning af skattelagstiftningen
i öfrigt. Och det lärer med fog kunna ifrågasättas,
huruvida en dylik uppgift, i hela den omfattning den gifvetvis måste
erhålla för att kunna rätt lösas, kan anses ligga inom ramen af det
kommittén lämnade uppdraget. Under sådana förhållanden har kommittén
icke funnit sig kunna eller böra upprätta ett dylikt förslag.

Men frånsedt nu berörda omständigheter tala äfven andra skäl
för riktigheten af denna uppfattning. Det lärer nämligen icke kunna
bestridas, att frågan om det gagneliga och berättigade i en åtgärd
sådan som ett allmänt rusdrycksförbud är af så oviss och omtvistlig
natur, att ett förslag i ofvanberörda syfte, äfven om det läte sig
utföras, icke kan sägas vara af de nuvarande förhållandena betingadt.
Det är väl lcändt, att meningarna i denna fråga äro synnerligen delade.
Ä ena sidan framhålles, att ett rusdrycksförbud innebär ett mycket
starkt och ur många synpunkter förhatligt ingrepp i den enskildes
handlingsfrihet, enär det drabbar ej blott det skadliga missbruket utan
äfven och i mycket större omfattning det från det allmännas synpunkt
oskadliga bruket af alkohol. Vidare har framhållits, att i främmande
länder införda förbud mot tillverkning och försäljning af rusdrycker
ej allestädes kunnat upprätthållas utan i många fall åter upphäfts.
Det vore äfven att befara, att icke heller i vårt land ett rusdrycksförbud
skulle kunna upprätthållas under någon afsevärd tid. Klokheten
syntes därför bjuda, att mindre våldsamma åtgärder tillgrepes
för dryckenskapens hämmande och utrotande. Lagstiftningen hade
ock hittills varit inriktad på att söka bekämpa det gängse missbruket
af rusdrycker och hade därvid erhållit ett synnerligen kraftigt stöd i
det gagnerika nykterhets- och upplysningsarbete, som sedan länge
påginge här i landet och hvilket redan burit goda frukter.

Å andra sidan har man med styrka framhållit, hurusom dryckenskapen
tagit sådana former, att den både moraliskt, fysiskt och ekonomiskt
fördärfvade massor af medborgare samt följaktligen undergräfde
nationens hälsa och krafter. Med hänvisning härtill har man förty
gjort gällande, att berörda missförhållanden vore af sådan art, att det
vore ett oafvisligt kraf att söka utrota dem och att man för vinnande
af omförmälda syfte måste underkasta sig den minskning i det all -

102

mannas inkomster och den inskränkning i den enskildes frihet, som
blefve en följd af ett rusdrycksförbud.

Nu anförda olikheter i uppfattningen i förening med de svårigheter,
som, enligt hvad ofvan framhållits, mött för uppgörande af
förslag uti ifrågavarande syfte, hafva gjort, att kommittén afstått från
hvarje försök att framlägga något förslag att ej blott för kommuners,
landstings och hushållningssällskaps utan äfven för statens vidkommande
ersätta rusdrycksmedlen. med andra inkomstkällor. Kommittén har för
öfrigt trott sig kunna för denna mening hämta ett ytterligare stöd uti
ordalydelsen af Riksdagens här ofvan intagna skrivelse, däri Riksdagen
förklarat sig finna det föga antagligt, att det allmänna kunde helt
frigöras från det ekonomiska beroendet af rusdrycksmedlen.

Däremot måste det för alla vara ett eftersträfvansvärdt mål att
söka åstadkomma sådan förändring i bestämmelserna rörande rusdrycksmedlens
användning och fördelning, att ordnandet af rusdrycksförsäljningen
ur ordnings- och nykterhetssynpunkt icke motverkas af ekonomiska
hänsyn. Detta gäller företrädesvis i fråga om kommunerna, hvilka
med nuvarande lagstiftning genom stegrad konsumtion af rusdrycker
erhålla ökade inkomster. Och hvad särskildt stadskommunerna angår, äro
dem tillfallande inkomster af brännvinshandeln i hög grad beroende ej
blott på konsumtionen inom landet i sin helhet utan äfven och framför
allt på försäljningen af brännvin inom den egna kommunen. Då,
såsom förut framhållits, gällande brännvinsförsäljningsförordning åt de
kommunala myndigheterna inrymmer en ganska vidsträckt befogenhet
i fråga om ordnandet af rusdrycksförsäljningen inom kommunen, föreligger
också onekligen för dem en ganska stor frestelse att vid utöfvandet
af denna befogenhet låta sig påverkas af ekonomiska hänsyn. För undanröjande
af dessa missförhållanden lärer enligt kommitténs mening någon
annan fullt effektiv åtgärd icke kunna ifrågasättas, än att samtliga
brännvinsförsäljningsafgifter och vinstmedel indragas till statsverket och
lämplig ersättning beredes kommunerna i en eller annan form.

Kommittén vill i detta sammanhang erinra därom, att, enligt
hvad jämväl den föregående historiska framställningen gifver vid handen,
förslag i nyssberörda syfte vid flera föregående tillfällen förelegat till
behandling men icke ledt till något positivt resultat. De skäl, som
därvid anförts mot en dylik åtgärd, hafva hufvudsakligen varit af
principiell natur. Det har nämligen framhållits, hurusom då en allmän
försäljningsafgift vid 1853—1854 års riksdag infördes den principen
fastslagits, att berörda afgift borde afses för kommunala ändamål,
därvid tillika bestämdes, att afgiften skulle tillfalla de kommuner,

103

inom hvilka rörelsen bedrefves, samt till viss del äfven hushållningssällskapen.
Och i sammanhang med landstingens inrättande år 1862
beslöts, att jämväl dessa skulle komma i åtnjutande af viss andel af
omförmälda afgift. Sedan dess hafva ock kommuner, landsting och
hushållningssällskap alltjämt bekommit försäljningsafgifter och vinstmedel
i det närmaste oafkortade, ehuruväl som kändt ändrade grunder
för fördelningen vid flerfaldiga tillfällen antagits. Redan vid 1862 —
1863 års riksdag framställdes med anledning af klagomål öfver de stora
inkomster städerna erhöllo af försäljningsafgifterna och i syfte att borttaga
frestelsen för de enskilda kommunerna att befrämja brännvinskonsumtionen
förslag, att samtliga afgifter borde indragas till statsverket
samt att städerna i ersättning för den inkomst, de förut haft af dessa
afgifter, skulle i likhet med landsbygden få sina styres- och uppbördsmän
aflönade af staten. Liknande förslag hafva flera gånger sedermera
framkommit men icke vunnit afseende. Att märka är vidare det förslag,
som väcktes vid 1870 års riksdag, nämligen att tillverkningsoch
försäljningsafgifterna skulle sammanslås till en förbrukningsskatt
och att såsom ersättning skulle till fördelning mellan kommunerna
anvisas 17 procent af den sammanslagna skatten, dock att berörda
ersättningsbelopp icke finge öfverstiga visst maximum. Det belopp
hvarmed de 17 procenten öfverstege nämnda maximum, skulle öfverlämnas
till en amorteringsfond under riksgäldskontorets förvaltning.
Men icke heller detta förslag vann Riksdagens bifall.

, Äfven kommunalskattekommittén, som jämväl upptog till behandling
frågan om brännvinsmedlens fördelning, intog samma ståndpunkt
i fråga om försäljningsmedlens öfverlämnande till kommuner, landsting
och hushållningssällskap. Och ej nog härmed. Sagda kommitté föreslog
dessutom, att till fördelning mellan nämnda institutioner skulle
anvisas en särskild tillverkningsafgift af 20 öre per liter tillverkadt
brännvin. Härvid bör dock anmärkas, att kommunalskattekommittén med
hänsyn till den uppgift den erhållit uppenbarligen skärskådat frågan
öfvervägande ur synpunkten af kommunernas ekonomiska intresse och
förty saknat anledning ägna någon särskild uppmärksamhet åt faran
att binda detta intresse starkt vid brännvinsförbrukningen.

Kommittén har redan i den föregående framställningen haft
anledning uttala, hvarför kommittén ej funnit sig kunna eller böra
afgifva något förslag, byggdt på förutsättningen af lagstadgadt allmänt
rusdrycksförbud. Hvad för öfrigt beträffar statens intresse i rusdryckshandteringen,
lärer man visserligen med hänsyn till nu rådande förhållanden
hafva grundad anledning antaga, att vid behandling af

104

spörsmål, som afse åtgärder till befrämjande af nykterheten, en mera
omfattande och från enskilda intressen frigjord uppfattning skall
komma att göra sig gällande hos statsmakterna än hos kommunerna.
Likväl vore det enligt kommitténs mening välbetänkt, att en lagbestämd
begränsning skedde af de staten tillfallande rusdrycksmedel,
hvilka skulle få användas för statsregleringens behof och att blifvande
öfverskott afsattes till en särskild fond. Om så blefve fallet, skulle
alltså någon ökning af denna inkomsttitel för budgeten icke få ifrågakomma
och härigenom skulle åter en ur nykterhetssynpunkt. mera
effektiv förhöjning af rusdrycksbeskattningen kunna äga rum utan att
man därigenom ökade budgetens beroende af rusdrycksmedlen. Det
läte äfven tänka sig, att vissa grenar af rusdryckshandteringen, som
nu handhafvas af enskilda och bereda dem ekonomiska fördelar, skulle
kunna i syfte att vinna en mera effektiv kontroll omhändertagas af
staten, likaledes utan fara för att statens ekonomiska beroende af
nämnda handtering ytterligare ökades. Kommittén vill längre fram
återkomma till det sätt, hvarpå kommittén tänkt sig en dylik begränsning
af staten tillkommande rusdrycksmedel.

Kommittén har redan förut framhållit, hurusom förutsättningen
för kommuners, landstings och hushållningssällskaps frigörande från
ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen vore, att samtliga brännvinsförsäljningsmedel
indroges till statsverket. Under sådana förhållanden
måste man emellertid frångå den sedan lång tid tillbaka erkända och
tillämpade principen, att försäljningsmedlen skulle användas för kommunala
ändamål. Nyssnämnda åtgärd torde likväl ej vara ägnad att
väcka några betänkligheter, därest, såsom för öfrigt billighet och rättvisa
kräfva, kommuner, landsting och hushållningssällskap tillerkännas
ersättning för de inkomster, som de därigenom komme att förlora.
Vid bedömande af denna fråga synes det icke vara ur vägen att ånyo
erinra om de skäl, som ursprungligen föranledt statsmakterna att låta
kommuner och öfriga ofvannämnda institutioner komma i åtnjutande
af försäljningsmedlen.

Af den här ofvan intagna historiska framställningen rörande
brännvinsmedlens fördelning finner man, att vid införande af de s. k.
försäljningsafgifterna den åsikten allmänt gjorde sig gällande, att billigheten
fordrade, att, då statsverket erhölle den vida större tillverkningsskatten
odelad, försäljningsafgifterna eller en större del af dessa komme
menigheterna till godo för att användas till behof, hvartill de skattskyldiga
eljest på annat sätt måste sammanskjuta medel. Enighet
syntes ock råda därom, att dessa medel borde antingen direkt tillfalla

105

den kommun, där de uppburits, eller för hvarje län ingå till en gemensam
kassa och från denna utdelas på de särskilda kommunerna.

Det förslag, som framställdes vid 1853—54 års riksdag innebar
ock, att af försäljningsafgifterna endast en tiondedel skulle gå till statsverket
och öfriga nio tiondedelar tillfalla kommunerna eller kommunala
inrättningar dels omedelbart och dels medelbart. Af dessa nio
tiondedelar skulle en tiondedel afsättas till en för hvarje län gemensam
kassa för att användas till länet gagnande företag och borde denna
kassa ställas under hushållningssällskapets förvaltning. Af de afgifter,
som influtit i stad, skulle återstående åtta tiondedelar tillfalla den stad,
där de uppburits, under det att af de från landskommunerna inflytande
afgifterna åtta tiondedelar skulle aflämnas till landtränteriet, hvarifrån
det för hela länet sammanlagda beloppet skulle fördelas på samtliga
socknar efter folkmängden. De medel, som tillfölle kommunerna, skulle
användas till kommunala behof. Med förslaget att sammanslå de från
socknarna ingående afgifterna till en för hela länet gemensam kassa
åsyftades att undanröja den frestelse, som eljest skulle kunna uppstå
för de kommunala myndigheterna att af nit att bereda kommunen
inkomst på hvarjehanda sätt befordra afsättningen af brännvin i stället
för att motverka dess spridning. De genom försäljningen erhållna
medlen komme ju endast delvis den egna kommunen till godo, under
det att det mesta tillfölle andra. Under sådana förhållanden borde
benägenheten att på ett nykterheten motverkande sätt söka uppdrifva
inkomsterna af försäljningen ej blifva så stor. Hvad städerna anginge,
betonades den vana och häfdvunna rätt, de hade att hvar för sig
omedelbart njuta inkomsterna af starka dryckers försäljning.

I afseende å det sålunda framställda förslaget yppade sig emellertid
ganska olika meningar och man stannade omsider vid det beslut,
att en femtedel af afgifterna, såväl i stad som å landet, skulle insättas
i landtränteriet för hushållningssällskapets räkning. Af de i stad inflytande
afgifterna skulle återstående fyra femtedelar tillfalla staden,
hvaremot af afgifterna från landssocknarna fyra femtedelar skulle, på
sätt ofvan blifvit nämndt, fördelas efter folkmängden. Stockholms
stad skulle få behålla hela afgiften. Sådana voro bestämmelserna i
1855 års förordning.

Som kändt framkommo emellertid snart nog förslag till ändrade
fördelningsgrunder. Särskild! riktades anmärkningar mot att allt för
rikliga inkomster tillföllo städerna, där naturligen brännvinshandeln
mer och mer koncentrerade sig. Från nykterhetshåll framhölls den
stora frestelse, som förefanns för städerna att låta det ekonomiska

106

intresset träda framför det sedliga och till men för nykterhetssträfvandena
befordra afsättningen för att därigenom öka sina inkomster. Det
vore för öfrigt äfven att befara, att, därest ej en förändring skedde,
landskommunerna i stället för att, såsom redan i stor utsträckning
skett, begagna sin rätt att hindra försäljning inom kommunen skulle
söka att genom ökad brännvinsafsättning tillförsäkra sig en ökad inkomst.
Det betonades ock, att då största delen af det brännvin, som
försåldes i städerna, ginge till landsbygdens invånare, landskommunerna,
b vilka icke kunde undgå att röna skadligt inflytande af brännvinsförsäljningen,
äfven borde erhålla del af de afgifter, som tillfölle städerna.
Från städernas sida åter framhölls bland annat, att brännvinshandeln
för städerna medförde betydligt ökade utgifter för fattigvård,
för polisbevakning in. in.

En minskning i städernas andelar skedde emellertid vid 1862—63
års riksdag, då beslut fattades, att en femtedel af samtliga afgifter, äfven
af dem, som influtit i stad, skulle ställas till landstingens förfogande. I
de därpå följande redan förut berörda förslagen rörande dels indragning
till statsverket af försäljningsafgifterna dels ock sammanslagning af försäljningsafgifter
och tillverkningsskatt har städse den grundsatsen gjort
sig gällande, att, då afgifterna fördelades mellan kommuner, landsting
och hushållningssällskap enligt lagligen fastställda grunder samt
dessa institutioner kunde åberopa dels gammal häfd och dels lagligen
bestämd rätt för åtnjutande af försäljningsafgifterna eller en mot dem
svarande inkomst, rättvisa och billighet fordrade, att ifrågavarande
institutioner erhölle en ersättning, hvilken så noggrant som möjligt
motsvarade hvad de genom afgifternas indragning förlorade.

Hvad särskildt städerna angår, är det uppenbart, att brännvinsförsäljningen
drager med sig afsevärda kostnader såsom för fattigvård,
sjukvård och polisväsen m. in. Verkningarna af nämnda försäljning
göra sig gifvetvis icke lika märkbara på landsbygden, om man bortser
från en och annali kommun i närheten af de större städerna och det
har därför synts rättvist att låta städerna erhålla större andelar i
brännvinsmedlen än landsbygden, hvars intressen likväl under tidernas
lopp allt mer och mer blifvit tillgodosedda. Brännvinshandeln medför
dessutom för städerna och i all synnerhet för de största af dem en
själfbeskattning, enär städernas innevånare i relativt högre grad än
landsbygdens bidraga till inkomsterna af denna handel.

Vidare är det klart, att städerna vid åtagande af ekonomiska
förbindelser och vid utförandet af nya företag räknat med fortsatt
inkomst från brännvinsmedlen. Det måste under sådana förhållanden

107

och i betraktande af att städerna genom antagande af nu gällande
försäljningsförordning redan fått vidkännas en högst afsevärd minskning
af ifrågavarande inkomster, vara angeläget tillse, att icke sådana
åtgärder vidtagas, hvarigenom den ekonomiska bärkraften inom städerna
skulle komma att väsentligt rubbas. Detta skulle onekligen blifva
fallet, därest försäljningsmedlen indroges till statsverket, utan att
ersättning bereddes städerna för hvad de därigenom komme att förlora.
Hvad här blifvit sagdt om städerna synes kommittén i hufvudsakliga
delar gälla jämväl i fråga om landskommunerna, hvilka äfven de haft
att räkna med ifrågavarande inkomster såsom en säker inkomstkälla.
Beträffande landskommunerna bör ock särskildt framhållas, hurusom,
på sätt kommittén redan i sina tidigare här ofvan återgifna framställningar
erinrat, enligt nu gällande grunder deras andelar komme att ej
oväsentligt ökas.

Hvad vidare angår landstingen, har redan i det föregående erinrats,
hurusom till förmån för dessa år 1862 inrättade institutioner 1862—
1863 års Riksdag fann sig böra vidtaga viss ändring uti då gällande
grunder för brännvinsmedlens fördelning. För att landstingen skulle
kunna kraftigt verka för sitt ändamål utan att behöfva redan från
början pålägga dryga afgifter eller upptaga lån, hvilket lätt kunde
framkalla missbelåtenhet med dessa nya inrättningar, ansågs nämligen
lämpligt, att åt dem lämnades viss andel af de afgifter, som inflöte
inom deras områden både i städerna och på landsbygden. De ifrågavarande
institutionerna hafva alltså varit i åtnjutande af andelar af
försäljningsafgifterna, alltsedan de inrättades; och gifvet är, att med de
utgifter, som åligga landstingen, det måste anses i hög grad betänkligt
att utan vidare frånhända dem den ifrågavarande inkomstkällan. De
förbindelser de iklädt sig skulle under sådana förhållanden icke kunna
regleras utan att landstingsskatten i synnerlig grad ökades; och lämpligheten
häraf lärer ur många synpunkter kunna ifrågasättas. Förutom
det att billighet och rättvisa tala för att ersättning beredes landstingen
för hvad de genom afgifternas indragning till statsverket skulle
förlora kräfver alltså äfven hänsyn till deras ekonomi med nödvändighet
en dylik ersättning.

Vidkommande slutligen hushållningssällskapen är att märka, att
den ojämförligt största delen af deras inkomster utgöras af andelar
i brännvinsförsäljningsmedlen. Öfriga inkomster äro, förutom ledamotsafgifter.
räntor, hyror och arrenden, hufvudsakligen bidrag af staten
och landstingen.

Sedan en lång följd af år har ett fruktbärande samarbete till

108

höjande af landets jordbruksnäring och husdjursskötsel utvecklat sig
mellan staten och hushållningssällskapen. En stor del af de medel
staten anslagit för ifrågavarande ändamål har nämligen ställts till
hushållningssällskapens förfogande mot villkor i de flesta fall att sällskapen
för det afsedda ändamålet ansloge enahanda belopp som staten.
Då det af många skäl torde vara synnerligen önskvärdt, att detta
samarbete fortfar i samma utsträckning som hittills, måste uppenbarligen,
därest hushållningssällskapens andelar i brännvinsmedlen borttagas,
dessa andelar ersättas med statsmedel. Någon annan möjlighet att öka
inkomsterna lärer icke stå sällskapen till buds än att höja ledamotsafgifterna
och en dylik åtgärd torde svårligen kunna tillgripas, då
sällskapens ledamöter, utgörande för närvarande omkring 77,000, till
ojämförligt största delen bestå af mindre jordbrukare.

Af det här ofvan anförda och af hela den historiska utvecklingen
med afseende å brännvinsmedlens fördelning synes kommittén framgå,
att någon tvekan icke bör råda därom, att vid en indragning till
statsverket af brännvinsmedlen, kommuner och de institutioner, som
hittills åtnjutit dessa medel, erhålla en ersättning, hvilken synes böra
så nära som möjligt anpassas efter hvad de hittills uppburit. Med
den föreslagna indragningen af försäljningsmedlen till staten afses icke
heller att bereda staten ökade inkomster, hvadan äfven häraf följer,
att staten i utbyte mot omförmälda nya inkomster bör lämna ersättning
åt dem, som förut varit i åtnjutande däraf.

Det har visserligen, på sätt äfven inhämtas af den historiska
redogörelsen, städse rådt synnerligen olika meningar, huru ifrågavarande
medel rättvisligen böra fördelas; och hafva meningsskiljaktigheterna
särskildt framträdt i afseende å förhållandena mellan land och stad.
De förhandlingar, som föregingo det slutliga antagandet af gällande
bestämmelser i detta ämne, synas dock motivera, att någon afvikelse
därifrån icke bör komma ifråga. Kommittén har förty ansett erforderliga
ersättningsbelopp böra bestämmas i förhållande till de andelar,
kommuner och öfriga institutioner äga åtnjuta enligt bestämmelserna i
1905 års brännvinsförsäljningsförordning.

Inom kommittén har icke heller rådt någon tvekan därom, att
de bestämmelser, enligt hvilka kommuner, landsting och hushållningssällskap
sålunda böra tillerkännas ersättning för mistade brännvinsmedel,
böra fastslås i en af Kungl. Maj:t och Riksdagen antagen förordning.
Därigenom vinnes nämligen större trygghet mot oftare återkommande
rubbningar i grunderna för de fastställda ersättningsbeloppen.
Kommittén har därför utarbetat förslag till förordning i ämnet.

109

Kommittén öfvergår härefter till att yttra sig rörande de ersättningar,
som, enligt hvad förut nämnts, under ofvan angifna förutsättning
böra tillerkännas kommuner, landsting och hushållningssällskap.

En dylik ersättning kan tänkas utgå under två olika former,
antingen såsom ett direkt statsanslag, eller ock på det sätt, att staten
i stället för att lämna kontanta anslag öfvertager någon kommuner
eller öfriga institutioner åliggande utgift.

Det senare sättet för ersättningens bestämmande medför den stora
fördelen, att förhållandena då blifva ordnade en gång för alla, så att
frågor om förändringar af ersättningens storlek ej kunna sedermera
förekomma, och synes därför vara att föredraga i de fall, då det kan
användas utan särskilda svårigheter. Kommittén har ansett denna
form för ersättningen kunna och böra väljas för den del af brännvinsförsäljningsmedlen,
som fördelas mellan landets samtliga primärkommuner
efter folkmängden, och har trott sig kunna framlägga ett
förslag i sådant afseende, som tillfredsställer det viktiga krafvet på
likställighet emellan kommunerna. Däremot synes ersättningen för
städernas och vissa andra kommuners direkta andelar af brännvinsförsäljningsmedlen
icke kunna lämnas i annan form än kontanta anslag
af statsmedel, då dessa ersättningar, enligt hvad kommittén redan i det
föregående uttalat, böra bestämmas i förhållande till de andelar, kommuner
och öfriga institutioner äga åtnjuta enligt föreskrifterna i nu
gällande brännvinsförsäljningsförordning, och således icke komma att
stå i förhållande till de särskilda kommunernas storlek eller till deras
utgifter af olika slag. Att en del af landstingens och hushållningssällskapens
utgifter öfvertoges af staten, kunde möjligen låta sig göra, men
då det synes både för staten och allmänheten bäst, att de förvaltningsuppgifter,
som nu tillhöra landstingen och hushållningssällskapen, fortfarande
handhafvas af dessa institutioner, har kommittén äfven i fråga
om dem ansett sig böra föreslå, att ersättning lämnas genom direkta
statsanslag.

Då kommittén ansett önskvärdt, att ersättning för de till kommunerna
efter folkmängd utgående brännvinsförsäljningsmedlen beredes
genom statens öfvertagande af någon utgift, som nu åligger kommunerna,
har det gällt att finna en sådan kommunal utgift, som utgår
inom alla kommuner och som drabbar dem i förhållande till deras
folkmängd. Det är därför icke möjligt att föreslå öfverflyttande på
staten af större eller mindre del af väghållningsbesväret, ehuru staten
redan lämnar bidrag för berörda ändamål och ehuru lättnad i denna
tunga är för landsbygden särdeles eftersträfvansvärd. Och enär städerna

Ilo

icke. deltaga i utgifter för väghållningen, stöter man på den stora
svårigheten att för städernas del finna en motsvarande pålaga, hvars
borttagande skulle gifva städerna samma lättnad, som bereddes landskommunerna.
Men dessutom är att märka, att väghållningsbesväret
drabbar synnerligen ojämnt i olika delar af landet och icke heller
träffar de skattskyldiga inom samma kommun likformigt.

Kommittén har ej heller kunnat föreslå, att staten skall öfvertaga
någon del af kommunernas utgifter för fattigvården. Visserligen
har den åsikt numera börjat göra sig gällande, att omvårdnaden om
de fattiga och orkeslösa i samhället icke vore blott och bart en kommunal
angelägenhet utan ock bör tillhöra statens verksamhetsområde
och därför kunde göra anspråk på understöd från statens sida. Frågan
om förändrad lagstiftning angående fattigvården är emellertid som
kändt för närvarande föremål för utredning af en särskild kommitté,
och det torde redan af denna anledning få anses mindre lämpligt att
föreslå några åtgärder, ägnade att föregripa omförmälda utredning,
hvartill kommer, att fattigvårdsförhållandena stå i visst samband med
den föreslagna ålderdomsförsäkringen.

I fråga om skolväsendet föreligga enligt kommitténs uppfattning
icke samma betänkligheter, som göra sig gällande beträffande väghållningsbesväret
och fattigvården. De kostnader, som i detta afseende
åligga kommunerna, utgöra en ganska väsentlig anpart af deras utgiftsstat.
Staten har också, erkännande att ifrågavarande angelägenhet
vore såväl ett stats- som ett kommunalt intresse, redan funnit sig
manad att kraftigt understödja densamma, nämligen i form af bidrag till
folkskollärares och småskollärares aflöning. Under sådana förhållanden
och då här föreligger en utgift, som träffar både lands- och stadskommuner,
har kommittén ansett den del af brännvinsmedlen, som
enligt hvad ofvan blifvit sagdt fördelas efter folkmängden mellan samtliga
kommuner i riket, kunna ersättas genom en höjning af statens
bidrag till folkskollärares och småskollärares aflöning.

Det torde ligga i sakens natur, att detta statens bidrag, som
utbetalas med samma belopp för lärare inom olika kommuner utan
hänsyn därtill, att aflöningsbeloppen inom en del kommuner, särskildt
städerna, betydligt öfverstiga begynnelselönen, skall utgå tämligen nära
i förhållande till kommunernas folkmängd, då behofvet af lärarkrafter
inom skoldistrikten måste vara beroende af befolkningens antal. Det
visar sig också, att det i stort sedt äfven förhåller sig så. Visserligen
förekomma skiljaktigheter såväl mellan olika trakter inom landet som

ock mellan kommuner i samma trakt, men de äro ej så betydande,
att de böra utgöra hinder för den nu ifrågavarande förändringen.

Nedanstående tabell angifver för år 1910 folkmängd och statsbidrag
till folkskollärares och småskollärares aflöning för hvarje län
jämte beloppet af samma bidrag per invånare räknadt:

	\| Nuvarande		Belopp pr I
	bidrag	Folkmängd	invånare i
	Kr.		Kr. \|
Stockholm ................................	024,490-15	341,986	1*83
Stockholms län ...........................	499,586-50	228,987	2-0 5
Upsala län .................................	264,254*51	128,153	2-06
Södermanlands län .....................	384,226-2 7	178,577	2-45 \|
Östergötlands „ .....................	566,947*33	294,177	1-93
Jönköpings „ .....................	414,748-0!)	214,460	1-93 I
Kronobergs „ ....................	270,881-0 9	157,968	1-71
Kalmar län .................................	399,798-9 5	228,150	1-75
Gottlands län..............................	126,236-	55,219	lO t* «0
] Blekinge „ ..............................	260,611-3 7	149,377	1*7 4
Kristianstads län ........................	476,928-16	228,321	2-09
Malmöhus „ ........................	1,035,335-51	457,247	2-26
Hallands „ .......................	297,796-40	147,231	2-0 2
Göteborgs och Bohus län ............	691,656-83	381,279	1-81
Alfsborgs län .............................	537,299-46	287,700	1*87
Skaraborgs län ...........................	433,997-48	241,260	l-so
Värmlands „ ..........................	509,179-—	260,140	1-96
Örebro „ ...........................	443,034-68	207,038	2*14
Västmanlands län ........................	333,308-40	155,925	2-44
Kopparbergs „ ........................	544,718-9 7	233,874	2-33
Gäfleborgs „ ........................	517,817-32	253,775	2-04
Västemorrlands län .....................	454,362"0i	250,517	1-81
Jämtlands län... .......................	229,598-06	118,117	1-94
Västerbottens län ........................	280,122-55	161,372	1-74
Norrbottens „ ........................	324,439-50	161,093	2-01
Hela riket .................................	10,891,374-53	5,521,943	\| V97

112

Att i vissa län den siffra, som angifver statsbidragets förhållande
till folkmängden, ställer sig högre än i andra, beror gifvetvis hufvudsakligen
därpå, att lärarpersonalen där är talrikare i förhållande till
folkmängden. Inom dessa kommer i anledning häraf ersättningen för
de mistade brännvinsmedlen att ställa sig fördelaktigare än inom andra
län, där statsbidraget för närvarande är jämförelsevis lägre. Dessa
skiljaktigheter äro dock i allmänhet ej större än 10 procent af det
angifna medeltalet och synas ej vara af den betydelse, att de böra
väcka betänkligheter emot ett godkännande af förslaget.

Vid öfvervägande, i hvilken mån statens bidrag till lärarnas aflöning
bör ökas för att motsvara de nu utgående brännvinsförsäljningsmedlen,
har kommittén kommit till det resultat, att staten bör höja
sitt bidrag till begynnelselönen från två tredjedelar till nio tiondedelar
samt åtaga sig hela kostnaden för ålderstillägg.

Man hade väl kunnat ifrågasätta, att staten skulle betala hela
begynnelselönen, men kommittén anser, att man bör hålla fast vid
principen, att folkskolan är i första rummet en kommunens angelägenhet
och att kommunen därför icke bör helt och hållet befrias från deltagande
i kostnaderna för lärarnas aflöning. Denna uppfattning torde
delas af den allmänna meningen, ej minst bland dem, som räknas
såsom folkskolans målsmän.

Kommittén har nu att redogöra för, huru det föreslagna ökade
statsbidraget till lärarnas aflöning förhåller sig till de brännvinsförsäljningsmedel,
som skulle indragas till staten.

Därvid må till en början erinras om gällande bestämmelser
rörande aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor äfvensom angående
statsbidrag till berörda aflöning. Enligt dessa bestämmelser
skall ordinarie folkskollärare i årlig lön åtnjuta minst 900 kronor samt
tre ålderstillägg, hvart och ett å 150 kronor för manlig lärare och
100 kronor för kvinnlig efter resp. 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring.
För småskollärare är den årliga lönen 500 kronor med tre
ålderstillägg å 60 kronor hvartdera. Härjämte skall lärare af skoldistrikten
förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle eller ersättning
därför. Yidare är föreskrifvet, att till aflönande af lärare vid folkskolor
och småskolor skoldistriktet äger att af statsmedel bekomma
ett årligt bidrag, motsvarande två tredjedelar af den minimibegynnelselön,
läraren, förutom husrum och vedbrand eller ersättning därför,
åtnjuter. Den återstående tredjedelen betalas alltså af skoldistrikten.
Hvad ålderstilläggen vidkommer, bestridas dessa, såvidt angår minimibeloppen,
till en tredjedel af skoldistrikten, därest de utgå med lika

113

belopp för manliga och kvinnliga lärare, hvaremot staten ensam vidkännes
clen del af de manliga lärarnes ålderstillägg, hvarmed dessa
öfverstiga de kvinnligas.

Statsbidraget till folkskollärares och småskollärares aflöning är i
riksstaten för år 1912 upptaget till 10,650,000 kronor.

En uträkning rörande utgifterna under år 1910 för ifrågavarande
ändamål har på kommitténs begäran verkställts inom ecklesiastikdepartementets
statistiska afdelning, och befinnas berörda utgifter hafva
UPP§^^ till sammanlagdt 10,891,374 kronor 53 öre. En höjning af
ifrågavarande statsbidrag till att motsvara 90 procent af minimilönen
samt hela ålderstillägget, skulle, enligt verkställd beräkning, medföra
en ökad utgift af 3,811,981 kronor 9 öre.

Det nu uppförda förslagsanslaget borde alltså höjas med i rundt
tal 3,900,000 kronor.

Enligt hvad kommitténs här ofvan intagna underdåniga skrivelse
den 10 september 1910 gifver vid handen, utgjorde det belopp af brännvinsmedlen,
som utdelades till kommunerna under år 1910 och afsåg
fördelning för år 1909, 2,732,744 kronor 6 öre, motsvarande 49,9 öre
per invånare. Emellertid skall enligt 1905 års förordning beloppet
årligen intill år 1920 ökas och enligt uppgift från statskontoret utdelades
sålunda vid den fördelning, som ägde rum under år 1911 och
hvilken afsag 1910 ars medel, ej mindre än 71 öre för invånare.
Beräknadt efter folkmängdssiffran den 31 december 1910, eller 5,521,943
personer, motsvarade detta ett belopp af 3,920,579 kronor 53 öre.’

Den ökade statsutgiften för höjning af bidraget till folkskollärarnas
aflöning, här ofvan beräknad till 3,811,981 kronor 9 öre, skiljer
sig således från det belopp af brännvinsförsäljningsmedel, som utdelades
till kommunerna under år 1911, endast med något öfver 100.000
kronor.

I afseende å kommitténs nu framställda förslag må erinras, att
de till kommunerna utgående brännvinsmedlen enligt grunderna i
1905 års förordning under de närmaste åren komma att växa utöfver
de nu utgående, men gent emot denna erinran kan framhållas, att
kostnaderna för läi’arnas aflöning och följaktligen statens utgifter för
detta ändamål äfven äro stadda i oupphörlig stegring. Att ökning å
båda dessa områden är att förvänta, kan i själfva verket anses utgöra
ett stöd för lämpligheten af det förslag, kommittén ansett sig böra
framlägga. Otvifvelaktigt torde vara, att ökadt statsbidrag till folkskollärares
och småskollärares aflöning skall för framtiden blifva för
flertalet kommuner ekonomiskt fördelaktigare än den ökning af bränn 15 -

114

vinsmedlen, som skulle kunna komma kommunerna till del enligt nu
gällande bestämmelser.

De inom ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning verkställda
beräkningarna återfinnas tillika med uppgifter å de till kommunerna
efter folkmängden utdelade brännvinsmedlen i särskild vid
utlåtandet fogade tabell (Bilaga 7.)

Vidkommande härefter den ersättning, som bör beredas stadskommunerna
för den till dem direkt utgående andelen af brännvinsförsäljningsmedlen,
torde till en början böra erinras, att städerna af
de i hvarje stad direkt inflytande försäljningsafgifter och vinstmedel
uppbära tjugunio hundradedelar äfvensom under den s. k. öfvergångstiden
för första försäljningsåret ytterligare nitton hundradedelar, hvilken
andel successivt minskas till en hundradedel för det tolfte försäljningsåret.
De uppbära således

för år

J? ??

?? y>

?5 5?

5? r)

5? 5?

1914

1915

1916

1917

1918

1919

30/

/100

34/

/J00

33/

/100

32/

/100

87,oo

30/

/lOO

Vidare är att märka, att för tiden till och med år 1925 med
afseende å inkomst af brännvinsförsäljningsmedlen till städerna räknas
de öfriga orter, där under försäljningsåret 1904—1905 minuthandel
med och utskänkning af brännvin varit öfverlåtna åt bolag. r)

Enligt hvad den redan förut omförmälda, vid kommitténs utlåtande
fogade statistiken rörande bland annat kommunernas inkomster
(bil. 1) gifver vid handen, inflyta ifrågavarande medel synnerligen olika
i de olika orterna.

I följd häraf blir det naturligtvis omöjligt att här bereda ersättning
för bränn vinsm edlens indragning till staten genom statens öfvertagande af
någon kommunal utgift. Olikheten i jdetta afseende är så stor, att beloppen
variera exempelvis för år 1909 från mindre än 1 krona ända till öfver
60 kronor per invånare och öfver 20 kronor per bevillningskrona.

ISTu anförda förhållanden utgöra således ett ytterligare skäl för
kommitténs ofvan föreslagna lösning af frågan om ersättning åt

J) Dessa orter äro Eslöf, Trollhättan och Arvika, hvilka numera erhållit stadsrättigheter,
samt följande köpingar: Sundbyberg, Malmköping, Ljungby (Kronobergs län),
Mönsterås, Nybro, Mörbylånga, Båstad, Hässleholm, Hörby, Vara, Seffle och Sollefteå.

115

städerna eller att, med bibehållande som nämndt af den nu stadgade
fördelningsgrunden, dessa årligen erhålla på lämpligt sätt beräknade
kontanta belopp att från statsverket utbetalas såsom direkta anslag.

Vid bestämmande af dessa belopp blir första frågan, huruvida
man till grund för beräkningen skall lägga förhållandena under det
senaste år, för hvilket uppgifter äro tillgängliga d. v. s. år 1910, eller
om man ock skall göra afseende å förhållandena under föregående år.
En inom kommittén uppgjord, vid betänkandet fogad tabell (bilaga 8)
öfver i städer och vissa köpingar influtna försäljningsmedel visar, att
dessa medel influtit mycket ojämnt under den senaste tioårsperioden, beroende
detta på flera omständigheter såsom konsumtionens storlek, förhållandet
mellan de försålda varornas inköps- och försäljningspris, den
större eller mindre sparsamheten vid bolagens förvaltning samt det tillfälliga
förbud mot brännvinsförsäljning, som år 1909 utfärdades i anledning
af den då pågående arbetsinställelsen. För de tre senaste åren har
ytterligare en omständighet tillkommit, nämligen att genom 1905 års
förordning de privilegierade gästgifvarnes rättighet att sälja brännvin
blef inskränkt till utskänkning samt att sedermera ett flertal af
dessa gästgifvare mot ersättning afstått äfven från sin utskänkningsrätt.
Härigenom har omsättningen hos åtskilliga bolag och därmed
äfven det allmännas inkomst rätt betydligt ökats. Under år 1910
höjdes på visst sätt försäljningspriset på brännvin, därigenom att det
föreskrefs, att bolagen ej finge hålla mer än ett pris å hvarje
brännvinssort oafsedt den myckenhet, som såldes, eller med andra ord,
den rabatt, som förut plägat lämnas vid försäljning af 20 liter och
däröfver, borttogs. Under dessa förhållanden är det tydligen ej lämpligt
att vid bestämmande af städernas ersättning utgå från vare sig det
senaste eller de tre senaste åren, utan har kommittén ansett de sista
tio årens medeltal böra läggas till grund för ifrågavarande beräkning,
dock att för de städer och köpingar, som ej haft försäljningsbolag alla
dessa år, medeltalet beräknas allenast å det antal år, bolag där funnits.

Därest under dessa tio år försäljningsmedlens fördelning hela
tiden skett efter samma grunder, låge det nämiast till hands att beräkna
medeltalet af de belopp, som verkligen tillfallit hvarje särskild
stad. Men så har icke varit fallet. Af de under försäljningsåren 1900
—1901 t. o. m. 1906—1907 inflytande medlen erhöllo de flesta städerna
50 hundradedelar, men några — som icke öfverlåtit brännvinshandeln åt
bolag — endast 40 och de, som ej tillhörde landsting, 70 hundradedelar;
af de under året 1907—1908 influtna medlen erhöllo städerna 48
hundradedelar samt af de medel, som inflöto 1909 och 1910, resp. 46 och

116

44 hundradedelar. Det blir därför nödvändigt att för hvarje särskild
stad och med stad i detta afseende likställd kommun beräkna medeltalet
för de tio senaste åren af de inom staden eller kommunen influtna
försäljningsafgifter och vinstmedel samt härå tillämpa bestämmelsen,
att staden däraf skall erhålla 29 hundradedelar äfvensom under en
öfvergångsperiod, hvaraf nu återstå åtta år, ytterligare vissa bråkdelar,
lämpade i enlighet med öfvergångsbestämmelserna i 1905 års förordning.

De medel, som inflyta under ett år, blifva icke tillgängliga förr
än under påföljande år och således inträffar det enligt gällande förordning
först år 1921, att städerna bekomma endast 29 hundradedelar
af de under föregående år influtna medlen. Då enligt kommitténs
förslag städernas ersättningar skulle beräknas såsom vissa procent af ett
en gång för alla bestämdt belopp, kan man ej längre tala om städernas
andelar af de under ett visst år influtna medlen, utan blir det riktigare
att fastslå de belopp, som årligen skola utbetalas till städerna.
Enligt nu gällande förordning skola städerna erhålla 86 hundradedelar
af de för år 1914 inflytande medlen. I öfverensstämmelse härmed skola
städerna enligt kommitténs förslag år 1915 erhålla 36 hundradedelar
af det för hvarje stad fastställda beloppet.

Kommittén har emellertid formulerat bestämmelsen härom på
ett annat sätt, i det att kommittén i sitt förslag till förordning
angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
intagit det stadgande, att de i förordningen omförmälda städer och
köpingar årligen erhålla där angifna ersättningsbelopp, motsvarande 29
procent af ofvan omförmälda medeltal, samt i öfvergångsstadgande till
samma förordning intagit den bestämmelsen, att de städer och köpingar
tillerkända ersättningsbelopp nedannämnda år skola ökas med

år 1915............................................... 7 tjuguniondedelar

., 1916................................................ 5

„ 1917................................................ 4

„ 1918................................................ 3

„ 1919............................................... 2

.. 1920................................................ 1 tjuguniondedel.

På sätt inhämtas af den vid betänkandet fogade tabellen, bil. 8,
skulle de föreslagna ersättningarna till städer och vissa köpingar nedannämnda
år komma att uppgå till följande belopp:

117

år 1915 .............................

» 1916 ''............................

» 1917 ..............................

> 1918 .............................

» 1919 ..............................

» 1920 .............................

» 1921 och följande år

kronor 4,600.584
» 4,344,996

» 4,217,202

» 4,089.408

» 3,961,614

3,833,820
; 3,706,026

Då kommittén sålunda, enligt livad af det föregående framgår,
ansett viss ersättning böra lämnas åt stadskomrrmnerna för dem frånhända
bränn vinsmedel, har det synts kommittén riktigast, att denna ersättning
utgår, oafsedt om brännvinsförsäljning äger rum inom kommunen
eller ej. Det låter nämligen tänka sig, att försäljningsrättigheter
nedläggas i någon eller några städer, såsom för öfrigt redan skett i
städerna Gränna och Säter. Den omständigheten, att hädanefter inga
försäljningsrättigheter finnas inom staden, synes emellertid icke rimligen
böra verka därhän, att staden beröfvas en densamma tillförsäkrad ekonomisk
fördel.

Som nämndt skola till och med år 1925 med afseende å inkomst
af brännvinsförsäljningsmedlen till städerna räknas de öfriga orter, där
minuthandel med och utskänkning af brännvin varit jämlikt 1895 års
brännvinsförsäljningsförordning öfverlåtna åt bolag. Nu kan det emellertid
inträffa, att en dylik kommun före utgången af år 1925 förvärfvar
stadsrättigheter. Om så sker, synes det ock vara riktigt, att sådan
kommun härigenom kommer i åtnjutande af stad i allmänhet tillkommande
förmåner och således erhåller den i förordningen bestämda
ersättningen. Hvad däremot angår andra kommuner, som efter förordningens
trädande i kraft förvärfva stadsrättigheter, torde dessa icke
böra härigenom komma i åtnjutande af några ökade andelar i brännvinsförsäljningsmedlen
eller däremot svarande ersättningsbelopp, vare sig
hos dem brännvinsförsäljning varit tillåten eller icke. Därest vidare
i något undantagsfall kommun före år 1926 varder med stad inkorporerad,
torde billigheten fordra, att staden erhåller den kommunen eljest
tillerkända ersättningen.

På sätt förut framhållits, har kommittén ansett ifrågavarande
ersättningsbelopp böra fastslås i särskild af Kungl. Maj:t och Riksdagen
antagen förordning. I förordningen hafva upptagits alla de städer och
köpingar, som skulle komma i åtnjutande af den af kommittén föreslagna
ersättningen, äfvensom de belopp, tjugunio hundradedelar af ofvan omförmälda
medeltal, som från och med år 1921 komma att utdelas till

118

dessa städer och köpingar. I den förut omnämnda tabellen, bil. 8, äro
motsvarande belopp uträknade för samtliga föregående år från och
med år 1913, hvarjämte tabellen upptager de under försäljningsåren
1900/01—1910 i städer och köpingar influtna brännvinsmedlen äfvensom
medeltalen däraf i jämna, hundratal kronor.

Vid öfvergångsperiodens slut skulle alltså, som nämndt, städer
och med den likställda köpingar erhålla 29 procent af förberörda
medeltalssiffror, och skulle denna ersättning utgå, till dess annorlunda
förordnades. Det förtjänar emellertid framdeles tagas under öfvervägande,
huruvida nu ifrågavarande ersättning till städerna äfven efter
öfvergångsperiodens slut fortfarande bör utgå i form af direkta anslag.
En reglering af hithörande förhållanden kan måhända då genomföras
på det sätt, att staten öfvertager vissa kommunala utgifter, som
utgå för ändamål, hvilkas tillgodoseende kunna anses snarare tillhöra
staten än kommunerna. Såsom sådana vill kommittén framhålla rättsväsendet
och polisväsendet. Kommittén har emellertid icke ansett
sig hafva anledning att härom göra något uttalande, då det icke är
möjligt att nu bedöma, huru förhållandena komma att ställa sig efter
öfvergångstidens slut och- då denna fråga för öfrigt står i samband
med dels eu eventuell omläggning af de kommunala skatteförliällandena,
livarom utredning för närvarande pågår, dels ock en väntad reglering
af rättsväsendet.

Vidkommande härefter landstingen och de städer, som ej deltaga
i landsting, äfvensom hushållningssällskapen, erhålla dessa för närvarande,
de båda förstnämnda ett belopp, motsvarande en femtedel, och hushållningssällskapen
ett belopp, motsvarande en åttondedel af samtliga
brännvinsförsäljningsmedlen.

Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltäga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen skall
läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers, i
det senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.

Vid bestämmande af den ersättning, som, enligt hvad förut nämnts,
bör tillerkännas ifrågavarande institutioner, kunna, liksom beträffande
ersättningen till kommunerna, olika möjligheter tänkas. Det har
emellertid synts kommittén, att med hänsyn till de uppgifter, som
. åligga landsting och hushållningssällskap, ersättningen bör utgå i form
af direkta statsanslag, som årligen till dem utbetalas, och icke ske
under den form, att staten åtager sig bestridandet af vissa utgifter.

119

Hvad härvid angår de belopp, som i sådant hänseende må fastslås,
torde man äfven här lämpligen utgå från den senaste tioårsperioden,
hvarigenom onekligen tillförlitligare grundval erhålles för själfva ersättningens
bestämmande. Samma skäl, som anförts här ofvan i fråga
om ersättningen till stadskommunerna, gälla nämligen äfven här.

Men icke heller i detta fall synes det vara lämpligt att utgå
från hvad landsting och hushållningssällskap faktiskt erhållit, utan
har kommittén ansett det vara riktigare att, med fasthållande af nu
gällande bestämmelser rörande dessa institutioner tillkommande andelar,
å medeltalet af samtliga försäljningsmedel under de tio sista åren beräkna
för landstingen en femtedel och för hushållningssällskapen en
åttondedel. Likasom förut vid beräkning af stadskommuners och
köpingars ersättningar synes emellertid, hvad beträffar försäljningsåret
1907—08, reduktion böra ske med en femtedel.

Enligt hvad tabellen här ofvan å sid. 77 utvisar, uppgingo under
omförmälda period försäljningsmedlen med iakttagande af nyssnämnda
reduktion till sammanlagdt 132,155,815 kronor, hvarå medeltalet
blifver 13,215,581 kronor. Häraf utgör en femtedel 2,643,116 kronor,
hvilket belopp afrundadt till 2,650,000 kronor alltså skulle blifva
den ersättning, som skulle tillfalla landstingen jämte de fem städer,
som ej tillhöra landsting, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping
och Gäfle. Till grund för fördelningen skulle, såsom nu är
fallet, läggas landstingsområdenas samt nämnda städers folkmängd.

Hvad angår hushållningssällskapen, skulle med iakttagande af nu
omförmälda beräkningsgrund dessa erhålla en ersättning af 1,651,948
kronor, hvilket belopp torde böra afrundas till 1,650,000 kronor, livarjämte
till grund för fördelningen skulle likasom för närvarande läggas
hushållningssällskapsområdenas folkmängd. I

I den skrivelse, hvarmed 1905 års Riksdag anmälde sitt beslut
om antagande af ny brännvinsförsäljningsförordning, anförde Riksdagen,
bland annat, hurusom Riksdagen icke ansett, att synpunkten af eu
jämnare fördelning mellan stad och land bort vara den enda afgörande
vid en omreglering af sättet för brännvinsförsäljningsmedlens fördelning,
utan hade Riksdagen funnit äfven den grundsats böra därvid vinna
beaktande, att någon del af brännvinsförsäljningsmedlen ansloges till
åtgärder för dryckenskapens bekämpande. I sådant syfte hade Riksdagen
beslutit, att ett belopp, motsvarande en procent af samtliga
brännvinsförsäljningsmedlen för hela riket, skulle af den till statskontoret
inlevererade behållningen af ifrågavarande medel årligen af -

120

sättas för att användas till befrämjande af nykterhet och motarbetande
af dryckenskapens följder. Riksdagen hade ock genom formulering af
ifrågavarande bestämmelse antydt de ändamål, för hvilka medlen borde
användas. Af dessa medel borde anslag kunna utgå till anordnande af föreläsningar
i nykterhetsfrågor, till föreningar med nykterhetsundervisning
såsom ändamål, till undervisning af lärare och lärarinnor i och för
ett tillfredsställande ordnande af den dem ålagda undervisningen om
rusdryckerna och deras verkningar jämte andra nykterhet främjande
ändamål. Motarbetandet af dryckenskapens följder syntes åter kunna
ske genom anslag för upprättande af stats- eller kommunasyler för
alkoholister samt i form af understöd åt privata alkoholistasyler in. m.

Enligt hvad den här ofvan å sid. 77 intagna tabellen rörande
fördelningen af försäljningsafgifter och vinstmedel utvisar, hafva under
de tre första försäljningsår, gällande förordning tillämpats, för ofvanberörda
ändamål afsetts följande belopp, nämligen

för försäljningsåret 1907—08 kronor 193,929: G5,
hvilket belopp af förut angifven orsak torde böra
reduceras med en femtedel och därför utföres med kronor 155,143: 7 7

för försäljningsåret 1909 ........................................... 128,860: 29

„ „ 1910 .............................................. '', 168,317: 08

eller i medeltal för berörda tre år.............................. kronor 150,773: 70.

Då enligt kommitténs förslag samtliga försäljningsafgifter och
vinstmedel skola indragas till statsverket, synes den förändring böra
vidtagas, att för ifrågavarande ändamål hädanefter årligen anvisas
särskildt anslag.

Beträffande storleken af nämnda anslag torde detsamma i hvarje
fall icke böra sättas under här ofvan angifna medeltal för de sista 3
åren, hvilket skulle blifva fallet, om procenten beräknades å medeltalet
af de under de tio sista åren influtna brännvinsförsäljningsmedlen.
Detta uppgick nämligen till 13,215,581 kronor, hvarå en procent utgör
132,156 kronor.

Det förtjänar emellertid framhållas, att 1911 års Riksdag af de
för ifrågavarande ändamål disponibla medel anvisat ett belopp af
169,300 kronor. Kommittén har under sådana förhållanden och då
fråga är om anslag till ett synnerligen behjärtansvärdt ändamål icke
velat beräkna lägre belopp än senast omförmälda, hvilket för jämnhetens
skull synes böra afrundas till 170,000 kronor.

121

Enligt förut gällande brännvinsförsäljningsförordning innefattade
rätten till utskänkning — d. v. s. rätt till försäljning till förtäring
på stället — äfven rätt till utminutering. Förordningen af år 1905
upphäfde emellertid detta samband, så att rättigheten till utskänkning
i och för sig endast innebär rätt till försäljning till förtäring
på stället. Följaktligen upphörde i och med den nya förordningens
trädande i kraft för de gästgifvare, som afses i förordningens 10 §,
rätten att sälja brännvin till af hämtning. Detta föranledde åtskilliga
framställningar, i syfte att viss öfvergångstid måtte stadgas för ikraftträdandet
af den nya bestämmelsen om inskränkning i gästgifvares
försäljningsrätt eller ock att gästgifvare skulle förklaras berättigad att,
om han afstode äfven från rätten till utskänkning, erhålla visst vederlag.

Frågan om beredande af ersättning till dessa gästgifvare upptogs
af Kungl. Maj:t, som aflät proposition i ämnet till 1907 års
Riksdag. Nämnda års Riksdag beslöt ock med bifall till Kungl. Maj:ts
framställning medgifva, att, därest ägare af gästgifveri, hvilken på
grund af bestämmelserna i 10 § brännvinsförsäljningsförordningen vore
berättigad att fortfarande efter den 1 november 1907 utskänka brännvin,
afstode från den honom sålunda tillkommande utskänkningsrättigheten,
finge till honom under vissa villkor utbetalas efter vissa grunder
bestämd ersättning. Därjämte förklarade Riksdagen, att ifrågavarande
ersättningsbelopp skulle, utan hinder af den i 25 § brännvinsförsäljningsförordningen
meddelade föreskriften om insättning i statskontoret af
vissa andelar af brännvinsförsäljningsmedlen, utgå af nyss omförmälda
andelar, innan inleverering däraf till statskontoret ägde rum.

Med anledning af detta Riksdagens beslut utfärdades den 12 juli
1907 kungörelse med föreskrifter i ämnet.

Enligt uppgift från kontrollstyrelsen hafva hittills för ifrågavarande
ändamål utbetalts:

år 1908 ............................................... kronor 162,533: 6 3

„ 1909 ............................................... „ 109,569:n

„ 1910 ............................................. „ 93,653:91.

Då kommittén föreslagit brännvinsförsäljningsmedlens indragning
till statsverket, erfordras uppenbarligen äfven här ett särskildt anslag
för ändamålet, hvilket anslag, med hänsyn därtill att omförmälda ersättningar
småningom sjunka, icke torde behöfva sättas högre än till

80,000 kronor.

I den ofvan omförmälda kungörelsen af den 12 juli 1907 torde andra
ändringar ej erfordras, än att det i 6 § uttryckligen bör uttalas, att

122

ersättningen utgår af statsmedel, hvarjämte 8 § synes böra uteslutas.
I detta sammanhang må äfven erinras, att, sedan den i 7 § samma
kungörelse omförmälda ersättning till ägaren af Skillingaryds gästgifveri
redan utbetalts, berörda § jämväl synes böra uteslutas.

Hvad härefter beträffar den tidpunkt, då de föreslagna bestämmelserna
skola träda i kraft, lära erforderliga förslag ej hinna framläggas
förr än vid 1913 års riksdag. Följaktligen torde förändringarna
i brännvinsförsäljningsförordningen ej lämpligen böra träda i kraft
förr än den 1 januari 1914. Försäljningsmedlen för år 1913 synas
alltså böra fördelas efter då gällande bestämmelser, ehuru fördelningen
faktiskt icke kan äga rum förr än år 1914. Däremot böra i afseende
å försäljningsmedlen för år 1914 de nya föreskrifterna tillämpas, så att
dessa medel tillfalla statsverket år 1915, då de nya bestämmelserna
redan trädt i kraft. Likaså komma i sådant fall ersättningarna från
staten att utbetalas från och med år 1915.

Fn sammanfattning af de utgifter för ersättningar, som enligt
kommitténs förslag från och med år 1915 skulle af statsverket utbetalas.

gifver följande resultat: ökadt bidrag till folkskollärares och små-skollärares aflöning ...............................................	kronor	3,900,000: —
ersättning till städer och vissa köpingar för mistade direkta andelar af brännvinsförsäljnings-medlen..............................................................................		4,600,584: —
ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting ....................................................		2,650,000: —
ersättning till hushållningssällskap ............		1,650,000: —
anslag till nykterhetens befrämjande och motarbetande af dryckenskapens följder..............		170,000: —
vederlag för nedlagda utskänkningsrättig-heter ..............................................................................		80,000: —.
Summa kronor	13,050,584: —.

Hvad beträffar den ökade inkomst, som skulle tillföras statsverket
genom indragning af försäljningsafgifter och vinstmedel, må erinras,
att medeltalet af samtliga under de tio sista åren influtna brännvins -

123

försäljningsmedlen utgör 13,603.341 kronor (sid. 98); för år 1910 uppgingo
dessa medel efter afdrag af uppbördsprovision till ej mindre än
16,828,744 kronor. Äfven om denna siffra skulle anses vara undantagsvis
bög, kan man likväl med skäl ifrågasätta, huruvida icke förenämnda
medeltalssiffra är alldeles för låg och man torde utan fara för
öfverdrift kunna påstå — naturligen under förutsättning att ej någon
afsevärd minskning i konsumtionen inträder — att inkomsten af ifrågavarande
medel kan beräknas till omkring 15,000,000 kronor. Det får
emellertid icke förbises, hvad utgifterna angår, att ersättningen till
städerna för deras mistade direkta andelar årligen minskas, så att,
enligt hvad förut omförmälda tabell (bil. 8) utvisar, berörda ersättning
år 1921 eller det år, då den stannar vid 29 procent, uppgår till
3,706,026 kronor, hvilket alltså utvisar en minskning af 894,558 kronor
eller i rundt tal 900,000 kronor. Å andra sidan skulle däremot, såsom
förut nämnts, ökning komma att uppstå med afseende å bidraget till
folkskollärares och småskollärares aflöning. Ehuru man nu ej kan
beräkna denna ökning, torde man likväl kunna förutse, att densamma
redan före år 1921 skall hafva uppgått till åtminstone samma belopp
som minskningen i de till städerna utgående kontanta ersättningsbeloppen
eller till omkring 900,000 kronor.

Man kan alltså beräkna sammanlagda beloppet af dels det ökade
bidraget till folkskollärares och småskollärares aflöning dels ock de
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap utgående
ersättningarna till 12,800,000 kronor. Såsom redan nämnts,
kommer statsverkets bidrag till folkskollärares och småskollärares aflöning
säkerligen att växa utöfver här förut omförmälda belopp, men
någon anledning att de ökade kostnaderna skola bestridas af brännvinsförsäljningsmedlen
synes icke förefinnas, utan torde erforderliga
medel därtill böra, såsom hittills, utgå af statsverkets inkomster i
allmänhet.

Hvad däremot angår vederlagen för nedlagda utskänkningsrättigheter
äfvensom anslagen till befrämjande af nykterhet och motarbetande
af dryckenskapens följder — till hvilket sistnämnda ändamål sannolikt
betydliga belopp komma att erfordras — torde dessa böra utgå af de
till statsverket inflytande försäljningsmedlen. Återstoden af dessa medel
synes emellertid icke böra få användas till statsverkets utgifter i allmänhet
utan, på sätt redan blifvit antydt, afsättas till en särskild fond.

Såsom af det föregående framgår, har kommittén utgått från den
förutsättningen, att tillverkningen af alkoholhaltiga drycker kommer

124

att fortfara här i landet och att staten, såsom hittills, bör få åtnjuta
de ekonomiska fördelarna däraf. Kommittén har emellertid redan framhållit,
hurusom, i syfte att äfven för statens vidkommande åtminstone
söka minska dess beroende af inkomsterna från rusdryckshandteringen,
det enligt kommitténs mening vore välbetänkt, att en lagbestämd
begränsning skedde af de staten tillfallande rusdrycksmedel, hvilka
skulle få användas för statsregleringens behof. Kommittén har redan
angifvit de synpunkter, som därvid varit för kommittén bestämmande,
och öfvergår nu till att redogöra för det sätt, hvarpå kommittén ansett
en dylik begränsning af staten tillkommande rusdrycksmedel böra ske.

Statens nuvarande direkta inkomster utgöras, såsom förut erinrats,
af brännvinstil]verkningsskatt, maltskatt, punschskatt samt tullafgifter
för tullpliktiga alkoholhaltiga drycker.

Hvad först angår tullen å alkoholhaltiga drycker, finner man
att, enligt hvad tabellen å sid. 75 utvisar, tullen å brännvin, sprit
och likör år 1901 utgjorde i rundt tal 2,890,000 kronor och år 1910
stigit till 2,940,000 kronor. För vin vore motsvarande siffror år 1901

2,190,000 kronor och år 1910 2,230,000 kronor samt för maltdrycker
år 1901 18,000 kronor och år 1910 47,000 kronor. Tullafgifterna för
ifrågavarande drycker finnas icke upptagna under särskild titel i riksstaten
utan inbegripas under tullmedlen i allmänhet och redovisas
icke särskildt. Af denna anledning synes det vara förenadt med
svårigheter att i fråga om beloppet af inflytande tullafgifter föreslå
sådan begränsning, som här afses. Härtill kommer, att inkomsterna
af dessa tullafgifter under senare tider icke varit föremål för någon
afsevärd stegring utan hvad de sista tio åren angår i stället influtit
tämligen jämnt. Af de å sid. 85 intagna tabellerna finner man, att
under den nyssnämnda tidsperioden införseln rent kvantitativt sjunkit
för samtliga ifrågavarande drycker med undantag för maltdrycker.
Under sådana förhållanden har kommitttén ansett tullmedlen böra
lämnas åsido vid den begränsning för statsregleringens behof, hvarom
här är fråga.

Beträffande härefter öfriga skatter märkes först brännvinstillverkningsskatten.
Denna har i medeltal under de sista tio åren gifvit
i rundt tal 23,600,000 krön or, därifrån likväl böra afgå utgifter för
restitution för denatureradt brännvin, som i medeltal för samma period
utgjort i rundt tal 2,300,000 kronor; återstående inkomst har således
utgjort 21,300,000 kronor. Restitutionen för denatureradt brännvin
har visserligen under tioårsperioden stigit betydligt, men detta har
för ifrågavarande beräkning ingen betydelse, enär brännvinstillverk -

ningen i sin helhet stiger, i den mån behofvet af denatureradt brännvin
blifver större.

Maltskatten har, sedan den här infördes, i medeltal inbragt

3,390,000 kronor. Att den för år 1910 influtit med ej mindre än
omkring 5,367,000 kronor har sin orsak i den skatteförhöjning, som
vidtogs vid 1909 års riksdag. I sammanhang med nyssnämnda skatteförhöjning
medgafs rätt för skattepliktiga bryggerier med blandad tillverkning
att med viss begränsning erhalla restitution af skatt för malt,
som omedelbart användts för tillverkning af svagdricka. Enligt kapitalkontot
till rikshufvudboken restituerades på grund häraf under år

1910 214,691 kronor; enligt hvad kommittén inhämtat utgjorde år

1911 motsvarande belopp 241,915 kronor.

Hvad angår punschskatten, har denna i medeltal influtit med i
rundt tal 1,500,000 kronor.

Nu omförmälda skatter hafva i riksstaten för år 1912 beräknats
till följande belopp:

brännvinstillverkningsskatten............ till kronor 21,500,000: —

maltskatten............................................. ,, ,, 5,000.000:

punschskatten ...................................... ;! 1,500.000:

eller tillsammans till kronor 28,000,000: —.

Då kommittén ansett sig hvarlcen böra eller kunna föreslå några
nya skatter eller andra inkomster, som skulle kunna ersätta statens
nuvarande inkomster af berörda skatter och då det för öfrigt icke kan
vara med sund finanspolitik öfverensstämmande att använda någon
större del af dessa skatter till fondbildning, anser kommittén sig icke
kunna gå längre än att föreslå, att det belopp, hvarmed nämnda skatter
tillsammans öfverstiga 28,000,000 kronor, skall afsättas till den redan
omnämnda fonden.

De medel, som således skulle få användas för statsregleringen,
skulle vara förutom hvad som åtgår till vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter
jämte anslag till främjande af nykterhet och
motarbetande af dryckenskapens följder dels 12,800,000 kronor dels
ock 28,000,000 kronor eller tillhopa 40,800,000 kronor.

Att öfverskottet å brännvinstillverkningsskatten, maltskatten och
punschskatten ej blir alldeles obetydligt synes däraf, att under år 1910
berörda skatter enligt rikshufvudboken influtit med

brännvinstillverkningsskatten .................. kronor 24,413,891: 99

maltskatten ............................. ,, 5,367,759: 9i

punschskatten........................................ ,, 1,693,655: 34

eller tillhopa kronor 31,475.307: 24.

126

15 $.

Härifrån bör afräknas restitution för
denatureradt brännvin och för malt, användt

till svagdricka, utgörande tillhopa ............... kronor 2,984,773: 0 2

då skillnaden blifver kronor 28,490,534: 2 2.

Öfverskottet uppgick alltså till nära 500,000 kronor.

Och hvad angår det öfverskott, som kan förväntas uppkomma å
brännvinsförsäljningsmedlen, framgår redan af hvad ofvan blifvit anfördt,
att man torde kunna beräkna detsamma till minst 1,500,000 kronor.
Summan af de öfverskottsmedel, som sålunda skulle kunna påräknas
för den ifrågavarande fonden, skulle alltså komma att utgöra minst
omkring 2,000,000 kronor årligen.

Beträffande de ändamål, för hvilka den föreslagna fonden eller
dess afkastning skulle få användas, har kommittén icke funnit sig böra
afgifva något annat förslag, än att det synes böra tillkomma Kungl.
Maj:t och Riksdagen att gemensamt däröfver besluta.

I onden torde böra göras räntebärande och förvaltas af statskontoret
enligt de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t meddelar.

Tills vidare synes den årliga afkastningen efter afdrag af förvaltningskostnaderna
böra tilläggas fondens kapital och lika med detta
förräntas.

P ör genomförande af kommitténs förslag om brännvinsförsäljningsmedlens
indragning till statsverket erfordras vissa ändringar i 15, 21,
24 och 25 §§ gällande brännvinsförsäljningsförordning, hvarjämte de
till förordningen hörande öfvergångsstadgandena synas böra upphäfvas.
Kommittén har i följd häraf utarbetat härvid fogade förslag till dessa
ändringar och går nu att närmare redogöra för desamma.

Mom. 1. I detta moment hafva uteslutits orden »utöfver den
vinst, som enligt denna förordning kan tillkomma densamma». Denna
ändring är en omedelbar följd af förslaget att försäljningsafgifter och
vinstmedel hädanefter skola ingå till statsverket och torde icke tarfva
någon vidare motivering.

Mom. 3. I detta moment har kommittén föreslagit den förändring,
att bolag icke skulle få inköpa fastighet eller utföra större ändringsarbete
inom redan förvärfvad fastighet utan kontrollstyrelsens och
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes samtycke. Det torde nämligen ligga
i sakens natur, att, då enligt kommitténs förslag försälj ningsafgifter
och vinstmedel skola tillfalla statsverket, kontrollen öfver bolagens

127

verksamhet bör öfverföras till någon för ändamålet lämplig statsmyndighet.
I sådant afseende har kommittén ansett, att kontrollstyrelsen,
som redan nu har en viss befattning med dessa bolag, bör i främsta
rummet komma i fråga. Då likväl kontrollstyrelsen svårligen lärer få
anses äga den ingående kännedom, som erfordras för bedömande af
dessa mera lokala frågor, har det synts kommittén ligga nära till
hands, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som onekligen måste anses
vara mer än kontrollstyrelsen förtrogen med ortsförhållandena, tillerkännes
beslutanderätt jämte sistnämnda myndighet. Det får emellertid
icke förbises, att vederbörande kommunala myndigheter ur ren
ordningssynpunkt måste hafva stort intresse af att frågan erhåller en
för kommunen tillfredsställande lösning, och har vid sådant förhållande
kommittén ansett, att, innan ärendet afgöres af statsmyndigheterna,
de kommunala myndigheterna böra afgifva yttrande däri. Sådant
yttrande skulle alltså infordras från stadsfullmäktige eller allmän rådstuga
i stad och kommunalstämma på landet. Däremot synes kommittén
anledning icke vidare förefinnas att åt vare sig landsting eller hushållningssällskap,
såsom icke mer ekonomiskt intresserade af bolagens
vinstmedel, inrymma någon befogenhet i det afseende, hvarom här är
fråga.

Enligt kommitténs mening synes det lämpligaste tillvägagångssättet
för erhållande af samtycke till här ifrågavarande åtgärd vara
det, att bolaget först hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande begär tillstånd
till åtgärden, hvarefter bemälda myndighet inhämtar stadsfullmäktiges,
rådstugans eller kommunalstämmans yttrande och, sedan
detta inkommit, meddelar beslut i ärendet. Innefattar Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes beslut afslag, fullföljes ej ärendet. Varder däremot
åtgärden bifallen af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, har bolaget att,
med bevis härom, jämväl hos kontrollstyrelsen begära samtycke till
åtgärden.

Mom. 4. Beträffande antalet styrelseledamötei'' har kommittén
icke funnit skäl att föreslå någon förändring, utan skulle detta såsom
förut vara fem. Icke heller har kommittén ansett någon ändring böra
ske, hvad angår de tre ledamöter, som utses af bolaget. Vidkommande
däremot öfriga styrelseledamöter har kommittén föreslagit den förändring,
att den af dessa, som nu utses af hushållningssällskapets föivaltningsutskott,
hädanefter skulle utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Det torde nämligen få anses riktigt, att, sedan samtliga
försäljningsafgifter och vinstmedel indragits till statsverket, en ledamot
af bolagets styrelse tillsättes af någon statsmyndighet och torde därvid

128

knappast någon befinnas vara för ändamålet iner lämplig än Kungl.
Maj:ts befallningshafvande. Att kommittén under sådana förhållanden
uteslutit hushållningssällskapen och icke landstingen finner sin naturliga
förklaring däri, att landstingen, oaktadt de icke hafva något direkt
ekonomiskt intresse af bolagens skötsel, likväl fortfarande, enär de bidraga
till utgifter för fattigvård, sjukvård och ordningsväsen, måste
anses hafva det intresse af bolagens förvaltning, att de icke böra frånkännas
det inflytande, som kan anses ligga i rätten att utse en ledamot
i styrelsen. Så kan däremot icke sägas vara fallet med hushållningssällskapen,
hvilka, sedan de förlorat det ekonomiska intresset af bolagens
förvaltning, med hänsyn till den speciella verksamhet de utöfva, icke
vidare böra tillerkännas något inflytande med afseende å handhafvandet
af bolagens angelägenheter.

Då enligt kommitténs förslag en styrelseledamot hädanefter skulle
utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, synes, på sätt hittills ägt
rum, något särskildt ombud för utöfvande af tillsyn öfver bolagens
verksamhet icke vidare behöfva ifrågakomma. Bestämmelserna härom
hafva därför uteslutits.

Kommittén har slutligen ansett lämpligt föreslå, att suppleanter
utses till samma antal och på enahanda sätt som ledamöter i styrelsen.

Mom. 6. Enligt nu gällande bestämmelser skola för granskning
af bolagens förvaltning och räkenskaper utses fem revisorer, däraf två
i stad af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga och å landsbygden af
kommunalstämman, en af landstinget, en af hushållningssällskapets förvaltningsutskott
samt en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Af orsak, som ofvan nämnts, synes icke vidare erforderligt, att
hushållningssällskapen deltaga i revisorernas tillsättande, och då det
icke utan skäl ifrågasatts, huruvida icke redan nu antalet revisorer
vore väl högt, har kommittén ansett detta antal lämpligen kunna
minskas med ytterligare en eller den ene af de utaf vederbörande
kommun utsedda revisorerna.

Det har jämväl ansetts erforderligt, att suppleanter utses till
samma antal och i enahanda ordning som revisorerna.

Mom. 8. Detta moment innehåller bestämmelser angående de
myndigheter, som hafva att besluta om ansvarsfrihet för bolagen. Med
hänsyn därtill att ifrågavarande medel hädanefter skulle tillfalla statsverket,
har det synts kommittén nödigt föreslå, att den synnerligen
viktiga frågan om ansvarsfrihet anförtros åt någon statsmyndighet, som
kan behandla dylika frågor efter enhetliga grunder, och har kommittén
i sådant afseende föreslagit kontrollstyrelsen. Då det emellertid lärer

129

vara af betydelse för kontrollstyrelsen att före ärendets afgörande erhålla
yttrande, hvilket synes böra afgifvas före september månads utgång,
från landsting och vederbörande kommunala myndigheter, har
kommittén jämväl inrymt bestämmelser i sådant syfte.

Samtliga öfriga föreslagna förändringar äro af rent redaktionell
art och torde icke tarfva någon särskild motivering.

I denna paragraf hafva inga andra förändringar föreslagits än de, ti §.
som hafva omedelbart samband med förslaget, att försäljningsafgifter
och vinstmedel hädanefter skola tillfalla statsverket, och har därvid
jämlikt numera gällande föreskrifter föreslagits, att medlen ifråga skola
insättas på statsverkets giroräkning i riksbanken. Paragrafen har därjämte
undergått några mindre väsentliga redaktionella förändringar.

Ur denna paragraf hafva såsom icke vidare behöfliga uteslutits äi §.
bestämmelserna om rätt för landsting, hushållningssällskap och vederbörande
kommunala myndigheter att öfverklaga taxeringsnämnds beslut
rörande beräkning af det litertal brännvin, för hvilket försäljningsafgift
skall erläggas, samt bestämmandet i vissa fall af sådan afgift. Däremot
har uttrycklig föreskrift intagits därom, att förutom den skattskyldiga
äfven kronans ombud äger att öfverklaga pröfningsnämnds beslut.

Samtliga bestämmelser om fördelning af försäljningsafgifter och a §■
nettovinst hafva ur paragrafen uteslutits och paragrafen innehåller
enligt kommitténs förslag endast att berörda afgifter och vinst jämte
det öfverskott, som kan uppkomma vid bolags upplösning, skola tillfalla
statsverket.

På sätt kommittén redan uttalat, torde de nya bestämmelserna
böra träda i kraft den 1 januari 1914. Då emellertid val af de styrelseledamöter,
som skola fungera under år 1914, måste äga rum redan
föregående år samt några bolag välja revisorer för granskning af 1914
års räkenskaper redan år 1913, synes det vara nödigt att meddela
särskild föreskrift därom, att dessa val skola ske enligt de nya bestämmelserna.

I afseende ,å försäljningsåret 1913 är vidare att märka, att såväl
granskning af bolags förvaltning och räkenskaper samt beslut om ansvarsfrihet
som ock fördelning af brännvinsförsäljningsmedlen för nämnda
år äga rum först under år 1914. Dessa åtgärder synas likväl böra
ske i enlighet med bestämmelserna i nu gällande förordning.

130

Erforderliga föreskrifter i nu omförmälda afseenden hafva intagits
såsom öfvergångsstadganden.

Hvad slutligen angår de till förordningen hörande öfvergångsstadgandena
erfordras icke vidare de föreskrifter däri, som hafva
afseende å brännvinsförsäljningsmedlens fördelning, hvarför de torde
böra uteslutas. Öfvergångsstadgandena innehålla vidare bestämmelser
om dels tiden för 1905 års förordnings trädande i kraft, dels fördelning
i visst fall af bolags nettovinst, dels ock tiden för afslutandet af
första försäljningsåret. Dessa föreskrifter, likasom den jämväl förekommande
bestämmelsen om godtgörelse åt två numera aflidna personer
för afstående af utskänkningsrättigheter, torde likaledes böra uteslutas.
Yid sådant förhållande lära öfvergångsstadgandena i dess helhet böra
upphöra att äga tillämpning; och synes detta böra ske samtidigt därmed
att de af kommittén föreslagna förändringarna i brännvinsförsäljningsförordningen
träda i kraft.

Åberopande hvad sålunda blifvit anfördt får kommittén i underdånighet
hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att

l:o) dels besluta, att de i förordningen den 9
juni 1905 angående försäljning af brännvin omförmälda
försäljningsafgifter och vinstmedel skola ingå
till statsverket;

dels antaga härvid fogade förslag (bilaga A.)
till ändrad lydelse af 15, 21, 24 och 25 §§ nyssnämnda
förordning jämte öfvergångsstadganden;

dels ock besluta, att de till 1905 års bränn vinsförsälj
ningsför ordning hörande öfvergångsstadgandena
skola upphöra att äga tillämpning;

2: o) dels antaga härvid fogade förslag (bilaga B.)
till förordning angående ersättning till städer och
vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel;

dels bevilja erforderliga medel till gäldande af
de i förordningen bestämda ersättningsbelopp;

131

3: o) dels medgifva vidtagande af sådan ändring
i gällande grunder rörande statsbidrag till aflönande
af de i §§ 1 och 2 af gällande kungörelse angående
aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor omnämnda
lärare, att till'' gäldande af där fastställda
aflöningsförmåner skoldistrikt må af statsmedel bekomma
ett årligt bidrag, motsvarande nio tiondedelar
af den kontant utgående minimibegynnelselönen jämte
ersättning för samtliga minimiålderstilläggen;

dels ock höja det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor med därför
erforderligt belopp;

4:o) till beredande af ersättning för hvad jämlikt
25 § förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning af brännvin skall afsättas för att användas
till främjande af nykterhet och motarbetande af
dryckenskapens följder, anvisa ett årligt anslag af

170,000 kronor;

5:o) till gäldande af de ersättningsbelopp, hvilka
jämlikt kungörelsen den 12 juli 1907 angående ersättning
till gästgifvare, som afstå från dem jämlikt
10 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
af brännvin tillkommande rätt till utskänkning
af brännvin, skola utgå af brännvinsförsäljningsmedlen,
årligen anvisa därför erforderligt belopp;

6:o) besluta, att till en särskild fond, som ställes
under statskontorets förvaltning och öfver hvilkens
användning Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen gemensamt
besluta, skall afsättas den summa, hvarmed
sammanlagda beloppet af följande statsverkets inkomster
öfverskjuter 40,800,000 kronor, nämligen:

a) brännvinstillverkningsskatt, efter restitution
för denatureradt brännvin;

b) maltskatt, efter restitution för malt, som
användts för tillverkning af svagdricka;

c) punschskatt;

d) brännvinsförsäljningsmedel efter afdrag af
vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter och af
Riksdagen beslutade utgifter för främjande af nykterhet
och'' motarbetande af dryckenskapens följder.

133

Bil. A.

Förslag

till

förändrad lydelse af 15, 21, 21 och 25 §§ i brännvinsförsäljningsförordningen.

15 §.

1. Bolag, som i 12 och 14 §§ omförmäles, skall hafva till
ändamål endast att i sedlighetens intresse ordna och handhafva detaljhandel
med brännvin och må icke afse att bereda vare sig delägarna
vinning utöfver årlig ränta med högst fem procent å de af delägarna
tillskjutna kontanta medel eller kommun någon ekonomisk fördel.

2. Vid utminutering må bolag icke hålla mer än ett försäljningspris
å en och samma varusort af brännvin, oafsedt om större eller
mindre myckenhet försälj es. Hvad sålunda är stadgadt äger dock ej
tillämpning, då sprit, som innehåller minst 92 volymprocent alkohol,
försäljes för tekniska eller likartade ändamål.

3. Bolag må icke inköpa fastighet eller inom redan förvärfvad
fastighet vidtaga annan mera omfattande förändring än den, som
påkallas af fastighetens underhåll eller rörelsens behöriga utöfvande,
utan samtycke af kontrollstyrelsen och Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
sedan stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmän rådstuga samt
å landet kommunalstämman afgifvit yttrande.

Bolag må icke förhyra andra lägenheter än dem, hvilka äro
behöfliga för den rörelse, som bolaget själft utöfvar, icke ingå hyreseller
andra affärsaftal med enskilda styrelseledamöter i bolaget, ej heller
låta aflöningen vare sig till styrelsen eller till de hos bolaget anställda
personer vara beroende på omsättningen af brännvin, vin eller maltdrycker
eller utgå med viss del af vinsten.

4. Bolags delägare skola vara minst nio, af hvilka åtminstone

134

sex böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse har sitt säte.
Bolags styrelse skall bestå af fem ledamöter, af hvilka tre utses af
delägarna i bolaget, en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande och en
af landstinget, dock att i stad, som icke deltager i landsting, stadsfullmäktige
utse den ledamot, som eljest skulle af landstinget väljas.
På enahanda sätt utses jämväl fem suppleanter. Därest å landet eller
i stad, som deltager i landsting, nytt bolag bildas å tid, då landstinget
icke är samladt, må ordföranden i landstinget äga att utse en person
att under tiden, till dess styrelseledamot blifvit af näst sammanträdande
landsting utsedd, vara ledamot i styrelsen.

Af Kungl.. Maj:ts befallningshafvande, landsting eller stadsfullmäktige
utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i bolaget.

5. Bolags räkenskaper skola föras enligt föreskrifter och formulär,
som utfärdas af kontrollstyrelsen.

6. Granskning af bolags förvaltning och räkenskaper skall
hvarje år i mars eller april månad å dag, som af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande bestämmes, ske för näst föregående försäljningsår
af tre revisorer, af hvilka en utses, i stad af stadsfullmäktige eller,
där sådana ej finnas, allmän rådstuga och å landsbygden af kommunalstämman,
en af landstinget samt en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

I stad, som icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige-jämväl den
revisor, som eljest skulle af landstinget väljas. På enahanda sätt utses
jämväl tre suppleanter. Bevisorerna skola antingen ibland eller utom
sig utse två personer att å deras vägnar deltaga i inventering af
bolagets tillgångar vid löpande försäljningsårets slut. Öfver revisionen
afgifva revisorerna berättelse, hvilken, utom redogörelse för bolagets
ekonomiska ställning och förvaltning samt hvad öfrigt revisorerna
kunna finna skäl omnämna, skall innehålla dels yttrande, huruvida
bolaget förvaltats i öfverensstämmelse med det i 1 mom. här ofvan
angifna syfte, dels till- eller afstyrkande af ansvarsfrihet. Af revisionsberättelsen,
vid hvilkens affattande de föreskrifter skola iakttagas, som
meddelas af kontrollstyrelsen, skola, sedan bolagets styrelse lämnats tillfälle
att förklara sig öfver i berättelsen möjligen gjorda anmärkningar,
före maj månads utgång revisorerna öfversända exemplar till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, landstinget, stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan eller kommunalstämman samt kontrollstyrelsen; och skall
inom samma tid revisionsberättelsen jämte af bolagets styrelse möjligen
afgifven förklaring på bolagets bekostnad offentliggöras i någon af
ortens tidningar. Bolagets styrelse må äfven till nämnda myndigheter
insända sin förklaring.

135

Granskning af bolags förvaltning och räkenskaper må äfven när
som helst företagas af chefen för kontrollstyrelsen eller af person, som
nyssnämnda styrelse förordnat.

7. Revisorerna samt deras här ofvan nämnda ombud äga att af
bolaget åtnjuta ersättning efter tredje klassen i gällande resereglemente.
Enahanda ersättning utgår för resor till styrelsens sammanträden till
styrelseledamot, som icke har sitt hemvist å den ort, där bolagets
styrelse har sitt säte.

8. Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen, sedan
landsting och i stad stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan samt på
landet kommunalstämman afgifvit yttrande i ärendet. Sådant yttrande
skall till kontrollstyrelsen afgifvas före september månads utgång.

Erfordras åtgärd i följd af vägrad ansvarsfrihet eller gifver
revisionsberättelsen eljes därtill anledning, äger kontrollstyrelsen meddela
erforderliga föreskrifter.

9. Bolag vare pliktigt ställa sig till efterrättelse jämväl de föreskrifter
Kungl. Maj:ts befallningshafvande kan meddela i anledning af
framställning från kontrollstyrelsen eller någon af de i nästföregående
mom. nämnda kommunala myndigheter. Tredskas bolaget fullgöra
sålunda meddelade eller af kontrollstyrelsen enligt nyssnämnda moment
gifna föreskrifter, äger Kungl. Maj:ts befallningshafvande förelägga
lämpligt vite eller återkalla bolagets rättighet till detaljhandel med
brännvin att upphöra med löpande försäljningsårs utgång.

21 §.

Bolag, som jämlikt 12 § eller 14 § fått öfvertaga all detaljhandel
med brännvin inom kommun, åligger att inom mars månads utgång
efter försäljningsårets slut hafva å statsverkets giroräkning i riksbanken
insatt dels utan afdrag de afgifter, hvilka bolaget uppburit på grund
af öfverlåtelse af försäljningsrättighet enligt 17 § 2 mom., dels ock
hela den nettovinst, som uppkommit af all den rörelse bolaget idkat.
Då bolag upplöses, skall, där ej annorledes i laga ordning bestämts,
på enahanda sätt förfaras med det öfverskott af bolagets tillgångar,
som kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blifvit guldna samt
de af delägarna tillskjutna medel återbetalats.

24 §.

1. Öfver beslut, som taxeringsnämnd jämlikt 19 § 1 eller 2 mom.
meddelar i fråga om beräkning af det litertal brännvin, för hvilket för -

136

säljningsafgift skall erläggas, eller jämlikt 23 § rörande bestämmandet
af sådan afgift, äger skattskyldig att hos pröfningsnämnd anföra besvär
inom den tid och i den ordning, som för Överklagande af taxeringsnämndens
beslut i allmänhet äro bestämda. Pröfningsnämnd tillkommer
att, ehvad dylikt beslut blifvit öfverklagadt eller ej, däri vidtaga förändringar,
som finnas skäliga; och må vidare klagan öfver pröfningsnämnds
beslut, i den ordning förördningen angående taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering i allmänhet bestämmer, fullföljas af
den skattskyldige äfvensom af kronans ombud.

2. Utan hinder af förd klagan skall försäljningsafgiften utgå
efter det af pröfningsnämnd bestämda litertal, intill dess förändring
däri blifvit vidtagen genom beslut, som vunnit laga kraft.

25 §.

De afgifter, som enligt denna förordning inflyta för rättigheterna
till detaljhandel med brännvin, äfvensom den i 21 § omförmälda nettovinst
af bolags rörelse jämte vid bolags upplösning uppkommet öfverskott
tillfalla statsverket.

öfvergångsstadganden.

Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1914, dock att
val af styrelseledamöter och revisorer för år 1914 verkställes i enlighet
med de nya föreskrifterna.

Granskning af bolags förvaltning och räkenskaper samt beslut
om ansvarsfrihet för försäljningsåret 1913 ske enligt föreskrifterna i
kungl. förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin.

Försäljningsafgifter och bolags nettovinst för försäljningsåret 1913
fördelas enligt föreskrifterna i nyssnämnda förordning.

137

Bil. B.

Förslag

till

Förordning

angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushåll
ningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.

Sedan samtliga brännvinsförsäljningsmedel indragits till statsverket,
skall till städer och vissa köpingar samt landsting och hushållningssällskap
af statsmedel utbetalas ersättning på sätt här nedan stadgas.

§ 1.

Nedannämnda städer och köpingar erhålla årligen följande ersättningsbelopp: Kronor.

Kronor.

Stockholm........................... 742,545 Torshälla.............................. 4,408

Södertälje .......................... 34,684 Eskilstuna........................... 55,245

Norrtälje.............................. 10,817 Mariefred ........................... 5,684

Sigtuna................................ 4,379 Trosa.................................... 6,496

Östhammar ....................... 6,699 Malmköping........................ 15,689

Öregrund ........................... 1,653 Linköping........................... 65,975

Vaxholm............................. 9,976 Norrköping ........................ 93,235

Sundbyberg ........................ 18,415 Söderköping........................ 7,424

Uppsala ............................. 59,740 Vadstena........................ 7,279

Enköping ........................... 20,967 Skänninge.......................... 5,423

Nyköping ........................... 32,045 Motala ................................. 14,268

Strängnäs ........................... 10,411 Jönköping.......................... 45,240

138

Kronor.

Eksjö................................. 16,907

Gränna ............................. 1,218

Växjö ................................ 41,209

Ljungby ............................. 6,641

Kalmar................................. 52,867

Västervik ........................... 14,732

Vimmerby........................... 10,382

Oskarshamn........................ 25,636

Borgholm ........................... 7,018

Mönsterås ........................... 7,221

Mörbylånga....................... 6,409

Nybro.......................... 12,325

Visby.................................... 25,810

Karlskrona........................... 48,575

Karlshamn......................... 23,113

Sölvesborg........................... 10,005

Ronneby............!................ 14,123

Kristianstad........................ 42,369

Simrishamn ........................ 4,350

Ängelholm.......................... 17,313

Båstad ................................. 4,553

Hässleholm ........................ 18,473

Malmö .. ........................... 133,342

Landskrona ........................ 23,403

Hälsingborg....................... 76,821

Ystad.................................... 24,418

Lund .................................... 37,729

Trälleborg........................... 14,935

Skanör med Falsterbo ... 1,247

Eslöf .................................... 15,080

Hörby.................................. 6,235

Laholm ............................. 12,267

Halmstad.............................. 40,890

Falkenberg ....................... 20,242

Varberg .............................. 23,751

Kungsbacka....................... 14,442

Göteborg.............................. 349,682

Kungälf................................. 12,528

Kronor.

Marstrand........................... 6,786

Uddevalla ........................... 40,397

Strömstad ........................... 15,051

Lysekil................................. 21,373

Vänersborg ........................ 21,054

Borås................................... 46,690

Alingsås .............................. 13,659

Ulricehamn ........................ 10,237

Åmål .......... 9,976

Trollhättan ...................... 20,068

Mariestad .......................... 25,346

Lidköping........................... 28,797

Skara.................................. 21,083

Sköfde ................................ 30,334

Falköping .......................... 23,780

Hjo ...................................... 8,439

Vara .................................... 14,500

Karlstad .............................. 53,882

Kristinehamn..................... 29,232

Filipstad.............................. 24,969

Arvika ................................ 23,490

Säffle ................................... 9,193

Örebro ................................ 93,844

Askersund ........................... 10,382

Nora ................................... 9,628

Lindesberg........................... 14,471

Västerås .............................. 54,781

Arboga................................ 12,963

Köping................................. 19,488

Sala....................................... 37,439

Falun................................... 50,402

Hedemora .......................... 18,038

Säter ................................... 2,523

Gäfle .................................... 64,583

Söderhamn........................... 24,041

Hudiksvall.......................... 28,855

Härnösand........................... 34,626

Sundsvall............................. 59,595

			139
	Kronor.		Kronor.
Örnsköldsvik ............	......... 18,937	Skellefteå ...............	............ 13,311
Sollefteå .....................	.......... 25,636	Luleå.......................	........... 27,086
Östersund ................	......... 42,688	Piteå .......................	............ 7,801
Umeå...........................	.......... 29,000	Haparanda..............	........... 10,614

2 §•

Landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, erhålla
årligen tillhopa 2,650,000 kronor.

3 §.

Hushållningssällskapen erhålla årligen tillhopa 1,650,000 kronor.

4 §■

5 §•

Statskontoret skall hvarje år låta till vederbörande utbetala de i
1 § föreskrifna ersättningsbeloppen under april månad samt de i 2 och
3 §§ föreskrifna, så snart folkmängdsuppgifterna blifvit tillgängliga.

Öfyergångsstadganden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.

Det ersättningsbelopp, som enligt 1 § utgår till stad eller köping,
skall nedannämnda år ökas med

140

år 1915
„ 1916
„ 1917
„ 1918
„ 1919
„ 1920

7 tjuguniondedelar

/ 7

1 tjuguniondedel

Till de i 1 § omförmälda köpingar utgår ersättning sista gången
år 1926, dock att köping, som före utgången af nämnda år erhållit
stadsrättiglieter, äfven därefter erhåller förut bestämd ersättning.
Därest köping inom samma tid inkorporeras med stad, skall den
köpingen tillkommande ersättningen tillfalla staden.

RESERVATIONER.

Reservation af herr Odelberg.

Om jag ock kunnat biträda kommitténs förslag att till statsverket
indraga och enligt angifna grunder med statsmedel ersätta de andelar
af brännvinsförsäljningsmedlen, hvilka enligt nu gällande bestämmelser
tillfalla kommuner, landsting och hushållningssällskap, har jag däremot
ej kunnat ansluta mig till förslaget om en lagstadgad begränsning af
de staten tillfallande rusdrycksmedel, hvilka skulle få användas för
statsregleringens behof. En sådan begränsning synes mig nämligen ur
nykterhetssynpunkt helt och hållet obehöflig, ty om man möjligen hvad
vissa kommuner beträffar skulle kunna befara, att ekonomiska hänsyn
skulle göra sig alltför mycket gällande vid ordnandet af rusdrycksförsäljningen
ur ordnings- och nykterhetssynpunkt, torde dock ej kunna
ifrågasättas, att staten skulle låta sig påverkas af en sådan hänsyn.

Då kommittén icke desto mindre föreslagit, att af statsverkets
inkomster af rusdrycksbeskattningen endast ett visst belopp årligen
skulle få användas för statsregleringens behof och uppstående öfverskott
fonderas, har kommittén därför ej angifvit några skäl utan
endast anfört att, om så blefve förhållandet, skulle någon ökning af
denna inkomsttitel för budgeten icke få ifrågakomma och härigenom
skulle åter en ur nykterhetssynpunkt mer effektiv höjning af rusdrycksbeskattningen
kunna äga rum utan att man därigenom ökade budgetens
beroende af rusdrycksmedlen.

För ett sådant beroende hyser jag dock ej någon farhåga utan
anser fastmer, att rusdryckshandteringen är ett för staten synnerligen
lämpligt skatteobjekt, af hvilket staten allt fortfarande som hittills
bör kunna hämta afsevärda inkomster. Det torde för öfrigt kunna
ifrågasättas, huruvida det är förenligt med en sund statshushållning
att för ej klart insedda ändamål årligen afsätta betydande belopp,
under det att nya skattekällor måste uppsökas för att erhålla medel
till bestridande af statens nödvändiga utgifter. Det har visserligen

143

framhållits, att afsevärda belopp vore behöfliga, då en gång ett allmänt
rusdrycksförbud, om hvars förverkligande mången hyser förhoppning,
skulle i vårt land genomföras och att man därföre i tid borde vidtaga
åtgärder för samlande af medel.

Då jag emellertid ej anser möjligt att genomföra ett allmänt
rusdrycksförbud och ej -heller tror på nyttan eller gagnet af ett sådant
förbud, hvars berättigande nationens flertal ej skulle kunna inse, utan
håller före, att helt andra medel måste användas för att fostra vårt
folk till nykterhet och sedlighet, har jag ej kunnat biträda kommitténs
under punkt 6 sid. 131 och 132 gjorda hemställan.

Särskild mening af herr Hegardt.

I hufvudsak ense med kommitténs flertal i dess förslag liar jag
i nedannämnda afseenden en afvikande uppfattning, beträffande:

Ofvergångsstadganden vid kommitténs förslag till förändrad lydelse
af 15, 21, 24 och 25 §§ i brännvinsförsäljningsförordningen.

För vinnande af större tydlighet anser jag dessa bestämmelser
böra gifvas följande lydelse:

» Ofvergångsstadganden.

Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1914, med iakttagande
likväl af:

att val af styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter skola,
därest valen afse tidsperiod, som tilländagår efter sistnämnda dag, ske
i enlighet med de nya föreskrifterna;

att för granskning af bolags förvaltning och räkenskaper för år
1913 samt beslut om ansvarsfrihet för denna förvaltning, skall gälla
hvad i dessa afseenden föreskrifves i kungl. förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning af brännvin; samt

att försäljningsafgifter och bolags vinstmedel för försäljningsåret
1913 skola fördelas enligt föreskrifterna i sistnämnda förordning)).

Förordning angående ersättning till städer m. fl. för indragna brännvinsför
säljning smedel.

Enär ersättningen till stadskommunerna för dessa medel utgår
ej blott uti direkta anslag, på sätt den föreslagna förordningen innehåller,
utan äfven i form af den af kommittén föreslagna höjning af
statens bidrag till folkskollärarnes aflöning, anser jag denna omständighet
böra på något mera stadigvarande sätt än blott och bart i
kommitténs motiver markeras och föreslår därför: att ingressen till
nyssnämnda förordning erhåller följande lydelse:

145

»Sedan samtliga brännvinsförsäljningsmedel indragits till statsverket
samt för de andelar af dessa medel, hvilka enligt kungl. förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin fördelats emellan
rikets samtliga kommuner efter folkmängden, ersättning beredts genom
höjning af statens bidrag till aflöning åt folkskollärare och småskollärare,
skall till städer och vissa köpingar samt landsting och hushållningssällskap
af statsmedel utbetalas ytterligare ersättning på sätt
här nedan stadgas.»

Motiverna till ifrågavarande förordning anser jag därjämte hafva
bort något fullständigas.

Sålunda finner jag hafva bort framhållas, att 1905 års brännvinsförsäljningsförordnings
bestämmelser om fördelning af försäljningsmedlen
afsett endast en lämpligare proportion vid fördelningen emellan
stads- och landskommuner men ingalunda att beröfva någotdera slaget
af dessa kommuner all andel i medlen. I den successiva nedskrifning
af städernas andel, som föreskrifvits uti öfvergångsstadgandena vid 1905
års förordning, kan alltså icke hämtas något hållbart stöd för nedskrifning
eller borttagande af den ersättning, som enligt kommitténs
förslag skulle tillerkännas stadskommunerna. Huruvida och i hvilken
omfattning en reglering framdeles skall ske af sagda ersättning, synes
böra göras beroende af statsmakternas framtida beslut.

Vidare anser jag motiveringen för den s. k. kommunandelens
(den emellan samtliga rikets kommuner enligt 1905 års förordning
fördelade andelen i brännvinsförsäljningsmedlen) ersättande genom det
höjda statsbidraget till folkskollärarnes minimilöner, hafva bort innehålla
ett påpekande af att denna form af ersättning är relativt ogynnsam
för de största stadskommunerna, enär dels genom dessas relativt
starka folkökning kommunandelen varit för dem i starkare tillväxt
än för kommunerna i allmänhet, dels ock den föreslagna ökningen i
nämnda statsbidrag är af vida större relativ nytta för smärre, glest
befolkade kommuner med ett lägre lärjungeantal per lärare och en
lärareaflöning, som sammanfaller med eller föga afviker från den lagstadgade
minimimilönen, än för de stora, tätt befolkade kommunerna,
där lärarelönerna äro höga och lärjungeantalet per lärare relativt stort.

Undersökningen af alkoholbrukets inverkan på fattigvårdskostnaderna.

Om de utredningar, hvilka på begäran af ledamöter inom kommittén,
som anslutit sig till krafvet på rusdrycksförbud, af kommittén
föranstaltats till ledning för bedömande af frågan, i hvad mån samhällets
utgifter för fattigvård, sjukvård och fångvård kunde vara be 19 -

146

roende på bruket af rusdrycker, har kommittén visserligen redan yttrat,
att dessa utredningar icke lämnade några säkra hållpunkter för vinnande
af ett tillfredsställande resultat i åsyftadt hänseende. Då kommittén
emellertid, med uttalande att utredningarne icke kunde frånkännas
ett visst värde, fogat dem vid sitt betänkande, och då desamma
tvifvelsutan komma att ofta och mångenstädes, icke minst i
pressen och vid offentliga förhandlingar, åberopas såsom i viss mån
officiella och i hufvudsak tillförlitliga, anser jag mig böra framhålla
de skäl, som göra, att jag för min del finner särskildt de utredningar,
som afse alkoholbrukets inverkan på fattigvårdskostnaderna, icke tjänliga
att ligga till grund för ett tillförlitligt omdöme i denna fråga.

Vid denna utredning har följts	ett formulär, som väsentligen
upptager följande hufvuduppgifter:	Procenttal	Procenttal fattig-
	fall.	vårdskostnader.
Alkoholbruk hufvudsak............	0/ 0	»/'' lo
» biorsak..................	%	%
Summa	°/."	%
Annan orsak................................	0'' 10	0/ JO
Obestämbara................. ......	0/ JO	%
Summa summarum	100 °/o	100 %

Min första anmärkning mot detta förfaringssätt är, att »bruket»
och icke »missbruket» af alkoholhaltiga drycker upptagits såsom orsak.

(I förbigående vill jag framhålla den tendentiöst oriktiga benämningen
»rusdrycker» på alkoholhaltiga drycker, en benämning, som
utgår från dessa dryckers missbruk och användes äfven på sådana svagt
alkoholhaltiga drycker, hvilka snart sagdt aldrig nyttjas med rus såsom
resultat.)

Genom att »bruket» af alkoholhaltiga drycker skall angifvas såsom
orsak till fattigvårdsbehof, har gifvetvis äfven det måttliga bruket af
sådana drycker måst medtagas, äfven om det faktiskt icke inverkat på
den försörjningspliktiges vare sig förmåga eller vilja att fullgöra sagda
plikt. Ett sådant måttligt bruk har icke dryckenskap ens skador i följd.
Den enskilde förbrukarens kostnader för en måttligt använd måltidsdryck
af alkoholhaltig art behöfva icke vara större än för annan inköpt
dryck och i hvarje fall icke så afse vård. att fattigvårdsbehof däraf
kan grundläggas.

147

Trots den betydliga utvidgning af hithörande fattigvårdsorsak,
som erhållits genom användandet af ordet »bruk» i stället för »missbruk»,
har planen för undersökningen medfört ytterligare en sådan
utvidgning genom att upptaga icke endast de fall då »bruket» varit
hufvudorsak, utan äfven de fall, då det varit bidragande orsak till fattigvården.
Denna orsak har ytterligare försvagats genom att alla försörjningspliktiges
»bruk» af alkoholhaltiga drycker medtagits, exempelvis
ända därhän att en icke hemmaboende sons måttliga ölförbrukning
kunnat rubriceras som en bidragande orsak till fattigvård åt fader
eller moder, som kanske aldrig nyttjat alkoholhaltiga drycker.

Genom att i tabellerna utsätta summan af fattigvårdsfall, orsakade
af alkoholbruk, vare sig denna orsak varit den hufvudsakliga
eller endast bidragande, har sannolikt åstadkommits, att denna summa,
ej det tal, som anger alkoholbruket såsom hufvudorsak, åberopas,
då i framtiden utredningens resultat anföres. Så har också redan skett
vid ett före utgifvandet af kommitténs betänkande hållet och i pressen
refereradt offentligt möte.

Att åberopa nämnda summa utan att tillika angifva, att ett stort
antal af de i summan ingående fallen haft annan hufvudorsak än alkoholbruk,
synes mig emellertid icke riktigt. Formuläret för undersökningen
leder också lätt till ensidighet. Den däri upptagna rubriken
»annan orsak» kommer ej att, såsom sig bör, omfatta äfven de fall, då
alkoholbruket varit endast bidragande orsak, för att ej tala om att »annan
orsak» ofta är bidragande orsak, då alkoholbruket varit hufvudorsak.

Till det föregående bör läggas: att undersökningen omfattat endast
eu del af rikets kommuner och framför allt de största städerna, där
fattigvårdsförhållandena i förevarande afseenden te sig äfven relativt
ogynnsamma och att uppgifterna om alkoholbrukets inverkan på fattigvårdskostnaderna
år 1909, åtminstone icke i Stockholm, grundats på
någon personlig undersökning af de ifrågakomna fallen. Vid bedömandet
af de vid undersökningarna framkomna uppgifterna bör såsom själfklart
framhållas, att likhetstecken ej får sättas emellan de uppgifna
kostnaderna för fattigvård, helt eller delvis förorsakad af alkoholbruk,
och de besparingar i fattigvårdsutgifter, som kunna beräknas uppkomma
genom ett förbud mot tillverkning och försäljning inom landet af drycker
med viss alkoholhalt.

Det synes mig tydligt, att ett tillförlitligt svar på frågan om
alkoholens helt visst betydande och sorgliga inverkan på fattigvårdsbehofvet
förutsätter en mera omfattande, allsidig och ingående undersökning,
där äfven andra orsaker till sagda behof än missbruket af

148

alkoholhaltiga drycker tillerkännas berättigad vikt, såsom ej blott hufvudorsaker
utan äfven — om sådana öfverhufvudtaget skola med —
bidragande orsaker, hvarjämte, med hänsyn till de starka meningsskiljaktigheterna
i alkoholfrågan, synnerlig vikt lägges på undersökningens
ledande i strängt opartisk riktning.

Att kommittén icke kunnat föranstalta om en undersökning i nu
nämnda omfattning, beror gifvetvis uteslutande på den stora tidsutdräkt
och de högst betydande kostnader, som därmed hade varit förenade.

149

Reservation af herr Lindeberg.

Kommittén har i sitt förslag till förordning angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel äfven uppta*git
ersättning åt städerna Gränna och Säter, oaktadt i dessa städer ingen
detaljhandel med brännvin förekommit efter den 1 oktober 1907. Då
stadsfullmäktige i dessa städer frivilligt beslutat brännvinshandelns
upphörande och därmed afstått från de ekonomiska fördelar, som
kunnat af sådan handel uppstå, har jag ansett det vara oegentligt att
föreslå, att äfven dessa två städer skola få ersättning för medel, som
de för flera år sedan afstått.

150

Reservation af lierr Östberg.

Kommittén har föreslagit den förändring af 15 § 8 mom. af
brännvinsförsäljningsförordningen, att kontrollstyrelsen skall besluta om
ansvarsfrihet för bolagen. För närvarande tillkommer denna befogenhet
stadsfullmäktige, kommunalstämma, landsting och hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, med rätt för Konungens befallningshafvande att i
sista hand afgöra frågan. Det är naturligt, att om bolagens vinstmedel
ingå till statsverket, rätten att besluta om ansvarsfrihet uppdrages
uteslutande åt en statsmyndighet, men då Konungens befallningshafvande
på grund af kännedom om ortsförhållandena enligt min mening bör
äga större förutsättningar än kontrollstyrelsen att säkert bedöma därvid
förekommande frågor, har jag ansett, att rätten att besluta om ansvarsfrihet
för bolagen bör tillkomma Konungens befallningshafvande, så
mycket mer som denna myndighet redan nu har sådan befogenhet i
de fall, då ansvarsfrihet vägrats af kommuner, landsting eller hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.

Såsom en konsekvens af kommitténs ofvannämnda förslag har
föreslagits, att såväl kontrollstyrelsen som Konungens befallningshafvande
skola äga att lämna bolagen föreskrifter beträffande deras förvaltning.
Att'' bolagen sålunda komme under kontroll af tvänne olika myndigheter,
vore i och för sig ganska oegentligt, och man torde kunna befara,
att detta förhållande skulle gifva anledning till konflikter, då olika
meningar gjorde sig gällande. Enligt min mening borde det endast
tillkomma Konungens befallningshafvande att lämna bolagen föreskrifter.

151

Särskild! yttrande af herrar Ekman, Ericsson och Kvarnzelius.

I flere afseenden hafva vi haft en från kommittémajoriteten afvikande
uppfattning både med hänsyn till den förebragta motiveringen
och i fråga om de af kommittén framlagda förslagen.

Hvad motiveringen först beträffar, hafva vi i flere punkter hyst
skiljaktiga meningar och i enlighet med dessa framställt yrkanden i
kommittén. Då det emellertid skulle blifva för vidlyftigt att i detalj
utveckla hvarje särskild punkt samt då vi instämma i kommitténs
slutyrkanden i punkterna 1, 3, 4 och 5, vilja vi här, utöfver hvad vi
nedan anföra beträffande de mera principiella skillnaderna mellan vår
och kommittémajoritetens uppfattning, endast anmäla reservation mot
vissa delar af motiveringen i öfrigt.

Å sid. 98—99 från »Utom dessa direkta inkomster —--»

till och med »uppgick till öfver 7,000 personer», har kommittémajoriteten
velat framhålla, att utom inkomster af de direkta rusdrycksmedlen
(tillverknings- och försäljningsafgifter), det allmänna äfven
erhåller betydande intäkter genom skatter och utskylder, ej allenast
från de olika slagen af rusdryckshandtering, utan äfven från innehafvare
af sådan handtering och från personer, som hafva anställning
i densamma. Den belysning, som kommittémajoriteten gifvit åt detta
förhållande är emellertid ensidig och ofullständig. Då nämligen kommittén
omedelbart därpå i det första stycket å sid. 99 anför, att det
sålunda är uppenbart »att stat, kommuner, landsting och hushållningssällskap
äro för sin ekonomi i hög grad beroende af hvad de äga att
uppbära från rusdryckshandteringen och att denna inkomstkällas upphörande
utan motsvarande ersättning skulle medföra de mest vidtgående
och betänkliga följder», synes kommittén utan vidare hafva
gifvit stöd åt den meningen, att det allmännas beroende af rusdryckshandteringen
består icke allenast i den direkta rusdrycksbeskattningen
utan äfven i beskattningen af rusdryckshandteringen såsom näring eller

152

rörelse betraktad och af innehafvare af sådan näring samt af personer,
anställda i densamma. Emot denna uppfattning hafva vi inom kommittén
framställt en afvikande mening och yrkat, att ifrågavarande
stycke skulle i detta sammanhang utgå.

Af de uppgifter, som af kommittén infordrats rörande taxeringsvärdet,
inventarievärdet samt den bevillningstaxerade inkomsten för
brännerier, bryggerier, utskänkningsbolag, destilleringsverk och allmänna
brännvinsnederlag samt mälterier, och som meddelats å sid. 82—83 af
kommitténs betänkande, framgår, att taxeringsvärdet för dessa industrier
och näringar belöpte sig till 68,364,720 kronor och inventarievärdet till
33,737,186 kronor eller sammanlagdt 102,101,906 kronor, samt att den
bevillningstaxerade inkomsten uppgick till 25,151,961 kronor, hvaraf
för utskänkningsbolagen ensamt till 16,454,799 kronor. Af de å sid.

84 meddelade uppgifterna framgår, att den i viss rusdryckshandtering
anställda personalen omfattade 7,180 personer. Ehuruväl de infordrade
uPPgifterna aro ofullständiga och i flere afseenden bristfälliga — bland
annat hafva ej uppgifter erhållits från alla slag af rusdryckshandtering
och ej heller äro de erhållna uppgifterna i önskvärd grad specificerade —
kunna dock med ledning af dessa uppgifter vissa mera allmänna uttalanden
göras särskild! i fråga om betydelsen af beskattningen å rusdryckshandteringen.

Till en början vilja vi framhålla, att vid minskning i eller upphörande
af rusdrycksförbrukningen och en i följd häraf inträdande
minskning af rusdryckshandteringens omfång eller dess fullständiga
upphörande tydligen icke det i rusdryckshandteringen nedlagda kapitalet
kan betraktas såsom utan vidare förloradt. Om man utgår därifrån
att rusdrycksförbrukningen af olika anledningar efter hand kommer
att minskas tills densamma upphör, torde det i rusdryckshandteringen
placerade kapitalet så småningom, allt eftersom detsamma ej med fördel
får användning i denna näring, komma att göras räntebärande på annat
håll. Detta gäller gifvetvis främst i fråga om allt i handteringen place- %
radt löst rörelsekapital och äfven i allt väsentligt om det kapital, som
för närvarande är placeradt i fastigheter, inom hvilka rusdryckshandtering
bedrifves. Endast i undantagsfall torde tomtens värde med rusdryckshandteringens
upphörande undergå värdeminskning. I stort sedt
torde äfven de till fastigheterna hörande byggnaderna behålla sitt värde
och kunna användas till andra ändamål. Hvad åter beträffar de i rusdryckshandteringen
använda inventarierna, torde vid rusdrycksförbrukningens
aftagande en värdeminskning inträda, hvars omfattning det
emellertid är omöjligt att nu med någon säkerhet precisera. I det

153

stora hela torde kunna sägas, att samma kapital, som för närvarande
är placeradt i rusdrycksindustrien, för det fall, att rusdrycksförbrukningen
successivt minskas och i en framtid praktiskt sedt upphör, alltefter
hand göres räntebärande i andra näringar och företag. En gifven
följd häraf är, att det i rusdryckshandteringen för närvarande placerade
kapitalet ej i en framtid vid minskning i eller upphörande af
rusdrycksförbrukningen undandrages staten såsom beskattningsobjekt.

Utöfver hvad vi här hafva anfört, vilja vi endast påpeka ett i
samband härmed stående, efter vår mening anmärkningsvärdt förhållande.
Af den till cirka 25 miljoner uppgående bevillningstaxerade inkomsten
af rusdryckshandteringen voro ej mindre än 16 Va miljoner bevillningstaxerad
inkomst från utskänkningsbolagen. Det torde kunna sättas i
fråga, huruvida en affärsverksamhet, sådan som utskänkningsbolagens,
öfverhufvud bör beskattas. Dessa bolag hafva ju i sin hand att beskatta
den konsumerande allmänheten till förmån för kommuner,
landsting och hushållningssällskap och deras inkomster utgöras väsentligen
af medel, som tillgodogöras det allmänna. Inkomstbeskattningen
af och bevillningen från dessa bolag blir faktiskt därför en beskattning
af beskattningen, livars lämplighet kan ifrågasättas. Inkomstbeskattningen
af och bevillningen från bolagen utgör i stort sedt endast
ett upptagande på annat sätt af inkomster, som i livarje fall skulle
komma det allmänna tillgodo.

Yi hafva ofvan sökt göra gällande, att i det stora hela samma
kapital, som för närvarande är placeradt i rusdryckshandteringen, i en
framtid vid minskning i eller upphörande af rusdrycksförbrukningen
blir öfverfördt till andra näringar och sålunda fortfarande blir beskattningsbart.
Samma förhållande gäller efter vår mening också i fråga
om beskattningen af den i rusdryckshandteringen anställda personalens
arbetsförtjänst. I och med att kapitalet söker sig andra vägar för att
göras fruktbärande ökas gifvetvis också förvärfsutsikterna för dem,
som för närvarande innehafva anställningar i rusdryckshandteringen,
men som efterhand skulle komma att förlora dessa. Beskattningen för
inkomst af arbete skulle sålunda ej heller komma att minskas, och det
torde rent af kunna ifrågasättas, huruvida icke denna beskattning skulle
komma att inbringa ökade inkomster till statsverket. Allmänt bekant
är, att rusdryckshandteringen såväl i förhållande till det däri nedlagda
kapitalet som i förhållande till tillverkningens värde sysselsätter ett
mindre antal arbetare än det öfvervägande flertalet andra industrier
med motsvarande kapital. Skulle det i rusdryckshandteringen för närvarande
placerade kapitalet i en framtid komma att göras ränte 20 -

154

bärande i andra industrier, synes den slutsatsen ligga nära, att ett
förhållandevis större antal arbetare än hvad nu är fallet därigenom
skulle få arbetstillfällen. Ehuru vi icke kunna meddela några uttömmande
och exakta uppgifter rörande denna mindre beaktade sida af
spörsmålet, synas oss dock följande ur Afd. D. af Bidrag till Sveriges
officiella statistik, Fabriker och haridtverk hämtade uppgifter rörande
arbetarnas antal i vissa industrier och den för bevillning uppskattade
inkomsten af fabriksrörelsen gifva stöd för vår nyss uttalade uppfattning,
att arbetstillfällena och i följd däraf också den beskattning underkastade
arbetsinkomsten skulle genom rusdrycksförbrukningens minskande
eller upphörande efter hand ökas.

Fabriker, antalet arbetare på hvarje 10,000 kr. af den bevillningstaxerade
inkomsten m. m.

Fabriksgrupper, med öfver 14 miljoners tillverkningsvärde år 1907.	Antal fabriker.	Antal arbetare.	För bevillning uppskattad in-komst af fabriks-rörelse.	Antal arbetare på 10,000 kr. af den bevill-nings taxerade inkomsten.
Skeppsvarf, dockor och båtbyggerier......	77	4,832	356,943	135
Stenbrott och stenhuggerier..................	307	11,800	1,142,516	103
Spinnerier ..........................................	169	10,422	1,137,099	91
Snickeri- och möbelfabriker ..................	512	11,921	1,454,659	82
Skofabriker .......................................	74	5,611	737,830	76
Tegelbruk .......................................	434	11,352	1,702,850	67
Järn- och stålvarufabriker samt gjnterier	636	23,399	3,799,545	62
Väfverier.............................................	Riö	16,443	3,078,527	53
Sömnadsfabriker .................................	Sfi	3,795	747,893	51
Pappersbruk och pappfabriker...............	60	7,725	1,965,805	39
Mekaniska verkstäder........................	428	24,133	7,419,775	33
Bagerier ...........................................	67	1,956	606,588	33
Metallvarufabriker ..............................	257	3,905	1,390,540	28
Sågverk och hyflerier........................... Boktryckerier.......................................	1,400	40,912	15,824,294	26
365	6,443	2,901,036	22
Mjöl- och grynkvarnar ........................ Trämassefabriker................................	1,481 143	4,264 11,058	2,152,548 5,470,115	20 20
Fabriker för tillverkning af elektriska ma-
skiner .............................................	18	3,829	2,176,892	18
Garfverier ..........................................	295	2,087	1,261,042	17
Brännvinsbrännerier .........................	124	810	546,960	15
Råsockerbruk ....................................	19	4,762	3,464,907	14
Maltdrycksbryggerier ...........................	761	6,515	5,671,637	11
Sockerraffinaderier ..............................	10	3,612	3,977,629	9
Destilleringsverk ................................. Margarinfabriker ................................	19	233	551,889	4
8	471	1,437,690	3

155

I detta sammanhang anse vi oss också böra meddela några ur
afd. V. af bidrag till Sveriges officiella statistik, Brännvins tillverkning
och försäljning, hämtade uppgifter rörande den afsevärda minskning
som sedan början af 1870-talet ägt rum af den vid brännerierna anställda
personalen. Oaktadt personalen för närvarande är mindre än
en fjärdedel af hvad den var under tillverkningsåret 1873—1874, har
icke någon häraf förorsakad arbetslöshet försports. Förklaringen härutinnan
torde utan tvifvel ligga däri, att denna minskning inträdt så
småningom och att de personer, som mistat sina anställningar, sökt
sig öfver till närstående, t. ex. kemiskt-tekniska, industrier. Samma
förhållande kommer gifvetvis i fortsättningen vid en minskning i rusdrycksförbrukningen
att göra sig gällande. Farhågorna för att arbetstillfällena
skola minskas vid en nedgång i rusdryckstillverkningen och
för att beskattningen å inkomst af arbete skulle sjunka äro därför
efter vår bestämda mening obefogade.

Antalet arbetare anställda vid brännerierna och dagsverken för åstadkommande
af 1,000 liter brännvin af normalstyrka.

! j Tillverk-nings-år.	Antalet arbetare.	Dags- verken		Antalet arbetare.	Dags-verken för 1,000 liter brännvin.
Hösten.	Våren.	Somma- ren.	för 1,000 liter brännvin.	nings- år.	Hösten.	Våren.	Somma- ren.
1873-74	4,896	3,991	44	10-o	1892-93	992	841	140	3*6
1874- 75	4,889	4,556	46	9-7	1893-94	953	894	165	3-6
1875-76	4,538	4,412	54	9-2	1894-95	886	860	173	3*5
1876-77	4,631	4,065	88	9-2	1895-96	900	864	189	3*5
1877-78	4,078	3,505	99	9.7	1896-97	891	871	204	3*4
1878-79	4,006	3,370	106	8-6	1897-98	935	209	3*2
1879-80	3,058	2,638	137	8*2	1898-99	1,008	231	3*o
1880-81	2,938	2,689	119	7*1	1899-1900	1,014	243	2*s
1881-82	2,791	2,395	114	7* G	1900-01	1,012	251	2*9
1882-83	2,318	1,550	82	6*5	1901-02	1,107	271	2*s
1883-84	2,131	1,488	116	7*1	1902-03	1,093	290	3i
1884-85	1,895	1,527	90	5*7	1903-04	1,108	249	2* i)
1885-86	1,715	1,545	97	5*4	1904-05	1,022	249	2*s
1886-87	1,484	1,408	120	5*5	1905-06	1,031	256	2*9
1887-88	1,331	1,300	108	5*5	1906-07	1,033	248	2* 3
1888-89	1,173	999	124	4*9	1907-08	989	231	2*8
1889-90	1,137	1,009	108	4*7	1908-09	1,062	221	2*5
1890-91	1,026	924	124	4.1	1909-10	1,049	207	2*9
1891-92	1,022	874	130	4*o

156

I kommitténs utlåtande äro på sid. 78—81 omnämnda vissa undersökningar
rörande det allmännas omkostnader i följd af bruket af rusdrycker.
Kommittén har därvid bland annat uttalat att »kommittén
ansett sig icke kunna eller böra i det afseende, hvarom nu är fråga,
göra något uttalande». Efter vår mening återfinnes emellertid å sid.
99—100 i betänkandet icke desto mindre ett uttalande af sådan innebörd.
Där säges nämligen, att det är »gifvet», att de besparingar,
som skulle för det allmänna uppstå, om ingen rusdrycksförbrukning
förekomme, »endast kunde motsvara en mindre del af de rusdrycksmedel,
som nu tillföras det allmänna». Till en sådan slutsats synes
oss undersökningarnas resultat icke gifva anledning. Vi äro ense med
kommittén därutinnan, att undersökningsmaterialet icke är i allo tillfredsställande,
men å andra sidan äro dock de erhållna uppgifterna,
exempelvis rörande fattigvårdsförhållandena, resultatet af ett i flera
afseenden grundligt och opartiskt arbete. Och om man med det »allmänna»
syftar på den institution, som i hvarje särskildt fall har att ansvara
för de utgifter, undersökningarna afse, så visar exempelvis undersökningen
af fattigvårdsfall, hvad Stockholm angår, att de fattigvårdsfall,
ifråga om hvilka alkoholbruk ansågs utgöra liufvudorsak, under år
1909, dragit en kostnad af 518,836 kronor 47 öre, och de fall, ifråga
om hvilka alkoholbruket varit bidragande orsak, dragit en kostnad
af 418,036 kronor 98 öre. Då Stockholms stads direkta inkomst af
brännvinsförsäljningsmedlen nämnda år uppgick till 1,456,189 kronor 9
öre, så framgår häraf, att, äfven om vederbörlig hänsyn tages till svårigheten
att särskildt ifråga om sistnämnda utgiftspost komma till bestämda
siffror, de af rusdrycksbruket vållade utgifterna i endast berörda
afseende motsvara en betydande del af stadens inkomster af
rusdrycksmedel.

I kommitténs betänkande, under kap. Y sid. 98 och följande
sidor har kommittén sökt uppvisa obehöfligheten och olämpligheten af
en fullständig afskrifning af rusdrycksmedlen med en framställning af
det totala rusdrycksförbudets olämplighet och omöjlighet. Ur flere
synpunkter kunna vi ej godkänna majoritetens motivering härutinnan.

Först och främst kan den af kommittén verkställda utredningen
rörande förbudslagstiftningen näppeligen anses vara tillräckligt grundlig
och uttömmande för att kunna bilda underlag för ett vederhäftigt
omdöme om totalförbudets lämplighet och genomförbarhet. Vi sakna
af skäl, som nedan framgår, anledning att ingå på kommittémajoritetens
uppfattning af totalförbudet i dessa afseenden. Men när kommittén
mot det här i Sverige framställda krafvet på totalförbud (d. v. s. för -

bud för såväl tillverkning och försäljning som import och transport af rusdrycker)
anför, att i främmande länder införda förbud för tillverkning och
försäljning af rusdrycker ej allestädes kunnat upprätthållas, så vilja vi
framhålla att dessa båda förbud till sin effektivitet uppenbarligen icke
kunna jämföras. Härutöfver kan tilläggas, att under senare tider den meningen
med stor styrka gjorts gällande, att man ej ur den i främmande
stater förefintliga lagstiftningen med förbud för tillverkning och försäljning
af rusdrycker kan på grund af de olikartade samhällsförhållandena
di''aga några som helst slutsatser rörande verkan af en totalförbudslagstiftning
i Sverige.

Efter vår mening har kommittémajoriteten med hänsyn till kommitténs
uppdrag saknat anledning att ingå på någon provning af det
totala förbudets lämplighet. I enlighet med det kungl. brefvet den
20 augusti 1909 skulle kommittén hafva att verkställa »en allsidig
utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska
beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel?.
Detta synes svårligen kunna uttolkas därhän, att kommitténs uppgift
bestod däri att först ingå på en undersökning af olika lagstiftningsåtgärders
lämplighet och möjlighet och att, sedan någon eller några sådana
ej befunnos hålla måttet, på grund däraf bestämma den omfattning som
utredningen skulle komma att erhålla. Med hänsyn till allt hvad som
i frågan förekommit, innan 1909 års kommitté tillsattes, synes oss
kommitténs uppgift rätteligen bestå däruti, att utredning skulle verkställas
och förslag framläggas till sådana ekonomiska anordningar, att
såväl de lagstiftande, som de verkställande myndigheterna vore oförhindrade
att vidtaga de åtgärder, som de i hvarje särskildt fall funno
lämpliga, utan att det inverkade störande på de allmänna instutionernas
regelbundna verksamhet. Den omfattning, i hvilken det allmännas
frigörande från dess ekonomiska beroende af rusdryckshandteringen
kan äga rum, bör därför ej göras beroende af vissa uppfattningar rörande
ifrågasatta lagstiftningsåtgärder i nykterhetssyfte, utan enbart
följa ur de möjligheter att åstadkomma en mer eller mindre fullständig
afveckling af det allmännas beroende, som de förhandenvarande förhållandena
erbjuda.

Härvid framställer sig då först den frågan, huruvida det allmänna
skulle kunna på en gång fullständigt frigöras, emedan härigenom, om
det befunnes lämpligt och möjligt, utan tvifvel den enklaste lösningen
af det föreliggande spörsmålet skulle vinnas. Med hänsyn till
den nuvarande rusdrycksbeskattningen komme ett sådant tillvägagångs -

158

sätt att innebära, antingen att den skulle pa en gång i det närmaste
upphöra, eller att den skulle komma att fortfarande bestå ungefärligen
i samma omfattning som för närvarande. Oafsedt huruvida eu
beskattning å rusdryckerna kan anses; hafva inflytande å förbrukningen
af sådana drycker och sålunda i större eller mindre grad främja
nykterheten, torde det i hvarje fall vara klart, att det med ett upphörande
af alla å rusdryckshandteringen pålagda skatter och afgifter förorsakade
starka prisfallet å rusdrycker skulle i ej oväsentlig grad öka förbrukningen
och därmed ogynnsamt inverka på nykterheten. Vid sådant
förhållande torde ett fullständigt och samtidigt afskrifvande af samtliga
rusdrycksskatter och afgifter vara att anse som en olämplig eller rent
af skadlig åtgärd. Skulle en fullständig frigörelse från det allmännas
beroende af rusdrycksmedlen på en gång böra genomföras torde detta
därför kunna äga rum endast under förutsättning af att rusdrycksbeskattningen
kvarstode. Vid en sådan principiell lösning af frågan skulle
emellertid betydande olägenheter komma att uppstå. Det skulle nämligen
befinnas nödvändigt att pålägga nya skatter till ett belopp af
öfver 40 miljoner kronor, tullmedlen inberäknade, och detta komme
att möta svårigheter af olika slag, icke minst med hänsyn därtill, att
den nuvarande rusdrycksbeskattningen ej vore aflyftad.

Vi hafva därför funnit den enda antagliga lösningen af det förevarande
principiella spörsmålet vara ett successivt frigörande af det
allmännas beroende af rusdrycksmedlen och vi fatta också denna lösning
såsom stående i närmaste öfverensstämmelse med kommitténs uppdrag
att framlägga förslag rörande det allmännas frigörande i större
eller mindre omfattning från dess ekonomiska beroende af rusdrycksmedlen.

Af den från kommittémajoriteten afvikande uppfattning, som vi
hysa om utredningens innebörd, följer, att vi icke kunnat biträda
majoritetens förslag, dels i fråga om den till stadskommunerna och
vissa köpingar utgående ersättningen, dels i fråga om maximibeloppet
af de till staten inflytande rusdrycksmedlen, hvilket skulle få användas
till de ordinarie statsbehofvens fyllande, dels ock slutligen i fråga om
sättet för fonderingen af Överskjutande rusdrycksmedel och användningen
af dessa medel. 1

1. Ersättningen till stadskommunerna och vissa köpingar.

I fråga härom har kommittémajoriteten föreslagit, att de statsbidrag,
som städer och vissa köpingar skola erhålla i stället för de till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel, skola successivt minskas

159

till ett belopp motsvarande 28 j0o af de under åren 1901—1910 i medeltal
inflytande försäljningsmedlen, livilket skulle komma att äga rum
först år 1921, hvarefter ingen ytterligare afskrifning skulle ske. Detta
förslag hafva vi icke kunnat biträda utan hafva inom kommittén
yrkat, att afskrifningen af de till städerna och vissa köpingar utgående
bidragen skulle fortgå äfven efter år 1921 till dess att någon ersättningsskyldighet
till dessa kommuner icke längre ålåge staten.

Först härigenom skulle frågan om städernas och vissa köpingars
ekonomiska frigörelse vinna en slutgiltig lösning. Visserligen blifva
ifrågavarande kommuner frigjorda från deras direkta ekonomiska beroende
af rusdryckshandteringen därigenom att ersättning utgår oberoende af
huruvida brännvinsförsäljning inom kommunen äger rum eller icke.
Men det har icke synts oss lämpligt, att, sedan staten från visst försäljningsområde
upphört att erhålla inkomster, likväl statsbidrag i
evärderlig tid skall utgå till sådan kommun såsom ersättning för en
rättighet, som kommunen en gång haft. Kommunernas nuvarande beroende
af rusdrycksmedlen skulle visserligen upphöra med kommitténs
förslag, men ett ökadt beroende skulle komma att påhvila staten för
all framtid genom den dessa kommuner tillförsäkrade ersättningen.

En fortsatt successiv afskrifning af det föreslagna statsbidraget
till städer och vissa köpingar äfven efter 1921 lärer ej möta hinder
af från dessa kommuner eventuellt framställda rättsanspråk. Det
torde nämligen framgå af den under kap. II lämnade redogörelsen
rörande de ofta skeende förändringarna i lagstiftningen i fråga om
brännvinsförsäljningsmedlen, att städerna icke hafva någon sig tillförsäkrad
evärdelig rätt till vinstmedlen. Särskildt är att märka, att den
år 1905 beslutade afsevärda nedsättningen i städernas andelar ägde rum,
utan att därvid kunde göras gällande, att Riksdagen gjorde intrång på
någon städernas rätt. En närmare undersökning, huruvida likställigheten
mellan land och stad fordrar, att staten öfvertager någon eller
några af de utgifter, som nu åligga städerna, men hvilka kunna anses
mera böra åligga staten,, äfvensom däraf påkallad utjämning torde sannolikt
komma till stånd inom den tidrymd, under hvilken vi föreslå, att
den successiva afskrifningen skall äga rum.

För att icke skilja vårt förslag i detta afseende mer än nödigt
från kommittémajoritetens, hafva vi ansett oss böra biträda dess förslag
i fråga om den successiva afskrifning till dess 27ioo af det tioåriga
medeltalet blifvit nådt med år 1921, fastän vi hålla före, att lämpligare
hade varit, om afskrifningen ägt rum med 2 procent årligen äfven
efter 1916. Däremot anse vi, att från och med 1922 afskrifningen bör

160

äga rum med samma procent, 2 procent, som före 1917, hvarigenom
ersättningen skulle komma att upphöra med år 1936, efter följande
plan:

1921 ....................	....................29	hundradedelar.
1922 ....................	....................27	»
1923 ..................	...................25	»
1924 ...................	...................23	»
1925 ..................	...................21	»
1926 .................	....................19	»
1927 ...................	...................17	>
1928 ...................	....................15
1929 ....................	.................13	»
1930 ..................	.................. 11	»
1931 ...................	.................... 9	»
1932 .................	.................... 7	»
1933 ...................	.................... 5	»
1934 ...................	................... 3	»
1935 ...................	................... 1	hundradedel

Vid uppgörandet af vårt förslag hafva vi äfven haft uppmärksamheten
fästad på nödvändigheten af att afskrifningen af statsbidragen
äger rum på sådant sätt, att inga större ekonomiska svårigheter uppstå
för de ifrågavarande kommunerna. Äfven om 2 procents nedsättning
per år kan synas vara icke så obetydligt, torde dock den jämförelsevis
långa afskrifningstiden af 15 år, utöfver den af kommittémajoriteten
föreslagna tiden, lämna kommunerna tillfälle att på tillfredsställande
sätt ordna sin ekonomi. Af den till kommitténs betänkande fogade
statistiken (bil. 1) torde jämväl framgå, att detta skulle utan svårighet
låta sig göra, äfven om afskrifningen ägde rum under en kortare tidsperiod
än den af oss föreslagna.

Såsom förut framhållits vinner på detta sätt frågan om kommunernas
ekonomiska frigörande en fullständig och slutgiltig lösning, hvilken
måste anses vara i hög grad värdefull ur nykterhetssynpunkt. För att
underlätta möjligheten af vårt förslags antagande hafva vi låtit utarbeta
en plan för den successiva afskrifningen af de till städerna och vissa
köpingar utgående ersättningsbeloppen och vidtagit de häraf betingade
ändringarna i kommittémajoritetens »förslag till förordning angående
ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedeh.

161

På grund af att kommunerna genom de af oss föreslagna anordningarna
blifva fullständigt frigjorda hafva vi ansett oss kunna gifva
vårt förslag formen af en förordning. Däremot kunna vi ej under
några omständigheter biträda majoritetens mening att gifva dess förslag
formen af förordning, emedan därigenom sistnämnda, efter vår uppfattning
otillfredsställande, förslag skulle kunna för lång framtid hindra
statens och kommunernas fullständiga frigörelse.

Det af oss utarbetade förslaget till förordning är af följande
lydelse:

Förslag

till

Förordning

angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsinedel.

Sedan samtliga brännvinsförsäljningsinedel indragits till statsverket,
skall till städer och vissa köpingar samt landsting och hushållningssällskap
af statsmedel utbetalas ersättning på sätt här nedan stadgas.

1 §•

Nedan omförmälda städer och köpingar erhålla under nedannämnda
år följande ersättningsbelopp.

162

	1915	1916	1917	1918	1919	1920	1921	1922	1923
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Stockholm .....................	921,780	870,570	844,965	819,360	793,755	768,150	742,545	691,335	640,125
Södertälje .....................	43,058	40,664	39,468	38,272	37,076	35.880	34,684	32,292	29,900
Norrtälje ........................	1 .''W28	12,682	12,309	11,936	11,563	11,190	10,817	10,071	9,325
Sigtuna ........................	5,436	5,134	4,983	4,832	4,681	4,530	4,379	4,077	3,775
Östhammar.....................	8,316	7,854	7,623	7,392	7,161	6,930	6,699	6,237	5,775
Öregrund........................	2,052	1,938	1,881	1,824	1,767	1,710	1,6*3	1,539	1,425
Vaxholm ........................	12,384	11,696	11,352	11,008	10,664	10,320	9,976	9,288	8,600
Sundbyberg.....................	22,860	21,590	20,955	20,320	19,685	19,050	18,416	17,145	15,875
Uppsala ........................	74,160	70,040	67,980	65,920	63,860	61,800	59,740	55,620	51,500
Enköping........................	26,028	24,582	23,859	23,136	22,413	21,690	20,967	19,521	18,075
Nyköping........................	39,780	37,670	36,465	35,360	34,255	33,150	32,045	29,835	27,625
Strängnäs .....................	12,924	12,206	11,847	11,488	11,129	10,770	10,411	9,693	8,975
Torshälla........................	5,472	5,168	5,016	4,864	4,712	4,560	4,408	4,104	3,800
Eskilstuna .....................	68,580	64,770	62,865	60,960	59,055	57,150	55,245	51,435	47,625
j Mariefred........................	7,056	6,664	6,468	6,272	6,076	5,880	5,684	5,292	4,900
j Trosa ...........................	8,064	7,616	7,392	7,168	6,944	6,720	6,496	6,048	5,600
Malmköping ..................	19,476	18,394	17,853	17,312	16,771	16,230	15,689	14,607	13,525
Linköping .....................	81,900	77,350	75,075.	72,800	70,525	68,250	65,975	61,425	56,875
Norrköping.....................	115,740	109,310	106,095	102,880	99,665	96,450	93,235	86,805	80,375
Söderköping ..................	9,216	8,704	8,448	8,192	7,936	7,680	7,424	6,912	6,400
Vadstena........................	9,036	8,534	8,283	8,032	7,781	7,530	7,279	6,777	6,275
i Skänninge ....................	6,732	6,358	6,171	5,984	5,797	5,610	5,423	5,049	4,675
Motala...........................	17,712	16,728	16,236	15,744	15,252	14,760	14,268	13,284	12,300
Jönköping .....................	56,160	53,040	51,480	49,920	48,360	46,800	45,240	42,120	39,000
Eksjö ...........................	20,988	19,822	19,239	18,656	18,073	17,490	16,907	15,741	14,575
Gränna...........................	1,512	1,428	1,386	1,344	1,302	1,260	1,218	1,134	1,050
Växjö ...........................	51,156	48,314	46,893	45,472	44,051	42,630	41,209	38,367	35,525
Ljungby ........................	8,244	7,786	7,557	7,328	7,099	6,870	6,641	6,183	5,725
Kalmar...........................	65,628	61,982	60,159	58,336	56,513	54,690	52,867	49,221	45,575
Västervik........................	18,288	17,272	16,764	16,256	15,748	15,240	14,732	13,716	12,700
Vimmerby .....................	12,888	12,172	11,814	11,456	11,098	10,740	10,382	9,666	8,950
Oskarshamn ..................	31,824	30,056	29,172	28,288	27,404	26,520	25,636	23,868	22,100
Borgholm........................	8,712	8,228	7,986	7,744	7,502	7,260	7,018	6,534	(5,050
Mönsterås .....................	8,964	8,466	8,217	7,968	7,719	7,470	7,221	6,723	6,225
Mörbylånga.....................	8,956	7,514	7,293	7,072	6,851	6,630	6,409	5,967	5,525
Nybro ...........................	15,300	14,450	14,025	13.600	13,175	12,750	12,325	11,475	10,625
Visby ...........................	32,040	30,260	29,370	28,480	27,590	26,700	25,810	24,030	22,250
Karlskrona .....................	60,300	56,950	55,275	53,600	51,925	50,250	48,575	45,225	41,875
Karlshamn .....................	28,692	27,098	26,301	25,504	24,707	23,910	23,113	21,519	19,925
Sölvesborg .....................	12,420	11,730	11,385	11,040	10,695	10,350	10,005	9,315	8,625
Ronneby ........................	17,532	16,558	16,071	15,584	15,097	14,610	14,123	13,149	12,175
Kristianstad ..................	52,596	49,674	48,213	46,752	45,291	43,830	42,369	39,447	36,525
Simrishamn ..................	5,400	5,100	4,950	4,800	4,650	4,500	4,350	4,050	3,750
Ängelholm .....................	21,492	20,298	19,701	19,104	18,507	17,910	17,313	16,119	14,925
Båstad..........................	5,652	5,338	5,181	5,024	4,867	4,710	4,553	4,239	3,925
Hässleholm.....................	22,932	21,658	21,021	20,384	19,747	19,110	18,473	17,199	15,925
Malmö...........................	165,528	156,332	151,734	147,136	142,538	137,940	133,342	124,146	114,950
Landskrona.....................	29,052	27,438	26,631	25,824	25,017	24,210	23,403	21,789	20,175
Hälsingborg ..................	95,364	90,066	87,417	84,768	82,119	79,470	76,821	71,523	66,225
Yslad ...........................	30,312	28,628	27,786	26,944	26,102	25,260	24,418	22,734	21,050
Lund .......................	46,836	44,234	42,933	41,632	40,331	39,030	37,729	35,127	32,525
Trälieborg .....................	18,540	17,510	16,995	16,480	15,965	15,450	14,935	13,905	12,875
Skanör med Falsterbo......	1,548	1,462	1,419	1,376	1,333	1,290	1,247	1,161	1,075
Hörby ...........................	7.740	7,310	7,095	6,880	6,665	6,450	6,235	5,805	5,375

163

1924 Kr.	1925 Kr.	1926 Kr.	1927 Kr.	1928 Kr.	1929 Kr.	1930 Kr.	1931 Kr.	1932 Kr.	1933 Kr.	1934 Kr.	1935 Kr.
588,915	537,705	486,495	435,285	384,075	332,865	281,655	230,445	179,235	128,025	76,815	25,605
27,508	25,116	22,724	20,332	17,940	15,548	13,156	10,764	8,372	5,980	3,588	1.196
, 8,579	7,833	7,087	6,341	5,595	4,849	4,103	3,357	2,611	1,865	1,119	373
3,473	3,171	2,869	2,567	2,265	1,963	1,661	1,359	1,057	755	453	151
5,313	4,851	4,389	3,927	3,465	3,003	2,541	2,079	1,617	1,155	893	231
1,311	1,197	1,083	969	855	741	627	513	399	285	171	57
7,912	7,224	6,536	5,848	5,160	4,472	3,784	3,096	2,408	1,720	1,032	344
14,605	13,335	12,065	—	—	—	_	_	_
47,380	43,260	39,140	35,020	30,900	26,780	22,660	18,540	14,420	10,300	6,180	2.060
16,629	15,183	13,737	12,291	10,845	9,399	7,953	6,507	5,061	3,615	2,169	723
25,415	23,205	20.995	18,785	16,575	14,365	12,155	9,945	7,735	5,525	3,315	1,105
8,257	7,539	6,821	6,103	5,385	4,667	3,949	3,231	2,513	1,795	1,077	359
3,496	3,192	2,888	2,584	2,280	1,976	1,672	1,368	1,064	760	456	152
43,815	40,005	36,195	32,385	28,575	24,765	20,955	17,145	13,335	9,525		1,905
4,508	4,116	3,724	3,332	2,940	2,548	2,156	1,764	1,372	980	588	196
5,152	4,704	4,256	3,808	3,360	2,912	2,464	2,016	1,568	1,120	672	994
12,443	11,361	10,279	—	—	__	_	_
52,325	47,775	43,225	38,675	34,125	29,575	25,025	20,475	15,925	11,375	6,825	2,275
73,945	67,515	61,085	54,655	48,225	41,795	35,365	28,935	22,505	16,075		3''215
5,888	5,376	4,864	4,352	3,840	3,328	2,816	2,304	1,792	1,280	768	256
5,773	5,271	4,769	4,267	3,765	3,263	2,761	2,259	1,757	1,255	753	251
4,301	3,927	3,553	3,179	2,805	2,431	2,057	1,683	1,309	935	561	187
11,316	10,332	9,348	8,364	7,380	6,396	5,412	4,428	3,444	2,460	1,476	492
35,880	32,760	29,640	26,520	23,400	20,280	17,160	14,040	10,920	7,800	4^680	1,560
13,409	12,243	11,077	9,911	8,745	7,579	6,413	5,247	4,081	2,915	1,749	583
966	882	798	714	630	546	462	378	294	210	126	42
32,683	29,841	26,999	24,157	21,315	18.473	15,631	12,789	9,947	7,105	4,263	1,421
5,267	4,809	4,351	—	—	—	_	_	.
41,929	38,283	34,637	30,991	27,345	23,699	20,053	16,407	12,761	9,115	5,469	1.823
11,684	10,668	9.652	8,636	7,620	6,604	5,588	4,572	3,556	2,540	1,524	508
8,234	7,518	6,802	6,086	5,370	4,654	3,938	3,222	2,506	1,790	1,074	358
20,332	18,564	16,796	15,028	13,260	11,492	9,724	7,956	6,188	4,420	2,652	884
5,566	5,082	4,598	4,114	3,630	3,146	2,662	2,178	1,694	1,210	726	242
5,727	5,229	4,731	—	_	_	_	_	.
5,083	4,641	4,199	—	_	_	_	_
9,775	8,925	8,075	—	_	__	—		__
20,470	18,690	16,910	15,130	13,350	11,570	9,790	8,010	6,230	4,450	2,670 1	890
38,525	35,175	31,825	28,475	25,125	21,775	18,425	15,075 \|	11,725	8,375	5,025 1	1.675
18,331	16,737	15,143	13,549	11,955	10,361	8,767	7,173	5,579	3,985	2,391	797
7,935	7,245	6,555	5,865	5,175	4,485	3,795	3,105	2,415	1,725	1,035	345
11,201	10,227	9,253	8,279	7,305	6,331	5,357	4,383	3,409	2,435	1,461	487
33,603	30,681	27,759	24,837	21,915	18,993	16,071	13,149	10,227	7,305	4,383	1,461
3,450	3,150	2,850	2,550	2,250	1,950	1,650	1,350	1,050	750	450	150
13,731	12,537	11,343	10,149	8,955	7,761	6,567	5,373	4,179	2,985	1,791	597
3,611	3,297	2,983	—	—	_	_	_	_
14,651	13,377	12,103	—	_	_	_	-	_
105,754	96,558	87,362	78,166	68,970	59,774	50,578	41,382	32,186	22,990	13,794	4,598
18,561	16,947	15,333	13,719	12,105	10,491	8,877	7,263	5,649	4,035	2,421	807
60,927	55,629	50,331	45,033	39,735	34,437	29,139	23,841	18,543	13,245	7,947	2,649
19,366	17,682	15,998	14,314	12,630	10,946	9,262	7,578	5,894	4,210	2,526	842
29,923	27,321	24,719	22,117	19,515	16,913	14,311	11,709	9,107	6,505	3,903	1,301
11,845	10,815	9,785	8,755	7,725	6,695	5,665	4,635	3,605	2,575	1,545	515
989	903	817	731	645	559	473	387	301	215	129	43
4,945	4,515	4,085	—	—	—	—	—	_

164

	1915 Kr.	1916 Kr.	1917 Kr.	1918 Kr.	1919 Kr.	1920 Kr.	1921 Kr.	1922 Kr.	1923 Kr.
Eslöf..............................	18,720	17,680	17,160	16,640	16,120	15,600	15,080	14,040	13,000
Laholm ........................	15,228	14,382	13,959	13,536	13,113	12,690	12,267	11,421	10,575
Halmstad .....................	50,760	47,940	46,530	45,120	43,710	42,300	40,890	38,070	35,250
Falkenberg...................	25,128	23,732	23,034	22,336	21,638	20,940	20,242	18,846	17,450
Varberg ......................	29,484	27,846	27,027	26,208	25,389	24,570	23,751	22,113	20,475
Kungsbacka ..................	17,928	16,932	16,434	15,936	15,438	14,940	14,442	13,446	12,450
Göteborg ........................	434,088	409,972	397,914	385,856	373,798	361,740	349,682	325,566	301,450
Kungälf ........................	15,552	14,688	14,256	13,824	13,392	12,960	12,528	11,664	10,800
Marstrand .....................	8,424	7,956	7,722	7,488	7,254	7,020	6,786	6,318	5,850
Uddevalla .....................	50,148	47,362	45,969	44,576	43,183	41,790	40,397	37,611	34,825
Strömstad .....................	18,684	17,646	17,127	16,608	16,089	15,570	15,051	14,013	12,975
Lysekil ........................	26,532	25,058	24,321	23,584	22,847	22,110	21,373	19,899	18,425
Vänersborg.....................	26,136	24,684	23,958	23,232	22,506	21,780	21,054	19,602	18,150
Borås ..........................	57,960	54,740	53,130	51,520	49,910	48,300	46,690	43,470	40,250
Alingsås ........................	16,956	16,014	15,543	15,072	14,601	14,130	13,659	12,717	11,775
Ulricehamn .....................	12,708	12,002	11,649	11,296	10,943	10,590	10,237	9,531	8,825
Åmål..............................	12,384	11,696	11,352	11,008	10,664	10,320	9,976	9,288	8,600
Trollhättan .....................	24,912	23,528	22,836	22,144	21,452	20,760	20,068	18,684	17,300
Mariestad........................	31,464	29,716	28,842	27,968	27,094	26,220	25,346	23,598	21,850
Lidköping .....................	35,748	33,762	32,769	31,776	30,783	29,790	28,797	26,811	24,825
Skara ...........................	26,172	24,718	23,991	23,264	22,537	21,810	21,083	19,629	18,175
Sköfde ...........................	37,656	35,564	34.518	33,472	32,426	31,380	30,334	28,242	26,150
Falköping .....................	29,520	27,880	27,060	26,240	25,420	24,600	23,780	22.140	20,500
Hjo ..............................	10,476	9,894	9,603	9,312	9,021	8,730	8,439	7,857	7,275
Vara..............................	18,000	17,000	16,500	16,000	15,500	15,000	14,500	13,500	12,500
Karlstad ........................	66,888	63.172	61,314	59,456	57,598	55,740	53,882	50 166	46,450
Kristinehamn ..................	36,288	34,272	33,264	32,256	31,248	30,240	29,232	27,216	25,200
Filipstad ........................	30,996	29,274	28,413	27,552	26,691	25,830	24,969	23,247	21,525
Arvika...........................	29,160	27,540	26,730	25.920	25,110	24,300	23,490	21,870	20,250
Säffle..............................	11,412	10,778	10,461	10,144	9,827	9,510	9,193	8,559	7,925
Örebro ...........................	116,496	110,024	106,788	103,552	100,316	97,080	93,844	87,372	80,900
Askersund .....................	12,888	12,172	11,814	11,456	11,098	10,740	10,382	9,666	8,950
Nora..............................	11,952	11,288	10,956	10,624	10,292	9,960	9,628	8,964	8,300
Lindesberg .....................	17,964	16,966	16,467	15,968	15,469	14,970	14,471	13,473	12,475
Västerås .......................	68,004	64,226	62,337	60,448	58,559	56,670	54,781	51,003	47,225
Arboga...........................	16,092	15,198	14,751	14,304	13,857	13,410	12,963	12,069	11,175
Köping...........................	24,192	22,848	22,176	21,504	20,832	20,160	19,488	18,144	16,800
Ssla ............................	46,476	43,894	42,603	41,312	40,021	38,730	37.439	34,857	32,275
Falun ...........................	62,568	59,092	57,354	55,616	53,878	52,140	50,402	46,926	43,450
Hedemora .....................	22,392	21,148	20,526	19,904	19,282	18,660	18,038	16,794	15,550
Säter ...........- ............	3,132	2,958	2,871	2,784	2,697	2,610	2,523	2,349	2,175
Gäfle ...........................	80,172	75,718	73,491	71.264	69,037	66,810	64,583	60,129	55,675
Söderhamn ..................	29,844	28,186	27,357	26,528	25,699	24,870	24,041	22,383	20,725
Hudiksvall ....................	35,820	33,830	32,835	31,840	30,845	29,850	28,855	26,865	24,875
Härnösand ....................	42,984	40,596	39,402	38,208	37,014	35,820	34,626	32,238	29,850
Sundsvall .....................	73,980	69,870	67,815	65,760	63,705	61,650	59,595	55,485	51,375
Örnsköldsvik ..................	23,508	22,202	21,549	20,896	20,243	19,590	18,937	17,631	16.325
Sollefteå ....................	31,824	30,056	29,172	28,288	27,404	26,520	25,636	23,868	22 100
Östersund ....................	52,992	50,048	48,576	47,104	45,632	44,160	42,688	39,744	36,800
Umeå .. ....................	36,000	34,000	33,000	32,000	31,000	30,000	29,000	27,000	25,000
...............	16,524	15,606	15,147	14 688	14,229	13,770	13,311	12,393	11,475
Luleå .............,•............	33,624	3L756	30,822	29^888	28,954	28,020	27,086	25,218	23,350
Piteå ............................	9,684	9,146	8,877	8,608	8,339	8,070	7,801	7,263	6,725
Haparanda ....................	13,176	12,444	12,078	11,712	11,346	10,980	10,614	9,882	9,150

165

1924 Kr.	1925 Kr.	1926 Kr.	1927 Kr.	1928 Kr.	1929 Kr.	1930 Kr.	1931 Kr.	\| 1932 Kr.	1933 Kr.	1934 Kr.	1 1935 i Kr. i
11,960	10,920	9,880	8,840	7,800	6,760	5,720	4,680	3,640	2,600	1,560	520 1
9,729	8,883	8,037	7,191	6,345	5,499	4,H5B	3,807	2,961	2,115	1,269 j	4-:1 !
32,430	29,610	26,790	23,970	21,150	18,330	15,510	12,690	9,870	7,050	4,230 l	1,410 i
16,054	14,658	13,262	11,866	10,470	9,074	7,678	6,282	4,886	3,490	2,094 1	698
18,837	17,199	15,561	13,923	12,285	10,647	9,009	7,371	5,733	4,095	2,457	819!
11,454	10,458	9,462	8,466	7,470	6,474	5,478	4,482	3,486	2,490	1,494	498 1
277,334	253,218	229,102	204,986	180,870	156,754	132,638	108,522	84,406	60,290	36,174	12,058 \|
9,936	9,072	8,208	7,344	6,480	5,616	4,752	3,888	3,024	2,160	1,296	432 i
5,382	4,914	4,446	3,978	3,510	3,042	2,574	2,106	1,638	1,170	702	234 :
32,039	29,253	26,467	23,681	20,895	18,109	15,323	12,537	9,751	6,965	4,179	1.393J
11,937	10,899	9,861	8,823	7,785	6,747	5,709	4,671	3,633	2,595	1,557	519 j
16,951	15,477	14,003	12,529	11,055	9,581	8,107	6,633	5,159	3,685	2,211	737 j
16,698	15,246	13,794	12,342	10,890	9,438	7,986	6,534	5,082	3,630	2,178	729 I
37,030	33,810	30,590	27,370	24,150	20,930	17,710	14,490	11,270	8 050	4,830	1,610 i
10,833	9,891	8,949	8.007	7,065	6,123	5,181	4,239	3,297	2,355	1,413	471 i
8,119	7,413	6,707	6,001	5,295	4,589	3,883	3,177	2,471	1,765	1.059	353
7,912	7,224	6,536	5,848	5,160	4,472	3,784	3,096	2,408	1,720	1,032	344
15,916	14,532	13,148	11,764	10,380	8,996	7,612	6,228	4,844	3.460	2,076	692
20,102	18,354	16,606	14,858	13,110	11,362	9,614	7,866	6,118	4,370	2,622	874
22,839	20,853	18,867	16,881	14,895	12,909	10,923	8,937	6.951	4,965	2,979	993
16,721	15,267	13,813	12,359	10,905	9,451	7,997	6,543	5,089	3,635	2,181	727
24,058	21,966	19,874	17,782	15,690	13,598	11,506	9,414	7,322	5,230	3,138	1,046
18,860	17,220	15,580	13,940	12,300	10,660	9,020	7,380	5,740	4,100	2,460	820
6,693	6,111	5,529	4,947	4,365	3,783	3,201	2,619	2,037	1,455	873	291
i 11,500	10,500	9,500	—	—	—	—	—	—	—	—
1 42,734	39,018	35,302	31,586	27,870	24,154	20,438	16,722	13,006	9,290	5,574	1,858
23,184	21,168	19,152	17,136	15,120	13,104	11,088	9,072	7,056	5,040	3,024	1.008
19,803	18,081	16,359	14,637	12,915	11,193	9,471	7,749	6,027	4.305	2,583	861
18,630	17,010	15,390	13,770	12,150	10,530	8,910	7,290	5,670	4,050	2,430	810
7,291	6,657	6,023	—	—	—	—	—	—	—		—
74,428	67,956	61,484	55,012	48,540	42,068	35,596	29,124	22,652	16,180	9,708	3,236
8,234	7,518	6,802	6,086	5,370	4,654	3,938	3,222	2,506	1,790	1,074	358
7,636	6,972	6,308	5,644	4,980	4,316	3,652	2,988	2,324	1,660	996	332
11,477	10,479	9,481	8,483	7,485	6,487	5,489	4,491	3,493	2,495	1,497	499
43,447	39,669	35,891	32,113	28,335	24,557	20,779	17,001	13,223	9,445	5,667	1,889
10,281	9,387	8,493	7,599	6,705	5,811	4,917	4,023	3,129	2,235	1,341	447
15,456	14,112	12,768	11,424	10,080	8,736	7,392	6,048	4,704	3,360	2,016	672
\| 29,693	27,111	24,529	21,947	19,365	16,783	14,201	11,619	9,037	6,455	3,873	1,291
5 39,974	36,498	33,022	29,546	26,070	22,594	19,118	15,642	12,166	8,690	5,214	1,738
! 14,306	13,062	11,818	10,574	9,330	8,086	6,842	5,598	4,354	3,110	1,866	622
1 2,001	1,827	1,653	1,479	1,305	1,131	957	783	609	435	261	87
1 51,221	46,767	42,313	37,859	33,405	28,951	24,497	20,043	15,589	11,135	6,681	2,227
19,067	17,409	15,751	14,093	12,435	10,777	9,119	7,461	5,803	4,145	2,487	829
\| 22,885	20,895	18,905	16,915	14,925	12,935	10,945	8,955	6,965	4,975	2,985	995
\| 27,462	25,074	22,686	20.298	17,910	15,522	13,134	10,746	8,358	5,970	3,582	1,194
47,265	43,155	39,045	34,935	30,825	26,715	22,605	18,495	14,385	10,275	6,165	2,055
15,019	13,713	12,407	11,101	9,795	8,489	7,183	5,877	4,571	3,265	1,959	653
20,332	18,564	16,796	—	—	—	—	—	—	—	—	-
33,856	30,912	27,968	25,024	22,080	19,136	16,192	13,248	10,304	7,360	4,416	1,472
23,000	21,000	19,000	17,000	15,000	13,000	11,000	9.000	7,000	5,000	3,000	1,000
10,557	9,639	8,721	7,803	6,885	5,967	5,049	4,131	3,213	2,295	1,377	459
21,482	19,614	17,746	15,878	14,010	12,142	10,274	8,406	6,538	4,670	2,802	934
6,187	5,649	5,111	4,573	4,035	3,497	2,959	2,421	1,883	1,345	807	269
8,418	7,686	6,954	6,222	5,490	4,758	4.026	3,294	2.562	1,830	1,098	366

166

2 §•

Landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, erhålla
årligen tillhopa 2,650,000 kronor.

3 §•

Hushållningssällskapen erhålla årligen tillhopa 1,650,000 kronor.

4 §•

• 5 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.

167

I öfvergångsstadgandena till kommitténs förslag till förordning
finnes inryckt den bestämmelsen, att köping, som enligt nämnda förslag
är berättigad till ersättning ocli, som före utgången af år 1926 erhåller
stadsrättigheter, äfven därefter skall erhålla ersättning, och att, om
sådan köping inom samma tid inkorporeras med stad, skall den köpingen
tillkommande ersättningen tillfalla staden. Detta förslag hafva vi ej
heller kunnat biträda af följande skäl. Såsom framgår af kommitténs
redogörelse för af kommittén till Kungl. Maj:t förut afgifna framställningar,
hade kommittén i sammanhang med förslag om begränsande
af landskommunernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen ansett sig
böra fästa uppmärksamheten därå, att kommuner, som eventuellt förvärfvade
stadsrättigheter, härigenom skulle komma att erhålla större
andelar af brännvinsförsäljningsmedlen än tillförne. Då emellertid detta
icke enligt kommitténs mening syntes stå i öfverensstämmelse med den
af kommittén redan då föreslagna begränsningen af landskommunerna
tillkommande andelar i brännvinsförsäljningsmedlen, hade kommittén,
till förebyggande af en dylik ökning, jämväl funnit sig böra föreslå,
att kommuner, kvilka därefter erhöllo stadsrättigheter, skulle uti ifrågavarande
afseende likställas med landskommuner. Denna efter vår
mening riktiga af kommittén förut intagna ståndpunkt har sålunda
nu öfvergifvits med framläggandet af det ofvannämnda förslaget till
öfvergångsbestämmelse, utan att något nytt skäl tillkommit, som bort
kunna föranleda kommittén att frångå den till grund för 1910 års
förslag liggande uppfattningen. Då »de öfriga orter», som i 1905
års förordning angående försäljning af brännvin tillerkänts likställighet
med städerna till och med år 1925, äga tillfälle att under den jämförelsevis
långa öfvergångsperioden ordna sin ekonomi, så att de icke
äro beroende af inkomsten af brännvinsförsäljningsmedlen för längre
tid än 1905 års förordning tillförsäkrat dem dylika medel, anse vi välgrundade
skäl föreligga för en sådan anordning, att köpingar, som förvärfva
stadsrättigheter efter 1911 års utgång, icke erhålla ersättning
längre än till och med år 1926.

I fråga om de af kommittén framlagda förslagen rörande ändring
af bolagsstyrelses sammansättning hafva vi hyst den uppfattningen, att
det allmänna bort beredas öfvervägande inflytande och afgörande inom
dessa styrelser. Då emellertid frågan om försäljningsförordningarnas
revidering är föremål för särskild utredning och därvid äfven frågan om
bolagens förvaltning måste komma under öfvervägande, hafva vi afstått
från att framställa yrkande på förändring, i hvad kommittén föreslagit.

168

II, Begränsningen af till staten inflytande rusdrycksmedel, som få
användas för statsregleringsändamål.

Kommittémajoriteten har föreslagit att af de till statsverket inflytande
rusdrycksmedel, nämligen brännvinstillverkningsskatt, efter
restitution för denatureradt brännvin, maltskatt, efter restitution för
malt, som användts för tillverkning af svagdricka, punschskatt och
brännvinsförsäljningsmedel, efter afdrag af vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter
och af Riksdagen beslutade utgifter för främjande
af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder, ett
belopp af 40,800,000 kronor skall användas för statsverkets behof, men
att det eventuellt Överskjutande beloppet skall fonderas.

Af hvad som ofvan yttrats framgår, att vi äro eniga med majoriteten
ifråga om den af majoriteten föreslagna metoden att för framtiden
begränsa statsverkets beroende af rusdrycksinkomsterna. Men då
vi ej kunna dela kommittémajoritetens uppfattning ifråga om den
förutsättning, »att tillverkningen af alkoholhaltiga drycker kommer
att fortfara här i landet och att staten, såsom hittills, bör få åtnjuta
de ekonomiska fördelarna däraf», hvarom talas å sid. 123—124 af
kommitténs betänkande, utan anse kommittéuppdragets innebörd bestå
i att, såvidt görligt, åstadkomma en verksam begränsning eller ett
frigörande af det allmännas beroende, hafva vi icke kunnat biträda
kommitténs förslag i fråga om begränsningens belopp.

Af kommitténs motivering å sid. 125 framgår, att kommittén vid
fastställandet af detta belopp utgått från den summa, hvartill brännvinstillverkningsafgiften,
maltskatten och punschskatten sammanlagdt uppgå
efter beräkningen vid uppgörandet af 1912 års riksstat. Gent emot detta
förfaringssätt vilja vi anmärka, att kommittén vid framläggandet af
förslaget rörande ersättning till stadskommuner och vissa köpingar
utgått från tioårigt medeltal för perioden 1900/01—1910, och att intet
blifvit inom kommittén anfördt, som är ägnadt att ådagalägga, att
man ifråga om begränsningen af statsverkets beroende af rusdrycksmedlen
bör lämna denna princip. Under åren 1901 —1910 har det allmänna
i inkomster af rusdrycksmedel, med afdrag för tullinkomster,
under 4 år haft belopp, som öfverstiga den af kommittén föreslagna
begränsningen, men under 6 år haft belopp, som ibland rätt väsentligt
understiga begränsningen, såsom framgår af följande tablå:

169

Det allmännas inkomster af rusdryckshandteringen 1901—1910
med afdrag för tullinkomster.

År.	Kr.
1901 ...................................	31,942,519.01
1902 ....................................	28,599,754.50
1903 ....................................	31,199,023.28
1904 ..................................	38,331,665.0 7
1905 ....................................	38,100,845.22
1906 ....................................	41,510,567.30
1907 ....................................	41,048,555.4 2
1908 ....................................	44,449,449.0 6 *)
1909 ....................................	35,711,374.55
1910....................................	44,325,832.45
S:a	375,219,586.76

Nu har kommittén utgått därifrån, att de inflytande rusdrycksmedien
skulle komma att ej oväsentligt öfverstiga de beräknade inkomsterna
(sid. 125). Då emellertid förhoppningar för närvarande kunna
hysas, att staten genom en effektivare nykterhetslagstiftning skall kunna
nedbringa rusdrycksförbrukningen synes oss en sådan förutsättning som
den, att inkomsterna af rusdrycksbeskattningen skola inflyta mer än
som beräknats, d. v. s. att rusdrycksförbrukningen skulle blifva större
än som beräknas, vara minst sagdt olämplig att uppställa vid framläggandet
af en plan för begränsning af statens beroende af rusdrycksmedlen
i afsikt att röja vägen för lagstiftaren att fritt bestämma vid
valet af restriktioner.

Härtill kommer ytterligare en omständighet, som i motiveringen
ej gifvits den betydelse, som den förtjänar. Kommittémajoriteten har
nämligen föreslagit, att de af Riksdagen beslutade utgifter för främjande
af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder samt
vederlagen för nedlagda utskänkningsrättigheter, tillsammans beräknade
till omkring 250,000 kronor, skola direkt bestridas af influtna brännvinsförsäljningsmedel.
Enligt kommittémajoritetens förslag skulle således
afsättningen till fonden göras, af hvad som af influtna rusdrycksmedel
öfverskjuter 41,050,000 kronor, ett inkomstbelopp, som endast
uppnåtts under 3 år under tioårsperioden 1901 —1910. Med en sådan
anordning kan det icke sägas, att någon maximisiffra fastslagits, där
fondbildningen börjar, i all synnerhet som det är sannolikt, att anslaget 1

1 Häri ingå 5 kvartals brännviusförsäljningsmedel.

170

till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder
inom en snar framtid kommer att ej obetydligt ökas — afsevärda kostnader
lärer det nu under statsmakternas pröfning varande förslaget om internering
af alkoholister komma att draga. På så sätt kan den af
majoriteten föreslagna fondbildningen af rusdrycksmedel blifva fullständigt
illusorisk.

Af hvad som ofvan anförts torde framgå, att kommittén, genom
att frångå den i förslagen annorstädes tillämpade principen om tioåriga
medeltal, erhållit en maximisiffra för begränsningen, så högt tilltagen,
att konsumtionen skulle ökas utöfver den beräknade, för att
siffran skulle öfverskridas. Yidare framgår, att den af majoriteten i
utsikt ställda fonderingen skulle blifva högst obetydlig eller ingen
alls, i betraktande af de starkt ökade anspråk, som förväntas inom
kort komma att ställas på anslaget till motarbetande af dryckenskapens
följder. Vid sådant förhållande synes oss kommittémajoritetens förslag
innebära icke ens en början till ett statens frigörande, utan på sin
höjd ett försök att hindra fortsatt ökning af statens hittillsvarande
beroende af rusdrycksmedlen.

För att åtminstone i någon omfattning åvägabringa ett statens
frigörande i merberörda afseende måste en lägre maximisiffra för begränsningen
ovillkorligen utsättas, än den af kommittén föreslagna, och
i anslutning till de ofvan anförda skälen mot kommittémajoritetens
förslag anse vi, att maximisiffran för begränsningen bör sättas lika
med årsmedeltalet af det allmännas inkomster af rusdryckshandteringen
under åren 1901 —1910 med afdrag för tullinkomsterna eller i afrundadt
tal nedåt 37,000,000 kronor.

Vid pröfning af de olika sätt, hvarpå statens frigörande från
ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen kan äga rum, bör också
tagas under öfvervägande, huruvida detta frigörande icke kunde åstadkommas
genom ett successivt nedbringande af det belopp, som årligen finge
användas för statsregleringsändamål. Härvid kunde så tillgå, att den
årliga inkomst af rusdrycksmedel, som finge användas till de ordinarie
statsbehofvens fyllande, minskades med t. ex. en tjugondedel af dessa
medels sammanlagda summa enligt af oss här ofvan angifvet medeltalsbelopp,
37,000,000 kronor. Genom en sådan anordning blefve det
allmännas ekonomiska beroende fullständigt aflöst på 20 år.

En sålunda årligen skeende minskning af det disponibla beloppet
rusdrycksmedel för statsregleringsändamål skulle underlätta öfverförandet
af denna beskattning till en annan mera rättvis beskattningsform.

Vid en jämförelse med rusdrycksmedlens belopp i förhållande till

171

riksstaten för tioårsperioden 1901 —1910 framgår, att den sistnämnda
under ifrågavarande tid ökats med icke mindre än 100 miljoner kronor
eller nära 3 gånger det belopp, hvartill medeltalet af rusdrycksmedlen
under samma tid uppgå.

Nedanstående tablå åskådliggör detta förhållande:

i ■ i År	1	2	Kolumn 1 i procent af kolumn 2
Statens in-komster af rusdrycks- handteringen	Statens ordi-narie inkomster och bevillningar (incl. utdel-ningar å aktier och andel af riksbankens vinst) enligt riksstaterna
1901 ..................,...........	24,647,201	118,341,000	20. SS
1902 ..............................	22,131,620	131,978,000	16.7 7
1903 .............................	25,920,527	156,552,200	16.56
1904 .............................	30,582,542	166,903,000	18.8 2
1905 ..............................	30,516,264	173,975,000	17.54
1906 ..............................	33,339,890	172,080,000	19-8 7
1907 ..............................	32,963,527	189,720,000	17.3 7
1908 .............................	30,165,744	194,860,000	15.4S
1909 ..............................	27,609,866	206,220,000	13.89
1910 ..............................	32,721,215	218,648,000	14.97

Årligen utgör riksstatens ökning i rundt tal tio miljoner kronor,
hvilket belopp är nära 5 x/ä gånger större än den summa af 1,850,000
kronor, hvarmed rusdrycksmedlen för statsregleringsändamål, enligt ofvan
angifna afvecklingsplan, årligen skulle minskas. Någon oöfverkomlig
svårighet ur statsregleringssynpunkt skulle en sålunda skeende successiv
utveckling icke komma att medföra. Härför torde icke erfordras, att
anvisning på nya inkomstkällor redan på förhand lämnas. Med den
snabba utveckling och de täta förändringar, som vår skattelagstiftning
är underkastad, skulle det för öfrigt visa sig i hög grad vanskligt, att
för någon längre tid framåt draga upp gränserna för ett skattesystem,
uteslutande med tanke på den minskning i inkomsten, som ett antagande
af ofvannämnda afvecklingsplan skulle förorsaka statsverket, då
det ju är tydligt med stöd af hittills vunnen erfarenhet, att dessa

172

1,850,000 kronor endast komma att utgöra en mindre del af det belopp,
hvarmed riksstaten årligen kommer att ökas.

Det måste emellertid under hvarje förhållande tillses, att den del
af rusdrycksmedlen, som icke ingår i statsregleringen, icke disponeras
på sådant sätt, att staten på andra områden ånyo blir beroende.

För sådant ändamål utom det, hvartill fonden gifvetvis i främsta
rummet bör användas, nämligen till en ekonomisk reglering af rusdryckshandteringen,
finnas många utvägar att välja, såsom att använda
fonden till minskande af statsskulden, för nya kommunikationsleders öppnande,
för inköp af skogsmark eller ock, hvilket väl torde ligga närmast
till hands, för att vid införandet af ålderdomsförsäkring göra det möjligt
för den nu lefvande generationen af landets folk att komma i åtnjutande
af den fördel, som en sådan försäkring innebär.

Som ofvan nämnts, skulle här skisserade afvecklingsplan, realiserad
under en tidrymd af 20 år, fullständigt på de områden, hvilka i kommitténs
uppdrag angifvits, undanröja de ekonomiska hinder som möta vid
införandet af ett rusdrycksförbud.

Då vi likväl icke nu upptaga detta förslag, så beror detta dels
därpå, att vi icke vilja skilja oss mera, än som vi ansett vara oundgängligen
nödvändigt, från det af kommittémajoriteten framlagda förslaget,
dels därpå, att vi tro oss hafva funnit en annan och närmare
liggande lösning, som efter vår mening är nödvändig som komplement
till hvarje förslag om en maximibegränsning. Dessutom kan en dylik
successiv nedsättning när som helst antagas och tillfogas vårt nu framlagda
förslag, utan att i detta sistnämnda någon större rubbning behöfver
ifrågakomma.

En af principerna i den moderna nykterhetslagstiftningen är att
i så stor utsträckning som möjligt öfverlämna åt folket själft, organiseradt
i kommuner, län eller ännu större enheter, att bestämma, huruvida
rusdrycksförsäljning skall förekomma eller icke. I den mån genom
fortsatt upplysningsarbete nationens flertal kommer till insikt om rusdryckshandteringens
skadlighet och folket genom effektiva och väl
afvägda lagstiftningsåtgärder får makt att minska rusdrycksförbrukningen,
i den mån komma gifvetvis också rusdrycksmedlen att mindre
rikligt inflyta i statskassan. Med en sådan utveckling skulle äfven den
af oss föreslagna maximisiffran i en framtid blifva så hög i förhållande
till de inflytande rusdrycksmedlen, att någon fondering aldrig kom
att äga rum. Yi anse därför, att maximisiffran bör ställas i en sådan
relation till nykterhetens framsteg bland befolkningen, att statens genom
maximisiffran uttryckta minskade beroende af rusdrycksmedlen blef en

173

direkt och automatiskt inträffande följd af rusdrycksförbrukningens
minskande. I enlighet härmed föreslå vi att, om under något år rusdrycksmedlen
skulle komma att understiga 37,000,000 kronor, denna
mindre summa sedermera skall blifva det maximibelopp, som staten
äger använda för statsregleringsändamål, tills eventuellt åter en mindre
inkomstsumma uppstår, då denna därefter i sin ordning blir maximibeloppet,
och så undan för undan.

III. Sättet för fonderingen af öfverskjutande rusdrycksmedel och
användningen af dessa medel.

Ifråga härom har kommittén föreslagit, att den summa, hvarmed
sammanlagda beloppet af rusdrycksmedlen öfverstiger 40,800,000 kronor,
skall afsättas till en fond, som ställes under statskontorets förvaltning,
och öfver hvilkens användning Kungl. Maj:t och Riksdagen gemensamt
besluta. I motiveringen sid. 126 har kommittémajoriteten anfört, att
den icke ansett sig böra föreslå några särskilda ändamål, för hvilka
fonden eller dess afkastning skulle få användas.

Inom kommittén hafva vi intagit en principiellt helt annan ståndpunkt
och yrkat, att i en särskild förordning skulle fastställas regler
för fondens bildande och användning. Om majoritetens förslag skulle
realiseras, kommer det otvifvelaktigt att föreligga en stor frestelse för
statsmakterna, att under tider med dåliga konjunkturer anlita fonden
för täckande af möjligen uppkommande brist i statsregleringen. Vid
sådant förhållande kan det med skäl ifrågasättas, om staten genom
majoritetens förslag kan sägas i någon större utsträckning hafva frigjorts
från det ekonomiska beroendet af rusdrycksmedlen. Liksom de
medel, hvaraf fonden bildas, ej få användas till statsregleringsändamål,
bör ej heller fonden eller dess afkastning få användas härtill, utan i
främsta rummet vid sådana uppgifter för nykterhetslagstiftningen, som
förutsätta en ekonomisk reglering. Vid en framtida reglering och afveckling
af rusdryckshandteringen komma afsevärda belopp troligen
att erfordras för olika ändamål och naturligast är att för dessa ändamål
använda den fond, som under tiden förut samlats af öfverskjutande
rusdrycksmedel.

Fonden förvaltas af statskontoret under namn af »Statsverkets
fond af rusdrycksmedel». Räntan af fondens kapital bör årligen tillföras
fonden.

På grund af hvad här anförts, få vi därför framlägga följande:

174

Förslag

till

Förordning angående statsverkets fond af rusdrycksmedel.

§ i Af

statsverkets inkomster af brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,
punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel skall, efter restitution för
denatureradt brännvin och för malt, som vid skattepliktigt bryggeri
omedelbart användts för tillverkning af svagdricka, till en särskild
fond afsättas hvad som för hvarje år öfverskjuter ett belopp af
37,000,000 kronor.

Skulle ofvannämnda inkomster något år understiga 87,000,000
kronor, skall därefter årligen hvad som öfverskjuter denna mindre
summa afsättas till samma fond. På enahanda sätt förfares, om därefter
ytterligare minskning i ofvannämnda inkomster uppstår.

§ 2.

Fonden, som benämnes »Statsverkets fond af rusdrycksmedel»,
skall i främsta rummet användas för ekonomisk reglering af rusdryckshandteringen.

§ 3.

Fonden göres räntebärande och förvaltas af statskontoret i enlighet
med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar.

§ 4.

Fondens af kastning skall, efter afdrag af förvaltningskostnaderna,
läggas till kapitalet.

175

§ 5.

Tillskott, som enligt Riksdagens beslut kunna tillgodokomma
fonden, utöfver hvad i § 1 stadgas, skola tilläggas fondens kapital.

§ 6.

Om sättet för fondens användning besluta Kungl. Maj:t och Riksdagen
gemensamt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.

Under hänvisning till ofvanstående motivering och förslag hafva
vi yrkat:

att i fråga om kommitténs förslag under punkt 2, mom. 1, det
framlagda förslaget till förordning angående ersättning till städer och
vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel måtte erhålla den lydelse, som det af
oss å sidd. 161 — 166 härom framställda förslaget till förordning innehåller;
samt

att beträffande punkt 6 denna måtte erhålla följande lydelse:
besluta, att till en särskild fond, som ställes under statskontorets förvaltning
skall afsättas den summa, hvarmed sammanlagda beloppet
af brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel,
efter restitution för denatureradt brännvin och
för malt, som vid skattepliktigt bryggeri omedelbart användts för tillverkning
af svagdricka, öfverstiger 37,000,000 kronor och att antaga
det förslag till förordning för denna fond, som å sidd. 174—175 här
ofvan blifvit framställdt.

BILAGOR.

Bilaga 1.

Statistiska tabeller öfver kommuners och landstings
utdebitering, inkomster och utgifter samt
tillgångar och skulder.

De uti kommitténs ifrågavarande tabeller upptagna siffror äro
hämtade ur Sveriges officiella statistik, Afd. U), Kommunernas fattigvård
och finanser.

Vidkommande stadskommunerna, därtill räknas köpingar, som bilda
egna kommuner, hafva siffrorna hämtats väsentligen från tabell 7 sålunda
att i kommitténs tabell:

kol. 2 erhållits genom hopsummering af kol. 11—15.

» 6 » från kol. 5 och 6 (i vissa fall från noter) och från

primäruppgifter.

>7 » från kol. 26 med afräkning af utskylder och bidrag.

>	10	»	genom	summering af kol.	18
	13		från		60.
	17	>		»	67.
>	20		»	»	70.

Siffrorna rörande landskommunerna äro från tabell 6 och beträffande
landstingsområdena från tabell 9.

Vid uträkning pr innevånare hafva följts de i tab. 2 och 3 förekommande
folkmängdsuppgifterna.

I den officiella statistiken rörande städer och köpingar förekomma
ej uppgifter om Ljungby och Båstads köpingar samt Trollhättans
kommun, hvilken sistnämnda först nyligen blifvit stad. Frånvaron af
dessa uppgifter inverkar dock ej nämnvärdt på resultatet af ifrågavarande
statistik.

Af tabellerna ifråga inhämtas i hufvudsak följande, därvid tabellrubrikerna
tagas hvar för sig.

179

Influtna utskylder och bidrag.

Stadskommuner. För samtliga dessa har inträdt en höjning från
kr. 17.80 år 1900 till kr. 34.60 år 1909 eller med kr. 16.80, allt pr
innevånare.

Endast några mindre kommuner visa någon sänkning under tioårsperioden.
De största kommunerna företedde ökning: Stockholm
från kr. 21.49 till kr. 55.81, Göteborg från kr. 21.04 till kr. 36.67,
Malmö från kr. 18.86 till kr. 40.06, Norrköping från kr. 17.34 till
kr. 27.84 och Gäfle från kr. 20.92 till kr. 31.18.

Landskommuner. Äfven för dessa visar sig en väsentlig förhöj -ning pr innevånare om än proportionsvis mindre än för städerna eller
från kr. 5.9 7 år 1900 till kr. 8.99 år 1909. Intet län visar sänkning.
Påfallande är skillnaden i utskyldsbeloppen pr innevånare för stadsoch
landskommuner.

Landstingsområden. Sammanlagda beloppet af influtna landstingsoch
sjukvårdsafgifter pr innevånare i alla dessa områden ökades från
kr. 0.5o år 1900 till kr. 1.2 0 år 1909, alltså proportionsvis en ännu
starkare ökning än för stads- och landskommunerna.

Utdebiteringen pr bevillningskrona.

Stadskommuner. 1 regel har denna utdebitering ökats under tioårsperioden.
De största städerna visa följande siffror:

år 1900: år 1909:

Stockholm ........................ kr. 4.61 ........................ kr. 6.50

Göteborg ........................ » 5.4 3 ........................ > 6.4 6

Malmö ............................. » 5.15 ....................... > 6.92

Norrköping ..................... > 5.8 0 ........................ » 7._

Gäfle ............................... » 6.40 ..................... » 7.20 I

I 27 kommuner utvisar det utdebiterade utskyldsbeloppet eu större
eller (vanligen) ringare minskning.

Uppgifter, som icke omfatta mera än tre år för en och samma
kommun, äro härvid icke medtagna.

Landskommuner och landstingsområden. Enär utdebiteringen af
utskylder inom landskommunerna väsentligen sker annorledes än pr

180

fyrk, har det ej ansetts lämpligt i tabellerna intaga specificerade uppgifter
härutinnan.

Fördelar man emellertid de utdebiterade och influtna utskylderna
på fyrktalet '' å landsbygden och bevillningen i städerna, kommer på
h varje fyrk eller bevillningskrona:

å landsbygden: i samt!, stadskommuner:

år	1900	........... 52.1	öre	år	1900	... 4.54	kr.
>	1901 ...	.......... 53.8		»	1901 ..........	... 4.65	>
»	1902	.......... 54.4			1902 ...........	.... 4.83
»	1903 ...	........... 56.1		»	1903 .........	.... 5.14	>
>	1904 ...	.......... 54.8		»	1904 .........	.... 4.73	>
	1905 ...	........... 54.8	»	»	1905	... 4.71
>	1906 ...	........... 58.0			1906 ..........	... 5.21	»
»	1907 ...	............ 56.0			1907 ..........	.... 4.89	>
> »	1908	58.0	»	»	1908 ..........	.... 5.35
1909 ..	............ 56.6			1909 ..........	.... 5.70	»
På	samma	sätt uträknad landstingsskatt var	år 1900	: 29.3 öre
>	»	D D		»		> 1909	: 58.6 »

Dessa siffror äro dock för låga, enär summa för afskrifningar och
restantier ej finnes för landsbygd och samtliga städer.

För samtliga städer återfinnas i den officiella statistiken särskilda
uppgifter för på inkomsten utdebiterade kommunalutskylder åren 1907
—1911, (se Stat. tidskrift 1911 nr 2) och utgöra: år 1907: 5.58,
1908: 5.80, 1909: 6.20, 1910: 6.51 och 1911: 6.40. I denna beräkning
äro ej köpingskommunerna inräknade.

Inkomster.

(Utom influtna utskylder och bidrag).

Stadskommuner na. Samtliga kommuner visa här en ökning pr
innevånare från kr. 32.60 år 1900 till kr. 49.93 år 1909 men däremot
en minskning pr bevillningskrona från kr. 8.9 5 år 1900 till kr. 8.6 8
år 1909. Äf de största städerna visa följande minskning, nämligen
Stockholm från kr. 9.42 till kr. 8.92, Göteborg från kr. 8.96 till kr.
6.9 5 och Gäfle från kr. 11.38 till kr. 10.47. Ökning förete däremot
Malmö från kr. 10.70 till kr. 12.34 och Norrköping från kr. 8.98 till

181

kr. 9.7 6. Af öfriga städer och köpingar visa 65 ökning och 47
minskning (härvid frånsedt dem, om hvilka uppgifter lämnats för
endast tre år eller därunder).

Landskommunerna förete tillsammans en ökning af ifrågavarande
inkomster under tioårsperioden såväl pr innevånare från kr. 2.7!) till
kr. 4.7 0 som äfven, ehuru i ringa mån pr fyrk, från 34 till 36 öre.

Landstingsområdena visa jämväl ökning i förevarande afseende,
dels pr innevånare från 68 öre till 1 kr. 18 öre samt dels pr bevillningskrona
från 65 till 68 öre. Ökning förekommer beträffande 16
landstingsområden och minskning beträffande 9

Brännvinsförsäljningsmedel.

Stadskommunerna förete någon, ehuru ringa ökning under tioårsperioden
pr innevånare, nämligen från kr. 6.10 till kr. 6.33, men
däremot en minskning pr bevillningskrona från kr. 1.6 8 till kr. l.io.
Denna inkomst har emellertid under hvarje år af perioden öfverstigit
bevillningen och bör rätteligen sättas något högre än anförda medeltalssiffror,
enär dessa omfatta äfven brännvinsmedel för köpingar och
städer, som icke haft något brännvinsförsäljningsbolag. 1905 års brännvinsförsäljningsförordning
trädde som bekant i kraft för städerna den 1
oktober och för landsbygden den 1 november 1907. Den däri bestämda
nedsättningen af städernas direkta andelar, hvilken fortgår successivt
från och med försäljningsåret 1907—1908 till och med år 1920, motväges
dock i någon män af den s. k. kommunandelen eller den andel
af ifrågavarande medel, som fördelas på samtliga rikets kommuner efter
folkmängden och hvilken andel samtidigt är i stigande.

Vid bedömandet af de i tabellen upptagna siffror bör jämväl
bemärkas, att försäljningsåret 1907—1908 för städerna omfattade ett
och ett fjärdedels år samt att år 1909 företedde en relativt ringa
brännvinskonsumtion i följd af försäljningsförbud under den s. k. storstrejken.
Sistnämnda förhållande har emellertid i relativt mindre grad
inverkat å tabellens siffror, enär däri intagna belopp af brännvinsmedel
i regel afse hvad som i stadskassan influtit under året ifråga, ej de
afgifter och vinstmedel, som under samma år intjänats. Således upptagas
för de flesta städer såsom brännvinsmedel, t. ex. för 1909, de
medel, som afse försäljningsåret 1907—1908 men influtit 1909, hvaremot
de medel, som intjänats 1909, icke för dessa städer återfinnas i tabellen.
Undantag från detta förfaringssätt förete emellertid några städer,

182

hvaribland Göteborg. Dessa synas, i likhet med kontrollstyrelsen,
i sin statistik hafva angifvit de brännvinsmedel, som intjänats det år,
iippgiften afser. Dessa och andra ojämnheter förringa visserligen i
någon mån tabellens värde i denna del, men i hufvudsak torde den
dock kunna för sitt ändamål användas.

För kommitténs vidkommande lärer beträffande brännvinsmedelsstatistiken
hufvudvikten böra läggas å dessa medels belopp pr bevillningskrona.
Gör man detta, erhåller man för de största städerna en
minskning från första till sista året i perioden:

för Stockholm
,, Göteborg
,, Malmö
„ Gäfle........

från	kr.	1.49	till kr.	0.35
>>	>>	1.40		0.67
n	5 J	1.19	>5	0.66
?>		1.61	?? ::	1.32,

hvaremot för Norrköping förekommer en ökning från kr. 1.4 9 till
kr. 1.62.

Af öfriga städer och köpingar visa något öfver ett 40:tal en större
eller mindre ökning, som dock i flera fall beror af den relativt höga
inkomsten 1909 af nästföregående försäljningsårs brännvinsmedel. Alla
de öfriga visa minskning. För de största städerna är minskningen
äfven relativt större än för de öfriga i allmänhet.

De inkomster af brännvinsmedel pr bevillningskrona, hvilka under
någotdera af åren 1900, 1908 och 1909 öfverstego fyra kronor, utgjorde
i:

	år 1909.	år 1908.	år 1900.
	kronor.	kronor.	kronor.
Mörbylånga .............	............. 22.45	16.74	0.29
Malmköping ............	............ 14.75	11.23	11.971)
Östhammar ..............	............ 8.86	0.18*)	5.23
Yara .......................	8.38	5.54	9.93
Sundsvall...................	............. 8.3 5 s)	1.38	1.61
Nybro..........................	............. 8.2 4	5.04	11.15

*) För &r 1902.

2) Anledningen till den låga siffran för 1908 är att söka däri, att Östhammar
saknade brännvinsförsäljningsbolag under försäljningsåret 1906—1907.

a) Den höga siffran för 1909 beror däraf, att i 1909 års brännvinsmedel ingå
655,700 kronor “reserverade vinstandelar, motsvarande 20 procent af staden Sundsvalls
andel, som enligt aftal emellan utskänkningsbolaget och staden till större delen användts
till uppförande af byggnader för utskänkningsbolagets behof, hvilka fastigheter och
medel först under år 1909 öfverlåtits till staden" (ur en not i den officiella statistiken).

183

	år 1909.	år 1908.	år 1900.
	kronor.	kronor.	kronor.
Kungsbacka	....................V... 8.22	4.92	6.11
Kungälf .......	......................... 6.87	5.02	5.43
Hedemora ....	........................ 6.72	4.04	O.io
Hässleholm	.......................... 6.39	3.10	0.291)
Skänninge . .	......................... 6.32	2.22	1.47
Sigtuna..........	......................... 6.20	4.50	4.72
Trosa .............	....................... 6.12	4.5 4	7.5 2
Laholm ........	........................ 5.72	2.77	3.45
Sollefteå ......	........................ 5.43	4.8 3	0.2 i 2)
Ulricehamn	....................... 5.13	2.94	2.95
Borgholm	.................... 5.03	3.46	5.68
Yarberg ......	......................... 4.13	1.83	2.32
Sala ..............	...................... 4.07	2.91	4.60
Strömstad ....	....................... 3.99	2.61	4.29
Askersund ..	........................ 3.7 9	2.87	4.55
Vimmerby ....	................... 3.65	2.73	4.29
Mariestad ....	......................... 3.51	3.32	4.46
Mönsterås ....	........................ 3.13	0.16	5.75
Lysekil .........	....................... 3.oo	3.07	4.7 5
Haparanda	....................... 2.90	2.5 3	4.6 2
Ronneby .......	....................... 2.23	4.15	2.73
Sundbyberg ..	......................... 2.01	4.03	0.13
Arvika..........	..................... 1.48	2.26	4.38
Falkenberg .	......................... 0.23	5.14	2.87
Brännvinsmedel,	understigande en krona per	bevillningskrona,
förekommo under någotdera af förutnämnda tre år	i följande städer:
	år 1909.	år 1908.	år 1900.
	kronor.	kronor.	kronor.
Karlshamn....	....................... 0.96	1.75	1.98
Lund .............	........................ 0.94	0.72	0.81
Simrishamn	...................... 0.92	1.29	0.89
Trälleborg ....	........................ 0.83	0.72	1.18
Uppsala.........	....................... 0.82	1.42	1.45
Hälsingborg	......................... 0.76	0.87	1.13
Göteborg.......	........................ 0.67	1.18	1.40

>) För år 1901.
*) För år 1903.

184

	år 1909.	år 1908.	år 1900.
	kronor.	kronor.	kronor.
Malmö ......................	.......... 0.6 G	0. 7 0	1.19
Landskrona ...........	............. 0.61	0.63	0.98
Piteå ..........................	............ 0.52	1.21	2.9 5
Stockholm ...............	............. 0.3 5	0.5 9	1.49
Falkenberg ..............	.............. 0.2 3	5.14	2.87.

Landskommuner. Beloppet pr innevånare ökades under tioårsperioden
från 36 till 73 öre samt pr bevillningskrona från 4 till 6 öre.
Härvid är dock att märka, att 1909 års siffror i regel omfatta inkomsterna
för försäljningsåret 1 oktober 1907—31 december 1908 eller
fem kvartal, bvadan siffrorna 73 ocb 6 rätteligen böra i motsvarande
grad reduceras.

Från texten till den officiella statistiken, afd. U) torde jämväl böra
uppmärksammas följande siffror, angifvande brännvinsmedlens procenttal
af lands- och stadskommunernas samtliga inkomster, nämligen: I

	Lands-	Stads-
	kommuner.	kommuner.
	%	%
år 1900 ..........................	........................ 4.2	12.1
„ 1901	........................ 4.1	10.9
.. 1902 ..........................	........................ 4.0	10.3
„ 1903 ...........................	......................... 3.8	8.9
., 1904 .........................	......................... 3.7	9.7
., 1905 .........................	......................... 3.7	9.5
., 1906 ...........................	......................... 3.5	8.7
.. 1907 .........................	........................ 3.1	7.6
„ 1908 ..........................	....................... 2.6	7.4
., 1909 ..........................	..................... 5.3	7.5.

I sagda statistik finnas följande uttalanden rörande landskommunernas
brännvinsmedel för åren 1908 och 1909.

Minskningen af landskommunernas andelar i de år 1908 influtna
brännvinsförsäljningsmedlen är af tillfällig art och torde hufvudsakligen
bero därpå, att, sedan jämlikt förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning af brännvin bolag för utskänkning och
minutering bildats inom åtskilliga landskommuner och i samband
härmed antalet af de på auktion inropade rättigheterna högst betydligt
nedgått, största delen af de för brännvinsförsäljning på landsbygden

185

inflytande medlen numera utgöres af bolagsvinst, hvilken först efter
försäljningsårets slut kunnat till fördelning öfverlämnas, hvadan dessa
medel senare än förut varit fallet kommit kommunerna till godo.

Den betydande ökningen af landskommunerna år 1909 tillfallna
inkomster af influtna brännvinsförsäljningsmedel, torde hufvudsakligen
bero dels därpå, att det försäljningsår, till hvilket större delen af de
i 1909 års räkenskaper bokförda brännvinsförsäljningsmedlen hänför
sig, omfattar 15 månader, dels på förändrade grunder förfördelningen
af dessa medel. Härtill kommer, att beloppet af de för näst föregående
år upptagna medlen af ifrågavarande slag var af skäl, som anförts i
1908 års berättelse (se ofvan) lägre än det normala.

Landstingsområdena visa en ökning af brännvinsförsäljningsmedel
från 43 öre år 1900 till 71 öre år 1909 pr innevånare, livaremot
beloppet pr bevillningskrona är oförändradt 41 öre vid periodens början
) och slut. Här gäller dock samma anmärkning som ofvan beträffande
siffrorna för 1909, hvilka, såsom afseende hU år, böra reduceras till de
belopp, som belöpa å ett kalenderår.

Utgifter.

Stadskommunerna visa eu stegring i utgifter från kr. 62.2 5 år
1900 till kr. 98.53 år 1909 pr innevånare samt pr bevillningskrona
från kr. 17.10 till kr. 17.14. Därvid märkes, att utgifterna pr bevillningskrona
under hvart och ett af åren 1905—1908 varit högre än
1909, sannolikt beroende däraf att sistnämnda år i relativt mindre
grad förekommit sådana större utgifter, som vanligen pläga täckas af
lånemedel.

En synnerligen viktig siffra föreligger i utgifternas procenttal i
förhållande till inkomsterna (utskylder oberäknade). Detta tal ökades
under perioden från 190.9 år 1900 till 197.3 år 1909 men var hvart
och ett af åren 1905—1908 större än 1909. För 1908 var procenttalet
222.7.

Procenttalet utgjorde för:

	ill- 1900.	år 1908.	år 1909.
Stockholm .............	............ 177.5	201	197.5
Göteborg ...................	.......... 168.0	254.9	224.1
Malmö ........................	........... 207.3	203.6	147.7
Norrköping................	............... 199.2	219.6	237.7
Gäfle............................	............... 196.0	159.9	190.s

186

Af samtliga öfriga hithörande kommuner visade ett 40:tal ökning
och de öfriga en minskning från 1900 till 1909 i utgifter pr bevillningskrona.
Tages till jämförelse år 1908 i stället för 1909, ökas den förra
siffran till närmare 70.

Landskommunerna tillsammans förete eu om än ringa minskning
i utgifter pr fyrk, nämligen från kr. 1.12 år 1900 till kr. l.io år 1909.
För år 1908 var siffran kr. 1.17. Pr innevånare räknadt hafva utgifterna
ökats från kr. 9.12 till kr. 14.16.

Procenttalet utgifter i förhållande till inkomster (utskylder frånräknade)
nedgick för dessa kommuner från 327.2 år 1900 till 301.1
år 1909. Minskningen gäller dock nästan uteslutande år 1909. Hithörande
siffra för 1908 var 332.9.

Landstingsområden. För dessa förekommer liksom för städerna
en stegring i utgifter såväl pr innevånare som pr bevillningskrona. I
förra fallet från kr. 1.3 0 till kr. 2.2 8 och i senare fallet från kr. 1.2 3
till kr. 1,31. Utgiftsprocenten visar jämväl ökning, nämligen från 189.4
år 1900 till 193.7 år 1909.

I fråga om såväl utgiftsbeloppet pr bevillningskrona som utgifternas
procenttal i förhållande till inkomsterna visar dock 1909 —
liksom för lands- och stadskommunerna — exceptionellt låga siffror.
Berörda utgiftsbelopp utgjorde exempelvis för 1907 kr. 1.7 0 och för
1908 kr. 1.45. Procenttalet var för 1907 — 255.5 och för 1908 — 246.

Tillgångar.

Stadskommunernas tillgångar hafva under tioårsperioden ökats från
kr. 268.57 till kr. 462.68 pr innevånare samt från kr. 73.75 till kr.
80.4 7 pr bevillningskrona. Ökningen i senare afseendet utgjorde för
de största kommunerna:

för	Stockholm ......	...... från	kr.	65.7 9	till	kr. 70.50
??	Göteborg	......		75.13	J?	„ 91.46
??	Malmö ......	...... >?		84.54	?>	„ 94.17
	Norrköping......	......	?>	53.32	?>	„ 112.47
JJ	Gäfle ......	...... ??	V	73.96		„ 114.95

Af öfriga städer och köpingar visade i sistnämnda afseende något
mera än halfva antalet ökning och de öfriga minskning.

Landskommunerna förete likaledes en ökning i tillgångar pr innevånare
från kr. 23.61 år 1900 till kr. 36.03 år 1909, hvaremot till -

187

gångarna pr fyrk samtidigt nedgått något eller från kr. 2.9 0 till kr. 2.7 9,
kvilken nedgång uteslutande beror på ökadt fyrktal. För år 1908 var
motsvarande siffra kr. 2.9 6.

Landstingsområdenas hithörande siffror visa pr innevånare kr. 4.0 6
år 1900 och kr. 7.5 9 år 1909 samt pr bevillningskrona kr. 3.8 6 år 1900
och kr. 4.3 6 år 1909, alltså äfven här ökning.

Den officiella kommunalstatistiken är som bekant grundad på
de uppgifter, som årligen afgifvas till statistiska centralbyrån från
ordförandena i stadsfullmäktige samt kommunal- och kyrkostämmor.
Om, såsom sannolikt är, man om dessa källuppgifter kan våga det uttalandet,
att de icke äro så tillförlitliga som önskligt, beroende på
saknaden af bestämda grunder för kommunernas bokföring m. m., gäller
detta i alldeles särskild grad i fråga om uppskattningen af kommunernas
tillgångar. Dessa utgöras nämligen till omkring tre fjärdedelar af fastigheter
och inventarier; och särskildt i fråga om fastigheter inköpta för
stadsregleringsändamål eller tomtförsäljning kunna härvid naturligtvis
användas och användas också olika beräkningsgrunder på olika orter.
Äfven i fråga om värderingen af återstoden af tillgångarna, hufvudsakligen
bestående i fordringar och värdehandlingar (exempelvis järnvägsaktier),
förekomma gifvetvis olika förfaringssätt. Vid tillgångarnas
värdering torde nog mångenstädes hänsyn tagas till önskan att visa
kommunens solvens vid eventuella låneansökningar.

Skulder.

I olikhet med hvad nyss anförts beträffande den officiella statistikens
värdesättning af tillgångarna, torde de i samma statistik upptagna
kommunala skulderna få anses angifna med relativt tillförlitliga
belopp.

Stadskommunernas skulder hafva under tioårsperioden ökats i ännu
högre grad än tillgångarna nämligen pr innevånare från kronor 187.77
år 1900 till kr. 363.90 år 1909 samt pr bevillningskrona från kr. 51.57
år 1900 till kr. 63.29 år 1909. Ökningen pr bevillningskrona är

för Stockholm	från	kronor	48.3 6	till kronor	66.13
„ Göteborg	JJ	>>	55.15	V		67.33
,, Malmö		? J	77.14		}?	78.63
„ Norrköping	5?		24.78			72.26
„ Gäfle		5?	61.79	J?	r>	79.48

188

Af samtliga städer och köpingar visa i sistnämnda hänseende
flertalet eller nära ett 70-tal ökning och de öfriga minskning.

Landskommunernas skulder ökades äfven väsentligt under tioårsperioden,
nämligen pr innevånare från kr. 8.44 år 1900 till kr. 15.50
år 1909 samt pr fyrk samtidigt från kr. 1.0 4 till kr. 1.2 0. Sistnämnda
siffra var för år 1908 kr. 1.2 7.

Landstingsområdena visade en i än högre grad ökad skuldsättning.
Denna uppgick år 1900 pr innevånare till kr. 1.3 6 och pr bevillningskrona
till kr. 1.2 9. Motsvarande siffror utgjorde för år 1909 kr. 3.0 9
och kr. 1.7 8.

Behållning.

Hvad ofvan anförts rörande osäkerheten i de statistiska uppgifterna
om kommunernas tillgångar gäller själffallet äfven kommunernas,
af tillgångarnas värdesättning beroende behållningar.

Stadskommunernas behållning pr innevånare ökades från kr. 80.8 0
år 1900 till kr. 98.78 år 1909, dock gick behållningen för 1908 åtskilligt
högre eller till kr. 119.8 4. Skillnaden emellan siffrorna för
1908 och 1909 beror på en relativt större skuldsättning år 1909.
Behållningen pr bevillningskrona utgjorde år 1900 kr. 22.18, år 1908
kr. 22.46 och nedgick år 1909 till kr. 17.18.

För de största städerna utgjorde behållningen pr bevillningskrona:

år 1900 år 1908

för Stockholm kronor 17.43 kronor 19.14

,, Göteborg ,,

Malmö ,,

,. Norrköping ,,

,, Gäfle ,,

19.98	55	24.48
7.40	55	12.29
28.54	55	16.57
12.17	55	36.54

år 1909

kronor 4.37

24.13

15.54

40.21

35.47

Den betydliga sänkningen för Stockholm från år 1908 till år 1909
beror väsentligen af skuldernas ökning år 1909 med något öfver 31
miljoner.

För öfriga städer och köpingar visar behållningen pr bevillningskrona
från år 1900 till 1909 en höjning hos något mindre än halfva
antalet och sänkning hos flertalet. I några få kommuner öfverstego
skulderna tillgångarnas värde, sannolikt beroende af en mindre lämplig

189

bokföring. Detta förhållande belyser i sin mån den ofvan framhållna
otillförlitligheten hos ifrågavarande statistiska uppgifter rörande tillgångarna.

Landskommunernas behållning har under tioårsperioden ökats pr
innevånare från kr. 15.17 till kr. 20.53 men minskats pr fyrk från kr.
1.86 till kr. 1.5 9. År 1908 uppgick behållningen pr fyrk till kr. 1.6 9.

Landstingsområdenas behållning pr innevånare ökades under tioårsperioden
pr innevånare från kr. 2.70 till kr. 4.50 och pr bevillningskrona
från kr. 2.5 7 till kr. 2.58. I senare afseendet var behållningen
år 1908 något större eller kr. 2.71.

190

Utskylder, utdebitering, inkomster och utgifter

1	2	3	4	5	5
Stader (köpingar) och år.	1 Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.*)	Summa.
Stockholm......... 1900	6,461,257	21-49	3-oo	1*01	4-ni
1901	6,915,608	22-80	3-oo	1-5 7	4*5 7
1902	7,569,751	24-7 5	3-2 5	1-59	4-8 4
1903	9,420,128	30-29	4-oo	1-6 0	5-60
1904	9,060,695	28-50	3-2 5	1-54	4-79
1905	9,628,805	29-6 7	4-io	0-50	4-60
1906	10,868,787	32-66	4-40	0-4 7	4-8 7
1907	13,391,905	39-68	5*10	0*50	5*oo
1908	15,811,322	46* 5 c	5-so	0-51	6-oi
1909	19,076,341	55-81	6-oo	0*50	6-50
Södertälje 1900	132,295	16-12	3-80	2-40	5*70
1901	157,579	18-98	3-30	2-oo	5-30
1902	161,796	18-92	3-30	1-80	5*io
1903	158,209	18-06	3-30	1-80	5*io
1904	172,312	19-32	3-30	1-80	o*io
1905	177,179	19-16	3-3 0	1-95	5*25
1906	179,812	18-09	3-3 0	2-20	5*50
1907	208,888	21-03	3-so	2-25	5*5 5
1908	250,485	24-3 0	3-30	2-3 0	5-6 0
1909	299,328	28-44	3*3 0	2-70	6-oo
Vaxho lin ........... 1900	21,926	12-88	2-5 4	1*30	3-90
1901	19,178	10-8 2	1-56	1-3 9	2-95
1902	26,729	12-47	2*f)0	1-65	4-20
1903	28,608	13-12	1-96	1*6 5	3-61
1904	27,187	12-16	1*91	1-09	3-oo
1905	29,776	13*31;	1-91	0-8 0	2-71
1906	33,831	15-19	2-44	1-26	3-70
1907	33,686	14-77	2"60	1-60	4-20
1908	35,920	14-66	2-6 7	1-53	4-20
1909	38,264	24-58	2-30	1-90	4-20
Norrtälje ......... 1900	38,364	12-80	4-04	1-58	5-02
1901	46,314	14-29	4-5 4	1-61	6-1*5
1902	43,804	12-89	3-9 0	1-7 3	5-63
1903	48,052	13-45	4*08	f 2-18	6-26
				1 1''68	5''76
1904	49,945	13-83	4-09’	1 1-95	6-0 4
				I 1''4B	Ö''S4

Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).

Summa. Pr inv.

bev.-kr.

D ä r a f

bränn vinsförsäljningsmedel.

Summa. Pr inv.

bev.-kr.

14,409,917
14,174,365
15,307,185
16,918,905
18,017,017
18,704,927 1

20,280,118 j

22,567,713
24,436,764 j
27,876,745 |

148,421

138,589

148,010

203,018

174,501

229,273

336,877

288,650

343,265

420,527

14,643

23,942

20,817

22,638

28,502

26,419

24,692

25,026

30,547

30,768

56,199

47,740

49,261

48,992

43,586

47''9 8
46-7 3
50-05
54-89

56- 60

57- 0 4
60-90
66-88
71-96
81-55

18-08

16- 7 0

17- 81

23- 17
19-5 7

24- so
34-88
26-og
33-so
39-95

8-00

13- 51
9-70

10- 38
12-75

11- 85

11- 09
10-97

12- 47
19-76

18- 02

14- 78
14-50

13- 71
12-07

9-42

8- 6 5

9- 12
9-99
9-08
8-6 2
8-7 6
8-91
8-0 7
8-92

7-66

5- 7 3
5*54

7- 85

6- 3 0

8- 30
12-11

8- 74

8*55

9- 60

3- 42

5- 24

4- 25

3- 25

4- io
3-n
3-oi

3- 49

4- 34

4- 3 4

8-so

6- oi
6-58

6-20

5- 16

2,278,864

1,700,998

2,024,479

1,810,695

2.115,854

2,305.174

1,975,574

1,497,080

1,674,777

1,105,395

42,504

45,933

50,108

44,161

45,650

49,647

55,121

54,870

68,384

102,894

8,160

14,153

13,836

14,919

20,827

18,585

17,165

15,623

17,928

21,198

15,724

16,051

15,358

12,158

12,178

/ *5 8

5- 61

6- 0 2

5- 82

6- 6 5

7- 10
5-94
4-4 4

4- 93

3- 28

5- 48
5*53
5"86
5-04
5-12
5-3 7
5-7 0

5- 02

6- 63
9-78

4- 79

7- 99
6-44

6- 8 4
9-3 2

8- 3 4

7- 71

6- 85

7- 3 2
13-61

5- 0 4
4-9S
4-0 2

3-40
3-3 7

1-49

1-0-1

1-21

1-07

1- 07
1-06
0-85
0-59
0-59

0- 3 5

2- 19

1- 90
1-88
1-71
1-65
1-80
1-98
1*6 6

1- 70

2- so

1- 91

3- 10

2- 8 2
2-ll
2-99
2-19
2-09
2-18
2-55
2-99

2"46

2-22

2-05

1-54

1-44

Anttt. Då utskyldsbeloppet pr bev.-kr. är olika för fastighet och inkomst, afse de kursiva siffrorna utdebitering
V Beträffande Stockholm afses medeltal för stadens alla församlingar, hvilka hafva olika utdebitering.

191

samt tillgångar och skulder i kronor.

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	S k	il 1 d e	r.	B e h å	1 1 n i	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/o nf inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
25,572,082	85''06	16-7 2	177-5	100,631,316	334-7 4	65-7 9	73,979,385	246-09	48*36	26,651,931	88-65	17-43
25,242,557	83-21	15-40	178-1	112,498,112	370-S4	68-35	85,228,970	280-95	52-01	27,269,142	89-89	16-6 4
26.925,682	88-0 4	16-05	175-9	127,782,245	417-84	76-17	96,457,206	315-41	57-50	31,325,039	102-43	18-6 7
34,942,608	112-3 4	20-64	206-5	139,877,168	449-7 0	82-63	107,192,113	344-62	63-3 2	32,685,055	105-08	19-31
29,380,683	92-40	14-81	163-1	142,682,407	448-6 7	71-89	105,523,422	331-87	53-18	37.138,985	116-80	18-71
42,139,753	129-87	19-4 2	225-3	165,674,690	510-57	76-3 7	128,112,374	394-81	59-05	37,562,316	115-76	17-3 2
41,360,689	124-80	17-87	203-9	178,558,082	536-03	77-13	137.481,483	413-18	59-3 9	41,076,599	123-45	17*74
44,945,143	133-19	17-75	199-2	201,530,283	597-20	79-61	153,474,248	454-7 9	60-63	48,056,035	142-41	18-98
49,115,659	144-6 4	17-43	201-0	229,173,067	674-87	81-32	175,242,296	516-os	62-18	53,930,771	158-82	19-11
55,053,673	161-06	17*62	197-5	220,225,819	614-28	70-so	206,575,847	604-8 5	6613	13,649,972	39-93	4-3 7
389,559	47-4 7	20-10	262-4	1,447,093	176-3 2	74-6 6	825,136	100-5 4	42-5 7	621,957	75-78	32-09
281,932	33-96	11-66	203-4	1,485,316	178-93	61-45	825,868	99-49	34-17	659,448	79-44	27-28
341,077	39-89	12-7 7	230-4	1,925,992	225-23	72-12	845,527	98-88	31-66	1,080,465	126-3 5	40-46
390,630	44-39	15-10	192-4	2,002,926	228-62	77-43	878,340	100-26	33-9 6	1,124,586	128-36	43-48
579,186	64-9 5	20-91	331-9	2,264,206	253-9 2	81-73	1,115,075	125-05	40-25	1,149,131	128-87	41-48
466,592	50-4 7	16-88	203-5	3,894,757	421-28	140-9 2	1,172,229	126-so	42-41	2,722.528	294-48	98-51
1,155,062	119-4 2	41-51	342-9	4,518,350	467-15	162-3 8	1,822,050	188-38	65-48	2,696.300	278-7 7	96-90
862,992	86-89	26-14	299-0	4,821.146	485-42	146-0 2	2,188,581	220-36	66-2 9	2,632,565	265-06	79-7 3
i 1,147,710	111-35	28-57	334-4	5,537,807	537-28	137-86	2,757,883	267-5 7	68-66	2,779,924	269-71	69-20
885,901	79-42	19-09	198-8	5,652,417	537-04	129-06	2,894,629	275-02	66-09	2,757,788	262-02	62-9 7
33,740	19-82	7-8 9	230-4	103,724	60-94	24-24	45,958	27-oo	10-7 4	57,766	33-94	13-50 j
37,583	21-21	8-22	157-0	168,818	95-27	36-92	105,513	59-54	23-08	63,305	35-73	13-84
43,120	20-os	8-80	207-1	170,282	79-31	34-76	102,550	47-76	20-93	67,732	31-55	13-S3
42,136	19-3 3	6-oo	186-1	171,930	78-87	24-71	95,089	43-6 2	13-67	76,841	35-2 5	11-04
49,035	21-94	7-05	172-0	173,083	77-14	24-88	89,617	40-io	12-88	83,466	37-34	12-00
52,178	23-41	6-15	197-5	172,552	77-12	20-33	85,070	38-17	10-0 2	87,482	39-25	10-31
54,027	24-20	6-5 8	218-8	191,804	86-13	23-3 7	80,887	36-3 2	9-86	110,917	49-81	13-51
61,852	27-12	8-02	247-2	191,691	84-04	26-70	83,915	36-7 9	11-09	107,776	47-25	15-oi
75,927	30-99	10-8 0	248-6	254,584	103-91	36-20	92,215	37-64	13-11	162,369	66-2 7	23-09
70,449	45-2 5	9-93	229-0	261,376	167-87	36-81	94,385	60-62	13-30	166,991	107-25	23-54;
94,211	30-2 2	14-75	167-6	204,724	65-60	32-04	382,315	122-6 2	59-8 4	-177,591	— 56-96	-27-8 0
74,628	23-03	10-34	156-3	208,537	64-36	28-89	365,974 \|	112-95 1	50-7 0	-157,437	-48-59	-21-81 :
81,129	23-88	10-84	164-7	213,288	62-7 7	28-51	363,628 1	107-01	48-60	-150,340	—44-24	—20-o;i
83,816	23-46	10-60	171-1	210,856	59-01	26-66	348,399 ;	97-51	44-05	-137,543	—38-50	-17-39
80,644	22-33	9-54	185-0	195,768	54-20	23-16	329,954	91-3 5 !	39-03	-134,186	-37-15	— 15-87 !

för fastighet.

192

1_ 1 2 j 3

Influtna utskylder
och bidrag.

Stader (köpingar)
och år.

Summa. Pr inv.

1
Norrtälje (forts.) 1905	54,346	14-U8
1906	61,187	16-02
1907	64,580	16-45
1908	71,611	18-43
1909	79,407	20-51
Östhammar ...... 1900	7,016	8-90
1901	7,308	9-38
1902	8,033	10-17
1903	8,572	10-07
1904	9,288	11-08
1905	9,371	11-14
1906	10,037	11-75
1907	10,730	13-13
1908	10,660	12-78
1909	11,071	13-47
Öregrund . . 1900	7,583	7-48
1901	7,804	7-17
1902	9,174	8-3 5
1903	8,428	7*55
1904	9,661	8-30
1905	9,786	8-26
1906	11,928	10-10
1907	11,735	10-28
1908	14,406	12-77
1909	14,563	12-83
Sigtuna ............ 1900	10,876	19-15
1901	10,609	18-oi
1902	11,236	20’si
1903	10,930	19-28
1904	11,096	21-71
1905	10,186	18-19
1906	10,727	18-43
1907	12,363	19-14
1908	12,846	19-09
1909	13,566	19-71

4	5	6	7	8	9	10		12
Utdebitering pr	Inkomster (utom influtna utskylder	D ä r a f brännvinsförsaljnings-
			och bidrag)	•	medel.
Till kom- "mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
4-is	( 2*18 \ 1''68	6*3 6 5''86	45,095	12-18	5-15	11,243	3-04	1-28
4-3 2	i 2-05 ( J-«5 / 2-18 1 1''68	637 587	45,179	11-88	4-0 7	11,009	2-88	1*14
4-04	6*22	52,673	13-41	5-08	14,193	3-oi	1*3 7
4-48	1 2-0 2 ) l''B>	6-50 6''<»	60,630	15-01	5"40	24,916	6-41	2-24
4-30	1-44	5-74	76,429	1974	6-17	38,818	10-03	3*14
l-oo	2-30	3-30	22,321	28-33	13-35	8,743	11-10	5*23
l-oo	3-oo	4-oo	22,470	28-84	15-oo	7,570	9-7 2	5*05
l-oo	3-oo	4-oo	20,381	25-80	12-09	6,418	8-12	4-oo
1''00	3''uo	4-oo	82,160	102-3 2	45-24	6,636	8-26	3-0 5
l-oo	3-oo	4-oo	24,109	28-7 7	12-0 2	7,212	«-ci	3-78
1''00	3*oo	4-oo	25,608	30-45	12-99	7,884	9-8 7	4-oo
l-oo	3-oo	4-oo	25,306	29-03	12-12	7,900	9"25	3-78
1''00	3-oo	4-oo	22,294	27-29	9-80	4,236	5-18	1-87
l-oo	3-oo	4-oo	17,265	20-7 0	7-35	416	0-50	0-18
1''00	3-oo	4-oo	38,529	46-87	15-54	21,965	26-7 2	8-86
3-oo	1 1*50	4*50	26,019	25*6 6	20-62	3,348	3-3 0	2-05
3-oo	2-oo	5-oo	17,970	16*50	12-67	3,359	3-08	2-3 7
•3-oo	2-oo	5-oo	14,488	13-18	9-11	3,782	3-44	2-38
3-oo	1-62	4-52	12,722	11-39	8-22	3,126	2-80	2-02
3-oo	2-25	5-25	11,164	9-67	7-05	3,138	2-72	1''98
3-oo	1-80	4-86	11,542	9-74	6*77	3,188	2-09	1-87
4-oo	2-15	6-15	10,602	8-98	6-20	2,792	2-36	1-05
4-oo	po o	5*co	12,119 10,517	10-02	6-07	2,517	2-21	1-38
5-ou	1''60	6-eo	9-32	5-50	2,086	1-85	1*10
4-7 0	1*42	6-12	15,036	13-24	7-13	4,173	3-68	1-98
2-27	2-25	4-52	12,311	21-07	11-05	5,263	9-2 7	4*72
2-34	2-io	4-50	15,071	26-44	12-97	5,559	9 75	4-78
2*50	1-94	4-50	14,697	27-22	11-3 8	6,079	11-20	4-71
2-70	2-50	5*20	14,542	25-0 5	10-67	5,712	10-07	4-19
2-7 9	2-21	5-oo	21,499	42-0 7	15*44	6,924	13-55	4-97
1-87	2-03	4-50	40,860	72-96	30-50	6.736	12-03	5*0 4
2-oo	2-50	4-50	15,883	27-29	11-92	6,347	10-91	4*7 7
1-80	3-2 0	5-oo	16,655	25-7 8	11-18	7,134	11-04	4-7 9
2-50	2-50	5-oo	23,385	34-7 5	13-85	7,595	11-29	4-50
2-50	2-50	5-oo	23,454	34-09	11-98	12,132	17-63	6-20

193

13	14 \|	15 1	16 \|	17	18 \|	19	20 1	21	22	23	24	25
U t g i f t e r.	Tillgång	a r.	S k u	1 d e r.	B e h å	1 1 n i	n g-
Summa-	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/„ af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
86,734	23-42	9-91	192-3	219,797	59*36	25-11	322,338	87-05	36-82	-102,541	—27-69	-11-71
82,382	21-57	8-52	182-3	199,082	52-13	20-59	303,027	79-35	31-34	-103,945	_07 *22	-10-75
164,074	41-78	15-81	311-5	201,350	51-37	1941	350,124	89-16	33*7 5	—148,774	— 37-89	-14*8 4
156,117	40-18	14-06	257*5	331,283	85-27	29-84	392,262	O O ID -1	35*33	- 60,979	-15-70	— 5-49
124,005	32-03	10-0 2	162-2	333,822	86-22	26-96	360,587	03*13	29-12	— 26,765	— 6-91	— 2-16
28,154	35-73	16-84	126-1	147,000	186*55	87-92	44,962	57-06	26-89	102,038	129-49	61-03
27,935	35-86	18-65	124-3	148,967	191-23	99-44	42,331	54-34	28-26	106,636	136-89	71-18
24,985	31-63	15-56	122-6	149,665	189-.45	93-19	40,028	50-6 7	24*92	109,637	138-78	68-2 7
27,114	33-77	14-93	33-o	215,718	268-6 4	118-79	36,744	45-7 6	20-23	178,974	222''8 s	98-56
38,311	45-72	20-06	158" 9	220,508	263-13	115-45	33,568	40-06	17-57	186,940	223-07	97-88
27,529	32-73	13-9 7	107-5	224,982	267-52	114-15	30,553	36-33	15-50	194,429	231-19	98-6 5
30,441	35-65	14-58	120-3	229,979	269-3 0	110-14	27,308	31-98	13-08	202,671	237-32	97-06
41,432	50-71	18-32	185"8	236,833	289-88	104-7 5	36,577	44-7 7	16-18	200,256	245"ll	88-57
29,128	34-113	12-39	168-7	222,951	267-33	94-8 7	32,832	39-3 7	13-97	190,119	227-96	80-90
36,813	44-78	14- S 4	95-5	232,559	282-30	93-7 7	21,020	25-57	8-48	211,539	257*33	85-29
50,914	50-21	40-3 4	195-7	82,813	81-67	65-6 2	41,801	41-22	33-12	41,012	40*45	32*50
40,268	36-08	28-40	224-1	83,202	76-40	58-68	56,659	52-03	39-96	26,543	24-3 7	18-7 2
23,231	21-14	14-61	160-3	78,393	71-33	49-30	51,417	46-7 9	32-34	26.976	24-54	16-96
20,960	18-76	13-54	164-8	78,659	70-4 2	50-81	51,461	46-0 7	33-24	27,198	24-85	17-57
20,630	17-86	13-0 2	184-8	78,532	67-99	49-58	51,130	44-2 7	32-28	27,402	23 72	17-30
19,549	16-50	11-47	169-4	80,552	67-98	47-24	51,377	43-3 6	30-13	29,175	24-6 2	1711
21,530	18-23	12-7 2	203-1	80,512	68-17	47*56	50,336	42-6 2	29-73	30,176	25*55	17-83
23,676	20-7 5	13-0 2	195-4	170,287	149-24	93-6 7	50,485	44-2 5	27-7 7	119,802	104-99	65*90
23,322	20-68	12-33	221-8	174,970	155-12	92-53	54,689	48-48	28-92	120,281	106-6 4	63-61
26,335	23-20	12-19	175-3	177,340	156-25	84-13	56,613	49-88	26-86	120,727	106*3 7	57-27
18,742	33-oo	16-82	152-2	91,485	161-06	82-12	8,927	15-72	8-01	82,558	145-34	74-11
21,769	38-18	18-73	144-4	94,481	165" 7 6	81-31	8,090	14-19	6-96	86,391	151-57	74-35
21,090	39-06	16-34	143-5	97,790	181-09	75-75	6,583	12-19	5*io	91,207	168-90	70-65
20,278	35-76	14-88	139-4	101,805	179-55	74-69	5,694	10-0 4	4-18	■ 96.111	169-51	70-51
28,341	55-46	20-36	131-8	120,065	234-96	86-25	19,725	38-60	14-17	100,340	196*36	72-08
61,416	109-67	45"94	150-3	110,347	197-0 5	82-53	20,378	36-39	15-2 4	89,969	160-66	67-29
34,839	59-86	26-16	219-3	129,290	222-15	97-06	20,754	35-6 6	15*58	108,536	186-49	81-48
24,970	38-65	16-76	149-8	157,667	244-0 7	105-82	43,385	67-16	29-12	114,282	176-91	76-70
78,157	116-13	46-30	334-2	162,101	240-86	96-03	41,924	62-29	24-84	120,177	178-57	71-19
64,675	94-oo	33-08	275-8	201,977	293-55	10.3-15	67,704	98-40	34-58	134,273	195-15	68-57

194

]	2	1 3	4	i 5	1 6	7	1 8	1 9	10	i 11	12
Städer (köpingar) och ar.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster, (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr mv.	Pr bev.-kr.
Sundbyberg» köping.	1900 1901	17,284 17,588	8-20 7-41	4-oo 4-oo	/ 380 1 .?60 / 3-10 1 3-20	730 760 7-10 720	6,190 5,948	294 251	110 099	747 1,022	035 043	013 017
	1902	14,393	5*41	3oo	/ 2-8 5 1 3oo	0-85 6*oo	18,090	6*80	2*78	6,709	2*52	1*03
	1903	13,343	4-40	2*70	/ 285 1 .900	555 57 0	24,650	813	3*77	9,507	3*14	1*46
	1904	17,850	5*44	2*70	1 2*60 ( 2''80	530 550	25,612	7*81	2*81	17,069	5*20	1*87
	1905	20,689	5*86	2*6 0	1 2-co 1 2-70	5*20 5 30	34,129	9*6 7	3*02	21,273	6*03	1*88
	1906	23,302	6*02	2*70	2-60	5-30	38,886	1005	2*69	22,585	5*83	1*56
	1907	29,401	7*13	2*70	2*co	5*30	79,221	19*22	5*48	23,799	5*7 8	1*65
	1908	33,877	7*75	2*70	3*oo	5-70	90,612	20-7 2	5*27	69,364	15*86	4*03
	1909	66,982	15*08	2*50	2*60	5*io	94,506	21-28	4-38	43,369	9*76	2-oi
Djursholms	1901	19,174	12*87	1*57	/ 0*G 7	2*27 2L37	2,001	1*34	0*16	396	0*27	0*03
köping.	1902	28,536	18*02	2*36	/ 0*70	3*06	2,386	1*51	0*17	474	0*3 0	0*03
	1903	48,829	27*79	3-60	/ 0-70 1 0*80	4*80 4''40	11,530	6*56	0*83	440	0*25	0*03
	1904	49,306	23*8 2	2*90	f 0*55	3*45	16,789	8-u	0*97	500	0*24	0*03
	1905	78,396	33*08	2*80	0-50	3*30	22,072	9-31	0*89	561	0*24	0*02
	1906	83,163	32-12	2*80	0*50	3*30	28,333	10-94	1*08	708	0*27	0*03
	1907	105,889	37*30	2*80	0*50	3*30	27,821	9-80	0*83	777	0*27	0*02
	1908	130,146	42*20	2*80	0*70	3*50	51,259	16*62	1*31	1,021	0*33	0*03
.	1909	146,940	43*76	2-80	0*70	3*50	35,244	10-50	0-78	2,856	0-85	0*06
					/ 1-00	/ 3 oo			0l2
Saltsjöbadens	1909	44,279	20*9 7	2-oo	1 1''20	1 3*20	7,570	3-59	—	—	—
köping.
Uppsala	. 1900	383,986	16*80	3*50	2*oo	5-6 0	302,055	1322	4*34	101,028	4*42	1*45
1901	397,141	16*09	3*59	1*91	5*50	348,592	14*65	4*S4	99,507	4*18	1*38
	1902	418,373	17*58	3*58	1*92	5*50	295,690	12-42	3*88	94,276	3*98	1*24
	1903	434,672	18*22	3*49	2-01	5*50	284,771	11-94	3*61	87,470	3*6 7	1*11
	1904	453,108	18-70	3*58	1-92	5*50	316,646	1311	3*85	89,367	3*70	1*09
	1905	505,784	20*78	3*8 7	1*98	5*80	417,574	17-16	4*81	92,847	3*81	1*07
	1906	536,628	21*95	3*97	1*98	5*90	321,707	13*16	3*50	100,378	4*ll	1*09
	1907	584,207	23*71	4*oo	2*06	606	556,982	22*61	5*71	100,519	4*08	1*03
	1908	625,804	24-7 2	4*oo	2*05	605	505,019	19-95	4*80	149,496	5*91	1*42
	1909	682,566	26*6 4	3-88	1-97	5-S5	811,155	31*66	6*76	98,312	3-84	0*8 2

195

13	1.....M	1 15	1 16	17	i 18	1 19	\| 20	1 21	1 22	\| 23	24	i 25
Utgifter.	Till	ging	a r.	S k	u 1 (1 e	r.	Behållni	n g-
Summa.	Pr inv.	li »/o af Pr \| inkom-i bev.-kr. stema t kol. 7.	Summa.	Pr inv.	; Pr bev.-kr.	Summa.	1 Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	j Pr inv.	Pr bev.-kr.
20,638	9''7»	3-68	333-4	21,846	10-36	\| 3-89	21,819	I 10-35	3-89	27	0-oi	0‘00
80,018	33-73	13-26	1,345-3	103,641	43-69	17-18	110,721	46*08	18-35	— 7,080	— 2-99	-1-17
40,606	15-37	6-23	224-5	86,460	32-52	13-27	91,662	34-4 7	14-07	— 5,202	— 1-95	— 0-8 0
35,430	11*69	5*43	143-7	80,239	26-4 7	12-29	82,877	27-3 4	12-6 9	— 2,638	— 0-S 7	— 0-40
44,848	13-67	4''92	175-1	83,275	25-38	9-13	81,767	24-92	8-9 7	1,508	0-46	0-16
68,782	19-30	6-09	201-5	104,304	29-50	9-23	95,763	27-14	8-48	8,541	2*4 2	0*75
188,853	48-79	13-07	485-7	264,543	68-34	18-31	237,456	61-34	16-44	27.087	7*oo	1-87
145,309	35-26	10*06	183-4	328,088	79-61	22-71	296,174	71-87	20-50	31,914	7-74	2-21
162.827	37-23	9-46	179-7	399,677	91-38	23-23	325,319	74-38	18-91	74,358	17-00	4-32
186,682	42-03	8-66	197-5	599,343	134-9 2	27-so	467,743	105-ao	21-70	131,600	29-62	6-io
14,287 \|	9-39	1*17	714-0	—	_		11,296	7-58	0-92	— 11,296	— 7*58	— 0-92
32,102	20-27	2-31	1,345-4	438,361	276-74	31-48	448,783	283-32	32-22	— 10,422	— 6-58	-0-74
57,220	32-57	4*11	496-3	442,543	251-S7	31-78	445,655	253-04	32-00	— 3,112	- 1-77	—0-22
103,797	50-14	6-01	618-2	476,395	230-14	27-00	483,359	233-51	28-oi	— 6,964	- 3-3 7	— 0-41
96,819	40-86	3-90	438-7	504,987	213-07	20-34	506,830	213-S5	20-41	— 1,843	— 0-78	— 0-07
147,835	57"10	5-03	521-8	564,653	218-10	21-50	551,394	212-98	20-9 9	13,259	5*12	0-51
200,389	70-58	5-98	720-3	620,654	218-0 2	18-51	638,860	225-03	19‘05	— 18,206	— 6-41	— 0-54
473,267	153-46	12-11	923-8	880,195	285-41	22-53	934,391	302-98	23-92	— 54,196	—17*57	— 1-39
586,289	174-59	13-04	1,663-5	1,263,773	376-3 4	28-u	1,362,831	405-84	30-31	- 99,058	—29-50	— 2-20
167,789	79-48	9-3 8	2,216-5	52,911	25-og	2-96	118,294	56-03	6-02	- 65,383	-30-97	— 3''66
643,871	28-17	9-26	213-2	3,245,786	142-02	46-0 7	1,914,156	83-75	27-52	1,331,630	58-27	19-15
721,656	30-3 2	10-01	207-o	3,380,651	142-08	46-91	2,029,809	85-28	28-16	1,350,842	56-7 5	18-75
752,764	31-62	9-89	254-6	3,510,379	147-48	46-10	2,109,219	88-61	27-70	1,401,160	58-8 7	18-40
823,739	34-53	10-43	289-3	3,613,274	151-45	45-76	2,243,702	94-04	28-41	1,369,572	57"4i	17-85
926,642	38-3 7	11-28	292-6	4,181,307	173-14	50-88	2,749,080	113-83	33-45	1,432,227	59''Si	17-43
1,564,192	64-27	18-0 2	374-6	4,896,154	201-16	56-41	3,311,587	136-06	38-15	1,584,567	65" lo	18-26
1,012,225	41-40	11-02	314-6	4,699,512	192-21	51-16	3,027,120	123-si	32-96	1,672,392	68‘40	18-20
1,329,063	53-95	13-62	238-6	5,612,922	227-84	57-53	3,679,826	149-3 7	37-71	1,933,096	78-4 7	19-82
1,342,525	53-04	12-76	265-8	6,026,464	238-10	57-2 7	3,991,067	157-68	37-93	2,035,397	80-42	19-34
1,716,158	66-99	14-31	211-6	6,523,613	254-63	54-3 9	4,452,839	173-80	37-12	2,070,774	80-83	17-27

196

i	i	2 1	3	4 !	5	5 1	V !	8 1	9 i	10 \|	n !	12 \|
Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Till 1 kom- i mun. j	Till kyrka.*)	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	1 Summa. !	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Enköping	... 1900	42,719	10-17	2-7 0	l-oo	3-70	90,832	21-62	9-22	31,440	7*48	3-19
1901	47,715	ll-oo	2-85	1-19	4-04	90,047	20-7 5	8-20	32,100	7*40	2-9 2
	1902	47,439	10-79	2-9 7	0-93	3-90	90,999	20-71	8-io	32,246	7*34	2-87
	1903	59,510	13-48	3-48	1*29	4-77	82,462	18-68	7*3 4	27,981	6-34	2*49
	1904	74,447	16-58	4-15	1*57	5*7 2	88,586	19-78	7*59	28,679	6-3 9	2-46
	1905	67.110	14-34	3-6 2	1-10	4-78	119,737	25-59	9-82	31,864	6-81	2-61
	1906	73,647	15-28	3-52	1-48	5-oo	154,627	32-os	11-46	31,947	6-63	2-3 7
	1907	72,791	14-68	3-3 2	1-6 2	4-94	134,981	27*2 2	9-6 9	33,553	6*7 7	2-41
	1908	80,933	16-00	_	—	l) 5" 05	139,756	27-63	9-18	34,019	6-72	2-23
	1909	88,599	17-3 2	3-3 2	1-73	5-05	160,162	31-31	9-41	55,830	10- 9 1	3*28
Nyköping	.... 1900	106,745	14-47	2-6 8	1-7 1	4-42	201,039	27-26	9-23	55,767	7 *5 tf	2-56
1901	117,761	15-36	2-7 3	1-68	4-41	213,627	28-24	8-79	61,780	8-17
	1902	125,629	16-36	2-7 8	1-60	4-38	211,403	27-52	8-03	58,893	7*37	2-2 4
	1903	128,774	16*7 5	2-74	1*77	4-51	213,555	27-7 7	8-30	48,478	6-30	1*8S
	1904	136''631	17-17	2-8 9	1*10	4-38	248,476	31-28	8-41	46,032	5-71)	1*50
	1905	148,749	17-79	3-13	1*75	4-88	275,700	32-9 7	9-81	50,003	5-08	1*78
	1906	155,430	18-12	2-97	1*01	4-88	291,050	33-98	9-97	47,934	5-59	1-64
	1907	207,008	23-49	3-8 9	1-98	5-8 7	335,640	38-09	10-12	51,012	5-79	1*54
	1908	225,637	24-7 4	3-90	1-96	5-8 6	387,605	42-50	10-44	49,166	5-39	1-3 2
	1909	235,794	25-02	3-93	1-98	5-91	396,446	42-07	10-3 4	78,784	8-36	2-06
Eskilstuna	... 1900	242,506	17-75	3*6 8	1-84	5*50	273,384	20-01	6-67	101,999	7*47	2-49
1901	269,519	19-85	3-7 0	1-80	5*50	350,250	25-so	7*44	100,244	7-3 8	2-13
	1902	284,614	20-8 9	3*8 7	1-89	5*56	363,060	26-6 5	7*55	84,734	6-22	1-76
	1903	299,532	22-10	4-21	2-04	6*2 5	446,749	33-06	9-89	75,737	5-60	1-68
	1904	324,125	23-91	3-96	2-04	6-oo	429,353	31-6 7	8-52	82,966	6-12	1-6 5
	1905	341,273	25-7 7	3-99	1-95	5-94	471,651	35-6 2	8-65	88,995	6-7 2	1-63
	1906	371,259	27-8 0	4-0 7	1-93	6-00	617,867	46-3 7	10-5 2	89,476	6-70	1*52
	1907	600,130	21-87	3-68	2-76	6-44	870,286	31-71	9-48	95,902	3-49	1*04
	1908	562,486	20-29	3*58	2-18	5-76	620,746	22-89	6-2 4	100,554	3-63	1*01
	1909	648,869	23-36	3* 6 5	2-30	5*95	804,631	28-9 7	7*3 4	141,933	5-u	1-29
Torshälla	... 1900	19,868	10*50	2-55''	2-20	4-7 5	19,435	10-2 7	5*30	9,644	5*09	2-63
1901	21,345	11-79	1-95	2-80	4-7 5	17,123	9-45	4-6 7	8,590	4-7 4	2*3 4
	1902	22,232	12-29	2-05	2-95	5-oo	16,186	8-95	4-42	6,357	3*51	1-74
	1903	24,949	13-9 9	3-45	2-80	6-25	15,366	8-62	4*54	6,403	3-59	1-89
	1904	23,626	12-95	3-40	2-85	6-25	15,601	8-49	4-84	7,432	4-0 7	2-3 2
	1905	24,124	12-9 5	3-65	2-60	6-25	16,049	8-61	4-62	7,055	3-7 9	2-03
	1906	• 23,921	12-8 7	3-50	2-50	6-oo	17,717	9-58	4-98	7,379	3-9 7	2-07
	1907	24,405	12-48	3-3 5	2-50	5-85	18,659	9-54	5*17	8,335	. 4-26	2*31
	1908	26,051	14-10	3-50	2-15	5-65	19,506	10-56	4-56	7,339	3-97	1-71
	1909	30,457	16-38	3*50	2-oo	5*50	23,715	12-76	4-84	12,049	6-48	2-46

l) Kan ej fördelas.

*) Beträffande Nyköping afses medeltal för Östra och Vä3tra församlingen, hvilka hafva olika utdebitering.

197

13	''n	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	Skulder.	B e h å 1 1 n i	n g- -
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/° inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr i bev.-kr. i ;
136,171	32-41	13-83	149-9	1,168,648	278-18	118-6 7	557,479	132-7 0	56-01	611,169	145-48	62-og
145,752	33-09	13-27	161-9	1,175,055	270-81	106-99	564,156	130-0 2	51-3 7	610,899	140-79	55-6 2
131,413	29-90	11-70	144-4	1.265,741	288-00	112-71	606,204	137-93	53-98	659,537	150-07	58-73
142,119	32-20	12-00	172-3	1,317,210	298-42	117-29	720,607	163-20	64-17	596,603	135-17	53-12
193,323	43-05	16-57	218-2	1,533,584	341-48	131-42	970,209	216-03	83-14	563,375	125-45	48-28
275,391	58-sc	22-59	230-0	1,464,935	313-09	120-18	972,678	207-88	79-79	492,257	105-21	40-3 9
215,705	44-7 5	15-98	139-5	1,466,460	304-24	108-66	867,146	179-91	64-25	599,314	124-33	44-41
239,265	48-25	17-is	177-3	1,550,913	312-75	111-36	898,671	181-22	64-53	652,242	131-53	46-83
193,433	38-24	12-70	138-4	1,571,648	310-co	103-21	885,772	175-09	58-17	685,876	135-5 7	45-04
435,304	85-08	25-09	271-8	1,530,285	299-n	89-95	1,071,406	209-4 2	62-9 8	458,879	89-09	26-9 7
33-4,875	45-41	15-3 7	166-0	1,492,597	202-3 9	68-52	731,124	99-14	33-50	761,473	103-25	34-96
352,327	46-57	14-50	164-9	1,527,366	201-87	62-80	737,924	97-53	30-3 7	789,442	104-34	32-4 9
337,470	43-94	12-83	159-0	1,572,561	204-73	59-7 7	738,578	96-10	28-0 7	833,983	108-57	31-70
415,997	54-10	16-17	194-8	1,611,566	209-57	62-64	876,594	113-99	34-07	734,972	95-58	28-57
600,168	75-44	20-3 2	241-5	1,739,685	218-06	58-90	1,055,230	132-63	35-73	684,455	86-03	23-17
542,760	64-90	19-31	196-9	1,886,972	225-03	67-12	1,189,848	142-27	42-3 2	697,124	83-30	24-so
739,929	86-20	25-34	254-2	2,183,601	254-50	74-7 8	1,472,173	171-62	50-41	711,428	82-94	24-3 7
776,924	88-18	23-44	231-5	2,576,760	292-45	77-73	1,740,571	197-54	52-50	836,189	94-91	25-23
808,661	88-0 7	21-7 9	208-0	2,746,208	301-12	74-oo	1,865,181	204-52	50-20	881,027	96-00	23-74
831,179	88-20	21-68	209-7	2,964,896	314-os	77-3 4	2,075,745	220-28	54-15	889,151	94-3 5	23-19
529,511	38-7 5	12-9 2	193-7	2,279,904	166-8 7	55-02	1,822,861	133-42	44-17	457,043	33-45	11-15
1,262,607	92-99	26-82	360-5	2,825,186	208-07	60-oi	2,492,016	183-53	52-93	333,170	24-54	7-08
696,183	51-u	14-48	191-8	3,368,241	247-26	70-oo	2,574,914	189-02	53-50	793,327	58-24	16-50
857,868	63-48	19-00	192-0	3,544,093	262-23	78-49	2,680,608	198-3 4	59-3 7	863,485	63-8 9	19-12
1,207,287	89-00	23-90	281-2	4,061,666	299-6 2	80-59	3,155,378	232-7 7	62-oi	906,288	66-85	17-98
913,461	68-98	16-70	193-7	4,485,017	338-7 0	82-2 7	3,286,941	248-22	60-29	1,198,076	90-4 8	21-98
930,428	69-0 7	15-84	150-0	4,704,446	352-29	80-0 9	3,247,686	243-20	55-29	1,456,760	1O9-0S	24-80
1,640,598	59-7 8	17-87	188-5	6,051,630	220-51	65-9 2	4,110,179	149-7 7	44-77	1,941.451	70-7 4	21-15
2,470,711	89-13	24-85	398-0	7,276,399	262-50	73-17	5,475,133	197-52	55-06	1,801,266	64-98	18-11
1,530,547	55-10	13-90	190-2	7,679,356	276-4 6	70-03	5,657,746	203-68	51-59	2,021.610	72-78	18-44
■ 66,025	34-88	18-01	339-7	150,083	79-28	40-95	61,455	32-46	16-77	88,628	46-82	24-18
48,203	26-0 2	13-15	281-5	148,90-4	82-2 2	40-6 3	66,384	36-60	18-11	82,520	45-56	22-52
41,416	22-89	11-3 2	255-9	146,068	80-7 5	39-92	66,956	37-01	18-30	79,112	43-74	21-62
37,172	20-so	10-99	241-9	150,294	84-29	44-43	65,707	36-8 5	19-42	84,587	47-4 4	25-01
40,048	21-94	12-51	258-4	150,879	82-6 7	47-13	07,401	36-93	21-06	83,478	45-74	26-0-
35,800	19-22	10-30	223-1	147,085	78-95	42-30	65,089	34-94	18-72	81,996	44-01	23-58
38,933	20-94	10-95	219-7	148,274	79-7 6	41-68	62,427	33-58	17-55	85,847	46-18	24-13
41,828	21-40	11-00	224-2	151,320	77-40	41-96	60,600	31-oo	16-80	90,720	46-40	25-16
44,885	24-29	10-49	230-1	152,460	82-50	35-6 2	59,869	32-40	13-99	92,591	50-10	21-63
48.343	26-oo	9-80	203-8	163,880''	88-15	33-4 2	58.801	31-03	11-99	105.079	56*52	21 43

198

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	‘ 11	12 \|
		Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	1 Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
j Städer (köpingar)			Till kom- mun.
och år. [		Summa.	Pr inv.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr. \|
Strängnäs.......	. 1900	40,402	17-7 5	4*54	1-20	5*74	44,786	19-68	6-78	15,219	6-69	2-30
	1901	39,381	17-03	4-59	1-38	5-97	67,295	29-09	10-9 7	15,008	6-49	2-45
	1902	42,562	17-53	4-59	1-40	5"99	35,638	14-68	5 34	13,147	5*41	1*97
	1903	44,221	17-72	4-59	1-3 9	5-98	40,025	16-04	5*81	17,436	6-99	2" 5 3
	1904	43,628 39,544	17-81	4-2 5	1*23	5-48	43,497	17-73	5-82	16,924	6-91	2-2 7
	1905	15-59	3-60	1-08	4-68	47,486	18-7 2	6-10	16,778	6*6 2	2-16
	1900	40,149	15-78	3*50	0-98	4-48	44,650 65,881	1754	5*41	1,002	0-39	0-12
	1907	49,603	18-76	4*32	1-18	5-50	24-92	7-72	17,274	6-53	2*0 2
!	1908	56,780	20-78	4-75	1*05	5-80	92,073	33-69	10-01	17,421	6-37	1*89
	1909	65,812 22-93	4*74	1-06	5-so	107,186	37-83	10-oi	27,421	9-55	2-56
Mariefred .......	. 1900	13,057	10*95	1-12	1-43	2-55	15,065	12-64	6-0 9	8,961	7-52	3*02
	1901	14,623	12-36	1*79	1-26	3*0 5	12,581	10-6 3	4*73	8,270	6-99	3-11
!	1902	16,557	14-03	2-49	1-90	4-3 9	14,211	12-04	5*43	9,294	7*88	3’ 5 5
	1903	18,103	15-23	2-8 7	1-50	4-3 7	17,466	14-6 9	6-47	9,463	7*96	3*51
	1904	18,501	15-73	3-oo	1-57	4-57	16,183	13-76	5*49	8,482	7-21	2-88
i	1905	20,205	18-66	3-31	1-34	4-65	17,262 18,362	14-23	5*55	9,417	7*76	3-03
	1900	19,850	16*46	2-97	1-44	4-41	15-28	5-91	10,330	8-57	3-33
	1907	23,027	18-32	3-0 9	1-38	4-4 7	23,349	18-5S	6-90	9,754	7-76	2-8S
	1908	23,749	18-11	/ 2-93 t 4-3.1	1-58	( 4-16 i 5"86-	24,636	19-10	6*8 4	10,804	8-38	3-oo
1 '' 1	1909	25,758	19-62	( 3-07 1. 4t3	1-62	( 4-6 9 1 6os	14,917	11-36	3-9 7	4,798 \|	3-65	1-28
Trosa	. 1900	9,165	12-73	2-90	2''60	5*50	19,521	27-11	13-07	11,221	15-58	7*52
	1901	8,517	11-67	2-85	2-15	5-oo	18,620	25-51	11-90	11,741	16-08	7*54
	1902	8,636	10-84	2-79	2-21	5-oo	20,042 20,705	25*15	13-25	11,529 10,584	14-47	7-62
	1903	9,286	11-75	3-oo	2"oo	5-oo	26-21	12-42	13-40	6*3 5
	1904	10,528	14-0 7	1*67	333	5-oo	17,972	24-02	9-44	9,513	12-72	5-oo
	1905	9,947	13-3 2	2-50	2-50	5-oo	18,448	24-69	9-88	10,129	13-56	5-48
	1906	10,605 10,560	13-68	2‘S5	2-15	5-oo	18,896	24-38	10-oi	10,081	13-01	5-3 4
	1907	12-69	2-63	2-38	5*01	19,352	23-26	9-74	10,039	12-07	5-05
	1908	11,661	13*95	2-86	2-14	5-oo	19,899	23-80	9-12	9,892	11-83	4-54
	1909	13,402	14-76	2-86	2-14	5-oo	26,010	28-6 4	9-70	16,407	18-07	6-12
Malmköpings					1 2*55 ( 2" 60	l)2-55 ä'' SO
köping	. 1902	238	0-41	—	26,580	45*7 5	14-87	21,390	36-81	11-97
	1903	242	0-40	—	I 2-35	1)2''3 5	26,029	43-0 2	15*9 5	20,275	33*51	12-42
	1904	246	0-40	_	2-50	») 2-50	28,080 25,462	45-36	15-71	20,517	33-15	11-18
	1905	983	1-49	0-6 0	2-40	3-oo	38-52	14-60	21,901	33-is	12-56
	1906	891	1-41	0*50	2-50	3-oo	26,502	41-80	14-87	21,885	34-52	12*28
	1907	1,093	1-64	0*50	2-50	3-oo	31,850	47-82	14-54	25,173 26,422	37-80	11-49
	1908	577	0-84	0-3 0	2-70	3-oo	35,318	51-63	15-01	38-63	11-23
i	1909	—	—	-	3-10	‘) 3-io	50,695	70-90	18-81	39,755	55-60	14-75

'') Hela utdebiteringen utgår till kyrka och skola.

199

13	14 \|	15 I	16	17	18 !	19 1	20	21 \|	22 \|	23	24	„_25 i
U i	t g i f t e r.		Tillgång	a r.	Skulder.	Behållning.
i \| I Summa, i ! 1	Pr inv. \| i	Pr bev.-kr. t	i °/0 af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv. j	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv. ]	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr , bev.-kr. i
84,999	37*3 5	12-87	189-8	725,356	318-69	109-82	470,033	206*51	71-16	255,323	112-18	38-66 i
95,508	41-29	15-57	141-9	722,899	312-53	117-88	456,434	197-33	74-43	266,465	115-20	43-45
86,148	27-24	9-90	185" 6	722,616	297-62	108-19	446,896	184-os	66-ai	275,720	113-56	41-28
69,518	27-86	10-0 9	173-7	729,449	292-36	105-81	434,711	174-23	63-07	294,738	118-13	42-7 7
71,609	29-23	9-59	164-6	536,986	219-is	71-88	429,247	175-20	57-46	107,739	43-98	14-12
98,638	38-89	12-08	207-7	564,442	222-57	72-56	444,048	175-10	57-09	120,394	47-47	15*47
90,228	35-45	10-94	202-1	604,032	237-31	73-2 5	490,636	192-7 s	59-50	113,396	44*50	13-7 5
138,514	52-39	16-21	210-2	634,896	240-12	74-12	504,169	190-08	59-09	130,727	49-14	15-33
137,814	50-42	14-98	149-7	728,608	266-59	79-21	502,176	183-7 4	54-69	226,432	82-s 5	24-62
177,298	61-75	16-56	165-4	762,760	265-68	71*2 5	509,522	177-47	47-59	253,238	88*21	23-66
25,988	21*80	10-51	172-5	54,608	45* si	22-09	94,558	79-33	38-2 5	-39,950	-33-52	-16-16 j
23,292	19-69	8*7 5	185-1	67,651	57*19	25*41	92,462	78-10	34-73	-24,811	-20-97	-9-32
26,698	22-63	10-21	187-9	69,263	58-7 0	26-18	90,005	76-27	34-41	-20,742	-17-57	—7*93 1
32,566	27-3 9	12-07	186-5	93,449	78-59	34-61	87,986	74-oo	32-61	5,463	4-59	2-03
35,821	30-46	12-16	221-3	67,564	57-15	22-91	86,489	73*55	29-37	-18,925	-16-10	— 6-43 j
38,437	31-69	12-36	222*7	68,798	56-72	22-is	84,946	70-03	27-32	-16,148	-13-31	— 5-19 j
30,934	25-65	9-96	168-5	74,427	61-71	23-96	83,299	69-0 7	26-82	-8,872	— 7*36	—2-86 j
45,312	36-05	13-39	194-i	74,031	58*89	21-87	101,839	81-02	30-09	-27,808	— 22-13	— 8-22
64,429	49-94	17-88	261-5	84,374	65-11	23-12	164,627	127-62	45-6 9	-80,253	-62-21	— 22*2 7 t
47,389	36-09	12-62	317-7	110,731	84-33	29-19	174,359	132-7 9	46-13	-63,628	— 48*46	-16-91
27,000	37*50	18-08	138-3	79,102	109-86	52-98	60,435	83-93	40-48	18,667	25*93	12*50
29,193	39-99	18-75	156-8	76,150	104-31	48-91	59,538	81-56	38-2 4	16,612	22-7 5	10-67
30,180	37-8 7	19-95	150-6	86,142	108-os	56*93	60,534	75-95	40-oi	25,608	32-13	16-92
28,233	35-7 4	16-91	136-4	85,433	108-u	51-25	58,360	73-8 7	35-oi	27,073	34-27	16-24
32,079	42-88	16-86	178-5	86,522	115-66	45-47	62,252	83-22	32-71	24,270	32-44	1276
25,704	.34-41	13-77	139-3	94,674	126-73	50-71	60,280	80-6 9	32-29	144,394	46-04	18-42
29,696	38-32	15-73	157-2	105,228	135-7S	55-7 4	71,637	92-43	37-94	33,591	43-3 5	17-80
29,129	35-01	14-67	150-5	106,800	128-36	53-78	69,849	83*95	35-17	36,951	44-11	18-61
31,359	37-51	14-38	157-6	107,085	128-os	49-10	70,103	83-85	32-14	36,982	44-23	16-96
35,310	38-89	13-17	135-8	109,016	120-06	40-66	67,451	74-28	25-16	41,565	45’7 8	15*50
55,252	95-0 9	30-92	207-9	136,083	234*21	76-15	-	-		136,083	234-21	76*15 [
11,629	19-22	7-13	44-7	150,723	249- n	92-3 5	—	—	—	150,723	249-11	92-35 I
10,761	17-38	6-02	38-3	166,684	269-28	93-2 7	—	—	_	166,684	269-28	93-27
270,102	408-61	154-87	1,060-s	315,529	477-33	180-92	149,298	225*36	85-01	166,231	251-47	95-31
19,248	30-36	10-80	72-6	322,225	508-21	180-82	147,848	233-19	82-97	174,377	275-02	97*85
63,666	95*59	29-0 7	199-9	365,671	549-06	166-97	176,333	264-76	80-52	189,338	284-30	86-45
27,778	40-61	11-81	78-7	373,604	546* 17	158-77	169,751	248-16	72-14	203,853	298-01	86-63
1 32,764	'' 45-82	12-16	64-e	206,619	288-98	76*67	163,099	228-n	60-52	43,520	; 60-3 7	1615

200

1	2 \| 3	4	i 5	1 6	i 7	i 8	1 9	10	I n	1 12
Städer (köpingar) och år.	j Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	i Summa.	Summa.	i Pr inv. I	Pr bev.-kr	Summa.	Pr inv.	\| Pr bev.-kr.
Linköping	.. 1900	190,363	13-17	3-24	1-65	4-89	287,329	19-88	7-80	93,766	6-49	2-58
	1901	204,655	13-97	3-2 9	1-53	4-82	313,490	21-39	8-oo	105,760	7-22	2-70
	1902	218,159	14-75	3-41	1''54	4-95	318,189	21-51	7-09	109,652	7*41	2*65
	1903	228,943	15-28	3-40	1*4 7	4-87	316,349	21-12	7*33	109,505	7*31	2-54
	1904	254,376	16-50	3-48	1*47	4-95	349,774	22-69	7*25	115,210	7-47	2-8 9
	1905	261,800	16-24	3-37	1-58	4-9 5	329,328	20-42	6-02	107,203	6-05	2-15.
	1906	307,401	18-4 7	3-78	1*68	5-46	337,983	20-31	6-32	106,262	6-3 9	1-99
	1907	336,673	19-55	4-04	1-72	5-76	437,128	25-38	7*82	104,411	6-oo	1-87
	1908	356,811	20-2 5	3-98	1-83	5-7 6	502,133	28-49	8-49	107,220	6-08	1-81
	1909	413,120	23-05	4-17	1-59	5-76	524,669	29-28	7*60	152,257	8-50	2-20
Norrköping ...	.. 1900	711,224	17-3 4	3-05	2*7 5	5-80	1,122,585	27-3 7	8-98	186,761	4-55	1-49
	1901	753,150	18-13	3-30	2-44	5-80	1,140,210	27-4 4	8-47	195,365	4-70	1-45
	1902	751,482	17-88	3-2 7	2-53	5-80	1,289,339	30-6 7	9-5 4	164,743	3-92	1-22
	1903	769,519	17-79	3-33	2-4 7	5-80	1,430,713	33-07	10-30	193,774	4-48	1-39
	1904	838,534	18-90	3-33	217	5*50	1,503,042	33-8 7	9-31	226,052	5-09	1-40
	1905	878,914	19-64	3*55	2-15	5-7 0	1,625,915	36-83	9-0 7	240,237	5-8 7	1-43
	1906	939,997	20 6 5	3-C9	2-21	5*90	1,696,876	37-2 7	9-7 8	233,509	5-13	1-35
	1907	1,096,816	24-26	4-16	2-3 4	6-50	1,619,483	35-83	8-78	246,529	5-45	1*3 4
	1908	1,239,085	27-38	4-69	2-31	7-oo	2,062,896	45-42	10-82	228,857	5-04	1-20
	1909	1,265,975	27-84	4-65	2-3 5	7*oo	1,948,026	42-8 4	9-70	324,350	7*13	1-62
Söderköping .	.. 1900	24,813	12-90	3-79	1*79	5-58	31,833	16-50	7*82	10,629	5f53	2-61
	1901	27,263	14-05	3-98	1-97	5*95	32,958	16-98	7''75	11,184	5-70	2-63
	1902	30,894	16-12	4-42	1-86	6-28	32,660	17-04	7-24	11,302	5-8 9	2-51
	1903	35,275	17-7 7	5-oo	2-oo	7-oo	31,568	15-90	6-52	7,026	3-54	1*45-
	1904	35,552	17-2 7	3-96	2-3 4	6-30	33,634	16-34	6-33	9,308	4-52	1-75
	1905	37,026	17-94	4-04	2-52	6*56	31,907	15-40	5*90	7,475	3-6 2	1-38
	1906	38,968	18-97	3-80	2-45	6-25	50,012	24-3 5	8-30	13,999	6-82	2-3 2
	1907	37,812	18-07	3-45	2-55	6-00	44,640	21-33	7-15	13,002	6-21	2-08
	1908	41,152	13-70	3*55	2-55	6-10	51,965	17-so	7-58	17,113	5-70	2-50
	1909	45,023	21-61	3*9 5	2-50	6*45	48,746	23-40	6-98	16,514	7-98	2-3 5
Motala...........	.. 1900	47,669	15-64	4-63	1-61	6-24	39,484	13-08	4-83	13,284	4-30	1*6 1
	1901	51,720	17-11	4-69	j 1-31 1 T 67	6-oo 6"2B	42,615	14-10	4-co	14,253	4*71	1-54
	1902	57,685	19-59	4-78	/ 1-22 1 1''31	6-oo 6-09	40,448	13-7 4	4-oi	13,978	4*7 5	1*3 9-
	1903	58,769	19-82	tf*- oo u>	1 1-18 1 1‘33	6-oo 6 15	42,730	14-41	4-0 2	11,361	3-83	1-07
	1904	61,081	20-75	4-86	i x-14 1 l''S6	6-oo 6''m	38,372	13-0 4	3-52	11,782	4-oo	1-08
	1905	66,971	22-87	/ 4-84 ( 5"o»	1-16	/ 6*oo	42,884	14-05	3*47	11,166	3-81	0-90
	1906	49.847	16-88	3-92	1-08	5-oo	66,349	22-47	6-2 6	27,781	9-41	2-02
	1907	50,057	16-92	3-77	1-23	5*oo	70,896	23-87	6''40	33,068	11-18	2-98
	1908	57,679	19-20	3-80	1-14	5*oo	133,296	44-3 7	10-69	31,938	10-03	2-56
	1909	66,549	22-58	4-02	0-98	5*oo	89,735	80-38	6-3 4	45,478	15-40	3-21

201

13	! M	1 IS	1 16	1 17	1 18	\| 19	\| 20	1 21	j 22	i 23	I 24	\| 25
Utgifter.	Till	gång	a r.	S k u 1 d e	r.	B e h å 1 1 n i	n g.
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/° af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv. .	Pr bev.-kr. 1
861,332	59-fio	23-66	299-8	2,763,796	191-2 4	75-93	1,497.651	103-65	41-15	1,266,145	87-ci	34-78
526,879	35-96	13-45	168-1	2,794,350	190-70	71-31	1,542,558	105-3 7	39-3 7	1,251,792	85-43	31-94
485,576	32-82	11-73	152-0	2,823,981	190- oo	68-23	1,491,107	100-so	36-os	1.332,874	90-io	32-20
530,969	35-45	12-30	167-8	3,044,204	203-23	70-51	1,527,878	102-oo	35''39	1,516,326	101-33	35-12
693,687	45-oo	14-38	198-3	3,107,599	201-01	64-4 2	1,646,209	106-so	34-12	1,461,390	94-si	30-30
643,708	39-92	12-94	195-5	3,314,270	205-5 4	66*6 2	1,755,742	108-ss	35-2 9	1,558,528	96* f» 6	31-33
822,190	49-41	15-37	243-3	3,538,105	212-01	66-15	1,899,190	114-is	35-51	1,638,915	98-4 s	30-6 4
1,159,558	67-3 2	20-7 4	265-3	4,098,936	237-98	73-30	2,296,787	133-3 5	41-07	1,802,149	104-63	32-23
1,180,634	66-99	19-95	235-1	4,587,565	260-32	77-53	2,670,779	151-55	45-11	1,916,786	108-77	32-3 9
1,410,491	78-71	20-42	268-s	5,144,712	287-Ji	74-49	3,191,241	178-09	46-20	1,953,471	109 0 2	28-29
2,236,199	54-53	17-88	199-2	6,667,474	162-5 9	53-3 2	3,098,461	75-56	24-7 8	3,569,013	87-03	28-54
2,195,646	52-84	16-31	192-6	7,579,440	182-42	56-30	•3,850,660	92-6 s	28-co	3,728,780	89-7 4	27-70
2,399,954	57-10	17-77	186-1	8,089,138	192-45	59-88	4,291,650	102-io	31-7 7	3,797,488	90-3 5	28-u
. 2,745,096	63*45	19-76	191-9	11,169,066	258-15	80-38	5,246,213	121-30	37-7 5	5,922,853	136-89	42-63
4,132,609	93-12	25-60	274-9	11,328,822	255*2 8	70-18	6,665,188	150-19	41-2 9	4,663,634	105-09	28-89
3,195,968	71-40	19-01	196-6	11,699,863	261-30	69-50	7,338,452	163*9 5	43-65	4,361,411	97-44	25-94
3,175,576	69-7 5	18-2 9	187-1	13,417,038	294-7 0	77*29	8,968,638	196-9 9	51*6 7	4,448,400	97-71	25-62
3,491,171	77-23	18-93	215-6	12,473,901	275-95	67-62	8,787,804	194-n	47-04	3,686.097	81-54	19-98
4,530,243	99-7 5	23-76	219-0	13,553,410	298-43	71-0 9	10,393,253	228-85	54*52	3,160,157	69-58	16-57
4,630,933	101-84	23-19	237-7	22,456,757	493-87	112-47	14,428,886	317-3 2	72*20	8,027,871	176*55	40-21
52,309	27-2 2	12*85	164-3	398,654	207-4 2	97-95	’ 81,306	42-30	19-98	317,348	165-12	77*97
64,476	33-22	15-16	195-6	396,821	204-44	93-3 0	82,022	42-36	19-29	314,799	162-18	74-01
59,702	31-14	13-23	182-8	403,285	210-3 7	89-40	78,600	41-oo	17-42	324,685	169-3 7	71-98
78,733	39-og	16-27	249-4	409,170	206-13	81-57	89,200	44-91	18-41	319,970	161-19	66‘is
93,562	45-46	17*0 2	278-2	460,037	223-53	86*6 2	116,600	56-06	21-95	343,437	166-S7	64-67
109,815	53-20	20-so	344-2	493,812	239-2 5	91-2 9	152,852	74-oo	28-20	340,960	165-19	63-03
120,858	58-84	20-06	241-7	526,951	256*5 5	87*-i 7	160,389	78-09	26-0 2	366,562	178-46	60-85
73,856	35-29	11-82	165-4	521,955	249-3 8	83*55	„ 151,366	72-33	24-23	370,589	177-06	59-3 2
104.130	34-06	15-20	200-4	535,792	178-3 5	78-20	175,768	58-51	25*00	360,024	119-84	52-54
198,739	95-41	28-34	407-7	616,851	296-13	87*6 4	270,054	129-61	38-3 7	346,797	166-49	49-2 7
75,747	24-sc	9-19	190-1	422,404	138-63	51-26	316,389	103-si	38-39	106,015	34-79	12-8-
94,897	31-39	10-24	222-7	429,695	142-14	46-3 7	316,933	104-S4	34-20	112,762	37-so	12-17
75,091	25-51	7*45	185-6	437,844	148-7 2	43-43	298,104	101-26	29-57	139,740	47-46	13-80
75,631	25"5i	7-11	177-0	417,691	140-8 7	39-29	276,351	93-20	25-99	141,340	47* t; 7	13-30
88,495	30-0 7	8-11	230-o	411,776	139-91	37-76	267,163	90-7 8	24-50	144,613	49-13	13-26
228,579	78-0 7	18-48	533-0	567,349	193-7 7	45-88	406,627	138-87	32-88	160,722	54-90	13-oo
87,279	29-56	8-2 4	131-5	569,902	192-09	53-81	389,494	131-89	36-7 8	180.408	61-10	17-03
?»8,314	33*24	8-8 7	138-7	559,950	189-so	50*51	383,526	129-65	34-60	176,424	59-6 5	15-91
106,850	35-57	8-5 7	80-2	635,761	211-63	50-9 9	384,670	128-0 5	30-85	251,091	83-58	20*14
115,283	39-03	8-15	128-5	648,895	219-ce	45-85	379,485	128-16	26-si	269,410	91-20	19-04

202

1 1	2	3	4 !	5 !	6	i l	8 1	9 II	10 1	11 1	12 !
	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona	Inkomster 1 (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- j medel.
Städer (köpingar) och år.	Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	1 Summa.	Pr inv.	Pr 1 bev.-kr.j !	Summa.	Pr inv. \|	• Pr 1 bev.-kr.\| i
Vadstena ......... 1900	42,140	18-10	5*70	1-70	7-40	36,499	15-68	7-45	8,001	3-44	f 1-63
1901	45,231	19-37	5-8 2	1*73	7*55	36,443	15-61	7*03	7,073	3-03	1-36
1902	49,675	20-86	5*81	2-09	7*90	36,602	15-39	6-73	9,222	3-88	1-70
1903	47,381	20-14	5-80	1-82	7*62	42,169 53,097	17-92	7-78	10,250 10,125	4-36	1-82
1904	49,935	21-80	5-60	1-95	7*55	23-18	9-0 9	4-42	1*73
1905	49,139	21-19	5"40	1-90	7*30	40,761	17-58	6-80	10,906	4-70	1-82
1906	48,695	20-02	5-16	1-60	6-76	43,147 45,089	18-2 7	6-69	12,810	5*43	1-99
1907	53,096 55,524	22*2 2	5-16	1-80	6-96	18-8 7	6-50	14,096 20,275	5-90	2-03
1908	22-70	5-io	1-60	6-70	51,264	21-01	6-84	8-31	2-71
1909	60,803	24-63	5-oo	1-60	6-60	47,123	19-0 9	5-71	14,846	6-oi	1-80
Skänning-e......... 1900	20,021	15-32	5-oo	1*48	6-48	23,840	18-48	11-04	3,165	2-45	1*47
1901	21,048	15-47	5-oo	1*68	6*68	27,826	20-45	12-01	5,882	4-32	2-54
1902	20,713	15-31	4*55	1*58	6-13	29,400	21-7 3	12-43	6,630	4-90	2-80
1903	20,822	15-08	5-oo	1-58	6*58	28,760	20-83	11-80	6,473	4-69	2-66
1904	22,187	16-88	4-61	1-85	6-40	31,581	24-03	12-53	7,067	5-38	2-80
1905	16,183 16,543	12-3 7	3-70	2-30	6-oo	34,326 28,563	26-34	13-83	6,773 5,955	5-18	2-63
1906	12-59	3*50	2-30	5-so	21-7 4	10-S8	4-53	2*2 7
1907	18,608	14-10	4-oo	2-49	6-49	31,768	24-0 7	11-82	5,762	4-3 7	2-14
1908	19,845	15-36	4-20	2-13	6-33	30,553	23-96	10-59	6,404	5-02	2*22
1909	20,690	15-21	4-20	2-oo	6-20	42,827	31-54	13-98	19,369	14-26	6-3 2
Jönköping......... 1900	333,044	14-39	3-40	2-19	5*59	303,554	13-12	5*26	66,922	2-89	1-16
1901	359,087 390,759	15-2 7	3-43	2-17	5*60	313,376	13-32	5-09	78,187	3-32	1-2 7
1902	16-88	3-46	2-14	5-60	322,995 315,092	13*95	4-80	82,788	3-58	1''23
1903	410,620	17-74	3-69	2-31	5-90	13-61	4-08	67,542	2-92	l-oo
1904	430,798	18-54	3*6 5	2-05	5-70	325,104	13-9 9	4-38	69,825	3-oo	0-91
1905	435,435	18-68	3-55	2-05	5*60	472,085	20-2 5	6-18	70,060	3-oi	0-92
1906	437,070	18-36	3-47	2-03	5-50	603,387	25-30	7-72	73,333	3-08	0-94
1907	457,309 504,339	18-92	3-44	2-11	5-55	828,613	34-28	10-2 5	84,174	3-48	1-04
1908	20-56	3*50	2*20	5-70	1,044,292	42-57	12-0 7	97,628	3-98	1-13
1909	561,534	22-6 3	3-40	2" 20	5-60	1,035,050	41-S3	10-47	118,079	4-7 7	1-19
Eksjö ............... 1900	48,429	12-70	4-25	1-12	5-3 7	50,652 109,629	13-2 8	5-8 9	22,643	5-94	2-63
1901	47,802	12-48	2-90	1-09	3-99	28-63	11-04	22,475	5*8 7	2-26
1902	47,837 64,128	12-46	2-90	1*01	3-91	77,405	20-16	7*71	19,939 19,939	5-19	1-99
1903	16-38	4-00	1-50	5-50	78,470	19-92	7-82	5*06	1-99
1904	71,608	16-99	4*05	1-23	5-28	107,858	25-59	9-18	22,667	5*3 8	1-93
1905	66,892	14-82	—	—	4) 4-50	94,468	20-93	8-04	26,308	5-83	2*24
1906	67,033	14-3 7	3-30	1-06	4-36	95,174	20-26	7-3 5	27,104 28,110	5-7 7	2-10
1907	85,068	17-2 9	4-13	1*18	5*30	112,901	22-94	''8-17	5*71	2-os
1908	91,884	17-86	3-70	1’36	5*06	111,410	21-66	7-17	24,209	4-71	1*56
1909 1) Kan ej fördelas	105,013	19-50	3-78	1-32	5-oo	141,545	26-28	8-2 4	! 52,022	9-66	3-03

203

13	14	15	16	17	18	19	20	21 j	22	23 j 24 1	25 J
Utgifter. i_____ ___________ . _ . ......... ............. ,	Tillgång	a r.	S k u	1 d er.	B e h å 1 1 n i	1 11 j
i Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/o af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv. 1	Pr bev.-kr.	! Summa, i Pr inv.	Pr i bev.-kr.i
76,102	32-69	15-53	208*5	710,234	305-08	144-94	527,446	226-56	107-64	182,788! 78-52	37-30
84,512	36-19	16-30	231-9	714,464	305-0 8	137-s 4	532,261	227-0 5	102-60	182,203 78-03	3515
80,159	33-71	14-7 4	213-2	713,854	300-19	131-27	527,358	221-76	96-98	186,496 1 78-43	34-2 9
79,301	33-70	14-6 3	188-1	719,779	305-89	132-7 5	524,099	222-73	96-66	195,680 83-16	36-09
75,389	32-91	12-90	142-0	740,936	323-41	126-83	518,706	226-41	88-70	222,2301 97-oo	38-04
74,725	32-22	12-46	183-3	748,490	322-78	124-81	512,869	221-16	85-52	235,621 101-60	39-29
77,420	32-7 9	12-00	179-4	754,186	319-43	116-92	506,034	214-33	78-45	248,152 105-10	38-47
115,923	48-52	16-70	257-1	796,718	333-49	114-77	525,544	219-08	75-7 0	271,174 113-51	39-07
119,112	48-82	15-89	232-4	833,848	341-74	111-25	552,764	226-54	73-7 5	281,0841 115-20	37-50
92,019	37-27	11-15	195-3	947,790	383-S 7	114-81	535,479	216-ss	64-86	412,3111 166-99	49-95
40,961	31-7 5	18-96	171-8	215,973	167-42	99-90	130,797	101*39	GO-55	85,176'' 66-03	39-44
48,232	35-44	20-82	173-3	223,288	164-or,	96-3 7	131,118	96-3 4	56-39	92,170; 67-72	39-78
46,613	34-45	19-71	158-r,	224,641	166-08	94-9 s	126,701 93-6 4	53-58	97,940 72-3 9	41-40 I
52,840	38-26	21-68	183-7	231,815	11)7-86	95-08	130,874! 94-7 7	53-68	100,9411 73-09	41-40
46,875	35-6 7	18-59	148-4	236,799	180-21	93-03	125,983	95-8 s	49-07	110,816! 84-33	43-96 1
! 41,342	31-61	16-0 5	120-4	239,669	183-23	93-04	119,686	91-50	46-46	119,983 91-73	46-58
39,200	29-83	14-93	137-2	240,316	182-89	91-51	114,430	87-08	43-5 7	125,886 95-si	47-9 4
42,218	31-98	15-71	132-9	236,522	179-18	88-02	109,379	82-81'',	40-71	127,1431 96-32	47-31
43,082	33-79	14-93	1410	237,238	186-0 7	82-23	103,669	81-31	35-03	133,569 \| 104-76	46-30
49,848	36-71	16-27	116-4	250,947	184-7 9	81-90	104,159	76-7 0	33-9 0	146,788 108-0 9	47-91
969,209	41-88	16-79	319-3	3,524,529	152-2 9	61-06	2,401,699	103-7 s	41-61	1,122,830 j -18-51	19-45
668,927	28-44	10-86	213»	3,512,783	149-38	57-0 2	2,412,619	102-5 8	39-16	1,100,164 ; 46-78	17-86
611,497	26-41	9-09	189-3	3,647,430	157-55	54-2 0	2,499,505	107-97	37-u	1,147,925 i 49-58	17-06
600,101	25-92	8-92	190-5	3,662,716	158-20	54-13	2,455,550	106-06	36-49	1,207,166 ! 5214	17-94
695,504	29-93	9-38	213-n	3,646,145	156-89	49-17	2,415,745	103-95	32-58	1,230,400 i 52-94	1659
929,545	39-88	1217	196-d	3,874,473	166-21	50-71	2,546,269	109-23	33-38	1,328,2041 56-98	17-38
2,188,777	91-06	27-99	362-7	5,740,773	241-20	73-42	4,233,061	177-8 5	54-14	1,507,712 i 63-35	19-28
1,258,126	52-04	15-56	151-8	5,475,179	226-49	67-73	3,886,991	160-70	48-os	1,588,1881 65-7 0	19-65
2,009,162	81-80	23-21	192-4	6,998,369	285-29	80-86	4,853,401	197-S5	56-0 7	2,144.968 j 87-44	24-79
1,768,408	71-45	17-88	170-9	6,696,628	270-56	67-71	4,654,808	188-06	47-oe	2,041,820 82-50	206 5
91,002	23-S 6	10-59	179-7	765,278	200* G 5	89-03	365,849	95-0-2	42-56	399,429! 104-73	46-47
129,773	33-89	13-0 7	118-4	794,940	207-61	80-06	364,408	95-17	36-70	430,532 112-44	43-36
122,136	31-81	12-17	157-8	628,925	163-78	62-6 7	361,504	94-M	36-02	267,421 69-6 4	26-65
247,079	62-73	24-6 2	314-9	808,440	205-24	80-56	493,787	125-36	49-21	314,6531 79-88	31-85
343,914	81-59	29-2 7	318-9	888,936	210-so	75-67	608,970	144-17	51-84	279,9661 66-42	23-83
154,941	34-33	13-19	164-0	942,326	208-so	80-21	628,181	139-10	53-47	314,145 69-61	26-74
161,129	34-3 0	12-51	169-3	956,204	203-58	74-21	639,543	13616	49-63	316,661 \| 67-42	24-58
169,619	34-47	12-2 7	150-2	1,002,196	203-66	72-49	662,226	134-57	47-90	339,970 69-09	24-59
169,784	33-01	10-92	152-4	1,066,230	207-28	68-3 7	711,709	138-36	45-7 7	354,521 ! 68-92	22-80
208,994	38-81	1217	147-7	1,070,184	198-73	62-3 0	692,486	128-50	40-Di	377,6981 70-14	21-99

204

1	2	1 3	1 4	5	6	7	8	9	10	11	12
Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevill.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f bränn vinsförsäljnings-medel.
Summa.	jPr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Gränna ............ 1900	21,497	18-oo	4-38	1-40	5-7 8	15,257	12-78	8-35	2,960	2-48	1-62
1901	20,601	17-65	4-12	1 14	5-26	14,769	12-66	7*64	2,934	2-51	1-52
1902	22,747	19-49	4-20	1-33	5-53	22,761	19-50	11-46	2,924	2-51	1*47
1903	26,837	23-04	4-13	2-30	6-43	20,186	17-33	9-99	3,090	2-65	1-53
1904	24,038	21-25	3-50	1-50	5-oo	24,878	22-oo	10-90	4,203	3-7 2	1*8 4
1905	26,355	23-12	4-09	1*74	5-83	20,584	18-oe	9-02	2,706	2-37	1*19
1906	27,093	23-70	4-25	1-66	5*91	17,660	15-45	7*25	1,048	0-9 2	0-43
1907	28,228	24-0 2	4-28	1-72	6-oo	22,750	19-3 0	9-17	240	0-2 0	0-lo
1908	32,037	28-35	5-10	1-50	6-co	17,381	15-38	6-21	—	—	—
1909	36,159	31-64	5*02	1-38	7-oo	22,738	19-8 9	7-16	772	0-68	0-24
Tranås köping... 1900	10,510	5-81	3*50	1-3 5	4-85	2,225	1-23	0-77	601	0-33	0-21
1901	10,239	5-65	3-40	1-50	4-90	3,131	1*7 3	1-08	702	0-39	0-24
1902	11,322	6-04	3-20	2-40	5-60	3,895	2-08	1*21	638	0-34	0-2 0
1903	13,499	7-io	3-50	2-oo	5-50	3,445	1*81	0-93	712	0-3 7	0-19
1904	14,509	7*59	3-40	1-70	5-io	3,792	1-98	0-88	738	0*3 9	0-17
1905	15,981	8-06	3-40	1-70	5-io	23,616	11-92	5-03	879	0-44	0-19
1906	16,626	8-0 G	3-20	1-80	5-oo	15,165	7-3 5	2-98	818	0*40	0-7 0
1907	18,915	8-03	3-io	1-65	4-7 5	53.830	24-57	9-25	913	0-42	0-16
1908	19,577	8-»i G	2-90	1-83	4-7 3	23,931	10-59	3-54	613	0-27	0-0 9
1909	23,608	10-30	2-90	1-75	465	25,822	11-27	3-04	1,561	0-6 8	0-18
Värnamo köping 1900	9,162	10-15	3-90	0-86	4-7 6	8,108	8-98	3*45	298	0-33	0-13
1901	10,711	11-70	4-50	0-85	535	23,296	25-5 7	9-24	351	0-39	0-14
1902	10,241	10-23	3-80	0-70	4-50	11,693	11-68	4-34	328	0-33	0-12
1903	9,051	8’G 6	3-90	O-oo	4-50	7,348	7-03	2-73	376	0-36	0-14
1904	11,179	10-6 7	3-90	0-72	4-62	10,719	10-23	3-30	407	0-39	0-13
1905	13,702	13-29	3-90	0-89	4-79	10,331	10-02	2-94	412	0-40	0-12
1906	13,220	12-01	3-6 7	1-33	5-oo	11,857	10-7 7	3-29	401	0-36	0-11
1907	13,647	12-05	3-60	1-40	5-oo	13,957	12-3 2	3-68	492	0-43	0-13
1908	16,493	13-69	3*60	1*40	5-oo	9,577	7-95	2-09	322	0-2 7	0-07
1909	21,533	18-87	4-20	1-80	6-oo	11,401	999	2*22	832	0-73	0-16
Baskrarna köping 1907	48,528	9-83	1-50	2-08	3-53	86,281	17-47	5*7 4	800	0-16	0-05
1908	62,570	12-02	1-45	2-26	3-70	37,474	7*20	2-16	2,102	0-40	0-12
1909	73,751	13-0»	1*85	2-io	3-95	52,156	9-25	2-68	3,594	0-64	0-18
Hretlanda köping 1909	22,844	9-30	3-30	2-80	G*io	46,285	19S6	6-44	1,561	0-6 7	0-22

205

ce rH	14 i	15 \|	16 j	17 :	18 \|	19 I	20 1	21 \|	22 \|	23	24	25
U	t g i f	ter.		T i 1 1 g	å n g	a r.	S k u	1 d e r		B e h å	1 1 n i	n g-
			i % åt	\|	]		1		Pr bev.-kr.			Pr bev.-kr.
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	inkom- sterna	Summa. !	Pr inv. j	Pr bev.-kr.	Summa. Pr inv. ! 1 1	Summa. :	Pr inv.
			kol. 7.		i		.	i
44,540	37-30	24-38	292-0	146,451	122-66	80-16	60,798	50-92	33-2 8	85,653	71-74	46-88
40,335	34-56	20-88	273-1	149,578	128-17	77-42	63,987	54-83	33-12	85,591	73-34	44-30
37,970		19-12	166-8	181,255	155-33	91-27	59,132	50-6 7	29-7 7	122,123	104-65	61-50
41,895	35-86	20-7 4	207-5	196,825	168-95	97-44	58,826	50*49	29-12	137,999	118-46	68-32
41,950	37-09	18-3 7	168-g	199,432	176-33	87-36	54,973	48-61	24-08	144,459	127-72	63-28
53,645	47-06	23-50	260-6	211,780	185-7 7	92-76	59,965	52-60	26-27	151,815	133-17	66-49
56,831	49-72	23-34	321-8	215,061	188-15	88-32	62,411	54-60	25-63	152,650	133*55	62-69
49,433	42*07	19-93	217-3	215,325	183-2 5	86-s 2	61,267	52-14	24-70	154,058	131-n	62-12
48,252	42-70	17-23	277-6	222,783	197-15	79-56	60,883	53-88	21-74	161,900	143-27	57-82
52,496	45-03	16-53	230-9	228,605	200- oo	71-98	59,233	51-82	18’65	169,372	148-18	53-33
18,270	10-10	6-30	821-1	48,519	26*83	16-7 4	36,895	20-40	12-73	11,624	6-42	4*oi
20,815	11-48	7*17	664-8	56,361	31-09	19-43	44,344	24-40	15-29	12,017	6-63	4-14
15,403	8-21	4-80	395-5	56,949	30-3 7	17-7 5	45,496	24-26	14-18	11,453	6-11	3-57
14,504	7*63	3-98	424-7	54,415	28-6 3	14-7 5	43,581	22-92	11-81	10,834	5*70	2-9 4
15,405	8-06	3-57	406-s	54,329	28-43	12-5 7	39,859	20-8 G	9-2 2	14,470	V*57	3-35
270,479	136-47	57*56	1,145-2	310,603	156-71	66-10	276,910	139-71	58-93	33,693	17-oo	7-17
132,581	64-27	26-09	874-3	408,683	198-10	80-43	374,997	181-77	73-80	33,686	16-33	6-63
43,803	19-89	7*52	81-4	424,463	193-78	72-91	345,055	157-49	59-2 7	79,408	36-2 4	13-64
42,102	18-63	6-22	175-9	422,567	186-9 7	62-45	341,754	151-22	50* 51	80,813	35-75	11-94
69,413	30-28	8-18	268-8	403,473	176-04	47-55	342,346	149-3 7	40-3 5	61,127	26-6 7	7*20
13,494	14-94	5*7 4	166-4	101,342	112-33	43-14	102,730	113-76	43-73	—1,388	—1-53	— 0*59
15,657	17-19	6-21	67-2	90,282	99-00	35"8S	88,000	96-39	34-92	2,282	2*50	0-91
16,054	16-04	5*96	137-3	86,737	86-65	32-is	85,370	85-28	31-68	1,367	1*37	0-50
15,599	14-93	5"80	212-3	87,014	83-2 7	32-3 5	83,120	79-54	30-90	3,894	3-7 3	1-45
18,546	17-70	5-72	173-0	87,736	83-7-2	27-0 5	80,490	76-80	24-si	7,246	6*92	2*2 4
21,707	21-05	6-18	210-1	80,846	78-42	23-01	77,857	75-52	22-16	2,989	2-90	0-85
20,235	18-38	5-62	170-7	90,977	82-63	25-26	79,683	72-3 7	22*12	11,294	10-26	3-14
29,334	25*89	7-7 4	210-2	97,094	85-70	25-61	78,886	69*63	20-81	18,208	16-07	4-80
163,710	135-86	35-7 4	1,709-4	206,607	171-46	45-10	189,417	157-19	41-35	17,190	14-27	3-75
''61,016	53-48	11-90	535-2	249,991	219-10	48-76	233,803	204-91	45*60	16,188	14-19	3-16
323,202	65*45	21-52	374-6	609,300	123-3 9	40-57	273,886	55*46	18-23	335,414	67*93	22*34
203,650	39-18	11-71	543-4	562,815	108-14	32-3 7	324,849	62-42	18-68	237,966	45-7 2	13-69
260,005	46-18	13-36	498-5	635,193	112-70	32-63	472,875	83-90	24-29	162,318	28-so	8-3 4
177,980	76-89	24-76	384-5	590,727	253’ 5 8	82-18	464,308	199-2 7	64-59	126,419	54-36	17*59

206

—	1		! 2	8	I 4	1 3	1 B "	7	1 B	! 9	10	U	12
Stälder (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna skylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsiiljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Sunnna.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	1 IPr inv.	Pr bev.-kr.
Växjö		. 1900	82,170	11-16	2"20	1-45	3*6 5	188,062	25*53	8-69	63,195	8-58	2*92
	1901	91,585	12-21	2-50	1-47	3-97	213,982	28-53	9-31	71,775	9-57	3-12
		1902	103,233	13-71	2-50	1*45	3*9 5	215,443	28-ea	8''62	69,895	9-28	2-80
		1903	111,596	14-60	2-60	1-45	4-05	220,543	28-s e	8-46	60,061	7*86	2-30
1		1904	113,248	14-71	2-60	1-40	4-oo	215,796	28-04	7-S4	61,342	7-97	2-23
		1905	122,891	15-7 2	2''60	1*50	4-10	245,228	31-8 7	8-3 5	64,754	7*90	2''21
j		1906	129,705	16-19	2-60	1-55	4''15	255,215	31*85	8-3 5	66,304	8*2 7	2-17
		1907	132,611	16-50	2-60	1-50	4-io	330,267	41-08	10-38	68,413	8-51	2-15
		1908	137,255	16-88	2-60	1*50	4-10	300,140	36-so	8-60	73,223	8-98	2-10
		1909	147,730	18-01	2-60	1*55	4-15	330,101	40-32	8-86	109,807	13-41	2-95
Almhnlts köping 1901	6,608	7*09	3-60	1-70	5-30	10,176	10-92	5*54	326	0-25	0-18
		1902	5,420	5-71	2-50	/ 1-80 1 1''90	4-30 4''40	2,849	3''0i	1-29	222	0-23	0-io
		1903	6,696	6-78	2-60	1''30	3-90	5,350	5*42	2-0 7	318	0-3 2	1-23
		1904	10,866	10-62	2-60	/ 1-85 1 2oo	4-45 4 60	3,785	3-7 0	1-48	348	0-3 5	0-13
		1905	13,191	12-87	3-50	/ 1*45 t l''so	4-95 5''oo	6,676	6*51	2‘30	371	0-3 6	0*13
		1906	12,363	11-50	3-oo	1-30	4-30	6,860	6-38	2-30	372	0-35	0-12
		1907	15,028	14-88	3-50	1-80	4-80	5,235	5*01	1-63	407	0''39	0-13
		1908	14,035	12-91	3-io	1-30	4-7 0	4,219	3''89	1-22	260	0-24	0-08
		1909	15,814	14-26	3-20	1*20	4-40	5,839	5*2 7	1-48	751	0-68	0-19
Kalmar		1900	148,601	11-68	3-oo	1-55	4-55	342,228	26-9 3	11-19	83,258	6*55	2-72
		1901	164,135	12-7 4	3-25	1*43	4-68	348,108	27-01	10-4 7	82,603	6-41	2-49
		1902	174,087	13-18	3''25	1-34	4-59	410,539	30-9 7	11-32	85,761	6-47	2''36
		1903	185,682	13-7 5	3-25	1-45	4-70	426,993	31-61	11-69	84,247	6-24	2-31
		1904	198,563	1415	2’7 5	1-35	4-io	450,700	32-7 9	9-91	98,731	7*18	2-17
		1905	203,560	14-68	2*7 5	1*41	4-1 c	477,088	34-29	10-u	83,221	5*98	1-76
		1906	223,611	15-70	3-10	1-52	4''6 2	491,356	34-50	10-20	72,745	5*11	1-51
		1907	269,726	18-54	3-80	1-50	5*30	594,989	40-oo	11-99	80,592	5*54	1-62
		1908	316,674	21-85	4-oo	1-90	5*90	614,239	41-40	11-34	85,802	5-78	1-58
		1909	320,395	21-27	4-oo	1*81	5-81	707,562	46-98	12-5S	134,201	8-91	2-3 9
Oskarshamn.....	. 1900	74,102	10-47	_	_	J) 4''10	159,450	22-53	10''20	37,593	5*31	2-40
		1901	99,165	13-69	—	—	1) 5-oo	178,037	24-57	9’49	44,396	6-13	2-3 7
		1902	101,089	13-78	—	—	l) 5''oo	286,411	38-91	15-05	46,277	6-29	2-48
		1903	100,863	13-61	—	—	*) 5-50	209,699	28-29	10-44	41,131	5-55	2‘05
		1904	116,578	15''46	—	—	*) 5-50	201,768	26-76	10''0 5	39,073	5*18	1-95
		1905	137,146	17-80	—	—	!) 5-75	223,843	29-05	9''81	41,122	5-84	1-80
		1906	119,371	15-38	—	—	>) 5-00	223,378	28-69	988	39,352	5-os	1*74
		1907	124,107	15-86	—	—	]) 5-00	254,469	32-52	10''86	43,356	5*54	1-85
		1908	167,766	21-19	—	—	*) 6-oo	280,647	35*45	10-62	43,665	5*52	1*6 5
		1909	168,544	21-24	—	—	l) 6-25	392,203	49-44	14-7 5	75,059	9-46	2-82

J) Kan ej fördelas.

207

13	! 14	1 15	i	n	1 18	! 19	20	1 21	! 22	23	! 24	! 25
Utgifter.	Till	gång	a r.	S k	u ] d e	r.	B e li å	] 1 n i	n 3■
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	1 Pr inv.	1 Pr bev.-kr.	Summa.	! Pr inv ;	i Pr \| bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
280,283	38-05	12-96	149-0	1,708,882	232-01	78-99	1,083,494	147-u	50-08	625,388	84-90	28-91
262,121	34-95	11-41	122-5	1,737,028	231-63	75-58	1,106,817	147-59	48-ie	630,211	84-04	27-42
301,863	40-10	12-0 7	140-1	1,903,072	252-79	76-n	1,231,717	163-61	49-26	671.355	89-18	26-85
275,855	36-09	10-58	125-1	1,992,176	260-66	76-3 8	1,249,684	163-51	47-91	742,492	97-15	28-47
313,832	40-7 7	11-41	145-1	2,034,685	264-35	73-96	1,213,707	157-6 8	44-12	820,978	106-6 7	29-s 4
340,841	43-60	11-61	139-0	2,092,435	267-66	71-28	1,248,178	159-6 7	42-52	8-14,257	107-9 9	28-7 6
303,068	37-82	9-91	118-8	1,936,402	241-64	63-33	993,732	124-01	32-50	942,670	117-03	30s3
625,503	77-si	19-6 7	189-4	2,131,202	265-10	67-01	1,155,489	143-73	36-33	975,713	121-3 7	30-68
541,502	66-40	15-52	180-4	2,646,907	324-56	75-84	1,300,023	159-41	37-25	1.346,884	165-15	38-59
395,634	48-3 2	10-62	119-9	2,929,320	357-79	78-6 2	1,397,504	170-69	37-51	1,531,816	187-10	41-11
9,788	10-50	5*33	96-2	20,296	21-7 8	11-04	8,060	8-65	4-3 8	12,236	1313	6 *6 6
12,183	12-85	5*3 2	427-6	24,635	25-98	10-7 7	11,391	12-01	4-98	13,244	13-97	5-7 9
21,423	21-70	8-28	400-4	41,351	41-89	15-98	29,852	30-2 4	11-54	11,499	11-05	4-44
17,797	17-40	6*73	470-2	55,920	54-66	21-14	30,804	30-11	11-65	25,116	24 55	9-49
18,627	18-17	6-57	278-2	59,137	57-69	20-87	30,493	29-7 5	10-76	28,644	27-94	10-11
16,771	15-60	5*62	244-5	57,047	53-0 7	19-12	28,920	26-90	9*69	28.127	26-17	9-43
21,780	20-s 4	6-79	416-0	51,853	49-62	16-17	28,583	27-3 5	8-9 2	23,270	22*2 7	7-25
27,543	25-39	7-98	652-s	83,054	76-55	24-05	33,651	31-01	9-74	49,403	45-54	14-31
21,443	19-3 4	5-45	367-2	57,578	51-92	14-6 4	32,784	29-56	8-33	24,794	22-36	6-31
\| 468,740	36-86	15-32	137-0	3,443,088	270-79	112-55	2,300,553	180-93	75-21	1,142,535	89-86	37-3 4
500,390	38-83	15-06	143-7	3,482,003	270-19	104-76	2,354,809	182-7 3	70-85	1,127,194	87-4 7	33-91
502,889	37-94	13-86	122-5	3,628,006	273-6 9	100-0 2	2,290,276	172-7 7	6314	1,337,730	100-92	36-88
549,826	40-70	15-00	128-8	3,774,532	279-43	103-38	2,303,599	170-54	63-0 9	1,470,933	108-89	40-29
649.418	47-24	14-27	1441	3,872,984	281-75	85-13	2,242,528	163-14	49-29	1,630,456	118-61	35-84
649,094	46-65	13-75	136-1	4,494,426	322-99	95-21	2,450,376	176-09	51-91	2,044,050	146-90	43-30
687,855	48-30	14-28	140-0	5,134,619	360-55	106-59	2,927,600	205-57	60-7 7	2,207.019	154-98	45-82
897,721	61-7 2	18-08	150-9	6,160,315	423-50	124-10	3,822,036	262-7 5	76-99	2,338,279	160-75	47-11
938,085	63-23	17-32	152-7	7,150,660	482-01	132-04	4,881,808	329-0 7	90-15	2,268,852	152-94	41-89
955,852	63-40	17-00	135-1	7,050,530	468-10	125-38	4,911,214	326-0 7	87-34	2,139,316	142-os	38-04 j
433,513	61-26	27-7 3	271-9	1,342,454	189-69	85-8 7	1,035,168	146-2 7	66-21	307,286	43-42	19-66 1
461,895	63-75	24-63	259-4	1,223,068	168-81	65-22	1,086,201	149-92	57-92	136,867	18-89	7-30
450,365	61-19	23-66	157-2	1,333,458	181-16	70-0 7	1,209,049	164-20	63-53	124,409	16-90	6-54
258,640	34-89	12-88	123-3	1,340,512	180-82	66-7 5	1,182,550	159-51	58-88	157,962	21-31	7*S7
293,717	38-95	14-63	145-6	1,384,760	18365	68-9 5	1,183,431	156-95	58-93	201,329	26-70	10-02
487,165	63-2 2	21-36	217-6	1,572,623	204-10	68-9 4	1,333,209	173-02	58-44	239,414	31-08	10-50
404,449	51-95	17-88	181-1	1,587,346	203-89	70-18	1,354,827	174-03	59-90	232,519	29-86	10-28
360,186	46-03	15-3 7	141-5	1,602,910	204-84	68-3 9	1,386,805	177-2 2	59-17	216,105	27-62	9-2 2
390,837	49-3 7	14-79	139-3	1,590,573	200-92	60-19	1,390,594	175-66	52-6 2	199,979	25-26	7-57
401,592	50-6 2	15io	102-4	1,858,219	234-23	69-8 7	1,569,101	197-79	59-oo	289,118	36-44	10-87

208

1	1	2 \|	B 1	4 i	5 1	« i	7 \|	8 !	» II	10 \|	11 1	12 \|
		Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln-.kr.	Inkomster-(utom influtna utskylder \| och bidrag).	D ä r a f bränn vinsfÖ rsäljnings-medel.
Städer (köpingar)			Till kom- mun.				1			I
och år.		Summa.	Pr inv.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Västervik .......	. 1900	71,744	8-61	3*41	1-59	5''oo	124,491	15-00	9-62	16,074	1-91	1*24
	1901	81,282	9-51	352	1*48	5-oo	140,496	16*45	9-95	18,098	2-12	1-28
	1902	80,482	9-21	3-51	1*49	5-oo	139,619 132,645	15-98	9-18	19,890	2-28	1*31
	1903	84,345	9-68	3-46	1-54	5-oo	15-22	8-79	19,424	2-23	1-29
	1904	85,139 112,574	9-69	3-3 0	1-76	5-06	149,884	17-oe	9oo	22,663	2-58	1-36
	1905	12-45	3-76	1-3 4	5-io	128,273	14-18	5-76	18,780	2-08	0-81
	1906	99,289	10-84	4-00	1-56	5*56	132,528	14-17	7*50	22,154 20,595	2-12	1*25
	1907	121,451	1306	4-53	1*47	6-oo	136,408	14-6 7	6-80	2*21	1*03
	1908	138,028	14-48	4-76	1-44	6*20	146,275 191,863	15-81	6-58	22,108	2-3 2	0-99
	1909	143,624	14-8 7	5-41	1-44	(.)• 8 5	19-8 7	8-os	46,208	4-78	1*9 5
Vimmerby .......	.. 1900	7,191	325	—	1-08	1-08	35,769	16-15	10-91	14,078	6-36	4-29 i
1901	7,441	3-31	—	1*13	1-13	38,257	17-ot	10-61	16,684 16,756	7-13	4-611
	1902	8,561	376	—	1*14	1-14	38,805	17-06	9-22	7*3 7	3-98
	1903	9,209	4-05	—	1-21	1*21	41,930	18-15	9-18	14,269	6-28	3-12
	1904	14,914	6-4 5	l-oo	1*42	2*42	36,378	15*72	7-96	14,795	6-39	3-21
	1905	21,797	9-38	2-50	1*42	3-92	39,243	16-70	8-18	16,537	7-01	3-45
	1906	26,032	10-7 2	3-oo	1*46	416	45,782	18-86	8-84	17,063	7*03	3-80 \|
	1907	35,122	13-51	4-50	1-46	5-96	58,302	22-12	10-89	18,687	7-19	319
	1908	44,678	17-oo	5-50	1-64	7*14	58,235	22-16	9-79	16,260	6-19	2-73
	1909	46,009	17-48	5-27	1-73	7*oo	77,756	29-15	11-97	23,736	8-99	3-65
Borgholm .......	.. 1900	7,884	8-51	/ 1-03 1 ilo	1-72	( 2-75 1 2 83	32,977	35-61	16-3 7	11,451	12-37	5*68
	1901	7,706	8-15	l-oo	1-73	2-73	33,178	35-11	16-7 4	10,551	11-17	5*3 2
	1902	7,335 10,548	7-45	1*04	1-48	2-47	37,493	38-10	17-26	10,024	10-19	4*8 2
	1903	10-52	2-oo	1-73	3-78	33,114	33-01	14-21	8,829	8-80	3*79
	1904	11,358	10-94	1*55	1*7 5	3-30	36,596	35-26	12-11	10,613	10-22	3-60
	1905	10,293	9-40	1*2 7	1*40	2-6 7	37,817	34-85	1339	10,707	9-87	3*7 9
	1906	16,076	14-52	3-61	1-3 4	4-95	46,014	41-57	15-68	10,439	9-13	3*56
	1907	11,951	10-4 7	1*63	1*13	2-75	42,011	36-82	12-69	13,105	11-49	3-96
	1908	22,243	19-68	4-55	1-05	, 5-oo	42,967	38-02	11-78	12,602	11-15	3-46
	1909	21,558	19-18	3-94	1*51	5*45	45,182	40-20	12-08	18,790	16-72	5-03 j
Mönsterås köping 1900	5,480	4-56	2-50	/ 1-35 \ I so	3-85 4oo	24,927	20-7 2	11-37	12,600	10-17	5*7 5
	1901	5,948	4-80	2-50	/ 1-65 1 1''SO	4-15 4''30	60,659	49-00	25-50	14,652	11-81	6*16
	1902	6,312	4-90	2-50	1 1-65 1 l''S0	4-15 4''30	26,368	20-19	10-11	14,893	11-57	5-90
	1903	6,528	5-04	2-50	j 1-25 ( I so	3-75 3 so	28,242	21-81	10-82	13,209	10-20	5-06
	1904	7,334	5-47	2-50	/ 1-50 t iso	4-oo 4io	27,217	20-31	9-28	13,890	10-3 7	4*7 4
	1905	11,027	7*88	3*50	/ 1-50 ( 1''SO	5-oo 5io	28,316	20-23	8-99	12,445	8-89	3*95
	1906	12,141	8-72	4-00	1-40	5" 40	29,300	21-05	9-50	13,926 14,098	10-oo	4-51
	1907	14,607	10-89	4-50	l-io	5-«o	29,141	21-73	8-79	10-51	4-25
	1908	18,319	13-58	5-oo	1-20	6-20	14,727	10-92	3-88	603	0-15	0-16
	1909	22,044	16-45	7-00	1-70	8-70	23,480	17-52	6-86	10,724	8-oo	3-13

209

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	T i 1 1 g	ånga	r.	S k	lider.	B e h å 1 1 n i	11 g-
j Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr	i °/o af inkom-sterna i j kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa. .	Pr inv.	Pr bev.-kr.
210,720	25-39	16-28	169-3	1,648,583	198-6-1	127-3 9	300,194	36-17	23-20	1,348,389	162-4 7	104-19
208,491	24 -11	14-7 6	148-4	1,657,842	194-0 7	117-40	285,945	334 7	20-2 5	1,371,897	160-60	97-15
272,707	31-22	17-93	195-3	1,524,543	174-54	100-2 2	274,680	31-45	18-06	1,249,863	143-0 9	82-16
241,268	27-68	15-98	181-9	1,544,020	177-15	102-28	269,076	30-8 7	17-82	1,274,944	146-28	84-4 6
291,173	33-14	17-49	194-3	1,573,692	179-10	94-54	269,258	30-64	16-18	1,304,434	148-46	78-3 6
360,501	39-85	16-19	281-0	1,217,389	134-58	54-68	296,735	32-80	13-33	920,654	101-78	41-35
371,092	40-52	21-01	280-o	1,006,201	109-88	56-96	439,141	47-95	24-so	567,060	61-93	32-10
805,030	86-56	40-10	592-2	1,514,243	162-83	75-43	986,808	106-u	49-16	527,435	56-7 2	26-2 7
488,108	51-20	21-94	333-7	1,760,150	184-64	79-13	1,258,205	131-99	56-56	501,945	52-65	22-5 7
520,365	53-8 s	21-91	271-2	2,038,294	211-07	85-81	1,496,530	154-9 7	63-00	541,764	56-10	22-81
43,334	19-56	13-22	121-1	453,294	204-6 5	138-28	5,544	2-50	1-69	447,750	202-15	136-59
63,611	28-33	17-68	166-3	433,339	193-02	120-4 7	4,669	2-08	1-30	428,670	190-94	119-17
70,131	34-80	18-80	203-9	403,756	177-55	95-93	5,216	2-29	1-24	398,540	175-26	94-69
52,337	23-03	11-45	124-8	419,464	184-51	91-79	3,669	1-61	0-80	415,795	182-98	90-99
132,808	57-3 9	29-06	365 1	474,375	205-oo	103-80	128,012	55-8 2	28-01	346,363	149-68	75-7 9
163,853	69-7 2	34-15	417-5	476,569	202-7 9	99-33	234,024	99-58	48-78	242,545	103-21	50-55
199,185	82-04	38-47	435-1	525,220	216-32	101-45	363,645	149-7 7	70-2 4	161,575	66-55	31-21
196,973	75-7 6	36-80	337-8	862,697	331-81	161-16	470,465	180-95	87-89	392,232	150-86	73-2 7
176,870	67-30	29-73	303-7	893,804	340-u	150-2 4	546,297	207-88	91-83	347,507	132-23	58-41
123,989	46-96	19-09	159-5	921,900	349-20	141-94	535,833	202-96	82-5 0	386,067	146-24	59-44
37,481	40-48	18-60	113-7	154,422	166-7 6	76-64	66,190	71-48	32-85	88,232	95-28	43-79
38,670	40-9 2	19-51	116-6	159,579	168-8 7	80-51	65,336	69-14	32-96	94,243	99-73	47-55
49,231	50-03	22-6 7	131-3	173,027	175-84	79-66	72,354	73-53	33-31	100,673	102-31	46-3 5
37,933	37-8 2	16-28	114-6	187,114	186-55	80-81	74,743	74-52	32-os	112,371	112-03	48-23
41,883	40-35	14-21	114-4	215,289	207-41	73-03	97,310	93-7 5	33-01	117,979	113-66	40-0 2
63,656	58-6 7	22-5 4	168-3	289,618	266-93	102-56	188,115	173-38	66-ei	101,503	93-55	35-95
79,410	71-73	27-06	172-6	339,975	307-n	115-83	204,159	184-43	69-50	135,816	122-68	46-2 7 I
134,471	117-85	40-61	320-1	397,367	348-26	120-01	304,938	267-25	92-io	92,429	81-01	27-91
176,623	156-3 0	48-44	411-1	432,046	382-3 4	,118-50	361,778	320-16	99-23	70,268	62-18	19-2 7
82,980	73-82	22-19	183-7	430,594	383-0 9	115-16	389,297	346-3 5	104-12	41,297	36-74	11-04
42,558	35-38	19-41	170-7	95,926	79-74	43-76	3,000	2-49	1-37	92,926	77-25	42-39
31,479	25-43	13-23	51-9	258,159	208-53	108-51	130,000	105-01	54-6 4	128,159	103-52	53-8 7
31,346	24-3 6	12-41	118-9	333,966	259-49	132-26	204,000	158-51	80-7 9	129,966	100-98	51-47
52,877	40-83	20-2 5	187-2	340,200	262-70	130-29	209,288	161-61	80-16	130,912	101-09	50-13
29,695	22-16	10-12	109-1	345,404	257-70	117-76	206,325	153-9 7	70-3 4	139,079	103-7 9	47-4 2
26,138	18-6 7	8-30	92-3	238,779	170-56	75-78	317,450	226-7 5	100-7 4	—78,671	—56-19	—24-96
34,507	24-7 9	11-19	117-8	242,151	173-96	78-49	314,103	225-6 5	101-81	—71,952	—51-69	—23-3 2
40,607	30-2 8	12-25	139-s	239,109	178-31	72-13	303,025	225-9 7	91-41	—63,916	—47-66	—19-28
42,451	31-47	11-19	288-3	234,712	173-99	61-86	312,583	231-71	82-39	—77,871	—57-7 2	—20-53
34,743	25-93	10-15	148-0	234,019	174-64	68-3 9	306,252	228-54	89-49	—72,233	—53-90	-21-10

210

3 1

6 1

8 1

Influtna utskylder
och bidrag.

Utdebitering pr
bevilln.-krona.

Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).

D ä r a f

brännvinsförsäljnings-

medel.

Städer (köpingar)

och år.

Summa.

Pr inv.

Till

kom-

mun.

Till

kyrka.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Flgeholms köping 1901

1,343

3-44

1*20

8oo

2*55

2se

3*75
10'' 56

5,300

13*59

19*78

119

0*31

0*44

1902

1,320

3-3 4

1*20

8oo

3*oo

3l5

4*20

U''15

4,102

10*88

15*31

105

0*27

0*3 9

1903

1,816

4-73

(

2*oo

14-00

2*80

285

4*80

16-85

5,898

15*36

20*8 4

109

0*28

0*3 8

1904

1,590

4''25

1*80

13-70

2*90

3*60

4*70

1670

6,056

16*19

25*7 7

113

0*30

0*48

1905

1,383

3''61

1*50

12-50

3*oo

3io

4*50

15-60

5,346

13*96

26*21

113

0*30

0*55

1906

1,392

3''64

1*70

1250

2*90

j 4*60
\ 15-40

6,469

16*93

32*2 2

0*29

0*55

1907

1,642

4-33

2*oo

14''oo

3*30

1 5*30

1 17-30

7,213

19*03

31*64

0*29

0*49

1908

1,735

5-oe

2*50

12oo

3*oo

1 5*50

1 15-00

9,629

28*0 7

39-14

142

0*41

0*58

1909

1,656

4*7 9

( 2*80
13 oo

3*80

/ 6*60

\ 16-80

7,557

21*84

38*95

237

0*6 8

1*22

Nybro köping .

. 1900

4,977

6*33

2*oo

1 1*75
''l 2io

3*7 5

4-19

28,382

36*81

17*44

18,144

23*08

11*15

1901

5,934

7*42

2*oo

.1 1*50

1 1''07

3*50

3*70

50,458

63*0 7

28*97

20,005

25*01

11*48

1902

4,100

5*06

2*oo

1 0*60
l Iso

2*60

3so

29,124

35*91

13*84

20,898

25*7 7

9*93

1903

4,099

5*0 7

2*oo

1 0*55

1 0''8O

2*5 5
280

39,858

49*33

19*22

18,275

22*6 2

8*81

1904

4,724

5*68

2*oo

1 0*50
t 0‘90

2*50

2-90

41,570

49*96

17*59

18,671

22*44

7*90

1905

5,250

6*12

2*oo

/ 0*20

1 0''30

2*20

230

41,951

48*89

15*78

17,569

20*48

6*61

1906

5,635

6*44

2*oo

0*20

2*20

30,296

34*62

10*31

17,443

19*93

5*94

1907

6,100

6*83

2*oo

0*3 0

2*3 0

45,873

51*37

14*68

27,290

30*56

8*7 4

1908

10,200

10*76

2*18

1*32

3*50

50,646

53*42

14*80

17,248

18*19

5*04

1909

11,322

12*15

2*oo

1*4Ö

3*45

60,579

65*00

15*98

31,228

33*50

8*24

Mörbylånga

1900

429

2*45

1*00

2*30

3*80

6,169

35*25

33-90

0*30

0*29

köping.

1901

336

1-84

0*50

2*30

2*80

6,628

36*22

106*90

0*36

1*05

1902

649

2*89

0*15

2*80

2*95

6,233

32*80

42*7 2

0*2 7

0*3 4

1903

703

3*55

1*00

3*20

4*20

6,736

34*02

26*84

165

0*83

0*66

1904

618

2*96

1*00

/ 3*80
i 4''30

4*80

5-30

6,998

33*48

42*41

283

1*35

1*72

1905

737

3*86

1*00

/ 2*40

i 3oo

3*40

4''oo

8,326

43*59

33*85

288

1*51

1*17

1906

930

4*82

1*00

1*90

2*90

16,043

83*12

35*81

7,693

39*86

17*17

1907

1,250

6*13

1*20

2*20

3*40

16,813

82*42

37*20

8,181

40*lo

18*10

1908

1,289

5*44

1*20

2*oo

3*20

32,188

46,388

135*81

56*17

9,589

40*46

16*74

1909

1,809

6*13

1*20

2*oo

3*20

157*25

55*7 5

18,682

63*33

22*45

211

13	1 14	1 15	1 15	1 17	1 18	1 19	20	21	\| 22	\| 23	24	1 25
U t g i f	ter.		Till	gång	a r.	S k	u 1 d e	r.	B e h	å 1 1 n	n g.
		I	Ii °/o af						i
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr	inkom-sterna j kol. 7.	Summa.	Pr inv	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv	Pr bev.-kr	Summa.	Pr inv	Pr bev.-kr.
7,496	19-22	27-9 7	145-2	18,698	47-94	69-7 7	1,097	2-si	4-09	17,601	45-13	65" 6 8
5,001	12-go	18-66	121-9	18,436	46-6 7	68-7 9	696	1-76	2-60	17,740	44-91	66-19
6,938	18-07	23-92	117-6	21,257	55-86	73-30	2,101	5-47	7-24	19,156	49-89	66-06
8,387	22-42	35*6 9	138-5	20,790	55* 5 9	88-4 7	2,250	6-02	957	18,540	49-5 7	78-90
6,805	17-77	33-36	127-3	20,029	52-29	98-18	1,621	423	7-95	18,408	48-06	90-23
6,363	16-eo	31-69	98-4	20,933	54-80	104-25	1,025	2-68	5-lo	19,908	52-12	99-15
8,190	21-fll	35-92	113-5	22,392	59-0 8	98-21	700	1-85	3-0 7	21,692	57-28	95-14
11,448	33-38	46-54	118-9	23,765	69-28	96-60	2,058	6-oo	8-3 7	21,707	63-28	88-23
36,873	106-5 7	190-0 7	487-9	61,295	177-15	315-9 5	31,789	91-87	163-86	29,506	85-28	152-09
25,315	32-21	15-56	89-2	197,821	251-6 7	121-58	6,514	8-29	4-oo	191,307	243-3 8	117-58
66,955	83-69	38-44	132-8	193,200	241-50	110-91	7,971	9-96	4-58	185,229	231-54	106-33
27,673	34-12	13-15	95-o	205,353	253-20	97-55	2,419	2-98	1*15	202,934	250-22	96-40
35,575	44-oa	17-15	89-s	211,888	262-28	102-16	2,367	2-93	1*14	209,521	259-3 0	101-02
81,725	98-23	34*5 9	196-6	251,787	302-62	106-55	39,348	47-29	16-65	212,439	255-33	89-90
72,192	84-14	27-16	172-1	271,564	316*59	102-19	64,256	74-89	24-17	207,308	241-70	78-02
47,520	54-31	15-17	156-9	296,658	339-0 2	100-9 7	80,000	91-42	27-23	216,6.58	247* fio	73*7 4
55,734	62-41	17-84	121-5	316,892	354-86	101-44	80,000	89-58	25-61	236^892
77,593	81-85	22-68	153-2	297,985	314*31	87-08	105,100	110-86	30-71	199,885
57,767	61-98	15-24	95-4	309,721	332-3 0	81*70	88,190	94-6 2	23-26	221,531	237-68	58-44
4,153	23-78	22-82	67-3	86,269	492-96	474-01	7,004	40-02	38-48	79,265
4,275	23-8 6	68-9 5	64-5	87,270	476-88	1,407-58	7,004	38-2 7	112-97	80,266	438-fil	1,294*^1
8,397	44-19	56-74	134-7	85,696	451-03	579-02	8,646	45-51	58-42	77,050
6,709	33-88	26-73	99-6	86,427	436*50	344-33	8,469	42-7 7	33-7 4	77,958	393-73	310-59
14,706	70''3 6	89-13	2101	85,217	407-73	516-47	16,992	81-30	102-98	68,225	326-43	413-49
5,571	29-17	22-6 5	66-9	90,386	473-2 2	367-42	16,868	88-31	68-5 7	73,518	384-91	298-85
7,929 48,162 14,033 66,015	41-08 236-09 59-21 223-78	17-70 106*5 5 24-49 79-3 4	49-4 286-5 43-6 142-3	99,668 63,537 140,024 152,070	516-41 311-45 590-8 2 515-49	222-47 140-56 244-3 6 182-7 7	16,868 16,868 16,868 17,868	87-40 82-6 9 71-17 60-57	37-6 5 37-32 29-44 21-48	82,800 46,669 123,156 134,202	429-01 228-76 519-65 454-92	184-82 103-24 214-92 161-29

212

1	2 1	3 1	4 \|	5 1	6	7	8 1	9	10 1	11 1	12
	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Städer (köpingar)			Till kom- mun.
och år.	Summa.	Pr inv.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Visby ............... 1900	118,769	14''18	2-98	2m 2	5-io	185,682	22-16	8-16	39,911	4-78	1-75
1901	158,185	18-8 7	3-97	2-43	6-40	187,209	22-33	7.63	43,013	5-13	1*75
1902	173,834	20-16	4-69	2-11	6-80	183,447 181,303	21-28	7*23	39,406 33,510	4-57	1*55
1903	162,665	18-7 5	4-os	2''20	6-28	20''89	7-08	3-86	1-81
1904	171,378	19*53	4-io	1''94	6-04	185,969	21-20	6-53	34,430	3-92	1*21
1905	178,435	1982	4-18	1‘98	6-16	219,805	24-41	7-49	36,164	4-02	1-23
1906	185,595	20-13	4-16	2-04	6-20	250,269	27-15	8-26	33,130	3-59	1-09
1907	193,567	20-4 5	4-oo	2-14	6’14	267,328	28-2 4	8-38	35,115	3-71	l-io
1908	215,079	22-6 6	4*18	2-13	6-31	292,807	30-84	8-46	48,842	5*15	1-41
1909	229,745	23-11	3-92	2-15	6-0 7	354,286	35-64	7-95	86,093	8-6 6	1‘93
Karlskrona ...... 1900	330,366	13-79	4-oo	*) 1-81	1	)5-8i	336,977	14-0 7	6-oo	56,262	2-3 5	1''00
1901	335,228	13-6 2	4-oo	1-72	5-72	348,397	14-16	6-01	61,874	2*51	1-0 7
1902	356,019	13-99	4-oo	1-65	5-65	351,577	13-82	5-60	68,818	2-70	no
1903	382,973	14-7 5	4-oo	1-75	5-75	380,336	14-65	5-62	62,084	2-39	0-9 2
1904	367,166	14-08	3-20	1*55	4-75	423,786	16-25	5-50	93,305	3’58	1*21
1905	387,884	14-5 4	3-2 5	1-40	4-65	481,108	18-04	5-81	89,391	3''3 5	1-08
1906	481,681	18-20	4-oo	1-62	5''62	465,453	17-59	5-46	76,467	2-89	0''9 0
1907	543,804	20-68	4-25	2-04	6-29	601,378	22-87	6-78	89,667	3-41	1-00
1908	586,361	21-78	4-50	2-3 2	6-82	694,012	25-78	7-68	84,952	3-16	0''94
1909	599,189	21-82	4-50	2-42	6-92	754,824	27-49	8-28	133,074	4-85	1*46
Ronneby............ 1900	67,890	21-54	1 4-50 l B''3å	1-34	( 5''84 ) 6-S9	71,122	22-56	12-oo	16,184	5*18	2-73
1901	80,628	25-8 7	f 4*50 1 6-29	1''44		5- 94 6- 73	81,267	25-5 7	9''7 4	16,339	5-14	1-96
1902	86,040	26-91	/ 4-50 l 5-27	1’58		6*08 6''80	80,054	25-04	9-26	16,264	5-09	1-88
1903	90,550	28-01	1 4-50 A Ö''22	1-59		6-09 6-81	87,688	27-12	9-49	18,608	5-76	2-01
1904	95,924	29-48	/ 4*50 1 5''16	1-58		6-08 6-74	116,485	35-7 4	11-99	18,367	5-6 4	1-89
1905	100,527	30-3 9	1 4-50 l 6"25	1-53		6''03 K78	122,107	36-91	11-30	18,251	5-52	1-69
1906	103,570	31-02	/ 4-50 t 5 27	1-26		5- 76 6- 53	121,815	36-48	W72	20,177	6-04	1-78
1907	110,325	32-51	1 4-50 ) 5''27	1*2 7		5''7 7	136,930	40-3 4	11-50	15,278	4-50	1-28
1908	119,014	34-65	1 4*50 \ b''22	1-19		5- 6 9 6- 41	178,375	51-93	13-17	56,246	16-3 7	4-15
1909	122,362	35-8 6	4-50	1-15	5-65	155,651	44-98	11-18	31,083	8-98	2-23

*) Talen gälla stadsförsamlingen.

I amiralitets församlingen för inkomst
år 1900— 31 öre mera.

» 1901- 42 »

» 1902— 27 » »

» 1903- 5 »

år 1904— 16 öre mera.

> 1905 - 36 .» »

» 1906 - 45 »

»■ 1907- 13 » ■»

» 1908— 19 » mindre.

» 1909— 6 »

213

13	14	15	16	17	18	19	20	21	\| 22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	S k u 1 d e	r.	Behållni	“ g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i 0 ''0 af inkom-sterna kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
486,773	58-u	21-88	262-2	1,113,970	132-99	48-94	1,097,018	130-96	48-19	16,952	2-03	0-75
446,802	53-so	18-20	238-7	1,156,880	138-02	47-12	1,184,428	141-30	48-24	—27,548	—3-2 8	—1*12
399,911	46-3 9	15-74	218-0	1,672,814	194-05	65’9 2	1,235,051	143-2 7	48-6 7	437,763	50-78	17-25
408,909	47-12	15-97	225-5	1,775,712	204-68	69-86	1,332,598	153-57	52-05	443,114	51-06	17-31
513,059	58-48	18-01	275-9	1,931,654	220-17	67-81	1,454,013	165-73	51-04	477,641	54-44	16-7 7
564,848	62-74	19-24	257-0	2,103,309	233-61	71-65	1,624,781	180-46	55-3 5	478,528	53* 15	16-30
393,917	42-73	13-00	157-4	2,160,389	234-84	71-29	1,609,799	174-61	53-12	550,590	59-73	18-17
431,432	45-58	13-5 2	161-4	2,189,678	231-84	68-63	1,610,817	170-18	50-49	678,861	61-16	18-14
492,156	51-84	14-21	168-1	2,193,996	231-12	63-8 5	1,606,910	169-27	46-40	587,086	61-85	16-95
603,017	60-6 7	13*53	170-2	2,296,581	231-06	51-55	1,657,634	166-7 7	37-21	638,947	64-2 9	14-34
634,399	26-48	11-29	188-3	3,035,097	126-70	54-00	2,357,808	98-43	4195	677,289	28-2 7	12-05
643,323	26-14	11-10	184-7	3,065,762	124-59	52-89	2,337,447	94-99	40-3 2	728,315	29-60	12-5 7
716,943	28-18	11-43	203-9	3,281,763	128-99	52-31	2,572,309	101-10	41-oo	709,454	27-S9	11-31
704,280	27-13	10-40	185-2	3,555,631	136-9 7	52-53	2,779,397	107-06	41-06	776,234	29-91	11-47
1,115,217	42-7 7	14-4 7	263-2	3,728,717	143-00	48-3 s	3,262,397	125-12	42-33	466,320	17-88	6*05 J
1,264,081	47-3 9	15-27	262-7	4,009,857	150-33	48*45	3,703,950	138-86	44-7 5	305,907	11-47	3-70 I
1,133,257	42-83	13-2 9	243-5	4,922,352	186-01	57-7 4	4,623,519	174-7 2	54-24	298,833	11-29	3*50
1,194,107	45-42	13-36	198-6	6,510,875	247-68	72-87	5,225,507	198-7 4	58-48	1,285,368	48-89	14-3 9 1
2,450,025	91-0 2	27-10	3o3*o	6,937,538	257-74	76-7 4	5,648,760	209-86	62-48	1,288,778	47-88	14-26
1,220,893	44-46	13-40	161-7	7,062,231	257-18	77-49	5,674,475	206-6 4	62-2 7	1,387,756	50-04	15-22
221,307	70-21	37-34	311-2	726,528	230-49	122-57	468,867	148-7 5	79-10	257,661	81-74	43-4 7
220,738	69-46	26-4 7	271-6	765,419	240-85	91-78	522,964	164-56	62-71	242,455	76-29	29-0 7
167,318	52-34	19-36	209-o	1,061,104	331-90	122-7 9	816,359	255-8 5	94-4 7	244,745	76*55	28-3 2
169,460	52-42	18-33	193-3	1,175,722	363-66	127-19	919,036	284-2 7	99-42	256,686	79-39	27-77
576,437	176-87	59-3 2	494-9	1,197,815	367-54	123-2 7	903,527	277-24	92-98	294,288	90-30	30-29
206,061	62-29	19-07	168-s	1,269,222	383-6 7	117-47	916,018	276-90	84-78	353,204	106-77	32-69
309,386	92-66	27-2 2	254-0	1,330,617	398-51	117-07	970,740	290-73	85-41	359,877	107-78	- 31-66
268,833	79-21	22-57	196-3	1,337,563	394-09	112-32	955,324	281-47	80-2 2	382,239	112-62	32-10
273,010	79-48	20-15	153-1	1,383,430	402-7 4	102-11	974,852	283-80	71-95	408,578	118-94	30-16
261,167	75-48	18-77	167-8	1,415,197	409-01	101-69	976,753	282-2 9	70-18	438,444	126-7 2	31-61 i

214

1	2	3	4	5	6	7	t 8	9	10	11	12
		Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr be villn .-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Stader (köpingar)			Till kom- mun.
och &r.		Summa.	Pr inv.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Karlshamn.......	.. 1900	96,783	13-65	2-48	1*34	3-82	504,585	71-16	21-34	46,862	K* 6 1	1-98
	1901	94,466 94,348	13-27	2-io	1*42	3-52	593,295	83-3 6	23-78	47,136	6-62	1-89
	1902	13-28	1*91	1*41	3-3 2	987,063	138-90	37-44	44,517	6-26	1-69
	1908	123,496	17-41	2-76	1-58	4-3 4	285,037	40-17	10-56	35,566	5-oi	1-32
	1904	163,152	22-7 7	3-68	1-56	5-24	334,577	46-69	11-19	30,619	4-27	1-02
	1905	163,090	22-40	3*6 5	1-35	5-oo	332,824	45-7 0	10-66	38,015	5-22	1-22
	1906	153,078 166,706	20-9 7	3-75	1*25	5-oo	360,373	49-3 6	12-26	39,220	5*3 7	1-33
	1907	23-01	3-90	1-39	5-29	404,560	55-85	13-33	38,590 57,268	5-38	1*2 7
	1908	192,604	26-48	3-84	1-82	5-66	375,386	51-51	11-44	7-86	1*75
	1909	212,385	29-0 2	3-97	1-88	5-80	366,270	50-os	10-3 2	33,936	4''64	0-96
Sölvesborg ....	.. 1900	32,698 34,568	16-88	3-45	0-78	4-18	51,792	26-7 4	6-95	14,127	7-29	1-89
1901	17-08	3-60	0-86	4-46	56,931	28-04	7-73	15,252	7*51	2-07
	1902	36,545	16-99	3-85	1*10	4-95	59,716	27-76	8-59	13,896	6-46	2-oo
	1903	39,472	17-88	4-3 5	1-09	5*44	66,735	30-24	9-68	14,593	6-6 4	2-12
	1904	34,964	15-31	3-55	0-94	4-49	74,953	32-82	lO-oo	16,551	7-25	2-21
	1905	46,808	19-oo	3-97	1-22	5-19	92,918	37-71	10-54	16,332	6-63	1-85
	1906	50,629	19-so	4-05	1-60	5-65	78,466 89,355	30-6 9	8-98	16,314	6-38	1-87
	1907	52,347	19-59	3-95	1-66	5''61	83*4 4	9-7 9	15,488	5-80	1-70
	1908	57,574	20-39	3-65	1-60	5-25	137,448	48-6 7	12-80	287	0-io	0-03
	1909	68,052	23-43	3-70	1*75	5-45	92,258	31-76	7-5 7	29,405	10-12	2-41
Kristianstad...	.. 1900	117,589	11-40	/ 1*26	1''92		( 3-18 \ 4-oi ( 3-17 l 3''7H	547,903	53-io	15-04	55,807	5-41	1-53
	1901	121,998	11-68	/ 1-2 7 1 1''88	1-90		642,045	61-46	16-80	61,411	5-88	1*61
	1902	128,779	12-2 5	1-37	1-96	3-33	613,780 600,571	58-8 8	15-43	62,484	5*94	1*57
	1903	143,764	13-42	1-56	2-30	3-86	56-08	14-73	54,866	5*12	1-35
	1904	192,558	17-92	2-27	2-19	4-46	553,234 611,183	51-49	11-80	57,042	5*31	1-22
	1905	203,351 209,385	18-64	2-13	2-0 7	4-20	56-08	12-18	60,041	5-50	1*20
	1906	19-04	2-18	2-03	4-21	650,579	59-17	12-6 5	61,862	5-63	1-20
	1907	212,865	19-08	2-21	2-03	4-24	635,526	56-96	11-97	66,466	5-96	1*25
	1908	235,841	20-71	2-32	1-98	4*2 5	694,225	60-97	11-76	70,159	6-16	1*19
	1909	256,578	22-18	2-33	1-93	4-26	743,908	64-3 0	11-23	130,107	11-25	1-96
Simrishamn ....	.. 1900	27,139	13-16	3-44	0-85	4-29	55,009	26-68	9-89	4,971	2-41	0-89
	1901	29,157	14-15	3-44	0-7 8	422	67,862	32-94	10-90	4,625 4,693	2-25	0-74
	1902	32,070	15-64	3-38	0-88	4*21	50,800	24-7 8	7-3 9	2-29	0-68
	1903	31,820	15-36	3-3 5	l-oo	4-3 5	53,968	26-06	8''04	5,915	2-86	0-88
	1904	31,667	15-28	3-3 2	1’00	4-3 2	54,098	26-11	8-io	6,448	3-u	0-9 7
	1905	36,010	1742	( 3-32 \ 5-67	1-00		4*3 2 6-57	64,233	31-08	8-94.	6,915	33 5	0-96
	1906	39,549	18-90	/ 3-50 l	1-15		4-65 6''72	102,166	48-81	13-49	7,894	3-77	1''04
	1907	41,435	19-51	/ 3-30 l 5-37	1-15		4-45 6sa	160,515	75-5 7	20-0 7	7,530	3*55	0-94
	1908	46,773	22-21	3-80	1-25	4-55	147,385	69-98	16-10	11,812	5-61	1-29
	1909	50,158	23-57	3-8 0	1*17	4-47	75,720	35-58	7-eo	9,197	4-32	0-92

215

14 |

17 |

21 |

22 |

Utgifter.

T i 1 1 g

å n g

a r.

Skulder.

Behållning.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

i °/0 af
inkom-sterna i
kol. 7.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

781,284

110*18

33*05

154*8

4,360,543

614*92

184*46

2,310,561

325*84

97*74

2,049,982

289*0 8

86*7 2

1,076,824

151*29

43*17

181*5

4,395,539

617*57

176*20

2,534,550

356*10

101*60

1,860,989

261*47

74*60

512,706

72*15

19*41

51*9

4,990,674

702-29

189*2 8

2,560,889

360*3 7

97*12

2,429,785

341*9 2

92*16

458,911

64*68

17*01

161*0

4,697,506

662*0 7

174*0 7

2,210,409

311*54

81*91

2,487,097

350*53

92*16

479,338

66*89

16*04

143*8

4,637,326

647*0 9

155*15

2,147,394

299*6 5

71*85

2,489,932

347*44

83*30

388,486

53*8 5

12*14

116*7

4,461,467

612*65

142*89

2,071,722

284*49

66*3 5

2,389,745

328* 16

76-54

407,057

55* 7 6

13*85

113*0

4,569,183

625*89

155*41

2,026,287

277*56

68*92

2,542,896

348*33

86*49

630,503

87*03

20*7 7

155*8

4,955,874

684*11

163*2 5

2,297,825

317*19

75*69

2,658,049

366*9 2

87-56

813,380

111*60

24*7 9

216*7

5,342,952

733*11

162-81

2,421,751

332*29

73-80

2,921,201

400*8 2

89-01

897,252

122*6 2

25*2 7

245*0

5,433,881

742*59

153*0 4

2,457,078

335*7 8

69*20

2,976,803

406*81

83*84

121,795

62*88

16*33

235*2

783,807

404*6 5

105*11

555,500

286* 7 8

74*49

228,307

117*87

30*62

161,666

79*61

21*94

284*0

786,363

387*3 7

106*73

625,661

308*21

84*9 2

160,702

79*16

21*81

102,193

47*51

14*71

171*1

786,058

365*44

113*12

619,120

287*88

89*09

166,938

77*61

24*03

113,163

51*27

16*42

169*6

935,435

423*85

135*7 5

690,287

312*77

100*17

245,148

111*08

35’ 5 8

106,198

46*50

14*17

141*7

751,837

329*17

100*28

690,176

302*17

92*06

61,661

27*oo

8-2 2

186,915

75*86

21*21

201*2

839,636

340*7 6

95*2 6

740,694

300*60

84*0 4

98,942

40*16

11*22

114,298

44*70

13*08

145*7

866,630

338*9 2

99*15

714,189

279*31

81*71

152,441

59*61

17*44

120,268

45*01

13*18

134*6

813,893

304*60

89*18

647,038

242*15

70*90

166,855

62*45

18*2 8

225,453

79*83

21*oo

164*0

835,002

295*6 7

77*7 9

669,017

236*90

62*3 3

165,985

58*7 7

15*46

189,630

65*28

15*56

205*6

898,760

309*38

73*7 4

705,996

243*03

57*9 2

192,764

66*3 5

15*82

812,695

78*76

22*31

148*3

3,406,814

330*18

93*53

2,615,199

253*46

71*80

791,615

76*7 2

21*73

1,116,357

106*8 7

29-21

173*9

3,946,050

377*76

103*24

3,047,892

291*7 7

79*7 4

898,158

85*99

23*50

1,296,706

123*88

32*6 0

211*3

4,226,073

401*95

106*2 5

3,622,164

344*51

91*07

603,909

57*44

15*18

819,981

76*5 7

20*10

136*5

4,529,376

422*95

111*05

3,781,397

353*10

92*7 2

747,979

69*8 5

18*33

811,761

75*55

17*3 2

146*7

5,087,612

473*53

108*56

3,991,480

371*51

85*17

1,096,132

102*0 2

23*3 9

886,862

81*30

17*68

145*1

5,012,408

459*47

99*93

3,923,243

359*63

78*2 2

1,089,165

99*84

21*71

797,016

72*19

15*49

122*5

5,011,800

455*8 2

97*13

3,834,611

348*7 6

74*54

1,177,189

107-os

22* s 9

1,089,203

97*62

20*51

171*4

6,366,824

570*60

119*92

3,902,726

349* 7 7

73*51

2,464,098

220*83

46*41

1,369,294

120*21

23*20

197*2

6,909,867

606*7 6

117*06

4,383,860

384*9 5

74*2 7

2,526,007

221*81

42*79

1,210,214

104*60

18*27

162*7

7,153,736

618*30

107*98

4,566,162

394*6 5

68*92

2,587,574

223-65

39*06

71,859

34*85

12*92

130*6

477,319

231*48

85*83

175,489

85*ii

31*56

301,830

146*3 7

54*2 7

78,653

38-18

12*63

115*9

499,162

242*31

80-17

167,670

81*39

26*94

331,492

160*92

53*23

75,631

36*89

11*00

148*9

505,277

246*47

73*4 7

161,491

78*7 8

23*48

343,786

167*69

49*9 9

74,826

36*18

11*15

138*6

513,349

247*8 7

76*17

162,285

78*36

24-17

351,064

169-51

52*3 0

69,028

33*81

10*31

127*6

527,196

254*44

78*93

159,981

77*21

23*95

367,215

177*23

54*9 8

95,044

45*98

13*21

148*0

520,508

251*82

72*48

150,877

72*99

21*01

369,631

178*83

51*47

304,648

145*5 5

40*23

298*2

572,961

273*7 5

75*66

283,171

135*2 9

37*3 9

289,790

138*46

38*27

256,524

120* 7 7

32*0 7

159*8

687,788

323*81

85*99

430,964

202*90

53*88

256,824

120-91

32*11

279,887

132*90

30’5 7

189*9

746,984

354*69

81*59

526,417

249*96

57*50

220,567

104*73

24*0 9

141,253

66*38

14*18

186*5

815,662

383*30

81*86

639,047

300*3 0

64*13

176,615

83*oo

17*73

216

1		2	3	4	5	3	7	8	9	10	1 11	1 12
		Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Städer (köpingar)			Till kom- mun.
och år.		Summa.	Pr inv.	Till kyrka.*)	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Ängelholm ......	. 1900	32,697	11-74	( 2-30 ) 2-60 ( 2-3 0	0-7 5	3-05 \ 3 36	33,986	12-21	3-41	17,928	6-44	1-80
	1901	28,553	9-81	0-7 8	( 3-08	35,249	12-10	3-82	19,168	6*58	2-08
			\ 2-60		\| 3''38
	1902	42,551	13-60	f 2*40 ^ 2''7()	0-86	( 3-26	44,175	14-12	3-78	19,508	6-28	1-65
	1903	46,946	14-44	f 2-60 ( 290	0-89	( 3-49 \| 279	45,833	14-10	3-55	19,618	6-03	1-52
	1904	59,412	17-53	j 2-56 ( 2s6 1 2-io ( 2éo / 2-47 ( 277 ( 2-48 ( 2''78	1-36	j 3*92 1 4''22	49,416	14-58	3-48	21,811	6-44	1*54
	1905	55,023	15-66	1-82	/ 3-92 \| 4e2	61,252	17-48	4-66	23,267	6-62	1-77
	1906	71,660	19-84	1-47	f 3-94 i 4''24	55,281	15-30	3-28	24,244	6-71	1*42
	1907	81,888	21-61	1-46	/ 3-94 ) 4''24	61,505	16-23	3-12	24,225	6-3 9	1-23
	1908	87,402	22-84	1 2-20 1, 2bo / 3-3 4 ( 3 64	2-24	/ 4-44 \ 4''74	68,550	17-52	3-66	26,452	6-76	1-41
	1909	116,319	29-3 9	1*61	/ 4-9 5 ( fria	109,363	27-63	4-81	63,519	16-05	2-81
Hässleholms köping.	1901 1902	12,020 11,170	5-ll 4-80	2-70 2-7 0	/ 2-20 i. 2so 1-80	4-90 3 20 4-50	30,698 3,899	13-06 1-67	6-74 0-86	1,305 682	0-56 0-29	0-29 0-15
	1903	12,346	5-3 7	2-oo	1-50	3-50	19,233	8-3 7	3-08	15,643	6-81	2-46
	1904	13,657	5-78	2-oo	0-90	2-90	29,163	12-85	3-86	19,015	8*05	2-52
	1905	15,151	6-42	2-oo	1-20	3-20	21,307	9-03	2-81	16,354	6-98	2-16
	1906	16,057	6-61	2-oo	/ 1*95	3*95	35,283	14-52	4-39	17,587	7-24	2-19
	1907	22,447	8-79	2-60	( 2-20 1 2.40	4-80 5''oo	33,563	13-15	3-86	26,340	10-3 2	3-03
	1908	25,543	9-56	3-oo	1-90	4-90	40,394	15-u	4-49	27,856	10-42	3-10
''	1909	41,640	14-86	2-oo	2’oo	4-oo	100,938	36-01	8-94	72,199	25-76	6*8 9
Åhus köping.....	. 1905	8,006	5-91	2-65	2-20	4-ss	2,606	1-92	0-86	1,316	0-97	0-43
	1906	6,744	4-77	2-oo	3-20	5-20	2,018	1-43	0"60	726	0-51	0-21
	1907	7,262	4-99	l-oo	3-90	5-80	2,164	1-49	0*55	801	0-55	0*20
	1908	9,585	6-67	1-90	4-50	6-40	1,459	1*01	0-28	494	0-3 4	0-io
	1909	12,916	8*7 9	2-20	3-50	5-70	1,797	1-22	0-3 0	992	0-6 8	0-17

217

13	14	15	16	17	18	19	20	21	J 22	23	24	25
Utgifter.		Tillgång	a r.	Skulder.	B e h å 1 1 n i	n s-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/o af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
54,353	1952	5-45	159-9	289,491	103-98	29-05	71,079	25''5 3	7''13	218,412	78-45	21-92
70,224	2411	7-62	199-2	299,667	102-91	32-50	88,981	30-56	9-65	210,686	72-35	22-S5
216,293	69-13	18-25	489-6	472,231	150-9 2	39-84	228,893	73-15	1931	243,338	77-7 7	20-53
89,262	27-46	691	194-8	519,182	159-70	40-17	282,720	86-96	21-88	236,462	72-74	18-29
201,214	59-3 7	1418	407-2	713,605	210-56	50-2 7	450,824	133-02	31-76	262,781	77*54	18-51
124,449	35''41	9-17	203-2	721,892	205-43	54-91	471,639	134-21	35-87	250,253	71-22	19-04
125,449	34-73	7-32	226-9	727,292	201-3 5	42-17	481,171	133-21	28-10	246,121	68-14	14-3 7
366,128	96-60	18-59	595-3	940,209	248-0 7	47-7 5	700,814	184-91	35-59	239,395	63-16	12-16
677,930	173-29	36-2 4	989-0	1,515,208	387-3 2	80-99	1,232,153	31496	65''86	283,055	72-36	15-13
283,871	71-72	12-57	259-6	1,582,760	399-88	70-u	1,339,581	338*4 5	59-3 4	243,179	61-43	10-7 7
28,959	12-3 2	6-35	94-3	23,826	10-14	5-23	2,500	1-06	0‘55	21,326	9-08	4-6S
33,573	14-43	7-44	861-1	7,716	3-31	1*71	2,250	09 7	0*50	5,466	2-3 4	1*21
27,222	11-85	4-29	141-5	20,082	8*7 4	3-16	2,260 141,809	0-98	0-36	17,822	7‘ 7 6	2-80
183,660 104,956	77-76	24-30	629-8	89,570	37-92	11-85	60-04	18-76	—52,239	_22* 12	—6-91
44-4 7	13-84	492-6	102,358	43-3 7	13-50	220,579	93-46	29-09	—118,221	—50-09	—15-59
71,262	29-43	8-88	202-o	176,494	72-68	21-98	270,000	111-11	33-63	—93,506	—38-4 s	—11-65
145,926	57-16	16-80	434-8	246,521	96-56	28-3 7	318,015	124-56	36-6 0	—71,494	—28-oo	—8-23
61,165	22-88	6-80	151-4	266,999	99-89	29-7 0	322,088 392,264	120-50	35-ss	—55,089	—20-61	—6-13
159,626	56-95	14-13	158-1	411,725	146-89	36-45	139-9 4	34-73	19,461	6-95	1*72
8,419	6-21	2-78	323 1	19,813	14-62	6-53	18,511	1366	6-io	1,302	0''96	043
8,329	5-89	2-47	412-7	19,385	13-7 2	5‘7 5	17,648	12-49	5''23	1,737	1-23	0-52
13,383	9-20	3-41	618-4	18,326	12-59	4-67	16,742 23,685	11-51	4''2 6	1,584	1-08	041
32,281	22-48	6-31	2,212-5	24,896 25,933	17-34	4-87	16-49	4-63	1,211	0-85	0-24
12,114	8-25	2-05	674-1	17-65	4-3 9	21,792	14-83	369	4,141	2-82	0*7 0 28

218

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D 8 ra f bränn vinsförsälj nings-medél.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Malmö .............. 1900	1,148,012	18-86	3-22	1-93	5-15	2,451,106	40-2 7	10-70	271,594	4-46	1*19
1901	1,542,416	24-50	4-3 7	2-oi	6-3 8	2,586,448	41-08	10-3 4	264,369	4-20	1-06
1902	1,540,325	23-82	4-05	1-84	5-89	2,918,360	45-14	10-73	222,607	3-44	0-8 2
1903	1,590,010	23-60	4-26	1-83	6-09	3,140,375	46*60	11-52	253,008	3-75	0-93
1904	1,577,411	22-28	3-59	1-80	5-3 9	3,308,873	46-73	10-81	285,981	4-0 4	0-93
1905	1,570,983	21-68	3-io	1-79	4-89	3,779,958	52-16	11-19	290,127	4-oo	0-86
1906	1,950,201	25-76	3-88	1*61	5-49	3,924,713	51-85	10-52	374,745	4-90	l-oo
1907	1,947,832	24-40	3-43	1-73	5-16	4,940,651	61-90	12-24	410,121	5-14	1-02
1908	2,321,490	28-6 2	3*57	1-76	5-38	5,452,604	67-21	11-80	321,601	3-96	0*70
1909	3,251,593	40-06	5-09	1-83	6-92	6,189,883	76-2 5	12-3 4	329,364	4-06	0-66
Lund .............. 1900	353,935	21-29	3-63	1*59	5-22	362,916	21-83	6-08	48,925	2-94	0-81
1901	375,932	22-19	3-78	1-62	5"40	374,696	22-11	5-98	73,548	4-3 4	1*16
1902	394,158	22-99	3-73	1-63	5-36	400,008	23-3 4	5-69	68,771	4-01	0-98
1903	393,820	22-2 7	3-57	1-60	5-17	374,072	21-15	5-49	50,837	2-87	0-75
1904	415,322	22-5 7	3-83	1*4 7	5-30	406,179	22-0 7	5-7 7	60,047	3-26	0-85
1905	449,082	23-93	3-92	1*42	5-34	464,471	24-75	6-io	70,413	3-75	0-93
1906	530,403	27-67	4-3 2	1-54	5-86	490,774	25-60	5*95	68,705	3-58	0-83
1907	587,685	30-19	4-65	1-70	6-3 5	543,408	27-9 2	6-3 9	65,509	3-37	0-7 7
1908	664,805	33-79	4-7 7	1-70	6-4 7	575,145	29-23	6-04	68,896	3-50	0-7 2
1909	730,176	36-89	4-92	1-77	6-69	642,866	32-48	6-30	96,173	4-86	0-9 4
Landskrona ...... 1900	186,424	12-95	2-25	1-75	4-oo	379,266	26-3 4	8-7 4	42,699	2-97	0-98
1901	212,554	14-5 2	2-51	1-93	4-44	384,797	26-2 9	8-56	38,537	2-63	0-86
1902	275,495	18-56	3-21	1-90	5-u	502,261	33-83	9-7 2	30,689	2-07	0-59
1903	256,363	16-98	2-87	1-95	4-8 2	651,312	43-13	12-82	36,608	2-42	0-7 2
1904	258,741	16-97	2-74	2-26	5-oo	645,916	42-36	13-09	35,989	2-36	0-73
1905	283,203	18-37	2-88	2-12	5-oo	730,119	47-35	13-27	33,537	2-17	0-6 4
1906	309,846	19-66	2-89	2-u	5-oo	692,634	43-9 5	11-50	42,302	2-68	0’ 70
1907	340,922	21-90	2-96	2-04	5-oo	850,563	54-63	12-83	57,732	3-71	0-87
1908	372,987	23-19	3-18	1-99	5-17	831,260	51-69	11-82	44,159	2-75	0-63
1909	439,158	27-22	3-83	2-17	5-50	759,599	47-0 9	9-69	48,181	2-9 9	0-61
Hälsingborg..... 1900	424,130	17-19	2-31	2-19	4*50	984,715	39-92	10-74	103,649	4-20	1*13
1901	464,226	18-15	2-30	2-30	4-60	829,047	32-95	8-28	107,087	4-26	1-07
1902	543,021	21-16	2-4 2	2-33	4-7 5	993,225	38-70	8-87	99,914	3-89	0-89
1903	559,317	21-38	2-53	2-22	4-75	1,156,865	59-38	10-82	122,132	4-66	1-06
1904	579,278	21-26	2-67	2-08	4-75	1,156,942	42-45	9-64	122,628	5*50	1-02
1905	633,381	20-91	2-77	1-98	4-75	1,196,934	39*51	8-99	140,228	4-63	1-05
1906	714,869	22-7 6	2-83	1-92	4-75	1,290,744	41-10	8-57	151,223	4-82	l-oo
1907	778,145	24-11	2-86	2-04	4-90	1,288,510	39-9 7	8-06	157,315	4-88	0-98
1908	998,440	30-7 8	3-56	1-94	5*50	1,368,074	42-18	7-43	160,000	4-93	0-87
1909	1,106,325	33-7 7	3-56	1-94	5-50	1,284,607	39-21	6-2 7	156,064	4-76	0-76

219

13	1 14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	S k	ilder.	B e h å i 1 n i	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i o/o af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
5,081,685	83-50	22-17	207-3	19,375,241	318-3 7	84-54	17,677,477	290-4 8	77-14	1,697,764	27-89	7-40
5,045,760	80-15	20-16	195-1	23,664,439	375-90	94-56	21,531,624	342-0 2	86-0 4	2,132,815	33-88	8-52
5,200,527	80-4 4	19-13	178-2	26,214,992	405-47	96-4 2	22,430,806	346-9 4	82-51	3,784,186	58-59	13-91
4,773,314	70-84	17-51	152-0	26,637,440	395-31	97-70	22,076,591	327-0 2	80-9 7	4,560,849	67-69	16-73
5,757,088	81-32	18-80	174-0	27,593,288	389-7 3	90-13	22,885,577	323-25	74-7 5	4,707,711	66-50	15-3 8
6,388,458	88-17	18-91	169-0	29.335,553	404-83	86-84	25,933,435	357-90	76-78	3,402,118	46-9 5	10-06 i
7,252,281	95-81	19-44	184-s	32,788,509	433-19	87-91	27,963,774	369-45	74-98	4,824,735	63-74	12-93
9,736,842	121-99	24-13	197-1	39,224,531	491-43	97-21	33,869,208	424-3 4	83-94	5,355,323	67-09	13-2 7
11,099,772	136-83	24-03	203-6	44,513,538	548-74	96-3 5	38,832,556	478-71	84-oe	5,680,982	70-os	122 9
9,145,344	112-67	18-22	147-7	47,253,810	582-12	94-17	39,459,515	486-10	78-63	7,794,295	96-02	15-54
779,966	46-93	12-96	214-9	3,535,247	212-69	58-73	2,580,359	155-2 4	42-8 7	954,888	57-15	15-86
862,729	50-92	13*65	230-2	3,686,184	217-56	58-3 2	2,710,147	159-96	42-8 7	976,037	57-6 0	15-45
710,373	41-44	10-10	177-6	3,703,781	216-07	52-6 5	2,629,855	153-42	37-38	1,073,926	62-6 5	15-2 7
840,236	47-51	12-34	224-6	4,241,656	239-86	62-29	3,174,838	179-53	46-6 3	1,066,818	60-33	15-66 !
924,669	50-25	13-15	227-7	4,343,555	236-0 5	61-76	3,257,678	177-04	46-3 2	1,085,877	59-01	15-44 \|
1,051,720	56-03	13-82	226-4	4,621,313	246-21	60-7 2	3,482,964	185-56	45-7 7	1,138,349	60-65	14-95 \|
l 1,485,419	77-49	18-00	302-7	5,766,901	300-85	69-80	4,257,611	222-u	51-60	1,509,290	78-7 4	18-29
1,656,418	85-10	19-48	304-8	6,320,005	324-70	74-33	4,746,326	243-8 5	55-8 2	1,573,679	80-85	18-51
1,553,718	78-97	16-31	270-1	6,972,695	354-39	73-20	5,455,076	277-25	57-2 7	1,517,619	77-11	15-93
1,463,125	73-98	14-33	227-6	7,122,562	359-89	69-76	5,370,958	271-38	52-6 0	1,751,604	88-51	17*16
709,755	49-29	16*36	187-1	5,018,340	348-5 2	115-65	2,376,873	165-0 7	54- 7 8	2,641,467	183-45	60-87
750,559	51-28	16-70	195-1	5,193,901	354-so	115-60	2,569,255	175-55	57-18	2,624,646	179-3 4	58-42
757,675	51-04	14-6 7	150-9	5,433,719	366*00	105-21	2,659,919	179-17	51-50	2,773,800	186-83	53-71
1,009,304	66*84	19-87	155-0	6,770,273	448-3 6	133-27	3,966,209	262-6 0	78-0 7	2,804,064	185-7 0	55-20
1,033,937	67-81	20-96	160-1	6,748,961	442-6 4	136-7 9	3,909,495	256-41	79-2 4	2,839,466	186-23	57-55
1,001,052	64-9 2	18-19	137-1	6,798,588	440-8 9	123-54	3,870,946	251-03	70-3 4	2,927,642	189-86	53-20
1,299,782	82-47	21-58	187-7	7,338,602	465-6 4	121-84	4,412,205	279-96	73-2 5	2,926,397	185-68	48-59
1,319,559	84-7 6	19-91	155-1	7,572,208	486-3 6	114-23	4,555,991	292-63	68-73	3,016,217	193-73	45-58 ]
1,477,527	91-87	21-01	177-7	7,657,860	476-14	108-92	4,537,556	282-13	64-54	3,120,304	194-01	44-33 j
1,229,567	76-22	15-69	161-9	7,754,781	480-7 0	98-9 7	4,579,266	283-86	58-44	3,175,515	196-81	40-50 !
2,471,784	100-19	26-9 7	251''0	14,390,281	583-31	157-01	9,126,311	369-98	99-58	5,263,970	213-38	57-43
1,790,488	71-15	17-88	216-0	14,882,154	591-40	148-60	9,790,646	389-0 7	97-7 6	5,091,508	202-33	50-S4 !
1,745,014	67-99	15-58	175-7	14,836,755	578-0 4	132-50	9,668,092	376-6?	86-3 4	5,168,663	201-3 7	46-16 1
2,597,230	99-0 6	22-19	224-5	16,636,522	634-52	144-0 8	11,369,566	433-6 4	98-4 7	5,266,956	200-88	45-61
3,158,888	115-91	26-33	273-0	17,653,919	647-7 8	147-17	12,173,391	446-os	101-48	5,480,528	201-io	45-69 !
2,253,950	74-10	16-92	188-3	18,511,885	611-07	138-98	12,826,113	423-39	96-3 0	5,685,772	187-68	42-68
2,377,587	75-71	15-7 9	184-2	19,666,117	626-23	130-58	13,694,628	436-08	90-93	5,971,489	190-15	39-65 1
3,267,448	101-35	20-4 4	253''6	24,868,844	771-41	155-60	14,903,439	462-2 9	93-2 5	9,965,405	309-12	62-5 5
3,287,597	101-37	17-86	240-s	26,290,851	810-65	142-83	16,115,617	496-91	87-55	10,175,234	313-74	55-28
4,348,945	132-74	21-24	338-5	28,364,662	865-7 5	138-5 5	18,460,801	563-46	90-17	9,903,861	302-29	48-38 1

220

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln .-krona.	Inkomst (utom influtna uts och bidrag	e r kylder •	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Städer (köpingar) och år. ''	Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Ystad ............... 1900	141,458	14''3 4	2-50	1-07	3-57	379,474	38-47	11-05	28,892	2-93	0-8 4
1901	150,988	15-14	2-50	l-oi	3-51	319,932	32-08	8-56	32,445	3-25	0-8 7
1902	169,321	16-86	2-70	1-06	3-76	343,476	34-20	9-23	29,678	2-95	0*80
1903	309,834	306 9	3-oo	1-01	4-01	365,782	36-24	5-15	33,325	3-30	0-50
1904	177,070	17-39	2-85	0-82	3-67	383,157	37-62	8-97	34,196	3-36	0*80
1905	262,685	25-33	4-65	0-82	5-4 7	445,710	43-si	10-0 7	38,420	3-73	0-87
1906	259,428	24-66	4-6 5	0-97	5-62	433,141	41-18	11-20	43,111	4-io	1*01
1907	294,990 312,463	27-63	4-65	0-97	5‘6 2	478,750 522,566	44-8 5	9-77	47,685	4-47	0-97
1908	28-7 7	4-85	1-27	6-12	48-12	10-97	66,931 52,570	6-16	1*41
1909	336,985	30-25	4-85	1-23	6-08	533,771	47-9 2	10-2 4	4-7 2	1*01
Trälleborg........ 1900	91,382	30-09	4*50	0-57	5-0 7	118,433 140,541	39-00	7*48	18,621 22,153	6-13	1*18
1901	104,691	34*52	4-50	0-58	5-08	46-3 4	7-63	7*30	1-20
1902	125,218	41-08	4-50	0-68	5-18	157,329	51-62	7*ig	22,156	7-2 7	1*01
1903	124,614	39-26	4-50	0-7 6	5-26	173,502	54-66	8-3 9	19,872	6-26	0’96
1904	122,113 126,396	38-17	4-50	0*90	5-40	204,874	64-04	10-41	22,645	7-08	1*15
1905	39-01	4-50	0-81	5-31	270,728	83-56	12-90	28,012	8*6 5	1-33
1906	121,570	36-52	3-50	0''7 4	4-24	192,769	57-91	7-62	27,147	8-15	1-07
1907	155,965	46-59	4-50	1*01	5-51	182,680 231,566	54-55	7-22	29,332	8-84	1*16
1908	192,453	20-98	3-47	1-03	4-50	25-24	647	26,632	2-90	0-72
1909 Skanör med	222,557	23-29	3-51	1-49	5-oo	297,263	31-11	7-06	34,984	3-66	0-83
Falsterbo ...... 1900	9,543	10-2 2	2-30	S.2-45 F. 4-oo	S.4-75 F.6''30	9,173	9-83	6-96	359	0-38	0-27
1901	10,036	10-65	1-50	S. 3*20 F.3‘45	S. 4-70 F. 4-95	12,700	13-48	8-19	464	0-49	0-30
1902	9,251	10-02	1*50	S. 2-50 F.3-00	S. 4-00 F.4-50	15,033	16-29	10-12	322	0-3 5	0-22
1903	9,855	10-82	1-60	S. 2-20 F.3-20	S. 3-80 F.4-80	10,103	11-09	6-12	232	0-25	0-14
1904	9,519	10-3 9	1-40	S. 2-65 F.3-15	S. 4-05 F" 4*55	11,491	12-54	6-33	240	0-26	0-13
1905	9,398	10-33	1-05	S. 2-90 F.3-50	S. 395 F 4 5 5	12,325	13-54	6-82	931	1-0 2	0-52
1906	9,866	10-44	l-oo	S. 2-90 F.2-65	S. 3-90 F-3-6 5	12,871	13-62	6-31	1,593	1-69	0‘78
1907	9,424	10-18	0*50	S. 3-10 F.2-25	S. 3-60 F-2-75	22,026	23-79	9-83	1,165	1-26	0-52
1908	10,382	10-59	0*50	S. 3-20 F.2-10	S. 3-70 F.2-60	32,560	33-22	12-26	475	0-48	0-18
1909	13,763	13-71	l-oo	S.4-00 F.2-0 5	S. 5-oo F. 3-05	43,523	43-3 6	15-13	7,412	7-3 8	2-58

221

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24 \|	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	Skulder.	Behållning.
1 Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa. 1 i	Pr inv. 1. ^r, ; bev.-kr.
562,839	57-07	16-3 9	148-3	3,164,307	320-83	92-M	1,865,651	189-16	54-3 2	1,298,656	131-67	37-s 2
488,827	49-01	13-06	152-8	3,609,483	361-92	96*45	1,829,329	183-43	48-88	1,780,154	178-49	47-5 7
591,641	58-90	15-91	172-3	3,849,707	383-2 8	103-51	2,042,619	203-3 7	54-92	1,807,088	179-91	48-59
477,048	47-26	6*72	130-4	3,977,471	394 04	56''04	1,960,380	194-21	27-62	2,017,091	199-83	28-42
556,860	54-68	13-03	145-3	3,971,706	389-99	92*9 5	1,926,860	189-20	45-09	2,044,846	200-7 9	47*86
492,336	47-85	11-12	110-5	4,187,152	406-91	94-61	1,914,706	186-0 7	43-26	2,272,446	220- s 4	51-35
529,052	50-29	13-45	122-1	4,546,992	432-26	107-04	1,949,292	185-s l	45-89	2,597,700	246-95	61-15 1
706,938	66-2 2	14-43	147-7	4,818,594	451-3 9	98-36	1,993,699	186-7 6	40-70	2,824,895	264-63	57*66 j
1,483,988	136’65	31-16	284-0	5,297,956	487-84	111-25	2,802,907	258-09	58-86	2,495,049	229-7 5	52*3 9
789,650	70-89	15-15	147-9	5,450,026	489-2 7	104-56	2,858,503	256*6 2	54-8 4	2,591,523	232-6 5	49-72 I
233,137	76-76	14-73	196-9	1,651,065	543*6 5	104-33	1,180,006	388-54	74-56	471,059	155" ii	29-77 i
225,121	74-2 2	12-22	160-2	1,664,041	548-63	90-31	1,169,825	385*6 9	63-49	494,216	162-94	26-82
395,124	129-63	17-98	2511	1,817,035	596-13	82-69	1,405,254	461-03	63-95	411,781	135-10	18-74
370,549	116-74	17-92	213-6	1,747,118	550’is	84-4 7	1,395,774	439-71	67-49	351,344	110-69	16-98
266,187	83-21	13-52	129-9	1,822,536	569-71	92-57	1,399,441	437*15	71-08	423,095	132-2 6	21-49 !
386,568	119-31	18-4 2	142-8	1,939,400	598-58	92-40	1,414,627	436-61	67*10	524,773	161-97	25-oo
348,478	104-68	13-78	180-8	2,137,025	641''9 4	84-51	1,563,770	469-74	61-84	573,255	172-20	22-67
338,713	101-06	13-3 9	185-4	2,080,599	620-14	82-24	1,565,337	466*56	61-87	515,262	153*58	20-3 7 \|
819,382	89-3 2	22-88	353-8	3,090,058	336-85	86-2 9	2,191,746	238-92	61-20	898,312	97-93	25-0 9
867,972	90-84	20-60	292-0	3,595,178	376-27	85-33	2,617,743	273-97	62-13	977,435	102-30	23-20 1
16,048	17-20	12-18	174-9	39,618	4216	30-06	11,687	12-53	8-87	27,931	29-93	21-19
18,751	19-90	12-10	147-6	42,665	45-29	27-52	10,810	11-47	6-9 7	31,855	33*8 2	2055;
17,567	19-03	11-83	116-9	48,307	52-34	32-54	9,710	10-52	6*51	38,597	41-82	26-oo j
18,567	20-3 8	11-25	183-8	49,018	53-80	29-69	9,081	9-97	5*50	39,937	43-83	24-19
19,287	21-06	10-63	167-8	50,362	54-98	27-75	8,827	964	4-86	41,535	45-34	22-89
28,254	31-05	15-64	229-2	61,914	68-04	34-26	15,448	16-98	8-55	46,466	51-06	25* 71
24,237	25-66	11-89	188-3	59,865	63*3 5	29-36	14,899	15-77	7*31	44,966	47*58	22-os
22,962	24-80	10-25	104-2	68,407	73-8 7	30-52	14,199	15-33	6-3 4	54,208	58-54	24-18
25,015	25-53	9-42	76-8	112,122	114-41	42-21	14,723	15-02	5*51	97,399	99-3 9	36-6 7
25,684	25-58	8-93	59"0	135,314	134-7 7	47-05	7,313	7-28	2-54 I	128,001	127-49	44*51

222

1	2	f 3	1 4	1 5	i ......6 ''	7	1 8	\| 9	10	11	12
Stader (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag. i	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D a r a f bränn vin sförsäljnings-medel.
j Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Eslöfs köping ... 1900	17,938	9''15	1-50	0-97	2-47	20,877	10-65	2-96	17,752	9-05	2-52
1901	17,591	8-71	1*50	0-95	2-45	24,627	12X9	3-49	17,165	8-50	2-43
1902	24,331	11-80	2-oo	0-94	2-94	24,555	11-91	3-io	20,578	9-98	2-60
1903	28,626	13*55	2-50	0-82	3-32	23,078	10-92	2-20	19,926	9-48	1-95
1904	32,172	15-38	2-50	0-7 2	3-22	27,856	13-82	2-73	24,423	11-67	2-8 9
1905	38,294	17-21	2-75	0-70	3-45	37,268	16-78	3-40	21,946	9-88	2-oo
1906	43,165	18-41	2-80	0"70	3-50	33,037	14-0 9	2-70	22,581	9-63	1-84
1907	52,873	22-7 5	3-03	0-65	3-88	29,281	12-70	2-02	24,390	10-59	1-68
1908	72,360	31-81	3-27	1-26	4-58	49,481	21-41	3-0 7	24,681	10-68	P53
1909	103,355	20-23	3-80	0-85	4-6 5	93,804	18-3 0	3-88	40,010	7-83	1''66
Hörby köping ... 1900	4,008	3-02	1-50	3-20	4-70	1,130	0-85	0-17	670	0-58	0-28
1901	12,491	8-70	5-oo	2-90	7-90	1,203	0-84	0-45	486	0-3 4	0-18
1902	12,238	8-42	4-50	3-io	7-00	3,207	2-21	1*14	1,079	0-74	0-3 8
1903	10,803	7-4 7	3-60	2-40	6-oo	2,495	1-72	0-82	842	0-58	0-28
1904	9,548	6-83	2-90	2-60	5*50	11,680	8*3 6	345	10,851	7-77	3-20
1905	8,716	6-21	3-oo	2*55	5*55	12,080	8-63	356	10,812	7-73	3-19
1906	11,080	7-69	3-oo	2-50	5-50	12,957	8-99	3-6 4	8,992	6-24	2-52
1907	11,129	7-79	3-10	2-40	5-50	23,634	16-55	6-3 0	9,242	6-4 7	2-47
1908	11,056	7-62	3-io	2-40	5-50	14,734	10-15	3-93	9,591	6-61	2-56
1909	9,573	6-49	2-40	2-10	4-50	17,191	11-65	4-07	13,673	9-27	3-24
Limhamns köping 1906	96,109	11-24	2-70	2-80	5*50	39,672	4-64	2-20	5,346	0-63	0''3 0
1907	117,149	12-80	2-70	2-80	5-50	44,366	4-85	2-io	6,065	0-66	0-29
1908	143,204	15''3 8	3-io	2-40	5-50	50,918	5-47	1*91	3,739	0*40	0-14
1909	168,769	17-98	3-0 5	2-45	5*50	85,393	9-07	2-60	6,525	0-69	0*20
Halmstad ......... 1900	230,800	15-02	3-50	2-oo	5-50	360,534	23-4 7	9-15	47,370	3-08	1-20
1901	238,621	15-33	3-40	2-io	5-50	369,719	23-75	9-03	48,592	3-12	1*19
1902	240,516	15-12	3-20	2-30	5-50	442,757	27-84	10-8 7	45,002	2-83	1-05
1903	272,952	16-85	3-90	2-20	6-10	496,242	30-6 4	11-07	48,323	2-98	1-os
1904	325,112	19-43	4-40	2-20	6*60	675,309	40-3 7	13-79	53,048	3-17	1-os
1905	362,286	21-08	4-80	2-20	7-oo	681,860	39-68	13-09	58,817	342	1*13
1906	380,649	22-05	4-80	2-20	7-oo	739,411	42-83	13-2 7	71,735	4-16	1-29
1907	391,721	21-91	4-40	2-20	6-60	775,644	43-3 8	13-03	76,561	4-28	1-29
1908	446,255	24-78	4-60	2-40	7*00	770,275	42-7 7	11-43	86,343	4-7 9	1-28
1909	478,848	26-12	4-90	2-io	7*oo	783,633	42-7 5	10-8 7	123,504	6-74	1*71
Laholm ........... 1900	19,328	10-50	1*50	1*10	2-60	27,211	14-7 8	7-58	12,392	6-78	3-45
1901	25,613	14-19	2-oo	2-70	4-70	26,430	14-61	7*40	10,994	6-09	3-08
1902	22,280	12-38	2-oo	1-50	3*50	29,104	16-18	7*7 7	13,479	7*49	3-60
1903	21,267	11-79	1-50	1-60	3io	28,953	16*05	7*13	12,811	7-io	3* 15
1904	21,497	12-02	1-50	1*50	3-oo	28,697	16-05	6-81	12,108	6-77	2-87
1905	22,254	12-34	1-50	1-50	3-oo	41,171	22-82	9-84	13,288	7-37	3-18
1906	24,101	13-43	1-60	1*50	3-oo	34,116	19-01	7-22	15,739	8''7 7	3-33
1907	24,448	13-35	1-50	1-50	3-oo	61,123	33-38	12-34	19,362	10-5 7	3-91
1908	29,332	15-81	1-50	1-50	3-oo	55,206	29-76	7-23	21,157	11-41	2-77
1909	28,753	15*00	1-50	1-50	3-oo	76,912	40-12	10-59	41,581	21-69	5*72

223

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	\| 23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	Skulder.	B e h å 1 1 n i	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
49,661	25-27	7-03	237-4	179,786	91-08	25*52	102,040	52-03	14-48	77,746	39*65	11-04
66,419	32-88	9-40	269-7	207,653	102-so	29-3 9	133,420	66-05	18-ss	74,233	36* 7 5	10-51
48,333	23-44	6-10	196-8	212,673	103-14	26-85	136,975	66-43	17-29	75,698	36-71	9-56
46,448	21-98	4*55	201-3	209,810	99-20	20-57	134,043	63*4 4	13-14	75,767	35* s 5	7*43
58,047	27-7 5	5-69	208-4	215,190	102-86	21-10	133,129	63-64	13-05	82,061	39-2 2	8-05
70,403	31-70	6-43	188-9	241,963	108-04	22-08	163,292	73-52	14-90	78,671	35-4 2	7*18
92,835	39-59	7*58	281-0	260,394	11104	21-27	199,645	85-13	16-31	60,749	25-91	4-96
131,954	56-88	9-11	450-6	339,272	146-18	23-43	261,128	112-46	18-0 3	78,144	33-7 2	5*40
122,488	53-00	7*60	247-5	707,827	306-28	43-94	630,496	272-82	39-14	77,331	33*4 6	4-80 \|
499,229	97-73	20-6 5	532-2	1,090,624	213-51	45-n	1,006,215	196-99	41-62	84,409	16*52	3-49 !
4,128	3-11	1*73	365-3	3,188	2-40	1-3 4	2,994	2-26	1-26	194	O-ii	0-os 1
12,583	8-76	4-75	1,046-0	3,250	2-26	1-23	2,000	1-39	0* 7 5	1,250	0-87	0"4S 1
10,937	7-53	3-90	340-o	10,759	7-40	3-83	7,700	5-30	2-7 4	3,059	2-io	1-09 \|
32,607	22-58	10-6 9	1,306-9	15,024	10-38	4-93	31,478	21-75	10-3 2	—16,454	—11-37	—5*3 9
12,939	9-26	3-82	110-8	15,503	1110	4-57	41,093	29-41	12-12	—25,590	—18-31	—7*55 •
21,542	15-40	6-35	178-3	13,359	9-55	3-94	40,816	29-17	12-03	—27,457	—19-6 2	—8-09
17,100	11-87	4-80	132-0	12,927	8-97	3-63	34,663	24-05	9-73	—21,736	—15-os	—6-io i
72,202	50-56	19-26	305-5	51,818	36-29	13-8 2	72,419	50-71	19-32	—20,601	—14-12	—5*50 \|
21,824	15-04	5*82	148-1	52,944	36-49	1412	68,456	47-18	18-26	—15,512	—10-69	—4*14
19,624	13-30	4-6 5	114-2	51,313	34-7 9	12-15	61,317	41-57	14-52	— 10,004	—6-7 8	—2-37 !
188,266	22-0 2	10-43	474-6	434,259	50-7 8	24-0 5	353,550	41-34	19-58	80,709	9-44	4*47
182,112	19-90	8-6 2	410-5	442,629	48-3 8	20-95	374,275	40-91	17-7 2	68,354	7*47	3-23
626,657	67-2 9	23*54	1,230-7	882,070	94-7 2	3314	861,418	92-50	32-36	20,652	2''22	078
355,679	37-7 9	10-84	416-5	926,685	98-46	28-2 3	920,855	97-84	28-0 6	5,830	0-6 2	0-17 1
1,080,399	70-33	27-43	299-7	3,398,719	221-24	86-2 9	1,779,174	115-82	45’i?	1,619,545	IOS''4 2	41-12 i
753,715	48-42	18-41	203-9	3,659,552	235-08	89-3 8	1,902,097	122-19	46-46	1,757,455	112-89	42-93 1
688,179	43-2 7	16-12	155-4	3,531,493	222-0 6	82-7 2	1,886,089	118-60	44-is	1,645,404	103-46	38*54 !
880,124	54-3 4	19-6 4	177-4	5,106,975	315-30	113-94	3,357,934	207-3 2	74-9 2	1,749,041	107-98	39-02 I
1,207,091	72-16	24-66	178-7	4,893,481	292-51	99-9 5	3,204,476	191-5 5	65-4 5	1,689,005	100-96	34*50 i
1,078,454	62-7 6	20-7 0	158-2	4,987,651	290-2 7	95-73	3,151,163	183-3 9	60-48	1,836,488	106-ss	35-25 !
1,218,025	70-56	21-86	164-7	5,750,687	333-14	103-2 0	3,478,059	201-49	62-4 2	2,272,628	13165	40-78 1
1,457.433	81-52	24-48	187-9	6,185,631	345-9 7	103-8 9	3,706,719	207-3 2	62-26	2,478,912	138-6 5	41-63
1,749,205	97-13	25-96	227-1	6,618,569	367-51	98-23	4,245,128	235- 7 2	63-oi	2,373,441	131-79	35-22 j
1,121,640	61-18	15*55	143-1	6,886,002	375-62	95*50	4,157,738	226-80	57-60	2,728,264	148-82	37-84
62,834	34-13	17-51	230-9	277,211	150-58	77-26	40,811	22-17	11-37	236,400	128-n	65-89
46,088	25*53	12-91	174-4	280,242	155-26	78-48	33,990	18-83	9-52	246,252	136-43	68-96
40,950	22-76	10-93	140-7	286,558	159-29	76-52	29,840	16*59	7*97	256,718	142-70	68-55
44,593	24-7 2	10-9 8	154-0	293,313	162*59	72-21	32,348	17-93	7*96	260,965	144-66	64-25
46,477	25-99	11-03	162-0	295,539	165-29	70-15	30,024	16-79	7*13	265,515	148-50	63-0 2
44,850	24-86	10-7 2	108-9	329,530	182-6 7	78-76	34,593	19-18	8-2 7	294,937	163-49	70-49
50,166	27-95	10-61	146-8	336,571	187-50	71-22	31,242	17-40	6-61	305,329	170-io	64*61
82,656	45-14	16-69	135-2	346,091	189-01	69-8 7	23,989	13-10	4-84	322,102	175-91	65-03
77,444	41-75	10-13	140-3	357,542	192-7 4	46-81	21,738	11-72	2-85	335,804	181-02	43-96 i
88,062	45-94	12-12	114-5	405,471	211-51	55-8 2	17,574	9-17	2-42	387,897	202-3 4	53*40 !

224

1	2	8	4	5	«	7	8	9 1	10	11	12
	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilin.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- 1 medel.
Städer (köpingar) och år.	Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Falkenberg ...... 1900	33,986	13-ro	3-oo	1*90	4-90	81,660	32-4 9	12-7 0	18,435	7*27	2-87
1901	45,682	17-69	4-oo	2-oi	6''0i	100,568	38-93	14-36	19,031	7*3 7	2-7 2
1902	43,454	16-os	3-50	1-86	5-36	108,732	40-24	14-6 2	17,949	6-64	2-41 j
1903	50,542	17-10	4-oo	1*92	5*9 2	115,996	39-94	14-57	21,772	7*50	2-74
1904	53,678	16-4 9	4-oo	1-79	5-79	107,896 136,863	33-44	12-41	21,989	6-75	2-53
1905	60,722	16-96	4-oo	1-90	5*90	38-2 2	14-14	27,071	7*56	2-80
1906	70,946	18-31	4-oo	2-o;;	6-03	199,717	51-54	17-91	33,229	8-58	2-98
1907	84,060	21-01	4-oo	2-02	6-02	178,350	44-58	13-4 2	26,666	6-06	2-oi
1908	99,699	23-10	4-50	1*87	6-3 7	247,922	57-44	16-32	78,168	18-41	5*14
1909	111,220	25-5 7	4-30	1''69	5-99	202,687	46-5 9	11-30	4,121	0-95	0-23
Varberg............ 1900	73,952	12-29	_		!) 5-50	163,110	27-lo	12-6 7	29,808	4''95	2*3 2
1901	81,238	13-25	—	—	1) 5*50	197,424	32-21	14-10	40,191	6*06	2-87
1902	89,878	14-3 7	—		4) 5-50	186,559	29-83	13-38	10,750	1-7 2	0-7 7 \|
1903	86,155	13-58	—		J) 5-90	202,001	31-85	14-43	1,759	0-28	0-13
1904	96,743	14-88	—	—	*) 5-75	191,286	29-48	11-96	35,297 31,566	5-43	2*2 1
1905	94,284	14-08	—	—	>) 5-50	192,351	28-7 2	11-42	4-71	1-87
1906	103,509	15-28	—	—	4) 5-50	205,778 250,272	30-3 7	11-18	31,218	4-61	1-70
1907	105,108	15-0 7	—	—	•) 5-50	35-89	12-7 8	41,059 40,628	5-89	2-10
1908	117,710	16-71	—	—	!) 5-60	240,582	34-16	10-81	5-77	1-83
1909	123,784	17-27	—	—	>) 5-80	318,035	44-3 7	13-8 0	95,117	13-2 7	4*13
Kungsbacka ...... 1900	7,790	8-u	l-oo	0-81	1*81	35,786	37-2 4	10-89	20,078	20-89	6-11
1901	7,801	8-13	1''00	0-76	1*76	34,907	36-8 6	10-03	19,360	20-17	5*56
1902	8,229	8-22	l-oo	0-95	1-95	37,204 54,611	37*17	10-04	22,515	22-49	6-07
1903	8,560	8-33	1''00	0-88	1-88	53-12	13-59	19,421	18-89	4-83
1904	12,209	11-69	1-7Ö	1''05	2-80	45,111	43-21	10-80	21,765	20-85	5-21
1905	14,123	13-7 2	2-oo	1-29	3"29	52,451	50-9 7	12-7 7	21,938	21-32	5*3 4
1906	15,900	15-26	2-oo	1-11	3-41	51,239	49-17	11-43	20,269	19-46	4-52
1907	17,097	16-81	2-oo	1-40	3-40	50,115	49-28	10-48	22,743 22,398	22-86	4-75
1908	16,224	15-63	2-oo	1-50	3-50	54,280	52-29	11-93	21-58	4-92
1909	17,066	15-61	2-oo	1''32	3-3 2	91,740	83-93	17-82	42,314	38-71	8-22
Göteborg ......... 1900	2,748,772	21-04	5-oi	0-42	5-43	4,562,564	34-93	8-96	713,347	5-46	1-40
1901	2,921,869	22-12	5-06	0-3 8	5''44	4,520,428	34-2 2	8-35	645,974	4-89	1*19
1902	3,508,277	26-25	5-7 5	0-39	6-14	4,728,231	35-8 8	8-29	653,379	4-8 9	1-45
1903	3,332,649	24-68	5-51	0"40	5-91	5,320,330	39-3 2	9-49	671,365	4-96	1-20
1904	3,582,461	25-95	5-28	0-36	5*64	5,270,544	38-18	8-30	801,596	5-81	1*27
1905	3,833,164	27-21	5-23	0-3 7	5-60	6,027,248	42-7 9	8-80	923,460	6*uG	1-35
1906	4,202,191	26-78	5-28	0-40	5-68	6,113,582	38-96	8-27	983,972	6*2 7	1-33
1907	4,874,684	30-36	5*64	0*40	6-0 4	6,605,415	41-14	8-19	1,077,156	6-71	1-33
1908	5,127,509	31-57	5-49	0-4C	5-95	6,960,331	42-85	8-07	1,014,440	6-25	1-48
1909 *) Kan ej fördelas.	6,011,823	36-07	5-99	0-4 7	6-46	6,476,604	39-50	6-95	624,468	3-si	0-6 7

225

13 -	»	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25 \|
Utgifter.	Till?	; å n g	a r.	S k	i 1 d e	r.	B e b å 1 1 n i	11 g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr ; bev.-kr. i
200,748	79-13	31-21	245-8	1,289,187	508-15	200-43	774,638	305-33	120-43	514,549	202-82	1 80-oo
214,981	83-23	30-7 0	213-8	1,356,072	524-99	193-6 4	841,490	325-7 7	120-16	514,582	199-2 2	73-48
447,259	165-53	60-14	411-3	1,676,151	620-33	225-3 7	1,158,591	428- 7 s	155-7S	517,560	191-55	69-59
405,996	139-80	51-01	350-0	1,938,827	667-0 4	243-61	1,398,534	481-59	175-73	540,293	186-0 5	67-88
284,153	87-2 7	32-08	263-4	2,119,668	650-99	243-7 6	1,678,744	484-s 6	181-56	540,924	166-is	62-20
295,176	82-43	30-51	215-7	2,389,111	667-10	246-91	1,854,346	517-83	191-65	534,765	149-33	55-26 !
278,165	71-78	24-94	139-3	2,330,649	601-45	208-9 7	1,793,828	462-9 3	160-84	536,821	138-53	48-13 S
305,293	76-3 0	22-9 7	171-2	2,414,057	603-3 5	181-go	1,906,394	476-4 7	143-41	507,663	126-88	38-19
321,883	74-58	21-18	129-8	2,513,309	582-31	165-40	1,959,489	453-99	128-96	553,820	128-3 2	36-44 l
372,854	85-71	20-7 9	184-0	2,429,805	558-56	135-46	1,943,500	446-7 7	108-3 5	486,305	111-79	27-n
241,075	40-0 5	18-73	147-s	2,457,794	408-34	190-91	1,386,324	230-3 2	107-6 s	1,071,470	178-0 2	83-23
291,630	47-5 7	20-83	147-7	2,534,395	413-44	181-06	1,429,300	233-16	102-11	1,105,095	180-28	78-9 5
314,644	50-3 2	22-48	168-7	2,721,727	435-26	194-43	1,599,797	255-84	114-29	1,121,930	179-12	80-14
343,877	54-21	24-5 7	170-2	2,903,353	457-71	207-41	1,916,096	302-0 7	136-88	987,257	155-6 4	7053
272,166	41-87	17-01	142-3	2,883,102	443-54	180-21	1,736,724	267-18	108-50	1,146,378	176-3 6	71-65
267,210	39-89	15-86	138-9	2,882,759	430-3 7	171-12	1,703,207	254-2 7	101-10	1,179,552	176-10	70-02
271,586	40-09	14-7 5	132-0	3,027,082	446-80	164-43	1,815,010	267-90	98-5 9	1,212,072	178-90	65-8 4
388,499	55-71	19-83	155-2	3,149,402	451-0 0	160-7 7	1,883,310	270-09	96-14	1,266,092	181-57	64-63
382,200	54-26	17-18	158-9	3,524,281	500-38	153-38	2,269,278	322-19	101-98	1,255,003	178-19	56-40
418,054	58-32	18-14	131-4	3,684,883	514-04	159-92	2,442,717	340-76	106-01	1,242,166	173-28	53-91
49,890	51-91	15-18	139-4	249,324	259-42	75-85	37,515	39-03	Ull	211,809	220-3 9	64-41
67,664	70-48	1944	193-8	260,681	271-53	74-89	56,300	58-6 4	16-17	204,381	212-89	58-7 2
65,010	64-94	17-54	174-7	269,049	268-7 8	72-5 7	75,939	75-so	20-1 s	193,110	192-9 2	52-09
197,385	192-01	49-11	361-4	447,352	435-17	111-29	213,268	207-46	53-0 6	234,084	227-7 1	58-23
81,196	77-7 7	19-43	180-0	471,013	451-16	112-73	235,324	225-4 1	56-3 2	235,689	225-7 5	56-41
79,356	77-12	19-32	151-3	488,565	474-7 9	118-90	248,535	241-53	60-51	240,030	233-26	58-4 5
64,929	62-31	14-48	126-7	492,732	472-8 7	109-88	248,780	238-7 5	55-4 8	243,952	234-12	54-40
64,598	63-52	13-50	128-9	494,820	4S6-55	103-43	245,847	241-74	51-38	248,973	244-si	52-os
58,564	56-42	12-S 7	107-9	493,488	475-12	108-46	231,354	222-88	50-85	262,134	252-5 4	57-61
74,688	68-33	14-51	81-4	537,419	491-6 9	104-41	211,754	193-74	41-14	325,665	297-95	63-2 7
7,690,367	58-88	15-10	168-6	38,249,881	292-84	75-13	28,079,889	214-9 8	55-15	10,169,992	77-86	19-98
8,316,219	62-9 5	15-36	184-0	39,747,554	300-8 6	73-43	29,284,531	221-66	54-10	10,463,023	79-20	19-33
9,649,844	72-22	16-92	204-1	46,516,801	348-n	81-58	34,662,306	259-40	60-7 9	11,854,495	88-71	20-7 9
9,706,681	71-73	17-3 2	182-4	47,964,046	354-46	85-6 0	34,535,408	255-2 2	61-63	13,428,638	99-2 4	23-97
8,951,721	64-85	14-20	169-8	49,244,734	356-7 7	78-12	34,901,550	252-86	55-3 7	14,343,184	103-91	22-75
11,739,176	83-3 4	17-13	194-8	56,886,075	403-8 7	83-03	38,637,375	274-31	56-39	18,248,700	129-56	26-6 4
17,979,758	114-57	24-31	294-1	68,108,867	434-oo	92-0 9	48,628,968	309-88	65-7 5	19,477,899	124-12	26-34 i
13,951,740	86-91	17-29	211-2	74,004,056	461-02	91-71	53,713,261	334-61	66-5 7	20,290,795	126-41	25-14 i
17,739,644	109-22	20-56	254-9	81,018,705	498-83	93-92	59,901,764	368-81	69-4 4	21,116,941	130-02	24-is ;
14,512,596	88-51	15-5 7	224 1	85,264,287	520-0 4	91-46	62,767,927	382-83	67-33	22,496,360	137-21	24-13 !

226

1	2	3	4	5	1 6	1 7	8	9	10	! it	1 12
Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Knngälf	.... 1900	10,535	9''49	1*15	1-38	2-53	32,330	29-13	10-2 9	17,069	15-3 8	5-48
1901	10,540	8-80	1-15	0-9 5	2-io	34,812	29-08	10-11	18,678	15-60	5-43
	1902	11,822	9-81	115	1-08	2-23	40,281	33*54	10-76	17,703	14-74	4-73
	1903	12,404	9-97	1-20	1-26	2-46	36,666	29-47	9-56	19,428	15-6 2	5-06
	1904	11,784	8-89	1-20	0-99	2-19	40,033	30-21	1044	18,755	1415	4-89
	1905	12,579	9-4 9	_	_	1) 2-25	49,032	37-oo	12-3 2	21,989	16-59	5-52
	1906	13,327	9''92	_	—	1) 2-25	51,274	38-18	1212	21,188	15-78	5-oi
	1907	17,852	12-70	_	—	J) 3-50	57,219	40-70	14-18	20,598	14-6 5	5-10
	1908	14,911	9-98	_	—	4) 2-50	60,165	40-2 7	13-98	21,615	14-17	5*02
	1909	15,629	10-41			*) 2-50	68,391	44-2 4	14-15	33,176	21-46	6-87
Marstrand	.... 1900	31,669	19-62	4-3 6	1 2-81 1 2-87	7-17 7''23	30,558	18-93	7-93	9,205	5-70	2-39
	1901	34,149	21-63	4-98	1 2-96 ( 3-09	7*94 8 oo	46,908	28-88	12-68	8,401	5-17	2-26
	1902	: 32,789	20-64	509	1 2-8 7 \ 2*9	7-96 7-98	37,954	23-78	10-48	9,494	5*9 5	2-62
	1903	30,835	20-18	5-03	) 2-7 8 1 2so	7-si 7’83	35,923	23-51	10-2 2	9,433	6-17	2-68
	1904	31,162	20-19	5-08	1 2-53 \ 257	7-61 7''cs	42,991	27-99	10-91	11,759	7*66	2-98
	1905	30,804	19-68	3*7 5	1 2-83 ) 290	6*58 665	41,793	26-70	9-34	11,670	7*46	2-Gl
	1906	29,861	19-55	3-31	< 2-45 \ 2 54	5-76 S’85	41,713	27-32	8-42	12,821	8-40	2-59
	1907	29,867	18-41	329	i 2-28 \ 238	5-57 5 67	45,308	27-93	8-92	12,158	7-50	2-3 9
	1908	32,270	18-11	3-24	/ 2-30 \ 241	5*54	41,793	23-45	7-25	1,176	0''70	0-20
	1909	35,426	19'' 00	3-3 8	1-87	5-25	59,072	31-69	9-16	16,314	8-75	2-53
*) Lysekil.......	.... 1900	32,630	10-21			'') 4-50	64,357	20-14	8-88	34,423	10-7 7	4-75
1901	35,660	11-12	—	—	4) 4-oo	62,350	19-44	7-45	34,301	10-69	4-io
	1902	34,070	10-3 7	_	—	4) 4-oo	65,262	19-87	7-60	36,756	11-19	4-28
	1903	39,072	11-52	_	—	4) 4-50	59,458	17-53	6-87	32,764	9-66	3-78
	1904	44,431	13-02	_	—	4) 5-oo	69,157	20-27	7-oi	33,750	9-89	3-42
	1905	49,717	13-78	—	—	) 550	81,214	22-51	8-35	29,012	8-04	2-98
	1906	48,379	12-69	_	—	4) 5-50	94,778	24-87	9-81	30,910	8-u	3-20
	1907	61,448	15-40	_	—	4) 5-50	132,867	33-31	11-00	43,041	10-7 9	3-56
	1908	85,258	21-22	—	—	4) 5-50	121,532	30-25	8-06	46,284	11-52	3-07
	1909	95,291	23-13	—	—	■) 5-50	124,450	30-21	7-38	50,652	12-30	3-oo

J) Kan ej fördelas.

3) Köping före 1903.

227

13	1 14	15	1 16	i 17	1 18	1 19	20	1 21	\| 22	23	24	25
U tgifter. !	Till	gång	a r.	S k	u 1 d e	r.	Behållni	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr	i °/° af inkom-sterna kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pi bev.-kr.	Summa.	Pr inv	Pr bev.-kr	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.j
71,009	63-9 7	22-59	219-6	100,989	90-98	32-18	16,518	14-ss	5*2 5	84,471	! 76-10	1 26-88 i
38,4«1	32- lä	11-18	110-5	123,007	102-76	35-7 4	32,678	27-30	9-49	90,329	! 75*46	1 26*2 5 j
43,984	36-6 2	11-75	109-2	128,905	107-33	34 44	31,081	25-ss	8-3 0	97,824	81-45	i 26-14 I
47,508	38-19	12-39	129-6	128,804	103*54	33-58	29,185	23-46	7*61	99,619	80-os	25*97
49,303	37-21	12-86	123-2	463,998	350-18	121-02	29,060	21-93	7*58	434,938	328-25	113*44 (
50,499	38-11	12-69	103-o	525,369	396-50	132-00	49,928	37-68	12-54	475,441	358-82	119*46 1
61,136	45-52	14-45	119-2	540,829	402-70	127-82	48,927	36-43	11-56	491,902	366-2 7	116*26 1
73,816	52-50	18-30	129o	472,459	336-08	117-12	35,264	25-08	8-74	437,195		108*38
72,113	48-27	16-76	119-9	465,845	311-81	108-2 6	35,218	23-5 7	8-18	430,627	288-24	100*06 ■
77,463	50-11	16-03	113-3	481,730	311-60	99-69	71,914	46-52	14*88	409,816	265*08	84-81 \| 1
66,460	41-18	17-25	217-5	239,604	148-45	62-18	157,606	97-65	40-90	81,998	50" so	21-28 \|
65,348	40-24	17-60	139-3	236,236	145-46	63-6 2	139,665	86-oo	; 37-61	96,571	59-46	26-01 j
62,143	38-94	17-15	163-7	234,045	146-64	64-60	129,149	80-92	35-65	104,896	65-72	28-95 I
58,606	38-3 5	16-68	163-1	240,422	157-34	68-12	121,149	79-29	34-47	119,273	78-05	33-95 1
58,921	38-3 6	14*95	137-1	248,132	161-54	62-9 7	110,639	72-03	28-08	137,493	89-51	34-89
65,084	41-59	14-54	155-7	234,567	149-ss	52-40	99,804	63-7 7	22-30	134,763	86-n	30-18 !
65,707	43-03	13-2 7	157-5	235,708	154-36	47-60	95,234	62-3 7	19-23	140,474	91-90	28-3 7 j
77,176	47-58	15-19	170-8	229,186	141-30	45-u	90,161	55*59	17*75	139,025	85-71	27-36 \|
81,829	45-92	14-20	195-8	216,180	121-81	37-52	85,181	47-so	14-78	130,999	73*51	22-74
119,355	64-03	18-51	202-1	245,393	131-65	38-0 5	111,456	59-7 9	17-28	133,937	71-S6	20-7 7
148,346	46-43	20-47	230-5	332,285	104-00	45-s 5	155,454	48-65	21-45	176,831		24*40
138,957	43-31	16-60	222-9	317,588	99-oo	37-94	168,307	52-46	20-11	149^281		17-83
108,908	33-16	12-68	166-9	331,808	101-04	38-63	259,943	79-15	30-2 6	71 ''865	91 *89	8*37
203,458	60-oo	23-50	342-2	426,692	125-88	49-29	357,725	105-49	41-32	68,967	20*34
476,367	139*65	48-30	688-8	794,837	233-01	80-5 9	738,282	216-43	74-85
219,268	60-79	22-54	270-0	860,059	238-48	88-4 2	835,836	231-72	85-93	24^223	6*7 1	2*49
167,349	43-91	17-33	176-6	913,964	239-81	94-65	876,877	230-08	90-Sl	37^087	9-73	3*84
185,252	46-44	15-33	139-4	993,188	248-9 7	82-20	890,926	223-34	73-74	102^262
207,781	51-71	13-78	171-0	1,044,565	259-9 7	69-26	829,578	206-46 !	55*oo	214^987		14*26
222,277	53-96	13-18 1	178-6	1,106,978	268-7 4	65* G 4	832,421	202-09 \|	49-36	274,557	66-65	16-2S

228

1	2	8 1	4 1	5 1	6	7	8	9	10 \|	11 1	12
Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	i Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Uddevalla ......	... 1900	148,310	15-71	6-0 8	1-15	7-53	153,441	16-2 5	7-74	37,914	4-02	1-91
1901	156,086	16-oo	5*53	1*47	7*oo	181,256	18-58	7-97	41,623	4-27	1-83
	1902	143,405	14-io	4-50	1*51	6-oi	252,839	24-86	10-2 2	68,632	6-7 5	2-7 7
	1903	145,401	13-71	4-61	1-30 !	6-oo	269,939	25-46	10-5 7	60,372	5-6 9	2-3 6
I	1904	139,911	12-bs	3-7 7	1-23	5-oo	289,834	26-26	9-70	58,493	5-so	1-96
\|	1905	150,210	13-io	3-90	1-35	5*2 5	323,785	28-88	10-17	63,943	5-7 0	2-02
	1906	161,145	14-08	4-U	1-89	5-50	308,211	26-93	9-53	61,851	5-40	1-91
	1907	197,395	16-7 2	4-59	1-66	6’2 5	335,995	28-47	9-57	66,395	5-63	1-89
	1908	217,354	18-02	4-7 9	1-66	6-15	477,537	39-60	12-97	76,445	6-3 4	2-08
	1909	233,290	19-oo	4-86	1-77	6-68	482,667	39-31	12-3 5	103,612	8-44	2-65
\| Strömstad	... 1900	23,023	8-09	1-98	1*52	3-50	49,245	17-30	8-33	25,346	8-90	4-29
1901	25,598	9-07	2-09	1-66	3-75	65,152	23-09	10-34	26,743	9-48	4-24
	1902	26,664	9-30	2-17	1-58	3-75	55,554	19-38	8-71	26,429	9-22	4-14
	1903	27,652	9-17	2-30	1-70	4-oo	61,629	21-11	9-58	23,962	8-21	3-73
	1904	28,261	9-08	2-03	1-97	4-oo	53,765	18-42	7-89	26,012	8-91	3-82
i	1905	44,032	14-88	3*15	1-60	4-7 5	70,669	23-88	9-68	24,932	8-42	3-41
	1906	36,759	12-3»	3-40	1-60	5-oo	70,438	23-7 4	8-91	25,300	8-53	3-2 0
	1907	38,699	12-98	3-36	1-61	5-oo	68,199	22-88	7-99	24,785	8-3 2	2-90
	1908	42,743	14-21	312	1-58	5-oo	74,127	24-Ö5	8-54	22,648	7-53	2-61
	1909	53,152	17-82	4* 4 a	1*57	6-oo	102,873	34-4 9	11-31	36,257	12-15	3-99
Vänersborg	... 1900	85,215	13-32	3*70	1*52	5*22	94,508	14-78	6-29	32,778	5-12	2''18
1901	87,048	13-18	3-50	1-38	4-88	82,009	12-41	5-17	54,070	5-16	2*15
	1902	98,700	14-11	3-95	1-3 7	5*3 2	100,398	14-69	5-75	31,643	4-63	1-81
	1903	101,861	14-58	4-oo	1-38	5-38	100,381	14-3 7	5''68	29,860	4-27	1-69
	1904	107,560	15"25	3-92	1-10	5-3 2	158,720	22-51	8-12	29,679	4-21	1-52
	1905	107,968	15-09	4-oo	1-15	5*4 5	134,688	18-82	7-02	37,860	5-29	1-97
	1906	109,888	15-85	3-60	1-42	5-02	111,101	15-52	5-26	35,095	4-90	1-66
	1907	113,275	15-76	3-85	1-55	5*40	113,759	15-82	5-52	34,094	4*7 4	1-65
	1908	139,165	19-02	4-0 8	1-68	5-76	110,128	15*05	4-65	34,541	4-72	1-46
	1909	144,258	19-11	3-90	1-60	5*50	174,569	23-49	6-6 7	53,759	7-23	2-05
Alingsås........	.... 1900	33,133	10-oi		_	l) 4-oo	72,032	21-82	9-oi	20,690	6-27	2-59
1901	34,774	10-81	3-09	1-25	4-34	57,114	16-94	6-84	21,765	6’45	2-61
	1902	37,339	10-67	2-93	1-33	4-26	43,204	12-34	5*18	20,060	5-73	2-40
	1903	40,341	11-16	3-io	1-35	4-75	45,000	12-45	5-27	21,124	5-84	2-47
	1904	45,780	12-30	3-io	1-40	4-50	72,043	19-35	7-25	21,938	5-89	2-21
	1905	46,346	11-88	3-10	1-20	4-30	72,011	18-45	6*65	20,395	5-23	1-88
	1906	48,596	11-77	3-10	l-io	4-20	75,906	18-38	6-36	19,157	4-04	1*61
	1907	54,949	12-10	3-io	1-05	4-15	79,724	18-00	6-03	24,281	5-48	1-84
	1908	67,956	14-51	3-eo	1-20	4-80	83,179	17-76	5-76	26,876	5-74	1-86
	1909	87,529	18-3 7	4-3 2	1-22	5-51	93,984	19-73	5''7 4	33,365	7-oo	2-04

1) Kan ej fördelas.

229

13	14	15 1	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	Skulder.	Bebållni	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
396,861	42-03	20-0 2	258"6	2,049,029	216-99	103-3 7	1,076,603	114-01	54-31	972,426	102-98	49-06
366,457	37*56	16-u	202-2	2,127,657	218-os	93-55	1,089,140	111-64	47-89	1,038,517	1064 4	45-66 !
377,290	37-09	15''25	149-2	2,149,939	211-36	86-9 2	1,103,206	108*46	44-6 0	1,046,733	102-90	42-32 !
476,032	44-90	18-64	176-3	2,263,666	213-49	88-66	1,102,119	103-9 4	43-17	1,161,547	109-55	45-49 j
430,931	39-04	14-4 2	148-7	2,299,588	208-3 5	76-94	1,110,522	100-02	37-16	1,189,066	107-73	39-78 i
571,540	50-98	17-96	176-5	2,569,230	229-17	80-71	1,302,625	116-19	40-9 2	1,266,605	112-98	39-79
745,022	65-0 9	23-05	241-7	2,780,425	242-91	86-01	1,529,645	133-04	47-32	1,250,780	109-27	38*6 9
619,266	52-4 7	17-63	184-3	2,979,161	252'' 41	84-83	1,719,759	145-70	48-97	1,259,402	106-71	35-86 \|
745,497	61-82	20-24	156-1	3,222,162	267-20	87-48	1,952,710	16193	53-02	1,269,452	105-2 7	34-46 •
929,727	75-73	23-7 9	192-6	3,257,971	265-3 7	83-3 s	2,017,713	164-3 5	51-64	1,240,258	10P02	31-74 i
158,897	55-81	26-8 9	322-7	349,701	122-83	59-19	184,676	64-86	31-26	165,025	57-97	27-93 1
143,302	50-7 8	22-7 4	220-o	405,669	143-7 5	64-3 7	236,931	83-60	37-44	169,738	60-15	26-93 ;
1 120,507	42-05	18-89	216-a	450,547	157-20	70-61	276,891	96-ei	43-40	173,656	60-59	27-21 \|
93,896	32-17	14-60	152-4	447,147	153-18	69-54	274,329	93-9 s	42-66	172,818	59-20	26-88 !
i 102,169	35-00	15-oo	190-0	402,459	137-87	59-os	295,332	101-17	43-35	107,127	36-7 0	15-73 1
i 102,810	34-74	14-os	146-5	407,252	137-68	55-7 7	293,655	99-24	40-21	113,597	38-39	15-56 i
112,608	37-95	14-2 4	159-9	436,935	147-26	55-26	299,167	100-83	37-83	137,768	46-43	17*43 i
116,239	39-01	13-68	170-4	459,762	154-2 8	53-90	319,249	107-13	37-12	140,513	47-15	16-48 !
122,010	40-5 7	14-0 7	164-6	473,157	157-3 5	54-34	329,714	109-6 5	38-01	143,443	47-70	16-53 j
156,771	52-55	17-28	152-4	524,759	175-91	57-08	363,902	121-99	40-oo	160,857	53-9 2	17-68
162,452	25-40	10-81	171-9	1,474,862	230-62	98-11	961,596	150-36	63-9 7	513,266	80-26	34-14
171,474	25-90	10-81	209-1	1,568,246	237-38	98-89	997,465	150-99	62-90	570,781	86-39	35-99 1
174,057	25-48	9-97	173-4	1,561,747	228-45	89-42	966,189	141-33	55-3 2	595,558	87-12	34-10 j
188,232	26-94	10*6 4	187-5	1,532,775	219-40	86-6 7	923,499	132-19	52-22	609,276	87-21	34-45
249,597	35-39	12-7 7	157-3	1,592,430	225-si	81-4 7	907,953	128-7 5	46-45	684,477	97-06	85-02
199,541	27-89	10-40	148-2	1,597,919	223-8 2	83-28	870,163	121-61	45-35	727,756	101-71	37-93 i
246,000	34-30	11-64	221-4	1,627,399	227-31	77-oo	894,245	124-91	42-31	733,154	102-40	34-69
543,041	75*54	26-3 4	477-4	1,871,370	260-si	90-7 8	1,155,371	160-71	56-0 4	715,999	99-60	34-74
256,206	35-02	10-82	232-6	1,893,208	258-76	79-94	1,184,213	161-80	50-oo	708,995	96-90	29-94
291,579	39-28	11-14	167-0	2,254,369	303-83	86-09	1,161,863	156-33	44-3 7 •	1,092,506	147-00	41-72
227,424	68-89	28-46	315-7	437,533	132-54	54-7 5	198,120	60-02	24-79	239,413	72-52	29-96
153,825	45''6 2	18-48	269-3	530,993	157-47	63-63	260,160	77-15	31-18	270,833	80-32	32-45
145,153	41-47	17-39	336-0	605,216	172-92	72-53	324,580	92-74	38-90	280,636	80-18	33-63
115,638	31-99	1355	257-0	733,942	203-02	86-00	426,001	117-84	49-91	307,941	85-18	36-09
104,523	28-0 7	10-52	145-1	634,533	170-44	63-8 7	414,818	111-42	41*7 5	219,715	59-02	22-12
112,510	28-83	10-3 9	156-2	655,865	168-os	60-58	426,379	109-2 7	39-3 8	229,486	58-si	21-20
108,828	26-3 5	9-12	143-4	630,110	152-57	52-80	422,628	102-33	35-41	207,482	50-24	17-39
180,271	40-09	13*64	226-1	704,789	159-09	53-32	471,650	106-46	35*68	233,139	52-63	17-64
216,110	46-14	14-9 6	259-8	800,957	171-00	55-46	528,856	112-90	36*6 2	272,101	58-10	18-84
244,188	51-20	14-9 2	259-8	848,675	178-14	51-87	585,993	123-00	35-81	262,682	55-14	16-06

230

1	2	! 3	1 4	5	6	7	8	9	10	It	12
	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f bränn vinsförsäljnings-medel.
Städer (köpingar)			Till kom- mun.
och år.	Summa.	Pr inv.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Borås .............. 1900	255,213	16-11	( 3-98 \| 4''99	1-39	f 5-3 7 \| 6’38 1 6-2 9	281,774	17-79	6-41	70,106	4-43	1-59
1901	312,553	19-53	f 4*57	1*72	182,119	11-38	3-86	78,759	4-9 2	1*67
1902	308,475	18-88	( 4-64 \ 0''M	1-67	''( 6-31 \| 7si	189,403	11-50	4’lo	72,770	4-44	1*57
1903	338,465	19-71	f 5-55 1 Sos	1-67	f 7*22 ( 7''69	167,036	9-74	3-6 9	62,941	3-67	1-39
1904	308,524	17-39	f 4-41 1 4''47	1-64	/ 6*05	249,211	13-9 7	4-17	63,904	3*58	1-07
1905	370,832	20-oo	/ 4-41 1 4-4 7	1-64	( 6-05	304,028	16-40	5*08	68,409	3-69	1*14
1906	399,661	20-43	f 4*23	1-83	1 6-06	401,426	20-52	6-34	71,246	3-64	1*12
1907	459,754	22-5 7	/ 4*49 \ Ö''17	1-93	f 6-42 1 7’ io	348,534	17-u	5-06	72,749	3-57	1-06
1908	486,274	23-6 2	( 4-27 \ 4''99	2-05	f 6-3 2 1 6 97	451,346	21-93	6-09	79,762	3-87	1-08
1909	585,736	27-91	1 4-7 7 t 5’si	2-oo	i 6-7 7 1 7''21	549,494	26-18	6*54	131,108	6-2 5	1-56
Ulricehamn ...... 1900	21,841	15-82	6*2 5	0-63	6-88	19,817 25,562	14-35	6-22	9,408	6-81	2-95
1901	23,377	16-01	6-oo	0*56	6-56	17-51	7*3 7	11,017	7*55	3-18
1902-	22,964	15-11	5-60	0-58	6-18	25,176 24,374	16-56	6-83	13,086	8-61	3-55
1903	25,067	16-31	5*50	0-7 4	6-24	15-86	6-33	13,742	8-94	3-5 7
1904	27,295	16-58	5-oo	0-55	5-55	73,653	44-61	15-58	14,537	8-80	3-0 7
1905	28,233	16-55	5-oo	0*60	5-60	28,387	16-6 4	5-69	14,680	8-60	2-94
1906	30,904	17-12	5-oo	0-6 5	5-65	28,616	16-13	5-31	13,292	7-49	2-47
1907	31,971 35,384	17-27	5-oo	0-80	5-80	34,445	18-61	6-3 8	13,611	7*3 5	2-52
1908	18-15	5-20	0-81	6-oi	36,318	18-63	6-08	17,592 31,483	9-08	2-94
1909	34,541	17-00	4-70	0-93	5-63	59,179	29-14	9-65	15*50	5-13
Åmål ............... 1900	45,522	13-58	4-88	2-04	6-92	38,452	11-47	6-62	15,223 15,923	4-54	2-62
1901	45,288 44,925	13-35	4-43	1-82	6-25	42,910	12-65	6-65	4-69	2-47
1902	12-60	4-26	1-98	6-24	92,744	26-01	14-23	15,423	4-33	2-37
1903	49,791	13-43	4-30	1-88	6-18	124,604	33-6 2	17-05	16,323	4-40	2-23
1904	53,757	14-30	4-48	2-19	6-67	49,994	13-30	6-29	19,123	5-09	2-41
1905	58,367	15-13	4-48	1-66	6-14	55,545	14-40	6-3 2	16,323 17,223	4-23	1-86
1906	58,827	15-07	4-7 9	1-56	6-35	71,619	18-3 5	8-u	4-41	1-95
1907	62,097	15-38	4-79	1*71	6*50	78,007	19-32	8-28	18,776	4-65	1-99
1908	71,141	17-27	5-13	1-8 7	6-50	88,130	21-39	8-64	22,296	5-41	2-19
1909	79,560	17-65	4-82	1*43	6-25	97,383	21-60	8-oi	17,028	3-78	1-40
Melleruds köping 1908	7,880	10-41	3-oo	0-90	3-90	16,191	21-41	6-16	382	0*50	0-15
1909	11,856	15-76	2-85	0-85	3*7 0	3,080	4-io	0-89	523	0-7 0	0-15

231

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	Skulder.	Behållni	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
774,821	48-92	17-63	275-0	3,473,842	219-85	79-03	3,342,516	211-06	76-04	131,326	8-39	2-99
761,248	47-3 7	16-14	418-0	3,496,818	218-50	74-14	3,311,964	206-94	70-2 2	184,854	11-56	3-92
731,366	44-64	15-81	386-1	3,650,286	222-81	78-93	3,479,673	212-39	75-24	170,613	10-4 2	3-69
731,177	42-6 5	16-17	437-7	3,581,832	208-91	79-22	3,466,232	202-17	76-66	115,600	6-74	2-56 i
750,249	42-0 3	12-55	301-o	3,567,005	199-92	59-6 5	3,482,658	195-19	58-24	84,347	4*73	1-41
843,976	45-32	14-11	277-6	3,749,951	202-2 7	62-71	3,616,724	195-09	60-48	133,227	7*18	223
1,294,343	66''15	20-44	311-2	4,320,885	220-84	68-23	4,132,501	211-21	65*25	188,384	9-63	2-98
1,430,342	70-31	20-7 7	410-4	5,241,831	257-2 9	76-12	5,051,415	247-94	73-36	190,416	9-3 5	2*76
1,116,562	54*24	15-08	247-4	6,141,198	298-33	82-93	6,265,712	304-3 s	84-61	—124,514	—6-05	—1-68
1,199,870	57-17	14-28	218-3	6,331,293	301*6 5	75-33	6,467,263	308-13	76-95	—135,970	—6-48	—1-62
31,243	22''62	9-81	157-7	138,590	100-35	43-51	117,782	85-29	36-98	20,808	15-06	6*53
40,839	27-97	11-77	159-7	139,660	95-66	40-2 6	112,146	76-81	32-33	27,514	18-85	7*93
36,561	24-05	9-92	145-2	162,666	107-01	44-14	101,950	67-0 7	27-6 7	60,716	39-94	16-47
75,046	48-83	19-48	307-9	196,715	127-9 8	51-0 7	127,726	83-10	33-16	68,989	44-88	17-91
76,671	46-44	16-22	104-1	272,744	165-20	57-70	152,142	92-15	32-19	120,602	73-05	25*51
51,767	30-3 4	10-3 7	182-4	264,439	155-00	52-98	145,800	85-46	29-21	118,639	69*54	23-77
50,074	28-28	9-29	175-0	261,309	147-30	48-49	139,207	78-47	25-83	122,102	68-83	22-66
72,227	39-0 2	13-87	209-7	288,857	156*05	53-47	153,292	82-81	28-38	135,565	73-24	25-09
61,920	31-7 7	10-3 7	170-5	293,409	150*54	49-14	140,264	71-97	23-49	153,145	78-5 7	25-6 5
90,499	44-56	14-7 5	152-9	390,734	192-38	63*7 0	231,772	114-12	37-7 8	158,962	78-26	25-92
73,969	22-07	12-74	192-4	459,133	137-01	79-10	236,039	70-44	40-6 7	223,094	66*5 7	38-43
85,756	25-29	13-29	199-9	468,969	138-2 9	72-67	236,442	69-7 2	36-64	232,527	68-57	36-03
175,994	49-3 7	27-oo	189-3	471,209	132-17	72-2 9	279,352	78-36	42-86	191,857	53-81	29-43
376,775	101-66	51-37	302-4	764,372	206-25	104-6 2	485,744	131-07	66*48	278,628	75-18	38-14
293,719	78-13	36-9 7	587-5	960,703	255-57	120-91	685,385	182-33	86-26	275,318	73-24	34*65
129,839	33-6 5	14-78	233-s	966,458	250-50	109-99	684,376	177-39	77-89	282,082	73-u	32-10
226,599	58-06	25-65	316-4	1,069,613	274-0 5	121-0 7	801,572	205-3 7	90-73	268,041	68-68	30-34
131.254	32-51	13-93	168-3	1,055,959	261-56	112-06	788,504	195-31	83-08	267,455	66-25	28-38
170,552	41-89	16-72	193-5	1,073,565	260-56	105-2 4	806,345	195-71	79-05	267,220	64-85	26-19
173,450	38-48	14-26	178-1	1,065,577	236-39	87-61	789,749	175-20	64-93	275,828	61-19	22-68 i
9,494	12*55	3-61	58-6	12,911	17-07	4-91	___			12,911	17-07	4-91 1
20,293	26-98	5-84	658-9	23,055	30-66	6-63	—	—	—	23,055	30-66	6-63 1

232

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
\| Summa.	Pr inv. 1	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Mariestad ......... 1900	35,675	9-51	1-55	1*54	3-09	129,409	34-63	13-11	44,058	11-79	4-46
1901	48,893	12-«7	2-oo	1-85	3*85	117,210	30-85	10-96	40,123	10-56	3-75
1902	49,564	12-86	2-oo	1*84	3-84	112,275	29-14	10-08	32,123	8-3 4	2-S8
1903	57,300	14-51	2-94	1-54	4-48	103,027	26-0 9	9-29	25,623	6-49	2-31
1904	54,575	13-40	2-30	1-51	3*81	129,854	31-88	10-56	48,123	11-81	3.91
1905	58,350	14-0 9	2-3 5	1-77	4-12	148,797	35-03	11-88	37,123	8*9ö	2*96
1906	68,007	16*25	2-75	1-80	4*55	123,321	29-4 7	9-27	37,123	8-87	2-79
1907	77,881	18*3 4	3-20	1-67	4-8 7	160,173	37-71	11-10	56,786	13-3 7	3-93
1908	80,(196	18-64	3-oo	1-64	4-64	162,367	37-64	10-12	53,207	12-3 4	3-3 2
1909	87,128	19-24	3-io	l-ös	4-98	191,880	42-3 7	11-35	59,359	13*11	3-51
i Lidköping......... 1900	69,209	12-71	4-46	1*54	6-oo	90,939	16-70	7-78	37,134	6*82	3-18
V 1901	71,684	12-98	4-47	1-53	6-oo	93,418	16-9 2	7*74	35,921	6*50	2-98
1902	87,050	15-88	5-8 7	1-63	7-oo	95,177	17-30	7*63	32,906	5-98	2-64
1903	85.230	15-48	4-64	1-6 5	6-29	101,458	18-42	7-94	36,647	6-65	2-87
1904	82,279	13-9 7	4-40	1-6 0	6-oo	117,080	19-88	8-62	37,647	6-3 9	2-7 7
1905	91,127	14-90	4-38	1*17	5*50	159,165	26-02	9-44	41,647	6-81	2-47
1906	90,370	14-16	3-9 5	1-05	5*oo	180,828	28-34	9-53	48,786	7-64	2-57
1907	98,437	14-90	3*7 6	1*24	5-oo	208,485	31-57	9-80	52,058	7-88	2*45
1908	104,876	15-7 5	3-88	1-17	5-oo	239,598	35*97	10-27	57,999	8-71	2-49
1909	109,805	16-15	3-7 7	1-23	5*oo	328,450	48-3 0	13-54	79,295	11-66	3-27
Skara............... 1900	56,895	12-73	3-80	1*2 4	5*04	58,810	13-27	5*79	29,756	6-72	2-93
1901	57,942	12-94	3-so	1*18	4-98	68,895	15-39	6*59	28,774	6-43	2-75
1902	58,562	12-65	3-80	1-20	5-oo	61,600	13-30	5-79	32,738	7*0 7	3-08
1903	60,765	12-65	3-so	1-22	5*0 2	65,700	13-68	6-02	31,641	6-59	2-90
1904	65,736	13-52	3-80	1-33	5-13	71,766	14-76	5-98	35,945	7-3 9	3-oo
1905	69,810	14-10	3-80	1-44	5*24	108,277	21-87	8-64	35,497	7-17	2-83
1906	76,543	14-7 5	3-80	1''40	5*20	112,341	21-65	7-95	33,439	6-44	2-3 7
1907	82,704	15-70	3-80	1-42	5-22	135,369	25-6 9	9-07	37,226	7-06	2-49
1908	93,238	17-42	3-80	1-60	5*40	135,164	25-2 5	8-13	39,748	7-43	2-3 9
1909	100,483	18-62	3-80	1-51	5*31	185,873	34*45	10-23	49,172	9-11	2-71
Sköide ............ 1900	62,816	12-89	2-3 5	0-93	3-28	63,488	13-03	4-04	40,435	8-30	2-58
1901	67,759	13-93	2-80	1*05	3-85	64,118	13-18	3-88	39,693	8-16	2-3 7
1902	70,505	14-2 5	2-80	l-oo	3-80	76,767	15-52	4-6 7	40,848	8-26	2-48
1903	75,871	14-96	2-80	1-04	3-84	96,362	19-00	5-64	40,736	8-03	2-3 8
1904	79 057	15-io	2-84	1-04	3-88	111,676	21-32	5-99	47,450	9-06	2-55
1905	85,392	15-06	2-84	0-96	3-80	106,112	18-71	5-23	46,429	8-19	2-29
1906	104,783	17-3 5	3*25	1-09	4-34	146,933	24-33	6-61	51,256	8-49	2-30
1907	109,232	17-49	2-90	l-oo	3-90	93,481	14-9 7	3-64	1,557	0-25	0*06
1908	117,035	18-23	2-80	l-oo	3-80	179,152	27-91	6*25	63,439	9-88	2-21
1809	126,087	19-41	2-80	l-oo	3-80	209,965	32-3 2	6-79	78,212	12-04	2-53

233

13	14	~ 15	16 1	17	~Ts \|	19 i	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	T i 1 1 g	äng	a r.	S k u	1 (1 e r.	B e h å 1 1 n i	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/o af inkom-sterna i kol. 7.	1 ! Summa. !	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa, j	Pr inv.	Pr bev.-kr.
212,639	56*00	21-54	164-3	1,108,731	296-68	112-30	560,814	150-0 7	56-so	547,917	146-si	55-50
140,479	36-98	13-13	119-9	1,095,437	288-34	102*40	537,160	141-39	50-21	558,277	146-9 5	52-19
! 183,468	47''fll	16-4S	163-4	1,101,068	285-7 6	98-88	517,949	134-42	46-51	583,119	151-34	52-3 7
j 203,592	51-55	18-36	197-6	1,123,066	284-3 8	101*28	546,910	138-4 9	49-3 2	576,156	145-s 9	51-96 j
244,647	60-06	19-90	188-4	1,129,759	277-3 7	91-90	575,717	141-34	46-83	554,042	136-03	45-07
178,685	43-is	14-27	120-1	1,155,517	279-os	92-2 6	568.282	137-23	45-3 7	587,235	141-80	46-S9 ;
189,349	45''2 5	14-24	153-5	1,178,763	281-72	88-63	566.146	135-31	42-5 7	612,617	146-4 1	46-06 i
321,448	75-69	22-2 7	200-7	1,268,639	298-71	87-91	653,743	153-93	45-so	614.896	144-7 8	42-61
I 426i561	98-90	26-59	26P7	1,495,970	346-84	93-2 6	963,320	223-3 5	60-05	532,650	123-49	33-21 :
316,189	69-88	18-71	164-8	1,544,523	341-10	91-40	946,297	208-98	56-oo	598,226	132-12	35-40
130,855	24-03	11*20	143-9	1,187,046	217-96	101-57	765,562	140-5 7	65-51	421,484	77*3 9	j 36*06
280,856	50*86	23-2 8	300-6	1,424,723	258-00	118-09	979,774	177-43	81-21	444,949	80-57	36-ss i
738,830	134-83	59-20	776-3	1,600,350	290-96	128-23	1,143,570	207-91	91-63	456,780	83-05	36-60 !
199,612	36-24	15*63	196-7	1,613,951	293-06	126-3 7	1,159,762	210-59	90-so	454,189	82-47	35-57
220.879	37*50	16-27	187-7	1,681,741	285-si	123-S8	1,186,342	201-40	87-ss	495,399	84-u	36-50 \|
268,234	43-86	15-92	168-5	1,807,816	295-flS	107-27	1,208,889	197-65	71*73	598,927	97-93	35-54 \|
273,523	42-86	14-41	151-3	2,131,615	334-01	112-2 8	1,475,667	231-8 5	77-73	655,948	102-7 9	34-55 ;
536,000	81-16	25-20	257-1	2,375,206	359-(iö	111-07	1,709,911	258-91	80-3 9	665,295	100-74	3128 !
549,304	82-48	23*5 5	229-3	2,760,001	414-11	118-3 4	2,059,536	3(19-2 4	88-31	700,465	105-17	30-03 !
\| 463,757	68-20	19-11	141*2	2,841,140	417-so	117-09	2,094,560	308-01	86-3 2	746,580	109-7 9	30-7 7
* 134,471	30*3 5	13*24	228-7	1,269,404	286-48	124-95	842,775	190*20	82-96	426,629	96-2 8	41-99
141,791	31-6 7	13-56	205-8	1,286,073	287-2 6	122-9 7	843,359	188-3 7	80-6 4	442,714	98-89	42*33 \|
120,240	25-9 7	11-31	195-2	1,294,653	279-62	121-78	842,929	182-06	79-29	451,724	97-56	42-49
128,276	26-71	11-76	195-2	1,305,575	271-82	119-72	836,205	174-10	76-68	469,370	97*7 2	43 04
120,452	24-7 7	10-05	167-8	1,313,508	270-10	109-54	817,248	168-0 5	68-15	496,260	102-0 5	41*39 ;
154,294	31-17	12-3 2	142-5	1,301,658	262-96	103-90	808,119	163-26	64-50	493,539	99-7 0	39-40 j
193,300	37-25	13-68	172-1	1,353,546	260-84	95-82	842,404	162-3 4	59-63	511,142	98-50	36-19 ;
163,363	31-oo	10-95	120-7	1,417,223	268-9 6	94-96	846,196	160*59	56-70	571,027	108-3 7	38-26 ,
349,706	65-33	21-03	258-7	1,550,092	289-5 7	93-24	1,002,991	187-3 7	60-3 3	547,101	102-ao	32-91 i
272,016	50-42	14-97	146-3	1,701,793	315-43	93-63	1,057,762	196-06	58-19	644,031	119-37	35-44
330,395	67-81	21-04	520" 4	943,062	193-56	60-06	628,191	128*9-1	40-oi	314,871	64-6 2	20-05
242,199	49-so	14-48	377-7	1,043,378	214-55	62-38	744,028	152-99	44-49	299,350	61*56	lrso
327,631	66-24	19-92	426-8	1,223,107	247-2 9	74-36	928,728	187-77	56-46	294,379	59-52	17-90
169,980	33*51	9-95	176-4	1,251,228	246-69	73-24	937,639	184*86	54-8 8	313,589	61-83	18-36
235,325	44-93	12-63	210-7	1,429,304	272-91	76-71	1,101,804	210-3 8	59-13	327,500	62-53	17-58
172,886	30-49	8-52	162-9	1,294,836	228-3 6	63-80	1,117,169	197-02	55-04	177,667	31-3 4	8-76
320,012	52-98	14-3 9	217-8	1,501,058	248-51	67-49	1,264,276	209-31	56-84	236,782	39-20	10-6 5
526,788	84-3 5	20-52	563-5	1,750,827	280-3 4	68-2 0	1,563,648	250-3 7	60-91	187,179	29-97	7*29
360,850	56-22	12-58	201-4	1,821,930	283-87	63-53	1,619,435	252-32	56-4 7	202,495	31-55	/ *06
454,476	69-96	14-7 0	216-5	2,102,454	323-65	67-99	1,855,069	285-5 7	59-99	247,385	38-o s	8-oo

234

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
		Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Städer (köpingar)			Till kom- mun.
och år.		Summa.	Pr inv.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
HJo ................	. 1900	17,324	10''39	3-oo	l-oo	4-oo	22,717	13-62	6-17	7,058	4-23	1-92
	1901	14,933	8-54	2-50		0*86 0''89	3-36 3\?»	21,817	12-4 7	5*92	8,555	4-89	2*32
	1902	15,653	8''93	2-50	( 0-87 i 0''69	3-17 319	24,010	13-7 0	5*84	8,540	4-87	2-08
	1903	17,627	9-72	2-50	0-70	3-2 0	25,785	14-21	5-51	9,314	5-13	1-99
	1904	17,062	9-17	2-50	0-65	3-15	26,264	14-11	5-6 7	10,245	5-50	2-21
	1905	22,268	11-29	2-50	0-85	3-3 5	28,408	14-40	4-81	10,201	5*17	1-73
	1906	22,961	11-37	2-50	1*19	3-69	30,803	15-25	5*84	5,484	2-71	1-04
	1907	21,255	10-29	3-oo	1*19	4-19	27,328	13-23	4-84	579	0-28	0-io
	1908	33,153	15*59	3-oo	1-08	4-08	47,656 49,534	22-41	7-45	19,014	8-94	2-9 7
	1909	30,724	14-15	3-oo	0-94	3-9 4	22-7 7	7-u	25,155	11-57	3-61
Falköping .......	. 1900	55,542	17-7 2	5*50	0-98	6-43	39,033	12-45	4-95	20,748	6’62	2-63
	1901	55,558	17-30	5-oo	0-97	5*97	47,370	14-7 5	5*58	26,174	8-15	3-08
	1902	54,323	16-78	4-50	0-89	5-3 9	50,492	15-60	5*52	24,606	7-60	2-69
	1903	51,609	14-88	4-oo	0-88	4-88	67,832	19-56	7-16	28,880	8-38	3-05
	1904	51,570	14-^2	3-oo	1-29	4-2 9	69,290	18-97	6*58	36,671	10-04	3-48
	1905	50,219	12-80	2-60	1-33	3-93	85,032	21-68	7*3 7	36,660	9-35	3-18
	1906	56,449	13-92	2-50	1-36	3-sg	74,240	18-30	5*74	36,302 44,235	8-95	2-81
	1907	61,984	14-3 9	2-50	1-56	4-06	96,253	22-35	7*oi	102 7	3-22
	1908	65,261	14-54	—	—	x) 4-08	114,937	25-61	7-68	50,712	11-30	3-39
	1909	77,544	16-83	2*50	1-48	3-98	159,372	34-59	8-89	65,724	14-2 7	3-fc7
Vara köping.....	. 1900	3,639	6-33	1-50	0"80	2é30	24,663	42-89	10-17	24,083	41-88	9-93
	1901	3,835	6-19	1*50		1-40 X''80	2-90 3''30	28,406	45-82	11-11	25,575	41-25	10-00
	1902	3,920	5-88	1-50		0’7 0 0‘90	2-20 2éO	43,683	65-49	1672	20,945	31-40	8-oi
	1903	4,393	6-09	1-50	1	1-20 1-40	2-7 0 2-so	43,565	60-42	14-87	21,916	30-40	7-48
	1904	4,966	6-56	1-50	1	1-05 1''40	2-55 2-90	31,272	41-31	9-44	22,562	29-so	6-81
	1905	5,159	6-61	1-50	1	0- 75 1- oo	2-25 2bo	32,173	41-25	9-35	21,955	28-15	6-38
	1906	5,337	652	1-50	0"80	2-30	29,087	35-52	8-17	19,628	23-9 7	5-52
	1907	5,695	6-85	1-50	0-70	2-20	37,646	45-3 0	9-92	22,769	27-40	6-oo
	1908	6,237	7-31	1*50	1*10	2-60	34,179 46,968	40-07	8-22	23,051	27-02	5-54
	1909	6,323	7-45	1-50	0-so	2-30	55*3 2	11-14	35,343	41-63	8-3 8

l) Kan ej fördelas.

235

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25 j
Utgifter.	Tillgång	a r.	Skulder.	B e h å 1 1 n i	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/° inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	I Pr bev.-kr J !
30,071	18-03	8-17	132-4	182,421	109-36	49-56	103,751	62-20	28-18	78,670	47-16	21-38 j
48,274	27-60	13-10	221-3	166,830	95-38	45-26	100,118	57*24	27-16	66,712	38-14	18-io \|
39,842	22-74	9-69	165" 9	163,027	93-05	39-64	97,081	55-41	23-60	65,946	37-64	16-04 1
39,366	21-70	8-41	152-7	167,477	92-3 2	35-7 8	93,229	51-39	19-92	74,248	40-93	15-86
40,105	21-55	8-66	152-7	167,232	89-86	36-09	90,774	48-78	19-59	76,458	41-08	16*50
90,346	45-7 9	15-so	318-0	189,727	96-16	32-14	107,262	54-3 6	18-17	82,465	41-80	13-97
187,793	92-96	35-59	609-7	432,713	214-21	82-00	339,459	168-04	64-33	93,254	46-17	17-67
65,770	31-88	11-66	240-7	371,869	179-99	65-93	286,180	138-52	50-74	85,689	41-47	15-19
76,285	35-88	11-92	160-1	374,364	176-09	58-49	282,706	132-97	44-17	91,658	43-12	14-32
107,824	49''5 7	15-4 7	217-7	365,373	167-99	52-41	301,968	138-84	43-3 2	63,405	29-15	9-09
106,770	34-07	13*54	273-5	430,310	137-so	54-58	342,724	109-36	43-47	87,586	27-94	11-11
91,354	28-45	10-7 6	192-9	430,835	134-17	50-7 4	332,992	103-70	39-22	97,843	30-47	11-52 j
147,487	45-56	16-14	292-1	450,892	139-2 9	49-3 4	376,781	116-40	41-23	74,111	22-89	8-u 1
180,605	52-08	19-06	266-3	569,989	164-3 6	60-14	438,736	126-54	46-29	131,253	37-S5	13*85
181,034	49-5 7	17-20	261-3	627,433	171-80	59-61	492,254	134-79	46-7 7	135,179	37-01	12-84
144,566	36-s 6	12-54	170-0	655,190	167-05	56-81	503,881	128-47	43-69	151,309	38*58	1312 1
170,154	41-95	13-16	229-2	682,972	168-38	52-si	546,267	134-6 8	42-24	136,705	33-70	10-57 !
154,284	35-83	11-24	160-3	712,759	165-52	51-95	559,564	129-9 5	40-78	153,195	35-5 7	1117 ''
166,488	37-09	11-13	144-8	/ 35,151	163-80	49-13	547,345	121-95	36-58	187,806	41-85	12*55 j
183,959	39-93	10-27	115-4	758,331	164-60	42-3 2	500,566	108-6 5	27-94	257,765	55*95	14-3 8 \|
40,624	70*65	16-7 5	164-7	44,482	77*3 6	18-34	22,323	38-82	9-20	22,159	38-54	9-14 ''
101,625	163-91	39-7 6	357-8	122,260	197-19	47-83	103,186	166-43	40-3 7	19,074	30*76	7*46 ''
100,939	151-33	38-63	231-1	144,067	215-99	55-13	156,522	234-66	59-90	—12,455	— 18-67	—1*7 7
61,166	84-83	20-88	140-4	153,951	213-51	52-56	172,136	238-73	58-7 7	—18,185	—25-22	—6-21
35,755	47-23	10-80	114-3	163,189	215-5 7	49-29	172,992	228-52	52-25	—9,803	—12-9 5	—2-96
23,384	29-9 8	6-80	72-7	163,988	210-23	47-6 8	162,861	208-79	47-36	1,127	1*44	0-3 2
29,201	35-6 5	8-21	100-4	169,947	207-51	47-7 6	161,507	197-20	45-3 9	8,440	10-31	2-3 7
28,918	34-80	7*6 2	76*8	172,432	207-49	45-42	146,685	176-51	38-64	25,747	30-98	6-78
30,864	36-18	7*42	90-3	166,883	195-64	40-13	136,814	160-3 9	32-90	30,069	35-25	7-23
23,140	27-25	5-49	49-3	168,356	198-29	39-94	108,135	127-36	25-6 5	60,221	70-93	14-29

236

1	2	3	4 1		5	6	7	8	9	10	11	12
Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr be villn.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f bränn vinsförsäljnings-medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Tidaholms köping	1900	33,575	8-66	1-70	/ 1	2*30 2"70	4-oo 4''40	6,382	1-64	0-78	1,021	0-26	0*13
	1901	34,725	8''18	1-90	r (	2-io	4-oo	7,559	1-85	0-91	1,216	0*30	0* 15
	1902	38,324	8''98	1-90	( (	2*40	4-3 0 4''70	8,785	2-05	0-92	1,224	0-29	0-13
	1903	46,360	10''57	2-40	/ (	2*09 218	4-49 4‘58	9,030	2-og	0-88	1,293	0-29	0-12
	1904	53,619	12-n	3-30		2-oo	5-30	11,381	2-57	113	1,450	0*38	0-14
	1905	56,073	12-59	5-io		2-io	7-20	14,542	3-2 7	1*70	1,530	0-34	0-18
	1906	52,874	11-51	4-io		2-40	6-50	17,200	3-7 4	2-09	1,512	0-33	0-18
	1907	53,535	11-48	3-90		1*60	5*50	13,476	2-88	1*42	1,793	0*3 8	0-19
	1908	63,365	13-so	4-20		l-so	6-00	15,722	3-3 0	1-48	1,275	0-2 7	0-12
	1909	66,040	13*85	4*50		1*50	6*oo	23,393	5*5 4	2-05	3,292	0*69	0*26
Grästorps köping	1900	1,291	2-91	1-72	/ 1	2-90 3''40	4-6 2 5 12	3,928	8*S5	5*S4	118	0*2 7	0-18
	1901	1,596	3*29	2-oo	1 \	3*35	5-85 6''40	6,833	14-09	8"o 5	139	0-29	0-17
	1902	2,031	4-25	2-oo	/ 1	3-7 0 4''io	5-70 6 io	6,525	13*65	6-42	134	0*28	0-13
	1903	2,350	4-89	2-oo	/ \	2-90	4*90 5-90	6,882	14-31	6*28	144	0-3 0	0-13
	1904	2,637	5*48	2-oo	i \	2-90	4-90 5''90	6,437	13-88	4*85	—	—	—
	1905	2,632	5-19	2-oo	1 \	2*70	4-70	16,296	32-14	12-38	159	0-31	0-12
	1906	2,895	5-70	2-oo		2-60	4-60	10,951	21-56	7*56	166	0-33	0-11
	1907	2,903	5-7 0	2-oo		4-oo	6-oo	12,759	25-07	8-79	172	0-3 4	0-12
	1908	4,611	8-94	2-80		2-7 0	5-50	10,790	20-91	6*55	198	0-3 8	0-12
	1909	9,190	16-99	5*40		5*60	11*00	13,005	24*0 4	7*16	495	0*91	. 0*2 7
Töreboda köping	1909	7,287	9-72	—		—	!) 3*90	2,579	3-44	1*03	553	0-7 4	0*2 2
Karlstad............	1900	176,584	14-88	1-90		2-07	3-97	276,353	23-2 8	8-0 7	78,118	6*58	2-28
	1901	211,526	17-27	2-68		2-oc	4*7 4	308,321	25-17	8-46	84,955	6*94	2*33
	1902	249,362	19-47	3-17		1-82	4-99	354,916	27-71	8-n	81,486	6-36	1-86
	1903	280,120	20-64	3-oo		2-oo	5-oo	365,364	26-92	7*93	80,621	5*94	1-75
	1904	322,320	22-42	3-18		1-82	5-oo	452,471	31*4 7	9-02	84,108	5-85	1-68
	1905	334,208	22-58	3-18		1-87	5-oo	416,577	28-08	8-02	94,925	6-40	1-83
	1906	319,583	20-83	3-oo		2-oo	5-oo	486,908	31-73	9-18	92,998	6*06	1-75
	1907	390,387	24-28	3*6 8		2-12	5-80	509,529	31-69	8-80	99,746	6-20	1-72
	1908	537,800	32-79	3-99		1*76	5* 7 5	546,168	33-80	6*33	120,811	7*3 7	1-40
	1909	585,521	34*93	4*6 2		2*3 s	7*oo	593,929	35*43	7-48	131,478	7*84	1-65

x) Kan ej fördelas.

237

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	Skulder.	Beh&llni	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/o af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
35,151	9-07	4-32	550-8	61,549	15-87	7*56	28,983	7*47	3-56	32,566	8-40	4oo
40,102	9-80	4-82	530-5	59,341	14-50	7-13	24,592	6-oi	2-95	34,749	8-49	4*18 i
48,882	11-40	5-12	556-4	71,531	16-68	7-49	25,033	5-S4	2-62	46,498	10-S 4	4-87 \|
54,363	12-40	5-29	602-o	87,924	20-06	8*56	25,313	5-77	2-46	62,611	14-2 9	6-io
113,383	25-61	11-25	996-2	152,991	34-56	15-17	77,002	17-39	7*64	75,989	1717	7*53 \|
125,076	28-09	14-62	860-1	217,767	48-91	25-45	128,081	28-7 7	14-97	89,686	20-14	10-48
83,455	18-17	10-14	485-2	237,434	51-6 9	28-84	140,631	30-62	17-08	96,803	21-07	11*76
69,637	14-86	7-88	516-7	247,365	52-80	26-02	142,541	30-42	15-oo	104,824	22-38	1102 j
207,275	43-50	19-50	1,318-4	373,274	78-33	35-12	271,403	56-96	25*54	101,871	2137	9*58 j
94,324	19-78	7-31	357-4	332,421	69-72	25-7 7	274,877	57*65	21-31	57,544	12-0 7	4-46
4,983	11-22	7*40	126-9	204	0-16	0-3 0	—	—	—	204	0-46	0*30
8,494	17-51	10-3 S	124-3	141	0-29	0-17	—	—	—	141	0-29	0-17
5,789	12-11	5*7 0	88-7	2,809	5-88	2-76	—	—	—	2,809	5*88	2-76
39,667	82-4 7	36-23	576-4	34,932	72-62	31-90	31,348	65* 17	28-63	3,584	7*45	3-27
27,919	58-04	21-02	433-7	42,000	87-32	31-63	42,261	87-86	31-82	—261	—0-54	—0-19
15,611	30-79	11-86	95" s	42,000	82-81	31-91	38,945	76-81	29-59	3,055	6-03	2-32 i
8,816	17-85	6-09	80-5	42,000	82-68	29-01	33,849	66-63	23-38	8,151	16-05	0 63
10,873	21-36	7-49	85-2	42,000	82-51	28-95	29,150	57-2 7	20-09	12,850	25-24	8-86 j
17,331	33-59	10-52	160-6	45,930	89-01	27-89	31,080	60-23	18-8 7	14,850	28-78	9-02 !
22,688	41-94	12-49	174-5	37,593	69-49	20-6 9	28,715	53-08	15-80	8,878	16-41	4-89 ’ !
13,596	18-13	5-41	527-2	27,911	37-21	11-10	3,045	4-06	1*21	24,866	33*15	1 9-89 !
474,154	39-95	13-84	171-6	2,169,673	182-80	63-33	839,163	70-70	24-50	1,330,510	112-10	38-83 i
999,948	81-63	27-43	324-3	2,638,296	215-3 7	72-36	1,541,241	125-81	42-2 7	1,097,055	89-56	30-09 \|
1,187,459	92-7 2	27-12	336-5	3,433,260	268-08	78-42	2,004,789	156-54	45-79	1,428,471	111-54	32-63 1
879,336	64-79	19-09	240-7	3,882,820	286-09	84-31	2,359,947	173-88	51-24	1,522,873	112-21	33-07 !
978,891	68-09	19-51	216-3	4,104,795	285-61	81-80	2,400,268	166-95	47-83	1,704,527	118-56	33-97 !
1,097,284	73-98	21-12	263-4	4,726,229	318-62	90-99	2,944,661	198-52	56*6 9	1,781,568	120-10	34-30
1,326,168	86-43	25-oo	272-4	5,894,497	384-18	111-11	3,905,212	254-53	73-61	1,989,285	129-65	37-50
1,637,757	101-87	28-28	321-4	7,319,136	455- 2 5	126-8 9	5,282,333	328-56	91-22	2,036,803	126-69	35-17
1,642,620	100-17	19-05	300-8	7,063,845	430-75	81-92	5,075,277	309-49	58-86	1,988,568	121-26	23-06
1,311,581	78-25	16-41	220-9	7,325,627	437-03	91-67	5,301,865	316-30	66-34	2,023,762	120-73	25-33 i

238

1	2	1 3	1 4	1 5	1 3	1 7	8	9	10	1 11-	12
Stader (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona).	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag.	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Kristinehamn .	. 1900	88,786	13-xo	3-05	1 1*53	4*58	108,938	16-os	5-99	49,903	7-3 7	2-74
	1901	94,550	13-7 2	3-60	/ 1-67	5*2 7 5''37	127,038	18-43	7*46	55,592	8-0 7	3-26
	1902	103,612	14-70	3-55	/ 1*60	5*15 5''20	117,252	16-63	6-17	53,153	7-54	2-80
	1903	100,899	14-19	3-62	/ 1-63 1 1''72	5-2 5 5 34	105,062	14-7 7	5*70	45,970	6-46	2-49
	1904	113,581	14-94	3-72	/ 1-43 1 Iso	5-15 ö''23	117,038	IS''40	5*54	49,896	6-56	2-86
	1905	121,580	15-40	3-77	/ 1-65 ( 1''76	5*42 5''53	116,375	14-74	5*36	50,549	6-40	2-33
	1906	131,825	16-21	4-10	j 1*58	5*68	124,313	15-28	5-44	49,532	6-09	2-17
	1907	177,156	21-28	4-35	1-70	6-05	133,017	15-94	4-56	51,754	620	1-77
	1908	197,787	23-0 8	4-20	1-35	5*55	153,870	17-96	4-27	54,828	6-40	1-52
	1909	175,404	20-23	4-5 2	1-38	5-90	445,268	51-36	14-57	77,147	890	2-53
Filipstad ........	. 1900	27,645	7-82	1-87	1-63	3-50	73,577	20-83	7*63	29,171	8-26	3-03
1901	37,968	10-46	2-60	1-72	4-32	81,825	22-54	7-94	34,533	9-51	3-35
	1902	40,404	10-85	2-78	1-40	4-18	85,148	22-86	8-11	37,454	10-06	3-57
	1903	39,265	10-43	2-26	1‘22	3-48	78,057	20-74	6-08	36,140	9-60	2-81
	1904	41,522	10-70	2-33	1*24	3*57	90,109	23-21	7-02	35,074	9-03	2-73
	1905	42,698	10-87	2-3 4	1-17	3-51	79,116	20-14	6"07	33,987	8-65	2-61
	1906	42,953	10-7 9	2-77	1-16	3-93	95,450	23-96	7-24	35,842	9-oo	2-72
	1907	47,731	11-80	2-58	1-28	3-81	106,542	26-3 4	7-71	39,211	9-69	2-84
	1908	51,365	12-20	2-58	1*42	4-oo	112,469	26-71	7*55	47,704	11-38	3-20
	1909	61,433	14-39 t»	2''8 2	1*18	4-oo	172,857	40-49	9-56	64,852	15-19	3-59
Arvika köping..	. 1900	23,812	7-72			x) 3-oo	119,691	38-82	13-05	40,202	13-04	4-38
1901	25,549	7-6 7	—	—	!) 3-oo	60,999	18-30	6-13	42,172	12-65	4-23
	1902	31,697	8''9 7	—	—	*) 3-oo	70,906	20-06	6-19	37,197	10-52	3-25
	1903	33,656	9-06	—	—	O © ce H	94,855	25-53	8-28	35,835	9-6 5	3-13
	1904	38,075	10-15	—	—	J) 3-oo	114,310	30-46	8-3 8	37,797	10-0 7	2-77
	1905	44,555	11-38	—	—	!) 3-00	112,036	28-50	7-26	35,962	9-15	2-83
	1906	40,844	9-89	—	—	>) 3-oo	114,838	27-81	7-41	44,674	10-82	2-88
	1907	43,111	9-82	—	—	J) 3-oo	100,873	22''99	5-93	42,191	9-61	2-48
	1908	61,216	13-43	—	—•	J) 3-oo	127,611	27-99	6-04	47,720	10-47	2-26
	1909	76,835	16-58	—	—	^3-so	133,589	28-83	5-93	33,211	7-17	1-48

*) Kan ej fördelas.

239

13	14	1 15	16	17	1 18	1 19	20	21	22	23	\| 24	25
Utgifter.	Till	g å n g	a r.	S k u 1 d e	r.	B e h å	1 1 n i	i n g- j
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr	i % af inkom-sterna kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr	Summa.	Pr inv.	i Pr bev.-kr.
182,118	26-88	10-02	167-2	658,397	97-ls	36-2 2	214,676	31-69	11-81	443,721	I 65*49	24-41 \|
198,680	28-83	11-67	156"4	708,895	102-S5	41*68	208,898	30-81	12-2 7	499,997	! 72-34	29-36 \|
328,870	46-63	17-30	280-5	751,501	106*39	39*54	222,114	31*50	11-69	529,387	75-09	27-85 j
239,524	33-68	12-99	228-0	914,881	128-6 5	49-61	343,724	48-33	18-64	571,157	80-32	30-9 7 !
672,708	88*51	31-88	574-s	1,243,194	163*5 7	58-83	617,982	81-31	29-24	625,212	82-26	29-59
550,265	69-70	25-3 4	472-8	1,590,908	201-52	73-25	990,801	125-50	45-62	600,107	76-02	2/ *68
354,468	43-58	15-52	285-1	1,642,406	201-9 2	71-90	1,055,323	129-7 4	46-20	587,083	72-is	25-70
317,443	38-04	10-88	238-6	1,680,774	201-43	57-61	1,064,707	127-59	36*50	616,067	73-84	21-11
556,687	64-96	15-44	361-8	1,817,376	212-07	50-40	1,251,734	146-06	34-72	565,642	66-01	15-68
662,978	76-47	21-70	148-9	2,481,676	286-36	81-24	1,288,234	148-6 0	42-17 •	1,193,442	137-66	39-0 7
99,192	28-08	10-29	134-8	723,616	204-81	75-08	203,082	57-48	21-07	520,534	147*33	54-01 j
115,865	31-91	11-24	141-6	688,352	189-58	66-80	194,544	53-58	18-88	493,808	136-00	47-92 j
112,766	30-28	10-74	132-4	728,311	195-5 7	69-3 6	211,233	56-72	20-12	517,078	138-85	49-24
107,514	28-56	8-3 7	137-7	745,841	198-15	58-08	260,577	69-23	20-29	485,264	128-92	37-79
145,235	37-41	11-81	161-2	777,753	200-34	60-56	235,482	60-66	18-34	542,271	139*6 8	42*22
129,886	33-06	9-96	164-2	773,835	196-05	59-35	220,238	56-os	16-89	553,597	140-90	42-46 1
196,475	49-33	14-91	205-8	835,209	209-69	63-36	283,238	71*11	21-49	551,971	138-58	41-87 I
243,453	60-18	17-62	228-5	925,826	228-8 7	67-02	371,038	91-72	26-86	554,788	137-15	40-16 j
173,466	41-19	11-64	154"2	956,993	227-26	64-24	399,576	94-89	26-82	557,417	132-3 7	37-42 j
215,359	50-45	11-92	124-6	984,360	230-5 s	54-47	406,326	95-18	22-48	578,034	135-40	31-99 \|
58,343	18-92	6-3 6	48-7	666,377	216-14	72-65	219,445	71*18	23-93	446,932	144-96	48-72
137,715	41-32	13-83	225-8	686,159	205-87	68-90	225,035	67-52	22-60	461,124	138-3 5	46-30
104,448	29-55	9-ll	147-3	703,303	198-95	61-36	228,188	64-55	19-91	475,115	134-40	41-45
212,862	57-30	18-57	224-4	808,932	217-74	70-57	314,230	84-58	27-41	494,702	133*16 j	43-16
175,006	46-63	12-84	153-1	857,519	228-49	62-90	349,736	93-19	25-65	507,783	135-30	37-25
165,981	42-22	10-75	148-1	979,569	249-18	63-46	430,762	109-58	27-91	548,807	139-60	35-55
131,050	31-73	8-46	114-1	994,195	240-72	64-16	421,713	102-11	27-21	572,482	138-61	36-95
172,345	39-2 8	10-13	170-9	1,105,081	251-84	64-98	427,277	97-3 7	25-12	677,804	154-47	39-86
165,997	36-41	7*86	130-1	1,114,397	244-43	52-7 8	429,272	94-16	20-33	685,125	150-2 7 \|	32-45
153,579	33-15	6-82	115-0	1,079,545	233-01	47-96	383,847	82-85	17-05	695,698	150-16 \|	30-911

240

1	2	3	4	5	6	7	8	9 !	10 \|	ii !	12
t Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f bränn vinsförsäljnings-medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
! Säffle köping	.. 1900	5,054	3-51	1-30	1-50	2-80	14,001	9-72	3-60	9,417	6*54	2*42
190]	5,439	3-46	1*40	1*30	2-90	17,681	11*25	4*55	12,317	7*84	3*17
	1902	7,585	4 79	1-50	1-30	2*80	19,577	12*3 7	3-86	12,922	8*1 7	2*55
I	1903	11,008	6*9 7	2*oo	no	3-lo	20,305	12-86	3*68	13,576	8-60	2*46
	1904	12,580	7*56	) 2*13 1 2-25	1-20	8*33 3‘45	20,769	12-4 7	3*52	15,958	9-58	2*71
	1905	31,078	17-95	/ 5-13 \ 5ss	1-90	7-03 7-15	25,157	14*53	4-17	14,619	8*45	2*42
	1906	23,023	13-8 2	4-2 0	1*70	5*90	19,292	1116	3-44	11,763	6-80	2-09
j	1907	21,329	11-76	3*70	1*80	5-50	24,101	13*2 9	4*13	14,908	8-22	2*56
	1908	19,942	10-73	3-2 0	1-90	5''io	26,697	14-3 7	■4*28	17,821	9*59	2*86
	1909	19,739	10-15	3-20	2-40	5-60	29,645	15 25	4*81	21,223	10*92	3*44
Örebro ..........	.. 1900	382,239	17-36	/ 4-13 \ 4''39	1-87	6-oo 6''as	419,747	19-07	6*58	138,261	6-28	2-17
	1901	411,677	17-99	) 3-96 \ 4''30	2-04	6-oo 6 st	503,440	22-00	7-21	143,279	6-26	2*05
	1902	412,045	17-53	4-08	1*9 2	6-oo	602,636	25-64	8*51	146,242	6-22	2-0 7
	1903	446,732	18-44	4-0 5	1*95	6-oo	604,712	24-96	7-92	140,438	5*80	1*84
	1904	606,399	23-98	5-66	1-59	7-25	564,023	22-80	6-3 5	140,360	5-55	1-58
	1905	630,475	24-49	5-53	1-57	7-io	620,522	24-10	6*58	151,485	5*88	1*61
1	1906	657,379	24-7 5	5-17	1-93	7-10	628,442	23-66	6-3 4	151,472	5*70	1*53
1	1907	723,777	25-78	4-9 2	1-98	6‘90	727,307	25-90	6*88	161,165	5*74	1*52
	1908	754,836	26-41	4-90	2-oo	6-90	1,079,405	37*76	9-08	177,391	6-21	1*49
	1909	821,579	28-2 3	4*85	205	6-90	1,248,380	42-89	9*46	278,358	9*56	2*11
Askersund.......	.. 1900	24,433	13-70	3-40	2-oo	5*40	32,640	18-30	7-83	18,968	10*63	4*55
	1901	23,929	13-41	3-oo	2-oo	5-oo	26,703	14-97	6-26	13,361	7-49	3-13
	1902	25,037	14-19	2-60	2-50	5-io	25,047	14-20	5*81	10,997	6-23	2-55
	1903	28,789	16-14	3-42	2-25	5-6 7	34,327	19-24	7-67	19,230	10*78	4*30
	1904	29,636	16-22	3-60	2-25	5-8 5	30,739	16-82	6-76	17,234	9-43	3-79
	1905	30,041	15-7 9	3-80	2-oo	5-80	33,974	17-85	7*01	18,482	9-71	3-81
	1906	31,151	16-11	3-9 5	2-0 5	6-oo	36,542	18-89	7*3 5	17,983	9-30	3-62
	1907	37,116	18-48	4-80	2-0 7	6-87	36,066	17-96	6-84	16,559	8-2 5	3-14
	1908	39,705	19-81	4-10	2-30	6-40	39,244	19-58	6-85	16,436	8-20	2*87
	1909	46.163	23-12	4-6 5	2*20	6*85	56,646	28-3 7	9*0 5	23,714	11*87	3*79
Nora ............	.. 1900	20,405	12-15	2-7 2	0-88	3-60	49,598	29*54	9*72	12,784	7*61	2-51
	1901	18,537	11*10	2-49	0-73	3-22	49,913	29-89	9*85	12,290	7-36	2*43
	1902	18,321	11-05	2-24	0-82	3-06	50,156	30*25	8*3 7	11,796	7*11	1*97
	1903	16,265	9-88	2*2 2	1*3 8	3-60	136,146	82-71	26-0 2	11,796	7*17	2-25
	1904	19,044	11*11	—	—	l)/3*70 t 4''70	56,418	32*92	10*04	11,796	6-ss	2-io

'') Kan ej fördelas.

241

1 13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	1 24	25
Utgifter.-	Tillgång	a r.	Skulder.	B e h å	1 1 n i	11 g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
18,655	9-18	3*51	97-5	50,919	35-36	13-10	51,601	35-83	13-27	—682	—0-47	-0-17 j
15,216	9''68	3-92	86-1	50,078	31-86	12-89	43,138	27-4 4	ll-io	6,940	4*42	1-79
28,917	18-28	5*70	147-7	44,306	28-01	8-74	36,550	23-io	7-21	7,756	4-91	1-53
33,495	21-21	6-08	165-0	59,206	37-50	10-74	52,041	32-96	9-44	7,165	4*54	1-30
38,691	23-24	6-56	186-3	63,510	38-14	10-7 7	59,815	35-9 2	10-14	3,695	2*22	0-6 S
43,209	24-96	7-16	171-s	112,087	64-7 5	18-5 7	45,915	26*53	7*61	66,172	38-2 2	10-96
39,280	22-7 2	6-99	203-6	108,761	62-90	19-3 7	41,617	24-0 7	7*41	67,144	38-83	11-96 j
31,466	17-85	5*40	130-6	110,599	60-9 7	18-96	35,983	19-84	6*17	74,616	41-13	12-7 9 1
79,729	42-91	12-79	298-6	123,546	66-19	19-82	44,112	23-7 4	7*08	79,434	42-75	12-74 i
37,150	19-11	6-02	125-3	124,723	64-16	20-22	32,634	16-7 9	5*29	92,089	47*3 7	14-93 ;
1,243,163	56-4 7	19-50	296-2	5,626,052	255-5 7	88-24	4,589,156	208-4 7	71-0S	1,036,896	47-10	16-26 \|
1,405,656	61-42	20-13	279-2	6,488,381	283-49	92-94	5,524,519	241-38	79-13	963,862	42-n	13-si \|
1,662,781	70-7 6	23-48	275-9	6,883,471	292-91	97-20	5,872,181	249-8 s	82-9 2	1,011,290	43-03	14-2S
1,553,201	64-12	20-3 5	256-8	7,530,320	310-86	98-6 4	6,401,749	264-2 7	83-S6	1,128,571	46*59	14-76 I
1,375,466	54-89	15-47	243-9	7,894,906	312-20	88-82	6,634,577	262-3 6	74-61	1,260,329	49-si	14-18 \|
1,146,157	44-52	12-15	184-7	7,876,726	305-91	83-49	6,542,118	254-10	69-3 5	1,334.608	51-84	14-14 I
1,808,157	68-0 9	18-24	287-7	9,114,005	343-20	91-94	7,119,962	268-n	71*83	1,994,043	75*09	20-11 !
2,204,422	78-51	20-86	303-1	9,754,327	347-10	92-28	7,932,116	282-50	75*04	1,822,211	64-90	17*24 I
4,075,834	142-60	34-29	377-6	11,058,296	386-88	93-02	9,049,831	316-62	76-13	2,008,465	70-26	16*89 S
2,731,769	93*85	20-70	218-8	11,551,690	396-86	87-52	9,786,111	336-21	74-14	1,765,579	60*6 5	13-38
113,392	63-56	27 21	347-4	315,123	176-6 4	75-60	177,530	99-51	42-59	137,593	77*13	33*o 1
58,413	32-74	13-69	218-s	333,430	186-90	78-14	182,421	102-25	42-7 5	151,009	84-6 5	35*3 9
62,820	35-61	14-58	250-8	457,104	259-13	106-08	196,190	111-22	45''5 3	260,914	147-91	60-55
54,751	30-6 9	12-23	159-5	337,238	189-03	75-3 6	188,012	105-3 9	42-oi	149,226	83-64	33-35
56,062	30-6 9	12-34	182-4	347,288	190-0 8	76-43	184,783	101-14	40-6 7	162,505	88-94	35-76
93,430	49-10	19-28	275-0	394,006	207-04	81-3 2	214,036	112-47	44-17	179,970	94-5 7	37-15
82,109	42-46	16-52	224-7	408,375	211-15	82-15	227,724	117-75	45-si	180,651	93-40	36-3 4
82,223	40-95	15-60	228-0	408,276	203-3 2	77-48	237,869	118-46*	45-14	170,407	84*86	32-3 4
191,992	95-80	33* 5 2	489-2	532,210	265-5 7	92-93	362,196	180-7 4	63-24	170,014	84-83	29-6 9
93,187	46-66	14-89	164-5	542,115	271-46	86-04	347,054	173-79	55*4 7	195,061	97-67	31-17
73,780	43-94	14-46	148-8	632,411	376-66	123-93	265,010	157-S4	51-93	367,401	218-82	72-oo
80,818	48-3 9	15-95	161-9	647,818	387-91	127-85	272,271	163-0 4	53-73	375,547	224-87	74-12
56,785	34-25	9-48	113-2	659,114	397-58	109-9S	263,308	158*81	43-91	395,806	238-7 2	66*0 4
71,225	43-28	13-61	52-3	738,065	448-40	141-0 7	259,324	157*55	49-56	478,741	290-s 5	91-51
72,140	42-09	12-84	127-9	644,968	376-29	114-76	356,360	207-91	63-41	288,608	168-3 s	51-3 5

Ö42

1	2	3	4	0	6	7	8	9	10	11	12
		Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	inkomster (utom influtna utskylder och bidrag''.	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Sttlder (köpingar)			Till kom- mun.
och år.		Summa.	Pr inv.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Nora (forts.) . ..	. 1905	20,081	11-32	_	_	1)J3*70 \ 4''70	44,161	24-8 9	8-oo	11,796	6-05	2-4 4
	1906	1 19,977	10*32	—	—	■)/3-6 5 \4-65	51,211	27-7 4	9-is	11,796	6-3 9	2-4 4
	1907	21,433	10-so	—	—	MI3-55 i 4''os	56,646	28-81	9-43	6,060	3-08	1*01
	1908	21,320	11-04	—	—	l) 13*50	69,435	35-94	10-42	10,243	5-3 0	1-54
	1909	25,860	12-88	—	-	x) (3* 5 5 l 4‘25	75,240	37-47	10-2 7	18,336	9-13	2-50
Lindesberg ....	. 1900	37,975	19-68	—	_	*)4-50	37,003	19-17	5-6 7	16,707	8-ee	2-50
1901	41,545	21-93	—	—	])4-oo	35,431	18-71	5-61	16,886	8-92	2-6 7
	1902	48,730	23-78	—	—	*) 4-50	34,872	17-02	5*52	17,066	8-33	2-70
	1903	48,451	21-84	—	—	J) 4-50	34,646	15-6 2	5-81	17,066	t«9	2-86
	1904	50,062	21-6 7	—	—	1) 4-50	37,073	16-05	5*56	16,647	7-2 4	2-50
	1905	48,137	20-09	—	—	*) 4-50	36,506	15-24	5-12	16,227	6-7 7	2-28
	1906	54,105	21-22	—	—	*) 5-00	41,827 34,592	16-40	5-42	16,227	6*36	2-40
	1907	62,004	23-48	—	—	x) 5-oo	13-10	4-28	8,330	3-15	1-03
	1908	70,310	26-20	—	—	>) 5-2 5	48,052	17-90	5*31	20,261	7-55	2-2 4
	1909	77,129	27-85			4)5-2 5	57,581	20*79	5-81	29,261	10-57	2-95
Hallsbergs	1908	15,883	8-80	3-oo	s)3-60	2) 6-fio	22,518	12-48	4-09	486	0-27	0-0 9
köping.	1909	17,873	10-0 2	2-50	9) 3*4 5	2) 5-95	14,502	8-13	2-03	1,246	0-70	0-47
Kopparbergs								1-86	0-3 7	500	0-31	0-06
köping .......	. 1908	20,719	12-91	2-63	2-3 8	5-oi	2,986
1909	30,523	19-52	3-66	2-34	6-oo	10,090	6-15	1-21	500	0-3 2	0*o c
Västerås..........	. 1900	140,644	• 11-72	3-0 2	1-79	4-81	299,084	24-93	9-94	94,321	7-86	3-43
	1901	151,256	12-12	2-60	2-16	4-76	365,950	29-3 2	10-87	112,266	8-99	3-34
	1902	167,360	13-29	3-08	1-92	5-oo	332,562	26-41	8-89	102,064	8-li	2-73
	1903	186,780	14-05	3-44	2-16	5-60	351,947 315,628	26-48	9-59	82,628	6-22	2-25
	1904	231,809	16-29	3-84	2-16	6-oo	22-18	7-40	73,757	5-18	1*73
	1905	244,986	16-18	3*55	2-4 5	6-oo	375,967	24-83	8-36	88,897	5-87	1-98
	1906	266,418	16-68	3-71	2-29	6-oo	524,846	32-86	10-39	88,043	5-54	1*74
	1907	279,934	16-84	3-36	2-6 4	6-oo	616,753	37-10	11-54	83,842	5-04	1*57
	1908	446,682 469,917	26-2 7	4-88	2-12	7*oo	652,801	38-3 9	9-04	86,344	5-08	1-20
	1909	26-69	4-79	2-11	6-90	723,199	41-08	9-12	131,572	7-47	1*66

'') Kan ej fördelas.

2) Medeltal för de till Hallsberg och Kumla hörande delarna.

243

13	14	15	I 16	1 17	18	19	20	1 21	22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	a r.	S k u 1 d e	r.	B e h å	1 1 n i	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/° inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	'' Pr inv.	Pr bev.-kr.
■ 75,602	42-6 2	13-70	171-2	635,470	358-21	115-16	430,224	242-51	77-97	205,246	115-70	37-19
71,129	38-58	12-75	138-9	626,043	339-18	112-19	359,709	194-86	64-46	266,334	144-3 7	47*73
72,964	37-n	12-15	128-8	628,186	319-52	104-59	345,106	175*53	57-40	283,080	143-99	47-13
107,366	55-57	16-u	154-6	623,889	322-92	93-60	345,219	178-68	51-79	278,670	144-24	41-81
87,078	43-8 6	11-89	115-7	648,340	322-8 7	88-52	326,344	162-5 2	44-56	321,996	160-35	43-96
74,682	38-69	11-46	201-5	330,257	171-12	50-64	41,884	21-70	6-42	288,373	149*42	44-2 2
72,313	38-18	11-45	204-1	345,231	182-28	54-68	46,606	24-61	7-38	298,625	157-6 7	47-30
87,771	42-84	13-90	251-7	350,775	171-19	55-36	51,361	25-07	8-14	299,414	146-12	47-42
76,181	34-3 5	12-7 8	219-9	362,381	163-3 8	60-7 7	46,572	21-oo	7*81	315,809	142-38	52-96
80,817	34-99	12-13	218-0	366,393	158-sl	55-00	43,438	18-80	6-52	322,955	139-si	48-48
79,421	33-15	11-15	217-6	364,168	151-99	51-10	35,761	14-93	5*02	328,407	137-06	46-os
273,637	107-31	35-44	654-2	380,994	149-41	49-34	213,154	83*59	27-61	167,840	65*82	21-73
87,443	33-u	10-82	252-8	396,342	150-0 7	49-04	209,126	79-18	25-88	187,216	70-89	23-16
226,261	84-30	25-01	470-9	580,810	216-89	64-21	315,918	117-70	34-92	264,892	98-69	29-29
127,070	45-89	12-82	220-7	584,764	211-18	58-99	312,551	112-8 7	31-53	272,213	98*31	27-46
33,960	18-82	6-16	150-8	133,088	73-7 7	24-14	132,727	73-5 7	24-08	361	0-20	0-06
32,846	18-41	4-59	226-5	135,695	76-oe	18-98	133,197	74-6 6	18-63	2,498	1*40	0*3 5
163,808	102-oc	20-3 9	5,485-9	176,454	109-94	21-96	156,292	97-3 8	19-45	20,162	12-56	2*51 !
34,537	22-08	4-13	342-3	221,214	141-44	26-46	165,060	105-54	19-7 4	56,154	35-90	6-72 !
641,684	53-48	21-3 2	214-5	2,975,475	247-98	98-85	1,756,132	146-3 6	58-3 4	1,219,343	101-62	40-51
728,225	58-3 4	21-63	199-0	3,256,730	260-91	96-7 5	1,973,459	158-10	58*63	1,283,271	102-81	38-12
632,867	50-26	16-93	190-3	3,705,832	294-80	99-12	2,418,329	192-05	64-6 8	1,287,503	102-25	.34-44
944,336	71-05	25-7 4	268-3	3,356,175	252-50	91-49	2,372,048	178-46	64-66	984,127	74-04	26-83
820,025	57-63	19-23	259-8	3,573,370	251-12	83-so	2,570,854	180-66	60-29	1,002,516	70-46	23-51
1,139,733	75-27	25-33	303-1	4,559,776	301-13	101-33	3,468,432	229-06	77-os	1,091,344	72-07	24-25
1,213,310	75-97	24-0 2	231-2	4,969,714	311-19	98-41	3,964,555	248-25	78-50	1,005,159	62-94	19-91
1,431,315	86-10	26-7 7	232-1	5,801,043	348* 9 5	108-51	4,511,246	271-36	84-3 8	1,289,797	77*59	24-13
1,439,179	84-64	19-94	220-5	6,133,031	360-68	84-9 7	4,921,191	289-41	68-18	1,211,840	71-27	16-79
1,478,398	83-9 7	18-65	204-4	6,488,617	368-54	81-85	5,188,997	294-7 2	65-45	1,299,620	73-82	16-40

244

1		... ^	3	4	5	6 “
		Influtna utskylder	Utdebitering pr
		och bidrag.	bevilln.-kronn.
Städer (köpingar)
och år.				Till	Till kyrka.	Summa.
	Summa.	Pr inv.	kom- mun.
Sala..................	1900	• 78,871	11-96	3-oo	2-20	5*20
	1901	71,898	10-59	2-30	2-30	4-60
	1902	78,607	11-18	2-8 0	2-70	5*oo
	1903	107,015	14-86	4-20	2-80	7*oo
	1904	119,081	16-88	4-20	2-80	7*oo
	1905	119,008	16*56	4*20	2-80	7*oo
	1906	124,465	16-87	4-2 0	2-80	7*oo
	1907	131,148	17-12	4-10	2-90	7*oo
	1908	151,886	19-82	4-io	2-90	7*oo
	1909	170,984	22*3 2	4-20	2-so	7*oo
Köping ............	1900	77,404	16-62	2-84	1*63	4-4 7
1901	92,182	19-71	2-8S	2-oi	4-89
	1902	82,321	17-51	2-75	1*91	4''66
	1903	95,174	19-89	3-86	2-60	5*96
	1904	110,275	23-01	3’9ä	2-18	6-11
	1905	107,215	22-67	3-78	2-19	5*9 2
	190(1	110,079	23-59	3-8 2	2-08	6-oo
	1907	109,541	23-58	3-49	2-48	5*97
*	1908	120,725	26-oo	3-09	2-S1	6-oo
	1909	128,928	26*85	3-6 2	2-38	6-oo
Arboga ............	1900	81,978	15-60	4-13	2-12	6*25
	1901	85,261	16-17	4-07	2-18	6-2 5
	1902	97,309	18*6 5	4-3 5	2-15	6-50
	1903	98,886	18-9 7	4-7 0	2-08	6-78
	1904	103,016	19-78	4-5 7	2-33	6-90
	1905	109,107	21-86	5*0 2	2-08	7*10
	1906	108,597	21-88	5*03	2-0 7	7*io
	1907	115,781	22-14	5-14	1-96	7*io
	1908	128,190 133,804	24-78	5*20	1-80	7*oo
	1909	26-12	5-25	1*75	7*oo
Kungsörs köping	1908	15,183	10-99	4-20	4-oo	8-20
	1909	17,184	11-85	4-20	3-80	8-oo
Falun ...............	1900	175,225 204,329	18-24		2-62	5-lS
	1901	20-18	3-41	1*44	4-85
	1902	226,465	21-01	3-58	/ 1-45 i 1''50	503 508
	1903	218,465	21-15	3*36	1 1-51 1 1''Sé	4-8 7 4''90
	1904	246,043	23-12	3*61	f 1-45 \ 1''8S	5*06 5‘46

7	8	9	......1"	11	12
Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag''.	D ä r a f bränn vinsförs&ljnings-medel.
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	\|Pr inv.	Pr bev.-kr.
118,677	18-oo	8-60	62,130	9''42	4-50
128,287	18-90	8-59	67,986	10-02	4-55
160,701	22-82	10''50	67,481	■9-58	4-41
162,371	22-55	10-31	57,545	7*99	3-6 5
159,664	22-3 7	9-oo	54,115	7-58	3-05
172,946	24-0 7	9-80	61,041	8-50	3*46
186,731	25-3 2	10-71	54,930	7*45	3-15
183,973	24-43	10-36	57,627	7*65	3-25
200,089	26-n	9-70	59,956	7*82	2-91
219,743	28-08	9-3 0	96,079	12*54	4-07
149,216	32-04	9-26	38,172	8-20	2-3 7
155,899	33-8 3	8-84	36,118	7-72	2-0 5
169,661	36* 14	10-3 2	31,841	6-7 8	1-94
169,611	35-45	11-3 2	27,420	5*73	1*83
150,253	31-3 5	8-82	25,645	5*3 5	1-51
152,994	32-3 4	9-04	30,664	6-48	1*81
153,892	32-9 7	8-90	27,123	5*81	1*57
171,232	36* 8 5	9-9 2	30,494	6*56	1*77
164,624	35-40	8-63	36,336	7*83	1-90
184,621	38 45	9-07	40,516	8-44	1-99
105,412	20-06	8-41	22,115	4-21	1-76
96,427	18-29	7*28	22,625	4-29	1*71
100,987	19-36	7-11	22,444	4-30	1-58
95,516	18-32	7-08	20,158	3-87	1*49
99,881	19-13	7*06	18,907	3-6 2	1*34
93,902	18-38	6-46	18,827	3*6 9	1*29
95,243	18-70	6-3 4	19,649	3-80	1-3 1
104,656	20-28	6-59	21,122	4-09	1*33
107,627	20-76	600	20,574	3-9 7	1-15
119,128	23-2 5	6-3 5	34,296	6-09	1-83
5,913	4-28	1*64	465	0-3 4	0-13
14,913	10-28	3-65	1,312	0''9 0	0-3 2
141,379	14-7 2	4*25	74,470	7*7 5	2-2 4
151,445	14-96	3*7 5	77,648	7*67	1-92
152,666	14-5 7	3-48	64,518	6-16	1-47
228,336	22-11	5*17	75,112	7-2 7	1*70
156,885	14-9 4	3-24	71,915	6*85	1-48

24ö

13	14 .	15	16	17 ~	18	19	20	21	22	23	24	25
Utgifter.	Tillgång	n r.	S k u I d e	1*.	B e li å	Ilning.
Siunma.	Fr inv.	i i °/o af Pr : inkom-bev.-kr. sterna i \| kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	3r inv.	Pr jev.-kr.
180,623	27-40	13-09	152-2	960,416	145-6 7	69-59	336,137	50-os	24-3 6	624,279	94-60 j	45-23 1
229,520	33-82	15-86	178-9	1,018,051	ISO-oo	68-u	376,106	55-12	25-17	641,945 !	94-58 !	42-0 7
505,597	71-78	33-03	314-6	1,799,774	255-53	117-59	1,118,278	158-7 7	73-0 7	681,496	96-76	44-5 2
521,209	72-40	33-oa	321-0	1.917,714	266-3 7	121-7 5	1,302,601	180-98	82-70	615,113	85-14	39-05
347,641	48-70	19-50	217-7	2,049,711	287-11	115-so	1,296,877	181-68	73-08	752,834 1	105-46	4212
277,068	38-56	15-70	160-2	2,049,954	285-2 9	116-11	1,273,443	177-23	72-15	776,511	108-06 1	43-90
276,639	37-50	15-86	148-1	2,059,433	279-20	118-n	1,252,959	169-86	71-86	806,474	109-31	46-25
321,524	42-70	18-11	174-s	2,099,386	278-so	118-25	1,267,955	168-3 8	71-42	831,431	110-43	46-83 !
333,941	43-58	16-19	166-0	2,168,785	283-05	105-13	1,295,316	169-05	62- 7 9	873,469	114-00	42-31
299,305	39-07	12-67	136-2	2,254,211	294-21	95-4 2	1,234,303	161-u	52-2 5	1,019,908	133-ls 1	43-17
351,339	75-44	21-81	235-5	1,056,955	226-9 6	65-60	■ 749,849	161-0 2	46-51	307,106	65-91 j	19-06 ;
372,832	79-7 2	21-M	239-1	1,160,545	248-u	65-8 2	898,348	192-08	50-9 5	262,197	56-0C 1	14-S7
289,648	61-70	17-62	170-7	1,160,973	247-32	70-64	841,671	179-30	51-21	319,802	68-02 S	19-43
287,811	60-15	19-21	169-7	1,088,361	227-45	72-65	868,233	181-11	57-96	220,128	46-ul	14-60 i
224,234	46-7 9	13-16	149-2	1,061,294	221-17	62-31	835,172	11 -4* 2 8	49-03	226,122	47-19	13-2 8
269,191	56-91	15-90	175-9	1,208,092	255-10	71-3 7	957,610	202-15	56-5 7	250,182 j	52-95 j	14-80
294,463	63-0 9	17-08	191-3	1,248,631	267-51	72-23	958,099	205-29	55-43	290,532	62-3 5 1	16-80
315,522	67-91	• 18-28	184-3	1,311,506	282-28	75*98	992,850	213-6 9	57-5 2	318,656	68-59 .	18-46
470,549	101-34	24-66	285-8	1,517,540	326-ss	79-54	1,174,583	252-9 7	61-57	342,957 \|	73-86 j	17-97
382,313	79-63	18-78	207-1	1,639,131	341-10	80- 5 2	1,248,282	259*99	61-3 2	390,849	81-11 ''	19-20
j 215,274	40-9 7	17-19	204-2	955,830	181-92	76-31	796,567	151-6 1	63-59	159,263	30-31	12-72
202,545	38-41	15-29	210-1	966,553	183-30	72-96	808,890	153-10	61-00	157,663	29-90	11-90
176,981	33-9 2	12-16	175-3	970,885	186-10	68-36	791,583	151-73	55-7 1	179,302 1	34-5 7	12-62
178,014	34-u	13-20	186-1	1,014,934	194-6 5	75-26	795,358	152-51	58-98	219,576	12-u	16-28
189,024	36-20	13-35	189-2	1,154,321	221-01	81-55	778,791	149-13	55-02	375,530	71*91 j	26-53
198,071	38- 7 7	13-02	210-9	1,158,639	226-78	79-6 7	775,998	151-89	53-3 6	382,641	74-89	26-31
190,233	37-30	12-6 7	199-7	1,181,632	232-0 5	78-71	765,081	150-25	50-96	416,551	81-S0 ,	27-75
214,340	41-51	13-50	204-8	1,211,601	234-80	76-31	763,751	148-01	J8-io	447,850	86-79;	28-21
211,954	40-89	11-81	196-9	1,253,704	241-88	69-85	740,580	142-ss	41-2 6	513.124 !	99-oo	28-so
241,367	47-11	12-87	202-6	1,312,994	256-28	70- 00	733,006	143-os	39-0 8	579,988 :	113-20	30-92
28,478	20-61	7*ÖS	481-«	59,401	42-98	16-11	51,870	37-58	14-8 5	7,531 i	5‘4ö :	2-09
68,011	46-90	16-6 2	456-1	60,230	41-51	14-72	93,439	64* i i	22-81	- 33,209 \|	—22-90	— 8-12
282,247	29-3 8	8-19	199; 6	1,595,712	166-u	48-01	835,919	87-0 2	25-15	759,793	79-00 i	22-86
902,240	89-18	22-86	595-s	1,732,246	171-12	42-91	932,602	92-is	23-12	799,644	78-09 \|	19-82
501,155	47-83	11-13	328-3	1,842,003	175-80	42-0 2	1,042,939	99-5 4	23-7 9	799,064 j	76-2 6 ]	18-23
630,484	61-01	14-2 7	276-1	1,877,379	181-76	42-18	1,176,234	113-88	26-6 1	701,145 i	67* ss !	15-8 7
464,209	41-10	9-58	295-9	1,833,475	174-55	37-82	1,158,847	109* so	23-7 0	680,128 \|	64-75	14-03

246

Städer (köpingar)
och år.

Influtna utskylder
och bidrag.

Summa.

Pr inv.

Utdebitering pr
bevilln.-krona.

Till

kom mun.

Till

kyrka.

Summa

Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).

Summa.

Pr inv.

bev.-kr

D ä r a f

bränn vinsförsäljningsmedel.

Summa.

Pr inv.

Pr
bev.-kr,

Falun (forts.)...... 1905

1906

1907

1908

1909

Säter

Hedemora

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

Borlänge köping 1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

296,895

308,320

329,880

376,242

394,697

18,044

19,028

21,721

22,198

19,416

20,411

23,096

26,703

31,215

34,328

21,528

22,514

21,356

32,327

33,872

37,929

36,969

41,627

51,238

54,176

17,620

19,771

22,298

18,864

21,165

22,039

23,572

23,760

23,781

26,805

28-05

28-2 9
30-22
33-96
35-01

28- 7 7
27-30
30-25

29- 52
25-51
25-6 7

25- 44

26- 70

27- 85

30- 98

12-00

12- 03

11-30

17-16

17-20

17- 96

15- 59

16- 91

16-19

21-17

13- 08
16-54

18- 98

16- 32
18-80

19- 91

19-7 7

18- 78

17- 68

19- 51

3- 89

4- 16
4-23
4-19
4-71

4-75

4- 75

5- oo
5"00
3-25
3-6 7
3-90

3- 66

4- 21
4-21

2- 25

1- 50

1*50

3- oo
3-oo
3-oo
3-oo
3-oo

I 3-35
) 4''oo
/ 3-8 5
( 4''oo

2- 90

3- io

4- oo
3-50
3-50

3''50

3-50

3-30

3-oo

2-90

1-32

1''72

1-42

1-65

1-73

1*71

1-40

1-30

1-75

1-33

1-40

1-35

1- 79

2- 29

0-86

1''04

1-46

1''64

1-14

1''26

1-36

1-25

1-45

1''30

1-30

1-35

1- 15

2- 50

3'' io
2-30
2-80
2-30
2-80
1-50
1''90
1-55
1''90
1-65
2"oo
1-55
1-75
1-20
1-50

5-21

5-61

5-58

5-88

5- 92

6- 42

6-15
6-15
6-3 0
6-30
5"oo
5-oo
5-30

5- oi

6- oo

6-50

3- u
3" 29
2-96
3u

2-64

276

4- 3 6
4-2 5
4-45
4-30
4''30
4-70
5''3ö

4- 50
Ö''15

5- 40
6''oo

5- 40
5''90

6- 30
6''8U

5"oo
5''40

5-05

5''40

5-15

5''so

5-05

4-20

4-40

157.863

173,495

355,331

205.864
190,839

14,135

15,875

18,860

13,272

14,946

18,421

25.296
22,921
18,967
23,151

42,400

72,471

62,787

60,734

57,298

61,499

86,222

95,227

103,585

137,515

6,290

11,701

6,350

4,003

11,011

10,703

21,094

23,328

26,309

27.297

14-9 2

15*92
32*55

18- 58

16- 93

22-54

22- 78

26- 2 7

17- 65

19- 64

23- 17

27- 86

22- 92

16- 92

20- 86

23- 63
38-73

33-2 2

32-24

29-10

29-12

36- 3 5
38-69

37- 04
53-74

4- 6 7
9-7 9

5- 40
3-46
9-78

9-6 7

17- 70

18- 44

19- 56
19-87

2- 99

3- 26

6- 54
3-29
3-06

11-13

11-49

11-58

7- 64

8- 5 7
8-28

9- 72
7-42
6-10
6-71

9-3 8

15*40

11- 24

10- 71
9-21
9-77

12- 64

11- 86

11-17

13- 19

2- 07

3- ll

1- 67
1-02

2- 43

2-36

4- 48
4-63
4-55
4-21

72,780

82,627

91,834

104,602

79,385

548

450

5,710

3,131

1,472

3,637

4,420

6,685

2,000

1,359

449

28,923

23,844

13,596

10,423

11,660

27,195

31,000

37,444

70,044

520

558

455

428

437

490

483

533

288

1,021

6-88

7- 58

8- 41

9- 44
7-04

0-8 7

0- 6 5
7-95
4-16
1*93
4-57

4- 87

6- 69

1- 78
1-22

0-25

15*46

12-62

7- 2 2

5- 29
5"52

11- 40

12- 60

12-06
27-8 7
0-3 9
0-4 7
0-39
0-8 7
0-3 9

0-44

0*40

0-42

0-21

0-74

1-38

1*55

1-69

1-67

1-27

0-43

0- 33

3- 50

1- 80

0- 84

1- 63
1‘70

2- 16
O''6 4

0- 8 9

0*40

6-15

4- 2 7

2- 40
1*68

1- 85

3- 99

3- 86

4- 04
6-7 2
0-17
0-15
0-12
0-11
0-10

0-u

0-io

0-14

0-05

0-16

247

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
j U t g uf t e r.	Till	gång	a r.	S k u 1 d e	r.	B e h å	1 1 n i	n s* i
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/o af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
1 402,832	38-06	7*64	255-2	2,074,911	196-04	39-34	1,356,584	128-17	25*7 2	718,327	67"S7	13-6 2
663,152	61-04	12-48	383-4	1,792,569	164-50	33-63	1,411,203	129-30	26-47	381,366	35*00	7-16
900,482	82-49	16-58	253-4	1,880,018	172-2 2	34-61	1,683,917	154-26	31-00	196,101	17-96	3-61 ä
467,636	42-21	7-46	227-2	2,268,682	204-7 5	36-21	1,772,797	160-oo	28-30	495,885	41-75	7*91 j
481,482	42-71	7-73	252-3	2,196,093	194-81	35*2 5	1,665,109	147-71	26-73	530,984	47-10	8*5 2
31,250	49-84	24-61	221-1	217,709	347-2 0	171-42	48,694	77-66	38-3 4	169,015	269-54	133-os
35,313	50-66	25*55	222-4	212,370	304-6 9	153-6 7	46,624	66-89	33-7 4	165,746	237-so	119-93
49,830	69-40	30-59	264-2	214,427	298-63	131-63	41,510	57*81	25-48	172,917	240-82	106-15
39,912	53-07	22-98	300-7	273,027	363-04	157-18	41,250	54.83	23-75	231,777	308-19	133-43
36,223	47-60	20-7 7	242-4	278,632	366*12	159-76	66,974	88-oo	38-40	211,658	278-12	121-36
58,314	73-34	26-20	316-6	305,023	383-66	137-03	90,346	113-64	40*59	214,677	270-02	96-44
39,031	42-98	15-oo	154-8	270,279	297-66	103-s 7	107,398	118-28	41-2 7	162,881	179''SS	62-eo
52,589	52-59	17-02	229-4	271,503	271-50	87-89	111,855	111-85	36-21	159,648	159"63	51"6S
51,095	45-58	16-44	269-4	227,736	203-15	73-2 7	67,889	60-56	21-84	159,847	142-59	51*43
53,791	48*46	15*59	232-3	227,287	204-7 6	65-8 s	70,027	63-09	20-3 0	157,260	141-6 7	45-58
127,185	70-89	28-14	300-o	462,432	257-7 6	102-33	269,487	150-21	o9*63	192,945	107-55	42-70
103,282	55-20	21-95	142-5	474,766	253-7 5	100-90	265,582	141-95	56-44	209,184	111*80	44*ic i
120,064	63-53	21-49	191-2	513,236	271-55	91-86	299,332	158-38	53-5 7	213,904	113-17	38-29 \|
121,961	64*73	21-50	200-8	541,545	287-44	95-4 7	339,507	180-20	59-s 6	202,038	107-24	35"6i
132,887	67*4 9	21-38	231-9	570,145	289-56	91-72	367,103	186-44	59-06	203,042	103-12	32-66 !
135,336	64-08	21-50	220-1	617,070	292-17	98-04	402,977	190-80	64-02	214,093	101-37	34-02
138,345	58" 3 2	20-29	160-5	640,311	269-04	93-90	411,068	173-30	60*2 8	229,243	96-61	33-62 I
\| 130,173	52-s 9	16-21	136-7	652,107	264-9 7	81-21	405,200	164-6 4	50-46	246,907	100-33	30-75 \|
139,292	50-68	15-02	134-5	652,212	253-64	70-33	405,693	157-60	43*7 5	246,519	96-04	26*58 !
165,337	64''«l	15"S6	120-2	753,481	294-44	72-30	497,978	194-59	47-7 8	255,503	99-85	24-52
40,546	30-10	13-36	644*6	70,887	52" G 3	23-3 6	56,683	42-os	18-68	14,204	10*55	4*68
52,801	44-18	14-05	451-3	96,673	80-90	25-73	78,115	65-3 7	20-7 9	18,558	15*53	4-94
27,447	23-8 6	7-23	432-2	111,649	95-02	29-41	79,069	67-29	20-83	32,580	27-73	8-5S
25,766	22-2 9	6-56	643-7	111,838	96-7 4	28-48	82,721	71-56	21-06	29,117	25‘is	7*42
52,412	46*55	11-57	476-0	131,907	117-14	29-11	102,324	90-87	22-58	29,583	26-2 7	6*53
113,523	102-55	25-0 5	1,060-7	236,132	213-31	52-11	202,146	182-61	44-61	33,986	30-70	7*50
102,422	85-92	21-7 5	485-0	319,101	267-70	67-76	277,913	233-15	59-01	41,188	34'' 5 5	8-75
50,914	40-2 5	10-12	218-3	313,233	247-61	62-24	268,155	211-9S	53*2 9	45,078	oO*63	8-95
55,917	41-57	9-68	212-5	315,245	234-3 8	64*55	266,155	197-88	46-0 5	49,090	36*50	8-50
63,906	46-51	9-85	234-1	326,152	237-8 7	50-2 7	273,787	199-26	42-20	52,365	38-11	8-07

248

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Städer (köpingar) och år.	Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Avesta köping ... 1907	54,278	12-21	2-86	2* 7 G	5*6 2	13,610	3-06	1*46	1,390	0-31	0*15
1908	62,333	13-74	2-86	2-94	5"80	14,211	3-18	1-33	1,254	0-28	0-12
1909	70,826	15*55	2-7 4	2-86	5"60	18,029	3-96	1*42	3,102	0-68	0-24
Morastrands 1908	16,762	14-23	3-oo	3-10	6-io	1,544	1*31	0-27
köping 1909	18,120	14-84	3-oo	2-04	5-04	3,365	2-70	0-55	828	0-68	0’13
Gäfle ............... 1900	617,508	20-9 2	4-28	2-12	6-40	1,146,278	38-83	11-38	161,691	5*48	1-61
1901	664,555	22-0 4	4-27	2-13	6-40	1,140,068	37-82	10-18	177,986	5-90	1-64
1902	744,332	24-3 7	4*57	2-25	6-82	1,182,974	38-78	9-81	168,143	5*51	1-39
1908	732,606	23-99	4*55	2-25	6-80	1,153,569	37-7 7	9-9 7	134,948	4-12	1*17
1904	734,929	23-88	4*55	2-25	6-80	1,119,127	36-88	9-76	138,943	4-51	1*21
1905	771,635	25-0 2	4-52	2-88	6-90	1,293,807	41-95	10-87	147,285	4-78	1-21
1906	850,851	27-46	4-68	2''62	7-30	1,362,314	43-96	10-99	142,659	4-60	1-15
1907	893,268	28-48	4-57	2-73	7-30	1,496,478	47-71	11-61	144,077	4-59	1-12
1908	983,089	31-11	4-56	2-84	7*40	1,564,356	49-51	11-04	156,539	4-9 5	1*10
1909	995,614	31-18	4-60	2-60	7-2(1	1,584,433	49-6 2	10-47	200,158	6-27	1-32
Söderhamn ...... 1900	218,516	19-41	4-25	2-0 5	6-30	276,562	24-5 7	8-2 3	44,797	3-98	1*34
1901	241,230	20-99	4-2 5	1*85	6-10	280,964	24-15	7*23	53,015	4"61	1-36
1902	258,093	22-52	4-2 5	1*91	6* 16	324,139	28-28	7*8 2	51,796	4-52	1-25
1903	240,284	21-2 4	4*3 5	1-95	6-30	465,909	41-18	12-33	38,819	3-13	1-03
1904	242,739	21-51	4-80	1*65	6-45	290,856	25-7 7	7*99	46,923	4-16	1-29
1905	282,276	25" 15	5*05	1-70	6-7 5	299,203	26-06	7*3(5	38,427	3-42	0-95
1906	266,546	23-9 7	5-20	1-65	6-85	312,805	28-13	8-31	37,852	3-40	1*01
1907	280,880	25-04	5-20	1-64	6-84	349,026	31-u	8-81	41,573	3-71	1*05
1908	296,338	26-21	5-20	1-64	6-84	412,703	36-50	9-82	42,900	3-79	1*02
1909	316,009	27-78	5-23	l-64	6-87	391,497	34-n	8-6 2	60,137	5-29	1-32
Hudiksvall......... 1900	94,339	19-24	3-50	1-82	5*3 2	169,865	34-6 5	10-11	52,982	10-81	3-15
1901	107,227	22-02	3*50	1-84	5*3 4	177,646	36* 4 8	9-23	60,751	12-47	3*15
1902	110,364	22-75	3*50	1-77	5*2 7	179,252	36-91	8-89	54,731	11-28	2*7 2
1903	111,357	22-63	3-50	2-08	5-58	178,272	36*23	9-12	47,981	9-75	2-43
1904	110,219	21-84	3-oo	1-81	4-sl	220,943	43-7 8	10-18	55,481	10-99	2*54
1905	119,870	23-01	3-oo	1-90	4-90	216,061	41-17	9-12	54,981	10*55	2-32
1906	142,206	24-52	3-50	2-56	6-06	231,295	39-88	10-06	51,481	8-88	2-24
1907	158,409	26-98	4-25	2*2 7	6*52	194,035	33*05	8-14	52,626	8-96	2-21
1908	162,094	27-74	3-50	2-5 5	6-05	187,080	32-01	7*05	51,1.11	8-75	1-93
1909	169,706	29''13	3-75	2-38	6*13	196,448	33-7 2	6-91	57,027	9-79	2-oi
Bollnäs köping .. 1906	19,110	19-05	4-oo	2-40	6-40	1,289	1-29	0-26	284	0''2S	0''06
1907	22,520	22-08	4-15	2-70	6-85	1,473	1-14	0-2 7	278	0-27	0-05
1908	23,490	22-89	3-85	2-70	(3*55	1,814	1*77	0-8 0	356	0-3 5	0"06
1909	25,708	26-04	4-oo	3-io	7-io	2,772	2-81	0-41	710	0-7 3	0-11

249

13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25 1
Utgifter.	Tillf	; å n g	a r.	S k ii	lider.	Behållni	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.l	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
123,553	27-70	13-80	907-s	153,435	34-32	16-52	181,261	40-7.s	19-52	—27,826	—6-26	—3-oo
76,199	16-7 0	7-u	536-2	154,493	34-04	14-42	180,838	39-85	16-87	—26,345	—5-81	—2-45 !
89,218	19-56	7-01	494-9	161,471	35-14	12-69	178,790	39-24	14-06	—17,319	—3-80	-1-37 ''
18,195	15-45	3-18	1,178-4	196,219	166-ei	34-28	122,171	103-76	21-35	74,048	62-8 s	12-93
20,162	16-51	3-2 7	599-2	207,932	170-30	33-68	132,987	108-9 2	21-54	74,945	61-38	12*14
2,253,905	76-3 5	22-38	196-6	7,448,094	252-29	73-96	6,222,040	210-7 6	61-70	1,226,054	41-53	12-17
2,510,201	83-2 7	23-09	220-2	11,952,269	396-17	109-92	6,937,981	230-14	63-81	5,014,288	166-3 3	46-n
2,483,412	81-32	20-60	209-9	13,478,368	441-83	111-78	8,362,589	273-8 2	69-35	5,115,779	167-51	42-43
2,917,737	95-54	25-22	252-9	14,445,730	473-01	124-8 5	9,290,061	304-19	80-29	5,155,669	168-82	44-56
2,559,148	83-15	22-3 2	228-7	15,014,915	487-88	130-98	10,049,871	326-55	87-64	4,965,044	161-33	43-29
2,589,574	83-96	21-36	200-2	15,498,338	502-31	127-81	10,668,799	345-92	87-98	4,829,539	156-59	39-83
2,510,407	81-01	20-26	184-3	16,163,968	521-62	130-44	11,145,459	359-6 7	89-9 5	5,018,509	161-95	40-49
2,678,920	85-41	20-79	179-0	16,538,850	527-2 7	128-3 7	11,526,902	367-49	89-4 7	5,011,948	159-7 8	38-90 -
2,500,623	79-15	17-65	159-9	16,688,310	528-19	117-78	11,511,493	364-3 5	81-24	5,176,817	163-S1	36-54
3,023,709	94 70	19-98	190-8	17,397,260	544-83	114 95	12,029,289	376-7 4	79-1S	5,367,971	168-11	35-4 7
627,241	55-71	18-7 1	226-8	2,707,994	240-31	80-7 8	1,626,507	144-17	48-52	1,081,487	96-07	32-26
721,743	62-80	18-58	256-9	2,998,737	260-94	77-2 0	1,829,233	159-17	47-09	1,169,504	101-77	30-11
714,661	62-36	17-23	220-5	3,206,285	279-78	77-3 2	1,980,558	172-82	47-76	1,225,727	106-96	29-56
776,376	68-62	20-54	166-e	3,500,617	309-41	92-61	2,072,306	183-16	54-82	1,428,311	126-2 5	37-79
564,150	49-00	15-49	194-o	3,571,023	316-44	98-04	2,090,557	185-2 5	57-3 9	1,480,466	131-19	40-65
602,191	53-66	14-82	201-3	3,685,562	328-12	90-71	2,117,576	188-7 0	52-12	1,567,986	139-7 2	38-59
640,659	57-02	17-02	204-8	3,728,494	335-8 6	99-05	2,186,684	196-os	58-od	1,541,810	138-68	40-96
618,366	55-12	15-61	177-2	3,892,983	347-03	98-26	2,312,971	206-is	58-3 8	1,580,012	140-85	39-88
736,925	65- is	17-53	178-6	4,280,846	378-63	101-85	2,542,236	224-86	60-19	1,738,610	153-7 7	41-3 6
712,344	62-61	15-6 9	182-0	4,331,617	380-73	95-42	2,474,703	217-52	54-51	1,856,914	163-21	40-91
239,719	48-00	14-2 7	141-1	1,054,187	215-04	62-74''	592,942	120-95	35-29	461,245	94-09	27-45
250,162	51-3 7	12-9 9	140-s	1,117,038	229-36	58-01	570,140	117-07	29-61	546,898	112-29	28-40
409,471	84-39	20-3 2	228-4	632,109	130-2 8	31-8 7	698,182	143-90	34-61	—66,073	—13-62	—3-2 7
431,293	87-64	22-06	241-9	1,499,053	304-6 2	76-07	844,448	171-60	43-19	654,605	133-02	33-4 s
414,185	82-0 6	18-98	187-5	1,525,594	302-2 7	69-93	844,124	167-2 5	38-6 9	681,470	135-02	31-24
344,495	66-12	14-54	159-4	1,554,759	298-40	65-63	859,507	164-9 7	36-2 8	695,252	133-43	29-3 5
392,153	67-62	17-06	169-5	1,930,647	332-92	83-98	1,191,293	205-43	51-82	739,354	127-49	32-16
550,567	93-7 7	23-10	283-7	2,235,345	380-7 2	93-80	1,241,347	211-43	52-0 9	993,998	169-29	41-71
520,721	89-10	19-61	278-3	2,192,834	375-22	82-60	1,285,599	219-08	48-42	907,235	155-2 4	34-18
575,711	98-83	20-26	293-1	2,513,566	431-30	88-45	1,496,060	256-83	52-6 4	1,017,506	174-6 7	35-S1
19,852	19-79	4*06	1,540-1	18,140	18-0 9	3-71	3,108	3-io	0-64	15,032	14-99	3-0 7
23,566	23-10	4-3 4	1,599-9	21,662	21-24	3-99	3,812	3-74	0*70	17,850	17-50	3-29
33,640	32-7»	5*55	1,864-7	29,364	28-6 2	4-84	12,507	12-19	2-06	16,857	16-43	2*78
25,586	25-9 2	3-70	923-0	32,392	32-8 2	4-81	10,486	10-63	1-56	21,906	22-19	3''25

250

Städer (köpingar)
och år.

Härnösand......... 1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

Sundsvall ......... 1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

Örnsköldsvik ... 1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

Sollefteå köping 1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

2	3	4	1 5	i 6	1 7	8	9	10	It	12
Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a i brännvinsförsälj medel.	nings-
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
180,826	22- 9 2	4-50	1*19	5*6 9	196,910	24-96	6-23	63,023	7*99	1-99
193,388	23''9 7	4-50	1-35	5"85	220,139	27-2 8	6-76	67,651	8-3 8	2-08
196,363	23-81	4-50	1-34	5’84	206,211	25-01	5-99	64,483	7*82	1-87
199,743	23-20	4-50	1-34	5*84	221,818	25-7 7	6*45	51,589	5-9 9	1-50
211,507	23-82	4*75	1-28	6-03	253,448	28-54	7*17	59,663	6-72	1-69
223,639	25-0 4	4-50	1-32	0*82	296,175	33-ie	7*6 5	69,100	7-74	1''78
247,132 268,027	27-22	4-75	1-60	6-35	235,584	25''9 ö	5-8ö	52,491	5" 7 8	1-30
28''si	5-oo	1-38	6-3 8	311,687	33-51	7*2 4	68,287	7-34	1-59
305,679	33-28	5-oo	1-28	6*28	256,776	27-9 2	5-02	72,381	7-87	1-41
285,925	30*55	5*50	1 52	7-02	270,261	28-88	6-05	70,807	7*5 7	1-59
373,566	25-19	4-86	1*6 4	6-oo	538,359	36-ao	8-80	98,464	6*64	1*61
407,339	27-oo	4-40	1*60	6-oo	500,795	33-19	7*50	100,808	6*6 8	1-51
430,902	27-50	4-8 9	1*61	6-oo	508,216	32-48	7*2 0	101,853	6*50	1-44
440,469	27-89	4-58	1*72	6*25	532,175	33*6 9	7-08	77,566	4-91	1*12
464,878	29-29	4-56	1-69	6-25	547,010	34-46	7-18	81,247	5-12	l-u
473,098	29-46	4-41	1-59	6-oo	616,338	38-88	7*95	83,794	5-2 2	1-08
474,812 505,896	29-26	4-11	1-59	6-oo	571,913	35-24	7*3 5	76,602	4-7 2	0-98
30*9 5	4-3 7	1-68	6-oo	618,876	37-86	7-45	104,561	6-40	1-26
558,216	34-2 9	4-19	1*51	6-oo	673,897	41-40	7-33	127,016	7*80	1-38
567,242	34-8 6	( 4-4 7 1 4-65	1*53	/ 6-oo 1 6‘18	1,383,397	83-80	14-82	779,164	47-20	8-3 5
42,826	16-16	2-50	1-30	3-80	112,395	42-41	9-05	43,230	16-31	3-48
63,451	23-59	3-50	J 2-12 '' 2"40 l 1-55 1''80	5*6 2 5''90	123,633	45-90	8-70	40,035	14-88	2-82
57,525	21-08	3*50	5*05 Ö‘30	100,695	36-90	6*84	29,907	10"96	2-03
68,494	24-18	4-oo	J 1-70 > 1-90	5-70 5-90	120,283	42-8 7	8*6 5	33,768	11-89	2*43
60,603	20-7 7	3-50	1 1-70 1 Zon	520 550	148,858	51-01	10''SO	31,436	10-77	2-29
67,267	22-41	4-oo	/ 1*55 \ 1’70	5*55	129,226	43-12	8-79	29,917	9-9S	2-0 4
67,101	20-88	4-oo	1*65	5*6 5	105,059	32-61	7*2 2	32,593	10-12	2-24
76,049	22-7 0	4-oo	1-90	5*90	113,448	33-86	7*48	39,250	11-72	2-59
94,507	26-8 8	4-oo	2-oo	6''oo	110,783	31-51	6-3 8	34,883	9-02	2-oi
87,477	24-82	4-oo	1-95	5-oö	123,080	34-9 2	7"09	26,299	7-46	1*64
25,984	20-44	4-oo	2-55	6*55	86,759	68-26	13*8 6	1,379	1-08	0-21
15,295	11-05	2-oo	2-oo	4-oo	52,237	37-74	6-7 6	47,287	34-17	6*12
15,489	10-26	2-oo	/ 1-75 ( 7-so 2-14	3*75	43,724	28-96	5*65	30,674	20-31	3-96
16,216	10-6 7	2-oo	4*14	55,479	36-50	6"S4	33,400	21-9 7	4*12
20,288	12-48	2-40	2-40	4-80	68,806	42-32	7*97	42,580	26-19	4-93
24,066	14-41	2-40	2-80	5*20	71,848 84,113	43-02	7*ol	49,500	29-64	4-83
24,597	14-61	2-40	2 *55	4-9 5	49-98	7*4 4	61,450	36-51	5*13

251

13 \|	14 I	15	16 \|	17	18	19	20	21	22 \|	23	24	25 !
u j	t g i f t e r.		T i 1 1 g	å n g	a r.	S k u	1 il c r,	Behållning.
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i % af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	I I Pr inv. \|	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i Summa. i	Pr inv.''	Pr bev.-kr. j
392,262	49-71	12-41	199-2	2,263,506	286-8 s	71-59	1,062,436	134-6 5	33-60	1,201,070	152-23	37-99
431,735	53*50	13-2 7	196-1	2,380,768	295-05	73-16	1,084,422	134-8 9	33-8 2	1,296,346 i	160-66	39-8 4
497'',094	60-2 8	14-45	241-1	2,530,830	306-91	73-5 5	1,181,028	143-22	34-3 2	1,349,802	163-69	39-23 ;
1,067,508	124-01	31-0 2	481-3	2,232,731	259-8 8	64-89	1,827,095	212-25	53-io	405,636	47-13	11-79
''526,202	59-26	14-89	207-6	2,782,170	313-30	78-7 2	1,347,501	151-71	38-13	1,434,669	161-36	40-59
552,353	61-84	14-2 6	186-5	2,897,960	324-48	74-81	1,377,647	154-2 3	35-0 7	1,520,313	170-20	39-2 1
723^541	79-71	17-96	307-1	3,197,157	352-20	79-35	1,622,000	178-68	40-26	1,575,157	173-32	39-09 ,
764''738	82-21	17-77	245-4	3,484,324	374-56	80-96	1,811,875	194-78	42-io	1,672,449	179-78	38-86
616^439	67-02	12-04	240-1	3,309,934	359-85	64-65	1,864,375	202-6 9	36-11	1,445,559	157-16	28-2 4
876^277	93-64	19-62	324-2	4,564,204	487-73	102-21	2,190,625	234-09	49-og	2,373,579	253-61	53-15
917,873	61-89	15-01	170-5	4,206,196	283-61	68-7 9	4,071,752	274-51	66-59	134,444	9-07	2-20 1
939^155	62-25	14-07	187-5	4,247,212	281-51	63-63	4,092,661	271-2 7	61-3 2	154,551	10-2 1	2*31
948''290	60-51	13-43	186-s	4,398,895	280-70	62-28	4,207,956	268-52	59-58	190,939	12-18	2*70 ''
882,971	55*90	12-74	165-9	4,315,178	273-20	62-25	3,747,055	237-23	54-06	568,123	35-9 7	8*19
894,832	56-3 8	12-23	163-6	4,445,529	280-09	60-76	3,677,930	231-72	50-2 7	767,599	48-3 7	10-49 !
994,054	61-90	12-82	161-3	4,583,946	285-42	59-10	3,620,382	225-13	46-6 7	963,564	59-99	12*43
948''437	58-45	12-19	165"8	4,919,310	303-15	63-22	3,842,549	236-so	49-3 s	1,076,761	66-3 5	13-84
1,587^643	97-12	19-u	256* 5	5,249,267	321-u	63-19	4,070,005	248-9 7	48-99	1,179,262	72-14	14-20
1,372,679	84-33	14-93	203-7	6,850,359	420-83	74-51	4,242,409	260-62	46-11	2,607,950	160-21	28-3 7
1,887,679	114-35	20-22	136-5	7,777,106	471-n	83-3 2	4,403,755	266-76	47-is	3,373,351	204-3 3	36-14
121,434	45-82	9-7 7	108-0	967,116	364-di	77-85	846,661	319-19	68-15	120,455	45-13	9-7 0
135,019	50-19	9-50	109-2	971,845	361-2 7	68-3 9	783,102	291-u	55-u	188,743	70-ic	13-28
138,962	50-92	9-44	138-0	982,706	360-09	66-7 6	807,907	296-01	54-s 8	174,799	64-0 3	11-88
173,793	61-2 2	12-49	144-5	1,006,147	354-10	72-33	792,926	279-20	57-00	213,221	75-u	: 15-33
219,375	75-18	16-oo	147-4	1,039,416	356-21	75-83	822,517	281-ss	60-oi	216,899	74*33	15-S2
201,312	67-17	13-70	155''8	1,098,564	366-55	74-7 7	839,205	280-01	57-12	259,359	86-34	17*65
181,350	56-28	12-17	172-6	1,114,084	345-7 7	76-59	848,396	263-31	58-32	265,688	82-46	: 18-2 7
262^592	78-3 8	17-32	231-5	1,206,084	360-02	79-5 5	921,492	275-0 7	60-78	284,592	84-9 3	18-7 7
311,102	88-48	17-90	280''S	1,341,076	381-42	77-18	1,064,857	302-so	61-2 8	276,219	78-36	; 15-00
53lj539	151-64	33-40	434-3	1,555,222	441-19	97-18	1,394,375	395-56	87-13	160; 847	45-63	10-05
80,900	63-6 5	12-45	93-2	134,059	105-17	20-61	21,366	16-bi	3-29	112,693	88-66	17-35
465/113	335-9 9	60-19	890-2	433,726	313-38	56-14	322,734	233-19	41-77	110,992	80-19	1 14-3 7
51,901	34-3 7	6-71	118-7	484,159	320-63	62-56	371,703	246-16	48-03	112,456	74-47	14-53
174,165	114-58	21-48	313-9	542,469	356-88	66-oo	419,343	275-88	51-7 2	123,126	81-00	15-18
93463	57-66	10-8 6	136-3	572,556	352-12	66-31	425,771	261-85	49-33	146,785	90-2 7	17-01
61,002	36-53	5*95	84-9	468,272	280-40	45-69	443,196	265-3 9	43-2 1	25,U7 tf	15-01	2-4 5
77475	45-8 6	6-82	91-8	774,569	460-22	68-17	719,533	427-52	63-60	55,036	32-70	4-S7

252

Städer (köpingar)
och år.

Östersund ......... 1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

Umeå ............... 1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

Skellefteå......... 1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

\| 2	3	L i	1 5	6	1 7	1 8	9	1 10	i 11	12
Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr be villn.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D 1 r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv	Till kom- mun.	Till kyrka.	1 - Summa	Summa.	Pr inv.	! Pr j bev.-kr.	Summa.	j Pr inv	Pr j bev.-kr. i
122,949	1 17-91	1 3*53 \ 4''37	1-17	5-oo ö''84	121,421	1 i *6 8	4-92	60,778	8*85	2-16
140,686	20-os	f 8*63 \ 4’93	1-37	5*oo 6''30	129,036	18-42	4-77	68,263	9-74	2*52
150,861	21-48	( 352 \ 37	1*48	5-oo 5''8S	139,254	19-83	4*65	67,764	9*6 5	2-2 6
155,094	22-oa	\| 3-75 \ 4-57	1-25	5-oo 5’82	134,794	19-20	4-2 9	60,778	8"6C	1-93
172,108	24-24	1 3-80 1 4''07	1*20	5-oo 5''27	136,890	19-28	4-02	63,273	8-91	1**86
193,050	26-4 s	( 3.79 1 4 79	1-21	5-oo 6 DO	138,666	19-02	3.68	65,768	9-02	1-75
197,087	26.80	1 3* 7 3 1 4’73	1-27	5-oo 6''oo	156,181	20-sl	4-04	70,259	9-38	1-82
201,413	26-il	) 4-28 1 5''äs	1-34	5*6 2 6‘6S	179,367	23-5 5	4* 2 2	77,012	lo-u	1-81
240,397	29-7 5	1 3-75 1 4''8S	1-25	5*oo 6’07	193,171	23-91	4-0 9	90,143	11-16	1*91
. 238,577	29-06	/ 3-6 9 l 4''73	1*31	( 5-oo 1 6 04	191,510	23-38	4-04	97,728	11-90	2-06
100,655	25*9 2	4-19	1-81	6*30	140,020	36*06	8-90	55,973	14-u	3*56 !
111,758	27-01	5*03	1-97	7-oo	148,520	35-89	8-95	51,135	12-36	3-08
122,438 121,714	28-00	5-21	1*79	7*oo	126,001	28-81	7*06	43,862	10-03	2-16
26-09	5*3 2	1-68	7*oo	159,815	34-26	8-91	52,354	11*2 2	2-93
132,785	27-50	5*2 8	1-72	7*oo	190,266	39-40	9-70	49,205	10-19	2-51 ''
130,205	25-s 7	4-13	2-07	6''50	186,329	37-08	9-11	42,497	8-15	2-08 i
131,800	25-04	4-51	1*76	6-3 0	208,761	39*06	9-31	38,286	7*2 7	1*71
131,912	24-88	4-io	1-90	6-oo	232,320	42-94	9-88	53,894	9-06	2* *2 0
157,956	28-eo	4*51	1*49	6-oo	236,337	42- 7 9	8-83	54,316	9-83	2-03 !
149,755	25-68	4*3 4	1-66	6''oo	270,556	46-40	9-17	64,578	11''07	2-26 [
16,517	12-ox	2-oo	( 0-53 1 0''70	2*53 2 70	46,675	36-49	5*56	23,273	18-20	2*77
17,186	13-49	2-oo	/ 0-84 1 1''26	2-84 3" 26	53,614	42-os	6-13	29,744	23-3 5	3-io
17,114	12-69	2-oo	/ 0-84 1 lSS	2*84 3-25	55,343	41-02	6*0 7	29,455	21-83	3-3 9
22,110	15*92	3-oo	1 1-31 1 1''49	4*21 4-49	49,708	35" 7 9	6*46	22,409	16-13	2-91
27,770	20-6 3	3-50	( 1-20 1 1-67	4- 70 5- 47	48,192	35" SO	5*88	21,404	15''90	2-61
31,065	22-7 7	3*50	f 0-94 1 tlO	4*41 4’go	47,621	34-91	5*11	13,400	9-S2	1-14
29,371	21-92	3-50 j	1 0-94 \ 7''jo 2-03	444	51,591	38* 5 0	5*98	21,386	15-96	2-40 t
30,077	21-67	3-70	5-73	54,940	39-58	6-22	23,202	16-72	2-63 \|
37,908	26-56	3-70	1.96	5-66	60,410	42-83	5*9 0	21,187	14-85	2-07
40,943	29-56	3-70	2-07 I	5-77	189,735	136-99	17-15	26,497	19-13	2-39 1

253

13	14	15	16	i 17	18	19	20	21	22	23	24	25
1 ■ Utgifter.	Tillgång	a r.	Sk»	1 d e r.	B e b å	1 1 n i	11 g-
Summa.	Pr iav.	Pr bev.-kr.	i »/o af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
201,789	29-39	8-18	166-2	1,161,431	169-15	47-09	737,431	107-40	29-90	424,000	61-75	17*19
237,255	33-87	8-77	183-9	1,188,676	169-0 S	43-94	717,933	102-4 8	26-54	470,743	67-20	17-40
231,669	32-99	7-7 1	166-4	1,219,489	173-63	40-73	809,660	115-28	27-oe	409,829	58-3 3	13-69
336,736	47-9 7	10-71	249-s	1,074,442	153-05	34-18	820,820	116-93	26-11	253,622	36-12	8-0 7
278,865	39-28	8-2 0	203-7	1,235,679	174-oe	36-8 2	903,914	127-33	26-57	331,765	46-73	9-75
311,103	42-6 7	8-20	224-4	1,313,158	180-10	34-85	947,630	129-9 7	25-15	365,528	50-13	9*70
313,004	41-77	8-09	200-4	1,235,639	164-88	31-95	911,886	121-08	23-58	323,753	43-20	8-3 7
362,484	47-59	8-53	202-1	1,258,332	165-19	29-61	892,960	117-23	21-01	365,372	47-96	8-60
j 394,193	48-79	8-3 4	204-1	1,425,777	176-47	30-18	897,886	111-18	19-01	527,891	65-3 4	11-17
463,429	56-45	9-79	242-0	1,495,265	182-14	31-57	1,013,919	123-51	21-41	481,346	58-6 3	10-16
268,693	69-20	17-08	"l9P8	1,809,016	465-88	114-97	1,840,394	473-96	116-96	—31,378	—8-08	— 1-99
288,080	69-6 2	17-36	194-0	1,798,428	434-61	108-3 8	1,864,785	450-6 4	112-3 8	—66,357	—16-03	—4-00
247,625	56-6 2	13-87	196-5	1,840,845	420-95	103-11	1,866,238	426-75	104-53	—25,393	—5-80	—1-42
238,071	51-03	.13-3 2	149-0	1,857,840	398-25	103-95	1,839,108	394-23	102-90	18,732	4*02	1-05
295,187	61-13	15-05	155-1	1,913 971	396-3 4	97-60	1,815,649	375-98	92-5 s	98,322	20-36	5*02
289,013	57-43	14-17	155-1	1,945,294	386-57	95-40	1,837,513	365-15	90-12	107,781	21-12	5-28
318,885	60-58	14-2 2	152-8	2,007,666	381-3 8	89-55	1,863,131	353-92	83-10	144,535	27-46	6-45
297,028	54-90	12-68	127-9	2,037,603	376-63	86-6 2	1,827,869	337-86	77-71	209,734	38-7 7	8-91
316,598	57-3 2	11-83	134-0	2,014,294	364-71	75-27	1,805,631	326-98	67-47	208,663	37-7 8	7-80
550,414	94-3 9	19-26	203-4	2,235,807	383-42	78-24	1,974,279	338-5 7	69-0 9	261,528	44-85	9-15
73,205	57-24	8-7 2	156-8	419,160	327-7 2	49-93	158,907	124-24	18-93	260,253	20.3-4 s	31-00
63,754	50-04	7’2 9	118-9	420,629	330-16	48-08	156,862	123-12	17-93	263,767	207-04	30-15
105,760	78-40	12-16	191-1	472,688	350-3 9	54-3 7	190,734	141-3 9	21-94	281,954	209-oo	32-4 3
97,270	70-03	12-65	195-7	481,947	346-9 7	62-68	251,420	181-01	32-70	230,527	165-96	29-98
95,130	70-6 s	11-61	197-4	499,839	371-3 5	60-9 9	218,168	162-09	26-0 2	281,671	209-2 6	34-3 7
104,904	76-91	11-25	220-3	536,595	393-3 9	57-54	251,740	184-56	26-99	284,855	208-83	30-55
252,246	188-2 4	28-98	488-9	716,561	534-74	82-31	432,972	323-u	49-7 4	283,589	211-03	32-57
583,830	420-63	66-10	1,062-7	1,260,230	907-95	142-6 7	934,503	673-2 7	105-so	325,727	234-68	36-87
1,020,052	714-82	99-57	1,688-5	2,230,647	1,563-17	217-73	1,860,418	1,303-73	181-59	370,229	259-44	36-14
481,351	347-55	43-51	253-7	2,500,565	1,805-46	226-01	2,155,451	1,556-28	194-S2	345,114	249-18	31-19

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

lelas.

2	3	4	5	6	7	8	9
Influtna utskylder och bidrag.	Utdebitering pr bevilln.-krona.	Inkomster (utom influtna utskylder ocli bidrag).
Summa.	Pr inv.	Till kom- mun.	Till kyrka.	Summa.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr. ;
117,229	12-36			^3-os	372,452	39-2 7	10*58
170,882	17-74	3-55	2-0 5	5-60	363,114	37-69	8-78
199,886	21-25	3-3 8	2-6 2	6-oo	405,730	43-18	9-43
248,108	28-08	4-15	2-35	6-50	423,544	47-94	9-66
237,388	26-44	3-78	2-22	6-oo	467,194	52-04	10-71
235,334	26-42	4-oo	2-34	6-84	448,710	50-3 7	10-6 5
237,320	26-03	4-oo	2-34	6-34	432,360	47-43	10-35
247,963	26-6 8	4-19	2-31	6-50	401,843	43-23	9-52
292,010	31-83	4-58	2-02	6-60	401,541	43-7 8	8''03
299,196	33-14	5-24	2-51	7*75	496,988	55*05	10-55
31,342	11-80	2-2 5	1-40	3-65	66,898	25-20	8-12
36,247	13-39	2-45	1-25	3-70	65,361	24-15	7*64
36,374	13-46	2-20	1-75	3.95	62,204	23-0 2	6-85
41,121	15-14	2-20	1*75	3*95	67,571	24-88	7*22
47,359	17-36	2-80	1-80	4-60	62,785	23-01	6-47
47,336	17-13	2-80	1-80	4-60	81,943	29-66	8-44
47,892	17-10	2-95	1-so	4-75	77,216	27-58	8-3 2
50,251	17-86	2-95	1-80	4-75	81,404	28-94	8-81
54,908	19-57	2-95	1-85	4-80	78,599	28-0 2	8-07
69,060	25-2 7	3-15	1-85	5*oo	78,637	28-7 7	7-44
14,235	9-08	0-93	no	2-03	59,094	37-69	9-08
23,235	17-43	2-03	0-97	3-oo	62,467	46-83	8-6 9
22,352	16-73	—	—	3-oo	54,873	41-07	7*48
18,939	13-98	—	—	1) 3-oo	55,808	41-19	8-19
18,003	13-64	—	—	J) 3-oo	52,347	39-66	7-72
23,465	17-64	—	—	4-oo	46,650	35-07	7-21
22,700	16-70	—	—	x) 4-oo	47,967	35-86	7-49
24,911	18-33	2-70	1-42	4-12	43,332	31-88	6-63
27,535	20''61	3-oo	1*86	4-36	48,384	36-22	7-12
27,926	20-69	3-oo	1-46	4''46	52,003	38-52	7*3 6
20,083,200	17-80				36,782,287	32-60	8-95
22,082,847	19-16	—	—	—	37,386,254	32-45	8-42
24,053,001	20-55	—	—	—	40,408,154	34-53	8-66
26,484,027	22-20	—	—	—	43,444,484	36-41	9-17
27,077,106	22-17	—	—	—	45,236,254	37-08	8-54
28,862,046	23-08	—	—	—	48,841,612	39-05	8*54
31,776,039	24-3 5	—	—	—	51,851,768	39-7 4	8*51
36,775,724	27-u	• —	—	—	58,296,587	42-9 7	8-7 8
42,108,135	30-3 4	—	—	—	63,154,130	45" 50	8-53
48,814,639	34-60	—	-	-	70,435,002	49-93	8-68

255

13	~14	15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25 i
Utgifter.	Tillgång	a r.	S k .	1 (l e r.	B e b å 1 1 n i	n g.
Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	i °/o af inkom-sterna i kol. 7.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
996,577	105-os	28-3 2	267-6	1,871,430	197-32	53-17	1,869,702	197-11	53-13	1,728	0''is	0"0 4
1,278,651	132-7 5	30-93	352-1	1,904,918	197-77	46-os	2,344,608	243-12	56-7 2	—439,690	—45-65	—10-64
727,067	77-29	16-91	179-3	2,897,796	308-og	67-3 9	2,472,793	262-8 s	57-50	425,003	45-1 s	9-S9 :
1,209,425	136-89	27-58	285-5	3,506,750	396-a 3	79-98	3,112,005	352-2 5	70-98	394,745	44-68	9-oo
819,897	91-32	18-7 9	175-5	3,625,455	403-80	83-09	3,175,364	353-6 7	72-7 7	450,091	50-13	10-3 2 \|
1,025,956	115-18	24-3 6	228-6	4,014,521	450-63	95-30	3,632,101	407-70	86-22	382,420	42-93	9-os \|
935,688	102-8-1	22-3 9	216-4	4,210,815	461-88	100-7 6	3,856,907	423-06	92-3 0	353,908	38-82	8*4c ;
908,676	97-76	21-53	226-1	4,446,226	478-3 7	105-38	4,148,238	446-31	98-2 7	297,988	32-og	7*06 1
1,103,928	120-3 5	22-0 7	274-9	4,821,389	525-63	96-3 8	4,551,610	496-22	90-99	269,779	29-41	5*3 9 i
1,184,194	131-16	25-13	238-s	5,158,864	571-10	109-19	4,948,144	548-06	105-02	210,720	23-34	t-,;
96,693	36-42	11-74	144-5	505,228	190-29	61-3 2	204,567	77-05	24-83	300,661	113-24	36-4 9
109,154	40-3 2	12-76	167-0	493,174	182- is	57-6 7	202,385	74-76	23-6 6	290,789	107-4 2	34-oi
123,059	45-54	13-56	197-8	499,396	184-S2	55-02	220,170	81-18	24-2 G	279,226	103-8 4	30-7 6
127,983	47-12	13-68	189-4	536,736	197-62	57-3 7	275,786	101-51	29-is	260,950	96-0 s	27-89
142,873	52-3 7	14-7 2	227-6	766,108	280-8 2	78-93	434,487	159-2 7	44-7 7	331,621	121-55	34-ig
105,778	38-28	10-90	129-1	915,793	331-11	94-3 5	579,830	209-85	59-71	335,963	121-59	34-61
101,072	36-10	10-SO	130-9	970,739	346-69	104-59	563,051	201-09	60-66	407,688	145-60	43-93 \|
117,461	41-76	12-71	144-3	992,769	352-92	107-3 9	568,075	201-91	61-15	424,694	150-98	45-94
131,747	46-9 7	13-52	167-6	990,087	352-9 7	101-60	569,489	203-oa	58-11	420,598	149-95	43-16
126,100	46-14	11-93	160-4	1,023,236	374-39	96-8 2	514,250	188-16	48-66	508,986	186-23	48-16 i
201,952	128-79	31-03	341-7	534,882	341-12	82-17	247,064	157-5 7	37-96	287,818	183-55	44-21 j
85,618	64-18	11-90	137-1	536,397	402-09	74-58	247,064	185-20	34-3 5	289,333	216-89	40-23 ]
105,136	78-6 9	14-3 4	191-6	563,051	421-11	76-7 8	265,000	198-35	36-11	298,051	223-09	40-64 i
67,389	49-73	9-90	120-8	564,076	416-29	82-83	294,519	217-36	43-25	269,557	198-93	39-58 !
71,206	53-94	10-50	136-0	556,540	421-6 2	82-05	291,235	220-63	42-91	265,305	200-99	39-u
61,770	46-44	9-55	132-4	561,197	421-9 5	86-7 6	287,803	216-3 9	44-19	273,394	205-56	42-27
71,078	52-3 0	11-10	148-2	558,163	410-71	87-19	285,185	209-8 5	44-55	272,978	200-86	42-64
73,296	53-93	11-21	169-1	• 549,330	404-21	84-03	280,480	206-3 9	42-90	268,850	197-82	41-13
71,228	53-31	10-48	147-2	556,189	416-31	81-80	276,539	206-99	40-6 7	279,650	209-3 2	41-13 j
63,376	46-95	8-97	121-9	568,910	421-11	80-19	272,434	201-so	38-51	296,476	219-61	41-95 1
70,231,834	62-25	17-10	190-9	302,993,494	268-5 7	73-75	211,836,807	187-77	51-57	91,156,687	80-so	22-is
72,662 685	63-0 6	16-3 7	194-4	333,016,880	289-01	75-01	236,246,503	205*03	53-21	96,770,377	83-98	21-80
75,923,321	64-88	16-2 8	187-9	369,731,028	315-96	79-26	262,319,726	524* i7	56-23	107,411,302	91-79	23-03 !
86,498,164	72-50	18-25	199-1	399,238,027	334-6 2	84-21	284,249,491	238-21	59-98	114,988,536	96-3 8	24-20
85,270,591	69-81	16-01	188-5	413,571,187	338-59	78-05	291,427,807	238-59	55-0 0	122,143,380	lOO-oo	23-05
100,460,983	80-3 2	17-56	205-7	458,364,419	366-17	80-11	329,894,209	263-7 6	57-68	128,470,210	102-71	22-4 6
111,683,368	85-60	18-3 4	215-4	504,509,430	386-6 8	82-85	366,025,717	280-51	60-n	138,483,713	106-14	22-74:
121,643,556	89-6 7	18-33	208-7	564,128,335	415-86	85-oo	408,235.387	300-di	61-51	155,892,948	114-92	23-49 :
140,656,772	101-34	18-99	222-7	628,868,919	453-10	84-90	462,540,069	333-26	62-11	166,328,850	119-84	22-46
139,001,280	98-53	17-14	197''S	652,732,434	462-68	80-17	513,372,895	363-90	63-2 9	139,359,539	98-7 s	17-18 [

256

Utskylder, inkomster och utgifter samt

1	2	3	4	5	6	7	8	9
Län. (Landsbygden).	Influtna utskylder och bidrag.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brfinnvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr i liv.	Pr fyrk.
Stockholms län .................. 1900	1,063,409	6-8 5	487,124	3-14	0-27	41,535	0-2 7	0*0 2
1901	1,089,345	6-9 5	509,585	3-2 5	0-28	42,792	0-2 7	0''02
1902	1,135,848	7-12	519,924	3-26	0-28	47,887	0-3 0	0*03
1903	1,171,140	7-21	523,351	3-22	0-28	43,643	0-27	0*0 2
1904	1,317,042	7*05	637,654	3*85	0-29	47,343	0-29	0*0 2
1905	1,388,937	8*23	622,259	3-69	0-2 5	49,258	0''2 9	0*02
1906	1,470,170	8-47	645,490	3-7 2	0-24	51,319	0-3 0	0*02
1907	1,599,520	8-87	721,083	4-oo	0-25	51,724	0-2 9	0*02
1908	1,812,980	9-70	973,295	5*21	0''2 8	64,895	0-3 5	0*02
1909	2,114,709	11-03	1,033,068	5*39	0-23	171,339	0-89	0*04
Uppsala län........................ 1900	633,408	6-54	250,590	2-59	0-24	30,160	0-31	0*03
1901	636,037	6*56	278,099	2-8 7	0*28	33,635	0-35	0*03
1902	643,477	6-65	278,905	2-88	0''26	29,544	0-31	0*03
1903	643,608	6-84	284,107	2-93	0-29	29,836	0-31	0*03
1904	674,861	6-96	298,167	3-08	0-28	30,976	0-8 2	0*03
1905	690,822	7-15	335,965	3-48	0-3 0	32,200	0-33	0*03
1906	730,806	7*60	333,315	3-47	0-3 0	31,771	0-33	0*03
1907	767,015	8-05	373,433	3*92	0-34	30,102	0-3 2	0*03
1908	802,266	8-36	399,417	4-lc	0-33	33,988	0-8 3	0*03
1909	873,957	9-03	473,137	4-89	0-38	70,049	0-72	0*06
Södermanlands län............... 1900	912,759	6-50	443,499	3-16	0-34	57,653	O-il	0*04
1901	971,751	6-91	466,160	3-31	0-3 5	65,490	0-4 7	0*05
1902	987,378	7*04	473,089	3-3 7	0-3 4	39,935	0-28	0*03
1903	1,009,026	7-17	453,931	3-23	0-33	40,501	0-29	0*03
1904	1,056,681	7-51	464,692	3-80	. 0-31	41,290	0''2 9	0*03
1905	1,083,914	7*69	509,045	3-61	0-8 2	44,177	0-31	0*03
1906	1,136,665	8-06	512,111	3-63	0-31	42,970	0-30	0*08
1907	1,106,809	8-67	565,119	4-43	0-38	49,309	0-8 9	0*03
1908	1,179,796	9-15	552,488	4-28	0-34	41,381	0-8 2	0*08
1909	1,290,880	9-85	642,149	4-90	0-3 6	93,507	0-71	0*05
Östergötlands län............... 1900	1,334,917	6-20	617,013	2-87	0-3 4	73,695	0-31	0*04
1901	1,400,745	6-46	646,143	2-98	0-3 4	82,261	0-38	0*04
1902	1,417,827	6-52	677,414	3-u	0-3 5	74,122	0-3 4	0*04
1903	1,438,038	6-62	669,099	3-08	0-35	82,585	0-3 8	0*04
1904	1,508,328	6-92	710,216	3-20	0-3 4	94,875	0-41	0*05
1905	1,575,769	7-23	720,967	3-31	0-33	89,454	0-41	0*04
1906	1,630,971	7*50	804,061	3-7 0	0-36	79,290	0-3 0	0*04
1907	1,744,511	8-02	881,295	4*05	0-3 8	74,035	0-8 4	0*08
1908	1,847,276	8-4 7	931,546	4-2 7	0-3 8	87,473	0-4 0	0*04
1909	1,940,538	8-85	1,023,536	4-6 7	0-3 7	151,198	0-G9	0*0 5

tillgångar och skulder i kronor,

257

10	1 11	12	13	14	1 15	16	17	18	19	20	i 21	! 22
Utgifter.	Tillgång	a r.	S k u 1 d e	1*.	B e h å 1 1 n i	n g-
Summa.	1 \| Pr inv.	! Pr fyrk.	i “/o af inkom-sterna i kol. 4.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.
1,532,598	9-8 7	0-85	314-6	4,588,822	29-51	2-55	1,851,705	11-92	1-03	2,737,117	17-62	1-52
1,781,345	11-3 7	0-99	349-6	4,834,648	30-86	2-70	2,045,093	13-0 5	1*14	2,789,555	17''S1	1-56
1,776,424	11-14	0-95	341-7	4,959,768	31-10	2-66	2,106,947	13-21	1-13	2,852,821	17-89	1''53
1,780,548	10-96	0-94	340-2	5,237,049	32-23	2-7 7	2,290,547	14-10	1*21	2,946,502	18-13	1-56
2,162,587	13-oc	0-99	339-1	5,745,430	34-70	2-62	2,623,699	15*85	1-20	3,121,731	18-85	1*42
2,316,400	13-73	0-93	372-8	6,038,571	35-80	2-12	2,923,034	17-33	1-17	3,115,537	18-47	1*25
2,373,198	13-68	0-90	367-7	6,448,674	37-16	2-il	3,179,767	18-33	1-20	3,268,907	18-83	1*24
2,637,162	14-6 2	0*90	365-7	6,848,604	37-9 7	2-33	3,477,078	19-2 8	1*18	3,371,526	18-69	1-15
3,041,505	16-28	0-8 7	312-5	7,760,364	41-51	2-22	4,057,406	21-7 2	1*16	3,702,958	19-82	1-06
3,743,082	19-53	0-85	362-3	8,581,646	44-78	1-95	4,692,889	24-49	1''07	3,888,757	20-29	0-88
904,418	9-31	0-85	360-9	2,718,978	28-0 9	2*55	602,848	6-23	0-57	2,116,130	21-86	1-98
904,706	9-31	0-90	325-3	2,784,362	28-73	2-76	606,010	6-25	0''60	2,178,352	22-48	2-16
930,981	9-63	0-8 7	333-8	2,875,272	29-73	2-69	614,973	6-30	0-58	2,260,299	23-3 7	2-li
886,798	9-15	0*90	312-1	2,910,949	30-03	2-9 7	621,391	6-41	0-63	2,289,558	23-62	2-3 4
1,028,726	10-6 2	0-98	345-0	2,979,337	30-75	2''81	694,780	7*17	0-66	2,284,557	23*58	2-18
1,156,366	11-97	1‘02	344-2	3,080,578	31-89	2’72	784,642	8-12	0-6 9	2,295,936	23-7 7	2-03
1,119,534	11-65	1-02	335-9	3,216,406	33-17	2-91	874,441	9-10	0-80	2,341,965	24-3 7	2-14
1,167,026	12-25	1-06	312-5	3,333,880	35-00	3-os	932,632	9-70	0-85	2,401,248	25-21	2-18
1,287,968	13-42	1-06	322-5	3,479,089	36-25	2-86	1,020,870	10-64	0-84	2,458,219	25-61	2-02
1,475,828	15-21	1*19	311-9	3,674,670	87*95	2-97	1,239,843	12-so	l-oo	2,434,827	25" 15	1-9 7
1,511,829	10-7 7	1*17	340-9	4,772,718	34-02	3-6 9	1,669,905	11-90	1*29	3,102,813	29*1 3	2-40
1,633,802	11-61	1*21	350-5	5,025,812	35-72	8*73	1,861,957	13-23	1-38	3,163,855	22-49	2-35 i
1,645,611	11-74	1-20	347-8	5,091,357	36-31	3-70	2,103,701	15-oo	1-53	2,987,656	21-31	2-17
1,504,704	10-70	1-08	331*5	5,160,220	36-6 8	3-71	2,124,676	15-10	1-53	3,035,544	21-58	2-18 •
1,714,904	12-19	1*13	368-s	5,469,854	38-8 7	3-61	2,370,904	16-85	1*57	3,098,950	22-02	2-04
1,996,866	14-17	1-26	392-3	5,817,309	41-2 7	3-68	2,720,308	19-30	1*72	3,097,001	21-0 7	1''9C
1,797,682	12-7 4	1-os	351"0	5,997,958	42-51	8*61	2,849,530	20-20	1*72	3,148,428	22-31	1*S9
1,912,582	14-9 9	1-2 7	338-4	5,845,542	45-81	3-88	2,699,822	21-16	1*79	3,145,720	24-6 5	2"oo
'' 1,934,018	15-oo	1-18	350-1	6,227,579	48-28	3-78	2,849,188	22-09	1*73	3,378,391	26-19	2-05
2,204,996	16-83	1-22	343-1	6,499,037	49-61	3-co	3,103,190	23-69	1*72	3,395,847	25-9 2	1-88
2,048,439	9-51	1-13	332-0	6,647,879	30-88	3-68	1,524,588	7*08	0‘S4	5,123,291	23-80	2-S4
2,134,508	9-85	1*13	330-3	6,812,266	31-12	3-60	1,597,907	7-3 7	0-84	5,214,359	24-0 5	2*76
2,215,083	10-18	1-16	327-0	6,959,077	31-98	3-61	1,767,212	8-12	0-93	5,191,865	23-86	2-71
2,248,452	10-3 5	1*18	336-0	7,238,446	33-3 2	3-78	1,995,935	9-19	1-04	5,242,511	24-is	2-74
2,359,805	10-83	1*12	332-3	7,755,144	35-60	3-6 8	2,151,164	9-88	1-02	5,603,980	25-72	2*66
2,342,567	10-7 5	1''08	324-9	7,891,346	36-21	3-6 5	2,235,292	10-26	1-03	5,656,054	25-95	2''62
2,575,162	11-84	1-15	320-s	8,225,710	37-si	3-08	2,412,046	11-09	1-08	5,813,664	26-7 2	2-60
2,786,637	12-81	1*19	316-2	8,515,092	39-15	3-6 2	2,589,243	11-90	1*10	5,925,849	27-25	2-52
3,320,591 1	15-23	1-34	356*5	9,410,460	43-16	3-80	3,233,579	14-83	1-31	6,176,881	28-33	2*40
3,130,158 1	14- 2 S	1*13	303*8	9,679,641	44-15	3-18	3,567,742	16-27	1-28	6,111,899	27-ss	2*20

258

1		2 1	3	4	5	6 i	7 1	8 \|	_9_\|
Län. (Landsbygden	•)	Influtna utskylder och bidrag.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	Dlraf brännvinsförsäljnings- j medel.
Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv. i	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv. I	Pr ; fyrk.
Jönköpings län .........	......... 1900	809,530	4*70	415,841	2*12	0*40	58,652	0*34	0*06 i
1901	846,028	4*90	442,016	2*:. e	0*40	67,141	0*39	0*06
	1902	870,457	5*05	418,449	2*43	0*3 7	60,414	0*35	0*03
	1903	886,612	5*14	467,358	2*71	0*41	65,028	0*38	0*oo i
	1904	969,620	5*59	467,239	2*70	03 7	66,319	0*88	0*05
•	1905	1,013,779	5*82	467,231	2*08	0*36	66,421	0*88	0*05
	1906	1,080,762	6*18	489,952	2*80	0*36	67,688	0*39	0*03 1
	1907	1,116,633	6*51	565,111	3*8 1	0*42	66,051	0*6 9	0*05
	1908	1,222,517	7*11	570,845	3*8 2	0*38	45,917	0*27	0*03 1
	1909	1,288,147	7*56	695,129	4*08	0''41	128,069	0*7.''.	0*08 i
Kronobergs län ........	......... 1900	705,462	4*65	266,055	1*73	0*33	51,455	0*34	0*06
1901	740,020	4*91	281,140	1*86	0*83	55,429	0*3 7	0*0 7
	1902	785,308	5*2 5	283,517	1*00	0*88	49,805	0*33	0*06
	1903	786,712	5*27	310,179	2*os	0*36	50,596	0*34	0*06
	1904	827,599	5*54	305,762	2*o»	0*31	52,590	0*3 5	0*05
	1906	865,913	5*82	330,159	2*22	0*82	55,482	0*3 7	0*03
	1906	905,142	6*09	354,659	2*39	0*33	54,354	0*3 7	0*0 5
	1907	963,825	6*50	392,050	2*63	0*33	54,179	0*3 7	0*05
	1908	1,015,737	6*84	445,304	3*oo	0*3 7	40,890	0*28	0*03
	1909	1,105,109	7*12	519,969	8*49	0*3 7	101,014	0*(!S	0*0 7 1
Kalmar län .............	......... 1900	976,366	5*0 2	410,737	2*il	0*3 7	55,428	0*2 9	0*05
	1901	1,011,729	5*22	449,953	2*3 2	0*39	62,015	0*3 2	0*0G
	1902	1,043,336	5*42	454,907	2*36	0*39	54,231	0*28	0*03
	1903	1,058,390	5* o 3	486,618	2*54	0*42	54,603	0*29	0*05
	1904	1,120,793	5*88	471,002	2*4 7	0*8 7	56,105	0*2 9	0*04
	1905	1,170,851	6*16	511,762	2''(i 9	0*40	57,741	0*3 0	0*04
*	1906	1,197,774	6*38	530,703	2*81	0-3 9	57,730	0*31	0*0 4 \|
	1907	1,262,553	6*7 2	588,254	3*18	0*48	63,025	0*3 4	0*05 \|
	1908	1,370,501	7*26	667,479	3*58	0*4 4	56.973	0*30	O*04 :
	1909	1,470,603	7*7 9	786,999	4*17	0*48	133,119	0*71	0*08 i
(•ottlands län...........	........ 1900	279,215	6*2 9	134,747	3*08	0*3 7	14,159	0*3 2	0*04 j
1901	306,551	6*90	157,997	3*35	0*48	15,621	0*3 3	0*05 j
	1902	.312,631	7-01	145,562	3*26	0*48	13,961	0*31	0*0 4 j
	1903	318,435	7*lfi	162,539	3*65	0*48	16,502	0*3 7	0*05
	1904	334,035	7*52	192,178	4*83	0*55	15,783	0*36	0*05
	1905	343,891	7*75	160,899	3*62	0*48	16,049	0''36	<»*04 i
	1906	339,173	7*6 5	178,806	4*08	0-46	16,450	0*3 7	0*04
	1907	358,137	8*07	192,246	4*33	0*49	17,914	0''40	0*03
	1908	390,402	8*7 4	210,951	4*72	0*50	14,123	0*3 2	0*03
	1909	399,241	8*89	201,422	4*35	0''47	30,967	0*69	0*07

259

10	11	1 12	13	1 11	I 15	16	1 n	18	1 1»	20	21	22
Utgifter.	Till	5“H	a r.	S k	u 1 d e	1*.	B e h u	1 1 n i	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	i °/o af inkom-sterna i kol. 4.	Summa.	Pr inv. i	A	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.
1,172,570	6-81	l-ll	282-0	3,498,407	20-32	3-33	628,656	3-65	0''6 0	2,869,751	16’G7	2-73
1,309,381	7-59	1-20	296-2	3,624,578	21-oi	3-8 2	754,966	4*3 8	0-69	2,869,612	16-63	2-63
1,432,533	8-31	1-27	342-3	3,677,916	21-33	3-27	848,770	4-9 2	0-7 3	2,829,146	16-41	2-52
1,433,732	8-31	1*26	306-s	3,785,177	21-04	3-84	913,069	5-20	0*80	2,872,108	16-65	2-54
1,473,758	8-50	1*18	315-4	3,926,688	22-06	3-13	1,018,119	5*8 7	0-81	2,908,569	16-7 9	2-3 2
1,561,639	8*96	1*20	334-2	4,032,088	23-15	3-10	1,074,054	6-17	0-83	2,958,034	16-9S	2-2 7
1,655,331	9''40	1*21	337-9	4,247,019	24-2 7	3-09	1,160,084	6-oa	0-85	3,086,935	17-64	2-24
1,885,663	11-04	1-41	333-7	4,538,678	26-57	3-40	1,349,988	7-90	l-oi	3,188,690	18-6 7	2-3 9
1,947,647	11-33	1-31	341-2	4,790,338	27-87	3-28	1,546,763	9-oo	1*04	3,243,575	18-8 7	2-19
2,078,930	12-21	1-24	298-9	5,028,861	29-53	3-oo	1,698,799	9-98	1*01	3,330,062	19-55	1-99
1,050,635	6*92	1*29	394-9	2,213,990	14-59	2*71	1,069,049	7-04	1-31	1,144,941	7-55	1*40
1,036,254	6-87	1*27	368-6	2,310,230	15-3 2	2-84	1,126,998	7-47	1*39	1,183,232	7*85	1-45
1,147,662	7-67	1-38	404-8	2,476,273	16-55	2*87	1,189,143	7*05	1-3 8	1,287,130	8-60	1-49
1,126,084	7-55	1-31	363-0	2,573,565	17-25	2*99	1,250,087	8-3 8	1-45	1,323,478	8-87	1-54
1,136,778	7-G1	1*17	371-8	2,625,103	17-59	2-70	1,257,331	8-42	1-29	1,367,772	9-17	1-41
1,266,723	8-52	1-23	383-7	2,731,007	18-36	2-6 5	1,362,477	9-16	1-32	1,368,530	9-20	1-33
1,241,011	8-36	1-14	349-9	2,949,534	19-86	2-72	1,409,135	9-49	1*3 0	1,540,399	10-3 7	1-42
\| 1,405,131	9-48	1*20	358-4	3,150,312	21-26	2*69	1,473,513	9-94	1-26	1,676,799	11-3 2	1-43
1,621,429	10-91	1-35	364-1	3,302,925	22-23	2-7 4	1,617,325	10-89	1-8 4	1,685,600	11-34	1-40
1,640,509	11-02	1*17	315-5	3,542,834	23-7 9	2-5 2	1,662,201	11-ie	1*18	1,880,633	12-63	1*34
1,471,095	7-57	1-32	358-2	3,464,394	17-84	3-12	1,320,013	6-80	1-19	2,144,381	11-04	1-93
1,491,656	7-70	1-28	331-5	3,559,986	18-38	3-06	1,367,697	7-06	1-18	2,192,289	11-32	1-88
1,537,323	7-98	1-30	337-9	3,667,832	19-04	3-u	1,392,276	7-33	1-18	2,275,556	11-81	1-93
1,609,329	8-11	1-39	330-7	3,870,099	20-21	3-83	1,495,912	7-sl	1-29	2,374,187	12-40	2-04
1,734,630	9-09	1-38	368-3	4,135,342	21-68	3-2 9	1,634,776	8-57	1*30	2,500,566	13-11	1-99
1,992,819	10-49	1-54	389-4	4,638,572	24-12	3-59	2,048,306	10-78	1*58	2,590,266	13-64	2*oi
1,780.071	9-41	1-29	335-4	4,892,924	25-8 7	3-56	2,158,455	11-41	1-57	2,734,469	14-46	1-99
2,02i;i08	10-76	1-47	343-6	5,085,452	27-0 7	3''69	2,323,493	12-3 7	1-09	2,761,959	14-70	2*oo
2,578,878	13-66	1-71	386-1	5,494,225	29-io	3-63	3,016,579	15-98	1-99	2,477,646	13-12	1-64
2,212,673	11-72	1-35	281-2	5,882,562	31-17	3-59	3,027,802	16-04	1*85	2,854,760	15-13	P74
679,722	15-31	1-87	504-4	1,588,807	35-7 8	4*3 8	585,222	13-18	1-61	1,003,585	22-60	2*7 7
470,068	10-58	1-42	297-5	1,633,485	36-7 5	4-95	597,072	13-48	1*81	1,036,413	23-3 2	3-14
457,974	10-2 7	1-35	314-6	1,673,148	37-53	4*92	616,911	13-84	1-81	1,056,237	23-69	3-ii
524,884	11-80	1-56	322-9	1,750,116	39-34	5*20	674,616	15-17	2-oi	1,075,500	24-17	3-19
520,231	11-72	1-49	270-7	1,790,743	40-33	5*13	685,913	15-45	1*97	1,104,830	24-88	3-16
471,832	10-63	1-25	293-2	1,879,497	42-33	4-99	690,450	15-35	1*83	1,189,047	26-78	3-16
499,531	11-27	1-29	279-4	1,918,319	43-2 8	4-9 6	689,943	15-37	1-79	1,228,376	27-71	3-17
672,157	15-14	1*70	349-6	2,004,842	45-17	5-0 7	818,778	18-43	2-0 7	1,186,064	26-7 2	3-oo
587,764	13-17	1-41	278-6	2,171,772	48-65	5-20	830,802	18-61	1-9 9	1,340,970	30-04	3-21
558,926	12-45	1*30	273-5	2,207,943	49-16	5*12	806.928	17-97	1*87	1,401,015	31-19	3-25

260

1		2	3 1	4	5 t	6 II	7	8	9
Län. (Landsbygden.)	Influtna utskylder och bidrag.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	Däraf bränn vinsförsäljnings-medel.
Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.
Blekinge län .............	....... 1900	440,573	4-oo	204,002	1*85	0*36	36,727	0*38	0*06
	1901	472,550	4*3 o	266,580	2*43	0*46	41,967	0*38	0*0 7
	1902	481,617	4-39	235,889	2*15	0*41	39,001	0*36	0*0 7
	1903	495,293	4*53	251,617	2*30	0*43	38,040	0*3 5	0*0 7
	1904	536,374	4''91	245,283	2*2 5	0*3 8	37,127	0*34	0*06
	1905	538,295	4-94	264,721	2*43	0*42	38,682	0*3 5	0*06
	1906	545,324	5*02	281,523	2*59	0*45	38,350	0*35	0*o«
	1907	590,970	5-46	314,378	2*91	0*49	45,610	0*42	0*0 7
	1908	639,181	5-90	227,153	2*10	0*32	36,717	0*3 4	0*05
	1909	654,294	6*03	382,741	3*53	0*48	75,230	0*69	0*09
Kristianstads län .......	....... 1900	1,216,490	5-97	605,591	2*9 7	0*43	101,223	0*30	0*0 7
	1901	1,256,011	6’23	646,123	3*21	0*44	86,935	0*43	0*o«
	1902	1,286,091	6-40	675,817	3*3 0	0*4 7	99,001	0*49	0*0 7
	1903	1,318,953	6*58	678,476	3*3 9	0*45	89,165	0*45	0*06
	1904	1,391,183	6*94	707,486	3*58	0*43	104,113	0*52	0*06
	1905	1,407,866	7-05	791,591	3* 9 G	0*47	117,537	0*59	0*07
	1906	1,447,884	7*23	785,025	3*92	0*45	107,938	0*54	0*0 G
	1907	1,511,702	7*32	852,370	4*2 4	0*47	112,246	0*56	0*06
	1908	1,618,411	7*98	844,332	4*16	0*43	67,287	0*33	0*03
	1909	1,775,411	8*6 s	972,824	4*76	0*43	140,241	0*6 9	0*06
Malmöhus län.............	........ 1900	2,060,207	7*47	905,047	3*28	0*26	134,668	0*49	0*04
1901	2,182,346	7*90	993,460	3*60	0*2 7	144,633	0*52	0*04
	1902	2,290,766	8*26	1,030,503	3*72	0*2 7	152,591	0*5 5	0*04
	1903	2,314,494	8*33	1,076,135	3*8 7	0*2 8	154,912	0*56	0*04
	1904	2,370,908	8*54	1,057,357	3*81	0*27	137,769	0*50	0*03
	1905	2,447,233	8*8 7	1,154,568	4*18	0*27	177,762	0*64	0*0 4
	1906	2,486,509	9*29	1,173,304	4*3 9	0*2 7	178,806	0*6 7	0*04
	1907	2,556,478	9*35	1,361,283	5*08	0*31	187,709	0*70	0*04
	1908	2,729,566	10*34	1,296,031	4*91	0*2 8	102,276	0*39	0*02
	1909	3,034,644	11*51	1,533,843	5*82	0*29	187,955	0*71	0*04
Hallands län .............	........ 1900	667,688	5*80	309,356	2*69	0*48	52,042	0*4 5	0*08
1901	655,864	5*73	357,640	3*12	0*55	68,722	0*60	0*11
	1902	683,069	6*oi	354,104	3*11	0*54	71,819	0*63	0*11
!	1903	704,541	6*20	382,249	3*30	0*5 7	76,552	0*6 7	0-11
	1904	744,412	6*55	393,498	3*46	0*51	80,402	0*71	0*lo
	1905	729,250	6*43	399,646	3* 52	0*51	74,180	0*6 5	0*09
	1906	790,632	6*95	418,243	3*68	0*52	72,665	0*64	0*09
	1907	840,320	7*3 9	460,169	4*05	0*56	74,846	0*66	0*09
	1908	'' 896,373	7*84	450,722	3*94	0*50	40,553	0*35	0*04
	1909	971,784	8*47	555,446	4*8 4	0*52	79,193	0*6 9	1 0*07

261

10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	t 20	21	22
Utgifter.	Tillgång	a r.	S k	i 1 (1 e	r.	B e li å	1 1 n i	11 g-
Sumnm.	Pr inv.	Pr fyrk.	i °/0 af inkom-sterna i kol. 4.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.
663,633	6-02	1*17	325-3	1,981,923	17-99	3-49	1,075,240	9*76	1-89	906,683	8-23	1-60 1
742,528	6-76	1-29	278-3	2,062,908	18-78	3-58	1,100,900	10-02	1-91	962,008	8-76	1-67
752,655	6-8(1	1-31	319-1	2,114,437	19-28	3-69	1,146,675	10-16	2-oo	967,762	8''S2	1-69
760,039	6-95	1-31	302-1	2,175,864	19-90	3-75	1,179,612	10-79	2-03	996,252	9-n	1-72
899,123	8-24	1-40	366-6	2,331,325	21-3 5	3-6 4	1,303,920	11-95	2-04	1,027,405	9-40	1-60
894,971	8-21	1-41	338-1	2,484,207	22-7 9	3-91	1,393,282	12-76	2-19	1,090,925	10-01	1-72
851,428	7-84	1-86	302-4	2,603,721	23-9 7	4*15	1,402,729	12-92	2-21	1,200,992	11-05	1-91
951,237	8-79	1-48	302-6	2,708,294	25-08	4*20	1,472,836	13-61	2-28	1,235,458	11-42	1-9 2 ''
1,001,515	9-23	1-43	440-9	2,861,688	26-48	4*0 7	1,572,808	14-53	2-24	1,288,880	11-90	1-83
1,064,050	9-81	1*3 4	278-0	2,916,155	26-88	3-6 7	1,566,575	14-14	1-9 7	1,349,580	12-44	1-70
2,041,602	10-02	1*45	337-1	6,068,426	29-78	4-30	2,482,712	12-is	1-76	3,585,714	17-co	2-54
1,937,260	9-0 2	1-32	299-8	6,346,488	31-50	4-84	2,527,520	12-55	1-73	3,818,968	18-93	2-61
2,075,856	10-33	1-44	307-2	6,576,093	32-7 2	4-55	2,615,737	13-01	1*81	3,960,356	19-71	2-74
2,059,651	10-28	1*3 7	303-6	6,742,635	33-66	4*48	2,645,523	13-21	1-76	4,097,112	20-45	2-7 2
2,027,499	10-12	1-24	286*6	6,870,446	34-28	4-19	2,610,379	13-03	1-59	4,260,067	21-25	2-60
2,354,530	11-79	1-39	297-4	7,025,943	35-19	4-14	2,782,384	13-94	1-61	4,243,559	21-25	2-50
2,485,648	12-40	1-43	316-6	7,306,932	36-46	4*20	2,927,311	14-61	1*68	4,379,621	21-85	2-52
2,636,918	13-12	1-45	309-4	7,506,985	37-3 6	4-13	3,183,807	15-81	1*75	4,323,178	21-52	2*36
2,684,289	13-23	1*3 8	317-9	7,677,003	37-85	3-94	3,373,685	16-63	1-73	4,303,318	21-22	2-21
2,776,118	13*37	1*22	285-4	7,884,007	38-55	3-47	3,337,429	16-3 2	1*47	4,546,578	22-23	2-oo
3,310,825	12-01	0-9 7	365-8	9,571,420	34-72	2-80	3,516,595	12-76	1*03	6,054,825	21*96	1-77
3,454,229	12-30	0-95	347-7	9,937,235	35-96	2-75	3,747,140	13-56	1*04	6,190,095	22-40	1-71 i
3,436,835	12-39	0''89	333-5	10,045,159	36-22	2-60	3,768,876	13-59	0-98	6,276,283	22-63	1-62
3,402,548	12-25	0-88	316-2	10,278,259	36-99	2-6 5	3,758,738	13-53	0-9 7	6,519,521	23-46	1*68
3,548,643	12-7 9	0-89	335-6	10,596,419	38-19	2-06	3,902,102	14-06	0-98	6,694,317	24-is	1-68
3,790,283	13-71	0-89	328-3	11,036,325	39-99	2-60	4.189,944	15-18	0-99	6,846,381	24-si	1-61
3,785,476	14-13	0-88	322-6	10,963,328	40-98	2-55	4,192,875	15-6 7	0-9 7	6,770,453	25-31	1*58
4,316,191	16-12	0-98	317-1	11,403,471	42-59	2-60	4,524,235	16-90	1*03	6,879,236	25-69	1*57
4,564,346	17-30	0-99	352-2	11,935,414	45-23	2-58	4,895,426	18-55	1*06	7,039,988	26-68	1-52
4,807,380	18-23	0-92	313-4	12,786,421	48-48	2-46	5,355,849	20-31	1-03	7,430,572	28-17	1-43
994,837	8-04	1-38	321-6	2,675,111	23-28	4*13	1,101,241	9-56	1*70	1,573,870	13-67	2-43
1,089,846	9-52	1-69	304-7	2,773,645	24-2 2	4-30	1,175,429	10-26	1*82	1,598,216	13-96	2-4 8
1,350,031	11-87	2-0 5	381-3	3,089,433	27-17	4-6 9	1,449,108	12-71	2-20	1,640,325	14-43	2-4 9
1,162,874	10-28	1*74	304-2	3,270,287	28-7 7	4*90	1,547,290	13-61	2-3 2	1,722,997	15-16	2-58
1,223,205	10-7 7	1*57	310-9	3,462,591	30-48	4-45	1,659,247	14-61	2-13	1,803,344	15-87	2-32
1,308,942	11-54	1*67	327-5	3,662,655	32-80	4*68	1,783,981	15-73	2-28	1,878,674	16-57	2-40
1,326,101	11-66	1-66	317-1	3,780,544	33-23	4*73	1,886,921	16-59	2-36	1,893,623	16-64	2-3 7
1,452,448	12-77	1-76	315-6	3,962,035	34-85	4*81	2,045,029	17-99	2-18	1,917,006	16-86	2-33
1,493,713	13-0 7	1-63	331-4	4,203,095	36-78	4-66	2,196,474	19-22	2-13	2,006,621	17-56	2-23
1,744,717	15-21	1-63	314-1	4,548,408	39-6 5	4*2 0	2,596,530	22-6 4	2-43	1,951,878	17-01	1-82

262

1	2	3 !	4	5	« 1	7 1	8	9
	Influtna utskylder och bidrag.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f bränn vinsförsäljnings-medel.
Län. (Landsbygden.)	Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv. ;	Pr ! fyrk. ! i
Göteborgs och Bohus län...... 1900	1,259,214	6-69	464,733	2*47	0*29	87,445	0*46	0*05
1901	1,311,405	6-91	522,886	2*76	0*38	76,487	0*40	0*0 5
1902	1,311,304	6-86	488,971	2*5 G	0*31	56,416	0*29	0*0 4
1903	1,364,066	7-08	505,254	2*62	0*3 2	68,103	0*85	0*04
1904	1,478,514	7-61	518,555	2*6 7	0*2 7	65,314	0*8 4	0*03
1905	1,498,448	7-GU	561,422	2*S7	0*30	67,724	0*8 5	0*04
1906	1,413,743	7-68	510,135	2*77	0*29	63,567	0*3 5	0*04
1907	1,527,041	8-23	595,157	3*21	0*3 2	66,632	0*8 6	0*04
1908	1,614,086	8* G 2	578,578	3*09	0*29	52,916	0*28	0*03 j
1909	1,677,698	8-90	777,242	4*12	0*8 7	135,655	0*7 2	0*06 \|
Älfsborgs län ..................... 1900	1,227,301	4-92	626,475	2*51	0*43	135,137	0*54	0*09 i
1901	1,267,766	5* os	733,747	2*9 4	0*48	140,112	0*3 G	0*09 \|
1902	1,316,325	5*31	649,548	2*6 2	0*41	110,403	0*45	0*0 7
1903	1,327,277	5*38	705,366	2*86	0*43	112,598	0*4 G	0*0 7 !
1904	1,426,482	5*7 8	682,835	2*7 7	0*3 8,	107,083	0*43	0*0 G
1905	1,458,559	5*95	709,945	2*89	0*39	114,848	0*47	0*06
1906	1,527,458	62 4	711,365	2*91	0*3 9	127,132	0*52	0*0 7 \|
1907	1,669,533	6-81	827,162	3*3 8	0*43	118,051	0*48	0*0G j
1908	1,753,880	7-14	871,729	3*55	0*44	111,209	0*4.3	0*06
1909	1,944,785	7*89	1,089,613	4*42	0*17	237,039	0*96	0*lo
Skaraborgs län .................. 1900	1,029,842	4-84	460,688	2*17	0*36	58,957	0*2 8	0*05
1901	1,063,501	5*0 2	515,161	2*43	0*3 9	67,213	0*82	0*05
1902	1,071,727	5*08	506,719	2*40	0*38	58,014	0*2 7	0*04
1903	1,079,493	5* 14	521,000	2*48	0*3 9	63,301	0*30	0*0 5
1904	1,143,586	5*48	517,941	2*48	0*36	69,358	0*33	0*0 5
1905	1,135,870	5*50	541,958	2*62	0*3 7	71,889	0*3 5	0*05
1906	1,209,540	5*88	571,342	2*78	0*38	70,231	0*3 4	0*05
1907	1,240,967	6*0 7	631,695	3*09	0*4 4	73,490	0*36	0*05
1908	1,314,609	6*44	615,456	3*oi	0*89	58,945	0*2 9	0*04
1909	1,403,366	6*89	751,142	3* G 9	0*43	142,119	0*70	0*08
Värmlands län .................. 1900	1,311,363	5*7 9	493,875	2*48	0*3 4	64,311	0*28	0*04
1901	1,407,644	6*23	546,933	2*42	0*8 3	71,449	0*32	0*0 4
1902	1,488,245	6*62	538,570	2*3 9	0*31	62,505	0*2 8	0*04
1903	1,476,506	6*G2	555,225	2*49	0*32	63,276	0*28	0*04
1904	1,582,115	7*10	569,720	2*56	0*29	64,824	0*29	0*03
1905	1,585,399	7*15	609,153	2*75	0*32	67,097	0*30	0*03
1906	1,650,967	7*47	506,225	2*29	0*26	66,700	0*80	0*08
1907	1,783,109	8*09	793,161	3*60	0*38	74,192	0*34	0*04
1908	1,940,536	8*76	759,274	3*43	0*33	66,887	0*30	0*03
1909	2,135,227	9*62	880,262	3*9 7	0*3 2	153,020	0*69	0*06

263

10 u	11	12 \|	13	14	15	16 1	17	18	19 1	20	21	22
t g i f t e r.		T i 1 1 g	å n g	a r.	S k u 1 d e r.	B e h å	1 1 n i i	i g-
Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	i % af inkom-sterna i kol. 4.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	1 Summa. 1	Pr inv.	Pr fyrk.	] Summa.	Pr inv. i	Pr fyrk.
1,665,722	8''81	1*05	358-1	3,511,714	18-64	2-21	1,742,376	9-25	l-io	1,769,338	9*39	1-11
1,863,337	9-82	1-16	356-1	3,631,223	19-14	2-2 7	1,836,020	9-6 S	1-15	1,795,203	9*46 \|	1*12
1,993,075	10-12	1-24	407-6	3,967,876	20-7 4	2-48	2,090,447	10-08	1-30	1,877,429	9-sl	1*1 b
1,962,758	10-19	1-26	388-5	3,967,573	20-60	2-55	2,129,574	11-05	1-37	1,837,999	9*55	1*18
2,010,717	10-31	1*06	387-8	4,124,596	21-2 2	2-1S	2,245,212	11-55	1-19	1,879,384	9-6 7	0-99
2,226,890	11-38	ris	396-7	4,336,492	22-17	2-29	2,401,072	12-2 8	1-2 7	1,935,420	9’sii	1-02
2,065,327	11-21	1-19	404-9	3,966,978	21-54	2-2 9	2,258,240	12-26	1-3 0	1,708,738	9-2 8	0‘99
2,176,726	11-71	1-18	365-7	4,222,203	22-7 7	2-29	2,312,098	12-4 7	1-26	1,910,105	10-30	1''03
2,320,896	12-10	1-17	401-1	4,421,035	23-61	2*23	2,447,407	13-07	1-24	1,973,628	10-54	0''99
2,437,222	12-93	1-15	313-6	4,912,861	26-0 7	2-33	2,666,000	14-15	1-26	2,246,861	11-9 2	1*07
1,997,213		1-37	318-s	4,391,953	17-61	3-oi	1,856,845	7-15	P27	2,535,108	10-16	1-74
1,975,551	7-92	1-30	269-2	4,553,436	18-26	2-99	1,899,964	7-62	1*2 5	2,653,472	10-6 4	1*74
2,060,719	8-31	1-31	317-s	4,660,296	18-79	2-9 7	1,948,228	7-85	1-24	2,712,068	10-94	1*73
2,121,780	8-60	1-3 7	300-8	4,748,941	19-2 5	3-06	2,009,423	8-14	1-2 9	2,739,518	11-11	1*77
2,301,615	9-33	1-28	337-1	4,979,221	20-19	2-78	2,237,665	9-07	1-2 5	2,741,556	11-12	1*33
\| 2,311,955	9-12	1*28	325-7	5,142,772	20-96	2-84	2,396,935	9-7 7	1-32	2,745,837	11-19	1*52
2,400,964	9-81	1-3 2	337-5	5,307,231	21-69	2-91	2,518,932	10-2 9	1*38	2,788,299	ll-io	1*53
2,610,505	10-63	1-36	315-6	5,427,218	22-14	2-83	2,630,041	10-78	1*37	2,797,177	11-41	1*46
2,940,920	11-98	1*48	337-4	5,978,679	24-3 5	3-oo	3,057,559	12-45	1-53	2,921,120	11-90	1*47
3,167,042	12*85	1-36	290-7	6,520,370	26-46	2-81	3,215,597	13*05	1-38	3,304,773	13-41	1*43
1,453,926	6-83	1-13	315*6	4,185,582	19-6 7	3-2 4	901,715	4-2 4	0*70	3,283,867	15-43	2-54
1,572,537	7-12	1-20	305"8	4,092,359	19-31	3-12	918,936	4-34	0*70	3,173,423	14-9 7	2*42
1,621,582	7*68	1-22	320-o	4,144,836	19-63	3-12	962,653	4-56	0-72	3,182,183	15-07	2*40
1,641,340	7*82	1-22	315-0	4,230,295	20-16	3-14	993,512	4-73	0-74	3,236,783	15-43	2*40
1,660,869	7*95	1-15	320-7	4,414,228	21-14	3-06	1,043,921	5-oo	0-7 2	3,370,307	16-14	2-3 4
1,747,117	8-15	1-18	322-4	4,537,960	21-96	3-08	1,108,946	5*3 7	0-75	3,429,014	16-59	2*33
1,797,533	8-71	1-21	314-6	4,633,699	22-54	3-12	1,130,282	5-50	0-76	3,503,417	17-04	2*3 6
1,916,874	9-38	1-26	303-4	4,764,281	23-32	3-12	1,213,500	5-94	0-79	3,550,781	17-38	2*33
2,119,421	10-3 8	1-33	344-1	4,916,707	24-0 7	3-09	1,398,413	6-85	0-88	3,518,294	17-22	2*21
2,337,796	11-17	1-33	311-2	5,373,276	26-3 7	3-09	1,673,171	8-21	O-oo	3,700,105	18*16	2*13
1,943,937	8-59	1*23	393-6	3,856,180	17-03	2-43	1,436,944	6-35	0*90	2,419,236	10-68	1-53
1,976,794	8-74	1’20	361-4	3,988,885	17-6 4	2-43	1,490,475	6-59	0-91	2,498,410	11-05	1*52
2,050,780	9-12	1*17	380-8	4,198,872	18-67	2-40	1,623,051	7-22	0-93	2,575,821	11-45	1*47
2,301,235	10-3 2	1-32	414-5	4,688,382	21-02	2-69	1,962,058	8-80	1-12	2,726,324	12-22	1*57
2,163,014	9-71	1''09	379-7	5,010,704	22-43	2-52	2,008,286	9-oi	l-oi	3,002,418	13-4 7	1*51
2,424,893	10-93	1-26	398-1	5,315,348	23-97	2-75	2,230,777	10-06	1-16	3,084,571	13-91	1*59
2,577,181	11-66	1-35	509-1	5,765,420	26-08	3-0 2	2,529,773	11-44	1*3 2	3,235,647	14-64	1*70
2,913,849	13-21	1*41	367-4	6,218,149	28-20	3-oi	2,840,759	12-88	1-37	3,377,390	15-3 2	P64
3,056,527	13-80	1-33	402-6	6,703,354	30-26	2-91	3,189,126	14-40	1*3 S	3,514,228	15-86	1*53
3,195,205	14-10	1-16	363-0	7,232,194	32-60	2-63	3,422,637	15-43	1-25	3,809,557	17*17	1*38

264

1	2	! 8	4	1 5	I 6	7	1 8	1 9
Län. (Landsbygden	)	; Influtna utskylder och bidrag.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsfiljnings- medel.
1 Summa.	[ Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	1
Örebro län ................	........ 1900	1,217,412	7''22	423,106	2-51	0-23	47,814	0-28	0*03
	1901	1,310,905	7-74	461,879	2-73	0-23	55,322	0-33	0*03
	1902	1,290,885	7*61	457,131	2-6 9	0-24	46,705	0-2 7	0*0 2
	1903	1,245,387	7*35	496,818	2-93	0-2 7	49,228	0*29	0*03
	1904	1,318,184	7''79	527,476	3-12	0''27	50,155	0-3 0	0*03
	1905	1,345,626	7*9 5	550,712	3*25	0-2 7	51,409	0*30	0*03
	1906	1,419,928	8*40	589,856	3-49	0-28	50,703	0*30	0*02
	1907	1,564,044	9*2 7	667,191	3-95	0-2 9	56,180	0-83	0*02
	1908	1,627,062	9*73	666,492	3-99	0-29	54,983	0-83	0*02
	1909	1,656,572	9*8 7	769,786	4*58	0*31	114,771	0*68	0*05
\| Västmanlands län .......	....... 1900	923,942	7*71	328,771	2*7S	0-2 7	43,204	0*86	0*04
	1901	957,033	7*9 7	391,053	3-26	0-3 0	35,095	0-29	0*03
	1902	1,010,115	8*14	364,997	3*05	0-2 7	40,128	0-34	0*03
	1903	952,144	8*oi	376,272	3-17	0-3 0	39,489	0-88	0*03
	1904	1,003,607	8*50	367,372	3*11	0-2 7	31,940	0''27	0*02
	1905	1,042,944	8*92	394,207	3-37	0-29	42,135	0*36	0*03
	1906	1,094,646	9*44	389,171	3-36	0-28	38,955	0-3 4	0*03
	1907	1,156,084	10*01	454,374	3-93	0-31	45,034	0-39	0*03
	1908	1,198,452	10-40	450,925	3-98	0-29	39,126	0-34	0*03
	1909	1,317,225	11-32	549,461	4-72	0''31	87,482	0-75	0*05
Kopparbergs län .......	....... 1900	1,258,739	6-ig	1,529,504	7*49	0-77	78,319	0-38	0*04
	1901	1,321,514	6-40	1,553,965	7-53	0-74	84,995	0-41	0*04
	1902	1,395,123	6-75	1,342,597	6-49	0-6 0	78,774	0-3 8	0*04
	1903	1,339,955	6-49	1,660,073	8-04	0-78	74,030	0-36	0*03
	1904	1,446,357	6-97	1,348,715	6-50	0-53	77,245	0-3 7	0*03
	1905	1,507,326	7*20	1,497,475	7-45	0-56	78,902	0-3S	0*08
	1906	1,533,772	7*27	1,538,960	7-29	0-57	79,316	0-3 8	0*03
	1907	1,605,494	7*70	1,671,290	8-02	0-61	73,671	0-3 5	0*03
	1908	1,694,899	8-10	1,771,252	8-46	0-38	51,637	0-23	0*02
	1909	1,832,523	8*70	1,836,379	8*7 2	0-55	142,076	0*G 7	0*04
Gäfleborgs län.............	....... 1900	1,364,275	7-09	437,752	2-28	0-22	50,076	0-26	0*03
	1901	1,468,828	7-54	479,249	2-46	0-23	53,740	0-28	0*03
.	1902	1,466,538	7-49	507,087	2-59	0-23	50,537	0-26	0*02
	1903	1,456,037	7-43	497,233	2-54	0-28	52,308	0-2 7	0*02
	1904	1,545,627	7-84	526,684	2-6 7	0-22	49,862	0-25	0*02
•	1905	1,673,969	8-42	628,952	3-io	0-2 5	55,331	0-28	0*02
	1906	1,743,769	8-7 7	624,815	3-14	0-25	56,263	0-28	0''02
	1907	1,800,214	9-oi	717,957	3-59	0-2 8	63,125	0''3 2	0*02
	1908	1,974,463	9-81	727,712	3-6 2	0-26	57,011	0-28	0*02
	1909	2,118,351	10-46	894,780	4-42	0*20	138,773	0*69	0*04

265

10	11	12	13	I W	1 15	r i6	1 17	1 18	1 is	20	1 21	I 22
Utgifter.	Till	gång	a r.	S k	u 1 d e	1*.	B e h å	1 1 n i	n g-
r j Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	i °/o af inkom-sterna i kol. 4.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	: Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.
1,633,435	9’(>8	0-89	386 1	4,595,525	27-2 i	2-81	1,287,181	7-63	0*70	3,308,344	19-61	1*81
1,726,905	10-19	0-87	373-9	4,909,232	28-9 7	2-47	1,331,868	7*86	0-6 7	3,577,364	21-n	1*80
1,802,529	10-98	0-93	394-3	5,139,360	30-3 0	2-65	1,509,196	8-90	0-78	3,630,164	21-io	1*87
2,071,602	12-22	1-12	417-0	5,413,449	31-93	2-93	1,748,545	10-31	0-95	3,664,904	21-62	1-98
1,962,567	11-59	0-99	372-1	5,591,665	33-08	2-83	1,887,925	11-15	0-95	3,703,740	21-88	1-88
2,022,902	11-95	1-00	367-2	5,825,273	34-40	2-88	1,983,904	11-71	0-98	3,842,179	22-69	1-90
1,915,768	11-83	0-9 2	324-8	5,970,053	35-30	2-87	1,964,431	11-62	0-95	4,005,622	23-68	1''92
2,231,183	13-2 2	0-97	334-4	6,271,120	37-16	2-73	1,958,712	11-61	0-85	4,312,408	25-55	1-88
2,313,269	13-84	l-oo	347-1	6,401,048	38-29	2-75	2,018,643	12-08	0-8 7	4,382,405	26-21	1*88
2,506,738	14-93	l-oo	325-6	6,704,579	39-98	2-66	2,142,064	12-76	0*85	4,562,515	27-17	1-81
1,354,324	11-31	1-12	411-9	3,672,516	30-66	3-04	1,377,345	11-50	1*14	2,295,171	19-16	1-90
1,370,295	11-41	1-04	350-4	3,902,217	32-49	2-96	1,457,491	12-14	l-u	2,444,726	20-3 5	1-85
1,446,650	12-09	1-0 7	396-3	4,127,441	34-50	3-06	1,516,102	12-68	1-12	2,611,339	21-82	1*94
1,565,329	13-18	1-26	416-0	4,239,513	35-6 9	3-41	1,785,110	15-03	1-43	2,454,403	20-66	1-98
1,543,586	13-08	1*18	420-2	4,495,295	38-09	3-30	1,898,501	16-09	1-39	2,596,794	22-oo	1-91
1,573,405	13-45	1*15	399-1	4,612,880	39-48	3-38	1,961,620	16-77	1*44	2,651,260	22-66	1-9 4
1,553,930	13-40	i-ii	399-3	4,797,879	41-39	3-41	2,029,079	17-50	1-44	2,768,800	23-89	1-97
1,670,462	14-47	1*15	367-e	5,021,117	43-48	3-45	2,124,933	18-40	1*46	2,896,184	25-08	1*99
1,646,040	14-3 G	1-06	365"0	4,920,232	42-93	3-18	2,131,250	18-60	1*38	2,788,982	24-33	1*80
1,887,338	16-21	1-06	343-5	5,116,823	43-96	2-88	2,213,713	19-02	1-25	2,903,110	24-91	1*68
2,764,220	13*53	1-39	180-7	7,212,205	35-80	3-6 2	3,509,878	17-18	1-76	3,702,327	18-12	1-86
3,992,178	19-35	1-89	256-9	7,963,227	38-59	3-7 8	5,110,208	24-7 7	2-42	2,853,019	13-82	1-3 6
2,963,516	14-33	1-33	220-7	8,864,059	42-87	3-98	5,619,978	27-18	2-52	3,244,081	15-69	1-46
2,896,791	14-03	1-35	174-5	9,376,832	45-42	4*3 8	5,804,307	28-n	2-71	3,572,525	17-31	1-67
3,105,263	14-9 6	1-28	230-2	9,909,415	47-73	3-91	6,095,238	29-3 6	2-41	3,814,177	18-3 7	1-50
2,879,874	13-76	1-08	192-3	11,723,472	56*01	4*40	6,043,001	28-8 7	2-2 7	5,680,471	27-11	2-is
2,884,516	13-6 7	1-07	187-4	12,089,800	57-2 9	4-4 7	6,328,568	29-90	2-3 4	5,761,232	27-3 0	2-13
3,043,205	14-60	1*12	182-1	12,431,531	59-62	4-56	6,169,254	29-59	2-26	6,262,277	30-03	2-30
3,608,697	17-24	1-19	203-7	12,942,155	61-84	4-2 7	6,322,577	30-21	2-0 9	6,619,578	31-63	2-18
3,471,765	16-49	1-03	189-1	13,644,323	64-80	4-06	6,437,033	30-5 7	1-91	7,207,290	34-23	2-15
1,720,214	8-94	0-8 7	393-0	5,894,973	30-64	2-97	1,750,889	9-io	0-88	4,144,084	21-54	2-0 9
1,839,664	9-44	0-8 7	383-9	6,145,401	31-53	2-90	1,778,195	9-12	0-84	4,367,206	22-11	2*06
1,985,997	10-14	0-88	391-6	6,779,120	34-6 2	3-oi	2,291,018	11-70	1*02	4,488,102	22-9 2	1-99
2,011,651	10-26	0-95	404-6	7,028,493	35-85	3-31	2,384,850	12-16	1-12	4,643,643	23-69	2-19
2,047,338	10-3 9	0-8 7	388-7	7,514,540	38-12	3-20	2,423,283	12-29	1*03	5,091,257	25-83	2-17
2,224,751	11-19	0-89	353-7	7,874,182	39-59	3-18	2,610,558	13-13	1-04	5,263,624	26-4 6	2-09
2,443,642	12-28	0-98	391-1	8,290,494	41-68	3-31	2,913,513	14-65	1-16	5,376,981	27-03	2-15
2,762,145	13-82	1-06	384-7	8,860,968	44-38	3-41	3,162,203	15-82	1-22	5,698,765	28-51	2-19
2,755,793	13-69	0-9 7	378-7	9,055,215	45-oo	3-19	3,264,499	16-22	1-15	5,790,716	28-7 8	2-oi
3,025,045	14-94	0-89	338-1	9,699,268	47-89	2-S7	3,414,300	16-86	l-oi	6,284,968	31-03	1*86

266

1	2	8	4	5	« 1	7	8 1	9 !
Län. (Landsbygden.)	Influtna utskylder och bidrag.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr '' fyrk.
Västernorrlands län............ 1900	1,414,131	6*83	571,573	2*76	0*2 9	86,431	0*42	0*04
1901	1,512,585	7-23	537,648	2*57	0*26	68,446	0*33	0*03
1902	1,571,117	7-19	606,478	2*89	0*2 8	148,936	0*71	0*0 7 !
1903	1,577,246	7*56	538,847	2*59	0*27	72,777	0*3 3	0*04
1904	1,640,537	7*82	544,422	2*60	0*2 5	56,009	0*2 7	0*03 i
1905	1,737,858	8*22	551,775	2*61	0*23	63,054	0*3 0	0*03
1906	1,770,894	8*31	617,410	2*90	0*27	61,074	0*2 9	0*08
1907	1,929,421	9*oo	700,140	3*2 7	0*29	63,722	0*30	0*03
1908	2,131,233	9*86	703,641	3*35	0*2 6	64,897	0*30	0*02
1909	2,245,614	10*33	869,676	4*oo	0*28	155,744	0*7 2	0*05
Jämtlands län 1900	583,383	5*58	237,645	2*37	0*42	24,947	0*2 1	0*04
1901	618,996	5*85	303,907	2*8 7	0*52	29,938	0*28	0*0 3
1902	639,133	6*0 2	279,533	2*69	0*46	26,397	0*2 3	0*0 4
1903	667,137	6*3 2	273,938	2*59	0*45	26,985	0*2(1	0*04
1904	754,747	7*14	308,874	2*9 3	0*3 7	27,070	0*2 6	0*03
1905	789,585	7*45	285,994	2*7 0	0*34	29,718	0*29	0*03
1906	810,516	7*63	307,524	2*90	0*36	28,501	0*2 7	0*03
1907	855,130	8*02	359,827	3*88	0*41	31,955	0*30	0*04
1908	918,161	8*53	438,767	4*0 7	0*46	29,036	0*27	0*08
1909	1,028,589	9*45	578,412	5*3 2	0*53	73,875	0*68	0*07
Västerbottens län ............... 1900	629,021	4*31	247,577	1*79	0*29	33,756	0*24	0*04
1901	695,755	4*93	255,962	1*82	0*28	39,426	0*28	0*04
1902	757,359	5*33	279,945	1*97	0*30	34,765	0*2 4	0*04
1903	744,418	5*20	312,618	2*18	0*3 6	37,893	0*26	0*04
1904	785,395	5*42	341,598	2*86	0*33	38,098	0*28	0*04
1905	826,446	5*6 5	371,950	2*54	0*3 4	43,164	0*29	0*04
1906	786,751	5*3 2	386,327	2*61	0*38	41,729	0*2 8	0*04
1907	838,746	5*6 2	408,793	2*71	0*41	50,157	0*3 4	0*0 3
1908	924,714	6*12	425,493	2*83	0*3 7	37,917	0*25	0*U3
1909	973,339	6*86	533,544	3*48	0*42	104,718	0*38	0*08
Norrbottens län.................. 1900	598,159	4*94	307,590	2*54	0*34	41,758	0*o 4	0*05
1901	676,537	5*41	387,503	3*io	0*3 7	46,395	0*3 7	0*04
1902	689,864	5*3 9	433,105	3*38	0*39	64,851	0*3 4	0*06
1903	747,913	5*69	467,042	3*56	0*43	89,893	0*68	0*08
1904	800,895	5*95	474,726	3*53	0*39	83,769	0*6 2	0*07
1905	888,182	6*47	504,840	3*68	0*40	64,394	0*47	0*05
1906	955,721	6*8 7	531,556	3*82	0*3 4	40,014	0*29	0*03
1907	1,065,217	7*59	530,356	3*78	0*3 2	45,608	0*3 2	0*03
1908	1,189,768	8*33	694,139	4*86	0*30	36,660	0*26	0*0 2
1909	1,289,395	8*87	771,617	5*31	0*38	100,577	0*15 9	0*04

267

10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21 \|	22
Utgifter.	Till		a r.	S k i	Ide r.	B e h å	1 1 n i	11 g-
! Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	i °/o åt inkom-sterna i kol. 4.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.
1,890,542	9-U	0-94	330-8	3,414,329	16-50	1*71	822,292	3-9 7	0-41	2,592,037	12-53	1-30
1,989,052	9-51	0-94	370-0	3,824,625	18-29	1*82	883,189	4-22	0-42	2,941,436	14-0 7	1-40
2,205,261	10-Öl	l-oi	363-6	4,047,133	19-28	1-85	980,513	4-6 7	0-45	3,066,620	14-61	1*10
2,196,018	10-53	1-11	407-5	4,238,617	20-3 2	2-14	1,035,860	4*9 7	0-52	3,202,757	15-3 5	1-62
2,113,775	10-08	0-99	388-3	4,383,119	20-90	2-0 4	1,017,885	4*So	0-4 7	3,365,234	16-05	1-57
2,237,094	10-58	0-9 2	405-4	4,607,822	21-80	1-89	1,078,300	5-io	0-44	3,529,522	16-70	1-45
2,476,566	11-63	1-09	401-1	4,952,418	23-2 5	2-17	1,236,960	5-81	0-54	3,715,458	17-44	1-63
2,843,294	13-27	1*17	406-1	5,401,088	25-21	2-22	1,505,349	7-03	0-6 2	3,895,739	18-16	1*60
3,150,125	14-5 7	1*15	447-7	5,690,186	26-3 3	2-o s	1,755,458	8-12	0-6 4	3,934,728	18-20	1-44
3,095,090	14-28	1-01	355-9	6,157,162	28-31	2-oi	1,884,112	8*66	0-61	4,273,050	19-05	1-40
820,802	7-85	1.46	345-4	1,681,806	16-09	2-98	458,291	4*3 8	0-81	1,223,515	11-71	2-17
957,372	9-05	1-6 4	315-0	1,866,724	17-6 5	3-19	596,789	5*65	1*02	1,269,935	12-oo	2-17
1,088,701	10-26	1*78	389-5	1,921,572	18-10	3-15	753,320	7-io	1-23	1,168,252	11-00	1-92
QQ4 Qf*X	9-12	1-62	363-2	1,979,461	18-7 4	3-22	744,590	7-0 5	1-21	1,234,871	11-69	2-oi
1,073,502	10-15	1-29	347-6	2,062,928	19-51	2-4S	775,746	7-31	0-93	1,287,182	12-17	1-55
1,130,000	10-6 7	1-32	395-1	2,187,522	20-6 5	2-56	815,511	7-70	0-96	1,372,011	12-95	1-60
1,157,061	10-80	1-35	376-3	2,310,849	21-76	2-70	843,371	7-94	0-99	1,467,478	13-82	1-71
1,254,426	11-77	1-43	348-6	2,450,305	22-9 s	2-79	928,786	8-71	1-06	1,521,519	14-2 7	1-73
1,404,890	13-05	1*47	320-2	2,761,248	25-65	2-89	1,019,290	9-4 7	1-07	1,741,958	16-18	1*82
1,518,328	13-05	1-10	262-5	3,100,940	28-50	2-85	1,079,163	9-9 2	0-99	2,021,777	18-58	1-86
862,995	6-23	1-01	348-6	1,205,940	8-70	1-41	254,598	1-84	0-3 0	951,342	6-86	1-11
992,338	7-06	1-09	387-7	1,315,865	9-3 6	1-45	286,485	2-04	0-3 2	1,029,380	7-3 2	1-13
1,015,500	7-n	1''07	362-7	1,379,006	9-70	1-46	304,963	2-15	0-3 2	1,074,043	7-55	1-14
1,128,882	7-88	1-81	361-1	1,462,170	10-21	1*70	372,732	2-60	0-43	1,089,438	7-61	1-27
1,131,058	7-80	1-11	331-1	1,515,397	10-45	1-48	367,610	2-53	0-36	1,147,787	7-9 2	1-12
1,149,420	7-S5	1-07	309-o	1,610,314	11-00	1-49	336,945	2-30	0-31	1,273,369	8-70	1-18
1,119,509	7-57	1-11	289-s	1,694,608	11-45	1-69	343,271	2-3 2	0-34	1,351,337	9-13	1-35
1,177,861	7-80	1-17	288-1	1,785,664	11-97	1*78	341,144	2-29	0-3 4	1,444,520	9-68	1-44
1,309,880	8-6 7	1-13	307-8	1,897,633	12-56	1-63	332,372	2-20	0-29	1,565,261	10-36	1*34
1,438,742	9-40	1-14	269-7	2,067,626	13.50	1-64	301,475	1-97	0-2 4	1,766,151	11-33	1*40
1,082,734	8-04	1-18	352-0	1,234,387	10-20	1-35	1,011,258	8-3 5	1-11	223,129	1-85	0-2 4
1,257,155	10-06	1-21	324-4	1,329,592	10-64	1-2 7	1,184,720	9-48	1-14	144,872	1-16	0-13
1,319,P32	10-30	1-19	304-6	1,421,437	11-09	1-28	1,343,262	10-49	1-21	78,175	0-60	0-0 7
1,351,018	10-2 9	1-24	289-3	1,495,377	11-38	1-3 7	1,415,766	10-78	1-30	79,611	0-60	0''0 7
1,495,741	11-11	1-23	315-1	1,823,355	13-55	1-50	1,667,729	12-3 9	1*3 7	155,626	1-16	0-13
1,485,110	10-82	1-17	294-1	1,888,386	13-76	1-49	1,747,036	12-73	1-38	141,350	1-03	0-u
1,537,249	11-05	0-98	289-2	2,040,711	14-6 7	1-3 0	1,862,144	13-39	1-19	178,567	1-28	0-11
1,578,864	11-25	0-9 5	297-3	2,201,813	15-68	1-3 2	1,912,251	13-6 2	1-15	289,562	2-06	0-17
1,820,186	12-75	0-79	262-2	2,349,887	16-16	1*02	1,922,182	13-46	0-83	427,705	3-oo	0-19
2,059,822	14-17	0''S8	266-9	2,716,417	18-6 8	1-16	1,923,181	13-23	0-S2	793,236	5*45	0-3 4

268

1	2	3	4	5	. 6	7	8	9
Län. (Landsbygden.)	Influtna utskylder och bidrag.	Inkomster (utom influtna utskylder och bidrag).	D ä r a f brännvinsförsäljnings- medel.
Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.
Samtliga län ..................... 1900	23,916,806	5‘9 7	11,178,891	2*79	0*34	1,459,552	0*86	0*04
(Landskommuner.) 1901	25,181,446	6* 2 G	12,184,789	3*03	0*86	1,535,259	0*38	0*05
1902	25,945,540	6-41	12,002,761	2*98	0*34	1,510,742	0*3 7	0*04
1903	26,122,821	6''48	12,655,345	3*14	0*8 7	1,491,844	0*3 7	0*04
1904	27,777,882	6-88	12,679,452	3*14	0*38	1,485,419	0*8 7	0*04
1905	28,746,732	7-11	13,477,196	3*83	0*34	1,568,608	0*39	0*04
1906	29,679,517	7-36	13,891,878	3*45	0*34	1,523,516	0*38	0*04
1907	31,453,473	7*8 2	15,623,894	3*89	0*8 7	1,588,567	0*40	0*04
1908	33,806,869	8*3 6	16,373,021	4*05	0*3 5	1,293,697	0*3 2	0*03
1909	36,542,001	8*99	19,125.477	4*7 0	0*36	2,947,730	0*73	0*06

269

10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21	22
Utgifter.	Tillgång	a r.	Skulder.	B e Ii d	1 1 n i	n g-
Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	i °/o åt inkom-sterna i kol. 4.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.	Summa.	Pr inv.	Pr fyrk.
36,572,267	9-12	1*12	327-2	94,647,985	23-61	2-90	33,837,386	8-44	1*04	60,810,599	15" 17	1-86 i
39,498,761	9*82	1*16	324-2	99,228,429	24-66	2-92	37,283,029	9-26	1*10	61,945,400	15-40	1-82 1
40,312,310	10-01	1-15	335-9	103,856,773	25-78	2-96	40,563,060	10-0 7	1-15	63,293,713	15-71	1-81
40,742,912	10-11	1*18	321-9	107,861,769	26-78	3-14	42,883,723	10-6 5	1*25	64,978,046	16-13	1-89
42,438,934	10-51	l-u	334-7	113.512,885	28-10	2-96	45,581,335	11-28	1*19	67,931,550	16-82	P77
44,867,349	11-09	1*12	332-9	119,980,521	29-6 7	3-oo	48,701,949	12-04	• 1-22	71,278,572	17-63	1-78
45,419,419	11-26	1*12	326-9	124,371,209	30-84	3-06	51,101,801	12-6 7	1*26	73,269,408	18-17	1-80
50,023,654	12-14	1*18	320-2	129,958,644	32-3 2	3-08	53,989,484	13-43	1*28	75,969,160	18-89	1-80
54,510,307	13-49	1*17	332-9	137,351,331	33*98	2-96	59,069,681	14-6 2	1*2 7	78,281,650	19-36	1''69
57,577,500	14-16	1*10	301-1	146,478,024	36-08	2-79	63,028,223	15-50	1-20	83,449,801	20-53	1-59

270

Landstingens utdebitering, inkomster och utgifter

1	2	3	1 4	5	6	7	1 8	1 9	io........	11
Landstingsområde.	Landstingsskatt. Utdebitering pr bev.-krona iire.	Influtna lands-tings- och sjuk-vårdsutgifter.	Inkomster (utom influtna landstings-och sjukvårdsafgifter).	Däraf brännvins-försäljningsmedel.
För jordBr.- fastighet.	För öfriga beskatt-nings-föreinål.	Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	! Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Stockholms län...... 1900	20	20	75,258	0-14	97,777	0*5 7	0*45	55,229	0*3 2	0*26
1901	20	20	79,019	0-45	104,938	0*60	0*45	62,618	0*36	0*27
1902	21	21	80,817	0-45	112,029	0*62	0*46	63,163	0*3 5	0*26
1903	21	21	85,400	0*46	113,248	0*61	0*45	6^,992	0*3 4	0*2 5
1904	21	21	94,925	0-50	126,902	0*6 7	0*44	69,788	0*3 7	0*24
1905	25	25	116,693	0*iu	130,814	0*68	0*3 9	73,349	0*38	0*22
1906	35	35	157,432	0''7 0	148,716	0*75	0*43	95,686	0*48	0*2 7
1907	35	35	172,069	0*84	134,156	0*05	0*3 4	60,910	0*3 0	0*16
1908	40	40	501,850	2*3 5	256,248	1*20	0*55	99,820	0*4 7	0*21
1909	40	40	342,193	1*55	256,890	1*17	0*43	153,254	0*70	0*26
Uppsala län ......... 1900	24	24	66,822	0*54	96,320	0*7 8	0*5 3	66,037	0*53	0*86
1901	24	24	65,926	0*53	98,993	0*7 9	0*55	70,028	0*56	0*39
1902	25	25	69,640	0*56	96,008	0*7 7	0*50	67,421	0*54	0*3 5
1903	*) 32	*) 32	74,591	0*60	93,919	0*7 5	0*50	63,856	0*51	0*34
1904	*) 31	*) 31	78,509	0*68	98,664	0*7 9	0*50	61,879	0*49	0*31
1905	*) 42	*) 42	106,500	0*85	105,895	0*84	0*5 0	04,598	0*51	0*31
1906	*) 65	*) 65	147,914	1*18	108,700	0*8 7	0*51	65,797	0*52	0*31
1907	*) 78	*) 78	163,603	1*31	117,162	0*94	0*53	72,825	0*58	0*83
1908	*) 78	*) 78	317,722	2*31	142,877	1*13	0*5 9	99,355	0*79	0*44
1909	*) 78	*) 78	146,155	1*15	144,456	1*18	0*56	90,676	0*7 4	0*3 6
Södermanlands län 1900			112,209	0*io	146,497	0*88	0*72	108,015	0*6 5	0*53
1901	—	—	32,433	0*49	151,233	0*90	0*69	113,268	0*6 7	0*52
1902	—	—	32,526	0*19	142,761	0*85	0*63	102,830	0*61	0*46
1903	>) 16	>) 16	55,776	0*33	136,374	0*S1	0*61	“94,015	0*56	0*42
1904	s) 42	*) 42	111,819	0*6 (i	149,310	0*88	0*61	. 98,312	0*58	0*40
1905	2) 41	2) 41	113,719	0*8 7	162,457	0*96	0*04	103,250	0*61	0*40
1906	2) 36	•-) 36	105,552	0*6 3	162,004	0*9 5	0*60	102,283	0*60	0*38
1907	2) 44	2) 44	131,993	0*7 7	233,048	1*36	0*80	106,737	0*6 2	0*3 7
1908	2) 50	2) 50	318,056	1*84	174,579	1*01	0*55	111,072	0*64	0*36
1909	52	2) 52	210,782	1*30	190,607	1*08	0*54	127,949	0*73	0*3 7

271

samt tillgångar och skulder i kronor.

24 1

Utgifter.

Tillgång

a r.

Skulder.

B e h å 1 1 n i

n S*

Summa.

Pr inv.

i °/o ^
Pr I inkom -bev.-kr. sterna i
| kol. 6.

Summa.

Pr i liv.

bev.-kr.

Summa

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

156,270

0*90

0*72

159*s

363,767

2*10

1*6 7

8,765

0*05

0*04

355,002

2*05

1*03 i

164,687

0*93 **''

0*70

156*9

383,156

2*17

1*68

8,787

0*05

0*04

374,369

2*12

1*59

196,660

1*09

0*80

175*5

405,771

2*2 5

1*65

9,836

0*05

0*04

395,935

2*20

1*61

235,349

1*28

t 0*94

207*8

407,145

2*21

1*62

1,147

0*oi

0*o o

405,998

2*20

1*62

226,076

1*20

0*78

178*2

410,704

2*is

1*41

4,727

0*03

0*0 2

405,977

2*15

1*39

243,108

1*26

0*78

185*8

419,972

2*18

1*2 G

2,998

0*02

0*oi

416,974

2*16

1*25

307,181

1*55

0*8 7

206*6

477,774

2*ii

1*36

4,567

0*02

0*oi

473,207

2*3 9

1*35

637,085

3*09

1*01

474*9

966,217

4*69

2*45

350,885

1*70

0*89

615,332

2*99

1*56 I

330,957

1*55

0*71

129*2

1,272,389

5*96

2*73

245,693

1*15

0*53

1,026,696

4*81

2*20 |

532,003

2*42

0*90

207*1

1,332,403

6*0 5

2*20

236,884

1*08

0*40

1,095,519

4*97

1*86 j

138,258

ri2

0*75

143*5

99,840

0*81

0*54

99,840

0*81

0*54 |

216,453

1*7 3

1*19

218*7

82,394

0*oo

0*45

34,088

0*2 7

0*19

48,306

0*3 9

0*26

215,484

1*78

1-12

224*4

83,468

0*6 7

0*4 3

85,000

0*68

0*44

—1,532

— 0 Öl

— 0*01 |

224,745

1*79

1*21

239*3

443,899

3*55

2*38

150,000

1*20

0*SO

293,899

2*35

1*58 1

275,303

2*19

1*40

279*0

587,821

4*6 8

2*9 8

300,000

2*3 9

1*52

287,821

2*29

1-46 1

1 260,822

2*08

1*24

246*3

591,464

4*71

2*81

290,000

2*31

1*38

301,464

2*40

1*43 1

232,046

1*85

1*09

213*5

607,433

4*85

2*8 5

280,000

2*23

1*31

327,433

2*02

1*54 1

258,507

2*07

1*18

220*6

634,954

5-09

2*S9

270,000

2*16

1*23

364,954

2*93

1*66 i

267,097

2*n

i*ii

186*9

794,581

6*2 9

3*30

260,000

2*08

1*08

534,581

4*23

2*22 i

318,247

2*49

1*23

220*3

808,716

6*3 4

3*12

250,000

1*96

0*98

558,716

4*38

2*16 ''

182,561

1*09

0*90

124*0

494,207

2*95

2*43

5,300

0*03

0 03

488,907

2*92

2*40 1

214,694

1*28

0*99

142*0

462,289

2*75

2*12

4,411

0*03

0*02

457,878

2*7 2

2*10 j

205,640

1*22

0*91

144*0

455,636

2*71

2*08

28,130

0*17

0*13

427,506

2*54

1*90 I

281,758

1*67

1*20

206*6

683,233

4*05

3*04

117,919

0*70

0*53

565,314

3*35

2*51!

305,519

1*81

1-24

204*o

776,767

4*59

3*io

188,762

1*12

0*77

588,005

3*4 7

2*39

354,989

2*09

1*3 9

218*5

844,051

4*98

3*80

262,836

1*55

1*03

581,215

3*43

2*27 1

295,867

1*74

1*10

182*0

857,420

5*04

3*18

282,273

1*66

1*05

575,147

3*38

2*13

459,712

2*69

1*57

197*3

981,295

5*73

3*3 G

364,648

2*13

1*25

616,647

3*60

2*ii j

424,628

2*4 5

1*33

243*2

1,289,978

7*45

4*03

464,989

2*68

1*45

824,989

4*77

2-58 1

398,520

2*2 7

1*14

209*1

1,357,146

7*7 2

3*88

503,083

2*86

1*44

854,063

4*88

2*4 4

272

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11
Landstingsområde.	Landstingsskatt. Utdebitering pr bev.-krona öre.	Influtna lands-tings- och sjuk-vårdsafgifter.	Inkomster (utom influtna landstings-och sjukvårdsutgifter).	Däråt brännvins-försäljningsmedel.
För jordbr.- fastighet	För öfriga beskatt-nings-föremål.	Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Östergötlands län 1900	25	25	105,080	0*44	135,210	0*37	0*38	85,890	0*36	0*3 7
1901	25	25	108,753	0-45	146,927	0*64	0*6 0	94,472	0*39	0*39
1902	35	35	135,551	0-56	151,096	0*63	0*60	95,836	0*40	0*38
1903	35	35	136,805	0-5 7	159,580	0*66	0*63	99,655 101,265	0*41	0*3 9
1904	35	35	147,267	0’61	166,557	0*69	0*59	0*42	0*36
1905	40	40	163,351	0*6 7	172,465	0*71	0*6 0	93,934	0*3 9	0*33
1906	50	50	197,440	0*81	183,451	0*7 6	0*6 2	98,034	0*40	0*33
1907	70	70	270,580	1*11	204,433	0*84	0*6 3	109,310	0*45	0*3 5
1908	70	70	574,616	2*8 5	189,044 258,852	0*7 7	0*57	97,489	0*40	0*2 9
1909	6) 65	c) 65	312,546	1*2 7	1*05	0*69	175j467	0*7 4	0*47
Jönköpings län 1900	40	40	106,449	0*52	106,525	0*52	0*61	67,625	0*33	0*3S
1901	40	40	108,952	0*53	117,042	0*57	0*63	72,711	0*36	0*3 9
1902	60	60	150,608	0*7 4	117,491	0*58	0*60	71,750	0*3 3	0*3 7
1903	55	55	142,209	0*70	119,934	0*39	0*61	65,692	0*8 2	0*33
1904	73	73	196,125	0*96	125,003	0*61	0*38	68,444	0*33	0*32
1905	70	70	195,885	0*95	138,800	0*6 7	0*61	70,215	0*3 4	0*31
1906	65	65	191,663 183,515	0''92	142,343	0*69	0*60	71,210	0*3 4	0*30
1907	57	57	0*88	152,191	0*73	0*60	79,454	0-38	0*31
1908	52	52	400,573	1*90	145,980	0*69	0*52	73,490	0*3 5	0*26
1909	60	60	134,355	0*63	234,765	1*10	0*7 2	151,717	0*71	0*47
Kronobergs län ... 1900	10	10	39,245	0*25	70,172	0*44	0*6 9	50,735 56,387	0*3 2	0*50
1901	13	13	42,141	0*26	79,181	0*30	0*7 6	0*33	0*54
1902	24	24	55,821	0*3 5	75,261	0*48	0*6 7	52,987	0*3 4	0*47
1903	31	31	64,207	0*41	76,329	0*48	0*6 7	49,642	0*31	0*44
1904	32	32	67,906	0*43	79,163	0*3o	0*6 4	51,506	0*33	0*41
1905	39	39	79,528	0''50	81,127	0*51	0*61	53,215	0*34	0*40
1906	40	40	80,301	0*31	82,647	0*52	0*3 9	53,506	0*3 4	0*3 8
1907	44	44	96,244 214,272	0*61	82,385	0*52	0*36	51,847 56,153	0*33	0*36
1908	58	58	1*36	99,700	0*63	0*6 4	0*38	0*36
1909	53	53	72,081	0*46	166,616	1*05	0*93	113,158	0*7 2	0*63
Kalmar läns Norra
och Södras) ...... 1900	30	30	88,287	0*3 9	139,545	0*61	0*79	105,159	0*48	0*80
1901	34	34	97,044	0*43	151,880	0*6 7	0*80	113,800	0*30	0*60
1902	33	33	94,324	0*41	155,246	0*08	0*7 9	112,998	0*50	0*5 7
1903	33	33	93,867	0''41	150,409	0*6 6	0*77	107,156	0*4 7	0*5 5
1904	44	44	126,430	0*56	170,487	0*75	0*78	115,187	0*31	0*53
1905	45	45	• 133,905	0*59	163,904	0*72	0*71	112,818	0*30	0*49
1906	47-5	47-5	143,026	0*63	158,409	0*7 0	0*6 7	109,114	0*48	0*48
1907	66''ä	66*5	186,125	0*82	206,593	0*91	0*85	114,854	0*31	0*47
1908	75	75	308,251	1*35	213,622	0*94	0*8 0	119,278 163,473	0*52	0*45
1909	75	75	225,085	0*99	249,979	1*10	0*8 8	0*7 2	0*58

273

Utgifter.

Till

gång

a r.

S k u 1 d e

B e h å

1 1 n i

n g*

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

i°/o åt
inkom-sterna i
kol. 6

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

„

bev.-kr.

221,828

0-93

0*96

164*1

155,822

0*05

0*0 7

238,526

1*00

1*03

—82,704

—0*35

—0*36

249,784

1''04

1*02

170*o

136,037

0*57

0*56

230,868

0*90

0*94

—94,831

—0*39

—0*38

258,672

1-07

1*03

171*2

148,194

0*61

0''59

226,329

0*94

0*9 0

—78,135

—0 33

—0*31

266,171

l-io

1*05

166*s

154,694

0*6 4

0*oi

216,781

0*90

0*86

—62,087

—0*26

—0*25

288,156

1*19

1*02

173*0

156,636

0*65

0*56

208,384

0*86

0*74

—51.748

— 0*21

— 0*18

327,418

1-35

1*14

189*8

165,015

325,021

0*68

05 7

224,062

0*9 2

0*78

—59,047

—0 24

— 0*21

422,254

583,564

1*74

1*42

230*2

1*3 4

1*09

441,390

1*82

1*49

—116,369

—0*48

—0‘40

2-40

1*87

285*5

439,146

1*80

1*44

685,176

2*81

2*19

—246,030

—1*01

—0*78

658,830

2-70

1*98

348*6

508,408

2*08

1*53

674,521

2*76

2*03

— 166,113

—Oms

—0*50

676,55b

2-7 5

1*81

261*4

363,257

1*48

0*97

663,320

2*70

1*78

—300,063

—1*22

—0*si

277,891

1-8 7

1*58

260*9

961,564

4*74

0*46

618,985

3*05

3*52

342,579

1*69

1*94

222,250

1*09

1*20

189*9

1,056,288

5*18

5*71

715,077

3*51

3*87

341,211

1*67

1*84

6b 1,402

3*io

3*24

537*4

1,179,860

5*80

6*05

833,483

4*io

4*2 7

346,377

1*70

1*78

308,19b

1*51

1*57

257*0

1,274,840

6* 20

6*49

885,805

4*3 5

4*51

389,035

1*91

1*98

300,505

1*47

1*38

240*4

1,325,424

1,333,149

6*4 7

6*10

882,398

4*31

4 06

443,026

2*16

2*04

294,591

1*48

1*30

212*2

6*47

5*90

856,935

4*16

3*80

476,214

2*31

2*io

2*09

314,260

1*51

1*33

220*8

1,332,473

6*41

5 83

838,043

4*03

3*54

494,430

2*38

318,154

1*52

1*26

209*o

1,451,424

6*93

5*7 5

827,348

3*95

3*28

624,076

2*98

2*47 i

841,858

1*61

1*22

233*8

1,688,946

7*99

6*oo

864,815

4*09

3*io

824,131

3*90

367,495

1*7 2

1*13

156*5

1,585,365

7*44

4-S9

763,501

3*58

2*3 5

821,864

3*S6

2*54

113,206

0*71

i*n

161*3

371,515

2*33

3*66

13,263

0*08

0*13

358,252

2*25

157,298

0*99

1*51

198*7

377,125

2*3 7

3*6 2

52,263

0*33

0*30

324^862

2*04

201,071

213,975

1*27

'' 1*80

267*2

522,869

3*31

4*08

115,263

0*73

1*03

407,606

2*58

1*86

1*89

280*3

626,747

3*97

5*5 4

176,662

1*12

1*56

450,085

2*85

148,627

159,330

0*94

1*19

187*7

712,439

4*51

5*72

171,189

1*08

1*37

54l''250

3*43

4*3 5

roi

1*20

196*4

733,175

4*0 5

5*31

175,654

1*11

1 32

557,521

198,674

1*26

1*43

240*4

787,295

5*oo

5*63

211,314

1*34

1*52

575^981

3*66

4*13

181,54b

ris

1*22

220*4

779,473

4*96

5*21

204,210

1*30

1*36

575,263

3*66

192,506

1*22

1*23

193*1

899,756

5*70

576

195,222

1*24

1*25

704,534

4*46

4*5 1

217,26b

1*37

1*22

130*4

933,426

5*90

5-23

183,320

1*16

1*03

750,106

4*74

4*2 0

211,625

0*93

1*20

151*7

558,637

2*45

3*16

34,582

0*13

0*20

524,055

2*30

277,610

t *22

1*47

182*8

526,487

2*31

2*78

32,826

0*14

0*17

493,661

2*17

2-fii !

233,771

1*03

1*18

150*6

531,243

2*33

2*69

24,699

0*41

0*13

506j544

2*22

239,619

1*06

1*22

159*3

530,718

2*3 4

2*71

22,808

0*io

0*12

507,910

2*24

264,465

1*17

1*21

155*1

557,708

2*46

2*30

22,864

0*io

0*10

534^844

2*36

310,814

1*37

1*34

189*3

559,588

2*4 7

2*41

32,560

0*14

527^028

2*33

2*2 7

349,614

1*54

1*47

220*7

566,574

2*50

2*3 9

90,928

0*40

0 38

475^646

2*10

922,227

4*08

3*79

446*1

1,021,121

4*52

4*20

672,117

2*9 7

2 76

349^004

771,564

1*55

543,762

2*39

2*03

254*5

1,568,229

6*89

5*85

796,665

2*9 7

3*3 9

484,998

2*13

1*71

194*0

1,467,042

6*43

5*17

758,118

3*3 2

2*6 7

708^924

3*11

2*50

274

1 1	2 1	3	4	5	6	7 \|	8 _\|	9	10 I 11 brännvins- lingsmedel.
1 Landstingsområde. i	Landstingsskatt. Utdebitering pr bev.-krona öre.	Influtna lands-tings- och sjuk-vårdsafgifter. Summa. Pr inv. 1	In] (utom influ och sjuk Summa.	.omster tna landstings- j vårdsafgifter). j	Däraf försälj]
För jordbr.- fastighet.	För öfriga beskatl-nings-föremål.	Pr inv.	Pr ; bev.-kr. 1	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
[ Gottian ds län......... 1900	16		14,617	0''2S	50,796	0*9G	0*87	22,714	0-43	0*3 9
1901	46	30	31,810	0*60	44.960	0*85	0‘79	24,814	0-47	0*44
1902	61	45	41,273	0''78	41,615	0-7 8	0-71	22,469	0-42	0*38
1903	97	80	61,990	1-17	74,439	1-40	1-27	19,881	0*3 7	0*34
1904	*) 104	*) 88	70,773	1*83	52,086	0-98	0-83	21,821	0*41	0*3 5
1905	*) 114	•) 98	79,609	1-49	43,780	0-82	0*66	21,376	0*40	0*3 2
1906	*) 106	*) 90	75,755	1-42	54,022	l-oi	0*79	21,465	0*40	0*31
1907	*) 126	*j no	92,164	1-71	50,765	0-91	0-72	22,637	0*42	0*3 2
1908	*) 136	*) 120	192,669	3-56	56,357j	1*04	0*74	25,480	0-4 7	0*34
1909	*) 128	*) 115	90,603	1-65	103,474	1-89	1-29	38,859	0*71	0*48
Blekinge län 1900	30	30	68,099	0-47	112,745	0-77	0*7 5	69,400	0*47	0*16
1901	30	30	70,109	0-48	117,391	0-8 0	0*7 5	7(5,300	0*52	0*49
1902	40	40	86,646	0-59	119,198	0-81	0-74	77,800	0*53	0*48
1903	40	40	89,705	0*G4	117,904	0-80	0*7 0	73,025	04 9	0*43
1904	40	40	97,644	0''6G	133,286	0-90	0-71	83,350	0* 5 6	0*44
1905	*) 76	*) 76	156,045	1-05	133,549	O-oo	0-68	81,200	0*55	0*41
1906	*) 77	*) 77	157,079	1‘06	137,761	0-93	0-70	78,728	0*53	0*40
1907	*) 105	*) 105	204,214	1-88	157,942	1-07	0*7 7	87,572	0*59	0*43
1908	*) 103	*) 103	261,855	1*76	137,274	0 92	0-63	76,345	0*51	0*8 5
1909	*) 103-5	*) 103-5	216,858	1-45	212,882	1-42	0*92	106,765	0*7 4	0*46
Kristianstads län . 1900	25	25	88,691	0-41	105,788	0-48	0-5 G	72,475	0*33	0*3 8
1901	35	35	109,418	0*50	116,824	0'' 5 3	O-G0	/8,7ö3	0*3 G	0*40
1902	40	40	122,381	0-56	110,882	0-51	0*5 5	74,588	0*3 4	0*3 7
1903	52	52	150,103	0-69	112,345	0-5 4	0-53	75,010	0*3 4	0*3 5
1904	50	50	157,557	0-72	142,784	0-6 5	0*G 1	87,913	0*40	0*37
1905	50	50	163,225	0-7 4	147.468	0’6 7	0-GO	89,499	0*41	0*36
1906	50	50	168.412	0*70	147,423	0-(i7	0.5 7	89,301	0*40	0*84
1907	45	45	163,565	0-7 4	169,407	0*7 G	0-G2	103,078	0*4 G	0*38
1908	50	50	185,589	0 88	150,118	0-6 7	0-51	81,856	036	0*28
1909	50	50	209,872	0-98	230,735	1*02	0’GS	161,205	0*7 1	0*48
Malmöhos län ........ 1900	*) 31	*) 31	237,792	0’68	269,512	0-7 7	0*4G	161,671	0*46	0*2 7
1901	*) 50	*J 50	356,958	1-03	311,375	0*89	0-50	178,007	0*51	0*2 S
1902	*} 48	*) 48	364,900	1-04	312,140	0-89	0-4 G	175,100	0*50	0*2G
1903	*) 50	*) 50	389,136	l-io	516,097	1-46	0-72	162,600	\| 0*40	0*23
1904	*) 57	*) 57	435,973	1-22	381,181	1*07	0-5 4	190,033	0*58	0*2 7
1905	•) 62	i •) 62	493,809	1-38	376,232	1-05	0-49	200,400	j 0*5 G	0*2 G
1906	*) 59	*) 59	509,800	1-41	398,406	1*10	0-49	207,000	\| 0*37	0*25
1907	*) 57	i *) 57	515,521	1*42	419,007	1-15	0''49	219,989	j 0*61	0*2 tf
1908	*) 57	*) 57	530,536	1-45	393,190	1*0 7	0-42	189,933	0*52	0*20
1909	*) 71-a	*) 71-5	717,689	1-94	478,718	1-29	0-45	261,559	: 0*71	0*25

17	! 18	19	1 20	1 21	\| 22	\| 23
''«ng Pr inv.	a r.	S k	u 1 d e	1*.	B e b	1 1 1 n i Pr inv
Pr bev.-kr	Summa.	Pr inv	j Pr i bev.-kr 1	Summa.
7*48	6-75	297,333	5*63	1 5*08	97,696	i i 1*85
7*52	6*98	294,211	5-5 7	5*17	103,135	1*95
9*78	8*81	413,499	7*77	7*04	104,333	1*96
9* 4	: 8*74	431,592	8*12	'' 7*3(1	81,114	1 1*5 2
9*60	8*15	429,337	8*0 7	6*80	80,946	1*53
9* 9 0	8*02	447,835	8*39	6-76	83,839	På 7
10*3 5	8*12	467,669	8*74	6*85	86,669	I 1*61
10*98	8*30	499,724	9*28	7*0 7	91,524	1*70
12*07	9*0 7	495,300	1 9*15	6*55	190,843	I 3*52
13*12	9*17	487,614	i 8*8 9	6*08	248,351	I 4*53
5-78	5*03	513,000	'' 3*51	3*43	332,950	1 2*2 7
5*88	5*33	496,000	3*38	3*18	367,639	j 2*50
6*6 7	6*09	584,000	3*96	3*61	100,688	1 2*71
7*48	6*5 7	694,000	4*70	4*13	411,328	! 2*78
7*58	5*90	784,000	5*30	4*18	334,255	2*26
10*13	7*oo	1,169,000	7*86	5*9 4	338,036	2*2 7
9*43	7*0 9	1,185,770	8*oo	6*0 2	212,252	1*43
9*35	6*7 4	1,143,244	7*74	5*38	238,046	1*61
9*51	tf *51	1,113,913	7*49	5*13	300,173	2*0 2
9*03	6*28	1,097,257	7*3 3	4*7 4	344,103	2*3 0
3-02	1*19	413,325	1*89	2*18	379,922	1*73
3*32	3*94	419,052	1*91	2*14	352,457	1-61
3*09	3*98	388,276	1*7 7	1*91	419,873	1-92
3*7 2	3*82	375,498	1*72	1*76	438,430	2*oo
3*9 2	3*6 5	387,384	1*77	1*05	170,107	2-13 !
4*04	3*oo	377,267	1*72 \|	1*33	510,118	2*3 2
4*09	3*51	355,535	1*61 !	1*38	547,245	2-48
4*10	3*40	351,054	1*58	1*29	571,576	2*38
4*06	3*12	333,248	1*49 i	1*14	577,664	2*57
4*80	2*88	318,832	Pa j	0*94	654,501	2*89
4*u	2*oi	350,943	1*01	0*60	1,185,092	tf* 40
4*7 9	2*08	425,513	1*22 !	0*68	1,252,397	3*5 7
5*09	2*0 4	494,738	1*40 I	0*73	1,299,516	tf* 6 9
4*97	2*45	449,459	1*27 !	0*6 2	1,312,942	8*7 0
tf*13	3*08	475,292	1*33 1	0*6 7	1,709,571	4-80
6*94	3*20	528,432	1*4 7 j	0*6 9	1,959,767	5*47
Ho 7	2*91	450,611	1*23 \|	0*53	1,958,222	5*4 2
6*91	2*9 2	551,529	1*32 !	0*64	1,954,174	5*3 9
7*80	2*85	775,767	2*12 j	0*83	1,897,048	5*18 ,
7*51	2*0 4	686,593	1*8(1 !	0*65	2,093,776 1	5*65

U t

Summa. Pr

f t

i 7» af

inv. , Pr. ir''kom-.
bev.-kr. sterna i

kol. 6.

Summa.

n g -

bev.-kr.j

132,983
225,662 !
244,314
153,345
126,012
145,344 i
152,473 !
168,747
160,709
179,053

146,675
152,875
244,255 j
281,556
290,343 j
388,810 i
449,992 |
349,707 I
338,163 ;
373,792 !

496,524
328,276 i
263,157 j
248,988 ,
256,458 |
288,258 |
300,267 !
317,178
343,520 i
389,064 !

652,068 j
596,485 !
658,372 i
915,052 |
899,949 !
872,680 !
1,028,166
848,840 I
1,129,598 j
1,099,919

3*09
4*2 7
4*59
2*88
2*8 7
2*72
2*85
3*18
2*97
3*26

1*00

1*04

r««

1*90
1*96
2*oi
3*08
2* tf 7
2*2 7
2*Ö0

2*2 7
1*50
1*20
1*14
1*17
1*81
1*36
1*43
1*58
1*7 2

1*8 7
1*70
1*8 7
2*58
2*53
2*43
2*85
2*84
3*08

2*97

2*7 9
3*98
4*18
2*81
2*oi
2*19
2*23
2*3 9
2*12
2*28

0*98
0*98
1*51
1*8 7
1*55
1*98
2*28
1*71
1*58
J-.u

2''(i 2
P«8
1*80
1*17
1‘0»
1-17
Pl7
1-17
1*18
1-15

1*11
0*95
0*97
1*27
1*27
1*14
1*25
0*99
1*20
1*04

320*9

501*9

587*1

206*o

241*9

332*0

282-2

332-4

285-2

17.3*0

130*1

130*2

204*9

238*8

217*s

291*1

326*i;

221*4

246*8

175*o

469*4

281*o

237*9

221*0

179*0

195*5

203*7

187*2

228*a

168*0

241*9

191*o

210*9

177*3

236*1

232*0

258*1

202*o

287*o

229*s

395,029

397,346

517,832 :

512,706

510,283

531,674

554,338 |

591,248 |

686,143

735,965

845,950
863,639 |
984,688
1,105,328 i
1,118,255
1,507,036
1,398,022 !
1,381,290
1,414,086
1,441,360

793,247

771,509

808,149

813,928

857,491

887,385

902,780

922,630

910,912

973,333

1,536,035

1,677,910

1,794,254

1,762,401

2,184,863

2,488,199

2,408,833

2,505,703

2,672,815

2,780,369

1-6 7
1*81
1*77
1*3 S
1*29
1-26
1*27
1*29
2*32
3*09

2*2 2
2*8 5
2*48
2*44
1*78
1*72
1*07
1*10
1*38
1*19

2*01 |
l*so :
2*07 j
2*00 :
2*oo ;
2*0 7 I
2*18 |
2*ii i
1*98
1*94 I

2*di

2*00

1*91

1*88

2*41

2*57

2*39

2*28

2*02"

1*99''

276

1 1	2 1	. 3	4 1	5	6	v !	8 \|	9 1	10 I	11
Landstingson) rå	\|	Landstingsskatt. Utdebitering pr bev.-krona öro.	Influtna lands-tings- och sjuk-vårdsafgifter.	Inkomster (utom influtna landstings-och sjukvårdsafgifter).	Däraf brännvins-försäljningsmedel.
de.	För jordbr.- i fastighet.	För öfriga beskatt-nings-föremål.	Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa, i	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Hallands län	.. 1900 1901	10 25	10 25	39,300 55,600	0*28 0-3 9	138,507 151,001	098 107	10 7 114	73,217 84,596	052 060	05 7 064
	1902			28.500	0*20	142,800	1*01	1*04	75,075	0*53	0*55
	1903	20	20	54,801	0*3 9	133,928	0*94	0*95	68,129	0*48	0*48
	1904	25	25	64,846	0*45	161,588	1-13	1*02	85,025	0*60	0*54
	1905	15	15	47,655	0*33	160,601	1*12	0*98	85,664	0*60	0*52
	1906	10	10	44,087	0*31	177,750	1-23	1*03	89,207	0*6 2	0*52
	1907	30	30	79,048	0*54	195,157	1*34	1*06	102,486	0*70	0*56
i	1908	''50	50	198,226	1*35	184,472	1*26	0*90	91 403	0*6 2	0*44
\|	1909	25	25	235,083	1*59	190,626	1*2 9	0*83	106,416	0*7 2	0*46
Göteborgs och Bohus län	.. 1900	50	50	126,499	0*61	128,003	0*6 2	0*6 7	80,071	0*3 9	0*42
1901	50	50	128,192	0*6 2	121,409	0*38	0*60	83,004	0*40	0*41
	1902	50	50	131,893	0*03	137,628	0*65	0*66	98,260	0*4 7	0*47
	1903	76	75	178,160	0*84	120,614	0*5 7	0*69	80,289	0*38	0*39
	1904	75	75	204,568	0*95	132,093	0*6 2	0*54	88,861	0*41	0*36
	1905	75	75	207,681	0*96	145,778	0*6 7	0*60	91,727	0*42	0*38
	1906	75	75	217,477	1*06	140,134	0*6 8	0*54	89,814	0*44	0*3 5
	1907	75	75	209,273	1*01	149,089	0*72	0*61	101,038	0*49	0*41
	1908	75	75	523,458	2*30	147,202	0*70	0*55	94,536	0*45	0*36
	1909	90	90	289,421	1*40	241,684	1*14	0*85	150,386	0*71	0*53
Älfsborgs län	... 1900	4) 32-5	4) 32-5	122,010	0*44	159,717	0*57	0*73	110,254	0*3 9	0*50
1901	40	40	140,715	0*50	170,186	0''6 1	0*74	121,722	0*43	0*53
	1902	40	40	151,115	0*54	162,381	0*58	0*69	103,420	0*3 7	0*44
	1903	42	42	158,297	0*3 7	181,254	0*65	0*77	115,035	0*41	0*49
	1904	4) 37	4) 37	166,477	0*39	177,933	0*63	0 65	107,713	0*38	0*40
	1905	4) 42-5	4) 42-5	163,712	0*38	185,705	0*66	0*66	116,312	0*41	0*41
	1906	'' 40	’ 40	172,787	0*61	180,471	0*64	0*62	114,278	0*41	0*3 9
	1907	‘) 43	4) 43	192,067	0-68	214,783	0*76	0*70	123,528	0*44	0*40
	1908	4) 77-5	4) 77-5	619,420	2*17	221,163	0*7 8	0*6 7	119,009	0*4 2	0*36
	1909	80	’ 80	364,402	1*27	289,217	1*01	0-7 7	204,463	0*71	0*54
Skaraborgs län	... 1900	50	50	136,700	0*57	187,263	0*7 8	0*97	105,704	0*4 4	0*55
1901	55	55	152,300	0*63	190,942	0*7 9	0*96	111,724	0*46	0*56
	1902	53	53	151,400	0*63	201,815	0*8 4	0*98	109,341	0*45	0*53
	1903	53	53	153,900	0*64	201,642	0*84	0*96	112,879	0*47	0*54
	1904	40	40	134,000	0*56	214,135	0*89	0*9 5	123,564	0*51	0*55
	1905	40	40	135,700	0*57	231,248	0*97	0*98	127,785	0*53	0*54
	1906	30	30	113,800	0*48	223,368	0*93	0*9 2	126,505	0*33	0*52
	1907	40	40	143,700	Ooo	243,530	1*02	0*94	139,342	OSS	0*54
	1908	65	65	223,000	0 98	255,180	1*06	0*92	148,917	0*62	0*54
	1909	50	50	194,000	0*81	272,267	1*18	0*8 9	172,170	0*7 2	0*56

277

1 13

1 14

1 15

1 17

| 18

! 20

! 21

| 23

1 24

Utgifter.

Till

gäng

a r.

S k

u 1 d e

B e h

Summa.

A 1 1 n i

n g-

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

i °/o af
inkom-;
sterna i
kol. 6.

Summa.

1 Pr inv.

! Pr
bev.-kr.

Summa.

, Pr inv.

bev.-kr.

Pr inv.

bev.-kr.

202,405

1*43

1*56

146*1

1,344,499

9*47

10*38

3,627

0*03

1,340,872

9*44

10*35

236,696

1-67

1*79

156*8

1,452,356

10*26

10*96

7,609

0''05

0*06

1,444,747

10*21

10*90

159,827

1-18

1*17

111*9

1,464,621

10*36

10*7 0

6,183

0*04

0*o.;

1,458,438

10*3 2

10*6 5

206,867

1-46

1-47

154*3

1,484,516

10*4 6

10*55

4,638

003

0*03

1,479,878

10*43

10*52

201,572

1*41

1*27

124*7

1,514,573

10*60

9*53

10,511

0*07

1.504,062

10*53

9*46

204,787

1*43

1*25

127*5

1,523,126

10*60

9*3 0

15,065

0*10

0*09

1,508,061

10*50

9*21

232,014

1*61

1*34

130*5

1,522,270

10*53

8*79

13,669

0*08

1,508,601

10*44

8*71

276,857

1''90

1*51

141*9

1,533,781

1055

8*3 7

19,215

0*13

0*10

1,514,566

10*42

8*2 7

357,939

2-44

1*74

194*0

1,634,523

11*15

7*94

23,246

0*16

0*11

1,611,277

10*99

7*83

300,607

2*04

1*31

157*6

1,813,831

12*29

7*89

25,575

0*17

0*11

1,788,256

12*12

7*78

303,318

1*47

1*58

237*0

897,156

4*34

4*06

9.727

0*05

887,429

4*29

4*61 j

219,582

1-05

1*09

180*9

992,837

4*7 7

4*91

75,528

0*3 6

0*3 7

917,309

4-41

4*54 I

304,612

1’45

1*45

221*3

1,092,411

5*19

5*21

210,529

1*00

881,882

4*19

4*21

456,752

2-15

2*2 2

378*7

1,341,887

6*3 2

6*.'') 3

585,108

2*76

2*83

756,779

3*56

3*6 8 1

i 629,249

2*93

2*58

476*4

1,388,381

6*47

5*70

924,367

4*31

3*79

464,014

2*16

1*91

353,776

1*8 4

1*45

242*7

1,594,023

7*3 7

6*53

1,130,737

5*23

4*63

463,286

2*14

1*90

635,274

3*09

2*47

453*8

1,753,975

8*54

6*81

1,437,729

7*00

5*68

316,246

1*54

1*23

| 925,155

4*4(i

3*76

620*5

1,159,383

5*59

4-71

1,228,063

5*93

4*99

- 6&680

— 0*3 4

— 0*28

1 1,083,253

5*17

4*0 7

735*9

1,549,329

7*39

5*83

1,895,162

9*04

7*13

- 345,833

— 1*65

— 1*30

| 721,488

3*42

2*55

298*5

1,704,450

8*0 7

6*01

2,230,000

10*66

7*87

— 525,550

— 2*49

— 1*86

253,303

0*91

1*16

158*6

1,938,471

6*93

8*s«

870,972

3*11

3*98

1,067,499

3*82

4*88

308,509

1*10

1*84

181*3

1,971,513

7*04

8*55

860,724

3*07

3*78

1,110,789

3*97

4*S2

280,722

1*00

1*19

172*9

1,975,334

7*06

8*3 6

841,651

3*oi

3*56

1,133,683

4*05

4*80

292,756

1*05

1*24

161*5

1,994,067

7*13

8*48

815,998

2*92

3*47

1,178,069

4*21

5*oi

309,943

1*10

1*14

174*2

1,988,940

7*09

7*30

789,935

2*81

2*90

1,199,005

4*28

4*40

340,027

1*21

183*1

2,001,991

7-14

7-11

771,096

2-75

2*7 4

1,230,895

4*3 9

4*37 i

339,340

1*21

1*17

188*0

1,761,517

6*26

6*0 8

756,199

2*69 -

2*61

1,005,318

3*5 7

3* 4 7 |

518,444

1*83

1*69

241*4

2,493,670

8*81

8*15

1,534,409

5*42

5*oi

959,261

3*39

3*14 i

710,157

2*49

2*17

321*i

2,970,259

10*42

9*06

1,506,703

5*29

4*60

1,463,556

5*13

4*46

699,827

2*44

1*86

242*0

3,195,646

11*15

8*48

1,493,579

5*21#

3*9 7

1,702,067

5*94

4-51 !

277,079

1*15

1*43

148*0

1,325,490

5*50

6*84

435,235

1*81

2*25

890,255

3*6 9

4*59 i

296,810

1*23

1*49

155*4

1,363,780

5‘(J6

6*84

412,395

1*71

2*07

951,385

3*95

4*77 j

307,187

1*28

1*50

152*2

1,378,391

5*73

6*71

388,503

1*62

1*89

989,888

4-ii

4*82 j

351,425

1*46

1*67

174*3

1,365,151

5*69

6*50

366,367

1*53

1*74

998,784

4*16

4*76 |

302,260

1*26

1*34

148*1

1,389,803

5*7 9

6*16

341,702

1*42

1*51

1.048,101

4*3 7

4*65 |

338,875

1*42

1*44

146*5

1,438,663

6-oi

6-11

314,650

1*32

1*34

1,124,013

4*69

4*77

324,234

1*85

1*88

145*2

1,452,807

6*07

5*96

287,196

1*20

1*18

1,165,611

4*8 7

4*78 |

305,561

1*28

1*18

125*5

1,496,741

6*26

5*80

264,744

1*11

1*03

1,231,997

5*15

4*7 7 ;

406,627

1*70

1*47

159*3

1,542,726

6*43

5*58

243,636

1*02

0*88

1,299,090

5*41

4*70

377,795

1*57

1*24

138-s

1,593,310

6*6 2

5*23

199,895

0*83

0*66

1,393,415

5*79

4*57 ;

278

Landstingsområde.

	2	3	4	5	6	7			10	»r
•åde.	Landstingsskatt. Utdebitering pr bev.-krona are. För F,ör jordbr, be?katt-fastighet. j =	Influtna lands-tings- och sjuk-vård saf gifter. Summa. : Pr inv. I	Inkomster (utom influtna landstings-och sjukvårdsutgifter . Summa. Pr inv. i j,ev *kr i 1	Däraf försälj Summa.	brännvins- ningsmedel. Pr ’nV'' j bev!-kr.
.... 1900	25	25	102,726	0*41	154,248	0-61	0*06	112,640	0*4.4	0*48
1901	25	25	104,868	0-41	171,770	0''68	0*72	126,019	0*50	0*52
1902	25	25	110,140	0-43	171,876''	0''68	O’!! 6	1.21,433	0*48	0*40
1903	8	8	68,163	0-2 7	164,255	0* (>5	0*0 2	116,682	0*46	0*44
1904	8	8	70,439	0-23	165,568	0*6 5	O-50	120,377	0*47	0*41
1905	27	27	125,384	0-411	172,706	0*88	0*58	1.26,008	0*50	0*42
1906	28	28	134,739	0-53	203,246	0-80	0-68 i	123,432	0*49	0*41
1907	28	28	135,432	0-53	451,964	1-7 7	1-8 7 I	140,544	0*55	0*43
1908	20	20	123,152	0*4 8	213,765	0*83	0*54	143,300	0*50	0*36
1909	23	23	143,866	0*56	254,930	0*9 9	0-59	185,341	0*7 2	0*43
.... 1900			38,820	0'' 20	153,980	0-7 9	! 0-co	101,267	0*52	0*3 9
1901	10	10	65,979	0-33	143,934	0-73	0*51 i	103,811	0*53	0*3 7
1902	15	15	78,886	0-1 o	145,805	0-73	0-53 I	100,654	0*51	0*80
1903	15	15	79,269	O" 40	145,229	0-73	0*53	102,159	0*51	0*3 7
1904	15	15	83,102	0-41	149,954	0*7 5	0-50	101,205	0*50	0*34
1905	10	10	70,091	0-35	149,985	0*7 5	0*48	107,628	0*54	0*3 5
1906	15	15	86,283	0-43	151,315	0*7 5	0-4 7	107,340	0*53	0*33
1907	15	15	91,274	Om 3	163,086	0*80	0-47	109,442	0*54	0*31
.1908	15	15	148,458	0-7 2	153,142	0*7 4	0*40	101,353	0*49	0*27
1909	17*5	17-5	132,944	0-71	198,459	1*05	0*47	146,931	0*7 8	0*35
... 1900	20	20	66,256	0-45	147,878	1-00	0-7 7	104,617	0*71	0*55
1901	*) 36	*) 36	85,997	0-56	160,030	1*07	0*7 7	115,890	0*78	0*56
1902	*) 50	*) 50	116,421	0*7 3	149,445	l-oo	0*89	107,402	0*72	0*49
1903	*) 50	*) 50	110,686	0-74	148,362	0*99	0*73	93,228	0*62	0*40
1904	*) 50	*j 50	118,278	0-7 9	140,064	0-9 4	0-62	87,679	0*59	0*39
1905	•) 62	*) 62	147,453	0*99	147,099	0-99	0*6 5	99,201	0*6 7	0*14
1906	*) 65	*) 65	158,126	1*03	146,848	0-9 9	0*62	95,741	0*64	0*40
1907	*) 95	*) 95	224,037	1-50	156,110	1*04	0*03	101,196	0*68	0*41
1908	*) 85	*) 85	396,551	2*6 4	189,398	1-26	0*oo	102,373	0*6 8	0*30
1909	*) 62	•) 62	26,480	1-73	209,802	1*3 7	0*6 5	109,551	0* 7 2	0*34
... 1900	34	34	123,130	0*57	105,829	0-49	0*44	63,436	0*2 9	0*20
1901	26	26	109,571	0*50	124,403	0*5 7	0*48	81,095	0*3 7	0*8 1
1902	25	25	109,563	0*50	127,172	0*58	0*48	71,309	0*3 2	0*20
1903	40	40	145,855	0-66	127,960	0-58	0*48	69,315	0*31	0*20
1904	36	36	150,497	0*08	129,621	0*58	0*42	67,350	0*80	0*22
1905	41	41	1.74,178	0-78	139,162	0*62	0*42	70,061	0*31	0*21
1906	44	44	186,327	0*82	141,266	0-62	0*42	90,789	0*3 6	0*2 4
1907	47	47	202,724	0*89	131,013	0*57	0*3 7	47,018	0*21	0*13
1908	42	42	446,105	1-93	218,756	09 5	0*85	101,374	0*44	0*25
1909	50	50	203,390	0-87	265,697	1*14	0*ei	168,477	0*7 2	0*3 9

Värmlands län

Örebro län

j Kopparbergs län

279

1 12	13 \|	14 \|	15 \|	16 \|	17 \|	18	19	20 \|	21	22	23 \|	24 j
Utgifter.	T i 1 1 g	å n g	a r.	Skulder.	B e h å 1 1 n i	I '' n g-
Summa, i	Pr inv. i	Pr bev.-kr.	i °/o af inkom-sterna i kol. 6.	Summa.	Pr inv. \| i	Pr bev.-kr.	\| Summa, j .	Pr inv. \|	Pr bev.-kr.	1 Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr. j
i 262,032	1-04	1*13	170*6	726,645	2*87	3-13	110,103	0-44	0-47	616,542	2-43	2‘6 G :
226,128	0*8 9	0*94	131*6	741,196	2*9 2	3-09	58,688	0-23	0-24	682,508	2*69	2-85 j
••182,056	1-51	1 * 4 6	222*3	826,602	3*2 6	3-ig	202,402	0-80	0-7 7	624,200	2-46	2-39
470,890	l''S6	1*78	286*7	1,156,578	4*57	4-36	402,559	1*59	1*52	754,019	2-98	2-84
558,788	2*20	1*89	337*5	1,457,102	5-73	4-94	703,684	2-77	2*39	753,418	2-96	2-34
639,957	2*52	2*14	370*5	1,815,471	7*15	6-og	1,018,102	4oi	3-40	797,369	3-14	2-66
301,796	1*19	l-oi	148-5	1,426,815	5*61	4-76	996,421	3-9 2	3*38	430,394	1''69	1*43
307,395	1-20	0*93	68*o	1,439,869	5*6 4	4-3 8	736,003	2-88	2-24	703,866	2*76	2-14
328,304	1*28	0*83	153*6	1,439,556	5*60	3-66	731,460	2-84	1-86	708,096	2*76	1-80 \|
403,999	1-57	0*94	158*5	1,431,009	5*54	3-32	736,292	2-85	1-70	694,717	2*69	1*6 2 :
212,857	l-oo	0-83	138*2	582,469	2*9 7	2-26	129,992	0*6 6	0*50	452,477	2-31	1*76
240,660	1-22	0*8Ö	167*2	639,156	3-23	2-28	156,787	0-7 9	0-56	482,369	2-44	1*72 \|
192,703	0''97	0*70	132*2	624,383	3-14	2-25	116,900	0*59	0*42	507,483	255	1*83
220,947	1-11	0*81	152*1	688,846	3*45	2*52	140,594	0-71	0-51	548,252	2-74	2-01 1
223,183	1-11	0*74	148*8	717,709	3-58	2-3 9	131,773	0*66	0-44	585,936	2’92	1-95
191,214	0-95	0''G 2	127-5	721,831	3-5 9	2-33	110,634	0*55	0-3 G	611,197	3-04	1*97 1
! 231,997	1-15	0*7 2	153-3	695,892	3*45	2*17	89,895	0*45	0-28	605,997	3-oo	1*89
1 230,798	1-13	0*6 G	141-5	702,990	3-4G	2*oi	81,003	0*40	0-23	621,987	3-06	1*7S 1
249,570	1-21	0*65	163*o	761,575	3*70	1-99	79,025	0-3 S	0*21	682,550	3-3 2	1*78 1
i 416,635	2-21	0*99	209-9	899,837	4-7 8	2-14	168,403	0-89	0*40	731,434	3-89	1*74 I
176,643	1*19	0*93	119-5	617,176	4-16	3*23	87,551	0-59	0*4 G	529,625	3*57	2*77 \|
221,285	1*48	1*06	138-2	653,200	4-3 7	3*13	80,975	0-54	0-39	572,225	3-83	2-74 j
292,479	1''96	1*3 6	195-7	658,565	4-4 2	3-0 5	74,152	0-50	0-3 4	584,413	3-92	2*71 1
320,352	2-15	1*58	215-9	738,056	4-04	3-64	128,298	0-86	0*63	609.758	4os	3*oi
285,094	1*91	1-27	203*5	862,958	5*78	3-83	167,075	1*12	0''74	695,883	4''66	3*09 j
262,452	1-76	ris	178*4	900,957	6-04	3*9G	161,109	1''08	0-71	739,848	4-96	3*25 \|
306,586	2''0ii	1*29	208*8	898,639	6-08	3-78	153,083	1-03	0*6 4	745,556	5*oo	3*14 !
332,434	2-22	1*3 5	212-9	943,387	6*31	3*8 2	129,258	0-87	0*52	814,129	5*44	3*30 I
369,000	2-45	1*29	194-s	1,167,751	7*76	4-09	43,491	0*2 9	0*15	1,124,260	7-47	3*94 \|
488,676	3-19	1*52	232-9	1,235,884	8-0 s	3*86	224,296	1*47	0*7 0	1,011,588	6-61	3*16 i
193,592	0-89	0*80	182-9	982,076	4*51	4-08	309,690	1*42	1-29	672,386	3-09	2*79
220,762	Poo	0*85	177-5	863,875	3-92	3-33	298,731	1-36	1-15	565,144	2*56	2*18
233,065	1*0 5	0*84	183*8	960,794	4-3 5	3*46	272,767	1-23	0-98	688,027	3-12	2*48
269,086	1-22	1*01	210*3	1,033,558	4*6 0	3-87	268,603	1-22	1*01	764,955	3-4 7	2-86
234,891	1''06	0*75	181*2	1,072,881	4-83	3*44	263,122	1*19	0-8 4	809,759	3-64	2*60
233,213	1-04	0*71	167*6	1,136,571	5''08	3*44	246,996	l-io	0*7 5	889,575	3*98	2*69
380,647	1*68	1*13	269-5	1,166,412	5-15	3*48	213,674	0*94	0-64	952,738	4-21	2*84
345,915	1*51	0*99	264*0	1,193,435	5*2 2	3*41	218,497	0''9G	0-6 2	974,938	4-26	2-79
389,285	1*68	0*9 7	178*0	1,511,290	6-54	3*7 8	205,126	0-89	0-51	1,306,164	5*65	3*2 7
357,612	1*54	0*82	134*6	1,853,392	7-97	4*25	443,114	1*90	1-os	1,410,278	6*07	3*23

280

]	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11
Landstingsområde.	Landstingsskatt. Utdebitering pr bev.-krona öre.	Influtna lands-tings- och sjuk-vårdsafgifter.	Inkomster (utom influtna landstings-och sjukvårdsafgifter).	Däraf brännvins-försäljningsmedel.
För jordbr.- fastighet.	För öfriga beskatt-nings-föremål.	Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr.
Gäfleborgs län6) ... 1900			165,768	0-79	159,025	0*76	0*6 4	71.216	0*34	0*29
1901	—	—	188,537	0-89	165,173	0*78	0*61	71,219	0*34	0*28
1902	—	—	186,196	0-88	152,493	0*72	0*53	59,956	0*28	0*21
1903	—	—	203,688	0-96	188,880	0*89	0*7 0	66,815	0*3 4	0*25
1904	—	- ''	227,139	1-06	318,479	1*49	1*09	66,757	0*31	0*23
1905	—	—	244,103	1-18	214,344	1*00	0*68	63,510	0*3 0	0*20
1906	—	—	253,918	1-17	217,424	1*00	0*69	65,119	0*30	0*21
1907	—	—	251,313	1-15	238,512	1*09	0*73	71,855	0*33	0*2 2
1908	—	—	324,933	1-48	232,312	1*06	0*6 5	25,948	0*12	0*07
1909	—	—	352,153	1-60	368,548	1*67	0*88	157,492	0*71	0*38
Västernorrlundw län 1900	25	25	125,658	0*54	205,869	0*89	0*6 7	124,487	0*54	0*41
1901	25	25	125,235	0-53	213,690	0*91	0*6 6	128,064	0*56	0*40
1902	30	28	135,636	0-57	203,247	0*86	0*60	124,910	0*53	0*3 7
1903	47	43	180,677	0‘76	190,882	0*81	0*59	103,045	0*43	0*3 2
1904	53	50	210,194	0-88	304,193	1*27	0*89	106,942	0*4 5	0*31
1905	78	71	312,010	1-30	222,214	0*9 2	0*58	124,723	0*52	0*33
1906	78	72	305,353	1*26	247,882	1*02	0*6 7	115,052	0*47	0*31
1907	80	78	343,302	1*40	266,401	1*09	0*68	131,737	0*54	0*3 4
1908	106	103	1,092,754	4*43	310,271	1*26	0*70	129,638	0*58	0*29
1909	123	120	569,904	2* *2 9	361,586	1*45	0*77	177,121	0*71	0*38
Jämtlands län6) ... 1900	_	_	118,200	1*06	63,554	0*37	0*80	37,802	0*3 4	0*48
( 1901	—	—	124,891	1*11	69,718	0*62	0*83	42,340	0*3 8	0*50
1902	—	—	124,975	1*40	76,758	0*68	0*86	40,351	0*3 6	0*45
1903	—	—	147,743	1*3 1	76,004	0*67	0*83	37,881	0*3 4	0*41
1904	—	—	153,800	1*36	88,080	0*78	0*7 7	39,240	0*3 5	0*34
1905	—	—	166,800	1*47	90,190	0*80	0*73	40,784	0*3 6	0*3 4
1906	—	—	146,900	1*29	94,169	0*83	0*77	42,254	0*3 7	0*3 6
1907	—	—	169,935	1*49	102,949	0*90	0*81	44,822	0*39	0*35
1908	—	—	212,323	1*83	97,824	0*85	0*70	53,725	0*46	0*38
1909	—	—	175,198	1*50	126,053	1*08	0*83	83,082	0*71	0*55
Västerbottens län . 1900	6)	s)	90,405	0*63	85,004	0*39	0''7S	48,808	0*34	0*45
1901	s)	5)	96,139	0*66	85,987	0*59	0*74	51,816	0*3 6	0*45
1902	59	59	94,540	0*64	87,772	0*59	0*73	46,606	0*3 2	0*39
1903	96	96	129,574	0*87	86,123	0*58	0*7 8	48,236	0*3 2	0*43
1904	88	88	135,762	0*90	95,743	0*63	0*7 4	47,566	0*31	0*3 7
1905	98	98	157,144	1*03	86,943	0*5 7	0*64	42,435	0*28	0*31
1906	114	114	169,613	1*10	85,635	0*55	0*6 5	44,120	0*29	0*33
1907	142	142	205,842	1*3 2	117,312	0*76	0*S9	55,535	0*36	0*42
1908	132	132	426,999	2*70	113,973	0*72	0*75	48,425	0*31	0*32
1909	125	125	246,094	1*53.	184,469	1*15	1*11	113,445	0*71	0*68

281

16 I

17 |

18 |

B e li

24 |

Utgifter.

Tillgång

a r.

Skulder.

å 1 1 n

i n g.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

i °/o af
inkom-sterna i
kol. 6.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Sumina.

Pr inv.

bev.-kr.

280,919

1-3 5

1*13

176*7

1,413,734

6*7 8

5 66

366,440

1*76

1*47

1,047,294

5*02

4*19

286,091

1-3 5

1*06

173*2

1,453,592

6*88

5*36

341,211

1*62

1*26

1.112,381

5*26

4*io

309,877

1-46

1*08

203*2

1,460,625

6*89

5*08

322,709

1*52

1*12

1,137,916

5*3 7

3*96

377,308

1É78

1*40

199*8

1,711,523

8*06

6*33

505,736

2*38

1*87

1.205,787

5*68

4*46 ]

471,312

2-21

1*61

148*0

1,931,684

9*0 5

6*62

582,413

2*73

2*oo

1,349,271

6*8 3

4*62 j

419,883

1*96

1*34

195*9

2,030,500

9*43

6*46

573,943

2*6 7

1*83

1,456,557

6*76

4*63

420,861

1*94

1*34

193*6

2,097,179

9*6 7

6*68

562,029

2*5 9

1*79

1,535,150

7*03

4*89

765,852

3*51

2*34

321*1

2,411,108

11*06

7*3 7

844,924

3*88

2*5 8

1,566,184

7*18

. 4*7 9

478,218

2*18

1*34

205*9

2,467,027

11*24

6*90

806,871

3*68

2*26

1,660,156

7*56

4*64

508,308

2*30

1*22

137*9

2,622,703

11*88

6*28

770,728

3*49

1*85

1,851,975

8*3 9

4*43

307,940

1*33

1*01

149*6

1,113,459

4*79

3*65

213,960

0*92

0*7 0

899,499

3*87

2 95

352,898

1*50

1*09

165*1

1,064,901

4*53

3*2 9

193,868

0*83

0*60

871,033

3*70

2*69

394,711

1*6 7

1*16

194*2

1,009,843

4*27

2*97

203,915

0*86

0*60

805,928

3*41

2*3 7

383,173

1*62

1*19

200-7

886,216

3*7 4

2*75

161,776

0 68

0*50

724,440

3*06

2*25

442,403

1*85

1*80

145*4

1,009,786

4*28

2*96

219,066

0*92

0*64

790,720

3*31

2*3 2

571,803

2*3 7

1*50

257*3

1,201,686

4*99

3*16

277,506

1-15

0*73

924.180

3*84

2*43 j

974,858

4*01

2*0 5

393*3

1,050,115

4*3 2

2*8 5

608,816

2*50

1*65

441,299

1*82

1*20

1,157,010

4*7 2

2*90

434*3

1,986,368

8*11

5*09

1,263,828

5*16

3*24

722,540

2*95

1*85 ;

894,705

3*6 2

2*oi

288*4

3,030,075

12*2 7

6*82

1,337,147

5*42

3*oi

1,692,928

6*85

3*81

794,487

3*20

1*69

219*7

3,345,461

13*46

7*ii

1,424,447

5*78

3*03

1,921,014

7*73

4*08

409,494

3*68

5*18

644*3

279,267

2*54

3*54

1,124,000

10*09

14*23

—844,733

—7*58

—10*69 j

155,759

1*38

1*85

223*4

305,217

2*71

3*6 2

1,113,000

9*8 7

13*19

-807,783

—7*16

—9*57 ;

201,642

1*78

2*25

262*7

296,867

2*6 2

3*31

1,092,860

9*66

12-19

—795,993

—7*04

—8*88

201,474

1*79

2*20

265*1

636,196

5*65

6*96

1,049,756

9*32

11*48

—413,560

—3*6 7

—4*52 !

229,207

2*03

2*oo

260*2

588,301

5*21

5*12

995,304

8*82

8*6 7

—407,003

—3*61

—3*55 !

184,942

1*63

1*53

205-1

600,519

5*30

4*97

938,377

8*29

7*77

—337,858

—2*99

—2*80

188,862

1*66

1*55

200*6

678,678

5*97

5*58

863,584

7*59

7*u

—184,906

—1*62

—1*53

216.606

1*90

1*70

210*4

697,373

6*ii

5*46

813,366

7*12

6*3 7

—115,993

—1*01

—0*91 j

279,305

2*41

1*99

285*5

744,953

6*44

5*81

775,605

6*70

5*53

—30,652

—0*26

—0*22

198,857

1-70

1*30

157*8

768,842

6*57

5*05

695,100

593

4*56

73,742

0*6 4

0*49 !

152,004

1*06

1*39

178*8

182,113

1*27

1*6 7

40,000

0*29

• 0*»7

142,113

0*98

1*30

149,874

1*03

1*30

174*3

201,730

1*38

1*75

25,000

0*17

0*2 2

176,730

1*21

1*53

157,923

1*07

1*81

179*9

222,624

1*51

1*84

20,285

0*14

0*17

202,339

1*3 7

1*67

171,496

1*15

1*54

199*1

259,428

1*74

2*33

15,005

0*10

0*13

244,423

1*64

2*20

305,061

2*0 2

2*36

318*6

209,778

1*39

1*62

39,126

0*26

0*30

170,652

1*18

1*32 j

239,535

1*6 7

1*75

275*5

213,738

1*40

1*56

36,726

0*2 4

0*27

177,012

]*16

1*29 |

273,589

1*77

2*0 7

319*5

230,962

1*49

1*75

30,519

0*20

0*23

200,443

1*29

1*52

765,422

4*91

5*8 4

652*5

935,398

6*00

7*lo

448,727

2*88

3*41

486,671

3*42

3*69 1

342,106

2*16

2*24

300*2

1,093,538

6*92

7*17

435,142

2*75

2*85

658,396

4*17

4*32

374,207

2*33

2*26

202*9

1,144,497

7*14

6*90

442,137

2*76

2-67

702,360

4*38

4*23

282

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10 j	11
Landstingsområde.	Landstingsskatt. Utdebitering pr bev.-krona öre.	Influtna lands-tings- och sjuk-vördsafgifler.	Inkomster (utom influtna landstings-och sjukvårdsafgifter).	Däraf brännvins-försäljningsmedel.
För jordbr.- fastighet.	För öfriga beskatt-nings-föremål.	Summa.	Pr inv.	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-j kr. i	Summa.	Pr inv.	Pr bev.-kr. -
Norrbottens län6)... 1900			92,079	0*«s	109,413	0*si	0*79	66,889	0*50	0-48
1901	—	—	106,882	0-7 7	115,530	0*8.7	0*7 3	70,415	0-51	0-44
1902	—	—	103,753	0-7 8	124,350	0*88	0*74	73,628	0‘52	0-44
1903	—	—	133,427	0-1)2	172,709	1*20	1*03	70,252	0-49	0-42
1904	—	• -	119,452	0*s.l	176,736	1-20	0*98	65,146	0*44	0*3 G
1905	—	—	156,053	1-04	138,728	0*112	0-7.7	48,685	0-32	0*2 G
1 1906	—	-	149,355	0*98	165,270	1*0S	0*7 8	42,602	0-2S	0*20
1907	—	—	185,939	1-21	120,732	0*78	0*54	48,318	0-81	0-22
1908	—	—	183,823	1*18	132,296	0*85	0*45	41,674	0*2 7	0-14
1909	—	—	179,155	1*13	171,144	1*08	0*57	103,851	0*36	0*3 5
i Samtliga lands*
1 tingsomräden...... 1900	—	—	2,270,100; 2,587,469	0-öo	3,129,177	0* 6 8	<)(. 5	: 1,965,358	0*43	0*41
1901	—	—	0-56	3,324,517	0*7 2	o-o r.	2,132,883	0*46	0-42
1902	—	—	2,757,505	0-6 0	3,317,269 3,608,420	0*7 2	0-8 2	2,049,287	0*44	0*88
1903	—	. -	3,088,029	0*6 7	0*7 3	0*8 8	1,956,469	0-42	0-3 7
1904	—	—	3,423,482	0-73	3,879,610	0*83	0-66	2,056,923	0*44	0-8 5
1905	—	—	3,910,233	0-84	3,741,194	0*80	0*8 1	2,108,377	0*4 5	0-34
1906	—	—	4,073,139	0''8 7	3,898,660	0*83	0*61	2,128,377	0*45	0-33
1907	—	—	4,613,479	0-98	4,477,727	0*95	0*68	2,246,074	0*48	0*33
1908	—	—	8,725,191	1-83	4,428,743	0*93	0-59	2,231,946	0*47	0-30
1909	—	—	5,790,309	1*20	5,662,456	1*18	0*8 8	3,422,808’	0-71	0*41

*) I städerna utgick landstingsskatten med annat belopp pr bevilln.-krona.

1) Nyköping och Eskilstuna deltogo ej i utdebiteringen pr bevilln.-krona.

I Nyköping och Eskilstuna utgick landstingsskatten med annat belopp pr bevilln.-krona.

3) Utdebiteringen pr bevilln.-krona utgör medeltal för olika utdebitering inom Norra och Södra landstingsområdet.

4) Medeltal för olika utdebitering inom Norra och Södra sjukvårdsdistriktet.

5) Landstingsskatten utgick med olika belopp pr bevilln.-krona inom olika områden och distrikt.
c) I Linköping och Motala utgick landstingsskatten med annat belopp pr bevilln.-krona.

Anm. I afseende å 1908 års utskylder, tillgångar och behållning märkes, att den betydande ökningen beror
afgift upptagits i årets räkenskaper. Detsamma gäller delvis äfven 1909 års motsvarande siffror.

283

Utgifter.

Till

gång

a r.

S k u 1 d e

B e Ii å

1 1 n i

11 §•

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

I °/o af

inkom-sterna i
kol. 6.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

Summa.

Pr inv.

bev.-kr.

135,117

l*oo

0*98

123*5

587,623

4*36

4*26

5,293

0*04;

0*04

582,330

4*32

4-J

245,232

1-77

1*54

187*7

561,481

4*05

3*54

5,916

0*04

555,565

4*oi

3*50

272,200

1*92

1*61

218*9

528,778

3*74

3*13

13,483

0*lo

0*0 8

515,295

3*64

3*05

391,032

2-71

2*33

224*4

734,027

5*09

4*3 7

168,577

1*17

1*00

565,450

3*92

3*3 7

242,251

1*61

1*35

137*1

875,577

5*93

4*8 7

154,246

1*04

0*80

721,332

4*S9

4*oi

239,615

1*60

1*30

172*7

1,041,720

6*93

5*66

147,451

0*98

0*80

894,269

5*95

4*86

279,473

1*83

1 1*31

169*1

1,042,144

6*84

4*90

117,148

0*7 7

0*55

924,996

6*0 7

4*35 1

245,726

1*60

1*10

203*5

1,079,348

7*02

4*84

99,585

0*6 5

0*45

979,763

6*3 7

4*3 9

273,606

1*75

0*92

206*8

1,110,315

7*ll

3*75

83,735

0*64

0*28

1,026,580

6*57

3*47

289,740

1*88

0*9 7

169*3

1,149,891

7-25

3*85

74,478

0-47

0*25

1,075,413

6*7 8

3*60

5,927,497

1*30

1*23

189*4

18,565,791

4*06

3*86

6,200,612

1*36

1-29

12,365,179

2*70

2*57 1

5,966,360

1*30

1*17

179*5

18,999,014

4*13

3*73

6,343,528

1*38

1*25

12,655,486

2*75

2*48 j

6,841,802

1*48

1*28

206*2

19,931,802

4*31

3*72

6,969,592

1*51

1*30

12,962,210

2*80

2*42 |

7,482,318

1*61

1*40

207*4

22,345,688

4*82

4*18

8,134,686

1*76

1*52

14,211,002

3*oc

2*6 6 1

7,816,577

1*68

1*33

201*5

24,205,864

5*20

4*13

9,176,660

1*97

1*57

15,029,204

3*23

2*56

7,865,743

1*68

1*27

210*2

26,281,504

5*61

4*25

10,109,971

2*ig

1*6 4

16,171,533

3*45

2*61 I

8,940,325

1*90

1*40

229*3

25,995,368

5*54

4*0 7

10,738,062

2*29

1*68

15,257,306

3*25

2*39 |

11,438,439

2*42

1*70

255*5

29,747,352

6*30

4*41

13,601,557

2*ss

2*02

16,145,795

3*42

2*39

10,893,203

2*28

1*45

246*0

34,729,160

7*28

4*6 2

14,386,482

3*02

1*91

20,342,678

4*26

2*71 j

10,969,145

2*28

1*31

193*7

36,537,135

7*59

4*36

14,876,566

3*09

1*78

21,660,569

4*50

2*58 |

därpå, att, till följd af den ändrade tiden för uppbördsstämmorna, i ett flertal fall två års landstingsskatt och sjukvårds -

285

Bilaga 2.

Till kommittén för utredning rörande statens, kommunernas m. fi.
frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen.

Med anledning af kommitténs skrivelse af 14 november 1910 får
jag äran meddela, att den af kommittén ifrågasatta undersökningen,
dels i hvilken utsträckning bruket af alkohol orsakat fall af fattigunderstöd,
dels ock bvilka kostnader däraf föranledts, nu blifvit verkställd,
såväl hvad Stockholm som äfven hvad Göteborg, Norrköping, Helsingborg,
Sundsvall och Halmstad beträffar. Därjämte ha tabeller jämförande
dessa städers förhållanden blifvit uppgjorda. Jag tillåter mig
nu här nedan redogöra för det sätt, hvarpå denna undersökning i Stockholm
utförts.

För undvikande af betydliga kostnader och tidsutdräkt har genom
direktörens för Stockholms stads statistiska kontor, doktor J. Guinchard,
tillmötesgående, hela 1909 års material af primäruppgifter till fattigvårdsstatistiken
(1909 års kartoliner), från kontoret erhållits till lån, och
legat till grund för vidfogade tabell I. Dessa kartoliner ha försetts
med nummer hänvisande till motsvarande så kallad personalhandling i
fattigvårdsnämndens register, hvarefter de sorterats i nummerordning.
Därefter har för hvarje kartolin personalhandlingen framtagits, och däri
befintliga undersökningsrapporter genomlästs, för att konstatera om förevarande
fattigvård sfall helt eller delvis förorsakats af alkoholbruk. Sålunda
ha cirka 12,000 personalhandlingar blifvit genomgångna.

Sedan nu konstaterats om alkoholbruk förelegat eller ej, har i
hvarje särskildt fall utskrifvits en ny kartolin enligt något af följande
3 formulär:

Arbets tcU t.

Särskilda

kartoliner.

286

N:o

A. Hemunderstödda äldre med tillhörande barn:

Exempel.

N:o 000

A. Familjeunderstödda.

Hufvudmannens namn:

Födelseår

Födelseort

Gift, ogift, änkling, änka, frånskild.

Understöd med hustru och

Antal kam

äkta

oäkta

f fadern
modern
| båda

( annan försörjn.-pliktig

Alkoholbruk bidragande orsak Annan orsak ............................... Kostnad .......................................	fadern modern båda annan försörjn.-pliktig
Understödets art	Kr.	öre



...............................

Summa

Hufvudmannens namn:

Andersson, Karl Erik

Födelseår 1873
Födelseort Vexiö

Gift, ogift, änkling, änka, frånskild.

Understöd med hustru och

Antal barn

äkta

oäkta

Alkoholbruk bufvudorsak

fadern

modern

båda

annan försörjn.-pliktig

Alkoholbruk bidragande orsak

Annan orsak

fadern

modern

båda

annan försörjn.-pliktig

Kostnad

Understödets art

Summa!

Anmärkningar:

287

B. Hemunderstödda äldre utan larn:

N:o

Exempel.

N:o 000

B. Äldre personer.

(Öfver 15 år).

B. Äldre personer.

(Öfver 15 år.)

Understödstagarens namn:

Födelseår

Födelseort

Gift, ogift, änkling, änka, frånskild.

Understöd med hustru

( mannen

Alkoholbruk hufvudorsak > ^‘”nan

| bada

{ annan för t örjn. -pliktig

Alkoholbruk bidragande orsak

mannen

Jcvinnan

båda

annan försörjnpliktig -

Annan orsak

Kostnad

Understödstagarens namn:

Erikson, Johanna

Födelseår 1&37
Födelseort Sthhn

Gift, ogift, änkling, änka, frånskild.

Understöd med hustru

| mannen

Alkoholbruk hufvudorsak

bada

I annan försörjn.-pliktig

(mannen
kvinnan

.uavLuiui un. umi ogauu,. ^ båda

'' annan försörjn.-

{ pliktig sonen

Annan orsak ........................................................

Kostnad ................................................................

Understödets art	Kr. öre




	....................!...........j
• Summa

Anmärkningar:

Understödets art	Kr.	öre
8/m 7, 09- 7, 10	96	i —
ved 2 ggr	C)
....................................................... .........................................................................
Summa	102	—

Anmärkningar: Sonen skulle kunna försörja
modern, om han ej vore alkoholbrukare.

288

C. Anstaltsvårdade äldre eller på annat sätt helt omhändertagna

(såväl äldre som barn):

Exempel.

N:o ............ N:o 000

C. Anstaltsvårdade. C. Anstaltsvårdade.

Namn:

Namn; Lundström, Johan

Födelseår ....................

Anstalt.

Födelseår 1851

Anstalt.

Allm. Förs.-inr.

Födelseort ....................

...................................... Födelseort Trosa

Gift, ogift, änkling, änka, frånskild. Barn: ä. oä.

Alkoholbruk hufvudorsak............................

Alkoholbruk bidragande orsak ................

Annan orsak ................................................

Kostnad ........................................................

Understödets art

Summa

Gift, ogift, änkling, änka, frånskild. Barn: ä. oä.

Alkoholbruk hufvudorsak............................

Alkoholbruk bidragande orsak ................

Annan orsak ................................................

Kostnad ........................................................

Understödets art	Kr.	öre
å Förs.-inr. 4/g —4/4	39	_
	37	70




Summa	70

Anmärkningar: periodsupare

Anmärkningar:

289

Å dessa kartoliner ha då upptagits bland annat:

1) om alkoholbruk förekommit eller ej,

2) hvem alkoholbrukaren varit,

3) fattigvårdskostnaderna.

Om alkoholbruk förelegat eller ej, har ofta varit mycket svårt att Svdrt ««
afgöra, då naturligtvis vederbörande tillsyningsman vid en vanlig undersökning
rörande fattigvårdsbehofvet hufvudsakligen lägger märke till
och angifver de orsaker, som närmast föranleda ansökan om understöd.

Därvid är då att märka, att alkoholbruket i ett mycket stort antal fall
visserligen är orsak, ehuru liggande längre tillbaka i tiden eller så att
säga bakom de närmaste orsakerna, och sålunda icke blir af tillsy ningsmannen
angifvet, såvida han ej såsom vid den specialundersökning, som
utförts under januari—mars 1911, har sin uppmärksamhet riktad hufvudsakligen
härpå. _ Det totalförbud, som utfärdades under 1909 års storstrejk,
torde möjligen äfven inverkat på resultatet af föreliggande undersökning.
Som en följd häraf kunna de siffror, som uppgifvas i tabell 1,
anses som minimisiffror. Härtill kommer, att, då en familj endast har
naturaunderstöd, som beviljas af vederbörande fattigvårdsstvrelse utan
delegerades för beviljande af fattigvård hörande, äfvensom för en stor
del af utackorderingsbyrån vårdade personer och för en del sedan många
år å anstalt intagna, ingen undex-sökningsrapport alls förekommer i
personalhandlingen. Alla dessa ha måst föras under rubriken »obestämbara»,
utgörande 707 fall till en kostnad af kronor 101,926: 9G.

Uteslutna från möjligheten att undersöka och därför äfven vid vriua underutredningen
icke medtagna äro de fall, där understöd beviljats i form af
ved, s. k. sjukpersedlar (bråckband, glasögon, proteser o. d.) eller skodon
till barn i skolåldern, utan att familjen dessutom haft annat understöd,
som förorsakat undersökning i vanlig ordning.

Enbart skounderstöd, som sålunda måst uteslutas, utgjorde år
1909 skodon åt 3,349 barn i skolåldern till eu medelkostnad af kronor
4:50 per par = kronor 15,070:50.

1 attigvårdskostnaderna ha för en del understöd icke kunnat an- Kvstnudsi.égifvas
fullt exakt utan endast efter vissa medelpriser sålunda: rakningar.

understöd i form af ved ................................................... 3 kronor

ii ii ii ii mat ................................................... 20 öre per portion

ii n ii „ mjölk ............................................... 16 „ „ liter

ii ii ii ii skodon ............................................. 4: 5 o per par

samt hvad anstalterna beträffar medelkostnaderna enligt fattigvårdsstatistiken
för 1909 in. m.:

290

Annan metod
för ntackorderingebynIn.

Annan metod
för fört.-inr.
och arb.-inr.

Barnuvdrdi’

nämnden.

Tabell I.

understöd å arbetsinrättningen ......................................... 75 öre per dag

„ „ försörjningsinrättningen................................ 130 „ „ „

„ „ ålderdomshem .................... 67 „ „ „

„ „ asylerna för husvilla...................................... 75 „ „ „

„ „ utackorderingsbyråns barnhem .................. 65 „ „ „

„ „ barnhärbärget .................................................. 100 „ „ „

„ „ uppfostringsanstalten vid Skrubba .......... 200 „ „ „

„ „ „ för flickor................ 150 „ „ „

Det sålunda framställda nya kartolinmaterialet har sedan användts
för utarbetande af tabell 1. För utackorderingsbyråns, försörjningsinrättningens
och arbetsinrättningens understödstagare har ett annat
tillvägagångssätt dock varit nödvändigt. Sålunda har för utackorderingsbyrån
statistiska kontorets kartoliner icke användts som utgångspunkt,
utan ha uppgifter hämtats från å utackorderingsbyråns expedition förda
diarier och direkt upptecknats å kartolin C. med angifvande af utackorderingsafgifter
efter byråns betalningslistor.

I flertalet personalhandlingar rörande å försörjnings- och arbetsinrättningarna
vårdade personer saknas fullständigt undersökningsrapporter,
enär personer ditremitterats endast på grund af läkarebetyg
och rotemansbetyg eller genom polisremiss samt egna uppgifter
om'' saknad af arbete o. d. Detta förhållande har omöjliggjort livarje
försök till undersökning rörande dessa två stora anstalters understödstagares
förhållanden under år 1909. Andra utvägar ha därför måst
anlitas för att kunna beträffande dessa kategorier ernå ett så vidt möjligt
tillfredsställande resultat. Man bär då utgått därifrån, att proportionerna
af de fall, där alkoholbruk förekommit som orsak, och de fäll, där så
ej varit förhållandet, från det ena året till det andra ej fluktuera något
nämnvärdt, synnerligast då man rör sig med så stora siffror som bär
ifrågavarande. På den grund ha de procenttal, som framkommit vid
den här nedan omtalade specialundersökningen för 1911 års tre första
månader, användts för utarbetande af grupp 3, allmänna försörjningsinrättningen
och arbetsinrättningen i tabell 1.

De kostnader, som allmänna fattigvården fått vidkännas för af
barnavårdsnämnden omhändertagna barn, ha upptagits och antecknats
å kartoliner af typ C. efter barnavårdsnämndens räkningar.

Tabell I upptager 1909 års understöd och understödstagare efter
ofvan angifna grunder och undantag. Tabellen har uppdelats i 3
grupper I, 11 och III, och torde de olika gruppernas omfattning anges
af öfverskrifterna. Dessutom finnes ett »Hufvudsammandrag» af alla
tre grupperna.

291

Grupp I, som anger antalet helt omhändertagna barn (sålunda ej
antalet understödda familjer), är uppdelad i två afdelnigar, en för äkta
barn och en för oäkta. Grupp IT, som anger antalet understödda familjer,
är delad i tva hufvudafdelningar omfattande den ena s. k. extra understöd,
d. v. s. hemunderstöd åt äldre personer utan barn, den andra s. k.
barnhjälp, d. v. s. hemunderstöd åt familjer med tillhörande, i hemmet
vårdade barn. Dessa hufvudafdelningar'' ha uppdelats hvardera i två
underafdelningar: gitta personer och icke gifta (ogifta, änkor, änklingar
och frånskilda). Grupp III, anstaltsvårdade äldre, är uppdelad i 9 afdelningar,
en för hvar och en af fattigvårdens 8 anstalter samt en för
Barnavårdsnämnden.

För tydlighets skull ha alla procenttal angifvits med kursiverade
siilror och alla sammandrag samt hufvudsammandragen med feta siffror.
Dessa beteckningar återkomma äfven i tabellerna II och III.

Som var att vänta, har det högsta procenttalet där alkoholbruk
utgjort orsak, 78,6 procent, förekommit vid arbetsinrättningen, och de
lägsta vid extra understöd 8,6 procent samt vid Sabbatsbergs och
Rosenlunds ålderdomshem respektive 3,7 och 5,2 procent,

Som ofvan angifvits, kan resultatet af 1909 års undersökning icke
anses fullt tillfredsställande, liksom öfver hufvud aldrig en undersökning
af föreliggande art kan blifva fullt exakt, då den ju rör sig med förhållanden,
för hvilka det är ytterligt svårt att uppställa någon definitiv
norm. För att emellertid erhålla ett material, som i möjligaste måtto
motsvarar verkligheten och med hänsyn särskildt till frågan om alkoholbruk
som orsak till fattigvårdsbehofvet, har under 1911 års tre första
månader en specialundersökning verkställts, hvars resultat framlägges i
bifogade tabell II. Denna undersökning bär tillgått sålunda:

Den personal, som insamlat primäruppgifterna, har utgjorts af 14
tillsyningsmän, en läkare vid allmänna försörjningsinrättningen samt eu
person vid arbetsinrättningens kontor. För’ dessa personer jämte den
personal, som utfört arbetet vid nämndens expedition höll fil kandidat
Einar Thulin ett orienterande föredrag rörande de principer, som böra
följas vid undersökningar af donna art. Dessförinnan hade utarbetats
eu P. M. för tillsyningsmännen, hvilken till alla delar sammanfaller med
de af föredragshållaren framställda synpunkterna, För undersökningens
utförande har användts följande kartolintyp:

Högsta och
lägsta procéuttalen.

Special under •
sökn''ng.

Primär uppgifternas
insamlare.

292

N:o

Undersökningen af fattigdomsorsakerna i Stockholm.

Undersökare .................................................... den / 19

(anstalt.)

Serien A

Serien B (utackorderade).
Serien C (i hem understödda).

Namn: ............................................................

Kön: ............ Född år ........ ålder ........

Födelseort: Stockh., Landsorten, Utrikes, Obekant

Öfver 15 år:
Ogift Gift

Frånskild
Änkling Änka
Yrke:

Under

äkta

Fadern : Modern
1 lelver ; / lefver
i är död ; j är död
Faderns yrke:

15 år:

oäkta

“»(Si

Moderns yrke:

Straffad.

Vagabond.

Prostituerad.

Fattigvårdsbehofs orsak.

I. Eget alkoholbruk.

1. Alkoholbruk hufvudorsak.
Biorsaker: ........................

2. Alkoholbruk biorsak.
Hufvudorsak: .............

II. Andrån alkoholbruk.

Mannens, Hustruns, Föräldrars, Målsmäns, Andras än dessa.

1. Alkoholbruk hufvudorsak. 2. Alkoholbruk biorsak.
Biorsaker: ....................... Hufvudorsak: ..............

III. Annan orsak än alkoholbruk.

Alkoholfallets historia.

Sjukdom eller lyte:

Fattigunderstödda

anförvanter:

Kostn.

Under månaderna januari, februari och mars 1911 har en sådan
kartolin af tillsyningsmännen ifyllts och bifogats hvarje inkommen ansökan
om nytt eller förnyadt understöd, och sedan har å densamma
antecknats det understöd, som af delegerade för beviljande af fattigvård
blifvit beviljadt. Dessutom ha äfven alla understöd i form af s. k.
hyreshjälp (2 kronor i månaden), mat och mjölk blifvit på enahanda
sätt undersökta. Å allmänna försörjningsinrättningen ha de under
kvartalet nyintagnas förhållanden blifvit föremål för undersökning enligt
samma formulär. Å arbetsinrättningen såväl de vid årsskiftet 1910—
1911 kvarvarande som de under kvartalet nyintagna likaledes.

293

N:0 3,678

Exempel :

Undersökningen af fattigdomsorsakerna i Stockholm.

Undersökare E- ZUén

den »/, 19^-

(anstalt.)

Serien A

Serien B (utackorderade).
Serien C (i hem understödda).

Öfver 15 år:
Ogift Gift

Frånskild
Änkling Anka
Yrke: 9rofarb.

Barn Under 15 år: i hemmet

3 äkta j oäkta

Fadern 1 Modem! , ,

1 lefver (lefver ! Modern ; „e ''Tf.
jär död |\ är död lärdöt

Faderns yrke: ; Moderns yrke:

Namn: Gustafsson, Karl August
h. h. » , Anna Berta

Kön: ............ Född år 3863 ålder 48

» » 1870 » 41

Födelseort: Stockh., Landsorten, Utrikes, Obekant

Straffad. Böter

för fylleri.
Vagabond.

Prostituerad.

Fattigvårdsbehofs orsak.

L Eget alkoholbruk.

1. Alkoholbruk hufvudorsak.

Diorsaker: Hustrun Sjuklig

2. Alkoholbruk biorsak.
Hufvudorsak:

II. Andras alkoholbruk.

Mannens, Hustruns, Föräldrars, Målsmäns, Andras än dessa.

1. Alkoholbruk hufvudorsak.
.Biorsaker:

2. Alkoholbruk biorsak.
Hufvudorsak:

III. Annan orsak än alkoholbruk.

Alkoholfallets historia.

Mannen, som bor i hemmet,
uppträder, då lian är rusig,
brutalt mot hustrun och barnen.
Han lär använda större delen
af sina inkomster på rusdrycker.

Sjukdom eller lyte:

Fattigunderstödda

anförvanter:

Kostn. :6/s 11 bev.e Del:e 10/m ''/s—''/e 11. 2 port. mat dagligen.

Resultatet af denna undersökning vid allmänna försörjningsinrättningen
och arbetsinrättningen ligger, som ofvan nämnts, till grund för
beräkningen rörande dessa anstalter i tabell 1.

Efter utgången af mars månad hafva samtliga dessa primärupp- Pnmäruppgifter
bearbetats enligt i hufvudsak samma grunder som år 1909 med ^Xeumdc."
kartolintyperna A., B. och C., och föreligger resultatet i bifogade
tabell II.

Då undersökningen endast omfattar eu tidsperiod af 3 månader, rabeii n.
ha för de helt omhändertagna barnen samt de till anstalt remitterade
äldre någon kostnadsberäkning icke kunnat förekomma, enär omöjligt är

294

Kostnads ■
beräkning
inom grupp IT.

Ej medtagna
nndertlSdsjorm
er.

Procenttalen
är 1911 högre
än 1909.

Specialunder»ökningen
tilllämpad
på dr
1909.

Tabell 1J1.

att konstatera understödets varaktighet. På grund liäraf ha endast antalet
understödsfall kunnat bearbetas inom grupperna I och III med
undantag af allmänna försörjningsinrättningen och arbetsinrättningen.
För dessa anstalter, hvilkas understödstagare oupphörligen gå in och ut,
har kostnaden beräknats efter den tid de varit å anstalten under första
kvartalet 1911 intagna.

Vid beräknandet af kostnaderna för de i grupp II upptagna hemunderstödda,
har man utgått från den åsikten, att förhållandena under
årets olika kvartal praktiskt taget äro likartade, och således procenttalen
för alkoholfall och icke alkoholfall ställa sig ungefärligen lika. Understöd
enbart i form af ved, sjukpersedlar och skodon ha icke heller vid
denna undersökning kunnat medtagas på grund af såväl tids- och kostnadshänsyn
som understödens i allmänhet ringa värde.

Som var att vänta, visa de i tabell II uträknade procenttalen afsevärdt
högre siffror än motsvarande i tabell I, beroende på den grundläggande
undersökningens större noggrannhet med afseende å alkoholbruk
som orsak till fattigvårdsbehofvet. Emellertid ha inom grupp III
Sabbatsbergs ålderdomshem och utackorderingsbyrån att uppvisa en
abnormt hög alkoholprocent, respektive 20 och 50 procent, tydligen
beroende därpå, att man vid utarbetandet af denna tabell haft att röra
sig med så få fall för dessa anstalter, respektive 25 och 10 fall, och
det ju är nödvändigt, att ha ett större material att bearbeta för att
kunna få fram rättvisande procenttal.

Då man ju kan anse, att förhållandena inom en så stor stad som
Stockholm icke variera i någon afsevärd mån från det ena året till det
andra, ha de i tabell II framkomna procenttalen användts för bearbetande
af de uppgifter öfver antal understödsfall och fattigvårdskostnader under
år 1909, som finnas upptagna i tabell I. Härigenom framkommer då
en bild åt alkoholens inverkan på fattigvårdsbehofvet under år 1909,
sådan den skulle tett sig, om en så ingående undersökning som ofvannämnda
specialundersökning legat till grund för densamma.

Tabell III kan kallas för en jämförande tabell och har framkommit
genom följande förfarande:

Hela antalet fall och summan kostnader inom hvarje grupps afdelningar
å tabell I ha insatts på motsvarande platser å tabell III, och
dessa siffror ha sedermera bearbetats med de i tabell II framkomna
procenttalen, hvarigenom uppstått afdelningstabellerna (i grupp II förekommande
underafdelningar ha för jämförelses skull bearbetats på samma
sätt, men ligga icke till grund för hufvudafdelningarna inom denna
grupp, utan ha som sagdt dessa bearbetats direkt utan anlitande af

295

resultatet af underafdelningarna). Dessa afdelningar ha sedan sammanförts
till gruppsaminandragen, hvilka i sin tur ligga till grund för
hufvudsammandraget. Då i tabell II inga kostnader kunnat anges inom
grupp I och III (med undantag för förs.- och arbetsinr:a) ha kostnaderna
inom dessa grupper i tabell III fördelats efter samma procenttal som
framkommit i tabell II för antalet fall. Slutsummorna i hufvudsammandraget
afvika något från motsvarande siffror å tabell I beroende därpå,
att under 1911 års första kvartal inga öfveråriga remitterats till uppfostringsanstalten
vid Skrubba, uppfostringsanstalten för flickor och barnavårdsnämnden,
hvarföre dessa afdelningar inom grupp III ej kunnat
medtagas i jämförelsetabellen.

Som ofvan nämnts, torde procenttalen i tabell II för Sabbatsbergs
ålderdomshem och utackorderingsbyrån inom grupp III vara något missvisande,
och torde möjligen på grund af materialets ringa omfång samma
förhållande gälla för öfriga anstalter inom samma grupp med undantag
af allmänna försörjningsinrättningen och arbetsinrättningen, för hvilka
senare det bearbetade materialet varit tillräckligt stort för erhållande af
tillförlitliga procenttal. Då tänkbart är, att sagda förhållande inverkar
på hufvudsammandraget å tabell III, har å såväl tabell I som tabell III
ett ytterligare sammandrag utarbetats omfattande grupperna I och II
samt af grupp III endast allmänna försörjningsinrättningen och arbetsinrättningen.

Arbetet, som ursprungligen afsåg endast utarbetande af tabell I
och beräknades vara färdigt på en tid af 6 månader, börjades den 8
december 1910, och har trots den betydliga utvidgning i omfattning,
som orsakats genom utarbetande af tabellerna II och III, blifvit färdigt
endast 6 dagar efter den bestämda tiden eller den 14 dennes. Särskild
kostnadsräkning vidfogas.

För att åstadkomma likformighet och öfverensstämmelse i undersökningarna
har undertecknad besökt samtliga ofvannämnda ställen med
undantag af Sundsvall, dit biträdet vid dessa undersökningar kontorsskrifvaren
K. A. Blomquist för samma ändamål afrest.

Från städerna Göteborg, Norrköping, Hälsingborg, Sundsvall och
Halmstad inkomna tabeller bifogas, äfvensom tabeller utgörande sammanställning
af dessa. Då tabellen från Halmstad icke uppställts efter samma
formulär som från öfriga städer, har sammanställningen icke kunnat bli
fullt lika.

Stockholm den 15 juni 1911.

Sammandrag
af grupperna
/ och II tamt
Fört.- och
Arb.-inr.a.

A. Lindblom.

296

Tabell I.

(trupp I. Direkt understödda miiider -

Orsak.

Barn inom äktensk

a p.

Fadern alk.-brukare. Modern alk.-brukare.

Båda alk.-brukare. Antal barn.

Mk. I Kvk. Kostnad. Mk. Kvk.

I I I !

Kostnad.! Mk. I Kvk. Kostnad. Mk. i Kvk.

1:1 | ll0Pa -

o/o

Summa

kostnad.

! Alk.-br.hufvudorsak 292 ! 197 150,225151 51 ( 33 j 7,728! 5s| 65 j 54
Alk.-br. biorsak ...j 110 j 79 I 19,658 7 8 10 1 8 i 1,992 921 2 ! 2

Summa'' 402 j 276 j 69,884:29J 61 j 41 j 9,721:so 67

i Annan orsak
Obestttmbara

Summa

408 122	284 692 36‘a 89 ! 211 U i	! \| 68,747 e r 34-i 22,745 TSll-a
530	373 \| 903 47-t	91,493 39 [45-3
624 22	330 25	954 50-1 471 2-s	[ 107,25201 2,878 91	1''5
646	355	1,001 52-6	110,130 92	54-7
1,176	728	l,904[700\|201,624\|3l	100

297

Stockholm år 190‘J.

åriga barn. (Helt omhändertagna.)

					Barn	utom	äktenskap.
Fadern alk.-brukare.	Modem alk.-brukare.	Båda alk.-brukare.	Antal barn.	1 Summa ;»/» kostnad. \| 1
i Mk.	I Kvk. Kostnad.	Mk.	Kvk.	Kbstnad.	Mk.	Kvk. j Kostnad.	Mk.	I ......I “/o “ lh™l
i i 61	1 42 \| 11,174	Öl	21	27	6,419 so	12 i	17 \| 3,764	29	94	86 180 17-s	21,357 86 143
! 75	73 ! 21,181	os	5	4	2,210 loa		— 1 —	—	80	77 157 15-a	23,391 16 15-6
136 j	115 j 32,355	09	26	31	8,629 6 4	12 \|	17 \| 3,764	29	174	163 \| 337 32?	44,749 \|02\2949
									370	983 1 fiä.3 ''«.?■»	■! i i 109 133 s: CÄ-i
										17 i 42 '' 4''o	9 J.9Q Ui!
.									395	300 '' 396 fi''7-,	101 fil fi
									569	463 1,032 1100	149.365 {131100

Sammandrag1.

Orsak.	\| Summa barn i	Summa kostnad.
Mk.	1 . 7° Kvk. T*11'' hopa. \|	Kr.	7° ö.
''Alk.br.	502	370 872 2 9 7	90,105	! 1 so 25''7
Alk.-br. biorsak...............	202	166 368 12s	46,136	91,13 1
Summa	704	536 1,240 422	136,242	1138 s
Annan orsak .................	994	613 1,607 54 7	209,438	58 59 7
Obestämbara .................	47 i	42 89 ! 3l	5,308	45 T5
Summa	1,041 !	655 1,696 57 s	214,747	03 61 2
S:a summarum	1,745!	1,191 2,936 100	350,989 44j 100

298

Tabell 1

Grupp II. Fa miljö -

Orsak.						E x	t r a	under
Gifta personer.	Ogifta, ankor, änklingar, från-
Man- nen alk.-br.	Kvin- t. o . Annan nan törs. pi. alk.-br.; alk-br-1 alk.-br.	Antal fall. ! > \| , 1	Summa kostnad. /0	Man- Kvin-nen nan alk.-br. alk.-br.	Buda alk.-br.	Annan förs. pl. alk.-br.	j Antal fall. \| > 1
■ Alk.-br. hufvudorsak	52	1 6 ; 1	60 11-3	4,547''4.0i 81	21 i 18	—	12	51 2i
Alk.-br. biorsak......	28	5 \| 2 11	46 \| 87	4,436 -1 82	18 i 23	—	68	109 4-2
Summa	80	6 \| 8 \| 12	106 \20''o	8,983	i CO I ZC 4-	-	80	160 6''a
		1 4-04 76 t	j 1 43,448 7 5 80''o	*			2,356 92-3
Obeslämbara ......................................................	21 »o	1,888 50 3-4		37; l i
		Summa	425	45,337 2ä\|83-4				2,393 93-7
		S:a summarum	531 U00	54,320 0 5 100				2,553'' 100

Grupp II. Familjc -

	Barn-
Orsak.	Ogifta, änkor, änklingar, från-
Mannen alk.-br.	Kvinnan alk.-br.	Båda alk.-br.	Annan förs. pl. alk.-br.	Tillhörande barn.	Antal; fall !
	inom äkt.-sk.	utom äkt.-sk.	inom äkt.-sk.	utom äkt.-sk.	inom äkt.-sk.	utom äkt.-sk.	inom \| utom inom äkt.-sk.1 äkt-sk. äkt.-sk.	7»	utom 1 0, äkt.-sk. ''°
Alk.-br. hufvudorsak	107	62	4	3	3	3	1 _	277	lTi	147 22-a	182 IT i
Alk.-br. biorsak......	61	99	3	2	1	i	2 ! -	192	11-8	146 22-9	169 16i
Summa	168	161	7	5	4	4	2 \| -	469 28 u	293 ''4fr s	351 ]33'' s
Annan orsak.........								1,116	68 s	309 48-3	\| 661 63ä
Obeslämbara.........								37	2-3	38 5-9	34 ! 3j i
							Summa	1,153	71-i	347 54-s	695 66''g i
							S:a summarum	t,622	100	640 100	1,046 100

Stockholm År 1009

299

understödda.

stöd.

B a

r n h j ä 1 p.

skilda.

S:a an-tal fall.

S:a

kostnad.

Kr. ö.

7»

Gift

i personer.

i Summa

kostnad.

7»

Man-

nen

alk.-br.

Kvin-

nan

alk.-br.

Båda
alk -br.

Annan
fors. pl.
alk.-br.

S:| °/o

Antal 0;
fall. j

[ 1

Kostnad, j <y,

i I

4,157

•

3-s

8,705 Ilo

281

—

860 26''i

(

289 29''7

41,322 jas 28*9 j

| 9,010

155

5''o

13,446 lss

4''u

370 \ll''4

100 10''3

15,794 ii U t j

13,168

5-6

266

8'' ö

22,151 |ss

7''u

378

1,230 ^37‘s

389 40''o

57,117 it lO-o i

219,680

93-e

2,760

89-5

263,129 6 3

91''i

1,452 :44''s

432 44''s

1 ! 1

64,636 6 0 4.5''2 j

j 1,685

0-8

1-9

3,573 [so

1''3

578 i 17-7

153 157

21,079 so 14''s

221,365

94''i

2,818

91''4

266,703 1 it 924

..........................................

2,030 02-i

585 60''n

85,716 10 60''o !

I 234,534

100

3,084

100

288,855 W 100

974 ! 100

i 1

142,833 Ug 100

understödda. (Forts.)

h j a 1 p.										Sammandrag.
skilda. I 1 j Kostnad, j °/° \|	Summa tillhörande barn.	S:a an-tal fall.	7«	S:a kostnad.	7»	S:a an-tal fall.	i 1 7»	Summa kostnad.	1 \| 7° \| i
! i	inom		utom										]
i	äkt.-sk.	Jo	äkt.-sk.	7°				i
j I i 25,580 i jo'' 20''o	1,137	23''3	147	22o	471	22a	66,903	1 53	24'' 7	582	114	75,608	i «S 135
19,673 12 o 15''4	562	Ilo	146	22’9	269	13''3	35,467	i 7 3	13''2	424	8''3	48.914	58 8''S
45,253 ;bo! 35''i	1,699	34''s	293	45S	740	36'',i	102,371	2 0	37''g	1,006	19 7	124,523	fn 223
'' 1 1 79,012 in 61''g	2,568	52-s	309	48-3	1,093	54''i	143,648	1 72	53i	3.853	75s	406,778	85 72 7
i 3,378 5oj 2-7	615	12-8	38	Ö''9	187	0''3	24,458	—	9o	245	4-8	28,031	so So
82,390 61 64''o	3,183	66''3	347	.04-2	1,280	63-4	168,106	17 2	62i	4,098	803	434,809	86, 77 7
127,6-44 61 100	4,882	100	640	100	2,020	100 i	270,477	98	100	5,104	100	659,333	o« 100

300

Tabell I

Grupp IIT. Anstalts -

1 Orsak.	I Allm. försörjningsinrättn. ! Arbetsinrättning.		Sabbat	s b e r	g s
Antal fall.	7»	Kostnad. Kr. ö.		Mankön.		M a n k ö	n.
°/0 \| Antal \| fall.	7»	Kostnad. Kr. ö.	7“	Eget Andras alk.-br. alk.-br. hustr. annan.	Antal fall.	Kostnad.
Alk.-br. hufvudorsak	i 893 20s	I ! i 186,527 15 J8-? \| 636	44-7 1	77,344 8 2	40-o	\| 2	__	2	326	60
Alk.-br. biorsak.....	395	8" .9	92,302 \|io	9-s \ 483 ! 3.3''9 !	68,256 8l!35\i	4 i	3	7	1,490	40
Sumina	1,288	278,829 I25 28-o ! 1,119	78-e	145,601 63	75-3	6 \| -	3	9	1,817	_
Annan orsak ........	3,145	70-9	\| 720,450 93	72-o *) 305	1 21é i	47,760 ! 43	24-7
Obestämbara ........						!
Summa	-		— !—	- 1	- !	-1-
S:a summarum	4,433 100	999,280 18	100 *1 1,424	100	193,362 \| o 6	100

Grupp III. Anstalts -

Orsak.			R o s e	n 1 u n d	s ålderdomsh	e in.					Asyler
		Kvinnkön.		.	Antal fäll.	7»	Kostnad. Kr. ii.	7 -	Mankön.
Eget alk.-br.	Andras alk.-br. mannen, annan.	Antal fall.	Kostnat	Eget alk.-br.	Andras alk.-br.
	hustr. annan.
Alk.-br. hufvudorsak	1	2	\| ; i	4	980	—	6	OS	1,470	_	O-ö	2	_
Alk.-br. biorsak......	7	10	21	38	8,484	66	62	4-7	14,088	46	S''g	i	1 i
Summa	8	12	; 22	42	9,464	66	68	5’2	15,558	46	5-7	3	- ! i
Annan orsak .........							1,163	87'' y	232,108		Kfi-g
Obestämbara ........................................................................	92	6-9	21,388	38	8''n
					Summa	1,255	94s	253,497	3-1 ''94-3
				S:a	summarum	1,323	100,	269,055	80	100	.................................

*) Dessutom 140 understödstagare öfver SO år, hvilka rätteligen borde vara intagna å försörjningsinrättning, hvarför

Stockholm år 1909

301

vårdade äldre.

ålderdomshem.

Kvinnkön.

----Antal < 0.

Eget LAndrasJ^:J Antal j Kostnad, i fall. !
alk.-br. mannen, annan. fält]I . [

Kostnad.
Kr. ö.

Rosenlunds ålderdomshem.

Mankön.

Andras alk.-br. ; . . . ,

Eget -----------------j Antal , Kostnad.

alk.-br. hustr. I annan.

490

5,410

! 0-4
\ 33

816 J 6 o
6,900 so

0-4

3-4

2 | 490

24 ! 5,603

5,900 !2oj 34 [ 3-7 I 7,717 !jo| 3s

687 75''s : 162,340 76

189 20 a 1 35,401 ,76 17s

79''o i

876 196-3 [ 197,742 so 96 s |

910 \100\ 205,459 [7 2; 100

19 —

6,093 >o

vårdade äldre. (Forts.)

för husvilla.

Utackorderingsbyrån.

Kvinnkön. j .

Kostnad.

Kr. ö.

Mankön.

Kvinnkön.

An-!

Kostnad. ! .,

‘ >

Kr. 0.

i t. . : Andras alk.-br. tal

Eget ----- fall.

alk.-br. mannen, annan.

7»

t, . ! Andras alk.-br.
Eget [----;----

alk. br.!

p. ^ Andras alk.-br.
alk.-br. mannen. annan.

tal °/°
fall.

7 49 21‘s \ 1,619

— 30''o

Tf CO Tf	4118''a	1,089 »6 18-h
10 ; 35 41	90 407,	2,708
	1 107 47''e 2812-4	2,518 so 45-i 351 —; 6 4
.................................	135 60-O	2,875\|80i57''ö !
	225 100	5,584\|6 6 \l00\

57 10''7
16 3-0

! i

9,737 S8[ Ss
2,780 05j 2\-

1313-7 : 12,517 93 12-3

397 74''s

I 64 72-0

77,531 3 8 76 ö
11,259 87 11g

461 86-3 88,791,25 87''t

534 100 till .309 i 8 100

de ej bår upptagits utan öfverförts till Allm. Försörjningsinrättningen.

302

Tabell I

Grupp III. Anstalts -

Orsak.

S k r u b b a. *)

Uppfostringsanstalten för ilickor.

Mankön.

°/o

Kostnad.

Kr. ö.

Kvinnkön.

An-

tal

fall.

7°

Kostnad.

Kr. ö.

7»

Eget

alk.-br.

Fadern Modern
alk.-br.j alk.-br.

Båda M
alk.-br. fal1''

Fadern

alk.-br.

Modem Båda
alk.-br. ■ alk.-br.

Alk.-br. hufvudorsak

Alk.-br.biorsak ......

Summa

Annan orsak ........

9 -

3 | -

3 12

! 4

Ö0o

167

6,702'' -2,390 -

62s

18ti

_ i _

m-o

16-t

2,520 50 48''r

723 -

12 | -

3 | 16

66-7

9,092| —

70 8

66-7

3,243

6Z7

33 3

8,742:-

29-2

333

1,931

37-3

Obestämbara ........

...................................1

........................................!

S:u sun

Summa —

imarum 24

100

12,834-| 100

100 5,174

100

*) Stockholms stads uppfostringsanstalt för mindre vanartade gossar.

Stockholm år 1909

303

vårdade äldre. (Forts.)

	B a r n a v fi	r d s n	ti m n	den.					Sammandrag.
Man	kön.	K v i n n k ö n.	Antal fall.	7°	Kostnad. Kr. ö.	®/°	S:a antal 0, fall. 1 /0	I ] I S:a kostnad. 0 i /0 Kr. ö.
Eget i Fadern alk -br. j	Modern Båda alk.-br. alk.-br.	Fadern alk.-br.	Modern alk.-br.	Båda alk.-br.
— ! 11	1 3 2	4	4	2	26	50''o	897	2 2	36s	1,689 189	I \| 287,635 17 16o
1 3		1		—	, o	9-6	251	\| 7 2 10’3	1,038 116	188,782 &s'' 101
1 14	3 \| 2	- 5	4	2	31	59ä	1,148	94	47-i	2,727 30 s	476,417 1is\2&s\
					21	40 i	1,290	16	52-9	5,837 653	1.249,674 it69’ \| i
					_	_	_	_	_	373 \| 4 2	68,407 \|oij 3''S
	_		_		_	6,210 69 S	1,818,081 \ta\ 73 s
	52	100	2,439	10	100	8,937 100	1 794 499 19 100

Hufrudsammandrag’.

Orsak.	Sammandrag af Grupp I, 11, III.	Sammandrag af Grupp I, samt Förs.- och Arb.-inr.	It :a.
i S:a an- o/„ tal fall. ''	S:a kostnad^ 0,	S:a an-tal fall.	0/- ;S:a kostnad	°/o
Kr. ö.	Kr. ö.
Alk.-br. bufvudorsak...	3,143 185	453,349 so 16 8	2,983	i ; 215, 429,586 10 20 *
Alk.-br. biorsak.........	1,830 i 10 s	283,834 08 105	1,670	12 o 255,610 40	122
Summa	4,973 29.3	737,183 38 27-3	4,653	33 s 685.196 so 326
Annan orsak ...........	\| 1 il 11,297 66 s 1,865,891 35 69 O	8,910	\ 641 1,384,428 2»	65s
Obestämbara ............	707 4 2	101,746 oti 3 2	7434	24 33,339 95	16
Summa	12,004 7 0 7 1,967,638 \|si 72 2	9,244	66 s 1,417,768 24	674
S:a summarum	16,977 \| 100 2,704,821!«»! 100	13,897	100 2,102,964 ; 4	100

304

Tabell II. Stockholm

Grupp I. Direkt understödda mindor -

Orsak.	fadern alk.-br.	B a modern alk.-br.	r n inom båda alk.-br.
mk.	kvk.	mk. kvk. i 1	mk.	kvk.
Alk.-br. hufvudorsak .......................................	36	40	1 1 i -	9	5
Alk.-br. biorsak.....................................................	21	15		2	—
Summä		55	_1 J_ -	11_	5

Annan orsak..

S:a summarum

Grupp II. Familje -

0 r s a k.									E x	t r a	it n d e r-
Gifta personer.	Ogifta, änkor, änklingar och från-
Man- nen alk.-br-	Kvin- nan alk.-br.	[ Annan Båda i förs. Antal alk.-br. 1 plikt. fall. alk.-br.	7°	Kostnad. Kr. ö.	7»	Man- nen alk.-br.	Kvin- Båda nan i, , alk.-br.; alk-br''	Annan förs. plikt. alk.-br.	Antal „, fall. /*
Alk.-br. hufvudorsak	42	i	1 \| 4 48	23-t	3,644	40 197	30	6 ! 1	32	69 »a
Alk.-br. biorsak......	35	4	9 1 48	23-,	4,063	40i 21a	40	16	49	105 13g
Summa	77	5	1 \| 13 \| 96	46s	7,707	80141‘B	70	22 j 1	81	174 122-s
Annan orsak .........				a»	10,849	73	W;		601
S:a summarum 205	100	18,557	53	100		775 1100

305

år 1911. l:sta kvartalet.

åriga barn (helt omhändertagna).

ä k t e	n s k	a p				Bär	n u	; o m	ä k t	e n s k a p.			Sammandrag.
antal barn	7o	fadem alk.-br.	modern alk.-br.	båda alk.-br.	antal barn	7»	j Summa barn !
mk.	kvk.	till- hopa..	mk.	kvk.	mk.	kvk.	mk.	kvk.	mk. kvk.	till- hopa.	mk.	kvk.	1 w JO 1 till- \| hopa. 1
46	45	91	39 4	16	20	_		2	2	18 22	40	19o	64	67	131 297
23	15	38	1&4	25	21	—	1	1	—	26 22	48	22o	49	37	86 195
69	60	129	55-s	41	41	—	1	3	2	44 \| 44	88	41-9	113	104	217 49 2
1 59	43	102	44s		I 65 I 57	122	58-1	124	100	224 508
1 128	103	231	100		109 \| 101	210	100	\| 237	204	441 \| 700

understödda.

stöd.				B a	r n h j	ä 1 p.				■
skilda.	S:a an-tal fall.	7o	S:a kostnad. Kr. ö.	7»				Gifta person	e r.
Kostnad Kr.	ö.	7»	Man- nen alk.-br.	Kvin- nan alk.-br.	Båda alk.-br.	Annan förs. plikt, alk. br.	Tillh. barn.	7»	Antal fall.	7»	Kostnad. Kr. ö.	7«
5,166	70	7s	117	11-9	8,811	10	9-9	138	3	2	—	445	29-o	143	33-2	11,519	37	35 8
8,732	80	12-3	153	15-7	12,796	20	14-3	103	—	—	—	404	26s	103	23-9	7,541	so 23s
13,899	so 19-e	270	27e	21,607	30	241	3	2	—	849	55-3	246	57-i	19,061	17	59-3
56,848	sn 80''4	710	72-4	'' 67,698	0 3	75-8		685	44-7	185	429	13,097	6 0	40 7
70,747	80	100	980	100	89,305	33	100		1,534	100	431	100	32,158	77	100!

306

Tabell II. Stockholm

Grupp II. Familje -

B a r ii -

Ogifta, änkor, änklingar och från -

Orsak.	Fadern alk.-br.	Modem alk.-br.	Båda alk.-br.	Annan förs. plikt, alk.-br.	Tillhörande barn	.	An- tal fall.	7»
	inom äkt.-sk.	utom äkt.-sk.	inom äkt.-sk.	utom äkt.-sk.	inom äkt.-sk.	utom äkt.-sk.	inom äkt.-sk.	utom äkt.-sk.	inom äkt -sk.	7»	utom äkt.-sk.	»/o
Alk.-br. hufvudorsak	76	45	—		—	4	—	—	164	23s	102	45''3	124	30o
Alk.-br. biorsak......	51	35	2	—	—	—	4	—	140	20s	60	2&7	92	22-3
Summa	126	80	2	—	—	4	4	—	304	43 a	162	72o	216	523
Annan orsak ..........									391	m*	63	28-o	197	47-7
S:a summarum	695	100	225	100	413	100

Grupp III. Anstalts -

Orsak.	Allm. Försörjningsinrättningen.	Arbetsinrättningen.	Sabbatsbergs
Antal fall.	7»	Kostnad. Kr. ö.	7»	Mankön.	Mankön.
Antal fall.	7»	Kostnad. Kr. ö.	7»	Eget alk.-br.	Andras hustr.	alk.-br. annan.	Antal fall.
Alk.-br. hufvudorsak...... Alk.-br. biorsak............ Summa Annan orsak ............... S:a summarum	144 63	20-2 8-9	6,552 3,255	2 0	18-7 9-3	560 425	44''7 339	28,403 25,066	25 70	40"o 3.rr:i	1 1	—	—	1 1
207	29-i	9,807	20	28-0	985	7»e	53,469	95	75s	2	—	—	2 i
504	70-9	25,338	50	72-o	*) 268	21-4	17,567	25	24-7
711 \| 100	35,142 17 o\| 100	*) 1,253	100	71,037	20	100

'') Dessutom 166 understödstagare öfver 60 år, hvilka rätteligen borde vara intagna å försörjningsinrättning, hvarför

år 1911. l:sta kvartalet,

307

understödda. (Forts.)

hjälp.	(Forts.)										J Sammandrag.
skilda.							S:a kostnad.					Summa kostnad.
1 Kostnad.		7»	Summa tillhörande barn.	S:a an-tal fall.	o/o		7»	S:a an-tal fall.	7»	7» \|
Kr.	ö.								Kr.	ö.				Kr. ö.
			inom äkt.-sk.	o/o	utom äkt.-sk.	o/o
9,081	20	29-7	609	27-3	102	45 3	267	31-e	20,600	57	32g	384		i 29,411 g;	19 4
6,654	80	218	544	24-4	60	26-7	195	23i	14,196	60	22-7	348	19 J	26,992 so	17 7
15,736	—	öls	1,153	51-7	162	72o	462	54-7	34,797	17	55-e	732	402	56,404 j 4 7	371
14,763	30	48-b	1,076	48-3	63	28-o	382	45s	27,860	90	44-s	1,092	59s	JR 1 co ca	629
30,499	30	100	2,229	100	225	100	844	100	62,658	07	100	1,824	100	151,963 14 o	100

vårdade äldre.

å 1 d e r d o m	s h e m.				R	o s e n	1 u n	ds ålderd	o m s h	e m.
K v i n n k ö n.	An- tal		Mankön.	K v i n n k ö n.	An- tal
Eget alk.-br.	Andras alk.-br.	An-	O/o	Eget alk.-br.	Andras alk.-br.	An-	Eget alk.-br.	Andras alk.-br.	An-	o/o
man- nen.	annan.	tal fall.	fall.	hustr.	annan.	tal fall.	man- nen.	annan.	tal fall.	fall.
_;	_	_	—	1	4''o	—	—	—	—	—	_	—	—	_	_
—	3	—	O O	4	16o	—	—	—	—	—	—	2	2	2	83
—	3	—	3	5	20 o	—		—	—	—	—	2	2	2	8-3
	20	80-o		22	i 91-7

..........				25	100									24	100

de ej här upptagits; utan hafva 21 st., motsvarande under l:sta kvartalet nyintagna, öfverfÖrts till Allm. Försörjningsinr.

308

Tabell II. Stockholm

Grupp III. Anstalts -

Orsak. ''		A s	y 1 e r	för	husvill	a.	1
M	ankön.	Kvinnkön.	Antal fall.	°/0
Eget alk.-br.	Andras alk.-br.	Eget alk.-br.	Andras alk.-br.
hustr.	annan.	Man- nen.	annan.
Alk.-br. hufvudorsak....................................	—		—	2	9	it	22	24-s
Alk.-br. biorsak ..........................................	1	—	—	i	5	24	31	34-i
Summa	1		-	3	14	35	53	58-s
							38	41-7
S:a summarum	91	100

år 1911. l:sta kvartalet

309

vårdade äldre. (Forts.)

1	U t a	ekor	deringsbyrå	n.		S p ä d b ar	n s h e m in e t.	Sammandrag.
Mankö	n.	Kvinnkön.	An- tal		Kvinnkön.	An- tal		Sta antal
Eget alk.-br.	Andras alk.-br.	m _ '' Andras alk.-br.	%	Eget alk.-br.	Andras alk.-br.	»/o	i 7»
hustr.	annan.	e,gei \| alk.-br. man-\| nen.	annan.	fall.	man- nen.	annan.	fall.		fall.
	_	i	1 - 1 ■	_	2	20o		—	i	1	10o	730	34 -i
1	_	i	- 1 1	—	3	30 o	—	—	2	2	20 o	530	24-9
1	-	2	- 1 2	—	5	50 o		—	3	3	30-o	1,2(50	593
	5	50''o		7	70o	864	40 7
.................................................................	10	100		10	100	2,124	! loo

Hufvudsammandrag.

Sammandrag af
grupp I, II, III.

Orsak.	Sta antal fall.	O/o
	1,245 964	28-4
	22o

Summa	2,209	504
	2,180	49 6

Sta summarum	4,389	100

310

Tabell III. (Tabell I bearbetad

Grupp I. Direkt understödda minder -

Orsak.	Barn Tillhopa.	inom *
	750	39''4
	312	16''4
Summa	1,062	55-8
	842	j 44-z
S:a summarum	1,904	ioo !

Grupp II. Familje''

Orsak.			E	X	t	r a	u n d	e	r	S t	ö	d.							B a	r n-
Gifta personer.	Ogifta, änkor, änklingar och frånskilda.	S:a antal fall.	7®	Summa kostnad. Kr. ö.	7°		Gifta	personer.
An- tal fall.	7»	Summa kostnad.	7»	An- tal fall.	7»	Summa kostnad.	7»	Till- hör. barn.	7»	An- tal fall.	7»	Summa kostnad.	7®
Alk.-br. hufv.-orsak	124	234	10,701	17	197	227	89	17,121	01	7-3	367	11-0	28,596	65	9-9	946	29o	323	33-a	51,134	38	35s
Alk.-br. biorsak ...	124	234	11,841	90	218	347	13-6	28,847	74	12a	484	13 7	41,306	28	14-3	857	26 a	233	23v	33,565	86	23b
Summa	248	46s	22,543	07	41b	574	22b	45,968	75	19-6	851	27e	69,902	93	24-s	1,803	55-a	556	57-i	84,700	24	69 a
Annan orsak ......	283	53-s	31,777	58	58b	1,979	77 b	188,565	68	80-4	2,233	724	218,952	15	75-s	1,457	44-7	418	42S	58,133	2 2	497
S:a summarum	531	100	54,320	65	100	2,553) 100	234,534	43	100	3,084	100	288,855	08	100\3,260	100	974	100\ 142,833	46	100

311

med procenttal från tabell II.)

åriga barn (helt omhändertagna).

äktenskap.	Barn	utom	äktenskap		Sammandrag.
j Summa kostnad.	Tillhopa	7»	Summa kostnad.	Tillhopa.	7»	Summa kostnad. Kr. ö.	\| °/o
79,439	97	196	19o	28,379	38	946	322	107,819	35	30 7
33,066	39	236	22-g	34,204	61	548	18-7	67,271		19 2
112,506	36	432	41-g	62,583	99	1,494	509	175,090	35	499
89,117	96	600	58i	86,781	14	1,442	491	175,899	09	50-i
201,624	31	1,032	100	149,365	13	2,936	100	350,989	44	100 \|

understödda.

hjälp.	I Sammandrag.
Ogifta, änkor, änklingar och frånskilda.	Summa tillhörande barn.	S:a antal fall.	o/o	Summa kostnad. Kr. ö.	7*	S:a anlal fall.	■ 7»	Summa kostnad. Kr. ö.	o/o
Tillhörande barn.	An- tal fall.	7°	Summa kostnad.	«/o
inom ä.-sk.	0/ /O	utom ä.-sk.	0/ lo	314 233	30-o 22s	37,910 27,826	42 SO	29-r 21s	inom! o, utom ä.-sk. \| > ä.-sk.	7»	638 467	31b 23i	88,716 61,398	78 50	32s 227	1,005 951	19? 186	117,313 48 102,704 78	209 18*\
381 329	23 b 20-3	290 171	45-3 26-7	1,333 1,191	27s 24-4	290 171	45-3 26-7
710	43s	461	72o	547	52s	65,736	92	51‘b	2,524	51’7	461	720	1,105	64-7	150,115	28	55 b	1,956	38 M 220,018,21	393
912	56-2	179	28-o	499	47-7	61,907	59	48b	2,358	48s	179	28o	915	45 3	120,362	70	44-b	3,148	! ! 617 j 339,314 85	607\
1,622	100	640	100	1,046	100	127,644	61	100	4,882	100	640	100	2,020	100	270,477	98	100	5,104; 100 559.333 og	100

312

Tabell

Grupp IIL Anstalts*

		Allm. Försörjnings-inrättningen.	Arbetsinrättningen.	Sabbatsbergs ålder- j domshem.
Orsak.							Mankön.	An- tal fall.
		Antal fall.	7 •	Kostnad. Kr. ö.	7»	Antal fall.	7o	Kostnad. Kr. ö.	7°	°/o	Kostnad. Kr. ö.l
Alk.-br. hufv.-orsak		893	20-2	186,527	15	18-r	636	44.-7	77,344	82	40-o	36	4-o	8,218	39
Alk.-br. biorsak ...		395	»9	92,302	10	9-3	483		68,256	81	35''3	146	16-o	32,873	55
	Summa	1,288	291	278,829	25	28-o	1,119	78-e	145,601	63	75-3	182	20-o	41,091	94
Annan orsak........		3,145	70-9	720,450	93	72-o	305	21-é	47,760	43	24-7	728	80-o	164,367	78
S:a	summarum	4,433	100	999,280	18	100	1,424	100	193,362\|o6	100	910	100	205,459	72

313

vårdade äldre.

Rosenlunds ålderdoms hem.		Asyl	er för husvilla.	Utackorderingsbyrån.	Sammandrag. I
Antal fall.	o/o	Kostnad.	Antal fall.	O/o	Kost- nad.	Antal fall.	o/o	Kostnad.	S:a an- tal	7»	Summa kostnad.		0/0 ''
		Kr.	ö.			Kr.	ö.			Kr.	ö.	fall.		Kr.	ö.
_	_	_	_	54	24-s	1,351	49	107	20-o	20,261	84	1,726	19 s	293,703	69	16 6
no	8s	22,331	63	77	34;	1,904	36	160	30 o	30,392	75	1,371	15 5	248.061	20	14 0
no	»3	22,331	63	131	583	3,255	85	267	50''o	50,654	5 9	3,097	35 o	541,764	89	30 6
1,213	91-7	246,724	17	94	41;	2,328	so	267	50-o	50,654	59	5,752	65 o	1,232,286	70	69 4
1,323	100	269,055	80	225	100	5,584	65	534	100	101,309	18	8,849	100	1,774051	59	100

Hufvudsammandrag.

Orsak.	Sammandrag af Grupp I, II, III.	Sammandrag af grupp I, II samt förs.- och arb.-inr.
S:a antal fall.	o/o	Summa kostnad. Kr. ö.	°/o	S:a antal fall.	7»	Summa kostnad. Kr. ö.	7»
Alk.-br. hufvudorsak ...	3,677	21-a	518,836	47	194	3,480	25o	489,004	75	25s
Alk.-br. biorsak .........	2,870	17-0	418,036	98	15 6	2,377	171	330,534	69	157
Summa	6,547	38 a	936,873	45	35o	5,857	42-1	819,539	44	39o
Annan orsak ............	10,342	61-2	1,747,500	64	650	8,040	579	1,283,425	so	6T0
S:a summarum	16,889	100	2,684,374	09	100	13,897	100\ 2,102,964''! *	100

314

Göteborg

Utredning angående alkoholens

Grupp A. Direkt understödda barn

1 ~ ----------------------------------------------		Barn inom
Orsak.	Fadern super.	Modem super.	Båda supa.
Alkoholbruk hufvudorsak...................	167	38	15
„ bidragande orsak ...................................................	50	24	7
'' Summa	217	62	22
Annan orsak ...........................................................................		189

Grupp B. Äldre personer utan eller med

Orsak.	Extra understöd.
Gifta par.	Icke gifta.
Mannen super.	! Öfver-Kvinnan åriga super. barn supa.	Kostnad.	Mannen super.	Kvinnan super.	Öfver- åriga barn supa.	Kostnad.
Alkoholbruk hufvudorsak ......... „ bidragande orsak... Summa Annan orsak ...........................	66 70	4 4	11 30	4,090 5,568	ii 19	8 16	42 64	4,219 7,034
136	8	41	9,658	30	24	106	11,253
460	aa,714 1 1,823	130,397

Grupp G. Anstaltsvårdade äldre.

Orsak.	Gibraltar.	Landalahemmet.	Ivarsbergshemmet.	Summa kostnad.
Män.	Kvin- nor.	Kostnad.	Män.	Kvin- nor.	Kostnad.	Män.	Kvin- nor.	Kostnad.
Alkoholbruk hufvudorsak.........	699	: 98	145,651	2		308	4	6	2,470	148,429
„ bidragande orsak...	314	68	75,203	7	3	1,540	6	9	3,768	80,511
Summa	1,013	166	220,854	9	3	1,848	10	15	6,238	228,940
Annan orsak ........................	627	757	267,621	19	26	6,136	29	48	16,635	290,392

315

är 1909.

inflytande på fattigrårdsbehofvet.

under 15 år (helt omhändertagna).

äktenska	P-		Barn	utom ä k t	e n s k a p.		Summa kostnad.
i Antal om-händertagna barn.	Kostnad.	Barnfadem super.	Modem super.	Båda supa.	Antal om-händertagna barn.	Kostnad.
295	16,886	18	14		37	2,847	19,733
136	8,497	20	44	3	in	7,926	16,423 1
431	25,383	38	58	3	148	10,773	36,156
353	26,089	313	454	31,263	57,352 j

tillhörande barn (öppen fattigvård).

Barnhjälp.
Gifta par.	Ogifta, änklingar, änkor och frånskilda.	Summa kostnad.
Mannen super.	Kvinnan super.	Båda supa.	Öfver- åriga barn supa.	Till- hörande barn.	Kostnad.	Barn- fadem super.	Modem super.	Öfver- åriga barn supa.	Till- hörande barn.	Kostnad.
155 61	1 2	5	1	414 148	13,118 3,862	33 24	2 5	1 9	86 84	3,672 3,598	25,099 20,062 J
216	3	5	3	562	16,980	57	i	10	170	7,270	45,161 i
344	712	24,106	525	1,183	54,913	233,133

316

Norrköping

Utredning angående alkoholens

Grupp A. Direkt understödda larn

		Barn inom
Orsak.	Fadern	Modem	Båda supa.
	super.	super.
Alkoholbruk hufvudorsak............................................................	21	6	13
„ bidragande orsak ...................................................	9	5	2
Summa	30	11	15
Annan orsak ..........................................................................	15	22	—

Grupp B. Äldre personer utan eller med

Orsak.	Personer utan barn.
Gifta par.	Kostnad.	Icke gifta.	Kostnad.
Man- nen super.	Kvin- ! Annan nan ! förs. super, j plikt.	Män.	Kvinnor.
Eget alk.-br.	Andras alk -br.	Eget alk.-br.	Andras alk.-br.
Alkoholbruk hufvudorsak ............	41	1 1 1 5	4,950	05	26	2	8	17	4,102	40
„ bidragande orsak ......	30	4 \| 7	3,868	08	24	2	11	14	3,710	45
Summa	71	5 \| 12	8,818	13	50	4	19	31	7,812	85
Annan orsak ..............................	—	- \| 123	12,850	10	—	88	—	751	73,665	60

Grupp C. Anstaltsvårdade äldre (sluten fattigvård).

	Arbets- och försörjningsanstalten.
Orsak.	Mankön.	Kvinnkön.
	Eget alk.-br.	Andras alk.-br.	Eget alk.-br.	Andras alk.-br.	lAostnaa-
	119	1	9	4	23,701	24
„ bidragande orsak .................................	104		14	—	24,344	85
Summa	223	1	23	4	48,046	09
Annan orsak .........................................................	—	67	—	173	48,856	69

317

år 1909.

inflytande på fattigvårdsbehofvet.

under 15 år (helt omhändertagna).

äktenskap.		Barn	utom äktenskap.		—	Summa kostnad.
Antal om-händertagna barn.	Kostnad.	Barnfadern super.	Modem super.	Båda supa.	Antal om-händertagna barn.	Kostnad
50	3,843	2 5	18	6	6	38	3,315	75	7,159
27	2,155	70	27	11	3	48	4.409	05	6,564	75
77	5,998	95	45	17	9	86	7,724	80	13,723	75
73	5,256	75	—	in	—	163 \|	13,907	721\| 19,164	47

tillhörande larn (öppen fattigvård).

Man nen super.

Personer med barn.

Gifta par

Kvin nan super.

,,, , Tilla
[ hörande
suPa’; barn.

Kostnad.

Ogifta, änklingar, änkor och frånskilda.

Barnfadern
super.

inom | utom inom utom
äkt.-sk.l äkt.-sk.l äkt.-sk. äkt.-sk.

Modem

super.

Tillhörande

barn.

inom utom
äkt.-sk.| äkt.-sk

Kostnad

Summa

kostnad.

181

195

9,461

6,497

6,177

7,171

24,692

20,248

118

376

14,959 H

122

174 | 13,349 8$

44,940 jeii

110

371

13,858 ] 7 7

239

82 | 16,380 15 2

116,754 jas»;

318

Hälsingborg

Utredning angående alkoholens

Grupp A. Direkt understödda barn

		Barn inom
Orsak.	Fadern	Modern	Båda supa.
	super.	super.
Alkoholbruk, hufvudorsak ............................................................	32	4	8
„ bidragande orsak.....................................................	16	1	—
Summa	48	5	8

S:a summarum	48	5	8 1

Grupp B. Äldre personer utan eller med

Orsak.		E x	tfa	unders	töd.
Gifta par.	Kostnad.	Icke gifta.	Kostnad.
Mannen super.	Kvinnan super.	Män.	Kvinnor.
Alkoholbruk, hufvudorsak.................................	10		500	10	12	2	373	22
„ bidragande orsak ........................	8	—	402	54	6	3	425	60
Summa	18	—	902	64	18	5	798	82
Annan orsak ................................................	40	50	5,259	82	34	244	21,980	14
S:a summarum	58	50	6,162	46	52	249	22,778	96

Grupp C. Anstaltsvårdade äldre (sluten fattigvård).

Orsak.	Fattigvårds- och arbetsinrättningen.
Mankön.	Kvinnkön.	Kostnad.
Alkoholbruk, hufvudorsak ............................................................	63	7	. 9,734	47
„ bidragande orsak......................................................	39	6	15,818	25
Summa	102	13	25,552	72!
Annan orsak .............................................................................	65	108	68,009	49
S:a summarum	167	121	93,562	211

319

år 1909.

inflytande på fattigrårdsbehofvet.

under 15 år (helt omhändertagna).

äktenskap.		Barn	utom ä k t	e n s k a p.			Summa kostnad.
! Antal om-händertagna barn.	Kostnad.	Barnfadern super.	Modem super.	Båda supa.	Antal om-händertagna barn.	Kostnad.
44	i B,166 j	70	4	8	1	13	774	73	3,941	43
17	1,255 !	—	3	1	—	4	280	—	1,535	—
61	4,421 I	70	7	9	1	17	1,054	73	5,476	43
73	4,860 1	44	—			65	4,224	05	9,084	49
134	9,282 !	14	7	9	1	82	5,278	78	14,560	92

tillhörande barn (öppen fattigvård).

[•				B	a r n h j	ä 1 p.
	Gifta	pal*.				Ogifta, änklingar, änkor och frånskilda.
I			Till		Barnfadern	Modern	Tillhörande			kostnad.
Mannen	Kvinnan	Båda				super.	super.	barn.
super.	super.	supa.				inom	utom	inom	utom	inom	utom
						äkt.-sk.	äkt.-sk.	äkt.-sk.	äkt.-sk.	äkt.-sk.	äkt.-sk.
81		2	328	3,742	09	2	n	2		3	30	226	18	4,841	59
15	—	i	57	1,313	33	2	i	—	—	8	—	256	63	2,398	10
96	—	3	385	5,055	42	4	12	2	—	11	30	482	81	7,239	69
61	73	—	269	3,640	39	2	—	59	18	157	30	6,363	06	37,243	41
157	73	3	654	8,695 !si	6	12	61	18	168	60	6,845	8 7(\| 44,483	10

320

Sundsvall

Utredning angående alkoholens inflytande

Grupp A. Direkt understödda larn

Orsak.	Barn inom
Fadern super.	Modem super.	Båda supa.
Alkoholbruk, hufvudorsak......................................................... „ bidragande orsak ...........................••...................... , Summa Annan orsak..............................................................................	11 2	—	1 1
13	—	2
_ \| _	—

Grupp B. Äldre personer utan eller med

Orsak.	Extra understöd.
Gifta par.	Kostnad.	Icke gifta.	Kostnad.
Mannen super.	Kvinnan super.	Män.	Kvinnor.
Alkoholbruk, hufvudorsak................................. „ bidragande orsak .......................	12 5	i	783 26 448 \|86	9 4	6 4	905 18 1,388 25
Summa	17	i	1,232 \|l2	13	10	2,293 14.3
Annan orsak ...............................................	33 \| 33	4,996 3 2	37	165	24,335 13 3

Grupp C. Anstaltsvårdade äldre (sluten fattigvård).

Orsak.	Försörjningsinrättn.	Arbetsinrättningen.	Ålderdomshemmet.	Summa kostnad.
Man- kön.	Kvinn- kön.	Kostnad.	Man- kön.	Kvinn- kön.	Kostnad.	Man- kön.	Kvinn- kön.	Kostnad.
Alkoholbruk, hufvudorsak...... „ bidragande orsak Summa Annan orsak .....................	26 28	4 1	6,119 28 7,014 5 7	23 3	1 5	5,822 29 2,674 51	—	—	—	i	11,941 57 9,689 08
54	5	13,133 85	26	6	8,496jso	- 1 -	—	—	21,630\|6 5
48	51	28,206 58	—	8 \| 2,647\|58	- \| 26	4,603	40	35,457\| 56

321

år 1909.

på fattigvårdsbehofvet.

under 15 år (helt omhändertagna).

äktenskap.		Barn	utom ä k t	e n s k a p.			Summa kostnad.
Antal barn.	Kostnad.	Barnfadern super.	Modem super.	Båda supa.	Antal barn.	Kostnad.
14	1,248	83	18	_	15	46	4,073	69	5,322 ! 52
6	844	09 1	14	—	4	19	1,546	88	2,390 I 97
20	2,092	92 1	32	—	19	65	5,620	57	7,713 \| 49
36	2,258	1-0 I	_	—	—	68	5,956	81	8,215 \| 21

tillhörande barn (öppen fattigvård).

			B	a r n h	j ä 1 p.					I Summ kostna	\|
Gifta par.	Kostnad.	Ogifta, änklingar och frånskilda.	Kostnad.	a i.
Mannen super.	Kvinnan super.	Båda supa.	Tillhöran-de barn.	Barn- fadern super.	Modem super.	Tillhöran-de barn.
35	—	5	103	6,757	91	2	i	6	373	88	8,820	23
18	—	5	79	3,860	93	9	8	38	2,454	94	8,152	98
53	-	10	182	10,618	84	11	9	44	2,828	82	16,973	21
1	2	31	147	4,046	62	1	45	125	8,578	83 \|! 41,957	10

Halmstad 1909.

1 1 Understödets beskaffenhet.	Antal under-stödda personer år 1909.	F attigvårdsbehof på grund af alkoholbruk.	Fattigvårds-kos tnader år 1909.	Kostnader i följd af understödstagarnas alkoholbruk.
Antal.	°/° af under- stöds- tagare.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	°/o af fattig -vårdsut-giflerna.
1 Anstaltsvårdade: Män ..............................	138	80	58	)
Kvinnor...........................	152	38	25	30,270	8 5	15,020		46
Barn ..............................	50	28	56	1
I enskilda hem vårdade: Barn ..................	129	44	34	12,863	14	3,069		24
Familjeunderstödda: Män ........................	102	57	56	)
Kvinnor.....................	323	66	21	J 38,392	77	14,284	_	37-2
Barn ........................	520	224	43	f
Isjukvårdsanstalt vårdade: Män..................	26	6	23		_	_
Kvinnor..................	26	—	_	_		_
Barn .....................	18	—	—	—		—	—	- j
Summa	1,484	543	37	81,526	76	32,373	—	39-7 1

322

Grupp I. Direkt understödda barn under 15 år. (Helt omhändertagna).

	Barn	inom	äktenskap.	Barn utom äktenskap.	Summa.
Stockholm. *)	Antal.	7».	Kostnad.	7».	Antal.	>.	Kostnad.	%■	Antal.	°/o.	Kostnad.	°/0.

Alkoholbruk, hufvudorsak ......	750	39-4	79,440		196	19-o	28,379	—	946	32.2	107,819	30-7
„ bidragande orsak	312	16-4	33,066	—	236	22-9	34,205	—	548	18.7	67,271	19-2
Summa	1,062	55-8	112,506	—	432	41-9	62,584	—	1,494	50''9	175,090	49-9
Annan orsak ........................	842	44-2	89,118	—	600	58-1	86,781	—	1,442	49-1	175,899	50-1
Summa	1,904	100	201,624	—	1,032	100	149,365	—	2,936	1001	350,989	100
Göteborg.	.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......	295	37-c	16,886	32-8	37	6*2\|	2,847	6-8	332	24-o	19,733	21-1
„ bidragande orsak	136	17-4	8,497	16-a	in	18-4	7,926	18-9	247	17-8	16,423	17-«
Summa	431	55-o	25,3831 49-4	148	24-6	10,773	25-7	579	41-8	36,156	38-7
Annan orsak .......................	353	45-o	26,089 50-6	454	75‘l	31,263	74-3	807	58-2	57,352	61-3
Summa	784	100	51.472	100	602	100	42,036	100	1,386	100	93,508	100
Norrköping.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......	50	33-8	3,843	34-1	38	15-3	3,316	15-3	88	22''l	7,159	21-8
„ bidragande orsak	27	18-0	2,156	19-2	48	19-3	4,409	20-4	75	18-8	6,565	20-o
Summa	77	51-3	5,999	53-8	86	34-6	7,725	35-7	163	40-9	13,724	41-8
Annan orsak .......................	73	48-7	5,257	46-7	163	65-4	13,908	64-8	236	59-1	19,165	58-2
Summa	150	100	11,256	100	249	100	21,633	100	399	100	32,889	100
Hälsingborg.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......	44	32-8	3,167	34-1	13	15-s	775	14-7	57	26-4	3,941	27-1
bidragande orsak	17	12-7	1,255	13-s	4	4*9	280	5*3	21	9*7	1,535	10*5
Summa	61	45-5	4,422	47-6	17	20-7	1,055	20-o	78	36-1	5,476	37-6
Annan orsak ..........''............	73	54-5	4,860	52-4	65	79-3	4,224	80-o	138	63-9	9,084	62-4
Summa	134	100	9,282	100	82	100	5,279	100	216	100	14.560	100
Sundsvall.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......	14	25-o	1,249	28-7	46	34‘G	4,074	35-2	60	31-7	5,323	33-1
„ bidragande orsak	6	10-7	844	19-4	19	14-3	1,546	134	25	13-2	2,390	15-o
Summa	20	35-7	2,093	48-1	65	48-9	5,620	48-6	85	44-9	7,713	48-4
Annan orsak ........................	36	64-8	2,258	51-9	68	51-i	5,957	51-4	104	55’i	8,215	51-6
Summa	56	100	4,361	100	133	100	11,577	100	189	100	15,928	100
Halmstad.				1
Alkoholbruk, hufvudorsak .....	—	—	—	I -	—	—	—	—	71	39-7	4,358	—
„ bidragande orsak		—	—	1 -	—	1 -	1 —	—	1	0*5	25	—
Summa						1 -			72	40- 2	4,383
Annan orsak .......................	—	—	j	—	—		—	—	107	59-8		—
Summa	-		1 - I -	- I-I -		179	100	—	—

*) År 1909 med procenttalen från 1911 års specialundersökning (Tab. III).

323

Grupp II. Öppen fattigvård. (Hemunderstöd).

	Understöd åt äldre utan barn.	Barnhjälp.	..............'' 1 Summa.
	Antal fall.	7»	Kostnad.	7»	Antal fall.	7»	Tillh. barn.	7»	Kostnad.	>	1 S:a ; fall.	7«	Summa kostnad.	>
utöc/tftöwM. )
Alk.-br. hufvudorsak	367	11-9	28,597	9-9	638	31-6	1,623	29-4	88,717	32-s	1,005	19-7	117,313	20-:>
Alk.-br. biorsak ...	484	15-7	41,306	14-3	467	23-1	1,362	24-7	61,398	22-7	951	18-6	102,705118-4
Summa	851	27-(i	69,903	24-2	1,105	54-7	2,985	54-1	150,115	55-5	1,956	38-3	220,018 39-3
Annan orsak.........	2,233	72-4	218,952	75-s	915^	45-3	2,537	45-9	120,363	44-ö	3,148	61-7	339,31ö\| 60-7
S:a summarum	3,084	100	288,855	100	2,020	100	5,522	100	270,478	100	5,104	100	559,333	100
Göteborg.
Alk.-br. hufvudorsak	142	5-4	8,309	4*8	197	16-s	500	19-o	16,790	16-3	339	8-f	25,099	9*0,
Alk.-br. biorsak ...	203	7*7	12,602	7-2	104	8-9	232	8-s	7,460	7*2	307	8-1	20,062	7*2
Summa	345	13-i	20,911	12-o	301	25-7	732	27-8	24,250	23-s	646117-o	45,161	16-2
Annan orsak.........	2,283	86-9	154,111	88-0	869	74-3	1,895	72-3	79,019	76’5	3,152\| 83-o	233,133	83* ö
S:a summarum	2,628	100	175,022	i»	1,170	100	2,627	100	103,269	100	3,798	100	278,294	100
Norrköping.
Alk.-br. hufvudorsak	100	8-7	9,052	8-8	127	23-9	318	23-3	15,640	26-7	227	13-5	24,692	15*3
Alk.-br. biorsak	92	8-0	7,579	7-3	135	25-4	354	26-o	12,670	21-e	227	13-5	20,249	12-3
Summa	192	16-7	16,631	16-1	262	49-3	672	49.3	28,310j 48-3	454	27''0	44,941	27-s
Annan orsak.........	962	83-s	86,516	83-9	269	50-7	692	50-7	30,239: 51-7	1,231	73-o	116,755	72-2,
S:a summarum	1,154	100	103,147	10(^ 1	531	100	1,364	100	58,549	100 1	1,685	100	161.696	100
; Helsingborg.									.
i Alk.-br. hufvudorsak	24	18-3	873	3-o	98	29-7	361	40-9	3,968	25-3	122	26-3	4.S41	10-9\|
\|AIk.-br. biorsak ...	17	12-9	828	2-8	19	5*7	65	7*4	1,570	10-1	36	7*S	2,398	5*4 j
Summa	41	31-2	1,701	5*8	117	35‘4	426	48-s	5,538	35*6	158	34-s	7,239	16-3 i
Annan orsak.........	90	68-s	27,240	94-2	213	64-e	456	51*7	10,004! 64-4	303	65’i	37,244	83-7\|
S:a summarum	131	100	28,941	100	330	100	882	100	15,542	10Ö	461	100	44.483	100
Sundsvall.										;
Alk.-br. hufvudorsak	28	10-1	1,688	5*i\|	43	26-4	109	21-9	7,132	27-4	71	16-2	8.820	15-o\|
Alk.-br. biorsak ...	13	4*7	1,837	5*6	40	24-5	117	23*5	6,316	24-3	53	12.1	8,153	13-8
Summa	41	14-8	3,525	10-7	83	50-9	226	45-4	13,448	51-6	124	28-3	16,973	28-8 i
Annan orsak.........	235	85-2	29,332	89-a	80	49-1	272	54-c	12,625	48-4	315	71-7	41,957	71-2
S:a summarum	276	100	32,857	100	163	100	408	100	26.073	100	439	100	5S.930	100
Halmstad.										II l
Alk.-br. hufvudorsak	19	—	1,952		40	—	143	27-s	8,546		59	—	10,498	27*3 i
; Alk.-br. biorsak ...	7	—	636	—	22	—	81	15''c	3,150		29	—	3,786	9-91
Summa	26	—	2,588	—	62	—	224	43-1	11,696	-	j 88		14,284	37*2]
j Annan orsak.........	—	—	—	—	—	—	296	56*9	—	-	—	—	24,109	62"»
S:a summarum	—	—	_	—	—		520	100	—	-	\| _	—	38 393 100

*) Ai- 1909 med procenttalen från 1911 års specialundersökning (Tab. III).

824

Grupp III. Anstaltsvårdade äldre.

	S u in m a.		Summa.
	Antal fall.	7»	Kostnad.	7»		Antal fall.	7»	Kostnad.	7»
Stockholm. *)					Norrköping.
Alkoholbr. hufvudorsak......	1,726	19-5	293,704	16-6	Alkoholbr. hufvudorsak......	133	27-1	23,701	24-5
„ bidrag, orsak ...	1,371	15-5	248,061	14-o	„ bidrag, orsak ...	118	24''fi	24,345	25u
Summa	3,097	35-0	541,765	30-6	Summa	251	51-1	48,046	49-6
Annan orsak ..................	5,752	65‘0	1,232,286	69-4	Annan orsak ..................	240	48-9	48,857	50-4
Summa	8,849	100	1,774,051	100	Summa	491	100	96,903	100
Göteborg.					Hälsingborg.
Alkoholbr. hufvudorsak......	809	29-7	148,429	28-6	Alkoholbr. hufvudorsak......	70	24-3	9,735	10-4
„ bidrag, orsak ...	407	15-0	80,511	15-5	„ bidrag, orsak ...	45	15-6	15,818	16-9
Summa	1,216	44-7	228,940	44-1	Summa	115	39-9	25,553	27-aj
Annan orsak ..................	1,506	55-3	290,392	55''9	Annan orsak ..................	173	60l	68,009	72-71
Summa	2,722	100	519,832	100	Summa	288	100	93,562	100

Sundsvall. Alkoholbr. hufvudorsak...... „ bidrag, orsak ... Summa	Summa.	Halmstad. Alkoholbr. hufvudorsak..... „ bidrag, orsak Summa	Summa.
Antal fall.	7»	Röst- o/a nåd. i	Antal fall.	7 •	Kost- nad.	7o
54 37	24-1 16-5	11,941 9,690	20-9 17-o	81 37	27-9 12-8	9,434 4,272	-
91 133	40-6 59-4	21,631 35,458	37-9 62-1	118 172	40-7 59-3	13,706	—
Summa	Summa
224	100 57,089	100	290	100	—	—

*) År 1909 med procenttalen från 1911 års specialundersökning (Tab. III).

325

Sammandrag af grupperna I, II och III.

	Antal		Kostnad.	j		Antal		„ i Kostnad. 1
	fall.	/»	1 Kr.	ö.	7°		fall.	°/o	Kr.	7° ö.j
Stockholm 1909.						Hälsingborg.
Alkoholbr. hufvudorsak..	3,143	18-5	453,349	30	16-8	Alkoholbr. hufvudorsak..	249	25-8	18,517	— 1 12-2
„ biorsak .....	1,830	10-8	283,834	08	10-5	„ biorsak ......	102	10-6	19,751	— 12-9
Summa	4,973	29-3	737,183	38	27-3	Summa	351	36*4	38,268	- 25’i
Annan orsak ...............	12,004	70''7	1,967,638	31	72-7	Annan orsak ...............	614	63-u	114,337	—! 74-9
S:a summarum	16,977	106	2,704,821	69	100	S:ma summarum	965	100	152,605	-j 100
Stockholm 1911. *)			*			Sundsvall.
Alkoholbr. hufvudorsak..	3,677	21-8	518,836	47	19-4	Alkoholbr. hufvudorsak..	185	21-7	26,084	—'' 19-8
„ biorsak ......	2,870	17-o	418,036	98	15-6	„ biorsak ......	115	13-5	20,233	—i 15-3
Summa	6,547	38''.s	936,873	45	35-o	Summa	300	35’2	46,317	—! 35-1
Annan orsak ...............	10,342	61-2	1,747,500	C4	65" o	Annan orsak ...............	552	64-s	85,630	—\| 64-9
S:a summarum	16,889	100	2,684.374 09	100	S:a summarum	852	100	131.947	— 100
Göteborg.						Halmstad.
Alkoholbr. hufvudorsak..	1,480	18-7	193,261	_	21-7	Alkoholbr. hufvudorsak..	\|
							543		32,373	— 39-7
„ biorsak ......	961	12-2	116,996	—	13-1	., biorsak ......	1
Summa	2,441	30-9	310,257	—	34-8	Summa	543	36*6	32,373	—! 39-7
Annan orsak ..............	5,465	69-i	580,877	—	65-2	Annan orsak ...............	9411 63-4	49,153	76 j 60-3
S:a summarum	7,906	100	891,134	—	100	S:a summarum	1,484	100	81,526	7fii 100
Norrköping.
Alkoholbr. hufvudorsak..	448	17-4	55,552	—	19-1
„ biorsak ......	420	16-3	51,159	—	17-3
Summa	868	33-7	106,711	—	36-6
Annan orsak ...............	1,707	66-3	184,777	—	63-4
S:a summarum	2,575	100	291,488	—	100

*) År 1909 med procenttalen från 1911 års specialundersökning (Tab. III).

327

Bilaga 3.

Till kommittén för utredning rörande statens, kommunernas m. fl.
frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen.

I kommitténs skrifvelse af den 14 november 1910 anmodades
undertecknad företaga en undersökning inom 15 namngifna landsbygdsoch
stadskommuner rörande dels i hvilken utsträckning bruket af
alkobol orsakat fattigvårdsunderstöd, dels ock hvilka kostnader däraf
föranledts. Sedan denna undersökning nu blifvit slutförd, får jag
härmed öfverlämna resultatet af densamma samtidigt med att jag tilllåter
mig redogöra för det sätt, hvarpå undersökningen företagits.

Af ofvannämnda 15 kommuner måste tvänne aiföras från undersökningen,
den ena därför att vederbörande kommunalnämnd icke besvarade
de framställningar jag i och för undersökningen riktade till
densamma, den andra därför att fattigvården var ordnad enligt rotesystemet,
hvilket omöjliggjorde en undersökning af ifrågavarande slag.
De kommuner, hvilkas förhållanden blefvo föremål för undersökning,
voro därför följande: Städerna Arboga, Lidköping och Eslöf samt landtkommunerna
Dunker och Bettna i Södermanlands län, Västra Ryd i
Östergötlands län, Oppmanna i Kristianstads län, Farhult i Malmöhus
län, Myckleby i Göteborgs och Bohus län, Munktorp i Västmanlands

328

län, Ore i Kopparbergs län, Sveg i Jämtlands län samt Skön i Västernorrlands
län. Undersökningen försiggick i hvarje fall på samma sätt.
Vederbörande kommunalnämnd eller fattigvårdsstyrelse sammanträdde
tillsammans med mig, hvarvid upplysningar, så långt ske kunde, af de
närvarande lämnades om samtliga understödstagares förhållanden, särskildt
deras ställning till alkoholfrågan. Alla därvid inhämtade upplysningar,
som endast i undantagsfall kunde kontrolleras genom protokoll
och journaler, nedskrefvos, hvarefter jag med ledning af materialet
utarbetat medföljande statistik.

Under undersökningens fortgång framträdde vissa svårigheter för
ett fullt rättvist behandlande af den föreliggande frågan, svårigheter
som icke kunnat fullständigt öfvervinnas och som otvifvelaktigt kommit
att inverka på resultatet af undersökningen. Det visade sig sålunda
svårt att kunna erhålla fullt säkra uppgifter om en del af understödstagarnes,
särskildt de äldre och inflyttades, ställning till alkoholfrågan
och i åtskilliga fall måste densamma lämnas obesvarad. Särskildt var
detta fallet, där fattigvårdsstyrelsens ledamöter voro unga eller nyligen
tillträdt sina befattningar. Ändå svårare var att i en del fall erhålla
klarhet om understödstagarnes alkoholbruk var af sådan omfattning,
att det väsentligt medverkat till deras fattigdom. Detsamma gäller i
åtskilliga fall äfven understödstagarnes anhöriga, särskildt när dessa
lämnat kommunen. Bland fattigvårdsstyrelsernas ledamöter rådde ock
olika uppfattning om alkoholens betydelse såsom vållande till fattigdom.
På vissa håll öfverdrefs denna betydelse medan å andra platser man
säkerligen underskattade densamma. I brist på samlade uppgifter om
understödstagarnes föregående vandel samt under inflytande af subjektiva
omdömen hos dem som meddelat uppgifterna har det säkerligen icke
kunnat undvikas, att en del misstag blifvit begångna, hvarjämte bör
påpekas, att en jämförelse mellan kommunerna i fråga om alkoholen
såsom vållande till fattigdomen gifvetvis måste ske med en viss försiktighet,
då det ej kunnat undvikas, att olika synpunkter och uppfattningar
spelat in vid uppgifternas aflämnande.

För att erhålla möjligast korrekta resultat har jag tillvägagått
så, att när styrelsemedlemmarne varit delade i frågan om en persons
bruk af alkohol eller fullt säkra uppgifter om arten af detsamma ej
kunnat inhämtas, personen i fråga förts under kolumnen »alkohol
bidragande orsak». Om inga underrättelser kunnat inhämtas om vederbörandes
alkoholbruk, har personen förts under rubriken »annan orsak».

I öfrigt har följts den P. M. som utarbetats vid undersökningen i
Stockholm. I förteckningen å kommunernas »alkoholfall» hafva i regel

829

införts uppgifter om arten af alkoholbruket och därvid hafva ofta meddelarnes
egna uttryck användts''). I Sköns kommun, där antalet alkoholfall
uppgick till 448, medhanns ej att uppteckna uppgifter om hvarje fall.
I regel hafva ålder och yrke samt familjeförhållanden uppgifvits, men
i några kommuner kunde noggranna upplysningar härom ej erhållas.

En annan svårighet bestod i att erhålla fullt exakta uppgifter
om understödstagarnes antal samt fattigvårdsutgifterna. Vid hvarje
sammanträde antecknade jag dessa efter såväl muntliga som skriftliga
uppgifter, men vid en sedermera gjord jämförelse med den officiella
statistiken angående kommunernas fattigvård och finanser för år 1909,
hvars ena del utkom våren 1911 och hvars andra del ännu icke
utkommit, ehuru jag i statistiska centralbyrån lyckats inhämta en del
uppgifter äfven från denna del, visade sig, att i flera fall rätt väsentliga
olikheter förefunnos mellan de officiella och de af mig inhämtade
uppgifterna. I regel äro de i den officiella statistiken meddelade’siffrorna
väsentligt högre, hvilket måhända beror på att i utgifterna för fattigvården
medtagits dels åtskilliga kostnader, som icke lämpligen kunna
hänföras till fattigvården, dels ersättningar till andra kommuner för
under föregående år lämnad fattigvård m. in. Den del af fattigvårdens
kostnader enligt den officiella statistiken, som falla under rubriken »vård
och underhåll af fattiga», motsvarar i de flesta fall den uppgift om
den verkliga fattigvårdskostnaden, som jag erhållit under mina besök.
Likaså motsvarar den officiella statistikens »direkta understödstagare»
i de flesta fall det antal understödstagare, som för mig uppgifvits. De
äldre personer »tillhörande barn» äro sålunda ej medräknade i antalet
understödstagare. I och för jämförelse äro emellertid såväl de officiella
uppgifterna som de af mig vid sammanträdena inhämtade uppgifterna
i det följande anförda.

På grund af lokala skäl ha en del afvikelser från den i öfrigt
följda metoden måst göras. Så gälla uppgifterna för Oppmanna år
1911, i Skön äro samtliga understödstagarne, äfven »tillhörande barn»
medtagna, i Arboga äro allenast fullt försörjda understödstagare medräknade
och i Myckleby endast de ständiga, ej tillfälliga understödstagarne
upptagna.

’) Denna förteckning har i manuskript aflämnats till kommittén men ej ansetts behöfva

tryckas.

330

Resultatet af undersökningen föreligger i följande sammandrag.

	Antal under- stödstagare.	Fattigvårds- kostnad.	Alkoholbruk hufvudorsak.	Alkoholbruk bidra-gande orsak.		S u	m m	a.	1
Antal fall.	7»	Kostnad.	o/o	Antal fall.	7»	Kostnad.	«/o	Antal fall.	7»	Kostnad.	7»
Arboga.........	118 *)	23,900	45	38-1	6,720	—	28-1	1	0*8	152	—	O.u	46	38*9	6,872	—	28*7
Lidköping......	225	16,524	72	32	5,509	—	33''s	14	6*2	1,127	—	6-8	86	38*2	6,636	—	40*1
jEslöf............	68	6,740	15	22	1,248	—	18-5	8	11-8	876	-	13	23	33*8	2,124	—	31*5
Farhult.........	15	2,083	7	46*7	815	—	39-0	1	6*7	251	—	12-1	8	53*4	1,066	—	51*1
Oppmanna ...	47	4,705	3	6*4	264	—	5*8	8	17-o	793	—	16-7	11	23*4	1,057	—	22*5
Munktorp......	44	6,511	4	9-1	885	-	13-o	7	15-9	881	—	13-5	11	25	1,766	—	27*1
Västra Ryd ...	63	4,682	11	17-4	736	—	15*7	18	28-6	1,016	—	21-7	29	46’ ö	1,752	—	37*4
Dunker.........	42	8,025	6	14-3	1,493	—	18-6	12	28-3	1,840	—	22-9	18	42*8	3,333	—	41*5
Skön............	656* 2)	64,724	339	51-6	25,826	—	39-9	109	16-6	7,494	—	11*5	448	68*2	33,320	—	51*4
Ore ............	53	5,480	14	26-4	1,199	—	21-8	9	17-o	1,395	—	25*3	23	43*4	2,594	—	47*3
Sveg............	60	6,207	26	43-8	3,497	-	56" s	7	11-7	554	—	8*9	33	55	4,051	—	65*2
Bettna .........	58	4,257	5	8-5	525	-	12*5	8	13''9	707	—	16*0	13	22*4	1,232	—	28*9
Myckleby......	613)	5,000	6	10- o	324	—	6*4	5*4	8-o	534	—	16*8	11	18	1,158	—	23*2

Beträffande resultatet af undersökningen må först nämnas, att,
såsom väl kunnat förutses, de kommuner där jordbruket är hufvudnäringen
såsom Bettna, Munktorp och Oppmanna, ha att uppvisa en
mera underordnad roll af alkoholen såsom orsak till fattigdomsbehof.
Ett undantag utgör visserligen Farhult, men då antalet understödstagare
är så ringa som 15 och uppgifterna om fattigvårdens kostnader
äro sväfvande, kunna procentsiffrorna från denna kommun ej tillmätas
någon betydelse. Att Yästra Ryd uppvisar så betänkliga siffror ifråga
om alkoholeländet kan åtminstone delvis tillskrifvas den omständigheten,
att i dessa trakter i äldre tider brännvin ingick som en del af
jordbruksarbetarnes stat. Att å andra sidan Myckleby i bohuslänska
skärgården kommit att intaga en så fördelaktig ställning torde icke
uteslutande kunna tillskrifvas dess från rusdryckshandeln afskiljda läge,
utan äfven det förhållandet, att fullt säkra uppgifter om åtskilliga

x) Afser endast fullt försörjda personer.

2) Afser såväl direkta som indirekta understödstagare.

3) Afser endast ständiga, ej tillfälliga understödstagare.

331

understödstagares omständigheter, ej kunde erhållas. Förhållandena lära
för öfrigt väsentligt förbättrats inom denna kommun, sedan en inom
pastoratet belägen krog blifvit nedlagd. Det tydligaste sammanhanget
mellan alkohol och fattigvårdsbehof är att finna i Sveg, Ore och Skön.
I de två förstnämnda är skogsafverkningen hufvudnäringen, hvaraf
följer att en hel del löst folk dragés till dessa trakter, ofta medförande
dåliga vanor och ej sällan kvarstannande, ruinerade till kropp och
själ af alkoholen. Själfva skogsarbetet är ock sådant, att det frestar
till alkoholbruk. Under vinterarbetet är ju lifvet ytterst enformigt
och försakelsefylldt för skogsarbetarne och det är lätt att förstå, att
mången mindre stark karaktär vill »taga skadan igen» genom att
under den lediga tiden lefva i sus och dus, helst som den rikliga
arbetsförtjänsten och sysslolösheten nästan inbjuder härtill. Betänkligt
är ock att iakttaga hur stort antalet oäkta barn är i dessa trakter.
Hvad Sköns stora kommun angår, råda ju där tämligen exceptionella
förhållanden. Trävaruindustrien dominerar fullständigt och till densamma
dragas massor löst folk. Då socknen är ytterst tätt befolkad
och omsluter staden Sundsvall, är ock tillgången till rusdrycker nästan
obegränsad.

De tre städerna visa ganska olika siffror ifråga om den fattigvårdskostnad,
som kan tillskrifvas alkoholbruket. Att Arboga intager
en relativt gynnsam ställning kan emellertid delvis förklaras däraf, att
i fattigvårdskostnaden medräknats såväl den, som härrör från fullständigt
understödda, som ock de delvis försörjda, medan i summorna
för den fattigvårdskostnad, som härrör helt eller delvis af alkoholbruket,
allenast de helt understödda medtagits.

En del uppgifter om de undersökta kommunerna lämnas i en
vidfogad bilaga.

Stockholm den 31 augusti 1911.

G. H. von Koch.

332

Bilaga.

Uppgifter angående de undersökta kommunerna.

Arboga.

(Västmanlands län.)

Antal innevånare 1909 5,123. >

„ „ 1880 3,833.

Inom samhället finnas såväl brännvins- som ölutskänkningslokaler.
Järnvägsstation.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 282, hvaraf
235 äldre personer med 67 tillhörande barn. Af dessa vårdades i
fattighus 63 äldre med 15 tillhörande barn, 29 personer voro" utackorderade
och i sina hem understöddes 114 personer med 52 tillhörande
barn. Fattigvårdskostnaden uppgick enligt samma års statistik till
kronor 28,151, hvaraf för vård och underhåll af fattiga kronor 23,397.

Vid undersökningen bestämdes antalet fullt försörjda understödstagare
— om hvilkas förhållanden undersökningen rör sig — till 118
och fattigvårdskostnaderna till kronor 23,900.

Lidköping.

(Skaraborgs län.)

Antal innevånare 1909 6,800.

„ „ 1880 4,734.

Inom staden finnas brännvins- och ölförsäljningsställen. Järnvägsstation.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik är 283, hvaraf
235 direkta understödstagare med 48 tillhörande barn. Fattigvårdskostnaden
enligt samma statistik kronor 20,211, hvaraf 14,455 vård
och underhåll af fattiga. I fattighus vårdades 40, utackorderade voro
29 barn, i sina hem understöddes 107 äldre personer med 40 tillhörande
barn.

333

Vid undersökningen bestämdes antalet understödstagare till 225
och fattigvårdskostnaden till kronor 16,524.

Eslöf.

Antal innevånare 1909 5,108.

Brännvins- och ölförsäljning inom samhället. Knutpunkt för järnvägarna.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 103, hvaraf
69 äldre med 34 tillhörande barn. Af dessa vårdades i fattiggård 23,
7 voro utackorderade och 36 äldre personer med 34 tillhörande barn
understöddes i sina hem. Fattigvårdskostnaderna uppgingo enligt samma
års statistik till kronor 6,579 (uppgiften föreligger blott i manuskript
och är ej definitiv).

Vid undersökningen beräknades antalet understödstagare till 68
och fattigvårdskostnaden till 6,740 kronor.

Farhult.

(Luggude härad, Malmöhus län.)

Antal innevånare 1909 1,196.

„ „ 1880 1,522.

„ emigranter 1881—1900 267.

Närmaste bränn vinsförsäljningsställen Höganäs och Ängelholm,
cirka 1 mil.

Jordbruk uteslutande näring, nästan uteslutande bondgårdar.

Goda kommunikationer.

Fyrktal för i mantal satt jord 10,762, utdebitering 60 öre.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 23, hvaraf 15
äldre personer med 8 tillhörande barn. Af understödstagarne vårdades
9 i fattiggården. Fattigvårdskostnaden enligt samma statistik 4,312,
hvaraf 2,083 kronor vård och underhåll af de fattiga.

Vid undersökningen bestämdes antalet understödstagare till 15
och fattigvårdskostnaden till 2,083 kronor.

Enligt ordförandens skriftligen lämnade uppgifter uppgick nettoutgiften
för fattiggården till kronor 1,153: 0 4 samt utgifterna för de
delvis försörjda till kronor 401: 05, summa 1,554: 09. Kostnaden är
emellertid i ofvanstående undersökning upptagen till kronor 2,083
under förutsättning att skillnaden uppkommit genom att tillfälliga
understöd ej medräknats i de till mig lämnade uppgifterna.

334

Oppmanna.

(Villands härad, Kristianstads län.)

Folkmängd 1909 1,659.

„ 1880 1,855.

Antal emigranter 1881—1900 309.

Fyrktal för i mantal satt jord 6,685. Utdebitering för i mantal
satt jord 67 öre.

Närmaste utskänkningsställe Kristianstad.

,, ölkrog Fjelkinge, 2 mil.

Inom socknen är belägen Arkelstorps station å Kristianstads—
Elmhults järnväg.

Jordbruket är inom socknen dominerande.

Antal direkta understödstagare enligt 1909 års statistik 46 äldre
och 7 barn. Antalet direkta understödstagare år 1911 (undersökningen
afsåg detta år) 47. Utgifter för vård och underhåll af fattiga år 1909
kronor 4,101, enligt af fattigvårdsstyrelsen lämnade uppgifter 4,705.

Munktorp.

(Snefringe härad, Västmanlands län.)

Antal innevånare 1909 2,961.

„ „ 1880 3,321.

,, emigranter 1881—1900 151.

Närmaste brännvinsförsäljningsställe är Arboga. Järnvägsstation
inom kommunen.

Antalet understödstagare utgör enligt 1909 års statistik 75, hvaraf
9 barn och 58 äldre med 8 tillhörande barn; 29 personer vårdades i
fattiggården och 14 voro utackorderade. Enligt samma års statistik
voro fattigvårdsutgifterna 7,676 kronor, hvaraf 6,121 kronor vård och
underhåll af fattiga.

Vid undersökningen bestämdes antalet understödstagare till 44
och fattigvårdskostnaden till kronor 6,511. Förutom den kommunala
finnas fyra enskilda fattigvårdssamhällen, hvilkas understödstagare äro
medräknade i det antal understödstagare, som är uppgifvet i den officiella
statistiken.

335

Västra Ryd.

(Ydre härad, Östergötlands län.)

Folkmängd 1909 1,328.

„ 1880 1,515.

Antal emigranter 1881—1900 273 personer.

Närmaste stad och järnvägsstation samt utskänkningsställe är
Eksjö, 3 mil.

Fyrktal för i mantal satt jord 8,356. Utdebitering 43 öre.

Jordbruk och boskapsskötsel äro allenahärskande, jorden mager.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 73, hvaraf 5
barn och 58 äldre personer med 10 tillhörande barn. 45 voro fullt
försörjda, 14 intagna å socknens fattighus och 10 utackorderade.
Fattigvårdskostnaden enligt samma års statistik 5,269 kronor, hvaraf
4,682 kronor vård och underhåll af de fattiga.

Vid undersökningen är antalet direkta understödstagare beräknadt
till 63, vården af de fattiga till 4,682 kronor.

Dunker.

(Villåttinge härad, Södermanlands län.)

Folkmängd 1909 1,950.

„ 1880 1,984.

Antal emigranter 1881—1900 60.

Närmaste brännvinsförsäljningsställe är Malmköping. Järnvägsstation
inom socknen.

Fyrktal för i mantal satt jord 10,543, utdebitering 85 öre.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 47, hvaraf 5
barn och 37 äldre personer med 5 tillhörande barn. Af dessa voro
30 vårdade i ålderdomshem och 2 utackorderade. Fattigvårdskostnaden
uppgick enligt samma års statistik till 10,989 kronor, hvaraf 7,014
för vård och underhåll.

Vid undersökningen beräknades understödstagarnas antal till 42,
fattigvårdskostnaden till kronor 8,025.

336

Skon.

Antal innevånare 1909 11,577.

„ „ 1880 6,922.

,, emigranter 1881 —1900 2,356.

Närmaste utskänkningsställe är Sundsvall.

Fyrktal för i mantal satt jord 8,820. Utdebitering 30 öre.

Trävarubandtering hufvndnäring.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 656, hvaraf
101 barn och 326 äldre personer med 229 tillhörande barn. 146 personer
vårdas i anstalt, 101 äro utackorderade. Fattigvårdskostnaden
enligt samma års statistik 64,724 kronor, hvaraf 54,608 kronor vård
och underhåll af fattiga.

Vid undersökningen inberäknades alla understödstagare, såväl
direkta som indirekta, nämligen 656. Fattigvårdskostnaden bestämdes
till 64,724 kronor.

Ore.

(Rättviks tingslag, Kopparbergs län.)

Antal innevånare 1909 3,088.

„ „ 1880 2,889.

,, emigranter 1881—1900 304.

Närmaste utskänkningsställe Falun; Öl erhålles å gästgifvargården.
Järnvägsstation inom kommunen.

Fyrktal för i mantal satt jord 37,732. Utdebitering 51 öre.

Jordbruk och skogsskötsel hufvudnäringar.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 67, hvaraf 9
barn samt 44 äldre med 14 tillhörande barn. 13 äro fullt försörjda;
ingen anstalt. Fattigvår ds utgifterna enligt samma års statistik 5,680
kronor, hvaraf 5,480 kronor vård och underhåll.

Vid undersökningen beräknades antalet understödstagare till 53
och utgifterna till 5,480.

337

Sveg.

(Svegs tingslag, Jämtlands län.)

Antal innevånare 1909 2,362.

„ „ 1880 1,658.

„ emigranter 1881—1900 319.

Falun och Hudiksvall närmaste utskänkningsplatser. Ölförsäljning
i bryggeri i Sveg. Järnvägsstation inom kommunen.

Fyrktal för i mantal satt jord 13,955. Utdebitering 38 öre.

Jordbruk och skogsskötsel hufvudnäringar.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 111, hvaraf
3 barn och 57 äldre personer med 51 tillhörande barn. Fullt försörjda
11. Ingen anstalt. Enligt samma års statistik var fattigvårdskostnaden
6,207 kronor, hvaraf vård och underhåll 5,752 kronor.

Vid undersökningen beräknades antalet understödstagare till 60
och fattigvårdskostnaden till 6,207 kronor.

Bettna.

(Oppunda härad, Södermanlands län.)

Folkmängd 1909 1,949.

„ 1880 1,918.

Antal emigranter 1881—1900 57.

Närmaste utskänkningsställe Nyköping.

Järnvägsstationen inom kommunen.

Fyrktal för i mantal satt jord 9,265. Utdebitering 68 öre.

Jordbruk hufvudnäring.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 58, hvaraf 12
barn och 46 äldre personer. Kostnad för vård och underhåll af fattiga
4,257 kronor.

Vid undersökningen är antalet understödstagare beräknadt till 58
och fattigvårdskostnaden till kronor 4,257.

Myckleby.

(Orusts östra härad, Göteborgs och Bohus län.)

Antal innevånare 1909 2,075.

„ „ 1880 2,564.

„ emigranter 1881—1900 107.

338

Närmaste utskänkningsställe: Uddevalla. För en del år sedan
fanns krog i Asmundröd, Torps socken. Kommunikationer med fastlandet
dåliga vintertiden.

Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 129, hvaraf
19 barn och 84 äldre personer med 26 tillhörande barn. Af dessa
vårdades 7 i anstalter, 46 voro utackorderade. 56 voro fullt försörjda.

Enligt samma års statistik voro fattigvårdsutgifterna 6,736 kronor,
hvaraf 6,653 kronor vård och underhåll af fattiga.

Vid undersökningen kunde endast ständiga understödstagare uppgifvas.
Antalet var 61. Kostnaden för samtliga understödstagare som
kommo under ompröfning var cirka 5,000 kronor.

339

Bilaga 4.

Uppgifter för år 1909 angående de å rikets samtliga hospital, lasarett och öfriga därmed jämförliga,
med allmänna medel underhållna sjukvårdsanstalter, intagna sjuka, hvilkas sjukdom med större
sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.

Anstalt.	1.	2.	3.	4.	5. \| 6.
Antal vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.	Antal underhållsdagar för de i punkt l:o afsedda sjuka.	Antal underhåll dagar för samtliga å sj uk vårdsanstalten vårdade sjuka.	Medelkostnaden per sjuk och dag.	Antal underhålls-dagar för de i punkt l:o afsedda sjuka, uttryckt i procent.	Beräknad kostnad å sjukvårdsanstalten för de i punkt l:o afsedda sjuka.
				Kr.	7»	Kr.	ö.
Stockholms hospital .....................	23	5,867	90,670	2-42	6*5	14,198	14
Uppsala hospital och asyl...............	21	7,192	459,715	1-53	1*5	11,003	76
Nyköpings hospital........................	11	3,721	65,650	1''80	5*6	6,697	80
Vadstena hospital och asyl- ............	24	7,944	291,527	1''37	2*7	10,883	28
Växjö hospital ..............................	4	1,366	129,337	2-12	1*1	2,895	92
„ kriminalafdelning..................	9	2,463	36,289	2''12	6*7	5,221	56
Visby hospital ..............................	0	0	—	—	0	0
Lunds hospital och asyl..................	24	7,770	430,878	1*48	1*8	11,499	60
Malmö asyl*).................................	3	1,095	45,218	1*65	2*4	1,806	75
Göteborgs hospital ........................	6	574	99,227	2*09	0*5	1,199	66
Vänersborgs hospital och asyl.........	15	3,933	370,993	1-33	1	5,230	89
Kristinehamns hospital ..................	4	1,285	254,562	1-47	0*5	1,888	95
Härnösands hospital .....................	9	1,923	93,238	1*79	2	3,442	17
Piteå hospital och asyl ..................	14	4,321	135,240	1*82	3*2	7,864	22
Serafimerlasarettets kirurgiska afd—	17	180	72,398	2*81	0*25	505	80
„ medicinska „ *)	—	—	—	—	—	—	—
„ gynekologiska „	0	0	—	—	0	0
„ oftalmiatriska „ ...	1	39	10,911	2*81	0 4	109	59
„ nerv „ ...	4	217	6,650	2*81	3*2	609	77
Norrtälje länslasarett .....................	3	50	15,647	2*3 6	0*3	118	—
Löwenströmska lasarettet ...............	5	85	14,975	2	0*G	170	—
Östhammars länslasarett ...............	4	132	7,240	0*57	1*8	75	24
Södertälje „ ..................	15	465	12,001	2*64	3*9	1,227	60

'') Se under Anmärkningar.

340

Anstalt.	1. ! 2.	3.	4.	5.	6.
lAntal vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.	Antal underhållsdagar för de i punkt l:o afsedda sjuka.	Antal underhålls- dagar för samtliga å sjukvårdsanstalten vårdade sjuka.	Medelkostnaden per sjuk och dag.	Antal underhålls-dagar för de i punkt l:o afsedda sjuka, uttryckt i procent.	Beräknad kostnad å sjukvårdsanstalten för de i punkt l:o afsedda sjuka.
				Kr.	7»	Kr.	ö.
Akademiska sjukhusets i Uppsala
medicinska afdeln. *)......	14	405	31,788	2*49	1*2	1,008	4 5
kirurgiska „ ......	6	103	44,461	2’49	0*2	256	47
obstetrisk-gynekologiska „ ......	0	0	—	—	0	0
oftalmiatriska „ ......	0	0	—	—	0	0
afdeln. för hröstsjuka ...............	0	0	—	—	0	0
Nyköpings länslasarett .........	8	132	23,986	2-0 4	0*5	269	38
Eskilstuna „ .........	l) 5	108	18,903	1*9 5	0’G	210	so;
Flens „ .........	1	21	18,586	2-oi	0*1	42	21
Linköpings „ .........	8	136	34,653	2*9 7	0*4	322	32
Vadstena „ .........	3	59	31,491	1*90	0*2	112	10
Söderköpings *) „ .........	5	118	23,939	1*83	0*5	215	94
Kisa „ .........	9	491	9,784	1*77	5	869	07
Finspongs „ .........	0	0	—	—	0	0
Jönköpings „ .........	5	161	42,731	2*70	0*4	434	70
Ulfsparre-Hägerflychtska lasarettet i
Eksjö.......................................	4	52	31,230	2*3 (i	0*2	122	7 2
Växjö länslasarett.........	4	69	35,586	2*30	0*2	158	70
Ljungby „ .........	4	128	12,211	2*53	1	323	84
Kalmar -'') „ .........	4	161	24,232	3*2 5	0*7	523	25
Västerviks a) „ .........	—	—	—	—	—	—	—
Borgholms „ .........	0	0	—	—	0	0
Oskarhamns „ .........	8	252	10,106	2*29	2*5	577	08
Visby „ .........	17	405	28,770	2*57	14	1,040	85

*) Se under Anmärkningar.

’) Af dessa 5 äro 4 olycksfall, som under inflytande af rus uppkommit.

3) 2 af de i punkt 1 upptagna fallen aro kronisk alkoholism; 2 galla yttre skador, uppkomna under
rusets inflytande.

3) Uppgift har ej erhållits.

341

Anstalt. .	l.	2. \| 3.	4.	5.	6. 1
Antal vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.	Antal underhållsdagar för de i punkt l:o afsedda sjuka.	Antal underhålls- dagar för samtliga å sj ukvårdsanstalten vårdade sjuka.	Medelkostnaden per sjuk och dag.	Antal underhålls-dagar för de i punkt l:o afsedda sjuka, uttryckt i procent.	Beräknad kostnad å sjukvårdsanstalten för de i punkt l:o afsedda sjuka.
					Kr.	7°	Kr.	Ö.
Karlskrona	länslasarett.........	7	105	32,828	2’8«	0-3	300	30
Karlshamns ’)	it .........	17	580	30,524	2,80	1*9	1,624	—
Kristianstads	ii .........	14	354	51,530	2-07	0-7	732	78
Simrishamns	ii .........	4	80	20,265	3''0l	0’4	240	SO
Angelholms	it .........	12	392	23,203	2-70	1-7	1,058	40
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars		•
i Lund medicinska afdeln.............	23	335	40,777	2-70	0''S	934	65
D:o kirurgiska ,, ............	11	265	52,624	2''7 8	0-5	736	70
D:o oftalmiatriska „ ............	0	0	—	—	o	0
D:o pediatriska „ ............	!)		—			—	—
D:o obstetrisk-gynekologiska afd.	0	0	—	—	0	0	:
Ystads länslasarett..................	2	170	15,266	3‘51	1	596	70
Hälsingborgs n)	)) ..................	9	102	42,017	2-62	0-2	267	241
Landskrona	J) ..................	9	458	15,397	2*92	3-4	1,337	36!
Hörby	ii ..................	5	143	12,720	3*6 6	1-1	523	38!
Trälleborgs 3 4)	a ..................	—	—	—	—	—	—	—
Halmstads	>» ..................	19	440	28,878	2’50	1-5	1,100
Varbergs		9	204	21,208	2	1	408	—!
Uddevalla	>> ..................	11	250	37,456	2''60	0-7	650	—
Strömstads	ii ..................	7	93	7,226	3-74	1''3	347	82
Kungälfs	>> ..................	2	12	10,315	2-16	0-2	25	92
Vänersborgs	ii ..................	*) 9	225	29,972	2-85	0-7	641	25
Borås	»» ..................	8	107	37,842	2-78	0-3	297	46
Mariestads	- ..................	0	0	—	—	0	0

*) Af de i punkt 1 upptagna hade 2 varit utsatta för olycksfall under rusets inflytande. Dessutom hade

3 personer (män), hvilka för öfrigt ej ledo af sjukdom orsakad af spritmissbruk, i berusadt tillstånd råkat
ut för olycksfall.

*) »Okändt».

3) I ofvanstående uppgift ej innefattade, de å sjukhuset vårdade olycksfall, som inkommit berusade,
utan siffrorna 9 och 102 omfatta blott sjukdomsfall.

4) Uppgift har ej erhållits.

rj Däraf 2 med 73 underhållsdagar på grund af skador uppkomna i sammanhang med rus (slagsmål).

342

	1.	2.	3.	4.	5.	6.
Anstalt.	Antal vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.	j j Antal underhållsdagar för de i punkt l:o afsedda sjuka.	Antal underhålls- dagar för samtliga å sjukvårdsanstalten vårdade sjuka.	Medelkostnaden per sjuk och dag.	Antal underhålls-dagar för de i punkt l:o afsedda sjuka, uttryckt i procent.	Beräknad kostnad & sjukvårdsanstalten för de i punkt l:o afsedda sjuka.
				Kr.	7»	Kr.	ö.
Falköpings länslasarett..................	4	35	37,408	2-41	0*1	84	35
Lidköpings „ ..................	16	435	29,981	2-33	1*4	1,013	55
Karlstads „ ..................	16	630	55,910	2-49	1*1	1,568	70
Filipstads *) „ ..................	0	0	—	—	0	0
Örebro „ ..................	8	181	52,566	2*4 4	0*3	441	G 4
Västerås1) „ ..................	5	108	37,040	2	0*8	216	—
Sala „ ..................	5	141	14,303	2*73	1	384	93
Köpings *) „ ..................	3	28	15,271	2*38	0*2	66	64
Norbergs ..................	0	0	—	—	0	0
Falu länslasaretts medicinska afd. ...	14	221	61,581	2*6 7	0*4	590	07
„ „ kirurgiska „ *)	6	272	36,767	2*6 7	0*7	726	24
Smedjebackens länslasarett ............	1	66	8,065	2*3 5	0*8	155	10
Gäfle „ ............	18	401	48,406	2*60	0*8	1,042	60
Söderhamns 2) „ ............	4	30	29,234	2*83	01	84	60
Hudiksvalls ,, ............	») 10	154	33,925	0*96	0*5	147	84
Härnösands ,. ............	4	104	30,692	2*99	0*3	310	96
Sundsvalls ,, ............	11	244	55,013	2*26	0*4	551	44
Örnsköldsviks „ ............	7	176	29,818	0*fi8	0*6	119	68
Umeå „ ............	8	257	33,841	2*94	0*8	755	58
Skellefteå „ ............	0	0	—	—	0	0
Luleå ,, ............	1	30	24,048	2*36	0*1	70	80
Piteå „ ............	5	127	7,916	2*80	1*6	355	60
Haparanda „ ............	0	0	—	—	0	0
Sahlgrenska sjukhusets medicinska afd.	79	1,999	57,228	2*43	\| 0*3	■1,857	57

*) Se under Anmärkningar.

x) Dessutom hafva under år 1909 här vårdats 6 stycken olycksfall uppkomna under rusets inflytande
med tillsammans 96 underhållsdagar.

5) Utom uppgifna fyra patienter hafva tre patienter vårdats under sammanlugdt 101 dagar för skador
ådragna under rusets inflytande.

'') »Af dessa tre olycksfall och ett själfmordsförsök under fylla.»

343

Anstalt.	1.	2.	3.	4.	5.	6.
Antal vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.	Antal underhållsdagar för de i punkt l:o ‘afsedda sjuka.	Antal underhålls- dagar för samtliga å sjukvårdsanstalten vårdade sjuka.	Medelkostnaden per sjuk och dag.	Antal underhålls-dagar för de i punkt l:o afsedda sjuka, uttryckt i procent.	Beräknad kostnad å sj uk vårdsanstalten för de i punkt l:o afsedda sjuka.
					Kr.	>	Kr.	ö.
Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska afd.	10	231	58,304	2-43	0*4	561	33
Sollefteå länslasarett .....................\|	3	53	22,009	2*94	0''2	155	82
Backe	11 ........................	1	43	8,238	3*3 8	0*5	145	34
Östersunds	fl ........................	12	426	34,544	2*6 5	1*2	1,128	90
Sjukstugan	i Vaxholm ..................	2	116	1,842	3	6*3	348	—
11	i Enköping ..................	5	316	10,326	1*91	3*1	603	5 G
11	vid Löfsta bruk ............	0	0	—	— ''	0	0
11	i Strängnäs..................	1	14	8,568	2*38	0*2	33	32
1 11	i Mariefred ..................	0	0	—	—	0	0
„	i Trosa ........................	0	0	—	—	0	0
„	i Rejmyre.....................	0	0	—	—	0	0
»	i Åtvidaberg ...............	0	0	—	—	0	0
11	i Gislaved .................	0	0	—	—	0	0
11	i Hvetlanda.................	0	0	—	—	0	0
11	i Säfsjö '')....................	—	—	—	-	• —	—	—
>5	i Tranås ....................	1	12	3,866	1*99	0*3	23	88
11	i S. Unnaryd ..............	1	35	2,498	2*18	1*4	76	30
11	i Värnamo .................	2	14	6,521	2*23	0*2	31	2 2
11	i Lerhofda .................	0	0	—	—	0	0
11	i Tingsryd .................	2	>) 75	3,964	1*77	1*9	132	75
11	i Vimmerby.................	i	187	2,649	2*87	7*1	536	69
11	i Högsby...................	2	14	735	2*47	1*9	34	58
11	i Mönsterås.................	8)3	23	5,048	2*88	0*3	66	2 41
11	i Söderåkra.................	1	18	883	2*50	2	45 \|—

*) Uppgift har ej erhållits.

2) 54 dagar på ett olycksfall, under akut rus och 21 å envanesupare, som led af värk, som möjligen
kan hafva sin orsak i en kronisk alkoholintoxikation (neurit?).
s) Däraf 2 olycksfall under "rus.

344

Anstalt.	1.	1 2.	3.	4.	5.	6.
Antal vårdade patienter, bvilkas sjukdom med större sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.	Antal underhållsdagar för de i punkt l:o afsedda sjuka.	Antal underhålls- dagar för samtliga å sjukvårdsanstalten vårdade sjuka.	Medelkostnaden per sjuk och dag.	Antal underhålls-dagar för de i punkt l:o afsedda sjuka, uttryckt i procent.	Beräknad kostnad å sj ukvårdsanstalten för de i punkt l:o afsedda sjuka.
					\|	Kr.	°/o	Kr.	ö.
Sjukstugan	i Sölvesborg ...		3	26	1,143	1-72	2*3	44	72
Falkenbergs sjukstuga ......		3	271	17,497	2-21	1*6	598	91
Kungsbacka „ ......		1	99	3,885	2-47	2*5	244	58
Laholms	it ......		2	69	2,785	2-92	2*5	201	48
Sjukstugan	i Mölndal.........		0	0	_	_	0	0
Majornas s	jukhus...............		8	102	9,089	2-41	1*1	245	82
Sjukstugan	i Billingsfors ...		0	0	—	_	0	0
It	i Svenljunga ...		1	10	3,063	2-52	0*3	25	20
it	i Ulricehamn ...		1	56	3,457	l-95	1*6	109	20
it	i Åmål............		4	no	4,776	2*2 5	2*3	247	50
	i Arvika .........		2	18	3,768	2*6 4	0-5	47	52
»	i Dalby............		1	34	2,143	2*05	1*6	100	30''
it	i Kristinehamn		1	14	7,068	•2*49	0*2	34	S6
it	i Silbodal.........		0	0	—	_	0	0
ii	i Sunne.............	...........	1	43	3,406	0*66	1*3	28	38
ii	i Torsby* ..........	...........	0	0	_	_	0	0
ii	i Uddeholm *) ....		4	181	4,407	1*66	4*1	300	46
it	i Askersund ....		2	45	3,086	3*3 4	1*5	150	30
ti	i Gryth ytte .......		i	17	2,089	2*60	0*8	44	20
it	i Karlskoga.......	..........	i	9	5,868	2*3 7	0*2	21	33
it	i Lindesberg ....		2	114	7,142	1*80	1*6	205	20
it	i Ljusnarsberg ...	...........	i	28	8,483	1*90	0’3	53	20
it	i Nora .............		4	129	7,304	2*12	1*8	273	48
it	i Ramsberg .......		0	0	—	—	0	0
a	i By ................		6	98	1,840	2*89	5*3	283	2 2
}•	i Grangärde.......	..?.......	0	0	—	—	0	0
ii	i Grängesberg....		0	0	—	_	0	0
V	i Hedemora.......		4	83	2,627	2*2 5 \|	3*2	186	75

'') Se under Anmärkningar.

345

Anstalt.	1.	2t	3.	4.	5.	6.
Antal vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.	Antal underhållsdagar för de i punkt bo afsedda sjuka.	Antal underhålls- dagar för samtliga å sjukvårdsanstalten vårdade sjuka.	Medelkostnaden per sjuk och dag.	Antal underhålls-dagar för de i punkt bo afsedda sjuka, uttryckt i procent.	Beräknad kostnad å sjukvårdsanstalten för de i punkt bo afsedda sjuka.
					Kr.	7«	Kr.	ö.
Sjukstugan	i Husby (Långshyttan)...	0	0	—	—	0	0	1
D	i Leksand.....................	1	2	2,707	1-85	0*1	3	7°j
11	i Lima ........................	2	17	2,273	1*84	0*7	31	\| 28
11	i Malung ....................	0	0	—	—	0	0	i
11	i Vara .......................	2	(38	2,333	2-06	2*9	140	08
>»''	i Nås...........................	i	3	2,324	1*76	0*1	5	28
„	i Orsa ........................	5	150	3,846	2-35	3*9	382	50
It	i Svärdsjö .................	0	0	—	—	0	0
It	i Älfdalen.....................	2	(59	3,706	2''2 6	1*9	155	94
It	i Loos ........................	a	24	841	2*7S	2*9	66	72!
11	i Hede ......................	0	0	—		0	0
1 It	i Ström........................	2	67	3,145	2*89	2*1	160	isj
„	i Sveg ........................	0	0	—		0	0
It	i Burträsk ..................	1	6	1,430	2*30	0*4	13	80
11	i Byske........................	2	17	783	4*15	2*2	70	55''
fl	i Degerfors .................	0	0	—	_	0	0
11	i Lycksele ..................	0	0	—		0	0
It	i Nordmaling ...............	1	6	5,281	2	0*4	12	_.
11	i Norsjö .....................	0	0	—	—	0	o
11	i Nysätra.....................	1	15	2,014	2*18	0*7	32	70\|
t)	i Åsele........................	2	109	3,915	1*88	2*8	204	9“
•»	i Gällivare ..................	4	62	5,813	2*54	1*1	157	48;
..	i Jockmock ..................	1	365	2,856	3*66	12*7	1,335	90
It	i Neder-Kalix *) ............	0	0	—	_	0	0
Sjukhuset	S:t Görans afd. för medi-
cinska och veneriska sjukdomar	0	0		—	0	0
D:o tuberkulosafdeln. *) ................!	0	0	—	—	0	0

“) Se under Anmärkningar.

346

Anstalt.	1.	2.	3	4.	5.	6.
Antal vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.	Antal underhållsdagar för de i punkt l:o afsedda sjuka.	Antal underhålls- dagar för samtliga å sjukvårdsanstalten vårdade sjuka.	Medelkostnaden pr sjuk och dag.	Antal underhålls-dagar för de i punkt l:o afsedda sjuka, uttryckt i procent.	Beräknad kostnad å sjukvårdsanstalten för de i punkt l:o afsedda sjuka.
				Kr.	°/o	Kr.	ö.
Södra sinnessjukhuset i Stockholm...	208	9,562	82,743	2-48	10*3	23,713	76
Sabbatsbergs sjukhus.....................	127	2,701	125,914	2*6 3	2*1	7,103	63
Epidemisjukhuset i Stockholm.........	1	1	92,266	2*79	0*ooi	2	79
Provisoriska sjukhuset i d:o .........	87	1,793	27,482	3*7 6	6*0	6,741	68
Maria sjukhus „ .........	62	1,029	55,313	3*07	1*8	3,159	03
„ upptagningsanstalt „ .........	289	809	1,929	3*70	41*9	2,993	30
Sjukhuset vid Långbro ..................	18	204	1,633	’)	12*5	—	—
Epidemisjukhuset i Göteborg .........	0	0	—	—	0	0
Hemmet för lungsotssjuka i d:o ......	0	0	—	—	0	0
Malmö arbets- och försörjningsinrätt-
nings sjukafdelning..................	46	8,930	82,248	’)	10*7	—	—1
Tuberkulospaviljongen i Malmö ......	0	0	• —	—	0	0
Norrköpings sjukhus ....................	33	550	39,014	2*64	1*4	1,452
Fattigvårdens sjukhus i Norrköping	29	3,169	39,036	0''82	8*1	2,598	58
Gäfle stads (attigvårdsinrättning.....	35	3,966	32,238	0*99	12*2	3,926	34
Gäfle stads paviljong för sinnessjuka	3	86	14,383	1*16	0*6	125	56
Summa	1,792	100,290	\| 5,186,271	] 1*9	180,462	jo 7

*) Kan ej uppgifvas.

Anmärkningar.

Malmö asyl.

»Angående samtliga 3 sjuka gäller, att äfven andra orsaker till deras sinnessjukdom
finnas angifna, särskilt beträffande 2 af dem, att de äro neuropatiskt
belastade. Jag är därför benägen att i fråga om dessa anse det neuropatiska
anlaget vara det hufvudsakliga orsaksmomentet och deras alkoholism såsom ett
utslag eller yttring af deras ärftliga påbrå.»

Axel Bjerkén.

347

Serafimerlasarettets medicinska afdelning.

»Till kungl. kommittén för utredning rörande statens in. fl. frigörande från
deras beroende af medel från rusdryckshandteringen.

Uti skrivelse af den 24 jan. 1910 till öfverläkaren vid Serafimerlasarettets
medicinska afdelning har kungl. medicinalstyrelsen anmodat denne, att till kommittén
insända ifyllda blanketter rörande antalet vårdade pat., hvilkas sjukdom kan
antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker, äfvensom att ange antalet
underhållsdagar för desse; och får jag till fullgörandet häraf vördsamt anföra
följande.

Den uppgift, kungl. kommittén med sin anmodan gifvit resp. läkare, är
enligt min tanke å ena sidan mycket maktpåliggande ur social och ekonomisk
synpunkt, men å den andra, i den form, den lämnats sjukhusläkaren, olöslig. Sjukhusets
journaler lämna nämligen ej några pålitliga eller fullständiga upplysningar i
berörda hänseenden. Ur vetenskaplig synpunkt måste det ännu anses outredt, med
afseende å de flesta sjukdomsformer, huruvida och i hvad mån de orsakats af
alkoholbruk eller missbruk, om man undantager alkoholcirrhosen äfvensom sjukdomsformerna
akut och kronisk alkoholism. Alkohol såsom sjukdomsorsak plägar
f. ö. ej antecknas, därest ej sjukdomsbilden akut eller kronisk alkoholism föreligger
i sina tydligaste former. Därest nu å blanketterna endast lefvercirrhos och
alkoholism antecknades såsom sjukdomar, orsakade af alkohol, skulle statistiken bli
i hög grad missvisande, då det gäller att utröna de utgifter, som stat och kommun
har för pat., hvilkas sjukdomar orsakats af alkohol. Ändamålet med kommitténs
utredning skulle genom eu dylik statistik fullständigt förfelas. Af dessa skäl anser
jag mig ej kunna lämna de begärda uppgifterna. Och uppgifter i den föreslagna
formen skulle näppeligen infordrats från sjukhusläkare, därest kommitténs blankett
blifvit uppsatt af sakkunnig person.

Då med hänsyn till frågans vikt för samhället ett dylikt negativt svar å
kommitténs anmodan är föga tillfredsställande och det är i hög grad önskvärdt,
att en utredning kommer till stånd af frågan, hvilka utgifter alkoholbruket orsakar
samhället genom att framkalla sjukdomar, så tillåter jag mig att ange de vägar,
på hvilka man möjligen kan lösa den framställda svåra uppgiften. Ingen lösning
af densamma kan enligt min mening bli exakt, knappt ens approximativ, enär väl
alltid resultatet kommer att i hög grad bero på den undersökande läkarens subjektiva
uppfattning, om och i hvad mån en föreliggande sjukdom beror på alkohol
eller ej. Genom granskning af patientens lefnadssätt — särskildt hans konsumtion
af alkohol — och sjukdomssymtomen torde man dock kunna komma lösningen af
frågan så pass nära, som det f. n. är möjligt. En mera exakt lösning torde bli
framtiden förbehållen.

Två vägar stå för frågans lösning till buds. Det ena är, att det lämnas
sakkunnig erfaren läkare i uppdrag att granska de vid de kliniska anstalterna
sedan flera årtionden förda utförliga s. k. kliniska sjukberättelserna och med
ledning af dem söka att afge ett svar. Dessa berättelser innehålla i regel uppgifter
om den sjuke brukat eller missbrukat alkohol — uppgifter, som ej kunna frånkännas
en viss grad af trovärdighet.

848

Den andra vägen är att likaledes åt sakkunnige läkare lämnas i uppdrag
att under begränsad tid t. ex. en vintermånad och en sommarmånad examinera alla
inneliggande pat. i afseende å förhandenvarande alkoholbruk resp. missbruk och
deras sjukdomar. Därest en dylik undersökning anställdes vid ett antal af våra
största sjukhus, särskildt de kliniska anstalterna, i olika delar af landet, äfvensom
vid de större försörjningsanstalterna, i Stockholm, Göteborg och Malmö, städse
efter enhetlig plan, så skulle lätt nog erhållas primär uppgifter af värde för frågans
bedömande.

Dessa undersökningar kunna ej göras utan omkostnader, ity att uppdraget
lämpligast lämnas åt särskilda läkare, enär man ej lär kunna påräkna, att resp.
öfverläkare äga tillräcklig tid att för ändamålet disponera.

Stockholm d. 2 maj 1910.

S. E. Henschen,

Medic. professor.

Öfverläkare.»

Akademiska sjukhusets i TJppsala medicinska afdelning.

»I nedanstående uppgifter äro endast intagna de patienter, som äro direkt
behandlade för alkoholism. Frågan i hvilken utsträckning alkoholmissbruk kan
hafva haft mtiologisk betydelse för andra sjukdomsformer låter sig ej med sådan
visshet afgöra, att jag på en mer eller mindre grundad förmodan härom kan
basera statistiska uppgifter.»

Karl Petrén.

Söderköpings länslasarett.

»Enär befintliga anteckningar om alkoholen som estetiskt moment för en
del sjukdomar, som möjligen kunna anses såsom följder af alkoholmissbruk, äro
bristfälliga, kunna ofvanstående uppgifter ej tillmätas någon nämnvärd betydelse.»

Nils Hellström.

lilipstads länslasarett.

»Af diagnoser och anteckningar öfver de till den 15/n 1911 intagna patienterna
synes framgå, att hos ingen af dem ''sjukdomen med större sannolikhet förorsakats
af spritdrycker’, och beträffande de patienter, som intagits ,5/n—81/i_> 1909, under
hvilken tid undertecknad skötte lasarettsläkartjänsten, har det ej med någon varit
förhållandet.»

Carl Fredga.

349

Köpings länslasarett.

»De ofvan antecknade 3 patienterna hade skadat sig under rusets inflytande,
en hade i rusigt tillstånd förfrusit alla sina tår och afled efter två dagars vård i
tetanus (stelkramp), de öfriga två hade, likaledes i rusigt tillstånd, ådragit sig
stötsår. Utom dessa tre har under år 1909 ingen vårdats här för alkoholism eller
någon sjukdom, som med större sannolikhet kunnat anses bero på bruket af spritdrycker.
»

Wilhelm Schmidt.

Falu länslasaretts kirurgiska afdelning.

»Ofvanstående fall äro sådana, om hvilka säkert minnes, att åkomman (i alla
fallen skador) orsakats genom rus, i ett af dem genom åverkan af annan berusad
person, i ett af fallen genom annan persons själfförsvar mot den berusade. Endast
i tre af dessa fall finnes antecknadt, att skadan tillkommit under rus. Då naturligtvis
å journalen, som hänger vid patientens säng, ej plägar göras anteckning om
fylleri, spritbruk och inga särskilda efterforskningar brukat göras om spritbruk i
samband med tillkomsten af skador m. m., hvarför patienten här intagits, så bli
ofvanstående uppgifter särdeles ofullständiga och för ändamålet på det hela värdelösa.»

N. V. Åkerblom.

Sjukstugan i Uddeholm.

»1 man vårdad för nephritis chronica i 49 dagar.

2 män, som under rus blifvit liggande ute och ådragit sig frostskador i
fotterna, vårdade resp. 9 och 76 dagar.

Beträffande öfriga intagna finnes alls ingen anledning antaga spritmissbruk
såsom orsak till deras lidanden.»

Yngve Sahlin.

Sjukstugan i Neder-Kalix.

»Enär jag tillträdde befattningen som sjukstugeläkare i november, har jag
ingen personlig kännedom om de förut under året intagna, men har jag vid genomgåendet
af journalen icke funnit tillräcklig anledning föreligga till antagandet, att
bruket af spritdrycker varit orsaken till någon af de sjukdomar, för hvilka patienter
vårdats å sjukstugan.»

Magnus Aman.

350

Sjukhuset S:t Görans tuberkulosa fdelning.

»Oaktadt intet af de intagna sjukdomsfallen i egentlig mening förorsakats
genom bruket af spritdrycker utan samtliga genom smitta med tuberkelbacillen,
så anser jag mig dock skyldig framhålla, att det armod och den hygieniska liknöjdhet,
som superiet alstrar, utgör en miljö, i hvilken tuberkulosen särdeles väl
frodas. Att i siffror uppskatta superiets andel i framkallandet och utvecklingen af
tuberkulosen låter sig för närvarande ej göra.

Bland de under 1909 intagna 155 männen finnas för 74 anteckningar om
alkoholförbrukning och ansågos af dessa 24 kunna betecknas som supare. 23 af
samma 74 individer uppgåfvo, att fadern varit supare.

För de under år 1909 intagna kvinnorna finnas inga uppgifter i denna fråga.

Af de för närvarande inneliggande 74 kvinnorna ha 7 uppgifvit, att mannen
är supare och 18, att fadern var supare.»

Israel Holmgren.

351

Bilaga 5.

Till kommittén för utredning rörande statens och kommunernas m. m.
frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedel.

Till besvarande af kommitténs skrifvelse den 15 dennes får kungl.
fångvårdsstyrelsen erinra, hurusom tydligen icke finnes någon möjlighet
att exakt angifva, i hvilken utsträckning användningen af rusdrycker
föranledt förbrytelser och förseelser samt fall af lösdrifveri här i landet,
ej heller hvilka statsverkets årliga kostnader för omförmälda slag af
brottslingar och lösdrifvare må vara.

Emellertid har styrelsen sedan en följd af år låtit verkställa
undersökningar till utrönande af rusdryckernas inverkan å brottsligheten
på sådant sätt, att de vid rikets fängelser anställde predikanter
enligt dem gifvet tjänsteåliggande ur rannsakningshandlingarna eller
genom egna undersökningar vid samtal med de dömde sökt utforska,
huruvida brottet föröfvats under rusets inflytande eller om den dömde
före brottets föröfvande varit begifven på dryckenskap. De sålunda
inhämtade upplysningarna hafva sammanförts i fångvårdsstyrelsens årsberättelser,
ur hvilka meddelas följande utdrag i fråga om antalet
straffarbets- och fångelsefångar, som nedannämnda år den 31 december
funnos intagna i rikets straffanstalter:

352

År.	Begått brottet i rusigt tillstånd.	Före brottets be-gående begifne på dryckenskap.	Öfriga straff-arbets- och fin-gelsefångar.	Summa.
1889...	1,148	331	834	2,313
1890 ...	1,127	304	830	2,261
1891 ...	1,145	270	790	2,205
1892...	1,078	294	732	2,104
1893...	1,032	227	686	1,945
1894...	1,038	234	689	1,961
1895...	999	235	625	1,859
1896 ...	1,006	209	619	1,834
1897 ...	968	217	572	1,757
1898 ...	946	220	568	1,734
1899 ...	907	238	584	1,729
1900...	1,038	264	578	1,880
1901 ...	982	247	581	1,810
1902...	915	239	592	1,746
1903...	934	218	557	1,709
1904...	772	200	638	1,610
1905...	829	223	530	1,582
1906 ...	751	197	572	1,520 ''
1907 ...	746	213	689	1,648
1908 ...	907	208	675	1,790
Summa	19,268	4,788	12,941	36,997

Denna tablå utvisar, att under tjuguårsperioden 1889—1908 af
hela antalet straffarbets- och fängelsefångar — de s. k. bötesfångarna
häruti ej inräknade — som vid årens slut höllos i förvar i rikets
fängelser, i medeltal 52‘08 procent föröfvat sitt brott i rusigt tillstånd
samt 12’9 procent före brottets begående varit begifna på dryckenskap,
således tillhopa 65’7 procent.

För de s. k. bötesfångarna, d. v. s. sådana som dömts till böter,
men på grund af bristande tillgång till deras gäldande förklarats
skola i stället undergå fängelsestraff, finnes motsvarande statistik icke
genomförd.

Emellertid visar rättsstatistiken att af alla med böter belagda
förseelser mot strafflagen, frånsedt således de gröfre och ringare brotten,
fylleriförseelserna intaga det utomordentliga rum, att de utgjorde år
1895: 90''2 procent, år 1904: 95''i procent och år 1907: 84 procent.

Under antagande, att ungefärligen samma proportionsförhållande
äger rum i afseende å spritdryckernas inverkan å de ringare brotten,
som beläggas med böter, därom utredning dock saknas, skulle häraf
kunna dragas den slutsats, att då ju de till dryckenskap hemfallna
individerna i regel snarare än andra torde sakna medel till erläggande
af böter, de i fängelserna förvarade bötesfångarna till ännu högre
procent begått sina förseelser i följd af rusdryckers missbrukande.
Sannolikt torde procenten böra sättas till omkring 90.

Beträffande lösdrifvarne saknas likaledes genomförd statistik. Dock
inhämtas af beräkningar, som predikanterna vid tvångsarbetsanstalterna
företagit, att åtminstone 80 procent af de där intagna lösdrifvarna
genom dryckenskap råkat i det förfall, som fört dem dit. Denna
siffras riktighet vinner bekräftelse af iakttagelserna i andra länder,
såsom i Frankrike, där 79''4 procent af lösdrifvarne beräknas vara
alkoholister.

Jämte nu omförmälta fångkategorier finnas häktade, som ännu
icke blifvit slutligen dömde, s. k. rannsakningsfångar. Då största antalet
af dessa dömas till straffarbete, fängelse eller tvångsarbete, kan i
fråga om rusdryckernas inverkan å deras brottslighet beräknas samma
procent som för de till dylik påföljd dömda fångarna. För att icke
procenten må sättas för hög, torde rannsakningsfångarna böra sammanställas
med straffarbets- och fängelsefångarna.

Efter beräkning af fångantalet vid 1908 års utgång ställa sig i
enlighet härmed siffrorna sålunda:

	Rannsak- nings- fångar.	Straff- arbets- fångar.	Fängelse- fångar.	Summa.	Bo tes-fångar.	Tvångs- arbets- fångar.	Summa summa- rum.
	310	1,570	220	2,100	383	592	3,075
Vid brottets begående ru-						.
siga eller begifna på
dryckenskap:
antal........................	-	-	-	1,379	344	474	2,197
procent.....................		—	—	65-7 o/o	90 °/°	80 °/o	71*5 °/o

Enligt denna beräkning skulle således 71-5 procent af alla de vid
fångvårdsanstalterna intagna individerna direkt eller indirekt kunna
anses bragta i sin för samhället betungande belägenhet genom rusdryckernas
inverkan. Visserligen må beaktas, att åtskilliga med all
sannolikhet skulle begått sitt brott, äfven om ej rusdryckerna spelat

354

in; men å andra sidan måste bemärkas, att många af dem, som befolka
fångvårdsanstalterna, utan att vara inräknade i deras antal, som begått
brottet i rusigt tillstånd eller varit begifna på dryckenskap, likväl i
följd af dessas inverkan inträdt i lagöfverträdarnes led. Degeneration
i följd af föregående släktleds missbruk af spritdrycker, fattigdom och
elände i föräldrahemmet till följd däraf, m. in. sådant, inverka ock
helt visst i synnerlig grad å brottsligheten. Och därför torde i sådant
hänseende ofvan angifna siffra snarare vara för låg än för hög.

Då det gäller att beräkna, hvilka statsverkets årliga kostnader
må vara för de fångar, som användningen af rusdrycker ledt till brott
eller lösdrifveri, skulle ju icke utan skäl kunna sägas, att dessa kostnader
måste af fångvårdskostnaderna i deras helhet utgöra enahanda
procent som omförmälta fångar af hela fångantalet.

Enligt räkenskaperna för år 1908 utgjorde samtliga utgifter för
fångvården efter afdrag af inkomsterna 2,403,597 kronor 92 öre. 71*5
procent häraf utgöra 1,718,572 kronor 51 öre.

Emellertid torde förvisso en så stor besparing icke kunna beräknas
inträda, allra minst omedelbart därmed att fångvårdsanstalterna frigjordes
från ifrågavarande fångar. Först efter det hela fångvårdsväsendet
omlagts efter de nya förhållandena, förvaltningen i öfverensstämmelse
därmed förenklats och obehöfliga anstalter nedlagts, skulle
kostnadsminskningen komma att närma sig nämnda summa. Gifvet är,
att med hänsyn till transportförhållandena i vårt vidsträckta land det
allt fortfarande måste blifva nödvändigt att upprätthålla ett större
antal fångvårdsanstalter än fångantalet i och för sig behöfde betinga,
och att således ej heller efter en fullständig omläggning af fångvårdsväsendet
kostnaderna kunna nedbringas i fullständig relation till antalet
fångar.

Kungl. styrelsen vill dock tro, att besparingen skulle så småningom
komma att uppgå till åtminstone 50 procent.

För den närmaste tiden efter ett effektivt rusdrycksförbuds genomförande
och sedan fångantalet i följd däraf nedgått i enlighet med ofvan
gjorda beräkning, lärer besparingen knappast kunna beräknas till högre
belopp än som motsvarar förplägnings- och beklädnadskostnaden för
omförmälta 71''5 procent af fångantalet äfvensom någon mindre del af
fångtransportkostnaderna.

Utgifterna till förplägning och beklädnad uppgingo år 1908 till
46''5 öre för hvarje fånge per dag, således för 2,197 fångar under helt
år till 372,885 kronor 82 öre.

Fångtransportkostnaderna i sin helhet belöpte sig för samma år

355

till 192,061 kronor 31 öre. Då större delen af nu anordnade ordinarie
transportförbindelser, som afgå mellan de olika orterna i regel en gång
i veckan, måste bibehållas äfven i. händelse fångantalet på angifvet
sätt skulle nedgå, kan icke minskningen i transportkostnader sättas
till samma höga procent som minskningen i fångantal men skulle möjligen
kunna beräknas till 50 procent eller således till 96,030 kronor
65 öre.

Besparingen i fångvårdsutgifter torde sålunda under angifna förutsättningar
kunna beräknas till ett belopp, som närmar sig sammanlagda
summan af nyssnämnda två poster, 468,916 kronor 47 öre, om året.

Sedan en fullständig omorganisation af fångvårdsväsendet genomförts,
kunde möjligen den årliga besparingen komma att småningom
stiga till förut i sådant hänseende ifrågasatta procentsiffra eller 50
procent af samtliga fångvårdskostnader, således till omkring 1,201,798
kronor 96 öre.

Mycket antagligt torde dock vara, att dessa beräkningar skola
komma att korsas dels i följd af lagstridiga försök att, rusdrycksförbudet
till trots, tillfredsställa spritbegäret, dels ock, därest sagda förbud
verkligen skulle kunna göras effektivt, genom uppsökande af andra
njutningsmedel, hvilka äfven de skola gifva upphof till brott om ock
måhända icke i samma omfattning som de nu anlitade rusdryckerna,
dock så, att dessas förbjudande icke kommer att åtföljas af den minskning
i brott, som eljest kunnat påräknas.

Stockholm den 21 januari 1910.

SIGFRID WIESELGREN.

Viktor Almquist.

N. Sandell.

356

Bilaga 6.

“P. M.

Genom skrivelse den 31 december 1909 har herr statsrådet och
chefen för kungl. finansdepartementet uppdragit åt kungl. statskontoret
att skyndsamt verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning
angående de belopp af brännvinsförsäljningsmedlen, som dels landskommunerna
och dels stadskommunerna redan uppburit under de år
förordningen den 5 juni 1905 angående försäljning af brännvin varit
gällande samt, under förutsättning att någon nedgång i brännvinsförsäljningsmedlens
totalsumma icke ifrågakomme, kunde beräknas komma
att åtnjuta under de närmast följande åren.

Enligt kungl. förordningen den 9 juni 1905 hafva brännvinsförsäljningsmedel
hittills utdelats allenast en gång, den 16 juni 1909.
Därvid förelågo till fördelning 10,207,303 kronor 36 öre, levererade
till kungl. statskontoret eller till kungl. statskontoret rapporterade
såsom insatta å kungl. statskontorets giroräkning i riksbanken före
den 1 maj 1909. Enligt beräkning på grundval af då föreliggande
uppgifter utgjorde motsvarande bruttobelopp, uppbördsprovisioner oberäknade,
19,392,965 kronor 6 öre.

Fördelningen ställde sig sålunda:

nykterhetsverksamheten.................................................. kr.

landstingen och städerna, som ej deltaga i landsting ,,

hushållningssällskapen....................................................... ,,

samtliga kommuner:
vid fördelningen utanordnade (68''3

öre per invånare) ..................... kr. 3,708,416: so

för underlättande af detalj distribueringen
till nästa fördelning
reserverade .................................. „ 2,243: 2 7

kr. 10,207,303: 36.

Såsom här förut antydts, omfattade den sålunda försiggångna
fördelningen ej blott medel för försäljningsåret Vio, resp. Va 1907—
1908 V, utan äfven medel för försäljningsåret 1909, hvilkas brutto dock

!) Den omfattade ej alla det försäljningsårets medel, t. ex. ej från Stockholms
stad senare levererade 21,016 kronor 21 öre, motsvarande ett bruttobelopp af 53,203
kronor 66 öre.

193,929: 6 5
3,878,593: o i
2,424,120: 63

3,710,660: 07

357

sannolikt ej besteg sig till mer än 3- å 400,000 kronor. För kalenderåret
1908 belöpande bruttoförsäljningsmedel antagas, efter inhämtande
af upplysningar i kungl. kontrollstyrelsen, bestiga sig till i rundt tal
15,000,000 kronor. Med samma belopp bruttoförsäljningsmedel skall
enligt den af Kungl. Maj:t gifna förutsättningen också räknas för hvart
och ett af de närmast följande åren.

Det uppdrag, som genom ofvannämnda skrivelse från herr statsrådet
och chefen för kungl. finansdepartementet gifvits kungl. statskontoret,
torde sålunda få anses fullgjordt genom en utredning, huru
enligt bestämmelserna i kungl. förordningen den 9 juni 1905 ett
bruttoförsäljningsbelopp, uppbördsprovisioner oberäknade, af 15,000,000
kronor, efter afdrag af vederlag för nedlagda brännvinsförsäljningsrättigheter,
med hänsyn till folkmängden vid 1908 års slut fördelar
sig för kalenderåret 1908 och hvart och ett af de närmast därpå följande
åren, exempelvis till och med år 1913, på å ena sidan landskommunerna
och å andra sidan stadskommunerna.

Af de 15,000,000 kronorna torde få anses hafva influtit, resp.
skola inflyta, i städerna 14,500,000 kronor och på landsbygden 500,000
kronor.

Enligt upplysning från kungl. kontrollstyrelsen uppgick utbetalda
vederlaget för nedlagda försäljningsrättigheter under försäljningsåret
1907—08 till 162,533 kronor 63 öre, och torde det för hvart och ett
af de här ifrågakommande åren få anslås till 130,000 kronor.

De folkmängdssiffror} som hafva betydelse för fördelningen, äro:

städerna, som ej deltaga i landsting .................................

öfriga riket ..............................................................................

städerna och enligt förordningens öfvergångsstadganden
för tiden till och med år 1925 till städerna räknade
andra orter:

städerna................................................ 1,322,097 inv.

andra orter (se kungl. kontrollstyrelsens
tab. nr 6 för försäljningsåret
1907—08).................... 34,980 ,,

landskommunerna med nyssnämnda undantag för

vissa orter ..................................................................

hela riket.............................................................................

Bruttoförsäljningsmedlen, provisioner oberäknade, fördela sig för
åren 1908—1913 samt för år 1920, första året efter den i 1905 års
författning stadgade öfvergångstid, sålunda:

660.193 inv,
4,769,407 „

1,357,077 „

4,072,523 „
5,429,600 „

358

År	Vederlag för nedlagda rättigheter.	Nykterhets- verksamheten.	Landstingen.	Hushållnings- sällskapen.
1908 ..........................................	130,000	_	150,000	7~~	2,635,225	62	1,875,000
1909 ..................................	180,000		150,000		£ 685 295		1 675 000
1910 ..........................................	130,000	—	150,000	—	2,635,225	6 2	1,875,000	—
1911 ..........................................	130,000	-	150,000	-	2,635,225	6 2	1,875,000	—
1912 .........................................	130,000	—	150,000	—	2,635,225	62	1,875,000	—
1913 .........................................	130,000	-	150,000	—	2,635,225	6 2	1,875,000	—
1920 ..........................................	130,000	-	150,000	-	2,635,225	62	'' 1,875,000	—

Af kommunernas andelar komma på livarje invånare ungefärligen
1910 63’8 öre, för år 1911 69''2 öre, för år 1912 74-5 öre, för år 1913
Summakolumnen för stadskommunerna och kolumnen för landsmativt
de belopp, hvilkas uträknande anbefallts.

Stockholm och kungl. statskontoret den 21 februari 1910.

359

Stadskommunerna (städerna och med dem likställda andra orter).	Lands- kommunerna.	Summa.
Direkt till-kommande medel.	Af de landstingen och därmed lik-ställda städer till-kommande medel.	Af de kommu-nerna i allmänhet tillkommande medel.	Summa för stads-kommunerna.
6,960,000		364,774	38	721,078	38	8,045,852	76	2,163,921	62	15,000,000	— j
6,670,000	_	364,774	38	793,561	12	7,828,335	50	2,381,438	88	15,000,000
6,380,000	—	364,774	38	866,043	87	7,610,818	25	2,598,956	13	15,000,000
6,090,000	—	364,774	38	938,526	02	7,393,301	-	2,816,473	38	15,000,000	_•
5,800,000	—	364,774	38	1,011,009	37	7,175,783	7 5	3,033,990	63	15,000,000	i
5,510,000	_	364,774	38	1,083,492	12	6,958,266	50	3,251,507	88	15,000,000	_ I
4,205,000	—	364,774	38	1,409,664	•19	5,979,438	87	4,230,335	51	15,000,000	—il

följande belopp: för år 1908 53''i öre, för år 1909 58‘5 öre, för år
79''8 öre samt för år 1920 10S''9 öre.

kommunerna i ofvanstående tabell angifva efter mitt förmenande approxi -

Arvid Vide.»

360

Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor

inängden utdelade bränn -

Län.

Landsbygd, (inberäknadt samtliga köpingar).

Nuvarande
bidrag till lön
och ålderstillägg.
»)

Föreslaget
bidrag till lön
och ålder,stillägg.
s)

Ökning.

Brännvins försäljnings medel.

Kr.	ö.	Iir.	ö.	Kr. \| ö.	Kr.	ö.
425,438	SO	574,342	38	148,903	58	148,931	73
212,582	9]	286,986	93	74,404	02	68,909	76
285,267	47	385,111	08	99,843	61	94,586	91
436,725	62	589,579	59	152,853	97	156,667	18
350,551	GO	473,244	66	122,693	06	128,411	31
257,294	46	347,347	52	90,053	06	106,256	47
341,554	9G	461,099	20	119,544	2 4	135,490	01
108,099	39	145,934	18	37,834	7 9	32,133	18
194,531	84	262,617	98	68,086	14	76,890	87
444,854	93	600,554	16	155,699	23	149,539	49
701,341	58	946,811	13	245,469	55	200,295	97
230,727	19	311,481	71	80,754	52	80,944	97
354,446	—	478,502	10	124,056	10	134,948	99
464,675	83	627,312	37	162,636	54	175,384	91
376,955	96	508,890	55	131,934	59	146,114	45
454,542	47	613,632	33	159,089	S6	163,133	86
379,511	99	512,341	19	132,829	2 0	120,779	52
269,252	53	363,490	92	94,238	39	84,485	03
519,758	2 0	701,673	57	181,915	37	155,129	32
413,749	07	558,561	24	144,812	17	143,744	47
396,054	47	534,673	53	138,619	06	156,608	96
215,691	43	291,183	43	75,492	—	77,995	63
270,322	2 G	364,935	05	94,612	79	109,390	41
293,696	25	396,489	94	102,793	69	105,136	80
,397,627	21	11,336,796	74	2,939,169	53	2,951,910	20

Stockholms stad .......................................

Stockholms län..........................................

Uppsala ............................................

Södermanlands län ....................................

Östergötlands ,, ....................................

Jönköpings „ ....................................

Kronobergs „ ....................................

Kalmar „ ....................................

Gottlands „ ....................................

Blekinge .....................................

Kristianstads „ ....................................

Malmöhus „ ...................................

Hallands „ ....................................

Göteborgs o. Bohus län..............................

Älfsborgs län .....................................

Skaraborgs „ ......................................

Värmlands „ ......................................

Örebro „ .......................................

Västmanlands „ ......................................

Kopparbergs „ .......................................

Gäfleborgs „ .......................................

Västemorrlands „ .......................................

Jämtlands „ .......................................

Västerbottens „ .......................................

Norrbottens „ .......................................

Summa

Anm. Då Skellefteå stad tillsammans med Skellefteå landsförsamling bildar ett skoldistrikt och

’) Statens bidrag till de kontanta lönerna och ålderstilläggen för lärare och lärarinnor vid folkundantag
däraf att de belopp, hvarmed ålderstilläggen för lärarne vid folkskolorna öfverskrida ålderstilläggen
alltså något mer än 2/s af de lagstadgade kontanta lönerna och ålderstilläggen.

2) Beloppen i denna kolumn hafva erhållits sålunda, att talen i närmast föregående kolumn delats
beloppen uppförts i kolumnen. Då emellertid, såsom i not *) angifves, de i närmast föregående kolumn upptalen
utgöra något mer än 90 procent af den i lag fastställda kontanta aflöningsförmånen. Men då tabellen
växa, torde detta förhållande för här ifrågavarande beräkning snarare vara till fördel än till nackdel.

361

Bilaga 7.

och småskolor år 1910, älVensom de för samma år efter folkvinsförsäljnings
medlen.

		S t	ä	der.						Hela	r	k e t.
Nuvarande bidrag till lön och ålders-tillägg. ■)	Köreslaget bidrag till lön och ålders-tillägg 2).	Ökning.	Brännvins- försäljnings- medlen.	Nuvarande bidrag till lön och ålders-tillägg.J)	Köreslaget bidrag till lön och ålders-tillägg. 2)	Ökning.	Brännvings- försäljnings- medel.
Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	o.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
624,490	15	843,061	70	218,571	55	242,810	06	624,490	15	843,061	70	218,571	55	242,810	06
44,147	70	59,599	40	15,451	70	13,649	04	469,586	50	633,941	78	164,355	28	162,580	77
51,671	60	69,756	66	18,085	06	22,078	87	264,254	51	356,743	59	92,489	08	90,988	63
98,958	80	133,594	38	34,635	5 8	32,202	7 6	384,226	27	518,705	46	134,479	19	126,789	67
130,221	71	175,799	31	45,577	60	52,198	49	566,947	33	765,378	90	198,431	57	208,865	67
64,196	49	86,665	26	22,468	77	23,855	2 9	414,748	09	559,909	92	145,161	83	152,266	60
13,586	63	18,341	95	4,755	3 2	5,900	81	270,881.	09	365,689	47	94,808	38	112,157	28
58,243	99	78,629	38	20,385	39	26,496	49	399,798	95	539,728	58	139,929	63	161,986	50
18,136	61	24,484	42	6,347	81	7,072	31	126,236	—	170,418	60	44.182	60	39,205	49
66,079	53	89,207	37	23,127	84	29,166	80	260,611	3 7	351,825	3 5	91,213	98	106,057	6 7
32,073	23	43,298	86	11,225	63	12,568	42	476,928	16	643,853	02	166,924	86	162,107	91
333,993	93	450,891	81	116,897	88	124,349	40	1,035,335	51	1,397,702	94	362,367	43	324,645	3.7
67,069	21	90,543	43	23,474	22	23,589	04	297,796	40	402,025	14	104,228	74	104,534	01
337,210	83	455,234	62	118,023	79	135,759	10	691,656	83	933,736	7 2	242,079	89	270,708	09
72,623	62	98,041	89	25,418	27	28,882	09	537,299	45	725,354	26	188,054	S1	204,267	—
57,041	52	77,006	05	19,964	53	25,180	15	433,997	48	585,896	60	151,899	12	171,294	60
54,636	53	73,759	32	19,122	79	21,565	54	509,179	_	687,391	65	178,212	65	184,699	40
63,522	64	85,755	56	22,232	92	26,217	46	443,034	63	598,096	7 5	155,062	12	146,996	98
64,055	87	86,475	42	22,419	55	26,221	72	333,308	40	449,966	34	116,657	94	110,706	7 5
24,960	77	33,697	04	8,736	27	10,921	22	544,718	97	735,370	61	190,651	C 4	166,050	54
104,068	25	140,492	14	36,423	89	36,435	78	517,817	32	699,053	38	181,236	06	180,180	25
58,307	54	78,715	18	20,407	64	21,258	11	454,362	01	613,388	71	159,026	70	177,867	07
13,906	63	18,773	95	4,867	32	5,867	44	229,598	06	309,957	3 S	80,359	32	83,863	07
9,800	29	13,230	39	3,430	10	5,183	71	280,122	55	378,165	44	98,042	89	114,574	12
30,743	25	41,503	39	10,760	14	9,239	2-3	324,489	50	437,993	33	113,553	83	114,376	OS
2,493,747	32	3,366,558	j 88	872,811	156	j 968,669	lss	\| 10,891,374 153	14,703,355	J 6 2	3,811,981 ;09	3,920,579	53

Skellefteå stad häraf utgör den mindre delen, har hela skoldistriktet förts till landsbygden.

skolor, mindre folkskolor och småskolor utgår med !/3 af de i lag bestämda kontanta aflöningsbeloppen, med
lör lärarinnorna vid folkskolorna, utgöras af staten ensam. De i kolumnen upptagna statsbidragen utgöra

med 2, hvarefter den därigenom erhållna kvoten tillagts förstnämnda tal och 90 procent af de härvid erhållna
tagna beloppen utgöra mer än 2/s af de lagliga kontanta lärarelönerna, blir följden den, att de här upptagna
afser år 1910 och statsbidragen till lärarelönerna med lärarekårens ständigt fortgående ökning år för år till -

Bilaga 8.

Tabell, utvisande

dels de i städer och vissa köpingar influtna

brännvinsförsäljiiiiigsmedlen

för försäljningsåren 1900—1901 till och med 1910 jämte medeltalet
för samma år enligt de från länsstyrelserna till
kontrollstyrelsen insända uppgifterna dels ock de
af kommittén föreslagna ersättningsbeloppen
till dessa städer och köpingar.

Anm. Enär försäljningen re t 1907—1908 omfattade 15 månader, faafra de för detta är inflatna
medlen minskats med en femtedel.

364

	1900-1901	1901-1902	1902-1903	1903-1904	1904-1905	1905-1906	1906- 1907	Vid 1907-8l/» 1908
	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Stockholms stad.															1
Stockholm....................	2,519,690	11	2,324,555	85	2,658,012	21	2,639,637	01	2,577,061	04	2,765,956	19	1,922,118	78	2,745,769	94
Stockholms län.											.
1 Södertälje ..................... \| Norrtälje .....................	100,450	—	88,418	75	91,481	25	99,482	25	110,491	2 5	110,462	50	140,463	75	160,175	01
29,941	75	24,064	98	24,378	82	22,100	—	22,100	—	29,463	—	51,220	72	60,802	48
\| Sigtuna ........................	12,281	40	12,609	34	13,914	37	13,480	34	12,795	80	13,874	11	16,263	52	19,662	66
! Östhammar ..................	21,851	25	16,076	25	16,622	03	16,492	25	19,748	75	19,788	75	19,767	50	36,177	06
I Öregrund .....................	7,017	76	6,489	7 2	6,646	99	6,410	18	5,390	62	6,175	02	5,540	42	5,702	20
1 Vaxholm........................	27,227	27	29,759	28	41,728	5 7	36,967	44	33,847	05	31,099	23	37,283	05	33,243	39
j Sundbyberg ..................	13,443	88	19,051	07	34,206	01	43,532	3 4	45,108	11	46,787	44	138,726	42	67,617	45
	212,213	31	19«,4(59	39	228,978	04	238,464	80	249,481	58	257,650	05	409,265	38	383,380	25
Uppsala län.
Uppsala........................ ; Enköping ...................	199,026	25	188,565	00	174,953	26	178,746	45	185,706	02	200,768	93	202,104	98	250,070	88
64,523	08	55,882	69	57,331	01	63,712	81	63,886	92	67,514	06	68,964	3S	87,512	54
I	263,550	23	244,448	29	232,284	27	242,459	26	249,592	94	268,282	99	271,069	31	337,583	42
Södermanlands län.
Nyköping .....................	118,041	39	97,057	25	92,305	04	100,169	38	96,060	20	103,243	63	101,481	18	121,259	11
Strängnäs .....................	30,112	12	26,358	57	34,896	45	33,875	50	33,518	02	34,742	8 7	36,281	S8	42,978	45
Torshälla .....................	11,747	92	11,303	39	14,893	56	14,139	39	14,786	41	16,730	43	16,056	06	18,036	34
Eskilstuna.....................	169,843	01	151,695	11	166,301	78	178,314	ÖS	179,321	79	193,020	57	204,031	30	205,375	49
Mariefred .....................	19,466	OS	18,591	2 7	18,963	40	17,639	69	19,722	15	19,978	91	19,555	7 9	22,629	86
Trosa ...........................	23,104	10	21,209	16	19,063	31	20,298	20	20,202	28	20,145	59	21,174	21	26,468	50
Malmköping ..................	42,641	65	40,179	86	41,116	17	43,889	89	43,856	86	50,796	80	53,662	68	65,760	71
	414,956	33	366,394	61	387,540	37	408,326	79	407,467	71	438,658	31	452,243	70	502,508	46
. Östergötlands län.
Linköping .....................	219,817	30	219,186	17	230,523	25	214,723	18	211,357	37	208,054	75	219,152	03	234,737	40
\| Norrköping ..................	234,639	75	275,665	28	322,917	24	343,867	07	333,088	93	354,948	22	333,224	89	337,578	93
Söderköping ..................	22,412	48	19,192	91	23,317	50	23,317	50	23,317	50	28,054	37	26,523	—	29,242	88
V adstena .....................	14,174	10	18,481	SO	20,542	20	20,290	07	22,023	87	25,670	07	28,248	56	34,060	79
Skeninge .....................	13,286	54	12,971	51	14,162	18	13,573	21	11,932	56	11,896	26	13,859	72	30,850	92
Motala .......................	28,083	14	22,750	—	23,628	71	22,375	69	55,673	75	66,511	44	65,650	87	72,830	49
	532,413	31	568,247	67	635,091	jOb	[ 638,14b	72	657,393\|9S	j 695,143\| n	686,658	157	739,300	91

365

							Af vi	d s t å	ende	m e d e	1 t a 1	e r h å	11 e r
1909		1910		Afrundadt	1913 j	1914 i	1915 1	1916 1	1917 1	1918	1919	1920	1921
						40 %>.	38 °/o. !	36 °/o.	34 °/o.	33 •/..	32 °/o.	31 °/o.	30 «/»•	29 °/o.
Er.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr. \|	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
2,390,831	75	3,061,488	3 2	2,560,500		1,024,200	972,990	921,780	870,570	844,965	819,360	793,755	768,150	742,545
121,979	38	172,181	90	119,000		47,840	45,448	43,056	40,664	• 39,468	38,272	37,076	35,880	34,684
47,227	86	61,562	17	37,300	—	14,920	14,174	13,428	12,682	12,309	11,936	11,563	11,190	10.817
16,305	19	20,035	76	15,100	—	6,040	5,738	5,436	5,134	4,983	4,832	4,681	4,530	4,3791
25,839	68	38,284	44	23,100	—	9,240	8,778	8,316	7,854	7,623	7,392	7,161	6,930	6,699''
4,303	64	3,648	95	5,700	—	2,280	2,166	2,052	1,938	1,881	1,824	1,767	1,710	1,653
31,397	30	41,051	51	34,400	—	13,760	13,072	12,384	11,696	11,352	11,008	10,664	10,320	9,976;
82,502	16	143,969	74	63,500	—	25,400	24,130	22,860	21,590	20,955	20,320	19,685	19,050	18,415:
329,555	21	480,734	47	298,700	—	119,480	113,506	107,532	101,558	98,571	95,584	92,597	89,610	86,623;
195,395	34	285,150	02	206,000		82,400	78,280	74,160	70,040	67,980	65,920	63,860	61,800	59,740
81,216	98	112,617	81	72,300	-	28,920	27,474	26,028	24,582	23,859	23,136	22,413	21,690	20,967]
276,612	32	397,767	83	278,300	—	111,320	105,754	100,188	94,622	91,839	89,056	86,273	83,490	80.707]
112,001	49	163,286	18	110,500		44,200	41,990	39,780	37,570	36,465	35,360	34,255	33,150	! 32,0451
37,760	48	48,137	39	35,900	—	14,360	13,642	12,924	12,206	11,847	11,488	11,129	10,770	10,411
15,084	15	19,346	29	15,200	—	6,080	5,776	5,472	5,168	■ 5,016	4,864	4,712	4,560	4,408:
191,627	31	265,138	88	190,500	—	76,200	72,390	68,580	64,770	62,865	60,960	59,055	57,150	55,245]
17,970	90	21,949	22	19,600	—	7,840	7,448	7,056	6,664	6,468	6,272	6,076	5,880	5,684:
21,277	58	30,792	25	22,400	_	8,960	8,512	8,064	7,616	7,392	7,168	6,944	6,720	6,496]
72,289	30	86,600	61	54,100	—	21,640	20,558	19,476	18,394i 17,853	17,312	16,771	16,230	15,689
468,011	16	635,260	82	448,200	—	179,280	170,316	161,352	152,388	147,906	143,424	138,942	134,460	129,978
244,386	48	272,680	89	227,500		91,000	86,450	81,900	77,350	75,075	72,800	70,525	68,250	65,975]
258,071	83.	421,398	38	321,500	—	128,600	122,170	115,740	109,310	106,095	102,880	99,665	96,450	93,2351
31,651	72	29,116	68	25,600	—	10,240	9,728	9,216	8,704	8,448	8,192	7,936	7,680	7,4241
28,647	13	39,024	77	25,100	—	10,040	9,538	9,036	8,534	8,283	8,032	7,781	7,530	7,279]
26,316	95	38,552	02	18,700	—	7,480	7,106	6,732	6,358	6,171	5,984	5,797	5,610	5,423]
56,762	36	78,167	72	49,200	—	19,680	18,696	17,712	16,728	16,236	15,744	15,252	14,760	14,268]
645,836	47	878,940	46	667,600	-	267,040	253,688	240,336	226,984	220,308	213,632	206,956	200,280	193,604

366

	1900-1901 Kr. ö.	1901—1902 Kr. ö.	1902—1903 Kr. ö.	1903—1904 Kr. ö.	1904—1905 Kr. ö.	1905—1906 Kr. ö.	1906—1907 Kr. ö.	»/in 1907— •''/it 1908 Kr. ö.
Jönköpings län. Jönköping.....................	166,355	24	135,278	76	140,063	56	140,895	74	i 146,874 46	169,798	04	198,974 50,344	68	\| 169,411 88 81,006 02
Eksjö...........................	45,020	17	39,956	45	45,424	20	52,720	48	54,315 71	56,971	60	67
Gränna ........................	5,859	46	5,172	53	4,937	76	4,050	—	4,050	—	4,050	—	1,200	—	—	—
	217,234	87	180,407	7 4	190,425	52	197,666	2 2	205,240	17	230,819	64	250,519! 3 5	250,417	85
Kronobergs län. Växjö...........................	140,520		121,262	79	122,928	59	129,765	86	132,874	14	137,920	49	'' 148,917 04	173,915	23
Ljungby........................	13,546	15	15,021	76	16,853	21	13,764	01	13,841	01	15,496	37	15,471145	46.207	54
	154,066	15	136,284	55	139,781	80	143,529	87	146,715	15	153,416	86	164,388] 49	220,122	77
Kalmar län.
Kalmar ........................	171,530	30	167,829	65	197.147	67	166,460	85	145,199	56	161,520	66	176,153	69	207,136	15
Västervik .....................	39,883	50	38,883	75	45,741	25	37,085	60	44,116	50	41,882	50	46,489	59	66,313	20
Vimmerby.....................	33,515	—	28,540	—	29,592	—	33,075		34,130	—	37,725	—	33,545	—	36,590	40
Oskarshamn ..................	93,158	92	82,268	02	77,871	04	81,549	02	78,878	75	87,649 26,454	35	89,609	14	116,074	25
Borgholm .....................	20,049	64	17,656	27	21,229 27,055	67	21,191	07	20,430	66	30	25,840	07	30,405 16,369	62
Mönsterås.....................	29,250	—	25,550	—	—	24,012	50	27,050	—	28,031	25	23,612	50	93
Mörbylanga .................	—	—	—	—	—	—	15,559	96	15,433] 8 e	16,016	12	19,539	95	31,035	06
Nybro...........................	41,352	10	36,092	18	34,852	0 6	36,623	96	34,354! 13	42.286	06	46,250	83	50,912	31
	428,739	76	396,819	87	433,488	69	415,557	86	399,593	46	441,565124	461,040	77	554,736	92
Gottlands län.
Visby...........................	78,SOt)	56	66,897	28	68,122	32	72,147	68	66,226	26	70,942 81	81,552	22	133,447	06
Blekinge län.
Karlskrona.....................	137,911	—	124,419	99	186,984	12	181,389	44	157,740	19	180,802 59	175,542	26	192,190	58
Karlshamn.....................	94,284	08	89,046	66	71,367	40	61,247	62	76,040	70	79,051 3 9	78,894	Öl	97,088	52
Sölvesborg.....................	30,507	18	27,795	80	29,221	2 6	33,087	87	32,667	97	32,631	04	31,328	58	45.955	01
Ronneby........................	32,710	58	32,559	65	37,247	89	36,766	19	36,534	82	40,385	89	37,727	87	94,344	94
	295,412	84	273,822	10	324,820	66	312,491	12	302,983jo 8	332,870	91	323,493	22	429,579	05
Kristianstads län.
Kristianstad ..................	125,217	94	109,932	64	114,312	03	120,510!3ö	123,991j47	134,934	15	145,900 71	204,044	85
Simrishamn .................	9,531	16	9,404	20	11,854	12	12,921 U »	14,083 49	15,819	41	15,559,39	20,088	05
Ängelholm.....................	39,094	19	39,146	90	43,726	24	46,419 89	48,212:9 7	49,374	79	54,848] 09	101,676	23
Båstad ........................	9,385	20	8,508	31	13,928	72	11,83318 7	12,146184	16,877	26	18,056Uo	25,946	46
Hessleholm ..................	—	31,363	54	37.620	85	31,9081 J 5	35,243\| 5 7	53,369	29	57,534] 42	117,554	33

	183,228	49	198,358	59	221,441	96	223,593	25	233,678	34	270,374	90	291,899	01	469,309	92
Malmöhus län.
Malmö ........................	382,523	62	318,856	79	362,148	10	409,380	04	415,280	88	536,440	91	592,888	79	540,760	64
Landskrona ..................	82,003	05	61,500	75	73,362	69	72,346	02	67,207	75	84,771	91	116,473	48	83,324	32
Hälsingborg ..................	214,582	90	199,796	49	244,753	73	245,747	31	280,793	07	303,051	64	316,738	21	312,746	46
Ystad...........................	64,912	51	59,378	80	65,175	16	68,421	10	76,644	58	86,251	70	101,128	66	112,957	49
Lund ...........................	136,917	90	100,114	09	120,317	03	141,108	42	137,685	55	131,306	33	145,377	81	138,024	47
Trälleborg.....................	44,401	90	39,825	17	45,364	2 8	56,154	06	54,402	50	59,482	68	52,603	02	47,346	40
Skanör med Falsterbo ...	1,162	50	1,031	25	581	25	600	—	675	—	3,990	—	1,882	50	11,706	22
Hörby...........................	—	—	—	—	21,745	33	21,666	22	18,018	69	18,998	84	19,806	78	21,420	70
Eslöf ...........................	41,236	98	39,931	11	48,718	90	43,535	2 2	45 £52	73	49,344	62	50,415	08	61,281	95
	967,741	s	820,434	46	982,166	47	1,058, Ö58\|8S\|1,095,960	7 5	1,273,638	58	1,397,314	33	1,329,568\|6 5

367

		j					Af T	idstående	med	eltal	e r h å	ller	—
1909		1910		Alrunaadt medeltal.	1913	1914	1915	1916	1917	1918	1919	1920	1921
						40 °/o.	38 °/o.	36 °/o.	34 °/o.	33 »/o.	32 °/o.	31 °/o.	30 7». ;	29 7o.
Kr.	ö.	{ Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
f 124,727	78	168,044		156,000		62,400	59,280	56,160	53,040	51,480	49,920	48,360	46,800;	45,240
74,866	89	82,638	1 1	58,300	—	23,320	22,154	20,988	19,822	19,239	18,656	18,073	17,490]	16.907
—	—	—	—	4,200	—	1,680	1,596	1,512	1,428	1,386	1,344	1,302	1,260]	1,218
199,594	67	250,682	11	218,500	—	87,400	83,030	78,660	74,290	72,105	69,920	67,735] 65,550] 1	63,365
; 132,842	8 5	179,768	41	142,100	__	56,840	53,998	51,156	48,314	46,893	45,472	44.051	42,630]	41,209
\| 34,768	95	44,029	Öl	22,9001—	9,160	8,702	8,244	7,786	7,557	7.328	7,099	6,870i	6,641
] 167,611	30	223,797	42	165,000	—	66,000	62,700	59,400	56,100] 54,450	52,800	51,150	49,500:	47,850
195,009	12	234,777	56	182,300	_	72,920	69,274	65,628	61,982	60,159	58,836	56.513	54,690	52,867)
58,532	23	89,525	85	50,800	—	20,320	19,304	18,288	17,272	16,764	16,256	15,748	15.240	14,732
38,352	—	52,616	64	35,800	—	14,320	13,604	12,888	12,172	11,814	11,456	11,098	10.740	10,382
79,456	85	97,666	40	88,400	—	35,360	33,592	31,824	30,056	29,172	28,288	27,404	26,520	25,636
25,452	26	33,227	98	24,200	—	9,680	9,196	8,712	8,228	7,986	7,744	7,502	7,260	7,018
21,469	09	27,075	24	24,900	—	9,960	9,462	8,964	8,466	8,217	7,968	7,719	7.470	7,221
27,572	43	29,538	59	22,100	—	8,840	8,398	8,956	7,514	7,293	7,072	6,851	6,630	6,409
45,723	28	56,660	50	42,500	—	17,000	16,150	15,300	14,450	14,025	13,600	13.175	12.750	12,325
491,567 ]	21	621,088	76	471,000	—	188,400	178,980	169,560	160,140	155,430	150,720	146,010	141.300,	136,590
] 108,915	17	143,152	58	89,000	—	35,600	33,820	32,040	30,260	29,370	28,480	27,590	! 26,700	1 25,810! J
j 155,459	29	182,458	50	167,500		67,000	63,650	60,300	56,950	55,275	53,600	51,925	50,250]	i 48.575)
\| 62,960	10	87,210	68	79,700	—	31,880	30,286	28,692	27,098	26,301	25,504	24,707	23,910	23,113!
36,264	09	45,849	81	34,500	—	13,800	13,110	12,420	11,730	11,385	11,040	10,695	10,350]	10,005]
62,473	92	75,779	95	48,700	—	19,480	18,506	17,532	16,558	16,071	15,584	15,097	14,610	14,123
\| 317,157	40	391,298	94	330,400	—	132,160	125,552	118,944	112,336	109,032	105,728	102,424	99,120	95,816]
175,052	50	206,699	55	146,100	_	58,440	55,518	52,596	49,674	48,213	46,752	45,291	j 43,830;	42,369!
1 17,878	57	22,891	32	15,000	—	6,000	5,700	5,400	5.100	4,950	4,800	4,650	4,500	4,350)
77,696	50	96,842	71	59,700	—	23,880	22,686	21,492	20,298	19,701	19,104	18,507	17,910	17.313!
22,868	83	17,405	07	15,700	—	6,280	5,966	5,652	5,338	5,181	5,024	4,867	4,710	4.5531
95,164	80	113,168	90	63,700	—	25,480	24,206	22,932	21,658	21,021	20,384	19,747	19,110	18,473\|
\| 388,661	2 0	457,007	66	300,200	—	120,080	114,076	108,072	102,068	99,066	96,064	93,062	90,060	87,0581
469,609	78	569,735	66	459,800		183,920	174,724	165,528	156,332	151,734	147,136	142,538	137,940	133,342
69,781	14	96,168	52	80,700	—	32,280	30,666	29,052	27,438	26,631	25,824	25,017	24,210;	23,403
233,875	15	297,205	97	264,900	—	105,960	100,662	95,364	90,066	87,417	84,768	82,119	79,470	76,821
98,163	26	108,524	30	84,200	—	33,680	31,996	30,312	28,628	27,786	26,944	26,102	25,260	24,418]
112,204	68	137,837	33	130,100	—	52,040	49,438	46,836	44,234	42,933	41,632	40,331	39,030	37,729
48,665	13	66,508	06	51,500	—	20,600	19,570	18,540	17,510	16,995	16,480	15,965	15,450	14,935
10,290	63	11,401	14	4,300	—	1,720	1.634	1,548	1,462	1,419	1,376	1,333	1,290]	1,247
21,001	33	29,222	72	21,500	—	8,600	8,170	7,740	7,310	7,095	6,880	6,665	6,450	6,235
61,554	06	78,380	62	52.000	—	20,800	19,760	18,720	17,680	17,160	16,640	16,120	15,600	15,080
1,125,145]	16\|	1,394,984	32	1,149,000]—	459,600]	436,620]	413,640,	390,660)	379,170	367,680	556,190	344,700;	333,210

368

	1900—1901 Kr. ö.	1901—1902 Kr. ö.	1 ! 1902-1903 Kr. ö.	1903—1904 Kr. ö.	i 1904—1905 Kr. ö.	1905—1906 Kr. ö.	1906—1907 Kr. ö.	''/io 1907— “/» 1908 Kr. ö.
Hallands län.											1
Laholm ........................	27,011	15	25,673	03	24,262	7 4	26,627	93	31,540	f» 5	39,144 90	42,952	10	67,606	7 2
Halmstad .....................	97,520	65	90,184	49	96,840	18	106,308	68	117,420 71	143,756(7 3	154,480	12	203,257	26
Falkenberg ..................	38,1.-18	67	35,969	95j	43,030	01	44,065	02	51,709	49	*>4,723; 7 8	54,023	—	129,856	65
Varberg ........................	3,825	—	50,257	50	70,661	49	61,022	23	62,110	23	83,317 93	83,758	73	150,775	37
Kungsbacka ..................	45,120	11	38,919	31	43,617	15	43,963	62	40,(520	61	43,810	2 5	45,535	88	69,897	—
	211,615	58	241,004130	279,011	57	281,987	48	303,401	6 2	374,753	58	380,749	83	621,393	—
Göteborgs och Bohus län.
Göteborg .....................	924,208	91	935,026	20	960,790	23	1,147,281	S 7	1,321,872	41	1,408,124	83	1,553,738	95	1,384,876	07
Kungälf ........................	34,511	3 2	38,961		37,908	37	43,982	59	42,379	17	41,666] 15	44,309	44	53,804	98
Marstrand .....................	16,809 44	18,994	45	18,873	53	23,525	83	23,347)90	25,649	92	24,140	76	25,129	62
Uddevalla ....................	136,786(36	121,257 36	116,828	95	127,899	87	123,753	7 5	133,616)6 5	157,901149	159,665	76
Strömstad .....................	52,865] oc	47,930 0 7	52,252	61	50,300	68	50,623 o i	50,024	24	47,022	70	57,035	07
Lysekil ........................	73,165 43	65,534]60	67,686	94	58,359	89	61,856\| 8 8	86,165	93	94,845(48	80,162	58
	1,238,346	52	1,227,703168	1,254,340 68	1,451,350	72	1,623,833] is	1,745,247	21	1,921,958182	1,760,674	98
Alfsborgs län.
Vänersborg ..................	64,414	94	60,841(3 6	61,550	59	76,871	53	71,3311 o o	70,981	6 5	73,980 23	81,710	63
Borås ...........................	145,519	34	125,878 03	127,812	39	136,787	50	142,496	—	146,098	8 2	160,750 12	195,163	86
Alingsås .....................	40,135	11	42,263	60	43,892	11	44,438	58	43,979 61	49,032	04	55,119 94	50,306	0 2
	2fi 177		27 487		‘29 077		‘29 329		26,554	65	27,476	88	36.898 7 7	50,470	84
Amål ...........................	3L850		30,850		32,650		38,250		32,650		34,450		38.250	—	37,520
Trollhättan ..................	52,927	79	47,666	6 5	51,013	02	55,249	29	52,240	52	57,918	49	72,190117	107,816	93
	361,02412 0	334,987	17	345,995	25	380,926	40	369,252	68	385,957	88	436,989	23	522,988	28
Skaraborgs län.
! Mariestad .....................	77,015 97	67,051	44	77,152	31	77,506	11	80,314	—	86,994	20	99,767	77	109,870	37
Lidköpinsr ...................	78,800 —	73,318	75	75,300	—	83,300	—	97,577	50	105,041	21	118,344	91	123,968	44
Skara...........................	65,480!s2	63,285	95	71,893	73	70,861	56	66,882	67	74,904	40	80,865	32	75,890	83
SkOfde .....................	79,3941 e s	81,704	06	85,000	SO	94,906	2 5	92,863(16	102,518	—	129,058(05	123,281	90
Falköping .....................	49,217	78	57,989	90	73,646	2 9	73,323	70	72,608Uo	89,022	31	103,226] 81	104,550	20
Hjo..............................	21,431	25	21,393	75	21,412	50	25,665	—	25,552	50	25,557] so	39,117	58	39,463	41
Vara ..........................	41,89l\|39	43,826] 2 6	45,126	3 4	43,912	3 9	39,257	19	45,889! 53	47,128] 3 0	57,957	54
	413,231	3 4	1 408,570] u	449,531	97	469,475]oi	475,055	42	529,927	15	617,508	74	634,982	6 9
Värmlands län.				,
Karlstad........................	163,243	61	161,772:3 4	168,871	93	190,267	95	186,371	11	200,300	95	243,839	OS	200,788	17
Kristinehamn ...............	106,518	35	92,124(34	99,992	83	101,263	18	99,300	45	104,183	10	111,244	34	118,855	01
Filipstad........................	75,058	04	72,426! 0 4	70,288	3 9	68,109	78	71,828	2 5	79,045	63	88,662	95	103,529	58
Arvika ........................	85,924	04	74,395	—	71,671	9 2	75,596	85	71,925	40	89,350	—	84,794	87	80,059	54
Sellie ...........................	26,345	96	27,206	70	31,979	19	29,297	70	23,573	52	30,110	7 5	36,613	11	35,801	82
	457,090	i—	427,924	142	442,804	26	464,535	4b	452,99817 o	502,990] 43	565,154(3 5	539,034	12
Örebro län.		1												!
Örebro	292,571	lss	280,496(8 8	276,890	63	303,134	38	302,984 as	324,956	25	359,400	—	431,953	98
Askersund.....................	! 42,325		38,537	50	34,537	50	37,037	50	36,037	50	33,537	60	33,537	50	37,475	—
Nora ..........................	1 30,787	50	29,550	—	29,550	—	29,550	—	29,550	—	29,550	—	29,550	—	45,274	56
Lindesberg.....................	\| 41,850		42,750	—	42,750	—	42,750	—	40,650	—	40,650		40,650	—	79,324	58
	! 407,534] s 8	391,334	38	383,728	13	\| 412,471	188	I 409,221\|88\| 428,693(75	463,137	50	\| 594,028\|la

369

j 1909 Kr.	ö.	1910 Kr.	ö.	Afrundadt medeltal. Kr. Ii.		A f v	i d s t ä	ende	m e d	eltal	e r h å	ler
1913 40 °/o. Kr.	1914 38 "/o. Kr.	1915 36 °/o. Kr.	! 1916 34 °/o. Kr.	1917 33 o/o. Kr.	1918 1 32°/o. j Kr.	1919 31 “/o. Kr.	1920 30 °jo. Kr.	1921 29 •/«. Kr.
I 64,931 65	73,244	Öl	42,300	_	16,920	\| \| 16,074! 15,228	14,382	13,959	13,536	13,113	12.690	12.267
189,773	18	210,820	13	141,000	—	56,400	53,580	I 50,760	47,940	46,530	45,120!	43,710	42,300	40,890
110,215	62	125,707	88	69,800	—	'' 27,920	26,524 25,128	23,732	23,034! 22,336	21,638-	20,940	20,242
108,087	2 4	145,556	98	81,900	—	32,760	31,122	29,484	27,846	27,027	26,208!	25,389	24.571	23,751
57,524	97	68,728	49	49,800	—	19,920	18,924	17,928	16,932	16,434	15,936;	15,438	14,940	14,442
530,532	66	624,057	49	384,800		153,920	146,224! 138,528	130,832	126,984	123,136!	119,288)	115,440	111,592
1,030,745	98	1,391,420	37	1,205,800		482,320	''458,204	434,088	409,972	397,914	1 385,856!	■ 373,798!	361,740	349,682
40,521	17	53,848	71	43,200	—	17,280	16,416! 15,552	14,688	14,256	13.824:	13,392	12.960	12,528
24,881	99	32,728	43	23,400	—	9,360	8,892 [ 8,424	7,956	7,722	7,4881	7,254	7,020	3,786
133,233	40	182,416	7 5	139,300	—	55,720	52,934 50,148	47,362	45,969	44,576!	43,183	41,790	40.397
49,911	15	60,606	21	51,900	—	20,760	19,722	18,684	17,646	17,127	16,608!	16,089	15,570	15,051
! 64,458	99	84,473	06	73,700	—	29,480	28,006! 26,532! 25,058	24,321	23,584!	22,847	22,110	21.37;;
1,343,752	68	1,805,493	53	1,537,300	_	614,920	584,174	553,428	522,682\| 507,309	491,980!	476,563	461,190	445,817
70,008	68	94,564! 5 5	72,600		29,040	27,588	26,136	24,684	23,958	23,232;	22,506)	21,780	21,054!
180,700	12	249,156	12	161,000		64,400	61,180	57,960	54,740	53,130	51,520!	49,910,	48,300! 46,690.
47,223	0 5	54,855	11	47,100; —	18,840	17,898	16,956	16,014	15,543	15,072!	14,601!	14,130	13,659
46,300	11	52,973	73	35,300	_	14,120	13,414	12,708	12,002	11,649	11,296 j	10,943!	10,590	10,237
30,900		36,900	—	34,400	—	13,760	13,072	12,384	11,696	11,352	11,008\|	10,664!	10,320	9,976
89,051	59	106,022	18	69,200	_	27,680	26,296	24,912	23,528	22.836	22,144!	21,452:	20,760	20,068
464,183	55	594,471	69	419,600	—	167,840	159,448	151,056	142,664	138,468	184,272	130,076!	125,880	121,684
89,001	45	109,055	89	87,400		34,960	33,212	31,464	29,716	28,842	27,968,	27,094	26,220	25,346
110,581	3 9	127,161	79	99,300		39,720	37,734	35,748	33,762	32,769	31,776j	30,783:	29,790	28,797
69,356	2	87,930	20	72,700		29,080	27,626	26,172	24,718	23,991	23,264;	22,537	21,810	21,083
115,780	63	141,862	96	104,600		41,840	39,748	37,656	35,564	34,518	33,472	32,426	31,380	30,334
89,265	77	106,693	87	82,000	-	32,800	31,160	29,520	27,880	27,060	26,240	25,420	24,600	23,780
30,793	83	40,393	71	29,100	—	11,640	11,058	10,476	9,894	9,603	9,312	9,021:	8,730	8,439
60,361	37	74,165	69	60,000	_	20,000	19,000	18,000	17,000	16,500	16,000	15,500	15,000	14,500
565,140	66	687,264	11	525,100	—	210,040	199,538	189,036	178,534	173,283	168,032:	162,7811	157,530	152,279
140,767	14	201,790	71	185,800		74,320	70,604	66,888	63,172	61,314	59,456''	57,598	55.740	53,882
74,546	35	99,603	24	100,800	—	40,320	38,304	36,288	34,272	33,264	32,256!	31,248;	30,240	29,232
91,130	9 9	140,819	90	86,100	-	34,440	32,718	30,996	29,274	28,413	27,552	26,691	25,830	24,969!
73,216\| 5 i	103,066	39	81,000	—	32,400	30,780! 29,160	27,540	26,730	25.920!	25,110	24,300	23,490
32,777! si	43,187	31	31,700	-	12,680	12,046	11,412	10,778	10,461	10,144!	9,827,	9,510	9,193
412,438	83	588,46715 5 \|	485,400	—	194,160	184,452	174.744 ■	165,036	160,182	155,328!	150,4741	145,620	140,766)
284,946	51	378,378 05	323,600		129,440	122,968	116,496	110,024	i 106,788,	103,552''	: 100,316:	97.080:	93,844:
31,175	—	33,675	—	35,800	—	14,320	13,604	12,888	12,172	11,814	11,456!	11,098	10,740	10,382;
34,675		43,675	—	33,200	—	13,280	12,616	11,952	11,288	10,956	10,624!	10,292	9,960,	9,628
56,876	26	71,211\|50	49,900	—	19,960	18,962	17,964	16,9661	16,4671	15,968	15,469	1 4,979	14,471
! 407,672	77	626,939\|5 5	442,500	-1	O O o	168,150	159,3001	150,450)	146,025;	141,600;	137,175;	132,750!	128,325.

370

1900-1901	1901-1902	1902-1903	1903—1904	1904-1905	1905—1906	1906-1907	Vio 1907— ai/u 1908
Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
204,118	62	165,207	20	147,579	56	177,804	36	176,114	28	169,233	09	176,307	27	200,283	90
44,893	53	40,322	24	37,820	86	37,659	11	39,304	01	43,283	62	43,758	63	51,250	22
63,688	10	54,846	08	51,296	59	61,783	34	58,476	82	64,858	89	67,773	51	82,484	21
134,742	04	114,646	45	108,235	58	122,312	44	110,314	40	115,910	94	121,054	6 3	151,397	49
447,442	29	375,021	97	344,932	59	399,559	2 5	884,209	51	393,286	54	408,894	04	485,415	82
155,290	22	129,044	07	150,230	69	143,836	63	145,566	22	165,261	24	184,773	20	258,331	02
47,466	45	26,744	20	20,847	96	23,321	09	54,392	74	62,352	47	75,569	17	113,777	77
13,419	04	5,812	92	2,943	50	6,983	06	8,864	99	14,066	28	8,973	66	—	—
216,175	71	161,601	19	174,022	15	174,140	78	208,823	95	241,679	99	269,316	03	372,108	79
242,290		193,225		198,753	75	211,775		204,229		208,362	50	230,843	75	260,007	01
103,799	60	77,794	—	94,034	50	77,006	91	75,855	70	83,388	30	89,126	22	87,416	17
109,462	50	95,962	50	110,962	50	109,962	50	102,962	50	105,962	50	103,962	50	86,950
455,552	10	366,981	50	403,750	75	398,744	41	383,047	20	397,713	30	423,932	47	434,373	18
129,533	72	103,839	02	119,354	21	137,870	85	104,781	03	137,237	86	139,946	20	107,656	74
252,852	30	191,984	10	201,187	70	207,555	03	189,573	78	184,430	64	190,204	32	234,665	a r o o
80,072	12	59,841	01	67,563	60	62,874	9 7	59,724	46	65,188	64	79,077	32	58,408	14
—	-	-	-	—	—	61,350	—	68,150	—	84,350	-	100,350	—	100,675
462,458	14	355,664	13	388,105	51	469,650	85	422,229	27	471,207	14	509,577	84	501,405	23
135,800		121,800		126,800		131,800		140,800		154,800		181,800	_	153,907
115,612	01	104,916	62	99,057	20	86,062	59	76,705	71	108,227	85	109,862	50	101,765	14
54,027	70	44,906	87	52,219	2 6	45,503	18	42,857	60	46,738	2 7	42,965	28	42,581	84
169,639	71	149,823	49	151,276	46	131,565	77	119,563	31	154,966	12	152,827	78	144,346	98
147,892	76	114,409	74	90,321	43	54,538	60	60,758	09	74,921	59	82,906	07	105,659	46
43,912	14	31,439	91	35,840	32	27,856	69	26,430	46	25,854	77	26,881	66	22,609	21
57,363	75	39,466	55	35,992	3 2	30,424	56	28,077	10	24,522	62	35,765	09	32,658	61
249,168	65	185,316	20	162,154	07	112,819	S5	115,265	65	125,298	98	145,552	8 2	160,927	28
11,493,126	—	10,520,872)	93	11,408,606)	73\|	11,870,006;	82)	11,999,097;	Ö0	13,105,841	66113,188,962	58	15,021,310	67

Västmanlands

län.

Västerås............

Arboga ..... ......

Köping ............

Sala.................

Kopparbergs län.

Falun...............

Hedemora ........

Säter ...............

Gäfleborgs län.

Gäfle ...............

Söderhamn ......

Hudiksvall ......

Västernorrlands

län.

Härnösand ......

Sundsvall .........

Örnsköldsvik ...
Sollefteå............

Jämtlands län.

Östersund.........

Västerbottens

län.

Umeå...............

Skellefteå .........

Norrbottens län.

Luleå ...............

Piteå ...............

Haparanda ......

371

1909 Kr.	ö.	1910 Kr.	ö.	Afrundadt medeltal. Kr. ö.		A f v i	d s ti	ende	m e d e	1 t a 1	erhåller	j
1913 40 °/o. Kr.	1914 38 0/o. Kr.	1915 36 °/o. Kr.	1916 34 °/o. Kr.	1917 33 °/o. Kr.	1918 32 °/o. Kr.	1919 31 %• Kr.	1920 30 °/o. Kr.	1921 ! 29°/o. Kr.
196,320	99	276,490	08	188,900		75,560	71,782	68,004	64,226	62,337	60,448	58,559	56,670	54,781
46,360	53	62,087	31	44,700	—	17,880	16,986	16,092	15,198	14,751	14,304	13,857	13,410	12,963
68,744	08	97,846	03	67,200	—	26,880	25,536	24,192	22,848	22,176	21,504	20,832	20,160	19,488
137,439	81	175,414	64	129,100	-	51,640	49,058	46,476	43,894	42,603	41,312	40,021	38,730	37,439
448,865	11	611,838	06	429,900	"	171,960	163,362	154,764	146,166	141,867	137,568	133,269	128,970\| 124,671
176,078	03	229,165	45	173,800		69,520	66,044	62,568	59,092	57,354	55,616	53,878	52,140	50,402
83,368	36	114,293	30	62,200	—	24,880	23,636	22,392	21,148	20,526	19,904	19,282	18,660	18,038
—	—	—	—	8,700	-	3,480	3,306	3,132	2,958	2,871	2,784	2,697	2,610	2,523
259,446	3 9	343,458	75	241,700		97,880	92,986	88,092	83,198	80,751	78,304	75,857	73,410	70,963
196,349	38	280,672	52	222,700	_	89,080	84,626	80,172	75,718	73,491	71,264	69,037	66,810	64,583,1
46,999	46	93,336	86	82,900		33,160	31,502	29,844	28,186	27,357	26,528	25,699	24,870	24,041;
71,612	50	97,535	—	99,500		39,800	37,810	35,820	33,830	32,835	31,840	30,845	29,850	28,855;
314,961	34	471,544	38	405,100		162,040	153,938	145,836	137,734	133,683	129,632	125,581	121,530	117,479;
78,117	40	135,392	02	119,400		47,760	45,372	42,984	40,596	39,402	38,208	37,014	35,820	34,626
156,073	15	246,314	69	205,500	—	82,200	78,090	73,980	69,870	67,815	65,760	63,705	61.650	59,595
51,950	94	68,606	6»	65,300	-	26,120	24,814	23,508	22,202	21,549	20,896	20,243	19,590	18,937
92,909	3 8	111,025	_	88,400	-	35,360	33,592	31,824	30,056	29,172	28,288	27,404	26,520	25,636
379,050	87	561,338	40	478,600	—	191,440	181,868	172,296	162,724	157,938	153,152	148,366	143,580	138,794
150,917	50	173,908	75	147,200		58,880	55,936	52,992	50,048	48,576	47,104	45,632	44,160	42.688
82,350	29	115,162	50	100,000		40,000	38 000	36,000	34,000	33,000	32,000	31,000	30,000	29,000
32,111		55,036	93	45,900	—	18,360	17,442	16,524	15,606	15,147	14,688	14 229	13,770	13,311
114,461	29	170,199	43	145,900	—	58,360	55,442	52,524	49,606	48,147	46,688	45,229	43,770	42,311
79,018	60	123,863	82	93,400		37,360	35,492	33,624	31,756	30,822	29,888	28,954	28,020	27,086
9,067	67	19,050	49	26,900	—	10,760	10,222	9,684	9,146	8,877	8,608	8,339	8,070	7,801
25,745	36	56,383	69	36,600	-	14,640	13,908	13,176	12,444	12,078	11,712	11,346	10,980	10,614
113,831	63	199,298	00	156,900	—	62,760	59,622	56,484	53,346	51.777	50,208	48,639	47,070	45,501
12,414,754	60	16,294,473; 20	12,779,400	—	5,111,760^,856,172	4,600,584\|4,344,996\|4,217,202\|4,089,408\|3,961,614;3,833,820.3,706,026