UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1911:6)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIFVET AF

DEN AF KUNGL. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ

KÖRANDE

XXVI.

REGLERING AF LÖNEFÖRHÅLLANDEN M, M.

BETRÄFFANDE

FARMACEUTISK INSTITUTET.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1910

[101445]

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrifvelse till Konungen..............I—H.

Betänkande och förslag.

inledning.............................. 1.

inkomna framställningar...................... 40.

Farmaceutiska institutets organisation och verksamhet....... 51.

Kommitténs förslag......................... 66.

Professorer............................. »

Föreståndaren............................ 74.

Öfriga lärarbefattningar....................... 77.

Sekreterare och kamrerare...................... 91.

Vaktmästare............................ 92.

Städning.............................. 96.

Materialier, instrument, böcker och samlingar.............. »

Uppvärmning, belysning och vattenförbrukning m. in. dylikt........ »

Hyra för lokaler.......................... 97.

Egendomens underhåll, renhållning och diverse............. »

Afflöningsvillkor........................... 98.

Stat in. in..............................101.

Kostnadsberäkning...........•..............104.

Öfvergångsförhållanden........................105.

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit
att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., får härmed

i underdånighet öfverlämna delen XXVI af sina betänkanden, innefattande
förslag i nämnda hänseende beträffande farmaceutiska institutet.

Stockholm den 10 november 1910.

Underdånigst
F. H. SCHLYTERN.

Olof Björklund. Tii. af Callerholm. Philip Klingspor.
Carl Persson. Richard Vide.

Elis Sidenbladh.

Farmaceutiska institutet.

Inledning.

De första allmänna bestämmelserna om apoteksväsendet gåfvos ge- 16,88 °rs,

r o o medicinalora nom

medicinalordningarna af den 30 oktober 1688. ningar.

Enligt dessa skulle collegium regium medicorum eller collegium medicum
hafva uppsikten öfver apoteksväsendet.

För rättigheten att hålla apotek fordrades, bland annat, att hafva
undergått examen, inför collegium medicum, af särskildt för ändamålet
tillkallade apotekare.

»Gesäll» å apotek skulle vara skyldig att före antagandet till tjänstgöring
förete i collegium medicum intyg (testimonia).

Beträffande apotekarnas disciplar eller lärgossar var föreskrifvet, att
de skulle vid antagandet vara vid en lagom ålder och äga erforderlig kunskap
i latin. »Dessa skola af apotekarna troligen i deras konst undervisas
och ingalunda tillåtas att komma till recepterande förr än de en god
tid bortåt något lärt hafva. I synnerhet skall dem ej anförtros att blanda
tillsammans några purgantia, opiata, mercurialia och antimonialia medicamenta,
med mindre någon af gesällerna är därhos, som dem noga ser
på händerna».

Anförda bestämmelser gällde i hufvudsak till slutet af 1700-talet.

Den 12 februari 1799 utfärdade Kungl. Maj:t reglemente för apo- RefJ9g’2
tekare och dem, som med apotekarkonstens lärande och utöfning sig vilja
befatta.

Beträffande lärling var föreskrifvet, bland annat, att han borde
under lärotiden, hvilken skulle räcka minst tre, högst sex år, af husbonden

1—101445 Lönereglering skommitténs bet. XXVI.

tillhållas att öka sin kunskap i latin och söka lära tyska och flepa språk;
därjämte skulle han under förra hälften af lärotiden erhålla undervisning''
uti kännedomen af »Simplicia». Under senare hälften af lärotiden borde
husbonden själf underrätta lärlingen samt gifva honom tillfälle att af vederbörande
lärare efter hand inhämta de kemiska grunderna till de operationer,
som förekomme i laboratorium och apotek. Under det sista läroåret
borde lärlingen erhålla ledighet att bevista föreläsningar uti naturhistoria
och farmacien, om han vistades på sådant ställe, där dylika föreläsningar
hölles. När lärotiden utgått, ägde husbonden anmäla lärlingen uti collegium
medicum för undergående af pharmacise studiosi examen.

Vid denna, examen skulle, om den ägde rum i Stockholm, någon
ledamot eller medlem af collegium medicum tillkallas af husbonden, samt,
om examen skedde i landsorten, provincial-medicus, stads-physieus eller
annan medlem af collegium medicum öfvervara densamma. Öfver förloppet
af examen skulle berättelse ingifvas till collegium medicum, som,
därest examinanden godkändes, förklarade honom för studiosus pharmacias.

En studiosus pharmacias borde ytterligare upparbeta sig uti latin,
tyska och andra språk. Om han tjänstgjorde i hufvudstaden, borde han
hos »historias naturalis professorn» eller »historias naturalis demonstrator!!»
och andra lärare söka förkofran uti dessa vetenskaper, men vistades han
på annan ort i riket, borde han hos kunniga män nyttja den undervisning,
som möjligen kunde vara att tillgå.

Sedan pharmacias studiosus minst fyra år haft »condition» å apotek,
ägde han anmäla sig i collegium medicum att antingen som provisor
förestå annans eller såsom apotekare upprätta eget apotek, och erhöll »en
så beskaffad studiosus pharmacias namn af pharmaciae candidat».

Provisorsexamen skulle anställas inför collegium medicum och såsom
examinatorer tjänstgöra två af collegium medicum tillkallade, i Stockholm
boende apotekare, en af de yngre och en af de äldre.

Vid denna examen tillhörde det den yngre apotekaren att efterfråga,
huru kandidaten kände medicamenta simplicia, deras berednings- och förvaringssätt
m. in. Den äldre apotekaren skulle förhöra, huru medicamenta
composita och praeparata skulle tillredas, orsakerna därtill, handlagen därvid
m. m.

På enahanda sätt skulle förfaras vid apotekarexamen, dock att därvid
tillika skulle af collegii medici ledamöter undersökas examinandens
kunskap i språk och chemia physica.

Sedan collegium medicum år 1813 ombildats till sundhetskollegium, öfvergick
collegii medici befattning med apoteksväsendet på nämnda myndighet.

Den 11 augusti 1819 utfärdade Kungl. Maj:t förnyadt reglemente Regi. «/8
för apotekare och dem, som med apotekarkonstens lärande och utöfning 18

sig vilja befatta.

Bestämmelserna i detta senare reglemente beträffande det farmaceutiska
undervisnings- och examensväsendet öfverensstämde i hufvudsak
med stadgandena i 1799 års reglemente.

Bland de nya bestämmelserna i 1819 års reglemente torde böra framhållas,
att vid provisors- eller apotekarexamen skulle examinationen ske,
förutom af de två apotekarna, äfven af historias naturalis och chemi*
professorerna vid det då nyligen inrättade karolinska mediko-kirurgiska institutet
eller, vid förfall för dem, af vederbörande adjunkter. Examinanden
skulle af den förre professorn förhöras i örtkännedom, kultur af medicinalväxter
samt delar af zoologien. Chemi* professorn skulle förhöra i
den teoretiska farmacien äfvensom i användandet af den kemiska teorin
på de farmaceutiska operationerna; därjämte skulle han pröfva examinandens
kunskaper i latin. Någon skillnad mellan provisors- och apotekarexamen
synes icke hafva förefunnits.

Behofvet af en särskild farmaceutisk undervisningsanstalt blef emeller- inrättande af
tid alltmera kännbart, och år 1837 öppnades i Stockholm en af apotekarsocieteten
inrättad läroanstalt för farmaceuters undervisning. Detta läroverk,
som erhöll benämningen farmaceutiska institutet, underhölls till en början
helt och hållet af apotekarsocieteten.

Genom beslut vid 1840—-1841 årens riksdag beviljades för den på- 1840—1841
följande statsregleringsperioden ett årligt anslag af 1,000 riksdaler banko arenjagki~
till läroanstalten i fråga under villkor att apotekarsocieteten bidroge med

1844—1845
årens riksdag.

1856-1858
årens riksdag.

1865—1866
årens riksdag.

minst 2,000 riksdaler banko samt att anstalten ställdes under sundhetskollegiets
inseende.1

Emellertid kunde apotekarsocieteten icke uppfylla det stadgade villkoret
om bidrag från societeten med 2,000 riksdaler banko, hvarför statsanslaget
icke heller utgick.

Efter framställning medgåfvo Rikets Ständer vid 1844—1845 årens
riksdag (skrifvelse den 8 februari 1815 n:r 88), att ett årligt anslag af
1,000 riksdaler finge intill nästa riksdag utgå för ifrågavarande anstalt emot
villkor, bland andra, att apotekarsocieteten årligen bidroge med 1,000 riksdaler.

Enahanda statsbidrag utgick äfven under närmast följande statsrcgleringsperioder
enligt beslut vid 1847—1848, 1850—1851 och 1853—
1854 årens riksdagar.

Anslaget höjdes vid 1856—1858 årens riksdag (skrifvelse den 25
februari 1858 n:r 222) till 3,750 riksdaler riksmynt, dock under villkor
att apotekarsocieteten bidroge med motsvarande belopp.

Sistnämnda beslut förnyades vid 1859—1860 samt 1862—1863 årens
riksdagar.

Uti statsverkspropositionen vid 1865—1866 årens Riksdag hemställde
Kungl. Maj:t, att anslaget till farmaceutiska institutet måtte höjas
med 1,125 riksdaler, under förbehåll af ett mot statsanslaget svarande tillskott
från apotekarsocieteten, samt att därjämte med afseende å ifrågaställd
skyldighet för institutets lärare att deltaga i provisors- och apotekarexamen
2,000 riksdaler måtte beviljas att ställas till förfogande åt direktionen öfver
institutet.

Rikets Ständer medgåfvo enligt skrifvelse den 16 juni 1866 n:r 81,
att anslaget i fråga finge för år 1867 bestämmas till 6,875 riksdaler, att
utgå och användas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

1 Stadgar för institutet utfärdades af sundhetskollegiet den 12 februari 1846.

Äfven för åren 1868 och 1869 anvisade Riksdagen på extra stat enahanda
belopp som för år 1867.

Uti skrifvelse den 23 november 1866 till sundhetskollegium förord- Ändrade förenade
Kungl. Maj:t, att den andel uti provisor- och apotekarexamen, som frövisor^och
enligt reglementet för apotekare af den 11 augusti 1819 tillhörde professorerna
i naturalhistoria och kemi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
eller deras adjunkter, skulle från och med 1867 års början samt
tills vidare, så länge det för ändamålet beviljade anslaget utginge, eller
intill dess annorlunda blefve föreskrifvet, öfverflyttas på lärarna vid farmaceutiska
institutet. Kungl. Maj:t bemyndigade tillika sundhetskollegium att
meddela de närmare föreskrifter i öfrigt rörande nämnda examen, hvilka
kunde befinnas nödiga.

I enlighet därmed utfärdade sundhetskollegium den 25 februari 1867
kungörelse rörande förändrade föreskrifter för provisors- och apotekarexamens
afläggande (svensk författningssamling n:r 9 sid. 3).

1 statsverkspropositionen vid 1869 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, 1869 års
att ofvanberörda för åren 1867—1869 beviljade extra anslag måtte, med riksda9''
enahanda belopp och under samma villkor som för år 1869, äfven utgå för
år 1870.

Uti skrifvelse den 13 maj 1869, n:r 79, meddelade Riksdagen att,
med afseende därå att ifrågavarande anslag icke kunde anses vara af tillfällig
beskaffenhet utan måste anses behöfvas äfven för framtiden, Riksdagen
ansett sig böra på ordinarie stat definitivt anvisa såväl det farmaceutiska
institutet, under villkor af enahanda bidrag från apotekarsocietetens
sida, tillagda anslag 4,875 riksdaler, som ock det för examensskyldighetens
öfverflyttning beviljade belopp af 2,000 riksdaler eller tillhopa 6,875 riksdaler
att emot förenämnda villkor årligen utgå.

Med bifall till framställning af Kungl. Maj:t höjde Riksdagen enligt 1875 års
skrifvelse den 19 maj 1875 n:r 29, för beredande af tillgång för tillök- nksda9-ning i aflöningen för vaktmästaren vid farmaceutiska institutet, det för
institutet uppförda ordinarie anslaget med 150 kronor.

1876 års
riksdag,

1877 års
riksdag,

Apotekarsocieteten anmälde år 1875 till sundhetskollegium, att apotekarna
icke kunde efter 1876 års utgång erlägga de årliga bidragen till
farmaceutiska institutets underhåll, hufvudsakligen därför att de flesta apotekare
genom ingående i den år 1873 bildade fonden för de säljbara
apoteksprivilegiernas amortering kommit i en helt annan ställning än
förut.

I afvaktan på utredning om förändrad anordning af ifrågavarande
undervisning hemställde Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1876
års riksdag (se bilagan n:r 7 till berörda proposition sid. 95—97), att för
uppehållande under år 1877 af undervisningen vid farmaceutiska institutet
måtte, utöfver ordinarie anslaget, af statsmedel anvisas ett belopp af 4,875
kronor, motsvarande apotekarsocietetens bidrag. Denna framställning blef
af Riksdagen bifallen (skrifvelse den 11 maj 1876 n:r 42).

Det torde här böra erinras, att Riksdagen för hvart och ett af åren
1875, 1876 och 1877 beviljade dyrtid stillägg till två befattningshafvare vid
farmaceutiska institutet med tillhopa 380 kronor årligen.

I statsverkspropositionen vid 1877 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t,
att till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet under
år 1878 måtte utöfver institutets å ordinarie stat utgående anslag, 7,025
kronor, af Riksdagen beviljas ett extra anslag af 7,575 kronor.

Att sålunda ett ökadt statsanslag föreslogs, var föranledt, bland annat,
af béhofvet af en förhöjning i aflöningarna åt vederbörande tjänstinnehafvare
vid institutet.

Enligt upprättadt förslag till utgiftsstat för år 1878 skulle kostnaderna
för institutets verksamhet uppgå till följande belopp:

arfvode åt inspektor.................kronor 500

aflöning för en lärare i kemi och farmaci........ » 3,500

» » » assistent vid laboratoriet......... » 1,500

» » » lärare i naturhistoria och farmakognosi . . » 3,000

> » » » i fysik och matematik....... » 1,000

» » » » i författningskunskap....... » 300

» » vaktmästaren............... » 800

hushyra..............

instrument, böcker, laborationsmaterialier
ved, kol, lysgas, vatten in. m.....

. kronor 2,600
. » 1,000

. » 1,000

Summa kronor 15,200

Till bestridande af nämnda utgifter skulle förutom föreslagna statsanslag,
tillhopa 14,600 kronor, jämväl såsom dittills användas elevernas
terminsafgifter, beräknade till omkring 600 kronor.

Det af Kungi. Maj:t å extra stat äskade anslaget blef af Riksdagen
beviljadt (skrifvelse den 24 maj 1877, n:r 50).

Jämväl för hvart och ett af åren 1879, 1880 och 1881 anvisade
Riksdagen å extra stat ett anslag af 7,575 kronor.

Genom kungl. kungörelse den 19 december 1879 (svensk författningssamling
n:r 66) förordnade Kungl. Maj:t, att farmacie-studiosi-examen
skulle från och med år 1881 afläggas vid farmaceutiska institutet.

Sedan väckt förslag om förläggande af farmaceuternas undervisning
till tekniska högskolan befunnits icke vara lämpligt, hemställde Kungl.
Maj:t uti statsverkspropositionen vid 1881 års riksdag, bland annat, därom
att Riksdagen måtte, med godkännande af föreslagen stat för farmaceutiska
institutet, för dess tillämpning bevilja en förhöjning af institutets ordinarie
anslag med 10,975 kronor.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat blef af Riksdagen
ändradt dels i afseende å fördelningen af vissa lärares lön och tjänstgöringspenni
lagar dels ock beträffande beloppet af vaktmästarens aflöningsförmåner.

Riksdagen antog, enligt skrifvelse den 25 april 1881 n:r 23, följande
stat för farmaceutiska institutet:

Kungl. kung.
19/i2 1879

1881 års
riksdag.

1891 års
riksdag.

	K	o n	o r.
		Tjänst-
	Lön.	görings- pen- ningar.	Summa.
En lärare i kemi ocli farmaci.........	3,000	1,500	4,500
Anm. Om läraren tillika innehar annan tjänst, minskas lönen med 1,000 kronor.
En lärare i naturalhistoria och farmakognosi . . .	2,700	1,300	4,000
J Anm. Om läraren tillika innehar annan tjänst, minskas lönen med 1,000 kronor.
Arfvode åt en lärare i fysik.......	—	—	1,200
» > > » > författningskunskap........	—	—	300
> » assistenter ........	—	—	1,500
> » föreståndaren..........	—	_	500
En vaktmästare..........	650	300	950
Anm. Om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, minskas, så länge denna förmån kvarstår, lönen med 150 kronor.
Laboratorium, instrument, samlingar, böcker. . .	—	—	1,800
Ved, kol, gas, vatten och diverse ....	—	—	2,000
Hyra till apotekarsocieteten.....	—	—	2,600
Summa kronor			19,850

För tillämpning af ifrågavarande stat beviljade Riksdagen en
höjning af institutets ordinarie anslag med 10,725 kronor samt förklarade,
att tjänstgöringspenningarna för de båda lärare, i hvilkas aflöning sådana
inginge, skulle vid tjänstledighet afstås till vikarie.

Uti statsverkspropositionen vid 1891 års riksdag föreslog Kungl.
Maj:t, att Riksdagen måtte medgifva sådan ändring i staten för farmaceutiska
institutet, att dels den däri upptagna posten »hyra till apotekarsocieteten»
höjdes med 400 kronor, dels posten »ved, kol, gas, vatten och
diverse» höjdes med 200 kronor, dels ock posten »arfvode åt assistenter»
höjdes med 1,000 kronor, samt att Riksdagen i följd däraf och med bestämmande,
att elevernas terminsafgifter skulle beräknas till 900 kronor
om året, måtte bevilja en förhöjning i institutets ordinarie anslag af 1,300
kronor, eller från 17,750 till 19,050 kronor.

Tillika föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att medgifva, att det belopp,
hvarmed elevernas terminsafgifter kunde komma att öfverskjuta 900 kronor
för år, finge efter medicinalstyrelsens pröfning användas såväl till materielens
förbättring vid institutet som ock till förökad undervisnings bestridande,
där sådant af tillfällig anledning funnes vara behöfiigt.

Hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, blef af Riksdagen bifallet
(skrifvelse den 14 maj 1891, n:r 38).

Under år 1896 frånträdde dåvarande läraren i naturalhistoria och
farmakognosi, hvilken samtidigt innehaft e. o. professorsbefattning vid
Uppsala universitet, sistberörda tjänst, till följd hvaraf han jämlikt staten
för farmaceutiska institutet blef berättigad till 1,000 kronor högre aflöning
än den han förut uppburit. Då medel till sådan högre aflöning icke
blifvit anvisade, föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1897
års riksdag, att farmaceutiska institutets ordinarie anslag måtte höjas med
1,000 kronor eller till 20,050 kronor.

Enligt skrifvelse den 17 maj 1897, n:r 78, blef Kungl. Majtts
ifrågavarande framställning af Riksdagen bifallen. 1

1 anledning af gjord framställning om beredande af medel till
aflönande af en tredje och en fjärde assistent vid farmaceutiska institutet
erhöll medicinalstyrelsen genom kungl. bref den 22 oktober 1897 bemyndigande
att föreskrifva, att från och med vårterminen 1898 eleverna
vid institutet skulle för åtnjutande af undervisning därstädes erlägga förhöjd
terminsafgift, dock med rättighet för institutets styrelse att för
mindre bemedlad elev medgifva nedsättning i afgiften.

Genom terminsafgiftens höjande bereddes en årlig tillgång, af hvilken
tillsammans med det i staten upptagna anslag till assistenter, 2,500 kronor,
utffing:o årsarfvoden till 1 förste assistent med 1.500 kronor och till 3
assistenter med 1,000 kronor åt hvardera.

Till åtlydnad af föreskrift, meddelad genom kungl. bref den 28 maj
1897, afgaf medicinalstyrelsen i skrifvelse den 29 september 1900 med
tillägg af den 14 november samma år förslag till ny stadga för farma 2—101445

Löneregleringskommitténs bet. XXVI.

1897 års
riksdag.

1901 års
riksdag.

ceutiska institutet, afsedd att ersätta ej mindre de af sundhetskollegiet
den 12 februari 1846 för institutet utfärdade stadgar, än äfven vissa af
medicinalstyrelsen gifna föreskrifter angående studie- och examensväsendet
vid institutet. Tillika gjorde medicinalstyrelsen framställning angående
omreglering af institutets aflönings- och utgiftsstat.

Under ärendets förberedande behandling i medicinalstyrelsen hade
fråga uppstått om ett ändamålsenligare ordnande af farmaceuternas första
utbildning under elevtiden. Eleven skulle nämligen såsom sådan då tjänstgöra
å apotek i tre år och därunder förvärfva sådan teoretisk och praktisk
utbildning, som satte honom i stånd att tjänstgöra såsom medhjälpare å
apotek och aflägga farmacie-studiosi-examen.

Medicinalstyrelsen begärde yttrande från farmaceutiska institutets
styrelse, huruvida icke möjlighet kunde beredas apotekseleverna att före
farmacie-studiosi-examens afläggande få för densamma genomgå en studiekurs
vid institutet.

Farmaceutiska institutets styrelse hemställde, att vid institutet måtte
anordnas en för alla apotekselever gemensam undervisningskurs. Minsta
tiden för en sådan kurs borde vara ett hälft år, och en dylik kurs om
året vore för ändamålet fullt tillräcklig.

Vid uppgörande af undervisningsplan för kursen hade institutets
styrelse utgått från den förutsättning, att någon väsentlig ökning af då
fastställda kunskapsfordringar ej borde komma i fråga. De praktiska
öfningarna skulle hufvudsakligen förläggas till augusti och september
månader, då institutets laboratorier kunde helt disponeras af apotekseleverna.
Visserligen skulle undervisningen af institutets ordinarie lärjungar
börja den 15 september, men detta kunde uppskjutas till den 1
oktober, om eu utvidgning af lokalen medgåfve, att de för det dåvarande
nödvändiga parallellafdelningarna sammansloges till en afdelning.

De lärarkrafter, öfver hvilka institutet förfogade för undervisning i
kemi och farmaci samt botanik och farmakognosi, behöfde uteslutande
tagas i anspråk för de ordinarie eleverna. Någon ytterligare skyldighet
borde ej påläggas dessa lärare än att hvar i sitt ämne utöfva tillsyn öfver
apotekselevernas undervisning.

Däremot förfogade institutet öfver assistenter, som under flerårig
undervisning af institutets lärjungar och privat handledning af apotekselever
förvärfvat erforderlig vana och skicklighet. Åt dessa assistenter
kunde apotekselevernas undervisning uppdragas. Sålunda borde det öfverlämnas
åt två assistenter att undervisa i kemi, farmaci och författningskunskap
samt att leda de kemisk-praktiska öfningarna och åt en tredje att
undervisa i botanik och farmakognosi med dithörande öfningar.

Examineringen af apotekseleverna kunde förrättas antingen, såsom
dittills, af farmaceutiska institutets lärare eller ock af elevernas särskilda
lärare under vederbörlig kontroll.

Kostnaderna för apotekselevernas undervisning beräknade institutets
styrelse uppgå till 4,600 kronor för år, däraf 3,000 kronor åt tre assistenter.
För en gång erfordrades därutöfver ett visst belopp till anskaffande
af arbetsbord, skåp, gas-, vatten- och afloppsledningar m. m. Fn del af
den årliga kostnaden borde bestridas af elevernas afgifter. Beloppet af
dessa afgifter beräknade styrelsen uppgå till minst 1,600 kronor för år,
hvadan af statsmedel erfordrades 3,000 kronor. Den särskilda examensafgiften
borde bibehållas såsom ersättning åt examinatorer, ifall nuvarande
examensordning bibehölles, och till arfvode åt censorer, om sådana skulle
förekomma. Till förhyrande af utvidgade undervisningslokaler måste ytterligare
beredas ett årligt anslag af 1,800 kronor.

Apotekarsocietetens direktion, hvars yttrande infordrades öfver det
af farmaceutiska institutets styrelse afgifna förslaget till ett ändamålsenligare
ordnande af farmaceuternas teoretiska och praktiska utbildning under
deras elevtid, förklarade sig i hufvudsak instämma i det af institutets styrelse
uppgjorda förslaget, men gjorde därvid vissa anmärkningar. Särskild!
framhölls af apotekarsocietetens direktion, att de afgifter, som kunde affordras
eleven för genomgående af studiekursen, inberäknadt examensafgiftem
icke borde öfverstiga 100 kronor.

1 ett redan förut afgifvet särskild! utlåtande öfver de af farmaceutiska
institutets styrelse uppgjorda förslag till stadga för institutet och till
ny stat för detsamma hade apotekarsocietetens direktion utgått från det
antagandet, att antalet ordinarie elever vid institutet skulle begränsas till

högst 80. Direktionen ansåg nämligen undervisning af ett större antal
sådana elever ej kunna utan svårare olägenheter skötas af de jämförelsevis
fåtaliga lärarkrafterna.

Det erinrades af direktionen, att ensamt till de kemiska öfninp-arna
för den farmaceutiska undervisningen anslagits i Berlin 15,000 och i Marburg
12,000 tyska riksmark och att staten för farmaceutiska institutet i
Köpenhamn, med ungefär samma antal lärjungar som vid institutet i Stockholm,
vore omkring 30 procent högre än den för sistnämnda läroanstalt af
dess styrelse föreslagna.

Enligt direktionens åsikt vore den föreslagna staten — däri ett uppfördt
anslag till assistenter borde höjas med 2,100 kronor — den minsta
möjliga och antaglig endast under villkor att de ordinarie elevernas antal
inskränktes till högst 80.

I medicinalstyrelsens förslag till stadga för farmaceutiska institutet
upptogos bestämmelser om anordnande därstädes af en frivillig lärokurs
för apotekselever och bibehöllos alla de af institutets styrelse föreslagna
undervisningsämnen för såväl farmacie studiosi- som apotekarexamen samt
insattes åtskilliga allmänna stadganden rörande studie- och examensordningen
vid institutet. Däremot uteslötos hvarjehanda detalj föreskrifter, som
medicinalstyrelsen ansåg böra meddelas af institutets styrelse. I de flesta
öfriga hänseenden blef det af institutets styrelse afgifna förslag till stadga
till sitt väsentligaste innehåll godkändt af medicinalstyrelsen, som dock
hemställde om åtskilliga modifikationer beträffande sammansättningen af
institutets styrelse, föreståndarens ställning och lärarnas tillsättning in. in.

Vidkommande aflönings- och utgiftsstaten framhöll medicinalstyrelsen,
att en reglering däraf länge varit af behofvet påkallad. Ett läroverk med
så stort antal lärjungar och en för landets sjukvård så viktig uppgift kunde
svårligen uppehållas på tillfredsställande sätt med ett anslag af knappast
mer än 20,000 kronor. Skulle lämpliga lärare kunna erhållas och bibehållas,
måste de enligt medicinalstyrelsens förmenande ovillkorligen aflönas
så, att de funne sin bärgning genom att ägna sig åt undervisningskallet,
emedan de i annat fall hellre vände sig åt den praktiska sidan af apotekar -

banan, där de visste sig snart nog kunna förvärfva en jämförelsevis riklig
utkomst på sitt arbete.

Enligt medicinalstyrelsens förslag skulle farmaceutiska institutets utgiftsstat
blifva af följande innehåll: I

	K Lön.	r o n o Tjänst- görings- penningar.	r. Summa.
Aflöning till 1 professor i kemi och kemisk farmaci.......	4,500	1,500	6,000
> >1 professor i botanik och farmakognosi.......	4,500	1,500	6,000
j » 1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap .	1,500	500	3,000
> >1 lärare i fysik .................	1,500	500	2,000
> > 1 extra lärare i bakteriologi............	—	—	600
> » 1 föreståndare..................	—	—	500
> > sekreterare och kamrerare.............	—	—	1,000
f > assistenter ....................	—	—	8,400
> > betjäning (utom fri bostad och ved åt en vaktmästare)	—	—	1,500
Materialier, instrument, böcker, samlingar............	—	—	4,300
Bränsle, gas, vatten m. m....................	—	—	2,400
Egendomens underhåll, renhållning och diverse.........	—	—	1,000
Hyra för lokalerna.....................	—	—	6,800
Summa	—	—	42,500

I afseende å de särskilda anslagsbehofven för institutet hade i de
gjorda framställningarna anförts bland annat följande.

För de två hufvudlärarna begärdes en förhöjning af då utgående aflöningar
till 6,000 kronor åt hvardera. De undervisningskurser, som af
dem lämnades, vore omfattande högskolekurser och förutsatte motsvarande
kvalifikationer. Det förefunnes alltså icke någon anledning, hvarför dessa
lärare i ekonomiskt afseende skulle intaga en sämre ställning än likställda
lärare vid t. ex. karolinska institutet och tekniska högskolan. Skulle för
dessa viktiga lärarposter kunna förvärfvas dugliga krafter, vore förhöjningen
i aflöning det första villkoret. Dessa lärares tid toges så i anspråk för
undervisningen, föreläsningar och öfningar, att något inkomstbringande arbete
vid sidan hvarken vore möjligt eller kunde tillåtas.

nor

Läraren i kemi och farmaci åtnjöte för det dåvarande 4,500 kroi
kontant aflöning och fri bostad, alltså nära nog full professorslön.

Då emellertid de af honom disponerade bostadsrum vore behöfliga till förökande
af undervisningslokalerna, borde villkoret för åtnjutandet af ifrågasatta
förhöjningen vara, att han afstode från bostadslägenheten.

Till läraren i naturalhistoria och farmakognosi utginge för det dåvarande
en aflöning af 4,000 kronor. Under det företrädarna endast haft föreläsningsskyldighet,
hade den dåvarande läraren villigt påtagit sig att utöfver
föreläsningarna lämna praktisk handledning med minst 100 timmar per
lärjunge och läsår. Om lärjungarna fördelades på 4 till 5 afdelningar,
blefve hans tjänstgöring ungefär densamma som lärarens i kemi och farmaci.
Då de båda hufvudlärarnas kvalifikationer i öfrigt borde vara desamma,
syntes äfven aflöningsbeloppen böra vara lika.

För de bägge andra ordinarie lärarna föreslogs en aflöning af 2,000
kronor åt hvardera, hvilken aflöning medicinalstyrelsen ansett någorlunda
motsvara det arbete, som fordrades af dem.

Af farmaceutiska institutets styrelse hade visserligen endast begärts
en aflöning af 1,500 kronor åt läraren i teknisk farmaci och författningskunskap.
Då det likväl syntes möta svårighet att med de stigande aflöningsförmåner,
som dåmera inträdt inom apotekaryrket, erhålla en fullt
kvalificerad lärare för en aflöning af endast 1,500 kronor och då tjänstgöringsskyldigheten
för ifrågavarande båda ordinarie lärare vore i det närmaste
lika, hade medicinalstyrelsen ansett aflöningen ej kunna sättas lägre än
till 2,000 kronor äfven för läraren i teknisk farmaci och författningskunskap.

Farmaceutiska institutets styrelse hade för öfrigt ansett aflöningen
för sistnämnda lärare kunna bestämmas till 1,500 kronor endast under den
förutsättning att han tillika anställdes såsom assistent mot åtnjutande af
därför ifrågasatt arfvode.

I ämnet teknisk farmaci, hvilket omfattade en framställning af de
för ett fullständigt apotek erforderliga lokaler, apparater m. m., hade under
flera år undervisning bekostats med räntorna på en donation, öfver hvilka
institutets styrelse kunnat någorlunda fritt förfoga. På grund af det samband
detta ämne ägde med författningskunskap, hade undervisningen däri
ansetts böra öfverlämnas åt läraren i sistnämnda ämne, hvilken jämväl

skulle meddela undervisning i beredningen af s. k. galeniska medel, såsom
salfvor, tinkturer och pulver, i en del recepturarbeten samt i farmaciens historia.

Hvad läraren i fysik anginge, hade hans arbete ökats med examensskvldighet
och ledning af praktiska öfningar.

De bakteriologiska öfningarna, som för det dåvarande vore fakultativa
och bekostades af de i dem deltagande lärjungarna, hade ansetts böra
blifva obligatoriska.

Att behof af undervisning i bakteriologi förefunnes, framginge
däraf att apotekarkåren, från hvilken initiativet tagits till anordnande af
undervisning i detta ämne, för en kostnad af omkring 3,000 kronor bestridt
utgifterna för nödig undervisningsmateriel och därjämte åt en af
läroverkets assistenter, som utbildat sig till bakteriolog, lämnat anslag för
fortsatta studier utom riket.

För ett allmännare införande af bakteriologiska undersökningar kunde
det endast vara till gagn, om apotekaren inhämtade kunskap i näringssubstratens
beredning och tillhandahölle sådana åt läkaren. Kunde han därutöfver
stödja läkaren med renodling och diagnosticering af bakterier, vore
vinsten icke ringa.

Den då ifrågasatta extra läraren, som skulle få att undervisa i elementär
bakteriologi och därvid handleda omkring tre afdelningar om året,
hvardera under en månad, borde därför äga åtnjuta ett arfvode af 600 kronor.

Åt föreståndaren vid institutet föreslogs ej någon förändring af då
utgående arfvode, 500 kronor, därest kamrerare och sekreterare anställdes.
Den mest betungande delen af föreståndarens arbete hade dittills varit
vården af institutets ekonomi, bokföring, skrifgöromål m. in. Blefve särskild
tjänsteman anställd för dessa arbeten, borde det beviljade arfvodet,
500 kronor, vara tillräcklig ersättning för fö restan dargöromålen.

För upprätthållande af sekreterar- och kamrerargöromålen föreslogs
ett belopp af 1,000 kronor. Enligt hvad institutets styrelse höll före,
vore det icke möjligt att finna en föreståndare, som kunde påtaga sig,
utöfver en föreståndares vanliga göromål, äfven den ekonomiska förvaltningen,
bokföringen och öfriga skrifgöromål, som förekomme vid läroverket.
Frågan, om en eller två personer skulle anställas för dithörande göromål,
syntes kunna hållas öppen. För sekreterargöromålen vore en juridiskt

bildad person önskvärd, för kamrerargöromålen vore en person med måttligare
anspråk användbar. Biträde vore äfven behöfligt, såvida föreståndaren
— enligt förslaget en af lärarna — icke skulle hindras att följa sin
vetenskaps utveckling och dömas till en äfven för läroverkets anseende
skadlig overksamhet på vetenskapligt område.

Åt assistenter hade institutets styrelse ursprungligen begärt ett anslagsbelopp
af sammanlagdt 5,400 kronor, nämligen 1,800 åt förste assistenten
samt 1,200 åt hvar och en af de tre öfriga assistenterna. Till dessa
befattningar antoges examinerade apotekare med goda kunskaper. De lämnade
icke blott handräckning åt vederbörande lärare, utan utöfvade äfven under
lärarens tillsyn en ganska omfattande lärarverksamhet. Toge man i betraktande,
att en examinerad apotekare vid tjänstgör ing å apotek kunde bereda sig
en inkomst af 2,000 k 3,000 kronor per år, måste den af institutets styrelse
sålunda föreslagna förhöjningen anses vara den minsta möjliga och för
öfrigt nödvändig, såvida icke institutet skulle blifva i saknad af assistenter.

Dessa aflöningar hade emellertid synts medicinalstyrelsen likasom
apotekarsocietetens direktion för långa i betraktande af det arbete, som
fordrades af assistenterna, samt de aflöningar, som dåmera på den praktiska
apotekarbanan vore vanliga för examinerade apotekare. En förhöjning
till omkring 2,000 kronor åt hvar och en af assistenterna ansåg medicinalstyrelsen
blifva erforderlig, därest institutet skulle kunna stadigvarande
påräkna fullt kompetenta och skickliga biträden. Skulle en särskild studiekurs
för apotekselever anordnas vid institutet och anförtros åt assistenterna,
komme äfven deras tid och arbete att blifva så tagna i anspråk, att en
aflöning af omkring 2,000 kronor måste betraktas som den minsta möjliga.

Farmaceutiska institutets styrelse hade i ett den 17 juli 1900 afgifvet
utlåtande uppfört såsom lärararfvode för nyssberörda elevkurs en
summa af 3,000 kronor. Därigenom skulle, enligt denna styrelses beräkning,
sammanlagda anslagsbehofvet för assistenter stiga till 8,400 kronor
att fördelas dem emellan i den mån deras arbete och tid toges i anspråk.
Fn del af denna summa kunde visserligen tänkas bestridd med afgifter
erlagda af de i undervisningskursen deltagande. Men då dessa afgifter
icke syntes böra ställas alltför höga och i intet fall borde öfverstiga 100
kronor för hvarje kursdeltagare samt då enligt beräkning af institutets

styrelse en del andra utgifter, tillsammans uppgående till en summa af
1,600 kronor, skulle blifva erforderliga för kursen, hade medicinalstyrelsen
icke ansett sig kunna nedbringa anslagssumman till assistenter
under nämnda 8,400 kronor, utan bibehållit densamma oafkortad, under
förutsättning att kursdeltagarnas afgifter skulle användas för bestridande
af de öfriga kostnader, hvilka blefve en följd af den särskilda elevkursen.

Till vaktmästaren vid institutet utgingo för det dåvarande 950 kronor,
af hvilka 150 kronor voro bostadsersättning. Institutets styrelse
föreslog en förhöjning af anslaget till vaktmästare utöfver honom tillkommande
fri bostad med vedbrand.

Vaktmästargöromålen vore nämligen, enligt styrelsens mening, så
omfattande, att de vid andra institutioner ovillkorligen skulle fördelas på två
personer. Vaktmästaren skulle ansvara för städning af auditorium och femton
andra lokaler, af hvilka endast för fyra städerska blifvit antagen. Han skulle
vara mekanisk arbetare för att under ferierna reparera och underhålla alla
redskap af metall, han skulle ock sköta ångpannan. Under de senare åren
hade värme- och ventilationsledning inrättats i de åt institutet upplåtna
lokaler. Vid andra institutioner vore för vården af värmeledningen särskild
eldare anställd. Vaktmästaren vore dessutom portvakt. Under vintern
började hans arbete kl. 6 f. in. och räckte till kl. 10 e. m. Han vore
alltså icke i stånd att bereda sig extra inkomster. Endast en ovanligt
duglig och skötsam arbetare kunde åtaga sig detta arbete. Skulle principiella
skäl lägga hinder i vägen för vaktmästaraflöningens höjande, hemställde
institutets styrelse, att särskild ersättning måtte beredas för vård
af värmeledning och ångpanna.

Till utgifternas bestridande ansågo institutets styrelse och medicinalstyrelsen
böra användas såväl afgifter af de studerande för undervisningen
som ock statsanslag.

Det vore visserligen ej möjligt att exakt beräkna afgifternas belopp,
men de syntes dock, lågt upptagna, kunna för år uppskattas till:

terminsafgifter för farmacie studiosi.....kronor 2,400

afgifter af apotekselever........... » 1,600

Summa kronor 4,000

3—101445 LöneregleringsJcommitténs bet. XXVI.

Med denna beräkning skulle för institutets behof erfordras ett årligt
statsanslag af 38,500 kronor, alltså en förhöjning af 18,450 kronor i det
för institutet då anvisade statsanslag.

Medicinalstyrelsen hemställde, att proposition måtte aflåtas till Riksdagen
om beviljande af nämnda förhöjning.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1801 af ifrågavarande
ärende yttrade vederbörande departementschef till statsrådprotokollet,
bland annat, följande.

Sedan den tid, då dittills gällande stat för farmaceutiska institutet
fastställdes, hade i följd af utvecklingen på såväl naturvetenskapernas och
läkarkonstens som andra områden ökade anspråk ställts ej mindre på utöfvarna
af apotekaryrket än äfven på de lärare, som hade att bibringa nödiga
fackinsikter och färdighet åt dem, hvilka sökte utbilda sig för detta yrke.

De därför i åtskilliga främmande länder inrättade läroanstalterna
utgjordes af högskoleinstitutioner.

Sedan dårnera enligt kungl. kungörelse den 22 mars 1895 betyg
om att hafva undergått godkänd mogenhetspröfning fordrades för att kunna
antagas till apotekselev, syntes äfven i vårt land den anstalt, åt hvilken
den farmaceutiska undervisningen anförtrotts, böra erhålla en sådan organisation,
att den kunde verka såsom en högre lärdomsanstalt.

För fullständigt vinnande af ett sådant ändamål skulle visserligen
behöfva vid farmaceutiska institutet anställas ett större antal lärare än
som föreslagits; men äfven om man ej genast kunde hinna så långt, syntes
likväl antagandet i hufvudsak af medicinalstyrelsens förslag till nya
stadgar och ny stat för institutet vara ett betydelsefullt steg i den rätta
riktningen, till hvars tagande man för det dåvarande borde kunna inskränka
sig.

Hvad förslaget till nya stadgar anginge, anhöll departementschefen
att få för Kungl. Maj:t anmäla detta vid ett annat tillfälle.

Vidkommande åter medicinalstyrelsens förslag till ny stat, syntes
detta förslag vara i hufvudsak lämpadt efter de dåvarande förhållandenas
kraf, och departementschefen hade endast ett par mindre anmärkningar
att göra därvid.

Han ansåg det ej vara lämpligt, att någon ändring vidtoges i gällande
stats bestämmelser om aflöningsförmåner för institutets vaktmästare,
utan att dessa fortfarande borde utgöras af dels lön 650 kronor, som
likväl därest vaktmästaren åtnjöte fri bostad, skulle minskas med 150
kronor, dels ock tjänstgöringspenningar 300 kronor. »

Att, såsom i medicinalstyrelsens förslag skett, uti olika anslagsposter,
nämligen dels under rubriken »aflöning till betjäning», dels under rubriken
»bränsle, gas, vatten m. m.», uppföra det belopp å 600 kronor, som
ansetts böra utgöra ersättning för städning, syntes departementschefen ej
heller lämpligt, utan borde enligt hans mening ifrågavarande belopp i sin
helhet sammanföras med det till ersättning för skötsel af ångpanna samt
värme- och ventilationsapparat afsedda belopp, 250 kronor, under en särskild
anslagspost, som då skulle sluta å 850 kronor.

Departementschefen ansåg den nya staten böra få följande lydelse:

	K	o n	o r.
		Tjänst-		Anmärkningar.
	Lön.	gö rings-pen-ningar.	Summa.
1 professor i kemi och kemisk farmaci . . .	4,500	1,500	6,000
1 professor i botanik och farmakognosi . . . 1 lärare i teknisk farmaci och författnings-	4,500	1,500	6,000
kunskap ................	1,500	500	2,000
1 lärare i fysik ..............	1,500	500	2,000
1 extra lärare i bakteriologi, arfvode ....	—	—	600
1 föreståndare, arfvode...........	—	—	600
Sekreterare och kamrerare.........	—	—	1,000
Assistenter................	—	—	8,400	fOm vaktmästaren i sådan I egenskap åtnjuter fri bo-
1 vaktmästare...............	650	300	950	< stad, minskas, så länge
Städning af lokalerna jämte skötsel af ång-panna samt värme- och ventilationsapparater	—	_	850	1 denna förmån kvarstår, f lönen med 150 kronor.
Materialier, instrument, böcker och samlingar	—	-	4,300
Bränsle, gas, vatten m. m..........	—	—	2,100
Hyra för lokaler..............	—	—	6,800
Egendomens underhåll, renhållning och diverse	—	—	1,000
Summa	—	—	42,500

Till bestridande af dessa utgifter skulle beräknas:

af gifter af studerande . . kronor 4,000

statsanslag..........»____38,500 kronor 42,500

I afseende å tillämpningen af staten ansåg departementschefen
böra, i hufvudsaklig enlighet med hvad då vore föreskrifvet, bestämmas,
att det belopp, hvarmed de studerandes afgifter kunde komma att öfverskjuta
4,000 kronor för år, finge efter Kungl. Maj:ts pröfning användas
såväl till förbättring af materielen vid institutet som ock till bestridande
af förökad undervisning därstädes, i fall sådant funnes behöfligt.

Departementschefen hemställde, det Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att, med godkännande af nyssnämnda stat och den angifna bestämmelsen
i afseende å dess tillämpning, höja anslaget till farmaceutiska
institutet med 18,450 kronor till 38,500 kronor.

I statsverkspropositionen vid 1901 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
förslag i ämnet i enlighet med departementschefens ofvanberörda hemställan.

1 utlåtande n:r 9 yttrade statsutskottet beträffande Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, bland annat, följande.

Utskottet hade icke ansett sig kunna förorda fastställande af de aflöningsbelopp,
som af Kungl. Maj:t föreslagits för professorerna i kemi
och kemisk farmaci samt i botanik och farmakognosi, för lärarna i teknisk
farmaci och författningskunskap samt i fysik äfvensom för institutets sekreterare
och kamrerare.

För en livar af omförmälda två professorer hade Kungl. Maj:t föreslagit
lön och tjänstgöringspenningar med tillhopa 6,000 kronor; men utskottet
ansåg deras aflöning icke böra bestämmas till högre belopp, än
som af 1898 års Riksdag fastställts för extra ordinarie professorer vid
universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, eller 3,300 kronor
lön, som efter 5 år kunde höjas med 500 kronor och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor, samt 1.200 kronor tjänstgöringspenningar. Alderstilläggen
borde utgå af det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag:
ålderstillägg.

I sammanhang därmed ansåg sig utskottet böra föreslå, att befattningarnas
innehafvare blefve benämnda extra ordinarie professorer. Ut -

skottet hade äfven velat erinra, att såväl den då gällande som den föreslagna
staten upptoge ett arfvode af 500 kronor för institutets föreståndare.
Då läraren i kemi för det dåvarande vore i åtnjutande af fri hostad, hvars
årliga hyresvärde syntes uppgå till minst 1,000 kronor, samt omöjligheten
af hans bibehållande vid denna förmån icke blifvit till fullo visad, syntes
han fortfarande böra komma i åtnjutande af densamma och anteckning
därom böra intagas i staten.

Aflöningen för lärarna i teknisk farmaci och författningskunskap
samt i fysik hade utskottet ansett kunna bestämmas till 1,000 kronor lön
och 500 kronor tjänstgöringspenningar eller tillhopa 1,500 kronor, hvilket
belopp af farmaceutiska institutets styrelse föreslagits såsom aflöning för
den förre af de två ifrågavarande lärarna. En sådan nedsättning hade utskottet
så mycket hellre tilltrott sig föreslå, som i statsrådsprotokollet
blifvit antydt, att ifrågavarande lärarbefattningars innehafvare skulle kunna
samtidigt bestrida tjänstgöring såsom assistenter och i sådan egenskap uppbära
arfvode.

Hvad vidare anginge sekreterare och kamrerarbefattningen, hade
utskottet trott sig finna, att den penningförvaltning och de öfriga göromål,
som kunde blifva innehafvaren af denna tjänst anförtrodda, måste
antagas blifva af så obetydlig omfattning, att ett arfvode af 500 kronor
årligen skulle kunna anses utgöra skälig ersättning därför.

För underlättandet af lärares förflyttande från universiteten eller
karolinska institutet till extra ordinarie professorsbefattning vid farmaceutiska
institutet syntes utskottet den särskilda föreskrift böra meddelas,
att extra ordinarie professor vid farmaceutiska institutet med afseende å
rätt till ålderstillägg borde få räkna sig till godo den tid, han förut kunde
hafva vid universitetet eller karolinska institutet innehaft likartad lärarbefattning.
Därjämte syntes dåvarande innehafvarna af lärarbefattningarna
i kemi och farmaci samt i naturalhistoria och farmakognosi böra tillerkännas
rätt att vid förflyttning till någon af omförmälda extra ordinarie
professorsbefattningar tillgodoräkna sig den tid, de innehaft sina dåvarande
lärarb ef attningar.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts framlade utskottet
förslag i ämnet.

Vid frågans behandling inom Riksdagens kamrar beslöt Första
kammaren i enlighet med utskottets förslag, hvaremot Andra kammaren
biföll utskottets hemställan med den ändring i staten för institutet, att
Kungl. Ma j ds förslag i fråga om en professor i kemi och kemisk farmaci
samt en professor i botanik och farmakognosi godkändes, till följd hvaraf
utskottets förslag i fråga om ålderstillägg skulle förfalla.

Genom gemensam omröstning bestämdes Riksdagens beslut i enlighet
med utskottets, af Första kammaren godkända förslag.

Riksdagen godkände sålunda, såsom skrifvelse den 29 maj 1901 n:r
103 utvisar, följande stat för farmaceutiska institutet.

	K.	ron	o r.
		Tjänst-		Anmärkningar.
	Lön.	görings- pen- ningar.	Summa.

1 e. o. professor i kemi och kemisk farmaci
(jämte fri bostad eller, i saknad däraf, 1,000 kronor i hyresersättning).........	3,300	1,200	4,500)	fEfter 5 år kan lönen höjas
! med 500 kronor och efter
1 e. o. professor i botanik och farmakognosi . 1 lärare i teknisk farmaci och författnings-	3,300	1,200	4,500)	) 10 år med ytterligare 500 [ kronor.
kunskap ................	1,000	500	1,500
1 lärare i fysik ..............	1,000	500	1,500
1 extra lärare i bakteriologi, arfvode ....	—	—	600
1 föreståndare, arfvode...........	—	—	500
Sekreterare och kamrerare.........	—	—	500
Assistenter................	—	—	8,400	(Om vaktmästaren i sådan \| egenskap åtnjuter fri
1 vaktmästare.....•.........	650	300	950	( bostad, minskas, så länge
Städning af lokalerna jämte skötsel af ång-panna samt värme- och ventilationsapparat .	_	_	850	1 denna förmån kvarstår, [ lönen med 150 kronor.
Materialier, instrument, böcker och samlingar	—	—	4,300
Bränsle, gas, vatten m. m..........	—	—	2,100
Hyra för lokaler..............	—	—	6,800
Egendomens underhåll, renhållning och diverse	—	—	1,000
Summa	—	—	38,000

Till bestridande af dessa utgifter beräknades:

afgifter af studerande........ 4,000 kronor

statsanslag............_ . 34.000 >_

Summa 38,000 kronor

Anslaget till institutet blef sålunda af Riksdagen höjdt från 20,050
till 34,000 kronor. I staten ornförmälda ålderstillägg skulle utgå af det
under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.

I afseende å statens tillämpning förklarade Riksdagen, att det belopp,
hvarmed de studerandes afgifter kunde komma att öfverskjuta 4,000 kronor
för år, finge efter Kungl. Maj:ts pröfning användas såväl till förbättring
af materielen vid institutet som ock till bestridande af förökad undervisning
därstädes, i tall sådant funnes behöfligt.

Därjämte medgaf Riksdagen, att en hvar innehafvare af de i staten
upptagna extra ordinarie professorsbefattningarna finge, med afseende å
rätt till ålderstillägg, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande tillgodoräknas den
tid, han före tjänstens tillträdande kunde hafva vid universitet eller karolinska
mediko-kirurgiska institutet innehaft likartad lärarbefattning, äfvensom
att dåvarande innehafvare af lärarbefattning vid farmaceutiska institutet
i kemi och farmaci samt i naturalhistoria och farmakognosi finge
vid förflyttning till någon af ornförmälda extra ordinarie professorsbefattningar
i berörda afseende tillgodoräkna sig den tid, de innehaft sina
dåvarande lärarbefattningar.

Genom beslut den 7 juni 1901 gillade Kungl. Maj:t Riksdagens
nämnda beslut, i hvad det skilde sig från Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Den 22 november 1901 utfärdade Kungl. Maj:t stadga för farmaceutiska
institutet (svensk författningssamling n:r 91).

Med anledning af gjord framställning medgaf Kungl. Maj:t den 31
december 1903, att af öfverskottet å 1903 års kurs- och terminsafgifter
vid farmaceutiska institutet 1,200 kronor finge användas till beredande af
en gratifikation af 400 kronor åt en hvar af tre vid institutet anställda

1905 års
riksdag.

assistenter för deras ökade arbete såsom lärare vid 1903 års kurs för ap o -tekselever.

Jämlikt beslut den 31 december 1904 medgaf Kungl. Maj:t, att af
då befintligt öfverskott å kurs- och terminsafgifter gratifikationer finge tilldelas
de nämnda assistenterna till enahanda belopp som för år 1903.

Af befintligt öfverskott å de under år 1905 erlagda kurs- och terminsafgifter
medgaf Kungl. Maj:t den 26 januari 1906, att ett belopp af 2,200
kronor finge användas till gratifikationer åt assistenterna samt extra läraren i
bakteriologi vid institutet enligt följande fördelning: till en hvar af tre assistenter
såsom lärare vid kursen för apotekselever 500 kronor, till en af dessa
dessutom i hans egenskap af extra lärare i bakteriologi 300 kronor och
till en fjärde assistent, i kemi och fysik, 400 kronor.

I underdånig skrifvelse den 29 september 1904 meddelade farmaceutiska
institutets styrelse, att dåvarande extra läraren i bakteriologi,
hvilken tillika vore assistent vid institutet, hemställt om förhöjning till
1,000 kronor af det för hans lärarbefattning i staten uppförda anslaget
600 kronor. Därjämte hade, enligt hvad styrelsen vidare upplyste, nämnda
assistent samt två af de öfriga assistenterna anhållit om höjning af det
till dem såsom lärare vid kursen för apotekselever utgående arfvodet
från 600 kronor till 1,200 kronor hvardera. För egen del yttrade styrelsen,
bland annat, följande.

Da institutets föregående styrelse upprättade sitt sedermera i hufvudsak
fastställda förslag till stat för institutet, sådant det skulle komma att
te sig efter omorganisationen, hade den sannolikt icke tagit i beräkning, att
antalet elever vid institutet skulle stiga i så hög grad som skett. Ej heller
syntes den hafva förutsett, att undervisningen vid den nyinrättade kursen för
apotekselever och i det relativt nya ämnet bakteriologi skulle blifva så
omfattande som den sedermera blifvit. I så fall skulle förslaget med all
sannolikhet upptagit vida större antal ordinarie lärare.

Frågan om behofvet af ökade lärarkrafter ansåg styrelsen emellertid
för det dåvarande böra anstå. Däremot och då undervisningen icke kunde
i någon mån nöjaktigt uppehållas utan biträde af de extra lärarkrafterna,
d. v. s. af assistenterna, syntes det styrelsen af stor vikt för undervis -

ningen, att dessa assistenter bereddes en aflöning, som någorlunda motsvarade
deras arbete. Fara förefunnes eljest för att de dåvarande assistenterna
sökte annan mera lönande anställning, exempelvis å apotek.

Omfattningen af undervisningen i bakteriologi syntes styrelsen fullt
motivera krafvet på högre godtgörelse. Styrelsen tillstyrkte jämväl den
begärda förhöjningen för undervisningen vid kursen för apotekselever.

Styrelsen upplyste därjämte, att det i staten uppförda anslaget till
assistenter, 8,400 kronor, vore sålunda fördeladt: till en assistent, tillika
ordinarie lärare och bibliotekarie, 1,800 kronor samt till en hvar af öfriga
tre assistenter 2,200 kronor, däraf 600 kronor beräknades för undervisning
vid kursen för apotekselever, hvilken undervisning uteslutande bestredes
af dessa assistenter.

Arfvodet till sekreteraren och kamreraren hade, enligt hvad institutets
styrelse vidare förmälde, visat sig vara alltför ringa i förhållande
till arbetets omfattning. Den person, som först åtagit sig den förenade
sekreterar- och kamrerarbefattningen, hade på grund af göromålens omfattning
efter ett par månader afsagt sig sekreterarsysslan och efter ytterligare
ett par månader af samma anledning kamrerartjänsten, hvilken den
nyutsedde sekreteraren vägrade mottaga. En af assistenterna hade emellertid
efter tvekan åtagit sig att vara institutets kamrerare. Styrelsen hemställde,
att ifrågavarande anslag måtte höjas till 1,000 kronor.

Det till egendomens underhåll, renhållning och diverse i staten uppförda
anslaget å 1,000 kronor, af hvilket anslag 600 kronor skulle årligen
afsättas till fastighetens yttre underhåll, hade visat sig alldeles otillräckligt.
Ehuru stadgad afsättning icke ägt rum, hade anslaget hvarje år öfverskridits.
Anledningen till anslagets otillräcklighet syntes hufvudsakligen
vara att söka däri, att, sedan anslagsposten föreslogs, institutets lokaler
betydligt utvidgats, samt staden efter öfvertagande af renhållningen fastställt
renhållningsafgiften till så högt belopp som 300 kronor. Anslaget
syntes fördenskull böra ökas med 1,000 kronor till 2,000 kronor.

Vidare borde anslagsposten bränsle, gas, vatten m. in., 2,100 kronor,
ökas till 2,600 kronor. I följd af det stora antalet elever hade nämligen,
mer än från början beräknats, öfningar och föreläsningar måst förläggas
till den mörkare delen af dagen. Därest bifall vunnes till förslag om

o O

4—101445 Löneregleringskommitténs bet. XXVI.

användning af boställsvåningen inom institutet för undervisningsändamål,
blefve höjningen till nyssnämnda belopp oafvisligt. Bifölles nämnda förslag,
borde äfven anslaget till städning af lokalerna m. m. höjas från 850
kronor till 1,000 kronor.

På grund af hvad styrelsen anfört, hemställde styrelsen, att till
Riksdagen måtte aflåtas proposition därom att följande i den ordinarie
staten för farmaceutiska institutet upptagna anslagstitlar måtte från ingången
af år 1906 höjas:

anslaget till extra lärare i bakteriologi från 600 till 1,000

kronor, eller med............kronor 400

» » assistenter från 8,400 till 10,200 kronor, eller

med.................. » 1,800

» » sekreterare och kamrerare från 500 till 1,000

kronor, eller med............ » 500

» » egendomens underhåll, renhållning och diverse

från 1,000 till 2,000 kronor, eller med ... » 1,000

a » bränsle, gas, vatten m. m. från 2,100 till 2,600

kronor, eller med............ » 500

» » städning af lokalerna in. m. från 850 till 1,000

kronor, eller med............ » 150

Den ordinarie staten skulle sålunda komma att höjas med sammanlagdt
4,350 kronor, eller från 38,000 kronor till 42,350 kronor.

öfver ifrågavarande framställning afgaf medicinalstyrelsen den 31
oktober 1904 utlåtande, däruti medicinalstyrelsen tillstyrkte bifall till de
ifrågaställda anslagsförhöjningarna.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1905
anförde vederbörande departementschef, bland annat, följande.

Framställningen om ökad ersättning åt institutets sekreterare och
kamrerare förefölle departementschefen mycket billig. Att beloppet af
nämnda ersättning, som af Kungl. Maj:t, i enlighet med hvad myndigheterna
hemställt, år 1901 föreslagits till 1,000 kronor för år, blifvit af
Riksdagen nedsatt till 500 kronor, hade tydligen berott därpå, att Riks -

dagen föreställt sig, att skötandet af ifrågavarande befattningar skulle
kräfva allenast ringa tid.

Då det emellertid visat sig, att göromålen vore betydligt mera omfattande,
än livad Riksdagen tänkt sig, och att de måst fördelas på två
personer, syntes det departementschefen orimligt, att aflöningen till en
hvar af dessa tjänstemän skulle utgöra blott 250 kronor om året. Hvad
kamrerare!] beträffade kunde han, som för institutet årligen handhade öfver
70,000 kronor och för skötande af sin befattning nödgades använda mellan
300 och 400 timmar om året, ej gärna anses nöjaktigt godtgjord därför
med mindre belopp än 500 kronor årligen, och enahanda ersättning syntes
departementschefen böra beredas åt sekreteraren, hvilken behöfde vara en
person med juridisk bildning, då institutets styrelse ej vore så sammansatt,
att därtill funnes tillgång inom densamma.

Hvad åter vidkomma de begärda aflöningsförhöjningarna åt assistenter
och åt extra läraren i bakteriologi, ansåg departementschefen sig icke kunna
tillstyrka, att någon framställning därom då gjordes hos Riksdagen, enär
dels staten för farmaceutiska institutet blifvit så nyligen fastställd, och
möjlighet i allt fall syntes förefinnas att genom gratifikationer af tillgängliga
öfverskott å kurs- och terminsafgifter bereda dessa lärare skälig ersättning
för deras ökade arbete, dels ock utredning af behof vet af ständig
löneförbättring åt dem syntes böra afvaktas från löneregleringskommittén,
till hvilken öfverlämnats det utlåtande, som farmaceutiska institutets styrelse
afgifvit med anledning af kungl. cirkulär den 25 oktober 1901 angående
utredning rörande behofvet al ändringar i de för vederbörande
ämbetsverk och myndigheter gällande lönestater.

Af hänsyn till det väntade utlåtandet från kommittén ansåg sig
departementschefen ock för det dåvarande endast böra hemställa om
äskande af anslag å extra stat till ökad ersättning åt institutets sekreterare
och kamrerare. Likaså syntes det departementschefen, att i afbidan på
någon tids ytterligare erfarenhet jämväl de öfriga, af honom förordade
anslagsförhöjningarna lör det dåvarande endast borde begäras anvisade på
extra stat.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
uti statsverkspropositionen vid 1905 års riksdag, att Riksdagen måtte för

farmaceutiska institutets behof på extra stat för år 1906 anvisa följande

belopp:

till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare......kronor 500

» egendomens underhåll, renhållning och diverse..... » 1,000

» bränsle, gas, vatten in. in.............. » 500

» städning af lokalerna in. in.............. » 150

.Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning (skrifvelse
den 18 maj 1905 n:r 145).

Äfven för år 1907 beviljade Riksdagen enahanda belopp för ifrågavarande
ändamål.

Jämlikt medgifvande i kungl. bref den 18 januari 1907 fick af öfverskottet
å de under år 1906 erlagda kurs- och terminsafgifterna ett belopp af

2,600 kronor i form af gratifikationer fördelas sålunda, att tre af assistenterna
vid institutet i deras egenskap af lärare vid kursen för apotekselever
erhöllo 600 kronor hvar, assistenten i kemi och fysik 400 kronor samt
extra läraren i bakteriologi likaledes 400 kronor.

Det torde här böra omnämnas, att institutets styrelse uti skrifvelse
till Kungl. Maj:t den 22 december 1906 anhöll om tillstånd att, i likhet
med hvad som varit förhållandet under åren 1904—1906, anställa två af
institutets elever såsom amanuenser, den ene åt extra ordinarie professorn
i kemi och kemisk farmaci och den andre åt extra ordinarie professorn i
botanik och farmakognosi, mot åtnjutande af fri bostad inom institutet
äfvensom befrielse från termins- och öfningsafgifter. Under hemställan att
detta bemyndigande måtte få gälla tills vidare, intill dess Kung]. Maj:t
annorledes förordnade, meddelade styrelsen tillika, att bostad för amanuenserna
funnes tillgänglig inom institutet samt att, äfven om de afgifter,
som skulle af amanuenserna erläggas, bortfölle, elevernas afgifter med afl
säkerhet fortfarande komme att öfverstiga det i institutets stat uppförda
beloppet 4,000 kronor.

Den 18 januari 1907 medgaf Kungl. Maj:t, att två af institutets elever
iinge från början af år 1907 tills vidare af institutets styrelse anstäl -

las såsom amanuenser, på sätt och under villkor styrelsen hemställt, dock
icke längre än termins- och kursafgifter af elever vid institutet, amanuenserna
oberäknade, uppginge till minst 4,000 kronor.

I underdånig skrifvelse den 18 september 1906 angående farmaceutiska
institutets anslagsbehof för år 1908 gjorde institutets styrelse''framställnino-
om löneförbättring för de två vid institutet anställda extra ordinarie
professorerna. Därvid öfverlämnades tillika en af nämnda professorer
till styrelsen ingifven ansökning om löneförbättring.

Uti denna ansökning anfördes, bland annat, följande.

De båda extra ordinarie professurerna vore synnerligen maktpåliggande,
dels på grund däraf att de hvardera omfattade två discipliner, dels
på grund af det stora lärjungeantalet. Detta medförde en examens- och
tentamensskyldighet för institutets extra ordinarie professorer, hvartill någon
motsvarighet ej funnes för de extra ordinarie professorerna vid universiteten
och karolinska institutet. Redan i statsverkspropositionen vid
1901 års riksdag hade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet framhållit
befogenheten af att ifrågavarande lärare vid farmaceutiska institutet
komme i åtnjutande af ordinarie professorers löneförmåner, och vid frågans
behandling inom Riksdagens Andra kammare hade från sakkunnigt håll
på det kraftigaste framhållits, att kvalifikationerna för dessa lärare måste
ställas lika höga som inom medicinska fakulteten och att det arbete, som
ålåge dem, vore väsentligt större än det som kräfdes af universitetslärare.

I farmaceutiska institutets styrelses ofvannämnda skrifvelse af den 18
september 1906 framhölls äfven, att arbetsbördan för de extra ordinarie professorerna
vid farmaceutiska institutet säkerligen vore vida större än för extra
ordinarie professorer i allmänhet. Eldigt styrelsens åsikt kunde icke från
någon annan statens högre läroanstalt uppvisas exempel på att undervisningen
i alla hufvudämnen jämte betydande praktiska öfningar kutide uppehållas
för ett så stort antal lärjungar som vid institutet med, förutom tillfälligt
anställda assistenter, allenast fyra ordinarie lärare, däraf dock ingen
vore ordinarie professor.

1907 års
riksdag.

Styrelsen hemställde, att för en hvar af farmaceutiska institutets extra
ordinarie professorer aflöningen måtte ökas med 1,000 kronor och för sådant
ändamål anslaget å institutets stat höjas med 2,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1907
anförde vederbörande departementschef bland annat, att han af hufvudsakligen
enahanda skäl, som förardedde Kungl. Maj:t att år 1906 föreslå och
samma års Riksdag att bevilja tillfällig löneförbättring för år 1907 åt vissa
lärare vid universiteten och karolinska institutet, funne sig böra i afseende
å den föreliggande frågan allenast tillstyrka en tillfällig löneförbättring å
extra stat för år 1908 att utgå efter enahanda grunder, som tillämpades
beträffande nämnda lärare vid universiteten och karolinska institutet.

Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1907 års riksdag
framlagt förslag i ämnet i enlighet med departementschefens hemställan,
yttrade Riksdagen uti skrifvelse den 31 maj 1907 n:r 8, att billigheten
syntes fordra, det de extra ordinarie professorerna vid farmaceutiska institutet
finge komma i åtnjutande af sådan tillfällig löneförbättring, som för
år 1907 tillkomme vissa lärare vid universiteten och karolinska institutet
och som äfven för år 1908 af Riksdagen beviljats.

Riksdagen hade fördenskull, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning,
dels medgifvit, att extra ordinarie professorerna vid farmaceutiska
institutet finge för år 1908 åtnjuta tillfällig löneförbättring, som skulle
utgå till den, som innehade begynnelselön eller berättigats uppbära allenast
ett ålderstillägg, med 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor
tjänstgöringspenningar, samt till den, som berättigats uppbära två ålderstillägg,
med 500 kronor, att tilläggas lönen, dels ock för berörda ändamål
på extra stat för år 1908 anvisat ett förslagsanslag af 1,500 kronor.

På Kungl. Maj:ts framställning anvisade Riksdagen jämväl för farmaceutiska
institutets behof på extra stat för år 1908 följande belopp:
till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare 500 kronor, till
egendomens underhåll, renhållning och diverse 2,000 kronor, till bränsle,
gas, vatten m. m. 500 kronor och till städning af lokalerna m. in. 600
kronor, eller sammanlagdt 3,600 kronor.

Förhöjningen af de uti sistberörda anslag ingående posterna till egendomens
underhåll in. in. samt till städning af lokalerna in. in. utöfver
hvad för enahanda ändamål å extra stat anvisats för åren 1906 och 1907
var föranledd af en utvidgning af institutets lokaler.

På särskilda framställningar har Riksdagen jämväl för hvart och ett
af åren 1909, 1910 och 1911 dels medgifvit, att extra ordinarie professorerna
vid farmaceutiska institutet finge åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt
ofvan angifna grunder dels ock anvisat för ändamålet erforderliga belopp.

Af öfverskottet å de under år 1907 erlagda kurs- och terminsafgifter
fördelades jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 januari 1908 ett belopp
af 2,200 kronor i form af gratifikationer mellan tre af assistenterna såsom
lärare vid kursen för apotekselever med 600 kronor till dem hvar samt
assistenten i kemi och fysik med 400 kronor.

Farmaceutiska institutets styrelse hemställde i underdånig skrifvelse
den 10 september 1907, att vissa anslagsposter måtte i den ordinarie staten
för institutet upptagas till förhöjda belopp.

Beträffande anslagsposten bränsle, gas och vatten föreslog styrelse^
att densamma måtte höjas med 1,400 kronor. Dittills utgående belopp,
2,100 kronor å ordinarie och 500 kronor å extra stat, hade visat sig alldeles
otillräckliga.

Följande anslagsposter å den ordinarie staten, nämligen arfvode till
sekreteraren och kamreraren, städning af lokalerna jämte skötsel af ångpanna
samt värme- och ventilationsapparat, äfvensom egendomens underhåll,
renhållning och diverse, syntes styrelsen böra ökas med å extra stat
då anvisade fyllnadsbelopp. I sammanhang därmed hemställde styrelsen,
att arfvodet till sekreteraren och kamreraren måtte uppdelas i två arfvoden
hvardera att utgå med 500 kronor.

Anslagsposten rnaterialier, instrument, böcker och samlingar hade
jämväl visat sig otillräcklig. Af sådan anledning hade styrelsen sett sig
nödsakad att för den tvåårskurs, som hösten 1907 tagit sin början vid
institutet, höja öfningsafgiften för farmacie kandidater från förut utgående

1908 års
riksdag.

40 kronor för läsår till 60 kronor. Äfven med denna höjning kunde
emellertid icke mer än 800 kronor af anslagsposten afses för biblioteket.
Detta belopp vore emellertid alldeles otillräckligt för sitt ändamål. Då
styrelsen ansåge, att ett anslag af 1,500 kronor vore nödvändigt, därest
biblioteket skulle hällas i det skick, undervisningen kräfde och man hade
rätt att förvänta hos ett offentligt bibliotek, hemställde styrelsen, att anslagsposten
måtte ökas med 700 kronor, hvithet belopp, då ifrågavarande
förhöjning finge anses vara af bestående natur, syntes styrelsen böra uppföras
på ordinarie stat.

Med anledning af förhöjning af hyresbeloppet för institutets lokaler
hemställde styrelsen, att anslagsposten hyra för lokaler måtte höjas med

5.200 kronor.

Till aflöning åt assistenterna funnes å institutets ordinarie stat uppfördt
ett anslag af 8,400 kronor, för det dåvarande sålunda fördeladt: till
en hvar af två assistenter i kemi och kemisk farmaci och en assistent i
botanik och farmakognosi, alla tillika lärare vid kursen för apotekselever,

1,600 kronor i assistentarfvode och 600 kronor såsom ersättning för lärarverksamheten
vid elevkursen, till en assistent i kemi och kemisk farmaci

1.200 kronor och till en assistent i fysik 600 kronor.

Anledningen till att anslagsposten i fråga på sin tid icke sattes
högre ansåg styrelsen vara att söka dels däri, att vid statens fastställande
hvarje erfarenhet saknats om det arbete, som skulle blifva förenadt med
undervisningen vid kursen för apotekselever, dels ock däri att man antagit, att
assistenterna skulle jämförelsevis lätt kunna skaffa sig extra inkomster genom
att meddela privatundervisning åt institutets elever. Emellertid hade dessa
dåmera i allmänhet vida bättre underbyggnad och kunde till följd däraf afsevärdt
lättare följa undervisningen, hvarför nämnda inkomstkälla i hög
grad reducerats. Kungl. Maj:t hade jämväl vid flera föregående tillfällen
på styrelsens hemställan beviljat gratifikationer, att utgå af öfverskotten å
de studerandes kurs- och terminsafgifter, till de tre assistenter, som jämväl
vore lärare vid kursen för apotekselever; och hade dessa gratifikationer för
år 1906 utgått med 600 kronor till en hvar af omnämnda tre assistenter.

Styrelsen hade förut hemställt, att den tredje assistenten i kemi och
kemisk farmaci, hvilkens assistentarbete vore lika maktpåliggande

som

hans bada kamraters, matte i form af gratifikation beredas den ökning i
arfvodet, att detta uppginge till enahanda belopp som tillkomme öfriga
assistenter i kemi. Denne assistent hade ock tillerkänts en gratifikation af
400 kronor, hvadan jämväl hans arfvode sålunda för år 19u6 utgått med

1,600 kronor.

De belopp, som utgått till de tre assistenter, hvilka jämväl vore lärare
vid kursen för apotekselever, syntes emellertid styrelsen icke vara tillräcklig
godtgörelse för dessa lärares maktpåliggande arbete. Det vore nämligen,
enligt styrelsens mening, nödvändigt, att lärarna vid denna elevkurs erhölle
ett arfvode, som tillsammans med assistentarfvodet något öfverstege den
medelårsinkomst af mellan 2,800 och 3,000 kronor, som en duglig examinerad
apotekare i allmänhet kunde betinga sig på den praktiska apotekarbanan.
Det kunde eljest lätteligen hända, att institutet icke förmådde
vid sig fästa de bästa krafterna inom yrket, något som dock vore synnerligen
viktigt, så länge ifrågavarande lärare icke innehade ordinarie anställning
vid institutet. I följd däraf borde arfvodet åt dessa tre lärare beräknas
till omkring 3,2<>0 kronor.

Hela detta belopp syntes likväl icke behöfva uppföras i staten, då
öfver skotten å elevernas termins- och kursafgifter kunde beräknas förslå till
lönefyllnad i form af gratifikationer. Emellertid borde enligt styrelsens
mening större delen af det arfvode, som dittills ansetts utgöra lämplig godtgörelse
åt omförmälda lärare, uppföras i staten, på det att lärarna skulle
kunna med säkerhet beräkna en viss inkomst och därigenom känna sin
ställning vid institutet mera betryggad.

Styrelsen ansåg, att i staten borde upptagas arfvoden till två assistenter
i kemi och kemisk farmaci samt en assistent i botanik och farm ako o-nosi,
alla tillika lärare vid kursen för apotekselever, med till en hvar 1,600 kronor
i assistentarfvode och 1,000 kronor i lärararfvode eller sålunda sammanlagdt
2,600 kronor, alltså tillhopa för alla tre 7,800 kronor.

Arfvodet till den tredje assistenten i kemi och kemisk farmaci borde
utgå med samma belopp som till öfriga assistenterna i samma ämnen,
eller med det för år 1906 bestämda beloppet 1,600 kronor.

Arfvodet till assistenten i fysik hade utgått med hälften af arfvodet
till den tredje assistenten i kemi och kemisk farmaci, eller med 600 kro 5—101445

Löneregleringskommitténs bet. XXVI.

nor. När den senares arfvode höjdes, syntes jämväl assistentens i fysik
rättvisligen böra höjas i samma proportion, eller sålunda till 800 kronor.
Detta arfvode kunde icke anses oskäligt högt, vid det förhållande att alla
fysikaliska öfningar skulle ledas af denne assistent. Styrelsen framhöll i
detta sammanhang, att läraren i fysik uppbure allenast 1,500 kronor, hvadan
ledningen af någon del af öfningarna svårligen syntes kunna öfverflyttas
på honom.

Posten assistenter borde sålunda höjas med 1,800 kronor till 10,200
kronor.

Då ärendet den 13 januari 1908 föredrogs inför Kungl. Maj:t, yttrade
vederbörande departementschef, bland annat, att han icke funnit något
att erinra mot beloppen af de särskilda anslagsökningar, som af styrelsen
ifrågasatts.

I olikhet med hvad styrelsen anhållit, ansåg departementschefen dock,
att ifrågavarande belopp icke då borde äskas å ordinarie stat. Styrelsen
hade nämligen inkommit till Kungl. Maj:t med en särskild framställning
om vidtagande af vissa åtgärder för ordnande af institutets lokalfråga.
För pröfningen af sistberörda ärende komme utredning att åvägabringas i
fråga om anskaffande af egen lokal för institutet och på utgången af
denna utredning blefve beroende, huruvida och i hvad mån en del af de
begärda anslagsökningarna blefve af stadigvarande beskaffenhet. Med frågan
om den ordinarie statens ändring i afseende å vissa aflöningsanslag
syntes departementschefen äfven lämpligen böra anstå ännu någon tid.

I statsverkspropositionen vid 1908 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
i enlighet med departementschefens hemställan, att Riksdagen måtte för
farmaceutiska institutets behof på extra stat för år 1909 anvisa
till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare.....kronor

ökad ersättning åt assistenter
städning’ af lokalerna in. in. .

inköp och bindning af böcker

» bränsle, gas, vatten m.

in.

ökad hyra för institutets lokaler......

egendomens underhåll, renhållning och diverse

500

1,800

600

700

1,400

5,200

2,000

eller sammanlagdt kronor 12,200

Enligt hvad framgår af Riksdagens skrifvelse den 1 juni 1908, n:r
8, blefvo ifrågavarande anslagsbelopp af Riksdagen beviljade.

Genom kungl. bref den 22 januari 1909 medgafs, att af öfverskott
å de under år 1908 erlagda kurs- och terminsafgifterna finge utgå gratifikationer
till de tre lärarna vid kursen för apotekselever med 600 kronor till dem
hvar samt till assistenten i kemi och fysik och extra läraren i bakteriologi
med 400 kronor till dem hvar äfvensom till ordinarie vaktmästaren vid
institutet med 200 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 19 september 1908 gjorde farmaceutiska
institutets styrelse framställning därom, att enahanda belopp, som å
extra stat för år 1909 beviljats för uppehållande af farmaceutiska institutets
verksamhet, måtte anvisas jämväl för år 1910.

Styrelsen meddelade vidare i sin skrifvelse, att institutets föreståndare
uti en till styrelsen ingifven skrift anhållit, att styrelsen ville göra
framställning om ökning af hans arfvode med 500 kronor för år, intill
dess inom en eventuell nybyggnad för institutets räkning förmånen af fri
bostad kunde beredas honom. Föreståndaren hade framhållit, att det i staten
upptagna arfvode till föreståndaren, 500 kronor, icke ens närmelsevis
kunde betraktas såsom skälig godtgörelse för det myckna arbete, som vore
förenadt med föreståndarskapet, samt att icke vid någon med institutet jämförlig
statsanstalt föreståndararfvodet syntes utgå med så ringa belopp.

För egen del framhöll styrelsen, att det myckna arbete, som vore
förenadt med föreståndarskapet, icke kunde anses skäligen ersatt med utgående
arfvode.

Styrelsen erinrade därom, att föreståndaren vore föredragande inför
styrelsen och att det sålunda ålåge honom att noga sätta sig in i och förbereda
alla ärenden, som skulle af styrelsen handläggas, att föreståndaren
hade att till verkställighet bringa alla styrelsens beslut, att han vore ansvarig
för institutets ekonomi och i sådant afseende hade att tillse att anslag
användes för sina rätta ändamål äfvensom att räkenskaper och redovisningar
behörigen uppsattes och aflämnades, äfvensom att honom ålåge
att öfvervaka hela undervisningen vid institutet, att föra matriklar och

1909 års
riksdag.

diarier samt att hafva tillsyn öfver institutets lokaler, inventarier och samlingar
och att dessa behörigen vårdades, med flera åligganden.

Därtill komme att föreståndaren i följd af den pågående utredningen
i anledning af väckt förslag om nybyggnad för institutets räkning pålagts
ett högst afsevärdt extra arbete, hvithet, därest nybyggnaden, såsom styrelsen
vågade antaga, under år 1910 komme till stånd, under detta och närmast
påföljande år med all sannolikhet komme att än ytterligare ökas.

I följd af den stora bristen på lä rarkrafter vid institutet kunde föreståndaren
icke komma i åtnjutande af den nedsättning i undervisningsskyldigheten,
som i regel plågade medgifvas föreståndare vid liknande institutioner.

Styrelsen hemställde, att till beredande af högre arfvode åt föreståndaren
måtte å 1910 års stat uppföras ett belopp af 500 kronor.

I statsverkspropositionen vid 1909 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t,
att för farmaceutiska institutets behof måtte på extra stat för år 1910

anvisas

till ökad ersättning åt föreståndaren..........kronor 500

» » » » sekreterare och kamrerare..... » 500

» » » » assistenter........... » 1,800

» städning af lokalerna m. in............. » 600

» inköp och bindning af böcker........... » 700

» bränsle, gas, vatten in. m.............. » 1,100

» ökad hyra för institutets lokaler.......... » 5,200

» egendomens underhåll, renhållning och diverse .... » 2,000

äfvensom

till täckande af brist å anslaget till bränsle, gas, vatten

in. in. för år 1907 ................ » 1,400

eller sammanlagdt kronor 14,100

De sålunda äskade beloppen blefvo af Riksdagen anvisade (skrifvelse
den 22 maj 1909 n:r 8).

För år 1909 hafva jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 januari 1910
af öfverskottsmedlen å kurs- och terminsafgifter utgått gratifikationer till

en hvar af de tre lärarna vid kursen för apotekselever med 600 kronor,
till extra läraren i bakteriologi med 400 kronor samt till ordinarie vaktmästaren
med 200 kronor.

I underdånig skrifvelse den 9 september 1909 gjorde styrelsen för
farmaceutiska institutet framställning om anvisande af anslå'' på extra stat
för uppehållande af institutets verksamhet under år 1911.

Beträffande samtliga de för motsvarande ändamål .or år 1910 anvisade
an slagsbeloppen — med undantag af det å 1,400 kronor till täckande
af brist å anslaget till bränsle, gas, vatten m. m. för år 1907 — hemställde
styrelsen, att de måtte med oförändrade belopp anvisas å extra stat för
år 1911.

Vidare meddelade styrelsen angående det ordinarie anslaget till materialier,
instrument, böcker och samlingar följande.

Redan år 1907 hade föreståndaren anmält, att ifrågavarande anslag
vore otillräckligt, samt hemställt dels om framställning till Kungl. Maj:t
om anslagets höjande med minst 400 kronor, hvarigenom det för inköp
och bindning af böcker afsedda beloppet skulle kunna höjas till 1,500 kronor,
dels ock att öfningsafgifterna för farmacie kandidater måtte af styrelsen höjas
från 40 till 60 kronor.

För hvart och ett af åren 1909 och 1910 hade ock såsom fyllnad
uti ifrågavarande anslagspost anvisats 700 kronor. Tillika hade öfningsafgifterna
utgått på sätt föreslagits.

Den vidtagna förhöjningen i öfningsafgifterna hade emellertid icke
varit tillfyllest, och hade föreståndaren, som funne någon ytterligare förhöjning
i nämnda afgifter icke böra ifrågakomma, fördenskull förklarat
att, därest undervisningen vid institutet skulle kunna nöjaktigt bedrifvas
efter tillämpad plan, anslaget i fråga behöfde ökas med minst 2,500
kronor.

Det syntes styrelsen uppenbart, att det ifrågavarande ordinarie anslaget
jämte utgående öfningsafgifter icke kunde förslå till anskaffande af
erforderlig förbrukningsmateriel för en elevkår, uppgående till 125 å 130
personer, hvilkas utbildning till hufvudsaklig del försigginge genom praktiska
öfningar. Någon ytterligare höjning uti de afgifter, som af ele -

9 9 i r
riksdag

verna erlades — för en hvar apotekselev tillhopa 125 kronor för kurs och
för farmacie kandidat 110 kronor för läsår — ansåg styrelsen dock icke
höra ifrågakomma. Styrelsen hemställde fördenskull, att till fyllnad uti
ifrågavarande anslag måtte för år 1911 anvisas ett belopp af 2,500 kronor.

Uti särskild skrifvelse anhöll styrelsen hos Kungl. Maj:t om anvisande
af medel till täckande af en å anslaget till bränsle, gas och vatten vid
institutet för år 1908 uppkommen brist å 1,522 kronor 23 öre.

I statsverkspropositionen vid 1910 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t,
att för farmaceutiska institutets behof måtte på extra stat för år 1911

anvisas

till ökad ersättning åt föreståndaren..........kronor 500

» » » » sekreterare och kamrerare .... > 500

» » » » assistenter........... » 1,800

» städning af lokalerna in. m............. » 600

» inköp och bindning af böcker........... » 700

» bränsle, gas, vatten m. in.............. » 1,400

» ökad hyra för institutets lokaler.......... » 5,200

» egendomens underhåll, renhållning och diverse .... » 2,000

» materialier m. m................. » 2,500

» täckande af brist å anslaget till bränsle, gas, vatten

in. in. för år 1908 .............. » 1,523

eller sammanlagdt kronor 16,723

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning blef af Riksdagen bifallen,
enligt hvad dess skrifvelse den 30 maj 1910 n:r 8 utvisar.

* ■»

Kommittén har låtit uppgöra följande öfversikt af den ordinarie
staten för farmaceutiska institutet och de till nämnda institut anvisade
anslag å extra stat för år 1911:

	Den ordinarie staten.	Anslag å extra stat.	Summa.
1 e. o. professor i kemi och kemisk farmaci
(jämte fri bostad eller, i saknad däraf, 1,000
kronor i hyresersättning)........	4,500	1,000	4) 5,500
1 dito i botanik och farmakognosi.....	4,500	500	2) 5,000
1 lärare i teknisk farmaci och författnings-
kunskap ................	1,500	—	1,500
1 dito i fysik..............	1,500	—	1,500
1 extra lärare i bakteriologi, arfvode ....	600	—	600
1 föreståndare, dito............	500	500	1,000
Sekreterare och kamrerare.........	500	500	1,000
Assistenter................	8,400	1,800	10,200
1 vaktmästare..............	3) 950	—	950
Städning af lokalerna jämte skötsel af ångpanna
samt värme- och ventilationsapparat ....	850	600	1,450
\| Materialier, instrument, böcker och samlingar .	4,300	2,500	6,800
Bränsle, gas, vatten m. m..........	2,100	1,400	3,500
Hyra för lokaler.............	6,800	5,200	12,000
Egendomens underhåll, renhållning och diverse	1,000	2,000	3,000
Inköp och bindning af böcker.......	—	700	700
Täckande af brist å anslaget till bränsle, gas,
vatten m. m. för år 1908 ........	—	1,523	1,523
Summa kronor	4)38,000	18,223 * 4)56,223

*) Oberäknadt ålderstillägg 500 kronor.
2) » » 1,000 » .
3^

8) Om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, minskas, sa länge denna
förmån kvarstår, lönen med 150 kronor.

4) Af denna summa bestridas 4,000 kronor af kurs- och terminsafgifter.

Inkoinna framstiillningar.

13 UHl902feån Genom kungl. cirkulär den 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk
farmaceu- och myndigheter att hvar för sin förvaltningsgren inkomma med utredning,
Ms styrelse, huruvida, under angifven förutsättning, ändringar i vederbörande lönestater
kunde anses böra äga rum för tiden efter år 1902.

I anledning däraf afgaf styrelsen för farmaceutiska institutet den 13
maj 19(>2 underdånigt utlåtande, hvilket från ecklesiastikdepartementet
öfverlämnades till kommittén med skrifvelse den 19 november 1902.

Under erinran, hurusom ny stat för institutet fastställts att lända till
efterrättelse med ingången af år 1902, förklarade styrelsen uti sitt berörda
utlåtande, att den icke ansåge sig för det dåvarande böra föreslå någon
ändring i nämnda stat.

Styrelsen hemställde emellertid att, därest Kungl. Maj:t pröfvade
lämpligt för Riksdagen framlägga förslag till löneförhöjning för andra
tjänster af enahanda slag, som de i institutets stat upptagna, motsvarande
förhöjning måtte föreslås äfven för institutets lärare, tjänstemän och betjänte.

^skrifvelse Uti den i det föregående omförmälda underdåniga skrifvelsen af den

^‘e/9 1908 19 september 1908 gjorde styrelsen för farmaceutiska institutet jämväl
styrelse, framställning därom, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, det professurerna
vid institutet måtte blifva ordinarie och aflöningsförmånerna
för dessas innehafvare sättas lika med de aHöningsförmåner, som åtnjötes
af professorerna vid universiteten och karolinska institutet. Den hyresersättning,
som utginge till extra ordinarie professorn i kemi och kemisk
farmaci vid farmaceutiska institutet, skulle då bortfalla.

Till stöd för denna framställning åberopade styrelsen innehållet af
en af de extra ordinarie professorerna vid institutet till styrelsen ingifven
skrift.

Uti nämnda skrift hade anförts, bland annat, att den undervisning,
som lämnades af farmaceutiska institutets extra ordinarie professorer, utgjordes
af omfattande högskolekurser och förutsatte kvalifikationer motsvarande
dem, som kräfdes af universitetsprofessorer. Den undervisningsskyldighet,
som ålåge extra ordinarie professorerna vid farmaceutiska institutet,
vore fullt ut lika stor som den, hvilken tillkomme innehafvare af ordinarie
professurer vid universiteten och karolinska institutet, dill följd
af det stora elevantalet vid farmaceutiska institutet blefve i själfva verket
tentamens- och examinationsskyldigheten vida större än den, som i regel
tillkomme innehafvare af berörda ordinarie professurer.

De nämnda extra ordinarie professorerna framhöllo därjämte, hurusom
efter den tidpunkt (år 1899), då farmaceutiska institutets styrelse
gjorde framställning om inrättandet af ordinarie professorsbefattningar
vid ifrågavarande läroanstalt, institutets bada extra ordinarie professorer
erhållit ytterligare ökadt arbete genom den nyinrättade, under deras öfverinseende
ställda lärokurs för apotekselever, som där årligen anordnades.

Vid föredragning inför Kung!. Maj:t den 23 december 1908 af styrelsens
för farmaceutiska institutet skrifvelse den 19 september samma år,
i hvad den innefattade framställning om kungl. proposition till Riksdagen
angående lönereglering för de extra ordinarie professorerna vid institutet,
förklarade Kungl. Maj:t sig ej finna skäl att i anledning af den gjorda
framställningen aflåta proposition i ämnet till 1909 års Riksdag.

Jämlikt Kungl. Majtts beslut öfverlämnades med ämbetsskrifvelse
från ecklesiastikdepartementet af den 23 december 1908 styrelsens berörda
skrifvelse jämte bilagor till kommittén för att tagas i öfvervägande
vid fullgörandet af det kommittén gifna uppdrag, så vidt det anginge farmaceutiska
institutet. I

I en till kommittén den 3 oktober 1910 aflämnad promemoria har
extra ordinarie professorn vid farmaceutiska institutet Thor Ekecrantz gjort
följande uttalanden.

Studiernas omfattning vid en farmaceutisk läroanstalt kunde anses
framgå af den omfattning, hvari undervisning lämnades i de båda hufvuddisciplinerna
kemisk farmaci och farmakognosi samt i de båda hjälp 6—101445

Lönereglering skommitléns bet. XXVI.

F ramställning
från e. o. professorn
Thor
Ekecrantz.

vetenskaperna kemi och botanik, hvilka läge till grund för studiet af de
båda förstnämnda, rent farmaceutiska fackämnena.

Undervisningen i kemi bedrefves vid institutet efter samma plan
som vid universitetens filosofiska fakultet och vid fackskolan för kemisk
teknologi vid tekniska högskolan. Undervisningen i kemisk farmaci kunde
å ena sidan jämföras med undervisningen i medicinsk kemi inom de medicinska
fakulteterna i Uppsala och Lund eller i farmaci vid karolinska institutet,
ehuru undervisningen vid farmaceutiska institutet vore af ojämförligt
större omfattning; å andra sidan stode den kemiska farmacien, som
omfattade undervisning i kemiska preparats framställning, värdebestämning
och pröfning å renhetsgrad, ganska nära den undervisning i kemisk
teknologi, som lämnades vid tekniska högskolor. Studiet af kemisk farmaci
måste, på grund af undervisningens betydelse för apotekarutbildningen,
vara baseradt på ett vida mer ingående studium af hjälpvetenskapen
kemi än motsvarande undervisning inom medicinsk fakultet. Vid undervisningen
i kemisk farmaci gällde det nämligen att bibringa de studerande
varukännedom, såväl beträffande råvaror som kemiska preparat, något som
icke folie inom ramen för undervisningen i medicinsk kemi.

Hvad sålunda sagts om undervisningen i kemi och kemisk farmaci
gällde äfven »mutatis mutandis» beträffande undervisningens omfattning i
botanik och farmakognosi. På grund af den stora betydelse som mikroskopisk
undersökning af droger och drogpulver hade för en apotekare,
kraf des i hjälpvetenskapen botanik vid eu farmaceutisk läroanstalt en solidare
grund än den som ansåges erforderlig inom medicinska fakulteten,
där botanik icke inginge som undervisningsämne. Förutom det pensum,
som vid lärokursen för apotekselever genomginges i sistnämnda ämne,
hvilket hufvudsakligen hade till uppgift att utjämna den något ojämna
utbildningen i botanik vid läroverken, vore vid kursen för farmacie kandidater
två terminer anslagna till undervisning i detta ämne och hela andra
läsåret till undervisning i farmakognosi. Äfven inom sistnämnda disciplin
lades stor vikt på bibringandet af en omfattande varukännedom samt
vidare på undervisning rörande de förträdesvis mikroskopiska metoder, som
komine till användning vid fastställandet af de olika drogformernas behöriga
beskaffenhet. Den undervisning i farmakognosi, som lämnades inom

medicinska fakulteten, vore af betydligt mindre omfattning än motsvarande
undervisning vid farmaceutiska institutet.

Af hvad i ofvanberörda hänseenden anförts, vore, enligt e. o.
professorn Ekekrantz’ mening, omfattningen af den farmaceutiska institutets
extra ordinarie professorer åliggande undervisning klart ådagalagd.
Därtill komme dock, meddelade han vidare, en synnerligen vidsträckt
tentamens- och examinationsskyldighet. Medeltalet studerande vid lärokursen
för apotekselever uppgick nämligen under femårsperioden 1905—
1909 till 43 per år och för farmacie kandidater under samma tid till 83
per år, således tillsammans 126 examinander per läsår. Ekekrantz höll före,
att det funnes högst få ordinarie professorer, af hvilka kräfdes en sådan
arbetsprestation som af extra ordinarie professorerna vid farmaceutiska
institutet. Därutöfver tillkomrne för dessa äfven ledningen af det ganska
omfattande vetenskapliga arbetet å kemiska och botaniska institutionerna.

Farmaceutiska institutet kunde betraktas såsom en utbrytning ur
medicinska fakulteten i syfte att lämna dem, som ägnade sig åt apotekaryrket,
den teoretiska och praktiska utbildning i de farmaceutiska fackämnena,
som vore behöflig för apotekaryrkets utöfning. Då dessa discipliner
ingenstädes studerades så ingående som vid den farmaceutiska läroanstalten,
vore det också på denna som utvecklingen af de till institutets
verksamhetsområde hörande vetenskaper i främsta rummet hvilade. Att
en sådan utbrytning af de farmaceutiska fackämnena ur en universitetsfakultet
vore af största betydelse för de studerandes ekonomi, läge i öppen
dag, då det endast vore genom undervisningens för ändamålet afpassade
anordning som studierna för de farmaceutiska examina kunnat sammanträngas
till en sex månaders lärokurs för apotekselever och en tvåårig
kurs för farmacie kandidater.

En jämförelse mellan den farmaceutiska undervisningen i vårt land
och en del andra länder, exempelvis Tyskland och Schweiz, där den vetenskapliga
farmacien kunde anses stå högt, erbjöde vissa svårigheter därför
att i nämnda länder icke funnes nagra iarmaceutiska läroanstalter af exakt
samma typ som farmaceutiska institutet i Stockholm.

I Tyskland kunde farmaceutiska studier bedrifvas och farmaceutisk
statsexamen afläggas vid en mängd universitet samt vid vissa tekniska

högskolor, men endast på några få ställen funnes själfständiga farmaceutiska
eller farmaceutiskt-kemiska institut. Dessa institut vore dock själfständiga
endast i det hänseendet, att de disponerade öfver e^na hvitnader
eller hade egna laboratorier och hörsalar, men i öfrigt vore de förenade
med universitetens filosofiska fakultet eller med teknisk högskola.
På de flesta ställen hade därför farmaceuterna laborationsöfningarna tillsammans
med de öfriga studerandena. Enhetlighet i studieplaner och
examensfordringar för den farmaceutiska statsexamen hade vid de tyska
universiteten vunnits genom »Prtifungsordnung för Apotheker» af den 18
maj 1904.

På grund af hvad han i sin promemoria anfört, har extra ordinarie
professorn Ekecrantz ansett något tvifvel icke behöfva råda därom att de
farmaceutiska studierna med afseende på deras omfattning äro hög-skolestudier
samt att den på farmaceutiska institutets professorer hvilande arbetsbördan
är mer än vanligt stor.

fråTetao"np''ro- Extra ordinarie professorn vid farmaceutiska institutet H. V. Rosenfessorn
H. v. däld har i en den .->0 september 1910 till kommittén ingifven skrift erinrat,

Hosenaan/. , . . # °

att redan i statsverkspropositionen vid 1901 års riksdag framhållits »den af
vederbörande myndigheter styrkta befogenheten af» att de extra ordinarie professorerna
vid institutet komme i åtnjutande af ordinarie professorers löneförmåner;
att vid frågans behandling inom Riksdagens Andra kammare
från sakkunnigt håll på det kraftigaste framhållits, att kvalifikationerna för

dessa lärare måste ställas lika högt som inom den medicinska fakulteten
och att dem åliggande arbete vore väsentligt större än det som kräfdes af
universitetslärare — ett uttalande, i hvilket extra ordinarie professorn Rosendahl
kunde fullt instämma, enär han ägde erfarenhet såväl från sin förutvarande
befattning såsom extra ordinarie professor i medicinsk universitetsfakultet
som från sin nuvarande extra ordinarie professorsbefattning vid farmaceutiska
institutet; att sedan år 1901 göromålen för de extra ordinarie professorerna
vid detta institut blifvit i ännu högre grad betungande, såsom frainginge
af styrelsens underdåniga skrifvelse den 19 september 1908; samt att,
såvidt Rosendahl hade sig bekant, farmaceutiska institutet numera vore den

enda af rikets högskolor, vid hvilken den extra ordinarie professorsinstitutionen
ännu bibehölles.

Uti en till kommittén ingifven, den 3 november 1910 dagtecknad
skrift hafva de vid fannaceutiska institutet anställda assistenterna, af
hvilka tre tillika äro förordnade såsom lärare vid kursen för apotekselever,
framhållit behofvet af, att de af dem innehålla befattningarna blefve förändrade
till ordinarie lärarbefattningar och sålunda komme att bestridas
under mera betryggande former än nuvarande för kort tid utfärdade förordnanden
medgåfve. Därjämte har uttalats önskvärdheten af att löneförmånerna
blefve satta i öfverensstämmelse med det ansvar och den
arbetsbörda, som hvilade på befattningarnas innehafvare.

Till stöd för denna framställning hafva assistenterna anfört hufvudsakligen
följande.

Den undervisning, som det tillkomme dem att meddela vid farmaceutiska
institutet, vore fördelad dem emellan sålunda, att en åt dem
vore assistent i botanik och farmakognosi vid lärokursen för farmacie
kandidater och tillika lärare i dessa ämnen vid kursen för apotekselever;
de tre öfriga vore assistenter i kemi och kemisk farmaci vid kursen för
farmacie kandidater samt två af sistnämnda assistenter därjämte lärare
vid kursen för apotekselever, den ene i kemi, den andre i kemisk farmaci,
teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap. De bägge sist omförmälda
assistenterna ledde äfven de praktiska öfningarna i kemi och
kemisk farmaci för apotekselever. En af dem bestridde därjämte en
assistentbefattning i fysik.

De önskningar om förbättrade villkor, som uttalades, afsåge icke
assistentbefattningen i fysik, dels emedan denna befattning vore af betydligt
mindre omfång än de öfriga, dels emedan det syntes antagligt,
att vid en framtida omorganisation af institutet handledningen af öfningarna
i fysik komme att öfverflvttas på den ordinarie läraren i berörda ämne.

Göromålen såsom assistenter vid lärokursen för farmacie kandidater
motsvarade icke på något sätt benämningen å befattningarna, utan vore
dessa befattningar snarare att betrakta som laboratorsbefattningar, något
som vid upprepade tillfällen blifvit erkätidt.

amstä n n
från assistenter.

Redan år 1898 hade sålunda farmaceutisk^, institutets nuvarande
ordinarie föreståndare, e. o. professorn Th. Ekecrantz, uti en i svensk
farmaceutisk tidskrift intagen kritik öfver institutets undervisningsplan
och organisation såsom en af de svagare punkterna i denna organisation
påpekat, att ledningen af laborationsöfningarna sä godt som uteslutande
vore anförtrodd åt assistenter. Samma person hade ock i ett
af honom såsom institutets föreståndare på uppdrag af institutets styrelse
år 1909 utarbetadt förslag till grunder för undervisningens omorganisation
vid institutet framhållit nödvändigheten af att ifrågavarande
lärarbefattningar gjordes själfständiga.

De praktiska laborationsöfningarna syntes assistenterna ock med
fog kunde räknas till det viktigaste af den undervisning, som meddelades
vid farmaceutiska institutet, enär dessa öfningar utan tvifvel utgjorde
den del af undervisningen som oftast och i största utsträckning vid yrkesutöfningen
blefve direkt tillämpad. Denna del af undervisningen vore helt och
hållet anförtrodd åt assistenterna och långt ifrån inskränkt till ett blott
och bart handledande och öfvervakande af det manuella utförandet. Det
tillkomme dem nämligen i lika hög grad att förklara och demonstrera
de teoretiska principer, på hvilka de utförda experimenten grundade sig.
Omfattningen af assistenternas arbete hade under årens lopp ständigt ökats,
särskildt därigenom att laborationskurserna utvidgats med pröfningar af
farmaceutiska preparater, arsenikundersökningar, drogundersökningar etc.
Samtidigt hade assistenternas andel i ansvaret för undervisningen stegrats
i den mån som institutionsprefekterna på grund af eget ökadt arbete
tvingats att alltmera anförtro ledningen af de praktiska öfningarna åt
assistenterna.

Det vore också i känslan af detta ansvar icke mindre än af önskan
att vara kvalificerade för bättre aflönade ordinarie lärarbefattningar, som
de alla efter aflagd apotekarexamen utvidgat och fördjupat sina kunskaper
genom fortsatta akademiska studier. Alla hade de dessutom genom utgifvande
af vetenskapliga publikationer sökt bidraga till den vetenskapliga
nivåns höjande inom apotekaryrket.

Undervisningen vid kursen för apotekselever afsåge att bibringa all
den teoretiska utbildning, som efter mogenhetsexamen erfordrades till

farmacie kandidatexamen. Denna undervisning, som omfattade såväl föreläsningar
och tentamina med betygsättning som praktiska öfningar, vore
uteslutande anförtrodd åt assistenter. Det syntes vara utan motstycke i vårt
land, att en så vidtomfattande och maktpåliggande undervisning vid en
statens högskola, som hvarje år resulterade i en, om ock lägre, examen
med ett femtiotal elever, helt och hållet sköttes af personer, som vore
förordnade för en tid af högst tre år i sänder.

Af de meddelade uppgifterna om det sätt, på hvilket undervisningen
vid kursen för apotekselever vore fördelad mellan de olika lärarna, framginge,
att en af de tre assistenterna i kemi och kemisk farmaci icke undervisade
vid denna lärokurs. Orsaken därtill vore den, att förutvarande
innehafvare af ifrågavarande assistentbefattning samtidigt varit dels ordinarie
lärare i teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap jämte
farmaciens historia dels ock assistent i fysik. Det hade fördenskull icke ansetts
billigt att ålägga honom undervisningsskyldighet äfven vid kursen för
apotekselever, när denna år 1901 inrättades vid institutet.

Sedan institutets styrelse numera till innehafvare af nämnda ordinarie
lärartjänst efter ansökan utsett annan person, och sedan assistentbefattningen i
fysik äfvenledes öfvergått i andra händer, syntes det assistenterna rättvist, att
den undervisning, som af de två assistenterna i kemi och kemisk farmaci
meddelades vid kursen för apotekselever, lör framtiden delades med
den tredje assistenten i dessa ämnen, och att medel beviljades för att
bereda honom samma aflöningsförmåner som de öfriga lärarna vid denna
lärokurs. Det hade äfven visat sig och af den kemiska institutionens
prefekt framhållits, att lärarkrafterna i dessa ämnen vore otillräckliga,
och vid den senast afslutade kursen (1909 års lärokurs) hade det äfven
af honom ifrågasatts att söka åstadkomma medel till anställande af eu
tredje ledare af laborationerna, enär dessa på grund af det stora elevantalet
måste fördelas på tre laboratorier men likväl handleddes af blott två
lärare, något som gifvetvis måste vara till stort förfång för undervisningen.

Till ytterligare stöd för befogenheten af förbättrade löneförmåner
anfördes, att meddelande af privatlektioner förut ansetts som eu synnerligen
viktio- inkomstkälla för assistenterna, men att de studerandes behof

o £7)

af sådana lektioner numera, sedan mogenhetsexamen fordrades för inträde
i apotekaryrket, vore ytterst ringa.

Emellertid vore det, yttrade assistenterna vidare, ej blott behofvet
af en mera oberoende och tryggad ställning och förbättrade ekonomiska
förhållanden, som föranledt den föreliggande framställningen, utan ock
önskan att inom lärarkollegiet erhålla inflytande på undervisningen och därigenom
vara till gagn för densamma, en önskan som syntes dem så mycket
mera berättigad, som lärare i ämnen af så relativt liten omfattning sura
fysik samt teknisk farmaci med författningskunskap och farmaciens historia
i detta hänseende vore fullt jämställda med institutets båda professorer.
Genom en dylik åtgärd skulle också det länge erkända krafvet på ett
förstärkt lärarkollegium med vidsträcktare erfarenhet och mångsidigare
sakkunskap blifva tillgodosedt på ett naturligt sätt.

Under åberopande af det anförda föreslogo assistenterna:
att de tre assistentbefattningarna i kemi och kemisk farmaci måtte
förändras till lika många ordinarie laborators- eller lärartjänster, med
skyldighet för innehafvarna såväl att leda och öfvervaka de praktiska
öfningarna i kemi och kemisk farmaci för farmacie kandidater som ock
att meddela undervisning i kemi, kemisk och teknisk (galenisk) farmaci
samt författningskunskap vid kursen för apotekselever, med den fördelning
af arbetet, som institutets styrelse kunde finna för godt besluta;

att assistent befattningen i botanik och farmakognosi måtte förändras
till en ordinarie laborators- eller lärartjänst, med skyldighet för innehafvaren
såväl att leda och öfvervaka de praktiska öfningarna i dessa ämnen för
farmacie kandidater som ock att meddela undervisning i samma ämnen
vid kursen för apotekselever; samt

att innehafvarna af ifrågavarande laborators- eller lärarbefattningar
måtte blifva medlemmar af institutets lärarkollegium.

Därjämte uttalade assistenterna den förhoppningen, att med hänsyn
till det kräfvande och ansvarsfulla arbete, som vore dem palagdt,
måtte pröfvas rättvist, att eu hvar af ifrågavarande befattningar aflönades
med 4,500 kronor, däråt 3,000 i lön och 1,500 i tjänstgöringspenningar, tilllika
med två ålderstillägg å 500 kronor, att utgå efter resp. 5 och
10 år.

Då för befattningarna i fråga för närvarande vore anslaget ett sammanlagdt
belopp af 11,200 kronor, utgjorde den föreslagna ökningen 6,800
kronor, ett belopp som icke borde kunna anses högt, då det vore afsedt
att fördelas på ej mindre än fyra lärare och detta vid en högskola, som
i förhållande till sitt elevantal förfogade öfver en så osedvanligt låg lönestat
som farmaceutiska institutet.

Därest emellertid löneregleringskommittén icke skulle anse tillräckliga
skäl föreligga att till fullo understödja de sålunda uttalade önskemålen,
föreslogo assistenterna alternativt, att de fyra assistentbefattningarna blefve
förändrade till extra laborators- eller lärartjänster med samma åligganden,
som för de föreslagna ordinarie tjänsterna angifvits, och en hvar med ett
arfvode af 4,000 kronor, däraf 1,350 skulle anses såsom tjänstgör ingspenningar.
Därigenom skulle den ökade utgiften för statsverket endast
belöpa sig till 4,800 kronor.

Slutligen framhölls vikten af att under alla omständigheter berörda
befattningar icke blefve tillsatta som hittills för en tid af tre år i sänder,
utan på samma sätt, som i stadgan för institutet vore föreskrifvet i afseende
å besättande af annan ordinarie lärartjänst än extra ordinarie professorsämbete,
samt att innehafvare af ifrågavarande befattningar måtte äga att
deltaga i lärarkollegiets beslut i alla frågor, som icke rörde tillsättande af
professorsämbete.

Under åberopande af de skäl, som föranledt, att under senare hven Framställning
utöfver i den ordinarie staten angifna belopp anslag anvisats å extra stat ftr°t" styrelse
för undervisningens uppehållande vid farmaceutiska institutet, har insti- 28^91910-tutets styrelse i en den 28 september 1910 dagtecknad skrifvelse, som
den 14 därpå följande oktober i afskrift öfverlämnats till kommittén för att
tagas i öfvervägande vid fullgörandet af kommitténs uppdrag, såvidt
institutet anginge, hemställt, att Kungl. Magt måtte å extra stat för år
1912 för institutets räkning äska enahanda belopp, som af Riksdagen anvisats
å extra stat för år 1911, med undantag dock af 1,523 kronor, som
för sistnämnda år beviljats till täckande af brist å anslaget till bränsle,
gas, vatten in. in. för år 1908.

7—101445 Löneregleringslcommitténs bet. XXVI.

I samma skrifvelse har styrelsen ock hemställt, att, därest löneregleringskommittén
icke skulle så tidigt inkomma med sitt betänkande
angående institutets stat, att proposition med anledning däraf kunde aflåtas
till 1911 års Riksdag, 1,500 kronor måtte jämväl för år 1912 an"
visas till beredande af tillfällig löneförbättring åt institutets extra ordinarie
professorer, såsom förut skett för åren 1908—1911.

Med anledning af en utaf extra ordinarie professorn i botanik och farmakognosi
H. V. Rosendahl hos styrelsen gjord framställning om vidtagande
af åtgärd i syfte att bereda Rosendahl från och med år 1911 en årlig
hyresersättning af 1,000 kronor, i likhet med hvad som enligt institutets
stat tillkomme innehafvaren af extra ordinarie professuren i kemi och kemisk
farmaci, har styrelsen i sin berörda skrifvelse förklarat sig anse, att, då
kvalifikation och tjänstgöringsskyldighet för de båda extra ordinarie professorerna
vore desamma, billighet och rättvisa kräfde, att löneförmånerna
äfven blefve lika.

Styrelsen hemställde därför, att extra ordinarie professorn Rosendahl
måtte beredas den begärda hyresersättningen, samt föreslog tillika, att — då
innehafvaren af extra ordinarie professuren i botanik och farmakognosi under
femton års tjänstgöring saknat den under motsvarande tid den förenämnda
andra läraren tillkommande förmånen af fri bostad eller hyresersättning
— den nu ifrågasatta hyresersättningen måtte få af tillgängliga medel utanordnas
redan från och med år 1911.

Farmaceutiska institutets organisation och verksamhet.

Kungl. Maj:t utfärdade, såsom förut är nämndt, den 22 november
1901 stadga för farmaceutiska institutet (svensk författningssamling n:r 91).
Jämlikt kungl. kungörelse den 31 december 1904 (svensk författningssamling
n:r 68) hafva vissa §§ i stadgan erhållit ändrad lydelse.

Enligt de i stadgan innehållna allmänna bestämmelser har farma- § 1-

ceutiska institutet till uppgift att meddela dem, som ägna sig åt apotekaryrket,
teoretisk och praktisk undervisning, äfvensom att främja utvecklingen
af de vetenskaper, som tillhöra området för institutets verksamhet.

Institutet står under ledning af styrelse, lärarkollegium och före- § 2.
ståndare på sätt stadgan närmare bestämmer.

Enligt stadgan skall styrelsen bestå af en ordförande, som af Kungl. § 3.
Maj:t därtill förordnas, samt fyra ledamöter, utaf hvilka den ledamot af
medicinalstyrelsen, som inom densamma föredrager apoteksärenden, är
själfskrifven och de öfriga utses för en tid af fyra kalenderår, två af
Kungl. Maj:t och en af apotekarsocietetens direktion. Skulle Kungl. Maj:t
förordna nämnda ledamot af medicinalstyrelsen till ordförande, utser
Kungl. Maj:t annan person att under tiden vara ledamot af institutets
styrelse.

Styrelsen väljer inom sig vice ordförande för ett år i sänder.

Skulle någon ledamot afgå, innan hans tjänstgöringstid tilländalupit,
utses annan i hans ställe för den tid, som för honom återstått att tjänstgöra.

Inför styrelsen är institutets föreståndare föredragande utan att deltaga
i besluten, men med rätt att få sin mening antecknad i styrelsens
protokoll.

§ i- Till styrelsens åligganden hörer, bland annat, att hafva tillsyn öfver

och vård om undervisningen och ekonomien vid institutet, att fastställa
läroplan samt program och timordning för undervisningen, att vaka öfver
att stadgan och öfriga föreskrifter angående undervisningen, öfningarna
och examina efterlefvas, att till Kungl. Maj:t afgifva förslag till besättande
af ledigt e. o. professorsämbete, att tillsätta öfriga ordinarie lärarbefattningar,
att antaga och entlediga extra lärare, assistenter och andra tjänstemän
samt betjäning, att inom mars månads utgång hvarje år i ecklesiastikdepartementet
inlämna berättelse om institutets verksamhet och förvaltning
under det senaste kalenderåret, att, minst en gång om året, men för
öfrigt så ofta sådant anses böra ske, verkställa inventering af institutets
kassa och säkerhetshandlingar, samt att, där ej annorlunda är föreskrifvet,
utdela de stipendier, som finnas vid institutet.

§5. Vid styrelsens sammanträden föres protokoll.

För besluts fattande fordras, att minst tre af styrelsens ledamöter,
ordföranden inberäknad, äro närvarande.

g 6 Institutets lärarkollegium, i hvilket föreståndaren är ordförande och

hvarje ordinarie lärare eller vikarie för sådan är ledamot, tillkommer,
bland annat, att uppgöra förslag till läroplan och timordning för undervisningen,
att årligen före maj månads utgång till styrelsen inkomma med
af lärarna upprättade förslag till program för undervisningens omfattning
under nästföljande läsår jämte de anmärkningar mot dessa förslag, som
inom kollegiet möjligen blifvit framställda, att till styrelsen afgifva yttranden
och förslag i frågor, som röra institutets angelägenheter, samt att uppgöra
förslag till och, där beslutanderätt tillkommer lärarkollegiet, bestämma om
utdelning af stipendier.

§ S. Till föreståndare för institutet förordnas af Kungl. Magt på styrelsens

förslag efter lärarkollegiets hörande en af e. o. professorerna vid institutet
för en tid af fem år.

Honom åligger att vara föredragande inför styrelsen och ordförande
i lärarkollegiet, att vaka öfver att undervisningen behörigen upprätthålles
och att lärare samt andra tjänstemän och betjänte fullgöra sina skyldigheter,
att föra matrikel öfver lärjungarna, att hafva tillsyn öfver institu -

tets lokaler, inventarier och samlingar, att inför styrelsen ansvara för institutets
ekonomi, tillse att anslag användas för sina ändamål samt att räkenskaper
och redovisningar behörigen upprättas och aflämnas inom föreskrifna
tider, att hos styrelsen anmäla institutets behof och föreslå åtgärder
till deras afhjälpande, att årligen före februari månads utgång till styrelsen
afgifva berättelse öfver undervisningen under det närmast föregående
kalenderåret, att biträda styrelsen vid öfvervakandet däraf att stadgan och
andra föreskrifter rörande institutet åtlydas samt att hafva tillsyn däröfver
att i behörig ordning fattade beslut befordras till Verkställighet Föreståndaren

äger, då skäl därtill förekommer, erinra lärare och
andra tjänstemän om noggrant uppfyllande af deras tjänsteåligganden.

Vid svårare förseelse skall han göra anmälän hos styrelsen.

Beträffande lärare och andra tjänstemän vid institutet är stadgadt:

Lärarbefattningarna bestämmas genom institutets stat. Erfordras § 9.
därutöfver anställande af extra lärare eller assistenter, äger styrelsen hos
Ivungl. Maj:t söka tillstånd därtill, hvarvid utredning bör lämnas om de
medel, som kunna finnas att tillgå för dessas aflönande.

Då ordinarie lärartjänst blifver ledig, låter styrelsen genom kun- § 10-görelse i allmänna tidningarna tillkännagifva, att sökande till tjänsten äga
att inom viss angifven tid till styrelsen ingifva sina ansökningar, hvilka,
då e. o. professorsämbete sökes, skola vara ställda till Kungl. Maj:t, men
i annat fall till styrelsen.

Sökande till ordinarie lärartjänst skall vid ansökningen foga: § U 1)

behörigen styrkt meritförteckning;

2) frejdbetyg;

3) betyg öfver aflagda examina;

4) vederbörligt tjänstgöringsbetyg, om sökanden varit i allmän tjänst
anställd, men i annat fall enskildt intyg om verksamhet och vandel;

5) i tryck utgifna vetenskapliga arbeten jämte de öfriga handlingar,
som tjäna till att styrka sökandens skicklighet till tjänsten.

Under proftid, som i § 12 omförmäles, må sökanden ytterligare inlämna
under samma tid i tryck utgifna vetenskapliga arbeten äfvensom
andra handlingar, hvilka tjäna till ådagaläggande af hans skicklighet och
ej kunnat inlämnas före ansökningstidens utgång.

§ 12. Sökande till ordinarie lärartjänst skall inom loppet af en månad

efter ansökningstidens utgång å tid, som af styrelsen bestämmes, vid institutet
aflägga två offentliga föreläsningsprof inom läroämnena för den
tjänst, som sökes. Till den ena föreläsningen förelägger styrelsen åtta
dagar förut minst tre ämnen till den sökandes val. Till den andra må
sökanden själf välja ämne.

Skulle omförmälda proftid komma att utlöpa under ferier eller före
den trettionde dagen af därpå följande lästermin, må den utsträckas till
sistnämnda dag.

§ 13. Vid upprättande af förslag till e. o. professorsämbete uppför styrelsen,

efter lärarkollegiets hörande, tre bland de sökande, då så många finnas
med för platsen erforderliga egenskaper, i den ordning de anses förtjänta
att nämnas till ämbetet. Annan ordinarie lärartjänst tillsättes af styrelsen
efter lärarkollegiets hörande.

Såväl vid förslags upprättande som vid befordran till lärartjänst,
som tillsättes af styrelsen, bör afseende endast fästas vid sökandes skicklighet
och lämplighet för tjänsten, styrkta genom aflagda examina och
prof, utgifna vetenskapliga arbeten, verksamhet såsom lärare och hvad i
öfrigt kan gifva tillförlitlig upplysning i detta afseende, och bör, vid jämförelse
mellan två eller flere sökande, längre tjänstetid såsom lärare vid
institutet eller annat offentligt läroverk endast i det fall berättiga till
företräde, att skickligheten och lämpligheten pröfvas vara lika. Har sökande
aflagt apotekarexamen, skall särskild! afseende fästas därvid.

För bedömande af de sökandes skicklighet och lämplighet är styrelsen
befogad med sig adjungera sakkunniga inom eller utom institutet med
rätt för dessa att deltaga i ärendets slutliga behandling inom styrelsen.

Extra lärare anställas för viss tid af styrelsen efter lärarkollegiets
hörande.

Assistenter antagas af styrelsen på framställning af vederbörande
lärare för en tid af högst tre år i sänder.

§ 11- Styrelsen äger antaga en sekreterare och en kamrerare; kunnande

dock båda befattningarna förenas och innehafvas af samma person.

Dessa tjänstemäns åligganden bestämmas genom en af styrelsen
fastställd instruktion.

Hvarje vid institutet anställd ordinarie eller extra lärare, så ock § 15.
assistent, som icke endast fått i uppdrag att biträda vid föreläsningar
eller praktiska öfningar, tillkommer att i sina ämnen undervisa och afgifva
betyg samt följa och, om möjligt, främja vetenskapens utveckling.
Därjämte åligger det honom att utarbeta och före april månads utgång
till lärarkollegiet aflämna förslag till program för undervisningen under
nästföljande läsår, innehållande en kort redogörelse för hvad han i de
särskilda delarna af sina ämnen anser böra under nämnda år utgöra föremål
för undervisning vid institutet.

Tjänstledighet åt institutets lärare och andra tjänstemän må, då skäl § 16.
därtill förekomma, beviljas af föreståndaren för högst åtta dagar och af
styrelsen för längre tid, dock åt e. o. professorerna ej öfver tre månader
under samma läsår och åt andra ej öfver ett år. Astundar någon längre
tjänstledighet än styrelsen kan bevilja, skall han göra ansökan därom hos
Kungl. Maj:t.

Styrelsen tillkommer att efter lärarkollegiets hörande förordna vikarier
ej mindre under sålunda af styrelsen beviljad tjänstledighet än under
ledighet, som uppkommit, då lärare eller annan tjänsteman afgått från
sin tjänst.

Om vikaries biträde behöfves tidigare, än Kungl. Maj:ts eller styrelsens
förordnande hinner ankomma, må vikarie tills vidare förordnas af föreståndaren,
som jämväl äger förordna vikarie, då sådan behöfves för kortare
tid än nio dagar.

I fråga om undervisningen gälla, bland annat, följande bestämmelser:

Undervisning lämnas vid institutet dels åt apotekselever i en särskild § 17.
lärokurs för farmacie kandidatexamen, dels ock åt farmacie kandidater,
som bereda sig till apotekarexamen.

Undervisningen skall bestå i: §18-

1) föredrag af lärarna;

2) förhör medelst till lärjungarna ställda frågor till muntligt eller
skriftligt besvarande;

3) praktiska öfningar.

Dessutom anställas repetitioner å därför lämpliga tider, hvilka lärarkollegiet
äger utsätta för hvarje särskilt läroämne.

§ 19 Hufvudärnnen för undervisningen äro:

ö) för apotekselever:

1) kemi och kemisk farmaci;

2) botanik och farmakognosi;

3) teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap.

b) för farmacie kandidater:

1) kemi och kemisk farmaci;

2) botanik och farmakognosi;

3) fysik med särskildt afseende på dess tillämpning inom farmacien;

4) teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap jämte farmaciens
historia.

§ 20. De praktiska öfningarna äro:

a) för apotekselever:

1) kemiska och kemiskt-farmaceutiska;

2) botaniska och farmakognostiska.

b) för farmacie kandidater:

1) kemiska och kemiskt-farmaceutiska;

2) botaniska och farmakognostiska;

3) fysikaliska;

4) bakteriologiska.

§ 21 Lärokursen för apotekselever anordnas årligen å tid, som fastställes

af styrelsen efter lärarkollegiets hörande. I denna lärokurs meddelas undervisning
af därtill särskildt förordnade assistenter under tillsyn af vederbörande
ordinarie lärare.

§ 22 Lärokursen för farmacie kandidater är tvåårig och anordnas så, att

den allmänna och grundläggande delen af kursen förlägges till det första
läsåret och den tillämpade till det andra.

§ Läsåret innefattar två terminer, höstterminen från och med den 15

september till och med den 15 december samt vårterminen från och med

den 15 januari till slutet af maj med tre dagars uppehåll före och efter
påskdagen.

Lärarnas undervisningsskyldighet fastställes af styrelsen efter därom
af lärarkollegiet afgifvet förslag.

De praktiska öfningarna ledas och öfVerv.akas af vederbörande ordinarie
eller extra lärare med biträde af assistenter, där så erfordras.

Öfver undervisningen föres af vederbörande lärare, enligt de närmare
bestämmelser styrelsen äger meddela, dagbok, i hvilken särskild! för hvarje
undervisningsdag; utsättes hvad då blifvit föredraget. Har undervisning
ej ägt rum, skall anledningen därtill angifvas. Dagböckerna skola vid
slutet af hvarje elevkurs eller termin öfverlämnas till föreståndaren för
att af honom granskas och därefter tillställas styrelsen.

Lärare vare skyldig att vårda och ansvara för samlingar och öfrig
materiel, som höra till hans undervisning.

Farmacie kandidat, som önskar erhålla undervisning vid institutet,
skall senast den 15 maj det år, ny lärokurs tager sin början, därom till
föreståndaren inlämna skriftlig ansökan, ställd till institutets styrelse.

Apotekselev, som vill deltaga i elevkurs vid institutet, skall därom
senast en månad före början af ny sådan kurs till föreståndaren inlämna
sin till styrelsen ställda skriftliga ansökan.

Vid ansökning om deltagande i lärokurs för apotekselever skola vara
fogade:

1) intyg om ålder och god frejd;

2) intyg om behörigt godkännande såsom apotekselev;

3) betyg af apoteksföreståndare om minst två års tjänstgöring såsom
apotekselev och om elevens därunder ådagalagda uppförande samt förvärfvade
kunskaper och skicklighet i recepturgöromål och beredning af
s. k. galeniska läkemedel, såsom extrakter, plåster m. m.;

4) elevens af honom själf författade och af apoteksföreståndaren
attesterade dagbok öfver de farmaceutiska arbeten, eleven å apoteket utfört
eller i hvilkas utförande han deltagit.

Har sökanden efter ansökningstidens utgång men före lärokursens
början tjänstgjort såsom apotekselev under minst två år, må den omständigheten,
att han först vid kursens början företer fullständigt betyg om de i

8—101445 Löneregleringslcommilténs let. XXVI.

§ 25.

§ 26.

§ 27
enl. k. k.
n/n 1904.

§ 28.

punkten 3) här ofvan afsedda förhållanden, ej utgöra hinder för bifall till
ansökningen.

§ S9- Ansökning om deltagande i lärokurs för farmacie kandidater skall

åtföljas af:

1) intyg om ålder och god frejd;

2) bestyrkt afskrift af betyg öfver aflagd farmacie studiosi- eller
kandidatexamen;

3) betyg att sökanden efter nämnda examen tjänstgjort å apotek
under en tid af minst 12 månader.

§ 3a Bifaller styrelsen inlämnad ansökan om deltagande i lärokurs vid in stitutet,

antecknas lärjunge af föreståndaren i institutets matrikel, hvilken
skall vara uppställd eldigt af styrelsen fastställd plan.

Skulle ett större antal till deltagande i lärokurs vid institutet behöriga
sökande anmäla sig, än institutet med hänsyn till utrymme och
lärarkrafter kan mottaga, tillkommer det styrelsen att bestämma, hvilka
af de sökande, såsom därtill mest förtjänta, böra mottagas.

§31 Studerande vid institutet skall ställa sig till efterrättelse de före skrifter

och ordningsstadgar, hvilka styrelsen utfärdar. Jämte fastställd
kurs- eller terminsafgift erlägges till bestridande af utgifterna för de praktiska
öfningarna en af styrelsen bestämd ersättning för materialier in. m.,
som förbrukas af den studerande.

Visar lärjunge försumlighet i sina studier eller dåligt uppförande,
varnas han af föreståndaren enskildt eller, om han icke låter sig rätta
däraf, af styrelsen, som vid därefter förnyad förseelse må för viss tid
eller för alltid skilja den felaktige från institutet.

Angående tentamina och examina är stadgadt, bland annat, följande.

$ 32- Mot slutet af hvarje läsår på tid, som af lärarkollegiet bestämmes,

anställas tentamina med de lärjungar, som vid institutet idka studier för
afläggande af apotekarexamen. Dessa tentamina skola omfatta hela den
under läsåret genomgångna kursen.

Efter afslutade tentamina bestämmer lärarkollegiet samfälldt, hvilka
lärjungar skola godkännas. De afgifna betygen införas i institutets matrikel.

Godkänd lärjunge äger rätt att efter fortsatta studier anmäla sig till
ny tentamen under nästföljande läsår för vinnande af högre betyg i ett
eller flera läroämnen.

Underkänd lärjunge må, så framt han på tillfredsställande sätt fullgjort
de praktiska öfningarna, anmäla sig till ny tentamen under det
nästföljande läsåret i det eller de ämnen, hvari han blifvit underkänd,
och är i första årskursens tentamen underkänd lärjunge berättigad att
under tiden deltaga i andra årskursen. Omförmälda förnyade tentamen
anställes kort före examensperiod å tid, som bestämmes af lärarkollegiet.

Lärjunge, som äfven vid sådan tentamen varder underkänd, så ock
lärjunge, som icke blifvit godkänd i de praktiska öfningarna, hänvisas till
förnyadt genomgående af den ifrågavarande årskursen.

Lärjunge, som efter att hafva genomgått den för beredelse till apo- § 33.
tekarexamen anordnade första årskurs icke deltager i nästföljande andra
årskurs, är skyldig att, därest han framdeles önskar genomgå densamma,
dessförinnan underkasta sig ny tentamen, omfattande hela första årskursen.

På styrelsens pröfning må bero, huruvida farmacie kandidat skall
medgifvas rätt att begagna sig af undervisningen vid institutet mer än
tvenne tvåårskurser.

Examina förrättas af institutets ordinarie lärare hvarje år under de § 34.
i §§ 35 och 38 angifna perioder på dagar och tider, som af styrelsen
bestämmas.

Farmacie kandidatexamen anställes under senare hälften af januari § 33.
och maj samt förra hälften af september med högst fyra examinander i
sänder i närvaro af någon styrelsens ledamot eller annat examensvittne,
som af styrelsen för tillfället utses därtill.

Apotekselev, som önskar aflägga farmacie kandidatexamen, skall i § 36.
god tid därom göra anmälan hos föreståndaren och därvid erlägga 20
kronor såsom examensafgift samt styrka, dels att han på ett tillfredsställande
sätt vid institutet genomgått lärokurs för apotekselever, dels
ock med skriftligt intyg af instruktionsapotekaren att eleven vid förberedande
praktiska prof, anställda å instruktionsapoteket under instruktionsapotekarens
tillsyn och kontroll, adagalagt godkända insikter och skick -

§ 37.

§ 38.

§ 39.

§ dl.

§ 42.

lighet i recepturgöromål genom att läsa, förklara, expediera och taxera
minst fem eleven förelagda recept å olika läkemedelsformer.

I farmacie kandidatexamen anställas af vederbörande ordinarie lärare
med examinand förhör i kemi, kemisk farmaci, botanik, farmakognosi,
teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap.

Ämnenas omfattning fastställes af styrelsen efter därom af lärarkollegiet
afgifvet förslag.

På styrelsens pröfning må bero, huruvida apotekselev, som tre gånger
blifvit underkänd, må vidare undergå examen.

Apotek arexamen hålles under senare hälften af maj och september
samt förra hälften af december. Vid anmälan till undergående af denna
examen erlägges en afgift af 20 kronor.

I apotek arexamen förhöres examinand endast i de delar af kursen,
som utgjort föremål för undervisningen under det andra läsåret, nämligen:

af e. o. professorn i kemi och kemisk farmaci:
i kemisk farmaci;

af e. o. professorn i botanik och farmakognosi:
i farmakognosi;

af läraren, i fysik:

i de delar af fysiken, som beröra förekommande arbeten å apotek;

af läraren i teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap:
i dessa ämnen.

De betyg, som afgifvas vid examen, skola vara graderade.

Godkännes examen, hvartill fordras att den examinerade erhållit
minst betyget godkänd i de ämnen examen omfattar, utfärdas betyg enligt
formulär, som styrelsen efter förslag af lärarkollegiet äger fastställa.

I institutets matrikel införas af föreståndaren dagen, då examen aflades,
samt de af examinatorerna därvid meddelade kunskapsbetyg.

Examensbetyg bör af den examinerade uppvisas i medicinalstyrelsen,
som efter omständigheterna förklarar den examinerade för farmacie kandidat
eller apotekare, hvarom anteckning göres å betyget.

Till belysande af farmaceutiska institutets verksamhet har kommittén
ansett sig böra meddela nedanstående uppgifter, kvilka lämnats af
föreståndaren för institutet.

Antalet studerande vid institutet samt antalet af dem, som därstädes
aflagt farmacie kandidatexamen och apotekarexamen, har åren 1905—1909
varit sålunda fördeladt.

	År 1905	År 1906	År 1907	År 1908	År 1909
Y.t.	h.t.	Y.t.	h.t.	Y.t.	h.t.	Y.t.	h.t.	v.t.	h.t.
Studerande vid lärokursen för apotekselever1 . . .	Jö	3	8	C	6	4	2	5	4
Farmacie kandidatexamen aflagd af........	34	2	46	—	32	2	34	2	41	—
Studerande vid lärokursen för farmacie kandidater .	86	98	88	80	79	92	83	72	73	79
Apotekarexamen aflagd af1 2............	50	24	3	3	61	7	1	5	62	7

Sammanlagda beloppet af de afgifter, en studerande vid farmaceutiska
institutet har att erlägga, uppgår för närvarande till 385 kronor,
erdigt följande fördelning.

Lärokursen för apotekselever:

Kursafgift.............................100 kronor

Öfningsafgifter3........................... 25 >

Examensafgift för farmacie kandidatexamen.............. 20 »

Lärokursen för farmacie kandidater:

Terminsafgifter för fyra terminer å 25 kronor.............100 >

Öfningsafgifter för två läsår ä 60 kronor3...... ... ......120 »

Examensafgift för apotekarexamen.................. 20 »

Summa 385 kronor

1 Lärokursen för apotekselever tager sin början den 1'' augusti hvarje år och afslutas under
senare delen af nästpåföljande januari månad.

2 Enär vid farmaceutiska institutet farmacie kandidater kunna intagas endast hvart annat år,
aflägga flertalet af de studerande apotekarexamen vid slutet af vårterminen samma år som nya lärjungar
intagas på hösten, t. ex. åren 1905, 1907 och 1909.

3 Enligt § 31 i gällande stadga för institntet skall till bestridande af utgifterna för de prak tiska

öfningarna erläggas en af styfelSen bestämd ersättning för materialier m. m., som förbrukas af
den studerande. , .....

Sammandrag af farmaceutisk a institutets

Debet.
Balans från år 1908. Tillgångar:
Kontant behållning...................... Inom linjen:	—	—	2,800	—
N. P. Hambergs donation............... 10,449: 70 Kylanderska fonden.................. 4,203: Leffmanska donationen................ 41,665: 73
Säger 56,318: 43
Uppbörd: Statsanslag:
Ordinarie staten:
Farmaceutiska institutet................ 33,850: Ålderstillägg..................... 1,000:
Extra ordinarie staten:
Till tillfällig löneförbättring åt e. o. professorerna . . . 1,500: —
Till ökad ersättning åt sekreterare, kamrerare och assi-stenter, till städning af lokalerna, till inköp m. m. af böcker, till bränsle, gas, vatten m. m., till ökad hyra för institutets lokaler samt till egendomens underhåll m. m. 12,200: —
Förskott till täckande af brist å anslaget till bränsle, gas, vatten m. m. för år 1907 ............... 1,400: •—
Förskott till hyresersättning............... 1,000:	50,950	_
Termins- och knrsafgifter......................	9,200	—
Öfningsafgifter............................	5,910	—
Intressemedel ..................	164	26
Restituerad brännvinstillverkningsskatt................	325	—
Försäljningsmedel.........................	53	03
Rabatt å förbrukad gas.......................	161	98	66,764	27
Balans till år 1909: Skulder:
Obetalda godkända räkningar...................	4,747	96
Förskott af Hambergska fonden..................	1,400	—
D:o af examensafgiftskassan..................	122	23	6.270	19
Summa kronor	- \|	- \|	75,834	46

räkenskaper för år 1909.

Kredit. Balans från år 1908: Skuld.....................				1,402	15
Utgifter: Aflöningar................... Städning, skötsel af ångpanna m. m. . .... . • . Materialier, instrument, böcker ocb samlingar . . . Bränsle, gas, vatten m. m............. Hyra..................... Egendomens underhåll, renhållning och diverse . . Återbetalda termins- och öfningsafgifter.....		31,400 1,450 13,911 5,660 12,000 4,630 230	31 22 78	69,282	31
Balans till år 1910: Tillgångar: Kontant behållning....... ....... Inom linjen: N. P. Hambergs donation 9 . . Kylanderska fonden ).•.. ..... . . . . Leffmanska donationens) . . . ...... .	. . . . . 10,067: 38 . . . . .- 4,003: — . ... . 44.611:48	—	—	5,150	—
	Säger 58,681: 86
	Summa kronor	—	—	75,834	46

1) Räntan skall användas för anordnande af undervisning i mikroskopisk anatomi.

2) Räntan skall användas »för institutets rakning».

s) Räntan skall användas till stipendier åt obemedlade farmaceuter.

Räkenskapen öfver examensafgifterna för år 1909 har i sammandrag
följande utseende:

Debet.
Balans från år 190S:
Tillgångar, innestående i bank.......	—	—	82	96
Uppbörd:
Examensafgifter........	2,280	—
Intressemedel.........	21	11	2,301	11
Summa kronor	—	—	2,384	07
Kredit.
Utgifter:
Ersättning åt examinatorer......	675	—
> » examensvittnen.......	405	—
Arfvode åt bibliotekarie.........	100	_
Tryckning af årsberättelse.......	182	25
Garantiförsäkring för kamreraren.........	40	—
Begrafningskrans............	35	_
Renskrifning och diverse.........	15	66	1,452	91
Balans till år 1910:
Tillgångar:
I bank innestående...........	808	93
Fordran hos farmacentiska institutet......	122	23	931	16
Summa kronor	- 1	_ \|	2,384	07

Beträffande examensafgifterna har Kungl. Maj:t den 18 april 1902
förord nät,

att dessa afgifter i första rummet skola användas för beredande af
ersättning såväl åt de vid examina närvarande examensvittnen som åt
examinatorerna i farmacie kandidatexamen med belopp uppgående till tre
kronor åt hvarje examensvittne och fem kronor till en hvar examinator
för hvarje examinand;

att återstoden af examensafgifterna får af institutets styrelse enligt
dess bepröfvande disponeras för godtgörelse åt en bibliotekarie, till bekostande
af erforderliga undersökningar och utredningar, för beredande
af bidrag till studieresor och dylikt samt till andra tillfälliga utgifter i
institutets intresse, hvilka icke finnas upptagna i gällande stat;

att dessa examensafgifter skola förvaltas och redovisas särskildt från
institutets öfriga räkenskaper; och

att under ett år möjligen uppkommen behållning å desamma skall
reserveras för att af styrelsen under kommande år disponeras.

9—101445 Lönereglering skommitténs bet. XXVI.

Professorer.

Kommitténs förslag.

Då kommittén nu går att framlägga sitt förslag beträffande farrnaceutiska
institutet, liar kommittén att först behandla frågan om de nuvarande
extra ordinarie professorernas ställning. För sådant ändamål tilllåter
sig kommittén att i korthet erinra om aflöningsförhållandena under
senare tid för professorer i allmänhet vid högre undervisningsanstalter
här i riket.

Hvad då till en början beträffar universiteten och karolinska institutet,
bestämdes aflöningen å ordinarie stat för de ordinarie professorerna
vid 1876 års riksdag till i allmänhet 6,000 kronor, däraf 4,500 i lön och

1,500 i tjänstgöringspenningar. Därförinnan hade aflöningen å ordinarie
stat utgått med i regel 4,500 kronor, hvartill kunde under åren 1875
och 1876 komma aflöningstilläorg å extra stat.

Till den år 1876 bestämda aflöningen 6,000 kronor kom genom
beslut vid 1902 års riksdag rätt till två ålderstillägg till lönen, hvardera
å 500 kronor, efter resp. fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring. I
sammanhang därmed fördelades begynnelseaflöningen så, att 4,000 kronor
skulle utgöra lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar.

Vidkommande de extra ordinarie professorsbeställningarna, hvilka i
allmänhet tillkommo i slutet af 1870-talet genom förutvarande adjunktsbefattningars
ombildning, sattes aflöningen för en del till 4,500 kronor
och för andra till 4,000 kronor, af hvilka bägge belopp 1,000 kronor
skulle utgöra tjänstgöringspenningar. För de extra ordinarie professorerna
med 4,000 kronors aflöning kom därtill ett ålderstillägg till lönen å 500
kronor efter fem års tjänstgöring. Undantag från dessa aflöningssatser
förekommo dock.

I fråga om de för de extra ordinarie professorerna i regel
gällande aflöningarna vidtogs år 1898 den förändring, att aflöningarna på
4,000 kronor i allmänhet höjdes till det ofvannämnda högre beloppet

4,500 kronor. Sistnämnda belopp fördelades i lön 3,300 och tjänstgöringspenningar
1,200 kronor. Efter fem år kunde lönen höjas med 500 kronor
och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

Sedermera tillerkändes de extra ordinarie professorerna — med vissa
undantag — för hvartdera af åren 1907 och 1908 en tillfällig löneförbättring.
Denna var i fråga om dem, som aflönades enligt de allmänna lönesatserna,
afpassad så, att, med inberäknande af i vissa fall utgående
naturaförmåner, samtliga aflöningsförmåner för extra ordinarie professorer
med endast begynnelseaflöning skulle komma att uppgå till 5,500 kronor,
däraf 1,700 skulle anses såsom tjänstgöringspenningar, och för extraordinarie
professorer med ett eller bägge ålderstilläggen till 6,000 kronor, däraf i
förra fallet 1,700 och i senare fallet 1,200 kronor skulle anses såsom
tj änstgöringspen ningar.

Vid den år 19* >8 vidtagna löneregleringen för universiteten och
karolinska institutet ombildades de extra ordinarie professorsbefattningarna
— med några få undantag — till ordinarie professurer och bestämdes
aflöningen för professor vid universiteten och karolinska institutet i allmänhet
till 7,500 kronor, däraf 5,000 i lön och 2,500 i tjänstgöringspenningar,
hvartill kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor
efter fem år.

I förbigående må nämnas, att de sakkunnige, som inom ecklesiastikdepartementet
biträdde vid beredning till föredragning af ärendet angående
sist omförmälda lönereglering rn. m., för sin del föreslogo professorernas
indelning i olika lönegrupper.

Professorerna vid tekniska högskolan hafva ansetts böra i aflöningshänseende
likställas med ordinarie professorer vid universiteten. Sålunda
bestämdes vid 1876 års riksdag aflöningen till professorerna vid dåvarande
teknologiska institutet till i allmänhet 6,000 kronor, däraf emellertid 4,000
skulle utgöra lön och 2,000 tjänstgöringspenningar. Vid 1904 års riksdag
tillerkändes ifrågavarande professorer rätt till två ålderstillägg, hvartdera å
500 kronor, efter resp. fem och tio år. Slutligen har vid 1909 års riks -

dag aflöningen för professorerna vid tekniska högskolan bestämts till enahanda
belopp som vid 1908 års riksdag fastställdes för universitetsprofessorer
i allmänhet, nämligen 7,500 kronor, däraf 5,000 i lön och 2,500 i
tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem år.

Under det att för professorer vid universiteten, karolinska institutet
och tekniska högskolan numera i regel gälla enahanda aflöningssatser, utgår
aflöningen till professorerna vid veterinärinstitutet med andra, lägre belopp.

För sistnämnda professorer fastställdes nämligen vid 1907 års riksdag
en aflöning af 6,000 kronor, däraf 4,000 i lön och 2,000 i tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, efter
resp. fem och tio år, sålunda samma aflöning som vid nämnda tidpunkt
bestods ordinarie professorer i allmänhet vid universitet.

Hvad nu de extra ordinarie professorerna vid farmaceutiska institutet
angår, blef, såsom förut är näinndt, vid 1901 års riksdag för dem bestämd
eu aflöning motsvarande den, som extra ordinarie professorer vid
universitet då i regel åtnjöto. Från och med år 1908 hafva emellertid extra
ordinarie professorerna vid nämnda institut fått åtnjuta tillfällig löneförbättring
enligt enahanda grunder som på sin tid gällde för flertalet extra ordinarie
professorer vid universiteten och karolinska institutet, innan dessa senares
befattningar i allmänhet ombildades till ordinarie professurer.

Det torde här böra erinras, hurusom numera fråga uppstått om att
vid en del läroanstalter inrätta professorsbeställningar i stället för lektorat.

Så vid skogsinstitutet. Särskilda sakkunnige beträffande ändamålsenligt
ordnande af skogsundervisningen hafva i ett i mars 1908 afgifvet
betänkande hemställt, att i sammanhang med skogsinstitutets ombildning
till en skogshögskola skulle där inrättas professurer och dessa i atlöningsförmåner
likställas med professorsbefattningarna vid veterinärinstitutet och
sålunda tillerkännas 4,000 kronor i lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar
jämte två ålderstillägg till lönen, hvardera å 500 kronor, efter
resp. fem och tio år. För två af professorerna vid skogshögskolan skulle,
med hänsyn till längre tjänstgöringstid under hvart läsår, tillkomma ett
arfvode af 500 kronor.

De sakkunniges förslag upptager emellertid äfven extra ordinarie
professorsbefattningar vid skogshögskolan med en begynnelseaflöning af

5,500 kronor, däraf 3,800 i lön och 1,700 i tjänstgöringspenningar, hvartill
skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen å 51)0 kronor efter
fem år.

Till stöd för de aflöninsrsförmåner, som sålunda föreslagits för
extra ordinarie professorer vid skogshögskolan, har åberopats, bland annat,
jämförelse med de aflöningar, som bestodes farmaceutiska institutets
extra ordinarie professorer.

Äfven för en af de extra ordinarie professorerna vid skogshögskolan
har, med hänsyn till tjänstgöringstidens längd, föreslagits ett arfvode af
500 kronor.

De sakkunnige hafva emellertid uttalat, att det utan all fråga skulle
varit förmånligast, om alla ordinarie lärare vid skogshögskolan kunnat i
ekonomiskt afseende likställas, men att de sakkunnige af sparsamhetsskäl
föreslagit en lägre aflöning för de extra ordinarie professorerna.

Uti det förslag, som den 27 maj 1908 afgifvits af kommitterade för
ordnandet af den högre tekniska undervisningen i riket, har hemställts, att
lektorat vid tekniska högskolan icke vidare skulle förekomma utan i stället
professurernas antal ökas.

Äfven beträffande Chalmers’ tekniska läroanstalt hafva nyssnämnda
kommitterade föreslagit, att i stället för lektorat skulle inrättas professurer,
hvilka emellertid, särskildt med hänsyn till de lägre lefnadskostnaderna i
Göteborg, skulle aflönas något lägre än motsvarande befattningar vid tekniska
högskolan. I sådant hänseende är föreslaget, att professor vid Chalmersska
läroanstalten skulle erhålla 4,800 kronor i lön och 2.400 kronor i
tjänstgöringspenningar jämte ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års
väl vitsordad tjänstgöring.

Då kommitterade föreslogo nyssberörda begynnelseaflöning, tänkte
de sig dock, att begynnelseaflöningen för professor vid tekniska högskolan
skulle komma att bestämmas till 8,100 kronor (och ej till allenast 7,500).

Framställningar hafva jämväl gjorts i syfte att redan befintliga
professorsbeställningar med lägre aflöningsförmåner måtte tilldelas enahanda
aflöning som numera är tillerkänd professurer i allmänhet vid universitet.

Sålunda har framställts det önskemål, att de extra ordinarie professurerna
vid farmaceutiska institutet skulle ombildas till ordinarie pro -

fessurer med aflöningar motsvarande dem som åtnjutas af universitetsprofessorer.

Nyligen har äfven, enligt livad kommittén inhämtat, direktionen för
veterinärinstitutet yrkat för professorer vid nämnda institut likställighet
med universitetsprofessorer i atlöningshänseende, hvarjämte direktionen föreslagit
lektorsbefattningars ombildning till professurer.

Såsom af det sagda framgår, hafva alltså dels yrkanden framställts
om inrättande af ett antal nya professorsbeställningar, dels ock en sträfvan
gjort sig gällande att få redan befintliga professurer med lägre aflöningsförmåner
— vare sig de nu äro eller benämnas ordinarie eller extra ordinarie
— i atlöningshänseende likställda med de högst aflönade professurerna.

Därest dessa anspråk skulle vinna godkännande, skulle gifvetvis i
högst betydande mån ökade kostnader för statsverket föranledas såväl till
aflöningar som till pensioner.

Kommittén, som haft sin uppmärksamhet fästad härå, har ansett
sig böra taga under öfvervägande, huruvida icke vissa grupper af professorsbeställningar
må kunna anses vara af den beskaffenhet att de icke
böra fullt likställas med universitetsprofessurer.

I sådant hänseende har det, med allt erkännande af vikten och betydelsen
af den undervisning, som lämnas vid farmaceutiska institutet, synts
kommittén, att detta institut, hvars hufvudsakliga uppgift torde vara att
på eu jämförelsevis kort, bestämd tid bibringa lärjungarna erforderlig
yrkesskicklighet, ej kan i vetenskaplig betydenhet jämställas med universiteten
och karolinska institutet samt att fördenskull innehafvarna af professorsbeställningar
vid farmaceutiska institutet ej skäligen böra kunna göra
anspråk på samma aflöningsförmåner som professorer vid universiteten
och karolinska institutet.

Då kommittén ansett, att för professorsbeställningarna vid farmaceutiska
institutet aflöningsförmånerna böra kunna sättas lägre än för professurer
vid universiteten och karolinska institutet, har det likväl ej synts kommittén
lämpligt, att, såsom fallet för närvarande är, ifrågavarande lärarbefattningar
vid farmaceutiska institutet fortfarande skola benämnas extra
ordinarie. Beskaffenheten af dessa lärares anställning öfverensstämmer
ju nämligen väsentligen med andra ordinarie tjänstemäns. Enligt kom -

mitténs åsikt höra därför jämväl nu ifrågavarande befattningshafvare helt
enkelt benämnas professorer.

Vid bestämmande af beloppet utaf den aflöning, som må böra tillerkännas
professorerna vid farmaceutiska institutet, har det synts kommittén
som skulle en begynnelseaflöning af 6,400 kronor vara tillfyllest,
däraf 4,400 kronor torde böra utgöra lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar.
Till nämnda begynnelseaflöning skulle kunna komma ett ålderstillägg
till lönen å 600 kronor efter fem år.

Med tillämpning af vanliga beräkningsgrunder skulle sålunda högsta
pensionsunderlaget för ifrågavarande professorer uppgå till 5,000 kronor.

I handlingar, som lågo till grund för den af Kung!. Maj:t vid
1901 års riksdag gjorda framställningen om ny stat för farmaceutiska
institutet, finnes uppgifvet, att de två hufvudlärarnas tid toges så i anspråk
för undervisningen, föreläsningar och öfningar, att något inkomstbringande
arbete vid sidan däraf hvarken vore möjligt eller kunde tillåtas. Kommittén
anser sig i anledning däraf böra meddela, att enligt allmänt tillgängliga
uppgifter berörda uttalande, åtminstone under de senare åren
och i hvad angår den ena af ifrågavarande lärare, icke motsvarats af de
faktiska förhållandena.

Med stöd af hvad förut anförts hemställer kommittén,

att de nuvarande extra ordinarie professurerna vid
farmaceutiska institutet må benämnas professurer, samt
att innehafvare af ifrågavarande befattningar må
erhålla lön 4,400 och tjänstgöringspennmgar 2,000, tillhopa
6,400 kronor, hvartill kan komma ett älderstillägg
till lönen ä 600 kronor efter fem är.

Beträffande de af kommittén nu ifrågasatta aflöningsförmånerna för
professorer vid farmaceutiska institutet skulle måhända den invändningen
kunna göras, att kommittén i betänkande den 8 december 1909 (delen
XXI) för öfverlärare, med professors titel, vid undervisningsanstalterna för
barnmorskor föreslagit enahanda aflöning, som vid 1908 års riksdag bestämdes
för flertalet professorer vid karolinska institutet.

Gent häremot vill kommittén emellertid erinra, att kommitténs af
Konung och Riksdag godkända förslag i sistnämnda hänseende framställdes
ej blott med hänsyn till den vetenskapliga utbildning, som kräfves för
öfverlärarna vid barnmorskeundervisningsanstalterna, utan äfven med afseende
å de synnerligen maktpåliggande och ansvarsfulla åligganden, som
tillhöra dem i deras dubbla egenskap af öfverlärare och öfverläkare vid
barnbördshus.

I öfrigt har kommittén velat ur mera allmän synpunkt erinra
därom, att, då kommittén tänkt sig professorsbeställningar med olika aflömngsförmåner,
detta ingalunda innebär något, som saknar motsvarighet
i befintliga förhållanden.

Bortseende från de skilda aflöningar, som för närvarande åtnjutas
af de i det föregående omförmälda grupper af professorer, tillåter sig
kommittén i sådant hänseende fästa uppmärksamheten därå, att vid den
under öfverinseende af akademien för de fria konsterna ställda konsthögskolan
vederbörande professorer aflönas väsentligt lägre än hvad eljest
i allmänhet gäller för ordinarie professorer vid andra läroanstalter.

Äfven inom administrationen förekomma fall, då befattningar med
enahanda benämning erhålla olika aflöning. Såsom exempel därå må anföras,
att revisorerna i kammarrätten åtnjuta högre aflöning än flertalet
motsvarande befattningshafvare inom andra ämbetsverk samt att för öfverdirektörerna
i landtbruks- och landtmäteristyrelserna aflöningen är bestämd
till högre belopp än för öfverdirektören i kontrollstyrelsen.

Vidare må, exempelvis, erinras, hurusom för notarier i Svea hofrätt
aflöningen är satt högre än för notarier i kammarrätten och kammarkollegium.

För att nu återgå till frågan om de aflöningsförmåner, som må böra tillkomma
professorer vid farmaceutiska institutet, vill kommittén något närmare
beröra spörsmålet om den förmån af fri bostad eller hyresersättning,
som enligt nu gällande stat för institutet tillkommer extra ordinarie
professorn i kemi och kemisk farmaci.

Såsom af det föregående framgår, åtnjöt vederbörande lärare i kemi
och farmaci före 1901 års lönereglering fri bostad. I handlingar, som

lågo till grund för Kungl. Maj:ts förslag i ämnet vid sistnämnda års
riksdag, uttalades att, då de af nyssbemälde lärare disponerade bostadsrum
vore behöfliga till förökande af undervisningslokalerna, villkoret för åtnjutandet
af den då ifrågasatta aflöningsförhöjningen borde vara, att han afstode
från bostadslägenheten.

Uti det af Kungl. Maj:t framlagda statsförslaget upptogs ej heller
förmånen af fri bostad för professorn i kemi och kemisk farmaci, utan
sattes aflöningsförmånerna lika för denne professor och för professorn i
botanik och farmakognosi. För bägge ansågs aflöningen böra blifva densamma,
som då i allmänhet utgick till ordinarie professorer vid universiteten,
karolinska institutet och tekniska högskolan.

1 sammanhang därmed att statsutskottet uti sitt yttrande i ämnet
uttalade den uppfattning, att de föreslagna professorerna vid farmaceutiska
institutet borde såväl i aflöningshänseende som i fråga om benämningen
likställas med extra ordinarie professorer vid universiteten och karolinska
institutet, yttrade utskottet beträffande nu ifrågavarande särskilda förmån
för den ena af de bägge professorerna vid farmaceutiska institutet
följande:

»Då läraren i kemi för närvarande är i åtnjutande af fri bostad,
hvars årliga hyresvärde torde uppgå till minst 1,000 kronor, samt omöjligheten
af hans bibehållande vid denna förmån icke blifvit till fullo visad,
synes han fortfarande böra komma i åtnjutande af densamma och anteckning
därom böra i staten intagas».

Såsom Andra kammarens protokoll vid 1901 års riksdag (delen 2,
n:r 19, sid. 14 o. följ.) utvisa, föranledde frågan om tillkomsten och berättigandet
af berörda bostadsförmån en ingående diskussion i nämnda kammare.

Uti den stat, som sedermera af Riksdagen efter gemensam omröstning
godkändes, upptogs emellertid för extra ordinarie professorn i kemi
och kemisk farmaci, jämte kontant aflöning, »fri bostad eller, i saknad
däraf, 1,000 kronor i hyresersättning».

I enlighet därmed åtnjöt denne professor fortfarande tills vidare förmånen
af fri bostad i den för farmaceutiska institutet förhyrda lägenhet.
Efter det emellertid boställsvåningen måst tagas i anspråk för utvidgning
af undervisningslokalerna, har han i stället uppburit hyresersättning, 1,000

10—101445 Löneregleringskommitténs bet. XXVI.

Före ståndaren.

kronor, hvilket belopp af statskontoret utanordnats under titel »förskott
mot ersättning framdeles». Af statsverkspropositionen till 1910 års Riksdag
och samma Riksdags skrifvelse n:r 8 framgår, att hyresersättningen
för år 1909 ersättes statskontoret af extra anslag för år 1911.

Nu har, såsom förut är nämndt, jämväl extra ordinarie professorn i botanik
och farmakognosi gjort framställning om erhållande af hyresersättning å
1,000 kronor. Beträffande denna framställning har styrelsen för farmaceutiska
institutet i underdånig skrifvelse den 28 september 1910 uttalat,
att styrelsen för sin del hyste den uppfattning, att, då kvalifikation och tjänstgöringsskyldighet
för de båda extra ordinarie professorerna vore desamma,
billighet och rättvisa kräfde, att löneförmånerna äfven blefve lika, och tillstyrkte
styrelsen fördenskull den begärda hyresersättningen.

Att de bägge ifrågavarande lärarna böra i aflöningshänseende vara
likställda, därom är kommittén fullt ense med styrelsen för farmaceutiska
institutet, men, i motsats till styrelsen, anser kommittén detta böra åstadkommas
därigenom, att i och med det att innehafvare!! af professorsbefattningen
i kemi och kemisk farmaci öfvergår på blifvande ny stat för institutet
med, i förhållande till nuvarande ordinarie stat, väsentligt höjd
kontant aflöning, någon hyresersättning ej vidare skall utgå till professorn
i kemi och kemisk farmaci.

Till föreståndare för farmaceutiska institutet skall, enligt gällande

7 o o

stadga, af Kungl. Maj:t, på styrelsens förslag efter lärarkollegiets hörande,
förordnas en af extra ordinarie professorerna vid institutet för en tid af fem år.

Uti den stat för institutet, som antogs vid 1881 års riksdag, var
upptaget arfvode till föreståndaren, 500 kronor.

I de handlingar, som lågo till grund för det vid 1901 års riksdag
framlagda förslaget till ny stat för institutet, hade icke föreslagits
någon förändring af nyssberörda föreståndararfvode, detta dock under
förutsättning att kamrerare och sekreterare anställdes. Den mest betungande
delen af föreståndarens arbete hade — sades det — dittills varit
vården af institutets ekonomi, bokföring, skrifgöromål m. in. Blefve särskild
tjänsteman anställd för dessa arbeten, borde det beviljade arfvodet,
500 kronor, vara tillräcklig ersättning för föreståndargöromålen.

Uti den vid 1901 års riksdag antagna staten upptogos dels fortfarande
500 kronor såsom arfvode åt föreståndare, dels ock 500 kronor
åt sekreterare och kamrerare.

Emellertid har å extra stat för hvartdera af åren 1910 och 1911 af
riksdagen anvisats ett belopp af 500 kronor till ökad ersättning åt föreståndaren,
hvilken alltså i denna sin egenskap för närvarande åtnjuter en
sammanlagd godtgörelse af 1,000 kronor.

Såsom förut är uti ifrågavarande afseende meddeladt, anmälde farmaceutiska
institutets styrelse i underdånig skrifvelse den 19 september 1908,
att institutets föreståndare uti eu till styrelsen ingifven skrift anhållit, att
styrelsen ville göra framställning om ökning af hans arfvode med 500
kronor för år, intill dess inom en eventuell nybyggnad för institutets räkning
förmånen af fri bostad kunde beredas honom. Föreståndaren hade
framhållit, att det i staten upptagna arfvode till föreståndaren, 500 kronor,
icke ens närmelsevis kunde betraktas såsom skälig godtgörelse för det
myckna arbete, som vore förenadt med föreståndarskapet.

För egen del framhöll styrelsen, att det myckna arbete, som vore
förenadt med föreståndarskapet, icke kunde anses skäligen ersatt med utgående
arfvode.

Styrelsen erinrade därom, att föreståndaren vore föredragande inför
stvrelsen och att det sålunda ålåge honom att noga sätta sig in i och förbereda
alla ärenden, som skulle af styrelsen handläggas, att föreståndaren
hade att till verkställighet bringa alla styrelsens beslut, att han vore ansvarig
för institutets ekonomi och i sådant afseende hade att tillse att
anslag användes för sina rätta ändamål äfvensom att räkenskaper och redovisningar
behörigen uppsattes och utlämnades, äfvensom att honom ålåge
att öfvervälta hela undervisningen vid institutet, att föra matriklar och
diarier samt att hafva tillsyn öfver institutets lokaler, inventarier och samlingar
och att dessa behörigen vårdades, in. fl. åligganden.

Därtill komme att föreståndaren i följd af pågående utredning
i anledning af väckt förslag om nybyggnad för institutets räkning pålagts
ett högst afsevärdt extra arbete, hvilket, därest nybyggnaden, såsom styrelsen
vågade antaga, under år 1910 komme till stånd, under detta och närmast
påföljande år med all sannolikhet komme att än ytterligare ökas.

I följd af den stora blåsten på lärarkrafter vid institutet kunde föreståndaren
icke komma i åtnjutande af den nedsättning i undervisningsskyldigheten,
som i regel plägade medgifvas föreståndare vid liknande institutioner.

Styrelsen hemställde, att till beredande af högre arfvode åt föreståndaren
måtte å 1910 års stat uppföras ett belopp af 500 kronor.

Förslaget, upptaget i statsverkspropositionen vid 1909 års riksdag,
bifölls af Riksdagen, och har enahanda belopp, såsom ofvan är antydt,
anvisats jämväl för år 1911 å extra stat.

I § 8 af gällande stadga för farmaceutiska institutet finnas angifna
de åligganden, som tillkomma institutets föreståndare.

Ehuru bland motiven för framställningen till 1909 års riksdag om
ökadt arfvode åt föreståndaren jämväl ingick, att honom pålagts extra
arbete af omfattande beskaffenhet i anledning af väckt förslag om nybyggnad
för institutets räkning, och ehuru frågan om nämnda nybyggnad,
efter hvad för kommittén uppgifvits, numera lärer vara på
obestämd tid undanskjuten, har kommittén dock ansett sig ej böra
ifrågasätta någon nedsättning i det sammanlagda arfvodesbelopp, som för
åren 1910 och 1911 anvisats till föreståndaren dels å den ordinarie staten
dels å extra stat. Kommittén har emellertid därvid förutsatt att, äfven
om arbete i och för möjligen blifvande nybyggnad återupptages under en
nära framtid, detta icke utun vidare bör få föranleda någon förhöjning af
föreståndarens arfvode.

I den stat, som vid 1907 års riksdag antogs för veterinärinstitutet,
är uppfördt arfvode till rektor med 1,000 kronor; och enligt stadgan för
sistnämnda institut den 31 januari 1908 förordnar Kungl. Maj:t, på direktionens
förslag, eu af professorerna vid institutet att vara institutets rektor
för tre år i sänder.

Kommittén hemställer i nu förevarande hänseende,

att i den nya staten för farmaceutiska institutet
må för bestridande af föreståndargöromål uppföras ett
belopp af 1,000 kronor.

Vidkommande öfriga lärarbefattningar vid farmaceutisk^ institutet öfriga lärartillåter
sig kommittén erinra, hurusom i det vid 1877 års riksdag framlagda
och af Riksdagen utan anmärkning lämnade förslaget till utgiftsstat för
institutet voro beräknade aflöningar för, bland andra, en lärare i fysik
och matematik 1,000 kronor, en lärare i författningskunskap 300 kronor
och en assistent vid laboratoriet 1,500 kronor.

Uti den vid 1881 års riksdag antagna staten för institutet upptogos,
bland annat, arfvoden åt en lärare i fysik 1,200 kronor, åt en lärare i
författningskunskap 300 kronor och åt assistenter 1,500 kronor.

På förslag af Ivungl. Maj:t höjdes vid 1891 års riksdag posten
»arfvode åt assistenter» med 1,000 kronor. Vid samma riksdag medgafs,
att det belopp, hvarmed elevernas terminsafgifter kunde komma att öfverskjuta
900 kronor för år, Ange efter medicinalstyrelsens pröfning användas
till, bland annat, förökad undervisnings bestridande, där sådant af tillfällig
anledning funnes vara behöflig^.

Uti framställning från farmaceutiska institutets styrelse, som låg till
grund för Kungl. Maj:ts förslag i förstnämnda hänseende, anfördes, bland
annat, följande.

Med hänsyn till praktiska öfningars betydelse för en fruktbringande
undervisning vid farmaceutiska institutet icke blott i kemi utan äfven
i naturalhistoria och farmakognosi samt i fysik hade, i den mån
sådant kunnat ske, anspråkslösa praktiska öfningskurser blifvit anordnade
äfven för de sistnämnda disciplinerna, nämligen en kurs i mikroskopets
handhafvande och en kurs i några enkla, men praktiskt viktiga
fysikaliska arbeten. Dessa öfningar hade dock kunnat komma till stånd
endast på sådant sätt, att institutets båda assistenter fått öfvertaga hvar
sin af nämnda kurser.

För beredande af ersättning åt läraren i kursen uti mikroskopi
hade det varit nödvändigt pålägga de i densamma deltagande lärjungarna
en afgift. Vid ett och annat tillfälle hade denna ersättning
blifvit af apotekarsocietetens direktion förstärkt. Då emellertid denna
anordning icke kunde anses lämplig, uttalade institutets styrelse önskvärdheten
däraf, att ersättning till läraren erhölles genom ett stats -

anslag om minst 300, högst 500 kronor, hvithet sistnämnda belopp skalle
möjliggöra en behöflig utsträckning af kursen.

Åt läraren i de fysikaliska laborationerna hade, yttrade styrelsen
vidare, ersättning kunnat beredas därigenom, att under tre år bidrag lämnats
af två för saken intresserade apoteksinnehafvare och att för det senaste
året räntan af en donation kunnat disponeras för ändamålet. Ifrågavarande
arbete syntes styrelsen billigtvis böra ersättas med minst 300
kronor. Men utom sistberörda ersättning borde därutöfver, enligt styrelsens
åsikt, särskild godtgörelse för ökade göromål beredas andre assistenten,
och ansåg styrelsen, att dennes arfvode, då 300 kronor, borde ökas
med 700 kronor, däruti inberäknadt de 300 kronor, som skulle tillkomma
honom för ledningen af den fysikaliska kursen. En dylik förhöjning påkallades
däraf att andre assistentens biträde tagits i ökadt anspråk, så att
han för det dåvarande hade lika många timmars tjänstgöring som förste
assistenten. Den förres arfvode stode fördenskull icke i rimligt förhållande
till hans arbete.

I anledning af gjord framställning om beredande af medel till aflönande
af en tredje och en fjärde assistent vid farmaceutiska institutet erhöll
medicinalstyrelsen genom kungl. bref den 22 oktober 1897 bemyndigande
att föreskrifva, att från och med vårterminen 1898 eleverna vid
institutet skulle för åtnjutande af undervisning därstädes erlägga förhöjd
terminsafgift, dock med rättighet för institutets styrelse att för mindre
bemedlad elev medgifva nedsättning i afgiften.

Genom terminsafgiftens höjande bereddes en årlig tillgång, af hvilken
tillsammans med det i staten upptagna anslag till assistenter, 2,500 kronor,
utgingo årsarfvoden till 1 förste assistent med 1,500 kronor och till 3
assistenter med 1,000 kronor åt hvardera.

Då, såsom förut är nämndt, fråga sedermera uppstod om inrättande
vid farmaceutiska institutet af en undervisningskurs för apotekselever,
yttrade institutets styrelse, att de lärarkrafter, öfver hvilka institutet förfogade
för undervisning i kemi och farmaci samt botanik och farmakognosi,
behöfde uteslutande tagas i anspråk för de ordinarie eleverna. Någon ytterligare
skyldighet borde, enligt styrelsens mening, ej påläggas dessa lärare
än att hvar i sitt ämne utöfva tillsyn öfver apotekselevernas undervisning.

Däremot förfogade institutet öfver assistenter, som under flerårig
undervisning af institutets lärjungar och privat handledning af apotekselever
förvärfvat erforderlig vana och skicklighet. Åt dessa assistenter
kunde apotek selevernas undervisning uppdragas. Sålunda borde det öfverlämnas
åt två assistenter att undervisa i kemi, farmaci och författningskunskap
samt att leda de kemisk-praktiska öfningarna och åt en tredje att
undervisa i botanik och farmakognosi med dithörande öfningar.

Examineringen af apotekseleverna kunde förrättas antingen, såsom
dittills, af farmaceutiska institutets lärare eller ock af elevernas särskilda
lärare under vederbörlig kontroll.

Bland de aflöningar, som funnos upptagna uti det af medicinalstyrelsen
år 1900 framlagda förslaget till ny utgiftsstat för farmaceutiska
institutet, förekommo jämväl:

till en lärare i teknisk farmaci och författningskunskap 2,000 kronor,
fördelade i lön 1,500 och tjänstgöringspenningar 500 kronor, till en lärare i
fysik enahanda belopp, till en extra lärare i bakteriologi 600 kronor samt
till assistenter 8,400 kronor.

Den sålunda föreslagna aflöningen för lärarna i teknisk farmaci och

O O

författningskunskap samt i fysik hade medicinalstyrelsen ansett någorlunda
motsvara det arbete, som fordrades af dem.

Åt läraren i teknisk farmaci och författningskunskap hade visserligen
farmaceutiska institutets styrelse begärt endast en aflöning af 1,500
kronor. Men då det syntes möta svårighet att med de stigande aflöningsförmåner,
som dåmera inträdt inom apotekaryrket, erhålla en fullt
kvalificerad lärare för en aflöning af endast 1,500 kronor, och då tjänstgöringsskyldigheten
för ifrågavarande båda ordinarie lärare vore i det närmaste
lika, hade medicinalstyrelsen ansett aflöningen ej kunna sättas lägre
än till 2,000 kronor äfven för läraren i teknisk farmaci och författningskunskap.

I ämnet teknisk farmaci, hvilket omfattade en framställning: af de
för ett fullständigt apotek erforderliga lokaler, apparater in. m., hade under
flera år undervisning bekostats med räntorna på en donation, öfver hvilka
institutets styrelse kunnat någorlunda fritt förfoga. På grund af det samband
detta ämne ägde med författningskunskap, hade undervisningen däri
ansetts böra öfverlämnas åt läraren i sistnämnda ämne, hvilken jämväl
skulle meddela undervisning i beredningen af s. k. galeniska medel, såsom
salfvor, tinkturer och pulver, i en del recepturarbeten samt i farmaciens
historia.

Hvad läraren i fysik anginge, hade hans arbete ökats med exatnensskyldighet
och ledning af praktiska öfningar.

De bakteriologiska öfningarna, som vore fakultativa och bekostades
af de i dem deltagande lärjungarna, hade ansetts böra blifva obligatoriska.
Den ifrågasatta extra läraren i ämnet, som skulle få att undervisa i elementär
bakteriologi och därvid handleda omkring tre afdelningar om året,
hvardera under en månad, ansågs därför böra äga åtnjuta det föreslagna
arfvodet af 600 kronor.

Åt assistenter hade institutets styrelse ursprungligen begärt ett anslagsbelopp
af sammanlagdt 5,400 kronor, nämligen 1,800 åt förste assistenten
samt 1,200 åt hvar och en af de tre öfriga assistenterna. I sådant
hänseende anfördes, att till dessa befattningar antoges examinerade
apotekare med goda kunskaper och att de icke blott lämnade handräckning
åt vederbörande lärare, utan äfven under lärarens tillsyn utöfvade en
ganska omfattande lärarverksamhet. Om i betraktande toges, att en examinerad
apotekare vid tjänstgöring å apotek kunde bereda sig en inkomst
af 2,000 a 3,000 kronor per år, syntes det institutets styrelse, att den
föreslagna förhöjningen måste anses vara den minsta möjliga och för öfrigt
nödvändig, såvida icke institutet skulle blifva i saknad af assistenter.

De nämnda aflöningarna hade emellertid synts medicinalstyrelsen likasom
apotekarsocietetens direktion för ringa i betraktande af det arbete, som
fordrades af assistenterna, samt de aflöningar, som dåmera på den praktiska
apotekarbanan vore vanliga för examinerade apotekare. En förhöjning
till omkring 2,000 kronor åt hvar och en af assistenterna ansåg medicinalstyrelsen
blifva erforderlig, därest institutet skulle kunna stadigvarande

påräkna fullt kompetenta och skickliga biträden. Skulle en särskild studiekurs
för apotekselever anordnas vid institutet och anförtros åt assistenterna,
komme äfven deras tid och arbete att blifva så tagna i anspråk, att en
aflöning af omkring 2,000 kronor måste betraktas som den minsta möjliga.

Farmaceutiska institutets styrelse hade i ett senare afgifvet utlåtande
uppfört såsom lärararfvode för nyssberörda elevkurs en summa af 3,000
kronor. Därigenom skulle, enligt denna styrelses beräkning, sammanlagda
anslagsbehofvet för assistenter stiga till 8,400 kronor att, fördelas dem
emellan i den mån deras arbete och tid toges i anspråk. En del af denna
summa kunde visserligen tänkas bestridd med afgifter erlagda af de i
undervisningskursen för apotekselever deltagande. Men då dessa afgifter
icke syntes höra ställas alltför höga och i intet fall borde öfverstiga 100
kronor för hvarje kursdeltagare samt då enligt beräkning af institutets
styrelse en del andra utgifter skulle blifva erforderliga för den nämnda
elevkursen, hade medicinalstyrelsen icke ansett sig kunna nedbringa anslagssumman
till assistenter under nämnda 8,400 kronor, utan bibehållit densamma
oafkortad, under förutsättning att kursdeltagarnas afgifter skulle
användas för bestridande af de öfriga kostnader, hvilka blefve en följd af
den särskilda elevkursen.

Det af Kungl. Maj:t vid 1901 års riksdag framlagda förslaget till stat
öfverensstämde uti nu ifrågavarande hänseenden med hvad medicinalstyrelsen
hemställt.

I afseende å tillämpningen af staten föreslog Kungl. Maj:t, att, i
hufvudsaklig enlighet med hvad då var föreskrifvet, måtte bestämmas, att
det belopp, hvarmed de studerandes afgifter kunde komma att öfverskjuta

4,000 kronor för år, finge efter Kungl. Maj:ts pröfning användas såväl till
förbättring af materielen vid institutet som ock till bestridande af förökad
undervisning därstädes, i fall sådant funnes behöfligt.

Uti det yttrande statsutskottet afgaf beträffande Kungl. Maj:ts framställning
angående farmaceutiska institutet anförde utskottet beträffande
afiöningen för lärarna i teknisk farmaci och författningskunskap samt i
fysik, att utskottet ansett deras aflöning kunna bestämmas till 1,000
kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar eller tillhopa 1,500 kronor,
hvilket belopp af farmaceutiska institutets styrelse föreslagits såsom aflö 11—101445

Löneregleringskommitténs bet. XXVI.

ning för den förre af de två ifrågavarande lärarna. En sådan nedsättning
hade utskottet så mycket hellre tilltrott sig föreslå, som antydt blifvit, att
ifrågavarande lärarbefattningars innehafvare skulle kunna samtidigt bestrida
tjänstgöring såsom assistenter och i sådan egenskap uppbära arfvode.

Den af Riksdagen efter gemensam omröstning antagna staten för institutet
upptog, förutom andra poster,

1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap
...............lön 1,000, tjänstgöringspenningar 500, summa 1,500 kronor

1 lärare i fysik............. » 1,000 > 500 > 1,500 >

1 extra lärare i bakteriologi, arfvode ... — — 600 >

assistenter............... — — 8,400 >

Den ofvan angifna, af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen i afseende
å statens tillämpning blef af Riksdagen godkänd.

Ofvannämnda anslag 8,400 kronor till assistenter disponerades till
och med år 1908 i allmänhet sålunda:

till 2 assistenter i kemi och kemisk farmaci samt 1 assistent i botanik
och farmakognosi, samtliga tillika lärare vid kursen för apotekselever,
eu hvar 1,600 kronor i assistentarfvode och 600 kronor i ersättning
för undervisningen vid nyssberörda elevkurs, samt

till 1 assistent i kemi och kemisk farmaci 1,200 kronor och till
1 assistent i fysik 600 kronor.

De två sistnämnda assistentbefattningarna bestriddes emellertid af
en och samma person.

Af öfverskott å kurs- och terminsafgifter erhöllo hvar och en af de
tre lärarna vid kursen för apotekselever därjämte gratifikationer för hvartdera
af åren 1903 och 1904 400 kronor, för år 1905 500 kronor, för hvart
och ett af åren 1906—1908 600 kronor.

Den, som bestred ofvanberörda förenade assistentbefattningar i
kemi och fysik tilldelades af nämnda öfverskottsmedel gratifikationer till
belopp af 400 kronor för hvart och ett af åren 1905—1908.

Då farmaceutiska institutets styrelse i sin underdåniga skrifvelse den
10 september 1907 gjorde framställning om förhöjning af, bland annat,
det i staten af år 1901 uppförda anslaget till assistenter, 8,400 kronor,
anförde styrelsen, såsom förut är nämndt, hufvudsakligen följande.

Anledningen till att anslagsposten i fråga icke från början sattes
högre ansåg styrelsen vara att söka dels däri, att vid statens fastställande
hvarje erfarenhet saknats om det arbete, som skulle blifva förenadt med
undervisningen vid kursen för apotekselever, dels ock däri att man antagit,
att assistenterna skulle jämförelsevis lätt kunna skaffa sig extra inkomster
genom att meddela privatundervisning åt institutets elever. Emellertid hade
dessa dåmera i allmänhet vida bättre underbyggnad och kunde till följd däraf
afsevärdt lättare följa undervisningen, hvarför nämnda inkomstkälla i hög
grad reducerats. Kungl. Maj:t hade jämväl vid flera föregående tillfällen
på styrelsens hemställan beviljat gratifikationer, att utgå af öfverskotten å
de studerandes kurs- och terminsafgifter, till de tre assistenter, som
jämväl vore lärare vid kursen för apotekselever.

Styrelsen hade förut hemställt, att den tredje assistenten i kemi och
kemisk farmaci, hvilkens assistentarbete vore lika maktpåliggande som
hans båda kamraters, måtte i form af gratifikation beredas den ökning i
arfvodet, att detta uppginge till enahanda belopp som tillkomme öfriga
assistenter i kemi. Denne assistent hade ock tillerkänts en gratifikation af
400 kronor, hvadan jämväl hans arfvode för år 1906 utgått med 1,600
kronor.

mening större delen af det arfvode, som dittills ansetts utgöra lämplig godtgörelse
åt omförmälda lärare, uppföras i staten, på det att lärarna skulle
kunna med säkerhet beräkna en viss inkomst och därigenom känna sin
ställning vid institutet mera betryggad.

Styrelsen ansåg, att i staten borde upptagas arfvoden till två assistenter
i kemi och kemisk farmaci samt en assistent i botanik och farmakognosi,
alla tillika lärare vid kursen för apotekselever, med till en hvar 1,600
kronor i assistentarfvode och 1,000 kronor i lärararfvode eller sålunda
sammanlagdt 2,6<)0 kronor, alltså tillhopa för alla tre 7,800 kronor.

Arfvodet till den tredje assistenten i kemi och kemisk farmaci borde
utgå med samma belopp som till öfriga assistenterna i samma ämnen,
eller med det för år 1906 bestämda beloppet 1,600 kronor.

Arfvodet till assistenten i fysik hade utgått med hälften af arfvodet
till den tredje assistenten i kemi och kemisk farmaci, eller med 600 kronor.
När den senares arfvode höjdes, syntes jämväl assistentens i fysik
rättvisligen böra höjas i samma proportion, eller sålunda till 800 kronor.
Detta arfvode kunde icke anses oskäligt högt, vid det förhållande att alla
fysikaliska öfningar skulle ledas af denne assistent. Styrelsen framhöll i
detta sammanhang, att läraren i fysik uppbure allenast 1,500 kronor, hvadan
ledningen af någon de! af öfningarna svårligen syntes kunna öfverflyttas
på honom.

Posten assistenter borde sålunda höjas med 1,800 kronor till 10,200
kronor.

Det för höjning af anslaget till assistenter föreslagna beloppet
1,800 kronor äskades emellertid af Kungl. Maj:t endast å extra stat för år
1909 och bl ef äfven af Riksdagen sålunda anvisadt.

Enahanda belopp hafva äfven anvisats för åren 1910 och 1911.

Till en hvar af de tre lärarna vid kursen för apotekselever har för
år 1909 utgått gratifikation af öfverskott å kurs- och terminsafgifter med
600 kronor.

Äfven till extra läraren i bakteriologi hafva af ifrågavarande öfverskottsmedel
utgått gratifikationer: för år 1905 300 kronor, för år 1906
400 kronor och för år 1908 400 kronor samt för år 1909 likaledes 400
kronor.

För att blifva satt i tillfälle att närmare bedöma omfattningen af
de tj änstegöromål, som för närvarande åligga en hvar af de vid farmaceutiska
institutet anställda lärare och assistenter, e. o. professorerna dock
undantagna, har kommittén hos föreståndaren för institutet anhallit om
uppgifter i nämnda hänseende.

Af de utaf vederbörande lärare och assistenter lämnade uppgifterna
inhämtas följande rörande vederbörandes hufvudsakliga åligganden beträffande,
till en början, kursen för farmacie kandidater.

Läraren i teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap,
till hvars läroämnen äfven hörer farmaciens historia, åligger hufvudsakligen
att hålla föreläsningar två gånger i veckan (hvarje föreläsning om
en timme), att leda och öfvervaka sådana farmaceutisk! vetenskapliga undersökningar,
som mera försigkomna elever i och för vinnande af högre
betyg önska utföra, äfvensom att anställa förhör och tentamina samt förrätta
examina. Arbetet fortgår med föreläsningar, tentamina, examina
m. in. under 31 V2 veckor årligen.

Läraren i fysik skall hålla föreläsningar, omfattande en timme, två
gånger i veckan under 25 veckor första läsåret och 13 veckor andra läsåret
i undervisningsperioden. Därtill kommer, bland annat, anställande af
tentamina och förrättande af examina.

Extra läraren i bakteriologi meddelar undervisning genom bakteriologiska
öfningar, hvilka pågå under 15 veckor af läsåret med 10 timmar
i veckan.

Assistenten i botanik och farmakognosi samt tre assistenter i kemi
och kemisk farmaci åligger hufvudsakligen att demonstrera och handleda
vid laborationer; att anskaffa och bereda erforderligt undervisningsmaterial
o. d.; att genomse och rätta de studerandes öfningsjournaler; samt att biträda
med vakttjänstgöring vid skriftliga repetitioner och tentamina. Assistenten
i botanik och farmakognosi skall därjämte närvara vid vederbörande
professors föreläsningar i de nämnda ämnena, hvilka pågå 4 timmar
i veckan.

De studerandes laborationer äga rum fyra dagar i veckan med fem
timmar hvar gång under 29 veckor årligen. För assistenterna tillkomma
dels hvarje laborationsdag förberedande arbeten, rättning af journaler m. m.

dels ock arbeten under en vecka före hvarje termins början och under V2
vecka efter hvarje termins slut.

Assistenten i fysik, hvilken för närvarande tillika är assistent i
kemi och kemisk farmaci, har i allmänhet enahanda åligganden som öfriga
assistenter, men assistentens i fysik arbete pågår endast under 15 veckor
om året med två laborationer i veckan.

Assistenten i botanik och farmakognosi samt två af assistenterna i
kemi och kemisk farmaci äro, såsom förut är nämndt, tillika lärare vid
kursen för apotekselever.

I sistnämnda egenskap åligger det ifrågavarande assistenter hufvudsakligen
att meddela undervisning genom föredrag och förhör medelst till
lärjungarna ställda frågor, att leda praktiska öfningar, att genomse och råtta
elevernas öfriingsjournaler, att anställa repetitioner och slutförhör samt
att afgifva betyg.

Arbetet med undervisningen i botanik och farmakognosi uti kursen
för apotekselever pågår 20 veckor om året. Under nämnda tidrymd
hållas 71 föredrag jämte förhör, hvart och ett om 1 V2 timme, samt
laborationer under 4 veckor, 5 timmar hvarje söckendag. För slutförhör
är anslagen en tid af 1 V2 vecka efter undervisningstidens slut. Därjämte
erfordras för läraren arbete under omkring 4 dagar före och 2 dagar
efter kursen.

I ämnena kemi, kemisk farmaci, teknisk farmaci och farmaceutisk
författningskunskap meddelas uti kursen för apotekselever undervisning
af två af assistenterna i kemi och kemisk farmaci. För undervisningfen
användas af den ene assistenten 17 veckor och af den andra assistenten
20 veckor. Hvardera läraren häller 50 föredrag med förhör om 1 V2 timme
samt praktiska öfningar under 29 dagar, 5 timmar dagligen. Slutförhör
pågå under 1 V2 vecka efter afslutad undervisning.

Det har af samtliga lärare och assistenter framhållits, att afsevärd
tid, utöfver hvad ofvan specifikt angifvits, erfordras för förberedelser till
föredrag och öfningar, rättande af öfningsjournaler, samlingars vårdande,
tentamina 0. d.

Efter noggrant öfvervägande af handlingarna i förevarande ärende
och de upplysningar i öfrigt, som kommittén vid besök i institutets lokaler
och eljest sökt förskaffa sig, har kommittén kommit till den bestämda
uppfattningen, att flertalet af de nu ifrågavarande befattningarna
böra omgestaltas så i ett som i annat afseende.

Hvad då först läraren i fysik angår, har det synts kommittén, att
med den begränsade omfattning, i hvilken undervisningen uti berörda
ämne gifvetvis bör bedrifvas vid farmaceutiska institutet, nämnda läraie
bör kunna såväl meddela teoretisk undervisning som ock utan biträde af
assistent leda praktiska öfningar i ämnet. Kommittén vill i detta sammanhang
erinra, att i ^ 25 af gällande stadga för institutet finnes in
tagen bestämmelse därom att de praktiska öfningarna skola ledas och öfvervakas
af vederbörande ordinarie eller extra lärare med biträde af assistenter,
där så erfordras.

Det nu till läraren i fysik utgående aflöningsbelopp, 1,500 kronor,
anser kommittén vara tillfyllest äfven med den sålunda föreslagna utvidgningen
af hans åligganden.

o oo _

Det har emellertid förefallit kommittén mindre lämpligt, att denna
lärarbefattning bibehålies såsom ordinarie tjänst. Den för befattningen
utgående aflöningen är nämligen allt för ringa för att kunna ensam bereda
innehafvaren utkomst. Äfven torde böra bemärkas att, med tillgång
till blott det belopp, som för närvarande utgår såsom tjänstgöringspenningar,
det väl knappast lärer vara möjligt att anskaffa vikarie i händelse af
behof.

Att vid nu förestående lönereglering bibehålla en dylik tjänst såsom
ordinarie synes ock vara stridande mot de principer, som i allmänhet af
Kungl. Maj:t och Riksdagen följts vid senaste löneregleringar.

Aflöningen till läraren i fysik synes fördenskull böra utgå i form
af arfvode.

Beträffande ämnena teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap
jämte farmaciens historia tillåter sig kommittén erinra, hurusom
undervisningen i dessa ämnen för närvarande år fördelad mellan två
personer sålunda, att den å staten upptagne läraren i teknisk farmaci och
författningskunskap undervisar i samtliga nämnda ämnen vid kursen för

fannacie kandidater, under det att en af assistenterna i kemi och kemisk
farmaci meddelar undervisning i teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap
vid kursen för apotekselever.

Med den jämförelsevis mindre omfattningen af ifrågavarande ämnen
synes det kommittén kunna uppdragas åt läraren i teknisk farmaci och författningskunskap
att jämväl meddela undervisningen i sina ämnen vid kursen
för apotekselever.

Såväl med hänsyn härtill som ock med afseende därå att, enligt
hvad kommittén inhämtat, den till tekniska farmacien hörande undervisningen
i beredningen af s. k. galeniska medel är afsedd att utvidgas,
anser kommittén beloppet af aflöningen till ifrågavarande lärare böra höjas
till 2,000 kronor eller samma belopp, som på medicinalstyrelsens förskoaf
Kungl. Maj:t äskades vid 1901 års riksdag.

Af enahanda skäl, som ofvan anförts beträffande läraren i fysik,
torde emellertid aflöningen till läraren i teknisk farmaci och författningskunskap
böra utgå i form af arfvode.

Då kommittén funnit sig höra hemställa, att lärarbefattningarna i
fysik samt i teknisk farmaci och författningskunskap icke vidare må
bibehållas såsom ordinarie tjänster, har kommittén dock icke för sin del
velat ifrågasätta ändring beträffande ledamotskap i lärarkollegiet för innehafvare
af befattningarna.

I fråga om läraren i bakteriologi har kommittén ansett sig icke
böra föreslå annan ändring än att det nu å ordinarie stat utgående arfvodet,
600 kronor, måtte ökas med 400 kronor, motsvarande det belopp,
som i form af gratifikation under senare år tilldelats innehafvare af nämnda
befattning.

Beträffande därefter assistentbefattningarna vid institutet torde till
en början böra erinras därom, att enligt kommitténs i det föregående uttryckta
mening någon assistentbefattning i fysik ej vidare skulle erfordras.

Enligt nu gällande bestämmelser skola assistenten i botanik och
farmakognosi samt de tre assistenterna i kemi och kemisk farmaci leda
de praktiska öfningarna vid kursen för farmacie kandidater. Förstnämnde
assistent samt två af assistenterna i kemi och kemisk farmaci meddela

därjämte undervisning vid kursen för apotekselever. Det lärer emellertid
vara af behofvet påkalladt, att äfven den tredje assistenten i kemi och
kemisk farmaci tages i anspråk för undervisningen vid sistnämnda kurs,
allrahelst som de praktiska öfningarna i kemi och kemisk farmaci måste
äga rum på tre särskilda laboratorier.

Att vid den kurs, som afser att föra farmacie kandidater fram till
apotekarexamen, de praktiska öfningarna utgöra en mycket betydande del af
undervisningen, lärer väl få anses ostridigt. Det har ock framhållits, att
assistenterna vid ledandet af dessa öfningar icke kunna inskränka sig till
att blott bibringa lärjungarna färdighet i det manuella förfarandet utan
äfven böra fästa lärjungarnas uppmärksamhet å de vetenskapliga lagar, hvilka
vid dessa öfningar komma i tillämpning.

Om ock enligt bestämmelse i § 25 af gällande stadga för institutet
vederbörande ordinarie lärare hafva att öfvervaka de praktiska öfningarna,
synes dock en mycket betydande del af ansvaret för dessa öfningar hvila
på assistenterna.

Det torde äfven kunna påpekas, att dessa praktiska öfningar upptaga
den jämförelsevis största delen af den tid, som år ägnad åt undervisningen
af farmacie kandidater.

Till de tjänstegöromål, som hvila på assistenten i botanik och farmakognosi
samt assistenterna i kemi och kemisk farmaci i och för ledningen
af de praktiska öfningarna vid kursen för farmacie kandidater, kommer
ock undervisningen, såväl den teoretiska som den praktiska, vid kursen för
apotekselever, hvilken undervisning i sin helhet bestrides af assistenter.

Denna undervisning har hittills meddelats af assistenten i botanik och
farmakognosi samt allenast två af assistenterna i kemi och kemisk farmaci,
men, såsom ofvan är nämn dt, bör äfven den tredje assistenten i de sistnämnda
ämnena tagas i anspråk för undervisningen vid kursen för apotekselever.

Med alla de åligganden, som alltså efter behörig tjänstefördelning
tilldelas de tre assistenterna i kemi och kemisk farmaci samt assistenten i
botanik och farmakognosi, tagas, enligt kommitténs åsikt, samtliga dessa
befattningshafvares tid och krafter i anspråk i minst lika hög grad som
i allmänhet torde äga rum beträffande ordinarie lärare vid andra statens

12—101445 Lönereglering ikommitténs bet. XXVI.

läroanstalter. Kommittén har fördenskull ansett, att, med undantag af
assistentbefattningen i fysik, öfriga assistentbefattningar vid farmaceutiska
institutet böra ombildas till ordinarie tjänster, hvilkas innehafvare lämpligen
torde kunna benämnas laboratorer.

I fråga om undervisningens fördelning mellan de fyra laboratorsbefattningarna
har kommittén tänkt sig, att det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att, efter framställning af styrelsen för institutet, i sådant hänseende
lämna erforderliga föreskrifter.

Gifvetvis bör laborator, i egenskap af ordinarie lärare, äga säte och
stämma i institutets lärarkollegium.

Hvad beträffar beloppet af den aflöning, som bör bestämmas för
innehafvare af nu föreslagna laboratorsbefattningar, vill kommittén erinra,
att för laborator i kemi vid universitetet i Lund, likasom ock för laborator
i experimentell fysik vid Uppsala universitet, aflöningen är bestämd
till 4,500 kronor, däraf 3,000 i lön och 1,500 i tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg till lönen, hvardera å 500 kronor, efter resp. fem
och tio år.

Kommittén har, på sätt förut är nämn dt, ansett farmaceutiska institutet
icke kunna i vetenskaplig betydenhet jämställas med universiteten
och karolinska institutet och för professorerna vid farmaceutiska institutet
föreslagit en lägre aflöning än den, som utgår till professorer vid universiteten
och karolinska institutet.

Äfven för laboratorerna vid farmaceutiska institutet synes aflöningen
böra vara lägre än för de ofvannämnda laboratorerna vid Uppsala och
Lunds universitet.

Det bör emellertid framhållas, att, enligt hvad kommittén inhämtat,
en duglig person, som aflagt apotekarexamen, lärer kunna vid anställning
å apotek påräkna en inkomst af 3,000 kronor om året.

Då för laboratorsbefattning vid farmaceutiska institutet, enligt kommitténs
mening, bör fordras en något mera vetenskaplig utbildning, än som
vunnits enbart genom afläggande af apotekarexamen, har kommittén ansett
aflöningen till innehafvare af nu ifrågavarande befattningar lämpligen
kunna sättas till 4,000 kronor, däraf 2,400 i lön och 1,600 i tjänstgöringspenningar,
jämte två ålderstillägg till lönen, hvartdera å 500 kronor, efter

resp. fem och tio år. Härigenom skulle dessa laboratorer kunna komma
till samma sin t,syftning och erhålla samma pension som adjunkter vid de
allmänna läroverken.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer kommittén,

att läraren i fysik vid farmaceutiska institutet ma
erhålla aflöning, i form af arfvode, till belopp af 1,500
kronor;

att aflöningen till läraren i teknisk farmaci och
för fattning skunskap må utgå såsom arfvode till belopp
af 2,000 ,kronor;

att läraren i bakteriologi må åtnjuta arfvode af

1,000 kronor; samt

att i staten för farmaceutiska institutet må, med
uteslutande af anslag till assistenter, uppföras fyra
ordinarie laborator sbefattningar, en hvar med- aflöning
af 4,000 kronor, där af 2,400 i lön och 1,600 i tjänstgöring
spenning ar, hvartill kunna komina två ålderstillägg
till lönen, det ena med 500 kronor efter fem är och det
andra, likaledes med 500 kronor, efter ytterligare fem år.

1 gällande ordinarie stat för farmaceutiska institutet är under titeln
»sekreterare och kamrerare» uppfördt ett belopp af 500 kronor. Därjämte
har å extra stat för hvart och ett af åren 1906—1911 anvisats ett belopp
af 500 kronor till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare.

Kommittén saknar anledning att föreslå någon ändring af nu utgående
ersättning i berörda hänseende.

Enligt kommitténs mening bör dock, såsom fallet är beträffande
tandläkarinstitutet, beloppet uppföras i staten under förändrad titel »för
bestridande af sekreterar- och kamrerar göromål».

Kommittén får alltså hemställa,

Sekreterare
och kamrerare.

l/aktmästare.

att i staten för farmaceutiska institutet må uppföras
ett belopp af 1,000 kronor för bestridande af sekreter
ar- och kamé er ar gör omål.

Beträffande öfriga i den ordinarie staten för farmaceutiska institutet
ingående poster tillåter sig kommittén till en början erinra, hurusom redan
före den år 1901 beslutade regleringen för institutet vaktmästarens aflöning
var bestämd till 950 kronor, däraf lön 650 och tjänstgöringspenningar
300 kronor, dock att, därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjöte
fri bostad, lönen skulle minskas med 150 kronor.

Uti den framställning från institutets styrelse, som, jämte annat, låg
till grund för Kungl. Maj:ts förslag vid 1901 års riksdag, hemställdes, att
vaktmästaren, utöfver honom tillkommande bostadsförmån, måtte erhålla
aflöningsförhöjning.

Vaktmästargöromålen vid institutet voro nämligen, enligt styrelsens
mening, så omfattande, att de väl motsvarade hvad som vid andra institutioner
skulle fördelas på två personer. Vaktmästaren skulle ansvara för
städning af auditorium och femton andra lokaler, af hvilka endast för
fyra städerska blifvit antagen. Han skulle vara mekanisk arbetare för
att under ferierna reparera och underhålla alla redskap af metall, han
skulle ock sköta ångpannan. Under de senare åren hade värme- och
ventilationsledning inrättats i de åt institutet upplåtna lokaler. Vid andra
institutioner vore för vården af värmeledningen särskild eldare anställd.
Vaktmästaren vore dessutom portvakt. Under vintern började hans arbete
kl. 6 f. in. och räckte till kl. 10 e. in. lian vore alltså icke i stånd att
bereda sig; extra inkomster. Endast en ovanligt duglig och skötsam arbetare
kunde åtaga sig detta arbete. Skulle principiella skäl lägga hinder i
vägen för vaktmästaraflöningens höjande, hemställde institutets styrelse, att
särskild ersättning måtte beredas för vård af värmeledning och ångpanna.

Då vederbörande departementschef den 11 januari 1901 inför Kungl.
Maj:t föredrog frågan om ny stat för farmaceutiska institutet, förklarade
han sig anse det ej vara lämpligt, att någon ändring vidtoges i gällande
stats bestämmelser om aflöningsförmåner för institutets vaktmästare, utan
att dessa fortfarande borde utgöras af dels lön 650 kronor, som likväl,

därest vaktmästaren åtnjöte fri bostad, skulle minskas med 150 kronor, dels
ock tjänstgöringspenningar 300 kronor.

Under rubriken »städning af lokalerna jämte skötsel af ångpanna samt
värme- och ventilationsapparat» föreslog departementschefen uppförande af
ett belopp af 850 kronor, hvaraf *250 kronor beräknades såsom ersättning
för skötsel af ångpanna samt värme- och ventilationsapparat.

Mot Kungl. Maj:ts framställning i nyssnämnda hänseenden, som öfverensstämde
med hvad departementschefen föreslagit, hade Riksdagen icke
någon erinran.

Jämlikt särskilda rnedgifvanden af Kungl. Maj:t har af öfverskott å
kurs- och terminsafgifter för hvart och ett af åren 1904—1907 utgått
aflöningsfyllnad till en extra vaktmästare vid institutet.

Sedan farmaceutiska institutets styrelse uti underdånig skrifvelse
den 29 september 1904 med anledning af då ifrågasatt utvidgning af
undervisningslokalerna vid institutet gjort framställning om höjning af
det ordinarie anslaget till städning af lokalerna in. in., men vederbörande
departementschef hemställt, att anslagsförhöjningen i berörda hänseende för
det dåvarande endast borde begäras anvisad å extra stat, beviljades vid
1905 års riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning, på extra
stat för år 1906 till städning af lokalerna m. in. ett belopp af 150
kronor.

Enahanda belopp beviljades äfven för år 1907.

På framställning af Kungl. Maj:t beviljades vid 1907 års riksdag
å extra stat för år 1908 ett belopp af 600 kronor till städning af lokalerna
m. m. Denna förhöjning var föranledd af en ytterligare utvidgning af
institutets lokaler.

Uti underdånig skrifvelse den 10 september 1907 hemställde institutets
styrelse, att den å ordinarie staten uppförda posten »städning af
lokalerna jämte skötsel af ångpanna samt värme- och ventilationsapparat»
måtte ökas med å extra stat då anvisade fyllnadsbelopp.

Då denna fråga den 13 januari 1908 föredrogs inför Kungl. Maj:t,
förklarade vederbörande departementschef, att han icke funnit något att
erinra mot själfva beloppet, men, i olikhet med hvad styrelsen anhållit,
ansåg han dock, att detta belopp icke då borde öfverföras å ordinarie

stat. Styrelsen hade nämligen inkommit till Kungl. Maj:t med en särskild
framställning om vidtagande af vissa åtgärder för ordnande af institutets
lokalfråga. För pröfningen af sistberörda ärende komme utredning
att åvägabringas i fråga om anskaffande af egen lokal för institutet, och
på utgången af denna utredning blefve beroende, huruvida och i hvad mån
en del af då begärda anslagsökningar blefve af stadigvarande beskaffenhet.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t
i statverkspropositionen vid 1908 års riksdag, att Riksdagen måtte på
extra stat för år 1909 anvisa till städning af institutets lokaler m. m. ett
belopp af 600 kronor.

Ifrågavarande belopp blef ock af Riksdagen beviljadt.

Äfven för hvart och ett af åren 1910 och 1911 har Riksdagen å
extra stat anvisat enahanda belopp.

Beträffande vaktmästargöromålen vid institutet äfvensom skötseln af
ångpanna samt värme- och ventilationsapparater därstädes gäller för närvarande
enligt den af föreståndaren uppgjorda arbetsfördelning, att den
ordinarie vaktmästaren har att utföra egentliga vaktmästargöromål, hvari
äfven ingår städning in. in. af ett antal rum inom institutet; den vid
institutet anställde extra vaktmästaren skall deltaga vid de egentliga vaktmästargöromålen
och i sådant hänseende äfven ombesörja städning af vissa
rum, och åligger honom tillika skötsel af ångpanna, svafvel vä teapparat,
värmelednings- och ventilationsapparater in. in., de tider då sådant erfordras,
samt, under ferierna, rengöring och iordningställande af laboratorier
med där befintliga apparater och utensilier.

Vid en institution af den omfattning, som farmaceutiska institutet
numera fått, är det alldeles omöjligt, att erforderligt vaktmästarbiträde
kan lämnas af endast en person. Till och med de två personer, som för
närvarande bestrida de nyssberörda göromålen vid institutet, äro till fullo
sysselsatta, något som för kommittén framgatt såväl vid besök å institutet
som af lämnade uppgifter om deras dagliga tjänstgöringstid

Då sålunda vid institutet förefinnes ett stadigvarande behof af två
vaktmästare, har kommittén ansett, att å institutets stat bör uppföras

ytterligare en ordinarie vaktmästare, hvilken tillika skulle tjänstgöra som
maskinist och eldare.

Den nuvarande ordinarie vaktmästaren åtnjuter fri bostad och uppbär
fördenskull enligt gällande stat i kontant aflöning 800 kronor, hvartill
emellertid under senare år kommit en årlig gratifikation å 200
kronor af öfverskott å kurs- och terminsafgifter.

Af de till städning af lokalerna jämte skötsel af ångpanna samt värmeoch
ventilationsapparater å ordinarie och extra stat beviljade medel sammanlagdt
1,450 kronor — utgår till den extra vaktmästaren ersättning,
beräknad efter 90 kronor i månaden eller tillhopa 1,0*0 kronor om året.
Återstoden af ifrågavarande anslag, 370 kronor, utbetalas för städning.

Därest två ordinarie vaktmästare varda upptagna å institutets stat,
har kommittén ansett den ene böra såsom förste vaktmästare erhålla de
för motsvarande befattningshafvare i fångvårdsstyrelsen vid 1910 års riksdag
bestämda aflöningsförmåner.

Till den vaktmästare, som tillika skulle vara maskinist och eldare,
synes kommittén böra utgå samma aflöningsförmåner som tillerkänts andra
vaktmästare i nyssnämnda styrelse.

Under åberopande af det anförda får kommittén hemställa,

åt t i staten för farmaceutiska institutet må uppföras
aflöning till en förste vaktmästare ined 1,500 kronor,
däraf 900 i lön, 450 i tjänstgöring Svenning av och
150 i ortstillägg, hvartill kan komma ett ålderstillägg
till lönen efter fem år med 100 kronor;

att för en vaktmästare, tillika maskinist och eldare,
aflöningen må bestämmas till 1,200 kronor, däraf 700 i
lön, 350 i tjänstgöring spenning ar och 150 i ortstillägg,
hvartill kunna komma tvä ålderstillägg till lönen, det
ena med 100 kronor efter fem dr och det andra, likaledes
med 100 kronor, efter ytterligare fem är; samt

att den bestämmelsen intages i staten att, därest
vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skall, sä länge denna förmån kvarstår, ortstill -

Städning.

Materialier.
instrument,
böcker och
samlingar.

Uppvärmning,
belysning och
vattenförbrukning
m. m.
dylikt.

lägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdrag as 100
kronor årligen.

I händelse af bifall till kommitténs förslag om anställande på
institutets ordinarie stat af en ytterligare vaktmästare, tillika maskinist
och eldare, lära nu å ordinarie och extra stat anvisade belopp, 1,450
kronor, till städning af institutets lokaler jämte skötsel af ångpanna samt
värme- och ventilationsapparater böra minskas med ett belopp, ungefärligen
motsvarande den till den extra vaktmästaren nu utgående aflöning, eller till i
afrundadt tal 400 kronor, hvilket belopp skulle afses till den städning, som
ej ingår i vaktmästarnas tjänsteåligganden.

Kommittén hemställer alltså,

att å farmaceutiska institutets stat må uppföras
ett anslag af 400 kronor till städning af lokaler.

Till materialier, instrument, böcker och samlingar finnes å institutets
ordinarie stat uppfördt ett anslag af 4,300 kronor. Å extra stat har
anvisats dels 700 kronor för hvart och ett af åren 1909—1911 till inköp
och bindning af böcker dels ock för år 1911 ett belopp af 2,500 kronor
till materialier m. m.

Då behof af enahanda anslagsbelopp fortfarande torde föreligga,
hemställer kommittén,

att till materialier, instrument, böcker och samlingar
må i institutets stat uppföras ett belopp af 7,500
kronor.

Till bestridande af utgifterna för bränsle, gas, vatten in. m. anslogs
i den år 1901 antagna staten ett belopp af 2,100 kronor.

Emellertid hafva för ifrågavarande ändamål ytterligare anvisats å
extra stat för hvart och ett af åren 1906, 1907 och 1908 500 kronor
samt för hvart och ett af åren 1909, 1910 och 1911 1,400 kronor. Detta
oaktadt har å anslagen i fråga för vissa år uppstått brist. I detta hänseende
må här allenast erinras därom, att till täckande af sådan brist för

år 1908 vid 1910 års riksdag anvisades å extra stat för år 1911 ett belopp
af 1,523 kronor.

För år 1911 äro för ifrågavarande ändamål å ordinarie och extra
stat anvisade saminanlagdt 3,500 kronor, hvaraf, såsom ofvan nämnts, 1,400
kronor på extra stat. Uti sin förberörda underdåniga skrifvelse den 28
september 1910 har styrelsen för farmaceutiska institutet — för den händelse
att ny stat för institutet ej skulle komma till stånd vid 1911 års
riksdag — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte jämväl för år 1912 äska ett belopp
af 1,400 kronor för ändamålet i fråga å extra stat. Däremot har
styrelsen icke i sin nyssnämnda skrifvelse omförmält något behof af medel
för täckande af eventuell brist å anslagen. Vid sådant förhållande
har kommittén i sitt förslag till stat ansett sig böra för ifrågavarande
ändamål under eu omformulerad rubrik upptaga ofvanberörda 3,500 kronor;
hemställande kommittén,

att till bestridande af kostnaderna för uppvärmning,
belysning och vattenförbrukning med mera dylikt
vid ä farmaceutiska institutets stat uppföras ett belopp
af 3,500 kronor.

Hyran för institutets lokaler utgår för närvarande med 12,000 kronor,
hvaraf 6,800 äro anvisade på ordinarie och 5,200 (från och med
år 1909) på extra stat.

Äfven för år 1912 har styrelsen — under ofvan angifna förutsättning
— hemställt om äskande åt sistberörda belopp å extra stat.

Kommittén hemställer,

att i institutets stat må till hyra för lokaler anvisas
12,000 kronor.

Å den år 1901 antagna staten för farmaceutiska institutet uppfördes
ett anslag af 1,000 kronor till »egendomens underhåll, renhållning och
diverse».

Anslaget visade sig snart otillräckligt, hvadan å extra stat för ändamålet
anvisades 1,000 kronor för hvartdera af åren 1906 och 1907 samt

2,000 kronor för hvart och ett åt åren 1908—1911.

13—101445 Löneregleringskommitténs bet. XXVI.

Hyra för
okaler.

Egendomens
underhåll,
renhållning
och diverse.

Aflönings villkor.

För ifrågavarande ändamål utgå sålunda för närvarande, å ordinarie
och extra stat, sammanlagdt 3,000 kronor om året. Institutets styrelse
har, under meranämnda förutsättning att ny stat ej skulle komma till
stånd vid 1911 års riksdag, hemställt om anslag för ändamålet å extra
stat för år 1912 till enahanda belopp som för nästföregående år.

Kommittén hemställer fördenskull,

att till egendomens underhåll, renhållning och diverse
må i blifvande ny stat anvisas 3,000 kronor.

Vid uppgörande af förslag till aflöningsvillkor för de ordinarie befattningshafvarna
vid farmaceutiska institutet har kommittén tagit behörig
hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid de senare årens riksdagar
fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar. Därvid
har kommittén särskild! beaktat de aflöningsvillkor, som stadgats för
vissa befattningshafvande vid rikets universitet, tandläkarinstitutet och veterinärinstitutet.

Kommittén hemställer,

att för åtnjutande af de ofvan för ordinarie befattning
sliaf vare vid farmaceutiska institutet föreslagna
aflöning sförmåner måtte fastställas följande villkor och
bestäm me!ser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid institutet
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändring i institutets organisation eller verksamhet
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i
sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande af
den tjänsteställning och den aflöning han innehar, i
enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid farmaceutiska
institutet icke må förenas annan tjänst ä rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag
som helst, såframt ej, hvad angår professor, Kungl.
Maj:t, och, hvad angår innehafvare af annan befattning,
institutets styrelse uppå därom gjord framställning och
efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka Iunderligt för tjänstgöringen
vid institutet, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöring spenning ar ej må uppbäras af
tjänstinnehafvare under honom beviljad tjänstledighet,
utan skola för denna tid utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstiUägg,
där sådant utgår, men att den, som undfår ledighet för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges frän
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöring spenningar afstå så mycket af lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prof vas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för
tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan
att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke prof vas böra användas till befattningens uppe -

100

hållande, skall under tiden innehållas, såvida ej pröfvas
skäligt låta honom uppbära något dåra/;

att vid sjukdomsförfall tjänstinnehafvare af lägre
grad skall vara skyldig att mottaga förordnande till högre
befattning vid institutet mot åtnjutande af de för befattningen
anslagna tjänstg öring spenning ar i stället för
egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än tre månader
under ett och samma kalenderår;

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af
lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år, under villkor att innehafvaren under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestrid
t sin egen eller, på grund af förordnande, annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af omförmäla löneförhöjningar angår,
att den högre afl,lin ingen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern biff vit uppnådd; börande professor
vid farmaceutiska institutet därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöning sstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till extra ordinarie
professor sb ef a 11 ni ng;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pension,
icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom
ortstillägg skola utgå till månadens slut;

101

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till
pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, sävidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;
samt

att den, som tillträder de nya aflöningsförmånerna,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj ds
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed.

Därjämte torde böra förklaras,

att en hvar, som med eller efter ingången af det
år, med hvars början den nya staten träder i kraft, tillträder
ordinarie befattning vid farmaceutiska institutet,
skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda villkor
och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
vid institutet, hvilka icke före viss tidpunkt,
som af Kungl. Maj:t bestämmes, anmäla, att de vilja
öfvergå till den nya aflöning sstaten samt underkasta sig
de för aftöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser
och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen
angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit dem.

Enligt kommitténs förslag skulle staten för farmaceutiska institutet stat m. m.
få följande utseende:

102

		K r o	n o r.
	Lön.	Tjänst- görings-	Ortstill-	Summa.
	pennin-	lagg.
		gar.
1 professor i kemi och				6,400
kemisk farmaci . . .	4,400	2,000	—	(Efter 5 år kan lönen höjas
1 professor i botanik och fartnakognosi .... L lärare i teknisk farma-	4,400	2,000	—	6,400	\| med 600 kronor.

. ci och författningskun-skap, arfvode ....	—	—	—	2,000
1 lärare i fysik, arfvode 1 lärare i bakteriologi,	—		"	1,500
arfvode ......	—	—	—	1,000	[Efter 5 år kan lönen höjas I med 500 kronor och efter
1 laborator ......	2,400	1,600	—	4,000)
3 laboratorer .....	7,200	4,800	—	12,000)	\| 10 år med ytterligare [ 500 kronor.
1 förste vaktmästare . .	900	450	150	1,500	(Efter 5 år kan lönen höjas \ med 100 kronor.
1 vaktmästare, tillika ma-					[Efter 5 år kan lönen höjas
skinist och eldare . .	700	350	150	1,200	med 100 kronor och efter 1 10 år med ytterligare 100
För bestridande af före-ståndargöromål . . . För bestridande af sek-	—	—	—	1,000	) kronor.
reterar- och kamrerar-göroinål......	—	—	—	1,000
Städning af lokaler . . Materialier, instrument,	—	—	—	400
böcker och samlingar Uppvärmning, belysning				7,500
och vattenförbrukning med mera dylikt . .	—	—	—	3,500
Hyra för lokaler. . . . Egendomens underhåll,	—			12,000
renhållning och diverse	—	—	—	3,000
Summa		—	i	64,400

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

103

Den af Riksdagen år 1901 antagna staten för farmaceutiska institutet
slutade på en utgiftssumma af 38,000 kronor.

Till bestridande af dessa utgifter beräknades dels afgifter af studerande
till belopp af 4,000 kronor dels ock statsanslag af 34,000 kronor.
Med nyssnämnda afgifter afsågos, enligt hvad handlingarna utvisa, s. k. kursoch
terminsafgifter.

I afseende å statens tillämpning förklarade Riksdagen, att det belopp,
hvarmed de studerandes afgifter kunde komma att öfverskjuta

De studerandes kurs- och terminsafgifter hafva för nedannämnda år
uppgått till

år 1902 ........... 7,015 kronor

» 1903 ........... 7,800 »

» 1904 ........... 8,850 »

» 1905 ........... 9,350 »

» 1906 ........... 7,900 »

» 1907 ........... 7,875 >

» 1908 ........... 8,025 »

» 1909 ........... 9,200 »

Vid bestämmande af det belopp utaf de studerandes kurs- och terminsafgifter,
som vid fastställande af ny stat för institutet må kunna beräknas
för bestridande af utgifter å nämnda stat, måste nödvändigtvis beloppet
icke sättas högre än att äfven vid en vare sig tillfällig eller mera.
konstant nedgång af de studerandes antal full tillgång alltid må finnas till
bestridande af a staten upptagna utgiftsposter. Vid öfvervägande häraf
har kommittén ansett beloppet i fråga lämpligen böra bestämmas till 6,500
kronor. Till följd häraf skulle, vid bifall till kommitténs förslag till stat,
erfordras ett statsanslag af 57,900 kronor.

Därest emellertid kurs- och terminsafgifter öfverskjuta 6,500 kronor,,
synes det kommittén att, i anslutning till hvad nu gäller, öfverskottet bör
kunna efter Kungl. Maj:ts bestämmande få användas såväl till förbättring

104

Kostnads beräkning.

af materielen vid institutet som ock till bestridande af förökad undervisning
därstädes, i fall sådant finnes behöfligt. Kommittén vill dock hafva
uttalat såsom sin bestämda uppfattning, att, för tiden efter det ny stat för
institutet trädt i kraft, sådana öfverskottsmedel icke under något förhållande
böra få användas till beredande af ökad ersättning åt befattningshafvare,
för hvilken aflöning finnes uppförd a institutets stat.

Gällande ordinarie stat för farmaceutiska institutet slutar å en summa
af 38,000 kronor, hvaraf dock endast 34,000 kronor utgöra statsanslag.
Därjämte har å extra stat för år 1911 anvisats dels för tillfällig löneförbättring
åt de extra ordinarie professorerna vid institutet ett förslagsanslag
af 1,500 kronor dels ock för andra institutets behof — frånsedt ett belopp
till täckande af en under år 1908 uppkommen brist anslag af 15,200
kronor. De å 1911 års riksstat för farmaceutiska institutet uppförda anslag
uppgå sålunda — med frånräknande af nyssberörda belopp till täckande
af brist — till sammanlagdt 50,700 kronor.

Kommitténs förslag till stat upptager en slutsumma af 64,400 kronor.
Häraf har kommittén till utgående af statsmedel beräknat ett belopp åt
57,900 kronor. Då enligt kommitténs förslag icke skulle erfordras något
anslag å extra stat, skulle — därest för år 1911 anvisade statsanslag föi
farmaceutiska institutet, på sätt nyss är nämndt, beräknas till 50,700 kronor
— kommitténs förslag innebära en förhöjning af anslag å riksstat till
institutet af 7,200 kronor.

Det torde emellertid härvid höra beaktas, att, i händelse af bifall
till kommitténs förslag beträffande professorerna vid institutet, en besparing
för statsverket skulle uppstå i så måtto, att den hyresersättning å

1,000 kronor till extra'' ordinarie professorn i kemi och kemisk farmaci,
som af statkontoret utanordnats under förskottstitel och sedermera tillsammans
med åtskilliga andra förskott ersatts statskontoret af särskild!
anslag å extra stat, ej vidare skulle ifrågakomma.

Å andra sidan bör dock uppmärksammas, att vid ofvanstående kostnadsberäkning
hänsyn icke tagits till ålderstillägg, hvilka, såsom hittills,
skulle utgå af åttonde hufvudtitelns gemensamma förslagsanslag till ålderstillägg.
I detta hänseende torde emellertid böra beaktas, att vid bi -

105

fall till kommitténs förslag ökade utgifter från nämnda anslag kunna föranledas.

Enligt det förslag, som kommittén ofvan under rubriken aflönings- ^e^ånjsvillkor
framställt i anslutning till under senare år i sådant hänseende gifna
bestämmelser, skulle de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar
vid farmaceutiska institutet, hvilka icke före viss, af Kungl. Maj:t bestämd
tidpunkt anmäla, att de vilja öfvergå till den nya aflöningsstaten, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, varda bibehållna vid dem enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i
den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem.

Kommittén har emellertid icke ansett erforderligt att uppgöra någon
särskild öfvergångsstat för farmaceutiska institutet, då fullt tillräckliga medel
å den af kommittén föreslagna ordinarie staten skulle finnas tillgängliga
för den eller dem af de nuvarande ordinarie befattningshafvarna, som må
komma att kvarstå å den äldre staten.

14—101445 Löneregleringskommitténs bet. XXVI.