UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1910:6)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AFGIFVET AF

DEN AF KUNGD. MAJ:T DEN 3 OKTOBER 1902
TILLSATTA KOMMITTÉ

RÖRANDE

II II o

XXI.

REGLERING AF LÖNEFÖRHÅLLANDEN M. M.

BETRÄFFANDE

UNDERVISNINGSANSTALTERNA FÖR BARNMORSKOR.

092302

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIKT. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1909

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrifvelse till Konungen.............I—II.

Betänkande och förslag.

Inledning............................ 1.

Barnmorskeundervisningsanstalternas organisation och verksamhet 14.
Inkomna framställningar.....................24.

Kommitténs förslag.......................41.

Aflöningsförmåner...................... »

Aflöning svillkor......................46.

Stater och hostnadsberälcning.................49.

Till KONUNGEN.

Den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit
att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af
statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., får härmed

i underdånighet öfverlämna delen XXI af kommitténs betänkai iden, innefattande
förslag i nämnda hänseende beträffande undervisningsanstalterna
för barnmorskor.

Stockholm den 8 december 1909.

Underdånigst
F. H. SCHLYTERN.

Th. af Callerholm. Philip Klingspor. Carl Persson.

Richard Vide.

Tvär Wijk.

Elis Sidenbladh.

Undervisningsanstalterna

för

barnmorskor.

Inledning.

Undervisning i barnförlossningskonst meddelades i äldre tider af samma
lärare åt såväl läkare- som barnmorskeelever. Efter inrättandet år 1775
af allmänna barnbördshuset i Stockholm ägde ifrågavarande undervisning
rum därstädes.

I den mån undervisningen blef mera omfattande och eleverna af
bägge kategorierna flera, befanns ändring nödvändig i fråga om sättet
för undervisningens meddelande; och sedan vid 1847—1848 årens riksdag
särskildt belopp anslagits till aflöning för bestridande af barnmorskeelevernas
undervisning, stadgades genom kungl. bref till sundhetskollegium
den 9 mars 1849, att undervisningen för barnmorskelärlingar vid allmänna
barnbördshuset därefter skulle bestridas af särskild, därtill utsedd lärare.
Denne erhöll genom kungl. bref den 6 juli 1855 professors namn, heder
och värdighet.

Uti proposition vid 1853—1854 årens riksdag äskade Kungl. Maj:t
till inrättande af en ny undervisningsanstalt för barnmorskor ett årligt
belopp att uppföras på ordinarie stat.

Såsom af ett propositionen bilagdt statsrådsprotokoll framgick, hade
vederbörande kommunala myndigheter i Göteborg förklarat sig villiga
att i ett sjukhus i nämnda stad, som då var under uppförande, upplåta
den därstädes tillämnade särskilda afdelning för barnaföderskor till beredande
af praktisk undervisning för barnmorskor, samt lämna rum inom
sjukhuset för 6 barnmorskelärlingar jämte en lärosal, under villkor, bland
andra, att den lärare, som blefve utsedd för barnmorskeundervisningen,
jämväl öfvertoge och ensam ansvarade för läkarvården inom afdelningen
för barnaföderskor, dock utan rätt till lön eller arfvode af sjukhusets medel.

1—092302. Lönereglering skommitténs bet. XXI.

Enligt af sundhetskollegium uppgjordt förslag till stat skulle vid anstalten
finnas anställd, förutom barnmorskeläraren, en förestånderska med aflöning
af statsmedel.

Rikets Ständer beslöto i enlighet med Ivungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning jämlikt skrifvelse den 25 oktober 1854 n:r 162.

Enligt nådigt bref till sundhetskollegium den 13 december 1855
gillade Kungl. Maj :t ett förslag till kontrakt med Göteborgs magistrat och
stadens äldste angående barnmorskeundervisningsanstaltens inrymmande i
Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i nämnda stad.

Äfven barnmorskeläraren i Göteborg tillerkändes jämlikt kungl. bref
den 9 april 1858 professors namn, heder och värdighet.

Vid 1859—1860 årens riksdag beviljades ett årligt anslag till aflönande
af en vid allmänna barnbördshuset i Stockholm antagen s. k. instruktionsbarnmorska,
hvilken skulle hafva till åliggande att, jämte bestridandet
af närmaste sjukvården å den åt barnmorskeläraren upplåtna afdelning
af barnbördshuset, biträda denne lärare vid elevernas undervisning.

Sedan Rikets Ständer vid 1865—1866 årens riksdag hos Kungl.
Maj :t anhållit om utredning af behofvet af ökade lärarkrafter vid barnmorskeundervisningsanstalterna
i Stockholm och Göteborg, äskade Kungl. Maj:t
vid 1867 års riksdag ett årligt anslag att såsom aflöning lika fördelas
emellan två biträdande lärare, en vid hvardera anstalten. Denna framställning
blef af Riksdagen beviljad, enligt skrifvelse den 8 maj 1867 n:r 65.

* *

Innan kommittén öfvergår till att redogöra för den vid barnmorskeundervisningsanstalterna
anställda personalens aflöningsförmåner, har kommittén
ansett sig böra lämna en framställning af förhållandena mellan, å
ena sidan, vederbörande undervisningsanstalt och, å andra sidan, den sjukvårdsinrättning,
hvarest anstalten finnes inrymd.

Hvad då till en början barnmorskeundervisningen i Stockholm beträffar,
ägde denna, såsom förut är nämndt, till en början rum å allmänna barn -

bördshuset och i samband med den undervisning i barnförlossningskonst,
som där meddelades läkarelever. Men äfven efter inrättandet af den
särskilda lärarbefattningen för barnmorskeundervisningen var undervisningsanstalten
fortfarande gemensam.

Enligt kungl. reglementet för styrelsen och förvaltningen af allmänna
barnbördshuset den 3 april 1852 var bestämdt, att artis obstetricke professorn
vid karolinska institutet skulle vara barnbördshusets direktor och såsom sådan,
bland annat, hafva närmaste inseendet öfver hälso- och sjukvården. Under
tjänstledighet för direktor eller vid laga förfall för honom eller under vakans
skulle det åligga barnmorskeläraren att på eget ansvar bestrida direktorsbefattningen.
För öfrigt skulle det bero på sundhetskollegii och direktionens
gemensamma pröfning att mellan direktor och barnmorskeläraren,
efter omständigheterna, fördela sjukvården, till befrämjande af såväl dennas
som undervisningens ändamålsenliga gång.

Emellertid måste vid flera tillfällen allmänna barnbördshuset utrymmas
på grund af barnsängsfeberepidemier. På grund af det intresse, Stockholms
kommun helt naturligt hade uti epidemiernas hämmande, togs som oftast
dess medverkan i anspråk för anskaffande af annan lokal för de hjälpsökande
kvinnorna, under det att den infekterade förlossningsanstalten underkastades
rengöring och desinfektion. Vid ett tillfälle, år 1841, ordnades sålunda
förlossningsrum på församlingarnas fattighus, och år 1850 inrättades för
första gången af hufvudstadens myndigheter ett helt provisoriskt barnbördshus
på Södermalm, under det att allmänna barnbördshuset, då beläget
vid Fredsgatan, desinfekterades.

Äfven sedan ny byggnad för allmänna barnbördshuset öppnats å
Kungsholmen år 1858, inträffade nya epidemier, och år 1864 måste anstalten
ånyo utrymmas. Jämväl vid detta tillfälle hade Stockholms stad
inrättat ett provisoriskt barnbördshus, där under tre månaders tid barnsängskvinnor
mottogos. Läkarvården anförtroddes åt barnmorskeläraren,
som dit förläde äfven barnmorskeundervisningen. Samma anordning måste
äfven vidtagas år 1865. Men då allmänna barnbördshuset sedan åter till
hela sin omfattning togs i bruk, fortsatte, det oaktadt, efter öfverenskommelse
mellan Stockholms stads sundhetsnämnd och allmänna barnbördshusets
direktion, det provisoriska barnbördshuset med sin verksamhet,

sedan barnmorskeläraren åtagit sig att besörja läkarvården samt instruktionsbarnmorskan
och barnmorskeeleverna tillförbundits att besörja sjukvården
och allt därmed sammanhängande arbete.

Jämlikt nådigt bref den 24 mars 1871 till sundhetskollegium medgaf
Kungl. Maj:t, att den praktiska undervisningen vid den i Stockholm inrättade
läroanstalten för barnmorskor finge fortfarande meddelas lärlingarna
vid det af staden underhållna s. k. provisoriska barnbördshuset, tills
vidare och så länge sådant kunde ske med fördel för undervisningen samt
direktionen öfver allmänna barnbördshuset åt lärlingarna anskaffade och
bekostade undervisningslokal jämte fri bostad. Sistnämnda villkor fullgjordes
sedan sålunda, att Stockholms stad, mot ett hyresbidrag från allmänna
barnbördshuset, tillhandahöll dels föreläsningssal dels husrum för det
stadgade antalet frielever.

På grund af Kungl. Maj:ts berörda medgifvande meddelades barnmorskeundervisningen
i Stockholm på Stockholms stads barnbördshus. Från att vara
»provisoriskt» öfvergick detta till en permanent sjukvårdsinrättning, som
dessutom tid efter annan undergick väsentliga förändringar och utvidgades
så, att antalet där förlösta kvinnor var icke obetydligt större än motsvarande
antal på allmänna barnbördshuset. Till följd af det ökade arbetet
anslogos också af staden lönebidrag såväl åt instruktionsbarnmorskan som
åt en öfverläkare och en biträdande läkare, till hvilka läkarbefattningar af
stadens vederbörande myndighet antogos samma personer, hvilka förut
blifvit i stadgad ordning antagna till lärare vid undervisningsanstalten för
barnmorskor.

Den ändrade ställning, som allmänna barnbördshuset kommit att
erhålla i fråga om undervisningen för barnmorskeelever, framgår tydligt
af förnyade nådiga reglementet för styrelsen och förvaltningen af allmänna
barnbördshuset den 28 januari 1898 (svensk författningssamling n:r 5).
Uti nämnda reglemente har nämligen allt, som rör barnmorskeundervisningen,
borttagits, med undantag allenast af den bestämmelsen, att undervisning
i barnförlossningskonst skall vid ifrågavarande barnbördshus
lämnas jämväl åt behörigen antagna barnmorskelärlingar, i fall särskilda
omständigheter göra sådant nödvändigt. Äfven har barnmorskelärarens
i 1852 års reglemente oinförmälda befattning med allmänna

barnbördshusets förvaltning och läkarvård helt och hållet uteslutits i det
förnyade reglementet.

I anledning af beslutadt uppförande inom kvarteret Grimman å Södermalm
af nytt barnbördshus för staden ifrågasatte Stockholms stadsfullmäktige
i underdånig skrifvelse den 1 februari 1902 årligt bidrag af staten
till belopp af 5,000 kronor mot det att undervisning af barnmorskeclever
finge meddelas å det nya barnbördshuset.

Stadsfullmäktige yttrade i nämnda skrifvelse, bland annat, följande.

Jämte det stadsfullmäktige den 1 februari 1902 anslagit ett belopp
af 625,000 kronor för uppförande af ett nytt barnbördshus, hade i
sammanhang därmed till ompröfning upptagits frågan, huruvida äfven den
nya anstalten skulle upplåtas till barnmorskeundervisning, såsom alltsedan
år 1865 varit fallet med stadens dåvarande barnbördshus. Någon skyldighet
att lämna barnmorskeelever tillfälle till undervisning hade Stockholms
kommun icke åtagit sig, utan måste denna skyldighet anses åligga direktionen
öfver allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Sålunda vore enligt kungl. brefvet till sundhetskollegium den 24
mars 1871, angående tillstånd att tills vidare förflytta den praktiska undervisningen
af de i Stockholm antagna barnmorskelärlingar från allmänna
till provisoriska barnbördshuset, denna undervisnings fortvara vid provisoriska
barnbördshuset beroende, bland annat, därpå, att direktionen öfver
allmänna barnbördshuset åt lärlingarna anskaffade och bekostade undervisningslokal
jämte fri bostad. Öfverenskommelsen i detta hänseende hade
tillämpats så, att 6—12 frielever hade fri bostad i stadens barnbördshus.
Allmänna barnbördshuset erlade till kommunen en årlig ersättning af
650 kronor.

I betraktande af den stora vikt, som för landet i dess helhet läge
uppå, att utbildning i tillräckligt antal af i möjligaste måtto dugande och
insiktsfulla barnmorskor främjades, och med tanke jämväl på de stora svårigheter
för barnmorskeundervisningens ändamålsenliga anordnande, som
skulle uppstå, om därutinnan då rådande förhållanden upphörde att bestå,
hade stadsfullmäktige emellertid, därest det från statens sida ansåges önskvärdt,
att barnmorskeundervisning skulle få meddelas jämväl vid det nya

barnbördshuset, funnit sig böra medgifva detta, dock under uttrycklig förutsättning,
att vissa anordningar, afsedda att tillgodose kommunens och
patienternas berättigade intressen, komme till utförande.

Då ett genomförande af dessa anordningar förutsatte ett aftal om
större penningtillskott från staten än det, som dittills utgått för barnmorskeundervisningen
vid södra barnbördshuset, syntes det stadsfullmäktige
för frågans bedömande vara nödigt att något vidröra de fördelar
och olägenheter, som detta aftal skulle medföra för de båda parterna.

De fördelar, staten kunde anses tillgodonjuta därigenom, att kommunens
nya barnbördshus upplätes för bannmorskeundervisning, vore, enligt
stadsfullmäktiges åsikt, påtagliga och mycket stora. Ett upphörande af den
dittills rådande ordning syntes nämligen innebära nödvändighet för staten
att antingen väsentligen utvidga det dåvarande allmänna barnbördshuset eller
ock låta uppföra en ny, själfständig förlossningsanstalt. Den betydande
summa, stadsfullmäktige anvisat för åstadkommande af ett nytt barnbördshus
för stadens behof, gåfve en god ledning för bedömande af, hvad en
egen förlossningsanstalt, om ock något mindre, skulle kosta statsverket.

Såsom en fördel för kommunen kunde framhållas, att sjukhusets
läkare, såsom på samma gång barnmorskelärare, för det dåvarande till
största delen aflönades af staten, liksom ock att barnmorskeeleverna utförde
en del arbeten, för hvilka kommunen eljest måste anställa aflönade biträden.

Enligt stadsfullmäktiges mening finge dock värdet af dessa förmåner
icke öfverskattas. En sj ukvårdsanstalt, å hvilken undervisning skulle meddelas
åt omkring 60 elever, förlorade nödvändigtvis därigenom något af det
lugn och den jämna gång, som förlänades åt densamma genom en väsentligt
fåtaligare, fast anställd och i sina arbeten väl invand betjäning.
Med 60 elever, i stället för ett tjugutal fasta biträden, kräfde en dylik
vårdanstalt också en större uppsättning af inventarier. Kostnaderna för
förbrukningsartiklar, äfvensom tvätt m. m., blefve äfven under denna
förutsättning icke obetydligt ökade. Elever, som oupphörligt växlade,
kunde helt visst icke heller inöfvas till samma aktsamhet om inrättningens
tillhörigheter som en fåtaligare, fast anställd personal. För undervisningen
vid barnbördshuset kräfdes ock, att åt en del lokaler, såsom t. ex. operationssal
och demonstrationsrum, gåfves större dimensioner, än hvad eljest

behöfde blifva fallet, något som medförde ökade kostnader såväl vid första
anläggningen som för uppvärmning, belysning och framtida underhåll.

De ekonomiska fördelar, staden genom inbesparande af en del
aflöningar till läkare och personal vid det nya barnbördshuset kunde beräknas
komma att åtnjuta vid ett bibehållande af barnmorskeundervisningen,
vore sålunda, enligt stadsfullmäktiges åsikt, icke af den betydelse,
att det för staden kunde vara af någon vikt, att undervisning komme
att för framtiden meddelas äfven vid det nya barnbördshuset.

Såsom ett bestämdt villkor för att barnmorskeundervisningen skulle
få meddelas vid det nya barnbördshuset ansågo sig stadsfullmäktige böra
fordra, att barnmorskeeleverna skulle vara boende inom anstalten samt
där intaga sina måltider.

o Ö _

Arliga kostnaden för anordnandet af ett internat för barnmorskeeleverna
beräknades uppgå till omkring 12,000 kronor.

Till gäldande däraf hade stadsfullmäktige, i betraktande af det arbete,
barnmorskeeleverna presterade till anstaltens förmån, ansett det vara
med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att staden icke undandroge
sig att lämna bidrag, liksom det ock å andra sidan syntes stadsfullmäktige
uppenbart, att äfven staten, såsom hyra för undervisningslokalen
äfvensom med hänsyn till fördelen att få den viktiga frågan om barnmorskeundervisningen
mera betryggad och bättre ordnad än dittills, borde
bestrida en del af kostnaderna. Detta statens bidrag hade stadsfullmäktige
ansett böra bestämmas till 5,000 kronor årligen.

Under förutsättning, att staden sålunda beredde eleverna kostnadsfri
bostad med flera förmåner, syntes desamma däremot själfva böra bestrida
utgifterna för kosthållet samt tvätt af egna kläder.

Anordnandet af nämnda internat förutsatte, att hvarje elev förpliktades
att under elevtiden vara boende inom anstalten samt att vid studiekursens
början hos styrelsen för barnbördshuset eller i medicinalstyrelsens
kamrerarkontor deponera den summa, som pröfvades vara behöflig för
elevernas utspisning under lärotiden, äfvensom godkänd borgen för de
kostnader, som utöfver detta belopp möjligen kunde uppstå.

Stadsfullmäktige förklarade sig villiga att medgifva, det undervisning
åt barnmorskeelever finge, tills vidare och intill dess stadsfullmäktige annor -

lunda beslöte, meddelas å stadens nya barnbördshus, äfvensom att låta
uppföra och utrusta till bostäder och hushåll för barnmorskeeleverna
erforderliga lokaler samt bekosta underhåll af desamma och deras inventarier
tillika med erforderligt ljus och bränsle, likasom ock att där
anordna erforderliga undervisningslokaler, allt under villkor:

att staten, såsom hyra för undervisningslokalerna och till bestridande
af en del af de utgifter, staden därigenom för barnmorskeundervisningens
behöriga tillgodoseende åtagit sig, årligen bidroge med ett belopp
af 5,000 kronor, att utgå så länge barnmorskeundervisningen vid
anstalten fortfore;

att till bestridande af kostnaderna för elevernas utspisning hvarje
elev, som önskade åtnjuta undervisning vid läroanstalten i Stockholm,
förpliktades att hos styrelsen för södra barnbördshuset eller i medicinalstyrelsens
kamrerarkontor deponera det belopp, som pröfvades därför erforderligt,
jämte godkänd borgen för därutöfver möjligen uppkommande kostnader;
samt

att eleverna förpliktades att vara boende inom anstalten.

På gifven anledning förklarade därefter stadsfullmäktige uti skrifvelse
till Kungl. Maj:t den 1 februari 1904 sig medgifva, att de personer,
som kunde framdeles varda utnämnda till lärare och biträdande lärare vid
statens undervisningsanstalt för barnmorskor i Stockholm, i och med detsamma
skulle anses förordnade att, så länge öfverenskommelsen om barnmorskeundervisningen
vid nya södra barnbördshuset vore i gällande kraft,
vara öfverläkare, amanuens eller biträdande läkare vid samma barnbördshus,
dock under villkor,

dels att, innan lärarbefattning vid sagda undervisningsanstalt tillsattes,
tillfälle bereddes Stockholms stads hälsovårdsnämnd att afgifva
yttrande öfver de sökandes lämplighet med hänsyn till deras anställning
såsom läkare vid barnbördshuset,

dels att bestämd föreskrift lämnades, att läraren och biträdande
läraren vid barnmorskeundervisningen skulle vara pliktiga att utan särskild
ersättning från stadens sida bestrida de göromål, som borde tillkomma
en öfverläkare eller biträdande läkare vid stadens barnbördshus,

dels ock att hälsovårdsnämnden vore oförhindrad att till direktör
för barnbördshuset antaga lämplig person, oafsedt huruvida han vore anställd
såsom läkare vid anstalten eller icke.

Vid föredragning inför Ivungl. Maj:t den 24 mars 1905 af frågan
om anslag till förbättrade anordningar för barnmorskeundervisningen
i Stockholm yttrade vederbörande departementschef, bland annat, att han
ansåge de villkor, som af stadsfullmäktige uppställts för barnmorskeundervisningens
förläggande till stadens nya barnbördshus, vara för staten så
fördelaktiga, att han icke tvekade förorda antagandet af det utaf stadsfullmäktige
gjorda erbjudandet.

Bestämmelsen att lärare och biträdande lärare vid barnmorskeundervisningsanstalten
skulle vara skyldiga att utan ersättning af kommunen
bestrida läkarvård vid stadens barnbördshus behöfde ej, så länge dåvarande
tj änstinnehafvare kvarstode, medföra ökade utgifter för statsverket,
och äfven om det syntes sannolikt, att framdeles vid nytillsättning kraf
på ökade aflöningsförmåner komme att framställas på grund af nämnda
bestämmelse, ansåg departementschefen detta ej böra afskräcka från anbudets
antagande.

Departementschefen framhöll vidare, att det af stadsfullmäktige
gjorda erbjudandet visserligen ej innebure ett definitivt ordnande af omhandlade
förhållanden, enär det tilltänkta aftalet skulle när som helst
kunna uppsägas såväl af staten som af kommunen. Men enär de föreslagna
anordningarna nog komme att under en lång framtid äga bestånd, och, då
de sedan komme att ersättas af andra, det för barnmorskeundervisningen
i Stockholm helt säkert ändock komme att kräfvas minst det statsanslag,
hvarom fråga vore, ansåg departementschefen ej skäl föreslå, att de för
ändamålet erforderliga medel skulle äskas allenast på extra stat.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl.
Maj:t uti en till 1905 års Riksdag aflåten proposition, n:r 99, att Riksdagen
måtte, med förklarande att de å allmänna barnbördshusets stat
uppförda anslag till hyra för en lärosal, två rum åt tjänstgörande läkare
och två rum åt barnmorskeelever, finge användas till täckande af andra
behof för allmänna barnbördshuset, anvisa under allmänna barnbördshusets

2—092302. Löner egleringskommitténs bet. XXJ.

stat ett särskildt anslag af 5,000 kronor till lokaler m. m. för barnmorskeundervisning.

Uti skrifvelse den 18 maj 1905, n:r 145, anmälde Riksdagen, att
den beslutat i enlighet med Kungl. Maj:ts berörda framställning.

Genom nådigt bref till medicinalstyrelsen den 9 juni 1905 förklarade
Kungl. Maj:t sig antaga berörda af Stockholms stadsfullmäktige gjorda
erbjudande i fråga om anordnande af barnmorskeundervisning vid stadens
nya barnbördshus äfvensom godkänna de af stadsfullmäktige därvid
uppställda villkor. Tillika förordnade Kungl. Maj:t, att ofvannämnda af
Riksdagen beviljade årliga anslag å 5,000 kronor skulle af medicinalstyrelsen
tillhandahållas Stockholms stad från den tid, stadsfullmäktige i enlighet
med ofvanberörda erbjudande till förfogande för undervisning åt barnmorskeelever
i Stockholm ställde nämnda nya barnbördshus, hvarest denna
undervisning därefter skulle bedrifvas tills vidare.

Därjämte fann Kungl. Maj:t godt godkänna de af stadsfullmäktige
uppställda villkor för det af stadsfullmäktige lämnade medgifvandet rörande
föreningen af lärår- och biträdande lärarbefattning vid undervisningsanstalten
för barnmorskor i Stockholm med anställning såsom öfverläkare,
amanuens eller biträdande läkare vid ifrågavarande barnbördshus. I sammanhang
därmed föreskref Kungl. Maj:t ej mindre att, innan lärarbefattning
vid sagda undervisningsanstalt tillsattes, tillfälle skulle genom medicinalstyrelsens
försorg beredas Stockholms stads hälsovårdsnämnd att
afgifva yttrande öfver de sökandes lämplighet med hänsyn till deras
anställning såsom läkare vid barnbördshuset, än äfven att läraren och
biträdande läraren vid barnmorskeundervisningen skulle vara pliktiga att
utan särskild ersättning från stadens sida bestrida de göromål, som borde
tillkomma en öfverläkare eller biträdande läkare vid stadens barnbördshus.

Vidkommande barnmorskeundervisningen i Göteborg erinras från
det föregående, hurusom undervisningsanstalten för barnmorskor enligt ingånget
kontrakt från början var inrymd i Allmänna och Sahlgrenska
sjukhuset.

Detta kontrakt uppsades sedermera af stadsfullmäktige i Göteborg till
upphörande med 1872 års utgång, men tillkännagåfvo stadsfullmäktige
i sammanhang därmed, att Göteborgs stad, som ämnade tillvägabringa
en barnbördsanstalt utom nämnda sjukhus, vore villig att i den nya inrättningen
inrymma undervisningslokal för barnmorskeelever, mot viss årlig
ersättning.

På framställning af Ivungl. Maj:t beviljade 1872 års Riksdag, enligt
skrifvelse den 8 maj samma år n:r 16, ett årligt anslag såsom bidrag till
beredande af lokal för barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg’.

På grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande träffades mellan sundhetskollegium
och stadsfullmäktige i Göteborg år 1872 kontrakt om inrymmande
af den i Göteborg inrättade undervisningsanstalt för barnmorskeelever uti
den barnbördsanstalt, som staden utom Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset
komme att tillvägabringa.

Enligt detta kontrakt skulle, liksom därförut varit fallet, den af
Kungl. Maj:t förordnade och af staten aflönade barnmorskeläraren, med
biträde af den af staten likaledes aflönade andre läraren, vara barnbördshusets
läkare och ansvara för sjukvården inom detsamma.

Sistnämnda kontrakt utbyttes år 1892 mot ett nytt, hvilket gällde
till år 1900. Då träffades, i sammanhang med uppförandet af nytt
barnbördshus i Göteborg, mellan medicinalstyrelsen och stadsfullmäktige i
nämnda stad ett nytt aftal, hvilket fortfarande är gällande. Uti detta
aftal är intagen enahanda bestämmelse i fråga om barnmorskelärarens
och andre lärarens skyldigheter, som funnits i de föregående kontrakten.

# *

Vid 1879 års riksdag (skrifvelse den 19 maj 1879, n:r 47) fastställdes
följande aflöningsstat för barnmor ske undervisningsanstalterna i Stockholm
och Göteborg.

<	K	r o n o	r.
		Tjänst-
	Lön.	görings-	Samma. j
		pennningar.
Undervisningsanstalten i Stockholm.
1 barnmorskelärare...................	3,000	1,000	4.000
1 biträdande lärare, arfvode...............	—	—	1,500
1 instruktionsbarnmorska, arfvode............	—	—	800
1 föreständerska, arfvode................	—	—	300
Undervisningsanstalten i Göteborg.
1 barnmorskelärare...................	3,000	1,000	4,000
1 biträdande lärare, arfvode...............	—	—	1,500
1 föreständerska och instrnktionsbarmnorska, arfvode . . .	—	—	800

Genom kung!, bref den 10 oktober 1879 stadgades, att, då barnmorskelärare
vid någondera af ofvannämnda anstalter åtnjöte tjänstledighet,
vare sig från tjänsten i dess helhet eller från föreläsningars hållande, han
skulle till den vikarie, som kunde blifva förordnad att bestrida hans tjänstgöringsskyldighet,
afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande
varade; dock att tjänstgöringspenningar icke afstodes vid ledighet,
som inträffade under ferier.

Enligt Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1879, n:r 48, medgafs,
att barnmorskelärarna i Stockholm och Göteborg skulle äga rätt att, då
de uppnått 65 års ålder, efter afskedstagandet från tjänsten uppbära pension
å allmänna indragningsstaten med det belopp, hvartill lönen uppginge.

På framställning af Kungl. Maj:t höjdes vid 1899 års riksdag arfvodena
åt de biträdande lärarna vid barnmorskeundervisningsanstalterna från
1,500 till 2,500 kronor (se Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1899, n:r 67).

Förmån af semester tillerkändes barnmorskelärarna vid de ifrågavarande
anstalterna genom beslut vid 1900 års riksdag. Med bifall till
därom af Kungl. Maj:t gjord framställning höjde nämligen Riksdagen,

enligt skrifvelse den 14 maj 1900, n:r 79, nämnda anstalters ordinarie
statsanslag med 125 kronor för hvardera anstalten till vikariatsersättning
eller med sammanlagd! 250 kronor, på det barnmorskelärarna vid anstalterna
måtte kunna årligen komma i åtnjutande af en och en half månads semester,
därest medicinalstyrelsen funne sådan ledighet kunna utan hinder
för göromålens behöriga gång medgifvas.

Enligt 5 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension inträder rätt att komma i åtnjutande af hel pension
för lärare vid undervisningsanstalterna för barnmorskor vid 65 lefnadsoch
25 tjänsteår.

Det torde här böra omnämnas, att äfven i Lund sedan slutet af
1700-talet funnits en undervisningsanstalt för barnmorskor, hvilken anstalt
emellertid blifvit indragen i sammanhang med utfärdandet år 1907 af
stadga för barnmorskeundervisningen.

Barimiorskeundervisningsanstalteriias organisation och verksamhet.

Den 18 oktober 1907 utfärdade Kungl. Maj:t stadga för barnmorskeundervisningen
(svensk författningssamling n:r 84).

S 1- Enligt denna stadga sker utbildning af barnmorskor vid de för

sådant ändamål inrättade läroanstalterna i Stockholm och Göteborg. Vid
hvardera läroanstalten mottagas lärjungar från alla delar af riket.

^ 2'' Barnmorskeundervisningsanstalterna stå under öfverinseende af medi cinalstyrelsen,

som till Kungl. Maj:t afgifver förslag till besättande af lediga
öfverlärarbefattningar, utser biträdande lärare och instruktionsbarnmorskor,
antager lärjungar, ordnar och öfvervakar undervisningen, godkänner läroböcker
samt handhafver till anstalterna anslagna penningmedel. Närmaste
ledningen af hvardera anstalten tillkommer dess öfverlärare.

§ 3- För behörighet till öfverlärartj änst erfordras att vara legitimerad

läkare samt att hafva förvärfvat omfattande kunskaper och erfarenhet i
barnförlossningskonsten.

Vid inträffande ledighet af sådan tjänst skall medicinalstyrelsen
kungöra tjänsten till ansökning ledig. Efter ansökningstidens utgång
skall vederbörande öfverstyrelse beredas tillfälle att afgifva yttrande öfver
de sökandes lämplighet med hänsyn till deras anställning såsom läkare
vid barnbördshus, dit läroanstaltens verksamhet är förlagd. Medicinalstyrelsen
uppför därefter å förslag tre sökande, om så många anmält sig och
befunnits behöriga, samt afgifver sitt förord för den bland de sökande,
som anses till tjänsten mest ägnad. Ansökningshandlingarna skola däruppå
insändas till Kungl. Maj:t.

öfverlärare benämnes professor.

§ i- Professor vid barnmorskeundervisningsanstalt skall såsom öfver lärare

i enlighet med ifrågavarande stadga och medicinalstyrelsens före -

skrifter leda och ansvara för barnmorskeundervisningen vid den läroanstalt,
där han är anställd. Särskildt åligger det honom i denna egenskap:

att föranstalta om inträdespröfning ined nyan tagna barnmorskeelever;
att med tillhjälp af biträdande läraren och instruktionsbarnmorskan
meddela undervisning åt anstaltens lärjungar och att därvid följa fastställd
lärobok;

att förrätta föreskrifna af gångsförhör;

att utöfva tillsyn öfver lärjungarnas flit och uppförande under
lärotiden;

att tillse, att föreskrifven matrikel och öfriga liggare ordentligen föras;
att utfärda barnmorskebref åt därtill berättigade barnmorskeelever
och att förse brefven med anteckningar angående sedermera genomgångna
kurser;

att ansvara för anstaltens undervisningsmateriel;
att vid sjukdom eller annat giltigt förfall för biträdande läraren hos
medicinalstyrelsen föreslå nödiga åtgärder äfvensom att vid dylikt förfall
för instruktionsbarnmorska förfara efter omständigheterna; samt

att årligen före mars månads utgång till medicinalstyrelsen afgifva
fullständig berättelse öfver läroanstaltens verksamhet under det nästförflutna
kalenderåret.

Professorn skall ock såsom öfverläkare besörja barnaföderskornas
och de späda barnens vård vid barnbördshus, dit läroanstalten är förlagd,
och därvid ställa sig till efterrättelse ej mindre allmänna författningar än
äfven hvad för barnbördshuset gällande stadga eller andra föreskrifter
innehålla.

Finner medicinalstyrelsen nödigt att infordra professors vid läroanstalt
för barnmorskor yttrande i rättsmedicinska eller vetenskapliga
frågor, som röra barnförlossningskonsten och dess utöfning, skall han afgifva
sådant med möjligaste fullständighet och så skyndsamt omständigheterna
medgifva. Han är ock pliktig att, när han i särskilda fall därom anmodas
af medicinalstyrelsen, granska af barnmorskor afgifna berättelser angående
af dem utförda instrumentalförlossningar och så fort ske kan inkomma
till styrelsen med det yttrande, som föranledes af granskningen.

It)

När så af medicinalstyrelsen förordnas, skall öfverläraren med barnmorskor
anställa sådana förhör, som enligt särskild föreskrift skola hållas
vid läroanstalten,

Öfverläraren äger årligen åtnjuta semester under en och en half
månad, när medicinalstyrelsen finner sådant kunna ske utan hinder
för göromålens behöriga gång. Tjänstledighet under högst tre månader
kan beviljas honom af medicinalstyrelsen. Ar han i behof af längre tids
ledighet, skall ansökan därom göras hos Kung!. Maj:t.
ä s- Till biträdande lärare vid undervisningsanstalt för barnmorskor kan

endast legitimerad läkare antagas. Skall biträdande lärarbefattning tillsättas,
kungöres befattningen till ansökning ledig. Sedan ansökningshandlingarna
inkommit, infordrar medicinalstyrelsen yttrande öfver dem,
dels, på sätt om öfverlärartjänst är bestämdt, från vederbörande öfverstyrelse
för barnbördshus, dels från anstaltens öfverlärare, hvarefter medicinalstyrelsen
utfärdar förordnande för den lämpligaste af de behöriga sökande.

Biträdande barnmorskelärare åligger:

att enligt professorns anvisning biträda vid lärjungarnas undervisning
och vården af patienterna å barnbördshus, dit läroanstaltens verksamhet
är förlagd;

att särskildt för lärjungarna förklarande genomgå inträffande mera
lärorika förlossningsfall ;

att vid förhör och examina föra protokoll efter vanligt eller föreskrifvet
formulär;

att föra den föreskrifna matrikeln öfver barnmorskeeleverna med
flera liggare;

att biträda öfverläraren vid uppsättandet af årsberättelsen öfver läroanstaltens
verksamhet;

att vid förfall eller ledighet för professorn fullgöra dennes åligganden;
samt

att i öfrigt ställa sig till efterrättelse hvad gällande författningar
och föreskrifter innehålla.

Tjänstledighet under högst fjorton dagar kan beviljas biträdande
läraren af öfverläraren; önskar han längre tjänstledighet, bör han ingifva
ansökan därom, åtföljd af öfverlärarens yttrande, till medicinalstyrelsen.

Instruktionsbarnmorska antages, på vederbörande öfverlärares förslag, § 6.
af medicinalstyrelsen med tre månaders ömsesidig uppsägning. Henne
åligger:

att enligt gifna anvisningar fördela lärjungarna till tjänstgöring
och ordna deras arbeten på barnbördshuset samt tillse, att god ordning
af dem iakttages;

att leda och undervisa lärjungarna i de sysslor och handgrepp, som
höra till de på barnbördshuset intagna barnaföderskornas undersökning
och vård såväl före som under och efter förlossningen, samt att för detta
ändamål själf utföra förlossningar och öfvervaka sådanas utförande af
lärjungarna;

att likaledes handleda lärjungarna i vården af de nyfödda och späda
barnen;

att med lärjungarna dels förbereda de uppgifter, lärarna förelägga
dem, dels repetera hvad af lärarna blifvit föredraget;

att öfva lärjungarna i uppsättandet af berättelser öfver verkställda
förlossningar samt att granska dessa berättelser, innan de till läraren
öfverlämnas för journalens komplettering;

att, om lärjunge visat sig försumlig eller eljest felaktig, med allvar
och saktmod tillrättavisa henne och underrätta vederbörande lärare om
förhållandet; samt

att ställa sig till noggrann efterrättelse hvad öfverläraren anbefaller
henne i afseende på undervisningen, sjukvården eller ordningen inom
läroanstalten eller barnbördshuset.

Instruktionsbarnmorskan skall hafva sin bostad inom anstalten. Hon
får icke mottaga gåfvor af lärjunge eller å anstalten vårdad barnaföderska
och icke utan lärares tillstånd utfärda betyg af något slag.

Då annan barnmorska förordnas att biträda instruktionsbarnmorskan,
skall hon i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse hvad för instruktionsbarnmorskan
är föreskrifvet.

Undervisning meddelas vid barnmorskeläroanstalterna: § 7.

a) i allmän förlossningskonst åt i nedannämnda ordning antagna
barnmorskeelever, samt

3—092302 Löneregleringskommitténs bet. XXL

b) i instrumental förlossningskonst åt barnmorskor, som vid examen
i den allmänna förlossningskonsten erhållit för kunskaper minst betyget
med beröm godkänd.

Dessutom anställas vid barnmorskeundervisningsanstalterna, när omständigheterna
därtill föranleda,

c) repetitionskurser för äldre barnmorskor.

Undervisningen är för alla lärjungar kostnadsfri. Af ett antal
frielever åtnjutes därjämte under lärotiden understöd af läroanstalten.

Där bostad och utspisning mot bestämd afgift tillhandahållas lärjungarna
vid läroanstalt, äro dessa pliktiga att begagna sig däraf. Hvarje
barnmorskeelev, som önskar åtnjuta undervisning vid läroanstalten, skall
fördenskull hos styrelsen för vederbörande barnbördshus deponera det
belopp, som af styrelsen efter samråd med medicinalstyrelsen pröfvas
erforderligt för betalning af bostad och kost under hennes lärotid, jämte
godkänd borgen för därutöfver möjligen uppkommande kostnader.

§ s. Den, som vill blifva antagen till barnmorskeelev och erhålla under visning

i allmän förlossningskonst, skall före juni eller december månads
utgång göra ansökning därom, ställd till medicinalstyrelsen. Om afseende
skall fästas å ansökningen, böra därvid vara fogade:

l:o) vederbörande pastors eller församlingsföreståndares intyg, att
sökanden uppnått tjuguett men icke öfverskridit trettio år, samt att hon
äger god frejd och godkännelig religionskunskap; börande intyget därjämte
innehålla uppgift om hennes födelseort och hemvist, om huru hon förut
försörjt sig samt, i händelse hon är gift eller änka, om mannens, men i
annat fall om hennes faders yrke;

2:o) antingen intyg af ordinarie lärare vid allmänt läroverk eller
folkskola, att han vid med sökanden högst sex månader före ansökningstidens
utgång företagen pröfning funnit henne besitta a) färdighet att
väl läsa innantill äfvensom förmåga att redogöra för det lästa och att
någorlunda felfritt uppskrifva ett dikteradt stycke och skriftligen återgifva
en muntlig framställning; b) färdighet i de fyra räknesätten i hela tal
och bråk med tillämpning på praktiska uppgifter af lättfattligt innehåll,
jämte öfning i enkel hufvudräkning; c) någon insikt i läran om människo -

kroppen, djuren och växterna efter någon kortfattad lärobok; samt d) en
jämn och redig handstil; börande intyget innehålla särskild! vitsord för
hvarje ämne och, om det utfärdats af folkskollärare, vara försedt med
attest af skolrådets ordförande eller vice ordförande angående betygsgif O

J o o

varens behörighet;

eller ock betyg från folkskoleseminarium eller högre läroanstalt, där
sökanden åtnjutit undervisning, hvaraf kan slutas, att hon äger erforderliga
kunskaper i förenämnda ämnen;

3:o) läkarbetyg enligt af medicinalstyrelsen fastställdt formulär; samt

4:o) intyg af två i sökandens hemort bosatta, välkända män, att hon
äger erforderliga medel såväl för sitt uppehälle under lärotiden som till
inköp, efter dess slut, af nödiga instrument.

Efter det vederbörande öfverlärare yttrat sig öfver ansökningarna
och om det antal elever, som kan mottagas, antager medicinalstyrelsen på
hans förslag barnmorskeelever. Styrelsens beslut om ansökningarna delgifves
sökande från Stockholm hos styrelsen och annan sökande genom
Konungens befallningshafvande, hvarvid sökande, hvilkens ansökning bifallits,
tillika underrättas om dagen och timmen för inställelsen vid läroanstalten,
om eventuell skyldighet för henne att hafva sin bostad och spisning
vid läroanstalten och om den penningsumma och den borgen, hon då har
att till styrelsen för vederbörande barnbördshus aflämna, samt därom att
särskild inträdespröfning kommer att anställas, på hvars utgång slutligen
beror, om sökanden kan blifva inskrifven såsom barnmorskeelev vid läroanstalten.

Med de sålunda antagna barnmorskeeleverna anställes efter ankomsten § 9.
till läroanstalten inträdespröfning. Befinnes därvid någon antingen så
okunnig i de i 2:o) af § 8 föreskrifna stycken, att hon anses icke kunna
draga afsedd nytta af undervisningen, eller behäftad med för barnmorskeyrket
hinderligt lyte eller af annan anledning uppenbarligen
olämplig till barnmorska, må inträde vid anstalten kunna henne
förvägras af öfverläraren. Har inträde vägrats elev, skall underrättelse
därom äfvensom om skälen därför skyndsamt meddelas medicinalstyrelsen.

Anser elev sig obehörigen utesluten, må hon hos medicinalstyrelsen söka
ändring i öfverlärarens beslut.

§ 10. Undervisningen i den allmänna förlossningskonsten meddelas under

nio månader i följd åt hvarje uppsättning af barnmorskeelever, och
ny kurs börjas årligen den 1 april och den 1 oktober. De tre första och
de tre sista månaderna af hvarje kurs äro lästerminer. Praktiska öfningar
och tjänstgöring på barnbördshus skola, där så ske kan, pågå under hela
lärotiden.

Under lästerminerna hållas, då icke förlossningsoperation eller annat
viktigt hinder mellankommer, af öfverläraren dagligen och af biträdande
läraren tre gånger i veckan lektioner, hvilka skola så inrättas, att
den fastställda läroboken hinner genomgås minst en gång under hvarje
termin. Utom i den egentliga förlossningskonsten skall härvid undervisning
meddelas eleverna i vården af nyfödda barn, rörande barnmorskereglementets
innehåll, i uppsättandet af skriftliga berättelser om förloppet
vid verkställda förlossningar samt i kunskapen om skyddskoppor förlopp
och kännetecken och i utförandet af skyddskoppympning.

För att eleverna må bibringas öfning och färdighet i barnmorskeyrket
skola de, i den mån sådant låter sig göra, fördelas till tjänstgöring
på barnbördshusets skilda afdelningar, där de äro pliktiga att utföra alla
de arbeten, öfverläraren bestämmer och som äro behöll iga för barnsängskvinnornas
och de späda barnens vård. Denna tjänstgöring ordnas af öfverläraren,
hvarvid behöfliga demonstrationer hållas af båda lärarna, och
utöfvas därvid af instruktionsbarnmorskan den befattning, som i § 6 är
bestämd.

§ ll Med de barnmorskeelever, som genomgått fullständig kurs och anses

äga de kunskaper och den färdighet, som erfordras för yrkets utöfvande,
anställes i slutet af juni och december offentligt afgångsförhör. Förhöret
hålles af öfverläraren på af honom utsatt dag i närvaro af en eller flera
af medicinalstyrelsen därtill utsedda läkare, som äga att, om de så för
godt finna, taga del i förhöret. Dessa läkare äfvensom vederbörande förste
stadsläkare kallas genom öfverlärarens försorg i god tid till förhöret.

Omedelbart efter slutadt förhör tillkännagifver öfverläraren de betyg,
som tilldelats eleverna. Betygsgraderna äro: berömlig, med beröm godkänd,
godkänd och icke godkänd. Betyg bör afgifvas särskildt för kunskaper
och särskildt för färdighet.

För godkända elever utfärdar öfverläraren enligt af medicinalstyrelsen
fastställdt formulär barnmorskebref, däri betygen införas. Barnmorskebrefven
jämte förteckning öfver de examinerade samt för hvar och en af
dem ett belopp af tre kronor, som de hafva att erlägga till barnmorskornas
understödskassa, insändas ofördröjligen till medicinalstyrelsen, som å hvarje
bref låter anteckna bevis, att det uppvisats för styrelsen. Innan barnmorskebref
blifvit försedt med sådant bevis, hvilket gäller såsom legitimation,
berättigar det icke till yrkets utöfning.

Då utexaminerad elev skall lämna läroanstalten, bör öfverläraren
öfvertyga sig om, att hon försett sig med de för barnmorskeyrket nödvändigaste
instrument och apparater. Han skall ock till hvarje elev kostnadsfritt
öfverlämna ett exemplar af gällande barnmorskereglemente, som för
ändamålet tillhandahålles af medicinalstyrelsen.

Barnmorskeelev, som ej ansetts mogen för afgångspröfning, eller § !*■
som därvid icke godkänts, må af öfverläraren kunna tillåtas att ytterligare
en lästermin deltaga i undervisningen och därefter undergå examen.

Kurser i instrumental förlossningskonst skola vid barnmorskeundervis- § 13-ningsanstalt årligen hållas under månaderna januari—mars och juli—september.

Rätt att deltaga i sådan kurs har hvarje barnmorska, som i allmänna
förlossningskonsten undfått erforderligt betyg och hos öfverläraren vid
den läroanstalt, där hon undervisats, anmäler sig till kursens genomgående
omedelbart efter afslutad kurs i den allmänna förlossningskonsten.

Barnmorska, som, längre eller kortare tid sedan hon blifvit utexaminerad
i den allmänna förlossningskonsten, önskar deltaga i instrumentkurs,
kan ock erhålla tillträde därtill, men har att därom hos medicinalstyrelsen
göra ansökan, åtföljd af:

l:o) prästbetyg angående sökandens ålder och frejd;

2:o) intyg af vederbörande tjänsteläkare i den ort, där sökanden
haft sin verksamhet, att hon gjort sig känd för duglighet såsom barnmorska
och för ett hedrande uppförande; samt

3:o) styrkt afskrift af barnmorskebrefvet.

Medicinalstyrelsen beslutar öfver ansökningen, sedan vederbörande
öfverlärares yttrande inhämtats, och meddelar styrelsen sökanden besked
på sätt i § 8 är bestämdt för sökande till barnmorskeelevplatser.

Under första månaden af hvarje kurs och därefter i mån af behof
hållas af endera läraren dagliga lektioner, och ordnas turen mellan lärarna
så, att de, om ej annorlunda öfverenskommes, bestrida undervisningen
under hvarannan kurs. Praktiska öfningar anordnas på vederbörande barnbördshus,
där deltagarinnorna i kursen hafva att under hela tiden tjänstgöra
så, som i fråga om barnmorskeelever är bestämdt.

Vid slutet af hvarje instrumentkurs hålles med deltagarinnorna
afgångsförhör och gifvas betyg, hvarvid i tillämpliga delar skall iakttagas
hvad i § 11 är föreskrifvet om afgångsförhör med barnmorskeelever. Betygen
tecknas af läraren på barnmorskebrefvet.

Förteckning öfver de barnmorskor, som godkänts i den instrumentala
förlossningskonsten, insändes omedelbart efter slutet af hvarje kurs
af öfverläraren till medicinalstyrelsen.

£ U Under lärotiden njuta lärjungarna skydd och hägn vid läroanstalten.

De skola vara sina lärare och öfverordnade skyldiga aktning och lydnad
i allt, som rörer undervisningen och tjänstgöringen, samt äro pliktiga
att ställa sig till noggrann efterlefnad den vid barnbördshuset gällande
ordning.

Barnmorskeelev, som under lärotiden utmärker sig för flit, god fattningsgåfva
och ordentlighet samt är i behof af understöd, må af öfverläraren
anmälas hos medicinalstyrelsen till erhållande af frielevplats. Den,
som tillerkänts sådan förmån, åtnjuter den, endast så länge hon gör sig
förtjänt däraf.

Skulle lärjunge visa sig håglös eller försumlig eller göra sig skyldig
till olydnad, hårdhet emot sjuka, sedeslöshet eller annan svårare förseelse,
skall läraren meddela henne varning. Låter hon icke däraf rätta
sig, skall anmälan göras hos medicinalstyrelsen, som äger pröfva, huruvida
och för huru lång tid den felande bör från läroanstalten skiljas, och är
hon, till dess styrelsen meddelat sitt beslut, icke berättigad att deltaga
i undervisningen.

£ lo- Repetitionskurser för äldre barnmorskor anordnas af medicinalsty relsen

i mån af behof och då medel för ändamålet stå till styrelsens
förfogande. De fortgå under minst fjorton dagar åt gången och hafva
till ändamål att bereda tillfälle åt barnmorskorna i riket att dels upplifva

hvad de under sin första lärotid inhämtat, dels lära känna nyare framsteg
inom barnförlossningskonsten.

Tiden för repetitionskurserna bestämmes årligen, efter öfverlärarnas
hörande, af medicinalstyrelsen, som därom underrättar de olika länens
förste provinsialläkare samt vederbörande stadsläkare i Stockholm, Göteborg
och Malmö, på hvilka det ankommer att lämna barnmorskorna kännedom
om kurserna, mottaga ansökningar om deltagande och efter inhämtande
af vederbörande öfverlärares besked om det antal barnmorskor, som
kan mottagas, utse deltagarinnor. Dessa skola till läroanstalten medföra
sina barnmorskebref, å hvilka läraren har att verkställa anteckning om
genomgången kurs.

Barnmorska, som i den ordning, barnmorskereglementet föreskrifver, § 16-hänvisats till läroanstalt för undergående af nytt förhör, skall lämnas
tillfälle att vid anstalten någon tid före förhöret begagna undervisningen.

Vid hvarje undervisningsanstalt skola föras: §17.

dels matrikel öfver alla vid anstalten inskrifna barnmorskeelever,
upptagande för hvar och en nummer, fullständigt namn, födelsedag, hemort
(län och församling), inskrifningsdag, medförda intyg om kunskaper,
verkställda förlossningar, dag för afgångsförhör och instrumentexamen
samt erhållna betyg;

dels förteckning öfver barnmorskor, som deltagit i repetitionskurser,
angifvande tiden för dessa;

dels diarium öfver inkommande handlingar och konceptbok till utgående
skrivelser;

dels ock inventarieförteckning öfver undervisningsmateriel och andra
läroanstalten särskildt tillhörande inventarier.

Medicinalstyrelsens

utlåtande
J6/s 1902.

Inkomna framställningar.

Genom kungl. cirkulär den 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk
och myndigheter att hvar för sin förvaltningsgren inkomma med utredning,
huruvida, under angifven förutsättning, ändringar i vederbörande
lönestater kunde anses böra äga rum för tiden efter år 1902.

I anledning däraf afgaf medicinalstyrelsen den 26 maj 1902 underdånigt
utlåtande, hvilket från civildepartementet öfverlämnades till kommittén
med skrifvelse den 23 oktober 1902.

Uti nämnda utlåtande framhöll medicinalstyrelsen att, då barnmorskelärarna
på grund af den vetenskapliga utbildning, som af dem fordrades,
och deras viktiga ämbetställning snarast syntes vara att jämföra
med ordinarie professorer exempelvis vid karolinska institutet, det kunde
ifrågasättas, huruvida icke dem borde tillerkännas jämväl samma ahöningsförmåner,
som ordinarie professorer då åtnjöte. Så stor förhöjning, eller
med 2,000, högst 3,000 kronor, vore dock enligt styrelsens mening icke
erforderlig, dels emedan barnmorskelärarna (åtminstone den i Stockholm)
åtnjöte särskild ersättning från kommunen för den läkarvård de utöfvade
vid dess barnbördshus, dels emedan de hade tillfälle att genom enskild
praktik bereda sig afsevärda inkomster.

Medicinalstyrelsen föreslog därför endast en höjning af tjänstgöringspenningarna
från 1,000 till 1,500 kronor samt ett ålderstillägg å 500
kronor efter 10 år.

För biträdande barnmorskelärarna, hvilka så sent som år 1899
erhållit en väsentlig löneförbättring, syntes medicinalstyrelsen någon
ytterligare förhöjning ej behöfva ifrågakomma.

Enligt hvad medicinalstyrelsen erinrade, åtnjöto instruktionsbarnmorskan
vid anstalten i Stockholm samt förestånderskan, tillika instruktionsbarnmorska,
vid anstalten i Göteborg hvar för sig arfvode af
800 kronor och erhöllo dessutom af kommunerna bostad, ved och kost
samt särskilda arfvoden för det sjukvårdsarbete, de förrättade på anstalterna.
Något behof af tillökning i aflöningen af statsmedel för dessa funktionärer
skulle därför, enligt medicinalstyrelsens mening, icke föreligga, därest
icke den på senare tider uppkomna sträfvan att för dessa viktiga platser förvärfva
kvinnor ur de bildade klasserna förtjänade att understödjas. Men äfven
för detta ändamål syntes medicinalstyrelsen en förhöjning med 100 kronor
till 900 kronor för det dåvarande vara tillräcklig.

Uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den 9 oktober 1908 gjorde medicinalstyrelsen
framställning om ökad aflöning åt lärare, biträdande lärare
och instruktionsbarnmorskor vid ifrågavarande undervisningsanstalter. I
denna skrifvelse med en därtill hörande promemoria anfördes hufvudsakligen
följande.

Barnmorskeundervisningsanstalterna i Stockholm och Göteborg hade
under de senare åren undergått så betydande förändringar, att medicinalstyrelsen
funnit nödigt föreslå ändringar äfven i de för dessa anstalters
tjänstemän m. fl. gällande lönestater.

Styrelsen erinrade till en början om stadgan för barnmorskeundervisningen
den 18 oktober 1907. Därigenom hade barnmorskelärarnas
åligganden fastställts och ordnats samt läroanstalternas undervisningsplan
noggrant bestämts. Bland annat innefattade denna plan, att läseterminer
skulle pågå under månaderna april—juni och oktober—december samt att
kurser i instrumentförlossningskonst skulle hållas under månaderna januari—mars
och juli—september. Några ferier funnes således icke för
lärarna, hvilka endast genom att begagna semester eller tjänstledighet
kunde bereda sig någon hvila.

Om undervisningen också under en följd af år redan före stadgans
utfärdande varit ordnad på hufvudsakligen samma sätt, så hade dess oafbrutna
fortgående året om först genom den nya författningen blifvit fastslaget
och gjordt till ett bestämdt åliggande för lärarna.

4—092302 Löneregleringskommitténs bet. XXI.

Medicinalstyrelsens

und. skrifvelse
»/it
1908

Med den nya stadgans tillkomst hade därjämte den förutvarande
läroanstalten i Lund indragits, så att äfven dess elever blifvit hänvisade
till läroverken i Stockholm och Göteborg. Elevantalet hade också vuxit
särskild t, i Göteborg, där för det dåvarande utexaminerades nästan lika
många barnmorskor som i Stockholm eller 50 å 60 om året.

De båda barnbördshusen i Stockholm och Göteborg, till hvilka
undervisningen vore förlagd, tillhörde dessa städer, med hvilka särskilda
aftal beträffande barnmorskeelevers mottagande vore af Kungl. Maj:t
eller, på befallning, af medicinalstyrelsen upprättade.

Hvad Stockholmsanstalten beträffade, hade sådant aftal den 9 juni
1905 af Kungl. Maj:t godkänts i enlighet med vissa af Stockholms stadsfullmäktige
uppställda fordringar. Uti detta aftal vore med afseende på
barnmorskelärarnas åligganden föreskrifvet, bland annat, att läraren och
biträdande läraren vid barnmorskeundervisningen skulle vara pliktiga att
utan särskild ersättning från stadens sida bestrida de göromål, som borde
tillkomma öfverläkare eller biträdande läkare vid stadens barnbördshus.

Visserligen hade stadsfullmäktige icke ännu indragit de arfvoden å
1,500 kronor, som öfverläraren och biträdande läraren hvar för sig af
gammalt årligen uppburit från staden för sin verksamhet såsom läkare vid
barnbördshuset. Men å andra sidan hade ingen förhöjning i arfvodet gifvits
och syntes icke heller komma att af staden gifvas, oaktadt anstalten, som
efter en ombyggnad år 1881 hade 36 sängar och därefter småningom utvuxit,
vid barnbördshusets nyligen skedda betydliga utvidgning erhållit 100
bäddar, hvartill i händelse af behof kunde läggas ett afsevärdt antal reservsängar.
Läkarvård måste således gifvas åt ett mycket ökadt antal barnsängskvinnor;
under det att de nyintagna kvinnorna år 1882 varit 876, år 1892
1,419 och år 1902 2,210, uppginge motsvarande antal år 1907, det första efter
nybyggnaden, till 3,241, hvilket antal emellertid under år 1908 syntes
komma att ej obetydligt öfverskridas.

Instruktionsbarnmorskan i Stockholm uppbure af staden för sin
verksamhet såsom förestånderska 600 kronor om året jämte bostad och
kost. Äfven för henne hade arbetet mycket ökats icke blott i sammanhang
med anstaltens utvidgning, utan äfven på den grund att eleverna
— jämväl enligt stadsfullmäktiges fordran — dåmera skulle bo vid barn -

bördshuset och där oafbrutet vara under instruktionsbarnmorskans
uppsikt.

Vidkommande anstalten i Göteborg erinrade medicinalstyrelsen,
hurusom genom det i det föregående omnämnda kungl. brefvet den 13
december 1855 ett aftal godkändes, enligt hvilket undervisning för barninorskeelever
anordnades vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset å en
särskild afdelning för 15 barnaföderskor. Enligt berörda aftal skulle
barnmorskeläraren ansvara för sjukvården å nämnda afdelning »utan att
för sistnämnda befattning af staden eller sjukhuset njuta någon ersättning».
Aftalet hade öfverflyttats, på enahanda villkor som förut, med ingången af
år 1873 å ett särskildt barnbördshus och slutligen den 1 oktober 1900 på en
då nybyggd sådan anstalt. Denna, som under år 1906 mottog 1,322 patienter
rymde efter en år 1908 verkställd utvidgning 96 sängar för förlossningskvinnor.

Den paragraf i gällande aftal, som hade afseende på barnmorskelärarnas
tjänsteåliggande, hade följande lydelse: »Den af Kungl. Maj:t
förordnade och af staten aflönade barnmorskeläraren skall med biträde af
den likaledes af staten aflönade andre läraren vara barnbördshusets läkare
och för sjukvården ansvara». Emellertid hade staden åt öfverläraren och
biträdande läraren anslagit respektive 1,200 och 800 kronor i årliga
arfvoden.

Om förestånderskan; sades i aftalet, att hon skulle aflönas af
staten men erhålla hyresfritt två lämpligt belägna rum, hvarjämte hon af
barnbördshuset kostnadsfritt skulle åtnjuta värme, belysning och lämplig
kost. Dessutom uppbure hon emellertid af staden ett arfvode af 240 kronor
per år. Något internat för eleverna så som vid barnbördshuset i
Stockholm funnes icke i Göteborg.

För statens barnmorskeundervisningsanstalter i Stockholm och Göteborg
hade, erinrade medicinalstyrelsen, den ännu hufvudsakligen gällande
aflöningsstaten fastställts år 1879. Enligt 1879 års stat skulle för hvardera
anstalten utgå afiöningar till 1 barnmorskelärare och 1 biträdande
lärare, till den senare såsom arfvode. Därjämte vore beträffande barnmorskeundervisningsanstalten
i Stockholm — eller rättare allmänna barnbördshuset,
dit undervisningen af barnmorskor förut hört — upptagna arfvoden för 1

instruktionsbarnmorska och 1 förestånderska. För anstalten i Göteborg
vore dessa senare befattningar sammanslagna till en. Emellertid hade de
båda anstalterna sedermera blifvit likställda jämväl i afseende på kvinnlig
personal, i det att den nyssnämnda förestånderskan i Stockholm fått sin
tjänstgöring helt och hållet förlagd till allmänna barnbördshuset och således
icke tjänstgjorde vid barnmorskeundervisningen.

Rörande aflöningsförhållandena för personalen vid barnmorskeundervisningsanstalterna
yttrade medicinalstyrelsen vidare, att det syntes styrelsen
uppenbart, hurusom de i dess ofvan åberopade underdåniga skrifvelse
den 26 maj 1902 föreslagna aflöningarna icke numera vore tillräckliga.
Den högst betydliga ökningen under de senare åren af alla lefnadskostnader
hade föranledt långt större höjning i aflöningarna för tjänstemän i liknande
befattningar än år 1902 kunde sättas i fråga. Därtill komme, hvad
Stockholm anginge, den ofvanberörda öfverenskommelsen med stadsfullmäktige
af år 1905, enlig-t hvilken såväl läraren som biträdande läraren
förpliktats att, utan ersättning af staden, besörja sjukvården på stadens
nya stora barnbördshus. Medicinalstyrelsen ansåg därför, att ganska stora
löneförhöjningar måste vidtagas.

Såsom i viss mån jämförliga med öfverlärarbefattningarna vid barnmorskeundervisningsanstalterna
framhöll medicinalstyrelsen öfverläkartjänsterna
vid de hospital, där undervisning ägde rum, nämligen i Uppsala,
där öfverläkaren åtnjöte 9,000 kronor (6,500 såsom öfverläkare + 2,500
såsom professor), och i Stockholm, där hans aflöning uppginge till 8,000
å 8,600 kronor (4,000 kronor såsom öfverläkare + 4,000 såsom professor +
ett ålderstillägg af 600 kronor), till hvilka förmåner ytterligare komme
boställsvåning och en del andra naturaförmåner.

Emellertid ansåg sig medicinalstyrelsen böra erinra, att barnmorskelärarna
syntes hafva bättre tillfälle till enskild läkarverksamhet än nyssberörda
höspitalsöfverläkare och professorer, hvarför medicinalstyrelsen icke
ville för de förra föreslå lika stora aflöningar, som gällde för de senare.
Däremot höll styrelsen före, att barnmorskelärarnas aflöning icke borde
blifva lägre än professorsaflöningarna vid karolinska institutet, hvilka
enligt 1908 års Riksdags beslut bestämts till 5,000 kronor i lön och 2,500

i tjänstgöringspenningar, således tillsammans 7,500 kronor, jämte ett ålderstillägg
å 600 kronor efter fem års tjänstgöring.

I detta sammanhang anmälde medicinalstyrelsen en styrelsens underdåniga
skrifvelse bifogad skrift, dagtecknad den 28 augusti 1908, från biträdande
barnmorskelärarna i Stockholm och Göteborg.

I denna skrift hade framhållits, att undervisningen vid ifrågavarande
läroanstalter fortginge hela året utan afbrott, hvarvid de biträdande lärarna
undervisade 3 dagar i veckan, samt att de på grund däraf kunde anses
vara i samma behof af kostnadsfri ledighet som öfverlärarna och med
biträdande lärarna jämställda öfriga statstjänare. Enligt kungl. brefvet
den 25 maj 1900 hade sådan förmån medgifvits åt öfverlärarna vid barnmorskeundervisningsanstalterna.

De biträdande lärarna anhöllo, att medicinalstyrelsen ville ingå till
Kungl. Maj:t med hemställan om propositions aflåtande till 1909 års Riksdag
om förmånen af semester jämväl för biträdande lärarna och i sammanhang
därmed hemställa om ökning af respektive aflöningsstater med 125 kronor
för vikaries aflönande under semestern.

Under erinran att de biträdande barnmorskelärarna åtnjöte af staten
2,500 kronor i årsarfvoden, yttrade medicinalstyrelsen vidare, att med
den utveckling läroanstalterna fått och då de biträdande lärarna vid semester
eller förfall för öfverlärarna borde vara fullt kompetenta att på
egen hand leda och handhafva undervisningen, det vore angeläget, att befattningarna
finge karaktären af ordinarie tjänster.

Med afseende därpå äfvensom af de skäl, som enligt styrelsens mening
i allmänhet förelåge för höjda aflöningar, föreslog styrelsen, dels att aflöningen
för de biträdande barnmorskelärarna måtte höjas till 3,600 kronor,
dels att densamma måtte fördelas i lön 2,400 kronor och tjänstgöringspenningar
1,200 kronor.

I sammanhang därmed framhöll medicinalstyrelsen, att rätt till semesterledighet
borde tillerkännas dessa tjänstemän, så mycket hellre som de
ej åtnjöte några ferier. Angående semestertidens längd, hvarom de biträdande
barnmorskelärarna i sin ofvan omnämnda skrift till medicinalstyrelsen
icke uttalat sig, hemställde styrelsen, att den måtte bestämmas
till en månad eller lika lång tid, som bestodes provinsialläkare. Vid bi -

fall därtill borde staten för hvardera anstalten ökas med begärda 125
kronor om året såsom bidrag till vikaries aflönande under semestern.

För instruktionsbarnmorskorna, till hvilka de respektive städerna
lämnade jämförelsevis mera afse värda lönebidrag än till läkarna, ansåg medicinalstyrelsen
sig sakna anledning föreslå större förhöjning i årsaflöningen
än den i styrelsens underdåniga skrifvelse den 26 maj 1902 föreslagna,
nämligen med 100 kronor eller till 900 kronor.

Vidkommande särskildt befattningarna vid läroanstalten i Göteborg,
syntes det styrelsen vara otvifvelaktigt, att dem påhvilande
skyldigheter vore rätt mycket mindre betungande än motsvarande arbetsbörda
i Stockholm, där barnbördshuset vore nära på dubbelt så stort
som i Göteborg. Däruti ansåg styrelsen dock icke ligga tillräcklig anledning
att ifrågasätta lägre aflöningar i Göteborg än i Stockholm, isynnerhet
som elevantalet och således undervisningsskyldigheten på båda ställena
dåmera vore ungefärligen desamma, och likartade befattningar plägade
aflönas med samma belopp. Största skiljaktigheten vid de båda läroverken
syntes uppkomma däraf, att eleverna i Stockholm bodde inom barnbördshuset,
hvilket icke vore händelsen i Göteborg. Men instruktionsbarnmorskan
i Stockholm, som däraf mest berördes, åtnjöte också ett betydligt
större arfvode af Stockholms stad än hennes ämbetssyster i Göteborg
uppbure af denna stad.

Den årliga anslagsökning, som betingades af medicinalstyrelsens
gjorda hemställanden, belöpte sig till 9,650 kronor.

Slutligen föreslog medicinalstyrelsen, att staten för allmänna barnbördshuset,
som dittills upptagit äfven staten för Stockholms undervisningsanstalt
för barnmorskor, måtte delas i tvenne stater, en för hvardera
anstalten, hvarigenom större reda skulle ernås. Vid bifall därtill skulle
således särskilda stater uppgöras för allmänna barnbördshuset, barnmorskeundervisningsanstalten
i Stockholm och barnmorskeundervisningsanstalten
i Göteborg.

Medicinalstyrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå näst
sammanträdande Riksdag att, med godkännande af förslag till särskilda tre
stater för allmänna barnbördshuset, barnmorskeundervisningsanstalten i

Stockholm och barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg, öka de nu
uti ifrågavarande hänseenden utgående anslag med 9,650 kronor.

Vid medicinalstyrelsens skrifvelse fanns fogad en bilaga af följande
innehåll, utvisande dels fördelningen år 1908 af anslagen till barnmorskeundervisningen
och allmänna barnbördshuset, dels ock de af medicinalstyrelsen
föreslagna ändringar uti ifrågavarande anslag.

r o n o

Dispositionen år 1908.

Allmänna barnbördshuset och barnmor ske-undervisningsanstalten i Stockholm kronor
40,385,

att uppbäras af

a) direktionen för allmänna barnbörds-huset, från medicinalstyrelsen på rekvisi-tion utanordnade ...........

hvarjämte till direktionen skulle återbäras
af förestånderskan från medicinalstyrelsen
erhållna..............

25,000*

300

25,300

	K	o n	r.
Anslaget å 25,000 kronor fördelades på följande sätt:
till hyra för vissa lokaler enligt kungl. bref den 3 februari 1841	800
5 inköp och underhåll af instrument.........	75
» premier för barnmorskeelever (att utgå till barnmorske-
undervisningsanstalten).............	75
> understöd åt barnmorskeelever...........	372
> ersättning för förut erhållen byra för koppympningshuset
(kungl. bref den 8 december 1819)........	150	1,472
kungl. bref den 11 december 1863 ..........	—	8,028
> > den 18 maj 1878 .............	—	5,500
> » den 19 maj 1899 .............	—	6,000
» » den 7 juni 1901.............	—	4,000	25,000

	K	r o n o	r.
Transport	—	25,300
b) barnmorskeundervisningsanstalten i
Stockholm löner och vikariatsersättning enligt stat med fråndragande af nyss-nämnda 300 kronor .........	7,425
till understöd åt frielever....... för anskaffande och vidmakthållande af	2,160
undervisningsmateriel.........	500	10,085
Stockholms stad, hyra för lokaler . . .	—	5,000	40,385
Göteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor
löner och vikariatsersättning enligt stat till frilärlingars underhåll, hyra, bränsle, lyse,		7,425
inventarier, undervisningsmateriel, m. m. enligt kungl. bref den 2 juni 1893 . . .	—	2,600	10,025
			50,410
Föreslagen ändring:
Allmänna barnbördshuset:
I 1 förestånderska...........	300
till inköp och underhåll af instrument till barnbördshusets öfriga verksamhet	75
jämlikt särskilda kungl. bref beviljade medel, med undantag af 75 kronor till premier, som upptagas här nedan. . .	24,850	25,225
Undervisningsanstalten för barnmorskor i Stock-
holm: lön tjänst-
göringsp.
1 barnmorskelärare .... 5,000 2,500 Anm. Efter 5 år kan lönen höjas	7,500
med 600 kronor.
1 biträdande lärare .... 2,400 1,200	3,600
1 instruktionsbarnmorska.......	900
Transport	12,000	25,225

	K	r o n o	1 r- 1
Transport	12,000	25,225
vikariatsersättning för barnmorskeläraren	125
> d biträdande läraren	125
premier för barnmorskeelever.....	75
understöd åt barnmorskeelever.....	2,160
för anskaffande och vidmakthållande af
undervisningsmateriel........	500
till lokaler m. m. för barnmorskeunder-
visning.............. O	5,000	19,985
Undervisningsanstalten för barnmorskor i Göte-
h°rg'' lön. ^nst-
gonngsp.
1 barnmorskelärare .... 5,000 2,500	7,500
Anm. Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor.
1 biträdande lärare .... 2,400 1,200	3,600
1 förestånderska och instruktionsbarnmor-
ska................	900
vikariatsersättning för barnmorskeläraren	125
» » biträdande läraren	125
till frilärlingars underhåll m. m.....	2,600
för anskaffande och vidmakthållande af
undervisningsmateriel (enligt medgif-
vande af 1908 års Riksdag).....	500	15,350	60,560

Öfver den framställning från medicinalstyrelsen, hvarför nu senast
redogjorts, afgaf statskontoret, till följd af kungl. remiss, den 14 december
1908 underdånigt utlåtande och anförde däruti hufvudsakligen följande.

Barnmorskelärarna åtnjöte en aflöning af 4,000 kronor af statsmedel
äfvensom ett arfvode å 1,500 kronor af Stockholms och 1,200
kronor af Göteborgs stad för deras befattning med läkarvården vid

5—092302 Löneregler ingskommitténs bet. XXL

Statskontorets

utlåtande
i*/n 1908.

stadens barnbördshus. Medicinalstyrelsen hade för dessa tjänstemän ifrågasatt
en aflöning af 7,500 kronor med ett ålderstillägg å 600 kronor
efter fem år, hvilken aflöning, ålderstillägget oberäknadt, innebure en löneförhöjning
af mer än 80 procent af deras nu af statsmedel utgående aflöning.

Den sålunda ifrågasatta aflöningen syntes visserligen statskontoret
vara ganska högt tilltagen, men som statskontoret icke vore i tillfälle
att ingå i bedömande af den reela grunden för den af medicinalstyrelsen
gjorda jämförelsen mellan barnmorskelärarnas löneförmåner, å
ena sidan, samt hospitalsöfverläkarnas och professorernas vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet, å andra sidan, ansåg statskontoret sig icke kunna
föreslå någon nedsättning af de påyrkade lönebeloppen, och detta med
särskild hänsyn därtill att, enligt hvad i ärendet vore upplyst, de för
närvarande till barnmorskelärarna utgående arfvodena från städerna Stockholm
och Göteborg när som helst kunde dem fråntagas, i hvilken händelse
i deras aflöningar af statsmedel alltså komme att inbegripas ersättning
jämväl för den af dem bestridda läkarvården vid de kommunala barnbördshusen.

De för biträdande lärarna och instruktionsbarnmorskorna föreslagna
aflöningsbeloppen, respektive 3,600 kronor och 900 kronor, förefölle statskontoret
så måttligt tilltagna, att intet skäligen syntes vara att däremot
erinra.

Mot förslaget att de biträdande lärarnas aflöning, som för närvarande
utginge i form af arfvode, i de nya staterna skulle fördelas i lön och
tj änstgöringspenningar hade statskontoret ej heller något att erinra.

Vidkommande frågan om semester för de båda lärarna vid hvarje
anstalt, anmärkte statskontoret beträffande den beräknade kostnaden för
barnmorskelärarnas semester, att denna af medicinalstyrelsen beräknats till
samma belopp som för närvarande vore i staterna för ändamålet upptaget
eller 125 kronor för hvarje lärare. Då emellertid semestertiden vore
afsedd att fortfarande som hittills utgöra en och en half månad, men
barnmorskelärarnas tj änstgöringspenningar vore föreslagna till förhöjning
från 1,000 kronor till 2,500 kronor, syntes det för semestern erforderliga
beloppet i enlighet därmed få beräknas till 312 kronor 50 öre för en hvar
af öfverlärarna.

Den för de biträdande lärarna ifrågasatta årliga semestern af en
månad syntes, på grund af hvad i ärendet vore upplyst angående omfånget
af dessa lärares arbete, vara af behofvet påkallad, ocb statskontoret
hade fördenskull ansett sig böra biträda förslaget i denna del. I afseende
å den därför beräknade kostnaden förekomme, att denna upptagits till
125 kronor för hvarje lärare i stället för, såsom synts hafva bort äga rum,
med en semestertid af en månad och till 1,200 kronor beräknade tjänstgöringspenningar,
100 kronor.

Statskontoret hade inhämtat, att anledningen till att ifrågavarande
ersättning upptagits till 125 kronor vore att söka i den omständigheten,
att det ansetts blifva förenadt med oöfverstigliga svårigheter att mot en
ersättning af allenast den på en månad belöpande delen af tjänstgöringspenningarna
erhålla kompetent och duglig vikarie. På grund af hvad sålunda
blifvit upplyst, hade statskontoret icke ansett sig böra framställa någon
anmärkning mot det för ifrågavarande semestervikariat beräknade beloppet.

Beträffande slutligen medicinalstyrelsens förslag till förändrad uppställning
af de stater, som bestriddes från åttonde hufvudtitelns anslag
till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, hade detta förslag, enligt
hvad statskontoret erinrade, sin hufvudsakliga grund i det förhållande, att
numera och sedan lång tid tillbaka undervisningen för barnmorskeelever
i Stockholm, ehuru lydande under direktionen för allmänna barnbördshuset,
vore förlagd till Stockholms stads barnbördshus. Det hade därför synts
lämpligt, att det för närvarande å allmänna barnbördshusets stat utgående
anslaget, som i sig upptoge såväl de belopp, som vore afsedda för barnbördshusets
eget behof, som ock de för barnmorskeundervisningen beräknade,
uppdelades i två anslag, afsedda, det ena för barnbördshuset och det
andra för undervisningsanstalten.

Då den sålunda föreslagna uppdelningen endast komme att i formellt
hänseende gifva ett uttryck för en redan faktiskt tillämpad anordning och
otvifvelaktigt komme att leda till större reda och öfverskådlighet, ville
statskontoret förorda förslaget i denna del.

Vidkommande sättet för uppdelningen af anslaget i fråga biträdde
statskontoret i hufvudsak det af medicinalstyrelsen föreslagna. Endast i
afseende å ett belopp ansåg sig statskontoret böra något närmare yttra sig.

För närvarande funnes å allmänna barnbördshusets stat upptaget ett
belopp af 2,532 kronor till understöd åt 12 barnmorskeelever, hvilket
belopp anvisats genom kungl. bref den 30 januari 1824 och den 20 mars
1858. I medicinalstyrelsens förslag vore detta belopp uppdeladt med
372 kronor på allmänna barnbördshuset och 2,160 kronor på undervisningsanstalten.

Då det syntes statskontoret anmärkningsvärdt, att några medel
skulle behöfva för berörda ändamål afses vid allmänna barnbördshuset,
där, enligt hvad af handlingarna syntes framgå, ingen undervisning för barnmorskeelever
numera bedrefves, hade statskontoret i denna fråga förskaffat
sig närmare upplysningar och därvid inhämtat, att två barnmorskeelever
plägat tidtals tjänstgöra vid detta barnbördshus samt att af nämnda belopp
372 kronor då användts för deras räkning, men att, sedan numera äfven
denna tjänstgöring upphört, beloppet disponerats för allmänna barnbördshusets
eget behof.

Vid detta förhållande och då det syntes statskontoret mindre lämpligt,
att ett af Riksdagen anvisadt belopp till en del toges i anspråk för
ändamål, hvarför detsamma icke vore afsedt, ansåg statskontoret, att hela
berörda belopp 2,532 kronor borde upptagas under barnmorskeundervisningsanstaltens
stat.

Det belopp, hvarmed anslaget till barnmorskeundervisningen och
barnbördshusen för genomförande af den föreslagna löneregleringen behöfde
höjas, utgjorde, med iakttagande af den, såsom statskontoret påpekat, erforderliga
förhöjningen i det för öfverlärarnas semester beräknade beloppet,
10,025 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t vid föredragning af detta ärende den 23 december
1908 förklarat sig ej finna skäl att i anledning af den gjorda framställningen
aflåta proposition till 1909 års Riksdag, öfverlämnades, jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut, handlingarna i ärendet till kommittén för att tagas
i öfvervägande vid fullgörandet af kommitténs uppdrag.

Framställning Uti en den 15 februari 1909 till ecklesiastikdepartementet ingifven
15 ’ 1909‘ skrift anhöllo lärarna vid barnmorskeundervisningsanstalterna, professorerna

M. Sondén och K. A. Walter samt biträdande lärarna vid samma anstalter
E. Alin och L. Lindquist, att Kungl. Maj:t måtte anmoda löneregleringskommittén
att, så fort sig göra läte, behandla nämnda anstalters löneregleringsfråga
samt att denna därefter måtte framläggas till behandling redan
vid 1909 års riksdag.

Under erinran att gällande aflöningar fastställdes för barnmorskelärarna
år 1879 samt för de biträdande barnmorskelärarna år 1899 anförde
sökandena, hurusom ännu vid sistnämnda tidpunkt undervisningsåret varit
uppdeladt i fyra lika delar, två terminer och två mellanterminer. Under
terminerna hade undervisning i den allmänna förlossningskonsten meddelats
af läraren 6 dagar och biträdande läraren 3 dagar i veckan. Under
inellanterminerna hade läraren undervisat i den instrumentala förlossningskonsten
under 1 månad, och under de öfriga 2 månaderna af hvarje
mellantermin hade oafbrutet pågått klinisk undervisning, som hade
ledts af endera läraren. Sålunda hade under den tid, den biträdande
läraren skötte kliniken, läraren kunnat erhålla ledighet och tvärtom.

På grund af ökade kraf på undervisningen hade terminerna ökats
samtidigt med att elevantalet växt, och under de senare åren hade såväl
den teoretiska som den praktiska undervisningen fortgått oafbrutet hela
året om, dock under iakttagande af lärarnas rätt till semester — sådan
rätt tillkomme dock icke för närvarande de biträdande lärarna.

Under framhållande att 1907 års stadga för barnmorskeundervisningen
syntes hafva fastslagit, att undervisningen skulle fortgå hela året
om utan afbrott, ansågo sökandena detta förhållande böra tagas i betraktande
vid regleringen af lärarnas och de biträdande lärarnas löner.

Lärarna och de biträdande lärarna hade emellertid icke endast att
meddela undervisning, utan de vore äfven öfverläkare och biträdande
läkare vid de i förbindelse med undervisningsanstalterna stående barnbördshusen.
Dessa senare tillhörde vederbörande kommuner och såsom
läkare vore de nämnda lärarna respektive kommuners tjänstemän.

I Stockholm hade alltifrån år 1865, då barnmorskeundervisningen
faktiskt öfverflyttades från allmänna barnbördshuset till stadens s. k. provisoriska
barnbördshus, läraren varit öfverläkare och därtill antagits
af Stockholms hälsovårdsnämnd samt uppburit lön af staden. Sedan

nämnda år af hälsovårdsnämnden antagits en biträdande läkare, hade, efter
inrättandet år 1867 af den biträdande lärarbefattningen, dåvarande biträdande
läkaren förordnats att äfven bestrida befattningen såsom biträdande
lärare. Biträdande lärår- och biträdande läkarbefattningarna hade alltsedan
varit bestridda af samma person.

Då klientelen vid Stockholms stads barnbördshus, hvilken till
en början varit ringa, hastigt började tillväxa, ifrågasattes flera gånger,
att öfverläkarens aflöning från kommunen, hvilken utgjorde 1,500 kronor,
däraf 1,050 lön och 450 tjänstgöringspenningar, skulle höjas i förhållande
till det ökade arbetet. Någon sådan förhöjning hade emellertid
icke kommit till stånd, bland annat af den anledning att, då planer
till uppförande af nytt barnbördshus blifvit framställda, det varit ovisst,
huruvida barnmorskeundervisningen skulle komma att förläggas dit, och
sålunda osäkert huru aflöningsvillkoren skulle bestämmas.

Uti det af stadsfullmäktige gjorda erbjudande angående undervisningens
förläggande till stadens nya barnbördshus hade stadsfullmäktige
uppställt såsom villkor, bland andra, att läraren och biträdande läraren
skulle vara pliktiga att, utan särskild ersättning från stadens sida, bestrida
de göromål, som tillkomme öfverläkaren och biträdande läkaren vid barnbördshuset.
Enligt kungl. bref den 9 juni 1905 hade detta villkor blifvit
godkändt.

Ehuru den nuvarande öfverläkaren och biträdande läkaren icke
kunde frånkännas de löneförmåner, som de såsom Stockholms stads tjänstemän
åtnjöte (på öfvergångsstat), vore det, enligt sökandenas mening, likväl
uppenbart, att förhoppningen att af Stockholms stad erhålla någon löneförbättring
bortfallit äfvensom att, när de nuvarande innehafvarna af läkartjänsterna
afginge, för deras efterträdare en reduktion af inkomsterna
skulle äga rum till ett belopp, motsvarande de nuvarande läkaraflöningarna.
Dessa befattningshafvare skulle sålunda komma att få uppbära endast
lärarlönerna, hvilka likväl redan såsom sådana ansetts vara allt för knappt
tillmätta.

A Stockholms stads barnbördshus lämnades ännu år 1882 vård åt
blott 876 patienter, hvaremot år 1908 patientantalet uppgick till 3,786.
Toge man i betraktande denna utveckling af barnbördshuset och det där -

med förbundna, ständigt växande, i hög grad ansträngande och ansvarsfulla
arbetet vid förlossningsanstalten, den största i norden, syntes skäl
icke saknas för beviljandet af förbättrade aflöningsförmåner.

Vid barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg vore förhållandena
i det hela likartade med dem i Stockholm. Antalet barnmorskeelever
hade under de senare åren så ökats, att det vore ungefärligen lika stort
som i Stockholm.

Enligt 1907 års stadga för barnmorskeundervisningen vore professorn
(öfverläraren) vid undervisningsanstalten i Göteborg likasom motsvarande
befattningshafvare i Stockholm pliktig att tjänstgöra såsom öfverläkare
och biträdande läraren såsom biträdande läkare. Bestämmelse därom funnes
ock i det mellan staten och stadsfullmäktige i Göteborg ingångna kontrakt
angående barnmorskeundervisningens bedrifvande vid nämnda stads barnbördshus.
Enligt sökandenas mening vore i nyssnämnda kontrakt icke
klart uttaladt, att, på sätt fallet vore beträffande aftalet med Stockholms
stad, lärarna vore förpliktade att utan ersättning från stadens sida bestrida
läkartjänsterna.

I Göteborg hade emellertid lärarna under flera år utan särskild ersättning
skött läkartjänsterna, men, sedan ett nytt barnbördshus blifvit
uppfördt och klientelen visat stark tillväxt, hade stadsfullmäktige funnit
skäligt att bevilja läkararfvoden till belopp af respektive 1,200 och 800
kronor.

Dessa arfvoden vore dock enligt sökandenas uppfattning satta alltför
lågt, men, sedan i 1907 års stadga fastslagits lärarnas skyldighet att
tjänstgöra såsom läkare, komme efter all sannolikhet arfvodena att förblifva
vid nuvarande storlek, såvida de icke blefve indragna. En förbättring
af de utaf statsmedel utgående aflöningarna syntes sökandena fördenskull
i hög grad behöflig.

Sökandena omnämnde äfven, att de icke kommit i åtnjutande af
något dyrtidstillägg.

Slutligen framhölls, att instruktionsbarnmorskorna, med hänsyn till
deras maktpåliggande och ytterst ansträngande arbete, syntes vara förtjänta
af någon aflöningsförbättring.

Sedan Kung], Maj:t vid föredragning den 5 mars 1909 af ifrågavarande
ansökning förklarat sig ej finna skäl att aflåta proposition i ämnet
till 1909 års Riksdag, blef, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut, ansökningen öfverlämnad
till kommittén för att tagas i öfvervägande vid fullgörandet af
det kommittén gifna uppdrag.

Kommitténs förslag.

Såsom förut anförts, åtnjuter en hvar af barnmorskelärarna (d. v. s. Af/önmgsförde
båda öfverlärarna, professorerna) för närvarande af statsmedel 4,000
kronors aflöning, däraf 3,000 i lön och 1,000 i tjänstgöringspenningar.

Af vederbörande kommuner uppbära de i egenskap af öfverläkare aflöningar,
i Stockholm 1,500 kronor och i Göteborg 1,200 kronor. De åtnjuta
sålunda för närvarande resp. 5,500 och 5,200 kronor i sammanlagd aflöning
från stat och kommun.

Med hänsyn ej mindre till den vetenskapliga utbildning, som kräfves
för ifrågavarande befattningshafvare, än äfven till de synnerligen maktpåliggande
och ansvarsfulla åligganden, som tillhöra dem i deras dubbla
egenskap af öfverlärare och öfverläkare, synes det kommittén uppenbart,
att dessa aflöningsbelopp äro alldeles för låga.

Medicinalstyrelsen har i sin underdåniga framställning den 9 oktober
1908 uttryckt den mening, att aflöningen för ifrågavarande befattningshafvare
icke bör blifva lägre än hvad som vid 1908 års riksdag bestämdes
för flertalet professorer vid karolinska institutet, eller 7,500 kronor, däraf
5,000 i lön och 2,500 i tjänstgöringpenningar, jämte 600 kronors ålders tillägg

till lönen efter fem år.
on

Kommittén instämmer utan all tvekan i hvad medicinalstyrelsen
sålunda anfört och anser fördenskull, att öfverlärarna vid barnmorskeundervisningsanstalterna
böra komma i åtnjutande af motsvarande aflöningsförmåner.

Emellertid är att märka, att det af Stockholms kommun lämnade
bidrag till vederbörande lärares aflöning med all säkerhet kommer att indragas
vid nuvarande tjänstinnehafvares afgång på grund af den öfverens 6—092392.

LöneregleringsJcommittén* let. XXL

kommelse, som år 1905 träffades mellan staten och Stockholms stad angående
barnmorskeundervisnings anordnande vid stadens nya barnbördshus.
Enligt denna öfverenskommelse skola nämligen, såsom förut är nämndt,
både öfverläraren och biträdande läraren vid barnmorskeundervisningen
vara pliktiga att utan särskild ersättning från stadens sida bestrida de
göromål, som böra tillkomma en öfverläkare eller biträdande läkare vid
stadens barnbördshus.

Hvad barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg angår, synes
aftalet mellan staten och Göteborgs kommun vara sådant, att de för närvarande
till öfverläraren och den biträdande läraren utgående arfvoden
kunna när som helst indragas. I hvarje fall kunna de ej med säkerhet
påräknas för de nuvarande tjänstinnehafvarnas efterträdare.

De aflöningsförmåner, som vid nu förestående lönereglering beträffande
barnmorskeundervisningsanstalterna anses böra tillerkännas vederbörande
lärare, torde alltså böra i sin helhet uppföras att utgå af statsmedel,
men tillika bestämmelse meddelas i syfte att, hvad nu särskildt
angår öfverlärarna, aflöningarna af statsmedel skola minskas med de belopp,
som från vederbörande kommuner utgå till dessa befattningshafvare
såsom öfverläkare vid städernas barnbördshus.

De biträdande lärarna vid barnmorskeundervisningsanstalterna åtnjuta
för närvarande af statsmedel arfvoden å 2,500 kronor hvardera
samt af vederbörande kommuner resp. 1,500 kronor (i Stockholm) och
800 kronor (i Göteborg).

Med hänsyn till den utveckling, de nämnda läroanstalterna ernått,
och enär de biträdande lärarna böra vara fullt kompetenta att, vid semester
eller förfall för öfverlärarna, på egen hand leda och handhafva undervisningen,
har medicinalstyrelsen ansett angeläget, att befattningarna finge
karaktären af ordinarie tjänster; och har styrelsen föreslagit, att aflöningarna
måtte höjas till 3,600 kronor samt fördelas i lön 2,400 kronor och
tjänstgöringspenningar 1,200 kronor. Statskontoret har ansett de sålunda
föreslagna aflöningsbeloppen så måttligt tilltagna, att intet skäligen syntes
vara att däremot erinra, och har statskontoret ej heller haft något att
erinra mot förslaget, att de biträdande lärarnas aflöning skulle i de nya
staterna fördelas i lön och tjänstgöringspenningar.

Kommittén har ofvan vid behandlingen af frågan om aflöningsförmånerna
för öfverlärarna uttalat, att de aflöningsförmåner, som vid nu förestående
lönereglering beträffande barnmorskeundervisningsanstalterna anses
böra tillerkännas vederbörande lärare, torde böra i sin helhet uppföras att
utgå af statsmedel, men att tillika vissa bestämmelser böra meddelas med
hänsyn till de nu utgående bidragen från vederbörande kommuner till
lärarnas aflöning. Såsom i fråga om öfverlärarna skulle det då böra, äfven
hvad de biträdande lärarna angår, stadgas, att de aflöningar af statsmedel,
som kunna varda bestämda för dem, skola minskas med hvad kommunerna
för ändamålet anvisa.

Om nu emellertid aflöningen till biträdande lärare sattes till det
af medicinalstyrelsen förslagna belopp, 3,600 kronor, skulle följden blifva
den, att nuvarande biträdande läraren vid barnmorskeundervisningsanstalten
i Stockholm, om han inginge på ny stat, skulle få sin aflöning minskad
från 4,000 till 3,600 kronor, medan den nuvarande innehafvaren af motsvarande
befattning i Göteborg finge sin nuvarande aflöning 3,300 kronor
höjd med 300 kronor.

I betraktande af ifrågavarande befattningars viktiga och ansvarsfulla
beskaffenhet förefaller det kommittén, som om de af medicinalstyrelsen
föreslagna beloppen, om de minskas med kommunernas anslag, blefve
allt för låga, och kommittén har fördenskull ansett sig böra ifrågasätta
deras höjning till 4,000 kronor, fördelade i lön 2,500 kronor och tjänstgöringspenningar
1,500 kronor.

Då de ifrågavarande befattningarna torde vara att betrakta såsom
öfvergångsplatser, har kommittén, i likhet med medicinalstyrelsen och
statskontoret, ansett sig icke böra hemställa om ålderstillägg åt innehafvarna
af samma befattningar.

Däremot har kommittén, lika med de nämnda myndigheterna, funnit
sig böra tillstyrka en årlig semester af en månad för biträdande lärare
vid barnmorskeundervisningsanstalt.

Genom bifall till hvad kommittén föreslagit i fråga om aflöning åt
biträdande lärare undgår man att, i strid mot vanliga regler, behöfva
såsom vikariatsersättning vid ifrågavarande tjänstinnehafvares semester anslå
högre belopp än å semestertiden belöpande tjänstgöringspenningar.

Instruktionsbarnmorskorna uppbära för närvarande af statsmedel
hvardera 800 kronors arfvode, hvartill för år 1909 torde böra komma
extra lönetillägg, för instruktionsbarnmorskan i Stockholm 120 kronor och
för den i Göteborg 96 kronor. Till instruktionsbarnmorskorna lämnas därjämte
af vederbörande kommuner, såsom ersättning för sjukvårdsarbete,
bostad, med värme och lyse, samt kost äfvensom till instruktionsbarnmorskan
i Stockholm kontant 600 kronor samt två ålderstillägg, hvartdei’a å
100 kronor, efter 5 och 10 år, och till instruktionsbarnmorskan i Göteborg
240 kronor.

Med hänsyn till de extra lönetillägg, som för närvarande utgå till
instruktionsbarnmorskorna, och i betraktande af deras trägna arbete anser
kommittén det af statsmedel till dem utgående arfvodet böra bestämmas
till 1,000 kronor. Att från detta arfvode till någon del afräkna värdet af
de förmåner, vederbörande kommuner lämna instruktionsbarnmorskorna, bör
enligt kommitténs förmenande icke kunna ifrågakomma.

Då sistbemälda båda befattningshafvare torde kunna komma i åtnjutande
af pension såsom barnmorskor, synes intet vara att erinra däremot
att deras aflöning af statsmedel fortfarande uppföres såsom arfvode,
allrahelst de enligt stadgan för barnmorskeundervisningen antagas med tre
månaders uppsägning.

Då instruktionsbarnmorskorna otvifvelaktigt hafva ett synnerligen
ansträngande arbete, har kommittén velat framhålla angelägenheten däraf,
att dem måtte kunna beredas en årlig semester af en månad, när sådant,
utan olägenhet kan äga rum; och har kommittén för sådant ändamål ansett
anslaget i stat till vikariatsersättningar under semesterledigheter böra
ökas med 75 kronor för hvardera barnmorskeundervisningsanstalten.

Kommittén anser sig böra meddela, att statsmedel till belopp
af 2,000—3,000 kronor årligen under åtskilliga år varit anvisade å
extra stat till anordnande af repetitionskurser i Stockholm, Göteborg och
vissa år äfven i Lund för äldre barnmorskor äfvensom till beredande,
så vidt ske kunde, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnor däri
under den tid, de genomginge dessa kurser, samt att af dessa medel arf -

voden jämväl utgått till öfverlärare, biträdande lärare och instruktionsbarnmorskor
vid barnmorskeundervisningsanstalterna i Stockholm och
Göteborg.

Då det emellertid torde vara ovisst, om och i hvad mån dylika
kurser för framtiden må komma att anordnas, har kommittén ansett sig
sakna anledning att vid afgifvande af förslag till reglering af löneförhållandena
vid barnmorskeundervisningsanstalterna taga hänsyn till nyssberörda
arfvoden, helst som vid eventuellt anvisande framdeles af anslag till dylika
kurser hänsyn lärer, om så anses lämpligt, kunna tagas till den lönereglering,
som må varda fastställd för barmorskeundervisningsanstalterna.

Mot hvad som af statskontoret anförts i fråga om kostnaderna för
semester åt öfverlärarna vid nämnda undervisningsanstalter samt i fråga
om ändring i allmänna barnbördshusets och undervisningsanstalternas
stater har kommittén icke funnit något att erinra.

Kommittén hemställer,

att å särskilda stater för b ar nmorskeund ervisning sanstalterna
i Stockholm och Göteborg må upptagas:

aflöning till en öfverlärare ined 7,500 kronor,
däraf 5,000 i lön och 2,500 i tjänstgöring spenning ar,
hvartill kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600
kronor efter fem år;

aflöning till en biträdande lärare med 4,000 kronor,
däraf 2,500 i lön och 1,500 i tjänstgöringspenningar;

arfvode till en instruktionsbarnmorska med 1,000
kronor; samt

till vikariatsersättning ar under semester för öfverlärare,
biträdande lärare och instruktionsbarnmorska ett
sammanlag dt belopp af 512 kronor 50 öre för hvardera
anstalten; äfvensom

att, i sammanhang med, fastställandet af nya
stater, bestämmelse måtte meddelas i syfte att, så länge
frän vederbörande kommuner ersättningar utgå till öfverlärarna
och de biträdande lärarna i deras egenskap af

öfverläkare och biträdande läkare vid städernas barnbördshus,
aflöningarna af statsmedel skola minskas med
motsvarande belopp.

Aflönings- Vid uppgörande af förslag till aflöningsvillkor för öfverlärarna och

vinkar ^ biträdande lärarna, hvilka sistnämndas befattningar, likasom redan är
fallet med öfverlärarnas, skulle blifva ordinarie tjänster, har kommittén
tagit behörig hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid de
senare årens riksdagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar,
och tillåter sig kommittén nu hemställa,

att för åtnjutande af de aflöning sförmåner, som
kommittén förslagit för öfverlärare och biträdande lärare
vid barnmorskeundervisningsanstalterna i Stockholm och
Göteborg, måtte fastställas följande villkor och bestämmelser,
nämligen:

att innehafvare af sådan befattning skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af barnmorskeundervisningen eller
eljest kan varda stadgad;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må
förenas annan tjänst å rikets eller Riksdagens stat, ej
heller annan befattning hos kommun än befattning vid
det barnbördshus, där barnmorskeundervisningsanstalt är
förlagd;

att med befattning af ifrågavarande slag ej heller
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag regi*
streradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som
helst, så framt ej, hvad angår öfverlärare, Kungl. Maj:t
och, hvad angår biträdande lärare, medicinalstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
inverka hinderligt för tjänstgöringen vid barnmorskeunder
visning sanstalten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgör ing spennin g ar få uppbäras endast för
den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta
sin befattning, äger uppbära hela lönen, men att den, som
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag eller i behörig ordning
afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som erfordras för befattningens uppehållande
eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinneliafvare för
tid, hvarunder han afliållit sig från tjänstgöring utan
att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinneliafvare varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans aflöning,
som icke af medicinalstyrelsen pröfvas bära användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej medicinalstyrelsen finner skäligt låta
honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för öfverläraren, eller
när det erfordras för beredande af semester åt denne,
biträdande läraren skall vara skyldig att, om han förordnas
att bestrida öfverlärarbefattningen, densamma
mot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet

af däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af befattning är i staten medgifven,
tidpunkten för förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor, att innehafvaren under mer än
fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
under iakttagande att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit
uppnådd, börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, dä han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den
lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom till pension,
icke må tillträda samma förhöjning ;

att semester årligen må, när sådant utan hinder
för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af öfverlärare
under en och en half månad samt af biträdande
lärare under en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen utgår
till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till
pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som

därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt;
samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
upphörande af eller minskning i extra inkomster, som
hunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i
sammanhang därmed.

Därjämte torde böra förklaras,

att en hvar, som med eller efter ingången af det år,
med hvars början den nya staten träder i kraft, tillträder
befattning af ifrågavarande slag, skall vara pliktig att
underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser-, samt
att de förutvarande innehafvare af sådana befattningar,
hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya Staten
samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner af statsmedel,
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna
i förenämnda lag, vid den rätt till pension
å allmänna indragning sstaten, som dittills tillkommit dem.

Staterna för allmänna barnbördshuset samt undervisningsanstalterna
för barnmorskor skulle, med de af statskontoret och kommittén tillstyrkta
ändringar i medicinalstyrelsens förslag, erhålla följande utseende:

Kronor.

öre.

Kronor.

öre. 1

Allmänna barnbördshuset:

1 förestånderska............

till inköp och underhåll af instrument . .
till barnbördshusets öfriga verksamhet jäm-likt särskilda kungl. bref beviljade medel

300

24,478

24,853

Transport

—

24,853

7—092332. Löneregleringskommitténs bet. XXL

Stater och
kostnadsberäkning.

Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
■		24,853
7,500	—
4.000 1.000	—
512 75 2,532	50
500 5,000	—	21,119	50
7,500
4.000 1.000	—
512	51)
13,012	50	45,972	50

Transport,

Undervisningsanstalten för barnmorskor i Stockholm
:

tjänstgöringsp.

2,500

lön.

1,500

1 öfverlärare......5,000

Anm. Efter fem år kan lönen
höjas med 600 kronor.

1 biträdande lärare . . . 2,500
1 instruktionsbarnmorska, arfvode ....
vikariatsersättningar under semester för öfverläraren,
biträdande läraren och instruk tionsbarnmorskan.

.........

premier för barnmorskeelever......

understöd åt barnmorskeelever......

för anskaffande och vidmakthållande af under -

visningsmateriel

till lokaler m. m. för barnmorskeundervisning

Undervisningsanstalten för barnmorskor i Göteborg
:

lön. 0änst gormgsp.

1 öfverlärare....... 5,000 2,500

Anm. Efter fem år kan lönen
höjas med 600 kronor.

1 biträdande lärare .... 2,500 1,500

1 instruktionsbarnmorska, arfvode ....
vikariatsersättningar under semester för öfverläraren,
biträdande läraren och instruk- i
tionsbarnmorskan.........

Transport j

	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
Transport	13,012	50	45,972	50
till frilärlingars underhåll in. m...... för anskaffande och vidmakthållande af un-	2,600	—
dervisningsmateriel..........	500	—	16,112	50
Summa	_		62.085	—
Enligt de under år 1909 gällande staterna utgjorde statsanslagen: till allmänna barnbördshuset och undervis-
ningsanstalten i Stockholm för barn-morskor ........ kronor 40,385
samt till undervisningsanstalten
i Göteborg........» 10,525	50,910
ökningen skulle sålunda vid bifall till kom-
mittens förslag uppgå, ålderstillägg obe-räknade, till.............	11,175		62,085

Härvid bör dock erinras, att vederbörande kommuner för närvarande
bidraga till öfverlärarnas och de biträdande lärarnas aflöning med tillhopa
5,000 kronor, hvilka böra tills vidare afräknas från de för barnmorskeundervisningsanstalterna
föreslagna statsanslag. Intilldess ändring i fråga
om dessa bidrag kan varda vidtagen, utgör kostnadsökningen för statsverket
sålunda, ålderstillägg oberäknade, allenast 6,175 kronor. Tages
hänsyn till extra lönetillägg, som utgått på senare tiden, varder kostnadsökningen
ännu något mindre.

De ålderstillägg, som kommittén föreslagit för öfverlärarna, skulle
enligt kommitténs mening utgå af åttonde hufvudtitelns gemensamma
anslag till ålderstillägg. Då öfverlärarna hittills icke varit berättigade
till ålderstillägg, kommer alltså, vid bifall till kommitténs förslag, utgifterna
å nyssberörda anslag att i någon mån ökas.