UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

Statens offentliga utredningar 1893:3

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

FÖRSLAG

ANGÅENDE

VISSA FÖRÄNDRINGAR I AFSEENDE PÅ

SJÖKRIGSMATERIELEN M. M.

AFGIFYET

DEN 30 NOVEMBER 1892

DERTILL I »Åder FÖRORDNADE KOMITERADE

STOCKHOLM

TRYCKT HOS K. L. BECKMAN
1893.

Till Konungen.

Uti en inför Eders Kongl. Maj:t gjord framställning har chefen för
sjöförsvarsdepartementet — under erinran hurusom, sedan förslag till
nya fartygscerter af dertill i nåder förordnade komiterade år 1880 blifvit

2

afgifvet samt af 1882 års sjöförsvarskomité i allt väsentligt biträdt, i
öfverensstämmelse med detta förslag och med inberäknande af under
byggnad varande pansarbåten Thule samt minbåtarne Gondul och Gudur,
bland andra fartyg, tre pansarbåtar af Sveas cert samt femton minbåtar
deraf 6 af l:a och 9 af 2:a klassen blifvit anskaffade i den mån Riksdagen
dertill beviljat medel — tillika anfört att, ehuru någon anledning
att frångå ett fortsatt byggande af förenämnda fartygscerter ingalunda
förefunnes, då desamma för landets förhållanden och för dess
kusters försvar fortfarande ansåges synnerligen lämpliga, det likväl, med
fästadt afseende å den stora utveckling, som inom alla grenar af sjökrigsmaterielen
egt rum under de tolf år, som förflutit, sedan ofvannämnda
s. k. certkomité afgaf sitt betänkande, och för att i mån af
landets tillgångar och behof kunna tillgodogöra sig resultaten af denna
utveckling och i sammanhang dermed ingå i granskning af andra sjöförsvarets
angelägenheter, synts nödigt att, innan framställning blefve
gjord om anslag till nya fartyg m. m., en komité af sakkunnige personer
tillsattes med uppdrag att afgifva yttrande och förslag hufvudsakligen
beträffande nedanstående punkter:

l:o) finnes någon anledning att vid byggandet af nya pansarbåtar
af »Sveas» cert, och med iakttagande af att kostnaden för hvarje sådant
fartyg icke må väsentligt öfverstiga tre millioner kronor, vidtaga
någon ändring beträffande vare sig konstruktion, bepansring, maskinkraft,
bestyckning eller minutredning m. m. eller anses förändrade anordningar
i öfrigt dervid önskvärda?

2:o) anses förändringar i något af ofvanberörda hänseenden i tilllämpliga
delar påkallade vid nybyggnad af minbåtar?

3:o) böra icke, i stället för 2:a klassens kanonbåtar, Indika samtlige,
med undantag af »Svensksund», inom några få år otvifvelaktigt
måste utrangeras såsom krigsfartyg, andra fartyg byggas, med dimensioner,
som tillåta dem att likasom de äldre kunna passera Göta kanal,

3

och med enahanda uppgift för fredsbehof, (nemligen till öfningar, transporter,
karantänsbevakning, fiskeriernas skydd och dylikt, hvartill de på
grund af sin relativt billiga expeditionskostnad äro synnerligen lämpliga)
men på samma gång mera effektiva för krigsbruk; och i sådant
fall af hvilken beskaffenhet och till hvilket antal?

4:o) har sjöförsvaret i öfrigt behof af annan eller andra fartygstyper
än de redan befintliga, vare sig för krigs-, öfnings- eller andra
ändamål och i så fall af hvilken eller hvilka?

5:o) anses förändrad bestyckning eller annan åtgärd å redan befintliga
fartyg önskvärd, under förutsättning att dermed förenad kostnad
fullt motsvaras af derigenom vunna fördelar?

6:o) anses något eller några af de äldre fartygen vara af beskaffenhet
att icke vidare förtjena dyrbara underhålls- och reparationskostnader
och derföre antingen böra endast nödtorftigt underhållas, apteras för
andra ändamål, hvartill de kunna vara lämpliga, eller slopas?

7:o) hvilka åtgärder utöfver de nuvarande anses behöfliga för bibringande
åt skeppsgossarne af erforderlig utbildning och öfning, sedan
kårens numerär nu uppbringats till dess i stat bestämda antal af 400
och under förutsättning af en utbildningstid vid kåren af 2 år och 7
månader?

8:o) i hvilken ordning anses den för sjöförsvaret behöfliga försvarsmateriel
företrädesvis böra anskaffas?

hvarjemte, vid besvarandet af ofvanstående frågor och i sammanhang
dermed afgifna förslag till nybyggnad, ändringar och anskaffningar
m. m., vederbörlig hänsyn borde tagas till de för åstadkommande
af ett för landets förhållanden så vidt möjligt betryggande kustförsvar
påräkneliga tillgångar; dervid komitén skulle ega att med iakttagande
häraf jemväl föreslå andra åtgärder, som för sjöförsvarets stärkande ansåges
önskvärda, äfvensom uppgifva de approximativa kostnader, som
i hvarje särskilt fall betingades af de gjorda förslagen.

4

Med bifall till ett af Departementschefen i sammanhang dermed
framstäldt förslag har Eders Kongl. Maj:t funnit godt i nåder förordna,
att en komité, hvars ordförande och ledamöter komme att af Eders
Kongl. Maj:t kommandovägen utses till ett antal af sju bland flottans
officerare och två af personalen vid mariningeniörstaten, skulle på
kallelse och under ledning af Chefen för sjöförsvarsdepartementet härstädes
sammanträda, samt att komitén skulle afgifva sitt betänkande
snarast möjligt och senast före November månads utgång innevarande år.

Genom nådig generalorder den 19 September innevarande år behagade
Eders Kongl. Maj:t uppdraga åt undertecknade att vara ordförande
och ledamöter i omförmälda komité, hvilken första gången sammanträdde
i hufvudstaden den 26 i samma månad, hvarvid komitén utsåg
Kaptenen vid Kongl. Flottan H. G. W. Wrangel till sin sekreterare.

Den utveckling, som sjökrigs materiel en undergått, sedan den s. k.
certkomitén år 1880 afgaf sitt betänkande, hvaruti bland annat föreslogs
den typ för pansarbåt (pansarbåten A.), af hvilken för vår flotta
2 fartyg anskaffats och ett tredje är under byggnad, har visserligen
sträckt sig till alla delar af materielen, men utan tvifvel i vida högre
grad berört artilleriet, än öfriga grenar af densamma. Framstegen inom
vapentekniken hafva gjort det möjligt att med kanoner af jemförelsevis
liten kaliber och ringa vigt åstadkomma en verkan, hvartill för icke
länge sedan fordrades pjeser af betydligt större kaliber och vigt. Belysande
i detta afseende är en jemförelse emellan några inom vår flotta
befintliga pjeser, t. ex. emellan 27 cm kanonen M.Oe, vägande 24 tons,
och den i afseende på genomträngningsförmåga mot pansar lika kraftiga,
men endast 5 V4 tons vägande 15 cm. kanonen M./so. Men icke allenast
har den ballistiska effekten hos skjutvapnen i allmänhet vuxit, utan

5

har äfven artilleriesernas skjuthastighet väsentligt ökats. För 12 år
sedan var laddning med enhetspatron ännu icke tillämpad å andra skjutvapen
än handgevär och kulsprutor, hvaremot detta laddningssätt, efter
att under årens lopp hafva fått en alltmera utsträckt användning, i närvarande
tid banat sig väg ända till 16 cm kanonen. På samma gång
som härigenom och genom mer eller mindre sjelfverkande mekanismer
skjuthastigheten ökats äfven för artilleripjes er af ganska stor kaliber,
har man genom lavettagens förseende med mekaniska hjelpmedel kunnat
i rätt afsevärd män minska kanonbetjeningarne.

Ofvan berörda omständigheter hafva inom alla mariner utgjort anledning
till att för stridsfartyg af alla certer öka antalet artilleripjeser,
synnerligast de snabbskjutande af medelstor och mindre kaliber, men
samtidigt har ock ett ökadt behof af skydd särskilt mot elden från
sistnämnda artilleri med nödvändighet framträdt och utöfvat inflytande
på fördelningen af fartygens pansring.

Då derjemte, oaktadt man i senare tider kunnat framställa ett än
mera fullkomnadt material till pansarplåt, artilleriets samtidiga högst
betydliga utveckling omöjliggjort ett utestängande under alla förhållanden
af de kraftigaste kanonernas projektiler, har man i stället börjat
alltmera eftersträfva att så afpassa pansringen, att den i möjligaste mån
gifver skydd åtminstone åt fartygets vigtigaste delar, företrädesvis emot
granater och elden från snabbskjutande pjeser.

Inom minväsendets område har utvecklingen visat sig hufvudsakligen
genom ett allmännare införande af vridbara tuber för de sjelfgående
minorna samt genom dessas ökade fart och större sprängkraft,
äfvensom beträffande fasta minförsvaret genom nya konstruktioner af
minor för tillfällig spärrning af farleder och förbättrade anordningar
härför.

Krafvet på ökad hastighet hos fartygen har under tiden ständigt
vuxit, om det än för vissa fartygstyper måst vika för vigtigare for -

6

dringar. För tillfredsställande af detta kraf äro framgångsrika bemödanden
gjorda att gifva ångmaskinerna allt större effekt, utan att i samma
grad öka deras vigt och dimensioner, hvarjemte man äfven lyckats
göra dem mindre bränsleförbrukande.

Vidare är beträffande sjökrigsmaterielens utveckling att bemärka
dels en alltmera utsträckt användning å fartygen af elektriciteten, dels
ock borttagandet af riggen å krigsfartyg, i synnerhet å pansarfartyg,
på hvilka numera anbringas s. k. militärmaster, vanligen till ett antal
af 2 eller 3, försedda med en eller flera bevärade mastkorgar.

Beträffande de fartygstyper, som böra ingå i en flotta, bär under
de sist förflutna 12 åren i principielt hänseende icke någon förändrad
uppfattning gjort sig gällande, om också modifikationer af de särskilda
typerna förekommit. Pansrade stridsfartyg och snabbgående minbåtar
anses fortfarande inom alla länders flottor vara de vigtigaste, men jemte
det en ökad uppmärksamhet i senare tider blifvit egnad åt en ny fartygscert,
s. k. »kryssare», hvilka numera hafva att utföra den roll, som
tillkom fregatter och korvetter i förra tiders flottor, har man äfven i
allt större utsträckning byggt smärre, mycket snabbgående, opansrade
fartyg af åtskilliga typer, såsom »despatshvessels», »torpedogunboats»,
»avisotorpilleurs» m. fl., hvilka ansetts oundgängligen erforderliga för
utförande af den vigtiga bevakningstjensten.

Vid behandlingen af de af Eders Kongl. Maj:t till komiténs besvarande
framstälda frågor, har komitén sökt tillämpa här ofvan i korthet
angifna resultat af sjökrigsmaterielens utveckling under senare tider, i
den mån dessa resultat ansetts böra få inflytande vid anskaffandet af
den flytande materiel, som erfordras för ett för vårt land betryggande
kustförsvar. Och får komitén rörande dessa frågor i den ordning, de
i särskilda punkter af den nådiga instruktionen äro upptagna, underdånigst
afgifva följande yttrande och förslag:

7

l:a punkten.

De nuvarande l:a kl. pansarbåtarne, hvilka rönt så stort erkännande
af både in- och utländska fackmän, måste till sina hufvuddrag alltjemt
anses såsom'' väl afpassade för landets förhållanden och synnerligen lämpliga
för dess kusters försvar; men de förbättringar, som inträdt i sjökrigsmaterielens
beskaffenhet i andra länder under de senaste åren, utgöra
likväl en giltig anledning att vidtaga några modifikationer vid
blifvande nybyggnad af ifrågavarande fartyg

De vigtigaste ändringar rörande denna fartygscert, hvilka komitén
ansett sig böra föreslå, afse artilleriet och isynnerhet dettas uppställning.

För tornbesty eldning en, bestående å hittills byggda l:a kl. pansarbåtar
af 2 st. 25 cm kanoner, hvilkas ballistiska egenskaper synas vara
särdeles tillfredsställande, har komitén icke funnit skäl att föreslå antagandet
af någon annan kanoncert, helst genom bibehållande för denna
del af bestyckningen af hittills derför använd kanoncert äfven vunnes
den fördel, att ammunitionen, som för grofva pjeser är ganska dyr,
endast behöfde anskaffas af ett och samma slag till tornbestyckningen
för samtliga l:a kl. pansarbåtar; och icke heller synes någon ändring
af de grofva kanonernas antal böra ifrågasättas. Deremot har komitén
i afseende å dessa kanoners uppställning ansett sig böra föreslå ett
frångående af det å hittills byggda fartyg af denna cert tillämpade
system.

Det mindre fördelaktiga förhållande, att pansarbåtens båda kraftigaste
kanoner, uppstäda i samma torn, endast genom dettas vridning
kunna sidoriktas och härutinnan icke heller äro oberoende af hvarandra,
samt icke kunna användas till skjutning akteröfver, jemte den fara, som
med sådan uppställning af kanonerna förefinnes för eu samtidig demontering
af dem båda, har utgjort anledning för komitén att taga under

l:a kl. pansarbåtar.

8

ompröfning, huruvida det icke vore fördelaktigare, att dessa kanoner
uppstäldes hvar för sig.

Genom att uppställa 25 om kanonerna i hvar sitt torn, ett i främre
och det andra i aktre delen af pansarbåten, vinnes först och främst
den stora fördel i taktiskt hänseende, att det svåra artilleriet kan användas
hela horisonten rundt; och derjemte minskas faran i hög grad
för de båda svåra kanonernas samtidiga demontering. En sådan uppställning
i s. k. barbett-torn har visserligen redan af 1879 — 80 års s. k.
certkomité blifvit tagen under ompröfning, men afstyrkts. Det skäl
härtill, som certkomitén anfört, eller att kanonen och dess betjening
skulle blifva alltför mycket utsatta för från stränderna i våra skärgårdar
motsedd beskjutning, synes dock numera hafva bortfallit, helst de
barbett-torn, som här föreslås, äro afsedda att täckas af en kupol af
särskildt för ändamålet tillverkad stålplåt, jemlikt hvad bifogade bil. I
utvisar, och denna kupol skulle kunna motstå beskjutning från handgevär,
kulsprutor och fältkanoner. Utan tvifvel skulle den svåra bestyckningens
uppställande i två rörliga, heltäckta torn medföra ett mera
verksamt skydd; men af den utredning, som denna fråga inom komité!!
erhållit, har framgått, att det på ett fartyg med så ringa deplacement
som pansarbåtens icke ens låter sig göra att uppföra ett heltäckt torn
af erforderlig storlek och styrka jemte ett barbett-torn, mycket mindre
två dylika täckta torn. Vid valet emellan de svåra kanonernas bibehållande
i ett heltäckt torn eller uppställande uti två barbett-torn har
komitén så mycket mindre funnit orsak till tvekan förefinnas, som genom
användande af barbett-torn den stora fördel kan vinnas, att kanonerna
komma betydligt högre öfver vattnet, hvarigenom kanonernas
brukbarhet i sjögång utsträckes och vida större skjutfält erhållas.

Beträffande barbett-tornens plats i pansarbåten har komitén tagit
i öfvervägande, huruvida de skulle kunna ställas bordvarts, ett på hvarje
sida, för att derigenom möjliggöra skjutning rätt föröfver med båda

♦

9

%

25 cm kanonerna. Emot en sådan anordning uppresa sig likväl stora
svårigheter vid fartygets konstruktion och särskilt för ammunitionstransporten
till aktre tornet, hvilket, stäldt bordvarts, komme att få sin
plats midt öfver ena propelleraxelgången, hvarjemte det med fog synts
kunna ifrågasättas, huruvida icke de, i jemförelse med hvad förhållandet
kan blifva för midskepps placerade kanoner, djupare vertikalrörelser,
för hvilka en bordvarts placerad kanon under sjögång utvärtes, kunna
på ett fartyg af nu ifrågavarande storlek så menligt inverka på träffsäkerheten,
att någon motsvarande fördel på grund af tornens uppställning
på sidan om fartygets medellinie icke vunnes. En sådan diagonaluppställning
af kanontornen medför ökad svårighet för eldens ledning
från styrtornet och gör, att däcksutrymmet för fartygets båtar under
det svåra artilleriets samtidiga användning vid eld rätt föröfver blir otillräckligt,
hvilken sistnämnda omständighet väl icke bör tillmätas afgörande
betydelse, men dock icke får lemnas alldeles ur sigte.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt och jemväl med stöd af de
upplysningar, komitén inhemtat angående det grofva artilleriets uppställning
å nyare utländska pansarfartyg, får komitén föreslå:

att å l:a kl. pansarbåtar, som härefter byggas, de två 25 cm kanonerna
uppställas, hvarje kanon för sig, i två i fartygets medellinie
anbragta barbett-torn, det ena i främre och det andra i aktre delen af
fartyget, samt att öfver dessa barbett-torn, sjelfva utgörande skydd för
lavettagen, anbringas kupoler af 5 cm stålplåt till betäckning för såväl
kanonerna som deras betjeningar.

Med en sådan uppställning af pansarbåtens grofva kanoner kommer
hvardera af dessa kanoners bestrukna fält att omfatta en sektor
af respektive 270° och 300° (se bil. I).

För den sekundära bestyckningen å l:a kl. pansarbåtar skulle det
nog äfven varit önskvärdt att såsom å hittills byggda fartyg af denna

cert använda 15 cm kanoner. ITppstälda såsom å dessa fartyg i ett

2

n

10

Öppet batteri, sakna emellertid kanonerna och deras betjeningar hvarje
annat skydd än det otillräckliga, som lemnas af plåtskärmar på lavettagen.

Komitén, som anser nödvändigt, att den sekundära bestyckningen
erhåller skydd af pansar, verksamt åtminstone mot snabbskjutande kanoner
af 57 mm kaliber, men vid frågans utredning funnit, att åstadkommande
af sådant skydd för pjeser med så stora dimensioner, som
flottans 15 cm kanoner af senaste modell, skulle betinga en större utsträckning
af pansaret ofvan däck, än fartygets begränsade deplacement
medgifver, har af denna anledning ansett sig böra för ifrågavarande
del af bestyckningen föreslå kanoner af en något mindre cert,
åt hvilka det vore möjligt att bereda det nödiga pansarskyddet. Härtill
har synts med fördel kunna väljas 12 cm snabbskjutande pjeser af
nyaste slag, hvilka på lika tid som ofvannämnda 15 cm pjeser kunna
skjuta flera projektiler af sammanlagdt större vigt, om än med mindre
genomträngningsförmåga, än dessa. Lämpligaste uppställningsplatsen
för dessa 12 cm kanoner har ansetts vara bordvarts emellan de föreslagna
barbett-tornen, och blir det möjligt att der gifva dem skydd af
12,5 cm stålpansar på yttre sidan och 10 cm sådant pansar på innersidan;
komitén får alltså föreslå:

att de i hittills byggda l:a klassens pansarbåtars sekundära bestyckning
ingående 4 st. 15 cm kanoner i fartyg af nämnda cert,
som härefter byggas, utbytas emot ett lika antal 12 cm snabbskjutande
pjeser af nyaste slag, samt att dessa pjeser uppställas emellan barbetttornen.
(Bil. I.)

I afseende å de smärre snabbskjutande pjeser och kulsprutor, som
ingå i l:a klassens pansarbåtars bestyckning, bär komitén icke funnit
anledning föreslå annan ändring, än att de förras antal ökas till 6, för
hvilket antal lämpliga, af plåtbetäckning skyddade uppställningsplatser
kunna erhållas dels emellan kanontornen och dels förligt invid det
främre tornet; samt att i sammanhang med anbringande å pansarbåten

11

af två militärmaster, i enlighet med komiténs längre ned i betänkandet
gjorda förslag, kulsprutornas antal ökas till 10.

Komitén hyser den uppfattningen, att, genom ofvan föreslagna
förändring beträffande artilleripjeserna och deras uppställning, pansarbåten
skulle erhålla en så effektiv bestyckning, som, i förening med
pansarskydd jemväl för däckpjeserna, torde kunna anordnas, utan att
fartygets dimensioner betydligt öfverskrede Götas, hvarjemte den af
komitén modifierade typen ej skulle komma att erbjuda åt en fiende
döda vinklar för det svåra artilleriet.

Vidkommande pansarskyddet har komitén väl insett önskvärdheten
icke blott af det ofvannämnda skyddet för 12 cm kanonerna, utan
också af ökande af citadejlpansarets längd och höjd, samt skyddande
af de smärre pjeserna, af transportvägarne till samtliga kanoner, af
skorstenarna m. m., åtminstone emot granatskärfvor och eld från kulsprutor
och smärre kanoner; men pansarbåtens såväl af kostnaden som
af befintliga dockor begränsade dimensioner och bärighet hafva icke
medgifvit ett förslag i detta hänseende till större utsträckning, än hvad det
bifogade utkastet (Bil. I.) visar. Ensamt det såsom nödvändigt ansedda
skyddet af pansar åt 12 cm kanonerna tillika med det sidoskydd för
trossbottnen och skorstenarna, som åstadkommits genom ett 6,7 meter
långt pansar emellan sistnämnda pansar och citadellpansaret, samt den
förändrade placeringen af 25 cm kanonerna, hafva, jemte den af komitén
uppstäda fordringen på en fart af 15 knop med naturligt drag,
medfört en ökning i pansarbåtens deplacement af vid pass 260 tons.
Af denna orsak har barbett-tornens såväl som citadellets och däckets
pansar ej kunnat föreslås tjockare än respektive 27,a, 24,3 och 4,8 cm,
eller i det allra närmaste lika med medeltjockleken af motsvarande
pansar å de hittills byggda l:a klassens pansarbåtarne. Som barbetttornen
äro fasta, finnes icke någon anledning att på en viss del af
dem anordna eu s. k. eldfront, utan bär deras pansar föreslagits vara

12

lika på alla sidor, under det att, med anledning af den föreslagna uppställningen
af den svåra bestyckningen i två torn, äfvenledes citadellpansarets
tjocklek föreslagits öfverallt vara densamma. Dessutom har
man nödgats begränsa tjockleken af stålpansaret kring 12 cm kanonerna
till 12,5 cm utefter fartygssidan samt 10 cm i långskeppsväggen
inåt fartyget och mellan nyssnämnda kanoner och citadellet. Denna
plåttjocklek af 12,5 cm å kassematternas yttersidor bör kunna lemna
säkert skydd mot alla projektiler från 57 mm och mindre kanoner
äfvensom ofta nog mot större projektiler, som träffa pansarplåten med
snedt anslag, hvarjemte efter all anledning de flesta spränggranater
böra bringas till krevad utanför pansaret °). Komitén anser på dessa
skäl, att ett ganska afsevärdt skydd erhålles genom detta s. k. halfpansar,
hvilket, enligt den föreslagna anordningen, vid beskjutning
från ena sidan äfven lemnar god ryggbetäckning åt andra sidans 12 cm
kanoner och deras betjeningar.

Dels för vigtbesparings skull och dels af utrymmesskäl föreslår
komitén, att, i likhet med hvad som redan tillämpats å nyare franska
pansarfartyg, i stället för t-räbackning i barbett-tornen, mellan pansarplåten
och tornstommen lägga ett lager af något mjukt ämne, såsom
filt eller dylikt.

Med fästadt afseende på fördelen af att pansarfartyg äro försedda
med ramstäf, har komitén vidare ansett, att de l:a klassens pansarbåtar,
som hädanefter byggas, böra, i likhet med hvad som redan är
förhållandet med pansarbåten Thule, förses med eu dylik.

*) Rörande denna fråga må här anföras följande utdrag ur chefens för artilleridepartementet i
Carlskrona rapport den 25 november 1891 om profskjutning med 17 och 12 om granater emot en 15
cm stålplåt:

»Af profskjutningen framgick:

att stålplåten, oaktadt den tycktes vara af särdeles underhaltig beskaffenhet, likväl egde förmåga,
äfven efter det den af föregående skott blifvit betydligt skadad, att bringa till krevad utanför
densamma alla deremot afskjutna med såväl krut som bellit sprängladdade granaterna, samt derjemte
fullkomligt skydda bakomvarande föremål.» — Tilläggas må, att anslagen voro vinkelräta och afståudet
endast 174 m.

13

Komitén, som anser, att äfven den sjelfgående minan bör ingå i
fartygets beväring, har ingalunda förbisett värdet af rörliga sidomintuber,
men bär dock icke kunnat på pansarbåten bereda plats för dylika
i skydd af pansar eller vattnet. Och enär annan än sålunda skyddad
plats för mina eller mintub ombord på ett dylikt fartyg enligt
komiténs åsigt icke bör väljas, har komitén ansett sig endast böra
föreslå pansarbåtens förseende med fast stäftub.

Nogsamt inseende fördelen af stor fart hos stridsfartyg i allmänhet,
har komitén likväl med fästadt afseende på den omständighet, att
stegrade anspråk på hastighet gifvetvis medföra en tillväxt af fartygets
deplacement och kostnad, icke kunnat för den föreslagna pansarbåten,
på bekostnad af andra, vigtigare egenskaper hos densamma, föreslå
högre fart än 15 knop med naturligt drag, eller i det närmaste den
samma, som erhållits med Göta, hvars medelhastighet med naturligt
drag varit 14,9 och med forceradt drag 15,90 knop. Denna fart har
komitén också ansett fullt tillfredsställande, helst den icke understiger
den maximihastighet, som uppnåtts af främmande mariners senast
byggda pansarfartyg af samma eller till och med ej obetydligt större
deplacement.

Kolförrådet, som pansarbåten kan vid det bestämda djupgåendet
intaga, beräknas räcka för en väglängd af 1,800 distansminuter med
12 knops fart, eller samma väglängd, som pansarbåten Göta under
samma omständigheter kan tillryggalägga.

Komitén anser sig för öfrigt under l:a punkten böra särskildt
betona önskvärdheten af skyddsnät å pansarbåten och af två militärmaster,
uti hvilka skydd, så vidt möjligt, bör beredas för signalmän
och signalapparater.

Kostnaden för eu sålunda modifierad l:a klassens pansarbåt har
af komitén beräknats uppgå till:

14

Minbåtar.

För fartyget, fullt färdigt, utom bestyckning, ammunition,

minor, minapparat, elektrisk belysning och skyddsnät 2,590,000: —

Bestyckning...................................................................................... 531,500: —

Minor och minapparat i öfverensstämmelse med komiténs

förslag samt elektrisk belysning med 4 strålkastare 98,000: —

Totalkostnad utom ammunition................................................. 3,219,500: —

Ammunition, en full utredning ............................................... 128,225: _

Summa kronor 3,347,725: —

Bifogade bilaga 2 innefattar en jemförelse mellan pansarbåten
Götas och den af komitén föreslagna, modifierade typens hufvudsakliga
data.

2:a punkten.

Vid byggandet af flottans nuvarande minbåtar hafva väl i allmänhet
sådana förändringar blifvit vidtagna, som betingats af materielens utveckling.
Mot dessa förändringar har komitén icke någonting att erinra,
utöfver hvad som i punkt 5 anföres beträffande rörliga mintuber och
kulsprutor. Men deremot anser komitén grundad anledning vara för
handen att, i öfverensstämmelse med hvad som redan blifvit iakttaget
beträffande de under byggnad varande l:a kl. minbåtarne Gondul och
Gudur, vid hädanefter skeende nybyggnad af l:a kl. minbåtar söka
genom användande af en något större typ erhålla en önskvärd större
sjöduglighet och sjelfständighet, än som kan förväntas hos en mindre
cert. Vidkommande sjödugligheten, förefinnes visserligen icke någon
orsak till anmärkning mot våra nuvarande l:a kl. minbåtar i afseende
på deras stabilitet; men deremot har erfarenheten från öfningar såväl
med dessa minbåtar som med liknande hos främmande mariner ådagalagt,
att minbåtarnes besättningar, till följd af de stora och hastiga
rörelser, som båtarne under gång i upprörd sjö erhålla, blifva så an -

15

strangda, att man icke rimligen kan fordra, att de, efter att blott hafva
tillbragt ett enda dygn till sjös under någorlunda frisk kultje, då ju
någon nämnvärd hvila för dem icke kan erhållas, skola vara i stånd
att med oförminskade själs- och kroppskrafter utföra ett anfall, hvilket
likväl tager åtminstone befälets yttersta uppmärksamhet och sinnesnärvaro
i anspråk. Och emedan dessa minbåtar dessutom ofta nog torde
böra åtfölja l:a kl. pansarbåtar, synes det nödvändigt, att deras förmåga
att gå fram genom motsjö är tillräckligt stor, för att pansarbåtarnes
verksamhet icke förlamas genom att farten behöfver minskas för att
möjliggöra en måhända oeftergiflig sammanhållning med minbåtarne.

Vidare synes det vara af nöden, att l:a kl. minbåtar få större
sjelfständighet, än de hittills anskaffade eg a, och att de derför förses
såväl med ökadt kolförråd, som med fullständig destilleringsapparat,
icke allenast för ångpannans matning, såsom hittills, utan äfven för
vatten till dryck och matlagning m. m.

Komitén finner ytterligare anledning att föreslå en större typ för
l:a kl. minbåtar uti den inom alla mariner rådande tendensen att förstora
ifrågavarande minbåtstyper. Sålunda mäta för närvarande Danmarks
l:a kl. minbåtar 90 tons, Hollands 80, Chiles 90 och Greklands
85 tons, under det att deplacementet hos stormagternas motsvarande
minbåtar i allmänhet vexlar mellan 85 och 150 tons.

Komitén föreslår alltså, att de *L:a kl. minbåtar, som härefter för
flottan anskaffas, erhålla omkring 90 tons deplacement, samt att vid
deras byggande särskild hänsyn tages till vinnande af ökad fart och
största möjliga sjöduglighet. Minbåten torde böra förses med tre mintuber,
hvaraf en fast i förstäf ven och två rörliga på däck, af hvilka
den aktre bör hafva största möjliga vridningsvinkel åt båda sidor, räknadt
från rätt akterut. Bestyckningen föreslås att bestå af en 38 mm
snabbskjutande kanon och två stycken tvåpipiga 25 mm kulsprutor.
Minbåtens hufvuddata framgå af bifogade promemoria (Bil. 3).

16

S:a kl.
kanonbåtar.

Kostnaden för minbåten fullt färdig utom minutredning, bestyckning

och ammunition beräknas till.................		kr.	160,000	—
för minutredningen ...................................		»	38,000	—
för artilleriet: 1 st. 38 mm kanon .....			6,000	—
2 » 2 pipiga 25 mm	kulsprutor.........		10,300	—
för ammunition, en full utredning.......		»	3,000	—
	Summa	kr.	217,300	—

Den stegring af vid pass trettiotusen kronor, som kostnaden för den
af komitén föreslagna minbåten visar i jemförelse med priset för de
under byggnad varande l:a kl. minbåtarne, synes till fullo motsvaras
af den tillökning i stridsvärde, som båten erhåller genom en andra
rörlig mintub och en snabbskjutaude kanon samt genom en icke obetydligt
ökad sjöduglighet.

Med afseende på 2:a kl. minbåtar, sådana de representeras af de
båda senast byggda, anser komitén icke någon annan förändring erforderlig
än om möjligt ökad fart. Deras dimensioner böra dock, enligt
komiténs förmenande, i hvarje fall icke blifva större, än att detta slags
minbåtar kunna passera Göta och Trollhätte kanaler.

3:e punkten.

Hänvisande till hvad komitén under 4:e, 5:te, 6:e och 7:e punkterna
funnit anledning föreslå, får komitén, som anser, att verkliga krigsfartyg
äro för flottan i första rummet af nöden och att fartyg för andra ändamål
äro af underordnad betydelse, till besvarande af spörjsmålet i 3:e
punkten i underdånighet anföra:

att byggandet af fartyg med dimensioner afpassade efter Göta
kanal och afsedda för försvaret på insjöarne icke synes böra ifrågakomma,
förr än kustförsvaret blifvit fullt nöjaktigt tillgodosedt med
materiel;

17

att med undantag af sådana smärre fartyg, som komitén under
punkten 7 ansett sig böra föreslå, icke några särskilda öfningsfartyg
böra byggas;

att ej heller för närvarande särskilda fartyg för karantänsbevakning,
fiskeriernas skydd och dylikt böra för flottan byggas, utan hellre handelsfartyg
förhyras eller upphandlas för sådana ändamål, ifall icke flottans
stridsfartyg dertill lämpa sig;

att ingen ny typ nu anses böra föreslås att ersätta 2:a kl. kanonbåtar.

Den tjenst, hvarom punkt 3 talar, bör, enligt komiténs förmenande,
ännu under eu följd af år kunna upprätthållas af flottans nuvarande •
kanonbåtar, i synnerhet sedan l:a kl:s blifvit. förändrade i öfverensstämmelse
med komiténs under punkt 5 framstälda förslag. De senares
expeditioner blefve visserligen något dyrare än nuvarande 2:a kl. kanonbåtars,
men komme ock att lemna tillfälle till tidsenligare öfning af ett
större antal befäl, underbefäl och manskap, en fördel som torde få anses
väl motsvara den större expeditionskostnaden.

4:e punkten.

Flottans förnämsta fartygstyper äro utan gensägelse alltjemt pansar- Avisofartyg.
båtar och minbåtar; men för att dessa skola kunna på ett tillfredsställande
sätt utföra sina åligganden, är det emellertid nödvändigt, att en
verksam rekognoseringstjenst upprättbålles. Allt större fordringar ställas
numera på en sådan tjenst. Det är icke no g med att en omsorgsfull
bevakning af en flotta, eskader eller afdelning vidmagthålles, utan bar
man med rätta det höga anspråk på flottan, att genom hennes försorg
landets kuster i största möjliga utsträckning skola bevakas. Och för
att rätt fullgöra dessa värf kräfves af flottan icke blott att upprätthålla
snabba förbindelser såväl mellan flottans egna afdelningar som emellan
öfverstyrelsen och armén å ena sidan och det flytande försvaret å den

3

18

andra, utan jemväl och förnämligast att så vidt möjligt oafbrutet bibehålla
känning med fienden för att i tid kunna inkomma med underrättelser
om hans styrka och förehafvande.

Vigten af denna tjenst var äfven af den s. k. certkomitén beaktad,
och frågan om »en särskild cert opansrade, mycket snabbgående och
med lätt artilleri bestyckade rekognoseringsfartyg» inom samma komité
behandlad. Af ekonomiska skäl hade emellertid certkomitén — likväl
icke enhälligt, — ansett sig ej böra förorda någon för berörda ändamål
särskildt afsedd fartygscert, så mycket mindre som pansarbåten A
. då ansågs kunna utföra rekognoseringstjensten till sjös samt minbåten B
i skärgården och det närmaste hafsbandet, hvarförutom en del af kunskapandet
ansågs kunna öfverlåtas åt för ändamålet förhyrda handelsångare.
Detta år 1880.

Den ökade fart, som i senare tider byggda krigsfartyg af alla certer
förmå att utveckla, har naturligtvis i hög grad stegrat fordringarna härutinnan
för de fartyg, som skola utföra den vigtiga bevakningstjensten
till sjös, till hvilken tjenst numera måste vara att tillgå fartyg, i besittning
af särdeles stor snabbhet. Ett rekognoseringsfartyg utan sådan torde svårligen
blifva i tillfälle att i tillräckligt god tid inrapportera vigtiga tidningar,
och i saknad af stor hastighet utsättes det lätt för att. då det
väl kommit i sigte af fienden, blifva eröfradt eller förstördt, innan det
hunnit meddela sin egen hufvudstyrka någon som helst underrättelse.

För rekognoseringstjenst kali alltså den fart våra l:a kl. pansarbåtar
förmå utveckla, ehuru i öfrigt tillfredsställande, icke anses tillräcklig.

Men äfven andra vigtiga förhållanden synas utgöra hinder för dessa
lar tygs användande till nämnda tjenst. En ovilkorlig förutsättning för
att Da kl. pansarbåtar skola kunna öfvertaga rekognosörens roll, är
nämligen, att dessa våra dyrbaraste och kraftigaste fartyg förefinnas i
så stort antal, att flottans hufvudstyrka, som skall utgöras af just dessa
pansarbåtar, icke härigenom blir öfver höfvan svag. Och då denna

19

hufvudstyrka, för att kunna motsvara sitt ändamål, måste, såsom äfven
af 1882 års sjöförsvarskomité angifves, utgöras af ett betydligt antal
l:a kl. pansarbåtar, så är det tydligt, att icke någon utsigt finnes för att
kunna använda pansarbåtar för rekognoseringstjensten. Dessutom synes
det hvarken ur praktisk eller ekonomisk synpunkt vara tillrådligt att
använda dyrbara och svårt bestyckade pansarfartyg till en tjenst, som
bättre kan utföras af mindre och billigare fartyg.

Hvad åter beträffar de af certkomitén föreslagna, smärre minbåtarnes
lämplighet såsom rekognosörer i skärgård och i hafsbandet, så
torde de visserligen inom ett mindre skärgårdsområde under gynsamma
förhållanden kunna fylla en sådan uppgift. För rekognosering i hafsbandet
eller på något afstånd från en eskader eller replipunkt och
depot, sakna de emellertid utom nödig sjelfständighet äfven andra behöfliga
egenskaper. Från deras lågt liggande däck är, enligt hvad erfarenheten
lärt, utsigten alltför begränsad, och för öfrig!, äro dessa
båtar för små för att under ogynsamma väderleksförhållanden kunna
utföra spaningstjenst i eller utanför hafsbandet. Den under punkt 2
föreslagna 90 tons minbåten lärer väl bättre än 2:a kl. minbåtar lämpa
sig för rekognosering i hafsbandet, men dels förefinnes äfven å denna
samma svårighet att erhålla tillräcklig synvidd, och dels torde hans
sjöduglighet icke blifva så stor, att han under alla förhållanden kan
användas till bevakning utanför kusten. Enär dessutom kolförrådet,
äfven å de större minbåtarna, endast räcker till för några få timmars
gång under högsta fart, kunna dessa båtar aldrig användas till sjelfständig
rekognoseringstjenst.

Med de ökade anspråk på hastighet, som under det senaste årtiondet
gjort sig gällande särskild! beträffande rekognoseringsfartyg, torde
det för närvarande vara ännu mindre möjligt än förut att bland landets
handelsångare finna några fartyg, som skulle lämpa sig för att under
krigstid fullgöra den maktpåliggande spaningstjensten. Ett enda ång -

20

fartyg i landets handelsflotta lärer visserligen uppnå en fart af 15
knop, men äfven om detta fartj^g skulle kunna användas såsom välbeköflig
förstärkning af örlogsflottans rekognosörer, så blir dock tydligen
en sådan förstärkning alltför svag och obetydlig, för att någon särskild
hänsyn skall för framtiden kunna tagas till densamma.

Liksom i forna tider hvarken utländska mariner eller vår egen
flotta kunnat undvara särskilda, lätta och välseglande fartyg, afsedda
hufvudsakligen för rekognoseringstjenst, lika litet torde man numera
vara i stånd att utöfva ett verksamt kunskapande utan motsvarande
fartyg. Äfven sådana mindre stater som Danmark, Holland och Chile
hafva också både erkänt och tillämpat denna grundsats, och det torde
vara uppenbart, att vår flotta, som har till uppgift att bevaka en mycket
vidsträckt kust, icke kan, utan att ega till sitt förfogande enkom
härför byggda fartyg, nöjaktigt fullgöra detta magtpåliggande värf.

Af franska och engelska eskaderöfningar framgår för öfrigt, att
en af 3 eller 4 pansarfartyg bestående taktisk enhet i krig ej är komplett,
med mindre än att i den äfven ingår åtminstone en kryssare eller
snabbgående avisofartyg.

För att rekognoseringen skall kunna utföras på ett fullt tillfredsställande
sätt vore visserligen, såsom ock redan certkomitén medgifvit,
för vårt sjöförsvar lika väl som för andra nationers, åtminstone två
olika fartygstyper erforderliga, nemligen en något större cert eller kryssare
och en mindre eller det egentliga avisofartyget och minbåtsjagaren.
De förra skulle hafva till uppgift den yttre bevakningen och anfallande
eller bortdrifvande af opansrade örlogsfartyg, särskildt rekognosörer,
samt uppbringande af fiendtliga handelsfartyg, och åt den senare
borde anförtros den inre bevakningen af kusten, hafsbandet och
skärgårdsfarlederna, samt bortjagande eller förstörande af fiendtliga
rekognosörer och minbåtar. De förra skulle dessutom kunna i mån af
behof ersätta våra sjögående öfningsfartyg, och den senare vore äfven

21

för fredsöfningar, särskilda i våra skärgårdar, af stort värde. Men enär
för sjöförsvarets utveckling påräkneliga medel för närvarande icke lära
medgifva upptagandet i vår flotta af båda dessa nya typer, har komitén
ansett sig nödsakad att för ifrågavarande ändamål föreslå endast en
fartygstyp, nemligen ett avisofartyg, samt försöka att i största möjliga
mån åt denna förvärfva äfven några af de egenskaper, som kräfvas af
mindre kryssare.

Alldenstund komitén anser öfning under längre expeditioner nödvändig
för bibringande af erforderlig sjömannautbildning åt personalen
(på grund hvaraf underhållet af flottans öfningsfartyg Vanadis, Freja,
Balder, Saga och Norrköping synes berättigadt), samt icke heller förbiser
nyttan, särskilt för landets sjöhandel, af flaggans visande på
aflägsna^ farvatten, vill komitén likvisst, med fästadt afseende på den
princip, som komitén uttalat rörande anskaffning i första rummet af
stridsfartyg, framhålla önskvärdheten af kryssares byggande, endast i
den mån de nuvarande öfningsfartygen icke längre kunna tillfredsställa
beliofvet för nämnda öfning.

I öfverensstämmelse med ofvannämnda åsigter bär komitén utarbetat
förslag till avisofartyg af den beskaffenhet, som bifogade ritning
och P. M. (Bil. 4 och 5) närmare angifva. Komiténs sträfvan har härvid
gått ut på att inom en så mycket som möjligt begränsad kostnad
kunna åstadkomma ett fartyg med för ändamålet tillfredsställande snabbhet,
tillräckligt kolförråd, i besittning af skottskyddade maskiner, bevändt
med snabbskjutande artilleri samt försedt med fast stäftub för
sjelfgående minor. Dess bestyckning af 1 st. 12 cm. snabbskjutande
kanon förut samt 4 st. 57 mm. kanoner och 2 kulsprutor bordvarts,
synes komitén fullt tillräcklig för fartygets ändamål. Dock lägger fartygets
konstruktion icke hinder i vägen för uppställning af en 12 cm.
kanon äfven akterut.

22

Kostnaden beräknas uppgå till:

För fartyget fullt färdigt utom bestyckning, ammunition och mi -

nor...................................................................	................ Kr.	794,700	—
Bestyckning ........................................................	.................... »	62,500	—
Totalkostnad utom ammunition	och minor Kr.	857,200	—
Ammunition, en full utredning .......................	.................... »	14,000	—
Minor........................................................................	................. »	18,600	—
	Kronor	889,800	_

Trfarhjgrt'' Ehuru enligt komiténs åsigt transportfartyg för flottan under krigstid
böra kunna erhållas genom upphandling eller förhyrning, är det af
behofvet synnerligen påkalladt, att redan under fredstid hafva att tillgå
ett lämpligt fartyg för förefallande transporter af materiel och personal.
Och enär af komitén verkstäld utredning af frågan visar, att icke någon
ekonomisk fördel skulle vinnas genom upphandling och inredning af
befintligt handelsfartyg för ifrågavarande ändamål, anser komitén, att
ett lämpligt transportfartyg bör byggas för flottan, så snart penningemedel
härtill utan åsidosättande af ännu vigtigare kraf kunna blifva
tillgängliga, för att ersätta flottans enda nuvarande transportfartyg,
Valkyrian, hvilket såväl i afseende på maskinkraft och kolförbrukning
som med hänsyn till transportförmåga ej tillfredställer ens de billigaste
nutida anspråk och, nu 40 år gammalt, inom ej aflägsen tid måste
blifva otjenstbart. Transportfartyget, som jemväl bör vara anordnadt
för att vid behof kunna hastigt verkställa transporter af materiel och
personal för det fasta minförsvaret, bör kunna göra en fart af åtminstone
12 knop, vara försedt med öfverbyggnad samt under denna och
under däck hafva erforderligt utrymme för transporterande af 250 å
300 man. Kostnaden för ett sådant fartyg beräknas uppgå till omkring
260,000 kronor.

23

5:e punkten.

Besvarandet af frågan, huruvida förändrad bestyckning eller annan Förändrad
åtgärd å öfriga, redan befintliga fartyg anses önskvärd, under förut- m^m^åredan
sättning att dermed förenad kostnad fullt motsvaras af derigenom vunna iefartyga
fördelar, synes komitén vara till större delen beroende på flottans nuvarande
tillstånd och på för handen varande utsigter till dess förkofran.

Hade sjöförsvaret redan nu genom ett fast nybyggnadsanslag vunnit
en mera nöjaktig ståndpunkt, och vore dess fortgående utveckling
jemväl för framtiden betryggad, så skulle komitén för sin del icke
draga i betänkande att afstyrka hvarje sådan förändring. De äldre fartygen
kunde då, i den mån stridsvärdet hos dem nedginge eller deras
skrof och maskinerier tarfvade dyrbara reparationer, utrangeras eller
slopas, utan att sjövapnets effektivitet derigenom kännbart minskades,
under det att en icke obetydlig besparing på flottans underhållsanslag
skulle vinnas till successivt utförande af vigtiga önskemål beträffande
snabb mobilisering, anskaffning af utredning för flottans stridsdugliga
fartyg m. m. Men i betraktande af flottans nuvarande högst otillräckliga
antal af l:a kl. pansarbåtar och minbåtar samt på grund af omöjligheten
att kunna beräkna, när den betänkliga bristen härvidlag skall
blifva afhjelpa kan svaret på frågan icke blifva detsamma. Under
dessa förhållanden få t. o. m. våra äldsta och svagaste stridsfartyg ett
relativt värde, hvars ytterligare förhöjande säkerligen kan berättiga
härpå nedlagda kostnader.

Med en sådan uppfattning af frågan har komitén först och främst
tagit under ompröfning, huruvida 2:a klass pansarbåtar vore förtjenta
att påkostas utgifter för erhållande af kraftigare bestyckning och andra
häraf mer eller mindre beroende anordningar. Ehuru komitén håller
före, att dessa fartyg, hufvudsakligen på grund af sin ringa fart och

24

mindre goda manöverförmåga samt sitt svaga pansar, hädanefter endast
böra användas för positions- och hamnförsvar, har komitén likväl funnit
skäl att föreslå den nuvarande svåra bestyckningens, två 24 cm kanoner
M/76, utbytande emot tidsenliga 15 cm kanoner. Härigenom skulle man
kunna blifva i tillfälle att till hvilken hamn eller position som helst vid
rikets kuster, der skydd företrädesvis ansåges vara af behofvet påkalladt,
förlägga ett kraftigt artilleri, hvilket, helst i förening med tillfällig
minspärrning, utan tvifvel skulle bilda ett ganska allvarsamt hinder för
eu fiendes genomträngande. Komitén har ansett sig böra föreslå, att
dessa två 15 cm kanoner uppställas på en gemensam vändskifva i öfre
delen af det nu befintliga tornet, och, skjutande öfver dess kant, skyddas
af en kupol af stålplåt af så stor tjocklek och styrka, som tyngd
och öfriga omständigheter tillåta. Härigenom vinnes äfven den fördelen,
att kanonernas kärnlinier komma att ligga omkring 3.8 meter öfver
vattnet i stället för vid pass 1.7 meter såsom nu är förhållandet. Tornet
bör fästas vid däcket och styrtornet flyttas från sin nuvarande plats
till kanontornets akterkant. Derjemte föreslår komitén, att till förhöjande
af fartygets stridsvärde två 57 mm kanoner placeras på en akter
om tornet anordnad öfverbyggnad, samt att de två kulsprutor, som tillhöra
fartyget, uppställas så, att de kunna skjuta från rätt föröfver till
rätt akteröfver.

För öfrigt anser komitén, att pansarbåten icke bör undergå andra
förändringar, än sådana, som betingas af förändradt artilleri, med undantag
likväl af däcket. För närvarande bestående af ett 20 cm tjockt
trädäck, betäckt med två lag jernplåt af tillsammans 2.4 cm. tjocklek,
bör nämligen däckskonstruktionen förändras derhän, att plåtklädseln
lägges direkt på jernbalkar, hvilka ersätta förut befintliga träbalkar, och
nitas till dem såväl som till bordläggningen, samt att ofvanpå detta
jerndäck lägges en plåtklädsel, som i vigt motsvarar vigten af trädäcket,
hvarigenom hela tjockleken af det sålunda sammansatta däcket blir

25

3.6 cm. Förutom den ökade motståndskraft mot projektiler, som genom
sådan anordning vinnes, minskas också derigenom underhållskostnaden
i betydlig grad.

Alldenstund likväl flottans 2:a kl. pansarbåtar i alla händelser inom
några år torde blifva, och pansarbåten John Ericsson redan är i behof
af reparation, hvilken särskild! kommer att omfatta däcket, så anser komitén,
af ekonomiska skäl, att de här ofvan föreslagna förändringarna,
hvilkas omfattning närmare framgår af bifogade ritning (Bil. 6), böra
verkställas, endast i den män reparationer af fartygen äro eller blifva
erforderliga.

Kostnaden för de af komitén föreslagna förändringarna är beräknad
sålunda:

Ändring af fartyget till den utsträckning, som uteslutande betingas

af föreslagen bestycknings anbringande .......	..................... Kr.	20,500	—
Artilleri: 2 st. 15 cm. kanoner......................	»	36,000	—
lavettage till » .........................	..................... »	20,000	—
2 st. 57 mm. )> ........................	...................... »	13,400	—
ArhWm-inventarier .... ...........	...................... »	2,000
	Summa Kr.	91,900	—

Däckets förändring, hvilken rätteligen bör anses såsom reparation
af fartyget, betingar dessutom eu kostnad af kronor 33,000.

Vidkommande 3:e kl. pansarbåtar, har komitén, dels på grund af
deras föråldrade bestyckning och deraf minskade stridsvärde och dels
med hänsyn till deras i följd af bristande sjöduglighet i hög grad begränsade
verksamhetsområde, icke ansett sig böra föreslå, att någon
kostnad nedlägges på deras förändring.

Flottans l:a kl. kanonbåtar tillkommo under den öfvergångstid, hvarunder
tillverkningen af stålpansar ännu icke nått den utveckling, som
de sista 10 åren egt rum, och då man på grund af det mot pansar
verksamma artilleriets hastigt växande kraft och den sjelfgående minans

4

26

införande temligen allmänt underskattade betydelsen af pansarskydd,
under föregifvande å ena sidan att då detta i alla händelser kunde genomskjutas,
vore genom detsamma icke mycket vunnet, samt å andra
sidan att opansrade, med kraftigt artilleri bestyckade fartyg, egande
öfverlägsen rörelseförmåga, kunde upptaga strid äfven emot pansarfartyg.
Med det snabbskjutande artilleriets införande till stort antal i krigsfartygens
bestyckning hafva ifrågavarande kanonbåtar med sina tunga,
föråldrade kanoner emellertid alltmera förlorat i stridsvärde, i synnerhet
emot - en pansrad motståndare. Men tack vare våra skärgårdar, som i
de flesta fall lära tillåta dem att draga sig undan pansarklädda motståndare,
hafva de likväl ett visst stridsvärde, som ej får förbises, när
det gäller att afhålla inträngande rekognosörer, samt möjligen någon
gång att rycka ut för att uppbringa passerande handelsfartyg. Och
enär de vidare, intill dess flottan erhåller lämpliga rekognoseringsfartyg,
otvifvelaktigt måste, trots sin för detta ändamål numera otillfredsställande
fart, användas för spaningstjenst, samt i fredstid med fördel kunna
brukas för såväl öfning som bevakning, fiskeriernas skydd m. in., så
har komitén kommit till den åsigt, att en förändrad bestyckning och
annan uppställning af densamma jemte några andra i sammanhang härmed
tillkommande anordningar å ifrågavarande fartyg, kunna förläna
dem en ej obetydligt ökad tj eu stduglighet, som väl motsvarar dermed
förenade kostnader. Härifrån anses dock böra undantagas kanonbåten
Edda, hvilken icke tarfvar ny bestyckning.

Rörande de öfriga l:a kl. kanonbåtarne får komitén, i enlighet med
hvad som ofvan blifvit anfördt, föreslå, först och främst att den nuvarande
27 cm kanonen utbytes mot en tidsenlig 15 cm. kanon, hvars
ballistiska effekt föga understiger den förras, under det att dess skjuthastighet
och i synnerhet dess träffsäkerhet äro betydligt öfverlägsna.
Den vigtbesparing, som vinnes genom ett sådant utbyte, medgifver, att
såväl 15 cm kanonen som den akterut uppställda 12 cm kanonen, hvil -

27

ken föreslås att bibehållas, kan placeras betydligt högre öfver vattnet
än hittills, utan att fartygets stabilitet i någon mån förminskas. Genom
att förse båda kanonerna med centerpivotlavettage, den förstnämnda på
ett backsdäck, förlagdt i höjd med relingen, och den senare akterut på
öfra däck, blifva de af dessa kanoner bestrukna sektorerna i hög grad
förstorade. Derjemte bör utan tvifvel större sjöduglighet vinnas på
grund af backsdäckets höjande. Dessa omständigheter synas komitén
vara af den betydelse, att de berättiga nedläggandet af den kostnad,
som erfordras för de här föreslagna förändringarnas utförande.

Vidare föreslår komitén uppställandet af tvenne 57 mm kanoner
förligt på öfre däck, så att med dem kan skjutas rätt föröfver och så
långt akter om tvärs som möjligt. De nuvarande kulsprutorna anser
komitén böra bibehållas på sina platser.

För att så vidt möjligt bereda skydd för kanonerna och deras betjeningar
böra kanonerna omgifvas af plåtskärmar. Till skydd för fartygschefen
och rorgängare!! bör dessutom en minst 5 cm tjock skärm
af stålplåt uppställas förut på öfverbyggnaden, hvarjemte rörledningen
föreslås att förändras till skottskyddad.

Komitén, som anser att fartyget bör fortfarande hafva två master,
har funnit nödigt, att fockmasten, försedd med endast en signalrå, flyttas
något akteröfver för beredande af utrymme för den på backsdäcket
uppställda 15 om kanonen.

Slutligen föreslår komitén, att kanonbåtame förses med elektrisk
belysning, som med stor fördel bör kunna användas på dessa fartyg
såväl under krigstid, vid bevakning, rekognosering och signalering in.
m., som för fredsändamål och ej minst för att bereda ökadt tillfälle till
öfning i det elektriska ljusets handhafvande.

Kostnaden för utförande af de föreslagna förändringarna ställer
sig sålunda:

28

Förändringar af fartyget..................................................... kronor 22,000: —

» af nuvarande 12 cm kanonlavettage till

centerpivot.......................................	........................ »	2,500
1 st. ny 15 cm kanon ...............................	........................ B	18,000
1 st. lavettage till d:o .................	....................... »	10,000
2 st. 57 mm kanoner...............................	....................... B	13,400
Elektrisk belysning ...........................	......................... B	14,200

Kostnaden för rörledningens förändring till skott -

sky ddad ...................................................................... » 4,000: —

Kronor 84,100: —

Bifogade ritning (Bil. 7) utvisar närmare de förändringar å kanonbåten,
som komitén funnit anledning föreslå.

Beträffande flottans nuvarande minbåtar anser komitén inga andra
förändringar vara önskliga, än att l:a kl. minbåtar, med undantag af
Hugin, blifva försedda med eu rörlig mintub, i likhet med hvad som
är föreskrifvet för Gondul och Gudur, samt med ytterligare en kulspruta,
och att den å 2:a kl. minbåtar befintliga kulsprutan placeras på
torntaket.

6:e punkten.

Äldre fartygs Sedan komitén under föregående punkter haft tillfälle att uttala
beskaffenhet. .

sig om flottans olika stndsfartygstyper, har komitén, utöfver hvad som
under punkterna 4, 5 och 7 blifvit anfördt, beträffande materielens
underhåll och reparation, funnit anledning att yttra sig särskildt om
nedannämnda, äldre fartyg.

Följande fartyg, livilkas stridsvärde på grund af deras ålder, ringa
fart och svaga motståndskraft onekligen är särdeles obetydligt, synas
icke vara af beskaffenhet att längre böra hänföras till stridsfartyg,
nemligen:

29

3:e kl. pansarbåten Garmer, hvilken föreslås att utrangeras såsom
oduglig för krigs- och oanvändbar för annat ändamål;

2:a kl. kanonbåtame Alfhild, Gunhild, Astrid, och Sigrid, hvilka
torde böra öfverföras till öfnings- och skolfartygen;

3:e kl. minbåten Glimt, hvilken torde böra utrangeras såsom krigsfartyg
och apteras för varfsändamål.

Vidkommande särskildt flottans öfnings- och skolfartyg, deri inräknade
de 2:a kl. kanonbåtar, som ofvan föreslagits att hit öfverföras,
anser komitén, att dessa böra tillsvidare underhållas för sitt nuvarande
ändamål, med undantag likväl af de af trä byggda 2:a kl. kanonbåtame
Astrid och Sigrid, hvilka till följd af sin ålder icke synas böra påkostas
dyrbarare reparationer, samt af skeppsgossebriggarna Falken, Skirner
och Snapp opp, om hvilka komitén funnit anledning yttra sig under
nästföljande punkt. Dessutom synes för närvarande icke någon orsak
finnas att föreslå förändrade bestämmelser rörande flottans transportfartyg
m. in., utöfver'' hvad komitén under punkt 4 haft tillfälle i sådant
afseende uttala.

Slutligen anser komitén, att de stångminbåtar och den stångminmateriel,
som för närvarande finnas, böra bibehållas och nöjaktigt underhållas.

7:e punkten.

Med anledning af skeppsgossekårens ökade numerär och under
förutsättning af en utbildningstid för skeppsgossarne af 2 år och 7
månader, har komitén, vid den behandling åt den under punkt 7 framstälda
frågan, som, jemlikt af chefen för sjöförsvarsdepartementet leinnadt
meddelande, endast skolat omfatta fartygsmateriel för skeppsgossarnes
utbildning, funnit anledning föreslå, att — oaktadt de nuvarande
skeppsgossebriggarne icke erbjuda utrymme för öfvande till sjös på eu
gång af hela antalet skeppsgossar, och dessa fartyg, med undantag af

Fartygsmateriel
för
skeppsgossarnes
utbildning.

30

briggen Gladan, icke heller utgöra en lämplig materiel för detta ändamål,
i synnerhet med afseende på de äldre skeppsgossarne, — nyanskaffning
af fartyg härtill icke bör företagas, förr än i den mån någon
dyrbarare reparation af de mindre briggarne blir erforderlig, då i stället
för dem ett fartyg af minst samma storlek som skeppsgossebriggen
Gladan torde böra anskaffas. Enär vidare antalet skeppsgossar, för
hvilka öfning till sjös bör beredas, är 267, hvaraf halfva antalet vid
tiden för s o m m a r ö fn i n garn a s början torde vara i en ålder af omkring
16 år, men andra halfva antalet vid samma tidpunkt torde hafva uppnått
en ålder af 17 år eller derutöfver, synas ofri in ga ma. tillsvidare
lämpligen kunna ordnas med användande af nu befintliga öfningsfartyg
nämligen så, att omkring halfva antalet skeppsgossar, hufvudsakligen
de yngre, öfvas å de två största skeppsgossebriggarna och om behöfligt
äfven på en af de båda mindre, samt andra halfva antalet, förnämligast
de äldre gossarne, erhålla öfning, helst alla tillsammans, å något af
flottans nu befintliga större öfningsfartyg.

8:e punkten.

Den för komitén utfärdade nådiga instruktionen föreskrifver, att
komitén vid uppgörandet af sina förslag m. m. skall taga hänsyn till
de tillgångar, som kunna påräknas för åstadkommande af ett så vidt
möjligt betryggande kustförsvar. Denna föreskrift har komitén redan
i afseende på föreslagna fartygstyper och ändringar in. in. sökt efterkomma.
För att klargöra sin uppfattning af den under punkt 8 framstälda
frågan och motivera det sätt, hvarpå samma fråga enligt komiténs
förmenande bör besvaras, har komitén ansett det vara nödvändigt
att först och främst undersöka, hvad som med uttrycken »betryggande
kust försvar» och »påräkneliga tillgångar» bör förstås.

31

Beträffande det förra anser komitén, att landets kustförsvar för
att kunna anses betryggande bör vara af den storlek och beskaffenhet,
att, vid krig mellan andra af Europas sjömagter, som berör äfven
vårt land omgifvande vatten, sannolikhet förefinnes, att icke någon af
de krigförande parterna genom kränkning af vår neutralitet — äfven
för ernående af än så vigtiga fördelar, såsom god operationsbas och
beqväma kolnings- och provianteringsstationer — skall vilja äfventyra,
att hans motståndares stridskrafter förstärkas af den svenska sjöstyrkan;
samt

att det vid anfall öfver sjön kan så väl utanför vår kust som i
våra skärgårdar göra kraftigt motstånd och med utsigt att lyckas uppträda
till förhindrande af fiendens landstigningsförsök samt i hvarje
fall så försvåra och fördröja landstigningsföretaget, att härens mobilisering
och uppmarsch må väl medhinnas.

Med tagen hänsyn till vårt lands geografiska beskaffenhet och på
grundvalen af den allmänna karaktären af vår tids sjökrigs materiel och
dess omfång i andra länder, vill komitén uttala den uppfattning, att i
vårt sjöförsvar, för att detta må kunna fylla sina här ofvan angifna
uppgifter och sålunda kunna anses vara betryggande för landet, böra
ingå stridsfartyg till minst nedanskrifne antal af de olika certema,
nemligen:

15	st.	l:a kl. pansarbåtar,
30	»	l:a kl. minbåtar,
20		2:a kl. minbåtar, och
6	»	avis o fartyg,

jemte behöflig fast och tillfällig minmateriel.

Beträffande de tillgångar, som kunna påräknas för sjöförsvaret, utbeder
sig komitén att få anföra följande:

För uppbringande af vårt sjövapen till här ofvan angifna styrka
och detsammas fortfarande vidmagthållandc anser komitén framför allt

32

vigtigt och oeftergifligen erforderligt, att ett härför afpassadt nybyggnadsanslag
af fast natur anvisas. Utan ett sådant fast anslag kan icke
erhållas den säkra grund, som är absolut nödvändig för sjökrigsmaterielens
utveckling och bestånd.

Bland de skäl, som dessutom, och särskilt af marinförvaltningen,
blifvit framstälda för att flottans nybyggnadsanslag bör vara af fast
natur och således uppföras på 5:e liufvudtitelns ordinarie stat, och
hvilka chefen för sjöförsvarsdepartementet förklarat sig så mycket
hellre biträda, som meranämnda anslag vore af största vigt, för att
icke säga ett lifsvilkor för vårt sjöförsvar, vill komitén endast anföra
följande:

att i och med ett så beskaffadt anslag en stor besparing kan vinnas,
derigenom att det blir möjligt att begagna bättre konjunkturer för upphandlingar
och beställningar än eljest;

att den verkstad, vare sig kronans eller enskild, som får mottaga
beställning för en längre tid och omfattande större qvantitet, kan utföra
ett nybyggnadsarbete för betydligt billigare pris, än om beställningen
endast afser ett enda fartyg, för hvars fullbordande oftast åtskilliga
dyrbara, speciella anläggningar måste göras®);

att inga särskilda extra anslag hvarje år fordrades för utredning
till fartygen eller för det fasta minförsvaret;

att flottans underhållsanslag endast till följd af vissheten om tillgång
på ett fast nybyggnadsanslag för framtiden kan begränsas inom
nu utgående belopp af 1,200,000 kronor jemte den af 1887 års riksdag
beslutade successiva tillökningen af högst 100,000 kronor;

*) Som bevis härpå må anföras, att då anbud år 1864 infordrades för nybyggnad af monitorer
erbjöd sig bland annat Motala mekaniska verkstads aktiebolag att utföra byggnaden af 2 sadana fartyg
för 1,600,000 kr., under det att samma bolag för en monitor fordrade 832,000 kr. eller 4 proe. mera.
Likaledes erbjöd sig Kockums verkstads aktiebolag år 1876 att bygga tvenne kanonbatar för ett pris
af 415,000 kr. hvardera, under det att för ett sådant fartyg begärdes 424,000 kronor.

I

33

att en stor olägenhet uppstår, då, med anledning af oberäkneliga
anslag, en mängd arbetare måste afskedas, af hvilka många, som vunnit
en yrkesskicklighet, hvilken bort komma sjöförsvaret till godo vid
påföljande nybyggnadsarbete, säkerligen icke stå till tjenst vid möjligen
framdeles skeende, oundgängliga byggnadsföretag; samt slutligen
att statens tillgångar sålunda till följd af osäkerhet rörande framtida
nybyggnadsanslag anlitas vida hårdare än hvad som för vinnande
af samma resultat erfordras.

Redan år 1876 ansåg sig Eders Kongl. Maj:t kunna biträda en
framställning af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet, hvari
storleken af det minsta årliga anslag, som erfordrades för sjöförsvarsmaterielens
förnyelse, beräknades till 2,300,000 kronor.

Såväl 1879—80 års s. k. certkomité som 1882 års sjöförsvarskomité
ansåg ett årligt nybyggnadsanslag af 2,000,000 kronor såsom
påräkneligt. Med bibehållande af samma förhållande mellan nybyggnadsanslaget
och riksbudgeten, som då gillades, — och hvilket på den
tiden, jemväl af dem bland sjöförsvarskomiténs ledamöter, som tillhörde
riksdagen, ansågs lämpligt, — borde nybyggnadsanslaget numera
utgöra omkring 2 Va millioner kronor. Betraktar man vidare förhållandet
mellan hela sjöförsvarsbudgeten och riksbudgeten i Sverige under
det senaste halfva århundradet °), erhåller man äfven här en beaktansvärd
anvisning för bedömandet af storleken af det anslag, som framgent
torde kunna beviljas för sjöförsvaret. Under den långa tidsperioden
af 34 år från och med år 1835 till och med år 1868 belöpte
sig anslagen för sjöförsvaret (utgifterna för handeln undantagna) till i
medeltal 15,2 proc. af hela budgetens summa. Under de derpå närmast
följande 12 åren sänktes detta medeltal till 7,9 proc., och under de 13
senaste åren har det nedgått till endast 6,9 proc.

*) Bifogade bil. 8 kompletterar i dotta afseende den bilaga — X —, som åtföljde den s. k. certkomiténs
betänkande.

5

34

Af dessa siffror framgår, att ju längre tid som förflutit, sedan vårt
land var inveckladt i krig och man på erfarenhet derifrån kunde hemta
stöd för sin uppfattning rörande huru stor del af budgeten, som borde
anslås till sjöförsvaret, desto svårare synes det hafva blifvit att inse
nödvändigheten af ett dugligt sjöförsvar, och desto mindre har till följd
häraf dettas andel af budgeten blifvit.

Just i nuvarande tid, då krigsrustningar öfverallt bedrifvas i långt
större utsträckning än någonsin, synes det dock vara af största vigt
att eu insigt om nödvändigheten af ekonomiska uppoffringar för sjöförsvaret
gör sig gällande. En så stor del som 15 proc. af hela budgeten
torde dock för närvarande icke böra ifrågasättas som årligt anslag;
men då sådana länder som Danmark och Holland m. fl. på senaste
tiden årligen utgifvit något mera än 10 proc. af hela budgeten till
sjöförsvar, synes denna sistnämnda proportion ingalunda vara öfverdrifven.

Dessutom bör tagas i betraktande, att den allra största delen af
utgifterna för fartygsbyggnader stannar inom landet och lemnar förtjenst
åt ett stort antal arbetare, samt möjliggör ett betydligt höjande
af landets industri.

Slutligen finner komitén ledning för sitt omdöme angående storleken
af ifrågavarande anslag uti det af Marinförvaltningen särskildt i
år framlagda behofvet af ett ordinarie nybyggnadsanslag af 2,500,000
kronor. Men alldenstund de summor, som, sedan förslaget till pansarbåten
A. uppstäldes, blifvit beviljade, varit ganska vexlande och i
medeltal för år icke uppnå en högre siffra än 1,046,977 kronor, och
fartygsmaterielens utveckling på grund häraf försiggått vida ojemnare
och långsammare, än hvad som i såväl militäriskt som ekonomiskt hänseende
varit öfverensstämmande å ena sidan med det vigtiga mål, som
eftersträfvats, och å andra sidan med god hushållning, bär behofvet af
nybyggnadsanslag härigenom gifvetvis år efter år stegrats, så mycket

35

mera som den äldre fartygsmaterielen minskats och dess stridsvärde
nedgått hastigare, än ersättning skett genom anskaffande af tidsenliga
fartyg.

Med stöd af ofvannämnda siffror och förhållanden anser komitén
storleken af det årliga nybyggnadsanslaget icke böra beräknas till mindre
än 2,800,000 kronor.

Genom ett sådant anslag skulle sjöförsvarets budget (utom hvad
som utgår för »handeln») likväl icke uppgå till mera än vid pass 8
proc. af rikets totalbudget. Härvid bör ytterligare tagas i betraktande,
att sjöförsvarets budget i sig innehåller anslag såväl till lindring i
rustnings- och roteringsbesvären som till personal och materiel för befästningar.
Följaktligen borde kostnaden för det egentliga sjöförsvaret,
med ett årligt nybyggnadsanslag af nu föreslagen storlek, under närvarande
förhållanden räknas till blott 7,7 proc. af riksbudgeten; och
säkerligen komme dess slutsumma att falla inom 8,5 proc. af densamma,
äfven om andra nödvändiga kraf för stärkandet af sjövapnet, än de,
som äro beroende af fartygsmaterielen och minväsendet, blefve, såsom
önskligt vore, inom de närmaste åren tillgodosedda.

På grundvalen af ett sålunda såsom påräkneligt ansedt, fast nybyggnadsanslag
af 2,800,000 kronor om året har komitén uppgjort
bifogade tabell (Bil. 9), af hvilken framgår den ungefärliga ordning,
uti hvilken komitén anser, att den föreslagna fartygsmaterielen bör
anskaffas, samt huru anskaffningen med denna tillgång kan fortskrida.

Komitén får alltså föreslå:

att ofvan angifna stridsfartyg m. m. anskaffas och vidmagthållas
hufvudsakligen genom ett årligt fast anslag af 2,800,000 kronor.

Oaktadt flottan genom ett sådant anslag utan tvifvel kan vinna en
nöjaktig utveckling efter loppet af tjugo år, anser komitén det likväl
vara förenadt med allt för stor våda, om en så lång tidsrymd skulle
förflyta, innan landets kustförsvar kunde anses betryggande. Såväl

36

med anledning häraf som på grund af flottans nuvarande fullständiga
oförmåga att fylla någon enda af de ansvarsfulla uppgifter, hvilka i
händelse af krig å de vatten, som omgifva våra kuster, måste ställas
på sjö vapnet, är det nödvändigt att genast tillgripa en kraftig åtgärd,
för att inom en kortare tid bereda åtminstone möjlighet för flottan att
trygga landets neutralitet, hvilken, såsom ofvan är påpekadt, beror
mera af landets sjövapen än af hvarje annan gren af försvarsverket.

Endast genom ett större extra anslag, beviljadt på en gång, att
utgå vid sidan af det oumbärliga, fasta nybyggnadsanslaget, torde en
sådan möjlighet kunna ernås, och lärer vårt land i detta hänseende
vara nödsakadt att följa föredömet af de allra flesta vid hafvet belägna
stater, mindre såväl som större, hvilka för sjövapnets hastiga utveckling
underkastat sig en större penningeuppoffring på en gång.

Under förutsättning att ett ordinarie nybyggnadsanslag samtidigt
och framgent utgår, kan ifrågavarande extra anslag, enligt komiténs
åsigt, begränsas till hvad som erfordras för att under de tre närmaste
åren anskaffa en förstärkning, omfattande följande materiel:

3 st. l:a kl. pansarbåtar,

6 » l:a kl. minbåtar,

2 j> avis o fartyg,

jemte komplettering af materielen för beslutade minpositioner.

Komitén får alltså föreslå:

att, utöfver den sjökrigsmateriel, som kan åstadkommas med det
härofvan föreslagna ordinarie nybyggnadsanslaget, minst 3 st. pansarbåtar,
6 st. l:a kl. minbåtar och 2 st. avisofartyg jemte minmateriel
under de tre närmaste åren anskaffas genom härför erforderligt extra
anslag på en gång.

37

Till sist utbeder sig komitén underdånigst att med anledning af
den nådiga instruktionens slutpunkt få anföra, att, ehuru komitén ingalunda
förbiser, att åtskilliga andra än de här ofvan föreslagna åtgärderna
till sjöförsvarsverkets stärkande äro önskvärda, har likväl den
begränsade tiden för komiténs arbeten icke medgifvit komitén att ingå
i granskning af någon af de omfattande frågor, som i sådant hänseende
kunnat tagas under ompröfning.

Stockholm den 30 November 1892.

Underdånigst:

K. PEYRON.

G. W. SVENSON. J. ÖSTERMAN. R. v. HEDENBERG.

J. CHRISTERSON. F. HJ. KLINTBERG. H. LILLIEHÖÖK.

O. BERNADOTTE. CARL SMITH.

H. Wrangel.

Vi''

\

tfH 7/ ;•)

T /; ■

^;i:-;Twnn > .

V >

.. V '' \ 1 * • •

cB it.

®Httka$t titt pa ma tfa t a| Svea* cert,

i öfvezeneotänvmeloe me3 9et pzocj^am, oom klijvit nyypyjozdt aj
den j-öz utledning. a| åfofoit-Ciya jzå^oz zözande yjökzic^y-mateziel
m. m. ct| civ. <3\Lay.t den 16 Septom-Get- 1892 i nadez tillsätta
■komiken. Stockholm. den 30 ‘SfLovemkez -1892.

Ä Svenoon.

c?& J&ifflieÅö&fi.

/	\
L_	I

TT

TT''

£äng3 i vatteniinien mellan ytterkant aj, otäjvaz c:o 82,39 rnetev.

aBzedd i 3:o ..........,, 14,02 ,,

Spupg-åenSe ivögat ..........,, 3,20 „

©cp-facement............... 3403 3ff.

3a vt med natuzlicfi Svag.........„ 13 cfCnop.

9ICaairin4vaft ih3 13 iv-nopa |avt......,, 2>T°° Khz.

3wWt kolfözzåd lezäknas zacka -jöz en väg-täng-S a| 1800 Stataneminutez
med 12 tv-nopa |avt.

cBealVj-c^-ni-ng: 2 åt. 23 cm. it a-nott ev a| aeSttaat |aatatätSa -moSv-W.

4 åt. 12 cm. 3:o ana^Watlj.uiamSe.

(a åt. 3f mm. 9:o 3:o

4 åt. 4-p4'' piga 23 tnm. iWfapv-wtov.

(3 åt. 2-pipiga 3:o 3:o aj, tzvilka 4 åt. -upp atäWaa

t maatitovgavne och en i hvazdeza ång-a^upen,
Ammunition: till kvazdeza aj, de atova fta-Honevna 80 a&ott.

,, 3:o „ 12 cm. 3:o 110 ,,

„ 3:o „ 3^ mm. d:o 230 „

„ aWa G ul.-ypzutozna innalle» 6000 „

0t£iwavmeving.: en |aat mintu. 6 t |övata|v«n.

Slcinammu.nitiow: 2 åt. 38 cm. ajetjgåcnSe mino t.
eöeaättning.aatnvilan 212 ma-n|

Szov [an t |öv 60 Sag a v \ enl. Gevätming-.

Vatten föz i o 3:o

I

/

mm.

dm 70 . O 1 it ä *t 5 G 7 g $ JO 11 12 13 19 15 t6 17 Ig 19 ZO meter

60 Fot.

50 rots ang slup

--MHI

''p:IL'':": -Jp

so fots dngslup

57 mm /

Sen. Stab. Lit ./tast. .Stocka

39

Bil. 2.

Jemförande tablå.

Göta:

Längd i vattenlinie^, ........................ 78,83 m.

Bredd i » ........................ 14,62 »

Djupgående .................................... 5,06 »

Deplacement ................................. 3,140 tons

Maskineriet framdrifver fartyget med naturligt
drag till en hastighet af 14,9 knop.
Indikerade hästkrafter vid naturligt drag 3,200.
Fullt kolförråd finnes för 150 timmar med 12
knops fart.

Våglängd, som kan tillryggaläggas

med ett kolförråd och 12 knops fart: ungefär 1,800

distansminuter.

Bestyckningen: 2 st. 25 om kanoner M/89.

4 » 15 cm » M/89.

5 » 57 mm » M/89.

4 » 4-pipiga 25 mm kulsprutor.
2 » 2-pipiga » »

Ammunition: för hvar 25 cm. kanon 80.

» » 15 » » 48.

» j) 12 » » —

» » 57 mm » 200.

» alla kulsprutorna 5,600.
Pansarplåtens tjocklek:

uti citadellet ..................... 29,s—19,8 cm

» tornet ........................ 29,3—24,3 »

» kasematterna

Modifierad typ:

82,39 m.
14,62 »

högst 5,2 »

3,403 tons.

beräknadt att framdrifva fartyget med naturligt
drag till en hastighet af 15 knop,

3,700.

beräknas räcka för en tid af c:a 150 timmar med
12 knops fart

ungefär 1,800 distansminuter.

2 st. 25 cm kanoner M/89.

4 » 12 cm » snabbskjutande.

6 » 57 mm » »

4 » 4-pipiga 25 mm kulsprutor.

6 » 2-pipiga » »

80.

150.

250.

6,000.

24,8 lika öfverallt.

barbett-tornkransen ........................... 27,2 cm

koniska bottnen ................................ 6,2 »

langningstrumman.............................. 15 »

kupolen ............................................ 5 »

utefter fartygssidan ........................... 12,6 »

inåt fartyget .................................... 10 »

40

Göta:

Modifierad typ:

uti styrtornet ............................ 26,8 cm

mellan kasemattema och citadellet

Pansardäcket, inalles..................... 4,9 »

Backningen af teak innanför pansaret

i citadell och torn............ 25,i—34,6 »

Citadellpansarets höjd öfver vattenlinien

hordvards.................................... 59,4 »

D:o djup under vattenlinien ............ 89,i »

Tornkanonernas kärnlinier öfver vattenlinien
...................................... 4,08 m.

Besättningsstyrkan ........................... 196 man

Proviant för.................................... 56 dagar

Vatten för....................................... 6 »

i citadell

Förliga

Aktra..

27,2 cm
10 »
4,8 »

c:a 30 »

59,4 »
89,1 »
c:a 5,8 »

» 5,4 »

212 man
60 dagar
10 »

Vid skjutning kunna vidstående pjeser samtidigt
användas:

föröfver

akteröfver

Göta:	Modifierad typ
2 st. 25 cm	1 st. 25 cm
2 st. 15 cm	2 st.	12 cm	snabbskj
	4 st.	57 mm
2 st. 15 cm	1 st.	25 cm
3 st. 57 mm	2 st.	12 cm	(1:0.
	2 st.	57 mm
2 st. 25 om	2 st.	25 cm
2 st. 15 cm	2 st.	12 cm	d:o.
2 st. 57 mm	3 st.	57 mm.

tvärs ut.

41

Sil. 3.

Promemoria

öfver den föreslagna l:a kl. minbåtens hufvud data.

Längd i vattenlinien....... Största bredd ................ Största djupgående.......... Djupgående midskepps .... Deplacement................... Beräknad fart .............. Indikerade hästkrafter..... Kolförråd......................

.............................................................................. e:a 39, e meter. .............................................................................. C:a 4,47 » ................... C:a 2,21 » .............................................................................. C:a 1,18 » ................................................................................ c:a 90 tons. ................ med e:a 6 om blästertryck och 8 tons kol ombord c:a 20 knop. .......................................................................................... c:a 950. ............:....... fullt rustad och vid ett deplacement af 90 tons c:a 20 tons.

Våglängd, som kan tillrvggaläggas med ett kolförråd och 10 knops fart c:a 1,500 distansminuter.
Bestycknmgen.................................................................... 1 st. 38 mm kanon, snabbskjutande.

Minutrcdningen ............

2 » 25 ii 2-pipiga kulsprutor. ......... 3 st. mintuber, deraf 2 rörliga på däck och 1 fast i förstäfven samt 4 » 38 cm sjelfgående minor.

6

ir

UA

i

V

''

it

eBi-C. 4.

£äncj 3 i . c:a 67,7 weteT.

Största $>tedd....... „ 7,43 „

^j-nj^ående....... „ 2,96 „

®W$ia*K VM SlvisofatVyfy

i öfvezensstämmefoe med det pzoyzam, jom ''G-fijknt ^.ppcpjotSt a| 3en |öt -utledning a|
åto^i-Wic^a |^cu^.ot zözande yyåkzxcfyymatezxei m. m. a| 3i. <S\Laj:t den 16 Sep-te-ifv&e-z. 1892 i
nd3et tiWoaWa ''ftowiten. stoc-h&olm den 30 ©tcwe-nv&e-t- 1892.

^e^iacement.......„ 670 Sä.

0TCa^4m4t.a|t......„ 3200 c)n3.JC4^.

<&azt............„ 19 4^nop>.

$nlit ■koijözzåd 90 tern, tjezä&nadt zäcfia
jöz 2200 dio-tan-^wii-v-utec med 10 ■fino/pc> jazt.

§. fy(9. Sven&Oft.

-Å/igstYruirätlJUJig

^-----1-------

43

Bil. 5.

Promemoria

öfver det föreslagna avisofartygets hufvuddata.

Längd i vattenlinien.................................................. öfver stäfvars ytterkanter c:a 67,7 meter.

Största bredd.............................................................................................. » 7,4* »

Djupgående................................................................................................. » 2,96 »

Deplacement ............................................................................................... » 670 ton.

Beräknad fart ......................................................................... med forcerad eldning 19 knop.

Indikerade hästkrafter................................................................ med forcerad eldning c:a 3,200.

Fullt kolförråd .................................................................................................... 90 tons.

Våglängd, som kan tillryggaläggas med ett kolförråd och. 10 knops fart c:a 2,200 distansminuter.

Bestyckningen .................................................................... 1 st. 12 om snabbskjutande kanon.

4 » 57 mm » kanoner.

\

2 » 4-pipiga 25 mm kulsprutor.

Ammunition ........................................................................ till 12 om kanonen 100 skott.

» 57 mm kononerna 1,400 »

» 25 mm kulsprutorna 2,000 »

Minutredning.................... 1 st. mintub utmynnande i förstäfven under vatten med tillbehör och

2 » minor.

Besättning sstyrkan .............................................................................. beräknas till 80 man.

Fartyget beräknas kunna medföra proviant för 60 dagar och vatten för 12 dagar samt förses
med destilleringsapparat och elektrisk belysning.

oBit. 6.

Sfötsfctcj Kitt fota näring af 2:a ftf* lättja tfcatat.

i ö|vi^eii^l&mmeloe me9 3el‘ ''p-zocpzam, oom''
åto&illicj.a. zözcmde ojö&zi^omateziel m

-wåSot tiWoaWa -Horni-tem

wppc|j.oz9t a| den ■för ntzednina af
. m. a| cK. Sou- 16 Septc-ititoe-z 1892 i

Stoc-ft&o^m den 30 ©Louem^ez -1892.

J&ifäiefiööfi.

i?/. fy£}. Svenoon

dm wto

QO. Sv&ttoon.

2k meter

• i.rV>''

i

.

/

46

Summarisk

öfver riksstaten samt anslagen, så väl ordinarie som extra, under

'' o A r.	Budgetens storlek i kronor.	S j ö	försvarsbudgeten.
Ordinarie.	Extra.	Summa.
1881 ..........................	74,995,000	5,175,000	452,000	5,627,000
1882........................	75,938,000	5,275,000	775,000	6,030,000
1883.........................	78,749,137	5,375,000	1,189,000	6,564,000
1884..........................	79,010,000	5,504,612	2,094,550	7,599,162
1885...........................	80,800,000	5,522,000	1,965,000	7,487,000
1886..........................	82,354,500	5,787,012	2,078,688	7,865,700
1887..........................	84,830,000	5,980,400	964,200	6,944,600
1888...........................	84,697,000	6,059,937	912,563	6,972,500
1889...........................	87,681,000	6,113,303	1,017,297	7,130,600
1890.........................	92,767,000	6,159,240	1,385,860	7,545,100
1891..........................	94,950,000	6,204,240	1,665,860	7,870,100
1892..........................	97,007,000	6,258,690	2,143,110	8,401,800
1893...........................	97,023,000	6,539,090	1,989,110	8,528,200 i

Anm. I sjöförsvarsbudgetens ordinarie slutsumma äro vakansafgifter, belöpande sig till 112,000 kronor pr
114,000 kronor pr år.

47

Bil. 8.

tablå

femte hufvudtiteln från och med år 1881 till och med år 1893.

Anslag till fartygsbyggnad.	Sjöförsvars-budgeten i procent af hela bud-geten.	Af sj öförs vars-budgetens ordinarie anslag utgå till sj ökarte verket och »för handeln».	Återstå anslag för sjöförsvaret i egentlig mening.	Anslagen enligt vid-st. kolumn i procent af budgeten.
Ordinarie.	Extra.
	114,600	7,5	1,177,059	4,449,941	5,9
—	242,034	7,8	1,277,059	4,752,941	6,2
—	814,398	8,4	1,377,059	5.186,941	6, o
—	1,900,000	9, c	1,377,059	6,222,103	7,9
—	1,599,000	9,8	1,377,059	6,109,941	7,6
---	1,669,120	9,6	1,377,059	6,488,641	7,9
—	308,050	8,2	1,377,059	5,567,541	6,o
—	706,909	8,2	1,377,059	5,595,441	6,o
—	800,600	8,1	1,377,059	5,753,541	6,6
—	1,200,000	8,i	1,377,059	6,168,041	6,6
—	1,314,000	8,3	1,377,059	6,493,041	6,8
—	1,624,000	8,7	1,368,559	7,033,241	7,2
—	1,318,000	8,8	1,368,559	7,159,641	7,4

år, icke upptagna för åren 1881,11882, 1883, 1884 och 1885, men deremot för följande år till ett belopp af

48

Tabell

Bil. 9.

utvisande den ungefärliga ordning, uti hvilken komitén anser att den
föreslagna fartygsmaterielen m. m. bör anskaffas, samt huru anskaffningen
med ett årligt fast anslag af 2,800,000 kronor kan fortskrida.

l:sta året:

0,c pansarbåt l:sta kl.

0,6 avisofartyg .........

1 minbåt lista kl.......

Fasta minförsyaret ...

kr. 2,008,635: —

» 446,000: —

» 217,300: —

» 100,000: —

Återstå att använda till transportfartyg samt till ändring af 2:dra kl. pansarbåtar oeb
lista kl. kanonbåtar in. m......................

2,770,835: —

29,165: —

2:dra året lika med lista året.

3:dje året:

0,6 pansarbåt lista kl...............................

2 minbåtar lista kl..................................

1.5 minbåt 2:dra kl..................................

Fasta minförsvaret ................................

Återstå att använda till transportfartyg etc.

4:de året lika med 8:dje året,

5:te året lika med lista året,

6:te året lika med lista årot,

7:de året lika med 3:dje året,

8:de året lika med 3:dje året,

9:de året:

0,6 pansarbåt l:sta kl...............................

0,5 avisofartyg .......................................

1.6 minbåt 2:dra kl..................................

Fasta minförsvaret....................................

Återstå att använda till transportfartyg etc..
10:de året lika med 9:de året

Summa kronor 2,800,000: —

kr. 2,008,635: —

» 434,600

» 157,500

» 100,000

-- z,YUU,<»0: —

...................... 99,265: -

Summa kronor 2,800,000: —

kr. 2,008,635: —
» 444,900: —

» 157,500: —

» 100,000:

2,711,035

88,965

Summa kronor 2,800,000

o. s. v.