UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1887:3)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

ANGÅENDE

ORGANISATIONEN AF

RIKETS LÅNDTBRUKSLAROVERK

AFG1FVET AF

DEN HÄRFÖR AF KONGL. MAJIT I NÅDER TILLSATTA

KOMITÉ.

STOCKHOLM, 1884.

KONG!,. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Innehåll.

Sid.

Skrifvelse till Kongl. Maj:t„.............................................. 1.

Historik:

Inledning.................................................................. 5.

Tyskland.................................................................. 16.

Österrike—Ungern...................................................... 31.

Frankrike................................................................. 36.

Belgien.................................................„................... 40.

Schweiz................................................................... 43.

Italien..................................................................... 44.

Spanien ................................................................... 51.

Ryssland.................................................................. 53.

Storbritannien och Irland........................... 57.

Nordamerikas Förenta Stater....................................... 58.

Danmark................................................... 67.

Norge...................................................................... 79.

Finland.............. 91.

Mejeriundervisning...................................................... 104.

Sverige.................................... 111.

Landtbruksinstituten..........„.................................. 160.

Landtbruksskolorna.................. 204.

Allmän motivering............................................................ 235.

Förslag till stadgar för de med understöd af statsmedel i riket

inrättade landtbruksskolor............................................ 265.

Specialmotivering derför.................................................... 278.

Förslag till stadgar för de med understöd af statsmedel i riket

inrättade landtmannaskolor...................... 285.

Specialmotivering derför.................................................... 298.

Förslag till stadgar för statens landtbruksinstitut................. 303.

Specialmotivering derför.................................................... 334.

Förslag till stadgar för de med statens landtbruksinstitut förenade
högre mejeriskolor............ 351.

Specialmotivering derför......................... 358.

Förslag till utgiftsstat för läroverket vid landtbruksinstitut______ 360.

Motivering derför............................................................. 363.

Reservation af herr Fries.................................................. 370.

Särskild mening af herr Persson.......................................... 376.

Bilagor:

A. Vederbörande domänintendents värderingsinstrument öfver

institutsegendomen vid Ultuna.................. 377.

B. Vederbörande domänintendents värderingsinstrument öfver

institutsegendomen vid Alnarp..........;..................... 394.

Sid.

C. Tabell öfver lärlingeantalet vid landtbruksskolorna........ 401.

I). » » lärlingarnes ålder.................................. 409.

E. » » undervisningstiden vid landtbruksskolorna... 412.

F. » » extra läroämnen vid landtbruksskolorna----- 414.

G. » » tid till sjelfstudium vid landtbruksskolorna. 415.

H. Läroämnen vid landtbruksinstituten m. m................... 416.

I. Beräkningar angående de särskilde lärarnes undervisnings timmar

in. in. vid landtbruksinstituten .........:----------- 435.

K. Tabeller öfver utgifter och inkomster m. m. vid Ultuna 438.
Jj. » » » » » » » Alnarp 444.

Till Konungen.

Genom särskilda nådiga bref af den 20 Oktober
1882 bar Eders Kong! Maj:t funnit godt ej mindre att
tillsätta en komité för afgifvande af förslag till den lämp -

ligaste organisationen af rikets landtbruksinstitut och till
stadgar för desamma, äfvensom att tillse, huruvida förändringar
böra vidtagas i afseende å ordnandet af de
lägre landtbruksskolorna, och i ty -fall äfven ''derom framlägga
förslag, än ock att anbefalla den sålunda tillsatta
komitén att i sammanhang med fullgörande af förutberörda
nådiga uppdrag jemväl yttra sig rörande Riksdagens
i underdånig skrifvelse af den 20 Maj 1882 beträffande
bokföringssättet vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut
gjorda framställningar; hvarförutom dels genom
nådig remiss af den 6 Februari 1883 Eders Kongl.
Maj:t behagat af komitén infordra utlåtande öfver ett af
Landtbruksakademiens Förvaltningskomité afgifvet förslag
till anordnande af en högre undervisning i mejerihandtering,
dels genom nådigt bref af den 22 Juni sistbemälda
år, sedan hushållningssällskapens ombud derom
anhållit, åt komitén uppdragit att uppgöra förslag till
beredande af undervisning i landtbrukets tekniska binäringar.

För fullgörande af de komitén sålunda gifna uppdrag
sammanträdde komiterade härstädes första gången
den 13 November 1882, hvarvid, då tvekan inom komitén
uppstått beträffande omfånget af det lemnade uppdraget,
komitén, efter erhållen kännedom om Herr Statsrådets
och Chefens för Civildepartementet anförande till statsrådsprotokollet
vid komiténs tillsättande, fann sig föranledd
att taga frågan om anordnandet af landtbruksundervisningen
inom riket i dess vidsträcktaste bemärkelse.
Med anledning häraf ansåg komitén vidare, att det skulle
vara till gagn för komiténs framtida arbeten, om tillfälle
bereddes komiténs ledamöter att besöka såväl rikets begge
landtbruksinstitut som ock den Kong!, Veterinär- och
Landbohpiskolen i Köpenhamn, och dan Eders Kongl.
Maj:t på derom framstäld begär: . dertill,den 24 No -

vember 1882 gifvit sitt nådiga tillstånd, besöktes förutnämnda
läroverk i påföljande December månad.

Sedan komiterade ånyo sammanträdt härstädes den
8 Januari sistlidna året, har komitén dels in pleno, dels
genom särskilda delegerade med vissa afbrott varit i
verksamhet för utförande af komiténs uppdrag, hvarunder
likväl komitéledamöterna Landshöfdingen m. m. Friherre
J. Ericson på af honom derom framstäld begäran den
19 Januari 1883 af Eders Kongl. Maj:t frikallats från att
vara ledamot i komitén samt Sekreteraren i Landtbruksakademien,
Filosofie Doktorn m. m. F. Unander den 17
September sistnämnda år med döden afgått.

Enär en historisk öfversigt öfver landtbruksundervisningens
utveckling ej blott här i landet utan äfven i
utlandet synts komiterade för fullgörande af de- gifna
uppdragen af gagn, såsom lemnande upplysning såväl
om de olika åsigter, Indika med afseende på denna undervisning
vid olika tidpunkter sökt göra sig gällande,
som ock om de åtgärder, hvilka blifvit vidtagna för att
vinna det med undervisningen i landtbruk afsedda ändamålet,
samt då en dylik historik äfven kan anses vara
af ej ringa intresse i öfrigt, har komiténs sekreterare erhållit
uppdrag att utarbeta en sådan öfversigt, och har
detsamma blifvit fullgjordt med all den fullständighet, som
härför tillgängligt materiel samt anstälda särskilda efterforskningar
möjliggjort.

Med ledning af den såväl inom som utom riket vunna
erfarenheten har komitén sökt uppgöra en efter förhållandena
i vårt land lämpad plan för ordnandet af den offentliga
landtbruksundervisningen, och har den dervid enats
om att föreslå dels bibehållande af de hittills varande
landtbruksinstituten och landtbruksskolorna, dels inrättande
af ett nytt slag af läroverk, som komitén benämnt
landtmannaskolor.

Beträffande mejeriundervisningen hafva komiterade
redan den 10 Mars förlidna året afgifvit yttrande angående
ett tillfälligt ordnande af den högre mej eri kursen
och få nu afgifva förslag till stadgar derför, stödda på
i viss mån förändrade grunder. Tillika hafva komiterade
tagit i behörigt öfvervägande frågorna om bokföringen
vid landtbruksinstituten samt om undervisningen i hvad
man kallat landtbrukets tekniska binäringar, hvaröfver
yttrande härmed jemväl afgifves.

Då komitén härmed i underdånighet öfverlemnar sitt
betänkande med dertill hörande bilagor, får komitén,
under anmälan derom, att i vissa delar af de framstälda
förslagen från de beslut, som af komiterades flertal blifva
fattade, skiljaktiga meningar förekommit, härjemte
likaledes bifoga de med anledning deraf afgifna reservationerna.

Underdånigst

ROB. MONTGOMERY CEDERHIELM.

Th. M. Fries. Leon. Holmström. Ivar Insulander.

Charles Jacobson. Anders Persson.

J. H. G. Fredholm.

Stockholm den 29 Mars 1884.

De ökade statsbehof, som under förra århundradet i de flesta
stater gjorde sig gällande, framkallade nödvändigheten af att söka
befrämja näringarnes utveckling. Vilkoret för att staten härtill
skulle kunna bidraga var, att den ej saknade tillgång till tjensteman,
hvilka egde insigt i näringsverksamhetens natur och beskaffenhet.
I dessa omständigheter är förnämligast att söka orsaken
till, att i flera länder vid universiteten anordnades undervisning
i hvad man den tiden förstod under namn af »ekonomi».

Den första lärostolen i detta ämne inrättades vid universitetet
i Halle år 1727, och redan följande året uppstod en andra
i Frankfurt a. d. O. Flertalet af tyska universitet följde under
en jemförelsevis kort tid de sålunda gifna föredömena. I Sverige
inrättades en lärostol i ekonomi vid universitetet i Upsala 1741
och tvenne andra dylika vid universiteten i Lund och Åbo år
1751. Sistnämnda år erhöll äfvenledes England en likartad professur
vid universitetet i Oxford.

Den undervisning i ekonomi, som på detta sätt meddelades
vid universiteten, var likväl ej något annat och mer än en encyklopedi
öfver de olika näringarne. Någon djupare inblick i den
materiela produktionen, dess vilkor och förutsättningar, kunde vid
denna tid svårligen från katedern lemnas, enär hela detta vetandets
område förut aldrig gjorts till föremål för teoretisk spekulation.
Men äfven inskränkt till ett blott och bart encyklopediskt
vetande, kunde undervisningen ej blifva annat än bristfällig, då
allt till detta vidsträckta ämne hörande skulle vid hvarje universitet
föredragas af blott en professor, hvilken derjemte i allmänhet
saknade all omedelbar erfarenhet om den praktiska yrkesverksamheten
och dess fordringar. Denna brist sökte man visserligen
i Tyskland delvis afhjelpa genom inrättandet af särskilda
s. k. kameralistiska skolor, i hvilka det omfattande läroämnet

fördelades på flera lärare, men dessa skolor lyckades dock ej
vinna någon afsevärd framgång.

I öfverensstämmelse med de läror, hvilka uttalades af den
politiskt-ekouomiska skola, som är känd under namnet den fysiokratiska,
började man i medlet af förra århundradet att i landtbruket
söka den enda källan till samhällenas rikedom. Allt efter
som denna uppfattning vann mera insteg i det allmänna medvetandet,
ådrog sig landtbruket från statens sida en allt större uppmärksamhet.
Vid århundradets slut ledde detta till upprättandet
af lärostolar, uteslutande afsedda för undervisning i landtbruk.

Äfven med afseende på detta nya slag af undervisning gick
Tyskland i spetsen för öfriga länder. Vid universitetet i Göttingen
inrättades nämligen år 1770 en professur i agronomi. Till
professor i detta läroämne utsågs J. Beckmann, hvilken till denna
plats särskildt förberedt sig genom resor i främmande länder,
hvarunder han bland annat eu tid studerat under Linné.

I Frankrike upprättade L. J. Daubenton år 1785 vid veterinärskolan
i Alford nära Paris en »kurs i landtbruk och landtbruksekonomi».
År 1793 gåfvo professorerna vid Jardinjdes Plantes i Paris
i uppdrag åt professorn i botanik dersammastädes att utsträcka
sina föreläsningar till växternas ekonomiska egenskaper och dervid
särskildt påvisa de växter, som åt nationen kunde bereda
nya rikedomskällor. Detta föranledde till att i nationalkouventet
1795 framstäldes det förslag, att med museum vid Jardin des
Plantes i Paris skulle förenas en »école d’agricultnre». Med detta
förslag afsågs att utbilda landtbrukare, som under sin blifvande
verksamhet ej skulle låta leda sig ensamt af innött vana. Förslaget
ledde dock ej till någon påföljd.

I England inrättades likaledes en lärostol i agronomi vid
universitetet i Edinburg år 1791, och har denna undervisning
sedermera derstädes alltjemt fortgått. Denna lärostol besattes
först med D:r Coventry, som bibehöll platsen till 1831. Han
efterträddes af Professor D. Low, som verkade till 1859, och
honom följde Professor J. Wilson. En likartad undervisning
meddelas äfvenledes vid universitetet i Aberdeen och vid Magdalena
College i Oxford.

Men äfven på andra områden än det offentliga statslifvets
gjorde sig vid slutet af förra århundradet behofvet af undervisning
i landtbruk gällande. Den store österrikiske godsegaren
Först Schwarzenberg lät på ett af sina gods, Krumau i Böhmen

år 1799 inrätta en undervisningsanstalt, på det att tjenstemännen
vid hans till mer än 8 qvadratmil utsträckta jordagods der skulle
erhålla nödig landtbruksutbildning.

Äfven en annan dylik enskild läroanstalt anlades sistnämnda
år af Emanuel von Fellenberg, en lärjunge till Pestalozzi, vid
Hofwyl nära Bern i Schweiz. I främsta rummet framkallad af
filantropiska hänsyn, utgjorde denna undervisningsanstalt i en öfvervägande
grad ?'' eu skola för fattiga barn. Dock anordnades vid
densamma derjemte en lärokurs för förmögna mäns söner, hvilka
åstundade att studera landtbruket teoretiskt och praktiskt, och
fortgick detta landtbruksläroverk till år 1846.

Genom införandet af vexelbruket i England hade detta land,
hvad landtbruk beträffar, under sista delen af förra århundradet
gjort synnerligen anmärkningsvärda framsteg. Tillika hade vetenskapsmän
sådana som Saussure, Priestley, Davy m. fl. genom sina
forskningar drägt] klarhet i kännedomen om flera af de naturlagar,
hvarpå landtbruket grundar sig. Påverkad häraf och efter
att om framstegen i England hafva tagit kännedom, redogjorde
Albrecht Thaer för de sistnämnda i sin 1798 utkomna bok om
den engelska landthushållningen (»Einleitung zur Kenntniss der
englischen Landwirtkschaft»). Denna bok väckte i Tyskland
stor uppmärksamhet, och deri uttalade åsigter rönte mycket motstånd
från katederekonomernas sida. Gent emot dem förfäktade
Thaer sina åsigter ej blott genom att följande år börja utgifvandet
af en landtbrukstidskrift — »Annalen der niedersächsichen
Landwirthschaft» (1799—1804) — utan måhända än mer genom
den privata landtbruksskola, som han 1802 grundläde i Celle.
Denna skola, som till sin uppgift hade att meddela teoretisk och
praktisk undervisning i landtbruk, flyttades år 1806 till Möglin.
Der utgaf Thaer 1809 sitt epokgörande, på svenska 1816 öfversätta,
arbete, »Den rationela landthuskållningens grundsatser»,
hvilket helt och hållet omkullstörtade de doktriner, som under
det föregående århundradets senare hälft blifvit med så mycken
spekulation af lärarne i ekonomi uppbyggda.

Den framgång, som åtföljde det vid Möglin anlagda första
special-läroverket för landtbruk, manade kraftigt till efterföljd,
och redan år 1818 anlades ej mindre än trenne dylika läroverk,
nämligen ett vid Hohenheim i Wurtemberg under ledning af J.
N. von Scbwerz, hvilken för Sydtyskland blef en lika betydande
reformator som Thaer för Nordtyskland; ett andra vid Roville i

Frankrike af den som landtbrukare högt förtjente Matthieu de
Dombasle; samt ett tredje vid Ungarisch-Altenburg i Ungern.

Samtidigt härmed upprättades nya lärostolar för agronomi
vid universiteten i Köpenhamn 1801, Prag 1806 och Brunn 1810.
Emellertid riktades ansträngningarne allt mer på grundläggandet
af nya landtbruksinstitut, der landtbruket efter föredömet vid
Möglin skulle läras på samma gång teoretiskt och praktiskt.
I sådan anda inrättades landtbruksläroverket vid Schleisheim i
Bayern 1822, vid Grignon i Frankrike 1827 och vid Tharand i
Sachsen 1829, der det sistnämnda förenades med det på samma
plats förut befintliga skogsläroverket.

Under detta utvecklingsarbete i den af Thaer angifna riktningen
fick landtbruksvetenskapen en ny målsman i F. G. Schulze.
Då Thaer hade uppfattat vetenskapen om landtbruket företrädesvis
från den naturvetenskapliga sidan, sträfvade Schulze, ehuru ej
med samma lyckliga framgång, att bygga den på nationalekonomien.
Schulze flyttade 1819 till Jena, der han uppträdde som
privatdocent i agronomi. År 1826 öppnade han ett med universitetet
i förbindelse stående landtbruksinstitut, och samtidigt
blef han anstäld som professor vid universitetet. Den uppmärksamhet,
han der ådrog sig, föranledde preussiska regeringen att
åt honom gifva i uppdrag att grundlägga en »stats- och landtbruksakademi»
vid Eldena nära Greifswald år 1833. Der ordnade
han landtbruksläroverket i ett organiskt samband med universitetet.
I det hänseendet var dock den af Schulze anordnade undervisningen
skiljaktig från den universitetsundervisning i landtbruk,
som i våra dagar meddelas, att han bibehöll den undervisning
i praktik, som Thaer ansåg vara ett vilkor för en verklig
landtmannabildning.

Från denna tid intill slutet på 1850-talet pågick organisationen
af nya landtbruksinstitut temligen oberörd af nya idéer, med
undantag af den allt större betydelse, som vid undervisningen
tillmättes kemien, sedan J. v. Liebig på 1840-talet uppträdt reformerande
på detta område. År 1840 utgaf han sitt arbete om
kemien i dess användning på landtbruket (»Die organische Chemie
in ihrer Anwendung auf Agrikultur lind Physiologie»). Genom detta
och flera följande — såsom »Grundsätze der Agrikulturchemie»
1855, »Chemische Briefe» 1844 och 1855, »Ueber Theorie und Praxis
der Landwirthschaft» 1856 — försökte han lägga en strängt veten -

skaplig grundval för det nutida landtbruket. Onekligen har denna
Liebigs verksamhet varit af största betydelse för utvecklingen
af teorierna för landtbruket, men med fog kan man härvid göra
den anmärkningen, att Liebigs egenskap af kemist föranledt
honom att jemförelsevis med andra naturvetenskaper för högt
uppskatta kemiens betydelse för landtbruket. Detta har i sin ordning
haft till följd, att kemien vid landtbruksundervisningen under
en lång tid kommit att göra sig alltför uteslutande gällande.
Emellertid medförde denna kemiens förherskande betydelse det
gagnet, att man på J. A. Stöckhardts uppmaning började anlägga
s. k. agrikulturkemiska försöksstationer.

De nya läroverk, som under början af detta tidsskede grundlädes,
voro Grand-Jouan i Frankrike år 1832, Degeberg i Sverige
1834, Gorki i Ryssland 1836, Mustiala i Finland 1837 och Glasnevin
i Irland 1838.

Antalet af landtbruksläroverk ökades ytterligare under 1840-talet, vid hvilken tid man vid undervisningen lade en öfvervägande
vigt på den praktiska utbildningen. I enlighet med en sådan uppfattning
anlades ett landtbruksinstitut i England vid Cirencester år
1845. I Tyskland upprättades efter samma grunder Proskau i
Schlesien och Poppelsdorf i Rhenprovinsen, begge år 1847, samt
slutligen i Sverige Ultima 1848. Landtbruksläroverket vid Schleisheim
omorganiserades och flyttades 1850 till Weihenstephan.

I Frankrike omorganiserades landets hela landtbruksundervisning
efter ett genomfördt system år 1848, och samtidigt anlades
ett nytt högre läroverk i Versailles, som dock efter en endast
fyraårig tillvaro åter upphörde.

Till de nu anförda läroverken kommo ytterligare Landbohoiskolen
i Köpenhamn år 1858, anlagd efter en från de förut
befintliga landtbruksinstituten något afvikande plan, och vidare
Aas i Norge 1859, Gembloux i Belgien 1860 och Alnarp i Sverige
1862.

Med början af 1860-talet började man draga i tvifvelsmål de
befintliga landtbruksinstitutens lämplighet såsom högre läroanstalter
för undervisning i landtbruk. I två tal, som J. v. Liebig
höll i Munchen 1861, angrep han skarpt det sätt, hvarpå undervisningen
vid landtbruksinstituten hade utvecklat sig. Han förmenade,
att undervisningen derstädes vore i teoretiskt hänseende ytlig
och ofullständig samt att en sann vetenskaplighet ej skulle

kunna upprätthållas vid de isolerade landtbruksinstituten, hvarföre
undervisningen i landtbruk borde förläggas till universiteten.

Detta Liebigs uttalande föranledde till en under många år
uttänjd strid beträffande fördelarne af institutsundervisningen,
sådan den hittills utbildat sig, och om man skulle tillerkänna företräde
åt denna undervisning eller åt universitetsundervisningen i
enlighet med hvad Liebig påyrkat.

Mot isolerade landtbruksinstitut anfördes: att de ej voro af
allmänna tänkesättet lika högt uppburna som universiteten och
att derföre institutsbildningen ringaktades, äfven om det mått
af vetande, som vid instituten meddelades, vore jemförligt med
universitetsbildningen. Detta senare vore emellertid ej förhållandet,
enär lärarue vid de isolerade landtbruksinstituten voro undanhållna
det befruktande inflytandet af stora vetenskapliga intressen,
hvilka endast voro att finna vid universiteten. Det menliga
inflytandet häraf utsträckte sig äfven till de studerande. Utbytet
af idéer spelar nämligen en framstående roll vid all undervisning,
och beröringen mellan studenter med olika lifsuppgift motarbetar
ensidighet. Vid universiteten gafs dessutom tillfälle att jemte yrkesbildning
förvärfva sig insigt i andra vetandets grenar för de studerande,
som dertill kände sig manade. Men ej blott i vetenskapligt
utan äfven i ekonomiskt hänseende skulle fördelar vara att
hemta från ett förläggande af landtbruksundervisningen till universiteten.
Vid dessa funnes redan en stor lärarepersonal, och
många af universitetslärarne skulle, utan att deras arbete derigenom
nämnvärdt ökades, mycket väl kunna meddela undervisning i de
grundläggande ämnena jemväl åt dem, som ämnade studera landtbruk.
Universiteten voro slutligen i besittning af vetenskapliga
samlingar af stort värde för en undervisning i landtbruk, och att
bilda sådana af lika högt värde vid instituten skulle ej blott
erfordra lång tid, utan äfven medföra eu betydlig kostnad.

Häremot framhölls till försvar för de isolerade landtbruksinstituten,
att om dessa läroverk skola uppfylla sin bestämmelse, så
måste de hafva sitt eget mål och vara i tillfälle att sjelfständigt
sträfva mot detsamma. Utgöra de endast en integrerande del af ett
universitet, kunna de ej detta. Andra vetenskapliga intressen göra
sig vid ett sådant i så hög grad gällande, att landtbrukets alltid
måste komma att blifva mer eller mindre lidande. Den vinst, som
man förmenade skulle uppstå genom att i de grundläggande ämnena,
utan förökade kostnader, kunna tillgodogöra universitets -

lärarnes undervisning äfven för landtbrukseleverna, blefve endast
ekonomisk. Men denna ekonomiska vinst skulle komma att göras
på bekostnad af undervisningens ändamålsenlighet; ty äfven i de
grundläggande ämnena bör undervisningen vara särskild! afsedd
för landtbrukets fordringar, och till dessa skulle ej kunna tagas
hänsyn, om ämnena endast föredroges i sin allmänhet. Dessutom
skulle man i institutens lärarepersonal erhålla män, som
gjorde till sin uppgift att särskild! utveckla de delar af naturvetenskaperna,
hvilka stode i förbindelse med landtbruket. Vid universiteten
skulle unga män svårligen egna sig åt sådana specialstudier,
då de genom att nedlägga arbete i andra riktningar med
eu hög grad af sannolikhet skulle kunna påräkna större framgång.
Ville man derföre ej i grund- och hjelpvetenskaperna upprätthålla
egna lärostolar för blifvande landtbrukares undervisning, så kunde
man befara, att intresset för landtbruksvetenskapernas utbildning
så småningom skulle gå förloradt.

För eleverna uppstode betydande fördelar, om åt dem bereddes
eu undervisning, vid hvilken lärarne föredroge sina ämnen endast
med hänsyn till landtbruket och dess fordringar. Lärarne vore då
i tillfälle att framhålla de sidor af vetenskapen, som för landtbrukaren
äro af största vigt, och specialföreläsningar gjordes då öfverflödiga,
hvilket för undervisningen vore en vinst, enär vid specialföreläsningar
fara kan uppstå, att systemet glömmes för detaljerna.

Vinsten af rika universitetssamlingar vore för landtbruksundervisningen
af underordnadt värde, då de ej äro eller kunna vara
ordnade med landtbruket till syfte. Vid universitetssamlingarnes
ordnande är det vetenskapliga systemet hufvudsak, och om äfven
dervid afseende göres på tillämpningen, så komma de fordringar,
man derutinnan kunde hysa, ej till sin fulla rätt.

Slutligen ansåg man ett vigtig^ vilkor för ett landtbruksläroverks
framgång vara, att det vore förenad! med eget landtbruk.
Utan ett sådant skulle det brista läroverket ett af de för undervisningen
vigtigaste demontrationsföremålen. I följd häraf ansåg
man ett med läroverket förenadt landtbruk vara oumbärligt, äfven
om man vore villig medgifva, att undervisning i s. k. praktik ej
kunde med fördel bibringas eleverna vid ett landtbruksläroverk
med en sådan teoretisk uppgift som ett landtbruksinstitut.

I följd af Liebigs uppträdande emot landtbruksinstituten och
den strid olika åsigter emellan, som deraf framkallades, gjordes
den jordbrukande allmänheten mera benägen för teoretisk utbild -

ning och universitetsstudier äu hvad förut varit förhållandet.
Till och med hvad de lägre skolorna beträffar yrkade man på
att större vigt skulle läggas på den teoretiska undervisningen.
Den förut som så nödvändig ansedda undervisningen i s. k. praktik
ansåg man som eu bisak vid de högre läroverken, och framför
allt ville man ej, att undervisningen skulle delas mellan föreläsningar
och arbete. I följd af denna uppfattning ansåg man
ock institutens förening med eget jordbruk vara af underordnad
betydelse och hade på denna grund intet emot att förlägga de
högre läroverken [till universiteten. Deremot fasthöll man att
landtbruksundervisningen derstädes skulle intaga en sjelfständig
ställning.

Första frukten af denna omkastning i tänkesätten rörande
ordnandet af den högre undervisningen blef upprättandet af en
särskild afdelning för landtbruk vid universitetet i Hålk: år 1863.
Under fortsatt motstånd gjorde sig åsigten om universitetsundervisningens
företräden allt mera gällande, och så upprättades föreläsningskurser
i landtbruk vid universiteten i Leipzig år 1869, i
Göttingen, der den förut varande utvidgades, 1872, i Kiel 1873, i
Königsberg 1876 och i Breslau 1881.

Oaktadt de gamla instituten gjorde stora ansträngningar att
uppehålla sig i täflan med universiteten, visade det sig för dem
år från år svårare att kunna bibehålla och utveckla de anordningar,
som för lärare och elever voro tidsmässiga. Deras afskeda
läge ansågs verka menligt ej blott på den teoretiska undervisningen
och den vetenskapliga apparaten, utan äfven på det andliga lifvet hos
lärare och elever. Af denna anledning nedlades landtbruksinstituten
vid Tharand 1870, Eldena 1876 och Proskau 1881.

Den rörelse i tänkesätten beträffande den högre landtbruksundervisningen,
som af Liebig framkallats i Tyskland, fortplantade
sig äfven till andra länder. Förutom det att man inrättade särskilda
fackskolor för landtbruk vid åtskilliga polytekniska läroanstalter,
såsom vid de i Braunschweig, Darmstadt, Karlsruhe och
Mtinchen befintliga, togs det sista stora steget till utveckling och
befrämjande af den högre undervisningen i landtbruk i ofvan antydda
riktning, då de storartade landtbrukshögskolorna upprättades
i Wien 1872, Paris 1876 och Berlin 1881.

Under detta den vetenskapliga landtbruksundervisningens
långa utvecklingsarbete förbisåg man ingalunda önskvärdheten
och vigten af att bereda den stora jordbrukande befolkningen till -

fälle att blifva förtrogen med de vunna vetenskapliga resultaten.
Detta var af så mycken större vigt, som denna befolkning svårligen
kunde, åtminstone i något större antal, komma i åtnjutande
af hvad man kallar en högre undervisning. Öfvertygelsen härom
gaf anledning till, att man redan från början med akademien i
Hohenheim förenade en lägre landtbruksskola. Detsamma var
förhållandet vid våra svenska högre landtbruksläroverk, och på
begge ställena lades största vigten på utbildning af arbetsskickligheten.

Det dröjde dock temligen länge, innan särskilda lägre landtbruksskolor
blefvo inrättade. Danska regeringen anlade en sådan
vid Sorö 1830, hvilken dock ej hade någon framgång. Sverige
tick sin första vid Orup 1840. I Wtirtemberg anlades två 1843; i
Tyskland tre under åren 1845 och 1846. I Frankrike funnos
redan före 1848 25 lägre landtbruksskolor. Från denna tid har
deras antal altjemt varit i stigande.

De första lägre landtbruksskolorna sökte sin tyngdpunkt i den
praktiska undervisningen. För den sjelfständige brukaren af mindre
egendomar, för hvilken dessa skolor ursprungligen voro afsedda,
var emellertid denna praktiska undervisning af jemförelsevis
underordnad vigt, då han redan från barndomen blifvit öfvad
och vand vid jordbruksarbete. Deremot voro dessa mindre jordbrukare
i stort behof af teoretisk utdaning, och en sådan ansåg
man i en senare tid böra kunna meddelas dem på ett mindre tidsödande
sätt än genom att egna större delen af undervisningstiden
åt kroppsarbete. Detta gaf upphof åt tanken att inrätta s. k. vinterskolor,
i hvilka undervisningen skulle vara uteslutande teoretisk
och endast fortgå under vintern. Den första skola af detta
slag upprättades vid Geisberg nära Wiesbaden redan år 1835.
Det dröjde dock nära trettio år, innan den fann efterföljare. År
1864 upprättades nämligen en andra skola af detta slag i Baden
och år 1869 i Ravensburg i Wtirtemberg. Sedan dess har antalet
af dessa skolor varit i stark tillväxt, förnämligast i Tyskland och
Österrike.

Förutom nu omnämnda lägre skolor har man inrättat ytterligare
en tredje klass af landtbrukskolor, nämligen de s. k. mellanskolorna.
Genom dessa har man sökt tillfredsställa behofvet
hos dem, som, utan att vara i tillfälle att genomgå ett högre landtbruksläroverk,
önska vinna en något högre fackbildning än den,
som står att erhålla vid de lägre skolorna. I samma mån man

med dessa mellanskolor eftersträfvade att bibringa ynglingar, som
voro i afsaknad af vanlig skolbildning, en högre grad af landtbruksvetenskaplig
fackbildning, såg man sig dock nödsakad, för
att höja lärjungarnes uppfattningsförmåga, att utsträcka undervisningen
äfven till vanliga skolämnen. Detta tog åter i anspråk
å ena sidan en längre kurs, hvilket hade till följd att föräldrarne
insatte sina barn i dessa skolor vid tidiga år, och medförde
å andra sidan ökade kostnader för undervisningen, hvarigenom
endast bättre bemedlade kunde anlita dem. Begge dessa
omständigheter hafva åt mellanskolorna gifvit deras karakter.
Den första skolan af detta slag anlades vid Hildesheim i Hannover
år 1858, om man ej dit vill räkna skolan vid Lichtenhof i
Bayern, som grundlädes 1833. Det är i synnerhet i Tyskland
och Österrike, som dessa skolor under senare år vunnit afsevärd
framgång.

Vid sidan af de egentliga läroverken för landtbruk torde slutligen
böra anföras de specialskolor af mångahanda slag (såsom
för skogs- och trädgårdsskötsel, fruktträdsodling, vinodling,
ängsvattning, linodling, silkesodling, biskötsel, hofbeslag, mejeri,
bryggeri, bränneri och fiskeri), hvilka för vinnande af olika ändamål
blifvit i skilda länder upprättade.

Härmed äro omförmälda alla de olika slag af landtbruksläroverk,
som under detta århundrade uppstått. Det återstår dock att
ytterligare omnämna ett sätt för utbredande af kunskap i landtbruket,
som på senare tider fått en betydlig användning. Detta
sätt består i hållandet af föredrag för den jordbrukande befolkningen
på skilda orter.

Början dertill gjorde Stöckhardt på 1860-talet genom sina s. k.
chemisclie Feldpredigten. I Belgien höllos redan 1874 öfver 1,000
sådana föredrag. År 1877 tillsattes af Landeskulturrath i Böhmen
två ordinarie kringresande föreläsare förutom 20 extra. I Frankrike
beslöts 1879 att anställa lärare i jordbruk vid folkskolelärareseminarierna,
och skulle dessa lärare under sommarferierna
resa omkring i landsorterna och hålla föredrag i landtbruk för befolkningen.
Till en början upprättades 9 sådana »chairs d’agriculture»,
för hvilka årliga kostnaderna belöpte sig till öfver 50,000
francs. I Wurtemberg hafva lärarne vid vinterskolorna samma
åliggande, och erhålla de derför en ersättning af staten, som allt
efter den tjenstegrad de innehafva vexlar mellan 300 och 1,100
mark, resekostnaderna oräknade. I Österrike, der dessa föredrag

började med 1870-talet, har denna institution hastigt utvecklat sig.
År 1876 funnos omkring 100 s. k. »Wanderlehrer», af hvilka 6
voro ordinarie, 20 tidtals sysselsatta och de öfriga tillfälligtvis
biträdande med ett eller annat föredrag. Tillsammans höllo de
detta år nära 850 föredrag. Preussiska staten utbetalade år 1880
öfver 50,000 mark för samma ändamål. Äfven i Italien har detta
sätt för undervisningens meddelande vunnit insteg. År 1876höllos
der öfver 800 föredrag i landtbruk i 96 kommuner och utdelades
på regeringens bekostnad 2,000 volymer landtbruksskrifter
till offentliga bibliotek.

För fullständighetens skull torde till sist böra omnämnas, att
man på flera ställen i utlandet efter år 1855 har infört någon
ringa undervisning i jordbruk vid de allmänna folkskolorna och
vid de s. k. fortsättningsskolorna.

Lanätlruks institut.

Efter denna kortfattade framställning af landtbruksundervisningens
allmänna utvecklingsgång torde till vinnande af en fullständigare
kännedom om den erfarenhet, som från olika länder är
att hemta beträffande sättet för denna undervisnings ordnande,
böra lemnas en öfversigt af landtbruksundervisningens utveckling
inom hvarje land särskildt. För detta ändamål skall här i främsta
rummet meddelas en sammanträngd redogörelse för omfånget och
beskaffenheten af de högre landtbruksläroverk, som under olika
tider tillkommit, och öfver de förändringar, som med dem egt
rum. I samband dermed torde vidare böra omnämnas, ej blott
huru dessa läroverk uppfylt sin bestämmelse, för så vidt dertill
kan slutas af antalet besökande, utan äfven storleken af den
kostnad, som med deras tillkomst och upprätthållande varit förenad.
Till denna redogörelse för de högre läroverken skall ytterligare
fogas några upplysningar om sättet, huru den lägre landtbruksundervisningen
blifvit ordnad.

Tyskland.

Enär den för landtbruket särskildt afsedda undervisningen ej
blott räknat sitt ursprung från Tyskland utan äfven derstädes
nått en hög grad af utveckling såväl beträffande den ståndpunkt,
hvilken de högre läroverken uppnått, som med hänsyn till olika
slag af landtbruksläroverk, så kan man våga det påståendet, att
Tyskland med afseende å landtbruksundervisningen bland öfriga
länder intagit en ledande ställning, om ock ej kan förnekas, att
utvecklingen i detta hänseende i Österrike och Frankrike hållit
temligen jemna steg med den i Tyskland.

Det första speciela läroverk för landtbruk, som i Tyskland
upprättades, var, såsom förut blifvit nämndt, den privatanstalt,
hvilken A. Thaer år 1802 anlade vid Celle i Hannover. Detta
läroverk upphörde likväl redan 1804, sedan Thaer erhållit anbud
från Preussen att i detta land upprätta ett landtbruksläroverk.
Det senare kom till stånd 1806 å en af Thaer inköpt egendom,

Möglin, hvilken omfattade en areal af nära 1,000 tnl. I följd af Möglin.
krigsrustningar infunno sig af 21 anmälda inträdessökande blott
3, då läroverket i midten af Oktober 1806 började sin verksamhet.

Till dessa kommo dock ytterligare 5 elever våren 1807. I Augusti
1812 blef landtbruksinstitutet förenadt med det då nyupprättade
universitetet i Berlin, vid hvilket Thaer anstäldes som professor
i kameralvetenskaperna. Till år 1819, då han nedlade denna sin
befattning, föreläste han om vintrarne i Berlin och om somrarne
vid Möglin. Sistnämnda år konstituerades institutet till en Kongl.
akademisk läroanstalt med uppgift att utbilda brukare af större
landtbruk. Undervisningen var såväl teoretisk som praktisk och
meddelades åt tre lärare. Vid Thaers 1828 inträffade död öfvertog
hans son Philip ledningen af läroverket, och trettio år senare
blef stiftarens sonson der anstäld som lärare. Från 1806 till 1840
räknade läroverket 511 elever, och efter denna tid uppgick lärjungeantalet
till omkring 20 om året. Efter en femtioårig tillvaro
upphörde institutet vid Möglin 1861, enär det då ej vidare kunde
uppehålla en tillfredsställande täflan med de rikt utrustade statsinstitutioner
af samma slag, som under tiden uppstått.

I Wurtemberg anlades på statens bekostnad den 25 Septem- Wurtemberg.
ber 1818 ett högre landtbruksläroverk vid Hohenheim nära Stuttgart.
Det började sin verksamhet med 8 lärjungar och stod från
sin början till 1828 under ledning af J. N. v. Schwerz, hvilken der
utgaf sitt arbete »Anleitung zum praktischen Ackerbau». Efterföljande
föreståndare voro: L. v. Ellrichshausen till 1832, då han
dog; H. Volz, som förut varit studerande vid läroverket, till
1837; A. v. Wecklierlin till 1845; H. W. v. Pabst, förut studerande
vid läroverket, till 1850; v. Walz till 1865; Werner till 1872, och
etter honom Ram I början var lärarepersonalen inskränkt till
föreståndaren, som föreläste hela landthushållningsläran, två professorer,
af hvilka den ene föreläste matematik och den andre
naturvetenskap, samt en extra lärare i husdjursskötsel, hvilken
för meddelande af undervisning i detta ämne en gång i veckan
besökte läroverket. ° Först år 1821 anstäldes en ordinarie lärare
i husdjursskötsel. År 1820 förenades med landtbruksläroverket en
skogsafdelning, och blef för denna en särskild lärare anstäld. Under
de första åren af läroverkets tillvaro betalade eleverna årligen
för undervisning och underhåll c:a 600 kronor, om de voro inländingar,
och c:a 750, om de voro utläudingar. År 1825 skildes afgiften
för kosthållet från öfriga utgifter, och faststäldes dessa då till 150

kronor för inländing och 450 för utländing. Sedan 1842 är det
elev medgifvet att förskaffa sig kost hvarest han behagar.

Med landtbruksakademien, hvilken benämning läroverket erhöll
1847, var från första början en lägre landtbruksskola förenad.
Ifrån att antalet lärjungar vid denna skola vid öppnandet var 10,
ökades deras antal 1829 till 25. Lärotiden vid denna skola är
tre år, under det att den vid det högre läroverket endast är två.
År 1844 förenades med läroverket en trädgårdsskola med plats
för 6 lärjungar. Dessutom inrättades tid efter annan särskilda
kurser i olika landtbrukets grenar: såsom en kurs i linberedningunder
åren 1840—46, en i fruktträdsodling från 1850, en i redskapstillverkning
från 1852,. eu i fårskötsel från'' 1855, och under
åren 1844—52 fans en ängsvattningsskola, som 1855 återupprättades
under form af eu kurs för kulturingeniörer. Tillfälliga kurser
i silkesodling, brännerihandtering och för skollärare i landtbruk
hafva äfven varit anordnade.

Med läroverket är förenad en landtegendom med 615 tnh
inegor och 4,000 tnl. skog. Till denna egendom hör ett försöksfält
på 22 tnl., en botanisk trädgård på 11 tnl. och en exotisk
trädgård på 16 tnl. Med institutet står i förbindelse en agrikulturkemisk
försöksstation, en frökontrollanstalt och landtbrukstekniska
verkstäder, såsom bränneri, bryggeri m. m. Institutet
är i besittning af storartade samlingar, såsom ett bibliotek på
10,000 band, en modellsamling på 1,600 nummer, ett mineralogiskt
kabinett på 16,000 nummer, en botanisk samling med ett herbarium
omfattande 10,000 arter och en frösamling om 7,000 nummer,
samt vidare fysiskt, kemiskt och zoologiska kabinett.

Hohenheims akademi reorganiserades den 9 September 1865
och stäldes i likhet med universitetet och statens öfriga akademiska
läroanstalter under uppsigt af ministeriet för kyrko- och
skolväsendet. Den närmaste tillsynen öfver läroanstalten tillkommer
direktören dels ensam, dels i förening med lärarekonventet.
Det senare består af direktören som ordförande och af de ordinarie
professorerna samt af de lärare, hvilka af ministeriet dertill
blifvit utsedda, som medlemmar. Lärarepersonalen utgöres af
1 föreståndare, 9 ordinarie professorer, 9 hjelplärare och 2 assistenter,
den ene vid det kemiska och den andre vid det tekniska
laboratoriet.

Läsåret är deladt i två terminer, af hvilka vinterterminen börjar
den 15 Oktober och slutar den 9 Mars och sommarterminen

pågår från den 1 April till den 15 Augusti. Kursen är beräknad
till 4 terminer, men kan af dem som bafya tillräckliga förberedande
kunskaper genomgås på ett år.

Lärjungarne äro dels elever, dels hospitanter. För att blifva
antagen till elev fordras att hafva fy It 18 är, att genom intyg
styrka sig hafva tillräckliga förkunskaper och att ett år hafva
praktiserat vid något landtbruk. Hospitant får ej vistas vid akademien
längre tid än fyra veckor.

Examina äro af två slag: terminsexamina och afgångsexamen.
Den senare omfattar vissa föreskrifna obligatoriska ämnen, men
kan äfven få afläggas i de fakultativa. Examen i de förra sönderfaller
i muntliga och skriftliga prof; i de senare förekommer
endast muntlig pröfning.

De med undervisningen förbundna afgifter äro:

För wiir- För icke tembergare.

wiirtembergare.

Årsafgift: Första året 180 mark 500 mark*.

Andra året 180 » 350 »

1 laborationsafgift betalas af alla 8 in. i terminen, och
för samlingar och tidskrifter_______ 4 m. i d:o

För bostad i slottsbyggnaden, som inrymmer 120 rum, betala
icke-wurtembergare 2 mark om dagen och wiirtembergare 1 mark,
men de senare få då sjelfva hålla sig med säng och sängkläder.
Kosten betalas af dem, som intaga sina måltider bos akademiens
restauratör, efter räkning, för hvars betalning deponeras 140 mark
vid terminens början. För betjening erlägges en afgift af 3 mark
för sommar- och 4 mark för vinterterminen.

Till år 1849 hade läroverket varit besökt af 1,650 elever, deraf
% laudtbruks- och de öfriga skogselcver. Till slutet af år 1861
hade mer än 3,000 elever vistats vid Hohenheim. Under denna
tid hade medeltalet lärjungar vid det högre läroverket utgjort:

åren 1818—1829_________________________________ 23

» 1830—1839__________________________________ 50

» 1840—1849_______________________________- 100

.. 1850—1859________________ 106

» 1860—1862_________________________________ 117

Efter denna tid har antalet besökande minskats och utgjorde
läsåret 1873—74 58 ordinarie elever och 3 hospitanter. Af dessa
voro endast 24 landtbrukselever. År 1875 funnos 79 stude -

1 mark = 90 öre.

Bayern.

rande. År 1S80 var antalet 77 elever, deraf 56 landtbruks- och
21 skogselever. Läsåret 1882—83 har elevantalet varit

Wiirtem bergare.

Icke-wiirtem bergare.

Summa.

vinterterminen 30 58 84.

sommarterminen 26 49 75.

Under samma år aflade 5 afgångsexamen med diplom och 40 terminsexamen.

Antalet lärjungar i landtbruksskolan var 1880 28 och läsåret
1882—83 25, af hvilka 6 utexaminerades. Antalet lärjungar i
trädgårdsskolan är 6 om året.

Utgifterna för läroverket uppgingo år 1861 till omkring 55,000
kronor.

I Bayern inrättades 1822 vid Schleisheim en mönstergård för
landtbruk, med hvilken 1825 under ledning af Schönleutner förenades
ett högre landtbruksläroverk, hvilket 1839 delvis undergick
reorganisation och erhöll benämningen »landwirtschaftliche Zentralsebule».
Genom Kong!, förordningen af den 27 April 1849
bestämdes att denna centralskola skulle omfatta två afdelningar:
en för högre och en för lägre undervisning. I den förra omfattade
kursen en tid af två, i den senare af endast ett år.

År 1850 förlädes detta läroverk till Weihenstephan, en statens
egendom på 490 tnk, och 1865 blef det fullt organiseradt.
Med läroverket är förenad en försöksstation för landtbruksmaskiner.
Det är för öfrig! i besittning af försöksfält, ekonomiskbotanisk
och pomologisk trädgård, skogsbotanisk trädgård och
humlegård. Biblioteket omfattar 4,450 verk i nära 10,000 band.

Centralskolans styrelse utgöres af samtliga ordinarie lärare
under föreståndaren som ordförande och är direkt underordnad
ministeriet för kyrko- och skolangelägenheter. Vid läroverket
äro anstälda 1 föreståndare, 14 lärare, deraf 7 professorer, och 4
tjensteman. Undervisningen omfattar eu högre landtbrukskurs på
2 år, en 1864 inrättad bryggerikurs på 1 år, hvartill enligt beslut
af den 4 Nov. 1882 komma två mejerikurser om året. Den första
kursen af detta slag började den 17 Maj och slutade den 1
Juli 1883. Vidare finnes vid Weihenstephan en fruktträdsodlingsskola.
Slutligen lemnas tillfälle åt s. k. ekonomie-praktikanter
att erhålla eu uteslutande praktisk handledning vid den med läroverket
förenade egendomen. I undervisningsafgift betalas afbay -

rare 39 V, kronor i terminen, och af icke-bayrare 75 kronor första
terminen och 39 V2 kronor hvar och en af de följande.

Examen anställes i slutet af hvarje termin. Vid afgångsexamen,
som hålles inför en examenskommission, bestående af en
regeringskommissarie såsom ordförande samt skolans föreståndare
och lärare såsom ledamöter, har examinanden att underkasta sig en
skriftlig och en muntlig pröfning i hvarje ämne. År 1870 besöktes
läroverket af 102 lärjungar och läsåret 1874—75 af 136. År
1882—83 funnos 32 landtbrukselever, 11 hospitanter, 42 bryggerielever,
5 trädgårdselever och 1 praktikant, eller tillsammans 91.

I Sachsen anlade Heinrich Cotta år 1795 vid Zillbach ett privat
skogsläroverk, som 1811 flyttades till Tharanä och 1816 förvandlades
från en privat läroanstalt till en Kongl. akademi. Med
denna förenades år 1829 eu landtbruksafdelning, för hvilken A.
Gr. Schweitzer var föreståndare, tills han 1848 mottog en likartad
befattning vid det nyanlagda landtbruksinstitutet Poppelsdorf.
Etter Cottas 1844 inträffade död blef C. H. v. Berg föreståndare för
skogsafdelningen och sedermera efter Schweitzer äfven för landtbruksafdelningen.
De grundläggande ämnena lästes för begge
afdelningarne gemensamt, öfriga ämnen för hvarje afdelning särskildt.
Kursen var tvåårig, och för inträde fordrades gymnasialbildning
och att hafva fylt 16 år. Undervisningsafgiften var, förutom
10 kronor i inskrifningspenningar, 66 kronor för inländing
och 100 kronor för utländing, i begge fallen för halfår räknadt.
Undervisningen ombesörjdes af 9 lärare, af hvilka 2 uteslutande
sysselsatte sig med skogsafdelningen. Från 1816 till 1865 besöktes
Tharand af 1,465 skogselever, af hvilka 798 voro utländingar,
och från 1830 till 1865 af 735 landtbrukselever, af hvilka 455 ej
voro sachsare.

På grund af en förordning af den 14 Dec. 1869 upphäfdes
landtbruksafdelningen vid påsken följande året, och hade från 1865
till landtbruksskolans upphörande ytterligare öfver ett hundra
landtbrukselever derstädes blifvit utbildade, så att hela antalet
sådana, som under detta landtbruksläroverks fyratioåriga tillvaro
derifrån utgått, utgjorde i afrundadt tal 850.

I Preussen hafva funnits tre landtbruksinstitut i äldre mening,
nämligen: Eldena, Proskau och Poppelsdorf, af hvilka endast det
sistnämnda nu finnes qvar.

Eldena. På förslag af preussiske undervisningsministern v.
Altenstein beslöt regeringen 1827 att vid Eldena nära Greifswald

Sachsen.

Preussen.

inrätta ett fullständigt högre landtbruksläroverk. Denna plan
kunde dock ej realiseras, förr än F. G. Schulze år 1833 öfvertog
organisationen. Kostnaderna för läroverkets upprättande uppgingo
till omkring 470,000 kronor. Deraf fick universitet i Greifswald,
med hvilket läroverket under namn af »staats- lind landwirthschaftliche
Akademi» förenades, af sina medel tillsläppa 340,000 kronor.
Undervisningen började hösten 1834, och föreläsningarne höllos till
1837 vexelvis i Eldena och Greifswald. Sedan dess hafva de hela
tiden varit förlagda till det förra stället. Efter Schulze, hvilken afgick
till Jena 1839, blef H. W. Pabst föreståndare till år 1844, då
han öfvertog samma befattning vid Hohenheim. Han efterträddes af
E. Baumstark till 1870. Med läroverket var förenad en landtegendom
på nära 1,000 tnh, och läroverkets inkomster uppgingo i sin
helhet till 60,000 kronor år 1870. Lärarne voro 13, af Indika 7 tillika
voro anstälda vid universitetet. Vid detta inmatrikulerades eleverna,
och för vinnande af inträde fordrades: en ålder af 18 år,
gymnasialkunskaper, eller afgåugsexamen från någon högre läroanstalt
och ett års förutgången praktik. Kursen var tvåårig, och i
undervisningsafgift betalades, förutom 16 kronor i inskrifningspengar,
108 kronor första halfåret, hvilket belopp för hvarje följande
halfår minskades med 27 kronor, så att hela läroverksafgiften fölen
kurs utgjorde omkring 286 kronor. Hela antalet besökande
har varit:

åren 1835—1831!______________________ 212

o 1839—1843______________________ 186

» 1843—1870_____________________ 842 1,240.

Eldena stats- och landtbruksakademi upphäfdes 1876, emedan
kostnaderna för undervisningen ej stodo i förhållande till antalet elever.
Biblioteket på 8,000 band och de rikhaltiga samlingarne blefvo
till största delen införlifvade med universitetet i Greifswald. Vid
läroverkets upphäfvande bibehölls det dermed förenade pomologiska
institutet, och i stället för det högre läroverket inrättades en
mellanskof för landtbrukare.

Proskau. Efter det att år 1844 förslag blifvit väckt om att
upprätta ett landtbruksinstitut äfven i Öfre Schlesien öppnades
under ledning af 14. Settegast ett sådant på statens bekostnad
vid Proskau, nära Oppeln, år 1847. Den med institutet förenade
landtegendomen omfattade den betydande ytvidden af2,
100 tnh, hvaraf omkring 3/i åker. Kursen var tvåårig, och inträdesfordringarne,
ehuru här ej obligatoriska, samt undervisnings -

afgifterna voro lika med de förut för Eldena anförda. Hela kostnaden
för eu kurs beräknades uppgå till 800 kronor första året och 670
kronor andra året. Till år 1864 hade läroverket varit besökt
af 843 elever, af hvilka 104 voro utländingar, och år 1877, hvilket
år 76 lärjungar bevistade läroverket, hade hela antalet af dessa
uppgått till 1,684. Utom af föreståndaren meddelades undervisning''
af 14 lärare. Utgifterna för läroverket belöpte sig 1877 till
95,000 kronor och året 1879—80 till något mindre. Det företräde,
hvaraf man vid anläggandet af Proskau förmenade det vara i
besittning genom sitt stora landtbruk, blef i män af undervisningens
utveckling i teoretisk riktning af allt mindre vigt. Deremot
framträdde de af läroverkets aflägsenhet framkallade olägenheterna
allt mer, efter som den teoretiska undervisningen utvidgades,
och detta föranledde till läroverkets upphäfvande år -1881.
Eu del af lärarne och undervisningsmaterielen öfverflyttades då
till den nyorganiserade landtbrukshögskolan i Berlin, en annan del
till Breslau för att der uppgå i den likaledes nyupprättade landtbruksafdelningen
vid universitetet derstädes.

Poppelsdorf. Redan år 1837 anhöll den rhenska provinsiallandtdagen
att få ett högre landtbruksläroverk upprättadt i Rhenprovinsen,
och 1843 förnyades denna begäran, men först år 1847
kunde det i förening med universitetet i Bonn på statens bekostnad
nyanlagda landtbruksinstitutet vid Poppelsdorf öppnas. Föreståndare
blef A. G. Schweitzer, som dertill kallades från Tharand.
Med läroverket är förenadt ett litet landtbruk på några och 50
tnk, och med detsamma stå dessutom i förbindelse en försöksanstalt
och ett djur-fysiologiskt laboratorium. Derjemte är det
förscdt med bibliotek och flera olika samlingar för undervisningens
behof. Läroverkets uppgift är att meddela praktiska landtbrukare
vetenskaplig utbildning och att derjemte befrämja landtbruksvetenskapen
genom sjelfständiga af lärarne anstälda forskningar.
År 1876 inrättades en särskild kurs för kulturteknici och
år 1880 eu speciel geodetisk kurs med egen lärare i geodesi. Eleverna
skola inmatrikuleras vid universitetet i Bonn och betala
samma undervisningsafgifter, som förut blifvit anförda vid Eldena.
Kursen för landtbrukselcver är tvåårig, men för kulturteknici och
geodeter endast ettårig. År 1881 uppgick elevernas antal till 86,
förutom 4 hospitanter. Hela antalet lärjungar, som bevistat läroverket,
var 1867 987 och år 1881 2,609, deraf 777 utländingar och
195 kulturteknici. Lärarepersonalen består af 10 fast anstälda

Universi teten.

lärare och 8 hjelplärare. Utgifterna, som 1877 utgjorde 63,000
kronor, uppgingo år 1881 till nära 100,000 kronor.

På sätt i det föregående blifvit visadt, finnas nu af de sju
gamla tyska landtbruksinstituten ej mer än tre i behåll. De öfriga
hafva upphört för att ersättas af universitetsundervisning i landtbruk.
Förnämligast har denna reform blifvit genomförd i Nordtyskland,
der undervisning i landtbruk meddelas vid ej mindre än
sju universitet.

Det första af dessa, som med sig förenade en landtbruksafdelning,
var lena. Vid detta universitet grundläde F. G. Schulze år
1826 ett landtbruksinstitut, som upphörde under åren 1834—39,
under hvilken tid han var föreståndare för Eldena stats- och landtbruksakademi.
År 1839 återgick han till Jena och fortsatte deism
verksamhet till sin död 1860, hvarefter J. A. Stöckhardt efterträdde
honom och läroverket förenades år 1868 under namn af
»Landwirthschaftliches Institut der Universität Jena» med universitetet.
Landtbrukseleverna inmatrikulerades vid universitetet.
Kursen var tvåårig och undervisning meddelades af 6 lärare. Den
årliga afgiften var för eleverna 368 kronor. År 1842 arrenderade
Schulze en bredvid Jena liggande egendom, Zwätzen, som han i
slutet på 1850-talet utbildade till en mönsteranstalt för undervisning
af mindre jordbrukare.

Vid universitetet i Halle inrättades 1863 en särskild landtbruksafdelning
med ett försöksfält på 65 tnl. Till föreståndare
kallades J. Kiihn. Lärokursen är tvåårig med undantag för dem,
som ämna utbilda sig till lärare, för hvilka den är tre år. För
vinnande af inträde fordras mogenhetsexamen från ett gymnasium
eller från eu realskola af första ordningen. År 1867 inrättades
vid Halle en försöksstation för landtbruksmaskiner. Samma alvar
lärjungeantalet 185, men år 1881 hade det stigit till 242, och
detta är hade hela antalet studerande från landtbruksläroverkets
uppkomst uppgått till 2,700, af hvilka 355 voro utländingar. Lärarepersonalen
utgör ett antal af 23, af hvilka 6 föreläsa i landtbruk,
11 i naturvetenskaper och 6 i andra läroämnen. Statsanslaget var
år 1881 52,000 kronor, deri dock ej inräknade de professorslöner,
som utgå af universitetets medel.

Till ersättning för det uppbädda landtbruksinstitutet vid Tharand
öppnades vid universitetet i Leipzig sommaren 1869 under
ledning af direktör A. Blomeyer eu kurs i landtbruk. Med denna
läroanstalt är förenadt ett försöksfält på 25 tunl. och ett agrikul -

turkemiskt laboratorium. Kursen bör helst genomgås på tre år,
men äfven efter två år kan examen få afläggas. Tillfälle är eleverna
beredt att genomgå eu kortare praktisk kurs vid den af D:r Birnbaum
1866 öfvertagna mönstergården Plagwitz, nära Leipzig, till
hvilken den 1844 upprättade landtbruksskolan vid Llitzschena år
1860 flyttades.

Vid universitetet i Göttingen bildades är 1851 eu landtbruksafdelning,
hvilken stäldes i förbindelse med klostergodset Weende,
som har en egovidd af 1,300 tnl. Sedan 1857 bär denna institution
namnet Kongl. landtbruksakademien Göttingen-Weencle. Med
detta landtbruksinstitut äro förenade en försöksanstalt i landtbruk,
en kemisk försöksstation och ett veterinärinstitut. Undervisning
meddelas af 7 facklärare och 14 biträdande universitetslärare.
Antalet elever på landtbruksafdelningen var 1881 blott 25, och hela
antalet åt dessa elever sedan år 1851 uppgick till 766. Staten
bidrager till detta läroverk med 16,000 kronor årligen.

Vid universitetet i Kiel öppnades en landtbruksafdelning år
1873. Med densamma förenades 1877 en agrikulturkemisk och
en mejeriförsöksstation. Lärarepersonalen utgöres af föreståndaren
och 9 biträdande universitetslärare. Eleverna voro 1881 ej flere
än 7 och hela antalet från begynnelsen 47. Statsbidraget utom
aflöningar uppgår till något öfver 4,000 kronor.

Vid universitetet i König sberg fans redan år 1869 eu lärostol
i agronomi, och från 1872 höllos äfven föreläsningar i veterinärkunskap.
Då landtbruksinstitutet vid Eldena 1876 upphörde, utbildades
dessa institutioner till en landtbruksfakultet med ett agrikulturkemiskt
laboratorium, ett djurfysiologiskt laboratorium,
botanisk-ekonomisk trädgård och veterinärklinik. Föreläsningarne
äro dels offentliga och kostnadsfria, dels privata mot honorarium.
År 1881 var antalet elever 14 och hospitanter 28. Inalles har
från 1876 till 1881 funnits 58 ordinarie studerande, deraf 9 utländingar.
Lärarepersonalen utgöres af 4 ordinarie landtbrukslärare
och 6 hjelplärare från universitetet. Statsbidraget utom
lönerna till universitetslärarne är 12,600 kronor. För 1881 lemnades
dessutom ett extra ordinarie anslag af nära 3,000 kronor.

Vid universitetet i Breslau öppnades med anledning af landtbruksinstitutets
vid Proskau nedläggande en landtbruksafdelning
år 1881, och dermed förenades en agrikulturkemisk försöksstation,
ett fysiologiskt laboratorium, en botanisk-ekonomisk trädgård, ett
försöksfält på 16 tnl., ett veterinärinstitut och en landtbruks -

Högskola/n

Berlin.

teknologisk institution. Antalet lärjungar var första året 30, och
lärarepersonalen utgjordes af 11 ordinarie landtbrukslärare samt
15 biträdande lärare af de vid universitetet anstälda lärarne.
Staten bidrager till detta läroverk med 28,000 kronor om året,
förutom ett extra anslag år 1881 af 10,800 kronor.
i I Berlin började D:r Sckulz-Fleeth år 1857 att hålla föreläsningar
i landtbruk, och från denna början räknar den storartade
landtbrukshögskolan i Berlin sitt ursprung. Det af Schulz-FIeeth
1859 öppnade landtbruksinstitutet erhöll nämligen år 1862 statuter,
hvarigenom det stäldes i ett slags samband med universitetet,
sä att lärarne voro för begge till en viss grad gemensamma och
eleverna erhöllo rättighet att bevista föreläsningarne vid universitetet.
Schulz-FIeeth, som dog strax efter grundläggandet af institutet,
efterträddes af H. v. Nathusius såsom föreståndare. År 1866
erhöll institutet af den preussiska riksdagen ett större anslag. År
1877 räknade det 18 lärare och 124 lärjungar; utgifterna belöpte
sig då till 38,000 kronor.

Med anledning af verldsutställningen i Paris skapades 1867
utan allt samband med landtbruksinstitutet ett landtbruksmuseum
i Berlin. Snart nog fann man dock önskvärdheten af att förena
dessa begge institutioner, och för det ändamålet började man 1876
uppföra en storartad byggnad, der såväl institutet som museet
skulle inrymmas. 18S0 blef denna byggnad, som i uppförande
kostat 2! , million kronor, färdig, och institutet och museet sammanslogos
nu till en institution under namn af »Landwirthschaftliclie
Hochschule». Den 27_: Maj 1881 utfärdades statuterna för
denna högskola, till hvilken samtidigt förflyttades en del af samlingarne
från det upplösta landtbruksinstitutet vid Proskau.

Högskolan lyder under landtbruksrninisteriet samt har sin
särskilda styrelse. Den närmaste tillsynen öfver läroverket utöfvas
åt högskolans rektor och af det mindre och det större
lärarekollegiet. Styrelsen utses af landtbruksministern, men rektorn
af det mindre lärarekollegiet för tvä år i sänder; dock skall
valet godkännas af landtbruksministern. Det mindre lärarekollegiet
består af högskolans ordinarie lärare. Det har att antaga
privatdocenter, att upprätta förslag till lärare, att yttra sig öfver
förändringar i statuterna och tjensteinstruktionerna, att besluta
om bestraffningar för af eleverna begångna förseelser och om användningen
af för exkursioner anslagna medel, att befria medellösa
elever från erläggande af undervisningsafgifter samt att upp -

rätta förslag till samlingarnes förökande. Det större lärarekollegiet
består af alla lärarne och bar att i midten af hvarje termin
upprätta läroplan och läsordning för den nästkommande.

Med högskolan är förenadt ett bibliotek på 45,000 band,
förut delvis tillhöriga landtbruksministeriet, samt ett läsrum med
150 tidskrifter. Detta senare hålles öppet alla dagar från 9 f. m.
till 8 e. m. Högskolans samlingar och museum äro storartade
och väl ordnade. Undervisningen meddelas af professorer och
docenter med biträde af assistenter. Dessutom hafva vid högskolan
kreerade privatdocenter rätt att der hålla föreläsningar.
Lärarepersonalen utgöres af 10 facklärare, 18 universitetslärare
i grundläggande och hjelpämnen samt 2 privatdocenter. Fordringarne
för inträde äro desamma som de, Indika hafva bestämts
för rättighet till fullgörande af ettårig frivillig militärtjenst. Det
står eleverna fritt att välja de föreläsningar och öfningar, i hvilka
de vilja deltaga; dock rekommenderas att följa den uppgjorda
studieplanen. Tillträdet till vissa föreläsningar och öfningar göres
beroende på förutgånget deltagande! de förberedande undervisningsämnena.
Undervisningsafgifterna äro 9 kronor i inskrifningspengar
och 90 kronor i terminsafgift samt 9 å 18 kronor i laborationsafgift.
Från dessa afgifter kunna dock medellösa befrias. Endast
ordinarie elever kunna erhålla afgångsbetyg efter aflagd
examen. Antalet ordinarie elever var 1881 66, men dessutom bevistades
föreläsningarne detta år åt 21 hospitanter och 121 studenter
från universitetet. Statsanslaget för nämnda år uppgick till
146,000 kronor.

För att kunna blifva antagen som lärare vid de preussiska
landtbruksinstituten fordras enligt förordningen af den 18 Maj
1877 att hafva uppfylt följande vilkor:

1. Aflagd mogenhetsexamen vid gymnasium eller realskola
af första ordningen;

2. Ett treårigt studium vid ett högre landtbruksläroverk;

3. En tvåårig praktisk verksamhet vid landtbruk;

4. Författande och försvarande af eu gradualafhandling;

5. Författande af ett specimen i och för den sökta tjensten;

6. Profföreläsning öfver det bland tre af sökanden uppstäda
ämnen, som lärarekollegium utsett.

Den lägre undervisningen i landtbruk meddelas i Tyskland vid
tre olika slag af skolor, som benämnas: 1. Landwirthschafts-Schulen;
2. Ackerbauschulen och 3. Landwirthschaftliche Winterschulen.

Lägre

undervisning.

Preussen.

I Preussen äro de till den törsta gruppen hörande skolorna
inga statsanställda utan företag af enskilda städer, kretsar eller
landtbruksföreningar. Skolorna erhålla bidrag såväl af staten som
af provinserna. Allt efter sona smed dessa skolor äro förenade förskolor
och åkerbruksskolor eller icke, vexla kostnaderna och lärareantalet.
De förra belöpte sig år 1881 för hvarje skola till 18,000
ä 27,000 kronor om året, och statens bidrag vexlade mellan 13,000
och 16,000 kronor om året. Kursen upptog i allmänhet en tid af
5 år, hvaraf 2 i förskolan och 3 i landtbruksskolan. I ungefär
en tredjedel af nu befintliga skolor är kursen 6-årig. För inträde
fordras tredje klassen å gymnasium eller motsvarande kunskaper.
Undervisningsafgiften är olika stor och mindre i förskolan. Flerstädes
utgör den 70 kronor i den sistnämnda och 90 kronor i
landtbruksskolan. För afläggande af afgångsexamen fordras af
elev 5 skriftliga prof: i tyska språket, främmande språk, matematik,
naturvetenskap och landtbruk. Fullgörandet af dessa prof
sker under 5 dagar, 5 timmar hvarje dag.

Af dessa landtbruksskolor grundlädes den första i Hildesheim,
Hannover, år 1858, och under 1860-talet tillkommo ytterligare
fyra. I de provinser, der medelstora egendomar äro förherskande,
hafva dessa skolor företrädesvis vunnit insteg. Sedan
det lyckats dem att förvärfva sig ett visst anseende, gestaltade
sig för dessa skolor som eu lifsfråga erhållandet af den s. k. ettåriga-frivillig-rätten
eller rättigheten för utexaminerad elev att
utgöra ettårig frivillig krigstjenst. Landtbruksförvaltningen upptog
denna fråga till allvarlig behandling, och den 9 Maj 1875 utfärdades
ett reglemente, som ordnade denna sak. Genom detta
förbehöll sig regeringen rätt att genom regerings-skolråd utöfva kontroll
öfver dessa skolor. Skolstyrelserna blefvo tillika förpligtigade
att årligen afgifva ej blott en allmän berättelse öfver verksamheten
vid skolan, utan äfven en särskild öfver verkstälda inträdes- och
afgångsexamina. De före utfärdandet af detta reglemente befintliga
skolorna, nämligen de i Celle, Bitburg, Herford, Ludinghausen,
Hildesheim, Dahme, Brieg och Liegnitz, reorganiserades i enlighet
med reglementets föreskrifter, och nya grundlädes. Den 9 Maj
1877 föreskrefvos ytterligare de fordringar på lärarne, som vid
dessa skolor skulle göras gällande. Dessa voro, i likhet med
hvad som förut omnämnts såsom erforderligt för att blifva lärare
vid landtbruksinstituten, mogenhetsexamen från allmänt läroverk,
treårigt studium vid landtbruksinstitut och tvåårig praktisk verk -

samhet vid landtbruk. Dessutom föreskrefs ett profår som lärare
vid en landtbruksskola. Vid den examen, som aflägges vid landtbruksinstitut,
skall den utexaminerade, som önskar blifva lärare,
angifva detta, på det att examen, hvilken sker inför en af landtbruksministern
utsedd pröfningskommission, må kunna rättas efter hvad
som i det fallet är föreskrifvet: nämligen betyget godkänd i minst
6 ämnen och betyg på duglighet som lärare. Examen omfattar
muntliga och tvenne skriftliga prof, det ena öfver ett agronoiniskt,
det andra öfver ett naturvetenskapligt ämne. År 1877
funnos i Preussen 13 Landwirthschafts-Schulen med 120 lärare och

3,073 lärjungar. År 1881 hade skolornas antal ökats till 16 med
174 lärare och 1,804 lärjungar. Bidragen från stat och provinser
uppgingo sistnämnda år till 286,000 kronor.

Vid vinterskolorna meddelas under vinterhalfåret, vare sig
detta räknas till 5 eller 6 månader, endast teoretisk undervisning.
Somrarne använda eleverna till att praktisera vid landtegendomar.
Kursen omfattar ett eller två vinterhalfår. I det öfvervägande
antalet skolor är det senare fallet.

Den äldsta af dessa skolor grundlädes vid Geisberg nära
Wiesbaden år 1835. Det dröjde dock ända till 1869, innan skolan
vid Geisberg fick någon efterföljare, men detta år anlades två

nya dylika skolor. År 1877 var deras antal 14 med tillsammans

102 lärare och 374 lärjungar. År 1881 funnos 24 vinterskolor
med 140 lärare och nära 700 lärjungar. Inalles hafva från dessa
skolor till år 1881 utgått öfver 2,000 lärjungar.

Den äldsta af åkerbruksskolorna (Ackerbauschulen), motsvarande
de här i landet befintliga landtbruksskolorna, anlades 1845
och ytterligare tvenne andra på 1840-talet, 5 på 1850-talet och 4
på 1860-talet. År 1877 var deras antal 26 med 135 lärare och

730 lärjungar. År 1881 funnos 32 skolor med 131 lärare och nära

700 lärjungar. Nästan samtidigt med reformen af LandwirthschaftsSchulen
blefvo åkerbruksskolorna, Indika i likhet med vinterskolorna
förnämligast kommit till stånd i de provinser, der den jordbrukande
befolkningen i en öfvervägande grad utgöres af ett arbetande
bondestånd, öfverförda på provinsialförvaltningen. Dertill
bidrog äfven att dessa skolor måste förvaltas efter de lokala behofvens
fordringar.

Såväl vinterskolorna som åkerbruksskolorna erhålla bidrag af
staten, hvilka bidrag 1881 uppgingo till omkring 50,000 kronor
för de förra och 115,000 för de senare.

Wurtemberg.

• Bayern.

Sachsen.

Utom nu nämnda landtbruksskolor funnos år 1881 i Preussen:

20 trädgårdsskolor;

4 skolor för fruktträdsodling;

9 mejeriskolor;

5 ängsvattningsskolor;

5 hofbeslagskolor

och vidare skolor för dränering, linberedning, silkesodling,
krapp- och tobaksodling, sockerfabrikation, bränvinsbränning och
fiskeri. För dessa voro statens bidrag omkring 120,000 kronor.

Det torde ej vara en för hög uppskattning, om man anslår
Preussens årliga utgifter för landtbruksundervisningen — oberäknad!
universitetslärarnes aflöning — till öfver 1 million kronor
och de med denna undervisning sysselsatta lärarne till 700 samt
lärjungarne till omkring 4,500.

I Wiirtemberg funnos år 1881, utom det högre läroverket vid
Hobenheim, 5 vinterskolor, 3 åkerbruksskolor och 1 vinodlingsskola.
De tre åkerbruksskolorna voro Ellwangen med 250,
Ochsenhausen med 260 och Kirchberg med 350 till. I de begge
förstnämnda var kursen treårig, i den sistnämnda tvåårig. Undervisningstiden
var för hvarje skola omkring 1,000 timmar om året
och lärjungeantalet 12.

I Bayern finnas, utom det högre läroverket vid Weihenstephan
och landtbruksfackskolan vid polyteknikum i Miinchen, de lägre
skolorna vid Lichtenhof, Schleisheim, Triesdorf, Baireuth, Kaiserslautern
och Schönbrunn vid Landshut. Bland dessa är förnämligast
att särskilt omnämna den 1833 upprättade Kongl. bayerska
distriktskolan vid Lichtenhof i närheten af Niirnberg. Denna
skola är afsedd för brukare af mindre jordbruk och är äfvenledes
en förberedelseskola till Weihenstephan. Skolan har 10
lärare och plats för 100 lärjungar. Från skolans början till 1868
har lärjungeantalet utgjort 600. Kostnaden för undervisningen
är årligen 150 kronor för de lärjungar, som äro under 13 år, 187
kronor för dem, som äro mellan 13 och 16, och 225 för dem, som
äro öfver 16 år gamla.

I JSachsen finnas lärokurser anordnade vid realskolorna i Burgstedt
sedan 1856 och i Döbeln sedan 1872; och i Braunschweig
är att märka läroanstalten Marienburg vid Helmstedt, öppnad 1869.

Österrike-Ungern.

Efter det att Först Schwarzenberg år 1779 anordnat en un- Österrike.
dervisning i landtbruk på ett af sina gods, Krumau i Böhmen,
inrättades år 1806 vid universitetet i Prag en särskild lärostol
för meddelande af undervisning i landtbruk, och denna undervisning
fortgår fortfarande. År 1810 anordnades vid Olmiitz en likartad
undervisningskurs, hvilken 1849 flyttades till tekniska högskolan
i Brunn och derifrån till den i Lemberg. En fackskola
för landtbruk upprättades äfvenledes vid polytekniska skolan
Johanneum i Graz år 1865, och 1873 besöktes denna skola af 20
lärjungar. Förenämnda undervisning vid universitetet och tekniska
högskolor omfattar föga annat än en encykolopedi af landtbruksvetenskaperna.

Ett fullständigt högre läroverk för undervisning i landtbruk Högskolan i
erhöll Österrike, då en »Hochschule fur Bodencultur» på statens W%en.
bekostnad anlades i Wien 1872. Denna högskola har till uppgift
att meddela en grundlig teoretisk och, så vidt sådant vid
skolan möjligt är, äfven praktisk utbildning åt studerande af
landtbruk och skogshushållning. Högskolan delas fördenskull
i två fackskolor, en för landtbruk och eu för skogshushållning.

Till dessa har sedermera år 1883 kommit en tredje för kulturteknici.

Undervisningen omfattar grundläggande, hufvud- och hjelpämnen.
Kursen är i hvarje fackskola treårig. Vid fackskolan i
landtbruk äro ämnena valfria. De studerande äro antingen ordinarie
elever eller åhörare. För att blifva till ordinarie elev antagen
fordras att hafva aflagt mogenhetsexamen vid ett öfre gymnasium
eller eu högre realskola. Högskolan styres af professorskollegiet
med en vald rektor i spetsen.

År 1873 funnos vid denna skola 17 lärare, och år 1881 uppgick
deras antal till 34, af hvilka 12 voro ordinarie professorer,

4 e. o. professorer, 9 docenter samt 9 assistenter och underlärare.

År 1883 var lärarnes sammanräknade antal 38.

Antalet lärjungar har varit:

År.	Landtbr.- elever.	Skogs- elever.	Summa.
1873__________________	________________ _	—	67.
1874__________________	................ 95.	70.	165.
1880__________________	................ 191.	320.	511.
1881__________________	________________ 218.	338.	556.
1883..................	............... 253.	255.	508.

Sistnämnda år voro af de 253 landtbrukseleverna 42 och af
de 255 skogseleverna 17 åhörare. Af hela antalet, 508, utexaminerades
111 elever, deraf 36 landtbruks- och 75 skogselever. Vid
högskolan finnas 55 stipendier om ett sammanräknadt belopp af
26,700 kronor.

Utgifterna för högskolan, Indika år 1873 uppgingo till 120,000
kronor, hade år 1881 vuxit till 185,000, hvaraf 100,000 kronor i
lärareaflöningar.

Förutom anförda högre läroanstalter finnas i den österrikiska
staten för landtbruksundervisningen upprättade såväl mellanskolor
och lägre läroanstalter som specialskolor.

Mellanskolor. Mellanskolorna äro till antalet 9, och i 5 af dem meddelas
undervisningen på tyska, i 2 på czechiska samt i 2 på polska
språket. Fyra af dessa skolor hafva interna elever, och i några
af dem meddelas en högre undervisning. Kursen är vid alla
skolorna treårig.

Främst bland dessa skolor är att räkna det högre landtbruksläroverket
vid Tetschen-Liebwerä i Böhmen, hvilket såsom en lägre
landtbruksskola grundlädes af ett landtbrukssällskap år 1850 under
ledning af A. E. Komers. Skolan började då sin verksamhet
med 4 lärare och 8 lärjungar. Under stigande tillopp af elever
utvecklade sig läroanstalten så, att den år 1856 kunde börja att
verka som ett högre landtbruksläroverk. Den besöktes då af 38
elever. År 1866 blef läroverket statsanstalt, och detta år var elevernas
antal 105. Kursen är treårig och undervisningsspråket
tyska. Skolan har interna elever, och 1883 voro vid densamma
anstälda 14 lärare, deraf 5 professorer, 2 adjunkter och 7 extra
lärare. Lärjungeantalet var år 1873 88, år 1879 90 och år 1883
110, af hvilka 31 utexaminerades. Vid anstalten finnes ett stipendium
på 325 kronor. Statsbidraget utgår med omkring 19,000
kronor.

I Böhmen finnes ytterligare ett likartadt läroverk, år 1866
upprättadt, vid Tabor. Läroverket är försedt med försöksfält och
botanisk-ekonomisk trädgård, flera samlingar och ett bibliotek på
öfver 2,000 band, samt står i förening med ett landtbruk på 200
tnl. Kursen är treårig och eleverna externa. Undervisningen
meddelas på czechiska språket af 6 professorer, 1 lärare, 1
adjunkt och 7 hjelplärare, eller tillsammans 15. År 1878 funnos
86 elever och år 1883 136, af hvilka 35 utexaminerades. Förstnämnda
år belöpte sig inkomsterna till 35,000 kronor.

I provinsen Nedre Österrike upprättades en mellanskola, likartad
med den förstnämnda, år 1869 vid Medling under namn af
»Francisco-Josephinum». Läroverket, som ursprungligen var afsedt
för undervisning i landtbruk, förenades år 1870 med eu bryggeriskola
och år 1871 med en trädgårdsskola.

Kursen i landtbruksskolan är treårig, och undervisningen meddelas
på tyska. Fordringarne för inträde äro att hafva fy It 16
år och att hafva genomgått den nedre afdelningen vid ett gymnasium
eller ock en lägre realskola; hvarförutom fordras att förut
hafva praktiserat i landtbruk. I undervisningsafgift betalas 60
kronor för halfår. Landtbruksskolan bevistades år 1879 af 95
lärjungar och år 1883 af 115, af Indika 35 utexaminerades. Landtbrukslärarnes
antal voro sistnämnda år 10. Vid denna skola finnas
11 stipendier å tillsammans 4,500 kronor.

I bryggeriskolan funnos 1883 7 lärare och 41 lärjungar, af
hvilka 28 utexaminerades, samt i trädgårdsskolan »Elisabetkinum»
8 lärare. I den förra skolan är kursen ett- och i den senare tvåårig.
Begge skolorna hafva tillsammans 10 stipendier å tillsamman
2,000 kronor.

Ofriga i den österrikiska staten befintliga »Mittlere Leliranstalten»
äro: Dublony, anlagd 1855, och Czernichow 1860, begge
i Galizien; Ober-Hermsdorf i Schlesien, anlagd 1869; Czernowitz
i Bukowina, anlagd 1871, och Neutitschein samt Prerau, begge
anlagda 1875, i Mähren.

Vid dessa 9 mellanskolor funnos 1883 tillsammans 126 lärare
och 834 lärjungar, af hvilka 206 utexaminerades. Antalet stipendier
uppgick till 128 på tillsammans 33,500 kronor.

Utom nu nämnda mellanskolor för landtbruk finnas till samma
klass af undervisningsverk hörande 3 skogsläroverk och 1 omologisk
och pomologisk läroanstalt vid Klosterneuburg i Nedre Österrike.
Sistnämnda skola med tvåårig kurs har 8 lärare och 36
lärjungar.

De lägre landtbruksskolorna voro:

År Antal Antal Antal

skolor. lärare, lärjungar.

1873________________________ 22 132 471

1881________________________ 27 164 859

1883_________________________ 30 163 890

Lägre undervisning.

I de 1883 befintliga 30 skolorna meddelas undervisningen på
tyska språket i 14, på czechiska i 11, på italienska i 3 och på
polska i 2. 13 skolor är kursen treårig, i 20 tvåårig, i 6 ettårig
och i 1 ett hälft år. I 18 skolor äro eleverna interna, och vid
alla skolorna finnas 265 stipendier å tillsammans 44,000 kronor.

Till specialskolor af lägre ordning äro att räkna:

18 lägre trädgårdsskolor;

1 lägre mejeriskola;

4 bryggeri- och bränneriskolor;

5 skogsskolor; samt

1 silkesodlingsskola.

I förenämnda specialskolor äro trädgårdsskolan och bryggeriskolan
vid Mödling inräknade.

I Österrike äro de landtbrukslärare, hvilka önska anställningvid
skolor, som understödjas af statsmedel, underkastade examen
inför en af regeringen tillsatt examenskommission. Godkännas
de vid denna examen, erhålla de diplom som lärare. På regeringens
bekostnad utgifvas läroböcker för de lägre landtbruksskolorna
och mellanskolorna.

På regeringens föranstaltande hållas årligen från två månaders
till en veckas kurser på olika ställen i landet och med skilda
uppgifter, såsom: 6 landtbrukskurser, hvar och en på 14 dagar, förskollärare;
4 kurser i ängsvattning; 2 kurser i skogskultur; 2 kurser
i frukt- och vinodling; 5 kurser i mjölkhushållning; 6 kurser i
veterinär och hofbeslag. Dessa kurser hafva ett uteslutande praktiskt
ändamål.

Alla de österrikiska landtbruksläroverken: högre, mellanskolor,
lägre landtbruksskolor och specialskolor, voro år 1877 tillsammans
70 med 420 lärare och 2,104 lärjungar, och uppgingo utgifterna
för dessa läroverk nämnda år till 850,000 kronor. År 1883 funnos
69 läroverk, hvaraf 34 med internat, 429 lärare samt 2,721 lärjungar,
af hvilka ungefär halfva antalet eller 1,014 utgingo. Vid
alla dessa skolor funnos sistnämnda år 598 stipendier å tillsammans
141,000 kronor.

Hela antalet af vid de österrikiska landtbruksläroverken be -

;a lärjungar har	varit
År 1876____________	.... 2,035	År 1880.........	........ 2,441
» 1877.............	... 2,104	» 1881.........	....... 2,584
» 1878_____________	... 2,141	» 1882.........	_______ 2,662
» 1879.............	... 2,234	» 1883.........	....... 2,721.

Ungern. Främst bland de fyra högre landtbruksläroverk, som
finnas i Ungern, står landtbruksinstitutet vid Ung arisch-Altenbur g}
hvilket på bekostnad af hertig Albrekt anlades år 1818. Han
och hans arftagare underhöllo detta läroverk till 1850, då det
öfvertogs af den österrikisk-ungerska monarkien. Slutligen öfvergick
det till ungerska staten år 1869. Med läroverket är förenad
en landtegendom på mer än 400 till. och en försöksstation för landtbruksmaskiner.
Undervisningen meddelas såväl på tyska som på
ungerska språket. Lärokursen är tvåårig och lärarnes antal 18.
Från läroverket har följande antal lärjungar utgått:

Åren 1818—1850.............. 783

» 1850-1869________________ 1,483

” 1869-1873.................. 348. o 614.

Aret 1873 bevistades läroverket af 168 lärjungar, och sedermera
har antalet vexla! mellan 120 och 190 om året.

De öfriga tre högre landtbruksläroverken i Ungern äro Kesztheley,
Debrezin och Kolosmonostor, och hade de år 1872 tillsammans
29 lärare och 200 lärjungar samt kostade staten detta år
260,000 kronor.

Förutom dessa nu nämnda högre läroverk finnes äfven eu
tackskola för landtbruk vid Josefs-Polyteknicum i Pest, som 1879
besöktes af 50 lärjungar. Man bär slutligen för afsigt att med
högskolan i Wien till mönster upprätta en dylik i Pest.

Af öfriga läroanstalter för landtbruk funnos i Ungern år 1873:
3 statens lägre landtbruksskolor och 6 privata sådana samt 2
skolor för vinodling.

Alla de vid de olika landtbruksläroverken befintliga lärare
och lärjungar äfvensom kostnaderna för skolorna, såväl statsanslag
som andra inkomster tillsammantagna, voro:

^r- Lärare. Lärjungar, Kostnad.

1867 ---------------— 24 262 166,000 kronor

1868 -------- 29 289 202,000 »

1869 ..... 37 386 240,000 »

1870 --------- 56 472 394,000 »

1871.......... 63 526 435,000 »

1872......... 69 603 500,000 »

Ungern.

Frankrike.

Lägre undervisning.

Det första, nu upphörda, landtbruksläroverket i detta land anlades
vid Roville nära Nancy år 1818 af Matthieu de Dombasle.
Det andra anlades vid Grignon år 1827 af ett bolag. De följande
voro Grand-Jouan i Bretagne, anlagdt 1832, och La Saulsaie, anlagdt
1840.

Landets hela undervisning i landtbruk ordnades genom lagen
af den 3 Oktober 1848. Kort före utfärdandet af denna lag funnos
i Frankrike 25 lägre landtbruksskolor. Enligt 1848 års lag
skulle Iandtbruksläroverken bestå af tre klasser:

l:o fermes-écoles;

2:o écoles régionales;

3:o 1’institut national agronomique.

I fermes-écoles eller de lägre landtbruksskolorna, som det
var meningen att upprätta i alla Frankrikes 8G departement, är
undervisningen företrädesvis praktisk. De hafva till uppgift att
utbilda plogkarlar och arbetsförmän. De landtegendomar, vid hvilka
skolorna äro förlagda, vexla i storlek emellan 200 och 2,000 tnl.
Med hvarje skola är förenad en trädgård, och meddelas äfven undervisning
i trädgårdsskötsel. Vid hvarje skola finnes en föreståndare
och 4 lärare. Alla åtnjuta lön af staten; den förra har

2,400 francs* i lön och uppbär dessutom i ersättning för hvarje
lärlings underhåll 250 francs, af hvilka 175 utgöra ersättning
för kost och husrum. Lärare äro inspektören, räkenskapsförare!!
och trädgårdsmästaren, hvilka alla bo vid skolan och hafva i lön
1,000 francs hvardera, samt en veterinär, som bor utom skolan
och har 500 francs i lön. Alla tjensteman tillsättas af skolans
styrelse. Fordringarne för inträde i skolan äro att hafva fylt 16
år och vara af stark kroppsbyggnad. Kursen upptager en tid af
2 å 3 är, och lärlingarnes antal vid hvarje skola vexlar mellan
24 och 32. Lärlingarne erhålla under vistelsen vid skolan fri
kost och husrum samt dessutom 75 francs till kläder och underhåll
af husgerådet, men ingen annan ersättning för sitt arbete.
Blifva de 75 francs i beklädnadspenningar ej till sitt fulla belopp
förbrukade, sä utdelas behållningen i premier bland lärlingarne.
Dessutom äro pris af ända till 500 francs utsatta för godt uppförande
och skicklighet. År 1874 funnos 43 sådana skolor med
tillsammans 1,074 lärlingar, och statens utgifter för dessa skolor be *

1 franc — 72 öre.

löpte sig nämnda år till nära en half million kronor. Oaktadt dessa
stora utgifter hafva ifrågavarande skolor ej motsvarat förväntningarne.

Skolornas antal var år 1883 21 med 133 lärare och 703 lärjungar,
och statens kostnader för skolorna, uppgingo till 370,000 francs.

1848 års lag kompletterades, hvad den lägre undervisningen
beträffar, genom lagen af den 30 Juli 1875, som under namn af
»écoles pratiques diagriculture» skapade en mellangrad emellan
fermes-écoles och écoles régionales. Vid dessa mellanskolor betala
eleverna en låg afgift för undervisningen. Den första skolan
af detta slag inrättades vid Merchines (Meuse). År 1883 utgjorde
antalet af dessa skolor 9 med 86 lärare, 320 lärjungar, och statsbidraget
till dem utgick med 200,000 francs.

Styrelserna för de lägre och mellanskolorna bestå af regionens
inspecteur général d’agriculture och 6 medlemmar, af hvilka
3 utses af regeringen och 3 af departementet.

Den andra klassen af landtbruksläroverk enligt 1848 års lag,
hvilka numera bilda den tredje klassen och kallas »écoles nationelles
tagriculture», äro till antalet tre, nämligen: Grignon, GrandJouan
och Montpellier, grundad 1870, då lärarepersonalen till denna
sistnämnda skola togs från den samma år upphäfda skolan La
Saulsaie, från hvilken under åren 1851—1870 hade utgått 243 elever.
Dessa läroverk hafva med sig förenade jordbruk, som förvaltas
för statens räkning. De hafva till uppgift att teoretiskt utbilda
landtbrukare, att vara mönsterjordbruk och att anställa kulturförsök.
Undervisningen är både teoretisk och praktisk. Kursen
varar 21/2 år och tager sin början den 15 Oktober. Vid hvarje
institut finnas 18 stipendier. Af dessa äro 9 förbehållna lärlingar,
som med utmärkelse genomgått fermes-écoles. De andra 9 utdelas
bland skolans öfriga elever efter täfling. De bästa af de
utexaminerade eleverna erhålla ett under tre år utgående årligt
anslag af 1,200 francs för att vid något framstående jordbruk
utbilda sig i praktiskt hänseende. Lönerna för lärarepersonalen
vid dessa läroverk äro:

Direktören____________________________ 6,000 å 8,000 francs.

Lärarne________________________________ 4,000 » 5,000 »

Tjenstemän och assistenter_____ 1,000 » 3,000 »

Rörande de särskilda instituten må anföras:

Grignon nära Versailles (Seine et Oise), med en areal af 565
tnh, har interna elever, som betala 1,200 francs om året. Vid

Högre undervisning.

Högskolan
i Paris

detta läroverk finnas 1 direktör, 8 lärare och 8 repetitörer. Under
aren 1821 34 var antalet elever endast ringa och mellan
1834—48 i medeltal 40 elever om året. År 1874 var antalet elever
115, och år 1878 iutogos 39. År 1883 fuunos 89 elever och
7 åhörare. Statsanslaget var 1874 275,000 och 1883 390,000 francs.
Under tiden 1828—1877 hafva från Grignon utgått 50 kurser med
tillsammans 1,455 elever och från 1877 till 1884 155.

Grand-Jouan (Loire-Inférieure) med en areal af 195 tnl.,
har äfvenledes interna elever. Dessa betala dock ej mer än 1,000
francs i årsafgift. Der finnas 1 direktör, 6 lärare och 4 tjensteman.
Antalet elever år 1874 var 45 och 1883 53. Statsanslaget,
som 1874 var 110,000, utgick 1883 med 138,600 francs. Från
år 1845 hafva från detta läroverk utgått inalles 247 elever.

Montpellier (Hérault), med en areal af 53 till., har såväl
interna som externa elever och fria åhörare. De interna eleverna
betala 1,000 francs om året, de externa för undervisningen 200
francs om året. Lärarepersonalen utgöres af 1 direktör, 7 lärare,
2 tjensteman och 8 repetitörer. Antalet elever var år 1874 59,
år 1883 funnos 113 elever, 17 åhörare, och utgifterna voro det förra
året 100,000, det senare 260,500 francs. Från år 1872 hafva inalles
utgått 76 elever.

VInstitut national agronomique upprättades är 1848 i Versailles
och försågs med framstående vetenskapsmän till lärare. Till
föreståndare antogs Grefve A. E. P, de Gasparin, och till läroverket
anslog man tre landtegendomar, eu trädgård och en skog, tillsammans
mer än 2,800 tnl. Institutet hade till uppgift att befrämja
utvecklingen af landtbruksvetenskaperna, att meddela eu högre
undervisning i landtbruk och att utgöra eu normalskola för lärare
i landtbruk. Länge fick det emellertid ej fullfölja sin gagnande
verksamhet, förr än det åter indrogs genom dekretet af (lön 14
September 1852.

År 1869 väcktes ånyo tanken på inrättandet af ett högre
landtbruksläroverk, denna gång vid museum i Jardin des Plantes
i Paris. En komité tillsattes för att genomföra detta förslag, men
det ledde ej till någon påföljd.

1876 framlades än en gång för representationen ett regeringens
förslag til! ordnande af den högsta undervisningen i landtbruk.
Detta förslag blef genast antaget, och nära 130,000 francs
anslogos till genomförandet af förslaget. Den 9 Aug. 1876 utfärdade
regeringen den lag, genom hvilken bildades vid Conserva -

toire des arts et métiers eu särskild afdelning'' för landtbruk. Med
läroverket förenades ett försöksfält vid Yincennes och ett bibliotek
på 30,000 volymer. Till föreståndare för läroverket under
direktören för Conservatoire A. J. Monn, som afled 1880 och efterträddes
af öfverste Laupédal, utsågs L. E. Tisserand och till föreståndare
för försöksfältet J. B. J. D. Boussingault. Den 9 Okt.
s. å. utnämnde regeringen vidare IT lärare i IG ämnen. För framtiden
skulle lärarne tillsättas efter täfling. I början af November
antogos efter inträdesexamen 24 elever, och tillträde lemnades
dessutom åt 16 åhörare. »Slutligen, den 6 Dec., 8 månader efter
det förslaget framlagts, skedde invigningen af denna nya landtbrukshögskola,
som utgör en fortsättning af det högre läroverket
i Versailles.

Institutet har till uppgift att meddela eu uteslutande teoretisk
utbildning, enär man ansett, att praktiken ej bör läras i skolan,
utan i lifvet, under de vexlande förhållanden, som der göra sig
gällande. Eleverna äro externa, och det utrymme, som finnes tillgängligt
utöfver det, som eleverna behöfva, upplåtes åt åhörare.
För att blifva ordinarie elev fordras att hafva fylt 18 år och att
taga en inträdesexamen, som motsvarar fordringarne för baccalauréat-examen.
De, som redan förut tagit denna, äro fria från inträdesexamen.
Kursen är tvåårig och börjar i November. Undervisningen
begynner hvarje dag kl. 8 12 f. m. och slutar kl. 4 e. m.
med 1 timmes frukostrast. Undervisningsafgiften betalas med 300
francs per år i förskott halfårsvis. Åhörare fä endast bevista föreläsningarne
och betala 25 francs för hvarje ämne. För eleverna
finnas 10 friplatser och 4 stipendier på 1,000 och 2 på 500 francs
jemte kostnadsfri undervisning. Utexaminerade elever erhålla
diplom, och de två, som tagit bästa examen, erhålla resestipendier
för en tid af tre år. I Aug. 1878 började institutet utgifva årsberättelser
under namn af »Annales de 1’institut national agronomique».
Dermed skall fortsättas hvarje år. 1879 efterträddes Tisserand
af E. Risler som föreståndare.

Undervisningen meddelas af 17 ordinarie professorer, 7 lärare
och 19 repetitörer och arbetsledare. Statens ärliga anslag uppgår
till 269,450 francs, hvaraf 83,100 till löner åt professorerna.

Landtbruks institut.

Antalet elever har varit:

Intagna: Utexami Ordinarie.

Åhörare. nerade.

1876 _________ 26 16 —

1877 ____________________ 27 45 —

1878 ____ 28 36 22

1879 ____________________________ 30 32 21

1880 ___________________________ 43 33 17

1881 ______ 47 33 24

1882 ___________________________ 59 30 30

1883 ___________________________ 68 34 24.

Frankrikes budget för år 1883 upptager för undervisning i landtbruk
en summa af omkring 1 V2 million kronor.

Belgien

bär ingen af staten anordnad lägre undervisning för landtbruk,
utan endast ett högre landtbruksinstitut, som underhålles på statens
bekostnad.

Detta läroverk anlades 1860 vid det gamla klostergodsel
Gembloux i provinsen Kärn ur för en kostnad af 130,000 francs.
Den till institutet hörande egendomen upptager en areal af 140
tnl., och inköptes den jemte alla derå befintliga byggnader år 1881
af staten för en summa af 1,127,500 francs.

Läroverket är försedt med ett bibliotek på öfver 3,000 volymer,
eu kemisk samling om 3,000 nummer, ett fysiskt kabinett och
ett naturhistoriskt museum. Med läroverket är äfvenledes förenad
en försöksstation.

Institutet står under ledning af en styrelse bestående af 7
medlemmar, af hvilka hälften afgår hvart tredje år. Styrelsen
håller årligen två ordinarie sammanträden vid institutet. Detta
kontrolleras dessutom två gånger om året af statens inspecteur
général de 1’agriculture.

Den närmaste ledningen af institutet är öfverlemnad till direktören,
som till sitt biträde har en underdirektör, hvilken särskild!
handhafver disciplinen inom institutet.

Kursen vid institutet är treårig, fördelad på tre ettåriga afdelningar.
Läsåret börjar tredje måndagen i Oktober och fortgår
till den 15 Augusti med 14 dagars ferier vid påsk.

Eleverna äro antingen interna eller externa, och dessutom
lemnas tillträde för åhörare. Eleverna äro underkastade inträdesexamen,
såvida de ej aflagt mogenhetsexamen från allmänt läroverk
eller motsvarande examina. För att öfvergå från en lägre
till en högre afdelning fordras att aflägga uppflyttningsexamina,
och efter slutad kurs aflägges inför en examensjury, utsedd af ministern
för det inre, afgångsexamen, som består i dels muntliga, dels
skriftliga och dels praktiska prof. Till bestridande af de med
afgångsexamen förenade kostnaderna betalar hvarje examinand 25
francs. Särskilda fordringar äro uppstälda för dem, som önska
erhålla diplom som landtbruksingeniör. De interna eleverna åtnjuta
kost, bostad och läkarevård. Kosthållet ombesörjes af en
institutets tjensteman, som benämnes ekonom, och lefnadskostnaden
för hvarje elev uppgår till 1,5 o francs per dag. De interna eleverna
betala en årlig afgift af 700 francs, om de äro inländingar,

1,000 francs, om de äro utländingar. De externa betala i förra
fallet 300, i senare fallet 400 francs per år. Stipendier utdelas till
de mest förtjenta eleverna till ett sammanlagdt belopp ej öfverstigande
5,000 francs om året. Dessutom meddelas åt utexaminerade
elever 1,000 francs i resestipendium åt hvar och en, som af
sådant kommer i åtnjutande.

Från institutets öppnande år 1861 till slutet af skolåret 1882
har detsamma varit besökt af 635 elever, af hvilka 171 (deraf 66
utländingar) utgått såsom landtbruksingeniörer.

Antalet lärjungar de sista tre åren bar varit:

År.	E Int.	1 e v Ext.	e r: Summa.	Åhörare. i
1879-80	42	40	82	u
1880—81	45	30	83	16
1881—82	46	34	80	6

Utexam. såsom
landtbruksing.

16 (deraf 2 svenskar).

Lärare- och tjenstemannapersonalen utgöres af:

1 direktör med lön
1 under-direktör »

6 professorer » å

4 repetitörer » ä

1 räkenskapsförare»

1 ekonom »

6.500— 7,500 francs

6.000— 7,000 »

5.500— 6.500 »

2.500— 3,500 »

3.000— 4,000 »

2.000— 3,000 »

Dessa tillsättas alla af konungen, men dessutom tillkomma
följande, som tillsättas af ministern för det inre:

1 bibliotekarie och vårdare af

samlingarne...................... 2,000—2,500 francs.

1 assistent i fysik och kemi______ 2,000—2,500 »

2 uppsyningsman å_________________ 1,600—2,000 »

1 trädgårdsmästare____________ 1,200—1,600 »

tjenare å____________________________ 1,100—1,300 »

Läroverkets och landtegendomens räkenskaper äro från hvarandra
skilda. Utgifterna för det förra uppgingo år

1879 till 140,523 francs

1880 » 137,589 »

1881 » 140,114 »

och voro sistnämnda år sålunda fördelade:

Aflöningar m. in.:

direktören....____________________ 7,000

lärarne........... 56,900

tjensteman______________________________________ 12,100

kontorsutgifter............. 903

läkarevård__________ 195

betjening................. 5,200 82,298.

Stipendier____________________________________________________ 4,800.

Undervisningen:

biblioteket........... 1,765

samlingarne..................................... 7,400

öfningarne__________________ 7,375 16,540.

Underhåll:

värme och upplysning_________________ 2,804

tvätt_______________________________________________ 1,294

underhåll af inventarier____________________ 4,995

d:o af byggnader----------- 1,652 10,745.

Kosthållning _____________________________________________ 15,157.

.Diverse:

hyror_____________________________________________ 3,747

assurans och kontribution ................ 1,861

diverse.................. 4,966 10,574.

S:a francs 140,114.

Inkomsterna förutom statsanslaget uppgingo:

år 1879 till 41,436 francs
» 1880 » 42,732 »

» 1881 » 39,726 »

hvad sistnämnda år beträffar, sålunda fördelade:

Afgift af interna elever.................. 28,048.

D:o » externa d:o __________________ 10,625.

Diverse________________i....................... 1,053.

S:a francs 39,726.

Af dessa inkomster utgår eu del till honorarier åt undervisningspersonalen.

Utom nu nämnda landtbruksinstitut funnos 1881 i Belgien
till befrämjande af landtbruket följande statens läroverk:
Veterinärinstitutet vid Cureghem med 102 lärjungar och en utgiftsstat
af 157,824 francs.

Trädgårdskolan vid Vilvorde med 28 lärjungar och en utgiftsstat
af 40,400 francs.

Trädgårdsskolan vid Garn! med 29 lärjungar och 19,100 francs i
utgifter.

Beträffande den ambulatoriska undervisningen i landtbruk
köllos:

år 1879 1,416 föredrag på 154 ställen.

» 1880 1,253 » » 131

» 1881 1,257 » » 190

Schweiz

var ett bland de land, som först erhöll landtbruksläroverk, nämligen
det 1799 af E. von Fellenberg vid Hofwyl anlagda. Detta
läroverk fortgick till 1846.

Vid den 1855 upprättade Polytekniska skolan i Ziirich bildar
en af de 8 afdelningar, hvari detta läroverk är deladt, en fackskola
för landtbruk och skogshushållning. Kursen vid denna fackskola
omfattar en tid af 2 V2 år, och läsåret 1871—72 funnos der 25 lärjungar,
af hvilka 7 egnade sig åt landtbruk, de öfriga åt skogshushållning.

Vidare lärer i Schweiz finnas en med lärareseminariet i
Kreuzliugen i Thurgau förenad landtbruksskola, och äfvenledes

Landtbruksinstitut.

lärer i senare tid en lägre landtbruksskola hafva blifvit upprättad
vid Hofwyl.

Italien

bär från början af 1870-talet gjort högst betydligt för befrämjande
af landtbruksundervisningen. Den offentliga undervisningen saknar
dock ännu någon egentlig'' organisation, såsom ej varande fördelad
på till ett organiskt helt samordnade skolor.

Den högre undervisningen meddelas, utom vid de två högre
landtbruksinstituten i Milano och i Portici, äfven vid universitetet
i Fisa.

Den lägre landtbruksundervisningen meddelas dels vid tekniska
skolor, som lyda under undervisningsministeriet, dels i praktiska
åkerbruksskolor, som lyda under ministeriet för åkerbruk,
dels slutligen i förbättringsanstalter och åkerbrukskolonier, som
lyda under inrikesministeriet.

I staden Milano anlades 1870 ett högre landtbruksinstitut
»Regia souola superiore d’agricoltura». Till detsammas upprättande
bidrog: staten med 30,000 lire*, provinsen med 30,000 och
staden med 10,000 förutom lokal. Läroverket har till uppgift att
meddela en högre undervisning i landtbruk och att utbilda landtbrukslärare.
Dertill kommer vidare åliggandet att befrämja utvecklingen
af landtbruksvetenskaperna, i följd hvaraf läroverket
är förenadt med en försöksstation.

Enligt de den 10 April 1870 utfärdade Kong], statuten utgöres
läroverksstyrelsen af fem medlemmar, hvilka för en tid af fem
år utses: en af åkerbruksininistern, en af kommunal- och tre af
provinsrepresentationen. Styrelsen utser inom sig ordförande för
ett år i sänder och håller två ordinarie sammanträden i månaden.
Beslut kunna fattas, om tre medlemmar äro närvarande. Styrelsen
upprättar förslag till lärare, utfärdar instruktioner in. m., samt
afgifver årligen berättelse öfver läroverket, hvilken berättelse förelägges
landets deputerade kammare.

Läroverket underkastas årligen inspektion af regeringens ombud.
Den närmaste tillsynen öfver institutets verksamhet är anförtrodd
åt läroverkets direktör, hvilken tillika är föredragande
hos styrelsen. Han utses bland lärarne, hvilka äro delade i tre

1 lira == 1 franc = 72 öre.

klasser: ordinarie och extraordinarie professorer samt bjelplärare,
hvartill komma assistenter. De sistnämnde utses för en tid af tre år,
men kunna efter denna tid i sina befattningar bibehållas. Ofriga
lärare tillsättas af åkerbruksministern först efter aflagda prof.

Alla lärare föra undervisningsjournal samt bilda tillsammans ett
lärarekollegium, som under direktörens ordförandeskap sammanträder
minst en gång i månaden, hvarvid den yngste läraren
tjenstgör som sekreterare.

Lärarnes allöningsförmåner äro:

1 direktör __________________________________________ 8,000 lire.

3 ord. lärare å_____________________________ 5,000—6,500 »

3 extra ord. lärare å__________________ 3,000—3,800 »

8 bjelplärare...............-.....—-.....-....... — "

6 assistenter ä ----- 1,200 »

1 föreståndare för försöksstationen--------- 6,000 »

1 assistent vid dito ------------------ 1,200 »

Lärjungarne äro antingen elever eller åhörare. För vinnande
af inträde som elev fordras att hafva aflagt examen vid något
allmänt eller tekniskt läroverk. I annat fall får sökanden underkasta
sig inträdesexamen i italienska språket, historia och geografi,
matematik, naturalhistoria, fysik, kemi och frihandsteckning
Denna examen kan af utländing få afläggas på franska språket.

Kursen är treårig och delad på tre årsafdelningar. Uppflyttning
från en lägre till en högre afdelning sker först efter aftaga! examen.
Vid denna kan omexamen fä ske i tre ämnen. Föreläsnin- /

garne äro offentliga.

Afgifterua äro för elev 100 lire om året och för åhörare 20
lire i hvart ämne. Dessutom deponeras af hvarje laborant 40
lire i laborationsafgift. Från afgifts erläggande äro fem elever
befriade. Af dessa utses en af kommunen, två af provinsen och
två af åkerbruksministern.

Afgångsexamen sker inför en examenskommission, bestående af
fyra medlemmar, af Indika åkerbruksministern utser två och läroverksstyrelsen
de öfriga tvenne. Direktören är ordförande i examenskommissionen,
och i dennas öfverläggningar och beslut deltaga
lärarne, hvar och eu i sitt ämne. Examen är dels muntlig.
dels skriftlig, hvarjemte ett laborationsprof i fysik eller kemi
aflägges. Betyg sättas med 10 points i hvarje ämne. 1 examensafgift
betalas 100 lire, och ingå dessa afgifter till statskassan.

Elev, som utan att hafva aflagt examen önskar erhålla intyg att
han bevistat läroverket, betalar derför 80 lire.

Utom denna examen aflägges efter fortsatt undervisning i två
år en andra af dem, som önska erhålla diplom som lärare.
Antalet lärjungar har varit:

År.	Elever.	Åhörare. Summa.	Utexami- nerade.
1870—71_______	15	7	22	_
1871—72_______	36	6	42	—
1872—73.......	39	13	52	10
1873—74_______	42	13	55	10
1874-75_______	42	7	49	12
1875—76.......	31	12	• 43	11
1876—77_______	31	6	37	6
1877—78_______	33	11 .	44	10
1878—79_______	37	10	47	8
1879—80.......	34	5	39	13
1880—81.......	30	11	41	7
1881—82_______	46	3	54	14
1882—83...	43	6	49	9.

Till bestridande af omkostnaderna för detta läroverk bidraga
årligen staten med 30,000 lire, provinsen med 40,000 och staden
Milano med 20,000, eller tillsammans 90,000 lire.

Utgifterna uppgå till:

A tidningar:

direktören _______

lärarne __________

kanslitjenstemän

betjening ________

Kansliutgifter ......

Undervisningen:

bibliotek __________

laboratorium ____
samlingar..........

8,000

37,200 45,200

_________ 3,192

--------- 4,856 53;248.

__________________ 1,400.

.......... 1,200

.......... 8,500

---------- 6,950 16,650.

Transport lire 71,298.

Underhåll:

möbler ________

belysning_____

uppvärmning
diverse________

Försöksstationen:

aflöning ---------- 7,992

omkostnader ____________________________________ 3,000 10,992.

Summa lire 91,440.

För Italiens södra provinser anlades ett andra landtbruks institut

vid Förtid den 3 Juli 1871. Detta, som erhöll sina stadgar
den 14 Januari 1872, är försedt med en trädgård om 14 till.
för odling af vin, oliver och olika trädslag. Förutom samlingar och
två kemiska laboratorier, ett för allmän och ett för agrikulturkemi,
finnas vid institutet en försöksanstalt för landtbruksmaskiner och
en djurförädlingsaustalt. Till institutets grundläggning beviljade
staten 50,000 lire och sedermera till anskaffande af undervisningsmateriel
ett anslag för en gång af 70,000 lire. De årliga anslagen
utgå med 27,000 lire af staten och 60,000 af provinsen, som
äfven håller institutet med lokal.

Styrelsen, organiserad i likhet med den för institutet i Milano,
består af fem personer, af hvilka en utses af regeringen och de
öfriga fyra af provinsialrepresentationen. Föreståndaren väljes
bland lärarne, som äro 4 ordinarie professorer med 5,000 lire i
årlig lön, 1 extra ordinarie professor med 3,000 lire i årlig lön,
5 bjelplärare och 7 assistenter. Lärarne bilda tillsammans ett
lärarekollegium. Kursen är treårig, fördelad på tre årsafdelningar.
Examina äro i likhet med de vid institutet i Milano af tre slag:
uppflyttningsexainina, afgångsexamen, som hålles i början på November,
och en särskild lärareexamen. Examen hålles inför en
examenskommission bestående af tre personel'', af hvilka en utgöres
af läraren i ämnet såsom ordförande och de tvenne öfriga utses
af styrelsen. Lärjungarne äro elever och åhörare.

Undervisningsafgifterna äro för de förra 100 lire om året,
såvida de ej tillhöra någon af de provinser, som bidraga till
institutets underhåll, då de endast betala 50 lire om året.
Åhörare betala i undervisningsafgift 20 lire för hvarje ämne.

850

2,500

2,800

3,000 9,150.

Universitet.

Laborationsafgiften betalas af såväl elever som åhörare med 30
lire. För erhållandet af diplom öfver afiagd afgångsexamen
betalas 100 lire. Institutet är årligen besökt af några och 70
lärjungar.

I förening med det högre läroverket stå eu praktisk trädgårdsskola
och en lägre landtbruksskola. Den förra har endast
externa lärjungar, som erhålla praktisk undervisning i den institutet
tillhörande trädgården. För sitt arbete derstädes bekomma
lärjungarne någon penningeersättning.

Den lägre landtbruksskola när förlagd på en af institutet arrenderad
landtgård i stadens närhet. Lärjungarne i denna skola äro
interna och betala 360 lire om året för undervisning och underhåll.
De tre första åren af sin vistelse vid skolan åtnjuta de en
hufvudsakligen teoretisk undervisning. De derpå följande två åren
sysselsättas de företrädesvis på fältet, och under denna tider hålla
de endast om aftnarne lektioner i de teoretiska ämnena.

Vid universitetet i Fisa är anordnad en högre undervisningskurs
i landtbruk. Till denna ega såväl elever som åhörare tillträde.
Kursen varar dels tre, dels fyra år. De, som aflägga
afgångsexamen efter tre år, erhålla diplom som licentiat, de, som
stanna ytterligare ett år och som utom examen derjemte offentligen
försvara en af dem författad afhandling i något landtbruksvetenskapligt
ämne, erhålla diplom som doktor. Eleverna vid
landtbruksafdelningen hafva fritt tillträde till alla universitetets
föreläsningar. Undervisningen vid landtbruksafdelningen meddelas
af 3 professorer och 4 andra lärare. Antalet studerande var läsåret
1882—83 60, och af dessa utexaminerades 7 som doktorer och 1
som licentiat. De afgifter, som erläggas, äro af elever 20 lire i
inskrifningsafgift, 20 i årsafgift, 12 för den årliga examen och 20
för erhållande af diplom. Åhörare betala utom inskrifningsafgiften
8 lire i terminen för hvarje ämne, hvaruti de erhålla undervisning.

De årliga kostnaderna för de begge instituten i Milano och
Portici äro icke faststälda till ett visst belopp, utan vexla mellan

90,000 och 100,000 lire för hvardera institutet. I den för landtbruksundervisningen
faststälda riksstaten är förutom statsbidragen
till instituten äfven upptagen en post ä 25,000 lire, afsedd för
utdelande af stipendier till elever, som utmärka sig för flit och
anlag. Till de elever, som från landtbruksinstituten utexamineras
med goda vitsord, utdelas för hvarje år tre resestipendier, för

att sätta stipendiaterna i tillfälle att studera landtbruket i främmande
länder.

Af de lägre landtbruksskolorna upprättades den första år 1838. Lägre
Förslag till förnyade stadgar för den lägre landtbruksundervisnin-,Mifferns,M”''7-gen framlades af åkerbruksministern för deputerade kammaren
den 22 December 1882. Enligt detta förslag skall en skola upprättas
i hvarje provins, och till hvarje skola skall höra en landtegendom.
Provinserna förse skolorna med egendom och byggnader
och bidraga till deras underhåll med 3/- af kostnaden, under
det att statsverket tillsläpper de återstående -L. Skolstyrelsen
utses af dem, som till skolan lemna bidrag. Kursen skall utsträckas
till 4 år, och för vinnande af inträde fordras att hafva genomgått
två klasser af allmänt läroverk eller att aflägga inträdesexamen.
Hvarje skola förses med 3 lärare, af hvilka två äro hufvudlärare,
en i landthushållning och en i naturlära, med årlig lön
af 2,600—3,000 lire samt en underlärare i de allmänna ämnena
med lön af 1,800—2,000 lire. År 1883 funnos 23 landtbruksskolor,
af hvilka 6 voro under organisation. De äro hvar och en förenade
med landtbruk om 40 till 100 tnl., och omkostnaderna för
skolorna vexla mellan 20,000 och 40,000 lire om året. Högsta
antalet lärjungar i en skola är 50 och minsta 7. Tillsammans
hade 20 skolor år 1878 514 och år 1879 577 lärjungar. Året
1882—83, då skolorna voro under omorganisation, besöktes de 17,
som då voro i verksamhet, af tillsammans 422 lärjungar.

I de tekniska skolorna, som lyda under undervisningsministeriet,
meddelas undervisning i agronomi för blifvande inspektörer
och förvaltare af landtegendomar, äfvensom i fältmätning. Undervisningen
i dessa ämnen är hufvudsakligen teoretisk. Blott i 3
af statens 42 tekniska skolor undervisas i agronomi och i 32 i
fältmätning. Af de 21 enskilda tekniska skolorna undervisa 4 i
agronomi och 19 i fältmätning.

År 1883 var antalet lärjungar som erhöllo undervisning i:

Agronomi:

vid statens 3 skolor .................................. 32

» enskilda 4 skolor _______________________________ 32 64

Fältmätning:

vid statens 32 skolor ______________________________ 758

» enskilda 19 skolor.............................. 401 1,159.

Lärare examen -

Statens kostnad för denna undervisning kan ej närmare bestämmas,
enär den står i omedelbart samband med kostnaden för
de tekniska skolorna i sin helhet, och för dessa uppgick den år
1883 till öfver 2 millioner lire.

Till landtbruksundervisningen hänförliga specialskolor äro
följande:

2 veterinärskolor,

3 hofbeslagskolor,

1 skogsskola,

4 vinodlings- och vinberednir.gsskolor,

1 husdjursskötare- och mejeriskola,

1 trädgårdsskola,

1 skola för olivodling och oljeberedning.

Statsverket bidrager till specialskolorna med -/. af kostnaderna,
och de återstående 3/ä fä fyllas af provinsen och kommunen
efter öfverenskommelse. Några af förenämnda skolor räkna
ett betydligt antal lärjungar, såsom t. ex. vinodlingsskolan vid
Oonegliano, som 1882—1883 hade ej mindre än 128 lärjungar.

Fråu landtbruksinstituten utexaminerade elever hafva rättighet
att vid dessa skolor genomgå eu kortare praktisk kurs på ett
år och erhålla derefter ett speciel diplom.

Såsom allmän regel gäller att de vid landtbruksläroverken
anstälda lärarne ej kunna utan särskilt tillstånd innehafva annan
tjenst. För att till lärare kunna antagas fordras att hafva aflagt
särskild lärareexamen.

Vid landtbruksinstituten i Milano och Portici upptager denna
kurs 2 år efter den aflagda afgångsexamen vid instituten. Kursen
är delad i tre afdelningar: a) landthushållning, b) husdjursskötsel och
c) agrikulturkemi, och kan elev deltaga i undervisningen vid en eller
flera afdelningar. Derunder skall han göra sjelfständigt undersökningar,
för hvilkas utförande han eger tillgång till skolans materiel,
och hålla föreläsningar för skolans elever. Examen aflägges inför
en examenskommission bestående af 5 personer, af hvilka åkerbruksministern
tillsätter 2 och läroverksstyrelsen 3. Till examen
hörer att examinanden offentligen försvarar en af honom författad
afhandling öfver sjelfvaldt ämne och håller föreläsning öfver ett
honom tre timmar förut förelagdt ämne. För öfrigt fordras att han
skall kunna ledigt öfversätta från två af de tre språken franska,

tyska och engelska. För lärarekursen betalas en afgift af 100 lire
och för examen lika mycket.

I åkerbruksministeriet finnes en särskild byrå för landtbruksundervisningen,
och i fråga om inrättandet af nya skolor eller
organisationen af landtbruksundervisningen skall landtbruksrådet
eller jordbruksnäringens representativa församling höras.

Spanien.

Det första landtbruksläroverket grundlädes den 1 September Landfbruhs1855
under namn af »Escuela Central de Agricultura» på en statens
egendom La Flamenca invid Aranjuez. Efter åtskilliga förändringar
bl ef denna skola upphäfd år 1868, men under namn af
»Escuela General de Agricultura» åter upprättad 1869 och då förlagd
till kronoegendomen La Moncloa nära Madrid. Sedan den
4 November 1881, då läroverket erhöll sina nu gällande stadgar,
benämnes det »Instituto Agricola de Alfonso XII».

Till institutet hörer eu landtegendom på omkring 800 tnl.,
och egendomens afkastning ingår till institutet, som dessutom
åtnjuter statsanslag. Lärarepersonalen utgöres af 12 professorer,
af hvilka en är föreståndare, 5 »adjutanter», 1 egendomslörvaltare
(»jefe de cultivos»), 1 räkenskapsförare och 1 biträde åt förvaltaren.
Förvaltningspersonalen består af 13 personer.

Undervisningen meddelas på tre skilda afdelningar nämligen:

»Seccion de ingenieros», den högre skolan, i hvilken kursen
varar 4 år och hvarest utbildas landtbruksingeniörer, af hvilka
finnas en af staten aflönad i hvar och en af Spaniens 49 provinser.

»Professional» eller yrkesskolan, i hvilken kursen varar 2 år.

»Escuela practica» eller skolan för arbetsförmän. Kursen är
vid denna afdelning till tidslängden obestämd, beroende på lärjungarnes
förmåga att kunna inhemta.

År 1884 funnos vid de olika afdelningarne följande antal lärjungar: -

Ingeniörselever___________________________________________________ 51

Landtbrukselever (Peritos agricolas) --------------------- 141

Lärlingar (Capataces)---------------------------------------—- H

Summa 203.

Utgiftsstaten för institutet är i pesetas* följande:

Atlöningar:

I direktör_______________________ 7,000

II professorer å 4,000 ._...... 44,000

ålderstillägg åt professorerna ... 11,000

5 adjutanter å 2,500..... 12,500

gratifikation till 2 adjutanter____ 1,000

1 egendomsförvaltare_______________ 4,000

1 räkenskapsförare__________________ 3,000

1 förvaltarebiträde.................. 2,500

Förvaltningspersonalen ________________________

Prest och den kyrkliga kulten_______________

Bibliotek, kontors- och allmänna omkostnader________________________________________________ Samlingarne

och underhåll af läroverks bvggnaderna____________________________________ Underhåll

af park, trädskolor, vattenledning
in. m. _________________________________ ...

85.000

18.000

3.000

9.000

15.000

20.000 150,000.

Utgifter för jordbruket:

Underhåll af ekonomiebyggnaderna ....... 5,000

Arbetslöner ________________________________ 25,000

Inventarier ___________ 20,000

Underhåll af 24 lärlingar (Capataces)______ 10,000

Stuteriet___________ 30,000 90,000.

Summa pesetas 240,000.

Lägre Den lägre undervisningen i landtbruk meddelas vid 6 lägre

undervisning- lantbruksskolor (Granjas modelo), af hvilka de 4 första inrättades
genom den Kongl. förordningen af den 23 September 1881.
I dessa skolor är undervisningen hufvudsakligen praktisk. Till
anläggningskostnaden bidrager staten med omkring 50,000 pesetas
för hvarje skola. Utgifterna för personalen och underhållet bestridas
af provinsialrepresentationerna (diputaciones provinciales).
Hvarje skola har två lärare, af hvilka den ene är föreståndare
med en årlig lön af 3- å 4,000 pesetas och den andre adjutant

1 peseta = 1 francs = 72 öre.

med 1,500 pesetas i lön. Till föreståndare utses en utexaminerad
landtbruksingeniör.

För speciela ändamål upprättades 1880 på statens och provinsens
bekostnad 5 vinodlingsskolor (Estaciones viticolas) och år
1881 3 »Estaciones antifilaxericas». De senare skolornas ändamål
är att göra noggranna mikroskopiska undersökningar för att fullständigt
lära känna phylloxeran samt undervisa om de bästa förfaringssätt
för att förebygga detta skadedjurs härjningar.

Slutligen finnas enligt Kongl. förordningen af den 1 Augusti
1876 i alla elementarläroverk (Instituto de 2:a ensefianza), hvilka
hafva ett lärjungeantal som uppgår till 60, en lärare i landtbruk
(Catedratico de Agricultura elemental).

Ryssland.

Redan på 1820-talet anlades i detta land ett lägre landtbruksläroverk,
men antalet sådana läroverk ökades endast i ringa mån,
till dess uppsigten öfver dem år 1840 förlädes till domänministeriet,
hvilket detta år upprättades. För närvarande äro de offentliga
landtbruksläroverken i Ryssland fördelade i tre klasser,
nämligen högre läroverk, mellanskolor och lägre skolor.

Till de högre läroverken är i främsta rummet att räkna landtbruks-
och skogsakademien i Petrovskoi, hvilken 1865 anlades i
närheten af Moskva. Denna akademi omfattar två skilda afdeiningar,
en för landtbruk och en för skogshushållning. Kursen är
i begge afdelningarne fyraårig. De studerande äro dels ordinarie
elever, dels åhörare. De förra betala 20, de senare 75 rubel i terminen
för undervisningen. Från denna afgift kan likväl akademiens styrelse
befria obemedlade. För att vinna inträde som elev fordras
att hafva genomgått gymnasium eller att hafva aflagt motsvarande
examina. Eleverna äro i allmänhet externa, men kunna i mån af
utrymme för billigt pris erhålla bostad i läroverket. Kosthållningen
ombesörjes af tre privata restaurationer i läroverkets närhet, och
undfå dessa penningeunderstöd af akademien. De studerande
kunna erhålla stipendier, som utdelas efter täfling. Undervisningen
meddelas af 19 lärare, af hvilka direktören har 5,000 rubel* i
årlig lön, de ordinarie professorerna 2,700, de extra ordinarie
professorerna 1,800, docenterna 1,200 och assistenterna 600 å 800.

* 1 rubel = 2,70 kronor (April 1876 = 2,53).

Högre

läroverk.

Meliansliolor.

Akademien utdelar efter aflagda prof två lärdomsgrader: kandidat-
och doktorsgrad. För att erhålla diplom som doktor erfordras
bland annat att hafva offentligen försvarat eu afhandling i
något landtbruksvetenskapligt ämne.

Vid akademien tinnes ett storartadt kemiskt laboratorium,
bibliotek och flera museer. Med densamma är tillika förenad eu
landtegendom på omkring 1,000 tnl., åt hvilka 700 hållas under
plog. Lärjungarnes antal var år 1866 450. Från 1872 till 1879
intogos 562 elever och 63 åhörare. Af dessa lemnade 245 elever
och 23 åhörare akademien utan att hafva fullbordat kursen. År
1880 uppgick antalet elever till 240 och åhörare till 18. Från
1862 till 1880 aflade endast 177 elever examen, deraf 82 vid landtbruksafdelningeu.
Af dessa senare togo endast 49 den högre examen.
År 1883 var elevantalet 391. Det till akademien utgående
årliga statsanslaget utgör 145,620 rubel.

Till ar 1877 fans vid Petersburg ett annat med det nyssnämnda
likartadt landtbruksinstitut. Äfven detta var fördeladt i
två flickskolor, en för landtbruk och eu för skogshushållning. Då
den förra nyssnämnda år upphörde, erhöll läroverket namnet Petersburgs
skogsinstitut, och har detta för närvarande 22 lärare och
347 lärjungar.

I Polen upprättades är 1869 ett högre landtbruksinstitut, som
erhöll namnet »Noivo Alexandrin, och vid Riga polyteknikum finnes
eu fackskola för landtbruk. Slutligen äro lärostolar i agronomi
inrättade vid alla ryska universitet i ändamål att gifva så
vidsträckt utbredning som möjligt åt den högre undervisningen i
landtbruk.

Mellanskolorna för landtbruk hafva till ändamål att teoretiskt
och praktiskt utbilda förvaltare af landtegendomar. För att blifva
intagen som lärjunge vid någon af dessa skolor fordras eu ålder
af minst 13 och högst 17 år, kännedom om de fyra räknesätten
samt förmåga att kunna läsa och skrifva. Kursen varar 5X,2 år.
Af dessa egnas det sista uteslutande åt lärjungarnes praktiska
utbildning, för hvilket ändamål hvarje skola är förenad med en
landtegendom. Lärjungarne äro boende vid skolan och betala
för helt interuat 150 rubel om året och för hälft 100 rubel. Åhörarne
äro externa och betala i undervisningsafgift 20 rubel om
året. Vid hvarje skola finnas 9 lärare, af hvilka föreståndaren
har i årlig lön 2,500 å 3,000 rubel, lärarne 1,000 rubel och de vid
landtegendomen anstälda förmännen 600 rubel.

Mellanskolorna äro sex till antalet, nämligen: Gorki, Kharkov,
Kasan, Marunskaia, Moskva och Kherson. Af dessa åtnjuta
de fyra förstnämnda ett ärligt statsanslag, som i medeltal uppgår
till 37,000 rubel för hvar och en af dem. De återstående
tvenne skolorna hafva mindre årsanslag.

Gorki anlades 1836 nära staden af samma namn i guvernementet
Mohilev. Skolan blef 1848 reorganiserad, och med
densamma äro förenade två landtegendomar, af hvilka den ena,

Gorki, bar eu areal af 550 till. och den andra, Ivauovo, belägen
s/j0 mil från den förra, 890 tnl. Vid skolan finnas 150
lärjungar.

Kharkov med en egendom på 1,260 tnl. upprättades 1854 nära
staden af samma namn och både 1883 160 lärjungar.

Kasan är förenad med en egendom på 1,520 tnl. och anlades
1864 nära staden af samma namn samt hade 1883 106 lärjungar.

Marunskaia anlagd 1864 i guvernementet Saratov på eu egendom
om 1,770 till., hade 1883 104 lärjungar.

Moskva skola upprättades i nämnda stad år 1822 genom Moskva
Kejs. landtbrukssällskap och lyder fortfarande under samma sällskap,
men erhåller af staten ett årligt bidrag, livilket uppgår till

17,000 rubel. Denna skola räknade 1883 147 lärjungar.

Kherson i guvernementet af samma namn hade 1883 ej fler
än 43 lärjungar.

De lägre skolorna tillhöra alla en senare tid. Fordom med- Lägre
delades åt krouobönders barn praktisk undervisning i jordbrukvndercismwg.
vid 8 mönstergärdar, men då lifegenskapen 1863 upphäfdes, förlorade
dessa skolor sin betydelse. De för närvarande befintliga
tre lägre skolorna äro:

Marilna Gorko i guvernementet Minsk. Till åstadkommandet
af denna skola bildade traktens befolkning en fond, uppgående
till ett belopp af 60,000 rubel, hvaraf hälften tillsläpptes af en
godsägare Voinlovitch. Kursen är fyraårig; lärarnes antal 3, och
af dessa har föreståndaren 1,000 rubel i årlig lön. År 1883 var
lärjungarnes antal 27, och statsbidraget till denna skola utgick
med 5,250 rubel.

«Maria landtbruksskola för arbetare» grundlädes 1877 af grefve
Eehbinder på hans gods Schebekinskoi i Kurska guvernementet.

Åldern för inträde är satt till minst 14 år. Kursen är treårig och
delad i 2 klasser, af hvilka den första upptager en tid af två år,
den andra endast ett år. Lärjungarne inom hvarje klass äro efter

ålder delade i två sektioner. Läsåret varar från den 1 September
till den 15 Juni. Under denna tid läses vår och höst endast två
timmar om dagen, och 10 timmar sysselsättas lärjungarne med
praktiskt arbete. Från den 1 November till den 15 Mars läses 4
timmar om dagen, och det yttre arbetet är då inskränkt till 8
timmar. Lärjungarne hafva allting fritt vid skolan och åtnjuta
dessutom betalning för sitt arbete. Hälften af lärjungarnes arbetsvinst
innehålles, tills de efter slutad kurs afgå från skolan. Lärarnes
antal är 5 och lärjungarnes 113. Föreståndaren åtnjuter i
lön 1,500 rubel om året.

Ouspensh i guvernementet Vladimir har 4 lärare och 20 lärjungar,
som alla äro interna och hvar för sig betala 100 rubel om
året. Föreståndarens lön uppgår till 1,200 rubel, och statsbidraget
till denna skola utgår med 12,000 rubel om året.

Ny organisation af de lägre landtbruksskolorna i Ryssland
förestår, i det nämligen för detta ändamål Kejs. stadgar utfärdades
den 27 December 1883. Enligt dessa komma skolorna att delas i
två klasser. De kunna upprättas af enskilda eller föreningar, men
skola stå under offentlig kontroll. Första klassens skolor hafva en
föreståndare och 3 lärare, de senare med 500 rubel i årlig lön hvardera.
Skolorna af andra klassen hafva en lärare mindre, och lärarelönerna
få i dessa skolor ej öfverstiga 400 rubel för hvarje lärare.
För att gynna uppkomsten af lägre skolor beviljar staten på vissa
vilkor understöd åt dem. Detta kan antingen utgå med 3,500
rubel om året för hvarje skola, eller ock upplåter staten jord till
skolan af högst 1,100 till. areal.

Beträffande de i Ryssland befintliga specialskolor för landtbruket
och dess binäringar må i främsta rummet nämnas vinodlingsskolan
Magoratsch på Krim och den med densamma i förbindelse
stående trädgårdsskolan vid de kejserliga trädgårdarne i
Nikita. Denna skola har fyra lärare, af hvilka föreståndaren åtnjuter
2,500 rubel i årlig lön, och 51 lärjungar, som för helt internat
betala 150 rubel om året. Skolan åtnjuter i årligt statsanslag
32,832 rubel. Vidare förekomma ytterligare två trädgårdsskolor,
nämligen den vid Penza och Bessarabiens i närheten af Kischinev.
Den förra har 4 lärare, 26 lärjungar och åtnjuter i årligt statsanslag
7,842 rubel. Den senare har 3 lärare, 20 lärjungar och
ett statsanslag å 5,784 rubel. I begge skolorna äro lärjungarne
interna och betala hvar för sig årligen 100 rubel. Utom de nu
nämnda finnas 2 skolor för silkesodling, eu för 50 år sedan an -

lagd biskötareskola och 3 skolor för mejeri- och boskapsskötsel,
deribland den 1874 vid Petersburg anlagda Vilkiifiska.

Tager man i betraktande landets folkmängd och landtbrukets
öfvervägande betydelse för Ryssland, synes antalet landtbruksläroverk
i detta land vara jemförelsevis litet. En utveckling af landtbruksskolväsendet
försvåras dock i hög grad af bristen på fackmän,
oaktadt de stora kostnader som staten för detta ändamål
ikläder sig. För de undervisningsanstalter, som lyda under ministeriet
för riksdomänerna, upptager riksbudgeten för 1882 1,007,587
rubel, hvartill böra läggas de utgifter för landtbruks-, skogs- och
tekniska läroverk, som från andra titlar utgå.

Storbritannien och Irland.

I det föregående har omnämts att lärostolar i landtbruk
sedan lång tid förefunnits vid universiteten i Edinburg, Aberdeen
och Oxford.

''Sedermera upprättades på enskildt initiativ år 1845 ett högre Landtbrukslandtbruksläroverk
vid Cirencester i county Gloucester. 1 början mstltutafsåg
man att vid detta läroverk ställa undervisningen billigt för
eleverna, så att de genom deltagande i arbetena vid jordbruket
skulle sättas i tillfälle att till en del intjena kostnaderna för sitt
underhåll. Denna princip visade sig likväl vid tillämpningen vara
ett misstag, och då man detta oaktadt ej ville öfvergifva den,
råkade läroverket i skuld, som småningom växte, så att den år
1863 uppgick till ej mindre än 540,000 kronor. En stor del af
lärarne lemnade dä sina platser, hvilket nödvändiggjorde en reorganisation
af läroverket.

Med detta är förenadt eu landtegendom om 570 tnl., hvaraf
370 tnl. under plog. Plats tinnes för 200 elever, men det vanliga
antalet är ej fullt hälften. Den årliga afgift, som eleverna hafva
att betala, är för interna 2,250 kronor och för externa 900 kronor.

Läsåret har två terminer: sommar- och vinter-, och mellanterminerna
omfatta hvardera sju veckor. Kursen genomgås på tre terminer
med undantag för dem, som önska taga examen och erhålla
diplom, hvilka behöfva längre tid. Aren 1857—-77 hafva endast
128 elever erhållit diplom som »Members of the Agricultural
College». Undervisningen meddelas af föreståndaren och 7 lärare.

Några andra slag af offentliga landtbruksläroverk än de nu omnämnda
finnas veterligen ej i Storbritannien. Det vanliga sättet att

Irland.

der utbilda sig till landtbrukare är att några år praktisera som
betalande elev vid något välskött landtbruk.

I Irland finnas fyra olika slag af skolor, som hafva undervisning
i landtbruk till ändamål. Främst bland dem står det
högre läroverket vid Glasnevin nära Dublin benämdt »Albert
National Agricultural training Institution». Det grundlädes 1838,
och undervisningen derstädes meddelas teoretiskt och praktiskt
af 1 föreståndare, 1 förvaltare af egendomen samt 2 ordinarie och 5
biträdande lärare. Eleverna äro antingen interna eller externa.
För vinnande af inträde fordras en ålder af 17 år. De interna
eleverna, för hvilka platser finnas till ett antal af 75, kunna utbilda
sig antingen till egendomsförvaltare eller lärare. Kursen för de
förra är två och för de senare ett år. Med läroverket är förenad
en landtegendom på 150 till.

Ett annat slag af landtbruksläroverk i Irland äro de s. k.
modellskolorna (»model agricultural schools»). De voro 1857 till
antalet 38 och försedda med små jordbruk. Undervisningen meddelas
af föreståndaren och förvaltaren vid jordbruket. En lärjunge
vid hvarje skola underhålles på allmän bekostnad; de öfriga betala
för sig.

Vid ett femtiotal af de vanliga folkskolorna meddelas undervisning
i landtbruk. Dessutom finnas för fattiga barn några och
70 arbetsskolor (»workhouse schools»), vid hvilka äfven undervisning
i landtbruk lemnas.

Nordamerikas Förenta Stater.

Inom dessa dröjde det längre än i Europa, innan man kom
att känna behof af landtbruksläroverk, men då detta behof der
slutligen gjorde sig gällande, inträdde de nordamerikanska Förenta
Staterna i täflan med Europa om upprättandet af sådana
läroverk.

Redan år 1837 hade framstående landtbrukare inom de olika
staterna begynt att verka för denna sak, men det dröjde till 1855
innan staten Michigan, först af alla, vidtog några åtgärder för
detta ändamål.

År 1857 väcktes i representanternas hus förslag om beviljande
af unionen tillhörig jord (public land) för upprättande af institutioner
till befrämjande af landtbruk och industri, och 1859 au -

togs detta förslag af senaten, men föll på Presidenten Buchanans
veto.

År 1862 väcktes ånyo en bill i samma syfte af m:r Wade i senaten.
I denna bill säger han sig afse: att på en säker grundval upprätta
åtminstone ett läroverk i hvarje stat, tillgängligt för eu och hvar,
men isynnerhet för mödans söner, och i dessa läroverk skulle
undervisas i alla de vetenskaper, som äro behöfliga för det praktiska
lifvet, på det att särskild! landtbruket, »som utgör grunden
för det närvarande och framtida välståndet, derigenom må blifva i
tillfälle att förvärfva sig pålitliga vänner».

Denna bill gick igenom i senaten med 32 röster mot 7, och i
representanternas hus med 90 mot 25 samt vann äfvenledes sauktion
af Presidenten A. Lincoln, hvarigenom den under namn »An
act donating public lands to the several States and Territorries
which may provide colleges for the benefit of agriculture and the
mechanic arts» blef lag den 2 Juli 1862.

Af denna lags bestämmelser äro följande de vigtigaste:

Hvarje stat erhåller af unionen tillhörigt land eu areal af

30,000 acres* för hvarje senator och representant, som den enligt
1860 års census hade i kongressen.

Alla omkostnader för administrationen och försäljningen af
det gifna landet bekostas af den stat, som mottager gåfvan, så att
den slutliga försäljningssumman kommer att oförminskad användas
för det afsedda ändamålet.

Det för försäljningen erhållna kapitalet skall placeras i räntebärande
papper, som åtminstone lemna 5 procent i ränta, dock
må en tiondedel af kapitalet användas till inköp af jord för läroverkets
räkning. Kongressens gåfva skall af hvarje stat formligen
antagas, och staten skall dervid förbinda sig att ej använda någon
del åt kapitalet eller räntan, vare sig direkt eller indirekt, till inköp,
uppförande eller reparation af för läroverket behöfliga byggnader,
utan skola dessa bekostas af staterna sjelfva.

Läroverkens uppgift skall vara att meddela undervisning i de
vetenskaper, som äro hänförliga till landtbruk och slöjder, utan
att likväl derföre andra vetenskaper och klassiska språk skola
vara alldeles undantagna. Undervisningen, som äfven skall omfatta
militäröfningar, må ordnas på det sätt hvarje stat finner
lämpligast med hänsyn till »meddelandet af en liberal och praktisk
uppfostran åt näringarnes idkare i olika yrken». 1

1 acre = 0,82 tunnland.

Nere- York.

Massachu setts.

> Det medborgerliga kriget lade visserligen hinder i vägen för
att dessa medel genast kunde för sitt ändamål användas, men i
slutet på 1860- och i början af 1870-talet upprättade den ena staten
efter den andra storartade läroanstalter i angifvet syfte. Dervid
förlädes undervisningen i landtbruk dels såsom en särskild
afdelning till förut befintliga läroverk, dels upprättades
nya sådana, uteslutande afsedda för landtbruk eller landtbruk och
industri tillsammans.

Till närmare kännedom om huru denna kongressens storartade
gåfva blifvit använd och om sättet, på hvilket landtbruksundervisningen
i Nordamerikas Förenta Stater blifvit ordnad, skall här
lemnas en kort redogörelse för några af de upprättade landtbruksläroverken.

På staten New-York kom den största jordvidden, som en följd
af denna stats stora folkmängd. Staten erhöll ej mindre än 990,000
aeres land, som år 1873 representerade ett värde af närmare 2
millioner dollars*. Denna gåfva öfverlemnades till »Cornell University»,
eu institution, som grundats vid Ithaca af Ezra Cornell genom
eu donation af 1/2 million dollars. Nu, då beslut blifvit fattadt
om att utvidga hans skapelse med eu afdelning för landtbruk och
en för industri, skänkte han ytterligare till dessa afdelningar ej
blott en bebyggd farm på 200 aeres, utan äfven eu geologisk samling,
värd 10,000 dollars, och andra gåfvor till ett värde af 25,000
dollars. Universitetets hela egendom uppskattades år 1873 till mer
än 31 2 millioner dollars, af hvilka 11/2 million tillkommit genom
enskilda donationer. Af denna egendom ansågos byggnaderna
representera ett värde af 600,000 dollars, biblioteket med 37,000
band 60,000 samt samlingarne 40,000 dollars. Af hela universitetets
kapitalvärde voro 21/s millioner anslagna till afdelningarne för
landtbruk och industri. Landtbruksafdelningen öppnades 1868.
Den omfattade tre olika kurser, hvardera på 4, 3 och 2 år. År
1876 räknade Cornell University 31 professorer, 23 assistenter och
526 studenter i universitetets alla afdelningar.

Massachusetts antog 1865 kongressens gåfva af 360,000 aeres
land, som försåldes för 207,000 dollars. Af detta belopp afsat.
tes \/10 till inköp af eu farm för att''på den förlägga ett
landtbruksläroverk. Af återstoden lemnades a/3 till Technological
Institute i Boston, och 2JS reserverades till landtbruksläroverket.
En farm på 383 aeres, värd 37,000 dollars, inköptes vid staden

1 dollar = 3,80 kronor.

Amherst, som till läroverket anslog 75.000 dollars. Staten Massachusetts
beviljade för samma ändamål under olika tider tillsammans
430,000 dollars, och enskilda donationer uppgingo till 25,000
dollars. Af de sålunda befintliga tillgångarne användes 200,000
dollars till byggnader, nämligen: tvenne elevbyggnader, hvardera
150 fot lång och tillsammans innehållande rum för 110 elever,
som bo två och två tillsammans och hafva hvar sitt sofrum och
ett gemensamt läsrum, 7 bostadshus för lärare och tjenstemän,
samt en läroverksbyggnad i 4 våningar och 160 fot lång. På enskild
persons bekostnad uppfördes dessutom ett växthus af glas,
som betäcker en yta af 5,000 qv.-fot.

Läroverket öppnades i Okt. 1867 och har två olika kurser.

Den ena, mera vetenskaplig, genomgås på 4 år af dem, som önska
blifva utexaminerade som »Bachelor of Science», den andra är afsedd
för mindre landtbrukare och genomgås under en vinter. Tre föreläsningar
hållas hvarje dag utom lördagarne, som äro anslagna
till exkursioner. Hvarannan dag sysselsättas eleverna under 2
timmar med kroppsarbete. För det arbete af detta slag, som de
derutöfver uträtta, ersättas de med 12 Ys cents per timme. Läsåret
börjar den 1 September och slutar i Augusti. Det är delad!

1 tre terminer. Inträdesfordringar äro 15 år och inträdesexamen.

Eleverna betala i undervisningsafgift 12 dollars, i laborationsafgift
5 dollars, för rum 6 dollars, allt i terminen, och för kosthåll 3,50
dollars i veckan. Hela kostnaden för elev uppgår till 250 dollars
per år. Lärarepersonalen utgöres af 8 professorer, 1 assistent och

2 instruktörer. Elevantalet utgjorde år 1868 92 och 1875 111, men
hade högst uppgått till 171 är 1872.

Det äldsta af Amerikas landtbruksläroverk är staten Michi- Michigan,
gans, »State Agricultural College». Det anlades vid Lansing år 1857
och underhölls helt och hållet på statens bekostnad, till dess det
erhöll af kongressen 240,000 acres land, som ansågos representera
ett värde af 700,000 dollars. Härförutom ha af staten till farm
och byggnader anslagits 200,000 och till andra ändamål 25,000
dollars. Det med läroverket förenade landtbruket omfattar 550
till., hvaraf 250 åker. Museet innehåller värdefulla samlingar, och
biblioteket räknar mer än 5,000 band. År 1875 funnos 7 professorer,
7 assistenter och 156 elever.

Sedan staten Ohio 1865 antagit kongressens gåfva af 630,000 ohw.
acres land, började det invid staden Columbus belägna »Ohio Agricultural
and Mechanical College» 1873 sin verksamhet. Den skolan

Illinois.

tillhörande egendomen anses i värde uppgå till 850,000 dollars,
de årliga utgifterna för läroverket till 31,000 dollars. Kursen är
dels preliminär, dels tillämpad. För hvardera afdelningen räknas
två år. Den preliminära kursen är gemensam för alla. Den speciel
eller tillämpade genomgås i tre skilda fackskolor, nämligen:
för matematiska vetenskaper, för naturalhistoria och för humanistiska
ämnen. För att erhålla diplom som bachelor fordras betyg
i sex ämnen, fyra från den fackskola, från hvilken betyg tages,
och ett från hvar och en af de öfriga. Läsåret är deladt i tre
terminer, och i undervisningsafgift betalas 4 dollars i terminen
utom 8 dollars i laborationsafgift. Med läroverket är förenadt ett
hotell, i hvilket eleverna kunna inackordera sig för 3,so dollars i
veckan. Läroverket räknade 1877 13 lärare och 251 studerande.

I staten Illinois framstäldes redan 1851 förslag om upprättandet
af ett universitet för praktiska kunskaper, men ej förr
än staten kommit i åtnjutande af kongressens gåfva, 480,000
acres land, värda omkring 400,000 dollars, förefans någon utsigt
att kunna realisera denna tanke. Efter att staten derjemte för
ändamålet beviljat 400,000 dollars, kunde man ändtligen 1868 uppsätta
ett »Industrial University» vid Urbana i Champaign county.

Med läroverket förenades tvä landtegendomar: den ena på 213
och den andra på 410 acres. Den förra, på hvilken läroverksbyggnaderna
uppfördes, kallas »experimentalfarmen» och består af:

10 acres tomter;

70 » fruktträdgård;

"20 » skogsträdskola;

53 » botanisk trädgård med två växthus och

60 » experimentalfält.

Den andra farmen kallas »modellfarmen» och skall vara eu mönstergård.

Hufvudbyggnaden blef färdig först 1873, är 5 våningar hög,
med 214 fot läng hufvudfasad och två 125 fot långa byglar. I
hufvudpartiet finnas 30 lektionssalar. I ena flygeln äro inrymda
kemiska laboratoriet och fysiska kabinettet, hvilka i uppsättning
kostat 10,000 dollars. I den andra flygeln, som är eldfast, finnas
museer och ett bibliotek på 10,000 volymer, tillsammans värda

20,000 dollars. Ytterligare finnes en byggnad, 128 fot läng och
80 fot bred, i två våningar, af hvilka den undre är inrättad till
verkstäder och den öfre till gymnastik- och excercissal; samt slutligen
ett sjukstall. Byggnaderna kostade i uppförande232,OOOdollars.

Kursen är treårig och afsedd för både män och qvinnor.
Läsåret, som är deladt i tre terminer, börjar den 1 September och
varar till in i Juni. Alla elever, som tillhöra staten, hafva undervisningen
kostnadsfri. Andra betala 10 dollars i inskrifningspenningar
och 5 dollars i terminsafgift. Undervisning meddelas af 13
professorer och 12 assistenter i grund- och fackämnen. Till de
förra äro att räkna matematik, naturhistoria, kemi, fysik, geologi,
lefvande och döda språk, historia och militärämnen. Fackskolor
finnas för mekanici, civilingeniörer, byggmästare, landtbrukare
och handlande, samt slutligen en hushållsskola för qvinnor. Ämnena
äro valfria.

Utom den teoretiska undervisningen meddelas äfven praktisk
i den s. k. laber class. I denna klass sysselsättas eleverna med
kroppsarbete 2 å 3 timmar hvarje söcknedag utom lördagar.
För detta arbete betalas de med 10 cents i timmen. Elevens
utgifter för ett år vexla!- på denna grund mellan 125 och 213
dollars.

Antalet elever var:

År.	Qvinnor.	Landtbruks- elever.	Hela antalet.
1870....................	—	62	196.
1871____________________	_________________ 23	63	277.
1872....................	_________________ 53	68	381.
1873____________________	________________ 74	87	402.
1874....................	_________________ 90	—	406.
1875___________________	_________________ 89	52	374.
1876___________________	83	49	386.

År 1876 hade vid läroverkets graduerats 82 elever efter aflagd
examen.

loiva. År 1858 beviljade staten 10.000 dollars, Story county
lika mycket och enskilda personer 7,000 dollars till inköp af en
jordegendom i förenämnda county, för att der förlägga ett agricultural
college. Några år senare beviljade staten för samma ändamål
ytterligare 17,000 dollars. Det oaktadt kunde ej något
vinnas, förr än staten kom i besittning af kongressens land, 240,000
aeres, som ansågos värda 600,000 dollars. Nu beviljades af staten
rikliga medel, och en egendom på 850 aeres inköptes vid
Ames. Af denna användes 35 aeres till trädgård och 125 till
park. En byggnad med en hufvudfasad af 156 fots längd upp -

loma.

Indiana -

fördes. Med denna äro två flyglar förenade. Byggnaden har
5 våningar och krönes af ett 136 fot högt torn. I samband
med ena flygeln sattes en laboratoriebyggnad i 4 våningar af
70 fots längd och 40 fots bredd. I denna byggnad inrymdes i
bottenvåningen mekanisk verkstad, i 2:dra våningen kemiskt laboratorium,
i 3:dje fysiskt kabinett, i 4:de meteorologiskt observatorium
och ritsalar. Byggnaderna hafva i uppförande kostat

300,000 dollars. Undervisningen började 1869 med 9 lärare och
192 elever. Kursen är fyraårig, och läsåret börjar den 1 Mars
samt slutar med November. Det första året är undervisningen för
alla gemensam.

Om eftermiddagarne användas 2 */2 timmar till kroppsarbete,
och betalas detta med 3 till 10 cents i timmen. För kost och
husrum betalas 2,7 5 å 3 dollars i veckan. År 1876 utgjordes lärarepersonalen
af 7 professorer och 8 assistenter.

Antalet elever har varit:

1870_____________	............ 192.	1874_____________	____________ 295.
1871_____________	220.	1875.............	___________ 277.
1672_____________	___________ 265.	1876.............	___________ 300.
1873_____________	___________ 263.

Första kursen utgick 1872 och räknade 26 graduerade, deraf
17 i landtbruk, 8 i mekanik och 1 i den s. k. ladies course. År
1875 graduerades 20, och hela antalet sådana från läroverkets början
var detta år 80. Detta läroverk anses representera ett kapitalvärde
af 970,000 dollars och har 35,000 dollars i ränta hvarje år.

Indiana antog kongressens gåfva 1865. De 390,000 acres,
som staten erhöll, såldes 1867 för öfver 212,000 dollars, hvilket
kapital med upplupna räntor år 1874 vuxit till 340,000. År 1869
beslöts att upprätta ett agricultural college vid La Fayette, som
en gren af »Purdue University». Detta skulle nämligen bestå af tre
afdelningar:

1) university academy;

2) college of general Science;

3) special schools of Science and technology.

I sistnämnda afdelning skulle undervisning i landtbruk meddelas.
Till det sålunda beslutade läroverket i landtbruk och industri
skänkte John Purdue, efter hvilken universitetet blifvit uppkalladt,
150,000 dollars och Tippecanoe county 50,000 dollars.
Med läroverket förenades en farm på 186 acres. Den 17 Sept.

1874 öppnades det och hade 1875 6 professorer och 2 assistenter
samt 57 elever. Dessa senares antal ökades följande år till 120.

Kansas antog kongressens gåfva af 90,000 acres land år 1863
och anslog de medel, som dessa vid realisationen inbragte, till det
förut befintliga »Bluemont College», som skulle förvandlas till ett
»State agricultural college». År 1876 hade 2/3 af kongresslandet
blifvit försåldt för 240,000 dollars. Hela ränteinkomsten från det
af kongressen skänkta landet uppgick till 20,000 dollars om året.
Af dessa medel skulle omkostnaderna för läroverket bestridas. Med
detsamma förenades en farm på 250 acres, af hvilka 30 upplätos
till trädskola. För 150,000 dollars hafva på statens bekostnad uppförts
8 byggnader, hvaribland äro att märka läroverksbyggnaden,
elevbyggnaden och det kemiska laboratoriet, hvilket senare är bygdt
i form af ett grekiskt kors af 170 fot längd. Läroverket omfattar
en förberedande kurs, en landtbruksklass och en ladies Glass.
Till den sistnämnda hörer undervisning i typografi och telegrafering,
för hvilka ändamål finnas ett tryckeri med 20 sättarekaster
och en telegraf med 2/8 mil ledningar och 25 telegrafapparater.
För inträde i förberedande kursen fordras att hafva uppnått 14
års ålder och att vara i besittning af folkskolekunskaper. Hela
lärotiden tager i anspråk 6 år. Undervisningen är kostnadsfri och
meddelas af 6 professorer, 8 assistenter och 2 instruktörer. Antalet
elever har varit:

1869....-.......	_________ 173	1873____________	......... 217
1870_____________	......... 168	1874____________	_________ 183
1871............	_________ 194	1875-..........	......... 237
1872____________	_________ 200	1876____________	_________ 303.

Maryland öppnade ett agricultural college 1859 vid Hyattsville
i närheten af Washington. Af kongressen erhöll det 210,000
acres land, som såldes för 111,000 dollars. Hela läroverket representerar
ett värde af 210,000 dollars. Med läroverket är förenad
en farm på 230 tnl. År 1875 funnos 3 professorer, 2 assistenter
och 52 elever.

Pennsylvanien öppnade en högskola för landtbruk i Centre
County 1859 under ledning af Evan Pugh, som dog 1864. År 1862
erhöll läroverket namnet agricultural college. Det land, som kongressen
beviljade till detta college, uppgick till 780,000 acres, hvilka
realiserades till 440,000 dollars. Staten Pennsylvanien har till
läroverket anslagit 200,000 dollars och enskilda personer 70,000.

Kansas.

Maryland.

Pennsyl vanien.

Connecticut.

Maine.

Minnesota.

Med räntor har detta kapital så förökats, att det nu utgör 890,000
dollars, af hvilka 500,000 äro afsätta till en räntebärande fond,
af hvars räntor omkostnaderna för läroverket bestridas. Med läroverket
äro förenade 4 farmer, nämligen: »college-farm» på 300 aeres,
»experimental-farm» på 100 aeres, och den östra och den vestra
farmen, den förra på 100, den senare på 121 aeres. Undervisningen
är kostnadsfri och meddelades år 1875 af 8 professorer och
4 assistenter till 148 elever.

Connecticut. Vid »Yale College» upprättades en särskild afdelning
för praktiska kunskaper år 1846. Denna afdelning, som bär
namnet »Sheffield scientific school», erhöll af J. R. Sheffield år
1860 en donation af 160,000 dollars. Till denna skola anslogs
vidare värdet af det land, som kongressen skänkte till Connecticut,
eller 135,000 dollars. Ytterligare hafva af enskilda personer till
detta läroverk donerats tillsammans 320,000 dollars, så att detsamma
nu representerar ett värde af 615,000 dollars, hvaraf i räntebärande
fonder 360,000, fastigheter 215,000, bibliotek, samlingar m. m.
40,000. Med läroverket är ej förenadt något landtbruk. Kursen är
treårig. Undervisningsafgiften är 125 dollars om året med undantag
för 43 frielever. År 1875 funnos vid denna skola 16 professorer,
13 assistenter och 224 elever. Hela Yale College räknar några
och 80 lärare och nära 1,000 studenter.

I Maine upprättades ett »State college of agrieulture and the
mechanic arts» år 1865 vid Oronto. Det är förenadt med en larm
på 375 aeres och hade 1875 6 professorer, 2 assistenter och 115
elever.

I förbindelse med det år 1868 invid Minneapolis i Minnesota
anlagda universitetet »S:t Anthony» upprättades 1875 ett agricultural
college, försedt med växthus och experimentalfält.

I den amerikanska unionen hade år 1873 35 stater tillsammans
38 högre landtbruksläroverk. Till deras upprättande hade kongressen
bidragit med mer än 7,4 millioner tnl. jord. 34 af colleges
voro förenade med landtbruk om tillsammans 12,600 tnl., i
värde uppskattade till 5 millioner kronor. Hela värdet af de 38
läroverken var förenämnda år 67 millioner kronor, deraf unionen
tillsläppt 40. Antalet lärare var 1873 380 och elever 3,900.
År 1876 funnos i 36 stater 40 högre landtbruksläroverk, och tillsammans
hade de detta år 475 lärare och 4,200 lärjungar.

Danmark.

Efter att Kong!. Vetenskapsakademien i Köpenhamn redan
den 1 November 1793 hade prisbelönt en täflingsskrift af C. G.

Rafn »om den bästa plan till en praktisk åkerbruksskola i anseende
til! hvad och huru der bör läras», hvilken prisskrift öfversattes
på svenska år 1800, anordnades den första undervisningen
i landtbruk i Danmark, då en lärostol i detta ämne inrättades vid
universitetet i Köpenhamn år 1801. Under vintertiden höll läraren
i ämnet föreläsningar i landtbruk och under sommaren företog
han resor i landet för att göra sig bekant med landtbrukets ställning
och deröfver afgifva redogörelse. Förenämnda lärarebefattning
upphörde med innehafvarens död 1841.

Under tidsskedet 1807—1827 anordnades äfvenledes i Köpenhamn
särskilda föreläsningskurser i naturalhistoria, landtbruksekonomi
och husdjursskötsel. Dessa kurser bekostades af medel ur
den af general Classen 1789 stiftade donationsfonden. Slutligen
föredrogs vid den år 1773 grundlagda veterinärskolan i Köpenhamn
äfven för landtbrukare en kurs i husdjursskötsel, hvilken
dock upphörde samtidigt med att denna skola år 1858 sammanslogs
med den då inrättade »Kongl. Veterinär- og Landbohoiskolen».

År 1785 upprättades ett skogsläroverk i Kiel i förening med
den der förlagda holsteinska jägerikåren. Detta läroverk förenades
1808 med universitetet i Kiel, hvarest det förblef till år
1833, då det flyttades till Köpenhamn, för att 1863 förläggas till
Landbohoiskolen.

Vid den år 1829 stiftade Polytekniske Lsereanstalt öppnades
år 1849 eu kurs i landthushållning, i hvilken dock ej som läroämne
ingick husdjursskötsel. Detta läroämne måste särskild! studeras
vid veterinärskolan af dem, som deri önskade vinna insigt.

De elever, som vid denna läroanstalt aflade examen i fackskolan
för landtbruk, erhölio benämningen »Landbrugskandidater».

På de landtbruksmöten, som höllos efter 1845, blef, med LmåboUiafbrott
för krigsåren 1848—50, landtbruksundervisningen och boleri.
dess ordnande föremål för lifliga diskussioner. På landtbruksmöte!
i Köpenhamn 1852 tillsattes en komité för att utreda
denna fråga. I sitt på landtbruksmötet i Flensburg framlagda
förslag förordade komiterade förläggandet af den högre

undervisningen i landtbruk antingen till den Polytekniske Lsereanstalt
eller till veterinärskolan. Då emellertid det senare svårligen
kunde låta sig göra, enär veterinärskolans byggnader voro fallfärdiga,
tillsatte regeringen samma år eu komité, för att afgifva
förslag till ordnandet såväl af den högre undervisningen i landtbruk
som af veterinärundervisningen. I detta syfte föreslog komitén
inrättandet af ett alldeles nytt läroverk, och förslaget, som
gillades af regeringen, framlades för riksdagen 1855, hvarpå den
8 Mars 1856 beslöts, att en »Kongl. Veterinär- og LandbohgisTcole»
skulle i Köpenhamn upprättas. Åren 1857 och 1858 uppfördes
byggnaderna för detta läroverk på en tomt om 40 till. i Frederiksbergs
kommun vid Köpenhamn.

Af tomten äro 22 tnl. anslagna till försöksfält och 11 tnl. till
botanisk-ekonomisk trädgård. Ett fält om 6 tnl. har upplåtits till
sedan 1863 fortsatta gödslingsförsök, ett andra likaledes på 6 tnl.
till försök med olika omloppsbruk och ett tredje på 2 tnl. till
växtodlingsförsök.

Med läroverket äro förenade ett stort bibliotek, betydande samlingar,
ett stort kemiskt laboratorium, stallar m. m. Biblioteket
har blifvit bildadt af veterinärskolans om 5,500 band, med hvilket
år 1863 förenades skogsläroverkets på 1,760 band och år 1871
3,500 band ur det Classenska biblioteket. År 1873 funnos i högskolans
bibliotek 8,500 verk i 15,000 band, och år 1881 hade de
förras antal ökats till 10,174 och de senares till 18,056. Årligen
utlånas omkring 1,000 band, hvaraf hälften till högskolans lärare
och återstoden till elever och enskilda personer.

I spetsen för högskolans förvaltning står en direktör, biträdd
af sex styrelseledamöter, utsedda af regeringen. Styrelsen sammanträder
två gånger om året och uppgör läroverkets stat för det
kommande.

Direktören är äfvenledes ordförande i lärarerådet, som består
af samtliga professorer och docenter och som bestämmer om alla
frågor, hvilka röra undervisning och examina, har bestyr med
stipendiefonden och afgifver förslag i alla högskolan vidkommande
angelägenheter. Med afseende på undervisningen sträcker sig
lärarerådets befogenhet till uppgörande af undervisningsplan och
undervisningsprogram, äfvensom till att bestämma omfånget och
beskaffenheten af uudervisningsmaterielen, såsom bibliotek, museer
in. m., och fördelningen af de till samlingarne af riksdagen
anslagna medel. Lärarerådet sammanträder i regeln första mån -

dagen i hvarje månad. Tre medlemmar kunna begära sammanträde,
och hvar och eu eger rätt att vid dem väcka förslag. Detta
skall dock, skriftligen affattadt, 8 dagar förut vara till ordföranden
aflemnadt. Lärarerådets alla beslut underskrifvas af ordföranden
och kontrasigneras af sekreteraren. Lärarerådet väljer för vissa
angelägenheter komitéer. Fasta sådana äro: eforatkomitén, som
består af fem ledamöter, stipendie- och examenskomitéerna, hvilka
hvardera bestå af tre medlemmar.

Undervisningen tog sin början den 24 Augusti 1858. Läroverket
hade då tre fackafdelningar, nämligen en för veterinärer,
en för landtbrukare och en för s. k. landinspektörer, hvilka senare
hafva till uppgift att utföra landtmäteriförrättningar. År 1863 bildades
vid högskolan ytterligare två afdelningar: en för trädgårdsskötsel
och en för skogshushållning. Dessutom är vid högskolan
inrättad eu hofbeslagsskola.

Veterinärer och landinspektörer utbildas vid högskolan såväl
teoretiskt som praktiskt. Landtbrukare, trädgårdsodlare och forstmän
erhålla hufvudsakligen en teoretisk utbildning och böra derföre,
för att med fördel kunna tillgodogöra sig undervisningen,
förut hafva praktiskt deltagit i yrkesutöfning. Hvad landtbrukare
och trädgårdsodlare beträffar, utgör detta dock ej något nödvändigt
vilkor för att vinna inträde vid högskolan. Skogseleverna
hafva deremot att underkasta sig en praktisk examen, innan de
få deltaga i fackstudierna.

Högskolan har två slag af lärjungar: elever och extra ordinarie
deltagare. De förra hafva företrädesrätt till undervisningen,
och endast sådana kunna komma i åtnjutande af stipendier.
Bestämda inträdesfordringar äro endast uppstälda för dem, som
vilja i skolan upptagas som elever. Dertill fordras att hafva tagit
en af de examina, som berättiga till inträde vid Köpenhamns universitet,
eller att enligt Kongl. förordningen af den 30 Augusti
1881 hafva aflagt förberedelseexamina vid universitetet. Från fullgörande
af dessa fordringar kan dock inrikesministeriet på särskild
ansökan medgifva befrielse.

Läsåret börjar den 23 Augusti och räcker till den 6 Juli samt
är fördeladt på två ternimer, hvaraf den första går till den 1
Februari. Alla år börjas ny kurs. Den för veterinärer är beräknad
till 2V2 år, af hvilka sista halfåret hufvudsakligen användes
till praktiska öfningar; den för landtbrukare, landinspektörer och
trädgårdsodlare till 1 2/g; samt den för skogselever till 23/i år.

Ferier hållas vid julen från den 23 December till den 6 Januari,
vid påsken en vecka samt vid pingsten 4 dagar. Sommarferier
hållas för veterinärer och skogselever från den 7 Juli till den 22
Augusti och för landtbrukselever, landinspektörer och trädgårdsodlare
från den 1 till den 22 Augusti. Praktiska öfningar i skogshushållning
och geodesi pågå under sommaren.

Undervisningen är fri, och skolan står öppen för en och hvar,
äfven för sådana, som blott vilja utbilda sig i ett särskild! läroämne.

Undervisningsafgifter äro:
inskrifningsafgift, som elev, 10 kronor;

inträdesafgift til! samtliga föreläsningar 16 kronor; till särskilda
föreläsningar 4 å 8 kronor i terminen;
laborationsafgift, för elev 16 kronor för första terminen och 24 kronor
för hvar och en af de följande; extra-ordinarie deltagare betala
deremot 32 kronor; en hvar deponerar dessutom 10 kronor
för hvad som under arbetet kan förstöras;
dissektionsafgift 12 kronor i terminen;

fältmätningsafgift för landtbruks- och trädgårdselever 6 kronor
samt för landinspektörer och forstmän 12 kronor för terminen;
för hofbeslagsöfningarne betalas af andra deltagare än elever 20
kronor och af elever för en månad 6 kronor, när de äro af den
yngre, och 4 kronor, när de tillhöra den äldre afdelningen.
Från de faststälda undervisningsafgifterna kunna såväl elever
som extra-ordinarie deltagare erhålla befrielse, antingen helt och
hållet eller delvis, och derjemte kunna elever erhålla understöd
till bestridande af de med exkursionerna förenade utgifterna.

Stipendier utdelas i slutet af Januari och Juni af medel ur en
1856 upprättad stipendiefond. Denna vidmakthålles och förökas
genom af Riksdagen beviljade årliga tillskott och elevafgifter.
Stipendier och befrielse från undervisningsafgift meddelas för hvarje
termin särskild!. I regel kan elev först efter en termins uppehåll
vid skolan komma i åtnjutande af understöd. Stipendiernas
storlek är bestämd till 20 kronor i månaden, men kan förhöjas
till 30 kronor. Med ett sådant stipendium är kostnadsfri undervisning
förenad. Deraf förtjenta elever kunna erhålla premium
af 50 kronor i terminen, och åtnjuta de då äfvenledes kostnadsfri
undervisning för nästa halfår. Ingen elev får i understöd uppbära
mer än 200 kronor i terminen.

Undervisning meddelas i såväl grund-som fackvetenskaper, så
vidt möjligt för alla fem fackskolornas elever gemensamt.

Antalet föreläsningstimmar för hvarje kurs är följande:

Or undvetenskaper:

Matematik..........................—

Fysik...................................--

Oorganisk kemi _.....................

Organisk d:o ......................

Analytisk dio ..................

Botanik..................................

Zoologi..................................

Fackvetenskaper:

Anatomi och fysiologi..............

Farmakologi—.......................

Medicinsk botanik...................

Medi cin..................................

Kirurgi..................................

Hofbeslaglära ................-........

Rättsmedicin...........................

Husdjurens byggnad och lif.....

Allmän husdjursskötsel............

Jordartslära............................

Landtbrukslära.......................

Redskapslära..........................

Mejerilära____i.........................

Husdjurens sjukdomar.............

Bokhålleri..............................

Egodelning.............................

Rättskunskap..........................

Väg- och vattenbyggnad..........

Allmän trådgårdslära...............

Speciel d:o ...............

Skogsplantering......................

Skogshushållning....................

Skogszoologi...........................

Summa timmar

Veteri- närelev.	Landt- bruks- elev.	Land- inspek- törselev.	Träd- gårds- elev.	Skogs- elev.
		144		144
136	136	208	136	152
80	80	80	80	80
70	70	70	70	70
60	50	50	50	50
no	no	no	no	80
80	so	—	80	80
300
40
28
210
210
40
80
40	40
270	200
—	60	60	60	60
—	210	210
—	70
—	60
—	16
—	16
—	—	180
—	—	32	—	40
—	—	120	—	160
—	24	—	216
—	—	—	100
—	—	—	60	50
—	—	—	—	428
—	—	—	—	40
1,744	1,222	1 1,264	952	1,434

Utom förenämnda undervisning utgör antalet ordinarie laborationstimmar
180 och ritlektioner för alla elever utom veterinärer
400.

Examen hålles i April och Oktober månader. Den elev, som
önskar aflägga examen, gör derom anmälan hos lärarerådet. I
examinationsafgift betalas för

I grund- I fackvetenskap.
vetenskap.

Summa.

veterinärexamen..................	..... 16	24	40 kronor
landtbruksexamen................	..... 16	24	40 »
trädgårdsexamen .............	..... 16	24	40 »
landinspektörsexamen:
den teoretiska delen.......	..... 16	24	40 »
den praktiska delen.........	— —	—	80 » 120
skogsexamen:
den teoretiska delen........	..... 16	24	40 »
den praktiska delen	_____ _	—	40 »
i fältmätning.....................	----- -	—	30 » no. »

Examina i grund- och fackvetenskaperna hållas hvar för sig
och förrättas af lärarne i respektive ämnen inför tvenne censorer,
af hvilka den ene i regeln väljes bland högskolans lärare och den
andre bland sakkunniga män utom högskolan. De censorer, som
ej äro lärare, hafva reseersättning och traktamente med 10 kronor
om dagen, hvilken ersättning utgår af examensafgifterna. Så
väl läraren i ämnet som censorerna sätta hvar för sig betyg, och
af dessa tages sedan medeltalet. Examen, som är offentlig, består
i muntliga, skriftliga och praktiska prof. I hvarje ämne meddelas
6 betygsgrader. Hufvudbetyget sammanställes af de särskilda
betygen i de olika ämnena och har fyra grader, nämligen: lista
karakter med utmärkelse, lista karakter, 2:dra och 3:dje karakter.

För erhållande af afgångsbetyg fordras att aflägga följande
antal prof:

Examen i grundvetenskaperna:

Veterinärexamen ............

Landtbruksexamen ________

Landinspektörsexamen_____

Trädgårdsexamen ...........

Skogsexamen.................

Muntlig. Skriftlig. Praktisk. Summa.

4 1

6 1

6 2

5 1

6 3

2 9

1 9

2 8

1 10.

Examen i fackvetenskaperna:

Veterinärexamen _________

Landtbruksexamen ______

Landinspektörsexamen...

Trädgårdsexamen .........

Skogsexamen ...............

Muntlig. Skriftlig. Praktisk. Summa.

4 9 5 18

3 5 — 8

3 4 10 17

2 3 — 5

4 9 6 19.

Hela antalet studerande vid Landbohniskolen har varit:

1865—66...		255.	1874—75...			232.
1866-67...		284.	1875-76...			223.
1867—68...		282.	1876—77...			234.
1868—69...		246.	1877—78...			243.
1869—70...		246.	1878—79...			279.
1870—71...		240.	1879—80...			294.
1871—72...		238.	1880—81...			294.
1872—73...		234.	1881—82...			300.
1873—74...		221.
Af dessa	voro:
År.	Veter.	Landtbr. Landinspekt.	Trädg.	Skogs.	Andra.
1873—74...	_________ 76	78	13	13	24	17
1874—75...	......... 75	83	15	15	25	19
1875—76...	......... 73	67	21	12	35	15
1876—77...	.......... 78	88	18	8	32	10
1877—78...	......... 82	85	15	10	36	15
1878—79...	_________ 114	89	12	14	39	11
1879—80...	......... 122	76	21	14	44	17
1880—81...	......... 130	68	28	16	36	16
1881—82...	_________ 141	64	33	19	33	10.
Examen	i grundvetenskaperna har aflagts af:
År.	Veter. Landtbr. Landinspekt.	Trädg.	Skogs. Summa.
1877—78...	......... 15	5	5	1	8	34
1878—79...	_________ 28	20	3	2	7	60
1879—80...	......... 23	15	3	4	5	50
1880—81...	......... 24	11	6	3	10	54
1881—82...	......... 14	15	8	3	8	48

och antalet elever, som fulländat examen och blifvit dimitterade
från högskolan, har varit:

År. Veter. Landtbr. Landinspekt. Trädg. Skogs. Summa.

1877— 78............ 10 15 2 1 4 32

1878— 79____________ 11 22 4 2 1 40

1879— 80...... 13 9 2 5 6 35

1880— 81..... 21 14 4 3 7 49

1881— 82_____ 25 13 2 5 7 52.

Lärarepersonalen, af hvilken 11 hafva fast anställning, utgöres
af 6 professorer, 8 docenter och 11 assistenter. Dessutom hafva
vid skolan anställning 1 »bestyrer» för medikamentsförrådet och 1
»Fuldmsegtig» för räkenskaperna. På grund af beslut af den 1 April
1871 aflönas direktören med ett honorarium, som fastställes af
Riksdagen; för närvarande 2,000 kronor. De 11 fast anstälda
lärarne hafva hvardera 2,800 kronor i årlig lön jemte ålderstillägg
af 400 kronor för hvart femte år. Lönen får dock ej öfverstiga

4,400 kronor. En af lärarne åtnjuter derjemte fri bostad vid
högskolan.

De af eleverna inbetalda undervisnings- och examensafgifterna

hafva för året 1881—82 varit:

Inskrifningsafgifter ...... 610: —

Föreläsningsafgifter_______________ 7,564: —

Laborationsafgifter ._..... 4,332: 59.

Dissektionsafgifter ................ 888: —

Geodetiska öfnings-afgifter____________ 362: —

Examensafgifter........................... 3,974: —

Stämpel å afgångsbetyg______________________________ 122:—■

Summa kronor 17,852: 59.

Dessa medel hafva utgått till följande ändamål:

Undervisningen______________ 1,981: 67.

Laboratorium............... 4,332: 59.

Anatomisalen........................__................... 888: —

Geodetiska öfningar.................................... 362: —

Examensutgifter, censorer m. m___________________ 3,766: 34.

Stipendiefonden............................. 6,521: 99.

Summa kronor 17,852: 59.

Af stipendiefondens kapital, som den 31 Mars 1882 utgjorde
45,213 kronor, hade året 1881—82 användts till:

Månatliga stipendier _____ 1,660

Extraordinarie understöd................ 2,300

Fri undervisning............................ 3,110

Summa kronor 7,070.

Utgifterna med undantag för dem, som bestridts af elevafgifterna,
hafva varit:

1877— 78................................. 113,680: 65.

1878— 79_________________________________ 128,283:94.

1879— 80_________________________________ 135,371: 76.

1880— 81__________________________________ 129,214: se.

1881— 82.................................. 134,305: 84.

Utgifterna för året 1881—82 hafva fördelats sålunda:
Aflöningar till:

Direktören

2,000: —

Lärarne:

11 fast anstälda lärare 42,858: 98.

Docenthonorar............ 9,864: 5 6.

Assistenter.................. 11,708:— 66,431:54.

Sekreteriat- och kontorsutgifter ......... 4,200: —

Tjenstepersonal ______________________________ 7,965: os. 78,596: 62.

Bibliotek ____________________________________________________________ 1,632: —

Samlingar:

Anatomiska museum........................ 718: 06.

Kirurgiska samlingen_________________ 42: 05.

Hofbeslags- och ullsamlingen_______________ 51: 97.

Botaniska samlingen ________________________ 64: 90.

Mineralogiska d:o ________________________ 70:40.

Fysiska d:o ......... 197: 51.

Geodetiska d:o ........................ 430:''—

Åkerbruks- d:o ........................ 13: 25.

Skogsbruks- d:o ...... 129: 20.

Trädgårds- d:o ................... 370: 19.

Mejeri- d:o ________________________ 93:43.

Transport kronor

2,180: 96.
82,409: ss.

Öfning''ar:

Transport kronor 82,409: 5 8.

Kem. laborat. 4,497: 60.| afgår I
Dissektioner . 1,404: 38.[■ elev- j
Geodetiska ... 362: — jafgifter)

Exkursioner _ 1,270:— ------------

7,533: 9 8.

Fälten:

Botaniska trädgården______
3,725: 6 8.

Ekonomiska

trädgården 1,622: 29.

Försöksfält... 4,304: 05.

Skogsbotanisk
trädgård 1,035: 6 6.

10,687: 6 8.

afgår

för

försåt- |
da produkter -

4,332: 59. 165: 01.

888: — 516: 38.

362: — --

............ 1,270:— 1.951:39.

180: 70. 3,616: 98.

958:52. 663:7 7.

3,078: 58. 1,225: 47.

26: 15. 1,009:51. 6,515:7 3.

Försök:

Meteorologiska-, växt-, m. m.

946:7 6 —50 =.......................... 896:7 6.

Mejeriförsök____________________________________ 19,999: 11.

20,895: 8 7.

Underhåll:

Bränsle_____________________________

Lyse .................................

Skatter, assurans________________

Rengöring..........................

Byggnadsunderhåll...............

Vägunderhåll ....................

Nybyggnad och reparationer

Inventarium_____________________________

Diverse ...................................

Behållning ...............................

1,460: 54.

849: oi.
3,738: 66.
1,298: 07.
2.355: 6 5.
498: 04.

9,491: so. 19,691: 47.

.......... 1,799: 90

______________ 680: —

............ 361: 90.

Summa kronor 134,305: 84.

Lägre Den lägre undervisningen i landtbruk är dels praktisk, dels

undervisning, teoretisk. Den förra meddelas vid enskilda landtbruk under kontroll
af landthushållningssällskapet, den senare vid de i förening
med folkhögskolor stående »landboskolorna».

»Det Kongl. Landhusholdningsselskab», stiftadt år 1769, utverkade
redan år 1820, att 12 unga landtman, som i tre år oklan -

derligt tjent vid något af de landtbruk, som sällskapet godkänt,
skulle få under fredstid befrias från krigstjenst. Då erfarenheten
visade ett gynsamt resultat af denna anordning, ökades antalet
permitterade efter hand till 18, 22 och 27. År 1841 hade antalet
uppgått till 50, men i och med 1848—50 års krig upphörde denna
inrättning. Efter freden upptogs denna anordning ånyo, och sättet
för dess tillämpning modifierades.

För att blifva antagen till lärling fordras att hafva en ålder
af 18 år och att till Landhusholdningselskabet hafva inlemnat eu
egenhändigt skrifven ansökan med bifogade betyg om stark kroppsbyggnad,
vana vid kroppsarbete och folkskolekunskaper. De lärlingar,
som antagas, anvisas af sällskapet den gård, der de skola
arbeta. De stanna endast ett år i sänder på samma gård och
flyttas omvexlande till öarna och Jutland. Sällskapet förser hvarje
lärling med en samling böcker, som efter slutad kurs blir hans
egendom. Kursen varar tre år, och under denna tid skola de föra
dagbok öfver sin verksamhet. Jemte berättelser öfver de landtbruk,
vid hvilka lärlingarne tjenst, aflemnas dagböckerna till hushållningssällskapet,
som genom delegerade granskar dem. Resultatet
af granskningen offentliggöres i sällskapets tidskrift. De
landtbrukare, på livilkas gårdar lärlingarne vistas, biträda dem i
deras studier. Lärlingarne tjena för en nedsatt lön, uppgående
till 75 å 100 kronor om året. Vid början af år 1877 funnos 126
sådana lärlingar anstälda vid 75 olika landtgårdar. Sedan Landhusholdningsselskabet
numera lyckats intressera de lokala landtbruksföreningarne
för att på ofvan beskrifvet sätt utbilda landtbrukslärlingar,
har det förstnämnda sällskapet, på senare åren,
allt mera öfvergått till att på dylik väg utbilda mejerister och
dikningsförmän.

Särskilda för praktisk undervisning i landtbruk afsedda skolor
hafva i Danmark ej haft synnerlig framgång. Den första skola
af detta slag öppnades på regeringens föranstaltande vid Sorö
1830, men stängdes redan efter några få års verksamhet. År 1837
grundade en enskild person med understöd af Kongl. Landhusholdningsselskabet
eu dylik skola vid Frisendal på Jutland. Denna
skola, vid hvilken kursen var treårig, flyttades sedan till Haraldsund,
då kursen gjordes tvåårig. Från sistnämnda ställe flyttades
den vidare till Skaarupsgaard och slutligen till Dangaard, äfvenledes
på Jutland. Kursen gjordes då ettårig och uteslutande teoretisk.
Skolan fortfor med sin verksamhet till år 1871. Ytter -

Landboskolor.

ligare en lägre landtbruksskola anlades 1845 vid Hofmansgave på
Fyen. Undervisningen vid denna var hufvudsakligen teoretisk?
och skolan upphörde efter en tioårig tillvaro. Några andra likartade
skolor på Seeland hafva endast haft eu kort varaktighet.

Den enda skola af detta slag, som lyckats att bestå, är den,
som med understöd ur Classenska fonden blifvit anlagd vid Ncesgaard
på Falster. Kursen är tvåårig och elevantalet 18, hvaraf
hälften mottages hvarje år. Inträdesfordringarne äro 18 år, stark
kroppsbyggnad och vana vid kroppsarbete. Undervisningen bibringas
af skolans föreståndare, två vid skolan boende lärare och två
extra lärare. Halfva dagen egnas åt studier och andra hälften åt
arbete vid landtbruket, som har 330 tnl. åker. Lärlingarne betala
för undervisning och underhåll 200 kronor första och 160 kronor
andra året. Det oaktadt krafvel- skolan betydliga bidrag, hvilka,
utom vinsten på landtbruket och ett anslag af 2,275 kronor, uppgå
till 8,500 kronor, som erhållas ur Classenska fonden.

De skolor för den lägre undervisningen i landtbruk, som tillvunnit
sig det största erkännandet, äro de i förening med folkhögskolorna
inrättade landboskolorna. Den första folkhögskolan
anlades, som bekant, af biskop Grundlig 1844. Den har till uppgift
att meddela den stora mängden af befolkningen, såväl män
som qvinno!-, en medborgerlig bildning. Landboskolans uppgift
åter är att meddela de kunskaper i landtbruk, som fordras af eu
duglig landtbrukare.

Den första skola af senare slaget öppnades 1855 vid Odense.
Undervisningen är rent teoretisk och meddelas under tvenne
vinterkurser af 2 ordinarie och 6 extra-ordinarie lärare. År
1878 hade skolan 65 elever, som hvar för sig betalade en
undervisningsafgift af 70 kronor för första och 60 kronor för det
andra vinterhalfåret. Staten bidrager till omkostnaderna för skolan
med 1,200 och hushållningssällskapet med 1,350 kronor
om året.

Vid Kongens Lyngby, 13/4 mil från Köpenhamn, öppnades af
J. C. la Cour en annan dylik skola år 1867. Undervisningen tager
der sin början den 16 Oktober hvarje år och fortgår till följande
1 Augusti. Betalningen erlägges qvartalsvis i förskott med 10
kronor i månaden för undervisning och 20 kronor för bostad, ljus,
värme och kost, med undantag af smör och sofvel till torrfödan,
som eleverna sjelfva anskaffa. Lärarepersonalen utgöres af 6 ordinarie
och 2 extra lärare. Skolans landtbruksafdelning besökes af

omkring 60 elever, ock skolan erhåller ett statsbidrag af 1,900
kronor.

Vid Thune nära Taastrup anlades en folkhögskola 1866,
och med den förenades 1871 en landboskola efter mönstret af
den vid Lyngby. Kursen är i folkhögskolan 5 månader och i
landboskolan 9 månader. I afgift betalas 35 kronor i månaden,
hvaraf 20 för kost och husrum samt 15 i undervisningsafgift.
Undervisning meddelades 1881 åt 72 lärjungar af 5 lärare. Sedan
1873 meddelas från 1 September till 31 Oktober en två månaders
kurs åt flickor i mejeriskötsel och handarbeten af 1 lärare och 6
lärarinnor. Afgiften för denna kurs är 80 kronor. Stat och kommun
bidraga till denna skola med tillsammans 1,900 kronor
om året.

Norge.

År 1825 anslog regeringen försöksvis för en tid af två år

2,400 kr. om året till Jacob Sverdrup för att vid Semb i närheten
af Horten upprätta ett s. k. åkerbruksseminarium. Följande året
erhöll han ytterligare för samma ändamål dels ett räntefritt lån
på 2,800 kronor, för att vid skolan anlägga en verkstad för redskapstillverkning,
vid hvilken eleverna skulle erhålla undervisning
i slöjd, dels 800 kronor årligen i två år till premier åt eleverna.
Förenämnda årsanslag förnyades är 1827 och höjdes derjemte från

2,400 till 3,000 kronor, för att en med 600 kronor aflönad underlärare
skulle kunna anställas. Anslaget indrogs af stortinget
år 1836.

Samtidigt härmed anmodade stortinget regeringen att framställa
förslag, om och på hvad vilkor man på någon egendom i
närheten af Kristiania skulle kunna bringa ett »central-åkerbruksseminarium»
till stånd. Någon lämplig plats i denna stads närhet
kunde man dock ej finna, och stortinget ville då bevilja anslag
till ett af enskild person upprättadt läroverk. Då likväl ingen
befans hågad att anlägga något sådant, föreslog man 1844 att
förlägga den högre landtbruksundervisningen till universitetet.
Häremot uttalades dock många betänkligheter af såväl de fackmän,
som regeringen tillfrågade, som af universitetslärarne, och
detta ej minst ur landtbruksundervisningens egen synpunkt. I
följd häraf anmodades regeringen år 1845 att ånyo framkomma
med förslag till anläggande af ett högre landtbruksläroverk på
statens bekostnad.

Lmdtbruhs institut.

Efter vidsträckta undersökningar af flera erbjudna egendomar
bestämde man sig slutligen år 1849 för att inköpa Aas prestgård
i Akershus amf, och år 1850 begärde regeringen nödiga medel
för att bringa läroverket till stånd. Denna begäran beviljades
dock ej förr än 1854, då regeringen förnyade densamma. Stortinget
ville då hafva läroverket organiseradt på två afdelningar, en
högre och eu lägre, och lade på den praktiska undervisningen
stor vigt.

Regeringen vände sig nu till sakkunniga män inom landet,
agronomerna J. Lindeqvist och 6. Ahlström, med uppdrag att
uppgöra plan för läroverket. De sakkunnige ville ej ingå på den
föreslagna delningen af undervisningen i två skilda afdelningar,
emedan detta enligt deras förmenande skulle framkalla en splittring
i läroanstaltens verksamhet, utan att de förmenta fördelarne
skulle vinnas. Men utom till de förenämnde vände sig regeringen
äfven till dåvarande inspektören vid Ultuna landtbruksinstitut F.
A. Dahl med anmodan, att han ville granska de uppgjorda förslagen
till det ifrågasatta läroverket. Efter att hafva inspekterat
den föreslagna platsen, gjorde han mot förläggandet af läroverket
till Aas den anmärkningen, att arealen var för liten, om undervisningen
i praktik skulle vid läroverket meddelas, hvarföre han
föreslog att man skulle inköpa och med läroverket förena en närliggande
egendom. Sedan stortinget 1857 till inköpet beviljat
medel med vilkor, att lärarne ej skulle anställas som embetsman,
och att till elever företrädesvis skulle antagas sådana, hvilka förut
genomgått en landtbruksskola, antogs Dahl till direktör för det nya
läroverket och bibehöll denna befattning till den 1 Juli 1880.

Med den tillköpta delen utgör Aas landtegendom 630 tnl.,

hvaraf något mer än 200 tnl. är åker.

Egendomen kostade i inköp.......................— 130,000

och de under 1857 och 1858 till uppförande af

byggnader beviljade medlen uppgingo till___ 235,000

samt till inventarier........................................ 128,000

Summa kronor 493,000,

hvartill sedermera i grundförbättringar kommit 40,000 kr.,

så att hela läroverket i grundkapital står till 533,000 kronor. Det
åtnjuter dessutom i årligt statsanslag 45,000 kronor.

De för läroverket afsedda byggnaderna utgöras af en hufvudbyggnad
med tvenne flyglar. Dessa byggnader, som äro uppförda

af tegel i tvenne våningar, innehålla tillsammans 88 rum och 9
kök. I hufvudbyggnaden inrymmas kontor, bibliotek, bostad för
direktören och elever, jemte dessas samlingsrum. I ena flygeln
äro bostäder och i den andra lärosalar, laboratorium, samlingar
samt några lärare- och elevrum.

Med läroverket äro förenade ett försöksfält och en trädskola;
den senare omfattande 60,000 buskar och träd. Biblioteket räknade
år 1881 2,555 band och hade i årsanslag 800 kronor. Något
öfver 300 band utlånas under året åt lärare och elever. Af samlingar
finnas en kemisk innehållande 850 och en fysisk med 70
nummer. Dessutom har läroverket samlingar i mineralogi, botanik
och zoologi, en modell- och redskapssamling samt en geodetisk.
Till samlingarnes underhåll och förökande äro årligen anslagna
nära 1,500 kronor. I följd af byggnadernas inskränkta utrymme
möter det svårigheter att förvara bibliotek och samlingar på ett
tillfredsställande sätt.

Undervisningen vid den nya läroanstalten tog sin början den
1 Oktober 1859. Innan läroverket öppnades, hade man trott att
två fasta lärare förutom direktören skulle vara tillräckliga för
undervisningens behof, men genast denna tog sin början fann
man ytterligare tvenne lärare vara af nöden.

Beträffande läroverkets första organisation är vidare att anföra,
att man med anledning af den vigt, som 1857 års storting
fäste vid att elever företrädesvis skulle tagas från landtbruksskolorna,
blef nödsakad att göra ej så ringa eftergifter i måttet på teoretiska
förkunskaper. Kursen var tvåårig, och lärarne voro anstälda
på 6 månaders uppsägning. För elever funnos 32 platser, och de
företrädesvis till inträde berättigade betalade endast 320 kronor
om året, under det att andra betalade dubbelt. Af de förstnämnde
fordrades för inträde endast att de hade fylt 18 år, förut praktiserat
i jordbruk och voro i besittning af folkskolekunskaper. Tillsynen
öfver läroverket gafs 1861 i uppdrag åt 3 personer, hvilkas
antal 1864 ökades till 5. Alla lärare bildade ett skolråd, som
sammanträdde en gång i månaden och hade till uppgift att antaga
elever, uppgöra undervisningsplan, upprätthålla disciplinen och besvara
remisser från regeringen.

Redan efter första kursens slut befans det emellertid, att
denna organisation ej var lämplig. Isynnerhet fann man stora olägenheter
åt att inträdesfordringarne voro för lågt satta. I följd
deraf kunde endast de ovanligt rikt begåfvade följa med undervis 6 -

ningen, såvida de ej oberoende af inträdesfordringarne både tillräckliga
förkunskaper. Ej heller både det visat sig gagneligt, att
eleverna betalade olika afgift. I följd af allt detta bestämdes
1860, att elevafgiften skulle utgå med 400 kronor om året, men
att 4 friplatser skulle beredas. Vidare skulle inträdesfordringarne
fastställas af departementet för det inre; dock skulle som ett
oeftergifligt vilkor för inträde fordras ett års förutgången praktik,
och slutligen skulle skolan företrädesvis göras tillgänglig för dem,
som styrkte sig hafva större färdighet i jordbruksarbeten. Ett
år 1863 väckt förslag att göra kursen treårig vann ej bifall.
Deremot fann man sig föranlåten att höja inträdesfordringarne,
hvarom bestämmelse intogs i de förnyade stadgar för skolan
som utfärdades 1865.

Dessa egde giltighet till år 1871, då de åter ändrades. I följd
af de ökade inträdesfordringarne hade det nämligen visat sig, att
antalet elever så minskats, att alla platser vid läroverket ej kunde
besättas. Man beslöt nu att vid institutet inrätta två lärokurser:
en lägre och en högre. Nya stadgar utfärdades 1872, ehuru förändringen
trädde i verket redan föregående år.

Enligt dessa nu gällande stadgar skall undervisningen i den
lägre afdelningen vara såväl teoretisk som praktisk och omfatta
en tid af två år. Elevantalet i denna afdelning får ej öfverstiga
20, och af dem, som i denna söka inträde, fordras: att hafva fylt
18 år, kunna skrifva efter diktamen, ega färdighet i räkning och
någon insigt i historia och geografi, äfvensom att hafva ett års
praktik i jordbruksarbeten. I förenämnda ämnen, äfvensom i plöjning,
få de inträdessökande undergå examen. Elev i lägre afdelningen,
som ej har friplats, betalar 200 kronor om året för undervisning
och underhåll. Den teoretiska undervisningen meddelas
om vintrarne och den praktiska om somrarne, då eleverna deltaga
i de vid egendomen förekommande jordbruksarbetena, företaga
botaniska exkursioner samt öfvas i fältmätning och afvägning.

Den teoretiska undervisningen i den lägre afdelningen meddelas
under två på hvarandra följande vintrar i följande ämnen
och under nedanstående antal timmar:

Föreläsa. Repetit. Summa.

Stilskrifning ................................................ — — 9

Matematik................................................. — — 58

Botanik.............................. — — 36

Föreläs. Repetit. Summa.

Mineralogi och geologi .	............. 48	21	69
Oorganisk kemi......	............. 54	14	68
Organisk d:o _______	............. 8	2	10
Landtbrukslära....	............. 70	9	79
Redskapslära och mekanik	............. 39	14	53
Husdjursskötsel.............	............. 70	}21	99
Mejerilära___________	............. 8
Skogshushållning__________	—	—	10
Trädgårdsskötsel ........ .. ..	—	—	12
Bokhålleri___________ ..	—	—	36
Fältmätning och afvägning.............	............ —	—	''6
	Summa	timmar	545.

De praktiska öfningarne omfatta:

Timmar,

Skoning.................................................. 10,

I mejeriet................. 16

I ladugården............ 66

I stallet................................................. 36

Skogskultur............................................ 48

Trädgårdsskötsel__________________ 20

Botaniska exkursioner ........... 33

Kemiska laborationer............. 93

Bitning.............. 119

Fältmätning och afvägning.................. 130

Summa timmar 571.

Dessutom kommer på hvarje elev i den lägre afdelningen omkring
115 arbetsdagar om året.

Examen i den lägre afdelningen aflägges af de elever, som
sig dertill anmäla. Den försiggår genom muntligt förhör i läroämnena,
författandet af 4 skriftliga uppsatser och praktiska prof
i plöjning, drilluppläggning, ritning, kemi, fältmätning och afvägning.

I den högre afdelningen är undervisningen hufvudsakligen
teoretisk. Kursen genomgås på ett år, men blott hvartannat kalenderår,
eller samtidigt med den lägre afdelningens första läsår.
I denna afdelning mottagas så många elever, som utrymmet medgifver.
För undervisningen betalas 200 kronor om året, och de

elever, som erhålla kost och bostad vid läroverket, betala derför
dessutom 400 kronor om året. Till frielever i denna kurs kunna
endast de antagas, som genomgått den lägre afdelningen. Undervisningen
meddelas ej blott genom föreläsningar, utan äfven derigenom,
att eleverna få utarbeta skriftliga uppsatser i olika dem
förelagda ämnen:

Undervisningsämnen och lärotider i den högre afdelningen äro:

Vid den teoretiska undervisningen:

	Timmar.
Landtbrukslära.........................	.............. 150.
Husdjursskötsel........................	.............. 119.
Kemi________________________________________	.............. 162.
Botanik och skogshushållning ..	.............. 143.
den praktiska undervisningen:	Summa 574.
Timmar.
Landtbrukslära........................	.............. 8.
Husdjursskötsel________________________	.............. 54.
Kemiska laborationer...............	.............. 138.
Botaniska exkursioner______________	.............. 24.

Summa 224.

Examen i denna afdelning består i dels muntligt förhör, dels
8 skriftliga prof.

Betygsgraderna i hvarje läroämne äro 5, och hufvudbetyget,
som uttages genom medeltalet af de särskilda betygen i de olika
ämnena, har tre grader, nämligen:

Udmserket godt (med ett talvärde af 1—1,5 o);

Meget godt (med ett talvärde af 1,51—2,50);

Godt (med ett talvärde 2,51—3,50).

Den elev, vare sig i lägre eller högre afdelningen, som ej undfår
medeltalet 3,so i hufvudbetyg, kan ej erhålla afgångsbetyg.

Lärarepersonalen utgöres utom föreståndaren af en lärare i
landtbrukslära, en i husdjursskötsel, en i botanik och skogshushållning
samt en i kemi och fysik. Dessutom undervisar kassören
i bokhålleri samt fältmätning och afvägning. Från Oktober 1881
har jemväl trädgårdsmästaren på stället undervisat i trädgårdsskötsel.
Lärarne hafva i lön 2,800 kronor jemte fri bostad. De
äro ej embetsman och kunna entledigas efter 6 månaders uppsägning.

Skolrådet, som består af direktören och alla fast anstälda
lärare, sammanträder minst en gång i månaden, och beslut kan
ej fattas, utan att tre medlemmar äro närvarande. Skolrådet åligger:
att uppgöra förslag till besättande af elevplatserna, hvilket
förlag underställes departementet för det inre; att uppgöra läsordning;
att bestämma ferierna; att besluta om examen och
föreslå censorer; samt att upprätthålla disciplinen. Ingen elev kan
bortvisas från skolan, utan att departementet dertill gifvit sitt samtycke.

Skolans styrelse, som 1872 åter bestämdes till tre medlemmar,
lyder direkt under departementet för det inre. Styrelsen
tillkommer att minst två gånger om året besöka institutet och att
bevista examina, samt att dessemellan genom enskilda bland sina
medlemmar inspektera skolan. Den skall dessutom revidera räkenskaperna,
för hvilket ändamål den eger att taga aflönadt biträde.
Medlemmarne erhålla rese- och traktamentsersättning, då de besöka
institutet.

Från läroverkets början hafva från detsamma utgått 12 kurser.
De sex första utgingo hvartannat år till 1871 och utexaminerades
i dessa:

1 kursen år 1861..................................... 25

2 » » 1863..................................... 27

3 » » 1865 ..................................... 28

4 » » 1867 ..................................... 23

5 » » 1869 ..................................... 13

6 » » 1871........ 10.

I de följande kurserna utexaminerades:

Högre afdeln. Lägre afdeln.

7	kursen	år	1872...........	......... 3	år 1873...........	......... 22
8	»	»	1874...........	......... 8	» 1875...........	......... 20
9	»	»	1876...........	......... 8	» 1877...........	......... 18
10	»	»	1878...........	......... 9	» 1879...........	......... 21
11	'' »	»	1880...........	......... 6	» 1881...........	......... 16.

År 1881 anmälde sig till 12 kursen:

I lägre afdelningen:

9 frielever och 55 betalande elever. Af dessa antogos 2 af
de förra och 18 af de senare.

I högre afdelningen:

3 frielever och 28 betalande. Af de bland dessa antagna 25
betalande och 1 frielev erhöllo 7 bostad vid skolan; de öfriga
fingo anskaffa sig sådan utom densamma.

Till år 1865 blefvo egendomens bruttoinkomster och utgifter
upptagna i skolans stat, och de utgifter, som ej kunde betäckas
genom inkomstöfverskottet, bestredos af statskassan. Efter 1865
började man i institutets inkomststat uppföra endast nettoafkastningen.
Till år 1869 blefvo gårdens inkomster och utgifter uppförda
i staten för läroverket. Från budgetåret 1878—79 beviljas
hela läroverkets stat af stortinget, oberoende af gårdens afkastning.

Utgifterna för läroverket belöpa sig till:

Aflöningar:

direktören.................................. 4,800

4 lärare...................................... 12,400

3 tjensteman........................ 5,540

andra aflöningar......................... 1,360 24 100

Biblioteket................ 800

Samlingar:

botanisk..................................... 200

anatomisk-zoologisk.................... 380

fysisk......................................... 200

ekonomisk.................................. 120

modell- ................................. 400

mineral-.................... 120 j ^0

Kemiska laborationer.................. 1,200

Experimentalfältet..................... 400

Underhåll:

bränsle.................. 3,330

lyse........................................... 260

byggnadsunderhåll ..... 2,740

inventariers underhåll.............. 986 7 c>jg

Diverse............... 2,500

37,736

Kosthåll, uppassning m. m......................... 9,250

Summa kronor 46,986.

Redan innan stortinget upphörde att bevilja anslag till landtbruksskolan
vid Semb, flyttades denna 1835 till Riise i närheten
af Tönsberg, hvarest under ledning af en bland Jacob Svedrups
söner en praktisk underafdelning till skolan vid Semb i några år
bestått. Sedan statsanslaget 1836 upphört, bedrefs skolan som
privat affär tills 1848, då den öfvertogs af Jarlsbergs amt. År
1837 öppnades en annan privat skola vid gården Linnes i Lier,
Buskeruds amt, och fortgick till 1843.

Endast dessa nu omnämnda landtbruksskolor funnos i Norge,
då stortinget 1842 beviljade 9,600 kronor såsom bidrag åt de amt,
som ville upprätta offentliga landtbruksskolor. Detta anslag ökades
1845 till 16,000 kronor om året.

Den första laudtbruksskola, som blef en följd af 1842 års stortingsbeslut,
öppnades år 1844 vid Abildsö i Akershus amt. Denna
skola flyttades 1864 till Kyken och är nu nedlagd. Efter hand
öppnades allt flera dylika skolor; på 1840-talet ej mindre än 11
och på 1850-talet ytterligare 4, så att vid början af 1860-talet en
skola fans i hvart och ett af 16 amt. Smaalenenes amt hade till
och med en tid ej mindre än tre sådana skolor.

De sålunda upprättade skolorna organiserades oberoende af
någon gemensam plan, hvarföre den ena skolan till sin anordning
var mycket afvikande från den andra, beroende på de vexlande
meningar, som inom amtstyrelserna gjorde sig gällande. Alla voro
dock afsedda att meddela praktisk undervisning, och i följd deraf
voro de förenade med jordbruk. Egendomarne, dit skolorna förlädes,
antingen inköptes eller arrenderades för arntens räkning,
eller ock öfvertog någon jordegare skolan på sin gård. Olägenheterna
af bristen på en gemensam organisationsplan för skolorna
framhöllos kraftigt af regeringen 1854, då fråga var att upprätta ett
landtbruksinstitut. För anläggande af ett sådant talade kraftigt
den känbara bristen på dugliga lärare i de lägre landtbruksskolorna.
Denna brist jemte de ständiga flyttningax-ne från ett ställe
till ett annat, stundom 4 gånger på 20 år, för hvilken skolorna
voro utsatta, verkade menligt på det sätt, hvarpå de fylde sin
uppgift. Missbelåtenhet med dessa skolor började derföre uppstå
och fann ett uttryck vid stortingsförhandlingarne 1860, då stortinget
anmodade regeringen att förordna om en inspektion af de
lägre landtbruksskolorna. I saknad af en för denna uppgift lämplig
person blef någon sådan inspektion ej företagen, och angreppen
mot skolorna tilltogo med den påföljd, att flera nedlades. I början

Landthruks skolor.

Hedemarkens

amt.

Smaalenenes

amt.

af 1870-talet fans qvar endast halfva antalet af de tio år förut
befintliga, och för närvarande finnas endast 6, af hvilka 4 räkna
sin tillvaro från 1840-talet.

Den äldsta af nuvarande skolor är Jönsbergs i Hedemarkens
amt. Denna skola upprättades 1847 på en af amtet köpt gård.
Den nedlades såsom amtskola 1870, men öppnades åter med bidrag
af amtet följande året på samma ställe som en privat landtbruksskola.
Egendomen omfattar 100 tnl. åker, och lärarepersonalen
utgöres utom af föreståndaren af 2 fäst anstälda lärare
och 1 extra lärare. Undervisningen meddelas i de teoretiska ämnena
efter af departementet för det inre den 15 Juni 1878 faststäld
plan från medlet af Oktober till slutet af April. Den öfriga tiden
åt året egnas åt jordbruksarbeten, fältmätning och afvägning.
Kursen är tvåårig, och betalande elever kunna fritagas från att
uppehålla sig vid skolan om somrarne, i följd hvaraf kursen för
dessa blir 2 vintrar. År 1881 deltogo 36 elever i vinter- och 23 i
sommarundervisningen. År 1882 utgjorde de förras antal 43 och
de senares 25. Examen hålles i början af September i närvaro
af tva censorer och kan få aflägga^ i endast de teoretiska ämnena.
År 1881 utexaminerades 11 och 1882 15 elever; af de sistnämnde
togo 6 endast teoretisk examen. Amtet bekostar undervisningen
för 20 elever, som alla erhålla kostnadsfri undervisning. Af dessa
undfå 5 tillika helt stipendium, som uppgår till 400 kronor om året,
och 5 hälft stipendium på 200 kronor.

I Smaalenenes amt kom en landtbruksskola till stånd redan
1847 på gården Lundestad, hvarest den, efter att en gång hafva
varit flyttad, fortgick till 1861. Dessutom upprättades tvenne andra
rent praktiska skolor, som begge blefvo nedlagda efter att hafva
vant i gång några år, och 1862 öppnades i stället för dessa tre
skolor en teoretiskt-praktisk skola vid Haslum, hvilken dock efter
några års verksamhet äfven nedlades. Slutligen inköpte amtet
1870 en egendom Kcdnces med 200 tnl. öppen jord och anlade der
en landtbruksskola, som sedan dess fortgått. Lärarepersonalen
utgöres af föreståndaren och 2 lärare. Hvartannat år den 1 November
börjar ny kurs. Elevantalet är 24. Under vintern meddelas
undervisning på lärorummet 6 timmar om dagen. Eleverna
deltaga i arbetet på gården under vintern hvar fjerde, under våren
hvarannan och under sommaren hvarje dag. Hvarje elev utgör
något mer än 100 arbetsdagar om året.

I Stavangers amt upprättades en landtbruksskola på gården
Austraat år 1848. Den fortgick der till 1876, då den flyttades
till den af amtet inköpta gården Tvedt med 36 tnl. öppen jord.
Skolan tiar 2 fast anstälda lärare och mottager hvartannat år, de
första dagarne af Oktober, ny kurs, i hvilken upptagas 12 amtslärlingar,
som åtnjuta kostnadsfri undervisning, och dessutom betalande
lärlingar. Lärlingarne sysselsättas med praktiskt arbete 150
dagar å 10 timmar om året och få då deltaga i alla förefallande
göromål. Den teoretiska undervisningen omfattar 1,562 lärotim -

mar sålunda fördelade:

Yälskrifning........................ 44

Stilskrifning................ 211

Geografi............. 57

Räkning.................. 178

Geometri___________________ 72

Botanik............................ 19

Kemi.___________________________ 108

Fysik................................ 107

Jordbrukslära ________ 180

Husdjursskötsel......................... 151

Skogshushållning............. 50

Bokhålleri................. 43

Ritning...................... 226

Fältmätning och afvägning................. 68

Diskussioner...................... 48

Summa timmar 1,562.

Examen är såväl muntlig som skriftlig. År 1881 besöktes
skolan af 12 amtslärlingar och 3 betalande, som alla togo examen
i September 1882. Den 4:de kursen tog sin början i Oktober
samma år och bestod af 12 amts- och 2 betalande lärlingar.

I Söndre Bergenhus amt upprättades 1849 en landtbruksskola
på gården Nedre Sandvik, som amtet arrenderade, och fortgick
skolan derstädes till 1862. Amtet bragte 1866 en ny skola till
stånd på Stend, som för ändamålet inköptes. Skolegendomen
brukas för amtets räkning, och elevernas kosthåll besörjes af en
särskildt anstäld ekonom. Landtbruk och verkstäder äro helt och
hållet lämpade efter undervisningens fordringar. Jordbruket omfattar
omkring 60 tnl. Undervisning meddelas af föreståndaren
jemte två fasta lärare och en extra lärare i skogshushållning. Kursen

Stavangers

amt.

Söndre

Bergenhus

amt.

Kor dre
Bergenhus
ant.

är tvåårig. Den 7:de kursen utexaminerades i slutet af September
1880 och utgjordes af 12 amtselever och 2 privata elever. I de
afgångnes ställe upptogos i 8:de kursen 12 amtselever och 9 betalande.

Undervisningen i de teoretiska ämnena meddelas under sammanlagdt
1,030 timmar, sålunda fördelade:

Rättskrifning.................. 30

Mineralogi.......................................... 20

Botanik.,...................................... 44

Zoologi................................ 50

Anatomi.............................................. 66

Kemi..................... 68

Fysik................... 10

Räkning............... 106

Agronomi................... 81

Redskapslära......................... 6

Allmän husdjursskötsel........................ 20

Speciel d:o ........................ 46

Hofbeslagslära..................................... 8

Veterinära läkemedel........................... 28

Husdjurens sjukdomar........................... 66

Mejerilära.................................. 41

Skogshushållning................................. 84

Trädgårdsskötsel ................... 36

Bokhålleri............................................ 47

Ritning........................................... 87

Fältmätning.......................... 86

Summa timmar 1,030.

Utom med praktiska jordbruksarbeten sysselsättas eleverna
äfven med fiskodling.

En landtbruksskola upprättades i Nordre Bergenbus amt på
gården Vestreim år 1846. Gårdens egare blef skolans föreståndare.
År 1858 flyttades skolan till Mo, som af amtet för skolans
behof inköpts och bebyggts. Skolegården drefs för amtets räkning
till 1870, då den utarrenderades. Egendomen är liten och
dålig med omkring 40 tnl. öppen jord. Lärarepersonalen utgöres
af föreståndaren och en assistent. Kursen är tvåårig och börjar
den 14 Oktober hvartannat år. Skolans undervisningsplan faststäldes
af departementet för det inre den 8 Oktober 1879, och

hela antalet undervisningstimmar för en kurs uppgår till 1,022.
Antalet elever uppgår till 6.

I Kristians amf inköptes skolegården Hålig, och der upprättades
en skola 1857- Skolan, för hvilken stadgar faststäldes den
16 April 1881, eger omkring 100 tnl. åker, och lärarepersonalen
utgöres af föreståndaren, 2 fast anstälda och 1 extra lärare. Skolkursen
är 2 år, och läsåret börjar den 14 April. Plats finnes för
16 elever, af hvilka halfva antalet antages årligen. Eleverna åtnjuta,
utom fri undervisning, bostad och kost, hvarför de betala 96
kronor årligen. Från erläggandet af denna afgift äro 4 frielever
fritagna.

För nu omnämnda skolor finnes en normalplan uppgjord af
en den 6 November 1874 på anmodan af departementet för det
inre tillsatt komité bestående af F. A. Dahl, Th. Koller och Asbj.
Olsen. I normalplanen få visserligen ändringar göras, men större
afvikelser hafva ej skett. Skolorna bekostas af amten till ena
hälften och till den andra af staten. Statsbidragen för 1883 ut -

gingo:

för Smaalenenes amts skola med............. 5,800

» Hedemarkens » » » 4,800

» Kristians » » » 4,320

» Stavangers » » » 4,700

» Söndre Bergenhus» » » 5,425

» Nordre d:o » » » .............. 2,000

27,045.

Föreståndare och lärare hafva fast lön, förutom bostad och
bränsle. Föreståndarnes löner vexla mellan 3,200 och 1,600 kronor.
De svagast aflönade föreståndarne få fyllnadsersättning af
jordbruksafkastningen. Minimum för lärarnes löner är 1,200 kronor.
I praxis har gjort sig gällande fordran på, att lärarne skola
hafva genomgått landtbruksinstitut.

Finland.

Redan 1804 väcktes i Finska Hushållningssällskapets ekonomieutskott
förslag om inrättande af en läroanstalt för blifvande jordbrukare.
Denna tanke kom dock ej då till utförande, men den
återupplifvades i början på 1830-talet. År 1834 framlade närnli -

Kristians

amt.

Jjandtbruks institut.

gen sällskapets sekreterare, L. Arnell, i slöjdutskottet ett förslag att
hos regeringen göra anhållan om upplåtandet af något militieboställe
till inrättande af ett stamschäferi och en skola för linberedning.
Då detta förslag behandlades i sällskapet, yrkade statsrådet
v. Haartman på förslagets utveckling derhän, att en fullständig
»agronomisk skola» skulle inrättas, och sällskapet fattade
sitt beslut i öfverensstämmelse dermed. I regeringens 1836 lemnade
svar utlofvades ett militieboställe och 5,000 rubel silfver i årligt
anslag samt anmodades hushållningssällskapet att inkomma
med förslag till organisation af ett landtbruksinstitut.

För detta ändamål tillsatte sällskapet en komité, som, under
afstyrkande af att för läroverket arrendera någon privat egendom,
förkastade de i närheten af Abo befintliga militeboställena såsom
varande för små, men deremot fäste uppmärksamheten vid Mustiala
öfverstelöjtnants-boställe i Tammela socken, Tavastehus län.
Denna egendom räknade en ytvidd af 12,000 tnl., mestadels skog.
Ett förslag till organisation uppgjordes af komitén, hvilket, efter
att hafva inom sällskapet granskats, insändes till regeringen, som
i förordningen af den 13 November 1836 tills vidare stadfästade
detsamma.

Enligt nämnde förordning hade institutet till ändamål:

»att införa en förbättrad landthushållning samt bilda kunnige
gårdsfogdar och hemmansbrukare; att införa en förbättrad boskapsafvel
och dana kunniga dejor; att införa en förbättrad linodling
och -beredning efter de mest godkända utländska mönster, samt
att befordra den finare fårafvelns införande i landet och bilda kunniga
schäfrar.»

Såsom föremål för undervisningen nämnas: åkerbruk, ängsskötsel,
skogshushållning, husdjursskötsel, bokföring, lättare metoder
för uppmätning och beräkning af arealer och rymder, uppsättande
af kostnads- och materialförslag till landtmannabyggnader,
kännedom om de vanligaste jordmåner, nyttiga växter och
»skadliga kräk».

Lärjungarne delades i tre afdelningar:

1. Gårdsfogdar eller landtbrukselever,

2. Schäferielever,

3. Ladugårselever.

I första afdelningen var kursen tvåårig och högsta elevantalet
30. I den andra afdelningen var kursen ettårig och högsta elevantalet
8. Eleverna i dessa båda afdelningar voro manliga, men

i den tredje afdelningen deremot qvinliga. I sistnämnda afdelning
varade kursen, liksom i den andra, endast ett år, ock högsta
elevantalet var 10.

Tillsynen öfver läroverket utöfvades af hushållningssällskapet
genom ett förvaltningsutskott, som bland annat hade att bestämma,
huru många elever på grund af folkmängden skulle från hvarje
län emottagas. Till föreståndare för skolan utsågs intendenten
friherre S. Gripenberg, som mottog kallelsen på vilkor att dertill
få förbereda sig genom en utrikes resa. Vid midfastan 1840
tillträddes Mustiala, och i November samma år mottogos 11 fogdeoch
7 dejeelever. Utom nödiga handtverkare anstäldes samtidigt
en elementarlärare.

Behofvet af en högre undervisning än den, som efter förestående
program vid Mustiala meddelades, gjorde sig dock känbart,
och 1845 anmodades derföre skolans föreståndare att inkomma
med förslag, huru plats skulle kunna beredas för ytterligare en
lärare och 10 »betalande», eller »privata elever». Efter det af
föreståndaren utarbetade förslaget öppnades i November 1845 den
nya afdelningen under namnet »bildningsanstalt för blifvande agronomer».
Denna undervisning upphörde år 1853.

Kejsar Alexander II:s tillträde till regeringen betecknades
bland annat genom tillsättandet af flera komitéer, för att tillse,
hvad som kunde åtgöras till höjandet af landets jordbruk och
industri, Härvid fick behofvet af en högre landtbruksundervisning
ånyo uttryck i särskilda förslag, hvilka efter vederbörandes granskning
föranledde en 1858 utfärdad förordning, genom hvilken undervisningen
vid Mustiala delades på två bestämdt skilda afdelningar:
en högre teoretiskt-praktisk,med 3-årig kurs, och en lägre,företrädesvis
praktisk, med blott 2-årig kurs. I den förra afdelningen skulle
elevantalet vara 24 och i den senare 40. Läroverkets stat, uppgående
till 8,000 rubel (= 32,000 mark*), upptoglöner för direktör, underdirektör,
förste och andre lärare, veterinärläkare och bokhållare.

Ehuru denna organisation skulle träda i verksamhet från och
med året 1859, kunde dock i brist på nödiga byggnader någon
högre afdelning då ej bildas. . Sedan institutet blifvit stäldt under
den 1860 vid senaten inrättade jordbruks-expeditionen, fick det
år 1864, då den högre afdelningen bildades, ett nytt reglemente,
och staten höjdes samtidigt till 43,000 mark. Undervisningsskyldigheten
fördelades mellan 6 lärare.

* 1 mark = 1 franc = 72 öre.

För emottagande af ett större antal elever uppfördes år 1875
en ny hufvudbyggnad med logementer för elever i högre afdelningen.

I betraktande af den hastiga utveckling mejeriväsendet i utlandet
vunnit, yrkade det sjunde allmänna finska landtbruksmötet
år 1876 på inrättandet af eu högre mejeriskola, och sedan de
år 1878 till möte sammankallade direktörerna för landtbruksinstituten
och agronomerna i landet uttalat sig i enahanda syfte, beslöts
1879 att vid Mustiala landtbruksinstitut inrätta en högre
mejeriskola. För detta ändamål beviljades ett anslag af 130,000
mark såväl till uppförande af nya byggnader som för vidtagande
af ändringar i den gamla hufvudbyggnaden, hvarigenom ökadt utrymme
till föreläsningssalar och laboratorium samt bostäder skulle
kunna beredas.

Nytt reglemente för landtbruksinstitutet utfärdades den 20
Maj 1881, hvarefter institutets mejeriafdelning öppnades den 1 påföljande
November. Med anledning af institutets sålunda skedda
utvidgning förökades lärarepersonalen med en lärare i mejerihushållning
och en assistent i kemi, hvarjemte äfven årsanslaget höjdes
från 29,800 till 34,000 mark, oberäknad! de för lärare och
tjensteman faststälda aflöningarne, hvilka uppgå till ett sammanräknadt
belopp af 32,500 mark.

I öfverensstämmelse med det förnyade reglementet skall undervisningen
vara såväl teoretisk som praktisk och meddelas i en
högre och en lägre afdelning. I den förra undervisas eleverna i
tvenne jemnsides gående kurser: den ena omfattande landthushållning,
den andra mejerihandtering. För begge kurserna är den
teoretiska undervisningen till en viss grad gemensam. Lärokurserna
börja i den högsta afdelningen den 1 Augusti och i den lägre
den 1 November och böra hvardera genomgås på två år, utom
kursen i mejerihandtering, som är ettårig. I den högre afdelningen
hållas sommarferier från början af Juli, eller strax efter examen,
till kursens början den 1 Augusti. Lärjungarne å institutets
högre afdelning benämnas, efter den lärokurs de genomgå: landtbruks-
eller mejerielever; de i den lägre afdelningen lärlingar.
Förutom dessa olika slag af lärjungar mottagas vid institutet äfven
s. k. extra lärjungar, hvilka dock sakna rättighet att erhålla afgångsbetyg.

Ordinarie elever betala första året 600 och andra året 500
mark, med undantag för 4 landtbruks- och 2 mejerielever, hvilka

erhålla kostnadsfri undervisning och uppehälle. De extra lärjungarne
betala 600 mark om året. Till mejerielever kunna äfven
qvinnor antagas. Lärlingarnes högsta antal är faststäldt till 40,
deraf 30 fri- och 10 betalande lärlingar.

För vinnande af inträde vid någon af institutets afdelningar
fordras att hafva fylt 18 år, och skall elev dessutom aflägga inträdesexamen,
som af lärarekollegium till sitt omfång bestämmes.
De, som vid allmänt läroverk aflagt prof å motsvarande kunskaper,
äro från inträdesexamen befriade, och bland sökande med
jemngoda kunskaper eger den företräde, som minst ett år varit
praktiskt sysselsatt i den gren af landtkushållningen, hvari han

önskar undervisning.

Lärarepersonalen utgöres af:

Lön:
mark.

1 direktor, som föreläser landthushållningslära______ 7,000

1 lektor i kemi, fysik och geologi ...... 4,400

1 mejerilärare_____________ 4,000

1 lektor i botanik och zoologi ...... 4,000

1 forstmästare med undervisningsskyldighet i skogshushållning,
geodesi och linearritning........... 3,500

1 veterinärlärare_____________________________ 3,000

1 kamrerare, som undervisar i bokhålleri____________ 3,600.

Nu uppräknade lärare äro anstälda på ordinarie stat och åtnjuta
ålderstillägg af 500 mark, de tre förstnämnde lärarne efter
5, de tre sistnämnde lärarne efter 10 års tjenstgöring och sedermera
för hvarje femte år till och med 15.

Till lärarepersonalen äro vidare att räkna de på extra ordinarie
stat anstälde, nämligen:

1 assistent i kemi, lön....................................... 2,000

1 elementarlärare, som undervisar i räkning och

skrifning, lön............................................. 1,000

Förutom nu uppräknade lärare finnas på extra ordinarie stat
följande tjensteman:

1 inspektor, som tillika undervisar i det praktiska

af jordbruket ............................................. 2,000

1 bokhållare ................................................... 1,400

1 trädgårdsmästare .......................................... 1,200

1 ploginstruktör, tillika rättare........................... 1,200

1 mejerska ........................................................... 1,200

1 verkmästare........................................................ 1,100

1 smed.................................................................... 550.

Alla lärare och tjensteman hafva fria rum och fri ved, hvilken
sistnämnda till sitt belopp fastställes af jordbruks-expeditionen.
Direktorn och de ordinarie lärarne tillsättas af kejserliga
senaten, lärarne och tjenstemännen på extra stat af jordbruksexpeditionen.

Direktorn utöfvar närmaste tillsynen öfver läroverket och
handhafver förvaltningen af institutets jordegendom i enlighet med
faststäld hushållsplan, uppgör förslag till utgiftsstat och insänder
berättelse öfver institutets verksamhet till jordbruks-expeditionen,
som utöfvar öfverinseendet öfver institutet, pröfvar och fastställer
förslag af direktorn och lärarekollegium, antager och entledigar
å extra stat anstälda lärare och tjensteman samt utser revisorer
in. m.

Lärarekollegium utgöres af direktorn som ordförande och
samtliga ordinarie lärare som ledamöter. Sammanträden hållas
minst en gång i månaden, och för besluts fattande skall halfva
antalet ledamöter vara närvarande. Lärarekollegiets åligganden
äro: att uppgöra förslag till ordningsstadgar och undervisningsplan
för läroverket; att bestämma storleken af afgifterna för betalande
lärjungar såväl elever som lärlingar; att bestämma inträdesfordringarne
för eleverna, hvilka fordringar skola pröfvas och fastställas
af jordbruks-expeditionen; att skilja lärjungar från läroverket,
om alla kollegiets ledamöter derom äro ense; att besluta om inköp
af böcker och undervisningsmateriel af dertill anvisade medel
m. m.

Af Mustiala landtbruksinstitut tillhörande egovidd på 12,000
tnl. äro, förutom till park, experimentalfält och köksträdgård upplåten
mark, 550 tnl. åker. Den öfriga delen utgöres af skog och
kärrmark, som förvaltas i samband med egendomen i sin helhet.
Denna beräknas framdeles kunna lemna en årsinkomst af 10,000
mark.

Efter institutets senaste reorganisation har för en kostnad af

100,000 mark uppförts en ny elevbyggnad, och under uppförande
äro stall, mejeri, växthus in. fl. byggnader för en sammanräknad
kostnad af 33,000 mark. De till läroverket hörande samlingarne
äro i allmänhet små. Biblioteket räknar 600 verk. I början af
år 1883 inrättades för en kostnad af 2,000 mark en försöksstation

i tre afdelningar, nämligen: för agrikulturkemi, mejeri och skogshushållning.
Hvarje af dessa afdelningar förestås af läraren i
motsvarande ämne, och årsanslaget utgår efter af lärarekollegiet
till jordbruksexpeditionen inlemnadt budgetförslag. Samma expedition
fastställer äfven arbetsplanen för hvarje år.

I den högre kursen meddelas undervisning för hvarje grupp
af elever under följande antal föreläsningstimmar:

Landtbruks- Mejeri -

elever. elever.

Fysik ............................................................... 45

Kemi, allmän ................ 132 132.

agrikultur-_____________ 88 —

Mineralogi och geologi ........ 32 —

Botanik__________________ 112 —

Zoologi ......... 64 —

Anatomi och fysiologi............................. 40 40.

Landtbrukslära ............................ 130 —

Husdjursskötsel............ 72 72.

Husdjurens sjukdomar.............................. 30 30.

Hofbeslagsiära ..................... 15 —

Mejerilära.................................. 84 84.

Skogshushållning .................. 75 —■

Bokhålleri .............. 120 60.

Summa timmar 1,039 418.

Ofningarne upptaga en tid åt

Landtbruks- Mejerielever.
elever.

Kemiska laborationer...................... 336 135.

Dissektioner och veterinäröfningar.................... 72 36.

Lineal''- och kartritning____________________________________ 144 60.

Jordbruksexkursioner _______________________________________ 36

Geodesi...................................... 128 —

Summa timmar 716 231.

Dessutom utföra eleverna på egen hand uppmätning och afvägning
af en viss areal, af olika storlek för olika betygsgrader.
Likaså taxera andra årsklassens elever under lärarens ledning en
viss areal (200 å 300 tnl.) skog, hvaröfver hushållnings- och afverkningsplan
uppgöres.

Den före år 1853 meddelade högre undervisningen var af mera
privat natur. Under åren 1853—1864 meddelades ej någon högre

undervisning. Från år 1865 till och med år 1880 har elevantalet
utgjort inalles 136.

I den lägre kursen läsa lärlingarne från och med November
till Maj alla söknedagar kl. 6—8 f. in. och kl. 2—7 e. m.

Timantalet under den tvååriga kursen är följande:

Skrifning.......................		120 timmar.
Räkning...____________________		40 »
Geografi________________________		20
Växtkännedom...............		40 »
Landtbrukslära..............		40 »
HusdjursskötseL.___________		40 »
Skogshushållning...........		40 »
Bokhålleri.....................		40 »
Ritning______________________—.		120 »
Summa timmar	500.
Antalet lärlingar utgjorde:
åren 1840—1865—.......		............. 394
» 1865—1880 ...........	___________________________ 213 eller tillsammans 607.
Dejeskolan, som funnits från	institutets början, upphörde år
1881; från år 1865 till denna tid ’	rar hela antalet dejor	62.
Under de senaste åren hafva från institutet utgått:
	1881.	1882. 1883.	Summa.
Landbrukselever..........................	17	10 14	41.
Mej eri elever________________________________	•—	7 2	9.
Lärlingar.....................................	14	16 17	47.
Summa	31	33 33	97.

Förutom de till byggnader utgående extra anslagen stälde sig
utgiftsstaten för år 1883 på följande sätt:

Aflöning^-:

Direktorn ......................................... 7,000.

Lärare:

ordinarie........................... 22,500

extra_____________________.___________ 3,000

älder§tillägg...................... 3,900 29 400

Transport 36,400.

Tjensteman .............. 9,770.

Tjenstepersonal........................... 4,026. 5Q 196

Undervisningen:

Bibliotek................ 800.

Samlingar_____________________ 600.

Laboratorium________________ 1,200.

Verkstäderna____________________________________ 1550.

Skogskultur-------------------------------------- *300. 4450

Underhåll:

Bränsle (800 famnar ved in natura)

arbetskostnad............................... 1 080.

Lyse............. i’ö24.

Inventarier....................................... 6 000.

Byggnader....................... 4,808. 13 412

Diverse...............................................................1,500.

Kosthållning:

27 landtbrukselever 11 mån. ä 44 13,068.

3 mejerielever 11 » ä 44 1,452.

38 lärlingar 12 » å 27 12,312. 26,832.

Beklädnadshjelp åt lärlingar.............................. 960.

Sjukvård:

läkare..________________________________________________ 400

medicin ........... 600 000

Summa mark

Inkomsterna beräknades till:

Statsanslag:

årsanslag ........... ..	................ 34,000
lärareaflöning________	________________ 36,000	70,000.
Afgifter:
af elever......	................ 11,800
» lärlingar.............	600	12,400.
Vinst på egendomen................		8,000.
Diverse............		400.
	Summa mark

69,558.

28,792.

98,350.

90,800.

100

Kronoborgs

institut.

Till upphjelpande af jordbruket inom Viborgs län, der detsamma
af allmogen blifvit under tidernas lopp försuiumadt, ansåg
man nödigt att inrätta ett landtbruksinstitut med finskt undervisningsspråk.
Plats derför bereddes å Kronoborgs hofläger i Kronoborgs
socken af Viborgs län. Sedan reglemente för detta institut
utfärdats den 17 Januari 1874, trädde detsamma i verksamhet
den 5 Mars samma år. År 1877 inrättades på försök för en
tid af två år en s. k. drängeklass i ändamål att bereda styrelsen
tillfälle att för besättandet af fogdeelevplatserna vid institutet
vinna kännedom om de sökandes lämplighet och inbördes företräden.
Denna klass har såsom ändamålsenlig fortfarande bibehållits.
Till byggnader och grundförbättringar beviljades under
hvarje år från och med 1877 till och med 1882 ett extra anslag
af (3,000 mark.

Enär någon högre afdelning vid institutet ännu ej inrättats,
inskränker sig institutets uppgift för närvarande till att företrädesvis
åt söner och döttrar af den besutna allmogen inom Viborgs
län bereda såväl teoretisk som praktisk undervisning i jordbruk
och boskapsskötsel. Undervisningen, som börjar den 1 november
hvarje år, är fördelad på Denne skilda afdelningar, nämligen:

1. Fogde- och rättareafdelningen med treårig kurs. Å denna
afdelning har 1883 meddelats undervisning åt 28 frie och 4 betalande
lärlingar. Framdeles kommer lärlingsplatsernas antal att
ökas till 36. Den teoretiska undervisningen meddelas under vinterhalfåret
från den 1 November till den 1 Maj hvarje söckendag kl.
6—8 f. m. samt kl. 6—8 e. m. Från och med den 1 Februari
till den 1 Maj hvarje är vidtager derjemte onsdagar och fredagar
kl. 2—5 e. m. undervisning i ritning. Den öfriga tiden under
vinterhalfåret och hela sommaren egnas åt praktiska arbeten.

2. Deje- eller mejerskeafdelningen med tvåårig kurs är uteslutande
ansedd för qvinliga elever. Friplatserna å denna afdelning
utgöra ett antal af 12. Under året 1883 hafva 11 fria och
2 betalande elever begagnat sig af undervisningen vid denna
afdelning. Deu teoretiska undervisningen meddelas hvarje söckendag
kl. 10—12 f. in. Af dejeeleverna tjenstgöra i tur hvarje
vecka tvä i läroanstaltens kök och två i mejeriet; de öfriga sysselsättas
med kreaturens utfodring och skötsel.

3. Drängeafdelningen med ettårig kurs, efter hvars genomgående
lärling, som utmärkt sig för godt uppförande, flit och goda
anlag, uppflyttas till friplats å fogdeafdelningen för att der genomgå

101

treårig kurs. Drängelärlingarnes antal är begränsad till sex för
hvarje år. De erhålla teoretisk undervisning endast om söndagarne
kl. 6—8 f. in. och kl. 3—5 e. in. i institutets söndagsskola. Söknedagar
sysselsättas de från kl. 5 om morgnarne till kl. 8 om aftnarne
med praktiska arbeten.

I sitt förhållande till institutet betraktas eleverna som tjenstehjon,
underkastade direktorns husbonderätt, och kan han i samråd
med styrelsen för svårare förseelser döma den skyldige till
högst två dygns arrest.

Såsom vilkor för inträde vid läroanstalten fordras att hafva
fylt 18 år, men ej vara öfver 30, att kunna läsa väl innantill, att
hafva stark kroppsbyggnad och minst ett års landtmannapraktik.
Afgiftcn för betalande lärling är 240 mark per år. Frilärlingarne
erhålla å fogdeafdelningen 50 och å dejeafdelningen 25 mark i
beklädnadspenningar. Lärlingarne i drängeklassen erhålla i årslön
100 mark.

Hvarje år anställes i medlet af Juli månad i närvaro af styrelsen
offentligt förhör med lärjungarne, vid hvilket tillfälle premier
åt de skickligaste utdelas.

Utom föreståndaren äro vid läroverket som lärare anstälda
eu veterinär och tvenne elementarlärare, samt följande läromästare:
en inspektor, en mejerist, en kreatursskötare, en trädgårdsmästare,
en verkmästare och en smed.

Kronoborgs institut lyder under jordbruksexpeditionen, och
närmaste tillsynen handhafves af en styrelse, bestående af guvernören
i länet såsom ordförande samt institutets direktor och tre
jordbrukare som ledamöter. Styrelsen sammanträder på kallelse
af ordföranden, och för besluts fattande fordras, att tre äro närvarande.
Styrelsen antager och afskeda!'' lärlingar, fastställer läseöfning
och hushållsplan samt bestämmer tjenstepersonalens aflöning.
För hvarje år skall styrelsen insända af direktorn afgifven
berättelse om institutets verksamhet och skolegendomens tillstånd.

Den för Kronoborgs landtbruksinstitut faststälda staten är
följande, hvarvid iakttages, att direktorn har underhåll för en
häst och, liksom lärare och betjening, fria rum och ved.

Aflöning:

Direktorn._______________________________ 4,000

1 elementarlärare_______________________ 1,500

Tjensteman och tjenstepersonal_____________________ 3,700 9 200

Transport 9,200

102

Lägre undervisning.

Transport 9,200

Sjukvård ________________________________ 200

Premier_______________________________________________________________________ 100

Beklädnadshjelp:

20 fogdeelever å 50__________________________________1,000

8 dejeelever å 25 ____________________________________ 200 j 200

Lyse ________________________________________________________________________ 400

Inventarier ___________________________ G00

Kosthållning och byggnadsreparationer___________________________ 4,000

Utskylder_____________________________ 1,300

Diverse______________________________________________________________________ 3,000

Summa mark 20,000.

De betalande elevernas årsafgifter, äfvensom öfriga inkomster
från institutet, tillfalla institutets kassa.

Lägre jordbruksskolor inrättades i Finland i enlighet med förordningen
af den 18 September 1856, och till vinnande af enhet
i organisationen för dessa läroanstalter har utfärdats ett gemensamt
reglemente af den 30 Oktober 1874.

Enligt detta utöfvar jordbruksexpeditionen öfverinseendet öfver
skolorna och inspekterar dem genom dertill utsedda personer.

Skolans styrelse utgöres af guvernören i länet som ordförande
och tre jordbrukare som ledamöter. Vid någon ledamots afgång
kompletterar styrelsen sig sjelf. Styrelsen antager och entledigar
föreståndare, lärare och elever, fastställer läroplan, läseordning
och hushållsplan samt bestämmer arbetarnes och tjenstehjonens
aflöning m. m.

Friläring skall hafva eu ålder mellan 18 och 30 år. Betalande
lärling erlägger 20 mark i månaden. Någon förutgången praktik
fordras ej för vinnande af inträde i skolan. Eljest äro fordringarne
desamma som vid Kronoborgs institut. Lärotiden, som räknas
från den 1 November, utgör minst 2, högst 3 år, allt efter
skolstyrelsens närmare bestämmande. I styrelsens närvaro undergå
eleverna offentlig examen efter fulländad kurs samt erhålla af föreståndaren
och lärarne utfärdadt afgångsbetyg. I likhet med hvad
förhållandet är vid Kronoborgs institut, stå eleverna under legohjonsstadgan
och kunna ådömas arrest.

För närvarande finnas följande sex jordbruksskolor, af Indika
de flesta äro förlagda å staten tillhöriga boställen:

103

	Manliga elever.	Qvinliga elever.	Årsanslag.
Söderkulla, Nylands län........	19	—	12,000 mark.
Olava, S:t Michels län _________	18	—	9,600
Leväis, Kuopio län_______________	12	—	9,600 »
Korsholms, Vasa län............	15	—	9,600
Tarvaala, d:o ____________	19	11	12,000
Koivikko, Uleåborgs län ______	8	—	9,600 »
Summa	91	11	62,400 mark.
I de skolor, som hafva minsta statsanslaget,	utgå lönerna
till föreståndaren med		.. 2,400	mark
» underläraren »		.. 1,400 .. 800	»
» verkmästaren »		X)
» tjenstehjon »		__ 1,500	»
Dessa föreståndare erhålla	dessutom	, till förbättring af sina

löneförmåner, af skollägenhetens afkastning hvar och en 6 tunnor
råg, 4 tunnor vårsäd samt 6 tunnor potatis, äfvensom rätt till begagnande
af skolegendomens köksträdgård till husbehof.

Efter att vid de olika jordbruksskolorna äfvensom vid landtbruksinstitutet
Mustiala mejeriundervisning länge meddelats åt qvinno^
blefvo med understöd af statsmedel särskilda mejeriskolor inrättade.
År 1875 beviljade staten åt dessa skolor 12,000 mark om
året, och uppgår deras antal, utom den vid Tarvaala landtbruksskola
befintliga, nu till 13 med ett sammanräknadt årligt statsanslag
af 35,100 mark.

I Petajärvi, Viborgs län, finnes förutom de förenämnda skolorna
en skola för kreatursskötare, hvilken räknar 8 manliga lärjungar
och har 3,950 mark i årligt anslag af staten.

Hela antalet lärjungar, som i Finland mottaga undervisning i
landtbruket och dess olika grenar, är:

Landtbrukselever __________ 26

Mejerielever.......... 3

Landtbrukslärlingar.___________________ 161

Mejerilärlingar _________________________________ 130

Kreatursskötare_________________________________ 8

328.

I årligt anslag för landtbruksläroverk utbetalar staten 191,450
mark, utom hvad som utgår till samma läroverk i extra anslag.

104

Mejeriunder

visning.

Tyskland.

Särskilda för undervisning i mejerihushållning afsedda läroverk
äro af jemförelsevis ungt datum. Behofvet af sådana läroverk
har först under senaste tio år gjort sig gällande företrädesvis
i Danmark, Finland och Tyskland samt nu äfven i Sverige.
Den undervisning i mejerilära, som i Tyskland meddelades vid landtbruksinstituten
Proskau och Poppelsdorf, på förra stället inalles
13 och på det senare 6 dagar om året, gjordes såsom varande
mycket bristfällig till föremål för klander i de tyska mejeritidskrifterna,
och 1876 anlades derföre ett mejeriinstitut vid Raden
i Mecklenburg. Då inträdesfordringarne vid detta institut förutom
föregående mejeripraktik inskränkte sig til! kunskap i
läsning, räkning och skrifning, kunde undervisningen ej sträckas
särdeles långt under de sex månader, som den teoretiska kursen
med daglig undervisning omfattade och hvilken efterföljdes af en
praktisk kurs på 2 å 3 månader vid något större mejeri. Utom
nyssnämnda mejeriskola vid Raden anlades samma år en annan
mera uteslutande praktisk vid Ängeln invid Wesebyhof.

Frågan om särskilda mejeriskolor upptogs till behandling
vid utställningen i Hamburg 1877, och de uttalanden, som der
gjordes, föranledde till anläggande af flera sådana under de närmaste
åren. Förenämnda år inrättades eu mejeriförsöksstation i
förening med mejeriskola vid Weihenstephans landtbruksinstitut.
Kursen, som der var såväl teoretisk och praktisk, varade 3 månader.
Den teoretiska delen omfattade undervisning i husdjursskötsel,
mejerilära, bokföring samt maskiner och byggnader för
mejeriändamål, den praktiska delen omfattade arbeten i laboratorium
och mejeriet. Landtbruksinstitutet vid Proskau följde
1878 det föregående institutets exempel. Samma år inrättade
landtbrukssällskapet i Oldenburg en mejeriskola i Rastede, och
beviljade hannoveranska landtdagen 45,000 mark till eu skola i
Himstedt, afsedd för allmogens döttrar. År 1879 öppnades äfvenledes
en mejeriskola i Dresden med 6 elever.

105

I Danmark hade redan, då landbohniskolen i Köpenhamn Danmark.
började sin verksamhet, der anordnats en undervisning i mejerilära,
men först 1874 anstäldes i ämnet en särskild lärare. Dessförinnan
hade professor Th. Segelcke år 1864 på uppdrag af landhusholdningsselskabet
bragd till stånd praktiska kurser i mejerihushållning
vid åtskilliga mejerier. De vid dessa anstälda praktikanterna
betala eu viss ersättning för kost och husrum samt
deltaga under några månader i mejeriarbetena, och kontrolleras
denna deras verksamhet af professor Segelcke. År 1878 hade på
detta sätt 600 praktikanter inalles utbildats. Till mejerihandteringens
befrämjande har danska riksdagen anslagit 20,000 kronor
om året.

I Finland, meddelades på sätt förut blifvit nämndt under vinland.
lång tid undervisning i mejeriskötsel vid landtbruksläroverken.

På detta sätt kunde dock endast ett fåtal erhålla undervisning. Man
ansåg derföre nödigt, att särskilda mejeriskolor blefvo inrättade.

För detta ändamål uppfördes år 1875 i statsbudgeten ett årligt
anslag af 12,000 mark att utgå under en tid af fem år, och strax
derpå inrättades den ena mejeriskolan efter den andra, de flesta
på privata egendomar af den storlek, att mejeri och boskapsskötsel
der drefvos i sådan skala, att mejeriet kunde hållas i gång
hela året.

Dessa privata mejeriskolor stå under uppsigt af länens landtbrukssällskap.
Sällskapet upprättar genom sin direktion med egendomsegaren
kontrakt om skolan och öfvervakar densamma genom
en inspektör. Egaren är vanligtvis tillika föreståndare för skolan
och uppbär årsanslaget 2,400 mark.

Lärarepersonalen utgöres af en hjelplärare och en mejerska,
hvilka med samtycke af landtbrukssällskapets direktion antagas
af föreståndaren och af honom utan direktionens hörande kunna
afskedas. Hjelpläraren undervisar 2 å 3 timmar om dagen på
lärorummet i bokhålleri, boskapsskötsel och utfodring. Derjemte
leder han de jemförande försök, som göras i mejeriet.

Hvarje skola räknar 8 till 10 lärjungar, som stå under legohjonsstadgan.
Kursen är tvåårig, och vid slutet af hvarje läroår,
som börjar den 1 November, hålles offentlig examen.

Förutom de lägre mejeriskolorna vid Kronoborgs institut och
Tarvaala jordbruksskola funnos år 1882 följande af staten understödda
mejeriskolor:

106

	Elever.	Årsanslag.
Mariefors, Nylands län_________	10	4,500 mark,
Gästerby, Åbo län_______________	8	2,400	))
Kumogård, d:o _______________	8	2,400	)>
Haga, Tavastehus län____________	8	2,400	»
Ruovesi, d:o ____________	8	2,400	))
Järvikylä, S:t Michels län______	10	3,000	»
Hovila, d:o ......	<8	2,400	»
Pettosalmi, Kuopio län ______	8	2,400	»
Simananniemi, d:o	6	3,000	))
Koivikko, d:o _________	S	3,000	»
Mattila, Kuopio län ____________	8	2,400	»
Orisberg, Vasa län_______________	8	2,400	»
Martila, Uleåborgs län .........	8	2,400
Summa	106	35,100	mark,

Oaktadt hvad som sålunda för mejeriundervisningen i Finland
åtgjorts, fann man dock, att en eftersträfvad höjning af landets
mejerihandtering ej skulle kunna vinnas, om ej ett högre läroverk
för ändamålet anlades. För den skull tillsattes 1879 en af
fem personer bestående komité, som den 14 April 1380 framkom
med sitt betänkande. Enligt detta skulle det af komiterade föreslagna
mejeriläroverket, som borde förläggas till Mustiala landtbruksinstitut,
omfatta: en högre teoretisk-praktisk kurs, en lägre
företrädesvis praktisk kurs och en försöksstation, hvilken genom
såväl vetenskapliga forskningar, som praktiska rön och experiment
skulle arbeta på mejeriväsendets utveckling. Vid mejeriinstitutet
skulle anställas en mejeriföreståndare, en assistent
och en mejerist, och vid den högre mejeriskolan skulle undervisning''
årligen meddelas åt 10 elever, af hvilka minst 2 kunde
vara qvinliga. Kursen i den högre afdelningen skulle genomgås
på eu tid af 9 månader och i den lägre på 3. Eleverna i
den högre afdelningen skulle dessutom praktisera 3 månader
efter kursens slut vid något större mejeri, innan de kunde erhålla
fullständigt afgångsbetyg. Till mejeriföreståndarens disposition
skulle för försöks anställande vid institutet underhållas 10
kor, och ladugårdens mjölkafkastning skulle levereras till mejeriet,
hvilket skulle sortera under mejeriföreståndaren.

Detta förslag remitterades till Mustiala ''lärarekollegium för
att inhemta dettas utlåtande. Meniugarne inom lärarekollegium

107

voro delade. Flertalet motsatte sig inrättandet af ett särskild^
från landtbruksinstitutet skild! mejeriläroverk, hvarföre de föreslogo
de förändringar i institutets stadgar, som voro behöfliga
för att vid institutet skapa en mejeriafdelning jemte förut befintliga
landtbruksafdelning, hvarjemte de föreslogo en utsträckning
af försöksstationens verksamhet äfven till andra än mejeriundersökningar.
Mindretalet var emot upprättandet af någon försöksstation
och ville ålägga mejeriföreståndaren närmaste tillsynen
ej blott öfver mejeriet, utan äfven öfver ladugården och svinskötseln.
Kursen i såväl högre som lägre afdelningen föreslogs
till ett år.

Förutom nämnda yttrande af lärarekollegium vid Mustiala
landtbruksinstitut infordrade senaten dylika af professor L. Mechelin
och af godsegaren A. W. Wahren. Den förre, som i det hela
gillade komiténs förslag om inrättandet af en sjelfständig högre
mejeriskola, ville derifrån skilja den föreslagna lägre kursen och
fann det betänkligt att såsom lärarekollegiets mindretal förordat
öfverlemna hela vården om institutets ladugård åt mejeriföreståndaren,
hvilkens lärareverksamhet derigenom skulle komma att blifva
lidande. Den senare ansåg deremot, att komitén genom att vilja
skapa ett fristående mejeriinstitut skjutit öfver målet och trodde,
att två sjelfständiga läroverk på samma plats skulle komma att
utgöra en källa för aldrig upphörande obehag. Han var derföre
mera benägen att sluta sig till det af lärarekollegiets mindretal
framstälda förslag, ehuru han äfven beträffande detta hyste flera
afvikande meningar, såsom exempelvis att ej vilja hafva någon
lägre afdelning vid mejeriskolan.

De slutligen utfärdade stadgarne för Mustiala landtbruksinstitut
af den 20 Maj 1881 upptogo det af lärarekollegiets flertal förordade
förslaget om två jemnsides gående kurser, den ena omfattande
landthushållning, den andra mejerihandtering. Den förra
skulle upptaga en tid af två, den senare en kurs af endast ett år.
Den första mejerikursen tog vid Mustiala sin början den 1 November
1881.

Ehuru man, hvad Sverige beträffar, redan vid det 3:dje allmänna
landtbruksmötet i Norrköping 1848 uttalade den åsigt, att
landtbruksinstituten skulle »aldrig uppfylla sin bestämmelse», om
vid dem icke lemnades undervisning i mjölkhushållningens detaljer,
dröjde det dock tio år, innan Riksdagen 1858 beviljade 6,000
kronor årligen till inrättandet af två lägre mejeriskolor, hvilka

Sverige.

108

begge öppnades år 1859 vid Ultima och Bergqvara. År 1863 anvisades
ytterligare 3,000 kronor årligen till stipendier för elever
vid privata mejerier.

Efter landtbruksutställningen i Hamburg 1877 blef frågan om
inrättandet af en högre mejeriskola äfven bär i landet uppmärksammad,
och den 24 September samma år inkom Malmöhus läns
hushållningssällskap med skrifvelse till Kongl. Maj:t, hvari begärdes
till uppförande af nödiga byggnader för en högre mejeriskola
vid Alnarp ett anslag för eu gång af 24,575 kronor och sedermera
i årligt anslag 7,000 kronor. Häröfver infordrades den 29 November
1877 yttrande af styrelserna såväl för Ultuna som för
Alnarps landtbruksinstitut. Den förra styrelsen förklarade sig i
svar af den 15 December 1877 i stånd, att utan synnerligt stora
kostnader anordna en sådan högre undervisning vid Ultuna. Styrelsen
för Alnarps landtbruksinstitut fasthöll deremot i sitt svar
af den 12 Mars 1878 hvad Malmöhus läns hushållningssällskap
hade föreslagit. Kongl. Maj:t ansåg sig dock för tillfället
ej kunna tillstyrka detta för Alnarps landtbruksinstitut begärda
anslag.

I skrifvelse af den 27 September 1880 förnyade Malmöhus läns
hushållningssällskap sin hos Kongl. Maj:t gjorda anhållan om anslag
till inrättandet af en högre mejeriskola vid Alnarp. Efter
att man påvisat mejerihandteringens vigt och betydelse för landet,
större nu än någonsin, framhölls, att dess befrämjande ej
kunde ske på annat sätt än att inrätta en högre mejeriskola. Till
denna skola borde tillträde lemnas åt såväl manliga som qvinliga
elever. För inträde borde af manlig elev fordras att hafva med
goda vitsord genomgått ett landtbruksläroverk eller ock på annat
sätt tillegnat sig goda kunskaper i landthushållning. Tvenne kurser
skulle genomgås hvarje år och hvardera kursen för 6 elever omfatta
en tid af 6 månader i följande undervisningsämnen: mjölkens
natur och beskaffenhet, smör- och osttillverkningen i hela dess omfång,
mjölkboskapens vård och utfodring, förande af mejerijournaler,
profmjölkning, kreatursvägningar m. m. Undervisningen borde
understödjas genom för densamma lämpade praktiska öfningar.
Till att bestrida undervisningen ansågos två lärare beböfliga, Förste
läraren skulle tillika vara skolans föreståndare och i lön förutom
fria husrum åtnjuta 4,000 kronor. Den andre läraren skulle
vid undervisningen biträda den förre och utföra alla de analyser,
som vid skolan i större mängd förekomma. Hans lön föreslogs

109

till 1,500 kronor, och i laborationskostnader upptogs ett lika stort
belopp. Härtill kom med 500 kronor aflöningen till hälften åt en
mejerist, som af institutets medel skulle erhålla den andra halfparten
af sin lön. Tillsammans skulle alltså de årliga omkost.
naderna för den högre mejeriskolan uppgå till 7,500 kronor. Dessutom
behöfdes en gång för alla ett anslag af 24,575 kronor till lokal
och 4,000 kronor till en 4 hästars ångmaskin. Det förslag, som
af Malmöhus läns hushållningssällskap sålunda biifvit framstäldt,
tillstyrktes af landtbruksakademien i dess memorial af den 12
November 1880.

År 1881 upptogs frågan ånyo vid 15:de allmänna svenska
landtbruksmötet, och mötet beslöt att till Kongl. Maj:t ingå med
begäran, att mejeriundervisningen måtte på lämpligt sätt anordnas
efter nutidens fordringar. I den med anledning af detta beslut
afgilna skrifvelsen af den 20 September 1881 åberopas och
tillstyrkes förenämnda förslag af Malmöhus läns hushållningssällskap.
Dessförinnan hade dock landtbruksakademien i skrifvelse
af den 16 September föreslagit, att en summa af 10,000 kronor
ärligen måtte anvisas till anställning af lärare i mejerihushållningen
samt fullständigt ordnande af denna undervisning vid rikets
båda landtbruksinstitut, hvilket förslag i skrifvelse af den 18 November
samma år närmare utvecklades på så sätt, att det deri
föreslogs utgå:

till aflöning åt en lärare vid hvarje institut i
mejerihushållning 4,000, eller för båda instituten-------------------------------------------------------
8,000.

till försök och undervisningsmateriel 1,000 kronor,
eller för båda instituten________________________ 2,000.

Tillsammans kronor 10,000.

Detta landtbruksakademiens förslag gillades af Kongl. Maj:t,
som derom framstälde proposition till 1882 års Riksdag, hvilken
biföll det begärda anslaget. Sedan såväl Ultuna som Alnarps landtbruksinstituts
styrelser ingifvit yttranden i ämnet, afgaf landtbruksakademiens
förvaltningskomité den 19 Januari 1883 förslagtill
ordnande af mejeriundervisningen vid landtbruksinstituten, af
hvilket förslag komiterade sattes i tillfälle att taga del och som
af dessa tills vidare tillstyrktes i skrifvelse af den 10 Mars
samma år.

Den högre mejeriundervisningen tog sin början vid begge
landtbruksinstituten hösten 1883. Samtidigt härmed nedlades den
vid Ultima sedan 1859 befintliga lägre mejeriskolan, och det till
denna skola årligen utgående anslag öfverflyttades till stipendier
för elever vid privata mejerier.

SVERIGE.

I det föregående har redan blifvit antydt, att i medlet af förra
århundradet lärostolar i ekonomi här i landet upprättades vid universiteten
i Upsala och Lund.

Sedan genom Kong!, brefven af den 26 Februari och den 18
Maj 1740 blifvit bestämdt, att den ene af professorerna inom juridiska
fakulteten vid Upsala universitet skulle afhandla »fundamenta
till Riksens Oeconomie, Commerce- och Manufaktur-författningar»,
utnämndes den 16 September 1741 Anders Berch till jurisprudentire
oeconomiae et commerciorum professor. Sex år senare
utgaf han sin »Inledning till allmänna hushållningen, innefattande
Politie, Oeconomie och Kameralvetenskaperna», hvilken skrift öfversattes
på tyska 1763. För att icke blott teoretiskt utan äfven
praktiskt bibringa insigter och väcka håg för allt, som hörde
till hans ämne, uppgjorde Berch vidare plan till ett »Theatrum
Oeconomico-Mechanicum», hvarest skulle finnas modeller till alla
i landtbruket och slöjderna förekommande maskiner jemte prof
på råämnen och deraf förädlade produkter. En del af de modeller,
hvilka som en följd häraf blefvo samlade, finnes numera vid Ultima
landtbruksinstitut.

Fn andra praktisk lärostol inrättades inom filosofiska fakulteten
vid Upsala universitet, då bruksegaren E. Eriksson Borgström
år 1759 skänkte ett belopp af 100,000 daler kopparmynt til! en
oeconomire practicse professo derstädes. Den 3 September 1759
utnämnde Kong!. Maj:t J. Andersson Låstbom till professor i ämnet.
1762 gaf förenämnde Borgström ytterligare 30,000 daler kopparmynt
till en adjunktur i ämnet och 1769 slutligen 23,120 daler
samma mynt till inköp af boställe åt professorn. Enligt de närmare
bestämmelserna för denna professur skulle undervisningstiden
i den praktiska ekonomien omfatta kurser på 3 år hvardera.
Under första året skulle djurkännedom afhandlas, såväl med afseende
på de tama djurens skötsel som jagt på de vilda, fågelfänge
och fiske; under det andra växterna och under det tredje den oor -

Lärostolar
i ekonomi.

112

Östad.

ganiska naturen, jord, stenarter, jordens brukning och gödsling
m. ed. Professorn borde dessutom i närheten af Upsala praktiskt
vägleda de studerande i trädplantering och jordförbättring.

Den ekonomiska professionen i Lund kom till stånd genom
det Kongl. brefvet af den 9 November 1750. Förste innehafvaren
af denna lärostol var J. H. Burmeister, hvilken i sina föreläsningar
bland annat afhandlade »rem rusticam et agriculturam». Hans
efterträdare blef för ett par år C. B. Trozelius. Professionen upphäfdes
1786, och ekonomien öfvertogs då som föreläsningsämne af
professorn i naturalhistoria. Då denna senare profession 1812
delades i tvenne, bestämdes, att den praktiska ekonomien jemte
botaniken skulle utgöra läroämne för den ena af dessa professurer,
ehuru förstnämnda ämne ej skulle göras till föremål för examen,
»enär afsigten med denna lärostol mera varit att bereda
idkarne af laudthushållningen tillfälle till undervisning, än att
förpligtiga studerande ynglingar att i detta ämne inhemta insigter».

Det första försöket att åvägabringa en mera uteslutande praktisk
undervisning i landtbruk gjordes af direktör Nicolaus Sahlgren,
då han den 10 Juli 1774 donerade Östads säteri invid
Alingsås till inrättande derstädes af en uppfostringsanstalt för
fattiga barn. I det af honom upprättade donationsbrefvet heter det:
»Som afseende! med inrättningen är att rädda fattiga föräldrars
barn ifrån elände och undergång, samt genom tjenlig uppfostran
göra dem till trogna arbetare vid jordbruket, så böra dessa barn
icke uppfödas i lättja och maklighet, utan så i föda som kläder
tarfveligen underhållas och ifrån barnaåren vänjas till flit och arbetsamhet,
alltid sysselsättas med sådana öfningar, slöjder och
arbeten, som göra dem skickliga att sjelfva lägga hand vid landtbruket
och dermed förknippade sysslor, såsom förnämsta afsigten
med denna inrättning. Utom det vanliga handarbetet vid åkerbruket,
boskapsskötseln in. m. böra de äfven öfvas uti plantering
af sådana träd, örter och jordfrukter, som tjena till besparing af
spanmål och sofvel, hvilka här i landet mer än annorstädes och
utom behof tillgripas.» Barnen, såväl gossar som flickor, äro för närvarande
inlogerade hos brukare under gården och erhålla undervisning
vid afn. v. föreståndaren, direktör Hj. Kylberg, i senare tid
inrättade skolor vid hufvudgården. Dessa skolor äro fortsättningsskolan,
hushållsskolan för flickor och landtbruksskolan för gossar.
Gossarne flyttas till hufvudgården efter konfirmationen och få derefter
genomgå en två- å treårig kurs i landtbruk.

113

I den år 1825 tillsatta stora läroverkskomitén väckte presidenten
Aug. v. Hartmansdorff fråga om specialundervisning i
landtbruk, och 1828 väckte grefve Nils Barck hos ridderskapet
och adeln motion om inrättandet af en landtbruksskola för riket
efter mönster af Möglin i Tyskland.

I den ifrågasatta skolan skulle meddelas praktisk undervisning
i

»jordens behandling i förening med kemi;

växtkännedom;

kreaturens skötsel och raser jemte de mångfaldiga insigter,
som härom liksom sjelfmant komma att utvecklas.»

Medel till bekostandet af denna skola föreslog han skulle erhållas
genom höjning i brun vinsskatten.

Denna motion afstyrktes af allmänna besvärs- och ekonomieutskottet
i dess betänkande den 1 Oktober 1829 såsom ledande
till alltför betydande kostnader, äfvensom derföre, att »den vid
hufvudstaden redan befintliga experimentalfarmen (landtbruksakademiens
experimentalfält) ej syntes vara af beskaffenhet att
kunna lemna några för landthushållningen i hela sin omfattning
användbara och nöjaktiga resultat». Utskottet föreslog i stället:
»att Kongl. Maj:t täcktes efter eget nådigt godtfinnande besluta
om de verkställighetsåtgärder, hvilka Kongl. Maj:t kan för ifrågavarande
undervisningsanstalters ändamålsenliga ordnande i nåder
pröfva nödiga», och ville utskottet företrädesvis fästa uppmärksamheten
»vid Skaraborgs län, der åkerbruket i allmänhet ligger i
linda». Till närmare förtydligande yttrade utskottet vidare vid
återremiss från ridderskapet och adeln samt bondeståndet, att
det hade afsett eu undervisningsanstalt, »der jordbrukets hufvudregler
praktiskt finge inhemtas».

Medel till inrättandet af den föreslagna skolan beviljades ej,
och frågan föranledde icke till någon riksdagens skrifvelse.

För att erhålla ett svar på frågan, huru undervisningen i landtbruk
bäst borde ordnas, uppstälde landtbruksakademien som
prisämne: »Plan för anläggandet af ett landtbruksinstitut». Det af
Kongl. sekreteraren J. Th. Nathhorst derå lemnade svar belönades
1832 af akademien med dess andra guldpenning. De grundsatser,
som åt författaren till den prisbelönade skriften uppstäldes,
voro:

»Do. Vigtigare är ynglingens bildning som menniska — den
moraliska delen — än hans bildning som landtman; men äfven om

1828 års
riksdag.

Nathhorsts
undervisning
splan.

114

1834 ant
Riksdag.

så icke vore, skulle den förra dock vara nödvändig för den senares
skull;

2:o. Af landtmannabildningen är den praktiska delen den
vigtigaste, och dess studium bör hafva företrädet framför teoriens,
äfvensom den egentligen landtbruksvetenskapen framför
hjelp vetenskapen;

3:o. Det egentliga landtmannayrket är vigtigare än binäringarne,
och undervisningen i dem får ej ske på bekostnad af undervisningen
i det förra.»

Med afseende på de begge första grundsatserna ansåg författaren,
att ett blifvande landtbruksinstitut borde »söka utveckla
de egenskaper, som företrädesvis äro önskvärda för landtmannen,
hvaribland kärleken för det yrke, åt hvilket han egnat sig är en
af de förnämsta», och »göra det praktiska landtbruket och den
egentliga landtbruksvetenskapen till hufvudsak och först i andra
rummet bemöda sig om teoriernas och hjelpvetenskapernas relativt
fullständiga meddelande.»

I öfrigt framhölls, att landtbruksinstitutets lokal borde vara
på landet; ett landtbruksinstitut i Stockholm måste ovilkorlig!
misslyckas, emedan blotta namnet vore en contradictio in adjecto.
Lärokursen borde bestämmas till ett år och undervisningen meddelas
af tre lärare åt två skilda klasser af lärjungar: den ena med
ett högre, den andra med ett lägre mått af teoretisk utbildning.
Den teoretiska undervisningen borde meddelas i hvarje klass tre
timmar om dagen och ställas i förening med praktiska öfningar.
Utgifterna för lärare och undervisningsmateriel beräknades till
7,500 kronor.

I ett samtida yttrande i landtbruksakademiens vetenskapsafdelning
utvecklade Nathhorst sina äsigter vidare. Sålunda borde
egendomen göras till ett normalfält eller ett modellhemman; institutet,
anläggas i närheten af en större stad och afseende fästas
vid landtbruksteknologien, som för den unge landtmannen är likaså
vigtig som sjelfva landtbruket.

Vid 1834 års Riksdag väcktes flera motioner för åstadkommande
af undervisning i landtbruk. Landshöfdingen i Skaraborgs
län, friherre C. Gyllenhaal, begärde hos ridderskapet och adeln
ett anslag af 7,550 kronor till understöd af ett föregående är af
Edvard Nonnen anlagdt landtbruksinstitut vid Degeberg. Motionen
åtföljdes af en af Nonnen författad skrift, hvari redogjordes för
vigten och behöfligheten af undervisningsanstalter för landtbruket,

115

och beräknades i denna skrift kostnaderna för ett landtbruksinstitut,
som följer:

Aflöning till lärare:

1 förste lärare_________________________________________ \ goo.

1 veterinär- d:o_____________________________________________ 500.

1 praktisk d:o______________________________________ 750.

1 biträde åt den praktiske läraren__________________ 250.

1 extra lärare i skogshushållning och trädgårdsskötsel---------------------------------------------------
450. 3750

Böcker och samlingar_________________________________ _ 500

Till underhåll af:

4 frielever å 450 ___________________________________ \ goo.

10 frilärlingar å 150..__________________________________ 1*500, 3 300.

Summa kronor 7,550.

Med ett statsanslag, uppgående till detta belopp, ansåg Nonnen,
att vid Degeberg skulle kunna beredas plats åt 30 lärjungar,
hälften elever och hälften lärlingar. Detta ansågs böra vara tillräckligt
för Sverige, då vid Möglin endast undervisades 12—20
lärjungar.

I borgareståndet väckte vidare brukspratron J. H. Wsern
motion om inrättande af trenne landtbruksskolor i riket, för hvilket
ändamål han begärde ett anslag af 30,000 kronor att med en
tredjedel utgå till hvarje skola. Skolorna önskade han förlagda,
en i Skåne, en i Vestergötland och en i Dalarne eller Gestrikland!

Slutligen väckte herr And. Danielsson från Elfsborgs län i bondeståndet
motion om medels beviljande för att bland allmogens
söner mellan 18 och 20 år utvälja en i hvarje län, åt hvilka skulle
gifvas hvar och en 300 kronor för att medelst detta bidrag sätta
dem i tillfälle att genomgå Degebergs landtbruksinstitut.

Efter behandling af dessa motioner föreslog statsutskottet i
sitt betänkande af den 3 Maj 1834, att statsverkets utgifter för
ofvan angifna ändamål till en början måtte inskränkas till ett
ärligt anslag af 7,500 kronor åt Degebergs landtbruksinstitut.

Detta statsutskottets förslag godkändes af alla stånden utom
bondeståndet, der det rönte ett nästan enhälligt motstånd. Man
ansåg i detta .stånd, att upprättandet af läroverk för landtbruk
vore alldeles öfverflödigt, och hade för öfrigt många anmärkningar

116

1840 års
Riksdag.

att gorå mot det sätt, hvarpå jordbruket vid Degeberg bedrefs,
såsom »att diken inrättas under jord och beläggas med småsten»
samt »att ett helt gärde blifvit besådt, endast för att deraf få rosor»
(raps och klöfver).

Vid 1840 års Riksdag visade sig, att intresset för landtbruks
undervisningen både stegrats i en mycket bög grad; ty utom de
ökade anslag för detta ändamål, som regeringen begärde, gjorde
flera enskilda motionärer yrkanden i samma riktning.

1 Kong!. Maj:ts proposition begärdes, dels att de till Degeberg
förut utgående 7,500 kronor skulle fortfarande beviljas, dels
att derutöfver 22,500 kronor mätte anslås att användas såväl till
ytterligare understöd åt Degeberg, som till inrättandet af likartade
läroanstalter i andra delar af riket.

Herr L. H. Gyllenhaal hos ridderskapet och adeln och berr
C. G. Rydiu i borgareståndet väckte begge motioner om förböjdt
anslag till Degeberg och den förre dessutom om beviljande åt
Nonnen af ett under 10 år räntefritt byggnadslån å 15,000 kronor.
Såsom motiv för det förhöjda årsanslaget angafs, att kostnaderna
för institutet vid Degeberg uppgingo till:

Aflöning för lärarne ______ 11,850.

Undervisningsmateriel ____________________________________ 825.

2 frielever___________ 900.

24 rättarelärlingar ------- 2,400.

Summa kronor 15,975.

På grund häraf begärdes denna summa, deri inbegripet förut
beviljade anslag af 7,500 kronor.

Landsböfdingen i Upsala län, friherre R. F. v. Krsemer, väckte
förslag om inrättande af ett landtbruksinstitut vid Ultnna kungsladugård,
när arrendetiden år 1848 utginge, och att för detta ändamål
fem års arrende, som enligt kontrakt af den 5 No v. 1817
årligen skulle utgå med 602 t:r 25 */4 kpr, hälften råg och hälften
korn, finge från och med året 1841 af Upsala läns hushållningssällskap
uppbäras, för att af dessa arrendemedel bilda eu grundfond
till det föreslagna institutet. Eu med denna motion likartad
väcktes samtidigt i bondeståndet af berr And. Larsson från
Upsala län.

Grefve G. E. Frölich bos ridderskapet och adeln samt berr
P. E. Winge i borgareståndet väckte begge motioner om ett årligt
anslag af 7,500 kronor till upprättande af ett landtbruksinstitut
i Södermanland. Till stöd för sin motion anförde den förre

117

tillvaron af den af kommerserådet J. A. Weländer år 1804 stiftade
fond, som efter att ursprungligen hafva utgjort 41,250 kronor, nu
uppgick till ett belopp af 52,500 kronor och hvilken fond var ansedd
dels till inrättande i Björnlunda socken af en barnuppfostrings-
och undervisningsanstalt, dels till befrämjande af handaslöjden
i allmänhet hos allmogens barn i Södermanlands län.

Herr G. von Rosen begärde 4,500 kronor om året att under
fem år utgå till inrättande af ett landtbruksinstitut vid Orup i
Malmöhus län. Ombud för de båda skånska hushållningssällskapen
hade nämligen den 12 September 1838 sammanträdt i Hörby,
och konstituerade de vid detta tillfälle den skånska hushållsföreningen,
hufvudsakligen i ändamål att åstadkomma ett landtbruksinstitut
för Skåne. I och för upprättandet af ett sådant inköpte
nämnda förening den 27 April 1839 fräiseegendomen Orup för eu
summa af två tunnor guld. Skolan öppnades derstädes året derefter
eller den 26 April 1840.

Med stöd af landshöfdiugeembetenas i Kronobergs, Jönköpings
och Kalmar län till Kongl. Maj:t gjorda framställning om inrättande
af ett landtbruksinstitut i Småland, likt det vid Degeberg,
väckte herr A. Ribbing motion om anslag till ett sådant, under
åberopande af landtbruksakademiens memorial af den 29 Juni
1839, i hvilket kostnaderna för ett sådant institut beräknades,

som följer:

I årligt anslag:

Lön åt föreståndaren_________ 3,000

2 förste lärare, lön å 1,500, kost ä 300 ------------ 3,600

1 veterinär, 5 månaders lön 375, kost 150--------- 525

1 underlärare, lön 750, kost 300 --------------------- 1,050

1 lärare i det praktiska, lön 1,200, kost 300------ 1,500

1 snickare______________________________________________________ 300

1 smed _________________________________________________________ 300

6 frielever, rum, säng, ljus å 100_____________________ 600

24 frilärlingar, rum och kost ä 100__________________ 2,400

Rum för 6 lärare----------- 600

Summa kronor 13,875.

I anslag för en gång:

Inköp af egendom, förslagsvis________________________ 150,000

Särskilda byggnader________________________________________ 7,500

Bibliotek och samlingar_________________________-....... 1,500

Summa kronor 159,000.

118

1844 års
Riksdag.

Efter behandling af dessa många anslagsfrågor föreslog statsutskottet: att

utom de till Degeberg förut beviljade 7,500 kronor skulle utgå
ytterligare ett lika stort belopp mot vilkor, att vid institutet
lemnades plats åt 3 frielever och 24 rättarelärlingar;
att intet anslag skulle utgå till något annat landtbruksinstitut;
att ett årligt anslag af 7,500 kronor intill nästa Riksdag skulle
uppföras, att af Kong!. Maj:t disponeras med 1,500 kronor till
hvar och en af sådana lägre landtbruksskolor, hvilka visa sig
hafva ett kapital af minst 30,000 kronor i penningar eller
egendom.

Dessa anslagsfordringar mötte motstånd i riksstånden, och af
27 talare i bondeståndet ville endast en bibehålla det då utgående
anslaget till Degeberg. I presteståndet upplystes, att sedan institutets
öppnande vid Degeberg hade derstädes meddelats undervisning
åt BO elever af den högre kursen och åt 60 lärlingar af
den lägre. Af dessa hade 63 af de förra och 43 af de senare
redan utgått. Frågan återremitterades till utskottet, och i sitt förnyade
utlåtande afstyrkte detta ytterligare anslag till Degeberg.
Denna utgång berodde derpå, att bondeståndets ledamöter vid det
fåtaligt besökta utskottssammanträdet genom mangrann tillstädesvaro
dikterade beslutet. Riksdagen beslöt dock vid frågornas
slutbehandling att bevilja följande anslag:

till Degeberg 15,000 kronor om året, föregående anslag deri inbegripet; till

Ultuna från och med år 1841 det från denna gård utgående
arrendet, motsvarande ungefär 6,000 kronor ärligen;
till landtbruksskolor 7,500 kronor om året, att utgå på sätt statsutskottet
föreslagit.

I följd af detta Riksdagens sistnämnda beslut öppnades, oafsedt
den redan befintliga landtbruksskolan vid Orup i Malmöhus län,
följande nya, nämligen: vid Väderbrunn i Södermanland år 1841,
vid Bjädesjöholm i Jönköpings län och Sjögestad i Östergötland
1842 samt vid Hägervallen i Vestmanland 1843.

Vid 1844 års Riksdag- väcktes flera motioner om ökade anslagtill
landtbruksskolorna, nämligen:

af herrar C. J. Hallenborg och C. Andersson från Malmöhus län,
hvilka begge begärde ökadt anslag till Orups landtbruksskola;
af herr H. W. Vält von Steyern, som föreslog att anslaget till
Sjögestads landtbruksskola skulle höjas till 4,500 kronor;

119

af herr M. 8. von Hohenhausen, som ville hafva 3,000 kronor till en
landtbruksskola på Gotland, utan att för bekommande af detta
anslag skulle ställas högre fordringar på den egendom, vid hvilken
skolan skulle förläggas, än att den vore värd 15,000 kronor;
detta emedan egendomsvärdet på Gotland vore mycket lägre
än i riket för öfrigt;

af herrar C. G. Bergenstråle och S. Samuelsson från Östergötland,
som hemstälde, att anslaget till landtbruksskolorna måtte höjas
till 3,000 kronor för hvarje skola;

af friherre A. C. Rank, som föreslog inrättandet åt 6 nya landtbruksskolor
med ett årligt anslag åt 3,000 kr. till hvarje.

Efter behandling af dessa motioner föreslog statsutskottet:
att 15,000 kronor i årsanslag till Degeberg skulle fortfarande utgå;

att detsamma skulle blifva fallet med de 7,500 kronor, som voro
anslagna till de befintliga landtbruksskolorna;

att 7,500 kronor skulle gifvas i årligt anslag till inrättandet af
ytterligare 5 nya landtbruksskolor med 1,500 till hvarje. En
af den skulle anläggas på Gotland, och kunde dertill få användas
en egendom af mindre värde än 30,000 kronor.

Under diskussionen öfver detta utskottets förslag anmärktes i
presteständet, att lika mycket som man måste beklaga saknaden
af all verklig kontroll öfver landtbruksläroverken, lika mycket
måste man ogilla, att allt organiskt samband skolorna emellan
fattades. Ett sådant kunde först uppstå, sedan staten erhållit ett
fullständigt organiseradt landtbruksinstitut, hvarifrån lärare kunna
utgå. I bondeståndet klandrade man i kraftiga ordalag landtbruksskolorna
och ansåg dem mer eller mindre obehöfliga. Härifrån
utgjorde dock representanterna tran Skane undantag, emedan
de hade sig bekant det fördelaktiga inflytande, som skolan
vid Orup utöfvat. Det af statsutskottet föreslagna blef af Riksdagen
bifallet.

År 1847 hölls det 2:dra allmänna landtbruksmötet i Stockholm.
Den första af de till diskussion vid detta möte framstälda
frågorna hade följande lydelse:

»Hvilka medel kan man, på grund af den erfarenhet, som de
i Sverige för närvarande inrättade landtbruksinstitut och rättaieskolor
lemnat, anse vara de mest tjenliga för dessa läroinrättningars
utbildande till allt högre fullkomlighet och deraf följande

2''.dra landtbrxiksmötet.

120

1847—48

årens

Riksdag.

kraftigare inverkan på landtbrukets fortgående utveckling och förbättring?» Under

den diskussion, hvartill denna fråga gaf anledning,
framhölls, att läroverken borde ega tillfälle till fri utveckling och
att ett större antal lärjungar ej borde mottagas, än att lärarne
väl medhunne deras undervisning. Lärotiden ansågs för lärlingar
böra vara 2 år och dessas ålder några och 20 år. Stor vigt lades
på dugliga lärare, och statsanslaget ansågs böra vara 3,000 kronor
om året för hvarje skola. Äfven uttalades den åsigtén, att
instituten och rättareskolorna borde åtskiljas. Rörande landtbruksläroverkens
benämnande ansågo några, att de rättast borde
kallas högre och lägre. Namnet rättareskolor ansågs i synnerhet
olämpligt; hellre skulle man då kunna kalla dessa skolor fördrängsskolor.
Mest passande ansåg man dock vara att benämna
dem lägre landtbruksskolor.

Resultatet af öfverläggningen sammanfattades i följande resolutioner: »att

såväl högre, som lägre landtbruksskolor, eller, såsom man
hittills kallat dem, såväl landtbruksinstitut som rättareskolor
voro af väsentlig vigt för svenska landtbrukets fortgående utveckling,
»

»att för dessa läroinrättningar borde bestås större anslag, så
att vid de lägre skolorna undervisningen kunde meddelas hufvudsakligen
utan betalning och de högre skolorna förses med ett tillräckligt
antal nöjaktigt aflönade lärare;»

»att undervisningen vid de högre och lägre landtbruksskolorna
icke borde sammanblandas, utan hvardera klassens elever endast
mottagas vid de mot deras bildning svarande läroinrättningarne;»
och

»att, ehuru det vore önskligt att en lägre landtbruksskola
kunde inrättas i hvarje län, det dock vore bättre, att — i fäll
nödiga anslag såväl till de redan bildade, som till de nya ej kunde
erhållas — några få, så väl understödda, att de kunde svara mot
det med dem afsedda ändamålet, funnes, än att flere med otillräckliga
statsanslag inrättades.»

Vid 1847—48 årens Riksdag, vid hvilken i Kong!. Maj:ts proposition,
hvad beträffar förut beviljade anslag, endast begärdes
att de fortfarande skulle utgå, hemstälde statsutskottet:

121

att till Ultima skulle fortfarande utgå ett årsanslag af 6,000 kronor,
äfven sedan institutet öfvertagit kungsladugården, från
hvilken något arrende då ej vidare kunde inflyta;*
att till Degeberg skulle fortfarande utgå 15,000 kronor om året;
att till 9 lägre landtbruksskolor skulle fortfarande utgå 13,500 kronor
om året, med 1,500 till hvarje; och
att till inrättande åt ytterligare en landtbruksskola skulle anslås

1,500 kronor om året.

Vid diskussionen öfver detta statsutskottets betänkande yrkade
grefve B. von Plåten hos ridderskapet och adeln, att anslaget till
de lägre landtbruksskolorna måtte höjas till 3,000 kronor, mot
vilkor att bidrag äfven skulle lemnas af länen, enär det visat sig,
att man åsidosatt föreskriften om, att 30,000 kronor skulle användas
till inköp af egendom. Ej heller var man der böjd för att
lärlingarne skulle betala någon afgift, hvilken likväl stundom uttagits
med ända till 50 kronor om året. I presteståndet yrkades,
att anslaget till Sjögestads landtbruksskola skulle höjas, enär den
blifvit skött på ett utmärkt sätt och för öfrigt gjort sig särdeles
förtjent genom tillverkning af förbättrad landtbruksredskap. I
bondeståndet deremot ville man neka anslag till Ultima, emedan
man ansåg att för detta läroverk borde vara tillräckligt sörjdt,
då det åt sig fått kostnadsfritt upplåten en af statens bästa egendomar.
Anslaget till Degeberg ville man nedsätta till hälften,
emedan man ansåg, att detta institut nu borde vara i tillfälle att
bära sig sjelf!. Häremot gjordes dock invändningar af dem, som
om institutet och dess verksamhet förvärfvat sig bättre insigter,
derigenom att de hade haft söner såsom lärjungar vid detsamma.
Emot att anslaget till de lägre landtbruksskolorna skulle till fullo

* Under åren 1841 till och med 1848 hade arrendet jemte räntor
sammanlagdt uppgått till 56,166: 20 kronor, och hade man beräknat, att
staten för Ultuna skulle komma att blifva:

Inkomster:

603 t:r spanmål_________________________________________________ 6,030.

Årsanslag--------------------------------------------------------- 6,000.

12 elevavgifter å 400____________________________________________ 4,800.

18 lärlings- d:o å 75__________________________________________ 1,350.

Summa kronor 18,180.

Utgifter :

Till lärares aflöning, reparationer och skatter............. 5,805.

Till elevers och lärlingars underhåll___________________... 12,375.

Summa kronor 18,180.

122

Landtbruks skolor,

1840-talet.

utgå hade man ej något att anmärka, eftersom detta anslag vore
till nytta för de mindre bemedlade.

Efter det att frågan om anslagen till landtbruksläroverken
blifvit till statsutskottet återremitterad, beslöt Riksdagen att
bevilja:

6.000 kronor årligen till Ultima, mot det att sex elever och sex

lärlingar derstädes blefve kostnadsfritt underhållna;

15.000 kronor att fortfarande årligen utgå till Degeberg;

13.500 kronor årligen till 9 redan befintliga landtbruksskolor;

1.500 kronor årligen till upprättandet af ytterligare en sådan;
ett tillfälligt anslag till landtbruksskolan vid Sjögestad, att af

gjorda besparingar på de förut beviljade anslagen utgå.

Af de fem nya landtbruksskolor, för hvilka 1844 års Riksdag
beviljat ett anslag af 7,500 kronor, kornmo under de närmast följande
åren endast fyra till stånd, nämligen: 1846 Bo i Kalmar
län och 1847 Stenstugu på Gotland, Trefors i Vermiand och Sjöby
i Kronobergs län. Sistnämnda skola fortgick dock endast till
1849, då den på denna plats upphörde, för att 1851 åter öppnas
vid Torp.

Den 12 Januari 1849 gaf Kong!. Maj:t i uppdrag åt landtbruksakademiens
förvaltningskomité att hafva öfverinseende öfver
landtbruksläroverken i riket. I den af komitén sistnämnda år utgifna
första berättelsen finnes omförmäldt, att till denna tid följande
skolor varit besökta af nedanstående antal lärlingar, nämligen:

Bjädesjöholm _________________________-___________ 61

Väderbrunn...._____________________________________ 62

Hägervallen, som 1846 flyttades till Julpa, 50
Bo_____________________________________________________ 19.

Vidare finner man, att svårighet mötte att fä lärlingar till
Stenstugu. Samma år berättelsen afgafs hade nämligen ingen
sökande anmält sig till de vid skolan lediga lärlingsplatserna.
Hushållningssällskapet hade derföre sett sig föranlåtet att anslå
25 kronor om året till hvarje lärling i beklädnadspenningar, och
endast på detta sätt hade det lyckats att fä lärlingeantalet fyldt.

Vid Trefors landtbruksskola, som öppnades den 24 April 1847
med 8 lärlingar, hade man bestämt en afgift åt'' 100 kronor, hvilket
hade till följd, att år 1848, då ett antal af ytterligare 8 lärlingar
skulle antagas, endast 2 sökande anmälde sig. I följd deraf
måste skolan i slutet på sistnämnda år nedläggas till den 24 April
1849, då man mot en till 20 kronor nedsatt afgift erhöll 16 lär -

123

lingar. Skolan flyttades 1851 till Gårdsjö, hvarest den sedan dess
fortvara.

Vid Orups landtbruksskola hade kursen i följd af bristande utrymme
blifvit bestämd till 1 */, år.

Vid Sjögestads landtbruksskola hade anordnats en särskild undervisningskurs
för landtbrukselever jemte den för lärlingarne,
och uppgick de förres antal till 12 år 1851, eller samma år som
det af 1847—48 årens Riksdag skolan beviljade extra anslag utgick
med 1,500 kronor.

Den 9 November 1849 utfärdades af Kongl. Magt stadgar för
den nyupprättade skolan vid Riseberga i Örebro län.

Vid det öde allmänna landtbruksmötet i Örebro 1850 var frågan
om de lägre landtbruksskolorna föremål för diskussion, i det
att den då uppstälda femte frågan hade följande lydelse:

»Hvilka verkningar hafva de lägre landtbruksskolorna utöfvat
på sjelfva landtbruket, särdeles hos allmogen, som ock i afseende
på folkbildningen?»

I den deröfver förda diskussionen, som skulle utgöra svar på
frågan, ansåg man, att de lägre landtbruksskolorna visat sig utöfva
ett ganska fördelaktigt inflytande på landtbruket, ehuru de
ännu tagit endast de första stegen på den bana, som leder till
jordbrukets hastigare utveckling. De hafva bidragit att hos allmogen
väcka ett lifligare intresse för landtbruket och att borttaga
många fördomar. Äfven på folkbildningen hade de verkat fördelaktigt,
och dessutom hade de haft det goda med sig, att de vid
sina verkstäder tillverkat förbättrad landtbruksredskap. Till
bevis på det ökade intresse, hvarmed dessa skolor började omfattas,
anfördes att ansökningarne till Degeberg uppgingo till
mer än 100 om året och att till 5 lediga platser vid Ultima anmält
sig 27 sökande.

De många oegentlighet^-, som vid inspektionen af landtbruksskolorna
visat sig vid dem förefinnas, föranledde Kongl. Maj:t att
för dessa skolor utfärda det första gemensamma reglementet af
den 14 Januari 1851. Åt detta reglementes § 7 gafs eu förtydligande
tolkning den 17 Oktober samma år.

Beträffande den högre landtbruksundervisningen, började årsberättelser
öfver Degebergs landtbruksinstitut att från år 1844 införas
i landtbruksakademiens handlingar af akademiens dåvarande
direktör, G. Poppius, under hvilkens tillsyn detta läroverk
stått från år 1835, Af dessa årsberättelser framgår, att intill år

5:te landtbruksmötet.

Landtbruks läroverken.

124

1850—51

årens

Riksdag.

1847 voro vid läroverket beredda platser för 15 elever, deraf 3
icke betalande, och för 24 lärlingar, men att efter sagda år intill
elevkursens upphörande nedsattes i följd af minskadt utrymme
antalet elever från 15 till 12. Ehuru de betalande eleverna ej
voro skyldiga att aflägga examen, blef detta dock under årens
lopp allt mera vanligt. Institutet upphörde såsom högre läroverk
1852.

Ultima kungsladugård tillträddes af styrelsen för institutet
den 14 Mars 1848. I brist på nödiga byggnader kunde detta år
ej flera än 16 lärlingar mottagas. De i det fulla antalet felande
8 fingo inträde först den 24 April 1849. Hösten samma år började
den första elevkursen. Årsafgiften för elev bestämdes till 450
kronor. För institutets organisation hade utbetalts:

för byggnader ____________________________ 44,557: so

» inventarier___________________________ 49,340: so

Summa kronor 93,898: —

J följd deraf hade institutet redan vid sin första början råkat
i skuld.

Styrelsen för Ultuna ingick då till regeringen med begäran,
att statsanslaget för institutet måtte höjas till dubbla beloppet
eller 12,000 kronor, och Kong!. Maj:t framstälde derom proposition
till 1850—51 årens Riksdag.

Vid samma Riksdag väckte herr Nils Larsson i Tullus motion
om inrättande af en landtbruksskola i Jemtland. Denna motion blef
af statsutskottet afstyrka hvilket hos stånden föranledde till återremiss.
Särskild! inom bondeståndet både nu uppfattningen om
gagnet af undervisning i landtbruk blifvit eu annan, ehuru nu som
förr anmärkningar gjordes mot skötseln af Degeberg och lärlingarnes
undervisning derstädes.

1850—51 årens Riksdag beslöt:

att bevilja Ultuna den begärda förhöjningen i årsanslaget, sä att
detta skulle utgå med 12,000 kronor, men att institutets styrelse
skulle förständigas att för framtiden undvika utgifter
utöfver tillgångarne;

att 15,000 kronor fortfarande skulle årligen till Degeberg utgå;
att anslaget till lägre landtbruksskolor, som hittills utgått med

15,000 kronor till tio sådana, skulle förhöjas till 30,000 kronor
årligen, så att hvarje skola komme i åtnjutande af 3,000
kronor;

125

att 3,000 kronor årligen skulle anslås till inrättande af en landtbruksskola
i Jernband ock

att anhållan skulle hos Kongl. Maj:t göras, att årliga berättelser
öfver instituten blefve till riksens ständers revisorer öfverlemnade.

Vid 1853—54 årens Riksdag väcktes fem olika motioner om
inrättandet af lika många nya landtbruksskolor, deribland af herr
Nils Larsson ånyo om anslag till en skola i Jemtland, hvilken, oaktadt
anslag till en sådan vid förra Riksdagen beviljats, ej ännu
kunnat bringas till stånd.

Med afseende på landtbruksskolorna beslöt Riksdagen:
att ehuru den högre undervisningen vid Degeberg upphört, anslaget
likväl skulle utgå med 7,500 kronor om året mot vilkor, att
derstädes åt 24 frilärlingar meddelades undervisning i en bättre
inrättad landtbruksskola;

att 3,000 kronor finge årligen utgå till Lunne landtbruksskola i
Vesternorrland, som i stället för den ifrågasatta skolan i
Jemtland blifvit inrättad;

att 9,000 kronor såsom förslagsanslag årligen stäldes till Kongl.
Maj:ts disposition för inrättande af 3 nya landtbruksskolor.
Vidare hade Kongl. Maj:t vid denna riksdag i proposition af
den 16 Februari 1854 föreslagit, på grund af hvad styrelsen för
Ultima landtbruksinstitut anfört, att Riksdagen måtte anslå till uppförande
vid Ultima af:

en ladugård______________________________ 26,116: 50

ett mejeri_________________________________ 11,452: 50

Summa kronor 37,569: —

I sitt öfver denna proposition afgifna betänkande af den 15
Maj 1854 redogjorde statsutskottet för hvad Ultuna dittills bekommit
i anslag, nämligen, utom hvad i det föregående blifvit anfördt,
af besparingarne på 6:te hufvudtiteln den 15 December 1849
16,589 kronor och ett räntefritt lån å 16,478 kronor, hvilket beräknades
blifva inbetaldt år 1859.

Utgifterna för året ansågos belöpa sig till 18,000 kronor, och

för dessa funnes tillgång i:

årsanslaget____________________________________ 12,000

och vinsten för jordbruket________________ 6,000.

Det af utskottet förordade anslaget 37,500 kronor till nybyggnader
bifölls af alla fyra stånden utan diskussion, hvartill väsent -

1853— 54
årens
Riksdag.

126

Landtbruhsskolor,
1850
talet.

6:te landtbruksmötet.

ligen torde hafva bidragit att ladugården var så fallfärdig, att
den blåste omkull. Ståndens beslut meddelades Kongl. Magt i
skrifvelse af den 22 Juni 1854.

Under 1850-talets första hälft återfinnas af de förut omnämnda
landtbruksskolorna Orup, Väderbrunn, Sjögestad, Bo och
Riseberga på de ställen, der de hade först öppnats. Af de öfriga
förut omnämnda skolorna hade Hägervallens skola blifvit flyttad till
Julpa år 1846, Bjädesjöholms till Flishult, Sjöbys till Torp, Stenstuga
till Rosendal och Trefors’ till Gårdsjö, alla fyra är 1851.
Nyanlagda hade blifvit Edeby i Stockholms 1852 och Gungvala i
Blekinge län 1853, Dagsholm i Elfsborgs län 1854 samt Lunne
i Vesternorrland år 1855.

Utom skolorna vid Degeberg och Ultima funnos år 1854
13 landtbruksskolor, af hvilka 4 blifvit anlagda på 1850-talet.
Till befrämjande af undervisningen vid dessa skolor utfäste Kongl.
Maj:t den 25 Maj 1853 ett premium på 750 kronor för utgifvande
af läroböcker, afsedda för sagda undervisning. Då inga
täflande derom anmälde sig, höjdes det den 21 November 1854
till 1,000 kronor. Tre täflingsskrifter inkommo nu, och den 7 maj
1856 förordnades landtbruksakademien att tillsätta prisdomare,
men intet pris utdelades.

Den vid det 6:te allmänna landtbruksmötet i Lidköping 1853
till diskussion uppstäda första frågan lydde sålunda: »Då

den åsigten allt mera gjort sig gällande, att bland medel till
landtbrukets befrämjande spridandet af kunskap bör sättas i
främsta rummet, och då i vårt land ett icke obetydligt antal
landtbruksläroverk blifvit för sådant ändamål inrättade, samt dessutom
kunniga personer af regeringen antagna, för att gå landets
odlare tillhanda genom biträde, upplysningar och råd vid odlings-,
diknings- och ängsvattningsföretag, schäferiernas förädling, samt
linets ändamålsenliga odling och beredning, så frågas: kan någon
ytterligare utsträckning af dessa eller andra likartade åtgärder
anses vara af behofvet påkallad?»

Under diskussionen yrkades, att sedan Degeberg som landtbruksinstitut
upphört, vore det af behofvet påkalladt, att två nya
institut inrättades: ett för södra och ett för mellersta Sverige.
Åtminstone borde ett nytt åstadkommas, enär den högre undervisningen
i landtbruk vore af största vigt för landet, eftersom de
större landtbrukare, hvilka vid instituten erhållit sin utbildning,
blefve i tillfälle att i eu mera vidsträckt och omfattande verknings -

127

krets gagna sin omgifning och landet i allmänhet. Vidare
önskade man, att de lägre landtbruksskolornas antal skulle
ökas, dock så att de närvarande borde förbättras, innan nya bildades.

Mötet enade sig om att uttrycka följande önskningar:

»att tvenne nya högre läroanstalter i landtbruket, en för mellersta
och en annan för södra Sverige, måtte inrättas»;

»att en lägre landtbruksskola måtte inom hvarje län blifva
organiserad».

Vid det 7:de allmänna landtbruksmötet i Upsala 1855 hade
den till diskusssion uppstälda första frågan i sin första del afseende
på landtbruksundervisningen. Frågan lydde i samma del:
»Vore det ej företrädesvis önskligt att, utom Ultuna, åtminstone
ännu ett högre landtbruksläroverk upprättades, så att unge män,
som teoretiskt och praktiskt önska studera landtbruket, härifrån
ej måtte afhällas af bristande tillfälle att deri erhålla undervisning?» Under

diskussionen häröfver yttrades olika meningar. Några
ville, i stället för att anlägga ett nytt landtbruksinstitut, utvidga
det vid Ultuna. Grefve B. von Plåten fann i den omständigheten,
att vid instituten meddelades såväl högre som lägre undervisning,
en speciel olägenhet. Han ville, att den teoretiska
och den praktiska undervisningen skulle skiljas från hvarandra
och ej sammanföras på ett ställe, såsom vid Ultuna. Flertalet
hyste dock den mening, att ett nytt landtbruksinstitut borde upprättas,
och mötet enades i det beslut:

»att ett högre landtbruksläroverk måtte ytterligare, utom
Ultuna, anläggas, helst i södra delen af riket, samt att lägre
landtbruksskolor måtte inrättas inom hvarje län».

Med anledning af detta mötets beslut ingick den skånska hushållsföreningen
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus
län den 7 Mars 1856 med en framställning derom, att vid
Alnarp måtte anläggas ett landtbruksinstitut, då arrendetiden för
denna till landshöfdingeboställe upplåtna kungsgård midfastan
1862 tilländaginge. Den 27 i samma månad anbefalde Kongl.
Maj:t dess befallningshafvande i Malmöhus och Kristianstads län
att inkomma med yttrande, om någon för inrättande af ett högre
landtbruksläroverk passande egendom vore att i Skåne tillgå.
Med anledning häraf sammanträdde den 5 Juni i Lund dels
delegerade å skånska hushållsföreningens vägnar, dels ett fler -

7: de landtbruhsmötet.

128

tal jordbrukare, och enades dessa i uttalande af den åsigten,
att för ifrågasatta läroverk Alnarp vore den lämpligaste platsen.
Detta förordades äfven i den skrifvelse Kong!. Maj:ts befallningshafvande
i Malmöhus län till Kongl. Maj:t afgaf sommaren
1856.

1856—58 Sedan såväl kammarkollegium som landtbruksakademiens

Riksdag förvaltningskomité i frågan blifvit hörda, aflat Kongl. Maj:t till
rikets då församlade ständer proposition, att Alnarps kungsgård
måtte från år 1862 upplåtas till begagnande för ett högre landtbruksinstitut
och att för detta ändamål måtte beviljas ett anslag
för en gång af 200,000 kronor, samt sedermera ett årsanslag af

18.000 kronor. I sitt utlåtande hade landtbruksakademiens förvaltningskomité
yttrat, att den högre undervisningen i landtbruk
i främsta rummet borde befrämjas, så mycket mer som stor brist
rådde på skickliga föreståndare och lärare vid de lägre landtbruksskolorna.
En ifrågasatt utvidgning af Ultima borde ej ske
af det skäl, att den praktiska undervisningen, som ansågs böra gå
hand i hand med den teoretiska, då blefve ofullständig. På dessa
grunder tillstyrkte derföre akademien upprättandet af ett nytt
landtbruksinstitut, hvilket akademien fann olämpligt att, i likhet
med hvad förhållandet varit vid Degeberg, förlägga på en enskild
egendom.

Förutom nyss nämnda Kongl. proposition afgafs äfven eu annan
dylik till 1856—58 årens Riksdag, åtföljd äfven den af ett
landtbruksakademiens utlåtande af den 29 maj 1857. Häri föreslogs,
att årsanslaget till hvarje landtbruksskola skulle höjas från

3.000 till 5,000 kronor, hvarom eu enskild motion vid samma
Riksdag likaledes väcktes. Dessutom föreslogo enskilda motionärer
inrättandet af tre nya landtbruksskolor och Kongl. Maj:t inrättandet
af två mejeriskolor.

Vid behandlingen af frågan om anslag till landtbruksskolorna
anfördes hos ridderskapet och adeln bland annat, att det
för landets förnämsta modernäring vore af synnerlig vigt, att de
lägre landtbruksskolorna ej af bristande tillgångar hämmades i
sin utveckling och att det ingalunda vore mindre vigtigt att vid
skolorna hafva dugliga föreståndare. I presteståndet framhölls,
att då fråga inom ett af Riksdagens utskott väckts om beviljande
af 24,000 kronor till högskolors inrättande för allmogen, så
borde man söka ordna landtbruksskolorna i samband med dessa.
I bondeståndet ville man, att det skulle tillses, att antalet lärlin -

129

gar vid hvarje skola vore fullt, så framt anslaget till skolan skulle
oafkortad! utgå.

Med afseende på landtbruksskolorna beslöt Riksdagen i skrifvelse
af den 6 Februari 1858:

att höja årsanslaget till landtbruksskolorna med 16,000 kronor,
eller med 1,000 kronor till hvar och en af de 16 befintliga;
att till inrättandet af 3 nya landtbruksskolor bevilja årligen 12,000
kronor;

att till inrättande af 2 mejeriskolor bevilja 6,000 kronor årligen.

Med afseende åter på ifrågasatt inrättande af ett nytt landtbruksinstitut
vid Alnarp afstyrkte statsutskottet bifall till Kongl.
Maj:ts proposition. Emot detta utskottets beslut reserverade sig
biskop J. H. Thomander, med hvilken 10 af utskottets ledamöter
förenade sig. Vid behandlingen af denna fråga i riksstånden
hade man många anmärkningar att göra, dels mot valet af plats,
som man ej ansåg lämplig, dels med afseende på de vilkor, på
Indika kungsgården Alnarp skulle upplåtas. Behofvet af ett nytt
landtbruksinstitut påvisades dock genom framhållandet af det
stora antal, som då sökte, men ej kunde finna plats vid redan
befintliga landtbruksläroverk. Några funno det emellertid tvifvelaktigt,
huruvida ej den teoretiska och den praktiska undervisningen
borde skiljas åt och den förra lämpligare inhemtas vid
universiteten. Vidare befarade man, att provinsintressen skulle
göra sig gällande vid ledningen af instituten, hvarföre yrkande
gjordes, att en särskild styrelse skulle inrättas för att utöfva
kontroll öfver begge instituten. Med anledning af hvad sålunda
å ömse sidor anförts blef utskottets betänkande af de tre första
stånden återremitterad!, men bifölls i bondeståndet efter en liflig
diskussion med 56 ja mot 32 nej.

I sitt förnyade betänkande föreslog statsutskottet bland
annat:

att Alnarp skulle mottagas af institutets styrelse midfastan 1858;
att till inlösen af arrendet för tiden från 1858 till 1862 och till
byggnader, inventarier in. in. skulle anslås 175,000 kronor,
att utgå med 100,000 kronor år 1858 och med 75,000
kronor år 1859*.

* Af detta anslag skulle i afträde till arrendator!! betalas 45,000
kronor, hvaraf dock endast 6,000 kronor utgjorde den egentliga afträdessumman.

130

1859-60

(trens

Riksdag.

att från och med 1858 skulle till Alnarp utbetalas ett årsanslag
af 18,000 kronor, mot vilkor att från och med slutet
af 1860 der mottoges och underhölles 24 frilärlingar och
minst 28 elever, deraf 4 icke betalande.

Hvad sålunda af statsutskottet blifvit föreslaget godkändes
af Riksdagen, och den 12 September 1857 afläts till Kongl. Maj:t
skrifvelse derom, hvari äfven redogjordes för gången af hela
denna fråga.

Vid 1859—60 årens Riksdag väcktes ånyo motioner om inrättande
af flera landtbruksskolor, och beslöt denna Riksdag med afseende
härå att bevilja 12,000 kronor till inrättandet af 3 nya sådana.

Med afseende på Ultuna landtbruksinstitut aflat Kongl. Maj:t
till Riksdagen den 9 Mars 1860 proposition om anslag till
nybyggnader. I denna proposition anfördes, att då landtbruksinstitutet
vid Ultuna 1848 anlades, åbyggnaderna derstädes voro
dels otillräckliga för en dylik läroanstalt, dels befunno sig i ett
sådant skick, att de ej voro användbara utan betydliga förändringar
och reparationer. Efter hand hade dessa brister afhjelpts,
i mån som tillgångarne det medgifvit. Detta oaktadt vore bristen
å beköfliga byggnader ännu långt ifrån aflijelpt, hvadan
institutets styrelse i skrifvelse af den 29 Augusti 1859 ingått till
Kongl. Maj:t med begäran om ett anslag af 170,000 kronor till
uppförande af nödiga byggnader. Sedan styrelsen vidare till
landtbruksakademiens förvaltningskomité inkommit med plan
och kostnadsberäkning öfver de som nödiga ansedda byggnaderna,
tillstyrkte nämnda komité i skrifvelse af den 18 December 1859?

att det måtte beviljas till

boningshus af tegel för eleverna med
lärosalar, laboratorium och bibliotek

in. m. _______________________________________109,236: 35

boningshus af trä med rum och under visningssal

för lärlingarne.................. 18,058: 6 7

stall af gråsten för 36 hästar_____________ 18,957: 52

fårhus af gråsten.............................. 13,478: 96.

Summa kronor 159,731: 50.

Denna summa trodde emellertid komitén skulle kunna minskas
med 12,293: 55,hvarom dock öfverintendentsembetet,hvars utlåtande
äfvenledes infordrats, hyste eu annan mening, i det att detsamma
för sin del ansåg beloppet ej kunna nedsättas till lägre än
159,711: 02 kronor.

131

Af hvad sålunda begärts ansåg sig statsutskottet i brist på
tillgängliga medel ej kunna tillstyrka mer än 31,540 kronor till
lärlingsbyggnaden och till fårhuset, hvilket också blef Riksdagens
beslut, som delgafs Kongl. Maj:t i skrifvelse af den 15 Oktober
1860.

Under senare hälften af 1850-talet flyttades af förut omnämda

landtbruksskolor

Sjögestads till Haddorp........................... 1855

Bo till Ryssbylund................................. 1856

Torps till Gåfvetorp................................. 1857

Rosendal till Nygård.............................. 1857

Edeby till Vårby _________________________________ 1858

Gungvala till Marielund ........................ 1858

Riseberga till Säbylund 1855 och till Lund 1858

Åby till Vall ....................................... 1858

Lunne tilLHammar................................. 1859.

Nyanlagda blefvo under samma tid Sörby 1855, som följande
år flyttades till Åby, begge i Gefleborgs län, Vassbo i Dalarne
1856, Wrangelsro i Halland 1857, Partilled i Göteborgs och Bohus
län 1858 och Yttertafle i Vesterbotten samt Afva i Norrbotten
begge 1859.

I början på 1860-talet nyanlades Marielund i Kristianstads
län 1861 och Ope i Jemtland 1862. Landtbruksskolan vid Flishult
flyttades till Johannisberg 1862.

Vid det 8:de allmänna landtbruksmötet i Jönköping 1858 utgjorde
den lägre landtbruksundervisningen ett af de ämnen, som
voro framstälda till diskussion, i det den 7:de frågan hade följande
lydelse: »Hafva de föreskrifter angående undervisningen
vid rikets lägre landtbruksskolor, hvilka innefattas uti Kongl.
Maj:ts nådiga reglemente af den 14 Januari 1851, vid tillämpningen
visat sig fullt motsvara ändamålet, eller äro förändringar
derutinnan önskvärda?» Den ende talare, som yttrade sig, ansåg
frågan böra besvaras med ja, men ansåg tillika nödigt, att
föreskrifter lemnades derom, huru vid organisation af landtbruksskolor
bör tillvägagås.

Den 28 Mars 1858 ålades Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länen genom nådigt bref att till landtbruksakademiens förvaltningskomité
göra anmälan, när några förändringar med skolorna
vidtoges, och den 27 Mars 1863 utfärdades för dem förnyadt reglemente.
Med anledning af Edv. Nonnens förut inträffade frånfälle

Landthruksskolor,

1850-talet.

8:de landtivuksmötet.

132

9:de landtbrmksmötet.

1862—63

årens

Riksdag.

upphörde landtbruksskolan vid Degeberg år 1863, efter att hafva
varit i verksamhet under 30 år.

Vid det 9:de allmänna landtbruksmötet i Göteborg år 1860
hade den till diskussion uppstälda 8:de frågan följande lydelse:
»Förekomma i afseende på våra högre och lägre landtbruksläroverk
några förhållanden, hvilka ådraga sig särskild uppmärksamhet,
hvad elevernas bildning och läroverkens syftning i öfrigt
angår?»

Under diskussionen framhölls önskvärdheten af att undervisning
vid landtbruksläroverken meddelades i skogshushållning,
trädgårdsskötsel och om för landtbruket nyttiga och skadliga
djur. En talare, pastor C. R. Wulff, ansåg ej de befintliga lägre
landtbruksskolorna lämpliga som undervisningsanstalter för de
allmogens söner, hvilka ämnade framdeles öfvertaga egna jordbruk.
För denna klass af landtbrukare ville han hafva upprättade särskilt
för deras behof afpassade skolor.

Af de förslag till beslut, som med anledning af diskussionen
blefvo framstälda, besvarades de begge första: »Hafva de lägre
landtbruksskolorna visat sig tillfyllestgörande? och »Skall äfven
framgent mesta vigten läggas på den praktiska undervisningen?»
med ja, under det meningarne voro delade med afseende på undervisningen
om de för landtbruket nyttiga och skadliga djur.

Vid 1862—63 årens Riksdag stäldes stora fordringar på densammas
beredvillighet att anslå medel till landtbruksundervisningens
befrämjande, och detta ej blott af regeringen utan äfven af
enskilda motionärer.

Regeringen begärde betydliga anslag ej blott för Ultuna
utan äfven för Alnarp. För Ultuna förnyades begäran om de
af sistlidna Riksdag ej beviljade medlen till uppförande af

ny elevbyggnad med _______________ 109,236: 35

och nytt stall af gråsten____________ 18,000: —

Summa kronor 127,236: 35.

Genom den föreslagna nya elevbyggnaden skulle utrymme kunna
beredas för 20 elever utöfver de 18, för hvilka förut funnes plats,
utan att undervisningen derföre på något sätt komme att fördyras.
Detta ökade utrymme ansågs vara så mycket behöfligare,
som det 1863 hade visat sig, att af 56 sökande till elevplatser
30 måste utestängas och af 62 sökande till lärliugsplatser endast
12 kunnat antagas.

133

Till Alnarp begärdes såväl ökadt årsanslag, som åtskilliga
extra anslag. Enligt af styrelsen för detta landtbruksinstitut uppgjordt
förslag till stat för läroverket ansågs denna böra uppgå
till följande:

lärares aflöning...................... 17,100

undervisningsmateriel ____________ 2,400

betjening och renhållning ............... 2,900

diverse utgifter _______________ 8,000

institutets mathållning..................... 2,275

Summa kronor 32,675,

under det att dåvarande årsanslaget uppgick till endast 18,000
kronor.

Vidare beböfdes:

för täckdikning och mergling årligen__________________________ 4,000

till uppförande af en ekonomibyggnad ________________________ 145,000

till inköp af lokomobil och tröskverk........................... 10,000

hvartill kom på Alnarp sig belöpande bidrag till Lomma

kyrka ............................................................... 7,500.

Rektor P. G. Alander hade i motion vid Riksdagen väckt förslag
om anläggande af ett nytt landtbruksinstitut vid Skara, hvarest
för undervisningen kunde tillgodogöras ej allenast den förut der
befintliga veterinärinrättningen utan äfven det utmärkta naturhistoriska
museum, som vore med elementarläroverket förenadt.
Institutets behof af jordegendom skulle kunna tillgodoses genom
uppgörelse med boställsinnehafvarne, hvarigenom det blefve möjligt
att i stadens närhet för jordbrukets behof vinna 500 tnl. odlad
jord och 600 tnl. skog. Kostnaderna beräknades af motionären
till 50,000 kronor för en gång och 16,000 kronor i årligt anslag,
hvaraf 6,500 afsågos att utgöra arrendeafgift och 9,500 att utgå
till aflöningar.

Med afseende på de lägre landtbruksskolorna hade endast en
motionär väckt förslag, nämligen om inrättande af en sådan skola
på Oland.

I statsutskottets betänkande, hvari dessa framställningar om
anslag voro föremål för granskning, framhålles, hvad Alnarp beträffar
:

att kosthållet derstädes var dyrare än vid Ultuna, enär detsamma.

uppgick

134

vid Alnarp för elev till........................ 1,2 5 per dag

för lärling ............. 0,80 » »

vid Ultuna åter för elev till.......... 0,82 » »

för lärling ....... 0,so » »

hvadan någon besparing i mathållningen vid Alnarp ansågs
böra kunna göras och följaktligen det behöfliga årsanslagets
storlek minskas;

att grunddikning och mergling äro sådana grundförbättringar, som
återbetala sig, hvarföre något särskildt anslag för deras utförande
ej vore behöflig!, om institutet i stället finge ett på
viss tid räntefritt lån;

att styrelsen för Alnarp i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 13
Sept. 1862 förklarat, att det blifvit möjligt att nedsätta byggnadsanslaget
från 145,000 kronor till 100,000 kronor.

Vidare upplyste utskottet, att vinsten på jordbruket

år 1859 varit........................ 6,927: 39 och

» 1860 » ........................ 4,427: 04

samt att tegelbruket åren 1858—60 lemnat en vinst af 10,893: 88.
Slutligen hade Alnarp år 1862 genom enskild donation i gåfva
bekommit 20,000 kronor, och hade Malmöhus läns hushållningssällskap
dessutom anslagit:

till inköp af får.............................. 6,000

» utmärktare åkerbruksredskap...... 8,000

samt till trädgårdsodlingen årligen ... 3,000.

Hvad åter upprättandet af ett nytt landtbruksinstitut vid Skara
angick, så hade utskottet deröfver infordrat yttrande af vederbörande,
nämligen:

af boställsinnehafvarne, af hvilka tvenne ej hade något att emot
förslaget invända, men den tredje deremot afstyrkte detsamma;

af direktionen öfver veterinärinrättningen i Skara, som bestridde
att på något vilkor afträda något af veterinärinrättningens
jord, såsom stridande mot Hernqvistska testamentet;

af Skaraborgs läns hushållningssällskap, som förordade motionen;

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län, som förordade
motionens syfte, men afstyrkte att förlägga läroverket
till Skara.

135

Med afseende på hvad som sålunda förekommit hemstälde
utskottet, beträffande de af regeringen och enskilde framstälda
anslagsyrkandena:
att till Ultima skulle beviljas:

till stall_______________________________________ 18,000

till elevbyggnad___________________________ 109,000

Summa kronor 127,000;

att till Alnarp skulle beviljas:

a) ett räntefritt lån å 30,000 kronor till dikning och mergling,
att efter 5 års förlopp återbetalas med yi0 om året;

b) 7,500 kronor till Lomma kyrkobyggnad;

c) utom den årliga anslagssumman af 18,000 kronor ett extra
anslag af 18,000 kronor, att under 3 år utgå med ]/3 hvardera
året, hvaremot afstyrktes den gjorda begäran om medel
till inköp af lokomobil och tröskverk samt till uppförande
af ny ekonomibyggnad;

att med erkännande af nyttan af ett nytt landtbruksinstitut i
mellersta Sverige för närvarande afstyrka den om inrättandet
af ett sådant vid Skara väckta motionen;
att med anledning af upphörandet af laudtbruksskolan vid Degeberg
det förut till denna skola utgående anslaget 7,500 kronor
måtte höjas med 500 kronor, eller till 8,000 kronor,
hvaraf 4,000 skulle anslås till en landtbruksskola i Skaraborgs
län och återstående 4,000 kronor lika fördelas mellan
två nya landtbruksskolor;
att bevilja 3,000 kronor till mejeristipendier.

Denna utskottets hemställan blef af Riksdagen godkänd, hvarom
skrifvelse till Kongl. Maj:t afläts den 3 November 1863.

Vid 1865—66 årens Riksdag väcktes motion i borgareståndet
om en förbättrad reglering af den ekonomiska förvaltningen och
undervisningen vid rikets landtbruksinstitut. Efter en genomförd
motivering föreslår motionären, boktryckaren J. O. Sundvallson:

1. att ett gemensamt reglemente för båda de nuvarande instituten

måtte utfärdas;

2. att högsta öfverinseendet och beslutanderätten i de hufvud frågor,

som angå läroanstalten, skulle utöfvas af civildepartementet
jemte Kongl. landtbruksakademiens förvaltningskomité; 3.

att för hvarje särskilt institut tillsättes en inspektionsnämnd,

som skulle inspektera, revidera, kontrollera och öfvervaka

1865-6 6
årens
Riksdag.

136

institutets hela verksamhet, samt hos civildepartementet göra
anmärkningar, framställningar ro. in.;

4. att de ordinarie lärarne måtte efter förslag och aflagda under visningsprof

tillsättas af chefen för civildepartementet;

5. att till föreståndare måtte förordnas en af lärarne vid institutet

och för en tid af t. ex. 5 år, ungefär såsom vid andra statens
läroverk;

6. att vid institutet lärarne måtte bilda ett lärarekollegium, som

på grund af reglementets allmänna föreskrifter uppgjorde och
bestämde detaljerna rörande undervisningen och disciplinens
uppehållande bland lärjungarne;

7. att förvaltningen af kassor, anslag m. m. handhades af före ståndaren

i förening med t. ex. ordföranden i inspektionsnämnden
och redovisades för civildepartementet.

I betänkande af den 22 Januari 1866 hemstälde allmänna
bevärs- och ekonomiutskottet, efter omförmälande att reglemente
för Ultima blifvit utfärdadt den 18 Februari 1846 och för Alnarp
den 25 Februari 1859, att denna motion ej måtte till någon åtgärd
föranleda, enär Kongl. Maj:t vore betänkt på utfärdandet
af förnyadt reglemente för ifrågavarande institut. Detta utskottets
betänkande föredrogs och bifölls i alla fyra stånden den 3 Februari
1866.

Till samma. Riksdag hade regeringen framstäf proposition

angående:

förhöjning i årsanslaget till Ultima med________________________ 6,000

» » » » Alnarp » ......................... 14,000

och dessutom

till betäckande af vid Alnarp åsamkad skuld ......... 50,000

till uppförande af en ny ekonomibyggnad vid Alnarp

100,000 kronor, att under 1867 utgå med____________ 50,000

samt bidrag till två lägre landtbruksskolor____________________ 4,000.

I skrifvelse af den 23 Juni 1864 hade Ultunastyrelsen motiverat
förhöjningen i årsanslaget dermed, att bristen under de sista
fem åren i medeltal uppgått till 12,249: 25 kronor för året, oaktadt
egendomens afkastning, hvilken 1848 uppgick till 5,563 kub.-fot spannmål, år 1863 ökats till 12,432 kub.-fot. Den brist, som
uppstått, kunde ej utjemnas genom den från och med 1865 beslutade
förhöjningen i elevernas årsafgifter, Indika då blifvit bestämda
till 1,500 kronor för den tvååriga kursen.

137

Alnarps styrelse hade likaledes i skrifvelse till Kong!. Maj:t af
den 28 Juni 1865 motiverat de begärda anslagen och redogjort för
de statsanslag, som dittills kommit detta landtbruksinstitut till del.

Af denna redogörelse, hvars hufvudsakliga innehåll i det nu
följande meddelas, framgår, att Rikets Ständer den 12 September
1857 beslöto att från midfastan 1858 upplåta Alnarps kungsgård
till landtbruksinstitut och beviljade tillika en summa af 175,000
kronor eller 25,000 kronor mindre, än hvad styrelsen ansett behöflig!.
Från och med 1858 bekom Alnarp desslikes ett årsanslag
af 18,000 kronor, dock skulle arrendet för egendomen från den
14 Mars 1862 höjas med 200 tunnor spaumål, eller till 1,200 tunnor,
hvarjemte institutet fått sig ålagdt att meddela undervisning
åt 28 elever och 24 lärlingar, af hvilka 4 elever och samtliga
lärlingar skulle åtnjuta fri bostad och kost.

Från den 14 Mars 1858 till samma dag 1862 hade institutet
alltså bekommit sammanlagdt:

statsanslag för en gång______________________________ 175,000: —

i årsanslag.______________________________________________ 75,000: —

Summa kronor 250,000: —

hvarifrån dock skulle afgå

ersättning till förre arrendator!!__________________ 26,046: 42

hvarför återstoden kronor 223,953: 58
vore hela det belopp, som institutet dittills af staten bekommit.

Detta oaktadt utgjorde institutets uppskattade förmögenhet
den 14 Mars 1862 257,884: 97 kronor, eller 33,931: 39 kronor mer,
hvadan institutet denna dag skulle haft en motsvarande skuld,
om det ej af enskild man fått en gåfva af 20,000 kronor.

På sätt af revisorernas berättelse af den 21 Maj 1863 framgår,
hade år 1862 en förlust uppstått:

på läroverket af ________________________ 7,552: 57

och på egendomen af__________________ 2,057: —

Summa kronor 9,609: 57,

och redan den 28 Juli 1862 ingick styrelsen till Kong!. Maj:t

med begäran om

ärsanslagets höjande till............................................. 32,675

årsanslag till jordbrukets förbättrande...._______________________ 4,000

anslag till ny ekonomibyggnad____________________________________ 100,000

d:o till lokomobil och tröskverk______________________________ 10,000

samt särskild! anslag till försöksstation och Lomma kyrkobyggnad.

138

Häraf hade kommit institutet till del endast:

förhöjning i årsanslaget med....................................... 6,000

och ett räntefritt lån.................................................. 30,000

förutom anslag till ofvannämnda kyrkobyggnad.

Institutets förmögenhet hade den 13 Mars 1863 ökats från
257,884: 97 till 297,358: 69 och den 14 Mars 1865 till 332,426:47.
Deremot hade under samma tid skulderna ökats

1863 ________ till 49,123:27, hvaraf 30,000 kr. statslån

1864 ...... » 60,503: 8 6, » » » »

1865 ________ » 66,405:07, » » » »

Efter beräkning skulle skulden midfastan 1866 vara 50,861: 70.
Detta hade, säger styrelsen, ej behöft vara händelsen, om

organisationsanslaget utgått med ytterligare .................. 25,000

och i årsanslag för tre år bekommits, utöfver erhållna,

ytterligare _______________________________________________-......... 26,025

samt begärda anslaget till lokomobil utgått, då besparing

kunnat göras af hyran 800 kronor om året ............ 2,400

Summa kronor 54,325.
Vidare finner man i samma styrelses skrifvelse, att år 1865
meddelades vid Alnarp undervisning åt:

4 frielever,

38 betalande elever,

24 frilärligar,

4 betalande lärlingar,

20 hofslagare,

10 folkskolelärare i fruktträds plantering och vård.

Om den skuld, institutet iråkat, nu blefve betäckt, förklarade
sig styrelsen villig att bereda plats för 38 betalande elever, eller
14 flera än de, åt hvilka den nu vore skyldig att upplåta plats.
I betraktande af det stora tilloppet sökande till elevplatser, 75
till antalet, oaktadt årsafgiften blifvit höjd från 600 till 750 kronor,
vore en sådan utvidgning af behofvet påkallad.

I statsutskottets betänkande återfinnes styrelsens förslag till
stat för institutet så lydande:

1. Lär ar nes aflöning:

Föreståndaren som sådan___________________________ 4,500

såsom lärare i landtbruk och husdjursskötsel 1,500 g qqq

Läraren i kemi, geologi och fysik........................ 3,000

Transport 9,000

139

Transport 9,000

Läraren i veterinär och zoologi........................ 2,000

D:o i praktiskt åkerbruk (utom inspektorslön) 1,500
D:o i bokföring (utom 500 kronor som bokhållare)
...... 1,000

D:o i trädgårdsskötsel och för vård af trädgården
........ 1,200

D:o i smide och hofbeslag (utom 300 kronor

från annat håll) .............................. 300

D:o i slöjd ____________________________________________. 600

Extra lärare i botanik.............. 500

D:o eko i ritkonst ...... 500

D:o d:o i skogshushållning_______________ 500 yi 100

2. Undervisningsmateriel:

Till laboratorium ........ 1,000

» biblioteket ......... 400

» dissektionsöfningar och zoologiskt museum... 400

» anatomie vaktmästaren ____________ 600 2 400

3. Betjening och renhållning:

Laboratorievaktmästaren ................ 600

1 betjentlön 200, kost 292 .............................. 492

3 betjentgossar lön å 77,16, kost å 292 ............ 1,108

Handtlangning............ 400

Renhållning ..................... 300 2 900

4. Diverse utgifter:

Stenkol 1,800 tunnor å 2 kronor_______________________ 3,600

Bokved 28 famnar å 35 kronor ..................... 1,060

Furuved 6 famnar å 15 kronor__________________________ 90

Träkol till laboratorium_____________________ 100

Olja och ljus.................................................. 600

Läkarearvode och medikamenter.................. 300

Brefporto, skrifmaterialier och annonser............ 300

Protokollsföring___________________ 150

Byggnaders och inventariers underhåll............... 1,000

Brandförsäkringsafgift........................ 300

Underhåll af ett par institutets hästar............... 500 g qqq_

140

5. Institutets mathållning:

Underhåll af en häst åt entreprenören_______________ 250

Hushållsinventariers underhåll___________________________ 200

4 frielever, kosthåll å 1: 25 pr dag.................. 1,825 2 275

Eller i sammandrag:

Lärarnes aflöning ____________________ 17,100

Undervisningsmateriel............ 2,400

Betjening och renhållning........................................ 2,900

Diverse utgifter ..................... 8,000

Institutets mathållning.................. 2,275

Summa kronor 32,675.

Mot detta förslag till stat gjordes hos ridderskapet och adeln
den anmärkning, att posten i diverse utgifter bokved 28 famnar
å 35 kronor utförd ej blir 1,060 kronor, utan endast 980, hvarföre
slutsumman skall minskas med 80 kronor.

Med anledning af hvad som sålunda blifvit i samband med
Kong!. Majrts proposition anfördt, hemstälde statsutskottet:

att årsanslaget till Ultuna höjes till............... 16,000 kronor,.

samt till Alnarp till ____________ 28,100 »

att till betäckande af Alnarps skuld anvisas ______ 50,000 »

att till uppförande af ny ekonomibyggnad vid

Alnarp beviljas ______ 100,000 »

att det af föregående Riksdag beviljade, men ej
använda anslag till Lommakyrkanu finge utgå;
att till inrättande af 2 lägre landtbruksskolorbeviljas 4,000 »

Mot denna statsutskottets hemställan reserverade sig grosshandlanden
L. J. Hjerta, som ej ville, att Riksdagen skulle anslå
medel till betäckande af Alnarps skuld.

Då frågorna om dessa anslag föredrogos i riksstånden, föranledde
de eu ytterst liflig diskussion, i synnerhet hvad beträffade
Alnarps skuld. I alla stånden yttrade sig derom tillsammans
87 talare, de flesta obenägna att betala skulden, förnämligast
derföre att institutets styrelse, oaktadt Riksdagens afslag,
icke desto mindre hade vidtagit anordningar och dermed förenade
utgifter alldeles så, som om Riksdagen hade till fullo beviljat
de begärda medlen. Under diskussionen upplystes, att
arrendet för Alnarp uppgick till omkring 14,000 och onera till

141

omkring 2,000 kronor, samt att Malmöhus läns hushållningssällskap,
utom de vid föregående Riksdag omförmälda anslag, äfven
till institutet inköpt eu hästmodell af papier-maché för en kostnad
mellan 3- och 4,000 kronor. Mot den uppgjorda staten för
läroverket hade man, utom omnämnda räknefel, många detaljanmärkningar
att göra. Vid det slutliga afgörandet bifölls det
begärda anslaget till betäckande af Alnarps skuld hos ridderskapet
och adeln med 60 röster mot 39, hvilka utan vidare ville
bevilja anslaget, under det de förra dertill fogade det vilkoret,
att styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut skulle förständigas att
för framtiden undvika större utgifter, än hvad tillgångarne medgåfve.
I presteståndet beviljades anslaget med 23 ja mot 19
nej, som voro för alslag. Deremot afslogs det hos borgareståndet
genom den förseglade sedelns utslag, enär 21 röstande stannade
mot 21, och i bondeståndet med 57 nej mot 35 ja, som
voro lör anslagets beviljande. Vid förnyad omröstning i förstärkt
statsutskott blef anslaget äudtligen beviljadt med 73 ja
mot 44 nej.

På sistnämnda sätt, med 90 röster mot 27, nedsattes äfvenledes
den af statsutskottet tillstyrkta förhöjningen i årsanslaget
till Alnarp från 10,100 kronor till 8,600.

Samtliga de anslag, som af 1865—66 årens Riksdag till befrämjande
åt undervisning i landtbruk beviljades, voro:

förhöjdt årsanslag

till Ultuna 4,000 kronor eller till ............... 16,000 kronor;

till Alnarp 8,600 » » » ............... 26,600 »

till uppförande af eu ekonomibyggnad vid Alnarp 100,000 »

till betäckande af skulden vid Alnarp_______________ 50,000 »

till Lomma kyrkobyggnad ....... 7,500 »

till inrättande åt 2 nya landtbruksskolor _________ 4,000 »

Vid Ryssbylunds landtbruksskola, som dit förlädes 1856, då Rynhylunå.
egendomen inköptes åt skolans föreståndare Hj. Kylberg, inrättades,
etter att tillstånd dertill den 24 Februari 1863 erhållits,
för en kostnad åt 40,000 kronor en kurs för elever, afsedd att
meddela hufvudsakligen på naturvetenskaperna grundad elementarbildning,
så att eleverna å ena sidan gjordes mogna att aflägga
studentexamen, å den andra samtidigt inhemtade de teoretiska
kunskaper, som för en jordbrukare äro behöfliga. År
1866 undervisades i denna kurs 43 elever. Afgiften var satt till
650 kronor om året med en undervisningstid af 40 veckor; kost -

142

Mejeriun dervisning.

Landtbruks sltolor,

1860-talet.

nåden för underhållet beräknades till 300 kronor, resten för undervisningen.
I aflöning åt lärarne åtgingo omkring 7,000 kronor.
För att befrämja denna läroanstalts vidare utveckling väcktes
vid 1869 års Riksdag i såväl lista som 2:dra kammaren motioner
om beviljande af ett årligt statsanslag af 4,000 kronor. Efter att
statsutskottet afstyrkt denna begäran, blef densamma af Riksdagen
icke bifallen.

De till mejeriundervisningens befrämjande anslagna medel
voro dels är 1858 beviljade 6,000 kronor till inrättande af två
mejeriskolor, dels år 1863 anvisade 3,000 kronor till stipendier
för mejerielever, och hade sådana blifvit stationerade vid enskildes
mejerier mot ersättning af 150 ä 200 kronor för hvarje elev.
I öfverensstämmelse med det för mejeriskolorna utfärdade reglementet
af den 22 Juli 1858 öppnades den 24 Oktober 1859 en
mejeriskola vid Ultuna och en annan vid Bergqvara. Vid hvar
och en af dessa skolor mottogos 6 frielever; kursen var ettårig.
År 1868 begärde Vesterbottens läns hushållningssällskap hos
Kongl. Maj:t ett årligt anslag af 1,500 kronor för inrättande af
två bymejerier i länet, hvarest undervisning i mejerihandtering
skulle meddelas.

Häröfver hörd, afstyrkte landtbruksakademiens förvaltningskomité
denna begäran, men ville deremot, att den önskade undervisningen
skulle under vissa månader af året meddelas af
dess undervisare. På samma gång uttalade förvaltningsutskottet
den önskan att, derest något af kontrakten med de befintliga
mejeriskolorna å någondera sidan skulle blifva uppsagdt, få använda
derigenom tillgängliga medel till mejeristipendier. Hvad
akademien sålunda föreslagit gillades af Kongl. Maj:t och blef
af 1869 års Riksdag efter statsutskottets tillstyrkan utan diskussion
bifallet.

Under 1860-talet flyttades följande landtbruksskolor:

Från Degeberg till Claestorp.............. 1863

» Dagsholm till Vestergården......... 1864

» Vårby till Djursholm .................. 1865

» Nygård till Varplösa............... 1865

» Gåfvetorp till Berg....----------------- 1867

» Partilled till St. Vrem --------- 1868

» Hammar till Nordvik.................. 1868

» Wrangelsro till Lindhult ....... 1869

»5 Julpa till Stenby........................ 1869

143

och den vid Fenneslunda år 1864 öppnade skolan

till Hökerum..____________________________________________ 1869.

Nyanlagda bletvo landtbruksskolorna vid Sundskolm år 1864
samt vid Borgholm och Såtenäs, begge är 1867.

Af tillfälliga bidrag till landtbruksskolorna lemnade Kongl.

Maj:t den 13 maj 1864 ett grunddikningslån till Vall och den
9 Oktober 1868 ett understöd af 1,000 kronor till föreståndaren
för Applerums privata skola H. A. Wulff, som derstädes 1859
hade öppnat en särskild kurs för utbildande af landtbrukselever
och redan år 1866 af Kongl. Magt erhållit ett tillfälligt understöd.

År 1872 förlädes Kalmar läns södra hushållningssällskaps landtbruksskola
till Applerum.

Beträffande för öfrigt undervisningen vid landtbruksskolorna
utfärdade landtbruksakademiens förvaltningskomité särskilda skrifvelser
nämligen:

den 11 November 1863, innefattande närmare bestämmelser för
undervisningen jemte formulär till afgångsbetyg;
den 6 April 1866 med föreskrift om meddelande af undervisning
i jordbruksstatistik; samt

den 20 December 1866 med påminnelser om att lärlingarne skulle
praktiskt deltaga i ladugårdsskötsel.

Vid Ultima blef den 9 November 1860 en agrikulturkemisk Ultima.
försöksanstalt inrättad. Sedan nya stadgar för institutet derstädes
utfärdats den 8 Maj 1868 och sedan landtbruksakademiens
direktör, på förekommen anledning, af Kongl. Maj:t erhållit uppdrag
att förrätta inspektion af Ultima landtbruksinstitut samt i
Juli månad 1868 fullgjort detsamma, hemstälde landtbruksakademiens
förvaltningskomité den 27 Juli samma år hos Kongl. Maj:t
bland annat:

Do. — — — — — — — — — —- —- — — —

2:o. att i fråga om lärarnes vid institutet ställning och omfånget
af deras verksamhet det enligt de för institutet den 8 sistlidne
Maj i nåder utfärdade förnyade stadgar § 3 mom. g punkt 1
af Kongl. Maj:t anbefalda lärarekollegium, hvilket skall afgifva
yttranden i frågor angående undervisningen vid institutet
samt om ordningen och disciplinen bland elever och lärlingar,
må af institutets styrelse ofördröjligen organiseras samt
att jemväl af styrelsen må utfärdas de i förenämnda §:s och
mom:s andra punkt föreskrifna instruktioner, som skola när -

144

1874 års
Riksdag.

mare bestämma institutets tjenstemäns åligganden jemte beskaffenheten
och gränserna för deras verksamhet;

4:o. att, till ledning och stadga för institutets ekonomi, styrelsen
må förständigas att hädanefter vid hvarje års början till
Kong!. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till stat för
institutet åtföljdt af en plan för hushållningen vid institutets
jordegendom, upptagande en beräkning öfver inkomster och utgifter
vid densamma; hvarjemte komitén slutligen funnit sig
icke kunna undgå att uttala sin åsigt derom, att den af akademiens
direktör uti inspektionsberättelsen gjorda antydan
om de möjliga fördelarne för institutet af förändrad grund
för föreståndaréns och inspektörens aflöning, så att dessas
enskilda fördelar blefve närmare förenade med och beroende
utaf egendomens skötsel och afkastning, synes förtjena att af
dem, som med ordnandet af institutets ekonomiska angelägenheter
hafva befattning, tagas i allvarligt öfvervägande.

Den 2 April 1869 vidtogos ändringar i stadgarne för Alnarps
landtbruksinstitut.

Med anledning af landtbruksakademiens förvaltningskomités
skrifvelse af den 21 November 1873 beträffande från Ultima och
Alnarps landtbruksinstitut inkomna framställningar om förbättrade
lönevilkor för läroverkens lärare, afgaf Kongl. Maj:t till 1874 års
Riksdag proposition om förökadt anslag till sagda landtbruksinstitut.

Hvad Alnarp beträffade, kunde detta landtbruksinstitut ej af
egna medel meddela lärarne derstädes någon löneförhöjning, enär
styrelsen nödgats höja betalningen för elevernas och lärlingarnes
kosthåll med 5 öre om dagen, hvithet komme att medföra en ökad
utgift för institutet af 1,500 kronor om året.

De till lärarne vid Alnarp utgående lönerna

och begärdes
voro: förhöjning

med:

Föreståndaren.......................... 5,000

jemte representationskostnad 500 5,500 1,000 6,500

Agrikulturkemisten__________________ 2,500 500 3,000

Veterinärläraren______________________ 2,000_400 2,400

Transport kronor 10,000 1,900 11,900

Transport kronor 10,000

145

1,900 11,900

Inspektören:

af läroverket______________________ 1,000.

af jordbruket ................... 1,000.

jemte 20 t:r säd och 730

k:r mjölk____________	.... 500.	2,500	200	2,700
Kamreraren:
af läroverket ..................	.... 1,000.
af jordbruket...............	.... 500.	1,500	200	1,700
Trädgårdsmästaren.................		1,200 •	240	1,440
Läraren i botanik...............		500	100	600
» i skogshushållning.....		300	60	360
» i landtmäteri. ..		480	96	576
Summa kronor	16,480.	2,796.	19,276.

I Kongl. Maj:ts proposition anföres vidare ur Ultuna-styrelsens
skrifvelse att lärarepersonalens vid Ultuna löneförmåner

voro :

Föreståndaren______________________ 4,500

Läraren i kemi.............. 3,000

Läraren i jordbruk...................... 1,950

Inspektören..______________________ 1,950

Veterinären__________________ 1,450

Läraren i skogshushållning............. 1,450

Laboratorie-assistent_______________________ 1,450

Kamreraren______________ 1,350

Bokhållaren................................... 650

Läraren i botanik och zoologi.......... 700

» i fysik____________ 300

» i kameralistik................. 100

Summa kronor 18,850,

hvari begärdes förhöjning med 2,600 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit föreslog Kongl. Maj:t

en förhöjning i anslaget:

till Alnarp med................................................. 2,800

» Ultuna med_______________________________________ 2,600

och derjemte expensmedel___________________ 1,400 ^QOO.

146

Härförutom begärdes af Kongl. Maj:t 80,000 kronor till betäckande
af Ultunas räntebärande skuld, som enligt 1872 års bokslut
uppgick till 105,919: 8 3. Genom nådiga bref af den 24 Jan.
1862, den 9 Januari 1863 och den 26 Februari 1864 hade Kongl.
Maj:t beviljat Ultuna till uppförande af byggnader vid Kungsängen
ett lån af 20,000 kronor, att återbetalas med 2,000 kronor
om året från och med 1864. Af detta lån hade endast 2,000 kronor
blifvit afbetala och för återstoden anstånd beviljadt till den
28 December 1872, då Kongl. Maj:t ej fann skäl att vidare bevilja
något sådant. Genom nådigt bref af den 1 December 1871 hade
institutet dessutom bekommit ett låneunderstöd af 50,000 kronor,
att mot 5 % i ränta utgå från handels- och sjöfartsfonden.

Styrelsen för Ultuna hade dessutom uppgifvit, att sedan 1848

utöfver särskilda anslag användts till:

nybyggnader........................................... 99,797: 13

institutets underhåll (utom elevafgifter)________ 44,884: 6 7

Summa kronor 144,681: so.

och vidare:

till dränering.......................................... 18,570:9 4

» underhåll och byggnader ................. 60,433: 94

» » af inventarier samt afskrifningar 105,950: 8 7.

För de senaste tio åren hade jordbruket i årligt medeltal
lemnat en behållning af 14,286: 36.

De årliga utgifterna belöpte sig till:

byggnadsunderhåll..................... 3;129: is

inventariers underhåll ................ 4,549: 24

läroverket ........... 656: 88

räntor .................................. 4,000: —

Summa kronor 12,335: 30.

I sitt öfver Kongl. Maj:ts ofvan nämnda framställning afgifna

betänkande tillstyrkte statsutskottet:

Löneförbättringar:

vid Alnarp med ....................................... 2,800

» Ultuna » ....................................... 2,600

Expensmedel:

vid Ultuna................................................ 1,400

och till gäldande af skulden:

vid Ultuna att år 1875 utgå....................... 80,000.

147

Denna utskottets hemställan blef af Riksdagens begge kamrar
utan diskussion bifallen.

Vid 1876 års Riksdag gjorde Kongl. Maj:t framställning om
beviljande af 35,000 kronor till uppförande af eu kofbeslagssmedja
vid Alnarp, hvarvid anfördes, att sedan Malmöhus läns hushållningssällskap
den 27 Januari 1863 beviljat medel för inrättandet
af eu hofbeslagskurs vid Alnarp hade kurser med denna likartade år
1868blifvit anordnade vid veterinärinrättningarne såväl i Skara som i
Stockholm. Från hofbeslagsskolans öppnande vid Alnarp den 8 April
1863 hade ej mindre än 272 smeder derstädes erhållit undervisning.
Från den 2 Januari 1865 hade vid Alnarp årligen lemnats undervisning
åt hofslagare och manskap från de skånska kavalleriregementena
äfvensom åt smeder från Malmöhus län; till de 10 platser
för de senare, som bekostats af Malmöhus läns hushållnings,
sällskap, hade vanligen mellan 30 och 40 sökande anmält sig.
Till uppförande af en för denna skola lämplig smedja hade hushållningssällskapet
beviljat 5,000 kronor, och begärdes nu af statsmedel,
som förut nämnts, 35,000 kronor, hvilka af Riksdagen beviljades.

Vid 1877 års Riksdag väckte friherre F. von Essen i lista
och lektor C. J. Brodén i 2:dra kammaren motioner om beviljande
af 2,000 kronor till anställande af undersökning om upprättande
af ett nytt landtbruksläroverk i Skara. Anledningen till
att dessa motioner blefvo väckta är att söka i det utlåtande, som
komiterade för ordnandet af en kemisk station i nämnda stad till
Skaraborgs läns hushållningssällskap afgåfvo år 1876. Komiterade
yttra i detta utlåtande bland annat: Skara ligger i midten
af ett af landets största, tätast bebyggda och bördigaste landskap.
Der finnes ett högre elementarläroverk med ett utmärkt naturhistoriskt
museum, veterinärinrättning och den med understöd från
hushållningssällskapet för 20 år sedan bildade trädgårdsföreningen.
Upptagande dessa institutioner, jemte den kemiska station
nen, skulle ett dit förlagdt landtbruksinstitut kunna samla der befintliga
anstalters krafter till en större effekt, då de tillgångar,
hvaröfver dessa institutioner hvar för sig råda, äro för ett sådant
ändamål ganska afsevärda. Dessa motioner blefvo likväl ej af
Riksdagen bifallna.

Tanken på bildandet af ett landtbruksinstitut i Skara var
dock ej dermed tillintetgjord. Vid vestra Sveriges 3:dje landtbruksmöte
i Jönköping 1878 väcktes den nämligen ånyo till Rf.
Framställningar om upprättande af ett landtbruksläroverk för vestra

1876 års
Riksdag.

1877 års
riksdag.

148

Sverige gjordes der såväl af landshöfdingen grefve E. Sparre,
som af ordföranden i Skaraborgs läns hushållningssällskap grefve
H. A. Hamilton. Dessa förslag öfverlemnades åt en af mötet tillsatt
komité, bestående af de i mötet deltagande hushållningssällskapens
ordförande jemte en ledamot från hvardera sällskapet.
Denna komité samlades i Skara den 6 December 1878. Vid detta
tillfälle förelåg till behandling endast det af komiterade: H. A.
Hamilton, M. W. Hamilton, Ivar Kylberg och L. W. Kylberg, på
uppdrag af Skaraborgs läns hushållningssällskap utarbetade förslag.

Enligt detta ansågo komiterade, att vid ett landtbruksläroverk
endast skulle lemnas teoretisk undervisning, emedan den
maktpåliggande praktiken ej på ett tillfredsställande sätt kan vid
ett sådant läroverk bibringas. Efter att hafva besökt landbohniskolen
i Köpenhamn och funnit denna läroanstalt motsvara de fordringar,
som man, enligt komiterades förmenande, borde ställa på
ett landtbruksläroverk, ansågo de, att en »landtbrukselementarskola»
borde i Skara upprättas. Fordringarne för inträde borde
vara examen från femte klassen af allmänt elementarläroverk, eller
motsvarande kunskapsmått, som skulle pröfvas genom inträdesexamen.
Undervisningen skulle afse att åt eleverna bibringa
grundliga elementära kunskaper i naturvetenskaperna, grunderna
för den allmänna ekonomien och landthushållningsläran samt färdighet
i linearritning, fältmätning och afvägning, hvarjemte under
sommarferierna tillfälle skulle beredas eleverna att på utsedda
egendomar vinna öfning i landtbrukets praktik. Läroämnena skulle
vara matematik, fysik, kemi, geologi, botanik, zoologi, ekonomi,
åkerbrukets statik, bokföring, ritning, fältmätning och afvägning.
Kursen skulle vara treårig med 190 dagars teoretisk undervisning
om året, fördelade i två terminer med 14 dagars julferier. Sommarferierna
från medlet af Maj till medlet af September skulle
eleverna obligatoriskt använda till att praktisera vid landtbruk,
och öfver denna sin praktiska verksamhet skulle de föra dagbok.
Aflöningen till lärarne beräknades till 6 kronor per undervisningstimme,
dock så att för öfningstimmar ej skulle betalas mera än
hälften. I hvarje årsklass borde utrymme beredas åt 30 elever.

Kostnaderna beräknades blifva:

till byggnad __________________________________ 50,000

» lärareaflöning.................. 18,404

» diverse_________________________.. 4,000

» räntor och underhåll________ 7,596 30,000.

149

Skulle denna årliga kostnad af 30,000 kronor betäckas ensamt
af elevernas utgifter, måste elevafgiften för hvarje kurs sättas till 1,000
kronor, hvilket höga belopp skulle utestänga mängden från att
bevista läroanstalten, hvarföre komiterade föreslogo, att hushållningssällskapen
i vestra Sverige skulle lemna garanti för lärover -

kets utgifter, nämligen:

Skaraborgs läns med __________ 10,000

Göteborgs » » 10,000

Elfsborgs » » 7,000

Jönköpings » » ...._______ 3,000

Summa kronor 30,000.

Ett annat förslag till landtbruksläroverk i Skara framstäldes
af grefve E. Sparre den 8 Juni 1879, i hvilket äfven han yrkade
på teoriens skiljande från praktiken och på upprättandet af ett
landtbruks- och landtbrukstekniskt läroverk. Med afseende på
organisationen af detta bifogade han två förslag, upprättade det
ena af professorn vid landtbruksinstitutet i Weihenstephan G.
Holzner, det andra af professorn C. E. Bergstrand.

Enligt det förra skulle kursen vara fyraårig och till inträde
fordras samma kunskapsmått som för inträde i den s. k. nedre
sjette klassen vid allmänt elementarläroverk. Undervisning skulle
meddelas i språk, matematik, kemi, fysik, mineralogi, botanik,
zoologi, jordbrukslära, husdjursskötsel, växtkultur, skogshushållning,
trädgårdsodling, byggnadslära och nationalekonomi. Jemte
undervisning i landtbruk skulle sådan äfven meddelas i bränvinsoch
öltillverkning, i mejerihandtering samt i pressjäst- och ättiketillverkning.
Utgifterna för lärarepersonalen beräknades till 30,000
kronor och omkostnaderna för samlingar, instrument och bibliotek
till 5,000 kronor om året. Enligt det senare förslaget skulle för
inträde fordras aflagd mogenhetsexamen från dimissionsberättigadt
läroverk, och kursen skulle vara tvåårig. Lärare skulle vara 4
ordinarie och 4 biträdande. Aflöningen för desamma beräknades
till 26,000 kronor.

Oaktadt den utredning, som i begge dessa betänkanden blifvit
lemnad, blef dock frågan om inrättandet af ett landtbruksläroverk
för vestra Sverige hvilande hos de förenade hushållningssällskapen
och är ännu oafgjord.

Vid 1877 års Riksdag gjorde Kong!. Maj:t framställning om
beviljande för år 1878 af 21,000 kronor till ny ladugårdsbyggnad

150

Ultuna omitén.

1879 års
Riksdag.

vid Alnarp samt till inredning af */4 af dåvarande logbyggnad till
»kohus», och bifölls denna framställning af Riksdagen.

Med anledning af de anmärkningar, som af Riksdagens revisorer
blifvit gjorda öfver förhållandena vid Ultima landtbruksinstitut,
anhöll Riksdagen hos Kongl. Maj:t om undersökning af ställningen
vid detta läroverk, en anhållan, som redan dessförinnan,
den 16 December 1876, blifvit gjord af läroverkets styrelse. På
grund af dessa framställningar tillsatte Kongl. Maj:t den 27 April
1877 en komité för granskning af förvaltningen och hushållningen
vid Ultima, och afgaf denna komité redan den 13 Oktober samma
år sitt betänkande.

I detta erinras bland annat derom, att det för institutet
afsedda årliga anslaget från och med år 1875 utgår med ett belopp
af 20,000 kronor och att styrelsen för institutet dessutom årligen
uppbär ett belopp af 3,000 kronor till en vid institutet förlagd,
för undervisning af sex elever afsedd statens mejeriskola, samt
vidare, att enligt nådigt bref af den 9 November 1860 blifvit till
en agrikulturkemisk försöksanstalt vid Ultima anvisadt ett årligt,
under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»
uppfördt anslag af 4,000 kronor, hvilket anslag
»icke i annan mån kommit institutet till godo, än att läraren i
agrikulturkemi in. m. genom sin af detta anslag utgående aflöning
såsom föreståndare för försöksanstalten kan sägas till någon del
jemväl vara aflönad såsom lärare vid institutet».

På grund af den utredning, som af komiterade blifvit verkstäld,
föreslogo dessa, att föreståndarebefattningen skulle delas mellan
tvenne, af hvilka den ene under benämning rektor vore chef för det
högre läroverket och den andre, benämnd intendent, förvaltade
egendomen och vore föreståndare för den lägre landtbruksskolan
mot årlig fast lön och tantiéme å nettoinkomsten. Vidare föreslogs:
att undervisningen i det praktiska för eleverna skulle förändras på
ett mera tidsmässigt sätt, att en trädgårdsmästare skulle anställas,att
antalet dragare och nötkreatur ökades, att den lägre mejeriskolan
borttoges, för hvilket allt ökadt anslag vore behöflig!. Hela det
behöfliga årsanslaget beräknades till 30,000 kronor, så framt derjemte
elevafgiften höjdes till 750 kronor om året, men dessutom
förordade komiterade ett anslag för en gång att under två år utgå
med tillsammans 74,100 kronor.

Med afseende på de förslag, som af komitén sålunda blifvit
framstälda, uttalade sig Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till

151

1879 års Riksdag. I denna proposition tillstyrktes ej, på af Ultunastyrelsen
och landtbruksakademiens förvaltningskomité anförda
skäl, upphäfvande! af mejeriskolan. Lika litet ansågs det lämpligt
att, såsom komiterade föreslagit, låta egendomens vinst ingå
till statsverket.

Deremot begärdes ökade anslag till landtbruksinstituteii på
grund af från dessa gjorda framställningar. I skrifvelse af den
14 September 1878 både den nya styrelsen för Ultuna institut, i
enlighet med hvad Ultuna-komitén föreslagit, anhållit om åtskilliga
anslag. Af dessa hade landtbruksakademiens förvaltningskomité
tillstyrkt följande, nämligen till:

magasin, mejeri m. m______________ 15,265: —

stall vid Kungsängen ................ 4,950: —

torklada för försök vid den agrikulturkemiska

försöksanstalten_________________________ 2,694: so

inköp af kor och dragare ................ 18,750: —

reparation af lärlingsbyggnaden ................... 3,556: —

afbetalning af återstående skuld till staten ... 10,000: —

förlagskapital ..... 10,000: —

Summa kronor 65,215: so,

men deremot afstyrkt uppförande af en ny laboratoriebyggnad i
öfverensstämmelse med ett nådigt bref af den 15 December 1876,
hvari Kongl. Maj:t afslagit af institutets styrelse gjord framställan
att få uppföra en ny laboratoriebyggnad. Efter hvad Ultuna revisorer
i berättelse af den 28 November 1878 anfört, hade jordbruket
från den 1 Juli 1877 till 30 Juni 1878 lemnat en vinst af 10,032
kronor 49 öre, under det att läroverket under samma tid kraft en
utgift utöfver statsanslaget af 10,482: 91, hvaraf ensamt på eleverna
kommo 6,760 kronor, och hade revisorerna påpekat önskvärdheten
af ökadt årsanslag, åtminstone till ett belopp, som motsvarade
hvad som utginge till landtbruksskolorna, eller 4,000 kronor.

Då sålunda hela behållningen togs i anspråk för undervisningen,
kunde ej någon afbetalning göras på institutets skuld till
staten, hvarföre Kongl. Maj:t ansåg denna, stor 10,000 kronor,
böra afskrifvas. Vidare ansågs behofvet af dragare och kor vara
af beskaffenhet att böra med det första afhjelpas, hvarföre Kongl.
Maj:t föreslog till inköp

af dragare............................ 7,500

‘i kor ...............................6,500 14;000.

152

Äfvenledes förordades bifall till uppförande af en magasinsbyggnad
för 7,500 kronor. På sätt förut visats, hade Ultuna eu

årlig vinst

på jordbruket af........................ 10,032: 49

och i årsanslag.......................... 20,000: —

hvarföre Ultunas årliga inkomst vore kronor 30,032: 49, då afseende
ej fästes på till mejeriskolan utgående 3,000 kronor och till försöksstationen
utgående 4,500 kronor. Gent häremot stälde sig
årsinkomsten vid Alnarp fördelaktigare, enär detta institut den 14

Mars 1877 till den 14 Mars 1878

på jordbruket lemnade en vinst... 5,092: si

hvartill kom årsanslag_______________ 29,400: —

eller tillsammans 34,492: si,

hvithet med 4,400 kronor öfversteg inkomsterna vid Ultuna. På
grund häraf föreslog Kongl. Maj:t, att årsanslaget till Ultuna måtte
höjas med 4,000 kronor.

I sitt betänkande öfver dessa Kongl. Maj:ts propositioner fann
statsutskottet ej anledning att tillstyrka mer än 14,000 kronor till
inköp af kor och dragare, men afstyrkte anslag till byggande af
magasin, emedan den framtida organisationen af institutet möjligen
kunde gifva anledning till att jordbruket delades i farmer, i
hvilket fall det ej vore lämpligt att hafva endast ett magasin för
hela egendomen. Likaså kunde utskottet ej tillstyrka förhöjning
i anslaget till läroverket, då utskottet i likhet med Ultuna-komitén
ansåg afkastningen af jordbruket vara för lågt beräknad.

Under den diskussion, hvartill detta utskottets betänkande
gaf anledning, visades i Andra kammaren af Ultuna-styrelsens
förre ledamot, herr C. E. Casparsson, att sammanlagda inkomsterna
för åren 1867—77 voro 87,221 kronor, men att om året
1867, som gaf en förlust af 2,017 kronor, derifrån uteslötes, kunde
medelinkomsten höjas till 9,927 kronor. Inalles hade Ultuna fått

i extra anslag:

till byggnader ------------------------- 323,433 kr.

till andra ändamål.................. 18,245 kr.

Tillgångarne utgjorde den 1 Juli 1877 167,498 kronor, och
om derifrån droges de extra anslagen af 18,245 kronor, så vore
skilnaden 149,253 kronor, det belopp, hvarmed tillgångarne öfversköto
de lemnade extra anslagen.

Hvad af statsutskottet rörande anslagen till Ultuna blifvit
hemstäldt vann Riksdagens bifall.

153

Beträffande de från Alnarp gjorda framstälningarne anförde
regeringen i sin skrifvelse till riksdagen 1879:

Den 17 November 1877 hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Malmöhus län hos Kongl. Maj:t anfört, att en trädgårdsmästareskola
blifvit våren 1876 anlagd vid Alnarp med bidrag
från Malmöhus läns hushållningssällskap till ett belopp af 1,600
kronor. Nu begärdes för denna skola af statsmedel ej blott
22,300 kronor till uppförande af en byggnad för skolan, utan ock
derjemte 4,000 kronor i årsanslag. Häröfver hörd, hade landtbruksakademiens
förvaltningskomité uttalat den åsigt, att en sådan
skola med större fördel kunde förläggas till Lund, å hvilket
förslag Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, i skrifvelse
af den 21 Januari 1879, hemstält att intet afseende måtte fästas.

Vidare hade, på sätt i det föregående blifvit omnämndt,
Malmöhus läns hushållningssällskap den 24 September 1877 anhållit
om anslag af 24,575 kronor för en gång och sedermera

7,000 kronor om året till inrättande vid Alnarp af en högre
mejeriskola.

Kongl. Maj:t ansåg sig för tillfället ej kunna tillstyrka hvarken
det ena eller det andra af de sålunda för Alnarps landtbruksinstitut
begärda nya anslagen.

Samtidigt med denna sträfvan att utvidga landtbruksinstitutens
verksamhet hade frågan om deras lämpligaste organisation
utgjort föremål för handläggning af landtbruksakademiens förvaltningskomité.
Redan i början af år 1876 hade densamma utarbetat
förslag till nya reglementen för såväl landtbruksinstituten,
som landtbruksskolorna. Dessa förslag meddelades läroverken
den 17 Mars samma år, och vid det 14:de allmänna landtbruksmöte!
i Norrköping sammanträdde ett flertal af landtbruksskoleföreståndarne
den 26 Juli 1876 till öfverläggning om det för
landtbruksskolorna uppgjorda förslaget, hvarvid de förenade sig
om ett »Förslag till nytt reglemente för landtbruksskolorna i
riket». Detta jemte det af landtbruksakademiens förvaltningskomité
uppgjorda förslaget till reglemente för landtbruksinstituten
öfverlemnades af förvaltningskomitén till Kongl. Maj:ts granskning
den 19 Januari 1877, och den 13 April 1877 utfärdade
Kongl. Maj:t nytt reglemente för landtbruksskolorna. Beträffande
åter stadgarne för instituten infordrade Kongl. Maj:t yttranden
af dessas styrelser. De affordrade svaren afgåfvos från Ultuna
den 30 Juli 1877 och från Alnarp den 5 Mars 1878. Begge hade

Stadgar för
landtbruks1,
''aroverken.

154

Hushållningssällskap

pens möte
1877.

många och vigtiga anmärkningar att göra mot det upprättade
förslaget, hvarföre någon ändring i de för instituten nu gällande
stadgarne ej vidtogs. Deremot utfärdades af Kongl. Maj:t den 8
Maj 1878 nådigt bref om närmare bestämmelser för afgångsbetygen
från landtbruksinstituten jemte formulär för sådana
betyg.

Vid mötet med hushållningssällskapens ombud i Stockholm
år 1877 väckte majoren C. F. Toll motion angående ändring i § 11
af det gällande reglementet för de lägre landtbruksskolorna, i
syfte att lärotiden måste bestämmas till minst ett år, i stället
för föreskrifna två år, och grefve E. Sparre gjorde framställning
om behofvet af ett planmässigt ordnande af de för undervisning
i landtbruket och dess tekniska binäringar anordnade eller ytterligare
erforderliga läroverk.

Med afseende på den förstnämnda frågan beslöt mötet att uttala
sig för ett tillägg till föreskriften om lärotiden afföljande lydelse:

»Om sökande till inträde vid landtbruksskola såsom frilärling
befinnes ega sådan färdighet i skrifning och räknekonst, samt
sådan insigt och vana vid utförandet af jordbruksarbeten, att
han af skolstyrelsen och skolans föreståndare finnes lämplig att
deltaga uti den undervisning, som meddelas lärlingarne i skolans
äldre klass, så må han genast i denna klass intagas för att
efter genomgången lärokurs och aflagd afgångsexamen, derest
han dertill pröfvas skicklig, från skolan afgå, oaktadt han derstädes
blott uppehållit sig ett år.»

Beträffande landtbruksläroverkens organisation beslöt mötet
uttala önskvärdheten af »att i reglementet för mejeriskolorna
af den 22 Juni 1856 den förändring måtte vidtagas, att till mejerielever
böra företrädesvis antagas personer, som ett år förut
njutit undervisning vid någon af statens mejeristationer eller vid
enskildt välskött mejeri, då eleven egde att efter ettårig lärokurs
afgå från mejeriskolan, men att i annan händelse eleven
borde vid mejeriskolan genomgå tvärig lärokurs.»

Hvad slutligen landtbrukets binäringar beträffade, uttalade
sig mötet för:

dels »att vid rikets landtbruksinstitut äfven måtte lemnas
undervisning i landtbrukets tekniska binäringar»;

dels »att förnyadt anslag borde begäras till aflöning åt eu
kringresande undervisare i de tekniska binäringar, som kunna bedrifvas
i samband med landtbruket».

155

Vid Riksdagen 1878 begärdes af Kong!. Maj:t på framställ- 18~8 års
ning af Vermlands läns hushållningssällskap 2,000 kronor till in- -^sprättande
af ytterligare en landtbruksskola i Vermland, hvilken
begäran af Riksdagen bifölls.

Vid denna tid funnos 27 landtbruksskolor i riket, deraf 3 Landtbruksi
Kalmar län, 2 i Elfsborgs, 2 i Skaraborgs och 1 i hvardera s,wl^iJ8''0''
af alla öfriga län utom Upsala. Till dessa skolor utgingo statsbidrag
med 4,000 kronor för en skola i hvarje län, men för de
öfriga fyra skolorna med endast 2,000 kronor, mot förbindelse för
hushållningssällskap eller landsting att för hvardera af de senare
skolorna tillskjuta ett lika belopp.

Af landtbruksskolorna hade under 1870-talet följande blifvit
flyttade:

Från Marielund (i Kristianstads län) till Tunbyholm 1870

» Vestergården till Kilanda___________________-....... 1870

» Berg till Tranhult...................................... 1872

» Ryssbylund till Applerum________________________---- 1872

» Sundsholm till Vindö.................................. 1872

» Hökerum till Semsholm.............................. 1874

» Djursholm till Hesselby._____________________________ 1876

» Afva till Åminne_______________________________________ 1877

» Orup till Oregärden _________________________________ 1879

» Lindhult till Klef........................-.............. 1879

och under 1880-talet:

Från Varplösa till Suderbys ------------------------------ 1880

och derifrån till Stenstuga!___________________________ 1881

» Haddorp till Bjerka-Säby .......................... 1882

hvarjemte nya anlades vid Sjöstad i Vermland 1879 och vid Kristinedal
i Elfsborgs län 1882, till hvilken senare samma års Riksdag
beviljade 2,000 kronor om året.

Af landtbruksakademiens förvaltningskomité utfärdades den
21 September 1877 nytt formulär till afgångsbetyg från landtbruksskolorna.

Beträffande mejeriundervisningen upphörde mejeriskolan på Mejeriunder
Bergqvara hösten 1880, då en ny sådan skola inrättades vid Ro- visning.
bertsfors i Vesterbottens län.

Den 14 maj 1880 utfärdades nytt reglemente för mejeriskolorna,
och den 12 Juni samma år meddelade landtbruksakademiens
förvaltningskomité de närmare föreskrifter för mejeriundervisningen,
hvartill reglementet gaf anledning, nämligen:

156

Hushållning
s sällskapens
möte
1880.

närmare bestämmelser för mejeriskolorna och formulär för
afgångsbetyg från dessa;

närmare bestämmelser för mejeristationerna jemte formulär
till afgångsbetyg, att följas från hösten 1881.

Vid det 15:de allmänna landbruksmötet i Malmö 1881 upptogs
ånyo det förslag till inrättande af en högre mejeriskola, som
af Malmöhus läns hushållningssällskap förut blifvit framstäldt, och
det i förening härmed af landtbruksakademiens förvaltningskomité
afgifna förslag gillades af Kong!. Maj:t, som derom framstälde
proposition till 1882 års Riksdag, hvilken biföll det begärda anslaget
af 10,000 kronor.

Vid 1880 års möte i Stockholm med hushållningssällskapens
ombud väcktes flera motioner med afseende på undervisning i
landtbruk. Dessa gälde:

l:o) huruvida den undervisning, som bibringas lärjungarne
vid rikets landtbruksläroverk, vore tidsenlig och tillräcklig för
dem i det praktiska lifvet, samt om denna undervisning kan anses
vara väl afpassad för svenskt landtbruk och svenska förhållanden
och sålunda för allmänheten tillfredsställande, eller om
någon förändring derutinnan vore önskvärd och af behofvet påkallad; 2:o)

ändring i reglementet för landtbruksskolorna, så
att lärlingarnes ålder vid inträde i skolorna bestämmes till fylda

21 år, samt

att jemte den tvååriga lärokursen måtte vid skolorna anordnas

äfven en ettårig;

3:o) inrättandet af ett läroverk för landtbrukets tekniska binäringar
för meddelande af undervisning i tillverkning af Öl,
bränvin, ättika, pressjäst, stärkelse in. m.

Det utskott, till hvilket dessa frågor remitterades, tillstyrkte
med afseende på

lista frågan:

»att hushållningssällskapens ombud måtte i skrifvelse till
landtbruksakademien anhålla, att akademien behagade hos Kongl.
Maj:t förorda den ändring i de för vinnande af inträde som elev
vid instituten meddelade föreskrifter, att dertill fordras bevis, att
sökanden, helst i två år, allvarligen sysselsatt sig med landtbruk
och lagt hand vid göromålen»;

»att ombuden behagade i skrifvelse till landtbruksakademien
förorda behörigt afseende derpå, att vid undervisningen i bota -

157

nik och zoologi eller entomologi fullständig insigt må bibringas
lärjungarne vid landtbruksinstituten beträffande de för kulturväxterna
menliga skadedjur och -växter»;

2:dra frågan:

»att denna fråga ej måtte till någon ombudens åtgärd föranleda»; 3:dje

frågan:

»att hushållningssällskapens ombud behagade i skrifvelse till
Kongl. landtbruksakademien förorda upprättandet af en landtbruksteknisk
läroanstalt för meddelande af undervisning i de så
kallade tekniska binäringarne».

Af hvad sålunda blifvit i motionerna föreslaget och af utskottet
tillstyrkt, fäste mötet ej afseende å annat än den 3:dje frågan, beträffande
hvilken beslöts: »att hushållningssällskapens ombud i
skrifvelse till Kongl. landtbruksakademien måtte förorda upprätttandet
af en landtbruksteknisk läroanstalt för meddelande af undervisning
i de så kallade tekniska binäringarne», öfverlemnande åt
akademien »att pröfva, om och i hvad mån undervisning i dessa
landtbrukets binäringar bör kunna ställas tillsammans med den
öfriga landtbruksundervisningen».

Vid 1883 års möte i Stockholm med hushållningssällskapens
ombud anmäldes med afseende å sist anförda beslut:

att i fråga om upprättandet af ett fullständigt läroverk för
meddelande af undervisning i landtbrukets tekniska binäringar
akademien efter afgifvet yttrande af föredraganden å hushållsoch
slöjdafdelningen, i hvilket förvaltningskomitén instämt, ej
ansett sig för närvarande böra vidtaga någon åtgärd.

Med anledning häraf väckte grefve E. Sparre motion om att
åt den tillsatta komitén för uppgörande af förslag till organisation
af rikets landtbruksläroverk skulle gifvas i uppdrag att yttra
sig i frågan, och beslöt mötet:

»att hushållningssällskapens ombud i skrifvelse til! Kongl.
landtbruksakademien skulle anhålla, det akademien behagade
hos Kongl. Maj:t hemställa, att den af Kongl. Maj:t förordnade
komité för ordnande af landtbruksundervisningen måtte erhålla
nådigt uppdrag att uppgöra förslag till beredande af undervisning
i landtbrukets tekniska binäringar».

Privat undervisning i landtbruk har, på sätt förut flerestädes
antydts, i särskilda kurser meddelats vid landtbruksskolorna Sjögestad,
Ryssbylund, Applerum och Johannisberg.

Hushållningssällskapens
möte
1883.

Privata

landtbruks läroverk.

158

Redan 1864 hade herr Th. Bergelin för afsigt att i Stockholm
upprätta en privat läroanstalt för landtbrukselever, der i en kortare
kurs skulle meddelas en uteslutande teoretisk undervisning.
Denna skola kom dock ej till stånd, hvilket deremot blef fallet
med den af herr W. Wulff år 1867 i Trelleborg grundlagda, hvilken
ännu fortgår. Kursen, som börjar den 1 November, varar
ett hälft år, och i undervisningsafgift betalas 150 kronor. Under
åren 1873—76 åtnjöt denna skola af Malmöhus läns hushållningssällskap
ett årligt anslag af 1,000 kronor. De första tio åren af
skolans verksamhet besöktes densamma af tillsammans 388 elever.

Samma år som skolan i Trelleborg började sin verksamhet
anlades i Arboga af herr A. Wallqvist en privat laudtbruks- och
bokhålleriskola, som sedermera flyttades till Moholm i Skaraborgs
län. Äfven vid denna skola började läsåret den 1 November.
Undervisningen meddelas af föreståndaren och tre lärare. År 1879
hade skolan 41 och år 1880 39 lärjungar. Ytterligare eu enskild
landtbruksskolä anlades i Vestergötland åt herr H. Spaak vid
Skeppsholmen i Elfsborgs län år 1866.

Bergelins tanke att i Stockholm upprätta en privat läroanstalt
för undervisning i landtbruk upptogs ånyo af professor C. A.
Lindqvist, och den 15 Oktober 1869 öppnades den af honom grundlagda
läroanstalten. För kursen, som var bestämd till ett haltt
år, betalades en undervisningsafgift af 270 kronor. Efter första
kursens slut upphörde denna skola med sin verksamhet.

Den kraftigaste åtgärd för att på enskild väg söka åstadkomma
undervisning i landtbruk har blifvit vidtagen af lagmannen
T. L. Sylvau. Genom testamente af den 23 September 1876
förordnade han, att en del af hans fastigheter skulle användas
till ett landtbruksinstitut för Kristianstads län. Detta institut
skulle stå under styrelse och förvaltning af landshöfdingen och
hushållningssällskapet i länet samt domhafvanden och kronofogden
i Ingelstads härad och kyrkoherden i Bollerups församling.
Vid donationen var fästadt det vilkor, att fastigheterna ej skulle
få tillträdas förr än den 25 Mars 1898, men att intill dess styrelsen
skulle ega att från fardagen näst efter lagman Sylvans död
af fastigheterna uppbära ett årligt arrende af 15,000 kronor.

Sedan tvist om testamentet uppstått, har mellan de tvistande
af Kongl. Maj:t den 6 September 1883 stadfäst förlikning ingåtts,
hvarigenom styrelsen afstår ofvannämnda fastigheter mot erhållande
af ett vederlag, som beräknats att den 25 Mars 1883 utgöra

159

368,900 kronor, deraf 18,900 kronor med 5 procents ränta från
samma dag inom viss kort tid skall betalas, och återstoden 350,000
kronor, derå förbindelse med inteckningssäkerhet till styrelsen aflemnas,
skall gäldas den 25 Mars 1898 med styrelsen förbehållen
rätt, att om den så önskar, erhålla jord motsvarande ett värde af

320,000 kronor och 30,000 kronor kontant.

I följd af denna uppgörelse har man beräknat, att styrelsen
den 25 Mars 1898 skall hafva att till institutets upprättande
disponera i samlade arrendemedel och upplupna räntor ett kapital
af 973,582 kronor 81 öre med. rätt att deraf uttaga 320,000 kronor
i jord.

Efter denna öfversigt af landtbruksundervisningens utveckling
i vårt land må, för beredande af eu mera sammanhängande öfverblick
öfver de särskilda i och för nämnda undervisning upprättade
läroverken, här i korthet redogöras för hvart och ett af dem,
dervid början göres med landtbruksinstituten.

160

Landtbruksinstituten.

Degeberg.

Denna egendom, som är belägen vid stranden afVenern, l14
mil från Lidköping, inköptes år 1828 af Edv. Nonnen. Jemte den
på Vs m''ls afstånd belägna gården Stensholmen och underlydande
hemman bestod hela egendomen af tillsammans 85/s mantal. Om
dertill räknas tvenne af Nonnen på 30 år arrenderade militieboställen,
uppgick hela arealen till 1,700 till., hvaraf 305 tnl. åker
under eget bruk. Genom nyodlingar ökades denna senare, så
att den 1839 utgjorde 400 tnl.

Under åren 1831 och 1832 började Nonnen, som sjelf genomgått
landtbrnksinstitutet vid Möglin och derjemte studerat vid veterinärinstitutet
i Stockholm, att mottaga landtbrukselever i pension.
I December 1833 tillkännagaf han sin afsigt att vid Degeberg
öppna ett landtbruksinstitut, och våren 1834 mottog han 8 elever,
hvilket antal under årets lopp ökades till 12. Följande år utgjorde
elevantalet 16 och lärlingeantalet 20. Med början af året 1835
erhöll han till institutets upprätthållande det vid 1834 års riksdag
beviljade statsanslaget af 7,500 kronor.

Genom ett Kongl. bref af den 14 Februari 1835 blef landtbruksakademiens
dåvarande direktör G. Poppius förordnad att
hafva uppsigt öfver landtbrnksinstitutet vid Degeberg och deröfver
årligen afgifva berättelse. Han upprättade med Nonnen den 27
Februari 1835 kontrakt på 5 år med 6 månaders uppsägning, och
Nonuen förband sig genom detta kontrakt att för åtnjutandet af
förbemälde statsanslag vid institutet kostnadsfritt underhålla 2
frielever och 14 frilärlingar.

Under den första kontraktstiden stod institutet under ledning
af en styrelse, bestående af landshöfdingen i länet som ordförande
och tre ledamöter, af hvilka föreståndaren var en och de två
öfriga voro utsedda af ordföranden i samråd med föreståndaren för eu
tid af tre år. Styrelsen sammanträdde fyra gånger om året och
afgaf årsberättelse till den person, som af Kongl. Maj:t utsetts att
hafva öfverinseende öfver läroverket.

161

Föreståndaren hade förbehållit sig rätt: att antaga och afskeda
betalande elever, att uppgöra förslag till frielevsplatserna, hvilka
skulle af Kongl. Maj:t tillsättas, att antaga och afskeda lärare,
att utöfva den närmaste tillsynen öfver läroverket och att ensam
besluta om egendomens skötsel och brukningssätt.

För att blifva till elev antagen fordrades att hafva fylt 18
år och att hafva aflagt en inträdesexamen, i hvilken kunskapsfordringarne,
med undantag för döda språk, i det närmaste voro desamma
som vid gymnasium. Någon förutgången praktisk verksamhet i
landtbruk fordrades ej. Kursen var tvåårig med 3 veckors julferier
och 6 veckors sommarferier. I afgift för undervisning och
underhåll betalades 450 kronor om året, med halfva beloppet den
1 Oktober och den andra hälften den 1 April. Iiospitanter, som
endast en kortare tid bevistade läroverket, betalade 18 kronor i
veckan.

Undervisning meddelades i landtbrukets såväl teori som praktik.
Nonnen undervisade sjelf i landtbushållningsläran till hela
dess utsträckning och en biträdande lärare i naturvetenskaperna.
I det praktiska af landtbruket undervisade den 1829 till inspektor
vid Degeberg antagne skotten A. Skinner. För lärlingarne var
dessutom antagen en underlärare i skrifning och räkning. Examen
hölls hvarje år i Juni månad, men de betalande eleverna hade ej
någon skyldighet att underkasta sig någon sådan. Till år 1840
utgjorde årliga elevantalet 20, och lärlingeantalet vexlade mellan
20 och 24.

Oaktadt Nonnen genom Kongl. brefvet af den 30 Mars 1838
erhållit ett extra bidrag af 3,000 kronor till betäckande af åtskilliga
i samband med läroverkets organisation stående utgifter, visade
det sig dock, att det lemnade statsbidraget af 7,500 kronor om
året ej betäckte de med läroverkets upprätthållande förenade kost -

naderna. Dessa uppskattades i början af 1840-talet att hafva varit:

egendomsvärdet___________________________ 100,000

inventariers värde__________________ 25,000

läroverkets värde.......................... 22,000.

De årliga utgifterna för det sistnämnda uppgingo till 10,000

kronor, om deri inräknas underhållskostnaden

för 2 frielever med......................____ 900

och 14 frilärlingar med-.............. 1,400

Summa kronor 2,300.

162

Genom det af 1840 års Riksdag beviljade förökade anslaget,
som från och med 1841 skulle utgå med 15,000 kronor om året,
blef det möjligt att bättre tillgodose undervisningens behof, oaktadt
som vilkor för erhållandet af detta anslag var föreskrifvet,
att 3 frielever och 24 frilärlingar skulle vid läroverket underhållas.

Under 1840-talet stälde sig omkostnaderna, som följer:

Aflöningar:

2 lärare å 1,500 lön, 375 kost___________________ 3,750

1 d:o i veterinär, 6 månader: 375 lön, 150 kost 525

1 d:o i ritning, 6 månader: 300 lön, 150 kost 450

1 underlärare för lärlingarne....................... 600 5 325

1 inspektor________________________________________________ 1,575

1 bokhållare................................................ 750

1 slöjdare................................................... 450 2 775

rum för 5 lärare.................................................... 750 g g^Q

Diverse utgifter

såsom för sjukvård, undervisningsmateriel m. m............... 850.

För kosthållet:

2 frielever... ....................................................... 900

24 frilärlingar.......................................................... 2,400 3300

Summa kronor 13,000.

Af statsanslaget, 15,000 kronor, skulle med afdrag af dessa

13,000 kronor således återstå 2,000 såsom ersättning för föreståndarens
eget arbete, om man ej gjorde afseende på den vinst, som
för honom uppstod genom de till inspektören, bokhållaren och
slöjdaren på läroverkets stat utgående löner, hvilka jemte lärlingarnes
arbete kommo jordbruket till godo.

Ofvannämnda statsanslag, 15,000 kronor, utgick årligen under
12 år, eller till och med 1852, hvilket år elevkursen vid Degeberg
upphörde. Från sistnämnda år till hösten 1863 fortgick vid
Degeberg endast den lägre landtbruksskolan, under hvilken tid
statsanslaget utgick med 7,500 kronor årligen.

År 1851 afled inspektören Skinner oeh efterträddes af J. Gibson,
likaledes från Skoband. Från år 1841 hade frielevernas antal hela
tiden utgjort 3 om året. De betalande elevernas antal åter uppgick
till 12 till och med år 1846, men detta år minskades deras antal till
9. Sistnämnda år ökades styrelsemedlemmarnes antal från 4 till 6.

163

Hela antalet elever, som från institutets början från Degeberg
utgått, då elevkursen 1852 upphörde, utgör 194, och bland
dessa finnas många, hvilka förvärfvat sig ett allmänt och välförtjent
anseende såsom framstående kikare af jordbruket samt kraftiga
befrämjare af detsammas rationel utveckling.

I lärlingskursen, som, från och med 1840 till dess landtbruksskolan
år 1863 upphörde, räknade ett årligt lärlingsantal af 24,
intogos, så länge elevkursen fortgick, hvartannat år 19 och hvartannat
år 5. Från och med 1852 ändrades detta förhållande så,
att det ena året 18 intogos och det andra 6. Högsta antalet sökande
till lärlingsplatser förekom 1847, då det utgjorde 94. Inalles
utgingo från Degeberg 359 lärlingar, af hvilka 138 utgingo under
den tid Degeberg var blott landtbruksskola.

Året före skolans upphörande, eller 1862, afled Nonnen, men
hans namn skall städse med tacksamhet och vördnad nämnas af
alla dem, som intressera sig för vår modernärings förkofran; på
landtbruksundervisningens område inom vårt land skall han alltid
nämnas såsom en af de kraftigast banbrytande.

Ultima.

Såsom i det föregående blifvit omförmäldt, beslöt 1840 års
Riksdag på derom af landshöfdingen friherre R. F. von Krsemer
väckt förslag, att det från Ultuna kungsladugård utgående arrendet,
602 t:r 25 kpr spanmål, hälften råg och hälften korn, motsvarande
6,000 kronor, skulle från och med 1841 afsättas till en
fond att vid arrendetidens utgång den 14 Mars 1848 användas till
upprättande af ett landtbruksinstitut vid Ultuna. Den 18 Febr.
1846 utfärdade Kongl. Maj:t för detsamma stadgar, hvarefter dess
ordnande och ledning uppdrogs åt en styrelse, och utnämndes till
dennas ordförande landshöfdingen friherre R. F. von Krsemer och
till ledamöter brukspatronen friherre P. A. Tamm, förste hofstallmästaren
F. Braunerhjelm, kabinettskammarherren grefve B. von
Plåten samt professoren E. Fries. .

Egendomen, till hvilken statens första högre landtbruksundervisningsanstalt
sålunda förlädes, är belägen i Heliga Trefaldig -

Egendomen.

164

hets socken af Upsala län, V2 mil söder om Upsala. Den utgör
12 3/8 mantal, och egorna äro fördelade på begge sidor om Fyrisån.
Hufvudgården ligger på åns vestra strand och den största af de
underlydande utgårdarne, Kungsängen, på den östra. En annan utgärd,
Graneberg, ligger vid en vik af Mälaren, 1/3 mil söder om hufvudgården.
Förutom nu nämnda gårdar, som skötas under samfäldt
bruk, höra till Ultuna två utarrenderade gårdar, en likaledes
utarrenderad äng samt fyra torp.

Enligt en 1816 upprättad karta uppgick egendomens areal då
till 1426 tid 13,5 kpld, vid institutsstyrelsens mottagande af densamma
sålunda fördelad:

Tomtplatser etc..........	_______ 21	tid 27 kpld
Åker....____________________	_______ 479	»	28 »
Äng------------------------	_______ 395	»	12 »
Fräkenbotten_____________	....... 62	»
Beteshagar________________	....... 78	»	29 »
Skogsmark ...............	....... 388	»	13 ” 1,426 tkl 13 kpld
hvartill kom
kronoparken Lilla Djurgården,..		.............. 101 » 25 »

som af institutet arrenderades.

För närvarande uppskattas arealen af Ultuna sålunda:

under eget bruk________	832	tid	. 31,5	kpld
utarrenderade____________	121	))	0,4	»
torparejord_______________	68	»	10,9	»
skogsmark, beten, im-
pedimenter och tomter	395		16,4	» 1,417 tid 27,2 kpld.

Sedan 1816 har sålunda en minskning af arealen egt rum,
nämligen genom

utbyte med hospitalet......... 5 tid 21,5 kpld

jord till jernvägen-------------- 2 » 28,s » 8 tid 18,3 kpld.

Den under eget bruk skötta öppna jorden består för närvarande
af:

Ultuna...... 311 tid 8,7 kpld 76 tid 14,5 kpld 9 tid 9,2 kpld 397. 0,4

Kungsängen 252 » 26,3 » 126 » 3,3 » - 378.29,6

Graneberg.. 51 » 4,3 » 5 » 29,2 »___57. 1,5

Summa 615 tid 7,3 kpld208 tid 15 kpld 9 tid 9,2 kpld 832.31,5.

165

Den utarrenderade jorden utgöres af:

Stora Djurgården......... 69 tid 10 kpld åker ock äng.

Lilla Djurgården......... 37 » 16,4 » d:o

Damhagen.................. 14 » 6 » d:o

Summa 121 tid 0,4 kpld.

De fyra torpen utgöras af 43 tid 10,9 kpld åker ock 25 tid
äng ock fräkenbotten, eller tillsammans 68 tid 10,9 kpld.

De till institutet ingående arrendebeloppen finnas sålunda
bokförda:

År 1848® .............................. 3,629 kronor

» 1849________________________________ 3,740 »

» 1850—59 i medeltal pr år... 3,995 »

» 1860-69 dito ... 3,135 »

» 1870—79 dito ... 2,688 »

» 1880—81.................... 3,740 »

» 1881—82......... 3,230 »

» 1882—83........... ............... 3,053 »

hvarvid dock bör anmärkas, att under de första åren Graneberg
och den s. k. fräkenbotten äfven voro utarrenderade.

Torparnes arrenden utgå för närvarande med 240 kronor
kontant samt 468 mans- och lika många qvinnodagsverken.

Vid egendomens öfverlåtande till institutet var den sönderstyckade
åkerjorden indelad till tvåskiftesbruk och illa häfdad,
hvarjemte byggnaderna voro såväl otillräckliga som i ett bristfälligt
skick.

Till institutets första iordningställande lemnades af stats -

medel:

1841—47 arrende för 7 år........... 42,000: —

» räntevinst derå____________ 9,338:7 3

1849 anslag till byggnader__________ 16,589: 23

Summa kronor 67,927: 9 6. *

* Räkenskaperna hafva afslntats:

1848—1860 den 14 Mars,
1860—1873 den 31 December,
1874— den 30 Juni.

166

Sedermera har institutet, förutom räntefria lån, af staten bekommit
följande extra anslag:

år 1854 till ladugård och mejeri,.........—......... 37,500: —

» 1861 » inredning af laboratorium...........— 3,000: —

» » » lärlingsbyggnad och fårhus............ 31,540: —

» 1863 » stallbyggnad...__________________ 18,000: —

» » » elevbyggnad ................. 36,000: —

» 1865 » d:o .............................. 73,000: —

» 1874 » betalning af åsamkad skuld........... 80,000: —

» 1879 » inköp af kor och dragare.............. 14,000: —

» » » afskrifning af lån___________ 10,000: —■

» 1883 » magasinsbyggnad_____________ 7,500: —

Summa kronor 310,540: •—•

eller tillsammans med ofvanstående_____________ 67,927: 9 6

Summa kronor 378,467:9 6.

Dessutom har af Upsala läns hushållningssällskap 1852 lemnats
till uppförande af en mönsterria 3,000 kronor.

De vid Ultuna under institutets tillvaro uppförda byggnaderna
äro, förutom åtskilliga smärre, följande:

år 1849 om- och tillbyggnad af gamla hufvud byggnaden.

........................................ 11,500: —

» 1852 torkria............................................. 3,000: —

» 1854 ladugård........................... 26,100: —-

» » mejeri........... 11,400: —

» 1861 fårhus___________________________ 13,479: —

» » lärlingsbyggnad__________________ 18,058: —

» 1862 gasverk, öfvertaget från försöksstationen
för_____________________________________________ 3,000: —

» 1863 stall_________i...................................... 18,000: —

» » logbyggnad........... 10,830: —

» » byggnader å Kungsängen .................. 24,370: —

» 1866 elevbyggnad ....... 111,721: —

» 1883 magasinsbyggnad_______________ 10,000: —

Summa kronor 261,458: —

Beträffande landthushållningen må följande siffror tjena till
upplysning:

167

Spanmålssköräen:

År 1848 ....... 5,583 kbf.

» 1849 ..... 5,966 »

» 1850—59 i medeltal pr år... 9,469 »

» 1860—69 d:o ... 11,496 »

» 1870—79 d:o ... 13,227 »

» 1880 ........ 15,307 »

» 1881 ............................ 10,335 »

» 1882 ............ 15,179 »

Höskörden:

År 1848.......... 7,050 ctr

» 1849____________________‘........... 4,410 »

» 1850—59 i medeltal pr år...... 7,229 »

» 1860—69 d:o ______ 8,676 »

» 1870—79 d:o ...... 10,260 »

» 1880........ 7,664 »

» 1881____________________________________ 8,600 »

» 1882....''................................ 15,096 »

Ii otftukt skör den:

År 1848 ________ 3,545 kbf.

» 1849 ............ 7,333 »

» 1850—59 i medeltal pr år______ 4,474 »

» 1860—69 d:o ...... 8,302 »

o 1870—79 d:o ...... 14,481 »

» 1880 ................ 11,795 »

» 1881 ................................. 7,970 »

,, 1882 .......... 18,768 »

Hela skördens bruttovärde:

År 1848.............................. 18,900 kronor

» 1849.............................. 16,314 »

» 1850—59 i medeltal pr år 26,996 »

» 1860—69 d:o 32,772

» 1770—79 d:o 40,663

» 1880.............................. 53,342 »

» 1881.............................. 35,374 »

» 1882.............................. 55,912 »

168

År 1847 förlädes till Ultima ett kronans stamholländeri, till
hvars kompletterande 1849 anvisades 1,049: 25 kronor. Detsamma
uppsades till förflyttning 1867, men samma år uppstäldes en ny
stamhjord, hvilken förblef vid Ultuna till 1870.

År 1849 egde institutet 20 hästar, 33 oxar, 14 kor, 436 får
och 5 svin, tillsammans värda 14,545 kronor. År 1882 var kreaturens
antal: 35 hästar, 12 oxar, 133 kor, 3 tjurar, 47 qvigor, 208
får och 15 svin, med ett sammanlagdt värde af 53,931 kronor.

Mjöllaf kastning en har varit:

År 1848----------------------- 17,935 kannor

» 1849........................... 19,256 »

» 1850—59 i medeltal pr är 28,135 »

» 1860—69 d:0 45,964 »

» 1870—79 d:o 70,945

» 1880—81........ 91,326 »

» 1881—82...... 89,006 »

» 1882—83_________________________ 99,633

Någon fullständig uppgift på nettobehållningen af landthushållningen
under institutets hela tillvaro kan ej lemnas, enär först
under de senare åren särskilda räkenskaper för egendomen och
läroverket blifvit förda. Enligt gjord beräkning torde dock kunna

antagas, att medelnettobehållningen

under de 11 första åren utgjorde omkring____________ 9,750 kronor

och under de tio åren 1863-—73 omkring ............ 14,200 »

Nettobehållningen uppgick under räkenskapsåret:

1878— 79 .......... till 11,060 kronor

1879— 80 ............. » 19,300 »

1880— 81 ..................... » 21,765

1881— 82 ....... » 8,967 »

1882— 83 ..................... ® 19,410

eller i medeltal för de senaste fem åren 16,100 kronor.

Sedan, såsom ofvan nämnts, egendomen af styrelsen öfvertagits
den 14 Mars 1848, tog undervisningen derstädes sin början
i Oktober samma år, då i den lägre kursen 16 lärlingar mottogos.
Den 24 April 1849 ökades dessas antal med ytterligare 8, och på
hösten sistnämnda år började i den högre kursen undervisningen,
hvilken sedan oafbrutet fortgått. I stället för de första stadgarne
af den 18 Februari 1846 utfärdades den 8 Maj 1868 nya, hvilka
ännu äro gällande.

169

Undervisningskursen för eleverna är tvåårig. Från 1849 till
hösten 1867 mottogos nya elever endast hvartannat (eller alla
udda) år, men från och med 1868 hafva tvenne årsklasser funnitsLäsåret
börjar den 1 November och fortgår, med 4 veckors ferier
vid jul, 1 veckas vid påsk, 1 d:o vid pingst samt 2 d:o i senare
hälften af Juni, till slutet af Oktober, då afgångsexamen med den
äldre årsklassen anställes. För erhållande af afgångsbetyg fordras
att hafva aflagt fullständig examen i enlighet med bestämmelserna
i Kong!, brefvet af den 8 Maj 1868.

Alla inträdessökande elever, som ej genom aflagd mogenhetsexamen
vid dimissionsberättigadt läroverk eller genom andra vitsord,
som af styrelsen godkännas, styrkt sig ega nödiga förkunskaper,
måste underkasta sig inträdesexamen.

Undervisningen är såväl teoretisk som praktisk; i början
af 1860-talet förelästes sammanlagdt under de tvenne årskurserna
:

allmän kushållningslära__.......... 96 timmar

anatomi och fysiologi____________— 24 »

ytterlära....................... 16 »

hofbeslagslära________________________ 10 w

husdjursskötsek.................. 60 »

sjukdomslära____________ 24 »

botanik..................—............ 48 »

zoologi _____________ 34 ».

fysik ..................... 12 »

kemi:

oorganisk____________________ 72 »

organisk och agrikultur-...... 66 »

geologi ___________________________—- 34 »

skogshushållning_____________________ 12 »

kameralistik................. — 18 »

bokhålleri____________ 48 »

Summa 574 timmar

förutom ritning, fältmätning och afvägning m. in.

För närvarande meddelas undervisning i följande ämnen på
nedanstående antal föreläsningstimmar:

Elevkursen.

170

Första Andra
årskursen, årskursen.

Begge

årskurserna

gemensamt.

Summa.

jordbrukslära .....................	35	—	—	35
landtbruksekonomi _____________	—	30	—	30
växtkultur _________________________	—	35	—	35
anatomi och fysiologi _________	25	—	—	25
ytterlära och hofbeslag ______	19	—	—	19
husdjursskötsel:
allmän___________________________	14	—	—	14
speciel (under begge åren)	—	—	56	56
sjukdomslära (hvartannat år)	—	—	20	20
mejerilära d:o	—	—	10	10
botanik ............................	15	21	—	36
zoologi (hvartannat år) ______	—	—	15	15
fysik___________________________	30	—	—	30
kemi:
oorganisk .....................	60	—	—	60
organisk________________	—	12	—	12
agrikultur- _____________________	—	62	—	62
teknisk _________ ________	—	6	—	6
geologi_____________	—	30	—	30
byggnadslära (hvarannat år)	—	—	12	12
skogshushållning ) (för begge			r-)0	50
trädgårdsskötsel \ åren)
bokhålleri ........................	40	—	—	40
kameralistik (för begge åren)	—	—	20	20
	238	196	183	617.

Härtill kommer ritning 3 gånger i veckan med lj3 af eleverna
hvarje gång, kemiska laborationer, anatomiska dissektionsöfningar,
botaniska och geologiska exkursioner, öfningar i fältmätning
och afvägning, ronder i stall, ladugård och mejeri m. m. Anmärkas
må dessutom, att antalet föreläsningstimmar för hvarje ämne
ej sällan är större, än ofvan angifvits, enär lärarne ganska ofta
anse sig till sina respektive läroämnens fullständiga genomgående
behöfva använda längre tid än den, hvilken såsom ett minimum
blifvit faststäld.

I och för den praktiska undervisningen äro eleverna skyldiga
att hvar och en turvis under en tid af 14 dagar tjenstgöra
på kontoret,

171

i ladugården,

såsom biträde åt veterinären,

vid de meteorologiska observationerna.

Första året äro eleverua under Juli, Augusti och September
månader indelade i arbetslag med 4 elever i hvarje, och hafva
dessa arbetslag att turvis deltaga i jordbruksarbeten samt fältmätnings-
och afvägnings-öfningar, äfvensom två och två i de botaniska
och alla samtliga i de geologiska exkursionerna. Under
andra året utgör hvarje elev under tvenne veckor s. k. inspektorsturer,
då han, en vecka hvarje gång, biträder inspektören i
dennes tjenstegöromål. År 1881 åtnjöt hvarje elev dylik praktisk
undervisning under 162 timmar, hvaraf 84 vid handläggning af
jordbruksarbeten. År 1882 voro de motsvarande timtalen 179
och 90.

Under institutets första år utgjordes lärarepersonalen af:

föreståndare med	lön........	_______ 3,000 kronor
iuspektor »	»	_______ 2,000 »
kamrer »	»	....... 1,000
lärare i kemi »	))	_______ 1,000
d:o i veterinär»	»	_______ 1,000 »
verkmästare »	»	....... 750

Summa 8,750 kronor,

hvarjemte samtliga lärare åtnjöto fri bostad och vedbrand.

I början af 1860-talet funnos följande lärare och tjensteman
vid institutet anstälda:

föreståndare med lön.............................................. 5,000 kronor,

fri bostad, vedbrand och underhåll åt 2 hästar;

lärare i kemi med lön............... 3,000 »

fri bostad, vedbrand och underhåll af 1 häst;

assistent i kemi med lön __________ 1,000 »

fri kost (450 kr.), bostad och vedbrand;

lärare i husdjursskötsel med lön............................. 2,000 »

fri bostad och vedbrand;

lärare i skogshushållning, ritning, fältmätning och

afvägning med lön................. 1,000 »

fri kost, bostad och vedbrand;

172

extra lärare i botanik med lön ............................ 700 kronor,

d:o d:o i kameralist^ » » ........... 100 »

inspektor med lön.................. 1,500 »

fri kost, bostad, vedbrand och skjuts;

kamrer med lön...................................................... 900 »

fri kost, bostad och vedbrand;

bokhållare med lön ..................... 200 »

fri kost, bostad och vedbrand;

mejeriförestånderska med lön_____________ 310 »

fri kost (300 kr.), bostad och vedbrand.

För närvarande finnas vid Ultuna följande der anstälda lärare
och tjensteman:

Ordinarie lärare och tjensteman:

Föreståndare, som föreläser jordbrukslära,
landtbruksekonomi och byggnadskonst.

Lön 5,000 kr.,

fri bostad och vedbrand,

underhåll af 2 hästar.

Lärare i kemi, som föreläser agrikulturkemi,
organisk kemi och geologi,
derjemte föreståndare för den agrikulturkemiska
försöksstationen.

Lön af institutet 2,000 kr.,
d:o af försöksstationen 2,000 kr.,
>fri bostad och vedbrand,

1 häst född på försöksanstaltens
I konto.

Lärare i husdjursskötsel och mejerilära, f “n^“^dbrand ooh städ.
som föreläser dessa ämnen samt växt- i ning,
odlingslära. *fri skiuts tiU uPsala -

Lärare i veterinär, som föreläser ana-1

tomi, fysiologi, ytterlära, hofbeslag [^bostad och vedbrand,
och husdjurssjukdomar. J

Lärare i skogshushållning, som tillika 1 Lön 1)95o tr-)

undervisar i trädgårdsskötsel, ritning,} fri bostad och vedbrand,
t/.... fri skjuts till Upsala.

ialtmatmng och afvägning. 1

Assistent i kemi, som föreläser oorganisk
kemi och leder laborationsöfningarne.

Lön från institutet 950 kr.,
d:o fr. försöksstationen 1,000 kr.,
fri bostad och vedbrand,
fri skjuts till Upsala.

Inspektor, som undervisar i det mekaniska
åkerbruket.

Lön 1,950 kr.,

fri bostad, vedbrand och städning,

fri skjuts till kortare resor.

173

( Lön 1,850 kr.,

Kamrer, som undervisar i bokhålleri, < fri bostad och vedbrand,

(fri skjuts till TJpsala.

Mejerist, som förestår mejeriet.

(Lön 1,200 kronor,
t fri bostad och vedbrand.

Extra lärare:

Lärare i botanik och zoologi, som undervisar
endast om sommaren.

Lön 700 kr.,

fri bostad under föreläsniningstiden.

Lärare i fysik.

Lärare i kameralistik.

f Lön 300 kr.,

\ fria resor till och från Upsala.

f Lön 100 kr.,

\ fria resor, som föreg.

Extra laborator i kemi, som två månader
biträder i ledning af laborationerna.

Lön 200 kr.,

fri bostad under tjenstgöringstiden.

De bland ordinarie lärare och tjensteman, som hafva eget hushåll,
disponera derjemte fritt öfver några rutor jord till odling af
grönsaker för eget behof.

Institutets föreståndare hafva varit:

1848H/3—186271()...........-........ J- P. Arrhenius.

18627x0—1863Vio-.................- R- v- Post.

18637io—18647x0.................... C. E. Bergstrand (tillf.)

18647x0—1871377...................- H. Améen.

187137T—18717n...................- H. v. Post (tillf.).

18717u—-1874711.................... Hj. Kylberg.

18747u....................... F. G. Norström.

Hufvudlurare och inspektörer hafva varit:

Lärare i kemi:

1849—1851...................... H. v. Post.

1851—1857........................ C. J. Keyser.

1857 —1869....................... C. E. Bergstrand.

1869.. H. von Post.

Lärare i husdjursskötsel m. m.:

1849—1853.......... C. L. Dannström.

1853—1861........................ G. W. Sjöstedt.

1861—1868......... C. A. Lindqvist.

År 1868 delades landthushållningsläran på tvenne lärare, af
hvilka den ene var föreståndaren och den andre fick på sin lott

174

äfven husdjursskötseln. De öfriga ämnen (veterinärkunskap, anatomi,
fysiologi m. m.), som förr tillhört läraren i boskapsskötsel,
öfverlemnades deremot till en särskild lärare, hvilken sedan
1868 varit ............................ C. J. A. Segerström.

Lärare i husdjursskötsel och landthushållning hafva deremot
varit:

1868—1871...-.................... P. Gerle,

1871.......................... M. Akerhielm,

hvilken sistnämnde äfven öfvertog undervisningen i mejerilära, då
sådan 1883 infördes såsom sjelfständigt läroämne.
Inspektorsplatsen har beklädts:

1849—1859 af
1859—1865 ».
1865—1868 ».
1868—1870 ».
1870—1873 ».
1873—1874 ».
1874--».

F. A. Dahl.

F. Leissner.

F. Kjelliu.

I. Insulander.

C. J. B. Nordström.
L. Kylberg.

S. Svensson.

Sedan institutets början hafva i elevkursen blifvit:

	Intagna	Utexami-
År	Ordinarie.	Extra.	nerade.
1849.............	........................... 27	—	—
1850 ............	........................... 2	1	—
1851.............	........................... 31	—	10
1852.............	........................... 3	3	—
1853-...........	........................... 21	—	20
1854.............	............................ 7	—	—
1855.............	........................... 28	—	15
1856.............	............ ..	3	—
1857.............	___________________________ 38	—	15
1858.............	........................... 3	—	—
1859_____________	___________________________ 35	—	20
1860.............	...... ..	2	—
1861_____________	........................... 26	—	29
1862.............	..... .	3	—
1863.............	........................... 32	—	18
1864.............	.. .. —	4	—
1865..............	........................... 30	1	27
	Transport 283	17	154

175

	Transport 283	17	154
1866_______________________	....... .	2	—
1867.......................	................. 31	—	23
1868.......................	9	—	—
1869.......................	................. 16	1	25
1870.......................	................. 10	—	3
1871.......................	................. 25	—	7
1872.......................	31	6	6
1873.......................	................. 20	2	13
1874.......................	27	1	19
1875.......................	................. 24	6	13
1876.......................	................. 24	6	19
1877.......................	21	5	21
1878.......................	_________________ 26	2	16
1879.......................	________________ 28	7	20
1880.......................	................. 16	1	18
1881.......................	................. 25	7	27
1882.......................	29	4	12
1883.......................	................. 20	3	21
	Summa 665	70	417.

De under åren 1873—82 intagna ordinarie eleverna hafva
innehaft följande

ålder.

18 år................. 19

19 »........................ 32

20 »............................ 35

21 »........ 35

22 »............................ 28

23 »............................ 27

24 »............................. 18

25 17

26 »............................ 8

27 »...._.......... 5

28 ............................. 2

29 »............................ 6

30 »............................ 1

31 »........ 1

förkunskaper.

Maturitetsexamen................ 99

7 klass af elementar.-lärov. 22
6 d:o d:o 40

5 d:o d:o 17

4 d:o d:o 2

teknisk högskola............... 5

d:o elementarläroverk... 11
utländskt landtbruksinstitut 2

officersexamen.................. 4

folkskolelärareseminarium.. 1

folkhögskola...................... 1

landtbruksskola............. 4

privat undervisning............. 26

Summa 234.

176

Medelåldern vid inträdet har således under denna tid vant
21,4 år. Endast 19 elever hafva varit 18 år, nära halfva antalet
eller 102 från 19 till 21 år. För de följande 4 lefnadsåren har
antalet varit tillsammans 90. Af återstoden (23) hafva endast 2
haft en ålder af 30 år och deröfver. Mer än halfva antalet har
genom aflagda examina eller andra kunskapsprof styrkt sig vara
i besittning af sådana förkunskaper, att de utan föregående inträdesexamen
kunnat till elever antagas; 206 hafva derjemte styrkt
sig hafva förut deltagit i landtbruksgöromäl.

Under samma tid (1873—82) hafva från institutet afgått 284
elever. Af dessa hafva 178 aflagt afgångsexamen, efter genomgången
tvåårig kurs, med undantag af 3, som efter blott ett års
vistande vid institutet erhållit styrelsens tillstånd att undergå afgångsexamen.
Af de öfriga, som under sagda tid lemnat institutet,
hade

17 vistats derstädes tvä år,

20	»	»	mer än ett år,
15	»	»	jemt ett år,
14	»	»	mindre än ett år

40 (hospitanter) vistats derstädes endast kortare tid.

Öfriga under 1873—82 inskrifna 25 hospitanter hafva sedan
ingått såsom ordinarie elever och äro bland de ofvan anförda inberäknade.

Till gagn för undervisningen grundlädes 1853 vid institutet
ett bibliotek, hvilket nu räknar öfver 1,000 verk i omkring 2,200
band.

År 1857 skänkte handlanden G. W. Gillberg till Ultuna landtbruksinstitut
en summa, stor 10,000 kronor, af hvilken räntan utgår
såsom stipendium åt en vid institutet sig uppehållande elev.
Genom räntetillägg har denna stipendiefond så ökats, att den vid
slutet af räkenskapsåret 1882—83 uppgick till 15,308 kronor. Af
räntan betalas afgifterna vid institutet för en stipendiat, som tillsättes
af styrelsen; det öfverskjutande räntebeloppet lägges till
stipendiefonden.

En annan dylik fond har bildats af Ultuna-elever och öfverlemnades
1871 till förvaltning åt institutets styrelse. Ökad genom
tillskott af lärare och elever, äfvensom genom upplupna räntor,
hade densamma den 30 Juni 1883 vuxit till ett belopp af 2,834
kronor. Af räntemedlen utgår för närvarande ett stipendium å
100 kronor om året, och utse eleverna innehafvaren deraf.

177

Jemte den högre elevskolan finnes vid Ultima äfven en lägre
lärlingsskola, afsedd att bibringa de lärjungar, som i densamma
vinna inträde, en för blifvande arbetsförmän och brukare af mindre
hemman afpassad teoretisk och företrädesvis praktisk yrkesbildning.
Denna skola öppnades, såsom ofvan sagts, hösten 1848.
Enligt Riksdagens beslut skulle 6 lärlingar kostnadsfritt underhållas;
öfriga fingo i början af institutets tillvaro erlägga en årlig
afgift af 100 kronor. Från och med hösten 1852, då institutets
årsanslag af statsmedel blifvit höjdt från 6,000 till 12,000 kronor,
ökades frilärliugarnes antal till 24, och några betalande extra lärlingar
mottogos ej förrän 1871, då sådana fingo tillträde mot eu
afgift af 200 kronor, hvaraf 150 kronor erlades det första och 50
kronor det andra året af deras vistelse vid institutet.

Äfven vid denna skola upptager undervisningen en tid af två
ar. Den teoretiska delen deraf är förlagd till vintermånaderna,
från November till Maj, mellan klockan 6—8 eftermiddagen, hvarförutom
en dag i veckan 6 timmar äro anslagna till undervisning
i ritning, som hvarje gång meddelas åt halfva antalet lärlingar.
Under denna tid börjar det yttre arbetet kl. 7 förmiddagen och
slutar vid skymningen, senast kl. V2 5 eftermiddagen. Endast
andra årets lärlingar kunna dock använda tiden före klockan
7 förmiddagen till sjelfarbete, emedan det första årets då tjenstgöra
i stall och ladugård. Under tiden från Maj till November
inställas alla lektioner med undantag af botaniska exkursioner
samt öfningar i fältmätning och afvägning. Från slutet af September
till kort före examen, som hålles den 20—23 Oktober,
hålla lärarne repetioner och tentera de äldre lärlingarne, som delvis
fritagas från yttre arbete.

Under de sista fem åren har i årligt medeltal undervisning
blifvit åt'' institutets lärare på lärorummet meddelad i

jordbrukslära .......	_______________ 40 timmar
anatomi, hofbeslag,	ytterlära,
sjukdomslära.......	............... 18
liusdjursskötseL.........	-------------- 18 »
skogshushållning.......	.............. 20
trädgårdsskötsel .......	............... 13
bokföring ................	.............. 28
skrifning ................	.............. 18 »

Lärlings ''kursen.

Transport 155 timmar

178

Transport 155 timmar

rättstafning ........................... 19 »

räkning................................. 43 »

geometri .................... 13 »

Summa 230 timmar

eller under den tvååriga kursen 460 timmar. Härtill komma
repetitioner (25 timmar), ritning (i medeltal 60 timmar årligen)
ock dissektioner, då omständigheterna så medgifva. Botaniska
exkursioner samt öfningar i fältmätning ock afvägning företagas
om sommaren.

Utom den praktiska utbildning, som lärlingarne erhålla under
sysselsättningen med jordbruksarbeten, utgöra de äfven särskilda
turer, bland bvilka ingår en körtur på tre månader för hvar och
en. Första året af vistelsen vid institutet utgöra lärlingarne under
hela året turer i stall och ladugård samt vid pudrettberedning.
Hvar och en af dessa turer omfattar en tid af 2 månader. Andra
årets lärlingar hafva hvar och en endast en månads rättaretur,
hvarjemte de under vinterhalfåret sysselsättas en hvar en vecka i
smedjan samt lika lång tid i slöjdverkstaden.

Antalet lärlingar har varit:

År.	Antåg	n a:	Vid institutet	Utexa-
Fria.	Extra.	vistande.	minerade.
1848...........	12	6	18	—
1849..........	9	—	27	—
1850..........	15	8	25	23
1851..........	17	—	23	15
1852..........	7	—	23	6
1853..........	12	4	24	15
1854..........	12	1	23	6
1855..........	12	3	29	11
1856..........	11	—	28	12
1857..........	12	2	26	14
1858..........	12	1	25	11
1859..........	12	2	27	13
1860..........	12	—	27	13
1861..........	12	2	26	13
1862..........	12	—	26	11
1863..........	12	2	26	12
Transport 191	31	—	175

179

År	Äntå	gna:	Vid institutet	Utexa-
	Fria.	Extra.	vistande.	minerade.
Transport	191	31	—	175
1864...............	11	—	26	10
1865...............	12	2	25	12
1866...............	12	1	25	11
1867...............	12	—	27	12
1868...............	12	1	25	13
1869...............	12	1	25	10
1870...............	12	5	26	13
1871...............	12	—	30	11
1872...............	12	3	29	17
1873...............	12	1	27	12
1874...............	12	3	28	15
1875...............	12	4	28	13
1876...............	12	1	31	13
1877...............	12	1	29	15
1878................	12	—	26	11
1879...............	13	—	25	12
1880...............	11	—	25	11
1881...............	13	—	24	13
1882...............	12	—	24	11
1883................	12	—	24	13
Summa	431	54	—	423.

Af de under åren 1873—82 utexaminerade 124 ordinarie lärlingarne
voro vid inträdet:

5.................................... af 21 års ålder

34........ » 22 » »

31.... » 23 » »

21................................... » 24 » »

9.................................... » 25 » »

8..................................— » 26 » »

5........ « 27 b b

4.................................... B 28 B O

1 .................................... B 29 » B

4.................................... » 30 b b

2 .................................... » 31 » »

Häraf framgår, att medelåldern varit nära 24,3 år. Med undantag
af 2 extra lärlingar 1877 hafva inga andra än de, som två

180

år vistats vid institutet och alltså genomgått fullständig kurs, under
de 10 sista åren afiagt afgångsexamen.

Såsom bidrag till upprätthållande af de tvenne läroanstalternas
verksamhet hafva af Riksdagen blifvit beviljade följande årsanslag: 1848—50

......... 6,000 kronor

1851—66 ............. 12,000 »

1867—74 ________________-......... 16,000 ..

1875......... 20,000 »

Derjemte hafva till utgifternas bestridande kunnat påräknas
elevafgifter, hvilkas storlek allt mer ökats, i det att de nedanstående
år utgjorde:

1849—53____________ 450 kronor

1853—57____________ 500 »

1857—63............ 600 » (750 första och 450 andra året.)

1863—70....... 750 »

1870............... 675 » (750 första och 600 andra året.)

Äfven en del lärlingar hafva vissa tider erlagt en afgift af 100
kronor årligen. De inkomster, som genom dessa elev- och lärlingsafgifter
influtit, hafva uppgått till:

År 1850—59 i medeltal pr år............ 13,097

» 1860—69 d:o d:o ....... 17,374

» 1870—79 d:o d:o ............ 25,047

Jemföra vi läroverkens inkomster och utgifter under senaste
åren, så finner man för 1881—82 följande:

Utgifter:

Aflöningar:

föreståndaren....................... 5,000: —

ordinarie lärare .................. 9,350: —

extra d:o .................. 1,100: —

tjensteman ........... 1,950: —

rabatt å mejeriprodukter...... 658: 28

läkare och prest.................. 644:41

betjening ..........................- 3,080: 46 21,783: is

Transport kronor 21,783: 15

181

Transport kronor 21,783: 15

Undervisningsmateriel:

bibliotek och samlingar......... 480: 07

dissektioner ._...................... 152: —

laborationer........................ 900:— 1,532: 07

Underhållskostnader:

byggnader........................... 2,362: 77

inventarier ........................ 1,577: 95

bränsle ..... 3,376: 28

lyse ................................. 716: 54 8,033: 54

Allmänna kostnader:

kontorsutgifter..................... 892: 02

hyra för »fjällstugan»........... 150: —

brandstodsafgift .................. 173: 39

revision.............................. 133: so

styrelsen ........................... 523: 30

läroverkets hästar ............... 1,800: —

diverse ........... 1,023: so

4,696: 31 36,045: 07

Elevers underhåll:

kosthållning.......

diverse .............

Lärlingars underhåll:

kosthållning_______

utskylder ..........

diverse .............

17,492: 20

2,267: 13 19,759: 33

6,695: 7 7
54: 10

491: 40 7,241: 27 27,000: eo
Summa kronor 63,045: 67.

Inkomster:

Statsanslag................

Elevafgifter................

Lärlingarnes arbete ....

Diverse......................

Brist för elevkursen ....
D:o för lärlingskursen

...... 20,000: —

...... 25,603: —

...... 4,922: 72

..... 22: 10 50,547: 82

...... 9,853: 09

...... 2,644:76 12,497.-85

Summa kronor 63,045: 6 7.

182

Ett liknande förhållande visar sig vid jemförelse mellan medeltalen
för inkomster och utgifter under de sex räkenskapsåren
1877—82, hvilka gestalta sig sålunda:

Utgifter:

Aflöning^!-:

föreståndare och lärare
rabatt å mejeriprodukter

läkare och prest____________

betjening.....................

17,389: :i
668:15
605: 72

3,063: os 21,726: 63

Undervisningsmateriel och underhållskostnader:

bibliotek ...... 388: 83

öfningar .......................................... 1,048: 7 6

underhållskostnader ........................... 7,649: 4 7

allmänna omkostnader........................ 3,839:8 7 12,926:9 3

Elevers underhåll:

kosthållning....................................... 18,940:8 6

diverse............................................. 2,141: 93 21,082:79

Lärlingars underhåll:

kosthållning....................................... 7,114: 99

diverse............................................. 646: 57 7,761; 5e

Summa kronor 63,497: 91.

Inkomster:

Statsanslag................

Elevafgifter................

Lärlingsafgifter ..........

Lärlingarnes arbete ....

Diverse......................

Brist för elevkursen ....
D:o för lärlingskursen

...... 20,000: —

...... 28,478:77

...... 25: —

...... 5,083:57

...... 25: 13 53,612: 4 7

...... 7,032:25

...... 2,853m 9 9,885:44

Summa kronor 63,497:91

Den årligen uppkommande bristen är beräknad att betäckas
af nettovinsten på landthushållningen, hvilket ock under de senare

183

åren skett, då, såsom ofvan blifvit visadt, medelnettovinsten
öfverstigit denna brist å läroverkets stat, fastän enstaka år ett motsatt
förhållande egt rum. Förr, då egendomens afkastning ej var
så högt uppdrifven, lemnade densamma vanligen ej den för hvarje
år beräknade summan, hvadan en ständigt fortgående skuldsättning
då med nödvändighet måste ega rum. Påpekas må dock,
att det mera tillfredsställande förhållande, som under senare åren
egt rum, icke kunnat ernås utan genom lärarnes obilligt knappa
aflöning, ringa undervisningsmateriel och flera andra olägenheter,
som af styrelsen upprepade gånger blifvit framhållna och kraftigt
betonade.

Vid sidan af dessa tvenne, nu nämnda undervisningskurser
har ock vid Ultuna institut varit anordnad en särskild skola, afsedd
för utbildande af dugliga mejerskor. Denna lägre mejeriskola
upprättades 1859 i öfverensstämmelse med det af landtbruksakademiens
förvaltningskomité utfärdade reglementet af den
22 Juli 1858 och fortfor till i Oktober 1883. Undervisningen, som
var hufvudsakligen praktisk och upptog ett års tid, började alla
år den 24 Oktober och bestreds af lärare vid institutet samt en
mejeriförestånderska. Endast qvinliga lärjungar mottogos till ett
antal af 6—8, och dessa åtnjöto kostnadsfritt undervisning och
underhåll. Under skolans tillvaro har den varit besökt af 144
ordinarie och 36 extra elever, eller tillsammans 180, af kvilka 157
aflagt godkänd afgångsexamen. Antalet sökande var alltid mycket
stort, i medeltal nära 5 gånger större än de lediga platsernas antal.
Störst var tilloppet 1880, då ej mindre än 62 anmält sig för att i
skolan vinna inträde.

Omkostnaderne för denna skola bestredos af ett statsanslag,
stort 3,000 kronor.

Samtidigt med den lägre mejeriskolans nedläggande öppnades
en högre dylik, afsedd för utbildning af manliga mejerister.
Under ännu pågående första året af sin tillvaro är denna besökt
af 5 elever. Undervisningen meddelas af institutets lärare. Sedan
1883 utgår till densammas underhåll af statsmedel årligen 5,000
kronor.

Ehuru ej direkt bidragande till undervisningen må bär omnämnas
den år 1861 vid Ultuna upprättade agrikulturkemiska försöksanstalten,
till hvars ordnande och upprätthållande Riksdagen
beviljat önskade medel. Samma år upplät institutet ett par tunland
jord till experimentalfält, och följande år ökades denna areal

Mejerikursen.

Försöks anstalten.

184

så, att (len nu utgör omkring 4 finland. Fältet är indeladt i
190 rutor, hvardera om 1,000 qv.-fot. Under loppet af 1862 inreddes
ett för institutet och försöksanstalten gemensamt laboratorium,
hvarjemte i sammanhang dermed uppfördes ett mindre
gasverk.

Från 1867 hafva försöksanstaltens räkenskaper blifvit från institutets
afskilda och föras nu särskilda Det af statsmedel sedan
1861 utgående årsanslaget utgör 4,500 kronor. Till betäckande
af laborationskostnaderna för institutets elever har af institutet
lemnats ett årligt bidrag, först af 750 och sedan 1875 af 900 kronor.
För 1882—84 har Upsala läns hushållningssällskap anslagit
500 kronor årligen till försöksanstalten och dessutom 1,000 kronor
under hvardera af dessa år att användas till uppförande af
en mindre byggnad för anstaltens behof. Resultaten af de mångåriga
kulturförsöken och undersökningarne å laboratoriet äro nu
under bearbetning af försöksanstaltens föreståndare, professor H.
von Post, och är det att hoppas, att de snart skola blifva offentliggjorda.

Till den sålunda lemnade redogörelsen för de vid Ultima befintliga
läroverken och försöksanstalten må till sist blott läggas,
att landshöfdingen friherre R. F. von Krsemer år 1864 afgick ur
styrelsen, hvars ordförande han sedan institutets början varit, samt
att han i denna egenskap efterträddes af landshöfdingen grefve
A. L. Hamilton, som fortfarande innehar ordförandeplatseu.

Alnarp.

Sedan Riksdagen år 1857 lemnat sitt bifall till inrättandet af
ett landtbruksinstitut på Alnarps till landshöfdingeboställe upplåtna
kungsgård, belägen inom Lomma socken i Malmöhus län, 0,i mil
från Åkarps jern vägsstation, förordnade Kongl. Maj:t den 2 Okt.
1857 eu interimsstyrelse beslående af landshöfdingen S. G. von
Troil, kammarherren grefve C. Beck-Friis, häradshöfdingen C. A.
Trolle och ryttmästaren R, H. Stjernsten!, hvilka till år 1862 skulle
iordningställa institutet.

185

Den till institutet hörande egendomen har en areal af 1,135 Egendomen.
tid 15,9 kpld, fördelade, som följer:

Tomter och vägar........................... 34

Trädgårdar och park.................... 50

Åkerjord............. 620

Äng......................................... 10

Strandbete..................... 203

9 arrendegårdar____________ 218

Summa tid 1,135.

Arrendejorden har i medeltal lemnat institutet en årlig inkomst
af omkring 6,130 kronor under 1860-talet och af 7,670 kronor
under 1870-talet.

Under organisationstiden 1857—61 betalades i arrende för
kungsgården 1,000 t:r spanmål, men från och med 1862 höjdes
detta till 1,200 t:r; l/3 råg, 1 /3 korn och l/3 hafre. I penningar
har arrendebeloppet i medeltal för hvarje år uppgått till nära

15,000 kronor under 1860-talet och till omkring 16,900 under 1870-talet. Till egendomens ständiga utgifter äro vidare att hänföra
skatterna, hvilka i medeltal uppgingo till 2,850 kronor om året
andel 1860-talet och till 4,550 under 1870-talet. Sålunda voro
egendomens årliga utgifter under sistnämnda tiotal tillsammans
3,600 kronor högre än under det förstnämnda.

De medel, som för institutets organisation af statsverket ställdes
till interimsstyrelsens förfogande, voro:

anslag för en gång................................... 175,000: —

årsanslag af 18,000 kronor för åren 1858—61

och för eu del af året 1862.................. 75,650: —

räntevinster.............................................. 3,507: 60

vinst af jordbruket och tegelbruket............. 17,436:7 7

Summa kronor 271,594:3 7,

hvartill komrao:

gåfva af enskild person ............................ 20,000:_

af Malmöhus läns hushållningssällskap ett årligt
anslag af 3,000 kronor till trädgården
..................-.......................... 12,000:-

Tillsammans kronor 303,594: 37.

186

Häraf afgick till förre arrendator!!:

i afträde för arrendet .............................. 23,046: 42

i ersättning för hus, foder, utsäde m. m------- 21,953: 5 8

Summa kronor 45,000: —

Utom de för undervisningen afsedda årliga anslagen har institutet
vid Alnarp från statsverket ytterligare bekommit:

År	1866 i	extra	anslag ........	_________ 100,000
»	1869	d:o	d:0	......... 50,000
»	1876	d:o	d:o .........	......... 35,000
))	1878	d:o	d:o .........	......... 21,000

Summa kronor 206,000.

Dertill komma flera olika anslag för en gång af Malmöhus
läns hushållningssällskap såsom:

till inköp af får.......................-........................... 6,000:

» » » åkerbruksredskap .......-.....-................ 8,000:

» » » eu hästmodell af papier maché ............ 3,000: —

» hofbeslagssmedjan i flera poster........................ 11,000:

» mejeriet, inventarier ....................................... 5,300:

Institutet har således inalles bekommit:

af statsverket ...................................................... 432,594: 37

» Malmöhus läns hushållningssällskap--------------------- 44,300: —

» enskild person ------------------------------------------------ 20,000:

Summa kronor 496,894: 37’

Byggnaderna, af hvilka de flesta äro nyupptörda, värderades
år 1862 till 181,306: is kronor, men voro år 1882 i värde upptagna
till 390,671: 79. De förnämsta bland dessa hade i uppförande
kostat:

Institutbyggnaden..................... 143,366: 4 8

Ladugården och veterinärbyggnaden
.............................. 127,955: —

Hofbeslagsskolan ......... 40,000: —

Mejeriet _______ 25,735: —

Värdet å institutets inventarier har under samma tid 1862—82
stigit från 19,741: 03 till 55,891: 47 kronor eller med 36,150,4 5 kronor.

187

Institutets åkerjord är i sin helhet dränerad och merglad.
Till utförandet af dessa grundförbättringar beviljade 1862—63 årens
Riksdag ett räntefritt lån af 30,000 kronor, att efter 5 års tid återbetalas
med y]0 om året.

Beträffande landthushållningen utgjorde:

Spanmålsskörden:

År 1862................................................ 15,143 kub.-f.

» 1863—69 i medeltal per år ________ 14,563 »

» 1870—79 d:o d:o ............... 19,825 »

» 1880.._............................................. 20,374 »

» 1881............................................... 22,136 »

» 1882............ ................................... 25,445 »

Höskörden:

» 1862................................................ 2,920 centner

» 1863—69 i medeltal per år ............... 3,860 »

» 1870—79 d:o d:o ............... 4,573 »

» 1880________________________________________________ 4,610 »

» 1881...... 3,000 ■>

» 1882....................................... 5,270 »

Botfruktsskörden:

» 1862.................................^.............. 5,443 kub.-f.

» 1863—69 i medeltal per år ....... 14,517 »

» 1870—79 d:o d:o ............... 16,150 »

» 1880................................................ 24,345 »

» 1881................................................ 19,196 »

» 1882_______________________________________________ 17,369 »

hvartill kommer sockerbetor:

» 1870—79 i medeltal per år .......... 17,440 centner

» 1880....................... ......................... 38,125 »

» 1881................................................ 26,267 »

» 1882.......... ................................ 33,283 »

Hela skördens bruttovärde:

» 1863—69 i medeltal per år ............... 28,312 »

» 1870—79 d:o d:o ............... 40,208 »

» 1880................................................ 43,766 »

188

XHevkursen.

Då interimsstyrelsen aflemnade sin förvaltning år 1862, funnos
vid Alnarp 156 djur, nämligen: 18 hästar, 24 oxar, 112 andra
nötkreatur, 2 svin och några får, tillsammans värda 17,715 kronor.
År 1881 hade djurens antal ökats till 475, deraf 38 hästar, 258
nötkreatur, 129 får och 50 svin, med ett sammaulagdt värde af

62,855 kronor.

Mjöllaf''kastningen har varit:

År 1863—69 i medeltal per år ............ 36,222 kannor

» 1870—79 d:o d:o .....-...... 78,620 »

» 1880.....................-...................... 97,000

» 1881_____________________________________________ 130,200

» 1882.........................-.................. 151,000 »

Vinsten på landthushållningen i sin helhet, de till institutet
ingående arrendena inberäknade, har, sedan alla omkostnader blifva
betäckta, i medeltal varit under:

1860-talet per år______________________________ 3,331

1870- » » ».............................. 6,375

år 1880.......................................... 7,237.

Landtbruksinstitutet erhöll af Kongl. Maj:t faststälda stadgar
den 25 Februari 1859 med deri gjorda tillägg af den 2 April 1869.
Enligt stadgarne utgöres institutets styrelse af ordföranden, 4 ledamöter
och institutets föreståndare, hvilken under institutets hela
tillvaro varit professor Hj. 0. Nålborst.

I stadgarne omtalas endast tvenne lärokurser, en högre och
en lägre, hvartill sedermera enligt Kongl. Maj:ts beslut 1883 tillkommit
eu högre mejeriundervisning. Men förutom dessa lärokurser
bedrifves undervisning derjemte vid en hofbeslagsskola och en
trädgårdsskola. Slutligen meddelas praktisk utbildning åt mejerskeelever
och s. k. ryktarelärlingar.

Landtbruksinstitutet tog sin början som läroverk den 14 Mars
1862. Den högre undervisningen i landtbruk är dels teoretisk, dels
praktisk. Alla läroämnen föredragas i sin helhet under ett läseår.
Kursen kan sålunda genomgås på ett år, och lärjungar, som vistas
två år vid institutet, få under andra året åhöra föreläsningarne ånyo.
Dessa senare elever undergå första året tentamen endast i vissa
ämnen och det andra året i de öfriga. För vinnande åt inträde
såsom elev fordras numera ej afläggandet af någon inträdesexamen,
hvilket endast var fallet under första året af institutets verksamhet.

Läseåret börjar den 1 November, och fortgår undervisningen
med 3 veckors ferier vid julen, 1 veckas vid påsk och 1 vid pingst,

189

samt 4—6 veckors under sommaren till midten af Oktober, då
examen aflägges.

Läroämnena äro:
	Föreläsningar	Öfningar
	timmar.	timmar.
landthushållningslära.................................	...... 70	—
landtbruksekonomi.....................................	...... 30	_
allmän boskapsskötsel................................	...... 25	—
nötboskapsskötsel.......................................	...... 25	—
skötsel af mindre husdjur och fiskodling...	...... 15	—
husdjurens anatomi och fysiologi ..............	...... 54	—
hästskötsel, hofbeslag och ytterlära............	...... 56	120
sjukdomsbild..............................................	...... 24	—
entomologi.................................................	...... 14	—
botanik.......................................	...... 72
fysik...............................................	...... 20	—
kemi................................................	90	200
geologi....................................................	...... 40
agrikulturkemi ................................	...... 36	—
mjölkhushållning ......................................	...... 40	—
skogshushållning ........................................	...... 24	—
trädgårdsskötsel.. .....................................	—	—
bokhålleri..................................................	...... 60	—
kameralistik...............................................	...... 30	—

.landtmäteri, afvägning och linearritning........... — 36 å 48 e. m.

Summa timmar 725.

Den tid, som af eleverna användes till praktisk tjenstgöring,
är följande: 6 dagar i ladugården och 18 dagar vid åkerbruket,
på tider, som särskild! bestämmas. Inga listor öfver den ordning,
i hvilken eleverna skola deltaga i de praktiska arbetena, finnas upprättade,
utan sker tjenstgöringen efter elevernas alfabetiska ordning.

De ordinarie lärarne och tjensteniännen äro:

1 föreståndare, som föreläser landthushållningslära,
landtbruksekonomi, allmän
husdjursskötsel, uötboskapsskötsel,
skötsel af mindre husdjur och
kameralistik.

1 lärare, som föreläser geologi, fysik
och agrikulturkemi.

6,500

Lön...................... 6,000

gäatningapenningar. 500

fri vedbrand,
fri skjuta,

75# rabatt å trädgårdsprodukter.

Lön...............

vedpenningar

3,000

250

3,250,

76# rabatt å trädgårdsprodukter.

190

1 lärare, som föreläser anatomi, fysiologi,
hästskötsel, hofbeslag, ytterlära
och sjukdomslära; är tillika föreståndare
för hofbeslagsskolan -

Lön...................... 2,900

vedpenningar....... 300

trädgård till eget bruk.

3,200,.

1 lärare, som föreläser kemi och mjölkhushållning;
är tillika föreståndare 1Lön 4.000.
för den högre mejeriskolan. j

1 inspektor, som leder de praktiska
öfningarne i jordbruksarbeten och
tillika teoretiskt undervisar lärlingarne.

Lön............. 3,600: —

provision (år

1880-....... 217:JL8 3,817:13,.

stat: 1 tina hvete, 12
t:or råg, 6 t:or korn,

1 fena ärter, 2 k:or

mjölk dagligen...... (496) —

Summa 4,313: 13,.

fri vedbrand,
trädgård till eget bruk,

2 hästar födda.

1 kamrer, som föreläser bokhålleri och
är institutets bibliotekarie.

1 trädgårdsmästare, som föreläser trädgårdsskötsel
och är föreståndare för
trädgårdsskolan.

Lön 2,000,
fri vedbrand.

Lön.......................... 1,400: —

provision (år 1881) — 367: 43

Summa 1,767: 43..

1 mejerist, som handleder de praktiska 1 Lön 600,
arbetena i mejeriet. Jfn kost''

Alla de ordinarie lärarne och tjenstemännen hafva dessutom
fri bostad.

De extra lärarne äro: Lön.

1 i maskin- och byggnadslära..........-................... 500

1 i botanik........................................................... 600

1 i skogshushållning............................................ 360

1 i fältmätning, afvägning och linearritning......... 600

1 assistent i kemi.............................................. 500.

Följande hufvudlärare hafva förutom föreståndaren innehaft;
anställning vid institutet:

I kemi:

åren 1861—1870........................ D. Brunius,

» 1870.......................... E. W. Olbers.

I veterinär, anatomi och fysiologi:

» 1861................... O. Pehrsson-Bendz.

191

Inspektorsplatsen har innehafts:

åren 1861—62 af.................. L. Nilsson,

» 1862—66 » ................... N. Johnsson,

» 1866—69 » .................... G. Crafoord,

» 1870 — » .................... S. Forsberg.

Eleverna äro dels ordinarie, dels extra. De förra hafva sin
bostad och sitt kosthåll inom institutet, de senare få sjelfva derom
draga försorg. Af de ordinarie eleverna skola 4 vara frielever,
som underhållas på statens bekostnad och som skola genomgå en
tvåårig kurs. Utom elever mottagas äfven hospitanter, hvilka fölen
kortare tid uppehålla sig vid läroverket. Afgiften för ordinarie
elev, som ej är frielev, var första året af institutets tillvaro 600
kronor om året, men höjdes 1863 till 750 kronor och utgår nu
med 750 kronor det första och 600 kronor det andra året. Extra
elev erlägger eu undervisningsafgift af 200 kronor per år, och
hospital^ betalar för sin vistelse vid institutet 75 kronor i månaden
och erhåller derför fri bostad och kost i likhet med ordinarie
elev. Eleverna bilda inom sig sedan 1870 en kår, för hvilken af
dem sjelfva upprättade stadgar äro gällande, och betala de i årsafgift
8 kronor samt bilda tillsammans med lärarne en läseförening.

Examen varar i två dagar, och under den ena dagen aflägges
den teoretiska examen. De i examen godkända eleverna erhålla
afgångsbetyg, hvilka sedan 1873 äro af två slag: »fullständiga»,
upptagande alla läroämnen i öfverensstämmelse med Kong!, brefvet
af den 8 Maj 1868, och »ofullständiga» för ett färre antal ämnen.

Antalet af dem, hvilka vid institutet vistats såsom elever och
som derifrån utgått, har varit:

År.

Intagna elever:
Ordinarie. Extra.

Hospi tanter.

Utexaminerade: „

Fullst. exam. Ofullst. ,~Tan
2års kurs. lårskurs, examen. e

1862 ............... 30 — - — — — —

1863 ................ 2 — — — — — —

1864 ................ 32 — - 31 — — —

1865 ................ 2 — — 2 — 1 —

1866 ................ 33 1 — 32 — 1 —

1867 ................ 3 — — — — — —

1868 ................ 8 — 2 30 — 7 —

1869 ................ 16 — — — — — —

Transport 126 1

192

Lärlings hiirsen.

Transport	126	1	2	95	—	9	—
1870 ...............	22	1	—	23	—	1	—
1871................	29	—	9	13	—	2	—
1872...............	35	4	—	11	—	1	—
1873...............	31	1	7	13	4	24	7
1874................	34	—	4	11	5	23	4
1875................	20	—	5	7	13	12	5
1876...............	37	1	3	14	4	2	3
1877................	24	—	—	14	12	11	—
1878................	28	2	5	15	2	10	5
1879................	24	4	5	11	3	10	5
1880................	26	6	6	11	2	15	6
1881................	10	2	7	14	2	14	7
1882................	36	7	4	15	—	5	4
Summa	482	29	57	267	47	139	46.

Eu elev har hvart och ett af åren 1880 och 1881 under kursens
lopp aflidit.

Elevernas medelålder vid inträdet har under åren 1873—82
varit 21,5 år. 30 hafva varit 18 år, halfva antalet 19—21 år, nämligen
i ordning för hvart och ett af dessa lefnadsår 51, 69, 40.
För de tre följande lefnadsåren 22—24 har antalet varit 45, 29,
19. Af återstoden hafva 8 innehaft en ålder af 30 år och derutöfver.

Från lärlings- till elevkursen hafva uppflyttats:

År 1876........ 4 År 1880............................ 1

» 1877............................ 1 » 1881............ 2

» 1878........................... 6 » 1882.............. 5.

» 1879................... 3

Den lägre landtbruksskolan öppnades hösten 1861 med 12 fri
lärlingar. Undervisningen är dels praktisk, dels teoretisk, hufvudsakligen
det förra. Alla läroämnen föredragas under ett läseår,
hvadan kursen kan genomgås på ett år. Lärlingarne äro af två
slag: fria, hvilka åtnjuta fri bostad och kost och som genomgå
en tvåårig kurs, och betalande, som sjelfva hålla sig med kost
samt sedan hösten 1882 dessutom betala 50 kronor om året i undervisningsafgift.
Af frilärlingar antagas hvarje år 12 och af betalande
så många utrymmet medgifver. De senare kunna genomgå
kursen på ett år. För vinnandet af inträde fordras af alla god
fräjd. Inga frilärlingar antagas, som ej fullgjort sin bevärings -

193

pligt. Af betalande kunna deremot antagas yngre, endast de äro
fylda 18 år. Kostnaden för böcker och skrifmaterial uppgår till
omkring 40 kronor för kursen.

Läsåret börjar den 1 November, och fortgår undervisningen
med 3 veckors julferier till slutet af Mars, hvadan undervisningstiden
uppgår till 19 veckor med 20 timmars undervisning i
veckan.

Läroämnen äro:

Föreläsningar Öfningar
timmar. timmar.

landthushållning.............................................. 70 —

anatomi och fysiologi.............................. 36 40

hästskötsel, hofbeslag och ytterlära................. 25 —

allmän och speciel boskapsskötsel.___________________ 36 —

mjölkhushållning.............................................. 12 —

kemi.......... 36 —

geologi och fysik............... 20 —

botanik och trädgårdsskötsel.......................... 20 32

skogshushållning ............................................. 20 —

fältmätning, afvägning och kartritning............. 10 122

linearritning .............. — 120

räkning och skrifning...................................... 58 —

bokföring och kommunalförfattningar............. 54 —

nationalekonomi................... 6 —

Summa timmar 403 314.

Med praktiska arbeten på fältet och i ladugården m. m. skola
lärlingarne, i enlighet med den 1882 införda nya undervisningsplanen,
sysselsättas första året 250 arbetsdagar och andra året
150, eller tillsammans 400 dagar, i stället för att de förut haft
skyldighet att utgöra 500 dagar. De lärlingar, som genomgå en
tvåårig kurs, utgöra följande turer:

rättaretur.................................... 1 månad,

ladugården.................................. 1 »

magasin och kontor ................... 2 veckor,

stallet ........................................ 1 vecka,

trädgården ................................ 1 »

För sjukstallet och slöjdverkstaden äro ej några bestämda
turer föreskritna. De lärlingar deremot, som genomgå en ettårig
kurs, utgöra turer endast halfva tiden.

194

Andra årets lärlingar jemte de betalande äro befriade från
kroppsarbete från Nov. till och med Mars, hvadan de derunder
kunna egna all den tid, som ej upptages af undervisning, till sjelfstudium.

Undervisning i den lägre landtbrukskursen meddelas, utom
af institutets ordinarie lärare och tjensteman, äfven af läraren i
skogshushållning och af en extra lärare i räkning och skrifning,
hvilken senare i arfvode derför åtnjuter 200 kronor om året.

Med lärlingarne anställes teoretisk examen i början på April
och praktisk i sista hälften af Oktober.

Antalet lärlingar har	varit:
År.		fria	Intagna extra	Utexaminerade
1862................................		23	—	—
1863................................		11	—	11
1864................................		13	—	12
1865................................		14	—	11
1866................................		12	—	13
1867................................		12	—	14
1868................................		12	—	12
1869...............................		12	8	12
1870................................		12	4	20
1871................................		12	1	16
1872................................		12	8	13
1873................................		12	4	20
1874...............................		12	9	16
1875................................		12	22	21
1876................................		12	15	34
1877................................		12	19	27
1878................................		12	23	31
1879................................		12	15	35
1880................................		11	23	27
1881................................		13	15	35
1882................................		12	12	26
	Summa	265	178	406

Under de sista tio åren hafva 113 lärlingar utgått efter endast
ett års kurs.

195

Omkostnaderna för den lägre landtbruksskolan äro:

tvätt................................................... 150

uppassning................... 400

annonser och undervisningsmateriel.... 400

sjukvård och medicin............... 200

stenkol................................... 900

extra lärarens lön.................. 200

kosthåll för 24 lärlingar................... 7,884

Summa kronor 10,134.

De af Riksdagen till landtbruksinstitutet vid Alnarp beviljade
årsanslagen hafva varit:

åren 1862—63...... 18,000 kronor

» 1864—66...... 24,000 »

» 1867—74......................... 26,600

» 1875—82......................... 29,400

Från Malmöhus läns hushållningssällskap har institutet sedan
år 1862 dessutom bekommit 500 kronor om året till bokinköp.

Derjemte har till utgifternas bestridande kunnat påräknas afgifterna
af elever och lärlingar, hvilka i medeltal uppgått till
21,676 kronor om året under 1860-talet och till 28,722 under 1870-talet.

För år 1881 ställer sig läroverkets stat som följer:

Utgifter:

Aflöningar:

föreståndaren........................................ 6,500

ordinarie lärare.................................... 7,700

extra d:o .................................... 1,860

tjensteman........................................... 7,000 060

Undervisningsmateriel:

bibliotek............................................... 500

laboratorium och anatomisal................ 4,453 4 ggg

Underhållskostnader:

bränsle och lyshållning........................ 4,598

inventarier............................................ 1,672

byggnader....................................... 4,614 10>884

Transport 38,897

196

Transport 38,897

Allmänna omkostnader:
läroverkets hästar .
diverse ......-........

Kosthållning:

eleverna .............

lärlingarne __________

744

6,783 7,427
18,535

7,100 25,635 71,959.

Inkomster:

Statsanslag............

Elevafgifter_______________

Lärlingsdagsverken ....
Af hushållningssällskap
Diverse......................

29,400: —

26,461: 7 9
7,099: 20
1,800: —

962: s 5 65,723: 84.

Mejeri Tiurser.

Efter att vid Alnarp eu mejeribyggnad blifvit år 1872 uppförd,
öppnades derstädes följande år en lägre mejeriskola, afsedd
att praktiskt utbilda mej erskor. De i denna kurs deltagande
betala 15 kronor i månaden för kost och husrum. På bekostnad
af Malmöhus läns hushållningssällskap finnas tvenne friplatser.
Frieleverna, för hvilka hushållningssällskapet betalar 100
kronor för hvar och en, stanna vid mejeriet endast ett hälft år.

Antalet mejerskeelever, som bevistat skolan, har varit:

1873_______ 4

1874.______ 6

1875 ............-----....... 7

1876 ....................—- 5

1877 ....... 6

1878 ...............-........ 6

1879.......... 5

1880 _______ 4

1881 .......--......-...... 9

1882 ............ 4

1883 .............-......... 6

Den 1 November 1881 öppnades den högre mejeriskolan. För
dess iordningställande har af 1883 års statsanslag användts 4,333 V3
kronor till skolans ordnande, och dessutom har Malmöhus läns hushållningssällskap
till samma ändamål bidragit med 2,000 kronor
till lokalens inredning och 3,300 kronor till inköp af mejeriredskap
från Norra Amerika, hvarest de inköptes af en från hushållningssällskapet
utsänd person, till hvilkens resekostnad samma
sällskap anslog 1,200 kronor. Till skolans fullständiga iordningbringande
är beräknadt att ytterligare 2,000 kronor af institutets

197

medel skola åtgå, så att skolan fullt färdig skall hafva kostat
11,600 kronor. De årliga utgifterna äro faststälda till:

förste lärarens lön ........ 4,000

laborationskostnader ........................ 1,000

eller tillsammans kronor 5,000
hvilka utgå af statsanslaget, och dessutom

extra lärarens lön........................... 500

till mejeristen_____________ 700

eller tillsammans kronor 1,200
som utgå från institutets medel.

Den årliga kostnaden för mejeriskolan vid Alnarp skall sålunda
komma att uppgå till 6,200 kronor.

Mejeriet är försedt, med ångmaskin, och är meningen att för
dess behof inrätta ett gasverk. Bland de från Amerika införskrifna
redskapen må nämnas 1 ystkar, 1 emulsator, ostqvarnar
och 1 ostpress samt en mjölkväg. För mjölkens skumning finnas
tvenne af de Lavals och en af Burmeister & Wains separatorer.
I mejeribyggnaden finnas förutom mejerilokalerna boningsrum för
6 elever, föreläsningssal och laboratorium.

Skolan besökes under det första året af dess verksamhet af
5 elever och 2 hospitanter. Undervisningen meddelas af föreståndaren
för institutet, af lärarne i mjölkhushållning, i anatomi och
fysiologi samt af en extra lärare i maskin- och byggnadslära och
af mejeristen.

Trädgården med tillhörande plantskolor omfattar en areal
af 20 tunland med bostad för trädgårdsmästare, frukt- och växthus,
kaster, drifbänkar och ekonomihus. Trädgården åtnjuter i
årsanslag af Malmöhus läns hushållningssällskap 3,000 kronor
mot skyldighet att kostnadsfritt förse länets folkskoleträdgårdar
med fruktträd och prydnadsväxter, för hvilket ändamål under
åren 1870—80 utgått 107,600 plantor, och betalar trädgården till
institutet ett arrende af 800 kronor. Den årliga försäljningssumman
uppgår till omkring 18,000 kronor. Till denna trädgård
ansluter sig en botanisk trädgård och park på 30 tunland,
som är i det närmaste fullbordad och som skall inrymma alla slag
af träd och växter, som kunna trifvas i vårt klimat. På bekostnad
af Malmöhus läns hushållningssällskap öppnades 1876 en i samband
med trädgården stående trädgårdsskola, för hvilkens upp -

Trädgårds skolan.

198

rätthållande beviljades ett årligt anslag af 1,600 kronor, hvilket
för år 1884 blifvit köjdt till 2,450 kronor.

Kursen är tvåårig, men alla läroämnena genomgås på ett år.
Läsåret börjar i slutet på Oktober och fortgår med undantag af
julferier till slutet af April. Under Januari, Februari och Mars
är den äldre kursen befriad från kroppsarbete, för att under
denna tid dels kunna deltaga i undervisningen för landtbrukslärlingarne,
dels repetera de flesta ämnena i och för examen, som
hålles på våren.

Läroämnena äro:

fruktträdgårdsskötsel _______________	50 timmar.
pomologi ..............................	10	))
skadeinsekter och växtsjukdomar	10	))
köksväxtodling........................	. 50	»
dendrologi______________________________ botanik .................................	j 48	»
kemi, geologi ________________________	24	»
anläggningskonst ..................1 fältmätning och afvägning .......	j- 48
räkning och skrifning ............\| bokföring ..............................1	\ 48	»

Summa 288 timmar.

Af institutets lärare deltaga i undervisningen lärarne i geologi
och i kemi. För (Ifrigt meddelas undervisning af institutets
trädgårdsmästare, som är skolans föreståndare, samt af tre extra
lärare, hvaraf en i räkning och skrifning.

Trädgårdsmästarebefattningen har innehafts:

åren 1861—65 af_______________O. Hurtig,

» 1865—73 » ...........Hjort!],

» 1873--» ...............F. Ulriksen.

Utom med deltagande i alla i trädgården förefallande praktiska
arbeten sysselsättas eleverna 8—14 dagar om sommaren
med öfningar i fältmätning och afvägning. Examina hållas på
samma tider som för landtbrukslärlingarne; den teoretiska på våren
och den praktiska på hösten.

Eleverna erhålla afgiftsfritt undervisning och bostad, men
hålla sig sjelfva med kost, hvartill de erhålla bidrag af institutet
första året med 10 kronor i månaden och andra året med 15.
Genom hushållningssällskapets ofvannämnda ökade anslag hafva

199

bidragen till kosthållet för sex elever kunnat höjas. Kostnaden
för böcker och skrifmateriel uppgår till omkring 35 kronor för
kursen.

Antalet elever, som bevistat trädgårdsskolan, har varit:

1876........................	6	1880..........	_______________ 12
1877________________________	12	1881__________	_______________ 16
1878________________________	12	1882__________	_______________ 13
1879........................	12	1883..........	______________ 16
Trädgårdens inkomstei	• och ut	gifter för år	1882 voro:

Inkomster:

Anslag af hushållningssällskapet ____________ 4,600: —

Försäljningar_______________________________________ 18,375: — 22,975: _

Utgifter:

Inköpta växter _____________________________________ 7,681: 07

Omkostnader ______________________________________ 14,298: 29

Vinst__________________________________________________________________

21,979: 36
995: er.

Utgifterna för skolan äro beräknade till:

Aflöning till fyra lärare ....................1,300: —

Bränsle och belysning ........................... 100: —

Städning ......................................... 200: — 1,600: --

Kosthållning:

Osta årets elever:

3	ä 10	kr. i	män. för	år 120: -	360: —
3	å 21:	80	dito	261: 6 0	782: so
2:dra	årets	elever
3	å 15:	.-	dito	180: —	540: —
3	å 26:	80	dito	321: 60	964: so

Summa kronor 4,247: 60.

Hofbeslagsskolan öppnades den 8 April 1863 med 8 lärjungar,
sedan Malmöhus läns hushållningssällskap härtill beviljat

1,000 kr., enligt beslut af den 28 Januari samma år. På hösten
anordnades eu ny kurs, likasom föregående på 2 månader, med
8 elever. Afgiften för elevernas såväl underhåll som undervisning
erlades af hushållningssällskapet, enligt räkning af föreståndaren;
dock var afgiften för sjelfva undervisningen bestämd till 50
kronor åt föreståndaren och 12: so åt instruktionssmeden för
hvarje elev.

Iiofbeslags skolan.

200

År 1864 anordnades en ny kurs för smeder från Malmöhus län
samt en privatkurs för 2 hofslagare och 8 man från husarregementet
Konung Carl XV. 1865 tillkommo elever äfven från andra
län än Malmöhus. Kursen var från och med föregående år
utsträckt till 3 månader.

År 1875 öppnades eu kurs jemväl för manskap från de
2:ne indelta skånska kavalleriregementena samt från husarregementet
Konung Carl XV, hvilken sedermera årligen fortfarit,
hvarjemte Smålands husarregemente tillkommit. Kursen för de
militära hofbeslagseleverna har ända till sistlidet år varit anordnad
med 3 månaders undervisning det ena och 3 månaders
det andra året, men från och med år 1883 pågår kursen 6 månader
samt begynner hvarje är den 1 Oktober och är beräknad
till 8 ä 10 man per kurs. För dessa elever betalas visst
per kurs för undervisningen samt för öfriga omkostnader enligt
räkning.

De civila hofbeslagseleverna äro fördelade på 3:ne kurser om
året, hvardera om 3 månader. En kurs begynner den 2 Januari för
17 elever från Malmöhus län, samtidigt således med sista halfkursen
för de militära eleverna. En andra kurs begynner den 16
Juni för smeder från alla län utom de skånska, och slutligen
begynner en tredje kurs den 21 September för smeder från
Kristianstads län, samtidigt således med militärelevernas första
halfkurs.

De civila elevernas undervisning och underhåll bekostas af
vederbörande hushållningssällskap, och erlägges derför numera en
afgift af 160 kronor per elev för föda, eldning och städning samt
undervisning. Elev håller sig sjelf med sängkläder och skoverktyg.
För elever från Malmöhus län erlägges något mera
mot skyldighet för hofbeslagsskolans föreståndare att underhålla
skolans inventarier, hvilka tillhöra detta läns hushållningssällskap.
Hofbeslagsskolans byggnader underhållas jemväl
af nämnda hushållningssällskap. Undervisningen meddelas af
läraren i veterinär vid institutet, och de praktiska öfningarne ledas
af en instruktionssmed med biträde af en verkgesäll. Föreläsningar
hållas 4 till 6 i veckan, utom 1 å 2 timmars dagliga
demonstrationer i hästfotens byggnad, fotens sjukdomar och de
härvid erforderliga sjukbeslagen. De praktiska öfningarne i
smide och skoning pågå från kl. 6 f. m. till kl. 6 e. m. under 9
timmars tid.

201

Instruktionssmeden uppbär inkomsten för smide och skoning
mot det att han håller skolan med kol och jern för smide. Dessutom
uppbär han 15 kronor per elev för 3 månaders kurs.

Per kurs underläggas mellan 1,900 och 2,000 hofbeslag eller
mellan 7—8,000 per år.

Antalet lärjungar, som bevistat hofbeslagsskolan, är

År. 1863_________	Civila.	Militära,	Summa
__________________ 16		deraf utexam.	utexaminerade. 16
1864.........	.................. 8	10	10	18
1865.........	.................. 21	—	—	21
1866.........	__________________ 18	—	—	18
1867.........	__________________ 18	—	—	18
1868.........	__________________ 13	—	—	13
1869_________	17	—	—	17
1870.........	.................. 20	—	—	20
1871.........	__________________ 18	—	—	18
1872.........	.................. 23	—	—	23
1873.........	.................. 28	—	—	28
1874_________	.................. 24	—	—	24
1875.........	.................. 24	14	10	34
1876_________	.................. 24	11	5	29
1877_________	__________________ 31	14	6	37
1878.........	.................. 41	14	6	47
1879_________	.................. 44	14	8	52
1880.........	.................. 41	15	6	47
1881.........	47	14	8	55
1882.........	43	14	6	49
1883...	.................. 38	8	7	45
	Summa 557		72	629.

Omkostnaderna för liofbeslagsskolans nya bygnad, som upplåts
till begagnande den 2 Augusti 1877, hafva varit:

För bygnaden:

statsanslag................................... 35,000

bidrag af Malmöhus läns hushållningssällskap
............................... 5,000

bidrag af dito dito ......................2,000 42,000

Transport 42,000.

Samlingar

202

Transport 42,000

För inventarier:

af Malmöhus läns hushållningssällskap 4,000
Tillsammans kronor 46,000.

Ryktarelärlingar hafva sedan 1876 åtnjutit praktisk undervisning
i ladugården. Kursen varar 6 månader. Antalet sådana
lärlingar har varit 2 om året, och har deras vistelse bekostats
af Blekinge läns hushållningssällskap med 175 kronor för hvarje
lärling.

Af samlingar och undervisningsmateriel finnas vid Alnarp:

1 modellsamling af landtbruksredskap och verktyg,

1 trä- och skogsfrösamling,

1 botanisk samling,

1 insektsamling,

1 ullsamling,

1 samling af foder- och gödselämnen,

1 mineral- och bergartssamling,

1 kemisk preparatsamling,

1 anatomisk och zoologisk preparatsamling.

Biblioteket innehåller öfver 3,400 nummer, och boksamlingen
är delad i 4 serier:

a) Mörckska biblioteket, skänkt af godsegaren B. G. Westberg,
innehållande 1,000 nummer.

b) Stora biblioteket, 2,100 nummer.

c) Alnarps läsförenings boksamling, 80 band skönlitteratur.

d) Trädgårdsbiblioteket, 250 band.

Af tidskrifter finnas 3 svenska, 2 danska, 5 tyska, 1 fransk
och 5 engelska.

Hela antalet vid Alnarp sig uppehållande lärjungar har de
sista åren varit:

Läsåren

Landtbrukselever:	1882 -83.	1883—81.
2:dra årskursen_______	.................... 22	20
lista d:o .......	____________________ 18	18
Extra _______	-.........-...... lo 53	10 48
	Transport 53	48.

203

Transport

Högre mejerielever...........................

Hospitanter.................................

Landtbrukslärlingar:

2:dra årskursen___________________________ 18

lista d:o ___________________________ 7 95

Betalande ......... 15

Lägre mejerielever ...........................

Trädgårdselever:

2:dra årskursen_______________ 6

lista d:o ........................... 7

Hofbeslagssmeder ...........................

Ryktarelärlingar ____________________________

1 12
45
3

161.

169.

204

Landtbruksskolorna.

Den första af rikets lantbruksskolor anlades år 1840 i
Malmöhus län af den år 1838 bildade Skånska hushållsföreningen.

År 1841 beviljade Riksdagen, såsom redan förut blifvit nämndt,
det första statsanslaget till landtbruksskolorna, att med 1,500 kronor
om året utgå till fem sådana. Ett lika belopp till ytterligare
fem skolor anslogs vid 1844 års riksdag. År 1849 gafs åt
landtbruksakademiens förvaltningskomité i uppdrag att utöfva
öfverinseendet öfver landtbruksskolorna, och den 14 Januari 1851
utfärdades af Kongl. Maj:t för dem det första gemensamma reglementet.

Af 1850—51 årens Riksdag höjdes anslaget till då befintliga
10 skolor till 3,000 kronor om året för hvarje, och vid 1853—54
årens riksdag utsträcktes detta anslag till ytterligare tre nya
skolor. År 1858 höjdes det till landtbruksskolorna utgående årsanslaget
till 4,000 kronor för hvar och en af då befintliga 16
skolor, hvilkas antal ökades till 19 år 1863, då 4,000 kronor beviljades
till en ny skola och 2,000 kronor till hvardera af tvenne
andra.

Tillökningen i antalet landtbruksskolor har försiggått, som
följer:

År. Nyanlagda. Hela antalet.

1840...... 1 1

1841............. 1 2

1842 .............. 2 4

1843 .................. 1 5

1846 .................. 1 6

1847 ............. 3 9

1850......... 1 10

1852 __________________ 2 12

1853 .................. 1 13

205

1855____________	...... 3	16
1856____________	______ 1	17
1857............	______ 1	18
1858............	______ 1	19
1859____________	______ 2	21
1861............	______ 1	22
1862.___________	______ 1	23
1864............	______ 2	25
1867............	______ 2	27
1879..........-	...... 1	28
1882____________	______ 1	29

För närvarande finnas 3 skolor i Kalmar län, 3 i Elfsborgs,
2 i Skaraborgs, 2 i Vermlands och 1 i hvartdera af alla öfriga
län med undantag för Upsala. Derjemte meddelas en med undervisningen
i landtbruksskolorna likartad i den lägre kursen vid
Ultima och Alnarps landtbruksinstitut.

Den 27 Mars 1863 utfärdades af Kongl. Maj:t förnyadt reglemente
för skolorna, och var detta i kraft till den 13 April
1877, då det ersattes af nu gällande stadgar. Jemte dessa äro
för skolorna gällande följande af landtbruksakademiens förvaltningskomité
utfärdade cirkulär nämligen:

af den 13 November 1863, angående närmare bestämmelser för
undervisningen jemte formulär till afgångsbetyg,
af den 21 September 1877 med förändrade bestämmelser för afgångsbetygen
och

af den 20 December 1866, innehållande påminnelse om praktiskt
deltagande i ladugårdsskötsel!:».

I Malmöhus län anlades, efter hvad förut blifvit nämndt, af
skånska hushållsföreningen den 26 April 1840 en landtbruksskola
på den af föreningen för ändamålet inköpta gården Orup.
Från skolans stiftelse till år 1877 har vården om skolans angelägenheter
varit anförtrodd åt förenämnda hushållsförenings
styrelse, som för skolan utfärdade dess första stadgar, gällande
till år 1851, då det första för landtbruksskolorna gemensamma
reglementet utfärdades.

Samma år fördubblades statsanslaget, hvilket från år 1841
utgått med endast 1,500 kronor om året. Ringheten af detta
anslag införde skolan i början af dess tillvaro på skuldsättningens
bana, hvilket föranledde åtskilliga rotehållare inom båda

iMalmöhus
län.

206

de skånska länen att anslå sina rotevakans-öfverskottsmedel
till skolan. Dessa medel, som till en början uppgingo till 2,100
kronor om året, fortforo delvis att utgå under kela 20 år, ehuru
med allt mindre och mindre belopp.

Redan fyra år efter skolans öppnande anmälde sig 120 inträdessökande.
År 1849 bestämdes kursen till 1 1/2 år; tvenne
somrar och en vinter. Lärlingarne fingo sjelfva hålla sig med
kost, ljus och sängkläder, hvarför kostnaden beräknades till 100
kronor om året. För tillredning af sin kost erhöllo de ledighet
frän arbetet mellan kl. 10 f. m. och kl. 2 e. m. Detta förhållande
ändrades likväl efter utfärdandet af 1851 års reglemente.
Sistnämnda år erhöll skolan en ny föreståndare, herr F. v. Ekensteen.
Han är den tredje i ordningen af skolans föreståndare
och bibehåller fortfarande sin befattning. År 1854 meddelades
endast 2 timmars daglig undervisning på lärorummet, men följande
år ökades undervisningstimmarnes antal till fyra. År 1872
utvidgades skolegendomen genom arrende af Oregården, dit skolan
flyttades den 14 Mars 1880 efter försäljning af Orup.

Den 7 Juni 1882 afgaf en af Malmöhus läns hushållningssällskap
tillsatt komité betänkande med förslag till ordnande af
undervisningen vid landtbruksskolan å Oregården. De hufvudgrunder,
efter hvilka komiterade ansågo undervisningen böra
ordnas, voro:

l:o. Kursen skulle vara tvåårig för de lärlingar, som erhålla
både fri kost och fri undervisning.

2:o. Första och andra årets lärlingar böra i allmänhet undervisas
på skilda afdelningar, så att de förra erhålla en hufvudsakligen
praktisk och förberedande undervisning samt de
senare eu mera teoretisk och afsilande. Under första året
bör lärlingen derföre utgöra 250 och under det andra året
150 arbetsdagar, samt vara berättigad att erhålla motsvarande
minst 20 och 100 skoldagar.

3:o. Det första året indelas sålunda, att lärlingen under tiden
från 1 November till 1 April gär i arbete fem dagar i veckan,
samt erhåller undervisning å skolrummet en dag. Från den
1 April till den 1 November är undervisningen å skolan instäld.
Det andra årets lärlingar undervisas å skolrummet
fem dagar och sysselsättas med kroppsarbete en dag i veckan
under November—April; från April till November utgö -

207

ras resterande arbetsdagar och erhålles undervisning i fältmätning
m. fl. praktiska öfningar.

4:o. Teoretisk examen hålles i början på April och praktisk
uppvisning efter medlet af Oktober, då afgångsbetyg utlemnas.

5:o. Det öfverlemnas åt skolans styrelse och föreståndare att
bestämma de vilkor, hvarunder ett visst antal betalande lärlingar
kunna få genomgå en ettårig kurs tillsammans med
andra årets lärlingar, eller också deltaga endast uti den teoretiska
undervisning, som dessa erhålla. Komiterade hade
likväl tänkt sig, att lör den ettåriga kursen ingen afgift och
för vinterkursen 50 kronor skulle erläggas, då lärlingarne
sjelfva bekosta sitt vivre.

Komiterade föreslogo tillika, att, utom i de ämnen reglementet
för landtbruksskolorna föreskrifver, undervisning derjemte
skulle meddelas i kemi, geologi, fysik (väderlekslära), nationalekonomi
och mjölkhushållning.

Efter att undervisningen vid skolan i öfverensstämmelse
härmed blifvit ordnad anslog länets hushållningssällskap till
skolan årligen 2,400 kronor, att från den 24 Oktober 1882 utgå
i tre år. Statsanslaget utgår med 4,000 kronor om året. Till
anskaffande af undervisningsmateriel beviljade hushållningssällskapet
1882 ett anslag för en gång af 1,500 kronor och till
inredning af skollokalen 2,600 kronor.

Lärarepersonalen utgöres för närvarande af:

1 föreståndare, som undervisar i skogshushållning,

1 förste lärare, fri bostad och fritt vivre, lön ... 1,000 kronor

1 underlärare, lön.............. 600 »

1 veterinärlärare, lön________________ 300 »

1 extra lärare för fem månaders undervisning,

fritt vivre, lön ............ 1,000 »

1 trädgårdsmästare, 1 slöjdare, 1 smed, för undervisningen
tillsammans.......................... 200 »

Antalet utexaminerade lärlingar har varit från skolans början
till och med år 1882—381.

I Södermanlands län hade man, då landtbruksskolan vid Söderman
Väderbrunn anlades 1841, sedan flera år tillbaka förberedt upp- lands län
rättandet af ett landtbruksinstitut med anledning af en af kom -

208

merserådet J. A. Welander år 1804 gjord donation af 41,250 kronor,
hvaraf tredjedelen skulle tillfalla Björnlunda socken till eu
barnuppfostrings- och undervisningsanstalt och två tredjedelar
ställas under Södermanlands läns hushållningssällskaps disposition
för befordrande af handaslöjder i allmänhet hos allmogens barn.
Intill 1830-talet användes räntan af dessa medel till premier för
uppmuntran af allahanda husslöjd hos allmogen inom länet. Vid
denna tid väcktes af hofmarskalken friherre G. de Geer i hushållningssällskapets
förvaltningsutskott förslag att med tillhjelp
af Welanderska fonden åstadkomma ett landtbruksinstitut inom
Södermanlands län. Förvaltningsutskottet ingick derföre till Kongl.
Maj:t med anhållan att få använda fonden för sådant ändamål,
och genom skrifvelse af den 18 Oktober 1833 gafs dertill bifall.

För ändamålet arrenderades 1841 Väderbrunns kungsladugård
på 30 år, och år 1871 förnyades detta arrende på en tid af ytterligare
20 år, allt för Welanderska fondens räkning. Genom öfriga
tillgångar af denna fond, som för närvarande uppgår till omkring

100,000 kronor, har skolstyrelsen, hvilken utgöres af hushållningssällskapets
förvaltningsutskott, under arrendetiden uppfört flera
nybyggnader och täckdikat jorden.

I samband med landtbruksskolan aulades en verkstad för tillverkning
af landtbruksredskap, hvarmed fortsattes till 1861, då tillverkningen
inskränktes till gårdens eget behof. Till skolans första
föreståndare antogs Kongl. sekreteraren J. Th. Nålborst, och i
Juli månad 1842 antogs till underlärare hans son Hj. Nathorst
hvilken 1848, då fadern afsade sig föreståndarebefattningen, efterträdde
honom. År 1849 hade från skolans början utgått 49 lärlin.
gar. År 1851 funnos vid skolan 5 lärare, nämligen: föreståndare,
underlärare och undervisare i slöjd, i smide samt i trädgårdsskötsel.
År 1854 hade från skolans början 105 lärlingar och 42 elever
åtnjutit undervisning. Skolans föreståndare herr Hj. Nathorst
lemnade sin befattning 1855 för att öfvertaga motsvarande vid
den nyupprättade Dagsholms landtbruksskola i Elfsborgs län, och
efterträddes han af nuvarande föreståndaren herr R. Georgii. År
1872 meddelades undervisning äfven åt koskötare. Af Welanderska
fonden bekommer skolan, utom extra anslag till nybyggnader
och dränering, arrendebeloppet 3,700 kronor och dessutom 800
kronor till skolans underhåll. Statsanslaget utgår med 4,000
kronor, så att skolans hela årliga inkomst uppgår till 8,500
kronor.

209

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare, äfven lärare, som har egendomen fritt från arrende,

men skall aflöna:

1 lärare, fritt vivre, lön 600 kronor;

1 jägmästare, 5 kronor per dag;

1 veterinär, 70 kronor per år;

1 smed;

1 slöjdare.

Antalet utexaminerade lärlingar har från- skolans början till
och med år 1882 varit 350.

I Östergötlands län anlades eu landtbruksskola vid Sjögestad
år 1842. Der inrättades 1845 en botanisk trädgård och ett kemiskt
laboratorium samt lemnades äfven undervisning åt elever af
ståndspersonsklassen. De senares antal utgjorde första året 8.
Dessförutom började man äfven vid denna skola tillverka landtbruksredskap
till afsalu. År 1849 meddelades undervisning af föreståndaren,
underläraren, bokhållaren, slöjdaren och smeden. Många
af de under 1840-talet utexaminerade lärlingarne erhöllo anställning
i Norge. År 1852 utvidgades undervisningen genom anställandet
af eu veterinär som lärare. Den 24 Oktober 1855 flyttades
skolan till den af länets hushållningssällskap inköpta egendomen
Haddorp, och samtidigt afgick skolans dittillsvarande föreståndare
fil. dr S. Moberg. År 1861 blef till föreståndare för skolan, efter
hen- A. G. Österkolm, antagen herr Hj. Hazelius. Han bibehöll
denna befattning till 1873, då han efterträddes af förre inspektören
vid Ultuna B. Nordström, som qvarstod till 1882, hvilket år skolan
flyttades till Bjerka-Säby med herr I. Insulander till föreståndare.
År 1863 förenades med landtbruksskolan vid Haddorp eu lägre
mejeriskola, som åtföljde skolan vid dess flyttning till Bjerka-Säby,
hvarest den fortfarande är i verksamhet. För närvarande utgår
statsanslaget till denna skola med 4,000 kronor om året, och dessutom
erlägges af 2 å 3 betalande lärlingar en årlig afgift af 200
kronor för hvarje.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare, tillika lärare, lön................................. 2,000

1 förste lärare, lön: fritt vivre.............................. 400

kontant................................. 500 900

L lärare i skogshushållning, lön................................... 200

1 lärare i veterinär, lön ............................................. 200

1 underlärare, lön...................................................... 200.

Östergötlands
län.

210

Jönköpings

län.

Kalmar län.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Sjögestad 1842—55.................. 13 2

» Haddorp 1856-82 .................. 262

» Bjerka-Säby 1883 ..............._10 404.

I Jönköpings län upprättades en landtbruksskola vid Bjädesjöholm
år 1842, och anlades i samband med denna en verkstad
för tillverkning af landtbruksredskap, vid hvilken intill år 1862
tillverkades 2,477 diverse landtbruksredskap. År 1851 flyttades
skolan till Flishult, der den qvarstannade till den 24 Oktober
1862, då den förflyttades till Johannesberg. Under de första 20
åren af skolans tillvaro var herr I. M. Svensson föreståndare, och
hade under hans tid 204 lärjungar från skolan utgått. Vid skolans
flyttning till Johannesberg öfvertog nuvarande föreståndaren
herr I. Nauclér denna befattning, och erhöll han 1864 Kongl. Maj:ts
tillstånd att vid skolan anordna en högre undervisningskurs för
5 elever, hvilken tillåtelse den 24 Mars 1876 utsträcktes till ett
antal af 15 elever. Under de senare åren har elevantalet varit
13 å 14 om året. Till upprätthållande af redskapstillverkningen
beviljade länets hushållningssällskap år 1867 500 kronor årligen.
Statsanslaget utgår med 4,000 kronor om året, och har skolan derjemte
af länets hushållningssällskap ett årligt anslag af 1,000 kronor,
förutom 500 kronor för utbildande af ladugårdsskötare.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare, tillika lärare;

1 underlärare, fritt vivre, lön 800 kronor;

1 extra lärare (inspektor), fritt vivre, lön 400 kronor;

1 lärare i skogshushållning, fritt vivre under vistelsen vid skolan
och 150 kronor;

1 lärare i veterinär, fri lefnadskostnad under vistelsen vid skolan
och 150 kronor.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Bjädesjöholm 1842—51 ___________ 73

» Flishult 1852—62................... 106

» Johannesberg 1863—82........... 182 351.

I Kalmar län, södra delen, anlades en landtbruksskola vid Bo
år 1846. Vid denna skola blef herr Hj. Kylberg antagen till föreståndare
år 1851, och samtidigt anstäldes en veterinär som lärare
vid skolan. Den 27 Oktober 1856 flyttades densamma till Ryss -

211

bylund med bibehållande af förre föreståndaren, hvilken i denna
egenskap qvarstod till 1858, då han efterträddes af sin broder
herr A. W. Kylberg. Efter att herr Hj. Kylberg 1860 återtagit
föreståndarebefattningen, inrättade han år 1863 vid Ryssbylund
med vederbörligt tillstånd ett landtbruks-elementarläroverk, som
1866 räknade 43 elever. Sedan herr Hj. Kylberg år 1871 blifvit antagen
till föreståndare för Ultuna landtbruksinstitut, flyttades skolan
den 1 November 1872 till Applerum, hvars egare herr H. A. Wulff
derstädes redan år 1859 inrättat en privat landtbruksskola, hvilken
åren 1866 och 1868 af Kongl. Maj:t erhållit tillfälliga understöd
af allmänna medel. Statsanslaget utgår till denna skola med

4,000 kronor om året, och derjemte betala 5 ä 6 lärlingar undervisningsafgift.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare tillika lärare;

1 underlärare, lön: fritt vivre ........................... 600

kontant............................... 500 1 ?100;

1 extra lärare, lön: fritt vire.............................. 600

kontant.............................. 300 900

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide;

1 d:o i trädgårdsskötsel.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Bo 1846—56 _________________________ 53

» Ryssbylund 1857—72.............. 109

» Applerum 1873—82................ 98 260.

Kalmar län, norra delen, erhöll sin landtbruksskola den 1 Novemner
1864, och förlädes den till Sundsholm med herr E. Key
till föreståndare, hvarifrån den 1872 flyttades till Vindö med löjtnanten
friherre A. Fleetwood såsom föreståndare till år 1877, då
han efterträddes af herr J. Södergren. Statsanslaget till denna
skola utgår med 2,000 kronor om året, men länets norra hushållningssällskap
bidrager derjemte med ett lika belopp, hvadan det
årliga anslaget uppgår till sammanräknadt 4,000 kronor. Af enskild
man lemnas 150 kronor i premier till utgående lärlingar.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare, tillika lärare, lön............................... 3,000;

1 andre lärare, fritt vivre, lön................................. 500;

212

Kronobergs

län.

1 lärare i veterinär, fria resor........................... 60

kontant............................... 300 360;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide.

Antalet utexaminerade lärlingar kar varit:

vid Sundskolm 1864—72 ................ 57

» Vindö 1873 -82 ______________________ 69 126.

I Kronobergs län grundlädes den första skolan vid Sjöky år
1847, ock den första kursen lärlingar, 14 till antalet, utgick 1849.
Samma är uppkörde skolan ock återöppuades först 1851 vid Torp.
I följd af föreståndarens, major Liljecreutz’ sjukdom måste skolan
den 31 Oktoker 1857 flyttas till Gåfvetorp, kvarest kapten Angerstein
blef föreståndare. År 1859 lenmades en kort tid undervisning i
fiskodling af agronomen, frikerre C. G. Cederström. År 1867 flyttades
skolan till Berg, hvarest löjtnant F. O. Hoffberg blef föreståndare.
Skolan qvarstannade vid Berg till sistnämnde föreståndares frånfälle
1871, hvarefter den följande året förlädes till Tranhult under
ledning af nuvarande föreståndaren herr O. L. von Sydow. Skolan åtnjuter
ett årligt statsanslag af 4,000 kronor och af länets hushållningssällskap
100 kronor till premier. Af samma sällskap har
skolan dessutom för en gång bekommit 1,300 kronor.
Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare, tillika lärare;

1 underlärare, fritt vivre, lön 300 kronor;

1 lärare i veterinär, fri kost ock fria resor, dagaflöning 10
kronor;

1 trädgårdsmästare, fri kost ock fria resor, dagaflöning 2
kronor;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide.

Antalet utexaminerade lärlingar kar varit:

vid Sjöby 1847—49............ 14

» Torp 1851—57........... 36

» Gåfvetorp 1858—67.................. 64

» Berg 1868—71 ........................ 23

» Tranhult 1872—82............ 66 203.

213

På Gotland anlades eu skola vid Stenstuga 1847. Då inga Gotlands
lärlingar anmälde sig till den kurs, som började 1849, anslog länets länhushållningssällskap
25 kronor årligen i beklädnadspenningar åt
hvarje vid skolan befintlig lärling. På detta sätt erhöllos 6 lärlingar.
Den 24 Oktober 1851 flyttades skolan till Rosendal, och
åldern för inträde nedsattes till sjutton år. Till fem, år 1854 lediga,
platser anmälde sig endast en sökande. Då Rosendals egare, herr
Lyth, år 1856 afled, flyttades skolan den 1 November 1857 till
Nygård med majoren A. Kyllander till föreståndare, och från detta
ställe 1865 till Varplösa, hvarest herr W. Gardell blef föreståndare.
Han afgick från denna sin befattning år 1874 och efterträddes
af herr C. G. Engström till 1879 och derefter af herr H.

Bergman. År 1880 flyttades skolan till Suderbys i Vesterheide
och derifrån följande året till Stenstuga. Statsanslaget till denna
skola, som nu skall upphöra, utgick med 5,000 kronor om året,
hvaraf särskild! till en lärare i skogshushållning 1,000 kronor. Af
länets hushållningssällskap lemnades till skolan, utom egendomen,

300 kronor om året i beklädnadspenningar till lärlingarne.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), husrum, vedbrand, trädgård, 1 kanna söt

mjölk per dag, lön 2,000 kronor;

1 underlärare, fri bostad och vedbrand, lön 900 kronor;

1 skogslärare, 5 famnar ved och lön 1,000 kronor;

1 veterinär, arfvode 200 kronor.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Stenstuga 1847—51......... 18

» Rosendal 1852—57................... 33

» Nygård 1858—65............. 48

» Varplösa 1866—79__________ 88

» Suderby 1880................ 7

» Stenstuga 1881—82_______ 11 205.

På Öland öppnades en landtbruksskola vid Borgholms kungs- (hand.
gård den 1 April 1867. Till föreståndare blef antagen kungsgårdens
arrendator herr C. Hultenberg, och bibehöll han denna befattning
till 1881, då han efterträddes af sin son herr Hj. Hultenberg. Statsanslaget
utgår med 2,000 kronor om året, och af länets hushållningssällskap
med 1,000 kronor samt af landstinget äfvenledes
med 1,000 kronor, så att hela årsanslaget uppgår till 4,000 kronor.

214

Vestmanlands
län.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), upptaxerad lön............ 1,000 kronor;

1 underlärare (inspektor), lön: fritt vivre... 500

kontant....... 500 1,000 u

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide.

Antalet utexaminerade lärlingar har till och med 1882 varit 82.

I Vestmanlands län inrättades en landtbruksskola på Hägervallen
redan 1843. Utom lärlingar mottogos äfven elever af ståndspersonsklassen»
År 1846 hade IT af de förra och 21 af de senare
vid skolan njutit undervisning. Redskap tillverkades vid skolan
till afsalu. Sistnämnda år flyttades skolan till Julpa. Undervisningen
meddelades af föreståndaren, bokhållaren, smeden och slöjdaren
samt dessutom af en veterinär under två månader af året
och af en skogstjeusteman under en månad. År 1850 nedsattes
afgiften för de betalande lärlingarne till 50 kronor om året. Redskapstillverkningen,
som pågick till medlet af 1860-talet, uppgick
högst år 1862 till ett värde af 2,580 kronor. År 1865 började
länets hushållningssällskap att utdela premier bland lärlingarne
till ett belopp af 100 kronor om året. Föreståndare för skolan
var herr F. R. Möller, tills den år 1869 flyttades till Stenby, som
af hushållningssällskapet arrenderades, och blef då herr F. W.
Broberg den förres efterträdare på föreståndareplatsen. Statsanslaget
till skolan utgår årligen med 4,000 kronor, och af hus -

hållningssällskapet lemnas utom extra anslag 1,800 kronor om
året.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), fria rum och vedbrand,

lön: 1,095 kannor mjölk......................... 230: o4

potatisland.................................... 36: —

kontant......................................... 3,000:— 3,266: 04

representationskostnader .................................... 300: —

Kronor 3,566: o 4

1 underlärare, fria rum och vedbrand,

lön: stat _____________________________________________ 427:35

kontant......................................... 1,000:— 1,427:3 5

1 veterinär, fritt vivre under vistelsen, arfvode............ 400: —

1 jägmästare, d:o d:o d:o ............ 200: —

215

1 undervisare i slöjd och smide;

1 länsträdgårdsmästare, dagaflöning jemte fritt vivre under vistelsen.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Hägervallen 1843—46 ............ 17

» Julpa 1847—69 ..................... 185

» Stenby 1870—82..................... 86 288.

I Vermlands län finnas två landtbruksskolor. Den äldsta öppnades
den 24 April 1847 vid Trefors med 8 lärlingar, hvilka hvar
för sig erlade en årsafgift af 100 kronor. Friplatser funnos ej,
hvarföre skolan i slutet af 1848 måste nedläggas i brist på lärjungar.
Den kunde först åter öppnas den 24 April 1849, då afgiften
hade nedsatts till 20 kronor om året. Kursen var bestämd
till 1 1/2 år. År 1851 flyttades skolan till Gårdsjö. Kursen blef
då tvåårig. Undervisning meddelades af föreståndaren, inspektören,
en underlärare, en snickare, en smed, en veterinär och en
skogstjensteman. År 1853 erhöllo de utgående lärlingarne premier
till ett belopp af 200 kronor. År 1856 mottogos privata elever till
ett antal af 7. Skolan har eu god undervisningsmateriel och föreståndare
har hela tiden varit herr O. E. Stenström. Statsanslaget
utgår med 4,000 kronor om året.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare);

1 inspektor, fritt vivre, lön 300 kronor;

1 veterinär, fria rum och vivre under vistelsen, arfvode 150 kronor;
1 lärare i skogshushållning, fritt vivre under vistelsen, aflönas
af hushållningssällskapet;

1 undervisare i smide, fritt vivre under vistelsen, aflönas af hushållningssällskapet
;

1 undervisare i slöjd och trädgårdsskötsel.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Trefors 1847-51 .................. 27

» Gårdsjö 1852—82 ______________—. 215 242.

Vid Sjöstad anlades Vermlands andra landtbruksskola år 1879
med herr A. Falk till föreståndare. Statsanslaget till denna skola
är 2,000 kronor om året, och af länets hushållningssällskap utgår

Vermlands

län.

216

äfvenledes 2,000 kronor, så att skolans kela årsanslag uppgår till

4,000 kronor.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare);

1 underlärare, fritt vivre, lön 600 kronor;

1 veterinär, arfvode 50 kronor;

1 lärare i skogshushållning, dagtraktamente och fria resor af hushållningssällskapet,
arfvode 50 kronor;

1 lärare vid botaniska exkursioner;

1 undervisare i smide och hofbeslag, fritt vivre under 6 veckor
samt aflöning af hushållningssällskapet.

Antalet utexaminerade lärlingar har till och med 1882 varit
16.

Örebro län. I Örebro län anlades landtbruksskolan vid Riseberga 1850
med herr J. B. Wetter till föreståndare, och efterträddes han år
1854 af herr L. B. Pihl. Den 24 Oktober 1855 flyttades skolan
till Säbylund, hvarvid till föreståndare antogs herr F. Leissner,
hvilken 1857 efterträddes af herr E. Björkegren. Denne åtföljde
skolan, då densamma den 1 November 1858 flyttades till Lund.
År 1860 anslog länets hushållningssällskap till skolan 1,000 kronor
årligen. Herr E. Björkegren lemnade föreståndarebefattningen
år 1871 och efterträddes af herr R. Hennings till år 1877, då herr
J. K. Ekbäck öfvertog samma befattning. År 1872 beviljade hushållningssällskapet
skolan ett anslag till inköp af undervisningsmateriel,
och flere gånger sedermera hafva af samma sällskap beviljats
anslag för likartad! ändamål. Sistnämnda år infördes vid
skolan undervisning i trädgårdsskötsel och år 1875 äfvenledes i
kommunalförfattningar. Statsanslaget till skolan utgår med 4,000
kronor om året.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), som innehar skolegendomen på arrende;
1 underlärare, fritt vivre, lön 400 kronor;

1 veterinär, arfvode 100 kronor;

1 lärare i skogshushållning, dagtraktamente;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide;

1 d:o i trädgårdsskötsel.

217

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Riseberga 1850—55 ............... 26

» Säbylund 1856—58__________________ 18

» Lund 1859—82 .................. 154 198.

I Stockholms län grundlädes en landtbruksskola vid Edeby Stockholms
den 1 November 1852. Under åren 1854—56 var herr C. Juhlin- länDannfelt
föreståndare för denna skola, hvarefter han öfvertog
samma befattning vid den nyupprättade skolan i Gefleborgs län.

Han efterträddes af herr A. F. R. Hård till den 1 November 1858,
då skolan flyttades till Vårby och herr Hj. Kylberg blef till föreståndare
antagen. Efter honom kom 1860 friherre A. Hermelin,
som innehade befattningen, till dess skolan år 1865 flyttades till
Djursholm, då förre inspektören vid Ultima herr F. Leissner efterträdde
honom. Den 14 Mars 1876 flyttades skolan under samme
föreståndare till Hesselby. Af länets hushållningssällskap och påtröska
sällskapet anslås medel till premier; af det förra 100 kronor
om året. Statsanslaget utgår med 4,000 kronor.

Lärarepersoualen utgöres af:

1 föreståndare (lärare);

1 underlärare, fritt vivre, lön 800 kronor;

1 veterinär, fria resor, arfvode 100 kronor;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Edeby 1852—58 ..................... 48

» Vårby 1859-65 ..................... 47

* Djursholm 1866—75................ 65

» Hesselby 1876—82 ............. 56 216.

I Blekinge län anlades en landtbruksskola vid Gungvala den Blekinge län.
1 April 1853, och till föreståndare antogs år 1855 herr H. A. Wulff.

På våren 1857 flyttades skolan provisionelt till Sunekulla, hvarifrån
den åter den 1 April 1858 förflyttades till Marielund, med
herr A. Rappe som föreståndare. Vid skolan meddelades undervisning
af 7 lärare, deri inräknade slöjdaren, smeden och trädgårdsmästaren,
men ej föreståndaren. Från 1859 har hushållningssällskapet
anslagit medel till premier, hvilka till 1862 utgingo med
100 kronor om året och derefter med 50 kronor till två lärlingar

218

Kristianstads
län.

Hallands

län.

och med 25 kronor till alla öfriga utexaminerade. Statsanslaget
utgår med 4,000 kronor om året.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (ej lärare);

1 förste lärare tillika inspektor, fritt vivre, lön 1,000 kronor;

1 veterinär, arfvode 100 kronor;

1 lärare i skogshushållning tillika gårdens skogsvaktare, stat och
torp samt 400 kronor;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Gungvala 1853—56 ................ 27

» Sunekulla 1857 ..................... 6

» Marielund 1858—82 ............... 143 17(3.

I Kristianstads län öppnades en landtbruksskola vid Marielund
den 1 November 1861 med herr B. Meijer till föreståndare.
Till denna skola lemnar länets hushållningssällskap sedan år 1867
400 kronor till premier. Den 1 November 1870 flyttades skolan
till Tunbyholm, der herr G. Carlsson blef föreståndare. Sjukdomar
hafva derstädes ett par gånger gjort afbrott i undervisningen, såsom
tyfus 1875 och nervfeber 1878. Statsanslaget utgår med 4,000
kronor årligen, och har skolan af hushållningssällskapet 800 kronor
i årligt anslag, så framt lärlingarne äro flere än 12, och då
med skyldighet att mottaga intill 20.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (ej lärare);

1 förste lärare, fritt vivre, lön 750 kronor;

1 andre lärare, fritt vivre, lön 400 kronor;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Marielund 1861—70 .......... 60

» Tunbyholm 1871—82___________112 172.

I Halland öppnades en landtbruksskola den 24 Oktober 1857
vid Wrangelsro med herr C. A. Claesson till föreståndare. År 1859
inköpte hushållningssällskapet till skolan modellredskap för 650

219

kronor. År 1869 flyttades skolan till Lindhult med kapten C. J.
Lilliehöök till föreståndare. År 1870 meddelades undervisning i
beredning af bränntorf. Den 24 Oktober 1879 flyttades skolan till
Klef, hvarest egaren herr-C. G. Thorbjörnson blef skolans föreståndare.
Statsanslaget utgår med 4,000 kronor. Af hushållningssällskapet
lemuas till:

föreståndaren_________________________ kr. 300

premier................................. » 75 375.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (ej lärare);

1 förste lärare, fritt vivre, lön 600 kronor;

1 andre lärare, lön 200 kronor;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Wrangelsro 1857—69 .......... kr. 57

» Lindhult 1870—79............» 48

»> Klef 1880—82_____________________ » 20 125.

I Göteborgs och Bohus län anlades vid Partilled en landtbruksskola
den 15 Juni 1858. Föreståndare blef herr H. Schmidt,
och utom honom undervisade en förste och en andre lärare, en
veterinär och hushållningssällskapets sekreterare, den sistnämnde
i naturlära. År 1860 förfärdigade hvarje lärling, antingen en plog
eller en harf. År 1862 började hushållningssällskapet att utbetala
premier till lärlingarne, och dessa utgingo till 1877 med 30 kronor
till de utgående och 25 kronor till de qvarvarande. Derefter
höjdes premierna så, att de utgående nu erhålla 75 kronor, hvarförutom
de ända från 1862 kostnadsfritt erhållit alla de böcker,
som de vid undervisningen begagnat, med rätt att dem vid utgåendet
från skolan medtaga. Kostnaden derför belöper sig till 300
å 350 kronor om året. År 1865 började undervisning meddelas i
jordbruksstatistik; 1868 flyttades skolan till Stora Vrem, hvarest
herr S. O. Neiglick blef föreståndare. Lärlingarne fingo då
kosthåll efter bestämd stat. År 1871 anslog länets hushållningssällskap
1,600 kronor till 8 frilärlingar, hvilka företrädesvis skulle
väljas bland hemmansegares söner, och beviljade dessutom 300
kronor i årligt anslag till inköp af landtbruksredskap och maski -

Göteborgs
och Bohus
län.

220

Skaraborgs

Vin.

ner. Samma år gåfvos dessutom för en gång till sistnämnda ändamål
1,000 kronor, hvarjemte hushållningssällskapet bekostade lärlingarnes
resa till landtbruksmötet i Göteborg. Från 1872 meddelas
undervisning äfven i historia, geografi och komunalförfattningar.
År 1874 öfvergick egendomen till Vrems landtbruksaktiebolag,
med herr J. W. Löfqvist till föreståndare, och 1876
fullbordades den nya lärlingsbyggnaden. Skolan besökes af några
och tjugu lärlingar; statsanslaget utgår med 4,000 kronor, hvarjemte
af hushållningssällskapet numera anslås till:

skolan.............................. kr. 2,500

premier ........................... » 1,000

maskiner........................... » 800 4^00.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), fri bostad, lön 3,000 kronor;
1 andre lärare, fri bostad, lön 1,200 kronor;

1 veterinär, arfvode 350 kronor;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide;

1 d:o i trädgårdsskötsel.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Partilled 1858—68.............. 56

» Stora Vrem 1869—82 ____________ 141 797,

Slcaraborgs län. Då den högre kursen år 1852 vid Degeberg
upphörde, fortgick emellertid den lägre såsom landtbruksskola till
år 1863 med 24 lärlingar, af hvilka 18 intogos hvartannat år och 6
det derpå följande. Den 1 November år 1863 flyttades denna landtbruksskola
till Claestorp med herr P. Dyrsen till föreståndare. Då
Claestorp 1870 öfvergick till ett aktiebolag, blef herr I. Insulander
föreståndare till 1876, då han efterträddes åt herr P. Dyrsen. En
mejeriskola inrättades 1877, och denna mottager 4 elever om året.
Från år 1879 meddelades tillika utbildning åt en boskapsskötare.
Af den till minne af E. Nonnen stiftade fond, som af landtbruksakademien
öfverlemnats till Skaraborgs läns hushållningssällskap,
utdelas årligen 100 kronor till stipendier åt lärlingar vid skolan.
Hushållningssällskapet lemnar äfven 100 kronor för detta
ändamål, och Claestorp landtbruksaktiebolag lemnar sedan 1883
lika mycket. Statsanslaget utgår med 4,000 kronor.

221

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (ej lärare);

1 förste lärare, lön: fritt vivre.- 600

kontant 1,000 1,600 kronor;

1 andre lärare, förmåner värderade till 150 kronor;

1 veterinär, fria resor och fritt vivre under vistelsen, arfvode 100
kronor;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide;

1 d:o i skogskultur.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Degeberg 1852—63 ............... 138

» Claestorp 1864—82 ______________ 163 301.

Förutom denna landtbruksskola eger Skaraborgs län en andra,
som öppnades vid Såtenäs den 24 April 1867, sedan vid denna
egendom en enskild skola åtskilliga år fortgått under ledning af
landtbruksskolans nuvarande föreståndare herr I. Kylberg. Lärlingar
från denna skola efterfrågades 1873 från 43 olika ställen. År
1874 bereddes tillfälle att utbilda två trädgårdslärlingar. Lärlingarne
erhålla kost efter bestämd stat, och till dem utgå, likasom
vid Claestorp, 100 kronor om året till premier ur Nonnenska stipendiefonden,
förutom 100 kronor af hushållningssällskapet. Denna
skola åtnjuter ett statsanslag af 2,000 kronor och af landstinget
lika mycket, så att hela årsanslaget uppgår till 4,000 kronor.
Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare);

1 andre lärare, fritt vivre, lön 700 kronor;

1 biträdande lärare, fritt vivre, lön 225 kronor;

1 lärare i trädgårdsskötsel, arfvode 100 kronor;

1 undervisare i slöjd;

1 d:o i smide.

Antalet utexaminerade lärlingar har vid denna skola åren
1867—82 varit 139.

I Elfsborgs län finnas för närvarande tre landtbruksskolor. Elfsborgs
Den äldsta af dessa började vid Dagsholm den 24 April 1855 med
herr Hj. Nathorst till föreståndare, hvilken befattning han bibehöll
till 1861, då han blef föreståndare för Alnarps landtbruks -

institut. Han efterträddes af herr A. R. Nathorst, och skolan flyttades
den 24 Oktober 1864 till Vestergården med herr G. Forssell
som föreståndare. Denne efterträddes först åt herr A. Hedendahl
år 1865 och sedermera af herr P. Stockman år 1867, hvarefter
skolan ånyo flyttades den 24 Oktober 1870 till Kilanda med herr
G. W. R. von Schéele som föreståndare. Från år 1871 tillhandahåller
Elfsborgs läns norra hushållningssällskap lärlingarne böcker
kostnadsfritt. Skolan, som är försedd med rik undervisningsmateriel,
anskaffade nya logement åt lärlingarne 1874 och
åtnjuter i statsanslag 4,000 kronor, hvarförutom förenämnda hushållningssällskap
lemnar 300 kronor om året till böcker och
premier.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (ej lärare);

1 förste lärare, lön: fritt vivre ........................... 500

kontant.................. 800 1,300;

50 kronors förhöjning hvarje år;

1 andre lärare, lön: in natura .........................- 400

kontant-___________ 300 700;

1 lärare i veterinär, lön: in natura .........-........... 100

kontant....................---- 100 200;

1 lärare i skogshushållning, lön: in natura............ 50

kontant ........—. 250 300;

1 undervisare i slöjd........................... 150;

1 d:o i smide .................. 150;

1 d:o i trädgårdsskötsel ........... 100.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Dagsholm 1855—64.................. 63

» Vestergården 1865—70 ............ 35

» Kilanda 1871—82............... 81 179.

Utom nu nämnda skola vid Kilanda upprättade Elfsborgs läns
norra hushållningssällskap hösten 1882 äfven en andra vid Kristinedal
med herr A. T. von Sneidern till föreståndare. Denna skola
åtnjuter af statsmedel 2,000 kronor och af hushållningssällskapet
äfvenledes 2,000 kronor om året, förutom ett belopp af 300 kronor
till premier och undervisningsmateriel vid skolan.

223

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (ej lärare);

1 förste lärare, lön: fritt vivre ........................ 500

kontant .........................- 1,000 ^500;

1 andre lärare, lön: fritt vivre ........................ 400

kontant ..... 300 700-

1 lärare i veterinär, lön: fria resor och vivre______ 100

kontant.............. 100 200

1 lärare i skogshushållning, lön: fria resor och vivre 100

kontant ........ 100 200;

1 lärare i trädgårdsskötsel, fria resor och vivre tillsammans
......................................................... 100;

1 undervisare i slöjd och smide................................. 300;

Elfsborgs läns södra hushållningssällskap upprättade den 24
Oktober 1864 en landtbruksskola vid Fenneslunda med herr C.
Th. Ekelund till föreståndare. Vid denna skola skulle äfven undervisning
meddelas i linberedning. År 1867 antogs herr J. F. Broman
till föreståndare. Skolan flyttades i Juli månad 1869 till
Hökerum, med herr O. Thorell till föreståndare, och derifrån den
24 Oktober 1874 till Semsholm, med herr A. Ericsson till föreståndare.
Statsanslaget utgår med 2,000 kronor om året, och skolan
har af länets hushållningssällskap dessutom 2,000 kronor, nämligen
af:

norra hushållningssällskapet ......... 666: 6 7

södra d:o ......... 1,333: 33

summa kronor 2,000: —

hvartill ytterligare kommer från södra hushållningssällskapet till:

förste läraren ...... 300

premier.................. 150

skrif- och ritmateriel___________________ 50

summa kronor 500,

så att skolan har en årlig inkomst af tillsammans 4,500 kronor.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare, (ej lärare);

1 förste lärare, lön i ett för allt _____________________ 1,500

af hushållningssällskapet............ 300 l;800;

1 andre lärare, fritt vivre, lön ................................. 275;

224

Gefleborgs

län.

Kopparbergs

län.

1 undervisare i slöjd och smide;

1 d:o i skogskultur.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Fenueslunda 1864—68............... 17

» Hökerum 1869—74 ................. 36

» Semsholm 1875—82.................. 51 104.

I Gefleborgs län öppnades en landtbruksskola vid Sörby den 1
November 1855. Skolan flyttades följande år till Åby och 1858
till Vall, eu då obebyggd del af landshöfdingebostället, som upplåtits
på 30-årigt arrende till ett bolag. Till skolans föreståndare
antogs herr C. Juhlin-Dannfelt, och under de första tre åren uppfördes
byggnader för 47,430 kronor. Till anläggande af en trädskola
beviljade hushållningssällskapet år 1863 5,000 kronor, men
denna trädskola kom dock då ej till stånd. Egendomen öfvertogs
1866 på arrende af skolans nuvarande föreståndare herr W. Fogelmarck.
År 1873 beviljade hushållningssällskapet årligen 50 kronor
till premier åt hvarje afgående lärling. Statsanslaget utgår
med 4,000 kronor.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 förste lärare;

1 veterinär;

1 lärare i skogshushållning;

1 undervisare i slöjd och smide.

Med afseende på lönevilkoren har skolans föreståndare »ej
kunnat finna lämpligt att derå lemna något svar».

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Sörby 1855—56 _____________________ —

» Åby 1857—58........................ 8

» Vall 1859—82 ........................ 142 150.

I Dalarne grundlädes en landtbruksskola vid Vassbo den 25
April 1856. Egendomen inköptes af länets hushållningssällskap
för 30,000 kronor, och till föreståndare antogs herr R. W. Nathorst,
som 1867 efterträddes af herr K. L. Bladin. År 1862 beslöts,
att trädgård skulle anläggas och undervisning i trädgårdsskötsel
meddelas, och 1867 beviljade hushållningssällskapet årligen
100 kronor till inköp af böcker, som åt lärlingarne skulle utdelas

225

i premier. 1875 antogs till föreståndare herr A. Forssell, och en
ny arbetarebostad uppfördes samma år. 1876 anslog hushållningssällskapet
300 kronor om året till inköp af undervisningsmateriel
för skolan. Ny föreståndare, herr G. E. Thomseus, antogs 1879,
och från 1883 är herr C. Brogren föreståndare. Statsanslaget utgår
med 4,000 kronor, och af hushållningssällskapet beviljas årligen
1,370 kronor, förutom 300 till undervisningsmateriel och 200 till
understöd och premier åt lärlingarne.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), som arrenderar skolegendomen;

1 underlärare, fritt vivre, lön 400 kronor;

1 undervisare i slöjd och smide.

Under kortare tider hafva såsom extra lärare varit anstälda
dels en statens skogsingeniör, dels länets hushållningssällskaps
skogsplantör, dels ock en trädgårdsmästare.

Antalet utexaminerade lärlingar har vid denna skola till och
med 1882 varit 148.

I Jemtland anlades landtbruksskolan på hushållningssällskapets
egendom Ope den 1 November 1862, och landstinget beviljade
till uppförande af byggnader 70,000 kronor. År 1866 lemnades
undervisning i svampkännedom och 1869 äfven i fiskodling, efter
det att en fiskodlingsanstalt blifvit vid skolan anlagd. År 1870
meddelades derjemte undervisning i korgflätning och 1876 i naturlära.
Skolan, hvars föreståndare var herr C. J. Lindström, hade
en lång tid svårt att få lärjungar. Detta gick till och med så
långt, att, då den 1 November 1873 inga sökande hade anmält
sig, skolan måste i brist på lärjungar nedläggas under ett års tid.
År 1875 beviljade för den skull hushållningssällskapet 150 kronor
i årlig lön åt hvarje vid skolan antagen lärling. År 1877 antogs
förre föreståndaren för Semsholms landtbruksskola herr J. F. Broman
till föreståndare, och 1878 anslog hushållningssällskapet 2,000
kronor till inköp af åkerbruks- och handredskap. Statsanslaget
utgår med 4,000 kronor, och af hushållningssällskapet beviljas
årligen:

till gödslingsförsök...............-........... kr. 150

till premier...................................... » 50 goo

Lärarepersoualen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), som disponerar skolegendomen arrende fritt; -

Jemtlands

län.

226

Ve st er norrlands
län.

1 underlärare, fritt vivre, lön 400 kronor;

1 slöjdlärare,

stat............................ 300

lön............................ 400 700

Antalet utexaminerade lärlingar vid denna skola har till och
med 1882 varit 83.

I Vesternorrlcmds län anlades 1855 en landtbruksskola vid
Lunne egendom, som för ändamålet inköptes af ett bolag för 15,000
kronor och utarrenderades åt föreståndaren herr P. G. Westberg.
Allmogen hade i början föga förtroende för skolan, och 1859 anmälde
sig blott en sökande, som dock ej infann sig. Föreståndaren
uppsade då sin befattning, och skolan flyttades den 1 November
1860 till Hammar, då till föreståndare antogs C. J. Lindström,
hvilken följande året efterträddes af herr J. P. Lyth. Skolan,
som under 1860-talet sällan hade fullt antal lärlingar, hvartill
de höga dagsverkspris, som betalades vid skogsafverkningen,
var hufvudorsaken, flyttades under samma föreståndare 1868 till
Nordvik och erhöll följande året fullt antal lärlingar. Undervisning
infördes då i hofbeslag, och 1871 anlades ett experimentalfält
på 3,5 qv.-ref. 1873 funnos ej heller Hägra sökande till de
lediga platserna, men förhållandet har för de följande åren stält
sig bättre. År 1876 anslog hushållningssällskapet 120 kronor om
året i beklädnadsbjelp åt hvarje lärling, och 1879 infördes särskild
undervisning i skogshushållning, som meddelas af en skogstjensteman.
Statsanslaget utgår till denna skola med 4,000 kronor
om året.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), fria husrum och vedbrand, trädgård, 2

k:nor söt mjölk dagligen, lön 3,000 kronor;

1 biträdande lärare, lön, fritt vivre.................... 600

kontant..................... 1,000 ^ gQQ.

1 slöjdlärare, fritt vivre, lön 400 kronor;

1 skogsingeniör, dagtraktamente 14 dagar;

1 länsträdgårdsmästare, dagtraktamente.

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Lunne 1855—60.................................... 33

» Hammar 1861—68.................................... 33

» Nordvik 1869—82.......................... 69 jgp,

227

I Vesterbottens län anlades Yttertafle landtbruksskola den
24 Oktober 1859, och föreståndare blef d:r F. Unander, hvilken
1879 efterträddes af herr L. J. Kjellén. År 1863 anslog landstinget
till denna skola 1,000 kronor att utgå som premier, och
öfvertog hushållningssällskapet detta anslag följande år, då skolan
af statsmedel äfvenledes erhöll ett ärligt anslag af 500 kronor till
meddelande af undervisning i skogshushållning, för hvilket ändamål
eu särskild lärare år 1865 anstäldes mot en lön af 250 kronor.
År 1876 beviljade landstinget 200 kronor till införande af
ordnad skogshushållning på skolegendomen, och 1878 anstäldes
en trädgårdsmästare, som meddelade undervisning i trädgårdsodling.
Statsanslaget till denna skola utgår med 4,000 kronor om
året, och af hushållningssällskapet lemnas dessutom

till premier..................................... kr. 150

i beklädnadsbidrag.......................... » 300

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), som disponerar skolegendomen arrendefritt;
1 underlärare, fritt vivre, lön 400 kronor;

Antalet utexaminerade lärlingar har vid denna skola till och
med 1882 varit 132.

I Norrbottens län anlades en landtbruksskola vid Afva den
1 Oktober 1859, och föreståndare för denna skola blef herr P. O.
Westberg. År 1860 tilldelades hvarje lärling ett årligt premium
af mellan 50 och 75 kronor. 1862 uppgick anslaget för detta
ändamål till 750 kronor och 1863 till 600. År 1865 utsågs herr
S. A. Fogelmark till föreståndare, och skolan erhöll i ärligt anslag

1,000 kronor för meddelande af undervisning i skogshushållning.
Sedan egendomen vid laga skiftets slut 1869 fått sina egor utlagda
och trädgård anlagts, samt efter att 1870 undervisning i
hotbeslag anordnats, började skolan, som dittills varit litet besökt,
att erhålla flera lärlingar. År 1872 infördes undervisning i korgoch
halmflätning. Antalet lärlingar minskades dock åter, så att
vid slutet af år 1873 endast tvenne lärlingar funnos vid skolan.
1877 flyttades densamma till Aminne, som tillhör hushållningssällskapet,
och förre läraren vid Applerums landtbruksskola herr
S. Sabelström antogs till föreståndare. Samma år uppfördes
vid egendomen en ny lärlingsbyggnad. Statsanslaget till denna
skola utgår med 4,000 kronor, och hushållningssällskapet betalar

Vesterbottens

län.

Norrbottens

län.

228

Antal

lärlingar.

dessutom till hvarje vid skolan antagen lärling 100 kronor i
årlig lön.

Lärarepersonalen utgöres af:

1 föreståndare (lärare), som ensam bestrider undervisningen
på lärorummet; fri bostad, vedbrand, skatter, läkarevård och
postporto, lön 3,365 kronor;

Antalet utexaminerade lärlingar har varit:

vid Afva 1859—77......................... 53

» Åminne 1878—82..............—........ 32 gg

Hela antalet lärlingar, som från landtbruksskolorna från deras
början till och med 1882 blifvit utexaminerade, har varit:

under 1840-talet...........	.............. 350
» 1850- » ...........	.............. 1,000
» 1860- » ...........	............. 1,624
» 1870- » ..........	.............. 1,825
» 1880—82...........	.......-...... 649 5,448.
Härvid bör dock anmärkas,	att siffrorna ej kunna vara fullt

exakta, enär uppgifter från en del skolor saknas, förnämligast under
1840-talet.

Från de olika länens skolor hafva till och med 1882 följande

antal lärlingar utgått:

Kalmar:

norra................... 126

södra.................................................... 260

Öland....................... 82 ^gg

Skaraborgs:

Degeberg och Claestorp........................ 301

Såtenäs................... 139

Östergötlands.................................................... 394

Malmöhus................. 381

Jönköpings.......................................................... 361

Södermanlands......................... 350

Vestmanlands...................................................... 288

Transport 2,682

229

Elfsborgs:

norra.................

södra .................

Vermlands:

Gårdsjö.............

Sjöstad..............

Stockholms...............

Gotlands ...................

Kronobergs...............

Örebro......................

Göteborgs och Bohus

Blekinge____________________

Kristianstads ............

Gefleborgs.................

Kopparbergs ............

Vesternorrlands.........

Vesterbottens............

Hallands...................

Norrbottens....___________

Jemtlands.................

Transport 2,682

179

283

242

258

216

205

203

198

197

176

172

150

148

135

132

125

........................ 83

Summa lärlingar 5,448.

Lärlingarnes medelålder vid inträdet i skolorna har under LärUngarnes
åren 1873—82 varit 22,is år. Af hela antalet hade 18% uppnått medelålder.
22 år, 37% voro yngre och återstoden eller 45% äldre. De tvenne
yngste voro ej mer än 15 år; den äldste 40.

De skolor, hvarest lärlingarne under samma period hade den
högsta .medelåldern, hafva varit:

Södermanlands	med....	.............. 23,6 9	år
Malmöhus	»	-------------- 23,60
Örebro		-------------- 23,6 0	»
Stockholms	''»	-------------- 23,5 8	»
Kalmar norra	))	........-..... 23,5 5	»
Såtenäs	»	.............. 23,4 4
Kilanda	»	-------------- 23,16	»

De skolor, som haft den yngsta medelåldern, hafva varit:

Norrbottens med................................ l9,oo år

Gotlands ................................ 20,2o »

230

Före ståndare.

Kristinedal » ................................ 20,6 6 år

Hallands » ................................ 20,7 7 »

Vesterbottens » ................................ 20,so »

Ölands » ................................ 20,9 7 »

Af de utexaminerade lärlingar, för hvilka uppgift blifvit lemnad
om den verksamhet, de efter utgången från skolan erhållit,
hafva af 1,195 under 1870-talet utgångna 919 eller 76,9% antagit
plats som rättare. Under sista hälften af 1860-talet var detta
procenttal 76. De öfriga hafva blifvit inspektörer, bokhållare,
återgått till föräldrahemmen vare sig för att öfvertaga eget jordbruk
eller för att biträda vid föräldrarnes, eller valt andra lefnadsyrken.

Det i procent största antalet rättare, som af hela antalet lärlingar
från någon skola utgått, har varit från Väderbrunn, nämligen
med omkring 98%. Dernäst komma Östergötland, Skaraborgs,
Jönköpings och Vermlands län alla med öfver 90%. Med
80% och deröfver komma Malmöhus, Örebro, Kronobergs, Vestmaulands
samt Göteborgs och Bohus län; med omkring 50% Jemtland,
Gotland, Norrbotten och Vesterbotten.

Antalet betalande lärlingar har minskats för hvarje tiotal år
af skolornas tillvaro. Detta antal utgjorde nämligen under 1850-talet 10,7%, under 1860-talet 8%, och under 1870-talet 7% af det
vid skolorna samtidigt vistande hela antalet. Det största antal
betalande lärlingar, som på en gång vistats vid en skola, har
varit 10.

Det antal lärlingar, som under tiden 1873—82 utgått från
landtbruksskolorna efter endast ettårig kurs, har varit 146, af hvilka
39 (deraf 37 betalande) ensamt från skolan å Applerum.

Utaf skolornas föreståndare deltaga 21 i undervisningen, 7
äro ej tillika lärare, och från 1 (Gefleborgs län) har uppgift i
detta afseende ej meddelats. Föreståndarne uppbära anslagen till
skolorna och aflöna lärare samt hålla lokal. 1 de nordliga länen
tillhöra skolegendomarne hushållningssällskapen, och skötas Aminne
och Nordvik för dessas räkning mot lön till föreståndarne. Detsamma
är förhållandet med Stenby, Stenstugu och St. Vrem,
vid hvilka skolor föreståndarne äfvenledes äro förvaltare. De
tvenne förstnämnda egendomarne egas af hushållningssällskapen,
den sistnämnda af ett bolag. Yttertafle och Ope äro arrendefritt
upplåtna åt föreståndarne. Väderbrunn, Lund, Vassbo och
Vall arrenderas af föreståndarne.

231

På de ställen, der föreståndarne deltaga i undervisningen, äro
de i allmänhet förste lärare. Ofriga förste lärare och andra med
dem i lönevilkor likstälda äro tillsammans 17, af hvilka 13 hafva
fritt vivre och lön, hvilken senare för 5 utgår med 1,000 kronor,
för 2 med 800, för 1 med 750, för 1 med 700 och för 4 med
600. Af de återstående har 1 kontant lön af 1,800, 1 stat värderad
till 427 kronor och kontant lön af 1,000, 1 fria husrum
och lön 1,200 samt 1 fria rum och vedbrand samt lön 900.

Andre lärare hafva i allmänhet fritt vivre och lön. Af dessa
hafva fem 500, fem 400, fyra 300, en 275, en 225 och två 200
kronor i årlig lön, en har stat och 433,33 i lön, en förmåner värderade
till 150 kronor. Hela antalet andre lärare eller underlärare
skulle således blifva 20.

I 16 skolor meddelas undervisning i anatomi, fysiologi och
husdjurens sjukdomar af veterinärer, hvilka i allmänhet hafva
fria resor och fritt vivre under vistelsen vid skolan, samt aflöning,
som utgår för 1 med 400, för 1 med 350, för 2 med 300, för 1
med 200, för 2 med 150, för 6 med 100, för 1 med 70, för 1 med
50 och för 1 med dagtraktamente af 10 kronor per dag.

I 12 skolor undervisas i skogshushållning af särskilda lärare.
Af dessa har den vid Stenstuga på Gotland fast anställning med

1,000 kronor i lön. Ofriga hafva fritt vivre under vistelsen vid
skolan samt aflöning från 250 till 100 kronor, nämligen: en 250,
två 200, en 150, en 100. Fyra aflönas med dagtraktamente, och
en har lön af hushållningssällskap. Vid en skola meddelas undervisningen
af skogvaktaren.

För öfrigt meddelas undervisning af extra lärare, nämligen
vid Johannesberg och Applerum, af hvilka den på förra stället har
400 och den på senare 300 kronor i årlig lön, förutom fritt vivre.
Praktisk utbildning meddelas förutom af inspektören, som i vanliga
fäll är förste eller andre lärare, äfven af rättaren, slöjdaren och
smeden samt af trädgårdsmästaren vid de skolor, der sådan finnes.

Beträffande den tid, hvarunder den teoretiska undervisningen
vid de olika skolorna meddelas, hänvisas till den deröfver upprättade
tabell, hvilken grundar sig på af skolstyrelserna lemnade
uppgifter i likhet med hvad förhållandet är med i det föregående
anförda medelålder och lönevilkor. Af tabellen framgår, att det
högsta antalet undervisningstimmar hafva

Stora Vrem med................................. 1,913

Yttertafle > ................................. 1,570

Lärare.

Under visning.

232

Vinda med..................................... 1,212

Sjöstad » ..................................... 1,170

Stenstuga » ..................................... 1,112

och det minsta antalet:

Kilanda med..................................... 874

Kristinedal » .................................... 874

Vall » 817

Applerum » .................................. 782

Gårdsjö » .................... 732

Afva '' » 714

Undervisningsämnen äro:

Max. Min.

välskrifning	med........................	............ 200 tim.	20 tim.
rättskrifning		............ 225		14 »
räkning	»	............ 450	»	60 »
geometri	»	............ 162	»	30 »
jordbrukslära	»	............ 340	»	60 »
husdjursskötsel	))	............ 410	))	30 »
bokhålleri	»	............ 100	»	12 »
skogshushållning	»	............ 102	»	7Y2»
trädgårdsskötsel	»	............ 50	»	10 »
ritning	»	............ 260	»	30 »
fältmätning och	afvägning med ____________	............ 120	))	- ))

Vid skolorna undervisas dessutom i extra läroämnen, såsom i:

mejerilära................................. vid 5 skolor

naturlära.................. » 3 »

anatomi.................................... » 2 »

kemi......................................... » 4 »

fysik .................................... » 3 »

svampkännedom ....... » 2 »

biskötsel______________ » 3 »

korgflätning.............................. » 2 »

humleodling............. » 1 »

kommunalförfattningar.-............. » 2 »

nationalekonomi....................... » 1 »

233

Af de vid skolorna mest använda läroböcker må anföras:
Skrifning:

Meyerbergs skrifkurs................................ vid 3 skolor

Sandbergs förskrift.................................. » 3 »

Svenska språket:

Sundéns rättskrifningslära........................ » 12 »

Räknekonst:

Zweigbergks räknebok............................. » 17 »

Nyström, räknelära.................................. » 6 »

Pihlstrand, lärobok i räknekonsten......... » 4 »

Geometri:

Bäckman, tillämpad geometri.................. » 10 »

Jordbrukslära:

Arrhenius, Landtbruks-Praktika I del...... » 25 »

Husdjursskötsel:

Lindqvist, Landtbruks-Praktika II del..... » 27 »

Husdjurens sjukdomar:

Lindqvist, husdjurens allmän, sjukdomar . » 15 »

Hofbeslagslära:

Bendz, om hofbeslaget............................ » 16 »

Skogshushållning:

Hjorth, skogskurs......... » 13 »

Schoug, lärobok i skogshushållning_________ » 7 »

Holmerz, vägledning i d:o » 4 »

Trädgårdsskötsel:

Lindgren, lärobok i trädgårdsskötsel ........ » 13 »

Mejerihandtering:

Gerle, smör- och ostberedning.................. » 3 »

Fältmätning och afvägning:

Holmström, lärobok i fältmätn. och afvägn. » 5 »

Under den tid af ett hälft sekel, som en ordnad undervisning
i landtbruk varit i Sverige meddelad, har hela antalet af
undervisade uppgått till omkring 7,500, af hvilka nära en sjundedel
åtnjutit högre undervisning. Fördeladt på de olika läroverken
ställer sig antalet sålunda:

234

Elever från landtbruksinstituten:

Degeberg 1834—52............................. 194

Ultima 1848—82............................. 396

Alnarp 1862—82 fullst. examen 314

ofullst. d:o 139 453

Summa elever 1,043.

Lärlingar:

från landtbruksinstituten:

Degeberg 1834—52.................. 221

Ultuna 1848—82 .................. 410

Alnarp 1862—82 ................. 406 j

från landtbruksskolorna 1840—82........ 5,448

Summa lärlingar 6,485.

eller under 1830- och 1840-talet................ 531

1850-talet................................ 1,166

1860- » ................................ 1,826

1870- » ........... 2,190

1880—82 ................................. 772

6485.

235

Vid uppgörande af det förslag till den lämpligaste organisa- Gruppering
tionen af rikets landtbruksläroverk, som det enligt Eders Kongl. Yeuldkare.
Maj:ts nådiga uppdrag tillhör komitén att utarbeta, hafva komiterade
ansett sig i första hand böra taga i öfvervägande, i hvilka
särskilda klasser eller grupper de landtbrukets idkare eller inom
denna näring använda personer, åt hvilka genom statens medverkan
yrkesutbildning bör beredas, lämpligen skulle kunna fördelas. En i
detta hänseende företagen gruppering måste dock möta afsevärda
svårigheter, förnämligast i följd af de talrika öfvergångar, hvilka
af flere orsaker förefinnas emellan dessa klasser.

Bland den landtbruksidkande befolkningen inom vårt land
torde man emellertid i detta afseende kunna urskilja fyra hufvudsakligen
olika grupper, för hvardera af hvilka särskild! afpassad
undervisning är af nöden. Till ingen af dessa hänföres dock den
stora mängden af egentliga jordbruksarbetare, hvilka vinna sin utkomst
genom mekaniskt arbete. För dessa, hvilka, efter att i folkskolan
hafva erhållit undervisning, sedermera under sjelfva arbetet
kunna tillegna sig fullgod öfning i detsammas utförande, synas
nämligen inga särskilda fäckskolor vara af nöden.

Den första grupp, för hvilken, enligt komiténs åsigt, särskilda
fäckskolor äro behöfliga, utgöres af dem, som åstunda eu högre
grad af skicklighet i jordbruksarbeten eller afse att såsom rättare,
ladufögdar, fördrängar o. s. v. kunna utöfva den närmaste ledningen
af och tillsynen öfver jordbruksarbetens utförande. Förutom
färdighet i handläggning af de särskilda inom landthuskållningen
förekommande arbetena är för samtliga dessa ett visst
mått af teoretisk fackutbildning af nöden. Fordringarne i detta
afseende kunna dock sättas temligen lågt i jemförelse med den
utbildning i arbetsskicklighet, som åt dessa personer bör meddelas.
Undervisningen måste derför här blifva af öfvervägande
praktisk natur.

236

Den andra huiVudafdelningen utgöres af sådana blifvande egare
eller brukare af mindre landtegendomar, som, utan tillhjelp af något
under dem stående biträde, sjelfva komma att hafva den närmaste
ledningen af och tillsynen öfver sina jordbruk. För dessa, hvilkas
ekonomiska ställning- tillåter dem att på annat sätt, än medelst eget
arbete, ersätta kostnaderna för undervisningen och hvilka dessutom
oftast blifvit uppfostrade under sådana förhållanden, att vanavid
landtmanna-arbeten redan i hemmen kunnat vinnas, erfordras
läroanstalter, hvarest på kortare tid kunna förvärfvas de teoretiska
kunskaper, som för ett framgångsrikt utöfvande af deras
blifvande verksamhet äro behöfliga.

Till en tredje grupp anse komiterade böra räknas brukare af
större landtegendomar, vid hvilkas förvaltning ett i landtbruksgöromåls
anordning och öfvervakande kunnigt biträde är af nöden.
Undervisningen för dem, som tillhöra denna grupp, bör enligt
komiterades förmenande så anordnas, att dervid icke allenast vinnes
en på en tillfredsställande grundval af allmänt vetande hvilande
vetenskaplig utbildning i landthushållningen med hvad dertill
hör, utan ock så, att den med yrkets teknik redan förtrogne
lärjungen derjemte sättes i tillfälle att vinna grundläggande kunskaper
om administrationen af eu rationel bedrifven landthushållning,
samt att han sålunda göres skicklig att sedermera såväl
sjelfständigt bedöma härvid förekommande frågor som ock
leda en hushållning i tidsenlig riktning.

Till den fjerde gruppen äro att hänföra de, hvilka utöfver den
allmänna fackbildningen önska erhålla eu större vetenskaplig insigt
i en eller annan af landtbrukets många delar. Till sådana
äro att räkna blifvande landtbrukslärare, agrikulturkemister, landtbruksingeniörer,
undervisare i husdjurs- och mejeriskötsel m. fl.
Af alla dessa fordras eu speciel utbildning till betydligt större
omfång, än hvad för landtbrukare i allmänhet är af nöden.

Skolor för de Hittills har inom vårt land undervisningen för dessa olika
°hpernaW2>'' klasser bibringats vid två särskilda slag af landtbruksläroverk:

landtbruksskolor och landtbruksinstitut, de förra afsedda för de
till den första och andra af de af komiterade omnämnda grupperna
hörande, de senare för dem, som äro att hänföra till de
tvenne återstående. Det torde emellertid icke kunna förnekas, att -landtbruksskolorna, så organiserade som de hittills varit och ännu
äro, uteslutande, eller åtminstone hufvudsakligen, anlitas endast
af dem, som kunna räknas till den första af ofvannämnda grupper.

237

Hvad åter landtbruksinstituten angår, hafva åtskilliga och,
enligt komiterades åsigt, åtminstone delvis icke oberättigade anmärkningar
upprepade gånger blifvit uttalade beträffande det sätt,
hvarpå undervisningen derstädes varit och ännu är ordnad, hvarjemte
det är lätt att inse, att man af instituten ingalunda kan
fordra, att dessa åt alla dem, som tillhöra den af komiterade uppstäda
fjerde gruppen, skola kunna meddela de vidsträckta kunskaper,
som för dessa personers framtida verksamhet på olika
områden äro behöfliga.

Af det redan anförda framgår lätteligen, att komiterade icke
kunna underlåta att i första rummet framhålla behofvet af ett nytt
slag af landtbruksläroverk, särskild! afpassadt för utbildning af
den stora och för landets jordbruk vigtiga klass af yrkesidkare,
som ofvan blifvit betecknad såsom den andra gruppen. Derjemte
hafva komiterade till fullo insett, huru önskvärd! det onekligen
vore, att utbildandet af de för landthushållningens förkofran nödvändiga
fackmän, som utgöra komiterades fjerde grupp, kunde
inom vårt land ordnas på samma sätt, som redan skett i flere
framstående kulturländer, eller genom inrättande af eu högre, öfver
landtbruksinstituten stående läroanstalt. Äfven med fullt behjertande
af detta behof hafva emellertid komiterade, i betraktande
af de dermed förenade högst betydliga kostnaderna, funnit sig
nödsakade att afstå från att härom framställa förslag, och detta
så mycket hellre, som för vinnande af ofvannämnda fackutbildning
flera andra utvägar kunna anlitas, såsom specialstudier vid
universiteten, tekniska högskolan, veterinärinstitutet, de kemiska
stationerna o. s. v. 1 alla händelser torde dessutom vara af nöden,
att utbildandet af kunniga fackmän inom landtbruket från
det allmännas sida främjas medelst resestipendier af tillräcklig
storlek och till behöflig! antal.

Med afseende på de olika slag af landtbruksläroverk, som för
landet skulle vara behöfliga, hafva komiterade alltså stannat vid
att föreslå Henne sådana, nämligen de redan befintliga landtbruksskolorna
och landtbruksinstituten samt dessutom ett nytt, för hvilket
komiterade tänkt sig namnet landtmannaskolor.

Af dessa läroverk skulle landtbruksskolorna vara beräknade
för den första af de här ofvan nämnda grupperna, landtmannaskolorna
för den andra och landtbruksinstituten för den tredie
samt i viss män äfven för den fjerde gruppen.

238

Landtbruks skolor.

De inom landet under de senaste 40 åren verkande landtbruksskolorna
hafva onekligen visat sig vara i hög grad gagneliga
för utvecklingen af vårt landtbruk genom utbildande af arbetsförmän
och spridande i allmänhet af arbetsskicklighet inom yrket
samt kännedom om nyare arbetsmetoder. Såsom redan ofvan
blifvit antydt, hafva emellertid dessa skolor, åtminstone på senare
tid, visat sig icke kunna fylla den dubbla uppgiften att tjena till
utbildningsanstalter för såväl arbetsförmän som blifvande brukare
af mindre landtegendomar. Erfarenheten har nämligen tydligen
gifvit vid handen, att allt efter som jordbruket inom en ort, icke
minst till följd af dessa skolors verksamhet, utvecklats, desamma
ej längre hafva begagnats af söner till egare eller brukare af
mindre jordegendomar, utan så småningom öfvergått till hvad de
i sjelfva verket nu hufvudsakligast äro, éller skolor för utbildning
af rättare. Det är också i sådan form som komiterade hafva
tänkt sig att dessa undervisningsanstalter fortfarande kunna och
böra utöfva en gagnande verksamhet.

Komiterade hafva icke velat underlåta att derjemte fästa uppmärksamheten
på den stora betydelse dessa skolor ega derigenom,
att åt landets jordbruksarbetare, hvilka i de flesta fäll ej hafva
annat kapital att tillgå än sin arbetsduglighet, tillfälle beredes till
inhemtande af en såväl för jordbruket som äfven för dem sjelfva
gagnande yrkesskicklighet och derigenom till en förbättrad ekonomisk
ställning. Erfarenheten har ock på det otvetydigaste visat,
att ett icke ringa antal af dessa skolors alldeles obemedlade lärjungar
— tack vare de kunskaper och den duglighet, som de der
förvärfvat — ej blott kunnat arbeta sig upp till en i ekonomiskt
afseende betryggad ställning, utan ock vunnit allmänt erkännande
såsom dugliga landtbrukare, hvilkas verksamhet ländt till gagn
för hela den ort, hvarest de varit bosatta.

Att dessa skolors lärjungar medelst det arbete, de under lärotiden
utföra, erlägga sina bidrag till ersättande af undervisningskostnaden,
hafva komiterade funnit fullt lämpligt och i noggrann
öfverensstämmelse med dessa läroanstalters hela organisation.
Denna hafva komiterade ansett böra bibehållas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de nuvarande förhållandena. Undervisningens
syfte bör alltså vara att bibringa lärlingarne öfning och
färdighet i landtmannaarbetens utförande och ledning, hvarjemte
åt dem böra meddelas öfriga, för deras blifvande ställning oundgängligen
nödiga kunskaper.

239

Ehuru vid dessa skolor den hufvudsakliga vigten således bör
läggas på den praktiska utbildningen, måste likväl äfven åt teoretisk
undervisning lemnas behörigt ruin. En naturlig följd af
det allmänna framåtskridandet är, att denna del af undervisningen
nu bör något utsträckas utöfver de gränser, inom hvilka densamma
under en längre följd af år hållits. Härvid hade önskligt varit,
att en utvidgning af undervisningen i det, som närmast tillhör
landtbrukets teori, kunnat ega rum och att i stället några af de
nuvarande läroämnena, hvilkas rätta plats är folkskolan, kunnat
utgallras. Så länge emellertid den i folkskolan förvärfvade insigten i
modersmålet, naturlära, skrifning och räkning i allmänhet ej är
tillfyllestgörande för den verksamhet, hvartill lärlingarne vid landtbruksskolorna
skola utbildas, måste undervisningen vid dessa fackskolor
betungas med nämnda ämnen, af hvilka de tvenne sistnämnda
redan för närvarande äro föreskrifna.

Särskilt hvad beträffar förslaget om införande af naturlära såsom
undervisningsämne vid landtbruksskolorna, hafva komiterade
dermed afsett, att lärlingarne måtte bibringas en så pass stor insigt
i naturlagarne, att de derigenom sättas i stånd att bilda sig en
rätt uppfattning om de vanligaste naturföreteelserna. Att insigter
härutinnan för den följande undervisningen i jordbruks- och husdjurslära
äro af stor betydelse, torde näppeligen kunna förnekas.

En sjelfkär följd häraf är nödvändigheten af ett något förökadt
antal lärotimmar.

Slutligen synes komiterade, att åt dessa skolors styrelser bör
lemnas en temligen stor handlingsfrihet, och att denna bör utsträckas
äfven derhän, att styrelserna må ega rätt att bestämma ej
blott det omfång, hvartill undervisning i de i stadgarne föreskrifna
läroämnena bör meddelas, utan ock huruvida sådan bör lemnas
äfven i andra ämnen än de för alla landtbruksskolor gemensamma.

Beträffande den åt komiterade föreslagna landtmannaskolan Landtmannamå
till en början erinras derom, att de lärjungar, för hvilka denna skolorklass
af läroverk är afsedd, i allmänhet redan i hemmen vunnit
en för deras blifvande verksamhet erforderlig färdighet i de vanligast
förekommande landtmannaarbetena, samt att de, der detta
icke är förhållandet, utan svårighet kunna erhålla en vidsträcktare
praktisk utbildning genom att taga anställning såsom arbetare

240

vid någon välskött egendom. Såsom bekant, erhålla i Danmark
på detta sätt tusentals unge män årligen utbildning i landtbrukets
teknik. Ynglingar, hvilkas blifvande verksamhet kommer att inskränkas
till skötandet af mindre egendomar, hafva ej af nöden
någon öfning i ledandet af en större arbetsstyrka och behöfva således
ej genomgå landtbruksskola i syfte att förvärfva eu sådan.
I de flesta delar af landet har erfarenheten äfven visat, att de
mindre jordbrukarne icke finna förenligt med sin fördel att anlita
läroverk, der lärjungarne måste underkasta sig uppoffringen af två
hela år hufvudsakligast för vinnandet af den utbildning i praktiskt
hänseende, som landtbruksskolan kan meddela.

Om å ena sidan således måste medgifvas, att dessa ynglingar
ej behöfva samma speciella praktiska utbildning som blifvande
arbetsförmän, så är det likväl å den andra tydligt, att klufven på
teoretisk underbyggnad måste ställas högre på dem, som skola
utbildas i afsigt att sedermera sjelfständigt kunna bedöma de
äfven vid ett mindre jordbruk förekommande frågorna, än på dem,
hvilka i egenskap af arbetsförmän hufvudsakligen hafva att utföra
de anordningar, som blifva dem anbefalda. Att detta behof af teoretiska
insigter för den blifvande mindre jordbrukaren verkligen
förefinnes, anse komiterade i synnerhet framgå dels deraf, att röster
upprepade gånger (t. ex. redan vid allmänna landtbruksmötet i
Göteborg 1860) höjt sig för upprättandet af teoretiska undervisningsanstalter
för denna klass af jordbrukare, dels deraf att i
samma syfte under de tvenne sista årtiondena såväl upprättats
enskilda sådana läroverk i icke obetydligt antal i skilda delar af
riket, som äfven vid flera folkhögskolor landtbrukskurser anordnats.
Men då det synts, som om de privata landtbruksskolorna i
allmänhet icke förfoga öfver tillräckliga medel för åstadkommande
af en fullt tillfredsställande undervisning, och då dessutom
undervisningsafgifterna vid desamma pläga sättas så höga, att
mindre bemedlade ynglingar derifrån utestängas, så hafva komiterade
ansett fullgiltiga skäl vara för handen att föreslå, att genom statens
mellankomst, medelst årliga, på vissa vilkor utgående anslag, understöd
måtte beredas åt för detta ändamål afsedda landtbruksläroverk,
landtmannaskolor, vid hvilka eu fullgod undervisningskulle
stå att vinna mot en måttlig nndervisningsafgift.

Af det föregående framgår, att landtmannaskolan bör vara eu
uteslutande teoretisk läroanstalt, och att den alltså icke behöfver
vara förenad med landtbruk. En naturlig följd af detta förhållande

241

är, att någon bestämmelse beträffande maximiantalet lärjungar vid
dessa skolor icke är af bekofvet påkallad.

Behofvet af dylika skolor torde mest komma att göra sig gällande
i de provinser, der jordbruket har öfvervägande betydelse
och uppnått största utveckling, men derjemte torde de ock komma
att i viss mån ersätta landtbruksskolorna i sådana landsdelar, der
större landtegendomar äro sällsynta och följaktligen utbildningen
af rättare är mindre behöflig. Det har ock synts komiterade,
att dessa skolor böra uppstå efter hand, på initiativ af de lokala
myndigheterna eller af enskilda bolag och föreningar, således i
öfverensstämmelse med uppkomsten af landtbruksskolor och folkhögskolor.
Att landsting, hushållningssällskap eller föreningar af
enskilda personer taga första steget vid inrättandet af dylika skolor,
bör bereda trygghet för att de ej komma att upprättas å andra
orter än der, hvarest behofvet af dem gjort sig känbart, och för
öfrigt bör genom en sådan anordning hvarje ort blifva lifligare intresserad
för skolans framgång och nogare öfvervaka dess verksamhet,
då läroanstalten är att betrakta såsom i viss mån en ortens
tillhörighet. Komiterade hafva af dessa skäl ansett sig böra föreslå,
att de myndigheter, som upprätta sådan läroanstalt, skola draga försorg
om tillhandahållande af lokal, inventarier och undervisningsmateriel,
samt att staten må inskränka sig till att understödja
företaget. Det vill dessutom synas lämpligt, att, i likhet med
hvad redan vunnit tillämpning vid de af staten understödda folkhögskolorna,
statsunderstöd komme en landtmannaskola till del,
först sedan den under en lärokurs varit i verksamhet. Denna
bestämmelse torde ej vara ovigtig, enär'' derigenom förebygges,
att statsmedel begäres för en läroanstalt, som ännu ej visat, hvad
den förmår uträtta.

För att landtmannaskolan skall kunna uppfylla sitt ändamål,
fordras bland annat, dels att lärotiden förlägges till den tid af
året, då de ynglingar, för hvilka den är afsedd, bäst kunna undvaras
i hemmen, hvilket väl i allmänhet torde vara under vinterhalfåret,
dels att undervisningen så begränsas till tiden, att yngliugarne
icke allt för länge ryckas bort från det praktiska jordbruket.
Då erfarenheten från de folkhögskolor, der särskilda
landtbrukskurser under loppet af flera år varit anordnade, tydligen
ådagalagt, att lärjunge, som förut genomgått den egentliga folkhögskolan
samt derigenom vunnit en viss mogenhet och förståndsutveckling,
på en tid af ungefär fem månader kan bibringas en

242

De olika skolornas
förläggande
till
olika platser,

för det här ifrågavarande ändamålet ganska tillfredsställande insigt
i landthushållningens teori, så föreslå komiterade, att kursen
vid landtmannaskolan inskränkes till ett hälft år eller lägst 20 läsveckor,
samt hafva äfven ansett, att af inträdessökande måste
fordras förkunskaper till större utsträckning, än som i folkskolan
kunna inhemtas, så att för dem kräfves ungefärligen den utbildning,
som folkhögskolan, sådan den i Sverige gestaltat sig, kan gifva.
Skulle inträdesfordringarne sättas lägre, så kan, enligt komiterades
åsigt, lärjungen ej tillgodogöra sig den undervisning, som landtmannaskolan
afser att meddela, och följaktligen denna skola ej
uppfylla sitt ändamål.

Då skolan skall vara en uteslutande teoretisk undervisningsanstalt,
kan den förläggas vare sig i stad eller på landet, ehuruväl
det senare af flera skäl torde vara att föredraga.

I likhet med landtbruksskolan bör äfven landtmannaskolan
vara ett för sig afslutadt helt. Lika litet som den förra är förberedande
för landtmannaskolan, är den senare förberedande för
institutet. Häraf är dock ej den möjligheten utesluten, att eu lärjunge
kan öfvergå från det ena läroverket till det andra, ty klart
är, att en lärling, som med heder genomgått landtbruksskola, med
lätthet skall kunna vinna inträde i landtmannaskolan, liksom att
en framstående lärjunge från den senare utan större svårighet skall
kunna förvärfva de förkunskaper, som kräfvas för inträde vid
landtbruksinstitut. Af synnerlig vigt är dock, enligt komiterades
mening, att dessa landtbruksläroverk hållas åtskilda från hvarandra,
så att de ej förryckas ur sin ställning och derigenom få andra uppgifter
än dem, för hvilka de äro afsedda. På grund häraf synes
det vara angeläget, att de olika skolorna icke förläggas på samma
plats och under samma ledning, och detta gäller såväl om landtbruksskolan
gent emot landtmannaskolan eller institutet, som om
landtmannaskolan gent emot det sistnämnda. Det ena eller andra
af dessa läroverk skulle otvifvelaktigt komma att lida af eu dylik
förening, och hvad särskildt de två lägre slagen af skolor beträffar,
skulle i främsta rummet landtbruksskolans lärlingar komma
att stå tillbaka, om på samma plats funnes eu landtmannaskola.
Komiterade tro äfven, att det skulle vara sällsynt, om ej
omöjligt, att finna en landtbruksskoleföreståndare med förmåga ej
blott att väl leda och sköta landtbruksskolan och det dermed förenade
åkerbruket, utan äfven att med framgång bedrifva den ganska
omfattande undervisningen vid landtmannaskolan. Härmed torde

243

komiterade ock kafva framlagt talande skäl för sin åsigt, att de
särskilda landtbruksläroverken böra vara fullt fristående och hvart
för sig afskräde läroanstalter.

Hvad beträffar det tredje slaget af undervisningsanstalter, lancltbrulcsinstituten,
råder för närvarande om dem inom vissa kretsar
åt vårt lands jordbrukare den uppfattningen, att de med dessa
läroverk förenade landtbruken väl i främsta rummet kafva till
uppgift att vara undervisningsmateriel för den der studerande
ungdomen och genom olikartade anordningar inom hushållningen
sålunda böra göra gagn, men att skötseln af desamma detta oaktadt
skall utgöra, hvad de ekonomiska resultaten beträffar, ett
föredöme för ortens landthushållare. Oafsedt att dessa båda uppgifter
näppeligen kunna i allo förenas, ligger det för öppen dag,
att landtbruksinstitutens jordbruk, om de skola gagna såsom materiel
vid undervisningen af elever från rikets olika delar, icke få
bedrifvas uteslutande med afseende på den ekonomiska afkomsten.
Ej heller har hushållningen vid någotdera af dessa läroverk, och
detta med rätta, hitintills så anordnats, att ensamt den ekonomiska
fördelen dervid varit afgörande.

I någon mån förtlefver också ännu den föreställningen, att
institutens uppgift för närvarande, likasom under förflutna tider,
skulle vara att icke allenast i teoretiskt, utan derjemte äfven i
piaktiskt hänseende meddela de kunskaper, som erfordras för ett
rationel bedrifvande af landtbruket. I närmaste samband härmed
står ock den uppfattningen, att en från landtbruksinstituten utexaminerad
elev skall vara mogen att omedelbart efter aflagd afgångsexamen
öfvertaga förvaltningen af en landtegendom. De, som i
denna förmodan gång efter annan blifvit besvikna, hafva icke
sällan i följd häraf trott sig berättigade att helt och hållet frånkänna
instituten all förmåga att uppfylla sin bestämmelse.

De mångfaldiga och i vissa hänseenden med hvarandra oförenliga
uppgifter, som man således stält på instituten, hafva motverkat
införandet af en noga bestämd form för deras verksamhet.
Detta har åter i sin ordning nödvändiggjort förläggandet af
stor makt i styrelsernas händer. Så har åt dem öfverlemnats att,
med högst ringa inskränkningar, ordna undervisningen, fördela
läroämnena och bestämma lärarnes aflöning. Om styrelsernas verk -

Landibruks institut.

244

Undervisningens
art.

samhet dertill varit inskränkt, skulle, med den prisvärda nitälskan
för läroverkens bästa, som städse utmärkt dessa myndigheter, olägenheterna
af denna vidsträckta sjelfständighet måhända kunnat
blifva mindre känbara, ehuru alltid det mindre lämpliga förhållandet,
att vid de båda likstälda läroverken väsentliga olikheter
med afseende på undervisningen uppstått, svårligen kunnat undvikas.
Men under sträfvan att tillfredsställa alla de mera eller
mindre berättigade anspråk, som på styrelserna blifvit stälda, hafva,
dessa i brist på medel att tillgodose allt, i många tall måst sätta
undervisningens kraf i andra rummet. Att under sådana förhållanden
läroverken ej kunnat fullt motsvara de anspråk, som man pa dem
rimligtvis kunnat ställa, är lätt förklarligt. Enligt komiterades
åsigt bör verksamheten vid landtbruksinstituten vara riktad endast
och allenast på uppnåendet af det med desamma afsedda hufvudändamålet,
grundläggande af erforderliga yrkeskunskaper hos de unga
män, hvilka der önska utbilda sig till ledare af större jordbruk,
och följaktligen bör man vid institutens organisation uteslutande
hafva tanken fäst derpå, att desamma så ordnas, att de till fullo
kunna fylla denna uppgift.

Vid institutens grundläggning och allt fortfarande har man
ansett, att utbildningen vid dem borde vara såväl teoretisk som
praktisk. I den mån jordbruket utvecklats, har det emellertid
visat sig vara med allt större svårigheter förenadt, samt slutligen
hardt när omöjligt, att vid läroverk med ett så stort antal lärjungar,
som landtbruksinstituten ega, bibringa dessa eu något så när tillfredsställande
praktisk utbildning. Man behöfver i detta hänseende
endast anställa en jemförelse med fordringarne vid landtbruksskolorna,
der lärjungarnes antal är jemförelsevis ringa och der man
dock ansett eu tid af två år, hufvudsakligen använd till utförande
af landtmannaarbeten, vara behöflig till att af en förut vid jordbruksarbeten
van arbetare utbilda en arbetsledare, för att finna
omöjligheten af att landtbruksinstituten på lika lång tid skulle
kunna gifva ett mångdubbelt större antal, till stor del med deras
blifvande yrke föga förtrogna ynglingar ens en nämnvärd öfning
i de vid ett jordbruk förekommande arbetenas utförande. Så mycket
mindre tänkbart är det att tillmäta elevernas s. k. praktiska öfningar
någon gagnande betydelse, som ju vid instituten tiden ovilkorligen
till allra största delen måste användas till bokliga studier.
Äfven oafsedt den störande inverkan på dessa, som elevernas användning
vid landtbruksarbetena måste hafva, och oafsedt, att den

245

tid, som dervid spilles, i anseende till studietidens korthet, är allt för
dyrbar, så ligger '' det i öppen dag, att om ett femtiotal elever i
tur skall tjentgöra, t. ex. såsom biträdande inspektörer, den tid till
öfning och handledning, som sålunda belöper sig på en hvar, är
alldeles för kort såväl för läraren att bibringa, som för eleven att
inhemta något af egentligt värde. Detta förhållande måste för
bådadera naturligtvis lätt föranleda, att det vid all undervisning
nödiga intresset löper fara att förloras. Eu fortsatt sträfvan att
vid 1 andtb ru k sinstituten söka bibringa eleven en för hans blifvande
verksamhet afpassad praktisk utbildning måste förefalla
ännu mera olämplig, om man tillika besinnar, att för denna utbildning
teknisk färdighet i utförandet af landtmannaarbeten i och
för sig ej endast är otillräcklig, utan derjemte ett i hans blifvande
verksamhet visserligen beaktansvärdt, men dock underordnadt moment.
I vida högre grad äro för denna hans verksamhet ekonomiskt-administrativa
egenskaper af vigt och värde, men dessa
egenskaper gifves det ej tillfälle att vid landtbruksinstituten med
framgång uppöfva. Om derföre den undervisning i jordbrukets
praktiska handläggning, som vid instituten meddelas, icke kan
bibringa eleverna de för deras blifvande verksamhet erforderliga
kunskaperna — hvilket erfarenheten ock bekräftat —, torde det nu
vara tid att från landtbruksinstituten utesluta denna s. k. praktiska
utbildning. Detta bör med så mycket mindre afsaknad kunna
ske, som det icke torde kunna förnekas, att äfven den, som förvärfvat
grundliga teoretiska insigter och praktisk färdighet i landtmanuayrkets
teknik,, icke kan blifva eu duglig landtbrukare, förrän
han hunnit förvärfva sig nödig erfarenhet, och denna kan endast
vinnas på yrkesverksamhetens område, ett förhållande, som redan
af den s. k. Ultunakomitén kraftigt betonats.

Den praktiska skickligheten vid skötseln af en landthushållning
är enligt komiterades uppfattning af så stor och allvarlig
betydelse för landtmannayrkets rätta bedrifvande, att det vore
önskligt, att, till gagn för vårt lands modernäring, den skenbara
utbildning deri, som vid landtbruksinstituten nu bibringas, utbyttes
mot en sådan af mindre ytlig beskaffenhet.

Menas med praktisk utbildning en genom egen åskådning
och deltagande i arbetet förvärfvad lefvande insigt i den verksamhet,
som inom landtbruket eger rum, så är detta något helt
annat, än den man genom den vid instituten hittills lemnade s. k.
praktiska utbildningen trott sig kunna bibringa. Anses en så be -

246

Inträde sfordringar.

Lärarnes

ställning.

skaffad praktik vara ett vilkor för att med framgång kunna
tillgodogöra sig den teoretiska undervisning, som vid instituten
meddelas, så följer af hvad ofvan anförts, att rätta platsen för inhemtandet
häraf icke kan vara landtbruksinstitutet. Ej heller
synes den rätta tidpunkten derför vara den, då eleven måste
vara angelägen att få använda så mycket som möjligt af sin tid
till studium af landtbrukets teori. Härtill kommer, att numera,
i motsats mot den tid, då instituten först upprättades, tillfälle
till förvärfvande åt denna praktiska utbildning finnes i snart
sagdt hvarje del af landet vid en stor mängd väl skötta egendomar,
då deremot eleven för sina teoretiska studier är hänvisad
endast till instituten. Det förekommer också komiterade, att det
borde vara vida fördelaktigare för undervisningen, om detta slags
praktik redan vore inhemtad, då inträde vid läroverket sökes,
och hafva komiterade alltså föreslagit, att i stadgarne för landtbruksinstituten
måtte föreskrifvas förutgånget allvarligt deltagande
i de vid ett landtbruk förefallande göromålen såsom ett oeftergifligt
vilkor för inträde vid läroverket — ett vilkor, som redan
hos de 1880 församlade ombuden för hushållningssällskapen blifvit
föreslaget. Om undervisningen i hvad man vid instituten kallat landtbrukspraktik
derifrån uteslutes, vinnes derjemte den fördelen, att
den teoretiska undervisningen kan utvidgas och bedrifvas i ett mera
tidsenligt och yrkets nutida utveckling mera motsvarande omfång.
Då det icke synts komiterade lämpligt att tillråda eu utsträckning
af undervisningstiden utöfver de två år, den för närvarande
omfattar, är det af så mycket större vigt, att denna
jemförelsevis korta tid på ändamålsenligt sätt må kunna begagnas.

Ett af vilkoren härför är, att kunskapsfordringarne för inträde
ställas i lämpligt förhållande till den undervisning, som
skall meddelas. Det är nämligen lätt att inse, att dessa fordringar
böra bestämmas så, att ingen del af lärotiden vid instituten
upptages af undervisning i sådana förkunskaper, som utan
synnerlig svårighet kunna vid rikets allmänna läroverk förvärfvas.

Ett annat hutvudsakligt vilkor lör en fullgod undervisning
är, att möjlighet förefinnes att för densammas bestridande vinna
goda lärarekrafter. I sådan afsigt måste tillses, att vid landtbruksinstituten
lärarnes ställning förbättras. Att denna för närvarande
i ekonomiskt afseende är föga tillfredsställande, torde
lätteligen kunna medgifvas, om man erinrar sig ej mindre lä -

247

rarnes i allmänhet låga aflöning, än ock ovissheten med afseenden
på tiden för lärareplatsernas innehafvande, äfvensom den obetiyggade
ålderdom, som de hafva att emotse. Det är nämligen
ej nog dermed, att dessa lärare äro lägre aflönade än andra med
dem jemförliga lärare vid statens öfriga läroverk, utan deras
ställning är derjemte ytterst osäker icke allenast till följd deraf,
att institutens styrelser när som helst kunna afskeda dem, i
bästa fall efter endast tre månaders uppsägning, utan äfven derför
att de, då. deras ålder ej tillåter dem att längre tjenstgöra,
icke äro berättigade att komma i åtnjutande af pension. Styrelserna
ega dessutom rättighet att till en viss grad lärarne
emellan fördela läroämnena — en rättighet, hvilken för öfrigt
så mycket mindre torde böra bibehållas, som hvarje annan fördelning
af läroämnena än den, som grundar sig på dessa ämnens
egen natur, uppenbarligen måste vara stridande mot god ordning
vid all undervisning. Komiterade hafva derföre låtit sig angeläget
vara att för sin del söka afhjelpa denna brist genom att i de föreslagna
stadgarne införa bestämmelser i den här antydda riktningen.

I samma mån undervisningen göres mera omfattande och Lärareråd.
vetenskaplig, skall det för bedömande af dit hörande frågor
fordras en sådan kännedom af densammas beskaffenhet och
inre art, att den omöjligen kan vinnas utan en noggrann detaljkännedom.
Af institutens styrelser, som endast några få gånger
årligen, och då helt kort, vistas vid läroverken, och af hvilka
man för öfrigt ej kan fordra, att deras samtliga medlemmar
skola vara i besittning af omfattande insigter i alla de läroämnen,
som vid instituten föredragas, torde näppeligen kunna
begäras, att undervisningens alla detaljer skola på ett tillfredsställande
sätt kunna följas. Det torde deremot vara mera naturligt
att söka den i detta afseende behöfliga detaljkännedomen
hos institutens lärare. Åt dem synes derföre lämpligt att anförtro
de åtgärder, som i detta afseende äro behöfliga, hvarigenom
ock på lärarne lägges ett ökadt ansvar, egnadt att hos
dem utveckla intresset för läroverket och dess framgång. En
ytterligare anledning till ökad trygghet med afseende på ändamålsenligheten
af de anordningar, som af lärarne företagas, har
man dessutom deruti, att styrelserna såsom öfvervakande myndigheter
ega att pröfva de af lärareråden uppgjorda förslag,
hvilka äro af den egenskap, att de böra underställas styrelsernas
ompröfvande.

248

instituts- Vid institutens ofvan förordade förvandling till uteslutande
egendomame. teoretiska läroanstalter skulle kunna ifrågasättas, huruvida ej
desamma måhända skulle kunna anordnas oberoende af de för
närvarande till dem hörande landtegendomarne. Då de emellertid,
hvad komiterade betrakta såsom för deras verksamhet synnerligen
ändamålsenligt, blifvit förlagda på landtegendomar, fördelaktigt
belägna med afseende på närheten till universiteten,
så synes någon förändring, hvad platserna för instituten beträffar,
icke böra ifrågasättas. Af ingen lärer nämligen kunna förnekas,
att för undervisningen vid läroverket det för såväl lärare som
lärjungar bör vara en ytterst beaktansvärd fördel att stundligen
hafva tillgång till ett åskådningsmateriel af den stora vigt och
betydelse, som ett landtbruk måste vara för eu undervisningsanstalt
för blifvande landtbrukare. Men för att häraf skall dragas
full nytta, fordras, att de med instituten förenade landtegendomarne
fortfarande, såsom hitintills, utgöra en del af sjelfva institutet,
samt att de uteslutande betraktas såsom för läroverken tillgängligt
undervisningsmateriel, äfven i deras minsta detaljer.
Detta kan enligt komiterades förmenande icke ske, för så vidt
icke dessa egendomar fortfarande brukas för statens räkning.
Med hvarje annan anordning skulle läroverkens förening med
desamma vara i vida mindre män fördelaktig och instituten mista
den vigtigaste materielen vid undervisningen, hvilken icke, eller åtminstone
endast med de största svårigheter och på mera konstladt
samt otvifvelaktigt dyrbarare sätt, skulle kunna ersättas.

Det är emellertid ingalunda komiterades mening att föreslå,
att de nuvarande anordningarne beträffande sambandet mellan
läroverken och de med dem förenade jordbruken i alla detaljer
allt framgent skola i oförändradt skick ega bestånd. Långt
ifrån att hafva lemnat obeaktade de berättigade fordringar på
en förändring härutinnan, hvilka hittills blifvit framstälda, hafva
komiterade föreslagit en sådan förändring i vissa detaljer, som
synts kunna medföra en mera tidsenlig och förhållandena bättre
motsvarande omgestaltning.

Förestån- Det bär längesedan, och särskildt med synnerlig bestämdhet

darepiatsens ,jen p. Ultunakomitén, erinrats derom, att den nuvarande

delning. 1 1

organisationen ställer på en institutsföreståndare fordringar,
hvilka äro hardt när omöjliga att uppfylla, då innehafvaren af
en sådan plats på en gång skall vara chef för läroverket samt
förvaltare af egendomen. Befrias deremot läroverkets förestån -

249

dåre från sistnämnda uppdrag, hvilket är fullt tillräckligt att i
och för sig taga hela en persons tid och krafter i anspråk, så
bör såväl undervisningen som egendomsförvaltningen derpå
vinna. Båda platserna kunna då besättas med för hvardera af
dem särskildt lämpade fackmän. Vid tillsättande af läroverkets
föreståndare behöfver man då endast taga i betraktande lärareduglighet
och de för en läroverkschef nödiga egenskaperna, under
det att denna plats för närvarande ovilkorligen måste beklädas
af en person, hvilken gjort sig känd för så framstående
praktisk duglighet, att förvaltningen af den stora institutsegendomen
kan läggas i hans händer.

Egendomsförvaltningen bör deremot anförtros åt eu erfaren
jordbrukare. Men på det att denne ej skall blifva främmande för
läroverkets intressen, synes det vara att tillråda, att förvaltaren
i egenskap af lärare kommer i ett närmare förhållande till eleverna
samt såsom sådan deltager i lärarerådets förhandlingar.

Med afseende på egendomens skötsel bör förvaltaren intaga en
möjligast sjelfständig ställning och således bära det ansvar, som
deraf blir en följd. Styrelsens verksamhet härvid bör, med antagande
af dessa principer för egendomens förvaltning, i följd
häraf endast göra sig gällande genom meddelande af rörande denna
förvaltnings hufvuddrag fattade beslut, hvilka jemte den för
egendomsförvaltaren af styrelsen upprättade instruktionen utgöra
den norm, efter hvilken han har att handla.

Föreståndaren för läroverket och förvaltaren, hvilka i förhållande
till styrelsen böra vara likstälda, komma sålunda att
till institutets, såväl läroverkets som egendomens, gagn samarbeta.

I de fall, der skiljaktigheter dem emellan möjligen kunna uppstå,
blir styrelsen den reglerande och närmast afgörande myndigheten.

Med afseende på institutens ekonomi bjuder redan god ord- Särskild stat^
ning, att läroverken betraktas såsom fullständigt skilda från-''°r02°egmde
med dem förenade landtegendomarne, samt att för hvardera domen.
af dessa institutets delar en särskild stat uppgöres och följes.

Den sammanblandning af läroverkens och egendomarnes ekonomi,
som nu eger rum, föranleder, såsom erfarenheten nogsamt bestyrkt,
att de förra i många fall blifva lidande, eftersom utgifterna för
läroverken år efter år äro lika eller åtminstone föga vexlande,
under det att inkomsterna från egendomarne till en ej oväsentlig
grad äro beroende på årsväxten och andra förhållanden. Att det

250

ej är med god ekonomi förenligt att låta gifna utgifter vara
beroende på obestämda inkomster, är sjelfkärt, och häraf motiveras
ock tillräckligt nödvändigheten af att tillförsäkra läroverket
bestämda, ej af egendomens större eller mindre årsafkastning
beroende tillgångar. Härigenom komme för öfrigt att vid
landtbruksinstituten tillämpas samma princip som vid statens öfriga
undervisningsanstalter.

Komiterade hafva alltså funnit sig böra tillstyrka, att alla med
läroverkens upprätthållande förenade utgifter böra af statsverkets
medel och inflytande elevafgifter bestridas, samt åt t den disponibla
behållning, som af egendomarne vinnes, direkt till statsverket
öfverlemnas. Det resultat, hvartill komiterade i detta afseende
kommit, öfverensstämmer med hvad Ultunakomiten föreslagit. Påpekas
ma ock, att vid landtbruksinstitutet Aas i Norge, hvarest
i början såsom bidrag till läroverkets underhåll egendomens årsvinst
var anvisad, numera sagda årsvinst direkt till statsverket
ingår, men i stället medlen till undervisningens upprätthållande
anvisas af stortinget.

Gemensamma De för instituten nu gällande stadgarne äro för hvart och ett
siaägar. af (iem särskilt upprättade, och i denna omständighet torde man
hafva att söka en af orsakerna till de stora olikheter, som nu
emellan landtbruksinstituten förefinnas och hvarpå här såsom talande
bevis endast må påpekas, att vid Ultima för genomgående
af de i stadgarne föreskrifna läroämnena kräfvas två, men — enligt
af Alnarpsstyrelsen meddelad upplysning — vid sagda institut
sedan år 1872 endast ett år; att vid Ultima inträdesexamen
ovilkorligen fordras af alla dem, som ej genom företedda examens-
eller skolbetyg styrkt sig ega nödiga förkunskaper, under
det att någon inträdesexamen vid Alnarp, likaledes enligt styrelsens
uppgift, ej egt rum sedan institutets första år, utan »såsom
mindre lämplig sedan afskaffats»; att vid Ultima i och för afgångsexamens
afläggande stor vigt fästes på den i stadgarnes §
39 föreskrifna »plan till skötande af en egendom, öfver hvars be-/
skaffenhet förut erhållits beskrifning», under det att något sådant
prof vid Alnarp ej ansetts behöfligt — flera likartade förhållanden
att förtiga. Att för tvenne med hvarandra likstälda och till samma
ändamål verkande statsinstitutioner samma stadgar äro gällande
och på ett i allt väsentligt likartadt sätt tillämpas, synes ej blott
vara principielt att förorda, utan ock i praktiskt afseende medföra
väsentliga fördelar. Särskilt kunna komiterade ej underlåta att

251

framhålla, att då nu från de begge instituten med afgångsbetyg
utgångna lärjungar anmäla sig såsom sökande till befattningar,
vare sig statens eller enskilda, det är svårt eller nästan omöjligt
att med ledning af sagda betyg fälla en rättvis dom om den
enes eller andres företräde, då undervisningen vid de båda instituten
i många afseenden är så väsentligt olika anordnad. På
alldeles likartade grunder, som det ansetts önskligt och nödigt
att för rikets båda universitet, äfvensom för samtliga allmänna
läroverken, samma statut eller stadgar äro gällande, synes det
vara nödvändigt, att äfven rikets båda landtbruksinstitut i detta
afseende likställas. Endast undantagsvis, vid anordnandet af
en eller annan mindre väsentlig detalj, böra underordnade omständigheter,
sådana som institutets läge och dylikt, berättiga till mindre
atvikelser från den faststälda planen för läroverkens verksamhet.

Orsaken till att förhållandena vid de begge instituten i flera
afseenden gestaltat sig så väsentligt olika torde dock näppeligen
kunna sökas uteslutande eller ens hufvudsakligen i de för
desamma utfärdade särskilda stadgarne, enär dessa i det väsentliga
äro med hvarandra öfverensstämmande, utan derjemte och
närmast i den stora makt, som tilldelats de tvenne från hvarandra
fullständigt skilda styrelserna, utan att en på fullt tillfredsställande
sätt organiserad myndighet verksamt handhaft öfverstyrelsen
och kunnat åstadkomma den önskvärda enheten. Huru
komiterade tänkt sig, att detta önskningsmål, åtminstone i viss
mån, skall kunna uppnås, skall i det följande närmare utvecklas.

I afsigt att åt studerande, som sådant åstunda, bereda en stipendiater.
längre gående fackutbildning i särskilda ämnen än den, som nu
vid Iandtbruksinstituten meddelas, hafva komiterade velat föreslå,
att tillfälle erbjödes utexaminerade elever att såsom stipendiater
under en förlängd vistelse vid instituten fortsätta sina
studier. Genom en sådan anordning komme att beredas eu ny utväg
till utbildande af en del af de för landtbrukets höjande beköfliga
fackmännen, särskilt lärare vid landtbruksläroverken,
hvarjemte utsigten att vid elevkursens afslutande kunna erhålla
en stipendiatplats bör verksamt befrämja det nit och allvar,
hvarmed studierna under elevtiden bedrifvas.

Af komiterades uppfattning af institutens lämpliga organisation Agrikulturhar
varit en sjelfföljd, att komiterade icke kunnat tillstyrka vare sig för bibehållande

vid Ultuna af den dit förlagda agrikulturkemiska för- H^mtuna!

252

l)cn lägre
kursens skiljande
från
instituten.

söksanstalten, eller att lärarne vid instituten fortfarande såsom
hitintills erhålla allmänna uppdrag att utöfva kontroll å fabriker
för merkantila foder- och gödselämnen m. m., hvarigenom
enligt komiterades åsigt lärarnes tid tages i anspråk på ett
sätt, som icke synes kunna förenas med deras af komiterade
föreslagna undervisningsskyldighet.

De ofvananförda trenne slagen af läroverk böra, enligt komiterades
åsigt, vara sinsemellan alldeles sjelfständiga och med afseende
på de dervid föredragna kurserna af hvarandra oberoende.
Såsom ock i det föregående blifvit antydt, torde det i mer äu ett
hänseende kunna vara med fara förenadt, om de sättas i så nära
samband med hvarandra, att, såsom vid de båda landtbruksinstituten
nu eger rum, undervisningen vid de två olika kurserna bedrifves
med gemensamma lärare. Vid en sådan anordning skall det nämligen
svårligen kunna undvikas, att undervisningen i det ena
läroverket af lärarepersonalen omfattas med ett varmare intresse
än den i det andra. I synnerhet vid föreningen af ett läroverk med
mera praktisk och ett annat med mera teoretisk riktning är det
att befara, att en slitning skall uppstå emellan olika åsigter
beträffande det fördelaktigaste sätt, hvarpå undervisningen vid
hvardera af dem bör meddelas. Ett ingalunda ovigtigt moment,
som vid en dylik sammankoppling af olikartade läroverk
med samma lärarepersonal derjemte måste beaktas, är svårigheten
för lärarne att rätt afpassa undervisningen så, att den å
ena sidan hålles i jemnbredd med förkunskaperna hos den lägre
skolans lärjungar, utan att å den andra, då måhända timmen derefter
en högre undervisning skall meddelas, undervisningen deraf
till men för eleverna röner intryck.

Enligt det förslag till ordnande af undervisningen vid landtbruksinstituten,
som komiterade framställa, blir det med ännu större
olägenheter förenadt att vid dessa läroverk bibehålla den s. k. lägre
kursen, eller landtbruksskolan. Enär komiterade anse högeligen
önskligt, att vid instituten tillfälle beredes eleverna att under egendomsförvaltarens
ledning taga noggrann kännedom om det sätt,
hvarpå institutsegendomen skötes, så är det mer än sannolikt, att,
om förvaltaren med behörigt nit fullgör detta sitt lärarekall,
han ej i önsklig grad skall kunna sysselsätta sig med lärlingars
utbildande, i synnerhet som egendomens skötsel måste taga största
delen af hans tid och tankar i anspråk.

253

Redan från landtbruksinstitutens första tillkomst kafva landtbruksskolor
med dem varit förenade, på hvilken anordning den
ekonomiska fördel, som instituten ansetts hemta från den tillgång
på billig arbetskraft, som landtbruksskolorna lemnat, säkerligen
icke varit utan inflytande. Den deraf uppkommande vinsten
har för institutens jordbruk varit så mycket större, som lärlingarnes
undervisning icke varit förenad med några särskilda
utgifter för lärarnes aflöning. „

Då komiterade nu föreslå borttagande från landtbruksinstituten
af den der varande lärlingskursen, inse komiterade derför
mycket väl, att häremot tvifvelsutan kommer att invändas, att
detta för instituten skall blifva förenadt med ekonomisk uppoffring.
Huruvida den föreslagna förändringen med nödvändighet
skall medföra en sådan påföljd, derom har det ej lyckats
komiterade att med säkerhet bilda sig en mening. Ultima landtbruksinstitut
upptager i sina räkenskaper under de senaste åren
en förlust å lärlingsskolan, i medeltal för 6 år (1;7 1876—^3% 82)
uppgående till kronor 2,853: 19. Beträffande deremot landtbruksinstitutet
vid Alnarp vill det å ena sidan vid jemförelse mellan
de i dess räkenskaper upptagna summorna för lärlingarnes underhåll
och värdet af deras arbete synas, som om en förlust äfven
der egde rum, men å andra sidan har sagda instituts styrelse
i en till komitén stäld skrifvelse beräknat, att om lärlingsskolan
derstädes skulle upphäfvas, institutet derpå skulle lida en
årlig förlust af minst 11,000 kronor.

Det har emellertid synts komiterade antagligt, att den uppoffring,
om någon sådan dermed skulle vara förenad, som kan
föranledas af lärlingskursernas frånskiljande, ej bör för instituten
blifva synnerligen stor, då aflönade arbetare böra lemna ett
större arbetsqvantum, än hvad af de till eu början oöfvade lärlingarne
kan förväntas. Med en stam af vana arbetare skall
härförutom åt institutens jordbruk beredas fördelen af ett bättre
och i öfverensstämmelse med de vilkor, som äro för andra jordbruk
inom vårt land rådande, organiseradt arbete.

Då komiterade föreslagit icke allenast förbättringar vid de Kostnader.
redan befintliga landtbruksläroverken, utan äfven inrättande af

254

en ny klass af sådana, måste, derest förslaget antages, de med
underhållande af dessa landtbruksläroverk förenade kostnader
naturligtvis komma att blifva större, än de för närvarande äro.
Då emellertid de belopp, kvilka från det allmänna utgå till
landtbruksundervisningen, jemföras exempelvis med dem till den
tekniska undervisningen, så skall ingalunda kunna sägas, att
den förra blifvit på något särskildt sätt gynnad. Eiksstaten för
år 1883 upptager nämligen:

till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

i ordinarie anslag............ 175,400: —

i extra ordinarie anslag.... 10,000: — 135400- _

och till de tekniska läroverken:

i ordinarie anslag____________ 361,500: —

i extra ordinarie anslag... 25,000: —

1,500: —

eller för de senare mer än dubbelt så mycket som för de förra,
om, hvad dessa beträffar, institutsegendomarnes afkastning ej
tages i beräkning. I betraktande af den mycket större betydelse,
som landtbruket, jemfördt med industrien, för vårt land
eger, skulle derföre med skäl kunna vågas det påståendet, att
ytterligare uppoffringar för landtmanna-undervisningen häraf borde
vara en följd.

Bidrag från Utgifterna från det allmänna till landtbruksläroverken böra

Lärjungarna, dock ej gorå alla bidrag till upprätthållande af undervisningen
från lärjungarnes sida öfverflödiga. Det synes rättvist, att dessa
åtminstone bidraga till bekostandet af den materiel, som vid undervisningen
förbrukas. Undervisningen bör enligt komiterades mening
alltså ej vara alldeles kostnadsfri. Vid de läroverk, der afgifter
för lärjungarnes lefnadsomkostnader komma i fråga, fordrar billigheten,
att dessa afgifter i hvarje särskildt fall bestämmas
till ett belopp, så vidt möjligt lika med utgifterna för lärjungarnes
underhåll. Att genom en sådan afgifts bestämmande till
ett högre belopp, eller dess sänkande till ett lägre, bereda staten
vinst eller förlust, bör undvikas.

Vid landtbruksskolorna kunna samtliga afgifter anses vara
till fullo erlagda genom det kroppsarbete, som af lärlingarne
utgöres. Vid landtmannaskolorna och landtbruksinstituten bör
deremot undervisningsafgiften utgå i penningar. För att likväl
lemna äfven obemedlade ynglingar möjlighet öppen att genomgå

255

dessa landtbruksläroverk bör vid hvarje sådant finnas ett lämpligt
antal friplatser.

Då för hvardera gruppen af de nu ifrågasatta läroverken
föreslagits gemensamma stadgar, har härmed i första hand åsyftats
såväl att göra de likartade läroverken i allo med hvarandra
likstälda, som äfven att söka åvägabringa ett, så vidt möjligt, likformigt
arbete.

En följd deraf, att staten upprättar samt underhåller eller understödjer
de offentliga landtbruksläroverken, måste blifva, att staten
äfven bör ega rätt att tillse, att de derför beviljade medlen ändamålsenligt
användas. Denna tillsyn har hitintills genom Kongl.
brefvet af den 12 Januari 1849 varit öfverlemnad åt landtbruksakademiens
förvaltningskomité, som erhållit uppdrag, att närmast
under chefen för civildepartementet handhafva öfverinseendet
och kontrollen öfver landtbruksinstituten och landtbruksskolorna
i riket samt att öfver dessa läroverk afgifva årliga berättelser.
Under den tid, kontrollen öfver landtbruksläroverken af nämnda
myndighet handhafts, har lämpligheten af denna anordning upprepade
gånger blifvit ifrågasatt. Utan att vilja ingå på ett bedömande,
huruvida en så organiserad institution som förvaltningskomitén
med fördel kan i allmänhet fungera såsom förvaltande
vmk, finna komiterade, att den omfattning, som landtbruksundervisningen
sedan utfärdandet af sistbemälda Kongl. bref fått och
som det är att hoppas att den ytterligare skall erhålla, kan utgöra
en berättigad orsak till tvifvelsmål, huruvida denna korporation,
hvars hufvudsakligä verksamhet är en helt annan än den,
att vara en inspekterande myndighet, lämpligen fortfarande bör
besväras med det ifrågavarande uppdraget. Hvad som ock härutinnan
särskildt synts komiterade betänkligt, är den anmärkningsvärda
afvikelsen från de administrativa grundsatser, hvilka för statsföi
valtningen i dess helhet äro gällande, som härigenom uppkommit,
i det att öfverinseendet och kontrollen öfver statsinstitutioner
handhafves af en korporation, hvars samtliga ledamöter, ordföranden
undantagen, tillsättas af enskilda personer och hvars
ansvarighet kan ifrågasättas. Än mer måste denna oegentlighet
falla i ögonen, när åt en på förbemälda sätt bildad korporation

Öfverinseende
och kontroll.

256

lemnas en öfverordnad myndighet öfver styrelser, hvilka af Kongl.
Maj:t blifvit förordnade, såsom fallet nu är med styrelserna för
rikets begge landtbruksinstitut.

Redan länge hafva dessa oegentligheter varit beaktade. I eu
den 16 Mars 1857 bos landtbruksakademien väckt motion anför
akademiens dåvarande sekreterare, J. Th. Nathhorst, bland annat
följande, som gifver en liflig föreställning om huru denna fråga
då af honom uppfattades:

»Då akademiens förvaltningskomité i följd af erhållen remiss,
samt till underdånig åtlydnad af en i Kong], Maj:ts nådiga
bref af den 3 April sistlidna år meddelad föreskrift, inkom med
förslag rörande de allmänna åtgärder till svenska jordbrukets
befrämjande, som kunde anses nyttiga och tjenliga att under
den närmaste framtiden bringa till verkställighet, ingaf jag, vid
komiténs första sammanträde för besagda ändamål, ett memorial,
hvari jag bland annat föreslog inrättandet af ett statens förvaltande
verk, som borde öfvertaga styrelsen öfver landtbruksinrättningarne
i riket, hvilken nu, enligt nådigt förordnande, till
en del utöfvas af akademiens förvaltningskomité, och till en del
af andra auktoriteter. Detta förslag vann ej bifall af komitén,
som ansåg sig böra fortfarande utöfva sin befattning såsom förvaltande
verk, samt att sådant, tvärtemot min åsigt, kunde ske
utan olägenhet för landtbruksakademiens ursprungliga och i
dess stadgar tydligen uttryckta bestämmelse; men att, för att
blifva mera lämplig för detta sitt särskilda uppdrag, komitén
borde förstärkas med tvenne ''för praktisk kunskap i jordbruket
utmärkta ledamöter’.

Uti den reservation emot detta beslut, som jag ingaf uti
akademiens sammankomst den 17 sistlidne November, uttalade
jag min då mera stadgade öfvertygelse, att svenska landtbrukets
närvarande ställning fordrade inrättandet af ett landtbruksdepartement,
som såväl borde utgöra öfverstyrelsen öfver det
egentliga landtbruket samt de för detsamma upprättade läroverk
och öfriga inrättningar, som ock handlägga alla de ärenden,
som dermed stå i direkt sammanhang.

Denna min åsigt understöddes af flera bland akademiens
ledamöter, hvilka lika med mig ansågo, att akademiens egentliga
bestämmelse skulle lida och slutligen upphöra genom fortfarandet
af nämnda uppdrag åt dess förvaltningskomité; men
ärendet tog den oförmodade vändning, att det sattes i samman -

257

bang med beslutet om 4 § åt akademiens stadgar, och uppsköts
för att behandlas i extra akademi. I denna (extra) akademi
diskuterades väl frågan, men proposition gjordes endast på de
särskilda redaktionerna af texten till 4 § i förslaget till de nya
stadgarne, hvarvid, med blott två rösters pluralitet, antogs en redaktion,
som innehöll, att, för behandlingen af de ärenden, som
utgöra förvaltningskomiténs särskilda uppdrag, ytterligare tvenne
ledamöter, utmärkta för praktisk skicklighet i jordbruket, borde
utses — mot hvilket beslut jag reserverade mig.»

I sammanhang med anförandet af detta uttalande torde det
icke vara olämpligt att erinra ej blott om den snabba utveckling,
som landtbruket i sin helhet och landtbruksundervisningen sedan
år 1849 vunnit, utan äfven derom, att organisationen af landt
bruksakademiens förvaltningskomité samt sättet, hvarpå densamma
i sitt bemälde uppdrag fungerat, efter denna motions afgifvande
varit oförändrade.

Efter det denna fråga sedermera flerfaldiga gånger återupptagits
och bland annat äfven gjorts till föremål för Riksdagens
förhandlingar, uttalade slutligen de i Stockholm år 1883 samlade
ombuden för hushållningssällskapen sig för önskvärdheten af upprättandet
af ett särskilt statsdepartement för jordbruket och dess
binäringar.

Om fördelarne af en sådan anordning anse sig komiterade
förhindrade att uttala sig, enär frågan om en öfverflyttning på
statsförvaltningen af den administrativa verksamhet, som nu tillkommer
landtbruksakademiens förvaltningskomité,''till den utsträckning,
som hushållningssällskapens ombud ansett önskvärd, ligger
utom området för komiténs uppdrag. Hvad deremot särskild! beträffar
det åt nämnda förvaltningskomité lemnade öfverinseendet
öfver den offentliga undervisningen i landtbruk, så hafva komiterade
ej kunnat undgå att finna, det denna numera kräfver en
ändamålet bättre motsvarande form än den nuvarande. Kontrollen
öfver dessa statsinstitutioner synes följdriktigast böra utöfvas
af staten sjelf och måhända bäst af vederbörande statsdepartement
genom förmedling af någon under detsamma direkt
stående byrå. Möjligen skulle man då åt eu sådan byrå äfven kunna
gifva i uppdrag att utöfva tillsyn öfver de med landtbruket i nära
samband stående läroverken för veterinär- och skogsundervisning,
hvarigenom nödig enhet i hela den till landets modernäring hörande
undervisningen till fromma för sjelfva näringen skulle kunna

258

vinnas. Genom en sådan anordning blefve äfven kontrollen öfver
landtbruksundervisningen ordnad på ett sätt, som stode i närmaste
öfverensstämmelse med den, som nu af Kongl. ecklesiastikdepartementet
utöfvas öfver de allmänna läroverken ock folkskolorna.
Ej blott i flera af de större kulturländerna, utan ock i Norge, Danmark
och Finland är högsta ledningen af landtbruksundervisningen
förlagd till något af regeringsdepartementen. Slutligen må framhållas,
att då svårigheter för inrättandet af en dylik byrå för
landtbruksärenden möjligen kunna möta, komiterade ansett sig böra
affatta de förslag till stadgar för de särskilda läroverken, som
här till Eders Kongl. Maj:ts pröfning framläggas, på sådant sätt,
att de, äfven om en särskild byrå för landtbruksärenden skulle
anses obehöflig, oförändrade eller med endast obetydlig förändring
kunna tillämpas.

Bokföringen Med afseende på det komiterade gifna uppdraget att jemväl
“räkensita/er a^S^*va förslag angående bokföringen och tiden för räkenskapernas
nas af slut an- afsilande vid rikets landtbruksinstitut få komiterade anföra föl de

vid in- jande:

Såsom Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 21 Maj 1882
anfört, hade Riksdagens år 1879 församlade revisorer framhållit
önskvärdheten deraf, att, till vinnande af lättare öfverskådlighet
och jemförelse, vid rikets båda landtbruksinstitut bokföringen
måtte ordnas, så vidt möjligt, på enahanda sätt och tiden för boksluten
blifva densamma. I förstnämnda hänseende anser styrelsen
för Alnarps landtbruksinstitut, att sådant svårligen kunde på annat
sätt vinnas än genom ett samarbete mellan vederbörande vid
de båda läroverken, så att dessa blefve i tillfälle att utarbeta ett
gemensamt bokföringssystem. Komiterade, som för sin del anse
högeligen önskvärdt, att en öfverensstämmelse i bådadera af
seendena mellan institutens räkenskaper vunnes, tro i likhet med
Alnarpsst.yrelsen, att lämpligaste sättet för uppnående af enhet i
formen för räkenskaperna bäst ernåddes, om åt de båda räkenskapsförarne
vid instituten uppdroges att tillsammans utarbeta och inkomma
med förslag härutinnan.

Hvad tiden för räkenskapernas afsilande beträffar, så kar
denna, hvad Ultima vidkommer, varit mycket vexlande, enär den,
enligt af Eders Kgl. Maj:t gifna särskilda föreskrifter, från institutets
upprättande till och med år 1860 varit den 13 Mars, från

259

och med 1861 till och med 1873 den 31 December samt från och
med 1874 och fortfarande den 30 Juni, under det att bokslutstiden
vid Alnarp alltjemt sammanfallit med arrendeårets slut, eller
den 13 Mars.

Då ett hufvudsakligt vilkor, säkerligen det förnämsta, för
ernående af det med bokföring afsedda ändamålet är, att densamma
léfnnar en sann och tydlig öfversigt öfver tillgångar och
skulder, måste framför allt dervid eftersträfvas, att bokslutet innehåller
så exakta siffror som möjligt.

Af ofvannämnda bokslutstider är för detta ändamåls uppnående
kalenderårets slut, hvad landtbruksbokhålleri beträffar, onekligen
den minst lämpliga, enär vid denna tid, utom det att en del
räkningar ännu ej äro uppgjorda, af årets skörd i säd, rotfrukter
och foder större delen vanligen icke kan med noggrannhet bestämmas
ens till qvantiteten, än mindre till värdet, till följd hvaraf
ett då företaget bokslut måste grundas på en mängd uppskattade
värden och följaktligen blifva mindre tillförlitligt. Bokslutstiden den
13 Mars har åtminstone den fördelen, hvilken i synnerhet för
Älnarps landtbruksinstitut torde böra tillmätas någon betydelse,
att densamma sammanfaller med arrendeårets slut. Men utom
den nyss anförda olägenheten, hvad balanseringen af en del af
förråden beträffar, måste vid en sådan afslutningstid samtliga personella
konti, hvilka då icke på jemn månad kunna afslutas, medföra
stort besvär. Den 30 Juni deremot äro förråden vid en landthushållning
i regeln minst, och då räkenskapens afslutande vid det halfva
kalenderårets utgång för statsverket medför fördelen af en lättare
jemförelse, anse sig komiterade böra tillstyrka den 30 Juni såsom
afslutningstid för räkenskaperna vid institutens landtegendomar.

Då dessa af komiterade föreslagits att föras skilda från läroverkets,
har det ej synts behöfligt föreslå någon annan afslutningstid
för dessa senare än den för statens öfriga räkenskaper
vanliga, eller kalenderåret.

I den plan till ordnande af undervisningen i landtbruk, som utbildning i
i det föregående till sina kufvuddrag blifvit framlagd, hafva ko- ollka ''cerk~
miterade endast fästat afseende vid landtbruksundervisningen i
egentlig mening. I nära samband med denna står dock den undervisning,
som afser att meddela praktisk utbildning i en eller an -

260

Mejeriundervisning.

lian af landtbrukets verksamhetsarter. Till sådana undervisningsanstalter
äro att räkna, utom mejeriskolorna, koryktare-, hästskötare-,
kofbeslags-, ängsvattnings- m. fl. skolor. Hvilken vigt och betydelse
man än må tillmäta dessa på den grund, att de utbilda till vissa
göromål dugliga arbetare, så anse komiterade likväl, att staten
ej i regel bör bekosta en sådan yrkesundervisning, då dennas
uppgift är att tillgodose intressen af mera enskild natur, samt
det i allmänhet torde för staten blifva alltför svårt och kostsamt
att bereda tillfälle till praktisk undervisning i alla särskilda
yrkesgrenar. Den bufvudsakliga kostnaden och omsorgen för en
sådan praktisk undervisnings anordnande och fortgång synes ock
böra tillkomma dem, som af särskildt utdanade yrkesarbetare
hafva behof, eller, då en sådan undervisning har en mera lokal
betydelse, de respektive kommunerna eller lokalmyndigheterna.

Annorlunda ställer sig förhållandet, om fackskolan har till
uppgift ej blott att meddela en viss praktisk yrkesfärdighet, utan
derjemte att utbilda till sjelfständig verksamhet inom ett visst
område af större ekonomisk betydelse för landet, såsom förhållandet
är med mejerihandteringen.

Hvad beträffar den lägre undervisningen, är densamma
tillgodosedd dels genom till enskilda egendomar i skilda delar
af riket förlagda s. k. mejeristationer, hvarest praktisk skicklighet
jemte öfriga för blifvande mejerinnor nödiga kunskaper
meddelas åt 1 å 2 qvinliga lärjungar på hvarje ställe; dels genom
den lägre mejeriskolan för 6 lärjungar vid Robertsfors i Vesterbottens
län. Då denna anordning synes komiterade, åtminstone
för närvarande, ändamålsenlig och tillfredsställande, hafva de
icke ansett sig böra härutinnan föreslå annan förändring, än den
att lärotiden vid den lägre mejeriskolan, i stället för till ett, bestämmes
till två år, i öfverensstämmelse med hvad förhållandet
är vid mejeristationerna och hvad erfarenheten synes hafva gifvit
vid handen vara för utbildande af eu duglig mejerinna behöflig!.

Andamålet med en högre mejeriskola är att utbilda föreståndare
för större mejerier och undervisare i mejeriskötsel samt
att i allmänhet bibringa lärjungarne vid densamma en högre grad
af fackbildning.

Hvad beträffar de närmare anordningarne vid sådana högre
mejerikurser hafva komiterade föreslagit, att desamma fortfarande,
såsom ock Kongl. Maj:t och Riksdagen vid deras inrättande ansett
lämpligt, förläggas vid landtbruksinstituten. Derigenom vinnes,

261

jemte andra, den afsevärda fördelen, att för skolans ordnande ej
behöfva uppföras några mera omfattande byggnader, äfvensom den
att vid båda instituten kan anställas en specialist, som undervisar
äfven landtbrukseleverna i mejerilära, hvilket ämnes nuvarande
utvecklingsgrad otvifvelaktigt erfordrar en särskild fackutbildningbos
läraren, åtminstone då en högre undervisning ifrågasattes.

Genom att förlägga en mejeriskola till hvartdera institutet
skulle dessutom antalet mejerielever på hvartdera stället blifva
mindre, hvarigenom möjligheten att åt dem meddela en grundligare
utbildning ökas. Slutligen bör den täflan dessa institutioner
emellan, som härigenom uppkomme, på dem utöfva ett gagnande
inflytande.

Men om således, på sätt komiterade anse önskvärdt, en högre
mejeriskola förlägges till hvartdera institutet, så bör den likväl
ej af sistnämnda läroverk utgöra eu integrerande del. För den
skull hafva komiterade ock för den högre mejeriskolan upprättat
förslag till särskilda stadgar, som så till vida äro oberoende af
de för instituten föreslagna, att ingen rubbning i de senare behöfver
inträda, vare sig de förra godkännas eller icke.

Komiterade hafva vidare ansett, att den högre mejeriundervisningen
företrädesvis bör vara teoretisk, i likhet med hvad förhållandet
är vid landbolmjskolen i Köpenhamn och med den af
komiterade föreslagna undervisningen för landtbrukselever vid
instituten. Färdighet i de praktiska manipulationerna bör derför,
åtminstone hufvudsakligen, förvärfvas på annat ställe, än der den
teoretiska utbildningen erhålles. På grund häraf hafva komiterade
föreslagit, att kännedom om de vid mejeriskötseln vanligast förekommande
arbetena skall vara af eleven före inträdet vid skolan
inhemtad. Detta bör så mycket lättare kunna föreskrifvas, som den
svenska mejerihandteringen numera vunnit en betydande utveckling,
åtminstone i flera af landets delar.

Anordnas mejeriundervisningen vid instituten efter förenämnda
grunder, så förefinnes ej någon synnerlig anledning att befara,
att den högre mejeriskolan skall komma att göra något intrång
i egendomens ekonomi. Ledningen af mejeriet skulle då kunna
öfverlemnas åt egendomsförvaltaren, med skyldighet för honom
att mot gångbart pris till mejeriskolan lemna den mjölk, som för
skolans behof vore nödvändig. På detta sätt skulle, hvad beträffar
mjölkhushållningen vid instituten, egendomens och mejeriskolans
ekonomi kunna fullt åtskiljas, och detta utan olägenhet

262

Undervisning
i landtörnhets
tekniska
lindringar.

å någondera sidan. Den öfriga samverkan mellan mejeriskolan
och mejeriet, som är nödig att åstadkomma, på det ändamålet
med skolan skulle kunna uppnås, torde af styrelserna utan synnerligen
stora svårigheter kunna ändamålsenligt ordnas.

Vid det förhållandet, att någon erfarenhet om eu så beskaffad
undervisning, som den nu i fråga varande, ännu icke inom vårt
land hlifvit vunnen, har det synts komiterade lämpligast att i
institutstyrelsernas händer lägga rättigheten att, allt efter olika
behof, på skilda sätt tillämpa detaljerna af vissa af de föreskrifter,
hvilka ansetts böra föreslås för den högre mejeriundervisningens
bedrifvande.

I närmaste samband med frågan om specialläroverk för befrämjande
af landtbrukets olika verksamhetsarter står det komitén
lemnade uppdraget att afgifva yttrande om inrättande af särskilda
läroanstalter för meddelande af undervisning i landtbrukets tekniska
binäringar, hvilket uppdrag Eders Kongl. Maj:t behagat
anförtro komiterade med anledning af en vid hushållningssällskapens
ombuds möte i Stockholm år 1883 i ämnet väckt motion.
Denna motion hänvisar i sin ordning till ett betänkande i frågan,
som afgafs vid hushållningssällskapens ombuds möte år 1880. I
detta betänkande yttrar det utskott, som då handlade frågan:
»Landtbruket i inskränktare mening sysselsätter sig med att frambringa
råprodukter och skaffa dessa afsättning. Landtbruksteknikens
uppgift är att af råprodukterna tillverka fabrikat och skaffa
dessa senare afsättning hos den förbrukande allmänheten. Lika så
många som de olika slagen af fabrikat äro, lika många äro äfven
de tekniska handteringar, hvilka söka svara mot denna uppgift.
De förnämsta bland landtbrukets binäringar äro mejerihandteringen,
Öl-, bränvins-, ättike-, pressjäst-, stärkelse- och sockertillverkningarne.
Vid alla dessa erfordras noggrann kännedom om
råmaterialierna och om förloppet af råprodukternas omgestaltning
till fabrikat samt om hjelpmedlen för omgestaltningen (fysik, kemi
och maskinlära), vidare om handelsvetenskapen och om bokföring
m. m.» »Endast genom fortsatta studier, nya forskningar och
outtröttligt arbete kan hvilken som helst näringsgren bibehållas,
utvecklas. Men idkarne af ofvannämnda näringsgrenar hafva icke
inom landet någon institution, till hvilken de kunna vända sig

263

för erhållande af råd och upplysningar.» »Att en sådan undervisning
förutsätter uppförandet af byggnader, hvari handteringarne
kunna praktiskt utföras, anser sig utskottet icke behöfva påpeka.
Om och i hvad mån undervisningen i landtbrukets ofvannämnda
binäringar bör ställas tillsammans med den öfriga landtbruksundervisningen,
är äfven en fråga, till hvars lösning utskottet i anledning
af den väckta motionen icke anser sig pligtigt att bidraga.»

På grund af dessa skäl inskränkte sig ock ombuden till att
uttala sin åsigt om behofvet af en sådan undervisningsanstalt och
att anhålla, att åt frågan af Kongl. landtbruksakademien gåfves
erforderlig utredning.

Hvad nu först beträffar mejerihandteringen, som i ofvan anförda
betänkande sättes i främsta rummet bland landtbrukets binäringar,
har behofvet af en högre undervisning till densammas
befrämjande redan blifvit tillgodosedt. Hvad åter angår frågan,
hvilka öfriga näringsgrenar böra hänföras till landtbrukets binäringar,
så kunna tankarne för visso vara delade med afseende
på de i betänkandet såsom de förnämsta uppräknade. Lika väl
som Öl-, bränvins-, ättike-, pressjäst-, stärkelse- och sockertillverkningarne
blifvit framhållna såsom landtbrukets förnämsta binäringar,
skulle man, och måhända med ännu större skäl, kunna dit
hänföra torfberedning, tegeltillverkning, qvarn- och sågverksindustri
m. m. Det torde emellertid svårligen kunna bestridas,
att i våra dagar hvarje tillverkning, som har till uppgift att förädla
landtbrukets råprodukter i någon större skala, med allt skäl
bör hänföras till den industriela verksamheten och är att betrakta
såsom en fabrikation, likställig med hvarje annan sådan samt
närmast att jemföra med dem, som hafva till uppgift att förädla
skogens eller bergsbrukets produkter. Den undervisning, som
hushållningssällskapens ombud synas anse behöflig för idkarne
af de af ombuden nämnda näringsgrenarne, torde alltså rätteligen
höra till den tekniska och ej till landtbruksundervisningens område.

Hvad beträffar främjandet af ifrågavarande näringsgrenars utveckling'',
anse komiterade högeligen önskvärd!, att genom någon af
staten anordnad undervisning den inhemska industrien i de nu omhandlade
riktningarne kunde så höjas, att ett större utbyte vid bränvinstillverkningen
kunde vinnas, import af utländskt tegel, stärkelse
m. m. förebyggas, användandet af utländska bryggeriföreståndare
göras öfverflödigt o. s. v. Men, om ock dessa önskemål skulle
kunna vinnas, så hafva dock komiterade för sin del ej funnit Tamp -

264

ligt, att i sådant ändamål upprättade läroanstalter förenades med
något af rikets nuvarande landtbruksläroverk. Komiterade hysa
denna åsigt af nitälskan ej blott för landtbruksundervisningen
utan äfven för den ifrågasatta tekniska undervisningen. Genom
att förlägga en läroanstalt med hufvudsakligen teknisk uppgift
till ett landtbruksläroverk,.anse nemligen komiterade, att det förras
egentliga bestämmelse lätt skulle kunna förryckas, för så vidt ej
den tekniska undervisning, som der komme att meddelas, skulle
blifva blott och bart en bisak, i hvilket fall densamma naturligtvis
blefve lidande. Skulle äter eu sådan teknisk läroanstalt upprättas
skild från landtbruksläroverken, så synes lämpligare, att
densamma förlädes till stad och förenades med någon redan befintlig
teknisk läroanstalt, och detta så mycket hellre, som de
tekniska elementarskolornas uppgift går ut på meddelande af de
förberedande kunskaper, som äro nödiga för en vidare yrkesutbildning
på näringarnes område. Och om, såsom i ofvan citerade
utskottsbetänkande säges, en sådan undervisning förutsätter uppförandet
af särskilda byggnader, så kan ett förläggande af ifrågavarande
tekniska undervisning till landtbruksläroverken ej erbjuda
några lokala fördelar. Snarare skulle anläggningskostnaderna derigenom
i hög grad och utan ändamål förökas, då i sådant fall
blefve en nödvändighet att, utom de för läroanstalten behöfliga
byggnaderna, äfven uppföra boningshus för lärare och elever.
Det synes således komiterade hvarken lämpligt eller fördelaktigt
att inordna undervisningen i hvad man kallat landtbrukets tekniska
binäringar vid sidan af landtbruksundervisningen. Säkerligen
skola ock den tekniska undervisningens målsmän vara de
lämpligaste för den vidare utredning af denna fråga, som möjligen
kan anses erforderlig. Den enda åtgärd, hvilken komiterade,
innan frågan fått sin fulla utredning, anse sig kunna tillstyrka,
är att reseunderstöd beredes åt lämpliga personer, på det
att de vid Större och välskötta utländska fabriker måtte kunna
vinna praktisk utbildning i de ifrågavarande yrkena.

Efter denna korta framställning af de hufvudgrunder, som ledt
komiterade vid uppgörande af sitt förslag till landtbruksläroverkens
ordnande, få komiterade i öfrigt hänvisa till de förslag till
stadgar för dessa läroverk samt motiveringarne af desamma,
hvilka här följa:

265

Förslag*

till

stadgar för de med understöd af statsmedel i riket
inrättade landtbruksskolor.

I. Skolans ändamål.

§ 1-

Landtbruksskolans ändamål är att åt unga män, som
önska utbilda sig till dugliga jordbruksarbetare, fördrängar,
arbetsförmän, rättare, ladufogdar o. s. v., meddela derför
erforderlig undervisning.

För detta måls vinnande böra lärlingarne sättas i
tillfälle att förvärfva sig skicklighet i landtmannaarbetens
handläggning och ledning, äfvensom att inhemta nödiga
kunskaper i de ämnen, som för deras blifvande verksamhet
äro grundläggande.

II. Undervisning.

§ 2.

Undervisningen, som är fördelad på tvenne årskurser,
hvardera afsedd för halfva antalet af skolans lärlingar,
tager sin början den 1 November och fortgår under hela
året, börande likväl andra årets kurs afslutas på hösten
före laga flyttningstid för tjenare.

266

§ 3.

Vid skolan skall synnerlig vigt läggas på utbildning
af lärlingarnes arbetsskicklighet, så att de under olika förhållanden
må med omdöme och säkerhet kunna handlägga
och leda landtmannagöromål, och böra de derför deltaga
samt undervisas i alla de landtmannaarbeten, hvari för
deras blifvande verksamhet skicklighet är af nöden, såsom
åkerjordens afdikning, plöjning och öfriga brukning; gödselns
beredning och behandling; användande af olika slags
jordförbättringsmedel; åkerbruksväxters sådd, plantering
och skötsel; skördens bergning och förvarande; rengöring
af säd och olika fröslag; skötande af landtbruksredskap
och maskiner; husdjurens utfodring och vård m. m.; samt,
der förhållandena det fordra, slöjd och smide.

För att vinna nödig insigt och vana, böra lärlingarne
turvis tjenstgöra i stall, ladugård m. m., äfvensom, under
andra årets kurs, såsom arbetsförmän under ledning af
den, som har egendomens skötsel sig anförtrodd, utställa
arbetarena samt öfver dem hafva tillsyn.

§ 4.

Undervisning meddelas derjemte i:

a) Svenska språket, särskilt rättskrifning och affattande
af enklare uppsatser;

b) Välskrifning ;

e) Räkning, minst till och med enkel regula de tri
jemte hufvudräkning, företrädesvis med tillämpning på
landthushållningen;

d) Line ar ritning, afteckning efter skala af enklare
landtbruksredskap och byggnader;

e) Liniera, ytors och solida figurers beräkning med tillämpning
på landtmannapraktiken;

f) Uppmätning, afvägning och kartläggning af egofigurer
;

267

g) Naturlära, innefattande en kort framställning af
de lösa jordlagrens uppkomst, sammansättning och egenskaper;
växtens delar och dessas förrättningar; kännedom
om de i orten förekommande, för landthusliållningen vigtiga,
vilda och odlade växterna samt dessas svenska namn;
de för landtbruket vigtigaste djurgrupperna; husdjurens
byggnad och lif; de vanliga gödselämnenas och fodermedlens
beståndsdelar; det allmännaste af värme- och väderleksläran
med tillämpning på jordbruket;

h) Jordbrukslära, omfattande grunderna för afdikning
och jordförbättring; jordens bearbetning; olika gödselämnens
användande; sådd och skörd; anläggning af gräsvallar
samt skötsel af ängs- och betesmarker; pröfning af
utsäde, äfvensom läran om de olika åkerbrukssätten, om
växtföljden och om vilkoren för de odlade växternas trefnad;

i) Hufvudgrunderna för husdjurens afvel, uppfödande,
underhåll och vård, skoning af dragare samt behandling
af husdjurens vanligaste åkommor;

fc) Skogshushållning, dess allmänna grunder jemte
handläggning vid sådd, plantering, hjelpgallring o. s. v.;

I) Trädgårdsskötsel, öfning i fruktträds, bärbuskars
samt köks- och prydnadsväxters plantering och vård;

ni) Enkla räkenskapers förande, upprättande af dagsverkshjon*
samt förråds-, kassa- och afräkningsböcker, äfvensom
läran om arbetsbeting efter ortens sed.

§ 5.

På styrelsens pröfning må bero, huruvida och till
hvilket omfång undervisning bör i andra än ofvan föreskrifna
ämnen meddelas.

§ 6‘

Under första året bör undervisningen i svenska språket,
välskrifning, räkning samt naturlära vara till det hufvudsakligaste
afslutad.

268

Under andra året böra samtliga läroämnen vara så
tidigt genomgångna, att binder ej lägges för lärlingarnes
deltagande i de under vår- och sommarmånaderne förekommande
landtmannagöromålen, äfvensom för nödiga repetitioner.

§ 7.

Vid skolan skall föras en så uppstäld aiföetsjournal,
att af densamma tydligt framgår, huru hvaije lärling med
olika arbeten och öfningar varit sysselsatt, äfvensom dagbok,
hvari af lärarne antecknas kort uppgift om den å
lärorummet hvarje timme meddelade undervisning.

§ 8-

Efter fulländad lärokurs undergå lärlingarne, i styrelsens
närvaro, offentlig examen, hvarefter de af skolans
föreståndare erhålla afgångsbetyg, enligt faststäldt formulär.

III. Lärlingar.

§ 9.

Vid hvarje skola böra finnas platser för 12 lärlingar,
hvilket antal dock af styrelsen kan höjas till 18, i mån af
egendomens storlek och lämplighet att bereda tillräcklig
öfning åt lärlingarne i föreskrifna arbeten.

Skulle de bestämda 12 lärlingsplatserna af en eller
annan anledning icke kunna besättas, bör detta hos Kongl.
Maj:t ofördröjligen anmälas.

§ io.

Lärlingarne antagas af skolans styrelse i samråd med
föreståndaren.

269

§ H För

vinnande af inträde vid landtbruksskola fordras
af sökande:

att kan fy It 21 år;

att han eger god fräjd, sund kropp samt tillräcklig
styrka för utförande af landtmanna-arbeten, hvarmed han
förut under minst ett års tid bör halva varit sysselsatt;

att han kan väl läsa innantill och skrifva redig handstil;
samt

att han eger god öfning i de fyra räknesätten i hela tal;

hvilket allt genom behöriga intyg, som biläggas den
af sökanden egenhändigt skrifna och till skolans styrelse
stälda ansökningen, skall styrkas.

§ 12-

Styrker inträcj,essökande sig ega den insigt och vana
i landtmanna-arbetens utförande samt sådana kunskaper,
som motsvara, hvad i allmänhet inhemtas under första
årets kurs vid skolan, må han, efter styrelsens pröfning,
kunna i andra årets kurs inträda.

§ 13-

Vid landtbruksskola antagen lärling erhåller derstädes
afgiftsfritt undervisning, kost och bostad.

§ 14-

Lärling anses under lärotiden såsom i föreståndarens
tjenst lagligen stadd tjenare samt är legostadgan underkastad.

§ 15-

Lärling, som genom mindre godt uppförande gör sig
oförtjent att få vid skolan vistas eller som genom trög
fattningsgåfva eller af annan anledning finnes ej kunna

270

draga fördel af undervisningen, kan, på föreståndarens hos
styrelsen derom gjorda anmälan, från skolan skiljas.

Lärling, som på grund af denna paragraf blifvit från
skolan skild, eger icke att göra anspråk på stat eller annan
ersättning från den tid, han lemnat skolan.

IV. Föreståndare och lärare.

§ 16.

Vid hvarje skola skall finnas anstäld en vid densamma
boende föreståndare, hvilken ansvarar för undervisningen
och som helst bör sjelf såsom förste lärare handleda
lärlingarne i något eller några af hufvudämnena.

§ 17-

Föreståndaren, hvilken bör vara skicklig och kunnig
landtbrukare samt innehafva de egenskaper och ega det
ordningssinne, som fordras för tillsynen öfver och ledningen
af skolan, utses af styrelsen.

§ 18-

Föreståndaren åligger:

att ansvara för skolans jemna gång;

att tillse, det ordning och sedlighet vid skolan äro
rådande samt att såväl lärare som lärlingar fullgöra sina
skyldigheter;

att} om ledighet för längre tid än åtta dagar af honom
önskas, derom hos styrelsen göra ansökan;

att bevilja lärare tjenstledighet och lärlingar frihet
från skolan;

att bestämma tiderna för lärlingarnes arbete, måltider
och hvila, dock så, att den faststälda undervisningsplanen
ej derigenom rubbas;

271

att vaka deröfver, att lärlingarne vänjas vid enkelhet
och ordning i lefnadssätt samt nyttig verksamhet äfven
på fristunderna;

att ombesörja, att lärlingarne förses med sund bostad
samt med tarfligt, men tillräckligt kosthåll, af samma beskaffenhet,
som är vanlig för tjenare i den ort, der skolan
är belägen;

att draga försorg derom, att detta reglemente samt
gällande ordningsstadgar och läseordning finnas i undervisningsrummet
för lärlingarne tillgängliga;

att för styrelsen anmäla, om mot någon lärare eller
lärling anledning till anmärkning förefinnes;

att föra matrikel öfver skolans lärlingar, äfvensom fullständiga
anteckningar öfver dem meddelade afgångsbetyg;

att mottaga alla till skolan och dess styrelse stälda
skrifvelser och öfver dem föra diarium; samt

att med ordning och allvar leda samt i alla delar
öfvervaka skötseln af skolegendomen, så att densamma
med hänsyn till jordbruk, husdjurens vård, byggnaders
ändamålsenlighet och underhåll in. m. må kunna tjena
ortens landtbrukare till föresyn, och skolan derigenom
vinna allmänhetens förtroende.

§ 19.

Föreståndaren skall ock

före den 1 Oktober hvarje år för styrelsen anmäla,
hvilka lärlingar böra utexamineras, och föreslå dag för
examens hållande;

underställa styrelsens godkännande ordningsstadgar,
undervisningsplan och läsordning för nästkommande år,
samt för styrelsen framlägga plan till lärlingarnes tjenstgöring
i stall, ladugård m. m. samt såsom arbetsförmän,
efter en på de olika årstidernajemntfördelad turgång; äfvensom -

272

inom Januari månad till styrelsen aflemna redogörelse
för landthushållningen vid skolegendomen samt derstädes
möjligen anstälda försök, de afgångna lärlingarnes betyg
och vunna anställningar, de vid skolan varande lärlingarnes
antal och ålder samt hvad öfrigt anmärkningsvärdt vid
skolan under det förflutna året timat.

§ 20.

Föreståndaren må ej till undervisning eller handledning
i landthushållning antaga andre unge män än lärlinsrarne.

§ 21.

Derest föreståndaren ej till styrelsens belåtenhet fullgör
sina åligganden, må han från sin befattning entledigas.

§ 22.

Derest ej föreståndaren sjelf, såsom i § 8 säges, meddelar
undervisning, anställes en förste lärare, hvilken handleder
lärlingarne i de hufvudämnen, som af styrelsen bestämmas.

Derjemte skall vid hvarje skola finnas en andre lärare.

Såväl förste som andre läraren skall vara vid skolan
boende.

§ 23.

I mån af behof böra dessutom biträdande lärare anställas.

§ 24.

Förste och andre lärare antagas, efter föreståndarens
hörande, af styrelsen bland sökande, som på grund af i
allmänna tidningar infördt tillkännagifvande sig anmält.

Biträdande lärare antagas med styrelsens bifall af
föreståndaren.

273

§ 25.

För att kunna antagas till förste lärare fordras, att
sökanden med heder genomgått landtbruksinstitut eller
ock styrkt sig hafva förvärfvat deremot svarande kunskaper,
samt att han eger förmåga att enkelt och redigt föredraga
de ämnen, hvari han skall undervisa; och gäller
detsamma om föreståndaren, derest han vill såsom förste
lärare tjenstgöra.

Andre läraren, äfvensom de biträdande lärarne, böra besitta
den bildning och de egenskaper i öfrigt, att de med
framgång kunna meddela undervisning i de läroämnen,
som åt dem anförtros.

§ 26.

Lärare åligger att med noggrannhet och nit fullgöra
sin undervisningsskyldighet och att i allo iakttaga, hvad
detta reglemente samt af styrelsen eller föreståndaren
meddelade särskilda föreskrifter påbjuda.

Brister lärare i sina skyldigheters fullgörande, kan
han från sin befattning skiljas, förste och andre läraren
af styrelsen, de öfrige af föreståndaren, efter derom hos
styrelsen gjord anmälan.

V. Styrelse.

§ 27.

Skolans styrelse utgöres af de män, åt hvilka hushållningssällskapet
inom den ort, der skolan är belägen,
lemnar detta uppdrag. Styrelseledamot utses för en tid
af tre år.

Sedan styrelse blifvit vald, äfvensom då förändringar
inom densamma egt rum, lemnar styrelsen derom uppgift
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

274

§ 28.

Styrelsen eger

att inom sig utse ordförande och vice ordförande;
att antaga och entlediga föreståndare samt förste och
andre lärare;

att åt föreståndaren bevilja sökt tjenstledighet samt
att, om så nödigt pröfvas, förordna om föreståndareplatsens
upprätthållande under ledigheten;

att, efter förslag af föreståndaren, antaga lärlingar
samt, efter hvad i § 15 säges, skilja lärling från skolan;

att årligen granska och fastställa undervisningsplan,
läsordning, ordningsstadga och turlistor samt dervid tillse,
att undervisningen å lärorummet icke följer omedelbart
efter strängt kroppsarbete;

att öfvervaka, att detta reglemente och andra skolan
gällande föreskrifter efterlefvas, äfvensom att skolans verksamhet
ledes i en tidsenlig riktning;

att tillse, det ändamålsenlig undervisningsmateriel forell
nnes;

att bestämma dag för årsexamen;
att årligen, före Februari månads utgång, till Kongl.
Maj:t och vederbörande hushållningssällskap afgifva berättelse
öfver skolans verksamhet under föregående året; samt
att i öfrigt på allt sätt främja skolans bästa.

§ 29.

För besluts fattande skall minst hälften af styrelsens
ledamöter vara närvarande. Vid omröstning, som utfaller
med lika röstetal för olika meningar, gälle den mening,
som ordföranden biträder.

§ 30.

Vid styrelsens sammanträden skall protokoll foras
öfver fattade beslut.

275

VI. Statsanslag och kontroll.

§ 31.

Landtbruksskola kan, med den inskränkning nästföljande
§ stadgar, af allmänna medel erhålla ett årligt anslag
af fyratusen kronor på följande vilkor:

att hushållningssällskapet inom den ort, der skolan är
belägen, förklarar, att densamma är af behofvet påkallad och
att den egendom, å hvilken skolan skall förläggas, är för
ändamålet lämplig;

att dessa stadgar till alla delar efterföljas, samt
att skolan underkastas den kontroll Kong! Maj:t föreskrifver.

§ 32.

Skulle inom något hushållningssällskaps område mera
än en landtbruksskola anses behöflig, må, på derom hos
Kong! Maj:t gjord särskild ansökan, af allmänna medel
ett anslag af högst tvåtusen kronor för sådan skola kunna
erhållas, dock med vilkor att hushållningssällskapet eller
landstinget inom orten understödjer skolan med minst
enahanda belopp som det äskade statsanslaget.

Afgångsbetyg

från

N. N. Landtbruksskola.

Lärlingen................................ från...................... socken

i...................... län, som är född den ....................................

och härstädes åtnjutit undervisning från den........................

har genom handläggning af vid skolan förefallna arbeten
gjort sig förtjent af följande vitsord för förvärfvad skicklighet
uti

Åkerns brukning med plog och

andra redskap.........................

Dikning.......................................

Handsåning................................

Skötsel af åkerbruksmaskiner..

Stackläggning.............................

Husdjurens utfodring och vård

Behandling af dragare—........

Trädgårdsskötsel........................

Slöjd och smide.........................

Efter aflagd offentlig afgångsexamen har han befunnits
förtjent af följande kunskapsbetyg uti

Svenska språket.........................

Välskrifning................................

Räkning jemte liniers, ytors
och rymders beräkning.........

277

Linearritning..............................

Uppmätning, afvägning och.
kartläggning af egofigurer...

Naturlära.....................................

Jordbrukslärans allmänna grunder.
..........................................

Husdjursskötselns d:o...............

Skogshushållningens d:o..........

Enkla räkenskapers förande....
Läran om betingsarbeten.........

N. N. har under sitt vistande vid skolan varit med

tillåtelse frånvarande ............ dagar, af sjukdom hindrad

att arbeta ............ dagar.

Han har ådagalagt ................ uppförande, ............flit,

................ pålitlighet och duglighet som arbetare samt visat

sig ega .................... förmåga vid utställning af och tillsyn

öfver arbetsfolk.

N. N. Landtbruksskola i .................... län den ........

Oktober 18........

N. N.

Skolans Föreståndare.

Vid landtbruksskolorna användas följande betyg:
för kunskaper ock praktisk färdighet: berömlig, med beröm
godkänd, godkänd, försvarlig, otillräcklig;

för flit, pålitlighet och duglighet samt förmåga vid arbetsutställning:
berömlig, mycket god, god, ringa;

för uppförande: hedrande, stadgadt, mindre stadgadt.

Ois. Ä hvarje afgångsbetyg böra ofvanstående beteckningar för kunskaper
och praktiska färdigheter samt flit, pålitlighet och duglighet samt uppförande
finnas utsatta.

278

Motivering
af förslaget
till stadgar
för landtbrultssholorna.

Tiden för
undervisningens
början
och af slutande.

Beträffande det nu framlagda förslaget till förändrade stadgar
för de med understöd af statsmedel inrättade landtbruksskolorna
kafva komiterade ansett det vara af vigt att med afseende på
sjelfva uppställningen söka vinna en något större öfversigtlighet,
än hvad nu gällande reglemente af den 13 April 1877 erbjuder.
Det vill nämligen synas, som skulle stadgandena i detta flerestädes
sakna en på föreskrifternas inbördes sammanhang grundad
ordningsföljd, hvarigenom bestämmelser, afseende samma sak, äro
att söka på från hvarandra skilda ställen. Derjemte hafva komiterade
bemödat sig att gifva de i reglementsförslaget intagna stadgandena
en mera bestämd form, der det nu gällande reglementet
synts vara i allt för allmänna ordalag affattadt.

För ett måhända behöfligt motiverande af en del af de bestämmelser,
som i reglementsförslaget förekomma, anhålla komiterade
att beträffande vissa paragrafer få anföra följande:

§ 2. Såsom dag för lärokursens början hafva komiterade
föreslagit den 1 November. Denna tidpunkt synes nämligen vara
för den tjenande klassen den mest lämpliga, då tjensteflyttningen
sker i slutet af Oktober. Komiterade hafva dock dervid ingalunda
förbisett, att förhållandena på en eller annan ort måhända kunna
vara eller blifva sådana, att för de på sådana orter belägna
skolorna vore fördelaktigare att afsluta lärokurserna på våren
och då mottaga nya lärlingar. Då emellertid detta torde komma
att blifva blott enstaka stående undantag, hafva komiterade föreslagit
bibehållande af den tid, som på grund af gällande lag om
tjenstehjons flyttningstid, blifvit den hittills antagna. Det torde
härvid vara öfverflödigt påpeka, att intet hinder möter, att, derest
en annan afslutningstid för skolan skulle på något ställe önskas,
detta, om giltiga skäl anföras, kan vinnas medelst derom hos
Kongl. Maj:t gjord ansökan. Kursens afslutande i Oktober medför
för öfrigt den fördelen, att kunskaperna i de teoretiska ämnen,

279

hvaruti undervisningen afslutats på våren, under sommaren hinna
att, så att säga, mogna samt sedermera kunna genom en på hösten
företagen repetition bättre i minnet inskärpas, än om examen
skulle hafva följt omedelbart efter den teoretiska undervisningens
afsilande.

I § 3 hafva de förnämsta arbeten, i hvilka färdighet bör af Arbeten vid
lärlingarne förvärfvas, blifvit antydda, i afsigt att derigenom må siolanframgå,
att lärlingarnes tid ej må upptagas med för landtbruksgöromålen
främmande sysselsättningar, hvilket hittills någon gång
synes hafva inträffat.

Beträffande den öfning och praktiska insigt, som vid skolan
bör förvärfvas, lägga komiterade stor vigt derpå, att lärlingarnes
turer i stall, ladugård m. m. samt såsom rättare och arbetsförmän
ändamålsenligt ordnas och erhålla behörig, efter årstiderna lämpad
utsträckning.

Någon obligatorisk undervisning i slöjd och smide hafva komi- Undervisning
terade icke funnit nödigt föreslå. I de tidigast utfärdade stadgarne 1 sl^fd°ech
för landtbruksskolorna, då tillgång till ändamålsenlig landtbruksredskap
var mindre lätt, kännedomen om sådan föga utbredd samt dess
tillverkning inom landet endast obetydlig, var föreskriften om lärlingarnes
undervisning i slöjd och smide utan tvifvel synnerligen
välbetänkt. Från landtbruksskolorna spriddes då såväl sådan
redskap som färdighet i dess tillverkning. Nu deremot, då de
flesta redskap och maskiner, som inom landtbruket finna användning,
utgöra föremål för ep genomförd fabrikstillverkning, möter
ingen svårighet att erhålla ändamålsenliga sådana och till billigare
pris, än om landtbrukaren sjelf skulle tillverka dem. Med
den utveckling, som denna fabriksindustri nu fått, kommer dertill
omöjligheten att vid landtbruksskolorna meddela en något så när
tillfredsställande undervisning i sättet för landtbruksmaskiners tillverkning.
Undervisningen i slöjd och smide skulle derföre nödvändigtvis
komma att inskränka sig till bibringande af nödtorftig
färdighet i att reparera redskap och maskiner. Men äfven inskränkt
dertill, skulle denna undervisning kräfva så lång tid, att den alltför
mycket komme att inkräkta på den undervisning, som är skolans
hufvuduppgift. Att fortfarande, såsom i de för landtbruksskolorna
senast utfärdade stadgarne, såsom obligatorisk bibehålla
denna undervisning i slöjd och smide, har derför icke synts
komiterade tidsenligt. Att deremot hindra sagda undervisning
har ansetts olämpligt, enär på många orter slöjdkunnighet in -

280

Undervisningens
ordnande.

Antalet

lärlingar.

går som en vigtig faktor i den verksamhet, som befolkningen
jemte jordbruket utöfvar. Huruvida undervisning i slöjd och smide
vid landtbruksskolorna skall meddelas eller icke, synes på dessa
grunder lämpligast böra öfverlemnas åt de särskilda skolstyrelserna
att bestämma.

Genom att i § 6 föreslå undervisningen ordnad på två afdelningar
hafva komiterade afsett, att första årskursens lärlingar
mera planmässigt måtte beredas för mottagande af den undervisning,
som under andra året kommer att meddelas dem i de
rena fackämnena. Vanligen äro lektionerna vid landtbruksskolorna
för närvarande så anordnade, att första årets lärlingar
undervisas i folkskoleämnena och dessutom få åhöra den äldre
årskursens undervisning, hvars innehåll de endast ofullständigt
torde förmå uppfatta. Förläggas deremot de egentliga, landtbruksämneua
hufvudsakligen till andra vinterhalfåret, bör lärlingen,
sedan han under det första vinterhalfåret blifvit dertill
förberedd, vara bättre i stånd att med framgång bedrifva studierna
i de ämnen, som för hans blifvande verksamhet äro mest
af nöden.

I § 9 hafva komiterade ansett sig böra föreslå, att antalet
lärlingar vid hvarje skola så begränsas, att derigenom garanti
vinnes, för att åt hvarje lärling kan tilldelas tillräcklig tid att i
tur och ordning deltaga i samtliga arbeten samt i dessas ledning.
Ett antal af 12 lemnar under en tvåårig kurs för hvar och eu
tillfälle till 2 månaders öfning som rättare o. s. v. Af detta skäl hafva
komiterade ansett, att detta antal endast då får öfverskridas, när
egendomens storlek och lämplighet i öfrigt medgifver ett ökadt
användande af förmän, såsom förhållandet kan blifva, då med hufvudgården
är förenad en eller flera utgårdar med särskilda rättare.
Deremot hafva komiterade ej ansett sig för antalet böra fastställa
någon viss minimigräns, i afsigt att, såsom ock hitintills praktiserats,
statsanslagets utfående icke med nödvändighet göres beroende
deraf, att ett visst antal lärlingar hvarje år vid skolan åtnjuter
undervisning. Erfarenheten har nämligen gifvit vid handen, att
det för skolstyrelserna understundom icke är möjligt att fä samtliga
platserna vid skolan fylda. I dylika fäll torde det emellertid
vara lämpligt, att anmälan derom göres, så att tillfälle beredes
att pröfva, huruvida statsanslaget fortfarande bör utgå, äfven om
lärjungeantalet under något eller några på hvarandra följande år
skulle vara ringa.

281

Föreskrifterna i § 11 öfverensstämma med dem i § 15 af nu
gällande reglemente med undantag deraf, att inträdesåldern blifvit
föreslagen till densamma som i de äldre stadgarne för statens
landtbruksskolor, eller till 21 år, i stället för den nu föreskrifna
minimiåldern, 18 år.

Med afseende härpå anhålla komiterade att få erinra derom,
att frågan om lärlingarnes ålder vid inträdet i skolan flera gånger
förut blifvit bragt på tal. Redan på landtbruksmötet i Stockholm
1847 enades man efter en längre diskussion derom, att några och
tjugu års ålder vore den mest lämpliga för mottagande af undervisning
i landtbruksskolorna. Vidare har styrelsen för Alnarps
landtbruksinstitut i sitt underdåniga memorial af den 5 Mars 1878
öfver det af landtbruksakademiens förvaltningskomité uppgjorda
förslaget till reglemente för landtbruksinstituten i riket vid förslagets
§ 32, der inträdesåldern för lärlingar nedsatts till 18 år,
anfört kraftiga skäl, som tala för 21 års ålder såsom mera fördelaktig.
Styrelsen yttrar härom bland annat: »Den ringa utveckling
såväl af kropps- som själsförmögenheter och den brist
på stadga och erfarenhet, som allmogens söner vid 18 års ålder
ega, måste hafva till oundgänglig följd, att lärling, som vid nämnda
ålder inträder vid läroverket, cj på långt när skall hafva det
gagn af undervisningen derstädes, som om han genomgått sin
kurs minst 3 år senare, och då han lemnar läroverket, så skall
han, om ock försedd med de bästa betyg, på grund af sin ålder
finna det synnerligen svårt att erhålla någon mera sjelfständig
verksamhet.»

Yrkande, att 21 års ålder skulle fastställas som inträdesfordran
vid landtbruksskolorna, har slutligen gjorts vid hushållningssällskapens
ombuds möte i Stockholm år 1880. Det utskott, till
hvilket frågan remitterades, yttrar, att det vore obestridligt, att lärlingarne,
för att kunna draga rätt nytta af undervisningen, före
inträdet i skolan borde hafva inhemta! praktisk kännedom om landtbruket
och dess utöfning, samt att denna kännedom hos en 18-årig yngling icke kunde vara särdeles grundlig. »Det är likaledes
obestridligt», fortsätter utskottet, »att den af lärlingen sjelf vunna
erfarenheten om behofvet af insigter just befordrar eller underlättar
inhemtandet af dessa insigter under den korta tid, som bestämmes
för undervisningen i landtbruksskolorna.» Med hänsyn
förnämligast till förhållandena i Norrland och vissa andra orter
inom landet afstod utskottet dock från att söka göra dessa sina

Inträdes ålder.

282

Förmåner.

Före ståndare.

Landtöruks elever.

Jletalande

lärlingar.

åsigter gällande. Härtill anse sig komiterade blott böra lägga,
att den medelålder, som lärlingarne under de sista 10 åren innehaft,
då de vunnit inträde vid landtbruksskolorna, varit öfver 22 år,
en omständighet, som ingalunda talar för att den nu föreslagna
inträdesåldern, 21 år, blifvit satt för hög.

Det nu gällande reglementet innehåller intet stadgande, motsvarande
det af komiterade i § 13 föreslagna. Då emellertid frilärling
i praxis varit i åtnjutande af de derstädes angifna förmåner,
medför detta ingen förändring i nu bestående förhållanden.

§§ 18 och 19. Till vinnande af större tydlighet hafva alla
de rättigheter och derpå beroende skyldigheter, som tillkomma
föreståndaren, blifvit sammanförda på ett ställe. Utom hvad derom
i det nu gällande reglementet finnes stadgadt, hafva några nya
åligganden här tillagts. Dessa afse dels åtskilliga ordningsföreskrifter,
hvilka synts komiterade ej böra saknas i stadgarne, dels
skyldighet att underställa styrelsens granskning de åtgärder,
som anses behöfliga att vidtaga för upprätthållande af skolans
verksamhet.

§ 20. På det att det med skolan afsedda ändamålet skall
till fullo vinnas, hafva komiterade ansett det vara af vigt, att
landtbrukselev, som åstundar högre utbildning, ej får för sådan
orsaks skull vid skolan mottagas, hvilket § 14 af nu gällande
reglemente under vissa förutsättningar medgifver. Komiterade anse
nämligen, att ett samtidigt meddelande af högre och lägre undervisning
ej kan vid en landtbruksskola ske, utan att undervisningens
jemna gång deraf lider menlig inverkan.

Komiterade hafva ej heller kunnat finna det vare sig för undervisningen
nyttigt eller i annat hänseende lämpligt, att vid landtbruksskolorna
antagande af s. k. betalande lärlingar tillätes, på
sätt § 13 af nu gällande reglemente medgifver. Få de betalande
uträtta lika arbete med frilärlingarne, komma de förra ju att i
dubbelt mått betala sin undervisning; och om de åter befrias från
en del arbete, så kan det befaras, att en klass-skilnad lärlingarne
emellan inträder, som ur priucipiel synpunkt måste anses förkastlig.
Särskild! i detta fall skulle en sådan skilnad kunna hos de
obemedlade framkalla en falsk uppfattning af arbetets värde,
hvilket för dessa skolor skulle lägga betänkliga hinder i vägen
för uppfyllandet af deras ändamål. Det ligger dessutom nära till
hands att antaga, att föreståndaren skulle mera intressera sig för
desse betalande lärlingar, och att således de icke kontant betalande

283

(egentliga) lärlingarnes undervisning blefve i viss mån försummad.
Det är på nu angifna grunder, som komiterade funnit nödigt att
i förslaget till stadgar för landtbruksskolorna införa nu omhandlade
§.

§ 27. Komiterade hafva, i olikhet med hvad i nu gällande reglemente
stadgas, föreslagit, att skolans styrelse, oberoende af
sättet, hvarpå skolan uppkommit, under alla förhållanden bör utses
af hushållningssällskapet inom den ort, der skolan är belägen, och
att hushållningssällskapen således komma att utöfva ett visst lagstadgadt
inflytande beträffande landtbruksskolornas verksamhet.
Härigenom uppstår visserligen på några ställen inom riket en rubbning
i nuvarande förhållanden, men denna torde väl kunna motiveras
af önskvärdheten att åstadkomma likformighet i landtbruksskolornas
organisation. Det kan väl dessutom anses fullt berättigad!,
att staten vid beviljandet af medel till skolans upprätthållande
fäster det vilkoret, att densamma skall vara i viss mån stöld
under tillsyn och ledning af den lokala myndighet, som i detta
afseende kan anses vara den mest kompetenta. Denna myndighet
kan icke vara någon annan än hushållningssällskapet i den ort,
der skolan är belägen. Full anledning har man ock att antaga,
att hos hushållningssällskapen skall finnas ett varmt intresse för
skolornas framgång och att dessa derföre till ledamöter i skolornas
styrelser skola utse personer, som äro nitiska främjare af desammas
fortgång och utveckling.

Komiterade hafva icke föreslagit något visst antal medlemmar
inom skolstyrelserna, enär en sådan föreskrift skulle komma i
strid med de för några af hushållningssällskapen nu gällande stadgarna.

Bland de styrelsens åligganden, som i § 28 uppräknas, vilja
komiterade i synnerhet framhålla skyldigheten att årligen granska
och fastställa undervisningsplan, läsordning, ordningsstadga
och turlistor, på det att behöflig och efter förhållandena i landets
olika delar afpassad tid för såväl den teoretiska som den praktiska
undervisningen måtte bestämmas, äfvensom nödiga förändringar
i skolans verksamhet i rätt tid vidtagas. Komiterade hafva
haft så mycket större anledning att särskild! betona detta, som
exempel ej saknas, att samma stadgar och anordningar oförändrade
blindt bibehållna under 20 till BO år, och detta fastän skolan under
denna tid blifvit flyttad från ett ställe till ett annat inom länet.
Af påtaglig vigt är ock, att styrelsen tillser, att undervisningen så

Skolans
styrelse utses
af vederbörande
hushållningssällskap.

Årlig
granskning
af undervisningsplan

in. m.

284

Lärolöclier
och öfrig
undervisningsmateriel.

Statsanslag.

Kontroll
från statens
sida.

Vilkor för
flera skolors
upprättande
inom samma
hushållningssällskaps
område.

ordnas, att inga lektioner följa omedelbart på ansträngande kroppsarbete
— ett missförhållande, hvaremot anmärkningar vid derå
tillfällen blifvit uttalade.

En annan del af styrelsens verksamhet, hvarpå komiterade
önska fästa uppmärksamhet, är tillsynen deröfver att skolans verksamhet
ledes i eu tidsenlig riktning, så att t. ex. läroböcker och
undervisningsmateriel i öfrigt af fullgod beskaffenhet vid undervisningen
begagnas. Af de uppgifter, som af landtbruksskolornas
styrelser på komiterades begäran blifvit lemnade, har det nämligen
framgått, att på åtskilliga ställen föråldrade eller i andra
afseenden föga lämpliga läroböcker för närvarande begagnas. Att
undervisningstiden å lärorummet på några ställen är temligen
obetydlig och icke fullt motsvarar ändamålet, torde vara ett bekant
faktum och framgår af den, detta betänkande åtföljande
tabellen öfver undervisningstimmarnes fördelning.

I § 31 hafva komiterade, i öfverensstämmelse med hvad för
närvarande är förhållandet, föreslagit, att statsanslaget till hvarje
skola må utgå med 4,000 kronor årligen, dock endast till en skola
inom hvarje hushållningssällskaps område, under vilkor att hushållningssällskapet
förklarar den föreslagna skolan för orten behöflig
och skolegendomen för ändamålet lämplig samt att skolan
ställes under statens kontroll.

I förslaget till stadgar hafva komiterade ej närmare ingått
på sättet, huru staten skall utöfva denna kontroll, utan få i det
hänseendet hänvisa till hvad förut derom blifvit yttradt. På kontrollens
omsorgsfulla utförande kommer i väsentlig mån att bero,
om dessa skolor i en framtid skola nå sin fulla utveckling; ty
huru mycket man än må söka vinna detta mål genom stadgande!!,
skola dessa föga kunna uträtta, om de ej tillämpas i rätt anda.

Slutligen hafva komiterade i § 32 intagit de vilkor, hvarpå
två eller flera landtbruksskolor inom samma hushållningssällskaps
område, om behof deraf gör sig gällande, kunna upprättas. Det
torde vara öfverflödigt att närmare motivera, hvad komiterade i
detta afseende föreslagit, enär detta i allo öfverensstämmer med
hvad i dylika fall hittills iakttagits.

285

Förslag

till

stadgar för de med understöd af statsmedel i riket
inrättade landtmannaskolor.

I. Skolans ändamål.

§ 1.

Landtman naskolans ändamål är att åt unge män, som
vilja utbilda sig till brukare af mindre landtegendomar,
meddela de teoretiska kunskaper, som äro behöfliga för
utöfvandet af deras blifvande yrke.

II. Undervisning.

§ 2.

Undervisningen skall förläggas till den årstid, som med
hänsyn till lokala förhållanden finnes lämplig, och skall
för hvarje kurs fortgå minst 20 veckor, ferier oberäknade.

§ 3.

Läroämnena vid skolan äro:

a) Fysik: Vidare utveckling af de för inträde i skolan
fordrade kunskaperna, företrädesvis de delar deraf, som
hafva tillämpning vid byggnads-, redskaps- och maskinkonstruktioner,
äfvensom hufvuddragen af väderleksläran.

Ofningar: V äderleksobservationer.

286

b) Kemi: Det som "erfordras för en rätt uppfattning
af de kemiska företeelser i åkerjorden, växten och djurkroppen,
hvilka hafva betydelse för landthushållningen
och dess vanligaste binäringar.

c) Botanik: Om växtens yttre och inre delar, dess
utveckling och öfriga lifsföreteelser, de vanligaste växtsjukdomarne,
de för jordbruket mest betydande växtfamiljerna
samt vårt lands i ekonomiskt afseende vigtigaste
vilda och odlade växter.

Öfningar: Bestämning af de för landtbruket vigtigaste
fröslagen samt groningsförsök.

cl) Zoologi: Kort öfversigt af de för landthushållningen
nyttiga och skadliga djurarterna.

e) Geologi: Allmän öfversigt af de geologiska formationerna
och de för jordbruket vigtigaste mineralen och
bergarterna samt utförligare redogörelse för de lösa jordlagren.
''

j) Jordbrukslära: Om de särskilda jordarterna i kemiskt
och fysikaliskt hänseende samt i sammanhang dermed
jordförbättrings- och gödsellära;

om redskaps och maskiners konstruktion och skötsel;
om åkerjordens afdikning, trådning och bearbetning;
om jordbrukssystemen och växtföljden;
om sådd och skörd i allmänhet;
om de särskilda växternas sådd, behandling under
växandet, skörd och förvaring;

om ängars skötsel och vattning;
om nyodling, samt
om betingsarbeten.

Öfningar: Landtbruk sekonomi ska beräkningar.
g) Veterinärkunskap: Anatomi och fysiologi till den
omfattning, att derigenom kunskap vinnes om grunderna
för husdjurens bedömande, utfodring och vård, ytterlära,
läran om husdjurens vanligaste åkommor samt hofbeslagslära.

287

h) Husdjurslära:

allmän, omfattande läran om afvel och djurförädling
samt om de olika foderämnenas beskaffenhet och användning; speciel,

omfattande hästens, nötboskapens, fårets och
svinets raser, uppfödande, utfodring och vård.

Ofningar: Foderberäkningar.

i) Mjölkhushållning:

Om mjölkens beståndsdelar, bildning, behandling och
tillgodogörande, samt

om redskap och byggnader för smör- och osttillverkning.

Ofningar: Mj ompröfning.

k) Byggnadslära: Redogörelse för byggnadsmaterialier,
byggnaders särskilda delar och inredning till stall,
ladugård, mejeri, magasin m. m.

Ofningar: Uppgörande af utkast till landtmannabyggnaders
inredning och uppförande.

l) Geometri, fältmätning och afvägning:

Beräkning af ytor och kroppar;

uppmätning och kartläggning af större egofigurer
samt deras indelning i skiften;

linie- och ytafvägning samt uppgörande af äfvägningsprofiler,
kartor med nivåkurvor och afdikningsförslag.

m) Skogshushållning: Hufvudgrunderna för skogens
vård och skötsel samt tillgodogörande för olika ändamål.

n) Landtbrukshokföring: Efter lättfattligt och för mindre
landtegendom^ lämpligt system.

o) Linearritning: Afteckning af redskap, byggnader
m. m.

§ 4.

På styrelsens pröfning må bero:

om lärjunge må befrias från något af skolans läroeller
öfningsämnen; samt

huruvida och till hvilket omfång undervisning bör i
andra än ofvan föreskrifna ämnen meddelas.

§ 5.

Undervisningen skall bestå uti:

a) Föredrag efter en af styrelsen faststäld läsordning,
hvarvid iakttages, att läraren bör, der så ske kan,
förtydliga ämnet genom experiment och förevisningar samt
genom frågor till lärjungarne förvissa sig om, att de uppfattat
det förelästa;

b) tidtals återkommande repetitioner i förening med
förhör och lärjungarne till lösning förelagda skriftliga uppgifter;
samt

c) öfningar, som äro behöfliga för en klar uppfattning
af det på lärorummet meddelade och som verkställas af
lärjungarne sjelfva efter vederbörande lärares anvisning
och under hans ledning.

§ 6-

Vid läroverket befintlig undervisningsmateriel eger
lärjunge att begagna på tider och vilkor, som vederbörande
lärare bestämmer.

§ 7.

Till gagn för undervisningen bör, om möjligt, tillfälle
beredas lärjungarne att under lärares ledning taga kännedom
om hushållningen vid landtegendomar i nejden.

§ 8.

Vid skolan skall dagbok föras, hvari af läraren antecknas
kort uppgift om den å lärorummet hvarje timme
meddelade undervisningen samt om exkursioner och öfningar,
företagna under lärares ledning.

289

§ 9.

Vid läsårets slut anställes offentlig afgångsexamen
med de lärjungar, som senast en månad förut dertill anmält
sig. Endast desse må erhålla efter faststäldt formulär
affattadt afgångsbetyg, hvilket undertecknas af föreståndaren,
denne dock obetaget att äfven åt lärjunge, som
ej underkastat sig sagda examen, meddela ett allmänt
omdöme om flit, uppförande och duglighet.

III. Lärjungar.

§ 10.

Läij ungar antagas af skolans styrelse till det antal
förhållandena medgifva.

Endast efter lärarnes hörande må på annan tid än vid
läsårets början åt nya lärjungar inträde i skolan beviljas.

§ H.

För vinnande af inträde vid landtmannaskola skall
sökanden styrka:

att han fy It 18 år samt eger god fräjd;

att han minst ett år allvarligt deltagit i de vid ett
landtbruk förefallande göromålen; samt

att han eger nedannämnda insigter och färdigheter:

a) i svenska språket: att kunna ej blott läsa ledigt
innantill, utan äfven förstå och redogöra för innehållet af
det lästa samt skrifva någorlunda felfritt efter diktamen;

b) i skrifning: att ega en tydlig och ledig handstil;

c) i räkning: att kunna räkna till och med regula do
fri och intresseräkning;

290

d) i geometri: att kunna beräkna enklare plana ock.
solida figurer;

e) i fältmätning och afvägning: att kunna med korstafla
uppmäta eu enkel egofigur samt med afvägningsinstrument
verkställa en linieafvägning och deröfver föra
protokoll;

f) i naturlära: att hafva kännedom om lagarne för
krafter, rörelse, värme, ljus och ljud;

om de vanligaste grundämnena, naturen af en kemisk
förening, luftens och vattnets sammansättning samt förbränningsprocessen
;

om växtens yttre och inre delar, djurrikets större
hufvudgrupper samt menniskokroppens byggnad; allt i
allmänna drag;

g) i bokföring: att kunna uppgöra en vanlig afräkning
och derigenom ådagalägga klar uppfattning af debet
och kredit; samt

li) i line,arritning: att dervid förstå begagna skala,
passare och lineal.

År sökanden omyndig, bör bevis om förmyndares eller
målsmans samtycke till hans ansökan bifogas.

Den, som önskar blifva befriad från den i § 14 föreskrifna
afgiften, skall styrka sin medellöshet.

§ 12-

Under för öfrigt lika förhållanden eger den inträdessökande
företräde, som under längre tid handlagt landtmanna-arbeten.

§ 13-

Från den pröfning, som vid läsårets början med inträdessökande
anställes, äro fritagne:

de, som genomgått andra afdelningen i tekniskt elementarläroverk
eller femte klassen i allmänt eller mot -

291

svarande afdelning i dimissionsberättigadt enskild! läroverk,
med godkända insigter i svenska språket, matematik
och naturlära; samt

de, som förete intyg från föreståndare vid en af staten
understödd folkhögskola, att de ega kunskaper, motsvarande
de i § 11 stadgade inträdesfordringar.

§ 14.

Lärjunge bekostar sjelf underhåll, bostad, böcker m. m.
och betalar för undervisningen en afgift af fyratio kronor,
hvilken vid lärokursens böljan erlägges.

Från sistnämnda afgift kunna lärjungar befrias till
det antal, styrelsen bestämmer, dock med iakttagande af
hvad i § 24 mom. 3 säges.

§ 15-

Lärjunge iakttage ett sedligt uppförande och ställe
sig till efterrättelse af styrelsen faststälda ordnings stadgar
samt af föreståndaren eller lärarne gifna föreskrifter.

Lärjunge, som är lättjefull, ohörsam eller osedlig, eller
som med vanvördnad bemöter förmän och lärare och som
icke låter sig rätta af de varningar, hvilka af föreståndaren,
först enskildt och sedan i lärares närvaro, honom
meddelas, bör af styrelsen från skolan skiljas, och vare
han förlustig den af honom erlagda afgiften.

IV. Föreståndare och lärare.

§ 16.

Vid hvarje skola skall finnas en vid densamma boende
föreståndare samt lärare till det antal, att undervisningen
kan vederbörligen upprätthållas.

292

§ 17.

Föreståndare och lärare tillsättas på det sätt och för
den tid, styrelsen anser lämpligt.

Föreståndare och lärare böra besitta den bildning och
den förmåga att enkelt och redigt meddela undervisning
samt de egenskaper i öfrigt, som för ett framgångsrikt
uppfyllande af deras åligganden äro behöfliga.

§ 18-

Föreståndaren åligger:

att vaka deröfver, att undervisningen efter dessa stadgar
och särskilda af styrelsen lemnade föreskrifter behörigen
fortgår samt att såväl lärare som lärj ungar fullgöra
sina skyldigheter;

att, om ledighet för längre tid än fyra dagar af honom
önskas, derom hos styrelsen göra ansökan;

att minst en gång i månaden sammankalla lärarne till öfverläggning
om lärjungarnes framsteg, flit och uppförande,
om de förändringar i undervisningen, som i följd af inträffade
förhållanden anses nödvändiga, samt om hvad i
öfrigt kan lända skolan till gagn;

att i samråd med öfriga lärare uppgöra förslag till
läsordning, lärames tjenstgöring, ferier m. m. samt underställa
detta styrelsens pröfning och godkännande;

att för styrelsen framlägga förslag till lediga lärareplatsers
tillsättande;

att för styrelsen anmäla, om mot någon lärare finnes
anledning till anmärkning;

att såväl inom som utom skolan utöfva tillsyn öfver
lärjungarne och anmäla för styrelsen lärjunge, som han
anser böra från läroverket skiljas;

att föra matrikel öfver skolans lärjungar och noggranna
anteckningar öfver dem tilldelade afgångsbetyg;

293

att mottaga alla till skolan och. dess styrelse stälda
skrivelser och öfver dem föra diarium; samt

att före dag, som af styrelsen bestämmes, årligen afgifva
berättelse om hvad anmärkningsvärd! vid skolan
under det sistförflutna läsåret timat.

§ 19-

Lärare skall med nit skola sitt lärarekall, ställa sig
till efterrättelse de instruktioner, som styrelsen utfärdat,
samt de råd och föreskrifter, som föreståndaren meddelar,
och för öfrigt i allt, hvad på honom ankommer, biträda
föreståndaren till befordrande af ordning och ändamålsenlig
verksamhet vid skolan.

V. Styrelse.

§ 2(1.

Skolans styrelse utgöres af minst fem personer, hvilka
på det sätt och för den tid, som i hvarje särskild! fall
närmare bestämmes, utses af den myndighet eller de enskilda
föreningar, genom livilkas lemnade bidrag skolan
upprätthålles.

Sedan styrelse blifvit vald, äfvensom då förändringar
inom densamma egt rum, lemnar styrelsen derom uppgift
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

§ 21.

Styrelsen eger:

att inom sig utse ordförande och vice ordförande;
att antaga och entlediga föreståndare och lärare;
att åt föreståndare och lärare bevilja sökt tjenstledighet
samt att, om så nödigt pröfvas, förordna om platsens
upprätthållande under ledigheten;

294

att i samråd med föreståndaren antaga lärjungar samt,
om så nödigt finnes, skilja lärjunge från skolan;

att årligen granska och fastställa undervisningsplan,
byordning och ordningsstadgar;

att öfvervaka, att detta reglemente och andra skolan
gällande föreskrifter efterlefvas, äfvensom att skolans verksamhet
ledes i en tidsenlig riktning;

att bestämma dag för afgångsexamen;
att tillse, att skolans räkenskaper ordentligen föras;
att vaka öfver behörigt användande af läroverkets
statsanslag och öfriga inkomster;

att årligen till Kong! Maj:t afgifva berättelse öfver
skolans verksamhet under närmast föregående läsår; samt
att i öfrigt på allt sätt främja skolans bästa.

§ 22.

§ 23.

Vid styrelsens sammanträden skall protokoll öfver
fattade beslut föras.

VI. Statsanslag och kontroll.

§ 24.

Landtmannaskola, som upprättats af landsting, hushållningssällskap
eller enskilda föreningar, kan af allmänna
medel erhålla ett årligt understöd af högst tretusen kronor
på följande vilkor:

295

att den myndighet eller den förening, som upprättat
skolan, anskaffar lokal, inventarier och undervisningsmateriel; att

landsting eller hushållningssällskap inom den ort,
der skolan är belägen, till densamma lemnar bidrag, hvilken
sammanräknadt med undervisningsafgifter och understöd
af enskilde, uppgår till minst enahanda belopp som
statsbidraget;

att kostnadsfri undervisning lemnas åt minst en lärjunge
för hvarje fullt ett tusen kronor af statsbidraget;
att dessa stadgar till alla delar efterföljas; samt
att skolan underkastas den kontroll Kongl. Maj:t föreskrifver.

Afgångsbetyg

från

N. N. Landtmannaskola.

Lärjungen................................från.....................socken

i................................län, som är född den............................

ock som efter afslutad kurs samt aflagd examen nu från
denna skola afgår, kar befunnits förtjent af följande betyg
uti:

Fysik...........................................

Kemi...........................................

Botanik ock Zoologi.................

Geologi.......................................

Jordbrukslära.............................

V eterinärkunskap......................

Husdj urslära..............................

Mjölkkusliållning.......................

Byggnadskrav.............................

Geometri, fältmätning ock afvägning
...................................

Skogskuskållning.......................

Landtbruksbokföring.................

Linearritning..............................

297

Under sitt vistande vid landtmannaskolan har lian

ådaglagt ............................. flit och ett ................................

uppförande.

N. N. Landtmannaskola i ................ den ....................

N. N.

Skolans Föreståndare,

Vid landtmannaskolorna användas följande betyg:
för kunskaper: berömlig, med utmärkt beröm godkänd, med
beröm godkänd, icke utan beröm godkänd, godkänd, försvarlig;
för flit: berömlig, mycket god, god, ringa;
för uppförande: hedrande, stadgadt, mindre stadgadt.

298

Förslaget till stadgar för de med understöd af statsmedel i
riket inrättade landtmannaskolor innehåller i § 1 redogörelse för
det med skolan afsedda ändamål, hvarom komiterade i det föregående
redan yttrat sig.

Tiden för § 2. Enligt den af komiterade uppgjorda planen för undermmgäende
visn’noen skulle kursen kunna genomgås på omkring 20 veckor,
ferier oberäknade, och synes i allmänhet den lämpligaste tiden
derför vara från den 1 November till medlet af April. I mellersta
och norra Sverige, der vårarbetet knappast börjar före Maj
månad, skall man naturligtvis, om så finnes lämpligt, kunna utsträcka
lärotiden till omkring 22 veckor eller ännu längre.
Undenisnin- § 3. Beträffande undervisningens omfång må i första hand erffens
omfan9- inras, att fordringarne derpå måste komma att ställa sig olika i
landets olika delar. Der jordbruket nått en större utveckling,
ställer detta också större kraf på sina kikare, och följaktligen
måste fordringarne på landtmannaskolan rätta sig derefter. Vid
dessa skolor, liksom vid landtbruksskolorna, hafva komiterade
derföre ansett lämpligt föreslå, att åt skolstyrelserna inrymmes en
viss rätt att utsträcka undervisningen, efter hvad de lokala förhållandena
kräfva.

Om de läroämnen, hvilka komiterade ansett böra vid skolan
föredragas, samt omfånget af undervisningen i desamma innehålla
stadgarne utförliga uppgifter.

Under- Såsom ett af de hufvudsakliga vilkoren för att undervisnin matertei

&en blifva fruktbringande, betrakta komiterade, att skolan

eger en god undervisningsmateriel, hvarvid dock synnerligen bör
beaktas, att densamma begränsas till sådant, som kan vara af
verklig nytta för lärjungen.

Betyg. § 9. Enär de flesta af de ynglingar, som komma att begagna

sig af undervisningen uti landtmannaskolan, sannolikt återgå till
sina föräldrahem och sålunda ej afse att skaffa sig sådan tjenst,
för hvilken intyg om kunskaper erfordras, så synes det ej
nödigt stadga, att kunskapsbetyg skola utdelas till alla lärjun -

299

garne. Dylika betyg, till hvilka formulär finnes förslaget till
stadgar bilagdt, böra nämligen endast lernnas till dem, som derom
särskildt uttalat önskan och i sådant fall underkastat sig offentlig
examen, hvilken således ej föreslås vara obligatorisk
för alla.

§ 11. För att undervisningen i iandthrukets teori skall för lärjungen
medföra ett varaktigt och verkligt gagn, måste denne ega någon
erfarenhet i yrkets praktiska utöfvande, hvarföre komiterade
ansett 18 år böra uppställas såsom minimiålder för inträde i landtmannaskolan.
Denna ålder kan så mjmket hellre sättas såsom den
lägsta, som erfarenheten visat, att lärjungarne vid folkhögskolornas
öfre eller landtbruksafdelning hafva en mycket högre medelålder
än denna.

Enligt erfarenheten från folkhögskolorna åtgår i allmänhet en
tid af två månader vid kursens början för att sätta lärjungen i
stånd att draga full nytta af lektionerna. Det är vanligen först
under senare hälften af undervisningstiden, som lärjungen ernått
den mogenhet i omdöme, att han mera sjelfständigt kan tillgodogöra
sig och använda det, som meddelas honom. Vid sådant förhållande
inses tydligen vigten af tillräckliga förkunskaper vid inträdet
i landtmannaskolan, på hvars lärjungar ett ännu större anspråk
på mogenhet måste ställas. Kan lärjungen ej tillgodogöra
sig de första månadernas undervisning, då de grundläggande ämnena
föredragas, så blir äfven den följande undervisningen i de
egentliga landtbruksämnena utan afsedd behållning för honom.

Det mesta af hvad komiterade i förslaget till stadgar upptagit
såsom nödvändiga teoretiska förkunskaper är att räkna till
vanliga skolämnen, såsom de uppstälda fordringarne på insigter i
svenska språket, skrifning, räkning och naturlära. Men komiterade
hafva ej kunnat undgå att utsträcka fordringarne på förkunskaper
något längre och derför äfven upptagit någon insigt i geometri,
fältmätning, afvägning, bokföring och linearritning samt
något mera omfattande kunskap i naturlära som vilkor för inträde.
Då nämligen, såsom ofvan blifvit ådagalagdt, lärjungen
vid inträdet i landtmannaskolan bör ega större utbildning, än
hvad den vanliga folkskolan kan meddela, så har det synts
komiterade önskvärdt, att dessa förkunskaper vore af beskaffenhet
att kunna utgöra grundvalen för den undervisning, som i
landtmannaskolan skall meddelas. Så t. ex. har lärjungen, om han
redan på förhand eger någon kännedom om lagarne för rörelse

Inträdes vilkor.

300

Undervis ningsplan.

och värme, eller om naturen af en kemisk förening, eller om skilnaden
emellan debet och kredit, derigenom lättare att tillgodogöra
sig undervisningen, som redan från början måste med kraft
bedrifvas, om något tillfredsställande resultat skall vinnas af
en kurs af så kort varaktighet. Förslaget om förkunskaper i fältmätning
och afvägning står i närmaste sammanhang med det förhållandet,
att, under förutsättning att terminen börjar i November,
de praktiska öfningarne på fältet måste vara afslutade redan under
de första veckorna af terminen, dels med anledning deraf, att den
relativt blidaste tiden åt vinterhalfåret vid dessa öfningar måste
begagnas, dels emedan de på fältet erhållna resultaten af mätningen
och afvägningen sedan skola under terminens lopp bearbetas
af lärjungen till kartor, afvägningsprofiler m. m.

Beträffande de i § 13 intagna bestämmelserna, hvarigenom
folkhögskolan med afseende på inträdesfordringarne till landtmannaskolan
på visst sätt skulle likställas med femte klassen
åt allmänt läroverk, anse komiterade sig böra påpeka, att en
yngling, som först genomgått en vanlig folkskola och derefter
möjligen begagnat fortsättningsskolan samt slutligen bevistat eu
tolkhögskola, i derå åt de i § 11 uppräknade ämnena kan anses
ega kunskaper fullt jemförlig^ med dem, som betinga betyget
godkänd i femte klassen af allmänt läroverk, samt i bokföring,
fältmätning och afvägning ännu större kunskaper, då, såsom bekant,
undervisning ej meddelas häri vid de allmänna läroverken.
Dertill kommer, att ynglingarne genomgå folkhögskolan först vid
mogen ålder, i medeltal 20 å 21 år, då man kan antaga, att deras
kunskapsbegär är fullt utveckladt, på grund hvaraf de äfven under
en relativt kort lärokurs kunna vinna rätt god utbildning. För
öfrig t betingar enligt komiterades förslag eu kurs vid folkhögskolan
ej ovilkorligen befrielse från inträdesexamen till landtmannaskolan.
Detta sker nämligen endast i det fall, att från folkhögskolans
föreståndare företes intyg, att lärjungen eger kunskaper,
motsvarande de i § 11 för inträde föreslagna.

§ 18. Vid uppgörandet af plan för undervisningen bör tillses,
att de grundläggande ämnena (kemi, fysik m. fl.) läsas tidigare än
de egentliga landtbruksämnena, samt att ej alltför många ämnen
samtidigt föredragas. Skolans mål torde ock bättre vinnas och
lärjungarne förberedas för en mera sjelfständig verksamhet derigenom,
att lektionstimmarnes antal sä inskränkes, att tid lemnas
lärjungarne till sjelf studium och öfningar, än att största delen af

301

tiden upptages af lektioner. De lärokurser, livilka i § 3 blifvit
föreslagna, äro ej mera omfattande, än att de under den föreslagna
lärotiden böra kunna genomgås, äfven med ett temligen inskränkt
antal lästimmar hvarje dag. En flerårig erfarenhet vid ett par
folkhögskolor, der sådana kurser varit anordnade, bekräftar detta.

Det antal undervisningstimraar, som skulle komma att belöpa
sig på hvarje läroämne, hafva komiterade tänkt sig böra blifva

ungefärligen följande:

Fysik ...... 20

Kemi................................................ 40

Botanik [

Zoologi j ............................

Geologi_________________ 10

Jordbrukslära............... 70

Veterinärkunskap.................... 20

Husdjurslära............... 30

Mjölkhushållning.______________ 10

Byggnadslära ____________ 10

Geometri, fältmätning och afvägning..... 20

Skogshushållning............ 10

Landtbruks bokföring____________ 40

Linearritning________________________ 100

Summa 420.

Fördeladt på 20 veckor, utgör detta ett timantal af 21 i veckan
eller 3 V2 timmes lektion dagligen. Läggas bärtill 3 timmar
i veckan till välskrifning, räkning och svenska språket för de ynglingar,
som det önska, så blir den dagliga lektionstiden 4 timmar,
hvithet synes lämpligt, om tillfälle till mera omfattande öfningar
och sjelfstudium skall finnas.

Då enligt § 21 styrelsen skulle ega att antaga och entlediga Styrelse.
föreståndare och lärare, så följer deraf, att styrelsen är i sista
hand den för skolan bestämmande, och att således på styrelsen
hvilar ansvaret, huruvida skolan fyller sin bestämmelse eller ej.

Att förlägga en så stor makt i styrelsens hand är, hvad dessa
skolor angår, med mindre fara förbundet, enär styrelsen utses af
den myndighet eller korporation, som sjelf väsentligast bidrager
till skolans upprätthållande och hos hvilken man på denna grund
får förutsätta det intresse för skolan, att ej till styrelsemedlemmar
utses andre än sådana personer, som ega vilja och förmåga att

302

Statsanslag.

handhafva tillsynen af och vården om skolan. Då styrelsen likväl
ej kan handhafva denna ledning annorlunda, än hvad beträffar
det mera allmänna, så ligger det i sakens natur, att hon icke
bör ingripa i detaljerna af föreståndarens verksamhet på ett sådant
sätt, att denne derigenom förlorar den sjelfständighet, hvilken
han såsom skolans närmaste ledare ovilkorligen måste ega.

Beträffande storleken af det statsunderstöd, som kan komma
en landtmannaskola till del, sedan den varit i verksamhet under
eu lärokurs, torde böra fastställas samma bestämmelser, som för
närvarande tillämpas med hänsyn till folkhögskolorna, nämligen att
statsunderstödet ej får öfverstiga öfriga sammanräknade inkomster,
såsom elevafgifter och bidrag från länets korporationer samt från
enskilde, hvarjemte det synts komiterade lämpligt, att en maximisumrna
för understödet bestämmes.

303

Förslag

till

stadgar för statens landtbruksinstitut.

I. Institutets ändamål.

§ I Institutets

ändamål är att åt unge män, som önska
utbilda sig till inspektörer, förvaltare, brukare af större
jordegendomar, lärare vid landtbruksläroverk, undervisare
i landthushållningens olika delar, landtbruksingeniörer
o. s. v., meddela undervisning i de kunskapsarter, hvarpå
landthushållningen, dess ordnande, ledning och förvaltning
bör vara grundad.

II. Undervisning-.

§ 2.

Lärokursen är tvång, och skall undervisningen så ordnas,
att nya elever hvarje år kunna mottagas. Undervisningen
meddelas i hvarje lärokurs på två afdelningar,
v en lägre och en högre, hvardera omfattande en undervisningstid
af ett år. Läroåret tager sin början den 1 November,
och skall den högre afdelningens årskurs afslutas
före den 24 Oktober.

Högst tio veckor hvarje år inställes undervisningen
på tider, som styrelsen bestämmer.

304

§3.

Läroämnen vid institutet äro:

a) Grundläggande ämnen: fysik, kemi, geologi, botanik,
zoologi samt husdjurens anatomi och fysiologi;

b) Hufvudämnen: jordbrukslära, husdjurslära, mejerilära,
maskin- och byggnadslära, landtbruksekonomi samt
bokföring;

c) Biämnen: husdjurens sjukvårdslära, skogshushållning,
trädgårdsskötsel, fältmätning och afvägning, ritning,
nationalekonomi samt ekonomisk och kommunal rätt.

§ 4.

På styrelsens pröfning må bero, huruvida och till
hvilket omfång undervisning i andra än ofvan föreskrifna
ämnen må meddelas.

§ 5.

Vid instituten, hvilkas landthushållning i alla delar
bör vid elevernas handledning tjena såsom undervisningsmateriel,
skall dessutom till gagn för undervisningen
finnas:

a) ekonomisk-botanisk trädgård och trädskola;

b) försöksfält för odling af landtbruksväxter;

c) kemiskt laboratorium med dertill hörande preparatsamling
;

d) anatomisal samt samling af anatomiska och patologiska
preparat;

ej museum, omfattande botaniska, zoologiska, mineralogiska,
geognostiska samt andra samlingar, hvilka för
undervisningen äro behöfliga;

/) fysisk och meteorologisk instrumentsamling;

g) samling af ritningar och modeller till landtbruksredskap,
maskiner, landtmannabyggnader m. m., samt

h) boksamling.

305

§ 6.

Undervisningen skall bestå i:

a) föreläsningar efter en af lärarerådet uppgjord och
af styrelsen faststäld läsordning, hvarvid ämnet, der så
erfordras, förtydligas genom af läraren verkstälda experiment
och förevisningar;

b) repetitioner, hvilka på lämpliga tider under hvarje
föreläsningskurs återkomma och som äro förenade med
framstälda frågor samt till lösning förelagda skriftliga
uppgifter;

c) exkursioner och ronder på egorna och försöksfältet,
i trädgården, djurstallen, mejeriet och andra egendomen
tillhörande ekonomibyggnader m. m., allt under ledning
och demonstration af vederbörande lärare, och bör
dervid tillses, att eleverna vid hvarje särskildt tillfälle ej
i större antal närvara, än som är förenligt med det afsedda
ändamålets vinnande; samt

d) öfningar, som äro behöfliga för eu klar uppfattning
af det på föreläsningssalen meddelade och som verkställas
af eleverna sjelfva efter vederbörande lärares anvisning
och under hans ledning, hvarvid äfven iakttages,
hvad i föregående moment är stadgadt.

§ 7.

Undervisningen i samtliga läroämnen bör meddelas
till det omfång och på sådant sätt, att derigenom eu säker
grund lägges för elevernas utbildning till kunniga
och skickliga landtbrukare, och skall dervid iakttagas,
att undervisningen i de grundläggande ämnena i väsentlig
mån föregår undervisningen i liufvudämnena, så
att eleverna bibringas tillräckliga förkunskaper för uppfattning
af lektionerna i de senare ämnena. I öfverensstämmelse
härmed skall undervisningsplanen uppgöras

306

så, att vissa ämnen eller afdelningar deraf afslutas under
första läsåret, och skola eleverna i dessa ämnen hafva
godkända insigter för att erhålla tillträde till undervisningen
i den högre afdelningen.

§ 8.

Vid institutet befintlig undervisningsmateriel eger
elev att begagna på tider och vilkor, som af lärarerådet
bestämmas.

§ 9.

Till gagn för undervisningen bör, om möjligt, tillfälle
beredas eleverna att under vederbörande lärares
ledning taga kännedom om hushållningen vid andra landtegendomar.

§ 10.

Direktör, intendent och öfrige lärare böra meddela
de elever, som ämna under ferierna vid institutet qvarstanna,
råd och upplysningar om tidens användande till
studier och öfningar, och bör erforderlig undervisningsmateriel
dervid äfven vara för eleverna tillgänglig.

§ 11.

Vid läroverket skall dagbok föras, hvari af lärarne
antecknas kort uppgift om den å lärorummet hvarje timme
meddelade undervisningen samt om exkursioner, ronder
och praktiska öfningar, företagna under lärares ledning.

§ 12.

Offentlig afgångsexamen verkställes årligen i Oktober
månad.

För att vara berättigad till denna examens afläggande
fordras: >

307

att elev undergått godkänd pröfning i samtliga de i
§3 a och b föreskrifna läroämnen, såvida lian ej, på
sätt i § 18 säges, blifvit derifrån befriad; samt

att han upprättat och minst en månad före den utsatta
examensdagen till direktören aflemnat plan till skötande
af en egendom, öfver hvars beskaffenhet han förut erhållit
beskrifning; äfvensom att denna skriftliga uppsats i lärarerådet
godkänts.

§ 13-

Åt utexaminerad elev meddelas ett af direktören undertecknadt,
enligt faststäldt formulär aflattadt betyg såväl
öfver ådagalagda kunskaper som öfver den flit och
det uppförande, den examinerade under sin vistelse vid
institutet ådagalagt.

Elev, som utan att aflägga afgångsexamen lemnar
läroverket, må endast erhålla af direktören utfärdad
betyg öfver flit och uppförande under den tid, han vid
institutet vistats.

§ 14.

Elev, hvilken kortare tid, än som för fullständig kurs
är föreskrifven, vid institutet vistats och derunder fullgjort
hvad i § 12 är stadgadt, kan, om lärarerådet tillstyrker
hans derom gjorda ansökan, af styrelsen erhålla tillstånd
att afgångsexamen aflägga.

III. Elever.

§ 15.

Vid hvartdera institutet böra platser finnas för minst
fyratio elever, hvaraf fyra frielever.

308

Söker någon att såsom extra elev kortare tid begagna
undervisningen vid institutet, må efter lärarerådets hörande
på styrelsens pröfning bero, om och på hvad vilkor
sådan tillåtelse må sökanden meddelas.

§ 16.

Elev antages af lärarerådet på grund af de i § 17
föreskrifna, ansökan bilagda intyg.

§ 17.

För vinnande af inträde vid institutet skall sökanden
styrka:

att han fylt 18 år samt eger god fräjd;

att han minst ett år allvarligt deltagit i de vid ett
landtbruk förefallande göromål, samt

att han aflagt afgångsexamen vid dimissionsberättigadt
läroverk eller vid teknisk elementarskola, eller att
han genomgått sjette klassen på reallinien vid allmänt
läroverk med minst betyget godkänd i svenska språket,
matematik och naturvetenskap, eller ock företer särskilda,
af vederbörande lärare i de högre klasserna vid dimissionsberättigadt
läroverk eller af lärare vid landtbruksinstitut
utfärdade intyg, att han i svenska språket, matematik
och naturvetenskap eger insigter, motsvarande vitsordet
godkänd för flyttning till sjunde klassen på allmänt
läroverks reallinie.

Sökande till fiielevsplats skall dessutom styrka sin
medellöshet.

År sökanden omyndig, bör bevis om förmyndares
eller målsmans samtycke hans ansökan bifogas.

Bland sökande, som företett ofvan föreskrifna intyg,
eger den företräde, som styrker sig hafva längre tid än
ett år allvarligt deltagit i landtmannagöromål.

309

§ 18.

Styrker elev sig i ett eller flere ämnen ega insigt,
motsvarande det kunskapsmått, som för erhållande af afgångsbetyg
från institutet erfordras, må han, på gjord
ansökan, från deltagande i undervisningen deri af lärarerådet
kunna befrias.

Efter derom hos direktören gjord anmälan är elev
befriad från undervisning i ett eller flere af de i § 3 c.
nämnda biämnen.

§ 19.

Betalande elev erlägger till läroverkets kassa en årlig
afgift af etthundra kronor såsom bidrag till bestridande
af de med undervisningen förenade kostnader.

§ 20.

Elev erhåller under vistandet vid institutet sund
och tillräcklig föda, läkarevård, särskild bädd och, om
tillgång dertill finnes, särskildt rum med enkla möbler,
uppvärmning och städning; och erlägger betalande elev
härför ett penningebelopp, som af styrelsen bestämmes.

Kosthåll och matordning skola vara lika för samtliga
vid institutet boende elever.

På styrelsens pröfning beror, om elev må ega rättighet
att bo utom institutet och sjelf sörja för kost. Anmälan
härom skall göras samtidigt med ansökan om inträde
vid institutet.

Samtliga elever äro skyldiga att sjelfva förskaffa sig
lyse å bostadsrummen, sänglinne, handdukar och tvätt.

§ 21.

Frielev erhåller kostnadsfritt såväl undervisning som
de i § 20 omförmälda förmåner.

310

§ 22.

Elev är skyldig:

att inställa sig vid institutet å föreskrifven tid;
att icke före afslutad kurs, utan särskild tillåtelse, på
längre eller kortare tid lemna institutet;

att med uppmärksamhet och flit begagna alla undervisningstillfällen,
som honom vid institutet beredas;

att med aktning och lydnad bemöta förmän och
lärare;

att föra en sedlig vandel;

att omsorgsfullt utföra förelagda arbeten och väl vårda
de institutets tillhörigheter, som af honom begagnas, vid
påföljd att ersätta vållad skada; samt

att iakttaga vid institutet gällande ordningsstadgar.
Betalande elev åligger jemväl att vid ankomsten till
institutet och sedermera fjorton dagar före hvarje halfårs
utgång förskottsvis erlägga halfva beloppet af de stadgade
årsafgifterna.

Frielev är skyldig att till styrelsen vid inträdet aflemna
godkänd säkerhet, att lika afgift, som för betalande elev,
skall för den tid, han vid institutet vistas, för honom erläggas,
derest lian ej undergår godkänd afgångsexamen,
utan att af anledning, som styrelsen pröfvat giltig, vara
derifrån förhindrad.

§ 23.

För utexaminerade elever, som visat framstående flit
och skicklighet och som vilja ytterligare utbilda sig i
något eller några af institutets läroämnen, skola vid hvarj e
institut finnas två stipendiatplatser, hvilka få innehafvas
högst två år. Utöfver stipendiet erhåller stipendiat förmåner
i likhet med institutets frielever.

311

§ 24.

Stipendiat är skyldig:

att vid möjligen förefallande behof på förordnande
af lärarerådet och på vederbörande lärares ansvar biträda
vid undervisningen;

att åt elever, som det önska, meddela enskild handledning
mot ersättning efter öfverenskommelse; samt

att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,
som af styrelsen för dem utfärdas.

§ 25.

Om elev träffas af sjukdom, som icke på kortare tid
kan botas, men dock medgifver hans förflyttande till
annan ort, eller om han visar så trög fattningsgåfva, att
hans vistande vid institutet tydligen blefve gagnlöst, må
styrelsen, efter lärarerådets hörande, honom derifrån skilja;
dock vare sådan elev berättigad att återfå af den förskottsvis
erlagda betalningen så mycket, som återstår,
sedan afdrag skett för den tid, han vid institutet vistats.

Elev, som är lättjefull, ohörsam eller osedlig, eller
som med vanvördnad bemöter förmän och lärare, och
som icke låter sig rättas af de varningar, hvilka af direktören,
först enskildt och sedan i minst två lärares närvaro,
honom meddelats, bör af styrelsen från institutet skiljas;
och vare han förlustig de af honom förskottsvis betalda
afgifterna.

IV. Lärare.

§ 26.

Vid institutet meddelas undervisning af:

a) sex lektorer, nemligen i:

312

1) fysik samt maskin- och byggnadslära;

2) kemi och geologi;

3) botanik, zoologi och trädgårdsskötsel;

4) jordbrukslära;

5) liusdjurslära, samt

6) mejerilära;

b) egendomens intendent och kamrerare;

c) tre adjunkter, nemligen i:

1) fysik samt maskin- och byggnadslära;

2) kemi och geologi, samt

3) husdjurens anatomi och sjukvårdslära;

d) två extra lärare, nemligen i:

1) skogshushållning och

2) nationalekonomi samt ekonomisk och kommunal rätt.

§ 27.

Lektorn i fysik, samt maskin- och byggnadslära föreläser
på landtbruket tillämpad mekanik, hydraulik, värmelära,
meteorologi, maskin- och redskapslära samt om grunderna
för fältmätning, afvägning, ängsvattning, afdikning,
invallning, vägbyggnad och landtmannabyggnaders uppförande
;

leder elevernas öfningar i fältmätning och afvägning,
redskaps-, byggnads- och kartritning, uppgörande af vattenaflednings-
och ängsvattningsplaner samt kostnadsberäkningar
för dylika arbetens verkställande; samt

öfvervakar de vid institutet fortgående meteorologiska
observationerna.

§ 28.

Lektorn i kemi och geologi föreläser organisk och oorganisk
kemi, kemisk teknologi samt geologi, företrädesvis
läran om de lösa jordlagren;

313

förestår det kemiska laboratoriet, leder öfningarne derstädes,
anställer med eleverna geologiska exkursioner; samt
utför för institutets räkning de kemiska analyser, som af
styrelsen bestämmas.

§ 29.

Lektorn i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel föreläser
om växternas yttre och inre delar samt dessas byggnad
och förrättningar, ekonomisk växtkunskap, särskildt om
kulturväxternas raser, allmän växtodlingslära, om de odlade
växternas sjukdomar, trädgårdsskötselns grunder samt de
för landthushållningen nyttiga och skadliga djurarterna;

förestår den ekonomiskt-botaniska trädgården och
trädskolan samt anställer derstädes demonstrationer;

företager med eleverna botaniska exkursioner; samt
leder öfningarne i växtbestämning och fröundersökning.

§ 30.

Lektorn i jordbrukslära föreläser jordarts- och gödsellära,
speciel växtodlingslära samt om jordens odling,
bearbetning och förbättring, ängs- och betesmarkers skötsel,
skördens bergning och förvaring samt landtbrukets
statik och ekonomi;

förestår försöksfältet och anställer demonstrationer å
detsamma;

företager med eleverna exkursioner på institutets
egendom; samt

handleder eleverna vid kulturplaners uppgörande och
vid arbetena å försöksfältet.

§ 31.

Lektorn i hus djurlära föreläser husdjurens fysiologi,
afvels- och förädlingslära, om foderämnen samt om hä -

314

stens, nötboskapens, fårets, svinets och de smärre husdjurens
raser, uppfödande, utfodring, skötsel och vård;

företager med eleverna ronder i stall, ladugård, fåroch
svinhus in. m.; samt

leder de öfningar, som till rätt uppfattning af den
lemnade undervisningen pröfvas nödiga.

§ 32.

Lektorn i mejerilära föreläser om mjölkens uppkomst,
sammansättning och egenskaper, mjölkprofning och mjölkens
tillgodogörande, redskap och byggnader för mjölkhushållningen; leder

öfningarne i mjölkprofning, mejeriprodukters
bedömande, bokföring och ekonomiska beräkningars uppgörande
med afseende på mejerihushållningen; samt

förklarar för eleverna de i mejeriet pågående arbetena.

§ 33.

Intendenten föreläser betingslära och om landtbruksredskapens
användande, redogör för egendomens anordning,
skötsel, skörderesultat och derpå inverkande omständigheter; företager

med eleverna exkursioner på egorna och
förklarar de under olika årstider pågående landtmannaarbetena;
samt

upplyser under besök i egendomens ekonomibyggnader
om derstädes vidtagna anordningar.

§ 34.

Kamreraren undervisar i landtbruksbokhålleri.

§ 35.

Adjunkten i fysik samt maskin- och byggnadslära biträder
vederbörande lektor vid elevernas undervisning i denne

315

tillhörande läroämnen till den utsträckning, som styrelsen
bestämmer.

§ 36.

Adjunkten i kemi och geologi biträder till den utsträckning,
som styrelsen bestämmer, vederbörande lektor vid
elevernas undervisning i dessa ämnen samt i verkställande
af analyser för institutets räkning.

§ 37.

Adjunkten i husdjurens anatomi och sjukvårdslära föreläser
husdjurens anatomi, ytterlära och hofbeslagslära
samt om husdjurens behandling i sjukt tillstånd;

leder å anatomisalen dissektionsöfningarne; samt
förklarar för eleverna under ronder i stall, ladugård
o. s. v. sjuka djurs behandling.

§ 38.

Läraren i skogshushållning föreläser skogshushållningens
allmänna grunder, taxationslära och skogsteknologi;
företager med eleverna skogsexkursioner; samt
handleder öfningar i skogstaxation.

§ 39.

Läraren i nationalekonomi samt ekonomisk och kommunal
rätt föreläser nationalekonomi samt öfver de delar af
civil-, närings-, finans- och kommunalrätt, som för jordbrukare
företrädesvis äro af betydelse.

§ 40.

För vården af läroverkets boksamling anställes eu
bibliotekarie, som på föreskrift^ tider håller densamma för

316

lärare och. elever tillgänglig samt förer förteckningar öfver
bokförrådet och boklån.

§ 41.

Lärare är pligtig:

att med nit sköta sitt kall samt att ställa sig till
efterrättelse, hvad dessa stadgar samt af styrelsen utfärdade
föreskrifter honom ålägga;

att på direktörens kallelse deltaga i lärarerådet;
att, då så påfordras, enligt af styrelsen erhållet uppdrag
direktörsbefattningen upprätthålla;

ait, om tjenstledighet åstundas för en tid af intill åtta
dagar, inhemta direktörens, samt, för längre tid, styrelsens
tillåtelse;

att, då han är jourhafvande, biträda direktören i öfvervakande
af ordningen vid läroverket och att, om styrelsen
så pröfvar nödigt, deltaga i elevernas måltider;

att före afgångsexamen med eleverna på lämpliga
tider anställa förhör till utrönande af deras kunskaper; samt
att pröfva inträdessökande, hvilka önska erhålla sådana
kunskapsintyg, som i §§ 17 och 18 föreskrifvas.

§ 42.

Samtliga lärare med undantag af extra lärarne skola
vara vid institutet boende.

§ 43.

Intendent, kamrerare eller extra lärare må ej, utan
styrelsens medgifvande, lemna sin befattning förr än tre
månader efter det han skriftligen hos styrelsen derom
gjort anmälan, samt är skyldig att sin tjenst frånträda sex
månader efter af styrelsen honom delgifven uppsägning.

317

V. Direktör.

§ 44.

Till direktör, hvilken utöfvar den närmaste tillsynen
och vården öfver läroverket, förordnar Kongl. Maj:t för
en tid af fem år en af lektorerna efter af styrelsen afgifvet
förslag.

§ 45.

Direktör åligger:

att vaka deröfver, att undervisningen efter dessa
stadgar och särskilda föreskrifter behörigen fortgår, samt
att såväl lärare som elever fullgöra sina skyldigheter;

att: så vidt ske kan, genast rätta eller, efter omständigheterna,
för styrelsen eller lärarerådet anmäla försummelser
och öfverträdelser, som af honom förmärkas eller hos honom
anmälas;

att i allmänna tidningar låta införa kungörelse om
den tid, före hvilken ansökningar till elevplatser böra vara
till lärarerådet inlemnade;

att föra matrikel öfver de vid institutet intagna eleverna;
att vara ordförande i lärarerådet och i frågor rörande
läroverket föredragande i styrelsen;

att mottaga alla till läroverket och dess styrelse stälda
skrivelser och ansökningar samt öfver dem föra diarium;

att vårda läroverkets arkiv och att derstädes förvara
inkomna samt koncept till afgångna skrivelser;

att vid hvarje ordinarie styrelsesammanträde förete
lärarerådets protokoll samt föreläsningsdiarierna, äfvensom
afgifva kassarapport för sistförflutna och kassaförslag för
nästkommande qvartal;

att tillse, det läroverkets tillhörigheter vårdas och att
dess inkomster till föreskrivet ändamål användas;

318

att, på gemensamt ansvar med kamreraren, under
särskilda lås förvara läroverkets säkerhetshandlingar och
kassa;

att underteckna för läroverkets utgifter nödiga, af
kamreraren utskrifna och kontrasignerade bankanvisningar
och anordningar samt attestera alla reqvisitioner, äfvensom
räkningar, innan utbetalning verkställes;

att närvara vid den inventering af läroverkets tillhörigheter,
hvilken af kamreraren i Januari månad hvarje
år skall verkställas;

att antaga och, om så nödigt linnes, afskeda vid läroverket
anstälda tjenare samt öfver dem utöfva husbonderätt;

att icke utan styrelsens tillstånd aflägsna sig från
institutet på längre tid än fyra dagar hvarje gång samt
att, om längre ledighet önskas, derom hos styrelsens ordförande
göra anmälan;

att före December månads utgång till styrelsen afgifva
berättelse öfver undervisningen och hvad i öfrigt vid läroverket
timat under senast förflutna läseåret;

att före den 15 Mars till styrelsen öfverlemna det
föregående årets räkenskaper; samt

att för öfrigt hos styrelsen göra de framställningar
rörande undervisningen och läroverkets ekonomi, hvartill
förhållandena kunna föranleda.

§ 46.

Skulle för något fall i afseende på läroverket föreskrift
saknas, anmäle direktören sådant hos styrelsen, egande
han emellertid att för tillfället stadga, och galle hans föreskrift
till efterlefnad, intilldess styrelsens beslut hunnit
meddelas.

§ 47.

År direktörsembetet ledigt eller är dess innehafvare
af sjukdom eller frånvaro från institutet förhindrad att

sitt embete sköta, vare den till tjenstoåren äldste lektorn
pligtig att förestå detsamma, intilldess styrelsen vikarie förordna!.

VI. Lärareråd.

§ 48.

Samtliga vid institutet anstälda lärare ega säte och
stämma i ett af dem bestående lärareråd, hvilket sammanträder
andra helgfria måndagen i hvarje månad, eller
oftare, om frågor förekomma, som påkalla skyndsam behandling.

Vid sammanträde föres ordet af direktören, som föredrager
ärendena och ansvarar för protokollet.

§ 49.

Lärarerådet tillkommer:

att till styrelsen afgifva förslag om tillsättande af ledig
extra-lärare- och bibliotekarieplats;

att före hvarje läseårs början uppgöra och till styrelsen
öfverlemna förslag till läroplan och läseordning, äfvensom
till ordningsstadgar för eleverna;

att antaga elever;

att till styrelsen afgifva förslag angående tiden för
ferier och afgångsexamen;

att pröfva, hvilka elever, på grand af aflagda tentamina
samt vid repetitioner och praktiska öfningar visade insigter,
äro mogna att från den lägre till den högre afdelningen
uppflyttas;

att minst fyra månader före afgångsexamen bestämma
uppgifter för det skriftliga prof, som af elev enligt § 12
skall utarbetas samt att detsamma granska och bedöma;

att efter afgångsexamen afgifva betyg öfver elevernas
kunskaper, äfvensom öfver deras flit och uppförande under

320

den tid, de vid läroverket vistats; börande dessa betyg i
en särskild protokollsbok antecknas;

att till styrelsen afgifva förslag angående tillsättande
af de i § 23 omnämnda stipendiaterna;

att besluta öfver utdelning af öfriga stipendier och
premier, såvida ej särskilda bestämmelser deremot lägga
binder;

att till styrelsens afgörande hänskjuta, om någon elev,
på grund af § 25, bör från läroverket skiljas;

att mellan lärarne fördela tillsynen och vården af
läroverket tillhörande samlingar;

att bestämma den ordning, hvari de vid institutet
boende lärarne skola tjenstgöra såsom jourhafvande; samt
att till styrelsen afgifva yttranden och förslag i frågor
och ämnen, som i öfrigt röra läroverkets angelägenheter.

§ so.

Lärarerådet må ej fatta beslut, derest icke, utom ordföranden,
minst tre ledamöter, hvaraf två lektorer, äro
närvarande.

Vid omröstning är, i händelse af lika röstetal, ordförandens
röst afgörande.

Öfver af lärarerådet fattadt beslut kan genom till
styrelsen ingifna besvär ändring sökas.

VII. Ekonomi och tjensteman.

§ 61-

Institutets läroverk och landtegendom skola, med hänseende
till deras ekonomi, hvart för sig förvaltas och deras
räkenskaper utan sammanblandning föras samt afslutas för
det förra med kalenderår och för den senare med Juni
månads utgång.

321

§ 52.

Läroverkets inkomster utgöras af statsanslag, elevafgifter
ock öfriga bidrag, som af offentliga myndigheter
eller enskilda personer lemnats eller komma att
lemnas.

För egendomen fastställes årligen af Kongl. Maj:t,
efter af styrelsen afgifvet förslag, inkomst- och utgiftsstat,
vid hvars uppgörande det åligger styrelsen tillse, att för
egendomens skötsel erforderligt förlagskapital beräknas.
Den härutöfver behållna afkomsten af egendomen skall
till statsverket aflemnas.

§ 53.

Å läroverkets eller egendomens byggnader erforderliga
mindre reparationer eger styrelsen besluta och låta utföra.

Förslag till mera omfattande reparationer eller uppförande
af nya byggnader böra af styrelsen hos Kongl. Maj:t
anmälas; och eger styrelsen, efter erhållet bemyndigande,
att om deras utförande gå i författning.

§ 54.

Läroverkets ekonomi handhafves af direktören, landtegendomens
af intendenten. Såväl läroverkets som landtegendomens
räkenskaper föras af kamreraren.

§ 55.

Intendenten utöfvar den närmaste ledningen af institutets
landtbruk med hvad dertill hör och är derför ansvarig.

Intendent må icke utan styrelsens medgifvande innehafva
annan befattning eller andras medel förvalta, der
honom sådant icke på grund af allmän lag ålägges.

322

§ 56.

Intendent åligger:

att enligt den af styrelsen faststälda planen vid institutets
landtegendom leda och öfvervaka hushållningen i
alla dess delar samt hafva vård om dertill hörande byggnader,
kreatur, inventarier och lager;

att antaga och, om så nödigt finnes, afskeda biträden,
tjenare och underhafvande, öfver.dem utöfva husbondevälde
samt tillse, att de sina skyldigheter fullgöra;

att underteckna för egendomens utgifter nödiga, af
kamreraren utskrifna och kontrasignerade bankanvisningar
och anordningar samt attestera alla reqvisitioner, äfvensom
räkningar, innan utbetalning verkställes;

att vaka deröfver, att alla liqvider ordentligen till
egendomens kassa ingå, samt tillse, att större penningebelopp
der icke under längre tid förvaras;

att första helgfria dag i hvarje vecka till kamreraren
aflemna attesterad uppgift för sistförflutna veckan på utgjorda
dagsverken samt på skedda förändringar i egendomens
förråd, kreatursbesättning m. in., som för bokföringen
är nödigt;

att minst en gång i månaden inventera egendomens
säkerhetshandlingar och hufvudkassa, hvilka förvaras under
intendentens och kamererarens särskilda lås och på deras
gemensamma ansvar, äfvensom tillse, att samtliga verifikationer
förefinnas;

att-, med ledning af verkstäld inventering, attestera
den qvartalskassarapport, som senast den femte i månaden
näst efter hvarje qvartals utgång skall vara af kamreraren
aflemnad för att vid styrelsens nästföljande sammankomst
föredragas;

att gemensamt med kamreraren uppgöra kassaförslag
för hvarje qvartal för att styrelsen underställas;

3X3

att vid hvarje ordinarie sammankomst till styrelsen
afgifva berättelse om hushållningen vid egendomen under
näimast förflutna qvartal, samt i sammanhang dermed dels
göra de framställningar angående egendomens förvaltning,
som kunna anses nödiga, dels särskild! anmäla, om, och i
sådant fall på hvilka grunder, afvikelse från den faststälda
hushallningsplanen till följd af oförutsedda omständigheter
möjligen blifvit nödvändiggjord;

att i Juni månad, i närvaro af kamreraren, verkställa
inventering af egendomens tillhörigheter, samt med sin
underskrift förse den af kamreraren dervid upprättade
inventarieförteckningen:

ö *

att efter granskning samt på tid, som styrelsen bestämmer,
aflemna egendomens årsräkenskap, åtföljd af berättelse
öfver egendomens skötsel och ekonomi;

att inför styrelsen föredraga alla angelägenheter, som
röra institutets landthushållning;;

att i kommunala angelägenheter samt vid offentliga
och enskilda förrättningar föra institutets talan och dess
rätt bevaka till det omfång, som styrelsen genom för
honom utfärdad fullmakt bestämmer;

att icke utan styrelsens tillstånd lemna institutet på
längre tid än fyra dagar hvaije gång samt, om längre
tids ledighet önskas, derom hos styrelsen göra anmälan;
samt

att, i hvad på honom kan ankomma, i öfrigt söka
främja institutets bästa.

§ 57.

Intendenten är icke pligtig att ställa sig till efterrättelse
andra föreskrifter angående egendomens skötsel,
än honom delgifna styrelsebeslut.

324

§ 58.

Kamreraren, som ansvarar för läroverkets och egendomens
bokföring samt honom anförtrodda medel, anställes
af styrelsen enligt § 67.

§ 59.

Kamrerare åligger:

att tillhandagå direktören och intendenten i allt, som
med institutets bokföring och förvaltningen af dess penningemedel
eger sammanhang;

att enligt faststäld plan sköta läroverkets och egendomens
räkenskaper, hvilka af honom på derför bestämda
tider afslutas och till vederbörande aflemnas;

att fora den brefvexling, som kan af hans tjensteåligganden
förorsakas;

att i föreskrifven ordning upprätta samt till direktören
och intendenten aflemna kassarapporter, kassaförslag och
inventarieförteckningar;

att utskrifva och kontrasignera anordningar och bankassignationer; att

mottaga till institutet inflytande penningar, desamma
snarast möjligt i af styrelsen bestämd bankanstalt
insätta samt efter insättning behörig bankattest för vederbörande
uppvisa;

att enligt anordningar verkställa alla för institutet
erforderliga liqvider och ansvara för sifferriktigheten
af de räkningar m. m., med anledning hvaraf utbetalning
sker;

att inom en månad efter förfallodagen hafva upprättat
och för vederbörande framlagt förteckning öfver möjligen
uteblifna liqvider;

att gemensamt med vederbörande, direktören eller
intendenten, ansvara för institutets säkerhetshandlingar och

325

kontanta medel utöfver dagkassorna, hvilka senare af honom
ensam omhänderhafvas;

att icke utan giltigt förfall eller af styrelsens ordförande
lemnadt tillstånd vara frånvarande någon af de
för honom bestämda expeditionstimmarne, äfvensom att
hos styrelsen göra ansökan, om ledighet under längre tid
önskas; samt

att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, styrelsen
i öfrigt till följd af hans befattning, kan komma att honom
meddela,

§ 60.

För siffergranskning af läroverkets och egendomens
räkenskaper, innan de till Kong! Maj:ts och Rikets kammarrätt
insändas, eger styrelsen att använda erforderligt biträde.

§ 61.

Adjunkt i husdjurens anatomi och sjukvårdslära är
skyldig att utan särskild ersättning vårda institutets kreatur
vid inträffande sjukdomsfall.

VIII. Tillsättning af lärare och tjensteman.

§ 62.

Då lektors- eller adjxmktsbefattning är ledig, låter
styrelsen genom tre gånger i officiela tidningen införd
kungörelse tillkännagifva, att sökande senast klockan tolf
å sextionde dagen efter den, då kungörelsen i nämnda
tidning första gången införts, eger att till styrelsen ingifva
ansökan; och bör denna vara åtföljd af behörigen styrkt
meritförteckning jemte betyg öfver ålder, fräjd och aflagda
examina, utgifna skrifter samt hvad i öfrigt sökanden vill
såsom befordringsskäl åberopa.

326

Dessutom stånde det sökande öppet att, innan den
tid tilländalupit, som för profs afläggande bestämmes, förete
sådana skrifter och handlingar, som kunna ådagalägga
hans före eller efter ansökningstidens utgång förvärf
vade förtjenst och skicklighet.

§ 63.

Sedan ansökningstiden tilländagått, utsätter styrelsen
för kompetente sökande tid för profföreläsningars hållande.

Hvarje kompetent förklarad sökande skall hålla tvenne
föreläsningar. Till den ena af dessa förelägger styrelsen
tre dagar förut till sökandens val flera ämnen; till den
andra må han sjelf välja ämne.

§ 64.

Till bedömande af profföreläsningarne må styrelsen,
om så nödigt aktas, tillkalla en eller flere sakkunnige
män, och ege denne eller desse att deltaga i befordringsärendets
slutliga behandling.

§ 65.

Sedan profföreläsningarna blifvit hållna, sammanträder
styrelsen för den lediga sysslans tillsättande, hvarvid
styrelseledamöterne samt den eller de sakkunnige, som
äro närvarande, till protokollet hvar för sig afgifva yttrande
om hvarje sökandes skicklighet, och dem emellan,
då de äro flere, på anförda grunder anställa jemförelse
samt derefter angifva, hvilken med afseende på ådagalagd
kunskap i de sysslan tillhörande ämnena samt förmåga
såsom undervisare anses böra erhålla tjensten; och
vare den utnämnd, som de flesta rösterna undfått, I händelse
af lika röstetal tillkommer afgörande rösten ordföranden.

327

§ 66.

Öfver tillsättning af lektorsbefattning kan sökande
inom laga tid hos Kongl. Maj:t anföra besvär.

Fullmakt å lektorsbefattning må ej utfärdas förr, än
utnämningen vunnit laga kraft, men skall förses med
datum af den dag, då utnämningen skett; dock att, om
Kongl. Maj:t i anledning af besvär finner annan sökande
än den af styrelsen utnämnde böra erhålla tj ensten, fullmakten
dateras den dag, då Kongl. Maj:t pröfvat besvären.

Anmälan om lektorsutnämning skall af styrelsen till
civildepartementet ofördröjligen insändas.

§ 67.

Då intendent, äfvensom kamrerare, skall tillsättas, tillkännagifves
härom på sätt, som i § 62 stadgas.

Bland de sökande antager styrelsen på förordnande
den, hvilken finnes vara för platsen lämpligast.

För att till intendent kunna antagas fordras, att sökande
styrkt sig hafva med heder aflagt afgångsexamen
vid något af rikets landtbruksinstitut samt vara i landthushållning
erkändt kunnig och förfaren.

Den, som till kamrerare utsetts, skall före tjenstens
tillträdande aflemna af styrelsen godkänd borgen eller
annan säkerhet till det belopp, som styrelsen bestämmer.

öfver tillsättning af intendent och kamrerare må besvär
ej anföras.

Så snart intendent eller kamrerare blifvit utsedd, skall
hos civildepartementet derom anmälan genast göras.

§ 68.

Extra lärare och bibliotekarie antagas af styrelsen på
förslag af lärarerådet.

328

Till bibliotekarie bör helst en af institutets lärare
utses.

IX. Styrelse.

§ 69.

Institutets styrelse utgöres af en ordförande och fyra
ledamöter, hvilka Kongl. Maj:t utser bland framstående
och sakkunnige landthushållare, idkare af med landtbruket
i samband stående vetenskaper och i öfrigt för landthushållningen
nitälskande män.

Från styrelsen afgår årligen en ledamot i den ordning,
som första gången medelst lottning mellan samtliga
ledamöterna blifvit bestämd, och åligger det styrelsen att
om den inträffande ledigheten, eller, der styrelseledamot
af annan anledning sin plats lemnar, derom göra anmälan
hos Kongl. Maj:t, som antingen vid befattningen bibehåller
den afgående eller annan utser.

§ 70.

Styrelsen åligger:
att inom sig utse vice ordförande;
att utfärda nödiga instruktioner och ordningsstadgar;
att före hvarje läseårs början fastställa undervisningsplan
och läsordning;

att bestämma tiden för ferier;

att i allmänna tidningar utfärda kungörelse om afgångsexamen
från läroverket samt derom hos statsrådet
och chefen för civildepartementet samtidigt göra .anmälan
;

att, i enlighet med hvad ofvan är stadgadt, anställa
lärare och tjenstemän samt antaga stipendiater;

att meddela lärare, tjenstemän och elever för längre
tid sökt ledighet;

329

att, om nödvändigheten det fordrar, entlediga intendent,
kamrerare, extra lärare och bibliotekarie samt från
läroverket skilja elev;

att vaka öfver behörigt handhafvande af institutets
statsanslag och öfriga inkomster;

att årligen fastställa den afgift, som enligt § 20 af
elev skall erläggas;

att vid hvarje ordinarie sammanträde granska diarier
och lärarerådets protokoll, äfvensom kassarapporter och
kassaförslag;

att fastställa huskållningsplan för landtegendom^
samt tillse, det egendomens ekonomi och hvad dertill hör
i enlighet dermed omsorgsfullt skötes;

att angående elevernas mathållning, som icke må af
lärare eller tjensteman vid institutet öfvertagas, afsluta
kontrakt;

att årligen före Mars månads utgång till civildepartementet
insända berättelse om undervisningen vid läroverket
under sistförflutna läseår jemte ett kort sammanhang
af läroverkets räkenskaper för sistlidna kalenderår,
äfvensom berättelse öfver hushållningen vid institutets
egendom under senast förflutna räkenskapsår;

att till Kongl.: Maj:ts och Rikets kammarrätt årligen
till granskning insända räkenskaperna såväl för läroverket
som för institutets jordegendom;

att årligen före den 1 November till Kongl. Maj :t insända
förslag till egendomens inkomst- och utgiftsstat för
det följande året;

att städse vaka öfver dessa stadgars efterlefnad; samt

att i öfrigt med omtanke och nit söka befordra institutets
ändamål och vidtaga de åtgärder, som kunna
anses lända till dess bästa.

330

§ 71.

Vid styrelsens sammanträden föredrager direktören
de ärenden, som angå läroverket, ocli eger rätt att i öfverläggningarne,
men ej i besluten deltaga.

Detsamma gäller ock om intendenten i frågor, som
röra egendomen.

§ 72.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse
vid institutet hvar tredje månad å dag, som af styrelsen
blifvit bestämd, samt deremellan, om styrelsen eller dess
ordförande sådant pröfvar nödigt.

§ 73.

För besluts fattande skola utom ordföranden, eller
om han är frånvarande, vice ordföranden, minst två ledamöter
vara närvarande.

Vid omröstning, som utfaller med lika röstetal för
olika meningar, gäller den mening; som ordföranden biträder.

§ 74.

Vid styrelsens sammanträden föres protokoll öfver
fattade beslut.

Ledamot, som ej delar de flestes åsigt, ege att sin
mening vid protokollet foga.

§ 75.

Styrelsen ege att antaga en protokollsförande och
att för renskrifning anlita särskildt biträde.

§ 76.

Styrelsens ordförande och ledamöter åtnjuta icke lön
eller arfvode, men eg a att för resor till styrelsens sam -

331

mankomster, eller eljest i styrelsens ärenden, af läroverkets
medel uppbära reseersättning efter resereglementets
tredje klass.

§ 77.

Styrelsens beslut kunna inom tre veckor efter delfåendet
hos Kongl. Maj:t öfverklagas; dock hindras derigenom
icke verkställighet af beslut, som ej tåla uppskof,
såvida icke genom sådan verkställighet klagan skulle
blifva onyttig.

332

Afgångsbetyg

från

N. N. Landtbruksinstitut.

Eleven........................................, som inskrefs vid institutet
den ................................ och nu efter aflagd examen

från detsamma afgår, har befunnits förtjent af följande
betyg uti:

Fysik................................(N. N.)....................................

Kemi................................ » ....................................

Geologi............................ » ....................................

Botanik............................ » ....................................

Zoologi............................ » ....................................

Husdjurens anatomi...... »

Husdjurens fysiologi..... »

J ordbrukslära.................. »

Husdj urslära.................... »

Mejerilära........................ »

Maskin-och byggnadslära »

Landtbruksekonomi........ »

Bokföring........................ »

Husdjurens sjukvårdslära »

Skogshushållning............ »

Trädgårdsskötsel............ »

Fältmätning och afvägning »

Ritning............................. »

Nationalekonomi samt eko- »
nomisk och kommunal rätt »

333

Under sitt vistande vid Institutet har han ådagalagt

........................ flit och ett ........................ uppförande.

N. N. Landtbruksinstitut den ........ Oktober 18.........

N. N.

Institutets direktör.

Vid landtbruksinstituten användas följande betyg:
för kunskaper: berömlig, med utmärkt beröm godkänd, med
beröm godkänd, icke utan beröm godkänd, godkänd, försvarlig;
för flit: berömlig, mycket god, god, ringa;
för uppförande: hedrande, stadgadt, mindre stadgadt.

Obs. Inom parentes efter hvarje ämne införes vederbörande betygsgifvares
titel och namn.

334

Institutets

ändamål.

Under visnings tiden.

Såsom i det föregående blifvit omförmäldt, anse sig komiterade
hafva giltiga skäl att föreslå gemensamma stadgar för de
båda instituten.

Det nu framlagda förslaget till sådana angifver i § 1 institutets
ändamål att uteslutande vara ett högre landtbruksläroverk.
Under åberopande af de skäl, hvilka derför af komiterade redan
blifvit anförda, må här endast erinras derom, att de i nu gällande
institutsstadgar omtalade lägre lärokurserna, hvilka rätteligen
icke äro att betrakta såsom med den högre institutsundervisningen
sammanhängande, utan snarare såsom från densamma
fullständigt skilda läroanstalter, i allo jemförliga med statens
laudtbruksskolor, icke finnas i förslaget till stadgar för instituten
omnämnda.

För att fylla den vigtiga uppgiften att utgöra det förnämsta
undervisningsmaterielet vid landtbruksinstituten måste institutsegendomarne
med afseende härå förvaltas. Enligt komiterades
åsigt skulle det vara att i hög grad befara, att den högre landtbruksundervisningen
ginge i mistning om fulla nyttan af dessa
demonstrations-objekt, såvida egendomarne icke fortfarande, såsom
hitintills, finge utgöra delar af instituten och såsom sådana förvaltas.
Om t. ex. egendomarne utarrenderades, skulle tvifvelsutan
arrendatorns sträfvan efter hög vinst i många fäll blifva
oförenlig med läroverkets kraf och, om än möjligen för staten
ekonomiskt fördelaktigare, likväl icke medföra det allmänna gagn,
som egendomarnes skötsel med afseende fäst på undervisningen
medför.

I § 2 hafva komiterade föreslagit, att, i likhet med hvad i
de nu gällande stadgande är föreskrifvet, undervisningstiden skall
omfatta två år, och hafva komiterade haft så mycket större skäl
att fasthålla härvid, som de ansett sig böra föreslå en i vissa afseenden
icke obetydlig utvidgning af det kunskapsmått, som åt
eleverna vid instituten bör meddelas.

335

Derjemte hafva komiterade, med bibehållande af de tvenne Tvenne
hittills befintliga årskurserna, föreslagit en på ådagalagda insigter, kurser
och ej blott på längden af vistandet vid institutet grundad skilnad
mellan eu högre och lägre årskurs. Härigenom förebygges enligt
komiterades åsigt bland annat, att elev, som vid pröfning till
uppflyttning från den lägre kursen visat sig omogen, utan gagn
för sig förspiller ett år genom att deltaga i den högre kursens
undervisning, af hvilken han ej skulle kunna draga fullt gagn.

Äfven bör, enligt komiterades åsigt, genom en sådan anordning
kunna väntas, att studierna i den lägre afdelningen och i de
förberedande ämnena skola vinna i allvar och derigenom ernås
större säkerhet för ett grundligt tillgodogörande af den efterföljande
undervisningen.

§ 3. De läroämnen, som i undervisningen böra ingå, hafva Underviskomiterade
uppstält i tre särskilda grupper, betingade af deras mnven:
förhållande till undervisningen, nämligen grundläggande, hufvudoch
biämnen.

Hvad beträffar de grundläggande, dit komiterade räkna de
rena naturvetenskaper, som vid den fortsatta undervisningen i
hufvudämnena komma att finna tillämpning, hafva komiterade ej
funnit skäl föreslå någon tillökning i antalet af dem, som redan
nu ingå i undervisningen vid instituten, men hafva deremot angående
det omfång, som för närvarande vid instituten tillmätes
undervisningen i särskilda af dessa ämnen, ansett sig ega skäl
att föreslå i vissa fall icke obetydliga förändringar.

Med afseende på dess i sin tillämpning stora betydelse för * fysik;
landthushållningen anse komiterade, att åt fysiken bör beredas
ett deremot svarande rum. Vid intetdera af instituten läses
nu detta ämne till den omfattning, som detsamma tvifvelsutan
förtjena!-. Särskild! gäller detta mekaniken, hydrauliken och
den tillämpade värmeläran, eller just de delar af sagda vetenskap,
med hvilka eleven synes böra vara åtminstone lika förtrogen,
som med de delar af kemien, hvaruti undervisning nu meddelas.
Isynnerhet torde en närmare kännedom om mekanikens lagar numera
böra betraktas såsom ett oeftergiflig! vilkor för utbildningen
i ett yrke, der maskiner och redskap ega en så stor användning,
som numera inom landthushållningen är förhållandet. Ej heller
torde kunna bestridas, att ett allvarligt bedrifvande af mekanikens
studium måste vara en nödvändig förutsättning för undervisning i
byggnadslära.

336

i kemi;

i geologi;

i botanik;

Undervisningen i kemi anse komiterade böra, i olikhet med
hvad nu är fallet, omfatta endast ren oorganisk och organisk
kemi, analytisk kemi samt kemisk teknologi, allt till den omfattning,
som motsvarar den blifvande landtbrukarens behof. Hela
den s. k. agrikulturkemieu, hvilken nu föredrages i sammanhang
med den rena kemien, synes deremot böra derifrån skiljas.
Det torde nämligen kunna anses såsom påtagligt, att de delar af
den s. k. agrikulturkemien, som i sjelfva verket ingå i andra
vetenskaper, såsom jordbruksläran, botaniken, geologien, husdjursskötseln
m. fl., lämpligast böra föredragas i samband med de
ämnen, hvartill de höra. Endast härigenom synes en rätt grundlig
undervisning kunna ernås, och tydligt torde vara, att undervisningen
i många fall skall vinna derpå, att i ett sammanhang
och af samme lärare meddelas såväl resultaten af ett visst åtgörande,
som äfven orsakerna dertill. Att, såsom för närvarande
är fallet, en lärare för eleverna föreläser om t. ex. sjelfva användningssätten
af gödselämnen och fodermedel, under det att af andra
framställas de orsaker, hvarföre man inom praktiken under
vissa förhållanden med bättre framgång använder ett gödselämne
än ett annat eller hvarföre begagnandet af ett visst fodermedel
lernnar bättre ekonomiskt resultat än ett annat, finna komiterade
vara en ingalunda gagnande sönderdelning af läroämnen.

Fortfarande bör deremot undervisningen i kemi vara förenad
med laborationer. Dessa böra likväl inskränkas till hvad som är
nödvändigt för att bibringa eleven en klar och lefvande uppfattning
af det under föreläsningarne föredragna och icke afse att
utbilda eleverna till laboranter. Den tid är nämligen längesedan
förgången, då den åsigt kunde vinna förtroende, att den praktiske
landtmannen vid instituten borde så utbildas, att han sjelf
skulle kunna företaga alla erforderliga kemiska analyser.

Geologien torde böra föredragas hufvudsaklig med afseende
på Sveriges geologiska förhållanden, synnerligast beträffande de
lösa jordlagren.

Hufvudsyftet med den botaniska undervisningen bör vara att
meddela en noggrann kännedom om växtens byggnad och lif,
hvilken kunskap i den allmänna växtodlingsläran sedermera får
sin tillämpning, hvartill vidare kommer läran om växternas sjukdomar,
en mera vidsträckt kännedom om de odlade växterna
samt kunskap om de vigtigaste i vårt land vildt växande växtarterna,
deras ekonomiska användning, nytta och skada.

337

Åt intet af de för undervisningen grundläggande ämnena
bör egnas längre tid, än som är nödvändig för att bibringa eleverna
det mått af kunskap, som de behöfva för att fatta och förstå
hufvudämnena, kvilka i sina flesta och vigtigaste delar endast
äro tillämpade naturvetenskaper. Äfvenså bör, om möjligt, det kufvudsakligaste
af de grundläggande ämnena vara genomgånget
under första läroåret.

Hvad beträffar hufvudämnena, afse komiterade bland annat, Mejerilära.
att i följd af den allt större betydelse mejerihandteringen inom
landthushållningen under senaste åren erhållit, större utrymme
åt undervisningen i mejerilära måtte vid våra båda landtbruksinstitut
beredas.

I redskaps- och maskinlära synes undervisningen hittills vid Redskapslandtbruksinstituten
icke hafva hållit jemna steg med den snabbaoch hil^ads''
utvecklingen af landtbruksredskapens användning i praktiken. Så
mycket mera anmärkningsvärdt är detta förhållande, som mekaniken,
såsom här förut blifvit antydt, i sin tillämpning torde hafva
bidragit till landtbrukets utveckling i icke ringare grad än exempelvis
kemien, åt hvilken senare man dock tillerkänt eu förkerskande
plats vid undervisningen.

Undervisningen i redskaps- och maskinlära måste på grund
häraf vid instituten enligt komiterades åsigt icke obetydligt utsträckas.
Den bör omfatta kännedom om såväl enkla maskiner
och maskindelar, som de i landtbruket använda mera komplicerade
maskinerna och redskapen, dessas konstruktion och användningssätt.
Slutligen torde undervisningen i detta ämne böra afslutas
med en redogörelse i allmänhet för maskiners uppställning och
vård samt dermed förenade anordningar.

Undervisningen i byggnadslära hafva komiterade önskat bereda
en ej obetydligt större utsträckning, än den de nu gällande institutsstadgarne
afse. Komiterade hafva nämligen ansett, att densamma
bör omfatta ej blott grunderna för uppförande af hus, förnämligast
de inom landtbruket förekommande ekonomibyggnaderna,
och dessas lämpligaste anordning, utan äfven fältbyggnadskonst,
med afseende på till- och afledande af vatten, invallningar, väganläggningar
m- m.

Jordbruksläran hafva komiterade, såsom ock blifvit antydt Jordbruksvid
fråga om undervisningen i kemi, ansett böra föredragas på lara''
sådant sätt, att de teoretiska grunderna och den praktiska tilllämpningen
mera, än hittills varit fallet, sättas i direkt samband

338

med hvarandra, derigenom att de i ett sammanhang och af samma
lärare föreläsas. Komiterade hafva tänkt sig detta läroämne böra
föredragas i tre afdelningar, en om jordbrukets teori, en om den
praktiska tillämpningen och en om jordbrukets ekonomi.

Till den teoretiska jordbruksläran skulle då höra agronomien,
omfattande jordarts-, jordförbättrings- och gödsellära samt agrikultur
och växtodling med dertill hörande delar af dessa ämnen,
som för närvarande föredragas vid instituten såsom ingående i agrikulturkemien.
Till den praktiska jordbruksläran vore deremot
att räkna allt till arbetets utförande hänförligt, såsom läran om
jordens bearbetning, om sånings- och skördearbeten samt redogörelse
för institutegendomens förvaltning med afseende på organisation,
statistik, skötsel, skörderesultat m. m. Slutligen skulle till
landtbruksekonomien hänföras statik, jordbruks- och hushållssystem,
betingslära och upprättande af kulturplaner.

Husdjurs- Äfven husdjursskötseln hafva komiterade ansett böra före j,

ära. dragas så, att de teoretiska grunderna och den derpå byggda
praktiska tillämpningen städse samtidigt meddelas eleverna, samt
att äfven den del af läran om husdjurens skötsel, som för närvarande
tillhör läraren i agrikulturkemi, skulle föreläsas af läraren
i husdjurslära.

Bokföring. I betraktande af den betydelse en väl ordnad bokföring eger
för en egendoms riktiga skötsel, hafva komiterade ansett undervisningen
i bokhålleri böra räknas till hufvudämnena och hafva
för den skull önskat att åt detta läroämne gåfves en något större
omfattning, än hvad det för närvarande eger.

National- Bland biämnena, hvilka komiterade ej trott böra vara för
ekonomi. afgångsbetygs erhållande obligatoriska, har ansetts nödigt att
såsom nytt undervisningsämne föreslå nationalekonomi, på det att
derigenom måtte meddelas eleverna kännedom om de stora ekonomiska
lagar, hvarpå produktion och afsättning grunda sig, hvilken
kännedom för landtbrukets kikare väl lär vara af ej mindre,
utan snarare större betydelse, än för blifvande teknici och skogstjenstemän,
för hvilka undervisning häruti längesedan anordnats.

Skogsbo skäll- Till biämnena hafva vidare blifvit räknade skogshushållning

tung och träd- och trädgårdsskötsel, förnämligast på den grund, att dessa ämnen,

qärdsshötsel. ...... „ , , , , . .

hvilka icke ega något närmare sammanhang med undervisningen i

hufvudämnena, ej heller för landtbruksinstitutens elever i allmänhet
torde kunna eller böra vara af någon hufvudsaklig betydelse.

339

Undervisningen i ritning hafva komiterade ansett böra hafva Ritning.
till uppgift att bibringa eleverna färdighet i geometriska konstruktioner,
projektionsritning efter redskap och andra modeller, croquisritning
med påtecknade mått, enklare konstruktionsritning, kartritritning
jemte ritning af dräneringsplaner, afvägningsprofiler och
byggnader.

Undervisningen i de s. k. landtbrukets binäringar, hvarom Binäringar.
komiterade förut yttrat sig, bar såsom sjelfständigt ämne från förslaget
uteslutits, dels derföre att undervisningsområdet dessförutan
är nog vidsträckt, dels derföre att meddelandet af tillfredsställande
kunskap deruti lcräfver en tid, som omöjligen, eller åtminstone
ej utan en, enligt komiterades mening, för flertalet af eleverna
ogynsam tidsutdrägt, skulle kunna vid landtbruksinstituten
beredas, såvida dessa skola på ett tillfredsställande sätt fylla sin
hufvudsakliga uppgift, meddelande af undervisning i sjelfva landtbruket
med hvad dertill mera direkt hörer.

Komiterade hafva dock genom § 4 åt styrelsen velat be- Andra
reda tillfälle att pröfva, huruvida och till bvilket omfång undervisning
må meddelas äfven i andra, än de i förslaget till stadgar
angifna ämnena. Under förutsättning att eleverna vid begagnandet
af dessa möjligen beredda rikare undervisningstillfällen ega valfrihet,
böra dessa för dem, som deraf vilja begagna sig, alltid vara till fördel.

Någon särskild motivering af § 5 torde ej vara behöflig, Undervismen
komiterade anse sig dock ej kunna underlåta att påpeka, materiel
att vid intetdera institutet undervisningsmaterielen för närvarande
kan anses vara tillräcklig och ändamålsenlig, hvadan önskligt
vore, om denna brist i en snar framtid kunde afkjelpas.

I § 6 föreslå komiterade, att, i likhet med hvad för när- Undervisninvarande
är förhållandet, en del af undervisningen bör meddelas 9en,l ”^dde''
genom föreläsningar. Men komiterade hafva derjemte ansett, att
undervisningen skulle vinna i grundlighet genom tidtals återkommande
repetitioner, hvarvid läraren genom till besvarande
framstälda frågor äfven sattes i tillfälle att under kursens lopp
göra sig förtrogen med elevernas förmåga att tillgodogöra
sig undervisningen. Säkerligen skola ock sådana repetitioner
sporra eleverna att med nit och allvar begagna sig af föreläsningarne.
Den erfarenhet, som vid andra läroverk, exempelvis
tekniska högskolan, beträffande dylika repetitioner vunnits, kar
bidragit att ytterligare stadga komiterades åsigt om nyttan af
desamma.

340

Årskurser.

Kultur planer.

Synnerlig vigt fästa koniiterade vid att af lärarne företagas
demonstrationer öfver de arbeten, som försiggå vid den med institutet
förenade egendomen, såväl på fältet som i djurstallen,
mejeriet o. s. v., äfvensom botaniska ocli geologiska exkursioner
m. m. Närvaro vid dessa bör ock vara för eleverna obligatorisk,
och, på det att syftet med dem till fullo måtte vinnas, har föreslagits,
att icke ett allt för stort antal elever hvarje gång dervid
må närvara.

Hvad slutligen angår de med särskilda läroämnen förenade
öfningarne, såsom kemiska laborationer, dissektioner, fältmätnings-
och afvägningsöfningar m. m., så har en lång erfarenhet
vid alla slag af tillämpningsskolor nogsamt bekräftat deras betydelse
för undervisningen.

I § 7 hafva komiterade föreslagit, att den första årskursen
skall, såvidt möjligt är, utgöra ett afslutadt helt, och att i den
samma skall hafva inhemtats det hufvudsakliga af de grundläggande
ämnena. Såsom förut är nämndt, hafva komiterade härmed
bland annat åsyftat, att behörig garanti måtte vinnas för
att eleverna vid sitt inträde i andra årskursen äro skickliga att
mottaga och tillgodogöra sig den undervisning, der lemnas.

Förutom de i § 12 föreslagna bestämmelserna för den muntliga
examen är der äfven intagen föreskrift om afläggande af
det skriftliga prof, som äfven i nu gällande stadgar är bestämdt
såsom ett af vilkoren för afgångsbetygs erhållande. Det säkra vitsord,
som dessa s. k. kulturplaner lemna derom, huruvida och i
hvilken mån eleven tillgodogjort sig undervisningen vid institutet,
borde ensamt vara tillräckligt för att åt dessa skriftliga prof
tillerkänna en stor betydelse. Men härjemte ligger det i sakens
natur, att sjelfva utförandet af de ekonomiska beräkningar inom
landthuskållningens särskilda grenar, hvilka dessa planer skola
innehålla, måste väcka eleven till sjelfständig tankeverksamhet
och till ett kombinerande af inom olika ämnen inhemtade lärdomar,
som måste verka synnerligen förmånligt till befrämjande af
studiernas gedigenhet och omdömesförmågans skärpande. Erfarenheten
hos såväl lärare som lärjungar vid Ultuna, der på
affattandet af dylika »kulturplaner» under hela institutets tillvaro
stor vigt blifvit lagd, talar otvetydigt för bibehållande af
detta stadgande. Endast i ett afseende hafva komiterade ansett sig
härvid böra föreslå en mindre väsentlig förändring. På det att de
skriftliga profven mätte blifva föremål för eu mångsidig prof -

341

ning, hafva komiterade nämligen föreslagit, att åt lärarerådet
öfverlemnas bedömandet af desamma.

I § 14 hafva komiterade sökt bereda elev, som på grund af Tillstånd att
förvärfvade kunskaper tilltror sig kunna aflägga examen efter kor- efter Mortare

. . . . , . .. 0 0 .,.7, .. -i ... . tid ta anaqqa

tare tias vistelse vid institut än tva ar, tilltälle härtill, hvuket examen.

för sådan elev bör vara synnerligen fördelaktigt. Att ett dylikt
medgifvande skulle alstra sådana missbruk, som t. ex. att lärokursen
derigenom i sjelfva verket skulle kunna förändras till
ettårig i stället för tvåårig, eller att lärjungarne till skada för
sig sjelfva skulle lockas att på mindre grundligt sätt bedrifva
sina studier, hafva komiterade sökt förebygga genom förslaget,
att elev före inlemnandet af ansökning om rättighet att
aflägga afgångsexamen måste hafva genomgått samtliga de för
densamma stadgade profven samt att ansökningen skall af lärarerådet
pröfvas, innan styrelsen deröfver fattar beslut.

Enär lärarne i främsta rummet böra hafva särskilt intresse Elevers anai
att de elever, hviska vid instituten komma att antagas, ega ta9mdetillräckliga
förkunskaper, hafva komiterade i § 16 föreslagit, att
åt lärarerådet må öfverlemnas bestyret med elevernas antagande,
hvarigenom ock styrelsen befrias från detta tidsödande göromål
och i stället tillfälle åt densamma beredes att vid sina sammanträden
egna större uppmärksamhet åt andra ärenden, der dess
ingripande är mera af behofvet påkalladt.

Det sätt, hvarpå undervisningen vid institutet meddelas, Förltunoch
det kunskapsmått, som der kan inhemtas, måste till en sltaPer väsentlig

grad vara beroende af de förkunskaper, hvaraf eleverna
vid inträdet äro i besittning. Behofvet af en förändring i
de gällande stadgarnes föreskrifter i detta hänseende synes också
hafva föranledt landtbruksakademiens förvaltningskomité att i
sitt förslag af den 19 Januari 1877 framställa i väsentlig mån
förändrade fordringar i detta hänseende.

För att den ganska omfattande kursen skall kunna genomgås
under den såsom lämplig ansedda tiden, är det en nödvändighet,
att inträdesfordringarne i vissa af de ämnen, hvilka
med undervisningen hafva en närmare beröring, lämpas efter
det, som kommer att vid instituten föredragas, samt att ett visst
underlag af allmänna kunskaper i (ifrigt hos lärjungen förefinnes.
Men å andra sidan skulle det vara att motverka institutets
uppgift att åt så många som möjligt meddela landtmannabildning,
om inträdesfordringarne sattes högre, än oundgängligen

342

Pröfning före
inträde.

nödigt är för ett framgångsrikt deltagande i undervisningen.
Denna grundar sig närmast på matematik och naturvetenskaper.
Det kunskapsminimum, som komiterade förestält sig vara nödvändigt
för deltagande i undervisningen, är, hvad beträffar matematik,
kännedom om två grader algebra, logaritmer och plan
trigonometri, ty derförutan synes undervisningen exempelvis i fysik
och mekanik ej kunna bedrifvas på ett tillfredsställande sätt.
Med de kemiska ock fysiska lagarne bör eleven äfven på förhand
vara något förtrogen, och i botanik och zoologi bör han
hafva förvärfvat kunskap om växt- och djurrikets systematiska
indelning i större grupper samt för öfrigt vara i be-sittning af
någon växt- och djurkännedom.

Då afseende måste fästas på möjligheten för elev att, utan enskild
undervisning, vid allmänna läroverk kunna inhemta det
föreskrifna måttet af förkunskaper, hafva komiterade stannat vid
att föreslå detta till likhet med hvad som erfordras för att
genomgå sex klasser på reallinien vid allmänt läroverk med minst
betyget godkänd i svenska språket, matematik och naturvetenskap.
Vid framställningen af sitt förslag i § 17 hafva komiterade
utgått från den förutsättningen, att af allmänt bildande
ämnen eleven säkerligen skall ega ett tillfredsställande underlag
för den blifvande yrkesbildningen vid utgången från sjette klassen
af allmänt läroverk. Men komiterade anse äfven, att, der inträdessökande
ej fullgjort detta, de uppstälda fordringarne i modersmålets
behandling, matematik och naturvetenskaper måste förutsätta
en sådan förståndsutveckling och insigt äfven i öfriga elementära
ämnen, att elevens ståndpunkt inom den allmänna bild
ningens område icke bör lägga hinder i vägen för bedrifvande
af det af honom valda yrket.

Komiterade vilja härvid ytterligare betona, att deras afsigt
med förslagen i denna § har varit att söka uppställa minimifordringarne
så, att de just motsvara, hvad som erfordras, för
att eleven skall kunna hafva fullt gagn af sitt arbete under den
tvååriga kursen, samt att komiterade ansett synnerligen angeläget
vara, att icke, vid sidan om det oundgängligen nödvändiga
kunskapsmåttet, fordringar uppställas på intyg om kunskaper i
ämnen, hvilka till fackstudierna stå i ett mera aflägset förhållande.

Slutligen hafva komiterade sökt bereda inträdessökande
största möjliga frihet med afseende på det sätt, hvarpå de må

343

kunna styrka sig ega de föreskrifna förkunskaperna. Genom
förslaget, att inträdessökande, som icke aflagt afgångsexamen
från dimissionsberättigadt läroverk eller teknisk elementarskola
eller genomgått sjette klassen på reallinien vid allmänt läroverk,
eger att på annat, i denna § föreslaget sätt förskaffa sig intyg om sin
kompetens, hafva komiterade velat åstadkomma borttagandet af
den i nuvarande institutsstadgar föreskrifna inträdesexamen.
Komiterade hafva nämligen ansett i hög grad hehjertansvärdt,
att den föregående pröfningen så anordnas, att inträdessökande
utan större ekonomiska uppoffringar må kunna undergå densamma.
Vid tillämpningen af de nu gällande föreskrifterna måste nämligen
förutsättas, att en icke ringa del af de inträdessökande,
och bland dem möjligen ej få obemedlade, skola från olika,
stundom långt aflägsna delar af riket samlas vid Ultima eller
Alnarp för att der undergå en pröfning, hvilken, om komiterades
förslag vinner godkännande, kan försiggå, utom på dessa
ställen, på hvarje ort, der dimissionsberättigadt läroverk finnes.
Vid den nu föreskrifna anordningen låder förnämligast det felet,
att antingen, för den händelse föreskrifterna med behörig noggrannhet
tillämpas, den vid pröfningen underkände förorsakats
en onödig och ofta betydlig utgift för sin inställelse vid institutet,
eller ock att, till men för undervisningen, noggrannheten vid
pröfningen lätteligen får stå tillbaka för andra, såsom ömmande
ansedda förhållanden.

Utom de föreslagna fordringarne på teoretiska förkunskaper
hafva komiterade ansett det vara af stor vigt för studiernas råtta
bedrifvande, att elev före inträdet vunnit någon insigt i landtbrukets
teknik. Utan en sådan insigt skall han nämligen icke
kunna draga full nytta af undervisningen. Skall undervisningen
vid instituten förtjena namn af högre, måste de inom landtbruket
vanligen förekommande arbetena förutsättas vara bekanta. Af
denna anledning har stadgandet om deltagande i de vid ett landtbruk
förefallande göromålen blifvit föreslaget. En naturlig följd
af den stora vigt, komiterade anse böra fästas vid en förutgången
praktisk sysselsättning vid landtbruk, är ock förslaget, att
den, som vid ansökning om inträde styrkt sig längre tid än ett
år allvarligen hafva deltagit i landtmannagöromål, bör bland
flera, i öfrigt lika kompetenta sökande ega företräde.

I det föregående hafva komiterade uttalat sina åsigter
åliggande för lärjunge att lemna bidrag till bestridande

Praktik.

Elevafgifter.

344

Borgen för
frielev.

Stipendiater.

Lärare.

af vissa omkostnader vid undervisningen, såsom för reagentier
vid laborationerna samt dissektions- och annan undervisningsmateriel;
och har på grund häraf § 19 i stadgarne blifvit intagen.

Den i § 20 omhandlade afgiften, hvilken styrelsen må ega
att i öfverensstämmelse med rådande förhållanden för hvarje år
bestämma, bör sättas till ett belopp, så beräknadt, att alla utgifter,
som föranledas deraf, att de betalande eleverna beredas
de i sagda § uppräknade förmånerna, dermed kunna bestridas. 1
afsigt att, der sådant kan ega rum, för obemedlade elever möjliggöra
lättnad i deras utgifter hafva komiterade velat bereda
tillfälle för dem, som finna detta förenligt med sin fördel, att
utom institutet sjelfva sörja för kost och bostad.

De ordningsföreskrifter, som förekomma i § 22, öfverensstämma
med dem, som nu gällande stadgar innehålla. Med
stöd af hvad redan vunnit tillämpning och som befunnits vara
ur flera synpunkter ändamålsenligt, hafva komiterade föreslagit,
att frielev för sig skall ställa säkerhet för att afgift såsom
för betalande elev för hans vistelse vid institutet skall betalas,
derest han ej aflägger godkänd afgångsexamen, såframt
han ej derifrån af giltig anledning varit hindrad.

Ändamålet med i §§ 23 och 24 omförmälda stipendiatplatser
och de motiv, som föranledt komiterade att föreslå inrättandet
af sådana, hafva redan i det föregående blifvit framhållna.

§ 26. Antalet af vid institutet anstälda fästa lärare har af komiterade
föreslagits något större, än hvad för närvarande är förhållandet,
men det oaktadt tro sig komiterade hafva stält detsamma
så lågt, som möjligt varit, då behörigt afseende tagits till
undervisningens kraf på specialister i de särskilda ämnena, äfvensom
derpå, att lärarnes tid ej bör så upptagas af undervisning,
att dem derigenom beröfvas tillfälle till egna studier. I bilagorna
(timtabell och undervisningsplaner) till detta betänkande
hafva komiterade närmare utvecklat sina åsigter, till hvilken utsträckning
undervisning i hvarje ämne bör meddelas, och häraf
torde nogsamt framgå, att de fordringar, som ställas på de
särskilda lärarne, icke billigtvis kunna betecknas såsom små.
Tvärtom torde måhända mot komiterades förslag i denna del
komma att göras den anmärkningen, att allt för stora anspråk
blifvit stälda på lärarne, i det att föreläsnings-, repetitions- och
öfningstimmar, exkursioner, demonstrationer och tentamina skola

345

komma att i betydligt hög grad taga deras tid och krafter i anspråk.
Denna anmärkning skulle särskildt beträffande tvenne af
de föreslagna lektorsplatserna varit fullt befogad, såvida ej koiniterade
vid sidan af dessa föreslagit inrättandet af adjunktsplatser,
med hvilkas innehafvare sagda lektorer kunna dela undervisningsarbetet.
tlndervisningen i husdjurens anatomi och
sjukvårdslära hafva komiterade deremot ej ansett böra vidare
utsträckas, än att läraren deri kan ställas jemnsides med nämnda
adjunkter. Hela lärarepersonalen kommer derför enligt komiterades
förslag att utgöras af 6 lektorer, intendenten, kamreraren,

3 adjunkter och 2 extra-lärare.

I 27:e och närmast följande §§ hafva komiterade angifvit de Lärares skylskyldigheter,
som ansetts böra tillkomma en hvar af lärarne. Till digheter.
hvithet omfång komiterade tänkt sig undervisning i hvarje ämne
böra meddelas, framgår, såsom ofvan påpekats, af hit hörande bilaga
(undervisningsplanerna). Här må endast på det bestämdaste framhållas,
att det ingalunda varit komiterades afsigt att genom dessa
undervisningsplaner söka lägga band på lärarens frihet i ämnets behandling
eller att i detalj reglementera rörande hvad å föreläsningssalen
skall föredragas eller icke. En kunnig och nitisk
lärare bör i detta afseende hafva så godt som alldeles fria händer,
och detta så mycket mer, som det rastlösa framåtskridandet
inom alla vetenskaper gör det omöjligt att ens för eu kort tid
bestämma allt, som för den blifvande landtbrukaren är af vigt
att inhemta. Endast i den afsigten hafva dessa läseplaner blifvit
uppgjorda, att dels behofvet af ökade lärarekrafter vid instituten
desto tydligare måtte framstå, dels komiterades i §§

27—39 gjorda fördelning af undervisningsämnena lättare
kunna fattas. Måhända kunna ock dessa läroplaner i vissa fall
tjena till ledning och lästa uppmärksamheten på hittills ej tillräckligt
beaktade delar af de särskilda läroämnena.

Behofvet af en lektor med undervisningsskyldighet i de Lärare i fy
ämnen, som i § 27 finnas anförda, tro sig komiterade redan sik m- mi
det föregående hafva tillräckligt motiverat och anse således
ej behöfligt att från förhållanden vid utländska landtbruksläroverk
framdraga ytterligare stöd för denna sin åsigt. Att
uppgöra någon definitiv fördelning af göromålen mellan denne
lektor och den välbeköflige adjunkten i samma ämne, hafva
komiterade icke ansett vara behöfligt eller ens gagneligt, utan

346

hafva trott denna till större gagn för undervisningen böra i hvarje
särskilt fall verkställas af styrelsen.

Lärare {kemi § 28. Kemi och geologi föreläsas enligt förslaget af en lekoch
geologi, ^or, som tillika öfvervakar de kemiska laborationerna, med eleverna
företager geologiska exkursioner och vårdar den kemiska
preparatsamlingen samt de mineralogiska och geologiska samlingarne.
Äfven detta ämne är förnämligast på grund af de tidskräfvande
laborationsöfningarne af beskaffenhet att fordra en biträdande
lärare, hvilket äfven föreslås i § 36.

Komiterade hafva dessutom ansett det vara tillbörligt, att
lärarne vid den kemiska institutionen verkställa alla analyser, som
äro af nöden för institutets landthushållning.

Lektor i Lektorn i botanik har jemte den i § 29 omnämnda undervis botamk.

uiugggkyidjghet fatt sig tilldelad uppsigten öfver den ekonomisktbotaniska
trädgården och trädskolan, vården af de botaniska och
zoologiska samlingarne samt ledningen af de botaniska exkursionerna.
Vid de botaniska öfningarne är särskildt att uppmärksamma
undervisning i frökännedom och frökontroll, hvarigenom
en insigt och färdighet af eleverna kan vinnas, som för dem under
utöfningen af landtmannayrket säkerligen skall blifva i icke
ringa grad gagnelig.

Lärareijord- § 30. Jordbruksläran hafva komiterade föreslagit böra förehrukslära.
dragas af två lärare. Lektorn i detta ämne skulle nämligen föreläsa
jordbrukslärans mera teoretiska del och tillika förestå försöksfältet,
under det att den praktiska delen föredroges af intendenten
i öfverensstämmelse med § 33. Intendentens undervisning bör
ej komma att taga så mycket af hans tid i anspråk, att hans lmfvudsakliga
verksamhet såsom ledare af landthushållningen deraf
lider men, så mycket mindre som hans föreläsningar hufvudsakligen
böra ega rum om vintern.

Lärare i hus- § 31. Husdjursskötseln med dess förberedande ämnen anse
djursyra. ji0miterade äfven böra föredragas af två lärare. Den ene, den i
§ 37 omnämnde adjunkten i husdjurens anatomi och sjukvårdslära,
hvartill eu veterinär bör utses, föreläser de ämnen, som i
sistnämnda § äro omförmälda, leder elevernas dissektionsöfningar
och företager med dem ronder i stall och ladugård. Förutom vården
af de anatomiska och patologiska samlingarne har han enligt
§ 61 sig äfven ålagdt att vårda institutets kreatur vid inträffade
sjukdomsfall.

347

Lektorn i husdjurslära föreläser den liufvudsakliga delen af
detta läroämne ur landtbrukets synpunkt, i öfverensstämmelse med
livad i förevarande § stadgas.

Komiterade kafva föreslagit, att mejeriläran, till den om- Lektor imefattning
§ 32 föreskrifver, skall föreläsas af en särskild lektor, inlära.
oaktadt detta läroämne, jemfördt med öfriga, onekligen kar en
betydligt mindre omfattning. Mellan detta och öfriga ämnen, som
ingå i institutets undervisning, finnes dock den skilnaden, att mejeriläran
ännu är endast föga utvecklad, hvarföre hvarje föreläsning
i detta ämne kräfver stor förberedelse. Ämnets vigt och
betydelse för jordbruket synes komiterade också fördra, att undervisningen
skötes af en person, som särskildt gjort detsamma
till föremål för specialstudier. Ej heller står mejeriläran med
något annat undervisningsämne i så nära samband, att en förening
af denna med något annat skulle vara att tillråda. Närmast mejeriläran
kan möjligen husdjursläran anses böra vara, men sambandet
dem emellan torde likväl vara mera skenbart än verkligt; enligt
komiterades mening äro de egenskaper, som bilda en framstående
kännare af våra husdjur och en skicklig ladugårdsskötare,
helt andra än de, som erfordras för att åstadkomma mejerialster
af utmärkt beskaffenhet. Med kemien har man också trott sig
kunna sätta mejeriläran i nära samband, men fordringarne på en
skicklig kemist, jemförda med dem på en duglig mejeriskötare, torde
vara ännu mera olika. Dertill kan ock läggas, att en mängd såväl
teoretiska som praktiska spörsmål på mejerilärans område, Indika
för praktikens gagn måste lösas, ännu äro obesvarade, och härtill
måste lektorerna i mejerilära vid instituten i främsta hand bidraga,
då i vårt land hvarje annan institution för detta ändamål
saknas. Än mera påtaglig blir nödvändigheten att för mejeriläran
upprätta ett särskildt lektorat, om med landtbruksinstituten kommer
att, såsom komiterade föreslagit, förenas en högre mejeriskola,
emedan i sådant fäll lektorn i mejerilära får sig ålagdt att utan
särskild ersättning tjenstgöra såsom denna skolas hufvudlärare.

§§ 38 och 39. Skogshushållning och nationalekonomi, med Extra lärare.
kvilket senare ämne undervisning i ekonomisk och kommunal rätt
är förenad, föreslås skola föredragas af extra lärare, hvilka vid
institutet ej äro boende. Till lärare i det förra ämnet bör kunna
erhållas en skicklig forstman, hvilken under tiden för genomgåendet
af skogshuskållningsläran uppehåller sig vid institutet, och
till lärare i de senare ämnena bör ej möta svårighet att från de

348

Tillsättande
af intendent,
kamrerare
m, fl.

Tillsättande
af direktör.

Lär ar er ad.

Intendent
såsom lärare.

Revision.

landtbruksinstituten närbelägna universitetsstäderna erhålla skickliga
lärare.

§ 43. Beträffande det sätt, hvarpå intendent, kamrerare och
extra lärare tillsättas, hänvisas till §§ 67 och 68, och angående
intendentens och kamrerarens åligganden för den förre till §§
55—57 och för den senare till §§ 58 och 59. Af dessa §§ framgår
bland annat, att intendenten och kamreraren, som af styrelsen
tillsättas endast på förordnande, ej hafva fullmakt på sina
tjänster, ehuruväl dessa sökas på lika sätt, som för lektorseller
adjunktsbefattning i § 62 är föreskrifvet. Någon särskild
motivering för detta förslag torde ej vara af behofvet påkallad.

§ 44. Tillsättning af läroverkets föreståndare, eller direktören,
hafva komiterade ansett lämpligast böra, så vidt ske kan, försiggå
på liknande sätt, som utnämning af rektor vid allmänt
läroverk.

§ 48. Omsorgen om undervisningens tidsenliga bedrifvande
hafva på grunder, som förut angifvits, komiterade åsyftat få öfverlemnad
åt ett af läroverkets samtliga lärare sammansatt lärareråd.
Komiterade anse, att härigenom hvarje sträfvan att förbättra
undervisningen lättare skulle beredas tillfälle att göra sig gällande,
och undervisningens alla element säkrare komma att beaktas,
i mån som de för densamma hafva betydelse.

Ett dylikt lärareråd, om än med i viss mån något mindre inflytande
på undervisningens gång och ordnande, har ock under
senare tiden funnits vid Ultima och der visat sig i mer än ett afseende
verka gagneligt.

§ 55. Då intendenten närmast är institutsegendomens förvaltare,
och således egendomens behållna afkastning i väsentlig
grad är beroende på hans skicklighet, har i § 67 af det uppgjorda
förslaget i främsta rummet blifvit föreskrifvet, att han skall vara
en i landthushållningen erkändt kunnig och förfaren man. Först
i andra rummet bör hänsyn tagas till hans duglighet såsom lärare.
Men, om än hans lämplighet härutinnan sålunda kommer att underordnas
hans duglighet såsom praktisk jordbrukare, hafva komiterade,
med fäst afseende på hans egenskap af undervisare för
eleverna, ansett böra föreskrifvas, att han med heder skall hafva
aflagt afgängsexamen vid något af rikets landtbruksinstitut.

§ 60. Beträffande granskningen af läroverkets och egendomens
räkenskaper hafva komiterade ansett det vara öfverflödigt,
att, på sätt hittills skett, särskilda revisorer utses af chefen

349

för civildepartementet. Det synes böra vara för ändamålet tillräckligt,
om revisionen verkställes genom styrelsens försorg. Tillräcklig
trygghet för kontrollens noggranhet torde ock ligga i en
sådan anordning, då räkenskaperna dessutom efteråt skola underkastas
förnyad granskning såväl af Kongl. Maj:ts och Rikets kammarrätt,
som af riksdagens revisorer. Derjemte torde alla nödiga
upplysningar om hvardera institutets ekonomi, som i de särskilda
revisorernas berättelser intagits, samt erforderliga jemförelser dem
emellan vinnas af de af styrelsen afgifna berättelserna, såvida desamma,
hvilket komiterade anse vara synnerligen önskvärd!, uppställas
efter visst bestämdt formulär.

I § 62 och närmast följande hafva komiterade ansett sig böra
lemna vida mera detaljerade föreskrifter angående tillsättning af
lärare och tjensteman, än som i nu gällande stadgar förefinnas. Den
betydligt förändrade ställning, som lärarne enligt förslaget skulle
komma att intaga, gör det ock nödvändigt, att största möjliga
säkerhet beredes för att i hvarje fall den skickligaste sökanden
erhåller den lediga platsen. Vid affattande af dessa bestämmelser
hafva komiterade hufvudsakligen tagit hänsyn till hvad beträffande
tillsättning af lärareplatser vid universiteten och de allmänna
läroverken för närvarande är stadgadt.

Då lärareduglighet icke beror ensamt på den grad af vetande,
som genom betyg och utgifva skrifter kan styrkas, utan derjemte
på ett klart, redigt och uppmärksamheten fängslande framställningssätt,
hafva komiterade ansett, att för erhållande af lektorsoch
adjunktsbefattning profföreläsningar ovilkorligen böra hållas.
Närmast att bedöma dessa är naturligtvis vederbörande instituts
styrelse. Då emellertid den tanken ligger nära till hands, att styrelsen
i vissa fäll behöfver att härvid med sig få adjungera särskild!
sakkunnige män, hafva komiterade genom förslaget i §
64 härtill velat bereda styrelsen rättighet.

Vid styrelsens sammanträden skall enligt § 71 direktören föredraga
läroverkets och intendenten egendomens angelägenheter,
utan att dock vid dessa ärendens afgörande hafva rösträtt. Med
den ställning dessa tjensteman komma att intaga finna nämligen
komiterade det föga lämpligt, att de skola vara sjelfskrifna styrelseledamöter,
i synnerhet som de dervid lätteligen skulle komma
att blifva domare i egen sak. Då de emellertid ega tillfälle att
i diskussionerna deltaga och att dervid meddela alla på ärendenas

Tillsättande
af lärare och
tyenstemän.

Profföreläs ningar.

Särshildt sakkunnige
vid
lärare-platsers
tillsättande.

Föredragande
inför styrelsen.

350

afgörande inverkande upplysningar, torde åt dem ett fullt tillräckligt
inflytande på styrelsens beslut vara inrymdt.

Ersättning åt Beträffande i § 76 framstälda förslag få komiterade erinra,
ledamöter att styrelsen öfver Alnarps landtbruksinstitut i skrifvelse af den 5
Mars 1878, med anledning af ett från landtbruksakademiens förvaltningskomité
framstäldt förslag till stadgar för landtbruksinstituten
af den 19 Januari 1877, hvari för styrelsens medlemmar föreslås
såväl rese- som traktamentsersättning, anfört som sin mening,
att sådan ersättning hvarken då eller för framtiden vore behöflig;
men att deremot Ultunastyrelsen i sin svarsskrifvelse af den 30
Juli 1877 härutinnan varit af skiljaktig mening, enär den ansett
den ifrågasatta ersättningen för framtiden kunna underlätta val
till styrelseledamöter, äfven om dessa äro bosatta på orter, som
äro aflägset belägna från instituten. Med beaktande af det förhållandet,
att Kongl. Maj:t redan genom bref af den 13 Juni 1879
medgifvit rese- och traktamentsersättning åt Ultunastyrelsens ledamöter,
äfvensom af Alnarpsstyrelsens här ofvan anförda skäl hafva
komiterade framstält förslag, att styrelseledamot må ega, om han
så önskar, erhålla rese-, men icke dagtraktaments-ersättning.

351

Förslag

till

stadgar för de med statens landtbruksinstitut
förenade högre mejeriskolorna.

I. Skolans ändamål.

§ I Den

högre mejeriskolans ändamål är att åt dem, som
önska utbilda sig till föreståndare för större mejerier
eller till undervisare i mejeriskötsel, meddela undervisning
i de kunskapsarter, hvarpå mejerihushållningen,
dess ordnande, ledning och förvaltning, bör vara grundad.

II. Undervisning.

§ 2.

Lärokursen, som tager sin början samtidigt med
läsårets början vid landtbruksinstitutet, fortgår under nio
månader.

Högst fyra veckor under hvarje lärokurs inställes
undervisningen på tider, som styrelsen bestämmer.

§ 3.

Undervisningen vid den högre mejeriskolan skall
omfatta:

352

a) Mejerilära, om mjölkens uppkomst, sammansättning,
egenskapre, behandling och tillgodogörande samt
om mejeriers ordnande efter olika metoder, äfvensom om
mejeriredskapens konstruktion och rätta användning;

b) Husdjur slär a, omfattande en utförligare framställning
af nötboskapens och svinets uppfödande, utfodring
och skötsel;

c) Undersökning af slåtter- och betesmarker, hö och
andra foderämnen, mejeriprodukter samt vid mejeriskötseln
begagnade preparat;

d) Uppgörande af ritningar till ladugårdar, mejerier
och svinhus samt planer till dessas inbördes ordnande;

e) Förande af ladugårds- och. mejerianteckningar samt
mejeribokföring.

§ 4.

På styrelsens pröfning må bero huruvida,, till hvilket
omfång och på hvilka vilkor andra läroämnen, äfvensom
handläggning af arbeten i mejeriet, ladugården och
svinhuset, böra ingå i undervisningen.

§ 5.

Undervisningen, vid hvilken institutets mejeri och
djurstall företrädesvis böra användas såsom materiel, skall
bestå i:

a) föreläsningar, efter en af direktören, intendenten
och lärarne vid mejeriskolan uppgjord samt af styrelsen
faststäld läsordning, hvarvid ämnet, der så erfordras, förtydligas
genom af läraren verlcstälda experiment och
förevisningar;

b) pår lämpliga tider återkommande repetitioner, förenade
med eleverna till besvarande förelagda frågor och
clem till lösning lemnade uppgifter;

353

c) af vederbörande lärare ledda exkursioner, ronder
och besök i mejeriet, djurstallen o. s. v.;

d) af eleverna sjelfva efter vederbörande lärares anvisning
och under hans ledning verkstälda öfningar, som
äro behöfliga för en klar uppfattning af det på föreläsningssalen
meddelade.

§ 6.

Till gagn för undervisningen bör tillfälle beredas
eleverna att under vederbörande lärares ledning taga kännedom
om andra mejerier och ladugårdar, äfvensom att,
om möjligt, i en större smörexportaffär förvärfva sig vana
och skicklighet i profning och bedömande af smör.

§ 7.

Efter genomgången lärokurs och fullgjorda prof,
hvartill äfven hörer en skriftlig utredning af huruledes
under vissa gifna förhållanden en egendoms mjölkhushållning
skall ordnas, eger elev rättighet att å tid, som
styrelsen bestämmer, aflägga offentlig examen, hvarefter
han erhåller efter faststäldt formulär affattadt och af
direktören undertecknadt afgångsbetyg såväl öfver ådagalagda
kunskaper, som öfver den flit och det uppförande,
den examinerade under vistelsen vid institutet
ådagalagt.

Elev, som, utan att aflägga afgångsexamen, från läroverket
afgår, må endast erhålla af direktören utfärdadt
betyg öfver flit och uppförande under den tid, han vid
institutet vistats.

§ 8.

Beträffande undervisningen i den högre mejeriskolan
gäller för öfrigt i tillämpliga delar, hvad i stadgarne för
statens landtbruksinstitut, §§ 8, 10 och 11, finnes faststäldt.

354

III. Elever.

§ 9.

Vid hvardera mejeriskolan antagas årligen högst 6
elever, hvaraf en frielev.

§ io.

Elev antages af direktören i samråd med mejeriskolans
lärare.

§ 11-

För vinnande af inträde i den högre mejeriskolan
skall sökanden genom behöriga intyg styrka:

att han eger god frejd;

att han aflagt afgångsexamen vid ett af rikets landtbruksinstitut;
samt

att han minst ett hälft års tid allvarligt deltagit i
de vid ett mejeri förefallande göromålen.

Sökande till frielevsplats bör derjemte styrka sin medellöshet.

Bland sökande, som företett ofvan föreskrifna intyg,
eger den företräde, som längre tid sysselsatt sig med
mej erigöromål.

§ 12.

Styrker elev sig i ett eller flera ämnen eg a insigt,
motsvarande det kunskapsmått, som för erhållande af afgångsbetyg
från den högre mejeriskolan erfordras, må
han på derom gjord ansökan från deltagande i undervisningen
deri af direktören med vederbörande lärares bifall
kunna befrias.

§ 13-

Betalande elev erlägger till läroverket en afgift af
sjuttiofem kronor såsom bidrag till bestridande af de med
undervisningen förenade kostnaderna.

355

§ 14.

Rörande eleverna gäller för öfrig! i tillämpliga delar,
hvad i stadgarne för landtbrnksinstituten, §§ 20, 21, 22
och 25, är faststäldt.

IV. Lärare.

§ 15.

Undervisningen vid den högre mejeriskolan bestrides
utan särskild ersättning i första rummet af lektorn i
mejerilära samt dessutom af vederbörande lärare i andra
ämnen vid institutet, och gäller härvid i tillämpliga delar,
hvad om deras lärareåligganden finnes i stadgarne för
statens landtbruksinstitut föreskrifvet.

356

Afgångsbetyg

från

högre mejeriskolan vid N. N. landtbruksinstitut.

Eleven ...........................-............, som inskrefs i högre

mejeriskolan den ...............................- och nu efter aflagd

examen från densamma afgår, har befunnits förtjent af
följande betyg uti:

Mejerilära.......................-(N. N.)

Husdjurslära...........-...... »

Kemisk undersökning af »

foderämnen, mejeri- »

produkter m. m........... »

Botanisk undersökning »

af foderämnen........... »

Byggnadsritning____________ »

Förande af ladugårds- »

och mejeriantecknin- »

gar samt mejeriräken- »

skaper ..... s

Under sitt vistande vid skolan har han ådagalagt
_______________________ flit och ett ......................................

uppförande.

N. N. landtbruksinstitut den ......................— 18

K N.

Institutets direktör.

357

Vid högre mejeriskolorna användas följande betyg:
för kunskaper: berömlig, med utmärkt beröm godkänd, med
beröm godkänd, icke utan beröm godkänd, godkänd, försvarlig;
för flit: berömlig, mycket god, god, ringa;

» uppförande: hedrande, stadgadt, mindre stadgadt.

Obs. Inom parentes efter hvarje ämne införes vederbörande betygsgifvares
titel och namn.

358

Närmare motivering
af
förslaget till
stadgar för
högre mejeriskolan.

I förslaget till stadgar för de med statens landtbruksinstitut
förenade högre mejeriskolorna angifver § 1 dessa skolors ändamål
vara att endast och allenast utgöra undervisningsanstalter,
hvarigenom komiterade velat undvika att åt mejeriskolan gifva
karakteren af försöksanstalt, på det att de anspråk, som på anstalter
af sistnämnda slag kunna ställas, icke skola menligt inverka
på skolans egentliga uppgift.

§ 2. Med de förberedande kunskaper i mejerihushållningens
teori och praktik samt dermed i samband stående ämnen, som
komiterade i förslagets § 11 förutsatt vid inträdet i den högre
undervisningskursen vara förvärfvade, bör en undervisningstid vid
densamma af nio månader vara fullt tillräcklig. En längre utsträckning
af tiden skulle säkerligen försvåra skolans anlitande
och synes för öfrigt endast vara behöflig, såvida undervisningen
äfven skall omfatta sådana ämnen, som lämpligast böra före inträdet
i skolan inhemtas. Genom denna anordning erhåller dessutom
lektorn i mejerilära tillräcklig tid till undervisning af landtbruksinstitutets
elever, hvilken fördel, då den vid sidan af ett
lämpligt anordnande af högre mejerikursen kan vinnas, äfven i
sin mån ej bör lemnas utan afseende. Påpekas må ock, att de
afgångna eleverna med synnerlig fördel böra kunna använda de
återstående månaderna af den i nu gällande reglemente stadgade
undervisningstiden till fortsatt utbildning vid enskilda, väl skötta
mejerier.

Det praktiska deltagandet i arbetena vid mejeriet och i ladugården
för vinnande af en förberedande kännedom om mejeriskötseln
med hvad dermed sammanhänger måste, enligt komiterades
här ofvan anförda mening, åtminstone hufvudsakligen
vara inhemtad före och utgöra ett oeftergifligt vilkor för inträdet,
i den högre mejeriskolan.

Då emellertid förhållanden möjligen kunna förefinnas, till
följd af hvilka öfning i vissa manipulationer erfordras, hafva

359

komiterade i § 4 velat härtill bereda tillfälle. Dessa öfningar
komma likväl att nära beröra och inverka på det förvaltningsområde,
af hvilket institutets intendent har ledningen, hvarföre
ock för befrämjandet af den dervid nödvändiga samverkan mellan
intendenten och föreståndaren för den högre mejeriskolan i styrelsens
hand måste läggas det slutliga ordnandet af denna del af
undervisningen, såväl till beskaffenheten som omfånget.

§ 7. I likhet med hvad i stadgande för landtbruksinstituten
finnes föreskrift beträffande erhållande af afgångsbetyg, har
i denna § blifvit föreslaget, att den muntliga afgångsexamen skall
föregås af ett skriftligt prof af med de s. k. kulturplanerna
likartad beskaffenhet, men endast och uteslutande afseende en
mejeridrift under vissa uppgifna förutsättningar. Häraf tro komiterade
skola härflyta samma fördelar för mejeriundervisningen,
som af kulturplanerna för landtbruksundervisningen. Formulär
till det i depna § omnämnda afgångsbetyg finnes detta förslag
bifogadt.

Komiterade hafva i § 11 bland vilkoren för att vid mejeriskolan
vinna inträde föreslagit, att sökanden dessförinnan skall
hafva aflagt afgångsexamen från något af rikets landtbruksinstitut.
Detta vilkor anse komiterade vara af största vigt, för att den afsedda
mejeriundervisningen skall uppfylla sitt ändamål och vara
berättigad till benämningen högre. En rätt insigt i mejerihandteringens
natur och vilkoren för dess framgångsrika bedrifvande
förutsätter nämligen förtrogenhet med det yrke, till hvilket nämnda
handtering är en i närmaste samband stående binäring. Och för
öfrigt äro de vetenskaper, som ligga till grund för ett rationelt
bedrifvande af landtbruk, och de, på hvilka mejerihandteringen
ytterst grundar sig, till en betydlig del desamma. Denna fordran
på förkunskaper hos eleverna gör det tillika möjligt för
lärarne att strängt begränsa undervisningen till mejerihandteringens
område, och denna begränsning är, åtminstone till en början, ett
vilkor för att mejeriskolorna skola utbilda sig till verkliga fackskolor.

360

Förslag till utgiftsstat för läroverket vid landtbruksinstitut.

	P e	r s o n	a 1.	Undervisnings- materiel.	Diverse omkostnader.	Sum-
	Lön.	Tjenst- görings- pengar.	S:ma.		S:ma.		S:ma.	ma.
Lärare:
Direktörens arvode......	—	—	2,000	—	—	—	—	—
1 lektor'').................	2,000	1,000	3,000	—	—	—	—	—
5 lektorer1)...............	10,000	5,000	15,000	—	—	—	—	—
1 adjunkt.................	1,500	500	2,000	—	—	—	—	—
2 adjunkter...............	3,000	1,000	4,000	—	—	—	—	—
För extra lärare till sty-relsens disposition ...	—	—	1,500	—	—	—	—	—
Bibliotekariens arvode..	—	—	300	—	—	—	—	—
Intendenten i egenskap af lärare................	_	_	1,000	_	_	—.	_	—
Kamreraren såsom lä-rare......................	_	750	—	_	_	—	_	.—
D:o såsom bokförare vid läroverket ..............	—	500	1,250	_	_	_	__
Kost åt jourbafvande
läraren..................	—	—	450	—	—	—	—	30,500
Stipendiater och fri-elever: 2 stipendiater å 800 ...			600
Kost m. m. till d:o 550	—	—	1,100	—	—	—	—	—
1 frielev vid institutet	—	—	550	—	—	—	—	—
8 d:o d:o d:o_............	—	—	1,650	—	—	—	—	—
1 frielev vid den högre mejeriskolan, kost-ni. m....................	—	—	420	—	—	—	—	4,320
Betjening:
2 vaktmästare å 600...	—	—	1,200		—		—	—
Ved till d:o å 100	—	—	200	—	—	—	—	1,400
Transport	—	! -	36,220	—		! -	\| -	36,220

'') Ålderstillägg med BOO kr. hvart 5:te år, dock så att högsta lönegraden ej öfverstiger
4,500 kr.

361

	P e	r s o n	a 1.	Undervisnings- materiel.	Diverse omkostnader.	Sum-
	Lön.	Tjenst- *örings- pengar.	S:ma.		S:ma.		S:ma.	ma.
Transport	—	—	36,220	—	—	—	—	36,220
Undervisning:
Boeder och undervis-ningsmateriel ..........	—	—	—	—	1,500	—	—	—
Omkostnader för kemi-ska laboratoriet.......	_	_	—	1,500	—	—	—	—
D:o mejerilaboratoriet..	—	—	—	1,000	—	-	—	—
D:o anatomisalen........	—	—	—	300	2,800	—	—	—
D:o botaniska labora-toriet och botaniska trädgården..............				1,000			_	_
D:o försöksfältet.........	—	—	—	1,000	2,000	—	—	6,300
Underhåll:
Af läroverksinventarier	—	—	—	300	—	—	—	—
Af möbler till elevrum-				500
	_		_	__	—	—	—
Städning af undervis-ningssalarne............	___	_	_	500	__	—	—	—
Uppvärmning och belys-ning af d:o............				800	2,100
Byggnaders underhåll...	—	—	—	3,000	-	—	—
Underhåll af park och renhållning af gård..	—	—	—	500	3,500	_	_	5,600
Kont or sutgift er:
Postporto och skrifma-terialer..................	—	—	—	—		—	300	—
Annonser..................	—	—	—	—		—	600	—
Bidrag till egendomens postbud.................			_	_		_	150	1,050
Stallet:
Utfodring af 3 par hästar	—	—	—		-	1,500	_	—
Amortering af d:o å 75	—	—	—			45C	—	—
Underhåll af vagnar, sel-don m. m..............	—	—				30C	2,250	—
Transport	—	—	136,22o\| -	11,900\|	2,250\| 49,170

362

	P e	r s o n	a 1.	Undervisnings- materiel.	Diverse omkostnader.	Sum-
	Lön.	Tjenst- görings- pengar.	S:ma.		S:ma.		S:ma.	ma.
Transport	—	—	36,220	—	11,900	—	2 250	49,170
1 dräng....................	—	—	—	—	—	500	—	—
2 drängar.................	—	—	-	—	—	1,000	—	—
Ved till 3 drängar......	—	—	—	—	—	240	1,740	3,990 400
Läkarevård och medicin	—	—	-	—	—	—	400
Diverse för oförutsedda utgifter..................							1,395	1,395
Summa	—	—	36,220	—	11,900	—	6,835	54,955
Af g år:
Undervisningsafgift af 36 elever vid institu-tet å 100_______________				3,600
Hyresbidrag af d:o å 75	—	—	—	2,700	—	—	—	—
Undervisningsafgift af 5 mejerielever å 75____	—	—	_	375	_	_	_	_
Hyresbidrag af d:o å 56	—	—	—	280	6,955	—	—	6,955
Summa kostnad	-	—	36,220	—	1,945	—	6,835	48,000

363

Enligt förslaget till stadgar för landtbruksinstituten skall direktör
utses bland läroverkets lektorer. För den ökade tjenstgöring,
som åtföljer föreståndarebefattningen, hafva komiterade ansett, att
godtgörelse bör utgå med 2,000 kronor om året, allrahelst som
föreståndaren svårligen kan eller bör undvika eu viss representationsskyldighet.

För lektorerna hafva komiterade föreslagit en årlig aflöning
af 3,000 kronor, hvaraf 1/3 eller 1,000 kronor skulle utgå som
tjenstgöringspenningar, och hvilken aflöning skulle kunna höjas hvart
femte år med ett ålderstillägg af 500 kronor, dock så att högsta
lönegraden ej öfverstege 4,500 kronor. Dessutom bör lektor erhålla
fri bostad, beräknad för familj. Den föreslagna afiöningen är lika
med den, som för närvarande utgår till lektorer vid de allmänna
läroverken, för hvilka lönebeloppet i lägsta lönegraden nu är

3,000 kronor. Dessa tvenne grupper af lärare blifva i afseende
å aflöningsförmånerna temligen likstälda. Komiterade hafva visserligen
föreslagit endast tre ålderstillägg för lektorer vid landtbruksinstituten,
medan lektorer vid de allmänna läroverken kunna
komma i åtnjutande af fyra sådana, men deremot är lektorerna
vid landtbruksinstituten tillförsäkrad fri bostad, hvilket är en
naturlig följd af stadgandet, att de måste vara vid institutet
boende.

Jemföras åter de för lektorerna vid landtbruksinstituten
föreslagna lönevilkoren med dem, som äro tilldelade motsvarande
läraregrad vid andra tillämpningsskolor inom riket, så äro de förra i
flera fall mycket lägre än de senare. Så åtnjuta professorerna
vid tekniska högskolan 6,000 kronor i årlig lön, och lektorernas
vid samma läroverk löner vexla mellan 4,000 och 2,000, beroende
på huruvida deras tid tages i uteslutande anspråk för läroverket eller
ej. Vid veteränärinstitutet är lönen för professor 5,000 kronor,
för lektor 3,500 och för adjunkt 2,000. Vid Chalmerska slöjd -

Ekonomiska
förslag och
beräkning ar.

364

skolan uppbära lektorerna 4,200 kronor i årlig lön och vid de tekniska
elementarskolorna 3,000 kronor.

Vid grannländernas landtbruksinstitut erhålla de lektorerna
motsvarande lärarne i årlig aflöning:

i Norge.................... 3,000—3,400 kronor

i Danmark............... 2,800—4,400 »

i Finland................. 2,880—3,170 » jemte fri ved.

För adjunkterna hafva ej föreslagits ålderstillägg, då det är att
förmoda, att innehafvarne af dessa befattningar ej komma att
betrakta dem annorlunda än såsom tillfälliga, hvilka de önska
att utbyta mot andra, i ekonomiskt afseende förmånligare. För
samma orsaks skull torde den fria bostad, som åt dem upplåtes,
ej behöfva vara afsedd för familj.

Till aflöning af extra lärare hafva komiterade föreslagit, att
1,500 kronor må ställas till styrelsens disposition att dem emellan
fördelas, på det sätt styrelsen finner lämpligast. Dessa
lärare böra dessutom vid instituten åtnjuta — under vintern
uppvärmd — bostad för den tid, som deras tjenstgöring der
pågår.

För bibliotekarien har ett arfvode af 300 kronor blifvit föreslaget,
hvilken summa synes motsvara det med sagda befattning
förenade arbetet.

Intendent och kamrerare åtnjuta i sin dubbla egenskap af
lärare och tjensteman lön såväl från läroverket, som från den
dermed förenade landtegendomen. För intendent är föreslaget
ett arfvode af 1,000 kronor såsom lärare; och hafva komiterade
vid bestämmandet af intendentens aflöning tänkt sig,
att han i egenskap af förvaltare af egendomen skulle, förutom fri
bostad, erhålla eu lön af 3,000 kronor med tvenne ålderstillägg
af 500 kronor efter styrelsens bepröfvande. Hans löneförmåner
skulle derföre, utom fri bostad, komma att uppgå till inalles minst
4,000, högst 5,000 kronor. Genom sådana löneförmåner tro komiterade,
att instituts-styrelserna bör kunna beredas utsigt att vid
dessa vigtiga befattningar kunna bibehålla dem, som visat sig vara
för desamma lämpliga.

Enligt komiterades förslag skulle kamrerare komma i åtnjutande
af en lön af 750 kronor såsom lärare i bokföring och
500 kronor såsom räkenskapsförare vid läroverket. Komiterade
hafva vidare tänkt sig, att han för förandet af egendomens räkenskaper
skulle erhålla en årlig lön af 1,000 kronor, hvadan hela

hans aflöning skulle komma att uppgå till 2,250 kronor, jemte
fri bostad. Komiterade hafva förslagit dessa löneförmåner åt
kamreraren i betraktande deraf, att hans tjenst är förbunden med
uppbördsansvar.

Den till underhåll af 2 stipendiater och 5 frielever beräknade
kostnaden af 550 kronor för hvarje torde vara fullt tillräcklig,
då för närvarande den årliga underhållskostnaden för hvarje elev
vid Ultima lär uppgå till omkring 400 kronor per år för kost och
60 kronor för betjening, hvartill lägges 30 kronor för uppvärmning
eller tillsammans 490 kronor.

Omkostnaderna för betjeningen och sjelfva undervisningen
hafva blifvit beräknade efter nuvarande förhållanden och inhemtade
upplysningar.

I förslaget för byggnadernas och möblernas underhåll upptagna

3,000 och 500 kronor böra betraktas som medeltal, hvilka de verkliga
omkostnaderna det ena året kunna understiga och ett annat
år öfverskrida.

De till underhåll af park och renhållning af gård m. m.
föreslagna 500 kronor äro företrädesvis afsedda till inköp af för
detta ändamål behöflig materiel, då komiterade hafva ansett, alt
åtminstone det mesta af det härvid erforderliga arbetet bör kunna
verkställas af de på läroverkets stat upptagna drängar och hästar.
Naturligt är ock, att äfven egendomen bör bidraga till bestridande
af kostnaderna för trädgårds- och parkanläggningars underhåll,
renhållning m. m., och böra styrelserna i detta afseende bestämma,
huru fördelningen på institutets begge delar, läroverket och egendomen,
lämpligen må ega rum. Äfven för skötseln af botaniska
trädgården och försöksfältet synas de på läroverkets stat upptagna
drängarne och hästarne i ej oväsentlig grad kunna påräknas.
Ofriga omkostnader för skötseln af dessa tvenne för elevernas
undervisning afsedda anstalter böra kunna betäckas dels af det
åt dem anvisade årsanslaget, dels af inkomsterna för försäljningen
från trädskolan m. m., äfven om, såsom förhållandet är vid Alnarp,
trädgården och trädskolan äro så betydliga, att särskild
trädgårdsmästare och åtskilliga arbetsbiträden äro af nöden.

De öfriga posterna beträffande underhållet, äfvensom kontorsutgifterna,
äro upptagne i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
summor, som vid landtbruksinstituten nu utgå för samma ändamål.

Omkostnaderna för det till läroverket hörande stallet äro beräknade
till nära 4,000 kronor. Denna utgiftspost kan måhända

366

synas väl hög-, men komiterade hafva icke trott sig böra beräkna
densamma till lägre belopp.

För läkarevård och medicin hafva blifvit upptagna 400 kronor,
och har dervid afsetts, att eleverna sjelfva skola bekosta sin
medicin, och att således endast den vid institutet anstälda betjeningen
skulle hafva sådan kostnadsfri.

Hvad afgifterna för eleverna beträffar, har undervisningsafgiften
blifvit förslagsvis upptagen till 100 kronor per år för institutets
elever och till 75 för eleverna vid den högre mejeriskolan, i betraktande
af att de senare skulle komma att vistas vid institutet endast
tre fjerdedels år. Att eleverna äfven betala någon hyra för de af
dem bebodda rummen, hafva komiterade ansett vara med rättvisans
och billighetens fordringar öfverensstämmande, men hafva
tillika ansett den böra sättas till de moderata summor, som i
förslaget till utgiftsstat för landtbruksinstituten finnas upptagna.

Vid jemförelse mellan den nu föreslagna utgiftsstaten för landtbruksinstituten,
48,000 kronor om året för hvarje, eller tillsammans

96,000 kronor, och statens nuvarande årliga bidrag till dessa institut,
nämligen till Ultuna med 29,500 och till Alnarp med 34,400
eller tillsammans 63,900 kronor, finner man den föreslagna utgiftsstaten
öfverstiga det nu utgående anslaget med 32,100 kronor. Denna
förökade utgift är dock till allra största delen endast skenbar, enär
landtbruksinstituten för närvarande utom de direkta statsanslagen
äfven tillgodogöra sig den vinst, som på landthushållningen vid
egendomen uppstår. Denna har i medeltal för fem af de senaste åren
(1879—83) utgjort för Ultuna 16,100 och för Alnarp (1878—82) 8,221
kronor, sedan för den senare egendomen arrende blifvit erlagdt, i
medeltal uppgående till 16,740 kronor. Den sammanräknade vinsten,
sådan den blifvit bokförd, borde således för begge landtbruksinstituten
vara 24,321 kronor. Följaktligen skulle statens utgifter
för åstadkommande af en förbättrad undervisning vid rikets landtbruksinstitut,
för den händelse komiterades förslag gillas, komma att
ökas med omkring 8,000 kronor om året. Men denna ökning torde
dock i sjelfva verket ej ifrågakomma, enär komiterade hafva anledning
antaga, att vid en förändrad organisation vinsten af landtbruksinstitutens
egendomar i framtiden torde blifva större, än
den för närvarande i räkenskaperna upptagna. Stöd för denna
uppfattning hafva komiterade hemtat från de värderingar, som
på komiténs anmodan blifvit verkstälda af domänintendenterna i
Upsala och Malmöhus län med biträde af vederbörande uppskatt -

367

ningsmän för utarrendering af kronoegendomar ock som finnas
bland bilagorna upptagna. Dessa värderingar utvisa, att arrenden
skulle kunna vara att påräkna för Ultuna af 12,000 och för Alnarp
af 33,885 kronor eller, efter afdrag af det nu utgående arrendet
för Alnarp, 16,740 kr., tillsammans 29,145 kronor, en afkastning, som
enligt komiterades åsigt bör för framtiden kunna påräknas, så mycket
mera då man tager i betraktande, att egendomarne äro med uppsättning
af inventarier försedda. Med antagande afen sådan behållen
inkomst från institutegendomarne skulle genomförandet af komiterades
förslag beträffande landtbruksinstituten i sjelfva verket
kräfva ett endast med omkring 3,000 kronor ökadt årligt statsanslag.

För denna ringa uppoffring vore likväl, enligt komiterades
mening, betydande fördelar att hemta. Utan att någon nämnvärd
böjning i elevafgifterna inträdde, skulle nämligen till obestridligt
gagn för undervisningen lärarnes antal ökas och deras lönevilkor
förbättras. Vidare skulle härigenom tillfälle beredas att till speciela
ackmän utbilda tven ne personer för hvarje år vid kvartdera institutet?
och slutligen skulle den för undervisningen sånödigamat.erielenkunna
derigenom komma att tillgodoses på ett bättre sätt än för närvarande.

Komiterade anse sig emellertid böra framhålla, att en
naturlig följd af lärareplatsernas förökande och landtbruksskolelärlingarnes
utbytande mot tjenstehjon och lejda arbetare, måste
nödvändiggöra anslag för en gång till åtskilliga byggnaders
uppförande. Huru stor summa för hvartdera institutet till detta
ändamål kräfves, tilltro sig komiterade ej att ens närmelsevis
angifva, då komiterade icke ega tillräcklig kännedom om och till
hvilken grad vid instituten redan befintliga byggnader kunna användas
för detta behofs fyllande. Komiterade få derför i underdånighet
hemställa, att, derest nådigt afseende vid dessa förslag fästes,
åt styrelserna för de särskilda instituten måtte lemnas i uppdrag
att uppgöra nödiga förslag i detta afseende.

Hela den utgift för landtbruksundervisningen, som enligt riksstaten
för år 1883 utgår till undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar, samt i rese- och traktamentsersättningar,
är följande för:

Landtbruksinstitut:

Ultuna:

institutet___________________ 20,000

försöksanstalten_______________________ 4,500 24,500

Alnarp----------------------------------------—- 29,400 53;900

368

Lantbruksskolor:

23 med anslag 4,000............ 92,000

6 » » 2,000..................... 12,000 104,000

Mejeriundervisning:

Högre (extra anslag)

Ultima ..................-.......-....... 5,000

Alnarp ................................... 5,000 10,000

Lägre:

Ultima................................— 3,000

Robertsfors............................. 3,000

Mejeristationer___________________ 6,000 12,000 22,000

Reskostnad för inspektion af landtbruksläroverk 1,029

Summa kronor 180,929.

I denna stat bar ändring skett så till vida, som den lägre
mejeriskolan vid Ultuna hösten 1883 upphörde och det till denna
skola utgående anslaget af 3,000 kronor då öfverfördes till anslaget
för mejeristationer.

Att uppgöra förslag till motsvarande stat för den af komiterade
föreslagna organisationen låter sig endast närmelsevis göra,
enär ej blott landtmannaskolor till ett obekant antal lära tillkomma,
utan äfven flera landtbruksskolor efter all sannolikhet torde
i framtiden upphöra. Under det antagandet, att halfva antalet af
rikets län kommer att upprätta landtmannaskolor och att antalet
landtbruksskolor kommer att minskas till tjugu, skulle emellertid
statens utgifter för landtbruksundervisningen belöpa sig till föl -

jande belopp:

Landtbruksinstitut:

Ultima............................................. 48,000

Alnarp__________________________-..............—- 48,000 96,000

Landtmannaskolor:

12 med anslag 3,000 .................................. 36,000

Landtbruksskolor:

20 med anslag 4,000 .................................. 80,000

Lägre mejeriundervisning:

Mejeriskolan .................................... 3,000

Mejeristationer.................................. 9,000 12,000

Resekostnad för inspektion.............................. 2,000

Summa kronor 226,000.

369

Från de 45,000 kronor, hvarmed denna stat öfverstiger den
nuvarande, bör afdragas den inkomst, som till statsverket kommer
att ingå från landtbruksinstitutens egendomar och hvilken på förut
angifna grunder kan uppskattas till minst 24,000,högst 29,000kronor.

Hela den tillökning i utgift, som den föreslagna organisationen
skulle komma att för statsverket medföra, kan således, under
den antagna förutsättningen, uppskattas till omkring 20,000 kr.

Slutligen tillåta sig komiterade att till jemförelse erinra om
några i det föregående nämnda summor, hvilka grannländerna
för befrämjande af landtbruksundervisningen utgifva. Sålunda
bar Finland för detta ändamål anslagit utom vinsten af flera jordegendomar
138,000 kronor årligen, deraf till högre landthruksinstitutet
vid Mustiala 50,000 kronor och till mejeriundervisningen

25,000 kronor; Norge, utom anslagen till den lägre undervisningen,
årligen 45,000 kronor till det högre landtbruksinstitutet vid
Aas, samt Danmark årligen 134,000 kronor till Landbohoiskolen i
Köpenhamn.

370

Reservation af herr Fries.

Då jag icke i alla delar kunnat biträda de af komiténs öfriga
ledamöter uttalade åsigter, anhåller jag att få angifva min härutinnan
afvikande mening samt skälen derför:

l:o) Beträffande platsen, hvarest landtbruksskola må kunna
förläggas.

Med hänsyn härtill har komiterades flertal, utgående från den
allmänna grundsatsen, att tvenne olika landtörnksläroverk icke
böra tillåtas vara förlagda på samma ställe, föreslagit, att de nu
vid Ultima och Alnarp befintliga lärlingskurserna måtte derifrån
borttagas, och att således alla landtmannagöromål vid institutsegendomarne
skulle förrättas af lagstadda tjenare eller lejda arbetare.
I allo instämmande med komiténs öfriga ledamöter deri, att
ett förläggande af den af oss föreslagna landtmannaskolan till
samma plats, som vare sig landtbruksskola eller landtbruksinstitut,
skulle medföra många och väsentliga olägenheter, kan jagdock
icke annat än, på grund af den erfarenhet, som åtminstone
vid Ultima vunnits, anse, att ett landtbruksinstitut och eu landtbruksskola,
om deras inbördes förhållande rätt ordnas, mycket väl
kunna vara förlagda på samma egendom. Det menliga inflytande
på undervisningen, särskild! lärlingarnes, hvilket komiténs flertal
antager måste blifva en följd af en sådan dessa läroanstalters förening,
nödgas jag anse såsom ännu ingalunda bevisadt, och har jag svårt
att fatta, att detsamma med nödvändighet måste ega rum.

Härtill kommer frågans ekonomiska sida, ehuru åt denna, då
det gäller undervisningens tids- och ändamålsenliga ordnande, tvifvelsutan
måste tillerkännas endast eu underordnad betydelse.
Sannt är visserligen, att i räkenskaperna för Ultuna institut årligen
upptages en förlust å lärlingsskolan, som i medeltal för åren
1877—82 uppgått till 2,853: 19 kronor, men härvid är ej att förbise,
att derstädes årligen meddelats kostnadsfri undervisning
åt 24 lärlingar, under det att vid de flesta andra landtbruksskolor
undervisningen af endast halfva detta antal kostat staten

371

en årlig utgift af 4,000 kronor. Att denna undervisning vid Ultuna
af allmänheten ansetts ändamålsenlig och gagnande, bevisas af
det betydliga antal af sökande till lediga lärlingsplatser, som
hvarje år anmält sig. — Hvad åter angår Alnarp, vågar jag
ej bestrida riktigheten af de beräkningar, som styrelsen för
sagda institut i skrifvelse till komitén framlagt och enligt hvilka
lärlingsskolans upphörande skulle medföra en årlig förlust af minst

11,000 (enligt annan beräkning 14,010] kronor, förutom en utgift
för eu gång af 30,000 kronor till beredande af bostäder åt lagstadda
tjenare samt lejda arbetare. Besinnar man tillika, att,
sedan arrendesumman blifvit erlagd, nettovinsten af landthushållningen
vid Alnarp enligt räkenskaperna uppgått i medeltal
för 5 år (1878—82) till 8,221 kronor, så skulle följden af Alnarps
förvandling till eu vanlig egendom utan derå förlagd landtbruksskola
blifva, att densamma icke blott icke skulle lemna något öfverskott,
utan t. o. in. ej skulle förmå att till fullo betala det å
egendomen hvilande arrendet. Då alltså ett i ekonomiskt afseende
högst ogynsamt förhållande skulle inträda, utan att, enligt
mitt förmenande, någon nämnvärd vinst deraf skulle uppstå, kan
jag ej annat än äfven åt detta förhållande tillerkänna en viss vigt
vid frågans afgörande.

Men om jag sålunda nödgas reservera mig mot det föreslagna
förbudet mot landtbruksskolas förläggande till plats, der landtbruksinstitut
förefinnes, vill jag å andra sidan dervid ingalunda
hafva uttryckt ett obetingadt gillande af de nuvarande förhållandena.
I nu gällande stadgar för såväl Ultuna som Alnarp finnes
nemligen föreskrifvet, att vid instituten en lärlingsskola med nödvändighet
skall finnas, äfvensom att densamma skall med den
högre elevskolan utgöra ett sammanhängande helt. Enligt den
åsigt, som jag i denna fråga bildat mig, bör deremot landtbruksskola
ej med nödvändighet vara på institutsegendomen förlagd,
men väl kunna, om så af vederbörande myndigheter pröfvas lämpligt
och gagneligt, dit förläggas, i hvilket senare fall den dock
bör bilda ett helt för sig, fullständigt oberoende af elevskolan.
Liksom vid andra landtbruksskolor egendomsegaren eller förvaltaren
är skolans föreståndare, skulle denna plats här innehafvas
af institutets intendent, hvilken ock — om hans tid det tillåter —
kan derjemte vara förste lärare. Undervisningen skulle bestridas
af dertill lämpliga personer, hvilka, om de tillika äro institutets
lärare, derför böra åtnjuta särskild ersättning. Korteligen, denna

372

skola borde till alla delar vara underkastad samma bestämmelser,
som beträffande landtbruksskolan äro af komitén föreslagna, äfvensom
komma i åtnjutande af samma förmåner som öfriga landtbruksskolor.
Den enda afvikelsen i anordniugarne, som torde
vara behöflig, är den, att styrelsen för den på institutsegendomen förlagda
landtbruksskolan icke bör utses af länets hushållningssällskap,
utan vara den af Kong!. Maj:t för institutet utnämnda.

2) ''Beträffande undervisning i landtmannapraktilc vid instituten.

I nu gällande stadgar för Ultima landtbruksinstitut angifves
en af dess uppgifter vara att »bibringa de lärjungar, som vid
detsamma vinna inträde, de kunskaper, så i teoretiskt som i
praktiskt hänseende, hvilka erfordras för ett landtbruks rätta skötsel»,
och ehuru ej med lika tydliga ord uttaladt, gäller detsamma
uppenbarligen äfven om Alnarp. I motsats härtill har nu föreslagits
»institutens förvandling till uteslutande teoretiska läroanstalter».

Nekas kan ej, att mot nyttan af den praktiska undervisningen,
sådan den vid instituten lemnats, upprepade gånger stämmor
höjt sig, men granskar man något närmare de framstälda anmärkuingarne,
synas dessa till ej oväsentlig del leda sitt ursprung från
de sväfvande och sins emellan stridande fordringar, som på sagda
undervisning blifvit stälda. Än har man ansett denna böra drifvas
så långt, att »en från landtbruksinstitutet utexaminerad elev
skall vara mogen att omedelbart efter afiagd afgångsexamen öfvertaga
förvaltningen af en egendom»; än har man ansett derigenom
höra vinnas »en genom egen åskådning och deltagande i arbetet
förvärfvad lefvande insigt i den verksamhet, som inom landtbruket
eger rum»; än åter har man inskränkt den praktiska undervisningens
uppgift till bibringande af »teknisk färdighet i utförande
af landtmannagöromål» — åtskilliga andra härifrån afvikande åsigter
att förtiga.

Alldeles obestridligt är, att landtbruksinstituten, med den relativt
korta lärotiden af 2 år, använda hufvudsakligen till bokliga
studier och dermed i sammanhang stående vetenskapliga öfningar,
ingalunda förmå att färdigbilda eleverna till dugliga egendomsförvaltare,
ty härtill fordras för visso långvarig praktik, sedan
läroverket genomgåtts, och icke alla, som vid institutet aflagt afgångsexamen,
torde ens härigenom kunna förvärfva denna förmåga.
Att emellertid på grund af en dylik, alldeles oberättigad
fordran från instituten förvisa all undervisning i landtmannaprak -

373

tik, kan ej vara befogadt; äfven om man sätter dennas uppgift
vida lägre, synes den mig kunna lända till icke ringa gagn.

Till stöd för denna min uppfattning anhåller jag att få påpeka,
att, såsom i komitébetänkandet framkålles, teknisk färdighet
i utförandet af landtmanna-arbeten tvifvelsutan utgör ett i elevens
blifvande verksamhet beaktansvärdt moment, äfvensom att »en
genom egen åskådning och deltagande i arbetet förvärfvad lefvande
insigt i den verksamhet, som inom landtbruket eger rum»,
måste anses »vara ett vilkor för att med framgång kunna tillgodogöra
sig den teoretiska undervisning, som vid instituten meddelas».
Besinnar man nu, att för vinnande af inträde vid dessa
läroanstalter föreslagits ej mognare ålder än 18 år samt icke längre
deltagande i landtmannagöromål än ett år (d. v. s. vid 17—18 års
ålder), vill det förefalla helt naturligt, att en elev med så ringa
fysisk och andlig mognad ingalunda kan hafva förvärfvat tillräcklig
vare sig teknisk färdighet i landtmannaarbetens utförande eller
på egen erfarenhet grundad lefvande insigt i den mångartade
verksamhet, som af en duglig landtbrukare kräfves. Äfven om
eleven vid inträdet i institutet uppnått något mognare ålder och
förvärfvat större praktisk erfarenhet, synes hvarje tillfälle, som
sig dertill erbjuder, af honom böra sorgfälligt begagnas för att
i ofvannämnda hänseenden vinna förkofran. Allra minst synes vid
ett läroverk af sådan beskaffenhet som ett landtbruksinstitut hinder
böra läggas i vägen för lärjungarnes utbildande i denna, för
deras blifvande lifsverksamhet så vigtiga riktning, utan tvärtom
bör väl allt, som göras kan, äfven göras för att uppmuntra eleverna
att ej för teoretiska studier helt och hållet försumma att
föröka och uppöfva sin praktiska insigt och färdighet. Äfven efter
genomgången kurs vid institutet återstår säkerligen i det afseendet
mycket att lära, men detta bör ej utgöra något skäl för att
vid instituten betaga lärjungarne tillfälle att inhemta så mycket,
som möjligt är.

Säkerligen kan häremot invändas, att den utvidgning i den
teoretiska undervisningens omfång, som af komitén blifvit förordad,
ej medgifver anordnande af dylika praktiska öfningar. Härvid tillåter
jag mig att påpeka, att icke få bland läroämnena äro valfria,
hvadan ej oantagligt synes vara, att åtskilliga af eleverna skola
befinnas hugade att utbyta ett eller flera af dessa mot deltagande
i landtmannagöromål. Härtill kommer, att sannolikt framdeles,
som hittills, elever komma att finnas, som redan vid inträdet i

374

läroverket ega sådana kunskaper i ett eller flera af hufvudämnena,
att de på grund af § 18 i förslaget till stadgar för instituten
komma att befrias från undervisningen deri, och ganska antagligt
är, att äfven bland dessa skola finnas sådana, som gerna vilja begagna
sig af tillfället att förvärfva ökad färdighet i landtbrukets
teknik och andra landtmanna-arbetens utförande.

På grund häraf förefaller det mig, som om undervisning i
landtmannapraktik icke bör alldeles borttagas från instituten, men
att deltagande deri icke bör för alla elever vara obligatoriskt,
enär äfven på annan plats än vid landtbruksinstitut färdighet härutinnan
kan förvärfvas. Deremot borde åt alla. de elever, som
derom vid läseterminens början hos lärarerådet göra anmälan, tillfälle
beredas till deltagande i förefallande landtmanna-arbeten, dock ej
till större utsträckning, än detta dels låter sig göra utan nämnvärd
skada för egendomens ekonomi, dels är förenligt med sagda
elevers ordentliga deltagande i alla dem obligatoriskt åliggande
föreläsningar, öfningar och andra göromål. Då säkerligen endast
en del af eleverna kommer att begagna sig af denna dem medgifva
rättighet, torde icke med fog kunna antagas, att elevernas
stora antal skulle omöjliggöra eu praktisk undervisning, som blefve
allvarlig och värderik.

Då således enligt min åsigt öfning i landtmanna-arbetens utförande
bör vid institutet förefinnas såsom valfritt ämne, följer
häraf ock, att jag anser vitsord om häri förvärfvad skicklighet
böra åt elever, som det önska, i afgångsbetyget meddelas.

Hvad slutligen beträffar

3) den högre mejeriundervisningen,

så tilltror jag mig ej att mot det af komiterade framlagda
förslaget till stadgar framställa några bestämda anmärkningar,
men lika litet tilltror jag mig att afgöra, huruvida detta förslag
eger något företräde framför det nu gällande reglementet.
Detta, för hvilket så godt som i hvarje punkt samstämmiga
uttalanden af styrelserna vid Ultima och Alnarp samt landtbruksakademiens
förvaltningskomité ligga till grund, har nämligen
hittills ej fullt 5 månader varit tillämpadt, hvadan någon erfarenhet
om de förändringar, som deri kunna vara af nöden, hittills
ej kunnat vinnas. På grund häraf synes nu gällande reglementes
ersättande af ett nytt ännu icke vara af behofvet ound -

375

gängligen påkallan, i synnerhet som, vare sig det ena eller det
andra af dessa reglementen nu kommer att fastställas, detsamma
antagligen i eu snar framtid måste i mer eller mindre väsentlig
mån ändras, i öfverensstämmelse med hvad då vunnen erfarenhet
gifver vid handen.

Stockholm den 29 Mars 1883.

Th. M. Fries.

376

Särskild mening af herr Persson.

Utan att hafva frångått min under öfverläggningarne inom
komitén uttalade mening derom, att en skola för den högre mejeriundervisningen
inom vårt land bordt vara tillräcklig för fyllande
af det oafvisliga behof, som här föreligger, synnerligast som det
bör ligga i statens välförstådda intresse att icke genom inrättande
af läroanstalter till större antal, än nödvändigheten krafvel1, locka
flera personer in på ett område för erhållande af vetenskaplig utbildning,
än som sedan kunna antagas vinna anställning inom fao*
ket, har jag dock icke mot komiterades förslag om inrättandet
af skolor för nämnda undervisning vid rikets båda landtbruksinstitut
velat anmäla min reservation af det skäl, att sådan undervisning
från och med den l:ste nästlidne November kommit till stånd
vid båda nämnda läroverk.

Stockholm den 29 Mars 1884.

Anders Persson.

Bil. A.

Protokoll vid sammanträde i och för upprättandet
af förslag till bestämmandet af den
behållning, som för statsverket kan vara att påräkna
af den med rikets landtbruksinstitut
förenade Ultima landtegendom, belägen dels i
Bondkyrko socken inom Ulleråkers härad och
dels i Danmarks socken, Yaksala härad, allt
tillhörande Upsala län, hållet dels vid Ultima
och de derunder lydande lägenheter och egendomar,
och dels i Upsala stad den 10, 11, 12,
13, 14 och 15 Mars 1884.

Med anledning af en ankommen, så lydande skrifvelse —

»Stockholm den 29 Februari 1884. Välborne Herr C. F. W.
Gripenberg. Med anledning deraf, att det för den af Kongl. Maj:t
tillsatta landtbruksläroverkskomitén, för hvilken jag har den äran att
vara ordförande, visar sig vara nödvändigt att i blifvande betänkande
söka bestämma den behållning, som för statsverket kan vara att påräkna
af de med rikets landtbruksinstitut förenade jordegendomar,
tager jag mig friheten att frånvända mig till Eder.

Komitén har nämligen i detta fall ansett bästa sättet att förvärfva
en betryggande visshet om det belopp, till hvilket förenämnda
behållning skulle kunna sättas, vara, att underkasta nämnda landtegendomar
en uppskattning efter alldeles samma grunder, som de,
hvilka tillämpas vid bestämmandet af arrendebeloppen å de kronans
egendomar, som stå under domänstyrelsens förvaltning.

Men då komitén saknar utväg att på angifvet sätt kunna verkställa
den önskade utredningen, får komitén hos Eder vördsamt anhålla,
det Ni behagade för komiténs räkning i vanlig ordning och
med biträde af de gode män, som Ni vid sådana förrättningar anlitar,
verkställa en sådan uppskatttning af den till Ultuna landtbruksinstitut
hörande jordegendom. De med detta uppdrag förenade kostnader
blir det naturligtvis en pligt för komitén att godtgöra på lik—
artadt sätt med de förrättningar, som utföras för domänstyrelsens
räkning.

Komitén, som har för afsigt att afsluta sina arbeten före den
20:de nästinstundande Mars månad, vågar slutligen anhålla, att Ni
i betraktande af frågans vigt ville med det snaraste och senast före
nyss antydda tidpunkt till undertecknad insända den begärda utredningen.
Med största högaktning tecknar, ödmjukl. R. N. G. Moutgomery
Cederhielm».

— har undertecknad utsatt förstnämnde och följande dagar för
verkställandet af förättningen enligt de i skrifvelsen angifna grunder
och dertill, såsom biträden, kallat öfverstelöjtnanten och riddaren
Herr C. A. Rudbeck och Herr Carl Fock, hvilka, på grund af särskilda
förordnanden, äro befullmäktigade att såsom uppskattningsmän
deltaga vid upprättandet af förslag till utarrendering af kronans jordbruksdomäner
inom länet. I och för upplysningars meddelande voro
jemväl tillstädes direktören för Ultuna landtbruksinstitut, direktören
och riddaren, Herr F. G. Norström, inspektören vid Ultuna Herr S.
Svensson och kamreraren på stället Herr Carl Wennerström.

Efter åtskilliga meningsutbyten och öfverläggningar behandlades
ärendet i den ordning, som finnes angifven i den från Kongl. domänstyrelsen
utgångna P. M., hvilken tjenar såsom ledning i uppgörandet
af arrendeförslager om de under nämnda styrelse lydande domänerna;
nämligen:

I. Tillgängliga handlingar.

1) Karta med beskrifning öfver hela Ultuna egendom, affattad år
1816 af Hans Wessblad.

2) Särskilda kartor med till dem hörande beskrifningar öfver egoutbyten
mellan Ultuna å ena sidan och angränsande å den andra:

a) År 1847 af Nils Pilo.

b) » 1866 af Didriksson och

c) » 1866 af Didriksson.

3) Skogshushällningsplan öfver kronoparken Lilla Djurgården, uppgjord
år 1840 af F. M. Tottie att gälla intill år 1920.

4) Brandförsäkringsbref med Upsala läns Brandstodsbolag den 13
Mars 1871, den 13 Juli och den 14 September 1880, den 13
November och den 4 December 1883.

5) Ekonomiska kartor öfver skiftesläggning af åkern vid Ultuna,
gödsling, växtföljd in. m.

6) Sammandrag öfver utsäde, skörd in. in. från den under eget bruk
varande jorden.

7) Åtskilliga uppgifter rörande de utarrenderade egendomarne, såsom
arrendekontrakter, uppsatser öfver utsäde och skörd in. in. rörande
dessa egendomar.

II. Egendomsbeskrifning.

a) Belägenhet

Ultuna, 123/g mantal, kungsladugård om 441 ;j öresland, är beläget
0,5 mil i söder från Upsala stad. Egorna genomskäras af

379

Fyrisån. På vestra sidan om detta vattendrag finnes hu tv tid g ård en
med de under eget bruk varande åkergärdena samt torpen Bäcklösa,
Vipängen, Svia och Helltorp jemte en del betesmark, allt i ett
sammanhang; på östra sidan om ån förekommer den Ultuna tillhörande
Kungsängen, hvilken såsom utgärd skötes under eget bruk.
Samfärdseln mellan dessa olika delar uppehälles medelst en vindbro
öfver vattendraget. Spridda, på längre eller kortare afstånd från
hufvudegendomen ligga vester om ån lägenheten Graneberg, invid
Mälarefjärden Ekoln, hvilken lägenhet äfven skötes under eget bruk,
samt lägenheten Stora Djurgården och Damhageu, hvilka äro utarrenderade;
öster om ån finnas lägenheten Lilla Djurgården, som äfven är
utarrenderad och derinvid kronoparken af samma namn, som dock
är under skogsstatens vård och förvaltning, fastän institutets styrelse
får, mot bestämdt årligt arrende, tillgodogöra sig för Ultima den
efter afverkningsplanen fallande årliga skogsfångsten.

b) Abyggnader:

A. Tid Ultima.

1) Direktör sby g g na den af tegel i 3 våningar, 102 fot lång, 43 fot
bred och 33V2 fot hög på 4 fot hög stenfot under plåttak, afdelad
i 33 rum och förstugor.

2) Veterinärens bostad (flygelbyggnad) af trä, utvändigt brädbeklädd,
Öl fot lång, 26 fot bred och 12 fot hög i vägglaget, på 3 fot hög
stenfot, afdelad i 6 rum och förstuga.

3) Lärlingarnes matsalsbyggning (flygelbyggnad) af trä, utvändigt
brädbeklädd, 49 fot lång, 29 fot bred och 12 fot hög, på 3 fot
hög stenfot, under tak af tegel, indelad i 4 rum och förstuga.

4) Bod, vid Direktörsbyggnaden, af tegel och trä, 33 fot lång, 18
fot bred, 14 fot hög, under tak af tegel, afdelad med två bottnar.

5) Fähus af gråsten, 220 fot långt, 60 fot bredt, 14 fot högt under
tak af spiller, rymmande 132 klafbundua nötkreatur jemte plats
för kalfvar och försedd med foderskulle.

6) Stall af gråsten, 158 fot långt, 55 fot bredt, 12 fot högt, under
tak af spiller, försedt med spiltor för 34 hästar, sjukstall, selkammare
och skulle för foder.

7) Loge, af stolpar och bräder med sluten stenfot, 268 fot lång, 50
fot bred, 21 fot hög under tak af spiller och med körbroar vid
sidorna samt invändigt med logbotten af plank.

8) Maskinhus af korsvirke, med golf af jord och sten, 56 fot långt,
33 fot bredt, 9 fot högt, under tegeltak, innesluter qvarn med 1
par stenar, 2 cirkelsågar för ved, hvilket allt drifves genom
lokomobil.

9) Snickareverkstad af trä i två våningar, 56 fot lång, 34 fot bred,
11 fot hög på 3 fot hög stenfot under tak af tegel, indelad i 6
rum och förstuga.

380

10) Släthuggning (sadelmakare- m. fl. bostad) af trä, 56 fot lång, 34
fot bred, 11 fot hög, på 3 fot hög stenfot, under tegeltak, indelad
i 11 ruin och förstuga.

11) Smedja af tegel och trä, 51 fot lång, 24 fot bred, 10 fot hög,
under tegeltak, med fristående skorsten.

12) Materialbod af tegel och trä, 76 fot lång, 20 fot bred, 14 fot
hög, under tegeltak.

13) Hemlighus af trä, 17 fot långt, 15 fot bredt, 8 fot högt under
spillertak.

14) Lårlingsbyggningen i två våningar, af timmer, reveterad, 72 fot
lång, 40 fot bred, 26 fot hög, på 2 fot hög stenfot, under tak af
tegel, indelad i 13 rum och förstuga.

15) Stafbyggnad (ko- och fårherdebostad) af trä, 51 fot lång, 19 fot
bred, 11 fot hög, under tegeltak, indelad i 4 rum och förstuga.

16) Mejeribygnad af tegel, 72 fot lång, 40 fot bred, 20 fot hög på
4 fot hög stenfot, under tak af tegel, försedd med ångvärmningsapparat
och fast ångmaskin af 2 Y2 hästars kraft.

17) Niga spanmålsboden af timmer, 84 fot lång, 40 fot bred, 27 fot
hög, på stenstolpar och invändigt afdelad i 4 bottnar, allt under
spåntak.

18) Loge (lilla verket kallad) af trä, 190 fot lång, 28 fot bred, 16
fot hög, med logbotten af plank, under tak af spiller.

19) Redskapslider (expositionshuset kalladt) af tegel och trä, 100 fot
långt 40 fot bredt, 13 fot högst, under spillertak.

20) Redskapslider af trä, 171 fot långt, 36 fot bredt, 11 fot högt
under tak af spiller.

21) Källare, af gråsten med träbotten, 28 fot lång, 26 fot bred, 7 fot
hög under spillertak.

22) Svinhus och fårhus med väggar af gråsten, 136 fot långt, 50 fot
bredt, 12 fot högt, under spillertak.

23) Svinhus (vid Fjället) af trä, 40 fot långt, 20 fot bredt, 7 fot
högt under tegeltak.

24) Badhus af trä, 16 fot långt, 12 fot bredt, 12 fot högt, under
spillertak, indeladt i 2 rum, försedt med duschapparat.

25) Brygghus, vid ån, af resvirke med tegelfyllning, 63 fot långt, 24
fot bredt, 8 fot högt, under tegeltak, indeladt i 3 rum och försedt
med bakugnsmur.

26) Hemlighus (vid direktörsbyggningen) af trä, 30 fot långt, 10 fot
bredt, 8 fot högt, under papptak.

27) Lada (torkria) af trä med golf af jord och trä, 96 fot lång, 32
fot bred, 18 fot hög under spillertak.

28) Boningshus (Sandviken kalladt) af timmer, reveteradt, 28 fot
långt, 20 fot bredt, 9 fot högt, på 1 fot hög stenfot, under tak
af bräder, indeladt i 3 rum och förstuga, — gammalt och bristfälligt.

29) Stugubyggning (Brostugan kallad) af timmer, utvändigt brädfodrad,
28 fot lång, 16 fot bred, 8 fot hög, på 1 fot hög stenfot,
under tak af spiller, indelad i 2 rum och förstuga.

381

30) Boningshus (Nybygget kalladt) af timmer, utvändigt brädfodradt,
40 fot långt, 25 fot bredt, 16 fot högt, på 1 fot hög stenfot, under
tak af spiller, indelad i 6 rum och förstuga.

31) Boningshus (lägenheten Gällbo) af timmer, utvändigt brädfodradt,
50 fot långt, 18 fot bredt, 12 fot högt, under spillertak, indeladt i
4 rum och förstuga.

32) Bod (vid lägenheten Gällbo) af trä med en botten, 14 fot lång,
14 fot bred, 9 fot hög, under spillertak.

Derjemte finnas följande kronan tillhöriga byggnader, hvilka

anses icke vara af jordbruket behöfliga och derföre här betraktas såsom

Öfverlopp sims:

Boningshus (laboratoriebyggningen) af timmer, utvändigt brädbekläda
uppfördt i 2 våningar, 60 fot långt, 26 fot bredt, 23 fot högt, på
2 fot hög stenfot, under tegeltak, indeladt i 16 rum och förstugor
samt försedt på norra sidan med en trapputbyggnad.

Brygghus (vid laboratoriebyggningen) af trä med jordbotten, 32 fot
långt, 18 fot bredt, 9 fot högt, under tak af tegel, försedt med
spiselmur och skorsten.

Visthusbod (vid laboratoriebyggningen) af trä, med 2 bottnar, 20 fot
lång, 20 fot bred, 13 fot hög, under tak af spiller.

Gasverket af tegel, 36 fot långt, 17 fot bredt, 12 fot högt, under tak
af tegel, försedt mer mur och skorsten samt med gasklocka, tätorter
och öfriga apparater.

Elevhuset, boningshus af tegel, med 4 stycken, 16 fot långa, 30 fot
breda flyglar sammanbyggda med sjelfva huset, 148 fot långt, 50
fot bredt, 44 fot högt, på 2 fot hög stenfot, under tak af skiffer,
indeladt i 62 rum, källarrum och förstugor.

Tegelugn med öfverbyggnad af trä, 26 fot lång, 24 fot bred och 8
fot hög, under tegeltak.

Tegelbrukslada af trä, 107 fot lång, 21 fot bred, 8 fot hög, under
tak af spiller, i hjelplig! skick.

Hemlighus (vid Fjället) af trä, 15 fot långt, 12 fot bredt, 8 fot högt,
under spillertak.

Källare (vid laboratoriebyggnaden) af gråsten med öfverbyggnad af
trä, under tegeltak, 18 fot lång, 14 fot bred och öfverbyggnaden
4 fot hög.

Tegelbod af trä, 24 fot lång, 24 fot bred, 10 fot hög under spillertak
(gammal men ännu hjelplig).

Alla dessa här ofvan upptagna byggnader äro, der icke annorlunda
finnes antecknadt, i godt skick, hvadan endast mindre reparationer
här och hvar erfordras.

B. Vid lägenheten Kungsängen.

1) Boningshus af timmer, reveteradt, 80 fot långt, 32 fot bredt, 15
fot högt, på 2 fot hög stenfot, under spillertak, försedt med tre
murar och indeladt i 18 rum och 4 förstugor.

2) Fåhusbyggnad, inredd till stall i vestra ändan, af timmer med foderderskulle
öfver det hela, 156 fot lång, 40 fot bred, 14 fot hög,

382

under spillertak, lemnande plats för 68 klafbundna nötkreatur,
och med spiltor för 6 hästar.

3) Logbyggnad af stolpvirke med bräder samt med 3 golf af trä, 156
fot lång, 40 fot bred, 14 fot hög, under tak af spiller, samt med
ett redskapslider å ena långsidan.

4) Tvenne ängslador finnas å egorna.

Alla dessa byggnader äro i godt skick, hvadan endast mindre

reparationer kunna ifrågakomma.

C. Vid Graneherg.

1) Boningshus af timmer, utvändigt brädfodradt, 49 fot långt, 17 fot
bredt, 10 fot högt, på 1 fot hög stenfot, under spillertak, indeladt
i 3 rum och förstuga, i godt skick.

2) Statbyggning (Lyssna kallad) af timmer, 26 fot lång, 18 fot bred,
7 fot hög, på 1 fot hög stenmur, under spillertak, indelad i 2
rum, gammal och knappast hjelplig.

3) Bod af timmer, å ena sidan brädfodrad, afdelad i 2 bottnar, 24
fot lång, 22 fot bred, 12 fot hög, under spillertak, försvarlig.

4) Källare, under boden, af gråsten med hvalf af samma material, i
godt skick.

5) Fähus med svale, af timmer och höbod af stolpar och bräder,
samt foderskulle af stolpar och bräder, 82 fot långt, 20 fot bredt,
11 fot högt, under spillertak; fähuset, inrättadt för ungnöt, kan
rymma 40 klafbundna nötkreatur, befinnes i försvarligt skick.

6) Oxhus af timmer, 70 fot långt, 22 fot bredt, 8 fot högt, under
spillertak, har inredning för 4 oxar och 5 hästar; i försvarligt
skick.

7) Lada, har logkista af timmer och golf af stolpar med ibalkning,
121 fot lång, 29 fot bred, 16 fot hög, under tak af rör och halm;
i försvarligt skick.

8) Redskapslider i samma räcka med oxhuset, af stolpvirke med
bräder, 31 fot långt, 18 fot bredt, 8 fot högt, under spillertak, i
bra skick.

D. Vid torpet Bäcklösa.

1) Boningshus af timmer, utvändigt brädfodradt, 41 fot långt, 31 fot
bredt, 10 fot högt, med mullbänk kring väggarne, samt med tak
af tegel, indeladt i 5 rum och förstuga; synes vara hjelpligt.

2) Spanmålsbod af timmer, afdelad i 2 bottnar, 26 fot lång, 22 fot
bred, 10 fot hög, med tak af tegel. Under boden finnes en källare
af gråsten med trossbotten af trä. Alltsammans försvarligt.

3) Stall och fähus samt foderlider, af timmer, 52 fot långt, 25
fot bredt, 10 fot högt, under spillertak, samt med inredning för 4
hästar och 5 klafbundna nötkreatur. Förekom i försvarligt
skick.

4) Lioge af timmer, under spillertak, 67 fot lång, 24 fot bred, 10
hög, afdelad i 2 golf och logkista dem emellan, försvarlig.

383

5) Loge af timmer, under spillertak, 102 fot lång, 26 fot bred, 11
fot hög, afdelad i 2 golf. med logkista dem emellan, försvarlig.
Denna byggnad användes för gårdens eget behof.

E. Vid torpet Yipängen.

1) Boningshus af timmer, utvändigt brädfodradt, 51 fot långt, 18
fot bredt, 10 fot högt, på 1 fot hög stenfot, under tak af tegel,
indeladt i 2 ram och förstuga; föreföll vara hjelpligt.

2) Stall och fähus jemte tvenne lider, af timmer, under spillertak,
90 fot långt, 23 iot bredt, 9 fot högt, har inredning för 4 hästar,
5 klafbundna nötkreatur och afbalkning för får; syntes vara försvarligt.

3) Logbyggnad af timmer, 66 fot lång, 20 fot bred, 10 fot hög, under
tak af spiller, afdelad med 2 sädesgolf och logkista i midten.
Föreföll vara i försvarligt skick.

Såsom öfverloppshus antecknas ett svinhus af timmer under
halmtak.

F. Vid torpet Svia.

1) Boningshus af timmer, 50 fot långt, 18 fot bredt, 8 fot högt, på
1 fot hög stenfot, under spillertak, afdeladt i 3 rum och förstuga,
bedömdes vara i försvarligt skick.

2) Spanmålsbod af timmer, indelad i 2 bottnar, 26 fot lång, 22 fot
bred, 13 fot hög, under tegeltak; är i försvarligt skick.

3) Fähus med svale och foderrum af timmer, under halmtak, 63
fot långt, 22 fot bredt, 9 fot högt, med inredning för 6 klafbundna
nötkreatur samt svin och höns; är försvarligt.

4) Stall och redskapsrum af timmer, under halmtak, 32 fot långt,
18 fot bredt, 7 fot högt, har inredning för 3 hästar och syntes
vara försvarligt.

5) Loge, utgörande logkista och två sädesgolf, af timmer, under
halmtak, 66 fot lång, 20 fot bred, 10 fot hög; är i försvarligt
skick.

Såsom öfverloppshus antecknas ett hemlighus och ett snedlider
vid fähusets gafvel.

61. Vid torpet Helltorp.

1) Boningshus af timmer, utvändigt brädfodradt, 40 fot långt, 20
fot bredt, 10 fot högt, under tegeltak, afdeladt i 2 rum och förstuga;
förekom i bra skick.

2) Bod af timmer, 26 fot lång, 18 fot bred, 8 fot hög, under spillertak,
föreföll försvarlig.

3) Stall, fähus och foderlada af timmer samt redskapslider af stolpar
med bräder, 86 fot långt, 22 fot bredt, 8 fot högt, under
spillertak, med inredning för 3 hästar och 5 klafbundna nötkreatur;
är i försvarligt skick.

384

4) Loge, utgörande logkista och tvenne sädesgolf, af timmer, under
spillertak, 66 fot lång, 20 fot bred, 19 fot hög; är i godt skick.
Såsom öfv erlopp shus antecknas eu vedbod af timmer.

H. Tid egendomen Stora Djurgården.

1) Boningshus af timmer, 50 fot långt, 18 fot bredt, 9 fot högt, på
1 fot hög stenfot, under tak af tegel, samt indeladt i 3 rum; förekom
att vara i bra skick.

2) Flygelbyggning, utgörande spanmålsbod, matbod i 2 bottnar och
drängkammare, af timmer, under spillertak, 40 fot lång, 15 fot
bred, 10,5 fot hög, på 1 fot hög stenfot; är i godt skick.

3) Fähus af timmer, under halmtak, 55 fot långt, 27 fot bredt, 10,5
fot högt, har inredning för 12 klafbundna nötkreatur samt för
kalfvar, får och höns; är i bra skick.

4) Stall af timmer under halmtak, 29 fot långt, 24 fot bredt, 11 fot
högt, med spiltor för 9 hästar; försvarligt.

5) Loge, utgörande logkista och två sädesgolf, af timmer, under
halmtak, 82 fot lång, 24 fot bred, 11 fot hög; är i bra skick.

6) Redskapslider af stolpar och bräder, under halmtak, 24 fot långt,
18 fot bredt, 7,5 fot högt; är i bra skick.

7) Redskapslider af stolpar och bräder, under tegeltak, 39,5 fot
långt, 26,5 fot bredt, 10,5 fot högt; är försvarligt.

8) Källare, under brygghuset, af gråsten med hvalf af tegel, 29 fot
lång, 20 fot bred, 6 fot hög; är i bra skick.

9) Loge med kista af timmer och 2 sädesgolf af stolpar och bräder,
under halmtak, 62 fot lång, 20 fot bred och 10 fot hög, är
i bra skick.

10) Svinhus af timmer, under halmtak, 28,5 fot långt, 12 fot bredt,
6 fot högt; är i bra skick.

11) Foderhus af timmer, under halmtak, 27 fot långt, 14,5 fot bredt,
9 fot högt; är äfven i bra skick.

Såsom arrendatorn enskildt tillhöriga byggnader antecknas, ett
brygghus ofvanpå källaren, en foderlada invid fähuset, en gammal logbyggnad
och en foderbod.

I. Vid lägenheten Lilla Djurgården.

1) Boningshus af timmer, under tegeltak, 42. fot långt, 17 fot bredt,
12 fot högt, indeladt i 3 rum och förstuga; i knappast hjelpligt
skick.

2) Bod af timmer, under tegeltak, afdelad i 2 bottnar, 20 fot lång,
16 fot bred, 10 fot hög, i hjelpligt skick.

3) Fähus, stall och foderlada, de två förstnämnda af timmer, den
senare af stolpar med ibalkning, 63 fot långt, 27 fot bredt, 13
fot högt, under tak af halm, fähuset inrättadt för 12 klafbundna
nötkreatur och stallet med spiltor för 4 hästar; befinnes vara i
försvarligt skick.

4) Lada, utgörande logkista med två sädesgolf, 58 fot lång, 19 fot
bred, 10 fot hög, under tak af halm; är försvarlig.

385

Såsom öfverloppshus antecknas ett redskapslider af timmer,
under halmtak och ett hemlighus af stolpar och bräder under brädtak.
Abyggnaderna äro brandförsäkrade i länets bolag:

	Försäkringsvärde:	Ansvarighetsbelopp
Vid	Ultuna (hufvudgården): De för jordbruket erforderliga byggnaderna..................	Kronor. 175,520	Kronor. 150,530
	De för jordbruket icke erfor-derliga byggnaderna, hvilka här ofvan upptagits såsom öfverloppshus...................	122,450	79,650
	Gamla spanmålsboden (nu ned-rifven)______________	.3,300	2,640
»	Kungsängen.......	19,000	15,200
))	Graneberg......................	4,140	3,650
))	torpet Bäcklösa______ .	3,620	2,930
»	» Vipängen__________________	2,050	1,700
))	» Svia........................	2,310	2,010
»	» Helltorp____________________	2,050	1,710
	Stora Djurgården...............	7,830	6,620
»	Lilla Djurgården.________________	2,280	1,930
	Summa kronor	344,550	268,570.

c) Egoområdets areal:

Den år 1816 uppgjorda kartan med tillhörande beskrifning

upptager:

o *

Tomter till garden och till en del torp.. 21 tid 27 kpld

Åker______________________________ 479 » 28 »

Ang........... 395 » 12,5 »

Fräkenbotten................................... 62 » — »

Betesmark................. 78 » 29,5 »

d:o (delvis skogbeväxt) och gärdesbackar
äfvensom skogsmark__________ 388 » 12,5 »

Summa 1,426 tid 13,5 kpld.

Kronoparken Lilla Djurgården utgör,

skogsmark_________________________________ 101 » 25 »

Summa areal, som 1816 års karte beskrifning

angifver.___________________ 1,528 tid 6,5 kpld.

Den nämnda kartebeskrifning åtföljande skiftesdelningen hafva
vi icke närmare granskat, emedan densamma, såsom upphäfd, icke
numera gäller.

386

Sedermera hafva följande på landtmätares åtgöranden beroende
förrättningar blifvit utförda, nämligen:

Lro) År 1847 egoutbyte med Vaksala kyrkoherdeboställe och ett skattehemman
i Kyrkbyn, hvarigenom dem tillhörig äng i Kungsängen
blifvit förlagd till norra utkanten af Ultuna Kungsäng, och synes
så som att någon ändring i egendomens ursprungliga areal derigenom
icke uppstått.

2:o) År 1866 egoutbyte med Upsala akademi, hvarvid kungsgården
afstått åker och tomter, hvaremot i stället erhållits ängs- och
slåttermark. Handlingarne angifva att Kungsgårdens areal derigenom
minskats med 1 ref 48 stänger.

3:o) År 1866 egoutbyte med Upsala Centralhospital, hvarvid kungsgården
afstått ängsmark och backar i närheten af hospitalet och
i stället erhållit åker, äng och backar vid Nontuna i närheten af
Lilla Djurgården. Vid detta utbyte har kungsgårdens areal minskats
med 30 ref 21 stänger.

4:o) Upplåtelse af jord till Norra stambanan, hvarigenom från egendomen
bortgått, enligt hvad nu verkstäld uppmätning och uträkning
tyckes angifva 2 tunnland, 28,8 kappland åker å Kungsängen.

5:o) Den å 1816 års karta under Ditt. H. upptagna landshöfdingens
lönejord, utgörande 11 tid 25 kpld äng å Kungsängen, hvilka finnas
i förestående egendomens egosumma intagna, tillhör numera
Ultuna, dock hafva vi icke kunnat finna huruvida vederlag derför
lemnats.

Hufvudsakliga förändringen inom egendomens område består deruti
att en stor del af Kungsängen blifvit afdikad och nu brukas såsom
åker i stället för äng, som den förut varit.

Herr direktör Norström har för oss uppgifva den nuvarande arealen
af olika slags jord utgöra:

Åker, vid Ultuna_________________________

Äkertäppor

Potatisland 1 vid Ultuna.
Experimentalfält

Kungsängen_______

torpet Bäcklösa
» Vipängeu
» Svin
» Helltorp

Graneberg_________

Lilla Djurgården.

Stora Djurgården

311	tid	8,7	kpld
9	»	9,2	»
252	))	26,3	»
43	»	10,9	»
51	»	4,3	»
16	»	28	»
42	»	16	»

Transport 727 tid 7,4 kpld

387

Transport 727 tid 7,4 kpld

Äng, under gårdens eget bruk............ 146 »15 »

torpet Bäcklösa

” Jiptog™ ................... 25 » - »

» Svia
» Helltorp

Lilla Djurgården__________________ 20 » 20,4 »

Stora Djurgården.................. 26 » 26 »

Fräkenbotten_________________________ 62 » — »

Damhagen.................. 14 » 6 »

Betesmark.............. 43 » — »

Tomter, hagar, backar och skogsmark... 352 » 16,4 »

Summa 1,417 tid 27,2 kpld.

Genom egoutbyten hafva bortgått (31

ref 69 stänger)._________________ 5 tid 21,5 kpld

Genom afträdelse till jernväg______________ 2 » 28,8 »

Kronoparken Lilla Djurgården____________ 101 » 25 »

S:a summarum 1,528 tid 6,5 kpld.

d) De särskilda egoslagens beskaffenhet:

Åkern: Vid hufvudgården, utgöres till största delen af lermylla på

mergel-ler-botten, till någon mindre del af sandmylla på underlag
af mycket varierande beskaffenhet (mellan ren sand
och lera). År till största delen mer eller mindre fullständigt
underdikad.

» Vid Kungsängen, djup, god mylla på lera.

» Vid Graneberg, mylla på underlag af olikartad beskaffenhet,
hufvudsakligen sandartad.

» Vid Stora Djurgården, hufvudsakligast lermylla på mergelbotten.

» Vid Lilla Djurgården, lermylla på lerbotten; hvarjemte antecknas
att denna åker är belägen med lutning mot norr och
nordvest samt beskuggas genom den å Kronoparken växande
skogen.

Ängen, under hufvudgården, utgöres af den del utaf Kungsängen, som
till följd af vattenflöden icke kunnat odlas. Denna äng, som
håller mylla på lera, frambringar ymnigt gräs af förnämligast
tuftåtel och ängskafle.

„ Ången vid Stora Djurgården håller mylla på lerbotten.
Ofriga ängar icke bemärkningsvärda.

Betesmarken sträcker sig utefter Fyrisåns vestra strand och begränsas
å motsatta sidan af kronoparken Åsen. Här frambringas
ett godt och i allmänhet rikligt betesfoder.

Hagar, backar och skogsmark, den senare endast vid Graneberg, är
i allmänhet stenbunden.

388

e) Utsäde och skörd:

Hvad vi härom hafva att meddela utgör uteslutande uppgifter,
som, från institutets förvaltning, benäget oss meddelats.

			U t s	ä	d e.					S	k	ö	r	d.
1 Hvete.	W 860 »3	Korn.	1 Hafre.	Ärter.	Vicker.	Potatis, j	Hvete.	w 86o CT5	Korn.	Hafre.	Ärtor. \|	Vicker.	Potatis.	Betor och morötter.	Rofvor och kålrötter.	Grönfoder.	w O:
			K			U	b		i	k		f	0	t.		Centner.
Vid jord under
eget bruk _____	153	.">''25	103	694	24	43	484	1,333	3,334	1,633	5,137	123	208	2,700	7,162,9	4,098,3	4,200	11,849
Bäcklösa.....—	—	12	0	12	2	—	20	—	72	30	72	8	—	120	—	—	—	160
Vipängen.........	—	12	G	12	2	—	20	—	72	30	72	8	—	120	—	—	—	160
Svia...............	—	12	G	12	2	—	20	—	72	30	72	8	—	120	—	—	—	160
Helltorp..........	—	12	C	12	2	Blandsäd	20	—	72	30	72	8	Blandsäd	120	—	—	—	160
St. Djurgården..	10	37	37	IS	6	50	50	70	222	222	108	24	300	300	—	—	—	480
1:1a Djurgärden.	10	20	IX	—	—	25	12	GO	120	90	—	—	150	72	—	—	—	480
Summa	173	430	272	760	38	{“}	G26	1,463	3,964	2,065	5,533	179	\| 208 \| [ 450 j	3,552	7,162,9	4,098,3	4,200	13,449

Obs. Vid jord under eget bruk är utsädet icke afdraget, hvilket äter skett vid de öfriga ställena.

f) Kreatur, som nu framfödas:

		Hästar.	Oxar.	1 Tjurar.	W O	Ungtjurar.	<© o	\|\| Kalfvar.	*1 s°	Svin och grisar.
Vid	under eget bruk varande gårdar ......	37	12	3	141	3	39	29	234	29
		2	_	_	4	_	_	_	4	2
n	» Vipängen...........................	2	—	—	4	—	—	—	4	2
n	» Svia.................................	2	—	—	4	—	—	—	4	2
»	» Helltorp............................	2	—	—	4	—	—	—	4	2
»	Störa Djurgården.....................—	4	2	—	12	—	—	—	4	4
»	Lilla Djurgården .........................	2	—	—	10	—	—	—	4	2
	Summa	51	14	3	179	3	39	29	258	43

389

g) Brukningssäitet:

I anseende till jordens olika beskaffenhet finnes åkern vid Ultima
under eget bruk vara fördelad i tre från hvarandra skilda omlopp,
nemligen:

Lerjordsomloppet och sandjordsomloppet, båda vester om ån, och
Kungsängsomloppet öster om ån.

Lerjordsomloppet, som omfattar 259 tid, 22,4 kpld, är 8-årigt
(gödslad träda, höstsäd, 3 års gräs, vårsäd, träda, höstsäd).

Sandjordsomloppet, som omfattar 51 tid, 18,3 kpld, är 5-årigt,
(gödslade rotfrukter, korn, 2 års gräs, hafre).

Kungsängsomloppet, som utgör 252 tid, 26,3 kpld, är 10-årigt,
(träda, höstsäd, 4 års gräs, 2 år hafre, rotfrukter, korn).

Vid Graneberg finnes ingen stadgad cirkulation vara införd, utan
är jordbruket der alldeles fritt.

Vid torpen och de utarrenderade gårdarne, Stora och Lilla Djurgården,
skötes åkern i tre skiften (tråda, höstsäd, vårsäd). Å Damhagen
är brukningssättet lemnadt fritt.

h) Brukningskostnad:

Egendom under eget bruk:

Underhåll af arbetsredskap samt ränta å

och förslitning af dragare___________________ 2,544: —

Inköp af kraftfoder________________________________ 13,025: 42

D:o » trävaror....._............................ 649: —

D:o » bigödningsämnen....................... 2,427: 52

Administration_____________________________________ 1,600: —

Arbetsstyrka:

30 män å 350 kronor__________ 10,500: —

10 qvinnor å 250 kronor...... 2,500: —

Legohjelp-------------------------- 3.500: — 16,500: —

Skogsarrende för kronoparken Lilla Djurgården------------------------------------------------220:
so 36,966:44

Torpet Bäcklösa: Underhåll af arbetsredskap

samt ränta å och förslitning af dragare.. 96: —■

Arbetskostnad_______________________________________ 300: — 39g

Torpet Vipängen: Lika med Bäcklösa................ 396

________ 396

Svia:

» Ilelltorpg » » » ________

Stora Djurgården: Underhåll af arbetsredskap
samt ränta å och förslitning af

dragare___________________________________________

Inköp af trävarof..................................

Arbetskostnad: 2 män å 350 kr____ 700: —■

2 qvinnor å 250 kr. 500: —
Legohjelp............. 100: —

288:

52:

1,300: ■

1,640:-

Transport kronor 40,190: 44

390

Transport kronor 40,190: 44
7) Lilla Djurgården: Underhåll af arbetsredskap
samt ränta å och förslitning af

dragare........................................... 96: —

Inköp af trävaror.................................. 30: —

Arbetskostnad: 1 man.....;........... 350: —

1 qvinna...............................— 250: —■ 600: — 726:

Summa kronor 40,916: 44

i) Orera och allmänna besvär:

1) Vid gårdarne under eget bruk:

Aflöning till presterskap och kyrkobetjening.... 765: 71

Kommunalutskylder.................................... 355: 2 9

Kontant bidrag till väghållningen------------------ 20: —

Brandstodsmedel (10 öre pr 100 kronor af ansvarighetsbeloppet)
.............................— 186: 2 8 1,327: 28

2) Torpet Bäcklösa: Kommunalutskylder ................ 4: -—■

3) » Vipängen: d:o 4: —

4) » Sina: d:o 4: —

5) » Helltorp: d:o 4: —

6) Stora Djurgården:

Aflöning till presterskap och kyrkobetjening.... 55: 54

Kommunalutskylder____________________________________ 29: o 7

Brandstodsmedel________________________________________ 6: 6 2

Skjutsentreprenad______________________________________ 7

Bevillning för inkomst af jordbruket______________ 6:60 97: 90

7) Lilla Djurgården:

Aflöning till presterskap och kyrkobetjening____ 20: —

Kommunalutskylder.................................... 10: —

Brandstodsmedel---------------------------------------- 1: 93 31: 93

Summa kronor 1,473: 11 •
k) Taxeringsvärde, enligt uppgifter från häradsskrifvarekontoren:

å egendomen inom Ulleråkers härad----- 142,400 kronor

å » » Yaksala » ..... 108,600 »

Summa 251,000 kronor. I)

I) Utarrenderade egendomar:

1) Ängen Damhagen utarrenderad till Upsala hospital från den 14
Mars 1883 till samma dag år 1888, mot årligen 25 tunnor, eller
157,5 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, som kan,
om institutets styrelse så fordrar, lösas med penningar, efter årets
markegångspris.

391

2) 3/s mantal Lilla Djurgården, utarrenderadt den 20 November 1878
till G. Björk, och kontraktet sedermera, under den 29 September
1883, transporteradt på Johan Helenius för tiden till den 14 Mars
1895 mot följande arrendeafgift och vilkor i öfrigt: 280 kub.-fot
spanmål, hälften råg och hälften korn, som, om institutets styrelse
så fordrar, skall lösas med penningar efter årets markegångspris.
Kontraktet angifver derjemte att arrendet omfattar 16 tid, 2,6
kpld åker och 20 tid, 20,4 kpld äng.

3) Lägenheten Störa Djurgården, beräknad till 1 1/s mantal, utarrenderad
den 16 September 1871 till C. G. Dahlborg och kontraktet
sedermera, under den 13:de Januari 1882, transporteradt på Gustaf
Jansson i Sursta för tiden till den 14 Mars 1887, emot följande
årliga arrendeafgift och vilkor i öfrigt: 409,5 kub.-fot spanmål,
hälften råg och hälften korn, som, om institutets styrelse så fordrar,
skall af arrendatorn lösas efter årets markegångspris; kontraktet
angifver derjemte att arrendet omfattar, enligt 1816 års
karta, 70 tid, 10 kpld åker, äng och tomter samt 42 tid, 13 kpld
utmark.

4) Torpet Bäcklösa, utarrenderadt den 14 Mars 1874 till J. E. Lindberg
på tid beroende på laga uppsägning, mot skyldighet för torparen
att utgöra 3 karldagsverken i veckan samt 78 hjondagsverken
på sommaren och 78 hjondagsverken på vintern, jemte vilkor
i öfrigt. Till bränsle eger torparen att upphugga 3 famnar kastved
samt i öfrigt stubbar, ris och skatar, då tillfälle dertill
linnes.

5) Torpet Stia, utarrenderadt den 14 Mars 1874 till A. P. Granell
och kontraktet transporteradt den 12 December 1881 på sonen
C. F. Granell, på tid beroende på laga uppsägning, mot samma
skyldighet och rättighet för torparen som nästföregående.

6) Torpet Helltorp utarrenderadt den 14 Mars 1881 till Gustaf Pettersson,
på tid beroende på laga uppsägning, mot samma skyldigheter
och rättigheter som de två nästföregående.

7) Torpjet Vipängen, utarrenderadt den 8 Mars 1883 till Anders
Eriksson, på tid beroende på laga uppsägning, mot samma skyldigheter
och rättigheter som de tre nästföregående.

m) Odlingslägenheter af nämnvärd betydenhet finnas icke.

n) Expropriation eller annan afsöndring:

För Norra stambanan äro 2 tid, 28,8 kpld afsöndrade.

III.'' Förslag till nybyggnad.

Emedan, såsom redan finnes angifvet, alla åbyggnaderna vid
hufvudgården äro i godt skick och för jordbruket tillräckliga, kan
nybyggnad derstädes icke erfordras.

392

Ä Kungsängen åter bedöma vi, att såväl ladugårds- som ladutrymmet
är för litet, hvarföre större nybyggnad derstädes torde vara
behöflig, hvarom förslag dock icke nu kan ifrågakomma.

Vid torpen och de utarrenderade lägenheterna äro åbyggnaderna
i sådant skick, att desamma må kunna bibehållas under längre tid, om
der delvis erforderliga reparationer, såsom brädfodringar, taklagningar
in. m. snarligen verkställas.

IV. Förslag till vattenaflednings- eller större afdikningsföretag.

Föreligger icke.

V. Yttrande och. förslag.

Emedan vid nu förevarande förrättning intet af de ämnen, som,
vid vanliga uppskattningar, för utarrendering af kronans jordbruksdomäner,
förekomma under denna rubrik, torde vara föremål för behandling,
så få vi endast här angifva att den utkilning af ståndskog,
som erhålles från Ulleråkers härads allmänning, finnes medtagen i
våra beräkningar öfver virkestillgången för egendomen, och att intet
är att påräkna från Danmarks sockens allmänning.

VI. Beräkning öfver den inkomst kronan kan antagas
hafva af Ultima landtegendom.

Sedan egendomen blifvit af oss undersökt så godt sådant låtit sig
göra under denna årstid, då, såsom nu är händelsen, marken är frusen
och till största delen betäckt med snö, samt med ledning af de
upplysningar som beredvilligt blifvit oss meddelade af förvaltningen
på stället, hafva vi ansett att ofvan uppgifna:

Åker vid Ultuna..............	311	tid	8,7	kpld
Akertäppor m. in.____	9	))	9,2	»
Kungsängen_____________	252	»	26,3	»
Torpen___________________	43	»	10,9	»
Graneberg...............	51	»	4,3
Lilla Djurgården......	16	»	28	»
Stora Djurgården______	42	»	16	»
Ang under eget bruk_______	146	»	15	»
Torpen_________________	25	»	—	»
Lilla Djurgården......	20	»	20,4	»
Stora Djurgården......	26	))	26	»
Fräkenbotten..................	62		—	»
Damhagen______________________	14	»	6	»
Betesmarken...................	43	»	—	))
Summa	1,065	tid	10,8	kpld.

hvilka äro af mer eller mindre god beskaffenhet, kunna motsvara 779
tid, 4,2 kpld åker af bästa slag, hvilken bör i öfverenssstämmelse
med de lokala förhållandena gifva i årlig behållning 16 kronor 80 öre

393

för hvarje sålunda uppskattadt tunland, hvilket för denna egendom
utgör 13,089 kronor 40 öre, hvarifrån likväl afgå 731 kronor, för hvilket
belopp trävaror anses behöfva inköpas, hvarefter slutliga behållningen
blifver 12,358 kronor 40 öre eller i rundt tal 12,000 kronor.

Som ofvan:

C. W. GRIPENBERG.

Carl Fock.

Carl Rudbeclc.

394

Bil. B.

År J 884 den 3 och 4 Mars instälde sig undertecknad, tillförordnad
domänintendent i länet, å Alnarps landtbruksinstitut för att
på anmodan af ordföranden i landtbruksläroverkskomitén, herr brukspatronen
och kommendören R. M. G. Montgomery Cederhielm, uppskatta
den till bemälda institut hörande jordegendom, i ändamål
att utröna densammas afkastningsförmåga, dervid biträdd af i och
för uppskattning af kronoegendomar af Malmöhus läns Kongl. hushållningssällskaps
förvaltningsutskott och länets landsting utsedda
uppskattningsmän, herrar filosofie doktorn H. ^Vinberg å Bjellerups
säteri och P. Jönsson å Ostergård.

På förhand hade undertecknad tillförordnad domänintendent uppsatt
en så lydande beskrifning öfver egendomen:

»Alnarps egendom, som enligt nedan åberopade landtmäterihandling
består af Alnarps kungsgård, n:r 12, 13 och 14 Lomma,
Hardeberga-ängen, n:r 11 Tågarp, n:r 8 Vinstorp, Fiskarelyckan,
n:r 10, ll, 13 och 14 Äkarp och ett onummereradt gatehus i sistnämnda
by, är belägen hufvudsakligen i Bara, men till någon del
i Torna härad och Lomma, Burlöfs och Hardeberga socknar af
Malmöhus län, emellan städerna Malmö och Lund, en knapp mil
från hvardera, 0,1 mil från Åkarps jernvägsstation, 0,i mil från qvarn
och 0,3 mil från kyrka.

Hela egendomens areal utgör enligt af då varande förste landtmätaren
i länet, Georg Gustafsson, den 13 Oktober 1856 upprättad
egobeskrifning 4,434 qvadratref, 79 qvadratstänger och 18 qvadratfot
eller 1,135 tunland 15,9 kappland, hvaraf torde vara:

åker under gårdens eget bruk och indelad i

cirkulation, cirka................ 620 tunl.

äng, cirka_______________ 10 »

strandbete och en del dermed i sammanhang

belägen åker, cirka.............. 203 »

park, trädgårdar och tomter, cirka ............... 70 »

vägar, cirka.............................._.............. 14 »

och bortarrenderad jord, cirka ......... 218 »

eller tillsamman 1,135 tunl.

395

Den under eget bruk varande åkern, som är i cirkulation upptagen,
består med högst få undantag af något litet sandblandad leroch
svartmylla på ler- och mergelbotten, i allmänhet med godt affall
för vattnet, ehuru en de], som utgöres af ett odladt, f. d. kärr,
har ett sämre fall.

All denna åker är dränerad och till en stor del merglad samt
befinner sig uti en särdeles hög kultur och växtkraft.

Denna åker nyttjas i 2:ne cirkulationer, hvardera med 8 skiften,
ungefär lika stora i hvarje särskild cirkulation, deraf den större,
som innefattar hufvudsakligen den högländt belägna delen af åkern,
har följande växtföljd, nämligen:

1) Träda, hvaraf en del besås med grönfoder.

2) Höstsäd, hufvudsakligen hvete.

3) Rotfrukter, hufvudsakligen sockerbetor.

4) Korn.

8) Hafre.

Och den mindre cirkulationen, som hufvudsakligen utgöres af
det förut omnämnda odlade kärret, brukas i nedannämnde växtföljd,
nämligen:

1) Träda.

2) Raps.

3) Råg.

4) Foderbetor.

5) Korn.

8) Hafre.

Ängen, som är bildad genom planering af gamla torfgrafvar och
nu vattnas genom uppdämning, är ännu endast af medelmåttig
godhet.

Det under gården brukade strandbetet är ej heller af den allra
bästa beskaffenhet, enär marken är allt för sandig och derföre tidtals
lider af torka, men i följd af de emellanåt vid högvatten skeende
öfversvämningar från saltsjön, hvilka dock ej öfvergå hela detta
bete, är gräsbetet dock ganska kraftigt och i mera våta år rätt
gifvande.

Hpp till detta strandbete ligga cirka 42 tunland mera lätt
åker, som i fritt bruk nyttjas under gården.

Den bortarrenderade jorden är af mera olika beskaffenhet, i det
en del har nära samma naturliga godhet som den under eget bruk
varande åkern, men andra delar deremot bestå af betydligt lättare
åker och sandig, ganska skral betesmark.

Denna jord är upplåten åt 8 särskilda brukare, hvilkas byggnader
dels enligt företedda brandförsäkringshandlingar, dels enligt kamrer
Klebergs uppgifter äro försäkrade för 15,350 kronor.

| Klöfver och gräs.

Klöfver och gräs.
Höstsäd.

396

Brukarne hålla för närvarande 21 hästar, 47 kor och 29 får.

Vid sjelfva gården hållas nu 42 hästar, 259 större och mindre
fäkreatur, deribland 170 kor och 163 får, förutom en del svin, hvilkas
antal naturligtvis är mycket vexlande.

Enligt kamrer Klebergs uppgifter har utsädet vid gården under
de 3:ne sista åren i medeltal utgjort 293 tunnor säd, 35 tunnor
potatis, 22 centner rotfruktsfrön, och åren 1881 och 1882, 12 kappar
raps, och den af detta utsäde vunna skörden har under samma tid,
likaledes i medeltal, utgjort 4,047 tunnor säd, 112 tunnor potatis
och 36,607 centner andra rotfrukter, till större delen sockerbetor,
samt under åren 1881 och 1882, 112 tunnor raps.

Enligt samme mans uppgifter hafva egendomens skatter, deribland
äfven de, som utgå af den bortarrenderade jorden, varit följande: Kronoskatt________________________________________

219 kr. 34 öre.

Kommunalskatt, prestlön och utgifter

till kyrkan....................... 3,513 » 68 »

soldatlön__________________________________________ 548 » 83 »

fattigvård .......... 447 »90 »

och underhåll af 5,160 fot väg, utom det

egna arbetet ___________ 507 » 80 »

Summa 5,236 kr. 55 öre.

Då egendomen skötes icke allenast med legda drängar och annat
legofolk, utan derjemte äfven lärlingarnes och elevernas arbete användes
till egendomens skötsel, har någon vägledande uppgift om den
till gårdens skötsel erforderliga arbetsstyrkan ej kunnat lemnas.

Egendomen har ingen annan skog än den cirka 50 tunland omfattande
parken, hvari finnes en mängd löfträd af olika slag och en
del planterade barrträd; torfmosse finnes ej heller.

Deremot har egendomen en annan herrlighet, som förtjena!- att
särskildt omnämnas, nämligen den ymniga tångtägt, som den har
vid angränsande kusten af Lommabugten vid Öresund, hvarigenom
en rik tillgång på gödningsämnen årligen tillföres icke allenast de
närmast kusten belägna bortarrenderade jordande, utan äfven de
under gården brukade egorna, hvilka regelmässigt gödslas med tång.

Utom de förut omnämnda byggnaderna å den bortarrenderade jorden,
bestå egendomens byggnader af:

l:o) De byggnader, som kunna anses uteslutande
tillhöra landtbruksläroverket, såsom det s. k.
slottet, lärlingsbostäderna och några mindre byggnader,
tillsammans brandförsäkrade för_________ 185,000 kronor.

2:o) De trädgårdarne tillhörande byggnader med

ett försäkringsvärde af .............................. 24,300 »

3:o) Hofbeslagsskolans byggnader, försäkrade för 42,000 »

Transport 251,300

397

Transport 251,300 kronor.

4:o) Veterinärinrättningens byggnader, försäkrade

för ......................................................... 24,300 »

5:o) De landtbruket tillhörande byggnader, nämligen:

a) Inspektorshuset, korsvirke under
spåntak, försäkradt för______

b) Ladufogdehuset, korsvirke under

spåntak, försäkradt för _________

c) Ett uthus, korsvirke under spåntak,
försäkradt för _______________

d) Smedjan, korsvirke under tegel,

försäkrad för________________________

e) 12 stycken stathus, dels tegel,
dels korsvirke under dels halm-,
dels spåntak, försäkrade för ...

f) Sadelmakarebostaden, korsvirke
under spåntak, försäkrad för

g) Oxstallet, råsten under spåntak,
försäkradt för_______________

h) Iskällaren, tegel under spåntak,

försäkradt för _____________________

i) Redskapshus, korsvirke med

brädklädsel; försäkradt för______

k) En logelänga, korsvirke med

brädklädsel; försäkrade för______

l) Mejeriet af tegel under spåntak,

försäkradt för _____________________

m) Den egentliga ladugården, be stående

af 4 större byggnader
af tegel under spåntak, försäkrade
för------------------------------ 150,000 » 230,900 »

Summa summarum 506,500 kronor.

De här under 5:o) upptagna byggnaderna äro till större delen af
utmärkt beskaffenhet, fullkomligt uppfyllande sitt ändamål och i det
närmaste tillräckliga för egendomens alla behof; endast ett svinhus,
motsvarande behofvet, saknas ännu.»

Denna beskrifning godkändes, i det undertecknade dock reservera
sig för de misstag, som beträffande fördelningen af arealen på
de olika jordslagen i brist af fullt exakta handlingar kunna hafva
egt ruin.

Till ledning för förrättningen hade undertecknade att tillgå ofvan
omförmälda egobeskrifning med tillhörande karta och ett från vederbörande
häradsskrifvare utlöst taxeringsbevis, hvilket dock ej upptager
alldeles desamma jordlägenheter, som i förestående beskrifning
enligt landtmäterihandlingarne äro uppförda; emellertid, då det för
oss varit omöjligt att under den korta tid, som stod oss till buds,

10.000 kr.

5.000 »
700 »

1,500 »

7,200 »

2.000 »
1,000 »

500 »
3,000 »

20.000 »
30,000 »

398

utröna hvilka jordebokslägenheter egentligen lyda under Alnarp,
hafva undertecknade ansett sig böra följa landtmäterihandlingarne,
helst dessa otvifvelaktigt uppgifva arealen och den omständighet, om
en eller annan lägenhet rätteligen bör hafva ett eller ett annat namn,
ej inverkar på egendomens värde.

Enligt omförmälda taxeringsbevis och, när afdrag ske rfrån taxeringsvärdet
för särskilda byggnader och Lunds domkyrkas gemensamt
med Hardeberga-ängen taxerade jord, torde taxeringsvärdet
kunna antagas utgöra 546,400 kronor för sjelfva jorden med till
landtbruket hörande byggnader, i hvilket värde då således äfven är
inbegripet jordvärdet för trädgårdar och byggnadstomter för de landtbruket
ej tillhöriga byggnader.

Då ej annat är begärdt, än att afkastningsförmågan af de med
landtbruksinstitutet förenade jordegendomar skulle utrönas, hafva undertecknade
antagit, att från värderingen bör uteslutas allt, som
icke tillhör det egentliga landtbruket, hvadan park, trädgårdar, landtbruksläroverkets,
trädgårdarnes, hofbeslagsskolans och veterinärinrättningens
byggnader ej böra tagas i betraktande, ehuru de för
fullständighetens skull i beskrifningen äro omnämnda.

Sålunda återstår att värdera sjelfva landtegendomens med dertill
hörande byggnader afkastningsförmåga eller efter afdrag af park
och vägar 620 tunland i cirkulation indelad åker, 10 tunland äng,
203 tunland strandbete och i fritt bruk varande åker samt 218
tunland bortarrenderad jord.

Hvad nu först den bortarrenderade jorden angår, så upplystes
det genom förelagda kontrakter, att den i allmänhet är bortarrenderad
på 10 år, hvaraf ett är passeradt och att den sammanlagd
gifver i årligt arrende 6,225 kronor förutom någon byggnadsskyldighet
och afgifter till en s. k. byggnadsfond eller utom dessa extra
utgifter ungefär 28 kronor 50 öre pr tunland, likväl med befrielse
från utgörandet af de jorden vidlådande onera, en afgift, som efter
jordens delvis rätt skrala beskaffenhet och den byggnadsskyldighet,
som blifvit brukarne ålagd, måste anses vara hög, om ej särskilda
omständigheter här ökade jordens förmåga att betala arrende, nämligen
tillgången till tångtägt vid kusten och närheten af Arlöfs hvitbetssockerfabrik,
hvilken i förening med den gödseltillgång, som
tångtägten lemnar, möjliggör odling af sockerbetor i ganska stor
skala.

Vid besök på de olika arrendeställena och
samtal med brukarne hafva ock undertecknade kommit
till det resultat, att dessa kunde gå ut med
de dem ålagda arrendeskyldigheter, och anse derföre,
att afkastningsförmågan af dessa bortarrenderade jordar
bör upptagas lika med de nu utgående arrendeafgifter
eller...................................................... 6,225 kronor.

Transport 6,225 kronor.

899

Transport 6,225 kronor.

Vid bedömandet af den under eget bruk varande
jordens afkastningsförmåga bör tagas i betraktande,
dels att deraf utgå onera, såväl för den bortarrenderade
jorden som för park och trädgårdar, och dels
den omständighet att ingen tillgång på kostnadsfritt
bränsle eller byggnadsmaterial finnes, Indika båda omständigheter
verka ej så litet nedsättande, men deremot
utöfvar den omständighet, att egendomen är
ovanligt väl bebyggd, den höga kultur, hvari åkern nu
befinner sig, närheten af en hvitbetssockerfabrik och
tillgången på tång, hvilkens värde dock i någon
mån motverkas deraf, att transporten af detta gödselmaterial
är temligen lång och ganska besvärlig,
återigen höjande på af kastningsförmågan. Tager man
nu i betraktande hvad andra egendomar i orten af
liknande beskaffenhet betala i årligt arrende, oaktadt
ej alltid samma gynsamma förhållanden ega rum, så
skulle för den bättre jorden en mycket hög afkastning
kunnat beräknas, om ej de senare årens ständigt
nedgående priser på landtmannaprodukter, på
samma gång, som arbetslönerna fortfarande stiga, manade
till varsamhet.

Med afseende på hvad anfördt är, anse undertecknade
sig derföre ej böra beräkna afkomsten af

egendomens 620 tunnland i cirkulation indelad åkerjord
till mer än 40 kronor per tunland eller____________ 24,800 »

och afkomsten af ängen, hvilken, som ofvan är
sagdt, icke är fullgod, ej till högre belopp än 20 kr.

per tunland eller................................................. 200 »

den vid strandbetet belägna åkern, som är af ganska
lätt beskaffenhet, anse vi deremot ej kunna afkasta
mer än 25 kronor per tunland eller för 42

tunland............................................................ 1,050 >3

hvaremot sjelfva straudbetet, som, efter afdrag
af sistberörda 42 tunland, torde utgöra 161 tunland,
i anseende till jordens dålighet och den deraf följande
osäkerheten ej kan uppskattas till mer än 10 kronor
per tunland eller ________________________________________________ 1,610 »

Summa 33,885 kronor.

gn summa, som undertecknade anse vara den jordränta, som egendomen
med fråndrag af park och trädgårdar, men med tillägg af de
för landtbruket afsedda byggnader bör kunna afkasta.

Denna summa motsvarar likväl mer än fulla sex procent af
egendomens taxeringsvärde och torde derför ej kunna anses vara för
lågt beräknad, men bör dock, om de särskilda för egendomen gynsamma
förhållandena fortfara, nämligen närheten af en sockerfabrik,

400

tångtägten och de utmärkta byggnaderna, kunna med all säkerhet,
äfven om egendomen bortarrenderas, utgå.

Val hålla undertecknade det ej för omöjligt, utan till och med
för sannolikt, att med användandet af stort kapital och vid utmärkt
skicklighet hos brukaren, en större nettobehållning, än ofvan uppkomna
summa skall kunna erhållas, men öfverskottet torde då utgöra
en lämplig ersättning för risk och intelligens och kan således
ej hänföras till jordränta eller egendomens afkastningsförmåga under
vanliga förhållanden. Som ofvan.

F. v. Ekensteen. H. O. Winberg. P. Jönsson.

401

Bil. C. (se nästa sida).

Bil. C.

Antal lärlingar rid landtbruk»-

	18 5 0		1851.	1852		1858
Fria.	Betalande.	Summa.	cj CD X P B 5’ CD >-s SO Q-i CD	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	1 Utexaminerade. 1	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade. 1
Stockholms län .................................	—		—	—	—	—	—	—	12	5	17	—	12	5	17	_
Södermanlands d:o .............................	12	6	18	9	12	7	19	9	12	3	15	9	12	5	17	9
Östergötlands d:o ..............................	—	—	18	8	18	—	26	10	12	14	26	13	12	16	28	11
Jönköpings d:o .................................	10	2	12	6	—	—	13	6	12	2	14	6	12	4	16	10
Kronobergs d:o .................................	—	—	—	—	12	—	12	-	12	—	12	—	12	—	12	12
Kalmar södra d:o ............__................	—	—	—	—	8	3	11	4	12	—	12	7	12	—	12	5
Gotlands d:o.....................................	—	—	6	6	—	—	—	6	12	—	12	—	12	—	12	12
Blekinge d:o .....................................															12	—
Malmöhus d:o...................................	—	—	—	8	—	—	20	5	12	9	21	—	12	—	36	4
Hallands d:o.....................................
Göteborgs och Bobus d:o.....................
Elfsborgs d:o, Dagsholm......................
Skaraborgs d:o, Claéstorp.....................									24	—	24	6	24	—	24	18
Vermlands d:o...................................	20	1	21	12	12	—	12	7	12	—	12	5	12	3	15	7
Örebro d:o .......................................	—	—	9	—	—	—	12	3	12	—	12	6	12	—	12	5
Yestmanlands d:o...............................	—	—	24	7	10	—	18	10	12	—	16	6	13	-	17	10
Kopparbergs d:o ................................
Gefleborgs d:o ...................................
Vesternorrlands d:o ............................
Vestelbottens d:o...............................
Norrbottens d:o .................................

J) Angående antalet lärlingar vid landtbruksskolorna under 1840-talet hafva komiterade icke
sammanställas.

403

skolorna under 1850-talet, 1)

18	5 4		1855		1856.	18	57		18	5 8.		18 5 9.	1 8 50-	5 9.
Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	1 Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	1 Utexaminerade.	2. P*	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	?''	Betalande.	Summa.	j Utexaminerade. \|	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.
12	5	17	10	12	7	19	8	12	7	19	n	19	7	19	8	12	4	16	n	12	4	16	5	_	_	140	53
12	5	17	9	12	1	13	7	14	1	15	6	16	2	18	8	16	2	18	9	16	2	18	8	—	__	168	83
12	10	22	14	12	6	18	16	12	6	18	8	12	7	19	10	12	7	19	8	—	—	—	11	—	—	194	109
12	—	17	9	12	—	18	11	12	—	19	10	12	6	18	11	16	2	18	10	—	—	—	8	—	—	145	87
12	—	12	—	12	—	12	12	12	—	12	—	12	—	12	12	12	—	12	—	12	—	12	12	—	—	108	48
12	—	12	6	12	2	14	7	12	2	14	5	16	—	16	7	12	1	13	9	12	—	12	4	—	—	116	54
12	2	14	6	8	2	10	7	9	—	9	2	9	—	9	6	9	—	9	2	12	1	13	7	—	—	94	54
6	—	6	3	12	—	12	6	12	—	12	5	12	—	12	7	16	—	16	6	—	—	—	6	—	—	70	33
12	—	34	25	12	—	26	14	17	—	26	12	15	—	23	9	15	—	19	13	—	—	23	7	—	—	228	97
—	—													12		12	4	16	—		—		10	—	—	28	10
—	—	—	—	12	2	14	—	12	—	17	7	12	4	16	8	12	3	15	8	12	2	14	8	—	—	76	31
24	—	24	6	24	—	24	.18	—	—	24	6	—	—	24	18	24	—	24	6	24	—	24	18	—	—	192	96
12	—	12	5	12	4	16	10	12	11	23	4	12	5	17	10	12	7	19	4							147	64
12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	11	—	11	5	—	—	116	49
12	—	17	8	12	—	15	8	12	4	16	7	12	—	17	9	12	—	18	8	—	—		11	—	—	158	84
—	—	—	—	—	—	8	—	—	—	8	_	12	2	14	—	12	—	12	8	12	3	15	4	_	_	57	12
—	—	—	—	12	1	13	—	12	—	12	10	12	—	12	2	12	—	12	10	7	—	7	2	—	—	56	24
																				''6		6			-	6	-
—	-	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	9	—	9	—	—	-	9	—

lyckats erhålla ens någorlunda fullständiga uppgifter, hvarför någon tabell häröfver icke kunnat

404

Bil. C. (Forts.) Antal lärlingar vid landtbruks

	18 60.	1861		1 8 62.	186 3.
P*	Betalande.	Summa.	cj e-t- CD X P B B CT5 •-i P P-1 JO	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	w Cl p & p-> n	Summa.	Utexaminerade. 1
Stockholms län...................................	16	—	16	10	13	—	13	6	13	i	14	7	16	—	16	6
Södermanlands d:o...................-..........	16	2	18	10	16	2	18	9	16	2	18	9	16	2	18	9
Östergötlands d:o...............................	12	7	19	8	12	7	19	11	13	7	20	8	12	8	20	11
Jönköpings d:o................-.................	16	5	21	11	16	4	20	11	16	6	22	9	16	2	18	9
Kronobergs d:o..................................	18	—	18	—	13	—	13	9	13	—	13	7	12	—	12	7
Kalmar södra d:o...............................	14	—	14	8	12	—	12	6	12	—	12	6	15	—	15	6
D:o norra d:o ..............................
D:o Öland ..................................																—
Gotlands län .....................................	13	—	13	5	12	—	12	8	12	1	13	5	14	-	14	8
Blekinge d:o._....................-...............	12	3	15	9	15	—	15	6	12	3	15	9	15	—	15	6
Kristianstads d:o................................	—	-	—	—	7	—	7	-	13	5	18	—	13	5	18	9
Malmöhus d:o....................................	12	7	19	12	13	3	16	7	13	5	18	11	15	5	20	5
Hallands d:o.....................................	12	2	14	—	15	1	16	11	15	—	15	—	15	—	15	12
Göteborgs och Bohus d:o.....................	12	—	12	6	12	1	13	5	12	1	13	6	12	1	13	7
Elfsborgs d:o, Kilanda.........................	12	—	12	6	12	—	12	8	12	-	12	5	13	—	13	7
D:o d:o, Semsholm.....................-
Skaraborgs d:o, Claestorp....................	24	-	24	6	24	—	24	18	24	—	24	6	24	-	24	18
D:o d:o, Såtenäs.......................
Vermlands d:o, Gårdsjö.......................	12	2	14	7	12	7	19	9	12	10	22	7	12	7	19	13
Örebro d:o........................................	12	—	12	6	14		14	5	13	1	14	7	13	1	14	7
Yestmanlands d:o...............................	12	—	13	10	12	5	17	9	12	3	15	8	12	3	15	8
Kopparbergs d:o.................................	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	12	-	12	6
Gefleborga d:o ...............................—	10	—	10	10	14		14	—	14	—	14	14	10	—	10
Vesternorrlands d:o.............................	9	—	9	9	12		12	—	12	—	12	9	6	—	6	2
Jemtlands d:o....................................	—	-	—	—	-	—	—	—	8	—	8	—	13	—	13	—
Vesterbottens d:o................................	12	—	12	—	12		12	6	12	—	12	6	12	—	12	6
Norrbottens.......................................	6		6	—	9		9	4	12	—	12	—	7	—	7	6

405

skolorna under 1860-talet.

	1864			1 8 6 5.			1 8 6 6.			1 867.			1 8 68.			1 8 69.		1 8 6 0—6 9.
	tÖ ca	03	a CE X		tö CD	03	Cj CE X		tö	03	CD X		tö CD	03	d CD P		tö CD	03	cl c+- CD X		tö Q	03	d CE *		CD	03	d CD X
	P	e g	b		as	O	b	d 2.	?	O 3	B_	d i		O P	EL	d ►-s	P	O 3	B	d		O 3	g		P	O	3_
as	eu CD	g ps	a CD P eu CD	P	O-i CD	§ SS	o CD P Oj ''E	p	b (O, CD	B P	a p eu CD		o eu CD	3 p	P CD <~i P O-i CD	P	e! eu CD	3 ?	CD P eu CD	P	p o	B P	CD P eu Q	p	P CD	1	P CD >-t P O-i
16	_	16	7	15	_	15	6	14	_	14	8	12	1	13	6	12	1	13	7	12	i	13	5	_	—	143	68
16	2	18	8	16	2	18	10	16	2	18	8	16	3	19	10	16	2	18	9	16	3	19	9	—	—	182	91
14	6	20	9	14	6	20	10	14	6	20	10	14	6	20	10	12	7	19	10	13	5	18	9	—	—	195	96
16	3	19	11	16	1	17	9	15	1	16	9	14	4	18	11	13	2	15	6	12	2	14	7	—	—	180	93
12	—	12	5	12	—	12	7	12	—	12	5	12	—	12	12	13	—	13	—	—	-	13	9	—	—	130	61
13	1	14	7	13	1	14	7	14	1	15	6	12	1	13	7	12	1	13	6	12	1	13	7	—	—	135	66
12	—	12	—	13	—	13	4	17	2	19	10	17	—	17	10	14	—	14	8	12	2	14	6	—	—	89	38
—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	12	-	12	—	12	—	12	4	12	-	12	4	—	—	36	8
13	—	13	7	12	—	12	6	12	—	12	5	13	1	14	7	13	—	13	7	12	—	12	5	—	—	128	63
14	—	14	8	12	—	12	6	12	—	12	5	12	—	12	6	12	—	12	6	—	—	12	6	—	—	134	67
12	5	17	7	14	3	17	7	14	3	17	5	18	—	18	8	20	—	20	8	16	—	16	10	—	—	148	54
12	4	16	11	12	4	16	6	13	3	16	7	12	4	16	9	20	—	20	5	12	4	16	12	—	—	173	85
12	—	12	1	13	—	13	6	12	—	12	6	14	—	14	5	12	—	12	6	—	—	12	-	—	—	135	47
12	—	12	6	12	2	14	6	12	2	14	6	12	2	14	10	12	2	14	4	—	—	16	10	—	-	135	66
12	—	12	6	12	—■	12	6	12	—	12	5	12	—	12	7	12	—	12	5	—	—	12	6	—	—	121	61
—	—	12	—	12	—	12	—	12	c-	12	5	12	—	12	7	12	—	12	5	—	—	12	7	—	—	72	24
12	—	12	6	12	1	13	6	15	—	15	7	18	—	18	9	15	—	15	9	—	—	16	6	—	—	185	91
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	16	—	16	8	21	—	21	8	—	—	20	12	—	-	57	28
12	4	16	6	12	4	16	12	12	2	14	4	12	4	16	11	12	2	14	3	12	2	14	8	—	-	164	80
14	—	14	7	14	—	14	7	14	—	14	7	14	—	14	6	14	—	14	7	—	—	14	7	—	—	138	66
12	4	16	10	12	2	14	6	12	2	14	8	12	2	14	7	12	1	13	8	—	—	12	3	—	—	143	77
14	—	14	6	14	—	14	6	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	—	—	124	60
15	—	15	9	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	—	—	9	6	—	—	120	63
10	-	10	3	10	—	10	6	7	—	7	4	9	—	9	3	11	—	11	6	—	—	12	5	—	—	98	47
13	—	13	7	12	—	12	5	12	—	12	6	12	2	14	6	12	—	12	6	—	—	9	5	—	—	93	35
12	—	12	5	12	—	12	7	12	—	12	5	12	—	12	7	12	—	12	5	—	—	12	7	—	-	120	54
9	_	9	—	8	__	8	5	11	—	11	3	12	2	14	6	11	—	11	5	—	—	12	5	—	—	99	34

406

Bil. G. (Forts.)- Antal lärlingar vid lantbruk»-

		1 S 7 0	■		1871		18 7 2.	1873	•
''•M	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade. \|	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	\| Utexaminerade. \|
Stockholms län..................................	13	_	13	7	12	_	12	6	13	i	14	6	12	3	15	7
Södermanlands d:o..............................	—	—	19	9	—	—	17	9	15	i	16	7	16	—	16	9
Östergötlands d:o.....................	—	—	18	9	12	7	19	9	12	8	20	10	12	8	20	10
Jönköpings d:o............	12	i	13	7	12	1	13	6	12	4	16	8	12	2	14	8
Kronobergs d:o..........	—	—	13	2	—	—	16	12	8	—	8	4	—	—	12	4
Kalmar södra d:o....................	12	3	15	8	12	2	14	8	14	—	14	7	12	1	13	5
D:o norra d:o..............	12	2	14	7	12	1	13	6	14	—	14	6	—	—	14	6
D:o Öland .........	12	—	12	7	—	—	9	3	11	—	11	5	—	—	11	6
Gotlands län .....................................	14	—	14	6	—	—	14	8	14	—	14	6	12	—	12	6
Blekinge d:o..............	12	—	12	6	12	—	12	6	—	_	12	6	12	—	12	6
Kristianstads d:o.........	12	—	12	6	12	—	12	5	—	—	19	6	20	—	20	11
Malmöhus d:o.............	—	—	18	9	12	4	16	10	—	—	16	6	—	—	20	7
Hallands d:o ..............	—	—	12	6	12	—	12	6	—	—	12	■5	—	—	12	7
Göteborgs och Bohus d:o	12	—	12	6	16	—	16	6	—	—	20	10	—	—	20	10
Elfsborgs d:o, Kilanda . .	12	—	12	6	12	—	12	6	—	—	12	6	—	—	12	6
D:o d:o, Semsholm____	12	—	12	5	12	—	12	7	—	—	12	5	—	—	12	6
Skaraborgs d:o, Claéstorp .	—	—	16	9	12	2	14	6	—	—	14	8	—	—	14	6
D:o d:o, Såtenäs......	12	6	18	9	18	—	18	8	—	—	16	7	—	—	18	9
Vermlands d:o, Gårdsjö . .	12	2	14	6	12	2	14	7	—	—	13	7	—	—	14	6
D:o d:o, Sjöstad......................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Örebro d:o..............	—	—	14	7	—	—	13	7	12	—	12	6	—	—	12	6
Vestmanlands d:o ..	13	—	13	8	12	1	13	5	—	—	13	7	13	—	13	6
Kopparbergs d:o ..	11	—	11	6	11	—	11	4	—	—	13	7	—	—	12	6
Gefleborgs d:o ..	12	—	12	4	12	—	12	6	—	—	12	6	—	_	13	6
Vesternorrlands d:o	—	—	12	—	''	—	12	10	—	—	5	2	—	_	10	3
Jemtlauds d:o....................................	—	—	11	3	—	—	11	8	—	—	6	3	—	—	7	4
Vesterbottens d:o .. .........''/-----	12	—	12	5	—	—	12	7	—	—	12	5	—	_	12	6
Norrbottens d:o ...	12	—	12	6	—	—	8	5	-1	—	8	4	—	_	7	4

407

skolorna under 1870-talet.

1874.	18 7 5.	18 7 6.	18 7 7.	1878.	187 9		1870	— 7 9.
1? P*	Betalande.	Summa.	\| Utexaminerade.	p*	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	P*	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	P*	Betalande.	Summa.	Utexaminerade. 1	2. p*	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	2. p’	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	P*	Betalande.	Summa.	Utexaminerade. 1
13	i	14	7	12	4	16	7	_	_	15	9	_	—	13	9	—	—	15	6	—	—	17	9	_	—	144	73
16	i	17	7	16	2	18	9	16	2	18	8	16	4	20	10	16	2	18	9	16	2	18	9	—	—	177	86
12	8	20	10	15	5	20	10	12	8	20	10	12	8	20	10	14	6	20	10	15	5	20	10	—	—	197	98
11	2	13	5	15	2	17	8	14	4	18	12	15	5	20	11	14	4	18	14	12	4	16	8	—	—	158	87
—	—	12	6	—	—	15	4	13	3	16	6	—	—	21	9	14	4	18	8	—	—	19	8	—	—	150	63
12	4	16	10	12	9	21	14	12	4	16	6	14	6	20	13	12	4	16	9	—	—	24	12	—	—	169	92
12	—	12	6	12	—	12	5	12	—	12	7	12	—	12	5	12	—	12	6	-	—	12	6	—	—	127	60
12	1	13	4	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	5	14	—	14	7	13	—	13	7	—	—	119	56
12	—	12	6	12	—	12	6	14	—	14	6	14	—	14	8	—	—	12	6	—	—	14	6	—	—	132	64
12	—	12	6	12	__	12	6	12	—	12	6	12	—	12	5	—	—	12	6	—	—	12	6	—	—	120	59
—	—	17	7	19	2	21	8	—	—	21	11	19	4	23	9	19	7	26	13	21	1	22	12	—	—	190	88
—	—	21	13	—	—	23	8	16	5	21	12	—	—	19	8	—	—	25	11	—	—	22	9	—	—	201	93
—	—	12	5	—	—	10	3	—	—	9	6	—	—	12	3	13	—	13	7	—	—	7	—	—	—	in	48
—	—	20	10	12	10	22	10	—	—	22	12	19	—	19	9	20	2	22	10	22	2	24	11	—	—	197	94
—	—	13	5	—	—	15	8	—	—	15	7	—	—	14	8	—	—	14	6	—	—	14	8	—	—	133	66
—	—	12	6	—	—	11	6	12	—	12	5	12	—	12	7	13	—	13	5	14	1	15	8	—	—	123	60
16	—	16	9	15	—	15	8	—	—	16	8	—	—	18	9	—	—	20	9	—	—	23	11	-	—	166	83
16	—	16	8	18	—	18	9	16	—	16	7	—	—	18	9	12	6	18	9	18	—	18	8	—	-	174	83
12	4	16	8	12	6	18	6	12	5	17	9	12	2	14	6	12	—	12	8	12	3	15	5	—	—	147	68
																										11	—
13	—	13	6	13	—	13	7	12	2	14	5	13	1	14	6	—	—	13	7	12	—	12	6	—	—	130	63
13	—	13	7	—	—	13	6	12	—	12	5	13	1	14	7	12	2	14	7	13	—	13	6	—	—	131	64
—	—	11	6	_	—	10	4	12	—	12	6	12	1	13	6	12	1	13	5	12	—	12	5	—	—	118	55
12	—	12	5	12	—	12	7	—	—	11	5	12	—	12	6	12	—	12	6	12	—	12	6	—	—	120	57
—	—	3	1	—	—	11	2	—	—	13	9	—	—	12	4	11	—	11	9	—	—	11	2	—	—	100	42
—	—	—	—	5	—	5	—	—	—	6	3	—	—	10	—	—	—	9	3	-	—	11	8	—	—	76	32
—	—	13	6	—	—	11	7	12	—	12	4	12	2	14	8	—	—	12	5	—	—	12	6	—	—	122	59
—	—	2	—	—	—	7	2	—	—	7	5	—	—	6	—	—	—	6	2	—	—	111	1 4	—	—	74	32

408

Bil. G. (Forts.)

Antal lärlingar vid landtbruksskolorna under 1880—1882,

	1880.	1881.	1882.	Summa utexa minerade.
Kria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.	Fria.	Betalande.	Summa.	Utexaminerade.
Stockholms läns...............	17	—	17	7	—	—	15	8	—	—	15	8	23
Södermanlands d:o.___________	16	4	20	8	16	4	20	10	—	—	18	10	28
Östergötlands d:o ............	21	—	21	11	-	—	21	10	—	—	20	10	31
Jönköpings d:o................	14	5	19	12	13	4	17	11	12	4	16	10	33
Kronobergs d:o ...............	—	—	13	6	13	1	14	5	12	—	12	6	17
Kalmar södra d:o ............	—	—	13	6	—	—	25	10	12	10	22	13	2!)
D:o norra clio ............	16	7	23	15	12	—	12	6	—	—	12	6	27
D:o Öland .................	—	—	12	6	12	—	12	7	—	—	12	5	18
Gotlands län ...................	—	—	13	7	13	—	12	5	—	—	12	6	18
Blekinge d:o ...................	—	—	12	6	12	—	12	5	—	—	12	6	17
Kristianstads d:o..............	21	2	23	10	20	2	22	13	16	1	17	7	30
Malmöhus d:o..................	—	—	17	10	—	—	16	9	—	—	13	7	20
Hallands d:o...................	—	—	13	5	10	—	10	6	—	—	16	9	20
Göteborgs och Bohus d:o ...	20	2	22	13	21	3	24	9	20	3	23	15	37
Elfsborgs Kilanda d:o _______	—	—	14	6	—	—	15	8	—	—	14	7	21
D:o Semsholm d:o____	—	—	13	7	—	—	—	—	—	—	13	7	14
D:o Kristinedal d:o ...	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6	—	—
Skaraborgs Claestorps d:o ..	23	—	23	13	22	—	22	11	—	—	20	13	37
D:o Såtenäs d:o______	—	—	19	10	—	—	18	9	—	—	20	9	28
Vermlands Gårdsjö d:o......	12	8	20	9	12	—	12	5	—	—	15	8	22
D:o Sjöstad d:o.......	—	—	11	—	—	—	17	10	—	—	15	6	16
Örebro d:o .....................	—	—	14	6	—	—	14	7	—	—	14	7	20
Vestmanlands d:o.............	—	—	13	7	—	—	—	7	12	2	14	8	22
Kopparbergs d:o...............	—	—	11	6	12	1	13	6	—	—	12	9	21
Gefleborgs d:o..................	—	-	12	6	—	—	12	6	—	—	12	6	18
Vesternorrlands d:o ..........	—	—	15	9	—	—	12	6	—	—	12	7	22
Jemtlands d:o..................	—	—	10	5	—	—	12	4	8	2	10	7	10
Yesterbottens d:o.............	—	—	14	6	—	—	13	7	—	—	12	6	19
Norrbottens d:o ...............	—	—	12	7	—	—	12	5	—	—	13	7	19

409

Bil. J). (se nästa sida).

410

Bil. D. Lärlingarnes ålder rid inträdet

								L	e f-
	15.	16.	17.	18.	19.	20.	21.	22.	23.
Hesselby.........................................	—	—	—	—	1	3	9	22	11
Väderbrunn......................................	—	—	—	1	1	1	—	28	26
Haddorp och Bjerka-Säby....................	—	—	—	—	1	—	11	32	31
Johannisberg....................................	—.	—	2	4	6	10	17	19	15
Tranhult.........................................	—	—	—	10	14	11	6	10	6
Applerum........................................	—	—	-v-	22	26	16	22	12	18
Yindö.............................................	—	—	—	2	1	—	3	17	18
Borgholm........................................	—	—	3	13	7	9	10	8	5
Stenstuga________________________________________	—	—	4	20	15	8	9	7	5
Marielund.......................................	—	—	1	1	7	8	13	8	8
Tunbyholm......................................	—	—	—	9	9	16	20	17	13
Oregården .......................................	—	—	—	1	1	3	16	22	15
Slef...............................................	—	—	—	8	3	7	6	1	5
St. Yrem........................................	—	—	—	15	12	14	7	19	14
Kilanda...........................................	—	—	—	2	5	1	6	9	16
Semsholm........................................	—	—	—	9	10	5	4	11	12
Kristinedal.....................................	—	—	—	1	1	2	—	1	—
Claestorp.........................................	—	—	—	4	5	3	10	31	21
Såtenäs...........................................	—	—	—	—	—	—	3	24	29
G ård sjö...........................................	—	—	—	5	7	6	12	18	19
Sjöstad...........................................	—	—	—	1	4	8	4	7	4
Lund..............................................	—	—	—	—	—	—	—	16	22
Stenby............................................	—	—	—	3	—	—	6	20	17
Vassbo............................................	—	—	—	10	8	8	10	8	8
Vall...............:...............................	—	—	—	7	5	14	6	12	7
Nordvik..........................................	1	2	2	8	12	7	9	5	4
Ope...............................................	—	—	—	11	9	9	6	6	6
Yttertafle.........................................	1	3	10	3	13	6	7	5	3
Aminne...........................................	—	4	7	5	3	7	—	2	—
Summa	2	9	29	175	186	182	232	397	358

411

i skolan under åren 1873—1882.

n a	[ s å	r.											Antal lärlin-	Medel-
24.	25.	26.	27.	28.	29.	30.	31.	32.	33.	34.	35.	36.	gar.	ålder.
10	10	11	2	2	2	—	—	1	—	—	—	—	84	23,68
11	11	6	8	1	2	1	—	—	—	—	—	—	97	23,65
15	6	3	1	2	—	—	—	—	—	—	—	—	102	22,92
12	4	5	2	2	2	—	—	—	—	—	—	—	100	22,26
4	1	3	2	—	1	—	—	—	—	1	—	—	69	21,26
7	4	4	6	1	—	—	—	—	1	—	—	—	139	21,19
11	7	2	3	2	1	—	2	—	—	—	—	—	69	23,10
4	2	3	2	1	—	—	—	—	—	-	—	—	67	20,97
2	4	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	76	20,20
6	3	2	2	1									60	21,90
13	3	7	5										112	21,87
14	11	6	5	2	2	2	—	—	1	—	—	1	102	23,60
2	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	35	20,7 7
11	12	3	3	1	—	—	1	—	—	—	—	—	112	21,85
20	4	6	1	1	—	—	—	—	—	1	—	—	72	23,16
2	7	—	1	2									63	21,58
—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6	20,66
15	8	4	3	—	—	1	—	1	—	—	—	—	106	22,78
17	4	9	2	2								—	90	23,44
16	9	4	3	—	—	—	—	—	2	—	—	—	101	22,65
1	3	1	—	1	1	—	—	—	—	—	—	—	35	21,88
13	10	2	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	66	23,60
11	5	2	4										68	22,94
4	5	3	1	—	2	1	—	-	—	—	—	—	68	21,70
7	2	2										40 år.	62	21,32
1	2	2	1	3	1	—	—	—	—	—	—	i	61	21,14
5	6	2	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	62	21,50
4	2	3	1	1	1	1	—	—	—	1	—	—	65	20,80
1	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	31	19,00
239	ISO	96	59	27	17	6	3	3	4	4	—	2	2,180	22,18

412

Bil. E.

Undervisningstid vid de

Hesselby ...............

Väderbrunn............

Bjerka-Säby ...........

.Tohannisberg...........

Tranhult................

Applerum ..............

Vindö....................

Borgholm...............

Stenstuga ..............

Marielund..............

Tunbyholm ............

Oregården ..............

Klef .....................

St. Vrem...............

Kilanda.................

Semsholm..............

Kristinedal..............

Claéstorp ...............

Såtenäs .................

Gårdsjö .................

Sjöstad..................

Lund....................

Stenby ..................

Vassbo ..................

Vall .....................

Nord vik.................

Ope......................

Ytter tafle...............

Aminne.................

< p-, CD 9? i-*# C ep	W p: et- c4- CD 9? C? 5'' qq	Räkning.	Geometri.	Jo	rdbrukslära.
K1 CD P: 9? X p V ?	Agronomi.	Betings- kunskap.	Summa.
1	30	310	45	40	2	oo	24»
52	26	245	30	—	200	10	21»
115	92	184	46	—	C	2	92
60	60	270	90	12	203	15	230
	o b	e s	t.		o b	e s	*
?	55	60	35	61	103	10	174
100	96	192	72	20	144	164
48	48	144	48	—	172	172
3	38	250	50	—	90	90
140	100	300	35	20	160	180
30	130	220	40	20	125	145
80	40	95	45	20	100	120
94	122	16	9	10	120	130
4	75	450	521	171	3221	340
113	151	160	65	—	121	121
176	88	176	33	—	66	06
113	151	160	65	—	121	121
125	14	125	36	—	100	100
156	104	312	52	52	78	—	130
1	20	2	DO	25	100	10	135
80	120	250	80	—	108	—	108
1	32	138	126	—	2	>A	224
106	44	232	80	8	264	—	272
20	100	140	—	30	140	170
1	20	120	45	—	150	150
126	1	79	—	154	154
48	48	262	98	—	72	72
210	225	402	162	—	177	177
98	116	246	116	18	366	384

413

lägre Landtbruksskolorna.

H	u s d j	u r s s	c ö t s e 1.	Bokhålleri.	Skogshushåll- ning.	Trädgårds- skötsel.	Öfni	n g a r.	Extra läro- ämnen.	l:sta året.	2:dra året.	Summa timmar.
Anatomi.	Husdjurs- skötsel.	Veterinär.	Hofbeslag.	Summa.	Linear- ritning.	Fältmätn. o. afvägn.
i	30	o b	8 t.	_	obest.	50	obest.	100	40	—	—	—	—
—	105	—	12	117	84	14	10	84	40	—	258	654	912
—	69	13	10	92	46	23	—	92	46	46	276	598	874
45		120		105	60	30	10	40	20	—	310	725	1,035
	b	e 8	t.	—		0	b e	8 t.		—	—	—	—
—	no	20	20	150	80	24	10	120	24	50	—	-	782
—	108	50	30	188	100	20	—	160	120	—	456	756	1,212
12		104		no	48	32	—	260	48	16	400	580	980
—	60	30	—	90	50	50	50	96	48	—	488	624	1,112
	no		no	30	30	—	60	60	—	315	730	1,045
30	125	20	20	195	30	30	—	8	9	—	320	580	900
20	60	^85	25	140	40	10	20	80	80	140	200	690	890
10	92	20	16	138	14	25	—	13	0	—	238	604	842
—	230	90	90	410	37}	30	—	120	obest.	—	745	1,170	1,915
—	73	22	—	95	63	17	14	50	25	—	—	—	874
—	e	6	—	00	88	22}	10}	88	48	—	220	642	802
—	95	—	95	63	17	14	50	25	—	—	—	874
obest.	30	40	—	70	26	10	6	100	64	—	250	426	070
—	52	27	25	104	obest.	13	13	96	48	—	416	468	1,028
—	13	0	—	130	36	35	75	55	20	—	366	440	800
55	107	45	20	227	40	30	25	130	—	80	490	680	1,170
—	(	8	20	88	14	54	36	7	2	—	396	488	884
—	152	—	152	22	32	12	48	30	—	394	636	1,030
—	140	—	140	100	30	30	140	100	80	340	710	1,050
—	96	40	24	100	12	48	12	90	60	—	354	463	817
—	154	—	154		0	b e	S t.		—	—	—	—
—	36	12	—	48	24	7*	7}	70	27	321	391	712
—	192	—	192	—	102	—	60	40	—	630	940	1,570
—	162	72	48	282	obest.	30	—	80	40	—	—	—	—

414

Bil. F.

Extra läroämnen vid landtbruk» skolorna.

Hesselby........... Korgflätning och biskötsel.

Väderbrnnn ....... Inga.

Bjerka-Säby....... Naturlära, svenska språket.

Johannisberg______ Anatomi.

Tranhult........... Mejerilära.

Applerum.......... Kemi, fysik (ångmaskinlära), geologi, svampkännedom, nya dikeslagen.

kommunalförfattningar, historia, statskunskap.

Vindö............... Inga.

Borgholm ......... Dubbelt bokhålleri, naturlära (meteorologi), mjölkhushållning.

Stenstuga.......... Undantagsvis för någon mera försigkommen lärling.

Marielund......... Inga.

Tunbyholm________ Anatomi, mjölkhushållning, metriska mått- och vigtsystemet.

Oregården ....... Kameralistik och ekonomisk rättskunskap, mjölkhushållning, kemi,

geologi, fysik (meteorologi), nationalekonomi.

Klef ................ Inga.

St. Vrem.......... Inga.

Kilanda ............ Biskötsel, afsigten med jordbruksstatistiken.

Semsholm ......... Ingå.

Kristinedal ________ Icke ännu, men framdeles i biskötsel och humleodling.

Claéstorp.......... Metriska systemet.

Såtenäs............. Inga.

Gårdsjö............. Svampkännedom, fiskodling.

Sjöstad............. Kemi och fysik.

lund ............... Kemi, geologi och mjölkhushållning.

Stenby ............. Inga.

Vassbo............. Kemi, fysik.

Vall ................ Hushållsplan för mindre landtegendomar.

Nordvik............ Ingå.

Ope................. Komunalförfattningar, mjölkhushållning.

Yttertafle.......... Inga. i

Aminne ............ Ej regelmässigt.

415

Bil. G.

Tid för sjelfstudium vid laudtJmiksskolorna.

Hesselby........... Andra året 2 timmar dagligen under vintern, 1 timme under våren

och sommaren samt hela tiden från början af Oktober till examen.

Väderbrunn....... Andra året 2 timmar dagligen i 8 månader, första året likaledes

2 timmar dagligen de fem första söckendagarne i veckan samt 4
timmar på lördagarne under 8 månaders tid. Denna fritid bortgår
dock för de lärlingar, som hafva turer.

Bjerka-Säby...... 2 timmar hvarje afton under vintern samt tiden efter slutadt betings arbete.

Johannisberg...... Omkring 400 timmar under hela kursen.

Tranhult........... Alla lördagsaftnar efter kl. 6 och öfriga söckendagar efter kl. 7 e. m.

under sommaren.

Applerum ......... En half timme före hvarje morgonlektion samt tiden efter slutadt

betingsarbete.

Vindö............... 2 timmar hvarje eftermiddag under vintern och för afgående lärlingar

från början af Oktober till examen.

Borgholm.......... 1 timme före och 2 timmar efter hvarje aftonlektion samt de lördags aftnar

under vintern då lektioner ej hållas.

Stenstugu.......... Hvaije lördagsafton under den årstid, då lektioner hållas.

Marielund ......... 1 timme om morgonen och efter kl. 8 om aftonen under vintern samt

hela tiden från den 15 Oktober intill examen.

Tunbyholm........ 40 dagar hvarje år.

Oregården......... Första året en eftermiddag i hvarje vecka, andra året fem eftermid dagar

i hvarje vintervecka, allt med undantag af en timmes undervisning.

Klef ................ 86 dagar under hela kursen.

St. Vrem.......... Andra året 3 timmar dagligen under vintern samt 2V2 under sommaren.

Kilanda............ 92 timmar hvarje år.

Semsholm ......... Andra året en del af lördagarne från den 1 November till den 15 April.

Kristinedal........ Hvarje lördag efter kl. 5 e. m. under halfva året.

Claestorp.......... Andra året från kl. 5 till 7 hvarje morgon under tiden från den 1

Oktober till den 15 April.

Såtenäs............. Första året 130 timmar, andra året 234 timmar.

Gårdsjö............. 1V2 timme alla dagar under vintermånaderna samt dessutom några

fridagar vid behof.

Sjöstad............. Andra året från den 10 Oktober till examen förutom julferier.

Lund................ Första året 160 timmar, andra året 312 timmar.

Stenby.............. Omkring 60 k 70 timmar under hela kursen.

Vassbo ............. Andra året från den 1 Oktober till* examen samt någon tid efter lek tioner

och betingsarbeten.

Vall ................ Under vintern från skymningens inbrott, under sommaren från kl.

V2 8 e. m. samt några dagar före examen.

Nordvik............ Andra året 2 å 3 veckor före examen.

Ope................. Alla lördagsaftnar under den årstid då lektioner hållas samt dessutom

någon tid före och efter aftonlektionerna.

Yttertafle.......... Omkring 2 timmar dagligen under hela året.

Aminne............ Andra året 6 å 8 dagar före examen utom julferierna.

416

Bil. H.

läroämnena vid landtbruksinstituten samt förslag
i fråga om undervisningens omfattning.

A. Grundläggande ämnen:

Fysik: allmän fysik;
meteorologi;
mekanik.

Kemi: oorganisk:
organisk;
analytisk;
kemisk teknologi.

Geologi.

Botanik.

Zoologi.

Anatomi och fysiologi in. m. samt husdjurens sjukvårdslära.

B. Hufvudämnen:

Jordbrukslära:

teoretisk;
praktisk.

Husdjurslära.

Mejerilära.

Maskin- och byggnadslära:
maskinlära;
fältbyggnadslära;
husbyggnadslära.

Landtbruksekonomi.

Bokföring.

C. Biämnen:

Skogshushållning.

Trädgårdsskötsel.

Fältmätning och afvägning.

Ritning.

Nationalekonomi.

Ekonomisk och kommunal rätt.

417

Allmän fysik:

Fysik.

Inledning:

Mått, mål och vigt, egentlig vigt;

kapillärfenomen, vätskors kohesion och adhesion; diffusion
och endosmosj

gasformiga kroppar: gasers allmänna egenskaper, absorption
och diffusion;

lufttrycket, mariotteska lagen; barometern, manometern,
vakuoinetern, luftpumpen.

Optik:

Ljuset, dess reflexion och brytning, prisma, linser, tuber,
mikroskop.

Värmelära:

Kroppars utvidgning; termometern; värmets strålning och
ledning; specifikt värme; smältning, afdunstning, ångbildning,
kondensering; eqvivalens mellan värme och mekaniskt
arbete; förbränning: brännmaterialiers värmeeffekt,
förbränningsprodukter, eldstäder; uppvärmning och ventilation
af byggnader, torkning.

Magnetism:

Kompassen.

Elektricitet:
Åskledare.

Meteorologi:

Regelbundna och oregelbundna väderleksfenomen, vindar, molnbildning,
nederbörd, klimat;

synoptiska kartor.

Mekanik:

Geometrisk rörelselära:

Hvila och rörelse, enformig, rörelse, hastighet, enformig föränderlig
rörelse, acceleration, parallelrörelse, rotationsrörelse
(vinkelhastighet och vinkelacceleration), relativ
rörelse, sammansättning af enformig och enformigt föränderlig
rörelse.

Materiela punktens mekanik:

Materie, tröghet, kraft (konstant och föränderlig), lagen för
verkan och motverkan, massa, sammansättning och sönderdelning
af krafter, parallela krafter, tyngdpunkt, kraftpar,
kraftmoment, mekaniskt arbete, mekanisk effekt,
hästkraft.

418

Dynamik:

Lefvande krafternas princip, friktion, styfhet (passiva motstånd),
stöt.

Statik: *

Lagen för jemnvigt, stabilitet, spänstighet och hållfasthet,
maximum af påkänning.

Hydrostatik:

Lagen för hydrostatisk tryck (horisontaltryck och vertikaltryck),
Archimedes princip, flytande kroppars jemnvigt.

Hydrodynamik:

Vätskors utströmning, stöt och reaktion.

Kemi:

Oorganisk kemi:

Inledning:

Kemiens begrepp, lagarne för de kemiska föreningarne, kemiska
tecken och formler, kemiska beräkningar, atom,
molekyl, aggregationstillstånd, kemiska föreningar.
Elementens gruppering.

Metalloider: allmänna egenskaper,
gruppering.

Väte, syre:

Baser, syror, salter,
vattnet, förbränning.
Saltbildare: klor, brom,
jod och fluor, vätesyror,
haloidsalter,
Svafvel,

Bor,

Qväfve: luften,

Fosfor,

Arsenik,

Antimon,

Vismut,

Kol: bränmaterial, lysgas,
låga,

Kisel.

Deras förekomst och betydelse i naturen
; framställningssätt för de vigtigaste;
egenskaperna hos de fria elementen,
dock blott för så vidt de
såsom sådana hafva någon vigtigare
användning; deras vigtigaste kemiska
föreningar, hvilka i kemiska

419

Metaller: allmänna egenskaper
och gruppering.
Kalium,

Natrium,

Ammonium,

Kalcium,

Barium,

Magnesium,

Zink,

Koppar,

Nickel, kobolt,

Jern,

Mangan,

Krom,

Aluminium,

Bly, tenn,

Silfver, guld, platina,
Qvicksilfver.

analysen, tekniken eller dagliga lifvet
ega användning eller äro af större
betydelse för jordbruket eller i naturens
hushållning; särskilt alla
sådana föreningar, som tjena växterna
till näring samt användas såsom
gödselämnen.

Organisk kemi:

Inledning:

Organisk substans, askbeståndsdelar. Organiska kroppars elementarsammansättning.
Organiska ämnens uppkomst och sönderdelning
i växt- och djurkroppen.

Organiska ämnens elementarsammansättning, konstitution, formler,
isomerier, homologa serier.

Kolhydrat:

Förekomst, allmänna karakterer.

Stärkelse, glycogen; draf-, frukt-, rör-, mjölk- och malt-socker;
dextrin; gummi och växtslem; cellulosa.

Jäsning:

Orsaker och vilkor; olika slag af jäsning.

Alkoholer:

Allmänna karakterer; olika slag.

Träsprit, etylalkohol, finkelolja, glycerin.

Alkoholernas omvandlingsprodukter:

Enkla och sammansatta eterarter: etyleter, nitroglycerin, bomullskrut,
fruktessenser; fett.

Etyleter: egenskaper och användning.

Organiska syror: feta syror, oljsyra, växtsyra, mjölksyra.

Aldehyder: etylaldehyd, klorai, kloroform.

420

Kolväten:

Allmänna egenskaper. Olika serier.

Sumpgas, etyler- och acetylserier, terpener, aromatiska kolväten,
produkter af torrdestillation.

Aromatiska ämnen:

De vigtigaste fenoler, aldehyder, syror, kironer, eterater och nitroföreningar.

Eteriska oljor, hartser och balsamer:

Olika slag deraf; kamfer, kautschuk, guttaperka.

Ågghviteämnen:

Albumin, fibrogen, myosin, kasein, hämoglobin, hämatin, gluten.
Agghviteämnenas omvandlingar.

Ämnen beslägtade med ägghviteämnena:

Limgifvande ämnen, lim, horn- och slemämne.

Amider och ammoniakbaser:

Olika slag.

Urinämne, urinsyra, anilin, trimetylamin, asparagin, glutomin,
glycokoll, kusin, tyrosin.

Alkaloider:

Allmänna egenskaper, förekomst.

Nikotin, koniin, opiumbaser, kinabaser, stryknål m. fl.
Glykosider:

Konstitution, rol i naturen och förekomst.

Garfämnen. Bitterämnen.

Färgämnen:

Substantiva och adjektiva färger, äkta och oäkta dito.
Färgämnen ur växt- och djurriket; tjärfärger.

Organiska ämnens förmultning och förruttnelse:

Vilkor och orsaker; produkter deraf.

Skydd deremot (konservering).

Analytisk kemi:

Qvalitativ analys:

Metallföreningarnes och de vanligaste syrornas reaktioner, de vigtigaste
organiska kropparnes reaktioner, undersökning af lättare
sammansatta ämnen och blandningar af flera sådana; profning
på mergel, kalksten och för växterna skadliga, i jordarter och
gödsel förekommande ämnen, pröfning af vattens beskaf fenhet;

undersökning, huruvida ett ämne innehåller för växten
närande beståndsdelar och i hvilken form.

421

Bestämmande af stärkelsehalten i potatis medelst egentliga
vigten.

Qvantitativ analys:

Bestämmande af jern, aluminium, kalcium, magnesium, kalium och
natrium; svafvelsyra, kiselsyra, fosforsyra, klor och kolsyra, fett,
vatten, cellulosa, socker, stärkelse, qväfve i olika former samt
organiska ämnens askhalt.

Undersökningar af jordarter, gödselämnen, foderämnen samt andra
för jordbruket eller dess binäringar vigtiga ämnen.

Kemisk teknologi:

(Obs.'' Kan till det väsentligaste behandlas i samband med den
oorganiska och organiska kemien.)

Yattnet: beskaffenhet, användning och rening.

Kalkbränning.

Tegel, porslin, krukmakargods, cement.

Konstgjorda gödselämnen, framställning och pröfning.

Jäsning och ferment: brödbakning, mältning, tillverkning af
jäst, Öl, vin, bärviner, bränvin, ättika..

Stärkelseberedning.

Sockerberedning.

Torrdestillation: tjära och olika slag af oljor.

Fernissor.

Fettarters användning till såp-, tvål-, ljus- och oljetillverkning.
Garfning.

Färgning.

Geologi.

Geologiens begrepp.

De förändringar, som fortfarande ske på jorden genom:

vattnet, isen, luften, det organiska lifvet och den vulkaniska
kraften.

Mineral, deras allmänna egenskaper, beskrifning af de för jordbruket
mest betydelsefulla; mineralens förvittring.

Bergarter, deras struktur och lagringsförhållanden, indelning samt
beskrifning af de vigtigaste; dessas tekniska användande.

Öfversigt af jordens utvecklingshistoria.

Öfversigt af de geologiska formationerna.

422

Sveriges geologiska förhållanden:

Beskrifning af urformationen, dess utbredning och betydelse i
agronomiskt hänseende.

Detsamma rörande silur-, jura- och kritformationerna.

Mera utförlig framställning af qvartär- och alluvial-formationerna:
de lösa jordlagrens uppkomst, lagringsförhållanden i
olika delar af landet, deras mäktighet, mekaniska och kemiska
beståndsdelar, deras betydelse för växtligheten och i tekniskt
hänseende.

Botanik.

Växtens elementarorgan:

Cellens delar, bildning, tillväxt och förändringar i kemiskt och
fysiskt afseende. Olika cellformer, cellfusioner, cellföreningar
och cellsystem. I cellerna inneslutna ämnen: klorofyll, stärkelse,
socker, qväfvehaltiga ämnen, oljor, salter, färgämnen,
alkaloider, mjölksaft o. s. v. Lifsföreteelser inom cellen.

De högre växternas yttre delar:

Rot: olika former, uppkomst, tillväxt, förgrening, anatomisk

byggnad, rotspetsen och rotmössan, olika bestämmelser hos olika
växter, varighet. Parasitism och olika slag deraf.

Stam: olika former, tillväxt, förgrening, anatomisk byggnad,

olika bestämmelse.

Blad: olika yttre delar och former, anatomisk byggnad, olika
bestämmelser. Lagar för deras anordning.

Knopp: olika former, utveckling.

Blomma: delar, olika former, blomställning.

Frukt: delar och olika former; fröets byggnad och särskilda
delar.

Växthår: olika former, bestämmelse.

De lägre växternas (särskildt svamparnes) yttre delar: vegetativa och
fruktifikativa organ.

Allmänna vilkor för växtens lif. Dess förhållande till ljus, värme,
luft, vatten, tyngd o. s. v. Växtens och särskilda växtdelars
död.

Näringsprocessen: ämnenas upptagande ur jorden, vattnet och luften.
Växternas askbeståndsdelar, organiska ämnen. Saftströmningen,
dess förlopp och orsaker. Transpiration. Reservnäring. Parasiters
näringsförhållanden. Respiration: dess förlopp och betydelse.
Värmeutveckling.

Fortplantning på könlös väg genom knoppar, rotskott, groddkorn
o. s. v. Afläggare, ympning.

423

Fortplantning på könlig väg: pollination, befruktning, fröets utbildande
och spridning. Groningens vilkor och förlopp. Mältning.
Skydd för groende och unga plantor.

(Kriga lifsföreteelser hos växterna, såsom rörelseyttringar o. s. v.
Växternas skyddsmedel.

Växtsjukdomar, förorsakade af mekaniska orsaker, brist eller öfverflöd
på näringsämnen, ljus eller vatten, olämpliga temperaturförhållanden,
otjenlig föda, parasitiska växter (företrädesvis
svampar) och djur.

Kort öfversigt af växternas geografiska utbredning och vilkoren derför.
Skandinaviens växtgeografiska regioner. Kulturväxternas
utbredning inom landet.

De vigtigaste naturliga familjerna, med särskild hänsyn till dithörande,
för landtbruket vigtiga växtarter.

De odlade växternas ursprung och olika raser samt dessas olika vigt
för landthushållningen.

I vårt land vildt växande arters ekonomiska nytta och användning.

Vårt lands vigtigaste trädslag, buskar, åker- och ängsväxter samt
ogräs. De förnämsta ätliga och giftiga svamparne.

Frökännedom.

Zoologi.

Inledning:

Kort öfversigt af djurens systematiska indelning i större grupper
(hufvudsakligen ^kapitulering af inträdesfordringarne).

För landtbrukaren nyttiga och skadliga djur: Däggdjur, foglar, amfibie^
fiskar (fiskets vårdande, hufvudgrunderna för fiskodling),
insekter (biskötsel), andra evertebrerade djur.

Grunddragen af husdjurens anatomi och fysiologi m. m.

Skelettet, benens sammansättning och föreningar.

Musklerna i allmänhet och särskildt extremiteten!as hos hästen.

Matsmältningsapparaten: munhålan med tunga, tänder och spottkörtlar,
svalget, matstrupen, magsäcken, idislarnes magar, bukspottkörteln,
lefvern, tarmarne med i dessa befintliga körtlar
och sugådror (lymfkärl).

424

Andedrägtsorganen: luftstrupen, lungorna.

Hjerta!, puls- och blodådror. Sugådror och lymfkörtlar.
Urinredskapen: njurarne, uriniedare, urinblåsan.

Huden och öfverhudsbildningarne (hår, naglar, klöfvar o. s. v.)
Hjernan och ryggmärgen jemte cerebrospinala och sympatiska nerverna.

Sinnesverktygen.

Fortplantningsverktygen och jufret (mjölkkörtlarne).

I sammanhang med framställningen af organen redogöres för deras
förrättningar och lemnas tillika en kort beskrifning öfver deras
mikroskopiska byggnad.

Husdjurens ytterlåra (företrädesvis hästens och nötboskapens).

De olika kroppsdelarne, dessas former och proportioner hos djur
för särskilda bruk samt fel och fullkomligheter.
Älderskännetecken.

Hästens rörelsearter.

Hofbeslag slära.

Hofvars och klöfvars skötsel och vård i friskt tillstånd särskild!
med hänsyn till att förekomma felaktigheter.

Beslagets rätta utförande och inverkan på djurens användbarhet.

De vanligaste beslagen på sjuka eller felaktiga hofvar och
klöfvar.

Husdjurens allmännaste sjukdomar.

Sjukdomarne i allmänhet, i synnerhet deras orsaker.

Kännedom om sådana enkla sjukdomar och yttre åkommor, som antingen
erfordra hastig hjelp eller äro af den beskaffenhet att de
af landtmännen sjelfva kunna och böra behandlas, åtminstone
till dess djurläkare hunnit anlända.

De smittosamma kreaturssjukdomarne, deras natur och behandling,
samt lagar och författningar beträffande desamma.

Jordbrukslära.

Teoretisk.

Inledning:

jordbrukets utvecklingshistoria med särskild! afseende på det
svenska jordbruket.

Agronomi:

Jordartslära: åkerjordens uppkomst, mineralogiska, fysikaliska

och kemiska egenskaper, jordarter och jordmåner, jordmånernas
indelning, jordens fruktbarhet.

425

Jordförbättringslära:

jordförbättringsmedel: fysiska och kemiska.

Gödsellära:

gödselns inverkan på åkerjorden, gödselteorierna, särskilda
gödselslag: stallgödsel, menniskoexkrement, kompost, guano,
fosfat, qväfve- och kalirika, tekniska affall, dy, gips, kalk,
mergel m. m., indirekt gödsling: träda, gröngödsling, bränning.

Agrikultur:

allmän växtodling: jordens beredning, växtföljden, sådd, gödsling,
behandling under växandet, skörden, inbergning och förvaring.

särskild växtodling: cerealier, leguminoser, rotfrukter, foder växter,

humle, spånadsväxter, olj växter, handelsväxter.

Praktisk.

Arbetets utförande:

Jordbearbetningslära:

Plöjning och tegläggning: allmänna grunder, de olika tegläggningssätten,
tvärplöjning, drilluppläggning, djupplöjning.
Alfluckring, grubbning, harfning, sladdning och'' vältning.
Gödselkörning.

Såningsarbeten: handsådd, maskinsådd: radsådd, bredsådd,

dibbling, gödselspridning med maskin.

Skördearbeten: skörd för hand, skörd med maskin, skyffling,
snesning, hässjning, torkning med maskin, i ria, stackning
af hö, säd och rotfrukter.

Betingslära: t

Institutsegendomens förvaltning:

egendomens organisation, statistik, jordbrukets skötsel, skörderesultaten
och derpå inverkande omständigheter.

Husdjurslära.

Allmän husdjursskötsel:

Inledning om dess allmänna betydelse i ekonomien under olika
förhållanden.

Beskrifning på de i Sverige förekommande slagen af husdjur;
dessas olika raser, och de allmänna grunderna för deras bedömande.

Historisk framställning af rasernas uppkomst och utbredning.
Fodermedlen och dessas användning och tillgodogörande.

426

Hästen:

Inledning: dess historia och betydelse i landthushållningen.

Hästafvel: beskrifning öfver de olika hästraserna, deras uppkomst,
utbredning och förädling.

Val af afvelsdjur för särskilda bruk.

Afvelsdjurens skötsel samt fölets och unghästens uppfödande.

Hästskötsel: hästens utfodring, vård, rykt och ans.

Dess användning, selning och sadling.

Stallet och dess inredning.

Nötkreaturen:

Inledning: deras historia och betydelse i landthushållningen.

Beskrifning af de olika raserna och redogörelse för deras bedömande
med hänsyn till inre och yttre egenskaper och former
samt deras lämplighet för olika syften.

Sätten att leda och förbättra afveln.

De unga djurens uppfödande och skötsel för olika ändamål med
hänsyn till våra förhållanden.

De äldre djurens utfodring under olika tider samt för frambringande
af gödboskap, mjölkkreatur och dragare.

Angifvande af praktiska regler och formulär till ledning vid utfodringen.

Mjölkning, sinläggning, m. m., som kan hänföras till ladugårdsskötsel
rätta bedrifvande.

Kostallet och dess inredning.

Ekonomisk beräkning.

Fåret.

Inledning: Dess historia och betydelse i landthushållningen.

Olika raser och dessas utbredning.

Afvel, utfodring och skötsel med hänsyn till svenska förhållanden.

Ekonomisk beräkning.

Svinet.

Inledning: dess historia och betydelse inom landthushållningen,
särskildt för mejerihushållningen.

Olika raser.

Afvel, uppfödande och skötsel.

Ekonomisk beräkning.

De smärre husdjuren.

Kort redogörelse för deras historia, betydelse inom laudthushållningen,
raser, afvel, uppfödande och skötsel.

Mejerilära.

Mjölkhushållningens betydelse.

Jufrets byggnad och mjölkbildningen, (mjölkningen).

427

Mjölkens beståndsdelar, dess kemiska och fysiska egenskaper, dess
förvandlingar och sjukliga förändringar.

Mjölkproduktionen i dess beroende af utfodringen och andra fysiologiska
faktorer.

Mjölkprofning och derför använda instrument.

Mjölkens behandling och tillgodogörande, smörberedning, ostberedning
och andra sätt för mjölkens användande.

Smörets och ostens förvaring.

Mejeriprodukternas bedömande.

Mejeribokföring.

Smör- och ostmarknaden.

Ekonomiska beräkningar.

Mejerihushållningens utvecklingshistoria.

Maskin- och. tayggnadslära.

Maskinlära.

Inledning.

Enkla maskiner och maskindelar:

Lutande plan, skruf, häfstång, vindspel, domkraft;

Axlar, vefvar, excenter, kugghjul, remskifvor, kopplingar,
linor, block, kedjor, svänghjul, bromsar.

Transmissioner:

axel- och linledningar.

Motorer:

Inledning, fortfarighetstillstånd:

Vind och vatten som drifkraft:

vinghjul, vattenhjul och turbiner.

Angå som drifkraft:

ångpannor: eldstäder, rost, eldyta, skorsten, inmurning
af ångpannor, ångpannors montering, pröfning af ångpannor,
ångpannors skötsel.

Angrnaskiner: olika slag.

Ångmaskiners vigtigaste delar: cylinder, slidanordningar,
svänghjul, matareapparater (pumpar och injektorer),
regulatorer, förvärmare.

Lokomobiler.

Ångmaskiners effekt och skötsel, driftkostnad.

Djur som drifkraft: arbetseffekt af menniska, häst, oxe,

grunderna för dragkraftens användning, hästvandringar.
Dynamometrar och dynamometerförsök.

Arbetsmaskiner:

Jordbearbetningsmaskiner: plogar, djupluckringsredskap, harfvar,
vältar, kultivatorer, rensningsredskap.
Ångbrukningsmaskiner.

428

Skördeberedningsredskap: gödselspridningsmaskiner, såningsoch
dibbelmaskiner.

Skördemaskiner: skörde- slåtter- och grässkärningsmaskiner,
hästräfsor, hövändare.

Maskiner för skördens bearbetning: tröskmaskiner, sädesrensningsmasldner,
sädestorkningsapparater, qvarnår för gröpning och
förmalning, krossar för säd och oljekakor, skärmaskiner för
hackelse och rotfrukter, apparater, såsom rif-, kok- och
tvätt-.

Maskiner för ekonomiändamål: vågar, pumpar, sprutor, pressar,
hissar, kranar.

Transportredskap: flyttbara jernvägar, linbanor, elevg,torer, mullskopor,
fordon.

Maskiner för binäringar: torfbearbetningsmaskiner, tegelslagningsmaskiner,
sågverk.

Handredskap.

Maskiners uppställning inomhus och dermed förenade anordningar.

Maskiners vård.

Slutbetraktelser:

Jemförelse mellan maskinarbete och handarbete.

Fältbyggnadslåra:

Inledning:

vattnets rörelse i öppna och slutna ledningar, vattenmätningar,
dambyggnader, jordtryck, doserigar och stödmurar.

Afdikning:

undersökning, vattenområde och vattendelare, vattenmängd och
affall,

afdikningsplan, hufvudafiopp, afledningsdiken, laggdiken; normalprofiler,
(längd- och tvär-), kostnadsberäkning, utstakning,
arbetets utförande, jordschaktning, dikesgräfning, trummor, silar.

Dränering:

teori, vattenmängd, nederbörd och tilloppsvatten, jordarternas
genomsläpplighet och lagringsförliållande,
rörsystem: riktning, djup, afstånd, fall, längd, diameter form,
olika dräneringssystem,
undersökning, nivåkartor, jordborrning,
dräneringsplan, kartläggning, kostnadsberäkning, utstakning,
arbetets utförande: redskap, dikesgräfning, rörnedläggning, dikenas
igenfyllning, planering,
underhåll och tillsyn,
dräneringens fördelar.

429

Inväfning:

undersökning: vattentillopp, jordbeskaffenhet,

planläggning: kanalen, reservoiren, vallarne, kostnadsberäkning,

olika sätt för vattnet afledande,

vattenuppfordringsverk.

Ängsvattning: teori, vattnets gödseleffekt, tilledande och afledande;
ängsvattningssystem: dams-, sils-, ventil-;

undersökning: vattnets beskaffenhet och mängd, jordarternas beskaffenhet; ängsvattningsplan:

kartläggning, kostnadsberäkning, utstakning;
arbetets utförande: föreberedande arbeten, dammar och slussar,
redskap, grafvarnas och rännornas utläggning och upptagande,
afprofning;

vattningar: höst- och vår-;
underhåll och tillsyn.

Vattenledningar:

vattenbehof, rörsystem: rörvidd, godstjocklek m. m.;
cisterner.

Väganläggningar:

vägundersökning,

planläggning: planriktning, längdprofil och bredd;
arbetets utförande: körbanans bildande, konstarbeten: trummor
och broar.

Kostnadsberäkningen:

för undersökningar, arbetets utförande, entreprenadkontrakt,

Husbyggnadslära.

Allmän byggnadslära:

byggnadsmaterialier: sten, (tegel), trä, jern, murbruk, bimaterialier
(glas, asfalt, gips).

byggnadsmaterialiernas bearbetning: jordarbeten, stensprängning,
murningsarbete, piséarbeten, träarbeten (timring, snickring),
diverse arbeten:

jernarbeten, asfaltläggning, cementarbeten, målning.

Husbyggnadslära:

byggnadernas olika delar: byggnadsgrunden, grundmurar, murar
och väggar, hvalf, eldstäder, bjelklag, takstolar, taktäckning,
trappor;

särskilda byggnader: boningshus, ladugårdar, stall, fårhus, svinhus,
hönshus, mejeri, lador och logar, tvätt-, brygghus och
bagarstuga, växthus, iskällare; ,

kostnadsförslag;
arbetsplan;
entreprenadkontrakt.

430

Landtbruksekonomi.

Inledning:

landtbruksekonomiens uppgift och betydelse,

medelvärdens betydelse för landtbruksekonoinien, egendomsstatistik.

Statik:

växtföljden, jordens förlust af växtnäringsämnen, husdjurens underhållskostnad,
foderberäkningar, gödselberäkningar, jemnvigt
i bort- och tillförsel af växtnäringsämnen.

Jordbruks syste in:

sädesbruk, omloppsbruk, vallbruk;
val af kulturväxter.

Hushålls system:

rent jordbruk: sädes- och foderproduktion;
sjelfständigt jordbruk: mjölkproduktion, köttproduktion;
fritt landtbruk: handelsväxter, häst-, svin- och fårskötsel;
små, medelstora och stora jordbruk,
extensivt och intensivt jordbruk.

Produktionen:

jordegarens förhållande till jordbrukaren,
val af hushållssystem,

kapital: grundkapital, rörelsekapital (inventarier, underhåll);
arbete:

förvaltningen: storlek, kostnad, organisation;
drifkraften: djurkraft (kostnad, användning); maskinkraft;
arbetarne: olika slag af arbetare, arbetarnes aflöningssätt,
disciplinen.

Afsättningen.

Kulturplan:

egendomsvärdering, hushållssystem, driftkostnad.

Bokföring.

Inledning: bokhålleriets betydelse i landthushållningen.

Handelsbruk:

räkningar, qvittenser, slutsedlar, vexlar, deposition, upp- och
afskrifning, kreditiv, anvisningar, räntor, rabatter, provisioner.

431

Bokhålleri:

primär-anteckningar,
enkelt bokhålleri,

dubbelt bokhålleri: allmänna grundsatser, debitorer och kreditorer; landtbruksbokhålleri,

hufvudböcker:

dagböcker: (kassabok, varubok, dagsverksbok); afräkningsbok,
kapitalbok;
biböcker:

ladugårdsjournal, mejerijournal, dagsverkslistor, motböcker
in. m.

Kontorsarbeten.

Egendomsstatistik:

gödsel, utsäde, skörd, ladugårdsprodukter, arbetspersonal, pris,
nettobehållning.

Skogshushållning,

Inledning till skogshushållningsläran.

Redogörelse för och jemförelse mellan de skilda trädslagen med afseende
på deras egenskaper och olika fordringar på läge, jordmån
och ljustillflöde samt deras inverkan på de båda sistnämnda förhållandena.

Skogskötsel i inskränkt bemärkelse:

de olika skogsodlingsmetoderna: lämpad efter de olika trädslagen:
a) sådd, b) plantering samt dertill behöfliga skogsodlingsverktyg;

Skogvård:

hjelpplantering, hjelpgallring, skydd mot skadliga naturföreteelser
såsom frost, torka, gräsväxt, snötryck, insekter, parastsvampar,
skogseldar in. m.

Skogsafverkning:

trakthuggning, (kolhuggning, qvarlemnande af fröträd), blädning,
virkets aptering vid afverkningen.

Skogstaxation:

kubering af enskilda träd och hela skogsbestånd, värdering af
olika virkesslag derinom.

Upprättande af skogskarta och skogshushållningsplan för en taxerad
skog:

uppstakande å marken af linienät, uppritande å karta af de
olika egofigurerna samt arealuträkning deraf, beräkning af skogstillgången
inom de skilda egofigurerna samt afverkningsberäkning.

432

Skogsteknologi:

virke, dess sammansättning, tekniska egenskaper:

fel och skador, träkonservering, byggnadsvirke, slöjdvirke,
hägnadsvirke, bränsle;
kolning och kolningsmetoder.

Torf, bedömande af råämnet:

torfberedningsmetoder, skärning, trampning eller ältning, formtorfsberedning,
torkning.

Trädgårdsskötsel.

Inledning: olika trädgårdsstilar.

Plats för trädgård: läge, jordmån; jordens förbättring och bearbetning.

Trädgårdsanläggning, plans uppgörande, stängsel, gångar, vattenaflopp.

Träd- och busk-plantering; utförande, lämplig årstid, val af träd och
buskar till skydd och prydnad.

Fruktträdsodling; förädling och beskäring; frukters förvaring.

Köksväxtodling; köksträdgårdens anordnande, ettåriga och perennerande
köksväxter, sådd, skötsel, skörd; trädgårdsalstrens förvaring.

Prydnadsväxtodling; grunder för blomster- och bladgruppers anläggning.

Gräsplaners anläggning och skötsel, val af grässlag.

Fältmätning och afvägning.

Inledning:

geodesiens ändamål och indelning i högre och lägre.

Fältmätning:

instrumentera:

vinkelmätnings- och afståndsmätnings-;
liniemätning, koordinatmätning och grafisk planmätning,
terrängbeteckning,

kartor och konnektering: stomkartor, uträkning, utstakning af
uppgjorda planer.

Afvägning:

instrumentlära,
linie- och ytafvägning,
längd- och tvärprofiler,
nivåkartor,
massberäkniug.

433

Ritning.

Förberedande öfningar:

geometriska konstruktioner.

Projektionsritning efter modell och redskap.
Croquisritning med påtecknade mått.

Kartritning:

Plankartor, dränerings- och ängsvattningsplaner.
Profilritning:

vattenaflopp och vägprofiler,

Byggnadsritning:

boningshus, ekonomibyggnader.

Nationalekonomi.

Inledning:

Nationalekonomiens definition, föremål, uppgift och metod.
Grundbegrepp:

de menskliga behofven, värde,
friheten, assosiationen,

egendomen, grunden till eganderätten, förmögenheten och dess
samhälliga betydelse,
hushållningsprincipen,
arbetsfördelning.

Produktionen:

produktionens väsende, produktionsmedlen,
naturen, kapitalet, arbetet,
produktionskostnaden,
jordbrukets produktiva vilkor,

jordbruk i stor och liten skala, stora och små jordegendomar och
jordstyckning,

det produktiva förhållandet:

mellan jordbruket och industrien,

hushållssystem, sädesodling boskapsskötsel, trädgårdsodling,
skogshushållning.

Omsättningen:

byte, bytesvärde, pris, lagarne för prisen,
myntet, förhållande mellan kapital och penningar, ränta,
kreditens begrepp och arter, allmänna fördelar och olägenheter,
banker och kreditanstalter,
transport och kommunikationer,

handel, handelsbalans, spanmålshandel och dyrhetspolitik,
frihandel och tullskydd.

434

Fördelningen:

hufvudomständigheter inverkande på fördelningen af de frambragta
värdena,

brutto och nettobehållving,
jord- och kapitalränta,
arbetslön,

åtgärder, som användts eller föreslagits att förbättra arbetarnes
ställning,

socialism och kommunism.

Förbrukning:

öfverproduktion och kriser,
sparsamhet och lyx,
öfverbefolkning och emigration.

Ekonomisk och komunal rätt.

Jordnatur,

Grundskatter,

Besvär, rotering, rustning, byggnadsskyldighet, skjuts.
Mantalsskrifning och beskattning,

Laga skifte,

Hemmansklyfning och jordafsöndring,

Egofrid och stängselskyldighet,

Y attenrätt,

Expropriationslag,

Jagtstadga,

Fiskeristadga,

Legostadga,

Köp af fast egendom, lagfart, inteckning,

Arrende,

Stadgad åborätt,

Kontrakt,

Det allmännaste af vexel-, utsöknings- och konkurslagen,
Kommunalförvaltning,

Kyrkostämma,

Fattigvård,

Landsting.

435

Bil. I.

Beräkningar angående de särskilde lärarnes nndervisningstimmar
m. in. vid landtbruksinstituten.

Lektorn i:

Fysik in. in____________	180 timmar.	således	6	timmar i veckan
Kemi och geologi	120	»	))	4	X>	»
Botanik m. in__________	120	»	»	4	»
Jordbrukslära____	150		»	5	V	))
Husdjurslära...............	120	»	»	4	»	»
Mejerilära................ (Dessutom i mejeriskolan.)	40	»	i)	1 V	n
Intendenten... ...	30	»	»	1		»
Kamreraren	60	»	))	2	»	»
Adjunkten i:
Anatomi in. m__________	100	»		3VS	»
Extra läraren i:
Skogshushållning_________	40	»	»	1 V,	»	»
Ekon. och kom. rätt in. m.	60	»	»	2	»	»
Summa	1,020 timmar, således	34 timmar	i veckan.

Vid denna beräkning hafva komiterade utgått från den förutsättningen,
att läsåret utgör 42 veckor samt att derifrån afgå:

Påskferier ___________________________________________ 1 vecka

Pingstferier m. in. _________________________________ 1 y, »

Examensperioden___________________________________ 2 l/2 » 5 veckor

Af återstående 37 veckor anses åtgå till

repetitioner______________________________________________________ 7 »

Följaktligen skalle föreläsningstiden utgöra_______________ 30 »

Summa 42 veckor.

436

Samtliga föreläsningarne skulle alltså utgöra 1,020 eller 34
hvarje vecka d. v s., jemn! fördeladt på båda afdelningarne, 17 timmar
i veckan eller omkring 3 föreläsning stimmar om dagen för
hvarje afdelning.

Härtill skulle komma de praktiska öfningarne, nämligen uti:

	Under förutsättning af 24 elever i hvarje	afdelning:
	Antal öf-ningstim-	Antal	Antal timmar	Antal	Antal timmar
	mar för hvarje elev.	lektioner.	hvarje lektion.	elev- grupper.	för hvarje lärare.
1. Kedskaps-, byggnads- och kart-
ritning, uppgörande af vatten-afledniugs- och ängsvattnings-planer ...............................	240	60	4	1	240
Afvägning och fältmätning.........	96	12	8	1	96
Dynamometerförsök..................	8	2	4	6	48
					884
Lokomobilskötsel......................	16	2	8	12	—
2. Kemiska laborationer ...............	200	50	4	2	400
Geologiska exkursioner..............	20	5	4	2	40
					440
3. Mikroskopiska öfningar och frö-	40	10	4	4	160
analys samt groningsförsök.....
Botaniska exkursioner...............	40	10	4	4	160
Arbeten i trädg. och trädskolan..-.	20	5	4	2	40
					360
4. Jordtaxationer.........................	16	4	4	4	64
Arbeten å försöksfältet..............	60	15	4	2	120
					184
5. Dissektioner............................	80	20	4	2	160
6. Skogstaxationer........................	16	2	8	4	64
Summa	852	—	- 1 -	—-

Om dessa 852 öfningstimmar för hvarje elev fördelas på 2X37
veckor, erhålles öfver 11 timmar i veckan. Hvarje elev erhåller således
omkring 3 föreläsningstimmar och 2 öfningstimmar, eller 5 timmars
undervisning och handledning i medeltal dagligen.

På de respektive lärarne skulle åter komma årligen:

Lektorn i fysik in. m. 1 ____ 180 föreläsningst:r och 384 öfuingst:r

samt adjunkten i d:o j

Lektorn i kemi in. m. i i20 M B 440

samt adjunkten i d:o J

437

Lektorn i botanik m. in.... 120

» i jordbrukslära_____ 150

» i husdjurslära.______ 120

» i mejerilära_________ 40

Intendenten_____________________ 30

Kamreraren.................... 60

Adjunkten i anatomi in. m. 100
Läraren i skogshushållning 40
» i nationalekonomi. 60

föreläsningstir och 360 ofningst:r

» » 184 »

» » dagliga ronder

» )) )) »

» » demonstrationer

» » 160 öfningstir

» » 64 »

Komiterade hafva med framläggande af ofvanstående beräkningar
hufvudsakligen afsett, dels att derigenom ådagalägga
behofvet af det föreslagna antalet lärare, dels att framhålla huru
komiterade tänkt sig förhållandet mellan de olika läroämnena,
hvad undervisningstiden beträffar.

438

Bil. K.

Inkomster ock utgifter vid

År.	Inkomster.
Statsanslag.	Elev- afgifter.	Lärlinge- dags- verken.2)
Institutet.	Mejeri- skolan.	Agr. förs.-anstalten.
1851 - 1852 ...........................	12,000	—	—	9,554,75	1,866,6 7
1852—1853 ...........................	12,000	—	—	11,510,0 6	2,026,6 7
1853-1854 ..........................	12.000	—	—	12,062,50	1,863,84
1854 -1855 ..........................	12,000	—	—	11,500,—	1,932,84
14/3 1855—1856 _____________________	12,000	—	—	11,217,60	2,004,-
» 1856-1857 ___________________	12,000	—	—	12,960,80	2,058,16
» 1857—1858 _____________________	12,000	—	—	15,977,84	2,165,58
» 1858-1859 .....................	12,000	566,67	—	16,725,—	2,135,67
« 1859—1860 .....................	12,000	3,000,—	—	17,250,—	1,996,17
14,3 1860—31/,2 1860 ...............	—	—	—	23,025,—	1,579,42
1861 ....................................	12,000	3,000,—	—	9,600,—	2,013,67
1862 ....................................	12,000	3,000,—	—	13,125,—	2,951,-
1863 ____________________________________	12,000	3,000,-	—	15,375,-	3,038,75
1861 ....................................	12.000	3,000,-	—	15,037,5 0	3,029,25
1865 ....................................	12,000	3,000,—	4,500	17,275,—	4,330,05
1866 ....................................	12,000	3,000,—	4,500	18,687,50	5,117,55
1867 ........................... ........	16,000	3,000,—	4,500	19,699,os	6,192,20
1868 ...................................	16,000	3,000, -	4,500	23,219,81	7,169,70
1869 ....................................	16,000	3,000,—	4,500	18,698,7 5	6,001,80
1870 ...................................	16,000	3,000,—	4,500	14,732,50	5,384,60
1871 ....................................	16,000	3,000-	4,500	17,150,—	6,478,io

*) Fullt noggrann öfversigt häraf torde näppeligen kunna erhållas, enär under dessa år dels
skaper icke fördes åtskilda, utan för begge gemensamt.

2) Lärlingarnes arbeten äro beräknade lika med kosthållet.

439

Ultima landtbruksinstitut 1851 1871. >)

År.	1 Institutet	t g i f t e r Mejeri- skolan.	Agr. förs.-anstalten.
1851—1852 .....................................	23,709,39	—	—
1852-1853 .................................................	25,644,48	—	—
1853-1854 .................................................	25,413,20	—	—
1854-1855 .................................................	26,450,25	—	-—
l4/3 1855—1856 ...........................................	29,504,56	—	—
» 1856-1857 .. .	35,274,80
» 1857—1858 ...........................................	40,800,96	—	—
» 1858—1859 ...........................................	38,603,3 0	566,67	—
.. 1859—1860	41,550,68	3,000,—
u/3 1860—3,/12 1860 .................	29,603,06
1861 .................	37,947,52	3 000 —
1862 ..........................................................	40,420,54	3,000,—	—
1863 .......................................................	36,677,8 9	3,000,—	—
1864 ..............................................	43,110,4 9	3,075,—
1865 ..........................................................	29,157,03	3,095,-	4,270,34
1866 ..........................................................	34,591,21	3,354,56	6,622,03
1867 ..........................................................	35,118,73	3,236,05	4,262,89
1868 ..........................................................	40,341,4,1	3,977,78	5,134,40
1869 .........................................................	39,588,45	3,801,38	5,204,37
1870 ...................................................	35,035,09	3,604,90	5,268,44
1871 ..........................................................	37,346,33	3,390,14	6,454,93

åtskilliga vigtiga ändringar i bokföringssättet vidtogos, dels läroverkets och egendomens räken -

440

Bil. K. (Forts.)

Inkomster ock utgifter vid Ultima land t bruks -

År.				I	n i	om-
s	tafsa	d s 1 a g.	Hushållningssällska-pet till Försöksta-tionen.	Elevafgifter.
Iustitutet.	Mej eri skolan.	Försöksar Ordinarie.	stalten. Extra.
1872 .......................................	16,000	3,000	4,500	_	_	27,025,83
1873 .......................................	16,000	3,000	4,500	—	—	32,403,74
V, 1874 till 3"/61874 .... _____________	8,000	1,500	2,250	—	—	13.100,oo
>/, 1874 » 3% 1875 ..................	18,000	3,000	4,500	—		24,939,17
1875—1876 ..............................	20,000	3,000	4,500	—	—	33,096,25
1876-1877 ..............................	20,000	3,000	4,500	—-	—	28,013,75
1877—1878 ______________________________	20,000	3,000	4,500	—	—	27,697,50
1878-1879 ______________________________	20,000	3,000	4,500	—	—	29,443,80
1879—1880 ..............................	20,000	3,000	4,500	—	—	32,362,90
1880-1881 ..............................	20.000	3,000	4,500	—	—	27,751,7 0
1881-1882 ..............................	20,000	3,000	4,500	—	1,500	25,603,76
1882-1883 ..............................	20,000	3,0l 10	4,500	1,000'')	(1,500	29,973,oo
D:o Räntor å byggnadsfonden	—	—	—	—	1 45	—

Hela anslaget 3,000 kr. är uppburet, men endast 1,000 kr. beräknas i bokslutet i tids 2)

Under dessa år hafva byggnadsreparationerna m. m. ej särskild! blifvit läroanstalterna på 3)

Lärlingarnes arbete beräknades 1872—1876 till 1 krona pr dag; men derefter till 8 öre

441

institut 1872—1883. A. Läroverken och försöksanstalten.

s t e r.		u	t g	f t	e	r.
Arbete och afgifter af lärlingar och mejerielever3).	Räntevinster.	I Egendomens bidrag.	cn g B	Elever och Lärlingar.	3 ce W c so e	Försöksanstal- ten.	Öfverskott.	S u in m a.
CD eg? ce	Reserverad Byggnadsfond.
8,576,75	_		59,102,58	48,506,51	2,912,03	4,500	—		3,184,04	59,102,68
8,144,50	—	—	64,048,24	55,281,05	2,985,39	4,500	—		1,281,80	64,048,24
3,752,oo	—	1,822,20	30,424,20	26,711,18	1,463,02	2,250	—	2)J		30,424,20
7,926,50	—	5,413,io	63,778,7?	56,072,27	3,206,50	4,500	—		—	63,778,77
8,465,oo	—	—	69,061,25	59,392,33	2,885,19	4,500	—		2,283,73	69,061,25
6,042,80	—	11,072,44	72,628,99	64,528,99	3,600,oo	4,500			—	72,628,99
5,708,64	—	10,482,91	71,389,05	63,289,05	3,600,oo	4,500			—	71,389,05
5,509,68	—	10,164,79	72,618,27	64,518,2 7	3,600, oo	4,500			—	72,618,2 7
5,628,88	—	5,336,82	70,828,60	62,628,60	3,700,oo	4,500			—	70,828,go
5,348,80	286,18	ll,699,n	72,585,7 9	63,485,7 9	3,700,oo	4,500			—	72,585,7 9
5,622,72	463,92	12,033,93	72,724,33	63,024,33	3,700,oo	5,000	1,000		—	72,724,33
5,631,44	478,35	8,935,52	75,063,31	64,318,31	3,700, oo	6,000	1,045		—	75,063,31
—	—	—	—	—	—	—	—		—	—

rummet till 1 Juli.

förda.

pr timme.

Bil. K. (Forts.)

Inkomster och utgifter vid Ultima landtbruksinstitut 1872- 1883. B. Egendomen

Å r.	1 n	c o m s	e r.	U t	gift	e r.	D i f f	r e n s.
Arrenden.	Inkomster af egendomen.	Summa.	Skatter.	Öfriga utgifter.	Summa.	Vinst.	Förlust.
1872.. ................	3,027,62	53,138,64	56,166,26	1,348,84	45,928,0 9	47,276,93	8,889,33	—
1873...................	3,215,7 7	51 734,32	54,950,09	1,233,94	48 269,94	49,503,88	5,446,21	—
7,1874— 7,1874....	2,004,oh	14,276,13	16,280,22	1,326,31	24,409,58	25,735,89	—	9,455,6 7
7,1874—7,1875....	2,668,22	45,937,62	48,6( 5,84	1,713,12	48,788,05	50,501,17	—	1,895,33
1875—187(1.........	2,534,67	43,898,2 5	46,432,92	2,090,5 7	40,298,7 4	42,389,31	4,043,ei	—
1876-1877 _________	2,771,7 9	57,623,35	60,395,14	3,006,52	47,590,55	50,597,0?	9,798,07	—
1877—1878..........	2,829,6 9	60,568,34	63,398,03	2,127,66	51,237,88	53,365,54	10,032,4 9	—
1878-1879.........	2,499,2 2	58,415,2 6	60,914,48	2,436,14	47,417,90	49,854,04	11,060,44	—
1879-1880..........	2,679,23	68,735,46	71,414,69	2,117,15	49,997,0 3	52,115,08	19,299,61	—
1880—1881..........	3,272,0 6	69,232,24	72,504,30	3,151,92	47,586,9 5	50,738,8?	21,765,43	—
1881—1882__________	2,837,58	58,388,17	61,225,7 5	2,587,97	49,670,29	52,258,26	8,967,4 9	—
1882 -1883__________	2,781,96	64,387,86	67,169,82	2,531,07	45,227,95	47,759,02	19,410,80	—

443

Bil. K. (Forts.)

Sammandrag af affärsställningen vid Ultuna landtbruksinstitut

1849—1883.

		Tillgångar. ’)	Skulder.	Behållning.
1850	13/ / 3 .........................................	52,687,58	24,811,38	27,876,20
1851	»	62,190,41	26,886 —	35,304,41
185-1	w	68,454,16	27,577.8?	40,876,29
1853	»	77,757,28	28,238,85	49,518.43
1854	»	70,448,—	20,809,38	49,638,62
1855	» .........................................	85,335,88	26,740,29	58,595,09
18.5G	''■ .........................................	101,404,4 5	31,975,88	69,428,5 7
1857	>■ .........................................	114,421,94	• 27,735,37	86,686,57
1858	»	117,881,43	32,482,87	85,398,56
1859	» ________________________________________	113,494,44	30,140,89	83,353,55
1860	»	94,533,58	22,511,40	72,022,18
1860	31/ /12.........................................	112,970,94	30,399,7 2	82,571,22
1861	» .........................................	127,947,56	50,087,43	77,860,13
1862	»	142,077,91	59,618,8 0	82,459,11
1863	" _________________________________________	154,882,56	66,952,23	87,930,33
1864	» _________________________________________	162,052,98	91,536,oi	70,516,97
1865	» .............. ........................	227,034,58	151,155,38	75,879,20
1866	» _________________________________________	159,864,32	85,401,58	74,462,74
1867	»	166,475,2 8	96,640,7 5	69,834.53
1868	" .........................................	171,319,0 8	102,738,15	68,570,88
1869	» .......-.......-........................	179,769,57	107,512,54	72,257,03
1870	''■ _________________________________________	192,706,48	105,478,05	87,228,43
lön		225,245,90	143,065.59	82,180,31
1872		213,508,io	119,254,42	94,253,6 8
1873	» ............................ ..........	214,075,87	113,094,18	100,981,6 9
1874	30/ /6 .........................................	206,283,42	116,579,60	89,703,82
1875		211,866,4 5	49,421,06	162,445,3 9
1876	» ........................................	213,437,77	44,665,04	168,772,73
1877	................. ........ ......	217,935,08	50,436,7 2	167,498,3 6
1878	» ............................. .......	218,999,32	51,951,38	167.047.94
1879	»	189,758,45	46,511,63	143,246,82
1880	M	177,553,4 5	20,343,84	157,209,61
1881	■ ................ .......................	168,638,31	18,703,54	149,934,7 7
1882	» ................................	171,930,81	25,886,51	146,044,30
1883	............................ .........	194,063,82	43,967,88	150,095,94

'') Häri ingår ej värdet af fastigheterna.

444

Bil. L.

Inkomster och utgifter vid Aluarps laudt -

		I 0	k o m s	t e r.				U t -
	ce	tel	Oj					td
	p	re	c2_e:	g	ce	O:	O	<-i P =
	p		cd Z‘	CD	B	2.	t?	*-=3
	CW	cd	P5 cd »	CD	B p	aq p		O CD^
1804—65	24,000	20,876,33	2,152.9 0		47,0.9,23	15,295,91	19,539,48	4,796,27
65—66	24,000	26,270,85	2,537,io	—	52,807,95	14,570,93	19,212,94	4,152,79
i’,6—67	24,527,22	23,352,1 o	2,695,68	180	50,755	14,923.oi	19,657,59	4,546,43
67-68	26,600	24,137,50	2,932,50	200	53,870	13,961,59	22,900,91	5,063,04
68—69	26,600	20,950,04	2,942,25	577,56	51,069,85	15,052,95	21,121,96	3,918,81
69-70	26,600	16,472,92	3,420,7 5	234,so	46,728,4 7	15,272,0 9	17,671,2 7	4,037,44
70—71	26,600	15,903,9 0	3,437	—	45,940,90	15,379,60	16,446,01	3,166,64
71-7:1	26.600	21,180,81	3,348,63	308,41	51,437,85	15,657,28	20,840 so	3,614,88
72-73	26,600	32,741,3 9	3,549,50	210,8 6	63,101,75	15,179,io	28,284,60	5,936,55
73-74	26,600	36,713,62	3,669,38	241,80	67,224,80	15,611,81	32,974,47	6,799,26
74-75	27,167,78	35,105,62	6,131,80	325,35	68,730,55	16,629,3 9	31,383.80	4,965,3 2
75—76	29,400	25,726,59	7,122?6o	248,2 0	62,497,3 9	19,351,7 7	26,035,30	4,468,3 7
76—77	29,400	27,617,31	9,253,35	192	66,522,66	19,877,74	27,140	4,133,65
77-78	29,400	32,675,03	7,832,70	1,703,97	71.611,70	21,897,12	30,293,30	4,218.79
78-79	29,400	28,105,24	7,034,85	3,972=)	68,512,09	22,404,42	26.899,7 0	3,984,04
79-80	29,400	31,394,45	7,768,3 5	3493=)	72,055,80	22,344,28	30,077,60	4,659,17
80—81	29,400	32,784,0 3	8,910,90	4,068,68=)	75,163,61	22,420,05	30,367,65	3,678,34
81—82	29,400 ''	26,461,79	7,099,20	2,762,85=)	65.723,84	22.316,03	25,634,20	4,598,05
82-83	29,400	22,173,32	6,986,70	3,092,75=)	61,652,77	22,533,0 3	22,186,20	4,928,4 7

9 Såsom sjukvård, skrifmaterialier, porto, tidningar, gästningspénningar, brandförsäkrings

2) Anslag af Malmöhus läns Hushållningssällskap 1,800 kr.

3) D:o d:0 d:o 1,600 »

445

bruk sinstitut 1864—1883. A. Läroverket.

g i	f t	r.					Skil	nåd.
Inventariers underhåll och afskrifning.	Byggnaders underhåll och afskrifning.	Anatomisal och laborato- rium.	Läroverkets och restaura- törens hästar.	Botaniska trädgården.	Diverse ’).	ce c ö p	Vinst.	Förlust.
2,8£	8,05	1,675,46		931,29	3,731,72	48,868,13		1,838,90
2,270,oi	1,399,62	—	620,12	3,514,94	45,801,35	7,006,60	—
3,798,75	1,871,66	—	—	4,818,8 3	49,616,2 7	1,138,73	—
3,640,29	908,92	—	256,83	4,131,33	50,862,oi	3,007,09	—
3,067,29	1,674.83	616	—	5,892,65	51,344,49	—	274,64
2,675,02	1,908,34	836	—	4,019,95	46,420,u	308,36	—
1,147,48	2,019,66	1,791,14	851	—	4,387,48	45,189,01	751,89	—
1,796,44	3,640,52	1,733,22	966,68	699,76	3,396,52	52,345,80	—	907,95
1,339,41	3,452,03	2,177,44	1,106	1,012,32	4,6U,u	63,098,46	3,29	—
941,78	5,133,30	3,001,02	1,267,68	1,056,29	4,577,60	71,363,21	—	4,138,41
1,444,26	4,609,7 9	2,520,68	774	500	6,409,2 0	69,235,94	—	505,39
872,eo	4,650,90	2,258,2 6	744	1,390,41	4,242,43	64,014,01	—	1,516,65
1,876,3 2	4,867,82	4,003,9 s	S52	—	3,792,2 3	66,543,74	—	21,08
1,611,59	5,357,05	3,532,0 6	1,195,7 0	—	3,393,48	71,499,09	112,61	—-
1,813,14	4,475,33	3,231,45	794	—	5,313,20	68,915,28	—	403,19
946,0 6	3,608,85	3,647,91	744	—	6,444,36	72,472,26	—	416,46
918,so	4,720,09	5,431,77	744	—	7,117,63	75,398,33	—	234,7 2
1,672,46	4,614,65	4,453,04	744	—	6,783,52	70,815,9 5	—	5,092,u
446,57	3,142,oi	3,775,18	744	—	9,703,12	67.458.5 8	—	5,805,81

afgift, arbete in. in.

446

Bil. L. (Forts.)

Inkomster och utgifter vid Alnarps landtbruks -

		I	n k o m s t e	r.
		Jordbruk
	Arrenden.	och kreatur.	Trädgården.	Tegelbruket.	Diverse.	Summa.
1864—65.............		13,648,90		246,7 7		13,895,7 3
1865-66_____________	5,871,91	21,069,5 9	—	1,368,12	—	28,312,62
1866—67.............	6,286,3!»	26,535,01	—	652,49	—	33,474,49
1867-68.............	7,263,92	27,391,90	—	1,417,13	1,890,112)	37,963,06
1868-69_____________	7,236,84	25,509.70	—	2,757,oo	2,623,892)	38,127,49
1869—70.............	5,580,37	20,226,9 7	—	2,784,35	722,8 22)	29,314,51
1870—71.............	6,468.12	27,523,49	—	1,037,89	787,05	35,816,55
1871—72.............	7,075,37	37,848,39	—	—	816,	45,739,96
1879-73.............	7,838,52	19,969,82	—	—	55,	27,863,34
1873-74..............	7.838,32	31,123,04	1,835,15	—	125,50	40,922,01
1874-75.............	7,821,ci	34,531,94	546,83	—	713,so	43,617,24
1875-76..............	7,799,24	35,321,0 8	1,929,38	—	370,37	45,420,0 7
1876-77.............	8,564,83	28,988,17	256,79	—	1,694,90	39,504,71
1877—78.............	7,794,5 2	35,377,43	61,45	—	6,02	43,239,42
1878-79.............	7,311,13	41,033,57	91,28	—	106,99	48,542,97
1879—80.............	7,309,59	32,693,81	179,72	—	2,976,0 8	43,159,80
1880-81.............	7,360,2 5	35,612,80	1,329,8 8	—	793,50	45,096,43
1881—82.............	7,404,02	42,002,65	—	—	936,	50,343,27
1882—83.............	7,390,	52,634,40	95,04	—	796,2 5	60,916,29

'') Såsom underhåll af ekonomihus, arbeten, räntor, rättegångskostnader, förluster etc.

2) Räntevinst.

3) Förlust vid eldsvådan 6.587,16; dito å djur 2,497,80.

4) Arrendet från torparne fråndraget.

5) I vinsten ingår äfven värdet af årets grundförbättringar.

447

institut 1864—1883. B. Landthushdllninyen.

	U t	gift	e r.		S k i 1	nåd.
Arrende.	Skatter.	Aflöning.	Diverse1).	Summa.	Vinst6).	Förlust.
7,966,nJ)	1,867,83	2,191,67	4,938,74	16,964,35		3,068,62 j
13,961,62	2,737,79	2,216,6 7	7,114,32	26,030,40	2,282,22	__[
14,727,2 9	2,578,97	2,704,65	10,271,65	30,282,56	3,191,93	_
15,517,io	3,380,74	3,312,52	14,646,oo9)	36,856,42	1,106,64	_
16,921,80	3,295,65	3,325,2 0	4,090,81	27,633,46	10,494,03	_
14,857,50	2,987,86	2,870,89	4,254,87	24,971,12	4,343,8 9	—
16,030,50	3,192,98	3,097,44	4:471,os	26,792,60	9,023,95	_
15,869,80	4,323,8 9	3,185,	7,091,7 6	30,470,45	15,269,51	--
16,021,	3,129,77	1,409,51	4,741,28	25,301,66	2,561,7 8	_
17,359,43	3,693,4 2	1,763,94	9,129,13	31,945,92	8,976,09	_
17,664,81	4,347,12	1,554,39	13,077,38	36,643,73	6,973,51	—
17,162,20	4,695,8 5	3,567,87	12,764,4 6	38,190,38	7,229,6 9	__
17,263,	4,325,95	4,959,	10,530,02	37,077,9?	2,426,74	—
17,413,70	5,205,96	5,278,85	10,992,26	38,890,76	4,348,66	—
16,909,7 0	5,147,6 7	6,440,8 7	12,952,03	41,450,27	7,092,70	—
16,456,io	5,446,46	6,960,13	9,164,7 9	38,027,48	5,132,32	_
16,682,90	5,448,58	6,974,15	10,755,03	39,860,66	5,235,7 7	__ \|
16,909,70	5,430,14	7,253,7 6	12,813,61	42,407,21	7,936.06
16,984,80	5,850,58	7,163,02	15,209,74	45,208,14	15,708,15

448

Bil, L. (Forts.)

Alnarps landtbruksinstitut»

			T	1 1	g å u-
Byggnader.	Kreatur.	Inventarier.	Grundförbätt- ringar.
1861-	-1862.....................-......	181,306.18	17,715	19,741,03	8,420,4 2
1862-	-1863............................	190,001.26	21,461,15	23,326,41	18,390,38
1863	-1864............................	193,320,99	25,395,50	25,243,66	23,173,26
1864-	-1865............................	194,173,29	26,281,35	25,636,21	47,680,i72)
1865-	-1866............................	193,550,18	26,145,50	24,949,12	30,736,22
1866-	-1867............................	193,970,is	25,325,50	24,884,4 0	33,472,74
1867-	-1868____________________________	179,883,3?	23,225	29,234,67	38,104,16
1868-	-1869.............................	275,858,60	30,373	31,432,7 5	41,866,2?
1869-	-1870_______________________	298.090,12	33,068	26,475,07	49,797,66
1870-	-1871............................	297,279,7 9	38,625	27,801,io	50,979,7 9
1871-	-1872____________________________	297,298,01	45,320	28,555	50,976,93
1872-	-18733) _________________________	321,004,80	42,225	30,841,50	47,725,37
1873-	-1874____________________________	322,879,36	58,570	35,100,50	45,697,43
1874—1875............................	321,858,57	60,775	38,063	40,842,29
1875-	-1876............................	316,487,21	62,203	41,245	37,214,50
1876-	-1877____________________________	315,040,61	63,610	42,048,50	36,547,49
1877-	-1878............................	334,631,61	64,210	43,036,50	32,368,41
1878	-1879...............-...........	340,834, s 3	67,350	47,328,35	31,413,68
1879	-18800 ......-.....--.......-	391,118,62	67,955	50,759,87	30,791,24
1880-	-1881............................	387,670,37	62,855	55,308,47	32,679,36
1881-	-1882............................	390,671,7 9	69,995	55,891,47	35,529,00
1882-	-1883............................	385,482,46	78,535	58,721,18	20,482,86

'') Såsom spanm&l, tegel, gödsling, arbete, höstsäde, trädgården, plantskolan, böcker, fordringar.

2) Häri inberäkna^ utsäde och arbete.

3) Tillkom mejeri.

4) Tillkom bofbeslagsskola.

449

räkenskaper 1861—1883. Utgående Balans.

g a r.	Skulder.	Kapitalförmö- genhet.	Ärsviust för både läroverk och landthus-hållniug.	Anmärkningar.
Diverse1).	S u m m a.
30,662,36	257,844,9 9	—	257,844,99	—
53,941,34	307,120,54	53,716,3 9	253,404,15	—
56.903,25	324,036,6c	74,032,60	250,004,0 6	—
48,813,93	342,584,95	98,245,05	244,339,00	—	Förlust 4,907,52.
68,499,65	343,880,67	90,001,95	253,878,7 2	9,288,82
99,741,08	377,393,90	46,423,27	330,970,63	4,330,66
186,761,55	457,208,7 5	47,124,39	410,084,36	4,113,73
96,725,33	476,255,95	57,313,06	418,942,89	10,219,39
58,051,94	465,482,79	46,527,13	418,955,66	4,651,75	Förlust å fordon-
57,433,01	472,119,59	43,403,69	428,715,90	9,775,84	gar 4,664,58.
55,720,54	477,870,48	35,957,36	441,913,12	14,361,56
54,713,4?	496,510,14	52,565,78	443,944,36	2,565,07
45,321,51	507,568,80	58,786,76	448,782,04	4,837,68
50,881,66	512,420,52	57,247,28	455,173,24	6,468,12
53,116,41	510,266,12	50,088,40	460,177,7 2	5,713,04
59,155,49	516,402,0 9	53,903,64	462,498,45	2,405,66
51,775,oi	526,021,53	38,061,81	487,959,72	4,461,2 7
60,617.83	547,544,6 9	52,895,46	494,649,23	6,689,51
60,074,3 0	600,699,03	54,633,94	546,065,09	4,715,86
65,318,63	603,831,83	52,765,69	551,066,14	5,001,05
62,670,33	614,757,65	60,847,56	553,910,09	2,843,95
69,471,25	612,692,75	52,562,36	560,130,39	9,902,34

och kontant^ penningar.

450

Bil. L. (Forts.)

Alnarps landtbruksiustituts räkenskaper åren 1858—61.

Inkomster.			Utgifter och behållning.
Statsanslag......................	175,000	—	Arrendeafträde.................	45,372	16
Dito ......................	75,650	—	Förmögenhet enl. utg. balans
Vinst å jordbruket............	1,873	12	den u/3 1862...............	257,844	99
Dito å tegelbruket............	15,563	65
Itäntevinst.......................	3,507	63
Diverse..........................	11,623	05
. Kronor	303,217	45	Kronor	303,217	45

Jordbruket gaf:

	Vinst.		Förlust.
1858..................................................	—	—	8,791	73
1859..................................................	6,927	39	—	—
1860	4,427
1861...................................................		689	58
	11,354	43	9,481	31
Vinst 1858—61....................................	—	—	1,873	12
(Vinst per Sr i medeltal 428 kr. 28 öre.)	11,354	43	11,354	43