UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1881:2)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

OCH

FÖRSLAG

TILL

NYA FARTYGSCERTER FÖR FLOTTAN

DEN 29 SEPTEMBER 1879 DERTILL I NÅDER EÖRORDNADE

KOMITÉ RADE.

--»*-<2äiX30-«»-----

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS K. L. BECKMAN,
1880.

STORMA KTTGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG!

Sedan Chefen för sjöförsvarsdepartementet, under åberopande af
de flera uppfinningar och förbättringar i afseende å sjökrigsmaterielen
och dess användande, som under senare åren egt rum, samt angelägen -

heten af att tillse i hvad män sålunda vunna resultat och öfriga företeelser
inom sjökrigsvetenskapens område, kunde ega inflytande på beskaffenheten
åf den fartygsmateriel, som ett ändamålsenligt ordnadt
kustförsvar förutsatte, i underdånighet hemstält, att åt särskilde, sakkunnige
personer måtte uppdragas att företaga utredning af frågan om
livilka fartygscerter, som, med hänsyn till rikets tillgångar, syntes, på
den ståndpunkt sjökrigsvetenskapen för närvarande befunne sig, bäst
främja ändamålen:

att utestänga fiendtligt flottor från rikets vigtigaste hamnar;

att försvåra om icke förhindra landsättande af öfverväldigande fiendtliga
härmassor å rikets kuster, hvarhelst en landstigning å desamma
försöktes; samt

att, om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra hans
kommunikation med eget land samt genom operationer a landets insjöar
och andra inlandsfarvatten understödja egen och motverka en
fiendtlig härs framträngande;

har Eders Kongl. Maj:t, med bifall härtill, under den 26 September
nästlidne år funnit godt att i nåder förordna en komité, hvars ordförande
och ledamöter konnne att af Eders Kongl. Maj:t kommandovägen
utses, till ett antal af nio bland flottans officerare och tva af
personalen vid mariningeniörstaten, med uppdrag att till Eders Kongl.
Maj:t inkomma med yttrande och förslag i ofvan angifna hänseende,
åtföljda af approximativa kostnadsuppgifter.

Genom nådig generalorder den 1 Oktober samma år behagade
Eders Kongl. Maj:t uppdraga åt undertecknade jemte kommendören
och riddaren in. m. J. TT. G. Améen att vara ordförande och ledamöter
i omförmälde komité, hvilken, till åtlydnad af Eders Kongl. Maj.ts uti
ofvan åberopade nådiga bref derom meddelade föreskrift, första gången
sammanträdde uti hufvudstaden den 1 derpå följande November. Sedan
kommendören Améen, från medlet af Mars manad innevarande ar, till
följd af sjukdom varit hindrad att deltaga i komiténs arbeten, behagade
Eders Kongl. Maj:t, enligt generalorder den 24 sistförflutne April, i
nåder bifalla hans med stöd af läkarebetyg framstälda anhållan att
blifva befriad från uppdraget att vara ledamot af komitén.

Med nådigt bref den 13 i sistnämnde månad har Eders Kongl.
Maj:t, sedan marinförvaltningen, som till åtlydnad af föreskriften i nådiga
brefvet den 26 September 1879 låtit i allmänna tidningar utfärda
inbjudning till täflan, enligt uppgifvet program, om förslag till lämpligaste
konstruktionen af ett pansradt fartyg, med beräkning af en anskaffningskostnad,
förutom kostnaden för bestyckningen, icke öfver -

stigande 1,700,000 kronor, till Eders Kong!. Magt insändade förslag
med ritningar och beskrifningar i sådant afseende, hvilka inom den i
programmet bestämda tid till förvaltningen inkommit, till komitén öfveilemnat
dessa förslag med förständigande att, efter tagen kännedom och
noggrann pröfning af desamma, till Eders Kong!. Magt inkomma med
yttrande och framställning om och i så fall hvilka af berörda förslag
kunde anses vara förtjenta af det ena eller andra af de i nådiga brefvet
den 26 September 1879 utfästade täflingspris.

Enär sist omförmälda nådiga uppdrag torde påkalla ett särskild!
utlåtande, anhåller komitén att här uteslutande tå behandla de ämnen,
hvilka, med anledning af Eders Kong!. Magts här ofvan anförda nådiga
bref den 26 September 1879, utgjort föremål för komiténs öfverläggningar.

Innebure detta uppdrag skyldighet att, utan hänsyn till annat än
stridsändamålet, föreslå de fartygscerter, hvilka ansåges bäst kunna
fylla de uti nådiga brefvet angifna bestämmelser, eller, med andra ord,
om landets tillgångar icke inginge såsom en nödvändig faktor i beräkningen,
så vore den uppgift, som blifvit komitén förelagd, att betrakta
såsom ett jemförelsevis enkelt problem. Det skulle väl då knappast
gälla annat än att ur den rikhaltiga mängd vexlande fartygstyper,
som de mäktigare sjönationerna, under årens lopp, genom sträfsamt
arbete och med stor kostnad redan frambragt, välja de, för hvarje särskildt
ändamål i sitt slag yppersta. Ty vårt lands kuster och de dem
omgifvande haf förete ingalunda sådana egendomligheter, att ju icke
samma slags fartyg, som befinnas ändamålsenliga för andra länders
krigsbruk, äfven skulle väl lämpa sig vid försvaret af våra förnämsta
hamnar, eller eljest tjena oss att afvärja fiendtliga landstigningsföretag.
Intet fartyg i verlden lärer föra så kraftig bestyckning, bära så mäktigt
pansar eller vara så snabbgående, att detsamma, till följd af någondera
bland dessa sina egenskaper, skulle vara mindre förträffligt såsom
försvarsvapen i vår hand, än såsom anfallsvapen i fiendens, och utan
tvifvel skulle hvarje fartygscert, som vår tids krigsflottor hafva att
framvisa, från och med den största pansarfregatten, till och med den
minsta minbåten, finna en ledig plats att fylla vid försvaret af vår
långsträckta och till sitt skaplynne mycket vexlande kust.

Men då nu tillbörligt afseende nödvändigt måste fästas^vid rikets
tillgångar, gestaltade sig uppgiften annorlunda. Det gälde då lör komiterade
icke så mycket att pröfva hvilka fartygscerter vore att anse såsom
de mest tjenliga att bereda oss ett betryggande kustförsvar, som
fastmera att, utan afseende å hvad som möjligen kunde vara det dusk -

ligaste, söka att utarbeta och framlägga förslag, så beskaffade, att giltiga
ekonomiska hinder mot deras förverkligande icke vore att befara.
Eu hufvudfråga som härvid sjelfmant framstälde sig var denna: huru
stor anslagssumma för nybyggnaders utförande kan flottan hafva att
årligen påräkna, utan att landets tillgångar skulle öfver höfvan anlitas
särskilt för detta ändamål. Ehuru det tydligen torde ligga i sakens
natur, att komiterade icke kunnat gifva ett fullt noggrannt svar på
denna fråga, hafva de likväl ansett antagandet, att ungefärligen samma
nybyggnadsanslag, som det, hvilket af riksdagen beviljades på extra
stat för hvardera af åren 1876 och 1877, äfven framdeles kunde vara
att emotse för vidmakthållande af våra försvarskrafter till sjös, icke
innebära något öfverskattande af landets förmåga uti ifrågavarande afseende.
Komiterade hafva för den skull sökt att ställa sitt förslag i så
nära öfverensstämmelse som möjligt med förutsättningen af en årlig
tillgång, belöpande sig till omkring 1,700,000 kronor. Och enär det
i allmänhet väl vore att anse såsom fördelaktigt om fortgången och
fullbordandet af ett börjadt nybyggnadsföretag kunde göras i det närmaste
oberoende af andra penningemedel än sådana, som redan från
begynnelsen funnits för ändamålet tillgängliga, så hafva komiterade
vinnlagt sig om att i den mån sådant varit möjligt, utan att offra de
nödvändigaste stridsegenskaperna, bringa byggnadskostnaden för äfven
den största och dyrbaraste bland de föreslagna fartygscerterna, till ett
belopp, som icke allt för mycket öfverskrider den årliga anslagssumma,
hvilken på sätt här ofvan blifvit anfördt, antagits vara påräknelig.

Beträffande bestyckningen å sådana fartyg, hvilka skulle hafva till
uppgift, vare sig att försvåra om icke hindra fiendtlig landstigning,
hvarhelst sådan måtte försökas på vår kust, eller att utestänga fiendtliga
flottor från rikets vigtigaste hamnar, så torde såsom oeftergifligt
få anses, att åtminstone den förnämsta sortens kanoner å hvart och
ett af detta slags fartyg måtte, i afseende å genomträngningsförmåga
och verkan för öfrigt, kunna något så när mäta sig med och motsvara
artilleriet och pansaret på de fiendtligt skepp, mot hvilkas anfall vi
antagligen skulle komma att försvara oss. Komiterade hafva derför
beräknat den af dem föreslagna, för hamn- och kustförsvar afsedda
pansarbåtstypen sådan, att densamma skulle kunna föra kanoner till
vigt, storlek och verkan motsvarande Armstrongs 25 tons, 10 inches,
kammarvida och 26 kaliber långa bakladdningskanoner, hvilka med
vinkelrätt träffande skott, på 1,000 meters (3,368 fot) afstånd genomtränga
47 centimeter (15,8 decimaltum) jern och följaktligen äfven kunna

bryta pansaret på hvarje krigsskepp, som för närvarande tillhör någon
af öster sjöstaternas flottor.

Hvad åter angår pansarklädnaden, så hafva komiterade af ekonomiska
skäl funnit sig nödsakade, att, icke allenast inskränka densamma
till fartygets vigtigaste delar, utan äfven att nedbringa plåtens
högsta tjocklek till 29,7 cm. (10 dec.-tum). Detta pansar lemnar visserligen
icke så fullständigt skydd som önskligt vore, allra minst mot
vinkelrätt träffande projektiler, men torde dock, i betraktande deraf, att
under strid, det öfvervägande antalet af de skott, som träffa sitt mål,
kan antagas träffa i mer eller mindre sned riktning, få anses vara
ganska tillfredsställande. Snabbhet och manöverförmåga hos fartyget
torde ock lemna något vederlag, för hvad som brister i pansarskydd.
Den ifrågavarande pansarbåten gör 13 knops fart och drifves af två
propellrar.

Vidare har det synts komiterade vara ändamålsenligt, icke minst
från sparsamhetens synpunkt, att begränsa antalet af de olika fartygscerterna
till det minsta, som skäligen kan stå tillsammans med beskaffenheten
af de värf, hvilka det nödvändigt åligger vårt sjöförsvar att
utföra.

På hufvudsakligen dessa grunder har komitéu uppgjort och får
härmed i underdånighet framlägga följande:

Förslag till fartygscerter:

A) Pansarbåt för kust- och hamnförsvar; ungefärlig byggnadskostnad.
............................. kr.

B) Minbåt att föra sjelfgående mina; ungefärlig byggnadskostnad
.......................................................................... »

C) Minbåt att föra stångmina; ungefärlig byggnadskostnad
............................................................................ »

D) Lätt pansarbåt för insjöarna; ungefärlig byggnadskostnad
................................................................................... »

I afseende å storlek, fart, bestyckning, pansar in. m.
båtar sålunda utrustade och beskaffade, nemligen:

2,290,000.

120,000.

30,000.

240,000.
äro dessa

Pansarbåten A.

Längd i vattenlinien: 68,88 in. (232 fot)
Bredd i vattenlinien: 14,84 in. (50 fot).

Djupgående: 4,75 m. (16 fot).

Deplacement: c:a 2,621,94 ton (61,650 centner).

Maskiner framdrifva fartyget, medelst två skrufpropellrar akterut,
till en hastighet af 13 knop.

Sjöduglighet: tillräcklig äfven för hårdt väder.

Bestyckning: 2 st. kanoner, till tyngd och verkan motsvarande
Armstrongs 25 tons, 10 inches, kammarvida, 26 kaliber långa bakladdningskanoner,
stälda i ett så väl för ångkraft som för handkraft vridbart,
heltäekt och pansradt torn; 3 st. kanoner till tyngd och verkan
motsvarande Armstrongs 6 inches kanoner af senaste modell, stående å
öppet däck, samt erforderligt antal kulsprutor. Till hvarje tornkanon
medföras 75 skott samt till hvarje däckskanon 50 skott.

Minor: 4 till 6, att afskjuta^ från styrhuset, genom en i förstäfven
i fartygets medellinie anbringad mintub.

Bepansring: Citadellpansaret, som bekläder eu 26,73 cm. (9 dec.tum)
tjock träbackning och sträcker sig 59,4 cm. (2 fot) öfver och 89,i cm.
(3 fot) under vattenlinie!!, är 29,7 å 27,32 cm. (10 å 9,2 dec.tum) tjockt
på förkant, men aftunnar till 24,66 cm. (8,33 dec.tum) på sidorna samt
till 22,28 å 19,9 cm. (7,5 och 6,7 dec.tum) på akterkant. Såväl fasta
som rörliga delen af kanontornet är pansrad, den förra på förkant och
den senare på eldfronten med jern af 29,7 cm. (10 dec.tum) tjocklek,
aftagande till 27,32 och 24,66 cm. (9,2 och 8,33 dec.tum) på sidorna och
24,66 cm. (8,33 dec.tum) på akterkant. Styrhusets pansar är 29,7 cm.
(10 dec.tum) tjockt rundt om. Pansardäcket, af 4,95 cm. (1,7 dec.tum)
tjockt jern, är för och akter om citadellet täckt med eu korkfyllnad
och deruppå af ett plåtdäck.

Styrinrättning: skyddad och afsedd att skötas af eu man.

Bränsle: kol för en väglängd af 800 nautiska mil med en hastighet
af 12 knop.

Proviant: för 60 dygn.

Vatten: för 10 dygn.

Besättning sstyrka: 142 man.

Signal-, utkiks- och skyttemast med utrymme uppe i densamma fölen
mindre kulspruta med betjening, för hvilka plåtskydd mot handgevärseld
är anbringad. För öfrigt ingen takling.

Vattentäta skott: genom lång- och tvärskeppsskott är fartyget deladt
i 194 vattentäta rum och celler, hvaraf 72 st. inom dess dubbelbotten.

Fartyget är försedt med kraftiga länspumpar, elektrisk lysapparat,
vattendestilleringsapparat, ångvärmeledning i hytter och gemenskapens
rum samt erforderliga båtar, af hvilka 2 med ångmaskin.

Byggnadskostnad: omkring 2,290,000 kronor; kostnaderna för bestyckning,
minor och minapparat deruti icke inberäknade.

Minbåten B.

Längd i vattenlinien: 27,11 m. (91,29 fot).

Bredd i vattenlinien: 3,79 m. (12,76 fot).

Djupgående: 1,26 m. (4,25 fot).

Deplacement: 35,87 ton (857 centner).

Maskiner framdrifva båten, medelst två skrufpropellrar akterut, till
en hastighet af ^6,5 å 17 knop.

Minor: två Whiteheads sjelfgående minor af den mindre sorten,
inneslutna uti två i förstäfven öfver vattenlinien anbringade min tuber.
Minorna, för hvilkas laddande ombord utrymme finnes beräknadt, afskjutas
från styrhuset.

Bestyckning: en kanon eller kulspruta, hvars vigt jemte ammunitionens
ej öfverstiger 340 kilogram (8 centner).

Plåtskydd emot handgevärseld: för styrhuset och för kanonens eller
kulsprutans betjening.

Bränsle: kol för 7 timmars gång med full fart.

Proviant och vatten: för 3 dygn.

Besättning sstyrka: 10 man.

Vattentäta skott: genom 7 tvärskeppsskott delas båten i 8 rum.

Båten är försedd med kraftiga länspumpar och lämplig mindre
kokapparat samt ångvärmeledning i befälets och besättningens rum.

Byggnadskostnad: omkring 120,000 kronor; kostnaderna för minor
och bestyckning deruti icke inberäknade.

Minbåten C.

Längd, i vattenlinien: 16,63 m. (56 fot).

Bredd i vattenlinien: 3,19 in. (10,75 fot).

Djupgående: 1,26 m. (4,25 fot).

Deplacement: 21 ton (506 centner).

Maskiner framdrifva båten, medelst två skrufpropellrar akterut, till
eu hastighet af 10 knop.

Minor: 6 stångminor medföras ombord. Vid förskeppet öfver
vattnet förer båten två minstänger, hvilka kunna manövreras med ångwincli.
Minorna kunna sänkas och affyras från det för om skorstenen
befintliga styrhuset.

Bestyckning: en kanon eller kulspruta, hvars vigt jemte ammunitionens
ej öfverstiger 340 kg. (8 centner).

Plåtskydd emot handgevärseld: för styrhuset och för båtens väsentligaste
delar samt för kanonens eller kulsprutans betjening.

Bränsle: kol för 7 timmars gång med full fart.

Besättning sstyrka: 7 man.

Vattentäta skott: anbringade för tillgodoseende af båtens flytbarhet.

Båten är heldäckad och försedd med ångvärmeledning samt lämplig
mindre kokapparat.

Byggnadskostnad: omkring 30,000 kronor; kostnaderna för minor
och bestyckning deruti icke inberäknade.

Pansarbåten D.

Längd i vattenlinien: 29,99 m. (101 fot).

Bredd på bordläggningen: 6,gs m. (22,5 fot).

Djupgående: 2,67 in. (9 fot).

Deplacement: c:a 310,44 ton (7,303 centner).

Maskiner framdrifva fartyget, medelst två skrufpropellrar akterut,
till en hastighet af 9,5 knop.

Sjöduglighet: tillräcklig äfven för hårdt väder å insjöarna.

Bestyckning: en 15 cm. bakladdningskanon, stöld på eu för handkraft
vridbar vändskifva, och skjutande öfver en pansrad tornkrans;
två 8,7 cm. fältpjeser och 3 st. 1 tums kulsprutor samt ammunition af
100 skott till hvarje kanon och 1,000 skott till hvarje kulspruta.

Bepansring: en 1,48 m. (5 fot) hög tornkrans, af‘ 9,9 cm. (3,33 dec.-tum) jern på 19,8 cm. (6,oo dec.tum) träbackning och 1,25 cm. (0,41
dec.tum) innerplåt, omsluter 15 cm. kanonen. Citadell af samma pansar,
backning och innerplåt som tornkransens, omsluter fartygets vigtigaste
delar och räcker 37,5 cm. (1,25 fot) öfver samt 74,2 cm. (2,5 fot.) under
vattenlinien; pansardäck af 2,5 cm. (0,83 dec.tum) på citadellet samt för
och akter derom under vattenlinien, hvarjemte dessa försänkta pansardäck
beläggas med kork och deruppå ett tunnare plåtdäck i jemnhöjd
med citadellets pansardäck. Till kanonbetjeningens skydd mot handgevärseld
äro plåtskärmar anbringade omkring 15 cm. kanonen.

Styrinrättning: skyddad och afsedd att skötas af eu man.

Bränsle: kol för 70 timmars gång med full fart.

Proviant: för 42 dygn.

Vatten: för 10 dygn.

Besättningsstyrka: 45 man.

Vattentäta skott: genom lång- och tvärskeppsskott är fartyget deladt
i 41 vattentäta rum och celler.

Fartyget är försedt med kraftiga länspumpar, elektrisk lysapparat,
signalmast, ångvärmeledning i hytter och gemenskapens rum samt erforderliga
båtar, af hvilka en med ångmaskin.

Byggnadskostnad: omkring 240,000 kronor; kostnaden för bestyckning
deruti icke inberäknad.

Med ofvanstående förslag till fartygscerter hafva komiterade sökt
att fullgöra det åliggande, som i detta afseende blifvit dem anbefaldt
genom Eders Kongl. Maj:ts ofvan åberopade bref af den 26 sistlidne September,
och utbedja sig nu att något närmare än redan skett, få framhålla
de skäl, på hvilka förslaget hvilar.

Vänder man blicken till den tid, då pansarfartyg uti egentlig mening
först gjorde sitt inträde uti Europas örlogsflottor (år 1859 i Frankrikes,
år 1861 i Englands) eller kanhända hellre till de uti sjökrigshistorien
minnesvärda marsdagarna år 1862, då, under inbördeskriget
inom Nordamerikas förenta stater, i sjöfäktningen på Hampton Roads
vår frejdade landsmans John Ericssons nya skapelse »Monitor» först
uppträdde på valplatsen, och vidare följer pansarfartygens utveckling
sedan den tiden, så lärer säkerligen icke flera än eu mening yppas
derom, att ju denna utveckling gått med jettesteg framåt. Under den
jemförelsevis korta tidrymden af mindre än två årtionden, har 1862
års lille monitor redan hunnit att växa ut till eu »Inflexible» eller
»Duilio». Vid jemförelse åter mellan sjövapnets förkofran inom vårt
eget land och de framsteg, som skett utanför våra gränser, torde det
utan veld kunna sägas, att vi, uti ifrågavarande afseende, näppeligen
följt med vår tid så nära, som vi utan öfveransträngning förmått.
Redan år 1864 bestäldes vår flottas första monitorer »John Ericsson»,
»Thordön» och »Tirfing». Inom några år följdes de af en fjerde, »Loke»,
något större och fullkomligare, och så småningom ökades antalet af
våra pansarfartyg med de tio pansarbåtar, vi dessutom eg a, och af
hvilka den sist tillkomna, bestäld 1872, blef färdig år 1875. Men den
ursprungliga monitorstypen, från hvilken våra monitorer i det hela
blott föga afvika, har åldrats i samma mån och med samma hastighet,
som ingeniörvetenskapen och skeppsbyggnadskonsten gått framåt, och
motsvarar numera icke längre sitt ändamål. Han för sina kanoner alldeles
för lågt för att kunna väl använda dem, ens i ganska måttligt
väder. Han saknar såväl nödig fart som manöverförmåga. Äfven mot
de öfriga pansarbåtarna, hvilka, tillsammans med monitorerna, skulle

utgöra kärnan af vår sjökrigsmateriel, kunna riktas allvarsamma anmärkningar,
Itvilkas befogenhet visserligen icke heller jäfvas af den
erfarenhet, man haft tillfälle att förvärfva under tiden för dessa båtars
tillvaro. Så tillvitas dem med allt skäl deras bristande sjöduglighet
och deras oförmåga att rikta sin kanon annat än med sjelfva fartyget.
Den förstnämnda svagheten, så stor att de ifrågavarande pansarbåtarne
icke anses kunna i hårdt väder färdas utan våda ens öfver de större
fjärdarna inom skärgården, än mindre våga sig utomskärs i dyning
eller sjögång, binder dem alltför strängt vid samma plats, hvadan området
för deras användande icke kan vara annat än mycket begränsadt;
den senare blåsten inverkar så ofördelaktigt och förlamande på artilleriets
verksamhet, att det väl må vara tvifvel underkastadt, huruvida
det kan vara lämpligt att, annat än såsom nödfallsåtgärd, anbringa fast,
täckt kanontorn på något som helst krigsfartyg.

Enär de olägenheter, hvilka obestridligen vidlåda de pansarfartyg,
vår flotta nu eger, såväl monitorerna som de öfriga pansarbåtarna, lära
få anses vara af den beskaffenhet, att byggandet af flera sådana fartyg,
enligt oförändradt samma typer, som de nuvarandes, skulle innebära
misshushållning med på samma gång penningemedel som försvarskraft,
så hafva komiterade, uti det förslag till pansarbåt A, hvilket de här
ofvan afgifvit, sökt att framställa en fartygstyp, som, fri från de anmärkta
bristerna hos vår nu egande fartygsmateriel, skulle, icke allenast
väl lämpa sig för våra förhållanden inalles, utan derjemte med fördel
kunna sättas i stället för så väl den ena som den andra af de pansrade
fartygstyper, vi hittills tillegna! oss. Den föreslagna pansarbåten A
bör vida bättre och kraftigare än dessa kunna främja ändamålet »att
utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste hamnar», till hvilka
äfven måste räknas de Gotländska samt Öresund. Beträffande åter de
maktpåliggande uppgifterna att försvåra, om icke hindra, fiendtliga härmassors
landsättande å rikets kuster, hvarhelst en landstigning å desamma
måtte försökas, eller att oroa en möjligen landstigen fiendes
förbindelse med eget land, så lärer vår flotta för närvarande näppeligen
ega ett enda fartyg, som kan anses vara i stånd att i någon nämnvärd
mån främja dessa sjövapnets ändamål. Väl vore det antagandet förmätet,
att den af komiterade föreslagna pansarbåtstypen skulle vara
vuxen värfvet att hindra hvilken som helst af våra möjligen blifvande
fiender från att landstiga. För att tillförsäkra oss en sådan trygghet,
skulle i alla händelser fordras ett vida större antal fartyg än landet
mäktar åstadkomma. Men den öfvertygelse]! torde deremot ingalunda
sakna fog, att den föreslagna pansarbåten besitter sådana egenskaper,

att densamma, vid ett infallande krig, skulle kunna blifva fienden ganska
besvärlig vid landstigningsföretag, och isynnerhet visa sig vara lämplig
för uppgiften att störa hans tillförsel och öfriga förbindelse med eget
land.

Äfvenledes för stridsfälten inom skärgården, torde ifrågavarande
pansarbåt vara bättre egnad än de monitorer och pansarbåtar, hvilka
ännu utgöra svenska flottans egentliga stridsfartyg. För stor och
ohandterlig kan harr icke anses vara. Vore skärgårdslederna grundare
och mindre rymliga än de i sjelfva verket äro, så skulle vi för visso,
i ringare mått än nu är fallet, hafva att frukta fiendtliga flottors inträngande.
Och äfven derutinnan lärer hans företräde vara uppenbart
och obestridligt, att han till sin verksamhet icke är bunden vid vissa
på förhand bestämda försvarsställningar, hvilka tilläfventyrs aldrig
blefve anfallna, utan kan obehindradt och hastigt flytta sig från ett
försvarsområde till ett annat, dit omständigheternas kraf för tillfället
må angelägnast kalla honom, ett företräde, livilket torde böra tillmätas
så mycket större betydelse, som, oafsedt den beaktansvärda omständigheten,
att vi, uti besittningen af den i hjertat af Östersjön belägna
ön Gotland, hafva ett högst maktpåliggande intresse att bevaka och
försvara, ensamt vårt fastlands vid pass 270 geografiska mil långa och
till mer än en tredjedel alldeles öppna kuststräcka, erbjuder ett snart
sagdt obegränsadt antal anfalls- och landstigningspunkter.

I början af sitt samarbete voro komiterade visserligen betänkta på
att föreslå en särskild pansarbåt, enkom afsedd för försvaret af hamnar
och positioner inom skärgården, och ett förslag i sådant syfte blef
också utarbetadt. Denna båt skulle föra endast eu 25 tons, 10 inalles
Armstrongs kanon, uppstäld, likasom de två kanonerna af samma slag
å pansarbåten A, i ett slutet och vridbart pansartorn, men deremot
ingen annan bestyckning. Icke allenast den ena af de svåra tornkanonerna,
utan äfven de lättare däckskanonerna samt mintuben försakades,
hvarjemte farten nedsattes ända till 9 knop, allt i afsigt att
såmedelst nedbringa anskaffningskostnaden. Deremot ansågs ingen
nedprutning, endast en något olika fördelning af pansarskyddet, kunna
ske, helst behofvet af detta naturligtvis växer i den män striden måste
utkämpas på nära håll och inom trångt vatten, hvarest det begränsade
utrymmet i sin ordning begränsar fartygets förmåga att tillgodogöra
sin rörlighet och manöverfärdighet. Och just för de mindre rymliga
stridsfälten, var den ifrågavarande pansarbåten ämnad. Sedan konstruktionsberäkningarna
för densamma blifvit behörigen utarbetade, visade
det sig emellertid, att en sådan pansarbåt skulle komma att kosta

1,582,000 kronor, ehuru lian, som sagdt, förde blott en enda kanon,
saknade de värdefulla förmånerna af mintub och snabbhet, och icke
egde sjöduglighet i högre mån, än att han, i måttligt väder, kunde
hålla sjön, utan anspråk likväl att, på väg från eu hamn till annan, i
sjögång kunna använda sin kanon mot en tilläfventyrs mötande fiende;
hvadan ock komiterade snart funno sig föranlåtna att öfvergifva förslaget
till eu fartygscert, hvilken, betraktad vare sig från ekonomisk
eller rent militärisk synpunkt, tedde sig lika litet till sin fördel. Detta
föranledde att åtskilliga andra förslag, alla i samma syfte, att åstadkomma
en billigare och likväl sin uppgift vuxen, särskild! för hamnoeh
positionsförsvar afsedd kanonbåt, blefvo inom komitén framstälda
och behandlade. Bland dessa, hvilka med få undantag vidhöllo 25 tonskanonen,
såsom lämplig bestyckning, men icke obetydligt vexlade i
afseende på pansarskydd, fart och öfriga egenskaper, må nämnas följande: Pansarbåt

med ett kanontorn pansradt på eldfronten med
37,1 om. (12,5 dec.tum) jern, aftunnande ända till 17 cm. (5,82
dec.tum) på akterkant och vridbart så mycket, att kanonen
kunde riktas vid pass 45° åt hvardera sidan, utan att fartyget
derför behöfde vridas eller gira. Citadellpansaret på förkant
37,1 cm. (12,5 dec.tum) skulle minskas åt sidorna och akterkant
ända till 12 cm. (4,17 dec.tum) och däckspansaret öfverallt
icke vara tjockare än 3,7 cm. (1,25 dec.tum).

Pansarbåt, försedd med fast och slutet kanontorn, på
samma sätt pansrad och äfven för öfrigt af samma typ som
den nuvarande kanonbåten »Solve», blott så mycket större än
denna, som den svårare, omkring 72 procent tyngre kanonen
nödvändigt fordrade, och dessutom försedd med en af tunn
jernplåt sammansatt öfverbyggnad, så beskaffad, att densamma
komme att åt fartyget, som borde göra eu fart af 8 knop,
förläna nödig sjötrygghet för färd i måttligt väder, från ort
till annan, långs vår kust. En sådan båt skulle komma att
kosta omkring 1,190,000 kronor.

Pansarbåt med eu 35 tons, 12 inches kanon, stäld på vändskifva,
skjutande öfver en fast tornkrans, pansrad till 30 cm.
(10,1 dec.tum) på eldfronten men endast 20 emu (6,74 dec.tum)
mot akterstäfven. Kanonen skyddad af ett på vändskifva
fastsatt, med denna rörligt torn af 2,5 cm. (0,83 dec.tum) stålplåt.
Intet citadellpansar, utan endast däckspansar med deröfver
liggande lager af kol och kork; och skulle fartyget,

hvars hastighet beräknades till 10 knop, för .(ifrigt föra 2 st.
12 cm. kanoner eller 8,4 cm. fältpjeser samt erforderligt antal
kulsprutor.

Pansarbåt med en 25 tons kanon, stäld på vändskifva,
skjutande öfver bank, omgifven af en fast tornkrans, bepansrad
från 30 cm. (10,i dec.tum) på eldfronten till 10 cm. (3,37 dec.-tum) på sidorna och skyddad af ett å vändskifvan fästadt, med
denna rörligt torn af 10 cm. (3,37 dec.tum) pansar å sidorna
och täckt af 2,3 cm. (0,83 dec.tum) plåt, hvilket torn framtill
vore afskuret långs med en chorda af 90 grader, vinkelrätt
emot kanonens kärnlinie. Citadellpansaret af 10 cm. (3,37
dec.tum) tjocklek skulle sträcka sig blott 59 cm. (2 fot) under
vattenlinien.

Pansarbåt med 2 st. 25 tons kanoner inrymda i ett med
2,5 cm. (0,83 dec.tum) plåt täckt, rörligt torn, klädt med 25
cm. (8,33 dec.tum) pansar och någon förstärkning rund kanonportarna.
Citadellpansaret, af 20 cm. (6,74 dec.tum) tjocklek
på förkant, borde minskas till 15 cm. (5 dec.tum) på sidorna,
och däckspansaret, som förom citadellet vore 3,7 cm. (1,25
dec.tum) kunde minskas till 3 cm. (1 dec.tum) akter om detsamma.
Fart 10 knop.

Kanonbåt, opansrad, bestyckad med 3 å 4 st. 12 cm.
kanoner och beräknad för en fart af 10 knop.

Kanonbåt, till storlek och egenskaper bildande en typ
emellan kanonbåtarna af staunch- och gamma-typerna, bestyckad
med en 35 tons kanon och beräknad för eu fart af
9 å 10 knop.

Men icke heller någotdera af dessa förslag har komitén kunnat
upptaga såsom sitt. Utan att vilja bestrida möjligheten deraf, att
ju hvar och en af dessa fartygstyper skulle kunna blifva till nytta vid
försvaret af någon särskild ort bland de många på vår kust, hvilka tilläfventyrs
må blifva föremål för anfall, har komitén likväl ansett den
omständigheten, att dylika kanonbåtars användbarhet vid ett eller annat
tillfälle, som under ett blifvande krig möjligen komme att erbjuda sig,
icke gifva anledning till någonderas upptagande bland sådana fartygscerter,
som vore egnade att bäst främja de uti Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref af den 26 sistlidne September angifna ändamål, och uti
hvilket afseende det ålegat komiterade att afgifva underdånigt förslag.
Så ensidigt danade och för stridsändamål i allmänhet så styfmoderligt
tillgodosedda kanonbåtar, som de, hvilkas hufvuddrag nyss ofvan Olif -

vit antydda, hafva så mycket mindre kunnat förordas, som komitén,
hvilken, vid uppgörandet af sitt förslag, haft att taga hänsyn till rikets
tillgångar, är af den åsigt, att ingen fartygscert kan, i förhållande till
sin användbarhet, sin stridskraft och verkan, vara dyrare än den, hvars
egenskaper hänvisa densamma uteslutande till hamn- eller annat positionsförsvar
i så inskränkt mening som här är för handen. Och hvad
som i detta afseende gäller det enstaka fartyget, torde äfven ega sin
tillämplighet på sjövapnet såsom ett helt. Komitén föreställer sig nemligen,
beträffande positionsförsvaret, att den roll, som man dervid velat
lemna åt ett flytande artilleri af så dyrbar beskaffenhet, som pansrade
och med ångkraft försedda fartyg i alla händelser måste blifva, och
Indika under sjelfva positionsstriden endast i ringa mån kunna draga
nytta af sin rörelseförmåga, uti många fall skulle med fördel kunna
öfvertagas af för ändamålet, antingen för beständigt eller för tillfället,
uppförda och bestyckade batterier på land. Kunna dessutom sådana
fartyg icke annat än långsamt och med svårighet flytta sig från det
ena försvarsområdet till det andra, samt alls icke inlåta sig i strid under
vägen, så snart denna måste tagas öfver öppna sjön, hvilket långs
vår kust rätt ofta kan blifva fallet, så torde det'' vara uppenbart, att
ett på sådan materiel fotadt försvar af våra talrika, vigtiga hamnar, och
till dem förande leder, skulle, i och för sig, kräfva ett ofantligt stort
antal fartyg. Särskild fartygsmateriel, afsedd för öfriga i det nådiga
brefvet anvisade ändamål, måste i allt fall anskaffas, hvadan kustförsvaret
i sin helhet, på sådant sätt ordnadt, otvifvelaktigt skulle, icke
allenast fordra eu långt talrikare bemanning, utan äfven i materielt
hänseende blifva vida kostsammare, än om hvart och ett fartyg, som
inginge i detsamma, vore användbart på så väl det ena som det andra
försvarsfältet, så att de krafter, öfver hvilka vi hade att förfoga, icke
behöfde splittras, utan lätt läte samla sig till gemensamt försvar af den
punkt, som för tillfället vore mest hotad. Det är med detta för ögonen,
som komitén, just med hänsyn till rikets begränsade tillgångar,
inskränkt sitt förslag till de fyra fartygscerter, som under bokstäfverna
Å, B, C och D, uti detsamma återfinnas, och ansett sig, genom att sålunda
söka nedbringa antalet olika fartygstyper till ett fåtal, bäst främja
sjövapnets tillväxt i kraft och förmåga att fylla sin ansvarsfulla uppgift.

Beträffande opansrade kanonbåtar, är komitén af den åsigt, att sådana
fartyg, de må vara bestyckade med pansarbrytande eller med lättare
kanoner, måste vara mycket snabbgående, och säkerligen behöfva
göra minst 15 knops fart, för att i det snabba loppet ega någon ersättning
för hvad som brister dem i skydd mot äfven de lättaste ka -

iioner och såmedelst möjligen kunna välja sin stridsplats i förhållande
till bättre skyddade motståndare. Men äfven förutsatt att den opansrade
kanonbåten vore öfverlägsen i snabbhet, och att detta företräde
vid alla tillfällen förlänade honom makt och frihet att bestämma stridsafståndet,
så torde dermed likväl icke synnerligen mycket vara vunnet,
när han mötte pansarskyddadt artilleri, lika långskjutande som hans.
Vare sig att han valde det långa skotthållet, för att sjelf icke så lätt
blifva träffad, eller han föredroge att — så som ock mången håller före
att vara det rätta — gå sin motståndare på lifvet, för att på nära håll
möjligen kunna bryta dennes pansar, så skulle den opansrade i båda
fallen vara den pansrade underlägsen. I ena läget hade han föga nytta
af att föra pansarbrytande kanoner, men vore icke dessmindre sjelf
blottstäld för fiendtlig granateld; i det andra läget åter, skulle han i
bästa fall vara utsatt för att lida stor manspillan och snart se sitt artilleri
otjenstbart, utan rimlig förhoppning att, innan dess, lyckas tillfoga
sin fiende motsvarande skada. Skola opansrade kanonbåtar kunna
väntas att uträtta någonting väsentligt mot pansarklädda motståndare,
så lära de åtminstone vara nödsakade att uppträda många mot eu.
Dertill kommer att kostnaden för sådana snabbgående fartyg uppgår
till så högt belopp, att, enligt komiténs mening, deras militära värde,
i väsentlig mån förringadt af deras fullständiga brist på pansarskydd
och deras häraf mycket begränsade användbarhet, icke skulle skäligen
motsvara anskaffningspriset. Rika och mäktiga sjönationer, som hafva
mångartade och vidt skilda intressen att med sina flottor bevaka, må
hafva behof af allehanda olika fartygscerter och äfven råd att dem bekosta.
Men enär vårt lands förhållanden hvarken lära bjuda eller tillåta
oss att i detta afseende följa andra länders spår, har komitén, som
hyser den åsigt, att, så länge vi hafva att möta pansarklädda fiender,
byggandet af opansrade kanonbåtar skulle medföra förlust, såväl i militäriskt
som i ekonomiskt hänseende, icke ansett sig böra föreslå någon
som helst för artilleristrid afsedd opansrad fartygscert.

Lika litet har den inom komitén å bane bragta frågan om att uti
det underdåniga förslaget upptaga en särskild cert opansrade, mycket
snabbgående och med lätt artilleri bestyckade rekognosceringsfartyg,
lämnat vinna framgång. Detta icke derföre, att värdet af tillförlitliga
underrättelsers erhållande om fienden, på minsta sätt underskattats, utan
emedan, af ekonomiska skäl, komitén så mycket mindre ansett sig
kunna förorda någon för berörda ändamål särskildt afsedd fartygscert,
som den föreslagna pansarbåten A, hvilken gör 13 knops fart och, utom
sin svåra pansarbrytande bestyckning, förer icke färre än tre lättare

kanoner samt sjelfgående mina, utan fråga äfven skulle väl lämpa sig
för utförandet af den väpnade rekognoscörens maktpåliggande värf, och
detta i många fall antagligen med större framgång än det ifrågasatta
rekognosceringsfartyget, hvars styrka egentligen läge i det snabba
loppet allenast. Till rekognoscering inom skärgården och det närmaste
hafsbandet torde äfven minbåten B med fördel kunna användas. För
öfrigt lära vi under alla förhållanden blifva nödsakade att öfverlåta en
stor del af kunskapande! åt för ändamålet förhyrda ångbåtar, tillhörande
handelsflottan.

Vidare hafva, särskild! beträffande pansarbåten A, eller den största
af de föreslagna fartygscerterna, åtskilliga förslag blifvit inom komitén
framstälda och behandlade. Så har man ifrågasatt huruvida denna pansarbåt,
i stället för att föra två pansarbrytande kanoner uti ett slutet,
kringgående torn, kunde föra desamma inom en fast tornkrans, som
skyddade lavetterna, men öfver hvilken de blottade kanonerna sköte öfver
bank; eller huruvida lian på samma sätt borde föra endast en pansarbrytande
svår kanon inom fast tornkrans, eller, såsom ett tredje alternativ,
föra två sådana kanoner, men stående inom hvar sin tornkrans,
den ena förut, den andra akterut i fartyget.

Inom våra skärgårdar, i dess sund och jemförelsevis trånga vatten,
skulle emellertid ett så ofullständigt skydd, som det en öppen tornkrans
lemnar, äfven om denna vore försedd med en öfver kanonen stöld och
med denna kringgående tunn plåtkupol, alltför mycket blottställa både
kanon och betjening, för från stränderna motsedd, fiendtlig eld och såmedelst
förlama hela pansarbåtens verksamhet, hvadan komitén, redan
af militära skäl, nödgats frångå tanken på att ställa denna pansarbåts förnämsta
artilleri annorledes än uti heltäckt, pansarklädt kanontorn. Men
äfven utan att åsidosätta denna, såsom nödvändig ansedda, fordran på
pansarskydd för de svåra kanonerna och dessas betjeningar, framstälde
sig fortfarande frågan, om tornbestyckningen borde utgöras af:

två 25 tons kanoner, uppstälda i hvar sitt slutna torn;
två 25 tons kanoner, inrymda i ett gemensamt dylikt
torn, eller

en 25 tons kanon, stående ensam i det enda tornet.

Det första alternativet, två särskilda kanontorn, skulle visserligen
i så måtto bereda de största fördelarna, att kanonerna kunde, oberoende
af hvarandra, riktas åt skilda håll och bestryka hela cirkeln
rundt om fartyget; icke heller kunde gerna begge kanonerna på en
gång göras obrukbara af ett enda fiendtligt skott; men sjelfva fartyget
blefve deremot större och dyrare. Det andra alternativet, två kanoner

i ett gemensamt torn, ehuru i militäriskt hänseende underlägset det
första, erbjöde dock, likasom detta, fördelen af två 25 tons kanoner i
stället för en, d. v. s. kraftigare och snabbare eld, äfvensom mindre
risk att få elden helt och hållet tystad. Denna bestyckning skulle
komma att för sitt fartyg betinga en byggnadskostnad, uppgående till
ungefär 2,290,000 kronor. Det tredje alternativet (en 25 tons kanon)
kräfde naturligtvis den minsta anskaffningskostnaden, nemligen för
sjelfva fartyget vid pass 2,100,000 kronor. Och enär det sålunda af
de gjorda beräkningarna visade sig att byggnadskostnaden för en pansarbåt
A, afsedd att föra två 25 tons kanoner i tornet, med endast
190,000 kronor eller 9 procent öfverstege byggnadskostnaden för eu
dylik båt, hvilken i sitt torn icke kunde föra flera än eu sådan kanon,
fann sig komitén föranlåten att uti sitt underdåniga förslag uppföra
den något dyrare båten, så mycket heldre som stridsvärdet af två pansarbrytande
kanoner i stället för en, utan fråga vida öfverstiger den
angifna skilnaden mellan de olika båtarnas penningevärde. Borttages
den ena 25 tons kanonen ur tornet på pansarbåten A, sådan denna
här blifvit af komitén föreslagen, kan fartygets längd minskas till
66,21 in. (223 fot), bredd till 14,25 m. (48 fot) och djupgående till 4,6
m. (15,5 fot), under det att pansarskydd, fart, mintub och de tre lättare
kanonerna bibehållas oförändrade, och den sålunda minskade båten
skulle väl fortfarande, enligt komiténs mening, kunna, om än endast
nätt och jemnt, motsvara eu tjenlig fartygscert i öfverensstämmelse
med de vilkor och fordringar, hvilka finnas angifna uti Eders Kong!.
Maj:ts för komitén utfärdade nådiga bref af den 26 September 1879.
Men på skäl, som nyss blifvit anförda, har komitén likväl icke ansett
sig kunna annat än lemna företrädet åt den kraftigare, men endast
skenbart dyrare fartygstypen.

Hvad angår under bokstäfverna B och C uti komiterades förslaguppförda
minbåtar, så äro de, så väl den större som den mindre certen,
hufvudsakligen öfverensstämmande med de slags minbåtar, hvilka redan
blifvit af Eders Kongl. Maj:t anbefalda till utförande. Visserligen är
det för komiterade icke obekant, att mäktiga ingeniörkrafter i flera
länder äro i verksamhet, för att vidare förbättra sjömineväsendet, hvadan
det torde vara anledning att antaga, att äfven detta maritima lijelpvapen
efter hand må komma att vinna allt högre utveckling; men bland
de i senare tid uppfunna rörliga minor, har likväl, såvidt komiterade
känna, ingen, genom hittills ådagalagda prof, gifvit anledning till att
öfvergifva användandet af Whitehead-Luppis sjelfgående mina, hvilken,

sedan några år tillbaka, är antagen äfven bos oss. Icke heller hafva
komiterade funnit skäl vara för handen, att ur sitt förslag till minvapen
utesluta stångminan, den billigaste af alla hittills använda, rörliga minor.
Likväl har det, vid upprättande af förslag till minbåten C, afsedd att
föra sådan mina, icke ansetts vara ändamålsenligt att i allt följa den
förebild, som lemnas af våra redan färdigbyggda minbåtar af enahanda
slag. Genom styrhusets framflyttande förom skorstenen har en afvikelse
blifvit vidtagen, hvilken synts komitén bereda öfvervägande fördelar,
i det att denna anordning erbjuder befälhafvare och rorsman
mera fri och obehindrad sigt öfver båtens förstäf. Den föreslagna minbåten
B afviker från sin förebild egentligen derutinnan, att han framdrifves
af två propellrar och förer två, bredvid hvarandra liggande mintuber
i förstäfven.

Beträffande den föreslagna pansarbåten D, så har programmet till
densamma inom komitén blifvit uppgjordt med särskild hänsyn till sjön
Vettern och Karlsborgs fästning. Komiterade hafva nemligen förestält
sig, att, om en fiende, som inträngt i landet, funne det med sina syften
öfverensstämmande, att söka bemäktiga sig denna i hjertat af riket
belägna fasta punkt, det skulle vara af synnerlig vigt för fästningens
försvar och undsättning, att vi bibehölle herraväldet öfver Vettern. Så
länge vi vore herrar öfver detta vatten och dess stränder, eller, jemte
sjön, åtminstone någon del af stranden förblefve i våra händer, vore
tillförseln fri och förbindelsen mellan den belägrade fästningen och det
öfriga landet öppen. Sjön kan på detta sätt betraktas såsom en del
af fästningen. För att innesluta Karlsborg, måste fienden kringränna
äfven Vettern. Men just emedan herraväldet öfver den mäktiga insjön
är af sådan betydelse, är det så mycket angelägnare att söka bevara
detsamma. En gång öfverlåtet åt fienden, vore också alla dess fördelar
hans. Äfven om man tänkte sig att man på förhand omsorgsfullt
sökt att undanskaffa eller tillvarataga alla på Vettern befintliga
fartyg och båtar, så återstode alltid för en företagsam fiende, som lemnades
ostörd i sitt förehafvande, möjligheten att sjelf bygga och tillfälligt
bestycka tillräckligt goda farkoster för att besörja sina egna och störa
våra förbindelser stränderna emellan.

Då det emellertid icke lärer kunna antagas, att fienden skulle kunna
bestycka sina på Vettern uppträdande båtar med svårare kanoner, så
hafva komiterade ansett det tillfyllestgörande för öfverlägsenlietens bibehållande
på vår sida, att pansra och bestycka fartygscerten D så lätt
som förslaget utvisar. Dermed har, oberäknadt den nödvändiga egenskapen
hos fartyget att vara sjödugligt för Vetterns oroliga vatten, ock

vunnits fördelen, att denna pansarbåt kan begagna sig af kanalen, så
att samma båt icke är hänvisad att uteslutande uppträda på Vettern,
utan kan flyttas till det vatten, der lian för tillfället må bäst behöfvas.

Bland frågor, hvilka af komitén blifvit .behandlade, har äfven förekommit
den, om det skulle vara lämpligt eller ej, att föreslå en särskild
typ för chefsfartyg. Inom komitén gjorde sig likväl den mening gällande,
att, enär befälet öfver en sjöstyrka otvifvelaktigt tryggast och
bäst lärer skötas från det stridsfartyg, som främst af alla vore egnadt
att föras i elden, pansarbåten A skulle inom vår flotta väl lämpa sig
såsom chefsfartyg, hvadan särskild fartygscert, afsedd för sagda ändamål,
icke ansetts böra i det afgifna underdåniga förslaget upptagas.

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref angående komiténs tillsättande,
innehåller icke någon befallning att afgifva förslag till sådan flytande
materiel, hvars hufvudändamål sammanfaller med sjötruppens öfvande
i fredstid. Men då frågan om personalens utbildande till tjenstbarhet
oskiljaktigt knyter sig till frågan om den materiel, som af samma personal
skall handhafvas och användas, har tanken på behofvet af tjenliga
öfningsfartyg icke kunnat undgå att framställa sig under komiterades
arbete. De egentliga stridsfartygen, hvilka för sitt ändamål
icke behöfva, eller ens, utan väsentliga olägenheter, kunna vara försedda
med takling, lämpa sig visserligen väl för bedrifvandet af öfningar
uti åtskilliga andra mycket vigtiga delar af sjökrigsmannens yrke, men
motsvara deremot alls icke fordringarna på öfningsfartyg, då det gäller
att bibringa det unga befälet och truppen sjelfva grunden för all sjömannabildning:
verkligt sjömanskap. Utan denna grund, såsom underlag,
blefve emellertid all annan öfning ofullständig. Icke mera nu än
fordom, kan sjömanskap ersättas af andra sjökrigsmannaegenskaper,
och icke heller mera nu än förr lärer man kunna förvärfva denna
grundegenskap för dem alla, utan att tjenstgöra ombord i fartyg, så
taklade, att de kunna segla sig fram och manövrera, oberoende af ångmaskinen.

Vid handläggandet af ett inom komitén ifrågastäldt förslag till en
särskild cert, mycket snabbgående och med talrikt, lätt artilleri bestyckade
fartyg, hufvudsakligen afsedda att under krig tjenstgöra såsom
»kryssare», men äfven ämnade att i fredstid användas såsom öfningsfartyg,
yppade sig, för frågan om lämplig öfningsmateriel, ett särskildt
tillfälle att komma under öfverläggning.

Komitén, som redan på grund af förut anförda, hufvudsakligen
ekonomiska skäl, icke ansåg det vara lämpligt att föreslå en fartygscert,
afsedd för det särskilda ändamålet att fullgöra en kryssares värf,

farm, för denna sin åsigt, ett ökadt stöd i den omständigheten, att ett
fartyg, enkom danadt för nyssnämnda ändamål, måste besitta vissa
egenskaper, hvilka icke allenast vore obehöfliga för öfningsfartyget,
utan äfven i viss mån kcxnme att menligt inverka på öfningarnas bedrifvande.
För kryssaren är snabbhet en hufvudsak. Icke så för öfningsfartyget.
Den förre behöfver kraftiga ångmaskiner, hvilka ytterligare
inkräkta på det, till följd af skeppskroppens för öfverlägsen
snabbhet beräknade form, redan förut jemförelsevis ringa utrymmet
inombords. Det hela blefve för den skull, så väl med afseende å byggnads-
som driftkostnad, ett dyrt fartyg att använda såsom öfningsfartyg,
hvilket, för sitt ändamål, just behöfver godt utrymme, men deremot
gerna kan undvara den höga farten.

I afseende å takling, maskinkraft, storlek och kostnad, synes korvetten
»Saga» vara en god förebild att följa, vid anskaffandet af efter
våra förhållanden lämpliga öfningsfartyg, till främjan af den nödvändiga
sjömannabildning, som icke annat än ombord i fulltaklade fartyg
kan vinnas. Den, efter öfningarnas olika art i fredstid afpassade bestyckningen
af flera slags kanoner, lärer vid infallande krig kunna
utbytas mot för det tillfället tjenligare skjutpjeser, och sålunda de för
manskapets utbildning under fredlig tid alldeles oumbärliga öfningsf
är ty gen af ifrågavarande slag, äfven finna nyttig verksamhet, sedan
fred blifvit bruten.

Då komitén härmed öfverlemnar ritningar till pansarbåten A (bil.
1), minbåten B (bil. II, III, IV) och pansarbåten D (bil. V) — någon
teckning till minbåten C bär ansetts desto mindre erforderlig som
minbåtar i hufvudsak lika med komiténs förslag till stångminbåt redan
finnas färdigbyggda — anhåller komitén i underdånighet att i afseende
å pansarbåten A få tillägga några ord.

Så väl af den föregående beskrifningen, som af ritningen, torde
framgå, att ifrågavarande fartygstyp icke är någonting för vår flotta
nytt eller främmande, utan i mycket företer samma grunddrag, som
den ursprungliga, hos oss redan antagna monitorstypen. Å den ena
likasom å den andra typen, är pansaret samladt omkring fartygets vigtigaste
delar; å båda har man eftersträfvat, att så mycket som möjligt
minska de ytor, hvilka nödvändigt måste pansarklädas, allt i afsigt att
med minsta pansartyngd och äfven med minsta kostnad åstadkomma
den största möjliga motståndsförmåga hos fartyget. Pansarbåten A är
icke annat än eu monitor, men en förbättrad och utvecklad sådan; en
monitor, hvars ursprungliga fel och brister, af erfarenheten så småningom
påvisade, efter hand blifvit minskade eller undanröjda. Den

hufvudsakliga bestyckningen, de två svåra kanonerna, stå fortfarande
i ett kringgående, heltäckt och pansarklädt torn, på sådant sätt, att de
alltid sidoriktas samtidigt och på samma mål; men deras höjd öfver
vattenlinien har ökats, på det att artilleriet icke måtte hindras i sin
verksamhet af till och med så måttlig sjögång, som förekommer på
hanmredder eller fjärdarna inom våra skärgårdar. På monitorn »Loke»
ligger tornkanonernas kärnlinie endast 1,81 m. (6,12 fot), på pansarbåten
A deremot 3,41 m. (11,5 fot) öfver vattenytan, och sistnämnda båt karl
i sjögång föra sitt artilleri lika länge som något fartyg för närvarande
inom östersjöflottorna. Den ursprungliga monitorstypens pansarbälte,
som omgjordar fartyget från stäf till stäf, och på »Loke» är 1,48 in.
(5 fot) bredt (1,5 fot öfver och 3,5 fot under vattenytan) har på pansarbåten
A blifvit sammanfördt till ett midskepps beläget, 1,48 m. (5
fot) högt, (2 fot öfver, 3 fot under vattenytan) citadell, hvilket omsluter
pannor, maskineri, durkar in. fl. vigtiga delar, men lemnar fartygets
båda ändar utan sidopansar. Dessa äro skyddade endast af pansardäck
under vattenytan, men, medelst talrika med kork fylda celler, försäkras
deras bärighet. I dessa hänseenden har, såsom Eders Kongl. Maj:t täckes
finna, vid utvecklingen af den ursprungliga monitorstypen till den, som
föreligger uti det af komitén nu framstälda förslag till pansarbåt A, allenast
blifvit följdt det föredöme, som andra länders mariner redan gifvit.

Vid pansarklädnadens anordnande har det blifvit ifrågastäldt, att utbyta
upprätt stående pansar emot lutande. Men de gjorda beräkningarna
gåfvo vid handen, att lutande pansar här skulle kräfva större
utrymme i fartyget, betinga större pansaryta och, af dessa anledningar,
jemväl större kostnad i det hela, än upprätt stående pansar; och har
komitén för den skull, såsom förslagsritningen utvisar, föreslagit upprätt
stående pansar på citadell, styrhus, tornkrans och torn.

Pansarplåten är beräknad att vara tå jern, i öfverensstämmelse med
hvad ännu allmännast begagnas. Klart torde det vara, att, derest i
andra länder pågående försök med plåt af blandadt jern och stål, eller
af enbart stål, skulle bevisa sig hålla hvad de uppgifvas lofva, eller
andra förbättringar i plåttillverkningen åvägabringas, dessa ock kunna
komma pansarbåten A till godo, utan att derigenom ändras hvarken
fartygscert eller typ.

Beträffande minornas anbringande, skulle komitén hafva önskat att
kunna å pansarbåten A föreslå sådana anordningar, att minan kunnat
riktas oberoende af fartygets kurs och annat än endast rätt för öfver;
men utrymmet i fartyget har hvarken medgifvit det ena eller det andra.
Anbringandet af vare sig rörlig mintub i förstäfven, eller eu fast

eller rörlig tvärskeppstub på livar sin sida, skulle hafva betingat ett
större och dyrare fartyg än det föreslagna, och komitén har al detta
skäl sett sig nödsakad, att afstå från att på antydt sätt öka dess försvarsförmåga.
Skulle emellertid tillgångarna medgifva att öka fartygets
dimensioner, så lärer fartygstypen icke ändras deraf — en sats som
för öfrigt torde få gälla så väl den ena som den andra af de föreslagna
pansarbåtscerterna.

Slutligen får komitén i underdånighet bifoga:

skizz (bil. VI), utvisande åtskilliga nyare pansarfartyg i skalan Kardel
af rätta storleken;

tabell (bil. VII), upptagande vissa uppgifter rörande pansarfartyg
inom de flesta Europeiska staters flottor;

tabell (bil. VIII) öfver olika länders pansarbrytande sjökanoner och
dessas genomträngningsförmåga;

tabell (bil. IX) öfver kanoners approximativa genomträngningsförmåga
mot obackad plåt och smidt jern på olika afstånd och med
olika anslagsvinklar; samt

tabell (bil. X) öfver riksstaterna och anslagen, såväl ordinarie som
extra, under nuvarande femte hufvudtiteln från och med år 1835 till
och med år 1880.

Komiterade framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit

Stormäktigste Allernådigste KonungEders
Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar:

O. Stackelberg.

G. W. Svensson.

R. von Feilitzen.
C. G. Lindmark,

med reservation.

Th. Arvidsson.

F. Facks,

Georg af Klercker.

med reservation.

G. E. Ulff,

J. L. Frykholm.

Y. N. Christierson.

med reservation.

P. II. Hedenblad.

Stockholm den 28 Juni 1880.

Reservation.

Då jag till fullo uppskattar skyldigheten för en komitéledamot att,
vid samarbetet med komiténs öfriga ledamöter, uppoffra smärre, personliga
meningsskiljaktigheter för att komma till ett gemensamt uttalande
öfver den komitén förelagda frågan, måste dock å andra sidan,
när meningsskiljaktigheten blifver af mer principiel art, den enskilde
ledamoten icke tveka att framlägga sin, från flertalets skiljaktiga, åsigt.
Och då jag icke kunnat till alla delar instämma i det underdåniga utlåtande,
hvarom flertalet af komiténs ledamöter förenat sig, anser jag
mig således fullgöra min pligt, då jag anhåller att här nedan i underdånighet
få anföra min i vissa hänseenden skiljaktiga mening.

Enär jag för min del finner det vara en sjelfkär sak, att, för så
vidt landets tillgångar sådant medgåfve, ett starkt och betryggande
sjöförsvar skulle vara det naturligaste försvaret för Sverige, som endast
från sjösidan med någon utsigt till framgång kan anfallas, så förenar
jag mig med hvad komiterade härutinnan yttrat, om jag än kunnat
haft, åtskilliga invändningar att göra emot deras formulerande af
detta teoretiska axiom.

Ofvergående således till faktiskt gifna förhållanden, som inverka
på lösningen af den komitén förelagda uppgiften, torde jag kunna anse
mig befogad att med några allmänna drag framställa, huru jag tänker
mig den roll, de vigtigaste fartygstyperna böra fylla i landets sjöförsvarssystem,
när för flottans vidmakthållande och utveckling endast
begränsade tillgångar finnas att påräkna. Och jag tror mig härigenom
icke i någon mån öfverskrida gränserna för det komiterade i nåder
lemnade uppdrag, enär det synes mig vara alldeles nödvändigt, icke
allenast för den, som förordar en viss fartygstyp, att hafva för sig
sjelf, så långt hans förmåga går, bildat klara begrepp om fartygstypens
allmänna taktiska användande, utan ock att, till undvikande af möjliga
missförstånd om sin mening, i de allmännaste drag hafva framlagt
dessa sina förutsättningar.

Enär jag icke bär någon invändning att framställa emot någon af
de fartygstyper, komitén föreslagit, utan tvärtom anser dem såsom
ganska lämpliga för vårt kustförsvar, men deremot finner en lucka i

komitébetänkandet derutinnan, att icke en mindre pansarbåtstyp, mer
speciel afsedd till fyllande af uppgiften »att utestänga fiendtlig^ flottor
från rikets vigtigaste hamnar», blifvit föreslagen, skulle det måhända i
mångas tanke kunnat vara nog för mig att endast helt kort anföra
denna min särskilda mening. Men då hela den bevisföring, som i
komiténs utlåtande förekommer, till stöd för att en sådan pansarbåt
af mindre dimensioner är så väl i ekonomiskt som militäriskt hänseende
förkastlig, icke af mig kan erkännas som riktig; enär uteslutandet
af denna mindre pansarbåtstyp tvungit komiterade att ställa
alltför många fordringar på pansarbåten A, hvarigenom hans egentliga
verksamhet, enligt mitt förmenande, skulle komma att förryckas; enär
jag slutligen icke kunnat bilda mig någon klar taktisk åskådning om
sjöförsvarets, så som komiterade tänkt sig den, verksamhet under ett
eventuelt krig, har jag ansett mig skyldig att till en kort granskning
upptaga några af komiterades förutsättningar.

Till en början vågar jag tro, att Sverige, lika litet som andra länder,
kan undgå att hafva två försvarslinier, en yttre och en inre, vare
sig striden utkämpas till lands eller till sjös. Vår inre sjöförsvarslinie
skulle säkerligen blifva just dessa rikets vigtigaste hamnar, hvarom
nådiga brefvet af den 26 September 1879 talar;. och det vill synas
mig, som om försvaret af dessa strategiskt vigtiga hamnar med för
hamnförsvar särskild!, lämpade fartyg med flere andra anstalter, kan
blifva en lika vigtig och på krigets gång i allmänhet förmånligt inverkande
uppgift, som den, att på öppna sjön eller i hafsbandet upptaga
striden mot fiendens örlogsfartyg, när eu sådan under någorlunda
jemngoda chancer bör vedervågas.

Till sådant hamnförsvar är nu äfven pansarbåten A afsedd af komiterade.
Skola nu sådana pansarbåtar redan vid krigets början afdelas
till försvaret af våra vigtigaste hamnar, så blifva dessa relativt
kraftiga fartyg dragna från sina egentliga operationsområden, hafsbandet
och öppna sjön, och tvungna att öfvertaga en roll, som billigare
och bättre kunde fyllas af mindre pansarbåtar. Vill man deremot redan
vid krigets början tillgodogöra sig dessa fartygs samlade offensiva
kraft, så blottas dessa strategiskt vigtiga hamnar på flytande, pansradt
försvar, med fara att de för deras försvar påräknade, men på annat
håll opererande fartygen, af fiendtligt flottan hindras att uppnå dessa
hamnar, då deras försvarskraft derstädes må hända skulle som bäst
behöfvas. Kommer dertill, att samma pansarbåt äfven beräknats att
kunna tjenstgöra som rekognoscör, synes mig fartyget hafva fått så
mångfaldiga uppgifter att fylla, att man kan hysa den farhågan, att

ingen af dessa kommer att blifva fyld så som sig bör. Visserligen
inser jag, att denna pansarbåt under ett krig kan blifva försatt i det
läge, att lian måste deltaga i en vigtig ställnings eller hamns försvar,
samt att man vid en i fråga kommande rekognoscering med våld kan
blifva nödsakad att härtill använda honom; men fyllandet af dessa
uppgifter synes mig, hvad nämnde pansarbåt beträffar, böra betraktas
som undantag icke som regel.

Dessutom tror jag mig, i motsats mot komiterade, kunna förutsätta,
att ett så pass stort fartyg, som pansarbåten A, mindre väl lämpar
sig för hamn- och positionsförsvar, enär han, på grund af sina
dimensioner, utestänges från vissa delar af terrängen omkring positioner,
hvilka kunna hafva synnerligt stort värde för försvaret af densamma.
Exempelvis vill jag endast nämna ställningen omkring Waxholm—Oscar-Fredriksborg
— en ställning, som, väl i alla händelser,
måste anses hafva stor strategisk vigt — der denna pansarbåt urståndsätta
att uppträda på den, loppet till Oscar-Fredriksborg flankerande
terrängen emellan Pukholmen och Skarpö sund, och der samma fartyg
säkerligen skulle finna mycken svårighet att manövrera i det trånga
farvattnet omkring Bullerholmen.

Kommer dertill att man, der man på grund af stridsläget skulle
anse sig böra uppträda med endast en pansarbrytande kanon, med
pansarbåten A alltid måste föra 2 sådana kanoner i elden; att denna
pansarbåt, i saknad af förroder, vid många tillfällen under strid har
svårare att manövrera inom en trängre skärgårdsterräng, der en mindre,
med sådant roder försedd pansarbåt ledigare skulle röra sig; att
pansarbåten, under reträtt genom en skärgårdsled, der större girar förbjuda
sig sjelfva, skulle sakna annat eldförsvar än det, som kunde
lemnas af de på däcket stående oskyddade kanonerna, hvilka synnerligen
lätt kunna demonteras, medan en med förroder försedd, af minbåtar
sekunderad mindre pansarbåt under backning skulle kunna hålla
fienden under elden af sin pansarbrytande och skyddade kanon, så synes
mig giltigheten af komiterades antagande, att denna större pansarbåt
skulle väl lämpa sig att ersätta de smärre pansarbåtar, man hittills
ansett vara nödvändiga för lokalförsvaret, med skäl kunna i fråga
sättas, förutsatt att den mindre pansarbåten har lika kraftig kanon och
lika starkt pansar på eldfronten som den större.

Komiterades väsendtligaste skäl mot att föreslå en mindre pansarbåtstyp
lyda: »Så ensidigt danade och för stridsändamål styfmoderligt
tillgodosedda kanonbåtar, som de, hvilkas hufvuddrag nyss ofvan
blifvit antydda, hafva så mycket mindre kunnat förordas, som

komité!], hvilken, vid uppgörandet af sitt förslag haft att taga hänsyn
till rikets tillgångar, är af den åsigt, att ingen fartygscert kan i förhållande
till sin användbarhet, sin stridskraft och verkan, vara dyrare
än den, hvars egenskaper hänvisa densamma uteslutande till hamneller
annat positionsförsvar i så inskränkt mening, som här är för handen.
Och hvad som i detta afseende gäller det enstaka fartyget torde
äfven ega sin tillämplighet på sjövapnet såsom ett helt. Komitén föreställer
sig nemligen beträffande positionsförsvaret, att den roll, som
man dervid velat lemna åt ett flytande artilleri af så dyrbar beskaffenhet,
som pansrade och med ångkraft försedda fartyg, i alla händelser
måste blifva, och hvilka under sjelfva positionsstriden endast i ringa
mån kunna draga nytta af sin rörelseförmåga, uti många fall skulle
med fördel kunna öfvertagas af för ändamålet, antingen för beständigt
eller för tillfället, uppförda och bestyckade batterier på land. Kunna
dessutom sådana fartyg icke annat än långsamt och med svårighet
flytta sig från det ena försvarsområdet till det andra, samt alls icke
inlåta sig i strid under vägen, så snart denna måste tagas öfver öppna
sjön, hvilket långs vår kust rätt ofta kan blifva fallet, så torde det
vara uppenbart att ett på sådan materiel fotadt försvar af våra talrika,
vigtiga hamnar och till dem förande leder, skulle, i och för sig, kräfva
ett ofantligt stort antal fartyg.»

Hvad komiterade bär säga i utlåtandet synes åtminstone mig bero
på en något oegentlig tolkning af kongl. brefvet. Visserligen har
icke ofvan åberopade nådiga bref närmare angifvit de vigtigare hamnar,
som afses; men detta, såsom det vill synas mig, af det skäl, att
hamnarnes vigt vid ett infallande krig blir beroende af den anfallspunkt,
fienden väljer och af det deraf uppkomna allmänna stridsläget.
Sker anfallet mot vår vestra kust, lära hanmarne på vår östra kust
erhålla ganska ringa strategisk betydelse och vigt samt tvärtom, om
anfallet sker på den östra kusten. Men huru som helst härmed må
förhålla sig, så har väl ingen ifrågasatt att uteslutande grunda vårt sjöförsvar
på dessa mindre pansarbåtar och ännu mindre tänkt sig, att
dessa skulle kunna anskaffas till en sådan mängd, att hvilken som helst
hamn skulle kunna påräkna eu eller flere sådana båtar till sitt försvar,
lika litet som väl nu någon vågar hoppas, att den större pansarbåtstypen
skulle kunna anskaffas till det antal, att man med dem skulle
kunna försvara vår 270 geografiska mil långa kust, oberäknade Gotland
och Öland, emot de närbelägna stormakternas flottor, huru berättigad
än den förhoppningen är, att deras tillvaro skall blifva ett ingalunda
föraktligt hinder emot fiendens offensiva företag emot vårt land.

Deremot har jag, under vidhållande af den åsigten, att tvenne sjöförsvarslinier
äfven för oss äro nödvändiga, alltid tänkt mig, att dessa
båda pansarbåtstyper böra kunna komplettera hvarandra, till fromma
för landets försvar, i det att den ena, den mindre, anvisad ett mindre
operationsområde, biträder att hålla de permanent eller passagert belästade
och minerade, strategiskt vigtiga ställningarna och repliepunkterna
emot fiendens eventuel angrepp, medan den andra, den större,
i förening^ med opansrade båtar af Blendas eller annan snabbgående
typ, i ^ hafsbandet eller på öppna sjön, när helst sig göra låter, anfaller
fiendens örlogs- och transportfartyg, samt genom plötsliga anfall
på en konvojerande eller blokerande flotta oroar och försvårar fiendens
landstigningsföretag, samt bidrager till att förlama hans angrepp emot
någon vigtig strategisk och af oss försvarad punkt vid kusten. Och
det är just för att de snabbgående fartygen skola få tillfälle att med
samlade krafter utföra sådana attacker, som jag anser den mindre pansarbåtstypen
af det ena eller andra slaget vara alldeles nödvändig ur
rent sjömilitärisk synpunkt.

Så absolut bunden vid sjelfva positionen, som komiterade förestält
sig det, lärer väl icke denna mindre pansarbåt behöfva eller böra
blifva. Ty intränger fienden i eu vidsträcktare skärgårdsterräng, exempelvis
Stockholms, lärer man icke kunna förutsätta, att fiendens fartyginom
densamma skola till fullo kunna tillgodogöra sig sin öfverlägsna
fart. Tvärtom ligger det antagandet nära vid handen, att den i fråga
varande mindre pansarbåten med sina 8 å 9 knops fart, och förd af
ett befäl, som känner terrängen, bör, utan att göra sig skyldig till militäriskt
fel, kunna intag-a framskjutna förpostställningar och derstädes
tjena som stöd och betäckning åt minbåtsafdelningar, som utsändas för
att anfalla fiendens, i skärgården inträngande fartyg. Att derföre, att
denna mindre pansarbåtstyp icke lämpar sig för strid på öppna sjön,
betrakta honom som ekonomiskt och militäriskt förkastlig, synes mig
icke vara fullt berättigad! Man skulle ju med ungefär samma skäl
kunna säga, att fästningsartilleriet i vara landfästningar eller positionsartilleriet
i befästa reträttställningar skulle vara ekonomiskt och militäriskt
förkastliga, alldenstund de icke kunna uppträda i första vare
sig anfalls- eller försvarslinien.

År således den mindre pansarbåtens verksamhetssfer relativt begränsad,
blifva genom denna pansarbåts tillvaro den större pansarbåten
och med honom i snabbhet jemförliga stridsfartyg så mycket
friare i sina rörelser. Helst borde väl dessa snabbgående fartyg, soni
utgångspunkt för sina offensiva företag, välja sådana ankarsättningar,

hvarifrån segelleder föra i olika riktningar och hvarest icke, om nödig
vaksamhet iakttages, fartygen så lätt kunna innestängas, med mindre
fienden från skilda håll samtidigt uppträder med öfverlägsen styrka,
och hvarest slutligen underrättelsen om fiendtliga flottans rörelser genom
rekognoscörer, telegrafer och utkiksposter lättast och hastigast
kunna erhållas. Månne icke Kalmar skulle kunna betraktas som eu
sådan plats, der man medelst elektriska telegrafen skulle kunna erhålla
underrättelser, icke allenast från fastlandets alla kuststäder, utan äfven
om alla iakttagelser öfver den fiendtliga flottans rörelser från kusterna
af Gotland och Öland? Månne icke Djurhamn i Stockholms skärgård
skulle kunna tjena samma ändamål? Utan att förmätet vilja tilltro mig
att häröfver kunna uttala något fullt giltigt omdöme, har jag endast
velat anföra dessa, förutsättningar för att klargöra min uppfattning om
dessa fartygs bestämmelse och användande.

Slutligen har man inom komitén såsom skäl för att frångå den i
fråga satta mindre pansarbåtstypen framhållit, att samma uppgift man
velat tilldela denna båt, både billigare och bättre skulle kunna lösas
genom tillfälligt uppställande af pansarbrytande kanoner på land till
försvar af den hotade hamnen eller positionen. Ehuru jag icke vill
tilltro mig att — allt under förutsättning att dessa pansarbrytande
kanoner med lavetter finnas till hands i tillräckligt antal — fälla ett
afgörande omdöme, huruvida genom sådana åtgärders vidtagande, den
mindre pansarbåten kunde undvaras för sjelfva positionsförsvaret, tillåter
jag mig endast påpeka, att, enligt min ofvan uttalade åsigt, denna pansarbåt
äfven kan hafva vigtiga uppgifter att fylla inom terrängen framför
positionen. Emellertid förefaller det mig, som om det väntade
gagnet af sådana i passagera verk uppstälda, mer eller mindre oskyddade
kanoner skall blifva af mycken ringa betydelse, så framt man
icke lyckats att maskera dem så väl, att de ej af fienden kunna upptäckas
förr än just vid det afgörande stridsmomentet; ty sådana kanoner
lära väl annars snart blifva demonterade af nutidens, bakom
pansar stående precisionsartilleri, som kan företaga denna beskjutning
från ett afstånd, der våra positionskanoners eld blir maktlös emot fartygens
pansar. Och att man inom andra länder med den största både
kostnad och omsorg söker skydda artilleriet i kustbatterier, derom
vittna de bepansrade befästningarna vid Wesers mynning och vid Spithead
m. fl. ställen.

Med komiténs öfriga ledamöter har jag förenat mig i beslutet att
icke framlägga det förslag till mindre pansarbåt, som i utlåtandet vidlyftigare
omnämnes. Jag kände mig så mycket mindre böjd för att

förorda en så dyrbar pansarbåt, som jag, redan vid programmets upprättande
för densamma, irdade eu gensaga emot de i min tanke allt för
stora fordringar, man uppstälde på pansarskydd in. m., och jag uttalade
redan då den förhoppning, att man, genom betydliga nedprutningar
i vissa fall, skulle kunna få en typ, som, motsvarande sitt- ändamål,
icke omöjliggjordes genom för hög anskaffningskostnad.

Då emellertid flertalet af komiténs ledamöter motsatte sig att något
vidare arbete nedlades på dessa i komitébetänkandet meddelade
ändringsförslag, har frågan om en mindre pansarbåtstyp kommit att
inom komitén förfalla; och då jag, såsom af ofvanståencle motivering
framgår, ansett frågan om en sådan fartygstyp vara af den vigt för
vårt sjöförsvar, att jag trott mig icke kunna underlåta att reservera
mig emot komiténs beslut härutinnan, åligger det mig, att, i saknad af
ett definitivt utarbetadt förslag, få angifva de allmänna fordringar, jagför
min del anser, att man borde ställa på båten, och hvilka i korthet
finnas angifna i komiterades utlåtande såsom det 4-:de i ordningen af
de derstädes omnämnda förslagen till modifikationer af den först utarbetade
mindre pansarbåtstypen. Ehuru jag naturligtvis icke kan tillmäta
detta program till pansarbåt något synnerligt värde, då några
beräkningar och ritutkast enligt detsamma icke blifvit utförda, tillåter
jag mig endast framhålla skälen, hvarför jag ansett, att pansarets
tjocklek på sidorna af en sådan båt bör kunna betydligt nedsättas.
Jag antager nemligen att, enär en sådan med förroder försedd pansarbåt
i allmänhet kommer att strida med terrängskydd på flankerna,
han skall finna det lätt att hålla den relativt starkt bepansrade eldfronten
emot fiendens fartyg. Till skydd på sidorna skulle då, enligt
min åsigt, icke behöfvas tjockare pansar, än som är behöfligt att utehålla
fältartilleriets granater, äfven om dessa äro försedda med stålspets
i stället för brandrör. Enär ett rörligt, täckt torn skulle uppdrifva
kostnaderna för fartyget öfver höfvan, har jag trott, att kanonen
borde ställas på vändskifva, och, skyddad af fast tornkrans, skjuta
öfver bank. Men för att skydda kanonbetjeningen emot handgevärs-,
kulsprute- och fältartillerield från flankerna, har jag trott det vara
oundgängligen nödvändigt att förse kanonen med en på vändskifva!!
stäld, och således med kanonen rörlig kupol af jern om cirka 4 verktums
tjocklek, framtill afskuren längs med en mot kanonens medellinie
vinkelrät chorda för 90° vinkel, för att förekomma den jernsplint,
som skulle slungas in i tornet, om en pansarbrytande projektil
träffade en hel kupols framsida. Genom anbringande af en lutande
pansarskärm på kanonen, såsom på franska pansarfartyg med barbett -

torn brukas, skulle en del af de större risker, som äro förenade med
skjutning öfver bank, kunna neutraliseras, enär denna lutande pansarplåt
skulle afleda eu del kulor, som utan denna skulle slå ned i tornet.
Kanonens ställande på vändskifva gör det möjligt att rigta kanonen
akter och tvärs, till samma utsträckning som på pansarbåten A. Komma
de på en del skjutförsök grundade förväntningar, man i England hyser
om den betydliga tillökningen i pansarplåts motståndsförmåga, genom
begagnande af s. k. »steelfaced armourplate» att vinna bekräftelse —
eu bekräftelse''som torde kunna anses åtminstone delvis vara vunnen,
enär Englands marinstyrelse beslutat att använda sådan plåt på en del
under byggnad varande pansarfartyg — skulle möjligen pansarets
tjocklek på sidorna än ytterligare kunna nedsättas och båtens deplacement
derigenom minskas.

I alla händelser vill det synas mig, som att man, genom vidtagandet
af här ofvan påpekade reduktioner i pansartjockleken, med deraf
följande förminskning i deplacement och maskinkraft, skulle kunna
åstadkomma en för sin uppgift fullt effektiv pansarbåt, som, bättre än
den större pansarbåten, skulle lämpa sig för hamnförsvar, för en summa
icke obetydligt understigande en million kronor; och att man således
skulle kunna hysa förhoppning om att för samma summa, som den
större pansarbåten kostade, kunna anskaffa i det närmaste 3 mindre
sådana, som väl fyllde sin plats i sjöförsvarets andra linie. Denna
förhoppning synes mig, i brist på tillförlitliga beräkningar, vara så
mycket mindre öfverdrifven, som våra nuvarande större pansarbåtar
kunnat anskaffas för en summa af 350,000 kronor per stycke, och
hvilka, enligt sakkunnig persons inom komitén utlåtande, genom en
påbyggnad af tunn plåt skulle kunna göras nog sjödugliga, för att i
vackert väder kunna förflyttas långs Sveriges kuster.

Ett oeftergifligt vilkor vid konstruerandet af en mindre pansarbåt
skulle naturligtvis blifva, att han i måttligt väder kunde navigera långs
Sveriges kuster för att kunna förflyttas till de strategiskt vigtiga punkter,
som vid ett hotande krig företrädesvis skola försvaras. Utan
denna egenskap skulle, jag medger det, sådana pansarbåtar blifva alltför
kostsamma att anskaffa.

Då jag sålunda af skäl, jag här ofvan sökt framhålla, ansett, att
komitén genom vidtagande af väsendtliga modifikationer af det först
utarbetade förslaget, bort utarbeta och framlägga ett förslag till mindre
pansarbåt, afsedd att framdeles ersätta de nu befintliga pansarbåtar
och monitorer, så har denna min åsigt icke grundat sig på någon
som helst önskan, att dessa pansarbåtar företrädesvis eller i främsta

rummet borde anskaffas. Ty da de, om än icke fullt tidsenliga pansarfartyg,
Sverige för närvarande eger, endast lämpa sig för ett mer
begränsadt lokalförsvar, och således denna del af sjöförsvaret är nödtorfteligen
tillgodosedd, kan för en yrkesman den tanken icke vara
främmande, att det är luckorna i sjöförsvarssystemet, som i främsta
rummet behöfva att fyllas, och att följaktligen den kraftiga kärnan för
utfallsstyrkan, som nu endast består af opansrade kanonbåtar, och som
skulle bildas af denna större pansarbåtstyp, framstår som det närmaste
önskningsmålet för honom. Men då det icke tillkommer komitén att
härutinnan ens önskningsvis uttala sina åsigter, har jag vågat häntyda
på en personlig förhoppning i detta hänseende, hvars uttalande endast
tillkommit för att undanrödja möjliga missförstånd om min afsigt med
uttalandet af min särskilda mening, hvilken tillkommit endast för att
motivera min personliga, visserligen mycket ringa inverkande åsigt om
sjöförsvarets, behof af två särskilda pansarbåtstyper.

Slutligen skulle det måhända tillhöra mig att till skärskådande
upptaga komiterades antagande, att just hänsyn till landets tillgångar
vant ett af de bestämmande skälen, hvarför de icke velat föreslå den
mindre pansarbåtstypen. Det är visserligen sant att, om den större
pansarbåten kunde beräknas vara tillgänglig, än som ett hamnförsvarsfartyg
på en gifven punkt af kusten, än som ett utfallsfartyg, som,
förenande sig med på andra håll stationerade eller opererande fartyg
af samma cert, gjorde anfall emot fiendens örlogsfartyg eller konvojer,
invändningen vore befogad. Men skulle sådana förutsättningar visa sig
vara illusoriska, och visade det sig vara ett militäriskt fel att blotta
de vigtiga strategiska punkterna i den andra sjöförsvarslinien på flytande
pansradt försvar, kan jag icke finna annat, än att anskaffandet
af mindre pansarbåtar för detta ändamål skulle visa sig vara för vårt
sjöförsvar ekonomiskt fördelaktigare. Huru som helst, ingå vid bedömandet
af denna fråga så många mer eller mindre oberäkneliga faktorer,
att åtminstone jag för egen del icke vågar att öfver densamma
uttala ett bestämdt omdöme. Så mycket är dock visst, att landet måste
vara beredt på penningeuppoffringar, vare sig det ansluter sig till
det ena eller andra systemet. Men att härvid uttala ett bedömande
om storleken af dessa penningeuppoffringar, utan att landets tillgångar
jemte tillgodoseende af andra lika nödvändiga anslagsbehof — för
strängt anlitas, derom torde jag minst af alla vara i stånd att yttra
mig. Om någon beräkning af extra årliga anslag till fartygsbyggnad
skulle göras, hade jag helst velat taga den siffra, som härför finnes
upptagen i Eders Kongl. Maj:ts propositioner till Riksdagarne 1875

och 1877 eller 2,000,000 kronor. Men då hvarje sådan beräkning blir
ytterligt vansklig, på grund af de vexlande förhållanden, som äro bestämmande
på extra anslags beviljande, synes mig endast en jemförelse
emellan Sveriges och andra, med detta i folkmängd närmast jemförliga,
staters budgeter kunna lemna någon ledning för bedömandet af landets
förmåga att kunna offra mer, än som hittills skett, på sitt sjöförsvar.

Sveriges budget för år 1880 uppgår, med ^beräkning af i budgeten
icke synliga kostnader för indelningsverket, i rundt tal till

77.346.000 kronor och sjöförsvar sbudgeten för samma år till 5,675,000
kronor, hvari utgifter för lotsverket och sjökarteverket ingå. med

1.171.000 kronor. Om följande länders finansiella förhållanden tillämpades
på Sverige, skulle med dess folkmängd landets budget uppgå

efter norska förhållanden till 100,550,000, sjöförsvarsbudg. 5,892,000 kr.,
» danska d:o )) 96,078,000, » 14,502,000") »

» holländska d:o » 191,250,000, » 22,197,000 »

hvilket visar, att man i andra stater af andra rangen, relativt till folkmängden,
offrar betydligt mer på sitt sjöförsvar än i Sverige.

Om man härutaf kunde hemta något stöd för den förhoppningen
att, äfven efter en omgestaltning af Sveriges beskattningsförhållanden,
större anslag kunna blifva påräkneliga för sjöförsvaret, skulle man
säkerligen med icke synnerligt stor ansträngning kunna anskaffa de
föreslagna fartygstyperna i tillräckligt stort antal, för att bereda sjöförsvaret
en ganska aktningsvärd plats i Sveriges försvarssystem.

Stockholm den 28 Juni 1880.

C. G. Lindmark.

*) Beräkningen uppgjord med ledning af den för danska riksdagen framlagda budgeten för år 1880.

Bilagor

till

Kommendörkaptenen Lindmarks

reservation.

Till Kommendörkaptenen, Riddaren af Kongl. Svär ds-Or den fn. m.

C. G. Lindmark.

Sedan, vid föredragning denna dag af det utaf komitén för afgifvande
af förslag till lämpligaste fartygscerter ingifna underdåniga betänkande,
blifvit i underdånighet anfördt, hurusom det syntes af vigt
att I bereddens tillfälle låta uppgöra ritningar och kostnadsförslag öfver
ett pansarfartyg af den mindre cert I, enligt Eder vid betänkandet
fogade reservation, ansett böra, utöfver de af komiterades flertal förordade
fartygscerter, för sjöförsvaret anskaffas, samt Kongl. Maj:t inedgifvit
att de kostnader, hvilka anlitandet af sakkunnige biträden för
sådant ändamål kunde medföra, Ange af allmänna medel godtgöras enligt
räkning, som af Chefen för Kongl. Sjöförsvarsdepartementet godkändes;
så har jag härmed velat anmoda Eder att draga försorg derom,
att sådana ritningar och kostnadsförslag blifva, så fort lämpligen
ske kan, uppgjorda och senast före den 15 nästkommande September
till Kongl. Maj:t ingifna.

Stockholm den 23 Juli 1880.

C. v. OTTER.

C. NordenfaW.

Till Kongl. May.t.

Under åberopande af närlagde embetsbref från Chefen för Kongl.
Sjöförsvarsdepartementet, får jag, sedan ritningar och kostnadsberäkningar
m. m. blifvit utarbetade af Ingeniören och riddaren J. G. Braune
till eu af mig, i min till komitébetänkandet af den 28 Juni innevarande
år fogade reservation i fråga satt mindre pansarbåtstyp, afsedd att
en gång kunna användas som slagfartyg i'' sjöförsvarets 2:a linie, med
öfverlemnande af dessa ritningar och närlagde tvenne bilagor, i underdånighet
anföra följande.

Då, såsom af min reservation framgår, skälet hvarför jag ansett
att en mindre pansarbåtstyp, särskildt afsedd för hamn- och skärgårdsförsvar,
borde upptagas bland de af komiterade föreslagna fartygstyperna,
varit det, att lemna de kraftigare pansarbåtar af typen A jemte

de snabbgående, med pansarbrytande artilleri armerade obepansrade
fartygen fria händer att, lösta från åliggandet att tjenstgöra som hamnför
svar sfartyg, med desto större kraft uppträda emot fiendens örlogsoch
transportflotta utanför våra skärgårdar och hamninlopp, höll jag
före, att, om sådana mindre pansarbåtar kunde anskaffas för en måttlig
kostnad, exempelvis för en tredjedel af den summa pansarbåten A
kostade, en sådan anskaffning både ur militära och ekonomiska skäl
kunde rättfärdigas.

Då emellertid, enligt den här bifogade utredningen, den mindre
pansarbåtstyp, jag tänkt mig, skulle kosta ända till 1,497,536 kronor,
kan det icke ett ögonblick falla mig in att förorda en så kostbar typ,
som, med inskränktare operationsområde, blir relativt dyrare än den
vida kraftigare typen A.

Huruvida det af mig i fråga satta önskningsmålet på annat sätt
kan vinnas tillkommer icke mig att nu uttala eu mening om. Men att
den utredning som nu egt rum, icke varit utan gagn vågar jag hoppas,
enär genom densamma pansarbåten A:s företräden säkerligen ännu
klarare komma att framträda.

Stockholm den 30 November 1880.

Underdånigst

C. G. LINDMARK.

Komm. Kapten 1 kl.

Kommendörkaptenen och Riddaren m. rn. Herr C. G. Lindmark.

Sedan jag nu afslutat alla beräkningar öfver det förslag till pansarfartyg,
som jag af Herr Kommendörkaptenen erhöll i uppdrag att
uppgöra, får jag härmed meddela resultaten af detta arbete genom att
bifoga uppgifter dels öfver fartygets vigt och kostnad och dels öfver
detsammas dimensioner och öfriga konstruktionselementer m. m., hvarjemte
jag dessförinnan här får lemna någon redogörelse för den plan
till ett dylikt fartyg, som först utarbetades, och hvaröfver ritningar
blefvo af mig öfverlemnade den l:ste dennes.

Då det mål, hvilket jag vid denna fartygskonstruktion hade att
eftersträfva, var att åstadkomma ett fartyg, som, i förhållande till sin
bestyckning och bepansring, borde blifva billigare än den uti fartygscert-komiténs
underdåniga betänkande föreslagna pansarbåten A, var

det nödvändigt, att jag försökte gifva det ifrågasatta fartyget så små
dimensioner som möjligt. Jag bestämde mig derför ursprungligen för
en längd öfverallt af 172 fot, en största bredd af 38 fot samt ett djupgående
i öfverensstämmelse med föreskriften i det mig lemnade programmet
eller af 12 fot; och för att få en lämplig bottenform med
måttligt stor fyllighetsgrad togs deplacementet endast 44,378 kubikfot
eller 1,151 tons. Af de redan aflemnade ritningarne, som jag, utgående
från nyssnämnde dimensionsbestämmelser och med iakttagande af programmets
föreskrifter, uppgjorde, synes nog, att det mycket väl lät
sig göra, att i ett fartyg af uppgifne dimensioner och form anordna
en inredning af sådan beskaffenhet, att den torde kunna motsvara alla
billiga anspråk på ändamålsenlighet och beqvämlighet. Men resultatet
af de efter dessa ritningar utförda vigtberäkningarne utföll deremot ej
så fördelaktigt. Det visade sig nemligen, att den beräknade vigten betydligt
öfversteg vigten af det antagna deplacementet, hvaraf blef en
ovilkorlig följd, att fartygets dimensioner måste ökas.

Innan jag öfvergick till denna ändring och de förnyade beräkningar,
som deraf blefvo en följd, sökte jag först att vinna någon lindring i
den förestående dimensions- och vigttillökningen genom att reducera
de hittills gällande materialdimensionerna öfverallt, der jag kunde våga
att vidtaga en sådan reduktion. Vinsten, som derigenom uppkom, blef
dock obetydlig; den inskränkte sig till 568,5 centner.

Derefter uppgjorde jag nya vigtberäkningar och bestämde på grund
deraf fartygets dimensioner m. m. Resultaten af dessa slutliga beräkningar
föreligga i de här bifogade bilagorna n:o 2 och n:o 3 (bilagan
n:o 1 utgöres af det program, som tjenat till efterrättelse vid uppgörandet
af detta förslag), af hvilka bilagan n:o 2 angifver både vigt och
kostnad så väl för fartyget i sin helhet som för hvar och eu af de
olika materialklasserna särskildt, samt bilagan n:o 3 fartygets dimensioner
och öfriga konstruktionselementer, hvarjemte denna bilaga äfven
innehåller eu kort beskrifning öfver fartygets byggnadssätt in. in.

Ty värr hafva de sålunda erhållna resultaten ingalunda utfallit till
förmån för det uppgjorda förslaget. Fartygets dimensioner hafva stigit
till 202 fots längd öfverallt, 42 fots största bredd och 12 fots djupgående,
och deplacementet har stigit till 62,839 kubikfot eller 1,630
tons. Kostnaden för detta fartyg, utan bestyckning, utredning, o. in. d.,
bär på samma gång uppnått en storlek af icke mindre än 1,479,536
kronor; och det oaktadt har jag vid kostnadsberäkningens utförande
icke tillämpat andra än vanliga och måttligt stora enhetspriser (så mycket
möjligt varit, har jag begagnat samma enhetspriser som dem, hvilka

tillämpats vid uppgörandet af kostnadsförslaget till pansarbåten A).
Priset per ton af deplacement är visserligen detsamma både för det
förslag, jag nu uppgjort, och för pansarbåten A, eller omkring 900
kronor per ton; men om man ställer jemförelsen mellan kostnadsbeloppen
i samband med en jemförelse mellan fartygens bestyckning, bepansring
och hastighet, blir förhållandet för det här framlagda pansarbåtsförslaget
rätt ofördelaktigt, jemfördt med det för pansarbåten A.
Det har emellertid ej varit mig möjligt att komma till något annat
resultat. Måhända skulle jag genom användandet af annat byggnadssätt
af fartygsskrofvet, än det jag hittills påräknat, kunnat i någon
ringa mån nedsätta skrofvets vigt; men jag är fullt förvissad om, att
eu på sådant sätt erhållen besparing i vigt skulle haft ett högst obetydligt
inflytande på det redan funna och här uppgifva kostnadsbeloppet.

Önskligt, och äfven riktigast, hade det varit, om, då jag nu öfverlemnar
kostnadsberäkning, dimensionsförteckning och beskrifning till
det ifrågasatta pansarfartyget, jag äfven hade kunnat öfverlemna ritningar
tillhörande, och i alla afseende!! öfverensstämmande med, detta
senare förslag, i st. f. de ritningar, hvilka jag lemnade den l:a dennes,
och hvilka utgjorde ett preliminärt förslag till detta fartyg under förutsättning
af mindre liufvuddimensioner af detsamma. Men tiden har
ej medgifvit uppgörandet af nya ritningar och dessutom hade ett sådant
omarbetande af ritningarne för närvarande varit väl obehöflig!. Jag
har nemligen tänkt mig, att inredning och alla anordningar för öfrigt,
å det nu föreslagna större fartyget skulle vara i öfverensstämmelse
med hvad i dessa hänseenden finnes angifvet å de redan lemnade ritningarne;
och det är tydligt, att om eu ändamålsenlig inredning kunnat
åstadkommas i ett fartyg med de ursprungliga dimensionerna, bör
det ock utan svårighet kunna låta sig göra att uti ett fartyg af ännu
större dimensioner anordna eu lika ändamålsenlig eller till och med
ändamålsenligare inredning. Den Jängdtillökning, som det visat sig
nödvändigt att gifva det ursprungligen uppgjorda fartyget, har jag tänkt
mig fördelad på det sätt, att 4 fot tilläggas i maskinrummet, 8 å 10
fot i pannrummet samt resten i rummen under tornet, hvarigenom mera
utrymme här kunde erhållas samt på samma gång en lämpligare och
beqvämare langning af ammunition o. in. d. kunde åvägabringas.

Programmet föreskrifver bland annat, att kanonen skulle förses
med eu på densamma fastsatt lutande pansarskärm, afsedd att afleda
träffande pansarprojektiler. Under här föreliggande omständigheter
har jag ej kunnat lösa denna uppgift på något sätt, som enligt mitt
förmenande skulle kunnat tillerkännas något praktiskt värde. Men för

VII

att i någon män godtgöra den uppståndna bristen i önskadt skydd, har
jag tänkt mig, samt uti vigt- och kostnadsberäkningarne äfven'' antagit,
att det rörliga tornet skulle vara helt framtill, och på fronten icke hafva
någon annan öppning än en kanonport, till dimensionerna afpassad efter
kanonmynningens storlek och kanonens elevering.

En ändring och förbättring, som jag, i händelse nya ritningar
skulle uppgjorts, hade ämnat vidtaga, anser jag mig här böra omnämna.
På de aflemnade ritningarne har pansardäckets bordvartskant, vid midten
af fartygets längd, ett djup under vattenlinien, som till och med öfverstiger
det i programmet bestämda med ett par tum; men för att i rummen
längst för- och akter- ut bereda tillräckligt utrymme för rorpinnarnes
vandring har pansardäckets bordvartskant i dessa rum måst
komma betydligt högre upp under vattenlinien, hvilket förhållande, med
afseende på det skottskydd, som pansardäcket är afsedt att lemna, icke
är fördelaktigt. Fördenskull borde pansardäckets bordvartskant sänkas
både för- och akterut, äfven om denna fördel ej skulle kunna vinnas
med mindre än att rodrens höjd något minskades. Dessutom kunde det
vara obehöflig^ att pansardäckets bordvartskant utgjorde en från midskepps
ända ut till fartygets ändar i jemn tur fortlöpande kroklinie,
utan kunde ifrågavarande däckslinie mycket väl löpa parallelt med vattenlinien
utefter hela längden emellan de båda yttersta tvärskeppsskotten.

Stockholm den 29 November 1880.

J. G. BRAUNE.

Bilaga N:o I.

Program för utarbetande af förslag till en sådan pansrad kanonbåt,
som angifves i den af kommendörkaptenen och riddaren in. m.
C. G. Lindmark till underdåniga betänkandet af den 28 Juni 1880 fogade
reservation.

Bestyckning: En bakladdningskanon i verkan motsvarande en Armstrongs
25 tons (10 inches), kammarvid, refflad bakladdningskanon.

2 st. 1-tums kulsprutor.

1 st. mindre kulspruta.

Ammunition: Minst 75 skott till kanonen.

2.000 skarpa skott till hvardera af 1-tums kulsprutorna.

3.000 skott till den mindre d:o.

VIII

Pansar: Pansarbåten förses med fast tornkrans om 12 inches
tjocklek på eldfronten och 4 inches tjocklek på sidorna med backning
och »innerskin». Kanonen står på vändskifva, som kan röras såväl
med ånga som med handkraft. Kanonen skjuter öfver bank och förses
med en på kanonen fastsatt, lutande pansarskärm, afsedd att afleda
träffande pansarprojektiler.

För att skydda kanonen mot fältartilleri- och handgevärseld från
sidorna och akterifrån, skall kanonen förses med en på vändskifvan
stäld kupol af jern af minst 3Va inches tjocklek, som framtill är afskuren
långs en mot kanonens kärnlinie vinkelrät korda för 90° vinkel.
Kupolens takplåt blir 1 inch. Pansarplåtens vitala delar skola skyddas
af ett citadellpansar af 4 inches tjocklek, som sträcker sig 2 fot under
vattenlinien.

Pansarbåtens båda ändar erhålla icke något vertikalt pansar, men
förses i stället med under vattenlinien beläget horizontalt pansardäck
af lVs inches tjocklek. Mellan detta och öfra plåtdäcket fylles det i
celler indelade rummet med kork.

Öfre plåtdäcket af V2 inch tjocklek.

Fartyget erhåller icke dubbel botten; men undervattenskroppen
bör indelas i så många vattentäta celler, som låter sig förena med fordringar
på en någorlunda beqväm inredning.

Fart: Maskinkraften bör beräknas för eu fart af 9 knop, med fulla
förråd.

Kolförrådet beräknas för eu väglängd af 500 nautiska mil med full
maskin.

Vatten: för 10 dagar.

Proviant: för 6 veckor.

Styrledningarne, skyddade under vattnet, der fartyget är obepansradt,
gå upp vid tornkransens akterkant, der ratten får sin plats.
Kan ångstyrapparat åvägabringas vore sådant önskligt.

Va tten d estiller ing sapp ara t: Fn mindre sådan bör beräknas, om utrymmet
sådant medgifver.

Besättning: Chef, 2 officerare, 6 underofficerare och cirka 45 man.

Sjöduglighet: Båten bör vara sjoduglig nog för att i måttligt väder
kunna förflytta sig långs Sveriges kuster.

Båtar: 2 låringsbåtar, deraf eu försedd med ångkraft samt eu joll.

Djupgående: högst 12 fot.

Fartyget förses med 2 propellrar och förroder.

u/XM

r h »; V / >/ /

^-r -»»wa

UTKAST

TILL

BEPÅRSRAD KANONBÅT,

uppgjordt i hufvudsaklig öfvensstämmelse med det
program till eu sådan, som finnes angifvet i den af
Kommendör - Kaptenen och Riddaren in. m. C. G.
Lindmark till underdåniga betänkandet af den 28
Juni 1880 fogade reservation.

Stockholm den 1 November 1880.

J. G. Braune.

Manat,-fusion, til
Kuls-pnUt.
och■Ceväi

»jk ''jjO.-jO

Maskulin ventarier

KITT''firktrif -

mr.sr.rod/,

\P‘U-h Avari *

i550 kubikfot

Wcutt,

Ang pump för
lånsrung

förråd.

2QQCX5J

vOOO tfpjektii/ <lurkv

\CÖGÖQ©G©Q,

Bröds

Officer,l
Kältare

tu**ra y

ruav

Arturuv
vitionsli
S Kulsprat*
j oät/Oevä)

''Wa-t/fsn.

MasTäruvtredrunp

1530 kubikfot

TEld/cure•> Ssf.

Maskinister

%sv.

tö st

Maskinist

''**/»*#.

Redogörare,

Pelteri,

Ktoselb

LiHatT*

öu-nruru.

''Maskin/

tyr man,

& "dero fffrern,

\ Konstapel.

0 hoppare

vNauitskA- Korka,mes
\fnstruvI
mentor | för rn/.me.

I Utvägd,
I prov i--! csn!/ ■

Apothå

''Mist.

\RmgoX{

Spantet- 6 För sedt Förifrånv

7/7:

Säckar

-yy.Uffy /

Dest -!
ap pura

i< Fat t |
|i till- 1
; Förrodréu

Wattrpf

enrum -

j-.-rtf-tr-ft:1''!


yx-	’ / '' \ .	y//i.
	--i	. i
		''/t. Vr /
//■;/	.1 Vl 1 -

—==1		7 /
	1	ri


/■/, pzk< ■:Vy4	1
fe/Py'' t

•X

1 ''v.
i i

1		□*
rf!		1

■	.	rz
		=
’	\ T.

'' xx \ /.-/>/ i :/// ~ VVy Wxs- ''■)/■! Ä liv - - -	/M ■ i y //■I	^/y ■ l /ö Vv, yyy il '' -i» 7.	il il Wy/	c eV yy.Hv% *.''32/1	"V	^ 36	'' .. sär \
		V''''		/ v*	;o - '' ''
M		■): •[	V '' L'' \">	:/% /		^ V- *
Sy			y ,		i :''\|l''
W/i		yy	" ■ ’'')[		• ''	''/ 7*
wf:—X”;	■■''/ • ,iy n		•* \<\- ■ ’	,i!
r V ■■> /,,			V, V''-	. H / c- >
'' '' -V. ■>	“ ci	t\	v;;	Vy -)V
			i''">rV	,i. : -
/vy
. .	v.:X X/X	-----

Ws-%		- v \ N i\v*	% i ryk-o f,/ V/ppf	/h/h	zm	v. 7- ■- V< f oUy^ ss 1; x‘‘, k x	ii
72 70		!>	2 X. 2	7	; 8	m i

> A L_J f > X .x1 ■:..; \x ■; <, X~;’w ,7 ■	:v 1 ./''/.>/é‘/e	fe	mjv; //■■■''''4/ VsV// T*	\ r ; .. ... >;7 7 i > •X2''. \. \v “7—	um ‘V/llS/f,		m , / % i 0 .7 V/'' /../

"T-It		r-t

—

~ttt

V///\

-i

--i—

■-H-

-i

. _L

—

-----

~T~

i—p

-i t

»0

i .

SZ 3'', J

. - t I 1 h	t x . p..: i . T ■ ,.j .. i	.
i y 4_		~d
1 i	i '' , j

	_3

Gen. Stab. Lit. Ånst.

Reservation.

Ehuru jag delar komiténs öfvertygelse om den föreslagna större
pansarbåtens lämplighet för främjandet af de uti kongl. brefvet den
26 September 1879 angifna ändamålen:

»att försvåra om inte förhindra landsättandet af fiendtliga härmassor
å rikets kuster», och

»att om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra hans
kommunikation med eget land»;

så kan jag icke förena mig med majoritetens inom komitén åsigt
om denna pansarbåts förmåga att på ett tillfredsställande sätt äfven
kunna främja, uti nämnda nådiga bref angifna ändamål:

»att utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste hamnar».

Skola dessa olika uppgifter kunna utföras på ett kraftigt och verksamt
sätt, fordra de, efter hvad jag tror, så skiljaktiga betingelser, att
de svårligen kunna förenas på samma fartygstyp, utan att någon af
dem, i mer eller mindre mån, måste blifva tillbakasatt. För att kunna
utföra de förstnämnda uppgifterna, äro framför allt kraftig bestyckning
och stor fart samt bepansring af fartygets vitala delar, nödvändiga
fordringar, om grundad förhoppning skall finnas, att fartyget eger
förmåga att uträtta något mot en antagligen öfverlägsen fiende. Men
dessa fordringar kunna ej tillgodoses, utan att fartyget erhåller jemförelsevis
stora dimensioner. Som stridsfältet, vid dessa uppgifters
fullgörande, i de flesta fall blifver öppna sjön, utgör derstädes fartygets
storlek icke något hinder för dess verksamhet. Detsamma
blifver icke förhållandet, om det skall utföra äfven den sista af de
förutnämnda uppgifterna. Stridsplatsen vid de flesta af rikets vigtigaste
hamnar, med undantag af de sydligaste, utgöres i allmänhet af
trånga farleder, gående genom vidsträckta och grunduppfyllda skärgårdar,
der ett stort fartyg, synnerligast -under strid, måste röra sig
med den största försigtighet, och der detsamma, mången gång, till
följd af sin längd och sitt djupgående, kan blifva förhindradt, att begagna
sig af de fördelar, som terrängen erbjuder för ett kraftigt försvar,
som ock, att värja sig för den derstädes farligaste motståndaren:
fiendens minbåtar.

Visserligen äro de flesta farleder, som från sjön leda till rikets
hamnar, tillräckligt djupa för äfven ganska stora fartyg, men deremot
äro de flerstädes långs åt kusten följande inomskärslederna, med undantag
af dem, som finnas i Stockholms skärgård, så trånga och grunda,
att endast mindre djupgående fartyg derstädes kunna tryggt framgå.
Och då vägen öfver öppna sjön till den eller de hamnar, som af fienden
tilläfventyrs komma att anfallas, sannolikt inom kort tid blifver
stängd för våra mot fiendens jemförelsevis få fartyg, måste det vara
af stor vigt, att dessa eg a dimensioner, som möjliggöra begagnandet
af dylika, när de finnas, säkerligen för fiendens fartyg icke lätt tillgängliga
farleder. Förmågan att kunna skada och försvåra hans operationer
mot våra hamnar, blifver härigenom i vidsträckt mån ökad.
Det kan icke bestridas, att den föreslagna pansarbåten A, hvars längd
är 232 fot, bredd 50 fot och djupgående 16 fot, endast i mycket inskränkt
mån kan begagna omtalade inomskärsleder. Och häraf följer,
att huru kraftigt och stridsdugligt fartyget än må vara för främjandet
af de förstnämnda ändamålen, dess förmåga att utföra den uppgift,
hvartill det säkerligen, förr eller senare, blifver ytterst hänvisadt, nemligen
hamn- och skärgårdsförsvaret är genom dess storlek i hög grad
hämmad.

Visar det sig vara omöjligt att konstruera en sjöduglig pansarbåt,
af för hamnförsvar lämplig storlek, och som för eu kraftig kanon inom
ett med starkt frontpansar skyddadt fast torn, så böra obepansrade
kanonbåtar icke vara för oss oandvändbarare, än de anses vara det för
andra länder, der sådana båtar till ett icke så ringa antal hafva blifvit
byggda för kust- och hamnförsvar. Den jemförelsevis billiga anskaffningskostnaden
medgifver byggandet af dylika till större antal än
hvad som kan ske, om de skola vara bepansrade, och det större antal
kanoner, som härigenom kan föras i striden, torde i icke så ringa
grad kunna motväga bristen på skydd, så mycket mer, som pansaret,
genom artilleriets storartade utveckling under de sednaste åren, numera
knappast lemnar verkligt skydd mot annat än lättare pjeser.

På grund af ofvan anförda reserverar jag mig mot komiténs beslut
att föreslå pansarbåten A såsom lämplig äfven för hamnförsvar.

Stockholm den 28 Juni 1880.

F. Facks.

Reservation.

Ehuru i princip instämmande i den af komitén uttalade åsigt, »att
det icke minst från sparsamlietens, synpunkt vore ändamålsenligt att
begränsa antalet af de olika fartygscerterna till det minsta, som skäligen
kan stå tillsammans med beskaffenheten af de värf, hvilka det
nödvändigt måste åligga vårt sjöförsvar att utföra», kan jag dock icke
i allo gilla komiténs tillämpning af denna åsigt, i det den ansett, att,
af ekonomiska skäl, den så vigtiga rekognosceringstjensten äfven skulle
bestridas af den för kust- och hamnförsvaret föreslagna pansarbåten A,
utan har jag ansett, att, vid bestämmandet af de för vårt sjöförsvar
lämpligaste fartygstyper, goda skäl finnas för upptagande bland dessa
af eu särskild cert, opansrade, mycket snabbgående, med lätt artilleri
bestyckade, rekognoscerings!’artyg.

Vid ett kr i gs tillfälle — och det är naturligtvis för ett sådant, som
ifrågavarande typer skola vara afsedda — måste det för vårt land vara
af stor vigt att erhålla så snabba och tillförlitliga underrättelser som
möjligt om den fiendtliga flottans rörelser. Hufvudvilkoret för att detta
skall kunna utföras är, att de fartyg, som utskickas på rekognoscering,
hafva öfverlägsen fart, eller åtminstone en fart, fullt jemngod med den,
som fiendens kryssare besitta. Hafva de ej detta, blir följden, såvida
de ej äro jemngoda eller öfverlägsna i artilleristyrka, att de blifva
upphunna och tagna, innan de hunnit utföra det med rekognosceringen
afsedda ändamål.

Då det naturligtvis icke kan vara annat än fördelaktigt, att det
fartyg, som utför rekognoscörens roll, har nödig artilleristisk kraft att
afvisa fiendtliga kryssare, som utan tvifvel vid ett inbrytande krig
skulle komma att svärma utanför våra kuster, finner komitén i denna
omständighet ett skäl, utom de ekonomiska, att låta pansarbåten Ä
jemväl utföra den vigtiga rekognosceringstjensten.

Om jag kunde tänka mig möjligheten af att Sverige skulle kunna
mäkta åstadkomma ett så stort antal af dessa våra kraftigaste och
på samma gång dyrbaraste fartyg, att de skulle kunna uppfylla den
dubbla rollen af att utgöra kust- och hamnförsvar, sålunda i samlad
styrka uppträda, och jemväl att utföra en effektiv rekognoscering till
sjös, hvarmed jag icke menar eu tillfälligtvis, till någon viss punkt

utsänd rekognoscör, utan en afdelning’, hvars färre eller flere fartyg
sinsemellan hafva förbindelse med hvarandra, och sålunda kunna öfvervaka
en större terräng eller en viss del af vår utsträckta kust, der
man befarar en landstigning eller väntar ett anfall, skulle jag äfven
biträda denna åsigt, men då jag ej kan anse det vara ur militärisk
synpunkt välbetänkt, att för ett dylikt ändamål, såsom eu rekognoscering,
splittra sin hufvudstyrka eller just den, som skall vara beredd
att samlad möta fienden vid hans tillämnade landstigning, eller dessförinnan,
om han anfaller oss, hvarvid torde inträffa, att, genom en
dylik splittring af stridskrafterna, man riskerar att förlora den kraft
vid försvaret af någon gifven punkt, dit fienden riktar sitt anfall, kan
jag, af rent militära skäl, icke biträda denna komiténs åsigt.

Men jag anser den äfven af ekonomiska skäl icke vara välgrundad,
ehuru komitén åberopa? just detta skäl vid föreslåendet af denna
typ för den så maktpåliggande rekognosceringstjensten. Endast i det
fall, att pansarbåten A kan framdrifvas med tillräckligt stor hastighet,
och att dess anskaffningskostnad icke öfverstiger den för ett opansradt,
med lätt artilleri bestyckadt, rekognosceringsfartyg, kan komiténs förslag,
att äfven för rekognoscering använda pansarbåten A, vara ur
ekonomisk synpunkt riktigt, om derjemte tages i betraktande, att det
blir dyrbarare att hålla ett fartyg, såsom pansarbåten A, om cirka
2,500 tons drägtighet under gång på rekognoscering, än ett mindre,
obepansradt, fartyg om cirka 1,000 tons eller derunder, inom hvilket
tontal, enligt min åsigt, ett fullt effektivt, opansradt rekognosceringsfartyg
torde kunna erhållas. Då vidare fartyg, skyddade af svårare
pansar, icke utan stora dimensioner och dermed följande mindre lätthandterlighet
kunna uppbringas till så stor hastighet som obepansrade,
lätt byggda fartyg, kan den större hastighet, hvartill det är möjligt
att konstruera det obepansrade fartyget, utgöra ett värn, i händelse det
skulle blifva anfallet af pansarfartyg. Häraf följer, att det icke är
nödigt, att rekognosceringsfartyget är bestyckadt med pansarbrytande
artilleri, men då det kan inträffa, att ett sådant fartyg kan råka i strid
med ett annat, lika beskaffadt och lika snabbgående, fartyg, så kan i
sådant fall hastigheten icke sägas vara dess skydd, utan bör det för
sådan händelse vara bestyckadt med lättare artilleri, hvilket är tillräckligt
förstörande mot opansrade fartyg.

Om jag sålunda lyckats visa behofvet, enligt min åsigt, af en särskild
typ rekognosceringsfartyg, annan än den af komitén föreslagna
pansarbåten A, återstår att redogöra för huru en sådan fartygstyp kan
vara beskaffad.

Flottan eger i de senast byggda kanonbåtarna af blendatypen en
cert, som skulle väl lämpa sig för det värf här afses, derest de

l:o hade kraftigare maskiner, så att cirka 15 knop kunde erhållas,
och

2:o icke vore öfverbyggda, utan hade ett öppet däck, på hvilket
ett antal 6—8 lättare pjeser (10—12 centimeters), utom kulsprutor,
kunde uppställas, i stället för den grofva, 27 c.m. pansarbrytande
kanon, som der är monterad, och hvilken, till följd af sin betydligt
långsammare eld, utan tvifvel snart skulle komma till korta, om den
råkade i strid med ett snabbare, med flera lättare kanoner beväradt
fartyg.

Med denna kanonbåts linier i öfrigt som förebild, torde det ej
vara omöjligt att kunna åstadkomma ett rekognosceringsfartyg, som
med stor fart förenade lämplig artilleristyrka af lättare kanoner, jemngoda
med dem, hvarmed fiendens kryssare sannolikt äro bestyckade,
och som sålunda derjemte kunde fylla eu nu befintlig brist af lätt
artilleri inom flottan under en tid, då man i alla mariner just nu lägger
an på att med talrikt lättare artilleri bestycka både pansrade och
opansrade fartyg, för att förstöra de senare. Enär kanonbåtar af den
förbättrade blendatypen senast vid Bergsund blifvit byggda till ett
pris af 350,000 kronor, torde det icke anses öfverdrifvet att icke beräkna
kostnaden för ett sådant rekognosceringsfartyg, som ofvan omnämnts,
till högre belopp än omkring dubbla denna summa, eller 7 å

800,000 kronor.

Men äfven andra vigtiga uppdrag under kriget kunde utföras af
dylika snabbgående tartyg, hvaribland må nämnas: oroande af fiendens
transporter, uppehållande af egna kommunikationer, brytande af blokad
m. m.

Både nordamerikanska kriget och nu senast det emellan Chile och
Peru bära nogsamt vittnesbörd, hvad ett snabbgående, opansradt fartyg
(t. ex. »Union))) kunnat uträtta i en tilltagsen befälhafvares hand.

Jag har ingalunda förbisett, att komitén »för rekognosceringen
inom skärgården och i närmaste hafsbandet» säger, att minbåten B
kan med fördel användas, utan instämmer i denna åsigt till fullo, men
rekognosceringen ute i öppna sjön måste utföras af andra fartyg och,
enligt mitt förmenande, lämpar sig dertill ej den tredje kategorien af
rekognosceringsfartyg, som komitén föreslår, nemligen ångbåtar tillhörande
handelsflottan, och detta derför, att de sakna hufvudegenskaperna
för en rekognoscör, stor fart och nödig artilleristyrka. Ingen ångare
i svenska handelsflottan lärer kunna påräknas göra större fart än

12 knop, och något artilleri, ens nämnvärdt och i någon mån motsvarande
det en fiendtlig kryssare har att framvisa, lärer ej der ombord
kunna installeras. Jag fruktar att resultatet af dylika rekognoscörer
sannolikt blefve stora uppoffringar utan motsvarande fördel.

Slutligen kan jag ej underlåta att erinra om, att vårt granland,
Danmark, i sin nya, nu antagna, sj oför svar splan upptagit en cert »snabbgående
opansrade fartyg med en så stark armering, som kan uppnås i
förening med den starka farten, tjenliga som rekognoscerings- och avisofartygT),
och förhållandena torde ej vara mera olika för oss än för Danmark
i detta afseende, i annan mån, än att vi hafva en långt vidsträcktare
kust att bevaka.

Stockholm den 28 Juni 1880.

G. E. Ulf.

!« Aa

t‘ Mh

\<%

Y&l.

>>l‘ \f "v

>?Ro^w

''Alt,

Ut-t1

y< ■/<>/<

fiA\MAJ>

WWW

liw.iuw.i -

,^V

''W‘‘Å''/^''Z''

- ii •■/(/••, V
■ V ■:■•:. ■»..''<

''r,''..\\ ■ ■

avjwc

•OOA

sen

msmmi

mmm

waafiBa

asa»

9HS

immpp

»fräsas*?-* :-V.V>.?aSv

C''iiteviiti

ö/t- VUXVUA

XV V!

ättjef

cl.i3xtc(l-‘~ xLxrfi G^/tcÄVM-UVt **-M /{aM*

»fxl ol éicfc''

<?i/U U-tl-l -

fiSiSES''ZS$3^

,£ild.Äcic -

pVl/lMl-l 1

''fri1

»J. <*x

MES

• M 1 t-il -/

H# g)11

Krut och Bombdurkar.

tit t u t tv

CV.WtVIA

’an i \-o.’XJ.

k> w

XMAW -

-vui-te/t -

A-Uxiv.

Bomb

G/R&lA^VVVt''

''UW/i

B o tub-och

Krutdurkar.

raltcul

Krut

vt-t vuaha

tvVl/tAb ''H U1

11-Vt t

/Mm1

/ttvm--

Bojub durk;

tivxit.

itWi-tOvi^y

Homb och

\\Wc\wv\/

Krutdurkar

^AH<

: ■ ■ -■.''

•»ww

M$S8e|g

£<17»

ImSBP*

tS&i

Bil: I.

Längd I vattenlinie* 68,884 m. - 232,00 fot.

Bredd » » 14,846 » - 60.00 »

Djupgående: 4,750 » - i6,00 »

Deplacement: cirka 2621,940 tonx *= 61660 Ctr. . motsvarande i salt vatten cirka
2606,794 km. eller 99429,00 k. f.

Maskineriet framdrifver fartyget medelst 2: ne akterut placerade skrufpropellrar
till en hastighet af 13 knop.

Besåttningsstyrkan beräknad till 142 man.

Bestyckningen afsedd att utgöras af:
i bepansradt, rörligt torn:

2 st. bakladdningskanoner, till tyngd och verkan motsvarande Armstrongs 26 tons.

10 inches, 26 kaliber långa, kammarvida kanoner;
på öppet däck:

3 st. bakladdningskanoner, till tyngd och verkan motsvarande Armstrongs 6

inches kanoner af senaste modell, vägande hvardera 3 tons 17 Cwt.

4 st. 1 tums kulsprutor af Palmcrantz modell;
i förstäfven under vattenlinien:

1 st. utskjutningsapparat för Whiteheads minor.

Anmuniflna: till hvardera af de stora kanonerna 76 skott.

* » s » mindre » 50 »

® ® » kulsprutorna 2000 »

Whiteheads minor 6 st.

Pansarplåtens tjscklek:

i citadellet:	på förkant	29,70 å 27,32	cm.	a	1,00 å 0,92 fot.
	J> sidorna	24,66	»	=	0,83	I>
	» akterkant	22,28 å 19,90	»	=	0,75 å 0,67	»
i fasta tornet:	» förkant	29,70	D	=	1,00	»
	» sidorna	27,32 å 24,66	»	=	0,92 å 0,83	»
	» akterkant	24,66	T>	=	0,83	»
i rörliga tornet:	» förkant	29,70	»	=	1,00	D
	» sidorna	27,32	»	=	0,92	D
	t akterkant	24,66	J>	-	0,83	»
i styrtornet:	rundt om	29,70	»	=	1,00	D

Backning: innanför nu uppräknade bepansring anbringas teak till en
tjocklek af 26,73 cm. = 0,90 fot

PansardicketS sammanlagda tjocklek: jern 4,95 » = 0,17 »

Fartygets ifriga förråder utgöras af:

Proviant för 60 dagar.

Vatten » 10 »

(Obs! Destilleringsapparat för vattenförrådets förstärkande.)

Bränsle: tillräckligt för 800 nautiska mils distans med en fart af 12 knop cirka 10000 k. fot.
Fartyget är afdeladt uti 194 St. vattentäta ruin och Celler, hvaraf 72 åt. inom dess dubbelbotten
Citadellpansarets höjd öfver vattenlinien: bordvarts 69,38 cm. = 2,00 fot.

» djup under » » 89,07 » = 3,00 »

Tomkanonernas kärnlinier öfver vattenlinien: 3,41 meter = 11,60 j>

Stockholm den 28: de Juni 1880.

G. W. SVENSON. J. L. FRYKHOLM.

C^eclu?ti /i Va H eu t* t

UTKAST TILL BEPANSRAD KANONBÅT

i öfverensstämmelse med det program, som blifvit uppgjordt af den
för ärfvande af förslag till fartygscerter af Kongl. Maj:t den
26 September 1879 i nåder tillsatta komité.

o).eekld''w j® Ap/t/t/b.

Krutdurkar.

f’:

41VU4d kcV

§£Ms. Stort JU\.,.AmöY

IIB,EDNIir&SRITiriI& TILL Eif IISBÅT

af större typen, uppgjord i öfverenståmmelse med 1879 års Sjöförsvars komitös derför uppstäda program.

Längd öfverallt i relingen: 93,96 fot. Breddi relingen på 3sC spantet: 14,00 fot. Höjd på 3S spantet från öfverkant af köl till relingen: 6,00 fot.
Djupgående akter: 4,25 fot och för: 2,87 fot. Kolutrymme i lårame: 236 kubikfot. Besättningsstyrka: 10 man. Bestyckning: 1 st. Engströms kärrebössa.
Deplacement: 1382,9 kubikfot: 35,87 tons.

Stockholm den 9:de Februari 1880.

J. G. BRÄNNE,

it Meter

\T-X

Spantet 9 för,

sedt förifrån.

Spantet 6 för,

sedt förifrån.

Spantet 35.

sedt akterifrån.

Spantet 4 akter,

sedt akterifrån.

Spantet 8 akter,

sedt förifrån.

----

Inve tv tAri''er

Spantet 11 för,

sedt förifrån.

S ofta.

m<p:

So t fa

Under b e fals

Pyra

Geri.Stab. Iit.Ä.nsi

Bil.V

Section af X.

UTKAST

TILL

BEPÅISE.ÅD KANONBÅT

för sjön Wettem.

Uppgjordt i öfverenstämmelse med program, som blifvit
aflemnadt af den för afgifvande af förslag till fartygscerter
af Kongl. Maj:t den 26 September 1879 i nåder tillsatta komité.

Stockholm den 28:de Juni 1880.

J. L. FRYKHOLM.

Q. W. SVENSON.

Backs däck

Durkar.

Maskin Rum/

•-''->1

Plan.'' af öfre.> däck/.

fVuu.vi.i-t

Bomb

Section a/''Sprit /d för

Spröt*v.

Spruta.''.

Plan/ eif'' trossdäck.

Section af.\''pnt 18 akter.

Kurtin

Sectionv genom/ korks-bältet/.

350 C-1 \S(ritkol.

Ram..

Längd ! vattenlinien 29,99 meter = 101,0 fot.

Bredd» » 6,68 » = 22,6 »

Djupgående 2,67 » = 9,0 »

Depiacement: Cirka 310,44 tons ■= 7303 Centner, motsvarande i
färskvatten 11779 kubikfot.

Maskiner framdrifva fartyget medelst tvenne skrufpropellrar,
placerade akterut, till en fart af 9 l/j knop.

Besattllingsstyrkan beräknad till 46 man.

Bestyckningen afsedd att utgöras af:

I barbett tornet: en bakladdnings kanon, till tyngd
och verkan motsvarande Armstrongs 6 ins, 3 tons
17 cwt. kanoner af nyare modell.

Å öppet däck: två stycken 8,7 c. m. fältkanoner i
Albini lavetter, samt 3 stycken 1 tums kulsprutor.
Ammunition: till 6 ins. kanonen: 100 skott.

till hvardera af fältkanonerna: 100 »

till hvardera af kulsprutorna: 1000 »

Pansarplåtens tjocklek:

1 citadellet 9,9 c. m. = 0,333 fot.

1 tornkransen 9,9 e. m. — 0,333 fot.

Backning: innanför nu uppräknade bepansring anbringas teak
till en tjocklek af 19,8 c. m. = 0,66 fot.
Pansardäckets sammanlagda tjocklek, jern: 2,6 c. m. = 0,08 fot.
Fartygets öfriga förråder utgöras af:

Proviant för 42 dagar.

Watten » 10 »

Bränsle: tillräckligt för 70 timmars gång med full
fart eller cirka 700 kubikfot.

Wattentäta rum: genom lång- och tvärskeppsskott är fartyget
deladt i 41 vattentäta rum och celler.

Stad Als

Secti/iw af hålskeppet/ långs pansarens underkant.

50 tofs

Torr Proviant

Bomb Durk il

L o no runa s

Durk för Mans,
Små kan II thun

Ruin/. »p

Runt/.

Rum

Krut Durk

Pannor.

Torr Proviant/

Gen. Stab. Lit. Anst.

Bil: Yl.

ÅTSKILLIGA NYAKE PAUSAREA&TYÖ-,
alla i samma scala eller 1:1000 af råtta storleken.

t = längd. B = bredd. D = djupgående.

SACHSEN. ("Tysk.)

PREUSSEN. C Tysk.)

WESPE. ( Tysk. )

TEQETHOFF. (Österrikisk.)

AMIRAL POPOFF. (Rysk.)

L = 91,00 m, Deplacement: 7400 tons. Fart: 14 knop.

B = 18,30 » Sex st. 26 cm. Krupps kanoner skjutande
D = 6,00 D öfvor bank. Pansar: 386—254 mm.

	Pris: omkr. 6,500,000 Kr.
--V—V-
r >.	.........X X__j o dvH	^ ~—
C y	o QXJ\
X;-X	,//J

L = 93,63 m. Deplacement: 6770 tons. Fart: 14 knop.

B = 16,32 d Fyra st. 26 cm. och två st. 19 cm. kanoner,

D = 7,52 J> Pansar: 235—105 mm.

Pris: ornkr. 6,800,000 Kr.

L — 43,50 m. Deplacement: 1109 tons. Fart: 9 knop.

B = 10,66 d En 30,5 cm. kanon skjutande öfver bank.
D = 2,97 3> Pansar: 203—130.

Pris: omkr. 900,000 Kr.

■ czi

L = 87,50 m. Deplacement: 7390 tons. Fart
B = 21,70 B ) \ / \SeX St’ 28

D = 8,10 » / \ Pansar: 369

Pris: omkr

: 14 knop.
cm. kanoner,
mm.

6,200,000 Kr.

L = 36,90 m. = B. Deplacement: 3550 tons. Fart: 8 knop.

D = 4,10 b Två st. 30,5 cm. kanoner skjutande öfver bank.
Pansar: 203 mm.

s: omkr. 3,400,000 Kr.

PETER DEN STORE. (Rysk.)

INFLEXIBLE. ( Engelsk. )

UmlMlML

WåMk

DEVASTATION ( Engelsk. )

CONQUEROR. ( Engelsk.)

L = 100,65 m. Deplacement: 9665 tons. Fart: 13,2 knop.
B = 19,52 » , / ^ Fyra st. 30,5 om. kanoner.

D = 7,50 » "xx/ Pansar: 356—200 mm.

Pris: omkr. 9,600,000 Kr.

L•= 97,60 m.
B = 22,87 »
D = 7,60 »

Deplacement: 11406 tons. Fart: 14 knop.

Fyra st. 80 ton3 kanoner
Pansar: 406—305 mm.
Pris: omkr. 9,600,000 Kr

L = 91,82 m,
B = 18,97 »
D= 8,26 B

Deplacement: 9450 tons. Fart: 13 knop.

Fyra st. 35 tons kanoner.
Pansar: 305—254 mm.

L = 81,00 m. Deplacement: 6200 tons. Två 40 tons kanoner.
B = 17,40 B Pansar: 310—250 mm.

D= 7,20 b Pris: omkr. 5,500,000 Kr.

HYDRA. ("Engelsk.)

—

L = 68,58 m. Deplacement: 3430 tons. Fart: 10 knop.

B = 13,72 B Fyra st. 25 tons kanoner.

D = 4,72 B Pansar: 229—204 mm.

Pris: omkr. 3,000,000 Kr.

EVASTATION. ( Fransk. )

VICTORIEUSE. ( Fransk. )

ALEXANDRA. ( Engelsk. )

L = 99,80 m
B = 19.40 »
D = 8.18 b

Deplacement: 9432 tons. Fart: 15 knop
Två st. 26 tons. tio st. 18 tons kanoner.
Pansar: 306—203 mm.

Pris: omkr. 9,650,000 Kr.

L= 70.15 m. Deplacement: 4214 tons. Fart: 13,2 knop.

B = 13,97 b Sex st. 24 om. kanoner, ett st. 19 cm. kanon.
D = 6,90 D Pansar: 160 mm. Pris: omkr. 3,600,000 Kr.

TONNERRE. ( Fransk. )

^ &

HELGOLAND. (

Dansk. )

SOLVE. ( Svensk. )

LOKE. ( Svensk. )

L = 96,55 m. Deplacement: 9689 tons. Fart: 13 knop.

B = 13,65 3) Sex st. 32 cm. kanoner.

D= 7,40 » Pansar: 880 mm. Pris: omkr. 8,000,000 Kr.

PANSARBÅTEN A.
Komiterades förslag.

L= 75,60 in. Deplacement: 5588 tons. Fart: 13 knop.

B= 17,60 B Två st. 32 cm. kanoner. Pansar : 330 360 mm

D — 6,40 B Pris: omkr. 4,600.000 Kr.

L = 78,54 m. Deplacement: 5347 tons. Fart: 13 knop.

B = 18,06 B Ett st. 30,5 cm. kanon, fyra st. 26 cm. kanoner.

D = 5.40 » Pansar: 314 mm. Pris: omkr. 5,000,000 Kr.

L = 63,00 m. Deplacement: 1560 tons. Fart: 6 knop.

B = 13,96 b Två st. 24 cm. kanoner.

D = 3,47 B Pansar: 270—100 mm.

Pris: omkr. 1,200,000 Kr.

L = 40,00 m. Deplacement: 453 tons. Fart: 8 knop.
B = 8,05 B En 24 om. kanon.

D = 2,60 B Pansar: 430—67 mm.

Pris: omkr. 330,000 Kr.

L= 68,80 m. Deplacement: 2621 tons. Fart: 13 knop.

B = 14.80 B Två st. 25 töns kanoner.

D = 4,70 B, Pansar: 297—200 mm.

Pris: omkr. 2,290,000 Kr.

Obs. Ofvanstående prisuppgifter åro endast ungefärligen riktiga.

Gen. Stab. Lit. Anst.

Tab. VTI.

Uppgifter,

rörande

främmande nationers örlogsflottor,

hemtado från

Österrikisk Marin Almanack, »The war Ships of Europé»
af Ring U. S. N. samt från »la Guerre cTEscadre et la Guerre

de Cotes» af Dislére.

Kasemattfartyg. Pansarfregatter.

England

Klass.

	D	i m e	n s i	n e r	m. in.		B e
Nära n.	« £ ce» tz	ce o: s N H	0=9	o CD	M P g-tf j?	^ ce o:		!
	S» p. cd a g- P-. cd H & B 5» 4 j)S '' P	S a cd P o" m er w O P- P-	cd S*oq P Po CD CD <-+- a	H ^ § CD “ 3 V_'' CD P c-t-	m 2 2, p o CD P" p: CD c+ 1	tf g. g * ►P i-u O P		Kanoner.
Warrior..............................	115,90	17,69	81	9,137	5,469	14,3	(VHI. (XXIV.	20,3 cm (8"). 17,8 cm (7").
Black Prince.......................	115,90	17,69	82	9,137	5,772	13,6	(XX. (Vin.	17,8 cm (7"). 20,3 cm (8").
Acliilles.............................	116,81	17,6 9	83	9,694	5,772	14,3	(XIV. fn.	22,9 cm (9"). 20,3 om (8").
Nortliumberland...................	122,oo	18,14	82	10,584	6,558	14,1	(VII. (XX.	22,9 cm (9"). 20,3 om (8").
Defence ............................	85,40	16,47	77	6,070	2,437	11,0	in- (XIV.	20,3 cm (8"). 17,8 cm (7").
Besistance...........................	85,40	16,47	77	6,070	2,428	11,6	Siv. (XIV.	20,3 om (8"). 17,8 cm (7").
Hector..............................	85,40	17,23	78	6,713	3,256	12,5	av. (XIV.	20,3 cm (8"). 17,8 cm (7").
Yaliant ..............................	85,40	17,23	78	6,713	3,560	12,5	av. (XIV.	20,3 cm (8"). 17,8 cm (7").
Lord Warden......................	85,40	17,90	79	7,842	6,706	13,5	XVIII.	17,8 om (7").
Bepulso ............................	77,80	17,99	80	6,190	3,347	12,2	XII.	20,3 cm (8").
Agineonrt...........................	122,oo	18,14	82	10,627	6,867	15,4	XVII.	22,9 om (9").
Minotaur ...........................	122,oo	18,14	82	10,627	6,702	14,4	XVII.	22,9 om (9").
Belleroplion ........................	91,50	17,08	79	7,551	6,521	14,1	S:	17.8 cm (7"). 22.9 cm (9").
Swiftsure............................	85,40	16,77	79	6,660	4,913	13,5	&	22,9 cm (9"). 64 pund.
Triumpli...........................	85,40	16,77	79	6,660	4,892	13,5	Sist	22,9 cm (9"). 64 pund.
Audacious...........................	85,40	16,4 7	70	6,034	4,021	12,8	In.	22,9 om (9"). 64 pund.
Invinciblo ...........................	85,4 0	16,4 7	70	6,034	4,832	14,0	liv.	22,9 om (9"). 64 pund.
Iron Duke...........................	85,40	16,47	70	6,034	4,268	13,o	In.	22,9 om (9"). 64 pund.
							[VIII.	25,4 cm (10"b
Hercules.............................	99,12	17,99	80	8,677	7,200	13,2	n.	22,9 cm (9").
			liv.	17,8 om (7").

*) Äldre träfartyg äro icke bär upptagna.

örlogsflotta °).

styckning m. in.

Batteriets höjd öfver vattenytan. (Meter.)	Pansarets tjock- lek i vatten-linie^ (Millimeter.)	1 \| Tornets pansar- tjocklek. (Millimeter).	Kostnad af skrof och maskineri.	Bygg- nads- år.	■ j Whiteheads minor.
Kronor.
\| 2,745	114	-—	6,992,214	1861
\| 2,745	114	—	6,986,609	1862
\| 2,745	t 114	—	8,684,204	1864
\| 2,745	139	—	9,061,898	1868
\| 2,185 ''	114	—	4,288,934	1862
^ 2,135	114	—	4,469,433	1862
i —	114	-—	5,230,175	1864	■ ‘ i . j
( _	114	—	5,914,928	1864
	139-1-39	—	5,828,333	1867	1
—	152	—	3,391,462	1867	Från sidan, öfver vattnet.
2,74 5	139	—	8,596,428	1868
2,74 5	139		8,844,047	1867	Från sidan, öfver vattnet.
\| 2,44	152+39	—	6,728,390	1866
j 2,ioo	203+31		4,748,773	1871
) ) ~	203+31		4,770,710	1873	Från sidan, öfver vattnet.
\ 2,34 8	203+31	—	4,733,257	1870
) \ ----	203+31	—	7 4,421,995	1871	Från sidan, öfver vattnet.
\| _	203+31	—_	3,855,432	1871
3,4 2	229+53	—	I 6,962,465	! 1867	Från sidan, öfver vattnet.

1		D	i m e	n s i o n e r	m. m.	B e-
	1	■s K	U1	O. H	ö	M
i Klass.	N a m n. i	ngd emellan vrpendiklar. (Meter.)	s-S Hj g ». o P r+- 2 er1 • '' Hj V-^ CD P-	djupgående. Decimeter.)	O Ö o F° B o	^p ® ® 5" ce: cn	•—» <Tt- -''• o: p? co § ? T3 d»		K a n o n o r.
bi) n*	Sultan...............................	99,i2	17,99	84	9,286	8,629	14,i	(Vill. liv.	25,4 om (10"). 22,9 om (9").
.ce U-t -g	Alexandra.......................	99,12	19,4 2	81	9,492	8,615	15,o	g	30,5 om (12"). 25,4 om (10").
a <D ce	Téméraire..........................	86,92	18,94	82	8,412	7,700	14,8	!S:	30,5 om (12"). 25,4 cm (10").
M	Superb ..........................	101, Sfi	17,99	79	8,760	7,430	13,8	(XII. (IV.	25,4 em £10"). 17,8 cm (7").
Ti CD O -+->	Shannon............................	79,oo	16,4 7	68	5,439	3,370	12,o	(II. (VII.	25,4 cm (10"). 22,9 om (9").
g?1! ■ -g s	Nelson...............................	85,40	18,30	73	7,323	6,000	14,o	av. lvm.	25,4 cm (10"). 22,9 cm (9").
ce ce Ph Ph	Northampton.......................	85,40	18,3 0	73	7,323	6,000	14,o	av. lvm.	25,4 cm (10"). 22,9 om (9").
	Princo Albert .....................	73,20''	14,04	60	3,905	2,128	11,0	IV.	22,9 cm (9").
-4-> co	Scorpion ............................	68,47	12,90	49	2,751	1,450	10,2	IV.	22,9 om (9").
	Wivern ..............................	68,47	12,90	49	2,751	1,450	10,2	IV.	22,9 cm (9").
	Cyclops ..............................	68,02	13,7 2	50	3,430	1,660	11,0	IV.	25,4 cm (10").
►>-J t> -4J 00 P< P(	Gorgon .............................	68, G 2	13,72	50	å,430	1,669	11,0	IV.	25,4 cm (10").
=3*8 g •	Hecate ..............................	68,02	13,7 2	50	3,430	1,755	11,0	IV.	25,4 cm (10").
o H	Hydra...............................	68,02	13,72	47	3,430	1,472	11,0	IV.	25,4 cm (10").
	Glatton .......................... ...	74,7 2	16,47	58	4,912	2,868	12,1	ii.	30,5 cm (12").
								liv.	30,5 om (12").
	Monarch............................:	100, G 5	17,53	79	8,322	7,842	14,9	n.	22,9 cm (9").
						Ii.	17,8 cm (7").
	Devastation ......................	91,82	18,97	83	9,450	6,652	13,8	IV.	30,5 om (12").
	Thunderer.........................	86,92	18,97	80	9,387	6,270	13,4	ai. in.	31,7 om (12)-"). 30,5 cm (12").
bb	Neptune.............................	91,50	19,21	80	8,960	9,100	14,6	av. in.	31.7 om (12)"). 17.8 cm (8").
H 4^H	Dreadnought........................	97,60	19,59	82	10,886	8,000	14,0	IV.	31,7 cm (12)").
Jh O	Ajax...............................	79,so	20,13	76	8,492	6,000	13,0	IV.	31,7 cm (12)").
O	Agamemnon ........................	79,30	20,13	76	8,492	6,000	13,o	IV.	31,7 cm (12)").
d O oce	{ Inflexible...........................	97,co	22,87	76	11,406	8,000	14,o	IV.	40,o om (16").
b/) . ,	i Orion...............................	74,7 2	15,80	58	4,720	3,900	13,o	IV.	30,5 om (12").
Bellisle ..............................	74,7 2	15,80	58	4,720	3,955	13,o	IV.	30,5 cm (12").

styckning m. m.

Batteriets höjd öfver vattenytan. (Meter.)	Pansarets tjock- lek i vatten-linie^ (Millimeter.)	Tornets pansar- tjocklek. (Millimeter.)	Kostnad af skrof och maskineri. Kronor.	Bygg- nads- år.	Whiteheads m
3,51	229+39	—	6,921,380	1871
—	305+39	-—	9,649,161	1875	Från sidan, öfver vattnet.
2,7 45	279+39	254 och 203	6,907,032	1876	Från sidan, öfver vattnet.
3,050	305+38	—	—	1876
—	229+39	—	4,958,658	1876
—	229+39		6,164,618	1876	Från sidan, öfver vattnet.
—	229+39	—	6,455,332	1876
2,830	114+15	—	3,742,836	1866	.
1,464	114+15	127	1,792,063	1865
--	114+15	—	2,151,780	1865
3,263	203+31	229 och 254	2,750,396	1871
—	203+31	229 och 254	2,506,145	1871
—	203+31	229 och 254	2,395,825	1871
—	203+31	229 och 254	3,000,000	1871
3,20	305+38	365 och 355	4,120,302	1871	Från sidan, under vattenytan.
4,88	178+38	203 och 254	6,859,272	1869	Från sidan, öfver vattnet.
3,9G5	305+38	355 och 305	8,500,000	1873	Från sidan, öfver vattnet.
4,056	305+38	355 ocli 305	6,168,312	1875	Från sidan, öfver vattnet.
—	305+38	330	--	1876
3,965	355+38	355	9,389,040	1875	Från sidan, öfver vattnet.
—	457+38	406	6,463,800	—	Från sidan, öfver vattnet.
--	457+38	406	6,463,800	—	Från sidan, öfver vattnet.
3,66	305+305	406	9,635,790	1876
---	305+38	305	—	1878
—	305+38	305	—	1876

Klass.

g . tuol

Sök;-.''

orö % -£ i

! 5P-81

«w

ISO

§ b*
CM

O cö

Myt.-*

hatt.)

P*H

	D	i in e	n s i o n e r	m. in.		B e''■
N a m n.	Längd emell perpendikel (Meter.)	Största brec (Meter.)	Djupgående (Decimeter.	O O H3 ps* § 1 ^ o a	M a & \|i. © ©	Största far (i knop.)		Kanon© r.
				rf-	a>‘
Majestic..............................		—	*■	9,150	6,000	14,o	IV.	31,7 om (12\|").
Colossus..............................		—	—	9,150	6,000	14,o	IV.	31,7 cm (12^").
							liv.	20,3 om (8").
Pallas............... .................	68,62	15,25	74	3,787	3,581	13,4	In.	64 pund. 40 »
Penelope.............................	79,30	15,25	53	4,394	4,703	12,8	lvm. Ull.	20,3 cm (8"). 40 pund.
Research ............................	59,47	11,74	47	1,741	1,042	10,3	IV.	17,7 cm (7'''').
Hotspur..............................	71,67	15,25	63	4,010	3,497	12,6	11..	30,5 om (12"). 64 pund.
Conqueror (bär stålpansar).....	81,00	17,4	72	6,200	4,500	-—	II. 25,4cm(10")liL30)5(i2")l
Rupert ..............................	76,25	16,16	71	5,444	4,635	12,4	II. 64 pund. ( Conqueror. ^
Viper................................	48,80	9,7 6	35	1,228	696	9,0	IV.	17,8 om (7").
Vixen.................................	48,80	9,76	35	1,228	740	9,0	IV.	17,8 cm (7").
Waterwitch.........................	49,41	9,70	34	1,279	777	8,o	IV.	17,8 cm (7").
Abyssinia...........................	68,02	12,81	46	2,901	1,200	9,6	IV.	25,4 cm (10").
Magdala..............................	68,02	13,7 2	47	3,344	1,400	9,7	IV.	25,4 om (10").
Cerberus.............................	68,02	13,72	47	3,344	1,400	9,7	IV.	25,4 cm (10").
Erebus................................	—	—	—	1,844	493	6,0	XVI.	64 pund.
Inconstant...........................	101,50	15,25	78	5,782	7,361	16,5	)X. 5 vi.	22,9 cm (9"). 17,8 om (7").
							IX.	20,3 cm (8").
Shah .................................	102,17	15,86	79	6,040	7,4.77	16,4	Ju.	25,4 cm (10").
						hd.	64 pund.
							(XIV.	17,8 om (7").
Raleigh...........................	88.14	14,94	84	5,200	6.158	15.2	In.	20,3 cm (8").
							lvu	64 pund.
Boadicaea...........................	85,40	17,72	71	4,027	5,130	15,5	XVI.	17,8 cm (7").
Bachante...........................	85,40	17,72	70	3,932	5,250	15,3	XVI.	17,8 cm (7").
Euryalus.............................	85,40	17,72	70	3,932	5,250	15,8	XVI.	17,8 cm (7").
Rover.................................	85,40	13,27	71	3,494	4,964	14,7	/II. (XVI.	17,8 cm (7"). 64 pund.
Aetivc...............................	82,35	12,81	66	3,078	4,015	14,8	1VI. liv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
Volagc ...............................	82,35	12,81	66	3,078	4,532	15,1	XVIII.	64 pund.

t y c	k n i n	g	in. m.
Batteriets öfver vattei (ileter.	_ *-d ^ g B (S, r« co eu P 5" H‘ O 5 2 2»	g M* O	H3 o o'' S- O 03 £ b—* PT1 ES	Kostnad af skrof och maskineri.	Bygg- nads-			W h i t e h c a d s
v				år.
1	O P o • tyr*		P 1	Kronor.
	Stålpansar 457+31		406	—	Under byggnad.	(Från	sidan,	öfver vattnet.
—	Stålpansar 457+31		406	—-	Under byggnad.	(Från	sidan,	öfver vattnet.
2,59	114+12		—	3,379,089	1865
	152		-—-	3,450,707	1867
	114+12		—	1,204,945	1863
3,20	279+31		203	3,149,276	1871
—	305+31		—	5,500,000	—	Från	sidan,	öfver vattnet.
3,324	305+31		305	4,340,569	1874
1,83	114+12		—	944,212	1866
1,83	114+12		—	1,002,356	1866
1,525	114+12		—	1,117,682	1866
2,287	178		—	—	1868
2,7 4 5	203		—	2,397,256	1869
2,745	203		—		1869
—	100		—		1855
—	—		--	3,939,672	1868	Från	sidan,	öfver vattnet.
—	--		--	4,255,471	1875	Från	sidan,	öfver vattnet.
—	•—-		—	3,571,452	1873
—	—		—	3,952,152	1875	Från	sidan,	öfver vattnet.
—	—		—	3,878,280	1876	Från	sidan,	öfver vattnet.
—	—		.-	3,859,812	1875	*r-i 0 Kran	sidan,	öfver vattnet.
—	—		-—	2,963,348	1869
—	—		-—	2,329,795	1869
—	—		—	2,347,282	1869

Mindre korvetter. Korvetter.

Klass.

	D	i m e	nsioner	m. m.
N a m n.	Längd emellan perpen diklar. (Meter.)	\| Största bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	! Deplacement. (Tons.)	Indikerade häst-krafter.	Största fart (i knop.)		Kanone r.
Cleopatra ...........................	68,62	13,57	61	2,383	2,300	13,o	m. (XII.	17,8 om (7"). 64 pund.
Constance ...........................		--	—	2,383	2,300	13,o	in. (XII.	17,8 om (7"). 64 pund.
Champion...........................	68,62	13,57	61	2,383	2,300	13,o	m. (XII.	17,8 cm (7"). 64 pund.
Carysfort ...........................	68,6 2	13,57	61	2,383	2,300	13,o	in. (XII.	17,8 om (7"). 64 pund.
Concus .............................	68.62	18,57	61	2,383	2,300	13,o	in. (XII.	17,8 om (7"). 64 pund.
Conquest...........................	68,62	13,57	61	2,383	2,300	13,o	in. (XII.	17,8 cm (7"). 64 pund.
Canada.............................t Curacao............................> Cordelia..................... 1	68,62	13,57	61	2,383	2,300	13,o	in. (XII.	17,8 om (7"). 64 pund.
Emerald..............................	67,io	12,20	57	2,162	2,100	13,o	XII.	64 pund.
Garnet..............................	67,io	12,20	57	2,162	2,100	13,o	XII.	64 pund.
Opal ...............................	67,io	12,20	57	2,162	2,100	13,o	XII.	64 pund.
Kub)'' ................................	67,io	12,20	57	2,162	1,830	13,o	XII.	64 pund.
Tonrmaline ........................	67,io	12,20	57	2,162	1,990	13,o	XII.	64 pund.
Turquoise ................,..........	67,io	12,20	57	2,162	1,990	13,o	XII.	64 pund.
Amethyst ..........................	—	-—■	50	1,934	2,127	13,o	XIV.	64 pund.
Diamond............................	—	—	50	1,934	2,127	13,o	XIV.	64 pund.
Encounter..........................	—	—	50	1,934	2,127	13,o	XIV.	64 pund.
Modeste..............................	■-	—	50	1,934	2,177	13,o	XIV.	64 pund.
Sappliire............................	—	—	50	1,934	2,364	13,o	XIV.	64 pund.
Cormorant.......................	51,85	10,98	49	1,124	900	10,5	in. (iv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
Doterel...............................	—	:—	49	1,124	900	10,5	in. (IV.	17,8 cm (7"). 64 pund.
Dragon ..............................	51,85	10,98	49	1,124	900	10,5	ill (IV.	17,8 cm (7"). 64 pund.
Gannet ........ ...................	---	——	49	1,124	900	10,5	in. (iv.	17,8 om (7"). 64 pund.
Kingfisher...........................	—	—	49	1,124	1,060	10,5	in. av.	17,8 cm (7"). 64 pund.

Pansarets tjock lek

i vätte nlinien.

(Millimeter.)

t j c k n i n g in. m.

Kostnad af
skrof ocli
maskineri.

Kronor.

Bygg nads år.

W h i t e h e a,d s m i n o r.

1,520,000

_ | Under

byggnad.)

| Under i
byggnad.

Under
byggnad.

Utskjutning under vattenytan.

1,520,000

1>520>000 byggtd.
1-530-000 byggtd.
i-520-000 b t std.

•Utskjutning under vattenytan.

—	—	1875
—-	—	1875
—	1,597,140	1870
—	--	1870
—	1,512,050	1877
—	—	1877
—	—	1873

)

—		1873
—	—	1873
--	—	1874
—	—	1874
—	838,576	Under- byggnad.
—	—	Under- byggnad.
—	838,570	1878
	838,570	Under- byggnad.
__	—	1878

Min- Dispatch fartyg.

fartyg. Mindre korvetter.

Klass.

X a m n.

Miranda..............................

Osprey...............................

Pelican ..............................

Pegasus..............................

Penguin..............................

Phenix ...... .....................

Wild Svan..........................

Albatross............................

D äring............................

Egeria..............................

Fantome.............................

Plying Fish........................

Sapplio..............................

Ms...................................

Mercury.............................

Vesuvius............................

Polyphemus (Kam)..............

Lightning (och dess klass) ...

D	i m e	n s i o	n e r	in. m.	B e
Längd emellan • perpendikel*. (Meter.)	i Största bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	b o Hj st o o \|,i o	Indikerade häst-krafter.	Största fart (i knop.)	K a n o ii o r.
	—	49	1,124	i 1,060	10,5	ai. (IV.	17,8 cm (7"). 64 pund.
\| 51,85	10,98	49	1,124	1,060	10,5	jn. liv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
'' 51,85	10,98	49	1,124	900	10,5	ap liv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
1 51,85	10,98	49	1,124	900	10,5	in. liv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
\| 51,85 1	10,98	49	1,124	900	10,5	in. (IV.	17,8 cm (7"i. 64 pund.
i 51,80	10,98	49	1,124	760	10,5	ap liv.	17,8 cm (7"). 64- pund.
i 51,85	10,9 8	49	1,124	800	10,5	in. /IV.	17,8 om (7"). V 64 pund.
1 48,80	9,54	40	894	840	11,0	ap liv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
i 48,80	9,54	40	894	840	11,0	ap liv.	17,8 om (7"). 64 pund.
\| 48,80	9,54	40	894	900	11,0	ap liv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
48,80	9,54	40	894	900	11,0	(ii. liv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
48,80	9,54	40	894	1000	11,0	ap • liv.	17,8 om (7"). 64 pund.
48,80	9,54	40	894	1000	11,0	ap liv.	17,8 cm (7"). 64 pund.
91,50	14,03	G7	3,735	7 750	18,5	X.	64 pund.
91,50	14,03	G7	3,735	7000	18,0	X.	64 pund.
27,45	G,71	2,e	260	379	8,9		—
—	—	61	j 2,640	5 500	17,o		—
25,02	3,32	15,2	! 28	300	15,o		—

t y o k n i n g

Batteriets h Öfver vatten)- (Meter.)	Pansarets tjc lek i vätte linien. (Millimeter	(Millimeter	o f 1 o co £ pf g	Kostnad af skrof och maskineri.	Bygg- nads- år.	W li i t o h e a d s in i n o r.
B p-	O y o '' Pf i	s-x	s£	Kronor.
i -	—		—		1877
i	-T-		—	838.576	1877
j__	—		—	838,576	1878
i -	—		—	838,576	1877
i -	—		—	838,576	1877
i -	—		—	—-	1878
t-	—		—	838,576	1878
! -	—		— .	651,920	1875
i -	—		—	651,920	1875
!	—		—	651,920	1875
i -	—		—	651,920	1876
i -	—		—	651,920	1876
!■-	—		—	661,920	1876
—			-—-	3,379,644	1877 1878	jprån sidan, öfver vattnet.
—	—		—	—	1876	Stäftub, under vattenytan.
—	Stålpansar 76		•—		Under byggnad.	\| Från sidan, öfver vattnet.
—	_		—	969,570	1877	Utsiqutningsapparat på däck förut.

Frank rikes

1			D	i in o	11 8 i 0	n e r	m. m.					B	e -
I			•a E	m	3Ö CD P	ö	p1 P-	U1
! Klass.	N a ra n.		''T". 3 oe p-	CO	CD	tr& P	''£''• o:
				o ja	pS po					kanoner.
			r?	S	§- p	o \|	CD CD
			P £2 ^ P P	^ CD . P- P-	•"* 9	§	p: r-f-	O <rf-
! Torn- ] fartyg, j	Duperro......... ......		97,5	20,4	78	10,487	6,000		IV.	24	cm:	XV.	14	cm.
	Foudroyant .............		96,55	21,25	7?»	9,608	6,000	14,o	VI.	32	cm;	Vill.	14	cm.
	Dévastation.............		96,55	21,25	73	9,608	6,000	14.0	VI.	32	cm;	Vill.	14	cm.
	Redoutable..............		100,05	20,28	76	8,796	4,800	14,5	VIII.	27	cm;	Vill.	14	cm.
1	Colbert .................		95,7 7	17,45	85	8,297	4,800	14,o	(Vill. 27 om; } VI. 14 om.	1.	24	cm;
fci
.g* 1 «+_(	Trident ..................		95,7 7	17,45	85	8,457	4,800	14,o	(Vill. 27 cm; { VI. 14 cm.	I.	24	°sv
\| B ©	Fridland ...............		95,7 7	17,45	91	8,823	3,800	13,3	(H. {Vill.	14 27	cm; cm:	X. Vill.	12 14	cm. cm.
cd	Richelieu ...............		95,7 7	17,45	85	8,417	3,800	13,8	VI.	27	cm;	V.	24	cm.
	Ocean.....................		86,28	17,54	91	7,840	3,878	13,8	5 iv. ( VI.	27 12	cm; cm.	IV.	24	cm;
	Marengo................		86,28	17,54	88	7,477	3,673	13,5	av. i VI.	27 12	cm ; cm.	IV.	24	cm;
	Suffven..................	...........	86,28	17,54	82	7,600	4,181	14,i	av. t VI.	27 12	cm; cm.	IV.	24	cm;
	Gloire ...................		76,95	17,02	85	5,618	2,537	12,8	VI.	24	cm;	IV.	19	cm:
	Couronne.................		79,30	16,50	82	5,910	2,820	12,2	VIII.	24	cm:	IV.	19	cm.
u ©	Flandre..................		78,90	17,02	77	5,820	3,540	14,3	VIII.	24	cm;	IV.	19	cm.
c3	Provence...............		78,90	17,02	81	5,794	3,500	13,9	vin.	24	cm;	IV.	19	cm.
© &) cd «3	Heromc..................		78,90	17,02	77	5,794	3,143	12,i	vin.	24	cm;	IV.	19	cm.
Gauloise..................	...........	78,9 6	17,0 2	82	5,704	3,500	13,9	vin.	24	cm;	IV.	19	cm.
ce Ph	Guyenne.................		78,90	17,02	82	5,704	3,500	13,9	vin.	24	cm;	IV.	19	cm.
	Magnanime .............	...........	78,90	17,02	82	5,704	3,500	13,9	vin.	24	cm:	IV.	19	cm.
	Savoie....................	. . _.......	78,90	17,02	82	5,704	3,500	13,9	vin.	24	cm;	IV.	19	cm
	Revanche...............		78,90	17,02	82	5,704	3,500	13,3	vin.	24	cm;	IV.	19	cmi.

*) Äldre träfartyg äro liär ej upptagna.

Örlogsflotta*)

styckning m. m.

$ td SB §: f S.g.1 ås: ''-''•-i &	j Pansarets stc tjocklek. (Millimeter	Tornets pan: tjocklek. (Millimeter	Kostnad.	Bygg- nads- år.
P ''-ri-a	O H cn P	O p i	Kronor.
_	550+40	500	—	1878
—	380+40	Kasemattpans. 240	•—	Under byggnad.
0,915	380+40	Kasemattpans. 240	8,000,000	Under byggnad.
4,15	350+40	'' —	—	1876
\| 4,09	220	Kasemattpans. 160	—	1875
^ 4,09	220	240	—	1876	i
\| 4,0 9	220+30	—	—	1873	I
4,od	220	Kasemattpans. 160	--	1873
\| 3,60	200	—	5,938,184	1868
\| 3,60	200	—	5,938,184	1869
) 3,60	200	—	5,938,184	1870
1,89	120	Batteripansar no	4,431,560	1859
—	120	Batteripansar no	—	1861
2,23	150	—	5,191,256	1864	,
2,23	150	—	5,191,256	1863
2,23	150	---	5,191,256	1863
2,23	150	—	5,191,256	1864
2,23	150	—	5,191,256	1864
2,23	150	—	5,191,256	1865
2,23	150	—	5,191,256	1864
2,23	150	—	5,191,256	1865

Klass.

é sc 3
i g-*>

CM*

Monitor

Pansar batteri.

Dimensioner m. m.

Namn.

^ rf
r-i O

ce a
ce

W t

i i
« >

Xanonei

Surveillante.........................	78,96	1 17,02	77	5,704	3,500	13,3	VIII. 24 om;
Valeurense...........................	78,96	17,02	77	5,704	3,500	13,3	Vill. 24 cm;
Bayard...............................	—	—	—	5,881	3,200	14,0	(VI. 24 cm; f VI. 14 cm.
Turenno..............................	70,15	13,97	—	5,881	3,200	14,o	VI. 24 cm;
La Gallissonniöre..................	70,15	13,97	69	4,554	2,376	13,o	(VI. 24 om; f VI. 14 cm.
Victorieuse..........................	70,15	13,97	69	4,214	2,400	13,2	(VI. 24 cm; 1 VI. 14 cm.
Triomphante........................	70,15	13,97	69	4,214	2,400	13,2	VI. 19 cm;
Alma ................................	70,15	14,12	71	3,735	1,897	11,8	VI. 19 om;
Belliqueuso .........................	70,15	14,12	64	2,450	1,233	11,8	VI. 19 cm;
Jeanne d’Arc.......................	70,15	14,12	71	3,450	1,900	12,3	VI. 19 cm;
Thétis................................	70,15	14,12	71	3,450	1,900	12,3	VI. 19 cm;
Armido .............................	70,15	14,12	70	3,450	1,900	12,0	VI. 19 cm;
Atalante...........................	70,15	14,12	70	3,450	1,900	12,o	VI. 19 cm;
Montcalm ...........................	70,15	14,14	70	3,450	1,900	12,0	VI. 19 om;
Keine Blancho...........:........	70,15	14,14	70	3,450	1,900	12,o	VI. 19 cm;
Tonnerre.............................	73,66	17,63	65	5,560	3,500	13,5	II. 32 cm.
Pulminant..........................	73,66 **	17,63	65	5,560	3,500	13,5	II. 32 cm.
Furieax..............................	73,66	17,63	65	5,560	3,500	13,5	II. 32 cm.
Tempéte.............................	73,66	17,63	53	4,524	1,500	10,o	II. 32 cm.
Tonnant ...........................	73,66	17,63	53	4,524	1,500	10,o	II. 32 cm.
Vengeur........................	73,66	17,63	53	4,524	1,500	10,o	II. 32 cm.
Tigro ...............................^ Bélier.............................j	66,0 3	16,01	56	3,600	1,800	12,o	II. 24 cm.
Bouledogue........................	66,03	16,01	56	3,600	1,800	12,o	II. 24 cm.
Gerbére...........................	66,03	16,16	56	3,600	1,800	12,o	II. 24 om.
Taureau.............................	66,03	16,16	50	2,500	1,805	11,9	I. 32 om.
Onondaga ...........................	69,7 2	15,62 \|	37	2,592	613	7,0	II. 24 cm.
Embuscade.........................	39,53	15,83 j	33 j	1,445 J	440	8,5	IV. 19 cm.

IV.	19	CIU.
IV.	19	cm.
I.	19	cm;
II.	12	cm.
I.	19	cm;
1.	19	cm;
IV.	12	cm.
IV.	12	cm.
IV.	12	cm.
IV.	12	cm.
IV.	12	cm.
IV.	12	cm.
IV.	12	cm.
IV.	12	cm.
IV.	12	cm.

s t y c	k n i n g in. in.
Batteriets hi öfver vatteny (Meter.)	Pansarets stö tjocklek. (Millimeter	Tornets pam tjocklek. (Millimeter	Kostnad.	Bygg- nads- år.
p p:	CO	O go N i	Kronor.
2,23	150	—	5,191,256	1864	i
	150 250	—	5,191,256	1864 Under
i —	—	—	byggnad.
	250	—	--	Under byggnad.
i ~	150	Batteripansar 120	—	1872
!	150	Batteripansar 120	—	1875
—	150	—.	—	1876
1,92	150	—	2,369,892	1867
ml, 9 2	150	Kasomattpans. 120	2,369,892	1863
1,92	150	—	2,369,892	1867
1,92	150	—	2,369,892	1867
1,92	150	—	2,369,892	1867
1,92	150	—	2,369,892	1868
1,92	150	—	2,369,892	1868
1,92	150	—	2,369,892	1868
4,12	330+30	270 ook 350	4,600,000	1875
4,12	330+30	—	--	1876
4,12	330+30	---	—-	1877
3,99	320+30	300	—	1876
3,99	320+30	—	—	Under byggnad.
3,99	320+30	-—•	—	Under byggnad.
2,2G	220	180	3,004,675	1870
2,2ti	220	—	—	1872
2,26	220	—	3,004,675	1868
--	150	120	—	1863
0,37	140+30	—	4,188,774	1863
* 0,94	140	—	1,399,859	1865

Kryssf. Kryss!.

Avisofartyg af 3:e af l:a

2:a klass. klass. Kryssarefartyg af 2:a klass. klass. Pansarbatterier.

	D	i in e	n s i o n e r	in. m.		B e
N a m n.	Längd emellan Perpendikel*. (Meter.)	Största Bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	Deplaeement. (Tons.)	Indikerade häst-krafter.	Största Fart (i knop.)	Kanoner.
Protectrieo..........................	39,53	15,83	33	1,445	440	8,5	IV. 19 cm.
Imprenable.........................	39,5 3	15,83	33	1,445	440	8,5	IV. 19 om.
Kefuge................................	39,53	15,83	33	1,445	440	8,5	IV. 19 cm.
Arrogante..........................	44,oi	14,7 9	27	1,360	490	6,7	in. 24 cm.
Implaeable...........................	44,oi	14,7 9	27	1,360	490	6,7	in. 24 cm.
Opiniåtre............................	44,oi	14,79	27	1,360	490	6,7	III. 24 om.
Ko 8, 9, 10, 11.................	27,02	8,99	17	285	100	5,3	11. 14 cm.
Duquesne...........................) Tourvillo...........................i	100,40	15,56	77	5,521	6,589	17,0	VII. 19 cm;	XX. 14 om
Duguay-Trouin..................... La Peronse......................1	89,80	13,20	51	3,190	3,740	16,o	V. 16 om;	IV. 14 <y®
Vill ars ..........................>	76,oo	11,60	52	2,250	2,790	15,o	XV. 14 cm.
Magon.............................’ cTEstaing...........................J Forfait .............................> Niolly ..............................)	81,95	11,40	52	2,250	2,790	15,o	XV. 14 om.
Mongo .............................. Koland ..............................	81,95 76,00	11,40 11,60	J 52	2,250	2,790	15,o	XV. 14 om.
Internet.............................^ Cliamplain ........................J	79,90	10,92	54	1,930	1,784	14,4	X. 14 cm.
Ladochetérie .....................1 Du Petit............................1	79,90	10,90	54	1,930	1,784	14,4	X. 14 cm.
			54 55	1,930 1,910	1,784 1,967	14,4 15,o
Sant''..................................	79,40	11,0	VIII. 14 om.
Seignelay...........................t Fabert............................../	79,40	11,0	53	1,960	1,900	14,7	Vin. 14 om.
Rigault de Gonouillv............	74,oo	10,80	52	1,640	1,900	15,0	Vill. 14 cm.
Eclairera.........................	74,io	10,80	52	1,640	1,900	15,o	VIII. 14- cm.
Bouvet..........................\| Parseval...........................)	60,80	8,56	38	760	770	12,o	il. 16 cm; ) I. 12 om.	11. 14 om;
Bisson...............................“i Laboradonnais ....................J	61,30	8,70	39	833	850	12,2	IV. 14 cm.

sfi y c	k ning m. in.
Batteriets hi Öfver vatteny (Meter.)	1 Pansarets största tjocklek. (Millimeter.)	Tornets pam tjocklek. (Millimeter	Kostnad.	Bygg- nads- år.
	O PD 1	Kronor.	I
0,94	140	—	1,399,859	1866
0,94	140	—	1,399,859	1867
0,94	140	—	1,399,850	1866
1,4G	120	Kaseinattpans. no	1,007,342	1864
1,4G	120	—	1,007,342	1864
1,46	120	—	1,007,342	1864
0,61	80	Kasemattpans. 80	242,120	1864
—	—	- -		1876
ft» --	- ''	—	—	1877
—	—	—	--	Under byggnad.
1	—	—	5—	Under byggnad.
—	—	—		Under byggnad.
—	•-	—		1869—72
—	--	—	—	1872
—	—	—		1875
	—	—		1867
	—	--		1875	!
—	—	—		1876
—	--	—		1877
li -	■ —	—	—	1876-77
—	—	—	—	1876

		1)	i m e	n s i c	n e r	m. m.	B V-
Klass.	N a. m n.	Längd emellan perpendikulär. (Meter).	Största bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	Deplacoment. (Tons.)	Indikerade häst- krafter.	Största fart (i knop.)	Kanoner.
tOD k1 ro b cö .3 -	Hussard............................1 Lancier............................./ Chasseur.........................l	61,55	8,70	39	833	850	12,a	IV. 14 cm.
^ l	Voltigeur.........................J	61,30	8,67	39	833	850	12.2	IV. 14 cm.

s/ t y c	k n i n g in. in.
1 Batteriets h Öfver vatten) (Meter.)	Pansarets sti tjocklek. i (Millimetei	Tornets pani tjocklek. (Millimetei	Kostnad.	Bygg- nads- år.
P ^	Cfl p"	so 7	Kronor.
	■—			1877 Under byggnad.

Rysslands}

		D	i m e	nsioner	in. in.	B e-
i \| Klass.	N a m n.	Längd emellan perpendikel''. (Meter.)	Största bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	Deplacement. (Tons.)	Indikerade häst-krafter.	Största fart j (i knop.)	\| Kanoner.
	Sewastopol...........................	91,50	16,52	80	6,275	3,088	12,o	XVIII. 21 cm.
u CD	Petropawlowsk.....................	91,50	17,0 8	77	6,175	2,460	11,0	XXI.	21 cm: L. 15 cm. i
& b£)	Knjaz PojarsM.....................	85,40	14,94	67	4,506	2,835	10, G	X.	21 cm;
til u cö	General Amiral....................					("6,300	13,o	IV.	21 cm; II. 15 om.
§	1	86,92	14,64	70	4,510
{ pS	H. v. Edinburgh ...............J			*6,300	13,o	IV.	21 cm; II. 15 om. \|
	j Minin.................................	88,14	14,94	—	5,740	5,600	14,o	IV.	21 cm; VIII. 15cm.j
k fe 1	Perwenetz .........................	67,io	16,10	46	3,277	800	9,o	XIV.	21 cm;
11	Netronj-Menja....................	67,io	16,10	52	3,870	1,140	8,o	XVI.	21 om. ^
ph^1	Kreml................................	66,64	16,10	54	3,412	913	7,5	XII.	21 cm; V. 15 om.
	Peter den Store..................	100,6 5	19,52	75	9,665	8,700	13,2	IV.	30,5 cm.
bil >>	Amirai Lazaroff...................	79,30	13,20	61	3,754	2,020	10,2	VI.	23 cm.
1	Amiral Greigli.....................	79,30	13,26	64	3,841	2,020	10,2	III.	28 cm.
H	Amiral Cicagoff ..................	79,30	13,26	56	3,700	2,030	10,8	II.	28 cm.
	Amiral Spiridoff ..................	79,30	13,26	56	3,700	2,030	10,8	II.	28 cm.
ö f O ce; Ph^ \	Vice Amiral Popoff...............	36,90	36,90	41	3,550		8,3	II.	30,5 cm.
Ph l	Nowgorod...........................	30,80	30,80	40	2,491		6,5	II.	28 cm.
''T! . \|	Carodjejka...........................	64,05	12,81	38	1,850	750	8,7	IV.	23 om.
I a°	Russalka ............................	64,0 5	12,81	38	1,850	750	8,7	IV.	23 cm.
S S«l	Smertck..............................	52,7 3	11,59	34	1,461	700	8,3	II.	23 cm.
j	Strjeletz..............................	61,oo	14,03	36	1,566		7,0	II.	23 cm.
i T3 l s	Jedinorog ...........................	61,oo	14,03	36	1,566		7,o	II.	23 cm.
! a b B	Latnik ............................	61,oo	14.03	36	1,566	340 till	7,o	II.	23 cm.
s ö o+>	Bronenosec ..........	61,oo	14,03	36	1,566	490	7,o	11.	23 cm.
o \	Uragan ....................	61,oo	14,03	36	1,566		7,o	II.	23 cm.
3 1	Tifon............	61,oo	14,03	36	1,566 1		7,o	II.	23 om. t-

*) Äldre träfartyg äro icke här upptagna.

örlogsflotta0)

s t y c	k n i n	g m. m.
Batteriets höjd \| öfver vattenytan. (Meter.) 1	Pansarets tjocklek. (Millimetei	Tornets pam tjocklek. (Millimeter	Kostnad.	Bygg- nads- år.
	° 3	Kronor.
\| _	114	_	—	1863
—	114	-—-	■—-	1865
—	114	—	—	1867
	152	Batteripansar 152	—	1873 ''
	152	Batteripansar 152		1875
3,05	203+31	—	-—	1878
—	114	—	•—	1863
V _	114	—	—	1864
—	152	—	—	1864
3,96	356+76	Tornpansar 356	9,600,000	1872
1,22	114+25	Tornpansar 152	—	1867
1,22	114+25	Tornpansar 152	—	1868
1,52	152	Tornpansar 152	-—	1868
1,52	152	Tornpansar 152		1868
0,457	203+203	—	3,400,000	1875	-
! 0,457	229	—	—	1873
I -	114	—	—	1867
—	114	—	—	1867
1,22	114	1	1,403,496	1864
1,92		—	—
1,92		—	—
1,92 1,92	> 5x25,4	\|	_	1864
1,92		—	—
4 1,92			—	,

Klass. !

N a in n.	D -	i m e	n s i o n e r	m. m.	B e-
Längd emellan perpendiklar. (Meter.)	Största bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	tf O H & 2 g P o CD ° O 3 j-t-	Indikerade häst- krafter.	Största fart (i knop.)	. Kanone r.
Lawa................................	61,00	14,03	36	1,566		7,o	11. 23 om.
Perun.................................	61,oo	14,03	36	1,566	340	7,0	11. 23 cm.
Wjescun.............................	61,oo	14,03	36	1,566	till 490	7,o	II. 23 om.
Koldun .............................	61,oo	14,03	36	1,566		7,o	II. 23 cm.
Sistow...............................	—	—	16	512	290	8,o	II. 12 cm; 1. 8 cm.
Nikopolis ...........................	—	—	16	512	290	8,o	III. 15 cm.
Wrziw ...............................	—	—	30	230	800	17,o	III. 15 om.
Eazbojnik..........................	—	-—•	49	1,334	1,500		III. 15 om.
Najezdnik...........................	—	—	49	1,334	1,500		III. 15 cm.
ICreuzer .............................	_	_	49	1,334	1,500		III. 15 cm.
						>12413
Dzigit................................	—	—	49	1,334	1,500		III. 15 cm.
Plastun..............................	-—	—	49	1,334	1,500		III. 15 cm.
Strelok ..............................	—	—•	49	1,334	1,500		III. 15 om.
Zabijaka ............................	„ —	—	36	1,200	1,300	-—■	II. 15 cm; IV. 10 om.

s t y c	k ning m. m.
i Batteriets höjd i Öfver vattenytan. (Meter.)	IL * So g rf f‘ * co B £ {fri	Tornets pansar- tjocklek. (Millimeter.)	Kostnad. Kronor.	Bygg- nads- år.
1,92	\	—	—
1,92		__	_
	} 5 x 25,4
1,92		—	—
				1864
1,92	)	—	—
—	76	—	—
—	76	—	—
—	—	—	—	1877	WMtehoada minor.
—	—	—	—	1875-79
—	—	—	—	.
; —	—	_	*—	1878	.

Hollands

Klass. .	N a m n.	D	i m e	n s i	n e r	in. in.	B e-
Längd emellan perpendikel. (Meter.)	Största bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	Deplaeement. (Tons.)	Indikerade häst-krafter.	Största fart (i knop.)	Kanoner.

i!f	Kilning d. Nederlandon.........	—	—	60	5,285	4,630	11,9	IV. 28 om; IV. 12 cm.

.	Prins Hendrik d. Nederlanden	70,2	13,42	55	2,400	2,400	12,1	IV. 23 om; IV. 12 cm.
be	Stier ................................	59,02	10,98	47	2,096	2,200	12,3	II. 23 cm.
jo	Schorpioen........................	59,02	10,98	49	2,175	2,269	12,8	II. 23 cm.
B	Buffel.................................	(>2,52	12,20	45	2,198	2,200	12,7	II. 23 om; IV. 30 slätborr.
	Guinea ..............................	62,52	12,20	47	2,378	2,200	12,7	II. 28 om; IV. 30 slätborr.
	Draak.............................	—	—	33	2,156	800	—	II. 28 cm.
	Matador...........................		—	30	1,650	680	8,0	II. 28 om.
i	Luipaard ............................		—	26	1,525	680	9,0	I. 28 cm.
	Hyaena............................)
		57,03	13,42	26	1.566	680	9,o	II. 23 cm.
	Panter..............................)
1	Haai.................................1
	Wesp................................/	57,03	13,42	2G	1,566	680	9,o	II. 23 cm.
	Addor .........................J
	Krokodil .........................1
Jh O	Hoiligerlee.......................J	57,03	13,42	30	1,530	630	9,o	II. 23 cm.
o	Cerberus.........................1
fl o	Bloedhound........................J	57,03	13,42	28	1,530	630	9,o	II. 23 cm.
	Tijgor .............................	57,03	13,42	26	1,414	630	9,o	II. 23 cm.
Kanon-*
båt. /	N:o 1...............................	—	—	21	400	360	9,o	II. 60 slätborrade.
	Valialis ..............................	—	—	15	260	200	8,o	—
	Isala...............................1
-g	}	46,29	5 58	13	367	320	8,o	II. 12 cm.
pcT7	Khcnus ........................... I

	Mosa...............................\|
läst	Merva.............................i	—	—	13	367	320	8,o	II. 12 cm.
s i {	Atjch .............................\|
\|3	Tromp..........................)	—	--	61	3,160	2,270	14,5	ArI. 17 cm; IV. 12 cm.
Jh cö I WtH	de Butter .......................J							-

'') Äldre träfartyg äro här icko upptagna.

Örlogsflotta °)

s t y c	k ning m. m.
Batteriets höjd Öfver vattenytan. (Meter.)	Pansarets största tjocklek. (Millimeter.)	Kostnad.	Bygg- nads- år.
Kronor.
	203	—	1874	-
2,19	114	—	1866
2,22	152	1,705,592	1867
2,22	152	1,705,592	1867
—	152	—	1867
\|	152	—	1867	\|
—	203	—	1877
" -	114	—	1877
—	114	—	1876
—	114	—	1870	.
—	114	—	1871
	139	—	1868
	139	—	1869
—	139	—	1868
—	114	—	1863
—	114	—	1870
—	127	—	1876-77
—	127	—	1878	•
_	__	__	1876

		D	i m e	n s i o n e r	in. m.	B »-
Klass.	N a m n.	Längd emellan perpendikel’. (Meter.)	Största bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	Deplacement. (Tons.)	Indikerade häst- krafter.	Största fart (i knop.)	Kanoner.
Kryssf.i l:a								VI. 17 cm; IV. 12 cm.
Köningin Emma d. Nederlanden	—	—	61	3,300	3,300	15,o
klass.''
.. . 00 c3	Suriname...........................1 Bonaire..........................j	—	—	35	850	350	—	I. 15 om; III. 12 cm.
								I. 15 cm; III. 12 om.
O CO	S:t Eustatius....................... Samarang.........................\| Batavia...........................j Macassar...........................^ Padang......................... j			35	850	350
«+-H O ce M			35	850	350		I. 18 cm: II. 12 em.
W			35	850	350		I. 18 cm; II. 12 om.

s -''i t y c	k n i n g m. m.
Batteriets höjd öfver vattenytan. (Meter.)	Pansarets största tjocklek. (Millimeter.)	Kostnad.	Bygg- nads- år.
Kronor.
			Under
			byggnad.
—	—	—	1876
—	—	—	1876
-—	—	—	1876-78
		—	1876-78

Tyskland^

		D	i m e	ii s i c	ner	m. m.	B e-
Klass.	N a m n.	« £ © s*	GG o:	ös o e S.>5	b ©	sT fl hH & hi 2	GG b''- O:		i
		© ö			© ©	8» g.	P p		K a n o n e r.
		© V-Eg © tfl Hj p P	® C* o >1 © p-	S. © © P fl, o © ''	B s->'' © a	© © '' P4 p: GO	V £> v-x >-i
I -+2
fci> BM	Kaiser.............................t	85,40	19,52	75	7,559	8,000	14,5	Vill.	26 cm; I. 21 cm.
i=g	1 Doutschland.......................J
w			t
	Friedrich der Grossa ............	90,89	15,8g	75	6,663	5,400	14,o	IV.	26 om; II. 17 cm.
gl
*å\	Preussen.............................	93, G 3	16,32	75	6,770	5,400	14,o	IV.	26 cm; II. 17 cm.
é ■	\| König Wilhelm....................	107,57	18,30	81	9,603	8,000	14,7	XVIII.	24 cm; V. 21 om.
eö fcfil
S£v O H \	\| Friedrich Karl.....................	88,45	16,02	73	5,912	3,500	13,5	XVI.	21 cm.
w	J Kronprinz............................ 1 Saehsen ...........................1 j Baiern.............................J	87,23	—	79	5,480 7,400	4,800	14,3 14,o	XVI.	21 cm.
1 ^ sL o S -i-3 Ct5 i -i s Q,	91,00	18,30	G0	5,600	VI.	26 om.
9 > ce h eu o	1 Wiirtemberg.......................	--	—	60	7,398	5,600	14,o	VI.	26 om.
	1 Hansa................................	71,17	13,7 3	66	3,610	3,000	12,o	Vill.	21 cm.
o o	Arminius............................	60,18	10,98	55	1,583	1,200	10,5	IV.	21 cm.
Wespe..............................]
u	Viper................................J>	—	—	31	1,000	• 700	9,0	I.	30,5 cm.
■i* ocö rQ	Bieno...............................1
fl O	Mileke.............................\							I.	30,5 cm.
si	_	—	31	1,000	700	9,o
	Scorpion ...........................I
GQ	Basilisk............................1						9.o	I.	30,5 cm.
	_	__	31	1,000	700
Ph	Camäléon...........................j
	Krokodil.............................	—	—	31	1,000	700	9,o	I.	30,5 cm.
	Ziethen ..............................			35	975	2,350	16,3
.sW ä.Sä i
Ulan..................................	31	377	800

	Leipzig .............................	—	—	66	3,925	4,800	16,o.	XII.	17 cm.
03 O 1 oli	Prinz Adalbert.....................	48,74	—	66	3,925	4,800	16,o	XII.	17 om.
ö >\ ce fn 1 »,8[	Bismarck...........................^			60	2,856	2,800 i 15,o	XVI.	15 cm.
Bliicher .........................../

*) Äldre träfartyg äro iek e bär upptagna

örlogsflotta *)

s t y c	k n i n	g m. m.		j
	hj	H3
a» bd <1 SO <X> rf- —. *-i rf- S-, B.	✓-N 95 ''it fn £g g	"g g B S-	Kostnad.	Bygg-
S- g. S So* os ^	2 w ff 2. E7 sr *8.	3 E » *d rf- 2j os £5 E §		nads- år.

SS H P-* •	v-'''' oo SS	t-i ''	Kronor.
( 4,35 ( 3,35	254+31	Kasemattpans. 178	7,433,408	1874	1
—	234+31	Tornpansar 210	4,475,571	1874
4,11	234+31	Tornpansar 210	5,800,000	1873	\|
3,05	203+31	Batteripansar 152	9,213,776	1868
2,29	127	—	5,885,405	1867	\|
—	127	—	5,742,609	1867
—	(154+152) 1 +31 1	1 Saeksens \| ; Tornpansar > I 305 I	6,500,000	OO 1
	(154+152)			Under
	i +31 1			byggnad.
—	158	—	3,342,856	1872
--	114	—	1,757,743	1864
--	203	—	*		•
—	203	—	900,000 ,	[1876-79 Under
				byggnad.
—	203	—
-i_	203	—
—	—	—	—	1876
—	—	—	—	1876
—	—	—	1,734,639	1876
			[1877—79 1 Under

*				byggnad.

			d	i m e	n s i o n e r	m. m.	B e-
Klass.	Namn.		Längd emel perpendikls (Meter.)	Största bre< (Meter.)	bs o P O 3*oq P Po o n f \|	Deplacera^ (Tons.)	!? Ef f p 8 fl? 50 R ®"	Ul ''P o: 3 g tf 13 (-+J O *		Kanoner.
			• p	eu			S»: rf 1
U © •4-^ ©	Stosch............................. Mollke.............................1	___	_	60	2,856	2,800	15,0	XVI.	15 om.
£ O rX U © >	Gneisenau................... Stein ........................	......\ ......i	—	—-	60	2,856	2,800	15,o	XVI.	15 om.
fl CÖ S	Yineta........................ Augusta.....................		—	—	60 60	2,856 2,856	2,800 2,800	15,o 15,o	XVI. XVI.	15 cm. 15 cm.
fn Jf	Freya.........................			•—-	62	1,985	2,400	14,i	Vill.	15 cm.
1 W l	Louise ........................ Ariadne........*.............	::::::}	_	—	59	1,692	2,100	iia	VIII.	15 cm.

s t y c	k n i n g m. m.			1
Batteriets höjd öfver vattenytan. (Meter.)	\| Pansarets största tjocklek. (Millimeter.)	1 Tornets pansar- tjocklek. (Millimeter.)	Kostnad.	Bygg- nads- * år.
Kronor.
-—	—	—	— ■		1877—79
—	—	—	—		Under
—	—	-—	—		byggnad.	''■ i
__		—	-,		1874	i r.
-—			—		1871—72

-m

Italiens

	I !	-	i m e	nsion or	in. in.		B e-
Klass.	N a in n.	•ö £ © 2* •a >3 m hd CD Pj © P * ^ i	U1 c: gg. © p w er	9S‘ © C o ^ d‘crq P Po ®_ ®	t! © t=i H p* © © * \|	=7 Ö; Ef ? Ss.i E5 ®	GG s irf- m. o: § *		Kanoner.
		3	v-'' <6 P- P-	% 8“	tå	& p: CD	O rf-
	Dan dolo ...........................\|	103,c	19,7	81	10,570	7.500	14,o	IV.	43 om; IV. 12 om.
<x> ti>	Diulio ..............................1
"2-el .-sja	Ifalla ...............................t	122,o		95	13,700	9,000
o*” Torn- \| fartyg.!	Lepanto.........................../	22,6	16,o	IV.	43 om; IV. 12 om.

Affondatore.........................	88,4	12,2	61	4,070	3,200	13,o	II.	22 om.
Palestro ............................	80,8	17,7	85	5,780	3,200	12,2	I.	28 cm; IV. 25 om.
	Principo Ainadeo..................	80,8	17,7	85	5,780	3.500	12,9	I.	28 cm; IV. 25 cm.
ti	Venezia ..............................	76,3	17,5	77	5,700	4,000	13,o	vin.	25 cm; 1. 22 cm.
4^ M r«3	Korna.................................	76,3	17,5	77	5,700	3,500	13,o	XI.	os ^ 25 cm.
-*-3 «ö	Ancona ..............................	78,2	15,2	67	4,250	3,000	11,5	IX.	20 om; II. 22 om.
a <D	Gastelfirdado.......................	78,2	15,2	67	4,250	3,000	11,5	IX.	20 cm; 11. 22 cm.
«C	Maria Pia..........................	78,2	15,2	67	4,250	3,000	11,5	IX.	20 cm; II. 22 cm.
o	San Martino.......................	78,2	15,2	67	4,250	3,000	11,5	IX.	20 cm; II. 22 cm.
I	Conto Verde........................	--	—	64	3,930	2,000	8,0	VI.	22 om; I. 20 cm.
©	Terribile ...........................i				2,700
CÖ	60,4	13,7	54	1,800	12,0	VIII.	20 om.
PP	Formidabile.......................j
	Varese................................	60,4	13,9	48	2,000	1,000	9,o	IV.	20 cm; I. 16 cm.
	Cbristoforo Colombo ...........i.	—	--	Öl	2,290	3,782	16,2	V.	12 cm.
rd . § s	Staffetta..............................	—	—	47	1,705	2,140	15,2	V.	7,5 cm.
<p-g	Kapido...............................	—	—	46	1,450	1,810	12,8	V.	7,5 cm.
Cb «+H < w. O
	Apostill Barbarigo ...............	_	_	38	660	1,680	17,0	in.	12 cm.

	Marcantonio Colonna ............	—	—	38	660	1,680	17,o	in.	12 cm.
				36	520	1,400	14,5
bbj
-£i				36 36	520 520	1,400 1,400	17,o 17,o
tH \| £3 I sl	And Provana.......................

'') Äldre träfartyg äro icke här upptagna,

9 r 1 o g s fl o 11 a °)

s t y c	k n i n	g in. in.	1 ''
Batteriets höjd öfver vattenytan. (Meter).	! Pansarets största i tjocklek. i (Millimeter.)	i \| Kostnad.	Bygg- nads- år.
Kronor.
K 4,81	550	11,587,480	1876
( 4,81	550	11,587,480	1878	'' '' *
Ij 4,5i	850	12,312,760 ^	Under	:
!'' 4,51	850	12,312,760 i	byggnad.
—	127	2,897,120	1865
j -	220	907,820	1872—73
	220	907,820	1872-73
''	150	4,389,136	1871
	150	4,389,136	1869
1,9	120	3,331,840	1863—64
1,9	120	3,331,840	1863—64
1,9	120	3,331,840	1863-64
1,9	120	3,331,840	1863—64
--	114	—	1861
, _	114	2,136,626	1862
1 —	114	2,136,626	1862	\|
—	114	1,578,930	1862
—	—	—	1876
—	—	_ .	1877
—	—	—	1877
		i	Under
		“ i	byggnad
		i	Under
			byggnad
—	—	--r-	1876
		i	Under
		" <	byggnad
		$	Under
—	—	1 — 1	byggnad

Österrikes

		D	i m e	n s i	n e r	m. m.	B e-
Klass.	N a m n.	Längd emellan perpendiklar. (Meter,)	Största bredd. (Meter.)	Djupgående. (Decimeter.)	Deplacemont. (Tons.)	Indikerade häst-krafter.	Största fart (i knop.)	Kanoner.
	Tegetthoff..........................	87,5	21,7	81	7,390	7,200	14,o	VI.	28 cm.
	Custozza.............................	102,2	17,6	82	7,060	4,821	14,o	VIII.	26 om.
-e	Erzherzog Albreclit...............	84,o	16,6	74	5,940	4,057	13,5	VIII.	24 cm.
	lassa .................................	83,7	16,7	88	6,080	3,691	13,4	XII.	24 cm.
cö B	Kaiser..............................	80,4	18,1	76	5,810	3,130	12,5	X.	23 om.
o DO eö	Don Juan...........................	67,7	13,5	67	3,550	2,900	13,0	Vill.	21 cm.
M	Kaiser Max.........................	67,7	13,5	67	3,550	2,866	13,3	VIII.	21 cm.
	Prinz Eugen........................	67,7	13,5	67	3,550	2,900	13,o	VIII.	21 cm.
O j 1	Erzh. Ferdinand Max............	87,2	15,5	78	5,140	2,912	12,5	XIV.	18 cm. 1
ci / g5)	Habsburg ..........................	87,2	15,5	78	5,140	3,090	12,5	XIV.	18 cm.
	Salamander.........................	59,9	13,3	67	3,110	2,060	11,4	X.	18 cm.
Moui- /	Maros..............................	48,8	8,1	10	310	320	8,5	II.	ID om.
törel''. (	Leitba...............................	48,8	8,1	10	310	320	8,5	11.	15 cm.

Träfartygen äro icke här upptagna

örlogsflotta0)

s t y c	k n i i	g in. in.
Batteriets Böjd öfver vattenytan. (Meter.)	Pansarets största tjocklek. (Millimeter.)	Kostnad. Kronor.	Bygg- nads- år.
	369	6,200,000	1878	1
2,98	227	9,187,108	1872
3,11	203	8,036,392	1872
2,oi	158	8,917,328	1869
2,44	158	7,351,176	1861
1,83	203	4,684,704	1875
1,83	203	4.684,704	1875
1,83	203	4,684,704	1876
v 2,10	128	6,241,424	1865	i 1
2,io	128	6,241,424	1865
1,89	119	—	1861	i
1,15	46	1,117,200	1871	j
1,15	46	1,117,200	1871

Danmarks

		D	i m e	11 s i 0 n e r	m. m						B	e
Klass.	N a in n.	■g E © EJ* _ H ö eg	U1 oi E-	0 C 0	b © -SÖ p*	HH P & 0 ©	ce h* ©:
		© P	© p	P po	P ©	Eg,			K a n	0 n c r.
			p''	© ©	f° g	2 ©	Ö t-.
		S» £3; 53 p	w 0 P-. p*		P	& p: 00 C+* 1	c-t-
i, JH	Danmark ..........................	82,14	15,07	58	4,747	1,007	8,1	XII.	20	cm;	XII.	15	cm
rH43\ ^ g K	Peder Skram......................	68,7 5	15,07	66	3,373	1,680	11,7	VIII	. 20	cm;	Vill.	15	cm''
.**(	Rolf Krake........................	56,39	11,62	32	1,344	750	7,8	II.	20	cm.
g sJ H 0\	Lindormen......................	’ 65,79	11,98	42	2,087	1,560	11,7	II.	23	cm.
	Gorm................................	70, s 6	12,20	42	2,344	1,670	11,7	II.	26	cm.
1 1 tht it)	Helgoland......................	78,54	18,0 G	54	5,347	3,350	13,0	P''	30 em: V. 12,5	IV. cm.	26	cm
I49!	Odin............................	72,25	14,70	46	3,083	2,260	12,4	IV.	26	cm.
; Min- , fartyg.)	Tordenskjold.....................	—	—	—	—	--	—	P''	85 cm; IV. 8,7	I. cm.	15	cnj.

Dessutom: 3 Fregatter,

2 Korvetter.

6 Skonare.

12 Kanonbåtar.

2 Minbåtar med

rlogsflotta.

t y c k n i n g m. in.

Pansarets tjc lek i vätte linien. (Millimeter	Pansarets stc tjocklek. (Millimeter	\| Kostnad.	Bygg- nads- år.
O 7 o 1 ** i	O >-l CO so	Kronor.
11,4	127		1864
11,4	127	—_	1864
11,4	114	—	1863
14.o	140	——	1868
20,3	180	—	1870
j 30,5. j	314+39 Kas.-pans. 250	5,000,000	1878	Wliiteheads minor.
20,3	203	—	1872
—	—	—	Under byggnad.	Wliiteheads minor.

Wliiteheads minor.

Dimensioner m. m.

B e

i Klass.	K a m n.	* g o ''3*3 CTQ rt® p-	SO o: gä \|r	”B <8 O P	ö a>	M P Pa tr— si	GG ''Pi o: i-ä
		i~l§	rf 2 o*	P po	p 2	»i-
	.	oES P ~ P P P	-— o pi p-	IT!	p <rf	'' &	O p5 rf-
	Vittoria ............................	96,3	17,4	83	7,100	—	12,5	av. an.
\| tuo	Numancia .........................	95,e	17,8	81	7,200	3,700	12,3	i VP (in.
&	Sagunto ...........................	--	—	79	6,300	——	12,5	X.
§ Ph	Zaragoza ............................	---	—-	76	5,400	—	10,9	(VP (in.
,	Mendez Nrniez ....................	—	—	67	3,250	—	6,5	IV.
Flod-, moiiit.)	Puycerda .........................	—	—	20	520	328	8,2	I.
Pans.-. hatt. /	Duque de Tetuan.................	—	—	21	600	209	6,0	IV.

Kanoner.

23	cm.
20	cm;	XIV.	16	cm
23	cm.
20	cm;	VIII.	16	cm
22	cm;	III.	18	cm
23	cm.
18	cm;	Vill.	16	cm
23	cm;	II.	f®	cm
16	cm;	II.	12	c
12	cm;	I.	10	cm

•) Träfartygen äro icke här upptagna.

rlogsflotta °)

s t y c	k n i	n g m. m.
Pansarets största tjocklek. (Millimeter.)	Bygg- nacls- år.
( 139	1867	*
\| 127	1864	*
150	1876
\| 120	1867
114	1861
ioi	1875
101	—

Bil. viii

SciMå ulvi&mtelc jtevwbci/tX^W IcXelceit ei| f clvicVt'' xb\ MkMfoWi^i/xX/i^ e^ , cbjWu&cm/i ^wiA^mi (tio* /»mtviua Ccitteiex;» jrarv*etxhx^ihA/icle katimvcx ctll Icunrt©. cyjruntxlA altita ^ e et/t© ^vå/tci>t kcjsaiWxetc) e .

4?	DCMm*	&	%
/	■/
6> .	ks-
	40,e	16.	81?	790
•	»V	12,5	3^«	363
•	Sqs	1£.	35,5.	31T
»	30,5	12.	2V	27£.
	tp	n.		24!
•	25,4	10.	18,».	18(^5
"	2%,9	9.	12,*	112,5
*	so»	8.	9,4	61
»	17,8	7.	6,«	52.
eils	30,s	12	35	30,5
»	25,4	10.	25	181,4
»	20»	8	11	81,6
»	15.	6	4.	36.»

1870-75	34.		47,4.	420
o	27.		27,».	216.
1870	32.		39.	345
»	27.		X\t	£18.
/>	24.		15, *.	144.
X	19.		7,96.	75.
V	16.		S.J2	45.

	40.		72.	776,7
	80,s		35.1	325.
’	£6	Linf.	It.	»7.
"	»	fort	18	n
”	£4.	Lång	15,5.	139.
.	•		14,5.	»
»	•	Jlf m»a.	18.	215.
„	21.	Lin,	9,^	98,*.
..	>»	Jferf	9.	-It
9*	17.	Linf.	5, (5.	55,*.
	-	Hört.	5.	55.
»	15.	Linf.	4.	3V
fl	*A	VLex.	3,5.	;
ö	30,s.	12	40,59.	£94^.
»	27,».	11.	£«,«.	*24^1
”	22,».	.9.	15.	122,9
	2V	8.	9.	73,0
%. 1	15, z.	.6.	4 **.	43.7.

•w 168.

59.

39.

£3.

IS.

I3,s.

6«,i

40*

metet cm.

505.

433.

396

39S.

4£7.

416.

433.

430.

475.

594

CIO.

«n

84ro.
38,9
33^4.
30,»
32,* -

29.0

25.1
£2,*
21,s
67,5.
53.
42.

^IXti ncSoAt^tcte^^e icol!u**«/*vex clax) ^5 jcvci^A^a^y^eicXcic &ejoo4&*rcide ^ruje^e^aSe, J!©/x. ^viXIcxl j5Ctxv3ci/L^x^/t^vt2le'' icct/vK^w^x 4/ cW via /Cartel Ci/to

390 m.m. 420m.m. 450m.m. 4fl0m.m._5l0m.m. 540 m.m.. 570m.m. 600m.m. 630 mm.

VL^HjXvL^/vte,. 9/a/w/Å<xtefc S^r&ukttX ci/ittac^et att vti/ta, tcJce ,^tc*X.

60m.m.

iWm.m.

KOm.m.

180 m.m

ÄlOnvm.

240m m.

BTOm.Tn.

15,a. 628. 24. j____

ISO

68,5

42.

28.

15.

9.5.

209.

72.

48.

27.

75.

19.

16.
12.
8.

8.5.

55.

37,42.

2iss.

ts/t

8^.

500. ( 59,i
500. 42,7
439. | 44,2.

432.

440.

444.

480.

502.

488.

484.

470.

458.

448.

515.

450.

400.

460.

390.

495.

420.

441

388.

408.

422.

407.

34,i

22,$.

20,8.

82,0

33.8.
33,o

29.8.
28,*
49_,o
25,s.
22,7.
21,7
18,4.

2Qo

17;o.

42.0.
29,6
24^

23.0.

18.0.

	£ft	27, s.	253	55.	470.	37,6.	___
n	26	22.	179,»	32	4*8.	295.
	24	14,06	132».	£4.	433.	26,9
rt	24,	14,75.	132,».	24!	420.	26^1.	_
i*	21	8,**.	93,7	17.	425.	»3,6	- ■
	15.	4.	33,75	8	490.	19,0.	-
gAj	23	12,7.	116.	23.	453.	267.
	lö.	6,6.	53,4	13.	461	20,9.

A,	45.	101, w.	911	249,5	52£.	85,e

£8.

»5.,

S5.a

2*.

20.

25.»

18,4.

12,*».

12,84.

178

131

112,».

7,n. 71.

cfåottevuek).

ett»,

43.

35.

2».

27.

28.

23.

25,»

IV XX -

240., 43.

116.

253.

''ettt/itxeiAit*

3C 35;

30jS

26.

15.

25,4

23.»

it.

36.

21,».

20^.

12,7.

525

329.

205

3».

182,.

1U,J.

»,*. 6. 8,8. 75.

27.. 184. 175.

! *v„

26.

eif»

i?vet

19a

22.

175.

210

39.

23.

115.

72.

45.

8,s

51,»

13,1

30.

32,5

45.

8, j.

400.

430.

430

450

450.

400.

453.

470

496.

475.

476.
423.
408.
420

397.

418.

483.

473.

27.

24.

24,i, 216. |
14,J. j 144.
i,V.\ 4£Vj

44,s 420.
27. i 430.
10,e 420.

30.7.

29.8.

25.6.

26,2.

22.0.

30.7.

26.7.

37»

67.0.

46,»

36.0.

18»

32.. .

22,5

19.7.

26.0.

28,o
35,».

20,4.

33,3. _

28.. __

18.7. ____

Värr ver 114-

Black Franc*. s iNoTfkuralier]

''Vt

LordUferden

K3fO~twT

-?szm=xT.

[ B el lc rophon

AcTtilles. 114-78 Agincourt - ! flepalse_»_

Dejen ce U4

Åesislance ■

Keeéor 114-78

Valttnl. *

jMinofaur

8* . -,0T

Swiftsu.re$03*3$

Tnumph

Audacious •

300m.m.

I $179*3$-1**1" (305*3*)—158

Smitan Ö!*9*3$)-l52i Htrcule«ftÄ9*5ä)-iMi TÉmeraiTB t Alexandra

■24 »i 24 — i —10—24 ■■■ i» 24»—■ i—IÖ«r----

Shannon - j Hot»?urtor»*3i

330m.m.

~r -

360 m.m.

Nelson

3^asearA(»*4t«)-T<». -PrinceAl

I V\XBn(|14*lä)-78 | pallas

j Erebus 110-100 iWa.erwicK =

Magdala 203-127.

Penelope J5Ä-70

Abyssima 178-114

Lerberus

i Kort hamn ton =

p24—'' 24 i " ilO—

i Cyclo-ps 603.35727

Invvncible
Iron Duils

^24 24 —— 10 <-

MoiHrcMTfröS-ia Gorgon

---" 24......— 94_____

i Hecare
i Hydra

PansarfcatfertBr

H! 8,9,1(7.11.—ao.

Arrogante 120-110.

| (5 loi re 120-78"

C our orma *

ImplacaUelÄtHio

Qpmiåfre .

Emlrusc&dePHMie

Flan dre
Provence
Herotne
Gauloise

150-101

Frofeefrice

1m pr grålle

Guxenne =» ;

Magnanime = _

Savoi e.FySvancke -i

SurveUlante = !

''T^e/uge

jArminius U4-7ft''Friedrl(ari 127-76

Valeursuse ^

LaSaltissonxére 150|ltft

! Colleri 220-150
] Trn de ni **

[.HcKeUev »- ...
_ i OCBBn1(00-150

i Mareng© **

. o! a—a..

inger 2*0-160-B&cr.Bondedogm ■

Victorleuse 150-110!
Tnomphante *• !

Tnsär-!5o-i2o;

Belllqueu«e -_<

Jeanne cTÄtc= I

The tis Armide» j
Å talante - I
Monfcalm

RenneBlanche « IWaspe 203-102

laureau 150-110. j Vyper.Biene -

''ÖTion dla§a$40*3(^-lÖ|

j Kronprinz =

7Mficke.5 corpior. -

Basilisk »

Superb 0os*S»>-n8

Glatton(?06-r3^-«*9!

^ IWastation(^05»J^|tl6
jTkuniäerer »=■ j

iWrp tunt (ju>5*3$-na
Om on(365 *38) -152
■ Bellei*!* =
o Rupert(^05*30-154
% Canojueror 305*31

i DreaaLnouakt
H» (S65*S6)-08.

*28 —— 32— 12-

f--

FriedlandöW0*5<l-t50

.24-——24— iOn

Bayard. sso-itä |

lurenne »
Bougesclin t

Carb&re_- i Vhrubati

"l^nn|W\lkclm

(203*31)—136.

-"»■--*• ---

Fned.d. G rosse | Kaiser Ö5v>*j)-t58.

0ea4*ai)-»6 i

Preussen

i Deufsckknd »

TonnerreÖ30*3o)
Rjlminante =

i Furieux

; Canman

•j lerritle

I Imdcmptabl* »*
i léntpi it 020 *3(0 -coTonnant *r
F Ven ge ur —

£50

Camåleo:

-i---

c- |f.,„ c, Sehastopol 114-76

bistod 76-51 l?e(ror3^5k,

Maros. 46.

LeifKa ■

Mtl^op olis = j }(nj a2 Pojar sK''«

"PerverTeiz fft —401
i Netron r Men ja °

i C aroBfejTk m -M

Puss alka

rmerch 1PRÖ0T

| Salamander 119.

Terrnbile

ConteVerde 114-7»

Formtdabile »

Varese

Krokodil. X*

2!*— 24-—— S

Hansa 158-105

, ,. 0l«»**$-76.

AmlLazarejf
Ami Greigh =

S tréflec 5»IJv

Jedmorog.LatniV=

BronenccetsXav?.-

Gen. Amiral 1524M
Kert.af EdinWg -

Kjeml

Jron e ncce J s AinlXicag o// •

Uragan. T\|on .. | Ami Spindel/

Pérun. Wie scurf^t

Kol dun o. i ___

Minin #03*30-152

24- ——»24" J..J, 12*

—4—

ZrzkTredMRx.l23i Lassa 158

Kaiser -

Habsburg

Af/oTxdatcrg 127-76 j Koma 150-101

Ancona

Cas tel/i dardo»

’78- jVenezia

Maria Ka

5 an Martin©

FrinsHenrik lft-lffi T»
Matado^lKhTern 203 “

Luipard - -

Hvsena 1W-78 -

Panter. * ’

Wespe

Ada er

Haa j

Vakatis 114—101

Mai. m-n.

% K(ralceH4—52

--1----

•g 139

Krokodil 139-76.T203j
Heiligerlee = = i Stier 15£-10lT2U3

Cerberus

Bloedkound»

%£ .27-90- 1

Phenus =

Me*a.M»rva. =

Dcorpnon

BuJJel

DmmaTk 157-76.

PaderSknim ;

Lindormen 140-78.

ErzkAlbrecV m Custezza 227

Don Juan
Kaiser Max
Prrnz Eug^ne

Palestte *20-152

Prmclpe Amadeo

_ r gg0-15g

Konia d Nededand
x tOä-15*

Draak

r2i«*—*i

Gorm J80-114 7
Odin £03-114

»24——-24— — IC

G arm er 150-39.

150n

Sköld 229-39

! Pedeutable Foudroyant$80*4 •)- 30®.

j___S»?9tJHM£04__a^

—28 i—-32— 12- ri L f

Maiettic &57.31)+-406
ColOSiU* “

Aiuc&51*5*^-40S
I Agamerrmon.

; Inflex lille

<J05.3»5)-4S7

5-35.5-2—IG.

660 m.m.

690Tty.m.._7<0nv.Tn..

750m-m._760m.m

Skorpa oren 300-12G
MjÄneT
i T hr ud vång

240mm.

TohnEricson |
£70-1(6 J

Thordön ■

Tfrfinj . |

Tenn» 270--W

Kelgoland

2s_

Thor 350-177

Tege^hoJJ 369.

-28—32——12—

Sachs en * avisa* 3 «

iBaiem =

i Wurfemberg «*

l Z -

-12*

«&r.cL5ioTe

(356*76)-2£9
»28—32—-12»

270 mm.

300 Ti

360rv.m.

Geri» 419-95
Hildur -

Björn =

Berserk =•

Folk» =

Sölv« =

Ulf

Lc\* 459-196

420m.r

Wm m.

480-

ÖU,

510 mm.

Lu-p«rr# 55IK4Ö—Soo.

N----

i-35,6 —2-

-''G-|

Dart delo 550-350

Butta o *

•35.5

De 5vaga.s(e Kanoner, som
de underst1,
Fransk kani?n ock 7 tuf

15c.m.kru7)p.

54Ö

på 360mele
uk^a pans
jms W/oolvick
=V/oolwi

rs a|ståni,under en

arfartygen,

tefeek"1515 s

cU. Alla ej under-el

ich. = J^u-pp ö = QkuckoH sk

610 m.m_340m.m.

anslag svml sl aj änia jtill 27 mot norm alen

iluncLa: In—19-r-jkvilkel utmärker,

er /oTstruktiia Jartyg gjenomträng is nå detta

570 r

«£60nvr

kanongjutepet. e^o = ArmstronsFlnsfoon

720 mm.

genomtra
.l\rupp, 19
afstånd

IM» 850-40»!
L»fante =

liga

..in.

730 mr

700 m/m.

810 m.rn

«40r

Tab. IX.

Kanoners approximativa genomträngningsförmåga mot obackad plåt af smidt

med olika anslagsvinklar, beräknad enligt Helle’* formel.

jern, på olika afstånd och

		Magasi-				A	f s t	å n	d	från	in y	n n	i n	g e	n i	m e t	e r.		—	—
		arbete vid		0.		\|	500.		1	1000.		\|	1500.		P	2000.
Kanoner.	mynnin-gen pr c.m. af omkret-					A n s 1	a g	s v	n k	e 1	m	0 t	normal	e n.
		00	20» 1	30»	j 45»	0»	20»	30»	45»	0»	\| 20°	30»	45»	0»	20»	30»	( 45»	0»	I 20»	30»	1 45°
		M. T.		Plåt-tjocklek i c.m.			Plåt-tjocklek i c.m.			Plåt-tjocklek i c.m.			Plåt-tjocklek i c.m.			Plåt-tjocklek i c.m.
Krupp. J 35,5 c.m. kanon *).....................	60,4	67,o	61,s	j 55,o	41,2	64,i	58,7	52,2	i 39,i	61,o	: 55,8	49,6	! 37,2	58,i	53,2	'' 47,i	i 35,4	55,4	50,7	\| 45,i	33,7
30,5 c.m. »	\|..................	41,4	49,o	46,o	42,4	34,o	46,o	43,2	39,8	32,5	43,3	40,7	i 37,5	\| 30,6	41,o	\| 38,5	\| 35,5	28,9	38,5	! 37,0	33,4	27,2 i
i 26 c.m. »	H.................	27,8	38,3	36,o	33,2	27,i	35,3	33,i	30,6	I 24,9	32,7	30,7	28,3	i 23,i	30,4	\| 28,6	! 26,3	21,5	28,3	26,6	24,5	20,o
124 c.m. »	1..................	1 20,3	31,i	29,2	26,9	22,o	28,5	26,8	24,7	20,2	26,3	24,7	22,8	18,6	24,4	22,9	21,6	17,2	22,o	21,2	19,i	16,o
24 c.m. (ny modell) ..... ........	38,5	49,o	44,8	39,9	29,8	46,i	42,2	35,5	28,i	43,5	39,8	35,4	26,5	41,2	37,7	33,5	25,1	39,o	i 35,7	31,s	23,7
21 c.m. ^ , 17 c.m. ( d ..		15,5	25,6	24,i	22,2	18,i	23,2	21,8	20,i	16,4	21,2	19,9	18,3	15,o	19,2	\| 18,i	16,6	I 13,6	17,9	16,8	15.5	12,6
	11,2	20,4	19,7	17,o	14,4	18,2	17,i	15,8	12,9	16,4	15,4	14,2	11,6	14,9	14,o	i 12,9	10,5	13,6	12,7	11,7	9,6
i 15 c.m. (ny m	odeH)...............	14,5	24,4	22,9	21,.	17,2	22,2	20,8	19,2	15,7	20,3	19,o	17,5	14,3	18,6	17,5	16,1	t 13,2	17,2	16,1	14,9	12,1
) I danska flottan. S *) Alla uppgifter för dessa kanoner ''afse i tyska flottan antagna laddningar och projektil vigter. Armstrong. (Ny modell). 12" (30,5 c.m.)...........................	59,ii	66,o	61,2	54,5	40,s	62,9	57,5	51,2	38,3	59,2	54,2	48,2	36,0	55,9	51,2	45,6	34,1	52,9	48,4	43,1	\| 32,3
10" (25,4 c.m.)..		43,9	53,7	49,:;	43,o	32, s	50,3	46,o	40,9	30,7	47,i	43,i	38,4	28,7	44,3	40,5	36,o	27,o	41,7	38,i	33,9	25,4
9" (22,9 c.m.)..		38,2	48,7	44,5	39,o	29,7	44,7	40,9	36,4	27,2	41,2	37,7	33,5	25,i	38,2	34,9	31,i	23,2	35,5	32,5	28,9	21,6
i 8" (20,8 c.m.)..		31,4	42,4	38,7	34,5	25,s	O Q _ 00,7	34,8	31,5	23,6	35,5	32,5	28,9	21,6	32,8	29,9	26,6	19,9	29,s	27,8	24,7	18,5
6" (15 c.m.)..		15,3	25,4	23,3	20,7	15,5	22,4	20,5	18,2	13,6	19,o	18,2	16,2	12,i	17,9	16,3	14,5	10,9	16,2	14,8	13, 1	9,9
Franska flottans. 34 c.m. (modell 70—75) ........j	50,6 \|	59,5	54,4	48,4	36,2	55,9	51,2	45,5	34,i	52,8	48,3	43,o	32,2	49,9	45,7	40,6	30,4	47,3 i	43,3 i	38,5 ?	28,8
27 c.m. ( »	» » ) ........	31,8	42,7	39,i	34,8	26,o	39,6	36,s	32,3	24,2	36,9	33,7	30,o	22,5	34,5	31,5	28,o	21,0	32,3	29,5	26,3	19,7
! 32 c.m. (modell	7°).................i	34,2	45,o	41,2 1	36,7 j	27,5	42,s	38,7	34,5	25, s	39,7	36,3 i	32,3	24,2	37,4	34,2	30,4	22,8	35,3	32,3	28,7 \|	21,5
27 c.m. ( »	»)..................\|	24,5	35,4	32,4 \|	27,o \|	21,6	32,8	30,o \|	26,7	20,6	30,6	27,9	24,9	18,6	28,6	26,i	23,2	17,4	26,7	24,6	21,8	16,3
24 c.m. ( »	>0..................i	18,8 I	29,4 !	26,8	23,9	17,9	26,8	24,6	21,9	16,4	24,7	22,6 j	20,i	15,o	22,8	20,9	18,6	13,9	21,2	19,3	17,2	12,9
Svenska flottans. 27 c.m. (modell 76)..................	22,4 1	33,3 j	30,4	27,i	20,3	31,i	28,5	25,3	18,9	29,2	26,7 \|	23,8	17,8	27,5	25,i i	22,4	16,7	25,9 j	23,7	21,1	15,8
24 c.m. ( »	»)..................	18,o	28,5	26,o	23,2	17,3	26,i	23,8	21,2 j	15,8	24,o \|	21,9 1	19,5	14,6	22,2	20,3	18,o	13,5	20,6	18,9	16,7	12,5

Bil. X.

Summarisk Tablå

öfver riksstaterna samt anslagen, så väl ordinarie som extra, under nu varande femte hufvudtiteln från och med år 1835

till och med år 1880.

1 Statsreglerings-	Budgetens storlek i kro- nor för år.	Sjöförsvarsbudgeten för år.	Anslag till fartygsbyggnad.	.-A O: I-Ö Jzf? 5"g 3 p. 2 p	Af sjöförsvars-budgetens ordi-narie anslag utgå till sjö-karte-kontoret cell »för handeln».	Återstå anslag för sjöförsvaret i egentlig mening.	£ > H.a h O-1.., foö“L P cd ^ ö 5 OQ
perioder.	Ordinarie.	Extra. j Summa.	Ordinarie.	Extra.	!§■ cd P £5 '' fcrCTQ cd ®. p 2	O CD CD £5 ert- p 2 c"b CD £2 ° tf
1835—1840	14,547,284	1,863,270		1,863,270		__	12,8	89,500	1,773,770	12,2	Anm. Indelningsverkets kostnad,
1841	16,114,320	1,973,185	162,000	2,135,185	—	—	13,2	125,829	1,847,356	11,5	af förberedande skattejemknings-
1842—1844	16,114,320	1,997,145	122,000	2,119,145	—-	—	13,1	125,829	1,871,316	11,6	komitén beräknad till 728,350 kro-
1845—1848	17,077,185	2,121,600	835,012	2,956,612		450,000	17,3	173,279	1,948,321	11,4	nor, är icke medräknad i sjöför-
1849—1851	17,872,365	2,143,860	674,140	2,818,000	—	450,000	15,7	152,862	1,990,998	11,1	svarsbudgeten.
1852—1854	18,705,060	2,327,925	900,000	3,227,925	486,000	----	17,2	167,860	2,160,065	11,5
1855—1857	21,537,450	2,385,780	1,789,222	4,175,002	486,000	204,222	19,3	182,860	2,202,920	10,2
1858—1860	26,474,700	3,241,530	2,529,697	5,771,227	486,000	1,569,739	21,8	220,360	3,021,170	11,4
1861—1863	28,971,500	3,305,100	1,209,800	4,514,900	486,000	400,000	15,5	240,460	3,064,640	10,6
1864—1866	32,909,950	3,593,700	2,110,000	5,703,700	486,000	1,800,000	17,3	362,900	3,230,800	9,8
1867	35,578,740	3,940,400	1,057,200	4,997,600	162,000	818,000	14,0	616,460	3,323,940	9,3
1868	36,861,270	3,952,900	538,804	4,491,704	162,000	290,804	12,1	600,460	3,352,440	9,0
1869	43,699,000	3,963,800	—	3,963,800	162,000	—	9,i	600,460	3,363,340	7,7
1870	44,601,000	4,223,800	128,000	4,351,800	162,000	—	9,7	720,460	3,631,340	8,i
1871	44,207,000	4,213,200	—	4,213,200	162,000	—	9,5	720,460	3,492,740	7,9
1872	51,469,839	4,068,500	920,000	4,988,500	—	660,000	9,7	810,460	4,178,040	8,i
1873	56,640,255	4,166,300	1,770,800	5,937,100	—	700,000	10,5	810,460	5,126,640	9,o	,
1874	60,386,550	4,280,600	1,564,700	5,845,300		700,000	9,7	860,460	4,984,840	8,3
1875	71,885,798	4,459,100	2,337,725	6,796,825	—	1,000,000	9,4	860,460	5,936,365	8,3
1876	82,514,600	4,617,600	3,154,085	7,771,685		1,700,000	9,4	936,260	6,835,425	8,3
1877	78,258,000	4,831,400	2,872,600	7,704,000	—	1,700,000	9,8	936,260	6,767,740	8,6
1878	86,090,000	5,139,000	1,772,200	6,911,200	—	1,000,000	8,0	1,164,710	5,746,490	6,6
1879	73,850,000	5,348,000	1,676,000	7,024,000	—	—	9,5	1,364,710	5,659,290	7,6	•
1880	72.630,000	5,172,000	503,000	5,675,000		—	7,8	1,171,460	4,503,540	6,2