UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1879:2)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

DE UTAF KONGL. IVIAJ:T FÖRORDNADE KOMITERADE

FÖR VERKSTÄLLANDE AF UNDERSÖKNING RÖRANDE

FÖRVALTNINGEN OCH HUSHÅLLNINGEN

VID

ULTUNA LANDTBRUKS-INSTITUT

JEMTE

DERÖFVER AFGIFNA UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE^.

STOCKHOLM, 1878.

KONGL. BOKTRYCKERIET,
P. A. NORSTEDT & SÖNER.

STORM AKTIGST E, ALLERNADIGSTE KONUNG!

Sedan styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut, med anledning af Riksdagens revisorers
vid liera tillfällen framstälda anmärkningar mot styrelsens förvaltning af
institutets angelägenheter, hos Eders Kongl. Maj:t, i underdånighet anhållit om förord -

ilande af undersökning, huruvida de öfverklagade bristerna i förvaltningen och hushållningen
vid institutet förefunnes, samt jemväl vid innevarande års Riksdag beslut
blifvit fattadt om aflåtande af en underdånig framställning i sådant syfte, har Eders
Kongl. Maj:t den 27 sistlidne April i nåder funnit godt updraga åt en komité att
verkställa undersökning angående förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut
samt framställa förslag till afhjelpande af de brister och olägenheter i ena
eller andra hänseendet, hvilka vid den sålunda anbefalda utredningen kunna varda i
akt tagna; och har Eders Kongl. Maj:t till ordförande i denna komité utsett undertecknad,
Odelberg, samt till ledamöter deri förordnat undertecknade von Essen, Andersson,
Insulander och Hennings.

För fullgörande af det komiterade sålunda gifna nådiga uppdraget har komitén
dels sammanträdt härstädes den 22 och 24 sistlidne Maj, från och med den 7 till
och med den 16 derpå följande Juli samt från och med den 29 September till och
med denna dag, dels besökt Ultima den 23 Maj, allt innevarande år; hvarjemte, enligt
komiténs updrag, flere af dess ledamöter för särskilda ändamål vid åtskilliga tillfällen
besökt Ultima.

Innan komitén öfvergår till behandling af sitt egentliga updrag att redogöra
för och afgifva förslag till afhjelpande af de brister, hvilka, efter hvad komitén trott
sig finna, vidlåda hushållningen vid Ultima, anser sig komitén böra afgifva en förberedande
framställning rörande institutets uppkomst och fortgången af hushållningen
derstädes.

Institutets Vid 1840—1841 årens Riksdag beslöto Rikets Ständer, i anledning af derom af or?a,

i!Sa*!ore''låten nådig proposition, att Ultuna kungsladugård, om 123/8 mantal, belägen i Bondkyrko
och Danmarks socknar af Ulleråkers och Waksala härad och Upsala län,
hvilken, genom kontrakt af den 5 November 1817 blifvit på 30 år, eller till den 14
Mars 1848, utarrenderad mot en årlig arrendeafgift af 602 tunnor 25V4 kappar spanmål,
hälften råg och hälften korn, finge vid arrendetidens utgång eller förr, om arrendatorn
vore villig att afträda från arrendet, upplåtas till ett allmänt landtbruksinstitut
för hela riket, under öfverinseende af den särskilda styrelse, som dertill blefve i nåder
förordnad; i sammanhang med hvilket beslut Rikets Ständer, i ändamål att derigenom
en fond till anskaffande af inventarier in. m. för det blifvande institutet skulle kunna
bildas, anvisade ett årligt anslag af 4000 riksdaler banko, hvilket belopp ansågs motsvara
det för kungsladugården då utgående årliga arrendet, att från och med år 1841
under den återstående arrendetiden utgå, hvilket belopp, intill tiden för dess användande,
helst borde göras räntebärande.

Sedan sålunda det för ändamålet nödigt ansedda anslaget blifvit beviljadt, förordnades,
för att utarbeta och afgifva förslag till ordnande af det blifvande landtbruksinstitutet,
genom nådiga brefvet af den 25 Januari 1841 en komité under Landshöfdingen
i Upsala län m. m. Friherre R. von Krasmers ordförandeskap, hvilken komité
under den 15 Januari 1842, jemte anmälan det dåvarande arrendatorn väl förklarat sig
villig att år 1844 eller 1845 afstå från arrendet af kungsladugården emot en ersättning

af 1333 riksdaler 16 skillingar banko för hvartdera af de återstående arrendeåren, men
att han tillika uppställt såsom vilkor, att, i händelse ett senare öfverlåtande af arrenderätten
skulle i fråga komma, ersättningsbeloppet då skulle ökas med 333 riksdaler
16 skillingar samma mynt årligen, i underdånighet hemstälde, att, då det vore af vigt,
att institutet redan år 1844 måtte kunna börja sin verksamhet, den för öfvertagandet
af egendomen redan under sistnämnda år erforderliga summan måtte för ändamålet
anslås, hvilken framställning likväl icke vardt i nåder bifallen.

Vidare hemstälde komitén sedermera, jemte afgifvande af underdånigt förslag
till organisation af och stadgar för institutet, ej mindre att ett årligt anslag af minst

4,000 riksdaler banko, äfven sedan institutet mottagit kungsladugården, måtte till detsamma
utgå, än äfven att kronoparken Lilla Djurgården, om 101 tunnland 25 kappland,
hvilken i den år 1816 öfver Ultima kungsladugård senast upgjorda karta jemte beskrifning
vore inberäknad i kungsladugårdens areal och till en del af dess egor innesluten,
måtte, så länge kungsladugården vore till institutet uplåten, dermed varda
förenad; åsyftande komitén med detta förslag, att institutets vedbehof till en del skulle
kunna utan kostnad erhållas, bete för institutet tillhöriga kreatur vinnas, samt att dessutom
åt institutets lärjungar skulle beredas tillfälle att praktiskt inhemta kunskaper i
skogshushållningen.

Sedan denna komité härmed afslutat sina arbeten, utfärdades den 18 Februari
1846 stadgar för Ultima landtbruksinstitut, hvars ledning i enlighet med dessa stadgar
anförtroddes åt en särskild styrelse.

Genom Kongl. brefvet af den 12 Maj 1848 uppläts till institutet kronoparken
Lilla Djurgården, under vilkor, bland andra, att parken, i händelse densamma för annat
ändamål blefve för kronan behöflig, skulle kunna skiljas från kungsladugården, att
dess skötsel skulle ske efter den derför år 1840 faststälda hushållningsplanen, samt att
institutet årligen skulle till skogsplanteringskassan utgifva ersättning efter markegångspris
för värdet af 21 famnar virke, som från parken för nämnda kassas räkning dittills
blifvit årligen försålde.

Härförutom meddelades institutets styrelse genom Kongl. brefvet af den 5 November
likaledes år 1848, att Rikets Ständer bifallit en nådig proposition om anvisande
till institutet af ett fortfarande årligt anslag af 4,000 riksdaler banko, under vilkor att
vid institutet minst sex elever och ett lika antal lärlingar årligen kostnadsfritt underliölles
och undervisades.

Efter det institutet sålunda blifvit organiseradt och Ultima kungsladugård af detsamma
den 14 Mars 1848 emottagits, hafva, för befrämjande af institutets ändamål och
till betryggande af dess fortvaro, tid efter annan på framställning af institutets styrelse
anslag af statsmedel kommit detsamma till godo.

Då dessa anslag till sin natur varit af väsentligen skiljaktig beskaffenhet, i det
att desamma utgått dels såsom årsanslag, dels såsom anslag för en gång samt dels såsom
räntefria eller med ränta löpande lån, lärer, vid redogörelse för desamma, deras
särskiljande i nu omförmälda hänseende böra i akt tagas.

Anslag af
statsmedel.

Årsanslag till Hvad således först beträffar institutets årsanslag, så utgick detta med det ofvan

institutet. omnämn(]a beloppet, 4,000 riksdaler banko, oförändradt till och med år 1851, då genom
Kong!, brefvet af den 10 Oktober sistberörda år eu förhöjning af detsamma från 4,000
till 8,000 riksdaler banko tillförsäkrades institutet, att utgå från och med år 1852, sedan
institutets styrelse dessförinnan om denna förhöjning gjort underdånig framställning,
åberopande såsom skäl för densamma dels att institutets verksamhet än mer skulle befrämjas,
om landtbrukslärliugarne, hvilka förut erlagt en årsavgift af 66 riksdaler 32
skillingar banko, från denna afgift kunde blifva befriade, dels att i flera ämnen erforderliga
lärare, i brist af till deras aflöning nödiga medel, icke kunnat anställas, samt dels
att åtskillig behöflig undervisningsmateriel saknades.

I sammanhang med den sålunda beviljade förhöjningen i årsanslaget förständigades
styrelsen att vid institutet årligen hålla 24 frilärlingar och 4 frielever.

Med anledning af en underdånig framställning af styrelsen, hvaruti, under åbe- t
ropande deraf, att institutets ekonomiska ställning för de senare fem åren utvisade eu
brist af i medeltal 12,249 riksdaler 25 öre riksmynt, hemstäldes om beviljande af en
förhöjning i institutets årsanslag med 6,000 riksdaler riksmynt eller till 18,000 riksdaler
samma mynt, afläts i ämnet nådig proposition till Rikets Ständer, som i underdånig
skrifvelse af den 15 Juni 1866 anmälde, att Rikets Ständer väl ansett oundgängligt, att
institutets årsanslag något höjdes, men likväl, enär Ultima egendom numera borde genom
ökad afkastning återgälda de derå nedlagda icke obetydliga kostnader, funnit sig
sakna giltig anledning att i vidsträcktare mån bifalla den nådiga framställningen, än
att uti institutets årsanslag bevilja eu förhöjning med 4,000 riksdaler riksmynt eller till

16,000 riksdaler.

Om detta Rikets Ständers beslut underrättades institutets styrelse genom Kong],
brefvet den 13 Juli 1866; och uppbars det således beviljade ökade anslaget från och
med påföljande året.

Sedan detta anslag, hvilket oförändradt utgick till och med år 1874, befunnits
för institutets behof otillräckligt, hemstälde styrelsen, dels att institutets årsanslag
ytterligare måtte varda tillökadt med 2600 riksdaler riksmynt, i ändamål att löneförmånerna
för de vid institutet anstälde lärare och tjensteman derigenom måtte kunna
höjas till sådana belopp, hvartill desamma ansågos böra upgå, dels ock att, enär kostnaderna
för elevernas underhåll mycket ökats och behofvet af tillökning i undervisningsmaterielen
befunnits allt mer trängande, institutets årsanslag måtte, utöfver nyssberörda,
för förbättring af lärares och tjenstemäns löneförmåner ifrågasatta belopp, höjas med
1400 riksdaler.

Eu med anledning af sistbemälda framställningar till 1874 års Riksdag aflåten
nådig proposition blef, enligt Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 17 Maj sistnämnda
år, sålunda bifallen, att Riksdagen för sin del beviljade den föreslagna tillökningen
i institutets årsanslag med 4000 riksdaler, hvadan detta anslag, i enlighet med
Kong! brefvet af den 29 Maj samma år, från och med år 1875 och framgent utgått
med 20000 riksdaler riksmynt.

1 FfiTi instltutets danslag upbär styrelsen sedan den 24 Oktober 1859. ett Anslag till
anslag åt 3000 kröner om året tdl en vid institutet förlagd, för undervisning af 6 elever friskola,,.
ar igen afsedd statens mejeriskola, b vars verksamhet sistnämnda dag too- sill början

isrn t06'' 8rkil?a an,8lag’ llVilkCt Pä gnm<1 af Kongl/brefvet af den 9 November A™** till
1860 från och med påföljande året utgått med 4500 kröner årligen till en agrikultur]^- ''

nnsk försöksanstalt vid Ultima, har icke i annan mån kommit institutet till godo, än
att lar aren i agnkulturkemi * ~ "

försöksan stalten.

in. m. genom sin af detta anslag utgående aflöning såsom

/... o -t p„ „ ° ao uigacnue cUlUIlIIli* SaSOlll

föreståndare för försöksanstalten kan sägas till någon del jemväl vara aflönad såsom
lärare vid institutet.

„ P>0 lnstltutet för särskilda ändamål beviljade statsanslag för en gång hafva ut gått

med nedan nämnda belopp och hafva på följande sätt tillkommit:

Redan i den första öfver institutets verksamhet och förvaltning afgifna revisionsberättelsen,
omfattande tiden till den 14 Mars 1849, fästa revisorer^ upmärksan,heten
derpå, att de af styrelsen för institutets behof dittills häfda utgifter i förhållande till de
( ortill anslagna statsmedel vant så stora, att styrelsen nödgats att anlita enskild kredit,
samt att, ifall institutet snarligen skulle kunna bringas till fullständigt skick, nödUa ej
obetydliga bygnads- och reparationsarbeten samt upköp af ett större antal kor, hvaraf
institutet då endast egdc 14 stycken, måste ske, hvilket allt skulle föranleda ökad
skuldsättning och institutets graverande med dryga årliga ränteutgifter, med anledning
hvaraf revisorerne föreslogo, att styrelsen måtte i underdånighet anmäla behof vet af
medel till ifrågavarande ändamål, samt anhålla om anvisande dessutom af ett efter
behofvet. afpassadt räntefritt förlagslån, att småningom utbetalas.

Likaledes anmälde äfven styrelsen, att, oaktadt i det år 1844 afgifna förslaget i
afseende å inkomster och utgifter för organiserandet af Ultima landtbmksinstitut uttryckts
den förmodan, att bemälde utgifter skulle kunna bestridas med det för ändamålet
beviljade anslaget med derå inflytande räntor, hade likväl de med institutets organisation,
inventariers upköp och oundgängligen nödiga bygnaders upförande förenade
omkostnader den 14 Mars 1849 öfverskjutit de till samma tid influtna inkomf_er™
med ett beI°PP af 22>744 riksdaler 18 skillingar 1 runstycke banko, vid hvilket
erhållande, och enär det institutet beviljade statsanslag vore beräknadt och oundgänglig
nödvändigt i och för sjelfva läroverkets behof, styrelsen i underdånighet hemstalde,
att den upkomna bristen måtte genom statsanslag varda fyld.

Med hänsyn till de af styrelsen anförda omständigheter samt med fästadt afseende
å hvad revisorerne i ämnet yttrat, medgafs, enligt embetsskrifvelse från Chefen
or Civildepartementet af den 15 December 1849, i nåder, att af det nyss nämnda
beloppet, 22744 riksdaler 18 skillingar 1 runstycke banko, som styrelsen för Ultima egendoms
i stånd sättande enskildt tillskjutit, dels 11059 riksdaler 23 skillingar 8 runstycken
som de verkstälda bygnadema i utgifter fordrat utöfver derför upgjorda kostnadsförslag,
dels 699 riksdaler 24 skillingar, som, innan någon afkastning erhållits af egendomen,
måst utgifvas till foder för kronans der förlagda stamholländeri, eller tillsammans
11758 riksdaler 47 skillingar 8 runstycken banko, skulle genom anordningar å be -

Tillfälliga

anslag.

sparingar på riksstatens sjette hufvudtitel institutet ersättas. Återstoden, 10985 riksdaler
18 skillingar 5 runstycken, af den nu i fråga varande skuldsumman, som ansågs väsentligen
hafva utgifvits i ändamål att tidigare än beräknadt vant kunna bereda ökad
afkastning af egendomen, erhölls deremot i form af lån, hvarom vidare i sammanhang:
med öfriga institutet till godo komna medel af denna beskaffenhet härefter
omförmäles.

Sedan styrelse!! vidare dels anmält, att den gamla vid egendomen befintliga
ladugårdsbygningen, i anseende till sitt osunda läge och i öfrigt mindre ändamålsenligt
skick, ingalunda kunde motsvara fordringarna å cn så beskaffad statens mönsterinrättning,
som med institutet afväges, samt att den gamla bygnaden dessutom genom
en häftig storm blifvit så skadad, att densamma blott provisoriskt kunde repareras, och
dels framhållit angelägenheten deraf, att vid institutet inrättades ett mejeri, hvarest åt
institutets lärjungar kunde beredas tillfälle att vinna närmare kunskap å tillgodogörandet
af ladugårdsprodukterna, samt i anledning häraf, och då institutets egna medel
funnits icke lemna tillgång till bestridande af kostnaderna för upförande af de erforderliga
ladugårds- och mejeribygnader, gjort underdånig framställning om erhållande
af för ändamålet behörigt anslag, och Rikets Ständer, efter i ämnet aflåten nådig
proposition, för upförande af bemälde bygnader mot redovisningsskyldighet anvisat
en summa af 25,000 riksdaler banko, blef detta anslagsbelopp genom Kongl. brefvet af
den 11 Juni 1854 stäldt till styrelsens disposition.

Det anslag af tillfällig beskaffenhet, som närmast derefter tillkom, begärdes af
styrelsen i ändamål att från England eller Skoband kunna införskrifva en praktiskt
bildad landtman för att, stationerad på Ultima, meddela undervisning i nyare åkerbruksmetoder
in. m. samt befordra införandet af nyare jordbruksredskap, till hvilket ändamål
ett belopp af 300 Pund sterling ansågs erforderligt, hvilken framställning på det
sätt bifölls, att genom nådigt bref af den 16 Maj 1856 ett belopp af högst 3600 riksdaler
banko anvisades, att på styrelsens reqvisition utgå till anskaffande af en sådan
person, med skyldighet för honom att biträda vid den praktiska undervisningen vid
institutet samt äfven, efter reqvisition, tillhandagå jordbrukare i Upsala län.

I underdånig skrifvelse af den 26 Augusti 1859 hemstälde institutets styrelse,
under anmälan, bland annat, derom, att dels nya och rymligare bostäder åt institutets
elever och lärlingar äfvensom större lärosalar m. m. vore önsklige, dels att institutets
ekonomibygnader, med undantag af de då nyligen upförda ladugårds- och mejeribygnaderna,
vore i ett högst bristfälligt skick, samt särskilt schäferibygnaden nära
nog nedruttnad, om aflåtande till Rikets Ständer af nådig proposition om beviljande
af°ett anslag å 170,000 riksdaler riksmynt för upförande å Ultima af en större stenhusbygnad
med logement, uudervisnings- och matsalar m. m. för institutets elever och läilingar,
samt en schäferibygnad och ett stall, beräknade att kosta, den förra bygnaden

146,000 riksdaler samt de båda senare tillhopa 24,000 riksdaler.

Sedan emellertid Landtbruksakademiens Förvaltningskomité, vid afgifvande af
i ämnet infordradt utlåtande, tillkännagifvit, att institutets styrelse anmält sig hafva från -

gått den ursprungliga planen att i ett och samma hus inrymma både elever och lärlingar
samt inkommit med ritningar och kostnadsförslag å de i fråga varande bygnaderna,
Indika skulle komma att bestå af ett boningshus af tegel, afsedt för institutets
elever, beräknadt till eu kostnad af 109236 riksdaler 35 öre riksmynt, ett boningshus
af trä för lärlingarne ocli rättaren, uptaget med inbcräkning af kostnaden för möbler
och inventarier till 18058 riksdaler 64 öre, ett stall af gråsten, uptaget till 18957 riksdaler
52 öre samt ett fårhus, likaledes af gråsten, beräknadt till 13478 riksdaler 96 öre,
öfverlemnades genom nådig skrifvelse af den 9 Mars 1860 till Rikets Ständers pröfning,
huruvida tillgång till det för i fråga varande bygnader erforderliga anslag måtte
kunna beredas.

I underdånig skrifvelse åt den 15 Oktober sistberörda år tillkännagåfvo Rikets
Ständer, att, af anförda skäl, medel till samtlige de i fråga varande bygnaderna icke
kunnat beviljas, men att, då det syntes som upförandet af såväl det för institutets lärlingar
afsedda boningshuset som äfven en ny bygnad för schäferiet skulle vara företrädesvis
angeläget, Rikets Ständer dertill anvisat 18058 riksdaler 64 öre för den förra
och 13478 riksdaler 96 öre för den senare af sistnämda bygnader, eller tillsammans
i jemnt tal en summa af 31540 riksdaler, hvilket beslut genom Kongl. brefvct af den
26 Oktober 1860 vann nådig stadfästelse.

I samband med beviljandet af det redan förut omförmälda årliga anslaget till
underhåll af en agrikulturlcemisk försöksanstalt vid Ultuna erhölls såsom tillfälligt
anslag till upsättande af ett laboratorium ett belopp af 3000 riksdaler riksmynt, hvilket
anslag genom Kongl. brefvct af den 9 November sistberörda år blef styrelsen anvisadt.

För upförandet vid institutet af den nyss omhandlade stallbygnaden äskades
af 1862 och 1863 årens Riksdag ett belopp af 18000 riksdaler, hvarjemte jemväl till
Riket Ständers pröfning öfverlemnades, huruvida tillgång kunde beredas till bekostande
al den likaledes förut omhandlade bygningen för institutets elever, hvarefter Rikets
Ständer under den 11 November 1863 i underdånighet anmälde sig hafva beslutat att
till den nya stallbygnaden anvisa den begärda summan, 18000 riksdaler, samt till elevbygnaden
109000 riksdaler, eller tillsammans 127000 riksdaler, hvilket belopp genom
Kongl. brefvet af den 13 November 1863 stäldes till styrelsens förfogande, att efter
ingången af påföljande år i män af behof lyftas.

Sedan institutet under den följd af år, detsamma varit i verksamhet, såväl för
anskaffande af inventarier till egendomen och dennas förbättring som till bygnader,
med flera ändamål, utöfver befintliga tillgångar nedlagt ett betydligt kapital, såg sig
styrelsen,, för att möjliggöra en förminskning i den ansenliga skuldsättning, hvaruti
institutet för den skull iråkat, föranlåten, att år 1873 i underdånighet göra framställning
om ytterligare understöd af statsmedel.

I en underdånig skrifvelse af den 3 November sistberörda år anför styrelsen till
stöd för denna sin framställning bland annat följande:

»För omkring 2 år sedan tillät sig styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut att
inför Eders Kongl. Maj:t uttala sitt bekymmer öfver institutets finansiela ställning,
Komiterades utlåtande ang. Ultima. 2

Lån eif
statsmedel.

och Eders Kong]. Maj:t behagade på styrelsens begäran bevilja institutet ett lån af

50,000 riksdaler, hvarigenom största delen af dess skuld blef stäld på amortering och
styrelsen befriades från olägenheten att på enskild kredit nödgas anskaffa medel äfven
utöfver hvad för löpande utgifter erfordras.

Ehuru väsentlig den fördel var, som härigenom bereddes institutet, och ehuru
styrelsen fortfarande hoppas, att institutet, om amorteringen får fortgå under en mycket
lång följd af år, kan afbetala sin skuld, anser styrelsen likväl den hushållning, som af
den stora skuldsättningen nödvändiggöres, vara för institutet såsom läroanstalt i det
praktiska jordbruket så menlig, att styrelsen icke kan underlåta att ännu en gång för
denna angelägenhet i underdånighet utbedja sig Eders Kong!. Maj:ts upmärksamhet.

Enligt 1872 års bokslut uppgick institutets skuld, om den minskas med institutets
personela fordringar, men icke med säljbara förlag, till 105,919 riksdaler 83 öre
riksmynt. Skuldsättningen, som började samtidigt med institutets verksamhet, har sedan
fortgått och tillväxt i följd af de betydliga kostnader, som skett för nybygnader, bygnaders
och inventariers underhåll samt uppehållandet i (Ifrigt af institutets verksamhet.
Enligt hvad af institutets räkenskaper inhemtas, upgå sedan 1848 nybygnader till
99,797 riksdaler 13 öre utöfver särskild! för sådant ändamål erhållna anslag; dränering
till 18,570 riksdaler 94 öre; bygnaders underhåll till 60,433 riksdaler 94 öre; inventariers
underhåll och afskrifning å deras värde till 105,950 riksdaler 87 öre; samt kostnaden
för institutet, utom den betydliga del af berörda underhåll, som kommer på institutet,
till 44,884 riksdaler 67 öre öfver upburna anslag och elevafgifter.

Landtegendomen, som under tiden gifvit en vexlande afkastning, har så mycket
mindre kunnat fylla så stora behof, som en del af de kostnader, som derpå nedlagts,
först under de senare åren börjat bära frukt, och som den tryckande ekonomiska ställningen
hindrat många åtgärder, som eljest af en klok hushållning påkallats.»

Med anledning af dessa och flera andra skäl hemstälde styrelsen om erhållande
af ett tillfälligt anslag af 80,000 kronor, hvilket anslag, efter derom till 1874 års Riksdag
aflåten nådig proposition, beviljades att under år 1875 lyftas, hvartill styrelsen genom
Kong], brefvet af den 29 Maj 1874 bemyndigades.

Genom nådiga brefvet af den 13 Mars 1852 tilldelades, efter derom gjord framställning,
Upsala läns hushållningssällskap för upförande af en eldria af finsk modell
å Ultima egor ett tillfälligt anslag om 2,000 riksdaler banko, hvilket här torde böra
omnämnas, då af institutets räkenskap för sistberörda år framgår, att detta belopp blifva
till institutets styrelse öfverlemnadt.

Jemte de nu anförda anslagen hafva af statsmedel såsom lån beviljats Ultuna
landtbruksinstitut ett sammanlagdt belopp af 86,478 kronor 7 öre.

Det första af dessa lån, som institutet fått upbära, erhölls till ett belopp af
10,985 riksdaler 18 skillingar 5 runstycken och heviljades genom Kongl. brefvet af den
15 December 1849 såsom bidrag till täckande af den skuld, institutet då iråkat, samt
i samband med det genom samma Kongl. bref institutet anvisade tillfälliga anslag,

hvarom närmare i det föregående blifvit redogjordt. Detta lån blef enligt institutets
räkenskaper till fullo återburet den 28 Januari 1860.

I underdånig skrifvelse af den 16 December 1861 anmälde styrelsen, att, fastän
de olägenheter, som uppkommit derigenom att de lcronodagsverken, med hvilka skötseln
af Ultima kungsladugård af ålder bcdrifvits, blifvit indragna, och legofolk i stället
måst användas, till större delen för sjelfva hufvudgårdens jordbruk blifvit afhjelpte genom
anläggande af 8 jordtorp och upförandet af ett rymligt boningshus för arbetarefamiljer,
qvarstode dessa olägenheter likväl å utgården Kungsängen, hvilken år 1861
redan egde eu genom nyodling vunnen åkerareal af 120 tunnland, som ytterligare
kunde ökas till omkring 200 tunnland, och vore belägen på omkring 3/s mils afstånd
från hufvudgården, hvarför denna utgärd, derest den icke blefve bebygd, icke med
fördel kunde brukas i samband med hufvudgården, på grund hvaraf styrelsen, som
saknade medel till upförande af de för detta ändamål nödiga bygnaderna, hemstälde,
att institutet måtte förunnas ett räntefritt lån af 20,000 riksdaler riksmynt till upförande
å Kungsängen af arbetarebostäder, ladugård och öfriga uthus.

Genom Kongl. brefvet af den 24 Januari 1862 blef denna framställning sålunda
bifallen, att det begärda beloppet åt styrelsen anvisades, att under åren 1862 och 1863
utgå med hälften hvardera året, med skyldighet för styrelsen att från år 1864 årligen
göra afbetalningar med 2,000 riksdaler till dess hela beloppet blifvit återguldet.

Med afbetalningen af detta lån erhölls likväl, efter underdåniga framställningar
af institutets styrelse, anstånd, ej mindre under åren 1864, 1865 och 1866, än äfven
under tiden från och med år 1868 till år 1872, då, efter det styrelsen ånyo anhållit
om anstånd med fullgörande af afbetalningen äfven för sistnämnda år, enligt Kongl.
brefvet af den 28 December samma år ytterligare anstånd med lånets afbetalande icke
blef styrelsen medgifvet. Till följd af de således gjorda nådiga medgifvanden a har
den bestämda afbetalningssumman å detta lån endast blifvit erlagd under åren 1867,
1873, 1874, 1875 och 1876.

Jemte afgifvande af redogörelse för institutets tillgångar och skulder under åren
1861—1870, anför styrelsen i underdånigt memorial af den 28 November 1871, dels
att tillväxten såväl af skuld som tillgångar varit betydligast under åren 1861—1865, då
Kungsängens utgärd bebygdes och ordnades, dels oek att äfven sedermera de af hushållningen
upkomna öfverskotten i allmänhet måst användas till egendomens och institutets
utveckling, i det att ej mindre, till följd af stamholländeriets borttagande, eu
större upsättning af kreatur vid hufvudgården blifvit nödvändig, än äfven den nya
elevbygnadens inredande och ordnandet af samlingarna i dithörande lokaler förorsakat
dryga utgifter, med anledning hvaraf och då institutets betydliga skuld, för hvilken,
så vidt enskilde vore fordringsegare, styrelsens medlemmar måst ställa sig i personligt
ansvar, medförde de största olägenheter samt dessutom ansågs icke inom en kortare
tidrymd kunna, endast genom användande af institutets årliga öfverskott, varda gulden,
styrelsen, för erhållande af tillgång till ordnande af institutets penningeställning, hemställer
om beviljande till institutet af ett lån af allmänna medel till ett belopp af 50000

riksdaler emot erläggande af högst 5 procent ränta samt årlig afbetalning af 1000
riksdaler.

Detta lån, som genom Kongl. brefvet af den 1 December 1871 beviljades till af
styrelsen begärdt belopp, skulle, enligt sist omförmälda nådiga bref, under hvartdera
af de närmaste tre åren, afbetalas med 1000 riksdaler jemte ränta efter 5 procent om
året för det vid hvarje afbetalning återstående kapitalbelopp, hvarjemte efter nämnda
tid, uppå anmälan af styrelsen och med afseende å institutets ekonomiska ställning, i
nåder skulle förordnas, huru med afbetalningen borde förhållas.

Återbetalandet till fullo af detta lån egde rum den 5 Januari 1875, med användande
af en del af det institutet genom Kongl. brefvet af den 29 Maj 1874 till godo
komna anslaget å 80,000 kronor.

För underlättande af öfversigten af de Ultima landtbruksinstitut till godo komna
tillfälliga anslags- och lånebelopp af statsmedel bifogas hosföljande bilaga Lit. A.

Engendomens Rörande storleken af den egendom, som af Ultima landtbruksinstitut år 1848

storlek. gfvertogs, finnas inga officiela upgiftcr från någon senare tid än år 1816, då kungsladugården
upmättes och kartlades.

Som likväl de förändringar i jordens fördelning, hvad beträffar dess användande
till olika ändamål, hvilka under tiden mellan de båda ofvannämda åren möjligen kunna
hafva inträffat, icke torde hafva varit af någon mera väsentlig betydenhet, lärer den
till ifrågavarande karta hörande beskrifningen kunna anses till det närmaste böra öfverensstämma
med förhållandena, sådana de voro, då egendomen af instititutet tillträddes.

Den nämnda kartebeskrifningen angifver, enligt begärdt och erhållet officielt ut -

drag deraf, kungsladugårdens areal på följande sätt: (Bil. lit. H.)

Tomter till gården och en del torp...................................................... 21 T:d 27 kpld

Åker......................................................................................................... 479 » 28 »

Äng ........................................................................................................ 395 >; 12''/2 »

Fräkenbotten uti kungsängen och uti kronoparken Lilla Djurgården 62 » —■ »

Betesmark ................................................................................................ 78 » 29Va »

D:o af sämre beskaffenhet, backar in. in.................................. 388 » 12V2 »

Skogsmarken på kronoparken Lilla Djurgården................................. 101 » 25 »

Summa 1,528 T:d 6V2 kpld;

hvarjemte i beskrifningen äfven finnes omförmäld en kungsladugården tillhörig mossvallsäng,
Långmossen kallad, som efter en år 1788 uprättad karta innehölle 39 tunnland
31V2 kappland. Till kungsladugården hör dessutom husbehofsfiske i sjöarne Ekoln
samt Öfra och Nedra Föret och Upsala-ån.

Någon hufvudsaklig förändring i den nu omförmälda arealen synes kungsladugården
icke hafva undergått på annat sätt, än att genom Kongl. brefvet af den 13
Oktober 1854 3 tunnland 3 kappland af Ultima ängsmark blifvit till Upsala hospital
uplåtna, hvarjemte styrelsen enligt protokoll af den 15 December 1875 medgifvit, att

lägenheten
egendomen
uplåtas till
densamma.

Utaf

lägenheter, hvaraf för närvarande Stora Djurgården om 120 tunnLiHa
Djurgården om 73 tunnland 17 kappland samt Damhagen
tunnland 6 kappland fortfarande äro till enskilde personer mot

Langmossen, som icke lär hafva lemnat institutet någon afkastning'', finge
afhändas, för att, efter derom i vederbörlig ordning gjord framställning
innehafvaren af hemmanet Ullbolsta N:r 1, som begärt att få skattclöåa

d( delai, hvilka tillsamman bilda den possession, hvaröfver Ultuna landt-Utarrenderade
bruksinstitut nu förfogar, utarrenderades redan samma år som egendomen af institutet la''Jenheter
mottogs åtskilliga
land 201/.» kappland,
med en areal af 14
afgäld uplåtne.

Rörande inkomsten af de utarrenderade lägenheterna gifva institutets räkenskaper
vid handen, att under de senare åren för desamma erlagts följande arrendebelopp,
nämligen:

för Damhagen från år 1848 och fortfarande 119,8 kubft spanmål, hälft, råg och hälft, korn;

» Stora Djurgården från 1872 och fortfarande 409,r, kubft spanmål, hälften råg och
hälften korn;

» Lilla Djurgården från år 1865 och fortfarande 220,o kubft spanmål, hälften råg
och hälften korn;

Kungsladugårdens fiskvatten har derjemte från år 1848 till och med år 1875 utarrenderats,
det sistnämnda året mot eu afgift af 78 kronor.

För anskaffande af nödigt antal fasta arbetare vid institutet indelades under år
1848 den aflägsnast belägna åkerjorden till 8 torplägenheter, hvaraf eu under det året
bebygdes; och upläts till bostäder åt de öfrige torparne tills vidare bygnaderna å
de förut under särskilda bruk skötta, nu till hufvudegendomen lagda utgårdarne Bäcklösa,
Hälltorpet och Gälbo.

Öfver torpens dåvarande areal hafva fullständiga upgifter icke kunnat erhållas.

Den till nuvarande torplägenheter- uplåtna jorden innehåller enligt upgift 47,17 tunnland
åker, 46,94 tunnland backar och betesmark, jemte 23,o tunnland fräkenbotten såsom
äng öster om ån, samt brukas af 4 torpare, hvaraf eu i årligt arrende erlägger
240 kronor, och de öfriga trenne under räkenskapsåret 1875-1876 utgjort tillsammans
468 mans- och lika många qvinsdagsverken.

Don af institutet nu under eget bruk skötta delen af egendomen utgör, förutom
tomter, backar, skogsmark och impedimenta, efter erhållne upgifter, grundade på
1875 års kulturkarta, följande areal:

Torp.

Jord under
eget bruk.

		Odlad jord.	Ängsmark.	Betesmark.
vid	Ultuna		61,36 tunnl.,	30 tunnland.
»	Kungsängen		124,-— »
»	Graneberg		3,— »	- ))
»	Lilja Djurgården		30,62 »	- »

Summa 605,89 tunn!., 219,18 tunnl., 30 tunnland.

Rörande användandet af den jord, som af institutet brukats, torde följande förtjena
att omnämnas:

Då Ultima kungsladugård af institutet tillträddes, begagnades hela den öster om
Fyrisån belägna delen af egendomen uteslutande till ängs- och betesmark, hvarjemte
den vester om samma å liggande gamla odaljorden säkerligen uteslutande användts till
sädes11roduktion efter det på orten gängse tvåskiftesbruket. Institutets styrelse ansåg
derför nödvändigt att föranstalta om en plan till jordens brukning, i enlighet med de
vid omloppsbruken följda grundsatser, samt att i sammanhang härmed låta företaga
en ny indelning och omläggning af de genom eu mängd smärre diken sönderdelade
åkerfälten, äfvensom att gå i författning om genomförandet af eu fullständig afdikning,
hvilken senare grundförbättring alltifrån institutets första verksamhetsår och framgent
fortgått.

Beträffande åkerjordens brukningssätt hafva af de hos Ultunastyrelsen förda
protokoll inhemtats följande:

Den gamla odaljordens skiljaktiga beskaffenhet, i det denna består, dels, och till
större delen, af styf lerjord, dels till en mindre del af sandjord, ansågs fordra dess afdelande
till tvenne olika växtföljder, hvarför också, med hänseende härtill, till eu början
bestämdes, att den styfvare jorden skulle brukas för sig och indelas i 7 skiiten,
hvardera innehållande omkring 40 tunnland, med följande omlopp, nämligen:

1. Träde, afsedt att gödslas och besås med råg och hvete,

2. höstsäd med isådd klöfver,

3. klöfver till två skördar,

4. klöfver till fårbete,

5. hvete eller korn,

6. vickerhafre till hö jemte ärter och andra baljlrukter,

7. korn eller blandsäd;

hvarjemte för sandjorden bestämdes följande cirkulation, nämligen:

1. gödslade rotfrukter,

2. korn eller blandsäd efter jordens olika beskaffenhet med isådd hvitklöfver
och passande betesgräs,

3. bete,

4. bete intill midsommartiden, då jorden skulle upplöjas och beredas till

5. råg.

För öfvergång från tvåskiftesbruket till dessa växtföljder uprättades dessutom
en särskild plan.

Som emellertid vid den nu omförmälda lerjordscirkulationens praktiska tillämpning
erfarenheten snart nog g af vid handen, att odling af klöfver, synnerligast då det
beräknades att deraf taga tvänne års skördar, vore mycket osäker, och då det dessutom
visat sig att efter tvåårig klöfvervall hvete icke med full fördel kunde, telja, beslöts
redan år 1850, att det för lerjorden bestämda omloppet skulle i den mån förändras,

att detsamma fördelades i åtta skiften och växtföljden derå på följande sätt anordnas
nämligen:

1. gödsladt träde,

2. råg,

klöfver, afsedd till två skördar,
korn,
träde,
hvete,

vicker, ärter och rotfrukter, samt
vårsäd;

hvithet omlopp bibehållits oförändradt intill år 1861, då med anledning deraf att ettårig
klofvervall visst sig vara å orten högst osäker, styrelsen ansåg sig böra gå i förisittning
om en ytterligare förändring af lerjordscirkulationen, nämligen från åtta- till
mo-ang, på sådant sätt, att ett nytt skifte från den styfvare delen af sandjordscirkulationen
tillädes förstnämnda omloppet, samt att, med för öfrigt oförändrad växtföljd tvåårig
vall af klöfver och timotej skulle tagas mellan råg- och kornsädena.

Kort härefter eller år 1867 undergick detta omlopp åter förändring, i det att
under sistberorda året beslutades, att för framtiden cirkulationen å lerjorden skulle
blifva följande:

1. gödsladt träde,

2. råg,
klöfver,

klöfver och korp,
klöfver, ärter och vicker,
hafre,

träde, till en del besådd med grönfoder, hvarför skulle gödslas, samt
hvete;

uti hvilken cirkulationsplan förändring derefter icke blifvit beslutad.

Samtidigt med det den sist omförmälda cirkulationen å lerjorden infördes, förändrades
också det för sandjorden bestämda omloppet sålunda, att denna del af åkerjorden
skulle brukas efter följande cirkulationsplan, nämligen:

gödslade rotfrukter,

2. hafre,

4. råg.

gödslad spergel m. in. samt träde och

iNäiS°n Vidar! fÖrändring 1 dett£l omIoPlh med undantag deraf att styrelsen år
1872 beslöt att »på försök» utbyta detsamma mot ett femårigt, sålunda åstadkommet,
att jeide skiftet delades i tvänne, och ena hälften insåddes med hvitklöfver, lärer icke

hafva egt rum.

Rörande den öster om Fyrisån till den nuvarande utgården Kungsängen hörande
jorden gifva tillgängliga upgifter vid handen, att densamma, hvars lägst be -

lägna del ofta af nämnda å öfversvämmas, såväl vid kungsladugårdens ofvertagande
af institutet som äfven under en del derefter följande år uteslutande varit använd till
produktion af gräs, hvarjemte omförmäles, att år 1854 odling af den högre belägna
delen af denna ängsmark hade börjats.

Genom påbörjad och fortgående odling, i afsigt att förvandla denna högre belägna
del af kungsängsjorden till åker, hade år 1860 vunnits en åkerareal af omkring
120 tunnland, hvilken brukades utan faststäldt omlopp ända till år 1865, då det beslut
fattades, att, med bibehållande allt framgent af den sankare, närmast i yrisån belägna

mar

•ken till äng, af den öfriga jorden skulle bildas en plattgård, indelad till omlopps -

bruk med 10 skiften, sålunda:

gödsladt träde och rotfrukter,

höstsäd ocli korn,

gräs,

8. hafre,

9. gödsladt träde med grönråg ocli grönvicker, samt

10. höst- och vårsäd.

Den nu omförmälda cirkulationen synes härefter oförändrad hafva tillämpats
''till år 1876, då, enligt upgift, ett förändradt omlopp blifvit infördt för åkerjorden å
Kungsängen, hvilken genom fortsatta odlingar
Detta omlop är:

1. gödsladt träde,

ökats till ungefärligen 245 tunnland.

3. ''

10.

rag,

gräs,

vårsäd,

o-ödslade rotfrukter och fodervicker,

korn.

Dessa för närvarande faststälda omlopp äro afsedda att tillämpas på följande

arealer, nämligen:

vester om Fyrisån:

lerjordscirlmlationen å................................................................................ 261,33 tunnland.

sandjords d:o å.........................................................

48,-

Transport 309,33 tunnland.

öster om Fyrisån:

cirkulationen å Kungsängen innehåller 244,56 »

När härtill lägges utan omlopp brukade

vid Ultima ................................................................................................... O)50

Granebergs utgärd.................................................................. 51,50 »

upkommer en summa af 605,89 tunnland.

De å denna jordareal använda, vid egendomen icke producerade gödningsämnen
hafva ända till år 1865 utgjorts af jemförelsevis obetydliga qvantiteter artificiel gödning.
Sistnämnda år skedde en icke obetydlig tillökning, och användes då 168 centner
benmjöl samt 8 centner svafvelsyrad ammoniak. Sedan denna tid hafva under nedannämnda
år hufvudsakligen följande qvantiteter artificiela gödningsämnen tillförts Ultima
åkerjord, nämligen:

Benmjöl.

1866	78	Centner
1867	128	»
1868	105,13	))
1869	256	»
1870	8.3,30	»
1871	—	»
1872	''-	))
1873	21
1874—1875	105	»
1875—1876	4,70	V)
1876—1877	115,43	»

Superfosfat.	Diverse.
Centner	8	Centner.
- »	15	»
- »	15	»
- »	18,30	»
- »	2,29	»
51,20 »	—	»
O in O	40,28	»
64	43,54	»
124	11,21	»
152	7,90	»
100	42,01	»

Mängden af begagnad kreatursspillning liar varit uteslutande beroende af qvantiteten
användt foder, hvarför redogöres i bifogade bilaga lit. C.

Såsom en på senare tiden företagen förbättring utaf den naturliga ängen må
nämnas, att å större sträckor årligen afskurits och borttagits der befintliga tufbildningar,
samt isåning med gräsfröblandningar företagits, hvarigenom man vunnit icke allenast
en förbättring i ängens afkastning och den fördel, att slåttermaskin kunnat på de
sålunda behandlade delarne begagnas, utan äfven ett material till ökande af gödselförrådet
medelst kompostblandning.

För den afkastning, som af åkerbruket vunnits alltsedan Ultima kungsladugård
af institutet öfvertogs, redogöres i hosföljande bil. lit. B, angifvande det årliga utsädet,
samt, för de senare åren, då sådana uplysningar stått att erhålla, äfven den besådda
arealen och skördeqvantiteterna.

Angående kreatursbesättningen vid institutet föreligga följande upgifter.

Det antal kreatur, som vid slutet af första räkenskapsåret eller den 14 Mars 1849
egdes af institutet, utgjordes af 20 hästar, 33 oxar 14 kor och 436 stycken får.

Komiterades utlåtande ang. Ultuna. 3

Kreaturs besättning.

Hvad först beträffar koladugårdens besättning, så mottog institutet redan under
1847 års höst ett statens stamholländeri, bestående af 20 kor och 2 tjurar af ayrshireras,
hvarför arrende enligt gällande reglemente skulle erläggas. Som detta stamholländeri
således, redan före egendomens tillträdande af institutet, öfvertogs, blef detsamma, efter
träffad öfverenskommelse, mot ersättning af dåvarande arrendatorn utfodradt.

Genom fortsatt pålägg af ungkreatur af dels ren, dels blandad ayrshireras ökades
antalet institutet tillhöriga nötkreatur, så att år 1856, utom stamholländeriet, i medeltal
höllos omkring 28 stycken kor.

År 1857 sänktes sistnämnda antal till hälften derigenom att till stamholländeristyrelsen
försåldes en hjord, bestående af 1 tjur och 20 kor af ayrshireras, hvilken inköptes
i ändamål att öka det vid institutet uppstäda stamholländeriet, ”för att, genom
ytterligare urval, deraf bilda eu stam till ett nytt holländeri för någon annan af rikets
provinser, som ännu deraf var i saknad.” Det om denna hjord den 1 Augusti sistnämda
år afslutade arrendekontraktet bestämmer, att densamma mot öfligt arrende
skulle vid institutet qvarstanna till samma dag 1860.

Vid räkenskapens afsilande sistberörda år funnos vid institutet således, stamholländeriet
tillhöriga, 40 kor och 3 tjurar, hvarjemte institutet egde 11 stycken kor af
ayrshire- och 16 stycken af blandad ras. Då den nu omförmälda, från institutet försålda
hjorden sedermera derifrån förflyttades, sänktes kreatursantalet derefter så, att
under år 1861 medeltalet vid institutet underhållna kor, statens qvarvarande stamholländeri
deri inberäknadt, endast upgick till 52 stycken.

Sedan denna tid har kreatursantalet åter stigit, oaktadt styrelsen synts, till följd
af den tryckande ekonomiska ställningen, någon gång varit nödsakad att, för anskaffande
af medel till betäckande af nödiga utgifter, bortsälja ett icke obetydligt antal af
ladugårdens besättning, såsom exempelvis fallet var under år 1863, då till Södermanlands
läns hushållningssällskap en hjord af 10 kor och 1 tjur af ayrshireras försåldes.

Med anledning af den benägenhet för tuberkelsjuka, som statens stamholländerier
i allmänhet visat, och då, särskilt hvad stamhjorden vid Ultima beträffar, densamma
äfven af ifrågavarande sjukdomen var angripen, beslöts dess uplösning, i följd hvaraf
det om detta stamholländeri afslutade kontrakt å stamhållsstyrelsens sida uppsades till
den 1 Juli 1870, då djnren på auktion försåldes.

Vid det ifrågavarande årets början bestod institutets ladugårbsbesättning af 92
stycken kor, inberäknadt de 20 stamholländerikorna, efter hvilkas borttagande alltså
återstodo 72 stycken, hvartill under det året kommo dels på enskild persons bekostnad
anskaffade 14 djur, dels under året till kor utbildade 18 stycken qvigor, dels 6 stycken
inköpta kor, så att, då härifrån dragas 10 stycken under året utgallrade, summan af vid
det årets slut i institutets ladugård upstälda kor utgjorde 100 stycken.

Under år 1872 ökades det på enskild persons bekostnad upstälda holländeriet
från 14 kor till 30 och 2 tjurar samt utgöres för närvarande af 30 kor och 2 tjurar
jemte 6 qvigor.

Från år 1870 har kreatursantalet på det hela taget ökats, ända till år 1875, då
medeltalet under det bokföringsår, som då slutade, utvisade en siffra af 113 kor, hvaremot
medeltalet under det derpå följande räkenskapsåret endast utgjorde 93 kor, hvilken
minskning upkommit derigenom, att under det året blifvit försåldt ett större antal
kor.

Vid innevarande års bokslutsdag den 30 sistlidne Juni utgjorde hela besättningen
af kor vid Ultima med utgårdar 92 stycken.

Den afkastning, som af ladugårdshushållningen vid institutet lemnats, har under
den tid, da förkärleken för ayrsliireboskapen inom landet var större än för närvarande,
till en icke ringa del erhållits genom försäljning af vid egendomen upfödda afvelsdjur,
hvilka sedan flera år alltid varit utfodrade vid utgården Graneberg under en del
af tiden för deras tillväxt.

Mjölkafkastningen har, såsom af bilagan lit. C. framgår, varit temligen omvexlande,
i det den årliga medelmjölkningen per ko varierar mellan 479,15 kannor under
år 1853 och 750,36 kannor år 1863. Den jemnaste mjölkproduktionen synes hafva egt
runa från och med år 1860 till och med år 1866, då medelmjölkningen vexlar mellan
593,90 kannor och 750,36 kannor, samt för hela perioden öfver hufvud utgör omkring
671,75 kannor.

All den på egendomen producerade mjölken har, med undantag af den del deraf,
som i oförädlad form förbrukats, i institutets mejeri förarbetats till smör och ost.

Rörande såväl antalet äldre djur, som efter medeltalsberäkning vid institutets
koladugårdar årligen hållits, som ock beträffande utfodringen, mjölkafkastningen samt
antalet födda kalfva!'' redogöres i sistnämnda bilaga.

Under en temligen lång tid af institutets tillvaro spelade fårskötseln derstädes i
hushållningen en icke obetydlig rol. Den fårstam, som under första året af institutets
verksamhet derstädes uppstäldes, bestod af 436 stycken af de då mycket förordade
finulliga fåren af elektoralras, hvartill kom dels, enligt år 1848 upprättadt kontrakt,
kronans förut vid egendomen Skälby i Vestmanland förlagda stamschäferi likaledes af
elektoralras, bestående af 119 tackor och 5 gumsar, dels enligt kontrakt, afslutadt under
år 1849, en statens stamhjord af 28 tackor och 3 gumsar af nazerras.

Stark torka under 1849 års sommar och deraf orsakad klen foderskörd föranledde,
att schäferiet samma år måste minskas med 160 djur, dock blef detsamma derefter åter

ökadt, så att hela fårstammen år 1851 upgick till ett antal af 491 stycken.

Vid räkenskapens afslutande den 14 Mars 1853 räknade schäferiet vid Ultima
utom statens stamhjordar 365 stycken djur, hvilket antal likväl till följd af upkommeu
foderbrist måste under samma årets höst så reduceras, att endast 113 stycken, utom
staten tillhöriga 11 springbaggar och 150 tackor, återstodo, hvilket antal dock under de
följande åren åter ökades, så att hela schäferiet år 1857 utgjordes af 356 stycken. Sistnämnda
år afmönstrades kronans stamschäferi af nazerras.

Af do under år 1858 vid styrelsens sammankomster förda protokoll inhemtas,

att styrelsen redan då på anförda skäl ansåg, att schäferi af köttfår med gröfre ull

Binäringar.

vore både mera vinstgifvande och för orten gagneligare, men att derjemte, då upsättandet
af ett nytt schäferi af valda cotswolds-, leicester- eller southdowns-får erfordrade
en icke obetydlig penningesumma, hvartill tillgång icke förefans, styrelsen ansåg
sig vid förhållandet intet kunna åtgöra.

1865 års räkenskap utvisar, att institutets egna schäferi den 14 Mars samma år
bestod af 9 springgumsar, 86 hamlar och 29 tackor af elektoralras förutom 7 springgumsar
och 119 tackor, tillhöriga stamschäferiet, hvilket samma år utbyttes mot ett
schäferi, bestående af 19 southdowns-, 15 southdowns-cotswold-, 3 cotswoldsfår samt 13 får
»af obestämd ras», eller tillsammans 50 djur, deraf 2 gumsar, hvartill under året kommit ytterligare
tvenne tackor, hvilka djur lära varit af så föga framstående beskaffenhet, att, vid
den under påföljande året företagna mönstringen, 22 stycken andra djur måst insättas
i stället för samma antal utmönstrade eller döda.

Sedan styrelsen under år 1873 beslutat, att efter de grunder, som i nådiga brefvet
af den 15 September 1871 rörande förvaltningen af statens stamschäferier finnas
föreskrifna, inlösa det vid Ultuna befintliga stamschäferiet, och sista afbetalningen af
den härför bestämda lösesumman under sistlidna år blifvit erlagd, eger institutet samtliga
de djur, hvaraf dess schäferi numera utgöres, upgående den 30 sistlidne Juni till
ett antal af 6 springbaggar, 127 tackor och 37 hamlar.

De vid institutet underhållna dragare voro vid räkenskapens utslutning innevarande
år 29 hästar och 8 oxar, hvarjemte funnits 2 unghästar.

Såsom binäring vid Ultuna torde kunna anses den, jemlikt institutets stadgar,
redan under år 1848 i derför inrättade verkstäder började tillverkning af nyare och
ändamålsenligt konstruerade verktyg och redskap för landthushållningens behof, hvilka
man genom deras tillhandahållande till jemförelsevis låga pris sökte skaffa eu mera
allmän spridning och ett större användande inom landet.

Då emellertid försäljningarne från dessa verkstäder under de senare åren af deras
tillvaro visade en icke obetydlig förlust, och då, genom tillverkning i större skala af
landtbruksredskap vid landets redskapsfabriker, tillverkningskostnaden derstädes måste
ställa sig billigare, samt således en täfling med dessa fabriker icke vid institutet kunde
ifrågakomma, beslöt styrelsen under år 1864, att arbetet vid institutets verkstäder
skulle för framtiden inskränkas endast till institutets eget behof.

Sedan styrelsen, jemte anmälan om sin afsigt att vid institutet tillvägabringa
fabrikation af rörtegel, att användas vid den återstående omläggningen och underdikningen
af egendomens åkerjord samt att möjligen äfven tillhandahållas ortens jordbrukare, anhållit,
att nådigt tillstånd till idkande af ofvanberörda tillverkning med begagnande
dervid af inköpt ved måtte vinnas, meddelades genom Kongl. brefvet af den 22 April
1853 bemyndigande att å Ultuna egendom tillvägabringa fabrikation af rörtegel, under
vilkor att dertill erforderliga brännmaterial icke finge hemtas från egendomen tillhörig
skog. Med anledning af detta nådiga medgifvande uppfördes vid Ultuna hufvudgärd
under loppet af sistberörda år en tegelugn med dertill hörande lada m. in., hvaruti
sedan dess tillverkning af tegelrör hufvudsakligast för egendomens eget behof bedrifvits.

Vid en framställning af de vigtigaste moment af hushållningen vid Ultuna landt- skuldsättbruksinstitut
synes eu redogörelse för ur räkenskapen och revisionsberättelser utdragna ningen.
upgifter om institutets skuldsättningsbelopp icke böra saknas, hvarför komiterade
också här nedan meddela eu redogörelse för dessa belopp, intill år 1870 för hvart femte

bokslutsår, och sedermera för hvarje år.

År 1849 .................................................... Kronor 34,116,57

1854 ................................................... » 20,809,3 9

» 1859 ................ » 22,511,40

» 1864 ................................................... » 91,536,oi

» 1869 ................................................... >; 107,512,54

» 1870 ........................................... » 105,478,05

° 1871................................................... » 143,065,5 9

» 1872 ................................................... » 119,254,42

» 1873 ......................... » 113,094,18

» 1874 ................................................... >, 116,579,60

» 1875 .................................................. » 49,421,06

» 1876 .................................................. » 44,665,04

För vid institutet verkstälda nybygnader jemte kostnaderna derför redogöres i nämnder
bilagan lit. G.

Af den här förut meddelade skildring af hushållningen vid Ultuna landtbruksin- De af icomistitut
har blifvit tillräckligt ådagalagdt, att institutet allt sedan dess tillkomst oafbrutet^™^"™^
haft att kämpa mot finansiela svårigheter och ofta varit i saknad af medel till bestri -^rörande: ^
dande af nödiga utgifter. Då en sådan finansiel ställning är utaf en ganska betänklig Saknad af menatur
och till och med kan sägas uti sig innebära alla hufvudsakliga brister och olä- ll1} Hodt~
genheter tillsammantagna, så torde den utredning, som komitén har sig ålagd, egent- gifter.
ligen böra omfatta de förhållanden, som föranledt och fortfarande underhållit omnämnde
för institutet, dess styrelse och tjensteman så tryckande ställning.

Om då förhållandena tagas i betraktande i rätt tidsföljd, så finner man, att ursprungliga
orsaken till de finansiela svårigheterna måste sökas uti en mindre fullständig
beräkning öfver nödiga omkostnader för institutets organisation, emottagande af en
större egendom, dess förseende med delvis nya och förändrade bygnader, fullständiga
inventarier o. s. v. Före tillträdet till Ultuna egendom, som skedde den 14 Mars 1848,
hade institutets styrelse att under sju år uppbära 6000 kronor årligen, eller tillsammans
42,000 kronor. Med denna jemförelsevis till behofven obetydliga summa trodde
man sig förmodligen kunna möta den mängd af stora utgifter och omkostnader, som
nödvändigt måste vara förenade med verkställigheten af det vigtiga updrag, som blifvit
styrelsen öfver institutet anförtrodt. Att denna förmodan eller förhoppning icke utföll
efter önskan, visade sig genast inom första året, ithy att redan år 1849 hemställan
måste göras om betäckande af den brist utaf mer än 34,000 kronor, hvarmed omkostnaderna
vid institutets organisation intill den 14 Mars 1849 öfverskjutit de till samma
tid influtna inkomsterna, och hvilken brist styrelsen måst betacka medelst anlitande af

Jordbrukets
I" skötsel.

enskild kredit. Hvad beträffar det årsanslag af 6,000 kronor, som på organisationskomiténs
framställning beviljades, att till institutet utgå äfven efter sedan egendomen
af institutet emottaglig, sa visade sig redan år 1851, att äfven detta anslag var otillräckligt,
och blef det derför från och med år 1852 förhöjdt till dubbla beloppet. Genom
att för knappt beräkna behofven begärdes och erhöllos anslag, som voro otillräckliga,
och sålunda inleddes ifrån början det system af skuldsättning med thy åtföljande
räntebetalningar och omsättningar, som i allmänhet verkar förlamande, och som, hvad
Ultuna beträffar, skulle under hvilka förhållanden som helst i öfrigt hafva försvårat ernåendet
af institutets ekonomiska mål, ett intensift, till hög nettoafkastning uppdrifvet
landtbruk. Huru styrelsen genom otillräckliga inkomster af landtbruket eller genom
alltför blygsamt begärda, någon gång äfven af Regering eller Riksdag afprutade anslag,
tvingats att fullfölja samma skuldsättningsbana och att, trots det år 1874 till skuldernas
betäckande beviljade anslaget af 80,000 kronor, skulden vid 1876 års bokslut efter afdrag
af säkra fordringar ntgjort 27,034 kronor, har äfven i det föregående blifvit visadt.

Man torde kunna antaga, att, då den styrelse, som förut emottog förvaltningen
af Ultuna landtbruksinstitut och jordbruk framstälde så måttliga anspråk på direkta
bidrag från statsverket, densamma förväntade, att någon större del af de utgifter, som
styrelsen icke kunnat förbise eller lemna utan behörigt afseende, skulle komma att bestridas
med öfverskottet utaf egendomens afkastning; men uti denna förmodan, om den
funnits, låg måhända ett misstag. Hvar och en med landtbruksförhållanden något förtrogen
bör nemligen ega kännedom derom, att, om man vill till högre afkastning uppdrifva
ett landtbruk, kan sådant vanligen icke aflöpa utan upoffring af tid och pengar
och icke lyckas utan tillvaron af dessa erforderliga faktorer. Styrelsens beräkningar
rörande närvarande eller kommande afkastning af jordbruket tyckas varit uprättade
under förhoppningar på framtiden, men denna har ock haft sina anspråk, och då dessa
icke alltid blifvit tillgodosedda, hafva förhoppningarna strandat.

Då Ultuna egendom öfverlemnadcs till institutets styrelse, rådde der troligen
det i orten sedan urminnes tider öfiiga brukningssättet, att ängen bar gräs till foder,
och af åkerjorden hälften var sädesbärande och hälften i träde. Ett sådant brukningssätt
kunde, enligt då rådande åsigter om ett rationel! landtbruk, naturligtvis icke fortfarande
få idkas vid eu gård, som man ville och borde inrätta till en mönstergård för
mellersta Sverige. Den gamla odaljorden indelades derför i tvänne omlopp, ett för den
styfvare lerjorden och ett för den mer sandblandade lösare jorden, hvarjemte särskilda
cirkulationer anordnades för hvardera af dessa delar. Men det befans snart, att praktiken
icke godkände de regler, som teorien velat tillämpa, och redan år 1850 ändrades
planen för växtodlingen, med hvilken ytterligare förändringar vidtogos åren 1863 och
1867 och till en del äfven 1870. Förändringar utaf dylik art, då man utbyter ett sjuårigt
omlopp mot åttaårigt, derefter det åttaåriga mot nioårigt och så ytterligare förändrar
det nioåriga till åttaårigt o. s. v., visa ett vacklande, en osäkerhet om det rätta
och i praktiskt hänseende klokaste, som icke kunnat annat än menligt inverka på jordbrukets
regelmessiga gång.

Samtidigt med åkerjordens indelning till tvänne särskilda omloppsbruk beslöts ock
jordens planering, de förut varande små dikenas igenläggande samt jordens fullständiga
afdikning medelst vissa stora öppna afloppsdike!! samt täckta diken deremellan.
Detta arbete, som man afsåg att verkställa under jordens trädesbehandling, har sedermera
efter råd och lägenhet fortgått, men någon fullständig dikningsplan upgjordes
icke, och man är således nu och har länge varit i okunnighet om, huru stora eller
hvilka delar af den gamla odaljorden blifvit fullständigt afdikade. Komiterade hafva
sig också bekant, att vid senare verkstäld planering verkan utaf tidigare lagda täckdiken
någon gång blifvit tillintetgjord genom afloppens tilltäppande, hvarjemte, efter hvad
af åkerfältens synbara tillstånd kan inhemtas, på flera ställen saknas det inflytande på
desamma, som ifrågavarande grundförbättring vanligen brukar medföra.

Ett högst väsentligt inflytande på jordens afkastning har det tillstånd i fysikaliskt
hänseende, hvaruti densamma genom brukning och bearbetning försättes. Då åkerjorden,
såsom fallet är vid Ultima, till stor del består af styf och till viss grad svårbrukad
lera, är det utaf största vigt att åt dess bearbetning egna nödig omsorg, så
rörande sättet huru, som tiden på hvilken bearbetningen verkställes. Erfarenbeten bar
visat, att, om man med någon säkerhet om framgång vill på styf lera odla våra vanliga
sädesväxter, måste jorden, då den besås, vara icke allenast finbrukad i ytan, utan
ock genom föregående plöjning och öfrig bearbetning luckrad till tillräckligt djup, vanligen
antaget till 6 ä 7 tum. På Ultima har man, efter hvad komiterade erfarit, någon
gång åtminstone, följt en annan metod, i det att man sått vårsäd, efter det jorden, utan
att vara plöjd på sommaren eller hösten året förut, blifvit på våren bearbetad till 2 å
3 tums djup, ett system för jordens brukning, som, efter komiterades mening, högst
sällan torde lyckas, och detta aldrig utan en jemt under sädens hela vegetationstid
fortgående, ovanligt gynsam väderlek.

Hvad växtodlingen i öfrigt beträffar, så lärer äfven deruti vara ett och annat att
såsom brist anmärka. Så t. ex. har man efter ett torrt år, då första årets vall visat sig mindre
lofvande, icke försökt att genom förnyad isåning förbättra densamma, utan har man
i den misslyckade klöfverns ställe besått jorden flera år å rad med vårsäd, som vanligen
också misslyckats, och som, i händelse den kunnat gifva en tillfredsställande
äring, skulle tagit i anspråk cn alltför stor del af jordens aldeles icke öfverflödiga
fruktbarhet; det har också händt, åtminstone en gång, nämligen år 1874, att gräsfrö
icke blifvit utsådt i det rågskifte, som enligt kulturplanen skulle med gräsfrö besås
På dylikt sätt befordras icke produktionen.

Uti växtproduktionen spelar ock växternas näringsämnen en betydande rol. Jorden
må vara fullständigt bearbetad, den framalstra!'' dock en ringa skörd, om ej grödan
i jorden finner i tillräcklig mängd de ämnen, som växterna för sin utveckling behöfva.
Äfven derför har å Ultima jorden ej blifvit tillfredsställande sörjdt. Kreatursbesättningen
har i allmänhet varit otillräcklig och gödselproduktionen icke stått i ett mot
den besådda stora arealen svarande förhållande. Om en viss qvantitet foder, här afkastningen
af den gräsbärande Kungsängen, kunnat vara tillräcklig till producerande

af den spillning, hvarmed den öppna jorden vid Ultuna kunde försvarligt gödas, då
hälften endast årligen besåddes, så skulle naturligtvis ett större kraf på jordens alstringsförmåga
uti ett omloppsbruk med åtta gärden och med endast en mindre del i rent
träde &äfven fordra ett betydligt tillskott af gödning, utöfver hvad som förut kunnat bestås.
Meningen hos den, som ordnade detta omloppsbruk, var naturligtvis, att de uti
detsamma afträde foderskördar skulle fylla det ökade behofvet af gödningsämnen, men
om också någon tillökning af foder på denna väg erhållits, så har deremot tillgängen
på foder från naturlig äng undergått minskning genom de uppodlingar, som derstädes
verkstälts. Om än den gödsel, som vid vissa tider producerades af den på Ultuna
gård med foder hufvudsakligen från Kungsängen underhållna kreatursupsättnmg, då
varit tillräcklig att nödtorftligen underhålla växtligheten på egorna vester om ån, så
måste man erkänna, att, sedan Kungsängsjorden blifvit till större delen upodlad, så
att der nu finnas 245 tunnland öppen jord, kan den derstädes underhållna kreatursupsättningen
af vid pass 20 ä 30 djur utom 5 par dragare ingalunda anses tillräcklig till
frambringande af det qvantum spillning, som erfordras för att. ens mycket knapt gödsla
en så stor areal. Jorden på Kungsängen, af naturen mycket bördig, skall således
ganska snart blifva försatt uti ett mindre fruktbart tillstånd, om ej åtgärder vidtagas
för att förse densamma med nödiga växtnäringsämnen, och då denna jord ligger, snart
sagdt, ända invid en stad med ouphörligt. tilltagande folkmängd, borde man samtidigt
med Kungsängens uppodling varit betänkt på att, genom hämtning af gödningsämnen
från staden, förstärka det ringa gödselförråd, som på stället kan produceras. Väl hafva,
på sätt anfördt blifvit, artificiel gödningsämnen, hvaraf hufvudsakligen benmjöl och
superfosfat, under de sist förflutna 11 åren användts till ett i och för sig icke ringa
belopp, motsvarande i medeltal för år vid pass 170 centner på samtliga de under eget
bruk varande egorna; men utan att begagnas tillsammans med en rikligare qväfvehaltig
gödning torde detta, i förhållande till den stora arealen dock alltför ringa qvantum
fosforsyrehaltigt gödningsämne icke kunna antagas hafva utöfvat något synneiligcn
stort inflytande på växtproduktionen.

Man har ofta såsom en hufvudorsak till misslyckade skördar vid Ultuna hört
angifvas klimatiska och meteorologiska förhållanden. För att göra sig förvissad onq
huru härmed sig förhåller, har komitén från meteorologiska byrån anskaffat och bifoga]
här, Bil. Lätt. D., eu jemförande tabell, rörande så väl nederbörd som medeltemperaturen
i Upsala, Stockholm, Westerås och Örebro för vegetationsmånaderna Maj—Oktober
under de senare åren. Af denna tabell inhemtas, att trakten vid Upsala icke kan
anses underkastad andra olägenheter uti ifrågavarande hänseende, än de, som äro gemensamma
för största delen af mellersta Sverige.

Rörande den större eller mindre fruktbarheten hos jorden vid Ultuna hafva korniterade
också velat förvissa sig på vetenskaplig väg. Ehuru en kemisk undersökning
af jordens halt utaf växtnäringsämnen icke ensam kan lemna en säker måttstock på dess
* fruktbarhet, har man dock af kännedom om deras närvaro i olika proportioner och
olika qvantiteter en vägledning för bedömande deraf. Komitén har derför genom en

af sina ledamöter föranstaltat om uptagande på CJituna åkerfält, så väl öster som vester
om ån, af 6 stycken jordprof, hvilka, fördelade hvartdera i tvänne delar, hafva på begäran
benäget blifvit kemiskt undersökta utaf föreståndarne för Landtbruksakademiens
och XJltuna försöksstationer; och bifogas såsom bilagor Lit. E. och F. nämnda båda
herrar kemisters öfver ifrågavarande undersökningar afgifna intyg. Man finner deraf,
att, ehuru Ultunajorden, i synnerhet den vester om ån, icke kan sägas vara särdeles
rik på växtnäringsämnen, är den dock ej så utblottad derpå, att den kan hänföras till
mindre fruktbara jordmåner; men en jordmån, som icke är ovanligt rik, måste, för att
vidmakthållas vid och ej nedgå i bördighet, flitigt och idkeligen gödslas. Den af komiterade
ofvan anmärkta brist uti jordens gödsling torde just af dessa kemiska analyser
kunna anses tillräckligt bestyrkt.

På jordens bruttoproduktion inverkar ock i väsentlig mån befintligheten utaf en
vid alla tillfällen tillräcklig arbetsstyrka samt ett klokt och ändamålsenligt användande
af densamma. Hvad beträffar antalet dragare, hvaraf för skötsel utaf vid pass 600
tunnland åker och 200 tunnland äng samt dermed i sammanhang stående arbeten finnas
12 par hästar och 4 par oxar, så är detta antal redan nu väl knappt och blir alldeles
otillräckligt, om vissa förändringar i hushållningen, som komiterade här nedan föreslå,
komma att vidtagas. Hvad angår arbetspersonalen, så tyckes densamma i allmänhet
motsvara behofvet och kan naturligtvis, i händelse en rikligare skörd skulle göra nödvändigt
att under bergningstiden förfoga öfver större arbetsstyrka, förstärkas genom
legning.

Då förutom de kontanta statsanslagen och elevutgifterna nettoinkomsten utaf gårdens
jordbruk varit och är den egentliga tillgång, institutets styrelse kan disponera,
och då denna sistnämda tillgång hufvudsakligen är beroende utaf bruttobeloppet af
de skördar, som på egendomens jord kunnat vinnas, torde det vara uplysande i afseende
å odlingens och produktionens ståndpunkt på olika tider att på ett ställe finna
sammanförda skördebeloppcn för samtliga de år, som Ultuna gård varit till institutet anslagen,
och detta på ett sätt, som gör det möjligt att anställa jemförelse åren emellan.
Komiterade hafva för detta ändamål, såsom redan förut blifvit nämndt, låtit uprätta
skördetabeller för dessa samtliga år. Se Bil. Lit. B. Då skördebeloppen utaf de odlade
växtslagen äro underkastade vexlingar, så att det ena året produceras mer af det
ena, det andra året mer af ett annat, och då i följd deraf någon jemförelse åren emellan
rörande hela skördens större eller mindre belopp ej kan med noggranhet verkställas,
med mindre man begagnar en för alla åren gemensam mätare, hvartill endast penningen
kan användas, sä hafva komiterade låtit till dessa tabeller foga penningekolumner,
uti hvilka för hvarje år hela skördens värde uptages enligt beräkning efter pris, som
för alla åren äro desamma för samma produkter. Dessa pris äro medeltal af de under
alla de år tabellerna omfatta i räkenskaperna antagna. Medelst siffran i penningekolumnen
kan man således med hvarandra jemföra skördarnas bruttobelopp under de
olika åren.

Komiterades utlåtande ang. Ultima.

Man ser af dessa tabeller, att, oberäknadt utgården Graneberg, hvars skörd
särskilt bokförts, och hvars produktion under senare tid tyckes hafva minskats, under
de första 16 åren 1848—1863, då skörden från Ultuna och Kungsängen i räkenskaperna
sammanfördes, pågick en jemn, dock ej betydlig tillökning i skördens belopp från i
medeltal 21,050 kronor under de åtta första åren till 26,660 kronor i medeltal under
de åtta senare; att efter Kungsängens upodling en ytterligare stegring egt rum, så att
under de 13 åren 1864—1876 medeltalet för de 6 första af dessa år varit 29,850 och
för de 7 senare 34,670 kronor. Om man med tillfredsställelse erfar denna icke obetydliga
tillökning uti bruttoafkastningen utaf det hela, är det på samma gång nedslående,
att det endast är afkastningen af den upodlade ängen, som så betydligt stigit med ända
till 50%, och att denna således ensamt bidragit till förenämnda ökning, under det att
afkastningen å Ultunajorden samtidigt minskats, så att, då medelafkastningen under 6
åren 1864—1869 utgjorde 17,810, belöpte den sig under åren 1870—1876 till endast

16,000 kronor. Det är fruktbarheten hos den nya upbrutna jorden, som får ersätta
bristen hos den gamla åkern, på hvilken, efter hvad som synes, kräfves både ett omsorgsfullare
bruk och en starkare gödning. Detta är så mycket mera nödvändigt, som
det just är en stark produktion på den gamla åkern, som kan gifva ett anslående
exempel för dem, som för egen undervisning vilja taga del af jordbruket på Ultuna,
ty hvar och en vet, att det i allmänhet icke är förenadt med någon svårighet att genom
tillgodogörande af den fruktbarhet, som sedan sekler samlats uti en aldrig förut
upbruten äng, bereda sig lönande afkastning, men att det fordras en större grad af
omtanke och ansträngning att utaf en hårdbrukad gammal åker vinna en riklig äring.
Produkternas De produkter, som vid ett jordbruk inhöstas, måste ock, så vida tillfredsstäl anvandande.

jan(je ;npomst- afgeS) på ett ändamålsenligt och vinstgifvande sätt användas. Emot det
sätt, hvarpå man i detta afseende vid Ultuna gått tillväga, torde ett och annat vara
att anmärka. En stor del af den gröda, som på de till Ultuna hörande särskilda tvänne
gårdarne producerats, har utgjorts utaf hö och annat kreatursfoder. Att detta ej borde
eller kunde få försäljas var naturligt; man måste således realisera detsamma genom
de på gården underhållna kreatur. Dessa hafva vanligtvis varit till antalet otillräckliga
för att kunna väl tillgodogöra det stråfoder, som i allmänhet funnits att tillgå, hvartill
kommer, att man under hela tiden af institutets tillvaro hållit får, flera eller färre,
vanligtvis några hundra stycken, hvilka, som man vet, under senare tider sämre än
något annat slag af husdjur kunnat återgälda kostnaden för foder och skötsel. Följden
har blifvit, att en stor del af grödan realiserats till ett pris vida under dess verkliga
värde. Det mindre tjenliga sätt, hvarpå koladugården vid Ultuna blifvit utfodrad, kan
man bedöma deraf, att ännu under de fem senare åren, då antalet kor varit större än
under många af de längre sedan förflutna, foderqvantiteten per djur och dag under
stallfodringstiden i medeltal varit 22 <{* hö och 2,8 ''tt gröpe eller annat kraftfoder, en
proportion mellan stråfoder och kraftfoder, hvarigenom det förra otvifvelaktigt blir till
mycket lågt pris tillgodogjordt. Sättet att, såsom understundom händt, begagna betet

genom mjölkboskapen, då ungkreaturen samtidigt födas på stall, torde icke heller kunna
godkännas.

Genom inrättande på Ultima af en Statens mejeriskola har man vidare de facto Mejeriskolan.
minskat den inkomst, som utaf ladugårdshushållningen skulle kunna vinnas. I nära
granskap till en folkrik stad, der mycket mjölk förtäres, lönar det sig bäst att sälja mjölken
i oförädlad form, och då den vid Ultima producerade mjölken, efter hvad man
påstår, med lätthet skulle kunna afsättas dels uti Upsala stad, dels till det helt nära
belägna hospitalet till ett pris, som med flera öre per kanna skulle öfverskjuta det,
hvartill densamma kan genom mejeriet realiseras, så inses, att äfven härigenom en förlust
af ett eller annat tusental kronor årligen uppstår.

Att falla något tillförlitligt omdöme, huru vida detaljerna uti institutets ekono- Bränsle
miska förvaltning äro ordnade med klok beräkning på tillfredsställande af endast Verk- åtgången.
liga behof utan öfverdrift eller något slags slöseri, är en svår upgift, möjlig att lösa
först efter ett längre vistande på stället och ett noga iakttagande af alla inverkande
omständigheter. Komiterade sakna anledning att härvid framhålla någon annan brist
än den, som tyckes vidlåda tillställningen för fyllande af bränslebehofvet. På ett ställe,
der många hushåll äro boende, der alla skola förses med bränsle och detta lenmas dem
icke till viss qvantitet, utan efter hvars och ens behof, blir vanligen behofvet stort och
åtgången större än nödigt är. Då vidare till bränsle uteslutande begagnas ett så dyrt
material, som ved på en skoglös ort, blir följden, som ock visat sig, synnerligast under
de senare åren, att utgiften för bränsle stigit till högst betydliga belopp.

En naturlig följd af den betryckta penningeställning, hvarunder hushållningen Byynaders
vid Ultima alltid bedrifvits, har ock varit, att man icke kunnat egna tillbörlig up- underhåll.
märksamhet åt underhåll utaf såväl äldre som nyare bygnader, hvilka i allmänhet tarfva
större eller mindre reparationer.

En olägenhet, som ibland andra torde böra afhjelpas, är den sammanblandning,samma,Mana
utaf läroanstaltens och landtegendomens ekonomi, som hittills egt rum. De anslag i ningen af
kontanta penningar, som från statsverket till institutet utgå, äro naturligtvis i förstao^instimlts
rummet afsedda till lärares aflöning och andra utgifter för undervisningens uppehål- ekonomi.
lande. Dessa medel förvaltas emellertid gemensamt med andra, som från landtbruket
inflyta, och användas i likhet med dessa senare till alla slags förefallande utgifter.

Detta torde icke vara med god ordning förenligt, om man ock ej beliöfver befara, att
någon gång en tillfällig brist i den gemensamma kassan skulle kunna föranleda oförmåga
att i rätter tid utbetala aflöningar eller verkställa andra lika angelägna betalningar
för läroverkets räkning.

Bland andra olägenheter, som härmed ega nära sammanhang, är, att man af
räkenskaperna icke kan erhålla full visshet om beloppet af den kostnad, som läroverket
för sitt uppehållande kraft, och följaktligen icke heller om den inkomst, som
Ultuna landtbruk verkligen lenmat. Dels förekomma nämligen åtskilliga utgiftsposter,
som anses gemensamma för landtbruket och läroverket och som fördelas godtyckligt
med en viss andel på dem hvardera, dels tyckes det som landtbruket måst göra up -

Förvaltningens
organisation.

offringar till förmon för en del af läroanstalten, nämligen mejeriskolan, eller för beredande
af lägre pris å kosthåll för elever och lärlingar. I allmänhet torde fördelar
hafva tillskyndats läroverket på landtegendomens bekostnad.

Otillräckliga statsanslag och eu mindre lyckad hushållning hafva, enligt hvad
ofvan yttrats, gemensamt bidragit till den brydsamma ekonomiska ställning, hvaruti
Ultima landtbruksinstitut nära nog ouphörligt sig befunnit. Då emellertid en orsak
äfven måste finnas, hvarför, under en tid af allmänt framåtskridande i landtbrukets alla
grenar, landthushållningen vid Ultima icke kunnat hålla jemna steg med landtbruket
i allmänhet och på snart 30 år, oaktadt stora omkostnader, icke kunnat upbringas till livad
den borde vara, en hushållning, den der företrädesvis lemnade god inkomst, så torde komité
icke böra underlåta att till vederbörligt betraktande framhålla, att enligt dess mening
hufvudsaklig a orsaken till denna brist ligger uti en felaktig organisation utaf förvaltningen.
Ultuna landtbruksinstituts angelägenheter, såväl de, som röra läroverket, som
de rörande ekonomien, handhafvas och vårdas af en utaf Kongl. Maj:t utnämnd styrelse,
bestående, utom föreståndaren, af eu Ordförande och fyra ledamöter. Mot tillvaron
och nödvändigheten af en sådan dirigerande och kontrollerande myndighet har
komitén ingenting att anmärka, tvärtom maste enligt komiterades åsigt en sådan myndighet
finnas; men, att en styrelse, som samlas vid institutet en gång i qvartalet, icke
kan eller bör utöfva något direkt inflytande på hushållningens ledning torde vara uppenbart,
utan är det derför styrelsens närmaste man, föreståndaren, som i denna sin egenskap
skall tänka på allt och utföra allt, och som således måste vidkännas drygaste
delen af ansvaret. Enligt den lör föreståndaren utfärdade instruktion skall han, hvad
först beträffar hans chefskap för läroanstalten, med upmärksamhet följa såväl den
teoretiska som praktiska undervisningens gång samt lärares och lärjungars ömsesidiga
förhållanden; tillse, att god ordning iakttages, utan att lärarnes nödiga sjelfverksamhet
hämmas; leda såväl den teoretiska som praktiska undervisningen vid institutet samt
bestrida det lärarekall, som styrelsen kan åt honom updraga; vaka öfver att institutets
vetenskapliga och andra samlingar vårdas och vidmakthållas samt att noggranna
inventarieförteckningar öfver desamma upprättas och städse äro att tillgå; vara ordförande
i lärarekollegiet samt efter dess hörande afgifva plan för undervisningen och
förslag till instruktioner och ordningsstadgar vid institutet; för styrelsen redogöra för
institutets verksamhet emellan styrelsens sammankomster samt aflemna förslag till årsberättelsen,
inhemta Ordförandens föreskrifter i händelse tjenstledighet eller tillåtelse
att vistas utom institutet af lärare eller lärjungar begäres på längre tid än 8 dagai,
samt i tur med öfriga lärare deltaga i elevernas spisning. Såsom egendomsförvaltare
åligger det honom: att med upmärksamhet följa åkerbrukets och boskapsskötselns jemte
andra hushållsgrenars bedrifvande: efter af styrelsen gillad plan förordna om försöksfälts
ändamålsenliga inrättande och begagnande; underställa styrelsen plan för hushållningen
med institutets fastighet; i rättegångsärenden och kommunala angelägenheter
föra institutets talan samt bevaka dess rätt och bästa; vara styrelsen ansvarig för egendomens
ändamålsenliga förvaltning och vård; antaga och förafskeda tjenare och andra

underhafvande samt öfver dem utöfva husbondemyndighet. I sin dubbla egenskap af
Chef för läroanstalten och egendomsförvaltare har han dessutom följande skyldigheter:
att pröfva anmälda erforderliga utbetalningar och derå meddela anordning, samt granska
och med sitt godkännande förse det sistförfluten årets slutredogörelse öfver egendomens
och institutets inkomster och utgifter; tillse, att helsovården vid institutet med
omsorg handhafves; vid styrelsens sammanträden föredraga alla ärenden, Indika han
ej är jäfvig att handlägga; till verkställighet befordra styrelsens beslut samt efter föregången
pröfning vid styrelsens sammanträden aflemna af kamereraren uprättadt förslag
öfver utgifter och inkomster under följande qvartal.

Komiterade hysa allvarliga tvifvel, huruvida en tjensteman, som har till åliggande
att sköta och som försöker att egna sin tid åt så många och olikartade updrag, kan
med nödig uppmärksamhet och tankeskärpa sköta något enda af dem. Antingen syslar
han i alla dessa riktningar lamt och medelmåttigt, eller ock egnar han sig företrädesvis
åt någon gren af sina många bestyr och försummar då det öfriga. Undantag kunna
finnas, men säkert är, att det torde vara mycket svårt, om ej omöjligt, att påträffa den
mångsidighet, omdömesförmåga och ihärdighet, som fordras för att väl fylla den
ifrågavarande föreståndareplatsen.

För att väl förvalta ett jordbruk med en areal såsom Ultunas af vid pass 800
tunnland, hvilket dertill bör så till yttre företeelser som till de i böckerna synliga resultaten
vara en föresyn för andra jordbruk i ett helt land, fordras det en ovanlig hög
grad af duglighet, nit och ihärdighet. Att finna en person, villig och skicklig härtill,
är ej lätt, äfven om han befrias från de göromål, som med läroanstalten hafva gemenskap.
Ä andra sidan tarfvar det också sin man att sköta de göromål, som tillhöra
Chefen för en stor läroanstalt med många både lärare och elever, ett chefskap, som
äfven betingar månget ekonomiskt bestyr i och för elevernes och till någon del äfven
lärarnes förseende med husrum och föda på stället. I spetsen för läroverket bör stå
en vetenskapsman, som både genom sina kunskaper och genom sina öfriga personliga
egenskaper ingifver en obestridd aktning och odeladt förtroende hos lärare och lärjungar,
och som genom sin verksamhet inom vetenskapernas område förvärfvat ett namn,
värdigt Chefen för en stor undervisningsanstalt. Om man ock förr hyste mindre anspråk
på framstående vetenskaplig bildning hos den, som, jemte ledningen af en stor
landtegendom, hade till upgift att förestå en läroanstalt för landtbrukets blifvande idkare,
så ställer sig förhållandet något annorlunda nu, då äfven landtbrukaren finner sig
vara allt mer och mer i behof af den ledning, som endast vetenskapen kan lemna.
Men en vetenskapsman, hvilken jemte sitt lärarekall väl skulle fylla platsen som läroverkets
Chef, kan ej förordnas till institutets föreståndare, om han ej, jemte sina i öfrigt
framstående egenskaper, äfven är en erfaren jordbrukare. Med alla de små och stora
ekonomiska bestyr, som äro oskiljaktiga från ett landtbruk, vill och kan emellertid en
vetenskapsman sällan sysselsätta sig; hans forskningar och tankar ligga ej inom det
området, han kan ej tillräckligt betänka de befallningar, han i detta afseende meddelar,
och hvilkas utförande han måste öfverlemna åt sin underordnade, hvilken kanske, just

genom ett noggrant iakttagande af gifna föreskrifter, förbereder mindre goda följder.
Om åter en skicklig agronom sättes på denna plats, skulle kanske hans duglighet i
sitt fack visa öfverraskande resultat, om han finge vända sin uppmärksamhet endast åt
det ekonomiska, men han måste dela sin verksamhet och äfven sätta sig in i förhållanden,
som mera tillhöra vetenskapsmannen, och följden blir en halfhet på båda hållen,
medelmåttig undervisning och ett landtbruk, som ofta torde, om ej misslyckas, dock
gifva berättigad anledning till hvarjehanda anmärkningar och klander.

Trettio års erfarenhet torde hafva visat, att komiterade riktigt bedömt, då de
uttala den åsigt, att, trots alla bemödanden hos de aktningsvärda personer, som beklädt
föreståndareplatsen, en stor del af de brister, som vidlåda hushållningen vid Ultima,
härleda sig ifrån det ursprungliga felet att hos föreståndarens person sammanföra alla
de åligganden, som böra tillhöra en Rektor vid läroverket och en Intendent vid landtbruket.

Komiténs för- Under öfverlägning om de åtgöranden, som böra vidtagas för att afhjelpa de

slag rörande: här ofvan omnämnda Ultima ekonomi vidlådande brister, hafva komiterade bland annat
äfven tagit i betraktande, huruvida det icke skulle vara ändamålsenligt att, med
bibehållande af läroverket till sin organisation hufvudsakligen orubbadt, till enskild perlandtegendo-
son på arrende uplåta egendomens jordbruk. Det har icke undgått komiterades up“Uaia”-märksamhet,
att genom eu sådan åtgärd säkerhet skulle vinnas om ernående af en påP
räknad inkomst för statsverket, och en utarrendering skulle af det skäl kunna anses

såsom det fördelaktigaste sätt att draga nytta af denna egendom, för så vidt statsinkomster
vore det hufvudsakliga ändamål, som med jordbruket vid landets äldsta landtbruksinstitut
''finge afses.

Jordbruket på den egendom, der institutet är förlagdt, måste anses såsom ett
nödvändigt åskådningsmateriel vid undervisning i landtbruk, det måste ock bedrifvas
på en större areal, då institutets hufvudupgift är att utbilda dugliga jordbrukare och
egendomsförvaltare. Dess förvaltning bör vara en föresyn, såväl uti allt, som rörer hushållningens
ordnande och vextodlingens resultat, som ock i hvarjehanda annat, som
afser höjandet af landtlifvets behag och smakens förädlande. Hos en arrendator finner
man icke alltid de för ofvan antydda ändamåls upnående erforderliga egenskaper, och
man bör ej underkasta sig de svårigheter, som kunna härflyta från en oordentlig och
vårdslös förvaltning, ej äfventyra tvister om rättigheter och skyldigheter, som svårligen
kunna undvikas under sådana förhållanden som vid Ultima, der beröringspunkterna
mellan arrendatorn å ena samt institutets föreståndare och styrelsen å den andra sidan
nödvändigt måste blifva ganska mångfaldiga.

Det kan anmärkas, icke utan skäl, att utaf en arrendator, som sporras af egna
intresset att utaf egendomen uttaga den största möjliga rena behållning, bör man förvänta
en med omtanka och drift skött hushållning, som väl kan tjena såsom föresyn

för institutets elever, men det kan också hända, att arrendatorn, saknande nödigt förlag
och icke utrustad med den ordnande förmåga, som kräfves för bedrifvande af en
monsterhushållnmg, måste ställa hushållningen på besparing, godtgörande genom minskade
utgifter åtminstone en del af den genom en sådan ekonomi minskade bruttoafkastningen.
En sådan hushållning kan aldrig blifva mönstergill.

Yäl kan man skrifva ett arrendekontrakt så strängt, att arrendatorn ställes i fullkomligt
beroende utaf styrelsens bedömande, huruvida han nöjaktigt npfyller kontraktsvilkoren
eller icke; men en person med den sjelfständighet, utan hvilken duglighet sällan
finnes, ingår icke på sådana vilkor, och, om en skicklig arrendator verkligen skulle
anmäla sig, så sker det för de i öfrigt goda vilkoren, det låga arrendet eller andra
rent pekuniära fördelar, som kunna uppväga olägenheterna utaf ett altför strängt beroende
af styrelsens personliga tycke. Staten måste således upoffra en del inkomst för
att godtgöra arrendatorn för den fara, han underkastar sig genom ett mot honom altför
strängt kontrakt.

Komiterade hafva ej velat lemna oberördt detta sätt att förvalta Ultuna egendoms
jord, helst de motse, att förslag derom från annat håll möjligen komme att framställas, ocli
komiterade hafva derför aktat nödigt att uttala den mening, hvartill de efter noggrann
Pröfning kommit, nämligen att de för sin del afstyrka egendomens uplåtande på arrende,
och det så mycket hellre, som de hysa den förmodan, att det ej är omöjligt för
en nitisk styrelse att finna en förvaltare, som, om han befrias från de med chefskapet
för hela läroverket förenade omsorger och åligganden, skall kunna genom en klokt bednfven
hushållning på samma gång gifva läroverket en föresyn utaf ett verkligen rationelt
landtbruk, som han åt staten bereder en ökad inkomst. Komiterade föreslå således,
att Ultuna landtegendom äfven hädanefter för statens räkning förvaltas. Detta
förslag gäller dock icke de delar af egendomen, som ligga aflägse och genom andra
egendomars mellanliggande egor äro skilda från hufvudgården, hvilka, med undantag
af utgärd en Graneberg böra hädanefter som hittills vara uplåtna på arrende.

Uti det föregående hafva komiterade uttalat den åsigt, att det högre läroverket Föreståndareoch
landtbruket vid Ultuna icke böra båda stå under samma persons ledning. De före- ^^deinin3*™
slå i öfverensstämmelse med denna åsigt, att nuvarande föreståndarebefattningen må °
indragas, och de åligganden, som enligt gällande reglemente tillhöra denna befattning,
fördelas på tvänne personer, af hvilka den ena, under benämning Rektor, är Chef för
det högre läroverket, och den andre, som benämnes Intendent, förvaltar landtegendomen
och är föreståndare för den lägre landtbruksskolan. Denna skola måste nämligen
vara med jordbruket i oskiljaktigt samband, helst lärlingarne påräknas såsom arbetare
dervid, hvadan de måste stå under den persons befäl, som skall handhafva hushållningen
vid egendomen.

Intendenten måste befrias från all annan undervisningsskyldighet än uti jord- Intendentens
brukslära för lärlingarne, men han bör, då tiden sådant medgifver, lemna uplysningar mMandenoch
förklaringar åt eleverne vid det högre läroverket, hvilka på fältet söka följa jordbrukets
gång, hvarjemte han alltid skall åt den utaf lärlingarne, som tjenstgör såsom

rättare, äfvensom för de öfriga vid lämpliga tillfällen, redogöra för skälen till de oe~
fallningar rörande jordbruksarbeten, som han meddelat.

Egendomens jordbruk och all dermed förenad eller deraf beroende hushållning
skötes och handhafves af Intendenten enligt plan, som af honom upgöres och som af
styrelsen blifvit godkänd. Afvikelser från kulturplanen eller från andra i sammanhang
dermed lemnade föreskrifter, skola alltid vid styrelsens nästa sammanträde jemte skälen
dertill angifvas uti en vid hvarje ordinarie styrelsesammanträde afgifven kort, men motiverad
berättelse om hushållningen vid egendomen, verkställa arbeten, beloppet af inkomster
och utgifter, skördeutsigter och resultat m. m., som dels kan vara nödigt för
styrelsen att känna och dels kan af vederbörande lärare vid institutet begagnas såsom
uplysande och förklarande det, som under den närmast förflutna tiden uti egendomens
förvaltning blifvit tillgjordt. Emellan styrelsens sammankomster bör Intendenten icke
vara förbunden att af någon emottaga föreskrifter i ämnen, som röra hushållningen vid
egendomen.

Uti alla sådana frågor, som röra egendomens förvaltning, jordens bruk, skördarnes
användande, ladugårds- och mjölkhushållningen, prestationer till läroverket och
dess personal, kommunala frågor m. fl. sådana, som stå i närmare eller fjermare förhållande
till egendomens förvaltning, bör Intendenten ega säte och stämma uti styrelsen
i likhet med hvarje annan styrelseledamot, dock ej i sådana frågor, som röra honom
personligen, uti hvilkas afgörande han icke må deltaga.

Intendenten bör hafva egen bostad, skild från de hus, som egentligen tillhöra
det högre läroverket, bör i aflöning åtnjuta ett belopp, som i penmngevärde fullt motsvarar
den aflöning, som tillkommer Rektor för läroverket, med hvilken han i allo äi
lika stäld och inför styrelse;! eger lika vitsord. Då det ej kan undvikas, att åtskilliga
beröringspunkter komma att finnas mellan de båda på stället befintliga cheferne, höra,
så vidt ske kan, alla förhållanden dem emellan af styrelsen på förhand noga bestämmas.
Sådana beröringspunkter äro exempelvis uphandling utaf samt tillhandahållande
i tjenlig form och på tjenligt ställe af bränsle för elever och lärare samt för mathållningsentreprenören,
den möjligen nödig befunna rättigheten för de på stället boende
lärare och andra att utur egendomens förråd utbekomma vissa slag af landtmannaprodukter,
tiderna, då sådana uttag må ske, samt de vilkor, som derför böra bestämmas,
och de pris, hvarefter varorna skola uttagarne debiteras; sådana personers verksamhet,
som äro anstälde vid Ultuna med skyldighet att bestrida flera olika tjenstebefattningar
m. m.

tantieme åt Skulle styrelsen finna lämpligt, att Intendenten såsom förvaltare, af Ultuna egen Intendenten.

jom gen0m utsigt till personlig fördel upmuntras till större ansträngning för vinnande
af det afsedda målet, eu möjligast största rena behållna afkastning af egendomen, så
torde bästa medlet dertill vara utfästande af en tantieme, som kommer honom till godo.
Komiterade förbise visserligen icke, att en bestämmelse i detta afseende kan, om. ej nödig
försigtighet iakttages vid upgörande af grunderna derför, medföra stora svårigheter
i tillämpningen, men de anse den för en så kraftig sporre till upmärksamhet, flit och

noggranhet i alla delar af'' ekonomien, att de derför icke tveka tillstyrka, att upgörelse
derom må ske emellan styrelsen och den blifvande Intendenten. Hufvuddragen uti en
sådan upgörelse anse sig komiterade också böra anföra, sådana som de tänkt sig desamma.

Det är icke komiterades mening att en tantiéme skall beräknas på egendomens
hela behållna afkastning och icke heller att en inkomst i denna form skall afses för
fyllande af de lönevikor, som för Intendenten bestämmas. Han måste med säkerhet
kunna påräkna en viss gifven årlig inkomst för eget och sin familjs upehälle, och han
kan således icke låta detta vara beroende utaf den större eller mindre framgång, som
kan komma att kröna hans bemödanden. Komiterade veta nämligen mer än väl, att, om
ock, för vinnande af goda resultat utaf eu landthushållning, drift och duglighet hos förvaltaren
äro nödvändiga oeftergifliga vilkor, så äro de dock ej de enda, som bestämma
det mer eller mindre lyckliga utfallet af ansträngningarna hos en landtbrukare. Väderleken
och flera för menniskor oberäknelige tilldragelser utöfva dervid ett mäktigt
inflytande. Dessutom kan ej rimligtvis en beräkning af tantiéme ske för hvarje år, dels
medför upgörelsen derom altför mycket besvär, för att man skulle årligen vilja underkasta
sig detsamma, dels blefve Intendentens årsinkomster derigenom antagligen altför
mycket varierande.

Den tantiéme, som komiterade förorda, bör utgå på en gång efter en tidrymd
af vissa bestämda år, förslagsvis 5, icke såsom ett lönetillskott, emedan dess erhållande
är ovisst, utan såsom en belöning för de bemödanden, som lyckats, att åt egendomsegaren,
här staten, bereda en inkomst, som öfverstiger den, hvilken staten af samma
egendom påräknat. Det är således det under 5 på hvarandra följande år upkomna
öfverskott af inkomst som komiterade vilja fördela, och fördelningen anse de böra ske
med hälften till hvardera. •

Vid hvarje femårsperiods början bestämmes, huru stor den behållna inkomst
bör vara, som under samma period årligen skall komma statsverket till godo från Ultima
landtegendom; vidare synas och beskrifvas alla till hushållningen hörande boningshus
samt andra bygnader och anläggningar, hvilka vid första upgörelsen böra, så vidt
möjligt, vara försatta i fullgodt stånd, hvarjemte alla gårdens inventarier af kreatur,
redskap och behållningar i förråden, utom det af animalisk gödsel, förtecknas och i penningvärde
enligt befintliga räkenskaper upskattas. Vid femårsperiodens slut sker ny
syn och inventarievärderiug, hvarefter bestämmes storleken utaf det inkomstöfverskott,
hvarå Intendenten eger åtnjuta tantiéme med 50 procent. Om Intendenten af ett eller
annat skäl frånträder sin befattning före femårsperiodens slut, eger icke någon beräkning
af tantiéme rum; men skulle han under en sådan period med döden afgå, åtnjuter
sterbhuset, vid beräkning af den för samma period belöpande tantiéme, skälig andel
deruti. Vid inkomstberäkningen för bestämmande af storleken utaf Intendentens tantiéme
iakttages följande: Såsom inkomst räknas: l:o kontanta penningar, som influtit
från egendomen och blifvit stälda till styrelsens disposition; 2:o varor och tjenstbarheter,
som blifvit lemnade till eller utgjorda för institutet och dess tjensteman; 3:o det värde,

Komiterades utlåtande ang. Ultima. &

vissa befattningars
indragning.

anställande «
en trädgårdsmästare.

hvarmed befintliga inventariet af redskap, kreatur och behållningar i förråden, oberäknad
behållningen af animalisk gödsel, öfverskjuter värdet å samma inventarium vid femårsperiodens
början; samt 4:o kostnaden för sådana nybygnader, planteringar och andra
anläggningar, som styrelsen möjligen beslutat, och som utan något särskildt tillskott
blifvit under samma period vid egendomen utförda. Hvad beträffar inventarietillökning
och i viss mån äfven nybygnader och anläggningar, så i akt tages, att värdet deraf anses
såsom en kapitaltillökning, hvarå under nästa femårsperiod ränta å 5 proc. skall
beräknas; vidare, att samtliga till gården hörande bygnader skola i fullgodt skick underhållas,
och att för brist häruti afdrages från inkomsten en emot den i penningevärde
beräknade bristen i underhåll svarande summa, äfvensom att en minskning i inventarievärdet
också föranleder motsvarande afdrag å den beräknade inkomsten. Uti beräkningen
af inkomst ingå icke de förbättringar å jorden eller tillökning af det uti densamma
nedlagda rörelsekapital af arbete, gödning och utsäde, som under femårsperioden
egt rum, emedan dylika förbättringar äro altför svåra att kontrollera och hufvudsakligen
emedan det är eu utaf egenskaperna hos och kännetecknen på ett mönstergilt
landtbruk, sådant det vid Ultuna måste förutsättas, att det i dess odlade jord alltid befintliga
rörelsekapital skall vara i jemn om ock ej hastig ökning, hvarjemte förbättringar,
hvartill kunna hänföras afdikning och upodling, böra återgälda kostnaderna derför
inom en tid af fem år. Skulle deremot af bokslutet för sista året i femårsperioden
framgå det oväntade resultat, att det i jorden liggande kapital af arbete, gödning och
utsäde är mindre än vid periodens början, då bör så stort belopp, som svarar emot
minskningens värde, från den beräknade inkomsten afdragas. Vid värdering af boskap,
får och svin bör den lefvande vigten tjena till norm och priset på viss vigt, t. ex. en
centner, vara lika vid periodens början och slut.

I sammanhang med ofvan angifna förslag rörande egendomens framtida förvaltning
torde böra anmärkas, att, om detta förslag autages och eu Intendent anställes,
kunna så väl Inspektörens som Bokhållarens befattningar indragas. Inspektorsbefattningen
uppehälles nämligen af Intendenten, och såsom närmaste ledare af förefallande
arbeten har han anstäld en befallningsman, rättare eller fördräng vid hvartdera af de
tvenne gårdsbruken, Ultuna, Kungsängen och Graneberg. Den undervisning i det mekaniska
af jordbruksarbetet, som lärlingarne böra erhålla, kan meddelas af befallningsmannen
på hufvudgården, hvilken naturligtvis bör vara en person, som antingen på Ultuna
eller vid någon annan lägre landtbruksskola inhemtat fullt tillfredsställande färdighet
uti skötseln af alla vid framstående landtbruk använda jordbruksredskap. Hvad
bokhållaren beträffar, så torde de göromål, som tillhöra hans tjenstebefattning och som
afse skötsel utaf förråden vid egendomen samt primäranteckningar för gårdens af kamereraren
förda räkenskaper, lämpligast böra anförtros åt en af Intendenten antagen, antingen
hos honom anstäld elev eller af egendomen såsom hvarje annan tjenare aflönad person.

Vid Ultuna får deremot icke saknas en skicklig trädgårdsmästare. Bland de
anspråk, som nutidens civilisation ställer på innehafvaren af en störte landtegendom,
är, att han icke försummar den prydlighet och trefnad, som medelst en i parkstil verk -

stäld trädplantering kan för jemförelsevis ringa kostnad erhållas, att omgifningarna
kring boningshusen alltid hållas städade och att en köks- och fruktträdgård måste anläggas
och underhållas. Om denna regel gäller för hvarje större egendom, så är den
så mycket mer tillämplig på Ultima, såsom varande just en sådan gård, den der skall vara
ett mönster för andra, och hvarest unga landtbrukare utbildas för att utgå till skötande
af både stora och små landtbruk, på hvilka man kan vänta, att de skola tillämpa,
bland andra, äfven de vackra föredömen, som i detta hänseende blifvit dem lemnade
vid läroanstalten. Härtill kommer, att, enligt gällande reglemente, undervisning skall
meddelas i trädgårdsskötsel, hvilket åter icke är möjligt, med mindre man har en trädgård
och en i sitt yrke skicklig person, som sköter densamma och verkställer trädplanteringar
in. m. Trädgårdsmästaren bör antagas af Intendenten och aflönas hufvudsakligen
från gården, men åtnjuter tillika såsom lärare i trädgårdsskötsel ett lönebidrag
från lägre landtbruksskolan.

Man anmärker troligen, att, då komiterade föreslagit, att egendomen skall skötas undervisning
af en Intendent utan egentligt åliggande att meddela undervisning åt det högre läro-''
verkets elever och tillika förordat indragande af nuvarande inspektorsbelattningen,
hafva de förbisett ordnandet af den undervisning uti landtbrukets praktik, som enligt
gällande reglemente bör eleverne meddelas. Komiterade anse sig derför böra redogöra
för, huru enligt deras upfattning denna del af de för en landtbrukare nödiga kunskaper
numera böra förvärfvas.

Vid den tid, då landtbruksskolor och institut först inrättades, var ännu kännedomen
om de nu ganska vanliga landtbruksredskap och sättet för deras användande ganska
ringa, åkerfältens afdikning, på sätt man nu erkänner såsom det fullkomligaste och
bästa, var också ganska litet kändt och ännu mindre användt. Det praktiska i landtbruket
ansågs då med rätta bestå just i kännedom uti dessa ämnen, hvaruti elever vid
instituten således borde erhålla nödig undervisning. Numera har, tack vare de många
i riket inrättade landtbruksläroverken, kunskap i detta hänseende blifvit så spridd, att
man bör fordra, det hvar och en, som söker inträde vid institutet, redan har sig bekant
detta, som man fordom ansåg sig böra upptaga bland läroämnen. Benämningen landtbrukets
praktik har också genom tidsförhållandena numera fått en helt annan betydelse
och betraktas från en helt annan synpunkt. Man fordrar numera icke såsom hufvudsak,
att landtbruksförvaltaren skall sjelf vara mästare uti att sköta plogen, eller att
han skall sjelf lägga hand vid arbetet, då ett fält skall afdikas, ty i dessa stycken
finnes vanligen tillräcklig färdighet hos hans underordnade. Anspråken på praktisk
duglighet äro nu helt andra, och begreppet derom är mera vidgadt. Man afser dermed
egentligen förmågan att ordna och leda det hela uti ett landtbruk, så att genom uppmärksammande
af alla både gynsamma och ogynsamma förhållanden, de förras begagnande
och de senares undanrödjande genom arbetsstyrkans ledning, produkternas kloka och
mest vinstgifvande användande m. m., den högsta rena behållning utaf landtbruket må
erhållas, under det att jordens produktionsförmåga samtidigt icke nedsättes, utan tvärtom
starkes. Detta är numera praktik, och denna kan svårligen förvärfvas genom det slags

praktiska undervisning, som hittills meddelats; den måste sjelfförvärfvas genom aktgifvande
uti detalj under en längre tid på skötseln utaf väl ordnade landtbruk och till
icke ringa del genom egen sjelfständig verksamhet.

Det blir Intendentens sak att försätta Ultuna landtbruk i det skick, att det till
alla sina delar är mönstergilt, och, om detta lyckas, så skola eleverne genom noga aktgifvande
derpå, genom samtal och uti tvifvelaktiga fall genom upplysningar, meddelade
af Intendenten, vinna en ojemförligt större praktisk duglighet, än som under nuvarande
förhållanden kunnat inhemtas.

Komiterade anse det icke vara af nöden att afgifva förslag till afhjelpande af de
brister och olägenheter vid sjelfva jordbruket å Ultuna, som de ofvan anmärkt, öfvertygade
som de äro, att, om en dertill passande person blir såsom Intendent satt till förvaltare
af detta jordbruk, skall han sjelf snart inse, hvilka åtgärder böra vidtagas för
jordens fullkomligare aidikning. ändamålsenliga brukning och besåning samt ymnigare
uträttande o/gödning genom begagnande af de utvägar, som dertill erbjuda sig. En åtgärd, som
harta- kan anses stå med jordbruket i något sammanhang, fastän utan direkt inflytande på
dess afkastning, vilja dock komiterade påpeka, nämligen anskaffande, då sådant lämpligen
kan ske, utaf en fullständig och tillförlitlig karta öfver Ultuna egendom med de
egor, som för närvarande rätteligen tillhöra densamma. Förhållandet är nämligen, att
det väl finnes en karta, upprättad år 1816 jemte beskrifning, utaf hvilken komiterade
på begäran erhållit ett offlcielt utdrag från Kongl General-Landtmäterikontoret, uti
hvilket egorna till Ultuna med underlydande uppgifvas till en areal af 1528 tunnland
6V2 kappland, men att komiterade äfvenledes från Generalstabens topografiska afdelning
erhållit ett utdrag ur beskrifningen till rikets ekonomiska karteverk, hvaruti ego•
vidden till samma egendom uptages till öfver 1600 tunnland. Huru dessa olikheter
skola förklaras, kunna komiterade väl icke med bestämdhet upgifva, men förmoda, att de
till någon del åtminstone härleda sig dels ifrån egobyten, som verkstälts efter år 1816, dels
från möjligen skedda invallningar uti de på egorna befintliga tvänne mindre sjöar, Stora
och Lilla Föret. Äfven deruti bör Ultuna egendom föregå med godt exempel, att den
skaffar sig en fullständig karta.

ökadt antal Det vid Ultuna nu befintliga antal dragare är otillräckligt och blir det ännu mer,

ägare. om <jejs gö(}seihemtning från Upsala kommer att ega rum, dels mjölk sändas till daglig
försäljning. Komiterade hafva anstalt beräkning öfver det för gårdsbruket och dermed
i samband stående arbeten nödigt ansedda antal dragare, hvaraf framgår, att, inberäknade
dem, som hållas i reserv för möjligen tillfälligt otjenstbara hästar eller oxar, bör
antalet dragare vara 23 par, och då under vissa tider af året endast ett mindre antal
dragare kan nyttigt användas,'' men ändock måste underhållas, då oxar kosta vida mindre
i föda och skötsel, när de ej strängt arbeta, och dessutom vissa arbeten utföras
lika bra, om ej bättre, med oxar än med hästar, torde det vara skäl, att en del af i
fråga varande 23 par utgöras af oxar. Såsom grund för beräkningen af kostnaden för
anskaffande af felande dragare antaga komiterade, att dessa böra bestå af 16 par hästar
och 7 par oxar. För närvarande finnas, oberäknadt 4 stycken hästar för institutets

räkning, 25 stycken hästar och 8 oxar, hvadan ett antal af'' 7 hästar och 6 oxar ytterligare
böra anskaffas. Det är också antaget, att ibland arbetshästarne skola finnas några
fölston, så att gårdsbruket kan medelst egen afvel rekrytera stallet med i medeltal
tvänne unghästar om året.

På en egendom, hvars areal till den ojemförligt största delen består af slät, till minskning af
en del äfven lågländ åker- och ängsjord, der höglända betesmarker finnas endast uti farens antalringa
utsträckning, är det under nu varande förhållanden icke förenligt med god hushållning
att underhålla en större mängd får, hvilka under vintern förtära foder, som
på mera vinstgifvande sätt kan användas såsom föda åt mjölkboskap och under våren
och sommaren icke kunna betas på för dem tjenlig mark. Men då en mindre fårhjord
torde vara nödvändig såsom undervisningsmaterial, föreslå komiterade, att, i mån som
koladugården kan ökas, fårhjorden, för närvarande bestående af 170 stycken, må till
ett ringare antal nedsättas.

Deremot måste mjölkboskapen ökas. Enligt kalkyl rörande den produktion, som ökning of anmed
god skötsel och stark gödning kan åstadkommas, samt efter beräkning af behöfligt
och tillgängligt foder, hvaribland all producerad hafre, hafva komiterade antagit, att
på Ultuna med underlydande gårdar kunna, utom nödiga dragare, ungboskap och föl
för insättande i de utmönstrade djurens ställe, födas 150 stycken kor och tjurar. Enligt
upgift af räkenskapsföraren funnos den 30 Juni detta år institutet tillhöriga 62
stycken kor, 23 stycken qvigor, 12 påläggskalfvar och 13 spädkalfvar. Om man antager,
att utaf dessa nu befintliga 48 stycken påläggsdjur inom nästföljande tvänne år
20 erfordras till fyllande af platser efter dem bland de 62 korna, som under tiden utmönstras,
och att kornas antal kan under nämnda tid af egen afvel ökas med de öfriga
28, och att således efter nämnda tids förlopp kreatursupsättningen i koladugården kan
utgöra 90, återstår dock en brist af 60 djur, tjurar och kor, hvilka enligt komiterades
mening böra inköpas i mån som en ökad produktion af kraftfoder och halm kan medgifva
uppställandet af djur till beräknadt antal; och då anskaffande af boskapsdjur från
främmande länder väl alltid är förenadt med större kostnad och äfventyr än inköp inom
landet, så anse sig komiterade böra förorda, att de boskapsdjur, som skola anskaffas,
efter sorgfälligt urval tagas bland sådana, som inom Sverige äro upfödda.

Komiterade hafva förut antydt, att Ultuna hushållning årligen förlorar en icke mejeriskolans
obetydlig summa genom befintligheten derstädes af mejeriskolan, hvilken, för att ej uPho,andesjelf
drabbas af en allt för stor brist i sitt kredit, måste erhålla mjölken till ett pris,
understigande med några öre per kanna det pris, hvartill mjölken i oförädlad form antagligen
skulle kunna afsättas. Förlusten, åbragt genom mejeriskolan, skulle naturligtvis
blifva ändå större, om, såsom komiterade hoppas, ett större antal välfödda djur
komma att producera åtminstone 50% mera mjölk än för närvarande. I betraktande
häraf, och då möjligheten att erhålla undervisning i mejeriskötsel på egendomar, som
genom läge äro anvisade på uteslutande användande i mejeriet af all den mjölk, de
producera, numera icke är förenad med någon svårighet, tveka komiterade icke att
förorda upphörande af nämnda skola, utan att dermed afse någon förändring uti me -

jeriets befintlighet. Hur väl man än må organisera en mjölkhushållning, beräknad på
daglig försäljning, hvilket hushållssätt förutsätter en något så när lika qvantitet mjölk
vid alla tider på året, kan man dock icke undvika, att af flera samverkande orsaker
mjölkmängden den ena tiden blir större än på en annan. Det inträffar också, att mjölkkonsumtionen
på afsättningsstället är olika under skilda delar af året. Följden häraf
är, att en del mjölk, som öfverskjuter det qvantum, som för dagen kan säljas, vid vissa
tider måste användas i mejeriet. Detta måste således bibehållas, och det så mycket
hellre, som vid en landtbruksläroanstalt det bör ingå uti undervisningen att jemte de
lärdomar rörande smör- och ostberedning, som på lärosalen erhållas, äfven få se dem
praktiskt tillämpas uti ett väl ordnadt mejeri. En skicklig mejeriförestånderska kan
således icke heller undvaras, och fastän hennes göromål hufvudsakligen kommer att
bestå uti att från ladugården emottaga och till försäljning genom antagna mjölkbud
expediera den mjölk, som kan oförädlad afyttras, skall hon ock gagna vid undervisning
under de tider af året, då ett öfverskott af mjölk påkallar dess användande till vanliga
mejeriprodukter. Mejeriskolan har för närvarande ett årligt statsanslag af 3,000 kronor,
som torde komma att indragas, om skolan uphör.
lygnademas Afhjelpande af nu befintliga brister i bygnadernas underhåll anse komiterade

'' sttande.ål vara nödvftncligt dels för hushållningens regelbundna gång, dels för uppehållande af
institutets anseende; och hafva komiterade för utrönande af kostnaden för så väl i stånd
sättande af och någon förändring uti befintliga bygnader, som ock för upförande af
några mindre hus, som hushållningen hädanefter kan kräfva, låtit anställa syn och värdering,
vid hvilken, i närvaro af tvänne af komiténs ledamöter och enligt af komitén
lemnad instruktion, en van syneförrättare, biträdd af bygmästare och värderingsman,
upgjort kostnadsförslag till nödiga reparationer, förändringar och nybygnader. Enligt
syneinstrumentet, som bifogas, upgå samtlige kostnaderna härför till en summa af
39,785 kronor 40 öre, hvaraf 7,166 kronor 15 öre för reparationer å hus, som uteslutande
tillhöra det högre landtbruksläroverket.

anskaffande Utöfver här förtecknade kostnader för i stånd sättande af läroverkets och landt a{ntmdmtm

e8endomen® bygnader, erfordras ytterligare medel för beredande af bostad åt Intendenten.
Komiterade hafva redan uttalat den åsigt, att denne tjensteman bör hafva egen
bostad, och de skulle i anledning deraf icke underlåtit att utaf syneförrättaren begära
kostnadsförslag på uppförande af ett hus för detta ändamål, om ej utsigt vore, att en
sådan bostad torde kunna erhållas för bättre pris än det, hvartill en passande nybygnad
skulle uppgå. Förhållandet är nämligen, att på Ultima finnes i närheten af ekonomibygnaderna
på för ändamålet lämplig plats en enskild person tillhörig bygnad, uti
hvilken eu del rum för närvarande förhyras till bostad åt en af institutets tjensteman.
Komiterade hafva sig bekant, att egaren icke lärer vara obenägen att till ett skäligt
pris sälja ifrågavavarande boningshus, hvilket i dagligt tal på stället benämnes »Fjellstugan».
För inköp af detsamma, dess reparerande, målning in- och utvändigt samt
förseende med felande uthus torde erfordras en summa af 4000 kronor. Att denna

summa är betydligt mindre än den, som skulle erfordras för uppförande af ett nytt,
lika stort och lika ändamålsenligt hus, tror sig komiterade kunna vitsorda.

Ytterligare ett tillägg uti bygnadskostnaden måste komiterade förorda, för så flyttning af
vidt deras förslag om lägre landtbruksskolans skiljande från det högre läroverket och lärlin9^’jgdess
förläggande under Intendenten såsom föreståndare gillas. Det är nämligen utaf
stor vigt, att skolans lärlingar hafva sin bostad nära intill Intendentens boning; att de
icke bo alltför afsides från ekonomibygnaderna; vidare, att deras bostad är så belägen,
att de icke komma i alltför mycken och alltför tät beröring med eleverne vid högre läroverket.
Lärlingarnes nuvarande bostad har beklagligen alla dessa olägenheter, och komiterade
anse derför dess flyttning till mera lämplig plats vara af behofvet påkallad, hvartill
är så mycket större skäl, som denna bygnad i alla händelser måste undergå en betydligare
reparation, beräknad till en kostnad af 3556 kronor, hvilken kostnad genom flyttningen
skulle ökas med endast 2809 kronor enligt bilagda intyg af syneförrättaren. Komiterade
anse sig äfvenledes böra anmärka, ehuru ej tillhörande deras egentliga updrag,
att den under N:o 18 i syneinstrumentet omnämnda s. k. laboratoriebygnaden är
ett gammalt hus, vid tiden för institutets ordnande inköpt och flyttadt från Flottsund
samt då apteradt till bostad för lärlingarne och enligt uppgift för sitt nuvarande ändamål
otjenligt.

Jemte det att administrationen öfver Ultuna gårds jordbruk och öfriga ekonomi bokföring ms
skiljes från chefskapet för det högre landtbruksläroverket, böra ock räkenskaperna så anordnande.
särskiljas, att läroverkets inkomster och utgifter, statsanslaget, elevafgifter, lärares aflöning
in. m., som dit kan hänföras, bokföras uti de för ändamålet upplagda räkenskaper,
samt att egendomens jordbruk och hushållning bokföras för sig såsom ett fullständigt
landtbruksbokhålleri. I sammanhang dermed är det nödigt, att styrelsen på
förhand bestämmer, hvilka af de på Ultuna befintliga bygnader tillhöra och skola
underhållas af läroverket, hvilka tillhöra den lägre landtbruksskolan och landthushållningen,
samt slutligen, om förhållandet sådant krafvel-, hvilka bygnader böra anses såsom
gemensamma för både det högre läroverket och landtbruksskolan. Uti den bank, med
hvilken styrelsen inleder penningaffärer, böra äfvenledes Ultuna landtbruk med landtbruksskolan
samt högre läroverket hafva hvar sin särskilda räkning med assigneringsrätt
för cheferne hvar och en på sin respektive räkning. Kamereraren, som enligt
komiterades åsigt bör befrias från allt bestyr med och ansvar för förråden, kan efter
afl sannolikhet väl medhinna att sköta sitt lärarekall uti bokhålleri samt kassörs- och
bokförarebefattningarne för både läroverk och landtbruk.

Anskaffandet och fördelandet af bränslebehofvet vid Ultuna torde böra ordnas anskaffandet
på följande sätt: Intendenten anskaffar och uphandlar detsamma i form af ved, kol eller “/ bränsle.
koks enligt styrelsens föreskrift. Den del deraf, som afses för elevbygnaden med uti
densamma varande bostäder, lärosalar och samlingsrum, inlägges uti särskildt förvaringsrum,
hvartill de under samma bygnad varande stora och rymliga källare lämpligen
kunna begagnas. Lärlingarne, som åtnjuta kost i form af vissa till dem utgående matvaror
och penningar och som derför hafva eget hushåll, böra erhålla eu viss tillökning *

förändring aj
vissa delar aj
institutets
stadgar.

egendomens

beräknade

afkastning.

i penningebeloppet, motsvarande värdet af det qvantum bränsle, som för dem kan anses
behörigt till matlagning och uppvärmande af bostadsrum, läro- och matsalar. Det
erforderliga bränslet få så väl lärlingar som alla andra på Ultuna egendoms område
boende personer köpa från befintliga förråd samt få till sig hemfördt, allt till pris,
som utaf styrelsen vid dess qvartalssammanträden bestämmes. Om bränslebehofvet på
detta sätt tilldelas dem, som förut egt att bekomma bränsle efter behof utan betalning,
måste naturligtvis tillägg ske till alla dessas aflöning, motsvarande ungefärliga värdet
af det för deras innehafvande bostadslokaler erforderliga qvantum brännmaterial. Lika- v

ledes måste vid hvarje bostadslägenhet upföras en bod för intagning af ved, kol eller
koks, hvartill kostnaderna blifvit beräknade och i syneinstrumentet intagna.

Komiterade anse sig böra fästa upmärksamhcten derå, att, om här ofvan omordnande
af förvaltning och skötsel utaf Ultuna landtegendom och högre landtbruksläroverk
vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall och de för föreslagets bringande till
verkställighet nödiga medel af riksdagen beviljas, måste vissa §§ af det för Ultuna landtbruksinstitut
gällande nådiga reglemente omarbetas och förändras i öfverensstämmelse
med de stadgar, som komma att antagas.

Det är i allmänhet en mycket vansklig sak att på förhand angifva beloppet af den
afkastning, som en landtegendom kan och bör lemna, ty framgången utaf en landthushållning
är beroende af den persons förmåga, som leder egendomens förvaltning, och
dennes bemödanden kunna åter hämmas eller gynnas af väderlek och andra förhållan- *

den, vidriga eller lyckliga, men i båda fallen oberäkneliga och af menskliga tillgöranden
oberoende. Då emellertid, hvad Ultuna beträffar, staten redan gjort betydliga upoffringar
på denna landtegendom och der varande landtbruksläroverk, då det ytterligare
nu kräfves icke obetydliga belopp för att bringa så det ena som det andra i ett, enligt
komiterades tanke, mer ändamålsenligt skick, och då komiterade dessutom framstält
förslås1 om att tilldela egendomens förvaltare en viss andel utaf det öfverskott, hvarmed
egendomens afkastning öfverstiger den inkomst, som utaf densamma skäligen kan påräknas,
hvilket åter förutsätter, att denna påräknade inkomst skall vara på förhand beräknad
och bestämd, så förefinnas flera skal, hvarför komiterade anse sig manade att,
till det afseende sådant kan förtjena, antyda de grunder, efter hvilka en beräkning af
Ultuna egendoms afkastning bör ske samt det ungefärliga belopp, hvartill den sannolikt
bör upgå.

En landtegendom i mellersta delen af riket, hvars jordmån ingenstädes är dålig,
men till eu del mycket bördig, som har sina fält fördelade i stora regelbundne och lätt
bearbetade figurer, der fullständig afdikning är utförd på en stor del af åkerjorden, 4

som är belägen nära en god afsättningsort, nära jern vägsstation och intill vattenfarled,
som dertill har alla erforderliga bygnader i fullgodt skick, en sådan egendom kan skäligen
upskattas till att gifva en ren behållen inkomst af 20 kronor per tunnland, åker
och äng. Då dessa egoslag vid Ultuna, för så vidt de äro under eget bruk, utgöra i

rundt tal 800 tunnland, bör afkastningen deraf beräknas till ... ....................... 16,000: —

Transport 16,000: —

Den utmark, som tillhör hufyudgården, anse komiterade icke vara af
det värde eller betydenhet, att någon nämnvärd afkastning af densamma kan
förväntas.

De till Ultima lydande, till främmande personer mot penningearrende
eller dagsverkskyldighet uplåtna lägenheterna Stora och Lilla Djurgården,

Damhagen, 4 torp och fisket gifva en inkomst, som under senaste år upgått
i medeltal till vid pass 2,500-kronor och uptages således till sagda belopp... 2,500: —

Värdet utaf det inventarium af kreatur, åker och körredskap, behållningar
i förråden m. m., som egendomens skötsel krafvel'' och som kan anses
såsom i hushållningen nedlagdt rörelsekapital, bör utaf egendomen förräntas
efter fem för hundradet. Detta rörelsekapital, som naturligtvis till storleken
årligen varierar, kan således ej nu till siffran noga upgifvas, men torde, sedan
det genom inköp af felande dragare och andra djur m. m. blifvit fullt
kompletteradt, och sedan ifrån värdet af det befintliga afdragits sådana effekter,
som, ehuru bokförda såsom gårdsinventarium, snarare böra anses tillhöra
läroverkets samlingar, kunna komma att vid skeende inventering till en
möjligen blifvande Intendent upskattas i rundt tal till 70,000 kronor. Fem
j. procent derå utgör................................................................................................ 3,500: —

Summa kronor 22,000: —

Förestående summa, 22,000 kronor, är således enligt komiterades beräkning ungefärligen
det inkomstbelopp, hvarför den blifvande Intendenten skall redovisa, innan
han må beräkna sig till godo den här ofvan föreslagna tantiéme på öfverskottet, hvarförutan
bygnader och inventarier skola underhållas i fullgodt och fullständigt skick.

Då, på sätt komiterade här nedan föreslå, det högre läroverkets vid Ultuna omkostnader
icke böra till större eller mindre del bestridas medelst tillskott från egendomen,
och då alla de prestationer i arbete eller varor, som från landtegendomen komma
läroverket, dess lärare eller tjenstepersonal till godo, skola med kontanta penningar eller
anvisning derå godtgöras, så följer deraf, att hela den staten tillgodokommande delen
af landtbruksegendomens afkastning bör efter hvarje räkenskapsår och efter vederbörligen
verkstäld revision till statskontoret insändas.

Slutligen anse sig komiterade böra dels angifva, huru enligt deras förmenande erforderliga
i de till läroverken vid Ultuna erforderliga årliga anslag böra beräknas och utgå, dels"''%a an!:la''J på

ett ställe sammanföra de föreslagna summor, som för en gång kräfvas till iståndsättande
och förändrande af läroverkens och gårdsbrukets bygnader samt till inventariets
kompletterande m, in.

Vid statens läroverk gäller i allmänhet den regel, att undervisningen är fri, men
att lärjungarne i öfrigt sjelfva bekosta alla sina förnödenheter. Samma regel torde äfven
böra tillämpas vid de läroverk, som här äro i fråga. Lärarnes aflöning, underhåll
af lärosalar och till en viss grad äfven undervisningsmaterial bekostas af staten, men

Komiterades utletande ang. Ultuna. 6

anslaget till
försöksstationen.

till landtbruksskolan.

öfriga nödiga omkostnader för föda, bostad, uppassning m. m. böra af lärjungarne godtgöras.
Lärlingarnc vid landtbruksskolan betala enligt häfdvunnen praxis vid landtbruksskolorna
alt detta genom sitt arbete och eleverne skola ersätta föda, uppassning
in. m. med de årsafgifter, som af dem erläggas. Dessa afgifter böra derför vara så afpassade,
att de väl förslå till de utgifter, som med dem skola bestridas. Men om också
elevafgifterna räcka rundligen till betäckande af de betalandes egna kostnader, så kan
man dock icke begära, att med dem derjemte skola bestridas kostnaderna för de frielever,
som vid den högre läroanstalten skola underhållas; För dem torde staten böra
efter samma beräkning som för öfriga elever deltaga uti kostnadsbeloppet.

Aflöningen till ordinarie lärare, som för närvarande i allmänhet utgör 1950 kronor
jemte bostad och fri ved, bör enligt komiterades mening höjas åtminstone till likhet
med lektorslöner vid elementarläroverken, eller 2,500 kronor, Oberäknad! ersättning
för ved. Den utaf lärarne, som förordnas till Rektor vid läroverket, torde derutöfver
höra erhålla lika mycket. Rektors aflöning blir då 5,000 kronor, hvilken summa dock
icke fullt motsvarar hvad som för närvarande bestås föreståndaren för institutet, som
utöfver nämnda belopp äfven har fri ved och föda för ett par hästar. Alla ordinarie
lärare erhålla fri bostad på Ultima. Huruvida jemväl något ålderstillägg framdeles bör
tilldelas institutets lärare, är en fråga, hvilken jemte åtskilliga andra rörande det högre
läroverket icke står i det omedelbara sammanhang med det komiterade nådigst gifna
updrag, att de anse sig derom böra afgifva ytrande.

Till Ultuna försöksstation torde hädanefter böra utgå samma anslag som hittills,

eller........................................................................................................................... 4,500 kr.

Kostnaderna för läroverken upföras förslagsvis sålunda:

A) Den lägre landtbruksskolan:

Intendenten, hvars aflöning bör vara lika med Rektors, eller 5,000 kronor,
åtnjuter utaf landtegendomen, såsom förvaltare af densamma, 3,000 kronor.

Återstoden kommer honom till godo såsom skolans föreståndare med 2,000: —

Vissa af de ordinarie lärarne vid det högre läroverket få styrelsens
updrag att undervisa i landtbruksskolan, hvarför till dem

såsom arvode fördelas .......................................................................... 1,000: —

Kamererare^ som tillika är kassör och lärare, bör åtnjuta
samma aflöning som ordinarie lärare, eller 2,500 kronor. Denna summa
utgår på det sätt, att landtegendomen godtgör 1,000 kronor för
hans befattning såsom bokförare och kassör vid densamma; högre
läroverket godtgör honom äfven 1,000 kronor för hans tjenstemannaverksamhet
såsom kassör, bokförare och lärare, hvarjemte
han såsom lärare i bokhålleri vid landtbruksskolan utaf dess medel
må upbära ...................................................................................... 500: —

Befallningsmannen vid Ultuna, som jemte denna sin befattning
skall undervisa lärlingarne i skötsel af åkerbruksredskap, såning

Transport 3,500: — 4,500: —

in. m., äfvensom trädgårdsmästaren, som är lärare i sitt yrke, aflönas
väl hufvudsakligen af landtegendomen, men åtnjuta såsom lärare
eu del af lönen från skolan med tillsammans.......................... 500:_ 4 qqq._

Den summa, som utgår till Ultima landtbruksskola, blir då
lika med anslaget till hvarje af de öfriga lägre landtbruksskolorna
i riket.

B.) Det högre landtbruksläroverket:

Oberäknade inspektören och kamereraren äro vid Ultuna
landtbruksinstitut för närvarande anstälde 6 ordinarie lärare, som
alla äro vid Ultuna boende. Ibland dessa äro dock inräknade professorn
och assistenten vid försöksstationen. Med någon förändring
i lärokursernas fördelning, hvarom komiterade icke hafva att yttra
sig, torde antalet ordinarie lärare kunna inskränkas till 5, hvilka

åtnjuta i aflöning å 2,500 kronor till hvardera ................................. 12,500: —

Rektor erhåller i denna sin egenskap utöfver lärarelönen ... 2,500: —

Till aflöning af extra lärare, hvaribland assistenten vid laboratorium,
ställes till styrelsens disposition....................................... 2,250: —

Kamererarens aflöning såsom lärare i bokföring och läroanstaltens
kassör och bokförare ......................................................... 1,000: —

Mejerskan, som hufvudsakligen aflönas utaf egendomen, biträder
vid undervisning i smör- och ostberedning, samt erhåller

derför ...................................................................................................... 250: —

För fyra frielever utgår till läroverket samma afgift, som
antagligen måste erläggas utaf betalande elever, nämligen 750 kronor
af hvarje ...................................................................................... 3,000: — 21,500: —

Summa ordinarie årsanslag till försöksstationen samt högre

läroverket och landtbruksskolan ........................... 30,000:_

Styrelsen bör ega att, om den så lämpligt finner, tilldela hvardera af de ordinarie
lärarne en mindre jordrymd för odling af köksväxter.

Samtliga årliga utgifter i öfrigt till det högre läroverket böra kunna bestridas
med afgifter utaf eleverne, om dessas antal hädanefter, såsom i allmänhet under senare
t åren, kommer att utgöra 45 ä 50, och om afgiften höjes till 750 kronor för hvarje om

året, hvilket komiterade för sin del tillstyrka.

Men då oförutsedda förhållanden kunna inträffa, hvaribland hufvudsakligen ett
minskadt antal elever, då af ett eller annat skäl de nödvändiga utgifterna kunna komma
att höjas eller de påräknade inkomsterna relatift till behofven minskas, och då en förhöjning
af ofvan artagna årsafgift icke torde vara rådlig eller genast efter behofvets
inträffande verkställbar, måste till styrelsens disposition finnas ett förslagsanslag, hvars
storlek icke kan på förhand beräknas.

Till det högre
landtbruksläroverket.

anslag för en De anslag för eu gång-, Indika af komiterade förordas att utgå under loppet af

9an3'' tvänne år med hälften under hvartdera, äro:

Till inköp af dragare, 7 hästar ä 750 .................................... 5,250: —

6 oxar å 375 ................... 2,250: — 7,500: —

Till inköp af kor, 60 st. å 200 ................................................ 12,000:

afgår för får, som kunna säljas till......................................... 2,000: — 10,000: —

Till inköp och reparerande af den s. k. Fjellstugan till bostad
åt Intendenten samt upförande af uthus till densamma........... 4,000: —

Flyttning af lärlingebygnaden jemte källarens ombygnad .. 2,800: —
Reparations- och bygnadskostnad i öfrigt utgör enligt syneinstrumentet
39,785,40, men uptages i rundt tal till.......................... 39,800: — 46,600: —

Såsom bidrag till afbetalande af institutets skulder, hvilka,
enligt hvad förut är nämndt, den 30 sistlidne Juni, efter afdrag af
fordringar, upgingo till 27,034 kronor, anse sig komiterade endast
böra hemställa om anslag till godtgörande af den skuld till Kongl.

Maj:t och Kronan, hvilken ännu återstår såsom rest på det lån,

som beviljades år 1862 till bebyggande af Kungsängsgården............ 10,000: —

Summa på en gång att utgå under 2 år kronor 74,100: —
Då komiterade härmed underdånigst framlägga ett förslag, som synes kräfva
stora penningeupoffringar af statsverket, tillåta sig komiterade att fästa Eders Kongl.
Maj:ts nådiga upmärksamhet dels derå, att de i fråga satta anslagen böra kunna bidraga
till vinnande af ett stort ändamål, upbringande af landthushållningen vid rikets
äldsta landtbruksläroverk till eu ställning, svarande mot dess vigtiga bestämmelse, att
nämligen vara en föresyn för elever och landtbrukare i allmänhet, dels derå att upoffringen
torde vara mer skenbar än verklig; ty, om ej läroverket genom oförutsedda händelser
skulle komma att kräfva särskilda tillskott, torde den af komiterade beräknade
afkomst, som i en snar framtid bör vara att utaf Ultima landtegendom påräkna, dels
godtgöra tillökningen i årsanslaget, dels derutöfver lemna ett ej obetydligt öfverskott
till ränta och amortering å det till utgående för en gång föreslagna beloppet.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda

Stormäktigste, al ler nådigs te Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter

AXEL ODELBERG.

F. v. ESSEN. OLA ANDERSSON. IVAR INSULANDER. R. T. HENNINGS.

Charles Jacolson.

Stockholm den 13 Oktober 1877.

B1 L A G O R.

Bil. Ut. A.

De till Ultuna landtbruksinstitut, för dess organiserande, egendomens bebyggande
m. fl. ändamål utgångna anslag och lån, utöfver de från och med

år 1848 utgående årsanslagen.

		Anslagets belopp.	Lånets belopp.
Aret.	Anslagets eller lånets ändamål m. m.	Kronor.	Krono!*.	Erhållet.	Åter- betalt.	Åter- stående.
						Kronor.	Kronor.	Kronor.
1841-47	Förskott, uppburet för bildande af institutet.........	—	—	42,000
1849	Ersättning för bygnadskostnad utöfver beräknade summor....................................................	16,589	23
))	Ersättning för underhåll af kronans stamholländeri	1,049	25	17,638	48
))	Till betalande af skulder hos enskilda................	——	—	—	16,478	07	16,478	07
1852	» uppförande af en monsterna ......................	—	-	3,000
1854	» » af en ladugård och en mejeribygnad	—	—	37,500
1861	u inredning af laboratorium .........................	3,000
»	» uppförande af lärlings- och schäferibygnader...	31,540	—	34,540
1862	o bygnader å Kungsängsfarmen (räntefritt).......	—	—	—	—	20,000	—	10,000	-	10,000
1863	» ett nytt stall..........................................	18,000
))	» ny elevbygnad .......................................	36,000	—	54,000
1865 1871	Återstoden till elevbyguadeu ........................... Till betalande af skuld lios enskilde m. in..........	—	—	73,000		50,000		50,000

i 1874	» dito samt sistnämnda lån...........................	—	—	80,000
	Summa kronor	—	—	341,678	48	86,478	07	76,478 0?	10,000

Oscar Högberg.

	Hvete.	Råg.	Korn.		Hafre		Blandsäd.
Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.jUtsäde.	Skörd.	Areal. Utsäde. i	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal. Utsäde.	Skörd.
r å 3,10 k.fot.		å 2,17	k.fot.		ä 1,79	k.fot.		å 1,22	k.fot.		å 1,42	k.fot.
Aret 1848...	—	44,i	322,9	_	386,7	2,822,4	_	195,3	865,i		63	1 _		151,6	676,i
1849...	—	137,9	544,2	-	317,4	2,826,4	—	75,6	745,8	—	—	—	—	47,7	275,7
1850...	—	120,9	1,322,7	—	220,5	2,330,9	—	198,5	1,584,5	—	- .	>248,1	—	185,3	835
1851...	—	107,i	823	—	141	1,017,1	—	211,1	1,169,5	—	—	—	—	207,2	127,9
1852...	—	159,7	2,010,7	—	223,5	2,577,3	—	280,4	2,107,8	—	4,8	23,7	—	226,3	1,345,1
1853...	—	150	739,5	—	177,2	752,9	—	185,9	1,700,3	—	67	96,9	—	338.7	1,270,7
1854...	—	148	1,632,9	—	221,7	2,464,9	—	199,7	1.268,3	—	289,5	1,808,1	—	386,5	1,302,6
1855...	—	127,4	963,2	—	123,7	1,747,1	—	196,9	1,405,9	—	321	2,137,1	—	278,8	1,856
1856...	—	183,9	1,902,1	—	146,i	1,068,5	—	249,7	2,110,5	—	126	601,7	—	415,3	2,779,9
1857...	—	136,3	1,598,9	—	213,9	2,693,9	-	209,5	1,927,5	—	81,9	364,5	—	383,80	3,090,6
1858...	—	183,9	1,523,1	—	219,4	2,598,8	—	254,4	1,969,5	—	—	—	—	475,7	3,146,1
1859...	—	127,6	523,7	—	200,9	2,142,4	—	171,7	403,2	—	48,i	252	—	361,5	3,532
1860...	—	112,6	1,368,3	—	231,2	3,672,2	—	210,3	2,112,1	—	—	—	—	390,6	2,639.7
1861...	—	93	650,5	—	159,1	1,770,3		312,7	3,987,9	—	—	—	—	401,7	3.109,1
1862...	—	96,9	870,4	—	174,9	1,918,4	—	300,9	4,412,4	—	—	—	—	262,3	3.987,6
1863...		163,9	1,750	—	144 8	1,884	—	186	2,020	—	—	—	—	304	3,009

Tabell, angifvande skördens belopp vid Ultima med Kungsängen under nedanstående år.

Areal.

Utsäde. Skörd

å 2,66 k.fot.

	Hvete.	Råg.		Korn			Hafre
Areal. Utsäde.	Skörd.	Areal. Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.
Tlnd. Kpld.	å 3,10	k.fot.	Tlnd.	å 2,17	k.fot.	Tlnd.	ä 1,79	k.fot.	Tlnd.	å 1,22	k.fot.
1864...	— ''	115	1,828	—	151	1,827	_	249	1,229
1865...	—	154,8 1,689	—	133	2,170	—	228,5	1,399	—	—	_
! 1866... 1	—	131	776	—	163,5	1,718,3	—	204	1,356	—	125,3	415
\| 1867...	—	177	416,9	—	94	542	—	393,7	3,109	—	159,2	653
i 1868...	—	178	1.047	—	159	840.2	—	202	727,7	—	256,8	1__
1869...	—	117	1,135	—	215,7	1,988	—	110,8	1.077,8	—	183	1,068
1870...	—	132	1,997	—	215	3,211,6	_	99	642	—	299	1,625
1871...	—	156,5	1,639,5	—	174.1	1,919,5	—	74,4	609	—	389,i	2,663
1872...	31,19	181,4	845	40	227	1,869,3	12	57	510	>52,23	451,3	2,177
1873...	32	108,fl	1,350	38,22	211,8	2,204,7	25,io	115,9	456	46,2	327,6	2,183
1874...	30,7	136,9	1,234	50,29	230,7	2,703	—	79	1_	30,23	459	1,056
1875...	33	163	1,960	51,22	289,5	2,666	10	62	74	53	499	1,070
1876...	25	108	44	36,23	182	1,111,5	23,io	132	895	33,io	270	2,023

Blandsäd.

Areal. Utsäde. Skörd,

Tlnd. å 1,42 k.fot.

22,9

4,16

234 11,876
221 12,277
211,6 1,262,5
72 636

219

93,6

1,084,7

121

1,011

156

37, s
56
39,8
63

54.2

75.6

46.3
33,i
41

165,s
90,c
55,e

46.6

39.4

42.6
44,3

Arter.

194,4

283.2

392.2

147.3

130.8

368.6

244.6
280,
330,

628.9

829.3
467

531.6

425.3

451.7
100

Vicker.

Areal.

Utsäde. Skörd

å 1,68 k.fot.

141

152.8
231

132.2

201.3

195.3

237.3
116,6

190.2

142.8

239.1

199.3

181.2
122,7

135.3

702.5
441

1,074,9

718,8

807,2

775,7

422.1

656.2

1.034.6
1,389,2

1.442.7

946.6
645,
393

Slösäd.

Areal. (Utsäde. Skörd

å ,84 k.fot.

105

85.1

87.6

59.1

71.7
63

723

470,9

555,8

174,5

463,i

428.4

189.4
154

Potatis.

Areal.

Utsäde. Skörd

å ,64 k.fot.

195

187.4
506,2
175
290
215
195

237.4

348.4
215

147.4
160

192.4
192,4
235

2,000

570

1,692

3,107

832

3,500

1,495

2,405

1,800

1,820

2,255

1,320

1,900

1,625

1,105

1,008

Andra Rotfrukter.

Areal. Utsäde. Skörd.

å 30 öre

k.fot.

1,545

5,255

4,615

250

1,000

1,455

775

2,950

2,390

8,465

6,920

1,741

Hö fr. odlad mark.	Hö fr. nät	äng1.	Klöfverfrö.
Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal. Jutsäde.	Skörd.
		å 1,06			å 81 öre		ni.oi Iå44öre
		centn.		\| centn.		oxaip.	skålp.
	—	425	_	_	6,635		1,673
—	— •	1,140	—	—	3,270	—	856	—
—	—	320	—	—	6,083	—	805	200
—	—	1,550	—	—	4,927	—	565	—
—	—	1,110	—	—	5,905	—	657	—
—	—	66	—	—	4,608	—	720	—
—	—	876	—	—	5,433	—	620	—
—	—	224	—	—	5,960	—	677	—
—	—	808	—	—	7,438	—	1,002	—
—	—	200	—		6,040	—	640	—
—	—	817	—		6,360	—	732	210
—	—	300	—	__	4,800	—	672	—
—	—	560	—	—	8,080	—	980	—
—	—	2,340	—	—	5,760	—	760	160
—	—	6,476	—	—	2,810	—	—	—
—	—	4,354	—	—	2,855	—	—	—

Tiniotejfrö.

Areal.

Utsäde.J Skörd,
å 20 öre

Skålp.

skalp.

Biandfrö.

Areal.

Utsäde.

Skörd.

240

115

175

169

266

130

120

160

250

395

600

385

1.900

3.900
680

Skålp.

108

284

1,180

563

å 75 öre

Träde.

Areal.

Tlnd.

Summa.

Areal.

Tlnd.

Kpld.

Hela

skördens

värde.

Kr. ;öre.

231

18,899,

16,839''

24,242

16,897

26,078

17,757

25.036
22,648
26,195
28,504
30,520
22,148

33.037
31,668
34,511
26,688

Tabell, angifvande skördens belopp vid Ultuna under nedanstående år (1864—1876).

Areal.

Utsäde. Skörd.

Tlnd.

2,28

4,22^

14,29

''17

16,6

å 2,66 k.fot.

Öl

69.6
99
57

54.7
38
18

14.5

17.7

56.5
70

81.6

275

390

246

903

549

105

141

414

509

Vicker.	Slösäd.
Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd
Tlnd.	å 1,68	k.fot.		å ,84	k.fot.
—	165	752	—	_	167
—	131	1,308	—-	—	526
—	199	545	—	—	1,392
—	114,5	654	—	—	851
	99,5	39	—	—	279
—	139,8	472	—	—	1,346.
—	37	450	—	—	345
—	82	570	—	—	143
5,20	42,6	440	—	—	272
>8,4	52,fi	21	—	—	745
9,3	51,5	291	—	—	304
—	—	—	—	—	241
20,16	107,i	934	—	—	146

Areal.

Potatis.

0,8

5,8

Utsäde. Skörd.

Areal.

å ,64 k.fot.

327,

287,

100

179,

163

128

112,

120

100

133

2J)0

260

1,640

2.488.7
975
870

1,092

485

1,175

834

1,941

100

609,2

960

1.305.7

AndraBotfrukter.

Utsäde.

Tlnd.

4,16

2,24

Skörd.

å 30 öre

k.fot,

3,125

6,220

4,275

4,170

327,i

2,166

7,566,3

1,500

4,300

3,150

300

200

Anmärkningar.

1 Af uts. 63 k.fot hafre har aatagl. skördats grönfoder,

f'' 248,1 k.fot hafreskörd, antagl. erhållna efter blandsäds
utsäde.

1 Af uts. 231 vicker, antagl. grönfoderskörd.

1 Af uts. 116,6 vicker, antagl, grönfoderskörd.

Forts, af Bil. Ut. B.

Höft	. odlad mark.	Hö fr. nät	äng.	Klöfverfrö.	Tiniotejfrö.	Biandfrö.	Träde. Areal.	Summa. Areal.	Hela skördens värde.
Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.
Tlnd.		å 1,06 centn.	Tlnd.		å 81 öre centn..		Skålp.	å 44 öre skålp.		Skålp.	å 20 öre skålp.		Skålp.	å 25 öre skålp.	Tlnd.	Tlnd. Kpld.	Kr.	öre.
—	—	432	—	—	—	—	385	—	—	374	484	_	_	_			19.172	18
—	—	594	—	—	276	—	705	—	—	1,113	1,638	—	—	—	—	—	23,998	60
—	—	1,044	—	—	60	—	717	—	—	634	—	—	—	20	—	—	18,346	58
—	—	336	—	—	120	--	629	—	—	527	3,810	—	—	100	—	—	16,997	12
—	—	372	—	—	900	—	289	—	—	1,061	—	—	—	29	—	—	10,368	_
—	—	1,434	—	—	882	—	535	—	—	367	1,050	—	—	—	—	—	18,025	35
—	—	666	—	—	462	—	518	—	—	742	—	—	—	—	—	—	21,524	54
—	—	966	—	—	432	—	311	1,000	—	231	31	—	—	—	—	—	17,731	63
76	—	1,446	37,16	—	354	—	650	87	—	525	341	—	100	—	76	—	15,949	92
>60,3	—	1,496	32	—	570	—	616	775	—	490	1,396	—	—	1,310	80,12	_	17,489	_
»30	—	576	38,16	—	530	—	843	—	—	576	—	—	574	—	81,6	—	15,691	63 <
45,3	—	648	43,16	—	986	—	1,017	—	—	1,475	—	—	473	—	76,23	_	16,173
45,3	—	424	44,16	—	806	—	430	—	—	495	—	—	471	—	88	—	11,662	11

Anmärkningar.

''Skörd, se blandsäd!

1 På samma areal grönfoderskörd.

1 D:o d:o.

1 Skörd, se blandsäd!

1 På samma areal skördades äfven 183 fot hafre.

Tabell, angifvande skördens belopp vid Kungsängen under nedanstående år (1864—1876),

Forts, af Bil. Ut. B.

		Hvete	•	Håg.		Korn		Hafre.	Blandsäd.	Ärter.	Vicker.	Slösäd.	Potatis.	Andra Rotfrukter.	Hö fr.	odlad mark.	Hö fr. nät.	äng.	Klöfverfrö.	Timotejfrö.	Biandfrö.	Träde. Areal.	Summa. Areal.	Hela skördens värde.	Anmärkningar.
Areal. Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde. Skörd. I	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.
Tlnd. Kpld.	å 3,10 k.fot.	Tlnd. Kpld.	å 2,17 k.fot.	Tlnd.	ä 1,79	k.fot.		ä 1,22	k.fot.	Tlnd.	å 1,42 k.fot.		å 2.61	k.fot.		a 1.68	k.fot.		ä ,84	k.fot.	Tlnd.	å ,G4	k.fot.	Tlnd.		å ,30 k.fot.	Tlnd.		å 1,06 centn.	Tlnd.		k ,81 centn.		Skölp.	ä ,44 skalp.		Skalp.	ä ,20 skalp.		Skålp.	Skålp.	Tlnd.	Tlnd. Kpld.	Kr.	öre.
1864 ..	—	—	—	—	i_	751	—	41	267	—	__	—		84	1,624	—	—	—	—	—	—	—	—	106	—	—	—	—	—	4,200	—	_	3,630	_	_	3,134	_		_	_	_	_	_		__			12,149	06	> Utsädet antagl. intaget i Ultuna rågutsäde.
1865...	—	—	—	—	12,2	379	—	44,2	885,3	—	60	378	—	1_	1,048,3	—	—	—	—	108	ISO	—	—	24	—	—	—	—	—	2,500	—	—	2,046	—	—	4,608	—	256	—	—	351	—	—	—	—	—	_	11,280	37	1 Utsäde af hafre och korn.
1866...	—	—	—	—	27,5	307	—	55,8	522	—	69,3	647	—	192	1,671	—	—	—	—	—	—	—	—	274	—	—	—	—	—	2,600	—	—	2,892	—	—	4,716	—	475	—	—	400	591	—	—	—	—	—	12,776	57
1867...	—	—	—	—	22	Ilo	—	—	—	—	50,i	339	—	180	1,072	—	—	—	—	—	—	—	—	5	—	—	—	—	—	3,174	—	—	2 982	—	—	4,692	—	130	—	—	BO	1,200	—	—	—	—	—	10,286	4 1
1868...	—	—	--	—	117	868	—	32	92	—	222	442	—	1_	499	—	—	—	—	—	—	—	—	104	—	—	—	—	—	1,134	—	—	2,868	—	-	3,162	—	364	—	—	450	2,172	—	—	—	—	—	9,759	32	1 Utsäde af hafre och korn.
1869...	—	—	—	—	90,6	1,195,6	—	—	—	—	169	2,652	—	—	—	—	—	—	—	3		—	—	238	—	—	—	—	—	4,175	—	—	4188	—	—	5,232	—	56	—	—	63	—	—	—	—	—	—	15,959	29
1870...	—	3	1_	—	126	1,205,5	—	108	1,337.5	-	150	1,764	—	—	—	—	—	—	—	7	O >-i O:	—	—	357	—	-	—	—	—	6.527	—	—	1,794	—	—	3,498	—	297	—	—	288	1.000	—	—	—	—	—	14,355	14	1 llveteskörden år 1870 & 1876 misslyckad.
1871...	—	—	—	—	90	1,741,3	—	40	408	—	175	2,325	—	—	—	—	—	—	—	24	P i-b	—	—	344	—	—	—	—	—	2,550	—	—	2,562	—	—	2,214	—	384	2,000	—	480	—	—	—	—	—	—	13,788	46
1872...	--	—	—	33,2 3	126,6	1,794	11,12	55	1,077	32,3	291,8	3,039	—	—	—	—	—	—	—	14	Öl r-t	—	—	—	2,12	83	1,030	6,30	—	11,918	115,13		5,424	141	—	3,78,0	—	447	—	—	433	440	—	—	—	35,21	—	22,662	33
1873...	—	—	—	31,22	148	1,725	10,9	46,3	654	30,3	220,5	2,826	-	—	—	—	—	—	—	10	O: pi	—	—	117	3	154,5	1,498	11.20	—	10,960	>122,6	—	6,030	141	—	3,972	—	344	—	—	440	—	—	—	—	35,6	—	22.315	75	1 På samma areal grönfoderskörd.
1874...	—	—	—	27,6	143	1,873,4	15,20	54	714,4	>27,16	182,i	1,851	—	—	—	—	1,5	—	—	3		—	—	17	7	366	2,662,5	6,2 5	—	9,590	>117,27	—	3.648	141	—	3,528	—	in	_	—	24	400	—	193	—	43,2 0	—	19.002	12	1 D:o d:o.
1875...	—	—	—	43,2 0	188,9	2,279	17,12	112	1,323	>18	66	1,392	14,2 6	60	546	—	—	—	—	—	—	—	~	144	2	100	360	7	—	5,750	104,27	—	4.120	141	—	4,974	—	530	—	—	980	—	—	—	—	37,3	—	20,259	76	1 D:o d:o.
1876...	—	12	—	41,3	152	643	10	58	380	44,2 3	270	3,775	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	249	2,16	120	660	6	—	5,480	120,21	—	2.020	141	—	3,450	-	490	—	—	575	1,100	—	810	—	19,19	—	14.112	27

Tabell, angifvande skördens sammanlagda belopp vid Ultuna och Kungsängen under nedanstående år. Forts, af Bil. Ut. B.

		Hvete	•	Råg.	Korn.	Hafre.	Blandsäd.	Ärter.	Vicker.		Slösat	.	Potatis.	Andra Botfrukter.	Hö fr.	odlad mark.	Hö fr. nät.	äng.	Klöfverfrö.	Timotejfrö.	Biandfrö.			Hela skördens värde.
	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Areal.
Aret 1864...	Tlnd. Kpld.	å 3,10 k.fot.	Tlnd.	å 2,17	k.fot.	Tlnd.	ä 1,79	k.fot.	Tlnd.	å 1,22	k.fot.	Tlnd.	ä 1,42	k.fot.	Tlnd.	å 2,66	k.fot.	Tlnd.	å 1,68	k.fot.			å ,84 k.fot.		å ,64	k.fot.	Tlnd.		h ,30 k.fot.	Tlnd.		å 1,06 centn.			å ,81 centn.		Skålp.	å ,44 skålp.		Skålp.	å ,20 skålp.		Skålp.	k ,25 skålp.	Tlnd. Kpld.	Tlnd. Kpld.	Kr.	öre.		1 Anmärkningar.
—	115	1,828	—	151	2,578	—	290	1,496	—	—	—	—	318	3,500	—	45	275	—	165	752	—	—	273	—	327,5	1,640	—	_	7,325	_	_	4,062	_	_	3,134	_	385			374	484	_	_				31.321	24
1865...	—	154,8	1,689	—	145,2	2,549	—	272,7	2,284,3	—	60	378	—	221	3,325,3	—	51	390	—	239	1,458	—	—	550	—	287,5	2.488,7	—	—	8,720	—	—	2,640	—	—	4,884	—	961	—	—	1,464	1,638	—	—	__	—	—	35.278	97
1866...	—	131	776	—	191	2,025,3	—	259,8	1,878	—	1,946	1,062	—	403,6	2,933,5	—	69,6	246	—	199	545	—	—	1,666	—	100	975	—	—	6,875	—	—	3,936	—	—	4,776	—	1,192	—	—	1,034	591	—	—	20	_	—	31,123	15		\|
1867...	—	177	416,9	—	116	657	—	393,7	3,109	—	209,3	992	—	252	1,668	—	99	903	—	114,5	654	—	—	856		179,5	870	~	—	7,344	—	—	3,318	—	—	4,812	—	759	_	—	607	5,010	—	—	100	—	—	27,283	53	m
1868...	—	178	1,047	—	276	1,703,2	—	234	819,7	—	478,8	442	—	219	1,583,7	—	57	86	—	99,5	39	—	—	383	—	163	1,092	—	—	1,461,1	—	—	3,240	—	—	4,062	—	653	_	—	1,511	2,172	_	—	29	—	—	20,127	32
1869...	—	117	1,135	—	306,3	3,183.5	—	110,8	1,077,8	—	352	3,720	—	93,6	121	—	54,7	549	—	142,8	472	—	—	1,584,3	—	128	485	—	—	6,341	—	—	5,622	—	—	6,114	—	591	—	—	430	1,050	—	—	—	—	—	33,984	G4
1870...	—	135	1,997	—	341	4,417,i	—	207	1,979.5	—	449	3,389	—	—	—	—	38	32	—	44	450	—	—	702	—	112,5	1,175	—	—	14,093,3	—	—	2,460	—	—	3,960	—	815	—	—	1,030	1,000	—	—	_	—	—	35,879	68
1871...	—	156,5	1,639,5	—	264,i	3,660,8	—	114,4	1,017	—	564,1	4,988	—	—	—	—	18	99	—	106	570	—	—	487	—	120	834	—	—	4,050	—	—-	3,528	—	—	2,646	—	695	3,000	—	711	31	—	—	—	—	—	31,520	09
1872...	31,19	181,4	845	73,23	353,6	3,663,3	23,12	112	1,587	>84,26	743,i	5,216	—	—	—	2,28	14,5	105	5,20	56,6	440	—	—	272	6,12	183	2,971	11,14	—	15,783	191,13	—	6,870	178,16	—	4,134	—	1,097	87	—	958	781	—	100	—	111,21	—	38,612	25	1 På samma	areal grönfoderskörd.
1873...	32	108,5	1,350	70,12	359,8	3,929,7	35,19	162,2	1,110	76,5	548,i	5,009	—	—	—	4,2 2	17,7	141	>8,4	62,5	21	—	—	862	3,8	161	1,598	16,4	—	14,110	>182,9	—	7,526	173	__	4,542	—	960	775	—	930	1,396	—	—	1,310	115,18	—	39,804	75	1 D:0	d:o.
1874...	30,7	136,9	1,234	78,3	373,7	4,576,4	15,2 0	133	714,4	>58,7	641,i	2,907	22,9	—	1,011	14,29	58	414	9,3	54,5	291	—	—	321	10	499	3,271,7	6,25	—	9,590	‘147,2 7	—	4,224	179,16	—	4,058	—	954	—	—	600	400	—	767	—	124,2 6	—	34.693	75	> D:o	d:o.
1875.. . 1876.. .	33 25	163 120	1,960 44	95,io 77,26	478,4 334	4,945 1,754,5	27,12 33,io	174 190	1,397 1,275	>71 78,7	565 540	2,462 5,798	19,4	88	702	217 16,6	70 81,6	97 509	20,16	107,1	934	—	_	385 395	7 7,24	300 380	1,320 1,965,7	10 8,24	_	6,050 5,680	149,so 165,24	. —	4,768 2,444	184.16 185.16	—	5,960 4,256	—	1,547 920	—	—	2,455 1,070	1,100	—	473 1,281	—	113,2(1 107,19	—	36,432 25,774	76 38	/> D:0 \a På samma	d:o. areal 183 fot hafreskörd.

Ultuna den 16 Juli 1877.

Oscar Högberg.

Tabell, angifvande skördena belopp vid Graneberg under nedanstående år.

Forts, af Bil. l/t. B.

		Hvete	.	Råg.	Korn.		Hafre		Blandsäd.		Vickei	*•	Slösäd.	Potatis.	Andra Rotfrukter.	Höft-	odlad mark.	Hö fr. nät	äng.	Klöfverfrö.	Timotejfrö.	Biandfrö.	Träde. Areal.	Summa. Areal.	Hela skördens värde.	Anmärkningar.
Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal. Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.	Areal.	Utsäde.	Skörd.
	å 3,10	k.fot.		il 2,17	k.fot.		a 1,79	k.fot.		;i 1,22	k.fot.		å 1,42	k.fot.		a 1,08	k.fot.			å ,84 k.fot.		ä ,64	k.fot.			å ,30 k.fot.		å 1,06 1 centn.			å ,81 centn.		Skalp.	Skalp.		Skalp.	Skalp.		Skålp.	Skålp.	Tlnd.	Tlnd. Kpld.	Kr.	öre.
Aret
1852...	—	—	—	—	84,3	567,2	—	-	—	—	—	—	—	100,8	485,9	—	25,8	52,8	—	—	11,9	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	788	—	118	—	—	65	—	—	—	—	—	—	2,657	78
1853...	—	27,s	141,8	—	57,9	341	—	-	—	—	—	—	—	47,3	193,8	—	56,7	185,9	—	—	18,9	—	125	1,100	—	—	—	-	—	69	—	—	642	—	100	—	—	—	—	—	100	—	—	—	3,080	09
1854...	—	—	—	—	44,i	335,9	—	—	-	—	—	—	—	102,8	341,8	-	—	—	—	—	18,9	—	220	1.080	—	—	—	—	—	78	—	—	1,260	—	72-\|		—	—	—	—	70	—	—	—	3,022	09
1855...	—	—	—	—	34.3	241,6	—	—	—	—	—	—	—	56,7	204,8	—	37,8	78,4	—	-	* 21,3	—	230	1,375	—	—	—	—	—	48	—	—	960	—	160	—	—	—	—	—	40	....	—	—	2,673	13
1856...	—	—	—	—	40,6	294,2	—	—	—	—	—	—	—	50,4	275,7	—	31,5	94,5	—	—	26	—	340	1,815	-	-	—	—	—	72	—	—	1,032	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3,284	34
1857...	—	—	—	—	52	559,2	—	—	—	—	—	—	—	119,7	654,5	—	—	—	—	—	65,4	—	137	770	—	—	—	—	—	—	—	—	960	—	120	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3,467	59
1858...	—	—	—	—	35,3	307,2	—	—	—	—	—	—	—	59,9	269,4	—	61,5	23S,i	—	—	56,7	—	143,5	1,365	—	—	1,342	—	—	—	—	—	800	-	126	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3,421	01
1859...	—	—	—	—	45,3	324,5	—	—	—	—	—	—	—	70,9	519,8	—	38,6	1__	—	—	12,e	—	117,4	732	—	—	1,190	—	—	40	—	—	20	-	BO	—	—	—	—	—	168	—	—	—	2,336	93	1 Grönfoderskörd.
1860...	—	—	—	-	25,2	377,3	—	14,2	148,i	—	—	—	—	44,i	473,3	—	19,7	184,3	—	—	53,e	—	97,4	925	-	—	300	—	-	240	—	—	120	—	253	—	—	—	—	—	140	—	—	—	3,144	17
1861...	—	—	—	—	19,7	47,3	—	56	302,4	—	—	—	—	72,5	285,i	—	9,1	1___	—	—	34,7	—	117,5	1,055	—	—	1,235	—	—	120	—	—	20	-	50	--	—	—	—	—	70	—	—	—	2,267	06	1 Grönfoderskörd.
1862...	—	—	—	—	23,7	278,8	—	18,9	245,7	—	—	—	—	71,7	726.3	—	22,i	1 _	—	—	90	—	112,4	640	—	—	960	—	—	250	—	—	95	—	—	—	—	—	—	—	150	—	—	—	3,191	30	1 D:0.
1863...	—	—	—	—	22,8	249	—	—	—	—	—	—	—	65,5	447	—	—	—	—	—	5	—	123,2	815,e	—	—	403	—	—	203	—	—	60	—		—	—	—	—	—	189	—	—	—	2,105	13
1864...	—	—	—	—	40	339	—	19	151	—	—	—	—	78	348	—	—	—	—	—	80	—	130	1,045	—	—	350	—	—	102	—	—	55	—	101	—	—	—	—	—	100	—	—	—	2,499	12
1865...	—	—	—	—	31	402	—	-	—	—	-	—	—	84	540	—	—	—	—	—	17	—	95	765	—	-	—	—	—	198	—	—	48	—	114	—	—	154	—	—	—	—	—	—	2,391	87
1866...	—	—	-	—	34,5	73	—	—	—	—	—	—	—	28	146	—	60	407	—	_	156	—	150	560	—	—	-	—	—	558	—	—	60	—	—	—	—	50	—	—	87	—	—	—	2,179	01
1867...	—	—	—	—	18	58,2	—	—	—	—	45,8	96	—	36	177	—	—	—	—	—	15	—	—	—	—	—	1,020	—	—	552	—	—	60	—	no	—	—	50	—	—	—	—	—	—	1,447	07
1868...	—	—	—	—	22	196,5	—	12	58	—	66	225	—	—	—	—	—	—	—	—	18	—	—	—	—	—	976	—	—	270	—	—	54	—	139	-	—	184	—	—	—	—	—	—	1,442	58
1869...	-	—	—	—	27,5	184	—	—	—	—	10	72	—	25	209	—	—	—	—	—	39	—	—	—	—	—	1,260	—	—	744	—	—	120	—	49	—	—	35	—	—	—	—	—	—	2,080	50
1870...	—	-	—	—	22	in	—	—	-	—	42	319	—	28,5	168	—	--	—	—	—	16	—	—	—	—	-	1,896	—	—	510	—	—	114	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,083	79
1871...	—	—	—	—	18	154	—	—	—	—	26,7	144	—	—	—	--	—	—	—	—	6	-	—	—	—	—	150	—	—	564	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,157	74
1872...	—	—	—	8	66	180	—	—	—	4,16	40	216	—	—	—	—	—	—	—	—	4	—	—	—	4	—	3,950	30	—	744	—	—	—	—	100	—	—	100	—	—	—	—	3,io	—	2,631	12
1873...	—	—	—	3,1 o	20	93	—	—	—	8	44,7	290	—	—	—	—	—	—	—	—	58	—	—	—	3	—	2,310	30	—	852	—	—	126	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3,i o	—	2,302	51
1874...	—	—	—	3	18	112	—	6	1_	10	65	297	—	—	—	—	—	—	—	—	38	—	-	—	-	-	—	30	—	560	—	—	—	—	42	....	—	—	—	—	70	—	4	—	1,230	90	1 Grönfoderskörd.
1875...	—	—	-	11,16	52	226	-	6	1_	5	54	107	3,ig	—	69	—	—	—	—	—	38	—	—	—	3	—	420	32,16	—	320	—	—	144	—	no	-	—	100	—	—	—	—	5,io	—	1,332	70	1 Blandsädsskörd.
1876...	—	—	—	5,16	27	189	3	15	81	14,c	101	589	—	—	—	—	—	—	—	—	42	—	—		2	—	1,350	17	—	224	—	—	112	—	70	—	—	130	—	—	105	—	6,io	—	2,042	14

Tabell, utvisande utfodringen och afkastningen

1							II t	f o d	r	i n
	Medeltalet djur.
	Stallfo-	Betes-			Af årets	grö	d a.
År.	Tjurar.	Kor.	drings- dagar.	dagar.	ce jo: fu	2 w PT3 O	Odlad grönfod	O Oj P Oj	ö H-so Hj p: c*- JT? Ö O °! ep CL p	Halm	Grönfoc från nät. än	h* O Oj CD l-J PT
							ce <rt-	Sr P:	«■ "*		ep <r
	Antal.	Antal.	Antal.	Antal.	Ctr.	Kub.f.	Ctr.	Ctr.	Ctr.	Ctr.	Ctr.	Ctr.
1848....................	2	31-4	—	—	1 84,40	75	—	—	2.539,6	312	—	—
1849 ..................	24 34	34			85,38	1,450	_	_	11,058,8	_	—	—
1850.....................	36	—		289,26	300	—	251	1,781,8	_	—	—
1851....................	3*	39*	—		149,03	242	—	226	2,030	—	—	. —
1852.....................	2H	374	—	—	158,70	600	—	186	2,018,8	—	—	-
1853............- ......	3	431	—	—	193,36	350	—	—	1,680	—	—	—
1854.....................	Si	44A	—	—	233,95	—	—	666	1,634	—	—	—
1855................-.....	3	44\|	—	—	299,05	75	—	—	2,060,4	—	—	—
1856......................	Vi	484	—	—	167,4 7	800	—	792	2,718	—	—	—
1857.....................	2 t7	54	—	—	468,o6	1,030	—	—	3,120	—	—	—
1858..............-.....	3*	64 A	—	—	652,18	2,530	—	400	2,400	—	—	—
1859.....................	»!	62J	—	—	579,15	2,215	—	200	1,460	—	—	—
fr. ,4/s-*''/„.......... 1860.....................	}*	514	—	—	410,17	1,055	-	400	920	—	—	—
1861.....................	2	524	—	—	449,20	5,145	—	260	3,080	—	—	—
1862.....................	2	5844	—	—	567,94	6,520	—	1,010	2,456	—	—	—
1863...................	2i	66 J	—	—	731,20	1,498	—	1,600	2,160	—	—	—
1864.....................	8f	69\|			715,58	4,475		1,019	2,448
1865....................	244	74tV	—		1,277,80	4,603,8		368	2,100		—
1866...................	3	8H		—	961,74	4,200		250	1,920		—	—
1867...........-.........	8»	90,7		—	1,160,48	5,972		1,645	2,675		—	—
1868......-.....-.........	35	874	—	—	588,7 3	654		335	3,042	3,386	—	640
1869....................	2	904	_	_	430,54	1,873,6	—	—	2,459	3,115	—	951,6
1870.....................	14	8744	—•	—	544,84	6,833,i	—	—	3,436	3,125		—
1871......................	22,	109*	—	—	585,84	6,066,2	1,304	179	3,358	3,500	—	—
1872....................	2$	9844	261	104	532,93	5,470	3,308	453,50	2,543,6	4,347	1,563	—
1873......................	, 3J	1022	256	109	443,86	14,726	1,977	2,434	3,552	3,610	—	224,i
fr. >/-3% = Va är 11874.....................		1094	164	20	327,05	8,739	—	1,427,50	2,412	2,219	—	—
7,-3%................. 1874—1875............	j-34	113 A	268	97	286,50	9,446	650	2,836	4,196	4,202	—	—
i/,—37„.................		934	256	109	285,81	5,650	112	2,543	3,300	2,700		40 1
1875—1876............	}2

Anm. År 1868 påföres bete första gången.

af koladugården vid Ultima under nedanstående år. Bil. Ut. C.

S e	n.						A f k a s t n i n g e ii.
I ii k	ö p t	e f o	der	m e	del.			M j ö	1 k.		cj C3
Olj ekalcor.	\| Draf.	Hvetekli.	Drank.	Renlaf.	Sillskräde.	CO p	Stensalt.	Under stall- fodring.	Under betestiden.	Summa.	Medeltal per ko.	er året föd< kalfva!*.	Anmärkningar.
Ctr.	T:r.	Ctr.	Karm.	Ctr.	T:r.	Kub.f.	Ctr.	Ränn.	Ränn.	Rann.	Rann.	CD
—	_	_	_	_	_	5	_	—	—	17,935	569,37	30	/* Sank. gröpel I utfodringen [till kalfvarne. f ingår antagi.
						18				19,256	566,33	30	(1 Sank. hö till j ock föda till
									\ kalfvarne. J 5 ä 8 svin. fl utfodringen ingår föda till

2,20	31*	_	_	_	'' _	12	—	—	—	22,205	616,7 9	46	i 8 å	20 svin och kalfvarnes
											\| utfodring.
182,00	38	—	—	—	—	19	—	—	—	22,096	554,71	33	JRalfvarnes utfodring ingår, \ men icke svinens.
265,35	53	—	_	_	—	27	—	—	—	22,106	589,4 9	42	DtO
88,51	28	—	_	__	—	8	—	—	—	21,003	479,15	38	D:o
194,39	7*	_	_	_	—	—	7,56	—	—	25,626	576.94	40	D:0
215,93		—	_	_	—	1	7.25	—	—	28,576	638,57	46	D:0
306,13	—	—	_	_	—	18	—	—	—	29,160	604,35	47	D:0
287; 51	—	—	_	_	—	19,5	—	—	—	38,875	719,90	56	D:o
168,79	—	—	_	_	—	17	—	—	—	37,068	575,44	61	D:o
355,87	—	—	—	—	—	15	1	—	—	34,638	552,73	60	D:o
154,41	—	—	—	—	—	—	—	—	—	31,462	615,56	44	D:o
253,4 0	_	_	__		_	17	0,90	—	—	34,372	658,89	51	D:o
295,00	—	—	—	__	6	7,8	0,60	—	—	40,393	685,59	66	D:o
190,75	—	—	__	_	—	—	—	—	—	49,649	750,36	67	D:o
358,73						30,8				41,375	593,90	68	D:o	utom här uppg. ut-fodring är ladugården påförd utfodring till
199,21	_	_	_		21	10	—	—	—	54,659	733,67	36	D:oJ	Kungsängens ungdjur
												till ett värde af 1,910 kronor (foderqvant.

													%	icke utsatt). d:o d:o utfodring till sin-kor och ungdjur vid
364,80			—	—	“	15,8				55,918	664,37	81	D:o<	Rungsängen 2,563,87 kr. (foderqvant. icke utsatt).
													j Utfodring till sin-kor och
467,oe	—-	—	—	—	1 3 ■M	18,0		—	—	53,446	593,29	81	\| ungdjur vid Rungsängen \| ingår.
301,99	—	—	—	27,40	4	12,8	—	—	—	45,433	519,23	84	(Utfodring till sin-kor vid \ Rungsängen ingår.
363,79	—	—	—	566,18	—	17	—	—	—	52,929	587,01	80	D:o
200,77	—	_	—	—	—	12	—	—	—	53,677	610,54	86	D:0
360^9 8	_	_	22,000	_	—	8,8	—	—	—	63,275	576,9 7	83	D:o
200;s.i	—	3,28	43,060	—	9	23,7	—	44,241,94	20,776,15	65,018,9	657,30	91	D:o
22,50	—	253,92	11,875	—	—	70	—	49,793,05	25,379,35	75,173	734,98	95	D:o
148,85	—	—	29,570	—	—	63,0	—	33,182,70	4,868,30	38,051	348,56	52	D:o	(Va år).
342,05	—	—	99,742	—	—	17,5	—	51,607,80	17,757,20	69,365	611,59	89	D:o
313,55	—	12,50	97,300	—	—	45	0,07	43,004,4 5	17,028,55	60,033	644,36	86	D:o

Oscar Högberg.

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

Utgifter öfver temperatur och nederbörd

Medeltem -

År.	Stock kol m.			U p s	a 1 a.
	Maj.	Juni.	Juli.	Aug.	Sept.	Okt.	Maj.	Juni.	Juli.	Aug.	Sept.	Okt.
1867.........	+ 3,2	+ 11,8	+ 14,4	+ 14,6	+ 10,3	+ 7,o	+ 3,7	+ 12,i	+ 14,5	+ 14,3	+ 9,o	•f 6,2
1868.........	+ 10,2	+ 14,9	+ 18,4	+ 18,5	+ 11,1	+ 6,5	+ 10,9	+ 15,5	+ 18,1	+ 18,o	+ 10,o	+ 5,5
1869.........	+ 7,2	+ 12,1	+ 16,0	+ 14,4	+ 11,0	+ 5,5	+ 7,o	+ 12,o	+ 15,7	+ 13,4	+ 10,i	+ 4,5
1870.........	+ 8,8	+ 13,7	+ 16,9	+ 14,4	+ 11,0	+ 4,7	+ 8,9	+ 14,3	+ 16,5	+ 13,8	+ 10,o	+ 3,5
1871.........	+ 6,1	+ 11,0	+ 16,5	+ 15,7	+ 8,7	+ 5,0	+ 6,3	+ 10,7	+ 16,4	+ 14,8	+ 7,4	+ 4,4
1872.........	+ 10,3	+ 15,0	+ 18,6	+ 14,8	+11,1	+ 8,7	+ 9,9	+ 14,7	+ 18,1	+ 13,5	+ 9,9	+ 8,1
1873.........	+ 6,0	+ 15,o	+ 18,3	+ 15,2	+ 11,9	+ 6,4	+ 6,5	+ 14,9	+ 18,0	+ 15,o	+ 11,8	+ 5,2
1874.........	+ 6,4	+ 14,o	+ 16,8	+ 13,9	+ 11,7	+ 8,9	+ 6,3	+ 1.4,8	+ 16,6	+ 13,2	+ 11,0	+ 8,1
1875.........	+ 9,8	+ 14,9	+ 17,o	+ 15,8	+ 11,2	+ 4,1	+ 10,2	+ 15,0	+ 16,4	+ 15,3	+ 10,3	+ 3,i
1876.........	+ 5,9	+ 16,9	+ 17,6	+ 15,9	+ 10,4	+ 5,7	—	—	+ 16,9	+ 15,4	—
Normala
1959—72...	+ 7,8	+ 13,7	+ 16,4	+ 14,8	+ 11,0	+ 6,2	+ 8,1	+ 14,2	+ 16,4	+ 14,3	+ 10,i	+ 5,i
								N	e d	e r	b ö	r d
1867.........	23,1	39,7	60,6	45,2	42,2	35,6	20,2	64,2	71,3	28,8	14,o	49,6
1868.........	20,2	9,4	55,8	47,5	63,9	72,9	33,9	28,8	54,6	48,i	106,3	85,5
1869.........	55,6	46,6	5,7	79,9	57,7	76,6	92,7	62,4	34,2	105,4	69,i	109,9
1870.........	31,5	32,3	36,2	31,3	41,9	67,o	43,i	31,2	63,9	31,2	44,1	57,3
1871.........	7,i	48,i	89,4	36,5	3,0	35,9	21,3	51,2	151,2	70,5	12,2	42,5
1872.........	50,8	58,8	16,6	31,2	68,3	71,9	82,6	73,3	55,4	58,5	55,3	78,9
1873.........	54,o	47,6	13,2	62,o	70,i	76,7	45,4	51,3	13,o	69,5	54,5	81,4
1874.........	28,7	'' 48,9	17,7	72,7	41,3	20,4	35,2	33,5	29,o	89,2	47,1	41,i
1875..........	14,5	43,9	45,9	50,5	7,8	22,6	18,2	22,2	29,4	51,6	12,7	24,1
1876.........	26,1	25,o	15,3	30,7	71,0	65,i	—	—	38,2	37,7	—	—
Normala
1860—72...	36,2	41,i	51,4	61,i	41,2	46,3	53,3	53,3	70,6	77,3	53,1	61,8
							N e	d e	r b	ö r	d s -
1873.........	20	10	12	20	14	18	13	9	7	18	16	—
1874.........	18	13	10	24	19	16	12	10	10	19	14	18
1875.........	11	15	12	16	11	16	10	11	10	17	10	9
1876.........	15	13	14	12	21	15	_	_	11	10	_	_

i Stockholm, Upsala, Vesterås och Örebro åren 1867—1876. Bil. Ut. D.

p e r a t u r C°.

Vesterås.			Öre	b r o.
Maj.	Juni.	Juli.	Aug.	Sept.	Okt.	Maj.	Juni.	Juli.	Aug.	Sept.	Okt.
+ 4,4	+ 13,3	+ 15,4	+ 15,4	+ 10,2	+ 6,9	+ 5,3	+ 13,4	+ 15,6	+ 15,8	+ 10,3	+ 6,9
+ 11,8	+ 16,3	+ 19,6	+ 18,7	+ 10,5	i- 5,9	+ 12,0	+ 16,1	+ 19,2	+ 18,4	+ 10,4	+ 6,o
+ 8,1	+ 12,9	+ 16,7	+ 14,i	+ 10,9	+ 4,7	+ 8,3	+ 13,i	+ 17,1	+ 14,3	+ 10,5	+ 4,8
+ 9,6	+ 14,9	+ 17,2	+ 14,5	+ 10,1	+ 4,0	+ 9,7	+ 14,8	+ 17,3	+ 14,4	+ 10,6	+ 4,o
+ 7,6	+ 11,9	+ 17,2	+ 16,1	+ 8,3	+ 4,7	+ 8,4	+ 13,o	+ 17,2	+ 16,0	+ 8,5	+ 4,5
+ 10,7	+ 15,6	+ 19,4	+ 14,5	+ 10,6	+ 8,6	+ 10,8	+ 15,5	+ 19,i	+ 14,5	+ 10,5	+ 8,3
+ 7,6	+ 16,1	+ 18,7	+ 15,i	+ 11,8	+ 5,6	+ 8,0	+ 15,2	+ 16,8	+ 15,1	+ 5,3	+ 5,1
+ 7,6	+ 15,5	+ 18,2	+ 14,i	+ 11,7	+ 9,2	+ 8,1	+ 15,9	+ 18,o	+ 13,9	+ 11,7	+ 8,6
+ 10,9	+ 16,0	+ 14,8	+ 15,4	+ 11,0	+ 3,7	+ 11,0	+ 15,3	+ 16,7	+ 15,4	+ 10,2	+ 3,3
+ 8,6	+ 14,7	+ 17,0	+ 14,7	+ 10,4	+ 5,6	+ 9,3	+ 15,0	+ 17,o	+ 15,o	+ 10,7	+ 5,5
i in	i 1 1	i in	e t e	r.
16,9	52,o	60,3	30,o	30,3	35,0	21,1	52,o	107,2	46,o	35,3	41,6
22,6	13,7	36,8	35,6	75,7	51,i	17,8	13,7	49,3	109,o	78,7	70,7
80,8	45,7	41,3	66,2	37,7	49,3	74,2	45,7	14,3	83,7	50,5	78,4
37,1	52,9	75,7	10,7	43,4	43,6	32,i	52,9	35,6	38,9	53,i	81,i
11,6	29,o	81,o	52,6	4,5	21,7	8,3	29,o	74,2	29,7	10,i	24,o
74,8	72,4	17,5	43,4	103,3	55,2	89,7	72,4	4,5	81,3	69,6	73,6
63,4	67,o	18,8	47,3	52,2	68,4	40,9	59,9	75,7	44,7	77,3	63,2
12,2	6,5	14,5	24,3	21,8	26,4	26,4	13,0	45,i	70,o	46,9	27,7
41,1	42,8	48,4	18,8	9,7	13,i	40,3	48,5	61,7	69,6	5,8	22,4
25,6	52,7	40,4	35,3	114,3	81,6	—	—	—	—	—	—
37,9	43,6	54,o	53,8	48,9	36,7	39,7	50,i	54,6	72,o	56,o	52,5
(1 a g	a r	nes	a n	t il	1.
16	13	10	17	18	23	12	12	11	15	14	16
18	11	n	20	15	22	14	8	13	17	10	14
15	11	16	19	It	11	14	11	11	19	8	9
7	9	9	11	18	13	—	—	—	—		-

Öfverensstämmelsen med de vid stationerna förda meteorologiska Journalerna intygas af:

Stockholm d. 25 Aug. 1877.

L. A. Forssman.

Aman. vid Met. Centr.-Anstalten.

Bil. Ut. E.

Sedan ordföranden i den komité, som fått i updrag att granska och utreda den ekonomiska
förvaltningen vid Ultuna landtbruks-institut å komiténs vägnar anhållit, det undertecknad
måtte verkställa undersökning å en serie jordarter från nämnda instituts jordegendom
samt dervid angifvit, att man hufvudsakligen önskade vinna kännedom om mängden mylla eller
organiska ämnen samt om den qvantitet qväfve, kali och fosforsyra, som dessa jordarter kunde
innehålla i ett för växterna mera lätt tillgängligt eller assimilerbart tillstånd, hvarförutan man
begärde, det äfven några jemförande slamningsförsök måtte anställas, för att man derigenom skulle
kunna bilda sig ett omdöme om de ifrågavarande jordarternas mekaniska sammansättning eller
fysikaliska beskaffenhet, så får jag i anledning häraf meddela följande angående den sålunda
verkstälda undersökningen.

De insända jordartsprofvena voro till antalet 6 samt inneslutna i särskilda små linnepåsar
och förseglade med Ultuna landtbruks-instituts sigill. Jordarterna lufttorkades och pulveriserades
samt siktades, hvarvid en sikt med hål af 2 millimeters storlek användes. På detta
sätt afskildes vid behandlingen af profvet N:o 1 omkring 5 procent smärre stenar och gröfre
grus; de öfriga jordarterna innehöllo egentligen ej några gruspartiklar af den storlek, att de qvarstannade
i siktapparaten.

Resultatet vid undersökningen af de sålunda siktade jordarterna angifves i nedanstående
tabell, der, utom kali, fosforsyra, qväfve och organiska ämnen, äfven procenten af åtskilliga andra
jordbeståndsdelar finnes angifvcn, för att derigenom lemna ett fullständigare begrepp om jordens
beskaffenhet.

	N:o 1.	N:0 2.	N:o 3.	Nio 4.	N:o 5.	N:o 6.
Hygroskopiskt vatten (lorkningsförlust vid + 100° C.)	1,55	2,05	4,60	4,40	8,10	6,05
Organiska ämnen samt kemiskt bundet vatten (glödg-
ningsförlust)..................................................	4,85	4,47	7,28	0,61	10,92	11,87
Fosforsyra (bestämd medelst molybdenvätska i ett
extrakt, bildadt genom jordens behandling med ut-
spädd salpetersyra och utan att jorden förut glöd-
gades eller underkastades förbränning)................	0,14	0,21	0,13	0,16	0,15	0,13
Kali (bestämdt i ett extrakt, erhållet genom jordens
digerering med utspädd saltsyra under 1 timmas
tid och utan att jorden förut blifvit underkastad
förbränning)..................................................	0,45	0,69	0,73	0,53	0,44	0,30
Jernoxid och lerjord, utfälda ur saltsyreextraktet.......	8,40	10,55	14,io	12,30	12,70	12,oo
Kalk, likaledes från saltsyreextraktet.......................	0,6 7	0,73	0,56	0,61	0,50	0,95
Öfriga ej närmare bestämda ämnen i saltsyreextraktet	O.io	0,86	0,60	0,49	0,39	1,00
I utspädd saltsyra olösta ämnen, såsom lera, sandpar-
tiklar m. m..................................................	83,84	80,44	72,00	71.90	66,80	67,70
Summa	100,00	100,00	100,00	100,00	100,00	100,00
Qväfve, bestämdt genom jordens förbränning med natron-					0,45%
kalk på vanligt sätt........................................	0,16 %	0,18%	0,28 %	0,40%	0,50%

Profvet N:o 1, som visade sig vara en verklig sandjord, lemnade vid slamning 64,8 5
procent gröfre och finare sand. Alla de öfriga jordprofvena innehöllo deremot en ytterst ringa
halt af stoftfina sandpartiklar, så att man genom vanlig slamning ej närmare kunde skilja stoftsanden
från de öfriga jordbeståndsdelarna.

Då komiténs ordförande vidare anmodat mig att på grund af den verkställa undersökningen
afgifva ett allmänt utlåtande öfver de ifrågavarande jordarternas bördighets förmåga samt
lämplighet för kulturväxters frambringande, så må det tillåtas mig att i detta afseende uttala
följande omdöme.

Erfarenheten har visat, att eu jordart, som i lufttorkadt tillstånd innehåller bland de i
utspädda syror lösliga ämnena:

Kali	från	0,50	till	0,05	procent,
Kalk	»	1,00	))	0,50	))
Fosforsyra	))	0,25	))	0,01	))
Qväfve	))	0,26	»	0,0 4	))
		0. S.	V.

eger dessa beståndsdelar i tillräcklig mängd, för att lemna växterna den näring, som erfordras
för erhållande af ett tillfredsställande skördebelopp af sädesarter och foderväxter. Af föregående
undersökning visar sig följaktligen, att Vltunajordarterna innehålla en fullt tillräcklig mångd af
de vigtigaste växtnäringsämnena och kunna sålunda ej kallas utsugna. Deremot är den mekaniska
sammansättningen, isynnerhet hos N:o 2 och 3, af den beskaffenhet, att halten lera är för stor
i förhållande till den ringa mängden af mylla och sand. Detta gör, att växterna ej kunna trifvas
under vidriga väderleksförhållanden. Sker ej jordens brukning just i rätta ögonblicket, då
fuktigheten i jordlagreu är lagom afpassad, så lyckas man svårligen få jorden i det skick, att de
utsådda växternas frön kunna utveckla sig. Denna tidpunkt för dylika arbetens verkställande blotta
så begränsad, att, om man kommer en enda dag för tidigt eller ock för sent, så kan skörden
för det året alldeles misslyckas.

Dyjord är sannolikt det förbättringsmedel, som den styfva Ultunajorden bäst skulle behöfva,
för att de nämnda olägenheterna* skulle kunna afhjelpas. Kungsängsjorden är deremot
tillräckligt rik på mylla.

Stockholm och K. Landtbruks-Akademiens Experimentalfält d. 6 Juli 1877.

G. E. Bergstrand.

Bil. Ut. F.

Undersökningar af sex prof af åkerjord (matjord) från Ultuna landtbruksinstitut, utförda
efter anmodande från Ordföranden för »komitén för undersökande af institutets ekonomiska ställning».
— Profven voro numererade af Hrr komiterade. —

Till alla profven användes afvägde 2 U lufttorkad jord, som först siktades genom en
sikt med hål af 2 m. m.; dervid erhölls:

Grus____________________________________4,35

Gröfre organiska rester = Torfämuen O,o 8

4,43

2.	3.	4.	5.	6.
1,27	0,2 5	0,03	0,04	0,0 7 %
0,03	0,02	0,11	0,05	0,0 8
1,30	0,2 7	0,14	0,0 9	0,15

Dessa delar äro ej medtagne i analyserne, utan dessa verkstäldes å 100 delar siktad jord.
Analyserne utfördes efter den numera vanligaste metoden, att allenast afskilja de i saltsyra på
kort tid lösliga beståndsdelarne.

Enligt föreskrift äro blott de beståndsdelar bestämde, som blifvit i skrifvelse från Hr
Ordföranden begärde, ehuru kalkhalt och källsyror derjemte ansetts vigtige att angifvas, jemte
glödningsförlust och hygroskopiskt vatten.

	1.	2.	3.	4.	5.	6.
Kali..........................................	. 0,47	0,74	0,76	0,57	0,6 0	0,52
Kalkjord....................—-------------	. 1,06	0,94	1,02	0,78	0,77	1,33
Fosforsyra-...................................	. 0,12	0,1 5	0,13	0,13	0,11	0,1 1
Mullsyror = Husoin och Ulminsyra____	. 0,8 9	0,99	1,23	2,1 7	2,94	2,79
Källsyror — Kall- och Källsaltsyra-----	. 0,6 1	0,51	1,34	1,60	0,93	1,21
Qväfve_____________________ ________________	. 0,18	0,18	0,26	0,32	0,4 4	0,50
Hygrocep. vatten.......................—	- 1,35	1*2 8	2,61	2,25	2,7G	4,63
Glödningsförlust.....— . ----------------	. 4,4 8	5,08	7,59	10,0 6	12,58	13,22

Då en bestämning af sand- och lerhalt kunde varit af intresse att derjemte känna, för
bedömande af jordarternas mekaniska beskaffenhet, hade jag önskat få äfven vidfoga upgiften
derom, hufvudsakligen på de 3:ne profven från Ultuna gärden. Men då tiden icke medgifvit
dessa mekaniska undersökningars fullföljande, har jag allenast här vidfogat de olika profvens
sandhalt.

1. 2. 3.

Grof sand och vanlig sand............ 55,24 32,58 22,32

Ein sand.......................,.......... 8,65 11,33 18,28

Stoftsand och lera — ej ännu bestämda. —

Särskild! begärdt utlåtande öfver de senare resultaten är härjemte bifogadt.

Ultuna försökstation d. 19 Juli 1877.

Hampus von Post.

Analyserne äro utförde till en mindre del af Dr J. O. Bergstrand, men efter hans utrikes
resa fullföljde och till största delen afslutade af Hr Docenten C. N. Pahl.

Bil. Ut. G.

Vid Ultima landtbruksinstitut och underlydande gårdar verkstälda nybygnader samt
kostnader derför.

Byg nads året.

1848.

Kostnad.

Bygnadens benämning.

Inköp af Flottsundsbygningen (n. v. laboratoriebygnaden).....

Nya smedjan............................................................

Enligt kontrakt med bygmästaren P. J. Pettersson efter hållen
entreprenadauktion skulle nedanskrifne bygnader och reparationer
verkställas vid Ultuna, nemligen:

Påbygnad af en våning och ominredning samt reparation
af det vid egendomen varande Corps de logie.
Ominredning och reparation af båda flygelbygnaderna.

Upförandet af en öfvervåning med vindsrum på och

Hvarifrån afgår institutet godtgjord

husröteersättning af Clason.......

krediterade materialier________________

= 28,252,77.
5,462,23.

284,— = 5,746,23.

1849.

1850.

1852.

1854.

för Corps de logiets inred -

En lada, Kungsängen________

Ett tröskverk____________________

Liqvid till Bygmästar Petterson

ning enligt kontrakt.........................................

Materialier____________________________________________________

Slutliqvid till Herr Pettersson å bygnadsentreprenaden.

Materialier m. m_________________________________________________

En källarbygnad ________________________________________________

Brobygnad _____________________________________________________

Torpbygnader N:ris 2 och 3 .................................

Eiebygnader______________________________________________________

Torpbygnader _______________________________

Anatomibygnad och orangeri .................................

Kronor.

1,725 —
1,288,88.

1:0

2:0
3:0

ominredning af trädgårdsbygningen.

4:o Nedtagning af Flottsundsbygningen och upsättning af
densamma vid Ultuna.

För nämnda bygnadsarbeten har Pettersson upburit:

Förskott----------------------------------- 10,166,6 7.

Bygnadsliq viden........................ 10,500,— 20,666,67.

Materialier________________________________________________ 3,359,73.

Ersättning till f. arrendatorn Clason för öfverbyg nader

och bygnaders förbättring, enligt syn... 4,226,37.

Kronor.

22,506,54. 25,520,42.

160,-1,500,—

9,038,33.
2,876,63.
2,250,—
127,77.
775,5 4.
552,50.
268,12.
3,616,61.

856,63.

2,195,37.

13,574,9 6.
2,377,77.

1,596,16.

6,668,61.

Transport 49,737,9i

Transport 49,737,92.

1856. En lada på Kungsängen -----------------.------------------------- 909,46.

Ett redskapslider.-.................................-................... 343,56. 1,253,02.

1858. Ladugården och mejeriet--------------------------------------------- 38,398,25.

Tegelladan och tegelugn---------------------------------------....... 2,196,50.

Brygghus och svinhus .............—...........-................... 5,631,2 7. 46,226,02.

1859. Iskällare------------------------------------------------------------------ 211,10.

1860. Redskapslider.------------------------................................... 956,58.

1862. Arbetarebostad.------------------------------------------------—...... 3,961,36.

Badhus............................-.................................... 915,39. 4,876,75.

1864. Logbygnad..------------------------------------------------------------- 10,830,58.

1865. 3:ne farmbygnader vid Kungsängen -------------------------------- 24,411,08.

Stallbygnad -------------------------------------------------------------- 22,653,47. 47,064,5 5.

1866. 2:ne afträdeshus -------------------------------------------------------- 895,91.

1867. Lärlings- och schäferibygnaden -------------------------------------- 31,565,26.

1868. Kungsängens nybygnad------------------------------------—....... 8,816,28.

1870. d:o d:o ---------------------------------------------- 480,7 3.

Maskinhusbygnad___________________________________________________- 2,244,54.

Källarbygnad.....................................—....................902,60. 3,627,87.

1873. Elevbygnaden----------------------------------------------------------- 111,721,68.

Brygghusbygnad................J®.........................-............ 1,312,13.

Brovaktarestugan------------------------------------------------------- 787,7 5.

Vattenledning till ladugården---------------------------------------- 349,80.

Veranda å gamla stenhuset------------------------------------------ 200,—

Gasverket...................—......-...........-...................... 3,000, 117,371,36.

Kronor 323,433,20.

Oscar Högberg.

Utdrag.

Bil. Ut. H.

År 1816 den 10 Juni instälde sig undertecknad, Landtmätare, på Ultuna kungsladugård, «

belägen uti Upsala län, Ulleråkers och Vaxala härader samt Bondkyrko och Dannemarks socknar,
att, i anledning af yällofl. landshöfdinge embetets under den 18 sistlidne April meddelta förordnande,
afmäta och beskrifva samt enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 3 December 1810
denna kungsladugård uti lotter indela.

Affattningen företogs genast samt derefter uträkningen; och äro egorne befunne, som
följaude beskrifning uptager.

	Tid.	Kpd.
Ultuna kungsladugård är 12\| mantal om 44J öresland, har följande ägor: Tomter till gården och till en del torp innehåller------------------------------------------	21	27
Åker, hvaraf en del är någorlunda god lermylla samt en del dålig ler-, sand- och	479	28
Af denna åkervidd har inhysesmannen Anders Ersson uti torpet Lysnan besitt-ningsrätt på 1 tid. 22 kpd, som vidare förmäles under N:o 44. Ängen består af hårdvall och god starrvall, som stundom besväras af vatten, innehåller.-.	395	12\|
Präkenbotten, uti Kungsängen och uti Kronoparken lilla Djurgården, som på vissa ställen är god, men på de öfriga blandad med kolvass, innehåller—.............	62
Betesmarken, god vall utmed Upsalaån och utmed sjön Föret, hvaraf en del utaf nu varande Arrendator varit nyttjad till äng, innehåller...............—.....-..........	78	291
D:o af sämre beskaffenhet, beväxt med ung samt qvistig och mindre växlig barrskog, jemte backar uti alla ägorna och alla andra mindre dugliga marker, innehåller till-	388	12j
Skogsmarken på Kronoparken lilla Djurgården, hvarå Kungsgården nyttjar bete,	101	25
Summa	1528	6*

Dessutom har kungsgården en mossvalsäng på Ulleråkers härads allmänning, Långmossen
kallad, innehållande efter en år 1788 af framlidne landtmätaren Johan Eric Edling författad
karta och beskrifning 39 Tunland 31^ kappland samt för öfrigt inga flere lägenheter utom husbehofsfiske
uti sjöarne Ekoln, öfra och nedra Eöret och uti Upsalaan.

Sålunda vara affattadt och delt, betygar. Upsala den 11 Okt. 1816.

På embetets vägnar

HANS WESSBLAD.

Att förestående afskrift är lika lydande med den i härvarande arkiv förvarade handling,
intygar. Stockholm i rikets general-landtmäterikontor den 18 Juni 1877.

ex officio

,/. G. W. Beifrare.

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

Arealupgift å Ultuna kungsladugårds egor uti Bondkyrko, Danmarks och Vaksala

H	e m m a n	s och L	ägenheters	Antal af de å hemman lie lin ll ige			E g o v i d d
Oför-	Nuvarande mantal			Ryttare-, Soldat-,	Öfrige bebygda			Åker o.
med- lade man- tal.	och natur:	Nnm-	Namn m. m.	Byg- nads- tomter.	Träd-	annan jord under plog.	JNatnrng ang:
krono-.	skatte-.	frälse-	mer.	eller Båts-manstorp.	lägen- heter.	gårdar.	skog- lös.	skog- beväxt.
					Bondkyrko socken.
	*			_	Fräkeubotten, 1 äng........
12 i)	12\|				Ultuna, kungsladugård,
				landtbruksinstitut.........			36	13	2,818	609
					Danmarks socken.
—	—	—	—	—	Djurgården, lilla, 1 krono-					129
					park..........................	—	—	4	—	264	—
					Vaksala socken.
—	—	—	—	—	Ultuna kungsäng.............	—	—	—	—	1,057	1,130	—
					Summa	—	—	40	13	4,004	2,003	—
					Enligt uträkning af den cal-
					querade kartan............	—	—	—	—	—	—	—
					Sjöar och vattendrag........ Enligt 1816 års kartebe-
					skrifning, hvilken ej upp-tager vägar och vatten-drag i sammandraget____
					Vägar, sjöar och vattendrag
					— enl. föregående........ Tillkommer den år 1816			~			~
					års karta upptagna Vak-sala Prestegårds äng; Kyrkbyns, ej inräknad i
					Sammandraget; äfvensom lit. H och T, hvilka en-
					ligt upgift numera till-höra Ultuna................	—	—	—	—	—	—	—

(Sedan 1816 års karta uprättades, har egoutbyte blifvit verkstäldt mellan Ultuna och angränsande).

Bil. Ut. J socknar

af Upsala län, enligt Rikets ekonomiska karteverks beskrifningar af år 1861*

i qvadratref räknadt fö

Annan duglig skog- beväxt mark.	Annan duglig skoglös mark.	Summa duglig mark.	Ofrukt- bara mossar.	Vä- gar.	Käla berg och andra dylika jordfasta impedi-menter.	Sjöar och vatten- drag.	Summa odug- lig areal.	Summa Sum- ma- rum.
			—	—	—	—	-	—
1,536	706	5,718	—	61	—	77	138	5,856
563	_	959	_	4	.	22	26	985
—	_	2,187	_	4	_	52	56	2,243
2,098	700	8,864	—	09	—	151	220	9,084
—	—	8,946
—	—	151	—	—	—	—	—	9,097
		8,558
		220
		182						8,960

Aret, då
skifte blifvit
faststäldt,
samt
ego mätningens

ändamål.

Antal
ställen,
hvarå
egorne
äro belägna.

Särskilda anteckningar.

I jordeboken uptagen endast
till namnet. Underlagd
Ultuna kungsladugård
och i dess egosummor
inräknad. (Se anm.
för Ultuna).

''Ekonomisk karta af 1816.
I egosumman äro Stora
Djurgården och Graneberg
såsom varande egoskifte
till Ultuna, en å
Stora Djurgården belägen
äng till Gottsunda säteri,
en del af Malma kronopark
samt ängen Fräkenbotten
inräknad. En del
af egorna äro å häradskartan
utmärkta med N:o 52.

De 12§ mantal, hvaraf Ultuna
består, omfatta äfven
Lilla Djurgården, hörande
i såväl civilt som ecklesiastikt
hänseende till
Danmarks socken och der
redovisad.

Kartor af åren 1807 och
1816. Se anmärkningen
för Ultuna uti Bondkyrko
socken.

= 1,622 tunnl. 4,6 kappl.

= 1,624 tunn!. 14,9 kappl.

= 1,600 tunnl.

Bil. Ut. K.

Efter anmodan af de Herrar komiterade, som blifvit förordnade för undersökning af
Ultuna landtbruksinstituts förvaltning, med mera, förrättades af undertecknad, biträdd af landtbrukare
Anders Adolf Udén oeb byggmästaren Erik Nordqvist, den 24, 25 och 26 September
1877, besigtning å bemälda instituts med derunder lydande gårdars och torps hus och byguader
för utrönande af derå varande bristfällighetei- och uppskattande af kostnaderne för desammas
iståndsättande; Och företogs och fortgick denna besigtning i följande ordning.

„ Kronor, öre.

N:r.

1. Corps de logis (det gamla stenhuset) i 2:ne våningar jemte köks- och källarvåning,
under tak af plåt:

Köksvåningen.

i dettas förstugor och • korridorer inläggas nya golf, hvarjemte
Härtill 6V2 tolfter plank, 2 tums 8 tums
..._________________________ 130: —

Uti köket samt

golfvet i skänkrummet repareras.

16 fots .........................................................................

Spik och arbete.............-------------------------------------------------------

Nya dörrar med karmar till ingången till förstugorna, äfvensom nya

glasbågar till 6 fönsterlufter------------------------------------------

Vedlådan i förstugan göres ny —--------------------------------------------

16 st. fönster och 9 st. dörrar med karmar och fodringar oljemålas,
tak och väggar uti förstugorna, skafferierna, kök och skänkrum samt
taken uti kamrarne målas med vattenfärg -------------------------------

59: —

39: —
8: —

164:

l:a Våningen.

Uti 10 rum och 2 tamburer inläggas nya golf och golfvet uti förstugan
repareras; härtill åtgå 24 tolfter 2 tums 8 tums 16 fots

plank å 20 kronor...---------------------------------------------------------

Arbetslön och spik---------------------------------------------------------......

Dörrar med karmar och fodringar, fönsterkarmar och fodringar,
bröstpaneler, vedlårar, väggfasta skåp och pulpeter i kontorsrummen
målas med oljefärg, panelerna repareras och hvitstrykas och nya
tapeter upsättas i tamburerna och i ett af rummen, alltsammans för
Kakelugnen i gästrummet omsättes och repareras, 4 nya plansteuar
anbringas framför spisen i Jägmästarens kök och 2:ne lufter nya
innanfönster anskaffas............................................-...........

480: —
218: 40

276: -

35 —

2:a Våningen.

Golfven i 6 rum, kök och tamburer inläggas nya, dertill 13 tolfter plank 260: —
Spik och arbetslön.....................................................-........- 129: 50

Transp. 1,798: 9 o

Transp. 1,798: 90

Taket i sessionsrummet omgipsas och målas, oljemålning af fönster
och dörrar med karmar och fodringar samt bröstpaneler, omtapetsering
i åtskilliga rum, reparation och hvitstrykning af paneler

samt oljemålning af balkongen, tillsammans för_________________________ 298: 50

2 nya lufter glasbågar till sessionsrummet................................. 10: —-

Vindsvåningen.

Uti östra vindskammaren upsättas 2:ne nya kakelugnar__________________ 150: —

Målning af dörrar med karmar och fodringar, fönsterkarmar och fodringar
samt paneler till 4 vindsrum äfvensom omtapetsering i 2:ne

af dessa__________________________________________________________________________ 60: ■—

Uti det ena rummet bör nytt golf inläggas, hvarjemte golfven i öfriga

rummen böra repareras_______________________________________________________ 45: —

Trappan emellan andra våningen och vinden ombygges.................. 30: —

Yttre taket oljestrykes jemte takrännor och stuprör...................... 175:— 2 567:40.

2. Vestra flygelbygnaden af trä, brädfodrad, under tak af tegel.

Yttre beklädnaden, som nyligen undergått reparation, bör oljemålas för 148:7 5
Dörrar, fönster och bord till köken oljemålas, likaså väggarne och
panelerne invändigt till lärling-matsalarna, hvilka blifvit försedda
med brädbeklädnad, så ock dörrar, fönster och matbord till dessa
rum, hvarförutom väggarna å panelerna i köken målas med vattenfärg,
tillhopa för______________________________________________________________ 250: —

En dörr till ena salen bör vara ny_________________________________10:—

Bägge vindskammare förses med nya tapeter och takpapper, fönster
och dörrar målas jemte panelernas hvitstrykning, hvarjemte golfvet

i ena rummet repareras______________________________________,_______________ 52:— 4go; 75.

3. Ostra flygelbynaden likaledes af trä med tak af tegel och bräd beklädda

väggar.

Väggarna målas med gul oljefärg för_________________________________________ 148: 7 5

Köksgolfvet bättras_______________________________________________________________ 10:— 158:75.

4. En visthusbod dels af timmer, dels af korsvirke och tegel samt tak af tegel;

är belägen öster om Corpsdelogiet;

Nya syllar inläggas, nya bottnar anbringas, väggarne repareras och rödfärgas

tillhopa för.........................................„........................................ 110:—■

5. Ett öster derom beläget hus, afsedt till hönshus, svinhus, med flere lägenheter,

befanns förfallet och bör ombyggas, men förläggas till lämpligare plats, hvarför
kostnaden uppskattas till____________________________________________________________ 275: —

6. Lärlingsbygnaden, af timmer, under tak af tegel.

Stenfoten och källarmurarna fogstrykas och rappas_______________________ 20: —

Väggarna brädbeklädas, dertill åtgå 56 tolfter 1 tums 8 tums 14 fots

bräder å 10 kronor___________________________________________________________ 560: —

8 st. plank till dropplister..................................................... 13: 33

Spik och arbetslön___________________________________________________________________ 316: —

hvarefter väggarne oljemålas, som kostar................................... 450: —

Transp. 1,359: 33 3,571: 90

Transp. 1,359: 33 3.571: 90.

Rummen till venster från förstugan på nedre botten bestå af tvänne,
jemte ett kök emellan dessa. Den förändring bör vidtagas, att
köket förlägges till det på norra gafveln belägna rummet och nuvarande
kök inredes till en kammare, hvarefter dessa rum skulle
utgöra bostad för rättaren. Kostnaden för denna förändring jemte
inredning af rummen med tapeter, bröstpaneler och målning af
fönster och dörrar samt nytt golf i norra rummet uppskattas till 367: 6 7

En jernspis med tillbehör insattes uti köksspisen för__________________50: -—

På samma sida på nedre botten finnes lektionssal och till höger om
förstugan, från ingången räknadt. 4 rum.

Uti tvänne rum och lektionssalen förses väggarna med munksjöpapp
och tapeter, taken med papper och väggarne i lektionsrummet med
bröstpanel, hvarjemte denna samt dörrar med karmar och fodringar

jemte fönsterkarmar med fodringar oljemålas, allt för_________________ 250: —

Golfven uti 2:ne rum omläggas.._____________________________________________ 25: —

Väggarne och panelerne uti så väl nedre som öfre förstugan beklädas

med munksjöpapp samt målas med vattenfärg.......................... 78: so

Öfva våningen

består af förstuga samt 4 salar eller logement för lärlingarne.
Väggarne uti dessa salar böra förses med munksjöpappbröstpanel och
tapeter ofvanför de.nna, hvarjemte taken förbättras, fönster och dörrar
samt bröstpanelen oljemålas; och utgör kostnaden härför för hvartdera

rummet 166 kronor, eller för alla fyra logementerna____________________ 664: —

Uti de tvänne vindskamrarne böra fönster och dörrar målas, väggar
och tak repareras med munksjöpapp och tapeter samt papper, alltsammans
för ___________________________________________________________________ 51:50

Som teglet å taket på denna bygnad blifvit lagdt endast på läkt
utan underslag, så håller detta icke emot snöyra, hvarför taket

förses med underslag af bräder, dertill 48 tolfter åtgå______________ 480: —

2 V2 tolfter plank till reglar å 20 kronor___________________________________ 50: —

Spik och arbetslön_______________________________________________________________ 180:— 3,556: —

7. Mejeribygnad af sten med tak af tegel.

Uti köket och mejerirummet böra golfven, som äro af tegel, omläggas

och förbättras__________________________________________________________________ 218:75

Fönster och dörrar ommålas, panelerna i ena rummet repareras, isreservoiren
uti afkylningsrummet ombygges och rör anbringas derå,
hvilket ledes genom väggen på vestra sidan, för aftappning af vattnet

derifrån, alltsammans för____________________________________________________ 110: —

Uti vindsrummen ommålas dörrar och fönster, panelerna livitstrykas,
glasbågarna till en fönsterluft göras nya och tapeter upsättas i det

ena rummet, allt för__________________________________________________________ 32: —-

Som teglet å taket saknar underslag, så ansågs, att sådant bör läggas
af bräder, och erfordras dertill 45 tolfter 1 tums 8 tums 14 fots,

å 10 kronor_____________________________________________________________________ 450: —

Transjn 810: 75 7,127: 90.

Transp. 810: 75 7,127: 90

2 tolfter plank till reglar____________________________________________________ _ 40;_

Spik och arbetslön------------------------------------------------------------- 168:— 1,018:75

8. Elevbygnaden eller nya stenhuset, 3:ne våningar, under tak af skiffer.

Yttre väggarna, som på några ställen befunnos skadade, bättras för______ 15: —

Takrännor och stuprör samt öfrig plåtbeklädnad å taket oljestrykes för 25: —

Uti l:a eller bottenvåningen, samlingsrummet, lägges nytt golf samt
i 2:ne af öfriga rummen omläggas golfven och erfordras till detta

15 tolfter 2 tums 8 tums 14 fots plank k 20 kronor................ 300:—■

Spik och arbetslön____________________________________________________________ gg. __

Uti samlingsrummet och rummet derinnanför äfvensom uti 3:ne rum
i ^ifrigt uppsättas nya tapeter, bröstpanel, fönster, dörrar och tak

målas, hvarjemte målningen å golfvet i ritsalen förbättras för_______ 225: —

Dörrar och fönster till förstugan jemte dennas väggar ommålas________ 25: —

För upgången till 2:a våningen insättas portar med fönster i dessa,

som anses kosta___________________________________________________________ g5-_

2:a Våningen.

Uti 13 rum uppsättas nya tapeter samt i 23 rum ommålas fönster
och dörrar samt paneltaken i 15 rum förses med nytt papper eller

förbättras, alltsammans för__________________________________________________ 389:_

Fönstren till korridoren och dörrarne till skrubbar och kontor olje målas,

hvarjemte tak och väggar i korridoren ommålas med vattenfärg 65: —

3:dje Våningen.

Uti 16 rum upsättas nya tapeter, i 21 rum ny panelbeklädnad,
hvarjemte 27 fönster och 34 dörrar målas jemte fotpaneler, så ock

målning af väggar och tak i korridoren, allt för________________________ 470:_

Uti 2:a våningens korridor bör en värmeapparat eller Gurneys’-ugn
anbringas för korridorernas upvärmning under vintern, hvarigenom
betydlig vedbesparing för rummens upeldning bör upstå och anses

denna apparat med uppsättning kosta.................................. 450:_

Till skiffern på yttre taket har endast läkt till underslag blifvit begagnad.
Uti denna har fkiffern icke kunnat fästas tillräckligt,
hvadan oftast under storm en del af skiffern lossnar och nedrasar.

Det vore derför erforderligt, att taket omlades med bräder till

underslag---------------..........-------- ------------------------------ -- _ 2,095: -

samt otillräcklig för behofvet, hvarför ny magasinsbygnad bör upföras

mängd; Och anses, efter upgjordt förslag, upsättningen af denna

bygnad kosta.................................................................. 7,500:- 7)5oo: —

Transp. 17,741: 05.

Transp. 17,741: 65.

10. Vagns- och redskapshus, förut användt till stall, med väggar af tegel
och korsvirke samt tak af spiller.

Syllarna voro utruttna, hvarför nya sådana inläggas och dessa undermuras
med tuktad gråsten, för--------------------------------------------- 175:

Uti vagnshusen inläggas nya bottnar af 3 tums 8 tums 16 fots plank,

dertill 13 tolfter åtgå-------------------------------------------------------- 312:

11 st. timmer till underslag—.....—-----------------------------------55:

Arbetskostnad---------------------------------------------------------------------- 42: 584: —

11. Stall af gråsten med tak af spiller.

Bottnar och pallar samt balkar repareras för tillhopa--------------------- 75:

Panel, väggar och spiltbalkar samt fönster och dörrar ommålas------- 115: — 190: —

12. Ladugård jemväl af gråsten med tak af spiller.

Denna är nu inredd för 108 kor, men bör ytterligare vid vestra
ändan deraf inredas en rad för 12 kor, så att ladugården lemnar utrymme
för 120 kor förutom kalfkättar.

Till denna inredning erfordras: 3 tolfter 3 tums 8 tums 15 fots plank

å 24 kronor-------------------------------------------------------------------- 72: —

Spik, bandjern och bindslen.-................................................. 101:50

Cementrännor till 2 foderbord ...............................---........... ISO: -

Gångbottnarna, som voro af tegel, tarfva betydlig förbättring och omläggning,
och erfordras dertill 2,500 st. tegel å 60 kronor---------- 150:

Omläggningskostnad-----------------------------------------------—........... 250: —

Ommålning af fönster, dörrar, väggar och panel—------------------------ 145:

Vattenledningen till stallet och ladugården är bristfällig samt i öfrigt
af den beskaffenhet, att densamma icke lemnar erforderligt vatten,
hvarför densamma bör ombyggas eller en ny ledning anbringas direkt

från ladugården till det söder derom belägna träsket, för........—- 550: — 1,398:50.

13. Får- och svinhus likaledes af gråsten under tak af spiller.

Fårhuset afdelas med en plankvägg och södra ändan deraf inredes
till oxhus med rum får 8 par oxar; och erfordras för denna inredning:

5 tolfter 2 tums 8 tums 16 fots plank------------------------------------ 100: —

4 d:0 3 d:0 d:0 d:0 d:0 --------------------—------------ 96:

Sparrar till reglar---------------------------------------------------------------- 15: —

21 st. timmer.-------------------------------------------------------------------- 165:

1 tolft bräder.......................---......------------------------------------- 16;

Tegel till gångar eller långbotten ....................................-....... 300:

Jern och bindslen samt spik och arbetslön............—................. 164: —

Svinhusbotten omlägges och inredningen i öfrigt förbättras för ett

sammanräknadt belopp af................................................. 250: 1,040: —

14. Fårherdens med fleres bostad, af timmer med tak af tegel.

Väggarna brädfodras, dertill åtgå 8 tolfter bräder ------------------------ 80:

Spik och arbetslön samt rödfärgning----------------------------------------- 40: —

På vestra väggen upsättes en spännbjelke, spismuren repareras, panelen
i stugan, som sjunkit ned, uptvingas och en bärbjelke anbringas
ofvanpå med jernskrufvar genom denna och åsarna, nytt____

Transp. 120: — 20,954: 1 5.

Transp. 120: —

golf inlägges i förstugan och golfven i öfriga rummen omläggas
ocn förbättras med tillhopa 3 tolfter plank, hvarjemte 2 lufter
innanfönster anskaffas, alltsammans för___________________________________ 135: —

15. Sädeslada under tak af spiller.

Väggarna rödfärgas, som med materialier och arbete kostar_____________ 75: —

Uti sädesgolfven anbringas bottnar af sand, kalk och lera, som

anses kosta______________________________________________________________________ 400: —

16. Lokomobil-stall af korsvirke och tegel, innehållande jemväl ett qvarn hus

och vedrum, allt under tak af tegel.

Under teglet, som saknar underslag, läggas bräder, och erfordras dertill
20 tolfter å 10 kronor_________________________________________________ 200: —

Spik och arbetslön............................................................... 55: —

Väggarna reveteras till det yttre samt hvitstrykas________________________ 150: —

Ena väggen i vedrummet förses med plankbeklädnad, som kostar_____ 50: —

17. Brygghus, beläget invid ån och öster om mangården, har väggar af

korsvirke och tegel samt tak af tegel på läkter. Bygnaden innehåller
brygghus, mangelbod och bagarstuga jemte 3:ne vedrum.

Yttre väggarna reveteras och hvitlimmas, som kostar____________________

Under teglet å taket lägges underslag af bräder, dertill 27 tolfter

erfordras________________________________________________________________________

Spik och arbetslön____________________________________________________________

Uti såväl brygghuset som bagarstugan läggas nya paneler samt bärbjelkar
på stolpar anbringas under åsarna, äfvensom ny panel i

mangelboden, alltsammans för______________________________________________

Bottnarne, som äro af tegel, befunnos bristfälliga uti brygghuset och
bagarstugan, hvarför de erfordra förbättring, som, förutom 2,000

tegel för........................................................................

Kostar______________________________________________________________________________

Ugnen uti bagarstugan ommuras och äril lägges af eldfast tegel,
hvarjemte en kakelugn uppsattes i mangelrummet, dertill en af de
gamla kakelugnarne från vindsrummen i gamla stenhuset användes,
och kostar allt detta.........................................................

18. Ett boningshus å det så kallade fjellet, laboratoriebygnaden benämnd,

brädfodrad och under tak af tagel.

Brädbeklädnaden å östra gafveln förbättras och väggarne målas med

slamfärg, tillhopa för......................................................... 125: —

Huset innehåller 2:ne våningar.

Uti första våningen förbättras och omläggas golfven, hvartill 10 tolfter

2 tums 8 tums 16 fots plank erfordras.................................. 200: —

Spik och arbetslön................................................................ 66: —

Målning af fönster och dörrar samt skåp och lådfack i laboratoriet 138: —
Uti andra våningen inlägges nytt golf i köket och golfven i öfriga

rummen omläggas, dertill åtgå 21/2 tolfter plank...................... 50: —

Spik och arbetslön............................................................... 72: —

Fönster och dörrar ommålas för.............................................. 45: —

Transp. 696: —

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

200: —

270: —
83: 50

150: —

120: —
95: 5 0

55: —

20,954: 15.

255: —

475: —

455: —

974: —

23,113: 15.
9

Transp. 696:— 23,113:15.

Uti vindsrummen omläggas jemväl golfven med 4 tolfter plank________ 80: —

Spik och arbetslön............................................................... 30:— 806: —

19. Vestra flygelbygnaden å fjellet, brädfodrad och under tak af tegel.

Brädfordringen repareras med en tolft bräder och l/2 tolft plank_____ 20: —

Spik och arbetslön............................................................... 13:20

Ny dörr med karm göres för ingången till södra gafveln ............... 15: —

Väggarna målas med gul slamfärg, för-------------------------------------- 55: —

Uti snickareverkstaden inlägges nytt golf af 7 tolfter plank............ 140: —

5 st. timmer till underslag .................................................... 25: —

Uti ett rum på sydöstra sidan och i förstugan inlägges likaledes nytt

golf af 4 tolfter plank_______________________________________________________ 80: —

Uti ett rum på sydvestra sidan jemväl nytt golf af 2 tolfter plank... 40: —

Spik och arbetslön till allt detta............................................. 60: —

Uti boningsrummen förses väggarne med munksjöpapp och tapeter,
beklädnaden å panelerna bättras, dörrar och fönster oljemålas, så

ock de till verkstaden hörande, alltsammans för........................ 156: —

Stenfoten förbättras och rappas samt ledstänger anbringas till trappan

å södra gafveln..........................—.................................. 12:— 616:20.

20. Östra flygelbygnaden å fjellet af samma storlek och beskaffenhet till
det yttre som vestra flygeln.

I likhet med den sistnämnda bör brädfodringen å östra sidan för -

bättras samt väggarne derefter målas med slamfärg för............... 88: 20

Uti förstugan och 4 rum på nedra botten samt i 2:ne vindsrum inläggas
nya golf, hvarjemte trappan å östra sidan nybygges; dertill

erfordras: 1 timmer och 141/2 tolfter plank............................ 295: —

Spik och arbetslön..________________________________—.......................... 99:60

Uti 4 rum uppsättas nya tapeter, sedan väggarna blifvit försedda med
munksjöpapp och i 6 rum dels beklädas och dels bättras taken eller
panelerna, hvarförutom dörrar och fönster ommålas med oljefärg

samt taken med vattenfärg, alltsammans för_____________________________ 135: —

Uti skogvaktarens kök bör ny jernspis anbringas.......................... 45: —

Teglet å taket, som ligger på läkt, bör förses med underslag af bräder,

och åtgå härtill 24 tolfter bräder.......................................... 240: —

Spik och arbetslön ............................................................. 76: so 979; 3q.

21. En bod å fjellet förses med nya syllar för.................................. 20: —

Knutarna brädfodra, på taket, som består af utruttna bräder, upplägges
tegel och ny trappa jemte ny dörr till löftet göres, hvarefter

bygnaden rödfärgas, för tillhopa........................................... 155:55 175:55.

22. Ett brygghus vid fjellet.

Taket täckes med tegel, väggarna brädfodras och rödfärgas och 2:ne nya fönster

insättas för tillsammans...............................................__r.................. 225: —

23. Ett svinhus jemväl å fjellet ombygges och förflyttas till lämpligare plats för... 125: —
Som erforderliga förvaringsrum saknas för inläggning af ved för de särskilda
hushållen, så ansågo besigtningsmänneD, alt vedbodar, som byggas med

Transp. 26,040: 20.

stolpar på syllar af timmer, väggar af bräder och tak af spiller, böra
uppsättas:

för corps de logiet eller gamla stenhuset 3 st. å 30 kr........... 90: —

för östra flygelbygningen 1 vedbod_____________________________________ 30: —

för vestra flygelbygningen för lärlingshushållen, 2 större å 50 kronor 100: —

för lärlingsbygnadeu 2 större å 50 kr. _____________________________________ 100: —

för laboratorium och kamrerarebostaden å fjellet 2 st___________________.. 60: —

för vestra flygeln å fjellet 3 st. mindre å 30 kr.________________________ 90: —

för östra flygeln derstädes 4 st. mindre å 30 kr.________________________ 120: —

för det såkallade Nybygget 3 st. å 25 kr__________ 75: —

för bygningen invid schäferiet 3 st. å 25 kr________________________ 75: —

och vid lägenheten Gällbo en vedbod....................................... 25: — 755._

24. Det såkallade Nybygget, beläget norr om gården, har väggar af timmer
och tak af spiller, hvilket sednare var förfallet.

Väggarna brädfodras, dertill 16 tolfter bräder åtgå....................... 160: —

Spik och arbetslön............................................................... 92: —

hvarefter väggarna målas''med gul slamfärg................................ 35: —

På taket uppläggas 1,600 tegel, som kosta................................ 128: —

6 tolfter läkt-----------------------------------------.---------------------------- 9:-—-

1 tolft bräder.-------------------------------------------------------------------- 10: —

Spik och arbete --------------------------------------—------------- ----------- 36: —

Golfven å nedra botten och i vindsrummen läggas dels nya och dels

omläggas, dertill erfordras 6V2 tolfter plank _________________________ 130: —

Spik och arbetslön...------------------------------------------------------------ 65: —

Fönster och dörrar ommålas med oljefärg.................................. 53: — 7x8: —

25. Ett fähus, väggarna rödfärgas och bottnarna i huset bättras------------ 20: —

På taket uplägges tegel, dertill 800 st. erfordras......................... 64: —

3 tolfter läkt---------------------------------------------------------------------- 4: 50

1 tolft bräder...............—.................................................... 10: —

Spik och arbetslön................................................................ 21:— 119:50-

26. Brovalctarestugan af timmer med tak af spiller.

Eygnaden brädfodras och rödfärgas, som kostar----------------------------- ------------- 75: —

27. Bron öfver Fyrisån är förfallen och erfordrar snarligen ombygnad, hvilket

ansågs kosta................................................................................ 500: —

28. Sädesman, belägen å gärdet vester från gården, af timmer med tak
af spiller.

Nya bottnar erfordras, dertill åtgå 24 tolfter plank, deraf 4 tolfter

3 tums och det öfriga 2 tums, allt 8 tums 16 fots, tillhopa-------- 496: —

27 timmer till underslag-_______________________________________________________ 135: —

Arbetslön.......................................................................... 72: —

Mellanväggarne böra flyttas så, att körbanan blir mindre och torkrummen
större samt portöppning och körbro anbringas på södra sidan 150: —

Stenfot lägges under norra sidan och stenfoten i öfrigt förbättras----- 75: —

Transp. 928: — 28,217: 70.

Transp. 928: — 28,217: 7 0,

16 st. dubbla spännbjelkar med 3 jernskrufvar i hvardera uppsättas

å väggarne------------------------------------------------------------------------ 160: —

Ugnarne böra ombyggas och placeras midt under torkrummen, som

anses kosta--------------------------------------------------------------------- 150: — 1,238: —

29. Lägenheten Gällbo. Bygnaden är af timmer med tak af spiller. Ansågs böra

brädfodras och rödfärgas, hvarjemte åtskilliga brister å golfven botas.......... 95: —

Graneberg.

30. Stugubygnad under tak af spiller.

Väggarne brädfodras, dertill erfordras: 15 tolfter bräder________________ 150: —

15 tolfter läkt.................................................................... 22: so

Ny trappa göres.

Spik och arbetslön............................................................... 54: —

Golfven inläggas nya af 5 tolfter plank_____________________________________ 100: —

4 st. timmer till underslag..................................................... 20: —

Spik och arbetslön—.................................................•_........ 35: —

31. Bodbygnad med källare derunder.

Väggarna brädfordras med 13 tolfter bräder_______________________________ 130: —

Spik och arbete------------------------------------------------------------------ 35: —

På norra och östra sidorna nya syllar och på norra gafveln en

spännbjelke--------------------------------------------------------------------- 15: —

Taket förses med tegel, dertill 850 st. åtgå________________________________ 68: —

5 tolfter läkt..........-........................................................... 7: so

1 tolft bräder_____________________________________________________________________ 10: —

1 ny dörr göres.

Spik och arbetslön............................................................... 35: —

32. Stall och lider under halmtak. Tak lägges af spiller, som med mate rialier

och arbetslön kostar_________________________________________________ 198: —

På södra och norra gaflarne uppsättas spännbjelkar samt norra gafveln

med dervarande knutar brädfodras, för tillhopa__________________________ 70: 50

Uti foderrummet inlägges ny botten af 2 tolfter plank.................. 40: —

2 timmer till underslag........................................................_ 10: —

Arbetslön.......................................................................... 9: —

33. Ladugårdshus under tak af spiller. Ostra och vestra gaflarne bräd fordras,

ny panel lägges i fähuset och åsarne förstärkas med en
bärbjelke på stolpar, alltsammans för_____________________________________ 110:—.

34. Sädeslada och svinhus i hjelpligt skick.

Husen rödfärgas_____________________________________________________________________ 60: —

Brunn saknas, och bör sådan byggas för..--------------------------------- 125:— 1,304:50-

Torpet Solan.

35. Härvarande åbygnader erfordra reparationer för ett sammanlagdt belopp af....... 755: —

Transp. 31,610: 20.

Transp. 31,610: 20

Torpet Hålltorp.

36. Nytt boningshus, bestående af stuga och kammare samt förstuga och

tak af tegel, bygges för tillsammans...................................... 1,500:''—•

Stall, lider och bodbygnaden upväges och förses med nya syllar
och stenfot samt botten i lidret, fähuset inredes och dörr deremellan
och lidret uptages, tillhopa för__________________________________ 195: —

Källare saknas och bör byggas för........................................... 125; —•

Bedshapslidret och svinhuset inredes och förses med tak af spiller____ 75: —

Alla åbygnaderne rödfärgas......................._............................ 45: — 1,940;_

Torpet Vipången.

37. Åbygnaderne, som voro tillräcklige för torpets behof, böra iståndsättas, som

efter verkstäld uppskattning kostar.................................................... 305: —

Torpet Becklösa.

38. Detta torp har jemväl fullständiga åbygnader, men dessa tarfva förbättring,

hvilket uppskattades till ett sammanlagdt belopp af_______________________________ 655: —

Utgår den Kungsängen.

39. Boningshuset af timmer med tak af spiller.

Yäggarna brädfodras, dertill åtgå 30 tolfter................................ 300: —

Spik och arbetslön............................................................... 168: —

Väggarna målas med gul slamfärg........................................... 67:20

Ingångstrapporna byggas af sten eller slaggtegel för_____________________ 75: —

Huset är inredt för 8 hushåll, men uti 7 bostadslägenheter böra väggarne
rappas i såten, derefter förses med munksjöpapp och tapeter,
uti taken anbringas äfven munksjöpapp, som derefter hvitstrykes, å
vindsköken anbringas 2:ne takfönster af jern, enär de nuvarande,
som äro af trä, äro utruttna, hvarjemte alla fönster och dörrar
oljemålas, hvarförutom väggarna i förstugorna pappbeklädas och

jemte taken strykas med vattenfärg, alltsammans för__________________ 420: —

8 st. golf omläggas och förbättras med 21/2 tolfter plank______________ 50: —

Arbetslön och spik_______________________________________________________________ 55: —

Uti ena vindsrumirfht inrättas spis och inmuras en mindre jernspis

derstädes........................................................................ 85:— 1,220:20.

40. Stall och ladugård af timmer, under tak af spiller.

Uti ladugården erfordras ny inredning för ytterligare 30 kor, hvilken

inredning kostar............................................................... 225: —

Bottnarna i stallet repareras___________________________________________________ 115: —

Bottnarna i ladugården, som utgöras af sand och lera, tillhopa stampadt,

förbättras för ett sammanräknadt belopp af................. 75: —

Stallet och ladugården strykas invändigt till väggar och tak med vattenfärg,
hvarjemte dörrar och fönster oljemålas............................. 115: — 53O:_

Transp. 36,260: 40.

41.

42.

43.

44.

45.

Transp. 36,260: 4 0.

Lada och redskapslider.

Som redskapslidret är otillräckligt för rymmandet af redskapen, så bör ett

ytterligare sådant upsättas vid laduväggen, nordost om förut varande lider för 175: —

Lokomobilstallet iståndsättes till väggar och tak för___________________________________ 125:—-

Stall och ladugård samt lada, lider och lokomobilstall rödfårgas för tillhopa_____ 75: —

2:ne ängslador iståndsättas för..............................._............................ 150: —

Sedan ladugården blir förökad, erfordras härstädes en mejeribygnad af timmer
med tak af tegel, samt inredd till kök och 3:ne rum, hvilken bygnad med

materialier, arbetslön och målning beräknas kosta.................................. 2,800: —

För bostadslägenheterne erfordras 8 st. mindre vedbodar, som byggas med
stolpar på syllar, väggar af bräder och tak af spiller, hvilkas upförande med
väggarnes rödfärgning kostar............................................................ 200: —

Summa Kronor 39,785: 40.

Sålunda besigtigadt och befunnet betyga:

År och dagar som ofvan.

På besigtningsmännens vägnar.

J. Söderlund.

Vid denna besigtning hafva följande pris blifvit följda:

Bjelkar, 10 X 12 vt. per sträckfot.............. — 75.

» 8 X 10 » » d:0 ....................................... — 3 5.

Timmer, per stycke om 30 fots längd_________________________________ 5: —

Sparrar, » d:o om d:o d:o _________________________________ 3: —

Plank, 3 tms, 8 tms, 14 å 16 fots, per tolft________________________ 24: —

» 2 tms, 8 tms, 14 å 16 fots, d:o .......................... 20: —

Bräder, 1 tms, 8 tms, 14 ä 16 fots, d:o _________________________ 10: —

Läkt, 1 tms, 14 å 16 fots, per tolft................. 1: 50.

Stentäckning af tuktad gråsten, per kubikfot________________ — 25.

Kalk, 1 kubikfot.........-.............................................. — 40

Sand, 1 d:o -----..-------------------.................................. — 3.

Lera, 1 d:o ___________________________________________________________ — 3.

Spik, smidd 5 tms per 1000 st......................................... 9: —

» » 4 tms » d:o ________________________________________ 6: —

» » 3 tms » d:o ........................................ 4: 50.

» spiller » d:o _________________________________*______ — so.

Munksjöpapp per rulle —................................................ 12: —

Maskinpapper » d:o ____________________________________________________ 7: —

Tapeter, per rulle, 25, 50 och 75 öre.

Målning, oljefärg per qv.-aln 20 å 25 öre.

» slamfärg » d:o _______________________________ — 10.

» vattenfärg » d:o ........ — 8.

» rödfärg » d:o ----------------------------- — 3.

Dagsverken, 1 murare----------------------------------------------------- 4: —

» 1 timmermans 2,50 å______________________________________ 3: —

» 1 handtlangare.................... 2: —

Att kostnaden för ifrågasatt flyttning till annan plats af den såkallade lärlingsbyg naden
vid Ultuna — utan afseende å vid nuvarande besigtning upförde reparationskostnad —, upgår
till Tvåtusen trehundra femtionio (2,359) kroöor, hvartill kommer kostnaden för anbringande af
tak eller öfverbygnad å de under bygnaden varande källrar, upgående till cirka 150 kronor,
eller, om dessa källrar skola raseras och nya sådane upföras under bygnaden på den nya platsen,
450 kronor, sådant varder härmed intygadt. Ultuna den 26 September 1877.

På besigtningsmännens vägnar.

J. Söderlund.

Att det å det såkallade Fjellet vid Ultuna stående boningshuset, hvilket icke tillhör
institutet, eger ett värde af cirka Tretusen (3,000) kronor, under förutsättning att bygnaden
icke beliöfver flyttas till annan plats, sådant varder enligt derå hållen besigtning härmed intygadt.
Ultuna den 26 September 1877.

På besigtningsmännens vägnar.

J. Söderlund.

Att det såkallade laboratoriihuset vid Ultuna är, oafsedt att de vid denna besigtning
föreslagna förbättringar blifva verkstälda, i mycket bristfälligt skick, synnerligast till följd af
väggarnes åldriga och gamla beskaffenhet och att huset i öfrigt till sitt nuvarande ändamål af
laboratorium och försöks-anstalt icke är Renligt, sådant varder, efter derå hållen besigtning,
härmed intygadt. Ultuna den 26 September 1877.

På besigtningsmännens vägnar.

J. Söderlund.

STORMÄGTIGSTE, ALLERNADIGSTE KONUNG!

Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning får Styrelsen för Ultima landtbruksinstitut
härmed afgifva underdånigt utlåtande i anledning af det betänkande
rörande förvaltningen och hushållningen vid institutet, som afgifvits af den af Eders
Kongl. Maj:t för detta ändamål tillsatta komité.

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

Då det skulle leda till alltför mycken vidlyftighet att till besvarande uptaga
alla delar af komiterades betänkande, tror sig styrelsen bäst upfylla Eders Kongl.
Maj:ts nådiga föreskrift genom att här hufvudsakligen yttra sig rörande de delar af
komiterades framställning, som afse förändringar uti organisationen och anordningarne
vid institutet. Dock har styrelsen i afseende på vissa detaljanmärkningar rörande
jordbrukets skötsel af institutets föreståndare infordrat förklaring, hvilken här i underdånighet
bifogas Bil. 1. Deraf synes, huru det förhåller sig med de af komiterade
gjorda anmärkningar rörande: jordens allt för grunda plöjning; förfarandet vid igensåning
till vall; försummad igensåning af ett grässkifte; kreaturens utfodring; ungkreaturens
hållande på stall under det mjölkkreaturen gått på bete; förändringar i
växtföljden; gödseltillgångens otillräcklighet; afdikningsplanen; gårdskartan; jordens
fruktbarhet; vidare och då komiterade, förmodligen med anledning deraf att styrelsen
uti sitt svar på Herrar revisorers anmärkning anfört, hurusom en stark torka skadat
grödan vid Ultima, skaffat sig meteorologiska upgifter rörande nederbörd m. m. i
Upsala, Stockholm, med flera ställen, har styrelsen af föreståndaren för meteorologiska
stationen i Upsala, Herr Adjunkten H. H. Ilildebrandsson, begärt ett yttrande, hvilket
här bifogas (bil. 2) och hvaraf framgår, att Herr Iiildebrandsson icke anser, att komiterade
varit berättigade att ur de data, de framlagt, draga den slutsats, de gjort.

De af komiterade framstälda förslag uptagas här till besvarande hufvudsakligen
i den ordning, uti hvilken de i betänkandet förekomma.

a) Föreståndarebefattningens delning.

Främst bland komiterades förslag står detta och är utan tvifvel det vigtigaste
och mest genomgripande.

Komiterade hafva dels förklarat, att det vore omöjligt för en man att på ett tillfredsställande
sätt fylla alla en föreståndares åligganden, dels framställt sin åsigt om
beskaffenheten hos den man, som skall förestå ett landtbruksinstitut. ”1 spetsen för
läroverket”, säga de, ”bör stå en vetenskapsman, som både genom sina kunskaper och
genom sina öfriga personliga egenskaper ingifver en obestridd aktning och odeladt förtroende
hos lärare och lärjungar och som genom sin verksamhet inom vetenskapernas
område förvärfvat ett namn, värdigt Chefen för en stor undervisningsanstalt”.

Styrelsen deremot anser, att eu undervisningsanstalt, hvilken har det rent praktiska
syfte, som ett landtbruksinstitut, hvilket först och främst måste gifva sina lärjungar
den bildning och den ledning, som är egnad att af dem göra praktiskt dugliga"
män, bör hafva till sin ledare en man, som i första rummet är en praktiskt duglig
jordbrukare, men förstår landtbruket grundligen, och uppfattar det såsom det måste
uppfattas af den, som skall med största framgång bedrifva det, det vill säga, vetenskapligt.
Skulle föreståndaren för läroverket saljna den praktiska dugligheten i jordbruk,
så torde hvarken hans kunskaper eller öfriga personliga egenskaper vara i stånd
att ingifva ”obestridd aktning och odeladt förtroende” hos de efter praktisk duglighet
sträfvande lärjungarne, huru stort namn han än inom ”vetenskapernas område” må

hafva förvärfvat. Styrelsen vill visst icke förneka, att det är vetenskapliga upptäckter
och rent vetenskapliga grunder, Indika vår tids jordbruk har att tacka för sitt framåtgående
och hos hvilka det eger sitt säkraste stöd samt har att vänta sin fortgående
utveckling; men å andra sidan kan sjelfva landtbruket, som ett yrke, väl knappast kallas
en vetenskap. Det fordrar biträde af kemien, af fysiken, af geologien, af botaniken,
af zoologien, af fysiologien, ja nästan af alla naturvetenskapens grenar, och den,
som skall med framgång idka detsamma, behöfver hafva insigter häruti. Landtbruket
kan och bör äfven vetenskapligt skötas, det vill säga, att dess praktik bör stödja sig
på med vetenskaplig skärpa gjorda iakttagelser; och den skickligaste jordbrukaren är
säkert den, som med duglighet förenar den skarpa blick och den vetenskapliga noggranhet
vid iakttagandet, som fordras för att i hvarje förekommande fäll kunna tillgodogöra
sig den praktiska erfarenheten. Att bland praktiska jordbrukare finna män,
som med utmärkt duglighet förena en sådan vetenskaplig insigt uti och upfattning
utaf yrket samt tillika ega nödigt underlag af grundlig bildning, anser styrelsen visst
icke omöjligt.

Men, säga komiterade, det är omöjligt för en man att på en gång upfylla de
åligganden, som tillhöra en chef för ett stort jordbruk och dem, som tillhöra en styresman
för ett läroverk. Styrelsen medgifver visserligen, att fordringarne äro stora; men
genom ändamålsenlig fördelning kunna svårigheterna undanrödjas och detta chefskap
torde icke vara svårare än att förestå en mängd andra värf, som af en chef skötas.
Ätt det icke är omöjligt att finna framstående skickliga jordbrukare med de egenskaper,
som fordras för att väl sköta en föreståndareplats vid ett landtbruksinstitut, visar
för öfrigt erfarenheten från alla länder, der sådana institut varit inrättade. Styrelsen
är äfven fullt förvissad, att dessa läroverk skola vida säkrare gagna, om deras ledning
fortfarande anförtros åt praktiske män, än om man, såsom komiterade föreslå, försöker
att uppleta män, som uteslutande förvärfvat ett namn på vetenskapernas område.

För att vidmakthålla institutets och den der lemnade undervisningens praktiska
riktning är det dock icke nog att till chef för läroverket sättes en man med bepröfvad
praktisk duglighet, det är äfven nödigt, att det till institutet hörande jordbruk står
under högsta ledningen af institutets föreståndare. Han måste nemligen, för att han
skall kunna fortfara att hafva blicken stadigt fästad på det praktiska målet vid undervisningen,
fortfara att sysselsätta sig med det praktiska jordbruket. År han icke lämplig
till att utöfva högsta ledningen vid institutets jordbruk, så är han icke heller lämplig
till att vara institutets föreståndare.

Komiterade betona starkt, att det hufvudsakliga ändamålet med jordbruket vid
institutet skall vara att detta, såsom ett mönstergillt jordbruk, skall vara en föresyn.
Styrelsen instämmer helt och hållet med komiterade deruti att jordbruket bör vara
mönstergillt; men måste dertill lägga, att, för att det verkligen på detta sätt skall på
lärjungarnes utbildning öfva behörigt inflytande, är det oundgängligen nödigt, att jordbrukets
bedrifvande är en integrerande del af institutets verksamhet och icke något
främmande, som står vid dess sida. Att en sådan delning, som komiterade föreslagit.

ovilkorligen skall medföra en minskning uti de otaliga beröringspunkter, som nu finnas
mellan läroverket och jordbruket, är otvifvelaktigt. Läraren i jordbruk kan nu, då
han sjelf är högsta ledare af institutets jordbruk, dagligen för sina lärjungar påpeka
det praktiska tillvägagåendet i hvarje särskildt fall. Läraren i husdjursskötsel, som
tillika har sig anförtrodd ledningen af ladugårdsskötsel och mejerihandteringen, fäster,
vid dagliga besök tillsammans med lärjungarne uti ladugården och mejeriet, deras uppmärksamhet
på tillämpningen af de läror, han å lärosalen framställt. På samma sätt
öfrige lärare. Styrelsen tror, att man svårligen hos en från institutet skiljd så kallad
”Intendent” skall alltid finna det tillmötesgående, som fordras för att institutets lärare
skola fortfarande, på samma sätt som nu, kunna sätta sig in uti förvaltningens detaljer.
Genom delningen skall således undervisningen vid institutet förlora sin praktiska riktning,
hvaraf följden säkert skall blifva, att läroverket skall förlora förtroende hos landets
jordbrukare.

Komiterades förslag grundar sig hufvudsakligen på den åsigt, att en delning af
föreståndareplatsen är nödvändig för att jordbruket skall kunna vinna den utveckling,
som är önsklig, och för att ytterligare förvissa sig om att hos egendomens förvaltare
finna behörigt nit för beredande af den största möjliga vinst af jordbruket föreslå de
att tilldela denne en andel i behållningen af jordbruket.

Styrelsen tror icke, att man genom komiterades förslag vinner större säkerhet
för en god förvaltning än under den nu varande organisationen. Komiterade utgå från
den förutsättningen, att det inflytande, som den för läroverket och för egendomsförvaltningen
gemensamme chefen på denna senare utöfvar, skulle verka skadligt, och
antaga, att den så kallade Intendentens större sjelfständighet skulle leda till en bättre
förvaltning; men det är svårt att se, i hvad hänseende föreståndarens kontroll och ledning
kan verka mera förlamande på en duglig Inspektörs verksamhet, än den kontroll
och ledning af styrelsen direkte, under hvilken komiterade vilja sätta Intendenten.
Det är icke svårt att gifva Inspektören en sådan ställning, att han känner sig fullt ansvarig
för det praktiska utförandet, och hvad beträffar förslaget att genom andel i
vinsten sporra till ökadt nit, så kan styrelsen icke annat än finna ett sådant aflöningssätt
på ifrågavarande plats högst olämpligt, liksom styrelsen är öfvertygad, att det icke
skall vara svårt att finna utmärkt duglige män, som häråt vilja egna sin verksamhet
och hela sin kraft utan att de till troget uppfyllande af sina pligter behöfva att lockas
genom tantiéme, de må nu tituleras Intendent eller Inspektor.

Komiterade hafva visserligen såsom bevis på olämpligheten af den nu varande »
anordningen anfört resultatet af institutets 30-åriga förvaltning, men de hafva på samma
gång dels sökt att visa, huru otillräckligheten af till styrelsens förfogande stälda medel
lagt hinder i vägen för åstadkommande af ett fullt intensivt jordbruk, dels sjelfva uti
Bil. B, C framlagt fakta, hvaraf visas, att detta oaktadt jordbruket så gått framåt, att
med beräkning af lika varuvärden för hela tiden värdet af skörden å egendomen, som
under alla åren af 1850-talet i medeltal för hvarje år upgick till 24,882 kronor 51
öre, på 1860-talet stigit till 30,786 kronor 71 öre och på de hittills förflutna åren af

1870-talet till 34,472 kronor 83 öre, äfvensom att mjölkmängden, som under 1850-talet
i medeltal för år upgick till 29,061 kannor, på 1860-talet upgått till 48,285 kannor
och på 1870-talet till 67,439 kannor. Detta tyckes visa ett jemnt framåtgående, äfven
om, så som komiterade anmärkt, skörden af den gamla åkern vester om Fyrisån till
följd af klöfverskördarnes felslående under de hittills gångna åren af 1870-talet visat
en minskning mot närmast föregående år af omkring 10 procent.

Styrelsen inser väl, att stora olägenheter vid egendomens förvaltning upstått
genom de täta ombyten såväl af Föreståndare som Inspektor, som under sednaste åren
egt ruin; men dessa ombyten hafva till större delen orsakats af förhållanden, som lika
lätt kunna inträffa vid den af komiterade föreslagna anordning, som vid den nu varande.

På skäl, som här blifvit anförda, kan styrelsen således icke annat än afstyrka
hvad komiterade föreslagit rörande föreståndareplatsen; och den enda förändring, som
styrelsen anser behöflig, är eu förhöjning i Inspektörens lönevilkor, så att man städse
må kunna dertill erhålla en fullt skicklig person och denne må finna med sin fördel
förenligt att längre stanna på platsen.

b) Vissa befattningars indragning.

I sammanhang med delning af föreståndareplatsen föreslå komiterade indragning
af inspektörs- och bokhållareplatserna. Hvad den första beträffar, så är det väl gifven
att, om Eders Kongl. Maj:t i enlighet med komiterades förslag beslutar att åt eu
Intendent öfverlemna den ekonomiska förvaltningen, inspektorsplatsen med det samma
indrages. Hvad deremot bokhållareplatsen beträffar, så är det svårt att inse hvad komiterade
afse med att föreslå att denna plats indrages, då de på samma gång förklara,
att bokhållarens befattningar skulle anförtros åt eu ”af egendomen såsom hvarje annan
tjenare aflönad person”.

c) Anställande af trädgårdsmästare.

Då komiterade yttra, att ”vid Ultima får icke saknas en trädgårdsmästare” och
att ”härtill kommer att, enligt gällande reglemente, undervisning skall meddelas i trädgårdsskötsel”,
så kan man deraf svårligen draga''annan slutsats än att för närvarande
ingen trädgårdsmästare finnes, och att den del af gällande reglemente, som föreskrifver
undervisning i trädgårdsskötsel, blifvit af styrelsen förbisedd. Detta är dock ingalunda
fallet. Såväl trädgård som trädgårdsmästare finnas, och undervisning har årligen, enligt
reglementets föreskrift, lemnats uti trädgårdsskötsel. Huruvida skäl kan förefinnas
att utvidga denna del af ekonomien vid Ultima torde kanske bäst öfverlemnas till
pröfning af den styrelse, åt hvilken Eders Kongl. Maj:t anförtror ledningen af ekonomien
i dess helhet. Troligen skall trädgårdsskötselns bedrifvande i större utsträckning
medföra icke obetydliga kostnader, hvartill man kan sluta bland annat deraf, att landtbruksinstitutet
vid Alnarp för denna del af sin ekonomi kräfver betydliga årliga tillskott
af Malmöhus läns hushållningssällskap, ehuru såväl lokala som klimatiska förhållanden
vid Alnarp äro vida gynsammare för trädgårdsskötseln än vid Ultima.

d) Undervisning i landtbrukets praktik.

Hvad komiterade härom yttra afser icke så mycket ett direkt förslag till förändring
i läroverkets organisation, som en förklaring af komiterade, ”huru, enligt
deras uppfattning, denna del af en landtbrukares nödiga kunskaper nu mera bör förvärfvas”.
Det framgår dock af denna förklaring tydligen, huru som komiterade inse,
att en gifven följd af jordbrukets skiljande från läroverket, på sätt komiterade föreslagit,
måste blifva, att det deltagande i det praktiska jordbruket, som hittills fordrats
af eleverne, måste upphöra. Detta deltagande* i det praktiska är äfven, enligt komiterades
förmenande, nu mera alldeles öfverflödigt. ”Man fordrar nu mera icke såsom
hufvudsak”, yttra komiterade, ”att laudtbruksförvaltaren skall sjelf vara mästare uti
att sköta plogen”, med mera. Anspråken på praktisk duglighet äro nu helt andra; man
afser dermed förmågan att ordna och leda det hela uti ett landtbruk så, att den högsta
rena behållning utaf landtbruket må‘erhållas, under det att jordens produktionsförmåga
samtidigt icke nedsättes, utan tvärtom stärkes. ”Detta”, tillägga komiterade, ”är nu
mera praktik, och denna kan svårligen förvärfvas genom det slags praktiska undervisning,
som hittills meddelats, den måste sjelf förvärfvas genom aktgifvande uti detalj
under en längre tid på skötseln utaf väl ordnade landtbruk”. Vidare framställer komiterade,
hurusom, sedan intendenten satt Ultuna uti det skick, att det blir mönstergillt,
så skola eleverne genom noga aktgifvande derpå, genom samtal och i tvifvelaktiga
fall genom uplysningar, meddelade af intendenten, vinna en ojemförligt större
praktisk duglighet än som under nu varande förhållanden kunnat inhemtas”.

Då denna framställning innebär ett fullkomligt underkännande af det sätt, hvarpå
elevernes praktiska undervisning hittills varit ordnad, anhåller styrelsen att här få
lemna en kort framställning rörande de anordningar, som nu äro vid institutet träffade
för att bereda eleverne undervisning i det praktiska jordbruket.

Samtlige eleverne äro under vintern indelade i tre grupper.

Under denna tid göres dagligen med eu grupp rond i stall och ladugård med
läraren i husdjurs- och mejeriskötsel och med veterinären.

En elev är efter tur i 14 dagar kontorsbiträde för att sysselsättas med kontorsgöromål
och lära känna institutets bokhålleri.

En är i 14 dagar veterinärbiträde, då sådant behöfves, och gör derunder en eller
annan resa med veterinären på sjukbesök.

En elev är biträde åt läraren i husdjursskötsel, uppsätter under hans ledning
rappbrter rörande ladugården, fårhuset, svinhuset, rörande födslen, sjukdom, utfodring,
försäljning af kreatur, med mera, samt förestår vägningar.

En elev har på samma sätt tillsyn i mejeriet och lemnar rapporter till läraren i
husdjursskötsel.

En af den äldre kursens elever har i tur inspektorsgöromål under inspektörens
ledning, hvilken tur ombytes hvar vecka året om. Han skall vara närvarande vid arbetets
utställande om morgnarne samt hvarje afton deltaga i upgörande af planen
för nästa dags arbeten, biträda inspektören vid tillsyn å arbetet och vara honom följ -

aktig på lians i onder, sa ofta det later sig gorå . Dessutom skall han under inspektörens
ledning uprätta rapporten om arbetets fortgång så väl vid Ultima som utgårilarne.
*

Under sommaren fördelas eleverne i mindre grupper, hvaraf hvardera sysselsattes
såsom ett arbetslag, med landtmäteri, nivelering, kartritning, uträkning af jordarealen
och så vidare under ledning af läraren i landtmäteri och skogsskötsel, hvilken
äfven gör en och annan exkursion med en större grupp för skogsplantering, utsyning
af virke, med mera.

Under ledning af inspektören sysselsattes en grupp i sender med plöjning, täckdikning,
maskiners begagnande, skörd, stackning af hö och säd, och så vidare. För
ofrigt gör föreståndaren under sommaren hvarje vecka större ronder, hvarvid han faster
eleveraes uppmärksamhet på och bereder dem tillfälle att samtala om hvad som vid
jordbrukets skötsel bör uppmärksammas. Styrelsen tror, lika litet som lcomiterade, att
man af en egendoms förvaltare kan fordra, att lian skall vara mästare uti att sköta
plogen eller andra redskap; men å andra sidan är styrelsen fast öfvertygad, att hädanefter
som hittills skall det af en duglig jordbrukare fordras, att han grundligt förstår
alla landtbrukets detaljer, att han kan se, om plöjning utföres väl eller illa, om ett arbete
verkställes på det ändamålsenligaste, minst arbetsödande sätt. Det är visst till
stor del genom aktgifvande, som han måste lära att bedöma sådant; men styrelsen är
viss på, att detta aktgifvande väsendtligen underlättas genom att han sjelf handlagt dylika
arbeten. Om han än icke lär sig att sjelf plöja fullkomligt, så inhemtar dock en
bildad man, som sjelf lägger hand vid plogen, genom den personliga erfarenheten af
de svårigheter, som äro att besegra, ojemförligt mera än han kan läsa genom att i månader
blott betrakta, huru arbetet utföres. Den anordning rörande den praktiska undervisningen,
för hvilken här ofvan redogjorts, afser just att draga in eleven uti det
praktiska af egendomens skötsel, att lära honom känna detaljerna af en egendomsförvaltares
åligganden, att göra honom förtrogen med de lokala förhållandena°vid Ultuna,
samt att han genom deltagande uti förekommande arbeten skall väckas till uppmärksamhet
på dessa detaljer, lära sig att inse deras vigt och svårigheter vid deras utförande,
samt slutligen att något vänja honom vid det ansträngande och sträfsamma
lif, som en jordbrukare lika litet nu som i forna tider får sky. Huru detta deltagande
i det praktiska kan hindra eleven från det aktgifvande och det sjelfarbete, som komiterade
förorda, är svårt att inse. Tvärtom synes det styrelsen som om detta skulle
mycket mera underlättas genom den intima förening mellan undervisningsanstalten och
jordbruket, som nu finnes, än under de förhållanden, som komiterade vilja framkalla.

Styrelsen kan således icke annat än finna ett ökadt skäl till att i underdånighet
afstyrka Eders Kong], Maj:ts bifall till komiterades organisationsförslag, just uti den
förändring, som detta enligt komiterades egen åsigt måste medföra uti elevernes undervisning
uti jordbrukets praktik.

e) Mejeriskolans upphörande.

Komiterade anföra såsom hufvudsakligt skäl för sitt yrkande att mejeriskolan
skall upphöra den förlust, som egendomen lider genom att mjölken, förvandlad till
smör och ost, ej kan realisera ett så högt pris, som det, hvartill den skulle kunna kontant
försäljas. Detta är visserligen ganska behjertansvärdt, men å andra sidan yttra
komiterade sjelfva, att ”vid en landtbruksläroanstalt det bör ingå i undervisningen, att
jemte de lärdomar rörande smör- och ostberedning, som på lärosalen erhållas, äfven
få se dem praktiskt tillämpas uti ett väl ordnadt mejeri . Styrelsen anser detta så
ytterst vigtigt, att hon icke tvekar att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att intet afseende må fästas vid detta komiterades förslag. Den omnämnda prisskilnaden
måste anses såsom en statens uppoffring för att förse landtbruksläroverket med
den i denna så vigtiga del af landthushållningen behöfliga undervisningsmateriel. Såsom
ett ökadt skäl för fortsättande af mejerihandteringen må äfven åberopas en från
Alnarps landtbruksinstitut nyligen utgången framställning rörande vigten af att vid
landtbruksinstituten äfven bereda undervisning för elever uti en högre mejerikurs.

f) Anskaffande af annan hostad åt inspektören eller intendenten och lårlingsbygnadens
flyttning.

I enlighet med komiterades plan att skilja egendomens förvaltning och den
lägre landthruksskolan från den högre landtbruksskolan hafva de äfven föreslagit, att
dessa skulle så mycket som möjligt äfven till rummet från hvarandra aflägsnas. Intendenten
skulle således få sin bostad vid skogskanten i den bygnad, som är mest aflägsen
från den, der föreståndaren (”rektorn”) hade sin bostad, och dertill skulle den för
lärlingarne uppförda bygnad flyttas till någon plats i närheten af intendentens bostad.
Då under de många år som institutet fortgått icke den ringaste olägenhet uppstått utaf
de båda olika läroanstalternas samvaro, utan dessa snarare städse på hvarandra utöfvat
en högst välgörande verkan, kan styrelsen icke finna det ringaste skäl att tillstyrka
åtgärder, hvilka på samma gång de medföra betydliga kostnader skola bidraga till en
skadlig söndring. För intendenten eller inspektören torde lämplig bostad, icke allt
för aflägsen från lärlingarnes bostad, äfven derförutan kunna beredas. Den så kallade
Fjellstugan torde det dock vara skäl att för institutets räkning inköpa, äfven om den
icke skulle begagnas till bostad åt intendenten eller inspektören, ty den är väl behöflig
för andra tjensteman.

g) Bokföringens anordnande.

Styrelsen kan icke annat än gilla komiterades förslag att denna sa ordnas, att
hvad som tillhörer institutet helt och hållet skiljes från det, som tillhörer egendomen,
hvilken åtgärd äfven i det hufvudsakliga redan är verkstad.

h) Det förslag, som komiterade framstält rörande bränslets fördelning på personalen,
synes styrelsen godt och har mer än en gång utgjort föremål för styrelsens

omtanka ehuru det visat sig vara förenadt med åtskilliga praktiska svårigheter, som
hittills hindrat styrelsen från att sätta saken i verket.

i) Förslaget att inkomsten af Ultima egendom redovisas direkte till statsverket och
att institutet erhåller ett årligt statsanslag, motsvarande hela dess behof för året.

Styrelsen kunde visserligen hafva skäl att i underdånighet tillstyrka bifall till
detta förslag, då det afser att befria styrelsen från omtanka för institutets ekonomiska
ställning, som under många år varit föremål för hennes bekymmer; men styrelsen kan
icke undgå att finna, att det är ett högst ovanligt och föga lämpligt sätt för förvaltningen
af en kronans egendom att låta redovisa dess afkastning till statsverket efter räkning
för hvarje år. En dylik anordning skulle troligen komma att innebära fröet till
ganska svåra förvecklingar, hvilka snart skulle nödvändiggöra ytterligare förändringar.
Beloppet af behållningen skall ofta nog ingalunda motsvara de förväntningar, som en
och annan af de myndigheter, som ega att deröfver yttra sig och att dermed taga befattning,
kunna anse sig berättigade att hysa. Mången gång skall det blifva svårt att
visa, att på egendomens förbättring nedlagda summor blifvit på det ändamålsenligaste
sätt använda. Det synes dessutom som om det för institutets styrelse, hvilken man
bör antaga utgöres af personer, som varmt nitälska för institutets väl, ligger en belöning
och eu uppmuntran för alla dess bekymmer och allt dess arbete deruti, att, om
hon lyckas att genom god förvaltning bereda större behållningar, så får hon ock med
detsamma tillgång att vid institutet införa en eller annan, kanske länge önskad, förbättring.
Man kan visserligen härvid invända, att hvad som för läroverket är af gagn
aldrig får eller kan upskjutas eller underlåtas; men detta är en fordran, som knappast
någonsin kan upfyllas. Okade samlingar, förbättrad undervisningsmateriel, försök i
många riktningar, större löner åt lärare, ökade lärokrafter, med mera, äro ämnen för
önskningar hos en för ett läroverks framåtgående nitälskande styrelse, som knappast
finna annan gräns än den, som penningetillgången bestämmer. Det är äfven sannolikt,
att många af dessa behof lättare kunna blifva upfyllda, då styrelsen har någorlunda
frihet att, så att säga, genom egen sparsamhet dertill bereda tillgång, då hon kan genom
indragning på ett håll möjliggöra en utgift på ett annat, än om hvarje sådant
behof måste blifva föremål för en underdånig framställning hos Eders Kongl. Maj:t
och skall af Riksdagen afgöras. Den större friheten att genom egen omtanke gagna
institutet, hvilken tillhör det nu antagna systemet, är vida mera egnad att hos institutets
styrelse framkalla det varma personliga nit för det förvaltade verket, som för
dess framgång är så vigtigt, än den form för förvaltningen, som måste blifva en följd
af komiterades förslag. Styrelsen tror således icke, att detta komiterades förslag länder
till institutets bästa och kan således icke dertill tillstyrka Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bifall.

h) Beloppet af det för institutet beliöfliga årsanslag.

I närmaste samband med frågan rörande redovisning af egendomens afkastning
står komiterades förslag rörande beloppet af det årsanslag, som torde lemnas institutet,

Komiterades utlåtande antj. Ultima. 11

om egendomens afkastning indrages till statsverket. Styrelsen får härvid nämna, att
för den händelse att Eders Kongl. Maj:t icke bifaller komiterades förslag saknar styrelsen
skäl att nu göra någon framställning rörande förändring uti beloppet af det för
närvarande till institutet utgående årliga anslag. För den händelse deremot att Eders
Kongl. Maj:t bifaller komiterades förslag, behöfver institutet ett årsanslag, som motsvarar
så väl beloppet af lärarnes löner som de öfrige med läroverket förknippade
kostnader, till hvilka elevafgifterne icke äro tillräcklige. Komiterade föreslå ett anslagsbelopp
af 30,000 kronor, hvilka helt och hållet åtgå till de af komiterade föreslagna
aflöningar till lärarne. Om detta komiterades förslag af Eders Kongl. Maj:t
godkännes och således hela anslaget åtgår till lärarnes aflöning, måste, då egendomens
afkastning ej vidare dertill får användas, alla öfriga kostnader för institutet betäckas
genom elevernes afgifter. Af institutets räkenskaper synes, att det tillskott utöfver
statsanslaget, som läroverket för närvarande måste årligen hafva af egendomen, upgår
till minst 9,000 kronor. Detta tillskott kan icke blifva mindre än det nu är; ty äfven
nu betäckes kostnaden för lärarnes aflöning med årsanslaget och det af komiterade
föreslagna belopp af 30,000 kronor är således under de af komiterade gjorda förutsättningar
9,000 kronor för litet. Komiterade hafva visserligen föreslagit en förhöjning
af elevafgiften, som nu utgår med 750 kronor för det första och 600 kronor för det
andra året, till 750 kronor för hvartdera året; men dels utgör denna förhöjning af 150
kronor för hvardera af 20 elever, hvithet är det högsta antal, hvartill andra årets kurs
kan beräknas, till blott 3,000 kronor, dels är det ovisst, huruvida en sådan höjning i
afgiften icke skall medföra en så stor minskning i elevernes antal, att hela vinsten af
förhöjningen går förlorad, dels är det mycket tvifvelaktigt, huruvida det är med rättvisa
och billighet förenligt att ytterligare höja elevafgiften. Komiterade sjelfva angifva,
såsom det synes fullkomligt riktigt, de grunder, enligt hvilka dylik afgift bör utgå,
nemligen att lärares aflöning, underhåll af lärosalar och till en viss grad äfven undervisningsmateriel
bekostas af staten; men att öfriga omkostnader för föda, bostad,
uppassning, med mera, böra af lärjungarne godtgöras. Ofverskottet af elevernes afgifter,
sedan kosthållet blifvit betaldt, går nu till ungefär 250 kronor för hvardera af
40 betalande elever, således tillsammans till 10,000 kronor. Häraf åtgå omkring 7,300
kronor till betjening, laboratoriet, dissektioner, belysning och uppvärmning af elevbygnaden.
Eleverne betala således för sina bostäder återstående 2,700 kronor eller omkring
70 kronor för rummet, hvithet tyckes vara tillräckligt för ett litet rum utan eldning
och uppassning. Ökar man elevafgiften, är således fara, att man låter eleverne
betala en del kostnader, som rätteligen borde bekostas af institutet. Styrelsen kan således
icke för närvarande tillstyrka elevafgiftens höjande, hvadan det ofvan upgifna
beloppet af minst 9,000 kronor utöfver det af komiterade föreslagna anslaget af 30,000
kronor qvarstår.

Reparation af institutets bygnader.

Komiterade hafva låtit verkställa besigtning af alla vid Ultuna befintliga bygnader
och efter besigtningsmännens förslag upptagit eu summa af 39,800 kronor, såsom

behöfligt anslag för reparationer. Styrelsen tror val, att denna summa kan vara erforderlig
för samtlige byggnaders försättande i fullgodt skick; men det synes styrelsen
som vore det en dålig hushållning att på en gång utdömma allt, som finnes i någon
mån bristfälligt, så att t. ex. alla golf, som äro något nötta, all målning, som är något
af ålder skadad, med mera, på en gång förnyas, ehuru såväl golfven som målningen
ännu i många år kunna göra tjenst. Det vore klokare att, så som hittills tillgått, år
efter år verkställa behöfliga reparationer, så att allt hålles i fullt brukbart skick. En
stor del af reparationerna kunna då äfven utföras för mindre kostnad då den vid institutet
befintliga arbetsstyrka dervid kan användas. Den genomgripande reparation,
som komiterade föreslagit, tyckes stå i närmaste samband med deras plan att öfverlemna
förvaltningen af institutets egendom åt en intendent, som skulle hafva sin andel
i behållningen; men äfven om denna deras plan skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall,
tror styrelsen, att det är bättre att med en del af egendomens afkastning år efter
år göra de reparationer, som befinnas nödvändiga, än att på en gång dertill använda
en så betydlig summa. Styrelsen kan således icke annat än afstyrka så väl den genomgående
reparationen, som beviljandet af det för detta ändamål behöfliga betydliga
anslag.

Bland de föreslagna reparationerna finnas dock eu, som till en del kan betraktas
såsom fullbordandet af ett ännu ej afslutadt bygnadsföretag, till hvilken de för detsammas
utförande anslagna medel ej varit fullt tillräckliga. Detta är reparationerna å
lärlingsbygnaden, hvilken bör så snart som möjligt brädbeklädas, då äfven öfriga å
denna bygnad föreslagne reparationer böra verkställas. Styrelsen anser således det
för dessa reparationer föreslagna anslag af 3,556 kronor vara för institutet behöfligt.

Nybygnader.

Hvad beträffar af komiterade föreslagna nybygnader, så kan styrelsen icke
annat än tillstyrka Eders Kongl. Maj:ts bifall till hvad komiterade föreslagit rörande
rifning af det otillräckliga och vanprydliga magasinet samt upförande af nytt sådant,
hvartill ett anslag behöfves af 7,500 kronor, äfvensom upförandet af vedbodar, hvartill
behöfves 750 kronor. Den föreslagna flyttningen af lärlingsbygnaden afstyrkes på
skäl som ofvan anförts, hvaremot styrelsen tillstyrker, att den .så kallade Fjellstugta
inköpes, hvartill ett anslag behöfves af 3,000 kronor.

Anslag till förökande af antalet kor och dragare samt fårens försäljning.

Hvad komiterade här föreslagit anser sig styrelsen icke böra tillstyrka i vidsträcktare
mån, än att institutet erhåller ett anslag af 6,105 kronor 32 öre för att inlösa
den af enskild person vid institutet uppstälda och för institutet behöfliga kreatursstam.

Frågan om ytterligare anslag för inköp af flere dragare och flere kor torde höra
bero på framdeles af styrelsen gjord framställning.

Hvad förslaget om schäferiets minskning beträffar, så visar bifogade utdrag (Bil.
3) ur schäferiets konto för de sista 772 åren visserligen, att fåren icke fullt tillgodogjort
sitt foder, hvilket icke heller alltid lyckats med andra djurslag och beror af det pris,
till hvilket det förtärda fodret debiterats, så att en förlust uppkommit, som i medeltal
för år dock ej gått till mera än 33 kronor; men detta uppväges till fullo deraf, att
det bete, som blifvit fåren tilldeladt, till stor del är af den beskaffenhet, att det icke
kunnat genom annat djurslag tillgodogöras, och en vida större årlig förlust skulle
säkerligen upstå vid skötselkostnaden för den lilla fårstam, som komiterade ansett
nödigt att fortfarande hålla för undervisningens behof, hvilket äfven synes af den till
Bil. 3 fogade kalkyl. Frågor af denna rent ekonomiska art torde dock bäst afgöras
af den myndighet, som närmast bestämmer rörande egendomens förvaltning.

Bidrag till betalande af instituteds skuld.

Komiterade hafva föreslagit ett anslag af 10,000 kronor till godtgörande af den
skuld till Kongl. Maj:t och Kronan, hvilken återstår såsom rest af det år 1862 till bebyggande
af Kungsängen beviljade lån; och då erfarenheten visat, att det för institutet
varit ganska svårt att verkställa de föreskrifna afbetalningarne å detta lån, kan styrelsen
icke annat än instämma uti detta komiterades förslag:.

Styrelsen har icke ansett behöfligt att ingå i granskning af den beräkning af
egendomens afkastning, som komiterade uppstält. Denna beräkning synes hufvudsakligen
afsedd att vara en norm för beloppet af den inkomst af egendomen, som borde
till statsverket redovisas innan intendenten egde att tillgodonjuta den af komiterade
föreslagna andel i vinsten; och då eu sådan beräkning kan uppställas på många olika
sätt, torde den af komiterade framstälda hufvudsakligen vara att betrakta såsom ett
exempel på huru de ansett att eu sådan beräkning bör uppställas och huru de tänkt
sig begränsningen af den föreslagna tantieme till intendenten.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda

Stormägtigste,

Eders

Allernådigste Konung!
Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligligste
tjenare och undersåter

A. HAMILTON.

C, O. CASPARSSON. FR. G. AFZELIUS. PEHR EIIRENHEIM.
HERMAN GYLLENHAAL. F. G. NORSTRÖM.

Ultima den 25 Februari 1878.

BILAGOR.

. Bil. 1.

Till styrelsen öfver Ultima landtbruksinstitut.

I anledning af åtskilliga anmärkningar, hvilka komiterade för verkställande af undersökning
rörande förvaltningen af Ultuna landtbruksinstitut i sitt till Kongl. Maj:t i underdånighet
afgifna betänkande ansett sig med hänsyn till Ultuna landtegendoms skötsel böra göra, har
styrelsen anmodat mig att, så vidt det är mig kändt och af vid institutet befintliga handlingar
kan utrönas, afgifva förklaring rörande hvad som i komiterades betänkande yttrats i följande
fall, nemligen:

a) att man vid »Ultuna sått vårsäd efter det jorden, utan att vara plöjd på sommaren
eller hösten året förut, blifvit på våren bearbetad till 2 å 3 tums djup»;

b) »att man efter ett torrt år, då första årets vall visat sig mindre lofvande, icke försökt
att genom förnyad isåning förbättra densamma»;

c) att det också händt, åtminstone en gång, nämligen år 1874, »att gräsfrö icke blifvit

isådt i det rågskifte, som enligt kulturplanen skulle med gräsfrö besås»; #

d) att sättet för koladugårdens utfodring varit mindre Renligt, enär för mycket hö, nemligen
22 blifvit användt per ko och dag i förhållande till 2,8 tt kraftfoder under vinterstallfodringen; e)

att »sättet att, såsom understundom händt, begagna betet genom mjölkboskapen, då
ungkreaturen samtidigt födas på stall, torde icke kunna godkännas»;

f) komiterades anmärkningar rörande förändring i växtföljden;

g) att det är sämre sörjdt för åkerjordens förseende med tillräckliga växtnäringsämnen
nu, då, enligt antagen cirkulationsplan å den styfvare jorden, hälften deraf bär mognande sädesgrödor
och af den andra hälften ena hälften är rent träde och andra hälften gräs, än på den
tid, då enligt tvåskiftesbruket hälften liksom nu bär mognande sädesgrödor och den andra hälften
var rent träde;

h) komiterades anmärkning öfver att »någon fullständig dikningsplan» icke varit uppgjord
för åkerjordens afdikning.

Då jag nu går att fullgöra detta, får jag emellertid fästa styrelsens uppmärksamhet på,
att hvad jag om Ultuna. landtegendoms skötsel har att meddela naturligtvis endast kan hafva
afseende på förhållanden, som tillhöra det tidsrum, under hvilket egendomens ekonomi varit mig
anförtrodd, nemligen från och med den lista November 1874, då jag tillträdde befattningen
såsom institutets föreståndare. Komiterade hafva emellertid gjort sina anmärkningar så i allmänhet
och vanligen ej särskild! framhållit tiden, då de anmärkta förhållandena skola hafva inträffat,
att jag ej vet, om de gälla tiden före eller efter den dag, då ansvaret för förvaltningen
påhvilat mig.

Till a). Den gjorda anmärkningen har förmodligen afseende på den så kallade Rosenberg—
Lipinskys skumplöjningsmetod, hvilken af min företrädare försöksvis varit begagnad för tillredandet
af vårlandena, enligt upgift i ganska ringa utsträckning. Då jag hösten 1874 ankom
till Ultuna, hade jag aldrig annorstädes sett metoden använd och hade alltså ingen egen erfarenhet
om den. Samma höst hade torkan gjort lerjorden vid Ultuna mycket hård och försvårat
plöjningen, så att mycket jord, som bort höstplöjas, måste förblifva oplöjd, enär frosten tidigt i

November afbröt allt sådant arbete. Dertill kom, att den om våren 1874 i rågen isådda klöfvern
och timotheyen var alldeles misslyckad, hvarför äfven detta extra skifte hade bort höstplöjas
för att följande år kunna lemna skörd. Att under följande vår försöka att efter då företagen
plöjning tillreda Ultuna styfva lerjord till vårsäd skulle hafva varit en orimlighet, om arbetsstyrkan
äfven tillåtit sådant, hvilket den ej gjorde, och då skumplöjningsmetoden i stället användes,
så var detta endast den hårda nödvändigheten, som tvingade dertill. Att denna metod
för åkerns tillredning för vårsäd icke sedermera varit begagnad utom såsom experiment på ett ganska
litet stycke, som jag ansett mig skyldig att afse dertill, är styrelsen väl bekant, och icke heller
har dess användande varit behöfligt, enär höstplöjning i rätt tid kunnat utföras. Dessa äro de
enda tillfällen, då mig veterligen den Kosenberg—Sepinskyska metoden här blifvit använd för
tillredandet af vårsädslanden, och den torde således icke med skäl kunna kallas ett vid Ultuna
antaget »system för jordens brukning.»

Till b). Beträffande denna anmärkning, kan jag härom endast upplysa, att hvad komiterade
tyekas anse vara riktigt, nemligen förnyad isåning med gräsfrö för att förbättra en klen
gräsvall, är just hvad som skett under de år, jag haft att göra med Ultuna jordbruk, hvilket
framgår af dessa års räkenskaper. Den verkstälda isåningen har äfven lyckats på all jord af
lättare beskaffenhet; på den styfva lerjorden har resultatet varit mindre tillfredsställande, dock
gifva vallarna för närvarande hopp om framgång.

Till c). Förmodligen har anmärkningen afseende på nämnda års rågskifte vid Kungsängen,
som hösten 1874, i stället för att vara tillsådt med gräs, befans vara höstplöjdt. Orsaken
härtill känner jag ej, men jag föreställer mig, att min företrädare haft för afsigt att för styrelsen
framlägga en plan för omreglering af omloppet, enligt hvilken skiftet icke nu skulle bära gräs.
Huru härmed än förhåller sig, så blef skiftet sedermera om våren 1875 besådt med vårsäd, hvari
gräsfrö isåddes, och för närvarande ligger det i vall.

Till d). Härtill får jag upplysa, att räkenskaperna visserligen angifva, huru mycket hö
ladugården erhållit under hela året samt huru många dagar betet varit begagnadt under sommaren
; men ganska mycket af det hö, som i sin helhet blifvit ladugården debiteradt, har blifvit
upfodradt under sommarmånaderna. Nästan alltid finnas några kor på stall om sommaren på
grund af sig närmande kalfning, eller derför att någon vrickat sig och blifvit halt o. s. v. Så
t. ex. blef den flock af kreatur, som bestämdes för utställningen i Norrköping, alldeles icke
utsläppt på bete förr än efter återkomsten derifrån, och då betet redan i Augusti samma år
visade sig för knappt, så måste först de bästa mjölkkorna och sedan hela besättningen erhålla
hö till foder om nätterna för att icke mjölkningen skulle aftaga. Grönfoder och klöfvervallar
hafva, som bekant, icke varit att erhålla under flera år. På samma sätt, förmodar jag, hafva
förhållandena äfven gestaltat sig under flera af de föregående åren. Enligt komiterades öfverslag
rörande foderfördelningen har emellertid allt hö, som under året blifvit utfodradt i ladugården,
beräknats hafva medgått endast under den egentliga vinterfodringcn, och dervid har utkommit
mera per ko och dag, än hvad djuren verkligen erhållit. Faktum är, att foderrationen per ko
under vintern varit icke 22 "tb, men 18 it hö dagligen, hvarjemte utfodrats öfverhufvud 2,8 It
kraftfoder på det sätt, att de nyburna, högst mjölkande djuren fått per dag en större portion af
detsamma och de mindre mjölkande samt sin-korna en mindre; dessutom hafva korna erhållit
rotfrukter och något drank. Orsaken hvarför i allmänhet ganska mycket af hö fått ingå i kornas
fodring har för öfrigt varit den, att man på detta sätt sökt att realisera det från Kungsängen
erhållna ängshöet, af hvilket man det oaktadt haft i behållning en del förråd från de föregående
åren. Då emellertid priset på äfven sådant groft hö under sista vintern varit ganska högt och
Kongl. Maj:t lemnat begärdt nådigt tillstånd att genom försäljning realisera en mindre del af
höförrådet, enär den ration, som förut beståtts korna, kunde tåla vid att reduceras i utbyte mot
mera kraftfoder, har jag under förra vintern låtit minska hörationerna till 12 ?b i medeltal per
ko och dag och öka kraftfodret till 6 Ifc förutom rotfrukter. Alla dessa detaljförhållanden kunna

ej inhemtas endast af egendomens hufvudböcker, men väl af utfodringslistorna I (ifrigt kan jag
under ingen omständighet medgifva, att fodringen varit otjenlig derför att mycket hö ingått i
den. Med afseende härpå hade det varit önskligt, att komiterade behagat uttala sig om kreaturbesättningens
beskaffenhet och utseende, då äfven deri ett bevis torde kunna uppsökas för, huruvida
fodringen med hänsyn till djurens välbefinnande visat sig ändamålsenlig eller icke.

Till e). Komiterade begagna i sin anmärkning ordet »understundom», och om detta skall
hafva afseende på någon af de betningsperioder, för hvilka jag i samråd med läraren i husdjursskötseln
ordnat fodringssättet af mjölkboskap och ungkreatur, så måste detta bero på något
missförstånd. Ehuru jag antager, att styrelsen är väl bekant med denna anordning, skall jag
dock tillåta mig att här omtala den. Alla ungkreatur flyttas kort tid efter att mjölk ej längre
ingår i deras föda till utgården Graneberg, hvarest de qvarblifva ända till betäckningstiden, som
inträffar omkring två års åldern, då de flyttas till Kungsängen. Under det de äro vid Graneberg,
släppas de så tidigt ut på bete om sommaren, som det låter sig göra, och de qvarblifva der
dag och natt, intill luften blifver för kylig, då hösten närmar sig, hvarefter de hållas i hus om
nätterna. Detta förfarande gäller första sommaren, första vintern och andra sommaren. Andra
vintern fodras qvigorna tillsammans med drägtiga sinlagda kor vid Kungsängen och qvarblifva
der under sin egen drägtighetstid intill betestiden börjar. Vid Ultuna finnes endast eu beteshage
längs Fyrisån, och denna brukar vara färdig att kunna betas omkring medlet af Juni månad, då
mjölkboskapen ditsläppes. Vid samma tid släppes äfven den vid Kungsängen stationerade drägtiga
hjorden dit, fast alltid några dagar senare, emedan djuren i början aro oroliga och ystra, hvarföre
det skulle vara betänkligt att släppa de drägtiga qvigorna samman med den öfriga besättningen,
innan en lugnare och mera fredlig stämning inträdt. Dessa två eller tre dagar äro således
det enda tillfälle, vid hvilket komiterades anmärkning skulle kunna hafva någon tillämpning,
och derföre antager jag, att den måste bero på något missförstånd, alldenstund anordningen af
betet, sådan den i verkligheten blifvit följd, icke med skäl bör kunna gifva anledning till något
klander.

Till f). Beträffande denna punkt skall jag tillåta mig att göra följande utdrag af de
beslut, styrelsen vid åtskilliga tillfällen i detta hänseende fattat:

Styrelsebeslut den 29 Oktober 1847.

S 11.......Lerjorden, som utgjordes af 280 tunnland, skulle delas i 7 gärden —

40 tunnland hvardera — med följande cirkulation:

»l:o träda, som gödslas och besås med råg och hvete, sedan förut under Irädestiden större
delen af de nu befintliga dikena blifvit med sten inlagda, ändamålsenliga, systematiskt ordnade
afskärings-, land- och afloppsdiken i de förras ställe upptagna och fältet planeradt;

* 2:o Höstsäd, som på våren isås med en blandning af röd- och hvitklöfver;

3:o Klöfver till 2 skördar;

4:o Klöfver till fårbete;

5:0 Hvete och korn;

6:o Vicker till hö, jemte ärter och andra baljfrukter;

7:o Korn eller blandsäd.»

För sandjorden bestämdes följande cirkulation i fem gärden:

»l:o Gödslade rotfrukter;

2:o Korn eller blandsäd (efter jordens olika beskaffenhet) med isådd hvitklöfver och passande
betesgräs;

3:o Bete;

4:o Bete till midsommartiden, då jorden uppköres och beredes till

5:0 Itåg.»

Styrelsens beslut den 11 November 1847.

»§ 3. Genomgicks den af föreståndaren upgjorda kulturplanen för åkerjordens indelning
och öfvergången från nu varande tvåskiftesbruket, hvilken af styrelsen gillades och godkändes.»

Styrelsens beslut den 3 Juni 1850.

»§ 8. Som erfarenheten visat, att, då rödklöfvern här i orten vore mycket osäker, synnerligast
då af densamma beräknades tvänne års skördar, den cirkulation, hvari efter 2-årig
klöfver beräknats att så hvete, icke med full fördel och sannolikhet af god och säker skörd här
kunde utföras, så beslöt styrelsen, på derom af föreståndaren och inspektören väckt förslag, att
det å lerjorden bestämda cirkulationsbruket skulle sålunda ordnas, att det lades i 8 skiften, med
följande växtföljd:

1 Träda, gödsladt;

2 Råg, med isådd rödklöfver;

3 Klöfver, 2 skördar;

4 Korn;

5 Träda;

G Hvete;

7 Vicker, ärter och rotfrukter;

8 Vårsäd.»

Styrelsens beslut den 22 Oktober 1861.

»§ 6. Som erfarenheten visat, att enårig klöfvervali vore här i orten högst osäker, så
medgaf styrelsen, att lerjordscirkulationen skulle få förändras från 8 till 9 skiften, med samma
växtföljd som förut begagnats, men med tvåårig klöfver- och timotheyvall emellan råg- och kornsädena.
Till fyllnad af det nya nionde skiftet skulle få tagas den styfvare hittills till sandjordscirkulationen
hörande jorden och resten af sandjorden uteslutande få användas till odling af olika
rotfrukter, hvarmed å olika åkrar för olika år borde omvexlas.»

Styrelsens beslut den 1 April 1867.

»§ 13. Granskades föreståndarens förslag till ny cirkulation å Ultuna, och beslöts, med
gillande af förslaget, att Ultuna åkerjord skulle fördelas i tvänne omlopp, sålunda:

för lerjorden:

1 Skift. Träda;

2 » Gödslad råg;

3 » Klöfver;

4 » d:o och korn;

5 » d:o ärter och vicker;

6 » Hafre;

7 » Träda, till en del grön, (gödslad);

8 » Hvete.

för sandjorden:

1 Skift. Gödslade rotfrukter;

2 » Hafre:

3 » Gödslad spergel m. in. samt tråda;

4 » Råg.»

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

Komiterade hafva i anledning af dessa partiela förändringar hos växtföljden anmärkt, att
de »visa ett vacklande, en osäkerhet om det rätta och i praktiskt hänseende klokaste, som icke
kunnat annat än menligt inverka på jordbrukets regelmessiga gång.»

Då komiterade icke hafva angifvit någon förhållsregel, som, för att motverka svårigheterna
vid klöfverodlingen, i praktiskt hänseende kunnat visa sig vara den »klokaste», finner jag för
min del förebråelsen mot styrelsen att hafva visat ett »vacklande» vid ordnandet af växtföljden å
Ultima lerjord vara i hög grad orättvis. De förändringar, som blifvit gjorda 1850 och 1861
äro motiverade af den erfarenhet, hvilken på stället vunnits under de år, som förflutit sedan ett
vexelbruk först infördes vid Ultuna och af hvilken erfarenhet framgår, att rödklöfver visat sig
högst osäker, hvarför omsider cn inblandning af timothey blef nödvändig. Något oriktigt eller
oklokt häri kan jag icke finna, men väl skulle det hafva varit oriktigt, om styrelsen icke beslutat
en sådan förändring. Omloppet förblef i öfrigt oförändradt. —- För förändringen, som gjordes
1867, finnas väl inga motiver anförda till protokollet, men efter den erfarenhet, jag nu har om
Ultuna lerjord, kan jag mycket väl inse, att, då ett gräsnummer efter isåningen riktigt lyckats,
man önskat behålla det till och med tre år i anseende till den osäkerhet hvarje nytt isådt nummer
hade att lyckas, medan man deremot enligt den nya planen hade tillfälle att på de möjligen
misslyckade gräsnumren odla korn, ärter och vicker. Att äfven, sedan denna förändring vidtagits,
svårigheter på grund af klöfverns osäkerhet inträffat är kändt, men dessa skulle icke hafva varit
mindre, om ingen förändring vidtagits, enär de varit beroende af en flera år återkommande sträng
torka på försommaren, som i lerjordens yta alldeles utpinade och dödade de späda klöfver- och
gräsplantor, som upkommit efter den om våren skedda isåningen. Att eu annan modifikation
af det ursprungliga omloppet kunnat vara ändamålsenligare är möjligt, men dock icke bevisadt,
och styrelsen har väl ej kunnat göra annat än godkänna de förslag till ändringar, som framlagts
af institutets föreståndare, hvilken i sådane saker borde hafva full insigt och till hvilken styrelsen
på grund af hans befattning och det ansvar, som påhvilade honom, väl borde kunna hafva
denna tillit.

Till g). Enligt de teorier, man med afseende på jordbrukets statik har upstält, är det
väl så, att tvåskiftesbruket till eu tid kan nöja sig med en mindre gödselmängd än vexelbruket,
alldenstund jorden genom att flitigt trädas tvingas att afgifva mera af sina mineraliska beståadsdelar
till växtnäring än då trädan, såsom det sker vid vexelbruket, betydligt inskränkes; men
om sistnämnda brukssystem för sitt bestånd alltså krafvel- mera gödsel, så producerar det äfven
mera sådan, och att detta varit meningen vid antagandet af vexelbruk å Ultuna lerjord, derom
borde väl icke kunna uppstå något tvifvel. Att det för närvarande i trots af misslyckade gräsvallar
icke heller i så hänseende är illa sörjdt för lerjorden vid Ultuna framgår deraf, att af de
begge trädena det ena årligen kunnat erhålla 11 ä 1,200 kubikfot kraftig kreatursspillning per
tunnland och det andra har blifvit gödsladt dels med kompostjord, dels med konstgjord gödning.
Jag har heller ingen grund att anse Ultuna åkerjord vara fattig på växtnäring, hvilket äfven
framgår af de kemiska analyser af denna jord, hvilka komiterade låtit verkställa; hvad som brister
den är mylla, och denna beståndsdel kan endast långsamt ökas i behöflig grad genom användandet
af kreatursgödsel, äfven om man till sitt förfogande hade mera än dubbelt så mycket
deraf som hittills. Ultuna lerjords ogynsamma fysikaliska beskaffenhet, hvilken säkrast skulle
kunna förbättras genom riklig påföring af torf- och dyekompost, hvarpå emellertid ej finnes tillgång,
kan under här varande förhållanden endast motverkas genom en omsorgsfullt bearbetad
träda och genom odling af flerårigt gräs, hvars efterlemnade stubb och rötter, innan de fullständigt
förmultnat, förmå att åtminstone under det närmast påföljande året hålla jorden någorlunda
lucker. All möjlig omsorg bör derför egnas åt frambringandet af lyckade gräs- och klöfvervallar,
enär efterföljande sädesskördar i väsentlig grad bero på dem, och det är styrelsen bekant, att så
sker. — Beträffande Ultuna sandjordsomlopp, så erhåller detsamma en medelstark gödning af
kreaturgödsel hvart femte år samt efter omständigheterna äfven något bigödning derimellan, hvar -

för ingen grund är för handen till den föreställning, att jorden der skulle visa sig utmattad. —
Hvad slutligen angår den uppodlade delen af jorden vid Kungsängen, så är det visserligen så,
att den i förhållande erhållit litet af kreaturgödsel, enär det mesta af fodret vid Kungsängen
gått till Ultuna ladugård; men Kungsäugsjordens naturliga rikedom på qväfvehalt, som bäst
gifver sig tillkänna af vegetationens frodighet, gör det icke en gång tillrådligt att annat än
sparsamt använda qväfvehaltig gödning, emedan erfarenheten nogsamt visat, att annars följer
liggsäd med en till qvalitet dålig kärna. För en stor del af denna jord är deremot användandet
af fosfater såsom gödsel af långt större nytta, hvilket erfarenheten stadfästat, då icke så obetydliga
qvantiteter deraf redan blifvit använda der.

Till h). Härom kan jag ej lemna någon uplysning, enär ingen sådan plan med till- "
hörande karta finnes förvarad i institutets arkiv, ehuru jag för egen del icke betvifla!-, att en
plan för ett så omfattande jordbruksarbete som detta en gång varit upgjord, men att den på
obekant sätt sedan gått förlorad för arkivet. Öfver hvad som blifvit afdikadt från och med den
dag, jag tillträdde befattningen som institutets föreståndare, finnes karta uprättad.

Ultuna den 14 Januari 1878.

F. G. Norström.

Bil.

Till Styrelsen för Ultima landtbruksinstitut.

Komiterade för verkställande af undersökning rörande förvaltningen vid Ultima landtbruksinstitut
yttra i sitt underdåniga betänkande:

”Man har ofta såsom en hufvudorsak till misslyckade skördar vid Ultuna hört angifvas
klimatiska och meteorologiska förhållanden. För att göra sig förvissad om, huru härmed sig förhåller,
har komitén från meteorologiska byrån anskaffat och bifogar här, Bil. Lit. D, en jemförande
tabell rörande såväl nederbörd som medeltemperaturen i Upsala, Stockholm, Yesterås och
Örebro för vegetationsmånaderna Maj — Oktober under de sednare åren. Af denna tabell inhemtas,
att trakten vid Upsala icke kan anses underkastad andra olägenheter uti ifrågavarande hänseende
än de, som äro gemensamma för största delen af mellersta Sverige”.

Med anledning häraf, har jag af styrelsens ordförande, herr grefven och landshöfdingen
Hamilton, anmodats att yttra mig om ”huruvida man kan ur de af komiterade meddelade meteorologiska
upgifter draga den slutsats, som komiterade framställt”.

På grund af denna hemställan ber jag att få förklara, att efter min mening komiterade
icke äro berättigade att ur de data de framlagt draga den slutsats de gjort.

Visserligen låter det ur de af dem framlagda tabellerna visa sig, att under de ogynsamma
åren nederbörds-män^tfoi i Upsala ej betydligt afvikit från den i närliggande orter. Detta bevisar
dock ingenting, så länge man ej vet, huru denna nederbördsmängd tillkommit. Klart är
nemligen, att samma nederbördsmängd verkar betydligt olika, om den faller i ett par häftiga
störtregn, eller under, ett jemnt dagsregn, eller fördelad i små hastigt öfvergående skurar med
längre mellanrum. Så t. ex. är ett regnfall på en gång af 5 millimeter ganska välgörande för
vegetationen, under det att samma qvantum fördeladt på en hel vecka svårligen har något inflytande
alls, då en liten regnmängd af 1 millimeter eller derunder ej förmår nedtränga i jorden,
aldraminst i tillhårdnad lerjord, och följaktligen omedelbart afdunsta!''. För att således afgöra
den frågan, huruvida nederbördsförhållandena varit bättre eller sämre på endera af två platser,
måste man veta ej blott huru mycket regn som fallit på hvardera stället, utan ock på hvad
sätt det fallit, samt hurudan jordmånen på båda ställena är beskaffad. Det är tydligt, att komiterade
hvarken velat eller kunnat inlåta sig på en så vidlyftig undersökning, men utan en sådan
äro de ej heller berättigade att draga den slutsats de gjort.

Emedlertid har jag tänkt, att de siffror, som komiterade lemnat, skulle kunna användas
till att belysa beskaffenheten af åkerbrukets skötsel på Ultima. Klart är nemligen, att korntalet,
som vunnits för hvarje år alltid och på alla egendomar, måste stå i ett visst förhållande till de
meteorologiska faktorerna, i första rummet till nederbörden. Skilnaden mellan en bättre och en
sämre skötsel visar sig nu deruti, att i förra fallet dels medelskörden är större, dels skördens
vexlingar äro beroende nästan uteslutande af väderleksförhållandena. Skötes deremot gården
mindre väl, så betyder detta, att skörden understundom blir mindre god än den under de gifna
väderleksförhållandena kunnat och bort blifva. Jag har nu företagit mig att i detta hänseende
granska förhållandet vid Ultuna hvad vårsäden, korn och hafre beträffar. Svårigheten var nu att
bestämma, hvilka de meteorologiska faktorer äro, som i första rummet verka nyttigt eller skadligt
på odlandet af dessa sädesslag. Att nederbördsförhållandena äro de härvid vigtigaste torde
vara obestridligt, men regnet verkar tydligen mycket olika vid olika tider. Jag har antagit ett

öfverskott af regnmängd under Maj och Juni för vinst (”man får aldrig för mycket regn före
midsommar”), men ett öfverskott under Augusti och September för förlust. På grund häraf beräknades
för hvarje år afvikelserna från normalnederbörden i Upsala för de nämnda månaderna,
och summan af afvikelserna för Augusti och September subtraherades från summan af afvikelserna
för Maj och Juni. De sålunda erhållna talen äro således ett mått på nederbördens inflytande.
Derpå beräknades korntalet, eller förhållandet mellan skörd och utsäde, för korn och hafre ur
"Tabell angifvande skördens sammanlagda belopp vid Ultima och Kungsängen”. (Sista Tab. i
Bil. Lit. B). Slutligen togos medierna af korntalen för de båda sädesslagen. Samtliga dessa
siffror finnas i bifogade tabell, och för att lätta öfversigten äro de äfven grafiskt framställda.

Ofverensstämmelsen mellan korntalet och nederbördens inflytande är i sanning öfverraskande.
De båda kroklinierna (röda och blå) röra sig nästan utan undantag i samma led och
äro under en stor del af sitt lopp nästan fullkomligt parallela! De enda afvikelserna af någon
betydelse inträffa 1867, då skörden var för liten och 1869, då den var för stor. Det förra låter
med lätthet förklara sig af den exempellöst sena och kalla våren, då Mälarens islossning inträffade
sednare än något föregående år, åtminstone sedan 1712. Det sednare beror dels på ovanligt
gynsamma temperaturförhållanden, dels på det kända förhållandet, att efter flera dåliga år
jorden är mera gifvande, alldenstund den ej blifvit så beröfvad sina näringsämnen som under
vanliga år. Detta resultat bevisar enligt min tanke, att odlandet af de båda nämnda sädesslagen
på Ultuna bedrifvits på ett synnerligen förtjenstfullt sätt. Skulle nemligen tillfälliga orsaker
hafva inverkat på skörden, så skulle detta tydligen visa sig i motsvarande oregelmässigheter på
den blå kurvan. För att förtydliga detta har jag förskaffat mig uppgifter på utsäde och skörd
af samma sädesslag från den nära Ultuna belägna Danmarks prestgård från 1867, hvars jordbruk
dock ingalunda i orten anses vara illa skött. Korntalet har ur dessa uppgifter beräknats på
samma sätt som för Ultuna och resultaten finnas i sista kolumnen af tabellen, samt på täflan
framställda, genom den finare svarta linien. Vi se, dels att korntalet der varit nästan utan undantag
sämre än på Ultuna, (den svarta kurvan ligger nästan helt och hållet under den blåa),
dels att ofverensstämmelsen med den röda nederbördskurvan är ganska klen. De dåliga skör
darna 1870, 1872 och 1875 i jemförelse med mellanliggande år låta på intet sätt förklara sig
af väderlekens förhållande. Resultaten på Ultuna äro deremot dessa år sådana, man på grund
af nederbördens inflytande haft rätt att vänta.

Upsala den 11 Januari 1878.

il. W. Hildebrandsson.

Akademi-Adjuukt och Föreståndare
för Universitetets meteorologiska observatorium.

Debet.

Schäferiets

Bokåret. Får st. Kr. öre.

1870. Ilig. Balans: Egendomen tillhörande...............................—.........- 85. 1,296: —

Kongl. Maj:t och Kronan d:o......................—.......... 59. —- —

Utfodring:

Hö och halm...................................................... 1,139,50.

Spannmål och oljekakor............................-......-....... 206,12.

''.Rotfrukter.......................—...............---------------- 177,98.

Mjölk................................................................ 51»15- 1,574: 75.

Bete...... .............. — 205: —

Dagsverken, körningar in. m----------- — 437: 57.

Arrende för Kongl. Maj:ts och Kronans får--------------------- — 60: —

Födda under året............... 76. — —

Vinst____________ —_350: 38.

Summa 220. 3,923: 7 0.

1871. Ilig. Balans: Egendomens----------------------------------------------------------- 98. 1,503: —

Kongl. Maj:ts och Kronans------------ 60. — —

Inköpt---------------- 1. 130: —

Utfodring:

Hö och halm_______________________________________________________ 1,348,06.

Spanmål och oljekakor------------------------------------------- 494,32.

Rotfrukter_____________________________________________________________ 186,60.

Mjölk-------------------------------------------------------------- 63>37- 2,092: 35.

Bete______________________-----......-............................................- — 165: 75.

Dagsverken, körningar, ved och lyse.........................................— — 465: 35.

Arrende för Kongl. Maj:ts och Kronans får..---------------------------...... — 60: —

Födda under året------------------------- 93. ■—- —

Summa 252. 4,416: 45.

1872. Ing. Balans: Egendomen tillhöriga---------------------------------------------- 151. 2,258: —-

Kongl. Maj:t och Kronan d:o_-.......-------------------------- 60. — —

Lösen för en Springbagge (arrende för stamchäferiet......- — 112: —

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, mjölk------------------------------------------------------ — 1,594: 32.

Bete___________________________________-_______________________________________ — 350: —

Dagsverken, kördagar, ved och lyse............................................. —■ 615: 18.

Födda under året .................................................................- 46. — —-

Summa 257. 4,929: 5 0.

Bil. 3.

Konto. Kredit.

Bokaret. Får st. Kr. öre.

1870. Försålda får under året............................................................ 46. 982: 60.

I):0 Ull......................... — 903: 50.

Gödsel-----------------------------------------------------------------...------- — 531: io.

Döda--------------------- 16. 3: 50.

Utg. Balans: Egendomen tillhörande.-__________ 98. 1,503: —

Kongl. Maj:t och Kronan d:o...................... 60. — —

Summa 220. 3,923: 70.

1871. Försålda under året.......................... 22. 436: 12.

D:0 ull.......................................................................... — 872: 28.

Gödsel....................... — 499: so.

Förbida hundar..................................................................... —. 20:

Döda.................................................................................. 20. — —

IJtg. Balans: Egendomens____________ 151. 2.258: —

Kongl. Maj:t och Kronans___________ 60. — —

Förlust.......... ..... _ 330: 55.

__Summa 253. 4,416: 45.

1872. Försålda får..... ......... 93. j;635: 89.

D:0 Ull.......................................................................... _ 972- 83.

Gödsel-------------------------------------------------............-.....-........... — 346: 50.

Försålda hundar..................................................................... . JO: _

Döda_________________________________________________________________________________ jo. _ _

JJtg. Balans: Egendomen tillhörande____________ 94. 1,794: _

Kongl. Maj:t och Kronan d:o................. 60. — -

Förlust . ........ _ J70: 28.

Summa 257. 4,929: 50.

Debet.

Bokåret.

1873^ Ing. Balans: Egendomen tillhöriga .............

Kongl. Maj:t och Kronan d:o..-

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, rotfrukter och mjölk ..

Bete......................................-........

2/3 af Olssons lön----------------------------------

Dagsverken, kördagar, ved och lyse etc........

Födda under året...................................

l:a halfåret

1874. Ing. Balans: Egendomens...............—........

Kongl. Maj:ts och Kronans-------

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, rotfrukter och mjölk

Bete________________________________________________

2/g af Olssons lön...............-...................

Dagsverken, körningar, ved och lyse............

Födda under året.........—.......................

1874—1875. Ing. Balans: Egendomens.......................

Kongl. Maj:ts och Kronans.....

Utfodring:

Hö, halm, spanmål och mjölk.....— ------

Bete...............................................

2/g af fårherdens lön...---------------------------

Dagsverken, körning, ved och lyse.............

Födda under året. ..........................-.....

Vinst--------------------------------------------------

1875—1876. Ing. Balans: Egendomens.......................

Kongl. Maj:ts och Kronans —

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, oljekaka- och mjölk...

Bete (5 mån. 5 dagar)........................

2/3 af Olssons lön....................—.........

Dagsverken, kördagar, ved och lyse............

Div. omkostnader____________________________________

Födda under året----------------------------------

Vinst_________________________________________________

Schäferiets

	Får st.	Kr.	öre.
..............	94.	1,794:	—
.....	60.	—	—
	_	2,257:	85.
	—	350:	—
... 266,33. - 194,-		460:	33.
...............	81.
Summa	235.	4,862:	18.
	118.	2,115.
—	60.	—	—
	_	1,588:	41.
...............	—	180:	—
... 143,21.
... 203,79.	—	347:	—
	74.	—	—
Summa	252.	4,230:	41.
	130.	1,825:
... -----------	60.	—	—
	_	1,409:	17.
	—	800:	05.
... 303,96.
... 274,53.	—	578:	49.
	94.	—	—
.................	—	38:	43.
Summa	284.	4,651:	14.
	145.	2,130:
.......—	60	—	—
	_	1,292:	49.
	—	334:	—
... 305,71. 368,27.		673:	98.
	—	88:	28.
__________	83.	—	—
	—	96:	56.
Summa	288.	4,615:	31.

Konto.

Bokåret.

1873.

l:a lialfåret
1874.

1874—1875.

1875—187G.

Försålda får____________-...........................

D:o ull_______________________________________

Gödsel------------------------—.......-..........

Försålda hundar.---------------------------------

Döda.-----------------------------------------------

Utg. Balans-. Egendomen tillhöriga—......

Kongl. Maj:t och Kronan d:o
Förlust................................-............

Försålda får..............................-......

D:o ull.......................—.......

Gödsel...........................................

Försålda hundar..............------------------

Döda__________________________________________---

Utg. Balans: Egendomens-------------------

Kongl. Maj:ts och Kronans
Förlust.........................................

Försålda får.......................................

D:o ull---------------------------------------

Gödsel.............................................

Försålda hundar .........................-.......

Döda--------------------------------------------—

Utg. Balans: Egendomens---------------------

Kongl. Maj:ts och Kronans ..

Försålda får.....................................

D:0 ull------------------------------------

Gödsel-----------------------------------------

Försålda hundar.-------------------------------

Döde___________________________________________

Utg. Balans: Egendomens -------------------

Kongl. Maj:ts och Kronans

Kredit.

	Får st.	Kr.	öre.
..............	55.	1,100:	68.
	—	893:	66.
	—	562:	50.
	—	31:	—
	2.	—	—
	118.	2,115:	—
	60	—	—
	—	159:	34.
Summa	235.	4,862:	18.
	61.	1,025:	16.
	—	656:	70.
	—	162:	—
	—	30:	—
	1.	—	—
	130.	1,825:	—
...........	60.	—	—
....................	-.	531:	55.
Summa	252.	4,230:	41.
	67.	1,184:	79.
	''-	944:	—
	—	337:	50.
	—	54:	85.
	12.	—	—
	145.	2,130:	—
	60.	—	—

Summa	284.	4,651:	14.
	97.	1,784:	65.
	—	862:	47.
	—	228:	75.
	—	70:	44.
................	4,	—	—
	127.	1,669:	—
	60.
Summa	288.	4,615:	81.

Komiterades utlåtande ang. Ultuna.

Debet.

Bokåret.

1876—1877. Ing. Balans: Egendomens _____________________

Kong!. Maj:ts och Kronans

Utfodring:

Hö, halm, spanmål, oljekakor och mjölk

Bete (144 dagar)....................................... ......................

2/3 af fårherdens lön_________________________________________________ 294 67.

Dagsverken, körning, ved och lyse................................ 277,04.

Lösen för Kong]. Maj:ts och Kronans får

Födda under året..............................

Vinst..............................

Schäferiets

Bär st. Kr. öre.

127. 1,669: —

60. — —

— 925: 22.

— 629: 35.

— 571: 71.

— 1,360: —

75. — —

— 459: 71.

Summa 262. 5,614: 99. *

S a m m a n

Schäferiets

		Medeltal
		Får	Vinter-		Omkost-	Lösen för
		(lammen in-	utfodring.		nadcr.	Får.
Bokåret.		beräknade).
		Stycken.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
1870...______ ___________		152	1,574	75	205		497	57
1871_____________________		184	2,092	35	165	75	525	35	—	_
1872_____________________		182	1,594	32	350	—	727	1 8	—	—
1873.....................		166	2,257	8 5	350	—	460	33	_	_
1 Vj-året 1874___________		184	t 5KK		ISO
1874—1875____________		197	1,409	1 7	805	_	578	49
\| 1875—1876____________		196	1,292	49	334	—	762	26	_	_
1876—1877____________		178	925	22	629	35	571	71	1,360
	Summa	1,439	12,734	56	3,019	1 0	4,469	89	1,360
	Medeltal för 7 ]/2 år...	180	1,697	94	402	54	595	98

Kalkyl öfver Inkomster och Utgifter

För 20 får ungefär______________________________________________________________________________ 233: 20.

Herde och omkostnader________________________________________________________________________ 595: 98.

Summa 829: 18.

Konto.

Bokåret.

1876—1877. Försålda får____________________

D:o ull_____________________

Gödsel..........................

Försålde hundar...............

Döda under året______________

Utg. Balans: Egendomens.

Kredit.

Får st. Kr. öre

. 78. 1,303: 86.

— 829: 92.

. — 352: 5 0.

— 186: 38.

14. 8: 33.

. 170. 2,934: —

Summa 262. 5,614. 9 9.

dra g.

Konto.

''*	Försålda Får.	Försåld Ull.	Gödsel.	För sålda hundar.
	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.	Kr.	öre.
	982	60	903	50	581	10		_
	436	1 2	872	28	499	50	20	—
. . ........	1,635	89	972	83	346	50	10	—
	1,100	68	893	66	562	5 0	31	—
..... ....._• .......................................	1,025	16	656	70	162	—	30	—
	1,148	79	944	—	337	50	54	85
........................................................................	1,748	65	862	47	228	75	70	44
	1,303	86	829	92	352	50	186	38
Summa	9,453	7 5	6,935	36	3,020	35	402	67
Medeltal för 7 1/2 år._______________________________	1,260	50	924	71	402	71	53	68

för ett Schäferi af 20 får.

Afkastning af 20 får ungefär
Förlust______________

Summa 829: 18.

286: 60.
542: 58.

Ultuna i Jan. 1878.

J. Olov Högberg.

UNDERDÅN [GÖTE memorial.

Genom nådig remiss den 28 sistlidne Februari har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Landtbruksakademiena förvaltningskomité afgifva underdånigt utlåtande beträffande
det svar, Ultuna landtbruksinstituts styrelse den 25 i samma månad afgilvit öfver det

102

betänkande, som af de utaf Eders Kongl. Maj:t dertill i nåder utsedde komiterade den
13 Oktober 1877 aflåtits om institutets ekonomi och förvaltning, hvilket betänkande
jemte förenämnda handling till komitén äfven öfverlemnats; och går nu komitén, efter
tagen del af de vidlyftiga remisshandlingarne, med tillhörande bilagor, samt, efter att
rörande detta ärende hafva inhemtat utlåtande af akademiens landtbruksafdelnino-, att
fullgöra denna nådiga befallning.

De af Eders Kongl. Maj:t för granskning af institutets ekonomi och förvaltning
utnämnde komiterade hafva i det af dem afgifna betänkandet framhållit, hurusom, efter
deras förmenande, det berott på en felaktig organisation af institutet och dess förvaltning
att landtbruket vid Ultuna ännu efter 30 års förlopp icke kunnat upbringas till
hvad det borde vara, en hushållning, den der företrädesvis lemnade god inkomst, hvilket
förhållande de ansett hafva härflutit deraf, att föreståndaren haft och har till åliggande
icke blott att deltaga uti samt leda och öfvervaka den teoretiska undervisningen
vid institutet, utan äfven att utöfva högsta ledningen af institutets jordbruk, hvilka
båda åligganden komiterade förklarat ej kunna på ett tillfredsställande sätt handhafvas
af en person, hvadan de föreslagit, att nu varande föreståndarebefattningen måtte indragas,
och de åligganden, som enligt gällande reglemente tillhöra denna befattning,
fördelas på två personer, af hvilka den ene, under benämningen rektor, skulle vara
chef för det högre läroverket, vid hvilket lemnas undervisning åt institutets elever, och
den andre, som borde benämnas intendent, skulle förvalta landtegendomen samt vara
föreståndare för den lägre landtbruksskolan, vid hvilken institutets landtbrukslärlingar
undervisas. Båda dessa tjensteman skulle vara likställig» och af hvarandra helt och
hållet oberoende, dock borde intendenten, »då tiden sådant medgåfve», lemna upplysningar
och förklaringar åt de elever vid det högre läroverket, »hvilka på fältet söka följa
jordbrukets gång.»

Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut har uti ofvan berörda underdåniga utlåtande
så fullständigt och ovedersägligt visat det olämpliga och ohållbara uti detta
komiterades förslag, att förvaltningskomitén ej kan annat än instämma uti de åsigter,
som af Ultuna-styrelsen härvid uttalats. Den dualism, som enligt komiterades förslag
skulle åvägabringas uti institutets förvaltning, skulle ofelbart leda till svåra slitningar
och förorsaka störande olägenheter uti många hänseenden, derunder särskilt elevernas
praktiska undervisning sannolikt skulle komma att eftersättas, då intendenten, endast
så vidt hans tid det medgåfve, vore skyldig att uti landtbrukets praktik lemna dem
någon handledning. Komiterades påstående, att det skulle vara omöjligt att finna en
föreståndare, som vore skicklig att på samma gång vara lärare och ledare af den
teoretiska undervisningen vid ett landtbruksinstitut och tillika med framgång kunna
utöfva högsta ledningen af institutets jordbruk, är af en mångårig erfarenhet faktiskt
vcderlagdt så inom vårt eget land, vid Alnarps landtbruksinstitut, som inom vårt brödraland
Norge, vid Aas högre landtbruksskola eller landtbruksinstitut. Vid båda dessa
läroanstalter hafva föreståndarne samma åligganden som vid Ultuna landtbruksinstitut,
enligt dess nu gällande stadgar, utan att någon klagan från Alnarp eller Aas försports

103

att vare sig den vetenskapliga, teoretiska undervisningen härvid skulle lidit, eller att
landtbruket missvårdats, då detta senare vid båda dessa undervisningsanstalter erkänts
vara förvaltadt fullt mönstergildt. De tabeller, som komiterade låtit utarbeta öfver
skördarnas belopp vid Ultuna egendom med densamma tillhörande del af Kungsängen
vid Upsala, innan denna äng började odlas, utvisa ock, att landtbruket vid Ultuna upfyllt
livad komiterade med allt skäl fordra af landtbruket vid en läroanstalt för vår
modernäring, att detsamma »bör lemna god inkomst», då nämligen Ultuna jordbruk,
oberäknade de utarrenderade lägenheterna, lemnade 1848, första året af institutets verksamhet,
ett skördebelopp till ett värde af 18,899 kronor 84 öre samt sedan varit i nästan
jemnt stigande till och med år 1862, då skörden uppgick till ett värde af 34,511 kronor
18 öre och sålunda nära fördubblats mot hvad den var fjorton år förut. Att derefter
tillfälliga omständigheter och härda år orsakat minskning i egendomens afkastning är
något som drabbat äfven enskilde jordbrukare, hvilka i allmänhet under de senare
åren likaledes ej haft att glädja sig åt några synnerligen nämnvärda inkomster. Att
af några års felslagna skördar sluta till att jordbruket vid Ultuna ej skulle kunna
handhafvas och ledas af föreståndaren, finner komitén för sin del sålunda sakna all
grund och giltighet, och instämmer komitén helt och hållet med hvad Ultuna-styrelsen
härom yttrat, att »om föreståndaren icke är lämplig att utöfva högsta ledningen af
institutets jordbruk, så är han icke heller lämplig att vara institutets föreståndare.»
Komitén hemställer sålunda på dessa skäl och de, hvilka af Ultuna landtbruksinstituts
styrelse anförts, att komiterades förslag ej måtte föranleda till någon förändring med
föreståndarebefattningen vid institutet.

Beträffande den af komiterade föreslagna indragning af inspektörs- och bokhållareplatserna
äfvensom det af dem framstälda förslaget om annan anordning af undervisningen
vid institutet uti landtbrukets praktik, får komitén äfven i underdånighet
hemställa, att dessa förslag må förfalla, under förutsättning af att föreståndarebefattningen,
sådan densamma nu är, bibehålies, samt att undervisningen i praktiska landtbruket
under föreståndarens ledning handhafves af inspektören, som, enligt stadgarne för institutet,
äfven är lärare uti agrikulturell samt har institutets arbetare under sin upsigt
och lydnad; och har komitén, så väl af Ultuna-styrelsens nu i frågan afgifna fullständiga
redogörelse som af de inspektioner, hvilka tid efter annan vid institutet verkstälts,
nogsamt inhemtat, att den praktiska undervisningen i lanjkbruket vid institutet bedrifves
planmessigt samt på ändamålsenligt sätt, så att några ändringar uti detsamma ej
synas erforderliga, helst som eleverne och lärlingarne före deras inträde vid institutet
böra hafva sysselsatt sig med landtbruk och sålunda ej böra vara ovana vid utförandet
af landtbruksarbeten, hvaremot anordningen af dessa arbeten, fördelningen och utställningen
af arbetsfolket samt landtbrukets ekonomi och organisation efter de ortliga
förhållandena böra utgöra föremålet för den praktiska undervisningen vid institutet,
hvilken ock, på det sätt den nu är ordnad, synes uppfylla alla billiga fordringar. —
Bokhållarebefattningen kan ej indragas, då den, som bestrider denna befattning, härjemte
handhafvandet af magasinsförråden sig ålagdt att föra räkenskapen öfver landt -

104

egendomens och institutets ekonomi samt att undervisa eleverne uti landtbruksbokhåll
er i.

De erinringar, komiterade framstält rörande trädgårdsskötseln och undervisningen
derutinnan vid Ultnna, hafva af institutets styrelse nöjaktigt besvarats; och lärer styrelsen
väl låta sig angeläget vara att, i mån af institutets tillgångar, utvidga och fullkomna
så väl trädgårdarna och trädskolorna som öfriga delar af landtbruket, hvilka
städse, och särdeles vid en läroanstalt för jordbruket, måste gå framåt, efter som tidsförhållandena
utveckla sig.

Komiterade hafva ansett, att schäferiet vid Ultuna, som nu består af 170 stycken
djur, borde till ett ringare antal nedsättas, samt att mejeriskolan borde upphöra, då så
väl schäferiet som mejeriskolan ej voro till fördel för institutets ekonomi. Emellertid,
då både schäferiet och mejeriskolan äro för undervisningen vid läroanstalten oundgängliga,
torde afseende ej böra fästas vid den möjliga minskning i inkomster, som
kan förorsakas af fåren och mejeriet, hvartill dessutom kommer, hvad schäferiet angår,
den omständigheten, att vid Ultima finnas åtskilliga högländta marker, lämpliga till
fårbete, men alldeles otillräckliga för större kreatur. Förlusten vid schäferiets underhåll
har i medeltal för år ej uppgått till mer än 33 kronor, och skulle säkerligen en
större förlust årligen uppstå vid skötseln af en mindre fårstam, som komiterade ansett
nödigt att fortfarande hållas för undervisningens behof, hvadan det torde böra öfverlåtas
åt institutets styrelse att i denna, liksom i andra frågor rörande egendomens förvaltning,
besluta om hushållningen, eftersom förhållandena det kräfva. Hvad angår
mejeriskolan, så får komitén i underdånighet hemställa, att densamma må bibehållas och
fortgå, intill dess en fullständigare vetenskaplig undervisning i mejerihushållningen kan
vid institutet åstadkommas, om hvilken vigtiga fråga komitén härmed utbeder sig att
före nästa riksdag få till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag.

Den af komiterade gjorda framställning att inkomsten af Ultuna egendom borde
redovisas direkte till statsverket samt att institutet måtte erhålla ett årligt förhöjdt
statsanslag, motsvarande hela dess behof för året, hvilket för institutet eller det högre
läroverket af komiterade beräknats till 30,000 kronor samt för den lägre lärlingskursen
till 4,000 kronor, hemställer komitén må, på de skäl institutets styrelse framstält, ej
föranleda till någon åtgärd.

Komiterades förslag an^tende bokföringens ordnande samt rörande bränslets f ördelning
på institutets personal hafva af Ultuna-styrelsen godkänts och komma val att af
densamma bringas till verkställighet.

Beträffande bygnaderne vid institutet hafva komiterade, under förutsättning att
landtegendom^^ skötsel skulle öfverlåtas åt en intendent, hvilken tillika skulle vara
föreståndare för den lägre landtbruksskolan, föreslagit, att bostad skulle beredas åt
intendenten samt lärlingsbygnaden förflyttas från sin nuvarande plats till närheten af
intendentens bostad. Kostnaderna härför hafva af komiterade beräknats till 6,800 kronor,
men behöfva för dessa ändamål ej utgå, om, såsom komitén här ofvan i under -

105

dårlighet hemstält, föreståndarens åligganden blifva desamma som hittils, då någonintendent
ej kommer att vid institutet anställas.

Under förutsättning att Ultuna landtegendom skulle mot årlig lön och viss tantieme
öfverlåtas åt en intendent, med skyldighet för denne att underhålla bygnaderna i
fullgodt skick, hafva komiterade låtit syna institutets samtlige bygnader samt föreslagit,
att statsmedel måtte för deras kompletta iståndsättning anvisas. Styrelsen har härvid
erinrat, att det vore lämpligare, såsom hittills tillgått, att år efter år verkställa behöfliga
reparationer samt att under tiden underhålla allt i fullt brukbart skick, då äfven reparationerna
kunde med mindre kostnad utföras genom användande härtill af den vid institutet
befintliga arbetsstyrkan. Om, såsom af komitén föreslagits, förvaltningen af Ultuna
landtegendom ej kominer att skiljas från föreståndarebefattningen, så blir det ej nödigt
att nu på en gång verkställa alla reparationerna, och har Ultuna-styrelsen äfven för sin
del ansett sig ej böra ifrågasätta erhållande af den utaf komiterade föreslagna betydliga
summan, utan endast det belopp af 3,556 kronor, som erfordras för reparation och
brädfodring af lärlingsbygnaden samt, enligt komiterades förslag, 4,000 kronor till inlösen
och reparation af den enskild person tillhöriga, vid egendomen upförda, så:
kallade fjellstugan, hvilken framgent blifver till bostad åt personer vid institutets försöksstation
behöflig; och tillstyrker komitén, att nämda här nedan uptagna summor må
af statsmedel beviljas institutet, äfvensom enligt komiterades och styrelsens uttalade
åsigter anslag:

till ny magasinsbygnad, i stället för den nuvarande gamla, förfallna och otillräck -

liga________________________________________________________________________________________ 7,500 kronor

till vedbodar_________________________________________________________________________________ 750: »

till inlösen af de enskild person tillhöriga, vid institutet upstälda kor... 6,105: »

samt till liqvid af återstående statslån............................................... 10,000. »

hvarförutan komitén för sin del, i likhet med hvad komiterade föreslagit,
i underdånighet tillstyrker, att till institutet måtte lemnas för inköp

af dragare................................................................................ 6,750: »

Tilläggas härtill ofvan upptagne..................................................— 7,556: »

till reparation och brädfodring af lärlingsbygnaden samt till inköp och
reparation af »Fjellstugan», så blir sammanlagda summan, som för
en gång borde ställas till institutets styrelses disposition_______________ 38,661 kronor,

i stället för 74,100, som komiterade föreslagit måtte för en gång anvisas att under två
år utgå.

Komitén anser sig härvid särskildt böra erinra derom, att, ehuru institutets
styrelse yttrat, att frågan om anslag för inköp af flere dragare torde böra få bero på
framdeles af styrelsen gjord framställning, komitén dock funnit sig här böra uptaga
och framställa densamma, såsom varande af högsta vigt för ett ändamålsenligt bedrifvande
af institutets landtbruk. Redan vid slutet af första räkenskapsåret eller den 14
Mars 1849 hade institutet 20 hästar och 33 oxar eller 26l/2 par dragare, hvilka erfarenheten
då och under närmast derpå följande fjorton åren visade vara val behöfliga för

Komiterades utlåtande anj. Ultuna. 1 **

106

en ordentlig skötsel af institutets jordbruk samt årligen pågående omläggningar medelst
underdikning och planering af de gamla, mycket och oregelbundet sönderstyckade
åkerfälten. Sedan åkerjorden vid institutet blifvit omlagd och underdikad, kunde antalet
dragare naturligtvis nedsättas, men denna nedsättning har på senare tiden drifvits
allt för långt, då institutet för närvarande endast har 25 hästar och 8 oxar eller 16V2
par dragare, hvilket antal är för knappt till skötseln af öfver 600 tunnland åkerjord
samt 200 tunnland ängsmark; och de mindre lyckade skördar, som under senare
åren erhållits vid Ultuna, torde till en del varit beroende deraf, att jorden ej i rätt tid
kunnat brukas och besås. Nogsamt kändt är det ock, att vårsådden å den styfva
Uplandsleran alltid, om den skall lyckas, måste verkställas inom en mycket kort tid,
innan jorden ännu uttorkat, och att, om denna tidpunkt för vårsådden försummas,
skörden alltid blir svag och under torkår så felslår, att missväxt ej kan undgås. Det
är häraf sålunda klart, att, om antalet dragare är för ringa, så att vårbruket ej kan i
behörig tid utföras, så förorsakas häraf vid landtbruket stor förlust, oafsedt att brist på
nödiga dragare alltid äfven vid jordens bruk under sommaren och hösten äfvensom
under skördetiden verkar hinderligt för utförandet af arbetena vid jordbruket. Ett
sådant menligt och störande inverkande förhållande bör aldra minst få fortfara vid en
landtbruksläroanstalt, af hvilken man, såsom komiterade yttrat, har rätt att fordra att
landtbruket skall vara »mönstergildt» — och komitén har, likasom komiterade, funnit
sig böra framhålla denna brist samt behofvet af att den snarast må varda afhjelpt.
Komiterade hafva beräknat, att till skötseln af institutets landtbruk, med dess nu
varande omfång, skulle erfordras 23 par dragare, eller 16 par hästar och 7 par oxar,
samt föreslagit, att medel måtte ställas till styrelsens disposition, på det att institutet
måtte blifva försedt med det antal dragare, att jordbruksarbetena må kunna i behörig
tid och fullt ändamålsenligt utföras, uti hvilket önskningsmål komitén funnit sig till
alla delar böra instämma.

Med hänseende till komiterades yttrande, att någon fullständig dikningsplan icke
blifvit upgjord och följd för afdikningen af institutets åkerjord, får komitén slutligen
erinra, att, enligt bilagda intyg af landtbruksingeniören och riddaren A. G. K. Kempff,
lät institutets då varande styrelse redan sommaren förut, innan Ultuna Kungsladugård
blifvit uplåten till institutets disposition, eller år 1847, uprätta en fullständig afdikningsplan
för Ultuna åkerjord, hvilken afdikningsplan sedan följts vid åkerfältens underdikning
och omläggning, hvarmed början gjordes 1848 och sedan årligen fortsatts.
Af ingeniören Kempffs intyg framgår äfven, att dessa afdikningskartor ännu i Oktober
1866 voro i behåll vid institutet, ehuru desamma nu ej lära finnas uti dess arkiv.

Remisshandlingarne återställas härmed underdånigst. Stockholm den 31 Maj 1878.

På landtbruksakademiens förvaltningskomités vägnar:

CARL RYD QVIST.

J. Arrhenius.

Bilaga.

På begäran får jag äran uplysa, att redan år 1847, således flere månader före den tid,
styrelsen för blifvande landtbruksinstitutet tillträdde egendomen Ultuna, blef på begäran af institutets
föreståndare en fullständig afdikningsplan efter föregången afvägning af åkerjorden upgjord
och på marken utstakad utaf statsagronomen, direktören A. Johnsson och undertecknad, hvarjemte
afdikniugskartor för arbetets utförande öfver så väl den öppna som täckta dikningen — omfattande
all den under plog varande åkerjorden — sedermera af mig uprättades och till vederbörande
aflemnades under vintern år 1847—1848. — Att föi’enämnda kartor och afdikningsplaner vid
gärdenas omläggning till hufvudraklig del blifvit följda, kan jag vitsorda, och vid de besök på
Ultuna, som dels på requisition och dels enskildt tid efter annan af mig blifvit gjorda, har jag
varit i tillfälle erfara det förenämnda kartor åtminstone den 17:de Oktober 1866 ännu funnos i
behåll, då jag på requisition af institutets föreståndare, direktören Améen, besökte Ultuna för
anställande af åtskilliga afvägningar för under arbete varande afdikningar. —

För Kungsängens odling och afdikning har deremot mig veterligt icke någon plan blifvit
uprättad af någon statens landtbruksingeniör. —

Stockholm den 8 November 1877.

A. G. Ii. Kempff.

Rättelser.

Sid. 12, i rubriken står: Engendomens storlek, läs: Egendomens storlek.

» 40, ll:te och 12:te raderna, står: omordnande läs: omordade förslag till ordnande
» 49, Anmärkningar, rista och 3:dje raderna står: Sänk. läs: Särsk. (särskildt)

» 54, 20:de raden, står: Husoin läs: Humin »

» 21:sta » står: Kall- och Källsaltsyra läs: Kall- och Källsatssyra

» » 23:dje » står: Hygrocep. läs: Hygroscop.