UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE (Statens offentliga utredningar 1873:2)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

ANGÅENDE

ORGANISATION AF SJÖFÖRSVARETS IILITÄRPERSÖNAL,

ÖFNING-ARNES ORDNANDE

M. M.

AFGIFVET AF

DERTILL I NÅDER UTSEDDE KOMITERADE.

STOCKHOLM, 1872.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

KONGL. BOKTRYCKARE,

Rättelse x*:

Sid. 5, öfverst å sidan bör stå: med afseende å officer sper sonalen

8, 27	raden	står: menniskor	bör vara: menniska
10, 1	»	» Eder	» » Eders
11, 28	»	» bör a vara	» » böra vara
» 39	»	» officersperspersonal	» » officerspersonal
15, 37	»	» ställdt	» » stäldt
23, 17	)>	>» förändring	» » förändring
27, 5	»	j) åriga	» » årliga
34, 28	»	» kuna	» » kunna
59, 2	»	» uuder	» » under
» 4	»	» mil i lär	» » militär

Stormäktigste Allernådigste Konung!

Sedan anmäldt blifvit att de pågående arbetena för uppgörande af förslag till
ordnande af Styrelsen och Förvaltningen vid sjövapnets stationer numera så långt
framskridit, att antalet af den för stationstjenstgöringen erforderliga militärpersonal
kunde med någon tillförlitlighet bedömas, har Eders Kongl. Maj.-t, under förklaran
att tiden sålunda vore inne, att till handläggning företaga den synnerligt vigtiga frågan
om lämpligaste organisationen af sjöförsvarets militärpersonal, och i sammanhang
dermed uppgörande af plan till fortgående öfningar för densamma, den 18 sistlidne
Augusti funnit för godt anbefalla tillsättandet af en komité för behandling af dessa

Bet. ang. organisat. af sjöf. militär-peTsonal m. m. i

ämnen, samt genom nådig generalorder af den 2 Oktober förordnat undertecknade
att vara ordförande och ledamöter i denna komité.

Då komitén den 1 November, på grund af samma nådiga generalorder, här i
Stockholm sammanträdde, både det behagat Eders Kongl. Maj:t att utfärda härhos i
afskrift bifogade instruktion (se Bil. I.), föreläggande komitén besvarandet af följande
spörjsmål:

”1. Huru bör, enligt komiterades tanke, sjövapnets militärpersonal organiseras, för
”att, med hänsyn till landets tillgångar och öfriga våra förhållanden, bäst motsvara
sitt ändamål, hvarvid bör tagas under ompröfning, huruvida nämnda mål
”icke bäst må kunna vinnas genom en förening af sjövapnets båda kårer: Kongl.
”Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet?”

”11. Huru stor bemanning, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses er”fordras
och kunna påräknas

a) till sjövapnets fartyg,

b) till minväsendet,

c) till militärtjenst å stationerna,

”och i hvilken mon bör denna bemanning utgöras åt:

a) matroser och jungman,

b) kanonierer,

c) båtsmän,

d) sjöbeväring och förhyrde?”

”III. Huru stor befälspersonal, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses
”erfordras och kunna påräknas

a) huru många officerare,

b) huru många underofficerare,

”och i sammanhang härmed

c) huru många maskinister?”

”IV. Huru skola personalens undervisning och öfningar ordnas, såsom:

a) rekrytbildningen,

b) korporalsskolor,

c) underofficersskolor,

d) årliga öfningar och sjötåg?”

”V. Kunna båtsmän lämpligen helt och hållet undvaras vid de i fredstid förekommande
varfsarbetena? Om ej, i hvad rnon kan behofvet af deras användande
”inskränkas, och hvilket är det antal, som under olika tider af året anses oundgängligen
böra vara att påräkna, under antagande att varfvena erhålla ungefär
”samma arbetsförmåga, som de nu ega?”

”VI. Huru stort antal båtsmän anses således fortfarande erforderligt för sjövapnet och
”hvardera af dess stationer, huru bör båtsmansuppfordringen lämpligast ordnas,
”och huru bör kompanibefälet vara organiseradt på rotarne?”

Enär någon fast och för en längre framtid afsedd plan för sjökrigsmaterielen
under nu timande hastiga vexlingar svårligen för närvarande kunde uppgöras, stode
det derjemte komitén fritt att, i afseende på den blifvande materielen, göra de förutsättningar,
som må anses sannolika och derjemte oundgängliga såsom utgångspunkt
för de ofvan framställda frågornas utredande och besvarande.

Dessa spörjsmål har komitén tagit under allvarlig ompröfning, dervid äfven,
till beredande af nödiga upplysningar, yttranden och förslager blifvit erhållna, så väl
från Kongl. Förvaltningen af sjöärenderna och stationsbefälhafvarena i Carlskrona
och Stockholm samt chefen för Marin-ingeniör-departementet vid Stockholms station,
som ock från den ständiga Minkomitén, och går komitén nu, i anledning af hvad sålunda
förekommit, att underdånigst afgifva svar å frågorna i den ordning de i den
nådiga instruktionen förekomma, med särskildta motiver vid hvarje svar, der sådana
hafva ansetts erforderliga.

Fråga.

Svar.

Huru bör enligt komiterades tanke
sjövapnets militärpersonal organiseras, för
att, med hänsyn till landets tillgångar och
öfriga våra förhållanden, bäst motsvara sitt
ändamål, hvarvid bör tagas under ompröfning,
huruvida nämnda mål icke bäst må
kunna vinnas genom en förening af sjövapnets
båda kårer: Kongl. Flottan och j ^utsättningar hvarpå den år 1866

Kong’l. Skärgal ds-Artillenet? j verkställda ombildning af Sveriges sjöför svar

grundade sig, neral. nödvändigheten att ega och möjligheten att anskaffa och underhålla
två särskilda vapen, ett för öppna sjön passande örlogsvapen, och ett för skärgårdarne
och inlandsfarvattnena lämpadt flytande artilleri, af helt olika beskaffenhet emot hvad behofvet
kräfver i andra länder, kunna numera icke sägas vara obestridliga. Tvärtom synes
öfvertygelsen om omöjligheten för Sverige att under nu rådande förhållanden kunna åstadkomma
ett för öppna sjön passande örlogsvapen, hafva blifvit allmän, och tankarne äro
nu mindre än tillförene delade om nödvändigheten att vid sjöförsvarets ordnande uppställa
såsom hufvudändamål: egna kusters försvar. Men, om tanken på att i öppna sjön
bjuda drabbning åt en samlad fiendtlig stridsstyrka sålunda icke kan, och derföre icke
heller bör, af oss näras, får detta dock icke hindra, att vi, i betraktande af de af naturen
åt de förenade rikena förlänade gränserna, upprätta och vidmakthålla en sjökrigsmakt, förmedelst
hvilken vi må kunna, i förening med landets öfriga stridskrafter, försvara de vigtigaste
delarna af kusten och inloppen till de vigtigaste hamnarna, om än icke förhindra en
fiendtlig armés landstigning på Sveriges kust, i ändamål att der fatta fast fot, dock i
möjligaste måtto försvåra en dylik landstigning, samt, om den skett, oroa och försvåra
fiendens kommunikationer med eget land, och å våra insjöar och inlandsfarvatten understödja
egen och motverka en fiendtlig armés framträngande.

Enär någon fast och för en längre framtid afsedd plan för sjökrigsmaterielen svårligen
för närvarande kunde uppgöras, har det icke blifvit förelagdt denna komité, att, i afseende
på vår blifvande materiel, i vidare mån yttra sig, än att komitén finge göra sådana förutsättningar
härutinnan, som ansåges sannolika, och derjemte oundgängliga såsom utgångspunkt
för utredande och besvarande af de komitén förelagda frågorna.

Komitén har derföre, utan att förorda någon viss slags materiel af en eller annan
beskaffenhet, antagit möjligheten af flera modifikationer i nuvarande fartygcerter. Men då
hufvudegenskaperna hos de fartyg, hvilka för kustförsvaret erfordras, enligt komiterades
tanke, måste vara, att ega ett tillräckligen kraftfullt, och, så vidt möjligt är, väl skyddadt
artilleri, jemte förmåga att med lätthet kunna röra sig i våra skärgårdar, samt, för en del
af dem, att jemväl med skyndsamhet kunna förflyttas frän ena delen af kusten till den
andra, och då en dylik rörelseförmåga, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, ieke

Komitén anser:

med afseende å sjövapnet i sin helhet:,

1. att sjöförsvarets nuvarande båda vapen
Kongl. Flottan och Kongl. SkärgårdsArtilleriet
böra betraktas såsom ett vapen,
och att detta vapen bör benämnas:
Koned. Flottan:

2. att officerspersonalen vid Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårds-Artilleriets nuvarande
båda kårer bör sammanslås till en kår under benämning: Kongl. Flottans
Officerskår;

kan vinnas utan medelst ångkraftens användande såsom framdrifningsmedel, så anser komitén
att, vare sig fartygen blifva pansarklädda eller icke, och sålunda af något större
eller något mindre dimensioner, och vare sig att några komma att ega en större och några
en mindre hastighet, skötandet af deras artilleri och handhafvande! af sjelfva fartygen dock
erfordra väsendtligen samma egenskaper hos befäl och besättningar på såväl ena som andra
slaget, samt att sjömannainsigter och vana äro lika nödvändiga för befarandet af de våra
egna kuster omgifvande haf, som för beseglandet af andra farvatten.

Det sjömanskap och omdöme- samt den rådighet, hvilka sålunda, enligt komiténs
tanke, äro lika nödvändiga för det Svenska sjövapnets befäl och manskap att ega, som det
måste antagas att dessa egenskaper egas af den fiende, mot hvilken vi må kunna komma
att uppträda, inhemtas väl förnämligast genom en längre tids tjenstgöring på sjögående
fartyg, och derföre erfordras också fortfarande såsom hitintills en fartygscert, hvarå jemte
ångkraften äfven hufvudsakligast segelkraften kan tillgodogöras.

Dessa fartyg hafva dessutom under freden ett ganska vigtigt ändamål att uppfylla,
det nemligen, att på aflägsnare farvatten upprätthålla Svenska flaggans anseende, och att
hos främmande folk bevaka våra handelsintressen. I den mån det blifver möjligt att åt
fartygen af denna obepansrade cert gifva öfverlägsen hastighet och kraftigt artilleri, kunna
de ock blifva lämpliga att under krig skada en fiende genom oroandet af dess transporter
och uppbringandet af dess handelsfartyg; men komitén anser dock att hvarken deras antal
kan blifva så stort, ej heller att de egenskaper, hvilka erfordras hos befäl och besättningar
å dem, äro så skiljaktige, från egenskaperna hos den personal, som är afsedd för de egentliga
stridsfartygen, att de kunna betraktas såsom ett särskildt vapen, hvilket erfordrar sin
särskilda personal. Att uppdraga en gränslinie emellan operationsfälten för den ena eller
andra fartygscerten, hvaraf sjövapnet kan komma att bestå, synes komitén icke heller vara möjligt,
utan antager komitén sannolikast, att all den sjökrigsmateriel vi kunna mäkta anskaffa
och underhålla, kommer att vid ett inträffande krig sammandragas och användas under
ett gemensamt öfverbefäl.

De öfningar, hvilka under freden äro af nöden, böra derföre omfatta ej allenast grundläggandet
af de sjömannainsigter hos personalen i sin helhet, hvilka äro oundgängliga för
dess stridsduglighet, utan oek utbildandet, specielt hos befäl och underbefäl, af en vidsträckt
kännedom om våra kuster och de vigtigaste positionerna inom skärgårdarna samt
om inloppen till de vigtigaste liamnarne.

2. Då sålunda Sveriges sjövapen, med hänsyn till landets tillgångar och öfriga våra förhållanden,
måste betraktas såsom ett vapen, och då tjenstbarhetens vidmakthållande hos ett
vapens officerspersonal organiserad på en kår, torde vara lättare än om samma personal är
delad på två skiljda kårer med hvardera sin tur och befordringsrätt, enär avancementet
inom den större kåren, enligt hvad all erfarenhet gifvit vid handen, är jemnare och lättare
än inom två mindre, samt dessutom vid inträffande vakanser inom de högre graderna,
äfvensom vid besättandet af de mera maktpåliggande befattningarna inom vapnet, valet är
lättare inom en kår än inom tvenne hvarandra åtskiljda kårer, från hvilka förflyttningar än

3. att såväl antalet som benämningen af graderna i den nya Kong]. Flottans officerskår
böra blifva hvad de äro vid den nuvarande Kongl. Flottan;

4. att antalet officerare inom hvarje grad bör blifva det antal, som uppstår genom
en sammanslagning af Kongl. Flottans och Kong]. Skärgårds-Artilleriets officerskårer
grad för grad, såsom de i Kongl. Brefvet af den 10 Juli 1866 finnas bestämda;

från den ena än från den andra kunna behöfva tillgripas för att på ett fullt tillfredsställande
sätt fylla vakanserna, hvilka förflyttningar alltid måste förorsaka ovilja kårerna
emellan, och derföre också blifva för krigstuktens vidmakthållande skadliga; och då sålunda,
enligt komiténs tanke, några grundade skäl för sjövapnets officerspersonals fördelning i
två särskilda kårer numera icke förefinnas, anser komitén att sjövapnets officerspersonal
bör, för att med hänsyn till landets tillgångar och våra öfriga förhållanden bäst motsvara
sitt ändamål, organiseras på en kår sålunda att de nuvarande båda kårerna: Kongl. Flottan
och Kongl. Skärgårds-Artilleriet, förenas.

3. Då antalet grader vid nuvarande Kongl. Flottan torde vara hvad tjensten ombord fordrar,

och gradbenämningarna vid Kongl. Flottan synas vara lämpligare för ett sjövapen än de
vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet, har komitén ansett sig böra förorda upptagandet af de förra.

4. Då flera förutsättningar om en blifvande sjökrigsmateriel inom komitén blifvit lagda till

grund för beräkningen af befälsbehofvet vid sjövapnet (se Tab. 1, 3, 4, 5,) deribland
äfven den, som af chefen för sjöförsvarsdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet
af den 9 Januari 1871 (se Tab. 3) blifvit omförmäld, såsom enligt hans åsigt nödig till
försvaret endast af Stockholms skärgård och två eller tre andra vigtiga punkter å vår kust;
men hvarje förutsättning i detta afseende haft till resultat att någon minskning i officerspersonalen
icke kan ega rum, äfven om sannolik tillgång från en reservstat tages med i
beräkningen, och då en möjlig öfvergång från bepansrad till obepansrad materiel skulle erfordra
än ytterligare tillökning, så tror sig komitén icke kunna förorda någon minskning i det antal
officerare , som å Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårdsartilleriets nuvarande stater äro upptagna.

Då derjemte komitén anser att den proportion som förefinnes emellan Kongl. Flottans
och Kongl. Skärgårds-Artilleriets grader är lämplig och en sammanslagning af de båda
kårerna lättast och med minsta orättvisa emot de särskilda individerna låter sig göra, derigenom
att hvarje grad vid den ena kåren likasom inskjutes uti motsvarande grad vid den
andra, lemnande åt hvarje individ den tur i förhållande till de nya gradkamraterna, som
han vid sammmanslagnings-tillfället eger, och komitén äfven ansett antalet grader, i den
sammanslagna kåren, böra vara hvad det f. n. är vid de två kårerna (3), så anser komitén,
att en sammanslagen kår, med den benämning af graderna som ofvan förordats (3), bör bestå utaf:
2 Amiraler,

5 Kommendörer,

10 Kommendörkaptener af l:a klassen derutaf 2 tillsvidare vakanta,

21 Kommendörkaptener af 2:a	klassen » 5	» »
51 Kaptener	» 8	» ))
50 Löjtnanter	» 7	i> » och
33 Underlöjtnanter	» 7	)) »
S:a 172 Officerare	derutaf 29	tillsvidare vakauta.

5. att lönerna för den nya Kongl. Flottans olika grader böra bestämmas till de belopp,
som i nu gällande stat äro uppförda för de motsvarande graderna vid
Kongl. Skärgårds-Artilleri et;

6. att två tredjedelar af lönen böra anses såsom fast lön och en tredjedel såsom
tjenstgöringspenningar; att så väl lön som tjenstgöringspenningar må bibehållas
under tjenstledighet: för utöfvande af riksdagsmannakall eller befattning såsom
af riksdagen vald revisor; för inhemtande af undervisning vid något af statens läroverk;
för tjenstgöring på främmande vänskapliga nationers örlogsfartyg, antingen
stipendium erhålles eller icke; under semester, samt under sjukdom eller tjenstledighet
för helsans vårdande, som af vederbörligt läkarebevis intygas; men att tjenstgöringspenningarna
vid all annan tjenstledighet, som varar utöfver en månad, böra
indragas med månaden näst efter den hvari tjenstledigbeten tagit sin början;

5. Vid behandlingen af denna fråga hafva komiterade icke kunnat lemna ur sigte önsk värdheten

af, att alla individerna, inom samma löneklass, vid en sammanslagen kår, måtte
så snart som möjligt efter en verkställd sammanslagning, erhålla lika löner; men vid det
förhållande att Kotigl. Skärgårds-Artilleriets officerare inom öfverste- och majors-graderna
åtnjuta högre löner än Kong]. Flottans officerare inom motsvarande grader, äfvensom att
alla inom kaptens-, löjtnants- oeh underlöjtnants-graderna vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet
innehafva de högre lönebelopp, hvilka inom hvar och en af dessa grader vid Flottan åtnjutas
endast af ett mindre antal, under det att de öfriga inom graderna erhålla lägre
lönebelopp, och då innehafvare icke kunna fråntagas den lön hvarå de ega fullmakt, och
sålunda det ofvannämnda målet icke lämpligen kan vinnas på annat sätt än att lönerna
för de officerare hvilka komma från Kongl. Flottan förhöjas till det belopp, som Kongl. Skärgårds-Artilleriets
officerare inom samma grad nu åtnjuta, enär å andra sidan en succesiv
nedsättning af lönebeloppen, för de officerare, hvilka nu tillhöra Kongl. Skärgårds-Artilleriet,
till likhet med nuvarande lönebeloppen vid Kongl. Flottan, verkställbar endast i mån af
framdeles skeende befordringar till högre grader inom den nya kåren, skulle till en aflägsen
framtid uppskjuta möjligheten af en normal stats tillämpning, samt, då under förutsättning, att
de poster, hvilka tid efter annan tillagts aflöningsanslaget under öde hufvudtiteln för ett
hastigare genomförande af den 1866 vidtagna reorganisation af sjöförsvarets officersoch
underofficers-personal, fortfarande få qvarstå, äfven sedan afgång på Kongl. Maj:ts
Flottas Nya reservstat och Indragningstaten eljest skulle göra dem för ändamålet obehöfliga,
aflöningsanslaget framdeles lemnar tillgång till, såväl den härtill erforderliga lönefyllnadssumman,
beräknad till 20,500 Kdr Kmt (se Tab. 9), som enligt framdeles omförmäldta
behof till en motsvarande lönefyllnad för den nya Kongl. Flottans underofficersstater
(se Tab. 9) och en för den nya kårens hållande i sjötjenstdugligt skick erforderlig
permanent reservstat (9), så anser komitén att lönerna vid den nya kåren böra bestämmas
till hvad Kongl. Skärgårds-Artilleriets nu äro.

6. Komiterade hafva ansett några förändringar i de för tjenstgöringspenningarnas indragande

gällande stadganden vara önskvärda och af denna anledning intagit här förekommande
betämmelser, hvilka. synas komitén lämpliga.

7. att, jemte bibehållande i öfrigt af vid nuvarande Kongl. Flottan gällande befordringslagar,
all befordran till och med kaptensgraden vid den nya kåren bör ske
i tur, derest icke chefen för flottan, efter vederbörande stationsbefälhafvares hörande,
finner giltiga skäl tillstyrka Kongl. Maj:t att annorlunda förfara; och böra således
föreskrifterna i Kongl. brefvet af den 10 Juli 1866, att vid befordran till kapten
bland tre uppflyttningar två städse skola ske i tur, men vid den tredje närmast
efter dessa följande afseende uteslutande fästas å ådagalagd skicklighet, och att
innan befordran till löjtnant får ske, repetitionsexamen skall försiggå, upphöra att
vara gällande;

8. att den nya Kongl. Flottans hela officerspersonal bör tillhöra Stockholms station,
och att det antal officerare, som enligt vederbörande stationsbefälhafvares förslag
är till tjenstgöring å Carlskrona station behöfligt, bör dit placeras;

7. Enligt föreskrifterna i Kongl. brefvet af d. 10 Juli 1866 skall, vid befordran från löjt nant

till kapten bland tre uppflyttningar, två städse ske enligt tur, men vid den tredje,

närmast efter dessa följande, afseende fästas uteslutande på ådagalagd skicklighet, samt,
för att kunna befordras till löjtnant, godkänd repetitionsexamen, förnämligast uti den en
officer tillkommande praktiska utöfningen af artilleri, navigation etc. etc., vara undergången,
inför behörig examensförrättning.

Syftemålet med den förra föreskriften torde vara att åstadkomma en möjlighet att utom

tur hastigare draga fram yngre förmågor. Men då Kongl. Maj.-t eger det medel i sin hand

att medelst befordran till regements-officer utmärka jemväl den yngre officer, hvilken under
fredstid kunde hafva ådagalagt så ovanlig förmåga, att han af en sådan utmärkelse
kunde anses värdig; och då den ifrågavarande föreskriften, praktiskt tillämpad, lätt kan
leda derhän, att i stället för att fråga sig huruvida någon framstående person finnes som
bör befordras framför alla andra, frågan i stället blir den: skall den som är i tur förbigås?
hvilket åter leder till att hvarje tredje officers i löjtnantsgraden såväl offentliga som
enskilda menniskor underkastas en granskning, som de, hvilka stå emellan, helt och hållet
undslippa, så anse komiterade detta förhållande böra upphöra, såsom icke nyttigt för kårandan,
desto mera som Kongl. Maj:ts vid befordran för förtjenster under krig icke heller
inom subalterngraderna är bunden af någon anciennitet. — Hvad åter den föreskrifna repetitions-examen
beträffar, anse komiterade kurserna vid Kongl. sjökrigsskolan, såväl de
praktiska som de teoretiska, numera vara så skärpta, att en sådan repetitions-examen icke
torde vara behöflig.

8. En följd af den yttrade åsigten att Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårds-Artilleriets

nuvarande båda kårer böra sammanslås till en kår, är, ifrågasättandet, huruvida någon rubbning
bör ega rum i afseende å officerspersonalens placerande å sjöförsvarets båda stationer,
lydande, såsom nu är förhållandet, under hvardera stationens befälhafvare. En förändrad
organisation skulle man kunna tänka sig på så sätt utförd, att hela officerspersonalen förlädes
till hufvudstaden, antingen direkte under chefen för sjöförsvars-departementet såsom
ensam chef eller ock under en, inför chefen för sjöförsvars-departementet ansvarig, särskild
chef med rättighet för befälhafvaren å hvardera stationen att hos chefen för personalen an -

9. att, efterhand som medel, hvilka redan finnas uppförda å 5:e hufvudtitelns aflöningsanslag,
dertill komma att lemna tillgång, en ny reservstat, under benämning Kongl.
Flottans permanenta reservstat, bör upprättas, och att officerare vid den nya
Kongl. Flottan dit må, då Kongl. Maj:t pröfvar sådant för tjensten nyttigt, kunna
öfverfly ttas;

mala behofvet af officerare vid vissa tider och för särskildta behof, till tjenstgöring på
stationerna. En sådan organisation skulle ega åtskilliga fördelar, såsom: att hela personalen
blefve lydande direkte under en chef; lättheten att utan rubbning i beståndande förhållanden
kunna, derest det befunnes nyttigt att vid något tillfälle inrätta någon ny sjöförsvarets
station eller depot, dit kommendera officerare; den större möjligheten för vapnet att i afseende
a tidsförhållandena göra sin åsigt hord; och väcka nationens intresse för denna
del af försvaret, m. m. Men vid densamma funnes äfven betänkligheter förenade.
Stationerna skulle komma att förvandlas till något underordnadt mot hvad de nu äro, och
betraktas mera uteslutande såsom varfsanläggningar. Carlskrona station är dock en militärisk
post som fordrar en öfverkommendant, hvilken bör ega ^tillgång på ett fullt tillräckligt
antal officerare, derest han skall kunna hållas ansvarig för sin post. En annan
direkt chef än stationsbefälhafvarne skulle icke kunna lika fullständigt bedöma behöfligheten
af befäl vid stationstjenstgöringen, och icke heller bära ansvaret för personalens duglighet,
såsom de. Äfven med afseende å krigstukten är officerspersonalens ställande under
stationsbefälhafvarne att föredraga; de ega mera tillfälle att se underlydande officerare
än en särskild personalchef, som kom att bo i Stockholm, och det ansvar de äro iklädda,
hvilket icke känner några andra band än lagens, är en borgen för disciplinens upprätthållande.

Då således komiterade äro af den mening, att stationsbefälhafvarne böra bibehållas
såsom chefer hvardera för den officerspersonal, som kommer att tjenstgöra på den station
för hvilken han eger ansvaret, finnes svårligen något annat sätt att vinna de fördelar, som
i andra afseenden vore förenade med hela personalens förläggande till Stockholm under en
särskild chef, än att hela den till stationstjenstgöringen i Carlskrona icke behöfliga delen
al officerspersonalen får tillhöra Stockholms station, hvilken organisation komitén desto
hellre biträder, som den icke bör påkalla annan förändring i redan gällande föreskrifter, än
möjligen med afseende å traktamentsersättning vid kommendering utom stationen.

9. Ett af de första vilkoren, för att ett efter landets tillgångar och öfriga våra förhållanden
afpassadt sjöförsvar skall kunna uppfylla sin bestämmelse, är, att den del af personalen
som i första hand är afsedd till materielens handhafvande, kan hållas fullt tjenstbar. För
att underlätta detta vilkors uppfyllande bör sagde personal vara afpassad efter vapnets verkliga
behof, och hvarje individ, som, till följe af hvad omständigheter som helst, icke längre
är° fullt lämplig för den aktiva sjötjensten, bör, på det att det dyrbara öfningsanslaget icke
må, emot^ sitt ändamål, förspillas, lemna sin plats i kåren, för att, ersatt med tjenligare
krafter, kåren skall kunna hållas fullt effektiv. Men så länge obligatoriskt afskedstagande
vid någon viss ålder icke finnes i lag bestämd, hvarförutan individer vid en aktiv kår
kunna qvarstå till och med långt bortom uppnådd pensionsålder, kan detta mål icke vinnas
utan att tillfälle beredes för den individ som tillfölje af ålder eller andra omständigheter
icke längre är fullt lämplig för tjensten till sjös, att öfverflyttas till särskild reservstat.

Bet. ang. organisat. af sjömilitärpersonal m. m. O

10. att den summa som för en sådan permanent reservstat kan af Eder Kongl. Maj:t
disponeras, efter Eders Kongl. Maj:ts godtfinnande bör fördelas emellan officersoch
underofficers-kårerna;

11. att, äfven i den händelse Eders Kongl Maj:t icke skulle finna för godt i nåder
gilla komiterades förslag rörande en sammanslagning af Kongl. Flottan och
Kongl. Skärgårds-Artilleriet, en permanent reservstat icke destomindre måtte
upprättas;

En sådan öfverflyttning står äfven i full öfverensstämmelse med principen för arbetets
fördelning, ty så länge sjöförsvaret för stationstjensten samt till mindre vigtiga befälsplatser å
en del fartyg i händelse af krig m. m. erfordrar befäl och underbefäl, hos hvilket en del
af den kraft och specialinsigt i vapnets olika skickligheter, som äro nödvändiga för den aktiva
tjensten, kan undvaras, är det såväl till det allmännas som vapnets fördel att öfverflyttning
till en särskild kår kan ske. Hittills hafva reservstater tid efter annan måst anlitas,
men dessa, åtminstone hvad den senaste beträffar, hafva egt endast tillfällig natur och derföre
äfven blott för'' tillfället afhjelpt ett behof, som, i saknad af en sådan, måste blifva allt
större ju äldre en kår blir. För att nu göra denna med en reservstat afsedda nytta mera
jemn, och, enligt hvad komiterade anse, för staten mindre betungande, har komitén ansett
sig böra förorda upprättandet af en permanent reservstat, dit såväl befäl som underbefäl
må kunna öfverflyttas, då sådant pröfvas vara för tjensten nyttigt; men ehuru oafvisligt komiterade
anse behofvet af en sådan permanent reservstat vara, har dock komitén trott sig
icke böra förorda densamma i vidare utsträckning än medel, som ännu finnas uppförda å
5:te hufvudtitelns aflöningsanslag, dertill komma att lemna tillgång utöfver de belopp som
komitén ansett sig böra ifrågasätta att användas till omdaning af kanonierkåren (38) samt
till löneförhöjning åt en del af Kongl. Flottans befäl (5) Och underbefäl (24), för så vidt
Eders Kongl. Maj:t finner en sådan löneförhöjning lämpligen kunna åvägabringas.

10. Komitén har tagit i öfvervägande huruvida den summa, som, sedan lönerna åt de nya officers (5)

och underofficers-kårerna (24), arvoden till krigs-reservs-officerare (19) samt aflöning åt
de i Stockholm förlagda matroskompanierna (38), sådana de af komitén förordas (se tab.
8 och 9), blifvit fråndragna de summor, hvilka Kongl. Flottans, Kongl. SkärgårdsArtilleriets
och nu befintliga Reserv- och Indragningsstaters lönestater upptaga, blir disponibel
för den nya permanenta reservstaten, bör i sin helhet vara ställd till Eders Kongl.
Maj:ts disposition, eller, en bestämd stat för den nya reservstaten vore lämpligare; och anser
komitén det förra alternativet vara ändamålsenligast, desto mera som Eders Kongl.
Maj:t bäst torde vara i tillfälle att afgöra om det är den ena eller andra graden, —- officerskåren
eller underofficerskåren — som behöfva yngre och bättre krafter, då deremot
en bestämd stat skulle ovilkorligt bestämma från hvilkendera kåren eller graden öfverflyttning
skulle ske.

11. Vid betraktande af de skäl, som manat komitén att förorda upprättandet af en permanent

reservstat i sammanhang med de nuvarande båda aktiva officerskårernas sammanslagning till en
kår, har nödvändigheten af en sådan reservstat framstått lika oafvislig äfven i den händelse
ofvan omförmälda sammanslagning icke skulle af Eders Kongl. Maj:t gillas.

12. att öfverflyttning till permanenta reservstatens officerskår bör kunna ega rum
endast från kaptens och högre grader;

13. att öfverflyttning till den permanenta reservstaten icke bör blifva förenad med
förlust af några löneförmåner;

14. att löneförmånerna vid den permanenta reservstaten böra, i likhet med den aktiva
kårens, vara fördelade i lön och tjenstgöringspeningar (6);

15. att befordran vid permanenta reservstaten bör kunna ega rum, då Kongl. Maj:t
på grund af framstående förtjenst dertill finner anledning;

IG. att permanenta reservstatens officerare, i likhet med hvad som yttrats i afseende
å den nya Kongl. Flottans officerare, böra tillhöra Stockholms station (8), och att
det antal reservstats-officerare, som, enligt vederbörande stationsbefalhafvares förslag,
är till tjenstgöring å Carlskrona station behöfligt, dit placeras;

12. Då bildandet af en permanent reservstat borde afse hufvudsakligen en fördelning med

afseende å tjenstgöringen till sjös och tjenstgöringen till lands (9), och icke en stat dit
öfverflyttning skulle ega rum på grund af olämplighet till all vidare tjenstgöring, måste
den komma att upptaga endast sådana individer, som, efter längre tjenstetid, icke vidare
äro lämpliga för den aktiva sjötjensten, och således kommit ur de yngre graderna. Af
dessa skäl har komitén ansett sig böra förorda, att öfverflyttning till permanenta reservstaten
må kunna ske endast inom kaptens och högre grader. Skulle yngre tjensteman
vid en kår, så afpassad att den icke vore större än materielen erfordrade, och derigenom
tillräcklig öfning vore beredd åt hvar och en, icke längre kunna användas för tjensteu till
sjös, torde det vara att antaga, att han i allmänhet äfven icke längre vore lämplig för tjensten
i land, och anser komitén för en sådan person tillträde böra utverkas på allmänna
indragningsstaten.

13. Af skäl som redan anförts, eller att öfverflyttning till permanent reservstat bör vara

att betrakta endast såsom en placering med afseende å tjenstgöringsskyldighet, anser komitén
öfverflyttning till reservstat icke böra vara förenad med förlust af några löneförmåner.

14. Äfven af enahanda skäl anser komitén lönen vid permanenta reservstaten bör avara fördelad

i fast lön och tjenstgöringspenningar på sätt och med lika tillämpningsgrunder för tjenstgöringspenningarnas
indragande, som med afseende å den aktiva officerskåren (6) förordats.

15. Då öfverflyttning till den permanenta reservstaten, enligt komiténs åsigt, icke bör ega rum

från lägre grad än kaptensgraden, och denna stat i hufvudsaklig mon bör anses såsom ett
supplement till den aktiva kåren, samt till förekommande af att de dyrbara öfningarne till
sjös utsträckas till andra än dem, som för desamma äro fullt lämpliga, men således officerare
å denna stat icke destomindre kunna komma att innehafva vigtiga befattningar i land,
så anser komitén befordran inom permanenta reservstaten kunna ega rum då Eders Kongl.
Maj:t dertill finner anledning.

16. Komitén har redan ofvan (8) ansett sig böra förorda, att den nya Kongl. Flottans hela

officersperspersonal bör tillhöra Stockholms station, och att det antal officerare, som enligt
vederbörande stationsbefälhafvares förslag är till tjenstgöring å Carlskrona station behöfligt,
bör dit placeras. Af samma skäl som härför andragits anser komitén permanenta reservstatens
officerskår bör på lika sätt placeras.

17. att semester bör, af officerare vid såväl den nya Kongl. Flottan som den permanenta
reservstaten, åtnjutas enligt de grunder och föreskrifter, hvilka nu äro gällande
vid Kongl. Flottan;

18. att en officers-krigsreserv bör bildas utaf dem bland Kongl. sjökrigsskolans elever,
hvilka, efter genomgången kurs vid skolan, ingå till handelsflottan, och, enligt författningarna,
i krigstid äro tjenstskyldiga vid Flottan;

19. att hvar och en af dessa utexaminerade elever må, så länge han enligt författningarna
är vid Flottan i händelse af krig tjenstskyldig, åtnjuta ett årligt arvode af
300 Rdr Rmt, emot åliggande att, innan han får i officers krigsreserven uppföras, med
åtnjutande af sjöaflöning och öfriga vid sjökommendering underlöjtnant tillkommande
förmåner, tjenstgöra ett år vid Kongl. Flottan, hvaraf största möjliga tiden till sjös;

20. att Kongl. sjökrigsskolan bör erhålla en sålunda förändrad organisation att alla
eleverna vid skolan lemnas tillfälle genomgå hela kursen, och aflägga officersexamen;

17. Då de förändrade föreskrifter med afseende å semesters åtnjutande inom officers- och under officerskårerna,

som genom Kongl. Brefvet af don 25 Sept. 1866 fastställdes, just torde
hafva afsett förekommande af nödvändigheten att, under de pågående sommaröfningarna till
sjös, till tjenstgöring inkalla sådana officerare, hvilka, enligt förut gällande stadganden, under
sommaren kunde åtnjuta semester, och samma skäl för att semester icke bör kunna
åtnjutas under de sex vår- och sommarmånaderna, då mesta sjötjensten förefaller, äfven
torde vara bestämmande vid den organisation, som af komitén, förordas, har komitén ansett
sig böra förorda nu gällande semesterstadgandens fastställande för så väl den af komitén
föreslagna nya Kongl. Flottan, som för den permanenta reservstaten.

18. ^1 omedelbart sammanhang med en permanent reservstats bildande, för att, jemte tjenst 19.

,> göling i land under fred, utgöra en reserv åt den aktiva kårens högre grader under

20.1 krig, står åstadkommandet af reservbefäl åt de lägre officersgraderna vid krigstillfällen.

Man har ansett det vara ett i allo eftersträfvansvärdt mål att söka på allt sätt främja
sambandet emellan krigs- och handelsflottans personaler, och ett verksammare medel
att komma till ett sådant finnes svårligen, än att inom handelsflottan erhålla ett reservbefäl,
som, genom en med aspiranterna till krigsflottans officersgrader gemensam uppfostran,
har lärt sig både disciplin och örlogstjensten. Tillfälle till erhållande af ett sådant
reservbefäl skulle ernås, om, genom en utvidgning af sjökrigsskolan i förening med
en sålunda förändrad organisation af densamma, att alla eleverna finge genomgå hela kursen,
de, för hvilka plats vid fullgjord afgångsexamen icke funnes vid sjövapnet, men ändock
komma att egna sig åt sjölifvet, qvarstannade i gemensam tjenstgöring med sina till sjövapnet
utexaminerade kamrater under ett års tid, och derefter infördes i rullorna såsom reservbefäl,
med åtnjutande af något visst årligt arvode, t. ex. 300 Rdr Rmt, samt med skyldighet
att, jemte fullgörande af vissa föreskrifter, såsom periodisk anmälan o. d., i krigsreserven
tjenstgöra intill den tid de enligt gällande författningar upphörde att vara tjenstskyldiga
vid flottan i händelse af krig. Genom att bestämma antalet af krigsskolans samtlige lärjungar
till 40, anser komitén att två, möjligen tre, hvarje år skulle erhållas för krigsreserven,
och då f. n. 35 år är den ålder då sjöfarande upphöra att vara tjenstskyldiga, så skulle
på detta sätt en reserv åt löjtnantsgraden af omkring 25 personer kunna blifva att påräkna.

med afseende å underofficer skåren:

21. att underofficerspersonalen såsom hittills bör vara fördelad på sjövapnets båda
stationer, hvardera delen lydande, med egen tur och befordringsrätt, under stationsbefälhafvaren
å den station den tillhör, men med fullmakt att utgöra samma kår:
Kong!. Flottans Underofficerskår, och med tjenstgöringsskyldighet å hvilken sjövapnets
station som helst;

22. att så väl antalet som benämningen af stater och grader inom den nya Kongl.
Flottans underofficerskår böra vid båda stationerna blifva hvad antalet och benämningen
f. n. äro vid Kongl. Flottans underofficerskår;

21. Komiterade, som, vid eu sammanslagning af de nu skiljda vapnena, ansett det böra vara

af särdeles gagn för sjövapnets utveckling, att kunna förorda hela militärpersonalens sammanslagning
lika fullständig som med afseende å offieerspersonalen blifvit föreslaget, hafva
ryggat tillbaka endast om sådana hinder mött, att någon tillfredsställande utväg icke stått
dem öppen. Sålunda har komitén, hvad de nuvarande båda underofficerskårernas sammanslagning
beträffar, haft under ompröfning flera sätt till vinnande af ett sådant mål, såsom:
hela underofficerskårens förläggande till Carlskrona, lydande under dervarande stationsbefälhafvare,
såsom ensam chef för kåren, med skyldighet att, på reqvisition af stationsbefälhafvareu
i Stockholm, till Stockholms station placera det antal underofficerare, som
för tjeustgöringen derstädes vore behöfligt; underofficerskårens personals placerande å båda
stationerna, och befordran eller utnämning skeende på förslag af en befordringskömmission,
af den stationsbefälhafvare vid hvars station ledigheten uppstått, samt underofficerskårens
personals placerande å båda stationerna och befordran eller utnämning skeende af stationsbefälhafvaren
å den station ledigheten uppstått, på förslag af vederbörande departementschef,
till hvilket förslags uppsättande betyg skulle från vederbörande departementschef å den andra
stationen infordras å dem, som derstädes vore i tur till uppflyttning eller befordran, men komitén
har icke funnit något af dessa förslager fullt tillfredsställande. Svårigheten som öfverallt mött
vid frågan om att organisera hela underofficerspersonalen på en kår med gemensam tur
och befordringsrätt, består hufvudsakligast uti olägenheten, dels vid uppflyttningar och befordringar,
samt dels i disciplinärt hänseende i öfrigt, af att kåren skulle lyda under endast
en chef, änskönt personalen i och för tjenstgöringen måste vara placerad på
två stationer. Men då å andra sidan underofficerskåren, under föregående perioder då
hela offieerspersonalen utgjort en kår, varit fördelad på lika många kårer som det funnits
stationer, utan att detta utgjort något väsendtligt hinder för tjensten, bör samma förhållande
kunna ega rum äfven nu, under förutsättning likväl, att, då fordringarne på den
ena stationens personal måste vara lika med fordringarne å den andras, öfningarna för alla
blifva lika. — Då derföre komitén måst stanna vid att förorda bibehållandet af underofficerspersonalens
fördelande till båda stationerna, hvarderas med egen tur och befordringsrätt,
har komitén doek funnit det nödvändigt, på det att vid hvarje tillfälle antalet å hvardera
stationen må så vidt möjligt kunna motsvara det för handen varande behofvet, föreslå,
att alla underofficerare må erhålla fullmakt att tillhöra samma kår, med tjenstskyldighet
å hvilken sjövapnets station som helst.

22. Då icke någon fördel vunnes, vare sig i högre eller lägre grader, genom att sätta hvardera

stationens underofficerspersonal på en och samma tjenstestat, och den af häfd inom sjöför -

23. att antalet underofficerare vid hvarje stat och inom hvarje grad af Carlskrona
station tillhörande del af underofficerskåren bör blifva hvad det är vid nuvarande
Kongl. Flottans underofficerskår, men att vid Stockholms station tillhörande del af
underofficerskåren, med bibehållande af det i Kongl. Brefvet af den 6 Juli 1866
bestämda antal inom hvarje grad vid Skärgårds-Artilleriets underofficerskår, de
deruti upptagna:

5 styckjunk. af l:a kl. böra blifva: flaggstyrm. 1; flaggkonst. 3 och flaggskep. 1. S:a 5.
(nu flaggjunkare) (deraf 1 vakant)

(deraf 1 vakant)
25 styckjunk. af 2:a kl.
(nu styckjunkare)
(deraf 2 vakanta)
.30 sergeanter

(deraf 4 vakanta)

» » öfverstyrm. 6;

(deraf 1 vakant)

» » understyrm. 6;

öfverkonst. 13 och öfv.-skep. 6. S:a 25.
(deraf 1 vakant)

underkonst. 17 och und.-skep. 7. S:a 30.
(deraf 3 vakanta) (deraf 1 vakant)

S:a 60 underofficerare böra blifva: styrmän 13; konstaplar 33; skeppare 14. S:a llCh
(deraf 7 vakanta) (deraf 1 vak.) (deraf 4 vak.) (deraf 2 vak.)

24. att underofficerarnes löner vid den nya Kongl. Flottan å båda stationerna böra bestämmas
till de belopp som f. n. äro å stat uppförda för de motsvarande graderna
vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet;

svaret stadfästade grund för arbetets fördelning emellan underofficerarne, eller med afseende
å navigering, artilleri och takling, alltjemt eger sin fulla tillämpning, samt komitén anser
fördelningen äfven å tre grader vara af fördel för kårens tjenstdugligket, har komitén uttalat
den åsigt, att såväl antalet som benämningen af stater och grader inom den nya
Kongl. Flottans underofficerskår, böra, vid båda stationernas kårer, blifva hvad antalet och
benämningen f. n. äro vid Kongl. Flottans underofficerskår.

23. Vid reorganisation 1866 sammanslogos Stockholms stations förutvarande styrmans-, artilleri och

skeppare-stater vid Kongl. Maj:ts Flottas underofficerskår till en, enär grunden för den
med detta vapen afsedda ändamål: ett för våra skärgårdar och inlands farvatten lämpadt
flytande artilleri, icke erfordrade hvarken den första eller den sista af här nämnda 3:ne
stater; men då komitén, nu i sammanhang med de båda vapnens sammanslagning, äfven
kommer att förorda öfningarnas likformiga bedrifvande för hela personalen, så blir deraf
en följd, att de båda, med afseende å specialinsigteruas fördelning nödiga, styrmans- och
skepparestaterna åter upprättas; dock har komitén med afseende å den materiel som mera
hufvudsakligen kommer att begagnas i skärgårdarne: pansarbåtarne, å hvilka företrädesvis
konstaplar erfordras, uppsatt de sistnämndas antal i något större förhållande till de andra
staterna vid Stockholms station än fallet är vid Carlskronas.

24. Då enligt komiténs förslager underofficerspersonalen vid båda sjövapnets stationer framdeles

bör erhålla lika långvariga sjökommenderingar, och det skäl derföre, som enligt »Grunder
för ombildning af Sveriges sjöförsvar», bifogade stadsrådsprotokollet af den 16 September
1865, anförts för bestämmandet af underoffieerslönerna vid Kongl. Skärgårds-Artilleriets två

25. att med afseende å befordran till och vid den nya Kongl. Flottans underofficerskår,
å hvardera stationen, samma stadganden böra bestämmas, som nu gälla vid
Kongl. Flottan;

26. att äfven underofficerare vid den nya Kongl. Flottan må kunna till den föreslagna
permanenta reservstaten (9) öfverflyttas;

27. att de medel, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas vara för underofficerares öfverflyttning
till den permanenta reservstaten tillgängliga och erforderliga, böra af vederbörande
stationsbefälhafvare, få för ändamålet disponeras;

28. att öfverflyttning till permanenta reservstatens underofficerskår må kunna ega rum
endast från de båda öfverstå graderna inom hvardera staten vid den nya Kongl.
Iflottans underofficerskår;

29. att, i likhet med hvad som ofvan (13) blifvit yttradt, med afseende å officerskåren,
öfverflyttning till den permanenta reservstatens underofficerskår icke bör
blifva förenad med förlust af några löneförmåner;

30. att vid såväl den nya Kongl. Flottans underofficerskår, som vid permanenta reservstatens,
två tredjedelar af lönen böra anses vara fast lön, och en tredjedel tjenst lägre

grader till högre belopp än för motsvarande grader vid Kongl. Flottan, sålunda skulle
komma att upphöra, men derjemte, redan vid tidpunkten för nyssnämnde »Grunders» utgifvande,
dåvarande chefen för Kongl. Sjöförsvars-Departementet synes hafva förutsett behöfligheten
af att, vid en icke särdeles aflägsen tid, höja underofficerslönerna i allmänhet, så har
komitén, i öfrigt, af skäl som redan anförts rörande officerskåren, ansett sig äfven böra
förorda underofficerslönernas höjande inom de båda lägsta graderna vid den Carlskrona
station tillhörande del af eu ny Kongl. Flottans underofficerskår till de belopp, som redan
åtnjutas af motsvarande grader vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet.

25.1)å med afseende å befordran inom underofficerspersonalen någon förändring icke ansågs
erforderlig vid reorganisationen 1866, och således samma föreskrifter i detta hänseende
fortfarande äro gällande, som då sjöförsvaret tidigare betraktades såsom ett vapen, finner
icke heller nu komitén anledning vara att härutinnan förorda någon förändring.

26. Med afseende härå anhåller komitén att få hänvisa till hvad som härom vid fråga om offi cerskåren

blifvit yttradt (9).

27. Enär stationernas underofficerspersonaler fortfarande, enligt komiténs åsigt, böra lyda med egen

tur- och befordringsrätt under stationsbefälhafvaren å den station de tillhöra (21), och således
hvardera stationsbefälhafvaren bör bära ansvaret för stationen tillhörande underofficerspersonals
tjenstbarhet, anser komitén det äfven bör få tillkomma sagde befälhafvare att, med iakttagande
af i öfrigt gällande föreskrifter, pröfva hvilka, och af hvilken grad, underofficerare
böra till den permanenta reservstaten öfverflyttas, allt i mon af tillgången på det anslag,
som för ändamålet må af Eders Kongl. Maj:t hafva blifvit ställdt till vederbörande stationsbefälhafvares
disposition (10).

28. jSamma skal som mana komitén att framställa de i punkterna 12, 13 och 14 afgifna för 29.

( slager med afseende å officerskåren, har äfven komitén ansett böra leda till de bestämmelser,

30. som här förordas rörande underofficerskåren,

göringspennmgar, samt att vilkoren för bibehållande och indragning af tjenstgöringspenningar
böra blifva i likhet med hvad ofvan (6) anförts rörande officerskåren;

31. att semester för underofficerarne vid såväl den nya Kongl. Flottan, som den permanenta
reservstaten, bör åtnjutas på sätt som ofvan (17) rörande officerspersonalen
anförts;

32. att bekofvet af ökadt antal underofficerare vid krigstid, bör föresträdesvis fyllas
från matroskåren, samt derefter bland dem, hvilka enligt Art. 1. § 2 af nådiga
förordningen af den 13 November 1860 äro tjenstskyldiga vid Flottan i händelse
af krig, och, enligt Art. 5. § 25 af samma nådiga förordning, skola såsom befäl
eller underbefäl användas;

31. Inskränkandet af underofficerspersonalens rättighet att åtnjuta semester till de månader då
de klimatiska förhållandena lägga mera hinder i vägen för de egentliga krigsöfningarnas
bedrifvande i hcmlandsfarvattnena, hvarvid personalen tages mest i anspråk, torde ega
samma skäl för sig som redan förut (i?) åberopats rörande officerspersonalen.

32.1 den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt gilla komiténs förslag rörande en
omdaning af kanonierkåren till matroskompanier af samma styrka, som de nuvarande kanonierkompanierua
enligt stat böra vara, och således matroskåren kommer att utgöra en
styrka af 600 man, blifva, på sätt Tab. 2 närmare utvisar, 61 man för här afsedda
ändamål disponibla, och, då derjemte, enligt uppgift från Kongl. Sjöförsvars-Departementet
lör år 1870, ett antal af 580 vid handelsflottan anställde styrmän vore af den ålder
att de enligt §§ 2 och 25 i Beväringslagen äro skyldiga att såsom underbefäl i händelse
af krig å Flottan tjenstgöra, så torde behofvet af underofficers-krigsreserv vara tillgodosedt.

33. Redan den komité, som 1862 den 23 Maj afgaf betänkande angående ett tidsenligt ordnande
af rikets sjöförsvar, anmälde behofvet af ordinarie maskinistpersonalens ökande med
20 maskinister, för att i någon mon, från och med år 1867, kunna fylla det behof, som
erfordrades till den materiel, som nämnde komité ifrågasatte skulle då finnas. Hela behofvet
för rustade fartyg skulle enligt komiténs beräkning utgöra 110, förutom 15 för stationerna,
medan tillgången utgjorde endast 46.

Den 1866, till afgifvande af förslag angående förändrad organisation af sjöförsvarets
ekonomiska förvaltning, tillsatta komité förordade ånyo, uti betänkande af den 15 Juni
1868, öfvermaskinisternas och maskinisternas ökande med inalles 10, visserligen med yttrande
att lärlingarnes antal kunde minskas med 8, men under antagande att i deras ställe
smedslärlingar skulle kunna vid behof användas. Den utaf samma komité uppgjorda tablå
utvisade ett behof af 124 till varfvena och då befintliga ångfartyg. Komiténs förslag i
detta afseende biel'' af båda de deröfver hörde stationsbefälhafvarne tillstyrkt, men af Kongl.
Förvaltningen af sjöärendena, med erkännande af behofvets riktighet, afstyrkt, af det skäl,
att då det vore ett af erfarenheten vitsordadt förhållande, att en maskinist redan vid 40
års ålder icke längre kunde anses vara fullt arbetsför, det skulle vara ur ekonomisk synpunkt
för kronan fördelaktigare att fylla behofvet af maskinister, medelst antagande af
extra maskinister, äfven om dessa skulle behöfva antagas med betydligt högre aflöning än

med afseende å maskinistkåren:

33. att, utöfver den nuvarande fasta eller ordinarie maskinistkåren, 12 extra maskinister
böra antagas medelst kontrakt på 5 år;

de ordinarie, och för längre tid än det tillfälliga beliofvet fordrade, än att hafva en talrikare
ordinarie maskinistkår, som skulle aflönas en längre tid, efter det den upphört att vara
fullt tjenstbar. Sedan dess har icke den befintliga maskinistpersonalen ökats, ehuru materielen,
på sätt Tab. 1 närmare utvisar, för redan befintliga eller under utförande varande
nya krigsfartyg, har ännu större kraf på maskinister än vid någon föregående
tidpunkt.

Då härjemte jemväl tages i betraktande, att, enligt infordrade upplysningar, under de
sista 5 åren, omkring 13 maskinister i medeltal pr år måst förhyras, endast för att kunna
fylla behofvet å de till öfningsexpeditioner utrustade fartygen, så torde det såsom en oafvislig
nödvändighet framstå, att antalet af ständigt påräkneliga maskinister för sjöförsvaret
måste på ett eller annat sätt ökas.

Härvid tillkommer det komitén först, då här är fråga om en organisationsplan, att
tillse, huruvida, äfven under förutsättning att Kongl. Förvaltningens ofvan anförda yttrande
vore riktigt, hvilket komitén dock knappast tror styrkes af erfarenheten inom vårt land,
vapnets intresse, som på samma gång måste vara statens, kan tillgodoses genom hela maskinistkårens
sättande på extra stat.

I detta fall måste först och främst tagas i betraktande, att dugliga maskinister verkligen
på så sätt stode att få i tillräckligt antal för de ständigt förekommande behofven.
Vid utbrytande krig vore visserligen afla maskinister, som äro i sjömanshusen eller i magistraternas
rullor inskrifne, inom ett visst åldersmått, tjenstskyldige vid Flottan, men behofvet
af maskinister för alla de privata ångfartygen, hvilka då sannolikt komma att för
försvarets räkning tagas i anspråk, skulle kunna lemna ganska få till Flottans egna fartyg,
utan att sjelfva blifva urståndsätta att utföra sina vigtiga bestämmelser. Detta vore förhållandet
vid krigstid, men resultatet under fredstid skulle troligen icke visa sig vara särdeles
mera gynnsamt. De maskinister som en gång fått anställning på de privata ångfartygen
äro, ganska förklarligt, bland privata maskinister de bästa, och kunna icke fås, ty
kronan kan icke utan tillförsäkran om pension få dem billigare än de privata bolagen, och
så högt som dessa kan kronan icke betala, hvarigenom följden blefve den, att Flottan
finge de sämsta, äfven om antagning på 5 år i någon mon skulle hjelpa förhållandet. —
Det vore dessutom icke nog att de som erhölles vore maskinister, de måste känna specielt de
maskiner de sättas att sköta, på det de må skötas väl, och vana vid större sjömaskiner
ega våra privata maskinister ganska liten, hvartill kommer erforderlig kännedom om redovisningssättet
och uppbördens handhafvande inom sjövapnet, hvarom fordras särskild undervisning
och någon vana. Lögges härtill att, då enligt officiella uppgifter, beliofvet af extra
maskinister varit jemförelsevis större, såsom t. ex. åren 1867 och 1871, och ehuru ingå
andra antagits, än sådana som kunde uppvisa goda betyg, flera af dem likväl sedan befunnits
vara mindre dugliga och pålitliga, och att, t. ex. sistnämnda året, om behofvet af
extra maskinister öfverstigit det antal som verkligen förhyrdes, man blifvit nödsakad att
vända sig till sådana, hvilka sedan flera år tillbaka upphört att tjenstgöra å ångfartyg,
torde det vara en oafvislig nödvändighet, att på ordinarie stat bibehålla alla nu befintliga
sjöförsvaret tillhörande maskinister.

Bet. ang. organisat. af sjöf. militärpersonal m. m. 3

34. att till sådana extra maskinister företrädesvis böra utväljas examinerade maskinistlärliugar,
hvilka, med goda betyg, förut tillhört sjörförsvaret;

35. att dessa förhyrda maskinister, oaktadt de lemnat sina maskinistlärlingsplatser
på ordinarie stat, böra tillförsäkras rättighet att, i händelse af afgång inom ordinarie
maskinistpersonalen företrädesvis ega den befordringsrätt till ordinarie
maskinist, hvilken de såsom lärlingar innehaft;

36. att hyra bör erbjudas extra maskinister till lika belopp med den månadslön som
tillkommer lägsta gradens maskinister å ordinarie stat, samt derjemte rättighet
tillförsäkras dem, att under sjökommendering åtnjuta sjöaflöning och öfriga förmåner
i likhet med ordinarie maskinister;

Att för närvarande öka den ordinarie maskinistpersonalens antal utöfver hvad det redan
är, har dock å andra sidan ieke synts komitén vara alldeles nödvändigt, utan synes
det komitén vara bättre att följa en medelväg, hvarigenom väl den ökade personalen häfver
ständigt påräknelig, men ändock icke vapnet vid densamma bundet, för den händelse
en eller annan skulle komma att visa sig olämplig, och detta anser komitén kunna ske
genom att, på sätt som sistlidne år skett med 5 maskinister, antaga här föreslagna antal
för en tidrymd af 5 år.

34. ) De i allmänhet ekonomiskt betryggande vilkor, som öfvermaskinister och maskinister

35. ) vid sjöförsvaret åtnjuta, gör, att afsked ur statens tjenst högst sällan förekommer inom

dessa grader, hvarföre äfven befordran från lärling till maskinist är ytterst trög; vid detta
förhållande, och då en maskinistlärlings dagspenning är för liten för att icke, sedan behörig
examen till vinnande af högre grad blifvit genomgången, de bättre förmåner, som erbjudas
vid verkstäder och enskildta ångfartygsbolag, skulle göra det naturligt, att många af
de examinerade maskinistlärlingarne vid sjöförsvarets stationer lockas ifrån den tjenst i
hvilken de erhållit sin uppfostran. Om på detta sätt samhället i allmänhet bäfver betjenadt,
är det dock icke sjövapnets ändamål att härtill uppfostra maskinister, särdeles så
länge för egen räkning af dem göres stort behof. Då man emellertid under sistförfluten
år kommit till erfarenhet om, att sådana examinerade maskinistlärlingar funnit det vara
med sin fördel öfverensstämmande, att emot samma månadshyra, som annars måst betalas
till andra vid sjövapnet och dess förhållanden alldeles fremmande maskinister, för en tid
af 5 år låta antaga sig till extra maskinister, så anser komitén denna utväg företrädesvis
böra begagnas till erhållande af extra maskinister, äfvensom att, på det de äfven för framtiden
må alltjemt fästas vid vapnet, dem må tillförsäkras företrädesrätt, att, i mon af afgång
å ordinarie stat, dit bäfva öfverflyttade, på hvilket sätt de äfven, genom uppfyllande
af i lag bestämda föreskrifter, återvinna den pensionsrätt i Kongl. Amiralitets-krigsmanskassan,
de genom afgången från ordinarie stat blifvit förlustige.

36. Genom de rättigheter, hvaraf enligt nästföregående punkt på viss längre tid antagna extra

maskinister skulle komma i åtnjutande, anser komitén högre månadshyra icke rättvisligen
kunna af dem fordras än den månadslön lägsta gradens maskinister vid sjöförsvaret för
närvarande erhålla, eller omkring 65 Rdr, förutom den sjöaflöning och portion, som, i likhet
med de ordinarie maskinisterna, bör tillerkännas dem under kommendering till sjös.

37. att behofvet af ökadt antal maskinister vid krigstid bör fyllas bland dem, hvilka
enligt Art. 1 § 2 af nådiga förordningen af den 13 November 1860 äro tjenstskyldiga
vid Flottan i händelse af krig, och, enligt Art, 5 § 25 af samma nådiga förordning,
skola såsom maskinister användas; äfvensom genom förhyrning åt andra
maskinister;

med afseende å kanonier- matros- och skeppsgossekårerna:

38. att de nuvarande båda kanonierkompanierna böra omdanas till matroskompanier,
hvardera af samma styrka som kanonierkompanierna enligt stat böra ega, och förlagda
likasom dessa i Stockholm;

39. att dessa matroskompanier, likasom de i Carlskrona törlagda, böra rekryteras
från skeppsgossekåren;

På sådana vilkor antagne extra maskinister, skulle blifva för sjöförsvaret billigare än de,
som under senare åren antagits, enär den allmänt betingade dagspenningen varit emellan
3 Kdr och 3 Kdr 50 öre för hvarje arbetsdag.

37. Enligt förut åberopade, från Kongl. Sjöförsvars-Departementet erhållna uppgift å den perso nal,

som, på grund af Art. 1 § 2 i Allmänna beväringslagen, är tjenstskyldig vid sjöförsvaret
i händelse af krig, utgjorde år 1870 dess antal 93.

Komitén inser visserligen, på sätt ofvan (33) anförts, att då försvaret kommer att
anlita en stor del af de privata ångfartygen för sina behof, hela detta antal maskinister
icke kan få af sjövapnet för dess materiel påräknas; men då derjemte 38 maskinister finnas
i sjömanshusens och magistraternas rullor inskrifna, hvilka redan passerat tjenstskyldighetsåldern,
och ett icke obetydligt antal maskinister torde finnas i de större städerna,
som icke behöfva vara i nämnde rullor inskrifna, anser komitén sig dock icke behöfva befara,
att icke en tillräcklig maskinist-reserv för krigstillfällen ändock skall finnas att påräkna.

38. ) Skillnaden emellan de nuvarande kanonier- och matroskårerna ligger dels uti rekryterings 39.

| sättet, dels uti den betydligt mera utsträckta öfning till sjös, som matroskåren erhåller.

Kanonierkårens uppsättande år 1832 afsåg att, inom Flottans egen arbetspersonal, kunna
bilda skickliga underofficersämnen för skärgårdsfartygens behof vid infallande krig eller
större rustningar, då, i brist på underofficerare, kanonierer kunde dertill konstitueras, samt att
förse skärgårdsvapnet med pålitlige uppbördsman, och besättningarne med skicklige instruktörer.
Kårens bestämmelse har genom det förra roende skärgårdsvapnets utbytande emot
ett för våra skärgårdar och inlands farvatten lämpadt flytande artilleri icke heller sedan
dess blifvit väsendtligen förändradt. Då emellertid numera en icke obetydlig grad af sjömanskap
måste bibringas den kår, som på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla behofvet
af såväl skickliga underofficersämnen som förhandsmän ombord, så kan en så rekryterad
och uppfostrad kår, som kanonierkåren, enligt komiténs åsigt, icke längre fylla denna
så ytterst vigtiga del af personalbehofvet vid sjöförsvaret.

Matroskåren utgör enligt stat 400 man, och enligt Tab. 2 har 600 man utaf denna
kår påräknats till matros- och underofficerstjenst. Vid detta förhållande anser komitén den
i Stockholm förlagda, för sitt ursprungliga ändamål icke längre tjenliga kanonierkåren, böra,
för att den sålunda befintliga bristen må blifva fylld, till hela sin i stat bestämdastyrka, 200
man, omdanas till matroskår, rekryterad, likasom den i Carlskrona, från skeppsgossekåren.

40. att manskapet vid matroskompanierna i Stockholm böra erhålla lika afiöningsförmåner
med manskapet vid matroskompanierna i Carlskrona;

41. att, derest den här ofvan föreslagna omdaning af kanonierkåren vinner nådigt
afseende, och sedan matroskårens i Carlskrona nummerstyrka nedgått till hvad den
enligt stat bör vara, 400 man, skeppsgossekåren bör ökas till det i stat upptagna
antalet 200;

42. att, derest en tillökning af skeppsgossekåren utöfver 200 skulle erfordras, det
måtte tagas i betraktande huruvida icke en sålunda Överskjutande styrka bör
förläggas i Stockholm.

40. 20 öfverkanonierer, 80 kanonierer och 100 underkanonierer, tillsammans 200 man, kosta

i aflöning m. m. enligt kanonierkårens stat 17,303 E:dr 83 öre.

Da något skäl ieke finnes hvarföre i Stockholm förlagda matroskompanier skulle åtnjuta
mindre aflöningsförmåner än de som äro förlagda i Carlskrona, och oaktadt komitén
tagit i nogsamt betraktande att den ofvan föreslagna omdaningen af kanonierkåren sålunda
skall komma att medföra ökade utgifter för statsverket, har komitén likväl icke ansett
detta förhållande få lägga hinder i vägen för denna vigtiga angelägenhets genomförande.
50 första klassens matroser, 50 andra klassens matroser och 100 jungman kosta i aflöning
m. m. enligt matroskårens stat 33,181 R:dr 33 öre, hvarföre den aflöningstillökning, som
bör blifva följden af den genom omdaningen föreslagna tillökningen i matroskårens styrka,
belöper sig till omkring 15,877 R:dr 50 öre (se Tab. 9.)

41. Den aflöningsförhöjning vid matroskåren, som sedan år 1868 derstädes inträdt har visat

ett märkbart inflytande på afgången inom nämnde kår, och på detta sätt äfven varit en
orsak till den öfvertalighet vid kåren, som under senare åren förefunnits, en omständighet,
som nödvändiggjort att hämma tilloppet af nyskrifne jungmän genom skeppsgossekårens
reducerande från dess i stat bestämda styrka 200 till 150. — Sedan nämnde löneförhöjning
inträdde har icke allenast det varit ett undantag att icke till sjöfart permitterade
matroser och jungmän funnit det vara till sin fördel att inom föreskrifven tid återkomma,
för att få qvarstå i kåren, och ett högst ringa antal begärt afsked, men äfven sådane som
tidigare blifvit entledigade, för att söka sin utkomst på annat håll, sökt att få i densamma
återinträda. Under kårens nuvarande öfvertaliga tillstånd, är det äfven svårt att
kunna ens approximativt bedöma afgångsprocenten till beräknande af den skeppsgossestyrka
som bör erfordras för att rekrytera 600 man matroser och jungmän. Dock tror
komitén sig böra antaga att härtill, sedan matroskåren i Carlskrona åter förminskats till
den styrka, den enligt stat bör ega, skeppsgossekåren åter skall erfordra tillökning till
200, för att kunna ständigt hålla antalet 600 matroser och jungmän komplett.

42. För den händelse att Eders Kongl. Maj:t likväl skulle finna det af komitén, till rekry terande

af 600 man sannolikt behöfligt ansedda antalet af 200 skeppsgossar icke motsvara
behofvet, hvilket med säkerhet torde blifva förhållandet derest Eders Kongl. Maj;t finner
skäligt, genom en vakanssättning af en del båtsmansnummer inom Blekinge län och Södra
Möre härad utaf Kalmar län, på sätt i punkten 43 omförmäles, ännu ytterligare öka matroskåren,
har komitén ansett det böra tagas i betraktande huruvida icke, i sådant fall, den,
antalet 200, öfverstigande delen af skeppsgossekåren, bör förläggas i Stockholm. Komitén

med afsende å båtsmanshållet:

43. att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt att verkställa någon minskning
af båtsmanshållet innan Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen kommit till definitivt
beslut med afseende å hvilka kompanier eller delar deraf, som möjligen kunna
af sjöförsvaret undvaras och för landtförsvarets ordnande äro behöfliga, denna
förminskning bör, på sätt och vilkor den till utredning af frågan om lindring i
båtsmanshållet den 4 December 1868 tillsatta komité föreslagit, omfatta de inom
Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län förlagda rusthåll, men vara af
helt och hållet provisorisk natur, samt under följande vilkor:

att Eders Kongl. Maj:t efter någon viss uppsägningstid eger att anbefalla de
vakanta rusthållens rekryterande;

att de inflytande vakansafgifterna skola tillfalla öde hufvudtiteln, samt

inser väl att fördelandet på detta sätt af skeppsgossekåren på två ställen, skall föranleda
till större kostnader, än att till det sammanlagda beloppet föröka antalet vid en redan befintlig
skeppsgosseinrättning, men då det torde vara nyttigt att uti matroskåren få upptaget
folk äfven från andra än Sveriges sydligare orter, hvarifrån nu, oaktadt kungörelses
utfärdande öfver hela Sverige om tillfälle till ansökningars inlemnande, rekryteringen, tillfölje
af de dryga kostnaderna för ynglingars inställande till besigtning från aflägsnare
trakter medför, nästan uteslutande sker, har komitén af detta skäl ansett sig härom böra
göra framställningen.

43. Komitén har, i sammanhang med frågan om militärpersonalens organisation, haft under
öfvervägande huruvida någon del af den fasta trupp: båtsmanshållet, som sjöförsvaret förutom
kanonierer, matroser och jungman nu eger, kan från sjöförsvaret afstås. Då icke
någon har velat påstå att icke en båtsmanSstyrka, som genomgått en ordentlig rekrytkurs,
hvarunder fått inhemtas så väl något om vapnenas bruk som disciplin, är att föredraga
framför hvilken annan styrka som helst, vare sig sjöbeväring eller förhyrde, som vid ett
krigstillfälle skulle ersätta denna fasta trupp, så bör man, enligt komiténs mening, väl
betänka sig innan man afhänder sig hvad som kan göras godt, och vid hvilket tillfälle som
helst står att få, mot hvad man i farans stund måste taga sådant som det är; och särdeles
bör man fästa sig härvid, om hvad man afhänder sig nu, framdeles ieke skulle vara
möjligt att återfå, eu grundsats hvilken bör gälla äfven om öde Hufvudtitelns exercisanslag
icke skulle vara tillräckligt, att öfva hela den befintliga båtsmansstyrkan, så fullständigt
som man skulle vilja önska. Frågan om huruvida någon del af denna trupp kan
från sjöförsvaret afstås, borde derföre egentligen bestämmas genom besvarandet af:

hvilket antal båtsmän som vid krigstillfälle Sveriges sjökrigsmateriel i en framtid kan
komma att erfordra;

hvilket antal som erfordras i och för handräckningsarbeten å varfvena; samt
hvilket antal båtsmän som erfordras till sjöetablissementernas bevakning.

Som likväl tid efter annan, då fråga varit om landtförsvarets ordnande, Eders Kongl.
Maj:t, allt efter den olika organisationsplan, som blifvit utarbetad, haft under ompröfning
öfverflyttning till landtförsvaret, än af de ena, än af de andra kompanierna vid båtsmanshållet,
och äfven underdånig anhållan från Riksdagen blifvit aflåten om utredning, om och

att för den inflytande vakans-afgifts-summan matroskåren ökas med det antal
matroser, som kan för denna summa underhållas.

i livad mon det på rust- och rotehållare hyflande besvär må kunna lindras, eller oek aflösas,
samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas, och Eders Kongl. Maj:t med anledledning
derutaf, under den 4 Dec. 1868, uppdragit åt en komité, att i detta afseende afgifva
underdånigt betänkande, så har komitén till handläggning af frågor rörande organisation
af sjöförsvarets militärpersonal, efter noggrannt öfvervägande af hvad som af ofvanbemälda
komité i frågan andragits, kommit till den öfvertygelse, att, obesett huruvida alls någon
del af båtsmanshåll kan för sjöförsvarets behof undvaras, någon definitif förminskning af
båtsmanshåll icke bör ske, vare sig till förmån för landtförsvaret, eller till lindrande af
rustnings- och roteringsbördan, förr än båda statsmakterna till slutligt afgörande bragt
frågan huruvida båtsmanshållet till någon del bör anlitas för ordnandet af rikets landtförsvar.
Komitén till utredning af frågan om lindring i båtsmanshållet, har nemligen vid
ärendets behandling kommit till den slutsats, att rustningsbördan borde mindre betraktas
tryckande eller påkallande lindring ur rättslig synpunkt vid jemförelse med annan till rustning
eller rotering indelt jordegendom i Sverige, än med anledning af de betänkligheter,
som i socialt afseende framstår derutaf, att inom vissa orter, såsom synnerligast i Blekinge
län och Södra Möre härad''af Kalmar län, en mängd båtsmanshushåll äro samlade
på ett litet område och ibland en icke särdeles stor befolkning, och derföre, endast under
förutsättning att den förminskning af indelningsbåtsmännens effektiva nummertal, som genom
en vakanssättning kommer att uppstå, må kunna medgifvas, föreslagit att ungefärligen
hälften af de i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län förlagda kompanier må få
sättas på vakans. Vid dessa förhållanden har komitén för organisation af sjöförsvarets
militärpersonal, som icke kan underkänna de skäl, hvilka af ofvannämnde komité åberopats,
endast viljat uttala, att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t pröfvar någon förminskning
af båtsmanshållet kunna ega rum, denna förminskning bör ske på sätt af oftanämnde
komité föreslagits, men vara af helt och hållet provisorisk natur; äfvensom att, enär en
förminskning i båtsmanshållet inom ofta nämnda landsdelar skulle komma att kännas ej
ringa å Carlskrona station, som i dessa kompanier har en tillgång att vid hastigt
påkommande behof, få manskap utan särdeles tidsutdrägt till stationen, såsom ersättning
härför, de inflytande vakansafgifterna må användas till ökande af den fasta matroskåren,
hvilken, under antagande att för hvarje nummer blott den summa skulle erhållas i vakansafgift,
hvartill ofta åberopade komité beräknat rustningskostnadens medelbelopp för hela
båtsmansrustningen, genom en dylik åtgärd skulle komma, efter en kostnad af 400 R:dr
pr man årligen, att ökas med omkring 250 man.

II.

Fråga.

Huru stor bemanning särskild! för
krigstid och särskildt för fredstid anses
erfordras och kunna påräknas:

a) till sjövapnets fartyg,

b) till minväsendet,

c) till militärtjenst å stationerna,
och i hvilken mon bör denna bemanningutgöras
af:

a) matroser och jungman,

b) kanonierer,

c) båtsmän,

d) sjöbeväring och förhyrde?

Svar.

Komitén anser:

44. att, då med begreppet behofvet för
krigstid torde böra förstås den bemanning,
som erfordras till fyllande af personalbehofvet
vid krigstid för såväl sjöförsvarets
egen materiel, som den, hvilken
för sjöförsvarets räkning kan komma
att förhyras, jemte den som behöfves vid
öfverstyrelsen, stationerna, det fasta
minförsvaret samt reserven, och med beliofvet
för fredstid den bemanning, som
erfordras tör att, derest ett krig vid

hvilket tillfälle som helst skulle utbryta, genast fylla personalbehofvet för krigsmaterielen,
under förutsättning likväl att öfningsanslaget är tillräckligt för samma

44. De begrepp som komitén här velat fästa vid personaibehofven för krigstid och fredstid
hafva synts komitén vara de enda riktiga; men i samma grad som detta innebär en sanning,
så är det äfven gifvet att personalbehofvet dag efter dag undergår förändring allt
efter som sjökrigsmaterielen ökas, eller sjökrigsväsendet i allmänhet antager en olika natur.
Den enda utväg som derföre synts komiterade öppen till besvarande af den här förelagda
frågan, har varit den, att, jemte uppförande af en tablå (Tab. 1), som utvisar antalet af
den personal som erfordras till den materiel sjövapnet i närvarande stund eger eller som
under år 1872, såvidt komitén har sig bekant, kommer att vara under utförande, och till
öfverstyrelsen, stationstjenstgöringen, minafdelningen m. m., uppställa andra tablåer utvisande,
dels (Tab. 2) antalet af den personal som för sjöförsvarets behof synes komitén
böra finnas att påräkna, dels (Tab. 3, 4 och 5) det personalbehof som skulle erfordras,
utöfver det (Tab. 1) såsom fixt ansedda behofvet till öfverstyrelsen, stationstjenstgöringen
och stationernas minafdelningar, till bemanning af en framtida materiel af ett
eller annat slag, såsom t. ex. (Tab. 3) den bepansrade materiel, som enligt chefens för
Sjöförsvars-departementet anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871, antagits
vara behöflig endast till försvaret af inloppen till Stockholm och två eller tre andra vigtiga
ställen å vår kust; (Tab. 4) en blandad bepamsrad och obepansrad materiel äfven upptagande
fartyg afsedda endast för rörlig minstrid, och (Tab. 5) en blandad bepansrad och
obepansrad materiel utan särskildta minfartyg. Det gemensamt för alla dessa tabeller,
upptagna befälsbehofvet för stationerna m. m., är i öfverensstämmelse med de uppgifter
rörande åsyftade förenklingar vid stationstjenstgöringen, som genom utgifvande af ett under
utarbetande varande reglemente för styrelsen och ekonomien vid sjövapnets stationer kan
komma att föranledas, dels hvad behofvet af manskap beträffar på från stationerna infordrade
uppgifter. Bemanningsberäkningen för materielen är grundad på de under senare
tider vanliga besättningslistor, med den skilnad likväl, att officers-antalet här utvisar

personals hållande i tjenstbar! skick, och derutöfver hvad som är behöflig! vid
öfverstyrelsen och stationerna, och enär dessa behof måste vara helt och hållet

verkliga behofvet, då deremot de fredsexpeditioner åsyftande fastställda besättningslistorna
för de större fartygen, i allmänhet, till vinnande af mera öfning, upptaga ett större antal
officerare i de lägre graderna. Hvad åter minväsendet beträffar så är den för mindetaljen
vid stationerna upptagna personal grundad på det förslag som i fråga om denna del af
sjöförsvaret erhållits från den af Eders Kongl. Maj:t under den 25 Februari 1870 tillsatta
särskilda minkomité för ordnandet af minväsendet inom sjövapnet, och motsvarar den
deri för det fasta minförsvaret upptagna personal, och, då komitén icke äfven med afseende
å det rörliga minförsvaret tilltrott sig böra följa samma komités utlåtande utan
inräknat den för detta behof erforderliga bemanning i den öfriga krigsmaterielens, har
komitén ansett sig icke allenast böra till detta betänkande bifoga minkomiténs utlåtande i
sin helhet (Bil. 2)., utan äfven närmare angifva de skäl hvarpå komitén grundat ett sådant
förfarande, och får med anledning derutaf anföra:

Under den 4 sistlidne November hänvände sig komiterade med åtskilliga spörjsmål
till minkomitén, i afsigt att erhålla ett på sakkännedom grundadt omdöme om i hvad
mon sjömineväsendet nu och för närmaste framtid ansåges böra inverka på det förslag till
organisation af sjövapnets militärpersonal, som det åligger komiterade att framlägga.

Minkomitén aflät å de framställda frågorna de svar, som återfinnas i dess (Bil. 2.)
bilagda skrifvelse af den 25 samma månad; men, enär komitén för organiserandet af sjövapnets
militärpersonal, utan att derföre på minsta sätt vilja förneka eller ens misströsta
om den framtida storhet, som det ännu i sin linda varande minväsendet möjligen kan ha
att emotse, likväl anser dettas nuvarande utvecklingsståndpunkt snarare erbjuda grand för
förhoppningar allenast, än berättiga till så omfattande åtgärder som dem hvarpå de i omförmälda
skrifvelse framkastade planer häntyda, och i sitt underdåniga förslag nödgats
väsendtligen afvika från minkomiténs framställningar, så har hon ock ansett sig böra vidröra
några af de förutsättningar från hvilka minkomitén utgår, för att komma till sina
slutledningar.

Ehuru minkomitén visserligen antager att sjöminevapnet, sådant som hon tänkt sig det,
icke bör uppträda isoleradt, utan tillsammans med det öfriga sjö- eller kustförsvaret, äfvensom
att sjöförsvarets militärpersonal kommer att tagas i anspråk vid dess skötande, så vill
det likväl af hennes uppsats synas, som om hon med sjöminevapnet menar ett särskildt
vapen för sig, och, särdeles livad det fasta minförsvaret beträffar, fordrar en sjöminekår,
äfven den utbruten och rekryterad ur sjövapnets militärpersonal, det är sannt, men likväl
en oberoende kår, bestående af en ansenlig stab och till en början 6 minafdelningar, det
är en sammanräknad personal af:

2 regementsofficerare,

16 officerare,

16 underofficerare,

4 maskinister,

4 maskinistlärlingar,

64 kanonierer,

56 båtsmän, och
11 handtverkare.

Summa 173.

beroende af den materiels icke allenast storlek men äfven beskaffenhet, som vid
hvarje olika tidpunkt finnes eller kan komma att anskaffas, svar å här framställda

Dessutom skulle det rörliga minförsvaret särskildt kräfva:

21 officerare,

51 underofficerare,

38 maskinister,

38 maskinistlärlingar,

17 öfverkorporaler,

102 kanonierer,

230 båtsmän, och
13 handtverkare.

Summa 510.

Alltså minvapnet inalles en personal af 683 man.

De grunder på hvilka minkornitén kommit till detta resultat uppgifvas vara:

att minvapnet icke bör uppträda isoleradt, utan tillsammans med det öfriga sjö- eller
kustförsvaret;

att då enstaka krigsfartyg ej kunna, med synnerliga utsigter till framgång, uppträda,
så böra flera fartyg af olika slag förenas under ett befäl och utgöra den så att säga taktiska
enheten för det rörliga försvaret. I denna enhet skulle, utom andra fartyg, äfven
ingå minfartyg, minbåtar och minmaterielfartyg;

att minvapnet i sitt uppträdande kan vara af eu rent defensiv eller blandad defensiv
och offensiv natur;

att det rörliga minförsvaret afses att operera gemensamt med andra sjöförsvaret tillhörande
fartyg, hvaremot det fasta minförsvarets uppgift blir att försvara vissa vigtiga
punkter (inlopp och farleder) på kusten.

Den först anförda af dessa grunder, hvarpå minkornitén bygger sitt förslag, torde i
och för sig icke ovilkorligen tala för något särskildt minvapen eller särskild minkår, helst
minkornitén, oaktadt hon för närmaste tidrymd af 5 å 6 år föreslår att för det rörliga
minförsvaret icke färre än 10 minfartyg, 25 minbåtar och 3 minmaterielfartyg böra genom
nybyggnad anskaffas, gifver vid handen att ritningar till dessa fartyg och båtar icke finnas
uppgjorda, eller detaljbestämmelserna för desamma ens nu kunna uppgifvas.

Lika litet lärer den andra i ordningen af de angifna utgångspunkterna leda till det
resultat hvartill minkornitén kommit. Utom det att giltigheten af antagandet att enstaka
krigsfartyg ej kunna, med synnerliga utsigter till framgång, uppträda, kan bestridas, och
uppenbart måste bero såväl af det enstaka fartygets egen beskaffenhet som af motståndarens
och beskaffenheten af de omständigheter för öfrigt under hvilka det uppträder, och äfven
om minkomiténs åsigt om den taktiska enhetens bästa sammansättning vore riktig, hvilket
dock ur militärisk synpunkt kan vara tvifvel underkastadt, så utgör detta sammanförande
af olika fartygssorter inom samma afdelning väl icke något bjudande skäl för särskild
minpersonal, isynnerhet som minkornitén ganska välbetänkt yrkar att alla sjövapnets officerare
och underofficerare böra bibringas nödig undervisning och öfning, för att bli fullt
Bet. ang. organisat. af sjöf. militärp er soner m. m. 4

fråga tydligast lemna» genom bifogade, af komitén för ändamålet upprättade, tabeller
1—5.

hemmastadda med användandet af sådana minor, som kunna komma att tilldelas det rörliga
min försvaret. När härtill kommer att minvapnet — i likhet med alla andra vapen
»i sitt uppträdande kan vara af en rent defensiv eller blandad defensiv och offensiv natur»,
och det rörliga minförsvaret afser att operera gemensamt med andra sjöförsvaret tillhörande
fartyg, hvaremot det fasta minförsvarets uppgift är att försvara vissa vigtiga punkter (inlopp
och farleder) ''på kusten» — en uppgift som tydligen sammanfaller med kustförsvarets
i sin helhet — så finner komitén för organiserandet af sjövapnets militärpersonal just uti
de af minkomitén anförda grunderna, stöd för sin åsigt, att såsom regel:

samtliga sjövapnets stridsfartyg böra, i den mon sådant lämpligen later sig göra, förses
med minmateriel, dels för att kunna anfalla med minor, dels för att kunna värna sig
mot sådana;

att sjövapnets personal bör göras hemmastadd och förtrogen icke allenast med de
rörliga minornas handterande och användande, utan äfven med de fasta minornas;

att äfven om särskildta minfartyg och båtar inom den närmaste framtiden hinna att
blifva .konstruerade och byggda, deras förande och skötande bör öfverlåtas till sjövapnets
personal i likhet med öfriga fartygs;

att jemväl de fasta minornas handhafvande bör öfverlåtas till samma personal; och
att, alltså, åtminstone till dess minväsendet hunnit en högre och annan utveckling än
dess nuvarande, ingen särskild minkår bör upprättas, hvarken för det fasta eller det rörliga
minförsvaret.

Komitén för organiserandet af sjövapnets militärpersonal hyser för sin del den öfvertygelsen,
att om minväsendet framdeles når den praktiska och mångsidiga användbarhet,
som vi alla önska det och som vi äfven till någon del redan anse oss ha anledning ^att
förutsäga, detsamma skall, allteftersom det sjelft utvecklas och tillväxer, på samma gång
allt innerligare sammanväxa med sjövapnet i sin helhet, så att den dag varder kommande
då, för hvarje stridsfartyg, minan blir lika oumbärlig som kanonen.

Men uppenbart stridande mot denna åsigt vore en organisation som ginge derpå ut
att af sjöminan i dess ena eller andra form bilda ett fristående vapen för sig. Konsten
att nedlägga, tända och i allmänhet rätt använda fasta minor, kan hvarken vara stöne
eller mvcket annorlunda än den att rätt handtera de rörliga, och grunderna för begagnandet
''af den ena sorten gälla tvifvelsutan för båda.

Komiteräde anse sig fördenskull icke kunna biträda minkomiténs framställning till
dess hufvudsakligen syfte. Men hvad som torde klart framgå ur minkomiténs skrifvelse
och förslag, det är att minans användande vid sjövapnet, långtifrån att minska behofvet
af personal, snarare ökar det, och detta i samma mon som minväsendet vinner fulländning
och omfång. För närvarande har likväl komitén för organiserandet af sjövapnets militärpersonal
icke ansett sig böra föreslå någon tillökning al den nu befintliga personalen, utan
inskränkt sig till att, beträffande minväsendet, förorda: att ett mindepartement, i likhet
med departementen för öfriga detaljer, måtte ordnas vid hvardera af .sjövapnets stationei,
och derjemte att minöfningar måtte bedrifvas vid båda stationerna i öfverensstämmelse
med komiterades underdåniga förslag till ordnandet af sjövapnets öfningar i allmänhet.

45. att en särskild mindetalj äfven vid Carlskrona station bör upprättas, och att
mindetaljerna i likhet med öfriga varfsdetaljer, lämpligen böra benämnas mindepartement; 46.

att till de officerare som komma att tjenstgöra vid dylika mindepartement böra
anvisas åriga arvoden;

47. att, af den del af den s. k. allmänna beväringen, som tillhör sjöförsvaret, men nu
exerceras af arméns befäl, och äfven fortfarande enligt komiterades tanke böra af
samma befäl vapenöfvas, endast så stor del bör såsom sjöbeväring qvarstå och
anses, som kan antagas erforderlig för att enligt författningarne genast fylla uppstående
vakanser inom båtsmanshållet under krig; och anser komitén denna styrka
böra vara vid pass tre gånger hela båtsmanshållets nummerstyrka eller omkring
15,000 man;

48. att alla de, som enligt 1 Art. 2 § af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 13
November 1860, äro tjenstskyldiga vid flottan under krig, fortfarande böra vara
att för sjöförsvaret påräknas, för att ingå, dels såsom krigsreserv, dels till bemanning
af den del af handelsflottan, som antagligen kommer att vid krigstillfällen
förhyras;

Och har komiten fördenskull vid de förslag som uppgjorts till bedömande af personalbehofvet
vid stationerna, för mindepartementen upptagit: 2 regementsofficerare, 4 kaptener,
12 subalternofficerare, 16 underofficerare, 8 maskinister, 64 matroser och jungman
och 56 båtsmän.

45. )Komiterade hafva ansett det vara af vigt att äfven vid Carlskrona station en minafdel 46.

i ning upprättas bestående af ett så stort antal officerare som är behöfiigt. icke blott för

vården af minmaterielen, utan äfven på det att denna ännu jemförelsevis nya sjökrigsmateriel
må kunna i största möjliga måtto fullkomnas till det användande, som gör sjömineväseudet,
efter våra egendomliga förhållanden, för oss ändamålsenligast. I öfrigt hänvisande
till hvad som nyss yttrats i anförandet rörande minkomiténs utlåtande, hafva komiterade
äfven velat uttala den åsigt, att dessa minafdelningar böra, för att icke blifva fristående
utan satta i samma ställning till vapnet och administrationen som öfriga detaljer,
för hvilka varfvenas tillgångar i så ett som annat afseende måste anlitas, benämnas mindepartement
och lyda under varfseheferna, äfvensom att till de vid dessa departement
tjenstgörande officerare lämpliga arvoden böra tilldelas såsom förhållandet redan är vid de
öfriga departeinentena.

47. ) Den del af den s. k. allmänna beväringen, som enligt författningarne tillhör Flottans be 48.

j väringsområde, öfvas icke vid sjövapnet eller uti de detsamma tillhörande färdigheter, utan

af arméns befäl och med infanteriets vapen. Komiterade, som anse sjöbeväringens vapenöfning
vara ändamålsenlig på detta sätt, och således härutinnan icke önska någon förändring,
hafva dock ansett sig böra ifrågasätta att, då sjöbeväringsmanskapet icke vid inträffande
krig torde komma att användas för sjöförsvarets ändamål annat än såsom reserv, hvartill
nu åt sjöförsvaret anslagna beväring är mera än behöfiigt stor, flottans beväringsområde

49. att någon förhyrning af handelssj öfolk under fredstid icke bör betraktas behöflig
och således icke vara påräknelig.

må så förminskas att endast omkring 15,000 man af de nu sjöbeväringen tillhörande omkring
25,000 man, såsom sjöbeväring må anses; deremot synes hela den del af de vid
Flottan beväriugsskyldige, hvilka, emot tjenstskyldighet ända till 35 års ålder i händelse af
krig, äro befriade från beväringsmötena, böra såsom i första hand lämpliga till ersättningsmanskap
för fartygen och till bemanning af för försvarets räkning förhyrda fartyg, fortfarande
hållas för sjöförsvarets behof påräkneliga.

49. Då ändamålet med de årliga öfningarna till sjös är att i sjökrigsyrket dana den personal,
som vid krigstillfällen i första hand skall bemanna stridsmaterielen, och då såväl den del
af den s. k. allmänna beväringen som framgent kan komma att hållas påräknelig för sjöförsvarets
behof, som den handelsflottans personal hvilken under krig är skyldig att tjenstgöra
vid Flottan, af komitén betraktats endast såsom reserv, torde någon förhyrning af
handelssjöfolk under fredstid, för sjöförsvarets behof, icke böra vara att påräkna.

III.

Fråga.

Huru stor befälspersonal, särskildt för
krigstid och särskildt för fredstid anses
erfordras och kunna påräknas:

a) huru många officerare,

b) huru många underofficerare,
och i sammanhang härmed:

e) huru många maskinister?

Svar.

Komitén anser:

50. att, af skäl som vid punkten 44 finnes
anförda, tabellerna 1—5 lemna svar på
här framställda fråga.

50. Tab. 1, 3, 4 och 5 utvisa det antal officerare, underofficerare och maskinister, som er
fordras för de olika fartygen och tab. 2 det antal som till bestridande af de för ofvannämnde
tjenstekategorier bestämda poster finnas att påräkna.

Fråga.

Huru skola personalens undervisning
och öfningar ordnas, såsom:

a) rekrytbildningen,
i) korporalsskolor,

c) underofficersskolor,

d) årliga öfningar och sjötåg?

att vid hvardera af sjövapnets stationer

1. ”Exercisskola": afsedd för rekry
bildningens praktiska del;

2. " Informations skolor": afsedda för
retiska del;

Svar.

Komitén anser:

med afseende å undervisningen:

51. att, då undervisningens ändamål är att
grundlägga den för underbefäl och manskap
erforderliga tjenstduglighet, följande
bestämmelser böra tillämpas:

• följande skolor skola finnas:

manskaps-, korporals- och underbefäls korporals-

och underbefälsbildningens teo -

51. Undervisningens ändamål är, på sätt här ofvan uttalats, att grundlägga den för underbefäl
och manskap erforderliga duglighet för den tjenst hvartill sjövapnets trupper äro afsedda, och
hvilken sedermera under tjenstens utöfning skall underhållas och utvecklas; men då det i
allmänhet torde vara omöjligt att så undervisa manskapet, att hvarje man blir lika duglig
uti alla erforderliga färdigheter, bör det vara fördelaktigt att, icke allenast fördela manskapet
emellan tjensten till sjös och stationstjensten, utan äfven att, hvad den förra beträffar,
fördela fordringarne med afseende på den olika specialöfning, som till ett fartygs
handhafvande är behöfligt. för detta ändamål har komitén forordat att gemenskapen, med
afseende å sjökrigstjenstens fordringar, först måtte fördelas emellan sjö- och stationstjensten
på så sätt, att de som visa mindre fallenhet för den förra utgallras för att användas för
den senare; vidare har komitén föreslagit, att de för sjötjenst bibehållna fördelas såsom
”artillerister": de som afses till artilleriets skötande; ”muskötterister”: de som afses till gevärets
skötande; ” minör er”: de som afses till minors skötande; ” eldar e”: de som afses till
maskineriets och pannornas handterande; ”sjukvaktare”: de som afses till de sjukas vårdande,
samt slutligen "sjömän”: de, som, jemte någon af de förra färdigheterna med inliemtande af
större skicklighet i sjömansarbeten, hafva tillbragt så stor tid till sjös att de kunna erhålla
denna benämning. Derjemte har komitén, då det hittills brukliga sättet att i besättningslistorna
upptaga manskapet endast till den kår hvarifrån de borde uttagas, men ingen
visshet förefunnits, att på detta sätt hvarje fartyg verkligen erhåller det antal korporalsämnen
och förhandsmän, som fartygets cert erfordrar för att kunna anses väl bemannadt,
föreslagit manskapets fördelning i klasser, genom hvilka det blifver en möjlighet, att i besättningslistorna
föreskrifva förutom antalet man inom hvarje af nyss uppräknade kategorier,
äfven antalet man inom hvarje klass, hvarigenom nyssnämnda öfverklagade tillstånd torde
blifva afhjelpt ; äfven har man funnit det vara svårt under nuvarande förhållanden, att med full
rättvisa utdela de s. k. uppmuntringspenningarna ombord i fartyg; detta har äfven komitén
sökt genom sistnämnda klassindelning afhjelpa då hon föreslagit att uppmuntringspenningar,
till en del bestämda, till en del beroende å fartygschefen, skola tillkomma allt manskap
inom l:a och 2:a manskapsklasserna, men inga andra.

att ”exercisskolan” indelas uti:

”rekrytklassen”,

”3:e manskapsklassen”,

”2:a manskapsklassen”, och
”instruktörsklassen”;
att ”informationsskolorna” utgöras af:

”korporalskola” som indelas uti:

”korporalskurs” och
”distinktionskorporalskurs”; och
”underbefälsskola”, som indelas uti:

”förberedande skola”,

”styrmansskola”, och
”underofficersskola”;

att befälet öfver hvardera stationens alla skolor föres, under stationsbefälhafvarens
öfverinseende, af en till chef för desamma förordnad regementsofficer;
att allt manskap af såväl matroskåren som båtsmanshållet, med afseende å yrkesskicklighet
indelas uti ”rekrytklassen”, ”3:e”, ”2:a” och ”l:a manskapsklasserna”, på
så sätt att ”rekrytklassen” upptager i sig allt manskap som ej genomgått rekrytkursen;
”3:e manskapsklassen”, allt manskap som genomgått rekrytkursen samt
”2:a” och ”l:a manskapsklasserna” allt det manskap som genom aflagda prof visa
sig ega högre yrkesskicklighet;''och skulle, derest Eders Kongl. Maj:t gillar en
sådan klassindelning, den nuvarande artilleribåtsmansinstitutionen i sin helhet,
på grund deraf, komma att upphöra;

att ”2:a” och ”l:a manskapsklasserna” hvar uti sig upptaga yrkesldasserna: ”sjöman”,
”artillerist”, ”muskötterist”, ”minör” ”eldare” samt ”sjukvaktare” *);
att efter genomgångna öfningar eller efter aflagda prof som ”eldare” eller ”sjukvaktare”
i ”3:e manskapsklassen”, manskapet uppflyttas, allt efter fallenhet,
i ”2:a manskapsklassen” inom någon af yrkesklasserna: ”artilleri-” ”muskötteri-”
eller ”minör-”; i ”eldare-” och ”sjukvaktare”-klasserna på grund af aflagda prof;
för att uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” som ”sjöman” fordras dessutom en
viss tjenstetid och tjenstduglighet till sjös;
att manskap, som genomgår någon klass i exercisskolan, bör, så vidt möjligt är,
deltaga uti skolans 4 månaders öfningSexpedition i följande ordning: ”rekrytklassen”,
”2:a artilleriklassen”, ”3:e manskapsklassen” ”2:a muskötteri-” och
minör”-klassen”, samt ”instruktörsklassen”;

*) Anm. Komitén anser benämningen ”sjukvårdare” lämpligare än ”sjukvaktare”, men liar likväl
ansett sig böra här använda den senare, såsom varande i nu gällande reglementen begagnad.

att å de längre expeditionerna hufvudsakligen böra kommenderas de mest framstående
i yrkesskicklighet i ”2:a manskapsklassen” samt af ”l:a manskapsklassen”;
att, således, på skolans excercisfartyg, hufvudsakligen ”rekrytklassen”, ”3:e manskapsklassen”
och de bästa af ”2:a artilleri-” och ”muskötteriklasserna” öfvas;
öfrigt manskap öfvas ombord på eskadern tillhörande eller å enkelt fartyg;
att manskapet inom de olika yrkesklasserna hufvudsakligen öfvas i den specialitet
det tillhörer, jemte i sjömanskap;

att hvarje man inom ”2:a” och ”l:a manskapsklasserna”, som vid målskjutningar med
gevär eller kanoner aflagt ett faststäldt högre prof å skjutskicklighet, erhåller ett
utmärkelsetecken och ett arvode, hvilket senare torde böra utgå af de medel,
hvilka för närvarande äro anslagne till kanonkommendörer;
att manskapet under pågående skolöfningar, så vidt möjligt är, ej får användas
till några andra göromål, samt att för arbeten å varfvena, då manskapet ej är
i skolan, detsamma hufvudsakligen bör användas med afseende fästadt å den
yrkesklass det tillhörer, äfvensom till sjömansarbetens utförande;
att alla uppvisningar eller inspektioner i och för approbation verkställas inför
stationsbefälhafvaren, eller den han i sitt ställe dertill förordnar, som dervid,
på chefens för skolorna eller fartygschefens förslag, verkställer manskapets
uppflyttning inom de olika yrkesklasserna samt tilldelar utmärkelsetecken för
skjutskicklighet;

med afseende å "exercisskolan”:

att excercisskolans öfningar få fortgå hela året om efter af Kongl. Maj:t faststälda
föreskrifter;

att hvardera stationens exercisskola erhåller till sin disposition:

”Fast materiel": ett exercisfartyg och en större eller mindre monitor med tidsenlig
bestyckning;

"Rörlig d:o” ett sjögående exercisfartyg, helst försedt med ångkraft;
att årets alla båtsmansrekryter samtidigt uppfordras på hösten hvarje år, för
att genomgå rekrytskolan, som börjar den 1 November i stationens exercisskola
och fortgår derstädes eller ombord å skolans fasta exercisfartyg till
omkring den 1 Juni, samt derefter å sjögående exercisfartyg till omkring den
1 Oktober;

att rekryt, som, under kursens genomgående i skolan, vid stationen, eller vid slutet
af rekrytöfningarna till sjös, befinnes sakna mottaglighet för undervisningen
i skolan eller anlag för sjötjensten, öfverflyttas till varfsarbetareklass (53);
att rekryterna under deras vistelse på stationen i militäriskt hänseende ställas
närmast kommendanten under chefens för skolorna befäl, samt, så vidt möjligt

av, förläggas i för dem ensamt afsedda kasernrum, under tillsyn af vid exercisskolan
tjenstgörande behöflig! underbefäl, instruktörer och korporaler;
att ”rekrytläassen” skall omfatta:
läsning och skrifning,

”föreskrifter för manskapet” (tryckt kurs),
gymnastik (militär- och fristående),
infanteriexercis,
målskjutning med gevär,
artilleriexercis,

handgrepp med sabel (huggare),

bajonettfäktning,

vapenvården,

sjömaning,

”ledning för undervisning i sjömanskap och artilleri” (tryckt kurs),

rodd och båtsegling,

äntra och röra sig till väders,

exercis med segel och rundhult,

lodhyfning,

stå till rors, och

simning;

efter vunnen approbation som rekryt uppflyttas rekryt i ”3:e manskapsklassen”;
att öfningarna uti ”3:e manskapsklassen” böra vara gemensamma för allt manskap
i nämnda klass utom för dem som skola bildas till ”eldare” och ”sjukvaktare”,
hvilka böra öfvas, de förra vid ångmaskiner i land eller ombord, de senare
vid sjukhus;

att de gemensamma öfningarna böra vara så omfattande, att, efter deras genomgående
inga vidsträcktare militäröfningar erfordras för att inom yrkesklasserna
”sjöman”-, ”eldare”- och ”sjukvaktare”- kunna uppflyttas äfven i ”l:a manskapsklassen”; att

"3:e manskapsklassen” bör omfatta:

för att kunna uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” såsom ”artillerist”, ”muskötterist”
och ”minör”:
läsning och skrifning,

”föreskrifter för manskapet” (tryckt kurs),
gymnastik (militär och fristående),
infanteriexercis,
målskjutning med gevär,

artilleriexercis,

målskjutning med kanoner,

exercis med landstignings- ock båtkanon,

sabelkuggning,

bajonettfäktning,

vapenvården,

”ledning för undervisning i sjömanskap och artilleri” (tryckt kurs),

sjömaning,

lodhyfning,

stå till rors,

rodd och båtsegling,

simning;

för att kunna uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” såsom ”sjöman”:

att kafva aflagt de för ”3:e manskapsklassen” fastställda prof enligt nästföregående
punkt;

att hafva tjenstgjort till sjös minst 12 månader;

att vara duglig i tjensten ombord och kunnig i utförandet af vanligast förekommande
sjömansarbeten;
att kunna stå till rors;
att kunna hyfva lod;

att kunna sköta sig som slupstyrare, hufvudsakligen under rodd;
för att kunna uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” såsom ”eldare”:
att hafva tjenstgjort vid ångmaskin i land och ombord med vitsord om
yrkesskicklighet såsom eldare;

för att uppflyttas i ”2:a manskapsklassen” såsom ”sjukvaktare”:
att hafva genomgått sjukvaktareexamen;
att ”2:a manskapsklassen” bör omfatta:

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ”artillerist”:
läsning och skrifning,

”föreskrifter för korporalerna” (tryckt kurs),
gymnastik (militär- och fristående),
artilleriexercis,
målskjutning med kanoner,
d:o d:o revolver,

sabelhuggning,
ammunitionsarbeten,
sjömansarbeten,

”ledning för undervisning i sjömanskap och artilleri” (tryckt kurs),

Bet. ang. organisat. af sjöf. militär-p er sonat m. m.

simning;

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ’ muskötterist”:
läsning och skrifning,

”föreskrifter för korporalerna” (tryckt kurs),

infanteriexercis,

målskjutning med gevär,

baj onettfäktning,

vapenvården,

sjömansarbeten,

signalering,

”ledning för undervisning i sjömanskap och artilleri” (tryckt kurs),
simning;

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ”minör”:

(Då komitén icke kan hafva sig bekant huru en minmateriel — såväl den fasta
som den rörliga — kan komma att blifva beskaffad och sålunda icke
heller kunnat föreslå hvilka specialöfningar för manskapsklasserna inom
minafdelningen blifva nödvändiga, har komitén icke heller i detta program
framlagt något bestämdt förslag, helst dessa öfningars beskaffenhet
bäst kunna bestämmas allt efter minmaterielens utveckling);
för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ”sjöman”:
att hafva tjenstgjort till sjös minst 36 månader;
att vara god förhandssjöman;
att kunna utföra svårare sjömansarbeten;
att kuna segelsömnad;
att vara skicklig rorgängare; samt

att såsom slupstyrare kunna sköta sig i båt såväl under rodd som under
segel;

för att kunna uppflyttas i ”l:a manskapsklassen” såsom ”eldare”:

att hafva tjenstgjort ombord som eldare i 2:a klassen minst 12 månader, med
vitsord om yrkesskicklighet;

för att kunna uppflyttas i l:a ”manskapsklassen” såsom ”sjukvaktare”:

att hafva tjenstgjort som 2:a klassens sjukvaktare i 12 månader, samt under
hela sin tjenstetid varit minst 12 månader till sjös;
att ”instruktörsidassen" bör omfatta:

att känna gällande exercisreglementen och att derefter kunna instruera;
med afseende å "informations skolor na!'':

att undervisningen i informationsskolorna bör fortgå endast emellan de årliga sommaröfningarna,
samt enligt af Kongl. Maj:t faststäldt reglemente;

att, för att vinna inträde i korporalsskolan, bör erfordras:
att hafva ett godt och pålitligt uppförande;
att vara l:a klass artillerist eller l:a klass muskötterist;
att korporalskursen bör omfatta:
läsning,

räkning^ (samma fordringar som i skeppsg.-skolans 3:e klass),

korporalsinstruktionen,
att distinktions-korporalskursen bör omfatta:
korporalskursen,

geometri (samma fordringar som i skeppsg.-skolans 3:e klass),
enklare tjensterapporters uppsättande, samt
disciplinstadgan;

att, för den händelse komiténs förslag till ordnande af undervisningen, i hvad som
angår rekrytbildningen och korporalsskolorna vinner nådigt afseende, följande
förändringar och tillägg i ”Stadgar för Kongl. Flottans underbefälsskolor” böra
föreskrifvas:

i § 8.

För inträde i ”förberedande skolan” fordras:
att hafva genomgått distinktionskorporalsskolan, samt
att vara ”l:a klassens artillerist” och ”l:a klassens muskötterist”;

i § 10.

För inträde i ”underofficersskolan”:

att minst 12 månader hafva tjenstgjort ombord å kronans fartyg, med vitsord
om duglighet och godt uppförande.

2:o — — — — — — — — — -— — — — — — — _
3:o för blifvande skeppare:

a) att hafva genomgått distinktionskorporalskursen, samt

b) att vara ”l:a klassens artillerist” och ”l:a klassens muskötterist”;

i § 19.

Kännedom om sättet att begagna sjökort samt att kunna redogöra för beskaffenheten
af farvattnet i grannskapet af stationen och för dess hufvudinlopp;
Angmaskinlära (praktisk kurs);

att, till vidmakthållande af underbefälets militära tjenstduglighet, samtliga tjenstfria
underofficerare böra under någon tid på våren, som af vederbörande
stationsbefälhafvare bestämmes, inkommenderas uti exercisskolan, för att dels
repetera för underofficerare bestämda militärfordringar, dels för att taga kännedom
om under året möjligen tillkommen ny artillerimateriel eller anbefallda
reglementsförändringar;

att rättigheten under sjökommendering att bekomma uppmuntringspenningar bör
vara beroende af den manskapsklass hvarje karl tillhörer;
att enhvar inom l:a och 2:a manskapsklasserna, vid embarkering till sjötjenst, bör
vara berättigad att åtnjuta, och, intill dess han genom försumlighet eller dåligt
uppförande förverkat, bibehålla uppmuntringspenningar, men att till 3:e
manskapsklassen, rekryter och skeppsgossar, inga uppmuntringspenningar
böra medgifvas;

att uppmuntringspenningarna för ”2:a manskapsklassen” böra bestämmas till 5 öre,
med rättighet för fartygschef att kunna öka dem till 10 öre, och uppmuntringspenningarna
för l:a manskapsklassen bestämmas till 10 öre, med rättighet för
fartygschef att kunna öka dem till 15 öre;
att en förändring af gällande sjötjenstgörings- och sjöaflöningsreglementen bör anbefallas
i den syftning som i nästföregående punkt blifvit förordad, och så
att uppmuntringspenningar icke ovilkorligen fråndömas tör hel månad eller
månader, utan för hvilken tidrymd som helst, dock icke retroaktift, äfvensom
att fråndömandet bör ske på grund af formlig undersökning, hvarom anteckning
bör ske i såväl loggbok som förhållningsbok;
med afseende å öfningarna:

52. att öfningarna i hemfarvattnena böra vara hufvudsak, såsom öfningar för kri 52.

Fredsöfningarnas ändamål är att bibringa skicklighet och insigter af praktisk nytta vid infallande
krig.

De böra fördenskull så mycket som möjligt närma sig till likhet med de anordningar
och värf som vid krigstillfälle kan väntas förekomma, likasom till fält för deras verksamhet,
hufvudsakligen böra väljas de vattenområden, som antagligen en dag bli krigsskådeplatsen
för våra krafter till sjös.

Öfningar i hemlandsfarvatten böra följaktligen utgöra hufvudsak. Det är här våra
krigsfartyg komma att uppträda och nyttan vid inträffande krig af en noggrann bekantskap
med våra egna kuster och vatten, våra hamninlopp och farleder, torde vara obestridlig.

Men enär klimatiska förhållanden icke här kunna tillåta tillräckligt långvariga öfningståg,
för att vinna nödigt sjömanskap, och på det att icke alltför lång tid under overksamma
vintermånader måtte gå förlorad för öfningen till sjös, så äro jemväl långväga expeditioner
till varmare trakter nödvändiga.

Under krigstid måste antagas att, till vinnande af enhet och kraft, våra sjökrigsföretag
komma att ledas af en högste befälhafvare öfver sjöstyrkan.

get, samt att alla de för dessa öfningar utrustade fartyg böra lyda under en
eskaderchef''.

Samtliga under sommaren i hemlandsfarvattnena utevarande fartygen, äfvensom sjömineöfningarna,
böra alltså äfven i fredstid ställas under en gemensam eskaderchef.

Eskadern under honom delas i t. ex. tre afdelningar under hvar sin afdelningschef,
hvilken tillika vore antingen fartygschef eller icke.

Kongl. Maj:t utfärdar instruktion för eskaderchefen, och på grund af denna och af
öfriga bestämmelser som äro gällande, utfärdar eskaderchefen sina föreskrifter och befallningar
till afdelningscheferna eller till enskilda fartygschefer.

Eskaderchefen rapporterar till Kongl. Maj:t och chefen för Kongl. Sjöförsvars-departementet,
och skriftvexlar med stationsbefälhafvarne; afdelningschefer och fartygschefer endast
undantagsvis till annan myndighet än eskaderchefen eller vederbörande afdelningschef.
Härom bestämmer redan Flottans gällande reglemente.

Större delen af expeditionstiden för eskadern skulle kunna betraktas såsom en fortgående
simulacre. Nödiga detaljöfningar — äfven rekrytfartygens — kunna, utan hinder
häraf, fullväl bedrifvas under tiden.

Man föreställe sig t. ex. att eskaderchefen beordrat en af eskaderns afdelningar till
vestra kusten, en annan till Stockholms och Södermanlands skärgårdar; den tredje på kryssning
i södra delen af Östersjön. Vestra och östra afdelningarna ha samband med hvarandra
kanalvägen. Den södra, fiendtliga, har order att oroa antingen Göteborg eller
Stockholm, t. ex. under loppet af en månad. Dag för anfallet vet ingendera af de öfriga
afdelningarna, som väl bedrifva sina detaljöfningar hvar för sig, men måste oafbrutet vara
på sin vakt, utsända spejare etc. etc. — Likalitet kan den södra afdelningen, som har
sitt stöd t. ex. i Carlskrona fästningar, veta om och när ett anfall väntar henne eller
nämnda hamn. Att dessa kombinationer kunna på många sätt varieras, torde vara tydligt,
och kunna ställas sä att minor, pansarfartyg, sjögående segel- och ångfartyg etc., transportfartyg
och sjukfartyg icke förglömmandes, alla få sin beskärda del af öfning.

Det vore måhända nyttigt om sjövapnets öfningar kunde ställas i samband med arméns.
Så som det ännu är stäldt, torde dock häremot uppställa sig icke så få svårigheter.
Eskaderchefen kan dock uppgöra sina program så, att t. ex. vissa armékårer och landtrupper
antagas uppträda i samband med sjödispositionerna och sålunda vänja sina underhafvande
vid tanken att isoleradt sjöförsvar icke lämpar sig för Sverige.

Åtskilliga approximativa alternativa förslager (tab. 6) till årliga öfningar med Kongl.
Flottans fartyg finnas bifogade, och äro samtliga uppgjorda, under antagande att det hittills
utgående öfningsanslaget (480+150) af 630 tusen riksdaler fortfarande kommer att blifva
tillgängligt för samma ändamål. Att äfven dessa förslag kunna varieras är sjelfklart.

Lämpligt antal fartyg bör till öfningarnas bedrifvande fördelas emellan stationerna.

Komitén har äfven uppgjort en mediumberäkning (tab. 7) utvisande antalet befäl, underbefäl
och manskap, som enligt nyssnämnda alternativa förslager årligen skulle komma
att öfvas från 2 till och med 11 månader, och anser komitén att, derest Eders Kongl.
Maj:t finner för godt att gilla komiténs förslag angående gemenskapens indelning i klasser
och kategorier, de fordringar som komitén vid punkten 44 fästat vid begreppet "personalbehofvet
för fredstid” på detta sätt böra blifva uppfyllda.

Fråga.

Kunna båtsmän lämpligen helt och
hållet undvaras vid de i fredstid förekommande
varfsarbetena? Om ej, i hvad mon
kan behofvet af deras användande inskränkas,
och hvilket är det antal, som under
olika tider af året anses oundgängligen
böra vara att påräkna, under antagande
att varfvena erhålla ungefär samma arbetsförmåga,
som de nu ega?

Svar.

Komitén anser:

53. att båtsmän lämpligen icke helt och
hållet kunna undvaras vid de i fredstid
förekommande varfsarbetena;

54. att behofvet af båtsmäns användande
vid varfsarbetena endast kan förminskas
i den mon mekaniska inrättningars anbringande
kunna ersätta behofvet af menniskokraft; -

53. Komiterade hafva såväl uti motiverna till punkten 43 som uti de bifogade tablåerna till be räkning

af personalbehofvet, redan gifvit tillkänna sin åsigt i denna fråga, men vilja äfven
nu ytterligare söka ådagalägga nyttan af att bibehålla båtsmännen såsom arbetare å
varfvena.

Tab. 1 utvisar att till bemanning af flottans materiel år 1872 icke erfordras flera än
1,591 man båtsmän, under det att, på skäl som i åberopade punkten 43 och längre fram
vid punkten 55 anföras, båtsmanshållets hela styrka förordas tillsvidare förblifva minst
4,500 man. Att med här angifna behof till sjötjenst öfva hela båtsmanskåren till sjös vore
att misshushålla med anslaget till exercis med flottans bemanning; men då såsom äfven förordats
(51): ”Att rekryt som under kursens genomgående befinnes sakna emottaglighet för undervisningen
i exercisskolan eller anlag för sjötjensten, bör öfverflyttas till varfsarbetareklass”,
det är att antaga, med afseende å den del af hela båtsmanshållets styrka, som återstår i
förhållande till den för sjötjenst erforderliga, att genom den utgallring som härigenom kan
ske, de som bibehållas för att vapenöfvas komma utgöra ett särdeles dugligt folk, så bör
bibehållandet af båtsmän äfven för varfsarbete vara för tjensten nyttigt och för staten i
ekonomiskt hänseende fördelaktigare, än att för dessa göromål antaga extra arbetare, åtminstone
så länge båtsmansinstitutionen qvarstår.

54. ) Genom under förlidet år nådigst utgifna föreskrifter, har det vid stationerna tjenstgörande

55. ) antal båtsmän inskränkts till den minsta siffra, som med varfsarbetenas fördel och statio nernas

behöriga bevakande låter sig förena. Närstående tabell, uppgjord med ledning af
från stationerna erhållna uppgifter, upptager sålunda endast det manskap som erfordras
för de med sjelfva varfsarbetenas bedrifvande afsedda ändamål, och är således hvarken det
manskap som bör hållas vid exercisskolorna, ej heller det till bevakning behöfliga, deruti
inberäknadt. Men då en del af den här såsom behöflig upptagna styrka måste användas
till transporter m. m., som genom under utförande varande rälvägsanläggningar komma
att minskas, och en koncentrering af varfvenas verkstäder skulle medföra att med mindre
arbetspersonal bör kunna vinnas lika arbetsprodukt, så är att antaga, det nu behöfliga antalet
ifrågavarande varfsarbetare framdeles bör kunna förminskas.

55. att, under antagande att varfvena erhålla ungefär samma arbetsförmåga som de
nu ega, följande antal båtsmän böra vara att för varfsarbetena påräkna:

under årets	l:a qvartal	Carlskrona. 510.	Skeppsholmen. 150.
»	»	2:a >>	610.	140.
»	))	3:e »	'' 560.	100.
»		4:e »	570.	190.

Anm. I det här uppgifna behofvet för hvardera stationen är icke inberäknadt det i exercisskolorna
tjenstgörande eller till vaktgöring erforderliga manskap, ej heller å Carlskrona station det
antal båtsmän som erfordras å sjöfästningarna.

vi.

Fråga.

Huru stort antal båtsmän anses således
fortfarande erforderligt för sjövapnet
och hvardera af dess stationer, huru bör
båtsmansuppfordringen lämpligen ordnas,
och huru bör kompanibefälet vara organiseradt
på rotarna?

för båda stationerna gemensamt:

till sjövapnets fartyg (1872)................

för Carlskrona stadion:

varfsarbetare..........................................

för Stockholms station:

varfsarbetare..........................................

Svar.

Komitén anser:

56. att för sjöförsvaret i dess helhet, deri
dock icke inberäknadt något manskap
till garnisonstjenst vid stationer och å
sjöfästningar, erfordras:

............................................................. 1,750,

............................................................ 2,000,

........................................................... 600,

Summa 4,350-

56. Tab. 1. utvisar beliofvet af båtsmän, erforderligt till bemanning af den sjökrigsmateriel som

nu finnes eller är under nybyggnad, att vara................................................... 1,591 man;

som likväl någon tillökning motsvarande antalet sjuke m. fl. otjenstbara ieke
häruti är inberäknad, och denna torde böra uppskattas till 10 °/, så utföres
en sådan tillökning med................................................................................. 159 man,

hvarigenom summan ..................................................................................... 1,750 man

utvisar, den båtsmansstyrka som är erforderlig till materielen.

Ehuru det är Eders Kong! Maj:t.s höga rätt att nyttja roterade och indelte båtsmän
så ofta deras tjenstgöring är behöflig, torde dock för hvarje effektiv karl som till inställelse

57. att åt stationsbefälhafvarne, hvilka det för närvarande åligger att hos Kongl.
Förvaltningen af sjöärendena uppgifva behofvet af båtsmän såväl för tjenstgöringen
å stationen som till sjötjenst, bör öfverlemnas att, utan föregående hemställan till
Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, med iakttagande af gällande lag och författningar,
bestämma om alla uppfordringar inom båtsmanshållet, vare sig till sjö- eller
stationstjenst;

58. att kompanibefälet vid båtsmanskompanierna bör utgöras af en kompanichef
samt två distinktionskorporaler vid hvarje kompani hvars nummerstyrka öfver -

vid stationen erfordras under fredstid, i allmänhet böra beräknas 3 båtsmansnummer;
hvad ofvan till materielen erforderliga manskapsstyrka beträffar, bör detta förhållande icke
utöfva något väsendtligt inflytande, enär under fredstid antagligen endast omkring tredjedelen
af denna styrka, rekryterna oberäknade, kommer att samtidigt vara uppfordrad. Men
med det manskap stationstjensten kräfver, är förhållandet annorlunda. Roteringskompanierna
böra enligt gällande författningar i allmänhet vara befriade från stationstjenstgöring
under 2 år efter 1 års uppfordring och indelningskompanierna 8 månader efter 4 månaders
tjenstgöring. För att finna antalet båtsmansnummer erforderligt att hålla den vid
stationerna tjenstgörande båtsmanspersonal ständigt fulltalig bör således det i medeltal pr
år enligt punkten 55 dagligen härtill
påräknade antalet..................... i Carlskrona 562 man och i Stockholm 145 man,

multipliceras med 3, utgörande......för Carlskrona 1,686 man och för Stockholm 435 man.

Lägges härtill den i Tab. 1 upptagna
minafdelning, procent för sjuke, per mitterade

m. fl............................. för Carlskrona 314 man och för Stockholm 165 man,

så utvisar summan ....................... för Carlskrona 2,000 man och för Stockholm 600 man,

det erforderliga antalet båtsmansnummer till fyllande af behofvet af båtsmän vid de respektive
sjövapnets stationer.

57. Enligt gällande författningar ske alla uppfordringar genom stationsbefälhafvarne, hvilka direkt
derom med Konungens befallningshafvande korrespondera, dock så, att hvad roteringen
angår, uppfordringen bestämmes af Kongl. förvaltningen af sjöärendena efter förslag af
stationsbefälhafvarne. Men då antalet båtsmän som under året bör till stationstjenst
uppfordras är i stat beräknadt, och då stationsbefälhafvaren i Carlskrona eger rättighet, att
redan nu, utan hemställan till Kongl. förvaltningen, uppfordra indelningsbåtsmanskompanierna,
så se komiterade icke något skäl hvarföre icke båda stationsbefälhafvarne, hvilka
bära ansvaret för hvar sin station, borde erhålla rättighet att enligt lag och författningar
äfven uppfordra öfriga kompanier.

58.1Det torde vara en genom erfarenheten erkänd sanning, vitsordad senast af den af Eders

59. Kongl. Maj:t under den 4 December 1868 tillsatta komité till utredning af frågan om

60. lindring i båtsmanshållet, att båtsmansinstitutionen i allmänhet icke erhållit den om 61.

vårdnad, som varit önsklig för att kunna göra båtsmannen till såväl duglig sjökrigsman

62. som en inom sin hemort nyttig och aktad medborgare. Skälen härtill hafva varit flerahanda.
Dels hafva kompanierna på roten saknat tillräckligt befäl, dels har detta betäl,

stiger 150 man, men en distinktionskorporal vid hvarje kompani hvars mimmerstyrka
understiger 150 man, dessa senare utöfver det antal korporaler och vicekorporaler
som redan tinnes;

59. att båtmanskompanicheferna böra vara officerare vid antingen Kongl. Flottan
eller reservstaten, men företrädesvis tillhöra den förra, samt att det må bero på
vederbörande stationsbefälhafvare att bestämma, huruvida kompanicheferna böra
vara kompanierna följaktiga till stationen för att der förblifva, eller icke;

på grund af de ringa respenningar som bestås kompanicheferna, icke billigtvis kunnat tillhållas,
att, genom ofta förnyade besök inom hvarje del af sitt kompani, så noggrannt som
önskligt varit fullgöra sina skyldigheter i detta afseende, dels, att då till kompanichefer
ofta måst användas officerare, hvilka blifvit förflyttade från aktiv stat, kompanierna icke
alltid hafva kunnat skötas med samma för tjensten lefvande intresse, hvilket borde kunna
förväntas hos dem som ännu stode qvar å aktiv stat. Den först omnämnda bristen på
tillräckligt befäl hafva komiterade ansett böra afhjelpas dels genom af stationsbefälhafvarne
tillsatta, och under dem lydande inspektörer, minst en vid hvardera stationen, som inom
landsorterna, på grund af den allmänna instruktion som Eders Kongl. Maj:t i detta hänseende
kunde behaga utfärda, i stationsbefälhafvarnes stad och ställe, under hvars inseende
båtsmanshållet står, utöfva en såväl militäriskt kontrollerande som en administrativ förmedlande
myndighet, i det att inspektörerna skulle såväl tillse att kompanicheferna efter
lag och författningar fullgöra sina skyldigheter, som söka uppträda förmedlande emellan
kompanicheferna och rust- och rotehållare samt emellan dessa senare och båtsmännen, dels
genom att till kompanichefernas biträde uti kompaniernas militära och ekonomiska vård
tillsätta distinktionskorporaler, två vid hvarje kompani hvars nummerstyrka öfverstiger 150
man, annars en. Sådana korporaler förordades redan uti »Grunder till ombildning af
Sveriges sjöförsvar» år 1865 af dåvarande chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet, men
synes i dessa grunder vara inberäknade bland de ordinarie korporalerna och således tillhörande
ett visst korporalskap, då deremot komiterade tänkt sig dessa distinktionskorporalers
verksamhet böra utsträckas till hela kompaniet. Det arvode komiterade för dem föreslagit
är lika med det som i ofvannämnda »Grunder» förutsattes.

Hvad de åt kompanicheferna bestådda respenningarne beträffa, så synes dessa komiterade
af flera skäl vara, isynnerhet inom roteringskompanierna, för små. I äldre tider
berättigades kompanicheferna vid båtsmanskompanierna under resor inom kompaniets stånd
att åtnjuta traktamente efter 1807 års resereglemente, hvaremot skjutsen skulle utgå efter
tågordningen och resereglemente^ på denna tid innehade kompanicheferna bohemman men
icke något arvode. Sedan bohemmanena 1816 indragits, tillädes dem arvoden under förklaring
att de tillika utan traktamente skulle verkställa de resor och förrättningar inom
kompaniernas stånd, som kunde påfordras, men 1820 tillädes dem äfven respenningar,
hvilka, af olika belopp alltefter kompaniområdenas utsträckning, senast år 1858 förhöjdes.

Bet. ang. organisat. af sjöf. militärpersonal m. m, 6

60. att resekostnadsersättning åt kompanicheferna vid båtsmanshållet icke bör såsom
nu utgå med en bestämd summa, utan på grund af afgifvande räkning upptagande
resekostnadsersättning för verkligen inom kompaniets stånd företagna tjensteresor;

61. att hvarje distinktionskorporal må i årligt arvode erhålla 90 r:dr rmt;

62. att, inspektörer för båtsmanshållet, minst en vid hvardera stationen, böra af vederbörande
stationsbefälhafvare tillsättas och lyda under honom, samt att dessa inspektörers
åligganden böra bestämmas uti af Eders Kongl. Maj:t fastställd instruktion.

Sedan dess har emellertid skjutslegan betydligt ökats utan att derföre dessa resepenningar förhöjts,
och då t. ex. för Tjusts kompaniområde, som, ändock det icke är bland de vidsträcktaste,
har en utsträckning af 18 mil i en direktion och 7 mil i en annan, de respenningar som
åtgå för att i ordning kunna besöka hvarje del af kompaniets stånd godtgöras med endast
140 rdr rmt, så hafva komiterade kommit till den åsigten att, derest verkligen en ordnad
tillsyn inom kompanierna skall kunna ernås, respenningarnes belopp böra bestämmas mera
efter de grunder som förr voro gällande, eller efter de resekostnader som finnas vara behöfliga,
och trott detta bäst kunna uppfyllas derigenom att hvarje kompanichef blir berättigad att
åtnjuta resekostnadsersättning beräknad efter verkligen företagna tjensteresor inom kompaniets
stånd. Sist anförda olägenhet inom båtsmanshållet, att till kompanichefer ofta användts
officerare, hvilka blifvit förflyttade från aktiv stat, hafva komiterade ansett böra undanrödjas
genom stadgande att företrädesvis officerare, som tillhöra den aktiva kåren, böra
af vederbörande till kompanichefer föreslås.

Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift att fullständiga kostnadsberäkningar
böra, i den mon sådana kunna åstadkommas, bifogas komiténs afgifvande
betänkanden och förslag, har komitén uppställt bifogade tab. 8 och 9
upptagande en beräkning af alla sådana af komitén i detta betänkande framlagda
förslagers kostnader, hvilka kunna hafva inverkan på 5:te hufvudtitelns stat.

Hvad komiténs förslager rörande tillsättande af inspektörer vid båtsmanshållet
och full resekostnadsersättning åt båtsmanskompanicheferna beträffar, torde deraf
härflytande kostnader drabba förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
och hafva i denna tabell icke blifvit upptagna såsom varande omöjliga att med någon
tillförlitlighet beräkna.

Då det emellertid icke är komiténs afsigt att föreslå någon förhöjning i nuvarande
aflöningsanslag i och för de framställda förslagens genomförande, utan att
genomförandet må ske endast i den mon redan befintliga anslag dertill lemna tillgång
(se Tab. 9), har komitén äfven velat uttala sin mening att först tillgängliga medel
måtte användas till omdaning af kanonierkåren, och att lönefyllnaden till officers -

och underofficerskårerna måtte utgå enligt samma grunder som i Kongl. brefvet af
den 10 Juli 1866 äro bestämda, äfvensom att början måtte ske med underofficerskåren.
Komiterade framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste Allernådigste Konung,

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte

C. A. SUNDIN.

0. STACKELBER6. E. ODELSTJERNA. PH. VIRÖIN. JOHN AMÉEN.

med reservation. med reservation.

Stockholm den 27 Januari 1872.

F. W. von Otter.

Tab.

Förslag utvisande behofvet af befäl, underbefäl, maskinister och

samt till min-detaljen,

Fartyg.	Antal.	Befäl.	Underbefäl.	Maskinister.
Elaggmän.	Regements- officerare.	Kaptener och Subaltern- Officerare.	Summa.	Styrman.	Konstaplar.	Skeppare.	Summa.	Maskinister.	Lärlingar.	Summa.
Monitorer: ”John Ericson”.........................	1		i	3	4	3	4	1	8	5	4	9
D:0 ...........................	3	—	ö	9	12	9	12	3	24	15	12	27
Pansarbåtar: ”Gerda”......................	1	-	_	2	2	1	1	—	2	2	1	3
D:o ....................................	4		—	8	8	4	4	—	8	8	4	12
D:0 ”Sköld” ...................................	1		—	2	2	1	1	—	2	2	1	3
D:o ...................................	1			2	2	1	1	—	2	2	1	3
D:o ”Garmer” .........	1	—	—	2	2	1	1	—	2	2	1	3
Ängfregatten ”Vanadis”................................	1	—	1	5	6	4	8	6	18	4	2	6
Angkorvetten ”Balder” ................................	1	—	1	5	6	4	5	4	13	4	3	7
D:o ”Gefle”..................................	1	—	1	4	5	4	4	4	12	3	2	5
D:o ”Thor”....................................	1		1	O	4	3	4	3	10	3	2	5
Ångfartyget ”Valkyrian” ..............................	1	__	1	2	3	3	2	2	7	3	1	4
Kanon-ångbåtar: ”Svensksund”........................	1	—		2	2	1	1	1	3	2	1	3
D:o ........................	9	—	—	18	18	9	9	9	27	18	9	27
Chefs-ångfartyg: ”Sköldmön” .........................	1		—	1	1	1	—	—	1	2	1	3
D:o ”Kåre” ............................	1		—	1	1	1	—	—	1	1	2	3
Ångskeppet ”Stockholm” (transportfartyg med half
besättning).............................................	1		1	4	5	3	3	4	10	4	4	8
Depot-exercisfartvg i Carlskrona .....................	1		1	4	5	4	7	6	17	—	—	—
D:o i Stockholm .....................	1		1	4	5	4	7	6	17	—	—	—
Sjukfartyg .................................... (minst)	2	—	2	4	6	2	3	3	8	—	—	—
Eskader-Chefer och Staber ............................	—	i	6	10	17	—		—	—	—	—	—
Summa	34	i	20	95	116	63	77	52	192	80	51	131
Öfver-Styrelsen..........................................	—	.—	6	3	9	—	—	—	—	—	—	—
Min-afdelningen ........................................		—	2	16	18	—	8	8	16	4	4	8
Stationstjensten i Carlskrona .......................	__	i	8	18	27	8	15	12	35	4	—	4
D:o i Stockholm.........................	—	i	6	13	20	6	15	7	28	2	—	2
Tjensten på roten......................................		—	—	20	20	—	—	-	—	—	—	—
Summa	__	2	22	70	94	14	38	27	79	10	4	14
Summan för fartygen	—	1	20	95	116	63	77	52	192	80	51	131
Summa Summarum...	— 3	42	165	210	77	115	79	271	90	55	145

N:o 1.

manskap till de fartyg’, hvilka nu finnas eller äro under nybyggnad,
stationerna m. m.

Manskap.

Matroser och Jungmän.	Skeppsgossar.	•UUUIS^UJJ
10	4	45
30	12	135
i 5	1	29
20	4	116
5	1	29
5	1	29
5	1	11
48	10	200
40	8	130
I 30	8	98
j 12	4	82
1 8	2	28
6	—	24
54	—	216
3	—	5
4	—	9
40	5	265
! 10	6	20
i 10	6	20
1 __	—	100
j -	—	- 1
! 345	73	1,5911
V	—	- j
04	—	56
I 50		950
1 20	—	385
—	—	—
134	—	1,391
345	73	1,591
479	'' 73 ;	2,982

Amu. På sätt i
motiverna för punkten
44 närmare omförmäles,
ingår behofvet
af bemanning
till rörliga
minväsendet i bär
upptagna personal.

Specifikation å behofvet af Officerare:
till Öfyerstyrelsen:

Chef i Förvaltningen af Sjöärendena.........................

Ledamöter i D:o D:o .........................

Chef i Sjöförsvars-Departementets Kommando-expedition
Adjutanter i D:o D:o

Adjutant i Förvaltningen af Sjöärendena ...................

Ledamot i Krigshofrätten......................................

Chef i Sjökartekontoret.........................................

Till Stationstjensten i Carlskrona:

Stationsbefälbafvare .............................................

Varfs-Chef........................................................

Kommendant.....................................................

D:o å Sjöfästningarne.................................

Departements-Chefer.............................................

Adjutanter hos Stationsbefälhafvare, Varfs-Chef och Kommendant
.......................................................

Krigsrätten .........................................................

Besigtningar........................................................

Proviantmagasin och Bageri....................................

Matroskompani-Chefer..........................................

Skeppsgossekompani-Chef................... ....................

Varfs-Officerare....................................................

Båtsmanskassernen................................................

På Sjöfästningarne...............................................

Summa

Till Stationstjensten i Stockholm:

Stationsbefälhafvare......................................

Varfs-Chef...................................................

Kommendant.................................................

Departements-Chefer ........................................

Adjutant hos Stationsbefälhafvare och Kommendant.

Krigsrätten ....................................................

Besigtningar..................................................

Matroskompani-Chef ........................................

Varfs-Officerare...............................................

Båtsmans- och Matroskassernen .........................

Summa

s p* cn fjq B p: B	Regements- officerare.	Kaptener och Subaltern-Officerare.
	i	!
—	2 1	_ 1
—		2
—		1
j -	1
1 -	1	- j
—	6	3
1	1
—	— !
—	1	I
—	1
—	2	— \|
_	_	3
—	1	3 i
—	1	2
—•	1	1
—	—	2 i
—	—	1
—	—	2 \|
—	—	1
—	—	3
1	8	18
1
—	1	—
	1	— j
	2	—
- 1	—	2
—	1	3 :
—	1	3
- I	—	1
—	—	2
_ !	—	2
i ;	G !	13 !

(Forts. sid. 47).

Tab.

Förslag, utvisande hvad som från befmtlige Stater m. m. kan påräknas för

samt hvad derutöfver kan påräknas

!	Behof.	Tillgång.
Officerare	För fartygen.	För Min-afdel- ningen och Stationerna m. m.	Summa.	Kullorna upptaga.	10 % afdrag för sjukdom och andra hinder.	Påräknelig effektiv styrka.	Brist.
■	i
å Kongl, Flottans och Kong]. Skärgårdsartilleriets stater		~ i	—	143	14	129
å Reserv- och indragnings-staterna år 1872 ...............	—	—	—	78	8	70
enligt Tab. N:o 1.............................................	116	94	210			199	11
Underofficerare
å Kongl. Flottans och Kong]. Skärgårdsartilleriets stater	—	—	—	220	22	198
å Reserv-staten år 1872..........................................	—	_	—	38	4	34	''
enligt Tab. N:o 1............. ..............................	192	79 1	271			232	39
Maskinister
å Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårdsartilleriets stater	—		—	46	4	42	i
i krig tjenstgöringsskyldige af handelsflottan emellan 20—35 år, enligt uppgift för 1870 ......................	_		—	93	9	84
enligt Tab. N:o 1.............................................	131	14	145			126	19
Matroser, Jungman och Kanonierer
å Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårdsartilleriets 9tater	—		—	600	60	540
enligt Tab. N:o 1.............................................	345	134	479				—
Båtsmän
å samtlige Sjöförsvaret nu tillhörande kompanier .........	—	—		5,676	567	5,109
	1,591	1,391	2,982			5,109	—
Sjöbeväring			.
i i krig tjenstgöringsskyldige Sjökaptener emellan 20—35 år, enligt uppgift för 1870	__		_	295	29	266	—
d:o d:o Styrmän d:o d;o .....	—	—	—	580	58	522	—
d:o d:o Manskap d:o d:o......	—	—w	—	5,882	588	5,294	—
af Komitén föreslagen Sjöbeväring af de 5 klasserna	—	—	:	15,000	1,500	13,500	—

N:o 2.

de i Tat). N:o 1 uppgifna behofvens fyllande,
såsom Krigs-reserv.

O:		I
<1 CD	09 CD
02 tf O	CD 09 CD	Anmärkningar.
c+-	<	Bristen på Officerare beräknas att fyllas från Sjökrigs-skolans utexaminerade elever, hvilka icke ingå vid Kongl. Flottan; men då antalet af Officerare på Reserv- och

Indragnings-staterna minskas i mon af afgång, visar
sig häraf nödvändigheten af en permanent Reserv-stat,
beräknad till omkring 40 Officerare; då uppstår likväl en ytterligare brist på 30 Officerare att fylla från Sjö-
		krigsskolan ocb tjenstgöringsskyldige Sjökaptener.
	1	[Samma anmärkning i afseende på Reservstaten gäller Un-
		\| derofficerare, för hvilka bristen 39 först fyllas af de \| 61 Överskjutande Matroserna, hvarefter återstoden af [ de senare, utgörande 22, upptages såsom krigsreserv.
		Enär en stor del af handelsflottans i krig tjenstgörings-
	.	skyldige Maskinister torde komma att behöfvas för de privata ångfartyg, hvilka för statens räkning kunna blifva använde, blir bristen på Maskinister sannolikt
		större än den här upptagna, men denna måste då fyl-las medelst förhyrning.
		(Från bär upptagna öfverskott afgår först 39, bvilka på-
61	22	< räknas för fyllande af bristen på Underofficerare; åter-ta stående 22 kunna således uppföras såsom krigsreserv.
		(Ifrån denna reserv måste afräknas hvad af denna man-
2,127	2,127	< skaps-klass kan behöfva att användas till garnison å l stationerna samt å Sjöfästningarne.
	266	Af de i krig tjenstgöringsskyldige Sjökaptener, Styrmän
	522	och manskap emellan 20—35 års ålder, torde dock
	största delarne vara använda å handelsflottan på af-lägsnare farvatten samt å privata för staten behöflige
5,294
	ångfartyg, och kunna derföre icke med någon slags sä-
—	13,500	kerhet vara påräknelige såsom reserv.

(Forts, af Tab. N:o 1).

Specifikation å uppgifna behofTet
af Båtsmän:
För Stations- och Varfstjensten
i Carlskrona.
Varf sarbetare, i medeltal.........	562 man.
Bevakningsmanskap, 17 poster
under gevär dagligen, jemte 6
korporaler till vakterna utgör
57 man, med 3 nätter fria;
alltså 4 X 57 .............. .....	228 »
D:o till 14 nattvakare poster ...	44 »
D:o till 4 poster i Kruthus och
Laboratorium......................	16 »
Förslagsvis i exercisskolan varan-
de rekryter ........................	100 »
Summa 950 man.
För Stations- och Varfstjensten
i Stockholm.
Varf sarbetare, i medeltal.........	145 man.
35 man Bevakningsmanskap med
3 nätter fria, alltså 35 X 4 ..	140 »
Förslagsvis i exercisskolan varan-
de rekryter .......................	100 »

Summa 385 man.

Tab. F:o 3.

Förslag, utvisande behofvet af befäl, underbefäl och manskap för nedannämnda
fartyg’, samt, enligt Tab. N:o 1, för Ofverstyrelsen, stationerna,
fasta min-afdelningen och tjensten på roten m. m.

			Befäl.		Underbefäl.	Maskinister.	Manskap.
Fartyg.	> 0		Flaggman och Regements- officerare.	Kaptener och Subaltern- Officerare.	Summa.				Summa.	Maskinister.	\| Lärlingar.	Summa.	\| Matroser och Jungman.	Skeppsgossar.	Båtsmän.
10 st. Monitorer..............	—		10	30	40	—	—	—	80	—	_	90	100	40	450
20 st. Pansarbåtar...............	—	—	—	40	40	—	—	—	40	—	—	60	100	—	580
Minafdelningen *) (den rörliga)	—		2	8	10	—	—	—	18	—	—	20	36	—	88
4 st. Angkorvetter...............	—	-	4	20	24	—	—	—	52	—	—	28	160	16	520
3 st. Chefsfartyg . ............	—		—	G	6	—	—	—	9	—	—	6	15	—	75
Exercis- och rekrytdepåten ...	—	—	2	8	10	—	—	—	34	—	—	—	32	—	40
Sjukfartyg.........................	—	—	2	4	6	—	—	—	8	—	—	—	--	—	100
Staber (eskader- och afdelnings-
chefer samt adjutanter)......	—	—	8	11	19	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa			28	127	155	—	—	—	241	—	-	204	443	56	1,853
Personalbehof i land vid sta-tionerna och på roten m. m.
enligt Tab. N:o 1 ............	-		24	70	94	—	.....	—	79	—		14	134	.....	1,391
Summa Summarum 2)		—	52	197	249	-	—	—	320	—		218	577	56	3,244

!) Detta under förutsättning att samtliga dertill lämpliga fartyg förses med minor, äfven de, ty eljest kommer behofvet
af sjöminepersonal att ansenligt växa.

2) I dessa summor är ingen reserv inräknad.

Anm. Med afseende å det päräkneliga personalantalet hänvisas till Tab. N:o 2.

Tab. N:o 4.

Förslag, utvisande behofvet af befäl, underbefäl och manskap för nedannärnnda
fartyg, samt, enligt Tab. N:o 1, för öfverstyrelsen, stationerna,
fasta min-afdelningen och tjensten på roten, m. m.

			Befäl.		Underbefäl.	Maskinister.	Manskap. 1
Fartyg.	Antal.	Flaggmän.	Regements- officerare.	Kaptener och Subaltern- 1 Officerare.	Summa.	Styrmän.	Konstaplar.	Skeppare.	Summa.	Maskinister.	5* er? so	Summa.	Matroser och \| Jungmän. j	Skeppsgossar.	•unras^g;
Monitör ..................................	i		i	3	4	3	4	i	8	5	4	9	10	4	45
D:o ..................................	2	—	3	9	12	9	12	3	24	15	12	27	30	12	135
1 Monitör mindre........................	1	—	—	2	2	1	1	—	2	2	1	3	5	1	29
0:0 d:o ........................	23	—	—	46	46	23	23	—	46	46	23	69	115	23	667!
Obepansrad båt ........................	1	—	—	1	1	1	1	1	3	2	1	3	4	1	17!
D:o d:0 ......................	35	—	—	35	35	35	35	35	105	70	35	105	140	35	595
^.ngfregatten Vanadis ...............	1	—	1	5	6	4	8	6	18	4	2	6	48	10	200
Ångkorvetten Balder.................	1	—	1	5	6	4	5	4	13	4	3	7	40	8	130
D:o Getle....................	1	—	1	4	5	4	4	4	12	3	2	5	30	8	98
Angkorvett ..............................	1	—	1	5	(i	4	5	4	13	4	3	7	40	8	130
0:0 ..............................	1	—	1	5	6	4	5	4	13	4	3	7	40	8	130
Ångfartyget Valkyrian...............	1	—	—	2	2	3	2	2	7	2	1	3	8	4	28
Eskader-Chefsfartyg................ ..	3	—	—	6	6	9	6	6	21	6	3	9	24	12	84
Afdelnings-Chefsfartyg...............	1	—	—	1	1	1	1	1	3	2	1		6	4	22
0:o 0:0 ................	1	—	—	1	1	1	1	1	''ö	2	1	3	6	4	22
Kanon-ångbåtar, Afdelnings-Chefs-fartyg eller ”tenders”..............	10			10	10	10	10	10	30	20	10	30	60	40	220
Minbåt (större) .......................	1	—	—	1	1	—	1	1	2	1	1	2	4	—	10
D:0 d:0 .......................	11	—	—	11	11	—	11	11	22	11	11	22	44	—	110
Minbåt (mindre).......................	1	—	—	—	—	—	1	—	1	1	1	2	3	—	4!
D:o d:o ........................	11	—	—	—	—	—	11	—	11	11	11	22	33	—	44
Mindepötfartyg........................	1	—	—	1	1	—	1	1	2	1	1	2	4	—	101
0:0 ........................	3	—	—	3	3	—	3	3	(i	3	3	6	12	—	30!
Rekognoseringsfartvg .................	1	—	1	3	4	3	2	1	6	3	2	5	8	2	50
0:o ...............	3	—	3	9	12	9	6	3	18	9	6	15	24	6	150
Exercisfartyg ..........................	1	—	1	4	5	4	7	6	17	—	—	—	10	6	20
0:o ...........................	1	—	1	4	5	4	7	6	17	—	—	—	10	6	20
Sjnkfartyg ..............................	1	—	—	1	1	—	2	2	4	—	—	—	—	—	25
0:0 ............................	3	—	—	3	3	—	6	6	12	—	—	—	—	—	75
Staber ...................................	_	i	171	23	40		—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	—	ij	32	203	235	136	181	122	439	231	111	372	658	192	3,100
Öfverstyrelsen, mindetaljen och sta-		.
tionerna m. m., se Tab. N:o 1 ..	—	2	22	70 !	94	14	38	27	79	10	4	14	134		1,391
Summa Summarum	-1	3	54	273 i	329	150	219	149\|	518	24ll	145''	386	792	192 4,491

Anm. 7. A förslaget upptagna fartygsstyrka, grundad på det antagande, att de vigtigaste punkter på kusten och inom
skärgårdarne åtminstone äro passagert befästade, är indelad i 4 eskadrar, af hvilka hvar och en anses föra
17 pansarbrytande kanoner, eller af största kaliber; hvarje eskader utgöres af 3:ne afdelningar.

2. Med afseende å det påräkneliga personalantalet hänvisas till Tab. N:o 2.

.y. Utom å förslaget upptagna särskildta minfartyg, anses alla fartygen vara utrustade med lämplig minmateriel.
Bet. ang. organisat. af sjöf militärpersonal m. m. 7

Tab. N:o 5.

Förslag, utvisande beliofvet af befäl, underbefäl och manskap för nedannämnde
fartyg, samt, enligt Tab. N:o 1, för öfverstyrelsen, stationerna,
fasta min-afdelningen och tjensten på roten, m. m.

			Befäl.		Underbefäl.	Maskinister.	Manskap.
Fartyg.	>	Flaggman.	Regements- officerare.	Kaptener och Subaltern- Officerare.	Summa.	Styrman.	Konstaplar.	Skeppare.	Summa.	# Maskinister.	Lärlingar.	Summa.	Matroser och Jungman.	Skeppsgossar.	Båtsmän. l
Korvett.............................	1	_	i	5	6	4	5	4	13	4	3	7	40	8	138
D:o	3	—	3	15	18	12	15	12	39	12	9	21	120	24	414
Monitor ............................	1	—	1	3	4	3	4	1	8	5	4	9	10	4	45
i D:0 ............................	5	—	5	15	20	15	20	5	40	25	20	45	50	20	225
i Pansarbåt ..........................	1	—	—	2	2	i	1	—	2	2	1	3	5	1	29
D:o .........................	19	—	—	38	38	19	19	—	38	38	19	57	95	19	551
'' Kanonbåt (obepansrad) .........	1	—	—	1	1	1	1	1	3	2	1	3	4	1	17
D:o d:o ..........	59	—	—	59	59	59	59	59	177	118	59	177	236	59	1,003
Ram.............................	1	—	1	3	4	1	1	1	3	4	3	7	—	—	60
Rekognosceringsfartyg...........	1	—	1	3	4	3	2	1	6	3	2	5	8	2	50
D:o d:o ...........	1	—	1	3	4	3	2	1	6	3	2	5	8	2	50
Sjukfartyg .........................	2	—	—	2	2	—	2	2	4	—	_	—	—	—	50
Depot-exercisfartyg ..............	2		2	8	10	8	14	12	34	/	—	—	20	12	40
Staber ..............................	—	1	10	10	21	-	—
Summa	—	1	25	167	193	129	145	99	373	216	123	339	596	152	2,672
Öfverstyrelsen, minafdelningen, stationerna m. m., enligt Tab. N:o 1............................		2	22	70	94	14	.	27	79	10	4	14	134		1,391
Summa Summarum	—-	3	47	237	287	143	183	126	452	226	127	: 353	\| 730	152 4.063

Änm. Med afseende å det påräkneliga personalantalet hänvisas till Tab. N:o 2.

Tab. N:o 6,

Alternativa förslag för årliga öfningar med Kongl. Flottans fartyg.

l:o Fregatten Vanadis under	7 månader.......................................	.............. R:mt R:dr	129,000:
Korvetten Norrköping	»	7 » ......................................	............... » »	80,000:
» Josephine	»	4 » .......................................	............... )) »	47,000:
» af Chapman	»	4 å 5 » .......................................	............... » »	50,000:
Briggen Nordenskjöld	»	4 » .......................................	............... » ))	22,000:
Angkorvetten Thor	»	5 » ........................................	,.............. » »	24,000:
11 st. Kanonångbåtar	»	3 » .......................................	............... » »	131,000:
5 » Pansarbåtar	»	2 .. ......................................	............... » »	30,000:
3 » Monitorer	»	2 »	............... » »	72,000:
3 » Skeppsgossebriggar	»	4 » hamnexercis m. m...............	............... » »	45,000:

			Summa R:mt R:dr	630,000:	—
2:o Korvetten Balder	under 7 månader.................................	..................... R:mt K:dr	104,000:	_
» Norrköping	»	7 » .................................	..................... » ))	80,000:	—
På aflägsna och hemfarvatten:
» Josephine	under	4 månader.................................	..................... ») »	47,000:	_
Briggen Nordenskjöld	»	4 » .................................	..................... » »	22,000:	—
Korvetten af Chapman	n	4 å 5 » .................................	..................... )) »	50,000:	_
Angkorvetten Thor	»	5 » .................................	..................... » ))	24,000:	__
11 st. Kanonångbåtar	)>	3 .................................	..................... )) »	131,000:	—
5 » Pansarbåtar	»	2 » .................................	..................... n n	30,000:	_
4 » Monitorer	»	2	..................... » »	96,000:	—
3 » Skeppsgossebriggi	ar »	4 » hamnexercis m. m..........	..................... » n	46,000:	—
			Summa R:mt R:dr	630,000:	~
3:o Angkorvetten Gefle	under	7 månader.................................	.................... R:mt Esdr	80,000:	_
Korvetten Josephine	»	8 » ..................................	..................... )) »	90,000:	—
» Norrköping	»	8 » ..................................	..................... » ))	90,000:	—
På aflägsna och hemfarvatten:
» af Chapman	under	4 å 5 månader............................	.................... » »	50,000:	—
Briggen Nordenskjöld	n	4 månader.................................	.................... )) n	22,000:	_
Angkorvetten Thor		5 » ..................................	.................... » »	24,000:	_
2 st. Monitorer	»	» ..................................	..................... » »	60,000:	—
11 » Kanonångbåtar	»	3 » ..................................	..................... )) »	131,000:	_
5 » Pansarbåtar	n	2 » ..................................	..................... n n	30,000:	—
3 ■i Skeppsgossebriggar »	4 » hamnexercis m. m...........	.................... » n	53,000:	—

Summa R:mt R:dr 630,000: —

4:0 Fregatten Vanadis under 9 månader

Korvetteu Norrköping »4 »

)> Josephine »4 ”

» af Chapman » 4 å 5 »

» Thor » 5 »

Briggen Nordenskjöld »3 » •

11 st. Kanonångbåtar »3 ” ■

5 » Pansarbåtar »2 »

3 » Monitorer »2 »

Skeppsgossebriggar och hamnexercis........

R:mt R:dr

165.000

47,000

47.000

50.000

24.000

18.000
131,000

30.000

72.000

46.000

Summa R:mt R:dr 630,OOC

5:o Ena året:

Korvetten Balder
» Gefle

» Norrköping
» Josephine

» af Chapman

» Thor

3 st. Monitorer
5 » Pansarbåtar
11 » Kanonångbåtar

under 9 månader,

i) 9 »

» 4 »

»4 »

4 å 5 »

5 »

2 » .

3 ><

R:mt R:dr

Skeppsgossebriggar, hamnexercis och oförutsedda expeditioner

130.000

100.000

47,000

47.000

50.000

24.000

72.000

30.000
131,000

45,00Q

Andra året:

Fregatten Vanadis
Korvetten Gefle 1

» af Chapman :

» Thor ■

2 st. Monitorer
5 » Pansarbåtar >

11 » Kanonångbåtar >

Skeppsgossebriggar m. m

under 11 månader

» 4

4 ä 5 »

5 »

2
2
3

Summa för året R:mt	R:dr	676,000: —
.................... K:mt R:dr	200,000: —
.................. »	»	47,000: —
............... ))	»	50,000: —
))	»	24,000: —
.............. »	))	48,000: —
»	»	30,000: —
»	))	131,000: —
»	»	54,000: —
Summa för året R:mt	R:dr	584,000: —
Summa för båda åren R:mt R;dr 1,260,000:

Tab. N:o 7.

Mediumsberäkning till föregående 5 alternativa, approximativa förslager
om årliga sjötåg, utvisande antalet befäl, civile, underbefäl och
manskap, som årligen skulle komma att öfvas.

Med Staber

I Regements-Officerare
(Öfriga Officerare_____

Läkare.........................

Förvaltare ...................

Underofficerare ..............

Maskinister och lärlingar..
Matroser och jungman... .

Skeppsgossar..................

Båtsmän . ....................

. 15

• 84 99.

..... 15.

..... ieo.

..... 80.

..... 450.

..... 200.

..... 1,450.

Summa 2,463.

Anm. Subaltern-Officerarnes antal i denna tablå är upptaget till högre siffra än i tab. N:o 1, hvarest personalen
är beräknad efter krigsbehofvet.

Tab. N:o 8.

Förslag'' till aflöningsstater för militärpersonalen, upptagande jemväl hvad för
denna personals aflönande utgått enligt den af Kongl. Maj:t i nåder

fastställda stat för år 1871.

>					Tjenst-				Behof enl.	Tillgång
0			Lön.		görings	„	Summa.	Komiténs	enligt 1871
					penningar.			förslag.	års stat.
	Omcerare tiu Kongl. Flottan.
1	Flaggman (Konter-Amiral)..............	............ å K:dr	4,000	—	2,000	—	6,000	—
1	D:o Dm ..............	» ,)	4,000	—	2,000	—	6,000	—
1	Kommendör.................................	...» »	3.200	—	1,600	—	4,800	—
4	D:o ................................	. . « ))	12,800	—	6,400	—	19,200	-■
1	Kommendör-Kapten af l:a klassen ...	. . » »	2,666 67	1,333	33	4,000	—
7	D:o D:o —	. . » »	18,666 67	9,333	33	28,000	—
1	Kommendör-Kapten af 2:a klassen ...	. . » ))	2,333:33	1,166	67	3,500	—
15	D:o D:o	. . » »	35,000	—	17,500	—	52,500	—
1	Kapten......................................	)) ))	1,666 67	833	33	2,500	—
42	1):0 ......................................	. . » »	70,000	—	35,000	—	105,000	—
1	Löjtnant.....................................	. . » »	800	—	400	—	1,200	—
42	D:o ....................................	» »)	33,600	—	16,800	—	50,000	—
1	Underlöjtnant ..............................	. . » »	533	33	266	67	800	—
25	1):0 ..............................	» ))	13,333	33	6,666	67	20,000	—
143		% Summa	202,600	—	101,300	—	303,900	—	303,900	--
	Inqvartering ...............................		—	—	—	—	—	—	19,644	50	19,644	50
1 AO.	/ nuvarande Kongl. Flottan...............	... 163,000: —
	\ » Kongl. Skärgårdsartilleriet	... 120,400: —									283,400	—
		Summa	—	—	—	—	—	—	323,544	50	303,044	50
	Underofficerare yid Kongl.	Flottan,
	Carlskrona Station
	Styrmän.
i	Flaggstyrman .............................	............ å R:dr	533	33	266	67	800	—
4	D:o ............................	» ))	2,133	33	1,066	67	3,200	—
1	Öfverstyrman ..............................	)> w	466	67	233	33	700	—
15	D:0 .............................	.. » »	7,000		3,500	—	10,500	—
, 1	Understvrman .............................	» »	400		200	—	600	—
23	D:o .............................	» »	9,200	—	4,600		13,800	—
	Konstaplar.
1	Flaggkonstapel.............................		533	33	266	67	800	—
5	D:o .............................	» »	2,666	67	1,333	33	4,000	—
i	Ofverkonstapel.............................	........ » »	466	67	233	33	700	—
19	D:o ............................	» »	8,866	67	4,433	33	13,300	—
1	Underkonstapel............................	)) ))	400	—	200	—	600	—
34	D:o ............................	.. » »	13,600	—	6,800	—	20,400	—
1 106	Transport	46,266	67	23,133	33	69,400	_

					Tjensi				Behof enl.	Tillgång \|
			Lön.		görings-	Summa.	Komitéus	lenligt 1871
					penningar.			förslag.	i års stat.
106		Transport	46.266	67	23,133	33	69,400	_
		Skeppare.
1	Flaggskeppare	......................................... n »	533	33	266	67	800	_
5	D:o	......................................... » »	2.666	67	1.333	33	4,000	_
i	Öfverskeppare	........................................ » »	466	67	233(33	700	—
19	D:o	......................................... » »	8,866	67	4,433 33	13,300	—
1	Underskeppare	......................................... i) »	400	—	200	—	600	—
34	D:o	......................................... m »	13,600	—	(i,800	—	20,400	—
167		Summa	72,800	—	36,400	—	109,200		109,200	*)
	Inqvartering ..		—	—	—	—		—	6,208	—	6,208	_
167	nuvarande Underofficerare vid Kongl. Flottan .........	—	—	—	—	—	—	—	—	101,700	1
		Summa	—	—	—	—	—	—	115,408	....	107,908
		Stockholms station:
		Styrmän.
1	Flaggstyrman	........................................ ä R:dr	533	33	266	67	800	—
1	Öfverstyrman	......................................... » »	466	67	233	33	700	—
4	D:0	......................................... » M	1,866	67	933	33	2.800	—
1	Understyrman .	......................................... » m	400	—	200	—	600	—
5	D:o	.........................................»	2,000	—	1,000	—	3,000	—
		Konstaplar.
i	Flaggkonstapel	........................................ )) »>	533	33	266	67	800	—
i	D:o	........................................ )) »	533	33	266	67	800	—
i	Ofverkonstapel	......................................... » »)	466	67	233	33	700	—
12	D:o	........................................ » J)	5,600	—	2,800	—	8,400	—
1	Underkonstapel	......................................... » »	400	—	200	—	600	—
13	D:o	........................................ » »	5,200	—	2,600	—	7,800	—
		Skeppare.
1	Flaggskeppare .	......................................... » »	533	33	266	67	800	-
1	Öfverskeppare .	......................................... » »	466	67	233	33	700	—
4	D:o	......................................... )) ))	1,866	67	933	33	2.800	—
1	Underskeppare	......................................... » »	400	—	200	—	600
5	11:0	......................................... » »	2,000	—	1,000	—	3,000	—
53		Summa	23,266	67	11,633	33	34,900	-	34,900	*)
	Inqvartering ...		—	—	—	—	—	—	2,400	—	2,400	—
53	nuvarande Underofficerare vid Kgl. Skärgårdsartilleriet	—	—	—	—	—	—	—	—	34.900	—
		Summa	—	—! —	-1	__l_	37,300-	37,300	—

'') Förutom spanmålsersättniug.

Matroskåren i Carlskrona.

Behof enligt	Tillgång
Komiténs	enligt 1871
förslag.	års stat.

Arvoden till 4 Kompanichefer & 300 R:dr........................ ■''•••• 1,200:

D:o till 8 Korporaler å 45 » ............................. 360: 1,560: —

Aflöning till 100 första klass Matroser å 182: 60 ................................. 18,250:

D:o till 100 andra klass d:o a 146: — ....... 14,600:

D:o till 200 Jungman å 51: 10 ................................................... 10,220:

Aflöningstillökning åt 100 första klass Matroser å 91: 25 ........................ 9,125:

D:o d:o åt 100 andra klass d:o ä 36: 50 ........................ 3,650:

D:0 d:0 åt 200 Jungman å 40: 15 ........................................ 8,030:

65,435: —

Anm. Inqvartering till Matroser och Jungman utgar af anslaget till Flottans underhall
med R:dr 3,677.

Matroskåren i Stockholm.

Arvoden till 2 Kompanichefer ä 300 R:dr ............... 600: -

D:o till 2 Underofficerare å 100 » 200:

D:o till 8 Korporaler å 45 » 360=____ 1,160: —

Aflöning till 50 första klass Matroser å 182: 50 .................................... 9,125:

D:o till 50 andra klass d:0 ä 146: —.................................... 7,300:

D:o till 100 Jungman å 51: 10 ................................................... 5,110:

Aflöningstillökning åt 50 första klass Matroser a 91: 25 — ...................... 4,562: 50

D:o d:o åt 50 andra klass d:0 ä 36: 50........................... 1,825:

D:o d:o åt 100 Jungman å 40: 15 ....................................... 4,015:

Gage jemte spanmål till 1 Vaktdräng .....................................................83: 83

33,181: 33

Nuvarande Kanohierkåren i Stockholm ................................................................

65,435

33,181

17,303

Skeppsgossekåren.

Arvoden till 2 Kompanichefer å 300 R:dr ................	........... 600: —
D:o till 2 Kompaniofficerare å 150 » ...............	........... 300: -
D:o till 2 Kompaniunderofficerare ä 50 R:dr............	........... 100: —
D:o till 1 Uppbördsman å 100 R:dr ......................	........... 100: —	1,100: -
Gage till 10 Skeppsgossekorporaler å 14: 60...................		146: —
D:o till 200 Skeppsgossar ä 7: 30 .............................		1,460: —

2.706: —

Till nuvarande Skeppsgossar samt till karlskrifne öfvertalige Jungmäns underhåll och beklädnad
(se anm. 1, Tabellen Nio 9) .............................................................

2,706

3290

,Tab. N:o 9.

Jemförelse emellan de af Komitén föreslagna lönestater för Militärpersonalen
och de i 1871 års stat upptagne lönebelopp för dåvarande personal, utvisande
de Titlar (enligt 1871 års af Kongl. Maj:t fastställda stat) hvarå tillökning
eller minskning skulle komma att ega rum.

Å Tit. 10. (Aflöning.)

Se Tab.
N:o 8.

Officerares vid Kongl. Flottan aflöning och inqvartering
Underofficerares vid d:o i Carlskrona d:o d:o

D:o vid d:o i Stockholm d:o d:o

Matroskårens i Carlskrona aflöning (400 man)''..............

D:o i Stockholm d:o (200 man) ..............

Skeppsgossekårens aflöning (se anm. N:o 1).........

Underofficerare vid d:o d:o (35 å per :

Arvoden till 25 Krigsreserv-officerare å 300 R:dr, hvilka,'' ehuru de
skulle komma att utgå successivt und
sitt hela belopp ...........................

Gamla Reservstaten (derå finnes qvarstående 2 Officerare)

Nya Reservstaten, Officerare .................................... | Se

D:o d:o Underofficerare..........

Indragningsstaten, Officerare ................

| Se anm. j
............. j N:o 2. |

Afgår tillökningeu...........................................................

Kommande sålunda, då alla officerare och underofficerare å gamla
och nya Reservstaterna och Indragningsstaterna afgått, en minskning
å Titeln att uppstå af ................................................

Å Tit. 5. (Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer).

Arvoden till vid Min-Departementet i Carlskrona använde chef och
officerare. (Beloppet har ansetts icke böra till siffran uppföras,
såsom beroende på hvad för enahanda befattningar kan blifva anvisadt
till Min-Departementets officerare i Stockholm, på grund af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1872 års Riksdag om anslag
härtill).

Bet. ang. organhat. af sjöf. militärpersonal m. m.

Af Komi-tén före-slagna lönebelopp	1871 års stat upp-tager.	Tillökning.	Minskning.
323,544	50	303,044	50	20,500 —
115,408		107,908		7,50C	—		—
37,300	—	37,300	—		—	—	—
65,435	—	65,435					—
33,181	33	17,303	83	15,877	50		—
2,706	—	3,290			—	584	____
140,000 24,500	—	—	—
			172,000	—	—	_
7,500	—	—	—
	—	3,247\|50
	:	188,522 28,541	07	- --	—	241,110	55
	—	20,799	98
749,574	83	775,391	88	215,877	50	241,694	55
						215,877
				\|
		:				25,817	05

1 Tit. 11. (Båtsmanshållet).

Arfvoden till 47 Distinktionskorporaler å 90 R:dr................

Alternativt 38 d:o k 90 » (3,420: ).

Af Komitén
före -

lönebelopp.

1871 års
stat upptager.

4,230

Tillökning.

Minskning.

Anm. N.-o 1.

N:o 2.

Den här förekommande minskning anses komma att uppstå derigenom att de karlskrifne skeppsgossar,
som icke kunnat i nummer på stat insättas och till hvilkas underhall och beklädnad o84 R:dr varit i
1871 års stat upptagne, vid en omdaning af kanonierkåren kunna i den nya matroskaren inga.

Från nya Reservstaten hafva under år 1871 afgått 7 officerare med en sammanräknad löne- och inqvar terings-ersättningssumma

af ........................................................................... R:dr _

samt 4 Underofficerare med d:o d-.o d:o ...................................................... ”

Summa R:dr 18,761: —

Då från denna summa afräknas den summa af

» 5,282: 98,

hvilken, före normalstaternas tillämpning från 1871 års början, utgått från särskildt

afsatt besparingsfond genom indragne officerslöner, återstår en summa af ................. R:dr 13,478: 07,

redan nu tillgänglig å militärpersonalens aflönings-anslag; och om derföre afgången blefve ungefärligen
lika stor på Reservstaterna under hvardera af åren 1872 och 1873 som under året 1871, skulle vid
1874 års början komiterades förslag kunna utföras med nu anslagna medel, sålunda att de nya lönestaterna
tillämpades från denna tidpunkt, och att sedermera för hvarje derefter inträffande afgång å Reservoch
Indragningsstaterna, det ledigblifna beloppet gjordes disponibelt för den permanenta Reservstaten.

Afskrift.

V 1 "

Bilaga 1.

Kongl. Maj:t har till behandling och besvarande af den på grund af nådigt bref den 18

sistlidne Augusti tillsatta komité uuder edert ordförandeskap, i nåder velat förelägga nedan nämnda

spörjsmål:

l:o. Huru bör, enligt komiterades tanke, sjövapnets mililärpersonal organiseras, för att, med
hänsyn till landets tillgångar och öfriga våra förhållanden, bäst motsvara sitt ändamål;
hvarvid bör tagas under ompröfning huruvida nämnda mål icke bäst må kunna vinnas
genom en förening af sjövapnets båda kårer: Kongl. Flottan och Skärgårdsartilleriet?

2:o. Huru stor bemanning, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses erfordras och
kunna påräknas:

a) till sjövapnets fartyg,

b) till minväsendet,

c) till militärtjenst å stationerna; och

i hvilken mon bör denna bemanning utgöras af:

a) matroser och jungman,

b) kanonierer,

c) båtsmän,

d) sjöbeväring och förhyrda?

3-o. Huru stor befälspersonal, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses erfordras
och kunna påräknas:

a) huru många officerare,

b) huru många underofficerare,
och i sammanhang härmed,

c) huru många maskinister? !

4:o. Huru skola personalens undervisning och öfningar ordnas, såsom:

a) rekrytbildningen,

b) korporalsskolor,

c) underofficersskolor,

d) årliga öfningar och sjötåg?

5:o Kunna båtsmän lämpligen helt och hållet undvaras vid de i fredstid förekommande varfsarbetena?
Om ej: i hvad mon kan behofvet af deras användande inskränkas, och hvilket
är det antal, som, under olika tider af året, anses oundgängligen böra vara att påräkna,
under antagande att varfven erhålla ungefär samma arbetsförmåga som de nu ega?

6:o. Huru stort antal båtsmän anses således fortfarande erforderligt för sjövapnet och hvardera
af dess stationer, huru bör båtsmansuppfordringen lämpligast ordnas, och huru bör kompanibefälet
vara organiseradt på rotarna?

Till Herr Konter-Amiralen m. m. C. A. Sundin,

Enär någon fast och för en längre framtid afscdd plan fär sjökrigsulaterielert under nu
timande hastiga vexlingar, svårligen för närvarande lärer kunna uppgöras, må det sta komitén
fritt att i afseende på vår blifvande materiel göra de förutsättningar, som ma anses sannolika
och derjemte oundgängliga såsom utgångspunkt för de ofvan framställda frågornas utredande

Fullständiga kostnadsberäkningar böra i den mon sådana kunna åstadkommas, bifogas

komiténs afgifvande betänkanden och förslag. . ... .. .

Komitén eger att, till äskade upplysningars vinnande, genom sin ordförande hanvanda sig
omedelbart till alla sjöförsvarsdepartementet underlydande embetsverk, men skulle upplysningar
behöfvas från utanför nämnda departement stående myndigheter, bora framstallningarna härom
o-enom ordföranden insändas till chefen för sjöförsvarsdepartementet.

Stockholms Slott den 26 Oktober 1871.

På nådigste befallning,

BR, ABR. LEIJONHUFVUD.

O. Stackelberg.

Bilaga 2.

Till komitén för organisation af sjövapnets militärpersonal!

Till besvarande-af de spörjsmål, som blifvit komitén för organisation af sjövapnets militärpersonal
förelagda, har samma komité, för att erhålla ett på sakkännedom grundadt omdöme
om hvad som i afseende å personalen vid sjömineväsendet kan vara att iakttaga, ansett sig
böra infordra minkomiténs yttrande öfver trenne frågor, framställda uti en till minkomitén aflåten
skrifvelse af den 4 dennes.

Innan minkomitén, med anledning häraf, öfvergår till dessa frågors besvarande, får komitén
i korthet redogöra för de grunder, hvilka vid beräkningarne blifvit följda, äfvensom de förutsättningar,
hvilka komitén ansett sig berättigad att uppställa vid behandlingen af förevarande
ärende.

Sjöminevapnet, som otvifvelaktigt är ett af de kraftigaste och för våra förhållanden särdeles
lämpligt försvarsmedel, antages icke böra uppträda isoleradt, utan tillsammans med det
öfriga sjö- eller kustförsvaret.

Då enstaka krigsfartyg ej kunna, med synnerliga utsigter till framgång, uppträda, så böra
flera fartyg af olika slag förenas under ett befäl och utgöra den så att säga taktiska enheten
för det rörliga försvaret. Denna enhet, som komitén vill benämna afdelning, komme att utgöras
af större oeh mindre stridsfartyg (monitorer och pansarbåtar) rekognoseringsfartyg, minfartyg,
minbåtar och minmaterielfartyg. Flera afdelningar bilda en eskader; men en afdelning
utgör i och för sig en eskader i smått och kan der den påkallas uppträda sjelfständigt.

Alltefter den uppgift, som blir sjö- eller kustförsvaret anvisad, kan minvapnet i sitt uppträdande
vara af en rent defensiv- eller blandad defensiv- och offensiv natur.

Såväl med afseende härpå som å den olika materielen blir minförsvaret af 2 slag, det rörliga
och det fasta.

Det rörliga minförsvaret afses att operera gemensamt med andra sjöförsvaret tillhörande
fartyg, hvaremot det fasta minförsvarets uppgift blir att försvara vissa vigtiga punkter (inlopp
och farleder) på kusten.

Med hänsyn till denna det fasta minförsvarets uppgift, och för att bibehålla en viss likstämmighet,
anser komitén att för detta försvar jemväl bör bibehållas begreppet afdelning.

Beträffande minförsvarets personal, så erfordras, med den utveckling som minväsendet kan
emotse, och med den utsträckning som ifrågavarande försvar utan tvifvel kommer att erhålla,
ett icke ringa antal befäl, underbefäl och manskap; och som sjöförsvarets militärpersonal härtill
kommer att tagas i anspråk, anser komitén, att åt alla sjövapnets officerare och underofficerare
bör efter hand bibringas den undervisning och öfning, som är nödig för att de må blifva fullt
hemmastadda med användandet af sådana minor som kunna komma att tilldelas det rörliga

minförsvaret. Bland detta befäl och underbefäl bör uttagas ett visst antal, för att efter en
fullständigare kurs under minst 3:ne år tjenstgöra vid det fasta minförsvaret.

Detta senare antal kominer då att bilda en sjöminekår, hvars stab skulle utgöras af den
nuvarande s. k. minafdelningen, så organiserad som här nedan namnes.

Efter att i korthet här hafva antydt grunderna för sjömineväsendets ordnande, får minkomitén
å de uppställda frågorna afgifva följande svar.

Den första frågan har följande lydelse: "Anser minkomitén fartyg af sedda uteslutande för
användandet af minor höra finnas? Om så, hvithet antal dylika anses sannolikt kunna och böra
under den närmaste framtiden anskaffas och i hvad mon genom nybyggnad eller genom förhyrning
eller upphandling? samt, hvilken b esattning slista bör hvarje slags fartyg erhålla? Besättning
slistan bör upptaga i hvilken mon den skall utgöras af: officerare, underofficerare,, maskinister,
matroser och jungman, kanonierer, båtsmän samt sjöbeväring och förhyrde och innehåller
3 momenter.

Minkomitén, som på frågans första moment svarar ett obetingadt ja, anser nödvändigt att
det rörliga minförsvaret utgöres af 3 certer fartyg, nemligen:
minfartyg, minbåtar samt minmaterielfartyg.

Hvad beträffar det antal fartyg, som bör anskaffas, anser komitén, under förutsättning att
uttrycket "närmaste framtiden'' innefattar en tidrymd af 5 å 6 ar, att:

af den större sorten eller minfartygen böra anskaffas 10 stycken; och hoppas komitén att
detta antal äfven kan under den närmaste framtiden åstadkommas; . ...

af den mindre sorten eller minbåtarna böra 25 stycken anskaffas; och anser komitén jemväl
att dessa kunna erhållas; . , „

af minmaterielfartygen eller kranångpramarna, hvilka medföra en del minmateriel, såsom
botten- och flytminor med tillbehör, m. m., erfordras 3 stycken.

Samtliga dessa fartyg och båtar böra anskaffas genom nybyggnad, om möjligt vid privata

verkstäder inom riket. 0 ...

Vid bestämmandet af antalet minfartyg och isynnerhet båtarna har komitén paraknat att
i behofvets stund dessutom kunna förhyras eller upphandlas och för ändamålet ap teras vanliga
privata ångfartyg och ångslupar; men anser sig komitén ej kunna ens approximativt uppgifva
hvarken antalet sådana fartyg och båtar, som på dylikt sätt kunna anskaffas eller de besättningar
för desamma, hvilka genom förhyrning kunna erhållas..

Som några ritningar till förenämnde fartyg och båtar icke finnas uppgjorda eller detaijbestämmelserna
för desamma ej ens nu kunna uppgifvas, har komitén endast approximativt
beräknat de erforderliga besättningarna.

Besättningslistorna äro förslagsvis upptagna som följer:

För ett minfartyg.

chef, officer................................................................................. ^

underofficerare ................................................................................ ~

maskinist.......................................................................................

biträdande maskinist........................................................................ ^

kanonierer.......................................................................................

båtsmän..........................................................................................

handtverkare......................................................................... i

Summa 20.

För en minbåt:

chef, officer .................................................................................. X

underofficer.................................................................................... \

maskinist......................................................................................... j

d:o lärling.............................................................................. \

kanonierer....................................................................................... 2

båtsmän......................................................................................... 4

Summa 10,

hvaremot och enär a 17 af minbatarne underofficerare kunna vara chefer, besättningslistan blir
för en sådan

minbåt:

chef, underofficer

öfverkorporal......

maskinist............

d:o lärling.

kanonierer...........

båtsmän..............

Summa 10.

För ett minmat er ielfar tyg:

minofficer.........................................

chef och uppbördsman, underofficer
biträdande d:o d:o

maskinist........................................

d:o lärling..............................

kanonierer.......................................

båtsmän.........................................

handtverkare....................................

Den personal, som skulle erfordras för det
sätt tab. A utvisar, utgöras af:

officerare .............

underofficerare.....

maskinister..........

maskinistlärlingar

öfverkorporaler.....

kanonierer...........

båtsmän..............

handtverkare........

........................................... 1

.......................................... 1

........................................... 1

........................................... 4

........................................... 10

........................................... 1

Summa 20.

rörliga minförsvaret komme sålunda att, på

......................................... 21

......................................... 51

........................................ 38

......................................... 38

......................................... 17

......................................... 102

....................................... 230

........................................ 13

tillsammans 510.

Uti den uppgifna kategorien "sjöbeväring och förhyrda'' inga de har upptagna maskinister,

maskinistlärlingar och handtverkare. • . .

Sedan komitén har besvarat den första af de framställda fragorna, vill komiten i sammanhang
devmed påpeka, att den icke anser behofvet fyldt genom anskaffning af här ofvan uppgifva
antal minfartyg och båtar, utan att ytterligare anskaffning genom nybyggnad blir nödvändig,
hvilket kan ega rum i mon som mmförsvaret vinner en större utveckling ooh medelstillgång*
för det afsedda ändamalet kan beredas.

Den andra frågan är: ....

”Förutom den till minfartyg afsedda, hvilken personal anser komiten för minvasendet behöflig
och i hvilken mon bör denna bestå af de olika kategorier som i första frågan finnas namnda
Utom den för rörliga minförsvaret här ofvan uppgifna personal, erfordras for det lasta

minförsvaret en

Sjöminekår

bestående dels af en stab samt dels af till en början 6 minafdelningar.

Staben skulle utgöras af:

1 chef,

1 regementsofficer,

4 officerare, och
vid densamma tjenstgöra:

4 underofficerare,

1 maskinist,

1 maskinistlärling,

16 kanonierer,

8 båtsmän samt

5 handtverkare. ...

Vid hvar och en af de 6 afdelningarna af det fasta minförsvaret ), atses:

2 officerare,

2 underofficerare,

8 kanonierer,

8 båtsmän,

1 handtverkare, samt

dessutom vid 3 afdelningar 1 maskinist och 1 maskinistlärling vid hvardera.
Sjöminekåren skulle sålunda jemlikt tab. B upptaga följande personal:

1 chef,

1 regementsofficer,

16 officerare,

16 underofficerare,

4 maskinister,

4 maskinistlärlingar,

64 kanonierer,

56 båtsmän, och
11 handtverkare,

eller tillsammans 173.

*) Anm. Vid dessa afdelningar böra finnas 3 kran&ngpråmar och 3 kranpråmar.

"Rem och bör den. för minväsendet erforderliga personal vara af olika numerär under
krigstid och under fredstid är den tredje af de uppställda frågorna.

Utaf tab. C inhemtas den personal, som, enligt nu framlagda beräkningar skulle under
fredstid erfordras för hela sjömineväsendet; och som den till tjenstgöring uppfordrade båtsmansstyrkan
härtill lemnar tillgång, och kanonierkåren är fast, samt slutligen de behöflig maskinisterna
och maskinistlärlingarna kunna när som helst, medelst förhyrning, antagas är någon
minskning inom dessa kategorier under fredstid icke behöflig. Uti det beräknade antalet befäl
och underbefäl anser komitén någon minskning icke heller böra under fredstid ifrågakomma på
giund af den mångsidiga utbildning, som man fordrar för sjövapnets officerare och underofficerare.

Under krigstid anser komitén att för den uppgifna personalen bör finnas en reserv; och
har komitén under förutsättning att en permanent reservstat vid sjöförsvaret kommer att bildas
hvarifrån officerare och underofficerare kunna erhållas, samt då sjövapnets trupper böra medgifva
tillgång till ersättningsmanskap, dervid matroser och jungmän torde kunna ersätta bristen
på kanonierer, beräknat denna reserv efter 20 procent af det inom hvarje grad upptagna antal,
på sätt förut åberopade tab. C innehåller.

Stockholm den 25 November 1871.

På minkomiténs vägnar:

JAC. LAGERCRANTZ,

Ordförande.

B. H. Hedenblad.

Bet. ang. organisat. af sjöf. militärpersonal m. m.

Tal. A till Bil, 2.

Personal för det rörliga niinlörsvaret.

1 Miufartyg.................................................

9 dito ....................................................

1 Minbåt med officer «åsom chef..........................

7 dito dito dito .........................

1 dito med underofficer såsom chef..................

16 dito dito dito ..................

1 Minmaterielfartyg...........................................

2 dito ...........................................

Officerare.	Under- officerare.	Maskinister.	Maskinist- lärlingar.	►ö O* s ? E.S CC I	» P O B. ce* >-i CP N	Båtsmän.	Handtverkare.	Summa. J J
1	2	1	i	—	4	10	1	20
9	18	9	9	—	36	90	9	180
1	1	1	1	—	2	4	—	10
7	7	7	7	—	14	28	—	70
—	1	1	1	1	2	4	—	10
—	16	16	16	16	32	64	—	160
1	2	1	1	—	4	10	1	20
2	4	2	2	—	8	20	2	40
21	51	38	38	17	102	230	13	510

Tdb. B till Bil. 2.

Staben..............................

Vid densamma tjenstgörande

1 Afdelning......................

2 Atdelningar...................

1 Afdelning.....................

2 Afdelningar..................

Sjöminekårens personal.

Chef. n--—	Regements- officer.	Officerare.	Under- officerare.	Maskinister.	I Maskinist- lärlingar.	Kanonierer.	I Båtsmän.	Handtverkare.	Summa.
1	i	4	—	—	—	—	—	—	6
—	—	—	4	1	i	16	8	5	35
—	—	2	2	1	i	8	8	1	23
—	—	4	4	2	2	16	16	2	46
—	—	2	2	—	—	8	8	1	21
—	—	4	4	—	—	16	16	2	42
1	i	16	16	4	4	64	56	11	\| 173

Summa

Tctb. C till Bil. 2.

Sjöinine vapnets personal under fredstid och krigstid.

	O Sr* fC	Regements- officer.	Officerare.	Under- officerare.	Maskinister.	Maskinist- lärlingar.	Öfver- korporaler.	Kanonierer.	Båtsmän.	Handtverkare.	cc 0 B B P
Under fredstid.
Det rörliga minförsvaret.............................	—	—	21	51	38	38	17	102	230	13	510
Sjöminekåren...........................................	l	i	16	16	4	4	—	64	56	11	173
Summa	1	i	37	67	42	42	17	166	286	24	683
							183
Tillökning under krigstid.
Reserv, 20 procent ...................................	—	—	7	13	—	—	—	36	57		113
Totalsumma	1	1	44	80	42	42	17	202	343	24	796
							219			1

Reservation.

Det af komiterades flertal (3 mot 2) fattade beslut att tillstyrka skärgårdsartilleriets och
Kongl. Flottans officerskårers sammanslående till en gemensam kår, har jag ieke kunnat biträda.

"Före den så nyligen som år 1866 verkstälda tudelningen af K. M:ts Flottas dåvarande
officerskår, ringaktades skärgård sförsvaret i allmänhet af denna officerskårs medlemmar, både
af dem som tillhörde Karlskrona station och af dem som tillhörde Stockholms. Man skylde
då på skärgårdsöfningarnas beskaffenhet, men äfven på skärgårdsfartygens, ehuru, ifall man vill
draga sig rätt till minnes, ringaktningen och missnöjet yppade sig redan den tid då skärgårdsfartygen,
kanonjollen och roddkanonslupen, voro fullt ut sa tidsenliga i sitt slag som de opansrade
segellinieskeppen i sitt.

Fn och annan bland de äldre officerarna hyllade väl ännu skärgårdsflottan, dels pa grund
af egen krigserfarenhet, dels med ledning af vår sjökrigshistoria, men flertalet och nästan uteslutande
allt det yngre befälet, hvars ungdomliga håg med naturlig längtan stod ut mot det
vida blå, ansåg skärgårdens försvar och krigförandet derinom vara någonting sa underordnadt,
att inga särskilda öfningar eller insigter derföre behöfdes. Sjökriget skulle, såsom förr, utkämpas
på öppna sjön; fienden skulle aldrig hinna sa långt som inom skärgarden, och hunne
han, emot förmodan, så vore nog'' den uteslutande för öppna hafvet danade sjömannen rätta
och enda mannen att jaga honom ut igen och sia honom. Sjömanskapet var allt, menade man.
Derpå berodde det.

Minoriteten var likväl tillräckligt stark att hålla vid lif denna fråga, som dessutom hade
framtiden för sig. Vid sjövapnets delning år 1866 placerades också samtliga skärgårdsartilleriets
officers-medlemmar på denna kår tillfölje af deras egen skriftliga begäran. Vida större intresse
och nit än på långa tider tillförne, egnades nu skärgårdsvapnet, hvilket förhållande ju äfven
var en naturlig följd af delningen, likasom att kifvet mellan de olika stationerna skulle upphöra.

Men delningen medförde^på samma gång en ännu större fördel, enligt mitt förmenande
den vigtigaste af dem alla: Asigterna jemkades efter hand derhän, att man, i stället för att,
såsom förut, ensidigt ha ställt det yttre sjöförsvaret ojemförligt främst och orättvist sökt höja
det på skärgårdsförsvarets bekostnad, mera allmänt kommit till insigt deraf, att vart sjöförsvar,
i anseende till vårt lands förhållanden, bör utgöra ett kustförsvar allenast, hvilket, när man
tar i betraktande att större delen af Sveriges kuster kantas af skärgård, ju vill säga detsamma
som: hufvudsaklig ast ett skär g år dsf ör sv ar.

Utgående från denna grundsats — till klarhet om hvilken man just kommit genom delningen
—• har man, förunderligt nog, velat klandra delningen sjelf, och yrkar på en sammanslagning
af den anledning att flottan och skärgårdsartilleriet vid infallande krig komme att
uppträda på samma fält, på kusterna, inom skärgårdarna och på insjöarna, och att de båda

kårerna fördenskuld behöfva samma sjömanskap, den ena som den andra, och samma kännedom
såval om våra inre vatten, som om det öppna, utanför hafsbandet.

,Det förefaller som om man, i ifvern att sammanslå, sammanblandat och förvexlat två
skiljda .och af hvarandra alldeles oberoende frågor. Ofningarna äro en sak; officerspersonalens

fördelning pa två kårer eller icke, är en helt annan. Så vidt jag kan se, lägger sielfva del ningen

intet hinder mot att omvexlande öfva K. Flottans befäl och trupp ömsom i Medelhafvet
ömsom i Mälarn eller Venern, likalitet som mot att bereda skärgårdsartilleriet praktisk
kännedom om t. ex. /le Yestindiska farvattnen. Äro likartade och gemensamma öfningar nö diga,

sa lemna hafyen, skärgårdarna och våra insjöar alldeles lika stort och alldeles likadant

ofmngsiält åt de tvåi kårerna som åt en kår, sammanslagen af de båda nu befintliga.

Ofta påkommande omorganisationer vålla osäkerhet och hämma den naturliga utvecklingen
Detta torde galla militära institutioner lika väl som icke militära. Omfattande ändringar och
framt o rall t bråda omkastningar af det bestående, böra fördenskuld icke företagas förrän de visa
sig vara fullt nödvändiga. 1866 års skilsmessa är ett fullbordadt faktum, och tillräckligt
talande skal för en återgång, synes mig icke lia blifvit anförda.

Sammanslagningen år 1824 gälde endast officerspersonalen; underofficerare och trupp ha
i verkligheten varit skiljda på två kårer under hela saminanslagningsperioden, likasom nu, och
icke sa fa svårigheter torde möta underbefälets sammanförande till en kår, åtminstone så länge
sjövapnet har två stationer.

Någon olägenhet af de två officerskårerna har jag svårt att inse. Svea och Göta artilleriregementen
ha sinsemellan alldeles samma slags tjenstgöring, och komma val, äfven de att
att vid krigstillfälle uppträda på samma fält; likaledes våra särskildta infanteriregementen eller
kavalleriregementen; men någon allvarsam yrkan på t. ex. samtliga infanteriets sammanslående
till en enda kar, har jag ännu icke sport hos oss.

For sjovapnets båda officerskårers sammanförande till en, finner jag icke större skäl än
för landtartillenets eller infanteriets officerskårers, och några öfvervägande fördelar af en sådan
utgärd, har jag, som sagdt, icke heller hört anföras. För min dei är jag öfvertygad om att
den täflan, som måste uppstå emellan två kårer, är till stort gagn för dem båda och för det
hela, och vida kraftigare än den täflan som kan ega rum mellan individerna inom en och
samma kar. Sjövapnets nuvarande båda kårer ha tvifvelsutan redan en hel del att lära af
hvarandra och ännu mera torde de komma att få, om de, utan att derföre sammanslås införas
delvis pa hvarandras nuvarande områden och sålunda vänligen räcka hvarandra handen till inbördes
hjelp, ömsesidigt fullkomnande hvarandra, utan att derföre någondera behöfde afstå ett
grand af sm sjelfständighet.

. Äfven i disciplinärt hänseende ha, enligt mitt förmenande, två kårer, under hvar sin ansvanga
chef, företräde framför en kår, fördelad till tjenstgöring på två stationer. Man måste
forutsatta att ombyte och flyttning från den ena stationen till den andra tid efter annan komme
att ske, och antagandet torde ha grund att det mera så att säga ambulatoriska tillståndet
skulle menligt inverka på disciplinen.

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan i korthet blifvit anfördt, vågar jag att för min
del framställa följande

Förslag:

Sjövapnet fortfar att vara deladt i två kårer, med oberoende befordran hvar kår inom sig,
men med gemensam permanent reservstat.

Nuvarande skärgårdsartilleriet benämnes: ’Stockholms eskader af Åk Flottan ,

nuvarande k. flottan benämnes: ”Karlskrona eskader af K. Flottan ;

den gemensamma reservstaten benämnes: "Kongl. Flottans permanenta reservstat”. ^

Båda kårerna jemte reservstaten benämnas med gemensamt namn: "Kongl. Flottan''.

De båda eskadrarnas personal förlägges tillsvidare respektive i Stockholm och Karlskrona,
enligt hvad eskaderns namn anger; men ingen, hvarken officer, underofficer eller gemenskap,
ej heller någonderas vederlike, må af sin fullmakt eller placering på den ena eller andra eskadern
eller stationen, vara fritagen från tjenstgöringsskyldighet äfven å annan ort an eskaderns
station, när vederbörande myndighet finner godt att så befalla.

I likhet med hvad inom arméens olika ^regementen eger rum, kunna transporter ske emellan
de båda eskadrarnas officerskårer, äfvensom ledighet inom den ena eskaderns regementsofficersgrad
må kunna fyllas genom befordran från den andra eskadern, när Kongl. Maj-.t hnner sådant
vara nyttigt. , _ , , , ,

Öfningarna borde så anordnas, att ehuru Stockholms eskader och Karlskrona eskader voie
två kårer, af hvilka den förra öfvervägande hade sig uppdraget att vinnlägga sig om inomskarskriget
och striden å insjöarna, den sednare hufvudsakligast om striden i det yttre hafsban e
af skärgårdarna och å öppnare vatten, skulle likväl båda kårerna öfvas inom hvarandras sålun a
antydda områden.

Ledningen af båda kårernas öfningar i hemlandsfarvattnen skulle ofverlemnas till en gemensam
eskaderchef, som af Kongl. Maj:t utsåges för tillfället eller för året.

Materielen skulle lämpligen fördelas emellan de två eskadrarna, sa att badas personal
kunde bibringas tillbörlig öfning såväl å öppna sjön som inomskärs. Jag föreställer mig likväl
att långresorna till Medelhafvet, Yestindien o. s. v., borde i allmänhet om an icke ovilkorligen
förbehållas Karlskrona eskader.

Stockholm den 26 Jan. 1872.

O. STACKELBEKG.

Reservation.

Med afseende å det af majoriteten inom komitén fattade beslut, att föreslå en förening
af siövapnets båda officerskårer, har jag varit af skiljaktig mening: _

dels emedan jag ännu fortfarande anser, att 1866 års reorganisation af sjövapnets officerskår
på 2:ne kårer, Kongl. Blottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet, förorsakat en mycket mer
utbildad yrkesskicklighet, än hvad dessförinnan egde rum;

dels emedan denna reorganisation, hvilken mig veterligt icke visat några brister, har varit
af för kort varaktighet, för att utbytas mot ett återgående till förhållandena inom siövannet
före år 1866, samt 1

slutligen derföre, ^att jag icke inser huru en sammanslagning af sjövapnets nuvarande 2:ne
officeiskarer till en kar, skulle kunna uppfylla alla med denna sammanslagning åsyftade och
förväntade förhoppningar, såvida man icke ville och kunde besluta sig för en enda flottstation
i Sverige för den flotta landet förmår åstadkomma. Detta sednare under förutsättning att
Kongl. Maj:t fortfarande, när så pröfvas nödigt, vare sig i fredstid till öfning, eller vid hotande
krigsutbrott till värn, till vissa hamnar eller positioner vid våra kuster, förlägger, såsom
kommendering från stationen, färre eller flere örlogsfartyg, på längre eller kortare tid.

Stockholm den 27 Januari 1872.

E. ODELSTJERNA.

Bilaga eller
Tab.

Afiöningsanslaget — disposition af — för en permanent reservstat......................

„ — fördelning af — emellan permanenta reservstatens officers- och

undero fficers-kårer...............................................................................

Afiöningsstater för militärpersonalen, förslag till .............................................

Aflöning åt en matros-kår i Stockholm.........................................................

Artilleribåtsmans-institutionen, upphörande af.................................................

Arvode för skjutskicklighet.........................................................................

» till distinktionskorporaler.................................................................

» till officerare vid mindepartementena...................................................

Befordran, lagar för, vid en sammanslagen officers-kår..............

» vid permanenta reservstaten..................................

» vid underofficers-kåren.........................................

Befäl öfver stationernas skolor, af hvem föres ........................

Båtsmanshållet, inspektörer vid............................................

» kompanibefäl vid.........................................

» minskning af ............................................

» rekrytering af vakanta rusthåll.......................

» rekryternas uppfordrande...............................

Båtsmän, antal behöfligt för sjövapnet och dess stationer...........

n » » vid varfsarbetena..............................

» » erforderligt till materielen 1872......................

>» » » till stationstjenstgöring...................

» » påräkneliga enligt komiténs förslag..................

» behof till sjövapnets fartyg...................................

» förminskadt behof af — vid varfsarbetena................

» kunna icke helt och hållet undvaras vid varfsarbetena.

1,3,4,5.

Chefen för skolorna, afgifver förslag till uppflyttning
» » » under honom lyda..................

Distinktionskorporaler, arvoden till........................

» vid båtsmanshållet...............

» (se korporaler)

Eldare, hvar öfvas.........................................

Eskadern, hvilket manskap derå bör kommenderas

Exercisskola vid hvardera stationen...................

Exercisskolan gemensam för allt manskap...........

» dess indelning............................

» materiel till dess disposition..........

» plan för dess fortgång..................

Punkt.	Sid.
10, 27.	10, 15.
10.	10.
5, 24.	7, 14.
40.	20.
51.	30.
51.	31.
61.	42.
46.	27.
7.	8.
15.	11.
25.	15.
51.	30.
62.	42.
58.	40.
43.	21.
43.	21.
51.	31.
56.	39.
55.	39.
44.	23, 44.
56.	39, 44.
44.	24, 46.
44.	23.
54.	38.
53.	38.
51.	31.
51.	31.
61.	42.
58.	40.
51.	32.
51.	31.
51.	29.
51.	29.
51.	30.
51.	31.
51.	31.

Bilaga eller

riab.

Fartygschef afgifver förslag till uppflyttning...................................................

Fredstid, personalbehof vid. dermed förstås.....................................................

Frågor, framställda till besvarande................................................................

Förberedande skolan, fordringar för inträde i..................................................

Förhyrda, huru många påräkneliga............................................................... 2.

Förhyrning af handelssjöfolk i fredstid..........................................................

Förslager hvarå kostnadsberäkning finnes uppgjord...........................................

» » » icke kunnat afgifvas.....................................

Förändring i gällande sjöaflöningsreglemente...................................................

» » tjenstgöringsreglemente..................................................

» i stadgar för Kongl. Flottans underofficers-skolor.............................

Grader, antal och benämning af vid en sammanslagen officers-kår........................

» » » »> ■ » » underofficers-kår.................

Hyra till extra maskinister.......................................................................

Informationsskolorna bestå utaf...................................................................

» plan för deras fortgång.................................................

Informationsskolor vid hvardera stationen......................................................

Inspektörer vid båtsmaushållet...................................................................

» » » deras åligganden..............................................

» » » tillsatta af stationsbefälhafvarne ...........................

Instruktion för inspektörer vid båtsmanshållet ................................................

» » komitén ............................................................................ Bil. 1.

Instruktörsklassen omfattar.........................................................................

Kanonierkåren omdanas till matroskår................................... .......................

Kompanibefäl vid båtsmanskompanierna........................................................

Kompanichefer vid båtsmanshållet, om åtfölja till stationen eller icke..................

» » » dertill föreslås ...........................................

» » » resekostnadsersättning åt..............................

Korporalskursen, ”distinktions”- omfattar.......................................................

» omfattar...........................................................................

Korporalsskola, fordringar för inträde i.........................................................

Kostnadsberäkning å komiténs förslager som inverka å 5:te hufvudtitelns stat ....... 8. 9.

Krigsreservmanskap, hvarifrån erhålla ...........................................................

Krigsreserv, maskinist-, hvarifrån erhållas......................................................

» officerare, arvode till................................................................

» » hvarifrån erhållas .......................................................

» underofficerare, hvarifrån erhållas.................................................

Krigstid, personalbehof vid ........................................................................

Lönefyllnad, i hvilken ordning utgå.............................................................

Löner, förändras icke genom öfverflyttning till permanent reservstat...........,........

» officerskårens, fördelade i lön och tjenstgöringspenningar..........................

» permanenta reservstatens officerskårs, fördelade i lön och tjenstgöringspenningar
» » » underofficerskårs » » »

» vid en sammanslagen officerskår.........................................................

» vid underofficerskåren.......................................................................

Manskapet bör företrädesvis öfvas uti............................................................

» i exercisskolan, dess användande vid stationen..................................

» indelas i klasser........................................................................

» klassernas fördelning i kategorier...................................................

» ordning vid sjökommendering......................... .............................

	73
Punkt.	Sid.
51.	31.
44.	23.
	2.
51.	35.
44.	23.
49.	28.
	42.
	42.
51.	36.
51.	36.
51.	35.
3.	6.
22.	13.
36.	18.
51.	30.
51.	34.
51.	29.
62.	42.
62.	42.
62.	42.
62.	42.
	59.
51.	34.
38.	19.
58.	40.
59.	41.
59.	41.
60.	42.
51.	35.
51.	35.
51.	35.
	42.
48.	27.
37.	19.
19.	12.
18.	12.
32.	16.
44.	23.
	42.
13, 29.	11, 15.
6.	7.
14.	12.
30.	15.
5.	7.
24.	14.
51.	31
51.	31
51.	30
51.	30
51.	30

Bet. ang. orgauisat. af sjöf. mililärpersonal m. m,

Manskapet, uppflyttning i 2:a manskapsklassen...

» utmärkelsetecken och arvode för skjutskicklighet.

Manskapsklassen, 2:a, omfattar.......................

» 3:e, »

» 3:e, öfningarna gemensamma i.

Maskinister, antalet påräkneliga enligt komiténs förslag...

» behof för fredstid ..................

» » » krigstid .......................................................

» extra, antagande af......................................................

» » hyra till...........................................................

» » tillförsäkras befordringsrätt ...................................

» Indika dertill höra utväljas............................................

Maskinist lcrigsreserv, hvarifrån erhållas...........................................

» -kåren, dess ökande........................................................

Materiel, olika modifikationer å................................... ..............

Matroser och jungman, antalet erforderliga till materielen 1872 ..........

» » » » » » stationstjenstgöring m. m.

» » » påräkneliga enligt komiténs förslag ..................

» » » behof för fredstid........................................

» » » » » krigstid ... ....................................

» » » huru många påräkneliga.................................

Matros-kåren i Karlskrona, ökning af..............................................

» » Stockholm, aflöning åt.............................................

» » » hvarifrån rekryteras..................................

» » » dess styrka............................................

Medel, först tillgängliga användas til! kanonierkårens omdaning.............

Min-afdelning, benämnas Min-departementer......................................

Min-departement, lyda under Varfscheferna.......................................

Min-detalj vid Karlskrona station ............................ ......................

Min-komitén, utlåtande af ...........................................................

» yttrande rörande dess utlåtande och förslagen...................

Officerare, antal af inom hvarje grad vid en sammanslagen kår.....................

» » erforderliga till materielen år 1872...................................

» » » » öfverstyrelsen, stationstjenstgöringen m. m.....

» » påräkneliga enligt komiténs förslag...................................

>> arvode till, vid min-departementen............................................

/ » behof för fredstid.................................................................

» » » krigstid. ...............................................................

>> placerade till tjenstgöring å Karlskrona station...........................

» huru många påräkneliga ........................................................

» krigsreserv..........................................................................

» » arvode till ............................................................

» » tjenstgöra ett år vid Kongl. Flottan ..........................

» öfverflyttning till permanent reservstat.....................................

» yngre, otjenstbara, öfverflyttas till indragningsstat........................

Officers-kår, antal och benämning af grader vid en sammanslagen kår........ ...

» befordran vid en sammanslagen kår........................................

» en sammanslagen, tillhöra Stockholms station...........................

a löner vid en sammanslagen kår............................................

» permanenta reservstaten tillhöra Stockholms station ..................

Officerspersonalen, sammanslagning af Kongl. Flottan och Skärgårdsartilleriet...

Permanent reservstat (se reservstat).
Personalbehof för fredstid, dermed förstås

Bilaga eller

Tab. Pankt. Sid.

51. 30.

51. 31.

51. 33.

51. 32.

2. 50. 28.

50. 28.

33. 17.

36. 18.

35. 18.

34. 17.

37. 19.

33. 17.

3, 4, 5. 44. 23.

1. 45.

2. 46.

1,3,4,5. 44. 23.

2. 44. 23.

43. 22.

40. 20.

39. 19.

38. 19.

42.

45. 27.

Bil. 2. 61.

44. 24.

4. 6.

1. 44.

2. 46.

46. 27.

1,3,4,5. 50. 28.

5. 8.

2. 50. 28.

18. 12.

19. 12.

9. 9.

12. 11.

3. 6.

7. 8.

8. 8.

5. 7.

16. 11.

44. 23.

Personalbehof för fredstid, dess storlek.........................................

» » krigstid, dermed förstås.....................................

» » krigstid, dess storlek ........................................

» » min väsendet enligt min-komiténs förslag................

» '' » nu befintliga materiel........................................

8 » rörliga minförsvaret enligt min-komiténs förslag .....

» » stationernas min-departement..............................

8 8 öfverstyrelsen, minafdelningen, stationstjensten m. m.

8 vid en sjöminekår enligt min-komiténs förslag.............

Personal för krigstid, påräknelig..............................................

Rekrytbildningen, dess ordnande....................................................

Rekryttartyget, bvilket manskap derå kommenderas.................................

Rekrytklassen, omfattar........................................

Rekrytkursen, huru länge vara.................................................

Rekryt, lyda under chefen för skolorna........................................

» när uppfordras.......................................................

» som är olämplig till sjötjenst....................................

» särskildta kasernrum för rekryterna.........................

Resekostnadsersättning åt kompanichefer inom kompaniets stånd................

Reservation af Kommendörkapten Odelstjerna ............................

» af Öfverstelöjtnant Stackelberg....................................

Reservstat permanent, behöflig äfven om sammanslagning icke sker............

» » bildande af...........................................

» från hvilka officersgrader öfverflyttning sker.............

» » » underofficersgrader » »

8 » från underofficers-kåren..............................

öfverflyttning till, medför icke förlust af löneförmåner

Sammanslagning af Kong]. Flottans och Skärgårdsartilleriets officerspersonaler..

” n sjöförsvarets nuvarande båda vapen...............................

Semester för officerare vid en sammanslagen kår och permanent reservstat.''....

» » underofficerare......................................

Sjukvaktare, hvarest öfvas..........................................

Sjukvårdare (se ”sjukvaktare”).

Sjöaflöning m. m. åt extra maskinister ........................................

Sjöbeväring, antalet, påräkneliga enligt komiténs förslag.............................

8 behof vid krigstid......................................

» minskning af området......................................................

Sjökrigsskolan, organisation af...............................................

Skeppsgossekåren, förläggning af någon del till Stockholm...........................

» ökning af......................................

Stater, underofficers, antal och benämning............................

Stationsbefdlhafvare, bestämma om båtsmäns uppfordring.............................

disponera anslaget till underofficers permanenta reservstat.
i Karlskrona reqvirerar officerare till tjenstgöring å station

8 tillsätta inspektörer vid båtsmanshållet..........................

Station, hvardera, egen underofficerspersonal.........................................

Underofficerare, antal af inom hvarje grad och stat vid hvardera stationen____

8 8 erforderliga till materielen 1872......................

* 8 8 stationstjenstgöring, minafdelning m. m.

» påräkneliga enligt komiténs förslag...........................

» behof för fredstid.........................................................

8 » » krigstid .......................................................

		75
Bilaga eller
Tab.	Punkt.	Sid.
1,3,4, 5.	44.	23.
1,3,4, 5.	44.	23.
	44.	23.
Bil. 2. C.		67.
1.		44.
Bil. 2. A.		66.
1.		44.
1.		44.
Bil. 2. B.		66.
2.	44.	23.
	51.	31.
	51.	31.
	51.	32.
	51.	31.
	51.	31.
	51.	31.
	51.	31.
	51.	31.
	60.	42.
		70.
		68.
	11.	10.
	9.	9.
	12.	11.
	28.	15.
	26.	15.
	13, 29.	11, 15.
	2.	5.
	1.	4.
	17.	12.
	31.	16.
	51.	32.
	36.	18.
2.	44.	23.
	44.	23.
	47.	28.
	20.	12.
	42.	20.
	41.	20.
	22.	13.
	57.	40.
	27.	15.
	8. 16.	8. 11.
	62.	42.
	21.	13.
	23.	14.
1.		44.
1.		44.
2.	50.	28.
1,3, 4, 5.	50.	28.
1,3, 4, 5.	50.	28.

Bilaga eller

Tab.

Underofficerare, repetera kursen m. m. i exercisskolan.......................................

» öfverflyttning till permanent reservstat.............^.......................

Underofficers-kåren, alla underofficerare å aktiv stat tillhöra en kar.....................

» antal och benämning af grader och stater vid......................

» befordran vid................................................................

» löner vid......................................................................

» organisation af..............................................................

Underofficersskolan, fordringar för inträde i ...................................................

Undervisningen, dess ändamål.....................................................................

Uppflyttning i 2:a manskapsklassen ...................................................

» i 3:e H

Uppfordring, derom bestämma stationsbefälliafvarne..........................................

Uppmuntringspenningar, deras belopp ............................................................

» fråndömmande af......................................................

» bvilka erhålla..........................................................

» tilldelas icke............................................................

Uppvisning, sker inför stationsbefälhafvaren...................................................

Utmärkelsetecken för skjutskickligbet........ ...................................................

Vakansafgifter för vakanta rusthåll, deras användande.......................................

„ ,, » » tillfalla 5:te hufvudtiteln.............................

Vinter-expeditioner, hvilket manskap dera kommenderas.....................................

Öfningar i exercisskolan, deras omfattning ................;....................................

» till sjös, alternativa förslag till årliga utrustningar...............................

» » » deras ordnande ................................................................

» » » bemlandsfarvattnen, hufvudsak.............................................

» » » ledas af en eskaderchef......................................................

,, » » mediumberäkning öfver den personal som årligen kan öfvas med

nuvarande anslag ..........................................................

Öfverflyttning till permanent reservstat.........................................................

Punkt.	Sid.
51.	36.
26.	15.
21.	13.
22.	13.
25.	15.
24.	14.
21.	13.
51.	35.
51.	29.
51.	32.
51.	32.
57.	40.
51.	36.
51.	36.
51.	36.
51.	36.
51.	31.
51.	31.
43.	22.
43.	21.
51.	30.
51.	31.
52.	37.
52.	36.
52.	36.
52.	37.
52.	37.
12,13,29.	11,

''i