UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
Statens offentliga utredningar 1871:5
UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
AFGIEVET DEN 21 JANUARI 1870
KONGL. THEATERKOMITÉN.
STOCKHOLM.
ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI,
1870.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådigt Bref af den 7 Maj nästlidne år har Eders Kongl. Maj:t behagat
uppdraga åt undertecknade att såsom särskilda komiterade sammanträda för att, efter
utredning af de Kongl. Theatrarnes ekonomiska och finansiella förhållanden, uppgöra
förslag till desammas ordnande på sådant sätt, att, med behörigt iakttagande af ifrågavarande
institutions väsendtliga bestämmelse: att värda den fosterländska dramatiska
konsten samt väcka och underhålla smaken för ädlare konstnjutningar, Theaterns
1
2
utgifter, deri inberäknade ränta och amortering å dess skuld, hädanefter må betäckas
af dess inkomster utan annat understöd från Statens och Eders Kongl. Maj:ts sida än det
för ändamålet under Riksstatens sjunde liufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag och
något visst årligt bidrag, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt att af Sin hofhållningssumma
dertill i nåder anvisa; i sammanhang hvarmed Komiterade jemväl borde yttra
sig om förhållandet mellan den Stora och den s. k. Dramatiska Theatern, särskildt
med afseende å hvarderas tillhörigheter af dekorationer, maskineri, kostymer och öfrig
materiel, samt om de vilkor, hvarunder begagnandet af sistnämnda Theater må åt
den Stora Theatern upplåtas.
Vid meddelandet af detta Nådiga uppdrag har Eders Kongl. Maj:t låtit till
Komiterade öfverlemna:
a) eu af Förste Direktören vid Eders Kongl. Maj:ts Hofkapell och Theatrar den
25 Februari nästlidne år afgitven lind. promemoria, hvaruti Förste Direktören anmält:
att, sedan Eders Kongl. Maj:t tillåtit inköpet år 1863 af den s. k. Mindre Theatern,
och förordnat att utaf Eders Kongl. Maj:ts årliga anslag till Theatern ett belopp af
20,000 R:dr årligen finge användas för amortering af köpesumman, denna amortering
under de sedan dess förflutna 5 i år fortgått på i nåder faststäldt sätt;
att, om också den från Theaterkassan utgående amorteringen är att anse såsom
en utbetald årlig hyra för begagnandet af den inköpta fastigheten med hvad
dertill hörer, det dock icke finnes någon uttrycklig bestämmelse, som tillförsäkrar
Kongl. Theatern nyttjanderätten till den numera s. k. Dramatiska Tkeatern;
att förhållandet rörande onera, underhåll af egendomen, in. in., ej är regleradt,
varande utgifterna härför bestridda ömsom af Hans Maj:t Konungens Hofförvaltning och
af Kongl. Theaterns kassa, hvaremot de af Dramatiska Theaterns fastighet influtna
hyresmedel uppburits af sistnämnda kassa och användts till att bestrida ränta och
amortering å köpesumman utöfver förutnämnde 20,000 R:dr årligen;
och hade Förste Direktören, som funnit oundgängligen nödvändigt att denna
angelägenhet blefve på ett bestämdt sätt för framtiden ordnad, så att äfven skenet
måtte undvikas af den oformligheten, att Eders Kongl. Maj:ts till Theatern af ålder utgående
anslag skulle användas till amortering af köpeskillingen å en för Hans Maj:t
Konungens egen höga räkning inköpt egendom, dels i underdånighet föreslagit:
att Hans Maj:t Konungen skulle, såsom egare af den s. k. Dramatiska Theatern,
upplåta densamma till begagnande af Kongl. Theatern för en tid af Tio år, räknade från d.
1 Juli 1868, då nämnda egendom af Hans Maj:t genom köp öfvertogs, mot en årlig hyra af
20,000 R:dr, och på de vilkor i öfrig!, att amortering och räntor å den återstående köpeskillingen
och å de i egendomen intecknade skulder, äfvensom onera, alla yttre reparationer,
fastighetens underhåll och brandförsäkring, skulle betalas af Hans Maj:ts Hofhållningskassa,
men underhållet af lösören, maskineriet, in. in. bekostas af Theaterkassan;
dels ock, för den händelse att detta förslag vunne nådigt bifall, låtit upprätta
förteckning öfver sådana från den 1 Juli 1863 till 1868 års slut af Theaterkassan
3
bestridda utgifter för Dramatiska Theatern, som vore af den natur, att desamma,
enligt ifrågavarande förslag, bort utgå af Hofhållningskassan, uppgående dessa utgifter
till ett sammanräknädt belopp af R:mt R:dr 149,314: 57, som efter afräkning af 5 ^ års
byra, hvilken enligt den föreslagna hyressiunman af 20,000 R:dr årligen utgjorde tillsammans
110,000 Rall’, lemnade en Theaterkassans fordran hos Hans Maj:t Konungens
Hofförvaltning af R:mt 39,314: 57;
6) en af Förste Direktören jemväl den 25 Februari sistlidne år afgifven und.
Promemoria, hvaruti han, med förmälan att Kongl. Theaterns skuldsumma vid 1869
års början utgjorde 202,000 R:dr, framställer nödvändigheten af denna skulds liqviderande,
under förutsättning hvaraf uttalas den förhoppning, att hädanefter ett sådant
förhållande mellan inkomster och utgifter torde kunna inträda, att någon ytterligare
ökad skuldsättning af större betydenhet skulle undvikas; hemställande Förste
Direktören:
att en Theaterkassans skuld till Hans Maj:t Konungens Hofförvaltning af 47,000
R:dr måtte få afskrifvas;
att mot säkerhet af inteckning i Dramatiska Theaterns fastighet en summa af
40,000 R:dr måtte få upplånas till konsoliderande af Theaterns sväfvande skuld; och
att det belopp af nära 40,000 R:dr — rätteligen 39,314, R:dr 57 öre hvarmed
de af Theaterkassan för Dramatiska Theaterns fastighet från den 1 Juli 1863
till 1869 års början bestridda utgifter öfverstege det föreslagna hyresbeloppet för
samma tid, måtte blifva Theaterkassan från Kongl. Hofförvaltningen ersatt;
kommande, i händelse af nådigt bifall till detta förslag, den summa, hvartill
Theaterns skuld vid 1869 års början uppginge, att minskas med omkring 127,000
R:dr, eller mera än hälften;
hvaremot, för det fall att förslaget icke i nåder bifölles, utan andra, mera
omfattande åtgärder för Theaterskuldens ordnande ansåges erforderliga, Förste Direktören
hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte uppdraga ärendets handläggning åt en
särskild komité;
c) ett i anledning af Förste Direktörens förberörda Promemorier infordradt
och den 11 Mars 1869 afgifvet utlåtande af Chefen för Hans Maj:t Konungens Hofförvaltning,
hvaruti denne, med afstyrkande af Förste Direktörens förslag till Theaterskuldens
ordnande, i underdånighet hemställer, att för detta ärendes behandling måtte
tillsättas en särskild Komité, hvilken det borde tillkomma att undersöka, dels huru
Kongl. Theatrarnes ekonomiska angelägenheter må kunna ordnas på sådant sätt, att
det af Theater-Direktionen sjelf erkända missförhållandet mellan inkomster och utgifter
kunde för framtiden undvikas, dels ock huru den sammanblandning af Hans Maj:t
Konungens enskilda och Theaterkassans affärer, som hittills egt rum, måtte kunna
npphöra, och Hofhållningskassan befrias från utgifter som måste anses främmande för
densamma; börande, enligt förbemälde Chefs i underdånighet framställda åsigt, Komiterades
arbeten utgå från den förutsättning, att något kontant bidrag till Kongl. The
-
4
atrarne utöfver det årliga ordinarie anslaget 60,000 R:dr och de i Hans Maj:t Konungens
budget upptagna interimspensioner till åtskilliga afskedade theater-sujetter icke
vore för kommande spelår att från Hofförvaltningen påräkna, samt att någon garanti
å Hans Maj:t Konungens sida för uppfyllandet af Theater-Direktionens förbindelser till
i tjenst varande artister, eller öfverhufvud för fortgången af Theatrarnes verksamhet,
icke vidare skulle ifrågakomma; hvarjemte Chefen för Hofförvaltningen uttalat den
öfvertygelse, att någon tillfredsställande lösning af förevarande fråga icke vore att förvänta,
med mindre sjelfva institutionen förändrades, vare sig så, att Kong! Theatern
fullständigt blefve, hvad den tillförene skulle hafva varit, en Staten tillhörig konstanstalt,
ställd under offentlig kontroll och lydande under vederbörande Stats-Departement,
eller ock så, att den på vissa vilkor öfverlätes till ett enskildt bolag;
d) utdrag af protokollet öfver Hof-ärenden, hållet inför H. M. Konungen den
17 Mars 1869, hvarutaf framgår, att vid underdånig föredragning af Theater-Direktörens
båda förenämnda Promemorier, Hans Excellens Herr Riks-Marskalken biträdt Chefens
för Hofförvaltningen framställning om tillsättande af en Komité, samt i underdånighet
hemställt att, enär Theatern, med afseende å det densamma bevijade årliga
anslag af allmänna medel, hörde under Finans-Departementet, Eders Kongl. Maj:t täcktes
anbefalla, att utdrag af protokollet, jemte handlingarne i frågan, måtte öfverlemnas till
Chefen för nämnda Departement, att vidare inför Eders Kongl. Maj:t i Stats-Rådet
anmälas; hvilken underdåniga hemställan blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallen.
Vid öfverläggning om det ärende, hvars behandling sålunda blifvit Komiterade
anförtrodd, har den första frågan synts vara den, att bestämma Kongl. Theater-institutionens
ställning och förhållande till Hans Maj:t Konungen, och att utreda om och i
hvad mån detta förhållande blifvit förändradt till följd af den utvidgning densamma
erhöll genom inköpet af den tillförene s. k. Mindre Theatern.
Kongl. Theatern står under Hans Maj:t Konungens högsta omvårdnad och förvaltas
i enlighet med de af Hans Maj:t fastställda reglementen och lemnade föreskrifter.
Till befordrande af denna institutions ändamål: att odla allmänhetens smak och
konstsinne, att uppmuntra den inhemska vitterheten och sålunda äfven bidraga till
Svenska språkets vård, har representationen alltifrån år 1809 — med undantag allenast
af statsregleringsperioden 1841—1845 — understödt densamma med ett kontant
anslag, som varit beviljadt utan vilkor, ehuru naturligtvis under förutsättning att Theatern
fortfarande hålles för allmänheten tillgänglig och verkar i den antydda riktningen.
A andra sidan har Konungen af Sina enskilda medel städse till den Kongl.
Theatern lemnat högst betydliga bidrag, såväl medelst bestämda årliga anslag, som
genom tillfälliga understöd till betäckande af uppkommen brist. Men lika litet som
det af allmänna medel utgående anslag kan gifva anledning att betrakta Kongl. Theatern
såsom en Stats-institution, lika litet kan densamma på grund af bidragen från
Konungens kassa anses för en integrerande del af Hans Maj:ts enskilda ekonomi, hvartill
dessutom kommer, att Theatern, som är inrättad för allmänhetens bildning och
5
nöje, väsendtligen upprätthålles af denna genom inträdesafgifterna vid de sceniska
föreställningarna, hvilka afgifters summa, i medeltal för de 6 sista spelåren, utgjort
mera än Jrdelar af det belopp, hvartill theatrarnes samtliga utgifter uppgått. Kong],
Theatern utgör derföre eu inrättning af alldeles särskild beskaffenhet, med en af Hans
Maj:t Konungen personligen utnämnd Styrelse. Det är således tydligt att, då de från
theaterns egen verksamhet härflytande inkomsterna jemte förenämnda bidrag ej varit
tillräckliga att betäcka dess utgifter, utan brist nästan årligen uppstått och skuldsumman
ständigt ökats, det stått i Konungens fria skön att låta de Kongl. Theatrarnes
verksamhet upphöra, och med Operahusets återlemnande till Statsverket, upplåta
till gäldande af Kongl. Theater-Styrelsens skulder och förbindelser theaterns tillhörigheter
i löst och fast, hvilka för sådant ändamål äro disponibla och derföre icke heller
blifvit upptagna i den till 1868 års Riksdag öfverlenmade förteckning öfver Statens
egendom. Hans Maj:t Konungen har likväl, heldre än att Theaterns verksamhet skulle
upphöra eller dess bestånd äfventyras, funnit godt att dels använda Sina enskilda medel
— utöfver de bestämda årliga anslagen — till afbetalning af skulderna, dels ock
bevilja sin garanti för återgäldandet af de lån, som Kongl. Theater-Direktionen nödgats
tid etter annan upptaga för att betacka de löpande utgifterna.
Om nu förhållandet mellan Hans Maj:t Konungen och Kongl. Theater-institutionen,
hvilken intill den 1 Juli 1863 utgjordes af den numera s. k. Kongl. Stora Theatern
ensam, erkännes hafva ditintills varit af den natur och beskaffenhet, som Komiterade
ofvan i korthet angifvit, så återstår att utreda, huruvida detta förhållande blifvit förändradt
genom det under nämnda år uppgjorda köpet af den dåvarande “Mindre
Theatern11. I de underdåniga skrifvelser af den 25 Februari 1869, hvilka ofvan äro omförmälda,
synes de Kongl. Theatrarnes nuvarande Styresman hafva utgått från den förutsättning,
att “Mindre Theatern11 blifvit inköpt för Hans Maj:t Konungens personliga räkning
och är en Dess enskilda egendom. Efter fullständig granskning af alla tillgängliga
handlingar, hafva Komiterade dock kommit till en annan öfvertygelse, vid hvars
framställande det '' är nödvändigt att redogöra för anledningen till och förloppet vid
ifrågavarande köp.
Det har alltid varit erkändt, att Kongl. Stora Theatern, afsedd egentligen för
den lyriska scenen och det större skådespelet, icke väl lämpar sig till talscen i allmänhet,
särdeles hvad beträffar Komedien. Från äldre tider, ända till dess den å
södra delen af Carl XHI:s torg belägna Dramatiska Theatern nedbrann (år 1825),
fanns för de Kongl. Spektaklerna eu särskild talscen, och efter nyssnämnda olyckshändelse
kändes lifligt och uttalades äfven af Theater-Styrelsen behofvet af en sådan.
Detta behof måste blifva allt större, ju mera Theater-Inrättningen tillväxte i omfång
och betydenhet, och i samma mån allmänhetens anspråk på dess verksamhet stegrades.
Erfarenheten visade ock, att en dramatisk scen af betydande förtjenst kunnat
genom enskild persons försorg grundläggas och uppehållas vid sidan af Kongl. Theatern,
och den täflan, som härigenom uppstod, hade icke i ekonomiskt afseende varit
6
fördelaktig för den senare. Kong! Theaterns Direktion ansåg derföre som en särdeles
lycklig omständighet, att Direktören Stjernström år 1862 beslöt afyttra den s. k.
Mindre Theatern, och Kongl. Direktionen ingå!'' till Kongl. Maj:t den 1 December
nämnda år en underdånig promemoria, hvaruti yttras: att sålunda ett efterlängtadt
tillfälle för Kongl. Maj:ts Theater yppats till erhållande af en, efter nutidens fordringar
med hänsigt till så väl akustiska förhållanden som lagom afpassadt utrymme fördelaktigt
lämpad dramatisk scen; och vågade Kongl. Direktionen så mycket heldre
föreslå det erbjudna tillfällets begagnande, som Kongl. Maj:ts Theater, ehuru den i
afseende å personalen länge egt tvenne scener, en Sång- och en Tal-scen, hvilkas
arbetssferer allt mer och mer blifvit från hvarandra afsöndrade, likväl med hänseende
till rummet dittills nödgats inskränka sig till en enda scen, som vore otillräcklig för
ofvanberörda begge konstgrenars olika verksamhet; hvarjemte Direktionen såsom en
ytterligare fördel af de båda Theatrarnes sammanslående under en förvaltning måste
anse den omständigheten, att skådespelarelönerna, hvilka vid Kongl. Maj:ts Theater
tid efter annan kunnat omättligt uppdrifvas, till följd af den täflan att åt sig vinna
de bästa sujetterna, som hos hvar och en af de begge Theater-Styrelserna naturligtvis
förefunnits, genom ifrågavarande anordning, då denna inbördes täflan upphörde, sannolikt
borde kunna nedsättas; hvadan Kongl. Direktionen, med öfverlemnande af bilagor,
innehållande kalkyler, concept till köpekontrakt, och närmare upplysningar rörande
det väckta förslaget, hemställde, att Hans Maj:t måtte täckas dels lemna Direktionen
Nådigt tillstånd till afslutande af detta köp, dels tillåta att pi'' det årliga
anslag, stort 60,000 R:dr, som från Hans Maj:t Konungens handkassa till Theatern
utgår, ett belopp af 20,000 R:dr finge årligen användas till ränta å köpesumman
och till dess amortering under en tid af nitton år, efter hvilkas förlopp densamma,
enligt hvad den bilagda amorteringsplanen närmare utvisade, skulle vara till fullo
inbetald.
Direktionens framställning behagade Hans Maj:t Konungen bifalla genom att å
den underdåniga promemorian teckna: “Gillas, CARL“.
Den 31 December 1862 upprättades köpekontrakt, hvarigenom Theater-Direktören
E. Stjernström och hans hustru Louise, född Granberg, till Hans Maj:t Konung Carl XY
uppläto och försålde egendomen — — — Mindre Theatern kallad, med allt löst och
fast, för en summa af 270,000 R:dr, hvarutaf 220,000 för fastigheten, och 50,000 för
den lösa egendomen.
Genom ett under samma dag (den 31 December 1862) utfärdadt köpebref
fullbordades köpe- af handlingen, oeh laga fasta å egendomen blef genom beslut af
Borgmästare och Råd i Stockholm den 1 Juni 1863 meddelad Hans Maj:t Konungen,
på begäran af Kongl. Theater-Direktionen.
Köpekontraktet innehåller hufvudsakligen:
att egendomen skall tillträdas den 1 Juli 1863;
7
att från nämnda dag skola af köparen öfvertagas de i egendomen intecknade
skulder, neml.:
1) till Stockholms Stads Brandförsäkringskontor, lån som amorteras genom
en årlig afbetalning å kapitalet af 675 R:dr, återstående skuld vid tillträdet Rmt 28,965,0 0
2) till Militise-Boställskassan...................„ 22,500,0 o
3) till Mindre Theaterns Pensionskassa.............„ 30,000,0 0
tillhopa R:dr 81,465,0 0;
att återstoden å köpesumman, R:mt 188,535, finge qvarstå mot 6 % årlig ränta
och revers af Kong! Theaterns Direktion, och skulle amorteras halfårsvis med belopp,
hvars storlek skulle bero af Kong! Direktionens eget bestämmande, men ej finge understiga
5,000 R:dr för helt år;
hvarjemte säljaren förbehöll sig att få under tre års tid, eller till den 1 Juli
1866, mot en hyressumma för hela tiden af 10,000 R:dr, disponera våningarne 2 och
3 trappor upp i Mindre Theaterns hus.
Genom en vid köpet särskildt träffad öfverenskommelse mellan säljaren och
Kongl. Theater-Direktionen stadgades dessutom följande förbehåll:
att Mindre Theaterns Pensions-Inrättning skall, oförkränkt och utan någon
sammanblandning med andra fonder i annan ordning än dess gällande reglemente
tillåter, förvaltas i öfverensstämmelse med detta, med endast den förändring, att Förste
Direktören vid Kongl. Maj:ts Hofkapell och Spektakler skall i denna sin egenskap ega
att uti Styrelsen ingå;
att till nämnda Pensionskassas förmån skall årligen en representation gifvas å
Mindre Theatern, såsom uti reglementet bestämmes; och
att alla vid Mindre Theaterns ekonomi anställda personer skola, sålänge de
oklanderligt fullgöra sina åligganden, bibehållas vid sina innehafvande befattningar och
förmåner, likasom om de under hela sin tjenstetid varit vid Kongl. Theatern anställda.
De öfriga vilkor och bestämmelser, som innefattas i köpekontraktet eller den
särskilda öfverenskommelsen, innebära icke några numera för Kongl. Theater-Direktionen
gällande förbindelser, och behöfva således ej vid detta tillfälle omnämnas.
Den valuta, som Direktören Stjernström vid köpets afslutande erhöll, utgjordes,
i enlighet med köpekontraktets föreskrift, af en utaf Kongl. Theater-Direktionen utfärdad
revers, så lydande:
“Till Herr Theater-Direktören Edvard Stjernström eller Ordres betalar Kongl.
“Theaterns Direktion, i öfverensstämmelse med å andra sidan stående rånte- och ka“pital-amorteringsliqvid,
på grund af Kongl. Maj:ts Nådiga bemyndigande, lånfångna
8
“Ett Hundra Åttatio Åtta Tusen Fem Hundra Trettio Fem Riksdaler Riksmynt
“med derå löpande Sex procent årlig ränta till full betalning skett, valuta bekommen
“i fast och lös egendom, hvilket härmed reverseras.
Stockholm den 31 December 1862.
E. yoh Stedingk.
(Sigill).
Dan. Hvasser.
Å baksidan af denna revers är tecknad den öfverenskomna planen för amortering
af det till säljaren förskrifna beloppet R:dr 188,535, enligt hvilken plan detsamma,
genom halfårsvis skeende afbetalningar, skall vara till fullo liqvideradt vid
utgången af år 1878.
Af dessa handlingar framgår till en början, att den enligt köpekontraktet åt
Kong!. Theater-Direktionen förbehållna rättighet att å köpeskillingen till Direktören
Stjernström årligen atbetala endast 5,000 R:dr blifvit genom den sedermera utfärdade
reversen upphäfd, och att den af Hans Majt. Konungen godkända amorteringsplanen
blifvit, äfven i förhållande till säljaren, för Kong]. Theater-Direktionen förbindande.
Enligt den här bifogade amorteringsplanen, som hittills blifvit utan ändring
följd, afses:
att köpeskillingen till Direktören Stjernström (188,535 R:dr) skall efter 15 £
ar, eller den 1 Januari 1879, vara till fullo amorterad, och räntorna å det aftagande
skuldbeloppet betalda;
att räntan å skulden till Militiae-Boställskassan (22,500 Rdr) skall under nämda
tid utgå med R:mt 1,237,5 0 för år (efter 51 %)\
att å skulden till Brandförsäkringskontoret, som den 1 Juli 1863 utgjorde
28,965 R:dr, skall årligen erläggas en kapitalafbetalning af 675 R:dr samt derjemte
årlig ränta (efter 4 %); och
att å skulden till Mindre Theaterns Pensionskassa (30,000 R:dr) skall årligen
betalas ränta (efter 5 %).
Enligt denna plan komma således att af hela köpesumman för Dramatiska
Theatern den 1 Januari 1879 återstå följande i fastigheten intecknade skulder, neml.:
till Brandförsäkringskontoret.................... Kant 18,165,0 0,
„ Militiae-Boställskassan...................... 22,500,0 0,
n Mindre Theaterns Pensionskassa................ 30,000,0 0,
Summa R:dr 70,665,0 0.
9
Om efter den 1 Januari 1879 amorteringen fortgår med ungefär samma belopp
som nu dertill användes, bör nyssnämnda då återstående skuld 70,665 R:dr vara
efter ytterligare 3| år afbetald, och således efter förloppet af 19 år från köpets fullbordande
kela köpesumman för Dramatiska Theatern gulden.
På Theater-Direktionens hemställan hade Hans Maj:t Konungen, genom det å
den underdåniga promemorian af den 1 December 1862 tecknade: “Gillas11, i Nåder
medgifvit, att af de 60,000 R:dr, hvilka Hans Maj:t förklarat jSig vilja af Sina enskilda
medel årligen lemna till Kong! Theaterus underhåll, en tredjedel eller 20,000 R:dr
finge årligen användas till bestridande af amorteringen och räntan å den för inköpet
af Dramatiska Theatern uppkomna skuld. Såsom amorteringsplanen utvisar, är dock
detta belopp ej tillräckligt att betäcka ifrågavarande utgift, hvadan bristen måst fyllas
af andra Kongl. Theaterns tillgångar. De belopp, hvarmed den af Theaterkassan hittills
utbetalda ränta och amortering å nämnda skuld öfverstigit 20,000 R:dr, hafva
utgjort:
för spelåret 1868—1864 | Runt 276,7 5. |
„ „ 1864—1865 | „ 512,80. |
„ „ 1865—1866 | „ 10,095,8 7. |
„ „ 1866 1867 | „ 8,101,5 0. |
„ „ 1867 -4868 | „ 3,131,7 2. |
„ „ 1868—1869 | „ 3,025,7 2. |
Summa Runt 20,144,3 6.
För den återstående amorteringstiden, som den uppgjorda planen egentligen
omfattar, eller till 1878 års slut, är en summa af något mer än 28,000 R:dr beräknad
att årligen utgå.
Till betäckande af större delen utaf de belopp, hvarmed den årliga rånte- och
amorteringssumman sålunda öfverskjutit 20,000 R:dr, har dock förefunnits och finnes
fortfarande en från Dramatiska Theatcrhuset direkt härflytande tillgång, nemligen hyresmedel
för åtskilliga der befintliga lägenheter. Dessa hyresbelopp hafva utgjort:
för de 3 spelåren 1863- | -1866: | R:mt | 10,000, oo |
för spelåret 1866- | -1867: | 11 | 1,875,0 0 |
„ „ 1867- | -1868: | n | 2,375,0 0 |
„ „ 1868- | -1869: | n | 2.700,0 o |
Summa R:mt 16,950,0 o.
Af hvad sålunda blifvit rörande inköpet af den tillförene s. k. Mindre Theatern
framstäldt, finna komiterade vara ådagalagdt:
att Hans Maj:t Konungen ingalunda uppdragit åt Kongl. Theater-Direktionen
att för Hans Maj.is personliga räkning inköpa den Stjernströmska Theatern, utan
att Kongl. Direktionen i underdånighet föreslagit köpet såväl för att befria Kong].
Theatern från en skadlig konkurrens, som för att bereda Kongl. Theaterinsti
2
-
10
tutionen fördelen af en lämpligare talscen, samt anhållit om Hans Maj:ts bemyndigande
att vidtaga denna åtgärd, hvilket bemyndigande meddelats genom det å den
underdåniga skrifvelse]] tecknade Gillas, CARL, eller under samma form som iakttages vid
andra tillfällen då Hans Maj:t täckes godkänna sådana af Direktionen föreslagna åtgärder,
som erfordra Nådig sanktion;
att de förbindelser, hvilka till följd af köpet skulle åligga köparen, blifvit
åtagna af Kong! Theaterns Direktion såsom vårdare och förvaltare af denna institution,
men ingalunda såsom förvaltare af Hans Maj:t Konungens enskilda ekonomi; varande
till säljaren såsom liqvid öfverlemnad en af Kong! Direktionen utfärdad skuldsedel;
att de belopp, hvilka under tiden från den 1 Juli 1863 till den 1 Juli 1869
blifvit till Direktören Sjernström och inteckningshafvarne såsom ränta och amortering
å köpesumman utbetalda, ingalunda utgått af Hans Maj:t Konungens enskilda medel,
utan af Kong!. Theaterkassans tillgångar; kunnande den af Theater-Direktionen gjorda
och af Hans Maj:t Konungen bifallna hemställan, att för detta ändamål 20,000 R:dr
skulle årligen utgå af de i Nåder anslagna 60,000 B:dr, icke grundlägga någon Hans
Maj:t Konungens enskilda — af Theaterinstitutionen oberoende — eganderätt till Dramatiska
Theatern, enär dessa 60,000 R:dr utgjorde och utgöra en Theaterkassan af
Hans Maj:t Konungen tillförsäkrad tillgång; och
att Dramatiska Theatern, så till fastighet som till inventarier, tillhör Kongl.
Theaterinstitutionen och, såsom integrerande del af denna, väl befinner sig under Hans
Maj:t Konungens vård och garanti, men icke kan, lika litet som nämnda institutions öfriga
beståndsdel, anses utgöra en Hans Maj:t,s enskilda och för andra än institutionens
egna ändamål disponibla tillhörighet.
Mot den nu af Ivomiterade i underdånighet famställda uppfattning kan visserligen
invändas, att det af Borgmästare och Råd i Stockholm den 1 Juni 1863 i laga
ordning utfärdade Fastebrefvet nämner Hans Maj:t Konung Carl XV såsom egare af
den s. k. Mindre Theatern; men denna invändning torde förlora sin betydelse, och förhållandet
finna sin förklaring vid betraktande af Kongl. Theater-Direktionens särskilda
ställning. Tillvaron af denna Direktion såsom förvaltande myndighet beror nemligen
helt och hållet af Hans Maj:t Konungen, och densamma kan af Honom när som helst
upphäfvas eller förändras. Med eu Auktoritet, som befinner sig i denna ovissa ställning,
kan en säljare svårligen träffa aftal om ett köp, hvars liqvid skall fortgå under
loppet af mera än 15 år. fela] heller torde den af Komiterade yttrade mening kunna
anses vederlagd af köpehandlingarnes ordalydelse. Så väl köpekontraktet som köpebrefvet
börja sålunda:
“Till Hans Maj:t Konung Carl XV, genom Kongl. Theaterns Direktion, upplåter
“och försäljer, m. m.“; och i Fastebrefvet säges:
“att hos oss (Borgmästare och Råd) Direktionen öfver Kong]. Maj:ts Hofkapell
“och Spektakla’, å Hans Maj:t Konung Carl XV:s höga vägnar och enligt Dess bemyndigande,
anhållit om Fastebref“ m. m.
11
Den Styresman för Kongl. Theatern, som hos Hans Maj:t Konungen föreslog och
äfven verkställde inköpet af “Mindre Theatern“, synes jemväl, under den följande
tiden, hafva uppfattat förhållandet på det sätt, som blifvit af Komiterade framstäldt,
enär särskilda räkenskaper för den nya theatern ej blifvit förda, utan såväl de båda
Theatrarnes inkomster och utgifter som deras materiel alltsedan inköpet år 1863 varit
sammanblandade, så att utgifterna för den ena nu icke kunna skiljas från dem för
den andra.
I händelse den af Komiterade uttalade åsigt, att “Mindre Theatern “ blifvit
med Nådigt tillstånd inköpt för Kongl. Theatems räkning, varder af Eders Kongl. Maj:t
godkänd, måste den af Förste Direktören i promemoria den 25 Februari 1869 framställda
begäran om ersättning från Kongl. Hofförvaltningen för de af Theaterkassan
bestridda utgifter för Dramatiska Theaterns fastighet, samt förslaget om sistnämnda
Theaters upplåtande mot en årlig hyressumma af 20,000 R:dr, anses hafva förfallit.
Af ofvan lemnade utredning anse Komiterade vara ådagalagdt:
att de Kongl. Theatrarne för närvarande utgöra en särskild Institution, med
särskild kassa, hvars tillgångar bestå af Hans Maj:t Konungens bidrag, af Riksdagens anslag,
af hyresmedel samt af inträdesafgifter vid de sceniska föreställningarna;
att denna institution utgör ett helt, som befinner sig under Hans Maj:t Konungens
höga vård och — tillsvidare — Dess Nådiga garanti;
att Institutionens tillhörigheter, bestående utaf Kongl. Stora och Kongl. Dramatiska
Theatrarnes gemensamma materiel samt den senares fastighet, utgöra en
Kongl. Theatrarnes tillgång, som eventuelt kan användas till betäckande af Institutionens
skulder, hvilka till största delen äro lån, af Kongl. Theater-Direktionen upptagna
med Hans Maj:t Konungens Nådiga tillstånd och med Dess garanti för återhetalnigen;
att denna garanti, som icke har karakteren af en proprie borgen, ej kan
tagas i anspråk förr, än de befintliga tillgångarne blifvit till skuldernas betäckande
använda och visat sig dertill otillräckliga; samt
att ingen egentlig förbindelse för Hans Maj:t Konungen finnes att fortfarande uppehålla
Theater-Institutionen, och att ingenting hindrar Hans Maj:t att låta densamma
upphöra samt att för skuldernas betäckande använda dess befintliga tillgångar.
För att lätta öfversigten af de Kongl. Theatrarnes ekonomiska förhållanden
alltsedan tiden för den Dramatiska Theaterns inköp, hafva Komiterade låtit upprätta
12
bilagda tvenne tabeller Litt. A och B, utvisande dels de inkomster som under de
sista sex spelåren tillflutit Theaterkassan, och de utgifter som af densamma blifvit
bestridda, dels ock de belopp, som blifvit af Hans Maj:t Konungens enskilda medel, utöfver
Dess i Nåder beviljade årliga anslag, under samma tid utbetalda såsom direkta
bidrag till utgifternas betäckande.
Till den Kong]. Theater-Institutionens bestånd har Riksdagen städse, med undantag
af Statsregleringsperioden 1841—1845, bidragit med ett kontant årligt anslag,
hvilket vid 1856—1858 årens Riksdag bestämdes till 75,000 Rall*, ett belopp som
derefter utgick intill och med år 1868, då det ncdsattes till 60,000 Rall*. Dessutom
åtnjuter Kongl. Theater-inrättningen af Statsverket den väsendtliga förmån att få utan
afgift disponera hela Operahuset, hvilket i förteckningen öfver Kronans egendom är
uppfördt till ett värde af 333,883 Rall*, äfvensom att alla såväl yttre som inre reparationer
och arbeten, hvilka kunna hänföras till fastigheten, bekostas af statsmedel och
utföras genom Öfver-Intendents-Embetets försorg.
Hans Maj:t Konungen bidrager till de Kongl. Theatrarne dels, såsom redan är
anfördt, med ett kontant ärligt anslag af 60,000 Rall*, dels medelst utdelande af årliga
pensioner till åtskilliga afskedade Theater-sujetter hvilka icke äro i åtnjutande af
pensionsrätt, dels ock genom utbetalande, enligt särskild! Nådigt beslut för hvarje
spelår, af pensionsmedel till sådana sujetter, hvilka, ehuru berättigade till pension från
Kongl. Theaterns Pensions-kassa, dock ej ännu fått sådan — eller ock blott till lägre
belopp tillträda. Dessutom hade Hans Maj:t medgifvit, att från 1864 års början
skulle af Dess enskilda medel genom Hoflörvaltningen utbetalas 6,000 R:dr årligen
till betäckande af räntor å Kongl. Theatrarnes dåvarande rörliga skuld. Från den
1 Juli 1866 har emellertid, i enlighet med Theater-Direktörens underdåniga framställning,
detta särskilda anslag upphört och utgifterna till räntor å och omsättning af Kongl.
Theatrarnes skuld blifvit bestridda af Theaterkassans egna tillgångar, hvaremot från
samma tid Hans Maj:t Konungen låtit af Sina enskilda medel utgå aflöningen till
Förste Direktören.
Hans Maj:t Konungen erlägger derjemte till Theaterkassan särskild abonnementsafgift
för de platser å Dramatiska Theatern, hvilka Hans Maj:t förbehåller sig att
disponera.
Slutligen har, då förenämnda inkomstsummor, sammanräknade med de genom de
sceniska föreställningarne influtna medel, ej varit tillräckliga att betäcka Kongl. Theatrarnes
årliga utgifter, Hans Maj:t Konungen dels under spelaret 1867—1868 klimat
ett kontant belopp af 40,000 R:dr till afbetalande af Theaterns skuld samt med 1,500
Rall* betalt derför upplupen ränta, dels ock tid efter annan, genom beviljande af Sin
garanti för återbetalningen, gjort det för Kongl. Theater-Dircktionen möjligt att upptaga
erforderliga lån och fortsätta Theaterns verksamhet. Utan inberäkning af de
Nådigst beviljade garantierna för dessa lån, hvilka skola framdeles omförmälas, hafva
13
Hans Maj:t Konungens af enskilda medel lemnade bidrag till de Kong!. Theatrarne
under tiden från den 1 Juli 1868 till samma dag 1869 utgjort för hvarje spelår:
för spelåret: | Ordinarie | ^apital- joch rän-tebetal-ning å | Allo n ing | Pensioner | Reserv- och | Abonne- ment för | Diverse för | Summa. |
1863— 1864 1864— 1865 1865— 1866 1866— 1867 1867— 1868 1868— 1869 | 60 000 | 3 000 | 6 000 | 7 432,s o 6 883,75 7 540,00 8 396,25 | 3 920,0 0 3 872,5 0 4 061,25 | 5 310! — 5 220 — 5 2201 — 7 038 625,0 0 6 840 2 853,2 0 | 79 662,5 0 81 636,25 82 013,7 5 129 650,7 0 | |
Summa för 6 spelår |360 000 | 62 500 | 12 00046 870,00 | 24 317,50|36 468|5 666,U | 547 821,0 4 |
Den bifogade tabellen Litt. B utvisar Theaterkassans samtliga utgifter under
de sex spelaren 1868—1869 och medeltalet deraf, äfvensom särskilt de belopp, hvilka
till följd af Hans Maj:t Konungens Nådiga välvilja utbetalts af Kong!. Hofförvaltningen,
ehuru desamma, på grund af sin beskaffenhet, rätteligen bort utgå af Theaterkassan.
Det missförhållande mellan inkomster och utgifter, som vid jemförelse af de
båda tabellerna Litt. A och B visar sig hafva hvarje år uppstått, äfven om såsom
utgifter upptagas endast de af Theaterkassan bestridda, torde till en högst väsendtlig
de] härflyta af två omständigheter: ilen ena, att redan vid ingången af 1863—1864
års spelår Kong!. Theatern var betungad med eu under den föregående tiden åsamkad
skuld af B ant 96,522,7 1, och den andra, att, då det länge kända behofvet af
en särskild tal-scen för de Kong!. Spektalderna afhjelptes, såväl köpesumman för den
nya Theaterns fastighet som kostnaden för densammas underhåll måste drabba Theaterkassan.
Den Dramatiska scenen kom härigenom i en annan ställning'' än den Lyriska,
hvars lokal är af Statsverket kostnadsfritt upplåten och äfven med allmänna
medel underhålles hvad fastigheten beträffar. Komiterade hafva ansett sig böra undersöka,
i hvad mån dessa omständigheter bidragit till det mindre fördelaktiga resultat,
att Theaterns räkenskaper vid sistförflutna spelårs utgång visa en skuldsumma
af R:mt 284,228,6 4, och få i detta afseende framlägga en kort utredning.
Den sjette posten bland de af Theaterkassan bestridda utgifter (Tab. Litt. B),
benämnd “Ränta och amortering å skulder", sönderfaller i tvenne särskilda delar,
nemligen dels ränta och amortering å köpesumman för Dramatiska Theatern, dels räntor
och omsättningskostnader in. in. för de Kong!. Theatrarnes öfriga skulder.
Det förra slaget af utgifter, eller ränta och amortering å köpesumman för Dramatiska
Theatern, har för de 6 sista spelåren utgjort:
| Spelåret 1863—4. | Spelåret 1864—5. | Spelåret | j Spelåret 1866—7. | Spelåret 1867—8. | Spelåret 1868—9. | Summa. |
a) Kwpital-afletalning: till Direktören Stjernström............ | 5 025 | 5 000 | 14 900 | 8 00 | 9 500 | 10 000 | 53 325 |
till Brandförsäkrings-kontoret........... | 675 | 675 | 675 | 675 | 675 | 675 | 4 050 |
Summa kapital-afbetalning | 5 700 | 5 675 | 15 575 | 9 575 | 10175 | 10 675 | 57 375 |
l) ränteliqvider: till Direktören Stjernström............. | 11 259,75 | 10 968,00 | 10 665,00 | 9 711,00 | 9 168,00 | 8 589,00 | 60 360,7 5 |
till Brandförsäkringskontoret............ | 579,50 | 1 132,3 0 | 1 108,6 2 | 1 078,oo | 1 051,22 | 1 024,2 2 | 5 973,86 |
till Militise-Boställskassan............. | 1 237,5 0 | 1 237,5 o | 1 247,2 5 | 1 237,5 0 | 1 237,50 | 1 237,5 0 | 7 434,75 |
till Mindre Theaterns Pensionskassa....... | 1 500,00 | 1 500,0 0 | 1 500,0 0 | 1 500, oo | 1 500,00 | 1 500,0 0 | 9 000,00 |
Summa räntor | 14576,75 | 14 837,8 0] | 14 520,87|13 526,50 | 12 956,72 | 12 350,72 | 82 769,36 | |
Summa räntor och amortering för Dram. Theatern | 20 276,7 5 | 20 512,80 | 30 095,8 7 | 23 101,50 | 23 131,72 | 23 025,72 | 140 144,3 6 |
För Dramatiska Theaterns fastighet har Theater-kassan utbetalt, i reparationskostnader, kon-tributioner, m. m................. | 5 446,17 | 5 236,07 | 2 814,36 | 3 297,00 | 2 542,03 | 1 539,6 5 | 20 875,28 |
Summa för Dramatiska Theatern | 25 722,9 2 | 25 748,8 7 | 32 910,23 | 26 398,5 0 | 25 673,75 | 24 565,3 7 | 161 019,6 4 |
För räntor å och omsättning af den vid början | 3 986,5 o | 3 927,03 | 9 100,8 4 | 8 915,99 | 12 421,24 | 13 900,28 | 52 251,88 |
Summa | 29 709,42 | 29 675,90 | 42 011,07 | 35 314,49 | 38 094,9 9 | 38 465,6 5 | 213271,52 |
Då enligt Theaterns räkenskaper bristen för | 17 599,37 | 34 649,7 8 | 10 356,2 7 | 76 493,02 | 10 060,4 7 | 38 547,02 | 187 705,93 |
så skulle, ojn Theaterns budget icke hade varit behållning...................... | 12 110,05 |
| 31 654,8 0 |
| 28 034,5 2 | ~ 1 | 25 565,59 |
brist........................• | — | 4 973,88 | — | 41178,53 | — | 81,37 / | — |
15
Uti det vid sistlidne spelårs utgång upprättade bokslut upptages
Kongl. Theatrarnes skuld den sista Juni 1869 till en summa af Runt
284,228,6 4. Häruti ingå emellertid hvarken den återstående eller
ännu ej amorterade delen af köpeskillingen till Direktör Stjernström
för Dramatiska Theatern, ej heller de vid dennas fastighet häftande inteckningar,
utgörande den förra eller det å reversen till Herr Stjernström
återstående belopp............................R:(lr 135,210,
och de sednare tillhopa...................... • • • » 77,415,
Summa R:mt 212,625.
Om denna summa, som dock är afsedd att småningom amorteras och derföre
ej trycker på Theatrarnes budget med mera än omkring 23,000 R:dr årligen, sammanräknas
med den i bokslutet upptagna skulden, så uppstår en slutsumma af R:mt
496,853,6 4.
Uti den skuldsumma af 284,228,6 4, som bokslutet upptager,
ingå till en början tvenne poster under namn af diverse skulder, nemligen:
obetald aflöning för Juni 1869 ....................Rulr 27,510.0 1,
och obetalda räkningar för spelåret...............• • »__19,718,6 3,
Summa R:mt 47,228,6 4.
Återstoden 237,000 R:dr utgjordes af:
två uti enskilda bankinrättningar i Stockholm med Hans Maj:t Konungens
Nådiga tillstånd och under Dess garanti för återbetalningen upptagna
kreditiver, hvartdera å 30,000 R:dr................
tre af Kongl. Theater-Direktionen upptagna tillfälliga lån, på
korta betalningsterminer, tillsammans utgörande.............
ett till Kongl. Maj:ts Hofförvaltning förskrifvet belopp af ... .
att betalas 6 månader efter uppsägning;
ett hos enskild person mot säkerhet af efter köpet tagna inteckningar
i Dramatiska Theaterns fastighet, och med Hans Maj:t Konungens
garanti upptaget lån å..........................
att betalas 4 månader efter uppsägning; samt
tre med Hans Maj:t Konungens tillstånd upptagna lån ur sjukocli
begrafningskassan för Kongl. Theaterns arbetare och betjente,
hvilka tre lån tillsammans utgöra................• • • •
60,000,0 0,
60,000,0 0,
47.000. 00,
40.000. 0 0,
30.000. 0 0,
Summa R:dr 237,000,o o.
16
Den bokförda skuldsumman bestod således vid sistlidne Juni månads utgång af:
obetalda räkningar och aflöningar..................... 147,228,6 4,
lån som måste omsättas på kortare tider................. 20,000,0 o,
stående lån................................ 117,000,0 0,
Summa R:mt 284,228,6 4.
Bland de såsom “stående" här ofvan upptagna lånen hafva Komiterade ansett
sig böra egna särskild uppmärksamhet åt de trenne lån å tillhopa 30,000 Rall’, som
bekommits från Sjuk- och Begrafningskassan för do vid Kongl. Theatern anställda
arbetare och betjente, helst anmärkning rörande dessa blifvit framställd af riksdagens
revisorer.
Nyssnämnda kassa, som förvaltas af Kongl. Theater-Direktionen, har blifvit
sedan äldre tider småningom bildad och förökad genom sammanläggande af medel,
som influtit för sålda biljetter till Theatervinden, af pliktpenningar, samt af tillfälliga
gåfvor. Deremot hafva icke till densamma inbetalts, och inbetalas ej heller nu, några
slags bidrag af dem, hvilka räntan är afsedd att tillgodokomma. Den kan således
icke anses såsom en sjelfständig pensionskassa, utan snarare som en de Kongl. Tlieatrarnes
gratifikationsfond, uppkommen genom afsättandet för ett särskildt ändamål af
vissa belopp, som eljest skolat komma Kongl. Theatern omedelbart till godo och som
hade kunnat med rätta användas till bestridande af dess direkta utgifter. De Nådigst
lemnade föreskrifter, som i afseende på ifrågavarande kassa gälla, innehållas i
§ 21 af Theater-reglementet, hvilken § lyder sålunda:
“Den särskilda kassa, som blifvit bildad genom de för försålda biljetter till
Theatervinden, äfvensom genom en del böter, influtne medel, skall förblifva under
Direktionens förvaltning; och må denna kassas räntemedel och öfrige inkomster efter
Direktionens bepröfvande användas såväl till begrafningshjelp efter sådane betjente och
arbetare, som i Theaterns tjenst aflida, som ock till årliga eller tillfälliga understöd
åt sådane betjente och arbetare vid de Kongl. Theatrarne, hvilka genom sjukdom,
ålderdomsbräcklighet eller orkeslöshet deraf äro i behof, under vilkor att kapitalfonden
icke må förminskas. Den genom Kamreraren årligen afslutande redogörelsen för
denna kassa skall i sammanhang med Theaterns räkenskaper för hvarje spelår undergå
granskning".
De förbindelser, som åligga Sjuk- och Begrafningskassan, äro närmare bestämda
genom §§ 5 och 6 i den under den 1 September 1852 af Theater-Direktionen utfärdade
“Instruktion för den vid Kongl. Theaterns maskineri samt snickare- och attribut-verkstäder
anställda arbetspersonal". Härigenom tillförsäkras de vid Kongl. Theatern
anställde arbetare dels sjukhjelp pr dag af 75 öre för ordinarie och 50 öre för
extra arbetare, samt begrafningshjelp af 50 R:dr för de förre och 30 R:dr för de
senare, dels ock att vid afgång från Kongl. Theaterns tjenst, som efter minst tolf
års tjenstgöring inträffar till följd af ålderdomsbräcklighet eller under arbetet ådragen
17
sjuklighet, erhålla ett årligt understöd, beräknadt med 3 R:dr Runt för hvarje i
Theaterns tjenst tillbragt år.
Redan den 1 April 1854 erhöll dåvarande Theater-Direktionen H. M. Konungens
tillstånd att ur denna kassa upptaga ett lån af 10,000 R:dr Banko, mot förbindelse
att före 1855 års utgång återbetala så väl kapital, som ränta efter 5 procent.
Då forfallotiden nalkades, mötte emellertid svårighet att återbetala detta lån,
och H. M. Konungen tillät derföre, genom beslut af den 5 December 1855, att detsamma
finge, under förbehåll att den utfästade räntan ordentligen erlades, tills vidare
i Kongl. Theaterns räkenskaper balanseras och endast i mån af Theaterkassans tillgångar
liqvideras. Under förenämnde dag utfärdades af Theater-Direktionen ny skuldsedel,
innehållande förbindelse att till Sjuk- och Begrafningskassa!) eller Ordres återbetala
kapitalet i den man Theaterkassans tillgångar sådant medgifva, och att årligen
erlägga fem procents ränta derå.
Den 30 Juni 1856 upptogs ånyo med Kådigt bemyndigande, och på enahanda
vdkor som förra gången, ur samma kassa ett lån af 2,500 R:dr Banko eller 3,750 Runt.
Med Ii. M. Konungens bemyndigande, enligt Kådigt beslut af den 19 Juni
1862, upptogs slutligen den 30 i samma manad ur Sjuk- och Begrafningskassan ett
lån af 11,250 R:dr Runt, jemväl mot 5 procents ränta, men hvilket belopp TheaterDirektionen
förband sig att till kassan återbetala sex månader efter skedd uppsägning.
_ De båda förstnämnda lånen, tillhopa utgörande 18,750 Rall- Runt, är TheaterDirektionen
således ej förbunden att på någon viss tid återbetala, hvaremot det sista,
å Runt 11,250, har karakteren af ett vanligt stående lån.
De för ifrågavarande tvenne lån utfärdade förbindelser förvaras hos Kong],
Theater-Direktionen, hvilken, såsom förut är nämndt, vårdar och förvaltar hela kassan,
hvars kapitalbelopp den sista Juni 1869 utgjorde Runt 42,936, in.
I formelt afseende kan visserligen det nu framställda förhållandet med Sjukoch
Begrafningskassan för de Kongl. Theatrarnes betjente och arbetare synas något
ovanligt, enär Direktionen, såsom förvaltande myndighet för Theatrame, utfärdat skuldsedlar
till förenämnda kassa, som jemväl står under samma Direktions förvaltning.
Men å andra sidan måste tagas i betraktande, att denna kassa, i olikhet mot andra
pensions- och understödsfonder, icke tillhör några delegare, utan måste anses till sitt
kapital utgöra en de Kong], Theatrarnes tillgång. Tydligast framträder denna dess
beskaffenhet, om man tänker sig att de Kongl. Theatrarnes verksamhet helt och hållet
upphörde. För de arbetare, som då vore i Theaterns tjenst, måste i sådant fall
rättigheten till Sjuk- och Begrafningshjelp äfven upphöra, och kassans kapitalfond
måste då blifva, likasom Theaterns öfriga tillgångar, disponibel till skuldernas betäckande,
sedan så stort belopp blifvit afsatt, att med räntan derå kunde bestridas de
pensioner, som redan förut blifvit afskedade arbetare tillförsäkrade. Om någon utdelning
af kapiltalfonden kunde icke blifva fråga, enär Kongl. Theatrarnes betjente och
3
18
arbetare, såsom förut är antydt, icke i densamma hafva någon delaktighet, utan blott
åtnjuta den med deras tjenstebefattningar åtföljande förmån att få af denna fonds
afkomst i vissa fall uppbära understöd. De af ifrågavarande kassa nu utgående årliga
pensioner utgöra tillsammans ett belopp af 1,010 R:dr.
Men om de till Sjuk- och Begrafningskassan förskrifna belopp, tillhopa 30,000
R:dr, således kunna afräknas från summan af de skulder, hvilka i hvarje händelse,
antingen Theatrarnes verksamhet fortfar eller ej, måste kontant återbetalas, så finnes
deremot ett annat slag af förbindelser, som Theater-Direktionen med H. M. Konungens
Kådiga tillstånd iklädt sig, och Indika Komiterade ej kunna förbigå, då fråga är
om uppgörande af Kongl. Theatrarnes debet, nemligen de förbindelser som härflyta
från aftal, hvilka med vissa vid Theatrarne anställda artister blifvit träffade dels för
hela deras lifstid, dels för något visst antal år.
De handlingar, som blifvit Komiterade meddelade, gifva i detta afseende vid
handen:
att en artist vid den lyriska scenen och sex artister vid den dramatiska äro
anställda för lifstid, med rättighet att, så länge de vid Theatern tjenstgöra, uppbära
eu viss bestämd lön, af hvilken de vid inträffande otjenstbarhet eller afgång från
Theatern ega att under sin återstående lifstid bibehålla en på förhand bestämd
andel;
att de för dessa sju artister vid deras anställning för lifstid bestämda löner
•— vid full tjenstbarhet — utgjorde tillsammans 31,680 Kull’, hvaremot de belopp,
som vid inträffande otjenstbarhet skola dem för deras återstående lifstid tillkomma,
uppgå till 21,235 R:dr;
att Theater-Direktionen är berättigad att, så snart någon af dessa artister uppnår
65 års ålder, afskeda honom ur Theaterns tjenst, då han får åtnöja sig med den
ofvan omtalade andelen af lönen;
att då någon af dessa artister tillträder pension från Theaterns pensionskassa,
denna pension går i afräkning å lönen, hvilken således minskas med det belopp som
utbetalas af Pensionskassan;
att för fyra af de ifrågavarande sju artisterna pension redan utgår, för tvenne med
1,200 R:dr, för en med 900 och för en med 300 R:dr, å hvilka belopp likväl, med
undantag af det å 900 R:dr, Pensionskassan, på grund af sitt Reglemente, innehåller
10 procent;
att en af de fyra pensionsberättigade är såsom aktör afskedad och åtnjuter
det lägre beloppet, hvaremot de öfriga sex uppbära de högre lönebeloppen;
att med afdrag af de belopp, hvilka för de fyra pensionsberättigade utgå af
Pensionskassan, Theaterns kassa för det närvarande utbetalar till de sju för lifstid
anställda artisterna tillsammans Pant 28,245;
att sex af dessa artister äro berättigade att. från Theaterns pensionskassa fram -
19
deles erhålla högsta gradens pension med 1,200 R:dr, hvaremot eu ej eger bekomma
högre pensionsbelopp än 900 R:dr;
att sex af dem äro fortfarande i Theaterns tjenst, och den sjunde vid densamma
uppehåller en särskild tjenstebefattning utan att derföre åtnjuta något arvode;
sänit
att i händelse Theater-institutionen skulle komma att af en eller annan anledning
upplösas eller till sin form och beskaffenhet väsendtligen förändras, de dessa
siu artister för deras lifstid tillförsäkrade minimilöner, tillhopa 21,235 R:dr måste
fortfarande utgå, dock minskade med de ofvan omförmälda från Pensionskassan redan
och framdeles utfallande belopp. .
Likaledes anse sig Komiterade böra omförmäla, att elfva af de Kongl. Thea
trarnes
artister äro anställda intill den sista Juni 1871 med ett sammanräkna^ lönebelopp
af R:dr 42,000, samt att, utom dessa, en är anställd till den sista Juni 1872
med lön af 5,000 R:dr årligen.
Slutligen hafva Komiterade att till det ofvan uppgift» skuldbeloppet R:mt
496 853 6 4 ytterligare lägga eu summa af 3,600 R:dr, utgörande för 6 år det i Theatpr
Reelementets 8 16 bestämda lösningspris för den recett, som “Mindre Theaterns
Pensionskassa" haft rätt att utbekomma, så väl på grund af det vid Mindre Theaterns
inköp mellan Kongl. Theater-Direktionen och Direktören Stjernström traffade
-a-iriMaV aftal som ock med stöd af ofvanberörda paragraf i det nu för de Kongl.
Theatrarne gällande Reglemente, men hvilken recett under de sex spelåren 1863-69
icke kommit bemälda Pensionskassa tillgodo, enligt hvad Komiterade af Theatrarnes
räkenskaper inhemtat. . KQ
De Kongl. Theatrarnes skuldsumma uppgår således inalles till R:mt 500,453,6 4,
oberäknad! ansvarigheten för de ofvan omförmälda anställningarna för lifstid eller för
viss tid.
De Kongl. Theatrarnes tillgångar bestå dels i Dramatiska Theaterns fastighet,
dels i de" båda&Theatrarnes inventarier och materiel. Den förra torde höra uppskattas
till det värde af 220,000 R:dr, hvartill den blifvit af Kongl. Theater-Direktionen år
1863 inköpt. _ 0 , . ,
Beträffande inventarier och materiel hafva Komiterade, pa derom framställd begäran,
från Kongl. Theater-Direktionen erhållit uppgifter å värdet af dessa effekter,
slutande på en summa af R:mt 527,618,9 7.
20
De Kong! Theatrarnes ställning
följande:
1ilig äng ar.
Värdet af Dramatiska
Theaterns fastighet, enligt
köpeprisest . . . 200 000,0 0
Dekorationer: för Stora
Theatern....... 122 884,0 0
Dekorationer:för Dram.
Theatern........ 30 176,00 153060,00.
Attributer: för Stora
Theatern....... 13 647,10
Attributer: för Dram.
Theatern....... 2 733,50 16 380,6o.
Manskostymer[för båda
Theatrarne...... 120 776,5 0.
E run timmerskostymer
för båda Theatrarne . 32 092,5 0
Tvättmagasinet för båda
Theatrarne...... 10 463 0 0 42 555,5 0.
Materialförrådet .... 13 226,00.
Musik-Bibliotheket. . . 107 193.0 0.
Dram. D:o ... 53 654,50.
Musikal. Instrumenter 9 131,00.
Gaslysningsmateriel för
Stora Theatern. . , . 8 089,6 9
Gaslysningsmateriel för
Dramatiska Theatern. 561,18 8 650 87
Brandredskap för Stora
Theatern....... 1 150,0 0
Brandredskap för Dram.
Theatern ......._491,00 4 ö41,oo.
Diverse inventarier hörande
till Attributverkstaden
....... 350,00.
Diverse möbler..... 1 000,0 0.
Summa Kant 747 618,9 7.
22 500,00
30 000,00 212 625,00-
120 000,00.
87 000,00.
var, enligt räkenskaperna, den 1 Juli 1869
Skulder.
Återstående skulder å inköpssumman för
Dramatiska Theatern:
A reversen till Direktör
Stjernström . . . 135 210,00
A reversen till Brandförsäkringskontoret.
. 24 915,0 0
Skuld till Militioe-Bo
ställskassan.
....
Skuld till Mindre Theaterns
Pens.-kassa . .
Kreditiver, och lån å
kortare betalningsterminer,
eller egentligen
sväfvande skuld ....
Två stående lån å bestämd
uppsägningstid af 4 å 6
månader........
Ett stående lån på sex
månaders uppsägning,
hvilken sistnämnda
dock skall verkställas af
Kongl. Theater-Direk
tionen
sjelf...... 44 250,00.
Två lån, hvilka Kongl.
Theatcr-Direktionen är
förbunden att betala
endasti den månTheat.-kassan dertill lemnar
tillgång, tillsammans 18 750 00.
De från spelåret 1868—
1869 till det följande
öfverförda tillfälliga skulder,
nemligen :
Obetald aflöning för
Juni 1869 ....... 27 510,01
Div. obetalda räkningar 19 718,6 3 47 228 6 4
Lösen för 6 års recett till
“Mindre Theaterns Pensionskassa”
...... 3,600,00.
Summa R:mt 500 453,6 4.
21
Vid förestående tablå öfver de Kong!. Theatrarnes ställning få Komiterade
upplysa :
a) i afseende å tillgångarne:
att Dramatiska Tlieaterns fastighet, för hvilken, jemte tomten, inköpsvärdet
220,000 R:dr är ofvan upptaget, blifvit hos Stockholms Stads Brandförsäkringskontor
år 1860 försäkrad till R:mt 170,000;
att, hvad beträffar de upptagna värdena å de Kong! Theatrarnes inventarier
och materiel, dessa värden blifvit, enligt Kong! Direktionens till Komiterade den 9
sistlidne September aflåtna svarsskrifvelse, “uppgjorda dels, der så kunnat ske, efter
den ursprungliga anskaffningskostnaden, med skäligt slitningsafdrag, och dels endast
approximativt, men likväl i samråd med värderingsman, hos hvilka, genom mångårigt
biträde vid anskaffande af dylika Theatermaterielen tillhöriga effekter och förvaltande
deraf, Direktionen trott sig i detta afseende finna det tillförlitligaste omdöme1''.
Komiterade, som tagit kännedom om dessa dyrbara och rikhaltiga förråder och
kunna vitsorda det utmärkta skick, hvari de befinnas, samt den omsorgsfulla vård
som åt dem lemnas, kunna deremot icke med någon grad af sannolikhet bedöma
deras penningevärde i händelse af en realisation, men anhålla att få i underdånighet
omförmäla, att vid en föregående approximativ värdering, anmäld den 28 Januari
1860 af Kongl. Theaterns dåvarande Styresman, och hvilken värdering således skett
innan den Dramatiska Theatern inköptes, inventarier och materiel vid den Stora Thea
-
tern uppskattades till följande värden:
Dekorationer.......................... 300,000,0 0
nu upptaget för Stora Theatern till........... 122,884,0 0
Attributer........................... 20,000,0 0
nu för Stora Theatern till................ 13,647,10
Manskostymer ......................... 179,850,0 0
nu för båda Theatrarne till............... 120,776,5 0
Fruntimmerskostymer..................... 48,000,0 o
nu, jemte Tvättmagasinet, upptagna f. båda Theatrarne till 42,555,5 o
Materialförrådet........................ 19,849,0 0
nu upptaget till..................... 13,226,0 0
Musik-Bibliotheket samt musikaliska instrumenter m. m. . . 83,200,0 0
nu utgörande tillsammans................ 116,324,0 0
Dramatiska Bibliotheket.................... 42,365,0 0
nu upptaget till..................... 53,654,0 0
Belysningsmateriel och Eldsläckningsredskap......... 39 300,0 o
nu för båda Theatrarne tillsammans.......... 10,291,8 7
Summa R:mt 732,564,0 0
22
hvadan de af Kong! Theater-Direktionen nu uppgifna värden å de Kongl. Theatrarnes
inventarier och materiel understiga det vid början af år 1860 angifna belopp med
icke mindre än Runt 204,945,0 3, ehuru under den sedan nämnda år förflutna tiden
den s. k. Mindre Theaterns inventarier och materiel blifvit inköpta för en summa af
50,000 R:dr, och dessutom dylika tillhörigheter vid de båda Theatrarne naturligtvis
mast genom uppsättandet af ett stort antal nya och till en del ganska dyrbara pjeser
vinna betydlig tillväxt.
Derjemte anhålla Komiterade att få fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
på följande förhållanden i afseende å
It) skulderna:
att de a inköps-summan för Dramatiska Theatern återstående skulder, tillsammans
Runt 212,625,0 0 äro, enligt det upprättade köpekontraktet, afsedda att under
loppet af 19 år från egendomens tillträdande, eller intill den 1 Juli 1882, till fullo
amorteras genom en årlig rånte- och kapital-liqvid, tillhopa uppgående sammanlagdt
till ett belopp, som för intet år öfverstiger R:dr 23,186,5 0;
att det på sex månaders uppsägning ställda lån, stort Runt 11,250, som Kongl.
Theater-Direktionen upptagit ur den till understöd för de Kongl. Theatrarnes arbetare
och betjente bildade Sjuk- och Begrafningskassan, äfvensom de båda lån å tillsammans
Runt 18,750, som Kongl. Direktionen är förbunden att endast i mån af Theaterkassans
tillgångar till kapitalbeloppet återbetala, ej behöfva betunga de Kongl. Theatrarnes
conto eller budget vidare, än: för det närvarande och så länge Theatrarnes verksamhet
fortfar, med eu årlig ränta af 1,500 R:dr, och i händelse denna verksamhet kommer
att upphöra, med afsättande af så stort kapitalbelopp, som erfordras för att betrygga
utgåendet af de understöd, hvilka då måste enligt lemnade föreskrifter och tillförsäkringar
årligen utbetalas;
hvaremot
dels de tvenne stående lånen å tillsammans 87,000 R:dr, hvilka äro ställda på
4 å 6 månaders uppsägning, kunna inom kort till kapitalet återfordras;
dels det “Mindre Theaterns pensionskassa“ tillkommande ersättningsbelopp för
en årlig recett under de 6 sista spelåren, 3,600 R:dr, torde böra utan uppskof till
nämnda kassa utbetalas;
dels de af Kongl. Theater-Direktionen upptagna kreditiver samt lån å kortare
betalningsterminer, tillsammans 120,000 R:dr, utgöra en sväfvande skuld, för hvars
betäckande utväg måste beredas;
dels slutligen ock de från det sistförfluten spelåret öfverflyttade tillfälliga skulderna
af tillhopa Runt 47,228,6 4, jemte de nyssnämnda 120,000 R:dr, äro af natur
att icke allenast — i likhet med de föregående posterna — betunga Theaterkassan
med dryga räntor, utan jemväl föranleda särskilda kostnader för omsättning, samt i
23
högst väsendtlig mån bidraga till den osäkerhet i finansiella ställningen och den tillväxt
i årliga skuldsumman, som alltid måste blifva en följd af så betydliga balanserade
skulder.
Utom de ofvan förtecknade skulderna måste jemväl tagas i betraktande de
redan förut omnämnda, af Kong! Theater-Direktionen till vissa artister för längre tid
ingångna förbindelser, till hvilkas uppfyllande tillgång maste beredas för den händelse,
att de Kongl. Theatrarnes verksamhet komme att upphöra, ehuru de belopp, som för
det närvarande till följd af dessa förbindelser erfordras, helt naturligt utgå af de
Kongl. Theatrarnes årliga inkomster och äro såsom aflöningar upptagna i deras årliga
budget. Nämnda förbindelser skulle, i händelse de Kong]. Theatrarne komme att vid
nu löpande spelårs slut upphöra, bestiga sig till följande belopp:
för anställningar till 1 Juli 1871, för ett år.............. • 42,000,0 0
„ anställning till 1 Juli 1872, för två år, 5,000 Pair kvartdora året . . 10,000,0 0
„ lifstidsengagementer..............17,63o,00
hvithet sistnämnda belopp måste beräknas såsom tills vidare årligen erforderlig!., ehuru
detsamma, enligt hvad ofvan blifvit visadt, småningom minskas, i hvitkål afseende dock
ingen beräkning kan med tillförlitlighet framställas.
Efter att sålunda hafva utredt de båda Kongl. Theatrarnes ställning till hvarandra
samt deras ekonomiska och finansiella förhållanden, hafva Komiteiade, till följd
af föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga Bref haft att öfverväga, huruvida
de Kong]. Theatrarnes verksamhet skulle kunna för framtiden ordnas på sådant sätt,
att, med behörigt iakttagande af ifrågavarande institutions väsendtligt bestämmelse:
att vårda den fosterländska Dramatiska konsten, samt väcka och underhålla smaken
för ädlare konstnjutningar, Theaterns utgifter, deruti inberäknade ränta och amortering
å dess skuld, hädanefter kunde betäckas af dess inkomster utan annat understöd
från Statens och Eders Kongl. Majds sida, än det för ändamålet under Riksstatens 7:de
Hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag och något visst ärligt belopp, som Eders Kongl.
Maj:t kunde finna godt att af Dess Hofhållningssumma dertill i nåder anvisa.
Vid öfverläggning härom hafva Komiterade icke kunnat lemna ur sigte den
erfarenhet, som vunnits isynnerhet under do sista sex åren, då de båda nuvarande
Kongl. Theatrarne varit gemensamt förvaltade. Redan tillförene, innan en särskild
lokal anskaffades för den Dramatiska scenen, åsamkade sig Kongl. Theatern ej obetydliga
skulder, för hvilkas betäckande medel tid efter annan anvisades af Konungen.
Från" år 1859, då Theatern hade endast en uppsägbar skuld af Runt Rall" 18,750,
ökades beloppet under de följande fyra åren sa, att skulden utgjorde vid början af
spelaret 1863- 1864 Runt R:dr 96,522,7 1, och efter nämnda tid har, såsom en jern
-
24
förese mellan de vid betänkandet fogade tabeller öfver inkomster och utgifter visar
förhållandet med de Ivongl. Theatrarnes skuld enligt hvarje års bokslut varit följande:
Brist för spelåret
Skuld vid spelårets början
Spelaret
1863—64
17 599,3 7
96 522,7 1
Skuld vid spelårets slut; 114 122,08
Spelåret 1864-65. | '' Spelåret | Spelåret 1866—67. | Spelåret 1867-68. | Spelåret 1868—69. |
34 649,7 8 | 10 356,2 7 | 76 493,02 | 10 060,4 7 | 38 547,0 2 |
Häraf visar sig tydligen, att äfven efter den 1 Juli 1863, då den Dramatiska
Theatern inköptes, inkomsterna intet år varit tillräckliga att, jemte de ordinarie utgifterna,
betacka räntorna å den förutvarande skulden samt räntor och amortering å
den i och för köpet nämnda år tillkomna. Visserligen har, såsom af Komiterade ”ofvan
blifvit angifvet, nära hälften af den nu i Kong], Theaterns räkenskaper balanserade
skuldsumman, eller kant R:dr 140,144,3 6 utgått i ränta och amortering för
otta omförmälda inköp af den nya Theatern, och derjemte bär en ej obetydlm del
eller Runt, R:dr 52,251,8S, blifvit utbetald i räntor och omsättningskostnader förden
ofnga skulden, hvadan återstoden R:mt R:dr 91,832,4 0 i sjelfva verket med 4 690
R:dr 31 öre understiger den skuldsumma, som förefanns vid'' böljan af spelåret 1863
-1864; men ingen anledning synes vara för handen att antaga ''eller hoppas, att de
Kong], Theatrarnes verksamhet skulle under den närmaste framtiden lemna ett vid
jemförelse med den förflutna tiden så lyckligt resultat, att, utan förhöjning af nu utgående
anslagssummor, inkomsterna kunde, sedan alla omkostnaderna blifvit betalta
lemna tillgång till betäckande ens af räntan å hela skuldbeloppet tillika med hvad
som. enligt ingångna aftal måste ^ utgå såsom amortering, för hvilka båda ändamål
blitvit, uti den for nu löpande spelår godkända stat uppförd en summa af R:dr 39 200
Fastmera torde det, äfven under förutsättning af någorlunda gynnsamma förhållanden
kunna med skal befaras, att vid spelårets slut den nu bokförda skulden kommer att
visa sig okad. Ju längre tid ett sådant missförhållande lenmas oförändradi, desto
svarare blir det att afhjelpa, och den hastighet, hvarmed skulden hittills vuxit, är i
hög grad betänklig.
Det är också tydligt, att de ekonomiska svårigheter, som härflyta från omsorgerna
om en så stor — till eu del sväfvande — skuldsumma, måste i betydlig män
förlama de Kong!. Theatrarnes verksamhet och framkalla ett tillstånd af osäkerhet,
som ej kan annat än menligt inverka äfven på de ekonomiska förhållandena.
Komiterade hafva på dessa grunder kommit till den öfvertygelse, att om de
• °Dt J’licatrarnes ekonomiska bestånd skall kunna betryggas och om de skola komma
i tillfälle att fullständigt uppfylla sitt ändamål, det ovilkorligen erfordras, att denna
institution befrias från den skuldsumma som nu vidhäftar densamma.
25
Komiterade vilja härmed icke hafva förklarat sig anse nödvändigt, att hela
det såsom skuld upptagna belopp af R:mt 500,453,6 4 nu på en gång liqvideras. På
sätt Komiterade redan upplyst, ingå i denna summa tvenne poster, hvilkas återbetalning
till kapitalbeloppet ej nu erfordras. Dessa poster äro: dels den summa af
212,625 R:dr, som (den 1 Juli 1869) återstår å köpesumman för- Dramatiska Theatern,
och dels de trenne lån å tillsammans 30,000 R:dr, som blifvit upptagna från
Sjuk- och Begrafningskassa!]. Den förra summan är redan genom de vid köpet upprättade
lagliga handlingar ställd på amortering, beräknad att intill den 1 Juli 1882
fortgå med något mera än 23,000 R:dr årligen, hvarefter hela denna skuld vore betald;
och de till Sjuk- och Begrafningskassa!! förskrifna 30,000 R:dr kunna utan olägenhet
tills vidare bokföras såsom en Theaterns skuld till nämnda kassa. Deremot
anse Komiterade alldeles nödvändigt, dels att samtliga de öfriga skulderna, tillsammans
Runt 257,828,6 4 liqvideras, dels ock att en särskild årlig tillgång beredes
till betäckande såväl af ränta och amortering under ännu återstående 13 år å
skulden för Dramatiska Theaterns inköp, som af räntan efter 5 procent å lånet
till Sjuk- och Begrafningskassa.!), för Indika båda ändamål skulle erfordras, intill den
1 Juli 1882, ett årligt anslag af omkring 25,000 R:dr. Den dramatiska scenen skulle
då blifva, såsom billigt synes vara, likställd med den lyriska, i det båda lokalerna
vore kostnadsfritt upplåtna; och vid nyss nämnda tidpunkt skulle såsom kapitalskuld
återstå endast det till Sjuk- och Begrafningskassa]! förskrifna belopp af 30,000 R:dr.
Skulle åter tillgång ej kunna beredas till hvad som enligt nu lenmade utredning
erfordras för att befria Theatrarne från skulderna, så finna Komiterade för sill del
intet annat återstå än att Theatrarnes verksamhet måste upphöra, på det skulderna
icke måtte ytterligare tillväxa och möjligheten af deras betäckande försvåras.
En sådan händelse vore dock, enligt Komiterades tanke, ur flere synpunkter
beklaglig, och Komiterade våga i underdånighet uttala den förhoppning, att den icke
skall behöfva inträffa. Redan blotta föreställningen, att den anstalt, der fosterländsk
vitterhet och konst nu i snart ett hundra år haft vård och skydd, och hvars uppkomst
är förenad med ett af våra vackraste nationela minnen, skulle behöfva af ekonomiska
skäl tillslutas, är så nedslående, att man gerna söker afvärja den.
Ledd af sin varma kärlek till konsten och till den Svenska konsten i synnerhet,
ville Konung Gustaf III kalla till nytt lif det Svenska skådespelet, och han började,
såsom bekant är, med inrättande af en Opera, genom hvars större prakt och hänförelse
för sinnena han afsåg att mäktigare än genom det blott talade skådespelet
väcka allmänhetens smak för sceniska föreställningar. Han afsåg med Kong]. Theaterns
inrättning icke blott att i allmänhet förädla folkets sinne genom lysande sceniska
föreställningar och uppförandet af storartade musikaliska arbeten, utan han hade särskildt
gjort till sitt ögonmärke att upparbeta Svenska språket och väcka fosterlandskärleken
genom att i sceniska bilder upplifva folkets stora minnen. Så stor var den
4
26
uppgift, som denne snillrike Konung ställde för den Svenska skådebanan, och det kan
ej utan orättvisa förnekas, att Kongl. Theatern i allmänhet på ett ganska tillfredsställande
sätt uppfyllt denna sin bestämmelse.
Ända tills nu har den Kongl. Theatern varit och är den enda ständiga lyriska
scenen i hela landet, och först på de senaste årtiondena hafva dramatiska theatrar af
någon nämnvärd betydenhet jemte honom uppstått. Genom sistnämnda förhållande,
eller derigenom att enskilda dramatiska theatrar blifvit upprättade så väl i orterna
som inom hufvudstaden, har den Kongl. Theaterns uppgift och betydelse ingalunda
blifvit mindre vigtig, snarare tvärtom: deruti ligger också ett ojäfvigt bevis, att skådespelet
är för allmänheten ej ett dygdigt tidsfördrif allenast, utan snart sagdt ett
behof som fordrar att på ett eller annat sätt tillfredsställas, en art af ädlare njutning
som ej kan undvaras. Med eu stigande bildning har detta behof blifvit allmännare,
och öfverallt i landets olika delar kännes det, öfverallt söker man att fylla detsamma.
Ännu qvarstår Kongl. Theatern ensam i sitt slag, såsom den enda i viss mån sjelfständigt,
fortvarande scen, der så väl de stora tonsättarnes som de dramatiska mästarnes
skapelser kunna fullt värdigt återgifvas, såsom den enda der dessa grenar af
den inhemska konsten kunna rätt vårdas och upprätthållas; men det tillkommer honom
numera äfven att sträcka sitt inflytande till de likartade anstalter som på närmare
eller fjermare håll växa upp, och det ligger i sakens natur, att ett sådant inflytande
jemväl af den Kongl. Theatern omedelbart och medelbart utöfvas.
Det torde ej tillhöra Komiterade att ingå i någon närmare utredning af de
följder, hvilka de Kongl. Theatrarnes upphörande såsom en sjelfständig scenisk anstalt
skulle kunna medföra. En sådan utredning är äfven så mycket svårare att åstadkomma,
som dessa följder hufvudsakligen blefve af negativ natur, ehuru de derföre ej
blefve mindre kännbara.
Men äfven de direkta följderna äro af tillräckligt stor vigt att förtjena tagas
i öfvervägande, och deribland i främsta rummet, att de utmärkta artister, genom
hvilkas samfälda verksamhet och nitiska bemödanden såväl den lyriska som i synnerhet
den dramatiska konsten i vårt land uppnått en så hög och aktningsbjudande
ståndpunkt som för närvarande vid do Kong]. Theatrarne, sannolikt komme att till
stor del skingras åt olika håll, och att Kongl. Hof-Kapellet, hvars utmärkta prestationer
städse med rätta så högt värderats, jemväl är såsom stående Orchester på det
närmaste förbundet med Kongl. Stora Theatern.
Derjemte tillåta sig Komiterade att fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
dels derpå, att de Kong]. Theatrarnes ytterst dyrbara och till en del historiskt
värderika materiel, en gång skingrad eller öfverlåten till enskilda, sedermera icke
skulle kunna utan oerhörda kostnader åter bringas till stånd samt i vissa delar icke
till något pris kunna ersättas, dels äfven på den sorgliga belägenhet, som ej blott en
del artister, utan isynnerhet de Kongl. Theatrarnes talrika personal i öfrigt ofelbart
skulle genom deras upphörande iråka.
27
Under antagande att det vilkor, som Komiterade anse oundgängligt för betryggandet
af de Kongl. Theatrarnes ekonomiska bestånd och äfven för deras värdiga
uppfyllande af sitt ändamål, eller Theater-Institutionens befriande från all omsorg för
den nuvarande skulden, kan blifva uppfyldt, anse sig Komiterade, till följd af föreskriften
i Nådiga Brefvet den 7 sistlidne Maj, böra i underdånighet yttra sig rörande
frågan om Theatrarnes ställning och verksamhet för framtiden. Då det icke kan
tillkomma Komiterade att beträffande en anstalt, som står under högsta omvårdnad
af Hans Maj: t Konungen personligen, framställa detaljerade förslag till förändringar
som möjligen kunde finnas önskvärda eller behöfliga, anhålla Komiterade endast att
få i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts Nadiga uppmärksamhet på några förhållanden,
som äro dels af en allmännare natur, dels ock af beskaffenhet att framgå af
de för Komiterade tillgängliga handlingar och räkenskaper.
I fråga om de Kongl. Theatrarnes ställning för framtiden har Chefen för Eders
Maj:ts Hof-Förvaltning, i utlåtande den 11 Mars 1869, uttalat den åsigt, att någon
tillfredsställande lösning af Theaterfrågan icke vore att förvänta, med mindre sjelfva
institutionen förändrades, vare sig så, att Kongl. Theatern blefve, hvad den tillförene
lärer varit, en Staten tillhörig konstanstalt, ställd under offentlig kontroll och lydande
under vederbörande Stats-Departement, eller ock så, att den på vissa vilkor öfyerlätes
åt ett enskildt bolag1''. — De båda alternativa förslag, som innefattas i detta yttrande,
hafva hos Komiterade varit föremål för öfverläggning.
Beträffande det första alternativet, anse Komiterade visserligen Theater-institutionen
så till vida ega en allmän vigt och betydelse, att den är förtjent af Statens
särskilda omvårdnad. Men Theatern skiljer sig från andra af Staten omedelbart upprättade
konstanstalter derigenom, att densamma, som är till uteslutande för allmänhetens
skull, jemväl till sitt ekonomiska bestånd måste väsendtligen bero af denna, och
således i viss mån har karakteren af ett industriellt företag. Att sådana företag ej
böra, der det kan undvikas, af Staten för egen räkning bedrifvas, torde vara en såsom
riktig allmänt erkänd sats; och i förevarande fall torde denna sats ega så mycket
större giltighet, enär ett tillfredsställande resultat af den industriella verksamheten
i så väsendtlig grad beror af personliga förhållanden och af åtgärder, Indika svårligen
kunna underkastas den kontroll som för Statens embetsverk i öfrigt är föreskrifven.
I stater, der en stor bestämmande makt är genom författningen tillerkänd Cheferne
för Statsdepartementen, såsom t. ex. i Frankrike, har den nu ifrågavarande åtgärden,
att anförtro uppsigten öfver Theatern och dess Styrelse åt ett sådant Departement,
blifvit, vidtagen; men i vårt land skulle det blifva ovilkorligen nödvändigt att besvära
Kongl. Maj:t med afgörandet af ett icke ringa antal frågor rörande Theatern, hvilka
dels till följd af sin natur icke kunna taga en sådan behandling i anspråk, dels ock
ej kunde afvakta den omgång, som med föredragandet inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet
är förenad, utan måste ofördröjligen afgöras. Komiterade hafva sig ej heller bekant,
att Theatern någorstädes förvaltas såsom i allo en Stats-institution, med undantag
28
allenast af Danmark, der detta förhållande eger rum, och hvarest, den Kongl. Theaterns
artister åtminstone de förnämligare — äro Statens tjensteman.
Det andra af Chefen för Eders Maj:ts Hof-Förvaltning framställda alternativet
afser, att de Kongl. Theatrarne skulle på vissa vilkor öfverlåtas åt ett enskildt bolag.
Såsom ofvan blifvit antydt, har visserligen Theatern till väsendtlig del karakteren
af ett industrielt företag, och det kan derföre synas, som vore den naturligaste utvägen,
att densammas uppehållande finge bero på den enskilda företagsamheten. Väl
hai erfarenheten visat, såsom Komiterade äfven i det föregående omnämnt, att en
dramatisk theater af förtjenst kunnat genom enskild försorg upprättas och bestå vid
sidan af den Kong], scenen, och detta förhållande kan gifva anledning förmoda, att
en dramatisk scen skulle kunna äfven för framtiden på helt och hållet enskild väg
åstadkommas; men deremot torde det kunna sättas i fråga, huruvida full sannolikhet
finnes derför, att en sådan enskild Theater, lemnad helt och hållet åt sig sjelf och
beröfvad den förebild och det tillfälle till allvarlig täflan, som den Kong], Theatern
vid nyss antydda tidpunkt erbjöd, skulle komma att i längden intaga en så hög ståndpunkt
som önskligt är, och hvarförutan de högre ändamålen med en theater alldeles
förfelas. Möjligen kunde ett försök i den af Chefen för Hof-Förvaltningen antydda
riktning, åtminstone till en början, lemna någorlunda tillfredsställande resultat
hvad den dramatiska scenen beträffar, men deremot torde det kunna med visshet antagas,
att den lyriska Theatern eller Operan komme — åtminstone såsom stående
scen — att upphöra, om de Kongl. Theatrarne skulle upplåtas för enskilda personers
spekulationer. Ifrågavarande afdelning af Theatern erfordrar så stora och dyrbara
hjelpmedel, att säkerligen icke någon enskild person i vårt land skulle finnas hågad
för dess uppehållande, äfven under förutsättning deraf att de anslag, som nu äro de
Kongl. Theatrarne tillagda, komme att fortfarande utgå.
Det enda Europeiska land, hvarest — Komiterade veterlig! — hvarken Staten
eller Kegenten personligen på något sätt bidraga till den lyriska och dramatiska konstens
omvårdnad, är England. Om ett lika beskaffad! förhållande redan tillförene egt
rum i Sverige, skulle säkerligen icke någon — och icke heller Komiterade — vilja
föreslå införandet af en ny grundsats i detta afseende; men då i vårt land förhållandet
vant och är alldeles motsatt, då den nu befintliga Theater-Institutionen eger dyrbara
tillgångar, för hvilkas bevarande eller återställande det torde vara särdeles svårt att
erhålla tillräckliga garantier, och då ett försök att till enskildas försorg öfverlåta de
Kongl. Theatrarne otvifvelaktigt skulle föranleda, att den lyriska scenen blefve lemnad
helt och hållet å sido, anse sig Komiterade ej kunna biträda den af Chefen för Eders
Maj:ts Hof-Förvaltning i detta afseende yttrade mening.
. ... theatern, såsom institution betraktad, kan enligt Komiterades åsigt svårligen
jemföras med någon. af de inrättningar som af Staten underhållas, utan intager en
helt och hållet exceptionell ställning. Ehuru det ej kan vara för samhället likgiltigt
i hvad mån Theatern uppfyller sitt ändamål, att vårda och upprätthålla den lyriska
29
och dramatiska konsten samt att underhålla och höja smaken för ädlare konstnjutningar,
— så möter dock, på sätt ofvan blifvit antjdt, Theaterns direkta vårdande och
handhafvande såsom en Statens inrättning stor svårighet och medför betydliga olägenheter.
Ehuru, å andra sidan, en Theater ej kan frånkännas karakteren af en industriell
inrättning, torde det dock ej vara rätt väl betänkt att, äfven om en dertill
qvalificerad person kunde anträffas, låta den förnämsta inhemska scenen blifva föremål
för en helt och hållet enskild och okontrollerad affärsverksamhet, enär dess ofvan
angifna högre ändamål möjligen komme att förbises, såvida det visade sig att
deras fullföljande ej stode väl tillsammans med den högsta möjliga afkomst. Theatern
har derföre i de flesta bildade länder, likasom i Sverige, utgjort och utgör ännu
föremål för ett patronel! skydd och understöd, som åsyftar att den ej må från sina
egentliga ändamål förryckas derigenom, att alltför uteslutande afseende, komme att
fästas vid de ekonomiska resultaterna. Detta skydd lemnas i allmänhet af Regenten
och Folkrepresentationen, hvar för sig eller gemensamt, i några fall jemväl af de särskilda
kommunala samhällena; och i alla Europeiska länder, hvarest lyriska och dramatiska
scener af någon betydenhet finnas, med undantag allenast af England, kommer
dem ett dylikt skydd och understöd till del, jemväl i form af rikliga penningebidrag
till bestridande af utgifterna, enär dessa nästan ingenstädes kunna betäckas af
de medel som inflyta såsom resultat af Theaterns egen verksamhet. Det torde tillåtas
Komiterade att meddela några uppgifter i detta afseende rörande några främmande
länders theatrar.
I de Preussiska och Nordtyska staterna utgår, likasom i Sverige, den högsta
Styrelsen öfver de Kongl. Theatrarne från Monarkens person. De åtnjuta, i jemnade
tal och Svenskt mynt, följande statsanslag ur den Kongl. Preussiska Krono-Fidei-Kommiss-kassan:
1.
Kongl. Theatrarne i Berlin................Runt 457,500,0 0,
2. Kongl. Theatern i Hannover............... „ 338,700,0 0,
3. Kongl. Theatern i Kassel................ „ 117,300,0 0,
4. Kongl. Theatern i Wiesbaden............. „ 38,100,0 0.
Summa R:mt 951,600,0 0.
Sistnämnda Theater uppbär dessutom:
af Brunns-Administrations-kassan............... 86,900,0 o
af Wiesbadens Stads-kassa.................. 10,600,0 0 97,500,0 0,
hvadan hela understödet för Kongl. Theatern i Wiesbaden
utgör R:mt 135,600, och samtliga understöden för de Kongl.
Theatrarne i ofvannämnda 4 städer............ S:a R:mt 1,049,100,0 0.
Bland dessa lära de Kongl. Theatrarne i Berlin, oaktadt statsanslaget 457,500
R:dr, ensamt för året 1868 hafva lemnat en brist af mera än 45,000 R:dr.
30
Kongl. Hof-Tlieatern i Dresden, likasom de flesta större Theatrar i de Tyska
länderna, intager samma ställning att beskyddas omedelbart af Konungen och förvaltas
enligt Dess vilja och befallning. Denna theater åtnjöt under de 5 åren 1864—1868
i medeltal 213,300 R:dr årligen såsom bidrag af statsmedel.
Theatrarne uti Italien befinna sig — åtminstone numera — i en annan ställning.
Det patronella skyddet visar sig nödvändigt äfven i detta land, hvarest skådespelet
och operan mera än annorstädes blifvit ett oafvisligt behof och närmare införlifvat
sig med befolkningens vanor, men nämnda skydd lemnas theatrarne der till en
del af lokala myndigheter eller sällskaper.
San Carlo-Theatern i Neapel eges af Staten, men är upplåten till disposition
ai Municipalitetet, som utnämner eu Komité att hafva uppsigt öfver theatern och
träfta öfverenskommelse med en Direktör. Staten bekostar aflöningen till maskinister,
arbetare och bevakningspersonal, som hafva fast anställning vid denna theater, hvarjemte
af Statsmedel utgår ett årligt kontant bidrag af Kant 216,000.
Af recettmedlen, hvilka uppgå till omkr. 360,000 R:dr, inflyter hälften för platser
abonnerade för längre tid.
Pergola-Theatern i Florens tillhör ett s. k. Akademiskt Sällskap af 32 personer,
hvilket i samråd med Municipalitetet antager en Direktör som ordnar det hela. Municipalitetet
bekostar Orchestern (56 instrumenter) och lemnar ett
årligt anslag af Runt...................... 48,200
Det Akademiska Sällskapet upplåter Theatern, och lemnar ett
kontant anslag af....................... 14,400 62,600.
Spelaret räcker vanligen från 1 November till slutet af Mars, hvarunder gifvas
70 å 80 representationer och 3 maskeradbaler.
Af de 1,000 platserna äro 400 abonnerade.
Theatern la Fenice i Venedig tillhör likaledes ett enskildt sällskap. Municipalitetet
lemnar till denna theater, hvarpå under tiden från den 26 December till den
20 Mars vanligen gifvas 50 representationer och en eller två maskeradbaler, ett årligt
understöd af 40,000 till 60,000 R:dr.
Vid de 3 ofvannämnda Italienska theatrarne antages Direktören för hvarje år
särskild^ eller rättare för den korta tid af året hvarunder föreställningarna gifvas.
Deremot är vid theatern Carlo Felice i Genua, der spelterminen likaledes omfattar
endast omkring 3 månader, kontrakt med en Direktör upprättadt på 3 år. Municipalitetet
upplåter äfven här kostnadsfritt Orchester, och lemnar ett årligt understöd
af 40,000 Rall-.
I Frankrike understödjer Staten för det närvarande endast två dramatiska och
fyra lyriska scener i Paris, hvaremot i de öfriga städerna Municipalitetet uppgör kontrakt
med särskilda Direktörer och bestämmer det understöd, som skall för ändamålet
utgå af stadens medel.
31
Till Parisertheatrarne utgå årligen af statsmedel följande understödsbelopp:
till Théåtre Fangais............................ 172,800,0 0,
„ Odéon................................. 72,000,0 0,
„ Théåtre Lyrique............................ 72,000,0 0,
„ Théåtre des Italiens.......................... 72,000,oo,
„ Opéra Comique............................ 172,800,0o,
„ Grand Opéra............................._■_590,400,0^,
Summa R:dr 1,152,000,0 0,
hvarjemte Hans Maj:t Kejsaren af sin civil-lista lenmar ett personligt bidrag af 72,000
R:dr till Stora Operan, som således i understöd årligen uppbär innalles 662,400 R:dr.
Alla dessa theatrar, likasom theaterväsendet i sin helhet, stå under högsta
uppsigt af Ministern för det Kejserliga Huset och de sköna konsterna.
Stora Operan, som intill år 1866 förvaltades direkte af den Kejserl. Civillistan,
är från nämnda tid för åtta år öfverlåten till en Direktör-entreprenör. Denne, som
är bunden genom ett med Ministern ingånget, ytterst strängt kontrakt, måste vid anträdet
såsom säkerhet deponera i kontanta medel eller fullgoda värdepapper ett belopp
af 360,000 R:dr, och det understöd af 72,000 R:dr, som utgår af Kejsarens enskilda
kassa, skall under de 5 första åren läggas såsom förstärkning till säkerhets-summan,
så att denna kommer att utgöra en million Francs eller 720,000 R:dr, hvilka Direktören
ej egen lyfta eller disponera förr än vid kontraktstidens utgång.
De vid Stora Operan influtna recettmedel utgjorde år 1867 omkring 1,332,500
R:dr, som jemte understödsbeloppen gör en inkomst af nära två millioner R:dr. Anmärkas
bör dock, att året 1867 var, i anseende till den stora utställningen, mer än
vanligt fördelaktigt.
Recettmedlen vid Théåtre Frants uppgingo samma
år till 947,000 Rall''. Under de sista tio åren har i recettmedel
vid denna theater influtit i medeltal årligen . . ...... 684,000,0o,
hvartill kommer:
statsanslaget.......................... 172,800,0 0
räntor af egande kapitalfond................. 144,000,0 0
hyror och diverse ...................... 15,120,0 o 331,920,0 0,
hvadan årliga inkomsten utgör R:mt 1,015,920,0 0.
Den Kongl. Theatern i Köpenhamn är, såsom förut blifvit omförmäldt, helt
och hållet en Statens inrättning, hvars budget för hvarje år regleras af Riksdagen.
Under tiden från den 1 April 1830 till den 30 Juni 1867 hafva af statsmedel följande
belopp i medeltal årligen utgått till denna theater, nemligen:
direkt bidrag..........................R:mt R:dr 127,153,0 0,
till pensioner.......................... „ » 63,465,0 0,
Summa Runt 190,618,0 0.
*
32
hvarjemte Hans Maj:t Konungen af sin Civil-lista för närvarande årligen betalar 15 000
R:dr R:mt i abonnements-afgift.
Oaktadt dessa bidrag till den enda Kong], Theatern i Köpenhamn, hvilka betydligt
öfverstiga hvad som utgår till de båda ''Kong! Theatrarne i Stockholm, har
icke heller vid den förstnämnda något tillfredsställande resultat i ekonomiskt afseende
vunnits. Såsom exempel härpå må nämnas att, sedan Köpenhamns theater fått åren
1857 och 1858 till ombyggnad af scenen in. m. upptaga hos Sorö Akademi lån å
tillsammans 406,000 R:dr Runt, och räkenskaperna för spelåret 1858—59 visade ett
öfverskott åt omkring 14,000 Rall-, så uppstod redan det följande året en brist af
mer än 20,000 R:dr, hvilken hastigt tillväxte, så att under spelåret 1863-1864 måste
till gäldens betäckande ett nytt lån af 86,000 R:dr Runt mot ränta efter 4 procent
upptagas hos Sorö Akademi. Ä det förra eller byggnadslånet betalas årligen sex
pi ocent, hvarigenom detta lån jemväl till kapitalet amorteras. Räkenskaperna för spelåret
1866—1867 utvisa eu theaterns skuld af nära 400,000 R:dr R,:mt.
De exempel, som ofvan blifvit från främmande länder uppgiga, torde bestyrka
hvad Komiterade _ tillförene antydt rörande nödvändigheten deraf, att Theater-institutionen
ej må för framtiden blifva i saknad af det särskilda skydd och understöd, som
hittills varit den förunnad. Komiterade hafva, efter öfvervägande af de fördelar och
olägenheter, som med en väsendtlig förändring af de Kongl. Theatrarnes nuvarande
stallning blefve förenade, kommit till öfvertygelse om önskligheten deraf, att de finge
allt framgent, med åtnjutande af ett lämpligt anslag från riksdagens sida, omfattas
a Eders Maj.ts omedelbara Nådiga hägn och förvaltas på de grunder och i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som Eders Maj:t till betryggande af en god och ändamålsenlig
förvaltning kan finna godt att i den för Hofärenden brukliga väg fastställa.
Val kan det tyckas att den fortfarande högsta vården af de Kongl Theatrarnes
angelägenheter nog mycket skulle taga Eders Maj:ts Nådiga välvilja i anspråk
Komiterade hafva dock framställt denna åsigt endast under förutsättning, att bördan
af theatrarnes samtliga skulder blefve från desamma helt och hållet aflyftad, och Komiterade
finna grundad^ anledning att uttala den förmodan, att i sådant fall, och med
bibehållande af nu utgående anslag, theatrarnes inkomster skola blifva tillräckliga att
betäcka utgifterna, så att ingen brist bör kunna för framtiden uppstå, åtminstone icke
någon betydligare; — ty att med säkerhet på förhand uppställa utgifts-staten för en
theater är naturligtvis alldeles omöjligt. På sätt Komiterade redan meddelat, utvisa
räkenskaperna, att äfven under de sex spelåren 1863—1869, af hvilka de begge sista,
till följd af förlägenheten i den allmänna rörelsen, varit ovanligt ofördelaktiga, en behållning
åt R:mt 25,565,5 9 skulle hafva uppstått, såframt de Kongl. Theatrarne vid
början af spelåret 1863—1864 hade varit fria från skuld. Bland inkomsterna för
nämnda år äro visserligen bokförda dels en från Eders Majrts Hof-Förvaltning utbetald
summa af 40,000 R:dr till liqviderande af en Theatrarnes skuld, dels ock några af
Eders Maj:t särskilt beviljade bidrag till mindre belopp, hvadan, om dessa extra in
-
33
komster frånräknas, skulle i stället för den omnämnda behållningen visa sig en brist,
men äfven i sådant fall icke af någon synnerlig betydenhet. För att vinna ytterligare
stöd för den af Komiterade nyss uttalade förmodan, att under förutsättning af theaterkassans
frigörelse från rånte- och amorteringsliqvider ingen egentlig brist bör kunna
eller behöfver uppstå, anhålla Komiterade i underdånighet att få hänvisa till de häda
vid betänkandet fogade tabeller. Af dessa visar sig, bland annat:
att Kongl. Theatrarnes bokförda utgifter, hvilka i medeltal för de 6 sista spelåren
uppgått till Kant 599,793,0 4, hlifvit på den senaste tiden nedbragta från
682,700,7 3, som de utgjorde för spelåret 1866—1867, till 533,676,5 2 för spelåret
1868—1869, och således på 2 år minskats med R:mt 149,024,2 1 eller nära 22 %\
att visserligen under samma tid jemväl inkomsterna betydligt nedgått, ehuru
ej i så stor proportion, enär dessa ^minskats — om jemförelse!! göres för nyssnämnda
spelår — från Runt 606,207,7 1 till 495,129,5 0, således med R:mt 111,078,2 1 eller
omkring 17 procent; hvarvid Komiterade dock anse sig med skäl kunna antaga, att
den tryckta ekonomiska ställning, som under året 1868 och förra hälften af 1869 var
allmänt kännbar, ej kunnat annat än bidraga till den betydliga minskningen i de båda
theatrarnes recettmedel, hvilka under spelåret 1866—1867 uppgingo till Runt 420,181,7 5,
men under det sist förflutna till allenast 324,219,5 0; och
att den för innevarande spelår uppgjorda och godkända staten upptager utgifterna
till endast 511,500 R:dr, hvilket belopp är 22,176,5 2 mindre än det förra spelårets
verkliga utgifter, och 88,293,0 4 Runt lägre än medeltalet af de 6 spelårens
utgiftssumma.
Ehuru den med nästlidna års slut tilländagångna hälften af nu löpande spelår,
enligt en från Theater-Direktionen meddelad uppgift, lemna! ett i ekonomiskt afseende
temligen tillfredsställande resultat, och utgifterna under nämnda tid kunnat, utan tillökning
i skulden, betäckas med de influtna medlen, våga dock Komiterade icke antaga,
att spelårets utgifter skola kunna inskränkas inom det i förslags-staten upptagna särdeles
låga beloppot af 511,500 Rall-. Om äfven detta skulle blifva möjligt för någon
kortare tid, så lärer det icke kunna ske annat än derigenom, att de Kongl. Theatrarnes
nu väl försedda förråder af inventarier och materiel användas för dagens behof
utan att ersättas eller ånyo fyllas, till följd hvaraf bristen framdeles måste blifva så
mycket större. Komiterade kunna icke heller undertrycka den öfvertygelse, att alltför
stora inskränkningar i utgifterna måste leda till eu betänklig och äfven i ekonomiskt
hänseende mindre fördelaktig minskning i de krafter och hjelpmedel, som för de Kongl.
Theatrarnes verksamhet äro nödvändiga; men Komiterade anse emedlertid, att de redan
anförda sifferuppgifterna lemna stöd för den förhoppning att, sedan Theatrarnes utgifter,
hvilka för spelåret 1866—1867 med ett belopp af 82,907,6 9 öfverstego medeltalet,
nu synas vara återförda till ett mera normalt förhållande, desamma skola, med afräkning
af rånte- och amorterings-liqvider, kunna under vanliga omständigheter betäckas
5
34
af inkomsterna. Då det kan förutsättas, att de Kongl. Theatrarnc, befriade från det
förlamande tryck, som den nu befintliga skuldmassan måste utöfva, och betryggade till
sitt bestånd, skola under en nitisk och insigtsfull Styrelse för framtiden utveckla minst
lika stor verksamhet och lifaktighet som under de sex sista ej alltid så gynnsamma
spelåren, tro Komiterade sig kunna utan fara för synnerlig missräkning antaga, att de
inflytande recettmedlen ej skola efter nu löpande spelårs utgång komma att understiga
hvad de för de sex sista spelåren utgjort i medeltal, eller 383,054,5 5. Under
förutsättning att Theatrarne få fortfarande åtnjuta de nu dem tillagda anslag och förmåner,
skulle de således hafva att för ett kommande spelår påräkna följande inkomster
i runda tal:
Statsanslag............................ 60,000.
Hans Maj:t Konungens anslag...... 60,000.
D:o D:o abonnement....................... 6,840.
Kongl. Familjens D:o ...................... 11,860.
Hyror........ 24,700.
Recettmedel................................... 383,000.
Summa R:dr 546,400.
Förslags-Staten för nu löpande spelår upptager utgifterna till R:dr 511,500. Om derifrån
afräknas det belopp af 39,200 R:dr som är afsedt för räntor och amortering af skuld,
så återstå 472,300 R:dr, hvartill dock bör läggas den nu från Hof-Förvaltningen utgående
lönen för Förste Direktören 6,000 R:dr, då Theatrarnes utgifter skulle, enligt
den vid detta spelårs ingång gjorda beräkning, utgöra 478,300 R:dr och således
68,100 R:dr mindre än den nyss antagna inkomstsumman för framtiden. Om ock en
ej ringa del af detta öfverskott 68,100 Rall'' lärer erfordras för att höja åtskilliga poster i
den sista Förslags-Staten, hvilka synas vara alltför lågt nedtryckta, så är skilnaden
dock tillräckligt betydlig för att äfven lemna tillgång för den händelse, att recettmedlen
af en eller annan anledning komme att något sjunka under medeltalet. En
jemförelse med utgifterna för det sistförfluten spelåret visar, att om från summan af
dessa dragés hvad som utgått i räntor in. m. å skuld, eller 36,926 R:dr, och deremot
nämnda utgifter ökas med Förste Direktörens lönebelopp 6,000 R:dr, de verkliga utgifterna
skulle bestigit sig till Runt 502,750,5 2 eller Runt 43,649,4 8 mindre än den
summa, hvartill Komiterade trott sig kunna antaga Theatrarnes för framtiden påräkneliga
inkomst.
De Kongl. Theatrarnes befriande från de nuvarande skulderna är dock icke
ensamt tillräckligt, för att de skola kunna med full trygghet och på det sätt som
vederbör uppfylla sitt ändamål och utveckla en tillfredsställande konstnärlig verksamhet
samt leda till ett i ekonomiskt afseende någorlunda fördelaktigt resultat. Det andra
35
vilkoret, på hvilket jemväl torde ligga den största vigt, är att Theatrarnes bestånd
må blifva betryggadt för längre tid än ett år i sänder, och att någon säkerhet måtte
vinnas derför, att de dem tillagda anslagen ej kunna komma att när som helst indragas.
Det lärer icke behöfva omständligt framhållas, att stora olägenheter måste
blifva en följd af den nödvändighet, som nu förefinnes, att ordna en så omfattande
inrättnings ekonomi endast för ett år. Men äfven på beskaffenheten af de sceniska
föreställningarna måste ett sådant förhållande betänkligt inverka. Det nuvarande
osäkra tillståndet, hvarunder anställning vid de Kongl. Theatrarne icke bör lemnas och
på de sista åren ej heller lemnats för längre tid än ett år, afhåller mången från att
egna sina krafter åt en verksamhet som kan, utan dess eget förvållande, när som helst
komma att upphöra; och lyriska artister af större förtjenst, hvilka lätt kunna i utlandet
vinna fördelaktig anställning för längre tid, nödgas af omtanke för sin egen
framtid öfvergifva en anstalt, som ej kan bjuda någon trygghet ens för det närmast
följande året. Först på den sista tiden har detta tillstånd af osäkerhet inträda enär
ända till år 1865 det af Statsmedel utgående bidrag var Theater-institutionen tillförsäkradt
för 5 å 3 år i sänder; men sedan nämnda år beror Statsanslagets beviljande
på riksdagens beslut hvarje år, och det har visat sig, att på dess bibehållande, åtminstone
till oförändradt belopp, ej kan göras bestämd räkning.
På ofvan anförda grunder anse Komiterade nödvändigt, att, om de Kongl. Theatrarnes
verksamhet skall kunna på ett önskvärdt sätt fortfara, de anslagsbelopp, som
nu utgå, blifva Theatrarne tillagda för åtminstone tre år i sänder.
Om de af Komiterade härofvan angifna vilkoren uppfyllas, är all anledning till
det antagandet, att de Kongl. Theatrarnes framtid och resultatet af deras verksamhet
komma att ställa sig långt bättre än för närvarande kan vara fallet. Artisterna
kunna då med större trygghet och tillförsigt sluta sig till denna fosterländska konstanstalt,
nya krafter, som af dennas osäkra ställning hittills hållits tillbaka, beredvilligare
träda i dess tjenst, och sålunda den inhemska sceniska konsten icke blott bibehålla
sig vid sin nuvarande höga ståndpunkt, utan ock allt vidare utvecklas. Allmänheten
skall säkerligen också med lifligare intresse omfatta Theatern, da densamma, ställd
på en fastare grund, kan med större frihet och sjelfständighet verka för sina ända
-
36
mål. De Kong! Theatrarne skola äfven härigenom icke allenast vinna fördelar i ekonomiskt
afseende, utan jemväl utöfva sitt välgörande inflytande inom vidsträcktare
kretsar och sålunda allt fullständigare fylla sin egentliga uppgift.
Kong]. Theater-Styrelsen är utan tvifvel bäst i tillfälle att pröfva, livilka grundsatser
böra följas och hvilka åtgärder böra vidtagas, så väl i afseende på den konstnärliga
verksamheten, valet af stycken, anställandet af sujetter, m. m., som i fråga
om den ekonomiska anordningen, för att åt denna institution häfda det anseende den
af ålder åtnjutit, och återvinna den bevågenhet hos allmänheten, uti hvilken, i synnerhet
hvad den lyriska scenen beträffar, ett tillbakagående visat sig genom eu på
senare tider betydlig minskning af recett-inkomsten. Hvad åter beträffar Styrelsens
egen sammansättning, formen för föredragningen och fattandet af besluten, samt kontrollen
öfver deras verkställande, hvilket i de flesta länder der theatern står under
Monarkens särskilda vård, besörjes i vanlig administrativ ordning af Ministéren för det
Kongl. Huset der en sådan finnes —, så, enär de Kongl. Theatrarnes angelägenheter,
enligt det af Eders Kong], Maj:t fastställda reglementet, utan mellaninstans och
utan någon förberedande behandling föredragas omedelbart inför Eders Maj:t af Förste
Direktören för Dess Hof-Kapell och Theatrar, hafva Komiterade saknat befogenhet att
i detta afseende föreslå några bestämmelser.
Det har varit anmärkt och äfven vid eu af de senare riksdagarne offentligen
yttradt, att den nuvarande inredningen af Kongl. Operahuset, som erbjuder ett alltför
inskränkt antal åskådareplatser, gör att dagkostnaderna icke kunna betäckas utan nog
höga inträdespriser, och att den förra borde förändras för att ett bättre ekonomiskt
resultat skulle kunna vinnas. Komiterade hafva derföre ansett sig böra vidröra äfven
detta förhållande. Det lider intet tvifvel, att Kongl. Stora Theatern som, när den
uppfördes för nära hundra år sedan, ansågs för en af de vackraste och ändamålsenligaste
i Europa, numera i afseende på utrymme och beqvämlighet lemnar åtskilligt
öfrig* att önska. Salongen rymmer endast 1,090 åskådare eller vida mindre än utländska
Theatrar af motsvarande omfång, och ehuru priserna blifvit satta till ett för
våra förhållanden nog högt belopp, erbjuder flertalet af platserna endast ringa utrymme
och beqvämlighet. En förändring af Theatersalongens inredning, i ändamål att bereda
plats för ett ökadt antal åskådare, torde dock icke kunna till vägabringas utan skada
37
för salongens nuvarande förträffliga akustiska beskaffenhet, och skulle sannolikt, till
följd af byggnadens allmänna anordning, icke låta sig åstadkommas utan betydliga
kostnader. Det samma gäller om det bristande utrymmet på och öfver sjelfva scenen,
till följd hvaraf, bland annat, de stora fond-dekorationerna måste vikas dubbla i stället
för att uppdragas hela, hvarigenom betydlig'' slitning uppkommer, samt om frånvaron
af de mekaniska hjelpmedel, som på nyare Theatrar användas i stället för handkraft,
och hvarigenom dagkostnaderna kunna väsendtligen nedsättas. Dessa olägenheter, som
vidhäfta den Kongl. Stora Theaterns byggnad och försvåra dess förvaltning, hafva Komiterade
ansett sig böra i förbigående omnämna, ehuru deras fullständiga afhjelpande
icke lärer kunna ifrågasättas i anseende till de högst betydliga medel som dertill
skulle erfordras. Deremot synes det Komiterade ändamålsenligt, att biljettpriserna å
denna Theater, äfven med det nuvarande antalet platser, blefve något nedsatta. Komiterade
vaga vid detta tillfälle i allmänhet uttala den åsigt, att hvarje åtgärd, som
åsyftar att för den större allmänheten underlätta tillträdet till Theatern, också skall
för denna sjelf medföra ökade ekonomiska fördelar. Erfarenheten har under senare
tider visat, att de förströelser, särskildt tillfällen att höra musikaliska prestationer,
som vid sidan af de Kongl. Theatrarne erbjudits allmänheten, blifvit med begärlighet
omfattade, och den täflan i detta afseende, för hvilken de Kongl. Theatrarne nu mera
än förr äro utsatta, torde böra föranleda till en nedsättning af inträdespriserna, åtminstone
till vissa platser. Säkerligen skulle en dylik åtgärd verka derhän, att de
förtjenstfulla lyriska föreställningarna blefve mera talrikt besökta än på den senaste
tiden varit förhållandet, och att, äfven med lägre biljettpris, totalinkomsten likväl
komme att stiga genom de besökandes större antal.
Sedan i det föregående en så vidt möjligt fullständig utredning af de Kong],
Theatrarnes ekonomiska och finansiella förhållanden blifvit lemnad, och Komiterade derunder
haft tillfälle att jemväl uttala sina åsigter öfver åtskilliga frågor, som ega samband
med och inflytande på Theatrarnes ställning för framtiden, anhålla Komiterade
att nu få i ett sammanhang framställa de hufvudpunkter, hvilka framgå såsom ett
resultat af de verkställda undersökningarna samt öfverläggningarna i ämnet.
Genom redogörelsen för de förhållanden, som sammanhänga med inköpet af den
tillförene s. k. “Mindre Theatern “, torde Komiterade hafva visat, att detta inköp skett
38
för den Kongl. Theater-institutionens räkning, likasom att de belopp, hvarmed ränta
och amortering å köpesumman blifvit bestridda, utgått af Theaterkassan. De båda
Kongl. Theatrarne, Stora Operan och den Dramatiska, för hvilka numera såväl personal
och materiel, som utgifter och räkenskaper äro gemensamma, måste derföre anses
såsom ett sammanhängande helt. Enligt Komiterades åsigt innebär också detta
förhållande vigtiga fördelar. En för operan och det större skådespelet afsedd scen
kan ej vara fullt lämplig till talscen i allmänhet, dagkostnaderna vid den förra måste
blifva betydligt högre än som erfordras vid uppförandet af mindre omfattande pjeser,
och den dramatiska konstens utveckling befrämjas väsendtligen derigenom att för dess
prestationer finnes en särskild lokal, skild från den lyriska skådebanan. Då dertill
kommer, att genom do båda Theatrarnes förening kostnaderna icke blott för deras
Styrelse och förvaltning utan äfven för personalen i öfrigt och materielen blifva betydligt
lägre än eljest skulle vara förhållandet, enär Styrelsen är fullkomligt gemensam och
personal och materiel till stor del användas vid båda Theatrarne, hafva Komiterade
ansett lämpligt och fördelaktigt, att de båda Kongl. Theatrarne må fortfarande höra
tillsammans och gemensamt förvaltas.
Ett väsendtligt understöd från Statens sida har den Kongl. Theater-institutionen
fått städse åtnjuta genom den kostnadsfria upplåtelsen af Operahuset. Efter den utvidgning,
som institutionen numera erhållit, kommer denna fördel egentligen den Lyriska
scenen till godo, och Komiterade hafva icke kunnat undgå att anse billigt och
rättvist, att den Dramatiska scenen, hvilken med hänsigt såväl till språkets vård och
utveckling som till det egentligen nationella elementet i konsten ingalunda är af mindre
vigt och betydelse än den lyriska, måtte varda med denna i förenämnda afseende
likställd. Detta så mycket heldre, som erfarenheten ådagalagt omöjligheten för Theater-institutionen
att, med nu påräkneliga inkomster och bidrag, bestrida, jemte de utgifter
som äro en följd af Theatrarnes verksamhet, äfven ränta och amortering å den
skuldsumma, hvarpå Kongl. Theater-Direktionen vid Dramatiska Theaterns inköp utfärdat
förskrifning.
De skulder, som för närvarande vidhäfta de Kongl. Theatrarne, och som Komiterade
i det föregående specificerat, uppgingo den 1 Juli 1869 sammanlagdt till
R:mt 500,453,6 4. Något mera än två femtedelar häraf, eller 212,625 K:dr, utgöras
emellertid af den återstående skulden för inköpet af Dramatiska Theatern, å hvars
köpesumma 270,000 R:dr Theaterkassan under de 6 spelåren 1 Juli 1863—30 Juni
1869 afbetalt 57,375 R:dr. Nyssnämnda belopp 212,625 R:dr krafvel-, enligt den vid
köpet uppgjorda och stadfästade amorteringsplanen, för ränte-liqvider och kapitalavbetalningar
en årlig utgift af något mera än 23,000 R:dr intill den 1 Juli 1882.
Den vid senaste spelårs utgång i Theatrarnes räkenskaper balanserade skuldsumma,
som icke är ställd på amortering, uppgår till Runt 284,228,6 4. Vid efterforskning
i räkenskaperna, huru en så betydlig skuld kunnat uppstå till aldra största
>
*
39
delen under loppet af 10 år — enär Kong! Theatern vid början af spelåret 1859—
1860 var behäftad endast med en skuld af 18,700 R:dr, — har det befunnits:
att Kongl. Theaterns skuld den sista Juni 1863, eller
4 år efter nyssnämnda tidpunkt, utgjorde........... 96,522,7 l
att under de sex spelåren 1863—1869 blifvit å köpesumman
för Dramatiska Theatern utbetaldt, i räntor .... 82,769,36
i amortering . . 57,875,0 0 140,1,44,3 6,
att de af Theaterkassan bestridda utgifter för underhållet
af Dramatiska Theaterns fastighet uppgått till........ 20,875,2 8,
samt att räntor och omsättningskostnader under samma
sex år för den vid början af spelåret 1863—1864 befintliga
och sedan ökade skulden utgjort............... 52,251,8 8.
Då summan af skulden den 1 Juli 1863 tillsammans
med de nu uppgifna sedan dess bestridda särskilda slag af
utgifter uppgå till....................... 309,794,2 3,
eller Runt 25,565,5 9 utöfver den nuvarande, ej för fastigheten belöpande skulden, så
synes, att under de ifrågavarande sex åren Theatrarnes inkomster med sistnämnda
belopp öfverstigit de egentliga utgifterna för deras verksamhet under samma tid.
Till den i räkenskaperna balanserade skulden R:mt 284,228,6 4 bör slutligen
läggas ett belopp af 3,600 Ii:dr, som Komiterade ansett den s. k. “Mindre Theaterns
Pensionskassa“ ega rätt att utbekomma på grund af § 16 i nu gällande Nådiga reglemente
för de Kongl. Theatrarne, då denna del af skulden utgör R:mt 287,828,6 4.
Att räntor och amortering å de ofvan uppgifna betydliga skulderna icke kunna
med Theatrarnes nu .påräkneliga inkomster betäckas, har erfarenheten redan tillräckligt
visat. Fastmera skulle, enligt all anledning, detta slag af utgifter komma att
öka skuldsumman, likasom ränte-beloppen måste för hvarje år tillväxa, om förhållandet
lemnades oförändradt. För att de Kong]. Theatrarne skola kunna med trygghet bestå
och ostörda fortgå i sin verksamhet, hafva Komiterade derföre ansett alldeles oundgängligt,
att Theatrarne befrias från de nuvarande skulderna. Såsom förut blifvit
nämndt, kan det å Dramatiska Theaterns köpesumma (den 1 Juli 1869) återstående
skuldbeloppet af 212,625 R:dr under tiden till den 1 Juli 1882 till fullo amorteras
och räntorna derå bestridas, om en särskild årlig tillgång af omkring 23,160 R:dr för
ändamålet beredes. De öfriga skulderna, tillsammans Runt 287,828,6 4, hafva Komiterade
deremot ansett ovilkorligen böra utan uppskof liqvideras, med undantag allenast
af trenne lån å tillhopa 30,000 R:dr, förskrift^ till en vid de Kongl. Theatrarne
bildad understödsfond, hvilken är att anse såsom Theater-institutionens egen tillhörighet,
erfordrande sistnämnda skuldbelopp, om det icke liqvideras, endast en kontant
årlig tillgång af 1,500 R:dr till räntans betäckande.
40
Men äfven under antagande, att Kong!. Theatrarne helt och hållet befrias från
skulderna och få fortfarande åtnjuta de årliga bidrag, som nu komma dem till godo
dels af allmänna medel, dels från Hans Maj:t Konungens enskilda kassa, hafva Komiterade
ansett ännu något ytterligare erfordras, för att betrygga institutionens bestånd och
jemna verksamhet, nemligen att dessa bidrag varda Theatrarne tillförsäkrade för längre
tid än nu är fallet, och åtminstone för tre år i sänder. Härförutan synes intet tillfredsställande
resultat, vare sig i konstnärligt eller i ekonomiskt afseende, kunna ernås.
Komiterade hafva, med ledning af Theatrarnes räkenskaper för de senare åren, sökt
visa, att under de ofvan uppgifna väsendtligt vilkor utgifterna höra kunna i allmänhet
betäckas af de inkomster, som äro att påräkna.
Komiterade hafva slutligen, med anledning af Chefens för Hof-Förvaltningen
derom väckta fråga, tagit i öfvervägande, huruvida det kunde vara lämpligt och önskvärdt,
att formen för de Kong! Theatrarnes vård och förvaltning blefve förändrad.
Komiterade, som visserligen anse Theater-institutionen vara af den betydelse för samhället,
att den förtjenar att från Statens sida med intresse omfattas och understödjas,
hafva dock ansett Theaterns förvandling till en Statens inrättning medföra så stora
svårigheter, att den icke bör ifrågakomma. Komiterade hafva i det föregående visat
de nästan oöfverstigliga hinder, som möta Theater-angelägenheternas behandling i vanlig
administrativ ordning, och då dertill kommer, att det ekonomiska resultatet af
Theaterns verksamhet omöjligen låter sig på förhand med noggrannhet beräknas, så
skulle, utom de bestämda årliga understödsmedlen, å riksdagens sida tagas i anspråk
anvisandet af ett kreditiv eller ett förslagsanslag, hvars olämplighet i detta fall icke.
torde behöfva vidare ådagaläggas. — Den andra ifrågasatta utvägen, att Theaterns
uppehållande borde öfverlemnas till den enskilda företagsamheten, hafva Komiterade
jemväl funnit särdeles betänklig. Om äfven en dramatisk theater af värde skulle
kunna på enskild väg åstadkommas, hafva Komiterade dock ansett alldeles osannolikt,
att någon enskild person skulle finnas hågad att, äfven med åtnjutande af något understöd,
uppehålla en stående lyrisk scen, som krafvel’ så ojemförligt dyrbarare hjelpmedel
och medför så mycket större risk, utan att denna motsvaras af utsigten till
någon synnerlig vinst eller fördel. Betänkligt måste det också s.vnas att till enskildas
förfogande öfverlemna de Kongl. Theatrarnes nuvarande värderika tillhörigheter, då det
knappt blefve möjligt att stadga verksamma kontroller eller erhålla tillräckliga garantier
för deras vård och återställandet deraf framdeles.
Om den uppfattning är riktig, enligt hvilken Theatern utgör en institution af
alldeles egen beskaffenhet, som icke utan stora olägenheter kan inpassas bland Statens
förvaltande verk, och icke heller utan fara för dess högre ändamål kan såsom en
blott och bar industri öfverlemnas åt enskild företagsamhet, synes deraf naturligen
framgå att, om denna institution skall fortfarande med understöd af offentliga medel
upprätthållas, den icke kan umbära det skydd och den särskilda omvårdnad, hvarmed
Kong! Theatern alltifrån sin stiftelse städse varit af Sveriges Konungar omfattad.
Komiterade hafva i det föregående haft tillfälle att omförmäla det sätt, hvarpå Theater-angelägenheterna
besörjas i de länder, der offentliga Theatrar underhållas utan
att vara egentliga Stats-institutioner. I vårt land saknas emellertid den instans, som
annorstädes har sig behandlingen af dessa ärenden uppdragen, nemligen en särskild
Minister för det regerande Huset, med eller utan samband med högsta målsmanskapet
för de sköna konsterna. — Före år 1863, då det nu gällande Theater-reglementet
i Nåder utfärdades, föredrogos angelägenheter beträffande Kong!. Theatern i samma
ordning, som frågor rörande det Kong!. Hofvet. Denna form för föredragningen afsåg
utan tvifvel att åt nämnda ärenden vinna en erforderlig ekonomisk utredning och
en sådan förberedande behandling, som bäst främjade Theaterns ändamål. Komiterade,
som icke förbise vigten deraf, att en i möjligaste måtto mångsidig icke mindre
ekonomisk än äfven litterär och artistisk pröfning kommer den lyriska och dramatiska
scenens angelägenheter till del, hafva emedlertid, på de grunder som ofvan blifvit i
underdånighet anförda, funnit sig icke böra ingå i de detaljbestämmelser, som i detta
afseende kunna vara ändamålsenliga.
Komiterade framhärda, med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
C. F. BEBGSTEDT.
C. A. WESTEESTBAND.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
F. BRAUNERHJELM.
C. A. Y. KALLSTENIUS.
F. A. DAHLGKEN.
Stockholm den 21 Jan. 1870.
Gustaf Fahnéhjélm.
Litt. A.
Kong!. Theatrarnes inkomster
jemte särskilda belopp, hvilka, ej bland Theatrarnes räkenskaper upptagna, utbetalts från Hans Maj:t Konungens kassa.
/ | Spelåret 1863—1864. | Spelåret 1864—1865. | Spelaret 1865—1866. | Spelåret | Spelåret 1867—1868. | Spelåret 1868—1869. | Summa för | Medeltal |
Statsanslag................ Hans Maj:t Konungens ordinarie anslag . Kongl. Familjens abonnement....... Keeettmedel af Stora Theatern...... D:o af Dramatiska Theatern . . Hyror................... | Extra inkomster.............. | 75 000, oo | 75 000, oo | 75 000, oo | 75 000,00 6 000, o o 7 038,00 251 355,25 | 75 000, o o | 67 500, o o 6 840,oo | 442 500, o o | 73 750,oo |
Summa | 531 294,5 o | 568 145,04 | 606 733,30 | 606 207,7 0 | 603 542,2 7 | 495 129,5 0 | 3 411 052,3 2 | 568 508,72 |
H. Maj:ts anslag till lön åt l:e Direktören | — | — | — | — | 6 000, o o | 6 000,0 0 | 12 000, o o | 2 000, o o |
D:o extra anslag till ränteliqvid . . | — | — | — | — | 1 500,00 | — | 1 500, oo | 250,oo |
Theaterns fastighet..... | - | _ | — | 625,00 | 2 853,20 | 2 187,94 | 5,666,1 4 | 944,3 5 |
Kong!. Tliea -
Förste Direktörens och Sekreterarens löner . .
Litteratörslöner, Förf.-honor., pjeser, böcker . .
Kansliets löner och expenser..........
Biljetters försäljning och mottagning, affischer .
Pensioner och tillfälliga understöd.......
Ränta och amortering å skulder........
Intendenten för scenen, scenens Byrå.....
Sång-scenens löner................
Tal-scenens löner.................
Orchesterns löner, samt lejd musik.......
Ballettens löner..................
Chörens löner ..................
Elevskolan....................
Tjenstgöringspenningar..............
Kontrollören, öfriga löner för kontrollen ....
Reparationer, hyror, kontribution, möbler m. m.
Attributer: aflöningar...............
D:o materiel...............
Kostymer: aflöningar..............
D:o materiel................
Dekorationer och maskineri: aflöningar ....
D:o materiel..............
Belysning, Eldsläckning: Aflöningar......
D:o materiel (jemte brandförsäkring) . .
Städning, renhållning, eldning ..........
Summa
Af H. Maj:t Konungen
betalda belopp:
jlön
åt l:e Direktören . .
jränteliqvid........
I div. utgift, f. Dram. Theat.
Spelaret | Spelåret | Spelåret | |
1863 | -1864. | 1864-1865. | 1865-1866. |
8 | 600,0 4 | 8 000,0 4 | 8 000,0 4 |
15 | 954,9 7 | 27 383,6 7 | 17 700,7 5 |
3 | 931,26 | 4 033,5 9 | 4 249,5 0 |
9 | 582,6 4 | 10 438,3 8 | 10 687,19 |
| 300,00 | 300,0 0 | 2 320,35 |
24 | 263,25 | 24 439,83 | 39 196,7) |
16 | 691,40 | 13 180,29 | 9 916,48 |
79 | 274,0 2 | 96 762,58 | 101 415,00 |
71 | 470,5 9 | 78 724,6 8 | 82 384,9 2 |
76 | 547,5 0 | 77 787,7 4 | 79 753,73 |
36 | 134,8 0 | 34 603,9 9 | 34 230,3 2 |
30 | 517,87 | 31 793,16 | 30 706,01 |
13 | 137,16 | 14 495,08 | 16 644,8 0 |
29 | 357,3 8 | 37 174,8 2 | 43 002,9 3 |
3 | 416,76 | 3 050,08 | 3 133,4 1 |
13 | 511,22 | 8 546,77 | 5 855,02 |
4 | 158,02 | 5 052,4 0 | 4 884,8 2 |
2 | 382,26 | 3 334,5 7 | 2 924,4 0 |
16 | 918,42 | 19 479,13 | 20 029,3 4 |
17 | 698,36 | 20 912,6 8 | 13 567,29 |
20 | 194,70 | 22 665,79 | 23 219,5 4 |
14 | 811,44 | 15 603,3 4 | 15 622,36 |
6 | 363,3 3 | 7 404,5 3 | 7 576,4 4 |
25 | 972,5 2 | 29 535,5 0 | 31 562,17 |
7 | 703,96 | 8 092,18 | 8 506,05 |
548 | 893,8 7 | 602 794,8 2 | 617 089,5 7 |
trarnes utgifter
Litt. B.
Spelåret 1866—1867. | Spel året | Spelåret 1868-1869. | Summa för de 6 spelåren. | Medeltal | Förslags-stat 1869—1870. |
8 000,0 4 | 2 000,0 4 | 2 000,0 4 | 36 600,2 4 | 6 100,0 4 | 2 000, oo |
19 408,9 9 | 17 680,3 4 | 15 259,89 | 113 388,6 1 | 18 898,10 | 11 950,00 |
3 455,0 0 | 3 340,5 2 | 3 214,9 7 | 22 224,8 4 | 3 704,14 | 3 000,oo |
11 759,0 4 | 11 435,9 3 | 8 728,4 9 | 62 631,6 7 | 10 438,6 i | 8 050, o o |
1 537,03 | 1 340,9 0 | 2 451,80 | 8 250,08 | 1 375,01 | 3 400,00 |
32 017,4 9 | 35 552,96 | 36 926,oo | 192 396,2 4 | 32 066,04 | 39 200,0 o |
13 006,3 2 | 12 008,16 | 10 387,45 | 75 190,10 | 12 531,6 8 | 10 580,00 |
103 741,6 o | 102 916,89 | 94 411,5 8 | 578 521,6 7 | 96 420,28 | 83 050,0 0 |
88 079,8 1 | 95 224,18 | 77 687,79 | .493 571,9 7 | 82 262,0 0 | 76 406,oo |
83 373,9 1 | 81 455,02 | 68 708,6 2 | 467 626,52 | 77 937,75 | 70 490,0 0 |
34 728,0 0 | 31 006,08 | 27 395,03 | 198 098,82 | 33 016,4 7 | 25 020,0 0 |
35 783,6 5 | 33 615,24 | 33 398,4 7 | 195 814,4 0 | 32 635,7 3 | 32 650,0 0 |
15 058,86 | 14 614,04 | 12 459,4 2 | 86 409,36 | 14 401,56 | 6 455,00 |
47 856,00 | 41 958,5 0 | 35 337,5 0 | 234 687,13 | 39 114,5 2 | 37 482,33 |
3 200,0 4 | 3 200,0 4 | 3 999,96 | 20 000,2 9 | 3 333,3 8 | 1 866,67 |
IL 918,82 | 6 707,05 | 5 841,14 | 52 380,02 | 8 730,0 0 | 5 900,0 0 |
5 218,6 4 | 4 805,8 0 | 4 016,76 | 28 136,4 4 | 4 689,41 | 4 000, o o |
3 943,2 l | 2 701,7 4 | 1 510,09 | 16 796,2 7 | 2 799,3 8 | 1 750,oo |
19 780,80 | 19 331,0 4 | 15 715,02 | 111 253,75 | 18 542,29 | 16 000, o o |
21 053,8 8 | 8 889,7 4 | 7 774,01 | 89 895,96 | 14 982,66 | 9 600,0 0 |
33 767,16 | 27 663,59 | 19 865,7 5 | 147 376,5 3 | 24 562,7 6 | 19 500,0 0 |
36 638,15 | 12 406,08 | 9 461,2 0 | 104 542,5 7 | 17 423,7 6 | 7 000, o o |
7 493,45 | 7 110,46 | 6 681,5 8 | 42 629,79 | 7 104,9 7 | 6 700,0 0 |
32 469,5 2 | 27 817,5 8 | 22 365,19 | 169 722,48 | 28 287,08 | 21 850,oo |
9 410,7 2 | 8 820,8 2 | 8 078,7 7 | 50 612,5 0 | 8 435,4 2 | 7 600,0 0 |
682 700,7 3 | 613 602,7 4 | 533 676,5 2 | 3 598 758,2 5 | 599 793,04 | 511 500, oo |
— | 6 000,0 0 | 6 000,0 0 | 12 000,0 0 | 2 000,0 0 | _ |
— | 1 500,0 0 | — | 1 500,0 0 | 250,00 | — |
625,0 0 | 2 853,2 0 | 2 187,9 4 | 5 666,14 | 944,3 5 | — |
Plan för amorteringen af Dramatiska Theaterns köpeskilling.
|
|
|
| Stjernsten! | Brandkontoret. | Militiae-Bo- ställskassan. | Mindre Thea-terns Pen-sions-kassa |
| Summa. |
| ||||||
|
|
|
| Kapital. | Ränta. | Kapital. | Ränta. | Ränta. | Ränta. | För kalf- | ir. | För året. | ||||
1863 | den | 31 | December .... | 1 725 | — | 5 655 75 | 675 — | 579 | 50 | 618I75 |
| 9 254 |
|
|
| |
1864 | den | 30 | J uni....... | 3 300 | — | 5 604 — | - - | — | — | 618 | 75 | 1 500 — | 11 022 | 75 | 20 276 | 75 |
| den | 31 | December .... | 1400 | — | 5 505 — | 675 — | 1 131 | 60 | 618 | 75 |
| 9 330 | 35 |
|
|
1865 | den | 30 | Juni....... | 3 600 | — | 5 463 — | - - | — | — | 628 | 50 | 1 500 — | 11 181 | 75 | 20 512 | 10 |
>> | den | 31 | December .... | 1 500 | — | 5 355:— | 675;— | 1 108 | 62 | 618 | 75 | 750 — | 10 017 | 12 |
|
|
1866 | den | 30 | Juni....... | 13 400 | — | 5 310 — | — 1— | — | — | 618 | 75 | 750 — | 20 078 | 75 | 30 095 | 87 |
}} | den | 31 | December .... | 3 500 | — | 4 908;— | 675 — | 1 077 | 60 | 618 | 75 | 750 — | 11 529 | 35 |
|
|
1867 | den | 30 | Juni....... | 5 400 | — | 4 803 — | - - | — | — | 618 | 75 | 750 — | 11 571 | 75 | 23 101 | 10 |
| den | 31 | December .... | 3 800 | — | 4 641 — | 675 — | 1 051 | 22 | 618 | 75 | 750,— | 11 535 | 97 |
|
|
1868 | den | 30 | Juni....... | 5 700 | — | 4 5271— | - 1- | — | — | 618 | 75 | 750|— | 11 595175 | 23 131 | 72 | |
JJ | den | 31 | December .... | 4 100 | — | 4 356;— | 6751—- | 1 024 | 22 | 618 | 75 | 750 — | 11 523|97 |
|
|
|
|
|
| Summa | 47 425 | — | 56 127 | 75 | 4 050 | — | 5 972 | 76 | 6 816! — | 8 250 |
| — | — |
|
| |
1869 | den | 30 | Juni . . |
| 5 900 | — | 4 233 | — | _ | — | — |
| 618! 75 | 750 |
| 11 501 | 75 | 23 025 | 72 | |
| den | 31 | December |
| 4 500 | — | 4 056 | — | 675 | — | 997 |
| 618 | 75 | 750 | _ | 11 596 | 75 |
|
|
1870 | den | 30 | Juni . . • |
| 6 300 | — | 3 921 | — |
| — | — | — | 618 | 75 | 750 | — | 11 589 | 75 | 23 186 | 50 |
| den | 31 | December |
| 4 800 | — | 3 732 | — | 675 | — | 970 |
| 618 | 75 | 750 | — | 11 545 | 75 |
|
|
1871 | den | 30 | Juni . . |
| 6 600 | — | 3 588 | — | — | — | — | _ | 618 | 75 | 750 | — | 11 556 | 75 | 23 102 | 50 |
| den | 31 | December |
| 5 200 | — | 3 390 | — | 675 | — | 943 | — | 618 | 75 | 753 | 25 | 11 580 | __ |
|
|
1872 | den | 30 | Juni • . |
| 6 900 | — | 3 234 | — | — | — | — | _ | 618 | 75 | 750 | — | 11 502 | 75 | 23 082 | 75 |
>> | den | 31 | December |
| 5 600 | — | 3 027 | — | 675 | — | 916 |
| 618 | ty gr 7o | 750 | _ | 11 586 | 75 |
|
|
1873 | den | 30 | Juni . . |
| 7 300 | — | 2 859 | — | — | — | — | — | 618 | 75 | 750 | — | 11 527 | 75 | 23 114 | 50 |
| den | 31 | December |
| 6 000 | — | 2 640 |
| 675 | — | 889 | — | 618 | 75 | 750 | __ | 11 572 | 75 |
|
|
1874 | den | 30 | Juni . . |
| 7 700 | — | 2 460 |
| — | — | — | — | 618 | 75 | 750 | — | 11 528 | 75 | 23 101 | 50 |
>> | den | 31 | December |
| 6 400 | — | 2 229 |
| 675 | — | 865 | 25 | 628''50 | 750 | — | 11 547 | 75 |
|
| |
1875 | den | 30 | Juni . . |
| 8 100 | — | 2 037 | — | — | — | — | — | 618 75 | 750 | — | 11 505 | 75 | 23 053 | 50 | |
| den | 31 | December |
| 6 900 | — | 1 794 |
| 675 | — | 835 | — | 618,75 | 750 | _ | 11 572 | 75 |
|
| |
1876 | den | 30 | Juni . . |
| 8 600 | — | 1 587 | — | — | — | — | — | 61875 | 750 | — | 11 555 | 75 | 23 128 | 50 | |
>> | den | 31 | December |
| 7 400 | — | 1 329 | — | 675 | — | 808 | — | 618 75 | 750 | — | 11 580 | 75 |
|
| |
1877 | den | 30 | Juni . . . |
| 9 100 | — | 1 107 | — | — | — | — | — | 618 | 75 | 750 | — | 11 575 | 75 | 23 156 | 50 |
J) | den | 31 | December |
| 7 900 | — | 834 | — | 675 | — | 781 | — | 618 | 75 | 750 | -- | 11 558 | 75 |
|
|
1878 | den | 30 | Juni . . |
| 9 600 | — | 597 | — | — | — | — | — | ii 18 75 | 750 |
| 11 565 | 75 | 23 124 | 50 | |
V | den | 31 | December |
| 10 300 | — | 309 | — | 675 |
| 754 | — | 618175 | 750 |
| 13 406 | 75 |
|
| |
|
|
|
| Summa | 188 525 | _ | _ | — | 10 800 — |
| — | — — | - | — | - | — | ~ 1 |
Derefter återstår: Till Militiae-Boställs-kassan . . . . ........... 22 500
„ Mindre Theaterns Pensions-kassa......... SO 000
,, Stockholms Brandkontor.............18 175 70 075.
Enligt de i Kong! Theatrarnes kontrollörs-kontor befintlige specialuppgifter rätteligen sammandraget och upprätt adt intygar,
Stockholm den 3 Mars 1869. j, jjé Dumrath.