Underdånigt betänkande ocli förslag
Statens offentliga utredningar 1878:2
Underdånigt betänkande ocli förslag
angående
Lönereglering m. m.
för
Landtmäteristyrelsen,
afgifvet den 13 Juli 1S77
af
i nåder förordnade Komiterade.
STOCKHOLM
TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET
1877.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts genom embetsskrifvelse från Statsrådet
och Chefen för Finansdepartementet Löneregleringskomitén meddelade
nådiga befallning, har Komitén senast till behandling förehaft
frågan om reglering af Landtmäteristyrelsen och får nu angående detta
embetsverk i underdånighet afgifva följande betänkande och förslag.
4
Historik.
Sedan under Konung Carl IX:s regeringstid eu uppmätning af riket
ansetts erforderlig och fördenskull förordnats, att i hvarje landsort skulle
anställas en landtmätare, hvilken borde affatta såväl geografice hela landskapet
som ock geometrice hemmanens åker och äng, samt derefter föreskrifvits,
att de sålunda upprättade kartorna skulle insändas till dåvarande
Räkningekammaren, sedermera Kammarkollegium, inrättades år 1642 under
detta embetsverk ett särskildt kontor med sin inspektor för emottagande
och inregistrerande af de insända kartorna. Detta kontor flyttades år
1683 från Kammarkollegium, ehuru fortfarande lydande derunder, och
erhöll då benämningen landtmäterikontoret med en inspektor och under
en särskild chef.
Efter det klagomål upprepade gånger försports öfver rådande oreda
i mått, mål och vigt inom riket, vidtogos tid efter annan åtgärder för
de anmärkta olägenheternas afhjelpande, i det att såväl riksguardien den
28 Maj 1658, som ock särskilde inspektörer öfver mått, mål och vigt
derefter förordnades att under hans öfverinseende sjelfve och med antagna
biträden under resor i riket justera vigter, betsman och dylikt. Detta
oaktadt och ehuru åt den bekante Georg Stjernhjelm den 27 April 1667
blifvit anförtrodd »en generaldirektion och inspektion» öfver mått, mål och
vigt, fortforo efter lians år 1672 timade död klagomålen, enär de för
ändamålet förordnade tjensteinännens antal var allt för ringa för att allmänhetens
anspråk på ordentlig justering skulle kunna af dem tillfredsställas.
Den 21 Januari 1735 aflat med anledning deraf Kongl. Maj:t
till Kammarkollegium, under hvars öfverinseende justeringsverket stod,
ett till sin början så lydande nådigt bref: »Oss hafva Rikets Ständer,
medelst skrifvelse den 13 sistlidne December, i underdånighet tillkännagifvit,
det de godt funnit, att, till landtmätarnes vilkors förbättrande,
dem måtte anförtros mått- och vigtjusteringen efter den deröfver utgångna
förordningen, så att de i det länet, der de äro ordinarie eller extra ordinarie
landtmätare, måge höst- och vintermånaderna, när inga syneförrättningar
hållas, betjena invånarne med berörda justering, då såväl respenningarna,
som härtill blifvit de före detta förordnade Inspektorerne Billberg
och Holm för denna förrättning bestådda, blifva besparade, som ock
invånarne bättre betjenade och förhulpne till att skyndsamt bekomma
justerade mått och vigter.» Detta bref delgafs chefen för landtmäterikontoret,
hvilken derigenom ansågs hafva fått närmaste tillsynen öfver
justeringsverket, hvilket ock uttryckligen bestämdes i 12 § af Kongl.
förordningen angående mått, mål och vigt den 27 Maj 1737.
5
Sålunda blef justeringsväsendet förenad! med generallandtmäterikontoret,
hvars tjenstemannapersonal, sedan tid efter annan nya tjenstebefattningar
inrättats, kom att utgöras af en öfverdirektör och chef, en öfverinspektor,
»som tillkom att hafva inseende öfver arbetets fortgång inom
kontoret, enkannerligen vid revisionen öfver landtmätarnes inkomna kartor»,
en pr em ier ingeniör, »hvilken, jemte andra inom kontoret förefallande göromål,
tillhörde att utarbeta och förbättra rikets geografiska karteverk», en
landtmäterisekreterare, »som skulle gå öfverdirektören med expeditionerna
till hända», en landtmäterifiskal, en inspektor öfver mått, mål och vigt,
en registrator och sex ingeniörer, tillsammans 13 emhets- och tjensteman.
Häruti skedde ingen ändring förrän genom nådiga instruktionen den
4 Maj 1827, då generallandtmäterikontoret skiljdes från Kammarkollegium
och organiserades såsom sjelfständigt embetsverk under Kongl Maj:ts
omedelbara styrelse, samt befattningarne såsom öfverinspektor, premieringeniör
och inspektor öfver mått, mål och vigt sammanslogos till en
tjenst, hvars innehafvare erhöll benämningen öfveringeniör.
Enligt denna instruktion ålåg generallandtmäterikontoret, som bestod
af en öfverdirektör för landtmäteriet, en landtmäterisekreterare, en öfveringeniör,
en landtmäterifiskal, en aktuarie samt nödigt antal ingeniörer,
»inseende öfver skiftesverket i riket med hvad dermed sammanhang eger,
så ock öfver justeringen af mått, mål och vigt; ärender rörande rikets
statistiska indelning, äfvensom jordens ekonomiska uppmätning i afseende
på skattläggningar, förmedlingar, byten med mera dylikt; samt tillsyn
öfver rikets geografiska chartse-verk och dess fullkomnande.» Landtmäterisekreteraren
skulle hufvudsakligen biträda öfverdirektören med uppsättande
af expeditioner, dem i god ordning hålla och öfver dem upprätta
register, äfvensom uppsätta nödiga protokoll och kontrasignera alla
utgående expeditioner samt i de mål, hvilka på öfverdirektörens afgörande
berodde eller till hans utlåtande blifvit remitterade, yttra sina tankar
och, om de med öfverdirektörens voro stridiga, till det protokoll, som
deröfver borde upprättas, sig reservera, vid äfventyr att eljest vara jemte
öfverdirektören ansvarig för besluten. Öfveringeniören skulle hufvudsakligen
tillhöra att genom geometriska kartors transportering och sammansättning
söka fullkomna rikets geografiska karteverk och för sådant ändamål
hvarje år, efter livad medhinnas kunde, sammandraga läne- eller
socknekartor efter föreskrifven plan; att tillse, att alla kontorets kartor
och handlingar höllos i god ordning samt riktigt registrerades och antecknades,
äfvensom att de utlånade i stadgad ordning blefve återfordrade;
Instruktionen
af år 182 7.
6
Instruktionen
af år 1864.
att emellan ingeniörerne vid kontoret fördela dem åliggande »publique
göromål» samt emellan vederbörande tjensteman derstädes den der förefallande
privata karterenovation, och hålla hand öfver, att dessa arbeten
skyndsamt och behörigen verkstäldes; att hålla särskild anteckningsbok
öfver alla vid kontoret förrättade göromål; att föra räkning öfver böter
och viten, som till kontoret inflöto; samt att förrätta den vid kontoret
förefallande justering af landtmäteriinstrument samt af mått, mål och vigt,
såvida ej öfverdirektören funne skäl att samma befattning åt någon annan
tjensteman vid kontoret uppdraga.
Genom Kongl. brefvet den 8 Maj 1855 förordnades emellertid, att
öfveringeniören i generallandtmäterikontoret skulle, i stället för landtmäterisekreteraren,
från den 1 derpåföljande Juni tills vidare föredraga
och expediera de ärenden, som angingo det geografiska karteverket, revision
af skattläggningar, förmedlingar och afvittringar, öfverinseende å samt
justering af mått och vigt, äfvensom justerares tillsättning, tjenstgöring
och entledigande, med skyldighet för öfveringeniören att i fråga om dessa
ärenden iakttaga samma föreskrifter, som beträffande landtmäterisekreterarens
tjensteåligganden voro meddelade; hvarjemte dels genom 6 § i
instruktionen för justerare af bränvinsprofningsinstrument den 17 Maj
1861 ålagts öfveringeniören att justera de normalinstrument af nämnda
slag, med hvilka justerare i orterna skola vara försedde, dels ock genom
3 § i Kongl. förordningen den 29 November 1861 angående begagnande
vid spanmålshandel af särskild spanmålsvåg stadgats, att sådan våg »skall
justeras af öfveringeniören i generallandtmäterikontoret eller ock af justerare
i länen, åt hvilka öfverdirektören vid landtmäteriet, på derom gjord
ansökan, sådant uppdragit.»
Den 6 Augusti 1864 utfärdades ny, ännu gällande landtmäteriinstruktion,
genom hvilken Landtmäteristyrelsen inrättades. Enligt denna
instruktions första artikel, som handlar om sjelfva styrelsen och de vid
rikets generallandtmäterikontor anstälde embets- och tjensteman, åligger
styrelsen, hvars verksamhet utöfvas i nämnda kontor, att handhafva tillsynen
öfver landtmäteriet samt skiftes- och afvittringsverken, äfvensom
öfverinseendet å mått och vigt samt hvad dermed eger sammanhang.
Embetsverkets personal utgöres af en chef under benämning af generaldirektör
för landtmäteriet, en landtmäterisekreterare, en öfveringeniör, en
landtmäterifiskal och en aktuarie, tillika registrator, samt ordinarie ingeniörer
och amanuenser till det i kontorets stat bestämda antal. Den då
gällande aflöningsstaten af den 13 November 1863 upptog tre ingeniörer
7
i högre och två i lägre lönegrad samt en amanuens hos landtmäterifiskalen;
och uppgick således vid denna tid kontorets personal till ett antal af 11
embets- och tjensteman. Någon annan förändring i denna personal har
sedan dess ej inträdt, än att enligt Kongl. bref vet den 13 Juli 1866 en
ingeniörsbefattning af lägre och enligt Kongl. hrefvet den 31 December
1868 en ingeniörsbefattning af högre lönegrad indragits, hvaremot år 1867
en amanuens hos styrelsen blifvit anstäld. Personalen utgöres sålunda för
närvarande af 10 embets- och tjensteman, nämligen generaldirektören,
landtmäterisekreteraren, öfveringeniören, landtmäterifiskalen, aktuarien, som
tillika är registrator, två ingeniörer i högre och en ingeniör i lägre grad
samt två amanuenser, med tjenstgöring den ene hos styrelsen och den
andre hos landtmäterifiskalen.
Landtmäterisekreteraren, öfveringeniören och landtmäterifiskalen utnämnas
af Kongl. Maj:t efter underdånigt förslag af Landtmäteristyrelsen,
som tillsätter öfrige tjensteman samt vaktbetjente vid kontoret. Till
erhållande af de tre förstnämnda befattningarne må ingen föreslås, som ej
under längre tid med utmärkt flit och skicklighet tjenstgjort vid generallandtmäterikontoret
eller ock är kompetent att söka förste landtmätaretjenst.
Till aktuarie eller ordinarie ingeniör får ingen förordnas, som icke
är kompetent att blifva vice kommissionslandtmätare eller i minst fem år
varit amanuens och undergått landtmäteriexamen. För kompetens till
amanuensbefattning erfordras att hafva aflagt antingen nyssnämnda examen
eller ock embetsexamen vid universitet.
Generaldirektören, hvilken, enligt 35 § Regeringsformen, sådan denna
lyder efter de senast vid 1876 års Riksdag vidtagna förändringar, innehar
förtroendeembete, är allena beslutande uti alla i Landtmäteristyrelsen
förekommande ärenden, sedan han öfver dem inhemtat vederbörande föredragandes
mening. Landtmäterisekreteraren och öfveringeniören äro föredragande
inom styrelsen, i hvilken egenskap dem åligger att vid föredragningen
yttra sin mening om det beslut eller den åtgärd, som bör
vidtagas, samt skälen dertill framställa, äfvensom att, derest generaldirektören
fattar ett mot föredragandens mening stridande beslut, sig till protokollet
reservera vid äfventyr att eljest vara med generaldirektören för
beslutet ansvarig.
Vid generaldirektörens frånvaro, förhinder af jäf eller annat laga
förfall eller afgång från embetet, tillkommer det landtmäterisekreteraren
och öfveringeniören att, derest annorlunda ej varder af Kongl. Maj:t i
nåder förordnadt, gemensamt förvalta landtmäteriets styrelse, med samfäld
8
ansvarighet för de åtgärder och beslut, om h vilka de äro ense; dock må
de — när generaldirektören företager resor i embetsärenden eller begagnar
den honom tillkommande rätt att, då sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, utan särskildt nådigt tillstånd två gånger
om året åtnjuta fjorton dagars tjenstledighet, eller han af tillfällig sjukdom
för kortare tid, högst sex veckor, hindras från sitt einbetes utöfning
— ej till Kongl. Maj:t afgifva förslag till tjensters återbesättande, eller
anmälanden om tjenstebyten, eller yttranden rörande stiftande af nya eller
ändring i gällande lagar och författningar, och icke heller tjensteman och
betjente till- eller afsätta, eller utfärda nya eller ändra gällande reglementariska
föreskrifter, formulär eller modeller; skolande, i händelse skiljaktiga
meningar vid handläggning af något ärende uppstå mellan landtmäterisekreteraren
och öfver ingeniör en, föredragandens mening blifva gällande
och till expedition befordrad, samt föredraganden för densamma
vara ensam ansvarig, såvida den andre låtit sin särskilda mening i protokollet
anteckna.
Semester åtnjutes af verkets chef, såsom förut är nämndt, samt af
tjenstemännen vid kontoret under högst en månad årligen, enligt den indelning,
som af generaldirektören med afseende å göromålens behöriga
handhafvande bestämmes, och med iakttagande att landtmäterisekreteraren
och öfveringeniören icke samtidigt få åtnjuta sådan ledighet.
Beträffande personalens tjensteåligganden och göromålens inom kontoret
fördelning mellan tjenstemännen gälla för närvarande följande stadganden.
Generaldirektören, som är i första rummet Eders Kongl. Maj:t ansvarig
för uppfyllandet af Landtmäteristyrelsens åligganden, tillhör att ansvara
för vården af alla generallandtmäterikontorets tillhörigheter; att, med iakttagande
af de allmänna grunder, som rörande landtmäteriexamen med
hvad dertill hörer äro uti instruktionen bestämda, meddela de närmare
föreskrifter, som i afseende på kunskapsmått och examensbetyg m. m. må
finnas erforderlige; att antaga landtmäterielever, konstituera landtmäteriauskultanter,
justerare samt storskiftes- och afvittringslandtmätare, tillförordna
tjenstemedhjelpare, tillsätta vice kommissionslandtmätare, upprätta
förslag till kommissions-, förste och andre landtmätarebefattningar, meddela
stationsbref åt kommissionslandtmätare samt förordna vikarie för landtmätare
och justerare; att, för vinnande af fullständighet, redighet och
likhet vid upprättandet af kartor, beskrifningar, arfvodesräkningar, dagböcker,
arbetsförteckningar, förste landtmätarnes länsberättelser m. m.,
9
utfärda erforderliga modeller och formulär; att meddela landtmätare,
äfvensom justerare och tjensteman vid generallandtmäterikontoret de föreskrifter,
som för en riktig och verksam utöfning af dem åliggande eöro
''
# o o OO o
mål kunna vara hehöflige, samt, derest för uppfyllandet af gifna föreskrifter
eller behörigt iakttagande af faststälde modeller och formulär så
nödigt finnes, förelägga viten af högst 50 riksdaler; att, då vederbörande
derom ej kunna öfverenskomma, bestämma det arfvode, som landtmätares
vikarier och medhjelpare böra åtnjuta; att — när jordegare hos Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande begär förordnande för landtmätare från
annat län att handlägga landtmäteriförrättning eller verkställa undersökningar
om väganläggningar, vattenaftappningar, jernvägsbyggnader eller
till dessa ämnen hörande expropriationsfrågor, eller att handlägga andra
dylika förrättningar, som menighet angå — pröfva huruvida det begärda
förordnandet må meddelas, samt att, då landtmäteriförrättning af omförmälda
slag begäres, som angår två eller flera län, till sådan förrättning
utse landtmätare, efter det Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande
blifvit hörde; att meddela beslut i sådana frågor om äldre kartors
begagnande vid skiften eller andra landtmäteriförrättningar, som varda
till Landtmäteri styrelsens pröfning öfverlemnade; att, på begäran af offentlig
myndighet, meddela utlåtande i frågor rörande landtmäteriet samt mått
och vigt med hvad dertill hörer; att före den 15 Juni hvarje år till
Justitiekanslersembetet aflemna arbetsförteckning: och till Eders Kongl.
Maj:t insända underdånig årsberättelse om landtmäteriet i riket; äfvensom
att, då Eders Kongl. Maj:t efter generaldirektörens underdåniga anmälan
eller eljest så nödigt finner, företaga resor i riket och dervid efterse, huruvida
landtmäterikontorens i länen kartor och handlingar m. in. finnas i
god ordning samt huru landtmätare och justerare sina åligganden fullgöra,
med skyldighet för generaldirektören att om hvarje företagen embetsresa
till Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse.
Öfveringeniören åligger: att föredraga alla de mål och ärenden, som
angå generallandtmäterikontorets arkiv, skattläggningar, byten, förmedlingar
och afvittringsförrättningar, öfverinseendet å samt justering af mått, vigter,
vägnings- och bränvinsprofningsinstrument samt aktuariens och ingeniörernes
vid generallandtmäterikontoret äfvensom justerares tillsättning, tjenstgöring
och entledigande; att föra matrikel samt för hvarje år särskild
befordrings- och afgångsförteckning öfver generallandtmäterikontorets embets-
och tjensteman samt justerarne; att förrätta den vid generallandtmäterikontoret
förefallande justering af landtmäteri-, vägnings- och brän
2
-
10
vinsprofningsinstrument samt af mått och vigter; att föra räkning öfver
de böter och viten, som till kontoret inflyta, och huru dessa medel användas;
att tillse, det arkivets alla kartor och handlingar hållas i god ordning
samt riktigt registreras och antecknas, äfvensom att de utlånade
behörigen återfordras; att anordna de ingeniörerne åliggande publika göromål,
mellan desse tjensteman och aktuarien fördela den vid kontoret förefallande
privata karterenovation och hålla hand öfver, att deras arbeten
varda skyndsamt och behörigen verkstälda; samt att öfver de af aktuarien
och ingeniörerne förrättade göromål föra anteckningsbok, så uppstäld, att
deraf . tydligen må synas, hvad en hvar af dem under året uträttat.
Öfveringeniörens göromål hafva emellertid efter den sista instruktionens
utfärdande genom särskilda nya författningar närmare bestämts
och i vissa afseenden tillökats. Så föreskrifves i 16 § 1 mom. i nådiga
stadgan om mått och vigt den 10 November 1865, att honom åligger
justera såväl de likare, hvilka till ersättande af dem, som skola finnas i
hvarje landtmäterikontor i länen, kunna erfordras, derest desse skulle skadas
eller förkomma, som korn- och postvigter, mätskalor, mätkedjor och
röjstockar samt justerares och krönares likaremått, likarevigter och modeller,
äfvensom att besörja om tillhandahållande af alla dessa mått, vigter
och modeller, då de af vederbörande justerare reqvireras.
Kongl. kungörelsen den 23 Juli 1869 angående det franska måttoch
vigtsystemets begagnande för medicinskt bruk stadgar i § 7: »Justering
och omjustering af medicinal-längdmått och vigter verkställas af
öfveringeniören i generallandtmäterikontoret samt, med undantag af centigram-
och milligramvigterna, äfven af justerare i länen, såvida Landtmäteristyrelsen,
på gjord ansökan, dertill lem nar bifall.»
Enligt § 1 i Kongl. kungörelsen den 16 Oktober 1874 angående
normal- och passervigter för guldmynt skall öfveringeniören låta förfärdiga
samt justera och emot bestämdt pris allmänheten tillhandahålla sådana
vigtlod, som omförmälas i den mellan Sverige och Danmark den 27 Maj
1873 af handlade och slutna myntkonvention, att begagnas vid vågning af
guldmynt; och lyder § 4 i samma kungörelse sålunda: »Justering och
omjustering af vigtlod verkställes af öfveringeniören i generallandtmäterikontoret
samt äfven af justerare i länen, såvida Landtmäteristyrelsen, på
gjord ansökan, dertill lemnar bifall.»
Slutligen skola,, enligt nådiga skrifvelsen den 9 September 1873 och
nådiga bref vet den 5 Maj 1875, de gramvigter, Generalpoststyrelsen tilllåtits
att för postverkets räkning använda, justeras af öfveringeniören och
11
omjusteras af honom eller justerare i länen, som dertill erhållit Landtmäteristyrelsen
s bemyndigande.
Landtmäterisékreteraren åligger: att föredraga alla de mål och ärenden,
som på Landtmäteristyrelsens afgörande bero och icke, efter hvad redan
är sagdt, tillhöra öfveringeniörens handläggning; att föra saköreslängd öfver
de vid generallandtmäterikontoret ådömde böter och viten; att öfver alla
till landtmäterisekreterare-expeditionen hörande handlingar m. in. upprätta
inventarium samt handlingarne väl vårda och i god ordning hålla; äfvensom
att föra matrikel samt för hvarje år särskild befordrings- och afgångsförteckning
öfver landtmätare i länen, landtmäteriauskultanter och lancltmäterielever.
Landtmäterisekreteraren och öfveringeniören åligger derjemte — hvardera
beträffande de mål, som af honom föredragas — att uppsätta och
expediera desamma och att vid deras föredragning föra protokoll, äfvensom
att upprätta register öfver inneliggande koncepter till expeditioner
och protokoll; skolande, då någon af dem åtnjuter semester, den andre
under tiden upprätthålla den lediges tjenstebefattning.
LandtmäterifisJcalen tillkommer: att handhafva den närmare och speciel
eftersynen, huru de till landtmäteri- och justerarestaterna i länen
hörande tjensteman uppfylla dem i tjensten åliggande skyldigheter och att
å de tjenstefel eller försummelser, som af dem eller af aktuarien, ingeniörerne
eller amanuenserne vid generallandtmäterikontoret begås, anställa
åtal, dock, hvad kontorets tjensteman angår, endast efter meddelad föreskrift
af Landtmäteristyrelsen; att tillse, det landtmätarne och landtinäteriauskultanterne
inom föreskrifven tid aflemna dagböcker, arbetsförteckningar
med erforderliga bevis, årsberättelser, rapporter samt koncepter, reversal
och renovationer jemte tillhörande arfvodesräkningar; att, för upptäckande
af de fel och försummelser, som i en eller annan måtto och särdeles
genom obehöriga uppskof i landtmäteriförrättningar kunna vara begångna,
granska dels de till generallandtmäterikontoret inkommande dagböcker,
arbetsförteckningar, årsberättelser och rapporter, äfvensom de årligen inkommande
förteckningar öfver förordnanden till landtmäteriförrättningars
verkställande, som af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utfärdas,
dels de reversal, som skola åtfölja de från landtmätarne till Landtmäteristyrelsen
inkommande renovationer af kartor och beskrifningar öfver verkstälde
landtmäteriförrättningar, dels ock de bevis af ojäfvige män, Indika
— då landtmäteriförrättnings vidlyftighet eller andra omständigheter hindra
dess slutliga redovisning inom stadgad tid — landtmätare skola till general
-
12
landtmäterikontoret insända för att styrka hvad vid renovationsarbetet
blifvit åtgjordt; att, när åtal vid domstol skall anställas, hos Eders Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvande göra skyndsam anmälan om förordnande
af kronoåklagare att åtalet vid laga domstol anhängiggöra och
utföra, äfvensom följa hvarje åtal med oafbruten uppmärksamhet, intill
dess detsamma blifvit bragt till slut; att öfver alla landtmätare, landtmäteriauskultanter
och justerare upprätta tjenstebok, utvisande året, då de
blifvit tillsatte, hvad arbete hvarje landtmätare och auskultant under sin
tjenstetid årligen förrättat, samt om landtmätare, landtmäteriauskultant
eller justerare blifvit för tjenstefel dömd; att hålla ordentligt diarium öfver
alla till landtmäterifiskalskontoret inkommande mål och ärenden samt derifrån
utgående expeditioner; att från vederbörande landtmätare omedelbart
infordra upplysningar, kartor och handlingar, som kunna vara erforderlige
för granskning af arfvodesräkningar eller handläggning af annat mål,
som landtmäterifiskalen eger anhängiggöra eller upptaga; att öfver alla
expeditioner, som från landtmäterifiskalen utgå, föra redig konceptbok
och register deröfver upprätta; att uppgöra inventarium öfver alla landtmäterifiskalskontoret
tillhörande handlingar in. m. och desamma väl vårda
samt i god ordning hålla; att tillse och vara ansvarig för att de böter
och viten, som generallandtmäterikontoret tillkomma, varda ordentligen
indrifne, äfvensom, då landtmätare aflidit eller blifvit från tjensten skiljd,
kontorets fordringar i afseende på befintliga renovations- och kompletteringsbristers
ersättande i laga ordning bevaka samt om verkställighet af
slutlig dom besörja; i hvilka fall landtmäterifiskalen eger att, när kontorets
rätt och talan ej kan af honom vid embetsverk och domstolar utom
Stockholm bevakas och utföras, för biträde dervid begära Eders Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvandes åtgärd; samt att för sin tjenstebefattning
göra Justitiekanslersembetet redo och dess befallningar åtlyda.
Äktuarien åligger: att föra diarium öfver alla till generallandtmäterikontoret
inkommande mål och ärenden, desamma senast nästpåföljande
söcknedag till vederbörande föredragande aflemna och, efter ärendenas
handläggning, i diarium anteckna livad vid dem blifvit åtgjordt; att emottaga
alla de renoverade kartor och beskrifningar, som från vederbörande
i länen till kontoret insändas eller från Kammarkollegium dit öfverlemnas,
provisoriskt inregistrera dessa renovationer samt, när de blifvit reviderade
och godkände, dem qvittera, i jordeboksregistren införa och i särskilda
böcker låta inbinda samt dessa med register förse; att noga tillse, det
alla under hans vård varande kartor och handlingar bibehållas oskingrade
O o
13
ocli i den goda ordning, att de vid påfordran må kunna framlemnas; att
i en lånebok anteckna de kartor och handlingar, som efter behörig reqvisition
utlemnas till offentlig myndighet, emottaga och förvara de qvittenser,
som derför, med utsättande af målet för hvars handläggning reqvisitionen
skett, böra gifvas, samt vid hvarje års början upprätta och till
öfveringeniören aflemna förteckning öfver de kartor och handlingar, som
icke blifvit återstälde; att meddela sökande alla de upplysningar, som
utur arkivets kartor och handlingar äskas; att, när kopior eller utdrag af
berörda kartor och handlingar begäras eller andra bevis utur karteverket
åstundas, föranstalta att de sökande emot lösen skyndsamt varda dermed
försedde; att meddela diariibevis, då sådant begäres; äfvensom att besörja
den försäljning af kartearbeten, som i generallandtmäterikontoret ifrågakommer
och för derigenom inflytande medel redovisa, uppbära de allmänna
medel, som till Landtmäteristyrelsens disposition anordnas, på behöriga
tider upprätta qvartalsreqvisitioner öfver kontorets löneanslag och
dessa reqvisitioner, af Landtmäteristyrelsen undertecknade, till Statskontoret
ingifva samt aflöningen uttaga och till vederbörande utdela, anskaffa och
förvara skrifmaterialier för generallandtmäterikontorets behof och deraf
emot qvitto tillhandahålla en hvar af kontorets tjensteman hvad för hans
befattning åtgår, samt besörja kontorets öfriga ekonomiska angelägenheter
och föra expensmedelsräkning; hvarjemte aktuarien genom Ivongl. brefvet
den 31 December 1868 ålagts att med ingeniörerne deltaga i de arkivundersökningar,
som af Kammarkollegium eller andra embetsverk och
myndigheter begäras.
Ingeniörerne åligger, enligt öfveringeniörens anordning och under hans
uppsigt, men med egen ansvarighet för riktigheten till siffran af förekommande
uträkningar och af alla från generallandtmäterikontorets kartor och
handlingar hemtade uppgifter eller gjorda kopior: att revidera de från
Kammarkollegium remitterade skattläggningar, byten, förmedlingar och
afvittringar samt dervid jemföra de i sådant ändamål upprättade kartor,
hvilka i afseende på uträkningen böra noga granskas; att förrätta — efter
år 1868 i tur med aktuarien -— de arkivundersökningar, som af nyssnämnda
kollegium eller andra embetsverk och myndigheter begäras, samt
verkställa erforderliga uträkningar af kartor i de skiftesfrågor, soin till
Landtmäteristyrelsens utlåtande varda remitterade; att verkställa den publika
renovation af kartor med tillhörande handlingar, som vid kontoret
kan förefalla, äfvensom med aktuarien deltaga i renovation åt enskilde;
att efterse, det de renoverade kartor och beskrifningar, som landtmätarne
14
i länen till kontoret ingifva, äro i fullständigt skick och i öfverensstämmelse
med utfärdade formulär upprättade, och, om i ett eller annat afseende
anmärkningar förekomma, dem skriftligen uppsätta och till öfveringeniören
aflemna; samt att i öfrigt, efter Landtmäteristyrelsens förordnande,
biträda jemväl vid andra inom generallandtmäterikontoret förefallande
göromål, äfvensom, då landtmäterisekreteraren eller öfveringeniören
af jäf eller annat tillfälligt förfall hindras att något ärende handlägga,
samt när landtmäterifiskalen eller aktuarien åtnjuter dem tillkommande
ledighet, desse tjensteman ställe företräda.
Hvad angår de hos Landtmäteristyrelsen anstälde amanuensernes åligganden,
skola dessa, enligt instruktionen af den 6 Augusti 1864, bestämmas
af styrelsen. Enligt hvad Komitén inhemtat, äro amanuensernes göromål
senast den 31 December 1875 bestämda, hvarvid ålagts
amanuensen hos styrelsen dels att under aktuariens tillsyn och ansvar
biträda denne vid förandet af gener altan dtmäterikontorets diarium öfver
inkomna mål och ärenden; dels att föra diarium öfver de från landtmätarne
i länen inkommande årsredogörelser och förteckningar öfver slutligen
redovisade kartor och handlingar i både koncept och publik renovation
samt arfvodesräkningar; dels att biträda landtmäterisekreteraren vid förandet
af matrikeln samt befordrings- och afgångsförteckningarne öfver landmäteristaten
och af saköreslängderna, äfvensom vid registrerandet och vårdandet
af samt upplysningars meddelande ur handlingarne i landtmäterisekreterareexpeditionen;
dels att göra de utdrag ur nyssnämnda förteckningar
och längder, hvilka landtmäterifiskalen hör månatligen erhålla;
samt dels att kollationera, utom annat, alla från styrelsen utgående expeditioner
och angående dem göra erforderliga anteckningar i generallandtmäterikontorets
bref- och qvittensböcker, äfvensom ombesörja aflemnandet
eller afsändande! af samma expeditioner och vaka öfver att erforderliga
qvittenser för dem erhållas; och
amanuensen hos landtmäterifiskalen dels att besörja all inom landtmäterifiskalskontoret
förekommande renskrifning, antingen sjelf eller ock på
hans bekostnad genom annan lämplig person, hvars renskrifning af landtmäterifiskalen
godkännes; dels att biträda denne vid förandet af hans
diarium, af tjensteboken och af bötesmedelsräkningarne äfvensom vid registrerandet
och vårdandet af samt upplysningars meddelande ur handlingarne
i nämnda kontor; samt dels att ombesörja aflemnandet eller afsändande!
af alla från landtinäterifiskalskontoret utgående expeditioner och
vaka öfver, att erforderliga qvittenser för desamma erhållas.
15
Derjemte skall, såvidt den inom detta verk vanliga tjenstgöringstiden
från klockan 10 till 2 på dagen sådant medgifver, amanuensen hos styrelsen
biträda landtmäterisekreteraren, och amanuensen hos landtmäterifiskalen
honom, på sätt desse kunna lagligen och skäligen fordra samt
lämpligt är, vid handläggningen jemväl af andra, än här förut nämnda,
amanuenserne tillhörande tjenstegöromål.
Den 10 November 1873 afgaf Landtmäteristyrelsen infordradt, till
Komitén sedermera remitteradt underdånigt utlåtande angående förbättring
i de vid rikets generallandtmäterikontor anstälde embets- och tjenstemäns
lönevilkor, hvari styrelsen, på sätt Komitén redan omförmält i sitt underdåniga
betänkande och förslag angående lönereglering m. m. för Kammarkollegium,
dels uttalat sig i fråga om de lönebelopp, som borde kontorets
personal tillkomma, om dessas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
om vilkoren för de senares åtnjutande, om sportler, om ålderstillägg och
om tjensters förening, dels ock föreslagit förhöjning från 1,000 till 1,500
kronor i hvartdera af de i gällande stat uppförde anslagen till skrifvarebiträde
vid kontoret och till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman
och vaktbetjente, hvilken förhöjning ock sedermera år 1875 blifvit beviljad.
Derjemte yttrar styrelsen i samma skrifvelse, beträffande frågan
huruvida den erforderlig ansedda förbättringen i kontorspersonalens lönevilkor
borde blifva fast eller endast tillfällig och lämpad efter dåvarande
prisförhållanden, att om än, såsom antagligt vore, en eller annan tjenst
vid kontoret framdeles skulle kunna indragas, denna omständighet visserligen
icke borde hindra att den ifrågastälda löneförbättringen gjordes fast,
men att — enär beloppet af de pensioner, hvilka å rikets allmänna indragningsstat
tillkomme de civile tjenstemännen, vore stäldt i det närmaste
beroende af deras fasta löner, samt såväl Rikets Ständers i underdånig
skrifvelse den 27 Februari 1858 gjorda anhållan om utarbetandet af förslag
till ändamålsenligt ordnande af pensionsväsendet och den genom Riksdagens
underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1871 gjorda framställning, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes tillse, om och på hvad sätt civilstatens pensionsinrättning
måtte kunna så ordnas, att den sattes i stånd att helt och
hållet öfvertaga samtlige civile tjenstemäns pensionering, så att densamma
från allmänna indragningsstaten komme att upphöra, som ock de vid
föregående Riksdagar framstälda förslag, att staten skulle helt och hållet
befrias från skyldigheten att pensionera sina embets- och tjensteman derigenom
att åt desse bereddes tillfälle till inträde i en allmän lifförsäkringsoch
pensionsanstalt, ännu icke, såvidt styrelsen kunnat erfara, vunnit slut
-
Landtmäteristyrelsens
skrifvelse år
1873 m. m.
16
lig pröfning — styrelsen, i betraktande deraf att det hinder för sistnämnda
förslags genomförande, som ansetts förefinnas i den omständigheten, att
någon på erkändt goda och pröfvade grunder inrättad och under behöriga
kontroller förvaltad anstalt för lifräntors meddelande icke funnes att tillgå,
möjligen i en icke aflägsen framtid kunde undanrödjas, och dessutom ingalunda
omöjligt, om än icke troligt vore, att de dåvarande höga prisförhållandena
vore blott tillfälliga, ansåg den för generallandtmäterikontorets
embets- och tjensteman erforderliga löneförbättringen icke böra för
det dåvarande göras fast, utan endast bestå uti ett tillfälligt, efter prisförhållandena
lämpadt lönetillägg, och att detta borde, med hänsigt till
prisförhållandena under kommande år, intilldess definitivt beslut om pensionsväsendet
blifvit fattadt, årligen antingen förnyas, förhöjas eller förminskas
eller ock rent af upphöra.
Till Komitén har jemväl öfverlemnats en af generaldirektören för
landtmäteriet den 1 December 1878 till Statsrådet och Chefen för Civildepartementet
.aflåten skrifvelse, hvari bemälte generaldirektör hemstält, att
den honom från och med år 1874 och tillsvidare beviljade, till 550 riksdaler
uppgående årliga förhöjning i hyresersättningen för åtskillige från
hans boställsvåning i generallandtmäterikontorets hus till samma kontor
och rikets ekonomiska karteverk upplåtne rum och lägenheter, måtte under
hans tjenstetid inbegripas i den tillfälliga, af Landtmäteristyrelsen i dess
ofvannämnda underdåniga utlåtande till 2,100 riksdaler föreslagna löneförhöjning
åt innehafvaren af generaldirektörsembetet för landtmäteriet.
Slutligen har ock till Komitén remitterats Landtmäteristyrelsens infordrade
underdåniga yttrande angående förbättring i förste landtmätarnes
samt de vid storskiftes- och afvittringsverken anstälde landtmätares lönevilkor.
Då emellertid Komitén, såsom redan omförmälts i dess betänkande
angående lönereglering in. m. för Kammarkollegium, vid öfvervägande af
vidden och omfånget af det åt Komitén i nåder lemnade uppdrag, funnit
detsamma afse reglering endast af de förvaltande centrala embetsverkens
och myndigheternas löneförhållanden, men icke samma verks och myndigheters
i orterna spridda förvaltningspersonal, och då icke någon särskild
nådig befallning meddelats Komitén, som kunde föranleda Komitén
att, särskildt beträffande regleringen af Landtmäteristyrelsen, åt samma
uppdrag gifva en vidsträcktare omfattning, har Komitén ansett ifrågavarande
utlåtande icke påkalla något Komiténs yttrande.
17
Beträffande omfånget af Landtmäteristyrelsens och dess särskilda insomna ° arentjenstemäns
verksamhet under föregående år, för såvidt densamma kan expeditioner
genom siffror tydliggöras, hafva följande uppgifter blifvit Komitén genom m- mdess
ordförande meddelade:
År. | Antal inkomna mål och | Antal utgångne expeditioner på föredragning af: | ||||||||
Landtmäterisekreteraren | Öfveringeniören | |||||||||
Landt- mäteri- sekrete- raren. | Öfver- ingeni- ören. | Summa. | I koncept upp-satta af: | Summa. | I koncept upp-satta af: | Summa. | Total- summa. | |||
Chefen. | Sekre- teraren. | Chefen. | Öfverin- geniören. | |||||||
i. | 2. | 3. | 4. | 5. | 6. | 7. | 8 | 9. | 10. | ii. |
1826 | 384 | — | 384 | 2 | 474 | 476 | — | — | — | 476 |
1827 | 486 | — | 486 | 2 | 535 | 537 | — | — | — | 537 |
1828 | 450 | — | 450 | — | 450 | 450 | — | — | — | 450 |
1829 | 444 | — | 444 | 4 | 422 | 426 | — | — | — | 426 |
1830 | 453 | — | 453 | — | 521 | 521 | — | — | — | 521 |
Summa | 2217 | — | 2217 | 8 | 2402 | 2410 | — | — | — | 2410 |
Medeltal | 443 | — | 443 | 2 | 480 | 482 | — | — | — | 482 |
1840 | 530 | — | 530 | — | — | 654 | — | — | — | 654 |
1846 | 748 | _ | 748 | _ | 892 | 892 | — | — | — | 892 |
1847 | 688 | — | 688 | — | 843 | 843 | — | — | — | 843 |
1848 | 759 | — | 759 | — | 1053 | 1053 | — | — | — | 1053 |
1849 | 1000 | — | 1000 | d.2a° 19 | 1120 | 1139 | — | — | — | 1139 |
1850 | 1003 | — | 1003 | 88 | 1103 | 1191 | — | — | — | 1191 |
Summa | 4198 | — | 4198 | 107 | 5011 | 5118 | — | — | — | 5118 |
Medeltal | 840 | — | 840 | — | 1002 | 1024 | — | — | - | 1024 |
1851 | 1140 | __ | 1140 | 68 | 1164 | 1232 | — | — | — | 1232 |
1852 | 1323 | — | 1323 | 133 | 1116 | 1249 | — | — | — | 1249 |
1853 | 1174 | — | 1174 | 64 | 1868 | 1427 | — | — | — | 1427 |
1854 | 1065 | — | 1065 | 39 | 1191 | 1230 | — | — | — | 1230 |
1855 | 1133 | d. 4279 | 1412 | 73 | 1573 | 1646 | d. s 70 | 255 | 325 | 1971 |
Summa | 5835 | 279 | 6114 | 377 | 6407 | 6784 | 70 | 255 | 325 | 7109 |
Medeltal | 1167 | — | 1223 | 75 | 1281 | 1357 | — | — | — | 1422 |
3
18
1. | 2. | 3. | 4. | 5. | 6. | 7. | 8. | 9. | 10. | il. |
1856 | 991 | 527 | 1518 | 44 | 1355 | 1399 | 228 | 410 | 638 | 2037 |
1857 | 1025 | 389 | 1414 | 34 | 1495 | 1529 | 180 | 320 | 500 | 2029 |
1858 | 1236 | 582 | 1818 | 199 | 1427 | 1626 | 430 | 352 | 782 | 2408 |
1859 | 1214 | 663 | 1877 | 459 | 1211 | 1670 | 338 | 458 | 796 | 2466 |
1860 | 1109 | 318 | 1427 | 437 | 1092 | 1529 | 74 | 294 | 368 | 1897 |
Summa | 5575 | 2479 | 8054 | 1173 | 6580 | 7753 | 1250 | 1834 | 3084 | 10837 |
Medeltal | 1115 | 496 | 1611 | 235 | 1316 | 1551 | 250 | 367 | 617 | 2168 |
1861 | 1077 | 280 | 1357 | 406 | 1038 | 1444 | 87 | 376 | 463 | 1907 |
1862 | 1137 | 317 | 1454 | 429 | 924 | 1353 | 106 | 357 | 463 | 1816 |
1863 | 1301 | 312 | 1613 | 304 | 1261 | 1565 | 102 | 356 | 458 | 2023 |
1864 | 1233 | 234 | 1467 | 323 | 1314 | 1637 | 90 | 246 | 336 | 1973 |
1865 | 1195 | 383 | 1578 | 230 | 1342 | 1572 | 203 | 347 | 550 | 2122 |
Summa | 5943 | 1526 | 7469 | 1692 | 5879 | 7571 | 588 | 1682 | 2270 | 9841 |
Medeltal | 1189 | 305 | 1494 | 338 | 1176 | 1514 | 118 | 336 | 454 | 1968 |
1866 | 1025 | 346 | 1371 | 182 | 1134 | 1316 | in | 316 | 427 | 1743 |
1867 | 1159 | 249 | 1408 | 116 | 1301 | 1417 | 51 | 267 | 318 | 1735 |
1868 | 870 | 299 | 1169 | 113 | 1051 | 1164 | 30 | 335 | 365 | 1529 |
1869 | 786 | 268 | 1054 | 69 | 978 | 1047 | 61 | 273 | 334 | 1381 |
1870 | 888 | 488 | 1376 | 62 | 986 | 1048 | 115 | 422 | 537 | 1585 |
Summa | 4728 | 1650 | 6378 | 542 | 5450 | 5992 | 368 | 1613 | 1981 | 7973 |
Medeltal | 946 | 330 | 1276 | 108 | 1090 | 1198 | 73 | 323 | 396 | 1594 |
1871 | 788 | 346 | 1134 | 78 | 1004 | 1082 | 169 | 341 | 510 | 1592 |
1872 | 800 | 376 | 1176 | 76 | 1039 | 1115 | 90 | 400 | 490 | 1605 |
1873 | 768 | 287 | 1055 | 95 | 1004 | 1099 | 71 | 352 | 423 | 1522 |
1874 | 794 | 264 | 1058 | 29 | 1010 | 1039 | 30 | 257 | 287 | 1326 |
1875 | 846 | 274 | 1120 | 31 | 1029 | 1060 | 14 | 345 | 359 | 1419 |
Summa | 3996 | 1547 | 5543 | 309 | 5086 | 5395 | 374 | 1695 | 2069 | 7464 |
Medeltal | 799 | 310 | 1109 | 62 | 1017 | 1079 | 75 | 339 | 414 | 1493 |
1876 | 764*) | 253 | 1017 | 29 | 946 | 975 | 42 | 307 | 349 | 1324 |
*) Af dessa tillhöra dock 25 ärenden öfveringeniörens föredi-agning, ehuru de blifvit
■af landtmäterisekreteraren under tjenstledighet för öfveringeniören handlagde. Af de år
1876 inkomna ärendena hafva således egentligen 739 tillhört landtmäterisekreterarens och
278 öfveringeniörens föredragning.
19
Öfveringeniören har dessutom justerat följande antal instrument, mått
och vigter, nämligen: år 1866
- 1867
- 1868
- 1869
- 1870
- 1871
- 1872
- 1873
- 1874
- 1875
i medeltal årligen
år 1876
deraf de fleste varit medicinal- och
af likare och modeller för justerares
varit jemförelsevis ringa, såsom synes
5836
5029
5349
12070
8228
10178
9027
13046
13361
13757
9538 samt
11528,
postvigter. Beträffande justeringen
och krönares räkning, har densamma
af följande tabell:
| Längd-mått af | Mattstoc-kar för | Röj-stock ar. | Fem-kubikfots | Målkärl | Vigter. | Span- måls- vågar. |
År 1872 justerades......... | — | — | — | i | 49 | 120 | — |
- 1873 — ......... | 2 | 2 | 4 | i | 53 | 174 | — |
- 1874 — ......... | 13 | 1 | — | — | 35 | 208 | — |
- 1875 — ......... | 5 | 1 | — | — | 25 | 134 | — |
- 1876 — ......... | 3 | 1 | — | — | 27 | 135 | — |
Tillsammans | 23 | 5 | 4 | 2 | 189 | 771 | — |
I medeltal | 5 | 1 | 1 | 0,4 | 38 | 154 | — |
Till landtmäterifiskalen har inkommit följande antal mål och ärenden
och från honom utgått följande antal expeditioner:
20
| Inkomna ärenden. | Utgångna expeditioner. |
År 1861 .............................. | 470 | 724 |
- 1862 .............................. | 355 | 703 |
- 1863 .............................. | 400 | 694 |
- 1864 .............................. | 443 | 681 |
- 1865 .............................. | 350 | 536 |
Tillsammans | 2018 | 3338 |
I medeltal | 404 | 668 |
År 1866 .............................. | 305 | 328 |
- 1S67 .............................. | 313 | 378 |
- 1868 .............................. | 398 | 421 |
- 1869 .............................. | 329 | 416 |
- 1870 .............................. | 359 | 465 |
Tillsammans | 1704 | 2008 |
I medeltal | 341 | 402 |
År 1871 .............................. | 330 | 446 |
- 1872 .............................. | 307 | 400 |
- 1873 .............................. | 258 | 312 |
- 1874 .............................. | 274 | 278 |
- 1875 .............................. | 287 | 275 |
Tillsammans | 1456 | 1711 |
I medeltal | 291 | 342 |
samt år 1876........................ | 289 | 307 |
Från landtmätarne i länen inkomma dessutom till landtmäterifiskalen,
för att af honom granskas, åtskilliga i ofvanstående siffertal ej inberäknade
handlingar, hvilka utgjordes exempelvis under åren 1875 och 1876
af 18 och 28 rapporter, 572 och 562 dagböcker, 478 och 475 arbetsförteckningar,
417 och 412 förteckningar öfver uti landtmäterikontoren i
länen slutligen redovisade konceptkartor, protokoll och beskrifningar, 225
och 248 förteckningar öfver i generallandtmäterikontoret slutligen redovisade
publika renovationer af nämnde kartor och beskrifningar äfvensom
21
arfvodesräkningar samt 2116 och 1963 dylika räkningar och kontrakt om
landtmäteriarfvoden, tillsammans 3826 och 3678 särskilda handlingar.
Ingeniörerne hafva handlagt följande antal skattläggningsmål och
arkivundersökningar — de senare efter år 1868 i tur med aktuarien —
uppsatt följande antal deraf föranledda expeditioner, granskat nedannämnde
antal regalark från landtmätarne i länen inkomna publika renovationer
af kartor och beskrifningar samt med anledning deraf uppsatt anmärkningsmemorial
till nedan uppgifna antal, nämligen:
År | Skattläggningsmål och | Uppsätta expedi-tioner. | Regalark. | Anmärknings- memorial. |
1861............ | 50 | 45 | 7500 | 71 |
1862............ | 47 | 43 | 6167 | 45 |
1863............ | 73 | 88 | 6200 | 55 |
1864............ | 77 | 69 | 8632 | 94 |
1865 ............ | 63 | 62 | 5244 | 15 |
Tillsammans | 310 | 307 | 33743 | 280 |
I medeltal | 62 | 61 | 6749 | 56 |
1866............ | 51 | 55 | 5935 | 17 |
1867 ............ | 42 | 42 | 4061 | 10 |
1868............ | 49 | 51 | 4664 | 18 |
1869............ | 48 | 46 | 4932 | 28 |
1870............ | 72 | 66 | 3669 | 26 |
Tillsammans | 262 | 260 | 23261 | 99 |
I medeltal | 52 | 52 | 4652 | 20 |
1871............ | 27 | 26 | 3467 | 21 |
1872............ | 28 | 23 | 3131 | 17 |
1873............ | 23 | 20 | 2887 | 12 |
1874............ | 37 | 33 | 3410 | 1 |
1875 ............ | 35 | 29 | 3219 | 6 |
Tillsammans | 150 | 131 | 16114 | 57 |
I medeltal | 30 | 26 | 3223 | 11 |
1876............ | 29 | 36 | 2461 | 5 |
För aktuariens göromål kan i allmänhet ej med siffror redogöras;
dock visar ofvanstående uppgift om antalet inkomna regalark publika
renovationer af kartor och beskrifningar omfånget under olika år af en
del utaf hans verksamhet, enär honom tillkommer, såsom ofvan är nämndt,
att samma handlingar emottaga, först provisoriskt inregistrera och, sedan
de blifvit af ingeniörerne granskade och godkände, dem qvittera, i jordeboksregistren
införa och i särskilda böcker låta inbinda samt dessa med
register förse.
Angående antalet af de vid landtmäteri- och justerarestaterna utom
generallandtmäterikontoret anstälde personer samt området för deras verksamhet,
har blifvit Komitén meddeladt, dels att
| Justerare af |
| |
| mått och | bränvins- profnings- instrument. |
|
år 1854 funnits | 86 | 8 | samt |
» 1864 » | 82 | 2 | samt |
» 1869 » | — | — | samt |
» 1874 » | 77 | 1 | samt |
j> 1875 » | 78 | 1 | samt |
| Landt-mäta-re. * | Landt- mäteri- auskul- tanter. | Landt- mäteri- elever. | Summa. |
enligt matrikeln | 474 | 265 | 294 | 1033 |
tjenstgörande | 391 | 202 | 71 | 664 |
enligt matrikeln | 479 | 275 | 307 | 1061 |
tjenstgörande | 454 | 169 | 160 | 783 |
enligt matrikeln | 416 | 215 | 125 | 756 |
tjenstgörande | 416 | 134 | 79 | 629 |
enligt matrikeln | 389 | 155 | 123 | 667 |
tjenstgörande | 389 | 79 | 62 | 530 |
enligt matrikeln | 385 | 147 | 134 | 666 |
tjenstgörande | 385 | 81 | 64 | 530 |
dels ock att de afslutade landtmäteriförrättningarne vid allmänna skiftesverket
hafva angått:
* d. v. s. på eget ansvar arbetande landtmätare eller förste-, andre-, kommissions-,
vice kommissions-, storskiftes- och afvittringslandtmätare.
23
År | Förmedlade mantal. | Uppmätta qvadratref. | Skiftade qvadratref. | Uppmätte | Delade |
1866 ---- | 986 | 3,460,950 | 5,061,097 | 41,487,300 | 9,426,682 |
1867 ---- | 657 | 2,247.535 | 2,992,040 | 11,047,066 | 7,641,285 |
1868 ---- | 695 | 2.659,710 | 3,183,240 | 12,802,464 | 8,357,501 |
1869 ---- | 563 | 3,096,596 | 3,166,482 | 10,506,525 | 6,201,578 |
1870 ---- | 702 | 3,292,828 | 3,736,474 | 9,197,530 | 7,033,013 |
Summa | 3,603 | 14,757,619 | 18,139,333 | 85,040,885 | 38,660,059 |
I medeltal | 721 | 2,951,524 | 3,627,867 | 17,008,177 | 7,732,012 |
1871---- | 498 | 2,136,875 | 2,683,784 | 8,065,810 | 6,762,094 |
1872 ---- | 489 | 1,930,139 | 3,041,559 | 8,664,154 | 6,064,072 |
1873 ---- | 525 | 2,182,994 | 3,628,505 | 5,918,719 | 5,661,866 |
1874 ---- | 523 | 1,779,683 | 2,314,458 | 7,584,542 | 4,776,557 |
1875 ---- | 576 | 2,243,848 | 2,793,992 | 5,353,292 | 4,591,249 |
Summa | 2,611 | 10,273,539 | 14,462,298 | 35,586,517 | 27,855,838 |
I medeltal | 522 | 2,054,708 | 2,892,460 | 7,117,305 | 5,571,168 |
Af generaldirektörens för landtmäteriet till Eders Kongl. Maj:t afsitta
underdåniga berättelse angående landtmäteriet i riket för åren 1874
och 1875 har Komitén, angående fortgången af storskiftesverket i Kopparbergs
samt afvittringsverken i Vesterbottens och Norrbottens län, inhemtat,
att de afslutade arbetena angått:
År | Afmätte | Uträknade och | Delade inegor emellan | Områdes- utbrytningar, qvadratref. | Laga skiften, | Utstakade och rör-lagde rågångar och | |
qvadratref. | byalag, qv.ref. | åboer, qv.ref. | |||||
1874 1875 | 3,170,128 3,283,988 | 3,733,821 3,754,279 | 78,442 | 54,750 | 993,050 | 479,991 536,796 | 6,351,939 6,911,193 |
Hvad angår beskaffenheten af de till Landtmäteristyrelsen sistlidet
år inkomna mål och ärenden, visar styrelsens diarium, att desamma utgjorts,
I
24
på landtmäterisekreterarens föredragning, af
Kong! bref.......................................................................................... 19
» remisser å besvär öfver Egodelningsrätters utslag......... 10
» » å andra besvär och å ansökningar ....... 15
» cirkulär........................................................................ 2
Statsdepartementers och myndigheters skrivelser........................ 19
Öfver- och underrätters utslag....................................................... 26
Frågor om tjenstetillsättningar, förordnande, transport, tjenstledighet,
afsked, -ersättning för vikariat, om antagande
till elev och auskultant, om dispens från
examensprof................................................................ 153
)) » ersättning för renovation, om granskning af arf
vodesräkningar,
om afskrifning af förrättningar
m. m.............................................................................. 30
Ansökningar om förordnande för landtmätare att verkställa
landtmäteriförrättningar utom eget län (54), om medhjelpareförordnande
(62), om anstånd med redovisning (17),
om ändring i förste landtmätares och Konungens Be
fallningshafvandes
beslut (3)................................................... 136
Konungens Befallningshafvandes förteckningar öfver meddelade
förordnande för landtmätare................................................... 37
Anmälanden angående inventering (9), om verkstäld redovisning
(13), om förändrad adress (24), om dödsfall (13),
om insändande af kartor och andra handlingar (11)...... 70
Skrivelser med lösen (8), markegångstaxor (13), årsberättelser
(24), arbetsförteckningar (7), afskrifter af fullmakter
(12), qvittenser (28), infordrade yttranden m. m....... 103
Landtmäterifiskalens anmärkningsmemorial ................................. 101
Diverse................................................................................................... 18
Summa 739 739
och på öfveringeniörens föredragning, af
Kongl. bref (8), remisser (18) ...................................................... 26
Statsdepartementers skrivelser...................................................... 4
Öfver- och underrätters utslag...................................................... 5
Statskontorets anordningar ............................................................ 22
Transport 57 739
25
Transport 57 739
Kammarkollegii remisser angående skattläggningar, skatteköp,
rotering, egobyte, disposition af ödeshemman m. m....... 18
Frågor om tjenstetillsättningar, förordnande, tjenstledighet,
afsked, tjenstebetyg, ersättning för vikariat, dyrtidstillägg,
uppflyttning i högre lönegrad, ersättning åt
gode män ................................................................................. 39
Anmälanden om verkstäld justering, om undersökning af
likare in. m............................................................................... 13
Förteckningar öfver afvittringslandtmätare och å oafslutade
afvittringsförrättningar............................................................ 5
Berättelser om storskiftes- och afvittringsverken........................ 7
Anmärkningar mot justerare och krönare samt i fråga om
renovation af kartor............................................................... 10
Reqvisitioner å afskrifter, kartor, Generalstabens kartblad ... 32
Skrivelser med böter (29), räkningar (31), qvittenser, bevis
och andra handlingar ............................................................ 70
Aktuariens skrifvelse!’ med öfverlemnande af öfverskott å
anslaget till gratifikationer och med förslag å medels
reqvisitioner
.............................................................................. 9
Diverse............. 18
Summa 278 278
eller tillsammans 1,017
ärenden.
De expeditioner, som år 1876 från Landtmäteristyrelsen utgått i följd
af dess befattning med justeringsverket, hafva varit:
Expeditioner af sådant slag, som årligen erfordras, nämligen
Kungörelser om lediga justerarebefattningar ])................................. 7
Infordrade yttranden från vederbörande angående sökande till
sådana befattningar........................................................................ 5
Resolutioner om tillsättande af sådana befattningar 2).................. 7
Infordrande af förklaringar med anledning af besvär öfver dylika
resolutioner *)......................... 2
Underdånigt utlåtande i anledning af sådana besvär..................... 1
Transport 22
0 Dessa expeditioner uppsättas efter faststälda formulär.
0 För dessa expeditioner tjena antagna formulär i viss mån till efterrättelse.
4
26
Transport 22
Konstitutorial för justerare ])............................................................... 6
Bref till Konungens Befallningshafvande, förste landtmätare m.
fl. om sådana konstitutorials utfärdande :).............................. 14
Resolutioner om tjenstledighet för justerare 2)................................. 2
Afskedsbref för justerare J).................................................................. 2
Förordnanden för vikarier 2) ............................................................... 10
Bref till Konungens Befallningshafvande, förste landtmätare m.
fl. om justerares afsked och vikariatsförordnanden h............ 22
Resolution om sökt vidsträcktare justeringsrätt .............................. 1
Remisser till landtmäterifiskalen om åtals anställande mot justerare
och krönare ........................................................................... 2
Kommunikations- och andra resolutioner i anledning af landt
mäterifiskalens
anmärkningar mot justerare och krönare 7
Bref till Konungens Befallningshafvande om resolutionernas tillställande
till vederbörande J)...................................................... 7 95
Expeditioner af sådant slag, som sällan förekommer, nämligen
Utlåtanden till Kongl. Maj:t i anledning af beslut om det metriska
mått- och vigtsystemets införande .............................. 2
Infordrande af yttrande från vederbörande i samma ämne ...... 7
Tjenstebetyg för justerare ............................._.................................... 1
Påminnelse till Vetenskaps-Akademien om justering af rikslikare
hvarje 10:de år ........................................................................... 1
Diverse ................................................................................................... 12 23
Summa 118
Såsom orsaker till den minskning i Landtmäteristyrelsens göromål,
hvilken, efter hvad af ofvanstående redogörelse inhemtas, under senare
åren inträdt, torde här böra omnämnas följande:
att styrelsen genom nådiga kungörelsen den 27 September 1S61, angående
understöd af allmänna medel till utflyttningar i följd af laga
skiften m. m., blifvit befriad från den henne dittills åliggande skyldigheten
att både hos Kongl. Maj:t föreslå dylika understöd till alla i hela
’) Dessa expeditioner uppsättas efter faststälda formulär.
") För dessa expeditioner tjena antagna formulär i viss mån till efterrättelse.
27
riket utflyttande skiftesdelegare och att kontrollera riktigheten af alla i
sådant afseende gjorda utbetalningar;
att rikets ekonomiska karteverk — hvilket genom nådiga brefvet
den 16 December 1859 skiljdes från generallandtmäterikontoret och stäldes
under en särskildt förordnad styresman, men deremot enligt nådiga brefvet
den 14 December 1869 åter underordnades Landtmäteristyrelsen, såvidt
karteverket afsåg mellersta och södra delarne af riket — från och med
år 1878 upphört att lyda under styrelsen och är stäldt under ledning af
chefen för topografiska kåren, hvarigenom göromålen isynnerhet för öfveringeniören,
hvilken den närmare tillsynen öfver karteverket ålåg, betydligt
förminskats;
att afvittringsarhetena i Gefleborgs, Vesternorrlands och Jemtlands
län blifvit helt och hållet afslutade;
att Konungens Befallningshafvandes i de norra länen utslag, angående
tunlandtals bestämmande m. m. i afvittringsmål — hvilka, enligt
§ 18 mom 2 i nådiga afvittringsstadgan den 10 Februari 1824, ovilkorligen
skulle underställas Kammarkollegii pröfning och derifrån till generallandtmäterikontoret
öfverlemnas, med skyldighet, enligt § 7 i nådiga landtmäteriinstruktionen
den 4 Maj 1827, för ingeniörerne att granska alla sådana
mål rörande, högst vidlyftiga kartor, uträkningar och egobeskrifningar
— numera, enligt nådig kungörelse af den 8 Januari 1858, genom
hvilken förstnämnda författningsrum erhöll ny lydelse, icke äro underställningsmål
samt fördenskull nyssherörda kartor m. m. icke blifva
föremål för granskning af ingeniörerne i andra än de jemförelsevis högst
få fall, då så beskaffade besvär öfver ifrågavarande slags mål blifvit anförda,
som göra en dylik granskning erforderlig;
att, enligt nådiga förordningen den 6 Augusti 1864 angående granderna
och vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring, derefter, emot
hvad förut varit fallet, förhållit sig på liknande sätt jemväl med alla,
jemlikt berörda förordning af landtmätare uppgjorda förslag till mantalsoch
räntebestämmelser, hvilka ärenden således icke i andra fall, än då
besvär anföras, efter nämnda tid blifva föremål för någon generallandtmäterikontorets
åtgärd;
att landtmätarne i länen, genom § 44 i landtmäteriinstruktionen den
6 Augusti 1864, befriats från, bland annat, dem förut åliggande publik
renovation af kartor och beskrifningar öfver de, i hela riket till stort
antal årligen uppgående, af dem verkstälda förrättningar angående klyfning
af eller afsöndring från hemman, hvilka förut undergått antingen
O O 7 Ö O
28
faststäldt laga skifte eller ock, hvad angår Kopparbergs län, sådant storskifte,
som blifvit pa kronans bekostnad verkstäldt; hvarigenom den ingeniörerne
och öfveringeniören åliggande granskning af publika renovationer
i icke ringa man inskränkts, samt
att antalet af de vid det allmänna skiftesverket anstälde landtmätare
och landtmäteriauskultanter för närvarande är betydligt mindre än tillförne.
Organisations . Då Landtmäteristyrelsens hufvudsakliga uppgift är att »handhafva
Justerings- tillsynen öfver landtmäteri et samt skiftes- och afvittringsverken», så är det
verket, tydligt, att i den man lagaskiftes-, storskiftes- och afvittringsförrättningarne
fortgå och afslutas samt landtmäterigöromålen sålunda minskas, äfven styrelsens
_ verksamhetsområde skall år efter år blifva mera inskränkt. Den
minskning i styrelsens göromål, som, efter hvad ofvan är visadt, under
de senare åren inträda har ock väsentligen sin grund i detta förhållande,
och denna minskning kan följaktligen icke betraktas såsom tillfällig och
öfvergaende, utan maste anses såsom konstant och varaktig. I betraktande
häraf och da, enligt 2:dra Art. i nådiga landtmäteriinstruktionen, landtmätarne
sta under Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i länen lydnad
och tillsyn, hvarigenom Landtmäteristyrelsens åligganden i förhållande
till personalen i orterna äro af en jemförelsevis inskränkt omfattning, har
Komitén ansett med fog kunna ifrågasättas, huruvida för fullgörandet af
de Landtmäteristyrelsen tillhörande göromål fortfarande må vara erforderligt
ett verk med så kostsam anordning, som den nuvarande Landtmäteristyrelsen.
Svaret pa denna fråga är emellertid beroende icke endast af
nu antydda förhallanden, som röra sjelfva landtmäteri väsen det, utan äfven
i väsentlig man derpå, huruvida öfverinseende! å justeringsväsendet fortfarande
bör tillhöra Landtmäteristyrelsen, eller frånskiljas denna myndighet,
för att ordnas pa ett sätt, som bättre än för närvarande tillfredsställer
nutidens fordringar i denna- del. Framställningar och förslag i
sistberörda syfte hafva ock redan blifvit afgifna, men ännu icke slutligen
pröfvade; och anser sig Komiten, innan den uttalar sin egen mening, böra
här redogöra för hvad i omförmälda hänseende hittills förekommit och
för den ståndpunkt, hvarpå frågan för närvarande sig befinner.
Såsom förut är nämn dt, blef justeringsväsendet i förra hälften af
1700-talet, hufvudsakligen »för landtmätarnes vilkors förbättrande», förenadt
med landtmäteriet. Genom tid efter annan utkomna författningar
har justeringsverket sedermera betydligt utvecklats samt nya mått- och
vigtsystem antagits; men sadant oaktadt har öfverinseendet öfver justerings
-
29
väsendet alltjemt ålegat Landtmäteristyrelsen. I andra länder åter har på
senare tider justering^äsendet blifvit stridt under ledning af vetenskapligt
bildade män för vinnande af den noggrannhet och säkerhet i afseende på
mått- och vigtväsendet, som motsvara nutidens fordringar. Såsom en följd
af denna allmänna sträfvan torde ock kunna anses den mellan Sverige
och 16 andra stater den 20 Maj 1S75 i Paris afslutade konvention angående
upprättande derstädes af en internationel byrå för mått och vigt,
hvilken konvention af Eders Kong!. Maj:t ratificerats den 12 Augusti
samma år.
Äfven här i riket har på senaste tiden fråga uppstått om ett lämpligare
ordnande af justeringsväsendet och ledningen deraf. I underdånig
skrifvelse den 22 Maj sistnämnda år hemstälde nämligen Riksdagen, under
förmälan att den funnit införande i de Skandinaviska rikena af det
metriska systemet för mått och vigt vara önskvärdt, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder för sådant ändamål
kunde finnas lämpliga. Vid detta ärendes föredragning den 22 nästpåföljde
Oktober behagade Eders Kongl. Maj::, som lika med Riksdagen
ansåg åtgärder böra vidtagas för införande af det metriska mått- och vigtsystemet,
anbefalla Vetenskaps-Akademien att afgifva underdånigt utlåtande
och förslag till författning i ämnet.
Sedan i anledning häraf Vetenskaps-Akademien uppdragit åt en
Komité, bestående af tre dess ledamöter, att utarbeta förslag till författning
för metersystemets införande till bruk i allmän handel och rörelse i
riket, äfvensom att i öfrigt afgifva det betänkande, hvartill den nådiga
remissen kunde föranleda, och bemälda Komité den 4 Januari 1876 fullgjort
sitt uppdrag, har Akademien uti underdånigt: memorial nästpåföljde
clag öfverlemnat det af Komitén utarbetade författningsförslag och utlåtande
i ämnet, hvilka Akademien för sin del gillat och såsom uttryck af
sina egna åsigter i ämnet antagit.
Sedan i 7 § af detta förslag intagits bestämmelser om den justering,
som bör verkställas å de mått, vigter och vågar, som i handel och rörelse
må begagnas, föreslår Komitén i 8 § följande stadgande: »Öfverinseendet
»öfver den i § 7 omförmälda justering skall utöfvas af en Central-justewingsbyrå,
för hvilken generaldirektören för landtmäteriet skall vara chef,
»och i hvilken en af Oss dertill förordnad vetenskapsman, med fysikaliska
»och tekniska insigter, skall såsom ledamot ega säte och stämma i alla
»sådana, mått och vigt beträffande mål, för hvilkas utredning och bedö»mande
insigter af ifrågavarande art äro nödiga. Denne vetenskapsman
30
»skall derjemte leda och öfvervaka utförandet af alla sådana justeringar,
»hvilka böra ske med större noggrannhet än den, som för mått och vigter
»till bruk i allmän handel och rörelse varder stadgad.»
Hvad i denna § föreslagits, motiverar Ivomitén på följande sätt:
»Vi hafva här föreslagit, att öfverinseendet öfver justeringen och hvad
»dertill hörer skall handhafvas af en Centraljusteringsbyrå, hvari generalsdirektören
för landtmäteriet är chef. Då på några få undantag när alla
»justerare i landet tillika äro landtmätare, och då enligt vår åsigt desse
»framför andra tjensteman, som dertill skulle kunna ifrågakomma, genom
»sin yrkesbildning i allmänhet äro särdeles passande att öfvertaga juste»ringsbestyret,
så synes det oss vara ändamålsenligt, att, såsom hittills,
»administrationen af justeringsverket anförtros åt samme man, som är chef
»för landtmäteriet, och således utgör ett af dennes embetsåligganden. Men
»enär för att rätt bedöma vissa frågor, som röra mått och vigt, samt för
»att verkställa grannlaga justeringar fysikaliska och tekniska kunskaper
»oundgängligen erfordras, hvilka man i allmänhet icke kan vara berättigad
»förutsätta hos personalen i ett embetsverk som är inrättadt för helt annat
»ändamål, så hafva vi ansett det vara nödigt, att en vetenskapsman med
»dylika kunskaper eger säte och stämma i nämnde centralstyrelse, då frågor
»der förekomma, för hvilkas utredande och bedömande hans insigter kunna
»tagas i anspråk. Öfverallt i utlandet, hvarest justeringsväsendet blifvit
»på ett tidsenligt sätt ordnadt, har man, så vidt oss är bekant, sörjt der»för,
att Centralstyrelsen för justeringen icke skulle blifva i saknad af
»nödigt vetenskapligt biträde. Vi hafva trott, att ett sådant biträde bil»ligast
skulle kunna anskaffas på det sätt vi föreslagit, enär den ifråga»varande
vetenskapsmannen, hvars tid blott till en del komme att upp»tagas
af justeringsangelägenheter, skulle kunna aflönas med ett mot hans
»möda svarande arfvode, hvilket dock under de första åren efter beslutet
»om metersystemets införande bör sättas högre än för framtiden, emedan
»hans tid under de första åren ofelbart ganska mycket kommer att tagas
»i anspråk i jemförelse med hvad sedermera bör blifva fallet. Att nu
»ingå i någon närmare redogörelse för anordningen i öfrigt af den före»slagna
Centraljusteringsbyrån anse vi icke lämpligt och hafva blott velat
»särskildt i afseende härpå framhålla hvad som i paragrafen blifvit upp»taget.
»
Författningsförslaget remitterades till Landtmäteristyrelsen, som den
19 Januari 1876 afgaf underdånigt utlåtande, hvari styrelsen, beträffande
förslagets 8 § och motiven dertill, yttrar bland annat:
31
»Det hade dock varit väl, om nyssnämnda närmare redogörelse icke
»underlåtits och sålunda den tillämnade anordningen af den föreslagna
»Central-justeringsbyrån blifvit klar äfven för andra, än förslagsställarne.
»Nu är det, åtminstone för Landtmäteristyrelsen, oklart:
y>l:o Om byrån skall, för behandling af alla frågor angående mått
»och vigt, inrättas i stället för Landtmäteristyrelsen och vid sidan om denna
»utgöra ett särskildt verk, ehuru begge skola hafva en och samme chef;
~S)2:o Om byrån skall bestå af endast generaldirektören för landt»mäteriet
och vetenskapsmannen eller äfven af öfveringeniören härstädes;
3:o Om denne tjensteman, hvilken, enligt 4 § i nådiga landtmäteri»instruktionen
den 6 Augusti 1864, skall i Landtmäteristyrelsen föredraga
»alla de mål och ärenden, som angå öfverinseendet å samt justering af
»mått, vigter, vägnings- och bränvinsprofningsinstrument, fortfarande skall
»göra detta, eller om sådant skall åligga vetenskapsmannen och denne
»således jemväl vara protokollsförande och expeditionshafvande, eller om
»dessa bestyr skola nämnde personer emellan fördelas;
))4:o Om öfveringeniören, som, enligt nyss åberopade författningsrum,
»äfven har till åliggande att förrätta den vid generallandtmäterikontoret
»förefallande justering af landtmäteri-, vägnings- och bränvinsprofnings»instrument
samt af mått och vigter, skall fortfara med detta åliggande,
»eller icke;
7)5:o Om vetenskapsmannen, hvilken skulle »såsom ledamot ega säte
»och stämma» i byrån, skall ega denna stämma med endast rådgifvande7>oc1i
reservationsrätt — af samma slag, som t. ex. i Landtmäteristyrelsen
»öfveringeniören, eller med beslutanderätt — af samma slag, som t. ex. i
»Statskontoret öfverdirektören för Mynt- och Kontrollverken —, eller, i
»rent vetenskapliga frågor, med afgöranderätt, hvilket för sj elfva saken
»säkerligen blefve det fördelaktigaste;
7>6:o Om — då vetenskapsmannen endast skall »leda och öfver vaka
7>utförandet af alla sådana justeringar, hvilka böra ske med större nog»grannhet,
än den, som för mått och vigter till bruk i allmän handel och
»rörelse varder stadgad» — hvem, som skall verkställa nämnda noggran»nare
justeringar, t. ex. af landtmäterikontorens och justerarnes i länen
7>likare-mått och vigter, antingen, såsom hittills, öfveringeniören, hvilken i
»sådant fall komme att stå under vetenskapsmannens ledning och lydnad,
»eller ock någon annan, särskildt aflönad person, utrustad med de fysi»kaliska
och tekniska kunskaper, som i utlåtandet anses oundgängligen
»erforderliga för att verkställa grannlaga justeringar; samt
32
»7:o Om byrån skall besörja förfärdigandet af dels nya rikslikare,
»kopior och komparatorer, i den händelse redan anskaffade skulle skadas
»eller förkomma — hvilket åliggande nu tillhör Vetenskaps-Akademien,
»enligt § 9 i den nu gällande nådiga stadgan om mått och vigt, men,
»såsom redan blifvit anmärkt, utan uppgifvet skäl, icke ens är vordet om»nämndt
i de föreliggande handlingarne — samt dels modeller till mål»kärl
med tillbehör och till vigter — hvithet åliggande hittills tillhört
»Vetenskaps-Akademien, bland annat, enligt nådigt bref af den 31 Ja»nuari
1855.
»Det är visserligen sannt att, »på några få undantag när, alla juste»rare
i landet tillika äro landtmätare»; men detta kommer sig deraf, dels
Datt de båda statsmakterna redan vid 1734 års Riksdag beslutat, »att, till
»landtmätarnes vilkors förbättrande, dem måtte anförtros mått- och vigt
7
Ö
»justeringen», hvarvid sedermera förblifvit; dels att justerareexamen alltid
»utgjort och utgör en del af landtmäteriexamen, och dels att utanför
»landtmäteristaten varande män, som, genom att aflägga förstnämnda
»examen särskild!, förvärfvat sig kompetens till justerarebefattning, gernen»ligen,
då de sökt sådan befattning, haft mera meriterade landtmätare till
»medsökande.
»För öfrig! kan styrelsen ej dela den meningen, att landtmätarne
»skulle dframför andre tjensteman, som dertill skulle kunna ifrågakomma,
»genom sin yrkesbildning i allmänhet vara särdeles passande att öfvertaga
»justeringsbestyret». Detta är mycket enkelt, snart sagd!, handtverksmes»sigt,
och har föga gemensamt med eu landtmätares yrkesbildning, såsom
Dsådan. De teoretiska insigter, som en justerare behöfver och landtmätaren
»i sin examen inhemtar, innehafvas i minst lika hög grad af t. ex. lärare
»vid elementarläroverk, vid teknologiska och landtbruksinstitut samt vid
»tekniska och navigationsskolor äfvensom af statens landtbruksingeniörer,
»af länsagronomer samt af tjenstemännen vid skogs- och jägeristaten, för
»att icke tala om yngre officerare vid både värfvade och indelta arméen
»samt en och hvar, som vid Teknologiska institutet eller Chalmerska slöjdsskolan
aflagt godkänd afgångsexamen — allt med undantag endast för
Dkännedomen af gällande författningar angående mått och vigt, men hvilken
»kännedom kan ganska snart inhemtas. Och den praktiska tillämpningen
»af nämnda författningar, eller sjelfva verkställigheten af mått och vigters
»justering, som ej ingår i landtmäteriexamen, kan inom mycket kort tid
»inhemtas å någon af de många justeringsverkstäder, som öfver allt i riket
»finnas. När nu härtill kommer, att — jemlikt 22 § 1 mom. i nådiga
33
»stadgan, angående mått och vigt, och nådiga kungörelsen den 5 Juni
»1874: — justerares åliggande, i afseende å tiden för justerings företagande,
»i allmänhet är inskränkt till början af Mars och Juli månader hvarje år,
»så lärer det vara oemotsägligt, att landtmätare icke äro företrädesvis
»passande till justerings utöfvande. Också innehåller 21 § 1 mom. i
»nådiga landtmäteriinstruktionen att »till justerare af mått och vigter eger
»Landtmäteristyrelsen konstituera landtmäteriauskultanter och landtmätare,
»äfvensom andra sökande, hvilka om allt hvad till justering af mått och
»vigter hörer ega fullständig kännedom, derom styrelsen, när den finner
»skäl dertill förekomma, eger att förskaffa sig visshet genom med sökanden
»anstäldt förhör». Sådana, till justerare konstituerade, sökande hafva under
»det sista qvinqvenniet varit eller äro ännu en f. d. fanjunkare vid ett
»värfvadt regemente, en häradsskrifvare, en postkontrollör, två underlärare
»vid navigationsskolor, en löjtnant i Flottans mekaniska kår, en filosofie
»doktor och en stadsingeniör, oberäknadt officerare vid indelta arméen,
»hvilka väl aflagt landtmäteriexamen, men sedermera endast såsom auskul»tanter
tillhört landtmäteristaten. Af desse har fanjunkaren, konstituerad
»redan år 1846, varit klen och filosofie doktorn, begge nu afgångne, i
»anseende till ständiga resor inom och utom landet, varit försumlig i ut»öfningen
af justerarebestyren, men alla de andre gjort sig i allt särdeles
»väl kände. Men äfven om alla justeraresysslor nödvändigt skulle besättas
»med landtmätare, så kunde deruti lika litet ligga något hinder för de
»senares lydande under en annan myndighet än generaldirektören för
»landtmäteriet eller Landtmäteristyrelsen, som dels under dessa lyda många
»indelta arméens officerare i deras egenskap af jemväl landtmätare, äfven»som
de nyss omförmälde justerarne, ehuru de äfven innehafva sysslor,
»lydande under andra myndigheter, och dels många kontrollörer vid brän»vinsbrännerierna
tjena under minst två olika myndigheter.
»Styrelsen, som således icke kan i nu omförmälda afseende dela de
»i utlåtandet yttrade åsigterna, biträder deremot fullkomligt den deruti jem»väl
yttrade meningen, att, »för att rätt bedöma vissa frågor, som röra mått
»och vigt, samt för att verkställa grannlaga justeringar, fysikaliska och
»tekniska kunskaper oundgängligen erfordras, hvilka man i allmänhet icke
»kan vara berättigad förutsätta hos personalen i ett embetsverk, som är
»inrättadt för helt annat ändamål.» Men i fråga om tillämpningen af
»denna mening, skiljer sig styrelsen helt och hållet från hvad förslaget
»derom innehåller, samt anser samma förslags bestämmelse om inrättandet
»af en Centraljusteringsbyrå under en chef, som, i anseende till bristande
5
34
»kunskaper, ej skulle kunna på sjelfständig grund och på hasta sätt fullgöra
»sina åligganden, innefatta endast ett slags half åtgärd, ingalunda inotsva»rande
vår tids fordringar, och likväl tillskyndande det allmänna en årlig
»utgift, för att icke tala derom, att anställandet af en vetenskapsman alle»nast
såsom biträde vid byrån och således, ehuru den kunnigaste i ämnet
»af byråns embets- och tjensteman, likväl i underordnad ställning, möjligen
skulle vålla konflikter till skada för saken.
»Eders Kongl. Maj:t har — såsom det heter uti ingressen till den
»ofvan omförmälda, i Paris den 20 Maj 1875 afslutade konventionen, an»gående
upprättandet af en internationel byrå för mått och vigt — »lifvad
»af önskan att betrygga det metriska systemets internationela likformighet
»och fullkomnande», med många främmande staters regeringar afslutat
»samma konvention, hvilken innehåller, bland annat, att »den internationela
»byrån skall arbeta under uteslutande ledning och inseende af en interna»tionel
komité för mått och vigt, hvilken sjelf är underordnad en allmän
»konferens för mått och vigt, bestående af ombud för alla de kontrahe»rande
regeringarne.» Detta oaktadt, skulle nu hos oss grundläggas en
»Centraljusteringsbyrå under styrelse af chefen för ett embetsverk, som
»inrättats för helt annat ändamål och hos hvilken det icke ens vore berät»tigadt
att förutsätta de fysikaliska och tekniska kunskaper, som dock
»oundgängligen erfordras för att rätt bedöma vissa frågor, hvilka'' röra mått
»och vigt, samt för att verkställa grannlaga justeringar, hvadan samme
»man naturligtvis ej skulle kunna med heder för sitt land deltaga i ofvan»nämnda
internationela komité och konferens.
»I Norge har till och med sistlidet år öfverinseendet å mått och
»vigt varit uppdraget åt en kommission, under hvilken lydde en justerings»mästare.
Denna kommission bestod af ordinarie universitetslärare i fysik
»och astronomi, för hvilka justeringsväsendet naturligtvis utgjorde endast
»en bisak, likasom här i landet för Landtmäteriets styresman. För den skull,
»och ehuru kommissionens ledamöter voro vetenskapsmän, lärde erfaren»heten,
att den bestående anordningen icke var tillfredsställande. Härom
»och om ändring i samma anordning hafva de komiterade — professo»rerne
vid Kristiania universitet i matematik O. J. Broch, i fysik H. C.
»Christie och i använd matematik C. M. Guldberg samt köpmannen H.
»Friele — hvilka den 11 September 1873 afgifvit underdånigt utlåtande
»och förslag till Lov om metrisk Maal og Ytegt i Norge, yttrat följande:
»»Styrelsen af vårt justeringsväsende har hittills såsom bigöromål (Bipost)
35
»tillhört två bestämda lärarebefattningar vid universitetet och för öfrigt
»varit anförtrodd åt justeringsmästaren i Kristiania. En sådan anordning
»innefattar naturligtvis icke säkerhet för justeringsväsendets upprätthållande
»med den nöjaktighet, som nu med rätta fordras i handeln. Att det hit»tills
hos oss har gått temligen bra, utgör visserligen de särskilda, dugtigt
»universitets-lärares förtjenst, som hafva tagit sig af denna saken, och den
»dugtiga justeringsmästare, som man haft ända från den första grundlägg»ningen
af vårt nuvarande mått- och vigtsystem. Men på sådana tillfäl»ligheter
kan man icke bygga styrelsen af ett ordnadt justeringsväsende.
»Härtill kommer, att det icke allenast är med hänsyn till mått och vigt,
»som en sakkunnig styresman erfordras, utan äfven i många andra lik»nande
riktningar, uti hvilka administrationen nu, när den är i behof af
»råd, hvithet i synnerhet ofta är fallet med tullväsendet, vänder sig än
»till en, än till en annan af universitetslärarne eller apotekarne. Vi må
»derföre högeligen tillråda inrättandet af en särskild diréktörssyssla för justewingsväsendet,
hvars innehafvare blifver sålunda aflönad, att han uteslutande
''»kan befatta sig med styrelsen häraf och tillika lemna administrationen i andra
»analoga riktningar det bistånd, som den kan behöfva. En sådan man måste
»vara fullständigt utbildad såsom praktisk fysiker och kemiker, hafva öfriga
»nödiga tekniska kunskaper och jemväl hafva administrativ förmåga. Vid
»sidan af honom kunde då några, t. ex., • såsom hittills, två styrelseleda»möter
(Medlemmer) ställas, hvilka borde väljas bland universitetets lärare
»eller bland apotekarne, utan att likväl förut dessa hi göromål sainman»knötos
med bestämda embeten. Direktören blef då förman i styrelsen
»och den, för hvilken detta blefve hufvudsak, hvarföre han äfven borde
»hafva rätt, att till vederbörande regeringsdepartements pröfning hänskjuta
»hvarje beslut af hela styrelsen, i hvilket hans mening blef öfverröstad.»
»— Häremot hade den ofvannämnda norska justeringskommissionen, uti
»den 17 November 1874 afgifvet utlåtande, icke det ringaste att erinra
»och ej heller Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition af den 25 Januari
»1875 till Norges Storting, angående utfärdandet af en lag om metriskt
»mått och vigt.» — — — — — »Huruvida Stortinget hade något att
»erinra härvid, känner styrelsen icke. Säkert är, att det helt och hållet
»öfverlät åt Eders Kongl. Maj:t att ordna justeringsväsendet; ty 10 § i
»lagen om metriskt mått och vigt af den 22 Maj 1875 innehåller: »Juste»ringsväsendet
inrättas och styres på det sätt, som af Konungen närmare
»bestämmes med iakttagande af de i denna lag särkildt gifna föreskrifter.»
36
»Landtmäteristyrelsen har så utförligt redogjort för förestående norska
»förhållanden, emedan de gifva, såsom styrelsen föreställer sig, säkert stöd
»åt hennes, under årens lopp allt mer och mer rotfästade mening, att i
»spetsen för öfverinseendet å mått och vigt samt justeringsväsendet här
»i landet bör stå en med sådana insigter och egenskaper utrustad man,
»som ofvannämnde komiterade Broch in. fl. uppgifvit och Eders Kongl.
»Maj:t synes hafva i nåder gillat, samt att det för den skull är styrelsens
»ovilkorliga skyldighet att, utan afseende på något annat, än det allmännas
»väl förstådda intresse, bjuda till att få nyss nämnda öfverinseende m. m.
»öfverflyttadt från Landtmäteristyrelsen till en sakkunnigare och lämpligare
»myndighet.
»Af Landtmäteristyrelsen har aldrig fordrats och hon har äfven,
»åtminstone under de sist förflutna 100 åren, alltid saknat sådana insigter
»i fysik m. m., som äro nödvändiga för att kunna på fullt sjelfständig
»grund både yttra sig i alla, rörande mått och vigt förekommande frågor
»samt förskaffa rikslikare till mått, vigter o. d., äfvensom de två slags
»kopior af dessa likare, som föreskrifvas i 4 § samt 7 § 1 :o af nu gällande
»stadga, angående mått och vigt.» — — — — — »Ofvan berörda bri»stande
insigter hafva alltid måst fyllas af Vetenskaps-Akademien. Hon
»föreslog år 1854 det nu gällande systemet för rikets allmänna mått och
»vigt, och deröfver fick ej ens den tidens Landtmäteristyrelse tillfälle att
»yttra sig. Hon höres gemenligen öfver väckta förslag till nya och till
»ändring af gällande författningar angående mått, vigter och vågar af alla
»slag samt bränvinsprofvare och termometrar, hvarvid ofta, likasom nu,
»förekomma mycket skiljaktiga meningar emellan henne och Landtmäteri»styrelsen,
hvilket föranleder, bland annat, till infordrande af ytterligare
»utlåtanden och försenadt afgörande af föreliggande frågor. Hon har måst
»draga försorg om anskaffandet af icke allenast rikslikare för mått och
»vigter, utan äfven deras ofvanberörda två slags kopior samt af modeller
»till alla slags mått och vigter äfvensom till betsman och spanmålsvåg
»m. m. d. Henne åligger jemväl att besörja förfärdigandet af de likare»profvare
och likare-termometrar, som skola finnas härstädes samt i länens
»landtmäterikontor, äfvensom att omjustera dessa likare, när sådant be»höfves,
och anskaffa nya, då redan varande skadas eller förkomma. Men
»om eljest åtskilliga tecken ej bedraga, så skulle icke allenast — som ock
»vore billigt — Akademien eller åtminstone hennes nu varande utmärkte
»fysiker, hvilken troligen författat föreliggande utlåtande och förslag,
»gerna mottaga befrielse från ofvan omförmälda, i förslaget ej ens nämnda
37
»sysselsättningar och skyldigheter, utan äfven den vigtiga saken gorå en
■»vinst, om den icke mera komme att behandlas, såsom hittills skett, utaf två,
»af hvarandra oberoende myndigheter, utan af en enda, derför i alla afseen»den
väl utrustad myndighet.
»Landtmäteristyrelsen föreställer sig i underdånighet, att denna myn»dighet
alldeles icke béhöfde eller borde byggas på ny grund och således med
»störa kostnader för det allmänna, utan att den kunde vara, antingen öfver»direktören
för Mynt- och Kontrollverken, eller öfverdirektören för Tekno»logiska
institutet, eller ock, och helst det, chefen uti Eders Kongl. Maj:ts
»Finansdepartements byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter — i hvilket
»senare fall justeringsväsendet skulle, likasom nämnda byrå blifvit det,
»flyttas från Eders Kongl. Maj:ts Civildepartement till Finansdeparte»mentet.
»
Denna sin mening grundade styrelsen på hufvudsakligen följande skäl,
nämligen:
att nämnde byråchef skall dels, enligt nådigt bref den 1 Juni 1855,
icke allenast öfver de för kontrollen å bränvinstillverkning särskildt förordnade
personer titöfva tillsyn och befäl, så att gällande föreskrifter öfver
allt blifva med enhet, kraft och följdriktighet handhafda, utan ock att, när
vid bränvinslagstiftningens tillämpning i en eller annan måtto bemärkas
sådana brister eller hinder, som fordra att genom särskilda åtgärder afhjelpas,
derom göra anmälan till Departementschefens vidare handläggning
m. m., samt dels, enligt nådigt bref den 9 Juni 1865, bereda och
biträda vid expeditionen af Eders Kongl. Maj:ts beslut i alla de till Departementet
ingående besvärsmål eller ansökningar, som beröra bränvinslagstiftningen
och dess tillämpning, jemväl i sådana delar, som icke afse
blott kontrollen öfver tillverkningen, äfvensom »biträda vid behandlingen
»af sådana mål och ärenden inom Departementet, för hvilkas handlägg»ning
teknisk insigt erfordras, såsom frågor angående mått och vigt, justering
»m. m. d.»;
att den ifrågavarande byråchefen, för att kunna fullgöra förenämnda
åligganden, ovilkorligen måste ega alla de insigter och egenskaper, som Vetenskaps-Akademien
samt, utförligare och bättre, ofvan omförmälde norske
komiterade uppgifva såsom oundgängligen erforderliga för en justeringsdirektör;
att
han, som till biträde vid sin byråchefsbefattning har en särskildt
tillförordnad och aflönad kanslist, är med all säkerhet så litet upptagen
af samma befattning, att han skulle, utan nämnvärdt hinder af de till
38
byråchefsbefattningen hörande göromål, kunna utbilda och sköta sin kontrollbyrå
i den af styrelsen afsedda riktningen;
att detta skulle jemväl kunna ske, utan att det allmänna derigenom
tillskyndades, åtminstone störa, nya utgifter, enär innehafvarne af nämnde
byråchefs- och kanslistbefattningar voro allönade, den förre med 5,500
kronor och den senare med 2,880 kronor och dessutom af dem skulle
uppbäras det icke obetydliga justeringsarfvode, som tillkom öfveringeniören
i generallandtmäterikontoret; samt slutligen
att, då en noggrann och sakkunnig tillsyn öfver justerarnes i länen
verksamhet är af stor vigt, men omöjligen kan utöfvas af Landtmäteristyrelsen
och ej heller tillhör henne, utan, jemlikt 55 § 2 mom i nådiga
stadgan angående mått och vigt, Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande,
som dock dertill äro föga passande, en dylik tillsyn
skulle kunna, med ringa särskild kostnad för det allmänna, utöfvas af den
oftanämnde byråchefen, emedan han i alla fall måste göra resor i länen,-såvida han skall kunna noggrant fullgöra sin skyldighet, enligt ofvan
anförda nådiga bref den 1 Juni 1855.
Slutligen yttrar Landtmäteristyrelsen i sitt ifrågavarande utlåtande:
»Det skulle måhända kunna sägas att, likasom de norske komiterade föresslagit,
det justeringsdirektören i Norge borde tillsammans med ett par
»vetenskapsmän bilda en styrelse för behandling af alla frågor, som angå
»mått och vigt, jemväl ett par vetenskapsmän borde ställas vid sidan om
»den ofvannämnde byråchefen i dess egenskap af styresman för justerings»väsendet.
Om, hvilket är att betvifla, detta verkligen skulle vara nödigt,
»så äro i sådant afseende att tillgå Vetenskaps-Akademiens astronom, fy»siker
och kemist, öfverdirektören för Mynt- och Kontrollverken, öfver»direktören
för Teknologiska institutet in. fl., och de bland desse män ut»valde
kunde då möjligen anställas på samma sätt och för liknande ända»mål,
som åtskillige embetsman nu äro, med knappt nämnvärd kostnad för
»det allmänna, satta vid sidan om chefen för Statistiska byrån samt ut»göra
med honom, under ordförandeskap af Statsrådet och Chefen för Eders
»Kongl. Maj:ts Civildepartement, den Statistiska beredningen.
»Det skulle måhända äfven kunna sägas, antingen att det icke vore
»lämpligt, att justerarne tillsattes och afskedades af byråchefen, eller ock
»att han härmed finge stor sysselsättning ; men i Norge tillsättas och afskedas
»alla justeringsmästare och justerare af justeringsväsendets styrelse, och här
»i landet har under de sist förflutna 5 åren 1S71 —1875 tillsammans aflidit
»7, afskedats 11 och konstituerats 16 justerare, eller i medeltal årligen
39
»resp. 1, 2 och 3, hvaraf nyss berörda sysselsättnings ringa omfång torde
»kunna inses.
»Det skulle slutligen måhända äfven kunna sägas, att den justering,
»som nu verkställes af öfveringeniören härstädes och angått 5,336 justerings»pjeser
af alla slag år 1866, 5,029 år 1867, 5,349 år 1868, 12,070 år 1869,
»8,228 år 1870, 10,178 år 1871, 9,027 år 1872, 13,046 år 1873, 13,361
»år 1874 och 13,757 år 1875, eller i medeltal under dessa tio år 9,538,
»blefve allt för betungande för den ofvannämnda byrån; men härvid före»kommer,
dels att antalet justeringspjeser varit så stort från och med år
»1869, derföre att öfveringeniören skolat justera icke allenast alla de många
»medicinallängdmått och medicinalvigter, ensamt de senare utgörande 6,901
»år 1869, med hvilka apoteken borde förses till följd af nådiga kungörelsen
»den 23 Juli 1869, angående det franska mått- och vigtsystemets begag»nande
för medicinskt bruk, utan äfven, enligt nådiga bref af den 9 Sep»tember
1873 och den 5 Maj 1875, det ändå större antal gramvigter, hvilka
»erfordrats för Postverkets räkning, men hvilket större justeringsbestyr årligen
förminskas, i samma mån det verkställes af dertill berättigade juste»rare
i länen, samt dels att för all justering af ifrågavarande slag särskild
»betalning erlägges enligt justeraretaxan, hvadan ock öfveringeniörens brutto»inkomst
för den af honom verkstälda justering, som utgjorde, ören oberäknade,
903 r:dr år 1868, utgjort 2,277 r:dr år 1869, 1,342 r:dr år 1870,
»1,563 r:dr år 1871, 1,618 r:dr år 1872, 2,232 r:dr år 1873, 2,038
»r:dr år 1874 och 2,081 kronor år 1875.
»Med stöd af allt, livad styrelsen nu anfört, anser sig styrelsen höra i
»underdånighet föreslå, att alla hennes och öfveringeniörens härstädes åliggan»den
beträffande öfverinseende å mätt och vigt samt justering af mått, vigter
»och vågar, spcmmålsvågar och bränvinsprofningsinstrument måtte, på af Eders
»Kongl. Maj:t i nåder framdeles bestämmande tidpunkt, öfverflyttas på chefen
»för Eders Kongl. Maj ds Finansdepartements byrå för kontrollen å tillverk»ningsafgifter
och hans underlydande.» — — — — — — — — — —
Vid underdånig föredragning den 3 Mars 1876 af Yetenskaps-Akademiens
ofvannämnda författningsförslag och Landtmäteristyrelsens deröfver
afgifna utlåtande, yttrade föredragande Departementschefen, att —
då frågan om inrättande af en särskild centraljusteringsbyrå kunde blifva
ganska vidtomfattande och fördenskull för dess slutliga afgörande erfordrades
fullständigare utredning än dittills skett, men ordnandet af justeringsväsendet
icke oskiljaktigt sammanhängde med antagande af nytt system
för mått och vigt — för det dåvarande ej torde vara af nöden att
40
ingå i vidare pröfning af samma fråga, utan anhöll att, sedan den vunnit
erforderlig beredning, få till densamma återkomma, samt hemstälde, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes till 1876 års Riksdag afgifva nådig proposition
angående antagande af det metriska mått- och vigtsystemet i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de i detta afseende af Vetenskaps-Akademien i
dess underdåniga förslag framstälda grunder, hvilket allt af Eders Kongl.
Maj:t i nåder bifölls. Sedan Riksdagen i nästan alla delar antagit samma
proposition med den bestämmelse, angående öfvergången från det gamla
till det nya systemet, att från början af år 1879 och intill början af år
1889 de hittills gällande eller ock de nya måtten och vigterna må af
hvar och en enskild i handel och rörelse användas, dock så att, då antingen
aflemnare eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande mått
och vigter skola begagnas, samt derom i underdånig skrifvelse den 14
Maj 1876 gjort anmälan, så hemstälde Landtmäteristyrelsen, med anledning
af hvad sålunda här i landet förekommit och åtskilligt, som, i fråga
om justeringsväsendets ordnande i Norge, derstädes hlifvit beslutadt, i underdånigt
memorial af den 26 i nyssnämnda månad, att, derest Eders
Kongl. Maj:t icke funne skäl i nåder bifalla styrelsens i underdåniga utlåtandet
den 19 Januari samma år framstälda förslag om justeringsverkets
ställande under öfverinseende och ledning af chefen för Eders Kongl.
Maj:ts Finansdepartements byrå för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,
Eders Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, om icke styrelsens och
öfveringeniörens i generallandtmäterikontoret befattningar med mått, vigt
och bränvinsprofningsinstrument kunde uppdragas åt Kontrollverket.
Sedermera eller den 15 Augusti 1876 uppdrog Statsrådet och Chefen
för Civildepartementet åt generaldirektören för landtmäteriet att inkomma
med förslag till nådig stadga angående mått och vigt efter metriska systemet,
med hvad dertill hörer.
I Norge har Stortinget icke allenast hufvudsakligen godkänt Kongl.
Maj:ts ofvannämnda nådiga proposition den 25 Januari 1875 angående
utfärdandet af en lag om metriskt mått och vigt, utan äfven beviljat
såsom »gage» för en justeringsdirektör 1,200 specier eller 4,800 kronor
och för en hvar af justeringsstyrelsens två ledamöter 200 specier eller
800 kronor. Derefter har en vetenskapsman, nämligen medicine kandidaten
A. Arndtsen, den 24 Augusti 1875 konstituerats till justeringsdirektör.
Vidare har Kongl. Maj:t den 22 Januari 1876 faststält ett reglemente
för det norska justeringsväsendet, hvilken författning innehåller,
bland annat, i § 1: »Justeringsväsendet skall bestyras af en justeringsdi
-
41
rektor och två tillförordnade ledamöter, hvilka alla tillsättas af konungen;»
i § 4: »Justeringsdirektören har särskildt att påakta, det hufvudnormalerna
fortfarande hafva erforderlig noggranhet samt att justera justeringsmästares
och justerares kontroll- och arbetsnornraler. Han har att vägleda
och kontrollera justeringsmästarne och justerarne med hänsyn till
det tekniska utförandet af det dem åliggande värf och att påakta, att de
hålla sina arbetsnormaler i tillbörlig öfverensstämmelse med kontrollnormalerna
samt att deras öfriga, till justeringen begagnade redskap hafva
nödig noggrannhet och känslighet;» i § 5: »Justeringsdirektören skall vara
skyldig att, på anfordran af vederbörande regeringsdepartement, bistå administrationen
i alla saker, hvilka fordra metronomiska undersökningar,
såsom anskaffande och begagnande af normaler för gasmätare, af normaltermometrar,
af normaltryckmätare för ångmaskiner, af alkoholometrar,
af sackarometrar m. m. d. Han har af sådan anledning att på anfordran
öfvertaga kontrollen med förfärdigandet af de i sådant ändamål nödiga
apparat och instrument samt att revidera desamma och kontrollera deras
revision;» i § 7: »De två tillförordnade ledamöterne af justeringsväsendets
styrelse hafva att deltaga med justeringsdirektören i afgörandet af alla
justeringsväsendet rörande allmänna reglor och beslut. De hafva särskildt
att deltaga med justeringsdirektören uti de i detta reglemente bestämda
jemförelser af riksprototyperna med de som hufvudnormaler för justeringsväsendet
bestämda kopior af dem, af de sistnämnda med juster ingsdirektörens
hufvudnormaler och den inbördes jemförelsen af dessa, samt i bestämmandet
af förfaringssättet för justeringen af kontrollnormalerna och
arbetsnormalerna samt af alla under justeringsväsendet hörande mätningsoch
vägningsredskap. De deltaga i alla beslut om det, som skall anskaffas
för justeringsväsendets räkning. De hafva slutligen äfven att, på
anfordran, bistå justeringsdirektören i en hvar annan riktning vid utförandet
af det honom anförtrodda värf;» samt i § 12: »Justeringsmästare
och justerare förordnas af justeringsväsendets styrelse, af hvilken de åter
kunna afskedas efter 3 månaders uppsägelse.» Vidare har Kongl. Maj:t
till ledamöter i Justeringsstyrelsen i nåder utmämnt professorerne vid
Kristiania universitet i matematik, f. d. Statsrådet O. J. Broch och i astronomi
C. F. Fearnley.
Slutligen har generaldirektören för landtmäteriet, på grund af det
honom meddelade, förut omnämnda uppdrag, den 30 sist! Januari afgifva
förslag till författningar om mått och vigt efter det metriska systemet.
Enligt detta förslag skulle öfverinseendet å mått och vigt samt
6
42
hvad dermed eger sammanhang handhafvas af en Justeringstyrelse och
denna utgöras af Kontrollverkets embete- och tjensteman eller kontrolldirektören,
en kontrollör och en assistent. Kontrolldirektören skulle i främsta
rummet vara Eders Kongl. Maj:t ansvarig för fullgörandet af Justeringsstyrelsens
åligganden, med rättighet att begära och erhålla råd och upplysningar
af Vetenskaps-Akademiens astronom, fysiker och kemist. Kontrolldirektören
skulle vidare med allena beslutanderätt i alla inom styrelsen
förekommande ärenden, sedan han inhemtat kontrollörens yttranden,
åligga, bland annat, att konstituera justeringsmästare och justerare af mått
och vigter samt af bränvinsprofningsinstrument, äfvensom sakkunnige medhjelpare
åt desse tjensteman samt bevilja dem tjenstledighet och för dem
tillförordna vikarier; att låta förfärdiga och sjelf justera Justeringsstyrelsens
arbetslikare; att under sin embetsutöfning ställa sig till efterrättelse
hvad rörande mått och vigt samt bränvinsprofningsinstrument är stadgadt
och vaka öfver att justeringsverket till alla delar svarade mot det, med
dess inrättande åsyftade ändamål, i hvilket afseende han skulle, då Eders
Kongl. Maj:t efter hans underdåniga anmälan eller eljest så nödigt funne,
företaga resor i riket, hvarunder han borde undersöka justeringskamrarnes
och justerarnes likare och vågar samt efterse, om deras justerings-journaler
och -verkstäder vore i behörigt skick och huru underlydande tjenstemännen
för öfrigt fullgjorde sina skyldigheter i tjensten; samt att om hvarje af
honom företagen embetsresa till Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånig
berättelse. Kontrollören skulle åligga, bland annat, att föredraga alla de
mål och ärenden, som på Justeringsstyrelsens afgörande komme att bero,
äfvensom föra det protokoll, som dervid kunde finnas nödigt; att vid
föredragning yttra sin mening om det beslut eller den åtgärd, som borde
vidtagas och skälen dertill framställa, allt med dels rättighet att, om
kontrolldirektören fattat ett mot kontrollörens mening stridande beslut,
sig deremot reservera med åberopande af hvad han förut anfört, och dels
skyldighet att, när så skett vid handläggning af ärende, hvarom utlåtande
skulle till Eders Kongl. Maj:t afgifvas, låta sin särskilda mening, genom
utdrag af protokollet i denna del, åtfölja den till Eders Kongl. Maj:t afgående
expeditionen; att med kontrolldirektören ansvara för alla dennes
beslut och åtgärder, mot hvilka kontrollören ej reserverat sig; att biträda
kontrolldirektören vid uppsättandet af expeditioner och alla sådana kontrasignera
samt i behörigt skick till sin bestämmelseort låta befordra; att
justera justeringskamrarnes och justerarnes kontroll- och arbetslikare samt
modeller äfvensom landtmäterimätskalor samt besörja om tillhandahållande
43
af nämnda redskap, då de af vederbörande blefve reqvirerade; samt att
justera spanmålsvågar. Assistenten skulle föra Justeringsstyrelsens diarium
och ombesörja dess ekonomiska angelägenheter samt i öfrigt, jemlikt af
Justeringsstyrelsen utfärdade föreskrifter, biträda vid inom densamma förefallande
göromål. Vid kontrolldirektörens frånvaro, förhinder af jäf eller
annat laga förfall eller afgång från embetet, skulle det tillkomma kontrollören
och assistenten att, derest ej annorlunda af Eders Kongl. Maj:t
i nåder förordnades, gemensamt förvalta Justeringsstyrelsen, med samfäld
ansvarighet för de åtgärder och beslut, hvarom de voro ense; dock att,
när kontrolldirektören vore stadd på embetsresor eller begagnade semester
eller af tillfällig sjukdom under kortare tid, högst sex veckor, vore hindrad
att sitt embete utöfva, den sålunda tillförordnade styrelsen icke
skulle ega att till Eders Kongl. Maj:t afgifva yttranden rörande stiftande
af nya eller ändring i gällande lagar och författningar, och icke heller
tjensteman eller betjente till- eller afsätta eller utfärda nya eller ändra
gällande reglementariska förskrifter, formulär o. d.; och skulle, när skiljaktiga
meningar vid något ärendes handläggning uppstode mellan kontrollören
och assistenten, den förres mening blifva gällande och han ensam
för beslutet ansvara, såvida assistenten låtit sin särskilda mening i protokollet
inflyta. Slutligen föreslås, att justering af mått och vigter i allmänhet
skall verkställas af dertill förordnade justeringsmästare samt justerare
af mått och vigter; att justeringsmästarne skola vara föreståndare
för hvar sin justeringskammare; att två sådane skola inrättas i hufvudstaden
och en i hvarje annan landshöfdingeresidensstad, än Stockholms
läns; samt att justerare af mått och vigter skola tillsättas inom andra än
nu nämnde städer samt inom köpingar, landkommuner, verk och inrättningar,
en eller flere tillsammans, hvilka anse sig behöfva dem och antingen
vilja bestå erforderliga justeringsredskap eller träffat öfverenskommelse
med kompetent person att sådana redskap på egen bekostnad anskaffa
och justerarebefattningen sig åtaga; varande likväl i afseende å
justerare alternativt föreslaget, att, om behofvet det kräfde, sådane skulle,
utan föregången anmälan af kommuner, kunna tillsättas inom vissa bestämda,
på längre afstånd från hufvudstaden eller landshöfdingeresidensstäderna
belägna justeringsdistrikt och att desse tjensteman skulle på allmän
bekostnad förses med erforderliga justeringsredskap.
44
Af denna redogörelse för hvad hittills förekommit i fråga om nya
anordningar för justeringsväsendet synes Komitén ovedersägligen framgå
vigten deraf, att högsta ledningen af och öfverinseendet å denna angelägenhet
lemnas åt en myndighet, som innehar de fysikaliska och tekniska
insigter, hvilka äro oundgängligen erforderliga för ett riktigt bedömande
af vissa frågor, som röra mått och vigt samt för verkställande af mera
grannlaga justeringar. Att, på sätt Vetenskaps-Akademien föreslagit, inrätta
en centraljusteringsbyrå med generaldirektören för landtmäteriet såsom
chef och en i nyssnämnda afseende väl qvalificerad vetenskapsman
såsom ledamot, hvilken skulle i justeringsstyrelsen ega säte och stämma,
då der förekomme frågor, för hvilkas utredande och bedömande hans
vetenskapliga insigter behöfde tagas i anspråk, är en lösning af frågan,
som synes Komitén icke fullt tillfredsställande. Förhållandet är visserligen
för närvarande, att de fleste justerare tillika äro landtmätare —
hvilket Akademien anför såsom skäl för justeringsverkets och landtmäteriets
bibehållande under samme chef — men orsaken till detta förhållande
ligger ej i något verkligt samband mellan dessa båda förvaltningsgrenar,
hvilka last mer hafva alldeles skiljda ändamål, som hvart för sig böra
tillgodoses, men hvilkas ernående icke kan genom de båda verkens förening
på något sätt befrämjas. Redan detta vore utan tvifvel skäl nog
att icke fortfarande bibehålla verken under en gemensam chef. Men äfven
ett annat vigtigt skäl talar emot en sådan organisation. I alla de frågor,
som komme att erfordra utredning eller yttrande af den biträdande vetenskapsmannen
— och dessas antal blefve, åtminstone innan det beslutade
nya systemet för mått och vigt hunnit ordnas, utan tvifvel jemförelsevis
med Justeringsstyrelsens öfriga göromål ganska stort, då hos chefen för ett
annat verk med helt främmande ändamål icke kunna förutsättas sådana
insigter i hithörande ämnen, att ens tekniska frågor af mindre invecklad
beskaffenhet skulle af honom utan anlitande af vetenskapsmannen kunna
sjelfständigt afgöras — borde väl, om hvarje fråga skulle finna sin riktiga
lösning, den sakkunnige ledamotens yttrande vara i frågan ensamt
bestämmande, men då komme ock chefen att sakna allt inflytande i afseende
på de vigtigaste frågornas lösning och, vid sådant förhållande kunde
med skäl ifragasättas, om icke en sådan chef vore för justeringstyrelsen
alldeles umbärlig.
Beträffande derefter Landtmäteristyrelsens förslag att skilja justeringsväsendet
från landtmäteriet och antingen ställa detsamma under öfverinseende
och ledning af chefen för Eders Ivongl. Majt:s finansdepartements
45
byrå för kontrollen öfver tillverkningsafgifter, eller ock förena det med
Kontrollverket; så förekommer mot det senare af dessa båda förslag, att
de kompetensvilkor, som för närvarande, enligt instruktionen för Kontrollverket
den 8 December 187 6, äro föreskrifna för anställning såsom tjensteman
i detta verk, blifvit bestämda med fästadt afseende derå, att för
desse tjensteman erfordras hufvudsakligen kemiskt-tekniska insigter, således
insigter till art och möjligen äfven till omfattning helt andra än de fysikaliska
och tekniska kunskaper, som med nödvändighet måste förutsättas
för justeringsväsendets lämpliga och ändamålsenliga handhafvande; att
kontrolldirektören icke innehar en så sjelfständig tjensteställning, att åt
honom lämpligen skulle kunna uppdragas ledningan af justeringsväsendet
och styrelsen öfver den dithörande personal, enär han i egenskap af myntproberare
är beroende af göromål en vid Myntverket, der arbetet och anordningarne
bestämmas af myntdirektören; att således äfven om en förening
af justerings- och kontrollväsendet för öfrigt vore tjenlig, densamma
nödvändigt förutsätter en omreglering af de nyss organiserade Mynt- och
Kontrollverken; samt att det synes mindre lämpligt att en tjensteman,
hvilken, såsom förhållandet är med kontrolldirektören, dagligen behöfver,
för utöfvandet af sin verksamhet, använda de noggrannaste vigter, sjelf
skall vara den, som eger högsta inseendet öfver dessa vigters justering.
Härtill kommer att, sedan numera metriska mått- och vigtsystemet blifvit
i riket antaget, Justeringsstyrelsen under närmaste tiden efter det ny stadga
om mått och vigt utfärdats, blifver så sysselsatt med anskaffande af likare
och modeller till matt och vigter för styrelsens egen räkning samt med
anskaffande, justering och utdelning till vederbörande justerare i orterna
af de likare och modeller, som af dem vid justering skola användas, att
med alla dessa bestyr svårligen kunde förenas kontrolldirektörens nuvarande
många och högst vigtiga åligganden vid Mynt- och Kontrollverken.
Sist anförda skäl torde äfven gälla i viss, om än icke lika hög grad i fråga
om förslaget att åt chefen för ofvannämnde kontrollbyrå öfverlemna ledningen
af justeringsväsendet, hvilket förslag eljest varit för Komitén synnerligen
tilltalande, helst denne chef för en del af de honom i denna egenskap
tillkommande göromål måste besitta i det närmaste enahanda insigter, som
för juster ingsväsendets chef äro oeftergifliga. Då emellertid nämnda byråchefsbefattning
icke för närvarande är ledig och nuvarande innehafvaren
deraf måhända icke kan åläggas en sådan tillökning i sina göromål, som af
detta förslags antagande skulle blifva en följd, men justeringsväsendets
tidsenliga ordnande är en fråga, hvars lösning, med hänsyn till de mång
-
46
artade åtgärder som i närmaste framtiden blifva nödvändiga för det nya
mått- och vigtsystemets införande, icke bör till en oviss tidpunkt uppskjutas,
har Komitén väl icke nu kunnat till omedelbart antagande förorda
sistnämnda förslag, men dock ansett sig böra hemställa, att — om
Justeringsstyrelsens verksamhet, såsom Komitén för sin del antager, sedan
det nya justeringsverket i alla afseenden blifvit ordnadt, visar sig blifva
af så ringa omfattning, att den icke gifver verkets styresman full sysselsättning
— vid en sådan tidpunkt måtte tagas under pröfning, huruvida
å honom icke kunde öfverflyttas andra lämpliga göromål och i sådant
fall företrädesvis de, som tillkomma byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgifter.
Då Komitén sålunda funnit öfverinseendet öfver justeringsväsendet
hvarken böra stå under ledning af landtmäteriets chef eller lämpligen
kunna åläggas kontrolldirektören, och icke heller nu låta sig förenas med
ofvannämnde kontrollbyrå, samt Komitén lika litet funnit något annat
embetsverk kunna till gagn för saken i sig upptaga justeringsverket,
återstår för Komitén endast att förorda, det samma öfverinseende uppdrages
åt en särskild för ändamålet organiserad Justeringsstyrelse.
Om chefskapet för justeringsverket uppdrogs åt en dertill fullt qvalificerad
vetenskapsman, hvilken lämpligen kunde b en ämn ^justering sdirektör
och hvilken skulle ega ensam beslutanderätt i alla på Justeringsstyrelsens
afgörande beroende frågor, borde denne kunna ej blott öfvertaga allt hvad
generaldirektören och öfveringeniören nu åligger i fråga om mått- och
vigtväsendet med hvad dertill hörer, utan äfven lemna sådana upplysningar
och vetenskapliga utredningar i hithörande ämnen, som hittills måst från
Vetenskaps-Akademien infordras, äfvensom ombesörja anskaffandet af de
nya rikslikare, lnifvudlikare och arbetslikare samt modeller, som nu blifva
erforderliga, hvilket ombesörjande eljest, enligt generaldirektörens för landtmäteriet
förut omnämnda förslag till författningar om mått och vigt efter
det metriska systemet, skulle åligga samma Akademi, och hvartill motsvarande
bestämmelser finnas i 1865 års stadga om mått och vigt. Denne
chef torde ock böra åläggas omjusteringen ej mindre af Myntverkets vigter
och vågar, hvilken justering nu, jemlikt nådiga instruktionen den 8 December
1876 för samma verk, skall verkställas af särskild person, som
af Chefen för Finansdepartementet dertill förordnas, än äfven af Kontrollverkets
och Riksbankens vigter och vågar, hvarom för närvarande föreskrifter
saknas.
Om än, till följd af göromålens beskaffenhet, justeringsdirektören icke
47
lärer böra komma i åtnjutande af årlig semester, samt behof af vikarie
för honom således icke af denna anledning bör komma i fråga, måste
dock sådant behof förutsättas kunna af inträffande sjukdoms- eller annat
förfall uppstå, likasom tillgång på tjenlig person, som kan fylla, chefens
plats är oafvisligen af nöden vid tillfällen, då denne af erforderliga inspektionsresor
eller af andra tjensteåligganden hindras att sin befattning utöfva,
Detta behof har Komitén ansett lämpligast kunna på följande sätt
tillgodoses. Uti ofvannämnde förslag till författningar om mått och vigt
efter det metriska systemet hemställes, såsom ofvan är nämndt, om inrättande
i Stockholm af två justeringskammare, hvilkas föreståndare skulle
verkställa all den justering af mått och vigt, som inom Stockholm och
de delar af Stockholms län, hvilka icke komme att utgöra egna justeringsdistrikt,
hos dem begärdes. Denna justering torde likväl utan afsevärd
olägenhet kunna verkställas af en enda justeringskammare; och borde enligt
Komiténs mening denna justeringskammare förenas med Justeringsstyrelsen
och förestås af en justeringsmästare, hvilken skulle ega sådana qvalifikationer,
att han kunde såväl i allmänhet biträda justeringsdirektören vid
justeringsgöromålen, som äfven vid dennes frånvaro eller förfall intaga
hans plats. Någon ytterligare tjensteman vid detta verk synes Komitén
icke blifva erforderlig, men väl en vaktmästare, med åliggande att jemväl
biträda vid justeringsverket. Öfriga behofvet af arbetskrafter skulle vid
tillfällen, då sådant förefunnes, tillgodoses genom tillfälliga biträden.
En sådan anordning af Justeringsstyrelsen skulle medföra, utom nu
antydda fördelar, äfven den, att statsverkets uppoffringar för densamma
komme att blifva högst obetydliga, om ens några, derest, såsom Komitén
vill föreslå, de justeringsarfvoden, hvilka för närvarande såsom sportler
uppbäras af öfveringeniören i generallandtmäterikontoret och justerarne i
Stockholm indroges och redovisades till statsverket, mot det att bestämda
löner åt Justeringsstyrelsens tjensteman anvisades. Efter hvad för Komitén
uppgifvits belöpte sig nämnde öfveringeniörs sportler under åren 1866—
1875 i medeltal till 1,200 kronor; och torde justerarnes i Stockholm
nettobehållning af justeringsarfvodena årligen i medeltal kunna beräknas
till omkring 10,000 å 12,000 kronor.
Slutligen bör Komitén icke underlåta att fästa uppmärksamheten derå
att, om justeringsväsendet fortfarande skulle bibehållas i förening med
landtmäteriet, betydliga kostnader skulle förorsakas staten i och för beredande
af en för justeringen ändamålsenlig lokal, enär den, som för närvarande
af justeringsverket begagnas är för ändamålet alldeles otillräcklig
48
och icke kan inom gener altan dtmäter ikontorets hus utvidgas utan en dyrbar
tillbyggnad. Kostnader för enahanda ändamål lära ej heller kunna
undvikas, om justeringsväsendet förenades med Kontrollverket, hvars hus,
i och för sig olämpligt såsom beläget vid en mycket trafikerad gata, i
hvarje händelse icke kunde i oförändradt skick inrymma jemväl Justeringsstyrelsen.
Den lokal, som denna styrelse, åt sig sjelf lcmnad, i och för
sina ändamål behöfver, kan vara ganska inskränkt, blott den i öfrig! är
lämplig. Utan någon nybyggnad eller synnerlig kostnad för nödiga ändringar
kan således utan tvifvel en sådan lokal erhållas inom något af
statens härvarande hus.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Ivomitén,
att öfverinseendet öfver justeringsväsendet må uppdragas
åt en särskild styrelse, hvars chef, under benämning
af justeringsdirektör, bör ega de qvalifikationer
och den myndighet, som ofvan blifvit antydde;
dock att, derest denna styrelses verksamhet skulle,
sedan det nya justeringsväsendet blifvit i alla afseenden
ordnadt, visa sig icke blifva af tillräcklig omfattning
för att lemna dess chef full sysselsättning, Eders
Kongl. Maj:t täcktes taga i förnyadt öfvervägande, om
ej, på sätt ofvan blifvit antydt, med chefskapet för
justeringsverket kunde förenas de göromål, som åligga
bränvinskontrollbyrån eller andra lämpliga åligganden;
att i egenskap af biträde åt justeringsdirektören
i styrelsen anställes en justeringsmästare, som tillika
är föreståndare för justeringskammaren i Stockholm;
med skyldighet för denne justeringsmästare att, då
justeringsdirektören af sjukdom eller annat förfall är
hindrad att sin tjenst utöfva, företräda hans plats;
att hos styrelsen må anställas en vaktmästare,
äfvensom af justeringsdirektören, då för göromålens
jemna gång sådant erfordras, antagas tillfälligt arbetsbiträde
;
att justeringsdirektören och justeringsmästaren må
utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, den senare efter förslag
af justeringsdirektören;
49
att, om justerings direktör en är utöfver fjorton
dagar hindrad att sitt embete utöfva, derom skall hos
Eders Kong! Maj:t göras underdånig anmälan; men
att eljest, derest ej för hvarje särskildt fall annorlunda
förordnas, justeringsdirektörens embete skall förvaltas
af justeringsmästaren; samt
att, om justeringsmästaren af en eller annan anledning
är förhindrad att sin tjenst utöfva, justeringsdirektören
eger att som vikarie för honom under högst
en månad förordna annan lämplig person; men att,
om dylikt vikariat blifver för längre tid behöfligt,
justeringsdirektören skall derom hos Eders Kongl. Maj:t
göra underdånig framställning.
Derest Komiténs nu framstälda förslag om justeringsväsendets skiljande
från Landtmäteristyrelsen vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall,
skulle öfveringeniören i generallandtmäterikontoret befrias från följande af
de honom nu åliggande göromål, nämligen: att föredraga, uppsätta och
expediera alla mål och ärenden dels rörande öfverinseendet å och justeringen
af mått, vigter samt vägnings- och bränvinsprofningsinstrument och
dels angående justerares tillsättning, tjenstgöring och entledigande; att vid
dessa måls föredragning föra protokoll; att upprätta register öfver inneliggande
koncepter till expeditioner och protokoll i sådana mål; att föra
matrikel samt för hvarje år befordrings- och afgångsförteckning öfver
justerarne, äfvensom att förrätta den vid generallandtmäterikontoret förefallande
justering af landtmäteri-, vägnings- och bränvinsprofningsinstrument
samt af mått och vigter. Dessa göromål hafva, allt sedan Landtmäteristyrelsen
och öfveringeniören befriades från bestyret med Rikets
ekonomiska karteverk, hufvudsakligast upptagit öfveringeniörens tid. Hans
öfriga åligganden äro dels så få, dels af så ringa omfattning, att desammas
fullgörande icke erfordrar eu särskild tjensteman. Om deraf öfverflyttades
på generallandtmäterikontorets chef följande, nämligen: att tillse,
att arkivets alla kartor och handlingar hållas i god ordning samt riktigt
registreras och antecknas äfvensom att de utlånade behörigen återfordras;
att anordna de ingeniörerne åliggande publika göromål och mellan vederbörande
tjensteman fördela den privata karterenovationen samt hålla hand
öfver att deras arbeten varda skyndsamt och behörigen verkstälde; att
öfver de af aktuarien och ingeniörerne förrättade göromål föra anteck
7
-
Landtmäteristyrelsen.
50
ningsbok, så uppstäld, att deraf tydligen må synas, livad en hvar af dem
under året uträttat; om vidare åt landtmätérisékreteraren uppdroges: att
föredraga, uppsätta och expediera de mål och ärenden, som angå generallandtmäterikontorets
arkiv, skattläggningar, byten, förmedlingar och afvittringsförrättningar
samt aktuariens och ingeniörernes vid kontoret tillsättning,
tjenstgöring och entledigande; att vid dessa måls föredragning
föra protokoll; att upprätta register öfver inneliggande koncepter till
expeditioner och protokoll i dessa mål; samt att föra matrikel och för
hvarje år särskild befordrings- och afgångsförteckning öfver generallandtmäterikontorets
embets- och tjensteman; och om slutligen den öfveringeniören
nu åliggande skyldigheten att föra räkning öfver de böter och
viten, som till kontoret inflyta, och öfver dessa medels användande ålades
aktuarien, hvilken redan nu förer expensmedelsräkningen och i allmänhet
ombesörjer generallandtmäterikontorets ekonomiska angelägenheter; så skulle
öfveringeniörstjensten blifva obehöflig och kunna indragas.
Äfven generallandtmäterikontorets chef skulle genom justeringsverkets
skiljande från landtmäteriet komma att befrias från åtskilliga af de göromål,
som hittills upptagit hans tid. Öfverinseendet å mått och vigt med
hvad dermed eger sammanhang, jemte den uppsättning af expeditioner i
hithörande frågor, som, enligt hvad ofvan införda redogörelse öfver antalet
utgångna expeditioner utvisar, af honom verkstälts, skulle nämligen upphöra.
I betraktande häraf och då, såsom redan är anmärkt, Landtmäteristyrelsens
göromål betydligt minskats under senare åren och antagligen
icke framdeles komma att i någon större mån ökas, för såvidt icke åt
styrelsen skulle uppdragas nya, för dess nuvarande ändamål främmande
åligganden, synes Komitén styrelsens verksamhet nu vara och framdeles
blifva af den jemförelsevis ringa omfattning, att i spetsen för densamma
icke kan erfordras en chef med de ansenliga löneförmåner och den högre
embetsställning, som af den nuvarande chefen innehafvas. En chef för
verket är emellertid nödvändig och denne, hvilken Komitén anser lämpligen
böra benämnas landtmäteridirektör, skulle alltså öfvertaga de åligganden,
som för generaldirektören återstå, sedan justeringsväsendet från
Landtmäteristyrelsen blifvit skilj dt, med den makt och myndighet vid
ärendenas afgörande, som denne nu tillkommer, och med skyldighet derjemte
— då landtmäteridirektörens tid häraf ej blefve fullt upptagen —
att uppsätta expeditioner uti åtminstone alla svårare och vigtigare mål.
Landtmäterisekreterarens tjenst finner Komitén icke kunna undvaras.
Väl hafva Landtmäteristyrelsens göromål i allmänhet och således äfven
51
sekreterarens minskats till antalet, men många af de återstående — för
att icke tala om en mängd oundgängliga småbestyr — äro fortfarande af
den vigt och beskaffenhet, att för deras ändamålsenliga handläggning
fordras en föregående utredning, hvarmed landtmäteridirektören hvarken
kan eller bör ensam sysselsätta sig. Ärendenas vigt i allmänhet och den
stora makt, som är Landtmäteristyrelsen medgifven i 7 artikeln af gällande
landtmäteriinstruktion, hvarigenom styrelsen bemyndigats ej blott
att ådöma försumlige landtmätare böter från 5 till och med 25 kronor
och att tillhålla dem genom lämpliga viten att deras skyldigheter fullgöra,
utan äfven att skilja såväl tjensteman i generallandtmäterikontoret
som landtmätare för viss tid, högst 3 månader, från tjenstens utöfvande
med förlust under tiden af de med tjensten förenade löneförmåner, göra
känbart behofvet i styrelsen af en föredragande, hvilken jemte chefen vore
ansvarig för de af styrelsen vidtagne åtgärder eller fattade beslut, mot
hvilka reservation ej blifvit till protokollet anförd. Landtmäterisekreteraren
måste derföre bibehållas med hufvudsakligen enahanda skyldigheter,
som för närvarande; men då landtmäteridirektören, sekreteraren till lättnad
i dess åligganden, skulle medhinna utredning af många mål och uppsättning
af de mera besvärliga expeditionerna, kan hinder ej möta för
landtmäterisekreteraren hvarken att öfvertaga de göromål som, efter hvad
ofvan sagts, borde till honom öfverflyttas, derest öfveringeniörstjensten
indroges, eller att — stundom med biträde af någon extra ordinarie
tjensteman •— verkställa det arbete, som förrättas af den hos styrelsen nu
anstälde, men enligt Komiténs mening ej vidare behöflige amanuensen,
med undantag likväl dels af den diariiföring, som nu verkställes af denne
amanuens under aktuariens tillsyn och ansvar, men hvilken lämpligen kan
och bör af aktuarien sjelf väsentligen ombesörjas, dels ock af det arbete,
som påkallas af amanuensens skyldighet att föra särskildt diarium öfver
de från landtmätarne i länen inkommande årsredogörelser och förteckningar
öfver slutligen redovisade kartor och handlingar, hvilka, enär
de skola i fiskalskontoret granskas och förvaras, äfven böra derstädes
diariiföras.
På grund af hvad nu blifvit anfördt och Komitén i föregående betänkanden
i fråga om förfall för chef och ledamot föreslagit, får Komitén
hemställa,
att generaldirektörsembetet och öfveringeniörstj ensten
i generallandtmäterikontoret måtte indragas;
52
Gener all andtmäterikontorets
öfrige
tjensteman.
att Landtmäteristyrelsen hädanefter må utgöras af
en landtmäteridirektör, såsom chef för landtmäteriet,
och en landtmäterisekreterare med hufvudsakligen de
åligganden, som här ofvan föreslagits;
att landtmäteri direktören och landtmäterisekreteraren
må utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, den senare
efter förslag af Landtmäteristyrelsen;
att, om landtmäteridirektören är utöfver fjorton
dagar hindrad att sitt embete utöfva, derom skall hos
Eders Kongl. Maj:t göras underdånig anmälan; men
att eljest, derest ej för hvarje särskildt fall annorlunda
förordnas, landtmäteridirektörens embete skall förvaltas
af landtmäterisekreteraren; samt
att, om landtmäterisekreteraren af en eller annan
anledning är förhindrad att sin tjenst utöfva, landtmäteridirektören
eger att som vikarie för honom under
högst en och en half månad förordna annan ordinarie
tjensteman inom verket; men att, om dylikt vikariat
blifver för längre tid behöfligt eller fråga är om sådant
förordnande för tjensteman utom verket, landtmäteridirektören
skall derom hos Eders Kongl. Maj:t
göra underdånig framställning.
Utom sjelfva styrelsen utgöres generallandtmäterikontorets tjenstemannapersonal
för närvarande af landtmäterifiskalen, aktuarien, tre ingeniörer
och tva amanuenser, af hvilka sistnämnde en tjenstgör hos styrelsen
och den andre på fiskalskontoret.
Till göromalen pa sistnämnda kontor hörer, bland annat, granskning
af de från landtmätarne i länen årligen inkommande, till flere tusental
uppgående dagböcker, arbetsförteckningar, årsberättelser samt förteckningar
öfver koncept- och publika renovationer af kartor och beskrifningar med
tillhörande arfvodesräkningar m. m., hvilken granskning dock ej kan af
kontorets nuvarande personal fullständigt medhinnas. För en fullständig
sådan, hvarmed skulle afses, bland annat, kontroll öfver vederbörande förrättningsmans
arfvodesberäkning, skulle vara nödvändigt att jemföra räkningarne
med alla de af landtmätarne vid förrättningarne uppgjorde eller
använde konceptkartor och handlingar, enär arfvodesbeloppens beräkning,
som bör grundas pa de uppmätte, uträknade, graderade eller delade ego
-
53
figurernas storlek m. in., endast af konceptkartorna och alla dertill hörande
protokoll samt beskrifningar kan med säkerhet kontrolleras, hvilket dock
är synnerligen besvärligt och tidsödande samt ej kan ske utan äfventyr
för de högst dyrbara och sköra konceptkartornas bestånd, enär de måste
med posterna skickas emellan landsorterna och hufvudstaden. Visserligen
tillhör det, enligt gällande landtmäteriinstruktion, landtmäterifiskalen att
infordra för hans tjensteåtgärd behöflige kartor och handlingar, men då
det afsedda ändamålet ändock icke kunde fullständigt vinnas, med mindre
personalen på fiskalskontoret mångdubblades, och med fog kan ifrågasättas,
huruvida icke staten sörjt nog för bevarande af enskild persons rätt
genom fastställande af offentlig landtmäteritaxa, hvars riktiga tillämpning
i hvarje särskild! fall den i förrättningen intresserade icke lärer underlåta
att kontrollera — hvilket han, såsom landtmäteriarfvodesräkningarne numera
skola vara uppstälde, ganska lätt kan — har Komitén ansett ifrågavarande
granskning, ehuru, såsom sagdt är, för närvarande ofullständig,
likväl icke böra, med stora ökade kostnader för staten, än vidare utsträckas.
— Då göromålen i allmänhet å fiskalskontoret icke i nämnvärd mån
komme att minskas genom juster in gsväsendets skiljande från Landtmäteristyrelsen,
men icke heller blefve synnerligen ökade genom den ofvan föreslagna
öfverflyttningen till nämnda kontor af en del utaf diariiföringen,
saknar Komitén anledning att föreslå annan förändring beträffande detta
kontors personal än att — i öfverensstämmelse med Ivomiténs förut följda
grundsats, att nuvarande lägsta gradens tjenster böra indragas — amanuensen
å landtmäterifiskalskontoret må utbytas mot ett extra biträde.
Omfattningen af aktuariens nuvarande åligganden utgör ej hinder för
att, såsom ofvan föreslagits, åt honom jemväl uppdrages dels att föra räkning
öfver böter och viten, som till generallandtmäterikontoret inflyta,
samt öfver deras användande, dels ock att sjelf öfvertaga den honom enligt
instruktionen åliggande, men tills vidare på amanuensen hos styrelsen
öfverflyttade diariiföringen af de till generallandtmäterikontoret inkommande
mål och ärenden; hvarjemte aktuarien, såsom föreståndare för kartearkivet,
bör, som ock lämpligast är, ensam verkställa de arkivundersökningar,
som af embetsverk och myndigheter kunna begäras och hvilka —
i medeltal under senare tio åren uppgående till ett antal af omkring 20
— efter år 1868 af honom och ingeniörerne i tur verkstälts, hvaremot
aktuarien i stället synes böra befrias från deltagande med ingeniörerne i
de renovationer af kartor och handlingar, som af enskilde reqvireras.
Efter den betydliga minskning i ingeniörernes göromål, som under
54
Inspektions
resor.
Fullmakt a
tjenstegrad.
senare åren inträdt och som synes af den i början af detta betänkande
intagna redogörelse, kan ingeniörernes antal utan men för göromålens gång
till två inskränkas. Annan ändring i dessa göromåls fördelning har Komitén
icke skäl att ifrågasätta, än att, såsom nyss är nämndt, arkivundersökningarne,
i den mån de ålegat ingeniörerne, må från dem öfverflyttas
till aktuarien och ingeniörerne i stället åläggas att, utan biträde af aktuarie^
utföra alla enskildes reqvisitioner å kartor och handlingar från
arkivet.
Beträffande amanuensen hos Landtmäteristyrelsen har Komitén redan
uttalat den åsigt, att dennes tjenst är obehöflig; och bör densamma således
indragas.
I generallandtmäterikontoret äro för närvarande anstälde två vaktmästare.
Den ene af dem tjenstgör hos styrelsen samt hos fiskalen och
ingeniörerne. Den andre tillhandagår aktuarien och biträder i kartearkivet
med, bland annat, kartors och handlingars tillhandahållande åt besökande.
Båda äro för verket fortfarande behöflige; och torde i likhet
med hvad inom andra embetsverk eger rum, den ene af dem böra i stat
upptagas såsom förste vaktmästare.
Komitén hemställer sålunda,
att generallandtmäterikontorets ordinarie tjenstemannapersonal
må bestå af, förutom chefen och landtmäteri
sekreteraren, en landtmäterifiskal, en aktuarie
och registrator samt två ingeniörer; och
att kontorets vaktbetjening bestämmes till en förste
vaktmästare och en vaktmästare.
Då nödigt torde blifva för såväl justeringsdirektören som landtmäteridirektören
att under resor i orterna tillse, huru underlydande tjenstemannapersonal
fullgör sina åligganden, föreslår Komitén,
att inspektionsresor till orterna må af justeringsdirektören
och landtmäteridirektören företagas, då Eders
Kongl. Maj:t efter underdånig anmälan eller eljest så
nödigt finner. I
I enlighet med hvad i fråga om andra embetsverk blifvit i nedannämnde
afseende föreslaget, hemställer Komitén vidare,
55
att första gradens fenster inom Landtmäteristyrelsen
må af styrelsen tillsättas genom fullmakt, utfärdad
å befattning inom denna grad, med styrelsen
förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren tills
vidare såsom aktuarie och registrator eller ingeniör; och
att enahanda rätt må tillkomma Landtmäteristyrelsen,
hvad angår de nuvarande tjensteman af motsvarande
grad, hvilka öfvergå på den nya aflöningsstaten.
Beträffande vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt ny stat och
allmänna grunderna för löneregleringen, torde enahanda bestämmelser i
tillämpliga delar böra blifva gällande för Justerings- och Landtmäteristyrelsernas
embets- och tjensteman, som för andra embetsverks tjenstemannapersonal
blifvit faststälda; hemställande alltså Komitén,
att embets- och tjensteman vid Landtmäteristyrélsen
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen
eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, äfvensom att, derest i en framtid
verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att
detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk
anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den
tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den nya
arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i Landtmäteristyrélsen
icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som
vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar
tjenst utom styrelsen, må densamma bibehålla, så länge
den icke är för tjenstgöringen i styrelsen hinderlig;
att aflöningarne för Landtmäteristyrelsens embetsocli
tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,
hvilka senare få uppbäras endast för
Allmänna
grunder och
vilkor för
löneregleringen.
den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som
tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst
förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som
eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande
ei’fordras eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i
följd af embetsresor eller för beredande af semester,
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om
han förordnas till högre befattning inom Landtmäteristyrelsen,
densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda
fall, af de för befattningen anslagne tjenstgöringspenningar,
men eljest af deremot svarande belopp i stället
för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre
än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att
inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen
eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid
han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma
vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som
den andra förhöjningen angår, deraf att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit
uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från
hans tillträde, till tjensten, vare sig på grund af fullmakt
eller konstitutorial, eller förordnande i följd af
frågan om verkets omorganisation;
57
att tjensteman skall, då lian uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad
lön såsom pension från tjensten afgå, Eders
Kong! Maj:t eller Landtmäteristyrelsen, der det tillkommer
denna att afskedet utfärda, dock obetaget att
låta med detsamma anstå, derest och så länge den
pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas
villig att i densamma qvarstå; samt
att semester må åtnjutas af verkets chef och andra
gradens tjensteman under en och en half månad samt
af första gradens tjensteman under en månad årligen;
äfvensom
att hvad, beträffande Landtmäteristyrelsens embetsoch
tjenstemän samt betjente nu föreslagits, må —
utom förmånen af semester — i tillämpliga delar
blifva gällande jemväl för Justeringsstyrelsens personal,
dock med skyldighet för denna senare att framdeles
emottaga jemväl andra göromål, som anses lämpligen
böra till samma styrelse öfverlemnas.
Flertalet af tjenstemännen inom generallandtmäterikontoret åtnjuta,
förutom lön å stat, inkomster af sportler, nämligen: öfveringeniören justeringsarfvode
och lösen för handlingar, landtmäterifiskalen andelar i
böter och viten, som ådömas vid generallandtmäterikontoret, jemte lösen
för handlingar samt landtmäterisekreteraren, aktuarien och ingeniörerne
lösen för kartor och andra handlingar. Dessa sportler hafva årligen uppgått
till:
| I medeltal | |
| för åren | för åren |
| 1866—1870. | 1866—1876. |
| Kronor. | Kronor. |
för landtmäterisekreteraren....................................... | 384 | 354 |
» öfveringeniören ................................................ | 991 | 1207 |
» landtmäterifiskalen*).......................................... | 317 | 352 |
» aktuarien ......................................... | 269 | 271 |
» en ingeniör .......................................... | 181 | 232 |
» en d:o ........................................... | 193 | 199 |
» en d:o .............................................. | 173 | 213 |
samt för år 1876 till de belopp, som af bil. litt. C. inhemtas.
*) Oberäknad! ersättning, årligen
nya strafflagens införande.
uppgående till 312 kronor, för mistade bötesandelar till följd af
Sportler.
58
Komitén, som i föregående betänkanden framhållit olämpligheten i
allmänhet deraf, att tjenstemäns aflöning göres beroende af en tillfällig
och vexlande sportelinkomst, och af sådan anledning hemstält att, mot
det sportlerna blefve till statsverket indragne, tjenstemännen måtte förses
med bestämda löner, får nu, beträffande Justerings- och Landtmäteristyrelserna,
förnya denna hemställan och föreslår alltså,
att den inkomst af lösen och bötesandelar, som
för närvarande tillfaller tjenstemännen i generallandtmäterikontoret,
äfvensom den inkomst af lösen och
justeringsafgifter, som kommer att inflyta hos Justeringsstyrelsen
och den till denna styrelse hörande justeringskammare,
må ingå och redovisas till statsverket.
Löneförmåner. Vidkommande beloppen af de löneförmåner, som skäligen böra embets-
och tjenstemännen samt betjente i Justerings- och Landtmäteristyrelserna
tillkomma, har Komitén, hvad först angår Justeringsstyrelsens chef
— i betraktande deraf att denne måste ega omfattande och grundliga,
vetenskapliga insigter och derjemte, såsom chef för ett centralt embetsverk
med en, om än icke stor förvaltningspersonal i orterna, i viss grad
besitta administrationsförmåga — ansett aflöningen för denne chef, som
komme att sakna förmånen af semester och hvars tid, intilldess det nya
justerings väsendet blifvit ordnadt, komme att fullt upptagas af honom
åliggande göromål, icke billigtvis kunna sättas lägre än till 6,500 kronor,
hvaraf 4,700 kronor skulle utgöra lön och 1,800 kronor tjenstgöringspenningar.
Beträffande aflöningen för justeringsmästaren, så enär denne tjensteman,
hvilken måste ega sådana qvalifikationer, att han, vid förfall för
Justeringsstyrelsens chef, kan fylla dennes plats, får full sysselsättning af
sina göromål och blifver i saknad af semester, torde denna aflöning icke
böra sättas lägre än den för andra gradens tjensteman i förut reglerade
embetsverk faststälda, eller 4,500 kronor, deraf 3,000 kronor lön och
1,500 kronor tjenstgöringspenningar, med två ålderstillägg, hvartdera å
500 kronor, det ena efter 5 och det andra efter 10 års tjenstgöring.
Hvad angår chefen i den nya Landtmäteristyrelsen, så och då han
af sitt maktpåliggande embete säkerligen blifver fullt lika upptagen, som
riksarkivarien är i sin embetsutöfning, och då landtmäteridirektören dessutom
skulle under sig hafva en icke ringa tjenstemannapersonal i orterna,
59
har Komitén ansett dennes lön böra till lika belopp som riksarkivariens
eller 7,500 kronor bestämmas, med den fördelning att 5,000 kronor beräknas
såsom lön och 2500 kronor såsom tjenstgöringspenningar.
För Landtmäteristyrelsens öfrige tjensteman samt denna styrelses och
Justeringsstyrelsens vaktbetjening saknar Komitén anledning föreslå andra
lönebelopp, än som blifvit för motsvarande fenster i andra embetsverk
bestämda eller föreslagna; hvarföre Komitén, med hänförande af ej mindre
aktuarien än äfven ingeniörerne till första gradens tjensteman — och
utan afseende å Landtmäteristyrelsens uti dess förut omförmälda, underdåniga
utlåtande den 10 November 1873, angående förbättring i de vid
rikets generallandtmäterikontor anstälde embets- och tjensteman lönevilkor,
uttalade åsigt, att den erforderlig ansedda löneförhöjningen borde blifva
endast tillfällig, hvilket uttalande, efter hvad Komitén inhemtat, tillkommit
under antagande att inom kort, såsom behöfligt redan då ansågs, en
omorganisation af Landtmäteristyrelsen skulle vidtagas — hemställer,
att aflöningen för justeringsdirektören, justeringsmästaren
och Justeringsstyrelsens vaktmästare må bestämmas
i enlighet med härhos under litt. A. bifogade
statsförslag; och
att aflöningen för Landtmäteristyrelsens ordinarie
embets- och tjensteman samt betjente må bestämmas
i enlighet med den å bil. litt. B. föreslagna stat.
Om Landtmäteristyrelsens ordinarie tjenstemannapersonal bestämmes
till det antal, Komitén föreslagit, skulle, under förutsättning att tjenstgöringspenningarne
inom de särskilda graderna beräknas på sätt Komitén
hemstält, årliga kostnaden för vikariat under semester för samma styrelses
embets- och tjensteman uppgå till 987 kronor 50 öre; och om vidare
styrelsens chef antages under två månader af året vara af inspektionsresor
hindrad att sitt embete utöfva, skulle vidare till vikariatsersättning under
denna tid årligen erfordras 416 kronor 67 öre eller tillhopa 1404 kronor
17 öre.
o
Arliga kostnaden för renskrifning inom generallandtmäterikontoret
har af Komitén beräknats till 1,000 kronor.
Den indragning af amanuensbefattningen å landtmäterifiskalskontoret,
hvilken af Komitén ifrågasatts, kan icke ske utan att derstädes anställes
Vikariat,
extra biträden
m. m.
60
Stater.
ett extra biträde, hvars aflöning’ med hänsigt till svårigheten att dertill
erhålla lämplig person icke kan beräknas lägre än till 1,500 kronor.
Då Komitén föreslagit minskning i ingeniörernes antal, har sådant
skett under förutsättning att Landtmäteristyrelsen skulle ega, då tillfälligtvis
hopade göromål — särskild! de tidtals i större mängd inkommande
kartereqvisitionernas effektuerande utan allt för stort dröjsmål — sådant
kräfde, antaga extra biträden för befordrande af arbetets jemna gång.
För detta ändamål lärer emellertid vara tillräckligt ett belopp af 1,100
kronor eller för totalsummans jemnande 1,095 kronor 83 öre.
De belopp, som för nu nämnda ändamål äro för Landtmäteristyrelsen
erforderliga, utgöra således tillhopa 5,000 kronor.
Till Landtmäteristyrelsens förfogande är för närvarande jemväl anvisadt
ett extra anslag å 3,000 kronor i och för arfvoden åt lärare för
landtmäterielevers undervisning; och då detta med hänsyn till dess ändamål
särdeles måttliga anslag fortfarande är behöflig^, bör detsamma äfven
hädanefter tills vidare utgå.
Ersättningen för arbetsbiträde, som för Justeringsstyrelsen kan blifva
erforderligt, hvilken ersättning icke kan på förhand beräknas, torde lämpligast
böra utgå af inflytande justeringsafgifter och af styrelsen få mot
redovisningsskyldighet utbetalas. På enahanda sätt lärer ock böra förfaras
i afseende å det vikariatsarfvode, som kan erfordras, då justeringsdirektören
är stadd på inspektionsresor.
Komitén föreslår på grund häraf,
att till Landtmäteristyrelsens förfogande må ställas
dels, för bestridande af vikariatsersättningar, arfvoden
åt extra biträden och renskrifningskostnad, ett
årligt anslag af 5,000 kronor, och dels till arfvoden
åt lärare för landtmäterielevers undervisning likaledes
ett årligt belopp af 3,000 kronor; samt
att Justeringsstyrelsen, till vikariatsersättning och
för bekostande af nödigt arbetsbiträde hos styrelsen,
må mot redovisningsskyldighet få använda erforderligt
belopp af de medel, som till styrelsen inflyta.
Den för Landtmäteristyrelsen nu gällande stat upptager, på sätt bil.
litt. C. utvisar, 10 ordinarie embets- och tjensteman, och desses löneför
-
61
måner, tillsammans med öfrige utgifter för styrelsen, uppgå till kr. 47,777.
Enligt Ivomiténs under bil. litt. A. och B. bifogade förslag
till stater för Justerings- och Landtmäteristyrelserna skulle
tjenstemannapersonalens antal vid båda uppgå till 8 och utgifterna
för samma styrelser till...................................................... kr. 47,200,
hvadan en minskning skulle uppstå i personalens antal med
två och i kostnaderna med.............................................................. kr. 577.
Härvid är dock att märka å ena sidan, att bland tjenstemännens nuvarande
aflöningsförmåner ingå till belopp af 5,155 kronor sportler, som
enligt Komiténs förslag skulle jemte de till justeringskammaren i Stockholm
inflytande justeringsafgifter till statsverket redovisas, och å den andra
att kostnaden för vikariatsersättning och extra arbetsbiträde hos Justeringsstyrelsen
icke är i den för samma styrelse föreslagna stat upptagen.
Det för beredande af ålderstillägg åt dertill berättigade tjensteman
och vaktbetjente inom Justerings- och Landtmäteristyrelserna erforderliga
belopp lärer hvarje år för det nästkommande böra beräknas och jemte
ålderstillägg till öfriga under Civildepartementet hörande verk uppföras
såsom förslagsanslag under riksstatens sjette hufvudtitel.
Ett af Komiténs nuvarande ordförande uppsatt skriftligt anförande,
angående förändring af generallandtmäterikontorets organisation och aflöningsstat,
får Komitén, sedan detsamma tjenat Komitén till ledning vid
dess nu afslutade arbete, härjemte underdånigst öfverlemna, samt, med
bifogande af de särskilda yttranden, innefattande afvikelser från Komiténs
beslut, som af ordföranden och en af Komiténs ledamöter afgifvits, tillika
återställa till Komitén remitterade ej mindre Landtmäteristyrelsens båda
underdåniga utlåtanden af den 10 November 1873, än ock generaldirektörens
för landtmäteriet till Statsrådet och Chefen för Eders Kongl. Majt:s
Civildepartement den 1 December sistnämnda år aflåtna skrifvelse.
Komitén framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar
LUDVIG B. FALKMAN.
ERIK LJUNGSTEDT. O. R. HAMMAR. LISS ÖL. LARSSON.
Stockholm den 13 Juli 1877. Ang. Hagman.
■
. H'', ■ . • ''• \ •. ■
in h*s; A*)-
68
Litt. A.
Förslag till stat
för Justeringsstyrelsen, att tillämpas från och med år 1879.
|
| Lön. | Tjenstgö-ri liggpen-ningar. | Summa. |
|
|
| Kronor. | Kronor. | Kronor. |
|
J usteringsdirektören____ 1 Justeringsmästare____ 1 Vaktmästare.......... |
| 4,700 3,000 500 | 1,800 1,500 300 | 6.500 4.500 800 | f Efter 5 år kan lönen höjas I med 500 kronor och efter ( Efter 5 år kan lönen höjas |
| Summa | — | — | 11,800 |
|
• i» .«Shbj, -mfv. ''. i. tM
65
Litt. B.
Förslag till stat
för Landtmäteristyrelsen, att tillämpas från och med år 1879.
| Lön. Kronor. | Tjenstgö- ringspen- ningar. Kronor. | Summa. Kronor. |
|
Landtmäteridirektören............... | 5,000 | 2,500 | 7,500 |
|
1 Landtmäterisekreterare............ | 3,000 | 1,500 | 4,500 |
|
1 Landtmäterifiskal.................. | 3,000 | 1,500 | 4,500 | Efter 5 år kan lönen höjas |
1 Aktuarie och registrator......... | 1,800 | 1,200 | 3,000 | med 500 kronor och efter |
1 Ingeniör ........................... | 1,800 | 1,200 | 3,000 | kronor. |
1 d:o ........................... | 1,800 | 1,200 | 3,000 |
|
Till arfvode åt lärare för landt- |
|
|
|
|
mäterielevers undervisning ...... | — | — | 3,000 |
|
Till vikariatsersättning, arfvoden åt |
|
|
|
|
extra biträden och renskrifnings- |
|
|
|
|
kostnad.............................. | — | — | 5,000 |
|
1 Förste vaktmästare .............. | 800 | 300 | 1,100* |
|
1 Vaktmästare....................... | 500 | 300 | 800* | j Efter 5 år kan lönen höjas |
Summa | — |
| 35,400 |
|
* Om vaktmästare åtnjuter bostad inom generallandtmäterikontorets bus jemte vedbrand, böra,, savida
icke dessa förmåner tillkomma honom såsom portvakt eller för andra åligganden utöfver tjensten,
desamma till ett värde af 150 kronor inberäknas under lönen, hvilken i sådant fall bör utgå för
förste vaktmästaren med 650 kronor och för vaktmästaren med 350 kronor kontant.
9
67
Litt. G.
Aflöningsförmåner
för Lanätmäter istyrelsens ernbets- och tjensteman samt
betjente, m. m. år 1877.
Lön. Kronor. | Dyrtids- tillägg. Kronor. | Sportler.* 1 Kronor. | Hyresin-komst af | Summa. Kronor. |
6,000 | __ | __ | 3,800 | 9,800 |
3,500 | 700 | 392 | — | 4,592 |
3,000 | 600 | 2,no2 * | — | 5,710 |
3,000 | 600 | 6003 | — | 4,200 |
2,500 | 500 | 473 | — | 3,473 |
2,400 | 480 | 550 | — | 3,430 |
2,400 | 480 | 528 | — | 3,408 |
1,800 | 360 | 502 | — | 2,662 |
1,200 | 240 | — | — | 1,440 |
1,200 | 240 | — | — | 1,440 |
|
|
|
| 222 |
|
|
|
| 1,500 |
|
|
|
| 1,500 |
|
|
|
| 3,000 |
750 |
|
|
| 7504 |
650 | — | — | --— | 650 |
|
|
|
| 47,777 |
Generaldirektören................
1 Landtmäterisekreterare.......
1 Ofveringeniör...................
1 Landtmäterifiskal.............
1 Aktuarie _______________________
1 Ingeniör.........................
1 d:o .........................
1 d:o .........................
1 Amanuens kos styrelsen____
1 d:o kos lan dtm.-fiskalen
Yikariatsersättningar ..........
Till skrifvarekiträde vid kontoret
Till gratifikationer åt e. o. tjensteman
ook vaktketjente ............
Till arfvoden åt lärare för land!
mäterielevers undervisning......
1 Förste vaktmästare ____________...
1 Andre d:o ...............
Summa
1 beräknade i runda tal för år 1876.
2 häraf äro 2,068 kronor justeringsarfvode.
3 häri inberäknade 312 kronor, ersättning för mistade bötesandelar till följd af nya strafflagens införande.
4 jemte fri bostad och vedbrand.
»r-flwdK-A-s*» ■
Särskilda meningar
af
l:o) L. B. Falkman.
1.
Att jag föreslagit, det de nu förenade Landtmäteri- och Justeringsstyrelserna
skulle åtskiljas, äfvensom att öfverinseendet å mått och vigt
samt hvad dermed eger sammanhang icke skulle handhafvas af ett särskilt
nytt embetsverk, utan uppdragas åt Kontrollverkets embets- och
tjensteman, eller Kontrolldirektören, en Kontrollör och en Assistent, synes,
likasom hufvudsakligen huru det senare, enligt min tanke, borde ske, af
Kommittéens betänkande; men emedan Kommittéens flertal tillstyrkt, att ett
särskildt nytt embetsverk för handhafvandet af ofvan nämnda öfverinseende
m. m. måtte inrättas, så saknas naturligtvis i betänkandet mina motiv för
Justeringsstyrelsens öfverflyttande till Kontrollverkets embets- och tjensteman;
och som jag vidhåller mitt förslag i nämnda afseende, så anser jag
mig här böra uppgifva berörda motiv. Dessa äro:
1) att Herr Statsrådet och Chefen för Kung! Finansdepartementet,
enligt protokollet öfver finansärenden, hållet inför H. M. Konungen å
Stockholms slott den 28 Januari 1876, vid underdånig föredragning af
Kommittéens betänkande och förslag, angående lönereglering m. m. för Myntoch
Kontrollverken, yttrat, icke allenast, att »Kontroll ver hets chef helt visst
»icke komme att på samma sätt eller i samma grad som Myntdirektören
»vara af sin tjenst upptagen», utan äfven, att Kontrollörens »tid ej torde
»blifva mera upptagen, än att han, jemte sin tjenstgöring vid Kontroll»verket,
kunde finna annan sysselsättning för sin utkomst», hvilket allt
H. M. Konungen i nåder gillat;
2) att, enligt nådig Kungörelse af den 8 December 1876, angående
vilkor en för åtnjutande af de från 1877 års början fastställda nya löneförmånerna
för Myntverket och för Kontrollverket, blifvit förordnadt, icke
allenast att tjensteman vid något af nämnda verk, »som mottoge de för»höjda
aflöningsförmånerna, skulle, om det verk, der han var anställd,
»omorganiserades med förändrad benämning och arbetsordning, eller om
70
»vissa det samma tillhörande göromål öfverflyttades till annat embetsverk,
Dvara pligtig att, med bibehållande af den tjenstegrad och den aflöning
»han innehade, tjenstgöra i det nya embetsverket eller i det verk, till hvil»ket
göromålen öfverlemnades», utan äfven att både Kontrollören och Assistenten
vid Kontroll ver ket »få, jemte den nya aflöningen, mottaga annan
»tjenstebefattning utom verket»;
3) att den 8 December 1876 för nämnda verk utfärdats en ny nådig
instruktion, hvilken innehåller, bland annat, i § 3 att, »för att kunna
»utnämnas till Kontrolldirektör eller Kontrollör, eller antagas till Assistent,
»fordras: a) godkänd maturitetsexamen vid högre elementarläroverk; b)
»antingen vid ett af rikets universitet aflagd examen till bergsstaten, eller ock
»fullständig afgångsexamen från Tekniska Högskolans fackskola för bergsvetenskap
(Teknologiska Institutets bergsskoleafdelning) med betyg öfver god»kända
insigter i bergskemi och metallurgi, och c) praktisk skicklighet i
»utförandet af sådana proberingar, som vid myntverk förekomma, hvilken
»skicklighet skall ådagaläggas genom prof vid Myntverket, derest så er»fordras»,
samt i § 5 att Kontrolldirektören skall »sjelf då hans öfriga
»göromål sådant tillåta, genom resor i landsorterna, eller ock genom sär»skildt
dertill utsedda ombud, söka inhemta tillförlitlig underrättelse, huru
»kontrollförfattningarne derstädes af vederbörande efterlefvas», samt »så
»väl sjelf, som ock genom städernas Magistrater och andre vederbörande,
»hafva inseende derå, att guld- och silfverarbetare äro med goda och säkra
wågbalanser samt justerade vigter förseddas,
4) att af detta allt torde vara uppenbart, bland annat: dels att både
Kontrolldirektören (hvars löneförmåner äro fri bostad och vedbrand, 4,000
kronor samt rätt till ålderstillägg); Kontrollören (hvars löneförmåner äro
2,500 kronor samt rätt till ålderstillägg) och Assistenten (hvars årliga arfvode
utgör 1,600 kronor) nu icke hafva full sysselsättning i statens tjenst vid
Kontrollverket; — dels att dessa tre embets- och tjensteman, hvilka mottagit
de förhöjda aflöningsförmånerna, äro pligtig a att mottaga ytterligare
sysselsättning i statens tjenst; — dels att ingen af nämnde embets- och
tjensteman saknar eller får sakna de fysikaliska och tekniska kunskaper, som
inom en justering sstyrelse erfordras, helst, hvilket är det svåraste, hvad
vågar och vigter angår; ty Kontrollverket åligger den jemförelsevis mycket
svåra undersökningen af ädla metallers rigtighet i afseende på deras innehåll
af vissa, med ytterlig noggranhet i vigt utsatta beståndsdelar, då
deremot Justeringsverket — åtminstone sedan det blifvit organiseradt samt
alla likare-mått och vigter blifvit justerade — i allmänhet icke är något
71
annat, än ett kontrollverk för den jemförelsevis lätta undersökningen af
vanliga, i handel och rörelse begagnade mått och vigters rigtighet i afseende
på deras innehåll i längd, rymd eller tyngd inom vissa, både öfver
och under det rätta ganska långt utsträckta noggranhetsgränser;
5) att, om styrelsen af justeringsverket uppdroges åt Kontrollverkets
embets- och tjensteman, samma styrelse da komme uti på en gång vetenskapligt
bildade och praktiske mäns händer, hvarigenom icke allenast justeringsverkets
administration blefve bättre, än då den samma tillhör
Landtmäteristyrelsen — i afseende på hvilken Vetenskapsakademien rigtigt
uppgifva, att, »för att rätt bedöma vissa frågor, som röra mått och
»vigt, samt för att verkställa grannlaga justeringar, oundgängligen erfordras
fysikaliska och tekniska kunskaper, hvilka man i allmänhet icke
»kan vara berättigad förutsätta hos personalen i ett embetsverk, som är
»inrättadt för helt annat ändamål» — utan äfven nämnda Akademi, hvithet
vore i hög grad billigt, kunde nästan fullkomligt befrias från allt
bestyr med justeringsverket;
6) att, emedan flera dyrbara vågar och vigtsatser af bästa slag äro
oundgängligen nödvändiga för båda de i fråga varande verken, staten,
om dessa verk vore förenade, undginge dubbla kostnader för nämnda vågning
sredskaps anskaffande och underhåll;
7^j att, emedan både Kontrolldirektören och chefen för justeringsverket
behöfva, genom resor i landsorterna, utöfva tillsyn öfver, att vederbörande
derstädes rigtigt fullgöra sina åligganden, statens dryga kostnader för sådana
resor kunde till ungefär hälften förminskas, i fall Kontrolldirektören
tillika vore chef för justeringsverket;
§) att, om detta vore förhållandet, staten äfven, enär Kontrollverket,
likasom Myntverket, finnes å en, staten tillhörig, mycket stor tomt, hvarå
flera, till en del betydliga byggnader redan äro uppförda, sannolikt kunde
undgå, åtminstone större kostnader för anskaffande af en, för rikets centrala
justeringsverk tjenlig lokal pa stadig grund, för hvilken mening jag nyligen
funnit ett värdefullt stöd i Kontrolldirektörens underdåniga utlåtande öfver
det af mig afgifna, tryckta »förslaget till författningar om mått och vigt
»efter det metriska systemet»; ty sedan han först i samma utlåtande yttrat:
»Mynt-, Kontroll- och Justeringsverken behöfva alla sådana arbetsrum,
»som hafva mycket stadigt underlag, framför allt Justeringsverkeh), så yttrar
han vidare, att till det senare »;tjenlig lokal kunde beredas genom upp»förandet^af
ett envåningshus på mynttomtens östra sida vid Glasbruks»gränd
på den plats, der det lilla gjuterihus nu står, hvaruti gjutningarne
72
»af Konung Carl XII:s staty och en del af fontänen på Carl XIII:s torg
»verkställdes», hvarvid jag anser mig höra tillägga, att Mynt- och Kontrollverkens
tomt begränsas i söder af sjön Mälaren; i vester af en trädgård;
i öster af den smala Glasbruksgränden, på hvilken knappt någon
samfärdsel medelst vagnar kan ega rum, och i norr af Handtverkaregatan,
der dylik samfärdsel icke är så stor, som på många andra gator i hufvudstaden;
9)
att om rikets centrala jroteringsverk — som nu, af brist på utrymme,
finnes uti endast ett rum i Generallandtmäterikontorets hus, hvithet
rum äfven måste begagnas af verkets föreståndare, Öfveringeniören,
såsom tillika föredragande och expeditionshafvande i Landtmäteristyrelsen
— fortfarande skulle vara inrymdt i det huset, sådant icke läte sig göra,
utan så vida å husets, jemförelsevis trånga tomt vid Kungsträdgården uppfördes
en dyrbar byggnad, hvilken dessutom sannolikt blefve lika litet stadig,
som den nu varande byggnaden å tomten, emedan den senare ligger icke
blott å en temligen brant backe, utan jemväl ej långt från den vinkel,
som formeras af Arsenalsgatan, Jakobstorg och Stora Trädgårdsgatan, å
hvilka gator och torg en nästan oupphörligt fortgående samfärdsel medelst
vagnar, ofta flera på en gång, dagligen eger rum; samt
10) att det , senare innefattar en fråga af stor betydenhet, hvilket
torde vara oemotsägligt, emedan dels art. 1 och 5 uti det reglemente,
som tillhör den emellan Sverige och 16 andra staters regeringar, den 20
Maj 1875 afslutade konventionen, angående upprättandet i Paris af en
Internationel Byrå för mått och vigt, innehåller, att denna Byrå skall inrymmas
m en särskild byggnad, som erbjuder alla nödiga garantier för stinnhet
och stadgan samt dels icke allenast § 8 uti det af Kung! Maj:t den
22 Januari 1876 i nåder fastställda reglementet för det norska justeringsväsendet
lyder sålunda: »För justeringsväsendets styrelse och de omedel»bart
åt den samma uppdragna undersökningar och jemförelser skall an»skaffas
en särskild lokal för justeringsväsendets räkning», utan äfven de.
utmärkta norska vetenskapsmän, som föreslagit den nu anförda föreskriften,
motiverat behofvet af den samma i följande ordalag: nJusteringsstyrelsen
»behofver en permanent, för den samma särskildt inrättad lokal till förvarande
»af prototyper och hufvudnormaler samt till de noggranna jemförelser
»och undersökningar, som dels styrelsen i sin helhet, dels särskildt Ju»steringsdirektören
måste utföra. Denna lokal bör vara sålunda belägen, att
»den icke är utsatt för skakningar. Den bör derföre ligga tillräckligt aflägsen
»från allmän körväg». Och sedan de i fråga varande vetenskapsmännen
78
vidare yttrat, att berörda lokal »icke behöfver vara stor: den kan bestå
»af ett par större arbetsrum med tillstötande rum för prototypernas och
»normalernas förvarande samt ett par rum till kontor, arkiv och bibliotek,
»allt fördeladt i två våningar, arbetsrummen nederst», så sätta de — som
ej kunnat inom Kristianias hela område finna någon annan rätt passande
plats för den behöfliga byggnadens uppförande, än uti den »till det kung»liga
slottet hörande parken» — till och med i fråga, att samma byggnad
måtte i nämnda park uppföras, hvaraf man kan ifinna, att de fästa den
största möjliga vigt vid byggnadens förläggande på en plats, »som erbjuder
»alla nödiga garantier för stillhet och stadga».
Mot mitt förslag, att öfverinseendet å mått och vigt samt hvad dermed
eger sammanhang skulle uppdragas åt Kontrollverkets embets- och
tjensteman, har Kommittéens flertal ansett förekomma: ''Mitt de kompetens»vilkor,
som för närvarande, enligt instruktionen för Kontrollverket den 8
»December 1876, äro föreskrifna för anställning såsom tjensteman i detta
»■verk, blifvit bestämda med fästadt afseende dera, att för desse tjensteman
»erfordras hufvudsakligen kemiskt-tekniska insigter, således insigter till art
»och möjligen äfven till omfattning helt andra, än de fysikaliska och tek»niska
kunskaper, som med nödvändighet måste förutsättas för justerings»väsendets
lämpliga och ändamålsenliga handhafvande; — att Kontrollsdirektören
icke innehar en så sjelfständig tjensteställning, att åt honom
»lämpligen skulle kunna uppdragas ledningen af justeringsväsendet och
»styrelsen öfver den dit hörande personal, enär han i egenskap af mynt»proberare
är beroende af göroinålen vid Myntverket, der arbetet och
»anordningarna bestämmas af Myntdirektören; — att således, äfven om
»en förening af justerings- och kontrollväsendet för öfrigt vore tjenlig, den
»samma nödvändigt förutsätter en omreglering af de nyss organiserade
»Mynt- och Kontrollverken — samt att det synes mindre lämpligt, att en
»tjensteman, hvilken, såsom förhållandet är med Kontrolldirektören, dag»ligen
behöfver, för utöfvandet af sin verksamhet, använda de noggran»naste
vigter, sjelf skall vara den, som eger högsta inseendet öfver dessa
»vigters justering. Härtill kommer, att, sedan numera metriska mått- och
»vigtsystemet blifvit i riket antaget, Justeringsstyrelsen under närmaste
»tiden efter det ny stadga om matt och vigt utfärdats, blifver så syssel»satt
med anskaffande af likare och modeller till mått och vigter för
»styrelsens egen räkning samt med anskaffande, justering och utdelning
»till vederbörande justerare i orterna af de likare och modeller, som af
»dem vid justering skola användas, att med alla dessa bestyr svårligen
10
u
»kunde förenas Kontrolldirektörens nuvarande många och högst vigtiga
»åligganden vid Mynt- och Kontrollverken».
Jag kan ej dela dessa åsigter. I fråga om de af Kommittéens flertal
omnämnda kompetensvilkoren, åberopar jag, hvad jag yttrat och uppgifvit
i de ofvanstående motiven 3 b) och 4) senare hälften, äfvensom att jag
föreslagit, det Kontrolldirektören skulle hafva »rättighet att begära och
»erhålla råd och upplysningar af Vetenskapsakademiens Astronom, Fy»siker
och Kemist» (Kommittéens betänkande sid. 42), för lemnande hvaraf,
åtminstone mot ersättning, jag desto mindre kan tänka mig något giltigt
hinder, som Vetenskapsakademien och dess tjensteman allt hitintill, utan
någon ersättning, mycket ofta och stundom i hög grad varit sysselsatta
med behandling af frågor om mått och vigt, anskaffande af likare och
modeller, deras justering m. m. (hvarom se mitt tryckta, ofvan nämnda
»förslag till författningar om mått och vigt efter det metriska systemet»
sidd. 66, 67 och 113 samt Kommittéens betänkande sid. 36). Om emellertid
de ofvan berörda kompetensvilkoren likväl skulle anses otillräckliga äfven
för framtiden, så kunna de ju snart ändras, i fall det eljest pröfvas vara,
såsom jag vågar föreställa mig, fördelaktigt för det allmänna, att Justerings-
och Kontrollverken blifva förenade. Skulle åter de mera berörda
kompetensvilkoren befinnas vara otillräckliga endast för den jemförelsevis
högst korta tid, under hvilken den nya Justeringsstyrelsen samt det metriska
mått- och vigtsystemet skola grundläggas äfvensom alla slags nya
likare och modeller anskaffas, justeras och utdelas, så kunde ju för den
tiden vid Kontrollverket anställas en vetenskapsman med erforderliga fysikaliska
och tekniska kunskaper, hvilket, likasom en billig förbättring för
ökade göromål af Kontrollverkets embets- och tjenstemäns aflöning, skulle
kosta mycket mindre, än att inrätta en fullkomligt ny och särskild justeringsstyrelse.
— Jag kan visserligen icke förneka, hvarken att Kontrolldirektören,
»i egenskap af myntproberare, är beroende af göromålen vid
»Myntverket, der arbetet och anordningarna bestämmas af Myntdirektören»,
eller att, om Justerings- och Kontrollverken förenades, sådant fordrade,
åtminstone i viss mån, en omreglering af det nyss organiserade Kontrollverket;
men om nämnde förening befinnes för det allmänna nyttig, så
kan den. i fråga ställda omregleringen ganska lätt ske, och jag skall
längre ned söka ådagalägga, att Kontrolldirektörens egenskap af myntproberare
ej bör göra honom så beroende af göromålen vid Myntverket,
att han icke tillika kan vara Justeringsdirektör. — Jag kan ej heller
förneka, att »Kontrolldirektören dagligen behöfver, för utöfvandet af sin
75
»verksamhet, använda de noggrannaste vigter», och jag tillägger de noggrannaste
vågar; men jag är äfven fullt öfvertygad om, att, i anseende
till den mycket stora noggrannhet, som vägningarna vid Kontrollverket
betinga, åtminstone vågarne måste nästan hvarje gång de användas till
rigtigheten undersökas, om full säkerhet skall förefinnas för erhållande af
ett fullt tillförlitligt vägningsresultat, och jag kan ej inse, hvarken att
en sådan undersökning, derest den ej finge verkställas af Kontrollverkets
egna embets- och tjensteman, skulle kunna ega rum, utan så vida vid
verket för det ändamålet anställdes en särskild justerare, eller att undersökningens
verkställande af först nämnda embets- och tjensteman vore
olämplig, — det senare emedan de deraf ej kunde vänta nytta eller skada
och de derför blefve underkastade ansvar som för tjenstefel. Kontrolldirektören
har ock, i sitt ofvan omförmälda underdåniga utlåtande öfver
mitt förslag till författningar om mått och vigt, dels uppgifvit, att »Kon»trollverkets
tjensteman äro mycket förtrogna med vågens, i synnerhet den
»kemiskt-analytiska vågens handterande», och dels hemställt att, äfven om
Justeringsstyrelsen ej uppdroges åt Kontrollverket, detta ändock måtte få
»sjelft justera sina vågar och vigter». — Hvad slutligen det beträffar, att
»Justeringsstyrelsen, under närmaste tiden efter det ny stadga om mått och
H>vigt utfärdats, blifver så sysselsatt» med flera uppräknade göromål, »att
»med alla dessa bestyr svårligen kunde förenas Kontrolldirektörens nu»varande
många och högst vigtiga åligganden vid Mynt- och Kontroll»verken»,
så måste jag härvid anmärka: dels att den ofvan antydda »närmaste
tiden» omöjligen kan komma att utgöra ens 4 år, enär icke så
lång tid åtgick efter utfärdandet af 1855 års nya stadga om mått och
vigt, ändock att Justeringsstyrelsen då var beroende af Vetenskapsakademien,
hvilken först efter 18 månaders förlopp fullgjorde Kungl. Majt:s nådiga
befallning om vissa modellers anskaffande m. m., hvarom se sidd. 113 och
114 i mitt tryckta förslag till författningar om mått och vigt efter det
metriska systemet; — dels att Kontrolldirektören — utom det, att han,
enligt § 4 uti instruktionen för Kontrollverket, redan är berättigad att
antaga och aflöna extra biträden för proberingen samt kansli- och räkenskapsgöromålen
äfvensom arbetsbiträden för städning, proftagning, stämpling
m. m. — kunde, om det funnes erforderligt, för den nyss omförmälda
tiden få ett särskildt, uteslutande vid justeringsverket använda, kunnigt och
verksamt extra biträde uti den ofvan antydde vetenskapsmannen; — dels
att Kontrollverkets embets- och tjensteman redan nu — på sätt jag ådagalagt
i mina ofvan anförda motiv 1) och 2) — sakna full sysselsättning i
76
statens tjenst vid Kontrollverket, framför allt Kontrollören och Assistenten,
enär dem är tillätet, att »jemte den nya aflöningen, mottaga annan tjenstebefattning
utom verket»; — dels att, då riket antagligen snart blifvit
försedt med erforderligt antal hardt mynt — hvars ytterligt noggranna
probering samt kontrollvägning med dertill hörande protokollsföring och
journalisering, aligger Kontrolldirektören samt nu i hög grad upptager
hans tid — och det derefter torde i förevarande afseende gälla endast att
förskaffa nytt dylikt mynt, antingen i den mån det hårda mynt behöfver
ersättas, som da från Myntverket utlemnats och blifvit slitet eller förstördt,
eller ock så stort antal nya mynt, som en stigande rörelse gör behöflig!,
sysselsättningen med hårdt mynts anskaffande, för så vidt den samma,,
enligt instruktionerna för Kontrollverket och för Myntverket, af det förras
embets- och tjensteman i det senare skall ega rum, blifver för samma
embets- och tjensteman förminskad emot hvad den förut varit; — dels att
Kommitteens flertal beräknat aflöningsförmånerna för den nuvarande Landtmäteristyrelsens
embets- och tjensteman samt betjente m. m. år 1877 till
47,777 kronor (Bil. Kitt. C), men i sitt förslag till stat för den föreslagna
nya Landtmäteristyrelsen, att tillämpas från och med år 1879 (Bil. Litt.
B.), upptagit endast 35,400 kronor, hvadan en årlig besparing skulle göras
a icke mindre än 12,377 kronor, hvilken besparing mer än väl förslår
till icke allenast billiga förhöjningar för ökade göromål uti de löneförmåner,
som nu bestas Kontrollverkets embets- och tjensteman, utan äfven
ärligt arfvode åt både den i det föregående nämnda vetenskapsman, som
möj ligt vis behöfde vid Kontroll verket anställas, och de af Vetenskapsakademiens
tjensteman, som skulle meddela Kontrolldirektören af honom
begärda råd och upplysningar, — samt dels slutligen, att den nu varande
Landtmäteristyrelsen gerna kunde, under den mera berörda närmaste tiden
efter det ny stadga om matt och vigt utfärdats, fortfarande handlägga de
till samma styrelse nu hörande löpande ärendena beträffande justerare
och justering, i fall sadant, pa det att den nya Justeringsstyrelsen skulle
kunna, af berörda ärenden oförhindrad, snart medhinna ordnandet af det
nya justerings verket, befunnes oundgängligen nödigt, något som dock alldeles
icke är troligt, emedan samma ärenden äro obetydliga och föga
tidsödande, hvilket är uppenbart af de uppgifter, hvilka om dem blifvit
meddelade (a sidd. 19, 25 och 2 6) i Kommittéens betänkande.
Deruti (sid. 46) förordar emellertid Kommittéens flertal, att öfverinseendet
öfver justeringsväsendet ma uppdragas »åt en särskild, för ända»målet
organiserad justeringsstyrelse» och yttrar i sammanhang dermed,
77
att, »om chefskapet för justeringsverket uppdroges åt en dertill fullt
»qvalificerad vetenskapsman, hvilken lämpligen kunde benämnas justeringsDdirektör
och hvilken skulle ega ensam beslutanderätt i alla på justerings»styrelsens
afgörande beroende frågor, borde denne kunna ej blott öfver»taga
allt hvad Generaldirektören och Öfveringeniören nu åligger i fråga
»om matt- och vigtväsendet med hvad dertill hörer, utan äfven lemna
»sadana upplysningar och vetenskapliga utredningar i hit hörande ämnen,
»som hittills måst från Vetenskapsakademien infordras, äfvensom ombesörja
»anskaffandet af de nya rikslikare, hufvudlikare och arbetslikare samt
»modeller, som nu blifva erforderliga, hvilket ombesörjande eljest,
»enligt Generaldirektörens för landtmäteriet förut omnämnda förslag till
»författningar om mått och vigt efter det metriska systemet, skulle åligga
»samma Akademi, och hvartill motsvarande bestämmelser finnas i 1865
»ars stadga om mått och vigt.» I stället för de uti mitt nyss omförmälda
förslag afsedda två justeringskammare i Stockholms stad, hvilka i
sjelfva verket redan finnas samt innehafvas af hvar sin justerare utaf
mått och vigter, skulle, enligt flertalets i Kommittéen mening (sid. 47), i
hufvudstaden finnas endast en justeringskammare samt denna »förenas med
»Justeringsstyrelsen och förestås af en Justeringsmästare, hvilken skulle
»ega sådana qvalifikationer, att han kunde så väl i allmänhet biträda
»Justeringsdirektören vid justeringsgöromålen, som äfven vid dennes från»varo
eller förfall intaga hans plats. Någon ytterligare tjensteman vid
»detta verk synes Kommittéen icke blifva erforderlig, men väl en vaktmä»stare,
med åliggande att jemväl biträda vid justeringsverket. öfriga
»behofvet af arbetskrafter skulle vid tillfällen, då sådant förefunnes, till»godoses
genom tillfälliga biträden. En sådan anordning af Justerings»styrelsen
skulle medföra, utom nu antydda fördelar, äfven den, att stats»verkets
uppoffringar för den samma komme att blifva högst obetydliga,
»om ens några, derest, såsom Kommittéen vill föreslå, de justeringsarfvoden,
»hvilka för närvarande såsom sportlar uppbäras af Öfveringeniören i Ge»nerallandtmäterikontoret
och Justerarne i Stockholm, indroges och redo»visades
till statsverket, mot det att bestämda löner åt Justeringsstyrelsens
»tjensteman anvisades. Efter hvad för Kommittéen uppgifvits, belöpte sig
»nämnde Öfveringeniörs sportlar under åren 1866—1875 i medeltal till
»1,200 kronor, och torde Justerarnes i Stockholm nettobehållning af ju»steringsarfvodena
årligen i medeltal kunna beräknas till omkring 10,000
»å 12,000 kronor».
78
I förestående förordande och åsigter har jag funnit mig förhindrad
deltaga och detta af följande anledningar.
I Norge finnes visserligen en särskild Justeringsdirektör; men denne
har (Kommittéens betänkande sid. 41) vida flera och andra åligganden, än
de, som skulle komma att tillhöra den svenska Justeringsdirektören, enligt
flertalets i Kommittéen mening. Också skulle, enligt denna mening, (sid. 46)
den sist nämnde embetsmannen, sedan det under honom ställda nya justeringsverket
blifvit i alla afseenden ordnadt — hvartill, såsom jag i det
föregående anmärkt, omöjligen kan åtgå ens 4 år — antagligen komma
att sakna full sysselsättning, något hvarom jag är fullkomligt öfvertygad
på grund af den erfarenhet, hvilken jag förvärfvat under dels åren 1855
—1858, då det i den tiden nya juster in gsverket i alla afseenden ordnades,
samt dels de många år, som derefter förflutit, under hvilka min och
Öfveringeniörens sysselsättning i egenskapen af Justering sstyrdse varit mycket
obetydlig, som till en del synes af flera uppgifter, hvilka blifvit
meddelade (å sidd. 17, 18, 19, 25 och 26) i Kommittéens betänkande.
I mitt af Kommittéen omförmälda förslag till författningar om mått
och vigt efter det metriska systemet lyder väl § 11 å sid. 19 sålunda:
»Vetenskapsakademien åligger att besörja anskaffandet af rikslikare (re»servrikslikare
?), Justeringsstyrelsens hufvudlikare och arbetslikare samt
»så väl första uppsättningen af Justeringskamrarnes (Landtmäterikontorens
»i länen?) kontrollikare och arbetslikare, som ock alla för Justeringssty»relsen
och Justeringskamrarne erforderliga modeller till mått och vigter»;
men detta har jag föreslagit endast för den händelse, att Justeringsstyrelsen
skulle fortfarande vara förenad med Landtmäteristyrelsen, hvarjemte
jag, under antagande att, hvilket jag jemväl föreslagit, Justeringsstyrelsen
öfverflyttades på Kontroll verket, å sid. 68 i mitt förberörda arbete yttrat,
att, »om ett sådant öfverflyttande egde rum, Vetenskapsakademien knappast
»behöfde besväras med annat, än allt sådant, som angår rikslikarne och
»Justeringsstyrelsens hufvudlikare, hvilket jag ock iakttagit i mitt förslag
»Art. 8, § 18 mom. l,7:o och § 19,7:o».
För mig synes det icke vara rigtigt, att organisera den nya Justeringsstyrelsen
på ett sådant sätt, att hon skulle i sig innefatta icke allenast
en öfverordnad myndighet, beträffande allt, som angår öfverinseendet å
mått och vigt med hvad dertill hörer, utan äfven en underordnad myndighet
med åliggande att verkställa alldaglig justering af mått och vigt.
På det sättet har man icke till väga gått i Norge. Justeringsstyrelsen
derstädes har visserligen sitt säte i Kristiania, men der finnes dessutom en
79
särskild Justeringskammare, hvilken förestås, likasom alla andra Justeringskammare
i riket, af en under Justeringsstyrelsen lydande, men till den
samma icke omedelbart hörande Justeringsmästare. Det gjorde han förr,
men sådant har man sedermera funnit olämpligt.
Vidare anser jag mig höra upplysa: dels att i Stockholms stad fanns
endast en Justerare af mått och vigter intill den 27 September 1838,
då ännu en, på hemställan af Öfverståthållareembetet, tillsattes, emedan
sådant ansågs af behofvet påkalladt; — dels att detta behof, efter det
hufvudstadens folkmängd och rörelse under de sedermera förflutna JO
åren högst betydligt ökats, nu är större, än förr; — dels att, enligt § 16
i nådiga Landtmäteriinstruktionen den 6 Augusti 1864 och der för innan
i förevarande afseende gällande föreskrift, justeraredistrikten i riket skola,
hvilket jag tror vara rätt och billigt, inrättas med hänsigt till invånarnes
beqvämlighet och, så vidt sig göra låter, förses med egna Justerare, hvilket
ock i Stockholm nu är förhållandet, emedan der finnes ett justeringsverk
å Södermalm i Stadsgården och ett å Norrmalm i närheten af centralstationen
för statens jernvägar, hvilka justeringsverk förestås af hvar sin
Justerare; — dels att dessa två Justerare väl innehafva sina befattningar
endast på grund af, den 17 April 1871 utfärdade konstitutorial och,
enligt ordalagen i dem, tills vidare; men att härmed visserligen icke varit
afsedt tillfälle för det allmänna, att framdeles förskaffa det samma inkomster
eller någon annan fördel, än att de begge Justerarne skulle
kunna utan omgång skiljas från sina befattningar, om de dertill gjorde
sig förfallna genom fel eller försummelser i tjenstens utöfning; — dels
att nämnda konstitutorial innehålla förbindelse för en hvar af de i fråga
varande två Justerarne att hafva sin ständiga bostad i Stockholms stad
och att, ehuru begge tillika Kommissionslandtmätare, likväl, sedan de tillträdt
sina befattningar, icke vidare med landtmäterigöromål utom stadens
område sig sysselsätta, — samt dels att nämnda förbindelse långt före
detta blifvit fullgjord och begge Justerarne flyttat från sina hemorter vid
utnämnandet, Örebro och Sundsvall, till hufvudstaden, hvartill kommer,
att ingen af dem innehar de af Kommittéens flertal afsedda qvalifikation erna
för kompetens till befattning såsom Justeringsmästare hos Justeringsstyrelsen,
hvadan de, om de mistade sina befattningar genom dessas inläggande
under Justeringsstyrelsen, billigtvis måste, för derigenom förlorade
inkomster, hafva ersättning af allmänna medel under sin återstående lifstid.
Slutligen befarar jag icke allenast, att, om det framdeles funnes blott
en justerare, i stället för nu två sådana tjensteman, i och för justering af
80
de många mått och vigter, hvilka behöfvas af hufvudstadens och der
intill närmast belägna landsbygds invånare, han ej skulle kunna medhinna
att noggrant bestrida både sin befattning i nämnda egenskap och de göromål
inom Justeringsstyrelsen, som Kommittéens flertal åt honom vill anvisa,
utan äfven att, om ett särskildt fullkomligt nytt embetsverk i och för justeringsväsendets
handhafvande skulle inrättas, hvilket naturligtvis komme
att medtaga en jemförelsevis lång tid, närmaste följden deraf skulle blifva,
att Landtmäteristyrelsen, ehuru dertill onekligen inkompetent, likväl måste
i första hand vara den verksammaste deltagaren i grundläggandet af allt
det, som tillhör det metriska mått- och vigtsystemets ordnande, emedan
detta bör ske inom en af begge statsmagterna redan beslutad, jemförelsevis
till alla dermed förenade arbeten mycket kort tid, hvilket för den
vigtiga saken ofördelaktiga förhållande icke komme att inträffa, om mitt
förslag till ny Justeringsstyrelse, med hvad till detta förslag hörer, godkändes.
Jag har deltagit i Kommittéens å sidd. 47 och 48 yttrade åsigter, att
den lokal, som för det närvarande, i Gcnerallandtmäterikontorets hus begagnas
af rikets centrala justerings ver k, är för sitt ändamål otillräcklig
och icke kan utvidgas, utan genom en dyrbar tillbyggnad vid samma
hus, äfvensom att den lokal, som Justeringsstyrelsen såsom sådan, i och
för sina ändamål behöfver, kan vara ganska inskränkt, blott den i öfrigt
är lämplig — hvad man i sist berörda afseende tänker i Norge, har jag
redan i det föregående uppgifvit —; men jag anser mig dock böra anmärka,
att om, såsom Kommittéens flertal föreslagit, i Stockholm skulle finnas
endast ett justeringsverk till tjenst för hufvudstadens och dess närmaste
landsbygds många invånare, samt detta justeringsverk skulle förenas med
Justeringsstyrelsen, för ett sådant stort verk särskildt behöfdes en större
byggnad och en större tomt, den senare för upplag af till justering aflemnade
många, stundom mycket stora förvarings- och transportkärl, samt
att både byggnad och tomt böra vara belägna invid sjö, på det att den
störa mängd vatten, som vid ett dylikt justeringsverk behöfves, icke må
behöfva dag för dag och i alla tider köpas. En sådan tomt finnes visserligen
emellan det nu varande mynthuset och sjön Mälaren, men den
är ej beqvämt åtkomlig för justeringssökande.
81
3.
Uti det skriftliga anförande, angående förändring af Generallandtmäterikontorets
organisation ock aflöningsstat, som jag aflemnat till Kommittéen
och hvilket omnämnes vid slutet af dess betänkande, har jag meddelat,
enligt min tanke, erforderliga uppgifter om innehållet i vissa afseenden
af alla nämnda Kontors nuvarande embets- och tjenstemäns fullmagter,
m. in.; och som berörda uppgifter icke intagits i Kommittéens betänkande,
men jag fortfarande anser dem icke sakna värde, helst fråga
är väckt om indragning af icke mindre än 5 af Kontorets nu varande
10 ordinarie embets- och tjensteman, så anser jag mig här böra i afseende
på de förre meddela följande.
I min den 12 Juni 1849 erhållna nådiga fullmagt finnes icke något
sådant förbehåll, som här nedan omförmäles.
Sedan Landtmäteristyrelsen i underdånigt utlåtande af den 21 September
1868 på anförda skäl hemställt, bland annat, ratt om, sedan In»geniörernes
antal blifvit förminskadt, de icke kunde med erforderlig
»skyndsamhet fullgöra alla dem åliggande göromål, men Öfveringeniören
»medhunne mera, än honom enligt instruktionen tillhör, han skulle med
»Ingeniörerne sålunda deltaga i den dem åliggande revisionen af från
»Kammarkollegium remitterade skattläggningar, byten, förmedlingar och
»afvittringar, att dylik revision af honom omedelbart verkställdes», så blef
först i nådigt bref af den 31 December 1868 förklarad!, att Kung! Maj:t
»framdeles ville tillse, om icke mera arbete, än det som då, enligt in»struktionen,
tillhörde Öfveringeniören, kunde honom tilldelas», och sedermera,
eller den 5 Januari 1869, nuvarande Öfveringeniören dertill i nådår
utnämnd »med skyldighet för honom, att vara underkastad den förändring
»i afseende å tjensten tillhörande göromål, hvarom Kungi. Maj:t framdeles
»kunde komma att besluta».
Nu varande äldste Ingeniören, Anderson, utnämndes den 27 December
1858 med förbehåll, att icke få tillika innehafva eller mottaga annan
allmän tjenst med lön på rikets stat, derest sådant framdeles blefve föreskrifvet.
Uti en och hvar af de fullmagter, som utfärdats den 24 April 1865
för Ingeniören Kruse, den 26 September 1870 för Ingeniören Bergstrand,
den 26 Juni 1871 för Amanuensen hos Landtmäteristyrelsen, Lindmark,
och den 10 April 1876 för Amanuensen hos Landtmäterifiskalen, Agren,
har det förbehåll influtit, att desse tjensteman skola vara underkastade
11
82
tillämpning af de i nådiga cirkulären den 9 November 1860 och den 23
Januari 1863 meddelade bestämmelser samt således den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemnkning i åligganden, som kan varda
stadgad.
4.
Uti det i näst förestående punkt omförmälda skriftliga anförandet
har jag vidare uppgifvit åtskilliga vilkor, som, enligt min tanke, borde
iakttagas i afseende på innehafvarne af de embeten och tjenster, hvilka
komma att indragas; och som jag vidhåller samma tanke, men något i
detta ämne ej förekommer i Kommittéens betänkande, så anser jag mig här
böra yttra följande.
I fall indragning af generaldirektörsembetet, öfveringeniörstjensten, en
ingeniörstjenst samt amanuenstjenstema beslutas, så skulle, enär deras innehafvare
äro med fullmagter försedda, antagligen samma innehafvares nuvarande
hufvudsakliga inkomster uppföras på rikets allmänna indragningsstat
och derifrån utgå intill dess innehafvarne antingen sökte och erhölle
afsked ur statens tjenst, då gällande författningar angående pension komme
att å dem tillämpas, eller de i nämnda tjenst erhållit annan befattning
med minst lika stora inkomster, som de på indragningsstaten för dem
uppförda, eller ock, hvad särskildt innehafvaren af ingeniörstjensten i den
lägre lönegraden beträffar, han i den högre lönegraden uppflyttats.
Men att åtnjuta förenämnda inkomster, utan att gifva någon ersättning
för denna förmån medelst arbete i statens tjenst, vore, enligt min
tanke, orimligt, och lärer icke böra medgifvas.
Emedan jag är öfver 69 år gammal, så torde jag icke länge komma
att vara statsverket till last. Under tiden kunde och borde jag dock
vara det allmänna till gagn. Om Generallandtmäterikontorets organisation
väsendtligen förändras, så behöfves en ny Landtmäteriinstruktion. Dertill
kunde jag, som författat förslaget till den nu gällande instruktionen, skrifva
det erforderliga förslaget. Och då, efter dettas slutliga pröfning, ganska
säkert dels behöfdes åtskilliga reglementariska föreskrifter — de nu gällande
äro af mig författade — och dels den nya Landtmäteristyrelsen
blefve med annat, i följd af den nya organisationens införande, till en början
starkt sysselsatt, så kunde jag dervid biträda med råd, upplysningar
och större expeditioners uppsättande, i sist nämnda afseende med undantag
allenast, betingadt af mina ögons beskaffenhet, för sådana expeditioner,
83
som 1)lofve nödvändiga i följd af anförda besvär öfver verkställda skiften
oeh afvittringar, enär kartors uträkning in. in. fordras för sådana besvärs
pröfning. Den i fråga ställda nya Justeringsstyrelsen måste äfven meddela
åtskilliga reglementariska bestämmelser. Jag, som författat de nu
gällande, kunde skrifva förslag till nya och för öfrigt biträda, på grund
af min mångåriga erfarenhet, vid det nya justeringsverkets ordnande i
allt, som icke fordrar sådana fysikaliska och tekniska insigter, som jag
icke eger. Cheferne för de nämnda nya styrelserna skulle kunna i förberörda
afseenden påkalla biträde af mig, det jag på det villigaste skulle
lemna, enär jag högeligen önskar och anser mig skyldig att vara nyttig
för det allmänna, så länge jag förmår. Och om det ansåges nyttigt och
lämpligt, att jag tills vidare stannade qvar på min plats såsom chef för
Landtmäteristyrelsen, hvarigenom statsverket undginge att samtidigt utbetala
pension till mig och lön till en ny chef, så skulle visserligen icke
från min sida någon invändning deremot göras.
Om öfveringeniörstjenstens indragning beslutas, så kunde dess nuvarande
innehafvare, som är 60 år gammal, efter närmare föreskrifter af
Landtmäteristyrelsen, deltaga i utarbetandet af och expeditioners uppsättande
uti sådana mål och ärenden, livilkas föredragning nu åligger Ofveringeniören
och äfven framdeles skulle styrelsen tillhöra, samt i verkställandet
af arkivundersökningar äfvensom ordnandet och registrerandet af
kartearkivets kartor och handlingar. Och för den nya Justeringsstyrelsen
kunde han, efter närmare föreskrifter af den samma, blifva ett nyttigt
biträde, då samma styrelse, i anledning af det metriska mått- och vigtsystemets
införande, blifver till en början mycket sysselsatt med justering
af dels alla de likare och modeller för mått och vigter, hvilka behöfvas
för det nya justeringsverkets ordnande, och dels nya landtmäterimätskalor
in. in.
I fall ingeniörstjensten i den lägre lönegraden anses framdeles obehöflig,
så kunde dock dess nuvarande innehafvare, som är något öfver 43
år gammal, tills vidare, å den nu vanliga tjenstgöringstiden i Generallandtmäterikontoret,
deltaga i alla de åligganden, som tillhöra ingeniörstjensterna,
hvarigenom medel kunde besparas å det anslag på 5,000 kronor,
som af Kommittéens flertal föreslagits att årligen användas till, bland
annat, arfvoden åt extra biträden.
Dylik besparing skulle äfven kunna göras, derest amanuenstjensterna
skola indragas, så vida deras onu varande innehafvare, Lindmark, nu något
öfver 49 år gammal, samt Agren, nu något öfver 54 år gammal, finge
84
till skyldighet att å nyss nämnda tjenstgöringstid deltaga i verkställigheten
af alla sådana åligganden, som dem nu tillhöra, men eljest skulle bestridas
af extra biträden.
5.
Uti mitt mera berörda skriftliga anförande har jag uppgifvit, hvad
icke i Kommittéens betänkande influtit, icke allenast att embets- och tjensteinännen
i Generallandtmäterikontoret dels inom Kontorets hus hafva passande
arbetsrum och dels endast undantagsvis kunna verkställa hvad dem
i tjenstcn åligger utan tillgång till Kontorets eller dit remitterade kartor,
hvilka, högst dyrbara och ömtåliga, som sådana äro, icke utan äfventyr
att skadas eller förstöras, kunna från Kontoret förflyttas och i tjenstemännens
hemvist begagnas, utan äfven, såsom ett nödvändigt vilkor för
möjligheten af flera tjensters indragning, så vida innehafvarne af de återstående
tjensterna skola kunna med erforderlig skyndsamhet behörigen
verkställa dem åliggande göromål, att den nu vanliga tjenstgöringstiden i
Kontoret, från klockan 10 till 2 på dagen, eller endast 4 timmar, borde
utgöra 6 timmar, eller emellan kl. 9 och 3 hvarje söckendag, samt att
sysselsättning å Kontoret med tjenstegöromål jemväl undantagsvis än längre
tid borde ega rum, om sådant för samma göromåls behöriga och skyndsamma
verkställande vore nödigt och af förman fordrades, äfvensom att
ingen af Kontorets embets- eller tjensteman skulle ega att mottaga något
slags tjenstebefattning, för hvars utöfvande sysselsättning utom Kontoret
å förenämnda 6 timmar erfordrades, livilket allt jag desto hellre åberopar,
som dels Kommittéens flertal tillstyrkt indragning af flera ordinarie tjenster
i Kontoret, än jag vågat tillstyrka, och dels lönerna till de återstående
tjensterna skulle, enligt Kommittéens förslag, komma att betydligt förhöjas.
6.
Med nyss berörda större indragning afser jag den indragning af
amanuenstjensten vid Landtmäterifiskalskontoret, som Kommittéens flertal tillstyrkt.
Kommittéens betänkande innehåller först (å sid. 52): »Till göromålen
»på sistnämnda Kontor hörer, bland annat, granskning af de från Landt»mätarne
i länen årligen inkommande, till flera tusental uppgående dag»böcker,
arbetsförteckningar, årsberättelser samt förteckningar öfver koncept
85
»och publika renovationer af kartor och beskrifningar med tillhörande
»arfvodesräkningar in. in., hvilken granskning dock ej kan af Kontorets
»nuvarande personal fullständigt medhinnas» och icke skulle kunna det
(sid. 53) »med mindre personalen på Fiskalskontoret mångdubblades», samt
sedan (å sist nämnda sida) att »då göromålen i allmänhet å Fiskalskontoret icke
»i nämnvärd mån komme att minskas genom justeringsväsendets skiljande
»från Landtinäteristyrelsen, men icke heller hlefve synnerligen ökade ge»nom»
af Kommittéen enhälligt föreslagen öfverflyttning till nämnda Kontor
af diariiföring öfver ofvan nämnda tusentals handlingar, så »saknar Kom»mittéen
anledning att föreslå annan förändring beträffande detta Kontors
»personal, än att — i öfverensstämmelse med Kommittéens förut följda
»grundsats, att nuvarande lägsta gradens tjenster böra indragas — Ama»nuensen
å Landtmäterifiskalskontoret må utbytas mot ett extra biträde».
Jag instämmer hufvudsakligen i förestående premisser, men alldeles
icke uti den på dem följande konklusionen och åberopar såsom motiv härför
dels berörda premisser; dels följande yttrande å sidd. 59 och 60 i Kommittéens
betänkande: »den indragning af amanuensbefattningen å Landtmäterifiskals»kontoret,
hvilken af Kommittéen i fråga satts, kan icke ske, utan att der»städes
anställes ett extra biträde, hvars aflöning, med hänsigt till svårig»heten
att dertill erhålla lämplig person, icke kali beräknas lägre, än till
»1,500 kronor»; dels det ovanliga förhållandet, att Rikets Ständer vid 1863
års Riksdag, utan föregående framställning af Kungl. Maj:t eller Landtmäteristyrelsen
och emot hvad de ansett behöfligt, på grund af motion i
Bondeståndet samt i afsigt att möjliggöra granskning å Landtmäterifiskalskontoret
af landtmäteriarfvodesräkningar, anvisat lön på ordinarie stat
till den i fråga varande amanuenstjensten, hvilket ovanliga förhållande
sedermera alltid blifvit noga beaktadt; dels att detta nyligen skett på det
sätt, att, sedan nämnde tjenst år 1875 blifvit ledig och nuvarande Land!-mäterifiskalen, under åberopande af sin mer än tioåriga erfarenhet om
behofvet af samma tjenst, yttrat sin öfvertygelse vara, att den samma
vore fortfarande alldeles nödvändig för verksamt handhafvande af de inom
Landtmäterifiskalskontoret förekommande göromål, samt Landtmäteristyrelsen
hos Kungl. Maj:t i underdånighet anmält detta och hemställt, att,
enär den med tjensten förenade lön utgjorde allenast 1,200 kronor utan
någon sportelinkoinst samt följaktligen, derest den samma skulle tillsättas
endast medelst förordnande tills vidare och således dess innehafvare icke
vunne tryggad besittning af tjensten, denna måhända icke kunde blifva
besatt med någon, som både egde nödig skicklighet för tjensten och deråt
86
kunde egna erforderlig tid, Kungl. Maj:t täcktes tillåta, att tjensten måtte
få återbesättas i vanlig ordning, så har Kungl. Maj:t meddelat sådan tillåtelse
i nådigt bref af den 10 December 1875, hvarefter tjensten blifvit
den 10 April 1876 med ordinarie innehafvare återbesatt; — dels att det
utom tvifvel blefve skadligt för saken, om, i stället för en sådan innehafvare
af amanuenstjensten, de till denna tjenst hörande göromål skulle
bestridas af ett extra biträde, emedan detta — som ej finge pensionsrätt,
och, om det ej aflagt landtmäteriexamen, ej heller kunde vinna befordran
inom Generallandtmäterikontoret — för den skull sannolikt icke skulle
kunna för någon längre tid vid Landtmäterifiskalskontoret fästas, utan
komme att tidtals, måhända ofta, af ett nytt extra biträde ersättas. På
nu anförda skäl samt med hänsigt till de i fråga varande göroinålens beskaffenhet
och mängd (se sidd. 11, 12, 14, 20 och 21 i Kommittéens betänkande)
anser jag amanuenstjensten vid Landtmäterifiskalskontoret böra
såsom ordinarie tjenst bibehållas samt dess innehafvare berättigas till 2,000
kronor i lön och tjenstgöringspenningar äfvensom två ålderstillägg, livartdera
å 500 kronor.
7.
o
Arliga kostnaden för renskrifning inom Generallandtmäterikontoret
har af Kommittéens flertal beräknats till 1,000 kronor; men jag anser detta
vara 50 procent för litet, åtminstone om nämnda belopp skall användas
till renskrifning af icke blott de expeditioner, som uppsättas af Landtmäteristyrelsens
Chef och Sekreterare samt Aktuarien och Ingeniörerne,
utan äfven de expeditioner, som uppsättas i Landtmäterifiskalskontoret,
hvilka senare expeditioners renskrifning alltid, sedan Amanuens i nämnda
Kontor tillkommit, blifvit, enligt föreskrift i nådigt bref af den 18 November
1863, af nämnde tjensteman besörjd.
87
och 2:o) Liss Öl. Larsson.
Sedan Komitén föreslagit justeringsväsendets skiljande från Landtmäteristyrelsen
och dessutom styrelsens öfriga göromål numera äro högst
betydligt inskränkta emot hvad de tillförene varit, har jag i olikhet med
Komiténs öfriga ledamöter ansett, att chefens löneinkomster borde föreslås
till enahanda belopp, som Komitén föreslog för såväl Riksarkivarien som
Riksbibliotekarien, och som, hvad den senare beträffar, blifvit af senaste
Riksdag faststäldt, eller 0,400 kronor, deraf 4,400 kronor såsom lön och
2,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, samt rätt till ett ålderstillägg å
600 kronor efter 5 års tjenst. För öfrigt anser jag, att anslaget »till vikariats»ersättning,
arfvoden åt extra biträden och renskrifningskostnad», som af
Komitén föreslagits till 5,000 kronor, bör till 4,000 kronor nedsättas.
Komitén har för ett extra biträde i detta verk, der endast ett sådant
ansetts bellöfligt, och der således större utsigt till befordran förefinnes än
i något annat verk, beräknat 1,500 kronor, under det Komitén förut i
de flesta verk, för hvilka Komitén afgifvit förslag, ansett 1,200 kronor
vara för samma ändamål tillräckligt, oaktadt kompetensvilkoren för anställning
i flera af dem varit högre än de, som gälla för att kunna vinna
anställning i Landtmäteristyrelsen. Mig synes således, som ifrågavarande
belopp både kan och bör nedsättas till 1,200 kronor, eller samma belopp,
som Kongl. Maj:t och senaste Riksdag, i enlighet med Komiténs förslag,
ansett lämpligt för sådana extra biträden i såväl Fångvårdsstyrelsen som
Marinförvaltningen och Medicinalstyrelsen.
För mera tillfälligt extra biträde har Komitén ansett 1,095 kronor
83 öre erforderlige, samt för renskrifningskostnad 1,000 kronor, eller tillhopa
2,095 kronor 88 öre. Såväl med afseende å behofvet, som vid
jemförelse med andra verk, om hvilka Komitén afgifvit förslag, synes
mig dessa belopp böra nedsättas. För dessa tvänne ändamål — renskrifning
och tillfälligt extra biträde — har Komitén t. ex. för Fångvårds
-
88
styrelsen föreslagit endast 1,000 kronor, för Marinförvaltningen 1,562 kronor
50 öre, för Generaltullstyrelsen 1,825 kronor, deruti jemväl inberäknad kostnaden
för vikariat under chefens eller byråchefernes embetsresor, för Riksarkivet
och Riksbibliotheket, hvartdera 475 kronor, för Medicinalstyrelsen
till renskrifning 500 kronor o. s. v., hvilket allt, utom hvad Tullstyrelsen
beträffar, blifvit af Ivongl. Maj:t och senaste Riksdag pröfvadt och faststäldt.
Ifrågavarande anslag torde derföre utan olägenhet kunna för
Landtmäteristyrelsen nedsättas till 1,895 kronor 88 öre.