Underdånigt betänkande ock förslag (Statens offentliga utredningar 1879:2)

Underdånigt betänkande ock förslag

angående

Lönereglering* m. m.

för

Kammarrätten,

afgifvet den 6 November 1878
af

i nåder förordnade Komiterade.

STOCKHOLM

Tryckt i central-tryckeriet

1878.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till åtlydnad af Eders Kong! Maj:ts nådiga befallning, Löneregleringskomitén
meddelad genom embetsskrifvelse af den 7 sistlidne Juni
från Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet, har Komitén senast
till behandling förehaft frågan om reglering af Kammarrätten, hvarom
Komitén nu får i underdånighet afgifva följande betänkande och förslag.

Historik.

Enligt den för Kongl. Maj:ts och rikets kammarråd den 18 April
1613 utfärdade instruktion och den derefter den 14 Oktober 1618 utgifna
kammarordning, skulle granskningen af vederbörandes redogörelser
öfver allmänna medel verkställas inom Kongl. Maj:ts och rikets Kammarkollegium,
samt vid granskningen uppkomna anmärkningar afdömas af
bemälta embetsverk, hvilket hade sigo uppdragen bland annat förvaltnin- /

gen af rikets drätsel i allmänhet. År 1651 inrättades inom kollegium
ett särskildt kammarrevisionskontor, som hade till åliggande granskningen
af de till kollegium ingifna räkenskaper, och den 18 Februari 1687 "utfärdades
ett reglemente för Kammarrevisionen. Enligt detta egde Revisionen
afskrifva de anmärkningar vid räkenskaperna, hvaröfver nöjaktig
förklaring afgifvits, hvaremot hvad som icke kunde »bestås)) borde hos
Kammarkollegium anmälas till utsökning eller, om så erfordrades, till afdömande.
Genom Kongl. förordningen den 29 November 1689 angående
processen i drätsel- och näringsärenden samt dervid fogade reglemente för
Kammarrevisionen bestämdes närmare, Indika frågor borde behandlas af
den afdelning af Kammarkollegium, som under benämning af Kammarrätt
utgjorde domstol i redogörelsemål. Dessa frågor voro: Do) anmärkningar,
b vilka ej utan rättegång kunde afgöras; 2:o) saker, som Kammarfiskalen
uppgåfve vare sig ur räkenskaper, som Revisionen förut haft under bänder,
eller ock ur sådana böcker och handlingar, hvaröfver Revisionen tillförene
ingå anmärkningar gjort; 3:o) allt försnillande af kronans ingälder
och dertill hörande rättigheter; 4:o) underlätet fullgörande genom något
stånd, stad eller societet af något privilegium, rörande inkomster eller
rättigheter, som af Kongl. Maj:t blifvit förinta; 5:o) hvad Kongl. Maj:t
kunde finna för godt att genom fiskalen eller eljest låta vid Kammarrätt
judicialiter afgöras; 6:o) kriminalaktioner mot dem, som uti deras em beten
eller eljest försnillat kronans inkomster eller begått oriktighet dermed; och
7:o) sidovördnad mot Kammarkollegium, Kammarrätten eller någon dess
ledamot, härrörande af frågor om kronans ränta och ingälder. Derförutan
meddelades äfven bestämmelser angående denna rätts sammansättning
och arbetsordningen derför. Sedan genom Kongl. brefvet den 18 December
1691 vidare föreskrifter i dessa ämnen blifvit meddelade, förordnade
Kongl. Maj:t den 18 September 1695, att Kammarrätten skulle skiljas från
Kammarkollegium, och åt fyra Kongl. Råd uppdrogs att till Kongl. Maj:t
inkomma med förslag till regleringens genomförande. Ett sådant förslag
afgafs, och den 14 Oktober samma år utfärdades processordning för Kammarrätten
jemte reglemente för den derunder lydande Revisionen. Enligt

denna Kong! förordning hade embetsverket att handlägga och afdöma de
uti de 7 punkterna i 16S9 års processordning omförmälda frågor och föreskrefs
derjemte, i likhet med hvad i processordningen blifvit stadgadt, att
revisionssökande icke finge ega rum i mål, som angingo reda och räkning
af Kongl. Maj:ts betjente, men i tvister om kontrakters och afhandlingars
tydning och tillämpning tilläts vederbörande att ordinarie söka revision,
på sätt om Hofrätterna vore stadgadt. I händelse skiljaktiga åsigter om
lagens rätta mening yppades, eller om klar lag ej funnes, skulle Kongl.
Maj:ts utslag och förklaring inhemtas, äfvensom, derest bevekande omständigheter
till undantag från lagens stränghet förekomine, saken till Kongl.
Maj:t inberättas. I afseende å dessa senare fall föreskrefs sedermera genom
Kongl. brefvet den 7 Maj 17 00, att till förekommande af vidlyftig skriftvexling
och tidsutdrägt Kammarrätten under Kongl. Maj:ts frånvaro skulle
efter bästa förstånd och sjelfva billigheten afgöra de mål, som eljest bort
Kongl. Maj:ts egen pröfning underställas, dock att med brottmålssaker, der
tydlig lag ej funnes, och med frågor om afhandlingar skulle förhållas
såsom om revisionssökande i allmänhet vore stadgadt, hvarjemte föreskrefs,
att, om någon efter fallen dom kunde uppvisa klara skäl till sin befrielse,
målet borde ånyo af Kammarrätten upptagas. Den 26 Juni 1720 utfärdades
för embetsverket, nu benämndt Kongl. Majrts och rikets Kammarrevision,
instruktion, enligt hvilken, jemte de i 1689 och 1695 årens processordningar
och sistnämda års reglemente upptagne mål, skulle till Kammarrevisionens
afdömande höra: alla de tvister, som ifrån landsorten inkomino
berörande kronans ränta eller de stridigheter, som vid liufvudböckernas
afsilande kunde förekomma och laga decision fordrade; de besvär
vederbörande funno sig befogade att andraga emot de resolutioner,
som kunde vara utfärdade af exekutorerna och rörde Kongl. Maj:ts och
kronans ingälder, samt de tvister, som angingo kontrakter, afhandlingar
och kautioner för dem, som uppbörderna voro anförtrodda; hvarförutan
åtal för sidovördnad emot Statskontoret och dess ledamöter skulle i likhet
med hvad i sådant hänseende vore stadgadt angående Kammarkollegium
och Kammarrevisionen, af sistnämda embetsverk afgöras. Ledamöternas
antal, oberäknadt presidenten, utgjorde 6, hvilka benämndes assessorer.
När dåvarande vice president afginge, skulle det embetet indragas,
men blef dock tid efter annan bibehållet; likasom öfriga ledamöternas antal
omvexlade och år 1798 bestämdes till ej mindre än 14. Några af
ledamöterna hade redan år 1727 tillagts titel och värdighet af Kammarrevisionsråd.

Genom ofvannämnde instruktion hade Kammarrevisionen väl blifvit
skiljd från Kammarkollegium, men gränserna för hvardera embetsverkets
verksamhet voro ej så noga bestämda, att ej i det hänseendet kollisioner
dem emellan uppstodo. I fråga om handläggning af balansmål tillhörde
det Kammarrevisionen att deruti ransaka och döma. Enligt Karnmarkollegii
instruktion tillkom det detta embetsverk att vaka öfver allmänna 1

uppbördens och redovisningens ordentliga ingående; att, om balanser yppades,
dem i god tid indrifva äfvensom att afskrifva hvad af sådana
balanser icke kunde indrifvas. Kammarrevisionen yrkade, det Kammarkollegium
ej måtte befatta sig med de mål, hvilkas slutliga pröfning tillhörde
Kammarrevisionen, utan, när sådana mål blifvit hos Kollegium
angifna, dem till det förra embetsverket öfverlemna. Kammarkollegium
å sin sida åberopade till stöd för sin behörighet att fortfarande behandla
balansmål den för embetsverket gällande instruktion. Dessa ofta återkommande
tvister embetsverken emellan synas hafva bidragit dertill, att
handläggningen af balansmålen så eftersattes, att särskilda balanskommissioner,
uppå förslag af Rikets Ständers sekreta utskott, måste i hvarje län
inrättas, i hvilket afseende instruktion för dem utfärdades den 20 December
1758. Enligt denna instruktion egde dessa kommissioner att utreda
uppkomna äldre balanser och deruti meddela utslag. Besvär deröfver
finge anföras hos Kammarrevisionen. — Striden emellan kollegierna
angående behörigheten att handlägga balansmålen synes dock hafva fortgått
och föranledt till den af Kongl. Maj:t den 16 Maj 1764 meddelade
föreskrift, att Kammarkollegium egde sörja för balansernas skyndsamma
utredande och medlens ofördröjliga indrifvande samt Kammarrevisionen
att döma öfver dervid förelupna brott. Då balanskommissionerna icke
lära motsvarat det med dem afsedda ändamål, blefvo de år 1775 upphäfda.
Bestämmelserna rörande sjelfva räkenskapsgranskningen gåfvo äfven
anledningar till förvecklingar embetsverken emellan. Enligt dessa bestämmelser
skulle räkenskaperna insändas ej till Kammarrevisionen utan
till Kammarkollegium, hvarefter de afhemtades till Kammarrevisionen för
att undergå föreskrifven granskning. Men jemte denna granskning ålåg
det Kammarkollegii kamrerare att verkställa så kallad probering eller
generel granskning af räkenskaperna, från hvilket arbete bemälte kamrerare
dock befriades genom Kongl. brefvet den 1 September 1766, deruti
tillika föreskrefs, att detta bestyr jemväl skulle åligga Kammarrevisionens
betjening.

Sedan Kongl. Maj:t den 7 Mars 1797 från Kammarrevisionen infor -

drat förslag till embetsverkets förbättrade organisation, och ett sådant
förslag den 22 påföljande Maj afgifvits, blefvo genom Kongl. brefvet den
30 April 1799 föreskrifter meddelade om embetsverkets omdaning, och
erhöll det dervid tillika sin nuvarande benämning af Kongl. Maj:ts och
p rikets Kammarrätt. Verket skulle bestå af president, två kammarrättsråd

I» och fem assessorer. Det äldsta kammarrättsrådet skulle hafva inseende

öfver kansliet, det andra öfver advokatfiskalskontoret och de fem assessorerna
öfver hvar sitt af lika många revisionskontor, hvaraf tre för uppbörds-
och inkomst- samt två för omkostnads- och utgiftsräkningarne.
Ett lika antal kommissarier skulle fungera såsom kontorens föreståndare,
men hade ej såsom tillförene vidare säte och stämma i Rätten, såsom det
heter, i anseende till deras andel i anmärkningsarfvodet, hvilket bestämdes
till 25 procent. De räkenskaper, som skulle undergå granskning, uppräknades
med anmärkning, att ingen kronans räkenskap borde derifrån
undantagas, hvarjemte föreskrefs, att vederbörande verk och stater skulle
underrätta Kammarrätten, när de till Kammarkollegium ingåfvo sina redogörelser,
och Kammarrätten ega att 1 månad derefter afhemta dem till
granskning. Tillika stadgades, att det ålåge Kammarrätten att anmärka
och låta åtala balanser och restantier, såvidt de af räkenskaperna kunde
yppas. Till undvikande af kollision med Kammarkollegium, borde detta
embetsverk vid hvarje års slut meddela Kammarrätten förteckning på de
balanser, som Kollegii advokatfiskal redan åtalat, och Kammarrätten å sin
sida till Kollegium afgifva förteckning öfver de balanser, angående hvilka
hos Kammarrätten åtal, till följd af räkenskapernas föranledande, blifvit
anhängiggjorda, och slutligen anbefaldes Kammarrätten att inom 3 månader
inkomma med förslag till instruktion för sig och underlydande
kontor. Ett sådant förslag afgafs äfven, men blef, sedan genom nådiga
kungörelsen den 18 Februari 1811 åtskilliga närmare bestämmelser rörande
räkenskapernas granskning meddelats, den 10 Juni samma år återremitteradt
till Kammarrätten med befallning att med afseende å under
tiden inträffade förändringar omarbetas. Sedan ett nytt förslag till instruktion
till Kongl. Maj:t ingifvits, utfärdades sådan den 21 Juni 1814.
— Enligt denna instruktion egde Kammarrätten upptaga och afgöra:
Do) anmärkningar, som vid den hos Kammarrätten skeende slutliga revisionen
af dit inkomna räkenskaper för kronans eller andra allmänna
medel och persedlar kunde uppstå emot ej mindre vederbörande redogörare
än ock så väl de embetsman, hvilka det tillhörde att derå hafva
vård och inseende, som de tjensteman, hvilka uppbördsmannen närmast

kontrollerade; dock att, i händelse frågan skulle angå något Kollegium
eller annat publikt verk med lika värdighet eller någon dess ledamot
eller ock sådan högre embetsman, som för sin befattning vore endast
Kongl. Maj:t redo skyldig, Kammarrättens åtgärd ej finge sträcka sig
längre, än att, sedan vederbörande fått del af anmärkningen och deröfver
sig yttrat, samt föröfrigt nödiga upplysningar blifvit inhemtade, till Kongl.
Maj:t insända handlingarne jemte eget utlåtande i målet; 2:o) besvär
öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes utslag i redögörelsemål, som
härledde sig från anmärkningar vid redan afslutade räkenskaper och icke
anginge räntors beräknande, redogörelsers författande eller bevillningsfrågor;
3:o) besvär öfver kommissariaternas vid flottan äfvensom, sedan
krig upphört, generalkrigskommissariaternas vid landtarméen resolutioner i
redogörelsemål; Ro) af befälhafvarne vid flottan pröfvade och Kammarrättens
skärskådande hemstälda frågor angående dels yppade brister å de
under materialuppbördsmännens derstädes vård inom kronans förrådsrum
förvarade persedlar dels ock vid levereringar genom misstag skedda ombyten
deraf; 5:o) alla balansmål eller angifvelser mot kronans publika
verks uppbördsman om tillgrepp och förskingring af dem till uppbörd
anförtrodda allmänna medel eller persedlar, hvarifrån dock undantogos
frågor om dylika förbrytelser ej mindre inom krigsståndet af egentliga
militärpersoner samt af betjente vid Riksbanken och Riksgäldskontoret
med dithörande inrättningar samt vid Riddarhuset, än äfven af de tjensteman,
hvilka under andras uppbördsmannaansvar haft befattning med allmänna
medel eller persedlar; 6:o) felaktigheter, som rörde uppbördsverket-,
begangna af embets- och tjensteman, som dels öfver uppbörden
hade vård och inseende, dels densamma närmast borde kontrollera; 7:o) af
vederbörande exekutorer tvistiga förklarade frågor rörande ingången borgen
för kronans uppbördsman; 8:o) talan å försummadt fullgörande af sådana
skyldigheter, som uti privilegier blifvit städer, societeter eller bolag ålagde,
i afseende på någon af Kongl. Maj:t dem förlänt inkomst eller rättighet;
9:o) tvister emellan magistrater och borgerskap om förvaltning af städernas
enskilda medel, då de någon stad förunnade privilegier, resolutioner
eller reglementen icke annorlunda derom stadgade; 10:o) fel och förbrytelser
i tjensten af Kammarrättens egen betjening; och ll:o) hvad Kongl.
Maj:t kunde vid synnerliga tillfällen finna nödigt att, såsom egande gemenskap
med Kammarrättens befattning, förvisa till dess åtgärd. —
Kammarrätten skulle bestå af en president, två kammarrättsråd och fem
assessorer, jemte nödig betjening i kansliet, samt advokats- och fem revi -

sionskontor. — Presidenten tillkom allmänna styrelsen af verket och
öfverinseendet å ärendenas gång. Äldsta kammarrättsrådet skulle biträda
honom i nämnda åligganden och tillika såsom inspektor hafva öfverinseendet
öfver kansliet. Andra kammarrättsrådet hade till åliggande att
vaka öfver ärendenas gång i advokatfiskalskontoret, föredraga till kommunikation
alla undersöknings-, besvärs-, ansöknings- och anmärkningsmål
från advokatfiskalskontoret samt jemte assessorerna, efter slutad skriftvexling,
deltaga i lottningen af dessa mål. Assessorerna borde såsom inspektörer
öfver hvar sitt kontor följa göromålen derstädes och föredraga vederbörandes
vid räkenskaperna gjorda anmärkningar. Räkenskaperna borde
i allmänhet fortfarande först insändas till Kammarkollegium samt, efter
der undergången författningsenlig åtgärd, af Kammarrätten afhemtas till
befordrande af granskning, hvilken borde vara fulländad inom ett år och
en månad från den dag, räkningarne till Kammarkollegium inkommit.
De räkningar, hvilka ingåfvos direkt till Kammarrätten, borde åter inom
ett år derefter undergå revision. Genom denna instruktion, hvilken blifvit
affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i Kongl. brefvet den
30 April 1799 faststälda grunder, har Kammarrätten först erhållit gränserna
för sin verksamhet fullt bestämda. Men redan af den utaf Kongl.
Maj:t den 2 Februari 1819 förordnade komité för reglering af rikets styrelseverk
blef ifrågasatt, att utvidgning af dessa gränser borde ske. Så
anmärktes af komitén, att i instruktionen saknades föreskrift, det alla
statens räkenskaper skulle i Kammarrätten undergå granskning; att, utom
pleniärendena, de öfriga borde till deras skyndsamma handläggning fördelas
mellan två divisioner; samt att Kammarrätten äfven borde upptaga
och afdöma alla tvistiga mål, huruvida statens inkomster enligt jordeböcker
och skattläggningar, särskilda författningar eller bevillningsförordningen
blifvit rätteligen debiterade, beräknade eller redoviste, såsom tvister
om e. o. afkortningar och om afskrifningar å kronoutskylder och allmänna
medel, granskning af pröfningskomitéernas beslut i bevillningsmål
jemte alla i bevillningsärenden uppkommande tvister; vidare besvär öfver
landshöfdingars beslut uppå rust- och rotehållares klagomål öfver orätt
debitering af vakans- och passevolansafgifterna; frågor angående orätt
uppburna och i statskassan influtna medels återställande samt besvär öfver
de uträkningar och liqvidationer, som dels vid landskontoren i länen
öfver uppbörden i allmänhet och dels af öfverdirektören vid tullverket
öfver tullmedlen kunde i anledning af skeende anmärkningar upprättas;
hvarjemte ansågs, att under Kammarrätten borde upptagas civil- och

Bet. ang. Kammarrätten. 2

militieafräkningskontoret, hvilket förut stått under Kammarkollegium och
egentligen haft till uppgift att kontrollera alla utbetalningar och hålla
motböcker med Statskontoret.

Det af Rikets Ständer vid 1823 års riksdag tillsatta särskilda utskott
för behandling af frågor om styrelseverkens reglering framhöll hufvudsakligen,
att åtskilliga räkenskaper af stor betydenhet icke öfverlemnades
till granskning i Kammarrätten, och att redovisningen för allmänna medlen
blifvit så styckad och ofullständig, att en del räkningar granskades
blott af Rikets Ständers revisorer, andra endast af Kammarrätten, några
både af Rikets Ständers revisorer och Kammarrätten, samt vissa af ingendera,
i anseende hvartill och på det ordning och sammanhang i denna
gren af förvaltningen måtte kunna vinnas, utskottet tillstyrkte, att granskningen
af alla redogörelser för statens hela penningeförvaltning eller för
alla allmänna medel borde till siffran verkställas i Kammarrätten, och
att följaktligen alla räkenskaper, som rörde statsförvaltningen, med undantag
allenast af det Ivongl. husets apanagemedel samt utgifter till hemliga
diplomatiska kostnader, borde för sådant ändamål dit ingå. Kammarrättens
befattning med redovisningen för statens medel ansågs förnämligast
bestå uti granskning, åtal och bedömande dels af skattskrifnings-,
debiterings- och bevillningstaxeringsförrättningar, dels af uppbörd och förvaring
samt utbetalning och utleverering af kronans medel, varor och
persedlar. Såsom revision skulle Kammarrätten granska, hvad som redan
i en lägre instans blifvit granskadt eller direkt till Kammarrätten öfverlemnadt;
såsom domstol pröfva icke allenast vederbörandes resolutioner å
anmärkningar af revisionerna i första instansen, hvaröfver besvär blifvit
anförda, utan jemväl de anmärkningar, som af Kammarrättens egna revisorer
blifvit gjorda. Kammarrättens åtgärder i dessa afseenden borde
sträcka sig såväl till skattskyldige, skattskrifvare, uppbördsman och förvaltare,
som till de embetsman och myndigheter, hvilka skolat närmast
kontrollera de förra. Hvad skattskrifnings-, debiterings- och bevillningsmål
beträffade, så skulle frågor om fel och försummelser hos skattskrifvare,
om för låg eller för hög bevillning, om oriktigt debiterade eller
uppburna post- och tullafgifter, skeppsumgäld»'' m. m. besvärsvis fullföljas
i Kammarrätten ifrån Kongl. Maj:ts befallningshafvande, pröfningskomitéer,
post- och tulldirektörerna med flera vederbörande af första
instansen. I afseende å utbetalta medel, som skulle redovisas, borde förvaltningsverken
hvar för sin förvaltning blifva granskningsmyndigheter i
första instansen och Kammarrätten i den andra. Revisionskontoren borde,

så vidt ske kunde, inrättas i samma ordning, som förvaltningsgrenarne,
så att flera af de senare, som icke hade uppbörd eller vidlyftig redogörelse,
tillhörde ett kontor och tvärtom i motsatt förhållande. Vid redogörelsernas
granskning skulle icke få bero vid kollegiers eller andra verks
blotta anordningar, utan, då dessa icke grundade sig på allmänt bekanta
eller Kammarrätten meddelade stater, borde vid räkenskaperna i behörig
afskrift biläggas den handling, hvarå anordningen stödde sig.

Den utsträckning, som af 1823 års särskilda utskott blifvit föreslågen
i afseende å Kammarrättens verksamhet, har ock i allt det väsentliga
egt rum, dels derigenom att den Kammarkollegium förut tillhöriga
pröfning af besvär öfver pröfningskomitéernas beslut rörande bevillningsfrågor
enligt Kongl. kungörelserna den 20 Januari samt den 5 och den 19 Maj
1824 öfverflyttats till Kammarrätten, dels till följd af Kongl. kungörelsen
den 10 April 1828, som, jemte bestämmande af gränserna emellan Kammarkollegii,
Statskontorets och Kammarrättens befattningar med uppbördsoch
räkenskapsverket, föreskref, att kronans alla räkenskaper, med undantag
af jordeböckerna, äfvensom alla andra allmänna räkenskaper, hvarom
ej annorlunda förordnadt vore, skulle ingå till och granskas af ett under
Kammarrättens inseende stående öfverrevisionsdepartement, och dels genom
Kongl. Maj:ts den 15 Oktober 1831 för Kammarrätten utfärdade nådiga
instruktion, enligt hvilken, i de delar den ännu är gällande, det tillhör
Kammarrätten att upptaga och pröfva:

l:o) alla balansmål eller angifvelser emot kronans och andra sådana
publika verks uppbördsman, hvilkas redogörelser till öfverrevisionsdepartementets
granskning ingå, om tillgrepp och förskingring af dem till
uppbörd anförtrodda medel eller persedlar;

2:o) af befälhafvarne vid Kongl. Maj:ts flotta pröfvade och Kammarrättens
skärskådande understälda frågor angående dels yppade brister å
de under materialuppbördsmännens derstädes vård stälda persedlar dels
ock vid levereringar genom misstag skedda ombyten deraf;

3:o) felaktigheter, som röra uppbördsverket, begångna af de embetsoch
tjensteman, «som öfver allmänna kronouppbörden dels hafva vård
och inseende, dels densamma närmast böra kontrollera)), såsom ock åtalade
tjenstefel af alla andra publika embets- och tjensteman, hvilka hafva befattning
med eller kontroll vid förvaltningen af kronans medel och
effekter, när dessa tjenstefel med uppbörden eller kontrollen gemenskap
ega;

4:o) åtalade tjensteförsummelser af de vid civilstatens pensionsinrätt -

ning antagne personer för indrifning och leverering af de inrättningen
tillkommande afgifter;

5:o) besvär öfver alla sådana Kong!. Maj:ts befallningshafvandes förordnanden,
som angå utfordrandet af kronans räntor och ingälder samt
afse beskattningsförfattningarnes tillämpning och verkställighet, då icke
fråga är om hvad utmätas skall eller om förment olaglighet vid sjelfva
utmätningen;

6:o) de af vederbörande exekutorer tvistiga förklarade frågor, rörande
ingången borgen för kronans uppbördsman;

7:o) besvär öfver utslag, som antingen af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
och konsistorierna gemensamt eller af dessa senare ensamt meddelas
i frågor om orätt förvaltning eller bristande redovisning för allmänna
läroverks, kyrkors och flera dylika under publik redovisning
stälda medel;

8:o) Kongl. Maj:ts befallningshafvandes öfverklagade utslag i uppkomna
frågor om förment orätt beräkning och påföring af ej mindre sådana
allmänna kronoutskylder, som på debitering ankomma, än ock alla
andra räntor och inkomster, med undantag af frågor om tiondesättning,
förändring af grundskatter och andra af skattläggning beroende inkomster;

9:o) besvär öfver pröfningskomitéernas beslut i taxeringsärenden,
hvilka mal behandlas, på sätt i bevillningsstadgan särskildt föreskrifvet är;

10:o) tvistefrågor om rätta stället för skattskyldiges mantals- och skattskrifning
samt om sadana böter, hvilka efter bevillningsförordningen åläggas,
jemte de flera ämnen, som vid tillämpningen och verkställigheten samt påföljden
af berörda förordning kunna göras anhängiga hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande
eller andra vederbörande samt der blifva pröfvade och
afbörda, hvilka alla frågor i händelse af missnöje genom besvär hos
Kammarrätten fullföljas;

ll:o) besvär öfver Generaltullstyrelsens resolutioner såväl i de derstädes
uppkomna anmärknings- och restitutionsmål, som i debiteringsfrågor,
rörande godsegare påförda tullafgifter, såsom ock i alla frågor
angående anmärkningsprocent;

12:o) besvär öfver stationschefernas, kommissariaternas vid flottan
äfvensom generalkrigskommissariaternas vid landtarméen resolutioner i
redogörelsemål;

13:o) anmälanden och åtal, som kunna uppkomma emot de vederbörande,
hvilka försummat att i rätt tid afgifva kronans eller andra
publika räkenskaper;

14:o) alla sådana af Kongl. Maj:ts befallningshafvande förut pröfvade
frågor, som angå nedsättning, eftergift, afkortning eller restitution af redan
i kronans kassor levererade medel, äfvensom alla frågor om afskrifning,
hvilka till afgörande förekomma hos andra förvaltande verk än Kongl.
Maj:ts och rikets kollegier samt hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
stationschefer vid flottan och andra embetsman, som hafva sig förvaltningar
anförtrodda; uti hvilka alla mål de utfärdade utslagen böra Kammarrättens
pröfning underställas;

15:o) tvister emellan magistrat och borgerskap om förvaltning af
städernas enskilda medel, så framt de någon stad förunnade privilegier,
resolutioner och reglementen icke annorlunda derom stadga;

16:o) alla öfverrevisionsdepartementets och advokatfiskalskontorets anmärkningar
eller åtal, uppkomna vid eller föranledda af de till granskning
inkomna räkenskaper för kronans eller andra allmänna medel och
persedlar, ehvad sådana anmärkningar och åtal angå förvaltningen, uppbörden,
kontrollen eller redovisningen. Skulle frågan angå något Kongl.
Maj:ts och rikets Kollegium eller annat publikt verk med lika värdighet
eller någon dess ledamot eller ock sådan högre embetsman, som för sin
befattning är endast Kongl. Maj:t redo skyldig, sträcker sig Kammarrättens
åtgärd ej längre, än att anmärkningen till Justitiekanslersembetets handläggning
öfverlemna;

17:o) besvär uti de hos Kongl. Maj:ts och rikets kollegier samt andra
förvaltande verk uppkomna och derstädes afgjorda anmärkningar, på sätt
och i den ordning Kongl. förordningen angående afskrifningsfrågor och anmärkningsmål
den 11 December 1830 stadgar;

18:o) fel och förbrytelser i tjensten af Kammarrättens egen betjening;
samt

19:o) hvad för öfrigt Kongl. Majd kan vid synnerliga tillfällen finna
nödigt att, såsom egande gemenskap med Kammarrättens befattning, förvisa
till dess åtgärd; hvarförutan Kammarrätten eger vid inträffande ledigheter
tillsätta alla verkets tjensteman, med undantag af sekreteraren, advokatfiskal
och revisionskommissarierna, hvilka efter af Kammarrätten upprättadt
förslag af Kongl. Majd utnämnas.

Efter år 1831 har genom särskilda Kongl. författningar och nådiga
föreskrifter blifvit förordnadt, att äfven följande ärenden skola tillhöra
Kammarrättens handläggning och pröfning, nämligen:

enligt Kongl. reglementet för civilstatens pensionsinrättning den 30

Juni 1832, senast den 30 November 1877 förnyadt, åtal emot direktionen
och tjenstemännen i balans- och räkenskapsfrågor;

enligt Kongl. brefvet den 1 Februari 1836, tvister emellan direktionen
öfver Göta kanalbolag och bolaget eller emellan staten och bolaget;

enligt Kongl. instruktionen för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
den 6 Augusti 1841, anmärkningar vid granskningen af räkenskaper
för medel, hvilka genom styrelsen anordnats;

enligt Kongl. brefvet den 9 Mars 1849, tvister, angående aktoratsprocent; enligt

Kongl. instruktionen för Förmyndarekammaren i Stockholm den
6 April 1856, förnyad den 29 September 1876, anmärkningar vid Förmyndarekammarens
räkenskaper;

enligt Kongl. brefvet den 11 December 1857, besvär i alla frågor
om orätt förvaltning eller bristande redovisning för medel, tillhörande samtliga
kyrkor i riket;

enligt Kongl. förordningarne den 13 Juli 1853 och den 9 Juni 1871,
besvär öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i frågor rörande
fattigvården inom riket; samt

enligt Kongl. brefvet den 19 Januari 1857, frågor angående ersättning
för svensk undersåte i Norge lemnadt understöd eller sjukvård.

Utom här ofvan upptagna mål hafva, jemlikt Kammarrättens instruktion
tillhört Kammarrätten att afdöma: besvär i sådana af Kongl. Maj:ts
befallningshafvande eller andra »befälhafvare)) afgjorda mål, som innefattade
tvist emellan kronans ordinarie uppbördsman och dem, hvilka under
dessas uppbördsmannaansvar haft befattning med allmänna medels indrifning,
men derför ej visat behörig redo; talan å försummadt fullgörande
af sådana skyldigheter, som uti privilegier blifvit städer, societeter, bolag
eller enskilda personer ålagde i afseende å någon af Kongl. Maj:t eller
Rikets Ständer dem förlänt inkomst eller rättighet; åtal, som uppkommit
i afseende å kartering af de från stiften ankomna lysningssedlar till äktenskap
samt alla förra magasinsstyrelsen tillhörande mål och ärenden, men
af dessa mål hafva de två förstnämnda slagen genom Kongl. förordningen
den 10 Augusti 1877 förklarats böra tillhöra allmän domstols behandling,
och de två senare arterna af mål förekomma ej vidare, sedan kartering
af lysningssedlar numera icke eger rum, och det revisionskontor, som
efter magasinsstyrelsen öfvertagit handläggningen af allmänna magasinsärendena,
för flera år tillbaka blifvit indraget.

Enligt Kammarrättens instruktion skulle Kammarrätten bestå af pre -

sident, vice president och sex kammarrättsråd och hafva till sitt biträde
för målens handläggning och expedition ett kansli och ett advokatfiskalskontor.
Af nämnda embeten blef vice presidentsbefattningen år 1836 indragen.
Kanslipersonalen utgjordes af sekreterare, två protonotarie!’, två
notarier, aktuarie, hvilken tillika var registrator och fem kanslister; och
advokatfiskalskontoret skulle förestås af en advokatfiskal med biträde af
en vice advokatfiskal och en kanslist. Vid den lönereglering, som enligt
Kongl. brefvet den 5 Mars 1858 senast egt rum, bestämdes, att kansliet
skall bestå af sekreterare, tre notarier, en aktuarie, som dermed förenar
registratorsbefattningen, och fyra kanslister, af hvilka två tjenstgöra
jemte notarierna vid protokollet, en biträder sekreteraren och eu är anstäld
i aktuariekontoret, samt att advokatfiskalskontoret skall förestås af
advokatfiskal, biträdd af eu kanslist.

Emellan Kammarrättens ledamöter är arbetet på det sätt fördeladt,
att alla besvärsmål och understälda mål, jemte Kongl. remisser i frågor,
som ej varit hos Kammarrätten handlagda, lottas emellan ledamöterna;
att nådiga remisser i mål, hvilka blifvit af Kammarrätten afdömda, föredragas
af den ledamot, som hos Kammarrätten varit referent i målet;
samt att de af öfverrevisionsdepartementet hos Kammarrätten anhängiggöra
anmärkningsmål handläggas sålunda, att i regel tre af ledamöterna
äro referenter i de från provinsräkenskapskontoret inkomna mål, och målen
från de två öfriga revisionskontoren eller militie- och civilräkenskapskontoren
äro fördelade emellan de tre öfrige ledamöterna. Dessutom tillkommer
ledamot: att med uppmärksamhet följa expeditionen af de utaf
honom föredragna mål och granska de uppsatta konceptexpeditionerna,
innan de till justering förekomma; att föra särskilda anteckningslistor öfver
de mål, som honom genom lottning tillfallit; samt att årligen upprätta
arbetsförteckning öfver de till hans föredragning hörande mål, hvilka
förteckningar åtfölja den underdåniga berättelse, som Kammarrätten åligger
att årligen afgifva. Äldste ledamoten har ock skyldighet att verkställa
den undersökning, som årligen skall ske å revisionskontoren till utrönande,
huruvida samtliga räkningarne blifvit inom stadgad tid och med
behörig noggrannhet granskade samt i hvad män hvar och en af öfverrevisionsdepartementets
tjensteman fullgjort sin skyldighet. Uti handläggning
af pleniärendena deltaga presidenten och samtlige ledamöterna. Öfriga
mål och ärenden kunna afgöras af fyra ledamöter, när minst tre äro om
slutet ense; eljest af fem ledamöter.

Till sekreterarens åligganden hörer: att hafva närmaste inseendet öfver

kansli göromålen och hålla hand deröfver att notarier och kanslister fullgöra,
hvad på dem ankommer, samt att de till renskrifning utlemnade
expeditioner varda korrekt och med skyndsamhet utskrifna och expedierade;
att föredraga alla pleniärenden med undantag af sådana Kongl. remisser,
som lottas emellan ledamöterna; att uppsätta underdåniga utlåtanden,
fullmakter, tjenstebetyg och afsked samt bref angående pleniärenden;
att, med biträde af den hos honom anstälde kanslist, föra protokoll
vid Kammarrättens plenisammanträden och uppsätta expeditioner äfven i
andra dervid afgjorda mål; att kontrasignera alla från Kammarrätten utgående
expeditioner; samt att föra Kammarrättens saköreslängd, förteckningar
öfver ankomna anordningar och öfver tjenstemännen samt diarier
öfver ankommande Kongl. bref och utslag äfvensom öfver alla öfriga på
sekreterarens föredragning beroende mål.

Notarierna och de vid protokollet anstälde två kanslisterna åligger:
att med undantag af plenidagarne föra protokoll vid Kammarrättens sammanträden;
att uppsätta utslag och bref i dervid föredragna mål, öfvervälta
utskriften såväl af de s. k. inneliggande exemplaren af utslagen, hvilka
af dem ltontrasigneras, som äfven af utgående expeditioner och att ansvara
för deras enlighet med konceptexpeditionerna; samt att föra anteckningar
öfver en hvar af dessa tjensteman tillkommande expeditionsbestyr.

Äktuarien och registratorn har att, med biträde af den hos honom anstälde
kanslist, emottaga och i allmänna diariet införa alla till Kammarrätten
inkommande handlingar, med undantag af Kongl. bref . och utslag,
med anteckning tillika af de åtgärder, hvilka ärendena föranledt; att upprätta
register öfver inkomna ärenden samt öfver protokoller och utslag;
att registrera och förvara till Kammarrättens arkiv aflemnade handlingar,
Kongl. bref och utslag, koncepterna till de af Kammarrätten meddelade
utslag och bref, jemte Kammarrättens protokoller; att vårda Kammarrättens
boksamling, upprätta sammandrag af ledamöternas, sekreterarens, advokatfiskalens
och revisionskontorens årliga berättelser samt uppbära och
redovisa Kammarrättens expensmedel; att upprätta förteckning ej mindre
öfver embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen tillkommande aflöning,
än ock öfver de till tjensteman utgående vikariatsarfvoden; att verkställa
utbetalning af lönei'', arfvoden och gratifikationer; samt att föra anteckning
öfver och redovisa inflytande lösen för Kammarrättens domar
och utslag.

Advokatfiskalen åligger: att bevaka kronans rätt i alla till Kammarrättens
pröfning hörande mål, som antingen varda till hans handläggning

öfverlemnade eller lian eljest finner sig befogad att anhängiggöra; att i
sådant afseende utföra kronans talan i balansmål och åtal emot embetsoch
tjensteman angående underlåten kontroll eller andra tjensteförsummelser,
hvarigenom förlust för kronan inträffat; att afgifva utlåtande i alla
af Kammarrätten till advokatfiskalsembetet remitterade mål och ärenden;
att föra räkning öfver de under årets lopp i anledning af advokatfiskal^
åtal influtne böter, viten och anmärkningsmedel samt öfvervaka deras indrifning;
äfvensom att årligen före Januari månads utgång afgifva dels
till Justitiekanslern fullständig berättelse om alla af advokatfiskal under
föregående året handlagda ärenden, dels ock till Kammarrätten en duplett
af samma berättelse.

Kanslisten å advokatfiskalskontoret förer diarium öfver dit inkommande
ärenden, verkställer granskning af de Kammarrättens pröfning understälda
mål angående afskrifning af utskylder och böter, hvilka blifvit
påförda eller ådömda sedermera ej anträffade personer, och upprättar, efter
föregången granskning, sammandrag af samtliga revisionskontorens aktoratsräkningar.

För öfrige kanslisternas göromål är förut redogjordt.

Vid 1858 års lönereglering gjordes äfven inom öfverrevisionsdepartementet
någon minskning i tjenstemännens antal, livilket derförinnan, sedan
öfverkommissarietj ensten blifvit genom Kongl. brefvet den 13 Februari
1845 indragen, uppgick till 32 ordinarie och 2 tillförordnade tjensteman,
men vid nämnda reglering bestämdes till 31, nämligen 3 revisionskommissarier,
14 revisorer och 14 kammarskrifvare, hvartill, när Kammarrätten
år 18G0 uppfördes på ny ordinarie stat, kom ytterligare en kammarskrifvare,
så att dessa för närvarande äro 15 till antalet.

Öfverrevisionsdepartementet, hvars tjensteman verkställa granskningen
af alla till Kammarrätten ingående publika räkenskaper och ega att såsom
kronans åklagare, i anledning af uppkomna anmärkningar, hos Kammarrätten
anhängiggöra och utföra talan emot vederbörande redogörare, består
af förut omnämnda tre kontor, emellan hvilka de inkomna räkenskaperna
äro så fördelade, att provinsräkenskapskontoret handhafver
granskningen af alla landsböcker och dermed gemenskap egande räkningar,
militieräkenskapskontoret arméens och flottans jemte alla öfriga till
försvarsverket hörande räkenskaper, samt civilräkenskapskontoret alla de

Bet. ang. Kammarrätten.

civila verkens räkningar och redogörelser, som till revision ingå och icke
tillhöra provinsräkenskapskontoret. Uti hvardera kontoret, som förestås
af en revisionskommissarie, finnes anstäldt ett i förhållande till göromålens
mängd derinom afpassadt antal revisorer och kammarskrifvare, hvilka
verkställa räkenskapsgranskningen. Hvarje räkenskap är uppskattad till
viss tid, inom hvilken granskningen deraf bör vara fullbordad, och efter
denna grund tilldelas genom revisionskommissarien åt hvarje tjensteman
så mycket revisionsarbete, som svarar emot tiden för hans tjenstgöringsskyldighet.
Granskningen af hvarje räkenskap skall vara fulländad sist
inom ett år från den dag, räkenskapen till Kammarrätten inkommit. Revisionskommissarien
antecknar dagen, då räkenskapen utlemnas till granskning,
hvarefter de anmärkningar, som vid granskningen uppkommit, skola
inom slutet af den revisionstid, hvartill räkenskapen blifvit uppskattad,
vara till revisionskommissarien aflemnade för att af honom genomses, granskas
och med räkenskapen jemföras. Godkänner revisionskommissarien anmärkningen,
förser han den med sin underskrift och inlemnar den ofördröjligen
till Kammarrätten. Anmärkning, som icke vinner revisionskommissariens
gillande, eger dock anmärkningsförfattaren att i eget namn ingifva
till Kammarrätten, som öfver densamma infordrar revisionskommissariens
yttrande. Sedan anmärkningarne blifvit kommunicerade och förklaringar
inkommit samt dessa jemte öfriga tillhörande handlingar till
kontoret remitterats, åligger det vederbörande anmärkningsförfattare att
till revisionskommissarien aflemna sina påminnelser deröfver, i mål rörande
räkenskap, hvars uppskattning uppgår till eller öfverskrider två månader,
inom nämda tid samt i mål rörande räkenskap, hvars uppskattningstid är
bestämd till mindre än två månader, inom den sålunda utsatta kortare tiden,
hvarefter revisionskommissarien har att samma påminnelser, åtföljda
af hans yttrande, senast inom en månad till Kammarrätten aflemna.

JRevisionskommissarierna åligger, hvar för sitt kontor, utöfver hvad redan
är nämndt: . att, så fort en räkenskap till kontoret inkommit och innan
den till revisionsbetjeningen för granskning utlemnas, med räkenskapen
företaga en generel granskning för utrönande, om anledning förekommer,
att proprie balanser finnas, eller kronans eller det allmännas säkerhet i
något fall äfventyras, och i sådan händelse derom vid ansvar genast göra
anmälan hos Kammarrätten till den åtgärd, som kan pröfvas nödig; att
efter reqvisition utbetala den observationsprocent, som bör anmärkningsförfattare
tillkomma; att tillse, det de underordnade tjenstemännen på be -

stämda tider äro å arbetsrummet tillstädes, och att räkenskaper, delgifningsbevis
i anmärkningsmål, bevis om verskälda reservationskraf samt infordrade
förklaringar på bestämda tider inkomma; att aflemna till Kammarrätten
ej mindre före Januari månads utgång hvarje år berättelse öfver
räkenskapernas granskning och de å kontoren under föregående året handlagda
mål och ärenden, än äfven för hvarje qvartal två särskilda förteckningar,
den ena öfver de af kontoret anhängiggjorda anmärkningsmål,
hvilka vid qvartalets slut ej äro afdömda, och den andra upptagande för
hvarje underlydande tjensteman den räkenskap eller del deraf, han granskat,
med angifvande af räkenskapens uppskattningstid; att med biträde af
någon tjensteman å kontoren föra diarier eller anteckningar öfver inkomna
räkenskaper, anhängiggjorda anmärkningsmål, verkställighets-, ansöknings-,
underställnings-, redogörelse- och besvärsmål, öfver ankomna Kongl. remisser,
öfver de Kammarrättens beslut, som innefatta föreskrifter till framtida
efterrättelse, och öfver utlånade räkenskaper; samt att afgifva utlåtande
i alla till kontoren remitterade mål.

Revisionskommissarierna å civil- och militieräkenskapskontoren föra
dessutom kontorens aktoratsräkningar och öfvervaka indrifningen af de
medel, som till följd af inom kontoren gjorda anmärkningar blifvit till
betalning faststälda, hvilka åligganden å provinsräkenskapskontoret deremot
fullgöras af en underordnad tjensteman; hvarförutom särskildt tillkommer
äldste revisionskommissarien att föra anteckning öfver de e. o. tjensteman,
som å samtliga kontoren äro anstälde.

T fråga om antalet af den för Kammarrätten erforderliga tjenste- Kammarrätmannapersonal
har Kammarrätten i sin underdåniga, till Komitén remitJens^krifvehe
terade skrifvelse af den 28 November 1873 angående lönereglering för
embetsverket föreslagit — under förutsättning dels att verkets revisorer
komme i åtnjutande af betydligt förhöjda aflöningsförmåner, hvarigenom
deras tid och verksamhet borde i större utsträckning kunna tagas i anspråk
för granskningsarbetet, dels ock att bestyret med aktoratsräkningarnes förande,
hvilket bestyr då ålåg en kammarskrifvare å hvartdera revisionskontoret,
öfverflyttades till revisionskommissarierna — att två kammarskrifvaretjenster
måtte indragas; hvaremot, med hänsyn till ej mindre granskningsarbetets
ständiga tillökning till följd af dels nya räkenskapers tillkomst
dels ock de förutvarandes tilltagande i omfång, än äfven öfriga göromålens
inom Kammarrätten tillväxt, annan inskränkning i tjenstepersonalens antal
icke ansetts möjlig. För hvad samma skrifvelse i öfrigt innehåller angå -

Inkomna

ärenden.

ende löneförmånernas belopp, deras fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
samt vilkoren för de senares åtnjutande, om ålderstillägg och tjensters
förening m. in., har Komitén förut redogjort i sitt underdåniga betänkande
angående lönereglering m. in. för Kammarkollegium.

Af hvad här ofvan angående Kammarrättens uppkomst och utveckling
blifvit anfördt, framgår, att den del af förvaltningen, som rörer gransknin- >

gen af redogörelseverket och afdömandet af dervid hefunna felaktigheter
och förbrytelser ursprungligen varit anförtrodd åt Kammarkollegium; att
efter någon tid utaf en afdelning af bemälta kollegium bildats ett särskildt
embetsverk under benämning än af Kammarrätt än af Kammarrevision,
hvilket nämnda bestyr ålegat; att, efter åtskilliga förvecklingar
emellan dessa embetsverk, det senare ombildats och erhållit benämning af
Kongl. Maj:ts och rikets Kammarrätt, som vid den tiden dock ännu egentligen
ej hade att behandla andra frågor, än dem, som berörde förvaltningen
af och redovisningen för statens medel; samt att, i den mån samhällsutvecklingen
efter 1809 års statshvälfning hunnit att fortgå och vinna
stadga, samt behofvet af en administrativ domstol äfven för afdömande
af andra än redogörelsemål framträdde, Kammarrätten allt mera utbildat
sig till en sådan domstol, dermed förenande egenskapen af förvaltande
myndighet, såvidt angår slutlänken i statsförvaltningen eller den del deraf,
som afser granskningen af de deröfver afgifna redogörelser.

Huruvida den allmänna organisationsform, till hvilken Kammarrätten
sålunda småningom utvecklat sig och under hvilken den numera verkar,
är fullt tillfredsställande för ernående af det dubbla ändamål, hvars uppfyllande
blifvit Kammarrätten såsom dels förvaltande dels ock dömande
myndighet anvisadt, har Komitén att taga i öfvervägande; men derförinnan
lärer dock vara nödigt att i korthet redogöra för omfånget af den
verksamhet, Kammarrätten under den närmast förflutna tiden utöfvat, för
savidt denna verksamhet kan af de i Kammarrätten förvarade handlingar
inhemtas.

Angående antalet mål, som nedannämnda år till Kammarrätten inkommit,
af ledamöterna eller sekreteraren föredragits samt å advokatfiskalskontoret
och de särskilda revisionskontoren slutligen handlagts, äfvensom
antalet domar, utslag och öfriga från Kammarrätten under nedan omför- .
inälda tider utgångna expeditioner, får Komitén meddela följande, på
Kammarrättens arbetsberättelser och inom verket lemnade uppgifter grundade
öfversigt:

Kammarrättens allmänna diarium upptager följande antal ärenden:

År	1831 ..................	............... 2,017	År	1855 ..................	............... 2,585
)>	1832 ..................	............... 2,293	))	1856 ..................	............... 3,016
»	1833 ..................	............... 2,340	»	1857 .................	............... 2,646
»	1834 .................	............... 1,967	))	1858 ..................	............... 2,704
	1835 ..................	............... 2,257	)>	1859 ..................	............... 2,895
»	1836 ..................	............... 2,644	»	1860 ..................	............... 2,919
	1837 ..................	............... 2,580	))	1861..................	............... 2,845
»	1838 ..................	............... 2,239	»	1862 ..................	............... 2,931
5)	1839 ..................	............... 2,300	))	1863 ..................	............... 3,545
))	1840 ..................	............... 2,034	»	1864 ..................	............... 3,147
))	1841...................	............... 2,354	))	1865 ..................	............... 3,113
»	1842 ..................	............... 2,398	»	1866 ..................	............... 3,452
»	1843 ..................	............... 2,884	))	1867 ..................	............... 3,416
))	1844 ..................	............... 2,498	))	1868 ..................	............... 4,077
))	1845 .................	............... 2,682	»	1869 ..................	............... 4,352
»	1846 ..................	............... 2,815	»	1870 ..................	............... 4,477
))	1847 .................	............... 2,537	»	1871..................	............... 4,768
))	1848 ..................	............... 2,571	))	1872 ..................	............... 4,454
))	1849 ..................	............... 2,649	))	1873 ..................	............... 4,146
))	1850 ..................	............... 2,867	))	1874 ..................	............... 3,725
))	1851.................	............... 2,939	»	1875 .................	............... 3,766
))	1852 ................	............... 2,778	»	1876 .............	............... 3,765
)) »	1853 .................. 1854 ..................	............... 2,565 ............... 2,632	))	1877 .................	............... 3,767

Huru handläggningen af de diariiförda mål, som icke omedelbart
till kontoren öfverlemnats, egt rum, framgår af följande tabell:

Inkomna mål.	Afgjorda mål.	Till påföljande år balanserade mål.	Hela antalet af de under året på ledamöters föredragning beroende mål.	Hela antalet af de under året pa ledamöters och sekreterarens föredragning beroende mål.
Anmärkningsmål.	Ansöknings- och verkställighetsmål.	Lottade, utgörande balansmål. fisk. aktioner, fattigvårds-, beskattnings- m.fl. slag af mål.	Kongl. remisser.	Summa inkomna mål.
535	455	387	84	1,461	1,454	458	1,912	—
783	343	446	115	1,687	1,451	694	2,145	—
652	369	497	124	1,642	1,726	610	2,336	—
639	306	464	88	1,497	1,308	799	2,107	—
654	377	460	115	1,606	1,653	751	2,404	—
780	423	508	170	1,881	1,824	808	2,632	—
763	950	510	113	2,336	2,347	797	3,144	3,409
576	607	458	125	1,766	1,803	760	2,563	2,725
766	624	471	126	1,987	1,855	892	2,747	2,992
540	559	437	120	1,656	1,703	845	2,548	2,773
797	525	376	116	1,814	1.783	876	2,659	2,836
564	703	432	146	1,845	2,120	593	2,713	3,053
837	658	437	149	2,081	2,101	573	2,674	3,113
543	530	514	118	1,705	1,719	559	2,278	2,593
751	501	449	109	1,810	1,763	606	2,369	3,121
920	527	459	130	2,036	1,948	694	2,642	3,253
615	507	497	126	1,745	1,790	649	2,439	2,768
630	575	450	117	1,772	1,734	687	2,421	2,785
632	619	546	99	1,896	1,896	687	■2,583	2,875
828	517	544	114	2,003	1,862	828	2,690	3,035
898	516	472	109	1,995	1,991	832	2,823	3,305
925	447	433	94	1,899	1,958	773	2,731	3,137
540	545	501	106	1,692	1,890	. 575	2,465	2,797
596	430	695	77	1,798	1,823	550	2,373	2,801
518	325	680	94	1,617	1,720	447	2,167	2,889
517	397	804	131	1,849	1,733	563	2,296	3,147

År 1831......7 ledamöter..

» 1832......7

» 1833......7

» 1834.....7

» 1835......7

» 1836......7

» 1837......7

» 1838......7

» 1839......7

» 1840......7

.. 1841......7

» 1842......7

» 1843......7

» 1844......7

» 1845......7

» 1846......7

» 1847......6

» 1848...... 6 »

» 1849......6 »

» 1850......6

» 1851......5

» 1852......5

» 1853......5 »

» 1854......5

» 1855......6

» 1856......6

Inkomna mål.	Afgjorda mål.	Till påföljande år balanserade mål.	Hela antalet af de under året på ledamöters föredragning beroende mål.	Hela antalet af de under året på ledamöters och sekreterarens föredragning beroende mål.
Anmärkningsmål.	Ansöknings- och verkställighetsmål.	Lottade, utgörande balansmål, fisk. aktioner, fattigvårds-, beskattnings- m.fl. slag af mål.	Kongl. remisser.	Summa inkomna mål.
508	336	751	87	1,682	1,672	573	2,245	2,629
477	245	752	86	1,560	1,602	553	2,155	2,516
564	376	803	105	1,848	1,872	529	2,401	2,774
610	322	705	96	1,733	1,767	495	2,262	2,567
633	306	713	84	1,736	1,714	517	2,231	2,528
653	378	747	92	1,870	1,883	504	2,378	2,730
676	291	1,219	139	2,325	2,191	638	2,829	3,135
556	385	806	120	1,927	1,905	660	2,565	2,971
527	401	937	124	1,989	2,032	617	2,649	2,974
601	393	1,073	112	2,179	2,227	569	2,796	3,088
598	375	1,014	123	2,110	1,972	707	2,679	2,982
574	499	1,395	172	2,640	2,635	712	3,347	8,064
599	433	1,542	206	2,780	2,361	1,131	3,492	3,844
587	425	1,559	193	2,764	2,826	1,069	3,895	4,265
655	540	1,414	205	2,814	2,978	905	3,883	4,273
653	486	1,205	262	2,606	2,671	840	3,511	3,984
675	458	1,080	202	2,415	2,731	524	3,255	3,661
545	504	1,159	141	2,349	2,334	539	2,873	3,184
432	291	1,262	165	2,150	2,152	537	2,689	3,002
445	220	1,342	,198	2,205	2,204	538	2,742	3,043
539	256	1,308	163	2,266	2,045	759	2,804	3,166

År 1857......6 ledamöter.

1858.

1859.

1860.
1861.
1862.

1863.

1864.

1865.

1866.

1867.

1868.

1869.

1870.

1871.

samt 2
adjunkter under vår- och
höstsessionerna ............

1872 ......6 ledamöter samt 1

adjunkt under vårsessionen

1873 ...... 6 ledamöter samt 1

extra ledamot fr. 15/2 till
16/e (inclus. dessa dagar)

1874 ......6 ledamöter samt 2

extra ledamöter fr. 21/9 till
31/12 (inclus. dessa dagar)

1875 _______6 ledamöter............

1876 ......6 « samt 2

extra ledamöter fr. 7/2 till
8/4 (inclus. dessa dagar).

1877 ------ 6 ledamöter samt 2 j

extra ledamöter fr. Vi0 till
31/i2 (inclus. dessa dagar)]

Ä de särskilda kontoren hafva handlagts följande antal mål och
ärenden:

å advokatfiskalskontoret:

o o

År	1858 ...................	................ 604	År	1868 ...................	................ 630
	1859 ............	.............. 701		1869 ...................	................ 679
»	1860 ..................	................ 650	»	1870 ...................	................ 729
»	1861 .................	................ 606	»	1871 ...................	........... 737
))	1862 .................	................ 592	»	1872 ...................	........ 743
))	1863 ....................	................ 588	))	1873 .................	................ 611
»	1864 ..................	................ 575	»	1874 ...................	..... 627
))	1865 ...................	................ 593	»	1875 ....................	......... 657
»	1866 ...................	................ 655	))	1876 ...................	........... 763
»	1867 ...................	.............. 550	»	1877 ..................	. .. 676

å civilräkenskapskontoret:

		Anmärkningsmål	Ansöknings-, underställnings-, verkställighets-, besvärs- och redogörelsemål.
		balanserade från föregående år.	inkomna under året.	Kongl. remisser.	Summa.
o År	1868 ..................	236	188	89	16	529
y>	1869 ..............	297	190	75	10	572
))	1870 ...................	320	189	63	11	583
»	1871 ..................	165	181	69	6	421
))	1872 ..................	158	218	61	17	454
»	1873 ..................	215	167	61	6	449
))	1874 ..................	115	153	58	4	330
))	1875 .................	117	92	44	1	254
»	1876 .............	69	69	44	5	187
»	1877 ................	41	88	51	9	189

å militieräkenskapskontoret:

		Anmärkningsmål	Ansöknings-, underställnings-, verkställighets-, besvärs- och redogörelsemål.
		balanserade från föregående år.	inkomna under året.	Kongl. remisser.	Summa.
o År	1868 ..................	34	106	38	14	192
»	1869 .............	38	165	49	4	256
	1870 ..................	89	120	52	4	265
	1871..................	89	161	86	9	345
»	1872 .................	105	190	90	19	404
»	1873 ..................	89	242	98	19	448
»	1874 ..................	87	166	104	17	374
y>	1875 ..................	82	in	85	16	294
5>	1876 ..................	64	173	59	7	303
»	1877 .................	101	203	64	11	379
	å provins	räkenska]	Dskontoret:
»	1868 ................	124	244	127	8	503
»	1869 .................	173	224	in	21	529
»	1870 ..................	180	244	87	22	533
	1871 ..................	160	298	101	34	593
»	1872 ................	174	216	90	22	502
	1873 .................	158	217	86	26	487
»	1874 .................	164	180	92	7	443
	1875 .............	143	189	108	9	449
	1876 .................	148	163	120	11	442
»	1877 ..................	153	173	122	13	461

Bet. ang. Kammarrätten.

Göromalen.

Revisionen.

Utslag och domar samt bref och underdåniga utlåtanden hafva från
Kammarrätten expedierats till följande antal:

		Utslag och domar.	Bref och
		underdåniga utlåtanden.	Summa.
o År	1868 .........................................................	1,126	2,215	3,341
))	1869 .........................................................	979	2,396	3,375
»	1870 .........................................................	1,150	2,547	3,697
))	1871 .........................................................	1,421	2,976	4,397
»	1872 .........................................................	842	2,876	3,718
	1873 .........................................................	1,039	2,441	3,480
»	1874 .........................................................	833	2,039	2,872
»	1875 ........................................................	842	2,203	3,045
	1876 .........................................................	930	2,270	3,200
»	1877 ......................................................	791	2,092	2,883

Bland de åligganden, som äro Kammarrätten anförtrodda, intager det
åt öfverrevisionsdepartementet uppdragna revisionsbestyret ett vigtigt rum.
Den omfattning, som åt detta bestyr gifves, och det sätt, hvarpå revisionen
i allmänhet ordnas, inverkar i ej ringa mån på Kammarrättens verksamhet
och följaktligen äfven på frågan om den organisation, som för
detta embetsverk kan vara ändamålsenligast; hvarföre det torde tillåtas
Komitén att i första hand yttra sig om lämpligaste sättet för ordnandet
af revisionsarbetet.

Enligt förutnämnda instruktion för Kammarrätten tillkommer öfverrevisionsdepartementet
att verkställa granskningen af Kongl. Maj:ts och
kronans samt alla andra allmänna räkenskaper, om hvilka ej annorledes
är förordnadt; hvarjemte i afseende på sättet för granskningens verkställande
är stadgadt— oafsedt revisionskommissariernas förut omnämnda åliggande
att underkasta hvarje inkommande räkenskap en förberedande generel
revision — att vid räkenskapsrevisionen »bör framför allt fästas uppmärksamhet
derå, om ingående balansen är enlig med föregående årets utgående
balans och om utgående balansen är så till inhiberade och anticiperade
poster, som behållningar och innestående restantier hos skattskyldige

verificerad med behöriga ordres, inventarier och restlängder; om uppbörden
af alla kronans inkomster äro efter författningarne beräknade, och
att ej mindre derefter anordnade och från andra verk erhållna medel eller
persedlar finnas behörigen upptagna, än ock att, vid förvandling af räntepersedlar,
eller vid spanmåls förmalning och förbakning till bröd, rätteligen
förfarits; äfvensom huruvida afkortningar skett på lagliga grunder;
om anordningar och dispositioner af uppbörderna instämma med instruktioner,
stat och Kongl. Maj:ts särskilda nådiga förordnanden; om levereringar
till kronans kassor eller magasmer, samt remisser eller afsändningar
till andra verk skett efter föreskrift och äro med reversal och annoterade
originalqvittenser bestyrkta, samt jemväl finnas uti emottagande uppbördsmannens
räkning upptagne; om alla balanser, samt upp- och afföringsposter
äro från special- och restantieräkningarne genom öfverdrag i kapitalräkningen
upptagne; om transporterna i räkenskapen äro riktiga, så att icke
något derunder kan vara doldt; och bör jemväl vid landsböckernas revision
anställas en noggrann kontroll med jordeböckerna af hemmans natur,
skattetal och räntor, med särskild uppmärksamhet på tillkomne jordeboksförändringar
under året, enligt de extrakter, som årligen i Februari månad
af Kammarkollegium böra aflemnas.»

Vidden af detta granskningsarbete är naturligen beroende af dels de
räkenskapers antal, som till öfverrevisionsdepartementet ingå, dels dessa
räkenskapers omfång och dels granskningens omfattning, då en del räkenskaper
i departementet granskas fullständigt och andra deremot endast
kunnat blifva underkastade en allmän kontroll. För vinnande af åskådlighet
i dessa m. fl. hithörande afseenden har Komitén uppgjort här nedan
meddelade öfversigt rörande de för år 1875 upprättade räkenskaper, som
till Kammarrätten inkommit, hvilken öfversigt •— enär Komitén vid regleringen
af öfriga centrala embetsverk, hos livilka revision förekommer,
om dennas ordnande icke i allmänhet afgifvit något slutligt yttrande utan
dermed uppskjutit, till dess Komitén i sammanhang med regleringen af
Kammarrätten blefve i tillfälle att på en gång taga i öfvervägande frågan
om lämpligaste sättet för revisionsarbetets verkställande — Komitén
gifvit den utsträckning, att deraf jemväl inhemtas antalet af de räkenskaper
som, innan de till Kammarrätten öfverlemnats, till de centrala
embetsverken ingått, granskningens omfattning derstädes, antalet anmärkningar,
som dervid uppkommit, m. in.

Hufvudräkenskaper.

Antal.

Redogörelse för revisionen af 1875 år

I. Tillhörande M i I i t i e

Räkenskapen.

Antal.

Räkenskapen afgifven af:

£>

5. 6.

A. Arméförvaltninge

Hufvudbok med generalkassaräkning .....................

Redogörelse för anslaget: Chefen för Landtförsvarsdepartementet
...............

b » Landtförsvarsdeparteinentets

kansliexpedition _____________________________________________

Bilaga till dito .............................................

Redogörelse för anslaget: Landtförsvarsdeparteinentets

kommandoexpedition .......................................

Bilaga till dito .....................................

Redogörelse för anslaget: Generalstaben..................

Bilaga till dito .............................................

Redogörelse för anslaget: Arméförvaltningen............

Redovisning för anslaget: Generalitetsstaten ............

» » » Artilleristaben ...............

Bilaga till dito .............................................

Redovisning för anslaget: Öfverkommendantsexpeditio nen

i Stockholm.............................................

Bilaga till dito .............................................

Redov. för ansl.: Kommendantsstaten.....................

b b b Krigsskolan ..............................

Bilagor till dito.............................................

Redov. för ansl.: Allmänna garnisonssjukhuset .........

Bilaga till dito .............................................

Redov. för ansl.: Resestipendium åt militärläkare......

Arméförvaltningen ............

d:o ____________

d:o ............

Kansliexpeditionen ............

Arméförvaltningen ____________

Kommandoexpeditionen ______

Arméförvaltningen ............

Krigsarkivarien ...............

Arméförvaltningen ............

d:o ............

d:o ____________

Sekreteraren vid artilleristaben

Arméförvaltningen ............

Kommendanten ...............

Arméförvaltningen ............

d:o ............

»Redogöraren»..................

Arméförvaltningen ............

Sjukhuskommissarien .........

Arméförvaltningen ............

Transp.

Tramp.

ill Kammarrätten ingifna räkenskaper,
ä k e n s k a p s k o n t o r e t:

Antal folier. Inom det centrala embetsverket. Inom Kammarrätten.

		Antal	anmärknings-		o-b	ö p	d	u-ö —'' M	P d	era ö P s>	era p U
p N B 3 i B O ~		punkter		Öfriga anteckningar	hj era 2 P-	Pj	d* d era	£-* Pj	3 p:	W 3 CK 2 <» ■	g q«? £ ^	Öfriga
3 O	5- w		<*• 3	^ po	ö	s-cra		3. ►	2 3* 050		anteckningar
►t p S- g » åt	g ^ P H 3 » d £ £ ** CD p O Pj • ce	rkända af redo-föraren eller af gjorda ex icommunicato.	ce f°° <1 0 w’ Ej" §g S g-0 p • p	Bestridda af dogöraren och ristepunkterna pröfvade.	rörande granskningen.	räkenskapen i inlemnad.	g. o B CD * B Tf P *0 CD d	;n gransk-l. Månad.	d H S- p= era >-< CD P B g R- fT3 p P hd Pj cd • d	d d »B —'' P d pr1 <rt- CD h<	sfi 111 CD — • <-i d ^ ^ * ^ g. 2 5*	3. p et- d ►B 3 O: >-s 2* ST* p 3. Pj d CD 1	rörande gransk- ningen.
7.	8.	9.	10.	n.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
ed underlydande.
466	—	—	—	—		*7u76	371276	1	3%277	—	—	—
23	—	—	—	—		X)	))			21A 77	—	—	—
19	—	—	—	—		»	X)			X)	—	—	—
—	21	—	—	—		X)	X>			X)	—	—	—
17	—	—	—	—		X)	X)			X)	—	—	T”
—	25	—	—	—		X>	X>			X)	—	—	—
113	547	—	—	—		X) »	5) »		u/ '' 30	X) X)	4	37477(	3—27278 1-oafgjord
153	—	—	—		»	»			XX	—
153	—	—	—	—		X)	»			»	—	—	—
16	—	—	—	—		)>	)>			B	—	—	—
—	41	—	—	—		»	»			X)	—	—	—
16	—	—	—	—		5)	»			»	—	—	—
—	15	—	—	—		X>	»			))	—	—	—
88	—	—	—	—		)>	X)			X)	—	—	—
10 1676	—	—	—	—	Bni. K. Br. */„ 49	X) X)	X) X)	jl‘73. ]	3% 77 X)	7	i t 1 ^	5—13/s78 o
27	—	—	—	—		»	X)	’75 77	—	- 1	—oafgjorda
1629 3	—	—	—	—	D:o	X) 5)	X) X)	j 373.	B 27. 77	1	''7* 77	372 78
4409	649	—		—				3 31/so	—	12	—	—

1.	2-	3.	4‘	5.	6.
13	Transp.	Transp.	22	—	—
1	Redov. för ansl.: Indelta kavalleri- och infanterirege-mentena....................................	Arméförvaltningen	1
1	b bb Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne ..................	d:o	1
1	b b b Roteringsunderstöd .....................	d:o ............	1
1	b bb Löneförbättringar vid indelta arméen	d:o	1	—	—
28	Indelta regementenas aflöningsräkningar och volontär-vakansmedelsredogörelser .................................	1 Löningsdirektioner och rege-mentsskrifvare............	55	_	_
1	Yesternorrlands beväringsbataljons aflöningsräkning ...	sRedogörarenB __________________	1	—	—
1	Redog. för ansl.: Indelta arméens och Vermlands fält-i ägareregementes vapenöfningar...........................	Arméförvaltningen ..........	1
	Bilaga: räkning öfver utbetalta onera för mötesplat-sen Ljungbyhed .................................	Särsk. förordnad redogörare...	1
	D:o Redogörelse för infanteriunderbefälsskolan å Karlsborg _________________________________________	Kommendantsembetet .........	1
	D:o Redogörelse för kavalleriunderbefälsskolan i Stockholm..........................................	) Regementsskrifvaren vid lif-gardet till häst ............	1
	D:o Länsredogörelser för gamla stammens mötes-kostnader __________________________________________	Landtränterier ..................	25
31	Indelta arméens och Yermlands £ältj ägareregementes gamla stams möteskostnadsredogörelser ...............	Provianteringsdirektioner......	31
1	Redog. för ansl.: Lifgardet till häst _____________________	Arméförvaltningen ...........	1	_	_
	Bilagor till dito: aflöningsredogörelser..................	Regementsskrifvaren............	1	4	—
1	Redog. för ansl.: Husarregementet Konung Carl KV	Arméförvaltningen ____________	1	—	—
	Bilagor till dito: 4 aflöningsredogörelser och 1 års-redogörelse öfver begrafningshjelp ..................	Regementsskrifvaren.......	1	4
1	Redog. för ansl.: Svea Lifgarde ...........................	Arméförvaltningen ..........	1	—	—
	Bilagor till dito: aflöningsredogörelser..................	Regementsskrifvaren........	1	4	—
1	Redog. för ansl.: Andra Lifgardet ........................	Arméförvaltningen ..........	1	—	—
	Bilagor till d:o: aflöningsredogörelser__________________	Regementsskrifvaren............	—	4	■—
	L):o b d:o: 1 aflöningsredogörelse och 1 redo-görelse för gymnastikskolekostnad ..................	d:o ............	2
1	Redog. för ansl.: Vermlands fältjänarerenemente ______	Arméförvaltningen ..........	1
Bilagor till d:o: aflöningsredogörelser..................	Regementsskrifvaren____________	1	4	—
	D:o d:o: för manskapets inqvarteringspenningar	d:o ____________	1	—	—
	D:o d:o: rekryteringsmedel _________________________	Beklädnadsdirektionen.........	1	—	•-
1	Redog. för ansl.: Svea, Göta och Yendes artilleriregementen	Arméfö rvaltningen ............	1	—	—
	Bilagor till d:o: aflöningsräkningar _____________________	Pörvaltningsdirektionerna ...	2	16	—
	D:o d:o: diverse....................................	D:o, ränterier m. fl.............	15	—	—
84	Transp.	Transp.	173	36	—

7.	8.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
4409	649	—	—	—		—	—	3*73„	—	12	—	—
634	—	—	—	—		s,/1276	SV,2 76			7, 77	—	—	—
150	—	—	—	—		D	))		ll/ /so	))	_	_	_
304	—	—	—	—		»	3>			373 77	.-	—	—
4	—	—	—	—		»	)>			■Va 77	—	—	—
												("A, 76
3224	—	—	—	—		V. 76	*7,76	4 Y30	“Y-Y.,76	16	''V7..76	{-7., 77
44	—	—	—•	—		D	37. 76	7,o	7, 76	1	7, 76	*7, 77
4111	—	—	—	—		31/i2 76	3%2 76				—	—	—
—	28	—	—	—		»	D				—	—	—
—	298	—	—	—		$>	5>		2	272 77	—	—	—
—-	57	—	—	—		)>	X>				1	7, 77	‘7, 77
—	700	—	—	—		))	D				2	•
16495 60	—	—	—	—		*7. 76 7.2 76	Vr''/»76 30/12 76		5	7.-"/,,76 23/. 77	28	7,—*7.176	( 7,2 76 l—27s 77
—	70	—	—	—		»	»		4/ / 30	)>	—	—	—
71							»		v„	5)	—	—	—
—	112	—	—	—		»	x>			))	—	—	—
33	—	—	—	—		)>	))		7a,	)>	—	—	—
—	115	—	—	—		))	»		X>	—	—	—
33	—	—	—	—		)>	5)			»	—■	—	—
	J 151					»	»		Va,	»	—	—	—
—	1	—	—	—		»	J)			»	—	—	—
17	—	—	—	—		))	7)			))	—	—	—
—	264	—	—	—		))	))		V / 30	)>	—	—	—
—	29	—	—	-----		))	)>		»	1	*7, 77	‘7, 77
—	38	—	—	—		»	X)			)>	—	—	—
640	—	—	—	—		))	)>			78 77	—	—	_
—	1404	—	—	—		))	)>		1	))	—	—	_
—	883	—	—	—		X>	»			5)	—	—	—■
30229	4798 \| — \| —	—		II-	—	16273„	—	61	—	—

Transp.

Redog. för ansl.: Marinregementet ........................

Bilaga till d:o: aflöningsräkningar .....................

Redog. för ansl.: Fortifikationen ...........................

Bilagor: aflönings- och. diverse räkningar ............

Redog. för ansl.: Aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena
och till samma manskaps rekrytering...

Bilagor: aflönings- och rekryteringsräkningar.........j

Redog. för ansl.: Kavalleri- och artillerihästars remontering
och skoning.........................................

Bilagor: regementens redogörelser ....................

Redog. för ansl.: Lega för hästar för artilleriets och

pontonierbataljonens exercis ............................

Bilagor: Vendes regementes och pontonierbataljonens

redogörelser..............................................

Redog. för ansl.: Fouragering för artilleriets och pontonierbataljonens
samt värfvade kavalleriets hästar...

Bilagor: regementens redogörelser ...................

Redog. för ansl.: Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena
..........................................

Bilagor: regementenas redogörelser.....................

Redog. för ansl.: Lifbeväringsregementet..................

Bilaga till dito: regementets redogörelse...............

Redog. för ansl.: Gotlands nationalbeväring ............

Bilaga till dito: beväringens redogörelse...............

Redog. för ansl.: Hallands beväring........................

Bilaga till dito: infanteribataljonens redogörelse ...

Redog. för ansl.: Yesternorrlands beväring...............

Bilaga till dito: beväringsbataljonens redogörelse ...
Redog. för ansl.: Beväringsmanskapets vapenöfning ...
Bilaga till d:o: Gotlands bevärings och länens re görelser

...................................................

Beväringsmanskapets mönstrings- och möteskostnads redogörelser.

................................................

Redog. för ansl.: Försvarsverket till lands i allmänhet

Bilagor till d:o: postafgiftsredogörelser ...............

d:o till d:o: artilleriförråders, krutbruks, krigs högskolans,

Carl Gustafs stads gevärsfaktoris, fyrverkarekorpsens
och kommendantens i Stockholm
medels- och persedelsredogörelser...................

Transp.

139

4. 5. 6.

Transp.

Arméförvaltningen ............

»Redogöraren» ..................

Arméförvaltningen ............

Regementsskrifvare m. fl.......

Arméförvaltningen ____________

Regementsskrifvare eller förvaltningsdirektioner
.........

Arméförvaltningen ____________

Förvaltningsdirektioner m. fl.

ArméförvaltniDgen ............

| Förvaltningsdirektionen och
J fortifikationskassören______

Arméförvaltningen ............

Förvaltningsdirektioner m. fl.

Arméförvaltningen ............

Regementsskrifvare m. fl. ...

Arméförvaltningen ............

Regementsskrifvaren............

År m éför valtningen . ...........

Fältkamreraren..................

Arméförvaltningen ............

Regementskommissarien ......

Arméförvaltningen ............

Regementskommissarien ......

Arm éför valtningen ............

1 Fältkamrerare och landtränJ
ferier .........................

Provianteringsdirelctioner......

Arméförvaltningens art.-dep:t
Chefsembeten m. fl. ............

Tygförvaltare m. fl.------------

Transp.

173	36
1	—
—	4
1	—
13	—
1	—
14	40
1	—
7	—
1	—
2	—
1	—
9	—
1	—
34	52
1	—
1	—
1	—
1	4
1	—
1	4
1	—
1	—
1	—
27	—
42	—
1	—
71
55	—
464	140

9. 10.11.

12.

13.

14.

15.

16.

17. 18.

19.

20.

30229	4798	_	_	_				16273„		61
80	—	—	—	—		* ‘/i 2 7 6	3 712 7		V / 30	7, 77	_	_
—	355	—	—	—		»	B		X)	_	_	_
70	—	—	—	—		X>	X)		27a„	27, 77	_	_	_
—	1185	—	—	—		»	B		X)	—	—	—
261	—	—	—	—		))	X)		3''Vao	7, 77	—	—	—
—	6365	—	—	—		B	X)			B	2	7 77	OO T
60	—	—	—	—		X>	X)			272 77
395	—	—	—	—	Enl.K.Br.7„49 •	»	X)			X)	— •	—	—
211	—	—	—	—		»	B		1 7 30	B	—	—	—	\| Spec. 12
12	29	—	—	—	12 fol. d:o	B	)>			X)	—	—	—
'' Gener. 29
242	—	—	—	—		B	X)			X)	1	272 77	7, 77
1692	—	—	—	—	Enl.K. Br.7„49	))	X)			X)	2	X)	*7s 77 7 7
531	—	—	—	—		5)	X)		1”/..	27, 77
4366	—	—	—	—	D:o	X)	B		X)	3	7. 77	*7a 78
15	—	—	—	—		X>	X)			*7. 77	—	—	—
—	29	—	—	—		B	X)			B	—	_	_
46	—	—	—	—		B	X)			275 77	—	_	_
—	983	—	—	—		X)	X)		20 / / 30	X)	1	275 77	7„ 77
10	—	—	—	—		B	B		274 77	—	—	_
—	52	—	—	—		»	B			B	_	-	_
15	—	—	—	—		X)	B			B	_	_	.
—	36	—	—	—		X)	B			»	_	_	_
383						B	B		15/ / 30	37a 77	—	—	—
—	1006	—	—	—		X)	B			X)	_	_	_
							1 71275					( /12 76 l —28/5 7 7 oaf gjorda
21355 7579	—	—	—			7 76 sl/,2 76	-27;76 37,276		8‘7ao	1	7,-7,276	35 11	‘73-7,276 31/,2 77
	2442					X)	B		6		271277

—	8110	—	—	—		B	X)					8	31/,2 77	oafgjorda
67552	25390	—	—	—		—	—	39272o	—	124	—	—

Bet. ang. Kammarrätten,

139

Transp.

Redog. för ansl.: Försvarsverket till lands i allmänhet
Bilagor till d:o: förrådens medels- och persedelsredogörelser
................................................

D:o d:o: tomtöresmedelsredogörelser, kasernbyggnadsredogörelsen,
marinregementets inqvarteringsredogörelse
och kommendantsskapsutgiftsredogörelser

Redog. för ansl.: Försvarsverket till lands i allmänhet
Bilagor till d:o: redogörelser från artilleriregementena
och Gotlands nationalbeväring........................

D:o d:o: Beväringsbeklädnadsdirektionemas medels och

persedelsredogörelser ......................-.......

D:o d:o: Marinregementets portionskostnads- och proviantredogörelse
.........-...............................

D:od:o: Marinregementetsbekländn.-direktaräkenskap
D:o d:o: Göta artilleriregementes medels- och persedelsredogörelse
för sjukvården ........................

D:o d:o: d:o d:o för utdeladt bröd.............-.......

D:o d:o: Yendes d:o d:o d:o .....................

D:o d:o: Gotlands nationalbevärings stamtrupps d:o d:o
D:o d:o: Göta artilleriregementes redogörelser för diverse
utgifter, Vendes artilleriregementes redogörelse

för underofficerares beklädnad ........................

D:o d:o: Servismedelsredogörelser från åtskilliga regementen
...................................................

D:o d:o: redogörelse för arméens medicinalattiralj...

D:o d:o: Stockholms utredningsförråds medelsredogörelser
......................................................

D:o d:o: Vendes artilleriregementes i Landskrona redogörelse
för inventariepersedlar .....................

D:o eko: redogörelser för underofficerares beklädnads hjelp

vid indelta arméen __............................

D:o d:o: Marinregementets portionskostnadsredogörelse

för sjukmanskap.............................................

D:o d:o: Disciplinkompaniets räkenskaper ............

D:o d:o: Pontonierhataljonens och fältsignalkompa niets

redogörelser för spanmål och bröd..........-

D:ö d:o: Husarregementets Konung Carl XY redogörelse
för d:o ..........................................

Transp.

3.	4.	5.
Transp.	464	140
Arméförvaltningens fortif.dep:t	1	—
Fortifikationskassörer m. fl..-.	41	—
Fortilikationskassörer m. fl....	25	4
Arméförvaltn:s intendentsdep:t	1	—
Förvaltningsdirektioner m. fl.	5	—
Direktionerna ...............	50	—
Regementsskrifvaren............	1	—
Beklädnadsdirektionen.........	1	—
Förvaltningsdirektionen ......	2	—
d:o ......	1	4
d:o ......	2	8
d:o ......	2	8
d:o ......	2	—
Diverse........................... j Sundhetskollegii kamrerare-	6	—
j kontor ........................	1	—
Förvaltaren .....................	1	—
Förvaltningsdirektionen ......	1	—
Regementsskrifvare m. fl-------	24	—
d:o ......	1	—
»Redogöraren» ................-	1	4
Fortifikationskassören .........	2	8
Regementsskrifvaren............	2	8
Transp.	637	184

141

7.	8.	9.	10.	11.	12.	18.	14.		15.		16.	17.	18.	19.
67552	25390	—	—	—		—	—	392730		—	124	—	—
744	—	—	—	—		371276	37i2 76				27t 77	—	—	—
—	4453	—	—•	—		»	X)		37a,		B	3	Va 77	''V.. 77
	1145					X>	B				X)	2	» ,	X)
9703	—	—	—	—		b	B				27.2 77	3	3 V. 2 7 7!	1— 7,78 2— 27b78
3626	—	—	—	—	Enl. K. Br. 7,.49	X>	B				B	■5	• 1	1— ‘7,78 4. »af- ^ gjorda 2— 7,78
1755	—	—	—	—	D:o	B	X)				»	10	’ 1	2—27,78 «_ ««f- w gjorda
—	93	—	—	—		X>	B				X)	—	—	—
240	—	—	—	—	D:o	»	B				X)	—	—	—
50	- ■	--	—	_	D:o	»	B				X)	—	—	—
58	—	—	—	—	D:o	X)	B				X)	—	—	—
105	—	—	—	—	D:o	X>	B				B	—	—	—
22	_	_	_	_	D:o	»	B		7		B	—	—	_
									(Häri inbe-
109					D:o				gripne jemväl
—	—	—	—	»	B		de å sid. 36		X)	—		—

									upp-
—	125	—	—	—		B	B		tagne, hithö-		X)	—	—	—
									rande
227	—	—	—	—	D:o	X)	B		bila- gor)		B	1	31/i2 77	oafgjord
—	415	—	—	—		X)	»				B	—	—	—
41	—	—	—	—	D:o	B	X)				B	—	—	—
—	691	—	—	—		B	B				»	3	3 V.27 7 {	1— 7,78 n_ oaf- ^ gjorda
—	20	—	—	—		)>	B				»	—	—	—
—	130	—	—	—		x>	B				X)	—	—	—
—	20	—	—	—		B	B				X)	—	—	—
—	122	—	—	—		B	))				X)	—	—	—
84232	32604	—		—		—	—	50	—	151	—	—

20.

3. 4. 5. 6.

141	Transp.	Transp.	637	184
	Bilagor till redog. för ansl. Försvarsverket till lands i all-
	mänhet: Stookh:s. slotts- ochproviantmagasinsredog.	Proviantmästaren .........	1	_	_
	D:o d:o: inventarieräkning för samma magasin samt
	kronobageriet .........	Do	1
	D:o d:o: Vaxholms persedelsredogörelser	F ortifikationskassören	2
	D:o d:o: Stockholms och Göteborgs utrednings- m. fl.
	förråds persedelsredogörelser	Förvaltaren	(half-q års-) O
	D:o d:o: Svea artilleriregementes redogörelse förbe-
	klädnads-, remtygs- m. fl. persedlar	Förvaltningsdirektionen ...	1	_	_
	D:o d:o: persedelsredogörelser från åtskilliga förråd	Förvaltarne m. fl.	8	—	''_
	D:o d:o: d:o d:o	Förvaltningsdirektioner .....	4	_	_
1	Bedog. för ansl.: Lif- och släpmundering för rotehålls-
	regementena och Vermlands fältjägareregemente	Arméförvaltningen ............	1	_	__
	Bilagor till d:o: medels- och persedelsredogörelser från
	åtskilliga indelta regementen	Beklädnad sdirektioner	44
1	Kedog. för ansl.: Inqvarteringskostnader i Stockholm	\| Arméförvaltningens fortifika-{ tionsdepartement ............	1
	Bilagor till d:o: medels- och servisersättningsredo-
	görelser ...............		K
1	Bedog. för ansl.: Inqvarteringens ordnande i Stockholm	\| Arméförvaltningens fortifika-( tionsdepartement ..........	l
1	D:o d:o: Inqvarteringskostnader i landsorten	D:o	i
	Bilagor till d:o: Inqvarteringsredogörelser	Begementsqvartermästare m. fl.	8	—	—
1	Bedog. för ansl.: Salpeteruppköp . _	Arméförvaltningen	1
	Bilagor till d:o: Länsredogörelser	Landtränterier	2
1	Bedog. för ansl.: Ved och ljus för fästnings- och gar-
	nisonsorter ..............	Arm p,fö r val fn in gpvn	1
1	Bedog. för ansl.: Strömsholms ridskola	D:0	1
	Bilaga till d:o: ridskolans räkning	»Bedogöraren»	1
1	Bedog. för ansl.: Skjutskolor	A rm éförva.l tn in win	1
1	Bedog. för ansl.: Spanmålsupphandlings- och bageri-
	kostnader..................	Do	l
1	Bedog. för ansl.: Durchmarschkostnader	D:o	1
1	Bedog. för ansl.: Bese- och traktamentspenningar	D:o	1
152 \|	Transp.	Transp.	733	184

7.	8.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.
84232	32604	—	—	—		—	—	50	—	151	—	—
—	382	—	—	—		31/i2 7 6	30/i2 76		2%, 77	—	—	—
—	18	—	—	—		3>	3)		»	_	_	_
—	26	—	—	—		3>	3)	Se sid.	»	—	—	—
—	2414	—	—	—		3>	3)	35	»	—	—	—
1695	—	—	—	—	Enl. K. Br. Va 49	»	3)		»	1	31/i2 77	oafgjord
—	952	—	—	—		3)	3)		»	1	3)	7, 78
142	—	—	—	—	D:o	»	3)		»	2	3)	oafgjorda
241	—	—	—	—		)>	3)	\| 915/ f & '' 30	V8 77	—	—		18-‘7i„ 27i, 77;
4528	—	—	—	—	D:o	))	3)	1	»	22	‘7, 77		272, “/,
													78.
117	—	—	—	—		»	3)		272 77	—	—		4.— °»f- ^ gjorda
—	100	—	—	—		))	3)		»	4	7,77	■7., 77
38	_	_	_	_		»	3)	24/ / 30	»
266	—	—	—	—		3>	3)		»	—	—	—
													3- 7,77
—	153	—	—	—		3)	3)		»	5	7, 77		1- ‘7,77 1—12/h77
122	—	—	—	—		3)	3)	V I '' 30	27i 77	—	—	—
539	—	—	—	—	D:o	3)	3)	»	—	—	—
559	.—.	—	—	—		3)	3)	7 / 30	''7, 77	1	19A 77	7, 77
78	—	—	—	—		3)	»		2% 77	—	—	—
—	70	—	—	—		3)	3)		»	—	— ,	—
9			—	—		3)	3)	7..	»	—1	—	—
34	—	—	—	—		3)	3)		»	—	—	_
145	—	—	—	—		3)	3)		»	—	—	—
													40-2V,277;
8198	—	—	—	—		)>	3)	8‘Vs.	7s 77	43	27,77		11/ 18/ 13/ 1 3, '' 3> / 5 > Va ''% 78
													3—oafgjorda
100943	36719	—	—	—		—	—	57"/,.	—	230	—

152

168

Transp.

Redog. för ansl.: Skrifmaterialier och expenser för

Arméförvaltningen m. fl. verk...........................

Redog. för ansl.: D:o för Landtförsvarsdepartementets

kansliexpedition .............................................

Bilaga till d:o: Kansliexpeditionens redogörelse......

Redog. för ansl.: Extra utgifter ...........................

Bilagor till d:o: Krigsvetenskapsakademiens redogörelse
samt Lifgardesbrigadens expensmedelsredo görelse

...................................................

Redog. för ansl.: Disciplinkompaniet .....................

Bilagor till d:o: Kompaniets redogörelse...............

Redog. för Besparingarne under riksstatens 4:de huf vudtitel

......................................................

Redog. för extra ansl.: Löneförbättringar vid indelta

arméen.........................................................

Bilaga till d:o: regementens redogörelser ............

Redog. för extra ansl.: Till fullföljande af artilleriets

organisation...................................................

D:o d:o: Till uppsättning af ytterligare fortifikations trupper.

........................................................

Redog. för extra ansl.: Till generalstabens topografiska

afdelnings arbeten ..........................................

Bilaga till dito: Generalstabens redogörelse .........

Redog. för extra ansl.: Till understöd åt officerare, an stälde

i utländsk krigstjenst..............................

D:o för d:o: Till skarpskytteväsendets befrämjande ...
D:o för d:o: Till aflöning åt militärbefälhafvaren å

Gotland ......................................................

D:o för d:o: Till Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition
....................................................

Transp.

Arméförvaltningen

D.o

Registratorn .......

Arméförvaltningen

Sekreterare och stabscbef ...

Arméförvaltningen ............

»Redogöraren» ..................

Arméförvaltningen ............

D:o ............

Regementsskrifvare m. fl. ...

Arméförvaltningen ............

D:o ............

Krigsarkivarien..................

Arméförvaltningen ............

D:o ............

D.o ............

733

D:o för d:o: Till indelta armébefälets fardagsår ......

D:o för d:o: Inredning och inventarier för krigsskolan
å Karlberg .............................................

Bilaga till d:o: Krigsskolans räkning ..................

Redog. för extra ansl.: Dyrtidstillägg.....................

Bilagor till d:o: regementens och korpsers redogörelser
...................................................

D:o ............

»Redogöraren» ..................

Arméförvaltningen ............

Regementsskrifvare m. fl. ...

Transp.

Transp. | 787

5. 6.

184 —

4 —

40 —

228 —

7.	8.	9.	10.	11.	12. 13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.
100943	36719	—	—	—	—	—	57''7 »	—	230	—	—
_ 706	—	—	—	—	31/iz7 6	37i276		''7, 77	1	''7, 77	''7a 77
9	__	_	_	_	»	X)	Va.	»	_	_	_
—	87	—	—	—	X>	X)		X)	—	—	—
436					»	X)	7„	"/, 77
—	35	—	—	—	)>	X)		»	—	—	—
56	—	—	—	—	X)	»	Va.	37a 77	—	—	—
—	220	—	—	—	»	»	X)	—	—	—
411	—	—	—	—	x>	»	V '' 30	"7, 77	—	—	—
93	—	—	—	—	)>	X)	Gransk-	''Va 77	—	—	—
—	828	—	—	—	5)	X)	nings- tiden	X)	—	—	—
							gemen-
					X)	»	sam med	X)
5					nedan- nämnda

							redo-
i	—	—	—	—	»	»	görelser	»	—	—	—
47	_	_	_	_	»	X)	! 15/ j / 30	27a 77	_	_	_
313	—	—	—	—	Enl. K.Br.Vn49 »	X)	X)	3	7* 77	''7,0 77
54	_	_	_	_	X)	X)	1 7 < 30	37a 77	_	_	_
820	—	—	—	—	x>	X)	X)	1	Va 77	''7i2 77
4	—	—	—	—	D	»		''Va 77	—	—	—
•							1 '' 30
5	—	—	—	—	D	»	»	—	—	- ....
					Deri
112	—	—	—	—	X)	»	inbe-räkna-de de ofvan	■Va 77	12	''Va 7 7j	7—‘7i277 K_ oaf- gjorda
14	_	_	—	—	»	»	hit hänvi-	''Va 77	_	_	_
—	43	—	—	—	X)	X)	sade redo-	X)	1	2/a 77	27n 77
346	—	—	—	—	X)	»	gör el-	»	1	27a77	27« 77
							ser.			(	05 1
	1161				X)	»		»	5	»	l-,2Aa77 1- 7. 78
104375	39093				- 1	-	60''Vao	—	254	—	—

1. 2. 3. 4. 5. 6.

168	Transp.	Transp.	787	228
1	Redog. för extra ansl.: Karlsborgs fästningsbyggnad...	Arméförvaltningen ............	1	—
1	U:o d:o: Befästningarne omkring Karlskrona............	D:o	1
1	D:o d:o: Förberedande åtgärder för Stockbolms be-fästningar..................................	Do	1
1	D:o d:o: Bepansring af skansanläggning vid Oxdjupet	D:o	1	_
	Bilaga till d:o: Vaxholms fortifikationskassaräkmng	Fortifikationskassören .........	1	—
1	Redog. för extra ansl.: Skansanläggning'' ä Bindön ...	Arméförvaltningen ............	1	—
1	D:o d:o: Anskaffning af nytt krigsbryggeekipage......	D:o ............	1	_
1	D:o clio: Försänkningar i Stockholms skärgård.........	D:o ........	1
	Bilaga till d:o: Vaxholms fortifikationskassaräkning	Fortifikationskassören .........	1	—
1	Redog. för extra ansl.: Kasernetablissement för Svea artilleriregemente ....................	Arméförvaltningen	1
	Bilaga till d:o: Byggnadsredogörelse ................	Fortifikat:s regementsskrifvare	1	—
1	Redog. för ansl.: Fxercishus för lifgardet till häst ...	Arméförvaltningen ............	1	—
1	D:o d:o: Anskaffning af utredningspersedlar för be-väringsmanskapet .............................	D:o	1
1	D:o d:o: Underhåll af beväringsmanskapets beklädnad	D:o ............	1	—
1	D:o d:o: Inlösen af persedlar vid Göta artillerirege-mente och Gotlands nationalbeväring.....	D:o ............	1
1	D:o d:o: d:o af d:o vid Svea d:o.............	D:o ............	1
	Bilaga till d:o: regementets redogörelse...............	Förvaltningsdirektionen ......	1	4
1	Redog. för extra ansl.: Infanterigevär .	Arméförvaltningen ............	1	—
	Bilaga till d:o: Gevärsförräds kassaredogörelser.. ..	Förvaltarne .....................	3	—
1	Redog. för extra ansl.: Fältartillerimateriel ...........	Arméförvaltningen ............	1	_
	Bilaga till d:o: förråders medels- och persedels-redogörelser................	Förvaltare........................	13
1	Redog. för »Fästnings- och positionskanoner»............	Arméförvaltningen ............	1	_
	Bilagor: Förrådsredogörelser........	Förvaltare........................	2	—
1	Redog. för ansl.: Stall vid Karlsborg för batterier af Göta artilleriregemente......	Arméförvaltningen ............	1
1	D:o d:o: Gevärsförrådsbyggnader	D:o ............	1	_
1	D:o d:o: Skjutförsök ............	D:o ........	1
1	D:o d:o: Ridhus å Karlsborg. ...	D:o ............	1	_
1	D:o d:o: Byggnader i Kristianstad .............	D:o ............	1	_
1	Redog. för krut- och salpeterförsäljningsmedel	D:o ..........	1	_
1	D:o för disciplinkompaniets besparingskassa ...........	D:o ...........	1
	Bilaga till d:o: kompaniets räkning.....''...............	Kompanichefen..................	1	—
1	Redog. för disciplinsoldaternas arbetsförtjenst m. fl. egna medel__________	Arméförvaltningen	1
	Bilaga till d:o: disciplinkompaniets redogörelser ...	Kompanichefen..................		—
192 \| Transp.	Transp.	834	232

7.	8.	9.	10.	11.	12.
104375	39093		—	—
61	—	—	—	—
86	—	—	—	—
10 2	—	—	—	—
» —	14	—	—	—
31 7 2	—	—	—	—
42	3			:
6	12	—	—	—
5 11	..	=	—	—
50 117	—	—	—	—
—	49	—	—	—
531	—	—	—	—
—	157	—	—	—
171	—	—	—	—
—	857	_	_	_
202	—	—	—	—
—	16	—	—	—
4 130 170 12 37 3	—	_	—	—
—	—	—	—
5	18	—	—	—
8	100		—	—
106078	40319	_ \| _	—

13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.
—	—	60''%.	—_	254	_	_
3 Vi27 6	30/i2 7 6			31/3 77	—	—	—
X)	X)			X)	—	—	—
X>	»			»	—	_	_
»	X)			X)	—	—	—
X)	X)			X)	—	—	—
X>	X)			X)	—	—	—
»	X)				—	—	—
X)	X)			»	—	—	—
X>	X)			X)	—	—	—
))	X)		»•/ / 30	X)	_	_
))	X)			X)	—	—	—
X>	»			X)	—	—	—
x>	X)			X)	—	_	_
X)	))			»	—	—	—
»	X)			X)	_	_	_
x>	X)			X)	1	V4 77	% 77
x>	X)			X)	—	—	—
»	X)			21/a 7 7	—	—	—
x>	X)			X)	—	—	—
X)	X)			X)	—	—	—
x>	X)			X)	—	—	_
x>	X)			X)	—	—	—
x>	X)		25/ / 30	X)	—	—	—
x>	X)			X)	—	—	—
x>	X)			X)	—	—	—
x>	X)			X)	—	—	—
x>	X)			X)	—	—	—
X>	X)			X)	—	—	—
X)	X)			V3 77	—	—	—
X)	X)			15/3 77	—	—	—
X)	)>		3/ / 30	X)	—	—	—
X)	X)			X)	—	—	—
X)	X)			X)	—	—	—
—	—	602\„	—	255

20.

Bet. ang. Kammarrätten.

192

211

4. 5. 6.

Transp. ,

Redog. för tross- och. passevolansfonden..................

D:o för förenade mötespassevolansfonden..................

Bilagor till d:o: Redog. för Utnäs hemman och för

Axvall......................................................

Redog. för Norrbottens hästjägaresqvadrons fond ......

Bilagor: Redog. från batteriet i Hernösand .........

Redog. för volontärvakansmedelsfonden ..................

D:o för Yadstena Krigsmanshuskassa---------------------

Bilaga till d:o: regementens m. fl. redogörelser......

Redog. för militieboställskassan ...........................

Bilaga till d:o: regementens redogörelser ............

Redog. för invalidhusfonden.................................

Bilaga till d:o: regementens redogörelser ............

Redog. för beväringens invalid- och pensionsfond......

D:o för allmänna beväringsfonden ........................

Hufvudbok öfver 1870 års kreditivmedel ...............

Bilaga till d:o: redog. från Vaxholms fortifikation,

Marieherg och Sundhetskollegium .....................

Hufvudbok öfver särskildt anvisade kreditivmedel för

försvarsverkets fullständiga ordnande ..................

Bilaga till d:o: medelsredogörelser från fortifikationen
och Sundhetskollegium ...........................

Saköreslängd ...............................................—

Redov. för Lings reglemente för gymnastik och bajonettfäktning
...................................................

D:o för samling af gällande författningar rörande arméen,
dess styrelse och förvaltning.................—

D:o för af Tibells sammandrag af författningar rörande

krigsväsendet till lands ....................................

D:o för försäljning af läroböcker från Landtförsvars departementets

kommandoexpedition ..................

Sammandrag af redogörelser för försäljning af »stadgar

rörande rotehållaren och soldaten» .....................

Redovisning för besparingskassan öfver från rikets

fästningar influtne vallhö medel...........................

Redovisning för den s. k. Sjöstedtska egendomen......

Summa

Transp.

Arméförvaltningen ............

D:o ............

Regementskommissarie.........

Arméförvaltningen ......_.....

Kompanikommissarie .........

Arméförvaltningen ............

D:o ............

Regementsskrifvare m. fl._.....

Arméförvaltningen ............

Regementsskrifvare ............

Arméförvaltningen ............

Regementsskrifvare ............

Arméförvaltningen ............

H:o

D:o ............

Fortifikationskassören m. fl....

Arméförvaltningen ............

Regementsskrifvare m. fl.......

Arméförvaltningen ............

D:o

D:o ............

Regementsskrifvare i fortif.:n
»Redogöraren» (vid lifg. t. häst)

Summa

834	232	12
1	—	—
1 2
1 2	—	—•"*
I 1	_	—
29	—	—
1	—	—
29	—	—
47	—	—
1	—	—
1 1	—	z
3 1 2	—	—
1 1	—	—
i 1 1 1 1	—	—

1	—	—
967	232	12

7.	8.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
106078	40319	_	_	_		_	612°/a„	—	255	—	—
473	—	—	—	—		371276	3712 76			■Va 77	—	—	—
195						3)	3>		M./	B
—	16	—	—	—		b	»		/ 30	3)	—	—	—
64	—	—	—	—		33	»			3>	—	—	—
—	38	—	—	—		3)	B			3>	—	—	—
812	—	—	—	—		3>	3>	*7 30	‘7. 77	—	—	—
406	—	—	—	—		3>	3)	1 2	79 77	—	—	—
—	17690	—	—	—		3)	»	i 2	3)	—	—	—
573	—	—	—	—		3>	3>		20/ / 30	‘Va 77	—	—	'' —
—	182	—	—	—		»	3>		3)	—	—	—
1501	—	—	—	—		3>	3)			27A 77	—	—	—
—	2332	—	—	—		3)	3>		15/ '' 30	3>	—	—	—
19	—	—	—	—		»	B		13/« 77	—	—	—
37	—	—	—	—		»	3)			B	—	—	—
75	—	—	—	—		3)	3)			*7i 77	—	—	—
—	17	—	—	—		3)	3)		Va.	3)	—	—	—
15	—	—	—	—		3)	B			3)	—	—	—
__	106	_	_	_		»	B			3)	—	—	—
2	—	—	—	—		31/3 7 6	Va 76			■Va 76	—	—	—
2	—	—	—	—		Ingen tid bestämd	»		Va»	3)	—	—	—
2	—	—	—	—		3I/3 76	3)			»	—	—	—
2	—	—	—	—		Ingen tid bestämd	Va 76			3)	—	—	—
6	—	—	—	—		Ingen tid bestämd	21/, 77	Va,	''Vi.77	—	—	—
118	—	—	—	—		31/12 76	Va 77	Va,	7,2 77	—	—	—
77	_	_	_	_		3% 76	27, 76	V '' 30	V, 76	—	—	—
42	—	—	—	—		38/2 7 6	V- 76	Va.	Va 76	—	—	—
110499	60700	183	21	5		—	—	652V30	—	255	—	—

209

l. 2.

1 Kassans redogörelse för allmänna statsanslaget till militärenkors
och barns pensionerande.....................

1 Summa

1 Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpeditions extra

utgiftsmedelsräkning .......................................

1 Hufvudbok......................................................

Bilaga till d:o: Kassajournal __..............

D:o till d:o: Redov. öfver Sjökarteverkets försäljningslager
af sjökort och böcker ...........................

D:o till d:o: d:o för Göteborgs skolkassa ............

D:o till d:o: Kassajournal.................................

D:o till d:o: Nummerlistor till d:o.....................

D:o till d:o: redog. för kontanta uppbörden under

sjöexpeditioner *) .......................................

D:o till d:o: d:o för proviantuppbörden å »Vanadis»
m. fl. .................

D:o till d:o: d:o för utrednings-, fastage- m. fl. uppbörder
å d:o m. fl.._.....................................

D:o till d:o: d:o för proviantuppbörden i kaserner,
fästningar och sjukhus; sjukvårdskonsumtions- och
materialuppbörden i sjukhuset; beklädnadsförrådet;
kommissredogörelser å fartyg; spanmåls- och proviantmagasinet;
materialuppbörden i proviantmagasinet;
materialförrådet; slitageförrådet; ammunitionsförrådet;
fastageförrådet; virkesförrådet och
artilleriuppbörden å fästningarne samt liqvidation
med kronobagaren.......................................

Transp.

3.	4.	5.	C.
B. Direktionen	ö
Kassören ...............	1	—	—
Summa	1	—	—
0.	Förvaltninge
Chefen för expeditionen ......	1
Förvaltningen af sjöärendena	1	—	—
D:o	1	—	—
Sjökarteverkets chef. .	1	_	_
( Förvaltningens af sjöären-\| dena kassör ...........	1
Karlskrona station ______	1	_	_
Förvaltningen af sjöärendena	1	—	—
Chefer å fartygen.............	24-	—	—
Proviantförvaltare m. fl.......	21	—	—
Redogörare ..........	22
Diverse.......................	33	8
Transp.	107	8	—

1 Redogörelserna ^''r kontanta uppbörderna under sjöexpeditioner från Stockholms station finnas bifogade kassaredogörelsen;
men dylika redogörelser från Karlskrona station utgöra särskilda verifikationsband.

7.	8.	9.	10.	ii.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
rméens pensionskassa.
2530		—	—	—		3%76	276 76	15/ / 30	2,/a 76	—	—	—
2530	—	—	—	—		—	—	15/ / 30	—	—	—	—
sjöärendena.
85	_					37,76	7, 76	v / 30	■Va 76
143	—	—	—	—		3''/i27 6	18/n 7 6			31/, 77	—	—	—
3077	—	—	—	—		)>	»			))	—	—	—
—	8	—	—	—		))	»		1	3)	—	—	—
_	2	__	_	__		J)	3)			»			(3—''Va 7 8 11— oaf'' gjord
12602	—	—	—	—		))	“/„ 76			''Va 77	4	27/a 77
166	—	—	—	—		»	»			5)	—	—
—	4229	—	—	—	*)	33	D			»	—	—	—
—	926	—	—	—	*)	))	))			))	—	—	—
	1173				*)	))	»		12	»
	6254				*)	»	• ))			3)	3	27» 77	12-''% 7 8 J i oaf- gjord
16073	12592	—	—	—		—	—	13 Vao	—	7	—	—
*	) Granskas	i detalj å vederbörande station.

1.	2.	3.	4.	5.
2	Transp.	Transp.	107	8
1	Bilaga till Hufvudboken : Kassajournal...............	Stockholms station ............	1	—
	D:o till d:o: Nummerlistor till d:o..................... D:o till d:o: redovisning för kontanta uppbörden under	Förvaltningen af sjöärendena	1	—
	sjöexpeditioner............................................. D:o till d:o: d:o för gevärs-, fastage-, min-, material-, virkes-, ammunitions-, sjöinstrument-, sjökarte-, be-klädnads- och sjukförräder ...........................	Chefer ...........................	26	—
	j Förvaltarne och ekipagemä-j staren ........................	Q
	D:o till d:o: d:o för utrednings- och proviantuppbörd
	under sjöexpeditioner....................................	Diverse redogörare ............	70	—
4	Summa	Summa	213	8

D. Lot

1 Hufvubok ...................................................... Lotsstyrelsen

Bilaga till d:o: Kassaräkning ........................... D:o .......

D:o till d:o: Bedog. för utgifter inom lotsdistrikten Distriktsckefer ____

D:o till d:o: Bedog. för fyrbyggnadskostnader ...... Fyringeniörer ____

D:o till d:o: d:o för Lotsverkets ångfartyg............ Befälhafvare _____

D:o till d:o: d:o för kostnaden för lifräddningsväsendet Inspektören _______

D:o till d:o: d:o för Lotsverkets förråd ............... Materialförvaltaren

D:o till d:o: Fyrjournaler................................. Fyrmästare .......

1 Summa

Summa 94

1 Kassans räkenskaper
1 Summa

218 Summa summarum

E. Amiralitets

Amiralitetskrigsmanskontoret 2 — —

Summa 2 —- | —

Summa summarum 1277

240 12

7.	8.	9	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
16073	12592								13^30		7		_
7660						31/i z 7 6	76			3% 77	14	377 77	(11-7578 1 q oaf-
													l ^ gjorda
■r 147	—	—	—	—		»	»			7)	—	—	—
—	1828	—	—	—	a)	»	»		6	7)	—	—
—	2375	—	—	—	a)	7)	y>			7)	4	377 77	(3—Vs78 jl—!/578
—	2606	—	—	—	a)	»	7)			7>	1	7)	7.78
23880	19401	22	1	2		—	—	19 V30	—	26	—	—

tyrelsen.

31	—	—	—	—		37i„76	3712 76			Va 77	—	—	—
2815	—	—	—	—		»	))			»	—	—	—
- —	4081	—	—	—		7)	7)			))	—	—	—
—	1509	—	—	—		7)	7)		2	»	—	—	—
—	490	—	—	—		7)	7)		))	—	—	—
—	332	—	—	—		7)	7)			))	—	—	—•
—	92	—	—	—		7>	»			»	—	—	—
—	2385	—	—	—	b)	7)	»			7>	—	—	—
2846	8889	28	1	11		—	—	2	—	—	—	—

''gsmanskassan.

9326	—	—	—	—	3% 77	276 7 7	1	37j 77	—	—	—	Enl. K. Br. 30/7 18 69
9326	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—
149081	88990	233	23	18	—	—	887.	—	281	—	—

274

ce) Granskas i detalj å vederbörande station.

b) Genomses af vederbörande fördelningscbefer före insändandet till Lotsstyrelsen

II. Tillhörande civil

1.	2.	3.
3	Afvittringsräkningarne a) .......	V ederb. landskont. och ränterier
1	Akademiens för de fria konsterna räkning...............	S kattm ästaren .................
1	D:o Landtbruks- d:o	Kamreraren
	Bilaga: Redogörelse för experimentalfältet	Intendenten .....................
1	D:o Lunds räkenskap...................	Akademiska räntekammaren...
1	D:o Musikaliska d:o ..........	Kamreraren
1	D:o Svenska d:o .......	En af ledamöterna
1	I):o Upsala d:o .........	Akademiska kontoret
1	D:o Vetenskaps- jemte naturhistoriska riks-
	musei räkning: .................	Särskild redogörare
1	D:o Vitterhets-, historie- och antiqvitets d:o___	Riksantiqvarien..................
1	Aktoratsräkning, Kammarrättens.............	1 Revisionskontoren och advo-I katfiskalen
1	Barnbördshusets i Stockholm hufvudbok..................	Särskild redogörare............
1	Barnhusets d:o d:o	Kamreraren
1	Barthelemy’s S:t räkenskaper b) ........................	Särskild redogörare.......
1	Bibelkommissionens d:o	Ordföranden
1	Bibliotekets, Kong! d:o	Förste amanuensen
1	Broarnes emellan Stockholm och Drottningholm re-	j Adjutanten i väg- och vatten-
	paration ..............	\| hyggn ad sstyrol son
1	Bränvinskontrollbyråns redogörelse för effekter m. m.	Byråchefen .....................
1	Civilstatens pensionsinrättnings redogörelse . _.	Ofverkommissarien ............
	Bilagor: Redogörarnes räkningar......................	Diverse personer ...............
1	Danviks hospitals hufvudbok	Inspektören .....................
13	Domkyrkornas räkningar .........	Vodorhöra/ndo syssloman
1	Drottninghusets hufvudbok ..............	Särskild redogörare............
2	Ekonomiska karteverkets redogörelser för utgifne kar-
	tor m. m...............	D:o
12	Expeditionslösensredogörelser	Diverse d:o
20	Expensmedels- d:o	D:o d:o
1	Fiskerinäringens befrämjande i Bohusläns skärgård, re-
	dogörelse för anslaget ...	Gröteborgs ränteri...............
1	Folkskolelärarinneseminariets i Stockholm redogörelse	Konsist.-notarien i Stockholm
71	Transp.	Transp.
	a) Numera upphörda; redovisningen sker i allmänna ränteriräkningen.
	b) Hafva upphört.

105

räkenskapskontoret:

7.	8.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
796	—	—	—	—	3‘/376	7,—*7,76	»/ / 30	*7,2 76
254	—	—	—	—	))	*7,76	V / 30	7,76	_	_	_
415	—	—	—	—	30/976	23/976	l 20/ / 30	*7,2 76	_	_	_
919	—	—	—	—	)>	»	»	4	''7,77	''7,78
1198	—	—	—	—	31/a 7 6	7,76	2	*7,76	6		‘7,78
86	—	—	—	—	3 */3 7 6	*7,7 6	2/ ‘ 30	7,2 76	—		_
36	—	—	—	—	V.76	‘7,76	7,0	7,,76	—	—	—
3371	—	—	—	—	30/0 7 6	Vi076	3	*7,276	3	*7,77	11-7,78 I 2 "oafgjorda
1054	—	—	—	—	))	*7,76	8/''so	*7,.76	_
492	—	—	—	—	*7,76	7,76	■/,.	*7,76	—	—	—
313	—	—	—	—	3 7,2 7 6	*7,2 76	12/ / 30	*7,77
295	—	—	—	—		7,76	''7,76	V • 30	7,76	—	_	_
3853	—	—	—	—		7,76	*7,76	1 ‘V 1 / 30	*7,76	—	_	_''
146	—	—	—	—		—	7,76	15/ • 30	’7„ 7 6	_	_	__
14	—	—	■—	—		—	7,76	—	''7,276	_	_	_
145	—	—	—	—		37076	*7,76	Va,	''7,276	—	—	—
64	—	—	—	—		_	7,76	Va»	''7,276
165	—	—	—	—		_	*7,76		*7,7 6				/ Granskningen omfattar en-
—	3002	—	—	—		7„76	/i 2 7 6	115/ \| < 30	*7,2 76
4357	—	—	—	—		»	»	''	—	—	\| dast allmänna j enke- och
1185	—	—	—	—		’7,,76	7,77	1 ‘V I / 30	*7,77	1	*7,77	oafgjord	\| pupillfonden.
2101	—	—	—	—		"7,76	7,—*7,76	15/ '' 30	*7,76	1	7,76	7,.76
204	—	—	—	—		7,76	''7,76	V / 30	7,76	2	‘7,76	''7,276
633	—	—	—	—		—	*7,76	7so	*7,2 76	2	‘7,77	''/i»77
78	—	—	—	—		—	[ Jan.—Maj j 1876	V,»	7,276	—	—	—
4233	—	—	—	—		*7, 76	\| Febr.—Maj \| 1876	1 18/ 1 / 30	*7„76	3	’7„76	f 2—''7.77 \| 1—oafgjord
8	—	—	—	—		»	''7,276	2/ / 30	37„ 7 6	_	_
137	—	—	—	—		—	7,76	7„	))	—	—	—
26582	3002		—	—		—		14*7,0	—	22		- \|

Bet. ang. Kammarrätten.

Transp.

Folkskolelärarnes pensionsinrättnings i Stockholm redog.

Fångvårdsstyrelsens hufvud- och kassaböcker............

Bilagor: Straffängelsernas redogörelser................--

Kronoarbetsstationernas d:o ................-

Kronohäktenas d:o ..................

Länsstyrelsernas d:o ..................

Fårskötsel!! på Gotland, redovisning för anslaget......

Geologiska undersökningen, redog. för anslagne medel

Handels- och sjöfartsfonden; redogörelse för ............

Handelsflottans pensionsinrättning; d:o ............

Jern- och metallvågen i Stockholm; d:o ............

Jern vägsbyggnadsstyrelsens hufvudbok m. fl.............

Bilagor: Kassaförslager med verifikationer............

Jernvägstrafikstyrelsens hufvudbok m. m. ..............

Bilagor: Kassaförslag, rapporter m. m. ...............

Institutens räkenskaper; näml.:

Alnarps landtbruksinstituts .......-......................

Carolinska Medico-kirurgiska institutets ...............

för döfstumma och blinda.................................

Gymtaastiska centralinstitutets ...........................

Skogsinstitutets ................-.................-..........

Teknologiska institutets.........................-..........

ITltuna landtbruksinstituts.............. ..................

Karantänsinrättningens på Känsö räkenskaper .........

Konsistoriernas och direktionens öfver Stockholms stads

undervisningsverk räkenskaper...........................

Bilagor: Läroverkens d:o ...........................

Konsulers utgifter för svenskt sjöfolk; redogörelse för
D:o d:o för svenska undersåtar; d:o

Kontrollverkets räkning för Stockholm ................--

D:o d:o för landsorten ..................

Ljungstedtska friskolans i Linköping räkning .......-

Manufakturfondens räkning .................................

Myntverkets hufvudbok.......................................

Nationalmusei räkning .....................-.................

Transp.

Kamreraren .....................

Kammarkontoret ...............

Kamrerare och redog.-kontoren
Vederbörande redogörare......

D:o

Räntmästarne ...............

j Hushållningssällskapets skatt |

mästare........................

J Aktuarien i Geologiska un j

dersökningen ...............

Särskild redogörare............

Kamreraren

Särskild redogörare............

Kammar- och kassakontoren
Redogörarne .....................

Kammar- och kassakontoren
Trafikdistrikten..................

Föreståndaren ______

Kamrer aren .........

D:o .........

Särskild redogörare

Direktören............

Kamreraren .........

D:o .........

Kassören __..........

Konsistorienotarierna m. fl....

Rektorerna .....................

Kamrerareni Kommersekolleg.
D:o

Kamreraren .....................

D:o .....................

Skolans ombudsman............

Kamreraren i Kommersekolleg.

Kamreraren —................-

Särskild redogörare ............

110 Transp. I Transp.

o) Skall uppgöras före April månads utgång och ofördröjligen derefter till Kammarrätten insändas,
ö) Anhängiggjordn inom styrelsens revisionskontor.

105

5. 6.

281

197

168

7.	8.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
26582	3002	_	_	_		_	_	1427»„	_	22	_	_
1326	—	—	—	—		—	37s76	‘710	‘7,76	—	—	—
2123	—	—	—	—		3‘/i276	37,27 6			27.77	—	—	—		Den fullstän-diga gransk-ningen anses
- —	15385						))	»			))	—	—	—
_	2141						s>	))		8	»	_	_	_		tid af omkr.
		53	16	78									lV2°ch kon-
—	402			})	)>			))	—	—	—		trollgransk-
—	35185						X>	))			5)	—	—	—		ningen 6''/2 månader.
12	—	—	—	—		—	7.76	—	271276	—	—	—
256	_	_	_	_		_	15/e 7 6	V / 30	7,7 6	_	_	_
226	—	_	_	_		—	"/,76	‘73„	27»76	—	_	—
2208	_	_	_	_		— a)	27276	‘Va.	27»76	—	_	—		Fullständig granskning
6	—	—	—	—		—	“7,76	Va.	‘Va. 7 6	—	—	—		omkring V2> kontroll-
1365	_	__	_	_		3‘/,276	37i276		Vt / 30	27»77		19	‘7» 7 7			granskning
	10079	15	26	4		)>	»		»		oafgjorda		nåder. Fullständig granskning

4361	—	—	—	—		‘7	,-37576	15/ 31/ no U~ /SYO		12	‘7,76		30	‘7,77	oafgjorda		omkr.2,kon-trollgransk-uing omkr.
—	34554	107w	133«	14&)		))	»		»			''10 mänader.
1404	_	_	__	_	Särsk. revision	Vu76	7,77	17».	10/ r7 p7	—	—	—
230	—	—	—	—		—	“7,76	/ 30	37576	—	—	—
721	—	—	—	—		31 / n r> 17 i 6	31/376	18/ / 30	7I276	—	—	—
63	—	—	—	—	D:0	31/37 6	7.76	V / 30	12/i076	—	—	—
148	—	—	—	—		Vi 7 6	37376	4/ / 30	27»76	—	—•	—
656	—	—	—	—		))	37376	10/ '' 30	2l/»76	—	—	—
1416	—	—	—	—	D:0	3 V12 7 6	37,276	1 7 3.	7» 7 7	—	—	■—
23	—	—	—	—		—	7.76	2/ / 30	27„76	—	—	—
3014	—	—	—	—			7,76	‘Vs-”/» 7 6		9 ‘7 3o	7i,-37i276	109	J‘7,,76 I-27i77	\|96—2%78 11 3—oafgjorda
10544	—	—	—	—
243 88	—	—	—	—			37576	7» 7 6	101 / 30	‘7,76 ''7,76	—	_	_
2412 649	—	—	—	—	( Granskad af	3% 7 6 3 ’/7 7 6	7.76 7.76		2,/ / 30	‘Vi.76	—	—	—
77	_	—	—	—	j landshöfding	27„76	’71276	V 3.	37,276	—	—	—
59	—	—	—	—	( och biskop.	3 7; 76	‘/»7 6	v3„	7» 7 6	—	—	—
802	—	—	—	—		3737 6	‘7,76	1	‘/.i 7 6	—	—	—
292	—	—	—	—		30/«7 6	27»76		‘7u76	—	—	—
61306	100748	175	175	96		—	—	5623/3o	—	180	—	—

1.	2.	3.	4.	5.	6.
no	Transp.	Transp.	281	197	168
9	Navigationsskolornas räkningar..............................	Föreståndarne	9
i	Nya elementarskolans räkenskaper ........................	Rektorn........	1
i	Postverkets d:o:
	Hufvudbok ...................................................	Kamreraren .....................	1	_	_
	Hufvudpostkassaräknin g....................................	Kassaförvaltaren .........	1	—	—
	Bilagor: Postanstalternas medelsräkningar .........	Föreståndarne ............		835
	Postanvisnings- och postförskottskontra-
	böcker .......................................	D:o		824	2390
	Tidningsi ournaler..............................	D:o		1	2441
	Redogörelser för utländska tidningar ...	Postdirektören i Stockholm...	1
	D:o för postångfartygen.....................	Befälhafvarne			36
	Postpersedelsförrådets medelsredogörelser
	och redogörelse förkuvertertillvärdebref	Förrädsintendenten ............	1	4	—
	Liqvider med utländska postverk.........	Kammarkontoret _______________	—	36	—
	Aktuarie- och registratorskontorets redo-
	görelser.....................................	Aktuarien och registratorn...	1	_	12
	Redogörelse för frimärkesförrådet.........	Förrådsförvaltaren...............	—	4	—
	Pesedelsredogörelser med generalsamman-	\| Bokhållaren, postanstalternas
	drag .....................	1 föreståndare m. fl..........	288	—	—
i	Riddarholmskyrkans räkning............	Särsk. redogörare...............	1	—	—
4	Riksarkivets räkenskaper ......	En af arkivarierna ............	4	—	—
1	Räntekammarens hufvudbok...................	Räntmästaren ..................	1	—	—
10	Saköresredogörelserna................................	Diverse personer ...............	10	—	—
1	»Scriptores rerum» etc., redovisning för arbetet.....	Särsk. redogörare...............	1	—	—
1	Seminariets för bildande af lärarinnor räkenskaper ...	Rektor ...........................	1	—	—
1	Serafimerlasarettets räkenskaper .....................	Kommissarien ..........	1
1	Serafimerordensgillets hufvudbok c)..............	Kamreraren .....................	1	_	_
	Bilagor: Hospitalers och Malmö barnhus’ räkningar	Sysslomännen ....................	22	—	—
1	Skogsstyrelsens räkenskaper..................	Kamreraren .....................	1	—	—
	Bilagor: Redogörelser för revieren .......	Jägmästarne.....................	67	—	—
	Länsstyrelsernas reqvisitionsförslag .	Räntmästarne ...................	24	—	—
6	Skogsskolornas redogörelser ..................	Föreståndarne	6		___
6	Slottsräkenskaperna ................	Kamrerarne	6
1	Statistiska tabellkommissionens och centralbyråns rä-
	kenskaper ........................................	En af aktuarierna	3

155	Transp.	Transp.	733	1901	5047

a) Deribland 1696 fol. anmärkningsakter.

b) Förutom en anmärkningspunkt, som är afgjord.

c) Utgifterna redovisas numera dels af Medicinalstyrelsen dels af barnhusdirektionen och dels i landsboksräkenskapen.

7.	8.	9.	10.	11.	12.	13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
61306	100748	175	175	96		—	—	5 6 23/30	_	180	_	__
395	—	—	—	—		37,76	22/,7 6	‘7,.	27i276	1	‘7.77	7,78
249	—	—	—	—		27276	2%76		8/ / 30	‘79 76	_	_	_
<
1914“)	—	_	—	—		3 Vi27 6	37i276			15/«77	J 22	*7,77
9528	—	—	—	—		))	»			)>	oafgjorda
—	41721						»	»			))	1	»	oafgjord
—	—						»	»			»	—	—	—	1 Dessa räkningar • med 16664 fol. uu-
							»	»			»	—	—	—	Jdprgä ingen gransk-
															1 ning i Kammar-
							£	»			»	—	—	—	rätten.
—	1710						))	»		11	»	9	*7,77	oafgjorda	/ För fullst. gransk-ning 4''/2> kontroll
—	364		3022	130	878i>		2>	»		»				(d:o 6V2 månader.
—	685						))				»	—	—	—
228	—						»	S)			»	i	‘7,77	oafgj ord
—	3178						»	»			)>	—	—	—
—	694						»	»			»	_
7	—	—	—	—		31/ ri p /3 7 0	7.76	7..	271276	—	—	_
35	—	—	—	—		_	27276	7„	27n76
319	—	—	—	—		376 7 6	7,76	6	27577	1	3757 7	”/278	i Verifikationerna linsändas icke utan
585	—	—	—	—		3V376	V2—7., 76	12730	371276	1	27i 7 7	oafgjord	\| efter reqvisition i [ mån af behof.
3	—	—	—	—		—	7,76	Va.	)>	—	—	—
234	—	—	—	—	Granskad af direkt.	3V376	37376	V / 30	7» 7 6	—	_	_
1118	—	—	—	—		3% 7 6	27,76	1	27,76	—	_	_
3881	—	—	—	—		31/i27 6	''7,77		2’73.	37,77	4	j 27977		J För fullständig
—	7095	27	3	5		»	))		))	14	oafgjorda	{granskning 1 män. (Kontr. -d:o IV2 ®
355	—	—	—	—		5>	271276			27577	—	—	—
	! 3357	33	12	_		»	»		1	»	—	—	—
—	1					»	))			))	—	—	—
233		—	—	—		7,76	37376	Va,	7i076	—	—	—
1669	—	—	—	—		3V376	7,76	1 ''7 so	7,76	8	2/io76	(371276 ( 27277
180	—	—	—	—		7.76	27,7 6	«/ / 30	27676	—	—	—
82239	159552	3257	320	979		—	—	8 22730	—	242	—	—

155

4. 5. 6.

Transp.

Statskontorets redogörelse för under dess förvaltning

stälda kassor och fonder .......''..........................

Stipendiemedelsräkningar ....................................

Stuteriöfverstyrelsens räkenskaper...........................

Bilagor: Stuteriinrättningarnes redogörelser .........

Stämpelpappersredogörelsen för Stockholms stad ......

Bilagor: Försäljningsmännens redogörelser............

Stämpelpappersuppbörden, allm. redogörelsen för (re dog.

för kortkonvolut inbegripen)........................

Sundhetskollegii hufvudbok (och farmac.institutets redogörelser)
...................................................

Slöjdskolans i Stockholm räkenskap .....................

Bilaga: Sjöstedtska fondens räkning ..................

Sällskapets för folkundervisningens befrämjande redogörelse
...................................-..................

Tekniska elementarskolornas redogörelser ...............

Telegrafstyrelsens hufvudböcker ...........................

kassaböcker ..............................

afräkningar med utländska telegrafverk
....................................

Bilagor: Intendenternas förskottsredogörelser.........

d:o arfvodeslistor ..................

Förrådsförvaltarens förskottsredogörelse......

d: o redogörelse för materielen

Bedogörelse för undervisningsanstalten ......

d:o husets underhåll ............

Assistenternas förskottsredogörelser............

Stationernas qvartalsredogörelser med sammandrag
.......................................

Utländska telegrafverks räkningar............

Teatrarnes hufvudbok .......................................

Bilaga: Materialförrådsredogörelsen .....................

Teatrarnes arbetares och betj entes begrafningskassa,

redogörelse för .............................................

Trädgårdsföreningens elevskola, redog. för anslaget ...

Tullverkets räkenskaper: Hufvudbok .....................

Bilagor: Generalkassaräkning och tullkamrarnes räkningar
.............................................

Transp.

Transp.	733	1901	504
Bokhållaren i fondkontoret...	1	—	—
Diverse personer ..........—.	4	—
Sekreteraren.....................	1	—	—
Cheferna ........................	3	—	—
Tjensteman i Statskontoret...	1	—	—
Diverse...........................	15	—	—
Stämpelpapperskassören ......	1	—	—
Kammarkontoret ...............	1	—	—
Kassaförvaltaren _______________	1	—	—
D:o _______________	1	*-	—
Sällskapets kassaförvaltare ...	1	—	—
Direktionerna ..................	6	—	—
Kamreraren .....................	2	—	—
Kassören ........................	2	—	—
Styrelsen ........................	5	—	—
Intendenterna ..................	2	—	—
D:o __________________	—	8	—
Förrådsförvaltaren ____________	1	—	—
D:o	1	—	—
Föreståndaren ..................	1	—	—
D:o	1	—	—
Assistenterna.....................	2	—	—
Stationsföreståndarne .........	—	623 16	1
Kamreraren .....................	1	—	—
Förvaltaren .....................	1	—	—
Kamreraren ......................	1	—	—
Särsk. redogörare................	1	—	—
Kammarkontoret ...............	1	—	—
Kassören och tullförvaltarne	58	—	—
Transp.	849	2548\|505

177

7.	8.	9.	10.	11.	12. 13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.
82239	159552	3257	320	979	—	—	8227 so	—	242	—	—
1283	_		_	_	_	21/,76	1	‘7,77	_	_	_
r 253	—	—	—	—	373,3%,371276	7,76		*7, ,76	1	2V,76	27577
127	—	—	—	—	Vt 7 6	3)	Va,	27,76	—	—	—
2036	—	—	—	—	3>	3)	2	''7,, 76	—	—	—
6	—	—	—	—	31/576	*7.76	t s/	2Vji76	.—.	—	—
323	—	—	—	—	»	3)	j '' 30	3)	—	—	—
542	—	—	—	—	»	3)	Va	7.76	—	—	—
7664	_	_	_	_	7*76	7*76	2''Vao	15/h76	2	''7,,76	''Va 7 7
361	—	—	—	—	*7,76	12/576	1 8/ r /30	10/6 7 6
17	_				»	3)	)
8	_	_		_		776	Va,	23/i276	_	_	_
994	—	—	_	—	373, 3%,3V676	273—27576	''Va,	17,*7 6	11	''7,,76	\|9-’2/,77
333	—	—	—	—	•7.76	7.76			•7,77			12—''7,77
1899	—	—	—	—	3)	3)			3)
10	—	_	_	—	3)	3)			3)
—	2171					))	3)			»
- -	86					»	3)			3)
—	885					))	3)		6‘Va,	3)	1	''7,77	7„ 7 7
—-	146					3)	3)			»
	137					»	3)			3)
—	39		318	63	113	3)	3)			3)
—	79					)>	3)			3)
—	19167					))	3)			3)
■—	103					3>	3)			3)
1275	—	—	—	—	Vio76	7io76			27„76	—	—	—
37	—	—	—	—	»	3)		1	3)	■—	—	—
54	—	_	_	_	3)	3)			3)	_	_	_
150	—	—	—	-—	374 76	7.76	V /so	*7,,76	—	—	—
85	—	—	—	—	SV„76	2ö/i276			*7.77	—	—	—
								5
—	25070*)	131	16	22	3)	3)			3)	4	27977	oafgjorda
99696	207435	3706	399	1114	—	—	102"%»	—	261	—	—

*) Generalkassaräkningen undergår ingen granskning; tullkamraarräkningarnes debet äfvensom deras kredit, i hvad
och postporto angår, granskas fullständigt.

I Fullst.
granskning
l1/.
månad,
kontrolld:o
5 d:o.

( Fullst.

I granskn.
| 4 man.,
Ikontr. d:o
l 1 mån.

aflöning

4. 5. 6.

177 Transp.

1 Utrikesdepartementets redogörelse för bidragen till konsulstaten
......................................................

1 D:o för kabinettskassan

1 Veterinärinstitutets i Stockholm hufvudbok ............

Bilagor: Inventarieförteckning............................

Kassabok för stallet ...........................

1 Veterinärinrättningens i Skara räkning ..................

Bilaga: Inventarieförteckning ...........................

1 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hufvudbok .........

Bilagor: Kassaräkning ....................................

Länsredogörelser_________________________________

1 Ofverståthållareembetets räkning öfver statsanslaget till
kronans publika hus i Stockholm och till löner m. m.
1 D:o öfver anslaget till gratifikationer åt poliskammarens
extra tjensteman ....................................

1 D:o öfver statsbidraget till aflöning af Stockholms stads

kronouppbördsverh..........................................

1 D:o redogörelse för depositionsmedlen.....................

1 Öfverintendentsembetets hufvudbok ........................

Bilagor: Instrument- och materialräkningen .........

Länsredogörelser.................................

JD:o inventarieförteckningar ...

11 Tillkomma: Diverse tillfälliga räkningar ...............

Transp.	849	2548	5059
\| Chefen för kamerala afdel-
\| ningen ........................	1	—	—
D:o	1	—
Kamreraren .....................	1	—	—
D:o .....................	1 1	—	—
Särsk. redogörare...............	1	—	—
D:o	1	—	—
Kamreraren .....................	1	—	—
I):o _______________	1	—	—
Landskamr. och räntmästare	23	—	—
Kamreraren i embetets kansli	1	—	—
Begistratorn .....................	1	—	—
( Kamreraren för kronoupp-
bördsärenden	1	—	—
D:o d:o kansliet_______________	1	—
Kamreraren .....................	1	—	—
Särsk. redogörare...............	2	—	—
Landskontoren ..................	25	—	—
D:o	53	—	—
Diverse redogörare ............	11	—	—

198 Summa

Summa 977 2548 505

8. 9. 10. 11. 12.

440 —

*- 748

464 —

12 —
51 —

132 -

2 —
77 —

585 —

352 —

129 — — — —

351 — — — —
623 — — — —

6 I

1438 232

78 I

499 — — — —

104179 208957 3708 402 1116:

13.	14.	15.	16.	17.	18.	19.	20.
		1 no20/		261

“7,76	7,76	i	37s76
37s7 6	»	i	3% 7 6	—	_	_
37,76	''7,76			‘7,76	_	_
»	3)		V,.	»	—	—	—
)>	»			))	—	—	_
7,76	7,76		v	7,,76	1	7„ 76	*7,2 7 6
»	»		'' 30		—	__	_
37676	7,76			''7,76	—	—	-‘
))	»		1	)>	—	—	—
))	»			»	—	—	—
”A 7 6	7,76	4/ 30	7,,76	—	—	—
—	''7, ,75	—	7,,76	—	—	—
—	‘7,76	v / 30	2 “/, 2 7 6
37,76	7,76	8/ / 30	‘7,76	—	__	_
7,76	*7,76			7,76	—	—	—	Fullständig
)) ))	)) ))		1	)>	—	—	—	granskning 10 dagar,
		»	—	—	—		kontroll.-d:o
»	J)			»	—	—•	—	20 dagar.
—	V,-"/,, 76	»•/ / 30	( 23/»76 t-”/, 7 7	—	—	—
	—	1087m \| —	262	—	- \|

Bet. ang. Kammarrätten,

III. Tillhörande Provins

Hnfvud räkenskaper.

Räkenskapen.

Antal.

Stockholms stad.

1 Hufvudredogörelsen med verifikationer........................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................

Stockholms län.

1 Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med verifikationer .........................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o....

Upsala län.

1 Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer

Ränteriräkningen med d:o .......................................I............................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................................................................

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o...................................................

Södermanlands län.

1 Landsboken ....................................................................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer................................................

Ränteriräkningen med d:o ....................................................................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................................................................

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o...................................................

4 | Transp. Transp.

а) Alla till detta kontor ingående räkenskaper med verifikationer granskas der i detalj med undantag af bränvinstillverkningsredogörelserna
samt mantals- ock taxeringslängderna, för hvilkas granskning nedan skall redogöras.

б) Enligt Statskontorets kungörelse den 21 September 1869, skola länens räkenskaper insändas till Kammarrätten: redogörelsen
för bränvinstillverkningen i b Örjan af Mars; ränteriräkningen och redogörelsen för stämpelpappersuppbörden i början af Maj; fögderiernas
och städernas specialriikö ingar så snart ske kan, efter det duplettexeraplaren i Augusti inkommit till länsstyrelsen; samt landsboken
i början af November.

räkenskapskontoret.«)

		Dag, d& räken-		Anslagen	Dag, då räken-		Dag, då an-	Dag, då an-
åfsräkenskaper.	Antal folier.	ekapen in-kom. b)	granskningstid. Månad.	skapen blifvit slutgranskad.	Antal anmärk-ningspunkter.	märkningarne inkommit till	märkningarne blifvit
					Kammarrätten.	pröfvade.
3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.
1 1	4131 246	*7, ,76 x>	! 6	27„77	3	*7„77	1 1—*7,78 \| 2— oafgjorda
1	68	3 V, „7 6			"7,7 7
12	12442	''V.76 ''7.76		47,	3)	5	7,77	*7,,77 \| 3-''7„77
1	3666		»	5	3)	1- 7,78 ( 1 —oafgjord
''7,76
1	135			»	—	—
-< 1	807	7,76			3)	--	—	—
1	41	7,,76			7,77	2	''7,77	37u77
8	8437	3>			3)	10	3)	\| 9—2*/,, 7 7 \| 1 — oafgjord
1	1992	27,76		4	3)	11	))	jl0-”/„77
						( 1—oafgjord
1	412	‘7,76			»	1	3)	oafgjord
1	283	3>			3)	1	3)	27u77
1	47	V„76			''7,77
10	12806	*7,, 76			3)	8	7,77	''7,78
1	2648	7,76		4	X)	1	3)	»
1	258	3)			3)	—	_;	__
1	195	7,76			»	—	—-	—
r 44	48614		187,		47

Transp.

Östergötlands län.

Landsboken ..................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o .....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o._.................

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o____

Jönköpings län.

Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o .....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o...........:.......

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o____

Kronobergs län.

Landsboken .....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer..

Ränteriräkningen med d:o ......................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o....................

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o_____

Kalmar län.

Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o .....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o...................

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o____

Gotlands län.

Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.
Ränteriräkningen med d:o ______________________________________

Brän vinstill verkningsredogörelsen med d:o...................

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o____

Blekinge län.

Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o .....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o...................

Redogörelsen öfver stämpelpappersuppbörden med d:o____

Transp.

3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.
44	48614	—	187,	—	47	—	—
V 1	73	''7,176			''7,. 7 7	_	_	—
13	16825	y>			»	10	*7„ 7 7	oafgjorda
1	6372	sl/5 7 6		8	»	9	»	d:o
1	1753	V.76			»	—	—	—
1	332				»	—	—	—
1	51	''7,,7 6			*7,77	1	V„77	00
9	9714	27i076			»	7	»	D
1	5587	''7.76		47,	»	1	s>	»
1	136	27i76			))	—	—	—
1	933	27,76			»	—	—	—
1	40	V„76			27,,77	1	7„77	oafgjord
6	7467	))			»	15	»	oafgjorda
< 1	2636	7.76		3	)>	6	»	d:o
1	325	*7,76			»	—	—	—
1	1197	7,76				—	—
1	64	''7,,76			''7,77	_	_	—
11	14116	*7,, 7 6			»	21	7,77	M '' 00
1	6071	7,76		7	»	7	5)	5>
1	512	''7,76			T»	—	—	—
1	2148	7,76			»	—	—''	—
1	33	■7.76			22/i«77	3	*7,.77	oafgjorda
3	5143	»			)>	7	))	d:o
1	2293	22/»76		27,	»	4		d:o
1	133	''7,76			))	—	—	—
1	436	7,76			))	—	—	—
1	32	21/976			7,77	_	_	ill—''7,78
5	12283	''7,76			»	14	22/a77	3-”/,78
1	3625	7,76		4		8		s 00
1	1182	''7,76			»	—	—	—
1	310	7,76			))	—	—	—
115	150436	— 477,	\| -	161		1 -

Transp. Transp.

Kristianstads län.

Landsboken ...................................................................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer................................................

Ränteriräkningen med d:o ....................................................................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................................................................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......................................................

Malmöhus län.

Landsboken ...................................................................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer................................................

Ränteriräkningen med d:o .....................................................................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................................................................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......................................................

Hallands län.

Landsboken ...................................................................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer................................................

Ränteriräkningen med d:o ....................................................................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................................................................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......................................................

Göteborgs län.

Landsboken ...................................................................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer................................................

Ränteriräkningen med d:o ....................................................................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................................................................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......................................................

Elfsborgs län.

Landsboken ...................................................................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer................................................

Ränteriräkningen med d:o ....................................................................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................................................................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......................................................

Skaraborgs län.

Landsboken ...................................................................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer................................................

Ränteriräkningen med d:o ....................................................................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................................................................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......................................................

Transp.

3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.
115	15043G	—	47»/,	—	161	—	—
1 Y 7	42 13416	7,76 7,76	8	is/ 77 5)	27	‘7,. 7 7	oafgjorda
1	8855	27,76	)>	11	))	d:o
1	2804	’727 6		))	—	__	_
1	2061	“7,76		))	—	-	—
1	56	V„76		17,,77
13	26335	‘V,,76	8	))	25	2 lull	oafgjorda
1	7061	‘7,76	»	9	B	d:o
1	1089	‘7,76		B	8	))	d:o
1	1142	2>		B	—	—	—
1	47	7,,76		12/ 77
9	7494	7,,76		»	10	"Ull	27s78
k 1	3398	27,76	4	»	5	»	d:o
1	69	2V,76		»	—	—
1	394	‘7,76		»	•—■	—	—
1	53	7„76		27„77	1	''lull	oafgjord
10	12933	‘7,,76			4	»	oafgjorda
1	2910	7.76	6	»	10	»	d:o
1	no	7,76		»	—	—	—
1	1122	7,76		)>	—	—	—
1	112	7„76		■7,77
11	16328	b		B	16	''Ull	oafgjorda
1	7493	7,76	6	B	13	5>	d:o
1	491	>7,76		»	—	—	—
1 '')	312	7,76		B	1	7,77	oafgjord
1	90	7,.76		27„77	—	_	-
13	14136	B		B	8	“7„77	oafgjorda
1	9078	7,76	6	»	7	))	d:o
1	1266	»7,76			—	—	—
1	1066	7,76		»	1	87„77	oafgjord
202 1	292199 \|	- 1	OO C" : »T'' ;	- !	317	1

Transp.

Vermlands län.

1 Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer

Ränteriräkningen med d:o .....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......

1 Landsboken

Örebro län.

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o ....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o...................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......

Vestmanlands län.

1 Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o ....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o...................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......

Kopparbergs län.

1 Landsboken ...................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer

Ränteriräkningen med d:o ....................................

Bränvinstillverlcningsredogörelsen med d:o..................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......

Gefleborgs län.

1 Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o ..................................

Brun vinstill verkningsredogörelsen med d:o............

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o

Transp.

-r

Transp.

3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.
202	292199	—	8512	—	161	—	—
1	59	30/io 7 6			7„77
9	17822	20/o76			»	7	7.77	16-778 \| 1—oafgjord
1	2947	7,76			»	1	3>	00
1	508	7 76			71()77	—	—	—
1	49	*7117 6			lull	1	7,77	778 (9— »
8	11218	»			)>	10	))
1 1—oafgjord
1	3207	7,76		0 2	»	4	))	7,78
1	223	7,76			»	1	)>	3>
1	266	''7,76			»	—	—	—
W
1	62	V„76			7,.77	—	—	—
9	10647	))			)>	6	7„ 7 7	00
1	3328	“7,76		5	»	2	))	»
1	60	7,76			))	—	—	—
1	437	7,76			»	—	—	—
1	63	7„ 76			7,77
10	9951	7, ,7 6			»	4	7,77	{2-7,78 ( 2— oafgjorda
1	3205	‘7,76		O	)>	4	))	’7,78
1	20	"7,76			»	—	—	—
1	1145	''7,76			))	—	—	—
“ 1	39	7„76			7,77
7	9961	7„ 76			»	5	7.77	778
1	2825	7,76		4	»	4	»	(3-778 11—28/,78
1	221	7,76			7,77	2	777	30,78
263	370462		in	—	368	—	—

Bet. ang. Kammarrätten.

Transp.

Vesternorrlands liin.

Landsboken ...................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer

Ränteriräkningen med d:o ....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......

Jemtlands län.

Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o .....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o......

Vesterbottens län.

Landsboken ....................................................

Uppbördsförvaltningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o .....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o...................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o.......

Norrbottens län.

Landsboken .....................................................

Uppbördsförvältningarnes redogörelser med verifikationer.

Ränteriräkningen med d:o .....................................

Bränvinstillverkningsredogörelsen med d:o..................

Redogörelsen för stämpelpappersuppbörden med d:o.......

Summa

Transp.

Summa

3.	4.	5.	6.	7.	8.	9.	10.
	263	370462	—	in	—	368	—	—
	1	36	u/io76		"/,77	1	7.77	*7,78
1	6	7574	»		x>	29	»	(24— » ( 5—oafgjord a
				3’,				11—*7,77
	1	3147	’%76	5)	10	»	6—’7,78
								\| 3—oafgjorda
	1	248	7,76		''7,77	1	7,77	OO
	1	32	31/io76		10477	_	_	.
	4	3175	»		»	6	7,77	2,/r77
	1	1190	7576	2	»	2	))	»
	1	16	2%76		»	—	—	—
	1	436	5)		»
	1	30	170o76		‘7.77	2	7 377	7>.77
			V.76					\| 8-7..77
	4	4632		»	9	»	I l-I2/,78
	1	2073	28A 7 6	2 2		1	))	7/u 7 7
	1	737	28/, 76		''7,77	1	7,77	7..77
	1	43	8/n76 ‘7,76		3147 7	1 27	‘7,77	5,78 1 21— 5,78
	6	3783	g	»	5)	l 0—oafgjorda i 13— %78
"476	16
	1	2344		»	5)	j \| 3—oafgjorda
	1	284	”476		37577	—	—	—
296	400222		122	\| -	474 \| —

Af denna utredning framgår bland annat, att de flesta till öfverrevisionsdepartementet
ingående räkenskaper der granskas i första hand. Så
är förhållandet med de räkenskaper, hvilkas granskning åligger provinsräkenskapskontoret,
samtliga de förvaltande embetsverkens egna redogörelser
samt alla räkningar, som ingå från verk och inrättningar, inom
hvilka icke förekommer någon revision. Inom öfverrevisionsdepartementet
verkställes derföre en fullständig detaljgranskning af alla dessa räkenskaper
och dertill hörande verifikationer med undantag af dels bränvinstillverkningsredogörelserna,
af hvilka blott sjelfva räkningarne och levereringarne
fullständigt kontrolleras, men de åtföljande vidlyftiga protokollen
endast delvis i detalj genomgås, dels ock mantals- och taxeringslängderna,
hvilkas stora omfång nödvändiggör granskningens inskränkning,
hvad de förra beträffar, till kontrollacldering af de betalningsskyldiges antal
och genomgående af de vid längderna möjligen gjorda anmärkningar,
samt, hvad angar taxeringslängderna, till kontrolladdering af slutsumman
och tillseende att af taxerings- och pröfningskomitéerna enligt deras protokoll
beslutade af- och påföringar behörigen iakttagits. Nu ifrågavarande
räkenskaper med tillhörande verifikationer, som sålunda med nämnda
undantag detaljgranskas i Kammarrätten, hafva under tidernas lopp så tillväxt
och äro, efter hvad ofvanstående utredning visar, af så stort antal
och omfång, att arbetet med deras granskning upptager en stor del af
den nuvarande, för omkring tjugo år sedan till antalet bestämda revisionspersonalens
inom öfverrevisionsdepartementet tid, hvarföre ock åt den departementet
jemväl åliggande öfverrevisionen eller granskningen i andra
hand af redogörelser, som förut inom de särskilda einbetsverken undergått
granskning, i verkligheten kunnat användas jemförelsevis mindre arbetskrafter,
så att öfverrevisionen måst i afseende å vissa redogörelser inskränkas
till en mer eller mindre omfattande kontrollgranskning och beträffande
redovisningarne för de statens inkomster, hvilkas uppbörd tillkommer
åtskilliga af de centrala einbetsverken, nästan helt och hållet åsidosättas.
De verk, hvilka hufvudsakligen hafva sådan uppbörd om händer,
ål-o Generaltull-, Generalpost- och Telegrafstyrelserna samt Styrelsen för
statens jernvägstrafik. Hvad angår de båda förstnämnda embetsverkens
uppbördsredogörelser med verifikationer, för hvilkas omfattning Komitén
redogjort i sina underdåniga betänkanden angående lönereglering m. m.
för samma verk, hafva väl, åtminstone postverkets redogörelser, förut fullständigt
inlemnats till Kammarrätten; men till följd af dels de särskilda
räkenskapernas egen tillväxt dels ock det öfriga revisionsarbetets i öfver -

revisionsdepartementet tillökning hafva Generaltullstyrelsens ifrågavarande
räkenskaper redan för mycket lång tid tillbaka och en stor del af Generalpoststyrelsens
från och med år 1874 upphört att till Kammarrätten ingifvas,
enär någon granskning af dem icke kunnat af Kammarrättens revisionspersonal
medhinnas annat ä,n undantagsvis, då någon särskild del
af räkenskapen ansetts böra granskas och i sådant fall från embetsverket
till Kammarrätten afhemtats. Beträffande Telegrafstyrelsens motsvarande
redogörelser är stadgadt, att telegramkoncepten, som utgöra de egentliga
uppbördsverifikationerna, skola hemlighållas, och då dessa således ej få
till Kammarrätten utlemnas, kunna telegrafräkenskaperna, hvad debiteringen
af telegramportot beträffar, följaktligen icke undergå någon öfverrevision.
Med afseende å Styrelsens för statens järnvägstrafik uppbördsredogörelser,
torde redan den omständigheten, att för närvarande inom Styrelsen
ej mindre än 56 tjensteman dagligen äro sysselsatte med granskning
af stationernas redogörelser för influtne trafikinkomster, ådagalägga
dessa räkenskapers stora omfattning och omöjligheten af deras fullständiga
öfverrevision i Kammarrätten.

En sådan öfverrevision af alla dessa uppbördsredogörelser skulle
dessutom förutsätta en mycket stor tillökning af revisionspersonalen i Kammarrätten,
hvarigenom staten skulle förorsakas kostnader, hvilka de resultat,
som af denna revision vunnes, med all sannolikhet icke skulle kunna
uppväga. Denna omständighet är emellertid icke af tillräcklig betydelse
för att i och för sig vara bestämmande, derest en dylik öfverrevisions
införande verkligen skulle anses lämplig och nödvändig. Att öfverrevision
i allmänhet icke kan anses vara oundgängligen nödvändig torde i
viss mån framgå redan deraf, att alla de räkenskaper, hvilka nu i Kammarrätten
granskas i första hand, hittills ansetts icke behöfva underkastas
någon kontrollgranskning. Utaf de särskilda redogörelsernas olika beskaffenhet
lärer ej heller kunna hemtas någon giltig anledning till det antagande,
att den ena bör undergå en dubbel granskning, den andra deremot
blott en enda, emedan missräkningar och felaktigheter, uppsåtligt
eller ofrivilligt begångna, kunna förekomma i hvilken redogörelse som
helst. En viss kontroll att tjenstemännen, den ene såväl som den andre,
ej åsidosätta sina åligganden, ligger ock i det öfvervakande af arbetets
jemna och ordentliga gång, som i hvarje embetsverk tillkommer dess chef
och byrå- eller kontorsförmännen att utöfva. Om således öfverrevision i
meningen af en fullständig eftergranskning icke må anses vara nödvändig,
kan deremot å andra sidan ej förnekas, att med en sådan är förenad den

fördelen, att förekommande felaktigheter i räkenskaper med större säkerhet
upptäckas; hvarjemte blotta vetskapen, att eftergranskning kan ifrågakomma,
utgör en sporre för granskaren i första hand att med noggrannhet
utföra sitt arbete; men då denna fördels ernående, såsom Komitén
förut framhållit, skulle medföra alltför stora kostnader för staten, har
Komitén, som redan i föregående regleringsbetänkanden förutsatt, att en
allmän öfverrevision skulle ega rum, ansett lämpligast, att den medelväg
i detta afseende följes, att hvarje räkenskap, vare sig inkomsts- eller
utgifts-, fullständigt granskas en gång och öfver- eller kontrollrevisionen
inskränkes till allenast en delvis speciel granskning till den omfattning,
arbetskrafterna det medgifva.

Att detaljgranskningen af de räkenskaper, som direkt till Kammarrätten
ingå utan att förut hafva undergått någon granskning, fortfarande
bör verkställas af Kammarrättens revisionspersonal, lärer vara ostridigt.
En annan fråga åter är, huruvida de redogörelser, som för närvarande
granskas i de centrala embetsverken, jemväl för framtiden böra revideras
af verkens egna tjensteman eller detta granskningsåliggande, till Kammarrättens
revisionspersonal öfverflyttas, äfvensom huruvida i förra fallet
kontrollgranskningen af nämnda redogörelser bör verkställas i de centrala
embetsverkens lokaler eller i Kammarrätten, i hvilket senare afseende Komitén
i flera föregående betänkande!! redan uttalat sig.

Uti förevarande frågor, för såvidt de röra Jernvägstrafikstyrelsens utgiftsräkningar,
har, efter hvad Komitén varit i tillfälle inhemta, nämnda
Styrelse afgifvit ett särskildt förslag, för hvilket här torde böra i korthet
redogöras.

Sedan Riksdagen, under framhållande af den särskilda ställning, statens
jernvägstrafik intager såsom en industriel anläggning för statens räkning,
och svårigheten för Kammarrättens och Riksdagens revisorer att i
den omfattning, som vederbör, utöfva kontrollen öfver samma trafik, uti
underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 ifrågasatt, huruvida icke, till åstadkommande
af en önskvärd kontroll, lämpligt vore att åt en ständig kommission
af några, utom statens jernvägstrafik stående, sakkunnige personer
meddela uppdrag att uteslutande följa och redogöra för jernvägstrafikens
handhafvande samt angående densamma till Edei-s Kongl. Maj:t afgifva
de förslag, som kunde vara af omständigheterna påkallade, har Styrelsen
för statens jernvägstrafik uti häröfver afgifvet underdånigt yttrande
den 18 December samma år på anförda skäl afstyrkt detta Riksdagens
förslag, men — då Styrelsen ansett hinder icke böra möta för Kammarrätten

att granska dels månad för månad Styrelsens månatligen uppgjorda bokslut
med verifikationer dels ock qvartaliter de specifika qvartalsredogörelserna
för materialförrådet, hvarigenom granskningen ej blott af hufvudboken
och nämnda qvartalsredogörelser utan äfven af Styrelsens för hela
året gällande inventarieredogörelse borde kunna afslutas till den tid på1
följande år, då Riksdagens revisorer sammanträdde — hemstält, att en ut redning

måtte ske, huruvida ej till vinnande af en bättre ordnad och tidigare
skeende granskning af räkenskaper och förvaltning vid statens jernvägstrafik,
Kammarrättens och Riksdagens revisorers åtgöranden vid denna
granskning kunde ordnas så, att granskningen vore fullbordad ett år tidigare
än under dåvarande förhållanden kunde ske. Efter det Kammarrätten,
hvars utlåtande öfver detta Jernvägstrafikstyrelsens yttrande infordrats,
uti underdånig skrifvelse den 25 Februari 1876, med omförmälande
af de stora och många olägenheter, som den af Styrelsen ifrågasatta
förändringen i sättet och tiden för utöfvande af den granskning, öfverrevisionsdepartementet
ålåge, skulle medföra, på anförda skäl afstyrkt
bifall till nämnda ändringsförslag, blef detta Kammarrättens utlåtande till
Trafikstyrelsen för dess hörande remitteradt. I derpå den 13 Februari
1877 afgifvet underdånigt yttrande, hemstälde Styrelsen — som ansåg
det endast på den praktiska pröfningens väg kunna utrönas, huruvida den
på Kammarrätten beroende granskningen af Styrelsens räkenskaper kunde
medhinnas ett år tidigare än då skedde — bland annat att sådant försök
mätte anställas hufvudsakligen i den ordning, att granskningen skulle
utföras dels månad för månad, dels qvartal för qvartal och dels för helt
år, allt efter den tidsperiod, för hvilken de till granskning hörande handlingarne
voro upprättade, samt att den öfverrevisionsdepartementet åliggande
granskning skulle verkställas i Styrelsens lokal af en särskild under
Kammarrätten lydande tjensteman, benämnd jernvägsrevisor, hvarigenom
Styrelsens revisionskontor skulle blifva obehöflig! såsom en sjelfständig afdelning.
Jemväl detta Jernvägstrafikstyrelsens förslag har blifvit öfverlemnadt
till Kammarrätten, som lärer, efter hvad Komitén inhemta!, inom
kort komma att deröfver afgifva yttrande.

Då nu i och för den första revisionens fullgörande det torde vara
likgiltigt, huruvida den reviderande tjenstemannen uppbär sin aflöning
från Kammarrättens eller någon af de centrala embetsverkens stater, men
deremot, om han vore Kammarrättens tjensteman, deraf naturligen måste
blifva en följd, att de anmärkningar mot räkenskaper, hvilka han funne
sig befogad göra, borde hos Kammarrätten anhängiggöras och af Kärn -

raarrätten behandlas, hvarigenom — i anseende till det betydliga antal
anmärkningar, som, enligt hvad ofvanstående tabell utvisar, inom de centrala
verken förekomma — Kammarrättens göromål skulle i väsentlig grad
ökas och med anledning deraf jemväl en tillökning i ledamöternas antal
blifva erforderlig, utan att dock göromålen för hvart och ett af de centrala
verken derigenom så minskades, att motsvarande indragning der >

kunde ifrågakomma, synes en förändring i det syfte, att den inom de centrala
embetsverken nu förekommande revision skulle af Kammarrättens
revisionspersonal fullgöras icke vidare vara att förorda; hvaremot i fråga
om den kontrollgranskning, som fortfarande borde genom Kammarrätten
utöfvas, lämpligen synes böra bestämmas, att Kammarrätten må ega i
hvarje fall besluta, huruvida samma revision skall af dess tjensteman verkställas
inom de centrala embetsverkens lokaler eller om redogörelserna

böra till Kammarrätten för sådant ändamål öfverlemnas.

Enligt Komiténs åsigt borde för öfrigt revisionen i sin helhet ordnas
hufvudsakligen på det sätt, hvartill den i verkligheten utbildat sig, så att
öfverrevisionsdepartementet skulle åligga ej mindre att fullständigt granska
samtliga de redogörelser, vare sig inkomsts- eller utgiftsräkningar, hvilka y

till Kammarrätten komma att ingå och icke förut undergått granskning
i detalj, än äfven att i den mån, tiden det medgifver, underkasta jemväl
de räkningar, som i det redovisande verket blifvit detalj granskade, en
ytterligare revision, mera gående ut på kontrollerande af styrelseverkens
och vederbörande myndigheters förvaltningsåtgärder än redogörelsernas sifferuppgifter.

I sitt betänkande angående lönereglering m. m. för Arméförvaltningen
har Komitén — med förmälan, hurusom cheferna för förvaltningens samtliga
departement uti den 29 December 1877 afgifvet förslag till lönereglering
för samma embetsverk ifrågasatt, att indelta arméens aflöningsräkningar
skulle, i likhet med hvad för värfvade arméen eger rum, från
regementena insändas till Arméförvaltningen, för att derstädes i första
hand granskas och först derefter till Kammarrätten öfverlemnas — tillkännagifvit
sig vilja öfver detta förslag afgifva yttrande, då Komitén i
sammanhang med regleringen af Kammarrätten finge tillfälle att utlåta
sig om revisionen af statens räkenskaper i allmänhet.

Med anledning häraf får nu Komitén, i afseende å revisionen af
samtliga redogörelserna för de från fjerde hufvudtitelns anslag till redogörare,
direktioner in. fl. emot redovisning utanordnade förskottsmedel, till
en början erinra:

att, jemlikt Kongl. brefvet den 18 Mars 1835, indelta regementens
och korpsers aflöningsräkenskaper, hvilka afslutas för kalenderår, i och för
granskning från vederbörande chefsembeten insändas direkt till Kammarrätten
och att, i sammanhang med dessa räkenskaper, numera till nyssnämnda
embetsverk, likmätigt stadgandet uti Arméförvaltningens intendentsdepartements
cirkulär den 27 Februari 1874, jemväl ingå sagde regementens
och korpsers redogörelser för besparade volontärvakansmedel;

att, på grund af Kongl. brefvet den 31 December 1877, Landtförsvarsdepartementets
kansliexpeditions aflöningsräkning numera skall, utan
förutgången granskning i Arméförvaltningen, aflemnas till Kammarrätten
för revision derstädes;

att såväl indelta regementenas och korpsernas samt Wermlands fältjägarekorps’
gamla stams som arméens regementens och korpsers beväringsmanskaps
möteskostnadsredogörelser från vederbörande direktioner genom
chefsembetena, likmätigt 58 § 1 mom. och 63 § uti Kongl. mötesunderhållsreglementet
den 14 September 1858, ingå till Kongl Majt:s befallningshafvande
i det län, der regementenas mötesplatser äro belägna, och uti dessa
läns landskontor undergå granskning, innan de till Kammarrätten öfversändas; att

redogörelserna äfver kostnaderna för öfningsläger eller arméens
fälttjenstöfningar, till hvilka kostnaders bestridande af Arméförvaltningen
utanordnas förskotter till disposition af generalintendenten derstädes, insändas
från denne till Kammarrätten, sedan det i och för öfningarne tillsatta
kommissariats revision verkstält granskning af bilagorna till dessa
redogörelser, som af generalintendenten attesteras;

att deremot alla öfriga redogörelser för förskottsmedel från förenämnda
hufvudtitels anslag eller för landtförsvaret tillhörande persedlar aflemnas
till Arméförvaltningen, der de före insändandet till Kammarrätten undergå
granskning;

att genom Kongl. brefvet den 6 November 1849 blifvit i afseende
å nyssnämnda granskning stadgadt, det de redogörelser, hvilka från Arméförvaltningen
direkt underlydande förråd och tjensteman till detta verk
på derför bestämda tider insändas, skola undergå detaljgranskning derstädes,
men att deremot alla årliga redogörelser af förvaltande verk, direktioner
och komitéer icke böra i Arméförvaltningen undergå granskning annat än
till in- och utgående balanserna samt till kontroll å debiteringen af de
från verket under redogörelseåret utbekomma poster; samt

att, till följd af detta nådiga stadgande, värfvade regementenas för

Bet. ang. Kammarrätten. 10

valtningsdirektioners redogörelser för anslagen till mathållning, fouragering,
remontering, skoning, hästfluga, manskapets beklädnad, remtyg, utrednings-,
ridskole- och sjukvårdspersedlar, kaserninventarier, hästutrednings- och sadelmunderingspersedlar,
indelta regementenas beklädnadsdirektioners, arméens
beväringsbeklädnadsdirektioners, allmänna garnisonssjukhusets och krigsskolans
räkenskaper, generalstabens topografiska afdelnings redogörelse för
extra anslaget till arbetena m. fl. redogörelser sålunda icke undergå någon
detaljgranskning i Arméförvaltningen, hvarest deremot sådan revision verkställes
i afseende å värfvade arméens aflöningsräkenskaper — hvilka i
allmänhet qvartalsvis afgifvas — inqvarterings- och servismedelsredogörelser
samt redogörelser för de från invalidhusfonden emot redovisning utanordnade
svärdspensions- och svärdsmedalj pensionsmedel, äfvensom redogörelser
för Wadstena krigsmanshus’ gratialistmedel, expensmedelsredogörelser
m. fl.

Någon viss grund synes sålunda icke hafva blifvit följd vid bestämmandet
af det eller de embetsverk, der revisionen af berörda räkenskaper
skulle försiggå, hvadan också inträffar, att af fullkomligt likartade räkenskaper
en del granskas blott i Kammarrätten, en annan del såväl i Arméförvaltningen
som i förstnämnda verk, samt att somliga räkenskaper i
Arméförvaltningen granskas fullständigt i detalj och andra blott till några
få detaljer.

Komitén har med anledning af dessa förhållanden ansett sig böra
taga i öfvervägande, huruvida och i hvad mån ändring i nu gällande bestämmelser
för granskningen af redogörelserna för de från fjerde hufvudtitelns
anslag anordnade förskottsmedel är af behofvet påkallad, och dervid
funnit dels att, då regementenas och korpsernas gamla stams och beväringsmanskaps
mäteskostnadsredogörelser undergå revision i landskontoren,
innan de till Kammarrätten insändas, samt vidare fälttjenst- eller öfningslägersräkenskaper
undergå revision hos kommissariatet för lägret och jemväl
attesteras af generalintendenten — hvarföre någon granskning af desamma
äfven i Arméförvaltningen rimligen ej kan ifrågaställas — någon
ändring i afseende å revisionen af samtliga dessa räkenskaper ej bör vidtagas,
dels ock att — enär uti indelta regementenas aflöningsräkningar
redovisas dagaflöning åt befäl och underbefäl, men en noggrann granskning
af dessa utgiftsposter icke kan verkställas utan tillgång till möteskostnadsredogörelserna
— dessa räkenskaper jemväl fortfarande böra till
Kammarrätten direkt ingå, helst de uti dem förekommande afföringar uteslutande
grunda sig på gällande stater och allmänna författningar.

Då det sålunda bör anses fullt riktigt, att indelta regementenas aflöningsräkningar
direkt öfverlemnas till Kammarrätten, finnes, enligt Komiténs
tanke, ingen anledning, hvarföre icke äfven värfvade arméens befäls-
och manskapsaflöningsräkenskaper, hvilka före 1850 uteslutande granskades
i Kammarrätten, skulle för revision dit direkt ingå. — Vidare synas,
i likhet med Landtförsvarsdepartementets kansliexpeditions aflöningsräkning,
äfven samma departements begge expeditioners, äfvensom Krigsvetenskapsakademiens
expensmedelsräkningar böra endast i Kammarrätten
granskas; likasom — då Arméförvaltningen egentligen endast har att tillhandahålla
krigsskolan, allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm och generalstabens
topografiska afdelning de för desamma anvisade ordinarie eller
extra ordinarie anslag, men ej eger utöfva någon vidare tillsyn öfver dessa
inrättningars förvaltning — äfven räkenskaperna för berörda anslag hädanefter
torde böra, såsom förhållandet varit före 1850, ingå direkt till
Kammarrätten för granskning; lärande, i händelse sådan föreskrift kommer
att lemnas, densamma böra omfatta jemväl de nyinrättade krigshögskolans
samt garnisonssjukhusets å Karlsborg räkenskaper.

Af de nu till Arméförvaltningens civila departement ingående räkenskaper
skulle således till Kammarrätten för granskning direkt öfverlemnas
vederbörande expeditioners, stabers, chefsembetens, direktioners med fleres
års- och qvartalsredogörelser för emot redovisning utanordnade medel från
fjerde hufvudtitelns anslag till: Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition;
generalstaben; artilleristaben; öfverkommendantsexpcditionen i
Stockholm; krigshögskolan; krigsskolan; garnisonssjukhusen i Stockholm
och å Karlsborg; lifgardet till häst; husarregementet Konung Carl XV;
Svea lifgarde; andra lifgardet; Vermlands fältjägarekorps; Svea, Göta och
Vendes artilleriregementen; marinregementet; fortifikationen; värfvade garnisonstruppernas
rekrytering och aflöning; lifbeväringsregementet; Gotlands
nationalbeväring; Hallands beväring; Vesternorrlands beväring; till skrifmaterialier
och expenser, ved in. in. för Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition;
till extra utgifter, såvidt angår anslaget till Krigsvetenskapsakademien;
till disciplinkompaniet; äfvensom till generalstabens topografiska
afdelning.

Deremot och då Arméförvaltningen har sig såsom hufvudsakligt åliggande
anförtrodda uppsigten och vården öfver allt, som hörer till arméens
förvaltning och dess materiel, anser Komitén någon annan myndighet
ej vara mera behörig än Arméförvaltningen att genom sina underordnade
tjensteman i första hand i detalj vaka öfver att de från embets -

verket å anslag, som afse tillgodoseendet af arméens materiela behof, utanordnade
förskott — vare sig att dessa skola redovisas af direktioner
eller särskildt anstälde kassörer eller förvaltare — varda behörigen redovisade,
hvadan Komitén vill för sin del förorda, att värfvade arméens förvaltnings-
och beklädnadsdirektioners räkenskaper för anslagen till remontering,
skoning, lega för hästar, fouragering af hästar, mathållning för
manskapet, beklädnad, utredning m. in., indelta regementenas och korpsernas
beklädnadsdirektioners samt arméens beväringsbeklädnadsdirektioners
medels- och persedelsräkenskaper må i Arméförvaltningen undergå
detaljgranskning, innan de till Kammarrätten i sammanhang med verkets
hufvudbok insändas.

Någon annan förändring i hvad nu stadgadt är angående den myndighet,
som bör i första hand ombesörja räkenskapsgranskningen, har Komitén,
utöfver hvad nu samt i Komiténs betänkande angående lönereglering
för Sundhetskollegium blifvit hemstäldt, icke funnit skäl att föreslå.

Det nuvarande arbetssättet och arbetsfördelningen å revisionskontoren
hafva synts Komitén icke fullt ändamålsenliga. Under det i andra embetsverk
den grundsats i allmänhet gjort sig gällande, att hvarje tjensteman
bör utöfva en sjelfständig verksamhet inom det honom anvisade område
och således sjelf svara för sina åtgöranden, hafva revisorer och kammarskrifvare
inom Kammarrätten ansetts böra ställas under omedelbar
ledning af kontorsförmännen, hvilka enligt arbetsordningen böra »följa
kontorsbetjeningen i deras revisionsarbeten, med ett forskande öga dem
handleda samt deras anmärkningar mot räkenskaperna granska, med iakttagande
att meningarne göras tydliga och endast med till saken hörande
tjenliga uttryck blifva författade.» Då i Generaltull-, Generalpost- och
Telegrafstyrelserna till revisorer kunna antagas personer, som endast aflagt
afgångsexamen från högre elementarläroverk och dessa anses kompetente
att på egen hand väcka och fullfölja talan i anmärkningsmål,
borde väl ej en dylik kompetens frånkännas revisionstjenstemännen inom
Kammarrätten, för anställning inom hvilket verk fordras att hafva aflagt
examen till rättegångsverken eller Eders Kongl. Maj:ts kansli. Orsaken
till denna olika tjenstemannaställning lärer vara att söka dels deri, att
det ansetts befordra större enhet i afseende å de yrkanden, som i anmärkningsmål
af liknande beskaffenhet framställas, om desamma för hvarje kontor
ingifvas af en och samme person och i hans namn, än om revisionstjensteinännen,
oberoende af hvarandra, egde framkomma med de påståenden,
till hvilka hvar och en ansåge sig befogad, dels ock deri, att det

nuvarande förfaringssättet antagits nödvändigt för att förekomma, det
omogna och obehöriga anmärkningar mot vederbörande anhängiggöras,
hvarigenom Kammarrättens anseende skulle komma att lida. Hvad sistnämnda
skäl angår, torde detsamma desto mindre förtjena afseende, som å
ena sidan kan antagas att, innan någon såsom ordinarie revisionstjensteman
i Kammarrätten anställes, han redan hunnit förskaffa sig tillräckligt mått
af erfarenhet och duglighet i fråga om räkenskapsgranskningen för att en
dylik omogenhet skulle i allmänhet läggas i dagen, samt å andra sidan
nuvarande instruktionen stadgar, att till Kammarrätten ingifna anmärkningar
skola af föredraganden, innan desamma till kommunikation anmälas,
noga granskas, och om desamma helt och hållet eller i någon viss
punkt finnas obehöriga och skäligen icke kunna till redogörarens förklaring
utställas, sådant bör vid anmärkningarnes föredragning till kommunikation
genast anmälas, hvarefter Kammarrätten, om den gillar föredragandens
åsigt, eger ex incommunicato afstå anmärkningarne. Kammarrätten
lärer således icke sakna utväg att sjelf förekomma grundlösa anmärkningars
delgifvande, om sådana verkligen skulle från kontoren till Kammarrätten
inlemnas; och hvad beträffar den förmenta fördelen af enhet vid
anmärkningarnes afgifvande, så torde densamma vara minst sagdt tvifvelaktig,
då en olika uppfattning af hvad som lagligen är föremål för anmärkning
just framkallar en mångsidigare och mera omfattande pröfning
af den förvaltning, för hvars kontroll räkenskapen afgifves. De ordinarie
revisionstjenstemännen borde således enligt Komiténs åsigt åläggas att
sjelfva underskrifva sina anmärkningar och ansvara för deras riktighet
samt äfven i öfrigt såsom sjelfständige aktörer utföra dessa mål jemväl i
det fall, att de hos Kongl. Maj:t fullföljas. Hvad åter beträffar den extra
ordinarie personalen, så ehuru åtskilliga räkenskaper äro af den enkla beskaffenhet,
att granskningen af desamma ej behöfver af ordinarie tjensteman
verkställas, utan bör kunna åt extra ordinarie uppdragas, likväl och
då dessa sistnämnde, isynnerhet under första stadiet af sin tjenstetid, i allmänhet
icke torde ega den vana och erfarenhet, som erfordras för att på
egen hand eller sjelfständigt uppträda såsom aktörer i anmärkningsmål^
synes det vara lämpligt att, såsom i nu gällande instruktion för Fångvårdsstyrelsen
är föreskrifvet, de ordinarie revisionstjenstemän, hvilka dertill
kunna komma att utses, åläggas att dels tillhandagå de extra ordinarie
med råd och upplysningar dels ock öfverse och med sitt utlåtande beledsaga
de anmärkningar, som af dem göras. Komitén är alltså af den
mening, att revisionskommissarierna böra befrias från åliggandet att vara

revisorernas handledare — ett åliggande, som för närvarande tager en
stor del af deras tid i anspråk. Åtskilliga andra göromål, som nu tillkomma
samme tjensteman, torde ock lämpligen böra af andra öfvertagas.
Så synas revisions- och advokatfiskalskontorens särskilda aktoratsräkningar
kunna utan olägenhet sammanslås till eu enda, hvars uppgörande, tillika med
reqvisitionen å den observationsprocent, som bör anmärkningsförfattare tillfalla,
samt öfvervakandet af faststälda anmärkningsmedels indrifning, borde
öfverflyttas till sistnämnda kontor, som redan nu har att upprätta sin egen
aktoratsräkning och göra sammandrag af revisionskontorens. Förandet af diarier
och anteckningar öfver inkomna räkenskaper, af kontoren anhängiggjorda
eller dit remitterade mål in. m. äfvensom tillsynen att räkenskaper,
delgifningsbevis, infordrade förklaringar in. in. på bestämda tider inkomma,
Indika göromål nu verkställas af revisionskommissarierna personligen eller
med biträde af någon underordnad tjensteman, synes ej heller vara lämplig
sysselsättning för tjensteman af den grad, som revisionskommissarierna innehafva,
utan kunna verkställas af någon underordnad tjensteman å hvarje
kontor. Likaledes torde revisionskommissariernas nuvarande åliggande att
med hvarje inkommande räkenskap företaga en förberedande generel
granskning kunna uppdragas åt någon af de ordinarie revisionstjenstemännen
eller fördelas mellan dem, som sedermera skola med räkenskaperna
företaga den öfriga granskning, som på kontoret ankommer. För revisionskommissarierna
skulle af deras nuvarande åligganden således endast
återstå skyldigheten dels att såsom kontorsförmän egna tillsyn åt arbetets
jemna och ordentliga gång på kontoren, dels att till granskning fördela
de inkomna räkenskaperna emellan de underlydande tjenstemännen, dels
att till Kammarrätten afgifva förut omnämnda årsberättelser och förteckningar,
och dels att aflemna yttranden i alla till kontoren remitterade
mål, hvilka icke, såsom sammanhängande med förut hos Kammarrätten
såsom första instans anhängiggjorda anmärkningsmål, böra af anmärkningsförfattaren
afgifvas. Då af dessa åligganden revisionskommissariernas tid
icke blefve upptagen, bereddes sålunda tillfälle till dessa tjenstemäns anländande
på ett sätt, hvarigenom deras insigter i revisionsväsendet kunde
komma verket, till godo i vidsträcktare mån, än för närvarande är förhållandet.
Sådant kan enligt Komiténs mening bäst ske genom att åt en
hvar af dem öfverlemnas föredragningen af de anmärkningsmål, som från
dess kontor anhängiggöras, i förening med skyldigheten att deri föreslå
beslut samt ansvara för uppsättningen genom vederbörande tjensteman af
bref och öfriga expeditioner i dessa mål. Den utredning, som för när va -

rande åligger ledamot, innan dylika mål kunna föredragas, är understundom
vidlyftig och för den, som icke förut sysselsatt sig med revisionsdetaljer
både besvärlig och tidsödande. För revisionskommissarierna åter,
såsom väl bekanta med räkenskaperna, är en sådan utredning förenad med
mindre besvär eller svårighet, och då till dessa tjenstemäns nuvarande
åligganden redan hörer att taga fullständig kännedom om förekommande
anmärkningar och deröfver afgifva utlåtanden, kommer sjelfva föredragningen
icke att förorsaka någon väsentlig tillökning i deras åligganden,
men deremot en stor lindring och tidsbesparing för ledamöterna.

Denna lindring i ledamöternas göromål skulle i väsentlig mån bidraga
till ett hastigare afgörande af ej blott anmärkningsmålen utan jemväl
öfriga ärenden. Att ärendena i allmänhet varda så hastigt som möjligt
afgjorda, är naturligtvis af största vigt, men i fråga om anmärkningsmålen
är sådant af en särskild betydelse. Af ofvanstående redogörelse för
revisionen af 1875 års räkenskaper visar sig, att vid flera af nämnde räkenskaper
framstälts anmärkningar, hvilka dels afgjorts först under innevarande
år dels ock ännu äro oafgjorda. Således kunna under nuvarande
förhållanden ända till 3 å 4 år tilländagå, innan rättelse iakttages i ett
oriktigt förfarande, som följaktligen kan under en så lång mellantid förnyade
gånger upprepas och sålunda gifva anledning till nya anmärkningar.
Kunde granskningen af räkenskaperna i allmänhet tidigare påbörjas
samt anmärkningsmålen skyndsammare anhängiggöras och slutbehandlas,
skulle naturligtvis ett sådant felaktigt förfarande mindre ofta upprepas
och anmärkningsmålens antal äfven minskas. För vinnande af detta ändamål
har Komitén i fråga om åtskilliga af de embetsverk, med hvilka
Komitén redan haft befattning, hemstält, att till verken ingående räkenskaper
skulle om möjligt uppgöras månads- eller qvartalsvis och, efter begagnandet
i det förvaltande verket, genast ställas till Kammarrättens förfogande;
och Komitén föreställer sig, att jemväl åtskilliga af de redogörelser,
som nu direkt ingå till Kammarrätten, kunde och borde för nämnda
ändamål uppgöras och afslutas för kortare tider, än nu är förhållandet.
Hvad särskildt angår landtränteriräkningarne, beträffande hvilka det vore
önskligt, att de afgåfvos åtminstone qvartaliter, inkomma dessa till Kammarrätten
redan i Maj månad året efter det, de afse, men deras granskning
påbörjas ej, förrän landsböckerna i November månad inkommit. I)å emellertid
endast en mindre del af ränteriräkningarnes debetsposter erfordra
för granskning tillgång till landsböckerna-, synes intet hinder vara för
granskningens påbörjande genast, då räkningarne inkomma, helst nämnde

debetsposter kunna af revisorn sär skild t antecknas eller i räkningarne på
särskildt sätt utmärkas för att sedermera, efter det landsböckerna ingått,
vederbörligen kontrolleras. Att ej heller dessa båda redogörelser nödvändigt
behöfva granskas i ett sammanhang, framgår ock deraf, att för närvarande
revisionen af dem vanligen är åt olika tjensteman öfverlåten.
Hvad nu är sagdt om en tidigare granskning af landtränteriräkningarne
eger äfven sin giltighet beträffande bränvinstillverknings- och stämpelpappersförsälj
ningsredogörelserna.

För befordrande af ärendenas hastigare afgörande anser Komitén vidare
den Kammarrätten i instruktionens 20 § tillerkända rättighet att,
der omständigheterna så fordra, vid förklaringars och utlåtandens infordrande,
förelägga vederbörande lämpliga viten och, i fall de försittas, att,
jemte förordnande om desammas uttagande, antingen förnya och öka sådana
viten eller ock förständiga parten att, i fall han försummar inom utsatt tid
fullgöra hvad honom ålagdt blifvit, målet kommer att afgöras på förhanden
varande skäl, lämpligen böra utsträckas derhän, att Kammarrätten må ega att
genast och således utan föregående vitesåläggande förständiga part att, om
förklaringstiden försittes, målet varder på förhanden varande skal afgjordt.

Efter hvad förut nämnts, åligger det anmärkningsförfattare att, sedan
förklaring i anmärkningsmål till revisionskontoret inkommit, till revisionskommissarien
aflemna sina påminnelser deröfver i mål, rörande räkenskap,
hvars uppskattning uppgår till eller öfverskrider två månader, inom nämnda
tid, samt i mål rörande räkenskap, hvars uppskattningstid är bestämd till
mindre än två månader, inom den sålunda utsatta kortare tiden, hvarefter
revisionskommissarien har att samma påminnelser, åtföljda af hans yttrande,
senast inom en månad till Kammarrätten aflemna. Att en viss tid i detta
afseende finnes föreskrifven, så att icke anmärkningsmålens afgörande alltför
länge förhindras, är visserligen nödvändigt, och den nu derför bestämda
tiden torde ock ofta vara för ändamålet erforderlig; men då å andra sidan
enklare mål ofta förekomma, i hvilka förklaringarne äro af den beskaffenhet,
att deras bemötande ej erfordrar ens den kortare tid, hvartill
den räkenskap är uppskattad, som gifvit anledning till anmärkningen, synes,
till undvikande af onödig tidsutdrägt, en inskränkning härutinnan vara
att förorda så tillvida, att på revisionskommissarien kunde få bero att för
hvarje särskildt fall, ined hänsyn till målets vigt och vidlyftighet, förelägga
anmärkningsförfattaren att inom viss tid, dock ej öfverstigande 2
månader, aflemna sina påminnelser i målet till revisionskommissarien, hvilken
skulle åligga att omedelbart derefter målet föredraga.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Komitén,

att revisionen af statens räkenskaper må i allmänhet
ega rum på sätt, nu faktiskt är förhållandet, —
dock med iakttagande att delvis speciel kontrollgranskning,
i mån ske kan, verkställes äfven af de myndigheters
för offentlighet tillgängliga uppbördsredogörelser,
åt hvilka någon öfverrevision för närvarande icke
alls kunnat egnas — samt för öfrigt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af Komitén här ofvan angifna
grunder, och således äfven beträffande fördelningen
mellan Arméförvaltningen och Kammarrätten af
granskningen utaf redogörelserna för anslagen under
riksstatens fjerde hufvudtitel;

att revisionskontorens aktoratsräkningar må hädanefter
uppgöras å advokatfiskalskontoret och att dit
jemväl förlägges skyldigheten att reqvirera anmärkningsförfattare
tillkommande observationsprocent samt
att öfvervälla indrifningen utaf de medel, som till följd
af revisionskontorens anmärkningar blifvit till betalning
faststälda;

att revisionskommissariernas samt öfriga tjenstemannapersonalens
å öfverrevisionsdepartementet blifvande åligganden
må bestämmas i enlighet med hvad ofvan är
föreslaget;

att, för åstadkommande af större skyndsamhet vid
räkenskapsgranskningen, de vidlyftigare räkenskaperna
må uppgöras och afslutas för kortare tider än, såsom
nu i allmänhet är förhållandet, för helt år;

att Kammarrätten må ega att, der omständigheterna
så påkalla, i förekommande mål infordra vederbörandes
förklaringar antingen vid vite eller ock vid äfventyr
att målet på förhanden varande skäl afgöres; och
att tiden för anmärkningsförfattare att i anmärkningsmål
afgifva påminnelser må bestämmas i enlighet
med hvad Komitén ofvan föreslagit.

Till de mål, som det tillkommer Kammarrätten att upptaga och af- Afviga emgöra,
höra öfverrevisionsdepartementets och adjvokatfiskalskontorets anmärk- hetsa^93an~
ningar eller åtal, uppkomna vid eller föranledda af de till granskning in Bet.

ang. Kammarrätten. 1 1

komna räkenskaper för kronans eller andra allmänna medel och persedlar,
ehvad sådana anmärkningar och åtal angå förvaltningen, uppbörden,
kontrollen eller redovisningen, dock icke i händelse frågan rörer nåomt
Kongl. Maj:ts och rikets kollegium eller annat publikt verk med lika värdighet
eller någon dess ledamot eller ock sådan högre embetsman, som
för sin befattning är endast Kongl. Maj:t redo skyldig, i hvilka fall Kammarrättens
åtgärd icke sträcker sig längre, än att anmärkningen till Justitiekanslersembetets
handläggning öfverlemna. Detta undantagsförhållande,
som synes Komitén sakna skäl för sig, helst väckta ersättningsanspråk mot
sistnämnda embetsverk eller deras ledamöter icke lära böra afgöras i annan
ordning eller efter andra grunder, än dem, som i förra fallet vinna
tillämpning, borde derföre upphöra och Kammarrätten hädanefter ega att
till pröfning upptaga sådana mål — såvidt de innebära ersättningsanspråk
— jemväl emot ett kollegium, annat embetsverk med lika värdighet eller
någon dess ledamot; hvaremot, om anmärkningen afser tjenstefel, Kammarrättens
åtgärd, fortfarande såsom hittills, lärer böra inskränkas till en
anmälan hos Justitiekanslern om förhållandet.

Jemväl i andra afseenden finnas för närvarande bestämmelser, hvilka
emellan å ena sidan Kongl. Maj:ts och rikets kollegier jemte andra embetsverk
med lika värdighet samt å andra sidan öfriga embetsverk och
myndigheter uppdraga en skillnad, som synes obehöflig och endast föranledande
oreda i ärendenas behandling och afgörande. Så stadgas i Kongl. förordningen
den 11 December 1830 i afseende på anmärkningsmålens behandling,
dels att alla förvaltningar ega att resolvera öfver de anmärkningar,
som göras vid underordnades redogörelser, innan de till Kammarrätten aflemnas,
dels ock att anmärkningar, uppkomna vid granskning af räkenskaper
inom Kongl. Maj:ts och rikets kollegier skola afgöras genom resolution af
den ledamot, till hvars kontor eller departement räkenskapen hörer eller
på hvars åtgärd målet beror, samt expedieras i kontorets eller departementets
namn och å dess vägnar med samma ledamots underskrift och kontrasignation
af kontorsschefen eller kamreraren, hvilken senare deltager i beslutet
och anses hafva detsamma biträda då han sig icke reserverat.

Angående extra ordinarie afskrifning ar bestämmer samma Kongl. förordning,
dels att förvaltningsverk, då det är ett rikets kollegium, eger in
pleno pröfva och afgöra alla afskrifningsfrågor, sedan de till vederbörande
aktörs handläggning eller utlåtande varit remitterade, derest ej förlusten
befinnes hafva tillkommit genom tillgrepp eller förskingring af omhänderhafda
medel eller förrådspersedlar eller genom åsidosatt kontroll af den,

som en sådan ålegat, så att, utom förlustens ersättande, särskildt ansvar efter
allmänna lagen och uppbördsförfattningarne följa bör, i hvilket fall målet
tillhör Kammarrättens handläggning; dels ock att andra förvaltningsverk,
än rikets kollegier, Kongl. Maj:ts befallningshafvande, cheferna vid
flottans stationer samt andra embetsman, som hafva särskilda förvaltningar
sig uppdragna, ega att meddela utslag i afskrifningsfrågor, hvilka utslag
dock skola, innan afskrifningen i räkenskapen får ske, underställas
Kammarrättens pröfning och godkännande.

Beträffande balansmåls handläggning innehåller den för Kammarrätten
nu gällande instruktion följande: »Efter det Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
jemlikt stadgad ordning, utredt och genom utslag med derå
tecknad besvärshänvisning faststält någon uti kronans eller andra allmänna
medel yppad balans och till Kammarrättens åtgärd öfverlemnat ej mindre
berörda utslag än ock alla till målet hörande handlingar, bör advokatfiskalen
undfå del såväl häraf som äfven af de besvär, hvilka kunna
vara öfver utslaget anförda; och enär ytterligare upplysningar icke. anses
nödiga, samt advokatfiskalen jemväl tillser om uppbördsmannens tillgångar
redan äro, på sätt alltid ske bör, belagda med seqvester och densamma
i fast egendom, der sådan finnes, intecknad, eller i annat fall derom
föranstaltat, skall advokatfiskalen till Kammarrätten afgifva utlåtande angående
balansens verkliga belopp och egenskapen deraf med påstående
om det ansvar, som uppbördsmannen, utom ersättningsskyldighet, sig adragit;
hvarefter och sedan förklaring jemte vederbörandes i orten, der balansen
blifvit angifven och utredd, yttrande inkommit, Kammarrätten målet
till afgörande företager»; och är derjemte stadgadt, att en lika ordning
skall iakttagas inom de administrerande verken och öfriga myndigheter,
med undantag af kollegierna, inom hvilka balansen pröfvas och bestämmes
genom resolution i den ordning, som för anmärkningsmål afgörande
hos kollegierna är föreskrifven.

Dessa skiljaktigheter, till hvilka någon giltig grund ej synts förefinnas,
anser Komitén derföre böra upphöra samt kollegierna och med dem
likstälda verk hädanefter i dessa afseenden intaga samma ställning, som
öfriga embetsverk.

Hvad särskildt angår balansmålens behandling lärer — da fastställandet
af balansens verkliga belopp tillkommer Kammarrätten, efter det
åklagare i målet uppträda och den förvaltande myndighetens utslag således
är mera att betrakta såsom ett till Kammarrättens ledning meddeladt
utlåtande, hvilket icke borde kunna genom besvär öfverklagas — sådan

myndighet icke böra meddela något formligt utslag utan endast, med handlingarnes
öfverlemnande till Kammarrätten, afgifva yttrande i målet,

. ®asom förut är nämndt, granskas de understälda afskrifningsmålen —
da fråga år om ^ afskrifning af utskylder och böter, som blifvit påförda
eller ådömda från skattskrifningsorten bortflyttade personer, hvilkas nya
vistelseort ej kunnat uppdagas — i detalj å advokatfiskalskontoret af den
der anståide kanslisten; hvaremot de endast delvis genomgås af den Kammarrättens
ledamot, som har föredragningen af dessa mål sig ålagd. De
vid granskningen uppkomna anmärkningarne i dessa mål föredragas sedan
inför Kammarrätten, som således egentligen pröfvar endast de delar af
malen, mot hvilka anmäkningar förekommit. Granskningen af dessa mål
år emellertid ganska tidsödande till följd dels af nödvändigheten att efterse,
det alla de formaliteter, som för afskrifningens beviljande äro föreskrifna,
blifvit iakttagna, dels ock af ifrågavarande måls stora antal. Då härtill
kommei, att dessa mai åro af jemförelsevis ringa vigt, lärer ej vara skäl
att tiden för Kammarrättens ledamöter upptages med en fullständig granskning
af de dertill hörande, ofta vidlyftiga handlingar, utan torde denna
granskning hädanefter såsom hittills kunna utan olägenhet verkställas å „

advokatfiskalskontoret. Sjelfva föredragningen af ifrågavarande mål synes
Komitén lämpligen kunna uppdragas åt sekreteraren, hvilken redan nu är
föredragande i vissa mål och hvars nuvarande göromål äro alltför få och
af för ringa betydenhet att gifva tillräcklig sysselsättning åt en andra
gradens tjensteman.

Da någon viss tid, inom hvilken förvaltande myndigheters utslag i
afskrifningsmal skola till Kammarrätten unclerställningsvis insändas, icke
år föreskrifven i fråga om andra utslag än dem, som afse afskrifning af
kronoutskylder och böter, med hvilka förhålles i enlighet med Kongl. förordningen
den 19 December 1855, har Komitén ansett sig böra föreslå
en sådan tid, hvilken lämpligen synes kunna bestämmas till 30 dagar,
räknade från den dag, beslutet om afskrifningen fattades.

Enligt 5 § 2 mom. i den för Kammarrätten gällande instruktion har
Kammarrätten att upptaga och afgöra de af befälhafvarne vid Kongl.

Maj.ts flotta pröfvade och Kammarrättens skärskådande understälda frågor
angående dels yppade brister a de under materialuppbördsmännens derstädes
vard stälda persedlar dels ock vid levereringar genom misstag skedda
ombyten deraf. Detta moment eger isynnerhet sin tillämpning på de
s. k. reskontreringsmalen, hvilka uppkomma, då vid skeende inventering i
flottans stationsförrader brist uti ett eller flera persedelslag förekommer,

under det öfverskott finnes i ett eller flera andra slag af persedlar, Indika
öfverskott efter vissa gifna bestämmelser få användas till betäckande af
bristerna. För bedömande dels huruvida bristerna och öfverskotten äro
af beskaffenhet att få emot hvarandra qvittas dels ock om öfverskotten i
värde motsvara bristerna, tillsättes i hvarje särskildt fall en kompromiss,
som har att i dessa afseenden afgifva utlåtande till vederbörande stationschef,
som derefter meddelar utslag, hvilket, såsom ofvan är nämndt, underställes
Kammarrättens pröfning. Inkomna till Kammarrätten, remitteras
målen till advokatfisk alskon tor et, som har att efter verkstäld granskning
framställa de anmärkningar, till hvilka kontoret funnit sig befogadt, hvarefter
målen inför Kammarrätten föredragas. Helt annat är behandlingssättet
af liknande mål inom Arméförvaltningen, som ock har stora persedelförråder
under sin vård. Efter det inventering af ett förråd för ifrågavarande
ändamål skett, skickas nämligen inventeringsinstrumentet till ett
annat underlydande förråd för åsättande af värde å såväl de felande som
öfvertaliga persedlarne, hvarefter målet, sedan vederbörandes yttrande inkommit,
af Arméförvaltningen afgöres, utan att utslaget underställes Kammarrättens
pröfning eller målet i annat fall kommer till Kammarrättens
kännedom, än då balans är för handen eller då besvär öfver reskontreringsbeslutet
hos Kammarrätten anföras. Bestämmelser saknas emellertid
för dessa måls behandling i Arméförvaltningen, hvaraf följden blifvit, att
de af göras än af vederbörande departement såsom styrelse än, på samma
sätt som anmärkningsmålen, af vederbörande departementsledamot och kamrerare,
samt fullföljas genom besvär än hos Kammarrätten än hos Eders
Kongl. Maj:t. Denna saknad af bestämda föreskrifter har Komitén ansett
sig böra framhålla tillika med önskvärdheten deraf, att de bestämmelser,
som i detta afseende torde böra meddelas, blifva i hufvudsak öfverensstämmande
för nu nämnda båda förvaltningar, så att målen i fråga, till
sin beskaffenhet lika, äfven erhålla en lika behandling.

Under förmälan hurusom de statens embets- och tjensteman, hvilka i
första hand hafva befattning med kronans uppbörd och förvaltningen af
dess medel, vore i vida högre grad än de vid administrationen i öfrigt
eller inom lagskipningen anstälde tjensteman utsatta för möjligheten att
vid tolkning af de författningar, de hafva att tillämpa, ådraga sig ersättningsskyldighet,
enär de sistnämnde finge vidkännas en sådan endast i den
händelse, att de vid berörda författningstolkning ådagalagt vårdslöshet,
försummelse, oförstånd eller oskicklighet eller begått ännu gröfre fel, under
det de förstnämnde deremot drabbades af sagda påföljd, så snart deras

tolkning af ifråga,kömmande föreskrift icke öfverensstämde med den, som
hos granskande högre myndighet gjorde sig gällande, samt dessutom, om
än de enskilda personer, hvilka genom en sålunda ogillad tydning af något
stadgande kommit att draga fördel, vore pligtige att återbetala hvad de
utöfver sin rätt erhållit, någon föreskrift icke funnes, på hvad sätt denna
deras betalningsskyldighet skulle utkräfvas, i följd hvaraf kunnat inträffa,
att tjensteman blott genom anställande af laga rättegång kunnat af vederbörande
återfå hvad han efter åläggande såsom ersättning till statsverket
utbetalt, har med anledning af gjord framställning härom innevarande års
Riksdag, som funnit med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att en
tjensteman, som kunde åläggas återbära statsmedel, hvilka kommit enskild
person till godo, äfven borde förhjelpas att, utan tidsutdrägt och kostnader,
af dem, som medlen uppburit, erhålla ersättning, uti skrifvelse den 15
sistlidne Maj i underdånighet anhållit om utfärdande af bestämmelser
rörande sättet och ordningen för anmärkningsmål utförande mot enskild
person i fråga om för högt uppburen liqvid af statsmedel; varande denna
underdåniga framställning till Kammarrätten för utlåtande remitterad och
på dess åtgärd för närvarande beroende. Komitén — som jemväl för sin
del anser afhjelpandet af omförmälta brist vara af behof påkalladt, helst,
utom ofvannämnda olägenheter för tjenstemannen, icke är otänkbart att,
äfven om han anlitar den tidsödande och kostsamma utvägen att genom
laga rättegång kräfva sitt åter af den enskilde, domstolen kan, med en
motsatt tolkning af den ifrågavarande författningen, förklara denne senare
person icke hafva uppburit mera än honom rätteligen tillkommit, i hvilket
fall tjenstemannen går ersättningen förlustig — lärer visserligen ej tillhöra
att på den punkt, frågan för närvarande befinner sig, framställa något förslag
i ämnet; men då mängden af Kammarrättens göromål kan i viss mån
blifva beroende af det sätt, hvarpå frågan löses — derest nämligen detta
anses böra gå i den riktning, att dylika ersättningsanspråk skola i ett
sammanhang pröfvas med afseende å såväl tjenstemannens skyldighet att
till staten återgälda något visst för mycket utbetaldt belopp, som äfven
den enskildes åliggande att derför hålla tjenstemannen skadeslös — har
Komitén ej kunnat med tystnad förbigå detta ämne utan velat, under förutsättning
af nyssnämnda sätt för frågans lösning, uttala den åsigt att,
enär dylika anmärkningsmål, i hvad de rörde enskilda personers rätt, blefve
af rent juridisk natur, desamma icke lämpligen kunna, såsom nu är förhållandet
med anmärkningsmål i allmänhet, afgöras af de förvaltande
embetsverken med den organisation, dessa för närvarande ega, utan böra,

derest målens antal icke lägger oöfvervinnerligt hinder i vägen derför, till
Kammarrättens pröfning hänskjutas.

Om till Kammarrätten ingifves anmärkning, som angår hela menigheter,
skall enligt instruktionens 18 § 2 mom., äfven om Kammarrätten
finner den så grundad, att den kan till förklarande utgå, kommunikation
deraf icke ske eller reservationskraf anställas, förr än en sådan anmärkning
blifvit hos Kongl. Maj:t anmäld och nådigt tillstånd till kommunikationen
erhållits. Efter hvad Koinitén i berörda afseende har sig bekant,
förekomma sådana anmärkningar högst sällan, och någon sådan har
icke heller på lång tid varit anhängiggjord. Saken kan således anses vara
af mindre vigt, men då Kammarrätten i alla andra anmärkningsmål eger
besluta, huruvida kommunikation må ega rum eller ej, synes beslutanderätten
jemväl i förevarande fall utan olägenhet kunna öfverlemnas till
Kammarrätten och Eders Kongl. Maj:t således icke böra dermed besväras.

Koinitén föreslår således,

att anmärkningar, uppkomna vid granskningen
af räkenskaper, emot kollegier, andra allmänna verk med
lika värdighet eller någon dess ledamot må, då anmärkningen
afser endast ersättningsskyldighet, af Kammarrätten
till pröfning upptagas;

att anmärkningsmål, anhang! ggjorda inom ett kollegium
eller annat embetsverk med lika värdighet, icke
vidare må afgöras af någon dess ledamot, utan behandlas
på samma sätt som öfriga inom verket förekommande
ärenden;

att af nu nämnda embetsverk meddelade utslag
i afskrifningsmål må underställas Kammarrättens pröfning; att

förvaltande myndigheters utslag i sådana afskrifningsmål,
hvarom icke är särskild! stadgadt i
Kongl. förordningen den 19 December 1855, må till
Kammarrättens pröfning ingifvas inom trettio dagar,
efter det beslutet om afskrifningen fattades;

att i fråga om förekommande balansmål den myndighet,
som har att i första hand utreda målet, icke
må medelst utslag fastställa balansbeloppet utan endast
med eget utlåtande öfversända handlingar^ i målet

till Kammarrätten, som det skall tillhöra att sådant
utslag meddela;

att, med upphörande af ledamots skyldighet att
sådant ärende sjelfständigt handlägga, må varda stadgadt,
att i afseende å dylika utlåtandens afgifvande
från kollegier och med dem likstälda embetsverk skall
förhållas på enahanda sätt, som i fråga om anmärkningsmåls
afgörande inom samma verk här ofvan är
föreslaget;

att den Kammarrättens ledamöter nu åliggande
föredragningsskyldigheten af Kammarrättens pröfning
understälda utslag i mål rörande afskrifning af utskylder
och böter, påförda eller ådömda personer, som
från skattskrifningsorten afflytta!, må öfvertagas af sekreteraren
; samt

att på Kammarrätten skall ankomma pröfningen,
huruvida anmärkning, som angår menighet, bör till
kommunikation utställas eller icke.

Expeditioners Utgående exemplaren af Kammarrättens domar och utslag underunderskrif-
spr;fvas för närvarande af presidenten eller, om han är frånvarande, af
Kammarrättens 2 äldste ledamöter. Fullmakter, afsked, vittnesbörd och
bref förses deremot med underskrift af samtlige närvarande ledamöter samt
underdåniga utlåtanden af dem, som deri deltagit. Alla utgående expeditioner
kontrasigneras af sekreteraren.

Då de expeditioner, som nu undertecknas af samtlige närvarande ledamöter,
nämligen bref, fullmakter in. fl. ingalunda kunna anses vara af större
vigt än Kammarrättens domar och utslag, samt de förras cirkulering för
underskrift af alla vederbörande förorsakar onödig tidsutdrägt och försenad
expedition, synes en sådan omgång med dessa expeditioner kunna
upphöra, helst om, såsom lämpligt synes, de inneliggande exemplaren
till dessa bref in. in. förses med referentens eller i de af sekreteraren föredragna
ärendena med äldste närvarande ledamotens anteckning, att konceptet
är i enlighet med Kammarrättens beslut uppsatt. Widare torde
vara tillräckligt om en ledamot, vid förfall för presidenten, i hans ställe
underskrifver utgående expeditioner. I en blifvande ny instruktion för
Kammarrätten synes jemväl böra inrymmas arbetsordningens nuvarande
föreskrift, att inneliggande exemplaren af Kammarrättens domar och utslag
skola undertecknas af dem, som i besluten deltagit.

Komitén hemställer derföre,

att samtliga från Kammarrätten utgående expeditioner,
utom underdåniga utlåtanden, med hvilka
torde böra förfaras såsom hittills, må endast af presidenten
eller i hans frånvaro af Kammarrättens tjenstgörande
äldste ledamot underskrifvas och af sekreteraren
kontrasigneras; samt

att inneliggande exemplaren af Kammarrättens
domar och utslag må af de ledamöter, som i besluten
deltagit, undertecknas samt å koncepten till öfriga expeditioner
anteckning om deras enlighet med Kammarrättens
beslut göras af den ledamot, som målet föredragit
eller, när föredragningen skett af sekreteraren,
utaf äldste ledamoten.

Enligt Kammarrättens instruktion eger för närvarande presidenten ferier, tjensträtt
att begagna fjorton dagars tjenstledighet två gånger om året samt ledighet m. m.
att för ledamot lemna lika lång permission. Ledamot tillgodonjuter en
och en half månads ledighet under sommarmånaderna, under hvilken
tid de till hans rotel hörande ärenden i allmänhet ligga nere, och dessutom
en månads julferier. Åstundan längre tjenstledighet, bör Kongl.

Maj:ts nådiga tillstånd dertill begäras. För öfrige Kammarrättens tjensteman
kan permission på högst 8 månader af Kammarrätten beviljas, men
om längre ledighet begäres, skall Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd dertill afvaktas.
I sina underdåniga betänkanden angående lönereglering m. m. för
rikets Hofrätter och Krigshofrätten samt Kammarkollegium har Komitén
fästat uppmärksamhet på de olägenheter, som i allmänhet äro en följd af
feriesystemets tillämpning, och enligt Komiténs åsigt förefinnas dessa olägenheter
jemväl hvad Kammarrätten angår. Klart är ock, att i ett embetsverk,
der under senare åren alltjemt varit nödvändigt att genom adjungerade
ledamöter undanarbeta den balans af oafgjorda mål, som årligen
uppstått, en förändring i detta afseende vore både nyttig och lämplig.

En sådan förändring i syfte att, utan behof af extra ledamöter, göra det
möjligt för Kammarrätten att i behörig tid medhinna de årligen inkommande
ärendena föreställer sig Komitén skola i hög grad befordras, om
ferierna utbytas mot semester, hvarigenom embetsverket komme att oafbrutet
arbeta under hela året. Sannt är visserligen, att af de under semester
vikarierande adjunkterna, såsom för göromålens behandling i allmänhet
mer eller mindre främmande, icke kan till fullo förväntas lika

Bet. ang. Kammarrätten. 12

stor arbetsprodukt, som af de ordinarie ledamöterna, men skillnaden torde
dock icke blifva större, än att en betydlig vinst ändock skulle af en sådan
anordning uppstå; och om vikarier för ledamöter under semester toges
bland Kammarrättens egen personal, skulle dessa småningom förvärfva
den vana och skicklighet i målens behandling, hvarigenom nämnda skillnad
skulle alltmera förminskas. Om semestertiden för Kammarrättens >v

ledamöter bestämmes till en och en half månad, likasom för öfriga embetsverks
ledamöter, blifver dock nödvändigt, om de förra verkligen skola
vara lediga under så lång tid, att deras föredragningsskyldighet upphör
fjorton dagar före semesterns början, emedan eljest motsvarande tid af semestern
skulle åtgå för expedierande af besluten i de mål, som under
tiden närmast före semestern af ledamoten handlagts, och ledamotens ledighet
således inskränkas till en månad. Derföre är erforderligt, att för
hvar och en ledamot, som begagnar sig af semester, vikarie förordnas för
en tid af två månader. Julferierna skulle jemväl upphöra; men då en
lindring i ledamöternas föredragningsskyldighet för utarbetande af de i
slutet af hvarje år vanligen i större mängd föredragna ärendena möjligen
kan vara af behofvet påkallad, torde vara lämpligt, att åt verkets chef v

lemnas rättighet att för sådant ändamål under någon kortare tid, då
så pröfvas nödigt, medgifva en dylik lindring, utan att dock handläggningen
af de mål, som fordra skyndsam behandling, må ligga nere.

Lika semester, som för ledamöterna blifvit ifrågasatt, lärer ock böra
tillkomma presidenten.

Ofriga bestämmelser angående tjenstledighet och vikariat torde böra
ordnas hufvudsakligen efter de grunder, som i fråga om andra embetsverk
i allmänhet blifvit faststälda.

Beträffande tillsättning af fenster inom Kammarrätten tillkommer
embetsverk et enligt instruktionen: att efter kungjord ansökningstid upprätta
och till Kongl. Maj:t insända förslag till sekreterare- och advokatfiskalstjensterna
samt i öfverrevisionsdepartementet till kommissariebeställningarne;
att utnämna och med fullmakter förse alla öfrige tjensteman
såväl inom kansliet och advokatfiskalskontoret som vid öfverrevisionsdepartementet,
efter förut genom anslag kungjord åtta dagars ansökningstid;
samt att antaga erforderlig vaktbetjening äfvensom extra ordinarie
tjensteman såväl inom Kammarrätten som vid öfverrevisionsdepartementet.

Den ansökningstid af åtta dagar, som skall föregå tillsättandet af de lägre
tjensterna inom Kammarrätten, synes Komitén alltför kort för att jemväl
andra personer än de, som för tillfället äro i Kammarrätten tjenstgörande,

skola om tjenstens ledighet erhålla kunskap och medhinna att till densammas
erhållande anmäla sig, hvarföre denna tid synes böra utsträckas
till trettio dagar, och ledigheten genom allmänna tidningarne kungöras.

Komitén föreslår således,

att, med upphörande af feriesystemets tillämpning

* inom Kammarrätten, semester må, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas
af Kammarrättens president och ledamöter samt andra
gradens tjensteman under en och en half månad samt
af första gradens tjensteman under en månad årligen,
samt att ledamöterna må tillgodokomma dels befrielse
från föredragning under fjorton dagar närmast före
semesterns början dels ock under julhelg och den derefter
närmast följande tid den lindring i föredragningsskyldigheten,
som Komitén här ofvan ifrågasatt;

att presidenten må ega för enskilda angelägenheter
begagna fjorton dagars ledighet två gånger om året,

* då han finner sig deraf i behof, med skyldighet att,

då han af sådan förmån äfvensom af semester sig begagnar
och då han derefter i förvaltning af sitt embete
åter inträder, derom hos Chefen för Finansdepartementet
göra anmälan och jemväl lemna Kammarrätten underrättelse
;

att Kammarrätten må ega bevilja tjenstledighet
åt ledamot högst fjorton dagar två gånger om året, åt
ordinarie tjensteman högst sex månader samt åt extra
ordinarie tjensteman och vaktbetjent efter omständigheterna,
äfvensom förordna ordinarie tjensteman inom
embetsverket till vikarie för ledamot under högst två
månader och person i eller utom verket för annan ordinarie
tjensteman under den tid tjenstledigheten varar;

att, om ledamot eller ordinarie tjensteman är i
behof af längre ledighet, eller om vikarieförordnande
för ledamot ifrågakommer för längre tid, än nu är
sagdt, Kammarrätten skall derom hos Eders Kongl.
Maj:t göra anmälan;

att Kammarrättens ledamöter, sekreterare, advokatfiskal
och revisionskommissarier må utnämnas af Eders

Personalen
och v äkthet
eningen.

Kongl. Maj:t, men Kammarrätten tillsätta öfriga tjenstebefattningar
inom verket; samt

att ansökningstiden till sistnämnda befattningar
må bestämmas till trettio dagar, och underrättelse, att
sådan befattning är till ansökning ledig, meddelas ej
blott, såsom nu är fallet, genom anslag inom Kammarrätten
utan ock genom kungörelse i allmänna tidningarne.

Af den omständighet att allt sedan år 1871, med undantag endast
för året 1875, adjunktion inom Kammarrätten af en eller flera ledamöter
varit behöflig för undanarbetande af den balans utaf oafgjorda mål, som
årligen uppstått, framgår, att en tillökning i ledamotspersonalen vore erforderlig,
derest ej detta missförhållande kunde på annat sätt afhjelpas.
I sadant hänseende har likväl Koinitén redan föreslagit, dels att ledamöternas
skyldighet att föredraga förekommande anmärkningsmål, deri
föreslå beslut och ansvara för uppsättningen af besluten i samma mål
skulle öfver flyttas pa revisionskommissarierna, och dels att föredragningen
af understälda mål angående afskrifning af utskylder och böter skulle af
sekreteraren öfvertagas. Tillika har Koinitén ifrågasatt, att ferierna för
Kammarrättens ledamöter skulle upphöra och dem i stället beviljas semester,
under hvilken tid dock göromålen skulle uppehållas af vikarier, hvarigenom
vikariatsmånadernas antal årligen blefve 12, då den adjunktion,
som under åren 1871—1877 egt rum, i medeltal årligen utgjort endast
7 V2 vikariatsmånader. Varda Ivomiténs nu ifrågavarande förslag godkända
och beräknas de behöfliga arbetskrafterna efter det antal mål som, enligt
förut meddelade arbetsredogörelser, på ledamöternas föredragning under
senare åren ankommit, lärer svårligen med fog kunna ifrågasättas någon
tillökning i ledamöternas antal, utan Kammarrättens behof i detta afseende
vara fullt tillgodosedt.

Den för kansligöromålen anstälda personal utgöres, oberäknadt sekreteraren,
af tre notarier och tre kanslister. Någon förminskning af denna
personal kan ej ifrågakomma; men då kanslisterna i Kammarrätten, såsom
i andra embetsverk, torde böra indragas, äro — under antagande af förhöjd
aflöning åt notarierna och dermed förenad skyldighet för dem att
uteslutande egna sin tid åt verkets tjenst — fem extra biträden å kansliet
erforderliga. Af denna kanslipersonal synas böra ställas till revisionskommissariernas
disposition en notarie och en extra ordinarie tjensteman
för biträde med anmärkningsmålens uppsättning och expediering. Ofrige

två notarierna och fyra extra ordinarie tjenstemännen äro afsedda för de
öfriga kansligöromålen, dem de ock torde utan svårighet kunna medhinna.

De aktuarie- och registratorskontoret nu tillhörande göromålen äro,
isynnerhet om de jemföras med göromålen af samma beskaffenhet inom
andra embetsverk, icke af större omfattning, än att desamma kunna af
en ordinarie tjensteman utan behof af ständigt biträde, såsom nu är förhållandet,
verkställas, helst en icke obetydlig minskning i dennes arbete skulle
vinnas, om det stora antal räkenskaper, som årligen ingå till Kammarrätten,
antecknades, i den mån de inkommo, å en särskild i tabellform
uppstäld förteckning, i stället för att, såsom nu, hvar och eu med fullständig
rubrik, införas i det allmänna diariet. Då likväl den aktuarien
tillhörande skyldigheten att från arkivet, som är beläget på annan botten,
än aktuariekontoret, tillhandahålla vederbörande handlingar, kan komma
att göra ett tillfälligt biträde för denne tjensteman behöfligt, torde detta
behof, såsom nedan föreslås, kunna fyllas genom anvisande af ett mindre
derför erforderligt anslagsbelopp.

Under förutsättning att, fortfarande såsom hittills, den speciela granskningen
af de Kammarrättens pröfning understälda utslagen i afskrifningsmål
verkställes å advokatfiskalskontoret, samt att, såsom föreslaget blifvit,
revisionskontorens aktoratsräkningar sammanslås med advokatfiskalens och
den gemensamma räkningen derefter å advokatfiskalskontoret uppgöres,
lärer den å detta kontor nu anstälde kanslisten böra ersättas af ett extra
biträde.

Beträffande öfverrevisionsdepartementets behof af arbetskrafter, är detta
naturligtvis väsentligen beroende af den omfattning, som åt revisionsarbetet
gifves. Komitén, som i detta afseende icke funnit skäl att föreslå någon
sådan förändring, att en tillökning af personalen deraf blefve en ovilkorlig
följd, har vid detta förhållande funnit sig kunna beräkna det blifvande
behofvet af arbetskrafter å revisionskontoren till ungefärlig likhet
med de nu der befintliga. Förutom de tre revisionskommissarierna, äro
å öfverrevisonsdepartementet anstälde fjorton revisorer och femton kammarskrifvare.
Då nuvarande lägsta tjenstegraden jemväl i detta departement
lärer böra indragas, har Komitén, som redan framhållit, att en ej obetydlig
del af revisionsarbetet är af den enkla beskaffenhet, att den kan
verkställas af extra ordinarie tjensteman, och som anser äfven andra å
revisionskontoren förekommande göromål kunna af extra biträden fullgöras,
beräknat den erforderliga personalen å departementet till aderton
revisorer och tolf extra biträden. Då göromålens mängd å de särskilda

Sportler.

kontoren är beroende af de inkommande räkenskapernas vexlande omfattning,
lära dessa tjensteman böra anställas i öfverrevisionsdepartementet,
med rätt för Kammarrätten att dem fördela å kontoren efter hvartderas
behof.

Angående Kammarrättens vaktbetjening bar Komitén icke skäl att
föreslå någon minskning eller tillökning i dess antal.

Med anledning af hvad nu blifvit anfördt och då löneförmånerna
för Kammarrättens embets- och tjensteman samt betjente lära böra bestämmas
till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar inom andra
embetsverk blifvit faststälda, får Komitén, som anser revisionskommissarierna
böra hänföras till andra gradens tjensteman, härmed föreslå,

att Kammarrättens ordinarie tjenstemannapersonal
och vaktbetjente jemte deras löneförmåner må bestämmas
i enlighet med härhos under litt. A bifogade för o

slag till stat.

Förutom de ordinarie löneförmånerna, hvilkas belopp inhemtas af bil.
litt. B, åtnjuta några tjensteman inom Kammarrätten inkomster af mera
tillfällig art. Så tillkomma registratorn och aktuarien lösen för diariioch
andra bevis, afskrifter och vidimationer samt ersättning för uppbörd
och redovisning af influten lösen, revisionskommissarierna andel i böter
och viten, som på deras anmälan ådömas redogörare för försummelse med
räkenskapers insändande in. m., äfvensom en tjensteman å hvartdera revisionskt
ntoret lösen för begärda utdrag af inneliggande räkenskaper. Men
utom dessa sportler, hvilka till en del uppbäras jemväl inom andra embetsverk
och för öfrigt äro af jemförelsevis ringa betydenhet, tillgodonjuter,
enligt gällande instruktion, jemförd med Kongl. brefvet den 5 Mars
1858, dels revisionstjensteman 15 procent af de medel, som med anledning
af hans gjorda anmärkningar vid räkenskaper influtit i kronans eller
andra allmänna kassor och utan anmärkning icke skulle kommit dem till
godo, dels ock advokatfiskal, jemte andel i böter och viten enligt särskilda
författningar samt ersättning för mistade bötesandelar med anledning
af nya strafflagens införande, ej mindre 15 procent af de medel, som
inflyta med anledning af utaf honom anmärkta felaktigheter uti någon
förut i Kammarrätten granskad eller såsom granskad anmäld räkning, än
äfven 10 procent af alla de medel, som efter hans handläggning i balansmål
tillkomma kronans eller andra allmänna kassor. Beträffande de belopp,
hvartill dessa observationsmedel uppgått, får Komitén meddela, att
under de sista 10 åren i medeltal årligen uppburits af advokatfiskalen

2,561 kronor samt af revisionstjenstemännen tillhopa å. civilräkenskapskontoret
720, å militieräkenskapskontoret 1,095 och å provinsräkenskapskontoret
2,762 kronor.

Hvad angår advokatfiskalens ifrågavarande rätt till sportelinkomster,
torde densamma böra inskränkas till hvad, enligt nu gällande grunder,
utgår eller framdeles kan anses böra utgå till andra aktörer eller revisionstjenstemän.
Beträffande åter den observationsprocent, som tillkommer
revisionstjenstemännen, synes denna böra för framtiden bibehållas, såsom en
lämplig ersättning för det särskilda arbete med anmärkningars författande,
påminnelsers afgifvande m. m., den tjensteman, hvilken vid granskningen
funnit anledning till anmärkningar, måste vidkännas utöfver sjelfva revisionsarbetet.
Då Komitén förutsatt, att åtskilliga räkenskaper skola af
extra ordinarie tjensteman revideras, samt att de anmärkningar, hvilka
dessa finna sig befogade att framställa, skola af en ordinarie revisor genomgås
och granskas, innan de till Kammarrätten ingifvas, lärer lämpligen en
fördelning af observationsmedlen dem emellan böra ske, så att t. ex. tio procent
deraf komme att tillfalla den extra ordinarie tjensteman, som framstält
anmärkningen, och öfriga fem procent den revisor, som densamma granskat.

Enär Komitén vid regleringen af öfriga embetsverk, inom hvilka
räkenskapsrevision förekommer, icke framlagt förslag om densammas slutliga
ordnande, har Komitén ej heller då haft anledning att yttra sig om
bibehållande eller införande i samma embetsverk af observationsarfvode
för revisionspersonalen derstädes, men då Komitén nu har att i ett sammanhang
behandla hela revisionsfrågan, torde jemväl ifrågavarande del
deraf böra blifva föremål för yttrande af Komitén. I omförmälda afseende
gälla för närvarande olika bestämmelser inom de särskilda embetsverken.
För Fångvårdsstyrelsen har, enligt den för Styrelsen senast utfärdade instruktion,
blifvit meddelade de bestämmelser, som Komitén nu ansett böra
blifva gällande för Kammarrättens revisionspersonal. Inom Generalpost- och
Telegrafstyrelserna åtnjuter revisionstjensteman 15 procent anmärkningsarfvode,
under det i Generaltullstyrelsens såväl revisions- som kammarkontor
25 procent af influtna anmärkningsmedel utgå med 10 procent till vederbörande
kamrerare och 15 procent till anmärkningsförfattaren. Kamreraren
inom Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader är enligt instruktionen
för samma Styrelse af den 6 Augusti 1841 tillerkänd »samma anmärkningsprocent
å de medel, hvilka i följd af hans anmärkningar till ersättning
faststälde inflyta, som enligt författningarne utgår för de, i följd af Kammarrättens
öfverrevisionsdepartements anmärkningar vid de till dess re -

vision hörande räkenskaper, inflytande medel». Slutligen tillkomma kontrollörer
och kontorsskrifvare vid kontrollkontoret inom Styrelsen för statens
jern vägstrafik »10 procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkta
belopp, hvilket antingen, såsom ej behörigen uppburet, skall till
statens jernvägstrafik inbetalas eller, såsom för högt debiteradt, skall till
trafikant återgäldas»; hvaremot inom samma Styrelses revisionskontor äfvensom
inom öfriga nu ej nämnda centrala embetsverk med egen revision
anmärkningsprocent icke af anmärkningsförfattare tillgodonjutes. Då Komitén
ansett nu ifrågavarande sportelinkomst böra för Kammarrättens revisionspersonal
bibehållas, synes ock med rättvisa och billighet öfverensstämmande
att jemväl andra embetsverks revisorer blifva i detta afseende
med de förre likstälde, der sådant utan olägenhet kan ske. Något hinder
härför synes ej heller förefinnas, utom hvad angår personalen å kontrollkontoret
inom Styrelsen för statens jernvägstrafik, der, efter hvad Komitén
inhemtat, anmärkningarnes antal uppgår årligen till 70,000 å 80,000, till
följd hvaraf det skulle blifva förenad^ med alltför stor svårighet att hålla
räkning öfver de anmärkningsbelopp, som influtit genom den ene eller
den andre revisionstjenstemannens åtgörande, och öfver det observationsarfvode,
honom sålunda skulle tillfalla. Hela observationsarfvodet å de
influtna medlen fördelas också derföre i allmänhet lika mellan alla de
tjenstgörande revisionstjenstemännen; hvarvid ock af nyssämnda orsak synes
lämpligen kunna förblifva.

Slutligen åtnjuter Kammarrättens vaktbetjening i de s. k. sigillpenningarne
en sportel, för hvars fortvara skäl dock ej synes förefinnas.

Komitén hemställer således:

att de bestämmelser angående åtnjutande af observationsarfvode
å influtne anmärkningsmedel, som för
närvarande äro för Fångvårdsstyrelsens revisionspersonal
meddelade, må i tillämpliga delar blifva gällande jemväl
för revisionstjenstemännen inom Kammarrätten och
öfriga centrala embetsverk med egen revision;

att advokatfiskalens nuvarande rätt till aktoratsarfvode
och dylika sportler må inskränkas till hvad,
enligt nu gällande grunder, utgår eller, enligt hvad
framdeles varder stadgadt, kan komma att utgå till
andra aktörer eller revisionstjenstemän; samt

att öfrige Kammarrättens tjensteman nu tillkommande
sportelinkomster må fortfarande få tillgodo -

njutas, men deremot sigillpenningarne för vaktbetjeningen
upphöra.

De med Kammarrättens fullmakt försedde tjenstemännen inom kansliet
äro, enligt nu gällande instruktion, pligtige att, efter Kammarrättens
förordnande, förrätta andra tjenster inom kansliet i samma eller högre
grad, än de egentligen innehafva. Då en sådan skyldighet hvarken torde
böra å ena sidan för ifrågavarande tjensteman utsträckas längre än för
tjensteman inom andra embetsverk, hvilka blott vid sjukdomsfall eller
när det erfordras för beredande af semester ansetts böra underkastas denna
förpligtelse, eller å andra sidan inskränkas till tjenstemännen å kansliet,
hemställer Komitén, som jemväl i öfrigt anser enahanda vilkor för åtnjutande
af den nya aflöningen och samma allmänna grunder för löneregleringen,
hvilka i andra embetsverk vunnit tillämpning, böra för Kammarrättens
embets- och tjensteman meddelas,

att embets- och tjensteman i Kammarrätten skall
vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af embetsverket
eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, äfvensom, derest i en framtid
verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras,
att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt
embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande
af den tjenstegrad och aflöning han innehar, efter den
nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade
göromål;

att med embete eller tjenst i Kammarrätten icke
ma förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns
stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre
den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af
tjenstgöringen i Kammarrätten; dock att tjensteman,
som vid den nya löneregleringens inträdande redan
innehar tjenst utom Kammarrätten, må densamma bibehålla,
så länge den icke är för tjenstgöringen i Kammarrätten
hinderlig;

att aflöningarne för Kammarrättens embets- och
tjenstemän samt betjente fördelas i lön och tjenstgö Bet.

ang. Kammarrätten, 13

Allmänna
grunder och
vilkor för
löneregleringen.

ringspenningar, hvilka senare få uppbäras endast för
den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola, för den tid, han eljest
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst
förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som
eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras
för beredande af semester, tjensteman af lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom Kammarrätten, densamma, emot åtnjutande,
i förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna
tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot
svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än tre månader under
ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst i samma lönegrad anses
böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under vilkor, att
innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan
statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid han åtnjutit semester, och för andra
förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl
den ena som den andra förhöjningen angår, deraf att
den högre aflöningen ej får tillträdas, förr än vid början
af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande
förflutit från hans tillträde till tjensten, vare
sig på grund af fullmakt eller konstitutorial, eller på

grund af förordnande i följd af frågan om verkets
omorganisation; samt

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad
lön såsom pension från tjensten afgå, Eders
Kongl. Maj:t eller Kammarrätten, der det tillkommer
denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med
detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan firmas villig
att i densamma qvarstå.

Efter den beräkning af Kammarrättens behof utaf arbetskrafter, Komitén
här ofvan gjort, skulle 12 extra biträden vara erforderliga å öf- träden, för
verrevisionsdepartementet samt 6 å Kammarrättens kansli och advokatfi-^aWafm.m.
skalskontor. Beräknas årliga arfvodet för hvartdera af dessa 18 biträden
i medeltal till 1,200 kronor, erfordras således för deras aflöning ett årligt
belopp af 21,600 kronor, hvartill skulle komma ett mindre belopp
— förslagsvis 400 kronor — för bekostande af tillfälligt biträde åt aktuarien.

Varda Komiténs föregående förslag angående antalet af Kammarrättens
ordinarie tjenstemannapersonal, semester, vilkoren för den nya aflöningens
åtnjutande och tjenstgöringspenningarnes belopp för de olika tjenstegraderna
godkända, åtgår till vikariatsersättning under semester för
Kammarrättens personal en årlig summa af 5,137 kronor 50 öre.

Den för renskrifning inom Kammarrätten årligen erforderliga kostnaden
torde under vanliga förhållanden uppgå till något mer än 2,000
kronor och beräknas här, för slutsummans jemnande, till 2,262 kr. 50 öre.

Komitén föreslår således,

att ett årligt anslag af 29,400 kronor ställes till
Kammarrättens förfogande för att användas till arfvoden
åt extra biträden, vikariatsersättning under semester
samt renskrifningskostnad.

Enligt Komiténs förslag skulle således antalet ordinarie embets- och stat o

tjensteman hos Kammarrätten, hvilket för närvarande uppgår till 50, nedsättas
till 34, under det vaktbetjeningen fortfarande skulle utgöras af 5
personer.

100

Komiténs förslag till stat slutar å....................... kronor 170,600: —

hvaremot beloppet af de löneförmåner in. m., som
för närvarande utgår till Kammarrättens personal,

bestiger sig, enligt bil. litt. B, till........................... » 158,914: —

hvadan jemlikt Komiténs förslag en tillökning i kostnaden
uppstår af............................................................ » 11,686: .

Det för beredande af ålderstillägg åt Kammarrättens embets- och tjensteman
erforderliga belopp lärer böra hvarje år för det nästkommande
beräknas och upptagas i summan af det under riksstatens sjunde hufvudtitel
uppförda förslagsanslag till ålderstillägg.

Kammarrättens underclåniga skrifvelse den 28 November 1873, jemte
öfriga i sammanhang dermed till Komitén remitterade handlingar, varda
härmed underdanigst bifogade, tillika med de särskilda yttranden, innefattande
afvikelse!’ från Komiténs förslag, hvilka af ordföranden och en af
Komiténs ledamöter afgifvits.

Komitén framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar

ERIK LJUNGSTEDT.
G. STENBERG.

C. O. W. BUREN.

O. R. HAMMAR.

LISS ÖL. LARSSON.

Aug. Hagman.

Stockholm den 6 November 1878.

101

Bil. litt. A.

Förslag till stat

för Kammarrätten, att tillämpas från och med år 1880.

		Tjenst-
	Lön.	görings- penningar.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Presidenten ...........................	7,600	2,400	10,000
1 Kammarrättsråd ..................	4,400	2,000	6,400	1 Efter 5 år kan lönen böjas
5 d:o ...............	22,000	10,000	32,000	[ med 600 kronor.
Kansliet:	)
1 Sekreterare ........................ 1 Notarie.............................. 2 d:o ...........................	3,000 1,800 3,600	1,500 1,200 2,400	4,500 3.000 6.000
Aktuarie- och registrator skontor et:
1 Aktuarie och registrator.........	1,800	1,200	3,000
Adv okat f skalskontoret:				Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter
1 Advokatfiskal .....................	3,000	1,500	4,500	10 år med ytterligare 500 kronor.
Öfverrevisionsdepartementet:
1 Revisionskommissarie ............ 2 d:o ...........	3.000 6.000 1,800	1,500 3,000 1,200	4,500 9.000 3.000
1 Revisor.............................. 17 d:o ..............................
30,600	20,400	51,000
Till vikariatsersättning, arfvoden
åt extra biträden och renskrif-ningskostnad........................	—	——	29,400
1 Förste vaktmästare ...............	800	300	1,100*
1 Vaktmästare........................	500	300	800*	1 Efter 5 år kan lönen höjas
3 d:o ........................	1,500	900	2,400*	[ med 100 kronor.
	)
Summa	—	—	170,600

" Om vaktmästare åtnjuter bostad jemte vedbrand, böra, såvida icke dessa förmaner tillkomma honom
såsom portvakt eller för andra åligganden utöfver tjensten, desamma till ett värde af 150 kronor inberäknas
under lönen, hvilken i sådant fall bör utgå för förste vaktmästare med 660 kronor och för vaktmästare
med 360 kronor.

4--

103

Bil. litt. B.

Aflöningsförmåner

för Kammarrättens embets- och tjensteman samt betjente, m. m. år 1878.

Presidenten.....................................................................

1 Kammarrättsråd....................................-.......................

2 d:o ............................................................

1 d:o ............................................................

2 4:o ............................................................

Kansliet:

1 Sekreterare..................................................................

1 Notarie .....................................................................

2 d:o .....................................................................

1 Kanslist .....................................................................

2 d:o .....................................................................

Aktuarie- och registratorskontoret:

1 Aktuarie och registrator ......................................-.........

1 Kanslist .....................................................................

Advokatfiskalskontoret:

1 Advokatfiskal...............................................................

1 Kanslist .....................................................................

Öfverrevisionsdepartementet:

1 Revisionskommissarie......................................................

2 d:o ......................................................

1 Revisor .....................................................................

6 d:o .....................................................................

1 d:o .....................................................................

6 d:o .....................................................................

1 Kammarskrifvare .........................................................

6 d:o .........................................................

1 d:o .........................................................

7 d:o .........................................................

1 Förste vaktmästare ......................................................

1 Vaktmästare ...............................................................

3 d:o ...............................................................

Kostnad för adjunktion, årligen i medeltal för de 7 sista åren...

Vikariatsersättning, år 1877 uppgående till omkring...............

Till e. o. tjensteman och vakthetjente samt renskrifningskostnad,

i rundt tal..................................................................

Summa

Lön. Kronor.	Dyrtids- tillägg. Kronor.	Summa. Kronor.
9,000		9,000
5,000	1,000	6,000
10,000	2,000	12,000
4,500	900	5,400
9,000	1,800	10,800
3,500	700	4,200
2,200	440	2,640
4,400	880	5,280
1,000	200	1,200
2,000	400	2,400
2,500	500	3,000
1,300	260	1,560
3,500	700	4,200
1,500	300	1,800
3,500	700	4,200
7,000	1,400	8,400
2,500	500	3,000
15,000	3,000	18,000
2,000	400	2,400
12,000	2,400	14,400
1,600	320	1,920
9,600	1,920	11,520
1,000	200	1,200
7,000	1,400	8,400
675	—	675
575	—	575
1,725		1,725
	_	1,573
—	—	7,760
—	—	3,686
—	—	158,914

* Jemte fri bostad och vedbrand.

Särskilda meningar

l:o) C. 0. W. Burén.

Då jag ansett mig ej kunna biti’äda Komiténs åsigt i nedannämnda
frågor, får jag härmed uttala min derifrån afvikande mening, dervid, i
anseende till min skiljaktiga uppfattning af dessa frågor, upptagande dem
i något olika ordning med den af Komitén följda.

Enligt 28 § af den för Kammarrätten nu gällande instruktion egen
hvarje ledamot tillgodonjuta sex veckors ledighet under sommarmånaderna
och en månads julferier, hvarunder vikarie för ledamot ej förordnas, men
Komitén har i afseende å den förra ledigheten ansett lämpligare, att den
skulle utbytas emot 11/2 månads semester, och under tiden den ledighet
åtnjutande ledamotens embete upprätthållas af vikarie. En sådan anordning
är redan tillförene af Komitén föreslagen för Kammarkollegium i
dess angående löneregleringen för detta embetsverk den 9 Juni 1875 afgifna
underdåniga betänkande, i hvilket, af Komitén nu åberopadt, blifvit till
stöd för nämnda förslag hufvudsakligen anfördt, att genom de s. k. ferierna
inträffade, att under sommarmånaderna, då dessa ferier åtnjötos, en ej obetydlig
balans måste uppstå, hvilken sedermera skolat afarbetas; att detta
system medfört den olägenhet, att arbetets gång i det hela derigenom fördröjts
på ett sätt, som åtminstone ej öfverensstämde med våra dagars
fordringar på skyndsamhet i alla riktningar och som stundom, då skyndsamhet
verkligen vore af nöden, kunde hafva ganska betänkliga följder;
samt att, jemte det under semester alltid genom vikaries förordnande att
i den lediges ställe uppehålla embetet eller tjensten, göromålen inom verket
komme att gå sin oafbrutna gång och således icke, såsom nu vore fallet,
under någon tid delvis ligga nere, särskilt vunnes den fördel, att embetsverket
vore i tillfälle att vid yngre tjenstemäns förordnande till högre
grad lära känna deras förmåga och användbarhet.

Ehuru Komitén ej bestämdt uttryckt, att den föreslagna semestern
af 1 Ya månad för ledamöterna skulle dem tillgodokomma under sommar Bet.

ang. Kammarrätten. u

106

månaderna, lärer väl få antagas, att meningen varit sådan, då ledighet
vid den tiden är bäst behöflig för vårdande af en genom ansträngande
göromål ofta försvagad helsa, med fästadt afseende hvarå ferietiderna för
Hofrätternas ledamöter ock blifvit dem under dessa månader tillerkänd.
Hitintills har inom Kammarrätten regleringen af tjenstgöringen under
sommarferietiden egt rum på det sätt, att vid vårsessionens slut, i medlet
af Juni månad, tjenstgöringen under sommaren indelats i två perioder,
hvardera om sex veckor, dervid, jemte presidenten, tre ledamöter varit
tjenstgörande under hvardera perioden eller s. k. vakansen, samt de tre
öfrige åtnjutit ledighet; och har till följd af denna anordning höstsessionen
kunnat taga sin början redan före medlet af September månad. I tillämpning
af Komiténs förslag skulle under hvardera perioden erfordras tre
adjungerade ledamöter för upprätthållande af de ordinarie ledamöternas
embeten under semestertiden. Om dervid inträffade, att äfven en eller
annan ledamot af dem, som vore i tur att tjenstgöra, af sjukdom eller
annan orsak vore derifrån förhindrad, skulle antalet af adjungerade ledamöter
komma att än ytterligare ökas. Då redan nu vid inträffadt behof
af biträde utaf sådana ledamöter till mindre antal, än det nyss angifna,
svårighet att erhålla fullt lämpliga personer särdeles under sommarmånaderna
uppstått, är det gifvet, att ännu större svårighet skulle förete sig,
när ett så stort antal som tre eller derutöfver behöfde samtidigt anställas.
Redan denna omständighet har synts mig vara af beskaffenhet att framkalla
betänkligheter emot förslagets ändamålsenlighet; men äfven under antagande
att erforderligt antal adjungerade ledamöter kunde anskaffas bland
tjensteman, som under utöfning af lägre tjenstebefattningar gjort sig kände
för duglighet, så är det klart, att åtminstone flertalet af dem, äfven med god
begåfning, ej skulle kunna, ovana vid de dem såsom ledamöter åliggande
göromål, fullgöra dessa på ett tillfredsställande sätt och med den domareerfarenhet,
som bör finnas hos en öfverrättsledamot, hvithet måste hafva till
följd, ej mindre att produkten af deras arbete blefve ringa, utan äfven att
de ordinarie ledamöter, hvilka hade att öfvervara föredragningen af de förres
mål, måste, för öfvervakande att denna produkt dertill ej blefve underhaltig,
uppoffra ej obetydligt af den tid, som eljest kunnat användas till beredande
och föredragning af egna mål, och derigenom dessas afgörande försenas. Det
har emot den hitintills följda ordningen för beredande af ledighet åt ledamot
äfven blifvit erinradt, att de på denne ankommande göromål under ferietiden
skulle komma »att delvis ligga nere». Detta är dock förhållandet
allenast med mål och ärenden, hvilka ej fordra skyndsam handläggning,

107

och några veckors längre dröjsmål med afgörande! af dessa mål lärer ej
vara af synnerlig betydelse. De mål åter, hvilka äro af beskaffenhet att
ofördröjligen böra behandlas, föredragas af någon af de för tillfället tjenstgörande
ledamöterna. Till stöd för den föreslagna åtgärden har äfven
blifvit anfördt, att derigenom embetsverket kunde vid yngre tjensteman
förordnande till högre grad lära känna deras förmåga och användbarhet.
I det hänseendet torde endast böra erinras, att tillfälle att bedöma yngre
tjenstemäns lämplighet att bekläda ledamotsbefattning hitintills icke saknats,
då ordinarie ledamot till följd af sjukdom eller af annan orsak erhållit
tjenstledighet, och sådant tillfälle lärer väl äfven hädanefter komma att
allt emellanåt yppas.

I fråga om julferierna har Komitén ansett, att de böra upphöra, och
i stället föreslagit att, då lindring i ledamöternas föredragningsskyldighet
för utarbetande af de i slutet af hvarje år vanligen i större mängd fördragna
ärenden möjligen kunde vara af behofvet påkallad, åt verkets chef
lemnades rättighet att under julhelg och derefter närmast följande tid,
då så pröfvades nödigt, medgifva en dylik lindring utan att dock handläggningen
af de mål, som fordrade skyndsam behandling, finge ligga nere.
Efter vedertagen praxis taga dessa ferier sin början först med ingången
af det infallande nya året. Jemte deltagandet i Kammarrättens sessioner,
som under den s. k. ferietiden i Januari månad hållas en gång i veckan
och, om förhållandet sådant kräfver, äfven oftare, är ledamöternas tid derunder
upptagen af justeringar utaf expeditioner i afgjorda mål, af öfverförande!
i föredragningslistorna af de från föregående året balanserade
mål, af uppsättandet utaf föreskrifna arbetsberättelse!’ samt af utarbetande
till föredragning under nästföljande vårsession af vidlyftigare mål. Någon
egentlig ledighet under denna tid beredes således ej ledamöterna vidare,
än att de derunder i regeln njuta befrielse från föredragning af mål, som
ej kräfva skyndsammare handläggning. En sådan befrielse anser jag för
ledamöterna vara behöflig och böra äfven hädanefter dem tillgodokomma,
och att således någon förändring derutinnan ej bör ega rum. I öfrigt får
jag emot Komiténs förslag i denna del af frågan erinra, att det synes
vara föga lämpligt att åt embetsverkets chef öfverlemna förfogandet rörande
sådana förhållanden, som genom bestämda föreskrifter kunna och
böra ordnas.

Vidare har af Komitén blifvit föreslaget, att en hvar af de i Öfverrevisionsdepartementet
anstälde revisionskommissarier skulle inför Kammarrätten
föredraga de anmärkningar, som inom det kontor, för hvilket

108

han vore chef, uppkommit vid granskning af räkenskaperna. Revisionskommissariernas
tjensteåligganden utgöras enligt Kammarrättens instruktion
och arbetsordning hufvudsakligen deraf, att dessa tjensteman skola
hafva noggrann tillsyn inom hvart sitt kontor öfver revisionsarbetets behöriga
fullgörande af der anstälde revisorer och kammarskrifvare; att, då
räkenskap till kontoret aflemnats, genast företaga den generela granskning,
hvarigenom utrönas må, om anledning förekommer, att propriebalanser
finnas eller kronans eller det allmännas säkerhet i något fall äfventyras,
och i sådan händelse derom vid ansvar genast göra anmälan hos Kammarrätten
till den åtgärd, som kan pröfvas nödig; att tillhandagå de reviderande
tjensteinännen med den handledning, hvaraf särdeles de yngre
vid mera invecklade fall kunna vara i behof; att, innan af vederbörande
tjensteman författade anmärkningar till Kammarrätten ingifvas, undersöka,
huruvida de äro till sina grunder riktiga och med räkenskapen öfverensstämmande,
samt i sådant fall anmärkningarne med sin underskrift förse;
att, sedan förklaringar öfver dem inkommit och anmärkningsförfattaren
afgifvit påminnelser, dervid foga eget yttrande; samt att aflemna utlåtanden
öfver de af Kammarrätten för sådant ändamål till revisionskontoren
remitterade frågor.

Under anförande att i andra uppgifna centrala embetsverk till revisorer
antogos personer, livilka aflagt endast afgångsexamen från högre
elementarläroverk men ändock ansågos kompetenta att på egen hand anhängiggöra
anmärkningsmål och deri fullfölja talan; att en dylik kompetens
desto mindre borde frånkännas Kammarrättens tjensteinän, som, för
vinnande af inträde derstädes, dessa måste hafva aflagt examen till rättegångsverken
eller till Kongl. Maj:ts kansli; att innan någon antogs till ordinarie
tjensteman, han redan förskaffat sig tillräckligt mått af erfarenhet
och duglighet; att Kammarrätten, som egde att ex incommunicato afstå
obehöriga anmärkningar, således ej saknade utväg förekomma grundlösa
anmärkningars delgifvande; samt att den förmenta fördelen af enhet vid
anmärkningarnes afgifvande torde vara minst sagdt tvifvelaktig, då en olika
uppfattning, af hvad som lagligen vore föremål för anmärkning, just framkallade
en mångsidigare pröfning af den förvaltning, för hvars kontroll
räkenskapen afgåfves, har Komitén ifrågasatt, att revisionskommissarierna
skulle befrias från eu del af deras ofvannämnda åligganden jemte några
andra af mindre vigt såsom diarieföring m. m., och i sådant afseende hemstält,
bland annat, att de ordinarie revisorerna skulle ega att sjelfva underskrifva
sina anmärkningar och ansvara för deras riktighet; att tillhandagå

109

biträdande e. o. tjensteman med råd och upplysningar samt att granska
och med sitt utlåtande beledsaga de anmärkningar, som af dessa tjensteman
gjordes, äfvensom att jemväl den förberedande granskningen borde
anförtros åt en af revisorerna eller fördelas dem emellan. — Onekligen
skulle det för revisionskommissarierna ej vara möjligt att med föredragningsskyldighet
förena alla ofvannämnda dem åliggande tjenstebestyr, men
att genom öfverflyttande af nu omförmälde delar af dessa bestyr på andra
tjensteman någon verklig fördel i afseende å revisionsgöromålen skulle
vinnas, vågar jag betvifla. Fastheldre är att emotse, att en sådan åtgärd
skulle leda till motsatsen; ty om den revisionskommissarierna nu åliggande
granskning af anmärkningar skulle upphöra, och anmärkningsförfattaren
ensam ansvara för deras riktighet, är att befara, det Kammarrätten
ofta nog besvärades med anmärkningar, hvilka befunnos vara af
beskaffenhet att ej böra till kommunikation utställas, och hvilkas pröfning
komine att medtaga en tid, som derpå ej behöft uppoffras, i händelse,
på sätt nu i de flesta fall tillgår, slika anmärkningar ej blifva till
Kammarrätten ingifna, i anseende till deras underkännande af revisionskommissarien.
— Genom skyldigheten för revisorerna att tillhandagå yngre
tjensteman med råd och upplysningar, hvilka dertill måhända ej alltid befunnos
vara fullt tillförlitliga, kunde revisorerna ej få odeladt egna sin
tid åt eget revisionsarbete. Likaledes skulle för verkställighet af den förberedande
granskningen af räkenskaper, enär densamma bör ske genast
efter räkenskaps inkommande, den eller de revisorer, som, enligt Komiténs
mening borde derom gå i författning, dragas från annat för händer
hafvande revisionsarbete till mehn för detta. Utan tvifvel är det ock
med hänsigt till dessa omständigheter äfvensom för åstadkommande af enhet
och sammanhållning i revisionsgöromålen, som nu sednast omnämnde
tjensteåligganden blifvit anförtrodda uteslutande åt kontorscheferna, de der
äfven till följd af sin embetsställning äro bäst i tillfälle att kunna verka
för ett sådant mål. — I händelse revisionskommissarierna skulle öfvertaga
föredragningen af anmärkningsmålen blefve emellertid deraf en gifven
följd att, jemte det förrberörda tjenstebestyr, i anseende till dessa tjensteinäns
egenskap af fördragander, måste för dem upphöra, deras tid i och
för föredragningen och ombesörjandet af expedition i målen skulle blifva
så upptagen, att de svårligen kunde utöfva erforderlig tillsyn öfver revisionsarbetet
i öfrigt, hvartill jemväl hörer att genom undersökning i redan
granskad räkenskap göra sig förvissad derom, att detta arbete blifvit
behörigen fullgjordt, hvarförutan de voro förhindrade att, om vid under -

sökning af redan granskad räkenskap felaktigheter, vid den ordinarie revisionen
förbisedda, yppades, desamma på sätt nu sker beifra. Störda i sin
verksamhet såsom kontorschefer af den dem tillika åliggande föredragningsskyldigheten,
vore det dem sålunda ej gerna möjligt att vidare utöfva den
förra på ett tillfredsställande sätt. Någon synnerlig tillökning i arbetsprodukten
eller större skyndsamhet med anmärkningsmålens afgörande
kunde troligen ej eller påräknas. Väl är det sannt, att beredningen till
föredragning af dessa mål ej vidare skulle taga ledamöternas tid i anspråk,
men den lättnad i göromålen, som derigenom skulle dem tillgodokomma,
motvägdes till väsentlig del af utöfvandet af den kontroll öfver
föredragningen äfvensom af expeditionernas justering, hvilken måste ankomma
på ledamöterna och ej kunde ske, utan att dervid noggrann
kännedom af handlingarne ånyo måste tagas. Om dervid tillika inträffade,
att det af föredraganden afgifna förslag till beslut vore så affattadt, att
det ej kunde godkännas, utan den justerande ledamoten måste omarbeta
detsamma, komme allt detta att för honom medtaga nära nog lika mycken
tid, som om han sjelf varit referent i målet, till försenande af de
honom i öfrig! åliggande göromål.

I afsigt att bereda ytterligare minskning i ledamöternas göromål och
någon tillökning i sekreterarens, har af Ivomitén äfven blifvit föreslaget,
att mål, angående afskrifning af utskylder och böter, påförda eller ådömda
från skattskrifningsorten bortflyttade men sedermera ej anträffade personer,
skulle af denna tjensteman föredragas. När sökt afskrifning i räkenskap
af sådana medel af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande beviljas, underställes
målet Kammarrättens pröfning och undergår derefter följande behandling.
Sedan målet, efter dess insändande till Kammarrätten, lottats emellan ledamöterna,
remitteras det till Advokatfiskalskontoret för granskning af handlingarne
och afgifvande af yttrande, huruvida något emot afskrifningen
kan vara att erinra eller ej. I förra fallet kommuniseras Advokatffskalsembetets
memorial med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för att efter vederbörandes
hörande inkomma med utlåtande, hvarefter, och sedan Advokatfiskalsembetet
lemnats tillfälle att öfver afgifven förklaring och utlåtande sig
yttra, målet företages till afgörande. I det sednare fallet eller om Advokatliskalsembetet
funnit afskrifningsbeslutet välgrundad! och vederbörande referent
ej heller ansett något deremot förekomma, afgöres målet efter en
kort referering af dess innehåll. Ifrågavarande mål taga således i allmänhet
referentens tid ej mycket i anspråk, hvarföre ock under sednare
åren särskild lottning af dem egt rum. I anseende till målens merendels

enkla beskaffenhet möter följaktligen ej något hinder för deras föredragning
af sekreteraren, men någon synnerlig lindring i göromålen för ledamöterna
skulle derigenom icke uppkomma, då i allt fall justeringen af besluten
måste af dem verkställas. Äfven torde målens slutliga handläggning
komma att medtaga mera tid, än hvad nu är förhållandet, då de
föredragas af en i beslutet deltagande och för detsamma ansvarig ledamot.

Emellertid torde hvad Komitén sålunda föreslagit innebära ett erkännande,
att Komitén funnit föredragningen af de till Kammarrätten inkommande
och på dess handläggning beroende mål icke kunna, i anseende
till deras betydliga tillvext, på ett för göromålens jemna gång nöjaktigt
sätt bestridas, med mindre denna föredragning fördelas på flera händer.
Behofvet deraf tydliggöres bäst genom en jemförelse emellan målens antal
vid den tid, då enligt nu gällande instruktion för Kammarrätten ledamöternas
antal bestämdes att utgöra sex och den tillökning i mål, som
sedermera tillkommit. Vid nämnde tid uppgingo inkomne på ledamöternas
och sekreterarens föredragning beroende målen årligen i medeltal för
fem år till 1,770, nu deremot i medeltal för de sednaste fem åren till
2,611. Det är klart, att när vid den tiden ett antal af sex ledamöter
ansågs erforderligt för göromålens behöriga handhafvande, det ej kan vara
tillräckligt, sedan eu betydligare tillökning i desamma inträffat. Till följd
häraf har Kammarrätten ock under de sednare åren tid efter annan sett
sig nödsakad att i underdånighet anhålla om förstärkning af adjungerade
ledamöter, hvilket äfven blifvit i nåder beviljadt, men en sådan utväg
kan ej i längden begagnas utan störande inverkan på arbetets gåno- i
sin helhet.

Ehuru ej delande Ivomiténs mening hvarken i fråga om utbytet af
ledamöternas ferier emot semester eller angående anmärkningsmålens föredragning
af revisionskommissarierna, enär enligt min tanke någon synnerlig
minskning i de ordinarie ledamöternas göromål derigenom icke skulle
komma att ega rum eller tillökning i arbetsprodukten vara att förvänta,
men deremot svårigheter och olägenheter i ej ringa grad genom en sådan
anordning uppstå, har jag likväl ej förbisett nödvändigheten af åtgärders
vidtagande till embetsverkets reglering på ett sådant sätt, att tidsutdrägt
med ärendenas afgörande må kunna för framtiden förebyggas. I det hänseendet
har jag förestält mig, att den enda fullt ändamålsenliga utvägen
till förekommande af en sådan tidsutdrägt vore en tillökning i ledamöternas
antal och att dessa, till återförande af jemvigten emellan göromålen
å ena och arbetskrafterna å andra sidan, bestämdes till 8 i stället för 6.

112

Det har ej kunnat undfalla mig, att under närvarande förhållanden
utsigten torde vara ringa för framgången åt ett förslag i denna riktning,
och jag har derföre hyst tvekan, huruvida rätta tidpunkten nu vore inne
för framställandet af ett sådant förslag; men öfvertygad, att en dylik anordning
utgör ett vilkor för en tillfredsställande lösning af den vigtiga
frågan, och då vid reglering af ett embetsverk det synes mig vara vida
bättre taga steget fullt ut, äfven om derigenom någon ökad kostnad skulle
uppkomma, än låta bero vid åtgärder, hvilka i lyckligaste fall endast
delvis främja det åsyftade ändamålet, har jag ej kunnat underlåta att uttala
min åsigt i ämnet, till det afseende den må anses förtjena.

Genom den af mig ifrågasatta tillökningen af Kammarrättens ledamöter
skulle, enär den föreslagna åtgärden att åt revisionskommissarierna
anförtro föredragningen af anmärkningsmålen derigenom icke behöfde anlitas,
dessa tjensteman kunna varda bibehållna jemväl vid de af sina nuvarande
åligganden, hvilka enligt Komiténs mening skulle öfverflyttas på revisorerna
och hvilka i sådant fall, fördelade på flera händer, ej kunde påräknas
blifva handhafda med samma noggranhet och insigt, som om de
fortfarande ombesörjdes af kontorscheferna.

Skulle emellertid regleringen i nu omförmälda del, af en eller annan
orsak, icke f. n. kunna genomföras i den syftning, jag förestält mig vara
den rätta och ändamålsenligaste, utan Komiténs ofvanberörda förslag i
dess hufvudsakliga delar vinna godkännande, tillåter jag mig för sådant
fall dock hemställa, dels att nu gällande föreskrifter om ordnandet af
ledamöternas göromål under tiden närmast omkring julhelgen måtte oförändrade
bibehållas, eller, derest sådant ej skulle kunna bifallas, att enahanda
bestämmelser, som i det hänseendet äro för Hofrätterna gällande,
måtte meddelas, dels ock att, då det ej torde kunna för gifvet antagas,
att en såsom kontorschef lämplig tjensteman äfven skulle vara duglig föredragande,
det måtte, åtminstone under öfvergångstiden, få ankomma på
Kammarrätten att bestämma, antingen revisionskommissarie eller annan
tjensteman inom öfverrevisionsdepartementet, den sistnämnde i sådant fall
emot särskilt arfvode, må föredragningsbestyret anförtros, i hvilken sednare
händelse förandet af kontorens diarier, som enligt Komiténs förslag
skulle inom hvartdera kontoret verkställas af någon underordnad tjensteman,
fortfarande kunde åligga kontorschefen, och derigenom den förre
blifva i tillfälle att egna mera tid åt sjelfva granskningsarbetet, samt
jemväl revisionskommissarien kunna åtaga sig någon del af detaljgranskningen.

113

Komitén har vidare ansett sig böra förorda, att, sedan Öfverstyrelsen
för hospitalen blifvit Överflyttad till Medicinalstyrelsen, revisionen af deras
räkenskaper, utom så vidt angick erforderlig granskning för upprättandet
af Medicinalstyrelsens hufvudbok, finge besörjas af någon Kammarrättens
tjensteman. Detta Komiténs förslag har redan förut i dess
underdåniga betänkande af den 14 Juni 1876 angående lönereglering för Sundhetskollegium,
i sammanhang med förslag till åtgärders vidtagande för
liufvudbokens tidigare afsilande, blifvit framstäldt. Dervid yttrade Komitén,
att hvad angick frågan om den egentliga räkenskapsgranskningen
erinras borde, att, sedan Riksdagen bifallit nådig framställning dels om
öfverflyttning från Serafimerordensgillet till Sundhetskollegium af öfverinseendet
å hospitalsväsendet och dels om indragning till statsverket af
hospitalens egendom i fastigheter, räntor m. m., emot anvisande af statsmedel
till bestridande af utgifterna för hospitalen, Sundhetskollegii åligganden
i redovisningsväg kornme att blifva betydligt förändrade. Då nemligen
Kollegium dädanefter skulle redovisa anslaget till hospitalens underhåll,
och samtliga hospitalens räkenskaper således måste i och för bokslutet
dit insändas, komme kollegium, som dittills haft att afgifva endast primärräkenskaper,
att genom bokslutsarbetet erhålla ett betydligt utvidgadt räkenskapsbestyr
i förening med inseendet och kontrollen å hospitalens förvaltning.
Af dessa nya åligganden för kollegium följde dock icke ovilkorligen,
att revisionen af hospitalens räkenskaper borde verkställas af kollegii
tjensteman. För en sådan revisions verkställande inom kollegium vore
visserligen ett anslag af 1,000 kronor lemnade af Riksdagen i sammanhang
med hospitalsöfverstyrelsens öfverflyttning, men, utom det att, enligt
Komiténs mening, detta slags revision i allmänhet icke borde åläggas de
centrala förvaltningsverken utan utselutande tillhöra revisionsdepartementet
i Kammarrätten, skulle skyldigheten att pröfva vid revision uppkomna
anmärkningar falla tungt på ett embetsverk, hvars ledamöter egentligen
voro vetenskapsmän och icke administrativa tjensteman i vanlig mening;
och föreslog alltså Komitén att, jemte det Medicinalstyrelsens skyldighet
i afseende å granskningen af hospitalens räkenskaper inskränktes till den
granskning, som vore behöflig för upprättandet af hufvudboken, redogörelsehandlingarne
skulle, i den man de blifvit för bokslutet använda, i
Styrelsens embetslokal tillhandahållas den Kammarrättens tjensteman, som
hade att desamma revidera.

Då Komitén, efter att hafva blifvit i tillfälle att under behandling
af frågan om Kammarrättens organisation taga närmare kännedom om

Ö O Ö

Bet. ang. Kammarrätten. 15

114

förhållandet med revisionsarbetets ordnande i allmänhet, funnit, att detaljrevision
bör inom de öfriga centrala förvaltande embetsverken af deras
egna tjensteman fortfarande utföras, torde Komiténs åsigt, att ett undantag
i det hänseendet borde göras i afseende å Medicinalstyrelsen vara
grundad på Komiténs föreställning om den tunga, som skulle drabba embetsverket
genom skyldigheten att pröfva anmärkningar, som kunde uppkomma
vid en af Styrelsens egna tjensteman verkstäld revision af hospitalsräkenskaperna,
med hänsigt dertill, att ledamöterna egentligen voro
vetenskapsmän och icke administrativa tjenstemän i vanlig mening. Detta
skäl synes mig dock vara föga bindande. Då förvaltningen af hospitalens
angelägenheter i sin helhet blifvit Medicinalstyrelsen anförtrodd, har sådant
icke kunnat ske utan under förutsättning, att Styrelsen skulle besitta
alla de egenskaper, som erfordrades, för att en sådan förvaltning
skulle kunna på ett fullt nöjaktigt sätt utföras, äfven fastän Styrelsens
ledamöter komme att utgöras af vetenskapsmän, en omständighet, hvilken
icke rimligen lärer kunna förringa en i öfrigt lämplig ledamots kompetens.
Till denna förvaltnings utöfvande hörer, att Styrelsen sättes i tillfälle
att genom egna tjenstemäns undersökningar och pröfning af de vid
dessa undersökningar uppkomna anmärkningar erhålla kännedom, huruvida
de Styrelsen underordnade funktionärerna fullgöra, hvad på dem ankommer,
och en sådan kännedom, så vidt angår redogörelseverket, lärer ej
kunna vinnas, med mindre Styrelsen eger till sitt förfogande tjenstemän
för verkställande af granskning utaf de afgifna redogörelserna. Först derigenom
blifver det Styrelsen möjligt så väl att utöfva en verksam och
kraftig kontroll öfver underordnade redogörare som att skyndsamt gå i
författning om rättelse af förelupna fel. Det är ock derföre revision inom
de förvaltande verken ansetts vara så nödvändig såsom utgörande ett vilkor,
för att Styrelserna skola kunna öfvervaka förvaltningen i sin helhet.
En sådan kontroll och ett sådant öfvervakande skulle i afseende å redovisningen
för de till hospitalen anslagna medel ej kunna af Medicinalstyrelsen
utöfvas, derest granskningen af hospitalens räkenskaper öfverlätes till
personer, som stodo utom embetsverket, och med hvilka Styrelsen följaktligen
ej hade något att skaffa; och det är hufvudsakligen på dessa grunder
jag ansett mig ej kunna dela Komiténs mening om öfverflyttandet
till Ofverrevisionsdepartementet att ombesörja detaljgranskningen af hospitalens
räkenskaper.

Komitén har ansett sig jemväl böra vidröra den inom Riksdagen
väckta och af Riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 sistlidne Maj till

115

Kongl. Maj:t öfverleinnade fråga, angående tjenstemans skadeslöshållande
för medel, som, till följd af någon hans åtgärd oriktigt till annan utbetalda,
blifvit, efter anstäldt åtal, tjenstemannen till återgäldande ålagde;
uttalande Komitén dervid den åsigt, att hos förvaltande embetsverk anhängiggjorda
anmärkningar, i hvilka jemväl tredje mans rätt vore i fråga,
syntes höra till Kammarrättens pröfning hänskjutas, derest målens antal
ej lade oöfvervinnerliga hinder i vägen derför. Enligt nu gällande föreskrifter
eger icke administrativ myndighet och ej heller Kammarrätten
att meddela föreskrifter angående enskild persons skyldighet att återbära
till tjensteman, hvad genom dennes förvållande kan hafva blifvit till den
förre för mycket utbetaldt, utan hafva dessa embetsverk inskränkt sitt åtgörande
i det afseendet till hänvisning för den ersättningen ådömde tjenstemannen
att söka sitt åter efter befogenhet. I allmänhet lärer väl ej
eller en sådan återbetalning blifvit bestridd, utan godvilligt egt ram,
men exempel på motsatsen skall ej eller saknats äfvensom att, då i sådant
fall talan om återvinning anhängiggjorts vid allmän domstol, dylik
talan blifvit af domstolen ogillad. En förändrad lagstiftning i nu omförmälda
hänseende synes derför vara af omständigheterna påkallad. Den
väg Komitén anvisat för lösning af frågan synes mig dock ej vara den
rätta, både derföre, att den förvaltande myndigheten derigenom skulle sättas
ur tillfälle att, såsom vederborde, i första hand pröfva anmärkningarne och
äfven af det skäl att genom ett sådant tillvägagående Kammarrätten skulle,
enär flertalet af de hos administrativa myndigheter anhängiggjorda anmärkningar
kunna antagas vara af ofvan omförmälda beskaffenhet, blifva
öfverhopad af en ytterligare myckenhet mål, hvilket åtminstone med en
reglering af Kammarrätten i öfverensstämmelse med Komiténs förslag,
måste hafva till följd att målens afgörande än vidare försenades. Utan
att nu ingå i närmare utveckling af detta ämne, uti hvilket Kammarrätten
icke lärer underlåta meddela nöjaktig utredning vid afgifvande af det
underdåniga utlåtande, som i anledning af Riksdagens ofvannämnde skrifvelse
blifvit från Kammarrätten infordradt, har jag endast velat nedlägga
min reservation emot Komiténs uttalade åsigt i ämnet, öfvertygad, att vida
lämpligare utvägar än den Komitén antydt, torde kunna utfinnas för frågans
bringande till ett godt slut.

Beträffande advokatfiskalens i Kammarrätten extra inkomster, är af
Komitén hemstäldt, att denne tjenstemans rätt till aktoratsarfvode och dylika
sportler må inskränkas, till hvad enligt nu gällande grunder utgår
eller framdeles kan komma att utgå till andra aktörer eller revisionstjen -

116

stemän. Aktoratsarfvodet, livilkct till största delen utgöres af viss procent
å de medel, som till följd af advokatfiskalens handläggning i balansmål
och dermed gemenskap egande frågor uti kronans eller andra allmänna
kassor inflyta, har sedan lång tid tillbaka varit en af denne tjenstemans
löneförmåner, och blef uti den för Kammarrätten den 21 Juni 1814 utfärdade
instruktion bestämd till 12 procent af sådana medel samt upptogs
till enahanda belopp i nu gällande instruktion för embetsverket, men nedsattes
sedermera vid löneregleringen 1858 till 10 procent. Så vidt jag
kunnat inhemta, åtnjutes dermed jemförlig sportel numera endast af få
tjensteman och deribland advokatfiskal i Kammarkollegium. I afseende
å bemälde tjensteman har Komitén i sitt underdåniga betänkande rörande regleringen
för detta embetsverk upplyst, att honom af ålder tillförsäkrats
sportler, enligt Kongl. brefvet den 5 Juli 1808, utgående för en del af
de medel, som genom hans embetsåtgärd indrifvas, med ända till en tredjedel
af det indrifna beloppet; och föreslog Komitén, att denne advokatfiskals
andel i alla de medel, som genom hans embetsåtgärd tillfölle kronan,
bestämdes till 10 pi’ocent, i likhet med hvad Kammarrättens advokatfiskal
i dylika fall blifvit förunnadt. Emot bibehållandet af detta procentbelopp
för sistnämnde tjensteman skulle väl kunna erinras, att dä,
på sätt Komitén äfven omförmält, aktoratsarfvodet i medeltal för de 10
sista åren uppgått för år till omkring 2,500 kronor, någon nedsättning i
procenten borde ske, men enär detta högre belopp hufvudsakligen härflutit
från åtal i mål angående balanser, som innehafvaren af regementsskrifvaretjenster,
hvilka numera blifvit indragna, sig åsamkat, samt strängare
och ändamålsenligare kontroller öfver uppbördsman alltmera göra
sig gällande, lärer häraf antagligen följa, att, äfven om balansernas antal
för framtiden ej skulle förminskas, de särskilda balansbeloppen i allmänhet
utan tvifvel kommer att göra det, och således den inkomst advokatfiskal
såsom aktor i balansmål uppburit, hädanefter att betydligt nedgå,
hvilket redan egt rum under förlidet år, då den uppgick till endast 645
kronor. Att göra rättigheten till denna inkomst beroende af hvad andra
aktörer åtnjuta i dylik inkomst, torde sakna giltighet i betrakfande af
Kammarrättens advokatfiskal säregna ställning och af vigten utaf det
embete han bekläder, hvilken omständighet äfven betingar, att, då hans
fasta lön icke lärer kunna bestämmas till högre belopp än andra tjensteman
i enahanda grad blifvit tillerkändt, de embetet åtföljande löneförmåner
böra uppgå till så högt belopp, att en fullt lämplig person för embetets
utöfvande alltid må kunna erhållas. Jemte meddelande i öfrigt

117

att uti uppgifva aktoratsarfvodet för de tio sista åren ej ingått något sådant
till följd af anmärkningar vid räkenskap, hemställer jag, att advokatfiskalens
i Kammarrätten aktoratsarfvode måtte bestämmas att fortfarande
utgå med 10 procent af de medel, som efter hans åtal i kronans eller
annan allmän kassa inflyta.

I förslaget till stat för Kammarrätten har Komitén uteslutit det å
embetsverkets nuvarande stat uppförda anslag af 1,350 kronor till gratifikationer
åt e. o. tjensteman och vaktbetjente, af hvithet 1,150 kronor
utdelats till de förre för tillfälligt biträde och återstående 200 kronor till
de sednare. Enär det af Komitén beräknade antalet amanuenser ej är större,
än att alla dessa måste användas för de vanliga göromålens obehindrade
gång,, lärer ingen del af amanuensarfvodena kunna disponeras till vedergällning
för omförmälda tillfälliga biträde. Dylikt biträde är dock understundom
af nöden och torde äfven i öfrigt höra uppmuntras af det
skal, att yngre e. o. tjensteman derigenom blifva satta i tillfälle att göra
sig någorlunda förtrogna med göromålens beskaffenhet, innan dem anförtros
att förrätta sadana pa eget ansvar. Hvad angår extra vaktbetjeningen,
^ så måste i anseende till det mindre antalet ordinarie vaktmästare i
förhållande till embetsverkets storlek och mängden af embetslokaler samt
deras skiljda läge, äfven den extra vaktbetjeningen något anlitas. Det är
derföre i min tanke behöfligt att fortfarande ega tillgång till medel för
godtgörande af det biträde, som af denna betjening lemnas, och hvarförutan
detsamma ej torde vara att med säkerhet påräkna eller ens med fog kunna
fordras. Da jag derföre tillåter mig hemställa, att omförmälda gratifikationsmedel
måtte jemväl i Kammarrättens nya stat upptagas, utbeder jag
mig derjemte fa fästa uppmärksamhet derpå, att i Komiténs förslag till
ny stat för Kammarkollegium blifvit uppförda flitpenningar åt e. o. tjensteman
och vaktbetjente.

och 2:o) Liss Öl. Larsson.

Då antalet af de till Kammarrätten inkomna mål, tillhörande ledamöternas
föredragning, under de fem sista åren i medeltal årligen uppgått
till endast 2,277; då enligt Komiténs förslag en icke ringa del af ifråga -

118

varande mål skulle komma att föredragas dels af de tre revisionskommissarierna
dels äfven af sekreteraren; och då vidare genom feriernas utbytande
mot semester en betydlig tillökning i arbetsprodukt måste vinnas,
synes mig som om fem ledamöter hädanefter skulle vara fullt tillräckliga
inom Kammarrätten.

I fråga om den s. k. öfverrevision, hvilken enligt Komiténs förslag
skulle finnas till — efter min tanke mera på papperet än i verkligheten
— har jag ansett densamma böra och kunna upphöra. Jag hyser
nämligen den mening, att en verklig öfverrevision bör ske, men att denna
bör verkställas af statsrevisionen, hvars tid för sådant ändamål skulle utr
sträckas; men då ett förslag i sådant syfte icke ligger inom Komiténs
befogenhet, har jag, med omnämnande häraf, låtit vid Komiténs förslag bero.

173	36
1	—
—	4
1	—
13	—
1	—
14	40
1	—
7	—
1	—
2	—
1	—
9	—
1	—
34	52
1	—
1	—
1	—
1	4
1	—
1	4
1	—
1	—
1	—
27	—
42	—
1	—
71
55	—
464	140

173	36
1	—
—	4
1	—
13	—
1	—
14	40
1	—
7	—
1	—
2	—
1	—
9	—
1	—
34	52
1	—
1	—
1	—
1	4
1	—
1	4
1	—
1	—
1	—
27	—
42	—
1	—
71
55	—
464	140

173	36
1	—
—	4
1	—
13	—
1	—
14	40
1	—
7	—
1	—
2	—
1	—
9	—
1	—
34	52
1	—
1	—
1	—
1	4
1	—
1	4
1	—
1	—
1	—
27	—
42	—
1	—
71
55	—
464	140