UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1887:1)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

BYGNADSPLATSER

FÖR

NYTT RIKSDAGSHUS OCH NY RIKSBANK

AFGIFVA DEN 29 NOVEMBER 1884

I NÅDER FÖRORDNADE KOMITERADE.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS K. L. BECKMAN,
1885,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Betänkande ............................................................................................... sid. 1—67.

Särskilda meningar............................................................................. » 69—119.

Bilagor

»> 1*—51*.

BETÄNKANDE.

Till Konungen.

För inrymmande tils vidare af riksdagens båda kammare med kanslier och utskott,
bibliotek, arkiv och klubbrum blef på grund af 1865—1866 årens riksdags beslut1) riksens
ständers och f. d. Hebbeska husen under loppet af åren 1866 och 1867 påbygda *)

*) Keglemente för riksgäldskontoret vid 1865 och 1866 årens riksdag § 168.

Påbygnader
och ändringar
af riksdagshuset
åren
1866—1870.

Om- och påbygnader
af
flyglar samt
ändringar afl
riksdagshuset
åren 1871 och
1872. Samtliga
kostnader
1866—1872.

Förslag om
ny bygnad å
riksdagshusets
tomt med samlingssal
för
andra kammaren.
Första
kammarens
flyttning till
den andras
samlingssal.

och förändrade för en sammanlagd kostnad af 224,959 kronor 80 Öre, oberäknadt
16,394 kronor 54 öre för luftväxlingsanordningen.

Under de derpå följande tre år, 1868—1870, användes enligt riksdagens beslut1)
66,957 kronor 77 öre för de bygnadsarbeten inom riksdagshuset, som blefvo erforderliga
i följd af några derintill liggande tomtdelars öfverlemnande till Stockholms stad.
För värme- och luftväxlingsapparater utgåfvos under samma år 19,574 kronor 85 öre.

Med hänsyn bland annat till dels den under en följd af år öfverklagade felaktigheten
å grunden till riksdagshusets sydöstra flygel, dels önskvärdheten af att
bereda ökadt utrymme för konstitutions-, stats- och lagutskotten samt att borttaga
den trappa, som då ledde från första kammarens samlingssal till den derunder
befintliga våningen, och att i sammanhang dermed åstadkomma en mera beqväm och
ändamålsenlig förbindelse emellan denna samlingssal å ena och kammarens kanslioch
samtalsrum å andra sidan väckte fullmäktige i riksgäldskontoret vid 1870 års
riksdag förslag om den sydöstra flygelns ombyggande och en vånings påbyggande
å båda flyglarna samt ändring af de två mindre bygnaderna å gården. Förslaget
tillstyrktes af statsutskottet2) med tillägg af en täckt, med värmeledning försedd gång
utefter bufvudbygnadens södra långsida, men detta förslag föll vid den gemensamma
omröstning3), som derom anstäldes med anledning deraf, att kamrarna stannade i olika
beslut vid ärendets behandling. Förslaget uptogs emellertid af fullmäktige näst följande
år med några mindre ändringar, deribland beredande afen ny lokal för justitieombudsmannen
och hans expedition, och lyckades då vinna riksdagens bifall4). Arbetet
utfördes åren 1871 och 1872 och medförde eu kostnad af 70,782 kronor 71 öre.
De under samma år å värme- och luftväxlingsapparaterna nedlagda kostnader upgingo
till 8,971 kronor 17 öre, hvadan under åren 1866—1872 användts för omoch
påbygnader samt ändringar inom riksdagshuset i rundt tal 362,700 kronor samt
för värme- och luftväxlingsinrättningar derstädes omkring 44,940 kronor.

Då emellertid, äfven om genom flyglarnas om- och påbygnad lämpligare och tillräckligare
lokaler kommc att beredas för utskotten, det med riksdagshuset afsedda
ändamål efter någon tids förlopp icke kornmo att upfyllas, så vida icke inom samma
hus kunde anskaffas rymligare lokaler för kamrarna, enär deras sessionssalar an sågos
sannolikt snart blifva otillräckliga, men det icke utan närmare utredning vore möjligt
att bedöma, huruvida dot erforderliga ökade utrymmet lämpligast kunde åstadkommas
genom uplåtande åt första kammaren af andra kammarens sessionssal och beredande
af ett nytt större samlingsrum för denna kammare eller på annat sätt, gingo fullmäktige
i riksgäldskontoret, sedan förenämnda om- och påbygnadsförslag fallit vid
1870 års riksdag, i författning om utredning af de sålunda i fråga satta, mera om '')

Reglemente för riksgäldskontoret vid 186S års riksdag § 61.

2) Statsutskottets memorial n:r 84 för år 1870.

3) Statsutskottets memorial n:r 95 för år 1870.

4) Riksgäldskontorets reglemente vid 1871 års riksdag § 50.

fattande ändringarnas och bygnadsarbetenas utförbarhet och kostnaderna för dem.
Denna åtgärd ledde till ett förslag, enligt hvilket å tomtens nedre del mot hamnplatsen
skulle upföras en ny bygnad, som skulle komma i gemenskap med de äldre
hufvudbygnaderna, så att kamrarnas ledamöter kunde under sammankomsterna besöka
hvarandra utan att gå utom huset. Den nya bygnaden med inredning samt upvärmnings-
och luftväxlingsapparater beräknades skola kosta 336,834 kronor. Med
hänsyn till storleken af denna summa, som med tillägg af egendomens betydliga
värde ansågs i det närmaste upgå till det belopp, för hvilket en ny byggnad åt nationalrepresentationen
sannolikt kunde upföras, och då riksdagshuset oaktadt dessa
ytterligare ny- och tillbygnader ändock icke komme att motsvara de allmänt erkända
anspråken på en till begagnande af svenska folkets ombud vid deras årliga sammanträden
afsedd bygnad, funno riksgäldsfu 11 mäktige sig icke kunna tillstyrka utförande
af förenämnda nya bygnad, utan gjorde framställning om antagande i hufvudsakliga
delar af det af statsutskottet vid 1870 års riksdag förordade förslag, hvars verkställande
icke lade hinder i vägen för det större bygnadsföretagets utförande i en framtid,
enär flyglarnas ändring på det föreslagna sättet ingick i planen för det större
företaget1). Denna åsigt vann, såsom redan angifvits, riksdagens bifall.

Den sålunda fallna frågan om nybygnad för beredande af ändamålsenliga samlingssalar
för riksdagens båda kamrar väcktes till nytt lif vid 1872 års riksdag, då
dels inom första kammaren förslag framstäldes om förberedande åtgärder för att på
Helgeandsholmens vestra del skaffa plats för ett nytt riksdagshus,2) dels bankoutskottet
3) i sammanhang med framläggande af förslag angående ändrade inredningar
inom ett af riksbankshusen fäste upmärksamheten derå, att bankhusen vore alldeles
otjenliga för sitt ändamål; att de icke kunde äfven med genomgripande ändringar
göras ändamålsenliga, att deras läge i sydöstra delen af staden redan då vore och
framdeles blefve alt mer olämpligt, då den större affärsrörelsen hade sina lokaler hufvudsakligen
i de vestligaste delarna af staden inom broarna och sannolikt efter hand
skulle alt mera draga sig åt norr; samt att en möjlighet att åt riksbanken skaffa en
lokal med mera centralt läge och tillräckligt utrymme samt nödig trygghet mot eldfara
kunde beredas i sammanhang med den reglering af Helgeandsholmen, hvarpå
förenämnda motion inom första kammaren gick ut, i det att antingen å Helgeandsholmen
kunde erhållas plats för bankbygnad, eller, sedan nytt riksdagshus blifvit
upfördt, det nu varande riksdagshuset kunde uplåtas till annat offentligt ändamål och
dymedels någon statens egendom, lemnande erforderligt utrymme och för bankens
behof väl belägen, kunde blifva för sitt dittils varande bruk obehöflig och förty få
af riksbanken mot godtgörelse till staten öfvertagas och användas till upförande af
ny bankbygnad.

’) Jfr statsutskottets memorial n:r 56 vid 1871 års riksdag.

2) Motion inom första kammaren n:r 14 vid 1872 års riksdag.

s) Bankoutskottets memorial n:r 9 vid 1872 års riksdag.

Förslag vid
1872 års riksdag
om bygnader
d Helgeandsholmen

för riksdag,
riksbank och
riksgäldskontor.

Behandlingen
vid 1873 års
riksdag af
1872 års förslag.

Täflingsrit ningar.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, beslöt 1872 års riksdag i enlighet
med sammansatta stats- och bankoutskottets hemställan'') att updraga åt fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt med fullmäktige i riksbanken:

a) att, sedan fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande, hvilka i
fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om kung! hofstallets förflyttning till annan
lämplig plats borde höras, låta verkställa, fullständig utredning dels om kostnaden
för en sådan förflyttning, dels huruvida ett mot ändamålet fullt svarande riksdagshus
kunde å Helgeandsholmen upföras, samt om möjligheten och ändamålsenligheten
att antingen i samma bygnad inrymma riksbanken och riksgäldskontoret eller
ock för riksbanken bereda lämplig lokal antingen på Helgeandsholmen eller i dess
granskap;

b) att låta upgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens
ordnande och bebyggande för ofvan nämnda ändamål, dervid borde utredas
kostnaden särskildt för upförande af endast riksdagshus samt särskildt antingen för
bankens eller riksgäldskontorets inrymmande i riksdagshuset eller för upförande af
bankhus på Helgeandsholmen eller annan lämplig plats;

c) att bereda tillfälle till täflan för dem, som ville afgifva ritningar med förslag
i ämnet;

d) att utreda, om och i hvad mon samt under hvilka vilkor Stockholms stads
fullmäktige kunde vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens
ordnande förenade kostnader; samt

e) att efter verkstäld utredning inkomma till näst derpå följande riksdag med
fullständiga förslag i ämnet samt utredning angående de ledig blifvande egendomarnas
användning för allmänt behof eller föryttring.

Vidare beslöts likaledes enligt samma utskotts hemställan att med anmälan om
det lemnade indraget anhålla, att Eders Kongl. Maj:t ville taga under pröfning frågan
om kungl. hofstallets förflyttning till annan lämplig plats2).

Utredningarna angående hofstallets flyttning och Stockholms stads ställning till
frågan om Helgeandsholmens ordnande sattes i gång men hunno ej föras till slut
inom utsatt tid, hvarför 1873 års riksdag 3) updrog åt fullmäktige i banken och riksgäldskontoret
att oberoende af den nämnda utredningen ofördröjligen fullgöra indraget
om anskaffande af ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens ordnande
och bebyggande för angifna ändamål samt utlysande af täflan härom samt att
till näst följande riksdag inkomma med sådana ritningar och förslag samt då meddela
de utredningar af ärendet i öfrigt, som kunde till sagda tid åstadkommas.

Med anledning af detta sålunda förnyade updrag inbjödo fullmäktige genom
kungörelse den 3 juli 1873 till täflan angående ritningar och kostnadsberäkning för

J) Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande n:r 1 för år 1872.

2) Jfr riksdagens lind. skrifvelse n:r 57 vid 1872 års riksdag.

3) Keglemente för riksgäldskontoret vid 1873 års riksdag § 98. Jfr sammansatta stats- och
bankoutskottets utlåtande n;r 3 vid 1873 års riksdag.

de alternativt i fråga satta bygnadsföretagen å Helgeandsholmen samt utsago en
nämnd af nio personer att bedöma täflingsritningarna. Inom den utsatta tiden, den
20 januari 1874, inkommo två särskilda förslag med ritningar. Den ene af de täflande
beräknade, att den gemensamma bygnaden för riksdagen, riksbanken och riksgäldskontoret
komme att kosta 3,500,000 kronor, hvaraf dock 560,000 kronor kunde
sparas genom ändring i byggnadsmaterialet; att bygnaden för riksdagen och riksgäldskontoret
utan riksbank medförde en kostnad af 3,160,000 kronor med möjlighet till
motsvarande besparing genom ändradt bygnadsmaterial; samt att en särskild bygnad
för riksbanken skulle kosta 800,000 kronor. Enligt den andre tällandes förslag åter
skulle kostnaden för den bygnad, som var afsedd att inrymma alla tre institutionerna,
upgå till 1,470,921 kronor 4 öre samt kostnaden för den nya riksbanken ensam till
564,924 kronor 31 öre. Denne täflande hade icke upgjort något förslag å ensamt
riksdagshus. Nämnden förklarade sig icke finna tillrådligt, att någotdera täflingsförslaget
lades till grund för bygnadens upförande å Helgeandsholmen, men då desamma
uti flere delar kunde utgöra ett godt underlag och förarbete till ett nytt fristående
förslag i ämnet, tilldelades hvar och en af de täflande ett pris.

Till svar å den i öfverensstämmelse med riksdagens ofvan omförmälda beslut till
Stockholms stadsfullmäktige framstälda. fråga, om och i hvad mon de kunde vara hugade
eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader, förklarade
fullmäktige den 2 februari 1874 1), att staden icke ville undandraga sig att, i hvad
på staden ankomme, medverka dertill, att Helgeandsholmen blefve på ett med holmens
läge ändamålsenligt och prydligt sätt ordnad, men att i frågans då varande
skick, innan det kommit till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen komme
att ordnas, i hvad mon den komme att uptagas af bygnader för statens räkning, dessa
bygnaders läge m. m., staden icke kunde göra några närmare utfästelser än att ikläda
sig förbindelse att i sammanhang med holmens ordnande, och sedan de vid dess
nordvestra, i strömmen nedskjutande hörn befintliga bygnader blifvit genom statens
försorg borttagna, låta afskära detta hörn så, att holmens strand derstädes komme
vinkelrätt mot Norrbro, samt i den nya linien upföra en stenkaj, under förbehåll att
denna kaj blefve stadens egendom, äfvensom att, derest holmen blefve på ett tillfredsställande
sätt ordnad med öpna, för allmänheten tillgängliga platser, bekosta dessa
platsers beläggning med tjenligt ämne och lyshållningen derstädes.

Efter det statsutskottet erhållit underrättelse om hvad sålunda åtgjorts för frågans
ytterligare utredning, behandlades ärendet af sammansatta stats- och bankoutskottet
vid 1874 års riksdag. Då de inkomna täflingsritningarna icke kunde läggas till grund
för de afsedda bygnadernas upförande och fullständiga utredningar då ännu icke erhållits
dels i fråga om kung!, hofstallets flyttning och kostnaden derför jämte hvad
dermed stod i gemenskap, dels angående Stockholms stads deltagande i kostnaderna
för Helgeandsholmens ordnande samt dels om lämpligaste sättet att använda eller

'') Stockholms stadsfullmäktiges beredniugutskotts utlåtande n:r 10 för år 1874 och tryckt up gift

å fullmäktiges beslut.

Stockholms
stadsfullmäktiges
förklaring
år 1874
om Helgeandsholmen.

1872 års förslag
förfaller
vid 1874 års
riksdag.

föryttra de efter de väckta förslagens utförande ledig blifvande egendomarna, föreslog
det sammansatta utskottet'') riksdagen besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret
skulle gemensamt med fullmäktige i riksbanken vidtaga de åtgärder, som de
kunde finna tjenligast, dels för anskaffande af fullständiga ritningar och kostnadsförslag
till Helgeandsholmens ordnande och bebyggande antingen i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det utaf fullmäktige redan upgjorda program eller annorledes,
dels för åstadkommande af de utredningar i afseende på öfriga med ärendet
gemenskap egande frågor, som redan blifvit till fullmäktiges handläggning öfverlemnade.
Denna utskottets hemställan bifölls af första men afslogs af andra kammaren,
hvadan gemensam omröstning2) anstäldes med den utgång, att andra kammarens
mening segrade och följaktligen bygnadsföretaget å Helgeandsholmen förföll.
Bankofuiimäk- Af denna utgång å förslaget att i sammanhang med ny riksdagsbygnad å Helom^canliihu-
geandsholmen bereda plats för ny lokal åt riksbanken togo bankofullmäktige sig ansets
öfverlag ledning att den 5 november 1874 förfråga sig hos Eders Kongl. Maj:t, huruvida det
Tank.h Egen- 1 hörnet af Mynttorgot och Myntgatan belägna kanslihuset kunde få af riksbanken
domens pris. förvärfvas för att efter ombygnad användas till lokal för banken, samt hvilka vilkor
nyTioiZlTför 1 sadant fall kunde finnas böra fastställas för egendomens öfverlåtande. Vid föreembetsverken
dragning af denna skrifvelse förordnade Eders Kongl. Maj:t den 13 i samma månac*
om undersökningar angående såväl kanslihusets försäljningsvärde som lämpliga
nya lokaler för de der inrymda embetsverk. Vid den i följd häraf anstälda värdering
af tre sakkunnige'' män upskattades egendomens värde i dess då varande skick till
550,000 kronor. Till grund för beräkningen lades dels jämförelse med de pris, som
vid försäljning under senare tiden af andra egendomar inom samma stadsdel erhållits,
hvilken jämförelse ledde till ett pris af 26 kronor för qvadratfoten, eller för 20,633
qvadratfot i rundt tal 540,000 kronor, dels kapitalisering af en beräknad hyresafkastning,
hvarigenom erhölls ett belopp af 546,666 kronor 66 öre. Undersökningen om
de i kanslihuset inrymda embetsverkens flyttning åter visade, att samtliga der befintliga
embetsverk och boställslägenheter med undantag af ett departement, för hvars
flyttande till lämplig lokal framdeles kunde blifva sörjdt, kunde inrymmas dels i riksarkivets
hus å Riddarholmen, dels i ett nytt hus, som skulle upföras mellan detta hus
och jernvägen, och dels i riksgäldskontorets hus; och beräknades ofvan omförmälda
lösesumma för kanslihuset vara i det närmaste tillräcklig att betäcka kostnaderna för
så väl nybygnaden å Riddarholmen som för inköp af ett nytt hus åt riksarkivet.
Då dessa utredningar anmäldes hos Eders Kongl. Maj:t den 8 januari 1875, föreslogos
följande vilkor för kanslihusets öfverlåtande till riksbanken:

a) en lösesumma af 550,000 kronor, som skulle få af Kongl. Maj:t disponeras
till inköp af annan, helst å Riddarholmen belägen egendom och till upförande, der
så nödigt funnes, af åtminstone ett nytt hus till inrymmande af en del af de embetsverk,
som hade sina lokaler i kanslihuset;

'') Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande n:r 4 vid 1874 års riksdag.
2) Sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:r 7 vid 1874 års riksdag.

b) obetingad öfverlåtelse till kronan innan utgången af år 1877 af den till riksgäldskontoret
uplåtna egendom samt^ •

c) rättighet för kronan att bibehålla kanslihuset till 1878 års utgång.

Detta nya upslag ledde till en af 1875 års riksdag aflåten skrifvelse1) med anhållan,
det Eders Kong!. Maj:t täcktes låta tillse, om och under hvilka vilkor antingen
kanslihuset eller annan lämplig och närbelägen, staten tillhörig plats skulle kunna
till riksbanken i och för bebyggande öfverlåtas, samt derefter till samma eller nästa
riksdag i ämnet afgifva nådig framställning.

Enär så väl af denna riksdagens skrifvelse som af förhandlingarna inom kamrarna
uppenbart framginge, att riksdagen med orden »annan lämplig och närbelägen,
staten tillhörig plats» afsett Helgeandsholmen, fastade öfverståthållareembetet i memorial
af den 26 juni 1875 Eders Kongl. Maj:ts upmärksamhet på det tillfälle, som sålunda
möjligen blifvit beredt, att vinna en lösning af den för hufvudstadens försköning vigtiga
frågan om Helgeandsholmens ordnande, hvarför embetet anhöll, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes i sammanhang med den af riksdagen väckta frågan om riksbankens förläggande
till donna holme taga i öfvervägande, huruvida och under hvilka vilkor den
för riksbankens bygnad obehöfliga del af holmen kunde uplåtas till staden för att på
lämpligaste sätt ordnas. Öfver dessa riksdagens och öfverståthållareembetets framställningar
hördes öfverintendents- och riksmarskalksembetena, hvaruppå, i anledning,
af hvad sålunda förekommit, och då närmast förelåge att så väl utröna kostnaderna
för införande af nytt hofstall och sättet för samma kostnaders bestridande som ock
att tillse, hvarest lämplig plats för ett sådant kunde vara att finna, samt under förutsättning
att så väl fullmäktige i riksbanken som Stockholms stadsfullmäktige skulle
vara benägne att i sin mon bidraga till frågans utredning, Eders Kongl. Maj :t förklarade
sig anse en förberedande öfverläggning mellan ombud för de i frågan intresserade
vara mest egnad att bereda densamma en för alla tillfredsställande lösning. På grund
af Eders Kongl. Maj:ts af sådan anledning gifna befallning anmodade herr statsrådet och
chefen för kungl. finansdepartementet den 10 december 1875 öfverståthållareembetet att
hos fullmäktige i riksbanken samt stadens fullmäktige göra framställning om utseende
af ombud att under ledning af öfverståthållaren tillsammans med chefen för konungens
hofstall och intendenten vid öfverintendentsembetet öfverlägga om de vilkor, hvarunder
riksbanken och Stockholms kommun skulle kunna antagas möjligen vara hugade
att för erhållande af dispositionsrätt öfver Helgeandsholmen, bägge tillsammans eller endera,
bereda tillgång till hvad som kunde finnas nödigt för införande af nytt hofstall
jämte öfriga till detsamma hörande, erforderliga bygnader å plats, som dertill befunnes
lämplig och utan särskild kostnad för statsverket kunde erhållas. Sedan fullmäktige
i riksbanken och stadsfullmäktige, hvar för sig, utsett en ledamot i komitén,

'') Biksdagens lind. skrifvelse n:r 18 vid 1875 års riksdag. Jfr bankoutskottets memorial n:r 8
och 12 8. å.

Riksdagens
skrifv. om upplåtelse
till
hanken af kanslihuset
eller
annan närbelägen
tomt.
Komité för
fragan om
Helgeandsholmens
öfverlåtande
till riksbanken
och
Stockholms
stad.

I fråga satta
bygnadsplatser
för nytt hofstall
dels i qv.
Bodarna och
Edelman mindre,
dels d Artilleriplanen

med vidliggande
mark.
Stockholms
stads vilkor
för öfverlåtelse
af en del af
sist nämnda
mark.

sammanträdde denna. Eomiténs arbete afslöts med ett den 14 december 1876 till
Eders Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande ’).

På grund af den meningsskiljaktighet, som inom komitén yppade sig angående
den plats, dit kung], hofstallet skulle lämpligen flyttas, framlade komitén alternativa
kostnadsförslag för en sådan flyttning, alt efter som man ville välja den af komiténs
flertal förordade platsen, nämligen de mellan Kaptens-, Riddare- och Ladugårdslands
strandgator liggande qvarteren Krabaten och Edelmannen mindre, eller, såsom
de öfrige tillstyrkte, Artilleriplanen, med afdrag af hvad som skulle användas till gatureglering
men tillägg af vidliggande del af Kaptensgatan och ett stycke af det nedanför
belägna qvarteret Bodarna. De af flertalet förordade bygnadstomterna innehöllo
tillsammans 178,509 qvadratfot, deraf först nämnda qvarter 84,550 qvadratfot, till
öfvervägande delen å fri grund, och den närmast derintill liggande, kronan tillhöriga,
delen af qvarteret Edelman mindre 50,384 qvadratfot fri mark samt detta qvarters
återstod 43,575 qvadratfot likaledes å fri grund, då tillhöriga Rydbergska stiftelsen
till danande af skicklige sjömän. Den andra bygnadsplatsen åter, som skulle begränsas
i norr af Riddaregatan, vidgad till 60 fot, i öster af Löjtnants- och i vester
af Pyrverkaregatorna, båda vidgade till 60 fot, med dessa gators förlängningar samt i
söder af en på 205 fots afstånd från Strandgatans strandlinie parallelt med denna
dragen linie, hade ett ytinnehåll af 190,140 qvadratfot, deraf på den minskade Artilleriplanen
belöpte sig 115,135, på staden tillhöriga delar af Kaptensgatan och Nybrohamnen
samt de staden tillhöriga afröjda delarna af qvarteret Bodarna 66,530 och
på den i kronans besittning varande delen af ofria tomten n:r 6 i samma qvarter
8,475 qvadratfot, angående hvilken tomtdel dock blifvit mellan kronan och staden anhängiggjord
en eganderättstvist, som af rådstufvurätten förklarats hvilande och beroende
på endera partens anmälan. På den med anledning af 1872 års riksdags förordnande
om utredning af frågan angående Helgeandsholmens användande för riksdagens
och riksbankens behof gjorda förfrågan hade Stockholms stadsfullmäktige den
4 oktober 1873 förklarat2), att, om icke annan lämpligare plats kunde för hofstallet
beredas, staden var villig att för ändamålet af tomterna n:r 5—8 i qvarteret Bodarna
och derinvid liggande del af Kaptensgatan till kronan afstå en upgifven del, hvarigenom
dock hofstallets bygnadsplats icke skulle sträcka sig så långt söderut, som
inom komitén förutsattes, utan innehålla allenast 156,900 qvadratfot. Såsom vilkor för
detta afstående upstäldes, dels att skälig ersättning erhölles, dels att Fyrverkare-, Riddare-
och Löjtnantsgatorna vidgades till 60 fot genom utläggning från kronans mark af
sammanlagdt 22,765 qvadratfot, dels att den mark, kommunen skulle öfverlåta till
kronan, blefve bebygd på ett prydligt sätt och helst med boningslägenheter för hofstallets
personal, dels slutligen att, innan gränsen för hvad staden skulle afstå,

0 Komiténs utlåtande är tryckt såsom bilaga till statsutskottets utlåtande n:r 66 för år 1877.

2) Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n:r 69 för år 1873 med tillhörande

bil). n:r 25 och tryckt nygift å fullmäktiges beslut.

definitivt bestämdes, närmare utredning verkstäldes, huru platsen skulle bebyggas. Då
dot sedermera under fortgången af föronämnda, af riksdagen förordnade utredning sattes i
fråga, att staden skulle ytterligare afstå så mycket mark, som fordrades, för att bygnadsplatsen
skulle få ofvan angifna större vidd, förklarade deremot stadsfullmäktige den
oktober 1874'') sig icke för det då varande kunna afstå ytterligare mark för kungl.
hofstallet.

De af komitén för do båda särskilda alternativen upgjorda kostnadsberäkningar Beräknad kostför
hofstallets flyttning jämte vaktstall och Helgeandsholmens ordnande med laner, nad f°r Helgebroar
m. m. visade en slutsumma för Artilleriplanen af 2,402,600 och för det erhållande.
andra alternativet af 2,648,000 kronor, i hvilka belopp icke något uptagits för do Vilkor för baenkedrottning
Josefinas sterbhus då tillhöriga egendomarna n:r 3—6 i qvarteret Norr- Skaffande.
bro, i afseende å hvilka förklarats dels af konung Oscar I den 9 februari 1856, att Konung Oscar
lian var sinnad, att, när hofstallets flyttning kommo till verkställighet, låta borttaga Irottning^Josesamtliga
der belägna, honom enskildt tillhöriga hus och bygnader samt kostnadsfritt fnas förkiatill
vederbörande upläta tomtplatserna, dels af enkedrottning Josefina, att, i fall före-™5ZenZJar.
nämnda, af hennes gemål upstälda vilkor blefve upfyldt under det hon vore egare
till husen, hon skulle låta nedrifva dem och till vederbörande kostnadsfritt uplåta
tomtplatserna. Det nya hofstallets upförande ingick i det förra beloppet med 1,072,600
kronor, eller sjelfva bygnadskostnadcn 1,275,000 med afdrag af 202,400, motsvarande
kostnaden för åstadkommande af det tillökade utrymmet, jämfördt med nu varande
lokaler å Helgeandsholmen, och i dot senare med 1,288,000 kronor, upkommet derigenom,
att 212,000 kronor för tillökade lokaler afdragits från hela bygnadskostnaden,

1,500,000 kronor. I det senare alternativet tillädes 30,000 kronor för förvärfvande af
Rydbergska stiftelsens tomt och i båda dels 30,000 kronor för ett vaktstall i kungl.
slottets närhet, eller den beräknade kostnaden, 80,000 kronor, minskad med värdet
af materialierna i dot nu varande stallet, 50,000 kronor, dels 250,000 kronor för basarens
flyttning, under förutsättning att bankbygnad skulle upföras å holmen, dels
slutligen 1,050,000 kronor för platsens planering, kaj- och brobygnader m. m. I sist
nämnda belopp ingingo jordarbeten och muddringar, beklädnads- och kajmurar å holmen
samt beklädnadsmur vid kanslihuset med tillhopa 610,000, ny gångbro af jern
från Mynttorget med 100,000, dylik bro från Drottninggatan med 160,000, gatornas
planering och stensättning med 60,000 samt planering och rödjning af platsen mellan
gatorna med 120,000 kronor. Intagande af det angifna beloppet för basarens flyttning
grundade sig på do vilkor, under hvilka denna bygnad innehades. Dessa inneliöllos
i Kongl. Maj:ts den 17 oktober 1837 gifna resolution, enligt hvilken, på samma
gång basarens blifvande tomtplats förklarades vara en kronans tillhörighet, Kongl.

Maj:t tillät, att en butikbygnad skulle få på angifvet sätt der upföras af ett tillernadt
aktiebolag mot vilkor bland annat, att, om framdeles i vederbörlig ordning beslut
skulle fattas att förändra holmen till en öppen plats genom alla derå då befintliga

’) Jfr Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n:r 69 för år 1874 och tryckt

upgift å fullmäktiges beslut.

Komiténs förslog.

Riksmarskalksembetets,
bankofullmäktiges

och öfverintendentsembetets

yttranden öfver
komitéutlåtandet.

bygnaders borttagande, rättighet förbehölls Kongl. Maj:t och kronan eller Stockholms
stad att få inlösa den i fråga varande bygnaden mot godtgörelse af bygnads- och
anläggningskostnaderna; och skulle bygnadsberäkningarna, verificerade samt behörigen
granskade och godkända, deponeras hos offentlig myndighet för att tjena till
efterrättelse vid en sådan möjligen skeende liqvid, som skulle verkställas i svenskt
silfverspecie efter 1664 års myntfot. Depositionen skedde ock hos öfverståthållareembetet
af räkningarna, som utvisade en kostnad af 101,521 kronor 95 öre.

I afseende å fördelningen mellan rikskanken och Stockholms kommun stannade
ett flertal inom komitén i den åsigt, att riksbanken skulle för sin tomtplats betala, om
det förra alternativet valdes, 251,200 och vid det senare 296,800 kronor, så att kommunen
skulle vidkännas återstoden af de beräknade kostnaderna för holmens frigörande
från hofstallet. Yid denna utgång af fördelningsfrågan ansåg ett annat flertal
inom komitén förslaget, att riksbanken och kommunen skulle gemensamt förvärfva
holmen, böra förfalla och förordade det alternativ, att staden ensam skulle åtaga sig
upfyllande af de för dispositionsrättens vinnande upstälda vilkor för att förvandla
holmen till en sådan plats, som dess framstående läge kräfde. Detta flertal hemstälde
derför, att Kongl. Maj:ts och kronans tomter å Helgeandsholmen skulle öfverlemnas
till Stockholms kommuns disposition mot skyldighet för kommunen dels att ersätta
kostnaderna för utförande af ett nytt hofstall och tillhörande bygnader med 1,072,600
kronor, derest detta stall komme att upföras å Artilleriplanen och vidliggande mark
inom förenämnda, i utlåtandet angifna gränser, men med 1,288,000 kronor, derest till
plats för stallet valdes qvarteren Krabaten och Edelman mindre, dels att till kronan
med full eganderätt uplåta, i det förra fallet de staden tillhöriga jordstycken, som
lågo inom omförmälda gränser, och i det senare fallet Kydbergska stiftelsens tomt
n:r 2 i qvartet Edelman mindre, dels att ersätta kostnaderna för ett vaktstall i slottets
omedelbara närhet med 80,000 kronor, minskade med värdet af materialierna i hofstallets
bygnader å Helgeandsholmen, dels slutligen att förändra holmen till en öppen
plats genom alla derå befintliga bygnaders borttagande och ordna denna plats efter
den plan, som kunde blifva af Eders Kongl. Maj:t faststäld.

Öfver detta komitéutlåtande hördes i första rummet riksmarskalksembetet, som i sitt
den 31 mars 1877 afgifna yttrande1) tillstyrkte den föreslagna platsen vid Artilleriplanen
men afstyrkte den andra i fråga satta platsen för det nya hofstallet samt föreslog
skärpta vilkor för öfverlemnande till staden af Helgeandsholmen vester om Norrbro.
Ärendet hänsköts deruppå till riksbankens fullmäktige, hvilka den 14 juni 1877
afgåfvo ett utlåtande’) af hufvudsakligt innehåll, att beredande å Helgeandsholmen af
bygnadsplats för riksbanken icke borde göras beroende af Stockholms kommuns anspråk
och sträfvanden, att, om kommunen, i hvad densamma tillhörde, verksamt bidroge
att ordna holmens stränder och gator, staten borde såsom egare till en stor del af
stränderna söka gå stadens önskningar till mötes, hvaremot, om kommunen der -

'') Tryckt i bih. n:r 32 till Stockholms stadsfullmäktiges utlåtanden för år 1877.

utöfver funne större eller mindre del af statens egendom lämplig att användas till
förlustelseställe, detta yrkande icke borde föranleda statsverket att åtminstone icke
utan full ersättning afstå från egendomens användande till de statens ändamål,
för hvilka de vore lämpliga; att hofstallet kunde genom upgifna nedrifningar och nybygnader
bibehållas å holmen och på samma gång bygnadsplats derstädes beredas
för riksbanken och holmens plan regleras samt strandgata anordnas; att fullmäktige
under förutsättning af holmens ordnande på det antydda sättet icke skulle tveka att
tillstyrka att af riksbankens medel använda de 900,000 kronor, som kunde beräknas
blifva behöfliga för att skaffa riksbanken en bygnadsplats derstädes; samt att, vidkommande
särskildt det i fråga satta alternativet, att riksbanken ensam skulle vidkännas
kostnaderna för Helgeandsholmens ordnande, ett beräkneligt belopp af omkring
1,410,000 kronor, eller kostnaderna för nytt hofstall och ett vaktstall samt ersättande
af basarens bygnadskostnader icke blefve onyttigt användt, enär derigenom
förvärfvades dels till blifvande plats för riksdagshus och riksbank den betydliga fyrkanten
mellan Norrbro, norra och södra strandgatorna samt Drottninggatans utdragslinie,
dels vesterut på holmen plats för ännu en bygnad för statens räkning. På sådant
sätt ansågo fullmäktige jämväl stadens berättigade önskningar blifva fulleligen till
godo sedda, helst dess utgifter komme att inskränkas till ordnande af kajer och gator
samt förmonligt fördelas till tiden. Fullmäktige slöto med den hemställan, huruvida
icke, derest hofstallet ansåges böra flyttas från Helgeandsholmen till annan plats, der
varande tomters inköpande af riksbanken för egen och riksdagens räkning skulle
vara den lösning af frågan, hvarigenom det allmännas fördel bäst såges till godo. I
det yttrande, som till sist infordrades från öfverintendentsembetet och af detta embete
afgafs den 24 juli 1877 *), framhölls det önskliga deri, att icke någon bankbygnad
upfördes å Helgeandsholmen, och hemstäldes, att, i öfverensstämmelse med hvad komiten
och riksmarskalksembetet föreslagit, holmen ordnades såsom öppen plats enligt
en af två till sina hufvuddrag angifna planer med portiker vid en eller flera af
stränderna.

Yid föredragning den 11 augusti 1877 af förenämnda komitébetänkande med de
deröfver afgifna yttranden afgaf H. M. Konungen rörande de fastigheter å holmen,
hvilka tillhöra H. M. personligen, följande förklaring: '')

»Då jag vid arfskifte efter min moder ensam öfvertagit de hus och tomter å
Helgeandsholmen, om hvilka så väl min fader, Konung Oskar I, som min moder för
sin del förklarat, att densamma skulle, när kungl. hofstallets förflyttning komme till
verkställighet, varda nedrifna samt tomterna kostnadsfritt till vederbörande uplåtas,
vill jag härmed, under förutsättning att i det nu varande, å Helgeandsholmen belägna
kungl. hofstallets ställe ett nytt hofstall varder i enlighet med de af riksmarskalksembetet
uti underdånig skrifvelse den 31 mars 1877 omförmälda ritningar och kostnadsförslag
å Artilloriplanen upfördt, och i öfrigt de i samma skrifvelse omförmälda

Konung Oscar
lits förklaring
ang. Helgeandsholmen.

*) Tryckt i bill. n:r 32 till Stockholms stadsfullmäktiges utlåtanden för år 1877.

KomitébetänJcandets
remitterande
till
Stockholms
stadsfullmäktige.

vilkor för denna hofstallets förflyttning vederbörligen fullgöras, samt Helgeandsholmen
derefter i enlighet med af Kong!. Maj:t godkänd plan ordnas, förbinda mig att låta
nedrifva nämnda, mig enskildt tillhöriga, å samma holme befintliga bygnader samt
medgifva, att tomtplatserna utan ersättning till mig eller mina rättsinnehafvare få för
holmens ändamålsenliga ordnande användas; dock under vilkor, att dessa beslut så
väl om hofstallets förflyttning med hvad dertill hörer som ock om Helgeandsholmens
ordnande varda af samtligo vederbörande fattade inom slutet af år 1878; förbehållande
jag mig i annat fall att utan hinder af detta mitt nu gifna eller af förut derom
meddelade löften öfver nämnda lägenheter förfoga.»

Vid nyss angifna tillfälle beslöt Eders Kongl. Majd.1) anbefalla öfverståthållaroembetet
att i ärendet inhemta Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, dervid stadsfullmäktige
borde jämte det utlåtande eller förslag, de i öfrigt kunde finna påkalladt, särskild^
med hänsyn till hvad fullmäktige i riksbanken alternativt föreslagit, taga i öfvervägande
:

dels huruvida, under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t och riksdagen skulle besluta
att till vinnande af tomtplatser för så väl ny riksbanksbygnad som nytt riksdagshus
eller ettdera låta på statsverkets eller riksbankens bekostnad borttaga de å Helgeandsholmen
då befintliga bygnader och att vid ett sådant anordnande af nya tomtplatser
bereda utrymme för 40 fot breda gator rundt omkring holmen äfvensom, i den mon
sådant läte sig göra, för eu öppen och framgent obebygd plats å holmens östra del,
Stockholms kommun må vara villig ikläda sig följande förbindelser, nämligen:

l:o att af den i Artilleriplanens närhet belägna, staden tillhöriga mark afstå
hvad som enligt riksmarskalksembetets ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse skulle
fordras för en ny stallbygnads upförande å samma plan mot erhållande utan godtgörelse
af så stor del af kronans tomter derstädes och af Artilleriplanen, som fordrades
för de tillstötande delarnas af Riddare-, Fyrverkare- och Löjtnantsgatorna utvidgande
till sextio fots bredd hvardera;

2:o att inom af Eders Kongl. Maj:t bestämd tid och efter af Eders Kongl. Maj:t
godkänd ritning till samfärdselns befrämjande anlägga broar åtminstone för gående
från Drottninggatan till Helgeandsholmens norra strand och från holmens södra
strand till Mynttorget;

3:o att låta afskära holmens norra strand, så att densamma blefve parallel med
Strömgatans kajlinie, samt, innan rifning för stadens räkning skedde af norra kajmuren
å holmen, nära Norrbro i stället för nu varande tvättanstalten derstädes hafva å lämpligt
ställe, hvarom då må öfverenskommas, anbragt annan motsvarande sådan anstalt;

4:o att, derest det med inrymmande å holmen af så väl riksdagshus som riksbanksbygnad
och af möjligen i fråga kommande gata tvärs öfver holmen mellan ofvan
nämnda broar ondast genom holmens utvidgande åt vester skulle varda möjligt att

J) Statsrådets och chefens för finansdepartementet skrifvelse till öfverståthållareembetet den 10
aug. 1877, tryckt i bill. n:r 82 till Stockholms stadsfullmäktiges utlåtanden s. å.

lemna så stor del af holmens östra del obebygd, att synligen från Gustaf Adolfs
torg till vestra slottsflygelns yttersta hörn blefve fri, då bekosta den utfyllning och
afrundning af holmens södra och vestra stränder, som för sagda ändamål kunde blifva
nödvändiga;

5:o att förse stränderna kring holmen med kajmurar och desamma för framtiden
underhålla samt

6:o att å holmen anlägga och underhålla så väl de der uplåtna gator som ock den
plats, hvilken kunde komma att hållas öppen mot Norrbro;

dels ock huruvida, under förutsättning att hofstallets förflyttning till annan plats
på statsverkets eller riksbankens bekostnad icke komme att under den närmaste framtiden
beslutas, Stockholms kommun mot erhållande af full egande- och dispositionsrätt
ej mindre till sjelfva Helgeandsholmen med undantag af den för riksbanken afsedda
bygnads- och tomtplats å holmens vestra del, som för sådant fall utmärkts i
fullmäktiges ofvan nämnda skrifvelse, än äfven till statens å holmen befintliga bygnader
må, derest Eders Kongl Maj:ts och riksdagens bifall härtill erhölles, vara villig
åtaga sig följande förpligtelser, nämligen:

l:o att för hofstallets förflyttning till Artilleriplanen fullgöra samtliga de i riksmarskalksembetets
berörda skrifvelse förordade vilkor mot erhållande utan godtgörelso
af så stor del af kronans tomter derstädes och af Artilleriplanen, som erfordrades förde
tillstötande delarnas af Riddare-, Fyrverkare- och Löjtnantsgatorna utvidgande till
sextio fots bredd hvardera, samt mot åtnjutande af det bidrag från riksbanken, som i
fullmäktiges skrifvelse omförmälts såsom det för sådant fall högsta ersättningsbelopp
för den riksbanken tillkommande tomtplats, eller 251,200 kronor;

2:o att inom af Eders Kongl. Maj:t bestämd tid och efter af Eders Kongl. Maj:t
faststäld ritning anlägga så väl ofvan nämnda broar till holmen som ock mellan dem
tvärs öfver holmen förbi riksbankens hus en gata af minst sextio fots bredd och

3:o att till basarbolaget vid i fråga kommande bortflyttning af dess å holmen
belägna försäljningslokal utgifva den ersättning, som vid expropriation eller efter särskild
öfverenskommelse kunde detsamma tillfalla.

I sitt den 10 januari 1878 afgifna svar å omförmälda remiss förklarade stads- stadsfuiimäkfullmäktigebeträffande
förslaget att å holmen upföra riksdags- och riksbankshus a3es *mr å
eller endast det förra, att icke någon anledning funnes för kommunen att upoffra ett
stort belopp för att bygga kajer omkring och pryda en plats, hvilken hade sin egentliga
betydelse såsom omförmälda bygnaders närmaste omgifning, hvadan staden icke
ville för dessa fall ikläda sig några förbindelser. Om åter plats endast för riksbankshus
skulle beredas på holmen, borde denna väljas vester om den förlängda Drottninggatan,
af hvilken uppfattning följde, att stadsfullmäktige icke heller för detta fall
ville ikläda kommunen vare sig de förbindelser, som satts i fråga i den kungliga

*) Jfr Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n:r 94 för år 1877 och tryckt

upgift å stadsfullmäktiges beslut.

Förslag vid
1877 och 1878
årens riksdagar
om Helgeandsholmens

förvärfvande
för statens
räkning.

Nytt förslag
om tillbygnad
till riksdagshuset.

remissens första, eller de, som innehållas i dess andra alternativ, enär båda syntes
afse en bygnadsplats öster om Drottninggatans förlängning. Det af kommunen redan
länge och fortfarande eftersträfvade målet att få Helgeandsholmen ordnad på ett sätt,
som vore fullt värdigt den framstående platsen, ansågs icke kunna fullständigt vinnas,
utan att kommunen finge öfvertaga hela holmen och ordna den utan hänsyn till annat
än dess läge. Kostnaderna för det förslag, som i sådant syfte i sammanhang med
remissens besvarande förelagts stadsfullmäktige, hade emellertid upskattats för det
billigare af de två i fråga satta alternativen till 2,256,500 kronor, oberäknad! utgifterna
för flyttning af tvättinrättningen å holmen samt den mark, som vid byte för
beredande af plats för hofstallet skulle lemnas utöfver hvad staden bekomme. I betraktande
af dessa stora utgifter funno stadsfullmäktige kommunens tillgångar icke
för det då varande medgifva att för Helgeandsholmens förskönande åtaga kommunen
de förbindelser, förslaget förutsatte, hvadan fullmäktige nödgades afstå från att då
göra underdånig framställning om öfvertagande af hela Helgeandsholmen.

Innan den kungliga komiténs betänkande angående Helgeandsholmen hunnit
aflemnas, väcktes, under åberopande af denna holmes lämplighet till bygnadsplats för
riksbanken och riksdagshus, vid 1877 års riksdag inom andra kammaren ’) det förslag,
att riksdagen skulle hos Eders Kongl. Maj:t anhålla om proposition rörande hofstallets
flyttning från Helgeandsholmen till annan plats samt om meddelande, huruvida och på
hvilka vilkor de Hans Maj:t Konungen tillhöriga egendomar å samma holme skulle
kunna af staten förvärfvas för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas, nedrifva alla
å holmen befintliga bygnader och dymedels göra den till en fri plats, öfver hvilken Eders
Kongl. Maj:t och riksdagen sedermera kunde fritt förfoga. Statsutskottet2) afstyrkte
och första kammaren afslog, hvaremot andra kammaren biföll förslaget. Den voteringsproposition
3), som härefter upstäldes af statsutskottet, godkändes af första men förkastades
af andra kammaren, hvadan frågan för tillfället förföll. Förslaget förnyades
af samme motionär vid 1878 års riksdag4), då båda kamrarna biföllo statsutskottets
afstyrkande utlåtande derom ä).

Vid 1878 års riksdag väcktes vidare i så väl första 6) som andra kammaren 7)
förslag derom, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bilagda ritningar riksdagen
skulle å den södra delen af den till riksdagens hus hörande tomt låta upföra en bvgnad,
afsedd att inrymma två nya salar för kamrarna jämte öfriga å samma ritningar
uptagna lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nu varande
riksdagshusen, hvilka voro föreslagna å ritningarna, samt för detta ändamål anvisa *)

*) Motion inom andra kammaren n:r 121 vid 1877 års riksdag.

2) Statsutskottets utlåtande n:r 66 vid 1877 års riksdag.

3) Statsutskottets memorial n:r 77 vid 1877 års riksdag.

4) Motion i andra kammaren n:r 101 vid 1878 års riksdag.

5) Statsutskottets utlåtande n:r 37 vid 1878 års riksdag.

6) Motion i första kammaren n:r 12 vid 1878 års riksdag.

7) Motion i andra kammaren n:r 22 vid 1878 års riksdag.

800,000 kronor jämte behöfliga medel för anskaffande af erforderlig inredning m. m.
i de nya sessionssalarna, att utgå i mon af behof under åren 1879, 1880 och 1881.
I enlighet med statsutskottets J) häröfver afgifna utlåtande updrog riksdagen * 2) åt fullmäktige
i riksgäldskontoret att låta genom, sakkunniga personer undersöka den grund,
på hvilken de nya samlingssalarna skulle upföras, granska de uprättade ritningarna
och kostnadsförslagen samt låta närmare utreda och belysa ärendet och till näst följande
riksdag afgifva det utlåtande i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda.
De tre sakkunnige, åt hvilka riksgäldskontorets fullmäktige updrogo att verkställa den
beslutade utredningen, uttalade i sitt den 3 januari 1879 afgifna, af en jämförelse
mellan qvadratytorna så väl i det nu varande riksdagshuset som enligt 1878 års förslagsritningar
samt programmet för riksdagshus å Helgeandsholmen åtföljda utlåtande 3)
den på verkstälda borrningar grundade åsigt, att en fullt betryggande grund kunde
erhållas endast genom att lägga grundmurarna till den nya bygnaden på berget, dervid
erforderliga pallsprängningar måste verkställas. Vidare framhölls i detalj de fördelar
och olägenheter, som voro förenade med det granskade bygnadsförslaget. Kostnadsberäkningarna
ansågos böra höjas med 200,000 kronor och således uptagas till
1,000,000 kronor. Ofvan antydda olägenheter förklarade de sakkunnige männen sig
anse blifva en följd af de gamla husens bibehållande och skola bortfalla, om man
refve alt det gamla i grunden och på samma plats upförde ett helt och hållet nytt
riksdagshus. Att utrymmet dertill vore fullt tillräckligt, slöto de deraf, att i det
granskade förslaget funnes mer än tillräcklig golfyta, och att vid en fullständig ombygnad
en betydlig minskning kunde upnås i utrymmet för trappor och förstugor,
så att norra framsidan kunde indragas eller större gårdsutrymme åstadkommas, hvarjämte
tomtens gränslinier kunde regleras. Kostnaden för en sådan ombygnad beräknades
till 1,200,000 kronor, om den nya bygnaden skulle innehålla samma totalsumma
af qvadrat- och kubikinnehåll i rum och salar som det granskade förslaget, och
skulle något sänkas, i fall en minskning i detta utrymme kunde göras. Största olägenheten
af en total ombygnad förestälde de sig vara, att kamrarna ej under hela bygnadstiden
kunde hafva sina sammanträden i huset, men, äfven om de föreslagna ritningarna
komme till utförande, ansågo de det vara omöjligt, att båda kamrarna kunde
under arbetstiden stadna der, och funno det vara svårt till och med för endera samt
i alla händelser ej kunna ske annorledes än på bekostnad af arbetets påskyndande.
Slutligen framhölls, att, derest framdeles de gamla husen mot norr skulle ombyggas
till öfverensstämmelse med bygnaden åt sjösidan, de 130,000 kronor, som enligt förslaget
skulle nedläggas på det förra stället, blefve bortkastade, hvartill komme, dels
att det blefve omöjligt att indela lokalerna fördelaktigast, enär man vore bunden af
kamrarnas läge, dels att många af de angifna olägenheterna skulle qvarstå efter en

0 Statsutskottets utlåtande n:r 37 vid 1878 års riksdag.

2) Riksgäldskontorets reglemente vid 1878 års riksdag § 71.

8) Tryckt i statsutskottets memorial n:r 60 för år 1879,

Förslag till
riksdagshus d
riksgäldskontor
rets och riksarkivets
tomter
å Riddarholmen.

nybygnad delvis, samt dels att det blefve svårt att efteråt gifva det yttre utseendet
af en enda bygnad.

Åberopande det sålunda på deras begäran afgifna utlåtande uttalade fullmäktige
i riksgäldskontoret i skrifvelse till riksdagen den 30 januari 1879 don åsigt, att upförande
af ett helt och hållet nytt riksdagshus å nu varande tomt eller annan plats
skulle medföra fördelar, som till fullo motsvarade den jämförelsevis ej betydligt ökade
kostnaden för en dylik nybygnad. Statsutskottet'') fäste i sitt memorial riksdagens
upmärksamhet derå, att utredning saknades angående kostnaderna för inredningen
och dessa kostnaders tillökning vid nybygnad samt derom, huruvida ett nytt riksdagshus
borde upföras å den gamla eller annan tjenlig plats. Utskottet funne ingen
stadsdel vara för inrymmande af riksdagshus lämpligare än Riddarholmen på grund
af dess på en gång centrala och afskilda läge samt närbelägonhet till embetsverkens
lokaler, men någon utredning förelåg ej om, hvilken plats vore för ändamålet lämpligast,
erbjöde tillräckligt utrymme och kunde med minsta svårigheter förvärfvas åt
riksdagen, ej heller om de kostnader, som blefve förenade med upförande af ett nytt
riksdagshus å ena eller andra platsen. I enlighet mod utskottets på dessa grunder
gjorda hemställan updrog 1879 års riksdag -) åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
låta genom sakkunniga personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning vare
sig vid den i fråga satta tillbygnaden af det gamla riksdagshuset eller vid upförande
af ett nytt riksdagshus samt förebringa utredning angående lämplig plats för upförande
helst å Riddarholmen af ett riksdagshus äfvensom angående do kostnader,
som förslagsvis för en sådan nybygnad kunde beräknas, samt närmare utreda och
belysa i fråga varande ärende och till nästa riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.
Updraget lemnades åt de tre personer, som verkstält utredningen angående den föreslagna
tillbygnaden. Resultatet af den nya utredningen blef ett förslag att å de
tomter, som äro bebygda med riksgäldskontorets och riksarkivets hus, upföra ett nytt
riksdagshus, som beräknades skola kosta 1,350,000 kronor utom anskaffande af den
lösa inredningen eller inventarier, hvilka åter i detta fall likasom vid tillbygnad å
den äldre tomten beräknades till 128,785 kronor 60 öre. Förslagsställarno uttalade
dock den mening, att vestra delen af Helgeandsholmen vore den enda fullt lämpliga
platsen för upförande af ett nytt riksdagshus, och förmälte sig hafva föreslagit den
andra platsen med afseende bland annat å riksdagens föreskrift, att utredningen skulle
helst afse en plats å Riddarholmen. Efter inhemtande af hvad sålunda förekommit,
förklarade 1880 års statsutskott3) sig anse, att det år 1879 lemnade updraget icke
innefattade en sådan ovilkorlig föreskrift om inskränkning till Riddarholmen, att ej vid
frågans fortsatta behandling äfven andra lämpliga platser för ett nytt riksdagshus än
den föreslagna, vare sig å eller utom Riddarholmen, kunde komma under öfvervägande.
På grund häraf, och då det i alt fall icke kunde blifva möjligt att till

0 Statsutskottets memorial n:r 60 för år 1879.

2) Riksgäldskontorets reglemente vid 1879 års riksdag § 74.

s) Statsutskottets memorial n:r 52 vid 1880 års riksdag.

samma riksdag framlägga ett bestämdt förslag till pröfning, hemstälde statsutskottet
om förnyande i oförändrade ordalag af fjorårets updrag, hvilken hemställan ock bifölls
af båda kamrarna ’).

Redan år 1879 hade emellertid af följande anledning tanke väckts på att för i
fråga varande ändamål förvärfva bolaget P. A. Norstedt & söners egendom n:r 9, 13
och 14 i qvarteret Riddarholmen. Med anledning af ett för utvidgande af boktryckerioch
bokförlagsrörelsen tillernadt bygnadsföretag å denna egendom hade nämligen bemälda
bolag, enär detta företag icke kunde på ett vare sig för bolaget eller för kronan
såsom egare till de angränsande tomterna n:r 8 och 11 i samma qvarter fördelaktigt
sätt utföras utan en angifven reglering af tomterna, hemstält om en sådan reglering.
Eders Kong!. Maj:t fann den föreslagna åtgärden jämväl från statens synpunkt ändamålsenlig
och godkände derför ett aftal med bolaget om gränsreglering och utläggande
af öpna områden mellan kronans och bolagets tomter samt föreslog 1879 års
riksdag -) att äfven för dess del medgifva, att regleringen finge ega rum, men med
hänsyn hufvudsakligen till den eldfara, tryckeriets närhet medförde för riksarkivets
och andra i vidliggande bygnader förvarade, ovärderliga samlingar samt önskligheten
af att så vidt möjligt sammanföra statens embetsverk å Riddarholmen ansåg riksdagen
3) det vara skäl, att, innan bolagets egendomars förvärfvande fördyrades för
statsverket genom nya anläggningar, åtgärder vidtoges för inköp af dessa egendomar
för kronans räkning eller utbyte mot annan kronans fastighet inom hufvudstaden.
Riksdagen biföll derför icke framställningen, men anhöll, att Eders Kongl. Maj:t
måtte låta utreda, huruvida och på hvilka vilkor bolagets tomter och bygnader å
Riddarholmen kunde för statsverkets räkning förvärfvas, och derefter inkomma till
riksdagen med framställning i ämnet. De med anledning häraf öpnade underhandlingar
ledde till en af bolaget den 7 februari 1880 afgifven förklaring af innehåll,
att bolaget, som icke kunde i byte taga de för sådant ändamål erbjudna kronans
fastigheter, vore villigt att för en köpeskilling af 1,250,000 kronor sälja sina omförmälda,
till 52,291 qvadratfot upgående egendomar med derå upförda åbygnader, intagande
ett ytinnehåll af 15,961 qvadratfot, dock att detta pris icke ansågs bindande
för bolaget längre än till den 1 september 1880, hvilken tid sedermera utsträcktes
till den 1 september 1881.

Efter att hafva mottagit 1880 års riksdags ofvan omtalade updrag öfverlemnade
fullmäktige i riksgäldskontoret ärendets förberedande behandling åt en komité af sju
personer, nämligen två bland fullmäktige, en ledamot af hvardera kammaren och förenämnde
tre sakkunnige män, kvilken komité tillika fick sig öfverlemnad en af Eders
Kongl. Maj:t den 19 november 1880 till fullmäktige afbiten skrifvelse med handlingarna
i frågan om förvärfvande af P. A. Norstedt & söners egendomar å Riddar *)

Biksgäldskontorets reglemente vid 1880 åra riksdag § 70.

2) Kongl. Maj:ts prop. n:r 10 till 1879 års riksdag.

8) Riksdagens underdåniga skrifvelse n:r 34 vid 1879 års riksdag. Jfr statsutskottets utlåtande
n:r 35 samma år.

Försäljningsanbud
å bolaget
P. A. Norstedt
& söners egendom
d Riddarholmen.

Förslag till
nytt riksdagshus
å Riddare
holmens norra
del.

holmen. Komitén afgaf den 7 februari 1881 sitt utlåtande, ’) som var åtföljdt af två
särskilda reservationer, en beräkning öfver de för riksdagshuset erforderliga qvadratytor,
kostnadsberäkning och jämförelse mellan äldre kostnadsförslag samt planritningar.
1 detta utlåtande underkastas sex i fråga satta bygnadsplatser, deraf tre
utanför Riddarholmen, särskild granskning. Bland de senare afstyrktes kung! stora
teaterns tomt hufvudsakligen på grund af dels de stora kostnader, dess tagande i
anspråk skulle medföra för anskaffande af en ny nationalteater, dels de betänkligheter,
som mötte i afseende å tomtens närhet till enskilda bygnader och belägenhet på ett
ställe, der stor och bullersam rörelse framgår. Norra delen af Carl XIII:s torg kundo
åter icke förordas ej mindre af sist angifna grund och för dess från embetsverken
mera aflägsna läge samt det ur skönhetssynpunkt mindre tilltalande i att derstädes
förlägga i fråga varande bygnad, än ock derför, att en nästan oersättlig skada så väl
för staden som för hela landet skulle vållas genom att i väsendtlig mon minska denna
väl belägna och angenäma promenadplats, på hvars förskönande stora kostnader nedlagts.
Den tredje platsen, eller Helgeandsholmens vestra del, afstyrktes af komiténs
flertal förnämligast dels för den utsigt, som ansågs hafva, efter hvad nedan vidare
omtalas, yppat sig att få riksbanken ensam förlagd å holmen, dels för den olägenhet,
som, i fall både riksdags- och riksbankshus skulle der upföras, upkomme derigenom,
att kungl. slottet och en i dess omedelbara närhet lagd monumental bygnad komme
att likasom täfla med hvarandra om effekten, dels slutligen för de stora kostnader,
denna plats skulle medföra på grund af stadsfullmäktiges förklaring, att de för sådant
fall icke ville ikläda staden några förbindelser för holmens ordnande. En af de i
fråga satta platserna å Riddarholmen skulle bildas genom nu varande riksdagshusets
tomt, ingående till 38,000 qvadratfot, och de båda gymnasiiegendomarna, innehållande
18,494 qvadratfot, samt den deremellan liggande Gymnasiigränden. Denna
bygnadstomt, upskattad till 1,010,000 kronors värde, nämligen 800,000 för riksdagshuset
och 200,000 kronor för Gymnasiihusens egendomar samt 50,000 kronor för
terrasseringsarbeten, alt mod afdrag af 40,000 kronor för materialierna i de bygnader,
som beliöfde rifvas, ansågs visserligen vara tillräckligt stor, men såsom afgörande
betänkligheter mot dess begagnande anfördes svårigheten att bereda lämplig nedfartsväg
till hamnen i stället för Gymnasiigränden, den starkt sluttande bygnadsplatsen
samt olämpligheton af att upföra den monumentala bygnaden tätt intill Riddarholmskyrkan
med hufvudingången åt denna i förening med svårigheten att under bygnadstiden
bereda lokaler åt riksdagen. Dernäst togs i betraktande en plats å Riddarholmen,
som skulle bildas genom att sammanslå riksgäldskontorets, riksarkivets
samt bolaget P. A. Norstedt & söners tomter. Värdet för denna bygnadstomt,
upgående till 107,619 qvadratfot, uptogs till 1,030,000 kronor, hvilket belopp
erhölls derigenom, att till de af bolaget fordrade 1,250,000 kronor lades de upskattade
värdena af riksgäldskontorets och riksarkivets tomter och bygnader, 245,000

'') Tryckt såsom bilaga till statsutskottets utlåtande n:r 59 för år 1881.

och 370,000 kronor, men afdrogos 835,000 kronor, deraf för riksdagshuset förenämnda
800,000 kronor samt för materialier i rifna bygnader 35,000 kronor.

Yalet af denna plats afstyrktes under åberopande af tomtens för en så stor bygnad
som den i fråga satta mindre lämpliga form, läge och lutningsförhållanden samt af
olägenheterna och kostnaderna för de båda embetsverkens inrymmande på annat
håll. Deremot gaf komiténs flertal sitt förord för den tredje platsen, eller den,
der generalstabens hus, stadens auktionsverk och pantlåneinrättningen samt de Norstedtska
egendomarna äro belägna. Bygnadstomten skulle innehålla 115,417 qvadratfot
och beräknades komma att efter vederbörliga afdrag upgå i värde till 1,485,414 kronor
84 öre. Afdragen utgjordes af förenämnda 800,000 kronor samt materialvärden 60,000
kronor, hvadan bruttobeloppet upgiek till 2,345,414 kronor 84 öre. Häri ingingo de
upskattade värdena af stadens egendomar med 500,000 kronor, af generalstabens hus
med 415,414 kronor 84 öre, eller inköpssumman med tillägg af derå nedlagda kostnader,
samt de Norstedtska tomterna med förenämnda 1,250,000 kronor, hvilka ansågos
böra intagas i denna likasom i nyss omtalade beräkning, oaktadt åtskilliga i
utlåtandet närmare angifna servituter vidlåda egendomarna. Då till sist uptagna belopp
lades upskattade kostnaden för sprängningar, planeringar och terrassmurar,

180,000 kronor, erhölls förenämnda bruttobelopp. Platsens höga och fria läge åt flere
sidor, dess närbelägenhet till embetsverken i en central, men från buller och den
stora trafiken skild stadsdel, de mellan slottet och det nya riksdagshuset belägna flere
bygnader, som aflägsnade hvarje tanke på en jämförelse mellan båda dessa bygnader
och gjorde dom, hvar för sig, till verkliga prydnader för de stadsdelar, der de vore
förlagda, ansågos särskild! vid jämförelse med platsen å Helgeandsholmen vara egenskaper,
som gjorde Riddarholmens nordvestra del synnerligen tilltalande för flertalet inom
komitén och enligt deras åsigt upvägde de inkast, som kunde deremot göras, bland
annat att med bibehållande af riksarkivets hus och ena flygeln till hofrättshuset tillträdet
från Birger Jarls torg icke blefve sådant, man kunde önska sig. Detta förslag
biträddes ock af ett flertal inom fullmäktige för riksgäldskontoret, hvarför fullmäktige
i skrifvelse till statsutskottet den 25 februari 1881 förordade samma förslag och hemstälde,
att, derest riksdagen delade denna åsigt, bemyndigande skulle lemnas fullmäktige
att utfärda kungörelse om inbjudning till allmän täflan, omfattande upgörande af
fullständiga ritningar och kostnadsförslag för upförande å sagda plats af en bygnad
för riksdagen, samt att för denna täflan utfästa lämpliga belöningar.

Förslaget om bvgnadens upförande å förenämnda plats å Riddarholmens nord- 1878 års tillvestra
del lyckades emellertid icke att vinna flertalet inom statsutskottet för sier.1) oc} nyb,J9^ads''

° '' Jorslag anyo

Med erkännande af det tilltalande deri, hyste utskottet betänklighet mot att tillstyrka uptaget.
detsamma dels för de högst betydliga kostnader, så väl tomtens anskaffande som en
monumental bygnads upförande derstädes skulle medföra, dels för den långa tid af 8
eller 10 år, som sannolikt skulle åtgå för upförandet, under hvilken tid riksdagens

b Statsutskottets utlåtande n;r 59 för år 1881,

Förslag om
riksb anksbygnad
vid Tegelbacken
eller i
förening med
hofstallets ombygnad
å Helgeandsholmen.

Konung Oscar
11:8 förnyade
förklaring angående
holmen.

Förslag om
hofstalletsflyttning
till Artilleriplanen.

ledamöter blefve nödgade att lida af de nu varande lokalernas ständigt ökade obehag.
Utskottet hemstälde derför, att riksdagen måtte dels åt fullmäktige i riksgäldskontoret
updraga att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de till 1878 års riksdag aflemnade
ritningar låta å södra delen af den till riksdagens hus hörande tomt upföra en bygnad,
afsedd att inrymma två nya samlingssalar för kamrarna jämte öfriga å samma
ritningar uptagna lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i
nu varande riksdagshusen, Indika voro föreslagna å berörda ritningar, dels bemyndiga
fullmäktige att efter ritningarnas granskning deri vidtaga de förändringar, Indika kunde
finnas af omständigheterna påkallade; dels å 1882 års riksstat till en början anvisa
till fullmäktiges disposition 300.000 kronor med bemyndigande för fullmäktige att
deraf under år 1881 förskjuta det belopp, som under samma år kunde vara för arbetena
behöfliga. Denna hemställan bifölls af första kammaren, hvaremot andra kammaren
beslöt att updraga åt fullmäktige att låta uprätta och till 1882 års riksdag
öfverlemna nya ritningar och förslag till tillbygnad af det gamla riksdagshuset, afseende
dess begagnande för högst 30 år, och, så vidt möjligt vore, mindre kostsamma
att utföra samt uptagande mindre antal öfverflödiga eller altför stora lokaler än det
förut för riksdagshusets tillbygnad upgjorda förslag; hvarjämte dessa ritningar och
förslag borde vara så upgjorda, att afsevärda rubbningar i riksdagens arbeten inom
riksdagshuset icke måtte behöfva inträffa. Vid gemensam omröstning '') segrade andra
kammarens mening, hvadan riksdagens beslut fattades i öfverensstämmelse dermed.

Samtidigt med att do nu omförmälda undersökningarna pågingo för att skaffa
plats till ett nytt riksdagshus, vidtogos åtgärder för förvärfvande af tomt till en ny
riksbanksbygnad. I sådant syfte anhöllo bankofullmäktige den 7 juni 1879 hos Eders
Kong! Maj:t om meddelande, huruvida och i sådant fall till hvilket belopp i penningar
den vid Wasabrons norra ända belägna, för kungl. hofstallets behof uplåtna egendomen
n:r 1 i qvarteret Sjöhästen kunde få af riksbanken från statsverket förvärfvas till
plats för i fråga satt nytt riksbankshus, hvarförutom, enär Helgeandsholmen ansågs
vara att föredraga framför nämnda egendom till plats för banken, fullmäktige den 20
november 1879 anhöllo, att Eders Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande två särskilda,
af fullmäktige upgjorda förslag till stallbygnadernas ordnande å denna holme
och, för den händelse någotdora förslaget tillvunne sig bifall, meddela fullmäktige,
mot hvilken ersättning i penningar och under Indika vilkor i öfrigt riksbanken
kunde förvärfva endera af do två i förslagen angifna platser å holmen. Till svar å
dessa framställningar öfverlemnade Eders Kongl. Maj:t med skrifvelse af den 3 december
1880 till fullmäktige öfverintendentsembetets i ärendet upgjorda beräkningar
och kostnadsförslag, enligt hvilka värdet å egendomen i qvarteret Sjöhästen skulle
upgå till 531,880 kronor, kostnaderna för anskaffande åt der varande hofstall af annan
tomt och för upförande å den nya tomten af bygnader, till ändamål och utrymme
motsvarande de äldre, till 609,424 kronor, värdet af de för riksbanken afsedda 28,100 *)

*) Statsutskottets memorial n:r 63 vid 1881 års riksdag.

qvadratfots tomtyta å Helgeandsholmen till 505,800 kronor samt kostnaderna för stallbygnadernas
reglering och kajbygnader å holmen enligt det ena alternativet till
1,509,088 kronor och enligt det andra till 1,472,326 kronor 88 öre, dock med minskning i
båda fallen af 100,000 kronor, derest kajen komme att npföras låg mot vester. I
samma skrifvelse förklarade Eders Kong!. Maj:t, att förslaget om öfverlåtande till riksbanken
af tomten i qvarteret Sjöhästen icke kunde för det dåvarande bifallas. Hvad
åter anginge förslagen om. öfverlåtande till banken af en plats å Helgeandsholmen,
förklarades, att det ena icke lemnade tillräcklig plats för hofstallet, och att det andra
icke till godo såge fordran på holmens prydliga ordnande. Emellertid hade Eders
Kongl. Maj:t, funnit en upgörelso om plats för riksbanksbygnad å Helgeandsholmen,
som upfylde sist nämnda fordran, möjligen kunna vinnas, om hofstallet flyttades till
den plats, som föreslagits i förenämnda, år 1876 afgifna komitéutlåtande, dervid dock
dels kostnaderna för det nya stallet med vaktstall borde på angifna skäl ökas med
97,400 kronor, eller från 1,102,600 till 1,200,000 kronor, dels förbehåll göras för Stockholms
kommun att, mot skyldighet att utlösa basarbolaget, såsom fri och öppen plats
disponera den närmast vester om Norrbro liggande del af holmen. Under förutsättning
af riksdagens samtycke till ett nytt hofstalls inrymmande å Artilleriplanen och
densamma omgifvande tomter, hvarom framställning skulle göras, så snart fullmäktige
hemstält om riksdagens bifall till förvärfvande af plats för riksbanksbygnad å Helgeandsholmen,
förklarade derför Eders Kongl. Maj:t sig villig att, sedan nytt hofstall
blifvit å Artilleriplanen upfördt, låta från Helgeandsholmen bortflytta samtliga för hofstallots
räkning använda, staten tillhöriga bygnader samt till fullmäktiges förfogande
för införande af riksbanksbygnad öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter,
mot vilkor att till Eders Kongl. Maj:ts disposition för upförande af nytt hofstall å
Artilleriplanen och vaktstall i slottets närhet stäldes ett belopp af 1,200,000 kronor,
att utgå i mon af behof under bygnadens utförande; att såsom tillgång för de nya
stallbygnadernas upförande finge disponeras de nu varande stallbygnadernas materialier;
samt att Stockholms kommun blefve berättigad att efter förvärfvande och nedrifvande
af basarbygnaden vid Norrbro till öppen plats disponera så väl denna bygnadstomt
som den öfriga del af Helgeandsholmen, hvilken ligger öster om en rät linie, dragen
från Gustaf Adolfs staty till yttersta hörnet af vestra slottsflygeln, alt mot skyldighet
att åtaga sig kostnaderna för i stånd sättande och underhåll af holmens öpna platser
och gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas. Slutligen förklarade
enligt samma bref Hans Maj:t Konungen sig såsom egare af husen n:o 5, 7, 9 och 11
ä Helgeandsholmen (n:r 3—6 i qvarteret Norrbro) villig att, sedan hofstallet blifvit till
Artilleriplanen förflyttadt, låta nedrifva och bortflytta de å holmen befintliga, Hans
Maj:t enskild! tillhöriga bygnader samt medgifva, att. tomtplatserna utan särskild ersättning
till Hans Maj:t eller hans rättsinnehafvare finge disponeras i likhet med de
staten å holmen tillhöriga tomter för holmens ändamålsenliga och prydliga ordnande,
hvilken förbindelse af Hans Maj:t dock gälde endast under förutsättning, att vid näst
följande riksdag beslut, som af Eders Kongl. Maj:t godkändes, blefve fattadt om hof -

stallets flyttande till Artilleriplanen. En på dessa förklaringar grundad framställning
i ämnet gjordes af fullmäktige till 1881 års bankoutskott, som '') med ändring allenast
af den punkt, som afsåg förhållandet till kommunen, men godkännande af framställningen
i öfrigt, och under förutsättning att det för Helgeandsholmens förvärfvande
upstälda vilkor upfyldes, föreslog riksdagen i hufvudsaken besluta:

l:o att för uplåtelse till riksbanken i och för införande af nytt riksbankshus
af samtliga de kronan tillhöriga tomterna å Helgeandsholmen äfvensom för bortflyttandet
från holmen af de för hofstallets räkning använda, staten tillhöriga bygnaderna
» derstädes ett belopp af 1,200,000 kronor skulle för upförande af nytt hofstall äfvensom
af ett vaktstall i kungl. slottets närhet ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att
i mon af behof under detta bygn ad sarbetes fortgång efter Eders Kong], Maj:ts förordnande
utaf bankofullmäktige af riksbankens medel utbetalas; detta dock under vilkor
att utan kostnad för statsverket eller riksbanken följande åtgärder och anordningar
af Stockholms kommun vidtoges, nämligen:

a) att den å Helgeandsholmen vid Norrbro upförda basarbygnaden från densammas
egare förvärfvades samt derefter nedrefves och undanrödjes;

b) att stränderna kring holmen samt lämpliga körvägar och gångbanor till och
omkring riksbankshuset derstädes i stånd sattes, ordnades och för all framtid underhölles;
och

c) att ej allenast den del af Helgeandsholmen, hvilken ligger öster om en linie,
dragen paralelt med Norrbro öfver holmen från den punkt, der södra stranden af
holmen träffar en linie, dragen från Gustaf Adolfs bildstod till yttersta hörnet af
vestra slottsflygeln, utan äfven den öfriga del af holmen, som ej blefve för riksbankens
räkning erforderlig, till fri och öppen plats anordnades och för afl framtid såsom
sådan underhölles;

2:o att Eders Kongl. Maj:t skulle ega att såsom tillgång för de nya stallbygnadernas
upförande förfoga öfver de nu varande stallbygnadernas materialier;

3:o att åt fullmäktige i riksbanken lemnades updrag att med Stockholms kommun
träffa öfverenskommelse om vidtagande på kommunens bekostnad af de under lit.
a), b) och c) i punkten l:o här ofvan omförmälda åtgärder och anordningar, mot det
att kommunen tillförsäkrades, att den del af holmen, som ej blefve för riksbankens räkning
erforderlig, skulle för all framtid lemnas obebygd; och

4:o att med tacksamhet emottaga Hans Maj:t Konungens anbud att låta nedrifva
och bortföra bygnaderna å samt till riksbanken afträda tomterna till de honom enskild!
tillhöriga egendomarna n:r 5, 7, 9 och 11 å Helgeandsholmen.

Den förutsatta kungl. propositionen 2) aflemnades ock till 1881 års riksdag och
innehöll förslag, att riksdagen skulle besluta, dels att Artilleriplanen, eller den del af
Artillerigården, som är belägen emellan Riddare-, Löjtnants-, Kaptens- och Fyrverkare -

'') Bankoutskottets memorial n:r 9 vid 1881 års riksdag.

2) Kong!. Maj:ts proposition n:r 23 till 1881 års riksdag.

gatorna, finge efter afrödjande .af derå befintliga, för landtförsvarets behof afsedda
bygnader disponeras för införande af nytt liofstall, dels ock att Eders Kongl. Maj:t skulle
ega att för beredande af utvidgad bygnadsplats för hofstallsanläggningen med Stockholms
stad träffa upgörelse om utbyte af jord vid Artilleriplanen så, att staden utaf
tomterna n:r 5, 6, 7 och 8 i qvarteret Bodarna äfvensom af den derinvid liggande
del af Kaptonsgatan afstode ett upgifvet område af 41,765 qvadratfots ytvidd, hvaremot
kronan skulle till staden afstå hvad som fordrades för Riddare-, Löjtnants- och Eyrverkaregatornas
vidgning till 60 fots bredd, eller 22,765 qvadratfot, dock med rätt
för Eders Kongl. Maj:t att vidtaga mindre afvikelser i de angifna områdesbestämningarna,
samt att staden för den del af det afträdda området, som funnes under eganderätt
tillhöra staden och i värde öfverstege den mark, kronan lemnade i gengäld, skulle
erhålla ersättning, bestämd enligt gällande expropriationsförfattning.

Bankoutskottets förestående förslag afslogs af andra kammaren, hvaremot den
första beslöt att för förvärfvande åt riksbanken af samtliga tomter å Helgeandsholmen
i och för införande derstädes af ett nytt riksbankshus anslå 1,200,000 kronor af riksbankens
medel. Mellan dessa båda meningar anstäldes gemensam omröstning '') med
den utgång, att andra kammarens mening segrade och således förslaget om Helgeandsholmens
förvärfvande åt riksbanken föll. Den kungi. propositionen om Artilleriplanen
afstyrktes af statsutskottet* 2). Båda kamrarna förklarade sig ock icke kunna bifalla
densamma.

Med anledning af 1881 års riksdags förut omtalade updrag öfverlemnade fullmäktige
i riksgäldskontoret åt tre personer att förberedande behandla frågan om nya ritningar
och förslag till riksdagshusets tillbygnad. Efter fullgjordt värf aflemnade desse
komiterade till fullmäktige sitt den 24 januari 1882 dagtecknade utlåtande3) jämte
åtföljande ritningar med beskrifning och kostnadsförslag samt jämförelse mellan qvadratytorna
i detta och några äldre förslag samt i det nu varande riksdagshuset. Mod
öfvergifvande på anförda skäl af tanken att, såsom år 1870 sattes i fråga, verkställa
en tillbygnad endast för en ny samlingssal åt andra kammaren, upgjorde komiterade
ett förslag till tillbygnad, som skulle inrymma samlingssalar för första kammaren
med 189 och för den andra med 253 ledarnotsplatser. Denna tillbygnad i förening
med det äldre husets ändring, värme- och luftväxlingsanordningar samt lysapparater
beräknades kosta 794,000 och nya inventarier 50,000, tillhopa 844,000 kronor,
å livilket belopp komiterade dock förmodade någon besparing kunna vid utförandet
vinnas. På grund af den betydliga kostnaden och andra mot detta förslag gjorda
anmärkningar afstyrkte flertalet bland riksgäldskontorets fullmäktige i fullmäktiges
skrifvelse, till statsutskottet den 9 mars 18823) förslagets antagande. Statsutskottets

Det reviderade
till- och
ny bygnad''sförslaget.

9 Bankoutskottets memorial n:r 19 vid 1881 års riksdag.

2) Statsutskottets utlåtande n:r 57 för år 1881.

8) Tryckt såsom bilaga till statsutskottets utlåtande n:r 54 för år 1882.

Förslag om
förbättrande
af luftväxlingen
och värmeledningen
i

na samt om
tillbygnad för
en matlokal.

I fråga satt
nybygnad för
riksdag, riksbank
och riksgäldskontor
d
Helgeandsholmen
eller
teatertomten.
Riksarkiv i
Humlegården
eller riksdagshuset.

flertal ’) åter tillstyrkte samma, af en ledamot i första kammaren såsom eget uptagna
förslag och hemstälde, att riksdagen skulle dels åt fullmäktige i riksgäldskontoret indraga
att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta komiterades förslag låta på det
sätt, fullmäktige funne ändamålsenligast, dock så, att arbetet blefve till 1885 års riksdag
fullbordadt och kostnaden om möjligt ej upginge till högre totalbelopp än 800,000
kronor, utföra den om- och tillbygnad af nu varande riksdagshuset, som af
komiterade föreslagits, dels bemyndiga fullmäktige att efter granskning af de utaf
komiterado upgjorda ritningar deri vidtaga de förändringar eller tillägg, hvilka kunde
finnas af omständigheterna påkallade eller i öfrigt lämpliga, dels ock å 1883 års riksstat
för ändamålet till en början anvisa till fullmäktiges disposition 400,000 kronor
med bemyndigande för fullmäktige att deraf under år 1882 förskjuta de belopp, som
under samma år kunde vara för bygnadsarbetets utförande behöfliga. Denna utskottets
hemställan afslogs af första kammaren, hvaremot den andra med afslaget å
samma hemställan förenade updrag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för näst
derefter följande riksdag låta bereda det ökade utrymme för riksdagen, som kunde
åstadkommas genom användande för ändamålet utaf flere eller färre af de till bostadslägenheter
och embetslokaler i riksdagshuset uplåtna rum samt i öfrigt låta verkställa
de förändringar inom kamrarnas plenisalar, som kunde afhjelpa de mest öfverklagade
olägenheterna i afseende å dessa salars utrymme och luftväxling. Riksdagen
fattade vid den gemensamma omröstningen 2) sitt beslut i enlighet med andra kammarens
mening.

Följden af den utredning, som till fullgörande af 1882 års riksdags omförmälda
beslut verkstäldes, blef hemställan till 1883 års statsutskott från fullmäktige i riksgäldskontoret,
att utskottet måtte hos riksdagen göra framställningar om updrag åt
fullmäktige dels att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett upgjordt förslag låta
vidtaga erforderliga åtgärder för åstadkommande af en förbättrad värmeledning och
luftväxling i kamrarnas samlingssalar, dels att medels en tillbygnad å riksdagshusets
tomt jämte öfriga för ändamålet erforderliga åtgärder bereda en rymlig och lämplig
matlokal i riksdagshuset. I först nämnda hänseende ansåg utskottet3) sig icke böra
göra någon framställning. Den hemställan åter, som utskottet gjorde angående eu
tillbygnad för omförmälda ändamål, afslogs af båda kamrarna.

Frågan om nybygnad för riksdagen och riksbanken uptogs ånyo vid 1883
års riksdag genom ett i första kammaren framstäldt förslag4), att riksdagen skulle
hos Eders Kong! Maj:t anhålla om framläggande till nästa riksdag af dels utredningar
och förslag angående hofstallets flyttning från Helgeandsholmen samt meddelande,
huruvida och på hvilka vilkor de Hans Maj:t Konungen enskildt tillhörande *)

*) Statsutskottets utlåtande n:r 54 för år 1882.

2) Statsutskottets memorial n:r 63 vid 1882 års riksdag.

3) Statsutskottets utlåtande n:r 37 vid 1883 års riksdag.

4) Motion i första kammaren n:r 22 vid 1883 års riksdag.

tomter å holmen kunde af staten förvärfvas för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas,
förändra Helgeandsholmen till en öppen plats genom derå befintliga bygnaders
borttagande; dels kostnadsförslag och ritningar till upförande å Helgeandsholmens
vestra del af en gemensam bygnacl för riksdag, riksbank och riksgäldskontor samt
alternativt för riksdag och riksgäldskontor allena; dels förslag till anskaffande af annan
lämplig lokal för kungl. stora teatern och upförande af bygnader för riksdag, bank
och riksgäldskontor å stora teaterns tomt mellan Gustaf Adolfs- och Carl XII:s torg;
dels förslag till det nu varande riksdagshusets inredning för riksarkivets behof, sedan
nytt riksdagshus blifvit upfördt; samt dels meddelande, i hvad mon Stockholms stads
medverkan kunde påräknas för Helgeandsholmens ordnande och framtida underhåll,
vare sig hela holmen uplätes till en öppen plats eller ock de delar deraf allenast,
som ej toges i anspråk för ofvan upräknade offentliga bygnader.

Den i nyss omförmälda förslag berörda frågan om ny lokal för riksarkivet hade
på riksarkivariens hemställan sedan någon tid varit föremål för utredning af öfverintendentsembetet,
dervid tre särskilda tomter kommit i åtanke och foranledt upgörande
af eskissritningar för nybygnad å dem. En af dessa tomter var qvarteret Krabaten
vid Ladugårdslands strandgata, der bygnaden beräknades kosta 1,359,000 och
inredningen 900,000 kronor, således tillhopa 2,259,000 kronor. Denna bygnadsplats
afstyrktes af embetet såsom, oafsedt dess tämligen aflägsna läge från vederbörande
embetsverk, mindre lämplig för ändamålet till följd af så väl markens sluttning som
grundens lösa beskaffenhet, hvarjämte den ej heller lemnade erforderligt skydd mot
eldfara. Den andra platsen åter, riksgäldskontorets och riksarkivets nu varande tomter,
der kostnaden beräknats till 1,775,000 kronor, deraf 1,025,000 för bygnaden och
750,000 för inredningen, ansågs af sist angifna skäl ej heller lämplig oaktadt det
centrala läget. Deremot tillstyrktes riksarkivets upförande å en angifven plats i norra
delen af Humlegården, hvilket antogs kosta 1,750,000 kronor, deraf 1,000,000 för bygnaden
och återstoden för inredningen. Största möjliga skydd mot eldfara, billigare bygnadskostnad,
utrymme för framdeles möjligen behöflig utvidgning och tillfälle att oberoende
af vissa tomtgränser anordna bygnaden på det för ändamålet mest lämpliga
sätt voro de skäl, som dervid varit för öfverintendentsembetet bestämmande. Det af
riksarkivarien öfver dessa förslag afgifna yttrande framstälde mot sist nämnda plats
icke någon annan betänklighet än det aflägsna läget och slutade dermed, att, om
riksarkivets aflägsnande så långt bort som till Humlegården skulle finnas medföra
altför stora olägenheter och nödig trygghet mot eldfara ej kunde riksarkivet beredas
å Riddarholmen, riksarkivarien ville erinra derom, att vestra delen af Helgeandsholmen
vore en plats, som med afseende å centralt läge och frihet från eldfara framför
alla andra vore lämplig för en bygnad för riksarkivet. I enlighet med Eders Kongl.
Maj:ts derefter gifna befallning upgjorde öfverintendentsembetet ritningar jämte kostnadsförslag,
slutande å 1,216,500 kronor, för en ny, för 50 år beräknad arkivbygnad,
afsedd att förläggas i Humlegårdens nordvestra hörn utanför parkens rektangulära plan.
Med öfverlemnande af detta förslag begärde Eders Kongl. Maj:t i statsverksproposi 4 -

Begäran om
utredning ang.
nytt riksdagsoch
rikslankshus.

tionen till 1883 års riksdag till bygnadens införande å omnämnda plats enligt de
upgjorda ritningarna 1,216,500 kronor, deraf 200,000 kronor å extra stat för år 1884.

På grund af båda kamrarnas sammanstämmande beslut förklarade riksdagen '')
med hänsyn hufvudsakligen till frågans sammanhang med de öfriga, vid riksdagen
väckta bygnadsförslag, att icke för det då varande något anslag kunde beviljas till
upförande af nybygnad för riksarkivet. Pörenämnda inom första kammaren väckta
förslag gaf åter, sedan en af det sammansatta stats- och bankoutskottet gjord hemställan
2) om utredningens inskränkning till nytt riksdagshus blifvit till utskottet återförvisad,
anledning dertill, att riksdagen genom båda kamrarnas bifall till utskottets
senare hemställan 3) beslöt dels att anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda,
hvar och huru lämplig bygnadsplats eller lämpliga bygnadsplatser för nytt riksdagshus
och nytt riksbankshus kunde beredas, samt låta utarbeta ritningar och kostnadsförslag
i berörda hänseende äfvensom utreda, huruvida i sådant fall icke nu
varande riksdagshus må till riksarkiv eller annat statens ändamål kunna användas,
som ock öfriga med omförmälda bygnadsförslag på ett eller annat sätt sammanhängande
frågor samt derefter, så fort ske kunde, i ämnet aflåta proposition till riksdagen;
dels ock att till bestridande af de med dessa utredningar förenade kostnader
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 10,000 kronor. I den
skrifvelse af den 10 juni 1883, hvari den sålunda beslutade anhållan gjordes4), yttrade
riksdagen följande:

»Yid förevarande ärendets pröfning har inom riksdagen å nyo framhållits det alt
mer oafvisliga behofvet af ett nytt riksdagshus, särskild! af nya samlingssalar för kamrarna.
1 mer än tio år har denna fråga redan varit föremål för upmärksamheten, och
många samt olikartade hafva de förslag varit, som framstälts i syfte att erhålla bättre
lokaler för riksdagen.

Men alla i berörda hänseenden upgjorda planer och ritningar, alla hittils verkstälda
utredningar hafva ännu ej ledt till något resultat, och den föreslagna utvägen
att anhålla om Eders Kongl. Maj:ts medverkan har synts riksdagen så mycket hellre
kunna och böra anlitas, som flere af de redan i fråga satta likasom ock andra möjligen
ytterligare i fråga kommande sätt för frågans lösning förutsätta begagnande af
tomter, som stå under Eders Kongl. Maj:ts disposition, och hvilkas användande skulle
påkalla förändrade anordningar beträffande under Eders Kongl. Maj:t lydande verk
och inrättningar. Teatertomten t. ex. skulle, om och när den blefve ledig, må hända
kunna disponeras, vare sig till riksdagshus ensamt, till riksdagshus jämte lokal för
något eller några statens verk eller, med riksdagshusets förläggande på annan plats,
uteslutande till lokal för sådana verk. Men i hvarje dylikt fall erfordras Eders Kongl.
Maj:ts medverkan, likasom ock, vid åstadkommande af nytt riksdagshus å annan plats *)

*) Riksdagens und. skrifvelse n:r 58 år 1883. Jfr statsutskottets utlåtande &r 12 d. s. å.

2) Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande n:r 2 vid 1883 års riksdag.

3) Sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:r 4 vid 1883 års riksdag.

4) Riksdagens und. skrifvelse n:r 65 år 1883.

än den nuvarande, tillgodogörandet, vare sig för riksarkiv eller annat ändamål, af det
gamla riksdagshuset föranleder Eders Kongl. Maj:ts deltagande vid i fråga kommande
åtgärder.

Förbises bör ej heller, att, äfven om tänkas kunde, att det vore möjligt åstadkomma
ett nytt riksdagshus på sådant sätt, att derför erfordras hvarken begagnande
af tomter, som stå under Eders Kongl. Maj:ts disposition, eller förhandlingar, Indika
riksdagen ej kan omedelbart inleda, med Stockholms stad, som förfogar öfver en del
redan i fråga satta platser, så skulle i alt fall frågans lösning äfven på detta sätt
inverka på budgeten och böra af Eders Kongl. Maj:t tagas i betraktande. Härvid
förekommer bland annat, att i hyresbelopp för) lokaler i Stockholm åt vissa Eders
Kongl. Maj:ts embetsverk för närvarande lära utbetalas omkring 23,000 kronor årligen,
hvilket belopp må hända skulle kunna i sammanhang med omförmälda frågas
slutliga afgörande till större eller mindre del besparas.

Beträffande den i fråga satta utredningens föremål har riksdagen trott saken
kunna vinna derpå, att detta ej angåfves i ett så vidsträckt omfång eller så detaljerad^
som föreslaget blifvit, utan så vidt möjligt inskränktes. Af de föreliggande beliofven
i bygnadsväg torde det af ett nytt riksdagshus för närvarande vara det mest
trängande, i synnerhet om i betraktande tages den långa tid, som för anskaffande af
plats till och upförando af ett sådant hus måste åtgå. Men äfven behofvet af nya
lokaler för riksarkivet och riksbanken synes vara af vigtig och trängande beskaffenhet.
Huruvida och i hvad mon sättet för ofvan angifna frågors ändamålsenliga lösning kan
komma att beröra andra bygnadsfrågor, har riksdagen ansett lämpligast böra få bero
af den blifvande utredningen, hvadan enligt riksdagens åsigt åt dem, som erhölle
updrag att utreda frågan och upgöra förslag, borde lemnas full frihet, på det att det
bästa möjliga förslag kunde framställas. Dock har det ej synts riksdagen lämpligt att
i utredningen inbegripa frågorna om Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls anskaffande.
Beträffande dessa föreligger redan utredning, af hvilken det lärer framgå,
att deras sammanblandning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus
torde betydligt aflägsna möjligheten att snart erhålla ett sådant.

I betraktande af de olika omständigheter i fråga om så väl lämplig plats som
passande byggnadssätt, hvilka måste tagas under ompröfning vid upförande af nytt
riksdagshus och vid anskaffande af en fullt ändamålsenlig lokal för riksbanken, har
det ej synts riksdagen lämpligt att så sammanbinda dessa frågor, att riksdagens
framställning kunde komma att lägga hinder i vägen för de olika ändamålens tillgodoseende
medels vare sig en eller två bygnader å vare sig samma eller två särskilda
bygnadsplatser.

Riksdagen får alltså härmed hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes låta utreda, hvar och huru lämplig bygnadsplats eller lämpliga bygnadsplatser
för nytt riksdagshus och nytt riksbankshus må kunna beredas, samt låta utarbeta
ritningar och kostnadsförslag i berörda hänseenden, äfvensom utreda så väl,
lmruvida i sådant fall icke nu varande riksdagshus må till riksarkiv eller annat sta -

tens ändamål kunna användas, som ock öfriga med omförmälda bygnadsförslag på ett
eller annat sätt sammanhängande frågor samt derefter, så fort ske kan, i ämnet aflåta
proposition till riksdagen; och har riksdagen till bestridande af de med dessa utredningar
förenade kostnader stält till Eders Kong!. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag
af tio tusen kronor.»

Komiténs till- Vid föredragning af riksdagens'' nyss omförmälda skrifvelse beslöt Eders Kong!

sättning och den 29 juni 1883 att tillsätta en komité för afgifvande af utredning och förslag i

updrog. ^ begärda afseendot samt förordnade till komiténs ordförande undertecknad af Ugglas
och ledamöter undertecknade Björnstjerna, Lindhagen, Zettervall, Malmström, Hierta,
Larsson, von der Lancken och Walldén. Vidare har Eders Kongl. Maj:t den 14
september samma år till komitén öfverlemnat för att tagas i öfvervägande i sammanhang
med öfriga till dess behandling hörande frågor en af kungl. kammarkollegium i
underdånig skrifvelse gjord framställning om beredande af ökadt utrymme för kammararkivet.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts upmärksamhet blifvit fästad derå, att så väl
i 1883 års riksdags föronämnda skrifvelse som under de der berörda frågors behandling
vid då senast förflutna riksdagar äfven den tanke uttalats, att kungl. stora teaterns
tomt skulle lämpa sig till plats för införande af nytt riksdags- eller riksbankshus
eller bådadera, samt att teatertomtens användande för sådant ändamål syntes
kunna bereda bättre utsigt än eljes för anskaffande af ett mera tidsenligt teaterhus,
afsedt för såväl den lyriska scenen som talscenen, och derigenom blifva af synnerlig
betydelse för teaterfrågans lyckliga lösning, och då det ansågs vara af vigt för den
slutliga behandlingen af de bygnadsfrågor, hvarom riksdagens skrifvelse närmast handlade,
att, äfven om komiténs förslag komme att gå i sådan riktning, att teatertomten
ej deraf berördes, nyss omförmälda fråga om teatertomtens användande och anskaffande
af nytt teaterhus dock måtte hafva varit underkastad undersökning och utredning
af komitén, har Eders Kongl. Maj:t den 26 oktober 1883 meddelat komitén updrag
i sådant afseende och i sammanhang dermed till ledamot i komitén utsett undertecknad
Westin.

storleken d det Vid undersökning om den lämpligaste platsen för en bygnad erbjuder sig sjelfnya
riksdags- mant främst den frågan, huru stort ytinnehåll på marken behöfver tagas i anspråk
hpiatsby9Sam- för bygnaden. Till ledning vid bedömande af detta behof för det blifvande nya rikslingssaiarnas
dagshuset hafva under ärendets föregående behandling flere beräkningar å det behöfgenheters
stor- liga inre utrymmet upgjorts, såsom år 1872 i programmet för den utlysta täflan till
lek. ett riksdagshus å Helgeandsholmen1), i det af slottsintendenten, professor E. A. Jacobsson
upgjorda, för 1878 års riksdag framlagda förslag till nybygnad å riksdagens
nu varande tomt1), hvilka beräkningar underkastats granskning af den komité, som
riksgäldskont-oret samma år nedsatte, vidare i 1879 års komitéförslag till ett nytt riksdagshus
å riksgäldskontorets och riksarkivets tomter samt slutligen i de förslag till

'') Jfr statsutskottets memorial n:r 60 för år 1879 med tillhörande tabell.

sådant hus å dels nämnda tomtor med tillägg af delar af Norstedtska egendomen,
dels norra delen af Eiddarholmen, Indika upgjordes inom den komité, riksgäldskontoret
år 1880 utsåg för frågans utredning1).

Nu omförmälda äldre beräkningar och program hafva gjorts till föremål för
granskning inom komitén. De inre mått, som dervid ansetts böra beräknas för de
särskilda lägenheterna, samt de utrymmen, som. borde afses för gårdar, trappor och
korridorer, äro angifna i en vid detta utlåtande fogad tabell, i hvilken ock uptagits Bil. Ut. A.
de utrymmen, som måste afsättas i hufvud våningen, då huset beräknades blifva tre
våningar högt. Slutresultatet af dessa beräkningar är, att den egentliga bygnadstomten
måste innehålla i rundt tal 57,000 qvadratfot. I det af de prisbelönta förslagen
till riksdagshus å Helgeandsholmen, som afsåg endast en sådan bygnad, var1)
dennas grundyta beräknad till 50,205, i 1879 års komités förslag till ny bygnad å
ensamt riksarkivets och riksgäldskontorets tomter till 35,882 och i de förslag, som
senare upgjordes till en bygnad dels å sist nämnda tomter, förenade med delar af
Norstedtska egendomen, dels å Riddarholmens norra del, till 48,221 qvadratfot.

Som en blick på nyss omtalade tabell visar, skulle enligt komiténs åsigt ett
ytinnehåll af 6,500 qvadratfot tagas i anspråk för första kammarens och 8,000 qvadratfot
från andra kammarens samlingssal, läktarna deri inräknade. Dock märkes,
att vid nedan nämnda normalplans upgörande den senare salen inskränkts till 7,570
qvadratfot. Yid dessa sina beräkningar har komitén utgått från de antaganden, att
salarna skulle, såsom i allmänhet brukas i dylika lokaler och äfven i de flesta bland
de tid efter annan framlagda förslag till nya samlingssalar för den svenska riksdagen
förutsatts, göras med undantag för någon mindre del halfcirkelformade; att de skulle
rymma utom platser för statsrådets ledamöter och talmännen, första kammarens sal
200 och andra kammarens 300 ledamöter; att ledamotplatserna skulle blifva två fot
breda och ordnade med stolraderna i strålform mot medelpunkten, så att endast två
platser sammanfördes och på sidan om hvarje plats lemnades en fri gång, som på smalaste
stället blefve minst två fot bred; att en åhörareläktare med 10 fots inre bredd skulle
löpa längs salens runda bakgrund bakom ledamotsplatserna, att inne i salen skulle bildas
en tre fot bred gång, som åtskilde de öfre stolraderna från de nedre, samt att en
rymlig öppen plats bereddes midt för det vid salens räta sida stälda talmansbordet.

Om platsen under läktarna frånräknas, skulle de egentliga salarna få, första kammarens
omkring 4,600 och andra kammarens icke fullt 5,800 qvadratfots golfyta.

Jämföras nu de anförda måtten med hvad under ärendets föregående behandling
blifvit förutsatt, möta följande tal. I 1873 års täflingsprogram för ett riksdagshus
å Helgeandsholmen upgafs första kammarens samlingssal böra hafva en golfyta af
3,600—4,000 och andra kammarens en af 5—6,000 qvadratfot. Det bland de prisbelönta
förslagen, i hvilket stolplatsernas anordning utmärkts, utgick från det antagandet,
att nämnda anvisning skulle så förstås, att i de upgifna måtten inräknats

0 Bil. 6:o till statsutskottets utlåtande n:r 59 för år 1881,

äfven läktarna, hvadan salarna, som gjorts lika för båda kamrarna, höllo inom den
längs deras halfrunda sidor löpande läktaren omkring 4,000 qvadratfot hvardera. Det
visade sig dervid, att med stolplatsernas strålformiga anordning och ofvan angifna
systems tillämpning i öfrigt en sal af detta ytinnehåll å golfytan icke kunde rymma
mer än omkring 210 platser. Dessa mått funnos ock snart vara för knappt tilltagna.
Enligt omförmälda, vid 1878 års riksdag af enskilde motionärer framlagda förslag till en
tillbygnad å riksdagshusets nu varande tomt skulle första kammarens sal hafva utanför
läktaren en golfyta af något öfver 4,600 qvadratfot för 194 platser, och oaktadt anordningen
med stolradernas utstrålning från medelpunkten frångåtts för andra kammarens
296 platser, behöfdes för dessa en golfyta af nära 6,000 qvadratfot. Don år 1879 utsedda
komitén tänkte sig visserligen att i det föreslagna huset å riksgäldskontorets
och riksarkivets tomter inrymma 203 platser i första kammaren å 4,000 qvadratfots
golfyta och 305 platser å en golfyta af 5,600 qvadratfot i andra kammaren,
men detta skedde genom att gifva stolraderna en mindre ändamålsenlig riktning,
nämligen vinkelrätt mot salens raka sida, och dertill mellan dessa rader å deras hela
längd inknappa på det i nästan alla förslag såsom ostridigt antagna minsta måttet af
två fot samt derjämte göra de bredare gångarna och fria platserna betydligt mindre,
än en väl ordnad plan kräfver. Det framgår ock af det alternativ till salarnas inredning,
som finnes bilagdt samma komités utlåtande, att, om den lämpligare riktningen
å stolraderna valdes och gångar samt fria platser finge don storlek, som kan med
skäl fordras, de föreslagna salarna icke skulle rymma mer än, första kammarens 159
och don andras 239 platser. Den år 1880 tillsatta komité har i det af komitén förordade
förslag till riksdagshus å Riddarholmens norra del måst för att kunna med
tillämpning af strålformen bereda platser för 200 i första och 300 i andra kammaren
på eu golfyta, som inom läktarna tänkts till och med något mindre än i först nämnda
förslag, mer än tillbörligt spara på större gångar och inkräkta på det öpna utrymmet
mellan talmansbordet och närmaste stolplatser.

Det nu anförda torde utgöra tillräckliga skäl för vårt förslag i afsende å ytinnehållet
i kamrarnas salar. Do här uttalade åsigterna om platsernas bredd och sättet
för stolarnas upställning äro tämligen genomgående tillämpade i do äldre förslagen.
På någon inskränkning i antalet stolplatser har icke heller varit att tänka, då detta
antal med stöd af en i statistiska centralbyrån upgjord beräkning öfver den sannolika
tillväxten i riksdagsmännens antal under de närmaste tiotalen af år allmänt antagits
vara ungefärligen det, för hvilket plats borde i en blifvande nybygnad beredas. Den
tidpunkt, som dervid lagts till grund för beräkningen, är icke längre, än att det snart
nog efter den nya riksdagsbygnadens tagande i bruk kan blifva nödigt att genom
ett mera ekonomiskt begagnande af utrymmet bereda flere platser än dem, för hvilka
salarna blifvit från början afsodda. Om do antydda olägenheterna i de äldre förslagen
skola undvikas och åhörareläktarna göras tillräckligt stora, torde följaktligen utrymmet
i salarna icke kunna beräknas mindre, än här ofvan upgifvits. I nedan omförmälda
normalplan äro salarna med deras inredning utlagda på en ritning för att

gifva ett ungefärligt begrepp om, huru en anordning, sådan komitén tänkt sig, skulle
taga sig ut.

Den storlek, vi tänkt oss å kapprummen samt å lägenheterna för kamrarnas
kanslier, är i det närmaste densamma, som den år 1880 utsedda komité fann af nöden.

Vestibul, gårdar, trappor, korridorer och samtalsrum, hvilkas storlek är i viss mon
beroende af det sätt, hvarpå salarna förläggas, skulle ock enligt vår åsigt fordra ett
utrymme, som icke synnerligen mycket skiljer sig från hvad samma komité uptog i
sitt program, hvars tillämpning visar en anordning af salarna, som har mycken likhet
med den, vi trott vara don lämpligaste.

De mindre lägenheterna i hufvudvåningen likasom de utrymmen, som blefve att
tillgå i de öfre våningarna, äro helt och hållet beroende af nu omtalade större ytor i
först nämnda våning. Någon anmärkningsvärd skilnad mellan våra och sist nämnda
komités beräkningar i det ena eller andra hänseendet finnes icke att anteckna.

För att kunna bedöma, huru stor tillökning i bygnadsyta fordras, derest ny riks- Storleken <j
bank skulle upföras i sammanhang med det nya riksdagshuset, har komitén förfrågat
sig hos fullmäktige i riksbanken om det ytinnehåll, som behöfdes i en ny bankbygnad. riksdags- och
A denna fråga hafva fullmäktige lemnat det svar, att de ansågo eu sådan bvgnad riksbankshw
böra hafva en grundyta af omkring 10,000 qvadratfot och inrymma en jordvåning för expeditionsbankens
sedeltryckeri, värmeapparater och hvälfda förvaringsrum m. m., en botten- lokalvåning
för växlingskassor, andra förvaringsrum, vaktmästarebostad m. m. och derutöfver
två våningar, deraf den första innehållande bland annat en expeditionslokal af
omkring 5,400 qvadratfots .golfyta och derefter lämpad höjd och i öfrigt så anordnad,
att densamma erhåller dagbelysning från båda långsidorna, samt den andra för bankoutskott,
riksdagens revisorer, arkiv m. m. I de upgifna ytinnehållen inbegreps emellertid
icke hvad som fordrades för murar, korridorer, trappor och förstugor.

Med stöd af denna fullmäktiges förklaring har komitén, under antagande, att den
begärda bygnadsytan borde ökas med 50 procent för murar, gårdar m. m., beräknat det
tillskott af grundyta, som blefve en följd af riksbankens sammanbyggande med riksdagshuset,
till 15,000 qvadratfot, hvadan de förenade bygnaderna skulle fordra en
grundyta af omkring 72,000 qvadratfot. Grundytan för en sådan förenad bygnad å
Helgeandsholmen beräknades för det ena af de prisbelönta förslagen till 57,548 och
för det andra till 69,313 qvadratfotJ).

Det är uppenbart, att, äfven om man bortser från öfriga fordringar på en lämplig Fordringarna
tomtplats för ett nytt riksdagshus med eller utan förening med ny riksbank, ensamt Pd en sod_
don nu angifna storleken å den behöfliga grundytan gör, att antalet af sådana platser, ^riksdagshus
som kunna komma i betraktande, är ganska begränsadt. Men valfriheten inskränkes med eller
ytterligare i högst betydlig grad genom de anspråk, som ostridigen böra ställas på Utan ribbank''•
en god plats för en dylik bygnad. Ett hus, som upföres för att under århundraden
inrymma rikets representation, måste svara mot sitt höga ändamål och sålunda blifva

‘) Jfr bilagda 6:0 till statsutskottets utlåtande n:r 59 för år 1881.

Tomter å öfre
delen af Slottsbacken
midt för
kungl. slottet.

Helgeands holmen.

on monumental bygnad, som icke bör få i värdigt utseende ÖfVerträffas af någon
annan bland nu varande bygnader i hufvudstaden än kungl. slottet. För att riksdagshuset
skall kunna göra sina egenskaper såsom en sådan bygnad fullt gällande,
bör den plats, som väljes, ligga fritt åt alla eller åtminstone åt de flesta sidorna.
Tages derjämto i betraktande, att tomten bör, äfven om endast riksdagshus skulle der
byggas, hafva ett ganska centralt läge, men att dess anskaffande det oaktadt icke får
taga alt för stora kostnader i anspråk, så inses lätt, att de bygnadsplatsor äro snart
räknade, som kunna med någon utsigt till framgång sättas i fråga.

Fordran på central belägenhet gör, att man uteslutande måste fästa sin upmärksamhet
vid platser å någon af holmarna mellan Norr- och Södermalm eller å de närmast
derintill liggande delar af den norra malmen. På holmen mellan Norrbro och
slussen torde det icke vara möjligt att uptänka någon för rimligt pris åtkomlig
bygnadsplats, som upfyller ofvan i korthet antydda fordringar. Visserligen har det
förslag framkastats, att till bygnadsplats för gemensamt riksdags- och riksbankshus
skulle utses det qvarter å Slottsbacken, inom hvilket öfverståthållarehuset, finska
kyrkan och närliggande hus äro belägna, men att denna plats icke lämpar sig för
ändamålet, är uppenbart, då ett der uppfördt riksdagshus endast åt slottssidan skulle
kunna hafva en plats, hvarifrån det framstälde sig med fördel, men åt de öfriga sidorna
måste läggas altför nära intill andra bygnader och på några af dem komma inpå en
tätt bebygd, oansenlig stadsdel. För att en något så när antaglig bygnadsplats skulle
kunna på detta ställe beredas, fordras nödvändigt, att den bebygda delen ända intill
Köpmangatan tages i anspråk, men det är uppenbart, att. sådant skulle medföra högst
betydliga kostnader, utan att platsen derför blefve tillfredsställande.

I den riksdagens skrifvelse, som gifvit anledning till förevarande komités tillsättning,
yttras, såsom redan omtalats, angående de utredningar, som utöfver frågan
om plats för nytt riksdagshus kunde blifva föremål för den blifvande komiténs omsorg,
bland annat följande: »Dock har det ej synts riksdagen lämpligt att i utredningen
inbegripa frågorna om Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls anskaffande.
Beträffande dessa föreligger redan utredning, af hvilken det lärer framgå, att deras
sammanblandning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus torde betydligt
aflägsna möjligheten att snart erhålla en sådan.» Riksdagens sålunda yttrade
åsigt har utgjort ett hinder för komitén att uttala ett omdöme om, hvad som kan tala
för eller mot Helgeandsholmen såsom plats för riksdagshus mod eller utan riksbank,
men då, såsom nedan skall visa sig, komitén funnit sig böra framlägga fullständiga
jämförande beräkningar öfver kostnaderna för dels anskaffande och ordnande af de
platser, som ansetts förtjena närmare undersökning såsom bygnadstomter för riksdagshuset,
dels bygnadens grundläggning derstädes, har komitén utsträckt dessa jämförande
kostnadsberäkningar med dertill hörande utredningar till Helgeandsholmen,
på det att angående donna holme måtto föreligga siffror, som äro fullt jämförliga med
dem, som afse de öfriga, nyss omtalade bygnadsplatserna.

Då under ärendets föregående behandling den mening flere gånger sökt göra Fyra bygnadssig
gällande, att plats borde å Riddarholmen beredas för det nya riksdagshuset, och ^

ostridigen denna holme erbjuder den för en sådan bygnad afsevärda fördelen af ett
på en gång centralt, men likväl afskildt läge, har komitén ansett sig böra taga under
noggrant öfvervägande, huruvida icke de platser, som i sådant afseende förut varit i fråga,
eller möjligen någon annan plats å holmen förtjenade att närmare undersökas och
jämföras med några andra bygnadstomter, som vid en första granskning visade sig
ur en eller annan synpunkt antagliga. Yid närmare pröfning häraf har komitén
emellertid funnit sig böra öfvergifva tanken på att ånyo uptaga de förut framstälda,
men förkastade förslagen att bygga nytt riksdagshus vare sig å det nu varande husets
tomt, utvidgad med vidliggande egendomar, eller å riksgäldskontorets och riksarkivets
reglerade tomter eller på norra delen af holmen, som intages af generalstabens hus,
stadens auktionsverk och pantlåneinrättning samt bolaget P. A. Norstedt & söners
egendom. Nu varande riksdagshustomten ligger så inträngd mot Riddarholmskyrkan,
att denna tomt icke kan anses lämplig för upförande af en monumental bygnad, och
stora svårigheter skulle möta att bereda plats under bygnadstiden för riksdagen och
dess utskott. Då riksgäldskontorets och riksarkivets tomter efter den nyligen genomförda
regleringen mot den Norstedtska egendomen, tillsammans icke innehålla mer än
52,667 qvadratfot och omkring 11,900 qvadratfot deraf skulle afgå för den 40 fots
gata, som, derest riksdagshus skulle der uppföras, ovilkorligen måste förutsättas blifva
utlagd längs jernvägen, är tydligt, att för tillräcklig bygnadsplats erhållande den nya
gatan intill Norstedtska egendomen och ett betydligt stycke af denna egendom måste
tagas i anspråk. På detta stycke har emellertid, sedan det förra bygnadsförslaget upgjordes,
en mycket värdefull bygnad upförts, hvärjämte efter regleringsaftalet mellan kronan
och tomtegaren icke ens någon del af omförmälda gata mellan tomterna är i kronans
ego. Redan 1880 års komité förutsatte, att detta bygnadsförslags utförande
skulle nödvändiggöra förvärfvande af den Norstedtska egendomen. De nu anförda
tillkomna omständigheterna måste än mer aflägsna hvarje tanke på ett dylikt bygnadsföretag,
utan att hela denna egendom kommer i statens hand. De underhandlingar
härom, som egt rum, hafva dock strandat. Yid sådant förhållande har det icke ansetts
tjena till något att underkasta denna plats en ny detaljerad utredning, i synnerhet
som fortfarande giltighet måste tillmätas de skal, hvilka förra gången åberopades mot
den i fråga satta bygnadstomten, nämligen att den på grund af form, läge m. m.
icke lämpade sig för ett riksdagshus. Den andra af do omförmälda platserna ligger
visserligen betydligt bättre för ändamålet, men äfven här har förvärfvandet af den
Norstedtska egendomen utgjort ett bland skälen för komitén att icke inlåta sig på
vidare undersökning om denna bygnadsplats. Deremot har det ansetts böra blifva
föremål för en närmare undersökning, huruvida icke en ändamålsenlig bygnadsplats
för riksdagshus kunde, så som inom komitén föreslagits, beredas å Riddarhohnens
vestra del på den plats, som delvis uptages af förra kungshuset och kammarrättens hus.

Norra delen af
Carl XIILs
torg.

Kungl. stora
teaterns tomt.
Artilleriplanen.

Två platser å
Skepp sholmen.

Normalplan
för ett riksdagshus.
Lokaler
för riksgäldskontor
et
och justitieombudsmannen

inom samma
hus.

Norra delen af Carl XIILs torg har förut varit nämnd såsom en plats, dit en ny
riksdagsbygnad kunde förläggas; men 1880 års komité afstyrkte dess begagnande,
enär det icke kunde försvaras att i väsendtlig mon förminska denna omtyckta promenadplats
till oersättlig skada icke blott för hufvudstaden, utan äfven för hela landet,
enär de talrika resande från alla landsändar, hvilka mer och mer besöka hufvudstaden,
lika mycket som stadens egne invånare värdera denna väl belägna och angenäma
plats, för hvars förskönande och underhåll staden icke sparat några kostnader.
Såsom ytterligare skäl att komma till detta slut anförde samma komité bland annat,
att det icke kunde vara lämpligt att lägga bygnaden på ett flackt, öppet torg, utsatt
för trafik från alla sidor, och ej heller tilltalande att hafva en dylik bygnad förlagd
nära intill en mängd enskilda hus och utan någon uphöjning för grunden öfver dessa
och så, att bygnaden endast från en sida, nämligen från Carl XIILs bildstod, finge
tillfälle att presentera sig. Hvad 1880 års komité sålunda anfört synes oss vara så
öfvertygande, att tanken på att till Carl XIILs torg förlägga det nya riksdagshuset
bör öfvergifvas.

Af platser, som under föregående skeden af frågans behandling varit omtalade
såsom tänkvärda bygnadsplatser för riksdagshuset, äro enligt komiténs mening kungliga
stora teaterns tomt och Artilleriplanen sådana, att de borde underkastas en närmare
granskning.

Inom komitén har vidare fråga upstått derom, att riksdagshuset skulle upföras
å norra delen af Skeppsholmen, och hafva i sådant hänseende två olika förslag framstälts,
enligt hvad nedan närmare uplyses. Jämväl dessa förslag hafva ansetts vara
förtjenta af att komma i närmare åtanke.

För att läggas till grund för ofvan omtalade jämförande beräkning har inom
komitén utarbetats och å ritningar utlagts en normalplan för ett blifvande riksdagshus
med hufvudsakligt iakttagande af de förut angifna måtten för de särskilda lägenheterna.
Inom det sålunda tänkta huset har plats blifvit beredd för så väl justitieombudsmannens
som riksgäldskontorets ombots lokaler. Detta sätt att till godo so
bohofvet af utrymme för dessa riksdagens verk måste nämligen leda till besparing,
då de nödiga lägenheterna för bästa pris åstadkommas i sammanhang med införande
af den större bygnaden, som åter icke kan annat än vinna på ett sådant sammanförande.
En annan synpunkt, som dervid jämväl kommit i betraktande, är den, att,
om framdeles riksdagen skulle komma att af en eller annan anledning, som icke nu
kan förutses, behöfva flere lägenheter än de, som blifva i det nya huset för dess
ändamål anvisade, nämnda embetsverk lätt kunna flyttas från riksdagshuset och derigenom
bereda det ytterligare behöfliga utrymmet.

Ett närmare aktgifvande på de till normalplanen hörande ritningar och beskrifningar
gifver följande vid handen.

Bygnaden, inberäknadt gårdar, intager ett ytinnehåll af 61,500 qvadratfot. Samlingssalarna
med hufvudsakligen halfcirkelform ligga med de bugtiga sidorna vända
mot hvarandra och skulle få sin dager ofvan ifrån. Det mellanliggande rummet up -

tages dels af en midt i bygnaden lagd, glastäckt gård af omkring 2,800 qvadratfots
innehåll samt några små ljusgårdar, dels af vestibul och trapprum, kapp- och samtalsrum
samt toalett. I souterrängen inrymmas bostäder för gårdsdrängen, vaktmästare,
eldare, ved- och kolkällare, förvaringsrum in. m. På nedre bottnen finnas
embetslokalerna för riksgäldskontoret och justitieombudsmannen, tryckeriexpeditionen,
plats för riksdagstryck, matsal och kafé med tillhörande ekonomilägenheter, ruin för
värden och några disponibla lägenheter in. in. I hufvudvåningen, dit salarna och
öfriga förut omtalade rum blifvit förlagda, skulle dessutom finnas rum för statsråden,
båda kamrarnas talmans-, kansli- och klubbrum, tidnings-, telegraf- och telefonrum,
några mindre åhörareloger samt en del rum, afsedda för tillfälliga utskott. Den öfre
våningen åter afses för läktare, referentrum, bibliotek med tillhörande lässal och
bibliotekariens arbetrum samt lokaler för de ordinarie utskotten jämte särskilda och
tillfälliga utskott.

Vidare har från Stockholms stads ingeniörskontor införskaffats noggranna, i en Ritningar öfver
skala af ''/400 af verkliga storleken och med lika beteckningar uprättade kartor öfver de JämfSrd«
de bygnadstomter, som, efter hvad förut blifvit sagdt, borde komma under närmare Markens ieompröfning.
Åt stadens bygnadschef, majoren C. J. Knös, har åter updragits att sk".fmhel och
genom noggranna borrningar och nivelleringar fullständigt utreda markens beskaffenhet ^en^Upmätoch
höjdförhållanden på de särskilda ställena samt, der så blefve af nöden, äfven nino °f inunder
bredvid liggande vatten. Resultaten af do på grund af detta updrag verkstälda ^iddårhoiZen,
borrningar och höjdmätningar äro med siffror i olika färger betecknade å afrit- Helgeandsholningar
af föronämnda kartor öfver Riddarholmen, Helgeandsholmen, teatertomten,
Artilleriplanen och Skeppsholmen. För kostnadernas bedömande har komitén äfven Skeppsholmen
låtit uträkna kubikinnehållet af do bvgnador å Riddarholmen, Helgeandsholmen, åf^riksdallhuArtilleriplanen
och Skeppsholmen, som måsto bortskaffas, om riksdagshuset förlädes å set.
någon af dessa platser. En sådan uträkning har skett med ledning af de upmätningar
af dessa bygnader till ytinnehåll samt höjd från golfplanet till taklisten, som
på anmodan verkstälts af civilingeniören C. O. G. Rosenberg.

I öfverensstämmelse med ofvan omtalade normalplan har grundplanen för ett utläggning.å
riksdagshus med de yttre anordningar, som stå dermed i sammanhang, blifvit utlagd ritningarna af
å de sex kartor, som, enligt hvad förut omtalats, blifvit uprättade i en skala af l/m) för*1 ett riktat
den naturliga storleken; dock är att märka, dels att på kartan öfver Helgeands- dopshus med
holmen tillagts en afrundad utbygnad med hänsyn till förslaget om riksbankens sam- aLrdlingar
manbyggande med riksdagshuset på denna plats, dels att grundplanen på teatertomten samt för en
måst göras något olika i anseende dertill, att tomtens form ej tillåtit utläggning i b bi fall

öfverensstämmelse med normalplanen. Det skulle visserligen kunna låta sig göra geandsholmen
att, såsom å kartan öfver operatomten finnes utmärkt med lin ier af grön färg, å denna -iv''''rtksbanhentomt
bereda en så stor bygnadsplats, som komitén ansett nödig för riksdagshus och
riksbank i förening, men på grund af tomtens form och den fordran, som utan tvifvel
skulle framställas från riksbankens sida, att för sitt ändamål få förfoga öfver den del
af tomten, som ligger närmast Gustaf Adolfs torg med hufvudingången från detta

torg, har det icke ansetts möjligt att på tomten förlägga en värdig och ändamålsenlig
bygnad för riksdagen under den förutsättning, att jämväl riksbanken skulle der
inrymmas.

Jämförande Sedan på sådant sätt läge, storlek, och form för riksdagshusets grundplan voro

beräkningar å p-jfna har begäran majoren Knös upgjort jämförande kostnadsförslag öfver planering
planeringar, och grundläggning för nytt riksdagshus med dertill hörande yttre anordningar pa
grundlägg- hvar och en af de sex. platserna, dervid enahanda grunder och prisbestämmelser
TdeleTplat- blifvit öfveralt följda. Grundläggningen är på alla ställena beräknad upp till golfvens
senna samt plan i de särskilda riksdagshusens jord- eller källarevåningar. Vidare hafva, enligt
bskulle bortta- hvad nedan närmare omförmäles, jämförande beräkningar upgjorts öfver värdet af do
gas, eller nyas bygnader, som på de olika ställena behöfde undanrödjas, eller kostnaden för deras
anskaffande, gjutande med andra. Alla genom komitons försorg upgjorda kostnadsförslag förnya
bygnader hafva granskats af fyringeniören G. E. Höjer. Det är de sålunda
rättade siffrorna som lagts till grund för nedan stående beräkningar, till hvilka komitén
nu öfvergår, hänvisande i afseende å detaljerna till de åberopade handlingarna.
Bygnadsplats Det förslag å Riddarholmen, som här skall tagas i betraktande, afser riksdags for

riksdagshus husets förläggande på holmens vestra del så, att den östra, inåt staden vända långenflvestra°dei
sidan sträcker sig öfver största delen af så väl svea hofrätt^ och statskontorets hus
Nytt embets- (förra kungshuset) som kammarrättens och sjöförvaltningens egendom samt är så
le?för 1 förra ^ngt tillbakadragen, att hon skär den nu till Riddarholmshamnen förande stora nodkungshuset
och fartsvägen ett stycke nedanför midten af denna. Plats för husets sydvestra hörn
kammemttens spupe beredas genom utfyllning i sjön. Då det ordnande af Riddarholmens yttre
beräkning, strand, som påbörjats vid norra sidan, hinner fullbordas med iakttagande af den jämkning,
som skulle blifva on följd deraf, att mark, som för bygnadens skull fråntoges
staden, ersattes genom hamnplanets utfyllning något längre ut i sjön, skulle husets
vestra långsida komma på ett afstånd af något mer än 140 fot från strandlinien.
Riksdagshuset är tänkt att läggas så, att hela planet för detsamma och dess närmaste
omgifning är nedskaktadt till jämnhöjd med hamnplanet, d. v. s. till 9 fot öfver Saltsjöns
lägsta vattenyta, utom vid midtpartiet af den inåt staden vettande östra hufvudfasaden,
der det sammanhänger med det utvidgade Birger Jarls torg, som här skulle
hafva en höjd af 30 fot öfver nämnda vattenyta. Kran torget leda trappor upp till
hufvudvåningen, under hvilken utrymme skulle finnas ej blott för de i normalplanen
förutsatta undervåning och jordvåning utan ock mellan dessa sist nämnda ytterligare för
en mellanvåning. Denna och jordvåningen, hvilka åt söder och vester ligga fritt utåt
hamnen och en riksdagshuset omgifvande plantering, skulle i norr och öster få fri
dager derigenom, att nedskaktningen ner till hamnplanets yta skulle här sträcka sig till
20 fots bredd utanför bygnaden. I stället för den borttagna nedkörsvägen och
Gymnasiigränden skulle anläggas i sydvestlig riktning en ny, på smalaste stället
omkring 70 fot bred väg med lutning af 1: 16 mellan riksdagshuset och det nya
embetsverkshus, som skulle byggas för att ersätta förra kungshuset samt kammarrättens
hus.

Nyss omförmälda nya embetsverkshus skulle för att bereda plats åt de i förra
kungshuset och kammarrättens hus inrymda svea hofrätt, kammarkollegium, statskontoret,
kammarrätten och domänstyrelsen upföras å södra delen af nu varande
riksdagshustomten och gymnasiitomterna med Gymnasiigränden, så att, enligt hvad
å förenämnda karta öfver Riddarholmen finnes angifvet, detta hus tillsammans med
de qvar stående delarna af det nu varande riksdagshuset bildade en rektangulär bygnad.
Embetsverkshuset är tänkt att läggas, i öfverensstämmelse med hvad förut är sagdt
om riksdagshuset, sålunda, att hela planet för huset och dess närmaste omgifning
nedskaktas till hamnplanets yta och följaktligen huset skulle ligga fritt med samtliga sina
fem våningar åt tre sidor, hvaremot å det korta stycket i norr mot Kiddarholmskyrkan
endast tre våningar skulle ligga med hela sin höjd öfver marken åt denna sida.

Genom att lägga en hufvudingång från den högre belägna planen vid Riddarholmskyrkan
skulle tillträdet till de särskilda våningarna underlättas och jämväl fördelas.

För denna bygnad har arkitekten A. F. E. Medén på anmodan upgjort eskissritningar
med kostnadsförlag, hvilket kontrollräknats af fyringeniören Höjer. Såsom en af bygmästaren
Evald Thavenius, ingeniören Höjer och arkitekten Medén gemensamt underskrifven
jämförelsetabell visar, innehålla do båda, af förenämnda fem embetsverk nu fullt Bil. b.
uptagna husen i runda tal i egentliga rum 67,900 qvadratfot om 828,700 kubikfots
rymd, i uthus, trappor, förstugor och dylikt 23,300 ^qvadratfot och en rymd af 264,500
kubikfot samt i arkiv på vindarna 16,500 qvadratfot och 138,000 kubikfot, eller tillhopa
ett ytinnehåll af 107,700 qvadratfot och en rymd af 1,231,200 kubikfot. Det nya
embetsverkshuset åter skulle enligt samma tabell få inre ytor af sammanlagdt 145,200
qvadratfot, deraf 88,800 i egentliga rum, 37,700 i uthus, trappor, förstugor och dylikt,
inräknadt utrymmet för värmeledningen med tillhörande bostadslägenheter, och 18,700
i arkiv på vinden samt 1,881,500 kubikfots rymd, deraf 1,182,700 i egentliga rum,

493,000 i uthus, trappor, förstugor och dylikt samt 205,800 i arkiv på vinden. Häraf
framgår, att de utrymmen, som blefve anskaffade i stället för de borttagna, äro mycket
större än dessa, och, äfven när man tager i beräknande, att nu varande riksdagshusets
vestra flygel och andra mindre bygnader behöfde borttagas för att lemna rum för
embetsverkshuset, skulle det nya utrymmet betydligt öfverskjuta det nu varande,
enär enligt en uträkning af arkitekten Medén de inre ytinnehållen i flygeln och Bil. c.
öfriga omförmälda bygnader icke upgå till mer än omkring 18,400 qvadratfot, deraf
7,900 i egentliga rum och 10,500 i trappor, förstugor, uthus m. m., och dess rymd
utgör 209,500 kubikfot, deraf 85,400 vid det förra och 124,100 vid senare slaget.

Också skulle det nya huset lemna utom betydligt ökade lokaler för de fem embetsverken
en disponibel golfyta af 6,000 qvadratfot.

Kostnaderna för utförande af detta förslag har komiton med ledning af förenämnda,
af sakkunnige män verkstälda utredningar funnit böra så beräknas:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag: Bil. d.

Planering af marken och grundläggning för riksdagshuset 366,990: —

Transport 366,990: —-

Bil. K, F, G.

Yttre trappa till hufvudvåningen .................	Transport 366,990 ................... 47,100	I
Nedfartsväg till hamnen ................................	.................. 35,250	—
Omgifvande markens ordnande.........................	................... 107,820	—
Oförutsedda utgifter m. in., omkring 15 proc.	= 557,160 .............. 82,840	_
Utfyllning i Mälaren för att ersätta den	mark vid hamnen,	som

640,000:

Bil. II, I.

Bil. J.

Bygnadsplats
å Helgeandsholmen
för
riksdagshus.
Nytt hofstall
på Artilleriplanen.
Kostnadsberäkning.

101,000:

742,000: -

96,000: —

200,000:

skulle frångå Stockholms stad, enligt majoren Knös detaljerade uträkning,
närmare förklarad i särskilda utlåtanden dels af honom, dels af

ingeniören Rosenberg, i helt tusental ..................................................

Utförande af ny bygnad å Riddarholmen till inrymmande af de i
förra kungshuset samt kammarrättens hus förlagda svea hofrätt, kammarkollegium,
statskontoret, kammarrätten och domänstyrelsen, skulle
kosta dels enligt ingeniören Höjers vid kontroll å arkitekten Medéns

kostnadsförslag gjorda beräkning .................................... 602,000: —

dels enligt majoren Knös beräkning för planering och

grundläggning ..................................................................... 140,000: —

Upförande af en bygnad i stället för sjöförvaltningens nu varande
hus beräknas kosta 144,000 kronor. Då on tredjedel deraf blefvo ersatt
genom tillgängliga lägenheter i nyss nämnda nya embetsverkshus, up tages

här endast två tredjedelar af denna beräknade kostnad med........

Inköp af gymnasiihusen å Riddarholmen anses böra upföras mod

samma belopp som i 1880 års komités utlåtande, eller .......................

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å Riddarholmens

vestra del blefvo följaktligen .......................................................... kr. 1,779,000: —

Då afsigten med de jämförande kostnadsberäkningarna är att utröna, huru stor
kontant utgift bygnadens upförande på en eller annan af i fråga varande platser
skulle vålla statsverket, har icke i dem något värde ansetts böra åsättas sådan staten
redan tillhörig mark, som i sammanhang med riksdagsbygnaden toges i anspråk. Af
donna anledning uptages vid fråga om riksdagshuset å Riddarholmen icke något belopp,
vare sig för tomt till ny bygnad för de embetsverk, som äro inrymda i marinförvaltningens
hus, hvilken nya bygnad säkerligen komme att förläggas å Skepps- eller
Kastellholmen, oj heller för de 15,300 qvadratfot, som af nu varande riksdagshustomten
skulle tagas i anspråk för det föreslagna nya embetsverkshuset.

Bygnaden har å Helgeandsholmen blifvit å kartan utlagd så, att slottets vestra
flygel icke skulle till någon del bortskymmas från det sydöstra hörnet af arffurstens
palats. Vidare är det förutsatt, att planet öster ut skulle framför bygnadens hela
framsida ligga i jämnhöjd med Norrbro och på sidorna omgifvas af balustrader. Kran
detta plan skulle å båda sidor svängda upfartsvägar med balustrader å sidorna beredas
till hufvudingängen. Till bottenvåningen skulle man från nämnda plan komma

bakom dessa upfartsvägar. Längs nu varande södra och den rätade norra kajlinien
anläggas nära 40 fot breda gator med lutning vesterut, så att ingångar från dessa beredas
till souterrängvåningen. Om riksbank komme att förenas med riksdagshus, skulle
den till Drottninggatans vestra utdragslinie sig sträckande hufvudbygnaden fortsättas
af en halfrund utbvgnad och holmens stränder lämpas efter denna bygnadens form,
hvarjämte i sådant fall broar skulle från Mynttorget och i Drottninggatans förlängning
byggas öfver till holmen så, att do utmynnade nära vestra ändpunkterna för
hufvudbygnadens kortsidor.

Om riksdagshus ensamt förlädes å holmen, skulle detta enligt komiténs beräkning
medföra följande kostnader:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag:

Planering af mark och grundläggning för riksdagshuset...

Upkörsväg till huset............................................................

Ordnande af stränderna....................................................

För detta fall anser komitén några nya broar till
holmen icke behöfva beräknas.

Den omgifvande markens ordnande..................................

482,700

47,280

759,630

110,750

Oförutsedda utgifter m. m., omkring 15 proc.

1,400.360

209,640

1,610,000: —

Införande af ett nytt hofstall å Artilleriplanen. Enligt hvad ingeniören
Höjer funnit vid granskningen af arkitekten Oskar Eriksons
den 7 januari och 23 april 1884 upgjorda beräkning af kostnaderna för
hans förslag till sådan bygnad, borde denna beräkning höjas till 1,110,953
kr. 36 öre. Majoren Knös granskning af det i sist nämnda förslag ingående
beloppet för markens planering och stallets grundläggning visar
ett tillskott af 106,050 kronor 28 öre. På grund af denna granskning

upföres här i rundt tal.............................................................................. 1,200,000: —■

Utförande af ett vaktstall i kungl. slottets närhet uptages enligt
arkitekten Eriksons äldre, af riksmarskalksembetet godkända beräkning

för 20 hästar till ................................................................................... 80,000: —

Inlösen af basaren vid Norrbro anses i enlighet med en äldre

komités beräkning böra upföras med....................................................... 250,000: •—

Ersättande af tvättinrättningen vid Norrströms norra gren torde

kunna beräknas medföra en kostnad af .................................................. 30,000: —

värdet af nu varande bygnader å Artilleriplanen enligt den upskattning,
som åtföljde den kungl. propositionon n:r 23 till 1881 års riksdag
om nytt hofstall, nämligen

Kronobageriet ...................................................................... 200,000: —

Transport 200,000: — 3,170,000: —

Bil. K.

Bil. L, M.

Bil. N.

Bygnadsplats å
Helgeandsholmen
för riksdagshus
jämte
riksbank. Kostnadsberäkning.

Bil. O.

Transport 200,000: — 3,170,000: —

Förra artilleristallet ........................................................... 35,000: —

Egendomen n:r 6 i qv. Bodarna ......................................... 20,000: —- 255 000- _

Då för beredande å Artilleriplanen af plats för kungl. hofstallet
skulle fordras 156,900 qvadratfot och kronan för ändamålet förfogar öfver
högst 148,356 qvadratfot, nämligen sjelfva planen 137,900 och tomten
n:r 6 i qvarteret Bodarna, om hvilken tvist, som dock för närvarande hvilar,
varit anhängiggjord mellan kronan och staden, 10,456 qvadratfot, måste
genom byte eller köp derutöfver förvärfvas omkring 8,500 qvadratfot, hvilka,
enär enligt förut angifna grundsats den mark, som kronan redan innehar,
icke skall här sättas till något värde, äro de enda, som nu komma
i beräkning. Efter ett pris af 7 kronor qvadratfoten skulle detta i rundt

tal utgöra.............................................................................................__ 60,000: —

= i3,485,000: —

Härifrån bör emellertid dragas värdet af den kronans tomt vid
östra sidan af Hötorget, som begagnas till vagnbodar för hofstallets räkning,
och som icke vidare fordrades för detta ändamål, om ett nytt hofst.
all upfördes å Artilleriplanen. Då enligt komitén af redogöraren vid
kungl. hofstallsstaten lernnad upgift dessa vagnbodar uptaga en yta af

omkring 2,700 qvadratfot, torde afdragssumman kunna sättas till......... 25,000: —

I fråga varande kostnader för ensamt riksdagshus å Helgeandsholmen

blifva således ................................................................................. kronor 3,460,000: —

För det fall att riksdagshus i förening med riksbank skulle upföras å Helgeandsholmen,
böra följande belopp afdragas från och läggas till förestående kostnader vid
utförande å holmen af endast riksdagshus.

Afdrag:

Värdet af riksbankens nu varande, till sammanlagdt 26,664 qvadratfot upgående
tomter med derå befintliga bygnader, hvilket värde ansetts böra sättas till 500,000: —

Den del af den till 880,000 kronor af fyringeniören Höjer beräknade
kostnaden för ett nytt bankhus å nu varande tomter, som skulle

sparas genom sammanbyggandet .......................................... 297,000: —

minskad med kostnaden för grundläggningen för omförmälda
utbygnad, hvilken kostnad af majoren Knös beräknats
till ........................................................................175,000: — 122 000- _

= 622,000: —

Bil. P.

Tillägg: Transport 622,000: —

De af majoren Knös beräknade kostnader för nya broar till holmen,
nämligen:

Ny bro öfver Stallkanalen ................................................ 60,000: —

Ny bro i Drottninggatans förlängning................................ 160,000: —

==~220,000: —

Oförutsedda utgifter m. m., 15 procent................................ 33,000: — 253 000- _

Således åter står en afdragssumma af kr................................................ 369,000: —•

Om nu förestående, för ensamt riksdagshus beräknade belopp..... 3,460,000: —

minskas med nyss angifna........................................................................ 369,000: -

blefve i fråga varande kostnader för ett gemensamt riksdags- och riks bankshus

å Helgeandsholmen............................................... kronor 3,091,000: —•

Vid byggande af ett riksdagshus å kungl. stora teaterns tomt har hänsyn till Bygnadsplats
bibehållandet af symmetrien med arffurstens palats fordrat att icke göra någon stö- for riksdagshus
rande ändring på den sida, som vetter åt Gustaf Adolfs torg. För att kunna förena teaterns tomt.

detta med upnåendet af det för så väl riksdagshusets egen skull som för gaturörel- Ny teater & År _

^ nuerip lanen.

sens underlättande vigtiga malet att vidga Arsenalsgatan framför den nya bygnaden Kostnadsberäkhar
komitén trott den utväg böra anlitas, att vid mynningen af denna gata bibehålies ninffintill
nu varande gräns en utbygnad, genom hvars blindarkad åt torget gångbanan
framdrages. Åt strömmen skulle bygnaden läggas ett stycke ut på gatan, så att
bygnadens ditåt vettande framsida må kunna på ett värdigt sätt anordnas med en
terrass, till hvilken trappa skulle leda på båda sidor längs muren.

En beräkning öfver förevarande slag af kostnader för ett riksdagshus å denna
tomt anser komitén böra göras på följande sätt:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag: Bil. Q.

Planering och grundläggning för riksdagshuset .................. 314,450: —

Yttre trappan å södra framsidan med terrassplan å östra

delen af samma sida ................................................... 67,765: —•

Omgifvande markens ordnande............................................. 325,710: ■—

= 707,925: —

Oförutsedda utgifter m. m., omkring 15 procent................ 106,075: —- 814 000-__

Uppförande af nytt teaterhus, hvartill svårligen någon lämpligare
plats torde kunna väljas än Artilleriplanen.

En sådan bygnad beräknas, med ledning af hvad som måst utgifvas
för de i utlandet på senare tider verkstälda teaterbygnader, kosta 2,500,000: •—

Under nyss gjorda förutsättning tillkommer värdet af nu varande

bygnader å Artilleriplanen (se ofvan) ...................................................... 255,000: —

Då Artilleriplanen med sitt ytinnehåll af 137,900 qvadratfot är mer
än tillräcklig för att bereda plats för en teater, som icke antages fordra

Transport 3,569,000: —

Bygnadsplats
för riksdagshus
d Artilleriplanen.
Kostnadsberäkning.

Bil. R.

Bygnadsplats
för riksdagshus
å Skeppsholmens
norra
del vester om
upfartsvägen
från bron.
Flyttning af
kaserner, andra
hus m. m.
Kostnadsberäkning.

Transport 3,569,000: —•

större bygnadstomt än 120,000 qvadratfot, uptages i enlighet med den
i förevarande jämförande kostnadsberäkning följda grundsats icke något
belopp för denna kronans mark.

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å kungl. stora teaterns
tomt upgå således till....................................................... kronor 3,569,000: —

Ett riksdagshus å Artilleriplanen kan lämpligast förläggas 80 fot från Riddareoch
40 fot från Fyrverkare- och Artillerigatorna, sedan dessa gator vidgats till 60 fots
bredd. Vidare har komitén tänkt sig huset i jämnhöjd med Riddaregatan ligga på
en terrass, till hvilken man skulle komma från Ladugårdslands Strandgata på appareljer
med en lutning af 1:13, och från hvilken terrass slutligen trappor skulle leda
till hufvudingången dels vinkelrätt mot denna, dels längs husets framsida.
Kostnadsberäkningarna visa för detta fall följande tal:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag:

Planering och grundläggning för riksdagshuset .................. 226,000: —

Yttre trappor till hufvudingången ....................................... 62,360: —

Upfartsväg till huset .......................................................... 93,000: —

Terrassmurar omkring huset och markens ifyllning innanför
dem ................................................................. 99,600: —

Omgifvande markens ordnande ............................................ 32,000: —

= 512,960: —

Oförutsedda utgifter m. m., omkring 15 procent ............... 77,040: —

Värdet af nu varande bygnader å Artilleriplanen (se ofvan).................

Då den mark, som skulle tagas i anspråk för riksdagshuset med
omgifningar, upgår till omkring 180,000 qvadratfot, och kronan för
ändamålet förfogar öfver högst 148,356 qvadratfot (se ofvan), bör enligt
förut omtalade grundsats värdet uptagas för omkring 31,600 qvadratfot,
som måste genom byte eller köp förvärfvas, hvilket efter 7 kronor qva dratfoten

(se ofvan) gör ........................................................................

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å Artilleriplanen

beräknas följaktligen till............................................................... kronor 1,066,000: —

Då tahken inom komitén först upkastades om att bygga riksdagshuset på den
norra delen af Skeppsholmen, var planen den, att dertill skulle väljas en plats vester
om upfartsvägen från Skeppsholmsbron mellan denna bro i norr och utredningsförrådets
bygnader i söder, ungefärligen der matros- och handtverkskasernerna nu äro
belägna. Till svar å den skrifvelse, som komitén med anledning af detta förslag aflat
till kungl. marinförvaltningen, för att få utredt, om några hinder kunde möta mot
dess utförande, har detta embetsverk i skrifvelse till komitén den 18 december 1883
förklarat, att, så vidt förvaltningen hade sig då bekant, några hinder icke mötte för
upförande af nytt riksdagshus på den i fråga stälda delen af Skeppsholmen samt bort -

590,000: —
255,000: —

221,000: —

tagande för sådant ändamål af de på nämnda del af samma holme befintliga båda
kasernbygnader och den der upförda vattenbehållare, under förutsättning att följande
i sådant afseende erforderliga åtgärder vidtoges, nämligen:

att i stället för matroskasernen en för 300 man afsedd kasernbygnad upfördes
på den tomt, hvarå kungl. arméförvaltningens utredningsförråd finnes;

att till ersättning för handtverkskasernen en bygnad af sten, afsedd att inrymma
45 bostadslägenheter, jämte nödiga uthus upfördes å annan plats, och

att vattenbehållaren ersattes med en undervattensledning, lagd emellan Blasieholmen
och Skeppsholmen.

Kostnaderna för dessa föreslagna åtgärder beräknade marinförvaltningen till Bil. s.

ungefärligen följande belopp:

för ny matroskasern............................................................................. 292,000: —

» » handtverkskasern....................................................................... 165,500: —

och » undervattensledning i stället för vattenbehållaren till.................. 30,000: —

eller tillsammans............................................................................. kronor 487,500: —

Marinförvaltningen ansåg sig tillika böra fästa upmärksamheten derpå, att förslaget
förutsatte flyttande af arméförvaltningens utredningsförråd till annan plats,
hvarjämte det syntes marinförvaltningen blifva nödvändigt att, i händelse en bygnad
af den storlek, som förmodades vara behöflig för nytt riksdagshus, förlädes på den
i fråga satta platsen, derifrån borttoges kungl. sjökarteverkets hus och bereddes annan
lokal för nämnda embetsverk. Kostnaderna för dessa åtgärder ingingo icke i
upgifna slutsumman.

Så som detta förslag blifvit å kartan utlagdt, skulle riksdagshuset komma att
ligga på en terrass af omkring 25 fots höjd öfver Saltsjöns lägsta vattenyta med
hufvudingången vettande åt strömmen. Från denna terrass skulle på sjösidan appareljer
åt båda hållen leda ned till strandvägen, som blefve ungefär 8 fot öfver Saltsjöns
lägsta vattenyta. På ett afstånd af omkring 20 fot från bygnadens kortsidor
skulle de gräsbevuxna sluttningar börja, som förmedla öfvergången till nedanför liggande
mark. Farvägen öfver holmen skulle omläggas och få en bredd af omkring 50 fot
och sådan lutning, att han framför östra långsidan komme i jämnhöjd med bygnadsplanet
och den öpna platsen från denna sida af huset. Stranden framför bygnaden skulle
genom en mindre utfyllning få en form, /som stod i öfverensstämmelse med bygnaden.

Den jämförande kostnadsberäkningen för detta förslag har så utfallit:

Grundläggning m. m. enligt majoren Knös förslag: BiL T_

Planering och grundläggning för riksdagshuset................. 113,000: —

Yttre trappa till hufvudvåningen ....................................... 53,800: —

Upfartsväg till riksdagshuset med terrassplan ................... 218,200: —

Allmänna farvägens omläggning samt utläggning till 14,8

meters bredd.................................................................. 61,650: —

Transport 446,650: —

Bygnaäsplats
för riksdagshus
å Skeppsholmen
söder
om kyrkan.
Flyttning af
båtsmanskasernen
och skolhuset.
Kostnadsberäkning.

Bil. U.

Transport 446,650: —

Omgifvande markens ordnande, deri inräknadt ny vattenledning
.................................................................... 152,300: —

598,950: —

Oförutsedda utgifter m. in., omkring 15 proc.................. 90,050: —

Ny matroskasern enligt marinförvaltningens beräkning .......................

Ny handtverkskasern enligt marinförvaltningens beräkning..................

Ny bygnad för sjökarteverket (bokförda värdet) ..................................

Upgifna värdet å arméförvaltningens förrådsbygnad mod kontorsbygnad

och uthus.......................................................................................

Af kronans mark skulle bohöfvas omkring 180,000 qvadratfot, som
enligt de vid öfriga beräkningar följda grunder ej utföras med något värde.

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å Skeppsholmen

enligt detta förslag utgöra således kronor ........................................... 1,327,000: —

Vid närmare öfvervägande af frågan om beredande å Skeppsholmen af plats för
riksdagshuset har i åtanke kommit, huruvida icke denna borde väljas längre upp på
holmen söder om kyrkan, såsom å en karta blifvit åskådliggjordt. Enligt detta alternativ
skulle bygnaden läggas i jämnhöjd med kyrkan på en terrass 48 fot öfver Saltsjöns
lägsta vattenyta med hufvudsidan åt sjön. Erån den högre terrassen skulle
trappor leda ned till en 17—18 fot lägre, af planteringar omgifven halfrund terrass,
som genom en trappa midt för bygnaden skulle stå i förbindelse med strandvägen
och på sidorna afslutas af gräsbevuxna sluttningar. En särskild, 40 fot bred upfarts.
väg till den öfre terrassen anlägges med en lutning af 1:14 från den öpna platsen
vid brofästet. Stora vägen öfver holmen omlägges med eu bredd af 40 fot och en
lutning af 1: 30 så, att han går öfver den nedre terrassen längs muren mot den öfre.
Då enligt detta förslag matroskasernen kunde bibehållas, lärer den omständighet, att
i stället båtsmanskasernen, som ligger nästan midt på sjelfva bygnadsplatsen, behöfde
tagas i anspråk, icke utgöra något hinder för dess genomförande, hvarför ej heller
någon särskild förfrågan härom gjorts hos marinförvaltningen, lika litet som om det
obetydliga skolhuset, som ock måste borttagas.

För detta alternativ blifva de nu beräknade kostnaderna följande:

Grundläggning in. m. enligt majoren Knös förslag:

Planering och grundläggning för riksdagshuset.................. 84,000: —

Yttre trappa till liufvudvåningen ....................................... 54,100: —

Upfartsväg till riksdagshuset med terrass framför detsamma 140,250: —-

Allmänna farvägens omläggning och ordnande af det half cirkelformiga

planet ...................................................... 136,620: —

Den öfriga omgifvande markens ordnande, inräknadt vattenledningen
................................................................... 110,760: —

Transport 525,730: —

689,000: —
292,000: —
165,000: —
65,000: —

116,000: -

Transport 525,730: —

Oförutsedda utgifter m. m., omkring 15 procent ............... 79,270: —

Ny båtsmanskasern, kostnaden beräknad efter kostnaden för matroskasernen
och jämförelse af dess storlek med dennas.....................

Ny handtverkskasern (se ofvan).............................................................

Ny bygnad för sjökarteverket (se ofvan).............................................

Nytt skolhus med uthus........................................................................

Äfven för detta alternativ fordras af kronans mark omkring
180,000 qvadratfot, som icke utföras med något värde.

I fråga varande kostnader för ett riksdagshus å Skeppsholmen
söder om kyrkan blifva således.................................................. kronor

605,000: —

350,000: —
165,000: —
65,000: —
30,000: —

1,215,000: —

En sammanfattning af beräkningarna å de kostnader, som måste bestridas, innan
murarna till ett nytt riksdagshus kunna börja att resas på en eller annan af
förenämnda platser, får följande utseende:

Planering och grundläggning
för huset,
terrasser med upfartsvägar
och yttertrappor.
Yägars omläggning.
Omgifvando
markens ord -

Förvärfvande och
ersättande af mark
och bygnader. Värdet
af borttagna
bygnader eller deras
ersättande med nya.

Tillsammans.

Riddarholmens vestra del.................	nando 640,000	— 1.139,000	— 1,779,000
Helgeandsholmen (utan riksbank).....	1,610,000	— 1,850,000	— 3,460,000
Teatertomten ...................................	814,000	2,755,000	— 3,569,000
Artilleriplanen .................................	590,000	— 476,000	— 1,066,000
Skeppsholmen (närmare strömmen)..	689,000	638,000	1,327,000
Skeppsholmen (söder om kyrkan) ....	605,000	610,000	1,215,000

Om nu med uteslutande på förut upgifvet skäl af Helgeandsholmen en jämförelse
anställes mellan de öfriga bygnadsplatserna, finner komitén följande hufvudsakliga
synpunkter böra komma i betraktande.

Yid en blick på förestående sammanställning visar sig genast, att teatertomten,
jämförd med de öfriga fyra i fråga satta bygnadsplatserna, skulle kräfva en högst
betydligt större utgift, innan bygnadsföretaget hunnit så långt, att riksdagshusets
murar kunna börja der resas. Af detaljsummorna framgår, att detta uteslutande
beror derpå, att 2,500,000 kronor måste beräknas till upförande af en ny teaterbygnad.
Innan en framställning om ett så stort anslags beviljande för detta ändamål
göres, måste det först och främst vara alldeles upenbart, att den nu varande teatern
icke kan för en måttlig kostnad förändras så, att dess vigtigare brister afhjelpas och
tillfälle beredes att göra dess verksamhet mera vinstgifvande än hittils. Ett sådant
tillvägagående påbjudes bland annat af hänsyn dertill, att svårligen någon annan

Sammandrag
af kostnadsberäkningarna -

Jämförelse
mellan bygnadsplatserna.

Teatertomten.

Ridd arh olm ens
vestra del.

åtkomlig plats kan uptänkas, som är för ändamålet lika bra belägen som den närvarande.
Som nu, efter hvad nedan skall vidare utredas, detta ombygnadsproblem kan
på ett tillfredsställande sätt lösas, ligger redan häri ett afgörande skäl för att låta
frågan om teatertomtens användande till plats för det nya riksdagshuset falla. Då
dertill kommer, att tomten genom sin närhet å ena sidan till strömmen och å den
andra till husraden vid Arsenalsgatan och sin långsträckta form samt ej minst genom
den på tre af sidorna framgående starka gaturörelsen icke är fullt tjenlig för ändamålet,
samt att ett der uppfördt riksdagshus på grund af nödvändigheten att låta dess
arkitektur åt Gustaf Adolfs torg och i följd häraf äfven i viss mon åt do andra sidorna
bibehålla operahusets nu varande karakter knappast kan i allo blifva värdigt sitt
höga ändamål, torde icke vidare någon tvekan härom kunna finnas.

Närmast teatertomten i dyrhet kommer platsen på vestra delen af Riddarholmen.
De 450 till 700 tusen kronor, som i grundläggnings- och dermed sammanstälda kostnader
skilja denna plats från de tre åter stående, skulle dock i betraktande af Riddarholmens
centrala, men under större delen af riksdagens samvaro från den stora rörelsen
afskilda läge icke ensamt varit för komitén afgörande vid valet mellan dem.
Andra skäl hafva bestämt komiténs åsigt att icke gifva, sitt förord åt denna plats.
En der upförd bygnad skulle visserligen vända sin framsida åt Riddarhustorget, men,
så länge riksgäldskontorets hus qvarstår på sin nu varande plats, kan den, som från
detta torg går upp till Riddarholmen, icke so någon större del af bygnaden förr, än
lian kommit förbi hörnet vid riksgäldskontorets hus, och äfven om i en framtid, som
nu icke kan med någon sannolikhet beräknas, sist nämnda hus bortskaffas och tomten
regleras så, att en der upförd bygnad komme att jämte Riddarholmskyrkan ligga
symmetriskt i förhållande till ett riksdagshus, upfördt å i fråga varande plats, komme
detta hus dock att öfveralt från Riddarhustorget delvis bortskymmas af kyrkan eller
den andra bygnaden. Utanför Riddarholmen skulle knappast komma att på marken
finnas en enda punkt, från hvilken riksdagshusets framsida kunde öfverskådas. Kyrkan,
det tänkta embetsverkshuset och nu varande riksdagshuset ä ena samt nu varande
eller blifvande husen på riksgäldskontorets, riksarkivets och bolaget P. A. Norstedt
& söners tomter å andra sidan skulle så skymma utsigten, att det nya riksdagshuset
med sin östra eller förnämsta sida icke komme att intaga det läge, som anstår en
sådan bygnad. Samma anmärkning gäller i ganska hög grad äfven den norra kortsidan,
och ovisst är, om de rätt betydliga bygnader, som på denna sida ligga å holmen
på större eller mindre afstånd från det tänkta riksdagshuset, någonsin blifva undanröjda,
så att de platser, på hvilka de stå, blifva öppna. Endast åt södra och vestra
sidorna skulle det nya riksdagshuset komma att få ett tillräckligt fritt läge, men de
ställen, som här ligga inom synvidden, äro jämförelsevis mindre framstående och
mera sällan besökta af dem, som färdas inom staden, hvadan afseendet å dem
icke bör vid frågans pröfning få någon afgörande betydelse. Af stor vigt för
frågans bedömande är äfven, att antingen ett betydligt antal, deribland flere stora
embetsverk skulle rubbas från sina nu varande lägenheter och under hela eller

åtminstone största delen af de flere år, som åtgå för riksdagshusets upförande,
inrymmas i hyrda lägenheter, något som blefve förenadt med rätt betydande
svårigheter och olägenheter, eller ock med påbörjande af riksdagshusets upförande
måste anstå, till dess det nya embetsverkshuset blefve upbygdt och färdigt till inflyttning,
under hvilken öfvergångstid likasom under den följande tid, då det nya riksdagshuset
bvgdes, riksdagen, som redan nu är trångbodd, skulle, för att ej vidare
fästa sig vid de mindre lägenheterna i en del låga gårdsbygnader, vara i saknad af
det nu varande riksdagshusets vestra flygel, som inrymmer å nedre bottnen hela biblioteket
jämte två af bibliotekariens bostadsrum, i första våningen fem af första kammarens
kanslirum och i den andra våningen samma kammares talmans- och samtalsrum
med tambur.

Nu anförda skäl hafva öfvertygat komitén derom, att ej heller den här omtalade
platsen på Riddarholmen bör väljas för det nya riksdagshuset.

De anmärkningar, som här ofvan ur lägets synpunkt framstälts mot vestra delen
af Riddarholmen, äro i icke ringa grad tillämpliga jämväl på Artilleriplanen såsom
plats för ett nytt riksdagshus. Den åt Ladugårdslands Strandgata vettande framsidan
af huset skulle visserligen kunna få ett värdigt utseende, sedd från denna gata och
än mer från Norra Blasieholmshamnen; men från de andra sidorna, i synnerhet åt
Fyrverkare- och Löjtnantsgatorna, kommc huset att hafva ett betydligt mindre afstånd
från motliggande husrader, än som kan anses lämpligt, vare sig man tänker på bygnadens
storlek, eller tager don än vigtigare hänsynen till dess ändamål. Då en ändamålsenlig
anordning fordrar, att huset på denna plats, såsom å förut omtalade karta
utmärkts, lägges ett godt stycke upp på planen, måste, vid det förhållande att motliggande
husrader vid omförmälda gator och i synnerhet husen vid Löjtnantsgatan
skjuta långt ned mot Strandgatan, bygnadens synfält blifva ganska inskränkt, enär
detta på södra sidan af Nybroviken nätt och jämt skulle sträcka sig emellan Arsenalsgatans
mynning och kajen vid nationalmuseum, så att bvgnaden blefve delvis bortskymd
redan i början af Berzelii park och alldeles icke kunde ses från någon af
stadens mera centrala punkter eller från stora segelleden. En bygnad på denna plats
vore icke heller ögnad att ses på afstånd, då han icke kunde läggas tillräckligt högt
för att under sådana omständigheter göra sig gällande.

Nu anförda förhållanden har komitén funnit vara af den vigt, att ej heller
Artilleriplanen bör väljas, så vida någon annan plats kan uptänkas, som innehar de
egenskaper, Artilleriplanen saknar, och i öfrigt icke i någon väsentlig punkt stål''
efter denna.

En dylik plats finner komitén Skeppsholmens norra del vara. Der varande höjder
äro så betydliga, att ett dit förlagdt riksdagshus skulle få ett synnerligt beherrskande
läge. Man tanke sig t. ex. en af stadens mest besökta och centrala punkter, Gustaf
Adolfs torg eller Norrbro närmast detta torg, och föreställe sig den anblick, ett å
nämnda del af Skeppsholmen anlagdt värdigt riksdagshus skulle förete. Å ena sidan
om strömmen i förgrunden det kungl. slottet med sina ädla former och sitt domine -

Artilleri planen.

Skeppsholmen.

rande läge, å andra sidan vattnet tillräckligt långt från slottet, för att icke någondera
bygnaden skall verka störande på den andra, riksdagshuset uppe på en hög punkt,
omgifvet af en rik grönska, och mellan dem den strida strömmen. Svårligen skulle i
någon annan hufvudstad eu vackrare tafla kunna framvisas. Men det är icke blott
från denna punkt, som ett riksdagshus på Skeppsholmens norra del komrne att taga
sig ståtligt ut. Södra Blasieholmshamnen, hela Skeppsbron, Stadsgårdshamnen och
många ställen på östra delen af Södermalm samt en stor del af redden, större i
samma mon huset kommer högre, ligga inom det fält, der den praktfulla synen
skulle erbjuda sig af en monumental bygnad, beherrskande den ovanligt vackra omgifningen.
Tanken att förlägga riksdagshuset till Skeppsholmen förefaller säkerligen
på grund af sin nyhet mången ännu främmande; men komitén hyser den öfvertygelse,
att, blott man hinner vänja sig dervid, detta förslag skall alt mer och mer vinna insteg
i det allmänna föreställningssättet. Den omständighet, att flertalet bland dem,
som vistas i Stockholm, endast undantagsvis hafva sina vägar till Skeppsholmen, har
gjort, att man i allmänhet tror denna plats vara mycket mera aflägsen från stadens
centrala delar, än förhållandet i sjelfva verket är. Afståndet är, för att jämföra den
tänkta platsen å Skeppsholmen med Artilleriplanen, från Norrbro endast omkring 750
fot längre än till den föreslagna bygnadsplatsen å Artilleriplanen, och från Gustaf
Adolfs bildstod är afståndet till Skcppsholmsbrons landfäste vid holmen detsamma
som till hörnet af Drottning- och Bryggaregatorna eller till den ingång i nu varande
riksdagshus, som leder till andra kammarens samlingssal. Redan nu är gångvägen
till ett riksdagshus på Skeppsholmen icke nämndvärdt längre från staden inom broarna
än till Artrlleriplanen, och när det redan för flere är tillbaka på allvar väckta förslaget
att bygga en bro öfver Norrström öster om Norrbro i en säkerligen icke aflägsen
framtid blir till verklighet, något som otvifvelaktigt skulle påskyndas af riksdagshusets
utförande å Skeppsholmen, komme jämförelsen emellan dessa platser vid
fråga om afståndet från staden inom broarna att utfalla till Skeppsholmens fördel.
Genom begagnande af ångslupsförbiudelserna är det i öfrigt redan under närvarande
förhållanden möjligt att på betydligt kortare tid från denna stadsdel komma till Skeppsholmen
än till Artilleriplanen.

Ett skäl af icke ringa vigt, som talar för Skeppsholmen framför alla öfriga här
omtalade platser, är det, att denna holme erbjuder ett synnerligen fridfullt läge, dit
bullret från någon gatu- eller jornvägsrörelse icke kan tränga. Att riksdagshusets
förläggande i en park, sådan som Skeppsholmen, skulle mycket bidraga att höja husets
monumentala karakter, är redan förut antydt. Det är ock å andra sidan uppenbart,
att sagda park skulle i donna sin egenskap vinna betydligt genom riksdagshuset.
Derigenom att platsen skulle väljas på en del af holmen, som på förhand hufvudsakligen
har karakteren af park, behöfde anläggningen icke heller störande inverka
på de inrättningar för flottans räkning, som komme att finnas å holmen, något som
bäst bevisas deraf, att marinförvaltningen icke haft något att erinra mot den först
tänkta platsen. Att ej heller det andra alternativet skulle lända flottan till något

förfång, torde man kunna sluta deraf, att antalet bygnader, som behöfde från
flottan tagas i anspråk, skulle enligt detta alternativ ökas endast med ett obetydligt
hus, hvaremot arméförvaltningens förrådsbygnad ej behöfde röras, samt att ej heller
enligt detta förslag fråga är om att inskränka något på de platser, som begagnas för
flottans förråd eller det egentliga varfvet. Något långt uppehåll med påbörjande af
ett riksdagshus på någon af de i fråga satta platserna å Skeppsholmen torde icke
heller behöfva upstå, då det ej lär vara med någon större svårighet förenadt att skaffa
lokaler i stället för dem, som vid arbetets påbörjande tagas i anspråk.

I sakens nu varande skick torde det emellertid icke vara af nöden att närmare
föreslå bygnadsplatsen, än att de gränser angifvas, inom Indika enligt komiténs åsigt
bygnaden med tillhörande anordningar bör hafva sin plats. Komiténs förslag är derför,
att till plats för det nya riksdagshuset utses ett ställe å Skeppsholmens norra del
inom det område, som, på sätt å den ena af förenämnda kartor blifvit betecknadt med
bokstäfverna a. b. c, och d, begränsas i öster af vägen längs flottans förrådsbygnad
och exercishus samt i norr och söder af de linier, hvilka dragas till sjön från två
punkter å nämnda väg, den ena punkten söder om kyrkan och den andra i närheten
af vakten.

Kör frågan om behöfligt utrymmes anskaffande åt riksarkivet får komitén hänvisa
till det särskilda utlåtande och förslag, som komitén på der upgifven anledning afgifvit.

I nyss berörda särskilda utlåtande är omtaladt, att nu varande riksdagshusets
förvandling till ett hus för åtskilliga embetsverk icke skulle möta några svårigheter,
efter hvad tre sakkunnige, med riksdagshuset förtrogne män, arkitekten professor K.
G. A. Dahl samt bygmästarne A. G. Sällström och Evald Thavenius, vitsordat. Kostnaderna
derför kunna ej heller blifva af någon större betydenhet, enär det vigtigasto
af inredningsarbetet skulle bestå i att afdela samlingssalarna i två våningar, i dem
upsätta väggar samt på några ställen ändra trappor m. m. dylikt. Genom denna
inredning skulle ett betydligt, till embetslägenheter användbart utrymme vinnas. Af
förut nämnda utredning inhemtas nämligen, att i riksdagshusets hufvudbygnad, det
förenade f. d. Hebbeska och gamla riksdagshuset, finnas, om man frånräknar källare,
vindar, förstugor, trappor in. m., eu nyttig golfyta af 40,300 qvadratfot i rundt tal.
Lägges härtill hvad som kan ytterligare erhållas genom ett bjelklags inläggande i de
stora salarna, eller omkring 4,400 qvadratfot, blifva följaktligen bortåt 45,000 qvadratfot
den golfyta, som i dessa bygnader kan påräknas för rum, omedelbart användbara
till embetslokaler. Behofvet af dylika lokaler är ej heller litet. Vid upmätning
som för komiténs räkning företagits af golfytorna i de lägenheter, hvilka för närvarande
innehafvas af de statens embetsverk, som äro mot hyra inhysta i enskilda hus, nämligen
justitiekanslorsexpeditionen, justitiedepartementets statistiska afdelning, lagberedningen,
fångvårdsstyrelsen, lotsstyrelsen, lotskontoret samt väg- och vattonbygnadsstyrelsen,
har framgått, att dessa golfytor utgöra sammanlagdt i rundt tal 23,540
qvadratfot, till alra största delen i sjelfva embetsrummen och endast undantagsvis i
bostadslägenheter för vaktmästare, förstugor, vindskontor och dylikt. Läggas härtill

Bygnadsplats å
Skeppsholmens
norra del föreslås.

Riksarkiv.

Nu varande
riksdagshusets
inredning till
lägenheter för
embetsverk.

Bil V1.

Bil. V2.

Bil. V3.

Kammararkivets
behof af
ökadt utrymme.

dels de omkring 8,600 qvadratfot, öfver hvilka kommersekollegium förfogar i de till
detta verk uplåtna lägenheter i det äldre posthuset vid Lilla Nygatan, hvilka lägenheter
sannolikt icke under någon längre tid kunna påräknas för kollegiet eller den
eller de myndigheter, som kunna komma att öfvertaga kollegiets göromål, dels de
1,320 qvadratfoten i de till kontroll- och justeringsbyrån mot hyra uplåtna fyra rummen
i kung!, stora teaterns hus, erhållas 33,460 qvadratfot, eller icke mycket mindre, än
som med hänsyn till det ständigt ökade behofvet af utrymme för embetsverken snart
nog kan komma att tagas i anspråk ensamt för nu omtalade verk. Skulle komiténs
här nedan framstälda förslag om kammararkivets inrymmande i marinförvaltningens
hus vinna afseende cell den alternativt gjorda hemställan om beredande af plats för
detta senare verk i dot nu varande riksdagshuset godkännas, skulle, efter hvad en
på komiténs begäran gjord upmätning af marinförvaltningens hus visar, en golfyta af
nära 12,000 qvadratfot behöfva i riksdagshuset beredas de i först nämnda hus inrymda
verk för att ersätta do egentliga rum, af hvilka verken skulle gå i mistning, hvadan,
äfven om man icke behöfver nu tänka på att skaffa ny lokal åt kommersekollegium,
det nyinredda riksdagshuset under sist nämnda förutsättning i afseende å marinförvaltningen
redan i den alra närmaste tiden skulle blifva fullt uptaget af de embetsverk,
som nu bo i hyrda lägenheter.

De sju först nämnda embetsverken jämte justerings- och kontrollbyrån erlägga
en sammanlagd hyra af 23,500 kronor om året. Detta utgör räntan a ett så betydligt
kapital, att statsverket uppenbarligen skulle göra en ganska stor besparing genom
att för en måttlig summa låta inreda nu varande riksdagshus till embetsverk. Jämte
den vinst i ett fullt ändamålsenligt riksarkiv, som skulle blifva en följd af förslaget
att upföra en tillbvgnad för detta verk, skulle den här föreslagna anordningen således
äfven ur ekonomisk synpunkt vara vida att föredraga framför att i riksdagshuset
nedlägga nära 300,000 kronor, som skulle fordras för att förvandla detta hus till
riksarkiv. Komitén föreslår derför, att, sedan riksdagen flyttat från dot nu varande
riksdagshuset, detta måtte inredas till lägenheter för embetsverk.

Af den underdåniga skrifvelse frän kammarkollegium, som gifvit anledning till
det, efter hvad förut berörts, komitén lemnade updrag att taga under öfvervägande
frågan om ökadt utrymme för kammararkivet, inhemtas, att kollegiet redan år 1876
fann utrvmmet i detta arkiv så uptaget, att efter två till tre ar plats för flera handlingar
icke kunde der beredas. Det förslag, som kollegiet gjorde för att afhjelpa
detta missförhållande, kunde dock icke godkännas, utan anbefaldes kollegiet i stället
att yttra sig derom, huruvida icke i kammararkivet funnos handlingar, som lämpligen
kunde flyttas till riksarkivet eller på annat sätt afskilja^ från kammararkivet. För
att kunna fullgöra detta lät kollegiet upgöra en fullständig förteckning å alla sådana
handlingar. Under detta arbetes fortgång gjorde kollegiet i slutet af år 1878 framställning
hos Eders Kongl. Maj:t derom, att åtskilliga upgifna slag af redan förtecknade
handlingar skulle få bortflyttas från arkivet och detta befrias från att till förvar
mottaga de handlingar, som undergått granskning i kammarrättens öfverrevisions -

departements civilräkenskapskontor, och, sedan det blifvit nplyst, att hvarken i kammarrättens
arkiv eller i riksarkivet utrymme kunde beredas för dessa handlingar,
anhöll kollegiet, som sagdt, med anledning af denna komités tillsättning, att frågan
om kammararkivet måtto behandlas i sammanhang med öfriga åt komiténs utredning
lemnade frågor, dervid kollegiet angående det närvarande förhållandet med detta arkiv
lemnade följande uplysningar.

Under de senare åren hade visserligen do räkenskaper, som aflemnas till kammarrätten
från de civila verken och inrättningarna i hufvudstaden, i de flesta fäll
icke blifvit efter revisionen lemnade i kammararkivets förvar, men den derigenom upkomna
minskning i tillflödet motsvarades af den tillökning i omfång, andra handlingar
och räkenskaper, som fortfarande aflemnas till arkivet, år efter år erhålla, Det ökade
utrymme, som år 1881 vans genom upsättning af hyllor på några ställen, vore redan
.taget i anspråk, och de från kammarrätten under senare åren aflemnade handlingar
hade i brist på hyllor måst läggas på golfvet i gångarna samt i fönstersmygarna, De
äldre räkenskaperna för åtskilliga verk och inrättningar i hufvudstaden torde, såsom
redan egen rum med de senare årens, lämpligen kunna till dem återlemnas, men
ovisst vore, huruvida utrymme för deras mottagande funnes, då de hade större omfång.
Genom en sådan flyttning skulle för öfrigt föga större utrymme i kammararkivet
vinnas, än som tarfvades för inställande af omförmälda liggande handlingar
bestående af de senare årens landsboksräkenskaper. Genom en af kollegiet föreslagen
försäljning af en mängd lysningssedlar kunde ej heller större utrymme beredas, än
som toges i anspråk för omkring hälften af de handlingar, som för ett år aflemnas
till arkivet från kammarrätten. Bottenvåningen i det till kollegiets lokal hörande
sydvestra tornet hade redan så uptagits af arkivets handlingar, att något ytterligare
utrymme icke kundo der påräknas. I öfrigt kunde rum för arkivhandlingar icke beredas
i kollegiets lokal med undantag möjligen för några få rum i öfverstå våningen,
men då handlingarna redan äro upstälda utmed väggarna i dessa rum, kunde sådant
endast sko derigenom, att hyllor med lämpliga mellanrum upsattes tvärt öfver golfvet.
Utrymme för någon längre tid vore dock icke härigenom att påräkna, och en sådan
anordning ansågs dessutom ej tillrådlig förr, än genom noggran undersökning utrönts,
att den stora tyngd, som genom dylik inställning komme att hvila på golfbjelkarna,
icke medförde skada för huset. Vidare uplystes, att nedersta våningen i
arkivets lokal besvärades af fukt, som i hög grad skadade en del der förvarade handlingar,
hvarför det vore angeläget, att annan lokal för dem anvisades.

Då sålunda hvarken genom handlingars återlemnande till vederbörande embetsverk
och inrättningar i. hufvudstaden eller öfverflyttande af handlingar till kollegiets
embetslokal, kammarrättens arkiv eller riksarkivet den redan befintliga och med hvarje
år i alt högre grad framträdande olägenheten af bristande utrymme i kammararkivet
kunde för någon längre tid afhjelpas, hade kollegiet icke kunnat för sig dölja, att
fråga kunde upstå om att till något aflägsnare ställe flytta en del af kammararkivets
handlingar. Eu sådan åtgärd skulle dock hafva till följd, att de bortflyttado handlin -

Förslag, att
marinförvaltningens
hus
uplåtes till
kammararkiv.

Köp afgymnasiihusen,
lägenheters
hyrande
tils vidare åt
embetsverken i
marinförvaltningens
hus.
Bil. V2.

gärna blofvo nästan otillgängliga så väl för den historiska forskningen som för de undersökningar,
embots- och tjensteman för åtskilliga frågors utredande stundom måsto
företaga. Denna utväg borde derför enligt kollegiets mening så vidt möjligt undvikas.
Kunde deremot en någorlunda tillräcklig lokal för kammararkivets utvidgande erhållas
i något hus på Kiddarholmcn och helst i den omedelbara närheten af kammararkivet,
skulle åt denna fråga gifvas eu med hänsyn till nu varande förhållanden tillfredsställande
lösning.

Förestående skildring visar uppenbarligen, att kammararkivet är alldeles öfverfyldt
på ett sätt, som måste skadligt inverka på eu del der förvarade handlingar.
Till ytterligare belysning häraf må följande från verket på förfrågan mottagna upgifter
meddelas. I arkivet finnas för närvarande hyllor med sammanlagdt 23,765 fots längd.
För upsättande af do handlingar, som nu förvaras liggande på golf och i fönstersmygar,
fordras 1,302 fot hyllor. Arkivets tillväxt åter krafvel'' mer än 215 fot hyllor
om året. Äfven andra olägenheter äro förenade med anordningarna inom arkivet
Hyllorna stå nämligen så, nära hvarandra, att vid de öfverstå handlingarnas ^sättning
och nedtagning stegar icke kunna begagnas, utan upstigning på böcker måste
anlitas, hvarjämto fackens ringa höjd gör, att handlingarna icke kunna ställas utan
måste förvaras i liggande stallning, hvilka båda förhållanden naturligtvis menligt inverka
på handlingarnas bestånd.

Hot lider icke något tvifvel, att kammararkivet tränger till en icke allenast
verksam, utan äfven snar hjelp. Visserligen skulle, såsom förut »visats, plats i en
del af riksdagshuset kunna utan särdeles stora kostnader skaffas åt kammararkivets öfverflöd,
men den tidpunkt, då dessa lägenheter kunna blifva att tillgå, är så aflägsen,
att hvarje tanke på att till godo so det nu varande behofvet genom att anlita denna
utväg måste öfvergifvas. Äfven i ett tillbygclt riksarkiv skulle, i synnerhet om den
större af de i fråga satta bygnaderna utfördes, plats under icke få år kunna beredas
för hvad kammararkivet kan behöfva bortflytta, men, då en sådan bygnads upförande
måste taga flere år, är klart, att äfven denna hjelp icke skulle komma tids nog. Af
dessa anledningar har komitén måst vara betänkt på att föreslå någon annan utväg.
En sådan, mot hvilken icke några synnerliga betänkligheter borde kunna möta, är
den att låta kammarkollegium för arkivet förfoga öfver marinförvaltningens hus.
Detta hus är beläget bredvid det nu varande arkivet och lär kunna utan några större
kostnader göras lämpligt för ändamålet. Golfytan i der varande rum är, såsom redan
upgifvits, nära 12,000 qvadratfot, hvadan den hjelp, som genom hela husets öfverlåtande
till kollegiet skulle erhållas, otvifvelaktigt blefve fullt verksam.

Den sålunda föreslagna åtgärden måste naturligtvis medföra, att ny lokal genast
anskaffas åt marinförvaltningen och öfriga i dess hus inrymda embetsverk. Den bästa
lösningen af denna fråga föreställer komitén sig skola vara, att kronan af kommunen
förvärfvar de båda, genom en gång med hvarandra förenade gymnasiihusen, hvilka
vid en på komiténs föranstaltande verkstäld inmätning funnits inom rum hafva i det
närmaste samma golfyta som marinförvaltningens hus. Sedan det fullständiga latinläro -

verket å Norrmalm inrättades, hafva gymnasiihusen med undantag af en mindre
lägenhet varit uthyrda till ett enskildt läroverk, hvarför det icke är osannolikt, att
aftal om deras förvärfvande kan komma till stånd. Frågan härom har ock varit bragt
på tal vid 1882 års riksdag '') samt biträddes då af fullmäktige i riksgäldskontoret,
och redan dessförinnan hade riksdagen år 1879 * 2) uttalat den åsigt, att statens embetsverk
borde sammanföras å Riddarholmen. Detta uttalande, som närmast gälde de
Norstedtska tomterna, användes af 1882 års statsutskott3) såsom skäl att för tillfället
afstyrka först nämnda förslag. Då nu mera frågan om sist nämnda tomters förvärfvande
åt statsverket kan anses vara förfallen, torde det vara så mycket större skäl
att uptaga frågan om de andra egendomarnas tillvinnande åt statsverket, som icke
någon tvekan lär kunna råda derom, att det vore för staten fördelaktigt att i tid
vinna eganderätt till så stor del af den bebygda Riddarholmen som möjligt.

Skulle åter icke något afseende anses böra fästas å förslaget att söka erhålla
gymnasiihusen, torde för de embetsverk, som nu äro inrymda i marinförvaltningens
hus, lägenheter böra hyras i enskilda hus, intill dess att nu varande riksdagshuset
blir ledigt, hvarefter, så som förut angifvits, plats derstädes bör kunna för dem
beredas.

Valet af Skeppsholmen till plats för riksdagshuset utesluter möjligheten att med
detta hus sammanbygga det tillernade nya huset för riksbanken. Komitén har derför
måst vara betänkt att föreslå en tomt för ensamt riksbankshus.

Vid de fleråriga, resultatlösa undersökningarna och förhandlingarna för att anskaffa
en ändamålsenlig tomtplats för den tillämnade nya lokalen för riksbanken har
man utgått från den förutsättning, att de nu varande banktomterna icke skulle lämpa
sig för ändamålet. Då de till en början framkastade förslagen att afhjelpa bristerna
i de nu varande banklokalerna genom ändrade inredningar i dem definitivt öfvergåfvos
och tanken på nybygnad först gjorde sig gällande såsom den rätta lösningen
af frågan, anfördes4) det vigtigaste skälet, hvarför eu helt och hållet ny plats borde
upsökas, vara, att de nu varande tomterna hade sådant läge, att en bankinrättning
derstädes skulle gå miste om en stor del af rörelsen, enär den större affärsverksamheten
redan skulle börjat att upsöka mera vestligt belägna delar af den inre staden

och sannolikt komme att alt mer draga sig åt norr. Endast i förbigående, omnämndes
vigten af att bereda banken nödig trygghet mot eldfara, i den mon svårigheterna
att på annat ställe erhålla en tjenlig banktomt visade sig stora, fick det först nämnda

skälet träda något mera i bakgrunden. ä) Att, sedan planen att skaffa riksbanken

plats å Helgeandsholmen strandat, bankofullmäktige på allvar börjat å nyo öfverväga,
huruvida icke de nu varande banktomterna kunde godkännas för framtiden, torde

*) Motion i första kammaren n:r 7 vid 1882 års riksdag.

2) Riksdagens und. skrifvelse n:r 34 för år 1879.

3) Jfr statsutskottets utlåtande n:r 55 för år 1882.

4) Bankoutskottets memorial n:r 9 vid 1872 års riksdag.

B) Jfr bankoutskottets memorial n;r 8 till 1875 års och n:r 9 till 1881 års riksdag.

Bygnadsplats
för ensamt nytt
riksbankshus.

Förslag att
riksbankens nybygnad
upföres
å bankens nu
var ande tomter.

man vara berättigad sluta deraf, att de '') i sitt till 1883 års sammansatta stats- och
bankoutskott afgifna yttrande öfver det då väckta förslaget om utredning af frågorna
angående nya bygnader för riksdagen, riksbanken in. fl. inrättningar uptogo detta
förslag till ny granskning och dervid såsom första skälet för dess öfvergifvande anförde,
att mot detsamma mötte i främsta rummet svårighet till följd af bristen å annan
lokal för bankrörelsens bedrifvande under bygnadstiden.

Komitén kan för sin del icke finna den nu varande riksbankens läge vara på
något sätt ogynsamt ur affärsrörelsens synpunkt. Denna rörelse har af ålder hållit
sig vid eller i närheten af Skeppsbron, och någon väsendtlig förändring deri har icke
inträdt och kommer säkerligen icke att inträda, tv, äfven om med stadens stigande
handel och sjöfart denna trakt icke längre kan upfånga all rörelse, måste den dock,
såsom en af stadens mest centrala och derigenom för utrikes sjöfarten bäst belägna
hamnplatser med tullverkets hufvudstation och en mängd enskilda affärslokaler, fortfarande
få en mycket framstående betydelse för den stora affärsrörelsen. Bankens läge
i den inre stadens södra del är långt ifrån att kunna anses såsom mindre förmonlig för
framtiden, då denna del på senare tiden fått en ökad betydelse derigenom, att den
der intill stötande Stadsgårdshamnen blifvit så ordnad, att denna hamn kan åt den
stora utrikes sjöfarten bereda alt det gagn, dess ovanligt gynsamma läge medgifver.
Trakten närmast intill den, der riksbanken nu ligger, har ock blifvit upsökt till plats
för två stora bankinrättningar. Den omständighet, att en eller annan af de öfriga
bankanstalterna slagit sig ned i den motsatta delen af den inre staden, torde icke
kunna förringa de i fråga varande delarnas och särskildt Skeppsbrons betydelse såsom
eu bland medelpunkterna för hufvudstadens affärslif. Man må för öfrigt vid denna
frågas bedömande icke lemna ur sigte, att, om riksbanken anser sig böra med de
enskilda bankanstalterna täfla i att bereda tillfälle för dess kunder inom Stockholm
att blifva expedierade i den lokal, som ligger i närheten af de ställen, der de hafva
sina dagliga förrättningar, detta mål icke kan vinnas, med mindre än att riksbanken,
så som ock i ett fall redan skett, inrättar filialkontor på särskilda ställen i staden,
en utväg, som äfven nyss omförmälda utskott vid 1883 års riksdag anvisade i sammanhang
med uttalande af den åsigt, att behofvet af ett nytt bankhus icke då behöfde
tagas under ompröfning. Riksbankens hufvudlokal för Stockholm kan aldrig få det
läge, att den ensam förmår tillfredsställa denna fordran på beqvämlighet för flertalet
bland de kunder, man vill på sådant sätt till godo se. Dertill fordras, som sagdt,
lokaler i flere stadsdelar, hvilka lokaler dock kunna vara helt små i jämförelse med
bankens hufvudbvgnad. Denna senares särskilda betydelse ligger deri, att inom densamma
skola finnas förvaringsrum för de stora valutorna och deposita, embetslokaler
för centralstyrelsen m. in. sådant. Men det är uppenbart, att de uttalade betänkligheterna
mot riksbankens nu varande läge''icke kunna gälla dessa delar af bankhusets
ändamål.

‘) Sammansätta stats- och bankoutskottets uti. n:r 2 till 1883 års riksdag.

Med komiténs nu angifna upfattning var det naturligt, att fruktlösheten af de
liittils gjorda försöken att skaffa en ny tomt för riksbanken skulle gifva komitén anledning
att låta undersöka, huruvida icke de öfriga uttalade betänkligheterna mot en
nybygnad å de nu varande tomterna kunde undanrödjas. Af denna anledning har
updrag lemnats åt professor Jacobsson att upgöra fullständiga plan- och fasadritningar
samt kostnadsförslag för upförande af ett riksbankshus på bankens nu varande plats,
hvilken, såsom innehållande 26,664 qvadratfot, lemnar godt utrymme för ändamålet.

I afseende å detaljerna i det på grund häraf upgjorda förslag hänvisas dels till ritningarna
och kostnadsberäkningen, dels till den promemoria, konstruktören afgifvit. Bil. w.
De vigtigaste derur framgående uplvsningar äro följande.

Norra Bankogränden skulle öfverbyggas, hvaremot Södra Banko- och Stora Tullgränderna
föreslagits till utvidgning, så att deras bredder vid mynningarna mot Jerntorget
blefve 30 och mot Skeppsbron 28 fot. På en sträcka, som är något kortare
än hvardera grändens halfva längd, skulle dock den nya bygnaden komma att indragas
och ligga, vid Bankogränden på 44 och vid Tullgränden på 38 fot från motliggande
husrad. Vid Jerntorget är huslinien lagd 10 fot innanför qvarterens nu varande
tomtlinie. Bygnaden skulle uptaga ett ytinnehåll af 24,625 qvadratfot. I följd af
platsens lutning mot Skeppsbron motsvaras den der belägna nedre våningen af en
jordvåning vid Jerntorget. Till hufvudvåningen är ingång beredd från Skeppsbron genom
en hög vestibul upför två, nio fot breda trapparmar och från Jerntorget genom stora, med
ornerade jerngrindar försedda arkader. De särskilda lägenheterna äro till antal och ytinnehåll
öfverenstämmande med ett af bankofullmäktige till den år 1873 utlysta täflan
upgjordt program. I jordvåningen är utrymme beredt bland annat för växlingslokalerna,
hvalf för deposita, plantsar m. m. samt tryckeriet med tillhörande lägenheter. I hufvudvåningen
finnas jämte fullmäktiges sessionsrum och åtskilliga expeditionslokaler den
stora expeditionssalen med dager dels från Jerntorget, dels från taket, sträckande sig
med 50 fots bredd och 36 fots höjd genom två våningar. Alla mellanbottnar i huset
göras eldfasta. Fönsterna förses med plåtluckor, jordvåningens fönster och källaröpningar
dessutom med jerngaller. Kostnadsberäkningen, upgjord af fyringeniören Bil. o.
Höjer, visar, att bygnaden kan i fullfärdigt skick erhållas för 880,000 kronor, dervid
icke något afräknats för materialierna i de nu varande bygnaderna.

Vid förslagets upgörande har på komiténs anmodan hänsyn tagits dertill, att
bankrörelsen skulle kunna under bygnadstiden fortsättas, utan att verksamheten
väsendtligen stördes. Huru detta skulle tillgå, visas i omförmälda promemoria och
de för dess förtydligande i denna del upgjorda ritningar. För att detta mål skulle
kunna vinnas, måste särskilda, i promemorian närmare angifna arbeten vidtagas, och
har, för att de häraf orsakade kostnaderna måtte under alla omständigheter blifva
betäckta, professor Jacobsson i sin promemoria beräknat utöfver förenämnda kostnadsförslag
120,000 kronor, så att, om bankrörelsen skulle på gamla stället fortgå under
bygnadstiden, det nya bankhuset komme att kosta 1,000,000 kronor, deri inräknadt
hyra för de mindre lägenheter, som icke under hela bygnadstiden kunde få qvarblifva,
nämligen lägenheter för tryckeriet, arkivet, bankoutskott och revisorer.

Efter det komité)! från professor Jacobsson mottagit förenämnda handlingar
öfverlemnades de till bankofullmäktige med anhållan om yttrande, huruvida med hänsyn
bland annat till bankens skötsel under bygnadstiden väsendtliga anmärkningar
från fullmäktiges sida mötte mot att låta riksbankens nu varande tomter, förenade
Bil. x. till en tomt, blifva plats för en ny bankbygnad. I det svar å denna förfrågan, som
fullmäktige den 18 sistlidne september afläto till komitén, erinras till en början om
fullmäktiges ofvan omförmälda yttrande till det sammansatta stats- och bankoutskottet
vid 1883 års riksdag och förklarades, att fullmäktige icke funnit skäl att frångå de
åsigter, som då af dem uttalades beträffande behofvet af så väl ny lokal som ny tomt
för banken. Yisserligen skulle genom det föreliggande förslaget en möjlighet beredas
att under bygnadstiden drifva bankrörelsen i de nu varande husen, men, efter hvad
en närmare granskning af förslaget visade, icke utan altför betydande svårigheter
och olägenheter. Så skulle under den 4—5 åren långa bygnadstiden rörelsen inrymmas
på två olika lokaler, först i det ena af de nu varande bankhusen och sedan i ena delen
af nybygnaden, hvarefter en tredje flyttning skulle ske till den slutliga lokalen.
Redan den första provisoriska lokalens aptering kunde icke företagas, utan att rörelsen
deraf stördes, och de täta flyttningarna måste betänkligt inverka på densamma. De
provisoriska lokalerna kunde dessutom svårligen blifva lämpliga eller tillräckliga.
Särskild! blefve expeditionslokalerna under det senare provisoriet altför inskränkta.
Det vore ock ur holsoskäl högst betänkligt, om inflyttning i den ena provisoriska
och i den slutliga lokalen skulle ske nästan omedelbart sedan de blifvit färdiga.
Äfven ur den trafikerande allmänhetens synpunkt skulle enligt fullmäktiges åsigt
bankrörelsens inrymmande för någon tid i mindre användbara lokaler och det täta
ombytet vara ofördelaktigt, och utan tvifvel skulle dessa omständigheter så väsendtligt
inverka på bankens rörelse och deraf beroende inkomst, att en möjlig fördel af besparing
i fråga om lokal skulle mer än motvägas af minskningen i inkomster. Den
slutliga lokalen åter ansågo fullmäktige komma att medföra sådana faror, som vore
oskiljaktiga från hvarje banklokal, som i sin omedelbara närhet hade enskilda hus
och bygnader. Äfven om således ritningen kunde ändras så, att förvaringsrummen
blefve mindre spridda, än nu föreslagits, och i allmänhet större sammanhållning
kunde åstadkommas mellan lokaler, som naturligen hörde tillsammans, funno fullmäktige
likväl den i fråga stälda riksbanksbygnaden svårligen kunna tillfredsställa
de anspråk, hvilka i afseende å ett åtminstone jämförelsevis fritt läge kunde och
borde ställas å ett bankhus. På de sålunda andragna skälen och särskildt med afseende
å svårigheterna under provisoriet uttalade fullmäktige slutligen den åsigt, att
den förevarande planen icke borde vinna afseende.

Då bankofullmäktige sjelfve föreslagit såväl nu varande kanslihuset som qvarteret
Sjöhästen till tomter för en ny riksbank, oaktadt båda på två sidor ligga intill gator
med icke större bredder än, Myntgatan knappa 30 fot och Myntgränden eu eller
annan fot mindre samt Klara Vestra Kyrkogata 40 och Karduansmakaregatan 20—25
fot, hvilken senare bredd dock vid bygnadens upförande torde hafva blifvit i fråga satt att

ökas till omkring 40 fot, lär en tomt sådan som den föreslagna, som skulle ligga åt
en sida helt och hållet och åt en annan på större delen af längden mot en öppen
plats och på de båda andra sidorna få från motliggande bygnader ett afstånd, som
på nära hälften af längden vid den ena gatan blefve 38 och vid den andra 44 fot
och på återstoden 28—30 fot, icke kunna underkännas såsom altför närbelägen andra
bygnader. Hvad åter angår de anmärkningar, som i allmänna ordalag framstälts mot
bygnadsförslaget, såsom det der icke tillräckligt sett till godo behofvet att sammanföra
en del lokaler, får komitén häremot erinra, att förslaget icke haft anspråk på
att utgöra en fullt genomtänkt bygnadsplan, utan endast är en eskiss, som tillkommit
för att visa, huru man ungefärligen kunde föreställa sig en riksbankbygnad på förevarande
plats. Också synas fullmäktige sjelfve icke fästa någon större vigt vid denna
anmärkning.

De hufvudsakliga anmärkningarna från fullmäktiges sida gälla svårigheterna under
bygnadstiden. Att det i sådant hänseende föreliggande problems lösning skulle
vara förenadt med rätt betydliga vanskligheter, kunde på förhand inses; och klart är
äfven, att en åtgärd, sådan som den föreslagna, icke kan genomföras, utan att
hvarjehanda obehag deraf vållas. Att den kan genomföras, hafva fullmäktige sjelfve
medgifvit. Det vill äfven förefalla komitén, som hvad bankofullmäktige angående
svårigheterna anfört i allmänna ordalag, hvilka erhållit en närmare förklaring under
senare förhandlingar inom komitén, icke är af den vigt, att tanken på en riksbanks
upförande å de nu varande tomterna och rörelsens fortfarande derstädes under
bygnadstiden derför behöfver öfvergifvas. Obehaget och faran af snar inflyttning
i nybygda lägenheter torde till hufvudsaklig del kunna undanrödjas med de
hjelpmedel i detta hänseende, som nu mera stå till buds, och för öfrigt lär årstiden
för dessa bygnadsdelars färdiggörande kunna väljas så, att denna olägenhet blir så
liten som möjligt.

Dör att kunna få någon ledning för omdömet om befogenheten af anmärkningen
om lokalernas knapphet under bygnadstiden har komitén anmodat professor Jacobsson
att upgöra en tabell, som utvisar de särskilda lokalernas storlek under de olika
skedena af denna tid. Af denna jämförelsetabell framgår visserligen, att åtskilliga
inskränkningar måste under denna tid i fråga komma, men det är icke sagdt, att de
särskilda lokalerna skola under bygnadstiden begagnas just till de ändamål, som förslagsvis
upkastats. Vid besvarande af de detaljerade anmärkningar, som inom komitén
framstälts såsom en utveckling af fullmäktiges i allmänna ordalag hållna erinran, har
professor Jacobsson fatt tillfälle att gifva några antydningar derom, huru de vigtigare
bland dessa anmärkningar kunna genom någon ändring i anordningarna undanrödjas,
och särskild! har lian, vid det förhållande att mindre utrymme under första bygnadsperioden
kunde blifva behöfligt genom bortflyttning af dels tryckeriet, som redan oberoende
af ombygnaden varit på allvar i fråga satt att inrymmas utom bankhuset, dels
arkivet, som åtminstone till större delen torde kunna undvaras under bygnadstiden,
omtalat don modifikation i det ursprungliga förslaget, att norra bankohusets södra

Bil. r.

Alternativa
förslag å banktomter.

Bergstrahlska
huset (qvarteret
Atomena).

flygel skulle under denna period rifvas, hvarigenom plats kunde blifva under andra
perioden beredd för eu provisorisk banksal, på sätt å en särskild ritning angifves.
Härigenom kunde icke allenast större utrymme vinnas, utan äfven andra anmärkta
brister afhjelpas.

Att sådana olägenheter som flere flyttningar måste medfölja bygnadens upförande
med bibehållande under bygnadstiden af delar af det gamla, är naturligt, och jämväl andra
obehag af en dylik anordning kunna icke undvikas; men, om dessa svårigheter, så
vidt ske kan, undanrödjas med deras tillhjelp, som böra vara mest intresserade åt att
öfvergångstiden blir så litet obehaglig som möjligt, torde icke några oöfverstigliga
svårigheter möta att låta bankrörelsen fortgå under bygnadstiden. Om åter i strid
mot komiténs åsigt det skulle blifva ogörligt att så förfara, åter står alltid den utväg
att under bygnadstiden, som då kan icke obetydligt förkortas, på annat ställe skaffa
provisoriska lokaler för hela riksbanken. Då derigenom bygnadskostnaden skulle nedsättas
med 120,000 kronor, torde denna utväg icke ställa sig dyrare än den andra.

På grund af det sålunda anförda och med särskild hänsyn till ej mindre de nu
varande banktomternas synnerligen goda läge såsom plats för en bank, än ock det
vanskliga i att kunna förvärfva en annan fullt tjenlig bygnadstomt, anser komitén
sig böra i främsta rummet föreslå, att den nya riksbanken upföres å de nu varande
banktomterna, förenade till en tomt.

För det fall åter, att detta komiténs förslag icke skulle lyckas göra sig gällande,
har komitén trott sig böra vara betänkt på att fästa upmärksamheten på ett par
andra tomter, som i sådan händelse böra enligt komiténs åsigt komma i åtanke såsom
plats för det nya riksbankshuset, nämligen qvarteret Atomena (förra Bergstrahlska huset)
i hörnet af Riddarhustorget och Stora Nygatan samt det förut af bankofullmäktige för
ändamålet i fråga satta qvarteret Sjöhästen framför Yasabrons norra mynning.

Af nu nämnda två tomter finner komitén Bergstrahlska husets vara att föredraga
framför den andra såsom plats för riksbanken, enär läget obestridligen är mera
centralt och trakten är medelpunkten för eu vida större affärsrörelse. Tomten bör
ock vara tillräckligt stor, såsom hällande 18,892 qvadratfot, således ända till 8,892
qvadratfot mera än den grundyta, oberäknadt plats för murar, korridorer, trappa,
förstuga och gårdar, som bankofullmäktige, efter hvad förut blifvit uplyst, fordra för
en tomt till ny riksbank. Mot bankens trygghet a detta ställe torde icke heller
några giltiga anmärkningar kunna göras, då tomten å två sidor vetter mot öppen
plats samt åt Stora Nygatan har ett afstånd af 30 och åt Stora Gråmunkegrändens
förlängning af 32—42 fot från motliggande husrader. De betänkligheter, som kunna
möta förslaget om denna tomt, utgöras egentligen af de svårigheter, som möjligen
ställa sig i vägen för tomtens förvärfvande, samt det säkerligen höga pris, som derför
komme att begäras. Nämnda svårigheter torde dock kunna öfvervinnas, att döma af
de underhandlingar om tomtens inköpande, som från stadens sida varit öpnade, men
på grund af det begärda priset afbrötos. Då egendomen förvaltas af borgerskapets
bemedlingskommission på grund af ett testamentariskt förordnande, vände sig kommu -

nens vederbörande myndighet år 1877 till denna kommission med förfrågan, under
hvilka vilkor en öfverlåtelse af egendomen på staden kunde ega rum. För det svar,
som näst följande året erhölls af kommissionen, lemnades till stadsfullmäktige en redogörelse
1), ur hvilken komitén tillåter sig att här intaga följande:

»I berörda skrifvelse har kommissionen i afseende på de föreskrifter, hvilka för
kommissionen äro gällande beträffande i fråga varande egendoms förvaltning, hänvisat
till ett af framlidne handlanden L. J. "VVarodell i lifstiden uprättadt testamente, hvaraf
ett bestyrkt transsumt skrifvelsen bifogats. Deraf inhemtas, att af egendomens årliga
afkastning två femtedelar äro anslagna till lifräntor åt testators systrars och brors barn
samt deras barn, att två femtedelar tillfalla en pension sanstalt för fattige borgare i
Stockholm, deras enkor och barn, samt att en femtedel är afsedd till onera och underhåll
äfvensom till afsättande af en fond för ombyggande af flyglarna till ett prydligt
och ändamålsenligt hotel för resande. Denna ombygnad får dock ej ske förr, än
testators systrars och brors barn med deras barn aflidit, då bygnadsfonden kommer att
ökas med först nämnda två tredjedelar af egendomens afkastning. Sedan alla ombygnader
blifvit verkstälda och ett kapital samladt till bestridande af egendomens underhåll,
skola tre femtedelar tillfalla pensionsfonden och två femtedelar användas till
arbets- och fattigbostäder i hufvudstaden.

Efter att hafva infordrat bemälde arfvingars yttranden, huruvida de ville lemna
sitt samtycke dertill, att egendomen öfverlätes på staden, samt i så fall huruvida de
åtnöjdes att framgent, så länge testamentet dertill berättigade, upbära enahanda belopp,
som på grund af testamentet till dem utginge, eller tillhopa 11,480 kr. för år,
har kommissionen till drätselnämnden insändt dessa yttranden, hvaraf inhemtas, att
arfvingarne hyste åtskilliga betänkligheter mot ett sådant förfogande med egendomen,
som stode i strid med testators föreskrifter, men att dock, för den händelse en öfverlåtelse
till staden skulle på den fria öfverenskommelsens väg kunna ega rum, arfvingarne,
så vidt de voro lagligen behörige att deröfver sig yttra, icke hade något att
deremot invända, dock dels under förutsättning af en, så vidt med de förändrade förhållandena
vore förenligt, noggran upfyllelse af testators bestämmelser rörande deri
gjorda donationens upgift, och hvilka bestämmelsers efterlefnad arfvingarne såsom
närmaste slägtingar till testator vore pligtige att öfvervaka, dels ock med vilkor, att
de till lifränta berättigade medlemmarne af testators slägt tillförsäkrades sådan med
ett belopp, som arfvingarne kunde anse nöjaktigt, i hvilket afseende, ehuru arfvingarne
voro förvissade, att hyresafkastningen af egendomar under den tidrymd, som
här vore i fråga, slutligen komme att stiga till en siffra, som vore mer än 100 procent
högre än den nu varande, arfvingarne dock, då höjningen endast kunde ske
småningom, trott sig gå en lämplig och fullt billig medelväg, då de förklarade sig
villige att för deras del ingå på den i fråga satta öfverlåtelsen, med vilkor att, från
det staden tillträder fastigheten, det till slägtingarne utgående lifräntebeloppet förhöj- *)

*) Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtande n;r 27 för år 1878.

Qvarter et Sjöhästen
(kronprinsens
stall).

des med 50 procent utöfver det belopp, hvarmed lifräntan utgått under året närmast
före öfverlåtelsen.

Framhållande svårigheten att med tillbörligt afseende på förhållandena i en aflägsen
framtid, hvartill i betraktande af testamentets innehåll hänsyn i förevarande
fall måste tagas, approximativt bestämma, hvad värde i fråga varande egendom må
komma att eg a, har bemedlingskommissionen uti sin ofvan berörda skrifvelse anfört,
att, då till ledning härvid borde i öfvervägande tagas, dels att egendomens hyresafkastning
under den korta tidrymd af 13 år, hvarunder densamma stått under kommissionens
förvaltning, kunnat ökas med icke mindre än 37 procent, dels ock att
egendomen med hänseende till sitt läge och synnerligen reguliera form vore att hänföra
till en af de yppersta i hufvudstaden, häraf med full visshet finge antagas, att
värdet deraf måste än vidare betydligt ökas. Den af arfvingarne gjorda beräkning
af egendomens hyresafkastning till 50 procent utöfver nu varande beloppet funne
derför kommissionen på intet sätt vara för hög. Utgående altså från denna synpunkten
och med antagande af egendomens hyresafkastning till 43,050 kr., hvilket belopp
efter 5 procent i kapital utvisade 861,000 kr., skulle altså det värde, egendomen
borde i framtiden ega, upgå till sist nämnda belopp, under hvilket belopp kommissionen
altså icke ansåge sig kunna egendomen på staden öfverlåta. I händelse detta
anbud af drätselnämnden antoges, vore nämnden oförhindrad att hos Kong! Maj:t
göra underdånig framställning derom, att egendomen oberoende af testators föreskrifter
finge af staden mot berörda köpeskilling förvärfvas. Vidare har kommissionen
fästat drätselnämndens upmärksamhet derpå, att arfvingarnes förberörda erbjudande
enligt deras yttrande ej vore för dem bindande, derest icke definitiv öfverenskommelse
om egendomens öfverlåtande till staden blifvit träffad inom två år, som borde räknas
från den 30 september 1877, under hvilken dag arfvingarnes yttrande vore afgifvet;
och har kommissionen slutligen anhållit att inom den 1 instundande juli få svar,
huruvida kommissionens gjorda erbjudande antoges.»

Af förestående redogörelse framgår, att det icke torde vara ogörligt att på frivillighetens
väg kunna för riksbankens räkning förvärfva det Bergstrahlska huset;
dock att en bankbygnad å denna plats skulle, oaktadt bygnadskostnaden nedsattes
med omkring 100,000 kr. under hvad den blefve å nu varande banktomterna, komma
att, äfven om dessa tomter kunde realiseras för de beräknade 500,000 kronorna,
blifva flere hundra tusen kronor dyrare än enligt det förslag, komitén i främsta rummet
förordat.

Det är redan uttaladt, att qvarteret Sjöhästen visserligen anses af komitén vara
såsom plats för den nya riksbanken underlägset Bergstrahlska husets tomt med
hänsyn till platsens större afstånd från stadens centrala delar och de trakter, der
någon större affärsrörelse råder; men då man icke kan på förhand vara säker om att
på antagliga vilkor erhålla den senare tomten, bjuder försigtigheten att hafva en'' annan
plats i reserv, och dertill lämpar sig enligt komiténs mening icke någon af de
hittils i fråga satta tomterna bättre än qvarteret Sjöhästen, då detta qvarter åt två

sidor gränsar till öpna platser och den ena af de vidliggande gatorna har en jämförelsevis
stor bredd samt den andra kan betydligt vidgas, utan att bygnadstomten blir
för liten för ändamålet, och efter den lättnad, Yasabron beredt för förbindelsen med
staden inom broarna, större rörelse torde komma att under tidernas lopp tillföras
trakten. Också hafva, såsom förut omtalats, fullmäktige i riksbanken sjelfve kommit
att tänka på detta qvarter såsom tjenligt till plats för banken. Då statsverket är
egare till tomten, torde beloppet af den ersättning, som kan blifva i fråga satt att
utgå af riksbankens medel, på det att banken må komma i besittning af tomten, icke
vara af någon afgörande betydelse, men komitén anser sig dock böra i detta sammanhang
påminna derom, att'') öfverintendentsembetet beräknat värdet å denna egendom
till 531,880 kronor och ansett kostnaderna för anskaffande åt det år 1880 der förlagda
hofstall af en annan tomt och upförande derå af bygnader, till utrymme och ändamål
motsvarande de då varande, upgå till 609,424 kronor. Detta sist nämnda belopp
torde följaktligen vara det, som skulle behöfva utgifvas, för att tomten må kunna
blifva öfverlemnad till riksbanken.

Då komitén nu öfvergår till den sista delen af sitt updrag, den, som afser den
kungliga teatern, bör till en början uplysas, att, enär frågan om teatertomtens användande
och anskaffande af nytt teaterhus skulle underkastas undersökning och utredning,
vare sig att teatertomten berördes af öfriga byggnadsförslag eller icke, komitén
dels gått i författning om anskaffande af ritningar och planer öfver några af de på
senare tiden i större städer upförda nya teatrar, dels ock hos direktionen öfver de
kungl. teatrarne förfrågat sig, huruvida, i händelse stora teaterns tomt toges i anspråk
för annat ändamål, nya teatern kunde i sitt nu varande skick eller med större eller
mindre tillbygnader eller ändringar på tillfredsställande sätt ersätta den nu varande
stora teatern för upförande af operor, balletter och större skådespel eller åtminstone,
intill dess ny teater hunnit upföras, provisoriskt i oförändradt skick för ändamålet
användas.

I det härå afgifna svaret har teaterdirektionen till en början erinrat derom, att
stora teatern genom sitt läge vid en af stadens mest trafikerade platser eger en högst
afsevärd fördel framför den vid en väl ej så aflägsen, men dock afsides liggande och
föga trafikerad gata förlagda nya teatern, samt att de för en operateater så ytterst
vigtiga akustiska förhållandena äro å nya teatern särdeles ofördelaktiga, men å den
stora teatern höra till de aldra gynsammaste. Hvad åter beträffar nya teaterns förmåga
att i angifna hänseenden ersätta stora teatern, hade direktionen låtit upgöra
en vid dess skrifvelse fogad jämförelsetabell öfver utrymmena vid de båda teatrarna
och ett på teaterkomiténs updrag af professor M. Isseus år 1881 upgjordt förslag till
tillbygnad af stora teatern, hvilket förslag beräknats kosta 1,680,000 kronor, oberäknadt
maskinerier och värmeledning. Af denna tabell drager direktionen den slutsats,
att, under det stora teaterns utrymme funnits mer och mer otillfredsställande för en

Förslaget om
ny bygnad för
kungl. stora
teatern. Yttrande
om nya
teatern såsom
ersättning för
stora teatern
definitivt eller
under en öfvergång
stid.

L) Bankoutskottets memorial n:r 9 till 1881 års riksdag.

Teaterns bibehållande
å nu
varande tomt.

Teaterns ändrade
inredning.

stilriktig framställning af den stora operans scenerier, motsvarande utrymmen å nya
teatern skulle blifva alldeles otillräckliga, så att framförande af dylika scenerier på ett
ens något så när tillfredsställande sätt blefve å denna teater en omöjlighet. Till stöd
för detta omdöme anföras i skrifvelsen åtskilliga siffror, hvilka icke torde behöfva här
uprepas. Vidkommande åter möjligheten att vinna det omtalade målet genom den
nya teaterns tillbyggande och ändring, uplvser direktionen, att dertill visserligen finnas
att tillgå några uthyrda lägenheter inom teaterhuset likasom några derintill stötande
tomtområden, hvilka möjligen kunde fä förvärfvas, men de då under utarbetning
varande förslag till skärpta bestämmelser om teaterbygnader till undvikande af
eldfara torde medföra, att dessa utrymmen blefve behöfliga för andra ändamål och
derför icke kunde påräknas att afhjelpa scenens bristande längd, höjd och djup.
Huruvida de två sista bristerna kunde afhjelpas utan att äfventyra bygnadens bestånd,
vore synnerligen svårt att afgöra. För att åter åstadkomma scenens förlängning,
som vore ett grundvilkor för teaterns inrättande till en tidsenlig operascen,
måste man taga i anspråk en dertill gränsande, med dyrbara nyupförda bygnader
försedd egendom. Slutligen uttalar direktionen den åsigt, att, då nya teatern omöjligen
kunde användas för en ordnad operaverksamhet, denna teater ej heller kunde i
oförändradt skick provisoriskt ersätta stora teatern.

Hvad direktionen sålunda anfört visar otvätydigt, att all tanke på att utbyta
stora teatern mot den nya teatern med eller utan tillbygnader och förändringar måste
öfvergifvas. Skulle ny tomt för kungliga stora teatern beredas, anser komitén, såsom
redan i ett annat sammanhang blifvit här ofvan omtaladt, Artilleriplanen vara den
enda tillgängliga plats, som kan komma i fråga att dertill användas. Men då ej heller
denna kan, innan de östra delarna af Norrmalm blifva något så när fullt bebygda, i
centralt läge med framgång täfla med den nu varande tomten, och denna senare icke
enligt komiténs förslag skulle tagas i anspråk för annat bygnadsföretag, har komitén
saknat anledning att föreslå teaterns flyttande från sin nu varande plats.

Komitén har nyss uplyst, att ett år 1881 upgjordt förslag till en tillbygnad för
kung! stora teatern å den nu varande tomten beräknades utom maskinerier och
värmeledning kosta 1,680,000 kronor, och med kännedom om de dryga summor, som
på senare tiden utgifvits i flere af Europas större städer för att bereda dem fullt
tidsenliga teatrar, lider det knappast något tvifvel, att det år 1881 beräknade belopp
skulle visa sig för ändamålet otillräckligt, i synnerhet som sedan dess fordringarna
på anstalter till undvikande af eldfara å teatrar betydligt stegrats och nya
skärpta bestämmelser i sådant syfte för teaterbygnader i Stockholm utfärdats. En
fullt tidsenlig ny teater i stället för nu varande kungl. stora teatern kan svårligen
med säkerhet beräknas blifva upförd för mindre än det förut omtalade beloppet af
2,500,000 kronor. Ett under nu varande förhållanden, då många dyrbara bygnadsföretag
för statsverkets räkning måste inom den närmaste tiden utföras, väckt förslag
derom, att 2,500,000 kronor skulle användas för en ny teaterbygnad, skulle tydligen
icke hafva den ringaste utsigt till framgång. Komitén har derför bort för afhjelpande

af de allmänt erkända olägenheter, som vidlåda den nu varande teaterhygnaden,
föreslå en utväg, som icke verkar afskräckande genom höga kostnader. En sådan
utväg är enligt komiténs åsigt det förslag till ombygnader och ändrade inredningar
vid teatern, som antvdes i några af en af komiténs ledamöter, öfverintendenten
Zettervall, upgjorda eskissritningar. Förslaget har icke blifvit i enskilda delar utarbetadt,
hvarför det väl är möjligt, att vid dess närmare genomtänkande en eller
annan detalj kan finnas böra ordnas annorlunda, än eskissritningarna antyda, menför
att kunna bedöma, huruvida planen i sina hufvuddrag låter tillämpa sig, torde dessa
ritningar lemna tillräcklig ledning.

Det är hufvudsakligen följande olägenheter, som vidlåda stora teatern i dess
närvarande skick. En af dessa är, att salongen, såsom rymmande endast omkring
980 åskådare, är altför liten, så att teatern icke är i tillfälle att, då några stycken
locka publiken till sig, bereda sig all den inkomst, som kunde vara möjlig. En annan
olägenhet är den, att scenen icke har tillräcklig höjd för att medgifva fondernas uphissande
utan vikning eller rullning, något som genom deras hastiga nötning och
nödvändigheten att till det föråldrade maskineriets skötande anlita en onödigt stor
arbetsstyrka mycket bidrager att öka dagkostnaderna. Slutligen har med skäl anmärkning
gjorts dels mot det för åskådarnes och scenpersonalens säkerhet vådliga i
de få utgångarna och de trånga dörrarna och gångarna; dels mot den dåliga luftväxlingen
och felaktigheterna vid öfriga anordningarna i afseende å åskådareplatser,
klädloger och dylikt; dels slutligen mot saknaden af en foyer för allmänheten. lalla
dessa afseenden skulle det framlagda förslaget afhjelpa de öfverklagade bristerna. En
större salong komme att beredas genom att till nu varande salongen lägga den derutanför
löpande korridoren. Derigenom blefve platsernas antal på golfvet och i parkettlogen 528,
på första raden 214, på den andra 246, den tredje 322 och den fjerde 440, hvadan, då
i förslaget ingår, att femte raden, som icke fans vid teaterns första inrättande, skulle
borttagas, sammanlagda antalet platser komma att upgå till 1,750, eller en tillökning
af omkring 78 procent. Genom den kungliga logens flyttning från fonden af salongen
till en af sidorna närmast scenen skulle en bred ingång med rymliga korridorer beredas
för åskådarna på de nedre platserna. Till raderna föra likaledes rymliga trappor,
utmynnande i tillräckliga korridorer. Yäl belägna klädloger skulle vinnas bland annat
genom upförande af en tornlik nybygnad, som förmedlar den nyupförda fasaden åt
Carl XII:s torg med den åt strömmen liggande, hvilken likasom den åt Gustaf Adolfs
torg skulle bibehållas. Anordningar hafva vidtagits för att göra högst väsentliga
förenklingar i maskineriet å scenen, och det har blifvit sörjdt derför, att fonderna
kunna uphissas raka. En rymlig och vacker foyer har anordnats för publiken. Väsentliga
förbättringar hafva gjorts i afseende å magasiner. För inhemtande af detaljerna
af dessa med flere anordningar, hänvisar komitén till eskissritningarna. Kostnaden
för samtliga anordningar, sådan den visar sig efter fyringeniören Höjers m zi zi
granskning af kostnadsberäkningen, skulle upgå till 705,700 kronor, eller, om de till
133,000 kronor beräknade reparationer i teaterhuset, som under den närmaste tiden

måtte ske, afräknas, 572,700 kronor, hvilket belopp jämfördt med förenämnda 1,680,000
är ganska ringa, i synnerhet om man tager i betraktande, att, enär scenen enligt detta
förslag bibehålies, icke såsom vid tillbygnadsförslaget några kostnader behöfva nedläggas
på dekorationernas ändring. Efter att hafva tagit del af förestående ombygnadsförslag,
begärde komitén att teaterdirektionen skulle yttra sig deröfver. Då redogörelse
Bil. i. nu lemnas för det utlåtande, bemälde direktion med anledning deraf afgifvit i frågan,
anser komitén sig höra vid do särskilda af direktionen framstälda anmärkningar göra
några erinringar.

Efter att hafva antydt svårigheten att med endast eskissritningar till ledning
och under en kort, af löpande tjenstgöromål uptagen tid afgifva ett tillräckligt fullständigt
yttrande i den vidlyftiga frågan anmärker direktionen, att salongen synes
vara åtminstone för den närmaste framtiden tilltagen alt för stor, till bevis hvarpå
anföres, att under det senast förflutna spelåret, som i afseende å antalet teaterbesökande
icke var mindre fördelaktigt än föregående år, medeltalet besökande icke upgått
till 600, dervid de dyrare platserna, parkett och isynnerhet första raderna, sällan
visat sig otillräckliga, hvaremot det varit önskvärdt att få utrymmet å de billigare
platserna i någon mon ökadt. För direktionen stälde det sig tveksamt, huruvida en
så stor utvidgning som den föreslagna skulle medföra verklig vinst. Salongens så
betydligt tillökade höjd och vidd inneburo möjligen fara för försämring af nu varande
synnerligen goda akustiska förhållanden, hvartill komme det stora kostnader föranledande
krafvet, om icke på mäktigare röster, dock på körens och orkesterns förstärkning.
Slutligen sättes i fråga, huruvida icke radernas antal kunde inskränkas från
fyra till tre och ändock 2—300 goda platser vinnas.

Mot den sålunda framstälda anmärkningen vill komitén först och främst erinra,
att det hittils, såsom det vill förefalla, på goda grunder ansetts snart sagdt såsom
ett axiom, att det inskränkta antalet platser varit en bland hufvudanledningarna till
det mindre lyckliga finansiela resultatet af kungliga stora teaterns verksamhet. Komitén
kan icke heller se, att det skäl, som direktionen velat till stöd för sin i icke
obetydlig grad från detta allmänna antagande afvikande åsigt finna deri, att medeltalet
besökande under sista spelåret icke upgått till 600, utgör något giltigt bevis
för denna åsigts riktighet. Det är icke medeltalet besökande, som är afgörande för
frågan om en teatersalongs lämpliga storlek, utan antalet af dem, som tillströmma vid
de tillfällen, då något, som särskild! lockar publiken, gifves å teatern. För hvar och
en, som då söker och icke erhåller plats och ej heller är i tillfälle att senare tillfredsställa
sin önskan att se det ifrågavarande stycket på teatern, gör denna en gifven
förlust. För ett omdöme, huru ofta sådant inträffat vid stora teatern under det sista
spelåret, lemnar hänvisningen till medeltalet teaterbesökande icke den ringaste ledning.
Den omständigheten, att enligt direktionens egen uplysning behofvet af ökadt
utrymme egentligen gjort sig gällande för de jämförelsevis billigare platserna, gifver
ock en bestämd anvisning derom, att moderata pris på ett stort antal af platser skola
hafva till gifven följd, att en salong äfven med ett betydligt större antal platser, än

som rymmas i den nu varande teatern, utgör ett bland vilkoren för ett bättre finansielt
resultat af teaterverksamheten. Det kan för fiffigt icke vara riktigt att vid en
större ombygnad se endast på den närmaste framtidens kraf. Eu dylik genomgripande
åtgärd kan icke vidtagas med korta mellanrum, utan torde en klok omtanke bjuda
att genast göra salongen så stor, som omständigheterna medgifva, äfven om en följd
af år kan förflyta, innan en trängande nödvändighet föreligger för ett sådant mått,
Skulle ock under den mellanliggande tiden en eller annan utgiftspost, som säkerligen
icke har någon större betydelse i förhållande till hela utgiftssumman, blifva högre, än
som, strängt taget, är alldeles nödvändigt, är en sådan olägenhet icke att jämföra med
den, som efter denna tids förlopp skulle upstå genom att icke kunna göra sig till
godo all den inkomst, som då kan erhållas. Härmed vill dock komitén icke hafva
sagt, att det ju ej vid ärendets slutliga pröfning kan finnas lämpligt att göra tre i
stället för fyra rader. Huruvida åter giltiga skäl finnas att besluta sig derför, kan
det icke tillkomma komitén att nu yttra sig öfver, då det framlagda förslaget, såsom
redan blifvit angifvet, endast är ett första utkast, som bör undergå en genomgående
granskning, innan den slutliga bygnadsplanen fastställes. Hvad åter beträffar
den upkastade frågan om den af komitén i fråga satta ombygnadens verkan i akustiskt
hänseende, sa, vid det förhållande att en stor osäkerhet råder om akustikens lagar
och deras tillämpning i ett så kompliceradt rum som en teatersalong, är det förenadt
med vanskligheter att på förhand beräkna, om ett bvgnadsförslag kommer att i denna
del slå sig lyckligt ut; men denna osäkerhet torde vara åtminstone lika stor vid
byggande af en ny salong som vid jämförelsevis mindre ändringar i en befintlig, i
hvilken enligt allas sammanstämmande omdöme detta svåra problem blifvit på ett
sällspordt lyckligt sätt löst.

Vidare anmärker direktionen, att genom förläggande af den kungliga logen med
dess foyer på östra sidan af salongen utrymmet söndras för de för teaterns verksamhet
nödiga lokalerna och den olägenhet upstår, att de för den kungliga familjens
begagnande afsedda toalettrummen komma en trappa ned från foyern, hvaremot, om
denna loge finge sin plats på vestra sidan, nu varande körfoyern skulle kunna blifva
foyer till samma loge och derjämte lemna tillräckligt utrymme för toalettrum.

Den sålunda gjorda anmärkningen eger nog sin riktighet, och en sådan plan
skulle ock hafva blifvit följd, om förslagsställaren tilltrott sig att taga de åt Gustaf
Adolfs torg vettande rum i anspråk för ändamålet. Det torde så mycket mindre
kunna komma i fråga att vid utförandet afvika från denna af direktionen gjorda anvisning,
som derigenom den ytterligare, ganska vigtiga fördel vinnes, att större
magasinsutrymme beredes för teatern.

Dernäst yttrar direktionen, att, oaktadt förslaget medför den stora fördel, att
dekorationerna kunna i sin helhet uphissas utan att vikas, tillämpning af det system
för maskineriet, som allmänt erkännes vara det mest praktiska och ändamålsenliga
och derför nu mera följes vid nya teaterbygnader, icke kunnat vid ombygnaden full 9 -

ständigt tillämpas på grund af scenens af bredden å den södra fasadens avantcorps
beroende ringa bredd.

Såsom direktionen redan antydt, är det upgifna önskningsmålet omöjligt att upnå,
om den södra fasaden skall kunna bibehållas, något som åter icke lär kunna komma
i fråga att frångå, i synnerhet som hela fondernas uphissande är det ojämförligt
vigtigaste och den anmärkta olägenheten egentligen inskränker sig dertill, att vid
uphissandet starkare friktion upstår, så att möjligen några flera man behöfva dertill
begagnas. Ställer man deremot den högst betydligt ökade kostnad, som skulle orsakas
af den nästan fullständiga ombygnad af scenområdet samt den dermed sammanhängande
ändring af husets fasad, som behöfde sko för att vinna jämväl det af direktionen
eftersträfvade mål, så lär nödvändigheten att stadna vid hvad i detta afseende
föreslagits ligga för öppen dag.

I direktionens skrifvelse anföres dernäst, hurusom ritningarna icke visa, huruvida
de nu varande bjelklagen till dekorationsmagasinen skola ändras så, att magasinen
komma, såsom nödvändigt är, i nivå med scenen, ej heller huru det kornme att förhålla
sig med utrymmena i de derunder belägna magasinen och under dessa varande
källare.

Med anledning häraf bör uplvsas, att nödvändigheten att lägga de förut omtalade
magasinen i plan med scenen skulle ses till godo.

Mot klädlogens förläggande i tornbygnaden i husets sydöstra hörn gör direktionen
den anmärkning, att tillträde dertill synes blifva beredt endast genom en enda
trappa, hvarigenom vid eldsolycka utgången från större eller mindre del af dessa
loger syntes kunna blifva afskuren.

Häremot tillåter sig komitén erinra, att denna trappa är dubbelt så bred
som nu • varande trappa från klädlogerna, att dessa loger ligga åt gatan, samt att
i öfrigt utgångarna äro så anordnade, att någon trängsel vid påkommen olycka
icke är att befara. Skulle en ytterligare trappa det oaktadt anses vara af nöden, kan
en sådan lätt anbringas.

Vidare sätter direktionen i fråga, att trapporna och utgångarna för scenpersonalen
icke skulle vara i noggran öfverensstämmelse med gällande bygnadsförfattning,
och särskild! framhållas de två i fonden, föreslagna jerntrapporna, för så vidt
de varit afsedda utom till komunikationstrappor äfven vid eldsolycka.

Denna anmärkning torde bero på ett förbiseende. Såsom ritningarna visa, finnas
två brandfria trappor, en på hvardera sidan, att af scenpersonalen begagnas vid eldsolycka.
De omtalade trapporna i fonden åter äro afsedda endast för inre kommunikation,
men kunna, om så anses lämpligt, mycket väl inklädas i mur.

Ritningens eskissartade beskaffenhet har, såsom direktionen ock, att döma efter
hvad dernäst i skrifvelsen säges, synes hafva insett, gjort, att icke i detalj angifvits,
hvartill eu mängd lediga rum skulle användas, hvadan den i förbigående gjorda anmärkningen
härom icke lär fordra någon vidare förklaring.

Slutligen fäster direktionen komiténs upmärksamhet på den stora olägenheten

af att i ett teaterhus inrymma restaurations- och källarelokaler och på önskvärdheten af,
att de dertill enligt förslaget afsedda lägenheter blefve använda till direkt nytta för
teatern eller, om de kunde till större eller mindre del undvaras, företrädesvis till
butiker, som kunde gifva en afsevärd inkomst.

Denna direktionens åsigt synes komitén tänkvärd, och det kunde äfven förtjena
undersökas, huruvida man icke borde gå ett steg längre och genom tillbygda arkader
med bodar åt Carl XILs torg skaffa teaterkassan en ökad inkomst, på samma gång
bygnaden vunne ur arkitektonisk synpunkt genom möjligheten att på sådant sätt
bilda en fullt tillfredsställande öfvergång mellan bygnadens östra och södra sidor.

Då hvad direktionen anfört mot utkastet till ombygnaden icke, efter hvad af
det nu sagda framgår, kan enligt korniténs mening anses vara af beskaffenhet, att
tanken på denna ombygnad bör öfvergifvas, föreslår komitén kungl. stora teaterns
ombyggande med hufvudsaklig ledning af ofvan omtalade eskissritningar.

Stockholm den 29 november 1884.

O. M. BJÖRNSTJERNA.
C. G. MALMSTRÖM.
E. VON DEK LANCKEN.

GUST. af UGGLAS
ADB. LINDHAGEN.
DISS ÖL. LARSSON.
WILH. WALLDÉN.

HELGO ZETTERVALL.
C. G. H1ERTA.
HENR. WESTIN.

Moritz Rubenson.

SÄRSKILDA MENINGAR.

Särskild mening af Herr frih. Gust. af Ugglas .

Sid.

71.

» » Herr 0. M. Björnstjerna.....................................

» » Herrar Alb. Lindhagen och E. von der Lancken

» » Herr Alb. Lindhagen .......................................

» » Herr Helgo Zettervall.............. .........................

» » Herr Carl Gustaf Malmström ............................

» » Herrar Liss Olof Larsson och C. G. Hierta ........

» » Herr Wilh. Walldén ........................................

» » Herr Henr. Westin ...........................................

71.

83.

95.

109.

115.

117.

119.

Af herr friherre Gust. af Ugglas.

På grund af riksdagens skrifvelse kar komitén varit förhindrad att yttra sig om
lämpligheten att på Helgeandsholmen förlägga ett riksdagshus, men då frågan härom
varit föremål för lifliga öfverläggningar inom komitén och, efter hvad jag erfarit,
kommer att uptagas i reservationer mot komiténs förslag, har jag velat förklara, att,
om äfven nyss berörda formela hinder icke förefunnits, jag hufvudsakligen på de skäl,
framlidne öfverintendenten Scholander anfört i det af justitierådet Lindhagen här
nedan åberopade yttrande af den 24 juli 1877, skulle ha ansett förläggande på Helgeandsholmen
af en bygnad med de stora dimensioner, ett riksdagshus måste ega,
icke utgöra det önskningsmål, man i afseende å denna holmes ordnande bör för sig
upställa, och att jag sålunda, förr än hvarje annan lösning af denna för Stockholm
så vigtiga fråga visat sig vara omöjlig, icke kan biträda ett sådant förslag.

GUST. ap UGGLAS.

Af herr O. M. Björnstjerna.

Då riksdagen i underdånig skrifvelse af den 10 juni 1883 anhöll, »att Kong!.
Maj:t täcktes låta utreda, hvar och huru lämplig bygnadsplats eller lämpliga bygnadsplatser
för nytt riksdagshus och nytt riksbankshus må kunna beredas o. s. v.», förekom
i motiveringen till bemälda underdåniga skrifvelse en ur sammansatta stats- och
bankoutskottets betänkande i frågan hemtad mening, hvaruti ingen ändring af kammarna
vidtagits, af innehåll att »åt dem, som erhölle updrag att utreda frågan och
upgöra förslag, borde lemnas full frihet, på det att det bästa möjliga förslag kunde
framställas» —- men att — »det ej synts riksdagen lämpligt att i utredningen inbegripa
frågorna om Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls anskaffande»
beträffande hvilka frågor utredning redan föreligger — »af hvilken det lärer framgå,
att deras sammanblandning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus
torde betydligt aflägsna möjligheten att snart erhålla ett sådant».

Till följd af detta yttrande har komitén ej ansett sig böra till omröstning uptaga
förslaget om i fråga varande bygnaders förläggande till Helgeandsholmen, ehuru den

föreliggande utredningen hos flera af dess ledamöter alt mer stadfästat den öfvertygelse,
som vid föregående tillfällen uprepade gånger uttalats af de komiterade, som
haft sig samma utredning anförtrodd, äfvensom af de myndigheter, till hvars yttrande
frågan då hänskjutits, nämligen att ingen så lämplig plats som Helgeandsholmen
tinnes för i fråga varande bygnader hvarken med afseende å platsens centrala läge,
frihet för eldfara, prydlighet eller i betraktande af den storartade försköning, Sveriges
vackra hufvudstad derigenom skulle vinna, för hvilken ingen fosterlandsvän bör kunna
vara likgiltig. Endast på detta sätt, genom att draga fördel af holmens förträffliga
belägenhet för vigtiga bygnadsbehof, kan kostnaden för densammas ordnande blifva
mindre känbar och inskränkas till belopp, som lemna någon utsigt, att denna hufvudstadens
medelpunkt skall kunna inom en beräknelig framtid räddas från dess nu
varande förnedringstillstånd och förvandlas till hvad den bör vara, föreningspunkten
och slutstenen i den praktfulla tafla, vår med rätta prisade hufvudstad här erbjuder,
och hvari fattas blott ordnandet af denna holme, hvilket nu skulle kunna vinnas med
ringa, om någon upoffring utöfver hvad kostiraden blefve för de nödvändiga bygnadsbehofvens
tillfredsställande på annat i fråga satt, om än i de flesta afseenden mindre
tillfredsställande sätt.

Att riksdagen för sin de! icke bör kunna hafva något principielt emot förläggandet
till Helgeandsholmen af i fråga varande bygnader, synes bäst deraf, att
just denna plats var den, som af riksdagens båda kamrar med öppen blick för densammas
företräden dertill utsågs, när fråga första gången efter representationsförändringen
år 1872 väcktes om upförande af nytt riksdagshus med eller utan nybygnad
för riksbanken.

Endast farhåga för de stora kostnader, förslagets utförande förmodas komma
att medföra, synes hafva afhållit riksdagen från att fullfölja på denna bana. Man
hoppades, att målet skulle lättare och på billigare sätt vinnas genom företagande af
hvardera bygnadsfrågan för sig och ansåg det leda till besparing, om riksdagshuset
helst upfördes å BAddarholmen. Följden har blifvit framläggandet af sex eller åtta
förslag till riksdagshusets om- eller nybygnad ensamt på Riddarholmen, andra förslag
att förtiga, äfvensom flera planer till bankens nybygnad på olika platser.

Alla dessa förslag hafva likväl fallit, och det har dervid visat sig, att några
bland dem sannolikt blifvit än kostbarare än det ursprungliga förslaget om riksdagshus
och bankbygnad gemensamt på Helgeandsholmen. Så var händelsen med förslaget
om nytt riksdagshus på generalstabens in. fl. tomter, utan att riksbankens behof på
samma gång till godo sågs, äfvensom med förslaget att för riksbanken ensam uplåta
Helgeandsholmen och bekosta stallets flyttning, lemnande frågan om nytt riksdagshus
oafgjord.

Under dessa sträfvanden hafva nu tio år förflutit utan annan frukt än att alt
tydligare ådagalägga, huru riktig riksdagens första tanke var att förlägga riksdagshus
och riksbank i förening till den för båda lämpligaste platsen, eller till Helgeandsholmen.
På Skeppsholmen skulle visserligen riksdagshuset kunna erhålla ett fritt

och framstående läge, men platsens belägenhet så godt som utanför staden och på
ett militäretablissements område gör den för ändamålet mindre passande. Då dertill
kommer, att det icke lärer kunna i fråga sättas att dit förlägga äfven riksbanken,
åter står alltid svårigheten att för denna finna en fullt lämplig och tillfredsställande
bygnadsplats, en svårighet som komitén enligt min åsigt icke lyckats lösa, då bankens
ombygnad på dess nu varande plats komme att medföra alt för stora olägenheter för
rörelsen under de flere år, nybygnaden måste pågå, och hvarken denna tomt eller
någon af de öfriga, komitén i fråga satt, komme att erbjuda tillräckligt utrymme,
så framt banken ej fortfarande såsom nu skulle på tvänne sidor förblifva omsluten
af trånga gator och följaktligen hotas af eldfara från angränsande hus, en olägenhet
som väl hör undvikas vid upförande af ny bankbygnad.

Något tvifvel bör ej kunna upstå, att ingen af de i fråga satta platserna kan
för riksbanken erbjuda sådana fördelar som Helgeandsholmen, ett förhållande som
redan vid flerfaldiga tillfällen blifvit af bankofullmäktige och bankoutskottet framhållet.
Med afseende härå tillåter jag mig blott åberopa följande utdrag af fullmäktiges utlåtande
till 1881 års bankoutskott. r) »Då fullmäktige nu------— gå att

föreslå åtgärder för upförande på Helgeandsholmen af ett riksbankshus, torde fullmäktige
icke behöfva att vidlyftigt redogöra för de olägenheter, som vidlåda de för
närvarande åt riksbanken uplåtna bygnader. Deras föråldrade, med rörelsens nu
varande gång föga öfverensstämmande och för allmänhetens beröring med banken
obeqväma inredning är för riksdagens ledamöter väl känd. Icke mindre i ögonen
fallande är deras olämpliga läge i afseende på eldfara, då de på tre sidor ligga tätt
omgifna af andra bygnader, i hvilka eldfarliga yrken kunna bedrifvas eller lätt antändliga
varor upläggas. Och om sjelfva läget inom Stockholm i forna dagar, då
Södermalm utgjorde eu betydligare del af Stockholm än nu och affärslifvet var mera
sammanträngdt inom broarna, kunde anses tillfredsställande, har förhållandet blifvit
helt annorlunda, sedan Norrmalm och Ladugårdslandet vunnit så betydlig utvidgning,
samt jämväl penninge- och andra inrättningar mer och mer söka sig plats derstädes.»

»Fullmäktige, som för sin del vidhålla, hvad de förut yttrat derom, att en plats
å Helgeandsholmen på lämpligt afstånd från Norrbro vore företrädesvis passande för
upförande derstädes af bygnad för riksbanken, kunna öfvergå till yttrande om de
särskilda vilkor, som i Kongl. Maj:ts skrifvelse finnas uptagna.»

»Den bestämda köpeskillingen af 1,200,000 kronor» (motsvarande kostnaden för
hofstallets flyttning till Artilleriplanen jämte upförande af ett vaktstall i kungl. slottets
närhet) »är visserligen betydlig, men då i den trakt, dit riksbanken i händelse af
flyttning lärer böra förläggas, icke finnes annat än redan bebygda, dyrbara tomtplatser,
samt de fördelar, en plats på Helgeandsholmen kunde erbjuda banken i på en gång
godt trafikläge, vidsträckt utrymme och trygghet mot yttre eldfara, icke i samma

‘) Bankoutskottets memorial n:r 9 år 1881 sid. 5 och följande.

mon skulle kunna annorstädes i denna trakt vinnas utan måhända ännu större upoffring,
anse fullmäktige det vara med riksbankens bästa öfverensstämmande att antaga
det nu gjorda anbudet. I fråga om sättet för utgörande från riksbanken af köpeskillingen
få fullmäktige fästa upmärksamheten på, att såsom riksbankens skuld bokfördes
vid slutet af nästlidna år ej mindre än 1,553,602 kronor 59 öre för inlösen af
utgifna, men ännu icke till inlösen företedda bankosedlar. Då dessa utgöras hufvudsakligen
af sedlar af lägre valörer, hvilka under tidernas lopp sannolikt till största
delen blifvit förstörda eller eljes förkommit, torde den del af förenämnda skuldbelopp,
som öfverskjuter köpeskillingen, med alt skäl kunna antagas tillräcklig att inlösa de
bankosedlar, hvilka verkligen finnas utelöpande och blifva till inlösen företedda —

— — — fullmäktige få derför föreslå att, i den mon köpeskillingen erlägges, ett
motsvarande belopp afskrifves å - de för bankosedlarnas inlösen nu bokförda belopp

— — —». Hela liqviden af de 1,200,000 kronorna skulle sålunda kunna ske genom
en simpel bokföringsåtgärd och utan att på något sätt förminska bankens rörelsekapital
eller inverka på bankovinstens belopp.

Bankoutskottet yttrar i sammanhang härmed:

»Utskottet, som med fullmäktige till alla delar instämmer i deras omdöme ej
mindre om de nu varande riksbanksbygnadernas otillfredsställande inredning — —•

— — än ock om deras olämpliga läge i afseende å eldfara från angränsande bygnader
äfvensom med hänsyn till handels- och affärsrörelsen inom Stockholm samt den
riktning, hvari hufvudstadens bebyggande och utvidgning nu mera obestridligen fortgår,
och som derjämte är af den mening, att någon i alla afseende lämpligare plats inom
Stockholm för ett riksbankshus än Helgeandsholmen ej står att finna, har på dessa
grunder, och då någon annan för upförande af en sådan bygnad passande tomt i
nämnda tätt och dyrbart bebygda trakt af hufvudstaden svårligen skulle kunna för
det belopp, som nu blifvit i fråga satt, eller 1,200,000 kronor, förvärfvas, funnit sig

— — — — höra på det kraftigaste tillstyrka, att det tillfälle, som nu erbjuder
sig att kunna få riksbanken förflyttad till Helgeandsholmen, må varda begagnadt».

Om nu riksbanken icke kan på annat ställe finna en i alla afseenden så fördelaktig
plats som på Helgeandsholmen och medgifvas måste, att äfven riksdaghuset der
skulle i sjelfva medelpunkten af hufvudstaden erhålla en i alla afseenden värdig och
fördelaktig belägenhet, åter står att undersöka, huruvida dessa båda bygnaders upförande
derstädes i ett sammanhang skulle möta så stora hinder eller medföra så
mycket drygare kostnader än andra föreliggande förslag, att icke dessa mer än väl
komme att upvägas genom de fördelar, som på sådant sätt vunnes.

Det förnämsta hindret för denna plans förverkligande torde ligga i svårigheten
att finna en lämplig tomt för hofstallet äfvensom i de kostnader, detsammas flyttning
komme att medföra.

När för offentliga bygnader utrymme behöfves, är väl naturligt och med god
hushållning öfverensstämmande, att dertill i främsta rummet användas tomter, helst
obebygda, som redan tillhöra staten, och då detta kan ske utan att misspryda den

stadsdel, hvari on sådan tomt är belägen, eller menligt för sundhet och samfärdsel
inkräkta på utrymmet dersammastädes, förtjena de anspråk intet afseende, som ständigt
vid dylika tillfällen framkomma, att staten skall afstå från begagnande af en sådan
bygnadstomt på grund deraf, att don bör förblifva eller ordnas till en öppen plats,
ett salutorg eller en plantering. En sådan plats är Artilleriplanen, belägen i en
trakt, der promenader och stora öpna platser följa tätt på hvarandra, hvilken, om den
vackert bebygges och på tre sidor omgifves med breda gator samt på den fjerde får
framför sig en stor öppen plats åt Nybroviken, skulle blifva en prydnad för denna
trakt, som eljes i långliga tider lärer få förblifva i sitt nu varande oordnade och
vanprydliga tillstånd, belamrad med skräpiga och fula bygnader.

För en riksbank är denna plats alt för aflägsen och för ett riksdagshus dessutom
ej tillräckligt framstående, beherrskad som den är af högre belägna bygnader
tätt invid och synlig på något längre afstånd blott från en sida. Den egnar sig
deremot synnerligen väl för ett hofstall, hvilket på intet vis behöfver vara missprydande,
hvarpå talrika exempel gifvas i andra länder, t. ex. i Köpenhamn, der
Christiansborgs slott erbjöd den vackraste anblick just från den sida, framför hvilken
de i halfcirkel upförda stallbygnaderna bildade en prydlig förgrund. Med en vacker
fasad åt hamnen och ordnad på tidsenligt sätt med kloak- och vattenledning, telefon
o. s. v. komrne en sådan stallbygnad utan tvifvel att motsvara alla billiga anspråk
på prydlighet, snygghet och ändamålsenlighet.

Att deremot en så dyrbar och välbelägen plats som Helgeandsholmen egnar
sig långt bättre till en bygnad för nationalrepresentationen än för ett stall, derom
böra meningarna ej kunna vara delade, men med hvarje år minskas utsigten att få
stallet derifrån, i samma mon jordvärdet stiger och de tomter bebyggas, som kunna
för ändamålet i fråga komma. Att låta en plats af det värde som Helgeandsholmen
vanprydas af så underhaltiga bygnader som för närvarande är en misshushållning,
som ingen enskild skulle låta komma sig till last. Hög .tid är således, att staten
drager fördel af denna sin dyrbara egendom, hvartill rätta tidpunkten nu torde vara
inne, då flere stora och maktpåliggande byggnadsbehof kunna genom holmens användande
på bästa sätt tillfredsställas.

Skulle likväl alt för stora betänkligheter hysas mot hofstallets förläggande till
Artilleriplanen, finnes för detsamma en annan, i alla afseenden lämplig plats på det i
Klara sjö utfylda område, som tillhör statens jernvägar och nu användes till uplag
hufvudsakligast för ved. Belägen mellan Nya Kungsholmsbrogatan, Klara sjö, gasverkets
tomter och Lilla Munklägersgatans förlängning, innehåller den med inberäkning
af ett mindre stycke, som enligt stadsplanen skall ytterligare utfyllas i sjön, en
större yta, än som för stallet varit afsedd på Artilleriplanen. Från södra eller vestra
slottsportarna till i fråga varande plats är afståndet omkring 1,500 fot, eller en tredjedel
kortare än till Artilleriplanen, hvarigenom ett särskildt handstall i slottets närhet
sannolikt blefve öfverflödigt. Platsen är obebygd, så att stallets upförande der kunde
utan dröjsmål påbegynnas; den ligger vid sjö och vid jernvägsstation, hvarigenom

transporter underlättas, alt fördelar att taga i beräkning. För jernvägen torde donna
plats vara mindre behöflig än bakom liggande qvarter ända ned till Kungsgatan, från
hvilka vagnar kunna direkt insparas till centralstationen, hvilket icke kan ske från
den i samma höjd som stationen belägna eller ännu längre framskjutna tomten i
fråga, utan att vagnarna ryggas en lång sträcka tillbaka.

Skall tanken på stallets förläggande till Artilleriplanen öfvergifvas, på det denna
må förblifva en öppen plats, fordrar billigheten, att densamma af Stockholms stad
öfvertages, i hvilket fall staden borde i utbyte lemna andra, i värde motsvarande tomter
i närheten af centralstationen, företrädesvis de staden redan tillhörande gasverkets
tomter, såsom de för jernvägen bäst belägna, då derigenom på samma gång vunnes
önskemålet att få gasverket förflyttadt utanför staden, en åtgärd som för öfrigt redan
lärer vara i princip afgjord.

Hvad kostnaden beträffar, har komitén beräknat den högre för Helgeandsholmen
än för något af de andra förslagen med undantag blott för operahustomten, eller,
sedan afdrag gjorts för de besparingar, som böra detta förslag tillgodoräknas, i fall
riksbanken samman bygges med riksdagshuset, till 3,091,000 kronor, hvaruti då ingår
nytt hofstall på Artilleriplanen och vaktstall vid slottet, grundläggning för riksdagshuset,
innefattande jämväl utrymme för riksgäldskontoret och justitieombudsmannens
expedition, samt hela kostnaden för Helgeandsholmens ordnande med hugna granitkajer
samt tvänne broar öfver till Drottninggatan och Mynttorget, alt utan att något
bidrag från Stockholms stad beräknats för den storartade försköning och det underlättande
af samfärdseln, som sålunda skulle komma staden till del.

Om än hela denna summa skulle komma att af statsverket och riksbanken för
ändamålet utgå, bor dock ej förloras ur sigte, att på samma gång vunnes fördelarna
icke blott af det bästa möjliga läge för riksdagshus och bank, utan äfven ett nytt
och tidsenligt hofstall och Helgeandsholmens ordnande, hvilka båda frågor, om de än
upskjutas, förr eller senare måste vinna en lösning, utan att nu lärer kunna förutses,
hvilka upoffringar de då komma att medföra.

Komiténs kostnadsberäkning torde för öfrigt i flera fall kunna nedsättas. Sålunda
skulle, i händelse riksdagshuset ensamt förlägges till Helgeandsholmen, de
föreslagna båda broarna blifva obehöfliga och kostnaden för desamma, 220,000 kronor,
kunna inbesparas. Skall äfven banken der upföras på den vestligaste delen af holmen,
blifver måhända bron till Drottninggatan nödvändig, men den nyligen bygda
bron öfver Lilla Norrström kan mycket väl bibehållas, hvarigenom kostnaden minskas
med 60,000 kronor.

Någon utgift för borttagandet af kronobageriet och det förra artilleristallet vid
Artilleriplanen eller huset n:r 6 i qvarteret Bodarne torde icke här behöfva beräknas,
då detta icke varit händelsen i Kongl. Maj:ts proposition n:r 20 af den 11 mars 1881
angående hofstallets flyttning till samma plats, utan beloppet kunna inskränkas till
högst 3,300 kronor årligen till pensionering af några kronobageriets äldre tjensteman
eller arbetare under deras åter stående lifstid, i öfverensstämmelse med hvad Kongl,

Maj:t då äskade under förklaring, att den dittils vid kronobageriet bedrifna brödtillverkning
i så fall komme att nedläggas, en åtgärd som för staten snarare kunde förmodas
medföra besparing, att döma af den erfarenhet, som vid flottan vunnits, der
enligt marinförvaltningens utlåtande (sidd. 19 och 20 samma kung! proposition) åtgärden
att låta enskilde näringsidkare leverera erforderligt bröd för flottans manskap
härstädes icke medfört någon olägenhet, men väl under de nio år, dermed fortgått,
en besparing af sammanräknadt 15,477 kronor 69 öre.

Utgiften för stallets flyttning torde följaktligen kunna minskas med det för i
fråga varande bygnader uptagna värde, eller med 255,000 kronor.

Porlades hofstallet till tomten vid centralstationen, blefve förmodligen äfven
vaktstallot vid slottet öfverflödigt, för hvilket kostnaden är uptagen till 80,000 kronor.

För ordnandet af stränderna kring Helgeandsholmen uptager kostnadsförslaget
ett belopp af 759,600 kronor.

I sammanhang härmed torde få i minnet återkallas, hurusom Stockholms stadsfullmäktige
med anledning af framstäldt förslag om upförande å Helgeandsholmen af
bygnader för riksdagen, riksbanken och riksgäldskontoret, hörde öfver frågan, om och
i hvad mon de voro hugade och skyldige att i så fall deltaga i de med Helgeandsholmens
ordnande förenade kostnader, genom beslut af den 2 februari 1874 afgåfvo
det svar: »att staden icke ville undandraga sig att, i hvad på staden ankomme, medverka
dertill, att Helgeandsholmen varder på ett med hänsyn till holmens läge ändamålsenligt
och prydligt sätt ordnad, men att i frågans då varande skick, innan det
kommit till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen skulle ordnas, i hvilken
mon den komme att uptagas af bygnader för statens räkning, dessa bygnaders läge
m. m., staden icke kunde göra några andra utfästelser, än att ikläda sig förbindelse
dels att i sammanhang med holmens ordnande, och''sedan de vid dess nordvestra, i
strömmen utskjutande hörn befintliga bygnader blifvit genom statens försorg borttagna,
låta afskära detta hörn så, att holmens strand derstädes kommer vinkelrätt
mot Norrbro, samt i den nya linien upföra en stenkaj, under förbehåll att denna kaj
blir stadens egendom, dels att, derest holmen blir på ett tillfredsställande sätt ordnad
med öpna, för allmänheten tillgängliga platser bekosta dessa platsers beläggning med
tjenligt ämne och deras lyshållning.»

Betraktande den förbindelse, staden sålunda ikläda sig, såsom allvarligt menad
och ej kunnande hvilken dag som helst återkallas, yttrar äfven sammansatta statsoch
bankoutskottet på, som det vill synas, goda skäl i utlåtandet n:r 4 af den 7 maj
1874, att »stadsfullmäktige, genom beslut, som vunnit laga kraft» iklädt sig ofvan
stående förbindelse.

Visserligen hafva stadsfullmäktige genom ett senare beslut af den 10 januari
1878 återtagit detta löfte, men då utan tvifvel stadsfullmäktige lika litet nu som år
1874 vilja »undandraga sig att, i hvad på staden ankommer, medverka dertill, att
Helgeandsholmen varder på ett med hänsyn till holmens läge ändamålsenligt och
prydligt skick ordnad» eller vägra att fullgöra den förbindelse, staden då iklädt sig,

lärer kunna förutsättas, att staden alra minst kommer att till ändamålet bidraga med
det belopp, som erfordras för afskärande af holmens i strömmen utskjutande nordvestra
hörn samt för kajanläggning utefter den norra stranden, hvilket af stadens
bygnadschef beräknats komma att kosta 290,000 kronor. Statsverkets utgift för holmens
ordnande torde följaktligen minskas med åtminstone samma belopp.

Den nedsättning i komiténs beräkning öfver statsverkets utgift för Helgeandsholmens
ordnande med riksdagshus och bankbygnad samt hofstallets flyttning till
Artilleriplanen, som på grund af ofvan stående bör kunna vidtagas, utgör följaktligen
för:

Bron till Mynttorget ...................................................	............................... 60,000: —
Husen vid Artilleriplanen ..........................................	............................. 255,000: —
Stockholms stads en gång utlofvade bidrag minst.......	.............................. 290,000: -
Summa kronor 605,000: —

Den åter stående kostnaden blefve då kronor 2,486,000, i hvilken summa likväl
icke ingår någon lösen för de H. M. Konungen enskildt tillhöriga bygnader å Helgeandsholmen,
hvilken skulle utgöra efter taxeringsvärdet med 33x/3 procent förhöjning

283,000 kronor.

Såsom bekant har längesedan den termin tilländagått, hvilken Hans Maj:t bestämt
för löftets bestånd beträffande gåfvan af desamma utan någon ersättning, en
gåfva så mycket frikostigare, som endast en tredjedel af dessa hus genom arf tillfallit
den höge egaren men återstoden blifvit genom köp från medarfvingarne förvärfvad.
Ganska betydliga utgifter lära förestå för husens iståndsättning, hvarigenom kostnaden
för holmens ordnande måste ökas, i fall att beslut derom ej dessförinnan fattas. Än
värre vore, om bemälda hus öfverlåtas i andra händer för att ersättas med dyrbarare
nya bygnader, hvilkas expropriation utan tvifvel komme att kräfva högst betydande
utgifter.

Skulle förslaget antagas att ombygga riksbanken der den nu är belägen, ökas
utgiften med 120,000 kronor utöfver hvad bygnaden eljes beräknas kosta, till följd
deraf att bygnadsarbetet måste så fördelas, att bankens rörelse kan på stället fortgå
under bygnadstiden, hvilken ökade utgift besparas, om banken förlägges till Helgeandsholmen,
och följaktligen bör det senare förslaget tillgodoräknas.

Skulle deremot banken icke ombyggas på dess nu varande plats, utan nödigt
blifver att för ändamålet köpa en annan tomt till högre pris än 500,000 kronor,
hvartill värdet af bankotomterna uptagits, bör det Överskjutande beloppet likaledes
tillgodoräknas Helgeandsholmsförslaget, hvilket enligt af komitén beräknadt pris för
tomten i qvarteret Sjöhästen skulle utgöra kronor 109,000 och för Bergstrahlska husets
kronor 361,000.

Yid jämförelse med t. ex. de båda Skeppsholmsförslagen torde äfven böra tagas
i betraktande, att flera kostnader sannolikt äro att vid deras utförande motse, som ej
af komitén blifvit tagna i beräkningen. Förutsättningen kan sålunda lätt slå fel, att
för de kaserner och andra bygnader, som måste undanrödjas, lämpliga platser kunna

utan särskild kostnad beredas på Skepps- eller Kastellholmarna. Åtminstone ligger
den förmodan nära till bands, att arméförvaltningens förråd, om det skall flyttas,
bör för transporternas underlättande med det inre landet förläggas till närheten af
jernvägsstation, der tomt möjligen ej kan utan drygare kostnad förvärfvas.

Skulle justitierådet Lindhagens förslag antagas, lärer val ej gerna matroskasernen
kunna qvarstå på sin nu varande plats, der den konnne att skymma riksdagshuset.
I hög grad vanprydande blcfve äfven att bibehålla den långa och fula, flottan tillhörande
bygnad bakom detsamma, som komme att ligga snedt mot det föreslagna nya
palatset och endast 75 fot från dess ena hörn, eller det blott 50 fot aflägsna hus,
der vakten inrymmes, med dess ännu närmare belägna uthus.

Med kännedom om det varma intresse, stadsfullmäktige hysa för hufvudstadens
förskönande, och deras offervillighet, då frågor af vida mindre vigt i sådant afseende
förevarit, kan den förhoppning ej undertryckas, att fullmäktige för att inom en snar
framtid vinna det stora och eljes mycket ovissa målet af Helgeandsholmens ordnande
på ett i alla afseenden prydligt sätt, om än i en fråga, der meningarna äro så delade
detta under inga omständigheter lärer kunna ske just på det sätt, hvar och en för
sig anser vara det alra bästa, skola vara benägne att underlätta eller möjliggöra utförandet
genom vida större upoffringar, än här ofvan beräknats. Ifrarne för hela holmens
förvandlande till eu öppen plats böra besinna, att tankarna om lämpligheten
deraf äfvenledes äro mycket delado, och att detta mål, om det någonsin kan vinnas,
i ingen händelse lärer kunna upnås utan måhända flerdubla och för staden högst
känbara utgifter.

Stadsfullmäktiges beredningsutskott beräknade i memorial n:r 94 af den 11
december år 1877, de »kostnader, det skulle ådraga kommunen att ensam förvärfva
och med planteringar ordna holmen», så framt densamma förses »med höga stödjemurar
mot strömmen och bron till Mynttorget bibehålies oförändrad», till 2,306,500 kronor
förutom öfverlåtande till kronan af 33,415 qvadratfot mark vid Artilleriplanen och
utgiften för flyttning af tvättinrättningen å Helgeandsholmen, hvartill ytterligare
skulle komma 220,000 kronor för broar, i fall sådana skulle upföras till Drottninggatan
och Mynttorget. Kronan skulle likväl i så fall afstå sin eganderätt till den dyrbara
Helgeandsholmen, innefattande omkring 240,000 qvadratfot mark, utan annan ersättning,
än att staden bekostade de nya stallbygnaderna på till alra största delen kronans
mark vid Artilleriplanen, hvilken i och för sig torde i värde motsvara i det närmaste
hela den utgift för i fråga varande stallbygnaden, staden skulle öfvertaga.
Någon ersättning för kronobageriet och öfriga bygnader vid Artilleriplanen beräknades
ej heller dä, lika litet som någon lösen för de H. M. Konungen tillhörande hus på
holmen.

Äfven med fullaste förtroende till riksdagens offervillighet i frågor rörande
hufvudstadens förskönande måste allvarliga tvifvel hysas, huruvida representationen
skulle samtycka till att pa dylika vilkor afhända sig eu så dyrbar egendom som
Helgeandsholmen, hvilken för statens behof af centralt belägna bygnadsplatser är

oersättlig, och som, i fall den till enskilde spekulanter afyttrades, utan tvifvel komme
att betinga ett mycket högre pris.

För Stockholms stad blefve i alla händelser en utgift af i rundt tal två och en
half millioner kronor mycket känbar endast för förvärfvandet af en ny promenadplats
i en stadsdel, der sådana redan finnas i öfverflöd, hvilka fullkomligt kunna
täfla med eller öfverträffa densamma, hvad storlek och fägring eller utsigtens skönhet
derifrån beträffar; och i fråga sättas måste, huruvida stadens förtroendemän skola
kunna förmås att dertill samtycka. En så osäker förhoppning borde väl få vika, i
händelse hufvudstaden nu för långt billigare pris kunde vinna det efterlängtade målet
att få Helgeandsholmen ordnad på ett sätt, som, på samma gång det till godo såge
det allmännas behof, hvad fördelaktiga bygnadsplatser för riksdags- och bankohus beträffar,
frigjorde holmen från de missprydande bygnader, som nu vanhedra densamma
och till en del undanskymma slottets storartade fasad. Den öpna plats, staden sålunda
komme att förvärfva, blefve i alla händelser jämförlig med Gustaf Adolfs torg, sträckande
sig från Norrbro till den monumentala bygnad, som på ett storartadt sätt
skulle utsluta täflan på vestra ändan af holmen.

Om staden för att underlätta eller möjliggöra verkställigheten häraf förbunde
sig att till Helgeandsholmens ordnande och under samma vilkor för öfrigt, som stadsfullmäktiges
ofvan anförda beslut af don 2 februari 1874 innehåller, bidroge med t.
ex. 200,000 kronor årligen under fem års tid, blefve denna utgift föga betungande i
betraktande af den storartade försköning, staden genom förslagets utförande komme
att vinna, eller i jämförelse med hvad förhållandet skulle blifva, i händelse tanken
kunde förverkligas att för stadens räkning förvärfva holmen och på dess bekostnad
förvandla den i sin helhet till en i alla händelser inom altför trånga gränser innesluten
parkanläggning.

Skulle mot förmodan Stockholms stad undandraga sig att med något betydligare
belopp bidraga till holmens ordnande, kan en icke oväsendtlig besparing vinnas genom
bygnadens framdragande närmare Norrbro, hvarigenom den i anseende till bottnens
beskaffenhet kostsamma utfyllningen vid holmens vestra udde till stor del inbesparades
och grundläggningen af den längst deråt liggande de! af bygnaden blefve mindre
dyrbar. Den öpna platsen mellan Norrbro och riksdagshuset blefve då mera inskränkt,
men slottets hela fasad blefve lika fullt, på sätt i alla äldre förslag beräknats, synlig
från Gustaf Adolfs stoden, men ej såsom här föreslagits, från hela torget ända från *
hörnet af arffurstens palats.

Med afseende å tidpunkten, inom hvilken det nya riksdagshuset kunde påräknas
blifva färdigt, bör denna ej i någon väsentlig mon fördröjas, antingen bygnaden
förlägges på Helgeandsholmen, på Skeppsholmen eller på Artilleriplanen. Sedan
riksdagen fattat beslut om platsen, kommer nämligen altid minst ett år att förgå,
hvarunder inbjudning till täflan förmodligen blifver utsatt för upgörande af bygnadsritningar
och förslag, hvilka tidigast vid näst instundande riksdag kunde för representationen
framläggas. Vore Helgeandsholmen utsedd till bygnadsplats, kunde redan

under loppet af det forsta året den nya stallbygnaden företagas, till hvilken fullständiga
ritningar förefinnas, Indika förmodligen ej behöfde undergå större förändringar, antingen
stallet förlägges på Artilleriplanen eller vid Centralstationen, livilka båda platser
stå lediga till bebyggande. Redan under det följande året, eller så snart ritningarna
blifvit faststälda, kunde riksdagshusbygnaden å Helgeandsholmen påbegynnas, då
denna är föreslagen att upföras längre vesterut än stallet, af hvilket endast ett mindre
hörn komme att af den nya bygnaden beröras, hvilket hörn jämte den framför liggande
gatan i sin helhet utan olägenhet kunde tils vidare lemnas orubbadt. Under loppet
af det tredje året borde det nya hofstallet kunna vara färdigt och riksdaghusets upföfande
sålunda icke i ringaste mon fördröjas.

På grund af ofvan stående och för öfrigt i alt väsentligt instämmande med
herr öfverintendenten Zettervall i den af honom afgifna reservation, får jag till byggnadsplats
för nytt riksdagshus och nytt riksbankhus föreslå vestra delen af Helgeandsholmen.
En beräkning bifogas för att åtminstone närmelsevis komma till någon
föreställning om hela kostnaden för Helgeandsholmens ordnande på här föreslagna sätt.

O. M. BJÖRNSTJERNA.

Bilaga till herr O. M. Björnstjernas särskilda mening.

Beräkning

öfver hela kostnaden för Helgeandsholmens fullständiga ordnande med gemensam
bygnad för riksdaghus och riksbank, bro till Drottninggatan, hofstallets flyttning till
Artiileriplanen och vaktstall vid slottet.

Kostnad enligt komiténs ofvan uptagna beräkning ................................. 3,091,000: —

Derifrån afgår utöfver de af komitén gjorda afdrag:

För bro till Mynttorget ........................................................ 60,000: —

» husen vid Artiileriplanen................................................ 255,000: —

» det bidrag till Helgeandsholmens ordnande, hvartill

Stockholms stadsfullmäktige år 1874 förbundit sig...... 290,000: — 605 000:

Den åter stående kostnaden blifver då.................................................... 2,486,000: —

I brist på senare upgifter beräknas kostnaden för upförande
af den nya riksdags- och bankbygnaden enligt, det
dyraste af de båda år 1874 prisbelönta förslagen, eller

till............................................................................... 3,500,000: —

Derifrån bör afdrag göras för följande af komitén beräknade
och i öfverst stående summa inbegripna utgifter,
nämligen;

Transport 3,500,000: — 2,486,000: —

Transport 3,500,000: - 2,486,000: —

För grundläggning till riksdagshuset 482,700: —

» upkörsväg till dito .................. 47,280: —

» asfaltläggning å gårdarna ..... 4,200: —

» reveteringsmur omkring planet
framför riksdagshuset samt
vattenledning, gasledning och

aflopsledning ....................... 56,150: — 590,330: —

» 15 % af sist nämnda belopp, i komiténs
kostnadsberäkning uptaget för oförutsedda

utgifter, redskap och tillsyn.................... 88,670: — 679,000: — 2,821,000: —

Denna sist anförda summa skulle sålunda utgöra kostnaden för sjelfva
bygnaden utöfver den redan beräknade, hvarigenom hela utgiften
för riksdagshus och bank, nytt hof- och vaktstall, bro till Drottninggatan
och Helgeandsholmens fullständiga ordnande komme att_____

upgå till......................................................................................... 5,307,000: —

Af denna kostnad skulle genom afskrifning å bankens bokförda, men icke

till inlösen företedda äldre sedlar liqvid eras ett belopp af ............ 1,200,000: —

Återstoden, hvartill särskild! statsanslag erfordras, blifver då.................. 4,107,000: —

För att riktigt kunna bedöma företaget ur ekonomisk synpunkt får
dock ej förloras ur sigte, att genom detsammas utförande skulle för
andra statens ändamål blifva lediga förutom bankens båda hus, hvilkas
värde redan beräknats:

Det nu varande riksdagshuset, af 1880 års komité beräknadt

till ett värde af ........................................................... 800,000: —

Riksgäldskontorets hus och tomt, af samma komité upskattade

"till ............................................................................... 245,000: — 1,045,000: -

Den verkliga kostnaden blifver då........................................................... 3,062,000: —

Intet vidare bidrag från Stockholms stad är då taget i beräkning utöfver de

290.000 kr., hvarmed stadsfullmäktige år 1874 förbundit sig att till företaget bidraga.
Ej heller har fördelen och den framtida besparingen kunnat i penningar värderas,
som vinnes derigenom, att frågorna om nytt hofstat och Helgeandsholmens ordnande
blifva sålunda samtidigt lösta utan någon ytterligare kostnad.

Obs. Det ofvan till ledning för bygnadskostnadens beräknande åberopade, år
1874 prisbelönta förslag afsåg visserligen endast en bygnad med 57,548 qv.-fots grundyta,
då deremot enl. komiténs nu upgjorda förslag riksdagshuset ensamt skulle erfordra,
en tomtareal af 61,500 qv.-fot, oberäknad! den halfrunda utbygnaden för banken,
men efter det först nämnda förslaget skulle hygnadens alla fasader beklädas med
huggen sten, och detsamma beledsagades af den anmärkning, att en besparing af

560.000 kr. kunde möjliggöras genom någon förändring i bygnadsmaterielet. I det

andra och billigare, vid samma tillfälle prisbelönta tätlingsförslaget beräknades tomtarealen
till 69,318 qv.-fot, men kostnaden äfven med tillägg af 940,000 kr., hvarmed
1880 års komité ansåg detsamma vara för lågt beräknadt, till endast 2,410,921 kr.
Under dylika förhållanden bör det belopp af 8,500,000 kr., som här ofvan uptagits
för sjelfva bygnaden, kunna betraktas som en antaglig beräkningsgrund.

Af herrar Alh. Lindhagen och C. E. von der Lancken.

Inom komitén hafva vi tillhört pluraliteten, som förordat främre delen af Skeppsholmen
såsom plats för det blifvande riksdagshuset. Vi hafva föranledts härtill af
det ovanligt vackra och just för i fråga varande ändamål särdeles lämpliga läget
jämte den billiga anläggningskostnaden, i hvilket sist nämnda afseende denna plats
ej öfverträffas af någon bland de föreslagna utom möjligen af Artilleriplanen. Ett
riksdagshus å den trakt af Skeppsholmen, som komitén föreslagit, kan enligt vår
öfvertygelse icke blifva till något men för flottans station, enär godt utrymme ändock
finnes å nämnda holme och å Kastellholmen för både nutida och kommande bygnadsbehof.
Långt ifrån att lida något till sitt utseende skulle Skeppsholmen tvärtom
högst betydligt förskönas af ett riksdagshus. För detta ändamål och för en värdig
omgifning åt riksdagshuset behöfvas ej andra anordningar än de, som finnas angifna
å ritningarna och äro inbegripna i de beräknade kostnaderna för omgifvande markens
ordnande. Af do i kornitcns utlåtande anförda skäl hafva vi deremot icke kunnat
biträda den af utskottets minoritet omfattade åsigt att förlägga riksdagshuset på
Artilleriplanen. Lika utmärkt som denna plats skulle vara för någon annan offentlig
bvgnad, t. ox. ett nytt teaterhus, lika litet lämpar han sig för don palatslika bygnad,
som skall inrymma rikets representation, och hvilken här skulle komma att på tre
sidor ligga inklämd mellan höga husrader utan möjlighet att göra sig tillbörligt
gällande.

Men bland de flera platser, som utgjort föremål för komiténs undersökningar
och öfverläggningar, finnes det en, Helgeandsholmen, som ej fått komma i fråga vid
det slutliga afgörandet, till följd deraf att riksdagen i den skrifvelse, på grund hvaraf
komitén blifvit nedsatt, på förhand uteslutit Helgeandsholmen från dem, som fingo
komma i betraktande. Då emellertid Helgeandsholmen vid flera tillfällen framhållits
såsom lämplig plats för ett riksdagshus, i anledning hvaraf komitén ock gjort utredning
angående Helgeandsholmen lika väl som angående öfriga i fråga satta platser,
och antagligt är, att nämnda holme äfven framdeles, såsom ock inom komitén skett,
kommer att framhållas såsom passande för ändamålet, hafva vi ansett oss icke kunna
undgå att uttala vår infattning jämväl af denna fråga.

Helgeandsholmens utomordentliga läge midt i hjertat af rikets hufvudstad behöfver
ej af oss framhållas. Att rätt ordna och pryda denna holme, så att han måtte
så mycket som möjligt motsvara hvad man har skäl att vänta af honom, har utgjort
föremål för förslag och öfverläggningar från långt mera än ett århundrade tillbaka.
Efter olika tiders upfattning och efter olika individers smak och tycke hafva förslagen
gestaltat sig olika. De kunna dock alla sammanfattas under två hufvudgrupper, af
hvilka den ena afser att arkitektoniskt ordna holmen med bygnader för särskilda
ändamål och den andra går ut på att lemna holmen hufvudsakligen fri från bygnader
och af honom bilda ett öppet, planteradt område mellan vattnen. Yi sluta oss obetingadt
till den senare upfattningen, hvilken också, så vidt vi kunnat finna, vunnit
alt större och större utbredning samt antagligen skulle tämligen enhälligt omfattas,
så vida ej frågan invecklades dels genom ekonomiska hänsyn, dels af mångens alt för
stora otålighet att genast få se någonting gjordt vid holmen. Lämpligaste sättet för
Helgeandsholmens ordnande är emellertid en fråga, som icke ensamt eller hufvudsakligen
rörer Stockholm. Den gäller i främsta rummet rikets hufvudstad såsom
sådan och är derför en allmänt fosterländsk fråga; endast medelbarligen och i andra
rummet är den en Stockholmsfråga. Visserligen har man haft all möda ospard att
framställa Helgeandsholmsfrågan såsom uteslutande ett Stockholmsintresse, i hvilkot
afseende man bland annat framhållit, att syftet med att hafva Helgeandsholmen obebygd
icke kunde vara annat än att få en promenadplats för Stockholms invånare;
men, utom det att denna plats komme att under den vackra årstiden begagnas minst
lika mycket af andra rikets inbyggare som af Stockholmare, så är Helgeandsholmens
begagnande såsom park och promenadplats en underordnad fråga, hvilken i och för
sig ej har någon nämnvärd vigt. Hufvudsaken är att hålla området mellan slottet
med staden inom broarna å ena och Norrmalm å den andra sidan fritt och öppet.
Att detta område, i fall det sålunda får lemnas obebvgdt, bör hållas i det prydligaste
skick och ordnas på ett för den framstående belägenheten värdigt sätt, är naturligt;
men detta är icke det egentliga målet utan endast en gifven följd af det, som är
hufvudsaken. Då emellertid ingen kan vara närmare till att specielt intressera sig
för hvad som göres för hufvudstaden än dennes egne inbyggare, så är klart, att man
också bör kunna förutsätta ett ej ringa tillmötesgående från Stockholms kommun och
invånare för att få en lycklig lösning på en sådan lifsfråga för Stockholms framtida
utseende som Helgeandsholmens ordnande till en fri och öppen plats.

Man behöfver blott kasta en blick på tomten för att finna, huru naturligt det
faller sig, att Helgeandsholmen lemnas obebygd, och ett närmare aktgifvande på
belägenheten visar detta otvätvdigt. Mälaren och Saltsjön mötas vid Stockholm.
Midt i det stora vattenbälte, som af dom bildas inom hufvudstadens område, och
hvilket omgifves på ena sidan af Norrmalm jämte de andra norra förstäderna och på
den andra af Södermalm, ligger gamla staden inom broarna med Riddarholmen. Äfven
denna senare stadsdel skiljes från de omgifvande malmarna af vatten, i norr genom
Norrströms två grenar och strömmens fortsättning öster om Norrbro, i söder af Riddar -

fjärdens innersta vik med slussen och gamla slussgrafven. Så har naturen anvisat;
och det ankommer på menniskorna att ej förstörande gripa in uti denna anordning,
utan tvärtom, i den mon det ännu kan ske utan alt för stor svårighet, söka att
undanrödja hvad hittils kan vara gjordt deremot stridande. Så har också under längre
tid Stockholms kommuns bemödanden gått ut på att vid den södra grenen rödja bort
alla de bygnader, som belamrat Slussplanen och närmaste delar af Södermalm, för
att få den fria öpningen mellan staden inom broarna och nämnda förstad så bred
som möjligt, och dessa bemödanden fortgå altjämt, när lägligt tillfälle yppas. Om
någon nu vågade föreslå att på Slussplanen upföra en större bygnad, skulle hans
förslag otvifvelaktigt mötas af ett så enhälligt ogillande, att detsamma vore dödt i
födseln. Men hvad är väl tanken att upföra ett stort riksdagshus på Helgeandsholmen
i stället för att göra holmen fri och öppen annat än utkastet till en liknande,
mot naturen stridande åtgärd som den nyss nämnda, och här så mycket mera skriande,
som den norra öpningen mellan Mälaren och Saltsjön är ojämförligt mera framstående
än den södra och äfven är trängre än denna, särdeles vid Helgeandsholmen. Redan
är vid Norrmalms bebyggande det fel begånget, att i fråga varande öpning gjorts
alt för trång, derigenom att bygnaderna fått sträcka sig helt nära Norrström i stället
för att stadna t. ex. vid Fredsgatan, hvarigenom slottet samt motliggande bygnader
å Norrmalms framsida, Indika senare utan tvifvel snart nog komma att få vida större
proportioner än nu, hindras att göra sig gällande såsom sig bör; men att än mera
inskränka och genom en stor bygnad på Helgeandsholmen nära nog täppa till detta
redan förut nog trånga utrymme vore en olycklig åtgärd, hvilken samtid och efterkommande
icke skulle vara sena att fördöma; och utan tvekan kan man våga det
påståendet, att, om Helgeandsholmen i denna stund vore en behagligt ordnad öppen
plats, ett förslag att på holmen upföra en riksdagsbygnad svårligen skulle kunna so
dagen och, om det komme fram, skulle mötas af allmänt ogillande. Stora bygnadskomplexer,
ordnade till ett harmonierande arkitektoniskt helt, kunna naturligtvis
utgöra en stor prydnad för en stad. men endast under det vilkor, att de ej inkräkta
på ännu vigtigare anordningar, som betingas af naturbelägenheten. Naturen har en
oeftergiflig rätt att få göra sig gällande äfven i stora städer, och arkitektoniska verk,
om än så snillrika, förfela sin upgift, om de ställas i strid mot hvad naturen anvisar.

Ett riksdagshus på Helgeandsholmen, beläget så godt som omedelbart vid foten
af kungl. slottet, skulle fullkomligt nedtryckas af dettas höga läge och stora massor;
och en af de första anmärkningar, som skulle göras, vore utan tvifvel den, att palatset
för inrymmande af svenska folkets representanter, om än så stort och än så prydligt,
i sjelfva verket icke blefve annat än en flygelbygnad till slottet. A andra sidan vore
riksdagshuset tillräckligt stort för att i sin mon återverka menligt på slottet och
hindra detta på flera håll att göra sig tillräckligt gällande. Från Gara- och Kungsholmssidorna,
der utsigten åt slottet nu är den måhända vackraste af alla, skulle
slottet i det närmaste aldeles skymmas undan af riksdagshuset. Den teckning öfver
ett sådant hus på den tänkta platsen, hvilken förevisades komitén såsom en illustration

af Helgeandsholmens lämplighet för en dylik bygnad, lemnade, såsom oss synes, ett
motsatt intryck och ådagalade, äfven den, att slottet och riksdagshuset skulle inverka
menligt på hvarandra. Vänder man sig härefter till omgifningarna i öfrigt och tänker
sig de många, vida mera palatslika byggnader än nu, som inom eu oj aflägsen tid
måste upstå på ömse sidor om Norrström, och huru dessa skulle gifva ett storartadt
intryck, om Helgeandsholmen lemnades obebygd, så måste man studsa tillbaka för
tanken att mellan dessa inkila riksdagshuset, hvarigenom detta och de öfriga bygnaderna
skulle så att säga äta upp intrycket från hvarandra. Åt Mälarsidan skulle
riksdagshuset oj als förmå att göra sig gällande. Utsigten mot det samma så val från
sjön som från stränderna skulle nästan aldeles skymmas bort af broarna och Strömsborg;
och inklämdt mellan höga husrader å ömse sidor och med slottet öfver sig
skulle det här sjunka till en obetydlighet. Nödgades man härtill tänka sig eu större
bygnad upförd på holmen Strömsborg, blofve riksdagshuset häraf aldeles bortskymdt
från sjön och dess stränder. Åt öster blefve bygnaden visserligen märkbar, men endast
inom en högst ringa synvidd. På ingen af de inom komitén afhandlade platserna
med undantag af Artilleriplanen skulle riksdagshuset följaktligen blifva så innestängt
som på Helgeandsholmen; och på denna plats skulle detsamma nedtryckas af slottet
och andra närbelägna bygnader, inverka menligt tillbaka på dessa samt slutligen och
framför alt naturvidrig! för all framtid afstånga det fria öpna fält mellan Mälaren
och Saltsjön, mellan staden inom broarna och Norrmalm, som nu till största delen
finnes och utan öfverdrifven svårighet kan fulländas genom borttagande af några
gamla och missprydande bygnader.

Den för ett tiotal år sodan af bankofullmäktige framkastade tanken att flytta
riksbanken till Helgeandsholmen har på senaste tid tagits till motiv för att äfven
lägga riksdagshuset der. Sammanslagning af lokal för de bägge institutionerna skulle
nämligen falla sig så synnerligen väl och äfven medföra besparing. Det må dock
botviflas, att det på fullt allvar lian komma i fråga att i den nya bygnaden för
Sveriges nationalrepresentation inrymma en stor affärsrörelse med in- och utströmmande
besökare i hundratal, om ej tusental dagligen. Det gifves ett visst mått af
värdighet, som svårligen kan underskridas; och känslan häraf skall utan tvifvel slutligen
göra sig gällande. Dessutom finnes intet behof att lägga riksbanken på Helgeandsholmen.
Komiténs pluralitet har, såsom oss synes, nöjaktigt visat, att ny bygnad
för riksbanken mycket väl kan upföras på samma plats, der nämnda bank nu är
belägen. De svårigheter, som förespeglats skola upstå vid ombygnaden, äro alla
sådana, som framkomma när man ej önskar en sak och har godt rådrum att ondast
tänka ut omöjligheter. Man tänke sig emellertid det olycksfall, att riksbankens bägge
bygnader blifvit af vådeld förstörda. Svårigheterna vore då ojämförligt större, än om
husen vid en ombygnad behöfde endast successivt borttagas. Detta oaktadt skulle
man snart erfara, huru jämförelsevis lätt alt läte ordna sig; och när den nya bygnaden
efter ett par år stode färdig, skulle man knappast hafva något minne af att
svårigheter vid öfvergången funnits. Komiténs flertal har förslagsvis påvisat äfven

andra platser, såsom dels Berg&trahlska tomten vid Riddarhustorget, hvilken är utmärkt
val belägen, erbjuder fullt tillräckligt utrymme, när bygnadssättet lämpas efter
tomten, och icke heller behöfver blifva öfverväldigande dyr, dels qvarteret Sjöhästen
midt för Vasabron, hvilket också har en utmärkt belägenhet för bankbygnad, får
efter en helt obetydlig uträtning på främre sidan en nästan fullständigt regelbunden,
rektangulär form samt innehåller mer än tillräckligt stor areal äfven efter sådan
indragning af bygnadens på norra sidan, att gatan der blir lika rymlig som på don
östra. Något behof att flytta riksbanken till Helgeandsholmen finnes således icke;
och, på sätt komiténs utredning visar, upstår ej heller någon så stor besparing i
kostnad genom riksdagshusets och riksbankens sammanbygnad, att denna skilnad kan
verka någonting afgörande på frågan. Hela det motiv för riksdagshusets förläggande
på Helgeandsholmen, som man velat hemta från sammanslagningen med riksbanken,
faller således till intet.

Med tanken att lemna Helgeandsholmen såsom fri och öppen plats låter naturligtvis
mycket väl förena sig att, på sätt ofta blifvit framhållet, å holmens vestligaste
ända upföra en jämförelsevis lag bygnad, lämpad efter holmens afrundade form derstädes
och bygd i sådan stil, att han hufvudsakligen komme att framstå såsom naturlig
utslutning af holmens öfriga anordning. I en sådan bygnad kunde till och med eu
riksbank inrymmas, om. man då nödvändigt skulle vilja envisas att förlägga en
sådan mångbesökt affärslokal just till denna plats, hvilken eljes enkom egnar sig till
ett från all hänsyn till den praktiska nyttan fridlyst område, der natur och konst
finge i förening bilda en hänförande liten tafla midt i hjertat af Sveriges hufvudstad.

Besynnerligt vore dessutom att till plats för riksdagshuset välja just det ställe,
der anläggningen skulle falla sig alra dyrast. Markens beskaffenhet framkallar en
ojämförligt större grundläggningskostnad än på något annat ställe; holmens läge
mellan kringflytande vatten på alla sidor påfordrar dyrbara kajanläggningar; ett dyrt
etablissement, basaren, måste inköpas och borttagas; eganderätt måste förvärfvas
äfven till värderika boningshus, som utgöra privat egendom; och slutligen måste hela
kungl. stallet med dertill hörande boningshus och andra bygnader borttagas och i
deras ställe upföras dyrbara bygnader på annan plats. Komiténs jämförande beräkningar
visa ock, att förberedande kostnaderna för ett riksdagshus på Helgeandsholmen
blifva, om man frånser operahusets tomt, som ej af någon satts i fråga, i det alra
närmaste dubbelt så stora som på det ställe, som i afseende å dessa kostnader kommer
närmast i ordningen; och ändock är uti slutsumman, 3,460,000 kronor, ingenting
inräknadt för de Hans Maj:t Konungen enskildt tillhöriga bygnader, ej heller någonting
för den mark, som åtgår till det stora nya hofstalletablissementet, med undantag
allenast för en obetydlig yta, som ansetts möjligen behöfva inköpas från Stockholms
stad för en beräknad summa af 60,000 kronor. Den besparing i kostnaden, som
ansetts kunna beredas genom riksbankens sammanbygnad med riksdagshuset, ändrar
ej i någon nämnvärd mon dessa ogynsamma förhållanden.

Man har visserligen hört anföras, att det läge i Stockholms stads intresse att

verksamt bidraga till betäckande af kostnaderna för Helgeandsholmens ordnande äfven
i det fall, att riksdagshus upfördes på holmen, enär hufvudstaden äfven då finge en
öppen plats sig beredd närmast Norrbro, derest nämnda hus förlädes så långt vester
ut som möjligt. Men donna plats med eu bredd af endast 200 fot blefve ej större,
än som nödvändigt behöfdes till förgård och tillträde till riksdagshuset, och kunde
således icke utgöra någon som helst anledning för Stockholms stad att derför offra
penningar. Stockholms stadsfullmäktiges föregående beslut i hit hörande frågor äro
ock tillräckligt uplysande och betecknande i detta afseende. På förfrågan af fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret, i hvad mon stadsfullmäktige kunde vara
hugade att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader, vid
hvilket tillfälle fråga emellertid ej var att upgöra något aftal härutinnan mellan
staten och kommunen, hvartill fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret ej heller
hade något updrag eller eljes någon befogenhet, svarade stadsfullmäktige den 2
februari 1874, att Stockholms stad icke ville undandraga sig att, i hvad på staden
ankomme, medverka dertill, att Helgeandsholmen blefve på ett med hänsyn till
holmens läge ändamålsenligt och prydligt sätt ordnad, men att i frågans då varande
skick, innan det kommit till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen skulle
ordnas, i hvilken mon den komme att uptagas af bygnader för statens räkning, dessa
bygnaders läge m. in., staden icke kunde göra några andra närmare utfästelser än
att ikläda sig förbindelse dels att i sammanhang med holmens ordnande, och sedan
de vid dess nordvestra, i strömmen utskjutande hörn befintliga bygnader blifvit genom
statens försorg borttagna, låta afskära detta hörn så, att holmens strand derstädes
komme vinkelrätt mot Norrbro, samt i den nya linien upföra en stenkaj, under förbehåll
att denna kaj blefve stadens egendom, dels att, derest holmen blefve på ett tillfredsställande
sätt ordnad med öpna, för allmänheten tillgängliga platser, bekosta dessa
platsers beläggning med tjenligt ämne och deras lyshållning. Banko- och riksgäldsfullmäktiges
utredningar och förfrågningar ledde ej till något mål, och frågan förföll
dermed för den gången.

Två år senare updrog Kongl. Maj:t åt särskilde komiterade att behandla frågan
om Helgeandsholmens ordnande. Sedan komiterade inkommit med sitt utlåtande samt
riksmarskalksembetet, fullmäktige i riksbanken och öfverintendentsembetet deröfver
yttrat sig, infordrade Kongl. Maj:t Stockholms stadsfullmäktiges yttrande i ärendet,
hvarvid särskildt äskades förklarande bland annat derom, huruvida stadsfullmäktige
voro villige att bekosta Helgeandsholmens ordnande på dess norra sida, på sätt år
1874 blifvit satt i fråga. XJti det utlåtande, stadsfullmäktiges beredningsutskott i anledning
häraf aflat till fullmägtige, skärskådades frågan med föranledande jämväl af
den kungl. remissens innehåll under fyra olika förutsättningar, nämligen l:o) att
staden erhölle hela Helgeandsholmen jämte derå befintliga bygnader med full egandeoch
dispositionsrätt för att ordna holmen såsom öppen plats; 2:o) och 3:o) att staden
erhöll nämnda rätt till Helgeandsholmen och derå befintliga bygnader med undantag
af tomtplats för riksbank antingen vester eller öster om Drottninggatans förlängning;

samt 4:o) att kronan förbehåller sig plats å Helgeandsholmen för både riksdagshus
och bankbygnad. I afseende å det första alternativet uttalades de lifligaste sympatier
inom stadsfullmäktige och deras delegationer för Helgeandsholmens ordnande till fri
och öppen plats; men stadsfullmäktige funno vid sammanträde den 10 januari 1878
sig dock böra förklara, att kommunens tillgångar då för närvarande icke medgåfvo
att för Helgeandsholmens försköning åtaga kommunen de förbindelser, utskottets
hemställan i lista punkten förutsatte. Utskottets förslag om bidrag från kommunens
sida uti de i 2:dra och 3:dje punkterna omnämnda fall afslogos, och i afseende å 4:de
punkten förklarade stadsfullmäktige, att, derest plats skulle å Helgeandsholmen beredas
för både riksdagshus och riksbanksbygnad, staden icke ville ikläda sig några förbindelser.
Stockholms kommuns ställning till frågan om Helgeandsholmens ordnande är härmed
alldeles klar. Kommunen omfattar med lifligaste sympatier alternativet att göra
Helgeandsholmen till fri och öppen plats och är utan tvifvel benägen att derför göra
ej obetydliga upoffringar. Att kommunen icke vågade åtaga sig sådana år 1878 har
sin naturliga förklaringsgrund deri, att stadsfullmäktige samtidigt behandlade den stora
frågan om ny stadsplan för hufvudstaden och då ännu saknade erfarenhet om, huru
denna vidt utseende fråga skulle i ekonomiskt hänseende gestalta sig. Stadsfullmäktiges
beslut visar deremot, att kommunens sympatier ej kunna påräkna ens för ett förslag
om så inskränkt bebyggande af Helgeandsholmen som att der upföra en bygnad för
riksbanken; men det utesluter icke den tanken att, om Helgeandsholmen omöjligen
skulle kunna räddas, med mindre att plats för riksbank der lemnades, och man inskränkte
sig till att för riksbanken upföra en låg, efter holmens anordning i öfrigt
lämpad bygnad på holmens yttersta spets vester om Drottninggatans förlängning, så
kunde frågan om kommunens deltagande i kostnaderna för holmens ordnande för
detta fall vara en öppen fråga, på hvilken kommunen kunde vara villig att tänka
närmare. Men sättes det i fråga att på Helgeandsholmen upföra en så stor bygnad
som ett riksdagshus, så har kommunen på förhand bestämdt förklarat, att hon för ett
sådant fall icke vill ikläda sig några förbindelser als. Härmed är ock, derest sådant
vore erforderligt, stadsfullmäktiges år 1874 gifna yttrande till fullmäktige i banken
och riksgäldskontoret uttryckligen återkalladt.

Den infattning af förevarande fråga om sättet för Helgeandsholmens framtida
ordnande, hvilken vi nu för vår del uttalat, sammanfaller i hufvudsak med den upfattning
af samma fråga, som blifvit uttalad af öfverintendentsembetet uti dess den
24 juli 1877 afgifna, utaf dess då varande tillförordnade chef, F. W. Scholander, författade
utlåtande. Yi bifoga här och åberopa såsom vårt eget detta en klarseende
och storslagen andes inlägg i den vigtiga frågan.

ADB. LINDHAGEN.

E. vox der LANCIvEN.

Bilaga till herrar Lindhagens och von der Lanckens särskilda mening.

Underdånigste memorial.

Genom nådig remiss den 20 sistlidne juni har Eders Kongl. Maj:t täckts anbefalla
öfverintendentsembetet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af fullmäktiges
i riksbanken skrifvelse den 14 samma månad i fråga om beredande af plats
å Helgeandsholmen för en bvgnad för nämnda bank eller öfverlåtande åt banken för
egen och riksdagens räkning af samtliga tomter å holmen; och får angående detta
ärende och hvad dermed eger sammanhang öfverintendentsembetet underdånigast anföra
följande:

Den fråga, som vid bedömandet af Helgeandsholmens användande för framtiden
först torde med hänsyn till denna stadsdels läge och derå framstälda anspråk böra
göras till föremål för närmare begrundande, är utan tvifvel den, huruvida de af riksbankens
fullmäktige nu väckta förslagen om holmens användande väsendtligast i det
reelas intresse, d. v. s. såsom tomtplats för en penningeinrättning och möjligen äfven
andra bygnader, böra ega företräde framför den ideela infattning rörande platsen och
dess förskönande i residensbygnadens och hufvudstadens intresse, hvilken blifvit ådagalagd
så väl genom frikostiga donationer till främjande af detta mål som genom ett
derför visadt allmänt intresse.

Stockholms slotts norra fasad, hvars betydliga utsträckning icke hindrar intrycket
af bygnadens höjd att göra sig gällande, enär substruktionen, Lejonbackarna
och källarevåningen, motsvarar tre våningar af ett vanligt boningshus, fordrar eller
fyller åtminstone tillräckligt och väl ena sidan af en qvadratformig plats, hvars
sträckning utåt från fasaden är lika med slottets hela längd. En sådan qvadrat skulle
med sidan midt emot slottet stöta intill kajen vid Gustaf Adolfs torg, åt öster vetta
emot operahusets sydöstra hörn och med vestra sidan ligga ungefär 30 fot förbi hertigliga
palatsets vid nämnda torg vestra gräns. Detta synes visserligen vara en stor
plats i förhållande till de inom Stockholm vanliga måtten, men ej så vid jämförelse
med bygnaden i dess bakgrund, hvars höjd utgör mera än en sjettedel af den förutsatta
platsens längdmått. Öster om slottets midt finnes ett sådant öppet utrymme,
vida behagligare för ögat än ett torg, enär enformigheten afbrytes genom vatten, bro
och kajer, hvilka sist nämnda ännu ytterligare öka slottsbygnadens höga utseende.
Genom anordningen af platsen åt detta håll är en större del än fasadens östra hälft
fri, under det att deremot den vestra delen deraf skymmes genom bygnader, som
gifva intryck af vanprydnad och sammangyttring, hvadan också denna motsats framkallat
en önskan att se de slottet skymmande bygnaderna undanröjda. Helgeandsholmens
yta kommer, derest holmen varder frigjord från bygnader, att visa sig vara
till utseendet mera inskränkt, än under nu varande förhållanden synes, och då midt

uti eu stad ett skönare afbrott emot dess bygnader än träd och vattenspeglar ej
lärer finnas, är lätt förklarligt, hvarför den allmänna meningen med värme omfattat
föreställningen att se den lilla platsen, en ö i strömmen, ej blott obebygd, utan behandlad
såsom en omsorgsfullt prydd plantering, icke blott lämplig för lustvandring,
utan äfven egnad att i hög grad försköna landets hufvudstad. Mot holmens vestra
sida torde broar böra förena densamma med Drottninggatan och Mynttorget och invid
den ordnade stranden emot Mälaren byggas en lätt arkadgång, hvarigenom en i
estetiskt hänseende berättigad och för skönhetssinnet tillfredsställande afslutning af
holmen åt detta håll skulle komma att ega rum, så mycket mera passande, som en
portik eller arkadgång väl lämpar sig för den afrundade form, hvarmed holmens
vestra del emottager Mälarens vattentryck. Att väl ordnade och omsorgsfullt vårdade
planteringar med tillhörande träd skulle komma att med ojämna afbrott skymma
delar af slottsfasaden, är berättigadt och bör höja denna fasads verkan såsom storartadt
monument, under det att åter bygnader, upförda framför detsamma, ej kunna
annat än verka störande, på samma gång de sjelfva blifva tryckta vid jämförelsen
med konungaborgens kolossala fasad.

Under behandling af i fråga varande, för Stockholms försköning så vigtiga
ärende har jämte andra inkast mot den nu framstälda planen blifvit gjordt äfven det
om onödigheten af platsens bibehållande såsom promenadplats, då den finnes utgöra
fortsättningen af en serie utaf torg och öpna platser, såsom Gustaf Adolfs och Carl
XIII:s torg, Berzelii park, Blasieholmstorget samt Artilleriplanen, och har detta öfverflöd
på fria områden ansetts så mycket mindre nödvändigt att genom Helgeandsholmens
afrödjande än ytterligare öka, som denna holme, derest den äfven helt och
hållet uptoges af boningshus, ändock skulle hafva tillräcklig luft för dessa utan att
på något sätt inkräkta sådan för närmast belägna qvarter. Sanningen häraf kan ej
bestridas, men, då frågan gäller en såsom behöflig allmänt erkänd försköningsåtgärd,
torde ett öfverflöd i nyss nämnda hänseende ej böra lägga hinder i vägen för denna
åtgärd. Hvarje försköning kan ej förenas med nyttans kraf, och konstens likasom
det estetiska sinnets fordringar, för hvilka i våra dagar dock stora upoffringar göras,
skulle ju samt och synnerligen kunna hänföras till sådant, som kan såsom onödigt
undvikas. Helgeandsholmens frigörande från bygnader och behandling såsom en
monumental lustgård midt inuti hufvudstaden är ej att hänföra till nyttiga åtgärder i
vanlig mening, men likväl så önskvärdt från estetisk synpunkt, att bättre synes
vara, derest hela frågan om holmens ordnande lemnades åt en framtid med rikare
tillgångar för densammas lösning på ett tillfredsställande sätt, än att, sedan nu varande
åbygnader blifvit rifna, dessa ersättas af nya större bygnader, ju ansenligare
desto sämre.

Yid ett ordnande af holmen torde säkerligen i fråga komma eller bör åtminstone
iakttagas en förändring deraf, hvilken ej utöfvar inflytande på holmens öfverlåtande
till allmän trafik men inskränker området för dess bebyggande, nämligen
norra strömarmens vidgande på holmens bekostnad sålunda, att detta vattendrag er -

håller vester ut samma bredd som invid Norrbro, hvarigenom Mälarens aflopp skulle
vinna en väl behöflig tillökning.

Utanför Drottninggatans i vissa fall förutsatta utdragning öfver holmen skulle
den ofvan omförmälda portiken eller den holmen afslutande låga byggnaden mot
vester anläggas, och förutom det skydd emot vestliga vindar, som derigenom åstadkommes,
kunde ett ytterligare sådant skydd i ej ringa mon beredas genom trädplanteringar,
Indika äfven under vintertiden bidraga att hämma blåsten, och om äfven ett
dylikt värn må anses alt för svagt, så synes å andra sidan den sällan inträffande
olägenheten af ett verkligen besvärligt väghinder genom oväder så mycket mindre
kunna utgöra ett giltigt inkast emot holmens ordnande på ofvan anförda sätt, som
förhållandet ej torde blifva väsendtligen sämre, än det hittils varit, åtminstone icke
tillräckligt för att böra lägga hinder i vägen för frågans lösning på ett i estetiskt
hänseende tillfredsställande sätt.

Bland svårigheter, som framställa sig emot den nu angifna, sedan längre tider
tillbaka åsyftade försköningsplanen, möter dock i första rummet frågan, huruvida
någon inkomst kan vara att emotse såsom ersättning för de stora kostnader, som
genom berörda plans förverkligande måste drabba det allmänna. Svaret på denna
fråga söktes redan samtidigt med den nu varande basarbygnadens upförande, då af
framlidne intendenten A. Nyström upgjordes ett projekt att kringbygga holmen med
handelsbodar, förlagda inom portiker å ömse sidor, samt med breda genombrytningar
å hufvudmidtlarna till platsen, hvarigenom denna skulle hafva kommit att i viss mon
likna »Palats roval» i Paris. De sålunda tänkta, långa bygnadssträckorna skulle hafva
minsta möjliga höjd, men afsågos dock icke att helt och hållet lemna slottet oskymdt.
I ett annat, nyligen framstäldt förslag i samma riktning har försök blifvit gjordt att
undanrödja olägenheten af slottets bortskymmande derigenom, att portik- och handelsbodslängor
blifvit i yttersta mon sänkta, hvarigenom platsens öpna del äfven kunnat
sänkas till ungefärligen samma plan som Strömparterren. Detta senare förslag möter
dock vid verkställigheten stora svårigheter till följd af här rådande vintrar, hvadan,
och då platsens uplåtelse till förlustelseställe i ändamål att deraf draga inkomst ej
synes i betraktande af de många sådana ställen, som inom hufvudstaden redan finnas,
vara att förorda, det af Nyström framstälda förslaget torde förtjena mesta afseendet
och derför kunna, såsom utförbart, åter uptagas.

Med tillämpning af detta senare förslag lärer äfven möjlighet vara för handen,
att Helgeandsholmen varder utan att uptagas af högre bygnader öfvertagen af Stockholms
stad, på sätt särskilde komiterade i afgifvet betänkande af den 14 december
nästlidet år samt riksmarskalksembetet i utlåtande af den 31 sistlidne mars underdånigst
hemstält.

Tidkommande derefter i fråga stäldt upförande å holmen af sådana bygnader
som riksbank och riksdagshus, så hafva förslag dertill blifvit upgjorda, åsyftande, att
den areal, hvarå dessa hus borde förläggas, blefve begränsad inom gator, löpande
kring den på förenämnda sätt genom norra strömmens utvidgning minskade och

regulariserade holmens kajer samt åt öster genom en från Gustaf Adolfs staty till
nordvestra slottshörnet dragen linie, som borde bestämma framsprånget åt öster af
riksdagshusets fasad. Härvid ådagalades dock, att det af sakkunnige män upgjorda
programmet för husens planer var ett problem, som ej på nöjaktigt sätt kunde lösas
inom det gifna utrymmet. Att öka detta och derigenom vinna erforderlig frihet för
planernas utveckling låter sig visserligen göra, men endast med åsidosättande af
hvad i estetiskt hänseende bör i ett fall sådant som detta göras gällande, och att för
lägets skull upföra riksdagshuset på ett mindre tillfredsställande sätt eller på en plats,
der det ej lämpligen kan i framtiden utvidgas, torde ej böra i fråga komma.

Något annorlunda är förhållandet med en bygnad, afsedd endast för riksbank.
Denna fordrar ej några ovanligt stora mått. Huset kan förläggas så långt åt holmens
vestra gräns, att slottet derigenom icke undanskymmes. Från det nyttigas synpunkt
är belägenheten äfven den mest önskvärda, och då väckt fråga om riksbankens förläggande
till nu varande kanslihusets tomt ej ledde till något resultat samt öfverintendentsembetet
i följd deraf anbefaldes att upgifva annan plats i kanslihusets närhet
för eu dylik bygnad, kunde framställningen härom svårligen besvaras annorlunda
än genom en anvisning å denna holme.

Detta yttrande torde dock icke kunna anses innebära ett ovilkorligt medgifvande,
att bankbygnaden i hvarje fall bör dit förläggas, och ett afgörande beslut i
dylik riktning torde ej böra fattas i ett tidskede, då ett oeftergifligt behof förr eller
senare måste framkalla betydliga omkastningar i nu varande förhållanden beträffande
bygnader och bygnadstomter just i denna trakt samt vidare framåt riddarhusplatsen
och Bäddarholmen. Förslag i dylikt syfte hafva blifvit upgjorda, och torde, innan
dessa jämte dermed sammanhängande frågor om ordnandet af offentliga myndigheters
lokaler kunnat sammanföras och såsom ett helt behandlas, möjlighet svårligen förefinnas
att utan fara för misstag bestämma rörande platsen för i fråga varande bankbygnad,
hvars verkställighet äfven synes, enligt hvad bankofullmäktige antydt, tåla
upskof.

På grund af hvad öfverintendentsembetet sålunda varit i tillfälle att i underdånighet
anföra, hemställer embetet, att Helgeandsholmen måtte, i öfverensstämmelse
med hvad af komiterade och riksmarskalksembetet blifvit föreslaget, varda ordnad såsom
eu öppen plats sålunda:

att holmen planeras, planteras med träd och buskar, förses med fontäner eller
statyer samt bebygges i fonden mot vester med en å midten genombruten portik,
hvars väggar emot vester och inåt portiken prydas med målningar, dervid alternativt
föreslås, att i nämnda fondbygnad inrymmes den nu befintliga basarens bodar, eller ock

att holmen kringbygges med portiker och salubodar, dervid de utåt Mälaren
belägna höjas genom en lägre öfvervåning, utmärkande midtpartiet;

och torde i detta så väl som i föregående fall holmens plan vester om den nu
varande s. k. nya bron sättas i förbindelse med denna bro medels sluttande planer
och trappor.

Vidkommande de förberedande åtgärder, som måste föregå ett dylikt ordnande
af holmen, så torde, sedan öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 19
november 1872, riksmarskalksembetet den 31 sistlidne mars samt förbemälde komiterade
den 14 sistlidne december sig yttrat angående bortflyttandet från holmen af
der varande kung! hofstall samt beredande af annan plats för detta, frågan i denna
del, likasom i hvad densamma angår vilkoren för holmens öfverlåtande till Stockholms
stad, ej påkalla något särskildt utlåtande af öfverintendentsembetet; anhållande
dock, hvad angår de alternativt föreslagna platserna för stalletablissementet, antingen
vid Artilleriplanen eller å veterinärinstitutets nu varande tomter, undertecknad t. f.
öfverintendent att för sin del få underdånigt förorda sist nämnda plats, hvilken vid
afgifvande! af öfverintendentsembetets åberopade utlåtande den 19 november 1872 ej
var för ändamålet att påräkna.

För den händelse slutligen bygnader för riksbank och möjligen äfven för riksdagshus
skulle, enligt hvad bankofullmäktige föreslagit, pröfvas böra å Helgeandsholmen
upföras, torde, derest hittils gifna program för dessa bygnader ej komma att
utvidgas öfver meddelade bestämmelser, utan snarare något minskas, t. ex. genom
uteslutande af för riksgäldskontoret afsedda lokaler, läget för samma bygnader kunna
anordnas sålunda, att mellan riksdagshusets östra fasad och östra gränslinien af Norrbro
bibehålies en öppen plats af omkring 300 fots bredd, hvilket, inberäknadt bron,
utgör qvadraten af afståndet mellan de längs norra och södra sidorna af holmen tillämnade
kajer, hvarigenom slottsfasadens nordvestra ända blifver helt och hållet fri
under en synvinkel, dragen från Gustaf Adolfs staty.

De remitterade handlingarna och ritningarna återställas i underdånighet.

Stockholm den 24 juli 1877.

Efter nådigsto förordnande:

F. W. SCHOrÄNDER.

Aug. Ekmarck.

Af herr Alh. Lindhagen.

Jag har inom komitén uttalat mig för den åsigten, att främre delen af Skeppsholmen
på. höjden söder om kyrkan är en utmärkt plats för ett riksdagshus. Men
för don händelse att riksdagen af en eller annan anledning icke skulle vilja bestämma
sig för denna plats, har jag ansett nödigt att hafva en i alla afseenden fullgod plats
i beredskap; och jag har derför inom komitén alternativt föreslagit att lägga det nya
riksdagshuset på Riddarholmen, till hvilket förslag jag haft särskild anledning dels af
denna holmes på en gång centrala och fria läge, dels af riksdagens uprepade gånger
uttalade önskan att fortfarande hafva sin lokal på Riddarholmen.

Komitén har uti sitt utlåtande beskrifvit det af mig föreslagna läget för ett
riksdagshus på Riddarholmen; och eu af de till komiténs utlåtande hörande kartor
åskådliggör detta ytterligare. Det oaktadt torde emellertid eu närmare utveckling i
fråga om husets läge så väl på sjelfva platsen som i förhållande till omgifvande delar
af hufvudstaden här vara i sin ordning.

Riksdagshuset är tänkt såsom liggande med sin hufvudfasad midt framför den
öpna plats, nu mera vanligen benämnd Birger Jarls torg, som begränsas i söder
af riddarholmskyrkan samt i norr af riksarkivets och riksgäldskontorets tomter.
Donna plats är på kartan utlagd med den regelbundet rektangulära form, som han
utan tvifvel i hvarje händelse erhåller, när nybygnader på hans norra sida komma i
fråga. Platsens längd ökas betydligt derigenom, att riksdagshuset dragés så långt
tillbaka åt vester, att dess hufvudfasad kommer att ligga på mer än .150 fots afstånd
från riddarholmskyrkans torn och riksarkivets tomt. Platsens från öster till vester
dragna midtlinie träffar å ena sidan midtpunkten för riksdagshusets hufvudfasad och
å den andra nära midtpunkten af riddarholmsbrons landfästen. Om, på sätt kartan
visar, nämnda, alt annat än vackra, bro vid en blifvande ombygnad flyttas paralelt
med sig sjelf några få fot mot norr, så kommer landfästets midtelpunkt att aldeles*
sammanfalla med ändpunkten af den Öpna platsens midtlinie. Vid platsens södra
långsida ligger riddarholmskyrkan, och vid den norra skulle riksarkivet läggas, hvarigenom
denna bygnad komme att upföras på just den plats, som på komiténs hemställan
redan är vorden af Kong! Maj:t dertill föreslagen. Platsens längd från riksdagshuset
till bron skulle blifva 425 fot, dess bredd mellan kyrkan och riksarkivet
omkring 200 fot. Riksdagshusets hufvudfasad skulle komma att ligga på ett afstånd
af 164 fot från riddarholmskyrkans torn och 154 fot från riksarkivet, hvarigenom
skulle bildas i sammanhang med den redan nämnda öpna platsen ett fritt område längs
framför hela hufvudfasaden med eu längd af omkring 500 fot och en medelbredd på
de tvä ställen, der bygnader möta, af 160 fot. Denna senare de! af platsen framför
riksdagshuset skulle dessutom mot söder ligga alldeles fritt med utsigt öfver Mälaren
åt Södermalm. Riksdagshusets hufvudfasad skulle sålunda i hela sin utsträckning

bomma att ligga fritt mot och blifva synlig från hela den nu omförmälda stora, sammanhängande
platsen ända från riddarholmsbron. I det närmaste till hela sin utsträckning
skulle han blifva synlig från hela nämnda bro, från främre Munkbron och
större delen af Riddarhustorget. I den trakt af detta torg, der Storkyrkobrinken och
Stora Nygatan mötas, skulle hufvudfasaden vara synlig i hela sin längd med undantag
allenast för ett helt litet stycke af dess nordligaste del. Midtpartiet och andra
delar af hufvudfasaden skulle genom Myntgatan synas fram till norra ändan af Norrbro
och Blasieholmen; och när denna gata blir för rörelsens behof utvidgad på sin
södra sida, hvilket ej kan vara annat än en tidsfråga, så kommer den väsendtligaste
delen af riksdagshusets hufvudfasad att ligga öppen midt framför den utvidgade Myntgatan
och hela platsen framför slottet från kanslihuset till Norrström, Lejonbacken
inräknad, samt vara synlig öfver Norrström till Blasieholmen.

Det är således stridande mot verkliga förhållandet hvad komitén säger derom,
att ett riksdagshus här icke skulle med sin östra eller förnämsta sida komma att intaga
det läge, som anstår en sådan bygnad. För ett opartiskt bedömande bör det
tvärtom synas klart, att riksdagshuset här skulle få ett mycket fritt och i hög grad
imponerande läge. Det skulle komma att ligga högt i fonden af en rymlig öppen
plats med Sveriges pantheon, Riddarholmskyrkan, å sin högra och den bygnad, riksarkivet,
som innesluter källorna för Sveriges häfder, å sin venstra sida. Kommer
härtill mellan de två sist nämnda bygnaderna och midt framför riksdagshuset en föremålet
och platsen värdig bildstod af den, som lade grunden för Sverige såsom lagbundet
samhälle och tillika grundläde dess hufvudstad, så torde hvar och en, som
har något sinne för sådant, få nog för både öga, tanke och känsla. Den förutsatta
anordningen på platsens norra sida är så naturlig, att den gör sig sjelf, oberoende
deraf om ett riksdagshus lägges på Riddarholmen eller ej; ty svårligen kan man
tänka sig en nybygnad på riksarkivets tomt utåt i fråga varande plats annorlunda lagd
än i det närmaste paralelt med kyrkan. Riksgäldskontorets hus är en jämförelsevis
obetydlig bygnad, hvilkens flygel närmast bron måste i hvarje händelse inom en ej
aflägsen framtid rödjas undan för beredande af gata längs den föreslagna nybygnaden
för riksarkivet och Norstedtska egendomen fram till den under sist förflutna vinter
nybildade hamnen. När denna flygel kommit bort, är med detsamma det föremål
undan, som hufvudsakligast stod skymmande för i frågavarande plats.

Detta om riksdagshusets östra sida, I söder och vester skulle det komma att
ligga alldeles fritt mot Mälaren. Det skulle här få ett läge, med hvilket ingen annan
plats för en sådan bygnad i hufvudstaden kan komma i jämförelse. Liggande midt i
fonden af Stockholms Mälarhamn och synligt ända från inloppet dit vid stora Essingen,
skulle det utgöra den förherskande punkten i den hänförande tafla, som Stockholms
af Riddarorden bildade Mälarhamn redan nu företer och framdeles skall i
ännu långt högre grad förete, då de nära en fjerdedels mil långa strandgatorna å
hvardera sidan om hamnen i en ej aflägsen framtid blifva färdiga med resliga bygnader
vid sidorna och nybygda, prydliga stadsdelar der bakom; och det skulle ådraga

sig åskådarnes blickar ej blott från sjön och strandgatorna utan ock frän eu stor
mängd högre belägna parker och gatupartier i de omgifvande stadsdelarna. Å Norrmalm
skulle riksdagshusets vestra fasad blifva synlig äfven från inre, lågt belägna
delar af staden, såsom i det breda och eu femtedels mil långa, öpna område, som
från trakten af bolaget Atlas verkstäder går fram öfver jernbanans mark, gatudelar,
torg, strandgator, hamnområde och den inskjutande viken af Mälaren ända till Riddarholmen.

Hvad slutligen angår den norra fasaden, sä skulle denna visserligen till någon
del skymmas af Stockholms stads auktionsverk och generalstabens hus. Den förra af
dessa bygnader ligger emellertid så lågt, att han skulle helt och hållet beherskas af
riksdagshuset; och hans närmaste gafvel skulle ligga på ett medelafstånd derifrån af
mer än 60 fot. Äfven generalstabsbyguadens flyglar äro jämförelsevis låga. Afståndet
från riksdagshusets nordöstra hörn till närmaste punkt på den vestra af dessa
flyglar blefve mer än 60 fot och till närmaste punkt på östra flygeln 110 fot. Minsta
afståndet till generalstabens hufvudbygnad blefve 160 fot. 1 fråga varande fasad med
undantag af undervåningen skulle blifva öfverskådlig, än hel och hållen, än till stor
del, från den nya Kungsholmsbron och hamngatorna på ömse sidor om densamma
samt från hela det öpna, en femtedels mil långa område från Atlas till Riddarholmen,
hvarom ofvan är nämndt.

Sammanfattas nu hvad sålunda är utredt, så skulle riksdagshuset på den af mig
föreslagna plats å Riddarholmen få ett långt friare läge, än som är möjligt att
åstadkomma på något annat ställe, som kan sättas i fråga för ändamålet, och vida
friare än det läge, kungl. slottet för närvarande har. Mot vester och söder skulle
riksdagshuset ligga långt friare än slottets östra och norra fasader. Åt öster och norr
skulle riksdagshuset ligga vida mindre innestängdt, än slottet nu är åt söder och
vester. Skulle i en mer eller mindre aflägsen framtid det finnas Renligt att för ytterligare
fullkomnande af anordningarna å Riddarholmen borttaga de icke synnerligen
dyrbara bygnader, som tillhöra auktionsverkets och generalstabens egendomar, så
skulle riksdagshuset komma att ligga aldeles fritt emot sjön på tre sidor samt på den
fjerde hafva framför sig en stor öppen plats i midten och på sidorna derom ä ett afstånd,
som ingenstädes understege 150 fot, fyra likasom i eu halfcirkel omkring riksdagshuset
sig slutande monumentala bygnader, nämligen riddarholmskyrkan och en
stor bygnad för embetsverk å den högra samt riksarkivet och Norstedtska bygnaden
å den venstra sidan.

Riksdagshuset är tänkt att här läggas sålunda, att platsen för detsamma jämte
närmast omgifvande marken planeras till jämnhöjd med hamnplanet till sådan utsträckning,
att bygnaden finge der nere eget fritt område omkring sig, å södra sidan ett
vidsträcktare fram till stora nedfarts vägen, å vestra och norra sidorna till 40 fots
bredd samt å den östra till 20 fots bredd med undantag för midtpartiet, der hufvudingången
med dit ledande trappor eller upfartsväg skulle läggas, och der någon nedsprängning
framför huset följaktligen ej kunde ega rum. På det sålunda bildade

planet, hvilket, med beräkning att marken sakta höjer sig två till tre fot från kajkanten
mot riksdagshuset, komme att ligga 9 till 10 fot öfver Saltsjöns lägsta vattenyta,
skulle först en fullständig jordvåning byggas, och öfver denna skulle det i normalplanen
afsedda egentliga riksdagshuset resa sig med sina tre våningar. Jordvåningens
golf är tänkt att ligga 12 fot öfver lägsta vattenytan. Med en höjd för jordvåningen
af 16 fot, hvalf samt trossbottnar till nästa våning inräknade, skulle golfvet till bottenvåningen
i det egentliga riksdagshuset komma att ligga 28 fot öfver lägsta vattenytan,
eller ungefärligen i jämnhöjd med Birger Jarls torg, som skulle få en höjd af
omkring 80 fot framför riksdagshusets midtfasad, från hvilken det kunde sakta sjunka
något obetydligt åt hvardera sidan. Beräknas vidare likaledes 16 fots höjd för undervåningen,
trossbottnarna till nästa våning inräknade, så skulle golfvet i den för kamrarnas
sessionssalar afsedda hufvud v aningen komma att ligga på eu höjd af 44 fot
öfver lägsta vattenytan, eller 14 fot öfver Birger Jarls torg, från hvilken trappor eller
en prydligt anordnad körbana skulle leda upp till nämnda hufvudvåning. Från det
högre planet vid torget skulle trappor å ömse sidor leda ned till det lägre planet, på
sätt å kartan antydes. Genom tillkomna jordvåningen, hvilken icke blefve någon
källarvåning utan en fullständig hög våning, skulle ett mycket stort utrymme vinnas
för jämförelsevis billigt pris. Der kunde embetsverk och arkiv inrymmas i stor utsträckning;
och om framdeles riksdagen blefve i behof af mera utrymme, funnes sådant
på stället att tillgå.

I stället för nu varande nedfartsvägen, hvilken komme att uptagas af riksdagshuset,
skulle mot sydvest anläggas en ny sådan midt emellan riksdagshuset och
den föreslagna nya embetsverksbygnaden, på sätt kartan visar. Denna väg är riktad
på midtpartiet af riksarkivets föreslagna södra fasad; och han skulle jämväl få den
å kartan utmärkta bildstoden midt framför sig. Tagen skulle få minst lika god lutning
som den nu varande, eller 1:16.

För ofvan antydda fall att man, för fullkomnande af anordningen med riksdagshuset
och Riddarholmen i allmänhet, framdeles ville rödja bort auktionsverkets och
generalstabens bygnader, är på kartan med prickningar antydt, huru marken norr om
riksdagshuset då borde ordnas. I fullständig symmetri med sydvestra upfartsvägen
skulle en sådan läggas äfven i nordvest, denne riktad på midten af riddarholmskyrkan
och bildande lika vinkel som den andra mot den genom riksdagshuset och Birger
Jarls torg dragna midtlinien. Platsen för den föreslagna bildstoden är det ställe, der
nämnda midtlinie och bägge upfartsvägarnas midtlinier skära hvarandra, Mellan riksdagshuset
och nordvestra upfartsvägen, hvilken kunde få en ännu något bättre lutning
än den sydvestra, skulle läggas en plantering, något större, men i öfrig! aldeles symmetrisk
med den södra. Emellan samma upfartsväg och Norstedtska egendomen borde
likaledes en mindre plantering läggas.

Föi'' beredande af plats åt riksdagshuset skulle gamla kungshusot samt kammarrättens
och sjöförvaltningens hus borttagas. Åt de embetsverk, som äro här inrymda,
måste andra lokaler anskaffas. Såsom komiténs förslag visar, går förslaget ut på att

åstadkomma detta genom införande af en ny embetsverksbygnad på södra delen af
riksdagshustomten samt gymnasiitomterna med Gymnasiigrändon. Nu varande riksdagshusets
hufvudbygnad med dess östra flygel äfvensom f. d. Hebbeska huset skulle
stå qvar. Den nya bygnaden borde dock upföras efter sådan plan, att, om det framdeles
skulle anses fördelaktigt att utbyta de gamla bygnaderna mot en tiilbygnad till
denna, sådant lätt kunde gå för sig. Det tänkta nya huset är utlagdt på kartan, och
der äro också gränserna för den möjliga tillbygnaden med prickningar utmärkt.

För att visa, hvilket utrymme som kunde vinnas genom en sådan bygnad, och
för att utröna anläggningskostnaden är ett utkast till densamma jämte kostnadsförslag
upgjordt af arkitekten Edv. Medén, som lemnat särskild planritning för hvarje våning
och för vinden samt en teckning, visande husets genomskärning i norr och söder.
Dessa ritningar få icke anses för annat, än hvad de sålunda afsetts att vara, nämligen
utkast för att visa och åskådliggöra, hvilket utrymme som kan vinnas genom i fråga
varande hus, och kostnaden för dess införande. Att upgöra fasadritningar och genomförda
bygnadsritningar är utan ändamål förr, än det blir fråga att sätta bygnaden i
verket. Först då är tiden inne att efter samråd med vederbörande embetsverk definitivt
bestämma rummens antal, storlek och läge för olika ändamål. Derför äro här
icke heller några detaljer i afseende å rummens afdelande i allmänhet utmärkta.
Endast för ett embetsverk, svea hofrätt, är en antydning i detta afseende gjord. Så
antydes i stora våningen V2 trappa upp plats för en stor plenisal och fem andra
sessionsrum, deraf tre åt söder och vester samt två åt norr och vester, rum för presidenten
och sekreteraren på hvar sin sida om plenisalen, ett rum för ledamöterna
bredvid presidentens, ett stort förmak för allmänheten, innanför detta lokal åt aktuarien
och utanför detsamma ett antal vaktmästarerum, vidare mot norr lokal för fiskalsexpeditionen
jämte arkiv- och skrifrum samt i den omedelbart härunder belägna
mellan våningen lokal för advokatfiskal, arkivarien, kansliet och renskrifvare tillika
med förmak och stora arkivrum. På liknande sätt kan man lätt äfven för de andra
embetsverk^! göra öfverslag, huru lägenheterna böra afdelas för olika behof. Det har
icke ansetts nödigt att i tryck meddela mer än en en af ritningarna, nämligen den
öfver våningen V2 trappa upp. Denna torde tillräckligt åskådliggöra, huru det hela
är tänkt.

Äfven nu i fråga varande bygnad skulle ligga på ett plan, som vore utlagdt till
jämnhöjd med hamnplanet, hvilket senare, med beräkning att det från kajkanten höjde
sig en fot, skulle invid bygnaden hafva en höjd af 8 fot öfver Saltsjöns lägsta vattenyta.
Bygnaden, hvars nedersta golf borde ligga 2 fot öfver marken, skulle här resa
sig med förn våningar, hvilka kunna antagas erfordra ungefärligen följande höjder,
trossbottnarna till närmast öfver liggande våningar inräknade, nämligen en bottenvåning
12 fot, en mellanvåning 13 fot, två hufvudvåningar hvardera 17 fot och en
öfvervåning 14 fot. Om härtill lägges 5 fot mur för vinden, så skulle huset från det
lägre planet till takfoten få en höjd af 80 fot. Vid platsen uppe vid riddarholms -

100

kyrkan, hvilken komme att ligga ungefär 25 fot öfver lägsta vattenytan, eller 17 fot
öfver hamnplanet, komme bygnaden deremot att blifva allenast 63 fot hög.

Från platsen vid riddarholmskyrkan komme naturligtvis en hufvudingång att
finnas. Denna skulle enligt utkastet tagas genom nedre bottnen af nu varande riksdagshuset,
ungefärligen der biblioteksrummen äro belägna. Genom en sådan ingång
från det högre planet vunnes den fördel, att tillträdet till husets högre och lägre delar
fördelades, så att tillträdet till de tre öfverstå våningarna blefvo endast ''/2, l''/2 och
2Y2 trappor upp samt till de två undre våningarna 1 , och 11/2 trappa ned. Mellan
lägenheter i olika våningar tillhörande samma embetsverk skulle särskilda kommunikationstrappor
inom lägenheterna finnas. På ritningarna är utmärkt med särskild
färg för hvarje embetsverk de lägenheter, man tänkt sig höra dit. Detta har dock
naturligen skett endast till ledning för beräkningarna. Huru lägenheterna verkligen
skulle mellan embetsverken fördelas, blefve föremål för bedömande när bygnaden
skulle sättas i verket.

I afseende å ytinnehåll och kubikinnehåll inom kungshuset och kammarrättens
hus, som skulle lemna plats för riksdagshuset och hvilka nu disponeras af svea hofrätt,
kammarkollegium, statskontoret, kammarrätten och domän styrelsen, å ena sidan
samt inom den föreslagna nya embetsverksbygnaden å den andra, visar Bilagan B
till komiténs utlåtande följande:

Kungahuset o. kammarrättens has. föreslagna embetsverk»
■’ bygnaaer.

För embetsverken disponibla rum..................	Qvadratfot 67,929,62.	Kubikfot 828,691,47.	Q,vadratfot 88,804,25.	Kubikfot 1.182,709,85.
Arkivrum å vindarna..................................	16,486,13.	137,994,40.	18,708,50.	205,793,50.
Förstugor, trappor och korridorer.................	15,934,50.	190,928,63.	30,894,7 5.	419,448,62.
Vedkällare................................................	/ .354,8 o.	73,548,0 0.	—	—
Rum för centralvärmeledning, bostäder för port-vakt och eldare samt klosettutrymme......			5,914,oo.	60,802,oo.
Utrymme mellan trappspindlarna .................	-—	—	928,oo.	12,760,oo.

Summa 107,705.08. 1,231,162,50. 145,249,50. 1,881,513,97.

Denna jämförelsetabell visar oförtydbart, att den nya bygnaden skulle i alla afseenden
långt mer än ersätta do två gamla; och om äfven till de senares ytinnehåll
och kubikinnehåll lägges enligt Bil. C till komiténs utlåtande qvadratytan och kubikinnehållet
af de å nu varande riksdagshusets tomt befintliga bygnader och bygnadsdelar,
som för embetsverkshuset behöfdo rifvas, utgörande 18,447,36 qvadratfot och
209,514,35 kubikfot, så blir don nya bygnaden i alt fall mycket öfverlägsen.

Den nya bygnaden skulle dessutom mer än ersätta jämväl hela sjöförvaltningens
hus, som också måste vika för riksdagshuset, och hvilket har ett kubikinnehåll
af 240,000 kubikfot. Men, på det att jämförande kostnadsberäkningen för Riddarholmen
på intet sätt må kunna anses vara annat än rundligt tilltagen, har i denna
beräkning uptagits efter en ytterst hög upskattning kostnaden för en särskild bygnad,
motsvarande sjöförvaltningens hus, till 144,000 kronor, derifrån dock borde afräknas

101

on tredjedel, som ersattes genom en disponibel lägenhet i nya embetsverkshuset. De
öfriga två tredjedelarna kunde ersättas på annat och billigare sätt än genom en särskild
bygnad, nämligen genom att förlänga embetsverkshuset åt vester med omkring
25 fot; men den minskning i kostnad, som häraf uppkomme, kan ej inverka på hufvudfrågans
bedömande.

Kostnaden för embetsverkshusets grundläggning och omgifvande markens ordnande
är beräknad af samma person, som på komiténs updrag gjort enahanda beräkning
för alla i fråga satta platserna. Denna kostnad upgår till 140,000 kronor. Kostnaden
för sjelfva bygnaden är, såsom förut är nämndt, beräknad af arkitekten Edv.
Medén. Hans kostnadsförslag, hvilket slutar på en summa af 518,000 kronor, är
granskadt af samme man, som på komiténs updrag granskat alla kostnadsförslagen
för bygnader. Yid donna granskning, hvarvid vitsordades, att i kostnadsförslaget
qvantiteterna voro i allmänhet noggrant beräknade, gjordes åtskilliga tillägg hufvudsakligen
i afseende å pris och för husets dekorering af tillhopa 84,000 kronor, hvarigenom
slutsumman blef 602,000 kronor. Om härtill lägges nyss nämnda belopp för
grundläggning m. in., 140,000, så blir totalkostnaden för i fråga varande hus 742,000
kronor. För att ytterligare genom jämförelse med andra i hufvudstaden nyligen upförda
bygnader stadga öfvertygelsen, att denna summa är tillräckligt hög, har arkitekten
Medén, som varit kontrollerande ingeniör vid införande af det år 1880 fullbordade
nya latinläroverket i qvarteret Barnhuskällaren på Norrmalm och af det
hösten 1884 fullbordade stora folkskolehusot på Ladugårdslandet, upgjort den jämförande
kostnadstabell, som finnes i Bil. 1 till förevarande reservation. Af denna tabell
framgår, att latinläroverkets hus, som intager mycket större areal och jämväl har
något större kubikinnehåll än i fråga varande embetsverkshus, kostat ungefärligen
samma belopp, som för det senare blifvit beräknadt, samt fordrat för hvarje kubikfot
af husets kubikinnehåll endast 32,5 öre, under det att beräknade kostnaden för ernbetsverksbygnaden
upgår till något mera än 34 öro för kubikfot, samt att ofvan
nämnda folkskolehus kostat allenast 27 öre för kubikfot.

Hvad angår de jämförande kostnadsberäkningarna för riksdagshus på olika ställen,
så bör till en början erinras, att komitén, då den på ett ställe yttrar, att platsen
på vestra delen af Riddarholmen kommer teatertomten närmast i dyrhet, lemnar Helgeandsholmen
helt och hållet utom räkningen och endast syftar på de platser, som
inom komitén varit föremål för afgörande. Handlingarna visa nämligen, att efter
komiténs egna beräkningar Helgeandsholmen fäller sig i det närmaste dubbelt så dyr
som nämnda plats å Riddarholmen. Men det är en annan vigtig omständighet, som
bör framhållas till sin fulla betydelse, nämligen komiténs beslut att i beräkningarna
icke taga upp några värden för behöflig mark, när denna redan finnes i kronans ego,
utan endast upskatta den mark, som behöfde inköpas. Det oegentliga uti att sålunda
göra kostnadsberäkningarna beroende på, huruvida vid tidpunkten för deras upgörande
eganderätten. till marken på ena stället tillhör kronan och på det andra någon annan,
faller genast i ögonen. Samma mark har alldeles samma värde oberoende af hvem,

102

som för tillfället eger densamma, och särskildt får detta icke förbises, då fråga är om
sådan mark som t. ex. Artilleriplanen, hvilken dock till följd af sitt centrala läge
inom vidsträckta, redan bebvgda trakter af hufvudstaden redan har ett verkligt saluoch
bytesvärde. Denna mark är erforderlig för tre af do i fråga safta alternativen,
nämligen Artilleriplanen sjelf såsom plats för riksdagshus, teatertomten för upförande
af ny teater och Helgeandsholmen för upförande af nytt hofstall. Genom komiténs
nämnda beslut hafva alla dessa tre alternativ med ett penndrag blifvit befriade från
den högst väsendtliga kostnaden för tomt med undantag allenast för en ringa areal,
tillhörande Stockholms stad. Samma befrielse har ock beredts de två alternativen på
Skeppsholmen. Då nu å andra sidan riddarholmsförslaget, som krafvel’ långt mindre
areal än de öfriga alternativen och deruti har i afseende å verkliga kostnaderna ett
väsendtligt företräde framför de andra, ej får vid jämförelsen räkna sig denna förmon
till godo och dessutom belastas ej blott med inköp af gymnasiitomterna, hvilka hafva
sitt hufvudsakligaste värde i sjelfva marken, utan ock med kostnaden för anskaffande
genom utfyllning i sjön af mark till ersättning åt Stockholms stad för hvad som i
sådant afseende skulle fråntagas staden, så inses lätt, att på sådant sätt beräkningarna
icke kunna lemna en riktig och rättvis jämförelse. Komiténs underkomiterade hafva
iakttagit ett motsatt förfarande, och för att inse, huru de jämförande kostnadssummorna
då ställa sig, bifogas transumt af underkomiterades till komitén afgifna yttrande
(so Bil. 2 till denna reservation). Med iakttagande af den utaf komitén beslutade
jämkning af underkomiterades kostnadsförslag angående Helgeandsholmen, hvarigenom
kostnaden för två broar, 220,000, och på denna kostnad belöpande andel i
oförutsedda utgifter, 33,000 kronor, borttagits och posten för grundläggning m. m. sålunda
nedsatts från 1,863,000 till 1,610,000 kronor samt beräknade inlösen för basaren
vid Norrbro minskats från 300,000 till 250,000 kronor, hvarjemte afdrag skett för en
tomtdel vid Hötorget med 25,000 kronor, ställa sig kostnadssummorna för de olika
platserna sålunda:

Helgeandsholmen ..................................................... kr. 4,499,000.

Teatertomten ......................................... » 4,409,000.

Skeppsholmen (närmare Norrström) ....................... » 2,227,000.

Skeppsholmen (högre upp, söder om kyrkan)......... » 2,115,000.

Artilleriplanen ....................................................... » 2,105,000.

liiddarholmen.......................................................... » 1,972,000.

Dessa siffror, som utmärka, att i afseende å kostnaderna alternativen Skeppsholmen,
Artilleriplanen och Biddarholmen ej nämnvärdt skilja sig från hvarandra, men
att alternativen Helgeandsholmen och toatertomton ställa sig mer än dubbelt så
dyra, skola utan tvifvel vid ett fördomsfritt bedömande visa sig ligga sanningen närmast,
ju mera man verkligen sätter sig in i frågan. Hvad särskildt angår Helgeandsholmen,
bör icke lemnas obemärkt, att i komiténs beräkning kostnaden för inlösen af
basarbygnaden vid Norrbro uptagits till ett belopp, som är 200,000 kronor mindre än

103

taxeringsvärdet, och att als intet belopp optagits för de flere, till 232,400 kronor
taxerade egendomar å Helgeandsholmen, som ej tillhöra staten.

I sitt utlåtande har komitén sökt lägga riddarholmsförslaget till last, att genom
dess antagande den tidpunkt skulle aflägsnas, då ett nytt riksdagshus kunde blifva
färdigt. Men, utom det att hvad hittils i denna fråga förekommit ej gifver anledning
till, antagande af sådan otålighet hos riksdagen, att ett eller två års tidskilnad för
verkställigheten skulle verka afgörande på frågans lösning, så hvilar komiténs yttrande
sä väl härutinnan som angående de olägenheter, som förmenats skola under
bygnadstidcn upsta för riksdagen och flera embetsverk, på eu missfattning om, huru
arbetet kan och bör ställas.

Endast södra delen af föreslagna embetsverkshuset komme att ligga på sådan
mark, att pålning och annat mera tidsödande arbete behöfdes för grundens i ordning
ställande. Arbetet härmed kunde utan att störa pågå äfven under riksdagens sammanvaro;
och för dess utförande behöfde endast uthusbygnaderna mot sjön undanrödjas.
Om grundläggningsarbetet togo sin början en hest, kunde det vara färdigt
och tegelmurningen jämväl påbörjas när riksdagen åtskildes i maj månad, hvarefter
(lön obetydliga grundläggningen för åter. stående delen af huset, hvilket komme att
hvila på berg, kunde verkställas på helt kort tid. Vid sommarens slut kunde hela
huset vara under tak; och när riksdagen nästa gång sammanträdde, kunde den hafva
provisoriska lokaler i detta hus i stället för det lilla, som gått förloradt genom rifning
af vestra flygeln, derest man oj föredroge att genom upoffrande af några klubblokaler
under en enda riksdag eller genom hyrande bereda tillgång till hvad som vore
nödvändigt. Följande sommar, eller efter ej fullt två års förlopp, kunde embetsverkshusot
utan svårighet vara färdigt till inflyttning, och derefter hade riksdagen der
lokaler i öfverflöd till ersättning för hvad som förlorats, helst som ett betydligt utrymme
i embetsverkshuset för arkiv in. m. är afsedt att först i en framtid behöfva
helt och hållet tagas i anspråk. De störa embetsverk, som äro inrvmda i kungshuset
och kammarrättens hus, behöfde ej störas eu enda dag; och riksdagen behöfde ej mer
än under ett onda möte vidkännas någon minskning i utrymme, och äfven då allenast
i högst obetydlig grad. I stället för lägenheterna i sjöförvaltningens hus borde
deremot provisoriska lokaler straxt hyras.

Samtidigt med första grundläggningsarbetet för nya embetsverkshuset kunde
arbetet också börja med full kraft för grundläggningen till nya riksdagshuset; ty
äfven här är förhållandet sådant, att just den dol af huset, som skulle uptaga platsen
der de gamla bygnaderna nu stå, komme att hvila på berg och fordrade endast en
obetydlig tid för grundläggningar, medan den större del af huset, för hvars grundläggande
en längre tid åtginge, als icke berör de gamla husen. Om således blott
sjöförvaltningens hus refves, kunde anläggningen af den nva nedfartsvägen, beredandet
genom utfyllning i sjön af hamnutrymme åt Stockholms stad i stället för det,
som ginge förloradt, grundläggningen för största delen af riksdagshuset samt äfven
början åt murarnas införande på donna del pågå samtidigt med arbetet på embets -

104

verkshusot. Sedan efter dettas fullbordande kungshuset och kammarrättens hus rifvits.
kunde den obetydliga nedskaktningen derstädes och den jämförelsevis lätta
grundläggningen för åter stående delen af riksdagshuset verkställas under hösten och
påföljande vinter, utan att minsta tidsutdrägt med arbetet i dess helhet orsakades.

Med ett sådant sätt att gå till väga kunde ett'' riksdagshus blifva färdigt på i
fråga varande plats lika fort som på något annat ställe och utan ätt orsaka några
nämnvärda hinder eller svårigheter för vare sig riksdagen eller embet-sverken.

Alt hvad som anförts emot i fråga varande platsens lämplighet för riksdagshus
faller sålunda till intet. Riksdagshuset skulle få ett friare, vackrare och mera imponerande
läge än pa något annat ställe samt komma att ligga synnerligen centralt och
beqvämt. Kostnaden för detsamma blefve ej större här än på Skeppsholmen eller
Artilleriplanen samt knappast hälften sä stor som på Helgeandsholmen eller teatertomten;
men den blefve bär så till vida långt billigare än på något annat ställe, som
i kostnadssumman äfven ingå utgifterna för ett nytt embetsverkshus, genom hvars
upförande vore fyldt det år efter år alt mer påfallande behofvet att skaffa tillräckligt
störa och för ändamålet lämpliga lokaler åt de stora embetsverken i stället för de
otillräckliga och obeqvärna lägenheter, do nu innehafva uti de för helt andra ändamål
upförda, genom ålder och ofta företagna ändringar i inredningen försvagade bygnaderna,
kungshuset och kammarrättens hus. Genom förslagets utförande skulle äfven
den af komitén framhållna frågan om det tvingande behofvet att skaffa lokaler åt flera
statens embetsverk, som nu sakna egen sådan, vara tillfredsställande löst; ty genom
det nya embetsverkshuset, genom den stora jordvåningen under riksdagshuset, hvilken
bland annat kunde fylla ombetsvorkens hela behof af arkivutrymme, samt genom användande
af nu varande riksdagshuset med dess östra flygel jämte f. d. Hebbeska
huset till lokaler för embetsverk, blefve det nu varande behofvet utan tvifvel fyldt.
Till och med de embotsverksafdelningar, som nu äro inhysta i sjöförvaltningens hus,
kunde på sådant sätt få ersättning för sin nu varande lokal, utan att särskild bygnad
behöfde derför upföras. Att någon tidsutdrägt med fullbordandet af nytt riksdagshus
icke skulle orsakas genom antagande af förevarande förslag, är redan visadt.

ALU. LINDHAGEN.

Bil. 1 till herr Lindhagens särskilda mening.

Jämförelse öfver kostnaden för nedan stående bygnader, uptagna i qvadratyta
och kubikinnehåll efter bygnadernas generalplan och genomskärningsarea från jordvåningens
eller källarens golfplan till taklistens öfverkant.

Qyadratyta i fot. Kubikinnehåll i fot.

Eöreslagen nybygnad för embetsverk.................................... 27,818,50. 2,169,843,oo.

är beräknad att kosta enligt förslaget något öfver 34
öre per kubikfot.

105

Norra latinläroverket i qvarteret Barnhuskällaren .............. 35,292,oo. 2,274,492,oo.

har kostat 32y2 öre per kubikfot.

Ladugårdslandslands nya folkskolebygnad i qvarteret Vildsvinet.
........................................................................ 10,965,oo. 712,725,oo.

har kostat 27 öre per kubikfot.

Stockholm den 20 oktober 1884.

Edvard Medén.

Obs. Tomter, planeringskostnader och möbler äro här ofvan ej uptagna eller
inräknade.

Bilaga 2 till lierr Lindhagens särskilda mening.

M. L.

af riksdagshuskomiténs underkomiterade.

1) Sex olika platser voro inom komitén satta i fråga såsom möjligen lämpliga
för ett riksdagshus, nämligen:

Teatertomten vid Gustaf Adolfs torg.

Helgeandsholmen.

Riddarholmen, der gamla kungshuset och kammarrättens hus nu äro belägna.
Skeppsholmen närmare stranden vid Norrström.

Skeppsholmen högre upp, söder om kyrkan.

Artilleriplanen.

2: o)-----------------------

10) Slutligen är att taga med i beräkningen värdet af den mark, som på de
särskilda ställena skulle erfordras för riksdagshuset och dess närmaste omgifning
eller, der lägenheter behöfde Hyttas för att lemna plats åt riksdagshus, värdet af den
mark, som erfordrades för att inrymma de flyttade lägenheterna. Jordpriset hafva vi
med hänsyn till mer eller mindre central belägenhet uptagit för Riddarholmen och
trakten omedelbart norr om Wasabron till 10 kronor, för mark å Artilleriplanen till
7 kronor samt för mark å Skeppsholmen till 5 kronor, alt för qvadratfot.

11) I öfverensstämmelse med nu upgifna grunder och beräkningar ställa sig de
relativa kostnaderna för hvar och en af de sex i fråga satta platserna för riksdagshus
så, som bifogade jämförande beräkning visar.

14) Då fråga om införande förr eller senare af en alldeles ny bygnad för kungl.
teatern alt som oftast bringas å bane och äfven inom komitén varit till tals, så föres
tanken ovilkorligen på nödvändigheten att för säkerhets skull reservera lämplig plats
för en sådan bygnad. I afseende härå har det förefallit oss, som om svårligen något
annat ställe i hufvudstaden skulle kunna jämföras med Artilleriplanen såsom lämpligplats
för en blifvande stor teaterbygnad. Men då det tillika satts i fråga att använda
Artilleriplanen till annat ändamål, nämligen för införande af nytt hofstall, hafva vi
haft att tillse, huruvida ej annan lika lämplig plats skulle kunna finnas för detta sist
nämnda ändamål, och vår tanke har då fallit på serafhnerlasarettets tomt såsom synnerligen
tjenlig för ett hofstall. Tomten, hvilken ligger till och med något närmare
kung!, slottet än Artilleriplanen, innehåller efter verkstäld gatureglering oj mindre än
322,566 qvadratfot och skulle således vara tillräcklig för så väl hofstall som för annat
ändamål, och belägenheten synes ej lemna något öfrigt att önska.

Serafimerlasarettet åter skulle få en vida bättre plats än nu, om det lades på
andra sidan Handtverkaregatan i omedelbar närhet af karolinska institutet på den
fritt belägna och sunda mark, som utgör nu varande kurhustomten, de så kallade
West diska tomterna samt myntverkets tomt, innehållande efter verkstäld gatureglering
tillhopa 348,500 qvadratfot.

Rymlig och lämplig plats för myntet finnes å serafimerlasarettets nu varande
tomt. Yi hafva från stadsingeniörskontoret införskaffat kartor jämväl öfver samtliga
nu omförmälda tomter i samma skala som de öfriga.

Jämförande beräkning af kostnaderna för beredande af plats för ett riksdagshus
samt för grundläggning af detsamma och verkställande af yttre anordningarna der
omkring på nedan nämnda ställen:

A) På kungl. teaterns tomt vid Gustaf Adolfs torg.

Kostnaden för grundläggning in. in. enligt majoren Knös uträkning kr. 814,000: —
D:o för upförande af nytt operahus på Artilleriplanen i det

nu varandes ställe minst ........................................................... » 2,500,000: —

Värdet af nu varande bygnader vid Artilleriplanen, enligt den inskaffning,
som åtföljde Kongl. Maj:ts proposition till 1881 års
riksdag om nytt hofstall, utgörande för kronobageriet 200,000,
för förra artilleri stallet 35,000 och för huset n:r 6 i qvarterot

Bodarna 20,000, tillhopa............................................................... » 255,000: —

Värdet af mark för ett operahus å Artilleriplanen åtminstone

120,000 qv.-fot efter 7 kr....................................................... » 840,000: —

Summa kr. 4,409,000: —

107

B) På Helgeandsholmen.

Kostnaden för grundläggning in. in. enligt majoren Knös uträkning kr.

D:o » införande af nytt hofstall å Artilleriplanen............. »

D:o » d:o af ett vaktstall nära kungl. slottet............ »

D:o » inlösen af basaren vid Norrbro............................... »

D:o » ersättande af tvättinrättningen å Helgeandsholmen »

Värdet af nu varande bygnader vid Artilleriplanen, se ofvan ......... »

D:o af mark för hofstall å Artilleriplanen, 157,000 qv.-fot efter 7 kr. »

Summa kr.

Då emellertid å Helgeandsholmen skulle inrymmas äfven plats
för riksbank, hvilket icke är fallet med något af do öfriga alternativen,
så bör Helgeandsholmsförslaget få sig tillgodofördt värdet af
dels tomt för ett bankhus, dels den besparing i bygnadskostnad,
som skulle upkomma genom bankens sammanbygnad med riksdagshuset.
Dessa poster uptagas sålunda: Värdet af en banktomt kan
lämpligen representeras af värdet å det för sådant ändamål en gång
föreslagna qvarteret Sjöhästen, hvilket innehåller eu yta af omkring

25,000 qv.-fot, värd efter 10 kronor 250,000. jämte derå nu befintliga
bygnader, hvilkas värde torde kunna upskattas till 100,000, eller
tillhopa 350,000 kronor. Besparingarna i bygnadskostnad genom
bankens sammanbygnad med riksdagshuset äro beräknade till 122,000
kronor. Om härtill läggos värdet af vagnsskjulen vid Hötorget,
hvilka blifva lediga genom upförande af nytt hofstall, omkring 25,000
kronor, så blir hela afdragssumman 497,000 kronor. Om nu detta
belopp dragés från ofvan stående kostnadssumma, 4,827,000 kronor,

blir den slutliga summan, som belastar Helgeandsholmsförslaget..... kr.

i hvilken summa icke ingår någon kostnad för inlösen af de Hans
Maj:t Konungen enskildt tillhöriga bygnader å Helgeandsholmen,
hvilken skulle utgöra efter taxeringsvärdet med 33V3 procents förhöjning
283,000 kronor.

C) Riddarholmen.

Kostnad för grundläggning m. in. enligt majoren Knös uträkning... kr.

D:o » upförande af bygnad å Riddarholmen till inrymmande
af svea hofrätt, kammarkollegium, statskontoret, kammarrätten
och domänstyrelsen, dervid vinnés ytterligare en disponibel lägenhet
å 6,000 qv.-fot golfvta................................................. »

1,863,000: —
1,200,000: —
80,000: —
300,000: —
30,000: -255,000: -1,099,000: —
4,827,000: —

4,330,000:

640,000:

742,000: -

Transport kr. 1,382,000: —

108

Transport 1,382,000: —

Kostnad för upförande af en bygnad i stället för marinförvaltningens
nu varande hus, som skulle gå förloradt, 240,000 kub.-fot
efter 60 öre 144,000 kronor, l/3 deraf ersättes genom disponibla
lägenheter i stora embetsverkshuset med 48,000 kronor ........... » 96,000

Kostnad för tomt till detta hus ..................................................... » 40,000

D:o » inköp af gymnasiihusen på Biddarhohnen..................... » 200,000

D:o » utfyllning i Mälaren för att ersätta den mark vid kaminen,
som skulle frångå Stockholms stad enligt majoren Knös
detaljerade uträkning.................................................................... » 101,000:

Värdet af den del af nu varande riksdagshustomten, som skulle
tagas i anspråk för embetsverksbygnaden, omkring 15,300 qv.-fot
efter 10 kronor............................................................................. » 153,000:

Summa kr. 1,972,000:

D) Artilleriplanen.

Kostnad för grundläggning in. in. enligt majoren Knös uträkning . . kr. 590,000: —

Värdet af nu varande bygnader vid Artilleriplanen, se ofvan ........ » 255,000: —

D:o af den mark, som tages i anspråk för riksdagshuset, omkring

180,000 qv.-fot. efter 7 kr......................................................... » 1,260,000: —

Summa kr. 2,105,000: —

E) Skeppsholmen (närmare Norrström enligt W. Walldéns förslag).

Kostnader för grundläggning m. m. enligt majoren Knös beräkning kr.
D:o » upförande af ny matroskasern i stället för den nu

varande enligt marinförvaltningens beräkning ..............,............ »

D:o för upförande af ny handtverkskasern enligt d:o ............ »

D:o » d:o af ny bygnad för sjökarteverket enligt d:o »

Värdet af en arméförvaltningens förrådsbygnad med kontorsbygnad

och uthus enligt lemnad upskattning......................................... »

D:o af mark å Skeppsholmen, som skulle tagas i anspråk för
riksdagshuset, omkring 180,000 qv.-fot efter 5 kronor............... »

689,000: —

292,000: —
165,000: —
65,000: —

116,000: —

900,000: —

Summa kr. 2,227,000: —

F) Skeppsholmen (högre upp söder om kyrkan enligt Alb. Lindhagens förslag).

Kostnader för grundläggning in. in. enligt majoren Knös beräkning kr. 605,000: —
D:o » upförande af ny båtsmanskasern i stället för den nu
varande uptages efter jämförelse af dess storlek i förhållande
till matroskasernen till................................................................. ». 350,000: —

Transport kr. 955,000: —

109

Transport 955,000

Kostnader för utförande af ny handtverkskasern, se ofvan.............. » 165,000:

D:o » d:o af ny bygnad för sjökarteverket, se ofvan » 65,000:

D:o » d:o af nytt skolhus med uthus ........................ » 30,000:

Värdet af mark å Skeppsholmen, som skulle tagas i anspråk för

riksdagshuset, omkring 180,000 qv.-fot efter 5 kronor............... » 900,000:

Stockholm i maj 1884.

Summa kr. 2,115,000:

ADB. LINDHAGEN. IIELGO ZETTERYALL. WILH. WALLUÉN.

Af herr Helgo Zettervall.

Såsom plats för det tilltänkta nya riksdagshuset har komitén utsett Skeppsholmen
Alldenstund läget är högt och fritt, skulle utan tvifvel en stor monumental bygnad
här göra sig gällande; men detta läge fordrar dock, att omgifningarna göras storartade
i proportion till bygnaden, och att denna förlägges med sin front så mycket som
möjligt fri och öppen mot entréen till holmen; icke, såsom förlagsställarne inom
komitén antydt, med gafvelfasaden mot densamma, en anordning som torde göra
entréprospekten mindre fördelaktig, hvarpå jag äfven flera gånger sökt fästa komiténs
upmärksamhet. Dessutom erfordras, att Skeppsholmsbron, som för sitt närvarande
ändamål är väl afpassad, utbytes mot en bredare och mera monumental, värdig som
entrée till riksdagshusområdet, samt att breda, balustradbegränsade upfarter ledas
härifrån till den förplats eller platform, bakom hvilken bygnaden bör resa sig. Denna
platform liksom terrängen omkring bygnaden i öfrigt måste naturligtvis gifvas en
sådan utsträckning och arkitektonisk anordning, som bygnadens ändamål, storhet och
stil kräfver.

Sådana måste enligt mitt förmenande hufvudbestämmelserna i programmet för ett
riksdagshus på Skeppsholmen vara; men naturligtvis måste också kostnaderna för ett
företag af denna art på en terräng sådan som denna blifva högst betydliga. Jag är
likväl icke öfvertygad om, att holmen i sin helhet skulle vinna på den förändring i
sin fysionomi, som härigenom blef en följd, snarare tvärtom. Den stora bygnaden
skulle, så att säga, slå ihjäl de få bygnader, som kunde komma att qvarstå i dess
närhet, såsom Carl Johans kyrka och sjökrigsskolan, samt beröfva holmen en icke
ringa del af den nu varande äldre trädplanteringen, hvilken endast obetydligt kunde
ersättas med buskväxter. Tydligt är också, att, om en del af holmen blifver förvandlad
till en monumental plats, såsom ett riksdagshus kräfver, och resten får förblifva i
ungefär samma skick som nu, hvilket är det troliga, för så vidt icke hela flottstationen

Ilo

blifver bortflyttad samt holmen planerad och bebvgd på stadsmanér, så skulle det
hela komma att te sig, minst sagdt, besynnerligt. Holmen är dock i sitt nu varande
skick en verklig perla; dess flera vackra bygnader med sina till platsen måttliga
proportioner ligga så måleriskt och täckt inbäddade i grönskan, och de vackra, väl
vårdade planteringarna utgöra älsklingspromenader, dem hvarje Stockholmare håller
kär. Holmen borde derför förskonas från en så stor bvgnad som den i fråga varande,
hvilken med sina nydanade omgifn ingår och tillbehör ovilkorligen skulle påtrycka
denna så intagande plats en karaktär, föga passande till grannbygnaderna och för
holmen i sin helhet.

Då jag oaktadt dessa åsigter gaf min röst för riksdagshusets förläggande på
Skeppsholmen, så skedde det derför, att man inom komitén hade på grund af de
gjorda utredningarna samt ordalydelsen beträffande Helgeandsholmen i riksdagens
skrifvelse trott sig böra vid valet utesluta alla andra föreslagna platser än denna och
Artilleriplanen, hvilken senare jag ansåg vara ännu mera olämplig, emedan bygnaden
här skulle blifva på tre sidor begränsad af gator med höga bostadshus på åtminstone
tvänne, hvadan endast hufvudfasaden skulle komma att göra sig gällande, och detta
måhända blott med karaktären af gatupalats.

Beträffande plats för ny riksbanksbygnad, så har komitén föreslagit de gamla
tomterna jämte den dem emellan belägna gatan, men, om detta icke skulle låta sig
göra, alternativt Bergstrahlska tomten eller qvarteret Sjöhästen.

Det första af dessa förslag låter väl knappast utföra sig på grund af svårigheton
för banken att kunna reda sig under de flera år, bygnadsarbetet räcker. Den utredning,
som i detta afseende blifvit gjord, och bankofullmäktiges utlåtande med anledning
deraf lofva icke mycket i det fallet, utan tydliggöra snarare omöjligheten än
möjligheten af bankens provisoriska inhysande på platsen, under det företaget verkställes.
Då någon annan lämplig lokal för bankens verksamhet under bygnadstiden
svårligen lärer kunna anskaffas, torde knappast åter stå annat än att tänka på ny
plats för den tillernade bygnaden.

Det af professor Jacobsson upgjorda förslaget afser en areal af 24,000 qv.-fot,
och detta förslag torde kunna utan systemets förändring tillämpas för en bygnad på
qvarteret Sjöhästen, hvilket qvarter innehåller 25,668 qv.-fot och således är, hvad
storleken vidkommer, lämpligt, om det annars på grund af sin irreguliera form kan
anses vara det. Bergstrahlska tomten, som endast har en areal af 18,892 qv.-fot,
torde deremot blifva för liten, för så vidt nämligen icke ett annat system väljes eller
bygnaden göres en våning högre eller det upgjorda programet modifieras. Båda
dessa platser hafva emellertid det felet, ett fel som i lika hög grad vidlåda bankens
nu varande tomter, att de på tvänne sidor ligga intill jämförelsevis trånga gator med
höga hus. Den fara, som härmed onekligen är förenad, kan visserligen genom gatornas
utvidgning på tomts bekostnad till någon del undanrödjas; men utrymmet blifver
härigenom så mycket mindre, att äfven på qvarteret Sjöhästen och särskildt på grund
af dess långsträckta och kilformade beskaffenhet bygnaden måste upföras i flera vå -

ningar, än hvad programet medgifver, hvilket åter sannolikt skulle leda till mindre
lyckliga kombinationer och anordningar, än man har rätt att vänta inom eu ny och
kostsam riksbanksbygnad.

Af ofvan angifna skäl anser jag således:

l:o att riksdagshusets förläggande till Skeppsholmen skulle på grund af läget
och terrängens beskaffenhet föranleda högst betydliga, annars öfverflödiga kostnader,
för så vidt nämligen entréen till riksdagshusplatsen och bygnadens närmaste omgifningar
skulle gifvas en dess betydelse och monumentalitet fullt värdig anordning,
samt att holmen skulle genom alla dessa vidsträckta monumentala inympningar
komma att förlora sin nu varande tilltalande karaktär och sin betydelse som fridfull
och angenäm promenadplats;

2:o att en nybygnad för riksbanken på dess nu varande tomter, oafsedt det
eldfarliga läget mellan trångstälda husrader, sannolikt icke låter sig verkställa på
grund af svårigheten för banken att något så när tillfredsställande kunna agera under
bygnadstiden, samt att de annars föreslagna platserna icke fullt tillfredsställa berättigade
anspråk på isoleradt läge för eu tidsenlig ny bygnad åt donna vigtiga statsinstitution.

I det jag inom komitén sökt framhålla hvad nu blifvit nämndt, har jag äfven
genom planer och teckningar sökt påvisa, att båda frågorna, så väl den om riksdagshus
som den om riksbankshus, kunna på ett i alla afseenden fördelaktigt och alla
anspråk fullt tillfredsställande sätt lösas genom användandet och ordnandet af eu
plats, som länge ansetts, snart sagdt, som en skamfläck för landets hufvudstad. Jagmenar
naturligtvis Helgeandsholmen, hvilken plats komitén väl ansett sig böra undersöka
och vidtaga utredningar öfver, men på grund af riksdagens skrifvelse vara förhindrad
att votera om.

Helgeandsholmens ordnande är en gammal fråga, för hvars lösning en mängd
olika förslag under tidernas lopp blifvit utarbetade. An har man tänkt sig detta
ordnande genom mer eller mindre vidsträckta praktbygnaders införande, än genom
en eller tvänne sådana på holmens vestra del med planterad förplats mot Norrbro,
än åter genom uteslutande parkanläggning med schveitserier och musikpaviljonger,
genom basarbygnader rundt kring holmen med park i midten och långt vester ut
restauration eller genom en terrassanläggning med park ofvanpå och en art låga
hvalfgångar nederst rundt omkring, förenade i vestra ändan genom en paviljong för
restauration och fester in. in. Ordnar man dessa olika förslag efter den karakter,
som genomgår dem, så erhåller män egentligen blott två grupper; den ena mera
allvarlig och stadgad med inspiration från arkitekturen å ömse sidor om strömmen,
från kung! slottets storartade fasadmassor och Gustaf Adolfs torgs palatser, den andra
åter mera gladlynt och obekymrad med inspirationer från Strömparterren.

I den första af dessa grupper torde Nicodemus Tessins projekt vara det mest
storartade. Det afser visserligen endast stallar för det kungl. hofvet, men, för att
döma etter de ännu i behåll varande teckningarna, gäller det här ett etablissement

112

af första rang i den vägen. Präktiga flyglar uptaga de båda med gator ytterst försedda
långstränderna; i fonden mot den genom en bro förlängda Drottninggatan
reser sig en med dessa flyglar sammanbunden, mellan 70 å 80 fot hög hufvudbygnad,
innehållande en praktfull, hela bygnadens höjd uptagande och med logerader i flera
våningar försedd karusell eller rännarbana, hvars båda långsidor uptagas af på kolonnrader
hvälfda stallar. En terrass med mindre anordningar afslntar platsen vesterut,
och Strömparterren uptages af halfcirkelrundt anlagda, med kolonnader omgifna bygnader
för stallpersonalen. Den senare förslagsgruppen är mindre innehållsrik. Här
föreligger endast, för så vidt jag vet, några få, tämligen betydelselösa teckningar,
öfver hvilka det torde vara öfverflödigt att här ingå i någon närmare granskning.

1 kungl. öfverintendentsembetets arkiv förvaras en gammal karta, utgörande
förslag till ordnande icke allenast af Helgeandsholmen, utan äfven af de närmaste
platserna kring slottet, Gustaf Adolfs och Brunkebergstorg samt nu varande kungsträdgården.
Denna karta, som uptager Nicodemus Tessins förslag och möjligen förskrifver
sig från hans tid, är ytterst intressant, emedan den visar, att denne store
mästare icke allenast ville pryda hufvudstadens center med monumentala praktbygnader,
utan äfven ville, att. dessa bygnader skulle, så att säga, rytmiskt suplera
hvarandra, för att såmedels harmoniskt och sammanhållande kunna bilda ett estetiskt
tillfredsställande helt. Med denna karta framför sig på ena sidan och de olika förslagen
för Helgeandsholmens ordnande, fördelade i ofvan nämnda grupper, på den
andra, är man i tillfälle att göra ganska lärorika betraktelser. Den ena af dessa
grupper ter sig nämligen då nära nog som en parodi på den andra, och man behöfver
nu sannerligen icke lång tid för att blott af de föreliggande bladen öfvertygas om,
hvad holmen kräfver för att värdigt stå som mellanlänk till kungl. slottet och palatserna
vid Gustaf Adolfs torg.

Altså en monumental bygnad på Helgeandsholmens vestra del, men med öppen
låg planterad plats framför åt Norrbro. Denna bygnad, som till sin stil måste harmoniera
så väl med kungl. slottet som med arfprinsens palats och kungl. teatern, bör
anläggas så, att hufvudfasaden upstiger vester om en linie, dragen från sydöstra
hörnet af nämnda palats och invid vestra slottsflygelns yttersta hörn, på en i nivå
med Norrbroplanet framdragen terrass, hvilken förses med gräsmattor, buskpartier,
blad- och blomstergrupper, staty, vattensprång och dylikt. Från Drottninggatan äfvenledes
en monumental bro, och rundt omkring holmen anläggas gator af samma bredd
som Drottninggatan med upfarter till Norrbroplanet.

Man har sagt, att eu stor bygnad på holmen skulle menligt inverka på slottets
valör. Detta tal har ingen betydelse för andra än dem, som icke kunna eller vilja
fatta skilnaden emellan slottets kolossala massor i fonden och den relativt mindre
bygnad, som kan få rum utanför slottsfasadens ofvan nämnda synlinie på den med
gator omgifna vestra ändan af holmen, eller fatta den verkan, slottets väldiga fasad
måste på grund af de perspektiviska förhållandena mellan bägge bygnaderna utöfva
på anläggningen i sin helhet, sedan de inom denna fasads synvinkel från nordöstra

113

hörnet af arfprinsens palats nu skymmande skräpiga bygnaderna å främre delen af
holmen blifvit undanröjda. Härmed får likväl icke underförstås, att det nya riksdagshuset
skulle i någon mon lida genom granskapet med slottet. Bygnadens säregna
karakter och platsens monumentalitet skola verka lika sjelfständigt som förmedlande.
Men från Iiöda bodarna och Wasabron? Ja visserligen, härifrån måste de nedre
delarna af slottet blifva mer eller mindre undanskymda; men do blifva det likväl
icke i större grad, än hvad förhållandet nu är eller hvad förhållandet skulle blifva, i
fall holmen blef förvandlad till park; ty svårligen kan jag tänka mig, att man vill
en park utan egentliga träd; och som träd växa, så komma de också att alt mer
skymma slottet och detta lika mycket som eu bygnad, hvilket hvar och en kan öfvertyga
sig om genom att i det syftet betrakta den trädgrupp, som redan finnes på
holmens vestra ända. De, som'' plädera för park, tyckas icke taga med i räkningen
denna trädens växande och skymmande egenskap, eller också vilja de blott eu anläggning
af hufvudsakligen buskväxter, i hvilket fall den under alla omständigheter
här så nära Kungsträdgården och Berzelii park fullkomligt öfverflödiga så kallade
parken blifver allt annat än park, ett ord, hvarmed man ju betecknar en ort med
skugglika promenader och alléer. Men skulle holmen verkligen blifva en sådan ort,
så blifver också den ståtliga slottsfasaden, från större delen af Gustaf Adolfs torg och
Norrbro sedd, minst lika mycket undanskymd till höger, som den redan nu år det
genom trädgrupperna i Strömparterren till venster, hvadan härifrån blott en de! af
midtelbygnaden kan komma till sin fulla rätt.

Med stöd af det nu sagda vågar jag således påstå, att holmen, bebygd på sätt
ofvan blifvit antydt, hvilket lemna!- en öppen, stilfullt ordnad areal framför fasaden
af ungefär samma storlek som Gustaf Adolfs torg, skulle komma att blifva en af de
skönaste platser, någon stad har att upvisa, vida öfvorglänsande det, som en Strömparterr
n:r 2 i större skala skulle kunna på samma ställe åstadkomma.

Om sa är, och detta är min sedan mer än tio år alt mer stadgade öfvertygelse,
sa upstar den fragan, för hvilket ändamål bör i våra dagar på denna hufvudstadens
skönaste och mest välbelägna plats en monumental bygnad upföras? Svaret är från
min synpunkt redan här ofvanför gifvet och kan väl, så tyckes mig, för närvarande
icke gerna blifva mer än ett: platsen är altför durabel, läget alt för förnämt för att
i ringaste mon fä profaneras med vare sig antingen kommunalhus, operahus, utställningshus,
koncertsal, hvem minnes väl alt, hvarom man då och då hör talas af dem,
som äro villige att låta pruta med sig beträffande parkförslaget. Här kan och bör
endast komma i fråga en bygnad för statens högsta ändamål, för statslifvets kraf på
lämpliga och tidsenliga lokaler åt riksdagen. Traditionen torde kanske äfven tala
härför: denna plats, den gamla Stockholmen, hvaraf staden har sitt namn, var bebygd
långt innan donna anlades, blef derefter en förborg till sjelfva staden och förvarar
således hufvudstadens äldsta minnen. Här vid sidan af den stolta konungaborgen
är väl äfven om någorstäds rätta platsen för svenska folkets kapitolium. Men, som
ofvan antyddes, upfattas frågan i allmänhet icke sä. Flera gånger har jag hört sägas,

114

att ett riksdagshus visst icke behöfver vara någon monumental bygnad, utan helt
enkelt ett vanligt stort hus, ungefär som nu, med rymliga och tillräckliga lokaler,
hvilket gerna kan förläggas till någon af stadens utkanter, att deremot Stockholms
tilltänkta nya rådhus eller någon annan af dessa många lokalönskvärdheter, jag antydde
det nyss, vore värdiga en sådan plats som Helgeandsholmen, hvarvid man
märkvärdigt lätt frångår parkidéen. Staten står likväl vida öfver staden. När en
stad bygger sig ett rådhus eller annan kommunal bygnad, äro alla mone om, att det
skall ske värdigt och till heder för samhället. Bör då icke i ännu mycket högre
grad en bygnad för hela folkets representantförsamling, en bygnad, som skall, så att
säga, för everldliga tider stå som symbol för statslifvet, göras värdigt staten och till
heder för nationen? Jo, för visso; och så tänker man öfveralt, der riksdags- eller
parlamentshus byggas, äfven i de minsta stater; så icke minst i de republikanska
länderna på andra sidan oceanen, der dessa slags bygnader erhålla en efter våra
förhållanden fabelaktig prakt.

Den situationsplan öfver Helgeandsholmen, som jag delgifvit komitén, har blifvit
upgjord med nogsamt fästadt afseende vid våra förhållanden. Jag har dervid tänkt
mig bygnaden så stor, att jämte riksdagen icke allenast riksgäldskontoret och justitieombudsmannens
lokaler, utan äfven riksbanken skulle kunna deruti på ett ändamålsenligt
sätt inrymmas. Härigenom vinnes den fördelen, att, i fall riksdagen i en
framtid skulle få behof af ökadt utrymme, en eller flera af dessa institutioner kunna
utbrytas, hvarigenom onödiggöres alt slags framtida tillbyggande, hvilket, så som
planen här är tänkt, skulle komma att skämma det hela.

På grund af det nu anförda, och derjämte instämmande med hvad herr generalmajoren
m. m. 0. M. Björnstjerna i sin reservation dessutom anfört, får jag föreslå
vestra delen af Helgeandsholmen till plats för en monumental riksbygnad, afsedd att
inrymma lokaler för riksdagen, riksbanken, riksgäldskontoret och justitieombudsmannens
expedition.

HELGO ZETTERVALL.

115

Af herr Carl Gustaf Malmström.

Angående platsen för det nya riksdagshuset är jag af annan mening än komiténs
flertal. Enligt min tanke skulle Helgeandsholmen erbjuda det vackraste och beqvämaste
läget för ett riksdagshus; och ansluter jag mig i detta afseende till de åsigter, som
af borr generalmajor Björnstjerna och herr öfverintendenten Zettervall i deras reservationer
uttalas. Men då riksdagen i sin underdåniga skrifvelse af den 10 juni 1883
förklara! sig anse förslaget derom icke böra blifva föremål för komiténs behandling,
emedan en sammanblandning af frågan om Helgeandsholmens ordnande och hofstallets
bortflyttning med frågan om åstadkommande af ett nytt riksdagshus »torde betydligt
aflägsna möjligheten att snart erhålla ett sådant», så har jag derigenom funnit mig
förhindrad att i komitén yrka det nya riksdagshusets införande på Helgeandsholmen.
Men samma betänklighet, som riksdagen i afseende på denna byggnadsplats uttalat,
synes mig gälla äfven om Skeppsholmen. Ty genom att förlägga riksdagshuset dit
skulle början göras till att från denna holme aflägsna flottans etablissement^, hvarvid
man säkerligen icke komme att stanna vid hvad komitén nu föreslagit; och således
skulle detta bygnadsföretag sammanbindas med eu annan flyttningsfråga, hvars omfattning
och konseqvenser jag icke nu kan öfverskåda. Jag har derför inom komitén
röstat för riksdagshusets upförande på Artilleriplanen, såsom den plats, der det snarast,
lättast och billigast kan byggas.

I afseende på riksdagshusets inrättning hyser jag betänkligheter vid, att kamrarnas
samlingsalar göras så stora, som föreslaget är, med golfytor tre gånger större
än de nu varande. Ju större rådplägningssalen är, desto mer blir möjligheten fölen
riksdagsman att deltaga i öfverläggningarna beroende deraf, att han eget en stark
och klingande stämma, och den, som saknar denna naturens gåfva, hindras i samma
mon från att på besluten öfva det inflytande, som hans rådvishet och fosterlandskärlek
måhända oljes skulle gifva honom. Med de dimensioner och den inredning, som
komitén vill gifva samlingsalarna, torde det nästan blifva en nödvändig följd, att
den hittils varande seden att tala från sin plats kommer att utbytas mot seden att
hålla tal från en tribun. Jag vet icke, om en sådan förändring skulle tjena till att
främja den lugna och måttfulla karakter, som rådplägningarna böra ega. Ej heller
anser jag det föreslagna stora utrymmet vara nödvändigt betingadt af riksdagsmännens
antal. Jag vill ej fästa mig dervid, att det engelska underhuset med 658 ledamöter
nöjer sig med ungefär halfva den areal, som för andra kammaren är föreslagen, och
att det svenska riddarhusets sal, der, för att blott anföra ett exempel, som ligger
inom mannaminne, 655 ledamöter deltogo i omröstningen den 7 december 1865, är
ännu något mindre; sådant visar blott, att anspråken på utrymme och beqvämlighet,
men också fordringarna på inställelse voro helt andra, när dessa salar inrättades försina
ändamål, än de nu äro. Men äfven om hvarje riksdagsmans plats skulle blifva

116

så stor och gångarna dem emellan så många och så breda, som komitén föreslagit,
skulle mycket utrymme kunna sparas, om sätena ordnades rektangulärt i stället för
strålformigt. Och i synnerhet anser jag den utvidgning, som de föreslagna salarna
fått för att bakom riksdagsmännens platser bereda rymliga läktare för åhörare, kunna
och böra betydligt inskränkas. Då nu mera kännedomen om riksdagsförhandlingarna
genom tidningsreferenter genast sprides kring hela landet, är för den allmänna
opinionens kontroll öfver riksförsamlingen närvaron af ett större antal åhörare icke
behöflig. Men den kan blifva farlig för öfverläggningarnas frihet. Jag erinrar om
det sätt, hvarpå i Frankrike åhörarne mer än on gång blandat sig i förhandlingarna;
och äfven här i Sverige saknas ju icke exempel, att åhörare och åhörarinnor genom
applåder och bravorop sökt inverka på sinnesstämningen. Sådant kan aflöpa utan
allvarsamma följder, der åhörarnes antal icke är större, än som rymmes på de nu
varande kamrarnas läktare; men om man i hvardera kammaren uplåter åt åhörare
omkring 2,000 qv.-fot, d. v. s. ungefär så stort rum som hela nu varande första
kammaren, så kan den dag komma, då åhörarne genom sin mängd förledas till att
vilja lägga sin opinion med i vågskålen vid beslutens fattande. Åtminstone synes
mig fördelen af stora åhörareläktare vara altför tvåtydig för att böra köpas med en
så ansenlig utvidgning af de i alla fall väl stora rådplägningssalarna.

CARL GUSTAF MALMSTRÖM.

117

Af hen ’av C. G. Hierta och Liss Olof Larsson.

Mot komiténs, dock endast af fyra dess medlemmar omfattade förslag att till
byggnadsplats för nytt riksdagshus föreslå Skeppsholmen få vi anmäla vår reservation.

Enligt vår åsigt skulle Helgeandsholmens vestra del vara den ojämförligt bästa
platsen för nytt riksdagshus, men då inom komitén den mening gjort sig gällande,
att Helgeandsholmen icke kunde komma i fråga att föreslås till ofvan nämnda ändamål
under andra förhållanden, än att annan plats ej kunde finnas, som vore för ändamålet
lämplig, hafva vi varit förhindrade att, då fråga var om tomt för endast riksdagshuset,
dertill föreslå nämnda holme, utan få vi förena oss med den af herr riksarkivarien
Malmström uti särskild reservation uttalade åsigt, att det nya riksdagshuset hellre
borde läggas på Artilleriplanen, såsom varande den både lämpligaste och billigaste
af de öfriga i fråga satta platserna.

I fråga om läget synes oss obestridligen i motsats till komiterades flertal den
sist nämnda platsen hafva företräde, såsom beqvämligare tillgänglig för riksdagsmännen
än Skoppsdolmen med sitt afskilda läge; men äfven i fråga om kostnaden har Artilleriplanen
ett så afgjordt företräde, att ensamt detta borde vara bestämmande vid valet
emellan dessa båda platser. Af de utredningar, komitén i detta afseende låtit verkställa,
visas, att kostnaden för grundläggningen och anordningen i öfrigt å Artilleriplanen
beräknats till kr. 1,066,000. Men då deruti ingår det beräknade värdet af ett
stall, den bygnad, hvaruti kronobageriet nu är inrymd, samt en mindre, för statens
behof ej erforderlig bygnad med tillsammans kr. 255,000, och detta belopp så mycket
hellre bör kunna frånräknas, som stallet nu mera är obegagnadt.och Kongl. Maj:t
redan förut förklarat, att bagerirörelsen för kronans räkning skulle kunna undvaras,
hvadan några andra bvgnader till ersättning för dessa icke torde i fråga komma; så
åter står såsom kostnad kr. 811,000, hvilken kostnad dock torde komma att ytterligare
nedsättas, enär uti dessa kr. 811,000 ingå kr. 221,000, hvilka skulle utbetalas
till staden såsom liqvid för 31,600 qv.-fot mark, hvilket störa tillägg till kronans
redan egande område komitén ansett nödigt. Kronan eger redan derstädes öfver
148,000 qv.-fot mark, och då grundytan för det nya riksdagshuset endast är beräknad
till omkring 61,000 qv.-fot, vill det synas, som om inköpet af ytterligare 31,600 qv.-fot
icke bordo vara åtminstone till hela sin vidd af behofvet påkalladt.

Kostnaderna för samma arbetens verkställande, i fall riksdagshuset förlägges på
Skeppsholmen, upgår deremot enligt de verkstälda utredningarna till kr. 1,215,000,
hvartill utan tvifvel bör läggas kostnaden för en ny kasern i stället för den s. k.
matroskasernen, som svårligen kan bibehållas å sin nu varande plats, om riksdagshuset
förlägges bakom och i dess omedelbara närhet. Denna kostnad är beräknad
till kr. 292,000, således skulle hela kostnaden upgå till kr. 1,507,000 äfven i det
osannolika fall, att alla de nya bygnader, som skulle ersätta dem, som skulle undan -

118

rödjas, kunde åter upbyggas på kronan tillhörig obebygd mark, så att köpeskilling
för tomt åt någon af dessa ej erfordrades. Häraf synes, att kostnaden för grund till
nytt riksdagshus på Skeppsholmen skulle med minst 700,000 kr., men sannolikt med
betydligt högre belopp öfverstiga samma kostnad för dess förläggande på Artilleriplanen.
Då dertill kommer, att arbetena för det nya riksdagshusets upförande på
Artilleriplanen kan börja omedelbart efter beslutets fattande derom, under det att
nya kasern- och andra bygnader måste vara färdiga, innan något väsendtligt arbete
för riksdagshusbygnaden å Skeppsholmen kan vidtagas, och att följaktligen ett nytt
riksdagshus kan å Artilleriplanen blifva färdigt omkring tre år tidigare än å Skeppsholmen;
så torde vår åsigt om den förres företräde framför den senare vara fullt
motiverad.

I afseende å riksbanken hafva komiterades flertal föreslagit, att den skulle ombyggas
på den plats, der den nu ligger, med bibehållande af bankrörelsen derstädes
under ombygnadstiden. Då emellertid ett sådant tillvägagående trots all den bevisning,
komitén sökt åvägabringa för möjligheten deraf, enligt vårt förmenande skulle
åstadkomma så många och så stora olägenheter, att man nära nog kan säga, att det
vore omöjligt att sätta i verket, och då af de båda andra föreslagna platserna det f.
d. Bergstrahlska huset torde bli alt för dyrt och qvarteret Sjöhästen (H. K. H. Kronprinsens
stall) ej är obetydligt ur vägen från den Migaste rörelsen, så kunna vi ej
för vår del föreslå någondera af dessa platser, utan få i afseende å plats för riksbanken
helt och hållet förena oss med general Björnstjerna. Då vi redan förut antydt,
att Helgeandsholmen enligt vår åsigt är den lämpligaste platsen för nytt riksdagshus,
och då vi på nyss anförda skäl föreslå Helgeandsholmen till plats för ny riksbank,
följer deraf, att vi äfven anse, att hofstallet bör bortflyttas och hela holmen ordnas
på ett för Sveriges hufvudstad värdigt sätt. Då detta skulle ådraga staten altför
betydliga utgifter, om do endast för att skaffa plats för riksbank skulle utgifvas; så
öfverensstämma vi ock med general Björnstjerna deruti, att till samma holme bör
förläggas det nya riksdagshuset, och detta sä mycket hellre, som enligt vår tanke
Helgeandsholmen är den enda plats inom Stockholm, som upfyller alla de anspråk,
man kan vara berättigad hafva på en fullt god plats för så val riksdagshus som riksbank.

C. G. HIERTA.

DISS ÖL. LARSSON.

119

Af herr Wilh. Walldén.

Med hvad herrar Lindhagen och von der Lancken uti afgifven reservation hufvudsakligen
anfört rörande företrädet ur skönhetssinnets synpunkt af Helgeandsholmens
ändamålsenliga ordnande som öppen plats framför dess bebyggande med riksdagshus
förenar jag mig.

WILH. WALLDÉN.

Af herr Henr. Westin.

Om vid val emellan de platser, som blifvit föreslagna för anläggning af ett
riksdagshus, man kunde taga hänsyn blott till skönhetssinnets kraf och afse endast
stadens prydnad, skulle jag förena mig med komiterades pluralitet, som förordar
riksdagshusets förläggande till Skeppsholmen. Men då dels kostnaden är eu altför
vigtig faktor för att icke tagas i noggrant betraktande vid ett så omfattande bvgnadsföretag
som detta, och riksdagens behof af ett nytt hus för kamrarnas sammanträden
är altför trängande att tillåta något upskof med husets upförande, till dess redan befintliga
och för sitt ändamål nödvändiga bygnader hunnit borttagas för att med andra
ersättas, anser jag den plats företrädesvis böra komma i fråga, som med en icke aflägsen
belägenhet förenar förmonen att utan afvaktan på värdefulla bygnaders borttagande
medgifva bygnadsarbetets möjligast snara påbörjande. Den enda plats bland
de föreslagna, som besitter dessa egenskaper, är Artilleriplanen, och jag instämmer
derför i de ledamöters åsigt, som uttalat sig för riksdagshusets förläggande till denna
plats.

HENR. WESTIN.

BILAGOR.

Bil.	A.	Inre ytor och	grundytan å ett riksdagslius.
„	B.	Biddarholmen.	Upmätning af kungshuset och kammarrättens hus.
„	C.	D:o.	Inmätning af hvad för nytt embetsverkshus skulle rifvas å	riksdagshusets tomt.
U	I).	D:o.	Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning in.	m. för nytt riksdagshus.
»	E.	D:o.	Beräkning å kostnaden för ersättning af hamnområde, som	fordras för nybygnaden.
>	E.	D:o.	ltedogörelse för beräkningssättet i bil. E.
»	G.	D:o.	Detaljerna af beräkningen i bil. F.
„	H.	D:o.	Kostnadsförslag till nytt embetsverkshus.
„	I.	D:o.	Granskning af kostnadsförslaget i bil. H.
„	J.	I):o.	Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning	m. m. för det nya ombets-

verkshuset.

» K. Helgeandsholmen. Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning in m. för nytt riksdagshus.

» L. D:o. Kostnadsförslag till nytt hofstall å Artilleriplanen.

» M. D:o. Granskning af kostnadsförslaget i bil. L.

,> K. D:o. Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning för det nya hofstallet.

» O. Biksbankshus. Kostnadsförslag till ny bygnad.

i> P. Helgeandsholmen. Kostnadsförslag för den afrundade utbygnaden å det tänkta riksdagshuset.

» Q. Teatertomten. Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning m. m. för ett nytt riksdagshus.
» B. Artilleriplanen. Beräkning å kostnaden för planering in. in. för ett nytt riksdagshus.

a S. Skeppsholmen. Kostnadsförslag för nya matros- och handtverkskaserner.

„ T. D:o. Beräkning ä kostnaden för planering och grundläggning ni. m. för ett nytt riksdagshus

vester om upfartsvägen från bron.

» IT. D:o. Beräkning å kostnaden för planering och grundläggning m. m. för ett nytt riksdagshus

söder om kyrkan.

» A''1, V2. Embetslokaler. Inmätning af hyrda embetsverkslokaler och gymnasiihusen.

ii Y3. Kammararkivet. Inmätning af marinförvaltningens hus.

» AAr. Biksbankshuset. Bedogörelse för nybygnadsförslaget.

» X. D:o. Bankofullmäktiges yttrande öfver nybygnadsförslaget.

„ y. l);o. Jämförelse mellan ytorna i den nu varande och den tillernade bygnaden.

u Z1. Teaterns ombygnad. Kostnadsförslag.

» Z2. D:o d:o. Granskning af kostnadsförslaget.

» Å. D:o d:o. Teaterdirektionens yttrande öfver ombygnadsförslaget.

Bil. A.

Beräkning å inre ytor samt grundytan för ett riksdagshus. Qv.-fot
Första kammarens samlingssal.................	..................................................................... 6,500.
Andra kammarens samlingssal .................	.................................................................... 8,000.
Kapprum för första kammaren .........:.......	.................................................................. 1,500.
Kapprum för andra kammaren .................	..................................................................... 2,000.
Vestibul............................................	..................................................................... 2,000.
Talmansrum för första kammaren..............	.................................................................. 600.
Talmansrum för andra kammaren ............	.................................................................. 600.
Statsrådsrum.......................................	...................................................................... 800.
Loger för åhörare............................- ..	...................................................................... 600.
Kanslirum för första kammaren................	.................................................................... 3,000.
Kanslirum för andra kammaren.............	...................................................................... 3,000.
Kura för tidningsreferenter.......................	...................................................................... 1,000.
Samtalsrum (inräknadt plats för en mindre	samling riksdagstryck, tidnings- och klubbrum)...... 7,000.
Telegraf- och telefonrum..........................	...................................................................... 800.
Tvättrum för båda kamrarna....................	...................................................................... 500.
Klosettrum för båda kamrarna.................	...................................................................... 500.
Portvaktsrum (2 rum och kök).................	...................................................................... 500.
Konstitutionsutskottet.............................	...................................................................... 2,000.
Statsutskottet.........................................	...................................................................... 4,000.
Bevillningsutskottet................................	...................................................................... 2,000.
Lagutskottet .........................................	...................................................................... 1,500.
2 särskilda och 8 tillfälliga utskott...........	...................................................................... 8,400.
Tryckeriexpeditionen...............................	...................................................................... 2,000.
Biblioteket...........................................	...................................................................... 5,000.
Bibliotekariens rum..........................	...................................................................... 600.
Mat- och kaffelokaler..............................	...................................................................... 4,400.
Bostadslägenheter...................................	..........................:........................................... 3,000.
Gårdar..................................................	...................................................................... 6,000.
Trappor................................................	...................................................................... 4,000.
Korridorer.............................................	...................................................................... 5,000. Summa qvadratfot 86,800.
Med hänsyn bland annat dertill, att bygnaden icke borde innehålla mer än 3 våningar, antagas
följande lokaler med nödvändighet fordras i	hufvudvåningen: Qv.-fot.
Kamrarnas samlingssalar..........................	...................................................................... 14.500.
Kapprum...............................................	...................................................................... 3,500-
Vestibul...............................................	...................................................................... 2,000. Transport 20,000.

Transport 20,000.

Talmansrum ............................................................................................................... 1,200.

Statsrådsrum............................................................................................................... 800.

Loger för åhörare......................................................................................................... 600.

Kamrarnas kanslirum ................................................................................................... 6,000.

Samtalsrum med plats för den mindre samlingen riksdagstryck .......................................... 3,000.

Tvätt- och klosettrum................................................................................................... 1,000.

Portvaktsrum............................................................................................................... 500.

Gårdar........................................................................................................................ 6,000.

Trappor ..................................................................................................................... 4,000.

Korridorer ......................................................................................... 5,000,

= 48,100.

Härtill lägges för murar omkring 20 proc. å förestående ................ 8,900.

Grundytan för ensamt riksdagshus blir således qvadratfot.......................................... 57,000.

Om riksbank skall byggas i förening med riksdagshus, tillkommer den af fullmäktige i
riksbanken begärda inre grundyta, 10,000 qvadratfot, ökad med 50 proc. för murar

gårdar m. m., eller ............................................ 15,000.

hvadan för ett förenadt riksdags- och riksbankshus fordras en grundyta af qvadratfot............ 72,000.

Bil. B.

Riddarholmen.

Arkitekten Medéns inmätning åt lokalerna inom kungshuset och kammarrättens
hus; nämligen svea hofrätts, kammarkollegiets, statskontorets, domänstyrelsens
och kammarrättens lokaler.

	Q.f	a d r a t	fot.	K	n b i k f o	t.
Kwngl. svea hofrätt disponerar uti 3:ne
våningar...................................		14,228.02			182,095.82
Kungl. kammarkollegium disponerar
uti 2:ne våningar........................	15,026.4 5			184,518.45
uti kammarrättens hus till arkiv ..	10,597.50	25,623.95		114,556.72	299,075.17
Kungl. statskontoret i l:sta våningen	10,557.36		139,717.69
uti källarevåningen till packbodar	1,140.56	11,697.92		11,405.60	151,123.29
Kungl. domänstyrelsen disponerar 2:dra
våningen i kammarrättens hus......		5,104.oo			65,841.59
Kungl. kammarrätten disponerar uti
8:ne våningar............................		11,275.73	67,929.6 2		130,555.60	828,691.47
Vedkällare....................................		7,354.80		73,548.00
Trappor, förstugor, korridorer och
gångar i vinden........................		15,934.50	23,289.30		190,928.63	264,476.6 3
Arkiv uti vinden:
För kungl. svea hofrätt...............		4,018.52			35,454.7 0
» » kammarkollegium........		5,282.oo			43,312.40
» » statskontoret ..............		2,838.64			23,147.20
» » domänstyrelsen............		805. oo			6,681.50
» » kammarrätten.............		3,542.oo	16,486.16		29,398.60	137,994.40

Summa qv.-fot 107,705.08	Summa kub.-fot 1,231,162.50

Upmätningen af den nybygnad, som af Medén blifvit upgjord för inrymmandet af alla
dessa lokaler på riksdagshusets tomt.

	Q	cadratfot.	K u b i k f o	t.
Kmigl. svea hofrätt:
Uti mellanvåningen.....................	6,958.7 5			80,025.62
» våningen en half tr. upp.......	ll,369.oo	18,327.7 5		176,219.50	256,245.12
Kungl. kammarkollegium:
Uti mellanvåningen.....................	12,203.75			140,343.12
» våningen en half tr. upp ......	8,192.50			126,983.75
» bottenvåningen till arkiv........	11,055.7 6	31,452.00		116,085.3 7	383,412.24
Kungl. statskontoret:
Uti bottenvåningen till packrum ...	370.oo			2,590.oo
» våningen cn och en half tr. upp	11.683.50	12,053.50		181,094.25	183,684.25
Kungl. domånstyrelsen:
Uti våningen en och en half tr. upp		7,410.25			114,858.87	•
Kungl. kammarrätten:
Uti våningen två och cn half tr. upp		13,556.25			169,453.12
Disponibel golfyta för embetslokaler i
våningen två och en half tr. upp		6,004.50	88,804.25		75,056.25	1,182,709.85
Förstugor, trappor och korridorer:
Bottenvåningens förstugor............	l,438.oo			15,099.oo
eko trappor och gallerier......... Uti mellanvåningen: trappor och	4,554.oo			47,817.oo
gallerier................................. Uti våningen en half tr. upp gal-	4,322.oo			49,703.oo
lerier .................................... Uti våningen en och en half tr.	4,322.oo			66,991.oo
upp gallerior...........................	4,322.0 0			66,991.00
Uti våningen en och en half tr. upp förstuga och korridorer............ Uti våningen två och en half tr. upp	884.00			13,702.oo
trappor och gallerier...............	4,322.00			54,025.oo
Transport	24,164.0 o\|	88,804.25	314,328.00		1,182,709.85

	Q	a d r a t	f 0 t.	K u b i k f o	t.
Transport	24.164.oo		88,804.25	314,328.00		1,182,709.85
Uti våningen två och en half tr. upp,
passager.................................	552.26			6,903.12
Uti vinden, trappor och gallerier...	4,322.oo			77,796.oo
» d:o gångar och vindskontor	1,856.60			20,421.50	419,448.02
Centralvärmeledning med bostad för
oldaren .................................		4,534.oo			46,312.oo
portvaktens lägenhet ..................		6IO.00			6,405.oo
klosettutrymme ........................		770. oo	36,808.7 5		8,085,oo	480,250.02
Arkiv uti vinden:
För kungl. svea hofrätt...............		3,796.50			41,761.50
» kungl. kammarkollegium .......		4.811.50			52,926.50
)> kungl. statskontoret .............		4,389.oo			48,279.00
» kungl. domänstyrelsen ..........		2,032.7 5			22,360.25
" kungl. kammarrätten ............		3,678.75	18,708.50		40,466.25	205,793.50
	Summa qv.-fot 144,321.50	Summa kub.-fot 1,868,753.97
Tillägg för utrymme mellan trappspindlarna......		928.oo			12,760.oo
S:ma qv.-fot 145,249.60		S:ma k.-fol	1,881,513.97

Stockholm den 7 oktober 1884.

G. E. Höjer. Evald Thavenius. Edvard Medén.

Deltagande vid kontrollmätning
af Tit. Medéns nybygnad.

Bil. C.

Riddarholmen.

Upgift å invändiga qvadratytan och kubikinnehållet af de bygnader eller bygnadsdelar,
som måste nedrifvas å riksdagshusets tomt för nybygnad.

	Q v a d i	a t f o t.	Kubikfot.
Vestra flygeln.
Souterr (ingen:
Biblioteksrum ..............................................................................	739.33	—	0,875.77
Kök, källare, förstuga, trappa.........................................................	727.7 5	—	6,708.07
Bottenvåningen:			13,800.0 o
Bibliotek ....................................................................................	1,200.0 o	—
Boställsrum, förstuga, trappa .........................................................	488.62	—	5,619.13
Våningen 1 tr. upp:	1,801.50		22,158.45
lista kammarens kansli...................................................................
Våningen 3 tr. upp:			19,490.70
lista kammarens talmans- och samtalsrum, tambur ...........................	1.805.25	0,702.45	74,718.12
De mindre bygnaderna emellan vestra oeli östra flyglarna.
j Bottenvåningen:			4,470.37
\ Ångpannerum och maskinistens bostad.............................................	491.25	—
Vaktmästarebostad........................................................................	487.06	978.31	4,432.25	8,902.62
Alla å södra sidan befintliga bygnader med undantag af vakt-
mästarebostaden på södra sidan af f. d. Hebbeska linset.
J Vaktmästarebostaden.....................................................................	029. oo	—	0,290.oo
{ Förstuga och trappa.....................................................................	120.2 5	—	1,202.50
Vedbodar ..................................................................................	2,222.50	—	36,923.07
\| Stall, vagnshus och höskulle .........................................................	l,179.io	—	18,923.12
\| Magasiner....................................................................................	0,354.2 5	—	00,741.42
Afträde!! ....................................................................................	201.50	10,70G.oo	1,813.50	125,893.61
Summa 18,447.36	209,514.35

Stockholm den 20 oktober 1884.

Edvard Medén.

Bil. D.

Riddarholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å Riddarholmen
med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering af marlcen och grundläggning för riksdagshuset.

Grusfyllning: 3,000 kbm. å 1	SO.........................	................... 3,900: —
Bergsprängning: 11,800 kbm.	å 4: —...................	................... 47,200: —
Grundgräfning: 7,900 kbm. å	1: 50......................	................... 11,850: —
Grundmurning: 5,200 kbm. å	20: — ...................	................... 104,000: —
D:o 13,100 » å	10: - ...................	..............■/.... 131,000: —

Dambyggnad: 100 m. å 300: — ...............................................................

Reveterings- och stödjemur: 1,600 kbm. å 20: —.......................................

List och stängsel: 200 m. å 25: — ....................................................

Huggning och inmurning af trappsteg å tvänne sidotrappor: 170 m. å 12: —

51.100: —

246,850: —

30,000: —

32,000: —

5,000: —

__2-040: — 366,990: —

B. Yttre trappa till hufcudcåningen.

Grundmurning: 800 kbm. å 10: — ...........................

Finhuggen mur: 780 kbm. å 40: —............................

Huggning och inmurning af trappsteg: 300 m. å 13: —
Balustrad: 500 m. å SO: —.......................................

8,000: —

31,200: —

8,900: —

i°00: — 47,100: —

C. Nedfartsväg till hamnen.

Fyllning: 13,600 kbm. erhållas från planerings- och grundgräfningsarbetena för den nya
bygnaden för embetsverken samt från afplaneringen för riksdagshuset, hvarför här ej
-uptages någon kostnad derför.

Pålar för stödjemur, nedkranade till i medeltal 30 fots djup, 400

st. å 20: — ............................................................... 8,000: —

Plankplatform och kasuner: 150 qv.-m. å 17: —........................ 2,550: —

Murning: 350 kbm. å 10: — .!............................................3,500: —

D:o 550 » å 20: — ................................................. 11,000: —

List och stängsel: 120 m. å 25: —.......................................... 3,000: — 28 050-__

Makadamisering af körbana och stensättning af gångbanor: 1,600 qvm. å 4:50 7,200: — 35 250-

D. Omgifrände markens ordnande.

Grusfyllning: 52,400 kbm. å 1: 30 .......................................................... 68,120: —

Afskakning och planering af platsen framför riksdagshuset.

Bergsprängning: 2,500 kbm. å 4: —....................... ............. 10,000: —

Jordskaktning: 2,4Q0 kbm. å 1: 50 .......................................... 3,600: — 13 600- _

Transport 81,720: — 449,340: —

16*

Transport

Asfaltbeläggning å gårdar och stensättning omkring bygnaden: 1,300 qvm. å 7: —

Vatten-, gas- och aflopsledning ...............................................................

Planteringsomkostnader.

Anskaffande af matjord: 1,800 kbm. å 2: — .............................. 8,600: —

Växter m. m......................................................................... 3,400: —

81,720: — 440,340: —
9,100: —

5,000: —

7,000: —

En yttre trappa till Biddarholmgkyrkan in. fl. omkostnader
För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn, omkring 15 proc.

............... 5,000: — 107,820: —

Summa kr. 557,160: —

............................... 82,840: —

Summa kostnad kronor 640,000: —

Stockholm i tnaj 1884.

C. J. Knös.

Bil. E.

Riddarholmen.

För ersättning af det hamnområde, som fråntages Stockholms stad och utgörande

för riksdagshustomten........................................................................		......... 50,470 qv.-fot,.
för den nya nedfartsvägen..................................................................		.......... 4,792
för bygnadstomten för embetsverken ...................................................	6,295	qv.-fot,
från hvilken sist nämnda tomt till stadens hamnområde återgå 2,811 qv.-fot,
samt från gymnasietomten likaledes ................................. 1,296 »	4,107	» 2,188 »
eller tillsammans..............................................................................		......... 57,450 qv.-fot,

och för beredande af sagda areal genom utfyllning i sjön erfordras 87,400 kbm. fyllning, hvarifrån
afgå 20,000 kbm., som beräknas erhållas från planerings- och grundgräfningsarbetena för nytt
riksdagshus, eller 67,400 kbm. å 1: 50 = 101,100 kronor.

Stockholm i maj 1884.

C. J. Knös.

Bil. F.

Riddarholmen.

I kostnadsförslaget för nytt riksdagshus å Riddarholmen är ersättning af det hamnområde, som
fråntages Stockholms stad, beräknad enligt följande grunder:

11*

Sedan den areal uträknats, som tages i anspråk för riksdagshuset och deraf föranledda ändringar
af nedfartsväg och embetsverk, är straxt utanför den nu varande kajen en lika stor areal utlagd på
karta och å kalken begränsad inom en prickad linie. För utfyllning af detta område erfordras, utöfver
hvad som orhålles från planeringsarbetena för riksdagshuset, 67,400 kbm. för en kostnad af 101,100 kr.

Skulle staden, sedan en utfyllning för nyss angifna ändamål verkstälts, vilja öka hamnutrymmet
till det ytinnehåll, som i äldre förslag i fråga satts, så kommer man till den å kalken fulldragna
yttersta linien. Den kubikmassa, som utöfver den för hamnutrymmets ökning behöfliga utfyllningen i
dotta fall skulle åtgå, är visserligen 93,400 kbm., eller 26,000 kbm. större än den, som skulle erfordras
under nu varande förhållanden, men den ökade kostnad, som härför möjligen skulle upkomma, ingående
till c:a 39,000 kr., är ej i förslaget uptagen, då den af riksdagshuset oberoende hittils projekterade
linien ej är af vederbörande faststäld och den nya onekligen skulle medföra fördelar för staden
genom kajernas ökade längd och hamnplanets jämnare bredd.

Stockholm den 9 september 1884.

C. J. Knös.

Bil. G.

Riddarholmen.

Uti kostnadsförslaget för nytt riksdagshus å Eiddarholmen hafva kostnadsberäkningarne för
beredande af don derför afsedda samtliga arealen genom utfyllning i sjön skett i följande ordning
och enligt följande grunder.

Först har efter don areal, hvardera krafvel'', beräknats den erforderliga qvantiteten fyllning för
den egentliga riksdagshustomten, för den nya nedfartsvägon äfvensom en mindre fyllning för tomten
för nytt embetsverk; och utmärkes ytterkonturen för denna fyllning å planen genom en med bokst.
A—B—C betecknad linie. Derefter har som vederlag för det hamnområde, som fråntages Stockholms
stad, utgörande enligt uträkning 57,400 qv.-fot, en motsvarande areal blifvit utlagd i tvänne lägen (å pianon
markerade med grön färg) och den derför erforderliga fyllningsmassan beräknad, utgörande dels ett område
betecknadt med E—F—G med areal 27,800 qv.-fot, dels ett annat, med bokstäfverna A—B—K—
L—M—N betecknadt och till större delen utanför konturlinien liggande område, hållande i areal omkring
29,650 qv.-fot, eller båda tillsammans 57,450 qv.-fot. F''ör fyllning af dessa områden åtgår för
det förra området efter en medelhöjd af fyllning 86 fot samt mod tillägg af 400 k.-st. i ökad massa
för dosering 1,400 k.-st. = 36,642 kbm. samt för det andra med en medelhöjd af 40 fot och ett tillägg
af 760 k.-st. för ökad dosering 1,940 k.-st. = 50,758 kbm. För bägge områdena tillsammans altså =

87,400 kbm. fyllning, deraf från planerings- och grundgräfningsarbetena för nytt riksdagshus beräknas
erhållas 20,000 kbm., som afgå, hvadan grusfyllningen för 67,400 Kbm. efter ett pris af 1: 50 pr kbm.
= 101,100 kronor. De å planen med röd färg utmärkta områdena, livilka tillsammans utgöra i areal
omkring 61,000 qv.-fot, äro utlagda med samma ytinnehåll, som skulle vinnas enligt ett af Stockholms
stad upgjordt förslag å utvidgning af hamnområdet å Eiddarholmen, då den afsedda utvidgningen å
holmens norra sida icke medräknas. Det ena af dessa områden sammanfaller i det nogaste med stadens
förslag, hvarför äfven den erforderliga fyllningen bär blir lika, då deremot det andra området,

12*

som är förlagdt längre ut och på djupare vatten, krafvel- omkring 26,000 kbm. grusfyllning utöfver
stadens förslag till utfyllning af strandlinien åt samma sida. Efter ett pris af 1: 50 pr kbm. utgör
prisskilnaden sålunda 89,000 kronor. Med hänsyn dertill att genom den för nytt riksdagshus m. in.
betingade utläggningen af strandlinien hamnområdet rundt omkring holmen får en jämnare bredd,
äfvensom en c:a 160 fots längre kajsträcka vinnes än enligt stadens förslag, torde dessa fördelar väl
kunna motsvara den något högre anläggningskostnad, som det större förslaget skulle komma att medföra
för staden. Efter ett pris af 100 kronor pr löpande fot strandskoning jämte ofvan nämda 89,000
kr. för ökad fyllning komme sålunda den Överskjutande kostnaden att utgöra 55,000 kronor.

Stockholm den 19 september 1884.

Otto Rosenberg.

Bil. H.

Riddarholmen.

Kostnadsförslag i enlighet med bifogade konseptplaner och sektion till nybygnad å
Riddarholmen för kgl. svea hofrätt, statskontoret, kammarkollegium,
kammarrätten och domänstyrelsen.

Stenhuggare-, murare- och timmermansarbeten.

1,746 qv.-fot finhuggen granitsockel med bakmur å 2: 50 ...........................

6,214 kub .-fot sockelmur af gråsten i cemontbruk ä 0: 20

128 löpfot fin hugna gråstenstrappsteg h 4: — ..........................................

1 st. portomfattning af huggen sandsten...................................................

100 st. halfpilastrar, 6 fot höga, af kalksten å 5: 50 .................................

21,115 qv.-fot finslipad kalkstensplansten till förstugor, trapplaner och gallerier

å 0: 75..........................................................................................

18 st., 20,5 fot langa, hyllade och refflade kalkstenstrappsteg i 2 å 3 stycken

å SO: — ................................................................................

292 st., 10,5 fot långa, hyflade och refflade kalkstenstrappsteg i ott stycke å 15: —

8,072 qv.-fot fältstensgolf i källare å 0: 20................................................

5,900 » isoleringsskift af asfalt eller cement å 0: 25 ...........................

235,057 kub.-fot tegelmur med kalk, sand, lera och arbetslön å 0: 65............

95,000 qv.-fot invändig takputs å 0: 10...................................................

9,416 löpfot invändiga taklister å 0: 25 ...................................................

231,186 qv.-fot in- och utvändig puts å mur å 0: 07 .................................

45,531 » fasadputs mot gator å 0: 25 .............................................

13,400 » asfaltbeläggning å vestra gården, bottenvåningen och latriner

ä 0: 50...................................................

4,365: —

1,242: 80
512: —

500: —

550: —

15,836: 25

540: -4,380: —

614:_40 28,540: 45
1,475: —

152,787: 05
9,500: —

2,354: —

16,183: 02
11,382: 75

6,700: —

Transport 200,381: 82 28,540: 45

2,052 qv.-fot golf med underlag och trossning i jordvåningen å 0: 40 ............ 820: 80

75,900 » » » bjelklag, trossning och underpanel k 0: 85 ................ 64,515: —

19,700 » bjelklag med trossning, underpanel och brandbottenspanel till

vinden å 0: 60 .............................................................................. 11,820: —

9,524 qv.-fot-kloisongsvägg med puts å 0: 70............................................. 6,666: 80

24,400 » taklag och takpahel k 0: 25 ................................................ 6.100: —

2,511 , « spontade brädväggar i klosetter och vindskontor jämte inredning 628: — 290 932- 42

Smiden och gjutgods.

100 st. murankaren å 15: — .................................................................. 1 500; _

600 » bjelkankaren med ekspik ä 2: —................................................... 1,200: __

800 » skärjern » » å 1: —.....................’............................. 800: _

100 » växeljern » » å 1: 50................................................... 150: —-

Diverse smiden såsom kramlor, staplar etc................................................. 900: _

8 lufter jerndörrar till bottenvåningen och vinden å 75: — ........................ 600: —

25 st. gjutna takfönster k 15: — ............................................................ 375; __

2 » mindre spislar med vattencisterner och kupor.................................... 200: —

20 » jernkolonner med brickor ...........................................................

12 » takstolar med erforderligt smide ..................................................

1,000 löpfot räcken till barrierer ........................................................... 27,000: —

3,130 » valsade jernbalkar med brickor till gallerier och rummen i midt partien

.......................................................................................

32,225: —

Taktäclcarearbeten.

25.000 qv.-fot plåttak med fotrännor å 0: 30 ............................................. 7,500: —

800 löpfot stuprör med trattar och svep å 0: 75 ................................... 600: _

3.000 » list- och fönsterbeslag å 0: 50................................................... 1,500:__

281 st. fönsterbleck å 2: —..................................................................... 532:__

Snickare-, glasmästare- och klensmedsarbeten.

1 luft ytterport med tillbehör.................................................	........ 800
5 st.	mindre ytterportar med tillbehör.............................................	........ 250
115 lufter fönster komplett till jord- och mellanvåning å 50: —	........ 5,750
44	» » innanluckor i jordvåningen å 20: —........................	........ 880
112	11 » till 1/t och 1'' ''■> tr. upp k 75: — ...........................	........ 8,400
53	” " större d:o och trapphuset å 100: —........................	........ 5,300
56	” » till 21/a tr. upp ä 70: —........................................	........ 3,920
3	» » mindre å 20: —...................................................	........ 60
39 •	» deuxbattans å 50: —.......................................................	........ 1,950
115	» » å 65: —......................................................	........ 7,475
8	» enkla dörrar å 25: —..............................................	........ 200
9,750 löpfot, 1,5 fot hög, fotpanel å 0: 50 ........................................	........ 4,875
2,670	» socklar å 0: 15 ..................................	........ 400
Inredning i kök och klosetter..........................................................	........ 700

40,460: 50

Transport 402,320: 37

14*

Kakelimgsmaknreurheten.

2 st. runda kakelugnar

Målarearbeten.

200.000 qv.-fot limfärg å tak och väggar ä 0: 00 ...................

70.000 » oljefärg å mur å 0: 07 ..................................

75.000 « » å trä och jern ä 0: 09 ......................

9,400 » glastak öfver trappor och vestra gården å 0: 25

Gipsgjutarearbeten ...........................................................

Gas- och vattenledning med tillbehör...................................

Ringledningar .................................................................

Central värmeledning och luftväxling ...................................

För beredande af ingång genom riksdagens hus uptages ........

Oförutsedda utgifter, arkitektarvode......................................

Transport 402,320: 37
250: — 250: —

... 6,000: —

... 4,900: —

t>,750: =: 17,650: —

.1................ 2,350: —

.................... 2,429: 63

.................... 14,000: —

.................... 4,000: -

.................... 40,000: —

.................... 5,000: —

.................... 30,000: -

Summa kronor 518,000: —

Stockholm i mars 1884.

Edvard Medén.

Bil. I.

Riddarholmen.

P. M.

vid granskning af arkitekten E. Medéns kostnadsförslag till embetslokaler å Riddarholmen.

Kostnadsförslaget, som slutar på en summa af 518,000 kronor, synes, hvad qvantiteterna beträffar,
i allmänhet noggrant beräknadt, i vissa fall nästan för minutiöst i betraktande af ritningarnes eskiss,
artade skick. Så t. ex. tegelåtgången uptagen till 235,000 kub.-fot, som torde böra uptagas till 250,000
kub.-fot, oafsedt till hvalfslagning mellan jernbalkarna i gallerierna. Hvad åter prisen beträffar, torde
för erhållande af ett tillförlitligt förslag åtskilliga förhöjningar böra göras enligt följande:

Då ej någon summa är uptagen för ställningar och instrumentalier, bör kub.-foten

tegelmur beräknas å 0: 75. Sålunda 25,000 kub.-fot ä 0: 75 .................. 187,500: —

Medéns förslag: 235,057 å 0: 65 .............................................................. 152,787: 05

Utföres skilnaden 34,712: 95 34,712. 95
Transport 34,712: 95

Transport 84,712: 95

1,746 qv.-fot finhuggen granitsockel antagligen med diverse profileringar och
öfverliggande list samt c:a 2 å 21/» fot bakmurning i cementbruk bör bo -

räknas å 4: — .....................;..............................................	6,984: —
Medéns förslag:	4,865: —
Utföres skilnad	2,619: —	2,619: —
Till gallerierna tyckes plansten vara uptagen jämte jernbalkar och handräcken i klumpsummor, men då sj elfva tegelstommen med puts och arbete ej synes uptagen, påföras för 11,960 qv.-fot gallerier ä 1: —................................		11,960: —
9,416 1. fot invändiga taklister, uptagna till ondast 25 öre per 1. fot, böra för åtminstone 5,000 1. fot uptagas å 0: 60 ..................... 3,000: — och återstående 4,416 1. fot uptagas å 0: 40 ................................. 1,766: 40	4,766: 40
Medéns förslag:	2,854: —
Utföres skilnad	2,412: 40	2,412: 40

lla fasaderna antagligen komma att förses mod rikare puts och dekoreras, torde
i förslaget uptagna 25 öre per qv.-fot åtminstone fördublas och sålunda
upföras en skilnad.............................................................................. qj gg2- 75

Taklag med panel, uptagna till 25 öre per qv.-fot, bör uptagas åtminstone 30 öre, hvadan 24,400 qv.-fot å 0: SO .................................	7,320: —
Medéns förslag:	6,100: —
Utföres skilnad	1,220: —	1,220: —
70,000 qv.-fot oljefärg på murputs böra uptagas å 12 öre............................	8,400: —
Medéns förslag å 7 öre	4,900: —
Utföres skilnad Dessutom tordp böra uptagas för diverse enklare färgdekorering	3,500: —	3,500: — 5,000: —
Dubla glastak öfver gård och trappor, i Medéns förslag'' uptagna å 0: 25, böra ökas med ....................................................................		8,000: —
Gipsgjutarearbeten, i Medéns förslag uptagna till 2,429: 63, böra åtminstone

“kas med ......................................................................................................... 8,000: —

Summa 88,807: 10

Transport 88,807: 10

16*

Då härifrån afdrages den summa, som
gas- och vattenledning, med...........

hvarmed Medéns förslag bör ökas.

Altså ............

+ ............

Eller jämnadt:

Transport 88,807: 10

i förslaget B för yttre anordningar är nptagen för
.............................................;................■...... 5,000: —

återstå 83,807: 10

.......... 518,000: —

.......... 83,807: 10

Summa 601,807: 10
.......... 602,000: —

Stockholm den 22 april 1884.

G. E. Höjer.

Bil. J.

Riddarholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt hus för embetsverken å
Riddarholmen med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering och grundläggning för huset.

— 17,600: —

TZ 85,050: — 102,650: —

B. Yttre arordningar.

Murläggning: 200 kbm. å 20: —.........

En trappa till nedre gården ...............

Stensättning å gård och omkring huset

Gas-, vatten- och aflopsledning............

Planteringsomkostnader .....................

Summa 121,650: —

............................... 18,350: -

Summa kostnad kronor 140,000: —

800 qvm. å 7:

4,0U0

1,000

5,600

5,000

3,400

— 19,000

Jordskaktning: 4,800 kbm. a 1: 50 ...
Bergsprängning: 2,600 kbm. å 4: —
Grundgräfning: 4,700 kbm. å 1: 50...
Grundmurning: 2,900 kbm. å 20: —
o nnn „ « 1 n- _

10,400

7,050

58.000

20.000

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 %
Stockholm i maj 1884.

C. J. Knös.

17*

Bil. K.

Helgeandsholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å
Helgeandsholmen med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering af marinen och grundläggning för den fyrkantiga hufvudbygnaden
= riksdagshuset.

Grundgräfning:	23,000 kbm. å 1	-.50..............................	... 34,500	_
Palar med nedkraning: 14,000	st., af i medeltal 30 fots längd å 20: — ...	... 280,000	—
Plankplatform under grundmurarna: 4,600 qvm. å 7: —	... 32,200	—
Grundmurning:	13,600 kbm. k 10: — ...................................................	... 136,000	—
B. Upkörsvägen till riksdagshuset.
Grundgräfning:	1,000 kbm. k 1	50.............................	... 1,500	_
Grusspettning:	400 » å 3	—....................................	... 1,200	—
Betonbädd:	350 » k 20	. ...........	... 7,000	_
Grundmurning:	900 » å 10	. ..........	... 9,000	_
Finhuggen mur	: 470 .. å 40	— ....................	... 18,800	_
Balustrad:	86 m. å 80	— ............................	... 6,880	_
Makadamiserad	körbana med stensatta gångbanor: 580 qvm. å 5:—............	.. 2,900	—

C. Ordnande af stränderna.

Afskärning och rätning af norra stranden. Jordskaktning: 12,400 kbm. å 1: 50.....................................	18,600
Bitning af gammal mur, trappor m. in.: 1,600 kbm. å 4: —.........	6,400	—
Handmudring: 3,700 kbm. å 4: — ..........................................	14,800	—
Diverse omkostnader och transporter........................................	4,500	—	44,300:
Norrströms södra gren. Rifning af gammal mur: 1,000 kbm. å 4: —..............................	4,000
Upronsning af bottnen............................................................	5,000	—
Handmudring: 1,500 kbm. å 4: —...........................................	6,000	—
Rifning af strandskoningen och uprensning af bottnen ...............	4,000	—	19,000:
Grusfyllning: 40,000 kbm. å 1: 30 ..........................................	52,000	—
För sättningar och utskärningar, som å detta ställe äro att motse

i följd af bottnens beskaffenhet och stark strömsättning, till lägges

20 proc. af den beräknade massan: 8,000 kbm. å 1:30 10,400: — 62 400- —

Transport 125,700: — 529,980: —

18*

Transport 125,700:

Pålar med nedtagning: 6,400 st. af i medeltal 50 fots längd å BO: — 192,000:

Spåntvägg framför muren: 475 m. å 30: — .............................. 14,250

Detonering: 1,830 Mun. å 30: —............................................. 54,900

Stenfyllning utanför pålarna: 660 kbm. å 5: — ........................ 3,300

Plankplatform och kasuner: 1,940 qvm. å 17: —........................ 32,980

Murning: 7,850 kbm. å 38: — ................................................ 298,300

Parapet och list: 460 m. å 50: — ........................................... 23,000

Dammar för vattnets afledning: 95 m. å 160: — ..............................

529,980: —

618,730: -15,200: — 759,630:

1). Broar.

Bro öfver Stallkanalen

60,000: -

160,000: — 220,000:

E. Omgörande markens ordnande.

Planering och stensättning af de omgifvande gatorna: 5,300 qvm.

Planteringsomkostnader.

Anskaffande af matjord: 2,000 kbm. å
Diverse anordningar, växter m. m......

2 kr. .

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 proc.
Stockholm i maj 1884.

å 8: —...				....... 42,400	—
Asfaltbeläggning	å gården:	600	qvm. å 7: — ....................	....... 4,200	- 46.600: —
Reveteringsmur	omkring planet framför riksdagshuset.
Grundgräfning:	1,800 kbm.	å 1	50 ...............................	....... 2,700	—
Grusspettning:	700 »	å 8	— ...............................	....... 2,100	—
Detonering:	450 »	å 20	— ...............................	....... 9,000	—
Grundmurning:	860 »	a 10	— ...............................	....... 8,600	—
Finhuggen mur	470 »	å 40	— ...............................	....... 18,800	—
List och staket	230 in.	å 25	— ...............................	....... 5,750	— 46,950: —
Vattenledning:	300 »	å 12	—.................................		1 O O ''■O CO
Gasledning:	400 »	å 10	—.................................		..... 4,000: —
Aflopsledning:	200 »	å 8	—.................................		..... 1,600: —

4,000: —
4,000: —

8,000: — 110,750

Summa 1,620,360
........... 242,640

Summa kostnad kronor 1,863,000

C. J. Knös.

19*

Bil. L.

Helgeandsholmen.

Kostnadsförslag till nytt

hofstall å Artilleriplanen enligt ritning af arkitekten
Oskar Erikson.

Boningshus och vagnshus.

676,100 kbf. jordskaktning med transport å 0: 08 ................................................

98,004 » gräfning och läggning af grund å 0: 25............................................

6,594 qvf. gråstens sträcksten med inpassning och bakmurning å 3: — ..................

924 » » » pikhackad, med inpassning och bakmurning ä 2: 50 .

130 st. 6 fots Olands trappsteg med inmurning å 15: — .................................

432 » 5 » » » h » å 13: — .............

16 » helpilastrar med kramlor och bly å 7: — ..........................................

20 » halfpilastrar » » » » å 4: •— ...........................................

1,363 » plansten å 1: 25.............................................................................

1,752,000 » murtegel med kalk, sand, ställningar och arbetslön å 90: —...................

Gipstak .............................................................................................................

Taklistor invändigt..............................................................................................

50,044 l.-f. bjelkar med nafring och inläggning å 0: 50........................................

21,062 » sparrar med inläggning å 0: 20.........................................................

9,032 qvf. 2,5 tums plank med arbetslön å 0: 30.................................................

21,963	»	2,1 "	» » »	å	0:	30.
50,526	»	1,6 »	bräder » »	å	0:	30.
24,886	»	1	takbräder mod »	å	0:	12.
154,008	»	0,8 »	bräder » »	å	0:	10.
100,044	l.-f.	läkt ä 0	i: 01 .....................

Grusfyllning.............................................................................

In- och utvändig aftappning........................................................

24,886 qvf. plåttak å 0: SO......................................................

24 st. takfönster å 15: — ...............................................

3,690 l.-f. kordonglistbeslag och fönsterbleck å 0: 40.................

1,380 » stuprör (nedre delen af gjutjern) å 1: —....................

29 st. jernspislar med rör och kupor å 115: — ..................

Smide till ankar- och växeljern ..................................................

6 par jerngrindar med hakar å 200: —.............................

6 » jerndörrar med lås och beslag ä 80: —....................

Diverse spiksorter ......................................................................

6 st. hissinrättningar med spel ä 450: ■—..........................

352 » dörrkammarlåsfoder och beslag samt målning å 50: —

28 par vagnshusportar med karmar och beslag å 100: — .....

54,088	— •
24,501	—
19,782	—
2,310	—
1,950	—
5,61f	—
112	—
80	—
1,703	75.
157,680	—
12,677	42.
681	—
25,022	—
4,212	40.
2,709	60.
6,588	90.
15,157	80.
2,986	32.
15,400	80.
1,000	44.
3,031	44.
32,529	24.
7,465	80.
360	—
1,476	—
1,380	—
3,335	—
4,277	—
1,200	—
480	—
5,760	—
2,700	—
17,600	—
2,800	—

Transport 438,653

91.

20*

runda fönsterkarmar, beslager samt målning å 50: —..........

fönsterkarmar » » » å 75: —..........

» i andra våningen å 70: —............................

bättre kakelugnar å 200: — ...........................................

sämre » å 150: — ...........................................

4,972 qvf. fotpanel, 1,5 fot hög, med upsättning och målning å 0: 50 .

sockelpanel med upsättning och målning å 0: 20................

864 l.-f. ledstänger af polerad björk å 1: 50..................................

Inredning af garderober, kök, skafferier och tamburer ............................

27,528 qvf. tuktadt stengolf i vagnshusen samt fris å gårdarna å 0: 65 .

17,832 » limfärgsmålning å 0: 03......................,..........................

1,884 rall. tapeter med upsättning å 1: 50 ....................................

6,186 fot bårder » » ....................................

Oljefärgsmålning......................................,........................................

83	st.
103	»
130	»
34	»
74	»
4,972	qvf.
4,458	»
864	l.-f.
Inredning	af j

Stall-, rid- och förrådshusen.

110,184

7,511

144

264

1,603,000
Gipstak .
25,024
40,236
24,714
6,844
72,142
55,197
10,976

kbf. gräfning med transport af jord för grundmurar å 0: 08.............

» läggning af grund i alunskiffermjöl å 0: 25 ............................

» gråstensträcksten med inmurning och bakmurning å 3: —..........

fot sandstens vandstycken å 10; •—..............................................

st. Ölands steg, 5 fot långa, med murning och inläggning å 13: — ,

u helpilastrar med kramlor, bly och inpassning ä 7: — ................

•i planstenar med arbetslön å 1: 25 ...........................................

» murtegel med sand, kalk och arbetslön samt ställningar å 90: —

l.-f. bjelkar med nafring och inläggning å 0: 50 ............................

» sparrar » » » å 0: 20 ............................

qvf. späntad 2,io tums plank å 0: 30..........................................

» 1,6 tums golfbräde!- å 0: 30 .................................................

i> 1 tums takpanel å 0: 12.......................................................

» 0,8 tums bräder å 0: 10.......................................................

l.-f. 0,8/0,8 tums läkt å 0: 01 ....................................................

Grusfyllning..........................................................................................

16,160 qvf. späntade 1,6 väggar till spiltor, boxar och panel i ridhuset ä 0: 30.

37 st. takstolar öfver ridhuset jämte lanternin och glas å 200: —......

Diverse smide till ankar- och växeljern.......................................................

4 st. jerndörrar med tillbehör å 80: —...........................................

66 » jernkolonner med kapitäl å 160: — .......................................

60 » jernöfverliggare med ornamenter å 15: — ...............................

63 » jernståndare, öfverliggare och ornamenter å 25: — ...................

126 o krubbor och häckar af jern å 25: — ....................................

Diverse spiksorter ...................................................................................

Ut- och invändig aftappning ....................................................................

72,142qv.-f.takplåtbeläggning å 0: 30 ...........................................

2,842 l.-f. stuprör ål: —..................................................................

Transport 438,653	91.
............. 4,150	_
............. 7,725	_
............. 9,100	—
............. 6,800	—
............. 11,100	—
............. 2,486	—
............. 891	60.
............. 1,296	—
............. 3,500	—
............. 17,889	95.
............. 534	96.
............. 2,826	—
............. 618	60.
............. 21,000	—

............. 8,814: 72.

............. 27,546: —

............. 22,533: —

............. 1,440: —

............. 3,432: —

............. 91: -

............. 27: 50.

............. 144,270: -

............. 5,485: 76.

............. 12,512: —

............. 8,047: 20.

............. 7,414: 20.

............. 2,053: 20.

............. 8,657: 04.

............. 5,519: 70.

............. 109: 76.

............. 1,512: 84.

............. 4,848: -

............. 7,400: -

............. 2,200: —

............. 320: —

............. 10,560: —

............. 900: -

............. 1,575: —

............. 3,150: —

............. 2,900: —

............. 33,612: 72.

............. 21,642: 60.

............. 2,842: —

Transport 879,988: 26.

21*

		Transport 879,988	26.
1,584	l.-f.	kordonglister och fönsterbeslag å 0: 80 .............................................	1,267	20.
16	st.	takfönster med glas å 15: —.........................................................	240	—
13,188	qvf. kubb i spiltorna å 0: 40....... ..........................................................	5,275	20.
22,715	»	tuktad sten i gångar, vagnshus samt fris med ränsten å gård ä 0: 65.....	.. 14,764	75.
10,290	))	ridhusbotten å 0: 60......................................................	6,174	—
9	st.	stallkarmar med dörrar och beslag å 110: — ......................	990	—
4	))	vindskarmar med luckor och hiss å 125: —...............	500	—
60	1)	dörrkarmar med lås, beslag och målning å 50: — ...............................	.. 3,000	—
2	*>	ridhusfönster mod glas och målning å 350: —....................................	700	—
81	))	stallkarmar mod glas, beslag och målning å 84: —..............................	.. 6,804	—
24	))	fönsterkarmar med glas, beslag och målning å 40: —...........................	960	—
94	»	» » ytterbågar, glas, beslag och målning å 35: — .........	3,290	—
37	»	runda fönsterkarmar med glas, beslag och målning k 40: — ................	1,480	—
20	))	luftkarmar med luckor å 20: — .......................................................	400	—
288	fot	fönsterpanel med målning å 0: 40 ....................................................	115	20.
5,964	»	socklar k 0: 20 ..............................................................................	1,192	80.
456	»	ledstänger af polerad björk k 1: 50...................................................	684	—
70	rall	tapeter med insättning å 1: 50 .......................................................	105	—
288	fot	bårder » » å 0: 08 .......................................................	23	04.
2	st.	kakelugnar ä 150: — .....................................................................	300	—
8	»	tegelugnar k 80: — .....................................................................	640	—
7	»	lufttrummor från stallen k 150: — ...................................................	1,050	—
Gas-, vatten-	och aflopsledningar...........................................................................	.. 28,609	91.
Ställningar ..		.. 20,000	—
Arkitektarvode...................................................................................................	.. 20,000	—
		Summa kronor 998,553	36.

Stockholm den 7 januari 1884.

Oskär Erikson.

P. S. Sedan i följd af vorkstäld jordborrning underrättelse erhållits om markens lösa beskaffenhet
å tomtens sydliga del, har blifvit en följd, att för pålning måste tilläggas en summa af cirka

20,000 kronor.

Stockholm den 23 april 1884.

Oskär Erikson.

22*

Bil. M.

Helgeandsholmen,

p. NI.

vid granskning af arkitekten 0. Eriksons kostnadsförslag till ”nytt kungl. hofstall å
Artilleriplanen” enligt af honom uprättade eskissritningar.

Att endast med ledning af de ofullständiga ritningarna upgöra ett exakt kostnadsförslag är overkställbar!,
och har derför min granskning inskränkt sig dertill att, så vidt sig göra låter, pröfva de
upgifna hufvudsakligare qvantiteterna och prisena, hvilken pröfning försvårats af förslagets i viss mon
godtyckliga fördelning mellan boningshus och stallbygnader. Emellertid har jag ansett mig böra annotera
följande:

Tegelåtgången torde böra ökas med c:a 150,000, och priset, i likhet med hvad beräknats för
embetshuset å Riddarholmen, uptagas till 105 kr. per 1,000 (= 75 öre kubf.) —• sålunda:

3,500,000 st. tegel med kalk, sand och arbetslön å 105: — ..		367,500: —
Eriksons förslag uptar ...................................................	........ 157,680: — och 144,270: —	301,950: —
	Skilnad		65,550:
Gatufasadputsen torde upgå till .................................... Gårdsfasad » » » » ....................................	........ 40,000: — ......... 16,000: —
Och invändiga putsen torde upgå till ..............................	........ 19,000: —	75,000: -
Eriksons förslag uptar ...................................................	........ 32,529: 24 och 33,612: 72
	jemnadt	66,150: —
	Skilnad		8,850:

Invändiga taklister, som i det Eriksonska förslaget äro uptagna till 681 kr., torde ökas med 3,000: —
1 förslaget äro ej omnämnda jernkolonner och jernbalkar i vagnbodarna för upbärande af

öfverliggande väggar. Härför torde böra uptagas minst ....................................... 15,000: —

Då härtill kommer af Tit. Erikson upgifna för tillökning i grunden behöfliga ................ 20,000: —

upstår en summa af 112,400: —
som bör tilläggas ursprungligen förlagssumman: 998,553: 36
Hvarigenom: totalsumma 1,110,953: 36

Stockholm den 28 april 1884.

G. E. Höjer.

23*

Bil. N.

Helgeandsholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt kungl. hofstall å Artilleriplanen
enligt af arkitekten Oskar Erikson upgjord ritning.

A. Boningshus och vagnshus.

Jordskaktning och grundgräfning: 676 kstgr å 50:—............................

Grundläggning: 800 kstgr å 260: —

33,800:

78,000:

B. Stall-, rid- och förrådshusen.

Jordskaktning och grundgräfning: 250 kstgr å 50: —.

Bergsprängning: 30 kstgr å 100: — ......................

Grundläggning: 250 kstgr ä 260:.—

Tillägg omkring 15 % härå........................

12,500

3,000

65,000

111,800:

80,500

Summa 192,300
........... 28,700

Summa kostnad 221,000

kostnaden med hänsyn till planering af tomten och grundläggning för det nya hofstallet
enligt norr Enksons kostnadsförslag är beräknad att utgöra:

för bonings- och vagnshus............................................... 78 589*__

" Btall> rid- och förrådshus ..........................................86^360-! 72 114949. 72

men densamma med stöd af gjorda jordborrningar och med hänsyn till de omgörande gatornas fast
stalda profiler befunnits utgöra enligt ofvan stående beräkning tillsammans 221,000 kronor, bör kostnaden,
hvad denna del i herr Eriksons förslag vidkommer, höjas med skilnaden, eller 106,050: 28.

Stockholm i maj 1884.

C. J. Knös.

Bil. O.

Kostnadsförslag till nytt riksbankshus.

3,900 st. palar med rustbädd och ruta å 20: — .................... 70 aaa.

60,000 kbf. gråstens kallmur å 0: 20 ................................ .....................12 000- — ’

Transport 12,000: — 78,000: —

24*

87.000 kbf. gråstensmur i bruk å 0: 40................................

2,669 qvf. finhuggen granitsockel å 3: —..............................

700 l.-fot sandstenslist på sockeln å 3: — ........................

8,020 qvf. isolering å 0: 20................................................

2 st. större yttertrappor åt Jerntorget ..........................

3 » ingångstrappor från Skeppsbron.............................

1 » mindre källaretrappa............................................

2 » raka trappor i upgången från Skeppsbron ..............

1 » större, svängd trappa .........................................

2 » jerntrappor ........................................................

1 » jernspiraltrappa ..................................................

Yandstycken, pilastrar och öfrigt mindre stenhuggeri.................

16,300 qvf. asfaltgolf i källare och å gården å 0: 60..............

9,840 » tiles å 2: —..................................................

1,400,000 st. tegel med kalk, sand och arbetslön p. 1,000 å 110: -87,100 qvf. fasadputs åt gatan med ornering å 1: —..............

28.000 » väggputs å gården jämte arkader ä 0: 50..............

99.000 » invändig murputs å 0: 05...................................

7,000 l.-fot » taklist ä 0: 40 ...............................

Puts och gipsornering i expeditionssalen...................................

42.000 qvf. jernbjelklag med tegelhvalf, golf på underslag och

matta a 3: .................................................................

24,400 qvf. plåttak på jernstomme med träpanel å 1: 50 ........

llubla glastak öfver gården på jernstomme................................

,, » » expeditionssalen ......................................

2 fönster i gårdsplanet ...............................................

1,030 l.-fot stuprör, delvis dekorerade å 1: 50.......................

2,100 » listbeslag, större och mindre å 0: 75 .................

120 st. diverse fönsterbleck å 3: —..................................

Dubla kassahvalfsdörrar ........................................................

100 l.-fot jernstaket för kassahvalfven å 12: — ................

Jerngaller och luckor för fönstren...........................................

23 st. mindre takfönster å 15: —..................................

320 l.-fot handräcke vid arkaderna å 5: — .......................

16 st. kolonner i souterrängvåningen å 2: 50....................

16 » » i bottenvåningen å 400: — ...................

16 » » 1 tr. upp å 500: •—...............................

2 » större ytterportar åt Jerntorget å 700: —.............

2 » glasdörrar med väggar i stora entréerna å 400: — .

3 » portar åt Skeppsbron å 400: —...........................

Glasvägg och dörrar vid trappor ...........................................

11 st. större dörrlufter i banksalen (3 blinda) å 200: — .

76 » diverse andra dörrlufter å 60: — .........................

10 » större fönsterlufter i banksal och förstugor å 800: —
5 " mindre » » •> å 150: —

derpå

isport 12,000	— 78,000: —
....... 14,800	—
...... 8,007	—
...... 2,100	—
....... 1,604	- 38,511: -
....... 2,500	—
....... 1,000	—
300	—
....... 3,000	—
....... 5,000	—
....... 3,000	—
....... 1,000	—
....... 5,000	—
....... 9,780	—
....... 19,680	— 50,260: —
....... 154,000	—
....... 37,100	—
....... 14,000	--
....... 4,950	—
....... 2.800	—
....... 10,000	—
kork-
....... 126,000	— 348,850: —
....... 36,600	—
....... 15,000	—
.... 15,000	—
....... 2,000	—
...... 1,545	—
........ 1,575	—
........ 360	—
....... 5,000	—
........ 1,200	—
........ 25,000	—
........ 345	—
........ 1,600	—
........ 4,000	—
........ 6,400	—■
........ 8,000	— 123,625: —
........ 1,400
........ 800	—
........ 1,200
........ 1,500
........ 2,200
........ 4,560
........ 8,000	—
........ 750	—

Transport 20,410: — 639,246:

25*

Transport	20,410	— 639,246:
39 st. fönsterlufter i souterrängvåningen å 60: —...............	2,340	—
33 » fönsterlufter i hufvudvåningen å 100: —....................	3,300	—
33 » » i öfre våningen å 70: —.................................	2,310	—
U500 l.-fot sockelpaneler och socklar å 0: 60.......................................	4,500	—
Inredning i banksalen och växlingskassor m. m...........................................	20,000	— 52.860-
90,000 qvf. oljemålning på puts å 0: 12................................................	10,800	—
Banksalens dekorering med gipsmålning..................................................	15,000	—
Tillägg för öfrig dekorering, tapetsering af några rum etc.........................	12,000	— 37,800
2 st. jernspislar med kupor, reservoar och inmurning å 200: — .........		400
Värmeledning........................................................................................		.... 50,000
Gas-, vatten- och aflopsledning, brandposter och slangar ...............................		.... 30,000
Terrassmurar med jernstaket i gränderna jämte asfaltläggning och stensättning		.... 6,000
Ritningar och tillsyn, m. m................................................................		.... 44,000
Diverse oförutsedda omkostnader................................................................		.... 19,694

Summa kronor 880,000

Stockholm i april 1884.

G. E. Höjer.

Bil. P.

Helgeandsholmen.

Utöfver kostnadsförslaget öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å Helgeandsholmen
tillkommer för den af rundade utbygnaden — riksbanken.

Grundgräfning: 5,200 kbm. å 1: 50 ........................................................ 7,800:

Pålar med nedtagning af i medeltal 40 fots längd: 4,000 st. å 25: — ......... 100,000

Plankplatform och delvis kasuner: 1,100 qvm. å 10: — .............................. 11,000

Grundmurning: 3,150 kbm. å 10: —..............................

Vatten-, gas- och aflopsledning......................................

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 % .,

Stopkliolm i maj 1884.

...................... 31,500: —	150,300: —
	2,000: —
Summa	152,300: —
	22,700: —
Summa kostnad kronor:	175,000: —

C. J. Knös.

4''

Kungl. teatertomten.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å kungl.
teatertomten med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering och grundläggning för riksdagshuset.

Grundgräfning: 18,300 kbm å 1: 50................................

Grundmurning under vattenytan: 5,200 kbm. a 20: —........

,, öfver » 18,300 » h 10: -........

27,450: —

104,000: —

183,000: — 314,450: —

B. Yttre trappa å södra fasaden med trapplan å östra delen af samma sida.

Grundgräfning: 1,100 kbm. å 1: 50....................................

Grundmurning: 300 kbm. å 20: — ....................................

» 1,200 kbm. å 10: — .................................

Finhuggen mur: 470 kbm. å 40: — .................................

Huggning och inmurning af trappsteg: 230 m. å 13: — ......

Balustrad: 70 m. å 80: —.............................................''•••

Grundgräfning för stödjemur för terrassen: 450 kbm. å 1: 50

Grundmurning: 500 kbm å 10: — ....................................

Finhuggen mur: 300 kbm. å 40: — .................................

Huggning och inmurning af trappsteg: 50 in. å 13: —.........

Balustrad: 30 in. ä 80: —•................................................

1,650: —

6,000: —

12,000: —

13,800: —

2,990: —

5,600: — 47,040: -675: —

5,000: —

12,000: —

650: —

2,400: — 20,725: —

67,765: —

C. Omgifvcmde markens ordnande.

Nydaning af öppen plats framför östra fasaden.

Trädalléens borttagande.....................................

Anskaffning af matjord: 2,600 kbm. å 2: —..........

Delvis förändring af äldre planteringar med gångar

Planteringsomkostnader, växter m. m....................

Anläggning af ny stödjemur vid Norrström.

Stödjemur å pålar närmast Norrbro, 85 m.: 2,000 kbm. ä 75: — 150,000: —
Anläggning å berggrund, 190 in.: 1,820 kbm. å 60: —..............^ 109,200: —

Planering och stensättning af en 12 m. bred gata framför fasaden

åt Carl NII:s torg: 900 qvm. å 8: —................................. 7,200: —

Nyläggning af stensättning å Strömgatan och vid Arsenalsgatan:

2,200 qvm. å 8: — ......................................................... 17,600: —

Delvis omläggning af Gustaf Adolfs torg: 4,500 qvm. å 3: —........13,500: —

Transport 38,300: —

600: -5,200: —
1,000: —
5,000: —

11,800:

259.200:

271,000:

332,215: —

27*

Asfaltbeläggning å gården: 630 qvm. å 7: —
Vattenledning, omläggning af hufvudledning..

Ledningar för riksdagshuset .......................

Belysning, rörledning..................................

Aflopsledning ...........................................

Bör oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 %

Transport 38,300: — 271,000: — 382,215:

.......... ■ 4,410: — 42,710: _

............ 5,000: —

.......... 2,000: — 7,000: —

............................ 3,000: —

............................ AOPgi-— 325,710:

Summa 707,925:

............................................ 106,075:

Summa kostnad kronor: 814,000:

Stockholm i maj 1884.

C. J. Knös.

Bil. R.

Artilleriplanen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å Artilleriplanen
med dertill hörande yttre anordningar.

A. Planering af marker och grundläggning för riksdagshuset.

Grundgräfning: 14,000 kbm. å 1: 50........................................	................. 21,000: —
Grundmurning: 20,500 » å 10: — ....................................	................. 205,000: —
B. Yttre trappor till hufvudvåningen.
Grundgräfning: 840 kbm. å 1: 50 ...........................................	................. 1,260: —
Grundmurning: 2,200 kbm. å 10: —........................................	................. 22,000: —
Finhuggen mur: 780 kbm. å 40: — ........................................	................. 31,200: —
Huggning och inmurning af stegen: 300 m. å 13: — ...............	................. 3,900: —
Balustrad: 50 m. å 80: — ....................................................	................. 4,000: —

C. TJpfartsoäg till riksdagshuset.

Grundgräfning: 4,000 kbm. å 1: 50 ....................................	.................... 6,000: —
Grundmurning: (delvis under 1. v. y.) 2,600 kbm. ä 15: —......	................... 39,000: —
Finhuggen mur; 850 kbm. ä 40; —....................................	.................... 84,000: —
	Transport 79,000: — 288,360: —

28*

Transport 79,000: — 288,360: _

Balustrad: 100 ro. å 80: —..................................................................... 8,000:

Makadamisering och stensättning: 1,200 qvm. å 5: — ............................... 6,000: • 93,000: _

D. Terrassmurar omkring huset och ifyllning af marken innanför dem.

Grundgräfning: 2,000 kbm. å 1: 50.........................................	.... 3,000	—
Pålar nedkranade: 200 st. å 20: —.........................................	.... 4,000	—
Plankplatform: 100 qvm. k 6: —............................................	600	—
Grusspettning: 200 kbm. k 5: —............................................	.... 1,000	—
Grundmurning: 1,500 kbm. å 10: — .....................................	.... 15,000	—
Finhuggen mur: 1,100 kbm. å 40: —.....................................	.... 44,000	—
Parapet och list: 400 in. ä 50: — ........................................	.... 20,000	— 87,600: —
Jordfyllning innanför murarna: 16,000 kbm. å 0: 75 ................		..... 12,000: — 99,600: -
B. Omgörande markens ordnande.
Stensättning å gården och omkring huset: 1,000 qvm. å 7: — ...		...... 7,000: -
Vattenledning: 300 m. k 12: —.............................................		...... 3,600: —
Gasledning: 400 m. å 10: — ...............................................		...... 4,000: —
Aflopsledning: 300 m. k 8: —................................................		...... 2,400: -
Planteringsomkostnader:
Matjord: 5,500 kbm. å 1: 80 ...............................................		...... 9,900: —
Växter: m. in.....................................................................		...... 5,100: — 32.000: —

Summa 512,960: —

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn m. ro. tillägges omkring 15 % af ofvan stående

summor ...........................................	.............................................................. 77,040: —
Stockholm i maj 1884.	Summa kostnad 590,000: —
	C. J. Knös.

Bil. S.

Skeppsholmen.

Kostnadsförslag, närmelsevis beräknadt, för en kasernbygnad att upföras i
ersättning för matroskasernen, på den tomt å Kungl. Skeppsholmen,
der arméförvaltningens utredningsförrådsbygnad nu befinnes,
samt afsedd att kunna inrymma 300 man.

Bergsprängnings- och grundläggningsarbetet
Stenhuggeriarbetet..................................

............ 12,322: 50.

............ 18,381: —

Transport 30,703; 50.

		29	*
	Transport	30,703	50''
Murarematerielen.................................................................		87,178	10.
D:o arbetslöner......................................................................		39,817	52.
Timmermansmaterielen ....................................................		29,965	25.
D:o arbetslöner.............................................................		12,232	—
Snickarematerielen jämte arbetslöner...........................................		15,638	—
Jernarbetet .....................................................		3.572	—
Taktäcknings- och plåtarbetet ....................................................		8,580	—
Eldstäder för ^värmning och ventilation.....................................		16,860	—
Målarearbetet .........................................................................		10,633	69.
Ställningar, redskap och materialbodar ........................................		3,300	—
Gas- och vattenledningar .........................................................		10,000	—
Transporter, murbruksberedning, planering och stensättning omkring	kasernbygnaden samt
tillsyn............................................................................		23,519	94.

Summa kronor 292,000: —

Stockholm den 30 november 1883.

Vid. Ringheim.

Kostnadsförslag, närmelsevis beräknadt, till ett boningshus, afsedt att kunna inrymma
45 bostadslägenheter, att upföras på Kastellholmen å tomt, som en härjämte
bifogad situationsplan angifver, i ersättning för nu varande handtverkskasernen
på Kung!. Skeppsholmen.

Bergsprängnings- och grundläggningsarbetet .........................................................	... 15,585:	—
Stenhuggarearbetet............................................................................................	.... 6,373:	04.
Murarematerielen...............................................................................................	.... 33,158:	35.
d:o arbetslöner...............................................................................................	.... 22,309:	33.
Timmermansmaterielen ......................................................................................	.... 19,788:	80.
d:o arbetslöner......................................................................................	.... 7,548:	34.
Snickarematerielen jämte arbetslöner ....................................................................	.... 8,844:	50.
Jernarbetet ......................................................................................................	.... 3,796:	—
Taktäcknings- och plåtarbetet ................................:............................................	.... 5,273:	—
Eldstäder ........................................................................................................	.... 6,560:	—
Målare- och tapetserarearbetet.............................................................................	..... 6,880:	—
Ställningar och redskap.....................................................................................	..... 2,187:	04.
Transporter, murbruksberedning, planering och stensättning omkring boningshuset ......	..... 13,696:	60.
Uthus- och klosettbygnader jämto planeringsarbeten omkring dessa bygnader..............	.... 13,500:	—

Summa kronor 165,500: —

Stockholm den 3 december 1883.

Vict. Rinaheim•

30*

i orslagsgifvaren förmäler, att några egentliga ritningar oj äro npgjorda; men att förslagen äro
beräknade efter vunnen erfarenhet af hvad dylika hus för kronans räkning förut kostat och böra kunna
anses tillförlitliga.

Stockholm den 2 maj 1884.

G. E. Höjer.

Bil. T.

Skeppsholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å Skeppsholmen
med dertill hörande yttre anordningar vester om upfartsvägen från bron.

A. Planering af marken och grundläggning för riksdagshuset.

Jordskaktning: 2,000 Isbill, å 1: 50 .......................................... 3,000: —

Bergsprängning: 22,250 kbm. å 4: — .................................... 89,000: — 92,000: —

Grundmurning: 2,100 » å 10: — ................................		.... 21,000: — 113,000:
B. Yttre trappa till hufvudvånmgen.
Grundmurning: 1,470 kbm. å 10: —...................................		... 14,700: —
Finhuggen mur: 780 » å 40: —....................................		.... 31,200: —
Huggning och inmurning af trappsteg: 300 m. å 13: —-.........		.... 3,900: -
Balustrad: 50 m. å 80: — ................................................ C. TJpfartsväg till riksdagshuset med terrassplan.		.... 4,000:— 53,800:
Påmurning och förstärkning af befintlig kajmur:
Jordskaktning: 500 kbm. å 1: 50........................................	750	—
^ludring och afjemning af bottnen bakom muren: 300 kbm. å 4	:— 1,200	—
Murning: 600 kbm. ä 38: —.............................................. Nyanlagd apparelj- och terrassmur:	.... 22,800	~ 24,750: —
Dambygnad: 150 m. å 175: —...........................................	.... 26,250	—
Nedskaktning till berggrund: 4,000 kbm. å 1: 50 ................	.... 6,000	—
Sprängning för bottnens afdämning: 300 kbm. å 15: — ..........	.... 4,500	—
Murning: 1,400 kbm. å 20: — ...........................................	.... 28,000	—
D:o 2,700 kbm. å 38: — ...........................................	.... 102,600	—
List och parapet: 225 m. å 50: — .....................................	.... 11,250	- 178,600: -

Jlakadamisering af körbana och stensatta gångbanor; 3,300 qvm. å 4: 50 ...... 14,850: — 218,200: —

Transport 885,000: —

31*

Transport 385,000: —

D. Allmänna farmgen. Omläggning samt utläggning till 14,s meters bredd.

Jordskaktning: 3,100 kbm. å 1: 50 ......................................................... 4,650

Bergsprängning: 6,500 » å 4: — ........................................................ 26,000

Makadamisering af körbana med stensatta gångbanor: 5,00^ qvm. å 5: 60 ..... 28,000

En i följd af vägens sänkning erforderlig trappa ....................................... 3,000

E. Omgörande markens ordnande.

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 proc.
Stockholm i maj 1884.

Planering och jordskaktning: 7,800 kbm. å 1: 50......................	. 11,700: —
Bergsprängning: 13,100 kbm. å 4: —•.....................................	. 52,400: —	64,100: —
Asfaltbeläggning å gårdar och stensättning omkring bygnadon ...		5,000: —
Vattenledning:
Nedsänkning af ny hufvudledning: omkring 180 m....................	. 30,000: —
Yttre ledningar för riksdagshuset: 250 m. å 48: — ................	. 12,000: —	42,000: —
Belysning, rörledning: 600 m. å 17: — ..........!......................		10,200: —
Aflopsledning .....................................................................		3,000: —
Planteringsomkostnader:
Bergsprängning: 2,600 kbm. å 4: — .....................................	. 10,400: —
Anskaffning af matjord: 5,000 kbm. å 2: — ............................	. 10,000: —
Diverse tillhörande anordningar, växter m. m..........................	7,600: —	28,000: —

61,650:

152,300

Summa kronor 598,950
...................... 90,050

Summa kostnad kronor 689,000

C. J. Knös.

Bil. U.

Skeppsholmen.

Kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för nytt riksdagshus å Skeppsholmen
med dertill hörande yttre anordningar söder om kyrkan.

A. Planering af marken och grundläggning för riksdagshuset.

Bergsprängning: 4,000 kbm. å 4: —
Grundgräfning: 2,000 » ål: 50
Grundmurning: 6,500 » å 10: —

16,000: —

3,000: —

65,000: — 68,000: — 84,000: —
Transport 84,000: —

32*

B. Yttre trappa till hufvudvåmngen.

Grundmurning: 1,500 kbm. å 10: — .....................

Finhuggen mur: 780 » å 40: — .....................

Huggning och inmurning af trappsteg: 300 m. å 13:
Balustrad: 50 m. ä 80: —....................................

Transport

15,000: —

31,200: —

3,900: —

4,000: —

84,000: —

54,100: —

C. Upfartsväg till riksdagshuset och terrass framför detsamma.

Bergsprängning: 400 kbm. å 4: —.............................................

Grundgräfning för stödjemur: 500 kbm. å 1: 50 ...........................

Grundmurning: 800 kbm. å 10: — .............................................

Finhuggen mur: 150 » å 40: — .............................................

List och stängsel: 60 m. å 25: — .............................................

Makadamisering af körbana och stensättning af gångbanor: 1,600 qvm.
ä 5: 60 ...........................................................................

1,600: -750: —

8,000: —

6,000: —

1,500: —

8,960: — 26,810: —

Terrass framför riksdagshuset.

Grundgräfning: 600 kbm. å 1: 50.................

Grundmurning: 650 » å 10: — ..............

Finhuggen mur: 1,600 kbm. å 40: —...........

List och räckverk: 150 m. å 60: —..............

Makadamisering och stensättning: 2,600 qvm.

.............................. 900: —

.............................. 6,500: —

.............................. 64,000: •

.............................. 9,000: —

å 8: 70 ............... 9,620: — 90,020: —

Tvänne till terrassen ledande trappor.

Grundmurning: 350 kbm. å 10: — .............................

Finliuggen mur: 360 » å 40: — ...........................

Huggning och inmurning af trappsteg: 180 m. å 12: —
Balustrad: 42 m. å 80: —.........................................

3,500

14,400

2,160

3,360

— 23,420: — 140,250: -

I). Allmänna farvägens omläggning och ordnande af half cirkelrunda planet.

Jordskaktning: 2,000 kbm. å 1: 50 ............................................. 3,000: —

Bergsprängning: 8,650 » å 4: —............................................. 34,600: —

Makadamisering af körbana och stensättning af gångbanor: 5,000 qvm.

å 5: 60 ........................................................................... 28,000: - 05.600: -

Halfcirkelrunda planet.

Jordskaktning: 2,600 kbm. å 1: 50.............................

Bergsprängning: 15,000 kbm. å 4: —..........................

En trappa från strandvägen till planet.

Murning: 200 kbm. å 20: —......................................

Huggning och inmurning af trappsteg: 240 m. å 13: —

3,900: —

60,000: — 63,900: —

4,000: -

3’120:- ~ 7,120: — 136,620: —

E. Öfriga omgifvande markens ordnande.
Strandvägens ordnande.

Jordskaktning: 1,000 kbm. å 1: 50 ...................

Bergsprängning: 400 » å 4: —....................

Grusning: 3,800 qvm. ål: — ..........................

1,500: —

1,600: —

3,800: — o,900: —

Transport 6,900: — 414,970: —

En landningsbryggä.

Stenkistor: 4 st. å 1,300: —...............................................

Handmuddring: 200 kbm. å 4: — ......................................

Platform och kasuner: 80 qvm. å 17: — .............................

Murning: 150 kbm. å 40: —...............................................

Huggning och inmurning af trappsteg: 100 m. å 13: —..........

Asfaltbeläggning å gårdar och stensättning omkring huset .....

Vattenledning, nedsänkning af hufvudledning: omkring 180 in.
» yttre ledningar för riksdagshuset: 250 in. å 48:

Belysning, rörledning: 600 m. å 17: — ................................

Aflopsledning....................................................................

Planteringsomkostnader.

Bergsprängning: 2,600 kbm. å 4: — ...................................

Anskaffning af matjord: 5,000 kbm. å 2: —..........................

Diverse anordningar, växter m. m.......................................

För oförutsedda utgifter, redskap, tillsyn omkring 15 % ........

Stockholm i maj 1884.

Transport 6,900: — 414,970: —
5,200: —

800: -1,360: —

6,000: —

1,300: — 14,660: —

.............. 5,000: —

30,000: —

12,000: — 42,000: —

.............. 10,200: —

.............. 4,000: —

... 10,400: —

.. 10,000: —

''--^»gqgLz: 28,000: ... 110;760. _

Summa 525,730: —

................... 79,270: -

Summa kostnad kronor: 605,000: --

C. J. Knös.

Bil. V.''

Embetsverkslokaler.

Upgift å golfytan i de för nedan stående embetsverk förhyrda lokaler.

Justitiekansler ^expeditionen.

Justitiekanslorns mottagningsrum........

i, ruin ......................

Gemensamt rum för 3 häradshöfdingar

Expeditionssekreteraren Gahns rum.....

Registrator^ rum.............................

Vaktrum.........................................

Förvaringsrum ................................

Tamburer, garderober in. m...............

Städerskas rum................................

Transport 2,132.

Qr.-fot.

125.

206.

542.

274.

122.

427.

274.

96.

66.

Transport 2.132.
............. 231.

Städerskas kök

» skafferi................................................................................................ 88.

Vindskontor .................................................................................................... 492. 2,943.

Justitiedepartementets statistiska afdelning.

Byråchefens expeditionsrum ................................................................................. 442.

Notariens rum ......''........................ 268.

Tambur .......................................................................................................... 37. 747.

Lagberedningen.

l-.sta rummet...................................................................................................... 282.

2: dra » 191.

3:dje » 219.

Vaktrummet ...................................................................................................... 127.

1 vindsrum....................................................................................................... ISO. 979.

Fångvårdsstyrelsen.

Generaldirektörens rum ....................................................................................... 407.

Kanslidepartementschefens rum.............................................................................. 260.

Kameraldepartementschefens rum........................................................................... 260.

Sekreterarens rum................................................................................................ 114.

Kansliet ............................................................................................................ 473.

Registratorns rum................................................................................................ 414.

Kamrerarens rum................................................................................................ 200.

Kassörens rum ................................................................................................... 317.

Revisionskontorot ......................................... 314.

Revisorns rum ................................................................................................... 210.

Bygnadskontoret ................................................................................................ 161.

Öfverste Ljungbergs rum .................................................................................... 199.

Arkiv ............................................................................................................... 861.

Vaktrum ,...... .....,.............................................................................................. 135.

ll:o ............................................................................................................ 223.

Förvaringsrum ................................................................................................... 109.

Vaktmästarens bostadsrum.................................................................................... 154.

!):<> d:o .................................................................................... 69.

l):o kök ........................................................................................... 186.

Förstuga, tambur, klosett, garderober in. m............................................................, 414.

Vindskontor ...................................................................................................... 112.

Vedbod ............................................................................................................ 72. 5 404.

Lotsstyrelsen.

297.

212.

Lotsdirektörens rum...................

Öfverstelöjtnant Heidenstams rum

Transport 509. 9,833.

Qv.-fot.

Transport 509. 9,838.

Fyringeniörernes rum .............		.................... 410.
D:o » ...........		.................... 704.
Sekreterarens » .............		.................... 92.
Eegistratorns » ............		.................... 290.
Tidningsrummet ...................		.................... 94,
Advokatfiskalens rum .............		.................... 326.
Eevisorns rum .....................		.................. 275.
Kamrerarens rum..................		............''........ 262.
Kassörens rum .....................		.................... 214.
Inspektörens rum ...................		................ 269.
Vaktrum..............................		................... 314.
Vaktmästares rum...................		.................... 233.
D:o » ...................		....:............. 90.
D:o kök.................		............... 200.
D:o skafferi ..........		.................... 57.
Korridorer, tambur, garderober,	passage m. in. jämte 2 klosetter.............	................... 684.
Vindskontor .......................	Lotskontoret.	.................... 1,104.
Lotsexpeditionen ..............		................... 379.
Lotskaptenens rum ................		.................... 252.
1 från 1 oktober förhyrdt rum .		................... 269.
Vaktrum...............................		.................... 219.
Förvaringsrum .....................		................... 64.
Garderob..............................	Väg- och vattenbygnaässtyrelsen.	..................... 65.
Generaldirektörens rum ..........		................... 430.
D:o tornrum ....		................... 66.
Grefve Cronstedts rum ...........		................... 267.
Öfverstelöjtnant Lindgrens rum.		.................... -190.
Kontraktsrummet..................		.................... 151.
Eegistratorns rum ................		................... 121.
Ingeniör Kcmpffs rum............		.................. 427.
Kapten Lindequists rum''...........		................... 341.
Kamrerarens rum..................		................. 157.
Kassörens rum ......................		................... 162.
Kanslistens rum.....................		.................. 411.
Eevisorns rum ......................		.................. 143.
Ingeniöremes rum ...............		................... 260.
Sessionssalen........................		.................. 537.
Eenskrifverskans rum ............		................ 164.
D:o » .............		.................. 85.
l):o » ............		................... 220.

Transport 4,132. 17,208.

36*

Arkiv ........................................................................	Qv.-fot. Transport 4,132. 17,208. ............................... 128.
Telefonrum.................................................................	................................ 140.
Vaktrummet..................................................................	................................ 171.
Vaktmästarens bostadsrum .................................................	.............................. 232.
D:o » ..............................................	................................ 245.
D:o kök ...................................................	................................... 413.
Förstuga, tambur, klosett, garderober, passager ..................	.................................. 407.
Vindskontor ...............................................................	................................... 463- 6,331.
Stockholm den 25 september 1884.	Summa qv.-fot 23,539.

P. E. J. Werming.

Bil. V.2

Embetsverkslokaler.

Upmätning af golfytan i nedan nämnda lokaler och egendomar.

Kommerskollegii lokal, 2 tv. upp.

Qv.fot.

Sekreterarens ruin ............................................................................................ 228.

Sessionsruinmet ........................................................................................... 471.

Registrator!» rum.......................................................\ .................................. 418.

Mottagningsrummet..... ................................................................................... 239.

Kansliet ................................................................................................... 411.

Sjöpassexpeditionen.......................................................................................... 2B6.

Bergsafdelningen, 2 tr. upp.

lista rummet......................................................................................... 188.

2:dra « ................................................................................................... 377.

Kansliet ........ 498.

Manufakturdiskonten......................................................................................... 579.

Telefonrum ........................................... 94.

Vaktrum ................ 267.

Tamburer, förvaringsrum och garderober......................... 529.

Transport 4,555.

37:

I våningen 3 tf. upp.

Qv.-fot.
Transport 4,555.

Kammarkontoret ...................................................... 534

D:0 388.

I):" 194.

Kassahvalf..................................................................... gy

Advokatfiskalons rum ................................................................. 434

1)10 » ......................................................................................... 270.

Arkiv ........................................................................................................... 299.

11:0 ............................................................................................................. 255.

|):0 ............................................................................. 437.

Vaktmästarens rum ............................................................................. 394.

]):o kök .................................................................................... 354.

Tamburer och garderob .............. 49g.

I bottenvåningen.

Arkiv ................................................................................................ 96.

D;0 ........................................................................................................... 101.

11:0 ........................................................................................................... 100.

|);” ............................................................................................................. 215.

PassaS° ...................................................................................................... 74. 8.597.

I)en lokal i stora teaterhuset, som är afsedd till kontroll- och justering sbyrå.

lista rummet........................................................................................... 274.

''Ådra » ......................,............................................................................... 218.

3;djo .. ............................................................................................... 46g.

4:d0 ■'' ..................................................................................................... 362. 4.520.

Huset n:r 7 vid Biddarholmen, i våningen 2 tr. upp.

Fysiska lärosalen ........................................................................... 34g.

Zoologiska rummet ..................................................................... 429.

Klassrum V ................................... 852

Da» iv................................................zzi:zzzzz!''zz"” 705;

D-.o II ............................................................................................... 413.

Kapprum............................................................................................... 344.

Sammanbindningsgången mellan båda husen......................... 79.

I våningen 1 tr. topp.

Förberedande klassrum .................................................................................... 129.

d:o ....................................................................................... 17g.

D:o d:o .............................................................................. 392.

Lärarinnas rum............................................................................................... 44 g.

Klassrum VII................................................................................................. 445.

1-bo d:o ......... 421.

Transport 4,514. 9,917,

38*

Q,v.-fot.

Transport 4,514. 9,917.

Klassrum VI................................................................................................. 719.

Tambur och förvaringsrum.................................................................................. 142.

I bottenvåningen.

Kemiskt laboratorium....................................................................................... 399.

» rum..................................................................................................... 109.

Portvaktsrum.................................................................................................... 89.

Städerskas rum................................................................................................. 115.

» kök ................................................................................................ 179.

Uthyrdt rum................................................................................................... 106.

„ » ...................................................................................................... 261.

» kök ...................................................................................................... 211.

2 mindre förvaringsrum ....................................................................................... 90.

J utbygda flygeln åt hamnen.

Angbåtskontoret ............................................................................................. 223.

U:o ........................................................................................... 207.

Kaféet........................................................................................................ 351.

Förstuga och garderob...................................................................................... 108. 7,823.

Huset n:r 9 vid Biddarholmen.

Våningen 2 tv. upp.

Bönsalon........................................................................................................ 1,078.

Gymn. 3:dje och 4:de ring.............................................................''...................... 454.

D:o lista » 2:dra d:o .................................................................................... 454.

Tambur och kapprum .................................................................. 267.

Våningen 1 tv. upp.

Klassrum .......................................................................................................... 207.

I):o .......................................................................................................... 535.

I):o ....................................................................................................... 152.

Förestånderskans rum ............................................................... 332.

D:o » ....................................................................................... 95.

D:o » .......................................................................................... 225.

D:o kök .......................................................................................... 208.

Passager, tambur, garderober, skåp m. m............................................................... 305.

I bottenvåningen.

Motala ströms aktiebolags kontor........................................................................... 310.

D:o d:o d:o tambur ....................................................................... 91.

Herr Klints rum ................................................................................................ 376.

Mindre rum ...................................................................................................... 121.

Större » 015-_

Transport 6,125. 17,740.

I våningen 1 tv. ned.

Qv.-fot.

Transport 6,125. 17,740.

Hamnfogdekontor................................................................................................ lgl_

D:o tambur .............................................................................. 57.

Tullbevakningskontor........................................................... jgg

Vaktrum.......................................................................... 74

Hamnfogdens bostad.

1 rum.........................................................

1 » .................................................

1 kallrum ................................................................

Kök............................................

Stockholm den 4 oktober 1884.

........... 178.

........... 171.

........... 301.

.......... 118~ 7.388.

Summa qv.-fot 25,128.

P. E. J. Werming.

Bil. V.3

Kammararkivet.

Kungl. marinförvaltningens hus.

Disponeras uteslutande af förvaltningen.

		Längd.	Bredd.	Höjd.	Qvadratyta.	Kub.-innohåll.	Anmärkningar.
14	Källare och jordvåningen. Veduplag under n:r 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. d:o och förrådsrum 13 d:o Bottenvåningen. Förstuga....................................	15	15	11.45	1,537 680 324 225	11,527,50 8,704 2,916 2,576,25
	Korridor.....................................	75	6	11.4 5	450	5,152,50	Hvälfd med
15	Vaktmästare kök ..............................	14	8,5	11,45	119	1,362,55	undantag af
16	l):o rum..............................	18	14	11,45	252	2,885,40	1 n:r 17, 17 Va,
17	1 ko d:o .........................	16	14	11,45	224	2,564,80	22.
			Transport	3,811	37,689 \|

		Längd.	Brodd. \|	Höjd.	Qvadr.-yta.	Kub.-innehåll. !	Anmärkningar.
''			Transport	3,811	37,689
lVh	Vaktmästare rum...........................	14	8,5	11,45	119	1,362,55
18	Kassörsrum....................................	18	14 1	11,45	252	2,885,40
19	Kassa ......................................	14	7.5	11,45	105	1,202,25
20	Förstuga........................................	14	10	11,45	140	1,603	Hvälfd med
21	Notarierum.................................	14	14	11,45	196	2,244,20	undantag af
22	Kanslirum ....................................	14	13	11,45	182	2,083,9 0	n:r 17, 1772.
23	V alitmästarekök...............................	14	14	10	196	1,960	22.
24	Arkiv .......................................	14	13	11.45	182	2,083,90
25	Förrådsrum .................................	18	6	11,45	108	1,236,60
26	Arkiv .....................................	18	14	11,45	252	2,885,4 0
	Våningen 1 tv. upp.
28	Trappgång med förstuga....................	16	13	13,14	208	2,733,12
30	Lilla förmaket ................................	14	13	13.14	182	2.391,48
	\|	22,5	13	13,14	292,50	3,843,45
29 o. 36	Korridor och vaktrum.....................j	31,5	13	13,14	409,50	5,380,83
31	Chefens rum....................................	16	14,5	13,14	232	3,048,48
32	Sessionsrum..................................	22,5	16	13,14	360	4,730,40
33	Militär d:o.......................................	28	22,5	13,14	630	8,278,20
34	Öfverkommissarie rum.......................	16	14	13,14	224	2,934,36
35	Sekreterare d:o ........................	16	13	13,14	208	2,733,12
37	Civilafdeln. d:o........................	21,5	18	13,14	387	5,085,18
38	Kamrerare d:o.......... ........ ..	14,5	14,5	13,14	210,25	2,762,68
39	Registrator^ d:o....................	14,5	14,5	13.14	210,25	2,762,0 8
	Våningen 2 tv. upp.
	Trappgång med förstuga.................	15	11	13,68	165	2,257,20
40	Ordonnansrum..........................	15	12	13,68	180	2,462,40
41	Renskrifvare r um ... ........................	15	14,5	13,68	217,50	2,975,40
42	Registrators d:o ..............................	15,5	13	13,68	201,50	2,756,52
43	Kansli d:o ......................	16	15,n	13,68	248	3,392,64
44	D:o sekretorarofum ..........................	24	17	13,68	408	5,581,44
j 447a	kulör ■•rum ......................................	23	21	13,68	483	6,607,44
! 45	Vaktrum.......................................	23	7,5	13,68	172,50	2,359,80
46	Kommandoexped.-adjut. ruin ..............	16	14	13,68	224	3,064,32
47	D:o chefens d:o ..............	16	14	13,68	224	3,064,32
48o.48V2	Bibliotek........................................	15	14,5	13,68	217,50	2,975,40	Ett rum.
49	Statsrådets rum ...........................	18,5	9	13,68	166,50	2,277,7 2
50	D:o d:o ..............................	18,5	12	13,68	222	3,036,96	I
51	1 Exp.-chefens d:o ..............................	! 15	13	13,68	195	2,667,60
	Korridor........................................	27	6	13,68	162	2,216,io
			Transport	\| 12,583	; 151,615,50

41*

		Längd.	Bredd.	Höjd.	Qvadr.-yta.	Kub.-innehåll.	Anmärkningar.
	Våningen 3 tr. upp.		Transport	12,583	151,615,50
	Trappgång.......................................	15	6	10,9	90	981
52	Ordonnansrum och korridor................	16	17,5	10,9	280	3,052
	med trätrappa till vinden ...............	14	5,5	10,9	77	839,30
53	Renskrifvare rum.............................	16	16	10,9	256	2,790,40
53 a	Telefon d:o ..............................	16	12	10,9	192	2,092,80
54	Rit d:o ..............................	16	16,5	10,9	264	2,877,60
54''/2	Öfverdirektörs rum ...........................	24	17	10,9	408	4,447,20
55	Rit d:o ...........................	29,5	23,5	10,9	693,25	7,556,42
56	Adjutant d:o ...........................	16	14,5	10,9	232	2,528,80
57	Stabschefens d:o .........................	23	15	10,9	345	3,760,50
58	Adjutant d:o ...........................	30	16	10,9	480	5,232
59	jMilitärchefens d:o ........................../	18,5	12	10,9	222	2,419,80
GO	1 l	18,5	9	10,9	166,50	1,814,85
	Vinden.
	Vindskontor och klosetter.....................	—	—	—	3,896	25,324
			Summa	20,184,7 5	217,332,17
	Sammandrag.
	Källare och jordvåningen ...................	—	—	—	2,541	23,147,50
	Bottenvåningen.................................	---	—	—	3,002	34,088,70
	Våningen 1 tr. upp...........................	—	—	—	3,553,50	46,683,98
	D:o 2 » » ...........................	—	—	—	3,486,50	47,695,32
	I):o B » » ............	—	—	—	3,705,7 5	40,392,67
	Vinden ..................	---	—	—	3,896	25,324
			Summa	20,184,75	217,332,17
					qv.-fot.	kub.-fot.

Stockholm, januari 1884.

Edvard Medén.

42*

Bil. W.

Riksbankshus.

P. IVI.

rörande förslag till ny bygnad för Sveriges riksbank.

Bygnaden är afsedd att upföras å den plats, som nu uptages af riksbankens två bus. Den Norra
Bankogränden är föreslagen att igenläggas oeb de två tvärgator, som, för öfrigt begränsa de äldre
tomterna, nämligen Södra Bankogränden och Stora Tullgränden, utvidgas till 30 fots bredd vid Jerntorget
och 28 fots bredd vid Skeppsbron. Derjämte är den nya bygnaden vid midten af södra gränden
indragen 16 fot, så att gatan der erhåller en bredd af 44 fot, under det att Stora Tullgränden vid
motsvarande del är 38 fot bred. Åt Jerntorget är fasaden indragen cirka 10 fot inom den nu varande
tomtlinien. Enligt stadsingeniörens karta uptaga riksbankens båda tomter en areal af 15,608 + 11,056
qv.-fot, eller tillsammans 26,664 qv.-fot, och angränsande gator hafva nedan stående matt.

Södra Bankogränden. Norra Bankogränden. Stora Tullgränden.

Åt Skeppsbron........................... 18 fot .............................. 18 fot ....................... 19 fot ......

» Jerntorget ........................... 30 » .............................. 27 » ....................... 15 » ......

Då den nya bygnaden icke uptager större yta än 24,625 qv.-fot och gatorna erhålla en bredd af
28 till 30 fot, torde det icke kunna bestridas, att genom den här föreslagna anordningen beredas beqväma
upfartsvägar från Skeppsbron till Jerntorget; det är derför all anledning antaga, att tillstånd
till Norra Bankogrändens bebyggande kan under dessa förhållanden utan svårighet erhallas.

Genom platsens lutning mot Skeppsbron (vid Södra Bankogränden 9,5 fot och vid Stora Tullgränden
12 fot) upstår vid Skeppsbron en våning, som mot Jerntorget utgör souterrain. För att tillföra
full dager åt de mot tvärgatorna belägna lokalerna finnas vid de ofvan omtalade indragna partierna
förgårdar, som äro något försänkta under gatans plan; de förses med enkla jernstaket. Planerna
äro uprättade i enlighet med bifogade program, och äro vid de vigtigare lokalerna de upgifna matten
noggrant iakttagna.

I souterrainen inrymmas:

Portvaktens bostad.

Växlingslokalerna med tillhörande rum.

Hvalf för deposita, plantsar, guld, silfver och koppar.

Tryckeriet med expeditionsrum, press- tryck- och förvaringsrum.

Vid hvalfven är anordnad en lång passage med stadiga jerngaller och grindar till do olika afdelningarna;
till denna passage leder dörr från växlingslokalerna och en spiraltrappa från rummet
bredvid den i öfre våningen belägna stora expeditionssalen.

Bvgnadens mellersta del uptages af en glastäckt gård, omgifven af arkader. Under gården
placeras ångpanna till drifvande af tryckeriets motor samt värmeledningsapparaten. Dager erhålles
genom två lanterniner; i jämnhöjd med ångpannerummet ligger förvaringsrum för bränsle med nedkastningsglugg
från Jerntorget. Golfvet till denna undre souterrain ligger 4 fot öfver slusströskeln,
hvilken höjd anses fullt betryggande vid källares anläggning.

43*

Till hufvudvåningen upkommer man från Skeppsbron genom en bög vestibul upför två, 9 fot
breda trapparmar och från Jerntorget genom stora, med ornerade jerngrindar försedda arkader å
fasadens ändpartier.

Våningen innehåller:

Expeditionssalen med 36 fots höjd, motsvarande två våningar i bygnaden för öfrigt. Oaktadt
ytterväggen är försedd med största möjliga fönsteryta, läror icke derigenom alla delar af det 50 fot
breda rnmmet blifva fullt belysta, det har derför ansetts nödvändigt att anbringa on lanternin med
ett undre, i takets plan liggande fönstersystem af mattslipadt glas.

A hvardera sidan om salen är ett ram, hvaraf det ena leder till lilla generalkassan. Från det
andra rummet finnes spiraltrappa till hvalfen och till den i öfre våningen förlagda lokalen för öpna
deposita.

Fullmäktiges sessionsrum med tillhörande expeditionslokaler.

Ombudsmansexpedition.

Sedelkontorets expedition, sedelmagasin och bokbinderi; eu trappa leder ned till tryckeriet och
upp till de i öfre våningen belägna rummen för sedelpapper och makulerade sedlar.

Kum för deputerade.

Generalkassan n:r 6.

Den öpna arkaden utgör kapprum, der äfven bord för vaktmästare kunna anbringas.

Den öfverstå våningen inrymmer;

Myntkabinett.

Bostad för öfvervaktmästare.

Bankoutskotts och statsrevisorers rum.

Arkiv.

Sedelkontorets två rum samt

Rum för slutna och öpna deposita.

Med afseende å konstruktionen meddelas: Pålning verkställes under murarna till erforderligt
djup, grunden utföres af gråsten, murarna af tegel och sockeln af finhuggen granit; väggarna putsas
ut- och invändigt, orneringar upsättas af gjuten cement, i värmeledningsrummet, i hvalfven och å
gården lägges asfaltgolf, förstugorna förses med tilesgolf liksom expeditionsrummets midtelgång; i
öfriga lokaler, så väl rum som arkader, lägges korkmatta (kamptulikon) utom i boningsrummen, der
vanliga trägolf anbringas. Alla mellanbottnar göras eldfasta; der icke särskildt å ritningen an ty des
vanlig tegelhvälfning, utföras de af grafva jernbalkar, hvaremellan läggas finare jern med tegelhvalf.
Taklaget verkställes af jern med betäckning af galvaniserad plåt; alla fönster förses med plåtluckor och
dessutom souterrainens fönster och källareöpningar med dekorerade jerngaller; ingångarna erhålla ornerade
grindar. Gårdens kolonner göras af polerad granit. För målning, dekorering, inredning, värmeledning,
gas- vatten- och aflopsledningar äro tillräckligt höga approximativa summor uptagna.

Enligt det af ingeniör G. Höjer uprättade kostnadsförslaget kan bygnaden upföras och i
komplett skick levereras för 880,000 kronor, då icke någon ersättning är beräknad för materielen i do
nu varande bygnaderna.

Enär stora svårigheter lära möta för bankrörelsens förflyttande till annan plats under den tid,
bygnadsarbetet pågår, har det ansetts nödigt att i sammanhang med projektet till nybygnaden upgöra
on sådan plan för arbetets bedrifvande, att bankens verksamhet icke väsendtligt storas. Enligt denna
plan tipföres bygnaden i två delar, nämligen först hela huset åt Skeppsbron och sidoflygeln åt Södra
Bankogränden, eller det å Pl. 9—12 med rödt angifna murverket. Medan den härför erforderliga rifningen
af större delen af södra bankohuset och en mindre del af norra bankohuset verkställes samt
nedan nämnda första hälft af nybygnaden utföres, inrymmes banken inom de med svart färg angifna
lokalerna, livilka visat sig kunna med lätthet lämpas för ändamålet. I bottenvåningen af södra bankohuset
förläggas de båda växlingskassorna och rum för portvakten; i motsvarande våning af norra banko -

44*

huset finnes plats för tryckeriet. I entresolen 1 trappa npp af södra bankohuset placeras deposita och
i norra bankohuset sedelkontoret, ombudsmansrum och arkivet. I öfre våningen af norra bankohuset
bibehålies större delen af den nu varande expeditionssalen, och för hvad som gått förloradt genom
rifningen tillägges den lokal i södra huset, som nu disponeras af bankofullmäktige, och förenas denna
lokal med expeditionssalen medels en täckt öfvergång. I våningen 3 trappor upp erhalles rum för
bankofullmäktige och deputerade och 4 trappor upp för öfvervaktmästaren. Som hufvudtrappan i södra
huset nedrifves, föreslås, att till hufvudupgång för sedelkontoret och expeditionssalen användes den
mot Jerntorget belägna trappan i norra huset, hvarför denna upmuras till våningen 2 tr. upp. Genom
tryckeriets förläggning i bottenvåningen erhållas i souterrainen förträffliga förvaringsrum för bankens
värdeförråd.

Denna inredningsplan kan dock ej genomföras, utan att särskilda arbeten företagas. Sålunda
måste i norra bankohusets entresol alla tak antingen röras och putsas eller plåtbeslås, nya väggar upföras
för sedelkontorets rum samt väggar och golf repareras. För att bilda en kommunikation mellan
tryckeriets, arkivets och expeditionssalens å ömse sidor om gården belägna rum är en öfverbygnad föreslagen
vid norra husets östra del och är likaledes en täckt passage i öfre våningen mellan norra och
södra husen anbringad.

När den å Pl. 9—12 med röd färg betecknade delen är upförd och rifningen af det åter stående
gamla murverket skall verkställas, placeras bankens lokaler på sätt samma ritningar utvisa, nämligen:
i souterrainen (bottenvåningen åt Skeppsbron) portvakt, öfvervaktmästare, växlingskassor och förrådshvalf,
i hufvudvåningen expeditionslokaler samt i öfre våningen rum för deputerade, sedelkontoret,
ombudsman och bankofullmäktige.

För att i hufvudvåningen bereda en sammanhängande lokal för expeditionen föreslås, att med
upmurningen af den stora trappan mot Skeppsbron må anstå, till dess expeditionssalen åt Jerntorget
kan för ändamålet uplåtas, och tjenar under tiden den halfrunda trappan till hufvudupgång. En sida
af gårdens arkader upföres och instänges å botten med en stenvägg och i de öfre våningarna med
plåtbeslagna träväggar, som förses med fönster.

Platsen medgifver icke tryckeriets inrymmande under detta senare bygnadsskede, men enligt
upgift kunna sedlar antingen tryckas i förlag för den tid af 21/i till 3 år, som åtgår för bankhusets
fullbordande, eller också kan tryckning ega rum i föreståndarens närbelägna enskilda tryckeri. Vidare
måste under samma tid arkivet förvaras på annat håll och enskilda rum förhyras för bankoutskott
och statsrevisorer.

Det bifogade kostnadsförslaget är upgjordt under förutsättning, att bygnaden kan i sin helhet
oafbrutet upföras. Om den skall verkställas i två skilda delar, måste kostnaden ställa sig högre, ehuru
det icke kunnat beräknas, hvilken tillökning i priset en entreprenör kan härför komma att betinga
sig. Då derjämte, såsom ofvan anförts, ganska omfattande arbeten erfordras för inredning af norra
bankohuset, torde kostnaden för att blifva tillräcklig äfven under de ogynsammaste förhållanden böra
uptagas till en rund summa af 1,000,000, då äfven medel finnas att tillgå till hyra för lägenheter,
som icke kunna inom banken beredas förr, än hela bygnaden är disponibel.

Stockholm i april 1884.

E. Jacobsson.

45*

Bil. X.

Riksbankshus.

Till komitén för afgifvande af förslag till lämplig bygnadsplats för nytt riksbankshus
m. m.

Under förmälan att vid fullgörande af det komitén lemnade updrag att utreda, hvar och huru
lämplig bygnadsplats för nytt riksbankshus kunde beredas, fråga hos komitén uppstått derom att till
plats för ett sadant hus välja bankens nu varande tomter, förenade till en tomt, samt att för tillförlitligt
bedömande deraf, huruvida ett dylikt förslag kunde låta verkställa sig med hänsyn till möjligheten
att derstädes upföra ett tidsenligt bankhus och särskild! utföra arbetet så, att riksbankens rörelse icke
behöfde under bygnadstiden flyttas från den nu varande lokalen, komitén anmodat slottsarkitekten
professor E. Jacobsson att upgöra förslag och kostnadsberäkning till en sådan bygnad, med iakttagande
deraf att, så vidt möjligt vore, rörelsen blefvc under bygnadstiden bibehållen på antydda sätt, har
komitén i skrifvelse den 12 innevarande månad, mod öfverlemnande af professor Jacobssons nyss berörda
förslag med ritningar, kostnadsberäkning och tillhörande promemoria, hvilken tillika närmare visar,
huru konstruktören tänkt sig anordningarna med bankrörelsen under bygnadstiden, anhållit om yttrande
af fullmäktige, huruvida mod hänsyn bland annat till bankens skötsel under bygnadstiden väsentliga
anmärkningar från fullmäktiges sida möta mot att låta riksbankens nu varande tomter, förenade till en
tomt, blifva plats för en ny bankbygnad.

Med anledning häraf tillåta sig fullmäktige till en början erinra om det yttrande, hvilket af
fullmäktige afgafs till sammansatta stats- och bankoutskottet vid 1883 års riksdag på grund af herr
O. M. Björnstjernas motion angående utredning och förslag i fråga om bygnader för riksdagens och
riksbankens behof m. in., ett yttrande, hvaraf komitén antagligen redan tagit del. Fullmäktige kunna
för sin dol icke finna skäl vara för handen att frångå de åsigter, som då af fullmäktige uttalades beträffande
behofvet af så väl ny lokal som ny tomt för riksbanken.

Visserligen skulle genom det förslag, som nu föreligger, en möjlighet blifva berodd att under
bygnadstiden bedrifva bankrörelsen i de nu varande riksbankshusen; men att sådant icke skulle kunna
ske utan altför betydande svårigheter och olägenheter, visar sig vid en närmare granskning af det nu
föreliggande förslaget. I sådant hänseende förekommer, att rörelsen under bygnadstiden, hvilken lär
komma att omfatta 4 å 5 år, skulle inrymmas på två olika lokaler, nämligen först i ena delen af de
nu varande bankhusen och sedan i ena delen af nybygnaden, hvarefter en tredje flyttning skulle oga
rum till den slutliga lokalen. Sedan apteringen af den första provisoriska lokalen torde icke kunna
företagas, utan att rörelsen deraf störes, och huru betänkligt de täta flyttningarna måste inverka på
denna, inses utan svårighet. Dertill kommer, att de provisoriska lokalerna svårligen kunna blifva
hvarken lämpliga eller tillräckliga för sitt ändamål. Särskild! gäller detta om expeditionslokalerna under
det senare provisoriet, hvilka tydligen blifva altför inskränkta. Dessutom måste det ur helsoskäl
anses högst betänkligt, om, såsom nödigt är, inflyttning i den ena provisoriska lokalen och i den slutliga
skall ske nästan omedelbart efter det de äro färdiga. Ur den trafikerande allmänhetens synpunkt
lär så väl bankrörelsens inrymmande för någon tid i mindre användbara lokaler som det täta ombytet

46*

vara ofördelaktigt, och utan tvifvel kommer detta förhållande att så väsentligt inverka på bankens rörelse
och deraf beroende inkomst, att en möjlig fördel af besparing i fråga om lokal skulle mer än
motvägas af minskningen i inkomster.

Hvad den slutliga lokalen angår, kommer den i alla händelser att medföra sådana faror, som
äro oskiljaktiga från hvarje banklokal, hvilken har i sin omedelhara närhet enskilda hus och bygnader.
Äfven om således den nu upgjorda ritningen skullo kunna ändras så, att förvaringsrummen blefve mindre
spridda, än enligt ritningen är afsedt, och i allmänhet större sammanhållning kunde åstadkommas
emellan lokaler, som naturligen höra tillsammans, lär sålunda den i fråga stälda riksbanksbygnaden
svårligen kunna tillfredsställa de anspråk, hvilka i afseende på ett åtminstone jämförelsevis fritt läge
kunna och böra ställas på ett bankhus.

På nu anförda skäl och särskild! med afseende på svårigheterna under provisoriet anse fullmäktige
den förevarande planen icke böra vinna afseende.

Ritningar och förslag återställas.

Stockholm den 18 september 1884.

C. LEWENHAUPT. J. W. ARNBERG. R. TÖRNEBLADH.

Bil. Y.

Riksbankshus.

Tabell öfver de hufvudsakliga lokalernas golfyta i riksbankens nu varande hus och
i den föreslagna nybygnaden äfvensom i de rum, som kunna användas under
den tid, bygnadsarbetet verkställes.

Växlingskassor..............................

Hvalf för guld, silfver och koppar ...

Slutna deposita ............................

Öpna » ..........................

Tryckeri med arbets- och förvaringsrum

Portvakt...................................

Expeditionsrum ........................

Lilla generalkassan.....................

Fullmäktiges sessionsrum...............

H:o expeditionsrum (kansli)

Ombudsmansexpedition..................

Sedelkontoret ..............................

I de nu varande	I den föreslagna
bankohuson.	bygnaden.
qv.-fot 1,739.	qv.-fot 1,960.
» 3,286.	i> 3,532.
» 768.	» 820.
» 600.	» 524.
» 5,024.	» 4,874.
» 253.	» 362.
» 4,370.	.. 5,000.
» 100.	» 120.
» 768.	» 877.
» 1,936.	» 1,031.
» 904.	»> 905.
OO Öl c* T—1	» 1,196.

När don med röd färg angifna delen utföres.	När den öfriga delen utföres.
qv.-fot	1,162.	qv.-fot 1,848.
)>	1,785.	» 1,392.
»	785.	» 875.
))	356.	» 460.
»	2,337.	bortflyttas.
))	189.	qv.-fot 352.
»	6,091.	» 4,044.
))	120.	» 100.
,)	768.	» 910.
»	910.	» 917.
»	660.	» 585.
»	1,633.	» 1,395.

47*

I de na varande
bankohusen.

Bokbinderi .................................	qv.-fot	384.
Magasin för makulerade sedlar ......	)>	880.
Rum för deputerade .....................	„	641.
Generalkassan n:r 6 .....................	»	231.
Bankoutskott ..............................	»	1,482.
Revisorer....................................	n	560.
Myntkabinett ..............................	»	615.
Rum för kommissarier ..................	„	608.
Öfvervaktmästarens bostad ............	»	1,178.
Arkiv (den nu varande lokalen är till
större delen utrymd)............	»	3,974.

Stockholm i oktober 1884.

den föreslagna bygnaden.	När den med röd färg angifna delen utföres.	När den öfriga delen utföres.
qv.-fot	299.	qv.-fot 230.	qv.-fot 220.
»	405.	» 280.	» 120.
»	725.	» 455.	» 497.
»	475.	» 247.	» 270.
»	1,355. lokal beredes i någon	annan bygnad.
))	1,149.	qv.-fot 431.	- -
»	1,040.	b ortflyttas.	bortflyttas.
n	660.	qv.-fot 616.	qv.-fot 528.
»	1,372.	» 1,265.	» 1,089.
»	1,928.	» 3,687.	bortflyttas.

E. Jacobsson.

Bil. Z. *

Teaterns ombyggnad.

Approximativt kostnadsförslag till förändring och tillbygnad af

teatern i Stockholm.

stora

Mmare- och stenhuggarearbeten.

Rifningskostnad; de qvar stående murarnas förstärkning jämte gräfning till den

nya grunden................................................................................. 15,000: —

Pålning för nya yttermurar och tornet................................................. 11000'' _

60.000 k.-f. grundmur i bruk å 30 öre................................................... Ig 000: —

3.500 qvf. skräcksten med sättning och bakmurning å 6 kr....................... 21,000: —

1.380.000 st. murtegel, inberäkn. material och arbetslön, å 90 kr. 1,000 ......... 124,200: —

5,070 l.-fot trappsteg af kalksten ........................................................... 9^000: —

26.500 qvf. utvändig puts å 40 öre ......................................................... lO^OO: —

Invändig putsning i tak samt å invändiga murar ...................................... 14,500: —

8.500 qvf. plansten med inläggning ................................................. 5,525- _

Transport 228,825: —

48*

Transport

Timmermansarbeten.

Nya bjelklag med inläggning, inberäknadt fyllning, underpanelning och golf

6,250 qvf. inläggning af nya golf å gamla bjelklag .................................

Taklaget jämte ytterpanel och insättning .............................................

Golfinläggning på raderna .................................................................

42,000: -2,500: —
18,000: -3,000: —

Snickeriarbeten.

83 st. fönsterlufter med ytterbågar, beslag och glas..........

Ytterportar, invändiga dörrlufter med åtföljande glas .......

Polerad björkledstång i trapporna .................................

Invändiga dekorativa arbeten, panelningar m. m..............

4,150: -14,000: -1,200: —
25,000: —

Jern- och smidesarbeten.

Jernkonstruktioner till salongen..........................................................

■Diverse gjutjernskolonner med balkar ......... ........................................

Ankarjern, växeljem, skärjern och andra smiden ...................................

Yttertakets plåtbotäckning .................................................................

Stuprör, listbeslag, fönsterbleck .........................................................

Jemdörrar....................................................................................

Takkonstruktioner öfver salong och scen ...............................................

Dekorations- och målningsarbeten .......................................................

Anordning af klosettrum, med rörledn. jämte pissoarer.............................

Anordning af sittplatser i salongen med användande af en del gamla stolar

Inredning af scenen ........................................................................

Värmeledning jemte ventilation ..........................................................

Ställningar och instrumentalier ...........................................................

Gas-, vatten- och aflopsledningar .........................................................

Arkitektarvode och tillsyn ...............................................................

Oförutsedda utgifter ..........................................................................

12,000: -3,300: -5,000: —
22,500: -2,500: —
1,200: —
9,500: —
45,000: -3,000: —
18,000: —
80,000: —
50,000: —
15,000: —
10,000: —
12,000: —
31,425: —

Summa kronor

De reparationer, som inom den närmaste framtiden äro för kungl. teaterhuset af be -

hofvet påkallade, äro:

Restaurering af sydvestra hörnet och fasaden mot strömmen ........................ 38,000: —

Nya bärstolar öfver scenen och bristfälligt sceninnanredes ersättning.............. 25,000: —

Ommuming af trappor och en del af dekorationsmagasinen ........................... 15,000: —

Yttertakets i stånd sättning och nytt tak i salongen m. m............................ 45,000: —

Diverse andra reparationer......................................................................... 10,000: —

228,825: —

65,500: —

44,350: —

56,900: -

264,425: -660,000: —

133,000: -

Stockholm i april 1884.

Således den absoluta kostnaden summa kronor 527,000: —

49*

Bil. Z.*

Teaterns ombygnad.

P. M.

vid granskning af kostnadsförslag till ombygnad af kungl. teatern enligt öfverintendenten
m. m. H. Zettervalls projekt af år 1884.

, Då tiden ej medgift eu i detalj gående granskning, annotera* endast ett par poster, som vid
eu hastig öfversigt fallit i ögonen, med reservation för öfrigt, att ogranskade poster möjligen torde
lemna öfverskott till betäckande af de förhöjningar, jag ansett nödvändiga, och sålunda totalsumman
ombanda befinnas tillräcklig. Då emellertid en dylik ombygnad vanligen fördyras genom eu mängd
oförutsedda tillstötande arbeten, torde vara rättast räkna de upgifna posterna såsom rena tillägo* till
kostnaden.

Den uptagna tegelåtgången förefaller tillräcklig, men torde för öfverensstämmelse med öfriga
förslag hora uptagas till 105 kr. per 1,000 med arbete.

Sålunda: 1,380,000 st. tegel pr 1,000 å 105: — ..................... irrcmn.

Förslaget uptager.................................................................. .............................. 124 200- -

„ . , . . '' Utföres skilnaden 20,700

rrojekterade jorntrappor (ej särskildt nämnda i förslaget) torde gå till ...... 10 000

och öfriga trappor böra ökas med.......................................... ...................... j 0’000

Utvändiga putsen tyckes ej omfatta norra och vestra fasaderna, för hvilkas förnyande uptages 5,000

Stockholm den 2 maj 1884.

Summa tillökning: kr. 45,700

G. E. Höjer.

50*

Bil. Å.

Teaterns ombygnad.

Till komitén för afgifvande af utredning och förslag i fråga om anskaffande af
lämpliga lokaler för riksdagen, riksbanken m. m.

Genom skrifvelse af den 10 nästlidne månad hafven 1 begärt direktionens öfver de kungliga
teatrarna utlåtande öfver det Eder nämnda skrifvelse Inlagda utkastet till stora teaterns ombyggande a
den nu varande tomten.

Efter samråd med maskinmästaren vid stora teatern, hvilken dock förklarat sig pa grund deraf,
att de genom öfverintendenten in. m. H. Zettervalls försorg uprättade eskissritningarna icke i detalj och
genom sektionsritningar utvisade don i fråga satta ombygnadens beskaffenhet i dess helhet, icke kunna
komma till ett i allo utbildadt och pålitligt omdöme i frågan, får direktionen, som, isynnerhet med
afseende på den af maskinmästaren anmärkta saknaden af fullständiga detaljritningar och uplysningar
icke tilltror sig att i en så vidlyftig fråga och på så kort och dessutom af löpande tjenstegöromål,
som icke kunna å sido sättas, strängt uptagen tid afgifva ett utlåtande så fullständigt, att I skullen
kunna derpå granska Edert beslut, härmed endast vidröra nedan nämnda förhållanden:

Salongen, enligt förslaget afsedd att rymma 1,750 personer, synes direktionen vara åtminstone
för den närmare framtiden tilltagen alldeles för stor. såsom skäl för hvilken åsigt direktionen ma anföra
det faktum, att t. ex. under det senast förflutna spelåret, som, hvad angår de teaterbesökandes antal,
icke stälde sig mindre fördelaktigt än föregående år, medeltalet besökande icke upgick till 600 personer,
hvarvid icke bör lemnas oanmärkt, att de dyrare platserna, parkett och i all synnerhet forsta raden,
sällan visat sig otillräckliga, hvaremot, hvad de billigare platserna beträffar, det visserligen vore önskvärdt
att få det utrymmet i någon moll förökadt. Men direktionen är för sin del dock tveksam, huruvida
en så stor utvidgning af salongen, som förslaget i fråga sätter, skulle medföra en verklig vinst.
Salongens så betydligt, som afsedt är, ökade både höjd och vidd synas direktionen dessutom, utan att
direktionen vågar tilltro sig att bedöma det, möjligen innebära fara för försämring af do nu varande,
så synnerligen göda akustiska förhållanden, hvarför den stora teatern har ett väl förtjent anseende;
och utan afseende bör oj heller lemnas det genom salongens sålunda föreslagna förstoring oundgängligt
upkommaude och stora kostnader föranledande krafvet, om icke på mäktigare röster, dock pa förstärkande
af ej mindre kör än orkester. Skulle det månne kunna låta sig göra att inskränka radernas antal från
fyra till tre och derigenom ändock vinna 2 å 3 hundratal af goda platser?

Genom att förlägga den kungliga logen med dess foyer på östra sidan åt salongen söndras utrymmet
för do för teaterns verksamhet nödvändiga lokalerna, hvartill äfven kommer olägenheten, att do
för konungens begagnande afsedda toilettrummen tyckas skola förläggas en trappa ned från fovern.
Om den kungliga logen skulle förläggas på vestra sidan, skulle då icke den nu.varande körfoyern kunna
användas till foyer dertill, med tillräckligt utrymme då lemnadt äfven för toilettrum?

Då den af södra frontspicens bredd beroende ringa bredden på teaterskeppet omöjliggör tilllämpningen
af det system för maskineriet, som nu mera följes vid nya teaterbyggnader, såsom varande
allmänt erkändt det mest praktiska och ändamålsenliga, kan med teaterns ombyggnad enligt detta förslag,
som visserligen medför den stora fördelen, att dekorationerna kunna i sin helhet uphissas utan att
vikas, dock icke fullständigt vinnas ofvan berörda, i högsta grad oftersträfvansvärda fördel.

Öl*

Af ritningarna framg''år icke, huruvida de nu varande bjelklagen till dekoratiousmagasinen äro
afsedda att ändras så, att magasinen fortfarande blifva, såsom nödvändigt är, i nivå med scenen, oj
heller, hvad de nu derunder befintliga undermagasinon och under dom belägna källarna angår, det skulle
komma att gestalta sig med ett väl behöflig! utrymme der vid lag.

Mot förläggande af klädloger i den uti sydöstra hörnet föreslagna tornbygnaden synes direktionen
den invändningen böra göras, att, enligt hvad af ritningarna tyckes framgå, tillträde dertill skulle
finnas genom endast en trappa och således i händelse af eldsolycka passagen från större eller mindre
dol loger skulle kunna blifva afskuren.

Det förefaller äfven direktionen, som om förslaget beträffande trappor och utgångar för scenpersonalen
(hvarvid isynnerhet direktionen vill framhålla de i fonden föreslagna jerntrapporna, för så
vidt do skulle vara afsedda att, utom att tjena till kommunikationstrappor, begagnas äfven vid eldsolycka)
icke skulle vara i noggran öfverensstämmelse med § 50 af bygnadsstadgan för rikets städer,
hvilket direktionen dock icke anser sig kunna bedöma, utan behöfva ondast påpeka för Eder.

Hvad vidare beträffar förvaringsrum för teaterns vidlyftiga förråd med tillhörande verkstäder och
öfriga lokaler samt bostadslägenheter för regissör, brand- och gasmästare, kostymförvaltarno, vaktmästare,
portvakt, eldaro in. fl., framgår sådant icke af ritningarna; men i händelse att'' ombygnad af
teaterhuset enligt detta i fråga varande förslag skulle komma till utförande, torde uti dessa frågor
liksom angående åtskilliga andra mindre detaljer tillfälle icke komma att saknas för direktionen att
derom sig yttra.

Slutligen torde det tillåtas direktionen att få fästa upmärksamlieten på den stora olägenheten
af att i ett teaterhus inrymma restaurations- och källarelokaler, och önskvärdheten af att de enligt
förslaget derför afsedda lokaler blifva använda till direkt nytta för teatern eller, för den händelse att
de kunna till större eller mindre dol undvaras, företrädesvis till butiker, som kunna gifva en afsevärd
inkomst.

De Eder skrifvelse bilagda ritningarna och kostnadsförslag återfölja härhos.

Stockholm den ö oktober 1884.

A. WILLMAN.

Alfred Grandinson.

TU3 1« S O a q

FÖRSLAG TILL PLATS

för

RIKSDAGSHUS

Qvart eret Kyrkogården

Jer nio det

artilleri planen

Q var te rot Sjömannen

Pvaoteret

Krabaten

Qvart er et Klippan

^ & dL u g

Nybro Hamnen

a*clsl

and

50 »0 30 20 10 Q ap 100 15Q

■J&U

FÖRSLAG TILL PLATS

för

RIKSDAGSHUS

Qvarteret Jakob Större

Qvarteret Si Pekc

Jakobs Kyrka

Qvarteret Jakob mindre

J ako b a Tor^

Qvar te re t Vinstocken.

Qvart er et
Johannes större

Qvarteret

Mars

Gustaf Adolfs Torg

Q var leret tf
Lejonet ^

Föreslagen nv krgHnia

$°K -

5f 40. 30 20 10 0

150

Café

skott

Tryckt

Spedition

Tambur I V

Kapprum

Kapp-och vaktrum

Touett

ll/tys''.

Matsal

Varme apparat
(öfre del)

Varme apparat

(öfre del.)

(Skafferi

Pappers
mag asin

\J§. >''

wc i ifo

Ka ssa
hvalf

Toilett

ajpj pX 0 !CX XV fl|k (X u| rp ''

K a p :fl — o c K j V a k t r u nr

Tant bil r

Ram för gamla

mm: ■

han dlin glaf

Kassa
Bokhållare

Revisions

Kamrerare

kassa

hane
Deputerade

Kansli

mg s-rum

Sessions sal

Kansli

ekretera r

! h valk

10 5 0 10 20 30 40 50 Fot

Plan af jordvåningen

Gifin.pla.b. Ut. Ansf.

T i d n i n

rum

^dra Ka ip maren

Kl u

rtmaren s

T u m

rum

Tambur

Samtals - ruin

Q Q

Q O

C? O

O o

Tambui

Tambur

Vestibul

och telefon ruin

Tillfä

utskott

Statsråd

Talman

ä tatsråde

rum

50 Tot

d - r u m

Kapp - rum

(sen .jStab. Lit. ftnjät.

JT^SpAGfEN, ^lK/qÄLp/^DNTO^ET och JI^T? OjYlpUp/MAK

Jj FÖTp 1

Statsutskottet

Sessions sal

Sessions säl

41f af delning en

skottet

1S” afdelnin

afde]nin|

] fetera

afiletnmt

p p c um

appTimi

Ta ml)ur

Tambur

Referent

Eib lio t ek

Gård

Referent

Tambur

Tambnr

it Immens arbets
rum.

Kapprum

rum

I infall i

It o 11

Tills

t t et

| .T,1''

p-—i

U=|

U=4

röT	—T-1-I-i-7-1-i-i-i-i-—	■pn
		-
-	Bibliotekets läsesal
0	—!-!-!-!-----!-!-1-!-i-

10 5 0 10 20. 30 40 30 Fot

Plan af öfre våning en.

Ojeri. JlTfab. Lii. Angt

FORS LAG TILL PLATS

för

RIKSDAGSHUS

<X- b f iUn &Vl

rholms

h. a in

rliolmjé

voc

7>Ävdd

Qvartera t

V \

Birger Jarls Torg

\vaixaVeTx

vvcvv

''tf rct Narrat

C(varteret Vulcanus

Mynt Torget

Ull iiipr

Strömparterren

FÖRSLAG TILL PLATS

för

RIKSDAGS-och riksbankshus

a. &te <x i vclo/ftAfm»• tt

pre a

Qvar törel Joliannes större i
^atan

vfJ

Strö

o in.

8 atan

v> 1? T* _

Qvalster et- Vins to öken

Qvarteret Jakob mindre /

Arsenal» gatan

Gustaf Adolfs Torg

Qvateret Norrström

« t »■ "»■

it l

>ly - r

\ v* ''Qvarteret Aglaurus

Qvarter e t C epKalus c<5;.-.

Konél »Slottet

FÖRSLAG TILL PLATS

för

RIKSDAGSHUS

ftc-pp,.'' J?,c, & \\4/w a/O/irv m AÖviLj- c i i

li AB \$ Gs AAVÖ SlL S

■Etrrt3''

\\ \\ S V W O "SY

National Museum

Gen. Stal). Lit. Ai\st.

c [

sfs.

/ M

Ap. V> .1

9f> in n.

FÖRSLAG TILL PLATS

för

Ji.

VA \\ \\ S V \\ O

RIKSDAGSHUS

<\s ^^>y^x''£wvc\-v j+vv ,hy''%ÅLasvO.

Gen. Stat». Lit. Anst.

1. JVÖ \5 GÅ.WÖ sl, XTSO S -

\ \ \v V, S

Plan af vån: Va tr. upp.

Kong!. Kammarkollegium.

Svea Hofrätt

7V////M WAV/////A‘//.WM''M//''/A

W''/m''/myyj/A v/////zmm7m- x^/AwmwmA>w/,/m

Trf-AzyAuyz-y/A

Galleri

Ostra

Gård

Gärd

e 1 n

TSZ2Z2ZZZ2Z2Z7:;.

Galleri

Hetteska -

hu set

■»M

N u v a r an

Riks d.

hus