UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1883:2)

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

SJÖFÖRSVARETS ORDNANDE

DEN HÄRFÖR I NÅDER FÖRORDNADE KOMITÉ.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS K. L. BECKMAN,
1882.

Stormågtigste, Allernådigste Konung!

V^id underdånig föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 19 Juni
1880 af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 17 förutgångna April, i
fråga om nådiga propositioner angående lag om allmänna värnpligten

samt om antagande af en lag angående flottan tillhörige värnpligtiges
tjenstgö rings skyldighet under fredstid, har Eders Kongl. Maj:t behagat
att i nåder tillsätta två komitéer, med uppdrag att under loppet af
derpå följande Oktober månad, å dag, som af hvardera komiténs Ordförande
utsattes, sammanträda i hufvudstaden, för att utarbeta fullständiga
förslag, den ena till landtförsvarets och den andra till sjöförsvarets
ordnande, hvarjemte uti denna sist nämnda komité förordnades

till ordförande:

Kommendören, ledamoten af Riksdagens Andra Kammare m. in. Friherre
B. O. Stackelberg, samt

till ledamöter:

Kommendörkaptenen, numera Kommendören, ledamoten af Riksdagens
Andra Kammare m. m. C. Gr. Lindmark;

Kommendörkaptenen m. m. E. S. K. Peyron;

Kommendörkaptenen m. in. R. G. von Hedenberg;

Kaptenen m. m. Y. N. Christierson;

ledamöterne af Riksdagens Första Kammare:

Clodsegaren, Friherre C. F. K. Barnekow;

Godsegaren in. m. L. Kockum;

Distriktsingeniören, numera Landtmäteridirektören in. m. L. M. Nordenfelt; Civilingeniören

m. in. O. E. Carlsund;

Assessorn, numera Häradshöfdingen C. B. Hasselrot;

ledamöterne af Riksdagens Andra Kammare:

Godsegaren m. m. Friherre I. O. H. Koskull;

Hemmansegaren Anders Petter Danielsson i Dystad;

Hemmansegaren Ola Månsson i Jemshög;

Hemmansegaren Ola Bosson Olsson i Maglehult; samt
Hemmansegaren Olof Jonsson i Håf;

äfvensom, sedan dåvarande Distriktsingeniören Nordenfelt afsagd sig
uppdraget, under den 22 Oktober samma år Kommendörkaptenen in. in.
M. P. von Krusenstierna,

och täcktes Eders Kongl. Maj:t, enligt Komitén tillstäldt utdrag
af statsrådsprotokollet rörande detta ärende, i sammanhang härmed
medgifva, dels att berörda komitéer finge öfverlägga så väl med hvarandra
som med den redan i verksamhet varande skatteregleringskomitén,

dels att statsministern och vederbörande departementschefer skulle ega
att, när de så funne lämpligt, i de tre komitéernas öfverläggningar
deltaga.

Med anledning häraf sammanträdde härstädes komitén för afgifvande
af förslag till sjöförsvarets ordnande, på dess ordförandes kallelse,
den 30 Oktober 1880 och utsåg vid nästföljande sammanträde
till sin sekreterare, numera Kanslisekreteraren i Landtförsvars-departeinentet
O. E. Pauli.

Med undantag af tre afbrott i komiténs förhandlingar, nemligen
under tiden från den 15 December 1880 till den 12 Januari 1881, från
den 18 Juni wtill den 15 September sagda år samt från den 15 December
1881 till den 24 sistlidne Juli, under hvilka mellantider likväl
af komitén tillsatta särskilda afdelningar varit i verksamhet, har komitén
sedan detta sitt första sammanträde till gemensamt arbete varit
samlad; och har under någon del af sistlidna år till komiténs biträde
för meddelande af upplysningar beträffande den för sjöförsvaret ifrågasatta
fartygsmateriel varit förordnad Öfverdirektören vid mariningeniörstaten
m. m. G. W. Svenson.

Med landtförsvarskomitén har komitén en gång sammanträdt och
med bemälda komités utskott hafva samfälda öfverläggningar angående
förslaget till värnpligtslag förevarit, hvarjemte ett gemensamt sammanträde
med såväl landtförsvarskomitén som skatteregleringskomitén egt rum.

Genom Kongl. Kommerskollegium har komitén fått emottaga härhos
i sammandrag bifogade, enligt af komitén uppgjordt formulär, upprättade
uppgifter (Bil. A. n:is 1 och 2) å vid samtliga sjömanshusen i riket
inskrifne, år 1881 beväringsskyldige sjökaptener och ångfartygsbefälhafvare,
styrmän, maskinister och sjömän tillhörande handelsflottan.

Stockholms varfs etablissementer besöktes under komiténs sammanvaro
hösten år 1880, hvarjemte komitén, efter af Eders Kongl.
Maj:t dertill meddeladt nådigt tillstånd, i medlet af Juni månad förlidet
år företog eu resa till Karlskrona, för inhemtande af närmare
kännedom om flottans dervarande station, och gjordes härvid besök
såväl å varfvet som å militärdepöten tillhörande verk och inrättningar
äfvensom å sjöfästningarna Kungsholmen och Hästholmen samt
å landtbefästningarna vid Hvita Krog.

Uti det anförande, Hans Excellens Statsministern afgifvit till ofvanberörda,
vid komitéernas tillsättande i Statsrådet inför Eders Kongl.

Maj:t förda protokoll, har Hans Excellens förklarat sig anse, att den
utgång, som Eders Kongl. Maj:ts till 1880 års Riksdag afgifna förslag
till värnpligtslag erhållit, ej mindre än de vid behandling af
särskilda förslag till härordningar vid förutgångne riksdagar förda öfverläggningar
och fattade beslut, torde gifva stöd åt den uppfattning,
att indelningsverket icke vidare kan bibehållas, såvida landets försvar
skall ordnas med tillämpning af en utsträckt allmän värnpligt, hvarjemte
Hans Excellens — efter att hafva utvecklat den mening, att de
i Riksdagens skrifvelse den 24 Maj 1873 anförda grunder för försvaret
och skattefrågornas lösning äro de enda, som under nuvarande förhållanden
med hopp om framgång kunna tillämpas, äfvensom att det förslag
till ny härordning, som kunde komma att utarbetas, hufvudsakligen
borde grundas på särskilda utskottets vid 1878 års riksdag i ämnet
afgifna förslag — bland annat yttrat följande:

»Då emellertid vid ordnandet af rikets försvarskrafter klokheten
bjuder att draga all möjlig fördel af vårt geografiska läge, och följaktligen,
vid bedömande af hvad som erfordras för ett effektivt, landets
frihet och sjelfständighet betryggande försvar, icke bör förbises
det stöd, som kan vinnas i ett efter våra förhållanden lämpadt kustförsvar,
vågar jag i underdånighet hemställa, det Eders Maj:t täcktes
besluta, att samtidigt med förslag till landtförsvarets ordnande skall
utarbetas förslag till den sjökrigsmateriel och den bemanning, ‘som vid
vårt kustförsvar erfordras.

Vid bedömande af den utsträckning, som åt landets försvar i dess
helhet skall ifrågaställas, bör tagas i öfvervägande så väl i militäriskt
och tekniskt hänseende lämpliga anordningar, som äfven landets förmåga
att utreda dermed förenade kostnader, samt folkets vanor och
föreställningssätt. Enligt mitt förmenande böra således anspråken på
försvarets organisation i fredstid ställas i jembredd med, men icke
högre än folkets förmåga att bära dermed förenade uppoffringar.»

I dessa af Hans Excellens Statsministern inför Eders Kongl.
Maj:t sålunda, uttalade åsigter, har komitén, i hvad desamma beröra
de frågor, hvarmed komitén eger att sysselsätta sig, trott sig finna en
komitén lemnad anvisning rörande utgångspunkten för det densamma
åliggande arbete, och komitén anser sig för den skull redan nu, samt
innan komitén öfvergår att om dessa frågor närmare yttra sig, böra
i underdånighet anmäla,

att, i öfverensstämmelse med en sådan uppfattning, det
komitén gifna uppdrag blifvit utfördt under förutsättning af

indelningsverkets upphäfvande samt. anskaffande på annat sätt
af erforderlig stamtrupp för flottan;
och har komitén, efter från landtförsvarskomitén erhållet meddelande
rörande de grunder, i enlighet med hvilka afgången vid indelta arméen under
öfvergångstiden blifvit beräknad, på sätt särskildt utarbetadt öfvergångsförslag
utvisar, tillämpat hufvudsakligen samma grunder å afgången
vid flottans indelta stamtrupp, hvaremot komitén icke ansett sig tillkomma
att ingå i bedömande af, huru, på hvad sätt och inom hvilken tid indelningsverkets
på rust- och rotehållare hyflande besvär må kunna upphöra,
hvilken fråga lärer böra afgöras lika för indelningsverket vid båtsmanshåll
och vid knektehåll samt dessutom synes ega det sammanhang
med frågan om tid och sätt för de s. k. grundskatternas afskrifning, att
förslag i ämnet torde böra framställas af den för skattefrågornas behandling
tillsatta skatteregleringskomitén; varande uti den beräkning öfver
sjöförsvarets nuvarande kostnader, som till en jemförelse med de af
komitén föreslagna finnes upptagen uti Bil. A: n:o 25, jemväl inräknadt
värdet af rustnings- och roteringsbesväret vid båtsmanshållet, hvarvid
detta värde uppskattats i penningar i öfverensstämmelse med de uppgifter,
hvilka i sådant afseende blifvit af skatteregleringskomitén meddelade.

Frågan om sjövapnets betydelse för vårt land har på olika tider
blifvit ganska olika besvarad. Då Sverige befann sig på höjden af
magt och politiskt inflytande, kräfde denna vår ställning tillvaron af
en stor flotta, för att gifya tillbörlig vigt åt vårt ord i Europas råd, för
att skydda vår handel och sjöfart och för att trygga förbindelsen med
våra ultramarinska besittningar. Men äfven sedan stormagtstiden var
förbi och östersjöprovinserna förlorade, ansågs ännu örlogsflotta!! vara
rikets »tryggaste förmur, värn och försvar», ett vapen, livilket alltså
fortfarande borde sorgfälligt omhugnas, oberoende deraf att omständigheterna
framkallat ett särskildt sjövapen, hvilket, under namn af
arméens flotta, var afsedt för det inre försvaret af våra vidsträckta
skärgårdar, såväl de svenska som de finska. Då Gustaf III, i afsigt
att återvinna Finlands gamla gräns, tillrustade sin ryska härfärd, var
det med flottan han förnämligast ville utkämpa striden, hvadan ock
under denne konungs regering våra försvarskrafter till sjös — linieflot.
tan ej mindre än skärgårdsflottan — bragtes till en sedan den tiden
aldrig hunnen storlek. När sedermera, efter freden i Fredrikshamn år 1809

och Finlands förlust, sjövägen till Sverige för en fiende österifrån
blifvit genare än förr och faran af en landstigning större, fortsattes
täflingskampen om främsta rummet i vårt sjöförsvar mellan å ena sidan
linieflottan, som hade att åberopa traditioner från våra stormagtsdagar
samt sin väldiga brottningskamp mot sin ryska motståndare under
1788—90 årens krig, och å andra sidan skärgårdsflottan, som under samma
krig vid sin flagga fäst minnet af vår måhända största och till sina
följder vigtigaste sjöseger.

Dessa tider äro förbi. I våra dagar, då vårt lands halfva årsbudget
knappast skulle räcka till för anskaffandet af mer än ett fåtal nutidens
starkaste pansarfartyg, lärer ingen hafva en tanke på att tilldela
vår flotta rollen af jemnlike till stormagternas, och inför den utveckling
sjökrigsmaterielen under de senaste årtiondena erhållit, hafva
vapnen för länge sedan fallit dem ur händer, som gent emot hvarandra
förfäktade den stora och den lilla flottans ömsesidiga företräde. Men om
derföre uppfattningen af hvad sjövapnet har att för vårt land betyda
samt huru detsamma för den skull bör vara anordnadt numera måste
blifva olika mot fordom, så torde det likväl icke böra anses främmande
för ämnet af den utredning, som här föreligger, att i minnet återföra
några af de märkligaste tilldragelser, som med vårt sjöförsvar haft
sammanhang och på vapnets organisation utöfvat inflytande under nyss
berörda tidskiften i dess historia.

I ett mera blomstrande skick har väl knappast Sveriges försvarsväsende,
vare sig till sjös eller till lands, befunnits än vid Carl XI:s bortgång
ur tiden. Genom fredssluten 1679 hade svenska väldet i Norden
förblifvit i det närmaste orubbadt. Östersjön, eller åtminstone norra
och mellersta delen deraf, fortfor att vara ett svenskt innanhaf; men
för att betrygga herradömet öfver detsamma, för att skydda så väl de
äldre besittningarna på andra sidan Östersjön som de från Danmark
nyförvärfvade landsdelarna, behöfdes en stark flotta, och de olyckor,
som under det nyss af slutade kriget till sjös träffat de svenska vapnen,
hade icke qvarlemnat annat än spillror af den flotta, vi derförinnan
egde. Också var knappt freden vunnen, förrän konungen med oaflåtlig
omsorg egnade sig åt sjövapnets återupphjelpande, dervid nitiskt biträdd
af den i svenska flottans historia oförgätlige amiralgeneralen Hans
Wachtmeister. Arbetet bedrefs med den ifver och framgång, att redan
1684 flottan räknade 30 skepp och 10 fregatter, med hvilka man enligt
Wachtmeisters ord »någorlunda kunde bjuda Danmark, om så behöfdes,
hufvudet», och vid konungens död 1697 bestod flottan, försedd med
alla förnödenheter'' och i ett. utmärkt skick, af icke färre än 37 skepp

och 8 fregatter med 2,648 kanoner, förutom åtskilliga smärre fartyg
och lastdragare. Det var reduktionens och återbäringarnas räfst, som
i väsentlig mån beredde de nödiga penningemedlen. Men ständerna
undandrogo sig icke heller att härtill lemna bidrag. Så beviljade ej
mindre ridderskapet och adeln än äfven de öfriga riksstånden vid 1680 års
riksdag en särskild skeppshjelp till »Krigsflottans nödvändiga byggnad
och reparation». Då man erfar, hurusom ett skepp om 70 kanoner den
tiden kostade 120,000 daler silfvermynt, ett skepp'' om 60 kanoner
100,000 daler, en fregatt 34,000 daler o. s. v., inser man lätteligen
hvilka på den tiden ansenliga summor, som på flottan nedlades. Och
ännu efter det flottans nydaning fullbordats, utvisar sjöförsvarsbudgeten
fortfarande anmärkningsvärdt höga belopp. Enligt uppgifter,
som finnas tillgängliga öfver densamma för de senare åren af
konungens regering, 1690—1697, uppgick den ordinarie staten, som
hufvudsakligen upptog aflöningar m. m. d., till omkring 360,000 daler
silfvermynt årligen, hvartill lärer böra läggas båtsmanshållets kostnad,
i staten upptagen till omkring 44,000 d:r s:mt; under det åter den
extra ordinarie staten, hvarå voro anvisade kostnaderna för reparationer
och nybyggnader samt materialiers anskaffande, ökades år för år så,
att den år 1697 utgjorde 306,235 daler silfvermynt och för hela denna
åttaårsperiod 1,413,238 daler silfvermynt. Jemför man dessa sjöförsvarets
kostnader med utgiftsstaten i dess helhet, exempelvis under
nyssnämnda år 1697, så finner man, att förenämnda kostnader, uppgående
sagda år å ordinarie samt extra stat till inalles 810,624 daler
silfvermynt, utgöra omkring 18 procent af hela ordinarie samt extra
utgiftsbudgetens sammanlagda belopp, 4,576,129 d:r sunt. Ån mer
talande är jemförelse!! mellan de extra utgiftsbeloppen, hvilka naturligtvis
under denna tid, då flottan erhöll en så stark tillväxt, skulle
för sjöförsvaret ställa sig synnerligen höga. »Amiralitetets» extra stat
uppgick nemligen, såsom nyss är nämndt, till 306,235 d:r sunt, hvilket
utgör ej mindre än 33,71 procent af hela den extra ordinarie utgiftsstaten,
hvilken slutar å ett belopp af 908,414 d:r sunt. Tager man dertill
i betraktande de låga varuvärdena, då exempelvis, på sätt kongl. förordningarna
af år 1685 angående inrättande af båtsmanshåll i Blekinge
och Södra Möre utvisa, 3 daler silfvermynt utgjorde värdet af en tunna
spanmål, så skall man ej kunna undgå att erkänna, att sjöförsvaret
icke tager någon ringa lott af de utgifter, som för statsverkets samfälda
ändamål den tiden erfordrades.

Men det var icke allenast till materielens upprättande konungen
sträckte sina omsorger. Dessa omfattade allt, som med sjöväsendet

hade sammanhang. År 1696 utkom ett fullständigt lotsreglemente;
för den redan år 1642 stiftade Amiralitetskrigsmanskassan utfärdades
den 28 April 1696 nytt reglemente; sjöartiklar utarbetades och stadfästades
den 2 Maj 1685; Amiralitetscollegium flyttades till det nyanlagda
Karlskrona, enär man ansåg att öfverstyrelsen borde finnas der, hvarest
flottan hade sin hufvudstation, och för afgörande af tvistigheter i
räkenskapsväg inrättades en särskild Amiralitetskammarrätt; sjöfart och
skeppsbyggerier uppmuntrades och genom att, i likhet med hvad äfven
förut egt rum, bevilja tullfrihet för s. k. monterade handelsfartyg,
d. v. s. sådana, hvilka kunde med kanoner bevaras och dymedelst i
krig användas- till flottans förstärkande, premierades byggandet af
sådana. För den teoretiska och praktiska sjömannabildningen sörjdes
på mångahanda sätt. Till flottans bemanning upprättades båtsmansindelning
i Blekinge och Södra Möre, hvarjemte båtsmansroteringen i
Sveriges öfriga provinser ordnades och förbättrades, med det resultat,
att vid konungens död flottans personal utgjorde 11,386 man, af hvilka
dock ett mindretal, eller 1,188 man, bestod af värfvadt manskap. Till
det icke minst vigtiga, som för sjöförsvaret uträttades, hör för öfrigt
anläggningen af Karlskrona, hvarifrån den derstädes förlagda hufvudstyrkan
af svenska flottan kunde ligga på vakt _ emot så väl den danska
som hvarje annan flotta, som ville intränga i Östersjön. I konungens
planer ingick äfven att skydda vestkusten genom anläggandet af en
flottans station i Göteborg, ehuru detta förslag icke förr än efter
Carl XII:s tillträde till regeringen hann att utföras.

Man kan icke med fog säga, att det verk, Carl XI sålunda efterlemnade
i en nj^skapad flotta, missvårdades under efterträdaren, ehuru
de ständiga krigen till lands icke lemnade mycken tid öfrig för flottans
angelägenheter samt landets utmattning under de fortsatta krigsåren
gjorde det omöjligt att ersätta de lidna förlusterna och understundom
icke ens medgaf flottans utrustning. Den under Carl XII påbörjade
anläggningen genom Polhem af gamla dockan i Karlskrona, ett jätteverk
för sin tid, det fortsatta byggandet af fartyg för flottans behof
vittnade, att den goda viljan icke fattades, ehuru krafterna på sistone
tröto. År 1710, då Danmark åter inträdt i ledet bland Sveriges fiender
och flottans verksamhet, i högre mån än förut, påkallades, bestod denna,
fregatterna oräknade, af 38 skepp, hvaraf icke färre än 12 voro nybyggda
sedan Carl XII:s tillträde till regeringen, och flottan var således
ännu då i lika godt stånd, som hon af Carl XI efterlemnades.
De följande krigshändelserna visade ock, att hon länge nog förmådde
att bjuda så väl den danska som den ryska fienden spetsen. Till slut

kunde det dock icke undvikas, att förluster gjordes, hvilka blefvo oersatta,
under det att den finansiela förlägenheten blef allt större och
bristen på duglig bemanning allt känbarare; och under de sista krigsåren
förmådde icke Sverige utrusta fler än 10 å 11 skepp, hvilken
styrka, om den också, i förening med eu såsom allierad hitsänd engelsk
eskader, höll den ryska linieflottan utestängd från Östersjön, dock,
såsom bekant, icke kunde hindra de ryska galerernas härjningståg
utefter våra kuster.

Den flotta, Sverige vid det stora nordiska krigets slut efter freden
i Nystad år 1721 egde qvar, var icke i det skick, att hon kunde fylla
den dubbla uppgift, som vid ett eventuel fredsbrott numera ålåg
henne, eller att dels i vattnen vid vår södra gräns möta Danmark,
dels mot den nyskapade ryska sjömagten skydda Finlands och Sveriges
efter Östersjöprovinsernas förlust mot fiendtliga anfall mera än tillförene
blottstälda kuster. Eu sorglig skildring af flottans tillstånd är oss
efterlemnad i det betänkande, som år 1722 afgafs af den för ordnandet
af sjöförsvarets angelägenheter i Karlskrona efter fredsslutet tillsatta
kommissionen. Det heter derstädes, att ännu funnos visserligen 21
linieskepp, 3 fregatter samt några smärre fartyg, »men hvad deras
beskaffenhet vidkommer», fortsätter kommissionen, »så är den sådan,
att, som. de till större delen äro 30 å 40 ocfli flera år gamla, så äro
de till timmeragen och skräfvel! så usla och bogfälliga, att de mest
alla behöfva dels större dels mindre reparationer och lära inom få år
. somliga af dessa blifva irreparabel) Tillståndet vid stationen i Karlskrona
synes icke heller hafva varit bättre. Varfsbyggningarna voro förfallna,
förrådshusen tomma, sjelfva hamnen hade börjat muddra upp
och växa igen.

Det blef således nödvändigt att vidtaga kraftiga mått och steg
för flottans iståndsättande, och nekas kan ej heller, att den nu följande
perioden utmärker sig för ett allvarligt och intresseradt arbete i denna
riktning, om än i allmänhet organisationsplanerna syftade högre än
tillgångarna tillstadde. Kännetecknande i detta hänseende är dei förslag,
som af den förenämnda kommissionen afgafs. Enligt detsamma
skulle linieflottan räkna 3G linieskepp och 10 fregatter, hvartill kommo
158 armerade skärgårdsfartyg, hvaribland 70 galerer, med eu bemanning
af tillsammans öfver 30,000 man, af hvilka ungefär hälften
skulle tagas från landtarméen till skärgårdsfartygen. Nybyggnadssumman
upptogs till 2,638,000 daler silfvermynt samt den ordinarie staten för
aflöning och underhåll till 1,000,000 daler samma mynt. Kommissionen
säger sig dervid, med åsidosättande af sådana »fundamenter som den

inrättade milisens styrka samt befintliga tillgångar)), enär den förstnämnda
»nödvändigt måste formeras» och man »om de medel, som
riket till skeppsbyggnad knnde fournera», icke hade »någon säker efterrättelse»,
hufvudsakligen hafva syftat derpå, (drum Sveriges flotta borde
inrättas att kunna egalera om icke bägge, dock åtminstone endera af
nästgränsande makter, hvarvid», heter det vidare, det är »ezarens, såsom
den mäktigaste sjöstatens flotta, hvilken man hållit före, att man
bör egalera.»

I dessa ord innefattades i sjelfva verket också det sjöförsvarsprogram,
som sedermera följdes under hela den s. k. Frihetstiden.
Det bar onekligen i viss mån ännu ett slags stormagtspregel och de
anspråk deraf framgingo, ville man icke frånsåga sig, ehuru det visserligen
snart nog visade sig, att flottan icke till fullo skulle kunna förmå
att uppbära dem.

Uti det nyssnämnda, af 1722 års kommission framlagda förslag
till flottans reorganisation hade biff vi t förutsatt, att detsamma skulle
genomföras på en tid af 8 å 10 år. Efter denna tids förlopp, år 1733,
befanns likväl att, såsom sekreta utskottet vid 1734 års riksdag yttrar,
denna plan, »fastän mycket god, icke kunnat följas af penningbrist»,
oaktadt subsidier varit dertill använda. Flottan bestod då af 23 linieskepp,
15 fregatter och, smärre fartyg samt 23 galerer. Med anledning
häraf uppgjordes af nämnda sekreta utskott ett förslag efter en något
mera begränsad plan, som skulle erfordra en något mindre besättningsstyrka.
Enligt detta förslag borde flottan utgöras af 27 linieskepp,,
9 fregatter samt 70 smärre fartyg, derutaf 41 galerer. Men ej heller
detta förslag kom fullständigt till utförande.

Först år 1752 hade den nybyggnadsplan, som uti 1722 års förslag
fanns upptagen, hunnit att fullbordas hvad skeppen och fregatterna
beträffade, men under tiden hade så många af de gamla fartygen måst
utrangeras, att hela antalet ändock icke uppgick till fler än 25 linieskepp,
9 fregatter, 61 galerer, förutom åtskilliga mindre fartyg. Emellertid
än sågos endast 20 skepp i fall af behof kunna utsändas. Enligt
en uppgift af Amiralitetscollegium, hade likväl kostnaderna för underliåfl
och nybyggnad under samma tid uppgått till ett belopp, som per år
beräknades till omkring 640,000 daler silfvermynt, och uti den erforderliga
bemanningen fanns en brist, som icke kunde fyllas utan att
härtill använda någon del af infanteriet, hvithet dock icke ansågs
lämpligt.

Detta oaktadt fann sekreta utskottet, att flottans styrka borde bestämmas
till 30 linieskepp,'' 14 fregatter och 80 galerer och vid 1756

års riksdag höjdes till och med den -föreslagna linieskeppsstyrkan till
40 skepp. Man hade detta år uppgjort plan till en ny dockbyggnad
i Karlskrona, hvilken också 1758 började sättas i verket; och då man
häraf väntade att vinna stora besparingar i afseende på fartygens
underhåll, torde i denna omständighet böra sökas anledningen dertill,
att materielen ansågs på förbemälda sätt kunna än ytterligare ökas.
Om så varit förhållandet, visade det sig emellertid snart, att dessa förhoppningar
icke skulle uppfyllas. Den ifrågavarande dockbyggnaden
skred visserligen framåt, men den medförde i och för sig stora utgifter.
År 1765, då sagda dockbyggnads plan ännu icke hunnit utföras
till mer än eu tiondedel, beräknades den hafva medfört en utgift
uppgående till öfver eu half million daler silfvermynt. Och förrän
arbetsplanen i sin helhet bhfvit fullbordad, kunde de af densamma
väntade fördelarna icke till fullo vinnas.

Med anledning häraf verkstäldes vid 1761 års riksdag en ny utredning
af sjöförsvarets tillgångar och behof, dervid man utgick Irån
den grund, »att skeppens antal borde proportioneras efter tillgång på
besättningsmanskap», och då i sådant hänseende befans, att man skulle
kunna bemanna 18 rangskepp och 7 fregatter jemte några mindre
fartyg, beslöts att af flottans befintliga fartyg skulle de bästa uttagas
och kompletteras till ett antal af 20 linieskepp och 8 fregatter, Indika
alltid borde vara i tjenstgöringsstånd.

Men icke heller denna reducerade plan lärer hafva kommit till
utförande. Ty, enligt en af Amiralitetscollegium vid 1761 års riksdag
meddelad utredning, voro af dessa 20 linieskepp endast 11 i tjenstfärdigt
skick och 5’ skepp voro fullkomligt odugliga.

Uti det af sekreta utskottet vid 1769 års riksdag afgifna betänkande,
rörande flottans tillstånd, omförmäles, att densamma icke egde fler än
12 tjenstdugliga fartyg, af Indika ändock 4 stycken voro öfver 40, ar
gamla, och kort efter konung Gustaf III:s tillträde till regeringen, förmäldes
örlogsflotta!), uti derom afgifven rapport, bestå af 25 linieskepp
och 9 fregatter, men af dessa befunnos endast 7 skepp och 4 fregatter
i tjenstgöringsstånd. De öfriga, förutom 3 som stodo på. stapel,
voro dels utdömda, dels i behof af större eller mindre reparation.

Vid en blick på dessa i korthet sammanfattade data rörande materielens
tillstånd under de efter Carl XlLs död närmast följande årtiondena,
lärer man icke kunna undgå att finna, att, om också flottan
lyftes ur det lägervall, hvari hon vid början af denna period befann
sig, så hann hon dock aldrig den utveckling, som de tid efter annan
uppgjorda, omfattande organisationsplanerna åsyftade. Antalet fartyg

befann sig alltid långt under det i den senast framlagda planen upptagna,
och till detta antal kom man ändock icke på annan väg än
genom att spilla de tillgångar, öfver livilka man egde att förfoga, på
underhållet af en föråldrad materiel. Det har också med anledning
häraf blifvit anmärkt, att, då man sålunda snart nog borde hafva kommit
till insigt derom, att det föresätta målet icke stod i ett rätt afpassadt
förhållande till de medel, landet härför kunde afse, man borde
hafva inskränkt sig till att inom en mera begränsad plan för flottans
organisation söka vinna större verklig kraft, under det att man åter nu
bragtes till åtgärder, hvilkas syfte torde hafva fått sitt oförtydbara uttryck
i den af sekreta utskottet vid 1769 års riksdag lemnade föreskrift ratt
gorå mesta afseende på antalet af skråf» samt att fördenskull »så många
af de gamla odugliga skeppen må för syns skull hållas flytande, att de,
tillika med de goda, utgöra en flotta.» Men utom det att, såsom äfven
nämnda utskott i samma yttrande antyder, en liknande tankegång icke
lärer hafva varit främmande vid uppgörandet af grannarnes organisationsplaner,
beträffande deras sjöförsvar, så synes det vara i viss mån
förklarligt, om det lör den tidens ledande män skulle fallit sig svårbegripligt,
att Sverige då, efter att till nära grannar hafva erhållit två
sjömagter i stället för eu, skulle vara gagnadt af ett sjöförsvar, som
räknade synnerligen mycket färre fartyg än landet egde de tider, då
Östersjön till större delen var af dess besittningar omslutet. Antagligt
är val ock att, för de subsidiealliansers skull, som hörde till tidens
politiska sedvanor och som man än i öster än i vester eftertraktade,
det ansågs af vigt att kunna hänvisa till eu örlogsmateriel, som angå^6
större militärisk kraft än den, som i sjelfva verket var till finnandes.

Ovedersägligt lärer emellertid vara, att det mål, man satt sig före,
aldrig nåddes. Ätt ofvan antydda missförhållande mellan de tid efter
annan f ramlagda organisationsplanernas omfattning samt medlen till deras
genomförande i väsentlig mån dertill gifvit anledning, lärer nog icke
heller böra betviflas. Men såsom medverkande torde jemväl böra räknas,
dels de olika asigter, med livilka de hvarandra städse bekämpande partierna
skiftesvis trädde till styret, och som i ledningen af sjövapnets
angelägenheter medförde menliga rubbningar, dels äfven de förluster i
materiel, folk och penningar, livilka så väl det ryska kriget åren 1741—
1743 som ock Sveriges deltagande i det s. k. sjuåriga kriget hade till
följd, hvarigenom landets förmåga att så, som afsedt varit, fullkomna
sina försvarsanstalter minskades.

Härmed vare emellertid huru som helst, visst är, att uti alla delar
af sjöförsvarets förvaltning en liflig verksamhet tunder denna tid utvecklades.
Ofvan är nämndt, hurusom de nya dockbygnaderna i Karlskrona
år 1758 påbörjades. Redan år 1723 hade den gamla dockan
blifvit färdig. Ostindiska kompaniet inrättades år 1731 och genom det
kompaniet lemnade tillstånd att å sina fartyg använda flottans officerare
och manskap knöts mellan örlogsflottan och handelsflottan ett
samband, som icke kunde undgå att å båda utöfva ett gagnande inflytande.
Orlogsflottans manskap erhöll derjemte öfning genom de tidt
och ofta återkommande expeditionerna till handelns skyddande, men
då det oaktadt klagan förspordes, att endast ungefär hälften af flottans
manskap kunde anses sjövant och sjöbefaret, uppgjordes vid 1762 års
riksdag en plan till årliga öfningsexpeditioner. Nya stater för sjömilitien
upprättades. För officerares och underofficerares tjensteduglighet
sörjdes genom skärpta kompetensvilkor för befordran. Till afhjelpande
af bristen på befäl inrättades år 1756 ett kadettkompani och
till underbefälets komplettering uppsattes fyrverkare- och volontärkompanier.
Skeppsgosseskolan i Karlskrona räknar ock från denna tid sin
tillvaro, i det att den derstädes förut befintliga anstalten till fattiga barns
undervisning år 1732 ändrades till eu skola, hvilken, jemlikt Kongl.
brefvet den 7 Augusti 1738, skulle afses till utbildning af underbefäl.
Till understöd och uppfostran åt fattiga barn af Amiralitets staten inrättades
år 1759 den så kallade Amiralitetsbarnhuskassan. Åt redogörelseverket
och den civila administrationen egnades synnerlig omsorg
och desamma undergingo under denna tid åtskilliga ändringar-. På förslag
af den ofvan omnämnda, för sjöförsvarets ordnande tillsatta kommissionen
skiljdes år 1722 den ekonomiska delen af styrelseverket från
Amiralitetscollegium, men efter tillstyrkan af en för reglerande af- den
ekonomiska styrelsen vid flottan år 1731 tillsatt komité återförenades
densamma med Collegium följande året. Emellertid vill det synas, som
om arbetet med alla de ekonomiska detaljer, som vid stationen förekommo,
på samma gång Collegium skulle bibehålla det allmänna öfverinseendet
öfver rikets försvarsanstalter till sjös, blifvit Collegium öfverväldigande.
Klagomål förspordes åtminstone tid efter annan öfver långsamhet
i ärendenas handhafvande samt öfver redovisningens och hushållningens
invecklade beskaffenhet. Med anledning häraf tillsattes slutligen
vid 1769 års riksdag eu särskild deputation för att utreda dessa
ämnen och deröfver afgifva förslag; och på grund af de framställningar,
som af densamma gjordes, lades vården af varfvet och örlogsflottan
uteslutande i varfsamiralens hand, hvarefter genom ett Kongl.

bref af den 29 September 1775 Collegii flyttning till hufvudstaden,
sätet för de öfriga centrala embetsverken, anbefaldes. Huru Collegii
myndighet sedermera . än ytterligare inskränktes genom inrättande af
generalamirals- och öfveramiralsembetena samt att detsamma 1791 alldeles
upphörde och efter åtskilliga förändringar ersattes först med ett
generalsjömiliskontor och sedan med särskilda komitéer, en i Karlskrona
för örlogsflottan och eu i Stockholm för arrnéeais flotta, för att
år 1803 åter upplifvas under namn af Förvaltningen af sjöärendena,
hörer visserligen till en senare period, men torde för sammanhangets
skull. böra här i korthet omförmälas.

Märkligast för sjö vapnet är dock måhända Frihetstiden genom
den derunder inträffande uppkomsten af det särskildt för skärgårdens
försvar afsedda vapen, hvilket, på olika tider kändt under
namn af galerflottan, arméens flotta, skärgårdsflottan, hufvudsakligen
under ledning af Aug. Ehrensvärd, dess egentlige ordnare, H. af Trolle
och Ehrensvärd d. y. samt genom desse mäns samarbete med fartygens
byggare, af Chapman, erhöll en betydelse, som sträckt sig ända intill
våra dagar och upphört först efter den omhvälfning inom sjökrigsväsendets
alla områden, som senare, tiders uppfinningar föranledt och
som småningom gjort skärgårdsflottans, icke mindre än linieflottans dittillsvarande
organisation och materiel föråldrad och obrukbar.

Skärgårdsflottan var emellertid icke vid sitt första uppträdande
hvad hon sedan skulle blifva. Minnet af de ryska härjningarna å
Sveriges kuster under det nyss afslutade kriget hade framkallat detta
vapen, för att bereda kusten ett försvar mot återupprepande af dylika
ströftåg, och detta blef dess hufvudsakliga ändamål. Dess materiel
blef densamma som den väntade fiendens. Den bestod förnämligast af
galerer och vapnet uppgick fortfarande helt och hållet i den öfriga
örlogsflottan. Det första förslaget om ett sådant vapen i större skala
utgick från 1722 års kommission, i hvars organisationsplan, såsom
ofvan är nämndt, upptogs ett ganska stort antal dylika fartyg. Det
vill emellertid synas, som om den första ifvern för deras anskaffande
snart nog svalnat, vare sig att penningetillgång saknades, eller att man
ville afvakta utlåtande från särskilda, för inhemtande af kännedom om
galerernas användande och byggnadssätt, till Medelhafvet utsände personer.
Nog af, den nämnda kommissionens förslag kom icke till verkställighet
i den omfattning, detsamma åsyftade. Ännu 1733 egde svenska
flottan icke fler än 23 galerer. Och oaktadt jemväl i 1734 års,
här ofvan omförmälda, förslag, en ganska ansenlig skärgårdsflotta, bestående
af, bland annat, 41 galerer, jemte briggar, pråmar, bombskepp

och slupar var upptagen, synes något fortskyndande af skärgårdsflottans
nybyggnad icke hafva egt rum, ity att, under det snart nog
derefter inträffande kriget mot Ryssland 1741—1743, svenska galereskadern
aldrig lärer hafva utgjort mer än omkring ett tjugutal galerer.

Det torde hafva varit detta krig och de sorgliga erfarenheter man
derunder skördade, som i främsta rummet föranledde den utveckling, skärgårdsflottan
derefter snart nog erhöll. Den särskilda, mera bestämdt
utpreglade uppgift, detta vapen nu fick sig tilldelad, återfinnes till sina
hufvuddrag uti den af Ehrensvärd till sekreta utskottet vid 1747 års
riksdag inlemnade plan till bildande af arméens flotta. Såsom bekant
utgjorde grundtanken deri, att flottan skulle samverka med eu utefter
Finlands södra kust opererande armé och utgöra dess högra, i skärgården
framgående flygel. Härtill lämpade sig icke linieflottans mera djupgående
fartyg, men väl de för skärgårdsfart afsedda grundgående galererna,
hvilka kunde inrymma talrik besättning. Dessa borde derföre
ställas i närmaste sammanhang med arméen, föras af dennas befäl och
hufvudsakligen med landtrupp bemannas. I sammanhang härmed och
enär den finska kusten läge alltför långt från de i Stockholm förlagda
svenska galererna, men alltför nära de ryska, föreslogs att för skärgårdsflottan
en befäst station skulle anläggas vid Helsingfors. Denna
organisationsplan i sin helhet blef väl icke genomförd förr än åtskilliga
år senare; men arbetet med galerers nybyggnad bedrefs emellertid så,
att 1753 svenska flottan egde icke färre än 61 sådana skärgårdsfartyg,
hvarjemte den föreslagna hamn- och fästningsbyggnaden påbörjades.
Slutligen och efter det att Amiralitetscollegium blifvit hörd t, samt åtgärden
tillstyrkt, utkom den 18 Oktober 1756 det konungabref, hvarigenom
arméens flotta danades enligt hufvudsakligen följande bestämmelser:
Galererna skulle skiljas från örlogsflotta!:! och »föras till deras
rätta källa tillbaka, som är landtarméen». Galerflottan skulle stå under
en generalspersons kommando och dess förvaltning läggas under Krigscollegium.
Hon skulle bestå af två eskadrar, en i Stockholm å 40
galerer och en i Helsingfors eller Sveaborg å 30 sådana, hvarjemte 10
galerer skulle förläggas till Göteborg. Dessutom skulle 6 skärgårdsfregatter
henne tilldelas. Till bemannande anslogos, förutom värfvadt
manskap, vissa närbelägna båtsmanskompanier. Augustin Ehrensvärd
nämndes till don nydanade arméens flottas förste chef. För skärgårdsfregatterna
och varfsinrättningarna egde han att välja erforderligt befäl
och underbefäl från Amiralitetet. Den för denna flotta i krig erforderliga
bemanning räknades till öfver 22,000 soldater, nära 6,000 båtsmän
samt några hundrade volontärer.

Sådan var i korthet arméens flottas första organisation och sammansättning''.
Det dröjde emellertid icke länge förr än åtminstone den
finska eskaderns materiel i icke ringa mån ändrades. En under pommerska
kriget i Frische haff af svenska galerer öfver preussiska skärgårdsfartyg
vunnen seger, den de förra till följd af sin underlägsenhet
i artilleri endast genom äntring kunde tillkämpa sig, anses dertill hafva
gifvit närmaste anledningen. Galererna voro synnerligen lämpliga att
framföra trupper till landstigningar, men för den i skärgårdens trånga
pass ofta förekommande artilleristriden voro d<e mindre användbara.
Dertill behöfdes fartyg bevarade med tyngre artilleri. Af denna orsak
föreslog Ehrensvärd de bekanta, efter de finska landskapen uppkallade
skärgårdsfartygena, Turuma, Udema och Poyema, hvartill senare kom ytterligare
en fjerde cert, den s. k. Hemmema, som kan betraktas såsom ett
slags skärgårdsfregatt, och hviska alla voro afsedda för så väl segling
som rodd samt bestyckade med ett ganska talrikt groft artilleri. Ritningarna
till fartygen uppgjordes af Chapman och den nya organisationen
började att sättas i verket 1762, men genomfördes egentligen
först 1770, då indelning i divisioner och eskadrar egde rum. Året
1762 är märkligt äfven derföre, att arméens flotta då erhöll sin egen
officerskår, till hvilken utsågos officerare från så väl arméen som landtartilleriet
och örlogsflottan. Året förut, 1761, hade arméens flotta jemväl
erhållit rätt att begagna egen flagg, den blå flaggan.

En ytterligare förändring i afseende å arméens flottas materiel
egde slutligen rum genom införandet af de utaf Chapman byggda, med
en eller ett par''kanoner bestyckade kanonsluparne och kanonjollarne,
hvilka fartyg tvifvelsutan hade sin ärofulla andel i de under Gustaf
IILs ryska krig utkämpade strider och segrar. Den första kanonslupen
lärer hafva blifvit byggd på Djurgårdsvarfvet af Chapman jir 1768.
I något större antal förekommo detta slags kanonslupar och kanonjollar
emellertid icke förr än i senast nämnda krig; men de hafva sedan
dess bibehållit sig allt intill våra dagar.

Det dröjde icke länge, knappt ett tiotal af år, förrän den af Ehrensvärd
1756 genomförda organisationen af arméens flotta, om äfven
blott för en kortare tid, fick lemna rum för de fordna förhållandena.
Vid 1765—66 årens riksdag, då mösspartiet kom till väldet, åt.erstäldes allt
på sin gamla fot. Skärgårdsflottans förvaltning skulle återgå till Amiralitetscollegium,
fregatterna återlemnas till örlogsflottan, de i Finland byggda
olika certerna reduceras till en enda samt officerarne efterhand återflyttas
till de regementen, de förut tillhört. Blott i en enda punkt bibehölls den
ursprungliga organisationen, nemligen derutinnan, att galerflottan i krig

skulle stå under befälhafvarens för arméen. lydnad. Anledningarna till
denna omkastning af system torde hafva varit flera. En så genomgripande
förändring, som den Ehrensvärd verkstält, framkallade naturligtvis vedersakare.
Då de ofvannämnda fartygen af de s. k. turumacerterna voro
ämnade att äfven kunna röra sig utanför skären samt derföre kräfde
sjömanskap i lika mån, som örlogsflottans fartyg, låg den frågan nära
till hands, hvarföre de icke lika väl kunde med denna sammanföras
som utgöra ett vapen för sig; och måhända skulle hela denna riksdags-
och regeringsakt kunna betraktas såsom den sjelffallna frukten
af en ganska naturlig opposition från linieflottans män mot den af
Ehrensvärd uttalade, till sin innersta mening mycket omtvistade satsen,
att Östersjökriget vore ett skärgårdskrig. Iivilka emellertid de egentliga
anledningarna må hafva varit, de offentligt uttalade voro, dels hushållningen
med allmänna medel — de nya certerna samt varfsanläggningarna vid
Helsingfors ansågos alltför kostbara — dels den alltför stora bemanning
arméens flotta kräfde och hvilken från fästningarna och örlogsflottan
undandroge hvad som för dem vore oundgängligen nödvändigt, dels
slutligen olägenheten af att dela förvaltningen af sjökrigsmateriel, varfsinrättningar
m. m. d. mellan två collegier, Krigs- och Amiralitetscollegierna,
af hvilka det ena, nemligen Krigscollegium, icke vore för sådant
ändamål inrättadt och i dessä ämnen icke kunde ega nödig erfarenhet.

Ofvan nämnda afbrott i det nyorganiserade skärgårdsvapnets utveckling
varade emellertid icke synnerligen länge. Vid 1769—70 årens
riksdag kom hattpartiet åter till magten och med dem Ehrensvärd åter
till inflytande. Den 9 Januari 1770 utfärdades det konungabref, hvarigenom
arméens flotta i Finland återstäldes och ånyo sattes under Ehrensvärds
befäl, hvarjemte dess förvaltning återgick under Krigscollegium.
Galereskadern deremot skulle stanna i Stockholm samt utgöra en från
arméens flotta skild inrättning, hvilken tillsvidare fick förblifva under
Amiralitetet. Nämnda bref innehöll för öfrigt åtskilliga ■ detalj er angående
delningen af materiel och manskap de båda flottorna emellan.
Såsom synnerligen angeläget föreskrefs, att byggnaden af fartyg, tillhörande
de för arméens flotta bestämda nya fartygscerterna, skulle med
all skyndsamhet fortsättas, hvarjemte förordnades, att lotsverket i
finska skärgarden skulle tillhöra arméens flotta, hvilken äfven förseddes
med sin egen öfverrätt, till hvilken åtskilliga civile tjenstemän flyttades
från galereskadern i Stockholm. Slutligen bör nämnas, hurusom, till
stöd för detta Kong], Maj:ts beslut om återupprättande af arméens
flotta, dels åberopas, att Amiralitetet redan för femtio år sedan tillstått, att

det ej förstode sig på galerkriget och att såväl Amiralitetscollegium
som den s. k. certdeputationen medgifvit, att galerkriget fordrade så
särskilda kunskaper, att de deröfver ej kunde sig utlåta, dels såsom en
nästan axiomatisk sanning anföres, att arméens flotta vore en betydande
del af arméen — »för arméens skull vore den inrättad och på samma
principer förer den sitt krig» — samt fördenskull måste hafva ett
befäl, som kände kriget till lands, och alltså stå under en generals
kommando.

Detta Kongl. bref var Frihetstidens sista handling af betydenhet
i sjöförsvarets angelägenheter. Året derpå afled Konung Adolf Fredrik
och med Gustaf III inträder i Sveriges historia ett nytt tidskifte,
som åt svenska flottan förvärfvar nya minnen af storhet, af skickelsedigra,
men i med- som motgång ärorikt utkämpade strider.

Den ledning af flottans angelägenheter, som under konung Gustaf
III kommer densamma till del, kan sägas bilda en sammanhängande
kedja af åtgärder, Indika, utan vacklande eller tillbakagång, utan något af
ekonomiska förhållanden föranledt afbrott, oafvändt syfta till samma
mål, sjövapnets bringande till jemnhöjd med dess, om ej äldste, dock
farligaste fiende i Östersjön. Väl är det sannt, att detta mål icke kunnat
vinnas ensamt med landets egna hjelpmedel, utan var det främmande
subsidier, som banade vägen; men det är icke detta, utan den i berörda
hänseende klart fattade och fullföljda uppgiften, som Sveriges
sjöförsvar har att i sina annaler med erkännande anteckna. En eftertid
har anmärkt, att det för den slutliga utgången måhända varit lyckligare,
om Gustaf III icke, såsom skedde, så lika delat sina omsorger
mellan sjövapnets båda beståndsdelar, linieflottan och arméens flotta.
I 1788—90 årens krig hade afgörandets tyngdpunkt, menar man, kunnat
förläggas till striden mellan de båda linieflottorna och om, äfven med
något tillbakahållande af arméens flotta, den svenska linieflottan fått
uppbringas till det mått af styrka, att hon ej allenast varit jemnstark
med utan äfven väsentligt öfveidägsen den ryska, så hade denna kunnat
tillintetgöras. Svårt är säga hvad som under vissa, ej inträffade förutsättningar
kunnat ske. Antagligt är dock att, för att kunna lemna
linieflottan full frihet i sina rörelser, man ansåg sig böra göra skärgårdsflottan
så stark, att hon ensam förmådde för de ryska skärgårdsfartygen
stänga vägen till de svenska kusterna, hvartill kommer, att
anskaffning och underhåll af skärgårdsflottans materiel med derför afsedda
etablissement måhända icke medförde så stora utgifter, som motsvarade
åtgärder för linieflottan skulle hafva kräft. Förklarligt är det

äfven, om en ung institution, som arméens flotta då var, med det
ungas kraft företrädesvis tränger sig till uppmärksamhet. Och det var
detta som i viss mån inträffade. Men till detta resultat torde äfven i
sin mån hafva bidragit, att de män, hvilka efter hvarandra såsom
chefer under denna tid stodo i spetsen för sjöförsvaret, af Trolle och
Ehrensvärd d. y., begge från yngre år tillhört det sistnämnda vapnet.
I 1762 års rulla öfver arméens flottas detta år bildade officerskår
återfinnas nemligen den förre såsom tygmästare och den senare
såsom löjtnant. Historien öfver detta krigs händelser lärer emellertid
till fullo vitsorda, att det ena vapnet så väl som det andra fullt motsvarade
nationens förtroende och den omsorg, som dem egnats, om än
krigslyckan icke alltid gynnade deras ansträngningar.

För öfrigt utmärkas redan de första åren af konung Gustafs regering
genom talrika åtgärder för sjöförsvarets upphjelpande beträffande
ej mindre örlogsflottan än arméens flotta. Nya skepp sättas för hvarje
år i sjön; dockbyggnaderna vid Karlskrona fullbordas under af Thunbergs
ledning; likaså varfven och dockbyggnaderna vid Helsingfors;
skärgårdsflottans organisation fulländas år 1777 genom sammanslagningen
af galereskadern i Stockholm med arméens flotta, hvars svenska
eskader den hädanefter skulle utgöra; ny stat utfärdas för flottans officerskår
— berörda stat upptager ett antal af 161 officersbeställningar, utom
de vid artilleriet, lotsverket, volontärregementena och varfvet erforderliga—
m. m. d. Egentligen är det likväl från och med år 1781, som
örlogsflottan kan räkna sin pånyttfödelse. Aret förut hade konungen för
att gifva mera kraft och enhet åt ledningen af det hela återupplifvat det
sedan Hans Wachtmeisters tid otillsatta generalamiralsembetet. Under
de första 5 åren byggdes ej färre än 11 linieskepp och 10 fregatter
och vid utbrottet af 1788—90 årens krig räknade örlogsflottan 26 linieskepp
och 16 fregatter, med en bemanning af 18,000 man, för
hvilken bemannings duglighet hade sörjts genom de årligen återkommande
expeditionerna, hvaribland särskildt må nämnas de stora eskadrar, som,
till följd af det mellan de nordiska magterna under namn af den väpnade
neutraliteten slutna förbundet, till handelns skyddande utgingo,
hvadan denna bemanning vunnit en hög grad af tjenstbarhet. Samma ändamål
hade härförutom, hvad befälet angick, befordrats genom det i stor
skala medgifna och begagnade tillståndet för officerare att taga tjenst
i främmande krigförande magters flottor, så att, på sätt en känd häfdatecknare
säger, »det efter all sannolikhet kan antagas, att espriten som
dugligheten vid flottans alla korpser var på en hög ståndpunkt.»

Hvad åter arméens flotta beträffar, så hade det ofvannämnda, mellan
åren 1766—69 inträffade afbrottet i dess organisation menligt inverkat
på materielens tillstånd. Enligt en vid början af Gustaf Hirs regering
år 1772 af denna flottas chef H. af Trolle ingifven rapport räknade
densamma endast 2 fregatter, 10 skärgårdskorvetter, 13 barkasser samt
några smärre fartyg. Galereskadern i Stockholm utgjordes af 30
galerer. Vid utbrottet af ofvannämnda krig bestod skärgårdsflottan
emellertid af icke färre än 140 fartyg, hvaribland 2 fregatter, 3 Hemmema,
12 skärgårdskorvetter, 70 kanonslupar, 15 kanon] ollar, 28 galerer
samt åtskilliga andra, för särskilda ändamål afsedda fartyg. Under
kriget erhöll hon ytterligare, som bekant, en högst betydlig tillökning,
så att hon det sista krigsåret räknade 285 stridsfartyg, hvaribland
127 kanonslupar och 87 kanonjollar, på hvilka sistnämnda
certer denna tillökning i synnerhet fallit. Besättningen har blifvit
beräknad till 22,500 man, hvaraf 320 officerare och 675 underofficerare,
förutom det befäl och underbefäl af landtarméen, som å flottan
var kommenderadt. Det var, som man finner, för ett land sådant som
Sverige eu högst betydande kraftutveckling och, såsom ofvan är
nämndt, möjliggjordes den i väsentlig mån endast genom subsidier,
hvilka tillflödade från Frankrike i ganska rikligt mått, sedan dels år 1778
de gamla traktaterna förlängts först på 6 år och derefter på ytterligare
4 år och subsidierna ökats till 1 1/.2 million livrés per år och dels
år 1784 ett utomordentligt understöd lemnats af 6 millioner livrés.
Enär emellertid flottans iståndsättande beräknas hafva medfört en kostnad
af omkring 5,400,000 R:dr sp., lärer dock äfven landets egna tillgångar
härför måst anlitas.

Tiden mellan freden i Werelä, hvarigenom, efter vexlande öden
af med- och motgång, Gustaf III:s krig mot Ryssland utan förlust
af land ändades, och olycksåren 1808 och 1809 erbjuder ej synnerligt
af intresse i fråga om flottans organisationsförhållanden och
materielens tillstånd. Landets utmattning efter ett långvarigt krig
måste naturligtvis menligt inverka på dess förmåga att vidmagthålla
och utveckla sina försvarsanstalter; och, hvad flottan beträffar, lärer det
icke kunna bestridas, att ju en sådan afmattningsperiod inträdt. För
vidt omfattande förslag fanns dock ännu utrymme. Skärgårdsflottans
seger vid Svensksund, den ökade styrka, hvarmed hon ur kriget utgått,
och hvilken till och med föranledt anläggandet af nya stationer såväl i
Finland som Sverige, synes hafva gifvit upphof åt den tanken, att
Sveriges försvar till sjös kunde uteslutande på henne byggas. Ett
uttryck af en sådan mening var tvifvelsutan den af dåvarande stats -

sekreteraren för Sjöärendena, Amiral Cronstedt, år 1798 framlagda organisationsplan,
enligt hvilken skärgårdsflottan borde bestå af ej färre
än 433 större och mindre krigsfartyg samt 173 obevärade transportni.
fl. dylika fartyg, med en krigsbesättning af 30,000 man, till hälften
af flottan och till hälften af hären, samt eu fredsbesättning af omkring
4,700 man. Förslaget kom emellertid aldrig till utförande, och krafterna
lära icke ens räckt till att tillbörligt underhålla den flotta som
fanns, ty af de 273 fartyg, tillhörande skärgårdsflottan, hvilka materialförslagen
vid de särskilda stationerna vid utbrottet af 1808 och 1809
årens krig upptaga, var nära tredjedelen ur tjenstgöringsstånd och af
örlogsflotta!!, som utur 1790 års ryska fejd återfördes 16 linieskepp
och 12 fregatter stark, kunde vid nyssnämnda tillfälle icke utrustas
fler än 11 linieskepp och 6 fregatter. Hvad som emellertid från denna
tid förtjena!- mesta uppmärksamhet torde vara, att i ledningen af
flottans angelägenheter åtgärder förspörjas, som tyda på tillvaron af
en viss tveksamhet om det berättigade i den skarpa skilnad mellan linieflottan
och arméens flotta, man dittills velat göra gällande och om
lämpligheten af den organisation, hvarigenom hvartdera vapnet gjorts
till ett helt för sig. Till sådana åtgärder äro att räkna det Kongl.
Maj:ts beslut, hvarigenom förvaltningen af arméens flotta år 1791
öfverfördes till det i Amiralitetscollegii ställe inrättade Generalsjömiliskontoret.
En sådan förändring var emellertid ganska naturligt
betingad af den likartade beskaffenheten hos de begge vapnens materiel,
och möjligheten deraf var i sjelfva verket förutsatt redan i det Kongl.
bref af den 10 Februari 1777, hvarigenom galereskadern i Stockholm
sammanslogs med arméens flotta. Betydelsefullt i förberörda hänseende
torde ock vara, dels att, då arméens flottas officerskår skulle
1794 tilldelas en befälsgrad öfver öfverste-graden, erhöllo de dertill
utnämnde icke generalstiteln utan nämndes amiraler af blå flaggan, dels
att år 1803 dessa amiraler förklarades »utgöra en och samma kår
med örlogsflottans» och dels, samt kanske märkligast, att de båda flottorna
samma år erhöllo en gemensam generalstab, skiljd från arméens.
Tvifvelsutan tyda dessa åtgärder på ett förändradt åskådningssätt i
fråga om förhållandet de båda flottorna emellan samt mellan dem och
hären. Under det senaste kriget hade befäl som manskap från hvartdera
vapnet esomoftast kommit i blandad tjenstgöring med hvarandra,
de båda flottorna hade stridt tillsammans, deras rörelser hade varit
bestämmande för arméens och icke tvärtom. Det ena med det andra
måste gifva näring åt en uppfattning, som icke kunde tilldela dessa
vapen en så skiljaktig uppgift vid landets'' försvar, att den icke borde

kunna anförtros åt en för båda gemensam ledning, hvilken icke stälde
det ena af dem i ett olösligt beroende af hären; och det skulle i sjelfva
verket icke dröja länge innan denna, ännu måhända om sitt berättigande
tveksamma opinion växtQ ut till en bestämd åsigt, hvilken, då
ändringar i vårt försvarssystem efter förlusten af Finland blefvo en
oeftergiflig nödvändighet, slutligen framkallade en sådan omorganisation,
att dessa båda, linieflottan och arméens flotta, såsom beståndsdelar
af samma vapen, sammanfördes till ett gemensamt sjöförsvar.

1808 och 1809 årens krig mot Ryssland, en sjelfförsvarets strid
mot den nu mer än förr öfvermägtiga gamla motståndaren, utbröt
och ändrade för framtiden, såväl vårt lands politiska läge, som dermed
■ äfven naturen af våra försvarsanstalter. Skulden till de olyckor,
som förde till den sorgliga utgången af detta krig, lärer lika
litet drabba Sveriges sjöförsvar, som den i Finland kämpande hären.
Vår linieflotta, denna gång märkligt nog den ryskan öfverlägsen, hade
i förening med en engelsk eskader herraväldet i Östersjön och fasthöll
derigenom betydliga fiendtliga truppmassor till kusternas skydd i
östersjöprovinserna, hvilka trupper, om de i stället kunnat användas i
Finland, säkert långt förr än som skedde fullbordat detta lands eröfring.
Skärgårdsflottan, ehuru redan vid krigets början beröfvad de
i Sveaborg och Abo stationerade eskadrarna, höll stånd mot den ryska
skärgårdsflottan, hade till och med stundom öfverhanden och skyddade
de landstigningar, som pa finska kusten tid efter annan försöktes. Slutligen
var det genom samverkan af flottorna som expeditionen till
Yesterbotten verkstäldes och som den slagna expeditionskårens återtåg
möjliggjordes. Krigets resultat blek, i trots af allt, Finlands förlust
och dermed föll ett kraftigt utanverk. Fienden hade härefter endast
att öfverkomma den våta grafven för att öfverflytta striden till Sveriges
egen jord. Nödvändigheten af en noggrann utredning rörande vårt
sjöförsvars uppgift och användning hädanefter framstod för den skull såsom
oafvislig. Den år 1809 för detta ändamål tillsatta komité föreslog
eu sådan omorganisation af skärgårdsflottan, att densamma skulle ändras
till en kustflotta, bestående till stor del af seglande och däckade fartyg.
Förslaget modifierades visserligen i någon mån af en år 1816, efter föreningen
med Norge, tillsatt ny komité, hvilken, i större omfattning än
den förra, för det egentliga skärgårdsförsvaret bibehöll de öppna kanonsluparna
och kanonjollarna; men skärgårdsflottans karakter var i allt
fall icke densamma som förr, dess taktiska samband med hären var
upplöst, redan länge hade hon endast till namnet varit en arméens
flotta och allt sedan 1813 fört samma flagg som örlogsflottan. Då

derföre, i enlighet med det af sistnämnda komité framstälda förslag
samt på grund af Kongl. brefvet den 7 Oktober 1823, från och med
år 1824 den länge förberedda och länge emotsedda sammanslagningen
af de båda flottorna genomfördes, lärer detta icke hafva varit annat
än en naturlig följd af de ändrade förhållanden, i Indika skärgårdsvapnet
inträdt, samt den uppgift och sammansättning, det numera erhållit.

Sextio år äro snart förflutna sedan flottorna sålunda åter förenades
till ett vapen. För oss, som på detta afstånd betrakta ofvan omförmälda
förändringar, skall helt visst, så väl vapnets tudelande i midten
af det förra århundradet, som den nyss omnämnda sammanslagningen
hvar för sig synas berättigade samt grundade i omständigheternas magt.
Men man må icke förundra sig öfver, att de, som med sin verksamhet
och sina intressen lefde- midt i de förhållanden, som af dessa omgestaltningar
berördes, icke hade så lätt att i spåren följa den händelsernas
logik, som ledde dertill. Lika litet som lämpligheten och nödvändigheten
af den organisation, hvarigenom på sin tid arméen i Finland
till dess skärgårdars försvar erhöll sin egen flotta, kunde för dem,
hvilka med sin utbildning och sina vanor fastvuxit vid örlogsflotta!!,
framstå fullt tydligt, förrän den praktiska erfarenhetens vitsord derför
vunnits, lika svårt var det måhända för skärgårdsvapnets män att med
sitt föreställningssätt förena uppfattningen, att Sveriges kust och skärgård
borde försvaras annorlunda än Finlands, samt derföre skärgårdsflottan
. skiljas från hären och sammanslås med örlogsflotta!!. Väl
både ej allenast den sistnämnda af ofvan berörda komitéer, utan äfven
den, hvilken år 1826, kort efter sammanslagningen, sammanträdde,
sökt att hålla intressenas vågskål någorlunda jemnt mellan de begge
vapnen. Sistnämnda komité föreslog t. ex. skärgårdsflottans ökande
till 302 fartyg, under det att linieflottan nedsattes till 10 skepp, mot
16 och 12 i förutgående förslag upptagna, jemte motsvarande antal
fregatter. Men detta torde dock icke hafva varit nog att med förändringen
försona den mening, som uti skärgårdsflottans ärorika, om
också jemförelsevis korta historia såg ett berättigande för dess fortfarande
tillvaro såsom ett särskildt vapen; och man torde derföre
föga misstaga sig, om man söker ett visst sammanhang mellan detta
förhållande och den meningsstrid om örlogs- och skärgårdsflottans
ömsesidiga företräden, som icke långt härefter utbröt och under hvars
fortgång åsigterna skärptes till ett »antingen — eller», som var färdigt
att ur vårt sjöförsvar utdöma ettdera af dessa vapen. Det måhända
märkligaste uppslag härtill gafs dock från annat håll, nemligen från det,

der man, åberopande sig på fåfängligheten af de försök till sjöförsvarets
stärkande, som vidtagits på grund af de i ämnet under de .närmast
föregående årtiondena framstälda komitéförslag, vände sig mot sjöförsvaret
i dess helhet, såsom »numera för Sverige olämpligt i anseende
till bristande förmåga att åstadkomma något verkligt». Det var nemligen
så Grefve Carl Hem-. Ankarsvärd om sjöförsvaret uttalade sig i
den vid 1828—1829 årens riksdag af honom på Riddarhuset väckta motion
angående ett nytt försvarssystem, och förslaget i denna del lydde
derföre, »att anslagen till sjöförsvaret måtte minskas till underhållet af
ett inskränktare marinetablissement, mer i afseende å handelns bispringande
än för rikets försvar, men hvarifrån ett skärgårdsförsvar snart
kunde utgå om planer i sådant afseende uppgjordes». Motionen ledde
väl ej till något resultat. Samtliga Riksstånden gillade tvärtom det utskottsbetänkande,
hvaruti man finner följande i motsatt riktning gående
uttalande, att nemligen »sjöförsvaret kan åstadkommas och bör begagnas
i förening med landtförsvaret; att likasom det ena vapnet icke
utan fördel understöd]es af det andra, så måste det ena slags försvaret
räcka det andra handen till förenade bemödanden för ett gemensamt
mål». Men ett lystringsord var gifvet, och då samtidigt härmed en af
centralförsvarets målsmän uppträdde och framlade en plan, som öfverlät
gränsförsvaret mot sjön åt ett roende skärgårdsvapen samt af flottan
i öfrigt endast bibehöll några fregatter och smärre seglande fartyg,
för att dermed visa vår flagga på främmande haf, så var det naturligt
att, likasom dessa åsigter skulle hos roddvapnets vänner vinna genklang,
så måste de från andra sidan möta flera än en gensaga.

Utgångspunkten för de stridande meningarnas bevisföring i det
ordskifte, som nu följde, var den efter Finlands förlust ändrade militära
ställningen, och frågan gälde, huruvida densamma betingade tillvaron
af en sjögående flotta eller icke. I sådant hänseende anfördes
å ena sidan, hurusom endast en linieflotta, så stark att densamma egde
herraväldet i Östersjön, kunde anses innefatta ett nöjaktigt försvar för
våra kuster och trygga oss mot fiendtliga landstigningsförsök; men till
anskaffande af en sådan linieflotta egde vi icke tillgångar. En kraftutveckling
åt detta håll skulle omöjliggöra en lika nödvändig, jemnsidig
utveckling af skärgårdsvapnet samt landtförsvaret, och om, efter allt,
ett krigets vindkast förde linieflottan i ofärd, så vore vår försvarskraft
dermed i det närmaste bruten. För oss gälde det i främsta rummet
att använda våra tillgångar på det fält, der ändamål och medel svarade
mot hvarandra, och, hvad sjöförsvaret beträffade, vore skärgårdsflottan i
detta afseende tacksammast; ty genom en utveckling af denna kunde

man begränsa fiendens anfallspunkter till den öppna kristen och högre
anspråk än så kunde icke ställas på vårt sjöförsvar. Det öfriga finge
ofverlemnas åt hären. A andra sidan invändes att, derest verkligen
vårt lands sjelfständighet kunde betryggas genom en stor sjögående
flotta, så kunde visserligen icke den fördelen köpas för dyrt; men
oafsedt detta, så skulle äfven en mindre sådan vara vårt försvar till
synnerligt gagn. Erfarenheten hade visat, huru äfven en underlägsen
flotta med replipunkter på egen kust kunde vara fruktansvärd. Hon
kunde välja tid och tillfälle för sitt anfall; hon vore ett ständigt hot
för fiendtliga transporter; hon kunde skydda vår handel och göra effektiva
blockader omöjliga. I allt fall vore en linieflotta för vår politiska
betydelse af största vigt. Med en sådan kunde vi ega hopp att tillvinna
oss en mägtig allierad; ty eu allians med oss vore då något
värd, och med en allierad vid vår sida kunde vi ännu bibehålla vår
handlingsfrihet och göra anspråk på att få vår neutralitet, der sådan
blifvit förklarad, aktad och erkänd. Finge linieflottan blott växa ut
till stormagts rang, så vore landet skyddadt mot främmande invasion,
ty öfver skärgården kunde en sådan af större omfattning icke gå, och
snarare kunde derföre skärgården undvara särskildt försvar, än den
öfriga, vidsträckta, för fiendtliga landstigningar tillgängliga öppna
kusten.

Detta de yttersta konturerna af den meningsstrid, allmänneligen
känd under benämningen striden mellan stora och lilla flottan, som
under decennier från slutet af 1820-talet så lifligt sysselsatte sinnena,
fortgick i stridsskrifter och i den periodiska pressen och banade sig
väg jemväl till riksståndens samlingssalar. Vår tid kan icke för denna
strid hysa samma intresse, som samtiden egde; den saknar de härför
nödiga förutsättningarna, förhållanden likartade med dem, som voro
bestämmande i det seglande och roende sjöförsvarets dagar; men nekas
kan icke, att man på de hvarandra bekämpande åsigternas väg
återfinner ett vigtigt skede af vårt sjöförsvars utveckling, likasom ock
att, frånsedt öfverdrifterna, mången riktig och ännu i dag tillämplig
tanke är att tillvarataga i så väl den ena som den andra partens uttalanden.

Visst är, att denna meningsstrid icke blef utan betydelse för sjöförsvaret,
och om i ledningen af flottans angelägenheter under dessa
årtionden en viss osäkerhet understundom gör sig gällande, så lärer
anledningen härtill i icke ringa mån vara att finna i de hvarandra
ganska olika beslut, som i hithörande frågor stundom utgingo från

riksdagen och vid hvilkas fattande än örlogsflottans än skärgårdsflottans
anhängare synas hafva haft öfverhanden.

Emellertid fullföljdes, medlande mellan de olika åsigterna, det
program för flottans nybyggnad, som af 1826 års komité blifvit framstäldt
och hvilket, grundadt på båda vapnens lika berättigande, afsåg
eu samtidig utveckling af beggedera; och enligt en af Förvaltningen
af sjöärendena vid slutet af år 1839 afgifven utredning hade detta
program då så tillvida blifvit genomfördt, att af linieflottans materiel
fattades endast 2 fregatter och 2 briggar, under det att af skärgårdsflottan
felades 9 skärgårdsfartyg äfvensom en del, för sammansättning
vid krigsbehof af 50 öppna kanonslupar, erforderliga materialier,
hvilka enligt planen borde i förråd finnas upplagda. Vid 1840—41
årens, för öfrigt i flera hänseenden ganska märkvärdiga riksdag,
kom emellertid ett riksdagsbeslut till stånd, hvilket helt och hållet
bröt med de hittills i berörda hänseenden herrskande åsigter och,
i fråga omsjöförsvaret, stälde representationen på samma sida, som
skärgårdsflottans ifrigaste vänner. Redan vid föregående riksdag
hade man sökt att genomdrifva en underdånig skrifvelse, framhållande
detta vapens vigt för vårt sjöförsvar. Förslaget ledde dock icke för
den gången till någon åtgärd, detta till följd af riksståndens i ämnet
fattade olika beslut; men år 1840 lyckades man att i. förstärkt statsutskott
vinna majoritet för en skrifvelse af vida mer bestämdt innehåll.
Uti densamma begäres dels framläggande af en fullständig plan till
sjöförsvarets ordnande, dels att »intilldess denna plan blifvit uppgjord
och pröfvad, all nybyggnad och väsentligare reparation af linieskepp
eller komplettering af förråd och anskaffning af materiel för sådana
fartyg måtte inställas samt de linieskepp, som äro i det tillstånd att
de fordra betydligare reparation eller förbyggning, antingen nedhuggas
till fregatter, om de dertill äro användbara och sådant anses med fördel
verkställbar!, eller, i annat fall, från flottan utrangeras». Den åtföljande
motiveringen åberopar till stöd för denna anhållan, dels ofvan
berörda af sjöförvaltningen afgifna utredning, enligt hvilken högst betydliga
summor skulle erfordras för ett fullständigt utförande af 1826
års sjöförsvarsplan, dels en kostnadsberäkning, hvaraf framginge, att
denna plan medförde så väl för nybyggnad som för underhåll väsentligt
större kostnader än ett försvar, grundadt hufvudsakligen på skärgårdsvapnet,
och uttalar derjemte uttryckligen den åsigt, att Sveriges
sjöförsvar väsentligen hvilade på skärgårdsflottan samt att denna, i
förening med nationalbeväring och kustartilleri, vore ändamålsenligare
än äfven eu större linieskeppsflotta, än den man då egde, tillsammans

med den dåvarande skärgårdsflottan. Ständerna beslöto i sammanhang
härmed, dels att exercisanslaget skulle med särskilda belopp fördelas
mellan linieflottan och skärgårdsflottan, dels att de stationer, Stockholms
och Göteborgs, der sistnämnda flotta vore förlagd, skulle erhålla en
till siffran bestämd andel af anslaget till nybyggnad och underhåll.

Med anledning af denna rikets ständers skrifvelse tillsattes år 1842
en ny komité för sjöförsvarets ordnande. Denna komités förslag,
hvilket fortfarande fasthöll vid ett såväl seglande som roende sjöförsvar,
blef emellertid aldrig i form af en Kongl. proposition inför riksdagen
framlagdt. Senare tiders uppfinningar bebådade stora ändringar
inom sjökrigsväsendet. Dit äro att räkna ångans och än mer
skrufpropellerns införande såsom framdrifningsmedel för fartyg. Derjemte
hade bombkanonen med sin öfverlägsna förstörelseförmåga gjort
de hittills trygga ekvallarna mindre säkra än fordom och häraf väcktes
på nytt den gamla tanken att kläda dem i pansar. Det ena med det
andra manade till varsamhet vid bestämmandet af sjökrigsmaterielens
beskaffenhet. Men den osäkerhet, som derigenom framtvingades i afseende
å styrelsens åtgärder i dessa frågor, tycktes i icke mindre mån
hafva öfverflyttats till representationen. Ty när regeringen slutligen
vid 1847—48 årens riksdag, med utdömande af segellinieskeppen,
framlade en plan till en flotta, bestående hufvudsakligen af ångskepp,
ångfregatter och ångkorvetter jemte åtskilliga seglande fregatter och
mindre örlogsfartyg samt en skärgårdsflottilj af mörsarefartyg, slupar
och jollar, svarade rikets ständer, att do funno planen till väsentlig
mån bero på förutsättningar, hvilka ännu icke hunnit af erfarenheten
pröfvas, samt att de icke ville ingå i frågan om statsmedels användande
till ångskepp och ångfregatter, utan endast bevilja sådana utgifter, som
ej vore beroende af skiljaktiga åsigter rörande sjelfva försvarsplanen.
— Vid sådant förhållande var det knappast att vänta, att flottan skulle
kunna hållas uppe i ett tillfredsställande skick. Också befinnes icke
långt derefter, eller vid början af 1850-talet-, den sjögående flottans
materiel hafva nedgått till 4 tjenstbara linieskepp, förutom 3 under
ny- och ombyggnad varande, samt 5 fregatter jemte några korvetter
och dylika mindre fartyg. Skärgårdsflottan räknade endast omkring
150 kanonslupar och j ollar.

När år 1849 grefve von Plåten utnämndes till chef för sjöförsvarsdepartementet
inträdde med honom i konungens råd nya åsigter
i afseende å sjöförsvaret.

För 1850—51 årens riksdag framlades eu försvarsplan, deruti,
med erkännande deraf att Sveriges geografiska läge egnade det -

samma att vara en sjömagt, såvida ej begränsningen af våra tillgångar
tvunge oss att hufvud sakligen rikta vår uppmärksamhet på
försvaret af egna kuster, såsom eu hufvudgrund för ordnandet af
vårt sjöförsvar framstäldes det förhållandet »att en betydlig del af vår
kust omgifves af en skärgård, hvilken det ligger i vår magt att beherrska
med medel, som öfverensstämma med våra tillgångar.)) För den
sjögående flottan anvisades den rollen att skydda handeln, att oroa fiendens
kuster samt att försvåra hans transporter, och i dessa fall vore
det »icke det öfverlägsna antalet eller de stora fartygscerterna ensamt
förbehållet, att tillfoga fienden ganska känbara förluster».

I öfverensstämmelse med dessa åsigter samt med ett vidsträcktare
användande af ångans hjelpmedel än förut, föreslog grefve von Plåten
för kustförsvaret en betydlig utveckling af skärgårdsflottan, som borde
bestå af inalles 22 bataljoner kanonslupar och kanonjollar med ett
chefsfartyg och ett ångbogseringsfartyg till hvarje bataljon. Det yttre
sjöförsvaret skulle åter utgöras af 9 större och mindre fregatter, åtskilliga
smärre fartyg, såsom korvetter, briggar och skonertar, samt 6
ångkorvetter, och borde flottans dåvarande materiel härvid så användas,
att de tre under ny- eller ombyggnad varande linieskeppen ändrades
till fregatter samt de fyra tjenstdugliga linieskeppen begagnades till
blockskepp.

Denna gång hade dock en omkastning i riksdagens förut uttalade
åsigter om skärgårds vapnets företräden egt rum och i ständernas rådslag
hade örlogsflottans vänner behållit öfverhanden. I sitt svar å
Kongl. Maj:ts proposition förmäla fördenskull ständerna, hurusom stridiga
åsigter rörande denna fråga blifvit uttalade, men att på senare
tiden den mening gjort sig gällande, att det ena af de begge vapnen
— örlogs- och skärgårdsflottan — »icke borde utesluta det andra, att
begge voro lika nödvändiga för statens sjelfbestånd och följaktligen
måste såsom delar af det hela lika omsorgsfullt vårdas; att linieskeppen
voro oumbärliga, samt att genom deras borttagande försvaret skulle
blifva i högsta grad ofullständigt, äfvensom de summor, hvilka på
flottan då användas, icke komme att bära önskade frukter», varande
linieskeppens utdömande första steget att tillintetgöra Sverige såsom
maritim nation; och anmälde rikets ständer att de af sådan anledning
icke kunnat bifalla den nådiga propositionen om linjeskeppens förändring
till fregatter äfvensom ständerna vägrade det begärda anslaget
till ångbogseringsfartyg.

Inför dessa af representationen upprepade afslag på Kongl. Maj:ts framställningar,
så väl den, som afsåg ångkraftens tillämpning i större skala

inom linieflottan, som äfven förslaget att hufvudsakligen bygga sjöförsvaret
på skärgårdsvapnet, återstod icke för den närmaste framtiden
annat än att i största möjliga tjenstbarhet bibehålla den förefintliga
materielen samt att försöksvis och i mindre skala pröfva de nya uppfinningarnas
värde, och medgifvas må ätt härtill lemnade rikets ständer
med ganska frikostig hand sitt biträde, såsom exempel hvarpå torde kunna
anföras, att vid 1853—54 årens riksdag ständerna, på Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, anslogo ett belopp af tillsammans 1 million r:dr b:ko
till materielens iståndsättande. Emellertid gjordes vid den nästföljande,
1856—58 årens riksdag, ännu ett försök med framläggande af en sjöförsvarsplan,
afseende skapandet af en ångskeppsflotta, hufvudsakligen
genom ångmaskiners anbringande på de befintliga segelfartygen, samt
med ett byggnadsprogram för en tid af 15 år. Men äfven nu alslogo
rikets ständer det Kongl. förslaget, under förklaring dels att de funnit
planen omfatta för lång tid, dels att betänkligheter mött i fråga om
ångkraftens användande på flottans äldre segelfartyg..

Så småningom trängde sig dock den öfvertygelsen fram, att vår
sjökrigsmateriel var föråldrad och icke längre motsvarade tidens fordringar.
Propellern var allmänt införd och förbättringarna inom artilleriet
hade inom främmande mariner framkallat byggandet af pansrade
fartyg. Det var med anledning häraf som vid 1859—60 årens
riksdag rikets ständer afläto en skrifvelse med anhållan om eu undersökning
af då befintliga segellinieskepps användbarhet för krigsbruk,
och blef närmaste följden af denna skrifvelse tillsättandet af 1861 års
komité, den sista näst före den nu i nåder för ordnade, som haft att i
hela sitt omfång yttra sig öfver frågan om ordnandet af rikets sjöförsvar.

Trots komiténs i mångt och mycket fort] en stfulla utredning, som
omfattade alla sjöförsvarets detaljer, ledde dess arbete icke till ett
praktiskt resultat för sjöförsvarsfrågans lösning. Komitén hade för det
yttre sjöförsvaret föreslagit pansarfregatter samt för skärgårdsförsvaret
flytande jernklädda batterier i stället för de hittills varande roddfartygen.
Innan komiténs arbete var afslutadt, framträdde emellertid i
den allbekanta sjöstriden å Hampton Roads i Nordamerika den förste
monitorn, denna John Ericssons epokgörande skapelse inom sjökrigsväsendet.
Enligt hvad komitén anmäler, framkallade denna tilldragelse
jemte åtskilliga andra omständigheter, såsom artilleriets ständigt fortgående
utveckling in. in., hos komitén sjelf tvekan, huruvida dess förslag,
grundadt på en erfarenhet vunnen före dessa händelser, längre
vore tidsenligt.

Uti den af grefve von Plåten, som 1852 lemnat Konungens råd
men 1862 der åter inträdde, kontrasignerade, vid 1862—63 årens riksdag
framlagda Kongl. propositionen, heter det, att omförmälda tilldragelser
äfven hos männen af yrket ändrat åsigterna om lämpligaste beskaffenheten
af Sveriges blifvande sjökrigsmateriel och dermed sammanhängande
personalorganisationer, hvarjemte det vore obestridligt, att derigenom
den långvariga tvisten angående nämnda materiel blifvit så till
vida afgjord, att egentliga stridsfartyg, byggda af trä, numera ej kunde
anses motsvara sin bestämmelse, och man stode derför inför det obestridliga
sakförhållande, att Sverige icke bland sin sjökrigsmateriel egde
ett enda fartyg, som vore stridsdugligt.

Men anledningen till det lägervall, i hvilket vår flotta sålunda
befunne sig, och för hvilket man, hvad materielen* beträffade, fann
ett botemedel uti monitortypens antagande, ansåg statsrådet von Plåten
ligga lika mycket i den personella organisationen, hvilken, genom
att sammanföra sjövapnets begge olika delar till ett helt med
en gemensam personal, dragit uppmärksamheten från den angelägnaste
af dessa, nemligen skärgårdsflottan. Till denna, hvilken ensamt
kunde gifvas en utveckling, som vore öfverensstämmande med våra
tillgångar, och hvars verksamhet egde sin gifna begränsning, ville han
också afdela särskild personal. Den i detta syfte uppgjorda organisationsplanen
biträddes af rikets ständer genom deras lemnade medgifvande
att för dess genomförande använda för handen varande tillgångar,
likasom ständerna ock beviljade en stor del af de för den nya
materielen i sammanhang härmed begärda anslag. Så tillkom den redan
vid riksdagen åren 1862—63 förberedda och 1866 genomförda delningen
af sjövapnet i Kongl. flottan och Kongl. skärgårdsartilleriet. Långvarig
blef denna organisation dock icke. ''En annan tid inträdde och
den åsigten gjorde sig gällande, att, då någon egentlig skiljaktighet
mellan flottan och skärgårdsartilleriet icke visat sig vara till finnandes,
då yrkesutbildning och sjömansskap erfordrades för det senares personal
så väl som för det förras, då sjövapnets hufvudsakliga ändamål
vore försvaret af våra kuster och skärgårdar, så borde dessa begge
delar deraf till ett helt förenas. Det uttalande, som i sådan syftning
gjordes af Riksdagen och som återfinnes i dess underdåniga skrifvelse
af den 17 Maj 1871, föranledde, såsom bekant, Kongl. Maj:t att föreslå
1873 års Riksdag, att sjövapnets förberörda båda kårer måtte åter till
eu sammanslås, en åtgärd, hvilken ock, sedan Riksdagen härtill lemnat
bifall, jemlikt nådiga brefvet den 2 September 1873 trädt i verkställighet.

Under den period af vårt sjöförsvars historia, som faller emellan
nyssnämnda datum och den sammanslagning af örlogsflottan och arméens
flotta, som år 1824 egt rum, hade man väl icke förmått höja sjö vapnet
till den ståndpunkt, som af det i dess tjenst nedlagda trägna och intresserade
arbete kunnat förväntas. Anledningarna dertill hafva i det föregående
blifvit antydda. Men visst är, att man under dessa årtionden har
att anteckna mångahanda vigtiga och nyttiga åtgärder inom de områden,
från Indika sjöförsvaret hemtar näring för sin fortgående utveckling.
Artilleri- och kanonierkårerna upprättades åren 1832 och 1834, reglementen
för sjötjenstgöringen, för ekonomien skrefvos, det centrala administrativa
embetsverket fick sin afslutning genom 1841 års instruktion.
För personalens utbildning sörjdes med oaflåtlig omsorg. På sätt en
bifogad tablå (Bil. A. n:o 3) öfver sjöförsvarets budget under åren 1810—
83 utvisar, höjdes exercisanslaget gång efter annan och upptages från
och med år 1830 till 25,000, 1835 till 45,000, 1845 till 90,000 samt 1852
till 139,475, allt R:dr B:ko j vidare 1858 till 360,000 samt 1864 till 480,000
R:dr R:mt. Uti dessa siffror ingå emellertid icke de ifrån handelsoch
sjöfartsfonden för sjöexpeditioner utbetalda medel, Indika under
perioden 1840—1860 beräknats utgöra omkring 82,000 kronor årligen.
Under de följande åren stego dessa, från nämnda fond till förberörda
ändamål utgående bidrag till än högre belopp, så att, då vid 1869 års
riksdag desamma utbyttes mot ett ordinarie anslag, upptaget under
anslaget till flottans öfningar, detta sistnämnda erhöll en förhöjning af
150,000 krono!, eller till 630,000 kronor, hvarvid detta anslag sedermera
med endast en obetydligare minskning förblifvit, intilldess detsamma
vid 1875 års riksdag, dels genom omflyttning utaf en dittills
derifrån utgående utgiftspost till annat anslag, dels genom någon förhöjning
deri, bestämdes till sitt nuvarande belopp 550,000 kronor.
Och jemväl af andra å samma tablå upptagna anslagsposter vitsordas,
att representationen under sagda period icke undandrog sjöförsvaret
de för dess utveckling erforderliga penningemedel.

De anmärkningar åter, hvartill stillaståendet och villrådigheten i
afseende å system och materiel kunna gifva anledning, tvingas ytterst
tillbaka mot sakförhållandena sjelfva. Ty onekligt är exempelvis, att
striden mellan stora och lilla flottan hufvudsakligen uppkommit utur
den visserligen då riktiga förutsättningen om nödvändigheten af ett
särskildt inre och ett särskild t yttre sjöförsvar. Om understundom
någon tveksamhet yppas rörande lämpligheten af förbättringar, redan
erkända hos andra sjömagter, så finner detta tvifvelsutan sin förklaringsgrund
i den naturliga betänksamheten hos en nation, hvars till -

gångar äro små, att utbyta det gamla mot hvad som var nytt och
möjligen vore otillräckligt pröfvadt.

Visst är, att det framfarna bär på lärdomar, Indika det efterkommande
har att tillvarataga. En blick tillbaka på två seklers arbete å
vårt försvarsverk till sjös torde gifva vid handen, att sjövapnet i
vår storhetstid som under våra ringare vilkor städse för vårt land varit
af hög betydelse, att det uppburits af nationens förtroende och i farans
stund visat sig detta värdigt,'' liksom att man väl någon gång stridt om
sättet för sjöförsvarets ordnande men nästan aldrig om dess nödvändighet,
och komitén har för den skull trott sig icke sakna skäl att
inrymma jemväl dessa korta erinringar från en förfluten tid i den
utredning, angående förberörda vigtiga ämne, som komitén har att
inför Ed,ers Kongl. Maj: t i underdånighet framlägga.

I snart tro fjerdedels århundrade har vårt land fått njuta fredens
välsignelser. Förklarligt vore då, om hos det folk, som nu derinom
bygger och bor, alstrats en benägenhet att tro på fortvaron af ett
fredslugn, som det aldrig sett störas. Tillbakadraget inom egna gränser,
med ingen sökande tvist, tyckes det väl som borde detta folk ega
rätt att sjclft få lefva oantastad!; men att trygga sig ensamt vid denna
rätt och att i förhoppning om dess okränkbarhet låta" invagga sig i
säkerhet, vore visserligen ett sjelfbedrägeri af vådligaste art. Öfver
morgondagen råder ingen. Ofreden kan en gång komma — måhända
desto förr, ju längre han varit fjerran — och en segrande
fiende lärer visserligen ej mäta de bördor, han ålägger oss, efter vår
förmåga att bära dem. Med det allvar, som känner farans vidd, skall
derföre nationen helt visst egna sig åt ordnandet af sitt försvarsväsende
och någon annan begränsning af sin offervillighet lärer hon
dervid icke komma att ifrågasätta än att, såsom Hans Excellens Statsministern
i sitt ofvanberörda anförande till statsrådsprotokollet yttrat:,
»anspråken på försvarets organisation i fredstid ställas i jemnbredd med,
men icke högre än folkets förmåga att bära dermed förenade uppoffringar».
Då komitén derföre, vid fullgörandet af sitt uppdrag angående
sjöförsvaret — måhända den del af det gemensamma.försvaret
som mindre än någon annan i behofvets stund kan nydanas — icke
för flottan ifrågasatt väsentligen större bidrag från det allmänna än som
hittills kommit Femte hufvudtiteln till del, föreställer sig komitén, att

det förslag, komitén nu går att inför Eders Kong!. Maj:t framlägga,
icke skall befinnas hafva gått utöfver den gräns, som uti nyss anförda,
af Eders Kongl. Maj:t gillade yttrande blifvit angifven.

Vid öfvervägandet af det sätt, på hvilket vårt försvarsväsende till
sjös bör ordnas, lärer man böra göra sig redo ej mindre för de tillgångar
i detta hänseende, som vi sjelfva ega, än äfven för våra närmaste
grannars. Med anledning häraf har komitén låtit utarbeta och får i underdånighet
hänvisa till dels den i Bil. A. n:o 4 meddelade öfversigt af
Sveriges, Norges, Danmarks samt våra båda stormagtsgrannar Rysslands
och Tysklands örlogsflottor, dels de beräkningar, som i Bil. A. n:o 5
återfinnas öfver ej mindre storleken, så väl till tontal som till antal
fartyg, af den transportflotta, som skulle erfordras för att till Sverige
öfverföra, vare sig en armékår af 36,000 man af alla vapen med dess
förnödenheter eller tre sådana kårer, jemte tiden för denna öfverfart,
än äfven öfver Rysslands och Tysklands tillgångar å dylika transportfartyg,
samt antalet af till denna transportflottas skyddande erforderliga
stridsfartyg.

På sätt af berörda öfversigt utaf de nordiska staternas örlogsflottor
framgår, eger Sverige för närvarande följande stridsfartyg, nemligen
4 monitorer, 10 pansarbåtar, 1 ångfregatt, 3 ångkorvetter, 9 större
kanonbåtar af Blendacerten, 9 mindre kanonbåtar och 9 minbåtar. Vid
jemförelse mellan denna sjökrigsmateriel och de örlogsflottor, öfver hvilka,
jemlikt de i samma öfversigt meddelade uppgifter, ej mindre Ryssland
och Tyskland, än äfven Danmark förfoga, lärer tvifvelsmål icke kunna
uppstå derom, att ju, hvilkendera af dessa magter som blefve vår fiende,
vår flotta vore underlägsen den, hvarmed anfallet komme att ske, och
af samma uppgifter torde äfven framgå, att, på sätt komitén förut antydt,
Sveriges tillgångar aldrig lära blifva nog rikliga att tillåta anskaffandet
af pansarfartyg till den myckenhet samt af den storlek och styrka, de
båda förstnämnda af dessa magter redan ega och än vidare kunna förskaffa
sig. Uti täflan på det fält, der penningetillgången hufvudsakligast
är medlet för målets .uppnående, skall den rikare och mägtigare staten
alltid kunna behålla försteget, och vid sådant förhållande torde man
också, vid undersökningen af den uppgift, som bör tillkomma vårt sjövapen,
vara nödsakad att redan från början frångå hvarje tanke på
möjligheten af att åstadkomma en pansarflotta, jemnstark med en stormagts
flotta och mägtig att, mötande densamma samlad i öppna sjön,

der bjuda benne batalj. Ringare, men derföre icke mindre vigtig skall
den verksamhet blifva, som vid inträffande krig tillfaller vårt sjövapen
och för hvilken detta under fred bör anordnas.

Man har någon gång sagt, och den åsigten torde ännu finna en
eller annan anhängare, att, kan vår flotta, jemte det hon med sina
smärre fartyg beherrska!’ våra insjöar, härförutom försvara Stockholms
skärgård, så har hon gjort hvad på henne ankommer för vårt lands
försvar. Denna åsigt, hvilken ytterst torde hvila på den förutsättningen,
att mälaredalens försvar är det för oss vigtigaste, lärer dock med
fog kunna bestridas. Hufvudstaden är dock icke hela landet. Lemnas
t. ex. Östergötlands, lemnas Skånes kust utan något som helst försvar
till sjös, så skall en blifvande fiende, utan att störas i sina förehafvanden,
derstädes på eu gång kunna landsätta en betydlig härstyrka med
alla dess förnödenheter. Och så kunde utan tvifvel tid och rum för
landstigningen lätteligen väljas, att de svenska trupper, som skulle
hindra företaget, komme för sent. Dessa rika landsdelar torde vara
tillräckliga för att underhålla en fiendtlig armé, vore det ock vintern
öfver, och ifrån dem skulle lian tvifvelsutan finna tillräckligt goda
marschvägar, för att, när han dertill kände sig nog stark, kunna framgå
mot det öfriga Sverige. Och i sådant fall, samt der tillflödet af
fiendens stridskrafter finge obehindradt fortgå, vore. det väl fara värdi,
att hären, på hvilken vårt lands försvar ytterst hvilar, funne denna sin
uppgift allt svårare att fylla. Alltså lärer väl en försvarsplan, som
skulle lemna vårt sjövapen ett så inskränkt utrymme för sin verksamhet,
svårligen kunna komma att på allvar ifrågasättas.

Men angående ordnandet af våra kusters försvar har äfven en
annan mening, hvilken icke heller torde böra lemnas oomnämnd, någon
gång låtit sig förnimma. Sjöminan, en af krigsväsendets senaste uppfinningar,
är till sina verkningar förfärlig. Man har derföre förestält
sig att, om man med fasta minor besådde hela vår kust och naturligtvis,
der så ansåges nödvändigt, försvarade dem genom befästningar i
land, så hade man derigenom omgifvit vårt gamla Sverige med en
gördel af eld, den ingen fiende kunde öfverkomma; och i förhoppning
om minans relativa prisbillighet, har man väl äfven förestält sig att
sådant skulle kunna åstadkommas för en kostnad, som, jemförd med
ändamålet, vore oansenlig. Komitén har emellertid verkstält en utredning,
som återfinnes i bilagda U. P. M. med dertill hörande kalkyler (Bil.
A. n:o 6. i—vin) öfver kostnaden för anläggningen af ett fast minförsvar
vid de hamnar å Sveriges kuster, från hvilka jernvägsföidnndelser leda inåt
landet, jemte några andra strategiska punkter, och med hänvisning till

nämnda U. P. M. i afseende å detaljerna af berörda utredning, torde
komitén böra bär endast omförmäla, att ett sådant minförsvar i blott
anläggningskostnad, förutom kostnaden för blifvande underhåll, skulle
medföra en utgift af omkring 49 millioner kronor, samt att härtill
skulle erfordras en personal af 144 officerare, 364 underofficerare och
1,910 förhandsmän, och dermed vore dock blott det fåtal, inalles
20, punkter, som förberörda utredning omfattar, af minor försvarade
och ingalunda, såsom afsedt varit, hela vår kust med ett fast
minförsvar omgärdad. Men härtill kommer, att fasta minor kunna,
der de icke äro af artilleri skyddade, ja äfven om de det äro, upptagas
eller af kontraminor förstöras, hvarförutom må erinras, att ett
sådant försvarssystem måste lemna en stor del af skånska kusten utan
skydd, emedan minor der ej kunna med fördel anläggas utan att råka
in på danskt område.

Inför förberörda siffror och vid nu anförda förhållanden torde det
omdöme få anses motiveradt, att ifrågavarande sätt att försvara våra
kuster icke kan vara praktiskt användbart.

Om komitén derföre hvarken kunnat gilla den åsigt, som vill inskränka
sjövapnets verkningskrets till Stockholms skärgård, eller den,
som anser ett försvar på sjön obehöfligt samt kunna genom andra nyss
vidrörda åtgärder ersättas, så bär komitén deremot uti den uppfattning
angående sjöförsvarets betydelse, som i förr berörda statsrådsprotokoll
finnes uttalad, med det yttrande, att för ett betryggande försvar icke
bör förbises det stöd, som kan vinnas i ett efter våra förhållanden
lärppadt kustförsvar, funnit en ledning för det utlåtande komitén har
att uti ifrågavarande hänseende afgifva, och anhåller nu att få yttra
sig om den uppgift, komitén för sin del anser böra åt sjövapnet anförtros,
äfvensom angående vapnets materiel.

Å vår, vid pass 270 geografiska mil långa fastlandskust kunna
egentligen endast två punkter, Stockholm och Karlskrona, med, delvis
åtminstone, omgifvanclc skärgårdar nu så till vida anses mot ett fiendtligt
anfall skyddade, som befästningar derstädes finnas, fast minförsvar
å vissa punkter är anordnadt och eu del af vår flotta å hvartdera
stället förlagd. Allt det öfriga, så väl der skärgård möter, som synnerligast
den till nära eu tredjedel af det hela uppgående öppna kusten
kan sägas vara utan försvar och erbjuda en fiende ett nästan obegränsadt
antal anfalls- och landstigningspunkter. Hvarhelst han vill, så
vidt ej landets topografiska beskaffenhet lägger hinder i vägen, skall
han derstädes kunna landsätta en större eller mindre del af sin armé,
vare sig att dermed afses endast ett öfverfall med en mindre styrka

eller anfallet kommer att ske med eu liel armékår, efterföljd af Hera.
Väl må vissa delar af Sveriges kust hafva jemförelsevis mindre att
frukta af en fiendtlig landstigning af allvarligare betydelse, men äfven
om man frånräkna!- dessa, återstå dock tillräckligt många och vidsträckta,
för att, om sjögående stridsfartyg icke finnas till vårt förfogande,
lemna fienden valet fritt dem emellan. Och våra nuvarande
stridsfartyg skola föga kunna göra för att hindra honom. De monitorer,
vi nu ega, kunna visserligen hålla sjön, men de äro föråldrade,
göra för ringa fart och föra sina kanoner för lågt, för att kunna mäta
sig med en, i enlighet med sjökrigsmaterielens nuvarande ståndpunkt
utrustad, pansarklädd motståndare. Våra smärre pansarbåtar åter äro
icke byggda för öppen sjö. De uthärda knappast svårare sjögång å
våra större inomskärsfjärdar, än mindre i hafsbandet eller utomskärs.
I skärgården, i dess trånga farleder, med flanker och rygg täckta af
bergiga holmars klipp-pansar, kunna de väl utgöra ett verksamt försvar,
men utom denna skärgård förmå de icke att upptaga strid. Det af så
väl dessa mindre pansarbåtar som af monitorerna framförda flytande
artilleriet skulle snarare kunna betraktas såsom hufvudsakligen ett bihang
till det fasta försvar å land, som vid inloppen till Stockholm och Karlskrona
finnes anordnad!. Kanonbåtarna af Blendas cert göra visserligen
tillräcklig fart och hafva kraftigt artilleri, men deras underlägsenhet
mot en pansarskyddad fiende lärer vara uppenbar, äfven om de
uppträda flera mot en. Slutligen och ehuru vetenskapen ännu ej sagt
sitt sista ord om den utveckling och den betydelse minväsendet kan
komma att erhålla, lärer åtminstone för det närvarande den anmärkningen
icke vara oberättigad, att det endast är såsom ett hjelpmedel
till sjövapnet i sin helhet som minan med fördel kan användas. Kanonen
träffar sitt mål på längre afstånd och med större säkerhet.
Minan är svårriktad och måste föras nära sitt mål för att kunna anfalla.
Dertill kommer att, så snart fienden lyckats att landstiga, är sjöminans
verksamhet slut, hvaremot skeppskanonen ännu kan sprida förstörelse
och förvirring i hans led.

Men ännu en annan omständighet torde icke böra lemnas obeaktad.
Vare sig att det gäller en strid för vår sjelfständighet eller blott ixpprätthållandet
af vår neutralitet, lärer Gotland, denna från moderlandet
af hafvet skiljda, men för herraväldet i Östersjön så vigtiga ö icke
böra lemnas utan försvar, så vida vårt ord vid ett blifvande fredsslut
skall något gälla. Men den sjökrigsmateriel, som hufvudsakligen blott
i skärgården kan med fördel användas, skall dertill föga kunna bidraga.
Endast fartyg, som icke behöfva frukta öppna hafvet, skola

kunna upprätthålla de förbindelser mellan denna ö och fastlandet, som
för dess försvar äro af nöden.

Framgår sålunda af hvad komitén anfört, att det sjöförsvar vi nu
ega, ehuru användbart och måhända någorlunda tillräckligt för lokalförsvaret
å de ställen, i Stockholms och Karlskrona skärgårdar, dit
detsamma kan komma att förläggas, lemnar hela vår kust i öfrigt fullkomligt
oförsvarad, så följer närmast den frågan: hvilken uppgift bör
af sådan anledning ställas på vårt sjövapen, och huru bör detta följaktligen
vara beskaffadt? Kunde vi än kransa hela vår kust med befästningar,
kunde vi än spärra inloppen till alla våra vigtigare hamnar
och farleder med minor och stängsellinier, kunde vi så väl der som
i skärgårdarnas trånga pass med framgång möta fienden med flytande
artilleri, skulle han ändock emellan fästen och spärrade hamnar och
utanför skärgården finna blott alltför många beqväma och ostörda
punkter för sina tillämnade landstigningsföretag, derest vi icke egde
sjögående stridsfartyg i stånd att oroa och försvåra hans förehafyanden.
Att helt och hållet hindra hvarje fiendtlig landstigning lärer
knappast någon flotta mägta, vore hon än så stark. Tydligt är fördenskull,
att förnämsta andelen af vårt lands försvar måste tillhöra
hären, och att tyngdpunkten af försvarsväsendet i sin helhet bör
falla inom området för vår krigsmagt till lands; men utanför detta
område, dit härens vapen icke nå, der är det flottans uppgift att
uppträda. Henne tillkommer äran att upptaga första stöten af anfallet.
Hon har att bevaka och i det längsta uppehålla fienden, innan
han beträder vår jord, och att såmedelst bereda hären kännedom om
landstigningsstället på samma gång som nödigt rådrum att der hinna
möta med tillräcklig styrka. . Och ändock att landstigningen lyckats,
återstår henne ännu det magtpåliggande värfvet att oroa fiendens tillförsel
från eget land. Men illa skulle sjövapnet fylla denna sin uppgift,
alltför ringa blefve i sanning det stöd, som hären i den gemensamma
striden för fosterlandets försvar kunde påräkna af detta vapen,
derest detsamma, till följd af sin egen beskaffenhet, vore bundet vid
Stockholm, Karlskrona och Kärlsborg, såsom ett bihang till dervarande
befästningar, eller saknade förmåga att uppträda på andra vatten än
skärgårdarnas och insjöarnas. Lemnas fiendens väg öfver hafvet alldeles
öppen, hans operationslinie till det första operationsföremålet,
någon punkt af vår kust, fri och oantastad, så torde det icke dröja
länge innan han flyttar sin operationsbas från eget land till vårt. Vi
kunna icke på förhand veta hvilken landstigningspunkt han väljer.
Öfverfarten är ostörd och snabb. Några timmar efter framkomsten till
platsen kan en hel armékår hafva landstigit. Huru snart kan icke

denna följas af en andra och eu tredje, helst intet hinder är att befara
i sjön och under sådana omständigheter ingen transportled är beqvämare
än sjövägen. De förråd och förnödenheter, som icke genast hunnit
medföras, kunna utan olägenhet sändas efteråt. Förbindelsen med det
egna landet fortgår oafbrutet. Vi ega intet medel att störa den.

För att rätt kunna samverka med hären och fylla sin uppgift i
försvaret af vårt hafomflutna land måste sjövapnet för den skull nödvändigt
ega fartyg, så beskaffade med hänseende till fart och sjoduglighet,
att de må kunna hastigt flytta sig till hvilken hotad punkt som
helst af vår långsträckta kust och så starka beträffande pansar och bestyckning,
att de, der förhållandena icke äro alltför ogynnsamma, förmå
att upptaga striden mot fiendens pansarfartyg. De måste vara sådana,
att de kunna deltaga i försvaret af våra öar, Gotland och Öland, att de
kunna utföra den väpnade rekognoscörens rol, att de, när tillfälle dertill
yppar sig, kunna angripa fiendens landstigningsflotta, vare sig under
vägen eller i det för honom måhända farligaste ögonblicket, vid sjelfva
landstigningstillfället, och slutligen böra de från de många utfallspunkter,
våra skärgårdar och exempelvis sundet emellan fastlandet och
Öland erbjuda, kunna oförväntadt frambryta, störande och försvårande
fiendens nödvändiga förbindelser med eget land. Men deras storlek
och djupgående måste tillika afpassas så, att fartygen må kunna framgå
i vår skärgård och derstädes uppträda.

Uti det sjöförsvarskomitén tillhandakomna betänkande, som afgifvits
af den år 1879 tillsatta komité för utredning af frågan om
Indika fartygscerter vore för flottan lämpliga, föreslås bland andra
en fartygstyp, pansarbåten A, som synes öfverensstämma med de
fordringar, hvilka höra ställas på fartyg, som skulle ingå i vårt sjövapen.
Berörda pansarbåt, eu utveckling och förbättring af monitorstypen,
är tillräckligt stark i afseende å pansarskydd och beväpning
för att icke behöfva undfly striden mot de i våra grannars flottor nu
förefintliga pansarfartyg och hans dimensioner äro dock icke större,
än att han kan röra sig i skärgårdarna. Att detaljanmärkningar mot
densamma kunna göras är möjligt, mén komitén bär ansett sig icke
hafva till uppgift att ingå i bedömande af de tilläfventyrs gjorda anmärkningarnas
befogenhet, viss om att en allsidig och sakkunnig pröfning
af förslaget kommer att föregå byggandet af båten. För komitén
har det varit tillräckligt, att pansarbåtens allmänna egenskaper äro
sådana, som för kustförsvaret afsedda båtar böra ega, samt att anskaffningskostnaden
icke synes drygare, än att vi förmå att åstadkomma det
antal sådana pansarbåtar, som erfordras för ändamålet.

Förordande denna förbättrade monitorstyp, har komitén dermed
ingalunda tillstyrkt införandet hos oss af något stort pansarskepp,
någon af dessa dyrbara certer, som återfinnas i de stora sjömagternas
flottor. Man jemföre blott den ifrågasatta pansarbåten A med de pansarfartyg
våra närmaste grannar ega och man skall finna huru stor skilnaden
är. Denna båt blefve vårt största fartyg. Deras största fartyg
äro 3 gånger och certen näst under 2 gånger så stora som denna.
Pansarbåten A är beräknad att kosta 2,290,000 kronor. I Tysklands så
väl som Pysslande flottor finnas pansarfartyg, hvilkas byggnadskostnad
uppskattats till 9 millioner kronor och deröfver, under det att de något
mindre kostat 6 å 7 millioner kronor. Beträffande Danmark, med hvilket
land vi dock - borde kunna jemföra oss, så är dess starkaste fartyg, det
1878 byggda Plelgoland, omkring dubbelt så stort som typen A och
har kostat till och med mer än dubbelt, eller 5 millioner kronor, men
gör visserligen ändå ej anspråk på att tillhöra de stora. Och än mindre
kan pansarbåten A räknas till dem. Bredvid t. ex. sådana fartyg, som
de den italienska flottan tillhörande Dandolo och Duilio, eller än mer
de senare byggda Italia och Lepanto, hvilka äro omkring 4 till 5 gånger
så stora som pansarbåten A och kostat omkring 11 «/2 till 12''/., millioner
kronor, torde den sistnämnda tvärtom nogsamt förtjena namnet pansarnät,
ehuru man lyckats att hos honom förena anfalls- och försvarsmedel,
hvilka äro ganska aktningsbjudande.

Beträffande det antal fartyg af ifrågavarande typ, vi behöfva förskaffa
oss, så sammanhänger detta med frågan om antalet fartygscerter.
I afseende på sistnämnda fråga instämmer sjöförsvarskomitén
i allo med, samt får i underdånighet hänvisa till hvad den ofvan
bemälda s. k. certkomitén yttrat, och anser i likhet med denna
att, om än rikare och mägtigare sjönationer för bevakande af mångartade,
vidt skilda intressen hafva behof af allehanda olika fartygscerter,
vårt lands förhållanden hvarken lära bjuda eller tillåta oss att i detta
afseende följa deras spår. Sjöförsvarskomitén har för den skull biträdt
certkomiténs åsigt, att antalet fartygscerter bör nedbringas till det
minsta möjliga, och dervid jemväl ansett de af sist bemälda komité
föreslagna certerna, nemligen en större sjögående pansarbåt A, två
slags minbåtar, eu större B för utskjutning af sjelfgående minor, och
en mindre G för stångminor, samt en mindre pansarbåt D, hufvudsakligen
afsedd för insjöarnas försvar, alla vara af beskaffenhet att böra vinna
godkännande.

Vid sådant förhållande lärer frågan om det för kustförsvaret beliöfliga
antalet fartyg af typen A vara lätt nog besvarad. År man med

komitén öfverens derom, att detta slags fartyg bör förutom minbåtarna
vara kustförsvarets hufvudsakliga vapen, är man vidare öfverens derom,
att detsamma skall kunna användas så val i skärgården som å öppna
kusten, och gillar man slutligen den åsigten, att till skärgårdsförsvaret
vår nuvarande sjökrigsmateriel, åtminstone på två strategiskt vigtiga
punkter af vår kust, kan vara någorlunda tillräcklig, så är det gifvet,
att vi för det närvarande behöfva så många af dessa fartyg, som för
den öppna kustens försvar äro erforderliga, samt för framtiden, då
den nuvarande materielen, i den mån densamma blir föråldrad, måste
ersättas, ytterligare dertill åtminstone så många, som motsvara dennas
försvarsförmåga.

I fråga åter om nyanskaffning inom de öfriga certerna, så lärer
det till en början vara gifvet, att mindre pansarbåtar af certen I) icke
behöfvas, så länge vi af vår nuvarande sjökrigsmateriel ega tillräckligt
antal fartyg, som kunna göra tjenst, motsvarande den, som af dessa
fordras. Men då i sagda materiel för det närvarande ingå endast
nio minbåtar, hvilka fartyg, såsom hjelpmedel för kustförsvaret,
synnerligast i skärgårdarnas trånga positioner måste anses vara af
synnerligt värde, så torde angeläget vara, att äfven minbåtar af båda
de utaf certkomitén föreslagna typer anskaffas, ehuru det torde böra
bero på en närmare utredning än komitén varit i tillfälle att verkställa,
till hvilket antal en sådan anskaffning bör eg a rum.

Komitén har på dessa skäl trott sig böra förorda, att för den
närmaste framtiden nyanskaffningen borde omfatta ett antal af 3 pansarbåtar
af certen A jemte minmateriel för en million kronor, och ehuru
detta antal visserligen är väl litet och inom en icke alltför lång tid
torde böra efterföljas af till en början en grupp af ytterligare tre dylika
pansarbåtar, lärer dock icke böra förnekas, att, genom denna tillökning
af stridsfartyg, ett icke obetydligt tillskott i försvarsförmåga vore
vunnet och framför allt den rätta riktningen för en vidare utveckling
af sjövapnet dermed beträdd. Eu fiende skulle då, vid en tillämnad
landstigning å vår kust, icke kunna lemna vårt sjövapen helt och hållet
ur räkningen, ett plötsligt öfverfall med en mindre landstigningsstyrka
skulle han knappast äfventyra, då ingen visshet funnes att i rättan tid
öfver hafvet kunna hitföra erforderligt understöd åt densamma, och de
vidlyftiga och tid kräfvande förberedelser åter, som anfall med större
medel och af större omfattning erfordrade, skulle varsko oss så, att
möjligheterna att beräkna tid och ställe för angreppets utförande blefve
flera och större. De utredningar komitén verkstält ådagalägga, att en
transportflotta, afsedd att till vårt land öfverföra en större arméstyrka,

måste till sin säkerhet vara bevakad af så många pansarfartyg, att åtminstone
Rysslands sjögående pansarflotta skulle hafva svårt att fullständigt
utföra denna bevakning.

Gifvet är, att blotta tillvaron å vår sida af ett sjögående, låt vara
mindre omfattande, men verksamt kustförsvar, skulle tvinga fienden till
en kraftutveckling så stor, att kostnaden derför måhända icke skulle befinnas
motsvara den väntade vinsten, hvilket, jemte äfventyret att misslyckas,
kanske skulle verka så tillbakahållande, att vårt land sparades
faran af ett krig, som i annat fall varit oundvikligt. Men frågan bar
ännu flera sidor. Ega vi icke ett sjögående vapen, så bryter, vid ett krig
stormagterna emellan, hvilken af dem, som det vill, vår neutralitet och
intränger i de hamnar, besätter de delar af vårt land, lian för sin krigföring
behöfver. Ega vi åter ett sådant vapen, äfventyra vi mindre,
att man så skulle tillvägagå. Och än vidare. Antagligt är väl, att vid
ett utbrytande krig, i hvilket vi till vårt försvar, måste uppträda, vi i
längden icke komme att stå ensamme. Men säkert skulle denna hjelp
förr och villigare komma oss till del, om vi sjelfve egde förmåga att
försvåra och uppehålla ett tillämnadt anfall.

Den invändning mot ett dylikt sjövapens förmåga att skydda oss
torde kunna väntas, att en öfvermägtig fiende innestänger våra försvarare,
hvarefter hans landstigningsflotta utan risk kan befara hafvet.
Härför erfordras dock stor öfverlägsenhet i anfallsmedel. En dylik instängning
skulle exempelvis kunna försökas i Kalmarsund. Men äfven
der måste fienden vara minst dubbelt så stark, som den instängde. Fölen
sådan instängning åter i skärgården, synnerligast den Stockholmska
med dess många utfartsvägar till hafvet, vore e*n tre- till fyrdubbel öfvermagt
nödvändig, utan att någon säkerhet ändock funnes, att ej den
instängde, som förfogade öfver de inre lederna, kunde på någon punkt
af cerneringslinien blifva öfverlägsen och med tillhjelp af de snabbgående
minbåtarna icke allenast spränga blockaden och komma ut
till sjös utan äfven tillfoga fienden svåra förluster. Tydligt är derföre
att redan för inneslutningen af blott en enda grupp å tre fartyg af
certen A erfordras en så mycket större anfalls styrka, att faran härför
i sjelfva verket torde vara mindre än man i första ögonblicket måhända
finnes böjd att antaga. Skulle ett sådant företag också lyckas,
hade man dock vunnit ett, nemligen tid för hären att samlas och möta
fienden.

I fråga om sättet för den tillökning och förnyelse af vår sjökrigsmateriel,
som komitén på nu anförda grunder anser böra ega rum,
samt kostnaden derför, bär komitén förslagsvis uppstält en beräkning,

som återfinnes uti bifogade nybyggnad stablå (Bil. A. n:o 7). Ifrågavarande
tablå upptager, förutom de för stridsändamål egentligen afsedda
fartygen, äfven fyra öfningsfartyg af korvetten Sagas cert. Utan öfning,
intet sjömanskap, utan sjömanskap, ingen duglig fartygsbesättning.
Derföre, samt till handelns skyddande, måste naturligtvis sådana fartyg
finnas och tvifvelsutan kunna de äfven vid krigstillfälle såsom kryssare
göra god tjenst; och härtill komma, ehuru icke i tabellen särskildt
upptagna, åtskilliga för transport och andra särskilda ändamål erforderliga
fartyg. Enligt hvad af förberörda tabell i Girigt framgår,
skulle Sverige, med en kostnad af 2 millioner kronor per år, efter 15 års
förlopp, då ännu de flesta mindre pansarbåtarna samt kanonbåtarna af
Blendas cert fortfarande vore i tjenst, för sitt kustförsvar af den nya
materielen ega 8 pansarbåtar af typen A, 20 större och 14 mindre
minbåtar samt vid slutet af den period tabellen omfattar, eller efter
30 år, den längsta tid ett krigsfartyg lärer kunna hållas tjenstdugligt,
en flotta i styrka motsvarande 14 pansarbåtar af typen A, 80 stycken
större och mindre minbåtar samt 10 stycken af de små pansarbåtar,
afsedda för insjöarnas försvar, hvartill, såsom ofvan är nämndt, certkomitén
afgifvit förslag.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt tillåter sig komitén
slutligen på följande sätt sammanfatta sina åsigter i förevarande vigtiga
ämne.

Utan annan sjökrigsmateriel än den vi nu ega, skulle vi vid ett
utbrytande krig hafva att befara:

att fienden lätteligen landstege, utan att hären finge underrättelse,
hvarken om tid eller rum,

att han icke behöfde bevaka sin transportflotta med pansarfartyg,
att hans rustningar alltså kostade honom mindre,
att han ingenting hade att äfventyra under vägen till landstigningspunkten,
ej heller i det eljest kritiska landstigningsögonblicket,
så framt han icke af misstag valde en sådan punkt, att lian genast
mötte motstånd af vår landhär,

att han för sådant fall utan vidare äfventyr kunde draga sig tillbaka
och välja ett lämpligare landgångsställe,

att Öresund, Gotland, Öland och vår öppna kust för öfrigt Vore
helt och hållet oförsvarade från sjön,

att neutralitet vore för oss omöjlig att upprätthålla, ens till skenet,
i händelse af krigiska förvecklingar mellan våra grannar, samt

att hela vår kust, med alla dess hamnar, kunde- utan hinder blocke -

ras af fiendtliga kryssare, och att således vår sjöfart vore stängd
under hela det krig, i hvilket vi vore invecklade.

Med ett sådant sjövapen komitén ifrågasatt hade vi deremot dessa
fördelar:

fienden måste bevaka och skydda sin transportflotta med ett icke
ringa antal pansarfartyg,

hans rustningar erfordrade längre tid och medförde större kostnader,

hans äfventyr, så väl under vägen öfver sjön som vid landstigningstillfället,
vore icke ringa,

han nödgades måhända att söka först förstöra eller åtminstone
instänga vår flotta innan han vågade försöket att öfverföra sin landstigningshär,
och slutligen,

för att instänga vår sjö styrka, måste han anlita måhända hela sin,
utan säkerhet att detta ändå skulle lyckas, och i hvarje fall vunnes
under detta hans förehafvande tid för hären att samlas och öfvas;

och anser sig komitén, på grund af detta allt, böra inför Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet såsom sin mening uttala,

att Sverige för sitt sjöförsvar bör ega sjögående pansarfar
tyg, . .

att dessa böra utgöras af en typ i ungefärlig öfverensstämmelse
med det program, som af certkomitén blifvit uppgjordt
för den af berörda komité föreslagna pansarbåten A,
att antalet fartygstyper böra inskränkas till följande certer,
nemligen nyssnämnda pansarbåt A, minfartyg af de i
nämnda komités betänkande upptagna typer B och C, en mindre
pansarbåt, (D) att användas i insjöarna samt af sådana dimensioner,
att densamma kan passera Göta kanal, samt erforderligt
antal öfningsfartyg,

att tre pansarbåtar af nyssberörda större cert jemte minmateriel
för en kostnad af en million kronor böra så fort sig
göra låter anskaffas, samt

att i öfrigt nuvarande sjökrigsmateriel, i den mån densamma
måste utrangeras, må ersättas med fartyg af de nu
föreslagna .certerna i den proportion, som komiténs ofvan omförmälda
nybyggnadstablå upptager.

Komitén anser sig till sist icke kunna underlåta att i underdånighet
erinra derom, att, då det torde kunna antagas att, huru än vårt
försvarsväsende till lands må blifva ordnadt, detsamma icke skall åt -

minstone förr än mot slutet af den till 15 ''år föreslagna öfvergångstiden
befinnas kunna lemna något synnerligt öfverskott i försvarsförmåga
mot det, som af vår nuvarande försvarsorganisation till lands
åstadkommes, så synes det så mycket angelägnare, att den tillökning
af vår sjökrigsmateriel, som kan ifrågakomma, så skyndsamt som möjligt
måtte ega rum.

Onskligt vore, att denna anskaffning finge ske med ett för de
närmast följande åren förut bestämdt visst årsanslag. Man vunne derigenom
äfven fördelen af en mera planmessig anordning af allt, som
med fartygsbyggandet och öfrig anskaffning hade sammanhang — och
såsom en följd häraf billigare pris. Komitén har derföre uti det förslag
till sjöförsvarsbudget komitén uppgjort, upptagit de extra anslagen,
hufvudsakligen afsedda för fartygsnybyggnad m. m., till två
millioner kronor årligen, hvarutaf, på sätt förberörda nybj^ggnadstablå
utvisar, 1,900,000 kronor skulle användas till anskaffning af nya fartyg
med tillhörande artilleri- och minutredning samt 100,000 kronor till
diverse extra behof.

I sammanhang med hvad komitén sålunda fått i underdånighet
anföra angående vårt kustförsvars ändamål samt beskaffenheten af dess
materiel, torde komitén böra uttala sin åsigt i fråga om dess förläggningunder
fred, det är om flottans stationer. Det har i sådant hänseende
icke undgått komiténs uppmärksamhet, att fråga understundom förekommit,
huruvida det icke ur ekonomisk synpunkt skulle medföra afsevärda
fördelar, derest flottan kunde å ett ställe förläggas, så att icke
fler än en station erfordrades. Ehuru visserligen besparing såmedelst
skulle kunna vinnas, dels genom någon minskning af den för stationstjenstgöringen
erforderliga militära och civila personalen och dels genom
concentrerande å en punkt af de för flottan erforderliga etablissement,
hus och byggnader, förråd m. m. d., lärer emellertid tanken på en så
genomgripande ändring af nu bestående förhållanden böra öfvergifvas,
och detta af såväl militära som äfven ekonomiska skäl. I sådant
hänseende torde böra erinras, att, om också icke hufvudstadens och
dermed det mellersta Sveriges försvar är allt, så är dock dess utan -

verk,, den densamma omgifvande vidlyftiga skärgården, från Landsort
till Oregrund, af så stor betydelse i strategiskt hänseende, att ensamt
denna nödvändiggör den ständiga närvaron derstädes af ett flytande
försvar, hvars naturliga förläggningsort i fred och replipunkt i krig
är Stockholm. Att upphäfva denna station och flytta den der befintliga
afdelning af vår flotta till Karlskrona lärer således redan af detta
skäl icke kunna ifrågakomma, äfven om det icke skulle möta betänkligheter,
hvarom meningarna knappast lära vara delade, att draga alla
denna administrations detaljer så långt undan från den plats, der centralstyrelsen
har sitt säte och utöfvar sin verksamhet. För att verkliggöra
tanken på en gemensam station för hela vår flotta, återstode
således endast alternativet, att Karlskrona station indroges. Men häremot
resa sig otvifvelaktigt svårigheter af mångahanda art. För att
icke nämna, att den traditionela uppfattningens förkärlek för vårt örlogsvapens
största station, hvilken förkärlek af helt naturliga skäl i mångt och
mycket sammanfaller med intresset för vapnet i sin helhet och just derföre
i en sådan fråga som denna visserligen icke är utan sin stora betydelse,
skulle häraf känna sig på det smärtsammaste berörd, så lärer
det icke kunna förnekas att, utan fall af högsta nöd, vore det nästan
vandalism att låta förstörelsen öfvergå de arbeten sekler till vår
flottas gagn skapat — och detta blefve dock under den antagna förutsättningen
måhända nödvändigt för att icke lemna dem i en blifvande
fiendes hand — liksom det ock skulle för statsverket komma att medföra
alltför stora ekonomiska uppoffringar, att sedermera på annat ställe
upprätta nya dylika anläggningar. Skulle för öfrig! hela vår sjömagt
vara samlad i Stockholm, så finge den vägen väl lång till våra södra
och vestra kuster för att vid ett plötsligt inbrytande krig kunna skydda
desamma. Förlagd åter i Karlskrona, med dess tidigt isfria redd, har
den lättare att fylla denna uppgift, hvartill kommer den omständigheten,
att en allierad flotta derstädes finner en välbelägen och rymlig
hamn.

Då komitén på nu anförda grunder ansett båda de nuvarande stationer,
vid hvilka vår flotta är förlagd, böra bibehållas, så har komitén
emellertid icke skolat underlåta att uttala sin mening om önskvärdheten
deraf, att åtminstone på den mindre af dessa stationer, d. v. s.
Stockholms, varfvets verkstäder icke utsträckas utöfver hvad som erfordras
för ett reparationsvarf, hvarest fartyg kunna docka och få lidna
skador afhulpna. Framgent lärer, likasom under de senast förflutna
tjugu åren varit fallet, vid fartygsnybyggnad för kronans räkning, den
enskilda industrien komma att i vidsträckt omfattning anlitas. Under

sådana förhållanden torde det icke vara lämpligt, att dyrbara verkstäder
för berörda ändamål bekostas af kronan i större omfattning än
behofvet klöfver. Att £tt sådant behof verkligen kan uppstå, är komitén
å andra sidan villig att medgifva, hvadan komitén för den skull
också ansett, att befintliga dylika anläggningar böra bibehållas, dels på
det att staten icke må blifva uteslutande beroende af den enskilda industriens
godtfinnande, dels emedan — synnerligast om, såsom önskligt
vore, anskaffningen af den nya materielen komme att fortskyndas -—
någon del af densamma antagligen komme att på kronans varf
byggas.

Beträffande de vid Karlskrona befintliga sjöfästningarna har inom
komitén fråga uppstått, huruvida icke komitén borde föreslå, att desamma
måtte till landt-försvaret öfverlemnas samt deras artilleribesättning
sålunda utgöras af personal tillhörande hären. 1878-79 årens befästningskomité
lärer hafva uppgjort alternativa förslag härutinnan. Och
skäl för tvekan i valet mellan dessa båda alternativ torde tvifvelsutan
finnas. Sjöfästningarna vid Karlskrona må nemligen synas kunna på samma
grund tillhöra hären som de i Stockholms skärgård anlagda, Waxholm
och Oscar Fredriksborg, om hvilka något annat icke blifvit ifrågasatt''.
Enär emellertid ifrågavarande sjöfästningar sedan gammalt ansetts
tillhöra flottan, samt det å desamma befintliga logementsutrymme lärer
behöfva tagas i anspråk för en del af det sjöbeväringsmanskap,, som
kommer att till undergående af vapenöfningar vara å stationen inkalladt,
har komitén låtit förslaget i fråga falla och för den skull ansett, att
sjöfästningarna vid Karlskrona böra såsom hittills tillhöra flottan, dervid
komitén dock förutsatt, att de under krigstid erhålla sin infanteribesättning
från hären.

Komitén, som icke förbisett gagnet af det fasta minförsvarets
användande å vissa dertill lämpliga, vigtigare punkter, har utarbetat
hosföljande (Bil. A. n:o 8. i—v.) utredning i fråga om de platser i
Stockholms och Karlskrona skargårdar, som med sådant försvar borde
förses, samt den härför erforderliga personal. I sammanhang härmed
har kunnat ifrågasättas, huruvida det fasta minförsvaret borde
tillhöra flottan eller hären — för hvilket senare alternativ kunde
tala, att detsamma i de flesta fall förutsätter tillvaron af fortifikatoriska
anordningar i land, hvadan dess skötande närmast tillkomme
Fortifikationen — eller om det möjligen borde såsom ett fristående
vapen för sig från sjövapnet utbrytas samt en särskild sjöminekår
för dess handhafvande bildas. Ett förslag i sistnämnda hänseende
har redan en gång tillförene varit föremål för behandling af en komité,

nemligen den för afgifvande af förslag till organisation af sjöförsvarets
militärpersonal m. m. år 1871 tillsatta, hvilken komité emellertid
helt och hållet afstyrkte detsamma, hufvudsakligast på den
grund att, enär någon anmärkningsvärd skilnad icke funnes mellan
fasta och rörliga minors handterande, men sjövapnets personal måste
göras förtrogen med bruket af dessa senare, hvilka snart nog
komme att ingå i hvarje stridsfartygs beväpning, så borde samma
personal äfven vara lämplig att handhafva de förra, hvadan icke
tillräcklig anledning syntes vara för handen att äf det fasta minförsvaret
bilda ett särskildt vapen med särskild kår. Om än dessa
åsigter numera, efter minvapnets snabba utveckling, icke i alla afseenden
äro giltiga, så ega dock det rörliga och fasta minförsvaret så
mycket gemensamt, att sjöförsvarskomitén, i hufvudsak instämmande
med 1871 års komités yttrande i ämnet, icke finner något skäl hafva
tillkommit, som talar för, vare sig att öfverlåta det fasta minförsvaret
på landtförsvaret, eller att deraf bilda en särskild kår; och har komitén
på den grund föreslagit, att det fasta minförsvaret skall tillhöra
flottan, hvarjemte komitén i de uppgjorda personalförslagen inberäknat
den för detta minförsvar erforderliga personal i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad i förberörda utredning finnes upptaget.

Sedan komitén sålunda inför Eders Eongl. Maj:t fått göra redo
för sin uppfattning af hvad som utaf vårt sjövapen bör fordras samt
afgifva de förslag angående sjökrigsmaterielen med hvad dertill hörer,
hvilka häraf bort föranledas, torde komitén få öfvergå till den återstående,
icke mindre vigtiga delen af sin förelagda uppgift, eller
frågan om den för detta vapen erforderliga bemanning jemte annan
dertill hörande personal. Vid behandlingen af denna fråga fann komitén
snart, hurusom densamma, genom hvad som derunder innefattades
rörande personalens rekrytering, fördelning, användning in. m.
skulle till någon del ingripa i nu bestående administrativa förhållanden
inom flottan, och då komitén för den skull såg sig föranlåten

att härutinnan föreslå åtskilliga förändringar, ansåg sig komitén hora
i ett särskildt förslag, som upptoge hufvudgrunderna af personalens
och förvaltningens organisation, till ett helt sammanfatta sina åsigter i
förevarande ämne, hvadan komitén utarbetat och får härmed i underdånighet
öfverlemna förslag till Grunder för ordnandet af Sveriges
sjöförsvar; anhållande komitén att uti den här nedan följande motiveringen
få närmare angifva syftet med och anledningen till de särskilda
bestämmelser förenämnda grunder innehålla och hvilkas vidare
utförande i detalj ansetts tillhöra sådana föreskrifter af reglementarisk
natur, livilka icke torde hafva sin plats bland stadganden, som
endast afsett att framställa de väsentligaste hufvuddragen af den föreslagna
organisationen.

Förslag’

till

Grunder för ordnandet af Sveriges sjöförsvar.

§ i.

Flottan, afsedd till våra kusters värn, är fördelad å två stationer,
en i Karlskrona, en i Stockholm, och räknar följande slags stridsfartyg,
nemligen:

sjögående pansarbåtar samt
minbåtar.

Härtill komma för öfning, transport och andra särskilda ändamål
erforderliga fartyg.

§ 2-

Till Flottan höra det fasta minförsvaret äfvensom sjöfästningarna
vid Karlskrona (Kungsholmen, Vestra Hästholmen, Kurrholmen och
God Natt), hvilka under krigstid erhålla sin infanteribesättning från
hären.

Flottans personal.

§ 3.

Flottans personal utgöres af:

Stam,

Reserv och
Värnpligtige.

§ 4.

Stammen upptager följande Kongl. Flottans kårer och stater:

Militära: Officerskåren,

Underofficerskåren,

Sj ömanskåren;

Civila: Mariningeniörstaten,

Civilstaten,

Kleresis taten,

Lärärestaten,

Läkarestaten.

Till Kongl. Flottan höra ock Sjökadettkåren samt Skeppsgossekåren.

§ 5.

Officerskåren består af:

2 Flaggmän,

6 Kommendörer,

11 Kommendörkaptener af lista klass,

11 Eko af 2:dra klass,

56 Kaptener,

50 Löjtnanter och
29 Underlöjtnanter.

S:a 165 Officerare.

§ 6.

Under officer skår en, fördelad i Styrmän, Konstaplar af artilleri-,
min- och ekonomi-afdelningarna, Skeppare, Maskinister och Qvartersmän,
består af:

27 Flaggnnderofficerare,

210 Underofficerare af 2:dra graden.

S:a 237 Underofficerare.

§ 7.

Sjömanskåren består af:

300 Underofficerskorpraler,

700 l:sta klassens Sjömän,

700 2:dra klassens Sjömän samt
800 3:dje klassens Sjömän.

S:a 2,500 man, fördelade i 10 sjömanskompanier.

§ 8.

Måriningeniörstaten består af:

1 Öfverdirektör och Chef,

2 Direktörer,

5 Ingeniörer,

2 Byggmästare,

4 extra Ingeniörer samt
2 Underingeniörer.

§ 9.

Civilstaten består af de vid öfverstyrelsen och stationerna anstälda,
och i § 29 uptagna civila tjensteman och vaktbetjente.

§ io.

Kleresistaten består af:

2 Regementspastorer,

3 Bataljonspredikanter,

2 Klockare och
1 Kyrkovaktare.

§ 11.

Lärarestaten består af de vid sjökrigsskolan anstälda lektorer och
öfrige civila lärare samt af 1 Rektor och 3 Skollärare vid skeppsgosseskolan.

§ 12.

Läkarestaten består af:

1 Fältläkare,

2 Regementsläkare,

6 Bataljonsläkare samt

Läkarestipendiater till det antal, gällande stat utvisar.

§ 13.

Sjökaclettkären utgöres af sjökrigsskolans lärjungar, och bestämmes
antalet ynglingar, som årligen må i skolan intagas, af Kongl. Maj:t.

§ 14.

Skeppsgossekåren utgöres af högst 400 skeppsgossar, dock att icke
större antal underhålles, än som för sjömanskårens vidmagthållande
vid dess i § 7 bestämda manskapsstyrka finnes nödvändigt.

Skeppsgossekåren är fördelad i så många kompanier, kårens numerär
erfordrar.

§ 15-

Reserven består af den allenast vid krig eller större rustningar
tjenstgöringsskyldiga personalen och indelas i
Reservbefälet och
Reservunderbefälét.

§ 16-

Reservbefälet tillhöra:

afskedade pensionerade officerare, hvilka enligt gällande stadganden
äro skyldige att tjenstgöra i land,

de, hvilka blifvit till officerare i Kongl. Flottans reserv utnämnde
eller i sådan egenskap dit öfverflyttade,

de, hvilka på grund af bestämmelserna i § 36 blifvit såsom reservofficerare
anstälde, samt

för öfrigt, alla de, som vid krigstillfälle af Kongl. Maj:t konstitueras
till reservofficerare.

§ 17-

Reservunderbefälet tillhöra:

afskedade pensionerade underofficerare, hvilka enligt gällande stadganden
äro skyldige att tjenstgöra i land,

de, hvilka på grund af bestämmelserna i § 36 blifvit såsom reservunderofficerare
anstälde, samt

för öfrigt, alla de, som vid krigstillfälle konstitueras till reservunderofficerare.

§ 18.

Till reserven höra ock de å nuvarande reservstater uppförda officerare
och underofficerare, så länge de i tjenst qvarstå, med tjenstgöringsskyldighet
i såväl krig som fred, äfvensom officerare å indragningsstaten
intill 55 års ålder, med tjenstgöringsskyldighet endast i krig.

§ 19.

Värnpligtige vid Flottan utgöras af:

å sjömanshus inskrifne värnpligtige,

kadetter vid sjökrigsskolan, lotsar och lotslärlingar, samt
andra yrkesmän, dessa sistnämnde till det antal Kongl. Maj:t
pröfvar för Flottan erforderligt.

Flottans styrelse och förvaltning.

Sjöförsvar s-departementet.

§ 20.

Chefen för Sjöförsvars-departementet är Flottans chef.

För handläggning af departementet tillhörande ärenden biträdes
han dels af

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli, bestående af:

1 Expeditionschef,

2 Kanslisekreterare och

1 Registrator; dels, för kommandomålen, af
Kommando-expeditionen, bestående af

1 Chef för expeditionen, regementsofficer samt

2 Adjutanter, deraf en kapten och en subalternofficer.

Marinförvaltningen.

§ 21.

Öfverstyrelsen i ekonomiskt och tekniskt hänseende utöfvas af
Marinförvaltningen, och tillkommer detta embetsverk fördenskull att i
dessa delar samt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med § 6 i instruktionen
af den 7 December 1877 utöfva det allmänna inseendet öfver
rikets försvarsväsende till sjös; varande Förvaltningen Kongl. Maj:t
ansvarig att detsamma, så vidt på Förvaltningen ankommer, finnes i
så fullständigt och tidsenligt skick, som med anvisade medel vinnas kan.

§ 22.

1. Marinförvaltningen utgöres af:

1 Chef af flaggmans grad,

1 Militärledamot af kommendörs grad, föredragande för militärärenden,
dertill äfven räknas frågor, som röra Flottans undervisningsverk samt
navigationsskolorna, men icke tillhöra civilledamotens föredragning,

1 Militärledamot af regementsofficers grad, föredragande för artilleriärenden,
äfvensom frågor om handvapen och ammunition,

1 Militärledamot af regementsofficers grad, föredragande för minväsendet
rörande ärenden,

Öfverdirektören för mariningeniörstaten, föredragande ledamot för de
honom i förbemälda egenskap tillhörande ärenden, med undantag af
dem, hvilka han eger handlägga såsom chef för mariningeniörstatens
personal, samt

1 Civilledamot, amiralitetsråd, föredragande för de ärenden, som tillhöra
nuvarande civil af delningen i Marinförvaltningen.

2. Ärendena afgöras i plenum, och deltaga dervid uti alla mål
embetsverkets chef, föredraganden för militärärenden samt civilledamoten,
men deremot föredragandena för artilleri- och minärenden samt
öfverdirektören för mariningeniörstaten endast vid handläggning af de
mål, som tillhöra deras föredragning, eller för livilka de blifvit särskild!
tillkallade.

3. Ledamot är skyldig att på eget ansvar afgifva upplysningar
och uppgifter, som departementschefen honom affordrar, hvarjemte han
är berättigad att för ärendenas beredning brefvexla med Marinförvaltningen
underlydande myndigheter.

4. I Marinförvaltningen tjenstgör såsom adjutant eu officer af
kaptens eller subalternofficers grad, lärande Kongl. Maj:t härjemte af
disponible officerare kommendera nödigt antal till biträden åt militärledamöterna.

5. Hos öfverdirektören för mariningeniörstaten äro anstälda två
ingeniörer.

6. I (ifrigt biträdes Marinförvaltningen af det antal civile tjenstemän,
som i faststäld stat för embetsvorket finnes upptaget.

Inspektionen af skolor och öfningar.

§ 23.

Föredraganden för militärärenden i Marinförvaltningen är Inspektör
för stationsskolorna samt skeppsgosseskolan i Karlskrona.

Inspektionen af Flottans fartyg och öfningar samt sjökrigsskolan
förrättas af den, Kongl. Maj:t dertill förordnar.

Stationerna.

§ 24.

Styrelsen och förvaltningen vid hvardera af Flottans stationer
utöfvas af en stationsbefälhafvare, som är, i militäriskt hänseende, Kongl.
Maj:t och chefen för Sjöförsvars-departementet, samt i ekonomiskt
hänseende Kongl. Maj:t och Marinförvaltningen ansvarig för den honom
anförtrodda station.

§ 25.

Stationsbefälhafvaren är tillika varfschef samt vid Karlskrona station
öfverkommendant, och lyda under stationsbefälhafvaren i Karlskrona
jemväl sjöfästningarna derstädes.

§ 26.

Vid hvardera stationen finnes en kommendant.

§ 27.

I den nuvarande organisationen af stationerna ega följande för
ändringar rum:

1. Militärchefsbefattningen upphör och under stationsbefälhafvaren
lyda omedelbart

så väl alla de anstalter, hvilka för det närvarande benämnas militärdepot,

som ock stationens varf.

2. Stationsbefälhafvarens närmaste man är, för militärärenden,
kommendanten; och

för tekniska ärenden, en varfsdirektör.

3. Sekreterarebeställningarna hos militärchef och varfschef sammanslås
till en sekreteraretjenst hos stationsbefälhafvaren, och är, vid
Karlskrona station, till sekreterarens biträde anstäld en kanslist, hvaremot
en kammarskrifvare-befattning vid denna stations räkenskapskontor
indrages.

4. Artilleri- och ekipage-departementen å varfvet sammanföras
under en chef, hvarefter varfsdepartementen utgöra följande tre, nemligen
:

Ingeniör-departementet, chef, en direktör vid mariningeniörstaten,
tillika varfsdirektör;

Artilleri- och Ekipage-departementet; samt

Mindepartementet, de båda senare departementen under hvar
sin chef.

5. De särskilda chefsposterna vid underofficerspersonalen och
sjötrupperna upphöra och ställas stationens underofficerare och sjötrupper
under kommendanten. En särskild ordförande i förvaltningsdirektionen
tillsättes. Befattningarna såsom chef för båtsmanskompani
samt befälhafvare för uppfordrade båtsmän indragas i den mån de,
genom inträffande afgång i båtsmanshållet, icke vidare blifva erforderliga.

Till Sjöförsvar s-departementet höra ock följande verk och inrättningar,
nemligen

Lotsstyrelsen med lots- och fyrstaterna,

Sjökarteverket med nautisk-meteorologiska byrån, samt
Navigationsskolorna.

§ 28. •

Personalens fördelning.

§ 29.

Fördelningen af Flottans personal är följande:

Officerare och
Civile.

Sjöförsvar sdepartementets Kommando-expedition.

Officerare.

Chef, kommendörkapten...
Adjutant, kapten..................

» subalternofficer

Transport 3-

Civile.

Transport 3

1 Vaktmästare.

Marinförvaltningen.

Officerare.

Chef, flaggman................................................................................... 1

Militärledamot, föredragande för militärärenden, kommendör 1
Militärledamot, föredragande för artilleriärenden, kommendörkapten
.................,............................................................................... 1

Militärledamot, föredragande för minärenden, kommendörkapten 1
Adjutant, kapten eller subalternofficer............................................... 1

Civile.

Öfverdirektören och chefen för mariningeniörstaten, föredragande
ledamot för ingeniörärenden,

1 Civilledamot, amiralitetsråd, föredragande för civilärenden.

å Kansliet och Kammarkontor et.

1 Sekreterare, (förrättar tillika advokatfiskalsgöromålen i marinförvaltningen
samt vid Stockholms station).

1 Notarie,

1 Registrator och aktuarie,

1 Kamrerare,

1 Kassör och bokhållare,

2 Revisorer och bokhållare;

1 Förste vaktmästare,

2 Vaktmästare.

hos Öfverdirektören för Mariningeniörstaten tjenstgörande.

1 Ingeniör vid denna stat och
1 Extra ingeniör.

Transport 8

Transport 8.

Stationerna.

a) Karlskrona.

Officerare.

Stationsbefälhafvare, tillika varfsclief och öfverkommendant,

flaggman........................... 1

Adjutant, kapten.......................................................................................... 1

Kommendant, kommendör....................................................................... 1

Adjutant, kapten....................................................................................... 1

Chef för skolorna, kommendörkapten ........................... 1

Chef för skeppsgossekåren, d:o ...................................................... 1

Ordförande i förvaltningsdirektionen, kommendörkapten ......... 1

Åldste instruktionsofficer i exercisskolan, kapten........................... 1

Tjenstgörande i exercisskolan, subalternofficerare .................... 10

.Chefer för sex sjömanskompanier, kaptener.................................... 6

Chefer för två skeppsgossekompanier, kaptener ........................... 2

För allmän tjenstgöring, kaptener ..................................................... 2

D:o d:o subalternofficerare .................................... 2

Magasinskontrollant, kapten ................................................................. 1

ä Varfvet.

Chef för artilleri- och ekipagedepartementet, kapten .................. 1

D:o för min-departementet, kapten..................................................... 1

Tjenstgörande vid varfsdepartementen, kapten.............................. 1

D:o d:o subalternofficerare......... 2

Besigtningsman, kaptener.......................................................................•.2_ gg_

Civile.

Stationsbefälhafvarens expedition.

1 Sekreterare,

1 Kanslist;

1 Förste vaktmästare;

Transport 46.

Räkenskap skontor et och Kassan.

1 Kamrerare, chef för körd ofet,

2 Kammarförvandter,

1 Kassör,

2 Revisorer,

2 Regementsskrifvare,

1 Bokhållare,

10 Kammarskrifvare,

1 Förste vaktmästare;

för ftskalsgöromål.

1 Advokatfiskal;

Förvaltningsdirektionen.

1 Intendent, ledamot;

Krigsrätten.

1 Auditör, ledamot,

1 Väbel aktor;

Förråden.

1 Proviantmästare,

1 Beklädnadsförvaltare,

1 Sjukhusförvaltare,

1 Inventarieförvaltare,

1 Materialförvaltare;

Kleresistaten.

1 Regementspastor,

2 Bataljonspredikanter,

1 Klockare,

1 Kyrkovaktare;

Transport 46,

Transport 46.

Lärarestaten.

1 Rektor och

3 Lärare vid skeppsgosseskolan;

Läkarestaten.

1 Fältläkare,

1 Regementsläkare,

4 Förste Bataljonsläkare;

Varfvet.

1 Direktör vid mariningeniörstaten, chef för ingeniördepartementet och

varfsdirektör,

2 Ingeniörer vid d:o,

1 Byggmästare vid d:o,

2 Extra ingeniörer vid d:o,

1 Underingeniör vid d:o,

2 Vaktmästare.

Månads- och daglönare finnas, till det antal behofvet
kräfver, anstälda vid bageri-, qvarn-, sjukhus- och magasinsinrättningarna,
äfvensom å varfvet.

b) Stockholm.

Officerare.

Stationsbefälhafvare, tillika varfschef, kommendör........................ 1

Adjutant, kapten....................................................................................... 1

Kommendant, kommendörkapten ....................................................., .. 1

Adjutant, kapten......................................................................................... 1

Chef för skolorna, kommendörkapten ................................................ 1

Ordförande i förvaltningsdirektionen, kommendörkapten ......... 1

Äldste instruktionsofficer i exercisskolan, kapten.......................... 1

Tjenstgörande i exercisskolan, subalternofficerare ........................ 8

Chefer för fyra sjömanskompanier, kaptener ................................. 4

För allmän tjenstgöring, subalternofficerare .................................... 2

Transport 21 46.

ä Varf vet.

Chef för artilleri- och ekipagedepartementen, kapten.................. 1

Chef för min-departementet, kapten.................................................. 1

Tjenstgörande vid varfsdepartementen, subalternofficerare......... 2

Besigtningsman, kapten .......................................................................... 1 26

Civile.

Stationsbefälhafvarens expedition.

1 Sekreterare,

1 Vaktmästare;

Räkenskap) skontor et och Kassan.

1 Kamrerare, chef för kontoret,

1 Kammarförvandt,

1 Kassör,

1 Revisor,

1 Regementsskrifvare,

1 D:o, tillika bokhållare,

4 Kammarskrifvare;

1 Vaktmästare;

för fiskalsgöromål.

Sekreteraren i Marinförvaltningen sköter advokatfiskalsgöromålen.

Förvaltningsdirektionen.

1 Intendent, ledamot;

Krigsrätten.

1 Auditör, ledamot,

1 Väbel, aktor;

Transport 72.

1 Beklädnadsförvaltare,

1 Inventarieförvaltare,

1 Materialförvaltare;

Kleresistaten.

1 Regementspastor,

1 Bataljonspredikant,

1 Klockare;

Läkarestaten.

1 Regementsläkare,

2 Förste Bataljonsläkare;

å Varfvet.

1 Direktör vid mariningeniörstaten, chef för ingeniördepartementet och

varfsdirektör,

2 Ingeniörer vid d:o,

1 Byggmästare vid d:o,

1 Extra Ingeniör vid d:o, och
1 Underingeniör.

Månads- och daglönare vid varfvet samt öfriga inrättningar
anställas efter behof.

Sjöfästningarna vid Karlskrona.

Kommendanter å Kungsholmen och Vestra Hästholmen, kom -

mendörkaptener ............................................................................. 2

Befälhafvare å God Natt och Kurrholmen, kaptener.................. 2

Batteribefäl, kaptener......................................................... 2

D:o subalternofficerare............................................................ 4 jq

Flottans fartyg.

Kommendörer ................................................. 3

Kommendörkaptener .............................................................................. 13

Transport 16 82.

	Transport 16	63 82.
Kaptener.......................................................	............................................... 31
Subalternofficerare.....................................	............................................... 116	163.
Fasta Minförsvaret.
Kommendörkaptener ...............................	............................................. 2
Kaptener.......................................................	............................................... 10
Subalternofficerare....................................	............................................ 13	25.

S:a S:m Officerare 270,

hvaraf beräknas officerare, tillhörande Kongl. Flottans reserv ...... 105,

återstoden 165

utgör den aktiva staten.

Den under krigstid erforderliga tillökningen i civilpersonalens antal,
så väl å stationerna, som å fartygen och sjöfästningarna, erhålles från
dertill på grund af kunskaper och yrke lämplige värnpligtige.

I fredstid äro vid stationernas underbefälsskolor anstälda åtta informationsofficerare,
fyra vid hvardera stationen, hvartill kommenderas
då disponibla officerare å aktiva staten af kaptens eller subalternofficers
grad.

Fredsbesättningen å Sjöfästningarna utgöres af Kommendant, kommendörkapten
..........:.................................................................................. 1.

Tygofficer, subalternofficer............................................................................. 1.

Adjutant, d:o, ............................................................................. 1.

I fredstid tjenstgöra af härtill då disponibla officerare å aktiva
staten vid

Sjökrigsskolan.

Chef, kommendörkapten.............................. 1.

Kadettofficerare och lärare:

Kaptener ............... 2.

Subalternofficerare .............................................................................. 6.

Sjökar teverket.

Chef, kommendörkapten................................................... 1.

Kommenderade officerare, kaptener och subalternofficerare ............. 5.

Unders

officerare.

De å stat upptagna läkarestipendiater fördelas till tjenstgöring på
sätt Kongl. Maj:t bestämmer.

Till den tjenstgöring som, utöfver hvad ofvan upptagna fördelning
af officerspersonalen utvisar, må under fredstid ifrågakomma i
öfverstyrelsen och vid stationerna, kommenderas till erforderligt antal
härför då disponibla officerare å aktiva staten.

II.

Stationerna:

Efter den fördelning stationerna emellan, Kongl. Maj:t bestämmer,

tjenstgöra derstädes

Styrmän..................................................... 11

Konstaplar af artilleri-afdelningen ..................................................... 38

D:o af min-afdelningen............................................................ 4

D:o af ekonomi-afdelningen.................................................... 10

Skeppare ..................................................................................................... 22

Maskinister ............................................................................................... 6

Qvartersmän .............................................................................................• •.6 j();y

Sjö fästning ärna vid Karlskrona:

Styrmän ....................................................

Konstaplar af artilleri-afdelningen .

Skeppare ..............................................

Maskinist ................................................

Flottans fartyg:

Styrmän ....................................................................................... 20 -

Konstaplar åf artilleri-afdelningen ..................................................... 30

D:o af min-afdelningen.............................................................. 13

D:o af ekonomi-afdelningen...................................................... 21

Skeppare ...................................................................................................... 20

Maskinister ................................................................................................ 61

Qvartersmän ................. 2

Transport 281.

Fasta Minförsvaret:

Konstaplar af min-afdelningen............................................................ 20

Qvartersman.............................................................................................. :_6 26.

S:a S:m Underofficerare 307.

Häraf beräknas underofficerare tillhörande Kongl. Flottans reserv 70

återstoden 237

utgör den aktiva staten.

III.

Sjömanskåren är fördelad å

a) , Karlskrona station :

med 6 kompanier å 250 man ............................................................... 1,500

b) Stockholms station:

med 4 kompanier å 250 man ................................................................ 1,000

S:a 2,500,

samt kommenderas till tjenstgöring å stationerna, sjöfästningarna, fartygen
och fasta minförsvaret på det sätt fastställa besättningslistor
utvisa eller Kongl. Maj:t eljest kan komma att bestämma.

IV.

Värnpligtige inskrifvas till tjenst
a) vid Karlskrona station:

Värnpligtige, inskrifna å sjömanshusen i följande städer, nemligen:
Cimrishamn, Falkenberg, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping,
Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kongelf, Kristianstad, Landskrona,
Lidköping, Linköping, Malmö, Marstrand, Norrköping, Nyköping,
Oscarshamn, Strömstad, Söderköping, Sölvesborg, Trelleborg,
Uddevalla, Vadstena, Varberg, Vestervik, Visby, och Ystad; samt

de värnpligtige lotsar och lotslärlingar, som tillhöra Norrköpings,
Kalmar, Malmö, Göteborgs och Gotlands fördelningar;

SjömcmsJcåren.

Värnpligtige.

Rekrytering.

b) vid Stockholms station:

Värnpligtige, inskrifna å sjömanshusen i följande städer, nemligen:
Gefle, Haparanda, Hernösand, Hudiksvall, Luieå, Piteå, Stockholm,
Sundsvall, Söderhamn, Södertelje, Umeå och Vesterås, samt

de värnpligtige lotsar och lotslärlingar, som tillhöra Luleå, Sundsvalls
och Stockholms fördelningar.

Skulle sjömanshusens antal eller läge ändras eller derstädes inskrifna
värnpligtiges numerär i väsentligare mån förminskas eller ökas,
lärer Kongl. Maj:t förordna om den förändring i här ofvan stadgade
fördelning af sådana värnpligtige stationerna emellan, som af dylik
anledning kan finnas påkallad.

Andra värnpligtige yrkesmän, hvilka Kongl. Maj:t kan pröfva för
Flottan erforderliga, inskrifvas till tjenst vid den station, som för dem
blifver af Kongl. Maj:t bestämd.

Rekrytering, utbildning, aflöning och underhåll in. in.

a) Stammen och Reserven.

§ so.

Officerskårens personal utgår från Sjökrigsskolan, och sker befordran
till officer så väl som till högre grad eller lön efter de grunder,
som derför nu finnas bestämda.

§ 81.

Underofficerskåren rekryteras ur sjömanskompanierna och eger befordran
till och inom kåren rum efter de grunder, som härför af Kongl.
Maj:t bestämmas.

Underofficerare utnämnas af chefen för Sjöförsvars-departementet.

§ 32.

1. Sjömanskåren rekryteras med värnpligtige af årets kontingent,
uttagna bland dem, som anmäla sig till inträde i stammen;

med samtliga de under året karlskrifna skeppsgossar; och,

i fall så skulle visa sig behöflig!, jemväl på annat lämpligt sätt.

Bland sålunda sig anmälande värnpligtige böra minst två tredjedelar
af det för året behöfliga rekrytantalet uttagas, derest sådant lämpligen
låter Mg göra. Skulle erfarenheten visa, att härutöfver så många värnpligtige
önska ingå i stammen, att skeppsgossekårens nummerstyrka
bör kunna nedsättas, eller skulle för detta ändamål ändrade bestämmelser
med afseende å skeppsgosses antagningsålder eller lärokurs befinnas
tjenliga, lärer Kongl. Maj:t derom förordna.

2. Rekryt, som icke utgått ur skeppsgossekåren, antages i tredje
sjömansklassen på högst två års tid. Han kan rekapitulera på högst
två år i sender. Har han icke förvärfvat kompetens till 2:dra sjömansklassen
intill slutet af den kapitulationstid, under hvilken han fyller
24 år, afgår han ur tjensten och får icke vidare rekapitulera. Har han
icke förvärfvat kompetens till första sjömansklassen intill slutet af den
kapitulationstid, under hvilken han fyller 28 år, tillätes han icke heller
att rekapitulera; dock må i förbemälda båda fall rekapitulation eg a
rum, derest svårighet att hålla stam truppen fulltalig eljest skulle uppstå.

3. Med karlskrifna skeppsgossars inträde i sjömanskåren förhålles
på sätt hittills egt rum eller Kongl. Maj:t kan finna för godt framdeles
bestämma.

4. Värnpligtig, som, utan att förut hafva tillhört Kongl. Flottan,
ingår i sjömanskåren, undfår, utom den aflöning honom i öfrigt bestås,
50 kronor i lega, för år räknadt, under de två första år han tjenar i
stammen. Legan insättes i sparbank, och, derest karlen förhållit sig
väl, utbetalas den jemte upplupen ränta vid första antagningstidens
slut till honom eller, i händelse han med döden afgått, till hans arfvingar
eller rättsinnehafvare.

§ 33.

Flottans personal erhåller utbildning dels vid Flottans undervis- utbildning.''
ningsverk, dels under de årliga öfningarna till sjös.

§ 34.

Flottans undervisningsverk äro:

Sjökrigsskolan, för officersutbildningen,
Skeppsgosseskolan, för skeppsgossars undervisning samt

Reservbefäls
och Reservunderbefäls

utbildning.

Stationsskolorna, hvilka delas i
Exercisskolan och

Underbefälsskolan, afsedda för personalens allmänna praktiska
och teoretiska utbildning, samt
Minskolan och

Skjutskolan, dessa .båda senare fackskolor för undervisning i
minväsende och artilleri.

Undervisningens ordnande, lärokurser, kompetensvilkor för officersutnämning
och underofficersbefordran samt för uppflyttning inom de
särskilda sjömansklasserna bestämmas, i enlighet med för skolorna faststälda
reglementen eller af Kongl. Maj:t eljest gifna bestämmelser.

§ 35.

Flottans årliga öfningar till sjös ega rum i enlighet med af Kongl.
Maj:t i kommandoväg utfärdade bestämmelser.

§ 36.

1. Reservbefäl och Reservunderbefäl från handelsflottan utbildas
vid Kongl. Flottans stationer.

2. För detta ändamål skall vid underbefälsskola meddelas undervisning
i lärokurser, motsvarande dem, som jemlikt reglementet för
navigationsskolorna i riket äro stadgade för navigations- och maskinist-afdelningarna
vid fullständig navigationsskola, och anställes såsom
underofficer i Kongl. Flottans reserv värnpligtig, som vid underbefälsskola
aflagt godkänd styrmans- eller maskinistexamen och nöjaktigt
genomgått derför stadgad praktisk militärkurs, samt såsom underlöjtnant
i berörda reserv den värnpligtige reservunderofficer, hvilken vid
underbefälsskola aflagt godkänd sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamen
samt likaledes nöjaktigt genomgått derför stadgad praktisk
militär kurs.

3. Jemväl den, som i navigationsskola aflagt styrmansexamen
samt fullgjort de i föregående moment för kompetens till reservunderofficers
och reservofficers anställning föreskrifna militära öfningar, må,
derest han vid underbefälsskola aflagt godkänd sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamen,
vinna anställning såsom underlöjtnant i
Kongl. Flottans reserv.

4. Sålunda anstäld reservunderofficer och reservofficer är skyldig
att till och med det år han fyller fyratio år qvarstå i Kongl. Flottans
reserv.

5. Aflöning, beklädnad och underhåll bestås under lärotiden af
kronan för ett antal af 30 reservunderofficersaspiranter och för 20
reservofficersaspiranter.

6. Årligen anslås 20 premier å 100 kronor för utexaminerade
reservunderofficerare samt 10 premier å 200 kronor för utexaminerade
reservofficerare.

§ 37.

1. Aflöningen för den till Kongl. Flottans officers-, underofficerssamt
sjömanskårer hörande personal utgöres af

Fast lön och
Dagaflöning.

2. Den fasta lönen, som är antingen årslön eller för manskapet
månadslön, utgår, från och med den dag lön tillträdts, under hela
tjenstetiden och intill slutet af den månad, under hvilken afgång skett.

3. Dagaflöningen uppbäres

a) under hvarje uppdrag i tjensten,

b) under tjenstledighet, ej öfverstigande fjorton dagar, och

c) under hela den tid, den till dagaflöning berättigade vistas å den
station der han är placerad, såvida han ej derstädes begagnar semester
eller, på gjord anhållan, beviljad tjenstledighet, som öfverstiger fjorton
dagar.

4. I andra än här ofvan uti mom. 3 upptagna fall förloras dagaflöningen,
äfvensom under arrest utan tjenstgöringsskyldighet.

§ 38.

För officerare och underofficerare utgår aflöningen med följande
belopp:

Officerare:

för	Flaggmän....................................	.. fast årslön 8,000 kr., dagaflöning 6 kr
	Kommendörer..............................	d:o	6,000 »	d:o	5 »
	Kommendörkaptener af lista klass d:o	4,000 »	d:o	4 »
))	Kommendörkaptener af 2:dra	» d:o	3,500 »	d:o	4 »

Aflöning.

för Kaptener med lön i lista klass fast årslön 2,800 kr., dagaflöning 3 kr.,
» Kaptener medlöni2:dra » d:o 1,800 » d:o 3 »

» Löjtnanter...................................... d:o 1,200 » d:o 2 »

samt för Underlöjtnanter................. d:o 600 » d:o 2 »

Underofjicerare :

för Flaggkonstaplar af minafdelnin gen

samt flaggmaskinister fast årslön 960 kr., dagaflöning 2 kr.

» Flaggstyrmän, flaggkonstaplar
af artilleri- och ekonomiafdelningen,
flaggskeppare,
konstaplar af min-afdelnin gen

samt maskinister........ d:o 720 » d:o 1 » 50 öre

» Styrmän, konstaplar af artilleri-
och ekonomi-afdelningarna,
skeppare samt qvar tersmän.

.................................. clio 720 » d:o 1 »

§ 39.

1. Sjömanskårens aflöning utgår med följande belopp, nemligen:
för Underofficerskorporaler, fast lön per månad 30 kronor,

dagaflöning: den högre 80, den lägre 50 öre,

» 1 sta klassens Sjömän, fast lön per månad 15 kronor,
dagaflöning: 40 öre,

» 2:dra klassens Sjömän, fast lön per''månad 10 kronor,
dagaflöning: 30 öre, och

)» 3:dje klassens Sjömän, fast lön per månad 5 kronor,
dagaflöning: 20 öre.

2. Skeppsgosse erhåller 2 öre om dagen till småförnödenheter
samt skeppsgossekorporal 6 öre.

§ 40.

Aflöningen för Kongl. Flottans läkarekår utgöres af fast lön och
dagaflöning till följande belopp, nemligen:

Fältläkare ....................................... fast årslön 4,000 kr., dagaflöning 4 kr.

Regementsläkare........................... d:o 2,800 » d:o 4 »

Förste Bataljonsläkare .............. d:o 1,800 » d:o 3 »

För dagaflöningens åtnjutande gälla här ofvan i § 37 upptagna
bestämmelser.

Läkarestipendiaterne åtnjuta arfvoden i enlighet med nu gällande
stat samt uppbära under kommendering i land dagaflöning till det belopp,
som för den bestridda tjenstebefattningen är bestämd.

§ 41.

För de å 1876 års stat eller å reservstaterna qvarstående officerare
och underofficerare utgår aflöningen med de belopp, på det sätt
och under de yilkor, som derför nu finnas bestämda.

§ 42.

_ Reservbefäl och reservunderbefäl erhålla vid inkallelse till tjenstgöring
lön och dagaflöning, motsvarande innehafvande tjenstegrad.

§ 43.

För den till Kongl. Flottans civila kårer hörande personal skola,
med iakttagande af hvad ofvan i afseende å läkarekårens aflöning blifva
särskildt stadgadt, i öfrigt nuvarande bestämmelser i afseende å
antagning, aflöning, befordran m. m. fortfara att vara gällande.

§ 44.

Inqvartering utgår, hvad beträffar officerare och underofficerare,
antingen in natura eller med bidrag i penningar till dem, hvilka innehafva
i bifogade stat upptagna militära befattningar.

Manskapet åtnjuter qvarter in natura eller, i brist deraf, ersättning
i penningar.

Skeppsgossekåren är inqvarterad i kasern.

Inqvarteringsersättning enligt 1858 års inqvarteringsordning tillkommer
den å nya reservstaten uppförda personal så länge någon å
denna stat qvar står.

Inqvartering.

Beklädnad och
underhall.

fcjöaflöning
m. m.

§ 45.

Underofficerare erhålla beklädnad eller beklädnadsersättning samt
portion in natura eller ersättning derför.

Beklädnaden eller beklädnadsersättningen utgår enligt nu gällande
grunder.

Portion in natura eller ersättning derför åtnjutes

under all slags tjenstgöring, derför ersättning icke enligt särskilda
resekostnads- och traktamentsbestämmelser utgår,

under sjukdom samt deraf föranledd tjenstledighet, derest ej
den sjuke å Flottans sjukhus vårdas, samt

under tjenstledighet, ej öfverstigande fjorton dagar.

Personalen vid sjömans- och skeppsgossekårerna beklädes och
underhålles af kronan.

Så väl beklädnaden som naturaunderhållet samt de härför bestämda
ersättningar utgå under all tjenstgöring, men indragas:

beklädnaden under tjenstledighet, som öfverstiger en månad, och
ej är af sjukdom föranledd;

portionen, under all tjenstledighet, som ej är af sjukdom föranledd,
äfvensom

då sjukunderhåll å flottans sjukhus åtnjutes.

Å gammal stat eller nya reservstaten qvarstående underofficer
erhåller icke beklädnad eller beklädnadsersättning, men åtnjuter den
portion eller portionsersättning, hvartill han efter nu gällande bestämmelser
är berättigad.

Till tjenstgöring inkalladt reservunderbefäl erhåller under tjenstgöringstiden
natura underhåll eller ersättning derför af Kronan; ° hvarjemte
beklädnad eller beklädnadsersättning för samma tid bestås allt
reservunderbefäl samt det värnpligtiga reservbefälet.

§ 46.

Under sjökommendering förhöjes den i §§ 38, 39 och 40 bestämda
dagaflöning med 50 procent för personalen vid de militära kårerna samt
läkarestaten. Den, som tillhör någon af öfriga Kongl. Flottans stater,
uppbär under sådan kommendering samma dagaflöning som vederlike

å den militära staten. , ,.

Härförutom åtnjuta officerare med vederlikar och _ kadetter _ dukpenningar
samt underofficerare och manskap skeppsportion, hvarjemte

för dem af manskapet, som bära uppmuntringstecken, tillkomma uppmuntringspenningar
samt, för uppbördsman bland underbefälet äfvensom
vissa beställningsmän, aflöningstillägg på sätt förslagsstaten utvisar.

I de fall, der förhöjning i sjöaflöning samt dietpenningar nu finnes
medgifven, utgår sådan förhöjning fortfarande.

För dem, hvilka, utan att uppbära ordinarie lön å femte hufvudtitelns
stat, under sjökommendering bestrida vissa läkare- eller civila
tjenstemannabefattningar ombord å kronans fartyg, utgår sjöaflöningen
i enlighet med nu gällande bestämmelser.

Reservbefäl och reservunderbefäl samt värnpligtig! manskap erhålla
under sjökommendering enahanda sjöaflöningsförmåner och underhåll
som vederlikar å aktiva staten.

§ 47.

Fri läkarevård vid stationen erhåller all Flottans derstädes varande
personal, och äro jemväl till fria medikament berättigade alla de, som
hafva rättighet till fri läkarevård, med undantag af officerare jemte
vederlikar, då de ej vårdas å flottans sjukhus.

Till fri vård och underhåll å Kongl. Flottans sjukhus äro, derest
utrymme derstädes finnes, å station varande underofficerare samt personalen
vid sjömans- och skeppsgossekårerna berättigade.

b) Värnpligtige.

§ 48. •

Hvarje svensk man är pligtig deltaga i fäderneslandets försvar
från och med det kalenderår, under hvilket han fyller 21 år, till och
med det, under hvilket han fyller 40 år.

Vid flottan värnpligtige äro de, hvilka i § 19 finnas omförmälda.

§ 49.

Värnpligten vid Flottan fullgöres i beväringen under tolf år, och
är tjenstetiden sex år i första uppbådet och derefter sex år i det andra.
I krigstid tjenar det uppkallade manskapet så länge dess tjenst erfordras.

Efter fullgjord värnpligt vid flottan öfvergår värnpligtig till landstormen.

Sjukvård.

§ 50.

Värnpligtig inskrifves till tjenst det år han fyller 21 år, dock må
äfven före denna ålder, intill ett antal af tio procent af årskontingenten,
värnpligtig^ kunna inskrifvas; börande den, som sig dertill anmäler,
styrka, att lian är till krigstjenst duglig, samt i öfrigt lämplig till
den tjenst, hvartill han anmäler sig.

§ 51.

Vapenför värnpligtig inskrifves till vapenkonst; öfriga värnpligtige
till annan befattning, hvartill de må finnas lämpliga.

§ 52.

Riket indelas i inskrifningsområden, hvilka äro för hären och flottan
gemensamma.

§ 53.

Tnskrifven värnpligtig är skyldig att för sin utbildning tjenstgöra
i fredstid högst nittio dagar under första året.

Den, som vunnit anställning vid Kongl. Flottans stam eller reserv,
anses, så länge anställningen varar, dermed fullgöra sin värnpligt, men
skall efter erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår
i beväringen, tillhöra dess första uppbåd.

De jemlikt § 36 såsom officerare eller underofficerare i Kongl.
Flottans reserv anstälda värnpligtige anses tillhöra beväringens första
uppbåd.

Från öfning i fredstid är den befriad, som erhållit utbildning i
Flottans stam.

§ 54.

De till flottan inskrift^ värnpligtige inkallas till tjenstgöring den
20 Maj inskrifningsåret.

§ 55.

Värnpligtig, som är till tjenstgöring inkallad, erhåller, då han icke
uppbär marschaflöning, underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar
och annan erforderlig utrustning samt en kontant dagaflöning
af 20 öre, allt i enlighet med de särskilda bestämmelser, som härom
blifva utfärdade.

§ 56.

Värnpligten vid flottan fullgöres i öfrigt på det sätt, i den ordning
samt under de bestämmelser, hvarom, i enlighet med här intagna
grunder, uti särskild lag om allmänna värnpligten finnes stadgadt.

Då komitén nu öfvergår till motiveringen af ofvan upptagna underdåniga
förslag till grunder för ordnande af Sveriges sjöförsvar,
torde till en början få anmärkas, dels att komiténs i det föregående uttalade
åsigter i afseende å sjövapnets ändamål, dess materiel och
dess stationer, sjöfästningarna samt det fasta minförsvaret äro sammanfattade
i de två, förslaget inledande paragraferna (§§ 1 och 2),
varande dervid, i fråga om den flytande materielen, hvarken certer
eller antal, såsom beroende af på förhand icke bestämbara förhållanden,
närmare angifna, dels att komitén under det allmänna uttrycket sjögående
pansarbåtar velat inbegripa så väl den större som den mindre
af de utaf komitén förordade typer.

Härjemte och innan komitén till redogörelse upptager förslagets
särskilda bestämmelser, torde få förutskickas några erinringar, rörande
åtskilliga förhållanden, hvilka vid organisationens uppgörande bort
beaktas.

Hvarje militärisk inrättnings grund liksom dess ändamål är kriget.
Men kriget erfordrar större personal än som i fred kan underhållas.
Deraf fördelningen i stam, den i krig som fred tjenstskyldiga personalen,
samt i reserv och värnpligtige, hvilka äro tjenstskyldiga — de
värnpligtiges fredsöfningar oberäknade — endast under krig och vid
större rustningar.

Nutidens sj©krigsmateriel med sina många tillhörande inrättningar

och olikartade vapen, ställer nödvändigt stora fordringar på det manskap,
som skall handtera densamma och föra den i striden. Största
delen af ett krigsfartygs besättning i våra dagar måste för den skull
utgöras af sjökrigsmän, som erhållit särskild yrkesutbildning och förvärfvat
färdighet i vapen. Men äfven återstoden måste åtminstone eg a
sjövana. En följd häraf är den, att flottans stam, som ensamt kan
skänka vapnet fullt utbildade sjökrigsmän, icke får vara mindre, än att
krigets kraf på tillräckligt förhandsmanskap till materielens behöriga
skötande blir tillfredsställande fyldt; en annan följd, lika oeftergiflig
som denna, är, att, på få undantag när, allt värnpligtigt manskap,
som tilldelas flottan, måste vara sjöfolk.

Vidare förekommer att, under det intet eller blott ringa samband
finnes mellan fredens värf och krigsmannens åligganden vid hären,
knyter det gemensamma yrket ett ganska nära sådant mellan örlogsflottan
och handelsflottan. Att än ytterligare stärka och befästa
detta samband är en uppgift, den flottan icke får förbise. Men härtill
höra anordningar, sonr främja utbytet af tjenstgöring mellan de båda
flottornas yrkesmän. Ömsesidigt intresse och vexelverkan skall härigenom
uppstå mellan den fredliga sjöfarten och örlogstjensten samt
lända båda till båtnad och befordra bådas utveckling.

I sammanhang härmed står den fordran, som bör ställas på organisationen,
att den, så vidt sådant med en fast aflönad yrkesstam är
möjligt, tillämpar värnpligtssystemets principer, derigenom, att den i
de värnpligtiges led förnämligast söker sina rekryter samt medelst
korta kapitulationstider bereder tillfälle för dem, som det önska, att
till handelsflottan återvända, hvarigenom åter vid krigstillfälle erhålles
en vapenöfvad manskapsreserv till ersättning för den starka afgång,
som då kan förväntas.

Lägges slutligen härtill nödvändigheten deraf, att stammen icke
göres större än att honom kan beredas den öfning, han för sin utbildning
behöfver, samt att till det ekonomiska tages sådan hänsyn,.
att Femte Hufvudtitelns utgifter för framtiden icke komma att väsentligen
öfverstiga statsverkets nu utgående anslag för flottans ändamål
jemte beloppet af båtsmanshållets kostnad, så är härmed antydt
det hufvudsakliga af de synpunkter, ur hvilka ifrågavarande organisationsfråga
blifvit uppfattad och som ledt till det Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning nu understälda förslag, hvars motiver i öfrigt komitén vill
söka att här nedan närmare utveckla, dervid iakttagande förslagets paragrafföljd,
der icke ämnet kräft en samtidig behandling af på olika
ställen förekommande stadganden.

Paragraferna 3 och 4 upptaga den indelning af flottans personal,
som bör ligga till grund för organisationen och som jemväl finnes i
Kongl. Flottans nu gällande reglemente bestämd, hvarvid dock sådan
afvikelse derifrån egt rum, att maskinist- och handtverksstaterna, hvilka
ansetts böra uppgå i underofficerskåren, för den skull uteslutits ur antalet
af de civila staterna, bland hvilka sistnämnda lärarestaten blifvit
särskild!'' uppförd och icke, såsom hittills, samtagits med ecklesiastikstaten,
hvartill något skäl icke synts vara för handen hvarken i
likartade tjenstgöringsförhållanden eller gemensam aflöningsstat.

Såsom ofvan är nämndt, bör till grund för beräkningen af flottans
personal läggas den materiel samt de öfriga flottan tillhörande inrättningar,
för hvilka denna personal är afsedd. Komitén har för detta
ändamål uppgjort särskilda specialtabeller (Bil. A. n:is 9—11), hvilka utvisa
den personalfördelning, komitén i sådant hänseende förutsatt.
Enligt hvad af dessa framgår, har komitén i fråga om flottans fartyg
icke ansett berörda beräkning böra grunda sig ensamt på de typer
komitén till framtida anskaffning föreslagit, enär tidpunkten för en så
fullständig förändring af vår sjökrigsmateriel, att densamma uteslutande
af sådana utgjordes, i alla händelser synts alltför aflägsen samt
försigtigheten torde bjuda att förutsätta möjligheten af en långt förr
inträffande mobilisering. Komitén har i stället trott sig kunna taga
till utgångspunkt materielens tillstånd vid den tid, då jemlikt det uppgjorda,
ofvan omförmälda byggnadsprogrammet en första uppsättning
af pansarbåtarna A, eller tre sådana båtar, hunnit anskaffas, samt har
fördenskull beräknat den för flottans fartyg erforderliga personalen
efter eu materiel, bestående, jemte dessa tre pansarbåtar A, af större
delen utaf flottans nu egande stridsfartyg, med uteslutande af sådana,
hvilka ansetts alltför gamla eller otidsenliga för att i krig med fördel
kunna användas och bemannas; samt härförutom minbåtar af de föreslagna
certerna, nemligen 9 stycken af den större samt 30 stycken af
den mindre certen, hvarvid dock, beträffande sistnämnda båtar, torde
böra anmärkas, att sannolikt icke hela detta antal, vid ifrågasatta tidpunkt,
funnes för flottans räkning nyanskaffadt, men att hvad som deruti
komme att brista torde för tillfället kunna och böra ersättas genom
för minors användning apterade småbåtar ur handelsflottan.

En sådan materiel skulle, jemlikt tabellen, Bil. A. n:o 9, erfordra
en bemanning af 163 officerare, 167 underofficerare samt 1,165
förhandsmän, d. v. s. underofficerskorpraler samt lista och 2:dra klassens
sjömän. Härtill komma dels den för fasta minförsvaret behöf -

Flottans

personal.

Personalens
indelning,

Stammen.

De militära
''kårerna.

Officerskåren.

liga personal, utgörande 25 officerare, 26 underofficerare och. 176
förhandsmän, dels vidare för stationstjenstgöringen samt öfverstyrelsen
72 officerare, 103 underofficerare, 200 förhandsmän, och å sjöfästningarna
10 officerare, 11 underofficerare samt 386 förhandsmän, då hela
krigsbehofvet sålunda skulle utgöra inalles 270 officerare, 307 underofficerare
samt 1,927 förhandsmän.

Hvad nu först officerskåren beträffar, så lära ofvan uppgifna siffror
angående behofvet af officerare gifva vid handen, att en icke obetydlig
tillökning af densamma måste ske. Visserligen skulle man kunna
antaga, att vid inträffande mobilisering någon del af den för närvarande
å reserv- och indragningsstaterna uppförda personal vore till
tjenstgöring användbar, ehuru vid den redan nu höga medelåldern inom
dessa stater, utgörande för permanenta reservstaten 58 år, för nya reservstaten
6It år samt för indragningsstaten 56 år, någon tillförlitlig grund
för beräkningen häraf icke står att finna; men i allt fall äro 24 poster,
tillhörande tjenstgöringen i land, beräknade att med dessa reservstatsofficerare
besättas. Återstår således ett behof af 246 officerare. Det
bär icke kunnat ifrågasättas att intill ‘ detta antal öka officerskåren,
emedan det skulle leda till alltför stora kostnader att under fredstid
aflöna och gifva behörig öfning åt en så talrik officerspersonal, utan
har komitén nödgats antaga att genom de anordningar, som träffats
för anskaffning samt utbildning af reservbefäl och hvartill komitén
nedan återkommer, möjlighet skulle vara beredd att, inom subalterngraderna,
besätta omkring hälften af det i krigstid behöfliga antalet
med officerare ur reserven. Komitén bär af dessa skäl, efter en i
sådant hänseende förslagsvis uppgjord fördelning, som i tabellerna
återfinnes, upptagit antalet reservofficerare i subalterngraderna till 81,
hvaremot återstående 165 officerare ansetts böra tillhöra den aktiva
staten; utvisande detta antal alltså en tillökning i denna af tillsammans
25 officerare. Denna stat är visserligen mindre än de intill 1873 års
reglering gällande stater och den är ej heller större än att densamma,
tillsammans med nyssnämnda antal reservofficerare, jemnt motsvarar behofvet
vid en första mobilisering, men det torde kunna antagas att
under krigets gång uppstående vakanser skola kunna fyllas dels af afskedade
officerare, som ännu äro tjenstskybliga i krigstid, dels af värnpligtig!;
befäl från handelsflottan, och har komitén, i betraktande jemväl af
nödvändigheten att, så långt som med ändamålets uppnående är förenligt,
inskränka den för så många andra behof erforderliga ordinarie
budgetens utgifter för personalen, ansett sig icke kunna förutsätta en

större tillökning af den aktiva staten än som, på sätt ofvan anfördt blifva,
skett derigenom, att officerskåren upptagits till inalles 165 officerare.

Vid denna tillökning af den aktiva statens personal har komitén
ansett sig böra föreslå, att den permanenta reservstaten skall upphöra
i mån af inträffande afgång bland den på denna stat uppförda personal.
Om också en dylik reservstat onekligen verkar gagneligt genom att
underlätta avancementet inom officerskåren, så må dock icke förbises,
att denna fördel i sin mån äfven främjas såväl af officerskårens tillökning
som af det tvungna afskedstagandet vid uppnådd viss ålder.
Icke heller har komitén kunnat lemna obeaktade de ekonomiska skäl,
som tala för den permanenta reservstatens upphörande.

Den af komitén föreslagna tillökning af flottans officerskår upptager
2 regementsofficerare, en af hvardera kommendörkaptensgraden,
8 kaptener med lista klassens lön och 5 med 2:dra klassens lön, 7
löjtnanter samt 3 underlöjtnanter. Häraf synes, att tillökningen med
sin högsta siffra faller inom kaptensgraden, då deremot regementsofficerarnes
antal blifvit ökadt i långt lägre proportion än den, som
mellan dem och lägre grader nu eger rum. Nödvändigheten af sträng
sparsamhet har härvid varit det bestämmande skälet och komitén hyser
den öfvertygelsen, att ej heller tjensten skall af en sådan åtgärd blifva
lidande.

Antalet flaggmän och regementsofficerare ställer sig något lägre
än för det närvarande i förhållande till hela officersantalet. Proportionen
är nu som 1 till 5; och skulle för framtiden komma att blifva
1 : 5,5, hvilket visserligen är ofördelaktigare än i norska marinen, der
proportionen är 1 : 4,4 men deremot förmånligare än i den danska, der
proportionen är 1 : 6,7.

1 beloppen af nu utgående aflöningar har komitén icke funnit anledning
att föreslå någon ändring.

I fråga åter om vilkoren för åtnjutande af den del utaf aflöningsförmånerna,
som utgöres af dagaflöningen, har komitén förmenat dem
böra något annorlunda bestämmas än hvad som nu eger rum, men
torde komitén till detta ämne få här nedan vidare återkomma.

Slutligen har komitén här skolat fästa uppmärksamheten derpå, att,
äfven med denna nu föreslagna tillökning af officerskåren, kostnaden
för officersbefälets aflöning icke skulle komma att öfverstiga den nuvarande.
Enär för en jemförelse mellan den nu utgående och den
blifvande kostnaden för flottans militärpersonal m. m. de faststälda
staterna icke kunde tagas till utgångspunkt, har komitén från Marinförvaltningen
begärt och erhållit uppgift å totalkostnaden under ett

V''lider officer sfcåren.

visst år, nemligen år 1880, för denna personal jemte maskinist- och.
handtverksstaterna, Enligt denna uppgift har sagda år för flottans
officerskår och permanenta reservstaten utgifvits kronor 522,618: 95,
förutom hvad som i sjöaflöning utgått, hvilken kostnad alltså visserligen
med kronor 8,327: 85 understiger den af komitén beräknade kostnad
för officerskåren, utgörande i fast lön och dagaflöning jemlikt bifogade
förslagsstat (Bil. A. n:o 12) kr. 507,146: 80, hvartill kommer
inqvarteringsstatens (Bil. A. n:o 17) belopp kr. 23,800, eller inalles
kronor 530,946: 80, men tvifvelsutan skulle komma att öfverstiga densamma,
derest till det förstnämnda, år 1880 utgifna kostnadsbeloppet
lades jemväl den del af utbetald sjöaflöning, som motsvaras af den
normala dagaflöningen i land, hvilken aflöning deremot, såsom afsedd
att utgå från dagaflöningsanslaget, finnes inberäknad i den uti komiténs
förslag upptagna kostnaden. Intages i jemförelseberäkningen jemväl kostnaden
för den å Kongl. Maj:ts Flottas reservstat, nya reservstaten
samt indragningsstaten upptagna personal, hvilka stater dock redan nu
äro afsedda att upphöra, blir naturligtvis skilnäden, till förmån för den
blifvande kostnaden, ännu betydligare.

Flottans underofficerspersonal utgöres för det närvarande dels af
den rent militära underofficerskåren och dels af maskinist- och handtverksunderofficerarne,
hvilka äro uppförda å särskilda, till de civila
räknade maskinist- och handtverksstater och sålunda kunna betraktas
såsom ett slags hälft civile, hälft militäre beställningsmän af underofficersgrad.

Det har emellertid synts komitén, som om en sådan karaktersåtskilnad
mellan dessa begge slag af underofficerare icke vore af deras
tjenstgöringsförhållanden betingad, och att, framför ''allt med den riktning
sjökrigsmaterielens utveckling i våra tider tagit, den ena som den
andra af dem, hvilka det åligger att handhafva och föra det gemensamma
vapnet mot fienden, borde anses såsom krigsman, åt hvilken
del af sjökrigsmannayrket han än må hafva särskilda egnat sig. Men
om så är, torde ock maskinist- och handtverks-underofiicerare böra
upphöra att räknas såsom civila tjensteman, så mycket heldre som det
onekligen lärer i disciplinärt hänseende få anses vara oegentligt, att,
såsom under nuvarande förhållanden är fallet, en sådan underofficer i
tjenstgöring vid stationen icke är förman för det manskap, med hvilket
han i och för sin tjenst står i stundlig och omedelbar beröring.

Då komitén af dessa skäl ansett den förändring af den hittillsvarande
organisationen böra ega rum, att maskinist- och handtverks -

underofficerarne öfverföras till underofficerskåren, för att derstädes utgöra
särskilda afdelningar af densamma, har å denna kår för den skull
upptagits inalles 237 underofficerare, utgörande sammanlagda numerären
af den å nuvarande underofficerskåren, maskinist- och handtverksstaterna
uppförda personal, med inberäkning jemväl af de tre maskinistunderofficerarn
e öfver stat, Indika, jemlikt Kongl. brefvet den 24 oktober
1879, åtnjuta aflöning af de till minväsendet anslagna medel; och skulle,
på sätt härlios bifogade förslagsstat (Bil. A. n:o 13) närmare utvisar, den
sålunda ombildade kåren komma att bestå af 27 flaggunderofficerare
och 210 underofficerare af 2:dra graden, af Indika förstnämnde 18 tillhörde
de egentliga sjömansafdelningarna såsom flaggstyrmän, flaggkonstaplar
af artilleri- eller ekonomiafdelningarna eller flaggskeppare
och 9 åter de tekniska afdelningarna, i egenskap af flaggkonstaplar af
minafdelningen eller flaggmaskinister, samt af underofficerarne af 2:dra
graden, 146 vore styrmän, konstaplar af artilleri- eller ekonomiafdelningen,
eller skeppare, 56 konstaplar af minafdelningen eller maskinister
samt 8 qvartersmän, motsvarande de hittillsvarande handtverksunderofficerarne.

Af de 73 underofficerare, Indika tillhöra de tekniska afdelningarna,
hafva 26 blifvit tilldelade minafdelningen, som är afsedd att lemna erforderligt,
speciel utbildadt underbefäl så väl till det fasta minförsvaret
som till det ökade antal minbåtar, den såsom förutsättning
för personalbehofvet uppgjorda, ofvan omförmälda bemanningstabell
öfver flottans fartyg upptager.

Förberörda på aktiv stat uppförda antal af 237 underofficerare
understiger icke obetydligt det verkliga behofvet vid en inträffande
mobilisering af flottan. Denna personal är också till största delen afsedd
att tagas i anspråk för skötandet af uppbördsmannatjensterna å
fartygen och stationerna, och komitén har förutsatt, att den öfriga
underofficerstjensten, den omedelbara ledningen af sjökrigsmannens
arbeten, skulle hufvudsakligen bestridas af underofficerskorporaler. För
öfrigt har komitén, för vissa underbefälsposter, förnämligast maskinistoch
äfven i någon mån skepparebefattningar, hvilka i mindre grad än
de öfriga torde kräfva färdighet i bruk al vapen, ansett sig kunna
påräkna tillgång på dugligt reservunderbefäl från handelsflottan.

Till sist har komitén, beträffande kostnaderna för underofficerskåren,
bort omförmäla, att aflöningsstaten, Bil. A. n:o 13, vid samma numerär som
nu och °med samma aflöniugar, icke företer någon annan skilnad från den
nu utgående, med inberäkning af maskinist- och handtverksstaterna,
än den ''förhöjning, som uppstår derigenom, att 2 till de tekniska

Sjörnans fcåren.

afdelningarna öfverflyttade flaggunderofficerares löner öfverskjuta de
för flaggunderofficerare, tillhörande andra afdelningar, faststälda löner
med tillsammans 480 kronor, hvadan, efter sagda förhöjning, sammanlagda
beloppet af underofficerskårens fasta löner utgör 172,800 kronor.

På sätt redan i början af detta betänkande blifvit i underdånighet
anmäldt, har komitén vid utförande af sitt uppdrag utgått från den
förutsättning, att indelningsverket komme att upphäfvas samt erforderlig
stamtrupp för flottan på annat sätt anskaffas. Den frågan förelåg
alltså till komiténs utredning, huru denna stamtrupp, som skulle
ersätta den försvinnande båtmansinstitutionen, borde vara beskaffad, huru
organiserad och sammansatt. Förslaget i ämnet borde uppbära de militära
fordringarna på stamtruppens förmåga af snabb mobilisering, på dess
tillräcklighet och tjensteduglighet. Med andra ord: den blifvande stammen
måste till hela sin styrka finnas till hands på det sätt och på den tid
hans tjenst påkallades; han måste vara tillräckligt manstark att kunna
lemna erforderligt antal förhandsmän inom alla de grader af sjömilitärisk
utveckling, som af de särskilda sjömansklasserna betecknas; och
slutligen finge han icke hastigare omsättas än att tillräcklig fasthet
och en utbildning, som möjliggör behörigt urval vid uppflyttning till förhandsmännens
led, kunde ernås och vidmagthållas. Men till allt detta
kom jemväl den fordran, att förslaget icke blefve ur ekonomisk synpunkt
oantagligt, såsom medförande för stora kostnader för statsverket.
Gifvet är att med en ständig, fast aflönad stam, af den styrka krigsbehofvet
förutsätter, skulle det militäriska intresset vara tillgodosedt
och, enligt hvad nedan lemnade utredning gifver vid handen, vore
gränsen för dess ekonomiska berättigande icke heller dermed öfverträdd,
men ehuru komitén var af den öfvertygelse, att erhållandet af
en duglig och tillräcklig stam vore af den hufvudsakliga vigt för flottans
tjenstbarhet, att, om så funnes nödvändigt, fyllandet af andra, om
också i och för sig vigtiga behof, finge Härför stå tillbaka, uppstod
emellertid någon tvekan derom, huruvida icke äfven på annan väg ändamålet
kunde vinnas genom anordningar, som i någon nämnvärdare
mån nedbringade kostnaden. Hufvudsakligen af sådan anledning och
under antagande att detta kunde ske förmedelst stammens delande i
två delar, af hvilka den ena såsom en slags, endast periodvis till tjenstgöring
inkallad, men vid krigsbehof tillgänglig fyllnads- eller reservstam
skulle medföra en jemförelsevis ringa utgift, framstäldes inom
komitén åtskilliga förslag, för hvilka komitén torde böra redogöra, likasom
för de skäl, hvilka förmådde komitén att afstå från försöken att

s:?

i den af dem antydda riktning söka lösa frågan om stammens organisation.

Ett af dessa förslag afsåg att ställa organisationen af denna reservstam
i samband med värnpligtens tillämpning på det sätt, att bland
årets kontingent till vapenöfning inkallade värnpligtige, skulle, genom
frivillig öfverenskommelse, uttagas ett till 300 man beräknadt antal
rekryter för reservstammen, Indika borde erhålla en ettårig utbildning
samt andra året inkallas till 140 dagars repetitionsöfningar, men derefter
återgå till sina yrken, med skyldighet att under värnpligtsåren
tillhöra beväringens första uppbåd. Härigenom skulle man, förutom
första årets rekrytklass, i en hvar af beväringens öfriga 11 årsklasser
till förfogande vid behof ega ett antal värnpligtige af den utbildning,
att de kunde såsom stamsjömän användas; varande den sålunda bildade
reservstammen, efter afdrag för frånvarande, beräknad att kunna
uppnå en styrka af 2,200 man; och då den fasta stammen skulle räkna
1,500 man, hvaraf jemväl 300 man antogos vara rekryter, utgjorde
krigsfoten således inalles 3,700 man. Den fasta stammens aflöning
skulle utgå på sätt nu vore bestämdt, reservstammens rekryter skulle
aflönas i nuvarande femte löneklassen, de till repetitionsöfningar inkallade
åter med 1 krona 50'' öre om dagen, och utgjorde sammanlagda kostnaden
1,267,795 kronor, hvaraf för reservstammen belöpte 243,180 kronor.

Detta förslag gjorde visserligen anspråk på att vara relativt prisbilligt,
att nära ansluta sig till värnpligten och att befordra det tjenstgöringsutbyte
mellan örlogsflottan och handelsflottan, hvars omisskänneliga
nytta för båda, komitén redan ofvan påpekat. Mot detsamma erinrades
emellertid, att det icke erbjöd tillräcklig säkerhet för befintligheten
af den reservstam, det åsyftade, hvithet dock utgjorde ett hulvudvilkor
för hvarje dylik organisations bestånd, att rekrytkontingenten
vore alltför stor och aflöningsförmånerna alltför ringa för att, utan
minskning af den förra eller förhöjning af de senare, kunna erhålla
det erforderliga rekrytantalet; men genom dylika åtgärder skulle åter
antingen organisationens grund rubbas eller totalkostnaden väsendtligt
höjas. Härförutom vore det tvifvelaktigt, huruvida man bland det till
beväringen efter vunnen utbildning återgångna reservmanskapet skulle
vid behof återfinna det antal förslaget för reservstammen beräknat.
Af deras yrke följde möjligheten af frånvaro från fäderneslandet på
främmande haf i det ögonblick kriget utbrott, och äfven om de
sedermera kunde inställa sig, hade flottan dock icke af dem haft
påräknad tjenst vid den första mobiliseringen, för hvilken i sjelfva
verket af reservstammen icke med säkerhet kunde påräknas större

styrka än de 300 rekryterna samt möjligen de 300 till repetitionsöfningar
inkallade. På grund af dessa svagheter, hvilka ansågos innebära
organisatoriska grundfel, föll förslaget.

Af öfriga förslag i liknande syfte, var det egentligen ett, som,
med hänseende till den väsentliga nedsättning af kostnaderna detsamma
förmenades bereda, inom komitén blef allvarligare ifrågasatt. I stället
att såsom det förra förslaget bilda en rörlig reservstam, hemtad från
och snart återgående till massan af värnpligtige, erbjöd detta senare
förslag eu fast anstäld personal äfven i reservstammen, hvars manskap
borde förbinda sig till sexårig tjenst, derunder de dock, efter undergången
rekrytkurs, omfattande ett år, endast skulle inkallas till tjenstgöring,
^ hufvudsakligast sjötjenstgöring, när behofvet sådant kräfde.
Rekrytåret skulle aflöningen utgå i nuvarande femte löneklassen; under
de öfriga fem åren åter borde ersättningen utgöras af en fast årslön,
lika med fjerde löneklassen, eller 10 kronor i månaden, hvartill under
tjenstgöring komme dagaflöning i samma löneklass.

Såsom grund för beräkningen af stammens styrka uppstäldes det
antagandet, att manskapsbehofvet för fredstjenstgöringen utgjorde inalles
2,548 man eller alternativt, genom uteslutande af en sjöexpedition
a aflägsnare farvatten med en korvett, 2,329 man, hvadan stammen
borde utgöra 2,600 man, hvaraf hälften vore fast stam och den andra
hälften reservstam, hvars rekrytklass samt till repetitionsöfningar inkallade
manskap skulle utfylla skilnaden mellan fasta stammens manskapsstyrka
och den för fredstjenstgöringen sålunda erforderliga numerär.
Krigsbehofvet åter beräknades till 2,037 man, hvilket äfven borde till
fullo kunna täckas af denna, till ofvanbemälda styrka beräknade stamtrupp.

Kostnaderna för denna stam upptogos, enligt det förra alternativet
för fredsbehofvet, till 1,229,174 kronor 32 öre, hvaraf å reservstammen
skulle komma kronor 338,350: 32, och enligt det senare alternativet
till kronor 1,193,884: 66, deraf för reservstammen 303,060
kronor och 66 öre.

Vid behandlingen inom komitén af ifrågavarande förslag framstäldes
mot detsamma åtskilliga anmärkningar, dels i fråga om sjelfva
grunden för organisationen, dels beträffande andra härmed sammanhängande
förhållanden och af hvilkas hufvudsakliga innehåll komitén
torde böra härmed meddela en kort sammanfattning. Till en början
erinrades i förstbemälda hänseende, hurusom det redan af principiela
skäl måste möta stora betänkligheter att låta stammen bestå af två
väsentligen olika delar med olika kapitulations-vilkor och af hvilka
inom den ena manskapet finge mindre utbildning, lägre aflöning samt

hade mindre utsigt till befordran än inom den andra. Det torde nemligen
under sådana förhållanden knappast kunna undvikas, att genom
denna begränsning utaf aflöning och utbildning för manskapet, tillhörande
stammens ena hälft, genom denna dess afskildhet från den
öfriga stammen, med hvilken den icke hade något gemensamt mer än
en kortare tids, hvartannat år återkopnnande tjenstgöring, detta reservstamsmanskap
skulle komma att intaga en underordnad ställning till
den fasta stammen, hvilket tvifvelsutan komme att menligt inverka på
tjenstgöringen. Häremot invändes visserligen, att det ingalunda skulle
förmenas dessa reservstammens män att inträda i fasta stammen, utan
att tvärtom rekrytering af den sistnämnda från reservstammen borde
befrämjas. Men det låter knappast förneka sig, att ett sådant samband
emellan reservstammen och den fasta stammen hvarken gynnas
eller befästes genom den karakter af tillfällighet och bihangsmässighet,
som medelst kapitulations- och tjenstgöringsvilkor i öfrigt gifvits den
förra, den der uteslutande skulle bestå af manskap, för hvilket tjenstgöringen
torde blifva bisak, men hufvudsak åter den fasta lönens årliga
tillskott till öfrigt förvärf.

Till stöd för den ifrågavarande organisationen hade i öfrigt blifvit
anfördt, att densamma bildade en lämplig öfvergångsform från båtsmanshållsinstitutionen,
med hvilken den vore att i åtskilliga hänseenden
förlikna, dels redan derigenom att manskapet skulle rekryteras företrädesvis
inom de orter, der båtsmanshåll nu vore förlagdt., och dels
genom aflöningssättet samt den fleråriga kapitulationstiden. Häremot
fann man sig dock i första rummet böra erinra, att en sådan öfvergångsform
knappast kan vara erforderlig, då öfvergångstiden antages
blifva bestämd till 15 år, hvilket synes vara eu tillräcklig lång tid för att
utan störande rubbningar låta det gamla omärkligt försvinna och det
nya, detta må blifva hvad helst det vill, omärkligt växa upp. Vidare
lärer man knappast kunna medgifva, att den ifrågavarande jemförelsen
med båtsmansliållet är fullt riktig. Det vill nemligen synas, som om
en grundåtskilnad mellan de begge institutionerna läge redan deri, att
båtsmannen antages på lifstid. Den trygghet för framtiden detta gifver
honom, gör rekryteringen jemförelsevis lätt, och af denna antagning
på lifstid lärer äfven följa, att han på ett helt annat och närmare sätt
känner sig med flottans tjenst införlifvad än den endast för en kortare
tid anvärfvade reservstamsmannen. Men härtill kommer, att båtsmanshållsinstitutionen
ur flottans synpunkt medför den fördelen, att manskapets
talrikhet medgifver ett urval för tjensten af de bättre och
bästa till ett antal, som vida öfverstiger reservstammens styrka.

Jemte det komitén sålunda redan af principiela skäl fann det
ifrågavarande förslaget icke vara antagligt, kommo härtill äfven andra
anmärkningar af vigt. Med anledning af den i jemförelse med det
förra förslaget betydligt minskade numerären, erinrades nemligen att,
om också en något lägre siffra för stamtruppens manskapsstyrka —
enligt livad komitén jemväl får tillfälle att nedan närmare omförmäla
.— uti en annan fastare organisation skulle kunna försvaras, så måste
det dock möta betänkligheter att, med en så liten reserv, som detta
förslag medgåfve, nedsätta sj elfva stammens styrka till så låg siffra
som här skett. Vidare läge den invändningen nära, att den ifrågavarande
reservstammen icke vore till hands, åtminstone till det beräknade
antalet, då behofvet kräfde. För detta ändamål torde åtminstone
en synnerlig noggrann uppsigt, redovisning och rullföring vara af nöden,
hvilket åter vore egnadt att göra administrationen öfver höfvan invecklad
och besvärlig; och slutligen lemnade jemväl detta förslag rum
för berättigade tvifvelsmål, huruvida kostnaderna skulle kunna begränsas
inom det beräknade beloppet. Nyssnämnda åtgärder för kontrollen
öfver manskapet komme att medföra i och för sig ökade kostnader,
så äfven transporten från hemorten till samlingsplatserna samt till
stationerna, men härtill kunde läggas att, om manskapet skulle underkastas
en sådan strängare kontroll med deraf följande inskränkning af
dess handlingsfrihet, det icke torde åtnöjas med den utfästa årslönen,
i hvilken händelse åter totalkostnaden tilläfventyrs komme att så betydligt
stegras, att det ändamål förslaget, enligt hvad ofvan är omförmäldt,
företrädesvis afsåge, nemligen att nedbringa utgifterna för stammens
anskaffning och underhåll, icke i någon anmärkningsvärd mån
skulle kunna uppnås.

Ur dessa synpunkter ledde sig komitén till den åsigten att, om
också den föreslagna organisationen lemnade ett så förmånligt kostnadsresultat,
som dermed afsåges — hvilket emellertid vore föga sannolikt
— så borde dock detta ensamt icke vara afgörande, hvadan komitén
ansåg, att icke heller detta sätt att lösa frågan borde läggas till
grund för det förslag i ämnet, som komitén hade att afgifva.

Nyssberörda organisationsförslag, likasom i allmänhet dylika förslag
om en tudelad stam för flottan, utgår från den föreställningen,
att behofvet af manskap för fredstjenstgöringen, med dertill hörande
öfningar, skulle vara större än hvad mobiliseringen vid krigsutbrottet
kräfver eller, med andra ord, att fredsbehofvet af stamtrupp skulle vara
större än krigsbehofvet. Denna uppfattning kan komitén emellertid
icke dela. På sätt sist omförmälda förslag riktigt angifver, erfordras

visserligen för fredsöfningarna alternativt omkring 2,500 å 2,300 man
stamtrupp, under det att, vid inträffande fredsbrott, första behofvet af
förkandsmanskap, enligt de af komitén i vidfogade tabeller uppgjorda
beräkningar, utgör 1,927 man. Men detta antal förhandsmän måste
utgöras uteslutande af underofficerskorporaler samt lista och 2:dra
klassens sjömän. Nu är det klart, att i den befintliga stammen måste
ingå ett icke ringa antal manskap under utbildning, det är 3:dje klassens
sjömän, och man har på grund af nuvarande förhållanden beräknat
dessa till 1/3 af stammens hela styrka. För att vid krigsutbrott hafva,
till förfogande 1,927 man underofficerskorporaler samt lista och 2:dra
klassens sjömän, skulle stammen således rätteligen uppgå till 2,890
man, och då det är krigsbehofvet, som för organisationen bör vara
bestämmande, utvisar denna siffra den manskapsstyrka, som för den
skull egentligen borde i fred underhållas och öfvas. I sjelfva verket
förefinnes alltså icke någon skilnad mellan fredsbehofvet och krigsbehofvet,
och dermed förfalla också de skäl, som från antagandet
af en sådan åtskilnad varit att hemta för dessa blandade system, med
olika antagning, utbildning, tjenstgöringstid och tjenstgöringsskyldighet
för olika delar af stammen, samt ty åtföljande olika kontroll, redovisning
och rullföring, hvilket allt, enligt hvad ofvan är antyclt, ur principiel
synpunkt oriktigt, jemväl är egnadt att i praktiskt hänseende
medföra stora olägenheter.

Det vill synas komitén, som af denna redogörelse för hvad vid
behandlingen af förberörda förslag förekommit äfvensom af hvad i
öfrigt blifvit anfördt, den slutsats vore att draga, att det enda riktiga
är att bygga stammen i sin helhet på en och samma grund, att bereda
alla tillfälle till samma utbildning och dermed äfven lättare utsigt
till befordran, samt att endast på detta sätt en fullt homogen och beräknelig
stam stode att vinna, hvarmed äfven följde en förenklad administration
samt tillfälle till urval vid vigtiga posters tillsättande.

I enlighet med denna uppfattning har komitén framlagt det förslag
till stammens organisation, som återfinnes i §§ 7 och 32 af »förslaget
till grunder för sjöförsvarets ordnande» och för hvars hufvudsakligaste
bestämmelser komitén nu torde få redogöra.

Beträffande då i första rummet sättet för stammens rekrytering, så
är det naturligt att af komiténs uttalade åsigt om nödvändigheten
af-att, så vidt möjligt, närma sig en värnpligtsorganisation, samt främja
ett naturligt samband med handelsflottan, följer, att komitén velat
söka sin förnämsta rekryttillgång i de värnpligtiges led, samt genom
korta kapitulationstider och deraf beroende lifligare omsättning bereda

tillgång till eu fullt öfvad reserv. Naturligtvis kan man dock icke,
allra minst i organisationens början, förlita sig på att af värnpligtige
få hela rekrytbeliofvet fyldt. Komitén har derföre äfven bibehållit den
nuvarande rekrytkällan, skeppsgossekåren, samt i öfrigt hänvisat till
den utvägen att, om så skulle blifva nödvändigt, äfven »på annat sätt»
rekrytera stammen, hvarigenom komitén sålunda för stammens anskaffning
tillgodogjort sig hvart och ett af de sätt för rekryteringens verkställande,
som i nyss omförmälda förslag finnas upptagna. Proportionen
mellan de begge rekrytkontingenterna har komitén trott sig
kunna antaga såsom 2 : 1 samt derföre föreslagit, att minst 2A af rekrytantalet
borde, om möjligt, utgöras af sig dertill frivilligt anmälande
värnpligtige. För att ytterligare underlätta denna rekrytering
har komitén föreslagit en lega af 50 kronor under de båda första
kapitulationsåren, och torde någon berättigad anmärkning icke häremot
kunna göras, då denna värnpligtsrekryterna medgifna förmån lärerfullt
uppvägas af den kostnadsfria, fleråriga uppfostran, som kommit
skeppsgosserekryterna till del.

Tjenstetiden i stammen har förslaget bestämt olika för dem, som
rekryterats bland de värnpligtige, och för dem, som utgått ur skeppsgossekåren.
För de förra har föreslagits en kapitulationstid af två år,
under förloppet hvaraf utbildningen till 2:dra klassens sjöman ansetts
i allmänhet böra medhinnas, hvarjemte medgifvits rätt att gång efter
annan rekapitulera för lika lång tid, dock med den begränsning, att
kompetensvilkoren för uppflyttning till 2:dra och lista sjömansklass
skola vara fullgjorda inom de kapitulationsterminer, under hvilka respektive
24 och 28 lefnadsår uppnås — en utbildningstid, hvilken i
allmänhet icke lärer finnas vara för knappt tilltagen. Komitén har
med dessa bestämmelser afsett, dels att en hvar må beredas tillfälle
så väl att genom rekapitulation vinna högre utbildning samt deraf följande
möjlighet till befordran, som ock att, der han finner sådant för
sig fördelaktigt, lemna flottans tjenst vid en så tidig åldersperiod, att
ettyrkesbyte kan vara både möjligt och lämpligt; dels åter att förhindra
att någon qvarhålles i tjenst längre tid, än han för densamma är lämplig.
Tydligt är, att den tätare omsättning bland manskapet, som häraf
blifver eu följd, skall medföra fördelaktigare befordringsförhållanden
■inom sjömanskåren; att handelsflottan skall deraf hafva det gagn, att
de från flottan dit återvändande värnpligtige skola finnas för sitt yrke
lämpligare genom de insigter och färdigheter de under sin krigstjenst
inhemtat; samt att slutligen möjligheten att bland de värnpligtige erhålla
en påräknad reserv, i icke ringa mån skall ökas, i det att så väl

de, som af nyssomförmälda skäl icke tillåtits att rekapitulera, som ock
de flesta af de öfriga, som lemna flottans tjenst och h vilka, alla kunna
antagas hafva fått den utbildning, att de såsom reserv kunna uti stammen
användas, äro inom värnpligtsåldern och skola jemlikt värnpligtslagens
stadgande om dem, som tillhört flottan, vid en inträffande mobilisering
återfinnas bland beväringens första uppbåd.

Hvad åter beträffar dem af stammen, som utgått från skeppsgossekåren,
ställer sig förhållandet med dem annorlunda i förbemälda hänseende
och torde derföre ock påkalla andra bestämmelser. De stå
nemligen hos flottan i skuld för åtnjuten kostnadsfri uppfostran, och
det må synas billigt att såsom ersättning härför deras tjenstgöring må
kunna tagas i anspråk för längre tid än det öfriga stammanskapets.
Komitén har af sådan anledning ansett, att nuvarande föreskrifter angående
skeppsgossars tjenstetid efter karlskrifningen böra förblifva
oförändrade samt att för den skull stamsjöman, som varit skeppsgosse,
bör, så vidt han icke vid hunnen myndig ålder begär afsked, tillför- •
bindas att i sex år från inskrifningsdagen stanna i flottans tjenst —
börande det måhända erinras, att jemväl sådane stamsjömän, derest de
efter denna tids förlopp lemna tjensten, ännu äro i den ålder att de
tillhöra beväringen och för sådant fall kunna beräknas såsom tillgång
för flottans manskapsreserv.

Stammens styrka har komitén föreslagit till 2,500 man, hvaraf
inalles 1,700 underofficerskorpraler och lista och 2:dra klassens sjömän
samt 800 3:dje klassens sjömän, och utvisa Bil. A. n:is 9—11 den fördelning
af tjenstgöringen å fartygen, stationerna m. m., som för dessa
siffror legat till grund. Rekryteringen är afsedd att ega rum med 300 man
om året, deraf, på sätt förut är nämndt, 7s, eller 200 man, består af värnpligtig6?
80m till en början kontrahera för en kapitulation stid af 2 år, samt
resten af denna rekrytkontingent, 100 man, utgöres af karlskrifna skeppsgossar.
Enligt hvad af den i nyssberörda bilagor lemnade utredning framgår,
är visserligen behofvet af förhandsmän större än det antal dylika, som
sålunda blifvit föreslaget, men det torde kunna antagas, att en icke ringa
procent al de till 800 man upptagna 3:dje klassens sjömän uppfyllt kompetensvilkoren
för närmast högre klass samt således kunna såsom förhandsmän
användas, ehuru afgången icke medgifvit att uppflytta dem till
2:dra klassens sjömän. Antalet under utbildning varande 3:dje klassens
sjömän af värnpligtsrekryter torde nemligen — i betraktande af det för
fortsatt rekapitulation bestämda vilkor af kompetens till 2:dra sjömansklassen
*— icke bestiga sig till mer än de två första årsklasserna, d. v. s. 400
man, och af de dessa årsklasser tillhörande, som utgått från skepps -

gossekåren och hvilka till följd af sin föregående uppfostran synas
kunna tillmätas större förmåga att inhemta de för dylik kompetens
erforderliga färdigheter, lärer man ej behöfva beräkna mer än hälften
såsom qvarstående i första utbildningsstadiet, eller 50 i hvarje årsklasSj
inalles 100 man. Fråndragas dessa tal 3:dje klassens numerär,
800 man, återstå således 300 man såsom en tillgång för tjenstgöring
i högre sjömansklasser, utöfver de 1,700 man staten upptager. Komitén
tror sig sålunda kunna med denna organisation möta krigsbehofvet
med de då erforderliga 1,927 förhandsmän; och ehuru, enligt hvad
ofvan är antydt, stammen i sin helhet med detta antal förhandsmän
rätteligen borde utgöra 2,890 man, så lärer man dock kunna inskränka
sig till att, för ersättning af den närmast inträffande afgången, ega
500 man under utbildning varande 3:dje klassens sjömän, då härförutom
genom nyss omförmälda åtgärder en krigsbildad reserv lärer
bland de värnpligtige vara att tillgå för att såsom ytterligare ersätt''
ningsmanskap under krigets fortgång användas.

I fråga om aflöningen af flottans stammanskap har komitén vidtagit
den förändring, att, med borttagande af den nuvarande 2:dra
löneklassen samt med någon jemkning utaf aflöningsbelöppen, aflöningen
föreslagits att åtfölja tjensteklassen, så att densamma skulle
utgå med olika belopp för hvar och en af de tre särskilda sjömansklasserna
samt med högsta beloppet för underofficerskorporalerna, hvarförutom
dagaflöningen ytterligare förhöjts för de bland dessa, som äro
specialister, såsom minörer och maskinister, en förändring, som synts
komitén grundad på billighet samt ledande till mera reda i aflöningsförhållandena.

Beträffande åter organisationen i (ifrigt har komitén skolat fästa
uppmärksamheten derå, att komitén icke föreslagit bibehållande af de
särskilda tekniska yrkeskompanierna, eldare och handtverkare, utan
* förutsatt, att dessa yrkesmän liksom det till de öfriga afdelningarna
hörande manskap vore, utan någon förut bestämd proportion, till det
antal förhållandena kunde påkalla, fördeladt på de 10 kompanier, af
hvilka stamtruppen skulle komma att bestå. Förutom att komitén förmodar
det med hänseende till den militäriska geniensamhetskänslan
vara vida bättre, att dessa ställas bredvid de öfrige stamkamraterne
uti en, stamtruppen i sin helhet omfattande kompaniindelning, än att
• de bilda afskilda delar af en kår, hvilken så mycket som möjligt bör
utgöra eu till ett helt sammangjuten organism, så lärer deras fördelande
på de särskilda kompanierna vara lämpligare, jemväl a*f det
skål, att öfverflyttning från en till annan afdelning, exempelvis från

handtverkare till sjöman, eller tvärtom, såmedelst lättare kan ega rum,
äfvensom derföre att, då rekrytering och utbildning inom olika yrkesafdelningar
med olika lätthet torde försiggå vid olika stationer, en
sådan organisation synes bättre kunna ansluta sig till de i förbemälda
hänseende för handen varande förhållanden än indelningen i särskilda,
med en viss bestämd styrka å hvardera stationen fördelade yrkeskompanier.

Hvad slutligen kostnaderna angår, så är det visserligen möjligt, att
en organisation, upptagande endast fast stam, blir dyrare än förslaget
om stam och reservstam.. Komitén har dock, såsom ofvan sagdt är,
trott, att ändamålet att erhålla en fullt god och tillförlitlig, tillräcklig
och tillgänglig stam vore nog vigtigt för att låta betänkligheterna i
sådant hänseende • vika, samt att nedsättning hellre må ske å någon
annan utgiftspost,, om sådant för vinnande af nämnda ändamål skulle
visa sig erforderligt. Komitén tror sig emellertid hafva lyckats hålla
kostnaden inom det antagligas gränser. Såsom af Bil. A. n:o 14 synes,
slutar förslagsstaten, utan procentafdrag, å ett belopp af kr. 1,500,505,
hvartill torde få läggas kostnaden för lega kr. 20,000, då totalkostnaden
alltså skulle uppgå till kr. 1,520,505. Det är emellertid antagligt, att
en del af manskap sstyrkan är permitterad, och för att bereda manskapet
tillfälle att taga tjenst å handelsflottan och dermed fästa ännu
en länk i det samband, som mellan denna och örlogsflotta!! bör knytas,
lärer en sådan permittering på allt sätt böra gynnas, synnerligast som
härigenom en icke ringa besparing i stammens underhållskostnad
torde kunna erhållas. Och komitén föreställer sig, det förmånen af
att fasta månadslönen under permissionstiden bibehålies, bör för vinnandet
af förberörda ändamål visa sig ganska verksam. Af sådan
anledning har komitén trott sig å ofvanberörda kostnadsbelopp kunna
göra ett afdrag för permitterade, äfvensom för tillfälliga vakanser
in. m. af 10 procent, utaf dagaflönings-, beklädnads- och underhållsbeloppen,
hvarjemte afräkning å inqvarteringskostnaden skett för sjökommenderade,
och skulle, efter iakttagande af dessa afdrag, kostnaden
för stammen, med inberäkning af legan, komma att uppgå till endast
kronor 1,401,889: 50, ett belopp, som visserligen öfverstiger de i öfriga
här omförmälda förslag beräknade kostnader, men dock är icke obetydligt
lägre än kostnaderna för den nuvarande stammen, då man nemligen deri,
såsom tillbörligt är, inräknar rust- och rotehållares utgifter för båtsmännens
underhåll på roten m. m. Enligt den ofvannämnda, komitén tillhandakomma
uppgift angående totalkostnaden för flottans militärpersonal in. m.
hade’ t. ex. under år 1880 sjömanskårens aflöning och underhåll in. m.,
oberäknad kostnaden för sjökommenderingar samt kaserneringskostna -

den, uppgått till kronor 877,167: 05. Lägges härtill värdet af rustning
och rotering, af skatteregleringskomitén upptaget till kr. 620,895, dervid
jemväl inräknats det belopp å kronor 101,900, som under rubrik, »båtsmansindelningen»
i riksstaten finnes uppfördt för de friheter och ersättningar
rusthållarne af statsverket åtnjuta, utgör summan häraf
kronor 1,498,062: 05, hvilket belopp med kr. 96,172: 55 öfverstiger
kostnaden för den stamtrupp, som komitén föreslagit. Enligt förberörda
uppgift har emellertid den del • af kaserneringskostnaden, hvilken
komitén i förslagsstaten på nedan anförda grunder såsom sådan beräknat,
nemligen den nu från anslaget till skrifmaterialier m. m. utgående,
under sagda år 1880 för sjömans- och skeppsgossekårerna gemensamt
uppgått till kr. 32,113: 24. Antages, efter afdrag af kostnaden för 300
skeppsgossar, häraf å sjömanskåren belöpa omkring 27,000 kr., så höjes
alltså dymedelst det belopp, hvarmed den nuvarande stammens sammanlagda
kostnader öfverskjuta den föreslagnas, till i rundt tal 123,000 kr.

I fråga om öfriga med förberörda förslag till stammens organisa,
tion sammanhängande förhållanden, såsom inqvartering, beklädnad m. införde
komitén vid de paragrafer, som härom handla, få vidare yttra sig.

De civila
staterna.

Mar intrig eniör
staten.

Då Mariningeniörsstaten vid 1867 års riksdag bildades, bestämdes
dess personal till

1 Öfverdirektör, 2 Direktörer och 5 Ingeniörer.

Redan vid 1868 års riksdag beviljades emellertid arvoden åt ytterligare
2 ritare hos Öfverdirektören, hvarjemte af »särskilde tillgångar»
utaf Kongl. Maj:t anvisades arvoden till 2 extra ingeniörer, hvarigenom
personalen uppgick till 12.

Under anförande att »erfarenheten visat, att personalen vid mariningeniörstaten
varit för fåtalig», begärde Kongl. Maj:t vid 1874 års riksdag
ytterligare anslag till nämnda stat, hvilken då bestämdes sålunda:

1 Öfverdirektör, 2 Direktörer, 5 Ingeniörer, 2 Extra Ingeniörer,
2 Byggmästare (öfverförde från mekaniska staten), 2 Underingeniörer
(egentligen elever), samt arvode till 2 ritare och en lärare i skeppsbyggeri,
inalles 16 personer utom nämnde lärare.

Någon annan förändring uti ifrågavarande stat bär sedermera icke
skett än att sistberörde arvoden borttagits, men 2 extra ingeniörer
uppförts i staten, hvadan personalen fortfarande utgör 16. Af dessa
äro tre placerade i Marinförvaltningen, sju vid Karlskrona och sex vid
Stockholms station.

I en vid den Kongl. propositionen till 1876 års riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof fogad bilaga, hvilken upptog en ny plan

för sjöförsvarets ordnande med en beräknad årlig ^byggnadskostnad
af 2,300,000 kronor och en underhållskostnad för fartyg af 1,200,000
kronor, yttrar chefen för Sjöförsvars-departementet, som i öfrigt föreslog
en betydlig tillökning af flottans personal, i fråga om mariningeniörstaten,
att densammas personal »torde motsvara det behof, som
i allmänhet kommer att erfordras, äfven med en tillökning i materielen,
i synnerhet som extra ingeniörer böra kunna erhållas vid de tillfällen,
då mera omfattande arbeten å varfven ifrågakomma.))

Mariningeniörstatens nuvarande personal har sålunda ansetts motsvara
behofvet äfven vid den ökade verksamhet å varfven, som enligt
hittills gällande förhållanden skulle blifvit en följd utaf den föreslagna
tillökningen af flottans materiel.

Under förutsättning att i den mån, som sådant lämpligen och med
fördel låter sig verkställa, byggnaden af flottans fartyg i allmänhet
komme att fortfarande utföras på enskilda varf och att verksamheten
å örlog svarfven i sådant afseende skulle inskränkas hufvudsakligen till
reparationer, kompletteringsarbeten och tillverkning af minmateriel,
samt med bibehållande af varfvens nuvarande organisation och fördelning
af arbetena derstädes, har inom komitén blifvit ifrågasatt, huruvida
icke antalet ingeniörer skulle kunna i någon mån minskas, särdeles
vid Stockholms station, der för närvarande 5 ingeniörer och 1
byggmästare äro anstälde, utom de 3, som tjenstgöra å Marinförvaltningens
ingeniörsafdelning.

Det torde emellertid vara antagligt, att förhållandena å varfven
komma att utvecklas allt mera i den riktning, att ej blott de arbeten,
som hittills hört till ingeniördepartementen, utan äfven i väsentliga
delar artilleri- och mindetaljerna komma att handläggas af ingeniörer,
hvilket naturligtvis skulle öka behofvet af dylika tjenstemän.

Vidare lärer ingeniörernas arbete komma att ganska betydligt ökas,
derest stationernas nuvarande underbefälsskolor, i hvilka mariningeniörerna
redan nu, åtminstone i Karlskrona, meddela undervisning, skulle
utvidgas så, att reservbefäl och reserv-underbefäl derstädes skulle, på sätt
komitén föreslår, kunna utbildas; och då slutligen härtill kommer att
till följd af den förändring i stationernas organisation, hvarom komitén
jemväl här nedan framställer förslag, antalet af å varfven nu tjenstgörande
militärer skulle komma att minskas, har komitén icke ansett
indragning af någon utaf de nuvarande ingeniörsbeställningarna vara
tillrådlig,- utan i sitt förslag för den skull upptagit mariningeniörstaten
oförändrad.

Till upplysning om förhållandena i förbérörda hänseende i den

Civilstaten.

danska marinen och vid några af de större enskilda verkstäderna inom
vårt eget land har komitén i sammanhang härmed ansett sig böra meddela
följande.

På danska örlogsvarfvet äro anstälde:

1 Direktör,

2 Underdirektörer,

2 Vcerftsingeniörer,

1 Overmaskinmester,

6 Mestere och

7 Undermestere

inalles 19 tjensteman af officersgrad, utom Qvartermamd och Formtend,
hvilka motsvara underofficerare.

Nedannämnda enskilda verkstäder sysselsatte år 1880: Motala
verkstad, med 2,163 arbetare, 27 ingeniörer och ritare samt 13 verkoch
byggmästare; Kockums verkstad i Malmö, med en arbetarepersonal
af 629—892 personer, 19 ingeniörer; samt Bergsunds verkstad, med
400 arbetare, 7 ingeniörer.

Senaste omreglering af Flottans civilstat egde rum år 1875 i sammanhang
med åtskilliga i stationernas styrelse och förvaltning vidtagna
förändringar, och blefvo vid detta tillfälle dels sex tjenstebefattningar
utbytta mot andra af förändrad omfattning, och dels inalles vid båda
stationerna icke färre än sexton tjenster af alla grader indragna.

Oaktadt detta, uppgår likväl fortfarande civilstatens aflöning till ett
jemförelsevis icke obetydligt belopp å femte hufvudtitelns budget, och ur
sparsamhetens synpunkt hade det naturligtvis varit önskligt om någon ytterligare
tjensteindragning kunnat ske. Möjligen kunde man nemligen
föreställa sig, att båtsmanshållets upphörande skulle kunna åtminstone i
Karlskrona leda till någon minskning i räkenskapskontorets göromål, och i
sammanhang dermed äfven ifrågasätta, huruvida icke kammarskrifvarnes
antal vid så väl den ena som den andra stationen skulle kunna minskas.

Af de upplysningar, som med anledning häraf inhemtats, framgår,
hvad till en början förstnämnda räkenskapskontor angår, att eu
tjensteman derstädes, nemligen den ene af regementsskrifvarne snart
sagdt uteslutande sysselsättes med förhållanden, som röra båtsmäns
jemte skeppsgossars aflöning och beklädnad samt att, vid båtsmanshållets
indragning, hans berörda göromål sålunda komme att väsentligen
minskas; men då det öfriga stammanskapet kommer att ökas till en
numerär, som till fullo motsvarar antalet af uppfordrade båtsmän samt
ett betydligt antal värnpligtige tillkommer, lärer räkenskapskontorets

bestyr med dessa tillkomnes beklädnad och aflöning -upptaga väl så
mycken tid och möda, som båtsmännen förut tagit i anspråk — och
behofvet af en tjensteman härför qvarstår sålunda oförändradt.

Af öfriga detta räkenskapskontors tjensteman af 2:dra och 3:dje
graden, finnas visserligen en kammarförvandt och eu revisor fler än
vid Stockholms station, men af dessa är den ene kammarförvandten
nästan helt och hållet upptagen af varfsdetaljen och den ene revisorn
af granskningen af sjöexpeditionernas räkenskaper; alla öfriga, dylika
tjensteman åliggande göromål falla mera uteslutande på de båda återstående,
och någon indragning af dessa befattningar torde således icke
kunna ifrågasättas, så mycket mindre som, hvad särskilt, kammarförvandterna
beträffar, det visat sig omöjligt för dessa tjenstemän att medhinna
hvad dem enligt arbetsordningen åligger, hvarföre en af kammarskrifvarne
måst till deras biträde användas.

För bokföringen erfordras vid hvardera stationen en bokhållare,
hvartill vid Stockholms station göromålen medgifva, att använda den
ene regementsskrifvaren, och hvad slutligen en ifrågasatt minskning af
kammarskrifvarnas antal beträffar, så meddela samstämmiga uppgifter
från båda stationerna, att arbetena icke, eller åtminstone med svårighet
skulle kunna medhinnas, derest ej tillgång funnes till extra ordinarie
tjenstemän, som, i afvaktan på fast anställning samt för att vinna
kännedom och vana vid kontorets göromål, derstädes tjenstgjorde.

Det torde i fråga härom, icke böra lemnas oanmärkt att vid sjöexpeditioner
med flottans fartyg erfordras till de civila uppbördsbefattningarnas
skötande ombord personer med vana vid och erfarenhet af
förvaltningen vid stationerna, hvadan lämpligt är att tillgång till sådana
i lägre grader vid räkenskapskontoren finnas.

För några år sedan framstäldes förslag att flytta revisionen från
stationerna till Marinförvaltningen, hvarest densamma kunde försiggå
i sammanhang med vederbörlig granskning i och för hufvudbokens
upprättande af de månatligen från stationerna ingående verificerade
kassaredogörelserna, men af den utredning detta förslag framkallade
visade sig, att en sådan öfverflyttning af revisionen ofta nog skulle
leda till omgång samt att vid granskningen å stationerna upplysningar,
meddelade i första hand, ofta kunde förekomma onödig skriftvexling
och tidsutdrägt, hvarjemte antagligt vore, att någon besparing
för statsverket på det hela icke härigenom skulle uppstå, enär en indragning
af stationernas revisorer komme att motsvaras af eu tillök- *
ning i antalet hos öfverstyrelsen tjenstgörande. Jemlikt Kongl. brefvet
af clen 10 November 1876 fick också berörda fråga tills vidare förfalla,

JO er o si staten.

Lärår est åt eu.

En minskning af den fasta personalen vid räkenskapskontoren
synes sålunda, med bibehållande af nuvarande bokförings- och redovisningssätt
och . kontroll icke kunna ega rum, och om också förenklingar
i arbetssättet måhända både kunna och böra göras, torde likväl framläggande
af förslag härom erfordra så vidlyftiga förarbeten och på
sakkunskap grundade detaljundersökningar, att komitén för sin del icke
ansett skäl att härpå inlåta sig.

Det af komitén här nedan framlagda förslag till förändring af stationernas
organisation, hvarigenom varfschefs- och militärchefsbeställningarna
upphöra och förenas i stationsbefälhafvarens hand, torde väl på
räkenskapskontorens göromål icke komma att hafva synnerlig inverkan,
men deremot är det gifvet, att de hos nämnde chefer nu anstälde
sekreterare derigenom blifva öfverflödiga och torde böra ersättas genom
en sekreterare såsom stationsbefälhafvarens civila biträde, hvarigenom
alltså ändock personalen i sin helhet kan minskas med en sekreterare
vid hvardera stationen. Emellertid lärer, enligt meddelad uppgift,
vid Karlskrona station de vid de särskilda chefskanslierna handlagda
mål utgöra ett så stort antal, inalles mellan 5 å 6,000 stycken,
att, om också genom ofvanberörda förändring en del af dessa, nemligen
de, hvilka kunna anses föranledda af kommunikationer mellan de olika
myndigheterna, skulle bortfalla, ändock så många blefve samlade i
stationsbefälhafvarens kansli, att sekreteraren icke utan biträde för
diariiföring m. m., d. skulle medhinna att handlägga och expediera
desamma. Af sådan anledning har komitén öfverflyttat en af kammarskrifvarne
vid nämnda station till kanslist vid stationsbefälhafvarens
kansli derstädes.

Någon annan förändring än dessa nyss uppgifna har komitén af
ofvan anförda skäl icke ansett sig kunna i civilstaten föreslå; — utvisande
den uppgjorda aflöningsstaten ett slutbelopp af 115,000 kronor
mot nu utgående 123,000 kronor, och således en minskning af 8,000
kronor.

I flottans kleresi stat har komitén icke ifrågasatt någon förändring,
så mycket mindre som det stora antal värnpligtige, hvilka under 3
månader hvarje år skola till öfning inkallas, icke lärer komma att
minska mängden af de göromål, som i och för själavården vid stationerna
åligga den å denna stat uppförda personal.

Till lärarestaten, hvilken komitén på ofvan anförda skäl ansett
böra skiljas från kleresistaten, höra jemlikt reglementet för flottan

endast rektor ock lärare vid skeppsgosseskolan. Komitén har emellertid
icke funnit något skäl, hvarföre icke dit äfven borde räknas lektorer
och civila lärare vid sjökrigsskolan, då här endast är fråga om en
yrkesindelning, grundad på likartad verksamhet, samt så väl de förres
som de senares aflöning är uppförd å den skolas stat, vid hvilken de
äro anstälde.

Före år 1871 utgjorde de vid flottan anstälde läkarnes antal 13, deraf
9 placerade i Karlskrona, 3 i Stockholm och 1 vid Göteborgs depot,
hvartill kommo 10 stipendiater.

I proposition till 1871 års riksdag föreslog emellertid Kongl. Maj:t
indragning af läkaren vid Göteborgs depot och 5 platser i Karlskrona,
i stället för Indika borde, i mån af behof, anställas extra läkare, för
hvilket ändamål begärdes ett årligt anslag af 5,000 kronor.

Donna proposition blef af Riksdagen bifallen, hvarigenom de fasta
läkarnes antal bestämdes till 4 i Karlskrona, deraf 1 öfverfältläkare
och 1 regementsläkare, samt 3 i Stockholm, deraf 1 regementsläkare,
hvarjemte anvisades arvoden till 10 stipendiater samt dessutom 5,000
kronor till extra läkare, med rätt för Kongl. Maj:t att af detta belopp
använda större eller mindre del till anställande af ett ökadt antal stipendiater.

Till stöd för denna indragning hade Förvaltningen af sjöärendena,
öfverfältläkaren och stationsbefälhafvaren .i Karlskrona anfört att, enligt
deras åsigt, inga andra fasta läkarebeställningar borde tillsättas än
de, som oundgängligen erfordrades, och att behofvet af fasta läkare
vore tillgodosedt genom anställande af 4 i Karlskrona och 3 i Stockholm.

Sundhetscollegium åter hade anmärkt, att ändamålet med militärläkares
anställning vore icke blott, att sätta manskapet å stationerna i
tillfälle att erhålla vård och i öfrigt fylla behofvet af läkare under fredstid,
utan äfven att under krig med säkerhet hafva att tillgå en, om
ock i alla händelser otillräcklig, likväl specielt sakkunnig del af den
då erforderliga personalen, samt af sådan anledning ansett den föreslagna
indragningen betänklig, dervid collegium dock uttalade den
åsigt, att en af dåvarande läkarne i Karlskrona utan men för sjukvården
kunde undvaras samt att jemväl en eller annan af de öfriga läkarne
i Karlskrona kunde anses umbärlig, så vida fråga endast vore om sjukvård
å stället och ej att hålla i öfning läkare för sjukhjelp äfven i
krigstid, för hvilket senare ändamål framhölls såsom gagneligt, att
vapnets bataljonsläkare användes till tjenstgöring ombord å fartyg,
åtminstone i egenskap af uppbördsläkare.

Jjähar estaten.

Den föreslagna indragningen blef emellertid, såsom nämndt, af
Kongl. Maj:t och Riksdagen bifallen.

Vid 1875 års riksdag blef anslaget till extra läkare och stipendiater,
hvithet förut utgjorde 8,500 kronor, förhöjdt med 3,000 kronor, hvarigenom
enligt Kongl. Maj:ts förslag antalet stipendier kunde bestämmas
till 15, deraf 7 å 600 kronor och 8 å 500 kronor samt derutöfver
3,000 kronor afses till arvoden åt extra läkare.

Slutligen har vid 1876 års riksdag de fasta läkarnes alltid på
Kongl. Maj:ts förslag blifvit ökadt med två bataljonsläkare, hvaremot
anslaget till extra läkare och stipendiater minskades med 3,000 kronor
och öfverfältläkarebeställningen förändrades till fältläkare.

Såsom skäl för sistberörda tillökning anfördes i statsrådsprotokollet,
att flottan utöfver det ordinarie antalet läkare måst i allmänhet
hela året om anlita 4 läkare, livilket antal under sommaröfningarna
ökats med 8 å 10.

Sedan dess har ingen förändring skett och staten för flottans läkarekår
upptager sålunda: 1 fältläkare, 2 regementsläkare, 6 förste
bataljonsläkare samt, likasom förut, inalles 15 läkarestipendiater.

Utaf dessa läkare äro fältläkaren, 1 regementsläkare och 4 bataljonsläkare
placerade å Karlskrona station samt 1 regementsläkare och
2 bataljonsläkare i Stockholm.

Fältläkaren afgifver rapporter och infordrade utlåtanden i frågor,
som röra sjukvården vid flottan, är chef för sjukhuset i Karlskrona
samt eger i sådan egenskap att icke allenast i vetenskapligt utan äfven
i ekonomiskt hänseende styra och leda det hela. Dessutom omhänderhar
han en betydlig uppbörd beträffande de medicinalier och instrument,
hvarmed utgående fartygsexpeditioner böra förses.

Den egentliga sjukvården å sjukhuset i Karlskrona bestrides af
der anstälde regementsläkaren med biträde af en bataljonsläkare, hvilken
sistnämnde skall vara boende i sjukhuset. Regementsläkaren har
derjemte bestyr med reqvisition af för sjukhuset erforderliga medikamenter
och konsumtionsartiklar samt omhänderhar och ansvarar för
sjukhusets förråd af instrument, bandage och vetenskapliga samlingar.

Fn bataljonsläkare förrättar daglig besigtning å manskap och arbetare
vid varfvet, har tillsyn öfver det å varfvet befintliga sjukrum
för mindre sjuka, hvilka i viss mån äro arbetsdugliga, samt meddelar
i skolorna undervisning i militär helsovårdslära och hvad dertill hörer.

Emellan de öfrige i Karlskrona anstälde två bataljonsläkarne är
för sjukvårdens handhafvande i qvarteron eller de sjukes hemvist, staden
fördelad i två distrikt, inom hvilka de hvar för sig besörja sjukvården.

I Stockholm tillkommer det regementsläkaren att vårda och ansvara
för medicinalförrådet, utöfva tillsyn öfver sjukvården i dess helhet,
förse utgående fartyg med medicinalier in. in., afgifva rapporter
och utlåtanden, besigtiga fartygsbesättningar, deltaga i sjukvården inom
qvarteron å Skeppsholmen in. fl. förrättningar.

Af de två i Stockholm anstälde bataljonsläkarne, af hvilka en skall
vara bosatt å Skeppsholmen, bestrider denne hufvudsakligen sjukvården
inom qvarteron derstädes och den andre sjukvården i hemmet hos sådane
till fri sjukvård berättigade, som äro utom Skeppsholmen bosatte
och ej afföras till sjukhus, hvarjemte de turvis förrätta daglig besigtning
å manskap och arbetare å varfvet och hafva tillsyn öfver stationens
sjukrum.

Fråga blef emellertid inom komitén väckt, huruvida icke indragning
af någon eller några af dessa fasta läkarebeställningar, hvilka
syntes vara till antalet flera än hvad som under fred erfordrades,
skulle kunna ega rum; och tycktes en sådan indragning lättast kunna
ske vid Karlskrona station genom sammanslagning af dervarande fältläkare-
och regementsläkarebeställningar, enär de dessa befattningar
tillhörande göromål förmenades icke vara mera omfattande, än att desamma
borde kunna af en person handhafvas.

Vid handläggning af detta förslag ansåg sig komitén visserligen
finna, att de åligganden, som under vanliga och fredliga förhållanden
för närvarande tillhöra de vid flottan fast anstälde läkarne, möjligen
skulle kunna fullgöras af ett mindre antal sådane än de nu befintlige;
men å andra sidan måste dervid tagas i betraktande, att den
aflöning, som från statsverket till läkarne utgår, icke ens för de högst
aflönade är på långt när tillräcklig för deras lefnadsbeliof, för hvilkas
fyllande de alltså äro och, med afseende på deras fortfarande duglighet
och användbarhet, tör hända äfven böra vara hänvisade till enskild
praktik. Skulle åter deras tjensteåligganden så upptaga deras tid, att
de derigenom blefve förhindrade att på enskild väg förskaffa sig ökade
inkomster, torde duglige läkare icke vara att erhålla utan betydligt
förhöjda lönevilkor. På samma gång som tvifvelaktigt vore, om under
sådana förhållanden den ifrågasatta indragningen skulle medföra ens
någon besparing i utgifter, uppkomme häraf den olägenhet, att vid ett
krigs utbrott, då antalet af vid flottan anstälde läkare i alla händelser
lärer befinnas otillräckligt och ett ökadt antal sådane alltså måste anskaffas,
flottans läkare, i större mån än med bibehållande af nuvarande
bestämmelser blefve fallet, konnne att om de för sjukvården ombord
å fartyg egendomliga förhållanden sakna den detaljkännedom, som för

100

Sjöhadctt håren.

ett ändamålsenligt ordnande och handhafvande af samma sjukvård är
af så väsentlig vigt.

Det torde ej heller böra förbises, att vid arméen i allmänhet beräknas
3 fasta läkare för omkring 1,000 mans fredsstyrka samt att,
under antagande att numerären af flottans manskap och å varfven anstälde
arbetare kommer att uppgå till omkring 3,000 man, ett antal af
9 fasta läkare vid flottan sålunda icke öfverstiger den proportion, som
i sådant hänseende för arméen ansetts erforderlig.

Beträffande särskildt den ifrågasatta föreningen af fältläkare- och
regementsläkarebeställningarna i Karlskrona, så talar deremot, utom de
skäl, som mot indragning af fasta läkareplatser i allmänhet nyss anförts,
äfven den omständigheten, att möjlighet till befordran inom flottans
fåtaliga läkarekår derigenom skulle betydligt inskränkas och förhållandet
härutinnan vid flottan blifva sämre än vid arméen, der det i
medeltal finnes eu beställning af regementsofficersgrad för hvar tredje
fast anstäld läkare.

Af dessa skäl och då för öfrigt förslag i ämnet torde vara att
förvänta från den för ordnande af den militära helsovården tillsatta
komité, hvadan denna organisationsfråga, efter utredning af specielt
sakkunnige, lärer i hela sin omfattning blifva föremål för Eders Kongl.
Maj:ts pröfning, har komitén icke ansett sig böra föreslå någon indragning
eller förändring beträffande de å flottans läkarestat uppförda
beställningar.

Sjökrigsskolan var ursprungligen ämnad så väl att utbilda officerare
för Kongl. Flottan, som att gifva dem, hvilka ärnade inträda på
det dåvarande skärgårdsartilleriet, en förberedande sjömannauppfostran.
Skolan var för den skull indelad i en förberedande afdelning, gemensam
för alla och en öfre afdelning, afsedd uteslutande för sjöfficersaspiranter,
men till hvilken tillträdet gjordes beroende af antalet officersledigheter.
Den påbörjade omorganisationen af krigsskolan vid
Carlberg äfvensom den redan planlagda, ehuru först ett följande år
genomförda sammanslagningen af sjövapnets båda kårer föranledde den
förändring härutinnan, att till sjökrigsskolan öfverflyttades hela utbildningen
jemväl af blifvande officerare vid skärgårdsartilleriet; och utfärdades
i öfverensstämmelse härmed nytt reglemente den 27 Mars
1872. I öfrigt var läroverkets undervisning stöld i det samband med
fordringarna å underbefäl och befäl vid handelsflottan att, enligt båda
dessa reglementen, genomgången lärokurs i förberedande afdelningen
motsvarade 2:dra styrmansexamen vid navigationsskola samt att, enligt

101

det senare, examen kunde afläggas för vinnande af kompetens till befälhafvareplatser
å handelsfartyg.

Likartade bestämmelser med dessa äro äfven, dels i sammanhang
med, dels uti det för sjökrigsskolan senast faststälda reglementet af
den 30 Maj 1879 meddelade. Genom detta reglemente är indelningen
i afdelningar bortfallen och en hvar i skolan emottagen lärjunge uppflyttas
i föreskrifven ordning klass efter klass samt utnämnes, efter
det officersexamen blifvit aflagd i enlighet med härför stadgade fordringar,
till officer i Kongl. flottan, oafsedt om lön derstädes finnes
ledig eller ej. Lärjungeantalet, som enligt föregående reglementen
borde utgöra omkring 40 med rätt för chefen för sjöförsvarsdepartementet
att häröfver närmare bestämma, är icke inskränkt till någon
viss siffra, utan förordnar Kongl. Maj:t härom för hvarje år. Det har
under senaste tiden i medeltal uppgått till omkring 60, under det antalet
utexaminerade varit 7 å 8.

Uti dessa förhållanden har komitén icke afsett ''någon förändring,
och torde den numerär kåren sålunda i allmänhet numera uppnår —
hvilken efter omständigheterna lärer kunna ökas, enär, enligt hvad erfarenheten
hittills gifvit vid handen, brist på kompetente inträdessökande
icke torde behöfva befaras — vara tillräcklig att ersätta afgången
inom officerskåren, äfven med den ökning äf densamma, som
komitén föreslagit, synnerligast som det visat sig under de senare åren,
att icke så få af de nyutnämnde underlöjtnanterna måst, i brist af tillgängliga
löner, till en början stanna vid vapnet såsom surnumerärer.

Skeppsgossekårens nummerstyrka var uti 1858 års stat bestämd
till 300, men nedsattes under följande årtionden till följd af minskad
afgång ifrån matroskåren först genom Kongl. brefvet den 22 Augusti
1865 till 200 och sedan, jemlikt Kongl. brefvet den 28 September 1869
med ytterligare 25 nummer per kompani. Kanonierkårens omdaning
till matroskompanier samt upprättandet af eldare- och handtverkskompanierna
medförde dock ökadt behof af rekryter, till följd hvaraf kårens
numerär åter höjdes, år 1875 till 280 samt vid 1877 års riksdag
till 400 skeppsgossar, vid hvilken siffra staten alltsedan fått förblifva,
ehuru under de senare åren antalet icke varit fyldt, utan sällan utgjort
fler än omkring 300 nummer.

Komitén anser emellertid, att skeppsgossekåren bör bibehållas vid
den nummerstyrka den enligt stat bör ega, åtminstone tills vidare
och intilldess erfarenhet vunnits angående utfallet af rekryteringen enligt
stamtruppens föreslagna organisation. Skulle det nemligen visa sig,

SJceppsgosse Jcaren,

102

Reserven.

att en tredjedel af rekrytkontingenten, eller 100 man om året, måste
tagas från skeppsgossekåren, så lärer med en fyraårig kurs berörda
antal af 400 skeppsgossar för detta ändamål erfordras. Befinnes det
åter, att rekryteringen bland värnpligtige kan uppdrifvas utöfver livad
man ansett sig kunna förutsätta, beböfver naturligtvis skeppsgossekåren
i mindre omfattning anlitas, och dess nummerstyrka bör då i förhållande
härtill minskas. Komitén har af sådan anledning föreslagit att,
intill ett maximum af 400, för hvilken numerär förslagsstaten Bil. A.
n:o 15 blifvit uppgjord, antalet i öfrigt må bero af hvad som för sjömanskårens
vidmagthållande må finnas erforderligt; börande naturligtvis
kompaniindelningen derefter rättas.

För att erhålla tillräckligt antal rekryter för stammens årliga
behof, skulle det äfven kunna befinnas lämpligt att höja den för
antagning till skeppsgosse nu föreskrifna ålder, förkorta lärotiden
och såmedelst påskynda omsättningen inom kåren; och har komitén
för den skull i § 32, i sammanhang med de angående stammens
rekrytering föreslagna bestämmelser, ansett sig böra antyda jemväl
denna utväg.

Kongl. Flottans officersreserv utgöres för det närvarande af:
den å reserv- samt indragningsstaterna uppförda officerspersonal;
de officerare, hvilka, i enlighet med 1876 års pensionslag, jemförd
med föreskriften i Kongl. brefvet den 26 September 1881, blifvit
öfverflyttade å pensionsstat, med skyldighet att vid inträffande krig
och större rustningar tjenstgöra i land; och

de jemlikt Kongl. brefvet den 30 Maj 1879 till officerare i Kongl.
Flottans reserv utnämnde, hvilka antingen vid sjökrigsskolan aflagt
sjöofficersexamen, eller, efter vid flottans underbefälsskola undergången
sjökaptens- eller ångfartygsbefälhafvareexamen, från sin å flottans
stat innehafvande tjenst före uppnådd pensionsålder afgått, äfvensom de,
hvilka till samma reserv öfverflyttats med de skyldigheter och förmåner
nämnda Kongl. bref för sådan anställning bestämmer.
Underbefälsreserven utgöres af:

de på nya reservstaten qvarstående underofficerare; och
de, hvilka afgå med pension och fyllnadspension och vid förbemälta
tillfällen äro tjenstgöringsskyldiga i land.

Det är naturligt, att den befäls- och underbefälsreserv, som sålunda
finnes, är, synnerligast hvad de lägre officersgraderna beträffar,
otillräcklig. Detta förhållande har också tillförene föranledt åtskilliga
förslag till åstadkommande af en dylik reserv. 1871 års komité ville

103

bilda en aflönad sådan af dem bland sjökrigsskolans elever, som, efter
genomgången kurs vid skolan, inginge på handelsflottan; 1874 års
komité föreslog att så anordna stationernas undervisningsanstalter, att
reservbefäl och reservunderbefäl af värnpligtige der kunde erhålla sin
utbildning; och slutligen framstälde Eders Kongl. Maj:t till 1877 års
riksdag det förslag, att de kaptener och subalternofficerare, underofficerare
samt lista klassens sjömän, som före fylda 40 år afgingo ur
tjenst, men förbundo sig dels till vissa repetitionsöfningar intill denna
ålder, dels att intill 65 år stå till förfogande vid inträffande krig eller
större rustningar, skulle, från och med 55 års ålder, ega att uppbära
en viss mindre pension. Men intet af dessa förslag har till någon
vidare åtgärd föranledt. Ändamålet lärer emellertid vara nog vigtigt
för att påkalla särskilda anordningar. Utöfver ofvan berörda, nu befintliga
tillgångar å reserv, med livilka komitén äfven bort räkna, lärer
för det närvarande annan utväg icke finnas än att i enlighet med gällande
beväringslags bestämmelser konstituera värnpligtige befälhafvare
och styrmän af handelsflottan till reservbefäl och reservunderbefäl,
oaktadt desse, om äfven med hänseende till sin sjöbefarenhet fullt
kompetente, sakna den militäriska utbildning, som för örlogstjensten
och kriget erfordras. Härtill kommer, att de nuvarande reserv- och
indragningsstaterna äro ämnade att upphöra, och kommer reservtillgången
alltså att efter hand lida en väsentlig minskning.

För vinnande af tillräcklig reserv synes någon annan, rikligare
eller bättre källa icke vara att tillgå än den, som i hufvudsakligaste
män blifvit .använd för sjelfva stamtruppens rekrytering, och den väg,
1874 års komitéförslag i sådant hänseende anvisat, synes vara den till
målet närmast ledande. Bland de värnpligtige, så väl de, som till stammen
rekryterats, som de, hvilka till de sedvanliga värnpligtsöfningarna
inkallats, skall det otvifvelaktigt finnas mången, som efter slutet af
den tjenstgöring, hvartill han sålunda genom frivilligt ingånget kontrakt
eller på grund af lag förpligtats, skall finna det med sin
fördel förenligt att, i sammanhang med genomgåendet af en praktisk
militärkurs, vid flottans underbefälsskola i stället för vid navigationsskola
inhemta den undervisning han för sin vidare framkomst''inom
handelsflottan behöfver, då en anställning såsom officer eller underofficer
i flottans reserv efter aflagd examen väntar honom. Den förmån
i socialt hänseende, som af en dylik militärisk anställning torde
följa, äfvensom fördelen att i händelse af krig få såsom befäl eller
underbefäl aftjena sin värnpligt, lärer i och för sig innebära tillräcklig
lockelse;- men härtill kommer att, såsom komiténs förslag afser,

104

fritt underhåll m. m. skulle under lärokursen beredas ett så stort antal
sådana reservofficers- och underofficersaspiranter, att de fleste, som
till kursens genomgående sig anmält, borde deraf kunna komma i åtnjutande,
sand att till uppmuntran premier vid kursens slut skulle
tilldelas de skickligaste. Komitén har ansett sig kunna antaga, att 50
elever om året skulle vara hugade att begagna sig af denna undervisning,
ett antal hvilket icke borde vara högt beräknadt, då antalet
af vid rikets navigationsskolor inskrifne elever, enligt uppgift, under
läsåret 1880—1881 uppgått till 532.

Genom ett dylikt ordnande af denna angelägenhet synes flottans
behof af reserv i subalternofficers- och underofficersgraderna böra blifva
tillgodosedt, och att ett stärkande band mellan flottans stam och landets
sjöfartsidkande befolkning, på sätt äfven 1874 års* komité anmärker,
såmedelst skulle knytas, lärer vara uppenbart.

I enlighet med dessa åsigter har komitén framlagt det förslag till
reservbefäls och reservunderbefäls utbildning, som i § 36 innehålles,
och enligt hvilket undervisningen vid flottans underbefälsskolor skulle
så ordnas, att såväl styrmans- och maskinistexamen som äfven sjökaptens-
och ångfartygsbefälhafvareexamen kunde, i enlighet med de
för navigationsskolorna gällande fordringar, derstädes afläggas.^ Den,
som önskade begagna denna undervisning, borde äfven genomgå stadgad
militärkurs och anstäldes, efter aflagd examen i den lägre undeivisningskursen,
såsom reserv-underofficer, och i den högre såsom
reservofficer; varande hvardera kursens längd beräknad till en tid af
1 år.

Skulle någon redan i navigationsskola aflagt styrmansexamen. men
för vinnande af anställning såsom reservofficer önska att vid underbefälsskola
afsluta sin sjömannautbildning, lärer äfven sådant böra
medgifvas.

För att tillförsäkra flottan desse sålunda utbildades tjenst under
hela värnpligtstiden i egenskap af reservbefäl och reservunderbefäl,
har ansetts böra föreskrifvas, att dylik anställning skall fortfara till
och med det år, det 40:de lefnadsåret uppnås.

Aflöning, beklädnad och underhåll hafva, såsom ofvan är nämndt,
beräknats för ett antal af 50 värnpligtig, deraf 30 styrmansele ver
samt 20 sjökaptenselever; och har dagaflöningen till de förre blifvit, upptagen
till lika belopp som för 2:dra klassens sjömän, samt till de senare,
lika med lista klassens sjömän, eller respektive 30 och 40 öre
om dagen. Premier hafva föreslagits till ett antal af 20 å 100 kronor
hvardera för de förra samt till ett antal af 10 å 200 kronor hvardera

105

för de senare, att efter aflagd examen tilldelas de skickligaste; utvisande
närlagda stat (Bil. A. n:o 16), att sammanlagda beloppet af dessa
kostnader skulle utgöra 26,858 kronor.

Härmed äro naturligtvis endast grunderna för ei^ dylik reservinstitution
angifna. De ytterligare bestämmelser, som för ordnandet
af densamma kan blifva af nöden, torde tillhöra blifvande reglementariska
stadganden i ämnet.

Flottans befäls- och underbefälsreserv skulle alltså utgöras af det
sålunda utbildade reservbefäl och reservunderbefäl, tillika med de officerare
och underofficerare, hvilka enligt gällande bestämmelser för det
närvarande tillhöra densamma, samt af dem, hvilka Eders Kong]. Maj:t
kan finna lämpligt att vid krigstillfälle till reservofficerare och reservunderofficerare
konstituera. På sätt § 29 utvisar, äro utaf de för
flottans första rustning erforderliga 270 officerare och 307 underofficerare,
105 af de förra samt 70 af de senare beräknade att tillhöra reserven.

Enligt den af komitén i samråd med landtförsvarskomitén utarbetade
värnpligtslag, för hvars särskilda bestämmelser, så vidt de röra
deri flottan tillkommande beväring, komitén här nedan får tillfälle att
vidare redogöra, skulle värnpligten utsträckas så, att den omfattade det
år, under hvilket 40 lefnadsår uppnås, samt fullgöras de första tolf
åren i beväringens första och andra uppbåd, hvardera omfattande
sex år, samt återstående tiden i landstormen; och skulle värnpligtig
för sin utbildning vara skyldig att i fredstid tjenstgöra högst 90
dagar.

Denna utvidgning af den allmänna värnpligten, hvilken är lika
med den, som vid 1878 års riksdag föreslogs, torde för ett tillfredsställande
ordnande af fäderneslandets försvar vara oundgänglig; och
om än, å ena sidan vapenöfningstiden kan synas vara nog kort för de
flottan tillkommande värnpligtige att derunder hinna förvärfva ett önskvärdt
mått af de militära färdigheter, som för tjenstgöringen vid detta
specialvapen erfordras, under det att å andra sidan det afbrott i de
fredliga sysselsättningarnas förvärf, som af inkallelsen till öfningstjenst
föranledes, må betraktas såsom väl långt för att icke kännas betungande,
så har komitén likväl, vid det förhållande att hufvudmassan af
de värnpligtige skall tillhöra hären, icke i någondera riktningen ansett
sig böra ifrågasätta någon ändring i hvad af landtförsvarskomitén
rörande öfningstidens längd blifvit föreslaget; lärande vid flottan, liksom
vid härens specialvapen, öfningarna böra fullgöras under första värnpligtsåret.

Värn pligtige.

106

Åf flottans egen beskaffenhet såsom vapen torde, med afseende på
värnpligtens tillämpning, följa, att icke andra värnpligtige böra i flottan
inskrifvas, än sådana, hvilkas lefnadsyrke gör dem för tjenstgöringen
vid detta vagpn fullt lämpliga. Ett annat förfaringssätt måste lända
så väl vapnet sjelft som den värnpligtige till men. Ty lika olämpligt
lärer det vara, att mot hans vilja i matrostjenst öfva den, der kanske
aldrig satt foten på ett fartyg, som att tvinga sjömannen in i soldatledet.
Exercisen till sjps skulle vara lika motbjudande för den ene
som exercisen till lands för den andre, och bådas arbetsprodukt skulle
säkert vinna på, att de finge byta med hvarandra. Och att, såsom med
nuvarande beväringslag sker, tilldela sjövapnet en beväringsstyrka, som
torde kunna räknas till 30,000 man och derutöfver, måste anses innebära
eu misshushållning med tillgångarna, hvarigenom hären beröfvas
ett material, som den behöfver, och flottan erhåller ett mångdubbelt
större, än hon kan använda.

Komitén, som af dessa skäl uppställer såsom regel, att flottans
tillgång på värnpligtige bör inskränkas till landets sjöfartsidkande befolkning,
har ansett denna tillgång böra ytterligare begränsas så, att i
flottan inskrifvas endast sådana värnpligtige sjömän, hvilka så uteslutande
gjort sjöfart till sitt yrke, att de äro å sjömanshus inskrift^,
äfvensom de, hvilka endels redan förut kunna sägas tillhöra sjövapnet,
nemligen lotsar och lotslärlingar samt kadetter vid sjökrigsskolan, hvartill
torde böra komma vissa andra yrkesmän, såsom ingeniörer, skeppshandtverkare,
segelsömmare in. fl., som kunna vara för flottan behöfliga,
till det antal Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt; och har
paragraf 19 i förslaget till grunder för ordnandet af Sveriges sjöförsvar
äfvensom motsvarande paragraf i värnpligtslagen blifvit i enlighet
härmed affattad.

För att utröna huru stort antal värnpligtige såmedelst kunde vara
för flottan att påräkna, har komitén, såsom förut blifvit anfördt, begärt
samt genom Kongl. Kommerscollegium fått emottaga uppgifter från
samtliga sjömanshus i riket å derstädes inskrifne år 1881 beväripgsskyldige
sjökaptener och ångfartygsbefälhafvare, styrmän, maskinister
och sjömän tillhörande handelsflottan. Dessa uppgifter, hvilka härhos
i sammandrag bifogas (Bil. A. n:is 1 och 2), visa, att totalsumman af samtliga
inskrifna inom de 12 första åldersklasserna utgjorde 19,146 man,, och
att antalet af de samma åldersklasser tillhörande, som inskrifvits
före eller vid 21 års ålder — och andra vore icke för flottan att påräkna
— uppgick till 11,556 man. På de olika uppbåden fördelar sig
denna styrka med 8,645 man på det första, och med 2,911 man på det

andra uppbådet. Skulle man ock från dessa tal afräkna 50 procent
för frånvarande, vill det ändock synas, som om antalet vore tillräckligt
så väl att fylla flottans första behof af värnpligtige vid mobilisering,
hvilket behof enligt Bil. A. n:o 11 är beräknadt till 1,665 man,
som ock hennes anspråk på ersättningsmanskap under krigets gång.

Första årets värnpligtige, Indika under år 1881 utgjorde 1,851
man, har komitén icke ansett sig böra beräkna högre än till omkring
1,500 man, då tvifvelsutan ett skilnaden motsvarande afdrag måste
göras för frånvarande, sjuke m. fl.

Beträffande de värnpligtiges fördelning mellan stationerna, har komitén
ansett att, såsom § 29 mom. 4 närmare angifver, till Stockholms
station i allmänhet skulle fördelas värnpligtige, tillhörande sjömanshusen
i Norrland samt nordliga delen af mellersta Sverige, samt till
Karlskrona station de öfriga. Gjorda beräkningar utvisa, att härigenom
skulle ungefärligen samma procent af värnpligtige som af stamtruppen
tillkomma hvardera stationen.

I fråga om tiden för de årliga vapenöfningarna, har det visserligen
bort tagas i betraktande att såväl handelssjöfartens som de värnpligtiges
intresse talar för att härtill bestämdes vintermånaderna, den
del af året då sjöfarten lättast torde kunna undvara en del af sjöfolket
och detta i allmänhet skulle af öfningarna vid flottans stationer minst
störas i sitt förvärf, men å andra sidan torde det vara för flottan nödvändigt,
att de värnpligtige bibringas någon vapenöfning ombord i
krigsfartyg, hvilket i vårt klimat icke lämpligen kan ske vintertid,
hvartill äfven kommer det tungt vägande skälet, att kostnaderna blifva
mycket större, om de värnpligtige skola öfvas under vintern än under
sommarmånaderna. I senare fallet finnes vid stationerna utrymme ledigt
i stamtruppens kaserner, efter det å sjöexpeditioner utkommenderade
manskapet, för de värnpligtige, hvilka icke kommenderas till sjös
eller inqvarteras å särskilda kasernskepp eller å Kungsholms fästning,
hvarest logement lära kunna inredas till begagnande sommartid för en
styrka af 300 man. I förra fallet åter måste kaserner uppföras för
största delen af de värnpligtige. Enligt de upplysningar, komitén inhemtat,
beräknas kostnaden för kasernbyggnad till 1,000 kronor för
hvarje man. Äfven om under vintern 300 man skulle å förbemälda
fästning kunna inqvarteras, hvilket dock enligt komitén meddelad uppgift
skulle erfordra en särskild utgift, 65,000 kronor, för logementenas
iordningsställande till vinterbostäder, återstode ändock behof af kasernutrymme
för 1,200 man, deraf 700 vid Karlskrona och 500 vid Stockholms
station, och enligt nyssberörda beräkning skulle uppförande af

108

Flottans
styrelse
och förvaltning.

Den ■militära
och ekonomiska
öfvevstyrelsen.

kaserner för detta antal ytterligare medföra en kostnad af 1,200,000
kronor. Slutligen lärer det kunna tagas för gifvet, att de värnpligtiges
transport till stationerna vintertiden skulle blifva besvärligare och kostsammare,
äfvensom beklädnaden dyrare. Inför dessa förhållanden har komitén
nödgats att låta fara tanken på vapenöfningarnas förläggande till
vintermånaderna, och föreslår att de värnpligtige måtte inkallas den 20
Maj; varande denna dag vald dels med hänseende dertill, att större
delen af det till sommaröfningarna utkommenderade manskapet då lemnat
stationen och dels derföre, att de värnpligtiges öfningar såmedelst
komme att sluta temligen nära tiden för exercisskolans början, hvilket
torde anses så mycket mera lämpligt, som af stammens rekryter, för
hvilkas utbildande skolan är afsedd, det öfvervägande antalet är ämnadt
att bland de värnpligtige anvärfvas.

Den värnpligtiges dagaflöning är upptagen till samma belopp som
eu 3:dje klassens sjömans, och hans beklädnad och underhåll beräknade
efter samma grunder som det öfriga manskapets. Enligt bifogade stat
(Bil. A. n:o 16), uppgår sammanlagda årliga kostnaden för flottans
värnpligtige, när derifrån afgå kostnaderna för det värnpligtiga reservbefälet
och reservunderbefälet, till kronor 151,785.

Före den förändring i vårt statsskick, som egde rum genom den
s. k. dqpartementalstyrelsens införande, samt ifrån år 1827, då det
sedan föregående tider kända storamirals-embetet återupprättades, utöfvades
öfverstyrelsen vid flottan i militäriskt hänseende af storamiralen
och i ekonomiskt hänseende af Förvaltningen af sjöärendena.
Detta embetsverk, som vid sitt inrättande år 1803 erhöll i det närmaste
samma magt och myndighet i örlogsflottans och arméens flottas
angelägenheter, som fordom tillkommit Amiralitetscollegium för den
förra och Krigscollegium för den senare, hade snart nog sett sin befogenhet
inskränkt till det rent ekonomiska, och uti den efter flottornas
sammanslagning utfärdade instruktionen af den 9 November 1824
begränsades densamma till den administrativa styrelsen och vården
öfver allt, som angick rikets försvar till sjös samt dess vidmagthållande
och förkofran, under det att den militära öfverstyrelsen åter, som år
1805 för örlogsflotta!! öfvergått i befälhafvande amiralens hand, synes
hafva derstädes förblifvit, intilldess, såsom ofvan är nämndt, storamirals-embetet
inrättades, af hvilket embete, som var indeladt i tre afdelningar,
den militära, den ekonomiska och den mekaniska, Förvaltningen
i sjelfva verket endast utgjorde ett departement, nemligen det
nyssnämnda ekonomiska.

109

Eu följd af departementalstyrelsens införande var, att alla till den
militära öfverstyrelsen hörande mål dädanefter ingingo till departementets
kommandoexpedition och att, jemlikt Kongl. brefvet den 1
April 1845, chefsbefattningen vid flottan, i hvad reglementet derom
föfeskrefve, förklarades tillkomma chefen för Sjöförsvars-departementet
i denna hans egenskap och såsom tillika föredragande i kommandomål.
Den ekonomiska öfverstyrelsen åter i hela dess omfattning, med
dess allmänna öfverinseende, dess kontrollerande och förvaltande myndighet,
dess endast i vissa fall af Kongl. Maj:ts bemyndigande begränsade
beslutanderätt, dess skyldighet af initiativ i afseende å vapnets
utveckling, dess ansvar för flottans och rikets försvarsmedel till
sjös i allmänhet, öfverläts å Förvaltningen af sjöärendena, som erhöll
rang och värdighet såsom ett rikscollegium och hvars då meddelade
nya instruktion är daterad den 18 Januari 1841.

Den sålunda upprättade fördelning och organisation af flottans
öfverstyrelse fortfor att gälla, hvad det militäriska beträffar, till år
1874, då chefens för Flottans militärpersonal embete inrättades, och i förvaltningshänseende,
oafsedt några få här nedan omförmälda förändringar,
intilldess år 1872 en byråorganisation för militäriskt tekniska ärenden
derifrån utbröts, då. det collegiala embetsverkets uppgift inskränktes
till behandling af rent ekonomiska frågor.

Jemlikt instruktionen af år 1841 var Förvaltningen af-sjöärendena,
såsom nyss är nämndt, ett collegium, d. v. s. samtliga under dess
behandling fallande ärenden afgjordes under gemensam ansvarighet i
plenum. Detta plenum utgjordes af en chef, två militäre och en civil
ledamot samt, hufvudsakligen endast i frågor som rörde lots- och
fyringsanstalterna samt sjömätningar, lotsdirektören. Härutinnan skedde
dock den förändring, att såsom tillfällige ledamöter, hvar och en för
sitt embete vidkommande angelägenheter, inträdde, jemlikt Kongl. brefvet
den 6 Mars 1845, sekundchefen för konstruktionskåren — hvilken
efter mariningeniörstatens inrättande, enligt instruktion för densamma
af den 17 December 1867, efterträddes af öfverdirektören för samma
stat — samt på grund af Kongl. brefvet den 23 November 1849 chefen
för sjökarteverket.

De ansatser till upprättande af en ministerstyrelse, hvilka, ehuru
väsentligen modifierade och med uteslutande af det för en sådan styrelse
i främsta rummet kännetecknande, eller ministrarnes afgöranderätt,
slutligen ledde till den förändring af vår regeringsform, hvarigenom
departementalstyrelsen infördes, fingo sin fortsättning i de snart
derefter framträdande yrkandena på en sådan utveckling af sistberörda

Ilo

styrelsesätt, att de centrala embetsverken skulle ställas i närmare samband
med statsdepartementen såsom afdelningar utaf desamma under departementscbefernes
cbefsskap och inseende, ehuru med beslutanderätten under
behörig ansvarighet den underordnade förvaltningsmyndigheten bibehållen,
och den sålunda uppställda frågan om en allmän reorganisation af
styrelseverken framkallade från den för densammas behandling år 1857
tillsatta komité, i hvad sjöförsvarets förvaltning beträffade, ett förslag
till en förändring af den ekonomiska öfverstyrelsen, som från densamma
skulle skilja sj ökarte verket samt lots- och fyringsväsendet, och,
med borttagande af embetsverkets rang såsom ett rikscollegium, äfven
låta den collegiala formen för ärendenas behandling delvis falla. Förslaget,
afstyrkt af Förvaltningen, kom icke att för det dåvarande föranleda
någon åtgärd, lika litet som en i samma ämne af 1862 års sjöförsvarskomité
gjord framställning, åsyftande en sådan omorganisation
af Förvaltningen, att åt densamma hufvudsakligen endast bibehölles en
granskande och kontrollerande myndighet, hvaremot verkställighetsåtgärder,
afseende verksamheten vid stationerna äfvensom den förberedande
behandlingen af rent tekniska frågor, skulle till stationerna
öfver flyttas.

Emellertid var det naturligt, att nämnda särskilda förvaltningskretsar,
lotsväsendet och sjökarteverket, ehuru de visserligen folie inom
det område af administrationen i sin helhet, som tillhörde sjöförsvarsdepartementet,
icke under den alltmera fortgående utvidgningen åt
deras verksamhet kunde finnas ega det direkta samband med sjelfva
örlogsvapnet, som betingade dithörande ärendens handläggning af detta
vapens ekonomiskt tekniska öfverstyrelse, och, efter det ett förslag i
syftning att från denna skilja dem jemväl blifvit i det, angående sjöförsvarets
ekonomiska förvaltning, den 16 Juni 1868 afgifna betänkande
föreslaget, blef, jemlik! Kongl. brefvet den 21 December 1871,
i sammanhang med då förberedda förändringar i så väl öfverstyrelsens
som stationernas organisation, en sådan skiljsmessa genomförd från
och med år 1872, då ärenden, tillhörande lots- och fyrinrättningen
jemte lifräddningsväsendet, öfverlemnades åt en sjelfständig förvaltningsmyndighet,
nemligen lotsstyrelsen, samt sjökarteverket stäldes
under chefen för Sjöförsvars-departementet och endast i ekonomiskt
hänseende bibehöll sambandet med det, uteslutande för behandling af
sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter kort derefter ombildade collegiala
embetsverket.

Det var i sammanhang med denna nyssnämnda, år 1872 vidtagna
ombildning utaf Förvaltningen af sjöärendena som den militäriskt -

tekniska byrån inrättades samt nytt reglemente för styrelsen och förvaltningen
vid stationerna utfärdades, i viss mån afseende en utvidgning
af dessas verkningskrets. Berörda förändringar voro företrädda
af åtskilliga förslag i ämnet, hvilka återfinnas i ofvannämnda, af den
för dylika frågors behandling år 1866 tillsatta komité afgifna betänkande
med dervid fogade reservationer samt myndigheternas yttranden
deröfver, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t till 1871 års riksdag afgdfvit
nådig proposition i frågan, ehuru densamma icke vann Riksdagens
bifall. De flesta af dessa förslag åsyftade Förvaltningens upphörande
såsom en mellaninstans mellan Kongl. Maj:t och stationsbefälhafvaren,
borttagande af den collegiala formen för ärendenas
behandling samt upprättande af en byråorganisation, änskönt gensagor
visserligen icke saknades, som sökte häfda det företräde en
kollektiv sjelfständig myndighet, med en på flera personer hvilande
gemensam ansvarighet, borde ega, såsom innebärande större garanti för
målens allsidiga utredning samt kontinuitet vid deras handläggning.
Gifvet var emellertid, att, då det med våra konstitutionela former icke
kunde finnas förenligt att åt departementschefen uppdraga den kontroll
öfver hushållningen samt den rätt att öfvervaka tillämpningen af gifna
föreskrifter, som ålåge Förvaltningen, samt en mellanhand mellan den
högsta beslutande myndigheten och de verkställande organerna alltså icke
kunde undvaras, så skulle en organisation, som stödde sig på den uppfattning,
att för eu behörig vexelverkan mellan dessa tillvaron af en
sådan mellanhand vore hinderlig, söka att i möjligaste måtto inskränka
dess befogenhet, dels genom att i vissa ekonomiska ärenden öfverlemna
beslutanderätten åt stationsbefälhafvarne, dels genom att från
Förvaltningen lösgöra frågor af militäriskt-teknisk natur, hvilka, med
de tekniska hjelpmedlens växande betydenhet för sjövapnet samt sjökrigsmaterielens
fortgående utveckling, ansågos fordra en skyndsammare
och på speciel sakkännedom grundad behandling och hvilka frågor
sålunda borde ingå från stationsbefälhafvarne direkt till Kongl. Maj:t
samt erhålla den förberedande utredning, som kunde ifrågakomma, i
en för sådant ändamål inrättad särskild byrå. I denna riktning var
också Kongl. Maj:ts ofvannämnda, år 1871 till Riksdagen aflåtna proposition
angående öfverstyrelsens omorganisation affattad, och enligt
densamma skulle den militäriskt-tekniska byråns personal bestå af
chefen för det ombildade ekonomiska embetsverket och en militärledamot,
samt öfverdirektören för mariningeniörstaten, hvarjemte inom
Förvaltningen den collegiala behandlingen skulle upphöra för alla ärenden
utom befordringsmålen samt rätten att dem afgöra tilläggas verkets

112

chef. Enär emellertid Riksdagen, på sätt dess underdåniga svarsskrifvelse
å den Kongl. propositionen utvisar, dels icke gillade den militäriskt
tekniska byråns personel sammansättning, dels ansåg att för
de ekonomiska angelägenheterna en collegial styrelse borde bibehållas,
blefvo i enlighet med dessa åsigter ändringar i den sålunda ifrågasatta
organisationen vid dess genomförande år 1872 vidtagna.

Det dröjde emellertid icke länge, förrän det visade sig att, då man
sålunda undandragit Förvaltningen en särskild grupp af ärenden, de
militäriska och tekniska, åtskilliga olägenheter skulle uppstå vid handläggning
af sådana bland dem, hvilka icke kunde af stationsbefälhafvarne
afgöras, men angående hvilka Förvaltningen förut egt att meddela
beslut. Annorledes fanns nu icke tillfälle att få dylika mål afgjorda
än genom att, oaktadt de ofta nog voro af jemförelsevis ringa
vigt, draga dem under Kongl. Maj:ts pröfning, för så vidt man icke
såsom en nödfallsutväg ville anlita Förvaltningens mellankomst i de
fall, der dess förutvarande, om ock ej dess nya instruktion dertill
kunde gifva anledning. Härtill kom vidare att, då de militäriska och
tekniska målen, hvilka ur fackkunskapens synpunkt skulle af särskild
myndighet utredas, esomoftast jemväl kräfde en pröfning ur ekonomisk
synpunkt, hvilken pröfning åter måste försiggå hos Förvaltningen,
bristen på hvarje samband mellan dem, hvilka sålunda i olika hänseenden
borde handlägga samma mål, måste medföra omgång och tidsutdrägt
samt äfven understundom kunde föranleda en på olika uppfattning
grundad meningsskiljaktighet, hvilken genom en samtidig och
gemensam behandling af frågan kunnat undvikas. Väl erhöll Förvaltningen,
i sammanhang med då förestående förändringar i stationernas
styrelse och administration, jemlikt Kongl. brefvet den 5 Juni 1874
en i viss mån utvidgad myndighet, men nyss omförmälda förhållanden
berördes af denna åtgärd föga eller intet. Mera verkande till en förbättring
af förberörda öfverklagade olägenheter var det utbyte af den
militäriskt tekniska byrån mot tre sådana byråar, som i enlighet med
Kongl. brefvet den 19 November 1875 egde rum och hvarigenom dels
beslutanderätt i vissa mål dessa byråar tillädes, dels chefskapet för en
af dem, den så kallade varfsbyrån, öfverlemnades åt Förvaltningens
chef, hvarigenom åtminstone ett af den personliga beröringen förmedlad!
sammanhang knöts mellan byråarnas och Förvaltningens verksamhet.
Fortfarande qvarstod dock saknaden af ett gemensamt arbetssätt,
der gemensamma beröringspunkter sådant påkallade, intilldess
instruktionen af den 7 December 1877 för den då nybildade Marinförvaltningen,
delvis återgående till härutinnan förut tillämpade prin♦ -

113

°iper, genom att åter inflytta byråarnas verksamhet i den ekonomiska
öfverstyrelsen, ånyo beredde tillfälle till ett sådant.

En dylik utväg för frågans lösning, ehuru af mera ingripande och
omfattande art, synes jemväl hafva varit antjMd i de grunder för öfverstyrelse^
organisation, som framlades af den för ordnandet af ett
på allmän värnpligt grundad! sjöförsvar år 1874 samlade komité, som
visserligen föreslog icke färre än fem särskilda byråar, men stälde
dessa,. icke utom, utan inom det under en gemensam chef arbetande
collegiala embetsverket, på det sätt att cheferne för byråarna egde att
derstädes föredraga, hvar för sin byrå, de densamma tillhörande ärenden,
som borde in pleno behandlas, på samma gång byrån bibehöll en
sjelfständig verksamhet i så måtto, att densamma egde att afgifva af
Kong!. *Maj:t eller "departementschefen omedelbart infordrade upplysningar
och yttranden. Detta förslag torde emellertid till tiden hafva
varit alltför nära den endast ett par år förut upprättade organisationen,
för att, då det i väsentliga delar innebar ett frånträdande af grunderna
för densamma, kunna för det dåvarande föranleda någon åtgärd.

Under de förhandlingar, hvilka närmast föregingo utfärdandet af
ofvanberörda, ännu gällande, ehuru genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga
beslut af den 8 slstlidne December i åtskilliga hänseenden förändrade
instruktion för Marinförvaltningen, nemligen löneregleringskomiténs betänkande
den 17 Maj 1876 angående Förvaltningen af sjöärendena, en
deremot afgifven reservation, samt Förvaltningens och chefens för flottans
militärpersonal utlåtande öfver samma betänkande, äfvensom Kongl.
Maj:ts proposition till 1877 års Riksdag, spordes ingen egentlig meningsskiljaktighet
om nödvändigheten vare sig af att närmare sammansluta
de militäriskt-tekniska byråarna med den ekonomiska öfverstyrelsen
genom att göra dem till integrerande delar af densamma, eller
att. ärenden af större vigt och betydelse och hvilka erfordrade en allsidigare
behandling collegialiter handlades; men i hvilken omfattning
det ena som det andra borde ega rum, huru beslut i öfriga ärenden
skulle meddelas, huruvida embetsverket skulle ställas under ledning
af en gemensam chef eller icke m. m. dylikt, derom syntes tankarna
hafva varit delade.

Ett nytt skede hade emellertid inträdt i denna organisationsfrågas
utveckling genom den förändring i den militära öfverstyrelsen, hvilken
jemlik! Kongl. brelvet den 11 December 1874 egde rum medelst inrättande
af chefens för flottans militärpersonal embete och enligt hvilken
befälsrätten öfver sagda personal tillädes bemälde embetsman med
endast den inskränkning deri, hvartill chefens för Sjöförsvarsdeparte -

114

mentet myndighet kunde föranleda. En gifven följd af det chefsskap,
bemälde personalchef såmedelst egde att utöfva, var att han icke
kunde ställas främmande för de denna personal rörande ärenden,
h vil ka under dåvarande organisation borde i byrå handläggas, hvadan
han också, vid den militäriskt-tekniska byråns året derpå skeende upplösning
och utbyte mot tre dylika byråar, såsom chef sattes i spetsen
för den af dem, nemligen den så kallade militärbyrån, hvilken hade
sig de egentligen militära, vare sig stabs- eller militär-ekonomiska göromål
uppdragna. Då nu löneregleringskomitén i sitt nyss berörda betänkande,
af här ofvan antydd anledning, förordade, att den ekonomiska
öfverstyrelsen borde omsluta berörda byråar och fördenskull
organiseras på af delningar, inflyttades såmedelst de bemälde embetsman
i egenskap af chef för militärbyrån tillkommande göromål i Förvaltningen,
men då hvarken denne eller hans stabsclief, i följd af deras embetsställniug,
den förre såsom chef för militärpersonalen, den senare
såsom hans närmaste man, lämpligen kunde förordnas att vara afdelningschefer
i Förvaltningen, ehuru å andra sidan chefsskapet öfver personalen
med nödvändighet betingade rätten att utöfva behörigt inflytande
i fråga om anskaffningen m. m. al den för denna personal afsedda
materiel, så sökte man att genom andra anordningar vinna det önskade
sambandet mellan de militära och ekonomiska delarne af öfverstyrelsen,
representerade af chefen för flottans militärpersonal för den
förra och Förvaltningen för den senare. Löneregleringskomitén hade
emellertid jemväl uttryckt den åsigt att, till undvikande af den splittring,
hvartill fröet läge i hvarje organisation på afdelningar, den ekonomiska
öfverstyrelsen borde förses med en chef, hvilken kunde behålla ärendenas
ledning i sin hand samt bevara kontinuiteten i deras behandling,
och man fann nu i sammanhang härmed lösningen af nyssberörda fråga
bäst låta sig genomföra genom att öfverlåta jemväl detta chefsskap åt
chefen för flottans militärpersonal samt såmedelst organisera öfverstyrelsen
i sin helhet under en chef,- hvars embete utöfvades i militäriskt
hänseende genom stabsexpeditionen och i ekonomiskt-tekniskt
genom den nybildade Marinförvaltningen, och skulle för den skull de
dåvarande militär- och varfsbyråarna upptagas i en af detta embetsverks
tre afdelningar, nemligen den så kallade militärafdelningen. Emot
detta förslag, hvilket tvifvelsutan lcmnade rum för den anmärkningen,
att uti berörda chefsskap för såväl den militära som den ekonomiska
öfverstvrelsen en alltför olikartad och omfattande verksamhet var samlad
samt eu magtställning gifven, hvilken kunde, om ej undanskymma,
dock tränga alltför nära intill den myndighet chefen för Sjöförsvars -

115

departementet, såsom näst under Eders Kong!. Maj:t flottans högste
chef, egde att utöfva, blef också afstyrkt så väl af eu reservant,
komiténs ordförande, som af Förvaltningen, och förslaget vann icke
heller Eders Kongl. Maj:ts bifall.

På sätt nemligen den Kongl. propositionen till 1877 års riksdag,
i enlighet med hvilken den sedan genomförda omorganisationen
af öfverstyrelse!! uppgjordes, gifver vid handen, ansåg Kongl.
Maj:t, i olikhet med bemälda komité, en sådan grundform böra för densamma
väljas, hvarigenom de båda hufvudgrenarna af sagda öfverstyrelse
blefve af hvarandra oberoende, under det att åter sambandet mellan
dem på det sätt skulle uppehållas, att den militära öfverstyrelsens
chef, chefen för flottans militärpersonal, egde säte och stämma i den
ekonomiska öfverstyrelsen då militäriskt-ekonomiska frågor der förekornmo
till behandling. En följd af denna anordning var derjemte,
att ej heller löneregleringskomiténs förslag att inskjuta militärbyrån
i sin helhet i Marinförvaltningen kunde gillas, utan fördelades denna
byrås göromål så, att stabsärendena öfverflyttades till personalchefens
expedition samt de återstående ärendena till militär af delningen i Marinförvaltningen,
hvilket embetsverks två öfriga afdelningar skulle utgöras
af eu ingeniör- och en civilafdelning.

Så väl löneregleringskomitén som den mot dess betänkande i vissa
detaljer skiljaktige reservanten, äfvensom Förvaltningen af sjöärendena
samt chefen för flottans militärpersonal, i deras nyss berörda gemensamt
afgifna yttrande, hade varit eniga derom att, till bevarande af
sammanhållning mellan de särskilda afdelningarna af det ekonomiska''
embetsverket samt enhet i dess verksamhet, en chef borde ställas i
spetsen för detsamma, men i fråga om sättet för ärendenas behandling
voro meningarna skiljaktiga. Under det komitén i sådant hänseende
föreslagit, att vissa af komitén uppräknade mål, hvilka kunde anses
vara af större vigt, borde handläggas i plenum, men de öfriga afgöras
af verkets chef, ansåg reservanten, att den collegiala formen vore i
allmänhet att föredraga, och Förvaltningen att den borde på alla mål
tillämpas. Förvaltningen erinrade i fråga härom att, då man i allt fall
undandragit chefens afgöranderätt samt till plenum hänfört de vigtigare
målen, man i sjelfva verket betagit det enda mot den collegiala formen
anförda skälet, långsamheten vid ärendenas handläggning, all giltighet,
ity att andra mål än dessa vore, hvilken form som än härvid begagnades,
snart afgjorda, varande dessutom sådan tidsutdrägt föranledd,
icke af den collegiala formen, utan af den förutgående, under alla förhållanden
erforderliga utredningen. Särskildt och med anledning af

116

komiteus uttalade åsigt, att frågor om anskaffning af materiel borde så
behandlas, att beslutet om anskaffningen fattas i plenum, men sättet
för densamma med dermed förenade vilkor, verkställighetsåtgärderna,
öfverlemnas åt verkets chef, fäster Förvaltningen uppmärksamheten
derpå, att af dessa senare äro kostnaderna i väsentlig mån beroende
samt att, till undvikande af förluster för kronan, just dylika ärenden
höra till dem, hvilka företrädesvis borde genom fleras förenade insigter
och erfarenhet pröfvas.

Ingen af dessa åsigter vann för det dåvarande till fullo Kongl.
Maj:ts bifall. Instruktionen af den 7 December 1877 upptog ingen
särskild chef för embetsverket, utan ordförandeskapet i plenum öfverlemnades
åt militärafdelningens chef, hvilken afdelning erhöll en souschef,
som hade föredragningsskyldigheten i plenum af de afdelningen
tillhörande ärenden. Beslutanderätt uppdrogs åt afdelningscheferne: i
ärenden af militärisk-teknisk natur, der ej faststäldt kostnadsförslag
öfverskredes eller särskild medelsan visning erfordrades; i verkställighetsåtgärder,
till afdelning från plenum öfverlemnade; samt i fråga om
afdelning affordrade utlåtanden, förslag m. m. d., hvaremot alla öfriga
ärenden skulle i plenum afgöras.

Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut af den 8 sistlidne December
hafva emellertid i den sålunda upprättade organisationen två
ganska väsentliga förändringar egt rum, i det dels embetsverket åter
erhållit eu särskild chef, i sammanhang hvarmed souschefsbefattningen
å militärafdelningen upphört, dels de ärenden, hvaröfver afdelning
eger fatta beslut, inskränkts till verkställighetsåtgärder samt meddelande
af upplysningar, som af Kongl. Maj:t eller departementschefen infordras;
varande dymedelst jemväl de militäriskt-tekniska ärendena numera
till plenum öfverflyttade.

Vid en återblick på den utvecklingsbana, hvilken denna organisationsfråga
sålunda haft att genomlöpa, finner man, att densamma nu i
sjelfva verket icke befinner sig synnerligen långt tillbaka från sin utgångspunkt,
_ det collegiala embetsverket enligt 1841 års instruktion.
Väl hafva vissa slag af ärenden frångått, liksom åter andra tillkommit,
men embetsverkets hufvudsakliga uppgift samt dess allmänna organisationsform
skilja sig för det närvarande föga från den gamla Förvaltningens,
om ock några enskildheter deraf finnas göra det. Försöket
att upprätta en byråorganisation måste öfvergifvas, i det att en sådan
organisation, hvilken följdriktigast borde leda till delning af anslagen,
nu, da sådant icke kunde ifrågakomma, visade sig medföra svårigheter
vid handläggning af den ekonomiska anparten af de byråerna öfverlem -

117

nafle ärenden samt äfven i öfrig! egnad t att framkalla oegentligheter.
Insigten härom ledde snart nog till den collegiala formens återupptagande
och denna åter förde med sig behofvet af eu chef såsom dess
föreningspunkt. Hvad som hufvudsakligast stannat qvar såsom en behållning
från de särskilda ombildningsprocesser, embetsverket haft att
genomgå, och som väl ock är det, som i sjelfva verket skiljer det gamla
och det nja åt, är indelningen i afdelningar för ärendenas beredande till
föredragning genom dessa afdelningars chefer, samt den relativa sjelfständighet
afdelningarna är förbehållen derutinnan, att de ega hvar för sig,
dels, på sätt ofvan är nämndt, att afgifva utlåtanden, förslag och uppgifter,
der sådana dem af Kongl. Maj:t eller chefen för Sjöförsvarsdepartementet
affordras, dels skriftvexla med embetsverk och myndigheter
för inhemtande af för målens utredning erforderliga upplysningar.
. Äfven om någon tvekan förefunnes, huruvida indelningen i afdelningar,
såsom möjligen icke fullt öfverensstämmande med principen
om embetsverkets homogenitet, bör reglementeras, eller om icke det
må anses tillräckligt, att ärendena fördelas i vissa stora grupper, med
en af Förvaltningens ledamöter såsom föredragande för hvarje grupp,
lärer det emellertid böra erkännas, att genom förberörda anordningar,
som i hvarje fall torde böra bibehållas, en lättare form var funnen
för sådana meddelanden, hvilka ansågos icke erfordra någon åtgärd af
Förvaltningen i dess helhet, samt att sålunda hvarje anledning till tidsutdrägt,
för så vidt sådant berodde på formen för ärendenas handläggning,
dermed var undanröjd.

Då komitén hyser den, äfven af Riksdagen, jemlikt dess ofvanberörda
år 1871 härom afgifna yttrande, delade uppfattning, att i den
ekonomiska öfverstyrelsen en collegial behandling af ärendena är nödvändig
samt erfarenheten visat, att de militäriskt tekniska frågorna icke
utan väsentlig olägenhet låta sig fristående och skiljda från sagda öfverstyrelse
handlägga, är det naturligt, att det förslag i ämnet, komitén
ansett sig böra uppgöra, skall hafva ganska litet att taga ifrån eller
lägga till den afslutning, organisationen af sjövapnets ekonomiskt-tekniska
öfverstyrelse såmedelst och särskilt på grund af Eders Kongl.
Maj:ts nyssberörda beslut af den 8 December förlidet år erhållit.

En förändring i öfverstyrelsen, såsom ett helt betraktad, har
komitén emellertid ansett nödvändig, i det att komitén på nedan
anförda skäl funnit sig böra föreslå, att flottans militära öfverstyrelse
måtte utöfvas på sätt före ar 1875, eller före inrättandet af chefens
för flottans militärpersonal embete, egt rum, hvadan detta embete skulle
komma att upphöra. Men då, såsom här ofvan blifvit omförmäldt, be -

118

inälcle personalchef i vissa frågor jemväl egt och eger säte och stämma
vid den ekonomiskt-tekniska öfverstyrelsens förhandlingar, lärer af förslaget
om embetets upphäfvande följa, att en motsvarande förändring
bör vidtagas, dels i de för detta embetsverks förvaltning gällande stadgande^
dels äfven derutinnan, att vissa bemälde personalchef nu tillhörande
ärenden, som vid den militäriskt-tekniska byråns upplösning till
honom öfverflyttats och hvilka icke torde böra till kommandoexpeditionen
åtfölja de enbart personalen rörande ärenden, såsom t. ex. frågor
om militärundervisningen vid stationerna, om militärstatistiken, om
militärreglementen m. in. d., lämpligast synas böra dädanefter tagas om
hand af den ledamot i Marinförvaltningen, hvilken beredningen och föredragningen
af militärärenden tillkommer.

Förutom i detta, är det endast på några få punkter af den nuvarande
organisationen som komitén ansett någon förändring böra ega
rum. I sådant hänseende torde komitén emellertid till en början
böra erinra, att artilleri- och minvapnen, hvilka, det ena som det
andra, äro stadda i en ständigt fortgående utveckling, synas böra erhålla
sina särskilda målsmän i öfverstyrelsen, liksom de redan eg a det
å ett förvaltningens lägre stadium, vid stationerna; en åtgärd, hvilken
torde finnas så mycket nödvändigare, som föredragandens för militärärendena
embetsåligganden lära blifva af allt för stor omfattning för
att medgifva honom att äfven bereda och handlägga berörda specialfrågor;
och har på grund häraf komitén, som för denna sin åsigt jemväl
funnit stöd i det yttrande, som afgafs af reservanten i löneregleringskomitén,
Marin förvaltningens nuvarande chef, äfvensom åtminstone
i viss mån i det af dåvarande Förvaltningen af sjöärendena
afgifna utlåtande, ansett Marinförvaltningen böra erhålla ytterligare två
militära ledamöter, en för hvartdera af nyssnämnda slag af ärenden,
och hvilka ledamöter lämpligen torde böra innehafva regementsofficersgrad;
skolande med denna förändring i Förvaltningens nuvarande
sammansättning embetsverket sålunda, enligt komiténs förslag, komma
att bestå af: en chef, Flaggman; en militärledamot af kommendörs
grad, föredragande för militärärenden; två ledamöter af regemente officersgrad,
föredragande för artilleri- och minärenden; öfverdirektören
för Mariningeniörstaten, föredragande för de ärenden, som tillhöra den
nuvarande ingeniörafdelningen, samt en civil ledamot, amiralitetsråd,
föredragande för ärenden tillhörande den nuvarande civilafdelningen.

Af denna Marinförvaltningens förändrade sammansättning har det
synts komitén böra följa, att föredragandena för artilleri- och minärenden
äfvensom öfverdirektören för mariningeniörsstaten icke böra

119

uti andra Marinförvaltningens pleniförliandlingar deltaga, än sådana, som
beröra de ärenden, hvilka det särskildt åligger hvar och en af dessa
ledamöter att föredraga, eller när embetsverkets chef eljest må finna
nödigt att en eller flera af nämnda ledamöter tillkalla.

Beträffande personalen i öfrigt, har komitén icke ifrågasatt någon
annan förändring, än att en officer af kaptens- eller subalternofficersgrad
uppförts såsom adjutant hos Förvaltningen, hvarjemte antagits att
nödigt antal officerare af Kongl. Maj:t kommenderas såsom biträden åt
militärledamöterna, utan att dock detta antal till siffran ansetts kunna
eller böra på förhand uppgifvas.

I enlighet med de åsigter rörande den ekonomiska öfverstyrelsens
organisation, för hvilka komitén sålunda fått redogöra, äro §§ 21 och
22 i de föreslagna grunderna för sjöförsvarets ordnande affattade.

På sätt nyss blifvit anfördt, har komitén i afseende å den militära
öfverstyrelsen ansett en återgång till den sakernas ordning, som förut
egt rum, vara nödvändig samt att för den skull chefens för flottans militärpersonal
embete borde upphäfvas. Beträffande den ekonomiska öfverstyrelsen,
har, såsom förut blifvit omförmäldt, någon gång anmärkts,
att hvarje mellanhand mellan den högsta beslutande myndigheten och
de verkställande organen vore hinderlig och skadlig, och denna anmärkning,
ehuru af erfarenheten vederlagd i hvad angår det embetsverk,
som har att handlägga de ekonomiskt tekniska frågorna, torde
dock beträffande personalchefsembetet icke sakna giltighet.

Detta slags embete må vara lämpligt och möjligen äfven nödvändigt
i ett land med en flotta och dertill hörande personal, sådan som
en af stormagternas, men knappast för en flotta så liten som Sveriges.
Det förefaller, som om i vårt land en dylik institutions tillvaro skulle
innefatta ett slöseri med kraft, så vida de åligganden, som denna institution
tillhöra, annorledes kunna lämpligen skötas. Och detta lärer
enligt komiténs förmenande vara fallet. Väl anfördes vid detta embetes
inrättande, att, då de särskilda chefsskap för militärpersonalen
vid flottan och skärgårdsartilleriet, som förut af cheferne för dessa
kårer utöfvats, upphört och hela bemälde personal derefter vore afsedd
för ett gemensamt ändamål, så borde den ock ställas under en chef. Det
vill dock synas komitén, som om icke genom sagda förändring några
så helt nya och för denna del af sjövapnets administration obekanta
förhållanden inträdt, att de kunnat nödga till upprättandet af en ny institution.
Äfven före vapnets delning på två kårer lärer väl flottans
militärpersonal hafva varit afsedd för ett gemensamt ändamål och haft
eu gemensam chef, chefen för Sjöförsvars-departementet, hvilken säker -

120

Irisp ek Uqu en
af skolor och
öfning av
in. in.

ligen fortfarande kunnat utöfva detta chefsskap på det sätt och i den
omfattning förut egt rum. Sammanslagningen af Kongl. flottan och
skärgårdsartilleriet, som i och för sig blott var en återgång till det
förutvarande, synes icke heller hafva kräft någon särskild åtgärd i detta
fall, blott man fortfarande låtit stationsbefälhafvarne behålla sin fordna
myndighet öfver den till stationen förlagda personal, hvarigenom, såsom
förut, departementschefen i deras på speciel kännedom om sagda
personal grundade yttranden och förslag haft det stöd, hvaraf han för
sina åtgärder såsom personalens gemensamme chef kunnat vara i behof.
De åligganden, som tillhöra chefen för flottans militärpersonal,
hafva till största delen förut skötts, och lära äfven hädanefter kunna
väl skötas, fördelade på olika händer i stället för på en. Sjöförsvarsdepartementet,
Marinförvaltningen och stationsbefälhafvare-embetena
torde utan svårighet kunna upptaga dem alla. I öfverensstämmelse
med denna sin. åsigt har komitén icke heller i sitt förslag uppfört
någon särskild chef för flottans militärpersonal.

Vid upphörande af det embete, som utöfvas af chefen för flottans
militärpersonal, lärer, såsom komitén nyss antydt, den honom åliggande
inspektionen af flottans undervisningsverk och personalens praktiska
ötningar äfvensom sjökrigsskolan böra på annat sätt anordnas. I sådant
hänseende har blifvit ifrågasatt, dels att denna inspektionsskyldighet
i sin helhet skulle öfvertagas af dertill på viss tid af Kongl.
Maj:t förordnad person, dels att densamma så skulle delas, att inspektionen
af stationsskolorna samt skeppsgosseskolan skulle åtfölja befattningen
som föredragande för militärärenden i Marinförvaltningen, men
deremot särskild inspektör för fartygen, öfningarna samt sjökrigsskolan
af Kongl. Maj:t förordnas; och har komitén anslutit sig till den
senare meningen. Af den föredragningsskyldighet angående undervisningsverken,
som torde komma att åligga nyssnämnda ledamot i Marinförvaltningen,
har det synts komitén böra följa, att inspektionen öfver
desamma skulle tillhöra honom, såsom afsedd att vara deras målsman
inom den ekonomiska öfverstyrelsen. Då det emellertid med bemälde
militärledamots i Marinförvaltningen öfriga tjenstepligter, såsom föredragande
derstädes, icke gerna låter förena sig att jemväl inspektera
fartyg och öfningar m. m., har komitén förutsatt, att särskild inspektör
för de praktiska öfningarna tillsättes för en viss kortare tid
åt gången; lärande förberörda öfningar icke förlora derpå att, genom
periodiskt ombyte af den inspekterande, nya åsigter få tillfälle att göra
sig gällande samt eu allsidigare granskning inträda.

121

I sammanhang med inrättandet af chefens för flottans militärpersonal
embete vidtogs den förändring i stationernas styrelse och förvaltning
att, med upphäfvande af stationsbefälhafvarebefattningarna,
myndigheten och ansvaret vid en hvar af flottans stationer delades
mellan militärchefen och varfschefen. Föranledd närmast deraf att
till chefen för flottans militärpersonal öfverflyttats åtskilliga af de åligganden,
hvilka förut tillhört de båda stationsbefälhafvarne, var berörda
förändring i stationsorganisationen, enligt hvad Kong], Majrts proposition
till 1874 års riksdag gifver vid handen, i öfrigt motiverad af den
åsigten, att för varfvens behöriga skötsel, för iakttagande af önskvärd
sparsamhet samt för vinnande af fullständighet och enkelhet i redogörelseverket
'' skulle erfordras, att varfscheferne blefve personligen
ensamt ansvarige för varfvens drift och användande af dertill anvisade
medel, hvadan alltså administrationen af båda stationernas varf borde
skiljas från den rena militärtjensten.

Då komitén, på sätt ofvan är anfördt, i afseende på chefsskapet
för personalen i sin helhet, åsyftar en återgång till förut varande förhållanden,
lärer deraf följa, att komitén anser, att stationsbefälhafvarebefattningarna
böra återställas samt åt stationsbefälhafvarne återgifvas
vidsträcktare myndighet öfver den till stationen förlagda .personal,
än den militärcheferne nu ega. Men det är icke endast med hänseende
till befälet öfver denna personal, som komitén anser berörda
befattningar böra återupplifvas. Med nuvarande militärchefsbefattningen
vid stationen följa också åtskilliga åligganden i afseende å hushållningen
och redogörelseverket, och komitén är af den åsigt, att afl
förvaltning vid stationen bör läggas i eu hand, lika väl som befälsrätten
öfver all personal. Gällande reglementes föreskrifter så väl som
erfarenhetens vitsord torde utvisa, att de båda grenarna af stationernas
styrelse och förvaltning, militärdepoten och varfvet, hafva många
beröringspunkter, der deras arbete måste gå hand i hand och der de
i viss mån blifva af hvarandra beroende. Inför komiténs uppfattning
framstår derföre stationen såsom en administrativ enhet, hvilken enhet
betingas af det gemensamma ändamål, flottans tjenstbarhet, för hvilket
de å stationen befintliga anstalter dels för personalens utbildning och
underhåll, dels för materielens underhåll och vård hafva att verka.
Men denna enhet måste finna sitt uttryck i en för berörda anstalter
gemensam vilja, som ingriper i ärendenas handläggning och hvars ledning
bringar till öfverensstämmelse med hvarandra de härvid erforderliga
åtgärder och beslut. Denna gemensamma vilja kan icke vara
någon annan än stationsbefälhafvarens, och genom att sålunda hos

Stationerna.

122

denne samla så val den militära som den administrativa myndigheten
å stationen, betryggar man äfven sambandet mellan de militäriska och
ekonomiska angelägenheterna. Och hvad slutligen beträffar den ofvan
omförmälda åsigten, att varfvets vård, med hvad dertill hörer, skulle
bättre tillgodoses genom att tillägga varfschefen ensam det personliga
ansvaret härför, så vill det i motsats häremot synas komitén, som om
större garanti för att allt hvad till stationen hörer rätt vårdas funnes
deri, att ansvaret ålåge en enda, än om för särskilda delar af förvaltningen
ansvaret skulle på flera fördelas. I allt fall lärer den föreslagna
förändringen härförutom säkert komma att medföra den fördel, att en
del nu erforderlig, tilläfventyrs understundom till tidsutdrägt och omgång
ledande skriftvexling, dels mellan de båda cheferne för militärdepöt
och varf, dels mellan dem och andra myndigheter, dädanefter
blefve obehöflig, äfvensom, på sätt förut blifvit anfördt, besparing
komme att uppstå derigenom, att de hos bemälde chefer anstälde sekreterare
utbyttes mot en sekreterare hos stationsbefälhafvaren, hvadan
en sekreterarebefattning vid hvardera stationen kunde indragas.

I enlighet med de åsigter komitén nu uttalat, äro i §§ 24—27
hufvudgrunderna för den föreslagna stationsorganisationen uppdragna.
I så måtto skiljer sig denna från hvarje annan förutvarande, att komitén
ansett de särskilda varfschefsbefattningarna böra upphöra. Det
biträde, som för stationsbefälhafvaren må finnas erforderligt i och för
de tekniska ärendenas handläggning, har synts komitén lämpligast
kunna beredas derigenom, att chefen för ingeniördepartementet, i egenskap
af varfsdirektör, i första hand utöfvade den närmaste tillsynen
öfver varfvets drift och vård, en anordning som äfven torde vinna
stöd deraf, att för göromålen å varfvet, till följd af den nuvarande
sjökrigsmaterielens beskaffenhet, ingeniörkunskaper allt mera lära komma
att tagas i anspråk. Vidare har komitén äfvenledes, med anledning af
krigsfartygens beskaffenhet nu för tiden, ansett, att ekipagedepartementet
borde kunna sammanslås med artilleridepartementet.

I betraktande deraf att större delen af flottan är i Karlskrona
förlagd samt med hänseende till denna stations betydelse såsom en
befästad plats af vigt, har komitén ansett, att stationsbefälhafvaren
derstädes, som med detta sitt embete jemväl skulle förena öfverkommendantsbefattningen,
borde innehafva flaggmans grad, hvaremot
för stationsbefälhafvaren vid Stockholms station endast föreslagits
kommendörs grad. Under stationsbefälhafvaren lärer, såsom delvis äfven
förut varit fallet, militärbefälet och den verkställande myndigheten i
disciplinärt hänseende inom stationen böra utöfvas af en kommen -

123

dant, hvilken torde böra innehafva grad näst under stationsbefälhafvaren,
således i Karlskrona kommendörs och i Stockholm kommendörkaptens
grad; och då detta embete lärer innefatta chefsskapet för
stationens underofficerare och sjötrupper, blifva såsom en följd häraf
de särskilda chefsbefattningarna för dessa kårer derefter obehöfliga och
böra indragas. Deremot lärer i sådant fall en särskild ordförande för
förvaltningsdirektionen, hvilken befattning hittills utöfvats af chefen för
underofficerspersonalen, böra tillsättas, hvartill lämpligen icke torde
kunna förordnas officer af lägre grad än befattningens hittills varande
innehafvare, eller kommendörkaptens. För öfrigt är ingen annan förändring
i fråga om officerspersonalen vid stationerna afsedd, än den
tillökning i antalet af de för vissa befattningar erforderliga officerare,
som kan blifva en följd dels af den blifvande stamtruppens sammansättning
och indelning, dels deraf att densamma skulle, med undantagför
tillfälligt permitterade, komma att till hela sin beräknade styrka
förblifva å stationen inkallad. Derjemte har komitén förutsatt, att
utöfver den officerspersonal, som i § 29 finnes så väl för öfverstyrelsen
som för stationerna upptagen, i fredstid disponibla officerare, tillhörande
aktiva staten, blifva till tjenstgöring derstädes kommenderade.

Under sjöförsvars-departementet lära fortfarande, såsom hittills, böra
lyda lotsstyrelsen, sjökarteverket med nautisk-meteorologiska byrån, samt
navigationsskolorna, hvarföre dessa uti § 28 blifvit upptagna såsom
nämnda departement tillhörande verk och inrättningar.

Den i § 29 upptagna fördelning af personalen afser att åskådliggöra
personalens användande till de särskilda ändamål,, hvartill densamma
erfordras, och torde komitén, med hänvisning till hvad här
ofvan redan blifvit yttradt i fråga om öfverstyrelsens och stationernas
organisation, få bemärka, att någon annån ändring i det nu bestående,
beträffande de militära och civila tjenstebefattningarna, icke är vidtagen,
än som kan blifva en följd af de förslag i ämnet komitén i
sammanhang dermed framstält. Emellertid torde komitén få fästa
uppmärksamheten derpå, att, då man vid uppgörandet af denna fördelning
icke ansett sig böra gå utöfver hvad behofvet under krig oundgängligen
fordrar, eller, i fråga om de civila befattningarna, hvad ordinarie
stat bör upptaga, anmärkning särskildt gjorts derom, dels att
under fred åtta informationsofficerare, fyra vid hvardera stationen, tillkomma
samt att till öfrig, då erforderlig tjenstgöring efter sig företeende
behof kommendering bör ega rum, dels att, om under krig

Sjöförsvarsdepartementet
tillhörande
verb och inrättningar.

Personalens
fördelning.

124

tillökning af civilpersonalen skulle ifrågakomma i och för bestridande
af uppbörds- eller skrifvarebefattningar eller af tjenstgöring beroende
på särskild yrkesskicklighet, vare sig vid stationerna eller å
sjöfästningarna och fartygen, sådan tillökning bör erhållas af dertill
på grund af kunskaper eller yrke lämpliga värnpligtige.

Den å sjöfästningarna för såväl krigsbehofvet, som fredsbehofvet
upptagna personal är föreslagen till likhet med de af Kongl. Maj:t i
sådant hänseende faststälda personalförslag (Bil. A. n:o 18), och den för
fartygen samt fasta minförsvaret erforderliga personal är upptagen i
öfverensstämmelse med hvad de i fråga härom uppgjorda, förut omförmälda
tabeller (Bil. A. n:is 9—11) innehålla.

För beräkning af den personal, som under fredstid bör tjenstgöra
vid sjökrigsskolan och sjökarteverket, hafva de nu i sådant hänseende
gällande förhållanden tagits till grund.

Flottans läkarestipendiater lära under fredstid påräknas för bestridande
af vikariat samt till tjenstgöring å de på sjöexpeditioner utgående
fartyg. Under krigstid kommer, enligt hvad af tabellen Bil.
A. n:o 11 framgår, behofvet att öfverskjuta tillgången — deri inberäknade
så väl flottans ordinarie läkarekår som stipendiaterna — med 12
läkarebeställningar, för fyllande af livilka platser annan utväg icke
finnes, än att anlita värnpligtige läkare. Af sådan anledning och då
läkarestipendiaternas tjenstgöring för den skull icke kan förutbestämmas,
har komitén ansett något annat stadgande i fråga härom icke
böra föreslås, än att sagda tjenstgöring kommer att af Kongl. Maj:t
bestämmas.

Hvad beträffar underofficerarne och deras fördelning på stationerna,
på flottans fartyg och fasta minförsvaret, torde komitén för detaljerna
häraf få hänvisa till ofta berörda tabeller (Bil. A. n:is 9—11).
I fråga åter om den för sjöfästningarna beräknade underbefälspersonal
gäller, liksom i afseende å officerare, att den af Kongl. Maj:t faststälda
besättningslista härvid blifvit följd.

Af sjömanskåren hafva, i enlighet med hvad komitén ofvan anfört,
1,500 man tilldelats Karlskrona samt 1,000 man Stockholms
station; men i fråga om denna trupps fördelning till tjenstgöring
å stationerna, fartygen o. s. v. torde grunderna för försvarets ordnande
icke böra innehålla något annat stadgande, än att denna fördelning
är afsedd att ske i enlighet med faststälda besättningslistor
eller på det sätt Kongl. Maj:t eljest kan komma att bestämma; lärande
det öfver flottans öfningar förslagsvis framstälda program (Bil. A. n:o
19) visa, huru berörda personal under fredstid torde komma att å

125

fartygen användas, äfvensom ofta åberopade tabeller (Bil. A. n:is 9—11)
densammas användning under krigstid.

Beträffande den uppgjorda fördelningen af de vid sjömanshusen
inskrifna, äfvensom de lotsstaten tillhörande värnpligtige, torde komitén
få åberopa hvad i fråga härom blifvit förut anfördt; och har komitén
härvid endast skolat erinra, att, uti särskildt derom intagna stadganden,
dels blifvit förutsatt, att förändring i sagda fördelning kan komma att
uppstå i följd af ändrade bestämmelser rörande sjömanshusens antal
och läge, dels äfven, beträffande andra än förberörda slags värnpligtige,
föreslagits, att de må inskrifvas till tjenst vid den station, som af
Kongl. Maj:t kan komma att bestämmas.

I sammanhang med hvad komitén här ofvan på särskilda ställen
fått anföra, rörande den föreslagna organisationen af officers-, underofficers-
samt sjömanskårerna, har blifvit redogjordt för det sätt, på
hvilket dessa kårers personal borde rekryteras, och komitén har här
föga att derutöfver i detta ämne tillägga.

Enär emellertid för det närvarande underofficerare utnämnas samt
antagas af chefen för flottans militärpersonal, lärer, vid detta embetes
upphäfvande, någon annan anordning i sådant hänseende böra träffas.
Under flottans delning på två kårer skedde naturligtvis befordringarna
jemväl uti underofficersgraden inom hvardera af dessa kårer för sig
och verkstäldes af stationsbefälhafvaren. Dessförinnan utnämndes
jemväl underofficerarne af stationsbefälhafvaren, utan att fullmakt
meddelades för viss station. Att åter tillägga stationsbefälhafvarne
myndighet att utnämna och afskeda underofficerarne, har dock icke
synts komitén fullt förenligt med underbefälets organisation på en enda
kår, utan torde det vara lämpligare att, efter borttagandet af nuvarande
chefsembetet för flottans militärpersonal, chefen för sjöförsvarsdepartementet
blefve den, som antoge, befordrade och afskedade underofficerare.

Vidare torde komitén böra omförmäla, att det bland bestämmelserna
om sjömanskårens rekrytering intagna stadgandet om lega utesluter
från legas erhållande den, som förut tillhört flottans stam. Härjemte
har till vinnande af nödig säkerhet för legoaftalets uppfyllande
äfvensom ur synpunkten af individens egen fördel föreslagits, att lega
ej må utbetalas förr än vid första kapitulationstidens slut, men intill
dess för den antagne karlens räkning genom insättning i sparbank
förräntas.

Rekrytering-,
utbildning,

aflöning
och underhåll
in. in.

a) Stammen
och
Reserven.

Rekrytering.

126

Utbildning.

Reservbefäls
och Reservunderbefäls

utbildning.

Uti §§ 33—35 äro intagna kortfattade bestämmelser i fråga om
personalens utbildning; och torde af desamma, hvad undervisningsverken
angår, framgå, att komitén icke ifrågasatt någon rubbning i
dessas nuvarande organisation, lärande de ändringar deri, som undervisningens
vidare utveckling må finnas kräfva, blifva föremål för Kongl.
Maj:ts pröfning, då omständigheterna kunna dertill föranleda.

Hvad åter beträffar öfningarna till sjös, hvilka naturligtvis för
personalens utbildning samt flottans tjenstbarhet äro af aldra största
vigt, hvarför komitén också, enligt hvad under rubriken »anslagen» nedan
närmare omförmäles, föreslagit en icke obetydlig förhöjning i det för
detta ändamål afsedda anslag, så har komitén uti bifogade öfningsprogram
(Bil. Ä. n:o 19) förslagsvis framlagt en allmän plan för dessa
öfningars bedrifvande, hvarvid synnerligt afseende blifvit fäst vid krigsöfningar
i hemlands farvatten. I öfrigt upptager programmet de sedvanliga
skolorna samt expeditioner i utländska farvatten, hvilka expeditioner
torde vara nödvändiga för att bibringa den unga truppen nödigt
sjömansskap. Derföre antages också, på sätt tabellen utvisar, att
manskapsstyrkan vid dessa öfningar skulle till mer än hälften utgöras
af 3:dje klassens sjömän, under det att. åter i krigsöfningarna lista och
2:dra klassens sjömän till öfvervägande antal skulle deltaga. För expeditioner
till främmande farvatten lära för öfrigt äfven tala liandelssjöfartens
intressen, för hvilka det icke kan vara utan betydelse att
vår örlogsflagga understundom blifver sedd i de hamnar å aflägsna
farvatten, dem vår handel uppsöker och der vårt land i öfrigt endast
är företrädt af konsularagenter, ofta af främmande nationalitet. Enligt
förberörda program skulle i medeltal hvarje regementsofficer erhålla
51 dagars, hvarje kapten 46 dagars samt hvarje subalternofficer 146
dagars öfning om året. Å hvarje underofficer skulle årligen komma
59 samt för stammens manskap öfver hufvud taget 112 dagars öfning
per man. Detta öfverensstämmer temligen nära med det i 1874 års
komitébet.änkande intagna förslag, äfvensom med det, som förekommer
i Kongl. Majits proposition till 1873 års riksdag, samt är till och med
i så måtto fördelaktigare, att det medgifver något mera öfning än
dessa i subalterngraden samt för manskapet. I Bil. A. n:o 20 är redogjordt
för öfningsanslagets fördelning till bestridande af kostnaderna
för de särskilda slagen af öfningar.

För stadgande^ i § 36 angående reservbefäls och reservunderbefäls
utbildning är ofvan redogjordt i sammanhang med frågan om
organisationen af flottans reserv.

127

Vid 1876 års lönereglering skedde den nu bestående fördelningen
af aflöningen i lön och dagaflöning i stället för den dittills varande, i
lön och tjenstgöringspenningar. Närmaste anledningen dertill lärer
hafva varit, att såmedelst vinna öfverensstämmelse mellan flottans aflöningsförhållanden
och de för hären, efter den året förut genomförda
löneregleringen, gällande. Enär emellertid den beredskapsersättning,
hvilken den fasta lönen vore ämnad att utgöra, inom flottan
medförde förpligtelser af större vidd än. inom hären, föreslogs den
fasta lönen inom alla grader, med undantag af flaggmans och kommendörsgraderna,
till något högre belopp än inom hären. Riksdagen fann
sig likväl icke kunna ingå härpå, hufvudsakligen af den anledning, att,
om de fasta lönerna inom de olika vapnen sattes till olika belopp,
svårigheter skulle möta för ordnandet af härens och flottans pensionering
efter lika grunder, till följd hvaraf förslaget i denna del ändrades samt
aflöningsförmånerna — fasta lönen äfvensom, hvad officer.sbefälet beträffade,
dagaflöningen — bestämdes lika vid flottan som vid hären. Då
emellertid, vid uppgörandet af det framlagda löneregleringsförslaget,
hänsyn äfven tagits till den då enligt 1875 års stat utgående aflöning,
i hvilken äfven ingick ett dyrtidstillägg af omkring 91 procent å lönen,
hade detta beslut till följd, att aflöningssumman i sin helhet nedsattes
under hvad den enligt denna stat utgjorde, hvilket åter för individen
blef så mycket ofördelaktigare, som nedsättningen egde rum å den fasta
lönens belopp. Men härtill kom, att vilkoren för åtnjutande af den
dagaflöning, som trädt i tjenstgöringspenningarnas ställe, bestämdes så,
att denna aflöning förlorades i flera af de fall, då tjenstgöringspenningar
dittills utgått, något som naturligtvis måste verka såsom en ytterligare
löneminskning. Dessa förhållanden föranledde, att vid påföljande
riksdag med vissa förbehåll half dagaflöning beviljades alla officerare,
hvilka icke, såsom varande i tjenst inkallade, uppbure full sådan aflöning,
hvarjemte inqvarteringsbidrag beviljades för officer, som kommenderades
till tjenstgöring vid militär depot eller varf och som icke åtnjöt
fri bostad eller var berättigad till inqvarteringsersättning i penningar,
derest han ej å gammal lönestat qvarstod.

Uppenbart torde vara, att den löneförbättring, som sålunda kom
till stånd och som endast hvad den halfva dagaflöningen beträffar var
af beskaffenhet att gälla officerskåren i sin helhet, emellertid i sjelfva
verket icke innebar mer än half rättvisa. Principielt taget lärer ingen
hafva något att invända deremot, att lönerna vid hären och flottan
blefvo lika, men det var principens tillämpning som för flottan fortfarande
blef ogynsam, och fortfarande qvarstod också det nyss antydda

Aflöning.

128

förhållande, att det beredskap till tjenstgöring, som ålåg en icke kommenderad
officer af flottan, till följd af yrkets art, icke tillät honom
att så förfoga öfver sin tjenstfria tid, att densamma kunde bringa hans
enskilda ekonomi någon beräknelig fördel.

Komitén kan emellertid icke betrakta berörda angelägenhet såsom
blott en fråga om lika aflöning för officerare af flottan och hären. Det
är lika mycket eu fråga om likställighet mellan officerare af samma
vapen, och om undanrödjandet af den oegentligheten, att för tjenstemän
inom samma löneklass af samma kår, aflöningsförmånerna kunna
efter godtfinnande tillmätas den ene med ringare mått än den andre,
utan att den förre mindre lifligt än den senare önskar att egna sig åt
sin tjenst.

Vid härens garnisonsregementen intjena alla den i stat bestämda
dagaflöningen, med undantag för semester och längre tids tjenstledighet,
enär alla äro i ständig tjenst. Billigheten torde då fordra, att vid flottan
äfven alla de, som äro på sin garnisonsort, stationen, tillstädes, erhålla
full dagaflöning, så mycket hellre som vid härens garnisonsregementen
hvarje officer åtnjuter inqvarteringsersättning, under det att vid flottan
inqvartering in natura eller inqvarteringsbidrag medföljer endast vissa
tjenstebefattningar. Komitén har fördenskull, och för att bäfva ett missförhållande,
livilket synes komitén icke utan skäl vara öfverklagadt,
föreslagit, att hel dagaflöning må icke allenast medfölja hvarje uppdrag
i tjensten utan äfven medgifvas hvar och en, som, genom att vistas å
den station der han är placerad, ställer sig redo till tjenstgöring.

Oäfvet är, att hvad komitén ofvan yttrat och föreslagit i fråga om
officerarnes dagaflöning äfven bör tillämpas med afseende på öfrig
flottans personal, hvars aflöningsförmåner utgöras af fast lön och dagaflöning,
samt att således vilkoren för dagaflöningens åtnjutande böra
gälla militärpersonalen i sin helhet. I andra än här ofvan omförmälda
hänseenden bär komitén beträffande dessa vilkor icke åsyftat
någon afvikelse från nuvarande förhållanden; och äro i enlighet härmed
de i § 37 intagna allmänna stadgandena rörande aflöningssättet
och aflöningsvilkoren affattade.

Beträffande aflöningens belopp har komitén icke afsett någon förändring
i de officerare och underofficerare nu tillkommande löneförmåner;
lärande komitén emellertid böra fästa uppmärksamheten derpå,
att den för flaggkonstaplar och konstaplar af minafdelningen samt för
flaggmaskinister och maskinister föreslagna aflöning är lika med den
för maskinistunderofficerare af lista och 2:dra grad nu bestämda.

I fråga åter om sjömanskårens aflöning torde få hänvisas till hvad

129

komitén på ett annat ställe i sammanhang med frågan om denna kårs
organisation härom yttrat; och lärer härutöfver endast böra tilläggas,
att underofficerskorporalernas aflöning är föreslagen i allo lika med nuvarande
lista löneklass, dervid min- och maskinistafdelningarna tilldelats
samma dagaflöning som nuvarande eldareafdelningen; att vidare
lista och 3:dje klassens sjömän föreslagits till samma aflöning som nuvarande
3:cdje och 5:te löneklass samt att aflöningen för 2:dra klassens
sjömän motsvarar hvad staten nu upptager för 4:de löneklassen med
det undantag att dagaflöningen satts 10 öre lägre, eller till 30 öre.

För skeppsgossarnas dagspenning till småförnödenheter har uppförts
samma belopp, som härtill nu utgår.

I läkarnes aflöning har ingen ändring blifvit ifrågasatt, men har
komitén ansett lämpligt, att samma bestämmelser i afseende å dagaflöningens
åtnjutande, som föreslagits för den militära personalen,
blifva för läkarne gällande.

Att de å gammal stat eller reservstaterna qvarstående förblifva vid
sina genom fullmakt tillförsäkrade löneförmåner, har för fullständighetens
skull ansetts böra omförmälas.

Den reservbefäl och reservunderbefäl under tjenstgöring tillkommande
aflöning lärer naturligtvis böra utgå efter innehafvande tjenstegrad.

Beträffande civilpersonalen, såväl inom öfverstyrelse!! som den vid
stationerna anstälda, har komitén ansett sig sakna anledning att i de
bestämmelser, som nu äro gällande för dessa embets- och tjenstemäns
aflöningsförmåner, antagning, befordran in. in. föreslå någon förändring.

Såsom ofvan är nämndt, medgafs vid 1877 års riksdag, i afsigt att inqvartering.
bereda någon förbättring i officerskårens aflöning, att sådana till stationerna
kommenderade kaptener och subalternofflcerare, hvilka icke voro
innehafvare af ständig befattning i land, skulle ega rätt att uppbära
inqvarteringsbidrag, hvilket utgått till belopp af 300 kr. vid Karlskrona
station samt 400 kr. vid Stockholms station, efter år räknadt. Af denna
aflöningsförmån kunde emellertid icke alla blifva delaktiga; och då
komitén, genom förslaget om full dagaflöning för eu hvar som vistas
på sin station, sökt att bereda en ersättning, som skulle komma alla lika
tillgodo, har komitén jemväl ansett sig böra föreslå att förberörda tillfälliga
inqvarteringsbidrag måtte upphöra och att endast med de i öfverstyrelsen
eller vid stationerna förekommande befattningar, hvilka äro
afsedda att under längre tid innehafvas af samma person och alltså
icke föranleda en blott tillfällig kommendering, rätt till inqvartering in
natura eller bidrag dertill i penningar skulle likasom hittills vara för -

130

/i (‘klädnad
och underhåll.

enad. På dessa grunder är bifogade, i § 44 åberopade inqvarteringsstat
uppgjord, i hvilken, utom för de i § 29 upptagna, under krig behöfliga,
ständiga befattningar vid öfverstyrelsen och stationerna, inqvarteringsbidrag
jemväl äro uppförda för två i Marin förvaltningen
tjenstgörande officerare samt för två -instruktionsofficerare vid Karlskrona
och en instruktionsofficer vid Stockholms station.

Hvad åter underofficerarne beträffar, har någon ändring i nuvarande
förhållanden icke åsyftats, utan inqvartering beräknats för samma
antal underofficersbefattningar vid stationerna, som i nu gällande inqvarteringsstat
finnes uppfördt.

I fråga om såväl officerares som underofficerares inqvartering har
iakttagits, att, der nu med viss befattning boställe eller bostadslägenhet
finnes förenad, denna blifvit för sitt ändamål bibehållen, hvadan
statens slutsumma utvisar det erforderliga inqvarteringsbeloppet, efter
fråndragande af värdet utaf den inqvartering, som sålunda in natura
åtnjutes.

Beträffande manskapet, har komitén förutsatt, att detsamma skulle
vara inqvarteradt i kaserner. I enlighet med i ämnet inhemtade upplysningar
har utrymme beräknats för det närvarande kunna beredas i
Karlskrona, med användande för ändamålet jemväl af den åt garnisonskommenderingen
nu upplåtna, af marinregementet förut begagnade
kasern, för omkring 750 man samt i Stockholm för omkring 650 man.
Nya kaserner skulle således erfordras på förra stället för 750 man
samt på det senare för 850 man, eller inalles för 1,100 man. Jemlikt
hvad förut blifvit anfördt, lärer kostnaden för nybyggnad af dylika
kaserner kunna upptagas till 1,000 kronor per man, hvadan sammanlagda
byggnad skostnaden skulle komma att uppgå till 1,100,000 kronor,
hvilken kostnad, på sätt öfvergångsförslaget utvisar, blifvit föreslagen
att på de sju första åren af öfvergångstiden fördelas. Emellertid lärer,
intill dess de ifrågavarande kasernerna blifvit färdiga till begagnande,
det manskap, för livilket kasernutrymme icke finnes, böra, såsom jemväl
nu eger rum, tilldelas inqvarteringsersättning i penningar.

Att den å Kongl. Maj:ts flottas nya reservstat qvarstående personal,
hvilken åtnjuter inqvartering i enlighet med 1858 års inqvarteringsordräng,
vid denna förmån bibehålies, har för fullständighetens skull
ansetts böra bland bestämmelserna om inqvartering upptagas.

I fråga om beklädnad och underhåll har någon afvikelse från nu
varande förhållanden i allmänhet icke åsyftats; dock har komitén ansett
att portionsersättningen borde, likasom dagaflöningen, få af underbe -

131

fälet åtnjutas under viss kortare tjenstledighet ej öfverstigande fjorton
dagar, och hvad manskapet beträffar, torde Kronans skyldighet att bekläda
och underhålla detsamma ej böra sträckas vidare, än att under
sådan längre, ej af sjukdom föranledd tjenstledighet, som öfverstiger en
månad, beklädnaden må indragas, äfvensom underhållet upphöra under
all dylik tjenstledighet likasom då, med anledning af sjukdom, underhåll
å flottans sjukhus träder i stället för den eljest åtnjutna portionen.

De å gammal stat eller nya reservstaten qvarstående underofficerares
rättigheter i förbemälda hänseenden förblifva naturligtvis vid hvad
derom nu finnes bestämdt.

Då till tjenstgöring inkallad reservunderofficer lärer böra komma i
åtnjutande af samma förmåner i afseende å naturaunderhåll samt beklädnad,
som hans vederlikar å den aktiva staten, samt det synes billigt,
att sistnämnda förmån äfven kommer värnpligtig reservofficer till
del, hafva bestämmelser härom blifvit i sista mom. af § 45 intagna.

Såsom bekant utgöras förmånerna under sjökommendering för det
närvarande af sjöaflöning, hvilken utgår med ett belopp motsvarande
dagaflöningen förhöjd med 50 procent, samt för officerare med vederlikar
och kadetter af dietpenningar och för underofficerare äfvensom
manskapet af skeppsportion, hvartill komma dels för manskapet i vissa
fall uppmuntringspenningar, dels under längre sjötåg ytterligare förhöjning
i sjöaflöningen. Under komiténs öfverläggningar i ämnet har
emellertid fråga förevarit, huruvida icke, så väl till besparings vinnande,
som ock med hänsyn till det förment oegentliga deri, att någon särskild
aflöningsförhöjning beviljades för den tjenstgöring, hvilken kunde
anses utgöra sjömannens egentliga verksamhet, någon minskning i de
nu under sjökommendering bestådda förmåner kunde ske genom borttagande
antingen af den särskilda förhöjningen i dagaflöningen eller
af dietpenningarna, men

då de särskilda tjenstgöringsförhållanden, hvilka för sjömannen inträda
vid sjökommendering, medföra ökadt ansvar och ökade lefnadskostnader
samt härtill kommer att, utan ett härutaf betingadt tillskott
i hans aflöning, hans arbete och personliga risk i sjelfva verket icke
kunna anses vara af staten ersatta,

då af dessa anledningar dylika ökade förmåner under sjöexpeditioner
uti alla utländska mariner äro medgifna,

då vidare, hvad särskildt beträffar förhållandena i sådant hänseende
uti våra med oss i afseende å sjövapnet jemförliga grannländer,
Norge och Danmark, enligt hvad här bifogade U. P. M. (Bil. A. n:o 21) ut -

S)ö aflö ning
mc in.

132

Sjukvård.

b) Värnpligtige.

Anslagen.

visar, under sjökommendering så väl s. k. sjötillägg som dietpenningar
bestås, i flera fall till högre belopp än hvad hos oss medgifves, och

då slutligen, hvad särskildt angår kostnaden för dagaflöningsförhöjningen,
jemlikt en härom särskild! upprättad utredning (Bil. A. n:o 22),
det visar sig, att förberörda förhöjning uppgår till ett jemförelsevis
obetydligt belopp, utgörande t. ex. för officerare inalles 14,492 kronor 50
öre eller, om endast expeditioner i hemlandsfarvatten afses, kr. 8,242: 50.

• så har komitén icke funnit anledning att tillstyrka nedsättning
i de förmåner, hvilka under sjökommendering nu äro medgifna.
Fördenskull äro de allmänna stadganden angående sjöaflöning m. m.
dylikt, hvilka i § 46 finnas intagna, affattade i enlighet med härför nu
gällande bestämmelser; hvartill endast bort läggas, att reserven likasom
det • värnpligtiga manskapet under sjökommendering bör erhålla
enahanda sjöaflöningsförmåner samt lika underhåll med vederlikar å den
aktiva staten.

De uti § 47 förekommande bestämmelser angående fri läkarevård
samt fria medikamenter äro affattade i enlighet med nu gällande reglementes
föreskrifter i denna del, endast med den ändring att komitén ansett,
att någon ersättning för portion icke bör åläggas de underofficerare,
hvilka, då utrymme finnes, intagas till vård å kronans sjukhus.

Likasom det uppgjorda förslaget till hufvudgrunder för sjöförsvarets
ordnande bort innehålla de allmännaste grunderna för stammens och
reservens rekrytering, utbildning samt underhåll m. m., så har komitén
ansett att, jemväl angående de värnpligtige, åtskilliga bestämmelser af
motsvarande innehåll borde i berörda förslag finna rum. De stadganden
angående värnpligtens fullgörande, som med anledning häraf blifvit här
intagna, äro i allmänhet öfverensstämmande med hvad 1878 års förslag i
sådant hänseende innehöll och återfinnas jemväl de flesta af dem i det
särskilda förslag till värnpligtslag, som finnes detta betänkande vidfogadt,
och vid sådant förhållande samt då komitén redan på ett annat
ställe angifvit motiven för det vigtigaste af hvad förberörda bestämmelser
innehålla, torde närmare redogörelse för desamma icke vara
här erforderlig.

I enlighet med hvad komitén redan förut haft tillfälle att antyda,
har komitén sökt inskränka sjöförsvarets kostnader till ungefärligen
hvad desamma nu utgöra, när deruti jemväl inbegripes värdet af rustning
och rotering vid båtsmanshållet. Att helt och hållet inom de nu -

133

varande kostnaderna begränsa budgeten, har emellertid icke låtit sig
göra, ehuru den förhöjning, som deri måst ega rum, icke torde kunna
anses vara af någon särdeles betydenhet. Båtsmanshållets förberörda
värde har af skatteregleringskomitén upptagits till kr. 620,895, dervid,
på sätt ofvan är nämndt, bemälda komité jemväl inberäknat de
friheter och ersättningar rusthållarne åtnjuta och hvilka finnas i riksstaten
upptagna under rubrik: »båtsm ansindelningen» till ett sammanlagdt
belopp .af kr. 101,900. Om detta belopp fördenskull frånräknas 1883
års ordinarie riksstats slutsumma samt afdrag jemväl göres för lotsoch
fyrinrättningens anslag, men det å extra stat för löneregleringens
genomförande uppförda anslag i stället tillägges densamma, så skulle
sagda års i budgeten synliga utgifter för flottan, med undantag af de
extra anslagen till nybyggnad, uppgå till kronor 4,122,691. Lägges
härtill båtsmanshållets värde, på ofvan nämnda sätt beräknadt, så
uppgår alltså flottans kostnad för år 1883, med nyssberörda undantag,
till kronor 4,743,586. Den af komitén uppgjorda ordinarie utgifts
stat (Bil. A. n:o 24) slutar, med iakttagande af samma afdrag för
lots- och fyrinrättningsanslaget, å jemnt fem millioner kronor, samt
öfverstiger alltså nyssnämnda belopp med kronor 256,414.

Granskar man de under de större hufvudrubrikerna sammanförda
anslagens slutsummor, så bofinnes,

att anslaget till departementet och öfverstyrelsen blifvit bibehållet
vid sitt nuvarande belopp, kronor 82,400;

att anslaget till flottans .personal, efter afdrag af det för båtsmansindelningen
utförda belopp, nu utgörande kronor 1,967,934,
och föreslaget till kronor 2,857,533: 57, blifvit liöjdt med kronor,
889,599: 57, men att, då uti personalens nuvarande kostnad äfven inberäknas
båtsmanshållets ofvan uppgifna värde, äfvensom nyssberörda
extra anslag för löneregleringens genomförande, skilnaden nedgår till
kronor 218,704: 57.

att uti anslaget till flottans materiel, hvars nuvarande rubrik,
»Flottans nybyggnad och underhåll», såsom i viss mån vilseledande,
komitén ansett böra utbytas mot rubriken, »Flottans underhåll», en besparing
blifvit gjord af 78,800 kronor, i det att anslaget från sitt
nuvarande belopp kronor 1,078,800 blifvit nedsatt till jemnt 1,000,000
kronor, hvilken nedsättning ansetts kunna ega rum af den anledning,
att, enär på nedan anförda skäl all dagaflöning till personalen skulle
från ett gemensamt aflöningsanslag utbetalas, dylika utgifter icke vidare
komme att af först berörda anslag bestrida^,

att de under an slagsgrupp en, »diverse anslag», sammanförda anslags -

134

beloppens slutsumma kronor 826,907 blifvit förböj cl till 943,416 kronor
43 öre, hvilken an slagsförhöjning af kronor 116,509: 43 hufvudsakligen
betingas af tillökningen i anslaget till flottans öfningar, samt

att anslagen under rubriken »handeln» blifvit lemnade oförändrade;
uppgående samtliga dessa anslag, med inberäkning jemväl af det
för Lots- och Fyrinrättningen uppförda, enligt den af komitén föreslagna
riksstat (Bil. A. n:o 23) till 6,200,409 kronor.

I afseende på anslagens uppställning samt anslag srubrikerna, hafva
åtskilliga ändringar och tillägg blifvit gjorda.

Under komiténs arbeten visade sig svårighet att utröna den verkliga
utgiften för aflönande af flottans kårer och stater, enär den dagaflöning
personalen uppburit icke från ett enda särskildt anslag utgått,
utan utbetalts dels från det gemensamma aflöningsanslaget, dels efter
de särskilda ändamål, för hvilka personalen användts, från underhållsanslaget,
från öfningsanslaget, från sjökrigsskolans och från sjökarteverkets
anslag m. fl. Om också, genom att sålunda fördela aflöningen
å flera olika titlar, den fördelen skulle vinnas, att någon
viss särskild utgiftspost, i hvilken dagaflöning äfven ingått, låter sig med
större lätthet åskådliggöra, så lärer det väl icke kunna förnekas, att
utaf större och allmännare intresse är att med säkerhet och utan omgång
kunna beräkna hvad aflöningen utaf flottans personal i verkligheten
kostar, synnerligast som det i förutnämnda fall icke bör falla
sig särdeles svårt att i ett gemensamt aflöningsanslags redovisning
uppsöka hvilket, som helst utgiftsbelopp, hvaraf kännedom erfordras.
Komitén har fördenskull upptagit all dagaflöning å ett enda gemensamt
anslag under rubrik, »dagaflöning till flottans militärpersonal samt
läkarestaten», livilket anslag komitén ansett böra eg a natur af reservationsanslag.
Såsom en följd häraf skulle uti anslaget till flottans kårer
och stater endast ingå den fasta lönen, hvadan denna anslagsrubrik
erhållit tillägget »fasta löner».

Beklädnadsanslaget torde nu mindre än förr, efter personalens förändrade
organisation samt ökade numerär, kunna förutbestämmas,
hvadan komitén icke ansett detsamma vidare böra såsom »förslagsanslag,
högst» upptagas, utan i förslagsstaten låtit ordet »högst» bortfalla,
hvarigenom anslaget således icke skulle inom ett visst belopp begränsas.

Enär den inqvartering, som bestås officerare och underofficerare
och hvilken hittills utgått från aflöningsanslaget och hvaröfver, på sätt
förut är nämndt, särskild stat finnes uppgjord, emellertid onekligen är
en aflöningsförmån af annan natur än så väl den fasta lönen som dagaflöningen,
har komitén ansett ett särskildt anslag böra härför upp -

135

föras under rubrik, »inqvarteringsbidrag till officerare och underofficerare».

Enligt komitén från stationerna tillhandakomna uppgifter (Bil. A. n:o 26
a. och b.) hafva kostnaderna för manskapets inqvartering eller kasernering
hittills utgått under följande fem utgiftsposter, nemligen: ved, lyse, renhållning,
kaserninventarier samt sängkläder, hvartill kommer kasernens
underhåll. Sistnämnda kostnad, äfvensom utgiften för kaserninventarierna
hafva hittills bestridts af underhållsanslaget, hvarvid äfven, då detta anslag
är afsedt för underhållet af så väl fartyg som hus och byggnader, torde
för framtiden få förblifva. Kostnaden för sängkläderna har utgått af
beklädnadsanslaget, hvaruti någon rubbning ej heller torde böra ske
då en sådan utgift tvifvelsutan icke torde vara främmande för anslagets
ändamål. Hvad åter beträffar de tre förstnämnda utgiftsposterna,
ved, lyse och renhållning, hafva de bestridts af anslaget till skrifmaterialier,
expenser, ved in. m., hvarigenom, enligt hvad det vill synas
komitén, väl mycket olikartade anslagsföremål på ett ställe sammanförts.
Det kan vara af vigt att hvar för sig lära känna till huru stort
belopp skrifmaterialier och expenser uppgått, äfvensom huru mycket
den kaserneringskostnad utgjort, hvari ved och lyse m. m. ingå, men
sådant synes^icke låta sig göra med nämnda nu brukliga redovisning utan
mycken omgång och möda. Det har derföre synts komitén rättast att
särskilja dessa utgifter från hvarandra, hvarföre komitén uppfört ofvannämnda
kasernerings- eller inqvarteringsutgifter under ett särskildt
anslag af reservationsanslags natur med rubrik, »inqvartering för sjömansoch
skeppsgossekårerna samt värnpligtige».

Såsom anslag af reservationsanslags natur hafva jemväl under särskilda
rubriker upptagits de till premier till värnpligtigt befäl och underbefäl,
äfvensom lega till stamrekryter af värnpligtige erfordei’liga
belopp.

Beträffande beräkningen af de särskilda anslagsbeloppen torde
komitén, med hänvisning till specialstaten öfver Femte Hufvudtiteln
(Bil. A. n:o 24) äfvensom förslagsstaterna för flottans officerare, underofficerare,
manskap, skeppsgossar samt värnpligtige (Bil. A. n:is 12—16)
få anföra följande:

I de under rubriken »departementet» och »öfverstyrelsen» uppförda
anslag har rubbning icke skett.

Beträffande aflöningsstaterna för flottans personal torde följande
böra anmärkas. Fasta lönen har utan afdrag blifvit uppförd för personalen
i sin helhet för fullt år. Dagaflöningon åter är visserligen beräknad
pa samma sätt, men då sådan aflöning under vissa förhållanden

136

icke skulle komma att utgå, kar från det för helt år ock kela personalstyrkan
beräknade beloppet vissa procents afdrag skett, för tjenstledighet
m. m., ock med ledning af senare årens erfarenhet i detta hänseende,
har afdraget ansetts kunna bestämmas till 3 procent, eller omkring fem
officerare tjenstefria under året. Samma procentafdrag har äfven blifvit
föreslaget för underofficerskåren. I fråga om manskapet åter har detta
afdrag synts kunna bestämmas till högre siffra, eller till 10 procent,
enär det torde vara att förvänta att bland dem af manskapet, som afslutat
sin rekrytbildning, benägenhet i större mån skall förefinnas att
söka permission för vinnande af anställning å handelsfartyg, en benägenhet,
som, på förut antydda skäl, för önskvärdheten af ett närmare samband
med handelsflottan, torde vara särdeles förtjent af att gynnas.

För värnpligtige har dagaflöningen beräknats för en kontingent af
1,500 man under 90 dagar, hvarförutom staten jemväl upptager dagafiöning
åt det under utbildning varande reservbefälet och reservunderbefälet,
eller för 20 sjökaptenselever med 40 öre om dagen under 1
år samt 30 styrmanselever med 30 öre om dagen likaledes under 1 år.

Den dagspenning, som skeppsgossarna till småförnödenheter bestås,
har blifvit upptagen under rubrik dagaflöning samt beräknad för
en numerär af 400 skeppsgossar.

Mariningeniörs- och kleresistaterna hafva uppförts till oförändrade
belopp. Civilstaten deremot har på förut anförda skäl minskats med
två sekreterarelöner, en vid hvardera stationen, hvarigenom detta anslag
nedgått från 123,000 kronor till, 115,000 kronor.

Läkarestatens fasta lönestat är upptagen till oförändradt belopp.
Å den beräknade dagaflöningssumman har intet afdrag egt rum, enär
dagaflöningen under alla förhållanden torde komma att till fulla beloppet
utgå, vare sig till ordinarie tjensteinnehafvare eller, vid förfall för
denne, till vikarie.

I det till ålderstillägg i nuvarande riksstat uppförda anslag har
någon förändring icke ansetts böra ske.

Beklädnaden eller beklädnadsersättningen har i enlighet med nuvarande
stater för underofficerare blifvit beräknad till 200 kronor för hvarje underofficer
om året. Då någon förändring icke är afsedd i nu gällande stadgande,
att beklädnaden skall beräknas och utgå för samma tid som den
fasta lönen, har något afdrag uti det i beklädnadsanslaget för underofficerarne
ingående belopp icke egt rum. Kostnaden för stammanskapets,
värnpligtiges och skeppsgossars beklädnad är beräknad i enlighet med
de genom Kongl. brefvet den 5 Maj 1876 härför bestämda grunder,
eller till 108 kronor för de först nämndes samt 70 kronor för skepps -

137

gossarnas beklädnad. Ehuru visserligen någon olikhet förefinnes i de
vilkor, under hvilka enligt komiténs förslag beklädnad och dagaflöning
skola åtnjutas, samt de nu gällande, har likväl, då denna olikhet synes
vara ringa, samma procentafdrag å kostnaden för manskapets beklädnad
funnits böra ega rum som å dagaflöningskostnaden. För värnpligtiges
beklädnadskostnad deremot har något dylikt afdrag lika litet
synts böra ske som å det för dem upptagna dagaflöningsbelopp eller
å kostnaderna för deras naturaunderhåll och inqvartering.

För beräkningen af kostnaden för naturaunderhållet har lagts till
grund medelportionspriset vid Stockholms station för portionsåret den
1 November 1880—den 1 November 1881. Enär portionen i vissa
fall icke skulle utgå, har det erforderliga anslaget utförts med ett belopp,
som minskats å. den för underofficerare och manskap belöpande
kostnad, med 3 procent för de förra och 10 procent för de senare.

Ej heller manskapets inqvarteringskostnad har ansetts böra upptagas
till ett för helt år beräknadt belopp, enär för dem, hvilka under
sommarmånaderna äro sjökommenderade, någon sådan kostnad icke
ifrågakommer, ehuru å andra sidan det afdrag å det för helt år beräknade
inqvarteringsbeloppet, som för den skull bör ega rum, icke får
sättas allt för högt, af den anledning, att under sommaren, då ved och
lyse ej erfordras, utgifterna för inqvartering i sjelfva verket blifva
lägre än under vintermånaderna. Komitén har derföre förestält sig, att
ett afdrag af 20 procent bör blifva närmelsevis riktigt. Hvad åter angår
grunden för beräkningen af bemälda kostnad, så utvisa de ofvan berörda
från stationerna ingångna uppgifterna (Bil. A. n:o 26 a. och b.), hvilka
omfatta förhållandena under år 1880, att, då på förut anförda skäl deri
inberäknas endast utgifterna för ved, lyse och renhållning, sagda kostnad
utgjort per man för år, vid Karlskrona station 15 kronor 55 öre,
samt vid Stockholms station 20 kronor 66 öre, och har komitén trott
försigtigheten bjuda att beräkna den blifvande kostnaden efter sistnämnda
högre belopp.

Jemväl å kostnaden för skeppsgossarnas inqvartering har för sjökommendering
under sommarmånaderna afdrag af 20 procent egt rum.

Anslaget till premier för värnpligtigt befäl och underbefäl är beräknadt
för ett antal af 10 sjökaptenselever samt 20 styrmanselever,
och legan till värnpligtige, som ingå i stammen, för 200 man under
två års tid med 50 kronor per man om året.

Å underhållsanslaget har, på sätt nyss är anfördt, vidtagits nedsättning
på grund af den minskning i utgift, som uppkomme derigenom
att ingen dagaflöning skulle derifrån vidare utgå.

138

Anslaget till flottans öfningar har, såsom ofvan blifvit nämndt, för
åstadkommande af erforderlig utsträckning utaf dessa öfningar, blifvit
förböjdt med 120,000 kronor, hvarförutom komitén bort fästa uppmärksamheten
derpå att, under det att för det närvarande den del af sjöaflöningen,
som motsvaras af den dagaflöning, som i land åtnjutes, utbetalas
från detta anslag, komiténs förslag om ett gemensamt dagaflöningsanslag
innefattar, att jemväl under sj©kommendering förberörda
dagaflöning skulle från dagaflöningsanslaget utgå; lärande denna
öfningsanslagets sålunda minskade utgift kunna anses medföra samma
verkan som en motsvarande förböjning af detsamma.

Anslaget till undervisningsverken har blifvit nedsatt med ett belopp
af 2,400 kronor, motsvarande den derifrån hittills utgående dagaflöningen,
eller till 37,420 kronor.

Af samma anledning är jemväl anslaget för sjömätningar och sjökartekontorets
verksamhet, från hvilket anslag hittills utbetalts dagaflöning
till den vid sjökarteverket sysselsatta personal, minskadt från
sitt nuvarande belopp, 00,000 kronor, till 55,745 kronor.

Anslaget till durclimarschkostnader, från hvilket hufvudsakligen
blifvit bestridda kostnaderna för uppfordrade båtsmäns befordrande till
och från stationerna, lärer hädanefter, enligt hvad en i sådant hänseende
uppgjord approximativ beräkning (Bil. A. n:o 27) utvisar, blifva
erforderligt för dylik transport af de flottan tillkommande värnpligtige.
Någon nedsättning i detta anslag har derför icke ifrågakomma.

Anslaget till sjukvård har ansetts till hela sitt nuvarande belopp,
39,000 kronor, fortfarande erforderligt, hvaremot i anslaget för diverse
behof, nu 19,175 kronor, en mindre nedsättning till 18,751 kronor 43
öre för jemnande af hufvudtitelns slutsumma egt rum.

Beträffande anslaget till rese- och traktamentspenningar, har blifvit
ifrågasatt att, enär anslaget under de senare åren i så väsentlig mån
öfverskridits, att utgiften uppgått till anslagets dubbla belopp, en motsvarande
förhöjning deraf borde ega rum. Enligt hvad verkstälda utredningar
(Bil. A. n:o 28) gifva vid handen, lärer emellertid omkring
hälften af denna utgift varit föranledd af båtsmanskompanichefernes
resor, för hvilka kostnaden bestrides af detta anslag. Med båt.smansinstitutionens
upphörande kommer sagda utgift att försvinna, och någon
olägenhet torde för den skull icke uppstå af att, såsom komitén föreslår,
bibehålla anslaget vid sitt nuvarande belopp.

Anslaget till skrifmaterialier, expenser, ved m. in., nu utgörande
kronor 46,412, har, enligt hvad erfarenheten visat, under de senare
åren med högst betydliga belopp öfverskridits, hvilket hufvudsakligen

139

haft sin grund deri att, såsom ofvan är nämndt, åtskilliga af de utaf
manskapets inqvartering föranledda kostnader derifrån utgått. Då, enligt
hvad komiténs förslag innefattar, dessa utgifter hädanefter skulle
frångå berörda anslag samt af ett för ändamålet uppfördt särskildt anslag
bestridas, synes antagligt vara, att den väsentligaste anledningen
till anslagets öfverskridande dermed vore undanröjd. Enär emellertid
åtskilliga utgifter för ved och lyse vid stationernas expeditioner samt
för öfverstyrelsen fortfarande skola från ofta berörda anslag utbetalas,
torde dock någon förhöjning i detsamma vara påkallad; och har komitén
på den grund upptagit anslaget med ett till 50,000 kronor förhöj dt
belopp.

I anslaget till extra utgifter har någon förändring icke blifvit
ifrågasatt, och, på sätt förut är nämndt, äro samtliga de under rubriken
»handeln» upptagna anslag jemväl lemnade orubbade.

I afseende å de för hufvudtitelns behof erforderliga extra ordinarie
anslag torde komitén få erinra, att den nybyggnadsplan komitén
uppgjort afser en utgift, för år räknadt, af 1,900,000 kronor. Om
derföre det angelägna behofvet att inom en icke alltför lång tid anskaffa
en ny och tidsenlig fartygsmateriel, med hvad dertill af artilleriutrustning
in. m. d. hörer, skall kunna fyllas, lärer de extra ordinarie
anslagen för sådant ändamål icke kunna upptagas lägre än förberörda
belopp. Om härtill lägges en summa af 100,000 kronor till täckande
af åtskilliga andra mindre utgifter, af natur att tillhöra extra stat,
skulle det extra ordinarie anslagsbehofvet således utgöra 2,000,000
kronor, hvilken summa komitén också på nu anförda skäl såsom femte
hufvudtitelns extra ordinarie anslag å den förberörda förslags staten
(Bil. A. n:o 24) uppfört; lärande komitén slutligen böra fästa uppmärksamheten
derå, att det för kaserners uppförande beräknade anslagsbehof
af 1,100,000 kronor icke är häruti inräknadt, enär detsamma, på
sätt ofvan är nämndt, är afsedt att, med derför särskildt beräknade
anslag, fördelas på de sju första åren af de inalles 15 år, öfvergångstiden
omfattar.

Öfver Då

komitén härefter går att uttala sig angående de grunder, gångshvarefter
öfvergången från don nuvarande till den af komitén före- förslag,
slagna organisationen af Flottans personal, lärer böra ordnas och det
sätt, hvarpå densamma lämpligast torde kunna genomföras, anhåller
komitén, — som ansett den tidrymd, inom hvilken nämnda öfvergång

140

borde vara fullbordad, böra, i den mån sådant ske kan, bestämmas
till femton år och dervid antagit, att densamma skulle kunna börja
med år 1884, — att få yttra sig öfver Flottans olika kårer hvar för sig.

l:o Officerare.

Med anledning deraf att komitén föreslagit, att reserv- och indragningsstaterna
skola upphöra, har komitén låtit uppgöra en beräkning
öfver den sannolika afgången å dessa stater, sådana de befunnos i
början af innevarande år. Denna afgång är beräknad för de officerare,
som ingått å ny stat, att ega rum det år de äro skyldiga att taga afsked,
och för de öfriga efter tiden för deras sannolika frånfälle, hvarvid
följts den tabell öfver sannolik dödlighet, som benämnes: »De tjugo
engelska kompaniernas tabell.» Med ledning häraf har uppgjorts en
beräkning (Bil. B. tab. 1) öfver antalet af de å berörda stater upptagna
officerare, som antagits skola under öfvergångstiden afgå, samt
den besparing i utgifter, som derigenom skulle uppkomma, dervid dagaflöning
och inqvarteringsersättning från de belopp, hvarmed de under
senare åren till officerare å dessa stater utgått, antagits skola minskas
i enahanda förhållande, som lönerna för samma stater till följd af afgången
beräknats nedgå.

Hvad åter vidkommer den tillökning af officerare vid Kongl. Flottans
officerskår, som komitén i sammanhang med förslaget om reserv- och
indragningsstaternas upphörande ifrågasatt, har komitén ansett denna
tillökning böra ske successivt, att under, första året af öfvergångstiden
skulle anställas tre och under hvart och ett af de elfva derpå
följande åren två nya officerare. Till beredande af lön och dagaflöning
åt dessa nya officerare lemnar den besparing, som föranledes utaf ofvanberörda
afgång å reserv- och indragningsstaterna, mer än tillräcklig
tillgång, hvadan kostnaden för officerskåren i sin helhet under öfvergångstiden
minskas. Detta, äfvensom den ordning, i hvilken komitén
tänkt sig att de nya officersplatserna borde tillsättas, framgår af en öfver
den ifrågasatta officerstillökningen upprättad U. P. M. (Bil. B. tab. 2)
och en för hela öfvergångstiden uppgjord tablå öfver de löneförmåner
af olika slag, med undantag af sjöaflöning, hvilka för hvarje år af
nämnda tid beräknas skola till officerare vid flottan utgå (Bil. B. tab. 3).

2:o Underofficerare.

Afgången af underofficerare å nya reservstaten har beräknats efter
enahanda grunder, som följts beträffande officerare å reserv- och indrag -

141

ningsstaterna, dock. att portionsersättningen icke. minskats i samma mån,
som lönerna beräknats nedgå, utan upptagits efter det för hvarje år
under öfvergångstiden beräknade antalet å denna stat qvarstående underofficerare.

Beträffande underofficerarne i öfrigt, har komitén icke ifrågasatt
någon annan förändring, vare sig i antal eller aflöningsförmåner än att
tre maskinistunderofficerare, som för närvarande äro upptagna å extra
stat, ansetts böra uppföras å ordinarie stat, samt att lönerna till två flaggunderofficerare
blifvit något böjda. En tablå (Bil. B. tab. 4), utvisande
de aflöningsförmåner, utom sjöaflöning, livilka beräknats för hvarje år
under öfvergångstiden böra till underofficerare utgå, liar komitén låtit
upprätta, och franfgår af denna, att jemväl kostnaderna för underofficerskåren
i sin helhet under öfvergångstiden så småningom minskas.

3:o Båtsmännen.

Från och med öfvergångstidens början har komitén ansett all
rekrytering af båtsmän böra upphöra. Under de sex åren 1875—1880
har enligt närlagda tabell (Bil. B. tab. 5), afgången inom båtsmanshållet
utgjort i medeltal 5,63 procent och, under förutsättning att samma afgång
skulle fortfara äfven efter rekryteringens upphörande, skulle det således
åtgå omkring 17 år innan samtliga vid öfvergångstidens början befintliga
båtsmän afgått. Redan i det öfvergångsförslag, som framlades vid
-1877 års riksdag, föreslogs emellertid, för att påskynda afgången af
manskapet vid indelta arméen, att detta manskap skulle från och med
tionde öfvergångsåret tillförsäkras samma pensionsrättigheter vid uppnådda
40 års ålder, som det förut haft efter fylda 50 lefnadsår. Komitén
har också ansett ett dylikt stadgande beträffande båtsmännen
vara lämpligt och ändamålsenligt, och har, i likhet med hvad i nämnda
öfvergångsförslag beräknades, antagit den afgång, man i sådant fall
under tionde öfvergångsåret skulle kunna beräkna, till tjugo procent af
den ursprungliga styrkan. Enligt dessa grunder skulle, på sätt närlagda
tabell (Bil. B. tab. 6) utvisar, vid öfvergångstidens slut qvarstående
båtsmän utgöra endast 58.

Beträffande de kostnader, som statsverket under öfvergångstiden
skulle för de qvarvarande båtsmännens aflöning och underhåll, utom
sjöaflöningen, få vidkännas, får komitén hänvisa till bifogade två tabeller
(Bil. B. tab. 7 och 8.)

4:o Sjömanskåren.

Komitén har föreslagit, att sjömanskåren, båtsmanskompanierna
deri ej inräknade, skulle från sitt nuvarande antal, 825, ökas till 2,500

142

man. Om nu ökningen af denna kår skedde endast i den mån, som
båtsmännen beräknas afgå (Bil. B. tab. 9), eller med 95 man om året
utom det tionde året, då ökningen skulle utgöra ej mindre än 335
man, och det femtonde året, då den skulle uppgå till 105 man, bar
komitén, oafsedt den svårighet som en så stor rekrytering under ett
särskildt år otvifvelaktigt skulle medföra, befarat, att flottans bemanning
i händelse af krigsutbrott ej skulle på ett tillfredsställande sätt
kunna eg a rum, då den qvarstående stammen af båtsmän naturligtvis
blefve allt mer och mer oanvändbar för tjenstgöringen till sjös och
den jemförelsevis ringa ökningen af sjömanskåren ej lemnade tillgång
till fullgod ersättning för det större antal öfvadt manskap, som
flottan årligen förlorade genom båtsmännens successiva afgång. Komitén
har alltså ansett sig böra förorda en något hastigare ökning af
sjömanskåren under början af öfvergångstiden och dervid trott sig
böra föreslå denna ökning till 120 man under hvart och ett af de första
tio åren, med bibehållande af ofvanberörda ökning utaf 95 man under
hvart och ett af de återstående fem åren. Härigenom vinnes också
att rekrytbehofvet blir jemnare och endast så småningom växer. På
dessa grunder och med antagande att afgången inom sjömanskåren, i
enlighet med vunnen erfarenhet under åren 1866—1879 (Bil. B. tab. 10),
kan beräknas till tolf procent, har komitén uppgjort närlagda, af komitén
förordade förslag till sjömanskårens ökning (Bil. B. tab. 11).

Huru komitén tänkt sig sjömanskåren under de olika åren af*
öfvergångstiden fördelad i löneklasser samt till Indika belopp kostnaderna
för dess aflöning och underhåll, med undantag af sjöaflöningen,
beräknats uppgå, dervid kåren för hvarje år upptagits sådan den antages
visa sig vid årets slut, framgår af bifogade tabeller (Bil. B. tab.
12—41).

5:o Skeppsgossehåren.

Denna kår är under öfvergångstiden beräknad till samma antal,
som i nuvarande stat, eller 400 skeppsgossar, och kostnaderna för
densamma äro derefter upptagna (Bil. B. tab. 42).

6:o Värnpligtige.

På sätt komitén förut anfört, torde det antal värnpligtige, som
böra öfvas vid flottan, kunna uppskattas till omkring 1,500 man om
året, och har komitén antagit, att denna öfning, om och när den föreslagna
organisationen af flottans personal blir genomförd, bör omfatta

143

en tid af 90 dagar. Komitén liar dock icke ansett, att hela denna
öfningstid skulle de värnpligtige genast åläggas, utan torde tiden för
de värnpligtiges öfningar under öfvergångstiden endast så småningom
böra ökas; och då något hinder ur militärisk synpunkt, åtminstone så
vidt flottan angår, icke lärer förefinnas för att årligen med endast
några dagar öka tiden för öfningarna samt en sådan åtgärd, hvad de
värnpligtige beträffar, synes egnad att undanrödja möjligen uppkommande
missnöje öfver den större olikhet i värnpligtens tunga, som
skulle uppkomma emellan närmaste årsklasser, derest ökningen af
öfningstiden skedde periodvis med tio till tjugu dagar för hvarje
period, så har komitén ansett sig böra föreslå, att tiden för de
värnpligtiges öfningar vid flottan under första året af öfvergångstiden
bestämmes till 34 dagar, med en tillökning af 4 dagar om året
för hvart och ett af de följande fjorton åren af nämnda öfvergångstid.

Beträffande den beräknade kostnaden för ej mindre de värnpligtiges
öfning under sålunda föreslagen tid än äfven för utbildning af
reservbefäl och reservunderbefäl ur de värnpligtiges led, får komitén
hänvisa till bilagda tabeller (Bil. B. tab. 43—57).

7:o Civila stater och kårer.

Vidkommande dessa, har komitén ej föreslagit någon annan förändring
än indragning af två sekreterarebefattningar och den tablå (Bil.
B. tab. 58), som upptager den beräknade kostnaden för dessa stater
och kårer under öfvergångstiden, utvisar sålunda ej någon annan förändring
från nu bestående förhållanden, än hvad som betingas deraf
att en af nämnda sekreterarebeställningar under öfvergångstiden antages
blifva ledig och att den civila och ecklesiastika indragningsstaten
under samma tid sannolikt upphör.

Kostnaden för utrustning af kasernskepp och inredning af logement
å Kungsliolms fästning, i och för de värnpligtiges inrymmande
derstädes under deras öfningar, har komitén ansett böra redan under
första året af öfvergångstiden utgå, och torde jemväl kostnaden för
uppförande af de nya kaserner, som erfordras för att bereda bostad
åt sjömanskårens ökade personal, böra så fort som möjligt anvisas,
dervid komitén tänkt sig att denna kostnad, beräknad att uppgå till
1,100,000 kronor, lämpligen skulle kunna på de första sju åren af öfver -

144

gångstiden fördelas. Intill dess utrymme för hela manskapsstyrkan
genom berörda nybyggnader blifvit beredt, torde erforderlig inqvarteringsersättning
till den del af manskapet, för hvilken kasernutrymme
saknas, kunna, på sätt hittills skett, utgå af anslaget till flottans
underhåll.

I enlighet med de grunder, för hvilka komitén sålunda redogjort,
har komitén för de olika åren under öfvergångstiden upprättat särskilda
förslag till stat för Femte Hufvudtiteln med undantag af Lotsverket
(Bil. B. tab. 59—73), utvisande dessa förslagsstater, att den
beräknade kostnaden för sjöförsvaret skulle under öfvergångstiden öfverstiga
den af komitén i förslaget till normalstat upptagna summa af

Undei	lista	året med.......		70,000	—
	2: dr a	y>	» .......		80,000	—
»	3:dje	»	» .......		60,000	—
»	4:de	»			47,000	—
»	5:te	)>	» .......		30,000	—
»	6:te		)) .......		60,000	—
»	7:de	»	D .......		50,000	—
»	8:de	»	» .......		36,000	—
»	9:de	»	)) .......		78,000	—
»	10:de	»	)) .......		120,000	—
»	11 :te		)) .......		54,000	—
»	12:te	»	» ........		80,000	—
3)	13:de	»	» .......		98,000	—
»	14:de	»	» .......		100,000	—
	15:de		)> .......		110,000	—
			eller tillhopa kronor	1,073,000	—

och sålunda ett mindre belopp än det,
kasernbyggnaderna beräknats uppgå.

hvartill kostnaden för de nya

♦

145

Slutligen får komitén härmed i underdånighet öfverlemna ett, efter
samarbete med landtförsvarskomitén, utarbetadt förslag till lag om allmänna
värnpligten.

Förslag

till

lag om allmänna värnpligten.

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ I Hvarje

svensk man är pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar värnpiigt och
från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år till v5i™P^ts‘
och med det, under hvilket han fyller fyratio år.

§ 2.

Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte, Frikallelse,
sjukdom eller kroppslig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

Värnpligtig tillhör hären eller flottan. Värnpligtens

fullgörande

q A i hären och

§ 4. flottan.

1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
tillhör hären eller flottan; landstormen endast hären. Beväringen
delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden .är sex år i första
uppbådet och derefter sex år i det andra.

146

Tiden för inskrifning.

Tjenstetid.

Tidigare inskrifning
kan
medgifvas.

Värnpligtigs

tjenst.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för
det uppkallade manskapet.

2. Under den tid, värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.

§ 5.

1. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären
eller flottan det år, han fyller 21 år.

2. Tjenstetiden enligt § 4 mom. 1 beräknas från början af nyss
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller
beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.

Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges
förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.

Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år,
han första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid
från början af det år, han inträder i tjenstgöring.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig
till inskrifning och dervid sjelf välja den truppafdelning eller flottans
station, hvilken han vill tillhöra. Bifall härtill beror derpå, att han är
till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han
anmäler'' sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intilldess sex år förflutit från
och med det år, då han fylde 21 år. Sådane ynglingar må dock icke
vid någon af härens afdelningar eller vid flottans stationer emottagas
till större antal än tio procent af årskontingenten.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar
jemväl med afseende å de enligt denna paragraf inskrifne, innan
de i värnpligtsåldern inträdt.

§ 7-

Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige
till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas
lämplige.

147

§ 8.

Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
krigstid meddelar Kongl. Maj:t de föreskrifter, som för rikets tjenst
och det allmännas behof finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
arbete antagen, '' må ej af husbonde eller arbetsgifvare hindras att i
behörig tid inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.

§ io.

Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapenöfvas,
utan till lämpliga arbeten användas.

Art, II.

Om inskrifning till utgörande af värnpligten.

§ 11.

1. Riket indelas i och för de värnpligtiges inskrifning uti områden,
motsvarande fotfolkets regementsområden.

2. Hvarje regementsområde delas i visst antal bataljons-, kompani-
och afdelnings-områden.

§ 12-

1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger, att, genast
efter det mantalsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna
och i enlighet med de föreskrifter, Kongl. Maj:t utfärdar,
uppsätta fullständigå listor till grund för den stamrulla, som skall
föras öfver de värnpligtige inom hvarje kompaniområde. Dessa listor
skola för granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten,
hvilka genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon af deruti
upptagne värnpligtige aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då

Befrielse under
krigstid.

Värnpligtig
får ej hindras
att inställa
sig.

Värnpligtig,
som är förlustig
medborgerligt

förtroende.

Inskrifnings områden.

Rullföringen
öfver dem, som
inträda i värnpligtsåldern.

148

Värnpligtigs

inskrifning.

den är känd, bör uppgifvas, dels om och Indika utom de å listorna
upptagne, men till samma åldersklasser hörande personer, efter mantalsskrifningen
inflyttat i församlingen, hvarefter listorna, bekräftade
med vederbörande pastorers underskrifter, skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren
återsändas. Sedan skall mantalsskrifningsförrättaren
insända dessa listor, behörigen transporterade och summerade,
till Kongl. Maj ds Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder
dem till vederbörande regementschefsembete. Om den tid, inom hvilken
mantalsskrifningsförrättare samt pastorer skola fullgöra förberörda
åligganden, varder särskild! stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid,
som Kongl. Majd bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens
register inskrifne värnpligtige till Kongl. Maj ds Befallningshafvande,
som ofördröjligen öfversänder äfven dessa uppgifter till
vederbörande regementschefsembete.

3. Chefsembetet läte derefter, på sätt Kongl. Majd derom närmare
bestämmer, upprätta fullständiga rullor öfver inskrifningsområdets
värnpligtige af de tolf första årsklasserna.

4. Ej mindre presterskapet än ock landstatens tjenstemän, särdeles
mantalsskrifningsförrättare samt direktionerna öfver sjömanshusen,
vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå
vederbörande befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem
kunna äskas i och för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.

5. Der mot husförhörslängder svarande anteckningar föras af
annan myndighet än presterskapet, skola presterskapet s skyldigheter
enligt denna § åligga sådan myndighet.

§ 13.

1. Hvarje år skall på tider och ställen, som af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande efter vederbörande regementschefs hörande bestämmas,
inskrifning inom de särskilda inskrifningsområdena förrättas
med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med dem af
äldre årsklasser, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort
vara tillstädes, men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof
med inskrifning.

2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom
det inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.

3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande genom kungörelse.

149

§ 14-

Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnpligtig
skyldig att personligen inställa sig och- emottaga en inskrifningsbok
i och för anteckning genom vederbörande befäl, af hvad som
med hänsyn till värnpligtens fullgörande är för den värnpligtige af
vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet m. m.

Från sådan inställelse frikallas värnpligtig, som är inskrifven å
sjömanshus. Sådan värnpligtig erhåller sin inskrifningsbok af vederbörande
sjömanshusdirektion.

Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa
de värnpligtiges prestbetyg.

§ 15-

Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven
om han derstädes icke är mantalsskrifven, men skall i sådant fall
hos vederbörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa af
honom sjelf anskaffadt prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande
tillhöra det område, der han är mantalsskrifven, så vidt han
icke till annat område i laga ordning öfverflyttar.

Art. III.

Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring.

§.16-

Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning
kan medgifvas:

a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen
befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig,
samt

b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till
enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flere minderåriga

Personlig inställelse
och
mottagande
af inskrifningsbok.

Inskrifning
utom hemorten.

Uppskof med
inskrifning.

150

Uppskof med
tjenstgöring.

Inskrifnings nämndens samman sättning.

eller vanföra fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda
föräldrar eller syskon äro af sonens eller broderns arbete för sitt
uppehälle beroende och med honom sammanbo.

Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen
det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24:de lefnadsår,
frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i
be vänligen.

§ 17.

Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller
flottan under fredstid kan till det år, under hvilket han fyller 22 år,
medgifvas.

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant
uppskof för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen
är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som
till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^
inställa sig;

c) äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets
beviljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar
honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig
handels-, fabriks- eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen
befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i
tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande
under den tid, han i och för sin militära tjenstgöring skulle
blifva frånvarande.

Art. IV.

Om inskrifning snämnd och inskrifning sr elusion.

§ 18-

För hvarje bataljons område skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående
af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter,
nemligen en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i _ det kin, till
hvilket största delen af området hörer, dertill förordnad juridiskt bil -

151

clad man, för hvarje kompaniområde den rullförande kompaniofficern
samt dessutom två inom samma område bosatte män, som icke äro
militärer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för
två år af landstinget eller, der kompaniområde utgöres af stad, som
ej under landsting lyder, af stadsfullmägtige. En af de sålunda utsedde
ledamöterne och en af suppleanterne afgå dock efter lottning vid
slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot
och en suppleant årligen väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar,
hörande under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under
landsting lyder, väljas särskild! för hvarje sådan landsdel eller stad
två ledamöter i nämnden jemte lika antal suppleanter. De af landsting
eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse de äro
hindrade, deras suppleanter deltaga i nämndens förrättningar endast i
hvad angår det område, för hvilket de blifvit valde.

Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Vid lika
röster gälle den mening, som ordföranden biträder.

Nämnden biträdes af en läkare.

§ 19-

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i
flottan inskrifva de värnpligtige, Indika i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda
frikallelse]’ och uppskof;

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag,
de önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det
ena eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller
flottan;

e) att tillställa de inskrift den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,
i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör
följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadganden rörande
krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som
är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer,
öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion;

f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid
såväl till beväringens andra uppbåd som till landstormen.

Inskrifnings nämndens åligganden.

152

Besvär öfver
inskrifningsnämndens

beslut.

Inskrifningsre
visionens
sammansättning.

Inskrifnings revisionens verksamhet.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden
lemnar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet
af nämnden underskrifvas.

§ 20.

Besvär öfver inskrifningsnämndens beslut skola inom fjorton dagar
efter beslutets meddelande skriftligen ingifvas till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i det län, inom hvithet förrättningen egt rum.
Sådana besvär må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock
skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften eller, att densamma på hans begäran eller
med hans samtycke blifvit uppsatt.

§ 21.

För hvarje regementsområde skall finnas en inskrifningsrevision,
bestående af landsliöfdingen i det län, till hvilket största delen af området
hörer, såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen regementschefen
och, för hvarje till regementsområdet hörande län eller ej
under landsting lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte män,
som jemte tre suppleanter utses hvarje gång för tre år af landstinget,
eller för stad, som icke lyder under landsting, af stadsfullmägtige.
Fn af de sålunda utsedde ledamöterne jemte en suppleant afgå dock
efter lottning vid slutet af första året samt ytterligare en ledamot
och en suppleant vid slutet af andra året från det, denna lag vunnit
tillämpning. Fn ledamot och ep suppleant väljas årligen i de afgångnes
ställe.

De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning
endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.

Revisionen biträdes af regementsläkaren och eu dertill förordnad
civilläkare.

§ 22.

Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföranden,
tillkommer:

a) att pröfva och afdöma besvär, som mot inskrifningsnämnds beslut
blifvit anförda af någon dess ledamot eller af värnpligtig, som
frågan rör;

153

_b) att granska sådana inskrifningsnämnds beslut, öfver hvilka olika
meningar varit inom nämnden till protokollet antecknade;

c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige,
uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet,
artilleriet, ingeniörtrupperna- och trängen, hvarvid i första rummet
till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;

d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan
inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen
föreskrifvet;

e) att till Kong!. Maj:ts Befallningshafvande öfverlemna sina beslut
för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

§ 23.

Öfver inskrifningsrevisionens beslut må besvär icke anföras. Besvär öfver

inskrifnings revisionens beslut.

Art. V.

Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.

§ 24.

Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han Tjenstskyldig,
inskrifves. het vid be stämdt

vapen.

§ 25.

1- 1 flottan inskrifvas: värnpligtig.

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt inskrifning

b) kadetter vid sjökrigsskolan, lotsar och lotslärlingar.

2. Dessutom skola till det antal, som Kong!. Maj:t pröfvar erforderligt,
i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för
flottan behöflige.

3. Alle värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro un- värnpligtig,

derkastade inskrifning i hären. ”Tv-mI”8''

154

Uttagning till
olika vapen.

Värnpligtigs

utbildnings tid,

Uppbåd till
tjenstgöring.

Sättet för inkallelse
till
tjenstgöring.

§ 26.

Värnpligtige uttagas ur inskrifningsområden, på sätt §§ 19 och
22. bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och
flottan, hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente,
inom hvars område de äro inskrifne, egande dock Kong!. Maj:t att i
mån af behof utjemna större olikheter i styrka regementena emellan.

§ 27.

Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin utbildning
tjenstgöra under fredstid högst 90 dagar, vid rytteriet, artilleriet
och ingeniörtrupperna samt flottan under det första året, men
vid fotfolket och trängen under två år med 70 dagar under det första
året och 20 dagar under det derpå följande.

§ 28.

1. Då rikets försvar det krafvel’, må beväringens första uppbåd
eller ock de större eller mindre delar deraf, som Konungen efter statsrådets
hörande kan finna behöfligt, inkallas till tjenstgöring.

2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets
försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon
del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen
derom förordna, sedan Han statsrådet hört, och såvida Riksdagen ej
är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse
utfärda.

3. Beväringens första uppbåd vid hären må endast till rikets försvar,
och efter det att statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats,
användas utom de förenade rikenas gränser. Utan Riksdagens
medgifvande må beväringens andra uppbåd icke användas utom de förenade
rikenas gränser.

§ 29.

Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen
genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna
och införes i ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

155

§ 30.

Värnpligtig vare skyldig att, då lian är inkallad till tjenstgöring,
verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare
anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis
användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara
påkallad.

§ 31.

Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag
gifna bestämmelse!'', såväl under all tjenstgöring och under marscher,
då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud,
hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.

§ 32.

Do till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp
varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis
eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis,
dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring
befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig
uppgift om sin bostad.

§ 33.

1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller:

a) att lian under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket
han fått sin första utbildning;

b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat
inskrifnings område afflytta*, tillhöra vid fotfolket det regemente, inom
hvars område han inflyttar, samt vid öfriga vapen den truppafdelning,
som erhåller manskap från sistnämnda område, hvaremot värnpligtig
vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den flottans
station, som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast
inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen till
det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, häri är pligtig utgå med densamma och har
då lika skyldighet med landstormsman.

Tjensteför rättning.

När värnpligtig
lyder under
krigslag.

Mönstringsskyldighet
för
icke inkallade.

Värnpligtiges
vistelseort och
anmälningsskyldighet.

156

Skolungdoms

värnpligts öfning.

2. För deri i hären inskrifne värnpligtige, som tilllrör beväringens
första uppbåd, gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än en månad vistas utom kompaniområdet,
anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande
kompanibefäl;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,
han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen
hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en
månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl
vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.

3. Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och
tillhör första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus
till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det
ena som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus
äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven,
skall dylik anmälan göras,, dels hos kompanibefälet vid det
kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast
varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars
område han är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske
senast en månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus
egt rum.

Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är
vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser
rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet,
eller vid afflyttning.

4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar
må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom
vederbörande presterskap eller sjömanshusdirektion, på sätt genom
särskild författning närmare varder stadgadt.

§ 34.

Fullgörandet af de särskilda vapenöfningar, hvilka ingå i såväl
maturitets- som folkskolelärare- och andra dermed jemförliga examina,
befriar icke från den för alla gemensamma medborgerliga skyldigheten
att undergå den tjenstgöring af högst 90 dagar, som enligt § 27 åligger
hvar och en på grund af den allmänna värnpligten; dock medgifves,
att efter aflagd examen värnpligten fullgöres med 30 dagars
tjenstgöring under hvartdera af trenne på hvarandra följande år.

157

§ 35.

1. Den, som vunnit anställning vid hären såsom värnpligtig! befäl
och ännu icke fullgjort den öfning, honom på grund af den allmänna
värnpligten åligger, skall efter afslutad utbildningskurs för
nämnda anställning fullgöra detta åliggande med 30 dagars tjenstgöring
under hvartdera af tre år.

Har han före anställningen såsom värnpligtig! befäl fullgjort någon
del af sin värnpligtsöfning, befrias han efter afslutad utbildningskurs
från motsvarande tids öfning i beväringen.

2. Det värnpligtiga befälet vid hären tillhör beväringens första
uppbåd, ända till dess det, på grund af sin värnpligtsålder, öfvergår i
landstormen.

§ 36.

1. För stamsoldats värnpligtsskyldighet i hären gäller, att, om
han icke före antagandet till stamsoldat fullgjort sin värnpligtsöfning,
han efter afslutad utbildningskurs i stammen då skall densamma fullgöra
med 30 dagars tjenstgöring under hvartdera af de tre derpå följande
åren, så framt han icke såsom stamsoldat qvarstår öfver tvenne
år, i hvilken händelse han för hvarje år utöfver nämnda tid fritages
från 30 dagars beväringstid.

Har han före inträdet i stammen fullgjort någon del af sin värnpligtsöfning,
befrias han efter afslutad utbildning till stamsoldat från
motsvarande tids öfning i beväringen.

2. Stamsoldat, som öfvergått i beväringen, tillhör, så länge han
i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen, dess första uppbåd.

§ 37.

Den, som vunnit anställning vid flottans stam eller reserv, anses,
så länge anställningen varar, dermed fullgöra sin värnpligt, men skall
efter erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i
beväringen, tillhöra dess första uppbåd.

Värnpligtigt
befäls värnpligtsöfning.

Stamsoldats

värnpligts öfning.

Värnpligtige
vid flottans
stam och
reserv.

158

Förmåner under
marsch.

Förmåner under
öfrig
tjenstgöring.

Pensionering.

Landstormsmans
tjenstgöringsskyldighet.

Landstormens

indelning.

Art. VI.

Om de värnpligtig es underhäll och förmäner i beväring eu.

§ 38.

1. Under marsch från samlingsplats till mötesplats och derifrån
åter till samlingsplats erhåller värnpligtig för första marschdag 75 öre,
men för hvarje marschdag derutöfver 1 krona 50 öre i marschaflöning.
Denna aflöning utgår dock för värnpligtig, åt hvilken underhåll in natura
genom kronans försorg bestås, endast med 37 öre under första
marschdagen och med 75 öre under hvarje marschdag derutöfver.

2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård,
beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom 20 öre om dagen, allt enligt särskilda bestämmelser.

3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,
erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande
pensionering vid hären eller flottan bestämma.

Art. VII.

Om landstormen.

§ 39.

Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar
uppkallas efter af Konungen derom i statsrådet fattadt beslut. Uppbådad
landstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.

§ 40.

1. Under hvarje fotfolksregemente hör den inom dess inskrifningsområde
befintliga landstormen.

2. Landstormen delas i landstormsafdelningar, hvar och en bestående
af allt till landstormen hörande manskap inom ett kompaniområde.

159

3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att
allt landstormsm^inskap från en och samma socken kommer att tillhöra
samma sockenafdelning.

§ 41.

Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande
regementens områden.

§ 42.

1. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid äfven befälhafvare
för områdets landstormsafdelning.

2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen,
ocli ega desse befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.

3. Under krig förordnar Konungen särskild befälhafvare för de
större afdelningar af landstormen, som kunna af omständigheterna påkallas.
.

§ 43.

Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig
med kläder och, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa
föda, under tiden äfven förse sig med sådan, mot ersättning af
staten enligt länets markegångspris för soldatportion.

Vapen och ammunition tillhandahållas af staten.

Art. VIII.

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga

förfall.

§ 44.

Värnpligtig, ■ som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad honom
enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gångfem
kronor.

§ 45.

1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmälda
inskrifningsförrättning, böte första gången tio kronor, och,

Landstormens

tjenstgörings område.

Befäl vid landstormen.

Landstorm smans
underhåll
och förmåner.

Underlåten anmälan
om
flyttning.

Uteblifvande
från inskrifning.

160

Försummelse
att aflemna
prestbetyg.

Försummad
inställelse till
mönstring.

Laga förfall.

Intyg om sjuk*
dom.

Böters användning.

om han ånyo dermed beträdes, tjugo kronor, samt vare ock i hvarje
fall underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.

2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifningsförrättning
å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid
försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas,
anses lika med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.

§ 46.

Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i §
32 omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte fem kronor.

§ 47.

1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i konungens och rikets
tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande
dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om
de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.

2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall under krigstid
dessutom såsom laga förfall för inställelse till tjenstgöring räknas
att värr. på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten,
så snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar
med svenskt örlogsfartyg.

§ 48.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.
Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet
med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma
eller kommunalnämnd.

Art. IX.

Om användning af böter enligt denna lag.

§ 49.

Böter, som enligt denna lag utgå, skola afsättas till bildande af
eu invalid- eller pensions-fond för de värnpligtige, hvilka under tjenst -

161

göring erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller
mindre mån oförmögne att sig med arbete försörja, samt till enkor
och barn efter värnpligtige, som aflidit i krig eller till följd af i krig
ådragen sjukdom eller skada, dock utan att sådant för närvarande medför
någon rubbning af den de värnpligtige i § 38 mom. 3 tillförsäkrade
rätt till understöd.

Så som Eders Kongl. Maj:t täcktes finna, är förevarande förslag
till värnpligtslag, med undantag endast af två stadganden, om hvilka
nedan närmare förmäles, i allo lika med det förslag till dylik lag, som
blifvit af landtförsvarskomitén till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemnadt.

På sätt af bemälda komité torde hafva blifvit hos Eders Kongl.
Maj:t anmäldt, har, vid lagförslagets utarbetande-, till utgångspunkt
tagits det förslag till lag om allmänna värnpligten, som af särskilda
utskottet vid 1878 års riksdag afgafs, med hvilket förslag det af
komitéerna uppgjorda i flera väsentliga delar för den skull äfven öfverensstämmer.
För de skiljaktigheter derifrån, som innefattas i stadganden
rörande värnpligtens fullgörande vid hären, lärer landtförsvarskomitén
i sin lagförslaget åtföljande motivering hafva angifvit
skälen, likasom ock för den förändrade uppställning lagen erhållit, dervid
inom de särskilda artiklarne ämnena torde hafva blifvit sammanförda
efter sitt inre sammanhang i större mån än uti 1878 års lagförslag
varit fallet. För sjöförsvarskomitén återstår alltså att inför Eders
Kongl. Maj:t redogöra för de stadganden, som hafva afseende å värnpligtens
fullgörande vid flottan, äfvensom för de delar af lagförslaget,
deri komitén, såsom ofvan antydt blifvit, varit af olika mening med
landtförsvarskomitén.

Komitén torde då till en början få fästa uppmärksamheten på den
redaktionsändring, som uti § 4 egt rum, hvarigenom benämningen beväring
äfven fått omfatta värnpligtige tillhörande flottan, hvilket, då
värnpligten med hänseende till tjenste- och öfningstiden är lika vid
hären och flottan, synes vara principielt riktigt samt äfven egnadt att
medföra fördelen af att med ett enda ord beteckna hvad uti 1878 års
lagförslag återgifves med det längre uttrycket »motsvarande klasser af
flottan.»

I det föregående har komitén haft tillfälle att uttala sin åsigt angående
hvilka kategorier af värnpligtige böra i flottan inskrifvas, och
finnas dessa i § 25 af förevarande lag uppräknade.

162

I fråga om rullföringen af de värnpligtige har komitén icke funnit
något skäl, hvarför numera, då massan af flottans värnpligtige utgöras
af å sjömanshusen inskrifne, de vid sjömanshuset upprättade listor öfver
sådana värnpligtige icke skulle, i likhet med de af mantalskrifmngsförrättarne
uppgjorda listor öfver värnpligtige vid hären, insändas till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande; hvadan § 12 mom. 2 i denna syftning
blifvit aflfattadt.

Af de värnpligtiges yrke, hvilka äro å sjömanshus inskrifne, följer
att åtskilliga lindringar i afseende å värnpligtens fullgörande bort dem
medgifvas.

Sålunda har, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med motsvarande
stadganden i 1878 års förslag, beträffande sådan värnpligtig föreskrifvits:
i § 14 mom. 2, att han frikallas från skyldigheten att personligen
inställa sig vid inskrifningsförättning; i § 17 mom. b, att han medgifves
uppskof med vapenöfning under fredstid intill det år, under
hvilket han fyller 22 år, derest han är förhyrd för längre resa och icke
utan väsentlig olägenhet, så länge resan varar, kan inställa sig; samt
i § 32, att han befrias från den sådana värnpligtige, hvilka icke under
året varit inkallade till tjenstgöring, ålagda skyldighet att inställa sig
till mönstring.

Enär förberörde värnpligtige, som äro å sjömanshus inskrifne, äfvenledes
till följd af sitt yrke icke lämpligen under alla förhållanden lära
kunna redovisas inom de inskrifningsområden, der de äro mantalsskrifne,
men deremot finnas upptagne å de vid sjömanshusen förda rullor, har
det synts komitén lämpligast att, på sätt i § 13 mom. 2 blifvit stadgadt,
sådan värnpligtig redovisas inom det inskrifningsområde, der
sjömanshuset är beläget, äfvensom det torde blifva nödvändigt att, då
han, såsom ofvan nämnts, är befriad från inställelse vid inskrifningsförrättning,
inskrifningsboken honom tillställes genom vederbörande
sjömanshusdirektion, hvarom fördenskull en bestämmelse blifvit införd
i § 14 mom. 2.

Beträffande inskrifningsförrättningens verkställande, vill det förefalla
enklast, att inskrifningen af de värnpligtige, hvilka omförmälas i
§ 25 mom. 1, och om hvilkas rättighet att vid flottan inskrifvas
någon tvekan icke kan uppstå, verkställes af inskrifningsnämnden, men
att inskrifningsrevisionen, som skall uttaga värnpligtige till härens specialvapen,
äfven verkställer det urval till flottan af andra yrkesmän,
om hvilkas tjenstskyldighet derstädes i § 25 mom. 2 förmärs; varande
i sådan syftning affattade stadganden i § 19 mom. a samt § 22 mom.
d intagna; hvarjemte och då vederbörande sjömanshusdirektion skall

163

tillställa i sjömanshuset inskrifven värnpligtig hans inskrifningsbok, i
§19 mom. e blifvit föreskrifvet, att denna bok skall genom inskrifningsnämnden
till sjömanshusdirektionen öfversändas.

Då det torde vara obestridligt, att flottans beväring icke skulle
för sitt ändamål såsom bemanning å fartygen vara användbar, derest
densamma icke finge föras utom de förenade rikenas gränser, så har
det vilkor för ett sådant användande af beväringens första uppbåd, som
i § 28 mom. 3 finnes intaget, ansetts endast böra gälla för den del af
detta uppbåd, som tillhör bären, hvaremot stadgandet att, utan Riksdagens
medgifvande, beväringens andra uppbåd icke må användas utom
de förenade rikenas gränser, synts böra gälla såväl flottans som bärens
värnpligtige, enär andra uppbådet icke lärer behöfva påräknas såsom
fartygsbesättning förr än kriget redan någon tid fortvarat och Riksdag
alltså hunnit sammankallas.

De uti 1878 års förslag till värnpligtslag, § 6 mom. 2 a—d, intagna
stadganden, rörande rätt för särskilda kategorier af värnpligtige
att, utan att tillhöra stammen eller reserven, i viss förut bestämd tjenstgöring
fullgöra sin värnpligt, bär icke synts komitén böra bibehållas,
enär det tvifvelsutan ur militärisk synpunkt lärer vara riktigast att
öfverlemna åt vederbörande befäl att använda en hvar å den plats, der
lian till följd af anlag och färdighet är bäst passande.

I § 33 mom. 1 b samt mom. 3 och 4, äro åtskilliga stadganden
gifna, dels angående hvilken station värnpligtig vid flottan skall tillhöra,
dels angående sådan värnpligtigs anmälningsskyldighet vid flyttning
in. m., lärande syftningen och innehållet af dessa stadganden af
deras ordalydelse framgå, hvarför någon särskild redogörelse i sådant
hänseende icke torde här erfordras.

Då. den, som vunnit anställning i flottans stam tvifvelsutan under
denna sin tjenstgöring förvärfva!- en utbildning såsom örlogssjöman, långt
öfverstigande den, som kan de värnpligtige bibringas under den dem
ålagda öfningstid, samt de vilkor, hvilka föreskrifvits för inträde i flottans
reserv, torde innebära en garanti för att den, som derstädes vunnit
anställning, äfven eger en sådan utbildning, har det synts komitén
billigt att en hvar, hvilken sålunda tillhör vare sig flottans stam eller
dess reserv, anses, så länge anställningen varar, dermed fullgöra sin
värnpligt, dock att han skall, så länge han i följd af denna värnpligt
qvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd; och bar för den
skull ett stadgande i denna syftning blifvit i § 37 upptaget, hvarjemte
i förslaget till grunder för sjöförsvarets ordnande ett stadgande blifvit

164

infördt derom, att den, som erhållit utbildning i flottans stam, skall
från öfning i fredstid vara befriad.

Ifrån land tförs var skomiténs förslag till värnpligtslag afviker det
af sjöförsvarskomitén afgifna i nedannämnda två paragrafer.

Sjöförsvarskomitén bar nemligen föreslagit, att den marscbaflöning,
hvarom i § 38 mom. 1 stadgas, icke bör utgå för annan del af marschen
än den, som tillryggalägges från samlingsplats till mötesplats, eller
från denna åter till samlingsplats. Deremot är uti det af landtförsvarskomitén
afgifna förslag till momentets lydelse icke angifvet, hvarifrån
marschen till mötesplats skall beräknas utgå, eller hvarest marschen
från densamma skall anses sluta, utan torde stadgandet gifva anledning
till den tydning, att den värnpligtige skulle ega att uppbära aflöning
äfven för marsch emellan hemorten — eller den ort, der han vid
marschens början för tillfället vistas"— och samlingsplatsen samt vid återfärden
från denna till hemorten. En dylik utgångspunkt för beräkningen
af marschaflöningens belopp lärer dock medföra särdeles störa
svårigheter beträffande kontrollen af den väglängd, som den värnpligtige
i verkligheten kan hafva att tillryggalägga. Och hvad särskilt
värnpligtige vid flottan angår, lärer det ofta nog komma att inträffa,
att de icke från hemorten utan från olika hamnar, der de afmönstra,
begifva sig till de för dem bestämda samlingsplatser. Då en dylik
bestämmelse för öfrigt står i strid mot hvad i afseende å marschaflöning
nu finnes stadgadt och torde komma att för statsverket medföra
betydlig kostnad, så ansåg sig komitén böra föreslå en lydelse af ifrågavarande
paragraf, hvarigenom nämnda olägenheter förebyggdes och en
bestämd grund erhölles för beräkningen af ifrågavarande marschaflöning.

Slutligen har sjöförsvarskomitén, i olikhet mot landtförsvarskomitén,
ansett det i början af mom. 2 af § 47 omnämnda laga förfall för å
sjömanshus inskrifven värnpligtig böra gälla endast under krigstid.
Att för inställelse till tjenstgöring under krigstid det måste anses såsom
laga förfall, att vara på utrikes sjöresa stadd, är naturligt. Den
värnpligtige sjöfaranden, som icke kan förutse krigets utbrott, kan
omöjligen på förhand beräkna tiden för sin inkallelse till krigstjenst
och ställa sin sjöresa derefter. Deremot är det honom väl bekant,
hvilket år han fyller 21 år och att han skall inställa sig till vapenöfning
det året. I fredstid skulle fördenskull ett sådant stadgande om
laga förfall för inställelse till den enda tjenst, som då kan ifrågakomma,
vara obehöflig och innebära en alltför stor lindring i den värnpligtiges
åligganden, synnerligast som han, jemlikt bestämmelsen i § 17 mom. b,
uti derstädes förutsatt, likartadt fall, kan erhålla ett års uppskof med

165

fullgörande af sin värnpligt. Det skulle dessutom kunna leda till missbruk
derhän, att värnpligtig år efter år, genom att taga hyra till utrikes
sjöfart, undandroge sig vapenöfningens fullgörande.

Komitén, som nu slutat sitt uppdrag, har till sist skolat i underdånighet
anmäla, att dess ledamöter, Kommendörkaptenen in. m. von
Krusenstierna och Kommendörkaptenen in. in. Peyron samt Civilingeniören
in. in. Carl sund, de förre till följd af sjökommendering
och den sistnämnde till följd af sjukdom, varit hindrade att i komiténs
arbeten deltaga, von Krusenstierna från den 30 April, Peyron från den
24 Maj och Carlsund från den 24 Juli detta år, samt att förbemälde
ledamöter af sådan anledning ej varit i tillfälle att deltaga i justeringen
af detta betänkande.

Sjöförsvarskomitén framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit

Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

F. Barnekow.			underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter. 0. STACKELBERG. Y. N. Christierson.
l. P. Danielson.	Carl	B. Hasselrot.	Robi. v. Hedenberg.
Olof Jonsson.	Ludv. Kockum.	Iwar Koskull.
0. B. Olsson.	C.	G. Lindmark.	Ola Månsson.

Stockholm den 10 Augusti 1882.

O. E. Pauli.

V \

Afvikande meningar.

Ehuru jag inom komitén varit den, som varmast förordat det förslag
till den fasta stammens organisation, hvilket komitén, på grund
af å sidorna 84—87 i betänkandet anförda skäl, icke ansett sig kunna
antaga, och ehuru jag således icke heller kunnat gilla de, genom den
nu föreslagna stammens dyrhet nödvändiggjorda procentafdragen (jemf.
Tab. Bil. A. n:ris 12, 13 och 14), jemte ett par andra besparingar,
eller den knappa numerären af officerskåren, hvilket allt kunnat undvikas,
^ om en billigare och enligt mitt förmenande lika effektiv stamorganisation
blifvit föreslagen; så har jag dock, enär mina åsigter icke
vunnit något understöd inom komitén, ansett mig icke böra i en särskild
utarbetad reservation uttala min från samtliga öfriga komitéledamöters
afvikande mening.

Stockholm den 27 Juli 1882.

C. G. Lindmark.

Ehuru vi i de flesta fall kunnat dela de åsigter komitén uttalat,
återstå ändock nagra punkter, i hvilka vi varit af olika mening med
komiténs majoritet.

Af de frågor, hvarom sålunda meningsskiljaktighet funnits, är väl
en och° annan icke utan sin stora vigt, och särskildt torde vi såsom
sådan få räkna den, som rör anslaget till flottans nybyggnad och som
gäller • en årlig statsutgift af 1,900,000 kronor. Emellertid hafva vi
icke velat härvid uppehålla oss, då komiténs förslag i detta hänseende
icke kan hafva vidare praktisk verkan, än att hvarje riksdag för sig,

168

såsom hittills, kommer att pröfva så väl behofvet af krigsfartygs
byggnad som ock hvad staten för detta ändamål kan hafva råd att
uppoffra. Den reservation, som vi härmed se oss nödsakade att afgifva,
gäller derföre endast två bestämmelser i den föreslagna värnpligtslagen,
dem vi i princip icke kunna godkänna och som,, efter vår
öfvertygelse, i tillämpningen kunna komma att medföra verkliga vådor.
Dessa bestämmelser äro de, som innefattas i § 27 samt § 28 mom. 3.

Det i § 27 föreslagna stadgande angående öfningstiden för beväringen,
hvarigenom en hvar värnpligtig skall för sin utbildning vara
skyldig att tjenstgöra 90 dagar, har antagligen tillkommit på den grund,
att komitén funnit en anvisning för sin verksamhet i hans excellens
statsministerns anförande till statsrådsprotokollet, deruti såsom
en utgångspunkt för försvarskomitéernas arbeten betecknas det vid
1878 års riksdag i ämnet uppgjorda förslag, hvilket som bekant byggde
på en dylik utsträckning af de värnpligtig öfningar.

Förhållandena äro emellertid nu väsentligen förändrade, mot då.
Då särskilda utskottet vid nämnda riksdag såsom en nödvändighet för
vårt försvar accepterade nämnda utsträckning af värnpligten, var, så
vidt man kan finna, någon nämnvärdare utveckling af flottan för försvarets
ändamål icke påtänkt än mindre beräknad, utan frågan om vårt
försvar var nära nog uteslutande en fråga om härens organisation.
Statsministerns ofvannämnda, af Kongl. Maj:t gillade anförande till
statsrådsprotokollet samt tillsättandet af en komité för sjöförsvarets
ordnande på samma gång som en landtförsvarskomité utvisar, enligt
vårt förmenande, att regeringen numera är sinnad att åt sjöförsvaret
inrymma en större plats i vårt försvarssystem än hittills, och af. det
utaf sjöförsvarskomitén i ämnet afgifna utlåtande synes oss klarligen
framgå, att flottan både bör och kan fylla en sådan plats. Men om,
såsom nämnda komités förslag afser, sjökrigsmåterigen erhåller en
väsentlig tillökning, om, såsom komitén med hänseende härtill yttrar
och för hvilket yttrande full bevisning synes oss af komitén åvägabragdt,
derigenom »ett icke obetydligt tillskott i försvarsförmåga vore vunnet»,
då äro förhållandena helt annorlunda än dem, med hänsyn till
hvilka 1878 års försvarsorganisation samt värnpligtsfordringar voro
uppgjorda, och man synes då berättigad att kräfva en nedsättning i
de uppoffringar, som landets värnpligtiga ungdom skall åläggas för vält
försvarsväsende. För öfrigt skall visserligen icke den, som har någon
kännedom om stämningen i vårt land, uti alla dess landsdelar —- uttalad
i det offentliga å folkmöten samt genom tidningspressen, och i det enskilda
inom området för hvars och ens erfarenhet — i fråga om ut -

169

sträckningen af beväringsöfningarna, kunna finna ett sådant yrkande
opåkalladt. Man begär å vissa håll, att donna opinion skall lemnas
utanför frågan, enär lagstiftaren och representanten icke bör vara bunden
af annat än sin egen öfvertygelse. Men vi våga hemställa: kan
i detta, som väl om något må kunna kallas en folkets lifssak, dess
opinion förbises? Denna fråga ingriper mer än någon i den enskildes
sjelfbestämmelserätt, den ingriper i den enskildes ekonomi på ett sätt
som för den välbergade må betyda mindre, men som för den, hvilken
i svett och möda lefver af sina händers arbete, betyder mer än mycket,
och den är slutligen en fråga, huruvida landets ekonomiska utveckling
skall beröfvas millioner dagsverken. Skulle man icke i en sådan fråga
fästa afseende vid folkets allmänna mening? Jo, enligt vår tanke, skall
man nödgas göra det, och denna mening skall komma att utöfva det
tryck på representationen, att försvarskomitéernas förslag bringas på fall,
derest icke en väsentlig förminskning af den föreslagna öfningstiden
af regeringen vidtages.

Man har mången gång hört uppgifvas såsom skäl för den öfverhandtagande
emigrationen fruktan för en allt för långt utsträckt värripligt.
För närvarande tro vi detta icke vara fallet. Motivet hos de
flesta är tvifvelsutan hoppet att lättare förvärfva en välbergad ställning
än i fäderneslandet; men skulle verkligen värnpligten nu med ens utsträckas
till 90 dagars beväringsöfningar, så kunna visserligen de, som
föra nämnda tal på tungan, få rätt samt emigrationen, som är liktydigt
med utsinandet af landets arbets- och försvarskraft, komma att
tilltaga i vexande dimensioner.

Ehuru ännu mycket kunde vara att i detta ämne tillägga, torde
för det närvarande det anförda vara nog för att motivera det yrkande,
vi inom komitén framställt och som vi fortfarande vidhålla, att de värnpligtiges
fredsöfningar måtte nedsättas från de af komitéerna föreslagna
90 dagar till 60 dagar, ett yrkande som, hvad särskilt sjöbeväringen
beträffar, jemväl har sin grund deri, att det för flottan skall
vara likgiltigt, hvilken af dessa siffror som väljes, enär herrar fackmän
inom komitén uttalat den åsigt, att flottan hvarken under krig eller
fred kan få någon väsentlig nytta af sjöbeväringen, derest densamma
ej erhåller en öfning vida öfverstigande de föreslagna 90 dagarne.

Till sist skulle vi vilja tillägga att klokheten torde bjuda att stanna
vid en fördubbling af den nuvarande öfningstiden, derest man vill
komma in på rätta vägen för försvarsfrågans samt de stora skattefrågornas
lösning. För öfrigt är det vår öfvertygelse att, derest statsmakterna
nu kunna enas om 60 dagars öfning af beväringen, men

170

denna öfningstid i en framtid kommer att visa sig otillräcklig, så skall
riksdagen, såsom den äfven förr gjort, lemna sitt bifall till den utsträckning
deraf som behofvet kan kräfva, och detta af det enkla skäl
att- det fosterländska intresset, att skydda landets sjelfständighet, måste
vara riksdagens icke mindre än regeringens.''

I afseende på beväringslagens 28 § 3 inom., har komitén föreslagit
följande lydelse: »Beväringens första uppbåd vid hären må endast till
rikets försvar, och efter det att statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse
utfärdats, användas utom de förenade rikenas gränser. Utan
riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd icke användas
utom de förenade rikenas gränser».

För den, som med oro och bekymmer betraktar bestämmelserna i
13 § regeringsformen angående konungens rätt att förklara krig, måste,
då det är fråga om att genom en ny beväringslag förbinda landets
söner till stora militäriska skyldigheter, ett sådant tillfälle blifva till
en ny anledning att mot sagda grundlagsbud uttala sina betänkligheter,
och det är också derför, som vi i afseende på 28 § 3 mom. af den
föreslagna beväringslagen inom komitén uttryckt den mening, att ingendera
af beväringens hvarken första eller andra uppbåd skulle utan
riksdagens medgifvande få användas utom de förenade rikenas gränser.
Flera skäl tala, enligt vårt förmenande, för en sådan bestämmelse och
icke minst de unionela. I den norska grundlovens 25 § säges: Til
Angrebs-Krig maae Norges Tropper o g Roeflotille ikke anvendes liden
stortingets samtjdike» och vidare heter det i samma paragraf »Landviernet
og de öfrige Norske Tropper, som ikke til Linie-Tropper kunna
henregnes, maae aldrig bruges udenför Norges Grsendser».

(Jnionskonungen har äfvenledes enligt den norske grundlovens 26
§ rättighet att förklara krig, men stortinget kan, såsom anfördt blifvit,
neka truppers och flottans användning härtill.

Skulle unionskonungen förehafva ett anfallskrig, till hvilken handling
han efter den föreslagna beväringslagens antagande måste blifva
mera frestad än under nuvarande förhållanden, då endast stammen och
fem klasser beväring kunna för krig disponeras, så kunna efter den
föreslagna lagen såväl stammen som sex klasser beväring gent emot
statsrådets enhälliga afstyrkande användas utom de förenade rikenas
gränser samt dertill ytterligare sex klasser beväring och åtta klasser
landstorm inom gränserna till det egna landets försvar. Till sitt förfogande
skulle således en krigslysten konung hafva en flerdubbelt starkare
här, som i sig inneslöt landets hela manliga värnpligtiga ungdom.

171

Regeringsformens 13 § får derigenom en större betydelse än hvad den
hittills haft.

År emellertid ett krig af unionskonungen förklarad!, kommer detta
efter regeln antagligen att, då väl ingen lär förklara krig för att blifva
anfallen inom eget område, åtminstone till en början föras utom de
förenade rikenas gränser. Norska stortinget kommer efter all anledning
att under sådana förhållanden neka sitt samtycke att i ett sådant
krig använda norska krigsmakten till lands och vatten, åtminstone förr
än den olyckliga omständigheten inträdt, att kriget blifvit förflyttadt
på unionens område och antagligen på den del deraf som utgöres af
vårt land. För sådan händelse hafva vi emellertid icke att från Norge
för det gemensamma försvaret vänta mer än dess flotta och linietrupper,
som, hvad sammansättningen af de senare beträffar, ungefärligen
motsvara vår stam och första uppbådet beväring. Då det gäller
Sverige, kan nämligen det unionela försvaret icke påräkna det norska
landtvärnet, som utgör härens andra linie och reserv, enär det norska
landtvärnet icke utan grundlagens förändring får användas utom Norges
gränser, då deremot motsvarande del af våra försvarskrafter, eller
vårt andra uppbåd, är afsedt att tjenstgöra hvarhelst behofvet kräfver
inom de förenade rikenas gränser.

Med afseende på en sådan trång begränsning från Norges sida
rörande det gemensamma försvaret, torde det vara mindre välbetänkt
att i en blifvande värnpligtslag medgifva det landets kraftigaste söner
skulle under nära nog hvilken förevändning som helst kunna i ett krig
på främmande område uppoffras. Svenskt blod har mer än tillräckligt
vattnat den utländska jorden och svenska folket har mot eller med
sin vilja måst gifva större offer åt kriget än do flesta andra länder.
Den tvetydiga ära, äfvensom de fördelar deraf må hafva vunnits betyda
i vår tanke intet gent emot de olyckor och lidanden af allehanda
slag, som krigen både direkt och indirekt medfört. Må vi således af
det förflutna hemta lärdomar för framtiden. Det är af förberörda anledningar
samt i betraktande deraf, att grundlagen ännu bibehåller rätt
för konungen att förklara krig, som vi ansett att ur den 28 § 3 mom.
värnpligtslagen borde utgå bestämmelsen om rätt att utan riksdagens
medgifvande använda vare sig första eller andra uppbådet utom de
förenade rikenas gränser. År det nemligen icke meningen att få begagna
beväringen till anfallskrig, så lär det väl med vårt geografiska
läge och till största delen med vatten omvärfda försvarsområde vara
otänkbart att genom ett anfall på fiendens område skydda oss för
dennes anfall på vårt eget. På kontinenten, der de respektive staterna

172

på många ställen beröra hvarandra utan att några naturliga hinder
skilja dem åt och der således gränserna lätt kunna öfverträdas af en
armé, der kan det vara af vigt att regeringarne hafva i sin makt att
hastigt kunna göra anfall på ett främmande område för att undgå ett
sådant på eget. Vårt läge och våra förhållanden deremot äro icke
sådana, att vi på sist angifna sätt skola kunna afböja ett mot vårt land
och vår sjelfständighet måttadt slag och derföre skulle, enligt vårt
förmenande, den föreslagna lagbestämmelsen om konungens rätt, att
utan riksdagens medgifvande få använda beväringens första uppbåd
utom de förenade - rikenas gränser, icke i någon mån stärka landets
försvar eller trygga sjelfständigheten, men väl öka farhågan och motståndet
emot hela beväringslagen. Det är ju ingen förunnadt att veta
hvad framtiden kommer att bära i sitt sköte. Vårt land kan möjligen
en gång komma att få regenter, som af ärelystnad eller andra bevekelsegrunder
kunna inveckla landet i krig eller med stöd af 13 §
regeringsformen samt den föreslagna beväringslagen sjelfve förklara
sådant. Med all sin finansiela makt skall riksdagen icke kunna hindra
en slik olycka. Till konungens disposition står nämligen i sådant fall
lilla och stora kreditiven; vidare förvaltas af statskontoret åtskilliga
stalens fonder och andra dess tillgångar uppgående till ett tiotal milioner
kronor, hvilka möjligen för ett krig, utan riksdagens hörande,
kunna tagas i anspråk, enär statskontoret står under konungens befallning
och lydno, och slutligen torde medel äfven kunna anskaffas till
ett, krigs förande genom subsidier eller understöd af andra stater.
Vill man derföre förekomma något dylikt, vill man göra den konungen
af grundlagen i förberörda hänseende gifna makt så oskadlig som
möjligt, då är enda och säkra vägen att göra det här, i värnpligtslagen,
genom en sådan redaktion af nu förevarande lagrum, som utesluter
hvarje möjlighet att använda landets värnpligtiga ungdom till
annat än fäderneslandets försvar.

Slutligen må det tillåtas oss påpeka att äfven för den, som i
öfrig! är nöjd med lydelsen och syftningen af 28 § 3 inom., detsamma
borde vara otillfredsställande i det hänseende, att det inom första uppbådet
för sjöbeväringen medför större pligter och äfventyr än för
härens värnpligtig^. Då dessa senare är gifven den försäkran att
endast användas till rikets försvar samt icke utom gränserna, utan att
statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats, är åter ingen
ingen inskränkning bestämd för flottans beväring. Till anfalls- som
försvarskrig samt vid forsta krigsfara skola de, såsom ifrågavarande
moment är redigeradt, kunna föras utom vårt land, hvarthän och huru

173

långt. som helst. Att det är obilligt och orättvist att så olika afväga
skyldigheterna mellan de värnpligtige, borde knappast kunna förnekas,
och hafva vi derföre äfven i detta hänseende varit af skiljaktig mening
med komiténs majoritet rörande lydelsen af ofta nämnda paragraf och
moment.

Stockholm i Augusti 1882.

O. B. Olsson. Ola Månsson.

Emot komiténs beslut, att värnpligtig skall för sin utbildning vara
skyldig . att i fredstid tjenstgöra högst 90 dagar, får jag vördsamt afgifva
min reservation.

Komitén har som skäl för detta beslut hufvudsakligen anfört det
förhållande att, då hufvudmassan af de värnpligtige skall tillhöra hären,
komitén icke ansett sig böra ifrågasätta någon ändring i hvad landtförsvarskomitén
föreslagit, eller 90 dagar, på sätt § 27 af förslaget
till värnpligtslag innehåller.

Ehuru jag erkänner riktigheten af den uppfattningen, att öfningstiden
för de värnpligtige vid hären och flottan bör vara lika lång, har
jag dock ansett, att komitén icke bort, i så hög grad som skett, fästa
afseende vid landtförsvarskomiténs beslut, att komitén härvid undanhållit
sin egen mening. Då man nu har sig bekant, att landtförsvarskomiténs
omförmälda beslut är fattadt genom votering och endast med
få rösters öfvervigt, samt att flera af dess ledamöter deremot afgifvit
reservation, torde sagda beslut icke hafva den stora betydelse, sjöförsvarskomitén
gifvit detsamma.

Att de, som ifra för ett starkt försvar, vilja hafva öfningstiden för
de värnpligtige så lång som möjligt, är ju tydligt. Men vilja vi endast
försvara vårt land, torde, enligt min innerliga öfvertygelse, detta mål
kunna vinnas utan att skapa ett allt för hårdt militärvälde och utan
att allt för mycket åsidosätta de fredliga yrkenas idrotter, så att landets
välmåga äfventyras. Erfarenheten från gångna tider gifver vid
handen, att ett folk har lättare att med sin regering öfverenskomma
om ökning i försvarets krafter än minskning deri, och föreställer jag

174

mig att, derest våra efterkommande finna den utsträckta allmänna värnpligten
gagna det allmänna, skola, om landets vidare trygghet det fordrar,
Konung och Riksdag nog enas att än vidare öka öfningstiden i
fredstid. Emellertid anser jag, att ett af de vigtiga vilkor, som kan
göra möjligt att nu få vårt försvar bättre ordnadt, är, att icke för närvarande
emot folkets vanor och föreställningssätt ifrågasätta de värnpligtiges
öfning i fredstid till längre tid än högst 60 dagar, och bär jag
inom komitén yrkat, att komiténs beslut måtte blifva i enlighet härmed.

Stockholm den 10 Augusti 1882.

A. P. Danielson.

175

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Inledning ........................................................................................... sid. 1—5.

Historisk öfversigt.............................................................................. „ 5—32.

Motivering af komiténs framställningar i fråga om materielen in. in. . » 33—47.

Förslag till grunder för ordnandet af Sveriges sjöförsvar ..................... » 48—75.

Motivering af nyss berörda förslag.......................................................... » 75—133.

Inledning ........................................................................................ » 75—77.

Flottans personal.

Personalens indelning........................................................................ » 77.

Stammen.

De militära kårerna

Officerskåren.........

Underofficerskåren .
Sjömanskåren.........

De civila staterna.

Mariningeniörstaten............................................................................. » 92—94.

Civilstaten.................. » 94—96.

Kleresistaten................................................................................ » 96.

Lärarestaten............. » 96, 97.

Läkarestaten ............................................................................... » 97—100.

Sjökadettkåren..................................................................................... » 100, 101.

Skeppsgossekåren............................................................................... » 101, 102.

Reserven............................................ » 102—105.

Värnpligtige.......................... » 105—108.

77— 78.

78- 80.
80—82.
82—92.

Flottans styrelse och förvaltning.

Den militära och ekonomiska öfverstyrelsen..................

Inspektionen af skolor och öfningar in. in.....................

Stationerna...........................................................

Sjöförsvarsdepartementet tillhörande verk och inrättningar.

Personalens fördelning........................................

» 108-120.
» 120.

» 121—123.

» 123.

» 123—125.

176

Rekrytering, utbildning, aflöning och underhåll in. in.

a) Stammen och reserven.

Rekrytering ................................... ... ....................

Utbildning..............................................................

Reservbefäls och reservunderbefäls utbildning ................

Aflöning............................."................................

Inqvartering..........................................................

Beklädnad cell underhåll ............................ .........

Sjöaflöning m. m.....................................................

Sjukvård..................................................................

sid. 125.

» 125.

» 126.

.. 126.

» . 127—129.

» 129, 130.

» 130, 131.

» 131, 132.

» 132.

b) Värnpligtige.

Anslagen........................

Öfvergångsförslag ........

132.

133-139.

139-144.

Förslag till lag om allmänna värnpligten ..................

Motiver till åtskilliga stadganden i berörda lagförslag
Afvikande meningar ...............................................

145—161.

161—165.

167.

BILAGOR.

FÖRTECKNING

å bilagorna.

A. nro 1.

» n:o 2.
» n:o 3.
» n:o 4.
» n:o 5.
» n:o 6.

» n:o 7.
» n:o 8.
» n:o 9.

» n:o 10.
» n:o 11.

» n:o 12.
» n:o 13.
» n:o 14.
» n:0 15.
» n:o 16.
» n:o 17.

» n:o 18.
» n:o 19.
» n:o 20.
» n:o 21.

Sammandrag af uppgifter från sjömanshusen om värnpligtig! sjöfolk, tillhörande handelsflottan
år 1881.

D:o D:o, inskrifne å sjömanshus före eller vid 21 års ålder.

Anslag till sjöförsvaret jemte dithörande inrättningar och anstalter åren 1810—1883.

Uppgifter rörande Sveriges, Norges, Danmarks, Eysslands och Tysklands örlogsflottor.

Beräkningar öfver för trupptransport erforderliga fartyg m. m. d.

(I—Vill). U. P. M. angående kostnaden för ett fast minförsvar vid åtskilliga hamnar
m. m. å Sveriges kuster, med tillhörande tabeller.

Exempel å den flytande materielens successiva förnyelse.

(I—V). Utredning angående den för vissa minpositioner erforderliga personal, m. m.

Tabell, utvisande personalbehofvet för den flytande materielen samt för det fasta minförsvaret.

D:o D:o personalbehofvet vid öfverstyrelsen och stationerna.

D:o D:o hela den för Flottan, jemte dennas andel i sjöfästningarnas besättningar,
erforderliga personal.

Förslag till stat för Kongl. Flottans officerskår.

D:o D:o D:o för Kongl. Flottans underofficerskår.

D:o D:o D:o för Kongl. Flottans sjömanskår.

D:o D:o D:o för Kongl. Flottans skeppsgossekår.

D:o D:o D:o för värnpligtige, tillhörande Kongl. Flottan.

Förslag till stat, upptagande de militära befattningar vid Kongl. Flottan, hvilkas innehafvare,
derest de icke åtnjuta boställe eller bostad, skulle erhålla inqvarteringsbidrag
i penningar.

Besättningslistor för sjöfästningarna vid Karlskrona.

Öfningsprogram, utvisande öfningarnas art, fartygen, öfningstiden, personalen m. m.
Förslag till användande af anslaget till flottans öfningar.

U. P. M. angående aflöningar för flottans officerspersonal i Norge och Danmark under
sj ökommenderingar.

A. n:o 22. Uträkning af den kostnad, 50 procents förhöjning i dagaflöningen under sjötåg komme

att medföra.

» n:o 23. Förslag till stat för ordinarie anslag under riksstatens Femte Hufvudtitel.

» n:o 24. D:o D:o för D:o D:o (utom lotsverket), med specifikation af de under
rubriken »Flottans personal» upptagna anslag.

» n-.o 25. Jemförelse mellan nuvarande och föreslagen årlig kostnad för sjöförsvaret, utom lotsverket,
samt med undantag af do för nybyggnad m''. m. erforderliga extra ordinarie
anslag.

» n:o 26. (a. och b.) Uppgifter från stationerna å kostnaden för manskapets inkasernering.

» n:o 27. Approximativ beräkning å kostnaden för värnpligtigt sjöfolks inställande till stationen.

» n:o 28. Uppgift å fördelningen på åtskilliga anslag af kostnader, föranledda af båtsmäns transport
m. m.

Bilagor tillhörande öfvergångsförslaget.

B. Tab. 1. Beräkning öfver besparingar genom afgång å reserv- och indragningsstaterna.

» » 2. U. P. M. öfver officerstillökningen.

» » 3. Beräkning öfver kostnaden för officerare under åren 1884—1898.

» » 4. D:o d:o d:o d:o underofficerare d:o d:o.

» » 5. Afgången inom båtsmanshållet under åren 1875—1880.

» » 6. Beräkning å afgången inom båtsmanshållet åren 1884—1898.

» » 7. Beräkning öfver antalet per år inkallade båtsmän åren 1884—1898.

» » 8. Beräknad kostnad för båtsmännen åren 1884—1898.

» » 9. Ökning af sjömanskåren i mån af båtsmannens afgång.

» » 10. Afgången inom sjömanskåren under åren 1866—1879.

» »11. Förslag till ökning af sjömanskåren.

» » 12—26. Sjömanskårens fördelning åren 1884—1898.

» » 27. Förslag tiE stater för sjömanskåren åren 1884—1898.

» » 42. Förslag till stat för skeppsgossekåren under öfvergångstiden.

» » 43—57. Förslag till stater för värnpligtige, tillhörande Kongl. Flottan åren 1884—1898.

» » 58. Beräkning öfver kostnaden för Kongl. Flottans icke militära stater under åren

1884—1898.

» » 59—73. Förslag till stater för Femte Hufvudtiteln (utom lotsverket) åren 1884—1898.

f ?

Bil. A. n:o 1.

Sammandrag af från Sjömanshusen inkomna uppgifter om

Sj ömanslius.	Ålder år
21	22	23	24	25	26	27	28	29
Cimbrisliamn..................	32	29	27	42	27	50	40	26	25
Falkenberg.......................	9	8	8	10	, 11	—	—	—	—
Gelle............................	104	95	80	81	67	82	57	61	39
Göteborg........ ...............	315	419	428	444	433	394	366	330	296
Halmstad........................	20	31	27	15	14	12	12	9	6
Haparanda.......................	2	2	1	—	2	1	—	—	—
Helsingborg................	98	86	no	108	116	136	108	132	96
Hernösand......................	66	100	74	55	53	51	43	36	30
Hudiksvall........................	40	19	21	13	15	10	5	9	9
Jönköping........................	3	6	7	2	5	3	2	2	1
Kalmar..........................	117	117	90	80	72	45	36	29	35
Karlshamn.....................	61	51	55	45	25	24	25	18	27
Karlskrona......................	14	32	11	16	6	8	17	3	7
Karlstad..........................	4	23	25	23	15	22	6	27	11
Kongelf........................	2	1	3	4	5	3	4	1	1
Kristianstad..................	3	10	10	8	2	6	3	2	1
Landskrona....................	58	49	37	46	34	28	22	17	19
Lidköping......................	1	—	—	—	—	—	—	1	—
Linköping .......... ............	1	1	6	2	1	1	—	—	—
Luleå..........................	3	7	4	1	2	3	2	3	2
Malmö..........................	24	36	41	22	30	32	30	36	21
Marstrand...................	15	22	30	35	25	32	21	22	10
Transport	992	1,144	1,095	1,052	960	943	799	764	636

värnpligtig! sjöfolk tillhörande handelsflottan år 1881.

1 8 8	1.					Summa	Anmärkningar.
30 *	31	32	33	34	35	personel.
31	18	16	14	14	10	401 46 870
43	42	33	28	28	30
248	254	210	156	149	149	4,591
6	2	4	3	3	2	166
2	2	—	—	1	—	13
81	71	74	47	43	30	1,336
30	24	21	25	17	14	639
5	5	—	1	1	5	158
—	—	2	—	—	1	34
25	27	34	27	23	19	776
24	23	19	10	11	7	425
5	4	2	3	—	2	130
5	7	6	3	1	—	178
4	—	1	1	1	—	31
1	1	1	—	1	1	50
14	15	9	10	6	3	367 2 14 28 359
1	1	1 17	—	—	—
15	21	15	9	10
15	10	11	14	3	6	271
555	527	461	357	311	289	10,885

Sjömans hus.							Å	Idel	r å r
21	22	23	24	25	26	27	28	29
Transport	992	1,144	1,095	1,052	960	943	799	764	636
Norrköping..................	21	29	23	25	19	18	17	13	7
Nyköping.........................	3	1	3	5	2	4	5	3	1
Oscarshamn......................	108	116	81	98	72	62	56	54	39
Pitoå...............................	21	27	25	32	26	28	32	44	22
Stockholm........................	267	354	370	367	360	335	374	307	298
Strömstad........................	63	61	84	55	56	81	65	46	• 38
Sundsvall.........................	20	22	21	12	9	9	12	13	7
Söderhamn.......................	22	28	32	22	21	19	32	23	25
Söderköping..................	19	16	14	24	6	18	24	24	12
Södertelje.....,..................	1	—	1	—	—	—	—	—	—
Sölvesborg.....................	23	30	23	17	18	10	4	6	7
Trelleborg ......................	14	21	26	10	15	9	10	6	12
Umeå..............................	27	25	34	27	31	15	25	14	14
Uddevalla ........................	95	142	143	135	138	77	92	93	58
Yarberg...........................	4	7	10	10	2	8	7	5	7
Vadstena..........................	—	—	—	1	—	1	—	—	—
Vestervik......................	45	48	47	36	36	24	27	16	11
Vosterås...........................	—	3	6	1	—	—	—	—	—
Visby.............................	83	58	62	46	32	29	28	22	14
Ystad..............................	23	▼—4 ce	39	22	20	24	24	22	22
Summa	1,851	2,163	2,139	1,997	1,823	1,714	1,633	1,475	1,230
	11,687	7,459

1 8 8	1.					Summa	Anmärkningar.
30	31	32	33	34	35	personer.
555	527	461	357	311	289	10,885
12	10	8	2	6	7	217
•3	1	2	2	—	1	36
43	27	25	10	13	18	822
50	38	35	37	41	15	473
258	240	166	163	123	120	4,102
37	36	26	23	19	20	710
4	4	5	5	2	2	147
16	10	13	10	2	3	278
20	11	5	8	5	4	210
—	—	—	—	—	—	2
8	7	6	5	3	6	173
10	4	4	3	5	3	152
17	11	13	13	10	5	281
79	84	73	59	46	41	1,355
3	6	2	4	4	—	79
—	—	—	—	—	—	2
18	15	12	6	10	11	362
—	—	—	—	—	—	10
22	14	11	11	9	2	443
15	16	23	16	13	7	317
1,170	1,061	890	734	622	554	21,056	Anm. Med afdrag af dom, som tillhöra de tre sista åldersklasserna, 1,910 man, utgör manskapsstyrkan inalles 19,146 man.
	1,910

Bil. A. n:o 2.

Sammandrag af uppgifter angående värnpligtig! sjöfolk, inskrifne å Sjömanshus före eller

vid 21 års ålder.

				Å 1	d €	r	å	r	1	8 8 1					Summa.	Härifrån afgå de till de 3 sista ålders-klasserna hörande	Då summan blir man.
21	22	23	24	25	26	27	28	29	30	31	32	33	34	35
Sjökaptener...................	—	4	11	12	13	34	34	52	43	37	12	18	10	15	6	301	— 31	270
Styrmän.......................	14	23	41	45	58	72	79	70	70	53	20	12	7	9	8	581	— 24	557
Matroser och. maskinister	1,837	1,781	1,346	1,223	1,133	998	831	638	446	325	100	71	53	72	33	10,887	— 158	10,729
	8,645	2,911	158	11,769	-213	11,556

Anm. 1. Af ofyan upptagna utgöra:

de sex första årsklasserna
de sex derpå följande .....

8,645

2,911

11,556 man.

Anm. 2.

Första uppbådet (de sex första åldersklasserna) utgöres

af Sjökaptener.

» Styrmän.....

» Sjömän etc.

253

8,318

8,645

Andra uppbådet utgöres

af Sjökaptener.........

» Styrmän.............

» Sjömän etc.........

196

304

2,411

2,911

= 11,556 man.

Bil. A. n:o 3.

Anslag till Sjöförsvaret jemte dithörande

Ärs riksstat.	Hufvudtitel.	Ortlinario anslag till Sjöförsvaret.	Af ordinarie anslaget
Aflönin gsstatern a.	Flottans materiel såsom nybyggnad, underhåll m. m.	3) Diverse anslag.
>) 1810	Under	495,517: 24.1 Specier	296,525’: 35.7 Specier	191,499: 26.2 Specier	7,303: 28 Specier
3:e H. T.	å 79 st. =	—	—	—
jemte Lan	dtförsyaret.	802,803: 38.4 RdrBco	480,446: 37 Bär Bco	310,277: 35.7 RdrBco	11,883: 31.5 RdrBco
>) 1819	» ))	—	510,739: 34. n Spec.	—	—
		årligen	årligen	årligen	årligen
>) 1824—29	10:e H. T.	1,039,025: 38.6 Spec.	506,791: 30.6 Spec.	485,000 Spec.	25,833: 16 Spec.
2) 1830—34	4:e H. T.	1,212,517: 7.4 RdrBco	503,762: 27.4 RdrBco	597,621: 32 RdrBco	60,833: 16 RdrBco
1835—40	» ))	1,242,180	503,716: 4	597,997: 28	80,333: 16
1841	)) ))	1,315,457	535,240: 4	.615,497: 28	80,833: 16
1842—44	5:e H. T.	1,331,430	550,106: 36	615,497: 28	81,939: 32
1845-48	)) ))	1,414,100	556,146: 8	.615,497: 28	126,936: 44
1849-51	» »	1,429,240	556,896: 8	643,497: 28	126,938: 28
1852—54	-> »	1,551,950	591,865: 18	616,275: 8	231,902: 38
1855—57	)) ))	1,590,520	603,558: 34	621,490: 8	243,534: 22
1858—60	» )>	3,241,530 Bär Hvit	1,292,267: 98 RdrRmt	960,841: 14 RdrRmt	768,060: 88 Bär Rmt
1861—63	» »	3,305,100	1,300,052: 5	984,587: 64	780,000: 31
1864-66	» »	3,593,700	1,302,446: 25 »	1,013,342: 70 »	915,011: 5
1867	)) »	3,940,400	1,345,597: 25 »	1,063,342: 70 »	915,000: 5
1868	» )»	3,952,900	1,374,099: 30 »	1,063,342: 70 »	914,998
1869	)> »	3,963,800	1,383,147: 88 »	1,065,260: 42 »	914,931: 70
1870	» »	4,223,800	1,383,147: 88 »	1,065,260: 42 »	1,124,931: 70 »
1871	» n	4,213,200	1,391,147: 88 »	1,065,260: 42 »	1,106,331: 70 »

inrättningar och anstalter åren 1810—83.

upptaga	3) Anslag	Exti	•a anslag.
Lots- och	till exercis af	År för
fyringsstaterna	flottans bemanning.	hyilka	Belopp.
samt handeln.		beviljats
188: 30.4 Speciel''	årligen			*) Enligt de s. k. Kathmanska tabel-
—
305: 30.4 Bcb Bco				loma.
3,746: 28 Spec.				2) Ordinarie anslagen enligt yederbö-
—	—	—	rando Kiksstater, extra anslagen i enlighet med ltiksgäldskontorets

21,400: 40 » 50,299: 28 Bär Bco	—	—	—	reglementen. 3) I diverse anslag ingå jemväl de
25,000 Bär Bco	—	—	uti särskild kolumn upptagna ansla-gen till exercis af flottans beman-
59,633: 16
	1835-40	120,000 Bär Bco	ning.
83,886	■ “) 45,000	1841-44	341,333: 32	4) Åren 1842—44 fördeladt till linie-flottan med 25,000 Kdr Beo och till skärgårdsflottan med 20,000 BdrBco.
83,886
115,519: 16	1 90,000	1845—47	556,675
101,907: 32	1	1848-50	462,260
111,906: 32	\| 139,475	1851-53	600,000
121,906: 32	1854—57	1,240,000
220,360 Bär Sint	\| 360,000 Bär Mmt	1858-60	2,691,728: 77 BdrBmt
240,460	1861—63	1,484,800
362,900		1864—66	2,110,000
616,460			årligen
'' 480,000	1867	1,057,200

600,460		1868	538,804
600,460		1869	—
650,460 »	\| 630,000	1870	128,000
650,460	1871	—

Ärs riksstat.	Hufvudtitel.	Ordinarie anslag.	Af ordinarie anslaget
Aflöningsstaterna.	Materiel, nybyggnad, underhåll m. m.	Diverse anslag.
1872	5:e H. T.	4,068,500	Bär Bmt	1,196,919: 26 BdrRmt	990,091: 92 Bär Bmt	1,131,028: 82 BdrRmt
1873	» n	4,166,300	n	1,230,996: 48	))	1,078,691:	92 »	1,106,151: 60 »
5) 1874	» »	4,280,600	»	1,233,696: 48	»	1,140,291:	92 »	1,106,151: 60 »
1875	» »	4,459,100	Kronor	1,357,577: 98	Kronor	1,164,909:	42 Kronor	1,136,152: 60 Kronor
1876	» »	4,617,600	»	1,357,577: 98	n	1,164,909:	42 »	1,218,852: 60 »
1877	n »	4,831,400	»	2,071,037: 98	»	1,078,800	»	805,302: 02
1878	» »	5,139,000	»	2,139,387: 98	»	1,078,800	»	816,102: 02
1879	» »	5,348,000	»	2,148,387: 98	»	1,078,800	))	816,102: 02
1880	» »	5,172,000	»	2,155,387: 98	»	1,078,800	»	826,352: 02
1881	» »	5,175,000	»	2,152,234	»	1,078,800	))	826,907 ..
1882	» »	5,275,000	»	2,152,234	»	1,078,800	))	826,907
■ 1883	» »	5,375,000	»	2,152,234	»	1,078,800	»	826,907

upptaga	Exercis af	Extr	a anslag.

Lots- och	flottans bemanning.		Belopp.
fyringsstaterna	för 8r
m. m.
750,460 Sdr Sint		1872	920,000 Sdr Sint
750,460	'' 629,850 Scb- Sint	1873	1,770,800	5) Till beloppet enligt 1874 8rs riks-
800,460	1874	1,564,700
		stat bör läggas från Kiksgäldskon-
800,460 Kronor	•	1875	2,337,725 Kronor	tor et särskildt utbotalde arvo desför-höj ning till lärarne vid
876,260		1876	3,154,085: 40 »	Sjökrigsskolan........... 3,250: — Till förbättring i matros-
876,260		1877	2,872,600	kårens aflöning......... 49,275: —
	1878	1,772,200	Urat Rdr 52,525: —
1,104,710
1,304,710	> 550,000 Kronor	1879	1,676,000
1,111,460	1880	503,000
1,117,059		1881	452,000
1,217,059		1882	755,000
1,317,059		1883	1,189,000

Bil. A. n:o 4.

U pp gift er,

rörande

Sveriges, Norges, Danmarks, Rysslands och Tysklands örlogsflottor.

S t c r i g e.

		SO c+- ct-	Kostnad af skrof,		Pansar	Kanoner

Klass.	Namn.	3 \| n &	bestyck-ning och	P R	uti vatten-	å tornet.	antal.	kaliber.	Minor.
			maskineri.		linien.
		po *i	Kronor.		m. m.	m. m.		c. ni.
(	John Ericson.....	1864	885,507	7,o	125	261 (8",8)	2	24 (8", 08)
I 1	Thordön...........	1864	864,285	7,o	125	261 (8'''',s)	2	24 (8",08)
ö o	Tirfing ............	1864	881,337	7,o	125	261 (8",8)	2	24 (8",08)
	Loke ...............	1867	1,200.428	7,8	125 (4", n)	( 448 15" ) l 37112",5 \	2	24 (8",08)
	Garmer............	1867	146,700	5,5	< 62 2",os ( 25 0",83	'' 149 5",o \ 75 2",5 i	1	— 9" (Sltb.) 24 (8",08)
03	Sköld..............	1868	131,582	3,8	63 2",14 ( 13 0",5 4	221 7",4 2} 94 3",i 3 S	1
oc3 ■e c3	P enris..............	1870	162,495	6,0	63 2",14 1 13 0",54	267 102 (8,98) i 42114",2 7) 129 4",28 i	1	24 (8",os)
C e$ Fn	Hildur.............	1870	272,556	8,o	\ 77 2",57 1 48 1",6	1	24 (8",os)
	0 st. d:o..........	1870-72	1,979,018	—	—	--	—	—
i-I i	Blenda ...........	187:!	430,560	11,7	—	—	i!	27 (9",24) 12(4",i)''
3s J	7 st. d:o...........	1873—77	3,599,594	13	—	—	—	—
?? O i-H (3 C3 1 M ''	Edda...............	1878	cirka 636,900	13	—	—	ii	27,4(9",24) 15 (5", 05)
3^-1	Ingegerd...........	1 1856 1	cirka				1	- 12-pdg
^ O Ö J	J \	885,600	8,8	—	—
•s § °ä Öl ^ ^ 1	8 st. d:o..:........	\| 1862 \|				(Sltb.)
	Kan ................	1876	488,700	12,8	—	—	1	12 (4",i)	Whiteheads.
bb	Rolf.................	1879	89,604	16	—	—	—	—	Whiteheads.
Ö jä	Seid.................	1882	154,300	18	—	—	—	—
	1 d:o...............	—	154,300	—	—	—	—	—
ici C bo 0<rf ©	Vanadis............	1858	1,235,200	11,5	—	—	\l-	16 (5",6S) — 6",5 (Sltb.)
C+-4
n i	Gode...............	1846	383,500	9,0	—	—		16 (5". 6 3) 12 (4<>,i)
£ © t	Bålder..............	1867	1,488,716	12	—	—	It-	16 (5",63) — 30-pdg
M							1	(Sltb.)
bo C	Saga................	1874	1,164,000	10,5	—	—	\l-	16 (5",6 3) 12 (4",i) (Sltb.)

Anm, ‘Härtill komma 5 stycken mindre minb&tar.

Norge.

					Pansar	Kanoner
		td	Kostnad
			af skrof
Klass.	Namn.	p	och	p	uti vatten-linien.				Minor.
		CO	maskineri.	et-	å tornet.	antal.	kaliber.
		f-i	Kronor.		m. m.	m. m.		c. m.
	Skorpionen........	1866	—	7,o	126	304	2	25 (8",so)
U O	Mjolnor............	1868	—	8,2	126	304	2	25 (8",5 o)
1	Thrudvang........	1869	_	8,8	126	304	2	25 (8",so)
a
1	Thor ...............	1872	—-	8,8	207	356	2	25 (8",so)
	Sleipner............	—	—	12	—	—	11 =	(8", 7 5) (5", 05)	Whiteheads.
							I1-	(5", 5)
	Glommon .........	--	—	10	—	—	{l-	(5",o)
cs a				10			1 4 —	(3 U ga)
-1	Langen............	—	—	—	—	d:o	d:o
1-H c
rS	Rjukan ............	—	—	8,o	—	—	d:o	d:o
	Sarpen .............	—	—	8,o	—	—	(ko	d:o
	Vale................	—	--	8,o	—	—	i	(8", 50)
H	Uller...............	—	---	8,o	•--	—	i	(8", 5 o)
a°j	1 d:o..............	''-	--	8,o	—	—	i	(8", BO)
Öl tf cS	1 d:o...............	—	—	8,o	—	--	i	(8", 50)
	50 st................		32,000 (Än drill gs-kostnacl).	7,5			i	(5", 5)
g>é\| ]	Kong Sverre.....
o<^ ^ C3 bo \|	S:t Olof............
Ång- kor- vetter.	Nordstjernan.....
Nomen............
Ångfartyg.	Nidaros............

1) a n in a r k.

					Pansar	Kanoner
		Byggnadsår.	Kostnad
Klass.	Namn.	af skrof och ■ maskineri.	Hrj SO Ht ert-	uti vatten-linie^	å tornet.	antal.	kaliber.	Minor.
			Kronor.		ra. m.	m. m.		c. m.
. 1		1864		8,i	127		S 12	20 c. m.
s! \|				l 12	15 c. m.
PH I bo	Peder Skram... .	1864		11,7	127		i 8	20 c. in.
					l 8	15 e. in.
f-I o	Kolf Krake.......	1863	—	7,8	114	—	2	20 e. m.
o 13		1868		11,7	140			23 c. m.

* 1	Gorm...	1870		11,7	180		2	26 c. m.

	Helgoland.........						1 1	30
4S . I Va bo Sir ( O fn 1	1878	5,000,000	13,0	314 + 39	250	4	26	Whitekeads.
						I 5	12,5
3 <3	Odin ......	1872 1880		12,4 13	203			26 35 15
M 1 Minfartyg.	Tordenskjöld ....	3,000,000		! !	Whiteheads.
							1 4	8,7

Ryssland.

		w			Pansar	Kanoner
		Kostnad
		crq	af skrof	b-j
Klass.	Namn.	P	och	I	uti vatten-linien.				Minor.
		P- CD po	maskineri.	å tornet.	antal.	kaliber.
			Kronor.		m. m.	ra. m.		c. m.
	Sewastopol..........	18G3	_	12,o	114	_	18	21
f-I <X>	Petropawlowsk......	1865	—	11,0	114	—	i2i	21 15
1 bo	Knjaz Pojarski......	1867	—	10,6	114	—	10	21
<§ a 00	General Amiral....	1873	---	13,0	152	152	i t	21 15
C3 . Ph	H. v. Edinburgh ..	1875	—	13,o	152	152	! t	21 15
	Minin.................	1878	—	14,o	203 + 31	—	1 »	21 15
.i	Perwenetz............	1863	—	9,o	114	—	14	21
s jä g 4=j	Netronj-Menja......	1864	—	8,o	114	—	16	21
pH rO <	Kreml.................	1864	—	7,5	152	—	i1!	21 15
	Peter den Store....	1872	9,600,000	13,2	356 + 76	356	4	30,5
bo	Amiral Lazareff....	1867	—“ .	10,2	114 + 25	152	6	23
J5 e	Amiral Greigh......	1868	—	10,2	114 + 25	152	3	23
H	Amiral Cicagoff....	1868	—	10,8	152	153	2	28
	Amiral Spiridoff....	1868	—	10,8	152	152	2	28
, « 1	Vice Amiral Popoff	1875	3,400,000	8,3	203+203	_	2	30,5
(Sf s
	Nowgorod............	1873	—	6,5	229	—	2	28
u s s \|	Carodjejka ..........	1867	—	8,7	114	—	4	23
°	Russalka..............	1867	_—	8,7	114	—	4	23

	Smertch..............	1864	1,403,496	8,3	114	---	2	23

		td			Pansar	K anoner
		Kostnad
		er? 3 p P- zo	af skrof
Klass.	Namn.	och maskineri.	P i-i e+-	uti vatton-linien.	å tornet.	antal.	kaliber.	Minor.
			Kronor.		m. m.	m. m.		c. m.
	Strjeletz..............	1864	—	7,o	5 x 25,4	—	2	23
	Jedinorog.............	1864	■—-	7,o	5 x 25,4	—	2	23
C	Latnik ..............	1864	—	7,o	5 x 25,4	—	2	23
O ■4-> tH	Bronenosec..........	1864	—	7,o	5 x 25,4	—	2	24
o S	Uragan................	1864	—	7,°	5 x 25,4	■—-	2	23
fl o fl	Tifon.................	1864	—	7,o	5 x 25,4	—	2	23
''fl	.Lawa..................	1864	__	7,o	5 x 25,4	_	2	23
a	Perun.................	1864	—	7,o	5 x 25,4	—	2	23
	Wjescun.............	1864	--	7,o	5 x 25,4	—	2	23
	Kol dun................	1864	—	7,o	5 x 25,4	—-	2	23
II J	Sistow.................	1864	—	8,o	76	—	<! 2 ( 1	12 8
c3 ofl \| * \|	Nikopolis.............	1864	—	8,o	76	—	3	15	•
Minfartyg.	Wrziw.................	1877	--	17	—	—	3	15	Whiteheads.
	Kazbojnik ...........				—-	—	3	15
	Najezdnik ...........				—	—	3	15
bil
	Kreuzer ..............	1875		13	—	—	3	15
		°.	—	å
1 ce	Dzigit ................	1879		14	—	•—	3	15
fl M	Piastun ..............				—	—	3	15
	Strelok ...............				—	—	3	15
	Zabijaka .............	1878	—	—	--	—	! 1	15 10

Tyskland.

		td			Pansar	Kanoner
		Kostnad
Klass.	Namn.	Oq crq P	af skrof och	So	uti vatten-linie^				Minor.
		p, DO	maskineri.	erf-	å tornet.	antal.	kaliber.
			Kronor.		m. m.	m. m.		c. m.
ii “ 8 -£ £■ <	Kaiser.................	1874	7,433,408	14,5	254 + 31	178	i ?	26 21
w a\| ]	Deutschland.........	1874	7,433,408	14,5	254 + 31	178	1 f	26 21
il \|	Friedrich der Grosse	1874	4,475,571	14,0	234 + 31	210	! t	26 17
Preussen .............	1873	5,800,000	14,o	234 + 31	210	! !	26 17
1 -4-J	König Wilhelm.....	1868	9,213,776	14,7	203 + 31	152		24 21
"cs bi) S K- <u u	Friedrich Karl......	1867	5,885,405	13,5	127		16	21
3<S
M	Kronprinz............	1867	5,742,609	14,3	127	—	16	21
	Sachsen...............	1877	6,500,000	14,o	154+152+31	305	6	26
. ^ u ® 1 £	Baiern.................	1879	6,500,000	14,o	154+152+31	305	•6	26
cL o M M	Wurtemberg.........	—	—	14,o	154+152+31	—	6	26
	Hansa................	1872	3,342,856	12,o	158	—	8	21
Monitor.	Arminius...........	1864	1,757,743	10,5	114	—	4	21
	Wespe.................			9,0	203	—	1	30,5
	Yiper................			9,o	203	—	1	30,5
03	Biene..................	*		9,o	203	—	1	30,5
ocS rQ fl	Miicke ................	1876		9,o	203	_	1	30,5
fl		°.	900,000-
3 cö	Scorpion..............	1879	9,o	203	—	1	30,5
fl c3	Basilisk...............			9,o	203	—	1	30,5
	Camåléon.............			9,o	203	—	1	30,5
	Krokodil..............			9,o	203	—	1	30,5
.* \|	Zietlien................	1876
l-s
<1	Ulan ..................	1877	—	16,3	—	—	—	—

Klass.	Namn.	Byggnadsår.	Kostnad af skrof och maskineri. Kronor.	Part.	Pansar	Kanoner	Minor.
uti vatten-linien. m. m.	å tornet. ro. m.	antal.	kaliber. c. m.
	Leipzig...............	1876	—	16,o	—	—	12	17
	Prinz Adalbert......		1,734,639	16,0	—	—	12	17
	Bismark..............		—	15,o	-—	—	16	15
. fn O -t-3	Biiicher...............		-—-	15,o	—	—	16	15
O t	Stosch.................		_	15,o	__*	__	16	15
ä		1877
s	Moltke ..............	°.	—	15.o	—	—	16	15
> ro		1879
i? a	Gneisenau............		—	15,o	—	. -	16	15
	Stein.................		-	15,5	■—-	—•	16	15
	Vineta ... ............		--	15,o	—	—	16	15
	Augusta..............		—	15,o	—-	—	16	15
	Preja..................	1874	--	14,i	—	—	8	15
-m 1 ® / g 1	Louise.................	1872	—	14,i	—	—	8	15
o
W 1	Ariadne...............	1872	--	12,9	—-	—	8	15

Bil. A. n:o 5.

Beräkningar öfver för trupptransport erforderliga fartyg in. in. d.

[a) Ryssland.]

Kyska örlogsflotta]! ogor 60 st. opansrade örlogsfartyg och transportångare om
afdragas derifrån 19 st. örlogsfartyg, som äro stationerade annorstädes

41 fartyg.

Blifva för trupptransport disponible........................................................

Kysslands seglande

handelsflotta utgöres af 1,802 fartyg om tills. 417,973 tons, medeltal 232,

handelsångflotta » » 145 » » » 105,040 » » 724.

För att transportera en armékår af 36,000 man stridande och icke stridande
med 10,250 hästar och 1,505 kanoner jemte fordon af alla slag erfordras:

36,000. man k 1 l/t tons per man 45,000 tons,

10,250 hästar å 5 » » häst 51,250 »

1,505 kanoner och fordon å 7 » » åkdon 11,287 »

Summa 106,785 tons.

För trupptransport finnas disponible 37 örlogsfartyg, sedan 4 afräknats

för staber, so ofvan..............................................................................

Vä af ryska handelsångflottan, eller 48 ångfartyg af omkring 800 tons hvarje

antagos 14 utländska ångfartyg om 1,200 tons hvardera kunna - förhyras........

Skulle on rysk armékår kunna på 99 opansrade örlogs- och handelsång fartyg

öfverföras.................................................................................

och med inberäkning af 4 fartyg för staberna skulle således transportflottan
uppgå till 103 fartyg.

Tons.

Kanoner.

82,771 338

27,091 124

55,680

214

53,248

38,400

16,800

108,448

Antages flottan gå i 3 kolonner med 5 kabellängders distans emellan hvarje kolonn samt 2 kabellängders
afstånd från stäf till stäf emellan hvarje fartyg i en kolonn, skulle en kolonn hafva 35 fartyg
och de båda andra 34 fartyg hvardera.

Transportflottan skulle sålunda komma att intaga on rektangel af 42,000 fots längd och 6,000
fots bredd eller en marschordning af 7 minuters längd och 1 minuts bredd.

Ginge transportflottan på 6 kolonner med samma inbördes afstånd emellan kolonnerna och fartygen,
skulle fem kolonner innehålla 17 fartyg hvardera medan don 6:te hade 18 fartyg; marschordningen
skulle då upptaga en längd af 21,600 fots längd och 15,000 fots bredd eller af 3 V» minuters
längd och 2 Va minuters bredd.

Då emellertid en så regulier marschordning svårligen kan bibehållas under en längre färd på
sjön, torde man utan att göra sig skyldig till misstag kunna antaga att kolonnernas längd ökas med
måhända 50 %.

Antager man att af Rysslands 29 pansarfartyg 20 finnas samlade i Östersjön; att af dessa 6
stycken qvarlemnas till försvar af vigtiga hamnar på ryska kusten, skulle för konvojering af transportflottan
återstå 14 fartyg. Afdelas af dessa 3 som avantgarde och ett lika antal som arriergarde, skulle
endast 8 fartyg återstå som sidobevakningsfartyg, fyra på hvardera sidan. Hafva vi då några snabbgående
fartyg, som kunna göra tjenst som blänkare på den ena sidan af transportflottan, medan vår
hufvudstyrka är redo att anfalla på den andra sidan, så synes det ingalunda oantagligt, att man med
snabbgående pansarfartyg skall kunna intränga inom transportflottans fyrkant och der obehindradt
använda sina anfallsmedel, medan fiendens förföljande fartyg af fruktan att skada egna fartyg och
trupper svårligen kan begagna sitt artilleri emot våra fartyg.

[b) Tyskland.]

	Tons.	Kanoner.
Tyska örlogsflottan eger 39 st. opansrade örlogsfartyg och transportångare ...	46,904	268
Afdragas derifrån 14 st. örlogsfartyg som äro stationerade annorstädes	17,852	108
25 fartyg.
Återstå för transporttjenst disponible.......................................................	29,052	160

Tysklands seglande handelsflotta uppgår till 3,140 fartyg om 875,844 tons, i medeltal 279,

» handelsångflotta » » 220 » » 260,000 » » 1,182.

Antages halfva handelsångflottan blifva disponibel 110 fartyg om 130,000 tons

att af främmande nationers ångfartyg kunna förhyras ...... 50 » » 60,000 »

och lägges dertill disponible obepansrade örlogsfartyg ...... 25 » » 29,000 »

Summa 185 fartyg om 219,000 tons

afdrages härifrån 4 örlogstransportfartyg för staber........''. _4_ 2,694 »

återstå för transporttjenst.............................................. 181 ångfart. om 216,306 tons

om af den seglande handelsflottan förhyres lika många fartyg
om 500 tons, som det finnes disponible ångfartyg, eller 181 x 500 90,500 »

skulle för trupptransport finnas att tillgå........................ 362 fartyg om 306,806 »

Då för öfverförande af 3 armékårerer skulle fordras 321,611 tons, skulle, om af dessa tre armékårers
30,750 hästar qvarlemnades 2,961 hästar, med beräkning att dessa kunde anskaffas i vårt land
efter landstigningen, så skulle man med ofvan beräknade 306,806 tons kunna öfverföra tro tyska armékårer.

Antages hvarje ångfartyg bogsera ett segelfartyg och antager man vidare, att afståndet från hvarje
ångfartygs stäf till nästföljande ångfartygs stäf blir 2 Va kabellängder = 1,500 fot, skulle transportflottan
på tre kolonner hafva en längd af 14'',i och en bredd af 1''; på 6 kolonner en längd af 7'',2
och en bredd af 2''.

Antager man att af tyska flottans nu befintliga 23 pansarfartyg, 4 qvarhållas i tyska hamnar
för deras försvar, skulle för flottans bevakning finnas att tillgå 19 pansarfartyg. Afdelar man af dessa
fartyg 3 pansarfartyg till avantgarde och lika många till arrieregarde, skulle 13 pansarfartyg vara
disponibla för transportflottans bevakning på flankerna.

Bil A. n:o 6.

U. P M.

angående kostnaden för fast minförsvar rid åtskilliga hamnar in. in.

a Sveriges klister.

Vid utarbetande af liärhos följande approximativ; uppgjorda kostnadsförslag för ett
fast minförsvar vid de hamnar a rikets kuster, från hvilka jernvägsförbindelser leda inåt
landet, m. fl. andra ställen, har man utgått från den åsigten, att ett fast minförsvar icke
är till synnerlig nytta, såvida ej minpositionen försvaras emot en anfallande fiende medelst
skyddadt artilleri och _ förskansning!». Ett dylikt försvar, om än icke af det kraftigaste
slag, har derföre blifvit upptaget vid beräkningarna. De stora summor och den specielt
utbildade personal, som ett sa utbredt fast minförsvar skulle kräfva, visa tydligen att
detta slags försvar ej kan utsträckas utöfver hvad som erfordras för att skydda några få
vigtiga hamnar, såsom inloppen till Stockholm, samt farlederna till Karlskrona och möjligen
de till Göteborg, pa hvilka ställen befästningar redan finnas anlagda eller der terrängförhallandena
lämpligen medgifva ett sådant försvars anordnande.

Eörslaget afser minförsvarets förläggande i allmänhet 3 till 5 engelska mil från den
stad eller plats, som skall skyddas, pa det att de fiendtliga fartygen ej må kunna beskjuta
platsen eller bombardera densamma. Det torde emellertid icke böra lemnas oanmärkt^
att det oaktadt fienden utan synnerligen stora svårigheter på de flesta ställen kan
kringgå minpositionerna och landsätta trupper samt utan nämnvärd tidspillan bemäktiga
sig från landsidan den jernvägslörbindelse eller plats man med minförsvaret velat skydda.
För här berörda minförsvars anordnande hafva i allmänhet »elektriska»; stålplåtsminor (af
det mindre slaget) blifvit i förslaget upptagna, hvarigenom den fördel vinnes, att farleden
kan begagnas af egna fartyg och olyckshändelser lättare förekommas vid sjelfva mineringsarbetets
utförande, än om mekaniska minor blifvit föreslagna i de förras ställe. Minorna
hafva enligt förslaget blifvit förankrade circa 240 fot från hvarandra på 7 linier samt
mera spridda än förr varit brukligt, emedan, enligt hvad sednare tidens erfarenhet visar,
det da blifver syarare att genom kontraminor förstöra minlinierna.

.. , M°PPet- Minlinierna antagas ligga emellan Stenskärsholmen och Halsönabbs Uddevalla

ostra strand med tandstation på Sandholmen, och antages kosta circa 408,408 kronor.

Vestra inloppet, jST. V. om Oroust. Minlinierna antagas ligga emellan Björnholmen och
Uroust, ostvart om Malösund samt antages kosta kronor 202,805: 66.

T est) a inloppet, emellan Itifö nordligaste udde och Grytskär antages minlinierna böra Götebora.
förankras, eller circa 4,5 engelska mil från staden. Tändstation upprättas på Svinholmen

Warberg.

Halmstad.

Engelholm.

Helsingborg.
Landskrona.
Malmö.

Trelleborg.

Ystad.

Sölvesborg.

Karlshamn.

Karlskrona.

Kalmar.

Oscarshamn.

och Syftstation på Knippleholmen. Kostnaden för mineringen, förskansningar m. m. beräknas
till 906,156 kronor.

Södra inloppet. Minlinierna förankras emellan Långholmarna och Stora Knarrholmen;
Tjössö och Stora Långholmen; Stora Knarrholmens östra skär och Föröarna; Stora Föröarna
och Tranholmen; Tranholmen och Långholmen. Kostnaden för denna minering jemte
förskansning beräknas till kronor 228,433: 72.

Ett fast minförsvar för denna stad eller hamn skulle antagligen medföra en utgift
af flera millioner kronor. Enär nemligen här ej finnes någon djupt inskjutande skärgård,
hvarest ett lämpligt minförsvar kan anordnas, måste minorna förankras långt ut i hafvet
med vidt utsträckta linier, på det att staden ej lätteligen skulle kunna beskjutas och
förstöras. Äfven förefinnas stora svårigheter härstädes att försvara minlinierna, emedan
fästningsverken med deras artilleri ej kunna anläggas annat än allt för långt bakom minlinierna
för att nog kraftigt hindra ett fiendtligt anfall emot desamma. Detta försvar af
minorna skulle säkerligen också kräfva kostnad af en half million kronor utöfver hvad
sjelfva minförsvaret antages kosta.

Äfven försvaret af denna stad från sjösidan medelst fasta minor skulle blifva synnerligen
dyrt, ty jemväl här måste minlinierna för att kunna förhindra bombardement
till följd af den öppna kustens form förläggas långt ut i hafvet, minst 4 engelska mil
från Hissaåns mynning, och för att försvaret skulle blifva i någon mån effektivt, skulle
minornas antal blifva så stort, att kostnaden för detsamma jemte nödvändiga förskansningar
och artilleri beräknats uppgå till omkring sex millioner kronor.

Kostnaden för denna stads försvar med fasta minor emot bombardering af fiendtliga
fartyg torde uppgå till omkring 3 millioner kronor och denna stora kostnad betingas af
ungefär samma skäl, som blifvit anförda för kostnaden af minförsvaret utanför Halmstad.

1 Desså hamnar kunna ej försvaras medelst fasta minor utan att man dervid råkar
in på danskt område.

Dessa städer kunna lika litet skyddas medelst ett fast minförsvar, såvida ej oerhörda
,summor af tillsammans circa 4 å 5 millioner å hvartdera stället användas till anskaffande
af minmateriel och uppförande af förskansningar jemte artilleri.

Kostnaden för minförsvaren vid södra och vestra inloppen beräknas här uppgå tillsammans
till 442,049 kronor.

För att skydda denna stad från sjösidan böra minlinierna antagligen ligga tvärs
öfver sundet från stora Hosmogrundet ostvart hän emot Fröbygårda på Öland samt emellan
Skägganäs och Stora Kör. Minlinierna skulle då blifva circa 3,5 engelska mil långa. Till
följd häraf antages kostnaden för ett fast minförsvar härstädes uppgå till circa 2,900,000
kronor.

Här erfordras circa 6 å 7 engelska mils långa minlinier och kostnaden ställer sig
derföre ungefärligen lika med de beräkningar som blifvit gjorda öfver minförsvaret vid
Halmstad, eller 5,928,521 kronor.

Minlinierna skulle här dragas i nord och sydvest från Idö och utgöra circa 3,5 Westervik.
engelska mil. Detta minförsvar uppskattas till en kostnad circa 2,000,000 kronor.

Minlinierna antagas sträcka sig öfver Bråviken från Näfveqvarnslandet söder ut Norrköping.
emellan öarna till Lönö östra udde och antages mineringen med förskansningarna kosta
kronor 611,132: 50.

Minlinierna antagas ligga vid Yinterklasen och Åldö, och kostnaden för mineringen Oxelösund.
uppgår till circa 300,000 kronor.

Minlinierna antagas ligga vid Nyköpingsåns utlopp i Örsbaken och kostnaden af Nyköping.
minförsvaret uppskattas till circa 100,000 kronor.

Minering jemte förskansning beräknas här till circa 175,000 kronor. Södertelje.

Enligt beräkningar uppgår kostnaden af fast minförsvar med förskansningar m. m. Stockholm.
i de olika loppen vid Grinda, Siarö, Oscar Fredriksborg, Yaxholm tillsammans till circa
1,050,000 kronor.

Här antagas minlinierna ligga i smala loppet S. O. från Werlingsö circa 3 1/i en- Sargshamn.
gelska mil från Harg samt kosta circa 100,000 kronor.

Minlinierna antagas ligga norr och söder om Limon. De norra linierna sträcka sig Gefie.
emellan Holmudden och grunden norr om Svarlsten. De södra minlinierna sträcka sig i
S. O. från Båkharen. Kostnaden för denna minering jemte förskansningar m. m. uppskattas
till circa 343,317 kronor.

Bil. A. n:o 6. i.

Approximativ kostnadsuppgift

öfver ett fast minförsvar, anordnadt vid de hamnar och platser vid Sveriges kuster,
hvarifrån jernvägsförbindelser leda inåt landet, samt uppgift på storleken af den
personal, som anses erforderlig för samma minförsvars skötande.

Hamnar.	Kostnad.	M i	n p e r s o n	a 1
Officerare.	Und.-officerare och Und.-off.-korp.	Manskap.
	Kronor.	öro.
Uddevalla ......................................	691,213	66	6	17	55
Göteborg.........................................	1,134,589	72	12	27	150
Varberg........................................	4,000,000	74	8	15	120
Halmstad........................................	5,928,522	—	10	20	150
Engelholm.......................................	3,000,000	—	6	12	100
Helsingborg * ..................................i	—	—
		_
Malmö *
Trelleborg.......................................	5,500,000	—	10	20	150
Ystad............................................	5,500,000	—	10	20	150
Sölvesborg.......................................	4,000,000	—	8	15	120
Karlshamn......................................	5,000,000	—	10	20	150
Karlskrona.......................................	442,049	—	8	30	98
Kalmar............................................	2,900,000	—	6	20	80
Oskarshamn.....................................	5,928,521	—	10	20	150
Yestervik........................................	2,000,000	—	4	12	15
Norrköping .....................................	611,132	50	6	18	60
Oxelösund........................................	300,000	—	4	12	50
Nyköping.....................................	100,000	—	2	8	15
Södertelje .......................................	175,000	—	3	11	47
Stockholm.......................................	1,050,000	—	15	47	185
Hargs hamn.....................................	100,000	—	. 2	8	15
Gefle..............................................	343,317	—	4	12	50
	48,704,345	60	144	364	1,910

* Kunna ej försvaras med fasta minor utan att komma in pä danskt område.

Bil. A. n:o 6. n.

Uddevalla södra inlopp.

Yttre minlinien emellan Stenskärsholmen och Halsönabbs östra strand. Tändstationen
på Sanclholmen. De öfriga minlinierna ligga norr om yttre linien.

		Kronor.	öre.
84	Minor å 400 kronor.......................................................................	33,600	—
84	Strömslutaro å 80 kr.....................................................................	6,720	—
12,600 a	Bomullskrut å 3 kr.......................................................................	37,800	—
80,700 fot	Singelkabel å 0,37 (12 grupper)........................................................	29,859	—
36,000 »	Sju-multippelkabel ä 1,83..............................................................	48,600	—
2,000 »	Tre-multippelkabel å 1 kr..............................................................	2,000	—
84	Ankare å 10 centner å 70 kr........................................................	5,880	—
6,300 fot	Jerntross å 0,4 o (förankrings-).......................................................	2,520	—
CO tf* O O	Jerntross 2 å 0,40 (sökare-)........................................................	3,360	—
2,500 »	Hamptross 2 3/i" å 0,n (sökare akterhandspart-)...............................	275	—
10	Elektriska batterier å 125 kr...........................................................	1,250	—
	Relaise- och Undersökningsbatterier..................................................	200	—
2	Strömfördelningsbord å 2,000 kr. (för 40 minor hvardera).....................	4,000	—
	Syftinstrument med tändinrättning...................................................	2,700	—
100	Bojar å 6 kr. ................... . ........................................................	600	—
12	Bojar större k .15 kr......................................................................	180	—
100	Ankare k 1 centner k 6 kr.............................................................	600	—
12	Ankare ä 3 centner å 18 kr.............................................................	216	—
8,960 fot	Eörankringstross (hampa) å 0,05 (till märkebojar) ...............................	448	—
4	Ställningar till kabelrullar å 100 kr............................................	400	—
1	Kranpråm (med ångmaskin).............................................................	75,000	—
4	Båtar å 800 kr.................................. ..........................................	3,200	—
	Laddhus.......................................................................................	6,000	—
	Expropriation för mark till stationshus m. m.....................................	1,000	—
	Tvänne bombfasta stationshus å 10,000 kr........................................	20,000	—
	Förskansningar för 6 fältpjoser 3",2 4 .......................................... .....	100,000	—
	Artilleripjeser, kulsprutor, ammunition och projektiler m. m. .............	60,000	—
2	Elektriska lysapparater med tillbehör, verktyg, rör m. m......................	40,000	—
	Transportbåtar (förhyrda), kettingar, klammar, stroppar m. m................	2,000.	—
		488,408	—

Personal, till minmaterielens skötande (minpersonal):

.3 officerare, 11 underofficerare och maskinister, 40 manskap.

Bil. A. n:o 6. in.

Uddevalla, vestra inloppet, N. V. om Oroust.

Minlinierna antagas ligga emellan Björnholmen och Oroust, ostvart om Malösund.

		Kronor.	öre.
21	Minor å 400 kr...........................................................................	8,400	—
21	Strömslutare å 80 kr......................................................................	1,680	—
19,608 fot	Singelkabel å 0,37 .....................................................................	7,254	96
3,150 «	Bomullskrut å 8 kr.......................................................................	9,450	—
7,500 fot	Multippelkabel å 1,35...................................................................	10,125	—
21	Ankare om 10 centner å 70 kr......................................................	1,470	—
2,016 fot	Förankrings-jerntross å 0,40 ...........................................................	806	40
1	Strömfördelningsbord å 1,500 kr......................................................	1,500	—
1 ställ	Syftinstrument med tändinrättning...................................................	2,700	—
630 fot	Hamptross å 0,11................................... ......................................	69	30
3	Elektriska batterier å 125 la1...........................................................	375	—
	Belaise och undersökningsbattorier....................................................	75	—
30	Märkebojar å 6 kr.................................................•........................	180	—
5	Större bojar å 15 kr....................................................................	75	—
30	Ankare å 1 centner å 6 kr............................................................	180	—
5	Ankare å 3 centner ä 18 kr.............................................................	90	—
1,500 fot	Hamptross ä 0,05...........................................................................	75	—
2	Ställningar till kabelrullar å 100 kr.................................................	200	—
1	Handkranpråm .............................................................................	8,000	—
4	Båtar å 800 kr.................................... ........................................	3,200	—
	Laddhus.......................................................................................	1,000	—
	Elektrisk lysapparat........................................................................	15,000	—
	Transportpråm................................................................................	,5,000	—
	Elektrisk ledtråd samt diverse reserveffektor......................................	5,000	—
2	Elektriska telegrafapparater.............................................................	900	—
	Ångbåt till multippelkablarnas utläggande samt bogsering m. m...........	20,000	—
	Förskansning jemte artilleripjeser.....................................................	100,000 202,805	66

Mmp er sonal:

3 officerare, 6 underofficerare och 15 man.

Bil. A. n:o 6. iv.

Göteborg, vestra loppet.

Emellan Kifö nordligaste udde och Grytskär, cirka 4,5 minuters distans från staden.
Tändstation på Svinholmeir, syftstation på Knippleholmen.

		Kronör.	öre.
210	Elektriska minor ä 400 kr.............................................................	84,000	_
210	Strömslutaro-mekanismer ä 80 kr.....................................................	16,800	—
31,500 SE	Bomullskrut å 3 kr....................................................................	94,500	—
195,000 fot	Singelkabel å 0,37 ......................................................................	72,150	—
140,210 »	Multippelkabel å 1,35 (s/i eng. mil x 30 grupper) ..............................	189,283	50
210	Ankare å 70 kr.............................................................................	14,700	—
10,500 fot	2 74 tum jerntross å 0,4o (till förankring å 48'' djup)..........................	4,200	—
210 st.	Sökaretrossar å 50 fot 0,40 per fot (af jerntråd).................................	4,200	—
5,250 fot	Hamptross å 0,n (25 fot per sökareakterliandspart)''............................	577	50
10	Elektriska batterier ä 125 kr...........................................................	1,250	—
	Kelaise och undersökningsbatteri......................................................	300	—
5	Strömfördelningsbord å''2,000 kr.......................................................	10,000	—
1 ställ	Syftinstrument.............................................................................	2,700	—
220	Bojar å 6 kr...............................................................................	1,320	—
35	Större bojar h 15 Er......................................................................	525	—
220	Ankare a 6 kr.............................................................................	1,320	—
35	Ankare å 3 centner ä 18 kr.............................................................	630	—
6,000 fot	Hamptross å 0,05 till förankring af märkebojar..................................	300	—
4	Ställningar till kabelrullar å 100 kr..................................................	400	—
2	Kranpråmar med ångmaskiner.........................................................	150,000	—
8	Båtar..........................................................................j,............	7,000	—
	Befästningar, minst........................................................................	200,000	—
	Elektriska lysapparater, bogserbåtar, reservmateriel m. m.....................	50,000	—
		906,156

Minpersonal:

8 officerare, 15 underofficerare, 100 man.

Bil. A. n:o 6. v.

Göteborg, södra inloppet.

Elektriska minor, förankrade emellan Långholmarne och St. Knarrholmen. Mekaniska
minor, förankrade emellan Tjössö och St. Långholmen, St. Knarrholmens östra
skär och Föröarna, St. Förö och Tranholmen, Tranholmen och Långholmen.

	-	Kronor.	öre.
28	Minor å 400 kr.........................................................................	11,200	—
28	Strömslutare-mekanismer å 80 kr.....................................................	2,240	—
12,516 fot	Singelkabel å 0,37 (4 grupper med 6,200 fot + 504 fot per gr. med 72'' djup)	4,630	92
4,200 «	Bomullskrut å 3 kr........................................................................	12,600	—
10,000 fot	Multippelkabel å 1,35.....................................................................	13,500	—
28	Ankare om 10 centner å 70 kr.......................................................	1,960	—
4,032 fot	Jerntross (förankrings + sökare, 72'' djup) å 0,40.................................	1,612	80
1	Strömfördelningsbord å 800 kr.........................................................	800	—
1 ställ	Syftinstrument med tändinrättning....................................................	2,700	—
40	Märkebojar å 6 kr...................................................:.....................	240	—
5	Större moringsbojar å 15 kr...........................................................	75	—
40	Ankare å 1 centner å 6 kr............................................................	240	—
5	Ankare ä 3 centner å 18 kr......................................................	90	—
4	Ställningar till elektriska kabelrullar å 100 kr..................................	400	—
1	Handkranpråm å 8,000 kr...............................................................	8,000	—
3	Båtar........................................................................................	2,400	—
	Laddhus.......................................................................................	5,000	—
4	Elektriska batterier ä 125 kr...........................................................	600	—
1	Elektrisk lysapparat mod tillbehör....................................................	15,000	—
70	Mekaniska minor k 152 kr. (med kronor, sifoner, 3-cent. ankare, kolfvar m. m.)	10,640	—
70	Nedhalaretackor ä 1,5 centner å 9 kr...............................................	630	—
5,000 fot	Hamptross å 0,n (mintross, mellantross och nedhalaretrossar)...............	550	—
10,000 »	Eörankringstrossar, hampa, å 0,05 ....................................................	500	—
75	Märkebojar å4> kr.......................................................................	450	—
5	Märkebojar, större, å 15 kr............................................................	75	—
10	Båtar å 600 kr..........................................................................	6,000	_
2,100 «	Bomullskrut (till de mekaniska minorna)............................................ Telegrafapparater, elektrisk ledtråd, draggar, kettingar, trossar, galvano-	6,300	—
	metrar m. m. resorvmateriel.......................................................	10,000	—
2	Bombfasta stationshus....................................................................	10,000	—
	Eörskansningar till minliniernas skyddande.........................................	100,000 228,433	72

Minpersonal:

4 officerare, 12 underofficerare och. 50 man.

Bil. A. n:o 6. vi.

Halmstad.

Minliniorna antagas förankrade 4 eng. mil från Nissaåns mynning på 7 linier,

hvardera 6,5 eng. mil.

1,183	Minor å 400 kr.............................................................................	Kronor. 473,200	öre.
1,162	Strömslutare-mekanismer å 80 kr.....................................................	92,960	—
1,111,682 fot	Singelkabel ä 0,37 (169 grupper mod 6,200 f. + 378 f. per gr. med 54'' djup)	411,322	34
177,450 U	Bomullskrut å 3 ler.......................................................................	532,350	—
2,635,048 fot	Multippelkabel å 1,35 (2,5 mil, 169 grupper)......................................	3,557,314	80
1,183	Ankare om 10 centner å 70 kr........................................................	82,810	—
127,764 fot	Förankringstross 2 l/i tum å 0,40 (förankringstross + sökare, 54'' djupt)...	51,105	60
27	Strömfördelningsbord per 40 minor å 2,000 kr...................................	54,000	—
1 ställ	Syftinstrument med fändinrättning...................................................	2,700	—
200	Märkebojar å 6 kr........................................................................	1,200	—
20	Moringsbojar å 15 kr....................................................................	300	—
200	Ankare å 1 centner ä 6 kr..............................................................	1,200	_
20	Ankare å 3 centner ä 18 kr...........................................................	360	—
10	Ställningar till de elektriska kabelrullama å 100 kr............................	1,000	—
2	Ängkranpråmar å 75,000 kr.............................................................	150,000	—
10	Båtar å 800 kr......7.......''.........................................................	8,000	—
2	Laddhus ä 5,000 kr.......................................................................	10,000	—
140	Elektriska batterier ä 125 kr...........................................................	17,500	—
	Belaise- och Undersökningsbatterier...................................................	1,200	—
	Elektriska lysapparater, telegrafapparater, telegrafkablar samt trossar, reserveffektor m. m...................................................................	150,000
2	Bombfasta stationshus å 15,000 kr...................................................	30,000	—
	Förskansningar med artilleri...........................................................	300,000	—
	Vidare erfordras 4 å 5 mindre ångslupar, 8 å 10 transportpråmar samt 6 mindre ångslupar.	5,928,522	74

Minpersonal:

10 officerare, 20 underofficerare och 150 man.

Bil. A. n:o 6. vii.

Norrköping.

Minlinierna antagas sträcka sig öfver Bråviken från Näfveqvarnslandet söder ut,
emellan öarna, till Lönö östra udde ock utgöra tillsammans en längd

af cirka 3,720 fot.

		Kronor.	öre.
105	Minor å 400 kr......................................	42,000	_
105	Strömslutare å 80 kr...............	8,400	—
15,750 «	Bomullskrut å 3 In-......................	47,250	—
98,250 fot	Singelkabel å 0,37 (15 grupper med 6,200 f. + 350 fot per gr. mod 50'' djup)	36,352	50
140,325 »	Sju-multippelkabel (1,5 eng. mil x 15 grupper)...................................	191,438	—
3,000 »	Tre-multippelkabel å 1 kr................................... ...........	3,000	—
105	Ankare å 10 centner å 70 kr.........................................................	7,350	—
10,500 fot	Jemtross å 0,40 (förankrings- och sökaretrossar) ........7.".....................	4,200	—
3,150 »	Hamptross 2s/4 å 0,n (sökareakterhandspart å 30 fot) ........... ............	346	50
13	Elektriska batterier å 125 kr.............................	1,625	_
	Relaise- och Undersökningsbatterier.....................................	200	_
3	Strömfördelningsbord å 2,000 kr............................	6,000	—
1 ställ	Syftinstrument med tändinrättning..................................................	2,700
100	Bojar å 6 kr...................................................	600	—
12	Bojar större å 15 kr........................................‘..............	180	—
100	Ankare å 1 centner å 6 kr......................................	600	—
12	Ankare ä 3 centner å 18 kr................................................	216	—
5,500 fot	Förankringstross, hampa, å 0,05 (till märkebojar)................................	275	—
5	Ställningar till kabelrullar å 100 kr.................................................	500	—
1	Angkranpråm.........................................................	7 500
6	Båtar å 800 kr..............................................................	4-800
	Laddhus..............................................	O OOO
2	Elektriska lysapparater å 15,000 kr.........................................	30,000	—
	Transportångslupar, telegrafapparater och ledtrådar m. m., reservmateriel	10,000	—
	Förskansningar med artilleri................................	200,000	—
		611,132	50

Mimpersonal:

6 officerare, 18 underofficerare och 60 man.

Bil. A. n:o 6. vin.

Cfefle.

Minlinierna antagas ligga norr och söder om Limon. De norra linierna sträcka
sig emellan Holmudden och grunden norr om Svartsten. De södra
minlinierna sträcka sig i S. O. från Båkharen.

		Kronor.	öre.
30	Minor å 400 kr...........................................................................	12,000	_
30	Strömslutare-mekanismer å 80 kr..............................;....................	2,400	_
11,000 fot	Singelkabel å 0,37 .....................................................................	4,070	—
1,500 »	Multippelkabel å 1,35 (4 grupper) ..................................................	2,025	—
4,500 U	Bomullskrut å 3 kr....................................................................	13,500	_
30	Ankare om 10 centner å 70 kr......................................................	2,100	_
1,440 fot	Förankrings-jemtross 2‘A tum å 0,40 (förankrings + sökare, 24'' djupt)...	576	—
2	Strömfördelningsbord å 1,000 kr.....................................................	2,000	_
2 ställ	Syftinstrument med tändinrättning å 2,700 .kr....................................	5,400	—
35	Märkebojar å 6 kr.......*...............................................................	210	—
6	Moringsbojar å 15 kr....................................................................	90	—
35.	Ankare å 1 centner å 6 kr.............................................................	210	—
6	Ankare om 3 centner å 18 kr........................................................	108	—
4	Ställningar till elektriska kabelrullar å 100 kr...................................	400	—
1	Angkranpråm å 75,000 kr.............................................................	75,000	—
8	Båtar å 800 kr.............................................................................	6,400	_
1	Laddhus ä 5,000 kr....................................................................	5,000	__
10	Elektriska batterier å 125 kr..........................................................	1,250	_
	Relaise- ocli Undersökningsbatterier..................................................	100	_
2	Elektriska lysapparater å 1,500 kr....................................................	3,000	_
6	Elektriska telegrafapparater å 450 kr........... ...................................	2,700	—
25	Stötminor å 152 kr. (ankare, tändkolfrar, sifonerm. m. tillbehör inberäknade)	3,800	—
3,600 fot	Förankringstross af hampa å 0,05.....................................................	180	_
1,800 »	Hamptrossar 2 */s tum (mintrossar) å 0,n .........................................	198	_
25	Ankare å 18 kr.............................................................................	450	_
25	Nedhalare-tackor å 6 kr.................................................................	150	—
	Förskansningar jemte artilleri.........................................................	200,000 343,317	-

Minpersonal:

4 officerare, 12 underofficerare ock 50 manskap.

Bil. A. Tab. 7.

1 Fart y g.	Bygg- nads- år.	1884.	1885.
Slopas.	Bygges.	Finnes.	Slopas.	b aq aq ce CO	Finnes.
Korvett Gefle.................................	1847			1	1
Fregatt Vanadis.............................	1862	—	_	i		__	i
Monitor John Ericson.....................	1864	—	—	i	—	—	i
» Thordön,............................	1864	—	—	i	—	—	i
» Tirfing . ..........................	1864	—	—	i	—	—.	i
Pansarbåt Garmer...........................	1867	—	—	i	—	—	i
Monitor Loke.................................	1867	—	—	i	—	—	i
Korvett Balder............................	1867	—	—	i	—	—	i
Pansarbåt Sköld............................	18G8	—	—	i	—	—	i
» Feuris........................... .	1870	—	—	i	-	—	i
» Hildur............................	1870	—	—	i	—	—	i
» Gerda..........................	1870	—	—	i	—	—	i
» Ulf...............................	1872	—	—	i	—	—	i
» Björn.............................	1872	—	—	i	—	—	i
» Berserk ........................	1872	—	—	i	—	—	i
» Sölve ..............................	1872	—	—	i	—	—	i
» Folke ...........................	1872	—	—	i	—	—	i
Kanonbåt Blenda	1873	—	—	i	—	—	i
» Disa........	1873	—	—	i	—-	—	i
Korvett Saga...........	1874	—	0,3 3	1,33	—	0,3 3	1,0 6
Kanonbåt Skuld...........	1876	—	—	i	—	—	1
» Urd.....................	1876	—	—	i	—	—	1
» Yerdan do...................	1876	—	—	i	—	—	1
Minfartyg Rån.............	187G	—	—	i	—	—	1
Kanonbåt Bota ...	1877	—	—	i	—	—	1
» Skagul............................	1877	—	—	i	—	—	1
» Slcäggald .......	1877	—	—	i	—	—	1
» Edda............................	1882	—	—	i	—	—	1
Pansarbåt A...................................	—	—	0,5	0,5	—	0,5	1
Minbåt B....................................	—	—	—	3	_	—	3
>» C......................................	—	—	2	8	—	—	8
Pansarbåt D.................................	—	—	- 1	—	—	—	—

Exempel å den flytande materielens successiva förnyelse med ett ärligt extra anslag af 2 millioner Kronor samt i enlighet med cert-komiténs prisuppgifter.

188<			ce 00	7.	1888.	1S89.	1890.	1891.	1892.	1893.	1894,	1895.	1896.	1897.	1898.	1899.	1900.	1901.
Bygges.	Finnes.	Slopas.	w aq aq o CD	Finnes.	Slopas.	Bygges.	Finnes.	Slopas.	Bygges.	Finnes.	Slopas.	Bygges.	Finnes.	Slopas. 1	ta aq aq CD CD	Finnes.	Slopas..	Bygges.	Finnes.	Slopas.	ta aq aq CD CD	Finnes.	Slopas.	Bygges.	Finnes.	Slopas.	ta aq aq CD CD	O CD	Slopas.	ta aq aq cd	CD CG	Slopas.	ta aq aq CD CO	Finnes.	Slopas.	Bygges.	Finnes.	Slopas.	W Tq aq CD CD	Finnes.	Slopas.	Bygges.	3’ CD CD	Slopas.	Bygges.	Finnes.
	i			i			i			i			i	i			\|
—	i	—	—	i	—		i	—-	—	i	—	—	i		—	i	__	_	i	i	__	_
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	, —	—	i	—	—	i		—	i	i	—	—
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	_	_	i	__	__	i			i	i
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	_	—	i	_	___	i	_		i			i	i			1
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—		i	—	—	i	—	—	i		__	i		__	1	i
—	i	—	—	i	....	—	i	—	—	i	—	—	i	-r-	—	i	—	—	i	__-	_	i	__	_	i			1	i
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i		—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i		__.	1			1	i
—	i	—	—	i	—	—	i	—	--	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1	—	—	1		_	i			i	i
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1		—	1	_	_	i	__	_	i	i
—	i	—	—	i	—	~	i		—	i	—	—	i		--	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1	_		1	__		i			i	i
—	i	—	—	i	—		i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i		—	i	—	—-	i	—	—	1	—	—	1	__	_	i	_		i			i			1	i
—	i	—■	—	i	—	—	i	—	—	i	—	--	i	—	—	i	—	--	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1	—	—	1	—	_	i	_	_	i			3			1	i
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1	—	—	1	—	—	i	—	_	3	_	_	1			1	i
	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1	—	—	1	—		i	_	_	1	__	_	1			1	i
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	~	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1	—	—	1	—	—	i	—	_	1	_		1			1	i
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1	—	—	1	—	_	i	__	_	1			1			1			1
—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i	—	—	i		—	i	—	--	i	—	—	i	—	—	i	—	—	1	—	—	1	—	—	i	—	_	1			1			1			i
0,34	2	—	—	2	—	—	2	—	—	2	—	0,2 5	2,25	—	0,2 5	2,5	—	0,2 5	2,7 5	—	0,2 5	3	—	—	3	—	0,2 5	3,2 5	—	0,2 5	3.5	—	0,25	3,75	__	0,2 5	4			4			4			4
—	1	—	—	1	- —	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—.	1	—	—	i	—	_	1			1			1			1
—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—		1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	i	_	_	1			1			1			1
	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—''	—	1		—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	i	—	_	1	_	_	1			1			1
	1	—	—	1	—.	—	1	—	—	1	—	—	1		—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	i	—	_	1	_	_	1			1			1
	1	—	—	1	—	—	1	—		1	—		1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	i	_	_	1			1			1			1
—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	--	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	i	_	_	1	_		1			1			1
—	1	—	—	1	—		1	—	—	1	—	—	1	--	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	--	1	—	—	1	—	—	i	_	_	1	_	_	1			1			1
—	1	—	—	1	—		1	—	—	1	—		1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	1	—	—	i	_	_	1	_		1			1			1
0,4	1,4	—	0,7	2,i	—	0,5	2,6	—	0,5	3,i	—	0,6	3,7	—	0,4	4,1	—	0,6	4,7	—	0,5	5,2	—	0,7	5,9	—	0,4	G,3	—	0,5	6,8	—	0,4	7,2	—	0,5	7.7	_	0,7	8,4		0,G	9	_	0,5	9.5
2	f)	—	—	f>	—	2	7	—	2	9	—	1	10	—	2	12	—	1	13	—	1	14	—	—	14	—	2	16	—	i	17	—	2	19	—	1	20	_		20		i	21		2	23
	8		—	8	—	2	10			10	—	—	JO	—	-	10	—		10	—	—	10	—	—	10	—	2	12	—	—	12	—	2	14	—	—	14	-	—	14	_	_	14	_	2	16
!		— 1	—		—	—	—	— >	— 1	—	—	—		—	— 1	- 1	—	~ 1	—	—	—	—

1902.

0,2 5

1903.

4,2!

1904.

0,25

0,5

4,5

10,5

0,25

0,5

1905.

1906.

3,7 5

0,25

0,5

11,5

1907.

1908.

1909.

1910.

0,3

12,3

0,3

1911.

1912.

12,6

0,4 13
40
30

0,3

13,8

1913.

0,3

13,6

0,4

Anmärkningar.

A. Byggnadskostnad.
Artilleriutredn. ...
Minutredn..........

B. Byggnadskostnad.

Kulspruta..........

Ammunition . .....

Minutredn.........

C. Byggnadskostnad

Kulspruta..........

Minutredn..........

D. Byggnadskostnad
Artilleriutredn. ...

Kr.	2,290,000
»	448,000
»	100,000
Kr.	2,838,000
Kr.	120,000
»	5,500
»	4,000
»	44,000
Kr.	173,500
Kr.	30,000
))	3,200
»	826
Kr.	34,026
Kr.	240,000
--	35,000

Kr. 275,000
Exercisfartyg Saga...... Kr. 1,200,000

Till minmateriel samt till diverse
ändamål afses af extra anslaget årligen
omkring 100,000 Kr. samt till nybyggnad
och de nybyggda fartygens
utredning omkring 1,900,000 Kr.

Beräkningarna äro uppgjorda i enlighet
med förhållandena, sådana de
voro vid slutet af år 1881.

Bil. A. n:o 8.

Utred n i n g

angående

den för vissa minpositioner erforderliga personal m. in.

Bil. A. n:o 8. 1.

Personal,

behöflig för förberedande minarbeten samt för minornas utläggande
i nedanupptagna lopp och farvatten.

						M a	n s k	a p.
	Materi-	Officerare.	officerare.	Undorof.- korporal.	!-	DO	CO	-	DO
	elens kostnad. Kronor.	Maskinister.	Af andra afdelningar.	> 8,5 g'' B 3'' E eg » CD H ■ ö	Af andra afdelningar.	klass sjömän.	klass sjömän.	klass sjömän.	klass eldare.	klass eldare.	B g
Karlskrona Södra loppet..............\|	442,049	4	i	9	2	4	24	—	56	5	—	105
Karlskrona Vestra loppet.............j	--	4	—	9	2	3	20	—	50	2	—	90
Kodjupet och Vaxholm................	175,000	4	i	4	2	4	26	—	45	3	—	89
Oxdjupet vid Oskar Predriksborg..	75,000	2	i	4	—	3	14	—	25	—	—	49
Siare.......................................	200,000	3	i	4	2	4	18	—	36	5	—	73
Grinda......................................	300,000	6	i	7	—	9	24	—	50	5	—	102
Södortelje..............................	75,000	3	i	4	—	6	18	—	45	5	2	84
Summa	1,267,049	26	41	6	33	8	144	—	307	25	2	592

Förestående personal förrättar följande arbeten och transporter, omedelbart före positionernas minerande; klargöring
af minor i förrådet; af elektriska kablar; D:o af instrument m. m.; ankarförrådet; krutförråden; laboratorium; transporter
amur och batar m. m.; laddning sarbeten etc. etc.; uppsättning och ordnande af tänd- och syftstationer; utböjning af
minlinierna m. m. samt det slutliga minor ing sarbetet och allt hvad dertill hör. Vidare en mängd maskeringsarbeten vid
stationerna och kablarnas landningsplatser m. m.

Förestående förslag till personal grundar sig på mängden och arten af den materiel vi nu ega, samt på de principer,
efter hvilka man nu använder minmateriel (vid fasta minförsvaret) för att skydda ett inlopp emot ett fiendtligt anfall
från hafvet.

Bil. A. n:o 8. II.

Fördelning,

af personal å minpositionen vid störa eller södra inloppet till
Karlskrona under pågående krig.

		Under-			M a	n s k	a p.
	O B	officerare.	Underof.- korporal.	t-*■	to	CO	-	DO	ce
	O CD H 8» H CD	Maskinister.	Af andra afdelningar.	Af maskinist-af delningen.	Af andra afdelningar.	klass sjömän.	klass sjömän.	klass sjömän.	klass eldare.	E P Sb DO CD £ P CD	B B jo
Chef för minpositionsförsvaret.....................	1	—									1
Östra Syftstationen...................................	1	—	i	—	—	2	—	2	—	—	6
Vestra Syftstationen.................................	1	—	i	—	—	2	—	2	—	—	6
Tändstationen...........................................	1	—	2	—	—	2	—	2	—	—	7
Lysmaskiner.............................................	—	—	2	2	2	4	—	4	—	—	14
Kranpråm................................................	—	i	2	1	—	8	—	7	i	1	21
Skarfbåtar............................................	—	'' —	1	—	1	4	—	4	—	—	10
Kabelbåtar...............................................	—	—	—	_	1	_	_	2	_	_	3
Ångslupar................................................	—	—	—	—	—	1	—	1	i	_	3
Summa	4	i	9	3	4	23	—	24	2	1	71

Sammandrag af minpersonalens fördelning
enligt förestående tabeller.

Södra loppet till Karlskrona.......................	......... 71.
Vestra inloppet till Karlskrona...	........... 65.
Vaxholm och Kodjupet.............................	........... 71.
Oxdjupet vid fästningen Oscar Fredriks borg.....	........... 42.
Siarö....................................	........... 53.
Grinda.....	........... 81.
Söderteljeloppen..................................................	........... 61.

Personal, Summa Summarum 444.

Bil. A. n:o 8. 111.

Fördel ♦ af

personal vid nedannämnda min -

			Vestra inlopp	et till	Karlskrona.
			Under- officerare.			M a	n s k	a p.
		O	Undorof- korporal.		1°	CO	>—i	to	CO 0
		o CD SO ?	Maskinister.	Af andra afdelningar.	1 Af maskinist- afdelningen.	Af andra afdelningar.	kl. sjömän.	kl. sjömän.	*©:’ B po: Ö	kl. eldare.	kl. eldare.	B B p
Chef för minpositionen..........		1	—									1
Södra Syftstationen ............		1	—	i	—	—	2	—	2	—	—	6
Norra Syftstationen ............		1	—	i	—	—	2	—	2	-	—	6
Tändstationen.....................		1	—	2	—	—	2	—	2	—	—	7
Lysmaskiner.......................		—	—	2	i	2	4	—	4	—	—	13
Kranpråm..........................		—	—	1	—	—	2	—	6	—	—	9
Skarfbåtar..........................		—	—	1	—	—	2	—	2	—	—	5
				1	_	_	2	_	2	_	_	5
Ångslupar...........................		—	—		i	—	1	—	2	1	—	5
En båtbesättning till arbeten ska minorna m. m..........	vid de mekani-	_	_	_	_	_	_	_	8	—	—	8
	Summa	4	—	9	2	2	17	-	30	1	—	65

n i n g

positioner under pågående krig.

	W	a x	h o 1 m	0 c	h K	o d	j u	) e t		Ox	djupet vid Oscar Fredriksborgs	fästning.
	Under-		M a	s i	a p					Under- officerare.			M a n s k	a p.
O	officerare.	Und.-off.- korporal.		to	CO		JO	ce	O a?	Und.-off.- korporal.		to	CO		to
o CD CD	Maskinister.	Af andra afdelningar.	Af maskinist- \| af delningen, j	Af andra afdelningar.	kl. sjömän.	kl. sjömän.	kl. sjömän.	kl. eldare.	kl. eldare.	B B 8=	o CD H po g	Maskinister.	Af andra afdelningar.	Af maskinist-afdelningen.	Af andra afdelningar.	£ *o: g. p: p	kl. sjömän.	kl. sjömän.	. kl. eldare.	. kl. eldare.	Summa.
2	:	2			2		4			10
											1	—	2	—	—	2	—	2	—	—	7
2	—	2	—•	—	4	—	4	—	—	12	1	—	1	—	—	2	—	2	—	—	6
—	—	—	i	i	1	—	2	i	—	6	—	i	—	—	i	1	—	2	—	—	5
—	i	—	i	i	8	—	7	i	—	19	■ —	—	1	—	i	2	—	6	—	—	10
—	—	—	—	2	4	—	4	—	—	10	—	—	—	—	•-	2	—	2	—	—	4
—	—	—	—	1	4	—	4	—	—	9	—	—	—	—	—	2	—	2	—	—	4
—	—	—	—	1	1	—	2	i	—	5	—	—	—	—	i	1	—	2	—	—	4
—														_	_	_	_	2			2
4	i	4	2	6	24	—	27	3		71 .	2	i	4		3	12		20	—	—	42

Bil. A. n:o 8. TV.

Fördel af

personal vid nedannämnda min -

			s	i a	r ö	- 1	o p	p e	t.
		Under- officerare.			M a	n s k	a p.
	Officerare.	Underof.- korporal.		ro	CO		LO	in p
	Maskinister.	Af andra afdelningar.	Af maskinist-afdelningen.	Af andra '' afdelningar.	kl. sjömän.	kl. sjömän.	kl. sjömän.	kl. eldare.	kl. eldare.	B B ?
	1										1
	1	—	i	—	—	2	—	2	—	—	6
	1	—	i	—	—	2	—	2	—	—	6
	—	—	—	i	i	2	—	2	i	—	7
	—	i	i	i	i	8	—	7	•i	—	20
	—	—	i	—	—	1	—	2	—	—	4
	—	—	—	—	i	1	—	2	—	—	4
	—	—	—	—	i	1	—	2	i	—	5
Summa	3	i	4	2	4	17	-	19	3	—	53

Chef för minpositionen ..........

Syftstationer........................

Tändstationer ......................

Lysmaskin............................

Kranpråm...........................

Skarfbåtar............................

Kabelbåtar.......:................

Ängslup...............................

Båtar..................................

il i n g

positioner under pågående krig.

			G r	i n c	a -	1 o p p e	n.					S ii d e	r t e 1 j	e - 1	öppen.
Officerare.	Under- officerare.		M a	n s 1	a p			CO p B B P	Officerare.	Under- officerare.			M a n s k	a p.
Und.-off- korporal.	1. kl. sjömän.	2. kl. sjömän.	CO £ ©: s»: p	1. kl. eldare.	2. kl. eldare.	Und.-off.- korporal.	1. kl. sjömän.	2. kl. sjömän.	3. kl. sjömän.	\| 1. kl. eldare. [	2* kl. eldare.	CO p B B P
w K s; Öl’ o	Af andra afdelningar.	Af maskinist- afdelningen.	Af andra afdelningar.	Maskinister.	1 Af andra \| afdelningar.	j Af maskinist-1 afdelningen.	Af andra afdelningar.
1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	__	—	—	,—	—	—■	—	—
2	—	2	—	—	4	—	4	—	—	12	1	—	i	—	—	i	—	2	—	—	5
2	—	2	—	—	4	—	4	—	—	12	2	—	2	—	2	2	—	4	—	—	12
1	—	—	—	2	4	—	4	2	—	13	—	—	—	-	1	2	—	2	i	—	G
—	1	1	—	2	8	—	7	2	2	23	—	i	1	—	—	6	—	8	2	—	18
—	—	1	-	1	1	—	4	—	—	7	—	—	—	—	1	2	—	2	—	—	5
—	—	—	—	2	1	—	2	—	—	5	—	—	—	—	1	2	—	2	—	—	5
—	—	—	—	1	1	—	2	1	—	5	—	—	—	—	1	2	—	2	1	—	6
—	—	—	—	—	—	—	3	—	—	3	—	—	—	—	—	—	—	4	—	—	4
6	1	6		8	23	—	30	5	2	81	3	i	4	—	6	17	—	26	4	—	61

Bil. A. n:o 8. V.

Beräkning

öfver kostnaden å en del minmateriel.

1 stycke	Elektrisk bottenmina...............................................................	Kronor 600	öre.
1 D:0	D:o flytmina...................................................................	600	—
1 D:o	I):o strömslutaremina........................................................	400	—
1 D:o	Mekanisk mina (med tillbehör)...................................................	152	25
1 l):o	Ankare, om 21 centner..............................................................	147	—
1 L>:o	D:o om 10 centner...........................................................	70	—
1 D:o	D:o om 1 centner..............................................................	10	—
1 D:o	Krutsäck, (af kautschuk till de större minorna) ............................	100	—
1 fot 2 74"	Galvanisera! förtöjningstross.....................................................	—	45
1 D:o l»/4"	1 ko Ilo ....................................................	—	35
1 cent. 1 a/i"	Förankringstross af hampa......................................................	40	—
1 fot	Elektrisk multippelkabel...........................................................	1	35
1 fot	Elektrisk enkel kabel..............................................................	—	37
1 stycke	Leclanchés elektriska batteri å 10 elem............. ..........................	125	—
1 D:o	D:o l):o D:o å 4 D:o .......................................	60	—
1 D:o	Morses elektriska telegrafapparat................................................	455	—
1 D:o	Leclanchés elektriska batteri å 10 elem. till D:o...........................	75	—
1 D:o	Strömslutaremekanism...............................................................	80	—
1 D:o	Skarflåda.............................................................................	46	—
1 D:o	Syftinstrument.........................................................................	800	—
1 D:o	Belaise...............................................................................	400	—
1 D:o	Undersökningsbord..................................................................	900	—
1 D:o	Galvanometer..........................................................................	64	—
1 D:o	Dynamo elektrisk lysapparat med tillbehör ..................................	18,000	—
1 D:o	Nyare slag syftinstrument..........................................................	2,800	—
1 skålpund	Bomullskrut..........................................................................	2	—
1 D:o	Handgevärskrut.......................................................................	—	70
1 stycke	Angkranpråm..........................................................................	75,000	—
1 D:o	Stångmina..............................................................................	50	—
1 D:o	Minbåt för stångminor..........................................................	32,000	—
1 D:o	Whiteheads mina................ ...................................................	6,800	-
1 D:o	Whiteheads minbåt (Eolfs typ)..................................................	114,000	—

Bil. A. n:o 9.

Tabell, utvisande personalbehofvet för nedannämnda flytande materiel, samt för det fasta minförsvaret

Fartygscert.

Pansarbåtar (Ä)..................

Monitorer..............................

Mindre pansarbåtar....................

Mindre pansarbåtar...................

Kanonbåtar l:a klass................

Korvetter (Balders klass)...........

Minfartyg (Kan).......................

Minbåtar (l:a klass)...................

Minbåtar (2:a klass)..................

Depötfartyg..............................

Högste Befälhafvarens ...
Eskadorcliefs, Karlskrona.

( lv. Fl.

K. Fl. R.
1 V. Pl.

( K. Fl.
jk''. Fl. R.
i V. Pl.

K. Fl.
K. Fl. R.

Pl.

( K. Fl.

. jl\. Fl. R.

I v. pi.

)

K. Fl.
K. Fl. R.
V. Pl.

Staber

D:o Waxkolm, Oscar Fredriksborg.
Generalstaben.........................................

( K. Fl.
<K. Fl. R.
( V. Pl.

( K. Fl.
jk. Fl. R.
I V. Pl.

f K. Fl.

. <K. Fl. R.
I Y. Pl.

1 K. Fl.

. <K. Fl. R.
i Y. Pl.

I K. Fl.
<K. Fl. R.

I V. Pl.

< K. Fl.

\ V. Pl.
f K. Fl.

I V. Pl.

( K. Fl.

\ V. Pl. .
... K. Fl.

Summa Summarum

Officerare.

Häraf tillhöra:

( K. Fl.
K. Fl. R.

I V. Pl.

Fasta Minförsvaret...........

i K. Fl.
K. Fl. R.
I V. Pl.

31 no

Civile.

1G3

104

Under o £ f i c e r a r e.

Konstaplar.

_n_

Underofficorskorpraler.

1 : a kla

s s e n s sjöman.

2: a klassens sjömän.

cd cd a s & O: tf- in p: Tf sa o>	iträdande läkare.	rh SO 75 ce CD VT1 tf CD CD tf »a CD	75 Tf O g 75 SO tf. cd’	W so er* 75. 0Q	ep p	ep tf*	> So" s=£ CD tf'' Cfc? o	fa* o Cfc? o tf	Ekonomiafdclningen.	ep o g so CD	fa* g 75 CD	O SO CD 75 so: tf	ep tf g SO	ZP so 75 tf £+1 CD CfQ O	CD* Si CD tf'' crq o	fa* SO O crq Q tf	Ekonomiafdclningen.	CO 7? cd SO CD SO ££ SL tf tf'' crq CD	fa* SO 75 g tf CD crq CD	K tf cS cd pr-* ►2 £3 tf tf tf-'' g cd	ep tf p	tfa P . d CD	co crq'' p p: tf	f> CD 75* CD	fa* ©: CD	O eg Po P CD	hr) p! 75 Tf P P-	Tf po PL5 p CD	ep cd So P~	w 0 CD v? p	g £ P CD	CG CD crq cd. SF g p CD	H2 tf* CD g p: tf	fa p’ tf B CD tf- CD t-i	CO CD 0 .-t	CO tf g P	fa* P d 75 CD tf	O tf g po 75 p tf P	CO CD 3) so p" tf	w 0 CD Tf P	g ftf P »-i P	H tf’ g CD B p: tf	CO g CD åt	CO tf g p	CD g P* 75 75 O 75 ,75 O: g p: tf	ep P	CD 2 ce 0q 0 05 05 tf	af Kongl. Flottan.	O tf Crq. hrj O <r+- P tf tf CD CD tf	P *-ti p: tf tf crq'' p	CO ap B B tf B B
3	—	—	—	—	3	3	3	3	3	3	0	—	21	3	12	6	—	—	6	3	30	18	6	30	6	3	6	3	3	3	6	—	_	0 O	_	87	66	3	_		12			81		198	12	249
																																													—	—	—	—	3	—		} 426
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	_	o O	3-	—	—	—	—	9	—	12		—	—	—	—	—	—	3	3	12	—	—	—	—	18	—	—	3	3	48	3	3	60	81	171	—	—	—	174
3	—	—	—	—	3	4	4	—	4	4	4	—	20		12	—	—	4	4	4	24	8	8	20	—	4	4	—	4	4	8	—	—	4	—	64	48	—	—	—	8	—	—	56	—	144	—	179	—	_
																																														—	—	—	8	—		* 352
1	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	4	—	4	4	—	—	—	—	8	—	12	—	—	—	—	—	—	—	—	—	8	—	—	—	—	8	—	—	4	4	24	—	—	32	108	160	—	—	—	165
—	—	—	—	—	—	—	7	—	—	—	7	—	14	—	7	—	7	7	7	—	28	7	7	7	—	—	—	7	—	—	—	—	—	7	—	35	49	—	—	—	7	—	—	56	—	119	—	140	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	~	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	7	—		i 315
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	7	—	—	—	—		—	7		—	—	—	—	—	—	7	7	14	—	—	—	—	28	—	—	—	—	21	7	—	28	105	168	—	—	—	168
—	—	—	—	—	—	—	3	—	—	—	—	—	3	-	3	—	3	—	3	—	9	—	O O	6	—	—	—	3	—	—	3	-	—	3	—	18	21	—	3	3	—	—	—	27	—	54	—	60	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	—		93
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	—	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	12	3	—	15	12	30	—	—	—	SO
4	—	—	—	—	4	9	9	—	!)	9	9	—	45	9	9	—	—	—	9	—	27	18	9	18	9	—	9	—	9	9	9	-	—	9	—	99	99	9	—	—	18	—	—	126	—	252	18	337	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	9	—		639
5	—	—	—	—	5	—	—	—	—	—	9	—	9	—	—	—	—	—	9	—	9	—	—	—	—	—	—	—	—	—	9	—	9	—	—	18	—	—	—	—	54	—	—	54	198	279	—	—	—	293
2	—	—	—	—	2	2	2	—	2	2	2	2	12	2	10	—	2	10	2	—	26	20	4	20	—	2	6	—	2	2	4	2	2	2	—	66	64	2	2	2	8	2	—	80	—	172	16	210	—	—
—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	■—	—	—	■—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	4	—		486
—	2	—	—	—	2	—	—	—	—	—	4	—	4	2	—	— .	—	—	2*	—	4	—	—	—	—	—	—	—	2	2	—	—	—	—	—	4	—	—	—	—	34	2	2	38	220	266	—	—	—	272		I
—	—	—	—	—	—	i	—	1	1	—	2	—	5	1	1	1	—	1	2	1	7	2	2	—	2	—	1	—	1	1	4	—	—	—	—	13	11	1	—	—	4	—	—	16	—	36	2	46	—	—
—																																														—	—	—	1	—		77
1	—	—	—	1	2	—	—	—	—		2	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	1	6	—	—	7	18	26	—	—	—	30
—	—	—	—	—	—	—	—	9	—	—	9	—	18	—	—	—	—	9	—	—	9	—	—	—	9	—	—	—	—	—	18	—	—	—	—	27	18	—	—	—	—	—	—	18	—	54	—	81	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	■ —	—	—	—		90
--	—	—	—	—	—	—	—	’ -	—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	9	—	—	—	9	—	9	—	—	—	9	J
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	20	—	—	10	—	30	—	—	—	10	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	10	30	—	—	—	—	—	—	30	—	70	—	80	—	—
																																																	20	—		180
—	—	—	— •	-tf-	—	—	—	—	—	—	~	—	—	—	—	~	—	—	20	—	20	—	—	—	—	—	—	—	—	—	30	—	—	—	—	30	—	—	—	—	30	—	—	30	—	80	—	—	—	80
2	—	—	—	—	2	--	2	—	2	—	—	—	4	2	8	—	—	4	—	2	16	10	2	16	—	2	4	2	2	2	—	—	—	2	—	42	—	—	—	—	—	—	—	—	—	58	—	72	—	—
	—	—-	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6	—		86
																													2	2	—	—	—	—	—	4	—	—	—	2	—	2	—	4	—	8	—	—	—	8	J
1	—	—	—	—	i	i	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	2	—	_	—	—	_	-—	—	_	—	2	_	9	_	_
—	—	1	i	1	3																																													3
—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	—	—	1	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	—	5	—	—
—	—	1	—	—	1																			■-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1		26
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	—	—	1	—	2	__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	_	5	—	_
																																																		1
—
22	2	3	i	2	30	20	so	13	21	20	61	2	167	35	62	27	12	35	94	10 1	275	83	47	117	36	11	30	15	36	35	125	2	11	30	_	578	406	15	12	24	286	19	5	767	742	2,362	48				2,770
15					15	20	30	13	21	18	39	2	143	19	62	27	12	35	43	10	208	83	47	117	36	11	30	15	21	21	52	2	2	30		467	406	15	5	5	57	2		490		1,165	48	1,475
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	61	—	—
7	2	3	i	2	15						22		22	16					51		67								15	14	73		9			in			7	19	229	17	5	277	742	1,197				1,234	"
								20					20			62					62				50											50	64							64		176		221
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		568
—	~	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6	6	—	—	—	—	—	7	—	7	—	—	—	—	—	—	—	—	—	27	—	—	—	—	27	—	—	—	—	—	—	—	—	307	341	—	—	—	347	J

S u in in a.

Anm. K. El. botyder Kong!. Flottan,

K. Fl. It. » Kongl. Flottans lioserv, och

Y. Pl. » Värapligtigo.

Stockholms Station. Karlskrona Station.

Bil. A. n:o 10.

Tabell utvisande personalbehofvet vid Öfverstyrelsen och Stationerna,

Kleresi- och
Lärarestaten.

Mariningeniörs staten.

Underofficerare

Läkarestaten

M a n

skap

Summa

Civilstaten

Officerare

Underofficers-korpraler

K. Fl.

Kommando-expeditionen (Chef och Adjutanter)
Marinförvaltningen (Chef, Militäre Ledam. och Adj.) \ j| pp

K. Fl.

Stationsbefälhafvaren jemte Adjutant

K. Fl.

Kommendant jemte Adjutant.

K. Fl.

K. Fl,

Exercisskolan (Chef och Officerare)

K. Fl.

Sjfinanskompanierna (6 kompanier)..

Skeppsgossekåren..........................

Förvaltningsdirektionen (Ordförande)

K. Fl.

K. Fl,

Allmän tjenstgöring.

K. Fl.

Magasinskontrollant

K. Fl,

K. Fl.

V arfsdepartementen

K. Fl.

K. Fl,

K. Fl.

Stationsbefälhafvaren jemte Adjutant

K. Fl.

Kommendant jemte Adjutant.

K. Fl.

Exercisskolan (Chef och Officerare)

K.- Fl.

K. Fl.

Sjömanskompanier (4 kompanier).

K. Fl.

Förvaltningsdirektionen (Ordförande)

K. Fl.

Allmän tjenstgöring

K. Fl.

Iv. Fl.

Varfsdepartementen

K. Fl.

K. Fl

16 : 22

Summa

Häraf tillhöra Kongl. Flottan...............

Kongl. Flottans Reserv...

Anm. De å Marinförvaltningens stat uppförde Embets- och Tjensteman äro uteslutna, enär de icke kunna inordnas under de för Kongl. Flottans Civilstat bestämda tjenstegrader.
Skeppsgosseskolans Rektor är inräknad uti antalet lärare.

Under rubriken Ingeniörer äro upptagna så väl Ingeniörer som Extra Ingeniörer och Underingeniörer.

Anm.

K. Fl. betyder Kongl. Flottan,

K. Fl. K. » Kongl. Flottans Reserv, och

V. Pl. » Yärnpligtige.

Bil. A. n:o 11

Tabell, utvisande hela den för Flottan, jemte dennas andel i sjöfästningarnas besättningar, erforderliga personal

		Officerare.		g P 2. a a* er? o a_ o: m 00 P o a	Civilstaten.	Kleresistaton.	I	läkare stat en.		u	nderofficerai	e.				M	a n	S ]	t a	P-			s	u m m a	Summa Summarum.
	sd P* er? er? 3 p: a	Kommendörer.	Kommendörkaptener.	Kaptoner.	Löjtn. och Underlöjtnanter.	Summa.	Fältläkare.	Regementsläkare.	Bataljonsläkare.	Stipendiater.	cn a a a p	Styrmän.	Konstaplar.	Skeppare.	Maskinister.	Qvartersmän.	S limma.	Underofficers-korpraler.	lista klassens Sjömän.	2:dra klassens Sjömän.	3:djo klassens Sjömän.	Summa.	Skeppsgossar.	af Kongl. Flottan.	äf Kongl. Flottans Beserv.	P < ni" 3 er?’ er?'' ©
P ££ 2- £• a o* er? ^ CD v a 1	Min- afdelningen.	Ekonomi- afdolningen.	Styrmans-, Artilleri-, Skeppare- och Eko- nomiafdelningarna.	P HJS 2. t- 5'' a’ er? 1 o 3	o o p & 1-s pu b & ^ SO1 P 2. ö 3 g? E <8 £ 2. g ® £ § n '' ©	Summa.
rx. fl		3	13	31	57	104							15	15	20	30	13	21	18	39	2	143	128	27	53	208	467	490	_	1,165	48	1,475	_	—.	i 1 !<
Flottans Fartyg.................................................. < K. Fl. E.	—	—	—	—	59	59	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	61	—	> 2,770
tv. Pl.	—	—	—	—	—	—	2	4	—	—	i	—	8	9	—	—	—	—	—	22	—	22	16	—	51	67	in	277	742	1,197	—	—	—	1,234	1
t K. Fl.	—	_	2	10	13	25	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	20	—	—	—	—	20	—	62	—	62	50	64	—	176	—	221	—	—	\|
Fasta Minförsvaret ........................................... < K. Fl. E.	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	> 568
t V. Pl.																					6	6	—	—	7	7	27	—	307	341	—	—	—	347	J
(K. Fl.	2	3	5	13	8	31	16	45	ii	i	2	6	—	9	7	22	—	12	17	—	6	64	36	—	—	36	76	88	—	200	—	376	—	—	\|
Öfverstyrelsen m. m. jemte stationerna ..................i K. Fl. E.	—	—	4	18	19	41	—	—	—	—	—	—	—	—	4	16	4	4	5	6	—	39	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	80	—	> 456
t V. Pl.	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i
t K. Fl.	—	—	2	2	1	5	—	—	—	—	—	—	—	—	3	6	—	—	1	—	—	10	12	—	—	12	132	242	—	386	—	401	—	—	1
Sjöfästningama m. m...........................................< K. Fl. E.	—	—	—	2	3	5	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5	—	> 490
tv. Pl.	—	—	—	—	—	—	—	2	i	—	—	—	3	3	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	77	77	—	—	—	84	1
Summa	■ 2	6	26	76	160	270	18	51	12	i	3	6	26	36	34	74	37	37	43	68	14	307	192	89	in	392	863	1,161	1.126	3,542	48	—	—	—	4,284
Häraf tillhöra Kongl. Flottan................................	2	6	22	56	79	165	16	45	11	i	2	6	15	24	30	58	33	33	36	39	8	237	176	89	53	318	725	884		1,927	48	2,473
Kongl. Flottans Eeserv.....................	—	—	4	20	81	105									4	16	4	4	7	6	—	41	—	—	—	—	—	—		—	—	—	146	—
och de Yärnpligtige..........................	—	—	—	—	—	—	2	6	1	—	1	—	11	12	—	—	—	—	—	23	6	29	16	—	58	74	138	277	1,126	1,615	—	—	—	1,665

Anm. K. Fl. betyder Kongl. Flottan,

K. Fl. R. » Kongl. Flottans Reserv, och

V. Pl. » Yärnpligtige.

Bil. A. n:o 12,

Förslag till stat för Kong!. Flottans officerskår.

Antal.		Fast lön.	Dagaflöning.	Summa.
1	Flaggman............................................................	8,000	—	2,190	—	10,190	—
1	I):o .............................................................	8,000	—	2,190	—	10,190	—
1	Kommendör.........................................................	6,000	—	1,825	—	7,825	—
5	Ilo ..........................................................	30,000	—	9,125	—	39,125	—
1	Kommendörkapten af l:sta klass............................	4,000	—	1,460	—	5,460	—
10	u b P- b	40,000	—	14,600	—	54,600	—
1	D:o af 2:dra klass..............................	3,500	—	1,460	—	4,960	—
10	]):o d:o ..............................	35,000	—	14,600	—	49,600	—
1	Kapten af lista klass.............................................	2,800	—	1,095	—	3,895	—
32	D:o d:o .............................................	89,600	—	35,040	—	124,640	—
1	D:o af 2:dra klass.............................................	1,800	—	1,095	—	2,895	—
22	D:o d:o .............................................	39,600	—	24,090	—	63,690	—
1	Löjtnant.............................................................	1,200	—	730	—	1,930	—
49	D:o ..............................................................	58,800	—	35,770	—	94,570	—
1	Underlöjtnant........................................................	600	—	730	—	1,330	—
28	D:o ........................................................	16,800	—	20,440	—	37,240	—
165		345,700	-\|	166,440	-1	512,140 \| —

Procentafdrag —4,993: 20 — 4,993: 20
161,446: 80 507,146: 80

Anm. Enligt hvad förslagsstaten för Sjöförsvars-departementet utvisar, har dagaflöningsbeloppet minshats med
3 procent för permitterade. Under sjökommendering förhöjes dagaflöning med 50 procent, hvilken tillökning
utgår af öfningsanslaget.

Bil. A. n:o 13.

Förslag till stat för Kong!. Flottans underolficcrskår.

Antal.		Fast lön.	Dagaflöning.	Beklädnads- ersättning.	Portions- ersättning.	Summa.
i	Flaggstyrman eller flaggkonstapel af artilleri- eller ekonomi-afdel-ningen eller flaggskeppare.......	720		547	50	200		204	40	1,671	90
17	D:o tl:o .......	12,240	—	9,307	50	3,400	—	3,474	80	28,422	30
1	Flaggkonstapel af minafdelningen eller flaggmaskinist................	960	—	730	—	200	—	204	40	2,094	40
8	D:o d:o ................	7,680	—	5,840	—	1,600	—	1,635	20	16,755	20
1	Styrman, konstapel af artilleri-eller ekonomi-afdelningen eller skeppare .............................	720		365		200		204	40	1,489	40
145	D:o d:o .............................	104,400	—	52,925	—	29,000	—	29,638	—	215,963	—
1	Konstapel af minafdelningen eller maskinist.............................	720	_	547	50	200	_	204	40	1,671	90
55	Ilo d:o ..............................	39,600	—	30,112	50	11,000	—	11,242	—	91,954	50
1	Qvartersman.............................	720	—	365	—	200	—	204	40	1,489	40
7	Ilo ............................	5,040	—	2,555	—	1,400	—	1,430	80	10,425	80
237		172,800	—	103,295		47,400	—	48,442	80	371,937	80

Procontafdrag — 3,098: 85 — 1,453: 28 — 4,552: 13

100,196: 15 46,989: 52 367,385: 67

Anm. Enligt hvad motsvarande summor i förslagsstaten för Sjöförsvars-departementet utvisa, hafva å beloppen
för dagaflöning och portionsersättning 3 procents afdrag för permitterade egt rum.

Under sjökommendering utgår dagaflöningen med en förhöjning af 50 procent, hvarjemte uppbördsman
erhåller 50 öre om dagen i uppbördspenningar, hvilka tillökningar utgå af öfningsanslaget.

Bil. A. n:o 14.

Förslag till stat för

199

'' 49
1

699

799

Underofficerskorpral vid styrmans-, artilleri-, ekonomi- eller skeppare-1 Past lön i månaden 30 Kr.

| Dagaflöning......... 50 öre.

	afdelningen.......................
D:o	vid d:o
D:o	vid minafdelningen.............
D:o	vid d:o ...........
D:o	vid maskinistafdelningen....
D:o	vid d:o
D:o	vid handtverkaroafdelningen
D:o	vid d:o

l:a klassens sjöman .

D:o d:o

2:a klassens sjöman .

D:o d:o

3:e klassens sjöman
D:o d:o

d:0

D:o

Past lön i månaden 30 Kr.

| Dagaflöning......... 80 öre.

D:o

i Fast lön i månaden 30 Kr.

( Dagaflöning......... 80 öre.

D:o

{Past lön i månaden 30 Kr.

Dagaflöning.........50 öre.

D:o

Fast lön i månaden 15 Kr. |

Dagaflöning.........40 öre. J

D:o

| Fast lön i månaden 10 Kr.

1 Dagaflöning.........30 öre.

D:o

P’ast lön i månaden 5 Kr.

\ Dagaflöning.........20 öre.

D:o

Summa Kronor

Anm. Enligt hvad förslagsstaten för Sjöförsvars-departementet utvisar, hafva dagaflönings-, beklädnads- samt naturaA
inq var teringskos tnaden skulle afdraget för sjökommenderade, derest ensamt förhållandet mellan antalet innaden
för manskapets inqvartering under sommarmånaderna är lägre än höst- och vintermånader, måste naturligtvis
böra upptagas högre än till 20 procent.

Under sjökommendering förhöjes dagaflöningen med 50 procent, hvarjemte vissa beställningsmän erhålla aflönings -

Koiigl. Flottans Sjömanskår.

Fast lön per år.	Dagaflöning per år.	Beklädnad. 108 Kr. per år.	Natura underhåll Kr. 204: 40 per år.	Inqvarterings- kostnad Kr. 20: 66 per år.	Sumra a.
360	—	182	50	108	—	204	40	20	66	875	56
71,640	—	36,317	50	21,492	—	40,675	60	4,111	34	174,236	44
360	—	292	—	108	—	204	40	20	66	985	06
17,640	—	14,308	—	5,292	—	10,015	60	1,012	34	48,267	94
360	—	292	—	108	—	204	40	20	66	985	06
14,040	—	11,388	—	4,212	—	7,971	60	805	74	38,417	34
360	—	182	50	108	—	204	40	20	66	875	56
3,240	—	1,642	50	972	—	1,839	60	185	94	7,880	04
180	—	146	—	108	—	204	40	20	66	659	06
125,820	—	102,054	—	75,492	—	142,875	60	14,441	34	460,682	94
120	—	109	50	108	—	204	40	20	66	562''	56
83,880	—	76,540	50	75,492	—	142,875	60	14,441	34	393,229	44
60	—	73	—	108	—	204	40	20	66	466	06
47,940	—	58,327	—	86,292	—	163,315	60	16,507	34	372,381	94
366,000	-	301,855	—	270,000	—	511,000	—	51,650	—	1,500,505	_
Procentafdrag — 30,185:	50	— 27,000:	—	51,100:	—	10,330:	—	118,615:	50
		271,669:	50	243,000:	—	459,900:	—	41,320:	—	1,381,889:	50

underhållsbeloppen minskats med 10 procent för permittcrade.

qvarterings dagar och antalet kommenderingsdagar härför lades till grund, höra utgöra omkring 84 procent, men enär kostbesparingen
å sagda inqvartering för do under denna tid sjökommenderado blifva mindre, hvarför nämnda afdrag ansetts icke

tillägg ä 10 till 15 öre om dagen, hvilka tillökningar utgå af öfningsanslaget,

Bil. A. n:o 15.

Förslag till stat för Koiigl. Flottans skeppsgossekår.

Antal.		Dagaflöning å 2 öre.	Beklädnad pr år.	Nåde-underhåll pr år.	Inqvarte-ring pr år.	Summa.
i	Skeppsgosse.............................	7	30	70	—	204	40	20	66	302	36
399	D:o ..............................	2,912	70	27,930	—	81,555	60	8,243	34	120,641	64
	1 Skeppsgossekorpral 4 öre dag-ligen tillökning................	14	60	_	_	—	—	—	—	14	60
	18 d:o d:0 .......................	262	80	—	—-	—	—	—	—	262	80
400		3,197	40	28,000	—	81,760		8,2G4	—	121,221	40

Procentafdrag —1,652: 80 —1,652: 80
6,611: 20 119,568: 60

Anm. Enligt hvad motsvarande summa i förslagsstaten för Sjöförsvars-departementet utvisar, har 20 procents
afdrag å inqvarteringskostnaden skett för skeppsgossars sjökommendcring under sommarmånaderna.

Antal.

Bil. A. n:o 16.

Förslag till stat för rärnpligtige, tillhörande Kong!. Flottan.

1,499

Man 90 dagar
l):o d:o

Summa

Ersättning till värnpligtig! reservbefäl: Sjökaptens-elev

med dagaflöning lika
med l:a kl. sjöman (40 öre) 1 år
D:o d:o d:o

Summa

Styrmans-elev med dagaflöning lika
med 2:a kl. sjöman (30 öre) 1 år
D:o d:o D:o

Summa
S:ma salm

Premier till 10 utexaminerade från

sjökaptenskursen å 200 kr........

D:o till 20 utexaminerade från
styrmanskursen å 100 kr.........

1,550

Dagaflöning 20 Öre om dagen.	Beklädnad enligt beräk-ning af 108 kr. om året.	Naturaunder-håll, enligt beräkning af 204 kr. 40 öre om året.	Inqvarte-ringskostnad enligt beräk-ning af 20 kr. 66 öre om året.	Summa.
18	—	27	—	51	10	5	09	101	19
26,982	—	40,473	—	76,598	90	7,629	91	151,683	81
27,000	—	40,500	—	76,650	—	7,635	—	151,785	—
146		108		204	40	20	66	479	06
2,774	—	2,052	—	3,883	60	392	54	9,102	14
2,920	—	2,160	—	4,088	—	413	20	9,581	20
109	50	108	_	204	40	20	66	442	56
3,175	50	3,132	—	5,927	60	599	14	12,834	24
3,285	—	3,240	—	6,132	—	619	80	13,276	80
33,205	—	45,900	—	86,870	—	8,668	—	174,643	—
—	—	—	—	—	—	—	—	2,000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	2,000	—
					\|		178,643	—

Anm. Under sjökommendering förköjes dagaflöningen med 50 procent, hvilken tillökning utgår af öfningsanslaget.

Bil. A. n:o 17.

Förslag till Stat,

upptagande de militära befattningar vid Kong! Flottan, hvilkas innehafvare, derest de
icke åtnjuta boställe eller bostad, skulle enligt den ifrågasatta nya organisationen
erhålla inqvarteringsbidrag i penningar.

Antal.		Karls- krona.	Stock- holm.	Summa.
			Kronor.	Kronor.	Kronor.
Karls-	Stock-	A. För Offlcerspersoiialen.
krona.	holm.	Departementet och Öfverstyrelsen.
—	i	Chef för kommandoexpeditionen .................................	—	1,000
—	2	Adjutanter vid d:o å 500 kr.......................................	—	1,000
—	1	Chef för marinförvaltningen.......................................	—	1,500
—	3	Militärledamöter i d:o å 1,000 kr...............................	—	3,000
	1	Adjutant i d-.o.........................................................	—	500
—	2	Officerare tjenstgörande, den ena å artilleri- och den
		andra å minafdelningen å 500 kr............................	—	1,000
—	1	Chef för sjökrigsskolan .............................................	—•	1,000
—	3	Kadettofficerare å 500 kr...........................................	——	1,500
—	1	Chef för sjökarteverket .............................................	—	1,000	11,500
		Flottans stationer.
i	1	Stationsbefälhafvare å 1,200 kr..................................	1,200	1,200
i	1	Adjutant hos d:o k 400 och 500 kr............................	400	500
i	1	Kommendant å 1,000 kr. ..........................................	1,000	1,000
i	1	Adjutant hos d:o å 400 och 500 kr............................	400	500
i	1	Ordförande i Förvaltningsdirektionen...........................	600	1,000
i	1	Chef för skolorna å 600 och 1,000 kr.........................	600	1,000
i	—	Chef för skeppsgossekåren........................................	600	—
		Transport	4,800	5,200	11,500

Öl

Antal.		Karls- krona.	Stock- holm.	Summa.
			Kronor.	Kronor.	Kronor.
Karls-	Stock-
krona.	holm.	Transport	4,800	5,200	11,500
3	2	Instruktionsofficerare å 400 och 500 kr.......................	1,200	1,000
4	4	Informationsofflcerare å 400 och 500 kr......................	1,600	2,000
8	4	Kompanichefer å 400 och 500 kr..............................	3,200	2,000
1	—	Magasinskontrollant,............................................ .....	400	—
2	2	Varfsdepartementschefer å 600 och 1,000 kr................	1,200	2,000
1	—	Kapten vid Yarfsdepartementen ..................................	400	—
2	1	Besigtningsmän å 400 och 500 kr...............................	800	500	26,300
		Summa	—	—	37,800
		Kör närvarande finnas för 5 innehafvare af militära befattningar i Karlskrona och 15 i Stockholm boställen eller bostadslägenheter, hvilka, med afseende å deras be-skaffenhet, beräknas kunna användas för imiehafvarne af följande i den nya organisationen upptagna militära be-fattningar:
1	1	Stationsbefälhafvare..................................................	1,200	1,200
—	1	Adjutant hos d:o......................................................	—	500
1	1	Kommendant............................................................	1,000	1,000
—	1	Adjutant hos d:o......................................................	—	500
—	1	Ordförande i Förvaltningsdirektionen..........................	—	1,000
—	1	Chef för skolorna......................................................	—	1,000
—	1	Äldste instruktionsofficer .......................................	—	500
—	1	Informationsofficer ..................................................	—	500
—	1	Kompanichef......................................................''.....	—	500
2	2	Varfsdepartementschefer.............................................	1,200	2,000
1	—	Kapten vid varfsdepartementen...................................	400	—
—	1	Chef för sjökrigsskolan .............................................	—	1,000
—	1	Kadettofficer..........................................................	—	500	14,000
		Dragés detta belopp från ofvanstående 37,800 kr., kom-
		mer erforderliga kontanta inqvarteringsbidraget alltså att uppgå till ........................................ Kronor	__		23,800
		(Obs. För sådant ändamål har 1880 utgått
		33,830 kr. 43 öre.)

			Karls-	Stock-
Antal.		krona.	bolin.
			Kronor.	Kronor.	Kronor.
Karl 8-	Stock-
krona.	holm.
		B. För TJnderofflcerspersonalen.
4	3	Uppbördsmän i kaserner och exercisskolor å 100 och 150
		kronor ...............................................................	400	450
2	1	Tjenstgörande vid militärexpeditionema........................	200	150
5	5	Informationsunderofficerare.........................................	500	750
1	—	Sjukhusunderofficer..................................................	100	—	2,550

För de flesta af ofvaimämnde underofficerare finnas emellertid bostadslägenheter att tillgå, sa
att kontanta inqvarteringsbidraget till underofficerare under år 1880 utgjort endast 860 kronor; och
torde alltså behofvet härutinnan för framtiden vara tillgodosedt, derest såsom kontant inqvarteringsbidrag
till underofficerare uppföres.................................................................... Kronor 1,000:

Skolande i sådant fall inqvarteringsbidragen till officerare och underofficerare tillhopa uppgå
*-411 .............................................................................................. Kronor 24,800: —

Anm. Inqvartering erhålles samtidigt endast för en af de i denna stat upptagna befattningar; varande
innehafvare af två eller flera sådana berättigad till inqvartering för den af dem, som är till högsta
inqvarteringsbidrag uppförd.

Bil. A. n:o 18.

(Afskrift.)

Besättningslistor för sjöfästningarna Tid Karlskrona.0)

	Krigsbesättning.	Krigsberedskapsbesättning.	Fredsbesättning.
Af Flottan.	o g* tf “	& < O 3 K a g-	Godnatt Tornet N:o 1.	Kurrholmen Tornet N:o 2.	Summa.	§> Ii a	V. Häst- holmen.	Godnatt Tornet N:o 1.	Kurrholmen Tornet N:o 2.	1 Summa.	Kungs- holmen.	u H CD O pr * B. ’ a CfQ	Y. Häst-holmen.	Summa.
Officerare och vederlikar:
Kommendörkaptener.........................	1	1	—	—	2	i	i	—	—	2	i	_	_	i
Kaptener ........................................	2	—	i	i	4	2	—	i	i	4	—	—	—	—
Löjtnanter och underlöjtnanter...........	2	2	—	—	4	2	2	—	—	4	2	—	—	2
Läkare............................... ........	2	1	—	—	3	2	1	—	—	3	—	—	—	—
Auditör..........................................	1	—	—	—	1	1	—	—	—	1	—	—	—	—
Prest.............................................	1	—	—	—	1	1	—	—	—	1	—	_	—	_
Förvaltare.......................................	1	—	—	—	1	1	—	—	—	1	—	—	—	—
Summa	10	4	i	i	16	10	4	i	i	16	3	—	—	3
Underbefäl (underofficerare och under-
officerskorpraler):
af Styrmansstaten............................	3	3	i	i	8	3	3	i	i	8	1	'' -	—	1
af Konstapelsstaten..........................	6	3	i	i	11	6	3	i	i	11	2	1	i	4
af Skepparestaten ............................	2	1	—	—	3	2	i	—	—	3	1	• -	—	1
af Mäskiniststaten ............................	1	—		—	1	1	—	—	—	1	—	—	—	—
Summa	12	7	2	2	23	12	7	2	2	23	4	1	i	6
l:a klassens sjömän, korporaler:
af Artilleristafdelningen...................	60	20	8	5	93	49	12	4	5	70	_	_	_	_
af Matrosafdelningen......................... af Ekonomistafdelningen:	4	2	1	1	8	4	2	1	1	8	1	1	i	3
Sjukvårdare..............................	3	1	1	1	6	3	1	1	1	6	1	—	—	1
af Eldareafdelningen........................ af Handtverksafdelningen:	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	1
Vapensmeder ...........................	4	1	—	—	5	4	1	—	—	5	—	—	—	—
Timmermän.............................	9	2	1	1	13	7	2	1	1	11	—	—	—	—
Smeder.....................................	5	2	—	—	7	5	2	—	—	7	—	—	—	—
Summa	85	28	11	8	132	72	20	7	8	107	3	1	i	5

*) Tillhör N. G. O. ang. besättningslistor för sjö fästning ärna vid Karlskrona,

	Krigsbesättning.	Krigsberedskapsbesättning.	Fredsbesättning.
	Kungs- holmen.	V. Häst- holmen.	Godnatt Tornet N:o 1.	Kurrholmen Tornet N:o 2.	Summa.	Kungs- holmen.	Y. Häst- holmen.	Godnatt Tornet N:o 1.	Kurrholmen Tornet N:o 2.	Summa.	Kungs- holmen.	Drottning- skär.	Y. Häst-holmen.	Summa.
2:a klassens sjömän:
af Artilleristafdelningen................. af Ekonomistafdelningen:	129	36	24	15	204	75	20	12	5	112	—	—	—	—
Förrådskarlar............................	4	2	2	2	10	4	2	2	2	10	i	—	—	i
Sjukvårdare ..............................	3	1	—	—	4	3	1	—	—	4	—	—	—	—
Kockar....................................	4	2	1	1	8	3	2	1	1	7	2	—	—	2
af Eldareafdelningen.........................	4	.—	—	—	4	4	—	—	—	4	1	—	—	1
af Handtverksafdelningen..................	10	—	1	1	12	5	—	1	1	7	2	—	—	2
Summa	154	41	28	19	242	94	25	16	9	144	6	—	—	6
Oberoende af klass.........................	39	22	8	8	77	39	22	8	8	77	39	4	4	47
Summa af Flottan	300	102	50	38	490	227	78	34	28	367	55	6	6	67
Af Arméen.
Befäl............................................	28	7	3	2	40	20	6	2	2	30	2	—	—	2
Underbefäl .....................................	79	15	7	5	106	47	9	4	4	64	4	—	—	4
Gemenskap...................................	942	166	96	60	1,264	505	114	48	30	695	53	—	—	53
Summa af Arméen	1,049	188	106	67	1,410	''572	129	54	36	789	59	—	—	59
Summa summarum	1,349	290	156	105	1,900	799	207	88	64	1,156	114	6	6	126

Fastställes.

Stockholms Slott den 26 Juni 1877.

På nådigste befallning:
F. W. von OTTER.

A. P. Lilliehöök.

Bil. A. n:o 19.

Öfnings -

utvisande öfningarnas art, dertill använda fartyg, öfningstiden, till öfningarna kommenderad

af befäl, underbefäl och manskap

Öfningarnes art.		Fartygen in. m.	Öfningstiden i dagar.		B	esättning slista
Officerare.
Flaggman.	Kommendörer.	Kommendör- kaptener.	Kaptener.	Löjtnanter och underlöjtn:er.
Skolorna (Maj—Sept.)
Sjäkrigsskolan .................................		1 korvett........................	135	—	—	i	1	7
Rekryt- ock Exercisskolan..................		2 korvetter.....................	120	—	—	2	2	16
Skeppsgosseskolan..............................		4 briggar ......................	120	—	—	1	2	2
Skjutskolan......................................			60	—	—	1	4	10
Minskolan........................................			90	—	—	2	8	13
		''Staben .........................	75	—	i	—	1	—
Krigsöfningar i hemlandsfarvatten,		8 pansarbåtar A............	75	—	—	3	3	12
(Juni—Sept.)...............................		3 kanonbåtar l:a klass ....	75	—	—	—	3	6
		.6 minbåtar l:a. klass ......	75	—	—	—	—	6
Expeditioner i utländska farvatten,
(Sept.—Maj)................................		2 korvetter .....................	250	—	—	2	2	18
		Summa	_	_	i	12	26	90
Stammen utgöres af..........................			__	2	6	22	56	79
Hvarje individ erhåller således årlig sjötjenst af antal dagar.........	—	—	—	—	—	—

program,

personal samt medeltalet af en hvar tillkommande öfningsdagar inom de särskilda graderna
tillhörande Kong!. Flottans stam.

upptager	antal			Produkt af dagar och antal enligt förestående kolumn.
Underofficerare.	Sj ömanskåren.	Skeppsgossar.	Officerare.	Underofficerare.	Sjömanskåren.	Skeppsgossar.
Underofficers- korporaler.	l:a klassens sjömän.	2:a klassens sjömän.	3:e klassens sjömän.	Flaggmän.	Kommendörer.	Kommendör- kaptener.	Kaptener.	Löjtnanter och underlöjtn.er.	Underofficers- korporaler.	l:a klassens sjömän.	2:a klassens sjömän.	3:e klassens sjömän.
8	15	35	59	95				135	135	945	1,080	2,025	4,725	7,965	12,825
16	24	86	148	284	—	—	—	240	240	1,920	1,920	2,880	10,320	17,760	34,080	—
4	4	8	—	—	400	—	—	120	240	240	480	480	960	—	—	48,000
7	31	5	62	90	: —	—	—	60	240	600	420	1,860	300	3,720	5,400	—
34	69	60	64	50	—	—		180	720	1,170	2,160	6,210	5,400	5,760	4,500	—
34	42	105	141	81	—	—	/O	225	225	900	1,800	3,150	7,875	10,575	6,075	—
18	12	39	60	66	—	—	—	—	225	450	1,350	900	2,925	4,500	4,950	—
12	6	18	18	—	—	—	—	—	—	450	900	450	1,350	1,350	—	—
16	30	70	118	220				500	500	4,500	4,000	7,500	17,500	29,500	55,000
129	233	426	670	886	400	_	75	1,460	2,600	11,575	14,110	25,455	51,355	81,130	122,830	48,000
237	300	700	700	800	400	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	- .
—	—		—	—	—	—	12,5	66,36	46,43	146,52	59,53	84,85	73,36	115,90	153,54	120

Bil. A. n:o 20.

Förslag till användande af anslaget till »Flottans öfningar».

Sjökrigsskolan (1 korvett 4*/2 månad) ............................................................ 60,000 kr.

Rekytöfningar (2 korvetter 4 månader) ......................................................... 90,000 »

Skeppsgosseskolans öfningar (4 Skeppsgossebriggar)........................ 16,000 »

Skjntskolan...................................................................................................... 70,000 »

Minskolan ...................................................................................................... 37,000 »

Exercisskolorna vid stationerna, samt å sjöfästningarna ................................. 37,000 »

3 Pansarbåtar, 2‘/s mån. å 14,000 kr. i månaden hvardera ........................... 105,000 »

3 Kanonbåtar (l:a klassen) 2V2 mån. å 7,000 kr. i månaden hvardera ......... 52,500 »

6 Minbåtar (l:a klassen) 21 /2 mån. å 1,000 kr. i månaden hvardera ............ 15,000 »

2 Korvetter 8 mån. å 11,000 kr. i månaden hvardera ................................ 176,000 »

Transporter m. fl. tillfälliga behof................................................ 11,500 »

Summa 670,000 kr.

Bil. A. n:o 21.

U. P. M.

angående aflöningar för Flottans Offtcerspersonal 1 Norge och Danmark

under sjökommenderingar.

Norge.

Under sjokommenäering erhålles dels dukpenningar (enligt lagen af den 3 Juni 1874)
dels särskild! sjötillägg.

Dietpenningarna utgå med följande belopp:

i l:sta klassen, till hvilken räknas Högstkommenderande vid marinen 12kr.—
i 2:dra » » » » Amiraler, som ej höra till lista

klassen, Kommendörer ............ 8 » —

i 3:dje » » » » Stabsofficerare, som ej höra till 2:dra

klassen.................................... 6 » 40

i 4:de » » » » Kaptenlöjtnanter, Premierlöjtnanter 4 » 80

i 5:te » » » » Sekundlöjtnanter........................... 4 » —

öre per dag;

» » »

3> » »

» » »

Sjölillägget utgår under trenne alternativ med följande belopp:

Under sjötåg

Under kust- till främmande
öfningar. farvatten.

Amiraler och Eskaderchefer, bestämmes särskildt af

konungen......................................................... — _

Kommendör, chef, eget bord..................................... Kr. 5 10

Kommendörkapten d:o d:o .................................... 4 8

Kommendörkapten, messmedlem............................... 3 6

Kapten, chef, eget bord............................................ 3 6

Kapten, d:o messmedlem ....................................... 2 4

Kapten i annan tjenst ............................................ 1,50 3

Premierlöjtnant, chef................................................ 1,50 3

Premierlöjtnant, i annan tjenst................................ 1 2

Sekundlöjtnant, chef................................................. 1 2

Sekundlöjtnant, i annan tjenst................................... 0,50 1

Under krig.

6.50

3.50

2.50

Yid sjölcommenderinga/r erhålles dels sjotillägg, dels bordpemmgar (dietpenningar) jemlik!
Lov af den 6 Mars 1869.

Sjötillägg utgår med följande belopp pr månad:

Amiral eller Eskaderchef.....

Kommendör........................

Kapten .............................

Premierlöjtnant...................

Sekundlöjtnant....................

Bordpenningmne utgöra:

Amiral eller Eskaderchef per dag...................

samt för flaggkaptenens bespisning ..................

Chef å fartyg med öfver 200 mans besättning

Chef å fartyg med 100—200 man..................

D:o d:o med under 100 man................

Enhvar medlem af Officersmessen....................

I Europ.
farvatten.

...........kr. 240

.......... » 150

........... » 80

........... » 40

........... » 30

I Europ.
farvatten.

Kr. 16: —
» 6: —
» 11: —
s 9: —
» 8: —
» 2: 37

I Transatlantiska
farvatten samt
Medelhafvet.

200

110

1 Transatlantiska
farvatten samt
Medelhafvet.

16: —
13: —
12: —
3: —

För Elagginspektörens och dennes adjutants bespisning uppbär chefen å det fartyg,
der den förstnämndes flagga blåser 20 kronor per dag.

Obs. Härförutom bestås för anskaffning och underhåll af köks- och hordsinventarier:

Amiral eller Eskaderchef........................................................................ 600 kronor;

Chefen och Messen på ett fartyg med öfver 200 mans besättning, hvardera 500 » samt

Chefen och Messen å fartyg med 70—200 mans besättning, hvardera...... 400 »

Bil. A. n:o 22.

Uträkning af den kostnad 50 % förhöjning i dagaflöningen under

sjötåg medför.

	Expedi- tions- dagar.	Officerare.	Under- officerare.	Underofficers- korpraler	Manskap.
Skolorna:		Kronor.	öre.	‘Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
Sjökrigsskolan, 1 korvett...................	135	1,417	50	742	50	546	75	3,422	25
Rekryt- och exercisskolan, 2 d:o.........	120	2,760	—	1,290	—	756	—	8,136	—
Skeppsgosseskolan, 4 briggar..............	120	840	—	300	—	120	—	192	—
Krigsöfningar i hemlands-farvatten:
Staben ...........................................	75	300	—	—	—	—	—	—	—
3 pansarbåtar A..............................	75	1,687	50	1,237	50	956	25	3,768	75
3 kanonbåtar l:a klass......................	75	787	50	756	25	292	50	1,755	—
6 minbåtar l:a klass.........................	75	450	—	787	50	180	—	483	75
Expeditioner i utländska farvatten:
2 korvetter......................................	250	6,250	—	2,750	—	2,025	—	13,425	—
Summa	—	14,492	50	8,063	75	4,876	50	31,182	75

Sammandrag:

Officerare...............................

Underofficerare.......................

Manskap af sjömanskåren

Underofficerskorporaler..............

Öfrige..................................

14,492: 50
8,063: 75

4,876: 50
31,182: 75

Summa kr. 58,615: 50 deraf i liemlandsfarvatten
kr. 34,165: 50.

Officerare.

A. Skolorna.

Sjökrigsskolan, 135 dagar.

1 kommendörkapten.........................................	............... Er. 270: —
1 kapten..........................................................	................ » 202: 50
7 subalternofficerare........................ ...............	................ b 945: —	1,417: 50.
Rekrytskolan, 120 dagar.
2 kommendörkaptener ....................................	................ Er. 480: —
2 kaptener....................................................	................ » 360: —
16 subalternofficerare........................................	................ » 1,920: —	2,760: —
Skeppsgosseskolan, 120 dagar,
1 kommendörkapten........................................	................ Er. 240: —
2 kaptener......................................................	................ » 360: —
2 subalternofficerare.....................................	................ » 240: —	840: —
Krigsöfningar.
Stalen, 75 dagar.
1 kommendör .................................................	................ Er. 187: 50
1 kapten........................................................	................ » 112: 50	300: —
3 pansarlåtajr A75 dagar.
3 kommendörkaptener......................................	................ B 450: —
3 kaptener.......................................................	................ B 337: 50
12 subalterner .................................................	................ B 900: —	1,687: 50.
3 kanonlåtar, l:a klass, 75 dagar.
3 kaptener.......................................................	................ Er. 337: 50
6 subalterner .................................................	................ B 450: —	787: 50.
3 mini åtar l:a klass, 75 dagar.
6 subalterner..................................................	................ Er. 450: —	450: —
Expeditioner i utländska farvatten:
2 korvetter 250 dagar.
2 kommendörkaptener......................................	............... Er. 1,000: —
2 kaptener .....................................................	............... B 750: —
18 subalterner.................................................	............... B 4,500: —	6,250: —
	Summa Er.	14,492: 50,

deraf i hemlandsfarvatten Er. 8,242: 50.

Underofficerare.

A. Skolorna.

Sjökrigsskolan, 135 dagar.

3 af maskinistafdelningen 1 å 2 kr., 2 å 1: 50 i dagafl. = 135:— + 202: 50 = 337: 50

5 af andra afdelningar, deraf 2 å 1:50 och 3 å 1: — » = 202: 50 + 202: 50 = 405: —

* Rekryt- och exercisskolan, 120 dagar.

4 af maskinistafdelningen 2 å 2 kr., 2 å 1: 50 i dagafl. = 240: — + 180: — = 420:_

12 af andra afdelningar, deraf 5 å 1: 50 och 7 å 1: — » — 450: — + 420:_= 870:_

Skeppsgosseskolan, 120 dagar.

4, deraf 2 å 1: 50 och 2 å 1 kr. i dagafiöning............— 180: — + 120:_= 300:_

B. Krigsöfningar.

Staben.

3 pansa/rbåtar A., 75 dagar.

6 af maskinistafdelningen 3 å 2 kr., 3 å 1: 50 i dagafl. = 225:— + 168:75 = 393:75

18 af andra afdelningar, deraf 9 å 1: 50 och 9 å 1: — j> — 506: 25 + 337: 50 = 843: 75

3 kanonbåtar, 75 dagar.

6 af maskinistafdelningen 3 å 2 kr., 3 å 1: 50 i dagafl. = 225: — + 168: 75 = 393: 75
12 af andra afdelningar, deraf 6 å 1: 50 och 6 å 1: — » — 337; 50 + 225:_= 562: 50

6 minbåtar X:a klass, 75 dagar.

6 af minafdelningen å 2 kronor i dagafl......................................................— 450-_

6 af maskinistafdelningen å 1: 50 » ...................................... ..............._ 337! 59

C. Expeditioner i utländska farvatten:

2 konetter, 250 dagar.

6 af maskinistafdelningen 2 å 2 kr., 4 å 1: 50 i dagafl. = 500: — + 750: = 1,250:

10 af andra afdelningar, deraf 4 å 1:50 och 6 å 1: — » = 750:__750: — l’ö00:

Summa Kr.

742: 50.

1,290: —

300: —

1,237: 50.

956: 25.

787: 50.

2,750: -8,063: 75.

Manskap af sjömanskåren.

Under officer skor pr eder.

A. Skolorna.

Sjökrigsskolan, 135 dagar.

2 af maskinistafdelningen a 80 öre i dagaflöning, hvarje Kr. 54: ...... — 108: —

13 af andra afdelningar å 50 öre » » » 33: 75 ...... — 438: 75

Rekryt- och exercisskolan, 120 dagar.

2 af maskinistafdelmngen å 80 öre i dagaflöning, hvarje Kr. 48:
22 af andra afdelningar å 50 öre )) » » 30:

= 96: —

= 660: —

Skeppsgosseskolan, 120 dagar.
4 å 30 kronor........................

= 120: —

B. Krigsöfningar.

3 pansarbåtar A., 75 dagar.

15 af maskinistafdelmngen å 80 öre i dagaflöning, hvarje Kr. 30: —
27 af andra afdelningar å 50 öre » » » 18: 75

3 kanonbåtar, 75 dagar.

6 af maskinistafdelningen å 80 öre i dagaflöning, hvarje Kr. 30: —
6 af andra afdelningar å 50 öre » » » 18: 75

.... = 450: —
.... = 506: 25

= 180: —
= 112: 50

6 minbåtar, 75 dagar.

6 å 80 öre i dagaflöning, hvarje Kr. 30: —

= 180: —

C. Expeditioner i utländska farvatten.

2 leorvetter, 250 dagar.

4 af maskinistafdelningen å 80 öre i dagaflöning, hvarje Kr. 100: —......

26 af andra afdelningar å 50 öre » » » 62: 50......

= 400: —

= 1,625: —

Summa Kr.

546: 75.

756: —

120: —

956: 25.

292: 50.

180: —

2,025: -4,876: 50.

Manskap af sjömanskåren.

Ofriqe.

A. Skolorna.

Sjökrigsskolan, 135 dagar.

35 första klassens sjömän å 40 öre i dagaflöning, hvarje Kr. 27: —......... = 945: _

59 andra » » å 30 » » » » 20: 25 ......... = 1,194: 75

95 tredje » » å 20 » » » » 13: 50 ........ = 1,282: 50

Relcrytskolan, 120 dagar.

86 första klassens sjömän å 40 öre i dagaflöning, hvarje Kr. 24: —■........ — 2,064:

148 andra » » å 30 » » » » 18: —....... = 2 664: _

284 tredje » » å 20 » » » » 12: —......... = 3,408: _

Skeppsgosseskolan, 120 dagar.

8 första klassens sjömän å 24 kronor

B. Krigsöfningar.

3 pansarbata/r A., 75 dagar.

105 första klassens sjömän, hvarje Kr. 15: —............................................. — 1 575; _

141 andra » j> » » 11: 25............................................. — 1,586: 25

81 tredje » » » » 7: 50.................................. — 607: 50

3 kanonbåta/r, 75 dagar.

39 första klassens sjömän, hvarje Kr. 15: —............................................. — 585: _

60 andra » » » » 11: 25............................................. — 675: _

66 tredje » » » » 7: 50.......................................... = 495: _

G minläta/r, 75 dagar.

21 första klassens sjömän, hvarje Kr. 15: —............................................. — 315:__

15 andra » » » » 11: 25............................................. — 168: 75

C. Expeditioner till utländska farvatten.

2 korvetter i 250 dagar.

70 första klass., hvarje Kr. 50: —........................................................... — 3 500: _

118 andra » » » 37: 50............................................................ — 4,425: _

220 tredje » j> » 25: —......................................................... — 5,500: _

Summa Kr.

3,422: 25.

8,136: —

192: —

3,768: 75

1,755: —

483: 75.

13,425: -31,182: 75.
9

Bil. A. n:o 23.

Förslag till stat för ordinarie anslag under Riksstatcns
Femte Hufvudtitel.

	Krono r.
Sjöförsvars-Departementet. Departementet och Öfverstyrelsen.
Departementschefen......................................................................................	17,000
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommando-expeditionen.........	26,800
Marinförvaltningen......................................................................................	38,600
Säger	82,400	—
Flottans personal.
Aflöning för Flottans kårer oeli stater, fasta löner................................................	1,099,650	—
Dagaflöning till Flottans militärpersonal samt läkarestaten, reservationsanslag..........	580,664	85
Alderstillägg, förslagsanslag.............................................................................	32,000	—
Beklädnad åt underofficerare, sjömans- och skeppsgossekårorna samt värnpligtige, för-
slagsanslag.............................................................................................	364,300	—
Natura-underhåll, förslagsanslag........................................................................	675,519	52
Inqvarteringsbidrag till officerare och underofficerare............................................	24,800	—
Inqvartering för sjömans- och skoppsgossekårerna samt värnpligtige, reservations-
anslag....................................................................................................	56,599	20
Premier till värnpligtigt reservbefäl och reservunderbefäl, reservationsanslag...........	4,000	—
Lega till stamrekryter af värnpligtige, reservationsanslag....................................	20,000	—
Säger	2,857,533	57
Flottans materiel.
Flottans underhåll, reservationsanslag...............................................................	1,000,000	—
Säger	1,000,000	—
* • Transporl	3,939,933	57

	Krono r.
Transport	3,939,933	57
Diverse anslag.
Flottans öfningar, reservationsanslag............................... . ...............................	670,000	—
Undervisningsverken:
Sjökrigsskolan.......................................................................... 28,640: — Skeppsgosseskolan...................................................................... 8,780: —	37,420 55,745
För sjömätningar och sjökartekontorots verksamhet, reservationsanslag....................	—
Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes.................................................. ...............................................	15,000	—
Durclunarschkostnader, reservationsanslag..........................................................	30,000	—
För sjukvård..................................................................................................	39,000	—
För diverse behof............................................................................................	18,751	43
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag....................................................	15,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.......................................	50,000	—
Extra utgifter................................................................................................	12,500	—
Säger	943,416	43
Handeln.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reservationsanslag.................	1,200,409	—
Undervisningsanstalter för sjöfart (deraf förslagsanslag 13,000 kr. för ålderstillägg)...	107,650	—
Nautisk-meteorologiska byrån.............................................................................	9,000	—
Säger	1,317,059	—
Summa	6,200,409	—

Bil. A. n:o 24.

Förslag till Stat för Femte Hufrudtiteln (utom lotsverket),

med specifikation af de under rubriken »Flottans personal» i förslagsstaten (bil. A. n:o 23)

upptagna anslag.

Bil.

Stat 1881.

N:0 1.

Kom:sförsl.stat
AT:o 13.

N:o U.

N:o 16.
N:o 15.

Departementet (Öfverstyrelsen).

Aflöningsstater: Departementschefen...........................

N:o 1.	))	Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kom-
		mandoexpeditionen................			26,800	—
	»	Marinförvaltningen ...................			38,600	—
				Säger	82,400	—
		Flottans personal.
Kom:s\försl. stat
N:o 12.	Allöningsstator: Officerare, fast lön.....................	345,700: —
		Daga!!. (—3 %) res.ansl.............	161,446: 80.	507,146: 80.
N:o 13.	»	Underofficerare, fast lön ............	172,800: —
		Daga!!. (—3 %) res.ansl.............	100,196: 15.	272,996: 15.
N:o li.	»	Sjömanskåren, fast lön...............	366,000: —
Stat 1881.		Dagafl. (—10 %) res.ansl, .........	271,669: 50.	637,669: 50.
N:o 18.	»	Skeppsgossar, Dagaflöning reserv.anslag..........	3,197: 40.
N:o 16.	»	Yärnpligtige, Dagaflöning d:o		33,205: —
Stat 183 1.	»	Mariningeniörsstaten...................		63,000: —
N:o 12.	»	Civilstaten ...............................		115,000: —
N:o 13.	»	Kleresistaten ...........................		8,550: —
N:o 14.	»	Läkarestaten, fast lön................	. 28,600: —
	»	Dagaflöning, reserv.ansl...............	. 10,950: —	39,550: —	1,680,314	85
		(Deraf dagaflöning, reservationsanslag 580,664: 85.)

Åldorstillägg, förslagsanslag..............................

Beklädnad, förslagsanslag: Underofficerare ..........

» » Sjömanskåren (—10 %).

» » Yärnpligtige ..............

» » Skeppsgossar...............

47,400

248,000

45,900

28,000

Transport

Kronor.

17,000

32,000

364,300

2,159,014

Bil.			Kronor.
		Transport	2,159,014	85
N:o 13.	Natura-underhåll, förslagsanslag: Underofficerare (—8 %).........	46,989: 52.
N:o U.	» » Sjömanskåren (—10%)........	459,900: —
N:o 15.	» » Skeppsgossar.......................	81,760: —
N:o 10.	» ii Värnpligtige.......................	. 86,870: —	675,519	52
	Inqvartering: bidrag till offic:es. och underoffic:es inqvartering..	24,800: —
N:o U.	» reservationsanslag Sjömanskåren (—20 %).........	41,320: —
N:o 15.	» » Skeppsgossar (—20 %) .........	6,611: 20.
N:o 16.	» » Värnpligtige......................	. 8,668: —	81,399	20
	(Deraf reservationsanslag kr. 56,599: 20.)
N:o 16.	Premier till värnpligtig! reservbefäl och reservunderbefäl, roserv.-anslag......	4,000	_
	Lega till stamrekryter af värnpligtige, d:o ............................		20,000	—
		Säger	2,857,533	57
	(Deraf reserv.ansl, kr. 661,264: 05 samt förslagsanslag kr. 1,071,819: 52).
	Flottans materiel.
	Underhållet, reservationsanslag............................................		1,000,000	—
	Diverse anslag.
Stat 1881. N:o 1.	Flottans öfningar, reservationsanslag..................................... Undervisningsverken: Sjökrigsskolan ....................................	28,640: —	670,000	—
	Skeppsgosseskolan...............................	8,780: —	37,420	__
	Sjökarteverket, reservationsanslag ........................................		55,745	—
D:o	Stipendier åt officerare.......................................................		15,000	—
D:o	Durchmarschkostnader, reservationsanslag..............................		30,000	—
D:o	Sjukvård .........................................................................		39,000	—
D:o	Diverse behof .................................................................		18,751	43
D:o	Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......................		15,000	—
D:o	Skrifmaterialier, expenser, ved, m. m., d:o ............................		50,000	—
D:o	Extra utgifter...................................................................		12,500	—
		Säger	943,416	43
	(Deraf reservationsanslag kr. 755,745 samt förslagsanslag kr.	65,000).
		Transport	4,883,350	—

Bil.		Kronor.
	Transport	4,883,350	—
Stat 1881.	Handeln.
N:o 1.	Undervisningsanstalter för sjöfart (deraf 13,000 kr. förslagsanslag för ålders-
	tillägg) ......................................................................................	107,650	—
	Nautisk-meteorologiska byrån...............................................................	9,000	—
	. Säger	116,650	—
	Summa	5,000,000	—
	Extra ordinarie anslag (nybyggnad, m. m.).............................................	2,000,000	—
	Summa summarum	7,000,000

Anm. Do inom parentes stående siffror med minustecknet (—) framför utvisa det procontafdrag, som, i
enlighet med hvad å do föreslagna spocialstatorna är anmärkt, af uppgifvon anledning skott å normalkostnaden.

Don mod »Bil.» betecknade kolumnen upptager hänvisningar till de föroslagna specialstaterna samt till 1881
års stater för Sjöförsvarsdepartementet.

Bil. A. n:o 25.

Jemförelse mellan nuvarande och föreslagen årlig kostnad för Sjöförsvaret,

behof erforderliga

1 8 8 3 års Riksstat upptager:
	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
Departementet ock Öfverstyrelsen ........................................................	—	—	82,400	—
Flottans personal *). .............................................. ..........................	—	—	1,967,934	—
Flottans materiel (anslaget till flottans nybyggnad och. underhåll)...............	—	—	1,078,800	—
Diverse anslag:
Flottans öfningar.........................................................................	550,000	—
Undervisningsverken .....................................................................	39,820	—
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet............................	60,000	—
Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst m. m.	15,000	—
Durchmarschkostnader ..................................................................	30,000	—
För sjukvård..............................................................................	39,000	—
För diverse behof.........................................................................	19,175	—
Rese- och traktamentspenningar......................................................	15,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m...........................................	46,412	—
Extra utgifter..............................................................................	12,500	—	826,907	—
Handeln:
Undervisningsanstalter för sjöfart ..................................................	107,650	—
Nautisk-meteorologiska hyrån........................................................	9,000	—	116,650	—
Tillkommer:
För genomförande af lönereglering för Kongl. Flottan.....................;..	—	—	50,000	—
Rust- och rotehållares kostnad för båtsmansliållet **).........................	—	—	620,895	—
Summa j -	—	4,743,586	—

*) Med afdrag af det under rubrik, båtsmansindelningen, upptagna belopp kr. 101,900.
**) Med ^beräkning af förberörda kr. 101,900.

utom lotsverket, samt med undantag af de för nybyggnad och andra dylika
extra ordinarie anslag.

K o in i t é n f 6 r e s 1	å r:
	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
Departementet och Öfverstyrelsen .....................................................	—	—	82,400	_j
Flottans personal...............................................................................	—	—	2,857,533	57
Flottans materiel (underhållsanslaget)....................................................	—	—	1,000,000	—
Diverse anslag:				''
Flottans öfningar.........................................................................	670,000	—
Undervisningsverken ..................................................................... För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet ...........................	37,420 65,745	—
Till stipendier åt sjöofficerare.........................................................	15,000	—
Durchmarschkostnader ..................................................................	30,000	—
För sjukvård...............................................................................	39,000	—
För diverse behof.....................................................................	18,751	43
Rese- och traktamentspenningar......................................................	15,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m...........................................	50,000	—
Extra utgifter..............................................................................	12,500	—	943,416	43
Handeln:
Undervisningsanstalter etc..............................................................	107,650	—
Nautisk-meteorologiska byrån.........................................................	9,000	—	116,650	_

Summa \| -		5,000,000	—

Bil. A. n:o 26 a.

(Afskrift).

Uppgift

å kostnaden för inkasernering af manskapet vid flottans station i Stockholm,
grundad på förhållandena år 1880.

	K r	O	ii o r.
A) Ved.
537ä famnar björkved och 105 famnar barrved.................................	3,120	50
Körning af d:o d:o ................................	294	50
7,990 kub.-fot cokea.....................................................................	2,796	50	6,211	50
B) Lyse.
Afgift för gas.........................................................................	5,273	10
156 skålpund stearinljus..............................................................	109	20
Fotogenolja, lampvekar, tändstickor...............................................	34	70	5,417
C) Renhållning.
Skurning..................................................................................	1,854	20
Diverse renhållningseffekter, såsom borstar, qvastar o. d...................	196	01
Tvätt af lakan, handdukar m. m...................................................	1,602	41
Såpa..........................................................................................	127	50
Latrinhemtning................................................. ......................	1,632	40
För uppsigt vid d:o samt för renhållning af afträdeshusen................	480	—	5 892	52
1J) Kaserninventarier.
Anskaffning och underhåll af bord, bänkar, skåp, sängar, tvättställ etc.
förslagsvis..............................................................................	—	—	4,500	—
E) Sängkläder.
För fem år bestås: 1 madrass....................................................	12	—
1 hufvudputa..................................................	3	—
2 par lakan..................................................	17	14
1 yllefilt.........................................................	8	50
2 handdukar (Kong! Brefvot 6/s 1881) ...............	1	44
—	42	08
hvaraf V5 utgör...............................................	8	42
alltså för 848 man..... ...............................................................	—	—	7,140	16
I Summa	—	—	29,161	18

Anmärkningar.
Under år 1880 hafva vid Stationen varit inkasernerade:
af matroskompanierna....................................... ..............................	103 man
af eldare- och handtverkskompaniet ......................................................	51 »
skeppsgossar........................................................................................	33 »
båtsmän ........................................................•...................................	661 »
eller tillsammans	848 man

utgörande alltså kaserneringskostnader år 1880 för hvarje man 34 kronor 39 öre.
Stockholm af Kong!. Flottans Räkonskapskontor den 7 November 1881.

Axel Zettersten.

Bil. A. n:o 26 b.

(Afskrift).

Uppgift

å kostnaden för inkasernering af manskapet vid Flottans härvarande station,
grundad på förhållandena år 1880.

	K r	0	n o r.
A) Elduingsäninen.
Ved........................................................................................	7,385	53
Kokes.......................................................................................	118	80
Stenkol....................................................................................	4	50	7,508	83
B) Lysningsämnen.
Afgift för gas.............................................................................	4,415	15
Stearinljus..................................................................................	198	74
Fotogenolja, lampvekar och talgljus................................................	418	74	5,032	63
C) Renhållning.
Skurning.....................................................................................	1,139	50
Diverse renhållningseffekter såsom granris, qvastar m. m...................	135	—
Tvätt af lakan, handdukar och filtar.............................................	1,410	48
Såpa och tvål.............................................................................	205	07	2 890	05
D) Kasern-inventarier, förslagsvis...................................................	—	—	4,300
E) Sängkläder.
För 5 år bestås: 1 st. madrass......................................................	6	44
1 » hufvudputa.................................................	2	47
2 par lakan........................................................	13	60
1 st. yllefilt........................................................	8	30
2 » handdukar...................................................	1	22
	32	03
hvaraf 1/s utgör.................................................	6	41
alltså för 992 man.......................................................................	—	—	6,358	72
Summa	—	—	26,090	23

Anmärkning.
Under ir 1880 hafva vid stationen varit inkasernerade:
af matroskompanierna...........................................................................	39 man
af eldare- och handtverkskompaniet.........................................................	7 »
af skeppsgossar....................................................................................	272 »
af båtsmän....................................................................................	674 »
eller tillsammans	992 man

utgörande alltså kaserneringskostnaden år 1880 för hvarje man 26 kronor 80 öro.
Karlskrona af Flottans Räkenskapskontor den 17 November 1881..

J. A. Berghman.

Bil. A. n:o 27.

Approximativ beräkning

öfver

Kostnader! för värnpligtigt sjöfolks inställande från resp. sjömanshus till den
station af flottan, hvarunder de lyda.

			Ängbåts- eller
Antal värn-pligtige.		Kilometer å jernväg.	jemvägs-biljett och traktamente	Summa.	Summa summarum.
	Stockholms station.		pr man. Kr.	Kr.		Er.
	Sjömanshus.				936
104	Gefle...............................................	—	9	—	—
2	Haparanda..............■...........................	—	51	—	102	—
66	Hernösand.........................................	—	18	—	1,188	—
40	Hudiksvall.........................................	—	16	—	640	—
3	Luleå................................................	—	45	—	135	—
21	Piteå.................................................	—	42	—	882	—
20	Sundsvall...........................................	—	16	—	320	—
22	Söderhamn.........................................	—	14	—	308	—
1	Södertelje..................................,.......	38	4	14	4	14
27	Umeå................................................	—	29	—	783	—	5,298	14
	Carlskrona station.
32	Cimrishamn (2Va mil landsväg ä 1,80).....	345	23	63	756	16
9	Pallcenberg (3,8 mil landsväg å 1,60).......	408	31	54	283	86
315	Göteborg...........................................	444	14	88	4,687	20
20	Halmstad...........................................	408	18	24	364	80
98	Helsingborg.......................................	308	12	10	1,185	80
3	Jönköping..........................................	261	10	83	32	49
117	Kalmar............................................	in	5	22	610	74
61	Karlshamn.........................................	224	9	72	592	92
4	Karlstad...........................................	546	22	38	89	52
2	Kongelf.............................................	444	19	82	39	64
3	Kristianstad.......................................	261	10	84	32	52
	Transport	—	1 -	1-	\| 8,675	65	5,298	14

			Ångbåts-	eller			—
Antal väm-pligtige.		Kilometer å jernväg.	jemvägs-biljett ocli traktamente	Summa.	Summa summarum.
			pr man. Er.	Er.		Er.
	Transport	—	_	_	8,675	65	5,298	14
58	Landskrona........................................	280	n	40	661	20
1	Lidköping..........................................	395	17	65	17	65
1	Linköping.........................................	339	16	18	16	18
24	Malmö......................................	314	12	42	298	08
15	Marstrand......................................	444	19	82	297	30
21	Norrköping...................v...................	386	17	58	369	18
3	Nyköping..........................................	506	21	18	63	54
108	Oscarsbamn.......................................	367	17	—	1,836	—
63	Strömstad (4 mil landväg a 1,6 o).........	531	37	44	2,358	72
19	Söderköping (2 mil landväg l,so)............	386	25	98	493	62
23	Sölvesborg ........................................	292	14	76	339	48
14	Trelleborg..........................................	340	16	20	226	80
4	Varberg...........................................	491	20	73	82	92
95	Uddevalla .........................................	456	19	68	1,869	60
45	Yestervik...........................................	371	17	13	770	85
83	Yisby (ångf. till Vestervik).....................	371	21	13	1,753	79
23	Ystad.........''.....................................	356	15	18	349	14	20,379	70
				Summa kronor	25,677	84

Bil. A. n:o 28.

Uppgift

å fördelningen på nedanstående anslag af kostnader, föranledda utaf båtsmäns transport
eller båtsmanskompanickefers resor under år 1880.

Från

anslaget till Durclimarscliekostnader:

Stockholms station.....................................

Karlskrona » .....................................

anslaget till Rese- och traktamentspenningar

Stockholms station....................................

Karlskrona » ......................................

anslaget för Diverse behof:

Karlskrona station.....................................

Utgifter.	Återburna.	Återstår.
11,220	50	13	97	11,206	53
15,192	07	125	75	15,166	32	26,372	85
7,844	16	1	20	7,842	96
8,845	21	—	—	8,845	21	16,688	17
786	24			786	24

B. Tab. 1.

Beräknad besparing genom afgång å Kesery- och Imlragningsstaterna.

Under år 1884.

permanenta Reservstaten: 3 officerare, lön m. m....
» » » dagaflöning

Under år 1885.

permanenta Reservstaten: 2 officerare, lön m. m....
» » » dagaflöning

Under år 1886.

Nya Reservstaten: 2 officerare, lön m. m..............

» » » dagaflöning.............

Kr. 18,000: —
» 3,360: 50.

Kr.

» Reservstaten: 1 officer

inqvarteringsersättning...... »

Under år 1887.

permanenta Reservstaten: 1 officer, lön m. m..............

» » » dagaflöning............

Nya Reservstaten: 2 officerare, lön in. m....................

» » » dagaflöning...................

» » » inqvarteringsersättning.

Under år 1888.

Nya Reservstaten: 4 officerare, lön m. m....................

* » » dagaflöning..................

» » » inqvarteringsersättning.

Under år 1889.

permanenta Reservstaten: 1 officer, lön m. m.............

» » » dagaflöning............

Nya Reservstaten: 1 officer, lön in. m..........................

» » » dagaflöning ......................

» ■ » » inqvarteringsersättning ....

Kr.

8,800
1,643: —
6,000
1,060	—
424	—
2,126	25.
5,550
1,036	—
9,000	—
1,589	—
635	—
15,000
2,650	—
1,058	—
2,800
522	—
2,000	—
353	—
141	—

21,360: 50.

10,443:

9,610: 25.

17,810:

18,708:

5,816: —

Under år 1890.

Å Nya Reservstaten: 2 officerare, lön m. m.....................

» » » » dagaflöning.....................

» » » » inqvarteringsersättning...

Under år 1891.

Å Nya Reservstaten: 1 officer, lön in. m.........................

» » » » dagaflöning .....................

» » » » inqvarteringsersättning ...

Under år 1892.

A permanenta Reservstaten: 1 officer, lön
» » » 2
» Indragningsstaten: 1 officer......

dagaflöning

Under år 1893.

Å permanenta Reservstaten: 3 officerare, lön m. m......

» » » » dagaflöning ..

» Nya Reservstaten: 1 officer, lön m. m....................

» » » » dagaflöning .................

» » » » inqvarteringsersättning

» Indragningsstaten: 1 officer.....................................

Under år 1891.

Å permanenta Reservstaten: 1 officer, lön m. m.......

» » » » dagaflöning ...

» Indragningsstaten: 3 officerare ..............................

Under år 1895.

A permanenta Reservstaten: 1 officer, lön m. m..............

» » » » dagaflöning .........

» Nya Reservstaten: 2 officerare, lön m. m....................

» » » » dagaflöning...................

» » » » inqvarteringsersättning.

» Indragningsstaten: 2 officerare .....................................

Er.	6,200: — 1,096: — 438: —
Er.	2,200: —
»	388: —
>;	155: —
Er.	4,400: —
»	822: —
»	1,466: 67.
Er.	11,750: —
»	2,193: —
»	4,500: —
»	795: —
»	317: —
	2,000: —
Er.	4,000: —
» •	747: —
»	4,333: 33.
Er.	4,200: —
	784: —
»	4,400: —
»	777: —
»	310: —
»	3,000: —

7,734:

2,743:

6,G88:. 67.

21,555: —

9,080: 33.

13,471: —

Under är 1896.

Å permanenta Reservstaten: 2 officerare, lön m. m................ Er. 8,750: __

» » » » dagaflöning............ » 1,633: —

» Nya Reservstaten: 2 officerare, lön ro. m........................ » 8,000: —

* * » » dagaflöning...................... » 1,413: —

» » » » inqvarteringsersättning...... » 565: —

» Indragningsstaten: 2 officerare .................................... » 2,800: _

Under är 1897.

Å permanenta Reservstaten: 1 officer, lön m. m................... Er. 4,200: —

» s » » dagaflöning .............. » 785: —

» Nya Reservstaten: 4 officerare, lön m. m. .................... » 10,600: —

* * » » dagaflöning........................ » 1,873: —

* » » » inqvarteringsersättning...... » 748: —

» Indragningsstaten: 1 officer............................................... » 1,333: 33.

Under är 1898.

Å Nya Reservstaten: 1 officer, lön m. m................’............. Er. 2,200: —

» » » » dagaflöning ........................... » 388: —

» » » » inqvarteringsersättning ...... » 155: —

» Indragningsstaten: 2 officerare ........................................ » 2,666: 66.

23,161: —

19,539: 33.

5,409: 66.

B. Tab. 2.

U. P. M. öfver officerstillökningen.

			Dag-		Summa.
Under år 1884.			aflöning.

1 Kommendörkapten af lista klass.....................................	4,000	—	1,416	20	5,416	20
1 Kapten af 2:dra klass ....................................................	1,800	—	1,062	15	2,862	15
1 Löjtnant.......................................................................	1,200	—	708	10	1,908	10
=	7,000	—	3,186	45	10,186	45
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	—	—	21,360	50
Under år 1885.
1 Kapten af lista klass.......................................................	2,800	—	1,062	15	3,862	15
1 Löjtnant .......................................................................	1,200	—	708	10	1,908	10
	4,000	—	1,770	25	5,770	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	--	—	—	—	10,443	—
Under år 1886.
1 Kapten af lista klass........................................................	2,800	—	1,062	15	3,862	15
1 Löjtnant ......................................................................	1,200	—	708	10	1,908	10
	4,000	—	1,770	25	5,770	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	---	—	9,610	25
Under år 1887.
1 Kommendörkapten af 2:dra klass........................................	3,500	—	1,416	20	4,916	20
1 Kapten af lista klass......................................................	2,800	—	1,062	15	3,862	15
	6,300	—	2,478	35	8,778	35
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	—	—	17,810	—
Under år 1888.
1 Kapten af lista klass.................................••...................	2,800	—	1,062	15	3,862	15
1 Löjtnant.........................................................................	1,200	—	708	10	1,908	10
	4,000	—	1,770	25	5,770	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	—	—	18,708	—
Under år 1889.
1 Kapten af lista klass......................................................	2,800	—	1,062	15	3,862	15
1 Underlöjtnant..................................................................	600	—	708	10	1,308	10
—	3,400	—	1,770	25	5,170	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	--	—	5,816

	Lön.		Dag-
			aflöning
Under år 1890.
1 Kapten af lista klass.....................................:................	2,800	—	1,062	15	3,862	15
1 Löjtnant......................... ..............................................	1,200	—	708	10	1,908	10
=	4,000	—	1,770	25	5,770	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	—	—	7,734	—
Under år 1891.
1 Kapten af 2:dra klass ......................................................	1,800	—	1,062	15	2,862	15
1 Underlöjtnant...............................................................	600	—	708	10	1,308	10
=	2,400	—	1,770	25	4,170	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	—	—	2,743	—
Under år 1892.
1 Kapten af lista klass........................................................	2,800	—	1,062	15	3,862	15
1 D:o af 2:dra klass........................................................	1,800	—	1,062	15	2,862	15
=	4,600	—	2,124	30	6,724	30
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	—	—	6,688	67
Under år 1893.
1 Kapten af lista klass.....................................................	2,800	—	1,062	15	3,862	15
1 Underlöjtnant.................................................:................	600	—	708	10	1,308	10
=	3,400	—	1,770	25	5,170	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	—	—	21,555	—
Under år 1894.
1 Kapten af 2:dra klass ..................................................	1,800	—	1,062	15	2,862	15
1 Löjtnant........................................................................	1,200	—	708	10	1,908	10
=	3,000	—	1,770	25	4,770	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	—	—	-—-	—	9,080	33
Under år 1895.
1 Kapten af 2:dra klass .....................................................	1,800	—	1,062	15	2,862	15
1 Löjtnant .......................................................................	1,200	—	708	10	1,908	10
=	3,000	—	1,770	25	4,770	25
Beräknad besparing genom afgång å Reservstaterna	——	—	—	—	13,471	—

B. Tab. 3.

Beräknad kostnad

	1880 & 1881.	1884.		1885.		1886.		1887.		1888.
Kongl. Flottans Officerskår, fast lön........	(1880) * 299,250	66	296,600		303,600		307,600	_	311,600	_	317,900	—
Dito dito, dagallöning**........................	*** (1880) 104,250	_	137,725	45	140,911	90	142,682	15	144,452	40	146,930	75
Dito dito, finqvarteringsbidrag................	(1880) 27,549	62	20,300	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—
Dito dito, arvoden................................	(1880) 2,600	_	'' -	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Permanenta Reservstaten, lön och tjenst-göringspenningar............................	(i Noy. 1881) 85,050	—	85,050	—	67,050	—	58,250	—	58,250	—	52,700	—
Dito dito dagaflöning, liel och half, inbe-räknadt s. k. beredskapstillägg.........	(i Mot. 1881) 15,877	50	15,877	50	12,517	—	10,874	—	10,874	—	9,838	-
Dito dito inqvarteringsbidrag.................	(1880) 3,500	—	3,500	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000
Nya Reservstaten, lön och tjenstgörings-penningar.....................................	(1881 årsbörj.) 98,100	—	92,100	—	92,100	—	92,100	—	86,100	—	77,100	—
Dito dito, dagaflöning.......................	(1880) 17,328	—	16,268	—	16,268	—	16,268	—	15,208	—	13,619	—
Dito dito, inqvarteringsersättning............	(1880) 6,921	—	6,498	—	6,498	—	6,498	—	6,074	—	5,439	—
Eeservstaten.....................................	2,126	25	2,162	25	2,126	25	2,126	25	—	—	—	—
Indragningsstaten..............................	(1881 års börj.) 30,899	97	29,066	64	29,066	64	29,066	64	29,066	64	29,066	64
Summa	—	—	705,111	84	693,937	79	689,265 04	685,425	04	676,393	39

* Häri inbcgripes tjcnstgöringspcnningar till dem, som detta år qvarstodo å gammal stat.

** Dagaflöningens normalbelopp från och med år 1884 minskadt mod 3 %.

*** "Häri ingår ej någon dagallöning för sjöexpeditioner, men deremot en del arvoden från anslaget till Flottans nybyggnad

för Officerare.

1889.	1890.	1891.	1892.	1893.	1894.	1895.	1896.	1897.	1898.	Normal stat.
321,900	—	325,300	—	329,300	—	331,700	—	336,300	—	339,700	—	342,700	—	345,700	—	345,700	—	345,700	—	345,700	—
148,701	—	150,471	25	152,241	50	154,011	75	156,136	05	157,906	30	159,676	55	161,446	80	161,446	80	161,446	80	161,446	80
22,800	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—	22,800	—	23,800	—
52,700	—	49,900	—	49,900	—	49,900	—	45,500	—	33,750	—	29,750	—	25,550	—	16,800	—	12,600	—	—	—
9,838	—	9,316	—	9,316	—	9,316	—	8,494	—	6,301	—	5,554	—	4,770	—	3,137	—	2,352	—	—	—
1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	—	—
02,100	—	60,100	—	53,900	—	51,700	—	51,700	—	47,200	—	47,200	—	42,800	—	34,800	—	24,200	—	—	—
10,969	—	10,616	—	9,520	—	9,132	—	9,132	—	8,337	—	8,337	—	7,560	—	6,147	—	4,274	—	—	—
4,381	—	4,240	—	3,802	—	3,647	—	3,647	—	3,330	—	3,330	—	3,020	-	2,455	—	1,707	—	—	—
29,066	64	29,066	64	29,066	64	29,066	64	27,599	97	25,599	97	21,266	64	18,266	64	15,466	64	14,133	31
663,455	64	662,809	89	660,846	14	662,273	39	662,309	02	645,924	27	641,614	19	632,913	44	609,752	44	590,213	11	530,946	80

och underhåll.

B. Tab. 4.

Beräknad kostnad

	1880 & 1881.	1884.	1885.	1886.	1887.	1888.
Kongl. Flottans Underofficerskår, lön ......	*) 136,690		2) 181,258		181,258		181,258	_	181,258	_	181,258	_
D:o dagaflöning *).................................	(l88ö) 67,311	90	2) 93,164	—	93,164	—	93,164	—	93,164	—	93,164	—
D:o beklädnadsersättning.......................	37,600	—	2) 45,000	—	45,000	—	45,000	—	45,000	—	45,000	—
D:o portionsersättning5)........................	(l 8 8 0) 26,756	38	6) 45,006	84	45,006	84	45,006	84	45,006	84	45,006	84
D:o inqvarteringsbidrag ......................	860	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—	1,000	—
Maskiniststaten, lön eller aflöning8).........	34,894	—
D:o dagaflöning..................................	(l88ö) 9,995	50
D:o beklädnadsersättning.......................	5,200	—
D:o portionsersättning.........................	(1880.) 3,198	29					Dessa sta	;er	äro för 1	rei	1884—1	398
Handtverksstaten, lön...........................	5,760	—
D:o dagaflöning .................................	(1880) 2,159	—
D:o beklädnadsersättning.......................	1,600	—
D:o portionsersättning...........................	1,173	23
Nya Beservstaten, lön och tjenstgörings-penningar9)...................................	12,300	—	10) 11,800	—	11,800	—	11,800	—	11,800	—	11,800	—
D:o dagaflöning..................................	(1880) 4,779	26	4,584	98	4,584	98	4,584	98	4,584	98	4,584	98
D:o inqyarteringsersättning....................	(l880) 748	—	717	60	717	60	717	60	717	60	717	60
D:o portionsersättning..........................	4,088	—	3,833	60	3,833	60	3,833	60	3,833	60	3,833	60
Summa	—	—	386,365	02	386,365	02	386,365	02	386,365	02	386,365	02

*) 2 Underofficerare å gammal stat.

2) 10 Maslrinistimderofficoraro och 2 andra underofficerare å gammal stat.
s) 9 d:o och 2 d:o d:o å gammal stat.

4) Dagaflöningens normalbelopp är från 1884 minskadt med 3 %.

6) Portionsersättningens normalbelopp är från 1884 minskadt med 3 %.

för Underofficerare.

1889.	189».	1891.	1892.	1893.		1894		1895.	1896.	1897.		1898.		Normal stat.
18i,258	—	181,258	—	181,258	—	181,258	—	181,258	—	181,258	—	181,258	—	3) 180,256	—	180,256	—	180,256	_	172,800	_
93,104	—	93,104	—	. 93,164	—	93,164	—	93,164	—	93,164	—	93,164	—	3) 93,872	—	93,872	—	93,872	—	100,196	15
45,000	—	45,000	—	45,000	—	45,000	—	45,000	—	45,000	—	45,000	—	3) 45,200	—	45,200	—	45,200	—	47,400	—
45,006	84	45,006	84	45,006	84	45,006	84	45,006	84	45,006	84	45,006	84	7) 45,205	10	45,205	10	45,205	10	46,989	52
1,000		1,000		1,000		1,000		1,000		1,000		1,000		1,000		1,000		1,000		1,000
''orda til	sar	mn an in	>d	Kongl. 1	doi	tans Un	ler	officerska	,r.
11,800		10,200		9,000		6,600		6,000		5,400		4,800		4,800		3,100		3,100
4,584	98	3,963	29	3,578	32	2,564	48	2,331	35	2,260	81	1,865	08	1,865	08	1,204	53	1,204	53	—	—
717	60	620	30	547	32	401	37	364	88	328	39	291	90	291	90	188	52	188	52	—	—
3,833	60	3,474	80	3,066	—	2,248	40	2.044	—	1,839	60	1,635	20	1,635	20	1,022	_	1,022
386,365	02	383,687	23	381,620	48	377,243	09	376,169	07	375,257	64	374,021	02	374,125	28	371,048	15	371,048	15	368,385	67

6) 10 Maskinistunderofflcerare å gammal stat åtnjuta ej portionsersättning.

7) 9 d:o d:o d:o d:o.

8) Deraf stå 10 qvar på gammal stat och finnas för närvarande 3 öfver stat.

9) En Underofficer å nya Reservstaten är ännu uppförd å varfsstat.

10) Af de i 1881 års stat upptagne äro 3 afgångne, hvaremot den å varfsstat förut uppförde från och med 1884
öfverflyttats å ifrågavarande stat.

B. Tab. 5.

Afgången inom

		1 8	7 5.			1 8	7 6.		1 8
	Man-	A f g å n g n e.	Man-	A f g å n g n e.	Man-	Af-
	skaps- styrka.	Antal	Medel- ålder.	Medel- tjonsto- tid.	skaps- styrka.	Antal	Medel- ålder.	Medel- tjenste- tid.	skaps- styrka.	Antal
Södra distriktet............	1,62.5	92	35,3	13.7	1,551	*) 170	41,io	20,9	1,430	93
Östra distriktet.............	1,232	68	34,5	13	1,232	60	34,8	13,7	1,232	119
Vestra distriktet.............	920	49	42,io	24,i	920	23	45,c	21,8	920	34
Norra distriktet. 1..........	1,191	'') 166	38,3	17,9	1,191	48	34,6	12,11	1,191	53
Summa	4,968	''375	37,5	16,8	4,894	301	39,6	18,1	4,773	299
10 års vakanser	+ 718				+ 792				+ 913
	5,686				5,686				5,686

*) Distrikt, som undergått generalmönstring under årot.

	Afgångne.
	Hela	Medeltal
	antalet.	af 6 år.
Södra distriktet..............	466	77,7
Östra d:o .............	372	62
Vestra d:o ..............	252	42
Norra d:o ..............	527	87,8
Summa	1,617	269,5.

Då medeltalet af den årliga afgången under ofvanupptagna sex år uppgått
till 269,5 man och medeltalet af de effektiva numren under samma tid utgjort
4,783, har alltså berörda afgång i medeltal uppgått till 5,6 3 procent af den
effektiva styrkan.

Ibåtsmanshållet.

7 7.			1 8	7 8.			1 8	7 9.			1 8 8 0.
g å n g n e.	Man-	Afgångne.	Man-	Afgångne.	Man-	Afgångne.
Medel- ålder.	Medel- tjenste- tid.	själs- styrka.	Antal	Medel- ålder.	Medel- tjenste- tid.	skaps- styrka.	Antal	Medel- ålder,	Modd-ig en sto-tid.	skaps- styrka.	Antal	Medel- ålder.	Medel- tjenste- tid.
39,9	18,5	1,358	44	37,5	16	1,341	34	42	19,i	1,335	33	39,4	17,9
44,u	21	1,232	27	34,2	12,4	1,232	48	32,6	ll,u	1,232	50	31,u	11,9
40	16,6	920	13	30,io	7,io	920	‘) in	47,9	24	920	22	32,8	10,3
31,8	10,4	1,191	42	35,8	13,n	1,191	33	36,4	14,8	1,191	‘j 185	40,4	18,2
40,3	18	4,701	126	35,5	13,8	4,684	226	41,n	19,4	4,678	290	38,2	16,5
		+ 985				+ 1,002				+1,008
		5,686				5,686				5,686

B. Tab. 6.

Sannolika afgången inom båtsmanshåll.

1881

d. 30 Sept.

1884.

1885.

1886.

1887.

1888.

1889.

1890.

1891.

1892.

1893.

1894.

1895.

1896.

1897.

1898.

1899.

Antal........

4,640

4,379

4,118

3,857

3,596

3,335

3,074

2,813

2,552

2,291

1,363

1,102

841

580

319

Afgång......

—

261

928

261

—

Anm. Den 30 September 1881 uppgingo tioårs-vakanserna vid indelningskompanierna till 1,046, hvadan, om detta antal dragés från
båtsmanshållets hela nummerstyrka, återstående antal rotar utgjorde 4,640.

Anm. Arliga afgången är beräknad till 5,63 proc. utom det tionde året, då den är upptagen till 20 proc. af den ursprungliga effektiva
styrkan.

B. Tab. 7.

Beräkning öfver sannolika antalet per år inkallade båtsmän.

	1884.	1885.	1886.	1887.	1888.	1889.	1890.	1891.	1892.	1893.	1894.	1895.	1896.	1897.	1898.
(kvarstående antalbåtsmän	4,640	4,379	4,118	3,857	3,596	3,335	3,074	2,813	2,552	2,291	1,363	1,102	841	580	319
Antal inkallade per år....	1,547	1,460	1,173	1,286	1,199	1,112	1,025	938	851	764	454	367	280	193	106

Anm. I enlighet med hvad hittills i allmänhet varit vanligt, beräknas eu tredjedel af båtsmannens antal böra inkallas till tjenstgöring.

Beräknad kostnad för båtsmännen

År.			Aflöning.	Inqvartering per man Kr. 20,66.	Beklädnad per man Kr. 108.	Natura underhåll per man Kr. 204,40.	Summa.
1884	1,547	inkallade ...............	20,784	—	25,568	82	167,076	—	316,206	80	529,635	62
1885	1,460	d:o ...............	19,615	—	24,129	28	157,680	—	298,424	—	499,848	28
1886	1,373	d:o ...............	18,446	—	22,692	94	148,284	—	280,641	20	470,064	14
1887	1,286	<1:0 ...............	17,342	—	21,255	01	138,888	—	262,858	40	440,343	41
1888	1,199	d:o ...............	16,102	—	19,817	07	129,492	—	245,075	60	410,486	67
1889	1,112	d:o ...............	14,940	—	18,379	14	120,096	—	227,292	80	380,707	94
1890	1,025	d:o ...............	13,778 >	—	16,941	20	110,700	—	209,510	—	350,929	20
1891	938	d:o ...............	12,602	—	15,503	26	101,304	—	191,727	20	321,136	46
1892	851	d:o	11,433	—	14,065	33	91,908	—	173,944	40	291,350	73
1893	764	d:o ...............	10,264	—	12,637	95	82,512	—	156,161	60	261,575	55
1894	454	d:o ..............	6,100	—	7,503	81	49,032	—	92,797	60	155,433	41
1895	367	d:o .............	4,931	—	6,065	78	39,636	—	75,014	80	125,647	58
1896	280	d:o ..............	3,768	-	4,627	84	30,240	—	57,232	—	95,867	84
1897	193	d:o ...............	2,593	—	3,189	90	20,844	—	39,449	20	66,076	10
1898	106	d:o ...............	1,424	—	1,751	97	11,448	—	21,666	40	36,290	37

Anm. Normala inqvarteringskostnaden minskad med 20 proc., i anseende till manskapets sjökon^
menderingar.

tf*

B. Tab. 9.

Ökning af sjömanskåren i man af båtsmännens afgång.

	1884.	1885.	1886.	1887.	1888.	1889.	1890.	1891.	1892.	1893.	1894.	1895.	1896.	1897.	1898.	1899.
Antalet man vid årets början enligt stat......	825	920	1,015	1,110	1,205	1,300	1,395	1,490	1,585	1,680	2,015	2,210	2,205	2,300	2,395	2,500
Afgång under året, 12 %	98	no	122	133	145	156	167	179	190	202	242	253	265	276	287	300
Ökning af manskapsan-talet ........................	95	95	95	95	95	95	95	95	95	335	95	95	95	95	105	_
Bekrytbehofvet ............	191	205	217	228	240	251	262	274	285	537	337	348	360	371	392	300

Anm. Om man jemför det antal man, hvarmed sjömanskåren skall ökas, eller 1,675, med antalet af de vid ö''fvergångstidens början enligt
Tab. 6 såsom effektiva upptagna båtsmansnummer, 4,640, motsvarar hvarje man i den nya stammen 2,7 7 båtsmän.

B. Tab. 10,

Afgången inom Sjömanskåren.

	1S60.	1807.	1868.	1869.	1870.	1871.	1872.	1873.	1874.	1875.	1876.	1877.	1878.	1879.	Summa afskedade	jo =s c “ 3 B 3 CD CD Pa H ® 3-	Medeltal a sked per i
																p Hi	r* T5
l:a Matroskompaniet .........	6	3	1	3	5	7	13	17	— 2 11	— 4 4	— 10 10	— 13 13	- 1 5	+ 2 14	112	98	8,o
2:a D:o .........	6	7	3	6	6	7	13	11	— 4 11	— 4 3	— n 10	— 19 16	— 2 1	+ i 5	105	97	7,5
3:e D:o .........	+ ^ 18	+ 9 5	+ 15 6	+ 20 3	+ 23 3	+ 22 3	+ 16 11	21	+ 1 18	— 6 7	— 11 10	— 9 7	— 1 2	+ 3 1	115	106	8,2
4:e D:o ........	+ 15 17	+ 13 8	+ 12 7	+ 16 3	+ 24 3	+. 26 6	+ 13 10	+ 3 16	27	— 7 11	— 13 17	— 12 11	— i 2	+ 2 9	147	102	10,5
5:o D:o .........	- 1 20	- 1 22	— 2 13	— 2 10	— 20 20	— 21 16	— 12 8	— 23 29	— 26 12	— 38 13	— 48 11	— 58 10	— 44 5	— 19 3	192	77	13,7
6:e D:o .........	— 6 16	— 2 15	— 3 18	— 1 14	— 15 17	— 20 19	— 23 20	— 32 19	— 43 16	— 52 12	— 60 19	— 68 11	— 66 5	— 70 7	208	67	14,9
Summa afgångne	83	60	48	39	54	58	75	113	95	50	77	68	20	39	879	547	62,8
Nummerstyrkan vid årets slut	615	619	622	633	612	607	594	548	526	489	447	421	485	503	—	547 6	62,8 6
Medeltal per kompani..........																=91,i	=10,4

Således hafva i medeltal på 100 man årligen afgått 11,4 procent, eller i jemnadt tal 12 man.

Anm. De siffror, framför h vilka finnes tecknet + eller —, utvisa det antal man, hvarmed de särskilda kompaniernas effektiva nummerstyrka
öfver- eller understigit det. normala antalet af 100 man.

B. Tab. 11.

Förslag till ökning af Sjöinanskåren.

	1884.	1885.	1886.	1887.	1888.	1889.	1890.	1891.	1892.	1893.	1894.	1895.	1896.	1897.	1898.	1899.
Antalet man vid årets början enligt stat......	825	945	1,065	1,185	1,305	1,425	1,545	1,665	1,785	1,905	2,025	2,120	2,215	2,310	2,405	2,500
Afgång under året, 12 °/o	98	113	128	142	157	171	185	200	214	229	243	254	266	277	289	300
Ökning af manskapsan-talet .......................	120	120	120	120	120	120	120	120	120	120	95	95	95	95	95	95
Rekrytbehofvet ............	218	233	248	262	277	291	305	320	334	349	338	349	361	372	384	300

B. Tab. 12.

Sjömanskårens fördelning år 1884.

	Förändringar under året.
Yid 1884 års början finnas.	Afgående. 12 %.	Öfv er-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1884 års slut finnas.	Antalet Ökadt med.	Antalet minskadt med.
45 maskinister, underofficerskorporaler............	5	—	—	40	—	5
00 minörer, d:o ............	—	—	10	10	10	—
90 matroser, d:o ............	ii	—	ii	90	—	—
16 handtverkare, d:o .............	2	—	—	14 164	—	2
151.
30 eldare i gamla 2:dra löneklassen............	4		—	26	—	4
90 matroser i d:o .....................	11	21		58		32 4
31 handtverkare i d:o.................................	4	—	27 111 9fir	—
151.				265
30 eldare, lista klassens sjömän .........	4	—	9	35	5	j
90 matroser, d:o .........	10	—	80	160	70
20 handtverkare, d:o .........	2	—	2	20 215	—	1
140.
27 eldare i gamla 4:de löneklassen ............	3	9	—	15	—	12
150 matroser i d:o ................................	18	80		52 6 73		98 3
9 handtverkare i d:o .................................	1	2	—	—
186.
00 2lära klassens sjömän .............................	—	—	142	142 142 91,	142	—
			Nyantagne.	___ I 21o
197 3:dje klassens sjömän................................	23	142	218	250 250	53	—
Summa	98	—	—	945	+ 280	— 160

Kekrytbehofvet 218 man, deraf 70 från Skeppsgossekåren.

Anm. Benämningen matroser omfattar manskapet vid styrmans-, artilleri-, ekonomi- och skeppareafdelningarna.

Sjömanskårens fördelning år 1885,

B. Tab. 13.

	Förändringar under året.
Vid 1885 åra böljan finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1885 års slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, underofficerskorporaler...........	5	—	5	40	_	_
10 minörer, ä:o ............	i	—	6	15	5	—
90 matroser, d:o ............	n	—	11	.90	—	—
14 handtverkare, d:o ............	2	—	—	12 157	—	2
154.
26 eldare i gamla 2:dra löneklassen............	3	5	—	18	—	8
58 matroser i d:o .......................................	7	17	—	34	—	24
27 handtverkare i d:o ................................. in.	3		—	24 7ft —- ''b 233	—	3
35 eldare, lista klassens sjömän....................	4	- ''	4	35	—	- ''
160 matroser, d:o .....................	19	—	70	211	51	—
20 handtverkare, d:o ...................	2	—	2	20 266	—	—
215.
15 eldare i gamla 4:de löneklassen ............	2	4	-.	9	—	6
52 matroser i d:o ....................................	6	46	—	—	—	52
6 handtverkare i d:o .................................	1	2	—	3 12	—	3
73.
142 2:dra klassens sjömän ..............................	17	24	153 Ny antagne.	254 254 266	112	—
250 3:dje klassens sjömän.................................	30	153	233	300 300	50	—
Summa	113	—	—	1,065	+ 218	— 98

Bekrytbehofvet 233 man, deraf 70 från Skeppsgossekåren.

B. Tab. 14.

Sjömanskårens fördelning år 18S6.

	Förändringar under året.
Vid 1886 års början finnas.	Afgående. 12 %■	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1886 års slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, underofjicerskorporaler............	5	—	5	40	—	—
15 minör er, d:o ............	2	—	7	20	5	—
90 matroser, d:o ............	11	—	11	90	—	—
12 handtverkare, d:o ............	2	—	—	10 160	—	2
157.
18 eldare i gamla 2:dra löneklassen............	2	5	—	11	—	7 •
34 matroser i d:o .......................................	4	18	—	12	—	22
24 handtverkare i d:o......................:.......... 76.	3			-1 44 204		3
35 eldare, lista klassens sjömän.....................	4	—	4	35	—	—
211 matroser, d:o .....................	25	—	71	257	46	—
20 handtverkare, d:o .....................	3	—	3	20 312	—	—
266.
9 eldare i gamla 4:de löneklassen ............	1	4	—	4	—	5
3 handtverkare i d:o.................................	—	3	—	— 4	—	3
~12.
254 2:d/ra klassens sjömän ..............................	30	71	155 .	308 312	54	—
			Nyantagne.
300 3:dje klassens sjömän.................................	36	155	248	357	57	—
Summa	128	—	—	1,185	+ 162	— 42

Kekrytbehofvet 248 man, deraf 70 från Skeppsgossekåren.

B. Tab. 15.

Sjöman skarens fördelning år 1887.

	Förändringar uuder året.
Yid 1887 års böljan finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1887 års slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, underofjicerskorporaler............	5	—	5	40	—	_
20 minörer, d:o ............	2	—	7	25	5	—
90 matroser, d:o ............	11	—	21	100	10	—
10 handtverkare, d:o ............ 160.	1		1	175	—	—
11 eldare i gamla 2:dra löneklassen............	1	-5	. -	5	—	6
12 matroser i d:o .......................................	1	11	—	—	—	12
21 handtverkare i d:o................................ 44.	3	1	—	17 g.-) ------- 197	—	4
35 eldare, lista klassens sjömän.....................	5	—	5	35	—	—
257 matroser, d:o .....................	31	17	89	298	41	—
20 handtverkare, d:o ..................... 312.	2		2	20 353	—	1
4 eldare i gamla 4:de löneklassen ............	—	4	—	—	—	4
308 2:dra klassens sjömän .............................. 312.	37	92	174 Nyantagne.	353 353	45
357 3:dje klassens sjömän...............................	43	174	262	402	45	—
Summa	142	—	—	1,305	+ 146	— 26

Rekrytbehofvet 262 man, deraf 70 man från Skeppsgossekåren.

B. Tab. 16.

Sjömanskårens fördelning år 1888.

	Förändringar under året.
Vid 1888 års böljan finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1888 års slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, underoffwershorporaler...........	5	—	5	40	—	—
25 minörer, clio ............	3	-	8	30	5	—
100 matroser, ä:o ............	12	—	22	no	10	—
10 handtverkare, clio ............	1	—	1	10 190	—	—
175.
5 eldare i gamla 2:dra löneklassen............	—	5	—	—	—	5
17 handtverkare i d:o............................... 22.	2	1		14 A A 14 204		3
353 l:sta Mässens sjömän.................................	43	so	no	390	37	—
353 2:dra Mässens sjömän ..............................	43	no	190	390	37	—
402 3:dje Mässens sjömän.................................	48	190	Hyantagne. 277	441	39	—
Summa	157	—	—	1,425	+ 128	—'' 8

Kekry tbehofvet 277 man, deraf 100 man från Skeppsgossekåren.

B. Tab. 17.

Sjömanskårens fördelning år 1889.

	Förändringar under året.
Vid 1889 års böljan finnas.	Afgående. 12 %.	Ö fv er-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1889 års slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, tmderofficerskorporaler............	5		5	40
30 minörer, d:o ............	3	—	8	35	5	—
110 matroser, clio ............	13	—	23	120	10	—
10 handtverkare, d-.o ............ 190.	1		1	10 205
14 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen..	2	i	—	11 216	—	3
390 lista klassens sjömän.................................	47	36	117	424	34	—
390 2:dra klassens sjömän ..............................	47	117	198 Nyantagne.	424	34	—
441 3:dje klassens sjömän.................................	53	198	291	481	40	—
Summa	171	—	—	1,545	+ 123	-3

Rekrytbehofvet 291 man, deraf 100 man från Skeppsgossekåren.

B. Tab. 18.

Sjömanskårens fördelning år 1890.

	Förändringar under året.
Vid 1890 års böijan finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1890 års . slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, underofficerskorporaler...........	. 5		5	■ 40
35 minör er, d:o ............	4	—	9	40	5	—
120 matroser, d:o ............	14	—	24	130	10	—
10 handtverkare, d:o ............ 205.	1		1	10 220
11 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen..	2	i	—	8 228	—	3
424 l:sta klassens sjöman.................................	51	38	123	458	34	—
424 2:dra klassens sjömän ..............................	51	123	208 Nyantagne.	458 1	34	—
481 3:dje klassens sjömän.................................''	57	208	305	521	40	—
Summa	185	—	—	1,665	+ 123	— 3

Rekrytbehofvet 305 man, deraf 100 man från Skeppsgossekåren.

B. Tal. 19.

SjömansMrens fördelning år 1891.

	Förändringar under året.
Vid 1891 års böljan finnas. .	Afgående. 12 o/o.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1891 års slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, unäerofficerskorporaler............	5		5	40
40 minörer, d:o ............	5	—	10	45	5	—
130 matroser, d:o ............	15	—	25	140	10	—
10 handtverkare, d:o ............ 220. ''	1	“	i	____10 235	—~	—
8 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen..	1	i	—	6 e b 241	—	2
458 lista hlassens sjömän.................................	55	40	129	492	34	—
458 2:dra hlassens sjömän ..............................	55	129	218 Ny antagne.	492	34	—
521 3:dje hlassens sjömän.................................	63	218	320	560	39	—
Summa	200	—	—	1,785	+ 122	— 2

Kekrytbehofvet 320 man, deraf 100 man från Skeppsgossekåren.

B. Tab. 20.

Sjömanskårens fördelning år 1893.

	Förändringar under året.
Vid 1892 års böljan finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1892 års slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, underofficerskorporaler............	5		5	40
45 minör er, d:o ............	5	—	10	50	5	—
140 matroser, d:o ............	17	—	27	150	10	—
10 handtverkare, d:o ............ 235.	1		1	10 250
6 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen	1	i	—	4 254	—	2
492 l:sta klassens sjömän................................	59	42	135	526	34	—
492 2tära klassens sjömän ..............................	59	135	228 Nyantagne.	526	34	—
560 3:dje klassens sjömän................................	67	228	334	599	39	—
Summa	214	-	- I	1,905	+ 122	— 2

tf*-

Bekrytbehofvet 334 man, deraf 100 man från Skeppsgossekåren.

B. Tab. 21.

Sjömanskårens fördelning år 1893.

		Förändringar andel året.
Vid 1893 års början finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gåendo till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1893 års slut finnas.	Antalet Bkadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, underofficerskorporaler............	5		5	40		_
50 minörer,	d:o ............	6	—	6	50	—	—
150 matroser,	d:o ............	18	—	28	160	10	—
10 handtverkare, 250.	d:o ............	1		1	10 260
4 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen	1	i	—	2 262	—	2
526 lista lilassens sjömän.		63	39	137	561	35	—
526 2:dra klassens sjömän		63	137	235 Nyantagne.	561	35	—
599 3:dje klassens sjömän.		72	235	349	641	42	—
	Summa	229	—		2,025	+ 122	— 2

Rekrytbehofvet 349 man, deraf 100 man från Skeppsgossekåren,

B. Tab. 22.

Sjömanskårens fördelning år 1894.

	Förändringar under året.
Yid 1894 års böljan finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Yid 1894 års slut finnas.	Antalet ökadt med.	Antalet minskadt med.
40 maskinister, underofficerskorporaler............	5		5	40
50 minörer, d:o ............	6	—	6	50	—	—
160 matroser, d:o ...........	19	—	29	. 170	10	_
10 handtverkare ä:o ............ 260.	1	~	1	A? 270	—	—
2 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen	1	i	—	—	—	2
56jl lista Idassens sjömän................................	67	40	135	589	28	—
561 2:dra Tdassens sjömän ..............................	67	135	230 Nyantagne.	589	28	—
641 3:dje Mässens sjömän.................................	77	230	338	672	31	—
Summa	243	—	—	2,120	+ 97	— 2

Bekrytbehofvet 338 man, deraf 100 man från Skeppsgossekåren.

-4

B. Tab. 23.

Sjömanskårens fördelning år 1895.

	Förändringar under året.		•
Vid 1895 års början finnas.	Afgående. 12 %■	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1895 års slut finnas.	Antalet Ökadt med.
90 maskinister och minörer, underofficerskorporaler...............	11	—	u	90	—
170 matroser, clio ...............	20	—	30	180	10
10 handtverkare, d:o	1	—	1	10 280	—
270. 589 lista klassens sjömän....................................................	71	42	140	616	27
589 2lära klassens sjömän...............................i...................	71	140	238	616	27
672 3:dje klassens sjömän...................................................	80	238	Ny antagne. 349	703	31
Summa	254	—	—	2,215	+ 95
Kekrytbehofvet 349 man, deraf 100 man från Skeppsgossekåren..

B. Tab. 24.

Sjömanskårens fördelning år 1896.

............... ’ '' '' "'' ------	Förändringar under året.
Yid 1896 års böljan finnas.	Afgående. 12 o/o.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1896 års slut finnas.	Antalet Ökadt med.
90 maskinister och minörer, underofficerskorporaler...............	11	—	ii	90	—
180 matroser, d:o ...............	22	—	32	190	10
10 handtverkare, d:o ............... 280.	1		1	10 290
616 lista klassens sjömän...................................................	74	44	144	642	26
616 2idra klassens sjömän...................................................	74	144	244 Nyantagne.	642	26
703 3:dje klassens sjömän......:.............................................	84	244	361	736	33
Summa Rekrytbehofvet 361 man, deraf 100 man från Skeppsg	266 ossekåren.	—	—	2,310	+ 95

B. Tal. 25.

Sjömanskårens fördelning år 1897.

	Förändringar under årot.
Vid 1897 års böljan finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gående till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1897 års slut finnas.	Antalet ökadt med.
90 maskinister och minörer, underoffieerskorpordler...............	11	—	u	90	—
190 matroser, d:o ...............	23	—	28	195	5
10 handtverkare, d:o ............... 290.	1	—	1	10 295
642 l:sta Mässens sjömän..................................................	77	40	147	672	30
642 2: dr a klassens sjömän...................................................	77	147	254 Nyantagne.	672	30
736 3:dje klassens sjömän..................................................	88	254	372	766	30
Summa Eekrytbehofvet 372 man, deraf 100 man från Skeppsg	277 ossekåren.	-	-	2,405	+ 95

B. Tal. 26.

Sjömanskårens fördelning år 1898.

	Förändringar under året.
Yid 1898 års böljan finnas.	Afgående. 12 %.	Öfver-gåendo till högre klass.	Tillkom-mande från lägre klass.	Vid 1898 års slut finnas.	Antalet ökadt med.
90 maskinister och minörer, imderofficerskorporaler.........''......	11	—	ii	90	—
195 matroser, d:o ...............	23	—	28	200	—
10 handtverkare, d:o .........i..... 295.	1		1	10 300	5
672 lista klassens sjömän...................................................	81	40	149	700	28
672 2lära klassens sjömän..................................................	■ 81	149	258 Nyantagne.	700	28
766 3:dje klassens sjörnä/n...................................................	92	258	384	800	34
Summa Eekrytbehofvet 384 man, deraf 100 man från Skeppsg	289 ossekåren.	—	—	2,500	+ 95

B. Tab. 27,

Förslag till stat för Kongl. Flottans sjömanskap år 1884: 945 man.

	Månadslön per år.	Dagaflönin per år.		Inqvartering.	Beklädnad..	Natura underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360		292		20	66	108		204	40
49 clio d:o ............	17,640	—	14,308	—
1 eko (matros eller handtverkare).....	360	—	182	50
103 d:0 d:o ......	37,080	—	18,797	50
1 man i gamla 2: dra löneklassen.............................	240	—	182	50
110 d:o d:o ...........................	26,400	—	20,075 ''	—
1 lista klassens sjöman .........................................	180	—	146	—
214 d:o d:o ..........................................	38,520	—	31,244	—	19,503	04	101,952	—	192,953	60
1 man i gamla 4:de löneklassen................................	120	—	146	—
72 d:0 d:o ...............................	8,640	—	10,512	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120	—	109	50
141 d:o d:o ..........................................	16,920	—	15,429	50
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73	—
249 d:o d:o ...........................................	14,940	—	18,177	—
Lega till 148 man å 50 kronor...................................	7,400	—	——	—
Summa	168,980	—	129,674	50	19,523	70	102,060	—	193,158	—
Afdrag göres för permitteradt manskap med 10 % å dag-
aflöning, beklädnad och natura-underhåll, samt, i be-traktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 % å inqvarteringskostnaden.................................			12,967	45	2,904	74	10,206		19,315	80
Återstår	168,980	—	116,707	05	16,618	96	91,854	—	173,842	20

B. Tab. 28.

Förslag till stat för Kongl. Flottans sjömanskår år 1885: 1,065 man.

	Månadslön	Dagaflönin						Natura
					Inqvarterin		Beklädnad.
	per ar.		per ar.						underhall.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör).............	360		292		20	66	108		204	40
54 d:o d:o ............	19,440	—	15,768	—
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
101 d:o d:o	36,360	—	18,432	50
1 man i gamla 2:dra löneklassen..............................	240	—	182	50
75 d:0 d:o .........	18,000	—	13,687	50
1 lista klassens sjöman ...................... . .. .	180	—	146	—
265 d:o d:o ..........................................	47,700	—	'' 38,690	—	21,982	24	114,912	—	217,481	60
1 man i gamla 4:de löneklassen...............................	120	—	146	—
11 d:o d:o ................................	1,320	—	1,606	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120''	—	109	50
253 d:o d:o ..............................	30,360	—	27,703	50
1 3:dje klassens sjöman ........................................	60	—	73	—
299 d:o d:o ..........................................	17,940	—	21,827	—
Lega till 311 man ä 50 kronor...................................	15,550	—	—	—
Summa	188,110	—	138,846	—	22,002	90	115,020	—	217,686	—
Afdrag göres för permitteradt manskap med 10 °/o å dag-
aflöning, beklädnad och natura-underhåll, samt, i be-
traktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med
20 °/o å inqvarteringskostnaden..............................	—	—	13,884	60	4,400	58	11,502	—	21,768	60
Återstår	188,110	—	124,961	40	17,602	32	103,518	—	195,917	40

B. Tab. 29.

Förslag till stat för Koiigl. Flottans sjömanskår år 1886: 1,185 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360		292	_	20	66	108	_	204	40
\| 59 d:o d:0 ............	21,240	—	17,228	—
[ 1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
99 d:o d:0 ......	35,640	—	18,067	50
1 man i gamla 2:dra löneklassen..............................	240	—	182	50
43 d:o d:o ..............................	10,320	—	7,847	50
1 lista klassens sjöman ..........................................	180	—	146	—
311 d:o d:o .........................................	55,980	—	45,406	—	24,451	44	127,872	—	242,009	60
1 eldare i gamla 4:de löneklassen.............................	120	—	146	—
3 d:o d:o .............................	360	—	438	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120	—	109	50
307 d:o d:o ..........................................	36,840	—	33,616	50
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73	—
356 d:o '' d:o .........................................	21,360	—	25,988	—
Lega till 341 man å 50 kronor...................................	17,050	—■	--	—
Summa	200,230	—	149,723	—	. 24,472	10	127,980	—	242,213	—
Afdrag göres för permitteradt manskap med 10 °/° å dag-
aflöning, beklädnad och natura-underhåll, samt, i be-traktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20% å inqvarteringskostnaden...........................			14,972	30	4,894	42	12,798		24,221	30
Återstår	200,230	—	134,750	70	19,577	68	115,182	—	217,991	70

B. Tab. 30.

Förslag till stat för Kongl. Flottans sjömanskår år 1887: 1,305 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360	_	292	_	20	66	108		204	40
64 d:o d:o ............	23,040	—	18,688	—
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
109 d:o d:o ......	39,240	—	19,892	50
1 man i gamla 2:dra löneklassen...........:..................	240	—	182	50
21 d:o d:o ...........................	5,040	—	3,832	50
1 lista klassens sjöman ........:.................................	180	—	146	—	. 26,940	64	140,832	—	266,537	60
352 d:o d:o ..........................................	63,360	—	51,392	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120	—	109	50
352 d:o d:o .........................................	42,240	—	38,544	—
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73	—
401 eko d:o .........................................	24,060	—	29,273	—
Lega till 370 man å 50 kronor...................................	18,500	—	—	—
Summa	216,800	—	162,607	50	26,961	30	140,940	—	266,742	—
Afdrag göres för permitteradt manskap med 10 % å dag-
aflöning, beklädnad och natura-underhåll, samt, i be-traktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 % å inqvarteringskostnaden.................................			16,260	75	5,392	26	14,094		26,674	20
Återstår	216,800	—	146,346	7ö\|	21,569	04	126,846	—	240,067	80

B. Tab. 31.

Förslag till stat för Kongl. Flottans sjömanskår år 1888: 1,425 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360	__	292	_	20	66	108	—	204	40
69 d:o d:o ............	24,840	—	20,148	—
1 d:o '' (handtverkare eller matros).....	360	—	182	50
119 d:o d:o ......	42,840	—	21,717	50
1 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen..................	240	—	182	50
13 d-.o d:o ...................	3,120	—	2,372	50
1 lista klassens sjöman ........................................	180	—	146	—	. 29,419	84	153,792	—	291,065	60
389 d:o d:o ..........................................	70,020	—	56,794	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120	—	109	50
389 d:o d:o ........................ .................	46,680	—	42,595	50
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73	—
440 d:o d:o ..........................................	26,400	—	32,120	—
Lega till 369 man å 50 kronor...................................	18,450	—	—	—
Summa	233,670	—	176,733	—	29,440	50	153,900	—	291,270	—
Afdrag göres för permitteradt manskap med 10 % å dag-
aflöning, beklädnad och natura-underhåll, samt, i be-traktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 % å inqvarteringskostnaden.................................			17,673	30	5,888	10	15,390		29,127
Återstår	233,670	—	159,059	70	23,552	40	138,510	—	262,143	—

B. Tab. 32.

Förslag till stat för Koiigl. Flottans sjömanskår år 1889: 1,545 man.

	Månadslön		Dagaflöning					Natura
	per år.		per år.		Inqvartering.	.beklädnad.	underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360	_	292	_	20	66	108	—	204	40
74 d:o d:o ............	26,640	—	21,608
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
129 d:o d:0 ......	46,440	—	23,542	50
1 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen ..................	240	—	182	50
10 d:o d:o ..................	2,400	—	1,825	—
1 l:sta klassens sjöman ........................................	180	—	146	—	■ 31,899	04	166,752	—	315,593	60
423 d:o d:o	76,140	—	61,758	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120	-	109	50
423 d:o d:o ..........................................	50,760	—	46,318	50
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73	—
480 d:o d:o .........................................	28,800	—	35,040	-
Lega till 368 man å 50 kronor...................................	18,400	—	-—	—
Summa	250,900	—	191,077	50	31,919	70	166,860	—	315,798	—
Afdrag göres för permitteradt manskap med 10 °/o å dag-
aflöning, beklädnad och natura-underhåll, samt, i be-
traktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med
20% å inavarteringskostnaden..............................	—	—	19,107	75	6,383	94	16,686	—	31,579	80
Återstår	250,900		\| 171,969	75	25,535	76	150,174 \|—	284,218	20

B. Tab. 33.

Förslag till stat för Kongl. Flottans sjömanskår år 1890: 1,665 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360	_	292		20	66	108		204	40
79 d:o d:o ...... .....	28,440	—	23,068	—
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
139 d:o d:o ......	50,040	—	25,367	50
1 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen..................	240	—	182	50
7 d:o d:o ..................	1,680	—	1,277	50
1 l:sta klassens sjöman ..........................................	180	—	146	—	! 34,378	24	179,712	—	340,121	60
457 d:o d:o .................;........................	82.260	--	66,722	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120	—	109	50
457 d:o d:o ..........................................	54,840	—	50,041	50
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73	—
520 d:o d:o ..........................................	31,200	—	37,960	—
Lega till 896 man å 50 kronor..................................	19,800	—	—	—
Summa	269,580	—	205,422	—	34,398	90	179,820	—	340,326	—
Afdrag göres för permitteradt manskap med 10 °/o å dag-
aflöning, beklädnad och natura-underhåll, samt, i be-traktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 °/o å inqvarteringskostnaden................................			20,542	20	6,879	78	17,982		34,032	60
0 0 Återstår	269,580	-j	184,879	80	27,519	12	161,838	-1	306,293	40

B. Tab. 34.

Förslag till stat för Kong!. Flottans sjömanskår år 1891: 1,785 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhäll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360	_	292	_	20	66	108	—	204	40
O O •a 00	30,240	—	24,528	—
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
149 d:o d:o ......	53,640	—	27,192	50
1 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen ..................	240	—	182	50
5 d:o d:o .................	1,200	—	912	50
1 lista klassens sjöman ..........................................	180	—	146	—	> 36,857	44	192,652	—	364,649	60
491. d:o d:o .........................................	88,380	—	71,686	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120	—	109	50
491 d:o d:o ..........................................	58,920	—	53,764	50
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	•73	—
559 d:o d:o ..........................................	33,540	—	40,807	—
Lega till 425 man å 50 kronor...................................	21,250	—	—	—
Summa	288,490	—	219,876	—	36,878	10	192,760	—	364,854	—
Afdrag göres för pérmitteradt manskap med 10 °/o å dag-aflöning, beklädnad och natura-underhåll, samt, i be-
traktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 °/o å inqvarteringskostnaden.................................			21,987	60	7,375	62	19,276		36,485	40
Återstår	288,490	—	197,888	40	29,502	48	173,484	—	328,368	60

B. Tab. 35.

Förslag till stat för Kong!. Flottans sjömanskår år 1892: 1,905 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360		292	_	20	66	108	_	204	40
89 dio d:o ............	32,040	—	25,988	—
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
159 d:o d:o ......	57,240	—	29,017	50
1 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen ..................	240	—	182	50
3 d:o d:o ..................	720	—	547	50
	180		146		39,336	64	205,632		389,177	60
525 d:o d:o ..........................................	94,500	—	76,650	—
1 2:dra klassens sjöman..........................................	120	—	109	50
525 d:o d:o ..........................................	63,000	—	57,487	50
1 3:dje klassens sjöman .........................................	60	—	73	—
598 d:o d:o .........................................	35,880	—	43,654	—
Lega till 454 man å 50 kronor...................................	22,700	—	-.	—
Summa	307,400	_	234,330	—	39,357	30	205,740	—	389,382	—
Afdrag göres för permitterade med 10 °/o å dagaflöning, . beklädnad och natura-underhåll samt, i betraktande
jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 % å inqvarteringskostnaden..................■..........................			23,433		7,871	46	20,574		38,938	20
Återstår	307,400		210,897	—	31,485	84	185,166	—	350,443	80

B. Tab. 36.

Förslag till stat för Koiigl. Flottans sjömanskår år 1893: 2,025 man.

	Månadslön		Daeraflöningr					Natura
	per år.		per år.		Inqvartering.	Beklädnad.	underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360	_	292	—	20	66	108	—	204	40
89 d:o d:o ...........	32,040	—	25,988	—
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
169 d:o d:o ......	60,840	-	30,842	50
1 handtverkare i gamla 2:dra löneklassen ..................	240	—	182	50
1 d:o d:o ..................	240	—	182	50
1 lista klassens sjöman ..........................................	180	—	146	—	■ 41,815	84	218,592	—	413,705	60
560 d:0 d:o .........................................	100,800	—	81,760	—
1 2:dra klassens sjöman.........................................	120	—	109	50
560 d:o d:o ..........................................	67,200	—	61,320	_''
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73
640 d:o d:o .........................................	38,400	—	46,720	—	,
Lega till 483 man å 50 kronor...................................	24,150	—	_	—
Summa	324,990	—	247,798	50	41,836	50	218,700	-	413,910	—
Afdrag göres för permitterade med 10 °/o å dagaflöning,
beklädnad och natura-underhåll samt, i betraktande
jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 °/o å
inqvarteringskostnaden............................................	—	—	24,779	85	8,367	30	21,870	—	41,391	—
Återstår	324,990		223,018	jö5	33,469	20	196,830 \|—	372,519	—

B. Tab. 37.

Förslag till stat för Kong!. Flottans sjömanskår år 1894: 2,120 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	* Natura underhåll.
1 Underoffieerskorporal (maskinist eller minör)............	360		292		20	66	108		204	40
89 d:o d:o ............	32,040	—	25,988	—
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
179 d:o d:o ......	64,440	—	32,667	50
1 l:sta klassens sjöman ..........................................	180	—	146	—
588 d:o d:o ..........................................	105,840	—	85,848	—	43,778	54	228,852	—	433,123	60
1 ‘2:dra klassens sjöman..........................................	120	—	109	50
O HÖ O 00 CO lO	70,560	—	64,386	—
1 8:dje klassens sjöman ............	60	—	73	—
671 d:o d:o ..........................................	40,260	-	48,983	—
Lega till 487 man å 50 kronor...................................	24,350	—	—	—
Summa	338,570	—	258,675	50	43,798	20	228,960	__	433,328	_
Afdrag göres för permitterade med 10 % å dagaflöning,
beklädnad och natura-underhåll samt, i betraktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 °/o å inqvarteringskostnaden............................................			25,867	55	8,759	64	22,896		43,332	80
Återstår\|	338,570		232,807	95	35,038	56	206,064	—	389,995	20

B. Tab. 38.

Förslag till stat för Kong!. Flottans sjömanskår år 1895: 2,215 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör) ..........	360		292		20	66	108		204	40
89 d:o d:o ...........	32,040	—	25,988	—
1 d:o (matros eller handtverkare).....	360	—	182	50
189 d:o d:o ......	68,040	—	34,492	50
1 lista klassens sjöman .......................................	180	—	146	—
615 d:o d:o ........................................	110,700	—	89,790	—	: 45,741	24	239,112	—	452,541	60
1 2:dra klassens sjöman.......................................„	120	—	109	50
615 d:o d:o ..........................................	73,800	—	67,342	50
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73	—
702 d:0 d:o ..........................................	42,120	—	51,246	—
Lega till 487 man å 50 kronor.................:..................	24,350	—	—	—
Summa	352,130	—	269,662	—	45,761	90	239,220	—	452,746	—
Afdrag göres för permitterade med 10 % å dagaflöning,
beklädnad och natura-underhåll samt, i betraktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 °/o å inqvarteringskostnaden.............................................			26.966	20	9,152	38	23,922		45,274	60
Återstår \|	352,130	—	242,695	80	36,609	52	215,298	—	407,471	40

B. Tab. 39.

Förslag till stat för Kong!. ''Flottans sjöinanskär år 1896: 2,310 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning per år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.
1 Underofficerskorporal (maskinist eller minör)............	360		292		20	66	108		204	40
89 d:o d:o ............	32,040	—	25,988	—
1 d:o (matros eller handtverkare)......	360	—	182	50
199 d:o d:o ......	71,640	—	36,317	50
1 lista klassens sjöman ..........................................	180	—	146	—
641 d:o d:o .........................................	115,380	—	93,586	—	, 47,703	94	249,372	—	471,959	60
1 2:dra klassens sjöman.........................................	120	—	109	50
641 d:o d:o .........................................	76,720	—	70,189	50
1 3:dje klassens sjöman ..........................................	60	—	73	—
735 d:o d:o ........................................	44,100	—	53,655	—
Lega till 510 man å 50 kronor........................ .........	25,500	—	—	—
Summa	366,460	—	280,539	—	47,724	60	249,480	—	472,164	—
Afdrag göres för permitterade med 10 °/o å dagaflöning,
beklädnad och. natura-underhåll samt, i betraktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 °/o å inqvarteringskostnaden...........................................			28,053	90	9,544	92	24,948		47,216	40
° 0 Återstår	366,460		252,485	10	38,179	68	224,532		424,947	60

B. Tab. 40.

Förslag till stat för Kongl. Flottans sjömanskår år 1897: 2,405 man.

	Månadslön per år.	Dagaflöning por år.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.
1 Underofflcerskorporal (maskinist eller minör)............	360	—	292	—	20	66	108	—	204	40
89 eko eko ............	32,040	—	25,988	—
1 eko (matros eller handtverkare)......	360	~	182	50
204 d:o d:o ......	73,440	—	37,230	—
1 lista klassens sjöman...........................................	180	—	146	—
671 d:o d:o ..........................................	120,780	—	97,966	—	49,666	64	259,632	—	491,377	60
1 2:dra klassens sjöman...........................................	120	—	109	50
671 d:o d:o ...........................................	80,520	—	73,474	50
1 3:dje klassens sjöman...........................................	60	—	73	—
765 eko d:o ...........................................	45,900	—	55,845	—
Lega till 538 man å 50 kronor...................................	26,650	—	—	—
Summa	380,410	—	291,306	50	49,687	30	259,740	—	491,582	—
Afdrag göres för permitterade med 10 °/o 1 dagaflöning,
beklädnad och natura-underhåll samt, i betraktande jemväl af manskapets sjökommenderingar, med 20 °/o å inqvarteringskostnaden.............................................			29,130	65	9,937	46	25,974		49,158	20
Återstår	380,410	—	262,175	85	39,749	84	233,766		442,423	80

B. Tab. 41.

Förslag till stat för Kongl. Flottans sjömanskår år 1898: 2,500 man.

2,500 man (se normalstaten).......................................

Lega till 556 man å 50 kronor...................................

Månadslön

per år.

Dagaflöning

per år.

Inqvartering.

Beklädnad.

Natura

underhåll.

366,000

27,800

—

271,669 jöO

41,320

—

243,000

—

459,900

—

Summa

393,800

—

271,669 |50

41,320

—

243,000

—

459,900

—

B. Tab. 42.

Förslag till stat för Skeppsgossarne under öfvergångstiden.

Dagaflöning.

Beklädnad.

Natura

underhåll.

Inqvartering.

Summa.

400 Skeppsgossar (se normalstaten).......................................

3,197

28,000

81,760

6,611

119,568

60,

B. Tab. 43.

Förslag till stat för Värnpligtige år 1884.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 öre.	Beklädnad. 29,589 öre.	Natura underhåll. 56 Öre.	Summa.
1,500 man i 34 dagar....................................	—	—	10,200	—	2,885	60	15,090	39	28,560	—	56,735	99
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15.276	80
Summa	2,000	—	13,485	—	3,505	40	18,330	39	34,692	—	72,012	79

B. Tab. 44.

Förslag till stat för Yärnpligtige år 1885.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 öre.	Beklädnad. 29,589 öre.	Natura underhåll. 56 öre.	Summa.
1,500 man i 38 dagar....................................	—	—	11,400	—	3,226	20	16,865	73	31,920	—	63,411	93
20 Sjökaptenselever i 1 år..............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	• 3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	17,605	—	4,259	20	22,265	73	42,140	—	90,269	93

B. Tab. 45.

Förslag till stat för Yärnpligtige år 1886.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 Öre.	Beklädnad. 29,589 öre.	Natura underhåll. 56 Öre.	Summa.
1,500 man i 42 dagar....................................	—	—	12,600	-	3,565	80	18,641	07	35,280	—	70,086	87
20 Sjökaptenselever i 1 år..............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	18,805	—	4,598	80	24,041	07	45,500		96,944	87

B. Tab. 46.

Förslag till stat för Värnpligtige år 1887.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 öro.	Beklädnad. 29,58 9 öre.	Natura underhåll. 56 Öre.	Summa.
1,500 man i 46 dagar....................................	—	—	13,800	—	3,905	40	20,416	41	38,640	—	76,761	81
20 Sjökaptenaelever i 1 år.............................	2,000	—	2,920	-	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	20,005	—	4,938	40	25,816	41	48,860	—	103,619	81

B. Tab. 47.

Förslag till stat för Värnpligtige år 1888.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 Öre.	Beklädnad. 29,589 öre.	Natura underhåll. 56 öre	Summa.
1,500 man i 50 dagar....................................	-—•	—	15,000	—	4,245	—	22,191	75	42,000	—	83,436	75
20 Sjökaptenaelever i 1 år..............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	21,205	—	5,278	—	27,591	75	52,220	—	110,294	75

B. Tab. 48.

Förslag till stat för Värnpligtige år 1889.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 öre.	Beklädnad. 29,589 öre.	Natura underhåll. 56 öre.	Summa.
1,500 man i 54 dagar...................................	—	—	16,200	—	4,584	60	23,967	09	45,360	—	90,111	69
20 Sjökaptenselever i 1 år............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanseleyer i 1 år ..............................	2,000	—	3.285	—	619	80	3,240	—	6,132	_	15,276	80
Summa	4,000		22,405	—	5,617	60	29,367	09	55,580	—	116,969	69

B. Tab. 49.

Förslag till stat för Värnpligtige år 1890.

1,500 man i 58 dagar....................................

20 Sjökaptenselever i 1 år.............................

30 Styrmanselever i 1 år.............................

Premier.

Dagaflöning.

20 öre.

Inqvartering.
5,66 öre.

Beklädnad.

29,589 öre.

. Natura
underhåll.

56 öre.

Summa.

2,000

17,400

2,920

3,285

—

4,924

413

619

25,742

2,160

3,240

48,720

4,088

6,132

—

96,786''

11,581

• 15,276

Summa

4,000

—| 23,605

—

5,957

31,142

58,940

—

123,644

B. Tab. 50

Förslag till stat för Yärnpligtige år 1891.

	Premier.	Dagafloning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 öre.	Beklädnad. 29,589 öre.	Natura underhåll. 56 öre.	Summa.
1,500 man i 62 dagar....................................	—	—	18,600	—	5,263	80	27,517	77	52,080	—	103,461	57
20 Sjökaptenselever i 1 år.............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år..............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	24,805	—	6,296	80	32,917	77	62,300	—	130,319	57

B. Tab. 51.

Förslag till stat för Yiirnpligtige år 1892.

	Premier.	Dagafloning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 öre.	Beklädnad. 29,589 öre.	Natura underhåll. 56 öre.	Summa.
1,500 man i 66 dagar....................................	—		19,800	—	5,603	40	29,293	11	55,440	—	110,136	51
20 Sjökaptenselever i 1 år..............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år..............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	26,005	—	6,636	40	34,693	11	65,660	—	136,994	51

B. Tab. 52,

Förslag till stat för Värnpligtige år 1893.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 öre.	Beklädnad. •29,589 öre.	Natura underhåll. 56 öre.	Summa.
1,500 man i 70 dagar....................................	—	—	21,000	—	5,943	—	31,068	45	58,800	—	116,811	45
20 Sjökaptenselever i 1 år..............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
BO Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6.132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	27,205	—	6,976	—	36,468	45	69,020	—	143,669	45

B. Tab. 53.

Förslag till stat för Värnpligtige år 1894.

	Premier.	Dagaflöning.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.	Summa.
			20 öre.		5,66 öre.	29,589 öre.	56 öre.
1,500 man i 74 dagar...................................	—	—	22,200	—	6,282	60	32,843	79	62,160	—	123,486	39
20 Sjökaptenselever i 1 år..............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15,276	80
Summa	4,000		28,405	—	7,315	60	38,243	79	72,380	—	150,344	39

B. Tab. 54

Förslag'' till stat för Värnpligtige år 1895.

	Premier.	Dagaflöning.	Inqvartering.	Beklädnad.	Natura underhåll.	Summa.
			20 öre.		5,66 öre.	29,589 öre.	56 öre.
1,500 man i 78 dagar...................................	—	—	23,400	—	6,622	20	34,619	13	65,520	—	130,161	33
20 Sjökaptenselever i 1 år...............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3.240	—	6,132	—	15,276	80
• Summa	4,000	—	29,605	—	7,655	20	40,019	13	75,740	—	157,019	33

B. Tab. 55.

Förslag till stat för Värnpligtige år 1896.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,6 6 öre.	Beklädnad. 29,58 9 öre.	Natura underhåll. 56 öre.	Summa.
1,500 man i 82 dagar....................................	—	—	24,600	—	6,961	80	36,394	47	68,880	—	136,836	27
20 Sjökaptenselever i 1 år..............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
80 Styrmanselever i 1 år............... ...............	2,000	—	3,285	—	619	80	3,240	—	6,132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	30,805	—	7,994	80	41,794	47	79,100		163,694	27

B. Tab. 56.

Förslag till stat för Värnpligtig*; år 1897.

	Premier.	Dagailöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,6 6 öre.	Beklädnad. 29,58 9 Öre.	Natura underhåll. 56 öre.	Summa.
1,500 man i 86 dagar..................................	—	—	25,800	—	7,301	40	38,169	81	72,240	—	143,511	21
20 Sjökaptenselever i 1 år.............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3,285	—	619	80	3.240	—	6,132	—	15.276	80
Summa	4.000	—	32,005	—	8,334	40	43,569	81	82,460	—	170,369	21

B. Tab. 57.

Förslag till stat för Värnpligtig^ år 1898.

	Premier.	Dagaflöning. 20 öre.	Inqvartering. 5,66 öre.	Beklädnad. 29,589 Öre.	Natura underhåll. 56 öre.	Summa.
1,500 man i 90 dagar...................................	--	—	27,000	—	7,635	—	40,500	—	76,650	—	151,785	—
20 Sjökaptenselever i 1 år..............................	2,000	—	2,920	—	413	20	2,160	—	4,088	—	11,581	20
30 Styrmanselever i 1 år...............................	2,000	—	3.285	—	619	80	3,240	—	6.132	—	15,276	80
Summa	4,000	—	33,205	—	8,668	—	45,900	—	86.870	—	178,643	--

B. Tab. 58.

Beräknad kostnad för

	1881.	1884.	1885.	1886.	1887.	1888.	1889.
Departementet och Öfverstyrelsen..	82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	—
Mariningeniörstaten....................	63,000	—	63,000	--	63,000	—	63,000	—	63,000	—	63,000	—	63,000	—
Civilstaten.................................	123,000	—	123,000	—	123,000	—	123,000	—	123,000	—	123,000	_	123,000	_
Civila och ecklesiastika indragnings-staten.................................	4,050	—	4,050	—	4,050	—	1,550	—	1,550	—	1,550	—	1,550	—
Kleresistaten..............................	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—
Läkarestaten, lön och stipendier...	28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,900	—	28,600	—	28,600	—
D:o dagaflöning............	10,950	—	10,950	—	10,950	—	10,950	—	10,950	—	10,950	—	10,950	—
Ålderstillägg.............................	32,000	—	32,000	—	32,000	_	32,000	_	32,000	_	32,000		32,000	_
Summa	352,550	—	352,550	_	352,550	_	350,050	_	350,050	_	350,050		350,050	_

icke militära stater.

[890.	1891.	1892.	1893.	1894	1895.	1896.	1897.	1898.	Normal stat.
82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	—	82,400	-	82,400	—	82,400	—
63,000	—	63,000	—	63,000	—	63,000	—	63,000	-	63,000	—	63,000	—	63,000	—	63,000	—	63,000	—
123,000	—	119,000	—	119,000	—	119,000	—	119,000		119,000	—	119,000	—	119,000	—	119,000	—	115,000	—
1,550	—	750	—	750	—	750	—	750	—	750	—	750	—	750	—	-- ''	—	—	—
8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—	8,550	—
28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,600	—	28,600	—
10,950	—	10,950	—	10,950	—	10,950	—	10,950	-	10,950	—	10,950	—	10,950	—	10,950	—	10,950	—
32,000	—	32,000	—	32,000	—	32,000	—	32,000	_	32,000	_	32,000	_	32,000	__	32,000	_	32,000	_
350,050	_	345,250	__	345,250	_	345,250	_	345,250	_	345,250	__	345,250	_	345,250		344,500		340,500

B. Tab. 59.

Förslag till stat för Femte Hufvudtiteln (utom Lotsverk^) 1884.

Kronor.

Departementet och Öfverstyrelsen

Aflöning: Departementschefen.....................

» Departementets afdelning af Kongl. Maj :ts

kansli samt kommando-expeditionen ....
» Marinförvaltningen...............................

Flottans personal.

o Officerare, fasta löner och tjenstgörings penningar: »

Kongl. Flottans officerskår

» Permanenta Reservstaten...

» Nya Reservstaten.............

» Reservstaten....................

» Indragningsstaten.............

» Officerare, dagaflöning:

» Kongl. Flottans officerskår.

» Permanenta Reservstaten...

» Nya Reservstaten.............

» Underofficerare, fasta löner och tjenst göringspenningar: »

Kongl. Flottans underofficerskår
............................... 181,258: -

» Nya Reservstaten.............. 11,800: —

296,600: -85,050: -92,100:
2,126: 25
29,066: 64

137.725

15.877

16,268

Underofficerare, dagaflöning:

Kongl. Flottans underofficerskår.
.............................. 93,164:

Nya Reservstaten.............. 4,584: 98

504,942

169,860

Båtsmännen, aflöning........

Sjömanskåren, .fast lön.....

D:o, dagaflöning.

193,058

97,748

161,580 -116,707|05

Transport!

17,000

26,800

38,600

674,803

290,806

20,784

278,287

1,264,681

82,400

82,400) -

			K i	0	ii o r.
Transport	—	—	1,264,681	42	82,400	—
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning...........:.........	—	—	13,485	—
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	—	—	3,197	40
» Mariningeniörstaten............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten..........................................	—	—	123,000	—
» Civila och ecklesiastika indragning sstaten	—	—	4,050	—
» Kleresistaten.......................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier..........	28,600	—
» J):o, dagaflöning....................	10,950	—	39,550	—	1,519,513	82
0 Alderstillägg.....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underofficerskår..........	—	—	45,000	—
» Båtsmännen....................................	—	—	167,076	—
» Sjömanskåren..................................	—	—	91,854	—
i) Yärnpligtige.....................................	•-	-	18,330	39
. » Skeppsgossar.....................................	—	—	28,000	—	350,260	39
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
» Underofficerare å Nya Reservstaten	3,833	60	48 840	44
» Båtsmännen............................	—	—	316,206	80
» Sjömanskåren..........................	—	—	173,842	20
» Värnpligtige...........................	—	—	34,692	—
» Skeppsgossar...........................	—	—	81,760		655,341	44
Inqvartering: Officerskåren.................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten...........	6,498	—	30,298	—
» Underofficerskåren..................:........	i,000	—
» Underofficerare å Nya Reservstaten...	717	60	1 717	60
» Båtsmännen...................................	—	—	25,568	82
» Sjömanskåren.................................	—	—	16,618	96
» Yärnpligtige..................................	—	—	3,505	40
» Skeppsgossar.................................	—	—	6,611	20	84,319	98
Premier för värnpligtigt reservhefäl och reserv-
underbefäl..................................................	—	—	—	—	2,000	—
Lega till värnpligtigt manskap...........................	—	—	—	—	7,400	—	2,733,235	63
Transport	—	—	---	—	—	—	2,733,235	63

5 G

Kronor.

Transport	—	—	—	—	-—-	—
Flottans materiel.
Underhållet....................................................	—	—	•--	—	—	—
Diverse anslag.
Flottans öfningar.............................................. Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.....................	—	—	28,G40	_	070,000	—
» Skeppsgosseskolan.................	—	—	8,780	—	37,420 55,745
Sjökarteverket................................:..................	—	—	—	—	—
Stipendier till officerare....................................	—	—	—	—	15,000	—
Durchmarschkostnader...................................	--	—	•--	—	30,000	—
Sjukvård.......................................................	—	—	—	—	39,000	—
Diverse behof...................................................	—	—	---	—	18,949	37
Rese- och traktamentspenningar...........................	--	—	•-	—	15,000	—
Skrifmaterialier, expenser, ved etc........................	—	—	—	—	50,000	—
Extra utgifter...............................................	—	—	—	—	12,500	—
Handeln.
Undervisningsanstalter.....................................	—	—	—	—	107,650	—
Nautisk metereologiska hyrån ...........................	—	—	—	—	9,000	—
Säger	•-	—	—	—	—	—
Extra ordinarie anslag.
Flottans nybyggnad.........................................	—	—	—	—	2,000,000	—
Nybyggnad af kaserner..................................... Utrustning af kasernskepp och inredning af loge-					250,000
menter å Kungsholms fästning.......................	—	—	—	—	26,500	—
Summa	—	—	—	—	—	—

2,733,235	63
1,000,000
943,614	37
116,650
4,793,500
2,276,500
7,070,000	—

B. Tab. 60.

Förslag till stat för Femte Hufvudtitcln (utom Lotsverk^) 1885.

Departementet och Öfrerstyrelsen

Aflöning: Departementschefen....................

» Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt kommando-expeditionen
» Marinförvaltningen........................

Flottans personal.

» '' Officerare, fasta löner och tjenstgörings penningar: »

Kongl. Flottans officerskår.

» Permanenta Reservstaten ..

» Nya Reservstaten............

» . Reservstaten...................

» Indragningsstaten...........

Kronor,

303,600

67,050

92,100

2,126

29,066: 64

Officerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans officerskår!
Permanenta Reservstaten...
Nya Reservstaten.............

140,911

12,517

16,268

Underofficerare, fasta löner och tjenstgöringspenningar: Kongl.

Flottans underofficerskår.
............................. 181,258:

Nya Reservstaten................ 11,800:

Underofficerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans underofficcrs kår.

.............................

Nya Reservstaten................

493,942

169,696

93,164: —
4,584: 98

Båtsmännen, aflöning........

SjömansTcåren, fast lön......

D:o, dagaflöning.

Transport

193,058

97,748

17,000

26,800

38,600

663,639

172,560

124,961

290,806

19,615

297,521

1,271,582

82,400

			Kro	n o r.
Transport		—	1,271,582	77	82,400	—
Aflöning: Vårnpligtige, dagaflöning......................	--	—	17,605	—
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	—	—	3,197	40
» Mariningeniör staten.............................	—	—	63,000	--
» Civilstaten..........................................	—	—	123,000	—
» Civila och ecklesiastika indragningsstaten	—	—	4,050	—
» Kleresistaten......................................	—	—	8,550	—
» Läka/restaten, löner och stipendier..........	28,600	—
» D:o, dagaflöning.....................	10,950	—	39,550	—	1,530,535	17
Alderstillägg.....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans Underofficerskår..........	—	—	45,000	—
» Båtsmännen.....................................	—	—	157,680	—
» Sjömanskåren..................................	—	—	103,518	—
» Vårnpligtige.....................................	--	—	22,265	73
» Skeppsgossar..................................	—	—	28,000	—	356,463	73
Natura underhåll: Underofficerskåren..................	45,006	84
» Underofficerare åNyaReservstaten	3,833	60	48 840	44
» Båtsmännen...........................	—	—	298,424
» Sjömanskåren..........................	—	—	195,917	—
» Vårnpligtige...........................	—	—	42,140	—
» Skeppsgossar...........................	—	—	81,760	—	667,081	44
Inqvartering: Officerskåren.................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten.........	6,498	—	30,298
» Underofficerskåren...........................	1,000	—
» Underofficerare å Nya Reservstaten ..	71760	1 717	no
» Båtsmännen...................................	—	—	24,129	28
» Sjömanskåren.................................	—	—	17,602	32
» Vårnpligtige..................................	—	—	4,259	20
» Skeppsgossar..................................	■-	—	6,611	20	84,617	60
Premier till värnpligtig! reservbefäl och reserv-
underbefäl..................................................	—	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtig! manskap............................	—	—	-1	—	15,550	—	2,772,647	94
Transport	——	-\|	---1	-!	—	—	2,772,64794

Flottans materiel.

Underhållet.

Handeln.

Undervisningsanstalter.............

Nautisk-metereologiska byrån ..

Extra ordinarie anslag.

Nybyggnad af flottan...
» af kaserner.

Transport

Diverse anslag.

Flottans öfningar .. *...........................

Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.......

» Skeppsgosseskolan..

Sjökarteverket....................................

Stipendier till officerare............

Durchmarschkostnader...............

Sjukvård................................

Diverse behof..........................

Bese- och traktamentspenningar..
Skrifmaterialier, ved, expenser etc..

Extra utgifter.............................

Säger

Kronor.

Summa)

28,640

8,780

670,000

37,420

55,745

15.000

30.000

39.000
16,037

15.000

50.000
12,500

107,650

9,000

2,000,000

250,000

2,772,647

1,000,000 —

940,702

116,650

4,830,000

2,250,000

7,080,000-

B. Tab. 61.

Förslag till stat för Femte Hufviidtiteln (utom Lots Verket 1886.)

Aflöning:	Departementschefen..............			—	—	17,000
»	Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts
	kansli samt kommando-expeditionen		—	—	26,800
»	Marinförvaltningen...............			--	—	38,600
	Flottans personal.
»	Officerare, fasta löner och tjenstgörings-
	penningar:
»■	Kongl. Flottans officerskår....	307,600	—
»	Permanenta Reservstaten......	58,250	—
»	Nya Reservstaten................	92,100	—
»	Reservstaten.......................	2,126	25
»	Indragningsstaten................	29,066	64	489,142	89
)»	Officerare, dagaflöning:
))	Kongl. Plottans officerskår....	142,682	15
n	Permanenta Reservstaten......	10,874	—
»	Nya Reservstaten................	16,268	—	169,824	15	658,967
»	Underofficerare, fasta löner	och tjenst-
	göringspenningar:
»	Kongl. Flottans underofficers-
	kår...............................	181,258: -
»	Nya Reservstaten................	11,800	—	193,058	—
»	Underofficerare, dagaflöning:
»	Kongl. Flottans underofficers-
	kår.......................:.......	93,164: —
»	Nya Reservstaten...............	4,584: 98	97,748	98	290 806
»	Båtsmännen, aflöning..........			—	—	18,446
»	Sjömcmskåren, fast lön.........			183,180	—
”	l):o, dagaflöning ...			134,750	70	317,930
		Transport! -	~	1,286,150

Kronor.

82,400

82,400;—

			K r	0	n o r.
Transport	—	—	1,286,150	72	82,400	—
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning.....................	—	—	18,805	—
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	—	—	3,197	40
» Marmmgeniörstaten............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten........................................	—	—	123,000	—
» Civila och ecklesiastika mdragningsstaten	---	—	1,550	—
» Kleresistaten......................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier..........	28,600	—
» B:o, dagaflöning.....................	10,950	-	39,550	—	1 543,803	12
Ålderstillägg.....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underoffieerskår..........	-—	—	45,000	—
» Båtsmännen...................................	—	—	148,284	—
» Sjömanskåren..................................	—	—	115,182	—
» Värnpligtige.....................................	—	—	24,041	07
» Skeppsgossar.....................................	—	—	28,000	—	360,507	07
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
» Underofficerare å Nya Reservstaten	3,833	60	48,840	44
» Båtsmännen...........................	—	—	280,641	20
» Sjömanskåren..........................	—	—	217,991	70
» Värnpligtige............................	--	—	45,500	—
» Skeppsgossar..........................	—	—	81,760	—	674,743	34
Inqvartering: Officerskåren..................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten..........	6,498	—	30,298
» Underofficerskåren...........................	1,000	—
» Underofficerare å Nya Reservstaten ...	717	60	1.717	60
» Båtsmännen..................................	—	—	22,692	94
» Sjömanskåren.................................	—	—	19,577	68
» Värnpligtige..................................	—	—	4,598	80
» Skeppsgossar..............................	—	—	6,611	20	85,896	22
Premier till värnpligtig! reservbefäl och reserv-
underbefäl..............................................	•-	—	•-	—	4,000	—
Lega till värnpligtig! manskap.........................	—	—	—	—	17,050	—	2,800,399	75
Transpor!		—	—	—	—		2,800,399	75

Transport	—	—	—	—	—	—
Flottans materiel.
Underhållet...................................................	—	—	—	—	—	—
Diverse anslag.
Flottans öfningar.............................................. Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.....................	—	—	28,640	—	670,000	—
» Skeppsgosseskolan................	—	—	8,780	—	37,420 55,745
Sjökarteverket...................................................	—	—	—	—	—
Stipendier till officerare...................................	—	—	—	—	15,000	—
Durchmarschkostnader........................................	—	—	—	—	30,000	—
Sjukvård........................................................	—	—	—	—	39,000	—
Diverse behof...................................................	—	—	—	—	18,285	25
Rese- och traktamentspenningar...........................	—		—	—	15,000	—
Skrifmaterialier, ved, expenser etc........................	—	—	—	—	50,000	—
Extra utgifter..................... ............................	—	—	—	—	12,500	—
Handeln.
Undervisningsanstalter.................. ....................	—	—	--	—	107,650	—
Nautisk metereologiska byrån..............................	—	—	—	—	9,000	—
Säger	—	—	—	—	—	—
Extra ordinarie anslag.
Flottans nybyggnad...........................................	—	—	—	—	2,000,000	—
Nybyggnad af kaserner.......................................	—	—	—	—	200,000	—
Summa] -	—	-—-	—	—	—

Kronor.

2,800,399

1,000,000

942,950

116,650

4,860,000

2,200,000

7,060,000

B. Tab. 62.

Förslag till stat för Femte Ilufvmltitelii (utom Lotsverket) 1887.

Departementet och Öfver styrel sen.

Aflöning: Departementschefen......................

» Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt kommando-expeditionen..

» Marinförvaltningen...........................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgörings penningar: »

Kongl. Flottans officerskår.

» Permanenta Reservstaten...

» Nya Reservstaten...........

» Indragningastaten.............

» Officerare, dagaflöning:

n Kongl. Flottans officerskår.

» Permanenta Reservstaten...

» Nya Reservstaten.............

» Underofficerare, fasta löner och tjenst göringspenningar: »

Kongl. Flottans underofficerskår.
.............................. 181,258:

» Nya Reservstaten................ 11,800: —

311,600

58,250

86,100

29,066

144,452

10,874

15,208

Underofficerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans underofficerskår
...............................

Nya Reservstaten................

93,164: —
4,584: 98

Båtsmännen, aflöning...............

Sjömanskåren, fast lön.............

D:o, dagaflöning

Transport

Krono r,

485,016

170,534

193,058

97,748

198,300
146,346|75

17,000

26,800

38,600

655,551

290,806

17,342

344,646

82,400

-1,308,346 77 82,400

			K r	O	n o r.
Transport	—		1,308,346	11	82,400
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning.....................	—		20,005
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	—		3,197	40
» Hurrning eniör staten............................	—		63,000
» Civilstaten.........................................	—		123,000
» Civila och ecklesiastika indragningsstaten	—		1,550
» Kleresistaten.........,.............................	—		8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier..........	28,600
» l):o, dagaflöning.....................	10,950		39,550	—	1 567 199	17
Ålderstillägg....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underofficerskår..........	—	—	45,000	—
» Båtsmännen.....................................	•-	—	138,888	—
» Sjömanskåren................................	—	—	126,846	—
» Yärnpligtige.....................................	—	—	25,816	41
» Skeppsgossar...................................	—	—	28,000	—	364,550	41
Natura underhåll: Underofficerskåren...................	45,006	84
» Underofficerare å NyaReservstaten	3,833 60	48,840	44
» Båtsmännen...........................	—	—	262,858	40
» Sjömanskaren..........................	—	—	240,067	80
» Värnpligtige...........................	—	—	48,860	—
» Skeppsgossar..........................	—	—	81,760	—	682,386	64
Inqvartering: Officerskåren..........—................	22,800
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000
» Officerare å Nya Reservstaten..........	6,074		29,874
» Underofficerskåren..........................	1,000
» Underofficerare å Nya Reservstaten ...	717	60	1.717	60
» Båtsmännen..............................	—		21,255	01
» Sjömanskåren..............................	—		21,569	04
» Värnpligtige ................................	—		4,938	40
» Skeppsgossar.................................	—		6,611	20	85,965	25
Premier till värnpligtigt resorvbefäl och reserv-
underbefäl..................................................	—		—		4,00C	—
Lega till värnpligtigt manskap...........................	—		—		18,50C	—	2,837,001	47
Transport) ——-		—		—		2,837,001	47

Transport	—	—	—	—	—	—
Flottans materiel.
Underhållet....................................................	—	—	—	—	—	—
Diverse anslag.
Flottans öfningar............................................... Undervisningsverken: Sjö krigsskolan..................... » Skeppsgosseskolan................	—	—	28,640 8,780	—	670,000 37,420 55,745
Sjökarteverket..................................................	—	—	—	—	—
Stipendier till officerare ... ...............................	—	—	-—	—	15,000	—
Durchmarschkostnader........................................	—	—	—	—	30,000	~
Sjukvård.........................................................	—	—	—	—	39,000	—
Diverse behof...................................................	—	—	—	—	18,683	53
Rese- och traktamentspenningar........................	—	—	--	—	15,000	—
Skrifmaterialier, ved, expenser m. ni.....................	—	—	—	—	50,000	—
Extra utgifter ..................................................	—	—	—	—	12,500	—
Handeln.
Undervisningsanstalter........................................	—	—	—	—	107,650	—
Nautisk metereologiska hyrån............................. .	—	—	—	—	9,000
Säger	—	—	—	—	—	—
Extra ordinarie anslag.
Flottans nybyggnad...........................................	—	—	—	—	2,000,000	—
Nybyggnad af kaserner......................................	—	—	-—	—	150,000	—
\| Summa	—	—	—	—	—

Kronor.

2,837,001

1,000,000

943,348

116,650

4,897,000

2,150,000

7,047,000

B. Tab. 63.

Förslag till stat för Femte Hnfvudtiteln (utom Lotsverket) 1888.

Departementet och Öfverstyrelsen.

Aflöning: Departementschefen...........................

» Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts

kansli samt kommando-expeditionen.,
o Marinförvaltningen...........................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgörings -

pennmgar:

Kongl. Flottans officerskår.
Permanenta Eeservstaten...

Nya Eeservstaten.............

Indragningsstaten.............

Officerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans officerskår.
Permanenta Eeservstaten...
Nya Eeservstaten.............

317,900: -52,700: —
77,100: —
29,066: 64

146,930

9,838

13,619

Underofficerare, fasta löner och tjenstgöringspenningar: Kongl.

Flottans underofficers kår.

............................. 181,258: —j

Nya Eeservstaten................ 11,800:

Underofficerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans underofficers kår.

.............................

Nya Eeservstaten................

Båtsmännen, aflöning...........

SjömansMren, fast lön.........

J):o, dagaflöning...

93,164: —
4,584: 98

Transport

476,766

170,387 80

193,058

97,748

215,220

159,059

Kronor.

17,000

26,800

38,600

647,154

290,806

16,102

374,279

1,328,343

82,400

			K r o	n o r.
Transport	—	—	1,328,343	12	82,400	—
Aflöning: Värwpligtige, dagaflöning......................	. -	—	21,205	—
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	--	—	3,197	40
» Marvningeniörstaten............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten .........................................	—	—	123,000	—
.i Civila och ecklesiastika ^idragning sstaten	—	—	1,550	—
» Kleresistaten .....................................	—	—	8,550	—
■i Läkarestaten, löner och stipendier.........	28,600	—
» D:o, dagaflöning.....................	10,950	—	39,550	—	1,588,395	52
Alderstillägg.....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underofficerskår..........	■-	—	45,000	—
» Båtsmännen......................................	—	—	129,492	—
ii Sjömanskåren....................................	—	—	138,510	—
ii Yämpligtige.....................................	—	—	27,591	75
» Skeppsgossar....................................	. ——	—	28,000	—	368,593	75
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
» Underofficerare å Nya Beservstaten	3,833	60	48 840	44
» Båtsmännen............................	—	—	245,075	60
» Sjömanskåren..........................	—	—	262,143	—
» Yämpligtige...........................	—	—	52,220	—
» Skeppsgossar..........................	•-	—	81,760	—	690,039	04
Inqvartering: Officerskåren................................	22,800	—
ii Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
■i Officerare å Nya Beservstaten.........	5,439	—	29,239
ii Underofficerskåren.........................	1,000	—
n Underofficerare å Nya Beservstaten...	717	60	1 717	60
» Båtsmännen...................................	—	—	19,817	07
ii Sjömanskåren................................	--	—	23,552	40
» Värnpligtige..................................	--	—	5,278	—
» Skeppsgossar.................................	—	—	6,611	20	86,215	27
Premier till värnpligtig! reservbefäl och reserv-
underbefäl..................................................	—	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtig! manskap............................	—	—	—	—	18,450	—	2,870,093	58
Transport] -		—	—\| --	—\| 2,870,093\|ö8

Transport

Flottans materiel.

Underhållet.....................................

Diverse anslag.

Flottans öfningar..............................

Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.....

» Skeppsgosseskolan

Sjökarteverket..................................

Stipendier till officerare....................

Durchmarschkostnader.......................

Sjukvård .....................................

Diverse behof................................

Rese- och traktamentspenningar.......

Skrifmaterialier, ved, expenser m. m.
Extra utgifter...............................

Handeln.

Undervisningsanstalter.............

Nautisk metereologiska byrån...

Extra ordinarie anslag.

Flottans nybyggnad.........................

Nybyggnad af kaserner.......................

Säger

Summa

Kronor.

28,640

8,780

670,000

37,420

55,745

15.000

30.000

39.000
18,591

15.000

50.000
12,500

107,650

9,000

2,000,000

100,000

1,000,000

943,256

116,650

4,930,000

2,100,000|-

7,030,000]—

B. Tab. 64.

Förslag till stat för Femte Hufvudtiteln (utom Lotsrerket) 1889.

Departementet och Öfverstyrelsen.

Aflöning: Departementschefen..............................

» Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt kommando-expeditionen.....

» Marinförvaltningen...............................

Flottans personal.

Officerare, fasta löner och tjenstgöring^-penningar:

Kong! Flottans officerskår
Permanenta Reservstaten..

Nya Reservstaten.............

Indragningsstaten...........

Officerare, dagaflöning:

Kongl. Flottans officerskår.

Permanenta Reservstaten...

Nya Reservstaten.............

Underofficerare, fasta löner och tjenstgöringspenningar: Kongl.

Flottans underofficerskår
............................... 181,258: -

Nya Reservstaten................ 11,800: —

321,900

52,700

62,100

29,066

148,701

9,838

10,969

Underofficerare, dagaflöning:

Kongl. Flottans underofficerskår
.............................. 93,164:

Nya Reservstaten................ 4,584: 98

Båtsmännen, aflöning.........

Sjömanskåren, fast lön.......

D:o, dagaflöning..

Kronor.

465,766

169,508 05

193,058

97,748

232,500

171,969''

Transport] -

17,000

26,800

38,600

635,274

290,806

14,940

404,469 75

1,345,491(42

82,400

			K x	0	n o r.
Transport	—	—	1,345,491	42	82,400	—
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning.....................	■-	—	22,405	—
» Skeppsgossar, dagaflöning...................	—	—	3,197	40
» Märkning eniör staten.............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten..........................................	—	—	123,000	—
» Civila och ecklesiastika indragningsstaten	—	—	1,550	—
» Kleresistaten.i...................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier.........	28,600	—
» 7):o, dagaflöning....................	10,950	—	39,550	—	1,606,743	82
° Alderstillägg....................................................	—	—	--	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Blottans underofficerskår..........	—	—	45,000	—
» Båtsmännen..................................	—	—	120,096	—
» Sjömanskåren..................................	—	—	150,174	—
» Yärnpligtige...................................	-—-	—	29,367	09
» Skeppsgossar....................................	—	—	28,000	—	372,637	09
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
» Underofficerare å Nya Reservstaten	3,833	60	48 840	44
» Båtsmännen...........................	—	—	227,292	80
» Sjömanskåren.........................	—	—	284,218	20
» Yärnpligtige...........................	—	—	55,580	—
» Skeppsgossar...........................	-—-	—	81,760	_	697,691	44
Inqvartering: Officerskåren.......................... .....	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Njra Reservstaten...........	4,381	—	28,181
» Underofficerskåren...........................	1,000
» Underofficerare å Nya Reservstaten ...	.717	60	1717	60
i) Båtsmännen.................................	—	—	18,379
» Sjömanskåren.................................	—	—	25,535	76
» Yärnpligtige..................................	—	—	5,617	60
» Skeppsgossar,................................	—	—	6,611	20	86,042	16
Premier till värnpligtigt reservbefäl och reserv-
underbefäl...................................................	--	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtigt manskap............................	—	—	—	—	18,400	—	2,899,914	51
Transport	—	—		—	—	—	2,899,914	Öl

Flottans materiel.

Underhållet.

Transport

Diverse anslag.

Flottans öfningar......:.......................

Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.....

» Skeppsgosseskolan.

Sj ökarte verket...................................

Stipendier till officerare.....................

Durchmarschkostnader.......................

Sjukvård.........................................

Diverse behof....................................

Rese- och traktamentspenningar...........

Skrifmaterialier, ved, expenser etc.........

Extra utgifter....................................

Handeln.

Undervisningsanstalter........................

Nautisk metereologiska byrån...............

Extra ordinarie anslag.

Flottans nybyggnad ..........................

Nybyggnad af kaserner......................

Säger

Kronor.

Summa

28,640

8,780

670,000

37,420

55,745

15.000

30.000

39.000
18,770

15.000

50.000
12,500.

107,650

9,000

2,000,000

100,000

2,899,914

1,000,000

943,435

116,650

4,960,000

2,100,000

7,060,000

B. Tab. 65.

Förslag till stat för Femte Ilufvudtiteln (utom LotsYerket) 1890.

Departementet och Öfverstyrelsen

Aflöning: Departementschefen.....................

» Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli samt kommando-expeditionen.

» Marinförvaltningen.........................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgöringspenningar: .

» Kongl. Flottans officerskår.

» Permanenta Reservstaten...

» Nya Reservstaten.............

» Indragningsstaten.............

» Officerare, dagaflöning:

» Kongl. Flottans officerskår.

» Permanenta Reservstaten...

» Nya Reservstaten.............

» Underofficerare, fasta löner och tjenstgöringspenningar: »

Kongl. Flottans underofficerskår.
.............................. 181,258:

» Nya Reservstaten.............. 10,200:

» Underofficerare, dagaflöning:

825,300

49,900

60,100

29,066

150,471: 30
9,316
10,616

Kongl. Flottans underofficerskår
..............................

93,164: —

Kronor.

17,000	—
26,800	—
38,600	—

464,366

170,403

191,458

Nya Reservstaten................ 3,963: 29	97,127	29	288,585
Båtsmännen, aflöning...........................	—	—	13,778
Sjömanskåren, fast lön........................	249,780	—
B:o, dagaflöning....................	184,879	80	434,659

Transport

634,769

-1,371,793|03

82,400

			K i	O	n o r.
Transport	—	—	1,371,793	03	82,400	—
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning......................	-—-	—	23,605	—
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	—	—	3,197	40
» Mariningeniörstaten............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten..........................................	—	—	123,000	—
» Civila och ecklesiastika indragningsstaten	•--	—	1,550	—
» Kleresistaten.......................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier.........	28,600	—
» D:o, dagaflöning....................	10,950	—	39,550

Alderstillägg.........................................:.......	-—-	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Blottans underoffioerskår...........	- ''	—	45,000	—
» Båtsmännen.....................................	—	—	110,700	—
» Sjömanskåren...................................	—	—	161,838	—
» Värnpligtige..................................	—	—	31,142	43
» Skeppsgossar ...................................	—	—	28,000	—■•	376,680	43
Natura underhåll: Underofficerskåren...................	45,006	84
» Underofficerare åNyaBeservstaten	3,474	80	48 481	64
» Båtsmännen............................	—	—	209,510
» Sjömanskåren .........................	—	—	306,293	40
» Värnpligtige............................	—	—	58,940	—
» Skeppsgossar...........................	—	—	81,760	—	704,985	04
Inqvartering: Officerskåren..................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Beservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Beservstaten..........	4,240	—	28,040
» U nderofficerskåren...........................	1,000	—
» Underofficerare å Nya Beservstaten ...	620	30	1 620	30
i) Båtsmännen..................................	—	—	16,941	20
» Sjömanskåren.................................	—	—	27,519	12
» Värnpligtige..................................	•—-	—	5,957	20
» Skeppsgossar..................................	—	—	6,611	20	86,689	02
Premier till värnpligtigt reservbefäl och reserv-
underbefäl....................................................	—	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtigt manskap............!...............	—	—	—	—	19,800	—	2,940,799	92
Transport	—	— \| ’ -	—	—		2,940,799	92

Flottans materiel.

Underhållet.................................

Transport

Kronor.

2,940,799

1,000,000

Diverse anslag''.

Flottans öfningar...............................

Undervisningsverken: Sj ökrigsskolan......

» Skeppsgosseskolan.

Sj ökarte verket.................................;..

Stipendier till officerare......................

Durchmarschkostnader .......................

Sjukvård ........................................

Diverse behof..................................

Rese- och traktamentspenningar...........

Skrifmaterialier, expenser,'' ved etc........

Extra utgifter..................................

Handeln.

Undervisningsanstalter............

Nautisk metereologiska byrån ..

Säger

28,640

8,780

670,000

37,420

55,745

15.000

30.000

39.000
17,885

15.000

50.000
12,500

107,650
'' 9,000

942,550

116,650

5,000,000

Extra ordinarie anslag.

Flottans nybyggnad. ..

Nybyggnad af kaserner

2,000,000

50,000

2,050,000

Summa

7,050,000

B. Tab. 66.

Förslag till stat för Femte Hufvudtiteln (utom Lotsverket) 1891.

Departementet och Öfverstyrelse!!.

Aflöning: Departementschefen...........................

» Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt kommando-expeditionen..

» Marinförvaltningen..........................

Flottans personal.

Officerare, fasta löner och tjenstgöringspenningar: Kongl.

Flottans officerskår
Permanenta Beservstaten..

Nya Beservstaten...........

Indragningsstaten..........

Officerare, dagaflöning:

Kongl. Flottans officerskår
Permanenta Beservstaten..

Nya Beservstaten ...........

Underofficerare, fa.sta löner och tjenstgöringspenningar: Kongl.

Flottans underofficerskår
............................. 181,25.8:

Nya Beservstaten ............... 9,000: —

Underofficerare, dagaflöning

829,300

49.900

53.900
29,066

152,241: 55
9,316: —
. 9,520: —

Kongl. Flottans nnderofficers kår.

.............................. 93,164: -

Nya Beservstaten................ 3,578: 32

Båtsmännen, aflöning.......

Sjömanskåren, fast lön......

T):o, dagaflöning.

Transport

Kronor.

462,166

171,077

190,258

96,742

267,240

197,888

17,000

26,800

38,600

633,244

287,000

12,602

465,128

1,397,974

82,400

82.400

				K r	ö	n o r.
	Transport	—	—	1,397,974	91	82,400	—
Aflöning	Värnpligtige, dagaflöning....................	—	—	24,805	—
»	Skeppsgossar, dagaflöning.....................	—	—	3,197	40
»	Marmingeniörstaten...........................	—	—	63,000	—
»	Civilstaten..........................................	—	—	119,000	—
»	Ecklesiastika indragningsstaten.............	—	—	750	—
»	Kleresistaten.....................................	—	—	8,550	—
»	Läkarestaten, löner och stipendier..........	28,600	—
))	I):o, dagaflöning...................	10,950		39,550	—	1,656.827	31
Ålderstillägg.....................................................	—		—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underoffioerskår..........	—	—	45,000	—
»	Båtsmännen.....................................	—	—	101,304	—
»	Sjömanskåren...................................	—	—	173,484	—
»	Värnpligtige....................................	—	-	32,917	77
))	Skeppsgossar....................................	•-	—	28,000	—	380,705	77
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
	» Underofficerare åNyaReservstaten	3,066	—	48,072	84				!
	» '' Båtsmännen............................	---	—	191,727	20
	» Sjömanskåren..........................	—	—	328,368	60
	» Värnpligtige...........................	—	—	62,300	—
	» Skeppsgossar...........................	—	—	81,760	—	712,228	64
Inqvartering: Officerskåren..................................	22,800	—
»	Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
))	Officerare å Nya Reservstaten ..........	3,802	—	27,602
))	Underofficerskåren...........................	1,000	—
»	Underofficerare å Nya Reservstaten ...	547	32	1 547	39
»	Båtsmännen..................................	—	—	15,503	26
»	Sjömanskåren................................	—-	—	29,502	48
»	Värnpligtige..................................	—	—	6,296	80				;
»	Skeppsgossar..................................	—	—	6,611	20	87,063	06
Premier	till värnpligtigt reservbefäl och reserv-
underbefäl...................................................	—-	—	-—	—	4,000	—
Lega till värnpligtig! manskap............................	--	—	—	—	21,250	—	2,976,474	78
■	Transpori		—	—	—	—		2,976,474	78

.			K r	0	n o r.
Transport	—	—	—	—	-—	—	2,976,474	78
Flottans materiel.
Underhållet ................................................	—	—	-''	—	—.	—	1,000,000	—
Diverse anslag''.
Flottans öfningar..............................................	—-	—	—	—	670,000	—
Undervisningsverken: Sjökrigsskoian......................	—	—	28,640	—
» Skeppsgosseskolan................	—	—	8,780		37,420
Sjökarteverket...............................................	—	—	—	—	55,745	—
Stipendier till officerare....................................	—	—	—	—	15,000	—
Durchmarschkostnader...................................	—	—	—	—	30,000	—
Sjukvård.......................................................	—	—	—	—	39,000	—
Diverse behof..................................................	—	—	—	—	18,210	22
Rese- och traktamentspenningar..........................		—	—	—	15,000	—
Skrifmaterialier,, expenser, ved in. in...................		—	—	—	50,000	—
Extra utgifter..............................................	_	—	—	—	12,500	—	942,875	22
Handeln.
Undervisningsanstalter......................................	—	—	—	—	107,650	—
Nautisk hnetereologiska byrån............................	—	—	—	—	9.000	—	116,650
Säger	—	—	—	—	—	—	5,036,000	—
Extra ordinarie anslag.
Flottans nybyggnad...........................................	—	—	--	—	——	—	2,000,000	—
Summa	—	—	—	—	—	—	7,036,000	—

B. Tab. 67.

Förslag till stat för Femte Hufvudtiteln (utom Lotsyerket) 1892.

Aflöning	D epartementsoliefen..............................	—	—	17,000	—
»	Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
	kansli samt kommando-expeditionen.....	—	—	26,800	—
,,	Marinförvaltningen............................	—	—	38,600	—	82,400
	Flottans personal.
»	Officerare, fasta löner och tjenstgörings-
	penningar:
»	Kongl. Flottans officerskår.... 331,700: —
”	Permanenta Reservstaten...... 49,900: —
. »	Nya Reservstaten ............ 51,700: —
»	Indragningsstaten............... 29,066: 64	462,366	64
»	Officerare, dagaflöning:
	Kongl. Flottans officerskår.... 154,011: 80
>.	Permanenta Reservstaten...... 9,316: —
»	Nya Reservstaten................ 9,132: —	172,459	80	634,826	44
»	Underofficerare, fasta löner och tjenst-
	göringspenningar:
..	Kongl. Flottans underofficers-
	kår............................ 181,258: —
»	Nya Reservstaten............... 6,600: —	187,858	-
»	Underofficerare, dagaflöning:
»	Kongl. Flottans underofficers-
	kår............................ 93,164: -
»)	Nya Reservstaten................ 2,564: 48	95,728	48	283 586	48
»	Båtsmännen, aflöning........................	—	—	11,433
»	Sjömanslcåren, fast lön............... .......	284,700	—
»	D:o, dagaflöning ...................	210,897	—	495,597	—
	Transport	_ \|_	1,425,442	92	82,400

Kronor.

1			K i	O	n o r.
Transport	—	—	1,425,442	92	82,400	_
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning......................	—	—	26,005	—
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	—	—	3,197	40
» Mariningeniör staten.............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten......................................	—	—	119,000	—
» Ecklesiastika indragningsstaten..........	—	—	750	—
» Kleresistaten...................................	—	—	8,550	—
*> Läkarestaten, löner och stipendier........	28,600	—
» - D:o, dagaflöning...................	10,950	—	39,550
					32
llderstillägg................................................	--	—	--	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underofficerskär..........	—	—	45,00(5
» Båtsmännen......................................	—	—	91,908	—
» Sjömanskåren....................................	——	—	185,166	—
» Värnpligtige.....................................	--	—	34,693	11
» Skeppsgossar....................................	—	—	28,000	—	384,767	11
j Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
» Underofficerare å Nya Reservstaten	2,248	40	47,255	24
» Båtsmännen............................	—	—	173,944	40
» Sjömanskåren .......................	—	—	350,443	80
» Värnpligtige...........................	—	—	65,660	—
» Skeppsgossar..........................	—	—	81,760	—	719,063	44
Inqvartering: Officerskåren..................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten ..........	3,647	—	27,447
» Underofficerskåren..........................	1,000	_
» Underofficerare å Nya Reservstaten ...	401	37	1 401	S7
» Båtsmännen ..................................	—	—	14,065	33
» Sjömanskåren.................................	—	—	31,425	84
» Värnpligtige..................................	—	—	6,636	40
u Skeppsgossar..................................	—	—	6,611	20	87,587	14
Premier till värnpligtigt reservbefäl och reserv-
underbefäl....................................................	-—	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtigt manskap............................	—			—	22,700	—	3,018,013	01
Transport	—	-	—-	—	—	—\| 3,018,013	01

			K r	0	n o r.
Transport	---	—	■-	—	—	—	3,018,013	01
Flottans materiel.
Underhållet...................................................	—	—	—	—	—	—	1,000,000	—
Diverse anslag.
Flottans öfningar...............................................	—	—	--	—	670,000	—
Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.....................	—	—	28,640	—
» Skepjfegosseskolan................	—	—	8,780	—	37,420 55,745
Sjökarteverket.................................................	—	—	—	—	—
Stipendier till officerare....................................	—	—	—	—	15,000	—		!
Durohmarschkostnader.......................................	—	—	--	—	30,000	—
Sjukvård..........................................................	—	—	—	—	39,000	—
Diverse behof....................................................	—	—	—	—	18,671	99
Rese- och traktamentspenningar...........................	—	—	—	—	15,000	—
Skrifmaterialier, expenser, ved m. m....................	—	—	—	—	50,000	—
Extra utgifter...................................................	—	—	—	—	12,500	—	943,336	99
Handeln.
Undervisningsanstalter.......................................	—	—	—	—	107,650	—
Nautisk metereologiska byrån..........................	—	—	—	—	9,000	—	116,650

Säger	—	—	—	—	—	—	5,078,000	-
Extra ordinarie anslag.
Flottans nybyggnad........................................	—	—	—	—	—	—	2,000,000	—
Summa	■-	—	——	—	—	—	7,078,000	—

B. Tab. 68.

Förslag till stat för Femte HufYudtiteln (utom Lotsverket) 1893.

Departementet och Öfverstyrelsen.

Aflöning: Departementschefen..............................

» Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt kommando-expeditionen.....

» Marinförvaltningen...............................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgörings penningar: »

Kongl. Flottans officerskår.... 836,300

» Permanenta Reservstaten...... 45,500

» Nya Reservstaten................ 51,700:

ii Indragningsstaten............. 27,599: 97

» Officerare, dagaflöning:

n Kongl. Flottans officerskår.... 156,186: 10

» Permanenta Reservstaten...... 8,494:

» Nya Reservstaten................ 9,182: —

» Underofficerare, fasta löner och tjenst

göringspenningar:

ii Kongl. Flottans underofficers kår.

.............................. 181,258: -

» Nya Reservstaten .............. 6,000: —

Underofficerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans underofficerskår
..............................

Nya Reservstaten................

93,164: —
2,331: 35

Båtsmännen, aflöning........

Sjömanskåren, fast lön......

D:o, dagaflöning.

Kronor,

461,099

173,762

187.258

95,495|35

17,000

26,800

38,600j

300,840
223,018 i 65

634,862! 07

282,753 35
10,264

523,858 65

Transport!

|l,451,738j07

82,400

			K r	0	n o r.
Transport	—	—	1,451,738	07	82,400	—
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning.....................	—	—	27,205	—
» Skeppsgossar, dagaflöning....................	—	—	3,197	40
» Mariningeniör staten.............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten..........................................	—	—	119,000	—
» Ecklesiastika indragningsstaten.............	—	—	750	—
» Klen esk taten.......................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner ocli stipendier..........	28,600	—
» D:o, dagaflöning.....................	10,950	—	39,550	_	1 719 QQfl	47
0 Alderstillägg....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underofficerskår..........	—	—	45,000	—
» Båtsmännen....................................	—	—	82,512	—
» Sjömanskåren....................................	—	—	196,830	—
» Yärnpligtige.....................................	—	—	36,468	45
» Skeppsgossar....................................	—	—	28,000	—	388,810	45
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
» Underofficerare å Nya Reservstaten	2,044	—	47,050	84
» Båtsmännen...........................	—	—	156,161	60			1
» Sjömanskåren.........................	—		372,519	—
» Värnpligtige...........................	—	—	69,020	—
» Skeppsgossar...........................	—	—	81,760	—	726,511	44
1 Inqvartering: Officerskåren................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten...........	3,647	—	27,447
» Underofficerskåren...........................	1,000	—
» Underofficerare å Nya Reservstaten...	364\|88	1 364	88
» Båtsmännen...................................	—	—	12,637	95
» Sjömansklren.................................	—	—	33,469	20
» Värnpligtige..................................	■--	—	6,976	—
» Skeppsgossar...................................	—	—	6,611	20	88,536	23
[ Premier till värnpligtig! reservbefäl och reserv-
underbefäl..............	—	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtig! manskap............................	•-	—	—	—	24,150	—	3,059,398	19
Transport	—	—	—	—	—		3,059,398	19

Kronor.

Flottans materiel.

Underhållet.................................

Transport

3,059,398

1,000,000

Diverse anslag.

Flottans öfningar...............................

Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.....

» Skeppsgosseskolan.

Sjökarteverket................. ............;.. • ■

Stipendier till officerare....................

Durchmarschkostnader........................

Sjukvård..........................................

Diverse "behof...................................

Rese- och traktamentsponningar..........

Skrifmaterialier, ved, expenser m. m.....

Extra utgifter ..................................

Handeln.

28,640

8.780

670,000

37,420

55,745

15.000

30.000

39.000
19,286

15.000

50.000
12,500

943,951

Undervisningsanstalter..........

Nautisk metereologiska byrån

Extra ordinarie anslag.

Flottans nybyggnad...........................

Säger

107,650

9,000

116,650

5,120,000

2,000,000

Summa

7,120,000

B. Tab. 69.

Förslag till stat för Femte Hufviidtitelii (utom Lotsverk^) 1894.

Departementet och Öfverstyrelsen.

Aflöning: Departementschefen...........:..........

» Departementets afdelning af Kongl. Maj-.ts

kansli samt kommando-expeditionen....

» Marinförvaltningen ...........................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgörings

penningar:

» Kongl. Flottans officerskår

» Permanenta Reservstaten..

» Nya Reservstaten............

» Indragningsstaten............

» Officerare, dagaflöning:

» Kongl. Flottans officerskår

» Permanenta- Reservstaten..

» Nya Reservstaten............

» Underofficerare, fasta löner och tjenst göringspenningar: »

Kongl. Flottans underofficerskår.
.............................. 181,258:

» Nya Reservstaten.............. 5,400:

339,700:
33,750: —
47,200: -25,599: 97

157,906: 35
6,301: —
8,337: —

Underofficerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans underofficerskår
.............................

Nya Reservstaten................

93,164: —
2,260: 81

Båtsmännen, aflöning........

Sjömanskåren, fast lön......

I):o, dagaflöning.

Transport

Kronor.

446.249

172,544 35

186,658

95,424

314,220j—
232,807 j 95

17,000

26,800

38,600

618.794

282,082

6,100

547,027

82,400

			K r	O	n o r.
Transport	—	—*	1,454,005	08	82,400	—
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning.....................	—	—	28,405	—
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	/	—	3,197	40
» Mariningeniörstaten.............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten .........................................	—	—	119,000	—
» Ecklesiastika ind/ragnmgsstaten.............	—	—	750	—
» Kleresistaten.....................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier.........	28,600	—
» D.-o, dagaflöning....................	10,950	—	39,550
					48
Ålderstillägg.....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underofficerskår..........	—	—	45,000	—
» Båtsmännen......................................	—	—	49,032	—
» Sjömanskåren....................................	—	—	206,064	—
» Värnpligtige.....................................	—	—	38,243	79
» Skeppsgossar....................................	—	—	28,000	—	366,339	79
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
» Underofficerare åNyaReservstaten	1,839	60	4fi 84fi	11
» Båtsmännen............................	—	—	92,797	60
» Sjömanskåren..........................	—	—	389,995	20
» Värnpligtige... .......................	—	—	72,380	—
» Skeppsgossar.......''....................	—	—	81,760	—	683,779	24
Inqvartering: Officerskåren................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten.........	3,330	—	27,130		a
» Underofficerskåren..................,........	1,000	—
» Underofficerare å Nya Reservstaten...	328	39	1,328	39
» Båtsmännen...................................	—	—	7,503	81
» Sjömanskåren................................	—	—	35,038	56
» Värnpligtige.................................	—	—	7,315	60
» Skeppsgossar.................................	—	—	6,611	20	84,927	56
Premier- till värnpligtigt reservhefäl och reserv-
underbefäl..................................................	■--	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtigt manskap............................	—	—	--	—	24,350	—	2,994,254	07
Transport	--	—		—	—		2,994,254\|o7

			K r	0	n o r.
'' Transport	—	—	—	—	—	—	2,994,254	07
Flottans materiel.
Underhållet.....................................................		—	—	—	—	—	1,000,000	—
Diverse anslag.
Flottans öfningar...............................................	—	—	—	—	670,000	—
Undervisningsverken: Sjökrigsskolan....................	—	—	28,640	—
» Skeppsgosseskolan................	—	—	8,780	—	C Cd CC
Sjökarteverket ..................................................	—	—	—	—	55,745	—
Stipendier till officerare....................................	—	—	—	—	15,000	—
Durchmarschkostnader........................................	—	—	—	—	30,000	—
Sjukvård..........................................................	—	—	—	—	39,000	—
Diverse behof..................................................	—	—	—	—	18,430	93
Rese- och traktamentspenningar...........................	—	—	—	—	15,000	—
Skrifmaterialier, ved, expenser m. m.....................	—	—	—	—	50,000	■
Extra utgifter...................................................	—	—	—	—	12,500	—	943,095	93
Handeln.
Undervisningsanstalter.......................................	—	—	—	—	107,650	—
Nautisk metereologiska byrån.............................	—	--	—	—	9,000	—	116,650	—
Sagd	—.	—	--	—	--	—	5,054,000	—
Extra ordinarie anslag.
Flottans nybyggnad.........................................		—		i-	—	—	2,000,000	—
\| --- Summa	—	—	—	—	—		7,054,000	—

B. Tab. 70.

Förslag'' till stat för Femte Hufvudtitelii (utom Lotsverket) 1895.

Departementet och Öfverstyrelse!!.

Aflöning: Departementschefen......................

» Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli samt kommando-expeditionen
» Marinförvaltningen.........................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgöringspenningar: »

Kongl. Flottans officerskår.... 342.700:

» Permanenta Reservstaten...... 29,750:

» Nya Reservstaten................ 47,200

» Indragningsstaten................ 21,266: 64

Officerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans officerskår.
Permanenta Reservstaten...
Nya Reservstaten .*...........

159,676: 60
5,554:
8,337:

Underofficerare, fasta löner och tjenst
göringspenningar:

Kongl. Flottans underofficerskår
.............................. 181,258: —

Nya Reservstaten................ 4,800: —

Underofficerare, dagaflöning:
Kongl. Flottans underofficerskår
.............................

Nya Reservstaten................

93,164: —
1,865: 08

Båtsmännen, aflöning........

Sjöma/nsJcåren, fast lön......

D:o, dagaflöning.

Transport

Kronor.

440,916

173,567

186,058

95,029

327,780

242,695

17,000

26,800

38,600

614,484

281,087

4,931

570,475

1.470,978

82,400

82,400 -

			K r	O	n o r.
Transport	—	—	1,470,978	12	82,400
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning.....................	—	—	29,605
» Skeppsgossar, dagaflöning ....................	—	—	3,197	40
» Mariningeniörstaten............................	—	—	63,000	—
» Civilstaten..........................................	—	—	119,000	—
» Ecklesiastika indragnmgsstaten............	—	—	750	—
» Kleresistaten......................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier.........	28,600	—
» D:o, dagaflöning.....................	10,950	—	39,550	_
Älderstillägg.....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underofficerskår.........	—	-	45,000	—
» Båtsmännen ....................................	—	—	39,636	—
» Sjömanskåren ..................................	—	—	215,298	—
» Yärnpligtige...................................	—	—	40,019	13
» Skeppsgossar....................................	—	—	28,000	—	367,953	IB
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,006	84
» Underofficerare åNya Reservstaten	1,635	20	46,642	04
» Båtsmännen...........................	—	—	75,014	80
» Sjömanskåren..........................	—	—	407,471	40
» Yärnpligtige............................	—	—	75,740	—
» Skeppsgossar..........................	—	—	81,760	—	686,628	24
Inqvartering: Officerskåren................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten..........	3,330	—	27,130
» Underofficerskåren..............,............	1,000	—
» Underofficerare å Nya Reservstaten ..	291	90	1,291	90
o Båtsmännen...................................	—	—	6,065	78
» Sjömanskåren...............................	—	—	36,609	52
» Yärnpligtige..................................	—	—	7,655	20
» Skeppsgossar..................................	—	—	6,611	20	85,363	60
Premier till värnpligtig! reservbefäl och reserv-
underbefäl..................................................	—	—	—-		4,000	—
Lega till värnpligtig! manskap..........................	—		—		24,350	—	3,017,325	,49
Transport) --	—	1--		1--	!-	\| 3,017,325\|49

Transport	—	—	—	—	—	—
Flottans materiel.
Underhållet..................................................	—	—	—	-	—	—
Diverse anslag.
Flottans öfningar.............................................. Undervisningsverken: Sjökrigsskolan .....................	—	—	28,640	—	670,000	—
» Skeppsgosseskolan..............	—	—	8,780	—	37,420 55,745
Sj ökarte verket...................................................	—	—	—	—	—
Stipendier till officerare.....................................	—	-	-—-	—	15,000	—
Durchmarschkostnader.......................................	—	—	—	—	30,000	—
Sjukvård..........................................................	--	—	—	—	39,000	—
Diverse behof.....................................,........	—	—	—	—	21,359	51
Rese- och traktamentspenningar...........................	—	—	---	—	15,000	—
Skrifmaterialier, ved, expenser etc........................	—	—	—	—	50,000	—
Extra utgifter...................................................	—	—	—	—	12,500	-
Handeln.
Undervisningsanstalter.......................................	—	—	—	—	107,650	—
Nautisk metereologiska byrån.............................	—	—	—	—	9,000	—
Säger	—	—	—	—	—	—
Extra ordinarie anslag.
Flottans nybyggnad ..........................................	—	—	—	—	—	—
Summa	—	—	—	—	—	—

Kronor.

1,000,000

946,024

116,650

5,080,000

2,000,000

7,080.000

B. Tab. 71.

Förslag till stat för Femte Hufvmltiteln (utom Lotsrerket) 1896.

Departementet och Öfverstyrelsen.

Aflöning: Departementschefen..............................

)) Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt kommando-expeditionen.....

» Marinförvaltningen..............................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgörings penningar: »

Kongl. Flottans officerskår

» Permanenta Reservstaten..

» Nya Reservstaten...........

» Indragningsstaten............

» Officerare, dagaflöning:

» Kongl. Flottans officerskår

« Permanenta Reservstaten..

» Nya Reservstaten.............

» Underofficerare, fasta löner och tjenst göringspenningar: »

Kongl. Flottans underofficerskår.
.............................. 180,256: —

» Nya Reservstaten................ 4,800: —

345,700
25,550
42,800
18,266: 64

161,446: 80
4,770:
7,560

Underofficerare, dagaflöning:

Kongl. Flottans underofficerskår.
.............................. 93,872: —

Nya Reservstaten................ 1,865: 08

Båtsmännen, aflöning...............

Sjömansk&ren, fast lön.............

D:o, dagaflöning

Transport

Krono r.

432,316

173,776

185,056

95,737

340,960

252,485

17,000

26,800

38,600

606,093

280,793

3,768

593,445 10

1,484,099 62

82,400

			K i	0	n o r.
Transport	—	—	1,484,099	62	82,400	—
Aflöning: Värwpligtige, dagaflöning......................	--	—	30,805	—
» Skeppsgossar, dagaflöning..............,......	—	—	3,197	40
» Märkning eniörstaten.............................	—	—	03,000	—
» Civilstaten..........................................	—	—	119,000	—
» Ecklesiastika indragningsstaten.............	—	—	750	—
i) Kleresistaten.......................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och. stipendier..........	28,600	—
» D:o, dagaflöning.....................	10,950	—	39,550	—	1,748,952	02
Ålderstillägg.....................................................	—	—	-—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans Underofficerskår..........	—	—	45,200	—
» Båtsmännen.....................................	—	—	30,240	—
» Sjömanskåren..................................	—	—	224,532	—
» Yärnpligtige...................................	—	—	41,794	47
» Skeppsgossar..................................	—	—	28,000	—	369,766	47
Natura underhåll: Underofficerskåren..................	45,205	10
o Underofficerare åNyaReservstaten	1,635	20	46,840	30
» Båtsmännen...........................	__	_	57,232
» Sjömanskåren .........................	—	—	424,947	60
ii Yärnpligtige..........................,	-—	—	79,100	—
» Skeppsgossar...........................	—	—	81,760	—	£89 879	90
Inqvartering: Officerskåren...................... ........	22,800	—
■i Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten.........	3,020	—	26,820
» Underofficerskåren..........................	1,000	—
ii Underofficerare å Nya Reservstaten ..	291	90	1,291	90
» Båtsmännen...................................	_	_	4,627	84
» Sjömanskåren.................................	—	—	38,179	68
» Yärnpligtige..................................	—	—	7,994	80
n Skeppsgossar..................................	—	—	6,611	20	85,525	42
Premier till värnpligtigt reservbefäl och reserv-
underbefäl..................................................	—	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtigt manskap............................	—	—	—	—	25,500	—	3,038,023	81
Transport						3,038,023	81

Transport

Flottans materiel.

Underhållet

Diverse anslag''.

Flottans öfningar...............................

Undervisningsverken: Sjökrigsskolan......

» Skeppsgosseskolan.

Sjökarteverket..............,.....................

Stipendier till officerare....................

Durchmarschköstnader.........................

Sjukvård........................................

Diverse behof....................................

Rese- och traktamentspenningar............

Skrifmaterialier, ved, expenser etc.........

Extra utgifter.. .............................

Handeln.

Undervisningsanstalter........................

Nautisk metereologiska byrån...............

Extra ordinarie anslag.

Flottans nybyggnad............................

Säger

Summa

Kronor.

—	—	—	—	—	—
				670,000
—	—	28,640	—
—	—	8,780	—	37,420	—
—	—	—	—	55,745	—
—	—	—	—	15,000	—
—	—	—	—	30,000	—
—	—	—	—	39,000	—
—	—	—	—	18,661	19
—	—	—	—	15,000	—
—	-	—	—	50,000	—
—	—	—	—	12,500	—
				107,650
—	—	—	—	9,000	—

3,038,023

1,000,000

943,326

116,650

5,098,000

2,000,000

7,098,000

B. Tab. 72.

Förslag till stat för Femte Hufvudtiteln (utom Lotsverket) 1897.

Departementet och Öfverstyrelse!!.

Aflöning: Departementschefen..........................

» Departementets afdelning af Kongl. Majits

kansli samt kommando-expeditionen .

» Marinförvaltningen.........................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgörings -

penningar:

Kongl. Flottans officerskår..
Permanenta Reservstaten ...

Nya Reservstaten..............

Indragningsstaten.............

345,700:
16,800: —
34,800: —
15,466: 64

161,446: 80
3,137: —
6,147:

Officerare, dagaflöning:

Kongl. Flottans officerskår
Permanenta Reservstaten..

Nya Reservstaten............

Underofficerare, fasta löner och tjenstgö
ringspenningar:

Kongl. Flottans underofficerskår.
.............................. 180,256:

Nya Reservstaten................ 3,100: —

Underofficerare, dagaflöning:

Kongl. Flottans underofficerskår
.............................. 93,872: —

Nya Reservstaten................ 1,204: 53

Båtsmännen, aflöning........

Sjömanslcåren, fast lön......

D:o, dagaflöning.

K r o n o r,

412,766

170.730 80

183,356

95,076

353,760

262,175

17,000

26,800

38,600

583,497

278,432

2,593

615,935

Transport)

11,480,458] 82

82,400

—!

			K r	0	n o r.
Transport	—	—	1,480,458	82	82,400	—
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning.....................	—	—	32,005	—
» Skeppsgossar, dagaflöning....................	—	~	3,197	40
» Marmingeniörstaten............................	•-	—	63,000
i) Civilstaten.........................................	—	—	119,000	—
» Ecklesiastika indragning sstaten............	•-	—	750	—
». Kleresistaten.......................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier..........	28,600	—
» D:o, dagaflöning.....................	10,950	—	39,550	—	1 746 511	22
0 Alderstillägg...................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Flottans underofficerskår..........	—	—	45,200	—
» Båtsmännen.....................................	—	—	20,844	—
» Sjömanskaren ...........................	•--	—	233,766	—
» Värnpligtige.....................................	—	—	43,569	81
» Skeppsgossar...................................	—	—	28,000	—	371,379	81
Natura underhåll: Underofficerskåren..................	45,205	10
» Underofficerare å NjaReservstaten	1,022	—	46,227	10
» Båtsmännen...........................	—	—	39,449	20
» Sjömanskåren...........................	—	—	442,423	80
» Värnpligtige...........................	—	—	82,460	—
» Skeppsgossar..........................	—	—	81,760	—	692,320	10
Inqvartering: Officerskåren................................	22,800	—
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten..........	2,455	—	26,255
» Underofficerskåren..........................	1.000	—
» Underofficerare å Nya Reservstaten...	188	52	1,188	52
» Båtsmännen.................................	'' -	—	3,189	90
» Sjömanskåren.................................	—	—	39,749	84
» Värnpligtige .................................	—	—	8,334	40
» Skeppsgossar..................................	—	—	6,611	20	85,328	86
Premier till värnpligtigt reservbefäl och reserv-
underbefäl...................................................	—	—	—	—	4,000	—
Lega till värnpligtigt manskap............................	—	—	—	—	26,650	—	3.040,589	99
Transport							3,040,589	99

Flottans materiel.

Underhållet..

Transport

Diverse anslag.

Flottans öfningar...............................

Undervisningsverken: Sjökrigsskolan......

» -Skeppsgosseskolan.

Sjökarteverket...................................

Stipendier till officerare......................

Durchmarschkostnader............:............

Sjukvård ..........................................

Diverse behof.....................................

Rese- och traktamentspenningar............

Skrifmaterialier, ved, expenser m. m......

Extra utgifter....................................

Handeln.

Undervisningsanstalter.........................

Nautisk metereologiska hyrån..............

Extra ordinarie anslag.

Flottans nybyggnad..........................

Krono r.

Säger

Summa

28,640

8,780

—	—
670,000	_
37,420	_
55,745	—
15,000	—
30,000	—
39,000	—
18,095	Öl
15,000	—
50,000	—
12,500	—
107,650
9,000	—

--	-\|

3,040,589

1,000,000

942,760 Öl

116,650

5,100,000

2.000,000

— 7,100,000

B. Tab. 73.

Förslag till stat för Femte Hufyudtiteln (utom Lotsrerket 1898.)

Kronor.

Departementet och Öfverstyrelsen.

Aflöning: Departementschefen..............................

» Departementets afdelning af Kongl. Majits
kansli samt kommando-expeditionen ...
» Marinförvaltningen............................

Flottans personal.

» Officerare, fasta löner och tjenstgöringspenningar: i.

Kongl. Flottans officerskår

.> Permanenta Eeservstaten..

» Nya Eeservstaten...........

» Indragniugsstaten............

» Officerare, dagaflöning:

» Kongl. Flottans officerskår

.i Permanenta Eeservstaten..

» Nya Eeservstaten...........

» Underofficerare, fasta löner och tjenst
göringspenningar:

» Kongl. Flottans underofficerskår
............................... 180,256: -

» Nya Eeservstaten.............. 3,100: —

345,700:

'' 12,600:
24,200: —
14,133: 31

161,446: 80
2,352
4,274

396,633

168,072

Underofficerare, dagaflöning:

Kongl. Flottans underofficerskår
............................... 93,872: —

Nya Eeservstaten.............. 1,204: 53

Båtsmännen, aflöning..........

Sjömcmslcåren, fast lön........

D:o, dagaflöning ..

Transport

183,356

95,076

17,000

26,800

38,600

564,706

366,000

271,669

278,432

1,424

637,669

1,482,23214

82,400

82,400|—

			K	P C	n o r.
Transporl			1,482,232	14	82,400	—
Aflöning: Värnpligtige, dagaflöning.....................	—	—	33,205
» Skeppsgossar, dagaflöning.....................	—	—	3,197	40
» Mariningeniörstaten.............................	—	—	63,000
» Civilstaten.........................................	—	—	119,000
» Kleresistaten.......................................	—	—	8,550	—
» Läkarestaten, löner och stipendier..........	28,600	—
» D:o, dagaflöning.....................	10,950	—	39,550	''-	1,748,734	54
Alderstillägg.....................................................	—	—	—	—	32,000
Beklädnad: Kongl. Blottans underofflcerskår..........	—	—	45,200	—
» Båtsmännen.....................................	—	—	11,448	—
» Sjömanskåren...................................	—	—	243,000	—
» Värnpligtige.....................................	—	—	45,900	—
» Skeppsgossar....................................	—	—	28,000	—	373,548
Natura underhåll: Underofficerskåren....................	45,205	10
» Underofficerare åNyaReservstaten	1,022	—	46 227	10
» Båtsmännen................ ...........	_		21,666	40
» Sjömanskåren..........................	—	—	459,900	—
» Värnpligtige............................	—	—	86,870	-
» Skeppsgossar..........................	—	—	81,760	—	696,423	50
Inqvartering: Officerskåren..................................	22,800	_
» Officerare å Permanenta Reservstaten	1,000	—
» Officerare å Nya Reservstaten..........	1,707	—	25,507
» Underofficerskåren...........................	1,000	_
» Underofficerare å Nya Reservstaten ...	188	52	1,188	52
» Båtsmännen...................................	_	_	1,751	97
» Sjömanskåren.................................	—	—	41,320	—
» Värnpligtige..................................	—	—	8,668
» Skeppsgossar....-..............................	—		6,611	20	85,046	69
Premier till värnpligtig! reservbefäl och reserv-					•
underbefäl..................................................	—		—		4,000
Lega till värnpligtig! manskap..........................	—		—		27,800		3,049,952	73
Transport	—	-\|		—	—	-\|	3,049,952	73

Transport

Flottans materiel.

Underhållet.

Diverse anslag.

Flottans öfningar..............................

Undervisningsverken: Sjökrigsskolan.......

» Skeppsgosseskolan..

Sjökarteverket............................

Stipendier till officerare...............

Durchmarschkostnader.................

Sjukvård....................................

Diverse behof.............................

Bese- och traktamentspenningar....
Skrifmaterialier, ved, expenser etc.
Extra utgifter............................

Handeln.

Undervisningsanstalter...........

Nautisk-metereologiska byrån .

Extra ordinarie anslag.

Nybyggnad af flottan.........................

Säger

Kronor.

Summa

28,640

8,780

—	—	3,049,952	73
—	—	1,000,000	—
670,000	—
37,420	_
55,745	—
15,000	—
30,000	—
39,000	—
18,732	27
15,000	—
50,000	—
12,500	—	943,397	27
107,650
9,000	—	116,650
—	—	5,110,000
—	—	2,000,000	—
—		7,110,000	—

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1882.