Underdånigt betänkande och förslag (Statens offentliga utredningar 1878:2)

Underdånigt betänkande och förslag

angående

Lönereglering m. m.

för

Generalpoststyrelsen,

afgifvet den 5 Mars 1877

i nåder förordnade Koxniterade.

STOCKHOLM

TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET
1877.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Enligt embetsskrifvelse från Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet
den 10 sistlidne November, har Eders Kongl. Maj:t i nåder anstalt
Komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas
löneförhållanden m. m. att, efter fullbordadt arbete rörande Fångvårdsstyrelsen,
öfvergå till regleringen af Generalpoststyrelsen och Telegrafstyrelsen.

Post- och tele~ Innan Komitén till behandling företager frågan om förändrad af^förening
löningsstat för hvar särskild af de begge verkens styrelser, har Komitén
ansett sig böra i underdånighet redogöra för hvad under de senare åren
förekommit rörande samma verks förenande under en gemensam stvrelse.

Med anledning af en utaf Riksdagens år 1867 församlade revisorer
gjord framställning, öfver hvilken särskilda underdåniga utlåtanden blifvit
afgifna, af Telegrafstyrelsen den BO December 1867 och af Generalpoststyrelsen
den 7 Januari 1868, hade i skrifvelse den 13 Maj sistnämnda
år Riksdagen anhållit att, efter föregången utredning af fördelar och
olägenheter af post- och telegrafverkens förening under en gemensam
styrelse och i sammanhang med pröfning och fastställelse af ifrågasatt ny
poststadga, Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag till normalstat
för postverket, hvilken stat, för den händelse en sammanslagning
af de båda inrättningarne befunnes fördelaktig, äfven borde omfatta telegrafverket.

Sedan derefter cheferne för post- och telegrafverken erhållit nådig
befallning att till Kongl. Maj:t inkomma med den af Riksdagen äskade
fullständiga utredning angående fördelarne och olägenheterna af post- och
telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse, äfvensom att dervid
söka visa, huruvida genom en dylik förening någon betydligare
besparing, utan men för verkens behöriga skötsel, skulle kunna för statsverket
åstadkommas,

hade af bemälde chefer underdånigt utlåtande blifvit den BO November
1868 afgifvet; dervid, under uttalande i öfrigt af väsentligen olika
asigter i ämnet, cheferne för post- och telegrafverken gemensamt hemstält
om meddelande af det nådiga förordnande,

dels att till eu början borde, å de orter der sådant befunnes lämpligt,
befattningarne såsom postexpeditör och telegrafstationsföreståndare
hos samma person förenas,

dels — och för den händelse att eu fullständigare förening af postoch
telegrafverken i nåder pröfvades framdeles böra ifrågakomma —
att i utfärdande fullmakter och konstitutorialer å andra ledigblifvande
embeten och tjenster inom de begge verken borde intagas föreskrift om
skyldighet för den utnämnde att underkasta sig den utvidgade och förändrade
tjenstgöring, som af post- och telegrafverkens möjligen ifrågakommande
förening framdeles under en gemensam styrelse kunde komma,
att härflyta;

hvarefter vid föredragningen häraf den 22 December 1869 Kongl.
Maj:t, i betraktande af hvad i berörda utlåtande blifvit yttradt och då
dertill komme,

att göromålen inom de båda verken icke vore af beskaffenhet att,
för att skötas med tillbörlig enhet och kraft, ovilkorligen erfordra en
gemensam styrelse;

att det samband, som emellan dessa båda verk borde förefinnas, lämpligast
och bäst ordnades derigenom att desamma lydde under ett och
samma regeringsdepartement;

att genom en sammanslagning af de båda styrelserna någon afsevärd
besparing i utgifter icke stode att vinna; och slutligen

att i allt fall tidpunkten för en dylik åtgärd syntes vara mindre
lämplig, då isynnerhet postverket vore under en utveckling som ovilkorligen
kräfde en chefs odelade uppmärksamhet åt dess angelägenheter,

funnit någon annan åtgärd i anledning af Riksdagens omförmälda
framställning icke för det dåvarande böra ifrågakomma, än att å de orter,
der båda styrelserna funne sådant lämpligt, befattningarne såsom postexpeditör
och telegrafstationsföreståndare, vid inträffande ledighet, hos
samma person förenades.

Vid regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel
hade sedermera, med anmälan att Riksdagen vidhölle de åsigter, hvilka
legat till grund för ofvanberörda framställning af den 13 Maj 1868,
Riksdagen i skrifvelse den 10 Maj 1871 till förnyad behandling återupptagit
frågan om post- och telegrafverkens förening under en gemensam
förvaltning; dervid, under åberopande af de med Generalpoststyrelsens förrberörda
underdåniga skrifvelse den 7 Januari 1868 öfverlemnade yttranden
af Norska Marin- ocli Postdepartementet, Danska Generalpostdirektören
och Preussiska Generalpostamtet, Riksdagen bland annat anfört,

att med visshet syntes kunna antagas, det genom post- och telegrafverkens
förening en betydlig minskning i tjensteinännens antal kunde
åvägabringas icke allenast å de orter, der både post- och telegrafgöromålen
utan olägenhet kunde af en person bestridas, utan jemväl å sådana orter,
der af en eller annan anledning båda verken behöfde flere tjensteman,
utan att dessa vore af tjensten fullt upptagne;

att, äfven om billigheten påkallade att för den gemensamme postoch
telegraftjenstemannen aflöningen faststäldes till något högre belopp
än någondera af de särskilda befattningarnes innehafvare förut åtnjutit,
det dock alltid måste anses fördelaktigare att tjenstgöring^! bestriddes af

ett mindre antal personer, hvilka deraf hemtade tillräckliga medel till sitt
uppehälle, än att göromålen fördelades på flere personer, af hvilka icke
någon kunde aflönas så att han deraf egde sin fulla bergning;

att äfventyret för kassahalanser måste aftaga i den mån uppbördsmännens
antal förminskades, men att, å andra sidan, kontrollen öfver två
olika verks kassor hos en och samma tjensteman blefve ofullständig, såvida
icke båda dessa verk hade gemensam öfverstyrelse och bokföring;

samt slutligen att en föreskrift om anställande af gemensamma tjensteman
för post- och telegrafverken antoges icke komma att vinna önskvärd
tillämpning med mindre öfverstyrelsen blefve gemensam, såsom exempel
hvarå anförts den omständigheten att dittills sådan gemensamhet
blifvit åvägabragt endast å två orter, i Amål och i Dalarö;

Och hade, under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, Riksdagen
hemstält, att frågan om post- och telegrafverkens förening måtte
komma under förnyad ompröfning, på det att, om föreningen af de båda
verken vunne godkännande, ett organisationsförslag i sådant syfte måtte
varda utarbetadt.

Sedan derefter, med anledning häraf, chefen för telegrafverket till
Finansdepartementet afgifvit ett yttrande i ämnet, hade,

då frågan om post- och telegrafverkens förening blifvit för icke lång
tid tillbaka af Kongl. Maj:t pröfvad;

då sedan dess icke några förändrade förhållanden inträdt, och
då icke ens vid något af verken chefsplatsen vore för tillfället ledig,
Kongl. Maj:t den 3 November 1871 funnit någon åtgärd i anledning
af Riksdagens omförmälda framställning ej påkallas;

hvaremellertid och då det visat sig att för den förening af post- och
telegraftjenster som, der densamma af verkens styrelser funnes lämplig,
blifvit genom nådigt bref den 22 December 1869 medgifven, erfordrades
närmare föreskrifter i och för verkställigheten, Kongl. Maj:t fann skäligt
åt Generalpoststyrelsen och Telegrafstyrelsen uppdraga att inkomma med
gemensamt underdånigt yttrande och förslag till allmänna grunder för en
dylik förening, äfvensom till de särskilda föreskrifter, som erfordrades i
afseende å vilkoren för ifrågavarande tjensters förening och eventuel åtskiljande,
sökandes kompetens, sättet för tjenstetillsättningar, lönevilkor,
subordinationsförhållanden och afsättlighet, äfvensom beträffande tjenstelokal
och tjenstgöringstid m. in.

I det underdåniga utlåtande, som med anledning häraf den 28 Oktober
1872 af Generalpoststyrelsen och Telegrafstyrelsen afgifvits, hade

bland annat blifvit beträffande lönevilkoren vid förenad post- och telegrafanstalt
föreslaget,

att då, hvad först anginge en poststations förenande med en telegrafstation,
arfvodet för föreståndarebefattningen vid en postanstalt af nämnda
slag jemlikt Kong! brefvet den 21 Maj 1869 icke finge för år öfverstiga
400 riksdaler och för det dåvarande i medeltal icke utgjorde mer än omkring:
200 riksdaler om året, föreningen emellan de båda anstalterna icke
måtte för de derigenom på en hand sammanslagna föreståndarebefattningarne
medföra någon minskning i den aflöning, som deras innehafvare
egde dels å postverkets och dels å telegrafverkets stat åtnjuta;

att, beträffande åter en postexpeditions förenande med en telegrafstation
å sådana orter, der samtliga göromål vid den förenade anstalten
ansåges i allmänhet kunna af eu person bestridas, föreståndaren för en så
beskaffad förenad anstalt måtte åläggas att afstå en viss del, t. ex. en
fjerdedel, af den lön eller det arfvode, tjenstgöringspenningar derunder icke
inberäknade, som enligt hvartdera verkets stat skolat, der någon förening
ej egt rum, utbetalas;

att deremot å de orter, der förening af post- och telegrafanstalter
icke kunde föranleda till minskning i antalet af de tjensteman, som förut
varit för anstalterna använda, men ansåges i andra afseenden lämplig och
utförbar, det måtte få ankomma på styrelserna att bestämma de belopp,
hvarmed dels föreståndaren och dels biträdande tjensteman borde aflönas,
under iakttagande dervid dels deraf, att sammanlagda beloppet af berörda
aflöningar icke finge öfverstiga summan af de anslag, som för ifrågavarande
postanstalt och telegrafanstalt funnes i verkens stater uppförda,
och dels deraf, att beloppet af samtliga utgifter vid en dylik förenad anstalt
skulle fördelas emellan båda verken efter förhållandet emellan omförmälda
å deras stater uppförda anslag;

samt att, der ökade göromål, natt-tjenstgöring eller annan tvingande
omständighet vid förenad post- och telegrafanstalt påkallade användande
af extra eller tillfälligt biträde, det jemväl måtte få bero på styrelserna
att, på grund af de omständigheter, som föränledt den nämnda åtgärdens
vidtagande, bestämma huru stor del af derigenom uppkomna utgift
borde af hvartdera verket bestridas.

Då de sålunda i fråga om lönevilkoren vid förenad post- och telegrafanstalt
af styrelserna föreslagna bestämmelser af Kongl. Maj:t ansetts för
ändamålet lämpliga, men desamma innefattade ämnen, hvilkas afgörande
erfordrade medverkan af Riksdagen, hade, i nådig proposition den 4 April

1878, Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att samma bestämmelser äfven för
sin del godkänna.

Jemlikt Riksdagens skrifvelse den 22 påföljde Maj, angående regleringen
af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, har äfven denna
framställning blifvit af Riksdagen bifallen;

hvarefter, genom nådigt bref den 6 Juni 1873, blifvit meddelade
närmare föreskrifter rörande vilkoren för post- och telegraftjensters förening,
dervid, bland annat och utom hvad redan här ofvan rörande lönevilkoren
finnes omförmäldt, blifvit stadgadt,

att på Generalpoststyrelsen och Telegrafstyrelsen skall ankomma att
gemensamt pröfva och bestämma å hvilka af de orter i riket, der både
postexpedition eller poststation och telegrafstation finnas inrättade eller
komma att inrättas, en sådan förening af dem må kunna och böra ega
rum, att icke allenast båda anstalterna förestås af samma tjensteman, utan
ock, der biträdande tjensteman behöfva användas, dessa må kunna anlitas
för så väl post- som telegrafgöromålens bestridande;

att likaledes på samma styrelser skall ankomma att pröfva och afgöra,
huruvida å en eller annan ort redan verkstäld förening af post- och
telegrafanstalt icke längre kan anses med båda verkens fördel öfverensstämmande
;

att, till underlättande af dylika föreningars åstadkommande, fullmakter
och konstitutoGaler å alla sådana befattningar vid post- och telegrafanstalterna,
som af Generalpoststyrelsen eller Telegrafstyrelsen tillsättas,
skola innehålla föreskrift om skyldighet för den derigenom utnämnde att
underkasta sig icke allenast den utvidgade och förändrade tjenstgöring,
som af möjligen ifrågakommande förening mellan post- och telegraftjenst
kan föranledas, utan ock den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som
kan varda honom ålagd;

att tjensteman inom ettdera verket, hvilken anses lämpligen kunna
vid förenad post- och telegrafanstalt användas, men saknar erforderlig insigt
i eller vana vid den tjenstgöring, som inom det andra verket förekommer,
må, för att i berörda afseende vinna nödig förkofran, kunna
någon tid, dock icke öfver tre månader, från tjenstgöring frikallas och att
i dylikt fall kostnaden för uppehållande af hans tjenst under tiden må
utgå af det verks medel, der han redan är anstäld;

att, vid tillsättande af befattningar vid förenade post- och telegrafstationer
skall iakttagas, att dessa befattningar, såvidt utan olägenhet kan

ske, något så när jemnt fördelas mellan post- och telegrafverkens personal;
samt

att vid förenad post- och telegrafanstalt anstäld telegrafbudbärare
må, der sådant utan olägenhet kan ske, användas jemväl till kringbärande
af ankomna postförsändelser.

Enligt hvad Komitén haft tillfälle inhemta, har under den tid af
något mer än tre och ett hälft år, som förflutit efter utfärdandet af berörda
nådiga författning,

å en ort, i Säter, befattningen såsom telegrafist uppdragits åt dervarande
postexpeditör,

å tvenne orter, Leksand och Ljusne, till postexpeditörer antagits dervarande
telegrafstationsföreståndare,

inom särskilda stadsdelar i Stockholm anordnats tvenne förenade postoch
telegrafanstalter, vid hvilka för närvarande tjenstgöra tillsammans fyra
personer, de der alla förut egt dels ordinarie, dels extra anställning inom
telegrafverket, under det att en af dessa tjensteman derjemte varit såsom
extra ordinarie kontorsskrifvare i postverket anstäld,

äfvensom å ett mindre antal orter befattningarne såsom poststationsföreståndare
öfvertagits af der förut anstälde telegrafister,

hvaremot, till följd af förutvarande postförvaltares afgång, icke vidare
af en och samma person bestridas befattningarne såsom postkontors- och
telegrafstationsföreståndare i Amål.

Omförmälda omständigheter synas Komitén gifva ökadt stöd åt det
i Riksdagens åberopade skrifvelse den 10 Maj 1871 uttalade antagande
att, så länge icke öfverstyrelsen för post- och telegrafverken är gemensam,
någon sammanslagning i större utsträckning af post- och telegrafanstalter
svårligen skall varda åvägabragt.

Anses emellertid fortfarande en sådan sammanslagning önsklig, torde,
med afseende å anförda omständigheter, böra till förnyad behandling företagas
frågan, huruvida en förening af de begge styrelseverken må befinnas
lämplig och utförbar. Pröfningen af denna fråga lärer emellertid
böra föregås af en fullständig utredning af de flerahanda förhållanden,
som på en ifrågakommande allmännare sammanslagning af de lokala postoch
telegrafanstalterna kunna komma att utöfva något inflytande. Då
likväl icke i det Komitén lemnade uppdrag ingår att till ordnande af
post- och telegrafanstalterna afgifva förslag, har, i ärendets nuvarande
skick, Komitén ansett sig endast böra, vid uppgörandet af förslag till de
begge styrelseverkens organisation, taga hänsyn äfven till möjligheten af

Historik.

en dylik framtida förening af de begge styrelserna. Såsom i väsentlig
mån bidragande till underlättande af en sådan anordning, om och när i
öfrigt densamma pröfvades böra vidtagas, anser Komitén

dels införandet af största möjliga öfverensstämmelse i afseende å handläggningen
af de ärenden, som inför hvardera styrelsen föredragas, i hvilket
hänseende nu väsentliga olikheter förekomma,

dels ock vidtagandet af sådan åtgärd att, på sätt i åberopade underdåniga
skrifvelsen den 30 November 1868 blifvit af cheferne för postocli
telegrafverken föreslaget, i utfärdande fullmakter och konstitutorialer
äfven å embeten och tjenster inom de begge verkens styrelser intages
föreskrift om skyldighet för den utnämnde att underkasta sig den
utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af post- och telegrafverkens
möjligen ifrågakommande förening framdeles under en gemensam styrelse
kan komma att härflyta; ett åliggande, hvilket äfven lärer kunna och
böra göras till vilkor för åtnjutande af förhöjd aflöning.

Komitén öfvergår härefter till frågan särskild! om postverkets styrelse.

Svenska postverket räknar sin uppkomst från den af drottning Kristina
den 20 Februari 1636 utfärdade »förordning om postbåden». Den
nya inrättningen, som afsåg en lindring i friskjutsens olägenheter och som
stäldes i nära samband med den vid samma tid genomförda anläggningen
af gästgifvaregårdar, tillväxte hastigt och hade redan år 1654 erhållit den
vigt, att bland Rikets Råd förordnades en Generalrikspostmästare att utöfva
chefskapet för postverket. Den 19 Augusti 1704 utfärdades i fältlägret
vid Jaroslav en instruktion för »Öfverdirektören af postväsendet)),
hvilken instruktion till sina hufvudgrunder fortfor att gälla ända till år
1863. Postverket, som emellertid tidtals stått under inseende dels af
Kanslikollegium, hvaraf öfverpostdirektören var ledamot, dels af Kanslistyrelsen,
har, efter sistnämnda styrelses indragning år 1833, förvaltats af
en särskildt för verket anstäld chef, hvilken sedermera, på grund af Kongl.
brefvet den 21 November 1849, erhållit benämningen Generalpostdirektör.
Såsom föredragande hade sedan längre tid tillbaka tjenstgjort en sekreterare
och en kamrerare, under det att beslutanderätten ensamt tillkom
chefen för postverket. I denna organisation hade den för afgifvande af
förslag till förändrad organisation af rikets styrelse och förvaltningsverk
i nåder tillsatta komité uti sitt år 1859 afgifna underdåniga betänkande

icke ifrågastält annan förändring än att de i styrelsen »föredragande tjenstemännen,
för att kunna kännas skyldige till deltagande i ansvarigheten för
verkets förvaltning, måtte, i likhet med hvad genom senaste landshöfdingeinstruktionen
blifvit för landssekreterare och landskamrerare stadgadt, förklaras
berättigade att till protokoll anföra deras vid föredragning yttrade,
från chefens beslut afvikande meningar och låta dem, när de angingo
förekommande frågor, som berodde på Kongl. Majt:s höga pröfning, genom
protokollsutdrag den underdåniga skrifvelsen åtfölja».

Efter det att genom särskilda Kongl. bref blifvit, tid efter annan,
meddelade bestämmelser rörande postverkets förvaltning och hvad dervid
borde iakttagas, utfärdades den 6 November 1868 fullständig instruktion
för Generalpoststyrelsen. Enligt denna instruktion skulle styrelsen utgöras
af generalpostdirektören såsom ordförande och två föredragande ledamöter,
livilka tillika vore chefer, den ene för kansli- och den andre för kameraldepartementet.
Styrelsen vore kollektiv i rådslagen öfver der förekommande
ärenden, men beslutanderätten skulle tillkomma generalpostdirektören
ensam; dock borde departementschef i protokollet låta anteckna sin
uttalade mening i mål, der densamma icke öfverensstämde med det af
generalpostdirektören fattade beslut, hvilket departementschefen i annat
fall skulle anses hafva biträdt. Ärende, hvars vigt och beskaffenhet ej
ansåges fordra båda ledamöternes närvaro, kunde dock af generalpostdirektören
jemte föredraganden handläggas och afgöras, hvarförutom genera
lpostdirektören ock kunde, då han sa funne nödigt, ensam meddela
beslut om verkställighetsåtgärder. I generalpostdirektörens frånvaro skulle
styrelsen utgöras af de begge departementscheferne, dervid hvardera egde
afgöranderätt i de mål, som af honom föredroges.

Sedan, enligt Generalpoststyrelsens af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen
år 1878 gillade förslag till normalstat för postverket, ledamöternes
antal blifvit bestämdt till tre, utfärdades den 5 December samma år nu
gällande instruktion, som stadgar, bland annat, att Generalpoststyrelsen
utgöres af generalpostdirektören, såsom chef för postverket, och af tre
ledamöter, chefer för de särskilda kansli-, kameral- och trafik-byråarne.
Styrelsen åligger i främsta rummet att noggrant öfvervaka, det postbefordringen
inom riket samt till och från utlandet varder med ordning,
säkerhet och all möjlig skyndsamhet bestridd, samt att, efter omständigheterna,
dels vidtaga dels hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå
de åtgärder, som för vinnande af detta mål anses erforderliga. Hos Eders
Kongl. Maj:t bör i underdånighet anmälas, om och när behofvet anses

Instruktionen
af år 1863.

Instruktionen
af år 1873.

påkalla öppnandet af nya postgångar af större betydenhet samt väsentligare
utvidgning eller omreglering af redan befintlige postförbindelser;
hvaremot pa styrelsen ankommer att, i den mån sådant finnes för postutvexlingen
erforderligt, anordna postgång till och från orter, som äro
från förutvarande postlinier på kortare afstånd belägna, samt att förordna
om mindre betydliga utvidgningar eller omregleringar af förutvarande
postförbindelser. Inom postverkets styrelse kan byråinrättningen anses
hafva blifvit genom åberopade 1873 års instruktion fullständigare än inom
de andra centrala styrelseverken genomförd, i det att åt byråarnes chefer
öfverlemnats att, utan föregående föredragning inför styrelsen, på eget
ansvar handlägga en del mindre vigtiga ärenden.

Sådana ärenden äro
inom trafikbyrån

infordrandet af anbud å fortskaffande af landsvägspost;

afslutandet, i den mån Generalpoststyrelsen pröfvar lämpligt, af kontrakt
om dylik postbefordran;

upprättandet, i öfverensstämmelse med de allmänna grunder, som af
Generalpoststyrelsen fastställas, af tidtabeller för posternas gång, likasom
bestämmandet af den tid särskilda pbstanstalter böra med postförsändelsers
mottagande och utlemnande betjena allmänheten; samt

meddelandet till postanstalterna af erforderliga upplysningar rörande
hvad i afseende å postdirigeringen bör iakttagas;

inom kameralbyrån

effektuerandet af de från postanstalterna inkommande reqvisitioner å
frimärken, brefkort och frankokuvert inom belopp, som för hvarje postanstalt
af styrelsen bestämmas; och

inom kanslibyrån

s. k. reklamationsärenden eller mål rörande uteblifna eller sent ankomna
bref och tidningsnummer m. m. i de fall, då någon ersättning af
postmedel eller någon ansvarspåföljd för postexpedient icke pröfvas böra
ifrågakomma;

utfärdande, i enlighet med faststälda grunder och i den ordning som
af styrelsen bestämmes, af taxor såväl för utrikes brefvexlingen och paketbefordringen
i allmänhet, som ock för tillhandahållande genom postverket
af tidningar och tidskrifter; samt

meddelande till postanstalterna af de upplysningar, som i afseende å
nyssnämnde del af posttrafiken finnas erforderlige.

Dessutom eger hvarje byråchef att utan föregående föredragning
genom remiss eller särskild skrifvelse infordra förklaringar och yttranden
i mål, som höra till byråns handläggning.

Äfvenså kunna, der generalpostdirektören är af andra embetsgöromål
hindrad att i anmärkningsmåls handläggning deltaga, dylika ärenden till
afgörande företagas af föredraganden och en annan byråchef, då dessa äro
om beslutet ense; hvaremot i annat fall ärendet företages till behandling
af samtlige byråcheferne och afgöres efter flertalet röster, som för den
ena eller andra meningen uttalas; börande, der alla tre ledamöteme stanna
i skiljaktiga beslut, ärendet af generalpostdirektören afgöras.

Alla de till Generalpoststyrelsen inkommande ärenden, hvilka icke,
på sätt här ofvan blifvit omförmäldt, af byråcheferne ensamt handläggas,
skola inför generalpostdirektören af vederbörande byråchefer föredragas,
nämligen:

a) af chefen för trafikbyrån frågor rörande

inrättande af nya postgångar samt utvidgande och omreglering af
förutvarande postförbindelser;

sättet och vilkoren för posternas fortskaffande;

ordnande af postföringen ej mindre å statens och enskildes jernvägar,
än med postverkets egna fartyg och med enskildes ångfartyg och diligenser;

postilj onsbeskickningarnes ordnande;

felaktigheter vid posternas dirigerande, äfvensom fel och försummelser
af postförare; samt

befordran, tjenstledighet och afsked för de vid byrån anstälde tjensteman,
äfvensom ansvar för fel i tjensten, som kunna af dessa begås;

b) af chefen för kameralbyrån frågor rörande

förvaltningen af postverkets medel;

upprättandet af postverkets hufvudbok och öfrige till medelsförvaltningen
hörande räkenskaper;

postanstalternas redovisningar och medlens levererande å de derför
faststälda tider;

inventering af postverkets * hufvudkassa samt af postanstalternas kassa
och öfrige tillhörigheter vid de tillfällen, då ombyte af postförvaltare eger
rum eller sådan inventering eljest anses af omständigheterna påkallad;

redogörares uppbördsborgen;

underhåll af postverkets fartyg och fasta egendomar;

dispositionen af de anslag, som finnas å stat uppförda till förhyrande
af de för postverket erforderliga lägenheter, till expensutgifter samt till
postbetjentes beklädnad och beväring;

anskaffande af postfrimärken, brefkort och frankokuvert samt inköp
af åkdon, inventarier och förbrukningsartiklar, äfvensom redovisningen för
desamma;

uppgörande af liqvider såväl med utländska postverk som med styrelserna
för jernvägar och de enskilda diligenser och ångfartyg, hvilka
användas för postbefordran, hvad det senare slaget af liqvider angår, likväl
endast i de fall, då desamma icke pröfvas höra genom vederbörande
postanstalt uppgöras; samt

anmärknings-, afskrifnings- och balansmål, jemte frågor om befordran,
tjenstledighet och afsked för kammar- och revision skontorens tjenstemän
och betjente, likasom om ansvar för tjenstefel, som af dem begås; samt

c) af chefen för kansli byrån alla de ärenden, hvilka icke tillhöra
någondera af de förenämnda byråarnes föredragning.

På generalpostdirektören ankommer emellertid att närmare bestämma
fördelningen af målen mellan byråcheferne, likasom att, om någon gång
behofvet sådant påkallar, förordna någon af de hos styrelsen anstälde
tjenstemän att med en del ärendens föredragning biträda.

Vid ifrågavarande föredragning inför generalpostdirektören bör, utom
föredraganden, i det minsta en bland öfrige byråchefer närvara vid de
tillfällen, då till pröfning förekomma frågor rörande inrättande af nya
postgångar eller utvidgande af förutvarande postförbindelser, öppnande af
nya poststationer eller indragning af förutvarande dylika postanstalter,
anställande af brefbärare vid postanstalter, som förut icke varit med dylik
betjening försedda, uppgörande af förslag till stat för postverket, förhyrande
af postkontorslägenhet, disposition af anslaget till expenser, anvisande
af medel till extra biträdens aflönande, utgifvande af vissa gratifikationer,
inköp af postdiligenser eller andra dyrbarare inventarier, upprättande
af liqvider med utländska postverk, afskrifnings- och balansmål,
pröfning af redogörares uppbördsborgen, befordran till lediga tjenster,
mistning af tjenst på viss tid eller för alltid, ådömande af böter för
tjenstefel, fastställande af arbetsordning, med flera ärenden af den beskaffenhet
att upplysningar kunna erfordras jemväl från annan byrå än
den, till hvars föredragning målen höra.

Öfriga ärenden kunna af generalpostdirektören afgöras i närvaro af
endast föredraganden; hvarförutom generaldirektören, när han så nödigt

finner, eger ensam meddela befallningar om åtgärder, som böra vidtagas.

I de mål, i hvilkas pröfning generalpostdirektören deltager, tillkommer
honom ensam beslutanderätten.

Byråchef eller särskild! förordnad föredragande eger att till protokollet
låta anteckna sin uttalade mening i mål, der densamma icke öfverensstämmer
med det af generalpostdirektören fattade beslut, hvilket, der
sådant icke blifvit iakttaget, byråchef eller annan föredragande anses
hafva biträda

I generalpostdirektörens frånvaro utgöres Generalpoststyrelsen af de
tre byråcheferne; dervid gäller såsom styrelsens beslut den mening, hvarom
minst två af ledamöterne sig förena; hvaremot, om alla tre ledamöterne
stanna i skiljaktiga beslut och ärendet ej kan utan olägenhet
uppskjutas till generalpostdirektörens återkomst, den mening, som af föredraganden
uttalas, skall blifva gällande.

I generalpostdirektörens frånvaro må dock icke till andra än löpande
eller högst trängande behof disponeras postverkets medel; tillsättas lediga
fenster annorlunda än genom förordnande att dem tillsvidare förrätta;
åläggas suspension eller afsättning för tjenstefel, hvari dock icke inbegripes
afstängning från tjensteutöfning; beslut fattas om utvidgande af förutvarande
postförbindelser, öppnande af nya poststationer eller indragning
af förutvarande dylika postanstalter; eller vidtagas sådana åtgärder, som
rubba eller förändra de förut för postförvaltningen faststälda grunder.

Instruktionen innehåller derjemte särskilda bestämmelser angående
arbetssättet samt de olika tjensteman åliggande göromål, för hvilka bestämmelser,
i den mån någon förändring i desamma anses påkallas, skall
här nedan i underdånighet redogöras.

Hvad Generalpoststyrelsen uti sin den 26 November 1873 afgifna, Generaiposttill
Komitén sedermera remitterade underdåniga framställning om förhöj- f8°f~

ning i de å postverkets stat uppförda löningsanslag anfört i fråga om
lönebeloppen, aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, ålderstillägg,
tjensters förening samt vikaries godtgörelse, har Komitén redan
återgifvit i inledningen till sitt underdåniga betänkande den 9 Juni 1875
angående löneregleringen för Kammarkollegium; och lära i öfrig! dessa
förhållanden böra ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för
vissa andra embetsverk redan är bestämdt. Då Generalpoststyrelsen afgaf
ifrågavarande underdåniga framställning, var förslaget till 1873 års ofvanberörda
instruktion på Eders Kong! Maj:ts pröfning beroende, och styrelsens
skrifvelse innehåller följaktligen icke något yttrande om förändring

Personalen.

Diar iijäring
och inkomna
ärenden.

i styrelsens organisation eller åligganden eller i göromålens fördelning
inom densamma. I fråga om tjenstemannapersonalen utgick styrelsen från
de genom den år 1873 faststälda normalstaten bestämda förhållanden,
hvilka dock sedermera i derå afseenden blifvit ändrade, såsom af följande
inhemtas.

Beträffande antalet af de vid Generalpoststyrelsen anstälde ordinarie
tjenstemännen torde böra omnämnas, att detta enligt faststäld stat år 1869

— det första år, för hvilket postverkets utgiftsstater öfverlemnats till Riksdagens
pröfning — uppgick å kansliet till två sekreterare, en registrator
och aktuarie, eu aktuarie, en notarie, fyra kanslister och en ombudsman
samt å kammar- och revisionskontoren till en kamrerare, två bokhållare
och revisorer, tre revisorer och fem kammarskrifvare, hvarjemte funnos
en förvaltare af postverkets hufvudkassa, en tillsyningsman öfver postverkets
åkdon samt en föreståndare för persedelförrådet, tillsammans, jemte
chefen och styrelsens ledamöter, 27 personer. Sedan, med anledning af
den betydligt utvidgade verksamhet som under de derpå följande åren
blifvit postverket anvisad, å staten uppförts ytterligare år 1870 en föreståndare
för reklamationskontoret (kallad aktuarie), 1873 en byråchef och
en revisor, 1875 en aktuarie för trafikbyrån och en förvaltare för frimärkesförrådet
samt nästlidet år två aktuarier å kammarkontoret, en revisor
och fyra kammarskrifvare, men deremot år 1874 föreståndarebefattningarne
för postverkets persedelförråd och åkdon med postinspektorsbefattningen
för Stockholms län förenats till en förrådsintendentsbefattning,
uppgår således — med iakttagande deraf, att ombudsmansbefattningen,
hvilken enligt instruktionen kan med annan, ordinarie tjenst vid postverket
förenas, för närvarande innehafves af aktuarien i statistiska kontoret

— antalet af de vid Generalpoststyrelsen anstälde ordinarie embets- och
tjenstemän till 37.

Alla till Generalpoststyrelsen inkommande ärenden införas af registratorn
uti ett allmänt diarium, hvari ock antecknas de förberedande åtgärder,
som vidtagits med, samt tiden för slutliga afgörandet af de ärenden,
hvilka tillhöra kanslibyråns handläggning. Öfriga ärenden öfverlemnas,
allt efter deras olika beskaffenhet, till kameral- eller trafikbyrån,
hvilka byråar införa hvar för sig i längder, under särskildt nummer men
med angifvande tillika af hvarje ärendes nummer i allmänna diariet,
sålunda till dem öfverlemnade ärenden, om hvilkas vidare behandling
anteckningar jemväl göras uti samma längder. Ehuruväl förande af dylika
underdiarier icke öfverensstämmer med Komiténs förut uttalade åsigt, att

i allmänhet diariiföring inom samma embetsverk bör verkställas af en
person, som tillika erhåller kännedom och å vederbörande ställe gör anteckning
om hvarje måls handläggning, synes dock, med hänsyn till den
stora mängden af hvardera byråns göromål, hvilka i de flesta fall kräfva
skyndsam handläggning, och med afseende å behofvet af att ständigt hafva
tillgång till förteckningarne öfver förut af byrån behandlade ärenden,
kameral- och trafikbyråarnes underdiarier svårligen kunna umbäras, hvarföre
Komitén ansett sig icke böra i detta hänseende föreslå någon ändring,
helst ärendenas återfinnande i byråarnes längder underlättas derigenom att
dessa jemväl upptaga ärendenas nummer i allmänna diariet.

Med ledning af Generalpoststyrelsens diarium, längder, registraturer
och andra handlingar får Komitén angående antalet och hufvudsakliga
beskaffenheten af de till styrelsen under sistlidet år inkomna ärenden, antalet
utgångna expeditioner och de särskilda byråarnes öfriga göromål
meddela följande öfversigt. Under loppet af nämnda år inkommo:

till Kanslibyrån:

Kongl. bref...................................................................................................... 31

» remisser .................................................... 23

Statsdepartementens skrifvelser .................................................................. 32

Förfrågningar och meddelanden samt insändande af handlingar från

embetsverk och myndigheter............................................................ 37

Förfrågningar och meddelanden samt insändande af handlingar från

utländska postverk................................................................................. 468

Förfrågningar från enskilde personer, ansökningar om lösväskors
hållande, poststationers namnförändring, indragning, uppflyttning
i högre klass eller förflyttning, om poststationers rätt att

behandla större värdeförsändelser in. m................. 164

Frågor om pris å tidningar, om prisskillnads- och prenumerations sedlar,

om tidningars upphörande eller namnförändring............ 269

Underlydandes hemställanden i fråga om författningars tillämpning,
ansökningar om ersättning för mistade sportler samt förfrågningar
i hvarjehanda ämnen............................................................... 191

Underlydandes skrifvelser med insändande af bevis, infordrade yttranden,
anmälanden om inspektionsresor m. m. samt rapporter 281
Underlydandes ansökningar om erhållande af extra biträden och om

anslag åt sådana.................................................................................... 145

Transport 1,641
3

Transport 1,641

Underlydandes anmälanden om försummelser att insända statistiska
uppgifter och infordrade handlingar .................. 15

Ansökningar till ordinarie tjenster och om förordnande å sådana 660
» af ordinarie tjensteman om tjenstledighet, afsked,

transport och placering.................................... 275

» till anställning såsom extra ordinarie kanslister,
kammarskrifyare, kontorsskrifvare och biträden
.................................................................. 275

» af extra ordinarie tjensteman om tjenstledighet,

afsked, transport och placering ..................... 94

Poststationsföreståndare, uppsägning af kontrakt..................... 155

» ansökningar om arfvodesförhöjning 167

)) )> » anställning och

tjenstledighet......... 87

Postiljoner, brefbärare, vaktmästare; ansökningar till dylika

befattningar ............... 142

)) » » i fråga om deras aflöning 48

)) » » ansökningar om tjenst ledighet,

afsked, transport
och placering ... 78

Statistiska uppgifter........................................................................ 18

S. k. reklamationsärenden ............................................................ 864

Klagomål mot postanstalters föreståndare, resepostexpeditörer,

postiljoner och brefbärare....................................... 182

)> angående oordningar i postbefordringen, felaktig

taxering m. m.......................................................... 57

Förseelser mot postförfattningarne ............................................. 12

Diverse ............................................................................................. 11

Summa 4,231 4,231

till Kameralbyrån:

Kongl. bref....................................................................................... 17

» remisser .............................................................................. 11

Statsdepartementens skrivelser ............................... 7

Under- och öfverrätters domar, utslag och remisser ............ 39

Transport 74 4,231

Förfrågningar och meddelanden samt insändande af handlingar
från andra embetsverk och myndigheter ............ 42

Förfrågningar och meddelanden samt insändande af handlingar
från utländska postverk .......................................... 142

Förfrågningar från enskilde angående rätt att sända bihang
med tidning, om införsel i tjenstemäns löner, om utbekommande
af qvarliggande bref, om restitution af

inbetalda medel ..................................................................... 271

Underlydandes förfrågningar om författningars tillämpning

m. m................................................................ 92

» meddelanden samt insändande af bevis, infordrade
yttranden och rapporter............... 220

» ansökningar om anstånd med redovisning...... 10

» » om sjukhjelp, gratifikationer, ersätt ning

för liden skada under tjenste utöfning.

............................................ 57

» » om rese- och traktamentsersättning 186

» reqvisition er af medelsförskott m. m............. 575

)> » af medel för utgifter i och för

förenade post- och telegrafstationer
.................................... 11

» » af persedlar och förbrukningsartiklar
....................................... 117

Redogörares uppbördsborgen och vederhäftighetsbevis ......... 171

Anmälanden om försummelse att insända redovisning och

infordrade yttranden ....................... 141

Inventeringsinstrument .................................................................. 81

Frågor om postbetjentes beklädnad och beväring.................. 56

Ansökningar af byråns tjensteman om tjenstledighet, entledigande,
ålderstillägg, pension och vikariatsersättning... 69
Frågor om underhåll och reparation af postverkets fastigheter
och fartyg................................................... 57

» om förhyrande och utvidgning af postlokaler ...... 42

Statistiska uppgifter.......................... 32

Afräkningar med utländska postverk ....................................... 94

Transport 2,540 4,231

Transport 2,540 4,281

Anmärkningsmål.............................................................................. 1,158

Afskrifningsmål .............................................................................. 33

I beslag tagne bandförsändelser och förseelser mot post författningarne.

.................................... 13g

Inlevereringar ................................................................................. 5 g

Qvittenser.......................................................................................... 14 7

Räkningar å tryck, papper, annonskostnader m. m................ 297

Diverse .............................. 55

Summa 4,424 4,424

till Trafikbyrån:

Kongl. bref........................................,.............................................. 8

» remisser .............................................................................. 3

Statsdepartementens skrivelser ................................................... 4

Förfrågningar och meddelanden samt insändande af handlingar,
bevis, infordrade yttranden m. m. från embetsverk
och myndigheter ......................................................... 134

Förfrågningar och meddelanden från utländska postverk...... 28

)> » från enskilde ........................ 12

Underlydandes förfrågningar om författningars tillämpning,
om postbefordringssätt, om rätta afståndet

mellan postanstalter m. m............................ 101

» skrivelser med infordrade yttranden, tidtabel ler

för enskilda jernvägar och ångfartyg,

bevis och andra handlingar........................... 303

)> skrivelser med anmälanden om posters försenande
m. m.................................................... 301

Ansökningar af byråns tjensteman om tjänster, tjenstledighet

och transport........................................................................... 20

Frågor om inrättande af nya samt utvidgning, om reglering

eller indragning af förutvarande postförbindelser 228

» om postanstalters inrättande, förflyttning eller indragning.
....................................................................... 121

» om ersättning för ordinarie eller extra postföring... 128

)) om vinterpostföring, lådbrefsbefordring m. m.......... 56

Transport 1,447 8,655

Frågor om ändring i tidtabeller och om tiden för postanstalts

öppenhållande .............................................................. 79

» om postiljonsbeskickningens ordnande ........................ 14

» om felaktigheter vid posternas dirigering samt anmärkningar
mot postförare ...................... 41

Anbud å posts fortskaffande och förfrågningar om anbuds

antagande.............. 482

Uppsägning af kontrakt om och anbud å postföring samt

frågor om kontrakters transporterande ........................... 217

Diverse ............................................................................................. 26

Summa 2,256 2,256

eller tillsammans 10,911

ärenden. Allmänna diariets nummerär för samma tid uppgår till 10,607;
beroende skillnaden derpå, att åtskilliga ärenden innefattat olika frågor,
tillhörande olika byråars handläggning, så att samma ärende, sedan det
af en byrå delvis afgjorts, öfverlemnats till den ena eller båda öfrige
byråarne för att af den eller dem i andra delar slutligen behandlas.

Förutom handläggningen af här ofvan uppräknade ärenden tillkommer

a) kanslibyrån besörjande af tryckningen utaf styrelsens cirkulär jemte
införande i desamma af underrättelser, som böra postanstalterna meddelas;
den förut omförmälda handläggningen af sådana reklamationsärenden,
som icke föredragas inför styrelsen och hvilka årligen uppgå till ungefärligen
500; författningsenlig behandling af de till byrån från postanstaltema
öfverlemnade s. k. obeställbara försändelser (år 1876 omkring
45,000 st.); samt handläggningen af de statistiska uppgifter i olika hänseenden,
hvilka insändas

af samtliga postanstalter (omkring 1,900 till antalet) dels årligen,
dels ock halfårsvis (2 olika uppgifter),

af fullständiga postanstalter (197 till antalet) dels årligen (2 olika
uppgifter), dels qvartalsvis och dels månatligen, samt

af utvexlingspostanstalterna (omkring 20 till antalet) halfårsvis;

b) kameralhyrån dels öfvervakandet att till byrån på bestämda tider
från postanstalterna insändas följande expeditions- och redovisningshandlingar
med tillhörande verifikationer, dels ock granskningen af dessa handlingar,
nämligen:

medelsräkningar .....	årligen	i rundt tal	800
postanvisningskontraböcker		))	2,400
postförskottskontraböcker...		»	800
tidningsjournaler ...		D	2,400
tidningskontraböcker		))	800
rapporter rörande postanvisnings-, postförskotts-
och tidningsmedel ......	årligen	i rundt tal	7,200
persedelräkningar	))	200
åkdonsredogörelser....			60
inrikes bref protokoller ... .		»	4,800
utrikes d:o		»	800
inrikes bref journaler .........		»	800
utrikes d:o ......		»	800
lådbrefjournaler ..................		»	800
paketspecifikationer ........... poststationernas debiterings-		))	800
journaler...........................		»	6,708
paketjournaler ...................			800
passagerarejournaler............		»	200
passagerareförteckningar ...		» Summa	200 31,368;

samt effektuerande af

reqvisitioner å frimärkesförskott, år 1875 uppgående till ett antal af 1,528

)) )) blanketter, » » 7,800

)) » förbrukningsartiklar » » 1,500

Summa 10,323;

hvarjemte under sistnämnda år inkommit levereringsreversaler till antal
af 7,654 och upprättats med utländska postverk afräkningshandlingar till
antal af omkring 200;

c) trafikbyrån upprättande af tidtabeller och kontrakter om postforsling
samt granskning af postpassen, innehållande anteckningar om tiderna
för landsvägsposternas afgång från och ankomst till postanstalterna och
om det skick, hvari posten framkommit. Beträffande antalet af de till
byrån inkommande postpass må nämnas, att dylika åtfölja alla landsvägsposter
och att dessas antal år 1875 utgjorde omkring 3,000 i hvarje vecka.

Vid en ungefärlig beräkning af antalet från Generalpoststyrelsen sistlidet
år utgångna, i dess registraturer intagna expeditioner visar sig det -

mot m. m.

samma hafva uppgått till omkring 9,000, af hvilka 3,700 expedierats
genom kansli-, 2,100 genom kameral- och 3,200 genom trafikbyrån.

Då, på sätt förut blifvit anmärkt, byråinrättningen redan är inom vid förfall för
postverkets styrelse införd och det i fullständigare mån än i något af fe chef eller ledaöfriga
centrala einbetsverken,

då förnyad instruktion för Generalpoststyrelsen blifvit för jemförelsevis
kort tid sedan af Eders Kongl. Maj:t i nåder utfärdad,

och då, vid pröfningen af de utaf Komitén förut afgifna förslag till
andra embetsverks organisation, Eders Kongl. Maj:t i fråga om Statskontoret
och Fångvårdsstyrelsen den 8 och 22 December sistlidet år icke
ansett hinder möta derför att — såväl hvad angår chefens beslutanderätt
i de mål, i hvilka s handläggning han deltager, som ock rörande ärendenas
behandling vid de tillfällen, då chefen är förhindrad att sitt embete
utöfva — i viss mån olika föreskrifter inom olika embetsverk tillämpas,
har Komitén — hvars flertal i förut afgifna betänkanden, hvad angår
beslutanderätten, anfört de skäl, som tala för en sådan anordning, som
blifvit inom Statskontoret införd, och, hvad beträffar ordförandebefattningen,
ansett densamma böra vid tillfälle af förfall för verkets chef utöfvas af
äldste ledamoten, men utan någon sådan föredragningsskyldighet, som i
gällande instruktion för Fångvårdsstyrelsen är föreskrifven — funnit sig,
i betraktande af omförmälda omständigheter, numera böra, i fråga om
utöfvandet af chefskapet inom postverkets styrelse samt sättet och ordningen
för handläggning af de styrelsen åliggande göromål, inskränka sig till
hemställan om meddelande af föreskrift derom,

att, då generalpostdirektören är utöfver fjorton
dagar förhindrad att sitt embete utöfva, derom skall
hos Eders Kongl. Maj:t göras underdånig anmälan;

att till ärenden, som icke få i generalpostdirektörens
frånvaro afgöras, må, utöfver hvad derom redan
är stadgadt, jemväl hänföras ådömande af böter för
tjenstefel; samt

att, då byråchef af en eller annan anledning är
från byråchefsbefattningens utöfvande hindrad, styrelsen
må ega att såsom vikarie för honom förordna
annan ordinarie tjensteman inom verket på högst en
och en half månad; men att, om dylikt vikariat blir
för längre tid behöfligt eller fråga är om sådant förordnande
för tjensteman utom verket, styrelsen skall

Koinpetens vilkor.

derom hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.

I afseende på vilkoren för vinnande af anställning hos Generalpoststyrelsen
innehåller dels 4:de punkten af Kong! kungörelsen den 12 Maj
1865, att dylik anställning må heviljas den, som aflagt examen till Eders
Kongl. Maj:ts kansli, med rättighet för styrelsen att i tjenstgöring anställa
äfven personer, som aflagt examen till rättegångsverken, dels ock 8:de
punkten af samma Kongl. kungörelse, att i Generalpoststyrelsens kanslioch
kameralafdelningar jemväl må kunna anställas dertill lämpliga personer,
som endast undergått afgångsexamen vid högre elementarläroverk.
Enahanda stadganden gälla äfven i fråga om Generaltullstyrelsens och
Telegrafstyrelsens kansli- och kameralafdelningar.

Enligt hvad Komitén haft tillfälle inhemta, har hittills icke inom
postverket erfarenheten ådagalagt behof af någon förändring i ofvanberörda,
under loppet af mer än elfva år tillämpade bestämmelser.

Någon annan förändring kunde väl också svårligen ifrågasättas än
stadgandet af kansli- eller rättegångsverksexamen såsom vilkor för anställning
i tjenstgöring hos postverkets styrelse.

Utan tvifvel förekomma icke sällan fall, då en sådan kännedom af
allmänt gällande författningar, som med säkerhet kan förutsättas endast
hos dem, hvilka aflagt någon af förenämnda embetsexamina, påkallas äfven
hos de e. o. tjensteman hvilka, mot åtnjutande af arfvode, äro anstälde i
arbete hos Generalpoststyrelsen.

Den under de senare åren utomordentligt stora tillväxten i antalet
ärenden, som skola af postverkets styrelse handläggas, har nämligen verkat
derhän att, oaktadt derunder äfven tjenstemannapersonalen icke obetydligt
ökats, en mycket stor del uppsättnings- och granskningsarbete,
likasom uppgörande af tabeller och utredningar m. m. dylikt sedan någon
tid tillbaka förrättas af e. o. tjensteman, hvilka aflönas med arfvode;
under det att af hela antalet hos Generalpoststyrelsen i regelbunden tjenstgöring
anstälde biträden — för närvarande inom kanslibyrån 13, inom
kameralbyrån 15 och inom trafikbyrån 11, tillsammans 39 — endast tolf
äro afsedda för renskrifning och kollationering af utgående expeditioner
samt annat, liknande arbete.

Derest nu till grund för befordran till ordinarie tjenst ansåges böra
läggas ensamt den längre eller kortare tid e. o. tjensteman varit i verket
anstäld, kunde verkligen förefinnas anledning till tvekan, huruvida ej ett
högre kunskapsmått borde göras till oeftergifligt vilkor för vinnande af

eu extra anställning, som möjligen förr eller senare komrne att medföra
rätt till befordran till en befattning, den der svårligen utan vanlig författningskunskap
kunde såsom sig bör bestridas.

Komitén, som utgår från antagandet att för biträdande tjenstemäns
anspråk att, på grund af eu längre tids anställning, vinna befordran till
ordinarie befattning hvarken kan eller bör stå tillbaka statens berättigade
intresse i att allmän befattning uppdrages åt person, som är mest egnad
att på ett fullt tillfredsställande sätt handhafva densamma, anser emellertid,
med afseende härå, den omständigheten att såsom biträdande tjensteman
hos Generalpoststyrelsen framgent komme att anställas jemväl personer,
hvilka aflagt hvarken kansliexamen eller examen till rättegångsverken,
icke böra komma att medföra någon olägenhet vid besättande af
ordinarie befattningar, hos hvilkas innehafvare en fullständigare författningskunskap
möjligen kan pröfvas erforderlig.

Deremot saknas icke anledning antaga att, om för anställning såsom
e. o. tjensteman hos postverkets styrelse skulle fordras högre kunskapsmått
än hittills,

dels verket kunde komma att lida brist på arbetskrafter, som för
göromålens behöriga gång äro erforderliga,

dels ock kostnaden för dylikt biträde skulle i en icke oväsentlig
mån förhöjas.

Komitén anser derföre icke anledning förekomma att föreslå någon
förändring i de rörande vilkoren för anställning i postverkets tjenst hittills
gällande bestämmelser.

Dels qvartalsvis i sammanhang med medelsräkningarne dels ock tre sattet för ingånger
i månaden med de s. k. tiodagsredogörelserna insändas till General- betalninnar.
poststyrelsen från de 197 fullständiga postanstalterna de öfverskott, som
af postanstalternas uppbördsmedel återstå, sedan vederbörandes löner och
vissa andra bestämda utgifter blifvit afdragna. Dessa öfverskottsmedel
ingå till postverkets hufvudkassa, der de bokföras, samt insättas derefter,
för såvidt de icke omedelbart af postverket behöfva användas, under vederbörlig
kontroll i riksbanken antingen på postverkets egen räkning, då
medlen inom kort måste af postverket för egna behof disponeras, eller i
annat fall å Statskontorets räkning. Detta uppbördsbelopp, som år 1875
uppgick till 5,513,155 kronor, inkommer emellertid, till följd af redovisande
postanstalternas mängd samt redovisningens fördelning på flere
terminer under året, i jemförelsevis endast små poster, hvadan, om dessa
penningeremisser, såsom Komitén i fråga om inlevereringar till Statskon 4 -

Räkenskapen
och dess revision.

toret och Generaltullstyrelsen förut föreslagit, skulle direkt från postanstalterna
till riksbanken insändas, denna inrättning kunde komma att
alltför mycket deraf besväras. Då härtill kommer, att postverket icke,
såsom förhållandet är med Statskontoret och Generaltullstyrelsen, är något
egentligt upphördsverk, hvars hela eller hufvudsakliga uppbörd ingår till
statsverket, utan postverket för närvarande måste använda samtliga uppbördsmedel
till betäckande af de för posttrafikens ombesörjande erforderlige
kostnader, och, om äfven framdeles hithörande förhållanden skulle
komma att förändras, icke skäligen antagas kan, att något betydligare
öfverskott blefve att till statsverket redovisa, anser Komitén icke skäl
vara för handen att föreslå någon ändring i nu brukliga sättet för inbetalning
till Generalpoststyrelsen af medel från landsorten.

Jemte den granskning af de till Generalpoststyrelsen inkommande
räkningar och reqvisitioner, hvilken bör föregå utanordningen af medel
till deras liqviderande, tillkommer den hos styrelsen anstälda revisionspersonal
äfven granskning af de fullständiga postanstalternas medelsräkningar
med tillhörande verifikationer samt postanstalternas bref-, paket-,
tidnings-, kontroll- och debiteringsjournaler m. m. Med ledning dels af
nyssberörde medelsräkningar, hvilka qvartalsvis insändas inom utgången
af månaden näst efter hvarje qvartal, dels ock af de hos styrelsen förda
räkenskaper upprättas sedermera postverkets hufvudbok, hvilken derefter
undergår granskning i Kammarrättens öfverrevisionsdepartement. Sedan
Statskontoret hos Generalpoststyrelsen gjort förfrågan, huruvida arbetet
med upprättande af redogörelsen för de under styrelsens förvaltning stälda
medel skulle under räkenskapsåret kunna påbörjas och fortsättas i mån
som inkomster och utgifter bestredos samt så tidigt afslutas, att denna
redogörelse före den 1 Maj påföljande året kunde varda till Kammarrätten
ingifven, har styrelsen i skrifvelse den 29 September sistlidet år
till svar härå meddelat att, då redan från 1875 års början åtgärder blifva
vidtagna för upprättande, i enlighet med postanstalternas qvartalsvis
afgifna medelsredogörelser, af sammandrag öfver inkomster och utgifter
under qvartalet, samt med sistlidet års början vidtagits den förändring,
att jemväl hufvudpostkassans räkenskaper upprättades för hvarje qvartal,
styrelsen ansåge, hvad inrikes posttrafiken beträffade, några afsevärda hinder
icke böra möta för hufvudbokens upprättande inom ifrågasatta tiden;
men att, enär granskningen af medelsräkningarne och tillhörande verifikationer,
åtminstone hvad anginge årets sista qvartal, icke torde kunna inom
sagde tid af postrevisionen verkställas och än mindre dervid framstälde

anmärkningar af styrelsen pröfvas och afgöras, nödigt torde blifva att
med aflemnandet till Kammarrätten af hufvudboksverifikationerna finge
anstå i det minsta till den 1 Oktober, om räkenskaperna ej derförinnan
i granskningsändamål af Kammarrätten särskildt infordrades, — en anordning,
hvilken syntes styrelsen så mycket mindre böra möta hinder, som
sistnämnde specialräkenskaper icke för rikshufvudbokens afsilande vore
erforderliga i andra än temligen sällsynta fall, då nödiga upplysningar
utan dröjsmål kunde i styrelsens kameralbyrå inhemtas; hvarjemte styrelsen,
hvad åter anginge postafräkningarne med utlandet, anförde att, ehuru
genom den i Bern den 9 Oktober 1874 afslutade allmänna posttraktat
icke oväsentliga förenklingar derutinnan blifvit införda, likväl icke kunde
antagas, att desamma, hvilka likasom postverkets öfriga räkenskaper uppgjordes
för qvartal, under alla förhållanden skulle kunna för årets sista
qvartal af vederbörande postverk upprättas och af postverket inom det
land, hvarmed postutvexlingen egt ruin, granskas så tidigt, att de i årets
bokslut kunde intagas; men att, då dessa liqvider, såvidt de blott afsåge
den egentliga bref- och paketförsändningen och ej omfattade jemväl utvexlingen
af postanvisningar och postförskott samt godtgörelse för tidningar,
som genom postverken förskrifvits, likväl icke vore af den omfattning,
att de i någon mera betydande mån på resultatet af postverkets
rörelse för året inverkade, desamma, der de icke inom behörig tid inkommit,
antogos kunna utan olägenhet i påföljande års bokslut intagas; på
grund af livilket allt styrelsen ansåg sig vara i tillfälle att föranstalta om
aflemnande till Kammarrätten af postverkets hufvudbok före den 1 Maj
året efter det, som hufvudboken omfattade.

önskvärdt synes det Komitén att, i likhet med hvad angående andra
embetsverk föreslagits, jemväl postanstalternas räkenskaper så uppstäldes,
att de utgjorde fullständiga, afslutade räkenskaper för hvarje månad, hvarigenom
bokföringen hos styrelsen kunde efter hand under årets lopp undangöras
och i sammanhang dermed den kameralbyrån åliggande granskningen
verkställas, så att vid årets slut endast återstode granskningen och
bokföringen af sista månadens räkenskaper samt hufvudbokens afslutning,
men en sådan anordning har vid de upprepade tillfällen, fråga härom inom
styrelsen förevarit, befunnits förenad med flere olägenheter, isynnerhet
för den korresponderande allmänheten, enär den korrespondenter nu medgift
och flitigt anlitade rättigheten att få å vederbörande postanstalt sina
postafgifter förtecknade och att dem i vissa terminer gälda, derigenom
skulle i väsentlig mån inskränkas. Med afseende härå och då Komitén

Uppgifter till
bevillningsberedningarne.

Allmänna
grunder för
löneregleringen.

framdeles lärer blifva i tillfälle att i sammanhang med regleringen af
Kammarrätten framställa förslag om ordnandet af revisionen af statens
räkenskaper i allmänhet, inskränker Komitén sig nu till hemställan om
meddelande af det förklarande,

att Generalpoststyrelsens ifrågavarande räkenskaper
med verifikationer skola, efter hand som de inkomma
och så snart de blifvit för den styrelsens tjenstemannapersonal
åliggande bokföring och revision använde, till
Kammarrätten öfverlemnas eller ock, der sådant af
Kammarrätten påkallas, i styrelsens lokal hållas tillgängliga
för verkställandet af den revision, som med
afseende å dem åligger Kammarrättens öfverrevisionsdepartement.

Då upprättandet af uppgifter till bevillningsberedningarne å löneförmåner
och pensioner m. m. för de tjensteman och betjente, hvilka äro
eller varit anstälde vid postanstalterna, torde lämpligast tillhöra vederbörande
lokalförvaltningar, och Generalpoststyrelsens kamrerare, som för
närvarande har befattningen härmed sig ålagd, böra derifrån befrias, hemställer
Komitén,

att uppgifter till bevillningsberedningarne må inom
Generalpoststyrelsen upprättas endast beträffande tjensteman
och betjente, som tillhöra eller tillhört centralverket.

I enlighet med förut angifna allmänna grunder för löneregleringen
och under åberopande af hvad här ofvan rörande möjligen framdeles
ifragakommande förening af post- och telegrafverken blifvit i underdånighet
anfördt, får Komitén, hvad angår vilkoren för åtnjutande af de förändrade
löneförmåner, som kunna komma att för Generalpoststyrelsen fastställas
föreslå,

att embets- och tjensteman vid Generalpoststyrelsen
skall dels vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid
en möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen
eller dess särskilda af delningar eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, dels ock vara förpligtad
att — derest i en framtid verkets ställning inom förvaltningen
så förändras, att detsamma antingen med
styrelsen för telegrafverket förenas eller ej längre kan

såsom sjelfständigt embetsverk anses — med bibehållande
af den tjenstegrad och aflöning han innehar
efter förändrad arbetsordning sköta de med tjensten
förenade göromål;

att med embete eller tjenst i Generalpoststyrelsen
icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som
vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar
tjenst utom styrelsen, må densamma bibehålla, så länge
den icke är för tjenstgöringen i styrelsen hinderlig;

att aflöningarne för Generalpoststyrelsens embetsoch
tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspermingar,
hvilka senare få uppbäras endast för
den tid, tj enstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som
tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst
förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som
eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i
följd af embetsresor eller för beredande af semester,
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om
han förordnas till högre befattning inom Generalpoststyrelsen,
densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda
fall, af de för befattningen anslagne tjenstgöringspenningar,
men eljest af deremot svarande belopp i stället
för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre
än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att

inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen
eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid
han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma
vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som
den andra förhöjningen angår, deraf att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit
uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från
hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt
eller konstitutorial, eller förordnande i följd af
frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad
lön såsom pension från tjensten afgå, Eders
Kong! Maj:t eller Generalpoststyrelscn, der det tillkommer
denna att afskedet utfärda, dock obetaget att
låta med detsamma anstå, derest och så länge den
pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas
villig att i den samma qvarstå; samt

att semester må åtnjutas af verkets chef äfvensom
tredje och andra gradens tjensteman under en och en
half månad samt af första gradens tjensteman under
en månad årligen.

Personalen. Kanslibyråns personal utgöres för närvarande af byråchefen, en sekreKansiibyrån.
terare, en notarie, en registrator, en aktuarie för reklamationskontoret,
en aktuarie för statistiska afdelningen samt två kanslister eller tillhopa
åtta personer. Någon inskränkning i detta antal synes Komitén, med afseende
å mängden och beskaffenheten af de göromål, som tillkomma byrån,
icke böra ifrågasättas, hvaremellertid kanslisttjensterna lika litet i detta
som i andra embetsverk, enligt Komiténs åsigt, böra bibehållas. Då nuvarande
kanslisterne uteslutande sysselsättas med sjelfständigt uppsättningsarbete,
motsvarande notariegöromålen inom andra verk, förutsätter dock
dessa tjensters indragning tillsättande af minst två nya notarier, hvilka

otvifvelaktigt skola erhålla full sysselsättning, äfven med hänsyn till de
anspråk på större arbetsprodukt, som blefve en följd af den för dylika
befattningar afsedda högre aflöning, helst om, såsom lämpligt synes, åt
dem uppdrages, jemte hittills bestridda göromål, en väsentlig del af det
uppsättningsarbete, som nu verkställes af e. o. tjensteman, samt med ena
notarietjensten förenas befattningen såsom postverkets ombudsman. Beträffande
dennes göromål har nämligen Komitén inhemtat, att af honom
till styrelsen afgifne utlåtanden samt vid domstolarne bevakade mål och
rättegångsärenden uppgått år 1875 till 110 och år 1876 till 115, och att
lians för bevakande af postverkets rätt och fördel företagna tjensteresor
kunna i medeltal beräknas till 1 a 5 om året; hvarföre, då ombudsmansbefattningen
således icke på långt när kan anses upptaga en särskild
tjenstemans tid, denna befattning synes Komitén böra, fortfarande såsom
hittills, med annan, ordinarie tjenst inom styrelsen förenas. Föreståndaren
för statistiska afdelningen, hvilken nu på förordnande innehar ombudsmansbefattningen,
men — med hänsigt till nutidens anspråk på och vigten
af utförlighet i fråga om statistiska uppgifters sammanförande samt med
fästadt afseende å postverkets stora, antagligen fortfarande utveckling —
kan anses hafva full sysselsättning ensamt i denna sin egenskap, blefve
såmedelst befriad från de med ombudsmansbefattningen förenade göromålen.

Med anledning häraf och då byråns öfrige tjensteman synas fullt
upptagne af dem åliggande göromål, hemställer Komitén,

att ständiga personalen å kanslibyrån må, byråchefen
oberäknad, bestämmas till en sekreterare, en
notarie och ombudsman, två notarier, en registrator
och två aktuarier.

Vid trafikbyrån äro jemte byråchefen anstälde fyra andra ordinarie
tjensteman, nämligen en sekreterare, en aktuarie och två kanslister. En
af de båda sistnämde är uteslutande sysselsatt med uppsättningsarbete, och
dennes tjenst bör derföre uppdragas åt en notarie, hvilken erhåller full
sysselsättning, om åt honom öfverlemnas jemväl någon del af det uppsättningsarbete,
som för närvarande af e. o. tjensteman inom byrån verkställes.
Den andre kanslisten tillhör att föra längderna öfver de till byrån
inkomna mål och ärenden samt att i desamma göra anteckningar om
de åtgärder, till hvilka ärendena föranledt — ett åliggande som utan
olägenhet torde kunna uppdragas åt en e. o. tjensteman. Hvad angår
sekreteraren och aktuarie!! är, enligt Komiténs åsigt, deras tid fullt upp -

Trafikbyrån.

Kamer alby r <

tagen af de göromål, som för närvarande äro dem anvisade, hvarföre
Komitén hemställer,

att trafikbyråns ständiga personal må, byråchefen
oberäknad, bestämmas till en sekreterare, en aktuarie
och en notarie.

Ordinarie tjenstemännens å kameralbyrån antal uppgår för närvarande,
förutom byråchefen, till tjugutvå och utgöres af en kamrerare, två bokhållare,
två aktuarier, fem revisorer, en förvaltare af postverkets hufvudkassa,
en förrådsintendent, en förvaltare af postverkets frimärkesförråd
samt nio kammarskrifvare.

Då till kamrerarebefattningen hörer, förutom handläggningen af kameralmål,
dels enligt nådiga brefvet den 5 November 1875 skyldighet att kontrasignera
alla från Generalpoststyrelsen i kameralärenden utgående expeditioner,
dels ock en icke obetydlig skriftvexling med utländska postverk,
jemte andra göromål af enahanda beskaffenhet som de, hvilka i andra
verk tillkomma sekreterare, har Komitén ansett innehafvaren af denna
befattning böra i staten upptagas såsom kamrerare och sekreterare, på det
att i benämningen må antydas beskaffenheten af de åligganden, som med
befattningen äro förenade.

Förvaltaren af postverkets hufmdkassa åligger: att emottaga, under olika
titlar å särskilda konti bokföra samt förvara alla till hufvudkassan inflytande
medel eller dem i riksbanken insätta; att månatligen utbetala aflöningen
till de vid styrelsen anstälde ordinarie embets- och tjensteman samt
extra biträden; att verkställa alla andra utbetalningar på grund af styrelsens
anordningar; att af under hand egande medel bestrida vissa extra
utgifter och qvartalsvis upprätta sammandrag öfver dessa utgifter för beloppens
^anordning; äfvensom att hvarje vecka meddela uppgifter rörande
ställningen i hufvudkassan, hvars räkenskaper från och med 1876 års
början uppgöras och afslutas för hvarje qvartal. Uppbörden för sistnämnda
år belöpte sig till 5,270,434 kronor, hvaribland voro 423 sjömansinvisningar
å tillsammans 71,280 kronor, hvilka invisningar qvartalsvis
af Kommerse-Kollegium inlösas. Samma år inkommo till hufvudkassan
7,667 värdeförsändelser, och afsändes från densamma till orterna omkring
1,070 sådana, under det anordningarnes antal uppgick till 1,342. Såsom
Komitén förut varit i tillfälle omnämna, inflyter kontanta uppbörden i
sammanhang med de fullständiga postanstalternas redovisningar, hvilka,
till förekommande i möjligaste måtto af uppbördsbrist hos redogörarne,
fördelats på flere terminer och afgifvas dels qvartalsvis beträffande all -

manna postmedlen, dels, hvad angår postanvisnings-, postförskotts- och
tidningsprenumerationsmedlen, hvarje tionde dag, till följd hvaraf hvar
och en af ofvanherörde 7,667 till hufvudkassan inkomna försändelser i
de flesta fall innehåller jemförelsevis ringa belopp, utan att arbetet med
deras mottagande och qvitterande deraf väsentligen förminskas. Då, enligt
Komiténs förut uttalade åsigt, dessa medel fortfarande böra direkt till
hufvudkassan insändas, och då i betraktande tages ej mindre mängden af
ifrågavarande tjenstemans öfrige göromål, än och vigten deraf, att desamma
med ordentlighet och noggrannhet fullgöras, anser Komitén de åligganden,
som äro förenade med denna befattning, hvars nuvarande innehafvare åtnjuter
i löneförmåner 5,400 kronor årligen och för sin uppbörd ställer
säkerhet till belopp af 15,000 kronor, vara af den beskaffenhet och omfattning,
att deras fullgörande bör betinga samma löneförmåner, som tillgodokomma
andra gradens tjensteman i allmänhet.

Enahanda bör otvifvelaktigt förhållandet blifva med den för postverket
synnerligen vigtiga befattningen såsom förrådsintendent, hvilken i
allmänhet tillkommer vården af postverkets betydliga persedelförråd och
tillsynen öfver postverkets på flera ställen i riket spridda åkdon, hvilka
åligganden förutsätta stor erfarenhet och omtanke. Honom åligger att
föra räkenskaper öfver postverkets persedlar, med angifvande af deras antal
och värde, och för desamma ansvara; att tillse, det behöfliga reparationer
i tid verkställas, och hos styrelsen göra anmälan om erforderliga
inköp af värdefullare effekter och sjelf inköpa sådana af mindre värde, så
att ingen brist i förrådet uppstår; att för inköp och reparationer verkställa
liqvider; att i och för beräkning af den för beklädnadspersedlar faststälda
slitningstid (olika för olika persedlar) föra särskild förteckning öfver utlemnade
sådana och tiderna derför; att effektuera från postanstalterna inkommande
reqvisitioner å beklädnadspersedlar, inventarier och förbrukningsartiklar;
äfvensom att mottaga och granska persedlar, som från postanstalterna
till förrådet insändas såsom obehöfliga eller obrukbara; att
deltaga i besigtningen af effekter, som till postverket levereras; samt att
till styrelsen afgifva infordrade utlåtanden i dit inkomna mål, som beröra
frågor om persedelförrådet. Ehuru i allmänhet dessa göromål, till följd
af deras beskaffenhet, icke kunna med siffror angifvas eller mätas, anser
sig dock Komitén höra i sådant hänseende omnämna, att år 1876 antalet
försändningar till och inlevereringar från postanstalterna af persedlar
(hvarje försändning vanligen omfattande flera olika slag af persedlar) uppgick
till 2,200 samt att utgifterna för inköp och reparation af poståkdon,
persedlar och effekter under samma år bestego sig till 83,252 kronor 8 öre.

Förvaltaren af postverkets frimärkesförråd har till åliggande att vårda
och ansvara för detta förråd, omfattande ett värde af omkring en och en
half million kronor i 45 olika valörer; att tillse, det förrådet efter hand
i mån af åtgång fylles, och för sådant ändamål ombesörja dels anskaffandet
af vattenstämpladt friinärkespapper samt papper till frankokuvert och brefkort,
dels ock tryckningen af frimärkena samt stämplingen af frankokuverten
och bref korten; att med vederbörande leverantörer häraf föra
räkning; att effektuera från fullständiga postanstalterna ingående, af kameralbyrån
godkända reqvisitioner af frimärken, frankokuvert eller brefkort;
att dagligen upprätta förteckning å antalet och värdet af de för
dagen expedierade olika slagen af frimärken, af hvilka uppgifter sedermera
sammandrag böra för hvar månad aflemnas; äfvensom att qvartalsvis
afgifva redogörelse för uppbörden och åtgången i förrådet. Under år 1876
expedierades från förrådet 2,129 remisser, innehållande omkring 80,000,000
stycken frimärken, 369,000 stycken frankokuvert och 94,000 stycken brefkort,
tillhopa motsvarande ett värde af 4,126,000 kronor. Ehuru vid
remissernas expedierande största noggrannhet måste iakttagas till förekommande
af felaktigheter, isynnerhet vid uppräkningen af de med hvarandra
ofta sammanhängande frimärkesbladen, samt öfrige göromålen jemväl
påkalla ordning och uppmärksamhet, torde dock icke de åligganden,
som tillhöra denna befattning, hvars nuvarande innehafvare i afseende å
löneförmåner är likstäld med förvaltaren af hufvud kassan, kunna anses i
och för sig lemna full sysselsättning åt en andra gradens tjensteman, helst
med denna befattning icke är förenad försäljning till allmänheten af frimärken,
outan denna försiggår, i Stockholm som i orterna, vid postanstalterna.
Åt innehafvare]! af denna tjenst synes derföre kunna uppdragas
äfven öfveruppsigten öfver tillverkningen af frimärken, frankokuvert och
brefkort. Vid denna tillverkning tillvägagår för närvarande sålunda att,
sedan särskildt för frimärken afsedt papper af förvaltaren anskaffats, detta
papper, behörigen uppräknadt, utlemnas till den person, hvilken genom
kontrakt åtagit sig att besörja frimärkenas tryckning. Denna tryckning
verkställes å hela ark, hvart och ett innehållande femtio eller hundra märken.
Sedan arken blifvit färdigtryckta, återställas desamma af frimärkestillverkaren
för att medelst en postverket tillhörig och i dess vård befintlig
maskin undergå perforering eller anbringandet af de smärre hålrader,
hvarigenom hvarje märkes frånskiljande underlättas. Denna operation verkställes
af tillverkarens arbetare i närvaro af särskildt utaf postverket förordnade
ombud, hvilka ega tillse att perforeringsmaskinen icke användes
till hålstickning å andra frimärkesark än som vederbör. Härefter hop -

bundtas frimärkesarken och öfverlemnas i förseglade, med anteckning om
innehållet försedda konvolut till förvaltaren af förrådet för att vid behof
användas. Hufvudsakligen enahanda tillsyn eger rum vid stämplingen af
frankokuvert och brefkort, hvilken i likhet med perforeringen försiggår i
postverkets lokal och med dess stämplar, hvarefter frankokuverten och
brefkorten behandlas på lika sätt som frimärkena. Om också icke öfriga
förvaltaren af frimärkesförrådet åliggande göromål tillåta honom att städse
närvara vid frimärkenas perforering eller vid stämplingen af frankokuvert
och brefkort, synes dock, på sätt förut anmärkt blifvit, öfveruppsigten
härvid kunna och böra af honom utöfvas, under det att, såsom hittills,
extra biträden användas att, vid öfriga tillfällen, öfvervaka ifrågavarande
arbetes utförande.

Af de nio kammar skrifvar ne, hvilkas befattningar, i öfverensstämmelse
med Komiténs förut uttalade åsigter, samtliga anses böra indragas, äro anstälde
fyra å kammarkontoret, tre å revisionskontoret samt en hos hvardera
af förvaltarne af postverkets hufvudkassa och persedelförråd.

Bland de fyra å kammarkontoret anstälde kammarskrifvarne äro två
sysselsatta med uppsättning af utgående expeditioner, under det att de två
öfrige biträda den af bokhållarne, hvilken har till åliggande att upprätta
postverkets hufvudbok och granska postanstalternas medelsräkningar, för
såvidt de ligga till grund för hufvudboken; att föra kontrollböcker med
förvaltaren af hufvudkassan öfver influtne och utbetalde medel och med
förvaltaren af frimärkesförrådet öfver utlemnade frimärken; att granska
veckouppgifterna öfver hufvudkassans ställning samt inkommande reqvisitioner
å andelar af böter och anmärkningsmedel; att tillse, det reqvirerade
frimärken icke öfverstiga det belopp, en hvar postförvaltare eger i
förskott bekomma, och attestera qvittenser öfver de till hufvudkassan inlevererade
medel; äfvensom att särskildt förteckna de medel, som till kassan
inflyta under annan titel än inlevereringar. Med indragning af sist
omförmälde fyra kammarskrifvaretjenster, lära således minst tva notarieoch
en ny bokhållaretjenst blifva behöfliga, under förutsättning att åt notarierne
uppdrages ej blott det uppsättningsarbete, som aligger nämnde
två kammarskrifvare, utan äfven väsentligaste delen af det arbete utaf
enahanda slag, som för närvarande verkställes af e. o. tjensteman inom
byrån, samt att den nye bokhållaren får till åliggande dels att utskrifva
de till betydligt antal uppgående anordningarne och att föra anordningsboken,
hvilka göromål synas Komitén icke böra, såsom hittills varit förhållandet,
förrättas af e. o. tjensteman, dels ock att öfvertaga kontrollböckernas
förande, hvarigenom den bokhållare, som nu har detta ålig -

Fullmakt
å tjenstegrad.

gande, finge, såsom lämpligt synes, mera uteslutande egna sin tid åt hufvudbokens
upprättande och dermed sammanhängande förarbete.

De a revisionskontoret anstälde tre kammarskrifvarne biträda revisorerne
med granskning af postanstalternas räkenskaper och till en del med
uppsättning af anmärkningsakter; men då göromålen inom denna afdelning
af kameralbyran icke synas kräfva anställande af ytterligare ordinarie
tjenstemän, torde revisionskontorets behof af ökade arbetskrafter, efter
dessa kammarskrifvaretjensters indragning, otvifvelaktigt kunna tillgodoses
genom e. o. tjenstemäns anställning till erforderligt antal.

0 Hvad slutligen kammarskrifvarne vid hufvudkassan och persedelförrådet
angår, tillkommer den förre af desse tjenstemän att verkställa insättningar
och lyfta assignerade medel i riksbanken, att inkassera vexlar,
äfvensom att biträda med kassaböckernas förande, under det att kainmarskrifvaren
vid persedelförradet tillhör lemna erforderlig handräckning vid
expedierandet från persedelförradet af derifrån utgående persedlar, att kontrollera
inlevereringen af persedlar, som böra från postanstalterna inkomma,
att bokföra utgående och inkommande effekter m. m. Om äfven dessa
göromål kräfva ordentlighet och noggrannhet kan dock icke för deras behöriga
handläggning anses erfordras den författningskunskap, som i allmänhet
° lärer böra hos ordinarie tjenstemän förutsättas, hvarföre jemväl
dessa bada befattningar synas kunna och böra med extra biträden ersättas.

I ^ afseende pa de öfrige tjenstemännen inom kameralbyrån åliggande
göromål och desammas fördelning, finner Komitén icke anledning föreslå
någon förändring, utan hemställer fördenskull,

att kameralbyråns ständiga personal, byråchefen
oberäknad, må bestämmas till en kamrerare och sekreterare,
tre bokhållare, två notarier, två aktuarier,
fem revisorer, en förvaltare af postverkets hufvudkassa,
en förvaltare af postverkets frimärkesförråd, tillika kontrollant
öfver tillverkningen af frimärken, frankokuvert,
och bref kort, och en förrådsintendent; samt

att med innehafvande af de tre sistnämnda befattningarne
ma förenas enahanda förmåner, som åtnjutas
af andra gradens tjenstemän.

1 öfverensstämmelse med de åsigter, Komitén förut uttalat i fråga om
lämpligheten af fullmakts utfärdande a tjenstegrad i stället för å viss »
tjenst, föreslår Komitén,

att första gradens tjenster inom Generalpoststyrelsen
ma tillsättas genom fullmakt, utfärdad å befattning

inom denna grad, med Generalpoststyrelsen förbehållen
rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren till tjenstgöring
tills vidare såsom notarie och ombudsman, notarie, registrator,
aktuarie, bokhållare eller revisor; samt

att enahanda rätt må tillkomma Generalpoststyrelsen
beträffande de nuvarande tjensteman utaf motsvarande
grad, livilka öfvergå på den nya aflöningsstaten.

Under förutsättning att Komitens här ofvan afgifna förslag angående
antalet af Generalpoststyrelsens ordinarie embets- och tjensteman, deras
rätt att åtnjuta semester och vilkoren derför vinna godkännande, skulle,
om de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar beräknas till samma
belopp som för tjenstemännens vederlikar inom andra embetsverk, det belopp,
som erfordras för aflönande af vikarier under ordinarie tjenstemännens
semester, årligen uppgå till 3,875 kronor. Om härtill lägges hvad
som erfordras för vikariatsersättning under embetsresor af byråchef eller
annan styrelsens tjensteman eller omkring 325 kronor årligen, skulle till
vikariatsarfvoden erfordras ett belopp af 4,200 kronor.

I likhet med hvad vid uppgörandet af förslag till stater för andra
embetsverk egt rum, har, äfven hvad Generalpoststyrelsen angår, Komitén
ansett antalet ordinarie embets- och tjensteman böra inskränkas till hvad
för de mera maktpåliggande göromålens behöriga gång pröfvats vara oundgängligt,
samt af extra biträden böra besörjas allt det arbete, som åt dem
lämpligen kan anförtros.

Till sadant arbete har, sedan flere år tillbaka, inom postverkets styrelse
blifvit hänförd äfven uppsättningen af ett stort antal skrivelser af
sadana slag, som oftare förekomma, likasom jemväl en icke obetydlig del
af de enklare revisionsgöromålen.

Af en sådan arbetsfördelning, mot hvilken också icke Komitén funnit
något, att erinra, följer naturligtvis, att af utgifterna för bestridande af
samtliga de inom postverkets styrelse förekommande göromål en större del
utgår såsom arfvode för extra biträdens aflönande.

Salfva beskaffenheten af den Generalpoststyrelsen anförtrodda verksamhet
maste också föranleda dertill att vid olika tider ett väsentligen
olika antal biträden behöfver användas.

Medan sålunda, vid tider då, under loppet af flere månader, icke
någon rubbning i de postförande bantågens turer eger rum, arbetet inom
Generalpoststyrelsens trafikbyra kan utan olägenhet af den vanligen vid
byran använda personal behörigen bestridas, blifver förhållandet väsentli -

Vikariat, extra,
biträden m. m.

gen annorlunda beskaffad! när, såsom ofta nog med enskilda jernvägar inträffar,
gång efter annan och ofta med mycket kort tids mellanrum, i
tiderna för bantågens afgång och ankomst vidtagas förändringar, som påkalla
utarbetande af nya tidtabeller för alla de poster, som med ifrågavarande
jernvägar stå i mer eller mindre direkt samband. Derest icke,
till stort men för den brefvexlande allmänheten, dylik omreglering af
postgångarne skall öfver höfvan fördröjas, är det nödvändigt att, vid sådana
tillfällen, så mycket lämpligen ske kan, personalen inom nämnda
byrå för någon tid förstärkes.

Om äfven icke i samma mån ett dylikt förhållande eger rum inom
styrelsens öfriga byråar, måste dock äfven här de vexlingar rörelsen under
olika tider är underkastad och posttrafikens i allmänhet växande omfång
verka derhän, att svårligen kan i förväg med någon grad af .tillförlitlighet
beräknas det arbete, för hvilket inom postverkets styrelse extra biträden
behöfva användas.

Med afseende å dessa omständigheter har också till bestridande af
utgifterna för ifrågavarande arbete blifvit af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen
under de senare åren å postverkets stat uppfördt ett förslagsanslag,
gemensamt för extra biträden såväl hos styrelsen som vid postanstalterna,
hvilket anslag i den för innevarande år faststälda stat upptagits till
300,000 kronor.

Af detta anslag, för hvars disposition det, jemlikt § 29 mom. 3 af den
för Generalpoststyrelsen gällande instruktion, åligger styrelsen att årligen
inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet redovisa, utgå för närvarande till

13 biträden inom kanslibyrån ........................... kronor 9,310

15 )) » kameralbyrån........................ » 13,640 och

11 ■)> » trafikbyrån ........................... » 10,000

tillsammans kronor 32,950.

Komitén, som anser att, till åstadkommande af önsklig tydlighet och
fullständighet i bokföringen af ifrågavarande anslag, bör på staten för postverkets
styrelse uppföras så stor andel deraf, som pröfvas vara för ändamålet
behöflig, har, vid beräknandet af beloppet häraf, funnit höra i
väsentlig mån tagas i betraktande att om, såsom föreslaget blifvit, tre
kanslister och fyra kammarskrifvare komma att ersättas med sex tjensteman
af nya första lönegraden, också af desse tjensteman, såsom försedde
med högre aflöning, kan och bör fordras mera arbete än hvad af kanslisterne
och kammarskrifvarne skäligen kunnat paräknas.

Då emellertid af ifrågavarande anslag jemväl antages böra bestridas

utgiften, 700 kronor om året, för det på grund af Kongl. b refvel Jen IG
Mars 1866 anstälda biträde för handläggningen af frågor rörande postångfartygen,
deras skötsel och inventarier m. m.;

da af samma anslag jemväl bör utgå kostnaden för vikariatsersättning,
här ofvan beräknad till kronor 4,200;

och då, enligt Komiténs förslag, en kanslist och fem kammarskrifvare
skulle af extra biträden ersättas,

anser Komitén detta anslag, jemväl afsedt till
bestridande af utgifterna för renskrifning, icke skäligen
böra upptagas till mindre belopp än 35,000 kronor;
och borde sålunda, i händelse af bifall härtill, det i Generalpoststyrelsens
den 29 November 1876 afgifna förslag till postverkets stater för år 1878
upptagna anslag, 325,000 kronor, till extra biträden hos styrelsen och vid
postanstalterna fördelas med 35,000 kronor på styrelseverket och 290,000
kronor på postanstalterna.

Hos Generalpoststyrelsen äro för närvarande anstälde sju vaktmästare.
Desse betjente, hvilka i hufvudsaklig mån användas till bestyr, som annorstädes
icke sällan uppdragas åt tjensteman, såsom sortering och expedition
af blanketter, afsändande och mottagande af effekter, som genom persedelförrådet
böra postanstalterna tillhandahållas m. m., synas fortfarande vara
för verket behöflige. Med antagande att här, såsom inom andra verk, en
bör i staten uppföras såsom förste vaktmästare, föreslår alltså Komitén,

att vaktbetjeningen hos Generalpoststyrelsen bestämmes
till en förste vaktmästare och sex vaktmästare.

Derest Komiténs här ofvan afgifna förslag vinna slutligt godkännande,
skulle antalet ordinarie embets- och tjenstemän hos Generalpoststyrelsen,
hvilket för närvarande, ombudsmannen oberäknad, uppgår till 37, nedsättas
till 30, hvaremot vaktbetjeningen fortfarande skulle utgöras af 7
personer.

Löneförmånerna för Generalpoststyrelsens personal lära böra bestämmas
till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar inom andra
embetsverk blifvit föreslagna. Hvad särskildt angår generalpostdirektören,
åtnjuter visserligen denne fri bostad i postverkets hus, men då hans verksamhet
är af beskaffenhet att icke kunna uteslutande till vissa bestämda
tider af dagen förläggas utan ofta påkallar embetsåtgärder jemväl å annan
än den för embetsverken i allmänhet vanliga arbetstiden, har Komitén
ansett denna omständighet icke böra föranleda något undantag i afseende
på beloppet af generalpostdirektörens löneförmåner, utan honom böra, i
öfverensstämmelse med hvad äfven för generaltulldirektören blifvit till -

Väkthet jemn''
gen.

Stat.

styrkt, tillgodokomma lika aflöning, som för chefer i öfriga administrativa
embetsverk föreslagits eller samma belopp, som i postverkets normalstat
är för generalpostdirektören upptaget.

Komitén hemställer sålunda,

att aflöningen för Generalpoststyrelsens ordinarie
embets- och tjensteman samt betjente må bestämmas i
enlighet med härhos under Litt. A. bifogade statsförslag.

Beloppet af de löneförmåner, som för närvarande utgå till Generalpoststyrelsens
personal, bestiger sig, såsom af bil. Litt. B

inhemtas, till .............................................................................. kronor 157,965

och slutsumman uti Komiténs förslag till stat utgör...... » 156,100,

hvadan en minskning uppstår af .......................................... kronor 1,865.

Det för beredande af ålderstillägg åt Generalpoststyrelsens embets- och
tjensteman erforderliga belopp lärer böra hvarje år för det nästkommande
beräknas och å postverkets stat såsom särskildt förslagsanslag upptagas.

Generalpoststyrelsens till Komitén remitterade underdåniga skrivelser
den 26 November och den 22 December 1873, jemte de särskilda yttranden,
innefattande afvikelser från Komiténs beslut, hvilka blifvit af ledamöter
i Komitén afgifna, varda härhos underdånigst bifogade; och Komitén
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar

WILHELM ROOS.

ERIIC LJUNGSTEDT. O. R. HAMMAR. LISS ÖL. LARSSON.

Aug. Hagman.

Stockholm den 5 Mars 1877.

Litt. A.

Förslag till Stat

för Generalpoststyrelsen, att tillämpas från och med år 1878.

	Lön. Kronor.	Tjenst* görings- penuingar. Kronor.	Summa. Kronor.
Generalpostdirektören......	6,200	2,800 ■	9,000
1 Byråchef....................	4,400	2,000	6,400	I Efter 5 år kan lönen
2 Byråchefer................	8,800	4,000	12,800	j kojas med 600 kronor.
Kanslibyrån.
1 Sekreterare ....................	3,000	1,500	4,500
1 Kegistrator......................	1,800	1,200	3,000
1 Notarie och ombudsman.................	1,800	1,200	3,000
1 Notarie ...........	1,800	1,200	3,000
1 d:o ......	1,800	1,200	3,000
1 Aktuarie.........	1,800	1,200	3,000
1 d:o ..................	1,800	1,200	3,000
Trafikbyrån.
1 Sekreterare.....................	3,000	1,500	4,500
1 Notarie ...................	1,800	1,200	3,000
1 Aktuarie.................. Kameralbyrån.	1,800	1,200	3,000	Efter 5 år kan löueu höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytter-
1 Kamrerare och sekreterare......	3,000	1,600	4,500	ligare 500 kronor.
1 Bokhållare..............................	1,800	1,200	3,000
2 d:o ......................	3,600	2,400	6,000
1 Notarie ..............................	1,800	1,200	3,000
1 d:o ..................	1,800	1,200	3,000
1 Aktuarie.............................	1,800	1,200	3,000
1 d:o ...................	1,800	1,200	3,000
1 Revisor .....................	1,800	1,200	3,000
4 Revisorer ..................	7,200	4,800	12,000
1 Förvaltare af postverkets hufvudkassa	3,000	1,500	4,500
1 d:o af postverkets frimärkes-
förråd..........................	3,000	1,500	4,500
1 Förrådsintendent ..........................	3,000	1,500	4,500
Till vikariatsersättning, samt arfvoden
åt extra biträden m. m. förslagsvis...	—	—	35,000
1 Förste Vaktmästare........................	800	300	1,100
1 Vaktmästare ..................	500	300	800	( Efter 5 år kan lönen
5 d:o	2,500	1,600	4,000	j höjas med 100 kronor.
Summa	—	—	156,100

v-'' ti- -f 1

• -?■; . - - •• • '' *

Aflöningsförmåner

för Generalpoststyrelsens embets- och tjenstemäi

Generalpostdirektören .

1 Byråchef................

2 d:o ................

Kanslibyrån.

1 Sekreterare.........-..........

X Registrator....................

1 Aktuarie.......................

1 d:o .......................

1 Notarie .......................

1 Kanslist ...................—

1 d:o .......................

1 Ombudsman, arvode .....

Traflkbyrån.

1 Sekreterare....................

1 Aktuarie.......................

1 Kanslist .......................

1 d:o .......................

Kameralbyrån.

Kammarkontor et,
1 Kamrerare
1 Bokhållare

1 d:o

2 Aktuarier
1 Kammarskrifvare

1 d:o

2 d:o

Transport

Löner och tjenst-görings-penningar.	Dyrtids- tillägg.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.
9,000	__	9,000
5,500	500	6,000
11,000	1,000	12,000
4,000	800	4,800
2,800	560	3,360
2,400	480	2,880
2,400	480	2,880
2,400	480	2,880
1,200	240	1,440
1,200	240	1,440
—	—	1,200
4,000	800	4,800
2,400	480	2,880
1,600	320	1,920
1,600	320	1,920
4,000	800	4,800
2,400	480	2,880
2,400	480	2,880
4,800	960	5,760
1,600	320	1,920
1,200	240	1,440
2,400	480	2,880
1--	1--	\| 81,960

Litt B,

år 1877.

Ålderstillägg utgår efter
l 10 år med 200 kronor och
I efter 15 år med 400 kronor.

| Ålderstillägg utgår efter
I 10 år med 200 kronor och
I efter 15 år med 400 kronor.

Ålderstillägg utgår efter
10 år med 200 kronor och
efter 15 år med 400 kronor.

	Löner och tjenst-görings-penningar.	Dyrtids- tillägg.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport	__	____	81,960
Revisionskontor et.
1 Revisor ........................	2,800	560	3,360

1 d:o ............................	2,400 7,200	480 1,440	2,880
3 d:o ..............................

1 Kammarskrifvare ..............	1,200 2,400	240 480	1,440 2,880	Alderstillägg utgår efter > 10 år med 200 kronor och J efter 15 år med 400 kronor.
2 d:o ...............

Postverkets hufvudkassa.
1 Förvaltare ............................	4.600 1.600	900 320	5,400 1,920
1 Kammarskrifvare ...................	Alderstillägg utgår efter \| 10 år med 200 kronor och ( efter 15 år med 400 kronor.
Postverkets fr imärkes för råd.
1 Förvaltare ...........................	4,600	900	5,400
Postverkets persedelförvåd.
1 Förrådsintendent ............ 1 Kammarskrifvare ..................	3.600 1.600	720 320	4,320 1,920	Alderstillägg utgår efter j 10 år med 200 kronor och ( efter 15 år med 400 kronor.
1 Vaktmästare ......................... 3 d:o .......................	700 2,100 600 1,200	—	700 2,100 600 1,200	Alderstillägg utgår efter 10 år med 100 kronor och
1 d:o ..............................
2 d:o ....................		efter 15 år med 200 kronor.

Om härtill lägges det belopp, som år
1876 utgick till extra biträden.........	—		32,950
och till vikariatsersättningar omkring...	—		295
blifver hela beloppet	—	— 1	167,965

Särskilda meningar

bo Erik Ljungstedt och 0. R. Hammar.

Då Kongl. kungörelsen, angående förändrade vilkor för anställning i
statens civila embetsbefattningar, den 12 Maj 1865 i 4:de punkten stadgar,
att den, som aflagt examen till Kongl. Maj:ts kansli, är behörig att
vinna anställning i, bland andra verk, Generalpoststyrelsen, med rättighet
för styrelsen att medgifva dylik anställning äfven på examen till rättegångsverken,
men tillika i 8:de punkten medgifver, att i Generalpoststyrelsens
m. fl. styrelsers kansli- och kameralafdelningar jemväl må kunna
anställas »dertill lämpliga personer», som endast undergått afgångsexamen
vid högre elementarläroverk; så synes häraf framgå, att inträdessökande,
enligt regien, skall hafva aflagt embetsexamen och att medgifvandet i
8:de punkten är att anse såsom ett undantag från regien. Derest nu omförmälda
bestämmelser erhölle denna tillämpning i de verk, för hvilka
undantagsförhållandet är medgifvet, vore mindre att anmärka mot de härom
nu gällande stadganden; men om tillämpningen deremot går i den
riktningen, att en hvar sökande, som endast aflagt s. k. maturitetsexamen,
anses berättigad att uti ifrågavarande verk vinna anställning med befordringsrätt,
så kan deraf uppkomma det betänkliga förhållande, att framdeles
alla eller åtminstone flertalet af tjenstemännen i dessa verk komme
att utgöras af personer, som sakna de studier och kunskaper, som i allmänhet
anses erforderliga för tjenstemännen i de centrala embetsverken.

Af de inom Generalpoststyrelsen för närvarande anstälde embets- och
tjensteman hafva, enligt meddelad uppgift, 7 ordinarie och 4 extra ordinarie
aflagt examen för inträde i rättegångsverken, 2 ordinarie och 1
extra ordinarie aflagt kansliexamen, 15 ordinarie och 3 extra ordinarie
aflagt kameralexamen, 1 extra ordinarie aflagt förberedande examen till
rättegångsverken, 8 ordinarie och 28 extra ordinarie endast aflagt maturi -

tetsexamen, samt 5 ordinarie tjensteman och 2 extra biträden icke aflagt
någon examen; — således 32 aflagt embets-examina, men 44 icke undergått
sådan examen. Skulle nu, såsom en af Komiténs ledamöter ifrågasatt,
den lägre kompetensen föranleda till sämre lönevilkor för första gradens
tjensteman i Generalpoststyrelsen, än som varda bestämda för samma
grads tjensteman inom de flesta andra embetsverken, komme utan tvifvel
de förra att betraktas såsom ett slags lägre tjensteman, till hvilka mera
framstående förmågor icke ville räknas, och verket skulle sålunda komma
att få åtnöjas med tjensteman, som i följd af underlägsen bildning och
duglighet icke egde någon framtid inom de andra verken.

I sitt underdåniga betänkande har Komitén föreslagit, dels att fullmakt
å beställning inom första tjenstegraden icke skall afse viss tjenst,
utan tjenst i verket i allmänhet inom graden, med förbehållen rätt för
verkets styrelse att anställa innehafvaren på den plats, der han, till befordrande
af arbetets oafbrutna gång, kan finnas behöflig, och dels att
revisorerna i Generalpoststyrelsen skola vara skyldiga att mottaga förflyttning
till Kammarrätten, derest den styrelsen nu tillhörande räkenskapsrevision
skulle blifva förlagd till Kammarrätten. Då nu den räkenskapsgranskning,
som åligger Öfverrevisionsdepartementet, förutsätter en ganska
omfattande författningskunskap, och någon minskning i nuvarande kompetensen
för revisorerna derstädes således ej lärer böra ifrågasättas, så skulle
de lägre kompetensfordringarne för Generalpoststyrelsens tjensteman föranleda
dertill, att om ock när nämnde förflyttning ägde rum, första gradens
tjensteman i Kammarrätten komme att bestå af två slags tjensteman,
af hvilka de, som tillhörde det lägre slaget, icke vore lika användbara
inom verket, som de öfriga.

Af nu anförda skäl anse vi det vara högligen önskvärd!, att de vilkor
i examensväg, som äro etter varda stadgade för inträde i de centrala embetsverken
i allmänhet, äfven blifva gällande för inträde i Generalpoststyrelsen; och

2:o Liss Öl. Larsson.

Instämmande i den åsigt, som Komitén uttalat angående kompetensvilkor
för anställning inom Generalpoststyrelsen, kan jag på skäl, hvilka
finnas uttalade i den reservation jag afgifvit emot Komiténs betänkande
angående Generaltullstyrelsen, icke föreslå högre lönebelopp för första
gradens tjensteman i Generalpoststyrelsen än jag i åberopade reservation

föreslagit för Generaltullstyrelsens tjensteman i samma grad. Mitt förslag
är således, att aflöningen för första gradens tjensteman bestämmes till lön
1,300 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor med 500 kronors
tillökning å lön hvart femte år, intill dess sammanlagda aflöningsbeloppen
uppgå till 4,000 kronor.

Komiténs förslag att för förvaltaren af postverkets hufvudkassa, förvaltaren
af frimärkesförrådet och förrådsintendenten bestämma enahanda
löneförmåner som för tjensteman i andra graden, har jag icke kunnat
biträda. För min del har jag ansett, att dessa tjensteman böra tillhöra
första graden, och att lämpliga arfvoden eller missräkningspenningar böra
anvisas åt dem, som förordnas att förestå dessa göromål. Jag kan nämligen
icke finna det vara ändamålsenligt att å dessa platser fastlåsa vissa
personer, hvilka kunna vara ganska lämpliga, då de erhålla platsen, men
som af en eller annan orsak snart nog befinnas mindre lämpliga för densamma,
ehuru de mycket väl kunna verkställa andra göromål tillhörande
första gradens tjensteman.

Då den tjensteman, som förordnas att förvalta postverkets hufvudkassa,
kommer att handhafva betydliga penningebelopp, har jag ansett att
honom bör tillkomma, såsom missräkningspenningar, ett belopp af 1,500
kronor, äfvensom att ett lika belopp bör såsom arfvode tillkomma den,
hvilken förordnas att handhafva postverkets betydliga förråder. Deremot
anser jag att missräkningspenningar till belopp af 500 kronor äro fullt
tillräckliga för den, som förordnas att förvalta frimärkesförrådet, hvilken
befattning enligt min åsigt är en bland de lugnaste och beqväinaste inom
hela styrelsen.

Den af Komitén föreslagna stat, uppgående till 156,100 kronor,
skulle enligt mitt förslag minskas med 12,500 kronor och således uppgå
till 143,600 kronor.