Underdånigt betänkande och förslag (Statens offentliga utredningar 1877:9)

Underdånigt betänkande och förslag

angående

Lönereglering* m. m.

för

Generaltullstyrelsen,

afgifvet den 12 Oktober 187 6

I Nåder förordnade Komiterade.

STOCKHOLM

CENT It AL -TRYCKE It IET
1876.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Enligt Eders Kongl. Maj:ts, genom embetsskrifvelse från Statsrådet
och Chefen för Finansdepartementet den 18 sistlidne Augusti, Komitén
för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden
m. m. meddelade nådiga beslut, har Komitén, efter afslutande

Generaltullstyrelsens
inrättande;

1825 års instruktion.

af sitt arbete rörande Kongl. Biblioteket och Riksarkivet, öfvergått till
regleringen af Generaltullstyrelsen, och får nu i underdånighet framlägga
sitt förslag rörande detta embetsverk.

I öfverensstämmelse med den åsigt, att statens inkomster icke borde,
såsom ofta under 1600- och 1700-talen egt rum, till enskilde bortförpaktas,
— en åsigt, som erhöll grundlags helgd genom 1809 års regeringsform,
— öfvertog staten kort efter sistnämde tidpunkt sjelf förvaltningen
af tullinkomsterna; och besörjdes öfverstyrelsen för tullverket af
en Kongl. direktion, som utgjordes af ordförande och sju — sedermera
fem — ledamöter, till dess genom Kongl. brefvet den 24 November 1824
Generaltullstyrelsen inrättades, bestående af en generaltulldirektör såsom
allena beslutande chef och två rådgifvande departementschefer. Den för
detta verk den 15 Juli 1825 utfärdade, ännu gällande instruktion, innehåller
hufvudsakligen följande bestämmelser:

Generaltulldirektör en, som innehar förtroendeembete och eger beslutanderätt
i alla förekommande ärenden, är i första rummet Eders Kongl.
Maj:t ansvarig för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas
skyndsamma tillämpning och kraftiga handhafvande till lättnad för handeln
och de inhemska näringarnas skydd samt för tullinkomsternas ordentliga
uppbörd och leverering. Derest ärendenas angelägenhet sådant oundgängligen
kräfver, kan han utan departementschefernes deltagande ensam
meddela befallningar om verkställighetsåtgärder, som innefatta endast
tillämpning af allmänna författningar eller af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
skrivelser; börande generaltulldirektörens sålunda gifna befallningar vid
Generaltullstyrelsens nästa sammankomst i protokollet antecknas. Under
embetsresor kan generaltulldirektören icke allenast vidtaga nyssnämde
verkställighetsåtgärder, utan ock från tjenstgöring med förlust af extra
ordinarie inkomster provisoriskt afstänga tulltjensteman, som finnas felaktige,
och förordna tjenliga personer till tjensternas bestridande under
tiden; och böra generaltulldirektörens beslut i dessa fall meddelas den i
Stockholm verkande öfverstyrelsen och förblifva gällande antingen till
dess de af honom under resan förändras, eller i annat fall till hans återkomst,
då de af honom till förnyad pröfning i vanlig ordning'' företagas.

Departementsclieferne, som äfven innehafva förtroendebefattningar, böra
begge vara tillstädes vid afgörandet af de hos Generaltullstyrelsen förekommande
mål och äro pligtige att till protokollet yttra sina tillstyrkanden
och meningar i de fall, då de äro skiljaktige från generaltulldirektörens
beslut, dem de eljest anses hafva biträdt. De underteckna jemte general -

tulldirektören så väl alla anordringar på penningar som andra utgående
expeditioner. I generaltulldirektörens frånvaro företrädes hans ställe, enligt
Kongl. brefvet den 9 December 1836, af den äldre departementschefen,
så vida ej Eders Kongl. Maj:t finner för godt att annorlunda särskild!
förordna; och innehåller berörda Kongl. bref derjemte den bestämmelsen,
att ifrågavarande embetsman, Indika i instruktionen kallas förste och andre
departementschefer, i stället borde benämnas chefer för kansli- och kameral -departementen.

Chefen för kameraldepartementet tillhör att personligen föra de kontroller
emot uppbördsman och den afräkning med riksbanken, som bevitna,
att alla inflytande medel riktigt och ordentligen i banken insättas och
derifrån assigneras samt bos styrelsen anmäla dervid yppad försummelse
eller balans; att tillse, det inga andra utassigneringar ega rum än de i
protokollet beslutna och att behållningarna pa hvarje titel i behörig tid
och oförryckta levereras till vederbörande verk; att emottaga och granska
alla förslag och kalkyler; att hålla hand deröfver, att journaler samt
månads- och årsräkningar i rätt tid ingå, revisionsarbetet med skyndsamhet
och ordning verkställes och hufvudboken inom föreskrifven termin
afslutas; samt att vaka öfver behörigt inregistrerande i diarium af de till
hans departement hörande mål och dem föredraga, sedan utlåtanden och
upplysningar blifvit ifrån de under styrelsen lydande kontor eller andra
vederbörande infordrade, der sådant anses nödigt. Under kameraldeps*rteinentschefens
närmaste inseende lyda kammar- och revisionskontoren, tullkammaren
i Stockholm, uppbördskontoret samt konfiskations- och kassörskontoret
derstädes.

Chefen för kanslidepartementet åligger att bestrida föredragningen af
alla förekommande, till uppbördsverket ej hörande ärenden; att tillse det,
med biträde af Generaltullstyrelsens sekreterare och kanslipersonal, expeditionen
af dylika ärenden äfvensom styrelsens brefvexling, både den utländska
och inländska, behörigen och skyndsamt besörjas; att till föredragning
och justering bereda infordrade utlåtanden till Eders Kongl.
Maj:t samt kollegierna; äfvensom att hålla hand deröfver, att infordrade
yttranden och förklaringar i rätt tid inkomma, att alla vid hans befattning
förefallande mål behörigen uti diarium införas och att protokollen
jemte öfriga kansliets handlingar noggrant förvaras. Denne departementschef
tillhör närmaste inseendet öfver kansliet och fiskalskontoret, äfvensom
härvarande packhusinspektion, nederlagskontor och tullbevakningsinspektion.

Vid inträffande laga förfall för departementscheferne bestrides kanslidepartementschefens
befattning af sekreteraren och kameraldepartementschefens
af kamereraren i kammarkontoret; men om förfallet varar öfver
fjorton dagar, bör sådant hos Eders Ivongl. Maj:t i underdånighet anmälas,
och nådigt förordnande afvaktas.

Instruktionen innehåller derjemte särskilda föreskrifter beträffande tulltjenstemäns
tillsättande, afskedande och suspension, äfvensom angående pröfning
af så väl trafikanters klagomål som revisionskontorets anmärkningar
i fråga om tullförfattningarnas tillämpning. Deremot finnas icke i instruktionen
meddelade några stadganden för arbetets fördelning mellan tjenstemännen
och arbetssättet inom verket, utan gälla i dessa hänseenden de
särskilda föreskrifter, som styrelsen tid efter annan låtit utfärda. Utom
sjelfva styrelsen består verket af ett kansli för expeditionsgöromålen och
protokollsföringen; ett advokatfiskalskontor för de juridiska göromålens besörjande;
ett kammarkontor för emottagande af tulluppbörden från hela
riket utom från hufvudstaden, för granskning af de reqvisitioner, som till
styrelsen ingå, äfvensom af lokalförvaltningarnas redogörelser beträffande
kreditsafdelningen eller utgifterna, samt för upprättande af hufvudboken
m. m.; ett revisionskontor för granskning af tullkamrarnes räkenskaper i
afseende på debiteringen, handläggning af restitution särenden och upprättande
af statistiska sammandrag; hvarjemte, efter det nya skeppsmätningssystemets
införande, skeppsmätningsöfverkontrollören kan anses tillhöra Generaltullstyrelsen,
enär det åligger honom att tillhandagå styrelsen med
beredning af ärenden rörande skeppsmätningen i riket.

G.-tullstyrel- Uti underdånig skrifvelse den 25 November 1873 afgaf Generaltullsens
förslag styrelsen i sammanhang med förslag till utgiftsstat för tullverket under
ar år 1875 infordra dt yttrande angående ifrågasatt förbättring af embetsoch
tjenstemännens lönevilkor i allmänhet; och har Löneregleringskomitén,
till hvars handläggning ifrågavarande skrifvelse öfverlemnats, redan i sitt
betänkande den 9 Juni 1875 redogjort för Generaltullstyrelsens dervid
uttalade åsigter angående lönebeloppen, aflöningens fördelning i lön och
tjenstgöringspenningar, ålderstillägg, pensionering, tjensters förening samt
vikaries godtgörelse. Beträffande personalen hos styrelsen innehåller sagda
skrifvelse följande förslag:

att, jemte den redan då beslutade föreningen af registrator- och
aktuariebefattningarna — hvilken förening numera egt rum —, de år
1868 från fyra till tre reducerade notarie- och kanslisttjensterna ytterligare
måtte minskas till två notarietjenster, hvilkas innehafvare skulle

besörja den protokollsföring, som styrelsen kunde finna med nödig ordning
och säkerhet förenlig, och fullgöra alla öfriga de tre notarierne dittills
åliggande göromål samt derutöfver biträda med uppsättning af styrelsens
skrivelser m. m. och för sådant ändamål dagligen närvara;

att de tre i styrelsens kammarkontor nu varande kammarskrifvarebefattningar,
hvilka lika litet som någon annan tjenst hos Generaltullstyrelsen
hade renskrifning till hufvudsakligt åliggande, utan förnämligast toges i
anspråk för bokföring, granskning af räkenskaper med flera kameralgöromål,
— måtte inskränkas till en, mot skyldighet för dennas innehafvare
samt kammarförvandten och bokhållaren, hvilken senare tillika hade omfattande
revisionsgöromål och derför borde såsom »revisor och bokhållare»
i staten benämnas, att utföra jemväl de göromål, hvilka ålegat de två
öfrige kammarskrifvarne;

att styrelsens revisionskontor, hvarest, jemte en kamererare, vore anstälde
fyra revisorer och åtta kammarskrifvare, af hvilka tre revisorer och
tre kammarskrifvare ombesörjde det egentliga revisionsarbetet samt den
fjerde revisorn, såsom föreståndare, och fem kammarskrifvare arbetade på
den särskilda statistiska afdelningen, måtte, i enlighet med göromålens beskaffenhet,
fördelas i ett revisionskontor med en kamererare och fem revisorer
samt i ett statistiskt kontor med en kamererare såsom chef, och tre
kammarskrifvare. Härigenom uppkomme väl tillökning af en kamererareoeh
en revisorsbefattning, men deremot skulle fem kammarskrifvaretjenster
indragas, så att på det hela det nuvarande revisionskontorets personal minskades
med tre. Då revisorerne och kammarskrifvarne på revisionsafdelningen
haft alldeles lika beskaffad tjenstgöring och enda skilnaden bestått
i olika fördelning af göromålens mängd i någorlunda förhållande till de
olika tjenstegradernas olika aflöning, men revisionsarbetet till följd af de
senare årens starka tillväxt i trafiken tagit en utsträckning, som nödvändiggjort
betydlig tillökning af revisionslotternas storlek, hade styrelsen icke
kunnat tillstyrka någon vidare inskränkning af arbetskrafterna på revisionsafdelningen,
utan skulle fast hellre, om det gamla systemet af delning
emellan olika verk af tjenstemännens arbetstid skolat fortfara, funnit sig
nödsakad att föreslå ett förökadt antal tjensteman. Samma orsaker hade
ock under dylikt förhållande åtminstone omöjliggjort någon minskning af
tjenstemännens antal å den med stigande anspråk på mångsidiga och snabba
meddelanden omfattade statistiska afdelningen.

Organisa tionsfrågor.

Beslutande

rätten.

Såsom ofvan blifvit anmärkt eger i Generaltullstyrelsen, enligt 1825
års instruktion, verkets chef ensam beslutande rätt i alla förekommande
ärenden, hvaremot ledamöterne hafva endast rådgifvande röst och reservationsrätt.
Denna grund för organisationen af tullverkets öfverstyrelse
öfverensstämmer med det förslag, som i afseende å denna förvaltningsgren
framstäldes af Rikets ständers särskilda utskott år 1823; och då anordningen
fortfarande syntes ändamålsenlig, fann den komité, som den 26
Maj 1859 afgaf underdånigt betänkande angående förändrad organisation
af rikets styrelse- och förvaltningsverk, sig sakna skäl att deruti föreslå
någon ändring. Den grundsats, från hvilken nämde komité utgick vid
bedömandet af de allmänna förvaltningsformerna, uttalades af densamma
på följande sätt: »Det lärer icke kunna bestridas, att de mål och ärenden,
som tillhöra det ena eller andra styrelse- och förvaltningsverket, äro till
deras väsende så skiljaktiga från hvarandra, att en olika form för pröfningen
både kan och bör efter omständigheterna användas. Dessa ärenden
äro dels sådane, hvilkas afgörande beror på en stundom ej lätt funnen
tillämpning af gällande författningar och der således vidsträcktare pröfning
måste föregå innan beslut vidtages, och dels sådane, som hufvudsakligen
blott fordra verkställighet af regeringens eller domaremaktens beslut eller
af reglementen eller andra bestämda föreskrifter. Derföre synes den grundsats
i allmänhet kunna antagas, att ärenden af förra slaget böra underkastas
fleras samfälda behandling, men att deremot de senare böra öfverlemnas
åt en enda ansvarig chef, på det att de, såsom vederbör, må blifva
med enhet, kraft och skyndsamhet behandlade.»

Denna grundsats, hvars riktighet icke med fog lärer kunna bestridas,
synes dock vanligen hafva blifvit tillämpad på det sätt, att alla de ärenden,
som tillhörde vissa embetsverk, borde handläggas kollegialt och alla
ärenden, tillhörande vissa andra embetsverk, afgöras af en ensam beslutande
chef. Först på senare tider har den åsigt inom vår förvaltning
gjort sig gällande, att äfven inom ett och samma embetsverk de olika
behandlingssätten kunde med fördel användas för olika slag af ärenden.
Komitén för sin del har ock, i betraktande af ärendenas beskaffenhet inom
flera bland de embetsverk, för hvilka den redan uppgjort regleringsförslag,
förordat införandet i dessa verk af en sålunda blandad förvaltningsform
i stället för det uteslutande kollegiala behandlingssättet. Då nu
fråga är om ett embetsverk, der grundsatsen af chefens allena beslutande
rätt i hela sin utsträckning under lång tid varit tillämpad, har komitén
trott sig böra undersöka, om icke äfven härstädes en blandad förvaltnings -

form vore att föredraga framför den nuvarande, beroende deraf huruvida
jemväl inom detta embetsverk förekomme ärenden af den vigt och betydelse
eller af den beskaffenhet i öfrigt, att de erfordrade fullständigt
kollegial handläggning. Till någon ledning i detta hänseende torde böra
meddelas en öfversigt af antalet och beskaffenheten af de år 1875 till
Generaltullstyrelsen inkomna mål och ärenden. Dessa hafva utgjorts af:

Kongl. bref............................................................................................................. 47

Kongl. remisser......................................................................................................... 30

Statsdepartementens skrivelser............................................................ 47

Frågor om tjenstetillsättningar, afsked, tjenstledighet, förordnande, dödsfall, reglering af

personalen, tjenstemäns löneförmåner, fel eller försummelse i tjensten, belöningar m. m. 1,169
Om författningars tolkning, nya författningar, tullkammares skyldigheter, expeditionstid, förfrågningar
rörande tullbehandling ........................................................................... 94

Statistiska uppgifter af olika slag .............................................................................. 21

Om inventering af transitoupplag................................................................................. g

Postbefordringsärenden ............................................................................................. 5

Besvärsmål, hufvudsakligen rörande tullbehandling..................................................... 34

Utslag i tullrättegångsmål, förteckningar å balanserade d:o, skrifvelser och memorial rörande

öfverträdelser af tullförfattningarna ........................................................................ 146

Om verkstälda beslag ................................................................................................ 32

Klagomål angående förkomna eller skadade varor ......................................................... 13

Om strandvrak, sjöfynd m. m..................................................................................... 89

•Skrivelser med skeppsmätares mätböcker ............... 32

Om oriktiga mätbref, om kontrollmätning ..................................................................... 61

Ansökningar om plats för lossning och lastning ............................................................ 81

» » återutförsel af underhaltigt guld och silfver .......................................... 18

» » » » andra varor.................................................................. 6

» » tullfri införsel, befrielse från skeppsumgälder m. m............................... 104

Reklamationer af varor för de Kongl. hofven och främmande ministrar..................._.......... 290

Diverse framställningar af embetsverk och myndigheter................................................... 21

Kapporter, journaler, redogörelser och förslag; frågor om anstånd med insändande af räkenskaper
..................................................................................... 80

Ansökningar af enskilde, om diverse .......................................................................... 19

Om begrafningshjelp, s. k. fattigpension, pensionsförhöjning............................................. 65

Reqvisitioner å skeppsmätningsinstrument, blanketter m. m.............................................. 49

Om restitution af tull, lastpenningar, fyr- och båkafgift................................................... 272

Anmärknings- och balansmål ....................................................................................... 34

Om nybyggnader, reparationer, ekonomiska besigtningar, inventarier, belysning, hyreskontrakt
m. m................. 120

Reqvisitioner å penningar .......................................................................................... 811

Om insändande af penningar....................................................................................... 28

.Qvittenser ............................................................................................................. 10

Summa 3,804.

De motsvarande slutsummorna i närmast föregående års diarier utgjorde:
år 1870 3,385, år 1871 3,382, år 1872 3,600, år 1873 3,419
och år 1874 3,455.

Vid ofvanstående redogörelse bör likväl anmärkas, att flere likartade
ärenden ofta finnas antecknade under ett och samma diariinummer, hvarigenom
anteckningarna om så väl ärendenas innehåll som vidtagna åtgärder

kunnat, beträffande vissa slags ärenden, betydligt förenklas. Af detta anteckningssätt
följer emellertid, att ofvanstående siffror icke exakt återgifva
det verkliga antalet ärenden, utan böra för sådant ändamål summorna
för vissa grupper höjas, nämligen för gruppen »statistiska uppgifter» med
312, emedan 321 sådana uppgifter äro upptagna under endast 9 nummer
i diariet; »rapporter, journaler, redogörelser» etc. med 91, enär 94 dylika
äro intagna under 3 nummer, samt »anmärknings- och balansmål» med
36, emedan 54 anmärkningsmemorial från kontoren äro antecknade under
18 diariinummer. Antalet i diariet intagna ärenden skulle alltså år 1875
hafva stigit till 4,243.

Denna slutsumma angifver dock icke hela antalet under året inkomna
ärenden. Härtill kunna nämligen läggas åtskilliga handlingar, som ingå
direkt till kammarkontoret utan att antecknas i styrelsens diarium; och
utgjorde dessa sistlidna år, enligt komitén meddelad uppgift, följande:

Inkomna värdeförsändelser.......................................................................................... 1,347

Månadsredogörelser eller rapporter från 57 tullförvaltningar .......................................... 684

Arsräkningar från dito................................................................................................ 57

D:o öfver tulltryck .......................................................................... 61

Inventarieförteckningar från tullförvaltningarna och underlydande m. fl............_............... 117

Inventeringsinstrument vid personalombyte..................................... il

Eeqvisitioner å tulltryck, blanketter till mätbref och mätbevis m. m............................... 273

Skrifvelser med förfrågningar i åtskilliga ämnen............................................................ 23

Qvittenser å emottagna förskott ................................................................................. 240

Handlingar rörande återbekommande af deponerade medel och depositionsbevis.................. 62

tillsammans 2,875.

Med inberäkning af dessa, i diariet icke antecknade handlingar, skulle
antalet till Generaltullstyrelsen och dess kammarkontor år 1875 inkomna
ärenden kunna uppskattas till omkring 7,100, hvartill komme de journaler
och förslag, som ingå direkt till revisionskontoret, och hvilka handlingars
stora omfattning visar sig af en längre fram meddelad redogörelse.

Af denna redogörelse för de ärenden, som tillhöra Generaltullstyrelsens
handläggning, framgår visserligen, att det öfvervägande flertalet af
dessa äro af beskaffenhet att endast fordra tillämpning af bestämda föreskrifter
och skyndsam expedition; men ett mindre antal återstår dock af
den vigt och betydelse, att derför erfordras en mera omfattande pröfning.
Dessa ärenden, hvilka dessutom i allmänhet icke fordra så skyndsam handläggning
som de öfriga, synas komitén påkalla, i detta likasom i andra
verk, den garanti för ett moget bedömande och ett oveldigt afgörande,
som det kollegiala behandlingssättet erbjuder.

Då enligt nu gällande instruktion begge departementsclieferne skola
vara tillstädes och deltaga i öfverläggningarna rörande alla förekommande
mål, följer deraf, att införandet af samfäld beslutanderätt i afseende på vissa
-ärenden icke hos Generaltullstyrelsen skulle medföra den olägenhet, att
ärendenas handläggning derigenom blefve fördröjd. Deremot skulle en väsentlig
tidsbesparing för ledamöterne beredas derigenom, att alla ärenden, som
icke vore föremål för kollegial behandling, blefve handlagda endast af
verkets chef och vederbörande föredragande, enär den ledamot, som för
tillfället icke hade föredragning, derunder kunde egna sig åt de förberedande
arbeten hans rotel kräfde, derest icke generaldirektören funne erforderligt
att tillkalla honom för rådplägning rörande något visst mål.

Komitén hemställer alltså i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
komitén redan föreslagit för åtskilliga andra embetsverk,

att följande ärenden skola genom samfäld öfverläggning
och beslut hos Generaltullstyrelsen handläggas
:

a) Kongl. bref och remisser, som angå styrelsens
samfälda åtgärd;

b) underdåniga förslag och betänkanden angående
nya författningars utfärdande eller redan befintligas
förklarande, ändrande eller upphäfvande;

c) underdåniga framställningar rörande tullverkets
stat;

d) frågor om förändringar i verkets organisation;

e) frågor om tjenstemäns till- eller afsättande eller
transport äfvensom underdåniga förslag till befordringar,
utom i fråga om återbesättande af ledig ledamotsplats;

f) frågor om e. o. tjenstemäns och betjentes antagande,
om afsked, om pensionering, om tjenstebetyg,
om tjenstemäns och betjentes fel eller försummelse i
tjensten samt om tjenstledighet för den till Generaltullstyrelsen
hörande personal och förordnande af vikarie
under sådan ledighet ;

g) bestämmandet af arvoden eller gratifikationer
åt extra biträden; samt

li) dessutom hvarje ärende, som generaltulldirektören
finner skäl att göra till föremål för samfäldt
afgörande;

Byråar.

oatt generaltulldirektören eger ensam dels besluta
i frågor om arbetsordningen, dels, när ledamotsplats
blifver ledig, om dess återbesättande hos Eders Kongl.
Maj:t göra underdånig anmälan, dock, i begge fallen,
efter samråd med verkets ledamöter; samt

att generaltulldirektören fortfarande må ega allena
beslutande rätt i alla öfriga hos Generaltullstyrelsen
förekommande ärenden, efter att hafva i hvarje fall
inhemtat vederbörande föredragandes mening; dock med
rättighet och skyldighet för föredraganden, likasom för
ledamot, den generaltulldirektören må hafva för rådplägning
tillkallat, att, vid inträffande skiljaktighet, sin
särskilda mening till protokollet skriftligen afgifva,

I sammanhang med fragan om ledamöternes ställning och befogenhet
inom styrelsen har Ivomitén tagit under öfvervägande, huruvida icke, på
sätt för vissa andra embetsverk blifvit föreslaget och beträffande Statskontoret
redan är af Eders Kongl. Maj:t gilladt, jemväl inom Generaltullstyrelsen
ledamöterne kunde öfvertaga det omedelbara chefskapet för
verkets särskilda afdelningar och derigenom den omgång undvikas, som
är en följd deraf, att särskilda kontorsförmän, kamererarne, utgöra förmedlingslänken
mellan föredragandena och kontoren. Detta önskningsmål,
hvars fördelar och lämplighet Komiten förut sökt ådagalägga och derför
icke torde här behöfva, vidare framhålla, har Ivomitén, efter noggrant
öfvervägande, ansett kunna ernas endast under det vilkor, att ledamöternes
antal ökas till tre. Till chefens för kanslidepartementet befattning
höra nämligen redan nu sa manga och olikartade bestyr, att de icke
medgifva någon tillökning, utan tvärtom synas böra i någon mån minskas.
För kameraldepartementets chef skulle visserligen en icke obetydlig lättnad
beredas i händelse det förslag Ivomitén på annat ställe kommer att
framlägga i afseende pa ordningen för inbetalningars verkställande vinner
bifall, men a andra sidan borde för honom tillkomma dels handläggningen
af åtskilliga ärenden, som nu anses tillhöra kanslidepartementet, men enligt
sin beskaffenhet snarare borde tillhöra kameraldepartementet, dels ock en
del af de skyldigheter, som äro förenade med nuvarande kamereraretjensten
å kammarkontoret. Häraf torde framgå att, äfven om en del af kamereraregöromalen
blefve pa den underlydande kontorspersonalen öfverflyt-tad,
chefen för kameraldepartementet likväl icke skulle kunna öfvertaga det
omedelbara chefskapet för kontoret med mindre hans föredragningsskyl -

dighet i någon man minskades. Detta kan åter ske endast på det sätt,
att för vissa ärenden, hufvudsakligen dem, som röra revisionen och statistiken,
inrättas en särskild ledamotsplats, hvilkens innehafvare tillika blir
chef för revisionskontoret och den dermed förenade statistiska afdelningen,
genom hvilken anordning jemväl gjordes obehöflig icke blott den nuvarande
kamereraren å revisionskontoret, utan ock den af Generaltullstyrelsen
föreslagna kamererareplatsen å statistiska kontoret.

I öfverensstämmelse härmed anser Komitén de nuvarande två departementscheferne
och två kamererarne böra utbytas mot tre byråchefer, och
Generaltullstyrelsen sålunda böra utgöras af tre byråar: kanslibyrån, kameralbyrån
samt revisions- och statistiska byrån, med en sådan fördelning
af ärendena efter deras beskaffenhet, att chefen för revisions- och statistiska
byrån, till lättnad för de två öfrige ledamöterne, finge öfvertaga föredragningen
af följande ärenden, sedan de, der så erfordrades, å honom underlydande
byrå erhållit förberedande handläggning, nämligen i främsta rummet
de ofta invecklade frågorna om restitution af er lagda tullumgälder,
lastpenningar, fyr- och båkafgifter m. m.; vidare frågor om tullfri införsel
af varor och om befrielse från erläggande af skeppsumgälder; om ersättning-
eller frihet från tull för förkomna eller skadade varor; besvärs- och
underställningsmål i fråga om varors rätta tullbehandling; anmärkningsmål;
reglering af tull- och taratariffer, samt statistiska uppgifter af olika
slag. Till chefens för kanslidepartementet handläggning hafva hittills ansetts
höra alla frågor rörande regleringen af tullverkets stater, alltså jemväl
upprättandet af det underdåniga statsförslag, som årligen skall till Eders
Kongl. Maj:t ingifvas, äfvensom angående tjenstetillsättningar, afsked, tjenstledighet
och förordnande, fel eller försummelser i tj ensten med flera frågor
rörande personalen; men om äfven dessa ärenden fördelades efter beskaffenheten,
skulle, jemte det en hvar af byråcheferne tillkomme handläggningen
af dylika ärenden beträffande de till hans afdelning hörande tjenstemännen
inom centralverket, chefen för kanslibyrån komma att fortfarande
handlägga frågor angående personalen vid fiskalskontoren och den yttre
bevakningen, chefen för kameralbyrån att öfvertaga sådana, som rörde
personalen vid tulluppbörds- samt konfiskations- och kassörskontoren, äfvensom
den redogörande tullkammareförvaltningen i allmänhet, samt chefen
för revisions- och statistiska byrån att handlägga dem, som angå personalen
vid nederlagskontoren och packhusinspektionerna. De jemväl till Generaltullstyrelsens
befattning öfverlemnade ärendena rörande skeppsmätningen
hafva, för utjemnande af arbetet mellan byråcheferne, synts Komitén kunna,

Vid förfall
för chef eller
ledamot.

så val hvad angår personalen som i fråga om mätböcker, oriktiga mätbref,
kontrollmätning m. m., uppdragas åt chefen för revisions- och statistiska
byrån.

Enligt gällande instruktion skall chefen för kanslidepartementet »tillse
det, med biträde af Generaltullstyrelsens sekreterare och kanslipersonal»,
alla utgående expeditioner behörigen och skyndsamt besörjas. Då detta
stadgande, hvilket kunde tydas så, som om sekreteraren derigenom fritoges
från det a honom i egenskap af kansliets föreståndare rätteligen hvilande
ansvar, alägger kanslidepartementschefen ansvarighet äfven för skrifvelser,
som icke expedieras på grund af hans föredragning, anser Komitén denna
bestämmelse böra från instruktionen utgå och eu hvar af kansliets likasom
de särskilda kontorens tjenstemän böra ansvara för de åtgärder han
å tjenstens vägnar vidtager.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt rörande organisationen
och göromålens fördelning hemställes i underdånighet,

att, i stället för nuvarande två departement med
deras chefer, inrättas tre byråar under hvar sin byråchef,
nämligen en kanslibyrå, en kameralbyrå samt en
revisions- och statistisk byrå, med föredragningsskyldigheten
fördelad mellan byråcheferne efter ofvan antydda
grunder; samt

att en hvar af kansliets och kontorens tjenstemän
åligger odelad ansvarighet för de åtgärder han å tjenstens
vägnar vidtager.

Såsom ofvan är nämdt skall, under generaltulldirektörens frånvaro,
äldste departementschefen inträda i utöfningen af hans embete, dock med
den inskränkning i myndigheten, att den sålunda tjenstförrättande chefen
icke annat än undantagsvis eger disponera anslagen till extra och hemliga
utgifter och icke heller får med till- eller afsättning eller transport af
tjenstemän vid tullverket taga befattning, så vida han ej dertill erhållit
Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga tillstånd. Äfven med den förändrade
organisation, som Komitén föreslagit, torde skyldigheten för äldste ledamoten
att vid förfall för chefen inträda i utöfningen af dennes embete
böra qvarstå, dock, såsom af Komitén i liknande fall förut föreslagits,
under iakttagande att, om chefen längre tid än 14 dagar blir hindrad att
embetet utöfva, anmälan derom bör hos Eders Kongl. Maj:t göras; och
enär under en längre tidsföljd den tillfälligtvis tjenstförrättande chefen
städse genom särskilda nådiga beslut medgifvits oinskränkt dispositionsrätt

öfver det ojemförligen större af de omförmälda begge anslagen, eller det
för extra utgifter, synes det nuvarande såsom regel gällande förbudet för
vikarierande chef att öfver dessa anslag förfoga lämpligen kunna och
böra för framtiden upphöra.

Vidare och då, enligt Komiténs förslag rörande formen för öfverläggningar
och beslut i allmänhet, endast den byråchef, till hvilkens rotel ett
ärende hörde, skulle med generaldirektören derom öfverlägga, men vid
sadant förhållande skäligen kunde ifrågasättas, huruvida byråchef, som
företrädde generaldirektören, komme att ega den noggranna kännedom om
alla förekommande ärenden, att beslutande rätten skulle kunna af honom
få utöfvas i samma omfattning, som af verkets ständige chef, så torde till
undanrödjande af hvarje betänklighet i detta hänseende böra stadgas, att
ärende, rörande hvilket olika meningar mellan den tjenstförrättande chefen
och föredraganden uppstode, borde öfverlemnas till och handläggas af
Generaltullstyrelsens plenum. — Komitén föreslår alltså,

att den i graden äldste af byråcheferne fortfarande
bör vara skyldig att, vid inträffande förhinder för generaltulldirektören,
förestå hans embete, så vida hindret
icke varar öfver fjorton dagar, men, om det är af beskaffenhet
att räcka längre tid, intill dess uppå genast
skeende underdånig anmälan Eders Ivongl. Maj:t å embetet
meddelar nådigt förordnande;

att sålunda tjenstförrättande eller tillförordnad chef
må ega enahanda befogenhet inom styrelsen som ordinarie
generaltulldirektör, dock med den inskränkning i
hans beslutande rätt, att ärende, rörande hvilket olika
meningar mellan honom och föredraganden uppstå, skall
öfverlemnas till och handläggas uti Generaltullstyrelsens
plenum; och

att under generaltulldirektörens frånvaro tjenster
icke må annorledes än på förordnande tillsättas, eller
tjensteman från innehafvande befattning afsättas eller
till annan transporteras, så framt icke Eders Ivongl.
Maj:t dertill meddelat särskildt nådigt tillstånd.
o I fråga om fyllandet af ledamotsplats vid de tillfällen, då ordinarie
byråchef vore hindrad att sitt embete förrätta, lärer här, på sätt Komitén
i liknande fall lörut föreslagit, böra föreskrifva^,

Inspektions resor.

Kompetens vilkor.

att, då byråchef, af en eller annan anledning är
hindrad att egen befattning utöfva, Generaltullstyrelsen
eger förordna vikarie under högst en och en half månad,
med skyldighet, om dylikt vikariat blir för längre
tid behöfligt, att frågan derom till Eders Kongl. Maj:ts
afgörande anmäla.

Efter indragning af tulldistriktchefsplatserna utöfvas inspektion öfver
den i landsorten varande bevaknings- och förvaltningspersonalen endast af
generaltulldirektör en under de tjensteresor, han för sådant ändamål företager.
Då dessa inspektionsresor följaktligen ofta nödga verkets chef att
vara frånvarande från centralstyrelsen, har Komitén, för minskande af de
härmed förenade olägenheterna, trott sig böra hemställa, att byråcheferne
inom Tullstyrelsen må, då generaltulldirektören finner sådant lämpligt,
ega att i hans ställe verkställa inspektionsresor till landsorten; och anser
Komitén en dylik anordning så mycket mera af behofvet påkallad, som
det ostridigt är af största vigt äfven för byråcheferne att ega den kännedom
om personalen och öfriga tullväsendet rörande förhållanden i landsorten,
som endast genom personligt besök på platsen kan förvärfvas. Komitén
framställer alltså det förslås;,

att generaltulldirektören må, då omständigheterna
dertill föranleda, ega uppdraga åt byråchef att i sitt
ställe företaga inspektionsresor till landsorten.

Kongl. kungörelsen angående förändrade vilkor för anställning i statens
civila tjenstebefattningar den 12 Maj 1865 stadgar dels i 4:e punkten,
att den, som aflagt examen till Eders Kongl. Maj:ts kansli, är behörig att
vinna anställning i, bland andra verk, Generaltullstyrelsen med rättighet
för styrelsen att medgifva dylik anställning äfven på examen till rättegångsverken,
och dels i 8:e punkten att i Generaltullstyrelsens kansli- och
kameralafdelningar må jemväl kunna anställas dertill lämpliga personer,
som endast undergått afgångsexamen vid högre elementarläroverk. I den
mån genom sistberörda medgifvande förflyttning underlättas till centralstyrelsen
af praktiskt erfarne, ordinarie tjensteman vid lokalförvaltningarna,
hvarest högre kompetensvilkor än det sist nämda icke torde böra ifrågasättas,
synes detta medgifvande visserligen vara ändamålsenligt och böra
fortfarande få tillämpas; men för inträde såsom extra ordinarie tjensteman
i denna öfverstyrelse anser Komitén den i 4:e punkten stadgade kompetens
böra blifva ovilkorlig. De inom verket för närvarande i ordinarie
befattning anstälde tjensteman hafva endast med ett par undantag aflagt

akademiska examina; och Komitén betvifla!’ att göromålen inom verket
skulle på ett lika tillfredsställande sätt som för närvarande bestridas, sedan
tjenstemannapersonalen eller flertalet inom densamma kommit att bestå af
personer, som voro i saknad af sådana teoretiska studier, som förutsättas
såsom nödiga för tjenstemannabildningen i allmänhet inom de centrala
verken. Med anledning häraf och då det särskildt är af vigt inom detta
likasom inom flera andra embetsverk, att kanslitjenstemännen ega juridisk
bildning, föranlåtes Komitén hemställa,

att examen till Eders Kongl. Maj:ts Kansli eller
till rättegångsverken må blifva ett oeftergifligt vilkor
för inträde såsom extra ordinarie tjensteman i Generaltullstyrelsens
byråar.

Beträffande sådana förändringar i arbetssättet, som kunna leda till
förenkling jemte lättnad i tjenstemännens åligganden, vill Komitén i
främsta rummet förorda ändring i det nu öfliga sättet för inbetalning af Sättet för inmedel
från landsorten. Alla penningremisser från tullkamrarne i lands- tetalmngar.
orten —- uppgående till sammanlagdt 15—20 millioner kronor årligen —
skola för närvarande insändas till styrelsens kammarkontor, som det åligger
att emottaga och insätta penningarne på räkning i riksbanken. Detta
åliggande, hvilket tillhör kamereraren och kammarförvandten under gemensam
ansvarighet samt under kontroll af kameraldepartementschefen,
är utan tvifvel genom sin beskaffenhet ett af de mest ansvarsfulla, likasom
ock det dermed förenade arbetet är icke så litet tidsödande. En
väsentlig lättnad i desse tjenstemäns ansvar och någon lindring i deras
arbete jemte ökad säkerhet för det allmänna skulle enligt Komiténs mening
beredas, om kammarkontoret befriades från skyldigheten att emottaga
ifrågavarande medel och i stället föreskrefves, att desamma skulle
insändas direkt till riksbanken och underrättelse om den skedda levereringen
samtidigt meddelas Generaltullstyrelsen — ett sätt att gå till väga,
som redan nu användes beträffande tulluppbörden i Stockholm, och som
för öfrigt icke bör medföra någon afsevärd tillökning i besväret för riksbanken.
Komitén får derför, i öfverensstämmelse med hvad den föreslagit
i fråga om inbetalning af penningar till Statskontoret, underdånigst
hemställa,

att, hvad hufvudstaden beträffar, leverering till
Generaltullstyrelsen skall hädanefter såsom hittills verkställas
medelst attest, utvisande, att beloppet blifvit för
styrelsens räkning i riksbanken insatt; samt

att leverering från landsorten till Generaltullstyrelsen
bör ega rum på det sätt, att beloppet jemte ett
missiv eller reversal insändes till riksbanken och ett
annat reversal till Generaltullstyrelsen; skolande sistnämda
embetsverk dagligen låta genom behörigt ombud
från riksbanken afhemta bankoattesterna å de
sålunda under samma eller föregående dag influtna
beloppen.

Räkenskapen Den revision, som för närvarande verkställes i Generaltullstyrelsen,
OC\isionre'' a^ser ^e!s styrelsen inkommande räkningar och reqvisitioner, hvilka
icke få liqvideras förr än granskning deraf i kammarkontoret egt rum,
dels de särskilda tullförvaltningarnas räkenskaper öfver inkomster och utgifter,
på grund af hvilka räkenskaper, tillika med styrelsens egna, i kammarkontoret
upprättas verkets hufvudbok, hvars granskning sedermera åligger
Kammarrättens öfverrevisionsdepartement, dels ock samtliga tullplatsers
tull-, nederlags-, transito-, packhus-, frilager- m. fl. journaler beträffande
tulluppbörden, hvilka sistnämda handlingar granskas i revisionskontoret,
utan att sedermera undergå öfverrevision.

De tullkammarräkenskaper, på hvilka hufvudboken grundas, äro enligt
tjenstgöringsreglementet för tullverket §§ 168 och 170 dels månadtliga
förslag, dels årsredogörelser. Öfver månadsförslagen, som åtföljas af
fullständiga verifikationer, upprättas för hvarje månad ett generalsammandrag,
utvisande tullkammarens uppbörd, afkortningar, omkostnader,
levereringar och behållningar. Sedan årsredogörelserna, hvilka skola till
kammarkontoret insändas inom den 1 Mars följande året, dit inkommit,
vidtager granksningen af desamma med tillhörande verifikationer och upprättandet
af hufvudboken, hvilken likväl enligt Kongl. brefvet den 18
April 1826 först inom slutet af det år, som följer på redogörelseåret,
behöfver vara till Kammarrätten aflemnad. Då, med anledning af riksdagens
underdåniga framställning rörande ett tidigare afslutande af statens
räkenskaper, Generaltullstyrelsen den 19 November 1875 till Statskontoret
afgaf utlåtande i detta ämne, yttrade styrelsen, att redogörelsen för de
under styrelsens förvaltning stälda medel skulle så tidigt kunna afslutas,
att denna redogörelse före den 1 Maj påföljande året kunde till Kammar -

rätten ingifvas, under vilkor, dels att ett årligt anslag af 1,000 kronor
anvisades till aflöning för ett biträde åt bokhållaren i styrelsens kammarkontor,
och dels att föreskrift meddelades, det tullkamrarnes räkningar
med verifikationer, journaler och andra handlingar skulle till styrelsens
kammar- och revisionskontor insändas så tidigt, att de inkomma före Januari
månads utgång. Det åsyftade ändamålet — tillfälle till tidigare
statsrevision — torde emellertid kunna ytterligare befrämjas derigenom att
de nuvarande månadsförslagen, hvilka, såsom redan är nämdt, böra åtföljas
af behöriga verifikationer, erhålla en sådan uppställning, att de utgöra
fullständiga, afslutade räkenskaper för månaden. Bokföringsarbetet
hos styrelsen skulle då, såsom ifrågasatt blifvit, kunna efter hand, under
årets lopp, undangöras och i sammanhang dermed verkställas den granskning,
som på byrån kunde ankomma, så att vid årets slut endast återstode
granskningen och bokföringen för sista månaden och hufvudbokens
afslutning. I den mån räkenskapshandlingarna blifvit för nu angifna ändamål
använda, borde de, på sätt komitén redan i sina betänkanden rörande
Förvaltningen af Sjöärendena och Sundhetskollegium förordat, i verkets
lokal tillhandahållas den Kammarrättens tjensteman, som hade att verkställa
den på öfverrevisionsdepartementet i sistnämda embetsverk beroende
granskning, hvarigenom, utom annan, den icke oväsentliga fördel vunnes,
att vederbörande tjensteman, hvilka nu under all den tid, som åtgår för
denna revision, äro i saknad af de ofta behöfliga handlingarna, konime
att till dem hafva oafbruten tillgång.

Komitén, som framdeles blir i tillfälle att yttra sig om den del af
revisionen, som åligger revisionskontor, föreslår nu alltså,

att de förslag öfver inkomster och utgifter, som
månadtligen skola af tullförvaltningarna till Generaltullstyrelsen
afgifvas, erhålla den uppställning, att de
komma att utgöra fullständiga, afslutade räkenskaper;
samt

att, jemte det Generaltullstyrelsens skyldighet i
afseende å revisionen af ifrågavarande räkenskaper begränsas
till den granskning, som bör ega rum i sammanhang
med upprättandet af hufvudboken, redogörelsehandlingarna
skola, i den mån de blifvit för bokslutet
använda, i styrelsens embetslokal tillhandahållas
den Kammarrättens tjensteman, som har att desamma
revidera.

Aflöningslistor
m. m.

Allmänna
grunder fch
lönereglerin
gen.

För närvarande tillhör kammarkontoret, bland annat, att upprätta
allöningslistor för tullverkets i Stockholm varande embets- och tjensteman,
betjente och pensionstagare äfvensom, för att bevillningsberedningarna tillställas,
förteckningar å tullverkets härvarande embets- och tjenstemäns
samt betjentes löner och pensioner m. m. Detta åliggande har synts komitén
böra inskränkas till upprättandet af de allöningslistor och förteckningar,
som erfordras i afseende å Generaltullstyrelsens egne tjensteman och
betjente, helst lokaltullförvaltningen i Stockholm lärer, i likhet med hvad
som eger rum på andra orter, böra besörja upprättandet af dylika listor
och förteckningar för dithörande personal; hvarför hemställes,

att allöningslistor och uppgifter till bevillningsberedningarna
må inom Generaltullstyrelsen upprättas
endast beträffande styrelsens egne tjensteman och betjente.

I likhet med hvad komitén föreslagit beträffande grunderna för ny
''lönereglering för andra embetsverk, får komitén här hemställa,

att embets- och tjensteman vid Generaltullstyrelsen
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid
en möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen
eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, äfvensom, derest i en framtid
verkets ställning inom förvaltningen så förändras,
att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk
anses, vara förpligtad att, med bibehållande af
den tjenstegrad och aflöning han innnehar, efter den
nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade
göromål;

att med embete eller tjenst i Generaltullstyrelsen
icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den linnes icke vara hinderlig; för fullgörande
af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som
vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar

tjenst utom styrelsen, må densamma bibehålla, så länge
den icke är för tjenstgöringen i styrelsen hinderlig;

att aflöningarna för Generaltullstyrelsens embetsoch
tjensteman samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar,
hvilka senare få uppbäras endast för
den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst
förrätta, eger uppbära hela lönen; men att den, som
eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för tjenstens
förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i
följd af embetsresor eller för beredande af semester,
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om
han förordnas till högre befattning inom Generaltullstyrelsen,
densamma, emot åtnjutande af tjenstgöringspenningar
till det för den högre graden bestämda belopp
i stället för egna, bestrida, dock ej längre än tre
månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,
om sådan eger rum, efter ytterligare fem år,
under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre
aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret
näst efter det den stadgade tjenståldern blifvit
uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från

hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt
eller konstitutorial, eller förordnande i följd af
frågan om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad
lön såsom pension från tjensten afgå, Eders
Kongl. Maj:t eller Generaltullstyrelsen, der det tillkommer
denna att afskedet utfärda, dock obetaget att
låta med detsamma anstå, derest och så länge den
pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett
tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan
finnas villig att i densamma qvarstå, samt

att semester må åtnjutas af verkets chef samt
tredje och andra gradens tjensteman under en och en
half månad samt af första gradens tjensteman under
en månad årligen.

Kanslibyrån. I afseende å personalen å Generaltullstyrelsens kansli är Komitén af
samma mening som styrelsen, eller att sekreteraren och registratorn, som
numera tillika är aktuarie, böra bibehållas, men att en af de nuvarande
tre notariebefattningarna kan indragas. Sedan en väsentligen förenklad
protokollsföring hos styrelsen nyligen blifvit införd, kunna visserligen icke
två notarier hafva full sysselsättning af protokollet ensamt; men enär de,
jemte detta åliggande, böra hafva skyldighet dels att, såsom styrelsen föreslagit,
biträda sekreteraren med uppsättandet af skrivelser och andra expeditioner,
dels att vid förefallande behof tillhandagå med fiskalsgöromålens
besörjande, och dels att svara för alla expeditionsgöromålens behöriga
utförande å kansliet, anser jemväl Komitén två notarier framgent
blifva för styrelsen behöflige.

På advokatfiskalskontoret finnas nu anstälde en advokatfiskal och en
kanslist, den senare tillika tullfiskal i centraldistriktet. Advokatfiskal
skall vid Stockholms rådhusrätts afdelning för tullmål utföra åtal för öfverträdelser
af tullförfattningarna äfvensom vid hofrätter och hos Eders
Kongl. Maj:t utföra och bevaka kronans talan i alla tullrättegångsmål;
vidare afgifva utlåtanden till styrelsen, då sådana infordras; inför Svea

hofrätt utföra fiskaliska aktioner mot styrelsens tjensteman samt distriktchefer;
låta till verkställighet befordra alla utslag i tullrättegångsmål;
jemte kamereraren i kammarkontoret förrätta inventering å uppbördssamt
kassörs- och konfiskationskontoren, å de förra hvarje vecka och å
sistnämda kontor en gång i månaden; granska samtliga tullförvaltningars
konfiskationsjournaler i fråga om balansering af bötes- och konfiskationsmål;
meddela vederbörande tullfiskaler eller åklagare vid underdomstolar
instruktioner vid utförandet af åtal för öfverträdelser af tullförfattningarna;
vara ombudsman i tullstatens enskilda pensionsinrättning; samt i afseende
å tullverkets fastigheter i Stockholm och åtskilliga andra ekonomiska ärenden
fullgöra de åligganden, som tillförene ombesörjts af en särskild ekonomie-advokatfiskal.
Tullfiskalen har såsom sådan att utföra åtal vid underdomstolar
inom centraldistriktet, samt att i händelse af förfall för advokatfiskalen
utföra dylika åtal vid Stockholms rådhusrätt. Såsom kanslist
har han att fora kontorets diarier och ombesörja derstädes förekommande
renskrifning.

Beträffande omfattningen af de a advokatfiskalskontoret förekommande
göromål må anföras, att, enligt verkstäld beräkning, årliga medeltalet af
de under åren 1871—1875 af advokatfiskalsembetet vid Stockholms rådhusrätt
anhängiggjorda tullmålen utgjorde 69, öfriga domstolars inkomna
utslag i tullmal 258, till Generaltullstyrelsen afgifna utlåtanden 54 och
öfriga ärenden 114, alltså sammanlagdt ett årligt medeltal af 495, hvartill
under ar 1875 kommit 40 ärenden rörande oriktig skeppsmätning.

Af det anförda torde framgå, att advokatfiskalsbefattningen icke fullt
upptager sin innehafvares tid, ehuru den är för styrelsen oumbärlig och
särskild! af vigt för meddelande af upplysningar och föreskrifter åt tullfiskaler,
tullkammarförestandare och öfrige åklagare vid utförandet af åtal
hos underdomstolarne. Ifrågavarande befattning kan icke lämpligen förenas
med annan tjenst inom verket, men då advokatfiskal får påräkna
biträde af notarierne vid tillfällen och för bestyr, som det erfordra, och
med vilkor att renskrifningen särskildt bekostas, bör advokatfiskal kunna
öfvertaga de göromål, som nu åligga tullfiskalen, och dennes befattning
således kunna indragas.

Advokatfiskalens ofvan omförmälda skyldighet att besörja vissa ekonomiska^
angelägenheter beträffande tullverkets fastigheter ''i Stockholm
synes, såsom främmande för denna befattning, böra öfverflyttas till kameralbyran,
enär kammarkontoret redan har ett dylikt åliggande i afseende
å tullverket tillhörande byggnader i landsorten; hvaremot kameralbyrån

Kameralbyrån
.

torde kunna befrias från skyldigheten att deltaga i kassainventeringarna,
så att dessa komme att verkställas af advokatfiskalen ensam.

Komitén framställer alltså följande folkslag:

att den ständiga personalen å kanslibyran, förutom
byråchefen, bestämmes till en sekreterare, en
advokatfiskal, som jemväl öfvertager nuvarande tullfiskals
i centraldistriktet åligganden, en registrator,
tillika aktuarie, samt två notarier;

att de advokatfiskalen nu tillhörande ekonomiska
bestyr i afseende på tullverkets fastigheter i hufvudstaden
öfvertagas af kameralbyrån; samt

att advokatfiskalen ensam må förrätta de inventeringar,
som för närvarande åligga honom och kamereraren
i kammarkontoret gemensamt.

Personalen å Generaltullstyrelsens kammarkontor utgöres för närvarande
af en kamererare, en kammarförvandt, en bokhållare och tre
kammarskrifvare, hvilken personal, såsom ofvan är nåmdt, styrelsen ansett
kunna minskas med två kammarskrifvare.

Af kamererarens nuvarande tjensteåligganden skulle, enligt Komiténs
ofvan framstälda förslag, deltagandet i inventeringar äfvensom emottagandet
af tulluppbörden och ansvaret för de influtna medlens insättande i
riksbanken komma att upphöra. Chefen för kameralbyrån skulle, sedan
kamererarebefattningen såsom särskild tjenst upphört, komma att öfvertaga
så väl den allmänna tillsynen öfver kontorstjenstemännens arbete
som ock vissa af kamererarens öfriga skyldigheter, såsom kontrollen öfver
de kalkyler, som till hvarje ordinarie sessionsdag uppgöras för att visa
beloppet af de på räkning i banken innestående och till assignering derifrån
disponibla medel; granskningen af beslutade och uppsatta anordningar;
tillsynen, att tullkamrarnes månadsredogörelser å behöriga tider
ingå och att de deri balanserade behållningar icke öfverstiga de respektive
tullkamrarnes behof intill tiden för nästa redogörelses afgifvande; hvarjemte
byråchefen komme att till föredragning sjelf bereda en del af de
ärenden, som hittills remitterats till kamererarens åtgärd. De återstående
af kamererarens åligganden, nämligen: att kontrasignera och expediera
anordningar och assignationer; att expediera qvittens och reversal; att
med sin underskrift ansvara för riktigheten af hufvudbokens kapitalräkning
och årsräkningarna med särskilda verk och inrättningar; att afgifva
berättelse om de resultat bokslutet gifver vid handen, jemförda med re -

sultaten af de fem nästförutgångna årens bokslut; äfvensom att uppsätta
memorial till styrelsen och skrivelser till tullkamrarne i vissa ärenden —
äro alla af den beskaffenhet, att de torde böra fullgöras af de underlydande
tjenstemännen på byrån. Då bland desse kammarförvandten och
bokhållaren redan nu äro af sina befattningar fullt sysselsatte; då de tre
kammarskrifvarnes göromål hufvudsakligen bestå i bokföring och granskning;
och då Generaltullstyrelsens förslag till indragning af två utaf
kammarskrifvaretjensterna afgifvits under förutsättning, att kamererarebefattningen
komme att bibehållas; så anser sig Komitén icke kunna ifrågasätta
ett mindre antal ordinarie tjensteman å kameralbyrån, än styrelsen sjelf
föreslagit, eller fyra; och hemställes alltså,

att de ordinarie tjenstemännen å kameralbyrån,
förutom byråchefen, bestämmas till en kammarförvandt
och tre bokhållare.

Vid revisionskontoret äro för närvarande anstälde: en kamererare, Bevmonstre
revisorer och tre kammarskrifvare å revisionsafdelningen, samt en Yq-oc]i statistiska
visor och fem kammarskrifvare å statistiska afdelningen, tillsammans 13 hyu,n''
tjensteman. Generaltullstyrelsens ofvan omförmälda förslag går derpå ut,
att den förra af dessa afdelningar skulle utom kontorschefen komma att
bestå af fem revisorer, och den senare, organiserad såsom särskildt kontor,
af en kamererare och tre kammarskrifvare, tillsammans 10 tjensteman.

I sammanhang med förslaget om inrättande af ett särskildt byråchefsembete
för revisions- och statistiska ärenden har Komitén yttrat den
mening att, i händelse af bifall härtill, icke blott den nuvarande karnererarebefattningen
å revisionskontoret kunde indragas, utan äfven det af
Generaltullstyrelsen föreslagna utbytet af en revisor mot en kamererare å
statistiska afdelningen undvikas. Innan Komitén vidare inlåter sig på frågan
om de för denna byrå behöfliga arbetskrafter, torde först böra något
närmare redogöras för de göromål, som komma att åligga tjenstemännen
derstädes.

Det arbete, som skall verkställas å byråns revlsionsafdelning, omfattar
granskning af alla de från rikets samtlige tullplatser ingående redogörelsehandlingar
beträffande uppbörden, såsom tull-, nederlags-, transito-, strandvraks-,
bergnings- och konfiskationsjournaler, Stockholms och Göteborgs
packhusjournaler, journalerna rörande frilagren i Malmö, Landskrona och
Helsingborg m. fl. journaler, hvarjemte kontoret åligger att verkställa utredning
i restitutionsfrågor med flere ärenden, för hvilkas behandling
vitnesbörd af tulljournalerna erfordras, samt uppsättandet af memorial,

yrkanden och påminnelser i anmärkningsfrågor. Den stora omfattningen
af det revisionsarbete, som åligger kontoret, kan inses deraf, att, enligt
verkstäld beräkning, journalerna för det sistförflutna året innefatta öfver
24,000 ark och öfver 52,000 s. k. skepparenummer; att de tillhörande
verifikationerna utgöra 435 band med omkring 638,000 folier; samt att
nederlagsjournalerna innehålla ett antal af omkring 16,500 balanserade
och uppläggningsnummer samt utvisa omkring 48,700 förtullningar, oberäknadt
förflyttningar till annat nederlag och export till utrikes ort, Då
ifrågavarande revisionsarbete står i ett bestämdt förhållande till rikets införsel,
och tullinkomsterna, som före år 1870 endast en gång hunno till
15 millioner, nämligen 1863, då de uppgingo till 15,363,386 rdr 3 öre,
sedermera betydligt öfverstigit detta belopp och under ett år, 1874, uppgått
till nära dubbelt, eller 29,442,251 kr. 70 öre, under det revisionspersonalen
icke förökats, samt de lättade förbindelserna med utlandet derjemte
haft till följd att, — då importen för icke lång tid tillbaka nästan
uteslutande verkstäldes af affärsmän, som intogo stora partier på en gång,
— främmande varor deremot numera på vissa ställen införas af en mängd
enskilda förbrukare och således i mycket små partier, stundom till och
med för det dagliga behofvet, så torde redan i dessa förhållanden ligga
tillräckliga bevis derför att en tillökning i kontorets arbetskrafter är af
behofvet påkallad. Ett ytterligare och vigtigt stöd för denna mening är
emellertid att hemta från den omständigheten, att de redogörelsehandlingar,
som å revisionskontoret granskas, icke undergå någon öfverrevision i
Kammarrätten och alltså erfordra en desto noggrannare granskning af verkets
egna revisorer.

Hvad beträffar göromålen å statistiska afdelningen, så äro äfven dessa
af ganska stor omfattning och taga mycken både tid och möda i anspråk.
Denna afdelning har nämligen att lemna dels månadtliga uppgifter öfver
in- och utförseln i sådana varor, hvilka företrädesvis utgöra föremål för
utbyte mellan Sverige och utlandet, och dels en mängd för Kommerskollegii
årliga berättelser afsedda tabellariska redogörelser för handel,
sjöfart m. m., hvartill materialierna, utan någon föregående bearbetning,
måste hemtas omedelbart från de vidlyftiga journalerna och räkenskapsverifikationerna.
Arbetet är emellertid mera besvärligt och tidsödande
än påkallande högre tjenstemannaegenskaper och torde hädanefter såsom
hittills kunna anförtros åt en revisor med nödigt biträde.

Den förstärkning i arbetskrafter å revisions- och statistiska byrån,
som är oundgänglig för ett noggrant utförande af de göromål, som der
förekomma och för hvilka Komitén nu sökt redogöra, synes böra åstad -

kommas dels genom att öka revisorernes antal från fyra till sju — motsvarande
de i styrelsens förslag upptagne två kamererare och fem revisorer
— samt gifva denna personal så förbättrade lönevilkor, att den kan egna
sin arbetstid uteslutande åt göromålen inom styrelsen, och dels — enär
kammarskrifvaregraden lika litet i detta som i de öfriga centrala verken
lärer böra bibehållas — genom att å byrån anställa e. o. tjensteman, ej
mindre revisorerne till biträde vid kollationeringen än äfven för verkställandet
af sjelfständigt arbete å båda afdelningarna i den mån göromålens
mängd sådant kräfver.

Komitén, som kommer att här nedan afgifva förslag, rörande de för
extra arbetsbiträde inom verket erforderliga medel, får emellertid på grund
af hvad nu blifvit anfördt hemställa,

att ordinarie personalen å revisions- och statistiska
byrån må, utom chefen, utgöras af sju revisorer.

Derest den ordinarie tjenstemannapersonalen vid Generaltullstyrelsen vikariat.
kommer att bestämmas på sätt Komitén föreslagit och de i aflöningen in- E^''an hiträ~
gående tjenstgöringspenningarne beräknas till enahanda belopp som för
tjenstemännens vederlikar i andra verk, skulle den ersättning, som komme
att af statsmedel utgå till vikarier under ordinarie tjenstemäns semester,
uppgå till ett årligt belopp af 2,875 kronor.

Vid beräkning af det anslagsbelopp, som kan erfordras till arvoden
åt sådane e. o. tjensteman, hvilka anställas för år eller annan viss tid
eller ock för något bestämdt arbete, tror sig Komitén, hvad angår kanslioch
kameralbyråarne, kunna antaga, att endast ett sådant extra biträde
kommer att blifva behöfligt å hvardera byrån, hvaremot, då den ordinarie
personalen å revisions- och statistiska byrån är föreslagen under förutsättning,
att en betydlig del af der förekommande arbete skall utföras af
e. o. tjensteman, Komitén icke vågar för denna byrå beräkna färre extra
biträden, än den föreslagit ordinarie tjensteman, eller sju, helst såmedelst
skulle ersättas jemväl de af Generaltullstyrelsen för det statistiska kontoret
föreslagne tre kammarskrifvarne. Då af dessa nio e. o. biträden flertalet
skulle komma att egna en jemförelsevis betydlig del af sin tid åt verket,
lärer godtgörelsen åt dem i medeltal icke kunna beräknas lägre än omkring
1,200 kronor hvardera om året, och alltså för detta behof erfordras
10,800 kronor; dock torde, såsom Komitén i dylika fall förut föreslagit,
arvoden till extra biträden icke böra utgå i vidsträcktare mån än sådant
blefve behöfligt i följd af de ordinarie tjenstemännens inom nuvarande
lägsta graden afgång.

Vaktbetjenin

gen.

Stat.

Om slutligen kostnaden för vikariat under chefens för verket eller
byråchefernes embetsresor, för renskrifning och för annat mera tillfälligt
biträde antages årligen komma att uppgå till omkring 1,325 kronor, skulle
sammanlagda beloppet af de för ifrågavarande ändamål erforderliga anslag
utgöra 15,000 kronor; hvadan Komitén hemställer,

att till vikariatsersättningar, arvoden och flitpenningar
åt extra biträden, renskrifning m. m. ställes till
Generaltullstyrelsens förfogande ett årligt belopp af
15,000 kronor.

Vidkommande vaktbetjeningen, nu utgörande en öfvervaktmästare och
fem vaktmästare, synes verkets behof i denna del kunna fyllas genom
fem vaktbetjente, då dessa erhålla något förbättrade aflöningsförmåner,
hvadan Komitén föreslår,

att vaktbetjeningen hos Generaltullstyrelsen bestämmes
till en förste vaktmästare och fyra vaktmästare.

Enligt Komiténs nu framstälda förslag skulle antalet ordinarie embetsoch
tjensteman hos Generaltullstyrelsen uppgå till 20 personer samt vaktbetjeningens
antal till 5, hvaremot nu gällande stat upptager 29 och
Genera Itullstyrelsens år 1873 afgifna förslag 23 embets- och tjensteman,
förutom i beggen fallen 6 vaktmästare.

Tjenstemännen inom de högre graderna i detta embetsverk hafva
visserligen i allmänhet åtnjutit högre aflöning än deras vederlikar inom
andra embetsverk; men då olikhet härutinnan icke synes Komitén betingas
vare sig af strängare tjenstgöring eller mera maktpåliggande sysselsättning
än som tillhör motsvarande tjensteman i andra verk, har Komitén äfven
här bort tillämpa de af densamma i förevarande afseende hittills följda
grunder, och hemställer alltså, .

att aflöningsförmånerna för Generaltullstyrelsens
embets- och tjensteman samt betjente må bestämmas i
enlighet med härhos under Litt. A. bifogade statsförslag.

Nämda statsförslags slutsumma utgör....................................... kr. 98,500: —

Då det af Generaltullstyrelsen framlagda förslaget till stat

för verket, på sätt bilagan Litt B. utvisar, slutar på ... » 98,450: —

utgör skilnaden endast.................................................................. kr. 50: —

Om deremot från förstnäinda slutsumma................................. » 98,500: —

dragés beloppet af nu utgående aflöningsförmåner för styrelsens
personal, förutom ålderstillägg, enligt bilagan

Ditt. C........................................................................................ » 93,530: —

utgör den föreslagna förhöjningen ............................................. kr. 4,970: —

Det belopp, som utöfver de i stat upptagna lönerna komme att erfordras
för beredande af ålderstillägg åt tjensteman, som dertill finnas berättigade,
lärer böra tagas i beräkning vid bestämmandet af det under
sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ålderstillägg.

Generaltullstyrelsens till Komitén remitterade underdåninga skrifvelse
den 25 November 1873 med förslag till utgiftsstater för tullverket återställes
i underdånighet och Komitén framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste; tropligtigste
tjenare och undersåtar

ERIK LJUNGSTEDT. O. R. HAMMAR. LISS ÖL. LARSSON.

Anton Granlund.

Stockholm den 12 Oktober 1876.

Litt. A.

Förslag till Stat

för Generaltullstyrelsen, att tillämpas från och med år 1878.

		Tjenstgö-
	Lön.	ringspen-	Summa.
		ningar.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Generaltulldirektören _______________	6,200	2,800	9,000
1 Byråchef ___________________________	4,400	2,000	6,400	1 Efter 5 år kan lönen höjas
2 Byråchefer ........................	8,800	4,000	12,800	j med 600 kronor.
Kanslibyrån.
1 Sekreterare ........................	3,000	1.500	4,500
1 Advokatfiskal _____________________	8,000	1,500	4,500
1 Registrator och Aktuarie ......	1,800	1,200	3,000
1 Notarie ..............................	1,800	1,200	3,000
1 Dito ______________________________	1,800	1,200	3,000
Kameralbyrån.				Efter 5 år kan lönen höjas
1 Kammarförvandt __________________	1,800	1,200	3,000	med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500
1 Bokhållare ...............	1,800 3,600	1,200 2,400	3.000 6.000	kronor.
2 Dito ____________________
Revisions- och Statistiska byrån.
1 Revisor ______________________________	1,800	1,200	3,000
5 Revisorer ...........................	9,000	6,000	15,000
1 Revisor (statistiker)...............	1,800	1,200	3,000
Till vikariatsersättning samt arvo-
den och flitpenningar åt extra biträden m. m......................	—	— —	15,000
1 Förste vaktmästare ...............	800	300	1,100
1 Vaktmästare________________________	500	300	800	( Efter 5 år kan lönen höjas
3 Dito ........................	1,500	900	2,400	med 100 kronor.
Summa		—	98,500

Stat för Generaltullstyrelsen Litt- a.

enligt embetsverkets förslag den 25 November 1873.

	Lön.	Tjenstgö- ringspen-	Summa.
	Kronor.	ningar. Kronor.	Kronor.
Generaldirektören.	11,000		11,000
1 Departementschef	4,500	1,500	6,000
1 Dito	4,500	1,500	6,000
Kansliet.
1 Sekreterare	3,750	1,250	5,000
1 Registrator och Aktuarie .	2,625	875	3,500
1 Notarie ____	2,250	750	3,000
1 Dito ______ ..	2,250	750	3,000
Advokatfiskalskontoret.
1 Advokatfiskal, utom sportler ...	3,000	1,000	4,000
1 Tullliskai och Kanslist, utom
sportler .........	1,875	625	2,500
Kammarkontoret.
1 Kamererare .	3,750	1,250	5,000
1 Kammarförvandt	2,250	750	3,000
1 Revisor och Bokhållare	2,250	750	3,000
1 Kammarskrifvare ......	1,500	500	2,000
Revisionskontor!.
1 Kamererare ......	3,000	1,000	4,000
1 Revisor ___________	2,250	750	3,000
4 Dito _________ .	9,000	3,000	12,000
Statistiska kontoret.
1 Kamererare _______	2,625	875	3,500
1 Kammarskrifvare......	1,500	500	2,000
2 Dito .....	3,000	1,000	4,000
Vaktbetjeningen.
1 Ofvervaktmästare .	650	300	950
1 Vaktmästare.........	500	300	800
4 Dito .........	2,000	1,200	3,200
Till arvoden åt extra biträden vid
styrelsens kansli och kontor	—	—	8,000
Summa	—	“ 1	98,450

Aflöningen höjes efter 5
år med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.

Alderstillägg utgår med
150 kronor.

Aflöningsförmåner Litt. c.

för Generaltullstyrelsens embets- och tjensteman år 1876.

Generaldirektören ....
1 Departementschef.
1 Dito

Kansliet.

1 Sekreterare ................

1 Registrator och Aktuarie

1 Notarie.......................

1 Dito .......................

1 Dito _______________________

Advokatfiskalskontoret.

1 Advokatfiskal ___________________

1 Tullfiskal och Kanslist ________

Kammarkontoret.

1 Kamererare _______________________

1 Kammarförvandt .................

1 Bokhållare _______________________

1 Kammarskrifvare_________________

2 Dito .................

Revisionskontoret.

1 Kamererare .......................

1 Revisor _____________________________

3 Dito .............................

1 Kammarskrifvare______________________________

7 Dito ..............................

Kammarvaktbetjeningen.

1 Ofvervaktmästare..............................

1 Vaktmästare....................................

4 Dito ____________________________________

Anslag åt extra biträden vid Generaltullstyrelsens
kansli och kontor _______________

Summa |

Anm. Dessutom åtnjut» innevarande år sex kammarskrifvare ålderstillägg till ett
3,600 kronor,

Lön.	Tjenstgö- ringspen- ningar.	Personlig löneförhöj-ning. Dyr-tidstillägg.	Summa.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
8,000	1,000	2,000	11,000
4,000	1,500	500	6,000
4,000	1,500	500	6,000
3,000	1,500	900	5,400
2,500	1,000	700	4,200
2,200	—	440	2,640
1,600	—	320	1,920
1,600	—	320	1,920
3.000	500	700	4,200
1,600	200	360	2,160
3,000	1,500	900	5,400
2.200	—	440	2,640
2,200	---r	440	2,640
1,000	—	200	1,200
2,000	—	400	2,400
3,000	500	700	4,200''
2,200	—	440	2,640
6,600	—	1,320	7,920
1,000	—	200	1,200
7,000	—	1,400	8,400
650	300		950
500	300	—	800
2,000	1,200	—	3,200
—	—	—	4,500
--j	—	--1	93,530

samroemUgdt; belopp af

•,i!4i»f>n »* 1

i! '' ! !•<: : 1 '' 1 ; ■

■ ! ''
«.:•(!

,''/! f''P

■ i- ■

.! i

'' ! ■ • H * i {

Särskild mening

Liss 01. Larsson.

Komiténs förslag rörande högre kompetensvilkor för anställning såsom
extra ordinarie tjensteman i Generaltullstyrelsen har jag för min del icke
kunnat biträda.

Komitén har icke anfört några skäl, som synas mig öfvertygande för
behofvet af ökade kompetensvilkor, och jag har icke häller utom komitén
kunnat vinna något stöd för en sådan uppfattning. Hade någon som hälst
olägenhet förorsakats af de nu föreskrifna kompetensvilkoren, så är jag
för min del fullt öfvertygad om, att Generaltullstyrelsen icke skulle hafva
uraktlåtit att derom göra anmälan för att få de befintliga eller väntade
olägenheterna undanröjda; men Generaltullstyrelsen har hvarken i sitt af
komitén omförmälda förslag den 25 November 1873 eller, mig veterligt,
sedermera ens antydt behofvet af, mycket mindre föreslagit skärpta inträdesfor
dringar. Da vidare hvarken emot Generaltullstyrelsen eller öfriga
verk, der inträdesfordringarna äro enahanda, något skäl till klagan emot
det sätt, pa hvilket desse fullgöra sina åligganden, förefinnes, så har jag
så mycket mindre kunnat biträda komiténs förslag i denna del, som, enligt
detsamma, styrelsens fleste ordinarie tjenstebefattningar skulle kunna
besättas med personer, som icke undergått den högre examen, och att
endast de, som sökte inträde i styrelsen såsom extra tjensteman, ovilkorkorligt
maste hafva aflagt densamma, eller med andra ord, man skulle
eftergifva fordringarna pa den högre teoretiska bildningen hos de ordinarie
tjenstemännen, blott den vore tillfinnandes hos de extra ordinarie — en
åsigt, som i min tanke åtminstone är något oegentlig. Då jag således
anser, att nu gällande kompetensvilkor skola bibehållas, är det ock
helt naturligt, att jag föreslår något lägre löner, åtminstone under de
första tjenstearen, för tjenstemännen i Generaltullstyrelsen, än hvad komitén
föreslagit för tjenstemännen i de verk, der inträdesfordringarna äro

större. Om lönebeloppen för första gradens tjensteman vid tjenstens tillträdande
bestämmes till 2,500 kronor, deraf såsom lön 1,300 kronor och
såsom tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, med 500 kronors tillökning
hvart 5:te år intill dess lönebeloppet uppgår till 4,000 kronor, och aflöningarna
för öfriga tjensteman bestämmas på sätt komitén föreslagit, så
komma tullverkets tjensteman i en ingalunda sämre, utan snarare förmånligare
ställning än de verks tjensteman, som nödgats förvärfva sig de högre
kompetensvilkoren för erhållande af tjenst, ty den som efter aflagd afgångsexamen
från högre elementarläroverk vinner befordran till ordinarie
tjenst i Generaltullstyrelsen, åtnjuter förmån af såväl lön som tjensteårsberäkning,
under det att den, som vid universitet bereder sig för inträde
i de verk, der kompetensfordringarna äro större, saknar båda dessa
fördelar.

Komitén anser att, utom tjugu ordinarie tjenstemän, minst nio extra
biträden med ett arvode för hvarje af 1,200 kronor pr år äro behöfliga
för Generaltullstyrelsen; men enär dessa af komitén föreslagna arbetskrafter
öfverstiga hvad styrelsen sjelf i sitt förslag den 25 November
1873 ansett behöfligt, och då icke alla tjenstemän i den tjenstegrad, som
komitén ansett böra indragas, förr än efter band kunna vinna befordran,
och dessa således till en icke oväsentlig del kunna utföra det arbete, som
af de ordinarie tjenstemännen måhända icke medhinnes, samt då slutligen
de skäl jag anfört för mitt förslag att bestämma lönerna för de lägsta
tjenstemännen något lägre än de af komitén föreslagna äfven tala för
lägre arvoden åt extra biträden i tullstyrelsen, än hvad komitén beräknat
under förutsättning af höjda inträdesfor dringar, så anser jag att det belopp
komitén föreslagit till vikariatsersättningar samt arvoden åt extra
biträden m. m. kan nedsättas från 15,000 kronor till 12,000 kronor och
hvarigenom den nya staten skulle, komma att sluta på en summa af
88,500 kronor emot af komitén föreslagna 98,500 kronor.