UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE DEN 12 OKTOBER 1867 (Statens offentliga utredningar 1869:4)

KAMMARKOLLEGII

OCH

STATSKONTORETS

UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE DEN 12 OKTOBER 1867

ÖFVER

ETT AE SÄRSKILDT FÖRORDNADE KOMITERADE DEN 18 JUNI 1866
AEGIEYET BETÄNKANDE, INNEFATTANDE UTREDNING
AE ERÅGAN OM

GRUNDSKATTERNAS INLÖSEN.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS ISAAC M ABC US,
1868.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Grenom nådig Remiss den 11 sistlidne Maj har Kammar-kollegii och
Stats-kontorets underdåniga utlåtande infordrats, att före slutet af denna månad
afgifvas, öfver ett den 29 Januari innevarande år till Eders Kongl. Maj:t
inkommet betänkande, som särskilde komitterade, för utredande af frågan om
grundskatternes inlösen, den 18 Juni 1866 i underdånighet afgifvit.

Öfver en uti enahanda ämne af Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse
den 18 December 1857, N:o 175, gjord framställning, afgaf Kammarkollegium
den 20 Januari 1860 underdånigt utlåtande, deruti slutligen
yttras: att Svenska jordens nuvarande beskattningssätt är med Statens helaorganisation
så nära förenadt, att det icke kan upphäfvas, utan att denna organisation
i de flesta riktningar omskapas; — att uppgörandet af förslag härtill,
hvilket Kollegium icke fått sig i nåder ålagdt att afgifva, skulle, om
fullständighet söktes, föra utom den verksamhetskrets inom administrationen, som
är Kollegium anvisad; — att, genom att framställa några hufvuddrag af de
förändringar, som grundskatternas kapitalisering och lemnad rättighet till deras
inlösen, skulle åstadkomma, Kollegium sökt visa, huru derigenom, å ena
sidan, ingen sann och tillförlitlig fördel, men, å den andra, svårigheter och
äfventyr, hvilkas utgång ingen kan förutse, skulle för enskilde medborgare
och staten i sin helhet uppstå; — och att, med denna åsigt af saken, Kollegium
derföre icke kunde annat än afstyrka Eders Kongl. Maj:t från nådigt
bifall till åtgärder af ifrågakomna syftning, hvarigenom statsinstitutioner,
hvilka bidragit till fosterlandets anseende och bestånd, skulle rubbas, ehuru
deras fortfarande fasthet och trygghet böra utgöra första vilkoret för hvarje
förändring, som med beskattningsväsendet vidtages.

Yid underdånig föredragning af ärendet inför Eders Kongl. Maj:t deh
6 November 1860 har i nådigt betraktande tagits: att den olikhet, som förefinnes
i Svenska jordens grundskatter, numera, sedan dessa skatter, under tidens
lopp, så att säga, sammanvuxit med jordvärdet och eganderätten, icke
innebär någon orättvisa mot jordens närvarande egare, utan den större eller
mindre grundskatt, som vidlåder olika jord, fastheldre bör anses såsom räntan
å en häremot svarande, jorden åtföljande gravation, hvilken vid egendomens
förvärfvande blifvit beräknad; — att, så vida någon likhet i fråga om
grundbeskattningen skulle vinnas, en frigörelse från alla grundskatterna måste
ega rum, men att i allt fall, dels på grund af enskild eganderätt, dels
emedan jordens friköpande icke rättsenligt kan såsom tvång åläggas, grundskatter
måste bomma att i betydlig mån qvarstå; — att för öfrigt, äfven
under medgifvande, att i vissa fall grundskatterna äro ganska tryckande,
dessa skatter likväl ej i allmänhet äro så betungande, att ju icke den jordbrukande
allmogen, som till största delen innehar den Svenska jorden, under
ett stigande välstånd allt jemt genom inköp af fastigheter ökat sin förmögenhet,
och således icke kunna anses utgöra ett hinder för jordbrukets framtida
förkofran; — att den rånte- och kapital-afbetalning, som, i händelse af
grundskatternes inlösande, skulle komma att utgå från jordbruksnäringen under
en lång följd af år, måste genom betydliga kapitalers dragande från denna
näringsgren verka hämmande på densammas utveckling; — att det med skål

ärer kunna ifrågasättas, huruvida sjelfva grunden för en åtgärd, som går ut
på att i framtiden öfverflytta grundskatternes börda från de skattskyldige
jordegarne för att i annan form lägga en stor del af dess tyngd på andra
samhällsklasser, hvilket måste inträffa, då statsbehofven på ena eller andra
sättet skola fyllas, kan anses välbetänkt och rättvis, samt om icke den beskattade
jordens anspråk på lättnad bör stanna vid att, småningom och, sa
vidt omständigheterna det tillåta, frigöras från vissa af de servituter, hvilka
påkalla jordbrukarens tid och arbete och hvarigenom han omedelbarligen hindras
i omsorgen för sitt näringsyrke; — att genom alla grundskatternes afskaffande
åtskilliga af de vigtigaste samhällsinräftningarne skulle komma att
underkastas en väsentlig rubbning och i sådan händelse behöfde ersättas af
nya organisationer, för hvilkas upprätthållande svårligen en lika säkerhet
torde kunna vinnas; — och att möjligheten af den ifrågaställda åtgärdens
genomförande i alla fall är beroende af den nu pågående jordeboksgranskningens
fullbordan, men tiden för detta vidlyftiga och maktpåliggande arbetes
afslutande ännu icke kan med någon säkerhet bestämmas; — och har på
grund af alla dessa omständigheter, hvilkas vigt och samband med hela statsorganisationen
blifvit af Kollegium närmare utvecklade, Eders Kongl. Maj:t
ansett Rikets Ständers framställning, efter den utredning frågan sålunda erhållit,
icke påkalla någon vidare åtgärd; hvarom Kollegium uti nådigt Bref
samma dag underrättades.

Härefter hafva Rikets Ständer uti ytterligare underdånig skrifvelse den
7 Oktober 1863, N:o 126, förmält, hurusom nya förslag i ämnet förekommit
vid så väl då påstående som 1859 — 1860 årens riksdag, hvarföre, och da
Kammar-kollegium funnit uppgörande af förslag i det syfte, Rikets Ständer
med deras skrifvelse den 18 December 1857 afsett, skola föra utom den
verkningskrets inom administrationen, som är Kollegium anvisad, men, enligt
Rikets Ständers åsigt, det är af vigt, att frågan, som vid hvarje riksdag
återkommer och af en stor del utaf rikets jordegare omfattades med lifligt
interesse, erhåller all den utredning, som deråt kan beredas, Rikets Ständer
hemställt, att, för utredande:

a) icke allenast af sjelfva grundsatsen, huruvida jordens frigörande
från grundskatt genom kapitalisering eller på annat sätt kan vara för Staten
och den enskilde fördelaktigare än nuvarande sätt att utgöra denna skatt,

b) utan äfven om, och under förutsättning att så är, utförandet deraf
kan anses vara förknippadt med så olösliga svårigheter eller på ett så oroväckande
sätt ingripa i nu bestående förhållanden, att endast derföre tanken
på jordens befriande från grundskatt bör öfvergifvas,

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna en Komité af sakkunnige
personer att taga frågan i öfvervägande och till Rikets Ständer låta öfver -

lemna en så beskaffad undersökning jemte förslag till de beslut, som deraf
kunna föranledas.

Med bifall till denna Rikets Ständers hemställan har Eders Kongl.
Maj:t den 30 December 1864 i nåder tillförordnat den Komité, hvars underdåniga
betänkande nu utgör föremål för Kollegiernas underdåniga utlåtande.

Komiterade hafva till en början anmält, att de trott sig desto heldre
böra undvika en särskild berättelse om uppkomsten af de jordegendomen nu
vidlådande grundskatter, som tillfyllestgörande utredning deraf igenfinnes i
det underdåniga betänkande, angående förenklande af beskattningsväsendet
samt uppbörds- och redogörelseverket, hvilket särskildt utsedde Komiterade
den 30 April 1847 i underdånighet afgifvit, äfvensom upplysningar härom
äro meddelade i ett den 4 Juni 1855 af C. N. Rathsman, efter nådigt förordnande,
utarbetadt underdånigt betänkande angående uppgjord jemförelse
emellan Svenska folkets skatter samt Stats- och Riksgälds-verkens utgifter
vid början af 1809 och 1810 årens riksdag samt enahanda skatter och utgifter
vid 1850 års slut.

Häremot hafva Komiterade i fråga om hemmantal och lägenheter på
landet samt värdet derå bifogat tvänne tabeller, innehållande N:o 1: uppgift
a hemmantal och lägenheter i riket år 1862 och N:o 2: taxeringsvärdet å
jordegendom för samma år, då nu gällande grunder för bevillnings utgörande
första gången tillämpades; och inhemtas af N:o 1, att jemlikt sednast upprättade
jordeboks-sammandrag skola utgöra hemmanen tillhopa 66,171,13 mantal,
nemligen:

	Natur och egenskap.			1 S:ma S:marum mantal.
Krono. Under allmän disposition: Kungs- och Kungs-ladugårdar..... Säterier.................. Hemman................. Boställen.................	3 34,32. 167,93. 651,ri. . 3,688,91.	4,842,89
Säterier . Hemman	Under enskild disposition:	34,36. . l,186,oo.	1,220,36	6,063,25
		Transport		6,063,25

Natur och egenskap.		S:ma Simarum mantal.
Transport	—	6,063,25
Skatte:
Boställen . .........	35,89	4
Säterier.......	685,20
Hemman...........	37,791,09	38,512,18
Frälses
Boställen.........	49,71
Säterier och ladugårdar...............	3,87 3,03
Rå- och rörshemman........... 6 7 3,72. Insockne hemman............ 1,818,91.	2,492,63
Allmänna och utsockne hemman..........	15,180,33	21,595,70
	Summa	66,171,13

(I tryckta betänkandet, sid. 3, är bråket af hemmantal Krono genom
tryckfel upptaget till 52 i stället för 25). Och lägenheterne tillhopa ett
antal af 40,169,oo, nemligen:

Natur och egenskap.

S:ma S:marura 1
antal.

Krono.

Under allmän disposition:

Boställslägenheter............

Jordlägenheter............ . .

Fiskeri er.................

Yerk och Inrättningar.........

. 1,035,5(1.

86,oo.

302,50.

3,253,50

Transport

3,253,50

----1

Natur och egenskap.		S: ma S:marum j antal.
Transport	3,253,50
Under enskild disposition: 4
Jordlägenheter...............8,517,33. Fiskerier.................. 7 6 4,83.
Yerk och Inrättningar..........1,221,oo.	10,503,16	13,756,66
Skatte:
Boställslägenheter...................	23,oo
Jordlägenheter.................... Fiskerier......................	8,515,67 533,17
Yerk och Inrättningar................	7,917,83	16,989,67
Frälse:
Boställslägenheter...................	20,50	''
Jordlägenheter..................... Fiskerier.......................	5,730,oo 117,oo
Yerk och Inrättningar........ .......	3,555,17	9,422,67

Summa j 40,169,oo

(Uti betänkandet utföres orätt antalet dels kronoskattelägenheter till
17,088,67, i stället för 16,989,67 och dels, samt såsom följd häraf, alla lägenheter
till 40,268,oo i stället för 40,169,oo).

Tabellen N:o 2, med deraf i tvänne noter och i betänkandet meddelad
förklaring, upptager följande taxeringsvärde å jordegendom år 1862,

nemligen:

Krono och kronoskatte............. 1,203,872,945.

Allmänt frälse................ 374,496,774.

Ypperligt frälse.............._ •___212,274,828.

1,790,644,547.

Tillkommer för egendom af blandad natur, som, i räkenskaperna
sammanförd, icke kunnat urskiljas..... 12,520,782.

Summa R:mt R:dr 1,803,165,329.

Vidare hafva Komiterade redogjort dels för några inom fäderneslandet
väckta förslag att åvägabringa jernnkning i jordens natur och skattebelopp,
och dels för åtgärder, som i enahanda ämne inom konungarikena
Stora Britannien, Preussen, Danmark och Norge vidtagits.

Härefter förekommer:

l:o vid besvarandet af den frågan, huruvida det för Staten kan vara
af vigt och för den skattdragande en fördel, att grundskatt finnesv hafva
Komiterade kommit till det resultat: att någon orättvisa icke kan anses tillfogad
jordegaren genom åliggandet att betala grundskatt; — att för Staten
bör det utan tvifvel betraktas såsom en betydande förmån att i nämnda
skatt ega en till beloppet oföränderlig och lätt beräknelig, ständig inkomst,
utgående af det mest säkra kapital inom nationalförmögenheten; — att äfven
för jordbruksnäringen och dess idkare erbjuder en sålunda fixerad grundskatt,
förutsatt att den icke är allt för hög, vissa fördelar, hvilka svårligen
stå att vinna genom någon annan form af direkt beskattning; — och att
grundskattens bibehållande i vårt beskattningsväsende medför således fördelar,
hvilka i flera hänseenden äro af stor vigt; varande i sammanhang härmed,
och efter erinran, att grundskatten, efter afdrag af boställsräntor med mera
dylikt, inbringar omkring 6,000,000 Riksdaler Riksmynt, af Komiterade anmärkt,
att detta belopp, om grundskatten borttoges, kunde komma i fråga
att ersättas antingen genom bevillning eller genom indirekta skatter, men
hvarken den ena eller andra utvägen hafva Komiterade anseft lämpligen
böra ega rum.

2:o Vid undersökning både om lämpligheten af utvägar att aflyfta
grundskatten genom dess kapitalisering eller på annat. sätt, derom frågor
blifvit väckta, och om de behof af hvilka dessa frågor kunnat blifva framkallade,
hafva Komiterade till en början ansett icke mera än tvänne sätt,
att befria jorden från grundskatt egentligen gifvas, det ena att efterskänka
densamma vare sig på en gång eller småningom medelst skattebeloppets
successiva förminskning; och det andra: att medgifva den skattskyldige rättigheten
att friköpa sig från skattens erläggande med en efter vissa grunder beräknad
löseskilling, hvilket sätt benämnts kapitalisering, med afseende derå,
att Staten i stället för den årliga inkomsten, betraktad såsom ränta, mottager
och den skattdragande afhänder sig ett deremot svarande kapital.

3:o Det förra sättet kan, med hänsigt till rätta egenskapen af nuvarande
grundskatt å jordegendomen och till verkan af dess fullständiga borttagande
och ersättande på annan väg, icke, efter Komiterades tanke, vara
påkalladt af något rättvisans kraf, utan skulle fastmer åt de samhällsmedlemmar,
som derigenom drabbades af ökade skattebidrag, gifva skäl till befogad
klagan, derom en af Komiterade uppgjord beräkning af procentförhål -

landet emellan bevillning och inkomst, i händelse den förra skulle höjas till
så stort belopp, att grundskatten dermed kunde ersättas, syntes lemna bevisning;
och tages härförutan i betraktande, att genom efterskänkning af grundskatten,
på en gång eller successivt, värdet af den derifrån befriade jorden
skulle till förmån för dess egare betydligen höjas, vill det synas tydligt, att
berörde åtgärd, d. ä. efterskänkning, icke låter med bibehållande af allas likarätt
sig verkställas.

4:o Det andra sättet eller jordens frigörande från grundskatt genom
kapitalisering deraf möter, likasom det förra, hinder till följd af svårigheten
att på tillfredsställande sätt förskaffa Staten annan inkomst. Kunde det antagas,
att den summa, Staten erhöll, bibehölls oförminskad och städse lemnade
samma inkomst, skulle Staten äfven häruti ega ett vederlag, förutsatt,
att sådant i sjelfva verket kunde beredas genom besittningen af ett kapital
i stället för viss årlig inkomst af grundskatt. Erfarenheten visar likväl, att
ett sådant kapital svårligen undgår att vid förefallande behof anlitas för andra
ändamål. Det kan "ock ifrågasättas, om med god hushållning instämmer,
att Staten innehar och med sannolikt icke ringa kostnad förvaltar dylikamedel.
Omöjligt, i händelse af aflösning i sin helhet af grundskatterna, är
det ock att bestämma ersättningsbeloppet så, att jordegaren kunde finna aflösningen
för sig fördelaktig hvarför åtgärden icke funne framgång; och då
den icke kan åläggas såsom skyldighet, blefve den begagnad af de mindre,
men icke af de större jordegarne, som likväl mest behöfva lindring.

5:o Jordegendoms fullständiga befriande från grundskatt, på ena eller
andra sättet, hafva Komiterade ansett förknippadt med svårigheter af den
art, att de icke kunna lösas utan på bekostnad icke blott af Statens utan
äfven af jordbruksnäringens egna fördelar ock icke heller utan att väcka
oro, om dertill skulle fordras våldsamma förändringar uti hittills gällande
beskattningsgrunder.

6:o Komiterade hafva likväl trott sig böra undersöka befogenheten af
de förda klagomålen öfver tyngderne å jordbruket och tillse i hvad mån
ställningen kunde förbättras, för hvilket ändamål erfordras kännedom i hvad
förhållande grundskatterne i allmänhet befinna sig till de beskattade egendomarnes
värden.

7:o Under benämning grundskatt förstå Komiterade Kronans ränta och
tionde, så att den ifrågasatta aflösningen icke skulle sträcka sig till

a) hvarken de skyldigheter, som under gemensamt namn af allmänna
besvär åligga jordegendom såsom väghållning, skjuts, rotering, m. m., hvilka
på helt annat sätt måste betraktas, —

b) eller frälseränta, — eller den grundskatt, som af enskild man eller
verk och inrättningar med eganderätt innehafves.

8:o För vinnande af den under 6:o anmärkta kännedom om förhållandet
emellan grundskatt och egendomsvärde hafva Komiterade, med undantag
dels för de fyra nordligaste Länen eller Norrbottens, AVesterbottens, Jemtlands
och AVesternorrlands, der grundskatternas mindre höga och mera normala
belopp tillåtit inskränka undersökningarne, och dels för Störa Kopparbergs
och Gefieborgs Län, hvarifrån upplysningar i den riktning, Komiterade
åstundat, antingen icke eller endast ofullständigt kunnat, till följd af egendomligheter
i beskattningsväsendet, bekommas, från öfriga 18 Län eller Upsala,
Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands (för ett hemman
icke utfördt oförmedladt mantal, såsom icke åsatt efter gamla jordeboken),
Kalmar, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Christianstads, Malmöhus (ett fögderi
helt och hållet uteslutet med hänsigt till den inkomna uppgiftens oduglighet),
Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs (för tvänne hemman
icke upptågen kronotionden, som för säterifrihet åtnjutes), Örebro, AVermlands
och AVesterås (taxeringsvärdet å ett hemman, som gemensamt med andra
hemman taxerats, uträknadt i förhållande till mantalet å de sammanslagna
hemmanen) inhemta! och i en bilagd tabell N:o 3 samlat uppgifter
för hvarje fögderi å fem hemman af Krono eller Kronoskatte natur med
högsta och fem hemman af samma natur med lägsta ränta inom fögderiet,
äfvensom å hemmanens kronotionde och taxeringsvärde, i afseende å hvilken
tabell vidare meddelas: att räntans och tiondens värde i penningar upptagits
efter 1862 års medelmarkegång samt taxeringsvärdet sådant det jemväl för
samma år åsatts; — att tabellen utvisar i särskilda kolumner dels hvad procent,
ränta och kronotionde i förening utgöra af hemmanens behållna afkastning,
beräknad till 5 procent af taxeringsvärdet, med tillägg af räntans
och kronotiondens belopp eller, hvad som är detsamma, till 5 procent af det
fastighetsvärde, som erhålles genom att öka taxeringsvärdet med ett kapital
efter 5 procent, motsvarande räntan och kronotionden, dels ock procentförhållandet
emellan räntan ensam och behållna afkastningen, uträknadt efter
lika grunder, dem Komiterade hem tat af föreskrifterna i gällande bevillningsstadga;
— att för vinnande af den lättnad vid öfverblicken, som kan erhållas
genom antagande af någon viss enhet, har uti tabellen, jemte de uppgifna
hemmanens verkliga mantal och grundskatter, äfven genom särskilda
kolumner angifvits hvad belopp ränta och kronotionde skulle utgöra för
hvarje hemman, om det antoges vara ett helt mantal, vid begagnandet af
hvilka underrättelser man likväl alltid måste erinra sig, att mantalsberäkningen
icke utgör någon säker måttstock för bedömandet af jordegendom,
äfvensom att hvarken ränta eller kronotionde stå i ovilkorligt förhållande
till mantalet; — och att klart är, att någon bestämd visshet härigenom icke

erhålles om ett särskildt hemmans verkliga värde och afkastning; men den
mängd af uppgifter å beloppen af hemmansskatter och deras ställning till
egendomsvärdena, som här blifvit sammanförd, kan icke fela att framställa
medelförhållandena tillräckligt pålitligt för att derå kunna bygga slutsatser i
de hänseenden, hvarom Komiterade sökt och velat meddela upplysning.

Ett uppgjordt sammandrag öfver tabellen och deruti upptagna 910
hemman utvisar, att räntan tillhopa med kronotionden utgör i förhållande
till den behållna afkastningen, beräknad efter förbemälta grunder, följande
procent för nedannämnde antal hemman, nemligen:

P rocent.	Antal hemman.
Mindre än 1 och till 10......................	» 411
Från och med 10 till 20......................	308
„ 20 „ 30......................	125
„ 30 „ 40......................	46
„ 40 „ 50......................	15
50 „ 60.......................	5
Summa	910

Jemte anmärkning, att å hemmanen inom Upsala, Stockholms, Westeras
och Södermanlands län synas de största skattebördorna hvila, är beträffande de
sex län, hvilka icke äro i tabellen upptagna, af Komiterade uppgifvet: att
inom Gefleborgs och Westernorrlands län, synnerligen inom det förstnämnda,
är antalet betydande af de hemman, för hvilka grundskatternes belopp öfverstiger
10 procent af hemmanens behållna afkastning, men inom Westeroch
Norrbottens län deremot ganska ringa, och att inom Jemtlands län
uppgå grundskatterna icke till detta procentförhållande, hvilket kan, på grund
af särskilda beräkningar, i allmänhet antagas äfven för Stora Kopparbergs
län ega rum.

9:o Komiterade, som af den lemnade utredningen funnit obestridligen
framgå, att grundskatterna trycka en icke obetydlig del af jordegendomen
särdeles hårdt genom att medtaga så stor anpart af behållningen deraf, att
sjelfva egendomen, äfven om den i och för sig sjelf lemnar en god afkastning
i förhållande till sin storlek, likväl genom grundskatterne qvarhålles
vid ett lågt kapitalvärde och låg behållen afkastning, hafva derföre tagit i
öfvervägande, om icke sådant är ett missförhållande, som skulle kunna afhjelpas,
och dei’vid trott en partiel aflösning af grundskatterna böra ega rum.

Vid bestämmandet af den andel, som skulle göras aflösningsbar, torde böra
fästas afseende derpå, att, å ena sidan, hvad som återstår icke längre må
kunna anses såsom en betungande skatt, och, å den andra, Statsverkets årliga
inkomst af grundskatten ej må i allt för hög grad minskas; hvarvid
Komiterade ansett ett visst förhållande emellan taxeringsvärdet och den qvarstående
grundskatten bäst kunna tjena till grund för beräkningen, enär
nämnda värde, ehuru icke någon osviklig mätare af jordegendomens värde,
likväl mera lämpar sig dertill än någon annan tillgänglig, till exempel
hemmantalet.

10:o I öfverensstämmelse härmed, och då jordegendom, belånad till
endast 1/, 0:del af sitt taxeringsvärde, icke kan anses deraf vara för mycket
betungad, hafva Komiterade antagit, att en grundskatt, som uppgår till V2
procent af nämnda värde, motsvarande ränta efter 5 procent å V10:del af
detsamma, uppfyller det första af de uppställda vilkoren eller att icke vara
en betungande skatt.

11 :o Beträffande åter det andra vilkoret eller att Statsverkets årliga
inkomst af grundskatten ej må i allt för hög grad minskas, om den del af
samma skatt, som öfverstiger % procent af taxeringsvärdet göres aflösningsbar,
hafva, för undersökning och utredande häraf, Komiterade till en början
uppgifvit att, enligt kronoräkenskaperna för år 1862, utgjorde, på sätt under
N:o 4, N:o 4 Å., N:o 4 B., N:o 4 C., N:o 4 D. och N:o 5 bifogade tabeller
närmare utvisa, Statens inkomst af grundskatt följande belopp, nemligen
:

Titel. Summa Deraf

	R:dr	Ö.	Anordnadt under särskilda	Kronan behållet.
			hufvudtitlar.
			R:dr	Ö.	R:dr	Ö.
Räntor (med undantag af dels
räntor för mjöl- och sågqvarnar, och dels presternes utlagor) af:
Krono- och kronoskatte-egendo- mar....... 4,854,210: 12 Frälse-egendomar. 47,170: 52	4,901,380	64	2,820,473	10	2,080,907	54
jKronotionde.............	1,775,921	65	1,440,530	3	335,391	62

Summa |6,677,302|29j4,261,003| 13|2,416,299j 16

(Härvid anmärkes, att uti tabellerna A:o 4, A:o 4 A., A: o 4 B. och
N:o 4 C. oriktighet förefinnes i fråga om beloppet af den anordnade räntan.
Tabellen A:o 4 upptager nemligen:

Räntan till

Anordnadt.

Kronan

behållet.

S:ma R:mt.

E:dr

2,847,489

R:dr

2,263,013,04

E.dr

5,110,502

Hvarifrån bör afdragas enligt tabellen

	Anordnadt.	Behållet.
A:o 4 A.	22,180 7 3	165,077	66
A:o 4 B.	4,835 33	17,027	84

27,016 06

182,105 50

hvarefter återstå............(2,820,473| 1 o}2,080,907|54

hvilka återstående summor i tabellen A:o 4 C. ock upptagas.

209,121

4,901,380

Bilagde öfver dessa fyra tabeller i Collegierna uppgjorda sammandrag,
inrättade A:ris 1—4 hufvudtitelvis och A:ris 5—7 länsvis, utvisa enstämmigt,
i fråga om den anordnade räntan, väl samma resultat enligt tabellerna A:o
4 A. och A:o 4 B., men deremot icke enligt tabellerna N:o 4 och A: o 4 C.,
ty, då Komitéen upptagit:

den anordnade räntan till .............	Uti K:o 4.	Uti N:o 4 C.
2,847,489 2,847,214	16 82	2,820,473 2,820,198	10 76
utgör den enligt sammandragen rätteligen.....
och således mindre [ 274 34	274	34

Denna skillnad är tillkommen genom oriktigt upptagande i tabellerne
A:o 4 och A:o 4 C. af de anordnade räntorne för Upsala, Göteborgs och
Gefleborgs län på sätt de öfver dessa begge tabeller länsvis upprättade sammandrag
A:ris 5 och 7 närmare utvisa:

Förhållandet är nemligen följande:

Enligt tabellen N:o 4.......

Sammandraget N:o 5.......

Upsala län.

Göteborgs län.

Gefleborgs län.

268,402 37
268,558 05

39,121

38,691

48,555

Tabellen således för mycket . . .

för litet.....

155

430

____

Enligt tabellen N:o 4 C......

Enligt Sammandraget N:o 7 . . .
Tabellen således för mycket . . .

för litet.....

262,669

262^825

155

38,334

37,904

430

48,371

Begge tabellerna upptaga

för mycket för Göteborgs län................... 430: 12

för litet för Upsala län................ 155: 68

för litet för Gefleborgs län.............. — 10 155-73

således i det hela för mycket 274: 34 öre.

Uti tabellen N:o 4 D. utföres räntan fördelad på Krono- och Skatte-egen domar.

........................... 4,854,210: 12

Frälse-egendomar......................... 47,170: 52

4,901,380: 64

eller samma slutsumma som i tabellen N:o 4 C., ehuru den, enligt hvad
förut ådagalagts, är oriktig eller för hög med 274 Riksdaler 34 öre.

Huru ofvan anmärkta oriktiga summor i tabellerne N:o 4 och N:o 4
C., för Upsala, Göteborgs och Gefleborgs län tillkommit, kan nu, till följd
af den Collegierna förelagda korta tid, icke utredas.)

Härefter är af Komiterade yttradt:

a) att, så länge Indelningsverket qvarstår, från aflösning skulle undantagas
och någon minskning således icke ifrågakomma uti de såsom anordnade
upptagna rusthållsräntor under indelta Kavalleri-regementerne 856,805
Riksdaler 51 öre eller de räntor, till hvilka hemman, anslagna till rusthåll,
äro skattlagda, men som för rustningsskyldighetens utgörande i kronoräkenskaperna
afföras;

h) att deremot för aflösning af de till Kavalleri-rusthållen anslagne
augmentsräntor, 571,460 Riksdaler 60 öre, förekommer icke något hinder
i de fall, då aflösning af hemmansräntor i allmänhet kan få ega rum, dock

att egaren eller innehafvaren af rusthållshemmanet, till hvilket augmentsräntan
utgått, är berättigad till godtgörelse af Staten för den andel af samma
ränta, som aflöses;

c) att rusthållsräntor under båtsmans-indelningen i Blekinge län och
Södra Möre härad i Kalmar län, 72,472 Riksdaler 43 öre, böra lika med
dem under kavalleriet, från aflösning undantagas, så länge de för ändamålet
behöfvas;

d) att till detta båtsmanshåll äfven äro anslagna ett slags augmentsräntor,
kallade i Blekinge län öfverskotts- och i Södra Möre härad tillgiftsräntor,
upptagna å tabellen N:o 4 C. (sid. 227 i tryckta upplagan) för:

Kalmar län till............................ 11,060: 35.

och Blekinge........................._ • ■ • • 596: 17.

Summa R:mt R:dr 11,656: 52;

i afseende på hvilkas aflösning hinder icke borde finnas mera än för kavalleri-augmentsräntorna,
men härvid företer sig likväl den skiljaktighet, dels att
dessa räntor icke, såsom vid kavalleriet, utgå af särskilda anslagna augmentshemman,
utan der ett rusthållshemmans ränta funnits öfverskjuta hvad som
vid hemmanets uppskattning till indelningen beräknats för rustningen, har
detta öfverskott blifvit användt till understöd för annat rusthållshemman, som
ansetts vara för svagt; och dels att, om vid beräkningen af procentförhållandet
emellan grundskatt och taxeringsvärde å rusthållshemman, som utgör
öfverskotts- eller tillgifts-räntan, den verkliga rustningskostnaden, såsom
rättast skulle vara, upptages såsom grundskatt, beloppet deraf vore mindre
lätt att utröna och oftare kunde blifva tvist underkastadt, hvaremot, om endast
den på rustningen anordnade nominela räntan i sådant hänseende antoges,
skattebördan å hemmanet komme att synas mindre än den är och måhända,
hvad åtminstone blefve fallet i Blekinge län, der räntan är satt i penningar,
icke uppnå det för utlösningsrätt bestämda procent-förhållandet; och
hafva i betraktande häraf, och då båtsmansrustningen, som icke är någon
obetydlig tunga i dessa orter, väl torde kunna antagas i och för sig sjelf
motsvara nämnda procentförhållande, Komiterade trott lämpligast vara att
medgifva rättighet till öfverskotts- och tillgifts-räntornas aflösning utan procentberäkning; (Härvid

förekommer: att Komiterade misstagit sig, då de till ett slag
af augmentsräntor hänfört i Blekinge län öfverskotts- och i Södra Möre härad,
Kalmar län, tillgifts-räntorna. Med augmentsräntor vid kavalleriet förstås
räntor, som utgå af hemman och lägenheter, för hvilkas jord rotering
utgöres, när den, till följd af sin natur och storlek, är pligtig att draga detta

onus, men detta förhållande inträffar alldeles icke i Blekinge och i allmänhet
icke i Södra Möre, utan äro i Blekinge öfverskottsräntorne helt och hållet
och i Södra Möre tillskottsrän törne till största delen verkliga indelta rusthåll
sräntor, derför rustning presteras, ehuru icke af det hemman, som är räntan
åsatt, och någon rotering utgöres alldeles icke för de hemman och lägenheter,
från hvilka dessa öfverskotta- eller tillgifts-räntor utgå.

Inom begge orterne har inträffat, att de indelta jordeboks- och mantals-räntorna
icke alltid jemnt uppgå till de belopp, som för rusthållen äro
beräknade eller ''''på båtsman bestås”, som det heter. Sålunda upptager för:

Blekinge län: 1853 års Indelningslängd:

”På båtsman bestås9,465 Riksdaler 16 skillingar 6 runstycken banko eller

Riksmynt.............................14,198: 2.

och indelta jordeboks- och mantalsräntor: 9,387 Riksdaler 9J

runstycken banko eller Riksmynt............... 14,080: 52.

Således en brist af R:dr R:mt 117: 50.

Södra Möre härad: 1827 års Indelningslängd:

”Bestås på båtsman15,309 Daler 12 öre 8-fö penningar Silfvermynt eller

Riksmynt......................... 7,654: 69fff.

och indelta jordebokssumman: 14,628 Daler 24 öre 20XV

penningar Silfvermynt eller Riksmynt........7,314: 38f§£.

Således en brist af R:mt R:dr 340: 30f£§- = f£.

Till fyllande af dessa bristande belopp hafva anslagits andra Kronans
behållna räntor, under benämning i Blekinge af reservräntor, som icke äro i
Indelningslängden upptagna, men i Södra Möre förekomma i Längden vid
slutet af hvarje kompani och i samma kolumn, som de från verkliga rusthållshemman
utgående tillgiftsräntorna, dock till ett belopp af 340 Riksdaler
43t72V öre Riksmynt eller något mera, än hvad till fyllnad uti den indelta
jordebokssumman erfordras.

Dessa fyllnadsräntor i begge orterne, men icke några andra räntor, äro
med augmentsräntor vid kavalleriet jemförliga.

I sammanhang härmed må anmärkas, att olikhet förefinnes emellan de
summor af rusthålls- och öfverskottsräntor, som för Blekinge län utföras, å
ena sidan, i 1853 års Indelningslängd och, å den andra, i Komiterades tabell
N:o 4, sidd. 57 och 59, på sätt närmare inhemtas af följande

Jemförelse!

1853 års Indelningslängd........ Tabellen N:o 4.............. Således Indelningslängden Högre än Tabellen N:o 4........ Lägre „ d:o d:o ........	Rusthålls- räntor.	Öfverskotts- räntor.	Summa R:mt.
K: dr. 12,342 13,835	öre. 53 9	R:dr. 1,737 596	öre. 99 17	R:dr. 14,080 14,431	öre. 52 26
1,492	56	1,141	82	350	74
			1,492: 56.

Huru med denna skiljaktighet i verkligheten sig förhåller kan nu icke
utredas, till följd af den korta tid, som för afgifvande af Kollegiernas underdåniga
utlåtande blifvit i nåder förelagd.)

e) att, när för hemman eller särskildt skattlagd lägenhet, hvarå något
visst besvär är lagdt, för hvars utgörande räntan till större eller mindre del
är egaren till godtgörelse anslagen, till exempel gästgifverihemman med indelt
egen ränta, sådan ränta icke kan få till större eller mindre del aflösas,
så länge besväret åligger hemmanet eller lägenheten;

f) att kronotionden bör orubbad bibehållas och den aflösning, som tillätes,
endast träffa räntan, ehuru hela grundskattsbeloppet af både ränta och
kronotionde bör i och för aflöningens bestämmande tagas i beräkning;

g) att, för att kunna förslagsvis uppgifva hvad minskning grundskatten
skulle lida genom ifrågaställda affönings-åtgärd, Komiterade (med ledning af
jordeböckerna och de för skatteförenklingen uppgjorda förvandlingsuträkningar
för alla Rikets län, med undantag af de fögderier inom Stora Kopparbergs
län, hvarför sådana icke äro upprättade), beräknat räntor och kronotionde af
alla skattehemman, hvilkas räntor icke finnas disponerade för sådana ändamål,
att grundskattens aflösning derigenom skulle hindras, och dervid upptagit
räntan i jemna tal efter 1834—1853 årens vid skatteförenklingen begagnade
medelvärde samt kronotionden till antaget pris af 2 Riksdaler för
kubikfoten, hvarefter med det sålunda erhållna värdet af grundskatten å hvarje
hemman Komiterade jemfört hemmanens taxeringsvärden för år 1862 och
medelst denna uträkning (derifrån frälsehemman blifvit med afseende å obetydligheten
af deraf till Kronan utgående räntor uteslutna) funnit, att, om
aflöning af grundskatten skulle medgifvas för hvad som deraf öfverstiger \
procent af taxeringsvärdet, komme det aflösningsbara beloppet att utgöras af:

anordnad ränta under särskilda hufvudtitlar
Kronans behållning.............

398,498: —
410,621: —

Summa Runt 809,119: —
på sätt närmare utvisas af en bifogad tabell, N:o 6, som innehåller, att aflösning
icke skulle komma att i Blekinge, Christianstads, Malmöhus, Kopparbergs
och Jemtlands län, enligt gjord beräkning, ega rum, men väl uti öfriga
19 län, nemligen för följande belopp, anordnade under:

	Biksmynt.
Andra Hufvudtiteln..............	__	243
Fjerde d:o Löningsräntor...........	186,145
Augments- d:o...........	173,113	359,258
Femte d:o d:o d:o...........	871
Lots- och Fyringsstater......	103	974
Sjette d:o Landstaternes löningsräntor ....	32,335
Gästgifvares friheter........	3,239	35,574
Sjunde d:o Städers friheter...........	__	184
Åttonde d:o Kleresistaten............	1,035
Elementarläroverken........	905
Hospitalers och Lasaretters under-håll ................	325	2,265
Summa	—	398,498
hvartill kommer af Kronans behållna räntor.....	—	410,621
Summa Summarum	—	809,119
hvaraf belöper för Upsala län största beloppet med .	,	141,603
och för Westerbottens län det minsta med......		145 42,585 89,643
samt närmast medeltalet, som är..........
kommer ofvanför: Nyköpings län med.........	__
och nedanför: Gotlands län med...........	—	30,895

Det räntebelopp, 809,119 Riksdaler, som skulle få aflösas, blefve således,
efter Komiterades tanka, äfven om ett något högre värde å persedlarne
beräknades, icke så ansenligt, att ändamålet med grundskattens bibehållande
derigenom i någon väsendtlig man förfelades; hvadan, och då för sannolikt
torde kunna antagas, att, innan aflösningen i betydligare mån kunnat fortskrida,
ersättning för Statsverket vunnits genom andra inkomster, utan att

ökad beskattning behöft anlitas, Koniiterade trott den angifna grunden för
ränteaflösning skola vara fullt lämplig att följa. o

h) att, för den händelse likväl, att grundskattens aflösande i denna man
skulle möta större betänkligheter, Ivomiterade äfven uträknat hvad aflösning,
som uppkomme, derest en procent af taxeringsvärdet ansågs böra såsom grundskatt
qvarstå, hvarvid befunnits, att, enligt en bifogad tabell N:o 7, aflösningsbara
beloppet skulle blifva a anordnad ränta under särskilda hufvud titlar.

................................ 132,456.

och å Kronans behållning..................... 125,260: —

Summa R:mt 257,716: —
men endast i några få län komme i detta fall ränteaflösning af betydenhet

att ega rum.

Nämnda tabell utvisar, att aflösningen uti de 19 länen blefve för föl -

	Riksmynt.
Andra Hufvudtiteln...................	— —	162
Fjerde d:o Löningsräntor............	59,726
Augments- d:o...........	54,306	114,032
Femte d:o d:o d:o...........	63
Lots- och Fyrings-stater......	63	126
Sjette d:o Landsstaternas löningsräntor. . . .	16,566
Glästgifvares friheter........	917	17,483
Sjunde d:o Städers d:o .......	—	95
Åttonde d:o Kleresistaten............	186
Elementarläroverken........	352
Hospitalers och Lasaretters under-
håll................	20	558
Summa	—	132,456
hvartill kommer af Kronans behållna räntor.....	—	125,260
Summa Summarum	—	257,716
hvaraf belöper för Upsala län största beloppet med .	—	79,777
och för ‘ West erbo tt ens län det minsta med......	—	5
samt närmast medeltalet, som är............	— —	13,564
kommer ofvanför: Nyköpings län med.........	— —	17,458
och nedanför: Örebro län med.............	—	3,396

12:o. Komiterade, som sålunda ifrågaställt att, med bibehållande af
grundskatt såsom ändamålsenlig form för jordbrukets bidrag till Statens utgifter,
tillåta aflösning af den andel deraf som genom allt för stor tyngd
kan anses motverka näringens förkofran, hafva icke förbisett den svarighe ,
som för verkställigheten af förslaget skulle uppkomma genom att nödgas medelst
särskild uträkning för hvarje hemman och lägenhet samt för hvarje i
räntan deraf ingående persedel bestämma huru stor del af densamma bor e
qvarstå och hvad som kunde få aflösa», hvilket måste ske j mån af förhållandet
emellan grundskattens värde och det belopp, hvarifrån jordegendomen
medelst aflösningen skulle frigöras. Denna åtgärd skulle i sj elfva verket me -föra för mycken omgång vid utförandet, så mycken olägenhet, om icke omöjlighet,
vid åvägabringandet af nödig kontroll och — om förutsättas far, a
ränteaflösningen komme att af de skattskyldige med någon håg omfattas —
ett så ökadt behof af tjenstemannabiträde, att, efter all sannolikhet, företaget
skulle öfvergifvas såsom overkställbar!; hvadan, inseende hela vigten af dessa
omständigheter, men ock genom noggranna undersökningar öfvertygade om
nödvändigheten af att, i den mån utan allmän skada kan ske, latta bordan
för jordbruket och främja dess bättre utkomst, Komiterade icke tvekat att,
för möjliggörande af deras aflösningsförslag, tillstyrka den redan för mera än
ett sekel sedan påtänkta och derefter, då fråga varit om förbättiingar i e
skattningsväsendet, ofta ifrågakomna utvägen att till bestämd junta i penningar
förvandla den del af räntan, som för det närvarande är satt i persedlar,
att lösas med penningar, efter tioårigt medelmarkegångspris. Jemte
vidare utvecklande af skälen för det rätta häruti, dervid jemväl anfores att
i andra länder, t. ex. Preussen, grundskatten, som utgör en betydlig inkomstkälla,
utgår i penningar, men icke i persedlar, hvilka i Sverige finnas qval
såsom en återstod af fordna tiders ofullkomlighet i beskattningsväsendet, hafva
Komiterade dessutom anmärkt: att de fördelar, som af räntans bestämmande
i penningar skulle vinnas genom lättnad vid debitering, uppbörd och re ovisning,
äro obestridliga; — att för utförandet af Komiterades förslag till
ränteaflösning är denna åtgärd en nödvändighet: — och att den ock skulle
medföra en väsendtlig förmån deruti, att denna del af grundskatten blefve
fixerad till ett för alltid gifvet belopp i stället för att, såsom nu, vexla i
värde efter olika pris å persedlarne och såmedelst visa en brist i de egenskaper,
hvilka denna slags skatt egentligen bör ega. _ o

13:o. Efter det Komiterade, i ändamål att kunna föreslå någon lämplig
grund för beräkningen af värdet å de i räntan ingående persedlar vid
deras förvandling till ständig penningeränta, meddelat värdet å nuvarande
räntor under åren 1830—1862 (hvilket sistnämnde ar räntans persedelvärde
stått högst) och med hvilka procent räntans penningevärde under tiden ökats,

hvartill orsaken ock förklaras, hafva de yttrat: att väl skulle för Staten blifva
förmånligt, om vid persedelräntornas bestämmande till oföränderliga belopp i
penningar nuvarande medelmarkegångspris å persedlarne lades till grund, men
det kunde anses för mycket betungande för räntegifvarne, hvilka icke sakna
fog att äfven för närvarande tid begära någon lindring; hvarföre tillses bör,
att till grund för persedlarnes utbyte i penningar, lägges ett pris, som, gynnsamt
för räntegifvarne, icke på den närmaste tiden medför alltför känbar
uppoffring för Statsverket: och då 1834—1853 årens vid skatteförenklingen
begagnade medelpiis, om det något mera närmade sig till nuvarande varuvärden,
otvifvelaktigt vore äfven för ifrågavarande åtgärd det lämpligaste
hafva Komiterade ansett medeltalet af detta pris och det medelmarkegångsvärde,
som gällde ar 1862, böra utgöra det pris, som vid persedlarnes förvandling
kan och bör följas, hvarigenom skulle, å ena sidan, räntegifvarne
betryggas, att persedelprisens möjliga sänkning ett eller annat år icke skulle
föranleda,^ att den nya penningeräntan blefve drygare än den nuvarande räntan,
och å den andra, Statens förlust i förhållande till 1862 års räntevärde
sa vidt densamma kunnat af Komiterade förslagsvis beräknas, icke uppgå till
mera än omkring 300,000 Riksdaler, hvaraf 120,000 Riksdaler på anordnade
och 180,000 Riksdaler på Kronans behållna räntor kommo att belöpa.

14:o. Kronotionden är för många egendomar ännu icke för alltid fastställd,
men, då den likväl merändels på oförändradt sätt utgöres, hafva Komiterade
ansett böra föreskrifvas, att den vid uträkning af beloppet för skatteaflösnmgen
bör upptagas till det mått och i de sädesslag, hvarmed den sednast
utgått; och ehuru denna andel af grundskatten skulle, såsom hittills äfven
framgent erläggas efter årligt medelmarkegångspris, bör den likväl’för
beredande af lika vilkor åt all till skatteaflösning berättigad jordegendom
åsättas ett bestämdt värde att vid nämnde uträkning tjena till efterrättelse’
h vilket värde jemväl bör blifva medeltal af 1834—1853 årens medelpris och
den för år 1862 gällande medelmarkegång.

Kronotionden är i tabellen N:o 5, sid. 299, grundad på 1862 års räkenskaper,
upptagen till följande belopp:

Spanmål som löses efter markegång
D:o d:o efter bestämdt pris

Skärtionde i kontant ....

Anordnad.

Kronan behållen.

Summa R:mt. |

E:dr.

1,438,098

2,424

öre.

R:dr.

330,949

4,376

öre.

It: dr.

1,769,048

6,801

öre.

Summa Runt

1,440,530

335,391

1,775,921

15:o. Jemte det, att visst värde sålunda stadgas å ränta och kronotionde,
är nödigt att för bestämmande af ränteaflösningens belopp, fastställa,
huru egendomsvärdet skall beräknas, dervid Komiterade ansett 1862 års taxeringsvärde
böra såsom faststäldt egendomsvärde få användas.

16:o. Den ersättning, jordegare skall lemna Staten för att vinna befrielse
från den del af grundskatten, som befinnes vara aflöningsbar, bör, då
allösningen icke skulle omfatta hela grundskatten, så bestämmas, att aflösningen
för jordegaren medför någon förmån och blifver ett fördelaktigt sätt att
använda kapital, hvarförutan allösningsrätten icke skulle komma att begagnas;
och hafva Komiterade tillstyrkt, att den del af räntan, som får allösas,
må kapitali seras efter 6 procent, d. v. s. beräknad till ett kapital 16f gånger
sitt belopp, och jordegare, hvilken icke föredrager att på en gång erlägga
hela summan, tillåtas afbörda sig densamma genom årlig afbetalning under
12 på hvarandra följande år af 2 gånger beloppet af den ränta, som får
allösas.

17:o. För årsbetalningens fullgörande skall Staten ega lika säkerhet,
som för grundskattens utbekommande, hvarom föreskrift således bör meddelas.
(Jfr 22:o d.)

18:o. I sakens natur ligger, att lösningsrätt icke kan tillkomma annan
än egare af jord och följaktligen icke den, som deraf med allenast åbooch
besittnings- eller nyttjande-rätt är innehafvare.

19:o. Uti jordeboken upptagas hemman och lägenheter under särskilda
nummer eller böra åtminstone vid ny jordeboks upprättande dermed förses,
men oftast inträffar, att synnerligen hemmanen äro i flera brukningsdelar,
som icke i jordeboken angifvas, emellan liera egare fördelade, hvarföre bör
stadgas: att, om i jordeboken upptaget särskildt hemman eller lägenhet, hvarå
aflösningsbar ränta linnes, af flere eges, en hvar delegare är berättigad att
för sin brukningsdel aflösa derpå belöpande aflösningsbara ränteandel medelst
lösningssummans inbetalning på en gång, men deremot må, för bibehållande
af ordning och reda i jordebok och räkenskaper, aflösning genom amortering
icke tillåtas, med mindre än att samtlige delegare i den jord eller i förut
icke frilöst del deraf, hvars ränta till aflösning ifrågakommer, derom sig
förena.

20:o. Då, enligt hvad Komiterade vid genomgående af 1862 års taxeringslängder
erfarit, hemmansdelar icke blott af olika jordeboksnummer utan
äfven af olika natur, da de haft samma egare, icke blifvit hvar för sig värderade,
utan påförts gemensamt taxeringsvärde, gifves i detta fall, till utrönande
af hvarje särskild sådan hemmansdels värde, ingen annan lämplig utväg
än att pa de sammanförda hemmansdelarna fördela det gemensamma
taxeringsvärdet i förhållande till hvarderas mantal; hvaremot, då hemmans -

del och skattlagd lägenhet eller särskilda skattlagda lägenheter hafva gemensamt
taxeringsvärde, hvilket äfven inträffar, detsamma bör i förhållande till
hvarderas ränta fördelas.

21:o. Enär hemman, från hvilket afsöndring af jord, för vissa år eller
för alltid, egt rum, utan att i sistnämnda fall fått sig andel af stamhemmanets
mantal och ränta påförd, är ansvarigt för grundskattens utgörande till
Kronan, emot att afgäld till stamhemmanet af lägenheten erlägges, synes dylikt
hemmans taxeringsvärde vid ränteaflösning böra upptagas till sammanlagda
beloppet af hemmanets och derifrån under nyssberörda vilkor afsöndrad
lägenhets taxeringsvärde; och torde, derest lägenheten i kameralt afseende
lyder under flera hemman eller hemmansdelar, härledande sig merändels deraf,
att afsöndringen skett från oskiftad mark, dem emellan efter mantalet lägenhetens
taxeringsvärde böra fördelas.

22:o. I afseende på verkställigheten hafva Komiterade vidare föreställt
sig:

a) att jordegare, hvars egendom är med aflösningsbar ränta belastad,
hvarom en hvar lätt kan sjelf förvissa sig, särdeles om någon lättfattlig undervisning
om grunderna för ränteaflösning och sättet derför i tryck göres
allmänt tillgänglig, har att, om han vill begagna lösningsrätten, derom hos
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande göra ansökning, med bifogande af
erforderliga handlingar till bestyrkande af sin eganderätt till egendomen och
intyg af vederbörande uppbördsförvältning om och hvilka lägenheter år 1862
varit derifrån afsöndrade och deras taxeringsvärden.

I) att, om lösningssumman på en gång inbetalas, bevis af Länets Ränteri
om medlens nedsättning derstädes bör samtidigt till Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande af jordegaren aflemnas, vid äfventyr, att ansökningen i
annat fall icke till pröfning upptages.

c) att ansökning, som åsyftar aflösning genom lösningssummans inbetalning
amorteringsvis, bör betraktas såsom bindande för en hvar, som efter
ingifvandet deraf kan blifva egare af jordegendomen till större eller mindre
del.

d) att lösningssumman i detta fall blifver en gravation å egendomen
lika utmätningsgild som räntan. (Jfr 17:o.)

e) att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beslut i fråga om
ränteaflösning icke behöfva Kammar-kollegii pröfning underställas, utan är
det nog, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eger, i likhet med hvad
för skatteköp är stadgadt, att om tillåten ränteaflösnings antecknande i jordeboken
förordna, med åliggande att derom hos Kollegium göra anmälan.

f) att det, för att bestämma hvad inflytelse gjord ansökning om ränteaflösning
må på derefter skeende debitering af räntan utöfva, är angeläget,

att någon viss tid utsattes, inom hvilken den jordegare, som åstundar att
från och med det löpande året beräkna aflösningen och följaktligen, i händelse
af full inbetalning, njuta afkortning å räntan och, i fall af amortering,
erlägga dubbelt räntebelopp och derför debiteras, bör hafva med ansökning i
ämnet till Läns-styrelsen inkommit; hvilken tid Komiterade ansett böra, för
undvikande af oreda i räkenskaperne och behof af restitution eller efterdebitering,
utsättas sålunda, att Häradsskrifvaren må kunna vara om Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beslut förständigad, innan arbetet med
räntans debitering i allmänhet börjar.

23:o Komiterade hafva bland svårigheter, som möta utförandet af deras
förslag, omnämnt såsom en ganska betydande den för vårt land egendomliga
inrättningen af räntornes och kronotiondens indelning eller anvisning
till vissa särskilda ändamål, om upphörande hvaraf och dessa grundskatters
indragning till Statsverket och ersättning med kontanta anslag, frågor tid
efter annan förevarit utan att likväl leda till någon fullständig förändring;
men, då det torde kunna föreses, att en sådan åtgärd, i hvad fall som helst,
icke synnerligen länge kan uteblifva, hafva Komiterade, öfvertygade om nyttan
och tidsenligheten deraf, tillstyrkt: att indelta räntor och kronotiondeanslag
(med undantag af dem, som åligga hemman och lägenheter, af hvilka
något besvär i stället utgöres) måtte till Statsverket indragas samt embetsoch
tjenstemän, verk, inrättningar, kyrkor och fromma stiftelser, hvilka för
närvarande åtnjuta sådana indelningar, deremot tilläggas ersättning genom
statsanslag, som, intilldess annorlunda kan blifva ordnadt, torde böra motsvara
indelningarnes värde efter årligt medelmarkegångspris.

24:o Skulle en sådan indragning anses icke kunna ega rum, i hvilket
fall räntetagare eger rätt till ersättning, beräknad jemväl efter medelmarkegång,
för liden minskning så väl genom räntans förvandling till penningar
som genom aflösning, synes böra föreskrifvas, dels att aflöst räntebelopp i
första rummet skall afgå på Kronans behållning, der sådan finnes, och hvad
derefter återstår afkortas på indelt ränta, dels ock att, om ränta är indelt
till flera föremål, den eller de indelningar, som kunna helt och hållet eller
till större delen försvinna, främst räknas för allösta, allt med iakttagande af
jemn öresberäkning.

25:o Såsom en följd af deras framställda grundsatser om nödvändigheten
för jordbruksnäringen af ett väl afvägdt förhållande emellan grundskatternas
belopp och jordegendomens afkastning, hafva Komiterade ansett,
att ett sådant förhållande äfven vid nya skattläggningar icke få öfverskridas;
men enär uti nuvarande, i allmänhet föråldrade skattläggningsmethoder
större anpart af jordens afkastning för Kronans räkning är afsedd, än rimligen
bör uttagas, hvilket missförhållande endast afhjelpes dymedelst, att jor -

den vid skattläggning synnerligen lågt uppskattas; och enär, om dessa methoder
skulle, efter antagande af Komiterades förslag, fortfarande begagnas,
sålunda bör tillgå, att, efter åsättande af mantal med jordeboks- och mantalsräntor
och dessas förvandling i ny persedelränta, den sistnämnda åter
omsättes i penningar och slutligen jemkas efter egendomsvärdet, hvilket tillvägagående
dock med skäl kan''anses allt för vidlyftigt och inveckladt; hafva
Komiterade föreställt sig, att, om ränteaflösningen medgifves, det måste blifva
nödvändigt att, med upphäfvande af nu gällande methoder, föreskrifva en
ny sådan, hvilken för hela riket kunde lända till efterföljd, och dervid såsom
allmänna grunder kunna föreslås: att uppskattning af jordvärdet i penningar
bör ske af en skattläggnings-nämnd, bestående af Landtmätare, Kronofogde
och Häradsskrifvare samt en eller två i landtbruk erfarne män; —
att desse förrättningsmän, efter bestämmande af nämnde värde, utsätta grundskatten
äfven i penningar till | procent af detsamma; — att detta grundskattsbelopp
fördelas i ränta och kronotionde sålunda, att antingen en viss
andel aftages och efter gifvet värde förvandlas i spanmål till kronotionde,
eller ock att denna, såsom nu, bestämmes i förhållande till åkerjordens rymd
och afkastning samt medelvärdet deraf i jemnt tal fråndrages grundskattebeloppet,
hvarefter den i ena eller andra fallet qvarblifna delen af samma
belopp blifver fast ränta i penningar; — och att för mantalets bestämmande
antingen kan användas en medelberäkning af hvad taxeringsvärdet å ett
helt mantal inom socknen utgör eller ock ett visst belopp af grundskatt
t. ex. 100 eller 150 Riksdaler fastställes såsom måttstock, hvarjemte något
minimum af jordvärde eller grundskatt bör stadgas, under hvilket mantal
icke skall jordlägenhet åsättas.

26:o Komiterade hafva ansett fråga kunna uppstå, huruvida ränteaflösning,
enligt deras förslag, kan åvägabringas, innan den under arbete varande
nya jordebok för riket blifvit färdig och granskad, och funnit sig icke
kunna afbidandet häraf tillstyrka.

27:o Efter sålunda afslutad utredning af frågan om grundskatternas
inlösen hafva Komiterade, som icke ansett sig tillhöra uppgöra förslag till
de författningar i ämnet, som komma att behöfvas, i händelse de ifrågaställa
åtgärderna finnas ändamålsenliga, utan inskränkt sig till att endast
angifva grunderna för de föreslagna förändringarne jemte några iakttagelser
i afseende på verkställigheten till upplysning och ledning vid ett blifvande
författningsarbete, funnit sig böra för en lättare öfversigt, sammanfatta
nämnde grunder, sålunda:

a) räntan sättes i penningar efter beräkning af medelvärdet emellan
1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris.

b) egare af hemman eller skattlagd lägenhet, med undantag för de
på kavalleriet och båtsmanshållet indelta rusthåll äfvensom för hemman och
lägenheter, indelta till annat besvär, så länge sådant besvär fortfar, skall
vara berättigad att, under iakttaganden, som nedanföre sägas, af hemmanets
eller lägenhetens ränta aflösa det belopp, hvarmed räntan, i förening med
kronotionden, den sistnämnde beräknad till samma medelvärde, som för räntans
förvandling till penningar är bestämdt, öfverstiger \ procent af det
hemmanet eller lägenheten för år 1862 åsätta taxeringsvärde, dock att, om
räntan icke uppgår till det belopp, som får aflösas, endast densamma,
men icke kronotionden, hvilken skall förblifva orubbad, såsom aflösningsbar
anses.

c) ränteaflösning må ske antingen medelst inbetalning på en gång af
en lösningssumma, motsvarande 16f gånger det aflösningsbara räntebeloppet,
hvilken inbetalning skall verkställas före debiteringen af räntan för löpande
året, så vida afkortning af densamma för det året vill tillgodonjutas, eller
ock medelst erläggande samtidigt med kronouppbörden under 12 på hvarandra
följande år af den aflösningsbara räntans dubbla belopp.

d) derest i jordeboken upptaget särskildt hemman eller skattlagd lägenhet,
hvarå aflösningsbar ränta finnes, eges af flere, skall en hvar delegare
vara berättigad att för sin brukningsdel aflösa derå belöpande aflösningsbara
ränteandel medelst lösningssummans inbetalning på en gång, såsom förut är
sagdt, men aflösning medelst amortering må icke ske, med mindre än att
samtlige delegare i den jord eller i förut icke frilöst andel deraf, hvars ränta
till aflösning ifrågakommer, derom sig förena.

e) indelta räntor och tiondeanslag, med undantag af dem, som äro påförda
hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, indragas
till Statsverket emot ersättning till räntetagare medelst Statsanslag,
hvilka, intilldess annorlunda kan blifva ordnadt, böra motsvara indelningarnes
värden efter årligt markegångspris. Kommer sådan indragning icke att
ega rum, bör räntetagare vara berättigad till ersättning, beräknad jemväl
efter medelmarkegång för liden minskning så väl genom räntans förvandling
till penningar som genom aflösning; och bör, i detta fall, aflöst räntebelopp
i första rummet afgå på kronans behållning, der sådan finnes, och hvad derefter
återstår afkortas på indelt ränta, samt, om ränta är indelt till flera
föremål, den eller de indelningar, som kunna helt och hållet eller till större
delen försvinna, främst räknas för aflösta.

j) inflytande aflösningskapital samt årsbetalningar böra uti Kronans
räkenskaper under särskild titel uppföras och redovisas.

g) ny skattläggningsmethod för riket, stödd på ofvan nämnda förhållanden
emellan grundskatt och jordvärde, bör, med upphäfvande af nu gällande
särskilda methoder, fastställas.

Ifrån det förslag, derför nu redogjorts och hvarom pluraliteten inom
Komitéen, eller Landshöfdingen Friherre Ahlströmer, Possessionaten, numera
Herr Stats-rådet Ehrenheim och förre Riksdagsmannen Erik Erssoa sig förenat,
hafva följande skiljaktiga meningar yttrats, nemligen:

En ledamot, Possessionaten Grefve de la Gardie, har reserverat sig
emot Komitéens förslag så väl angående en partiel aflösning af grundskatterna
som angående persedelräntornas förvandling till fix penningeränta, och hufvudsakligen
afgifvit följande yttrande beträffande

Grundskatternas aflösning.

28:o Enligt 1864 års Riksstat och generalsammandrag öfver bevillningen
befinnes beskattningen utgöra, för 1000 Riksdalers kapitalvärde, på
jordbruksnäringen 4 Riksdaler 83-j öre och på andra näringar 1 Riksdaler
28 öre, hvaraf synes, att de många olika näringar, som under tidernas lopp
uppvuxit vid sidan af jordbruket, ingalunda bidraga, i förhållande till sin
förmåga, i bärandet af Statens bördor, utan låta dessa i nog dryg mån fortfarande
hvila på jordbruksnäringen, så att ett kapital, användt i denna, belastas
med nära nog fyra gånger högre skatt, än om det användes i andra
näringar, till undanrödjande af hvilken orättvisa och ojemna fördelning utjemnane
af grundskatterne emellan de särskilda jordfastigheterna, äfven om
den vore verkställbar och icke omöjlig, ej gör tillfyllest, utan den enda möjliga
utvägen är en total och obligatorisk aflösning af dessa skatter genom
amortering under en längre tidsföljd till så billiga vilkor, att de i sig innebära
en partiel efterskänk, samt Statens tillskjutande af hvad, som utöfver
den årliga amorteringen erfordras för att genom accumulering under samma
tidsrum bilda ett kapital, hvilket alltid borde oförryckt bibehållas och hvars,
emot grundskatternes belopp svarande ränta då utgjorde Statens stadigvarande
ordinarie inkomst.

29:o Om man — för att ingå i ett föreställningssätt, hvars riktighet
denne ledamot ej ville erkänna, men som möjligen kan göra saken tydligare

— antager grundskatterna utgöra ränta å 5 procent å eu Statens i jorden
egande fordran och det bestämdes, att Staten hädanefter åtnöjde sig med 4\
procent ränta å samma kapital, emot det att af räntegifvarne årligen derutöfver
erlades en procent (d. v. s. i allt 5£ procent, d. v. s. grundskatternes
belopp + Tydel deraf) i amortering, tills genom accumulering efter samma
räntefot, d. v. s. efter 39 år (38 år 263 dagar) kapitalet vore bildadt, så
vore detta visserligen en efterskänk, men som, då jorden under denna tidrymd
antagligen gått genom många händer, ej egentligen kunde sägas hafva
tillfallit den ene eller andre egaren, af hvilka dock alla, hvar i sin mån,
bidragit till amorteringen samt jemte alla andra samhällsmedlemmar dragit
sin del till fyllandet af det genom den dubbla operationen orsakade årliga
deficit. Med bibehållande af Statens nuvarande inkomster under grund skattetitel
blefve nemligen ej mer än 11ö:del af dessas belopp, d. v. s. y procent af
kapitalet öfrig till accumuleringen, men för att under 39 år efter en räntefot
af 5 procent bilda ett visst kapital fordras att årligen afsätta Ty.dels procent
af samma kapital, — skilnaden p,:dels procent (eller af grundskatternas
belopp) blefve sålunda hvad, som årligen borde genom bevillning eller på
annat sätt fyllas, för att Staten vid grundskatternas upphörande skulle ega
ett kapital, lemnande en mot dem svarande ränta.

30:o a) någon aflösning kan ej ifrågakomma af grundskatt, hvilken
med eganderätt af enskild person eller verk och inrättningar innehafves, således
ej af frälseränta, utan endast af den, som till Staten utgcres, men
denna i hvad form den än utgår;

b) aflösning kan ej heller ifrågakomma för dem, som med blott besittningsrätt
innehafva jorden och ej äro egare af densamma, hvarföre jord af
krononatur, hvartill åborätt eger rum, icke får lösas från grundskatt, innan
skatterätt dertill förvärfvats;

c) aflösningen bör omfatta all den ränta och kronotionde utaf skatte
och frälse jord (presternas utlagor dock undantagna), som är Kronan behållen,
äfvensom den, som Kronan anslagit till vissa ändamål, såsom aflöning
åt militärer, civile och ecklesiastike embets- och tjenstemän, underhåll af verk
och inrättningar, augment till rusthåll m. m.;

d) då skyldigheten att prestera rustning för de på kavalleriet samt
båtsmanshållet och äfven i vissa orter på knektehållet indelta hemman endast
är ett dessa hemman ålagdt sätt att utgöra grundskatter, hvilka annars
skulle ingå till Kronan, måste också denna prestation räknas till sådana
skatter, som få aflösas, samt, för iakttagande af jemlikhet, egare af berustad
skattejord medgifvas rättighet att derifrån lösa sig medelst erläggande —
icke af ett kapital svarande emot dess grundskatt, d. v. s. den ränta, och i
vissa orter, den tionde som under rustningen inbegripes, utan — af en

summa svarande, efter enahanda amorteringsgrund som för öfrig grundskatt,
emot den effektiva kostnad, hvartill utgörandet af rustningen, efter afdrag af
möjligen anslaget augment, uppgår eller vid de afsutna regeinenterne skulle,
i händelse af uppsittning, uppgå, dock att aflösningens utsträckande till
rusthållen göres vilkorlig i så måtto, att den endast får ega rum, der rusthållarne
förbinda sig att fortfarande allt framgent utgöra rustningen emot
åtnjutande, sedan aflösningen blifvit fullgjord, af Staten utaf full ersättning,
en gång för alla bestämd till samma belopp, hvartill den i och för aflösningen
beräknade totalkostnaden uppgår, men förvandlad i säd att efter
hvarje års medelmarkegångspris betalas;

e) Under aflösningen bör ock inbegripas rusttj ensten af frälset, dervid
till grund för aflösningen lägges detta onus sådant, som det för närvarande
befinnes och utgår.

31:o Något hinder för aflösningens företagande när som helst bör icke
finnas i den pågående granskningen af jordeboken.

32:o De under aflösningen inbegripna skatter och onera komma att
under hela aflösningstiden orubbadt utgå, på sätt hittills skett (eller med
de rättelser, hvartill granskningen af jordeboken möjligen kan föranleda) och
vid debiteringen endast en tiondedel af beloppet tilläggas.

33:o På sätt Komitéen föreslagit bör dels Staten erhålla samma förmånsrätt
till aflösningsprocenten, som den eger i afseende på sjelfva räntan
och tionden, och dels denna sednare, der den ej ännu är till visst belopp
fastställd, beräknas, intilldess sådant sker, till det belopp, hvarmed den sednast
utgått.

34:o Storleken af de penningebelopp, som en aflösning efter dessa
grunder skulle omfatta, blefve naturligtvis beroende af huru många åboer å
kronohemman genom verkställda skatteköp gjorde sig aflösningsrätten till
godo, och kan derföre ej på förhand bestämmas; men enligt de Komitéens
betänkande vidfogade tabeller blefve maximum:

Ordinarie ränta, med afdrag af presternes utlagor samt justitie-, militie- och

landtstats-boställs-räntorna.................. 4,679,994: 73

Kronotionde.............................. 1,775,921: 65

6,455,916: 38

285,000: —

68,825j 98 353^25: 98
Summa R:dr 6,809,742: 36

hvartill kommer:

Rusthållen utöfver afqvittade räntor
Rusttjenstbevillningen....... . .

eller i rundt tal 6,800,000 Riksdaler, erfordrande till amorteringens och
accumuleringens fullständiga genomförande, ett årligt tillskott under 39 år af:

Räntegifvarne (utöfver ränta och tionde)...........R:dr 680,000 —

Staten.............................. „ 541,000 —

35:o Med afseende å den stora vigt det ligger uppå aflösningens totala
genomförande kunde sättas i fråga, om ej skäl vore att, med upphäfvande
af nu gällande förordningar angående skatteköp, ställa dessa i samband med
aflösningen, så att äfven skatteköpandet blefve obligatoriskt och finge verkställas
genom amortering under enahanda tidrymd.

36:o Slutligen har denne ledamot uppfattat sina anmärkningar emot
Ivomitéens aflösningsförslag vara hufvudsakligen A.) Aflösningen skulle endast
blifva partiel med afseende å beloppet af den grundskatt, som finge aflösas;

— B.) Aflösningen skulle vidare blifva endast partiel med afseende på det
slag af grundskatt, som finge aflösas; — C.) Aflösningen skulle blifva fakultatif;
— och D.) Aflösningsvilkoren äro på en gång för dryga och för
billiga; till följd af hvilka alla, vidare utvecklade förhållanden denne ledamot
ansett: att den af Komitén föreslagna aflösningsrätten endast i högst få
fall skulle komma att begagnas; •— att, der den komme att begagnas, sådant
skulle medföra en jemförelsevis allt för dryg uppoffring å Statens sida;

— och att, äfven om den komme att i hela sin utsträckning begagnas, föga
eller intet dermed vore vunnet, emedan nära nog samma ojemnheter och
samma skäl till klagan skulle förefinnas och uppstå.

Perscdelräutoriias förvandling till fix pcimiiigcränta.

37:o Åtgärden innebär en den mest direkta skänk till jordens nuvarande
innehafvare. Komitéen förklarar visserligen penningevärdets fallande
verka endast omärkligt och så småningom, men dess beräkningar visa dock,
att ensamt under den korta tidrymden af föga mer än 30 år eller från 1830
till 1862 grundräntornes penningevärde stigit med ej mindre än omkring
25 procent. och i sjelfva verket innebär det pris å persedlarne, hvartill
Komitéen vid persedelräntornas förvandling till fix penningeränta ansett sig
högst kunna gå, en efterskänk af 300,000 Riksdaler eller 5,87 procent af
grundskatternes lösningspris ar 1862. Enär persedlarnes lösningspris är beroende
af årliga markegångssättningar, kan dess höjande, då jordens afkastning
i samma mån stigit, icke innebära något skattebördans ökande,
hvarföre någon efterskänk på denna grund ej är påkallad och kan endast
blifva det ur synpunkten af skattebördornas ojemna fördelning de olika

yrkena emellan, men detta sätt för skattebördornas ntjemnande är, utom det
att lindringen då borde tillgodokomma äfven de räntegifvare, som utgöra sina
räntor i form af naturaprestationer, vida sämre än en aflösning. Först i den
händelse en total aflösning skulle vara alldeles omöjlig, bör utvägen af persedelräntornas
förvandling till fix penningeränta tillgripas, i hvilket fall dock
skattelindringen ovilkorligen bör utsträckas äfven till de räntegifvare, hvilkas
räntor medelst naturaprestationer utgöras.

38:o. Enligt Komitéens förslag skulle Statens inkomster för all framtid
lida en årlig minskning genom förvandlingen af persedelräntorna till fix
penningeränta af 300,000 Riksdaler och genom den partiella aflösningen, så
vida den fullständigt begagnades, af 133,333! Riksdaler, eller tillsammans
433,333| Riksdaler, hvilken summa endast med omkring 110,000 Riksdaler
understiger det belopp, genom hvars årliga tillskjutande från Statens sida under
allenast 39 år en fullständig aflösning skulle kunna åvägabringas.

Tvänne ledamöter, Kammar-rådet Charpentier och Revisions-sekreteraren,
Friherre Leijonhufvud, hafva yttrat hufvudsakligen följande:

39:o. Grundskatterne i deras närvarande skick trycka en icke obetydlig
del af jordegendomen allt för hårdt genom att medtaga så stor anpart af
dess behållna afkastning, att egendomen qvarhålles vid lågt kapitalvärde och
jordbruksnäringen i sin helhet hindras från den förkofran, den annars kunde
vinna. Rättelse af detta missförhållande, der det förefinnes, är synnerligen
behöflig, men dertill är förmedling till mantal och ränta af öfverbeskattad
jordegendom, på sätt författningarne redan medgifva, icke ändamålsenlig.

40:o. Då grundskatterne öfverskjuta en half procent af egendomens
värde eller med andra ord uppgå till mera än 10 procent af den behållna
afkastningen, utgör det Överskjutande beloppet, på sätt Komitéen ock antagit,
en skattebörda, som, om möjligt, bör aflyftas, men detta mål kan icke
vinnas genom den föreslagna partiella aflösningen af räntan, utan det enda
medel, hvarigenom den åsyftade lättnaden kan beredas, är en eftergift af det
för höga skattebeloppet.

41:o Denna eftergift bör likväl icke lemnas på en gång, utan torde,
då den minskning, som derigenom skulle uppstå i räntans belopp, sannolikt
icke komme att öfverstiga 1,000,000 Riksdaler, tjugu år lämpligen kunna
bestämmas för dess åvägabringande, då man hade att beräkna en progressif
afskrifning af 50,000 Riksdaler för det första året, 100,000 Riksdaler för
det andra o. s. v.

42:o För en sådan eftergift är, likasom för den af Komitéen föreslagna
partiella ränteaflösning, persedelräntans omsättning till penningar nödvändig,
men dervid bör ett högre pris, än ,det Komitéen förordat, tagas till grund
eller 1865 års medelmarkegångspris.

43:o I öfverensstämmelse härmed bör ock samma års taxeringsvärde
antagas såsom egendomsvärde vid den beräkning, som skall ske för bestämmande
af hvad räntebelopp, som komme att qvarstå, och hvad som borde
eftergifvas.

44:o Hvarken ränteaflösning eller ränteeftergift kan likväl ändamålsenligen
gå i verkställighet utan att förberedas genom indragning till Statsverket,
emot behörig ersättning, af de till tjenstemäns aflöning och andra
föremål indelta räntor och tionde-anslag.

45:o På grund af hvad sålunda anförts hafva dessa tvänne ledamöter
tillstyrkt:

1) att räntor och tionde-anslag, med undantag af dem, som äro påförda
hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, må
till Statsverket indragas emot ersättning till indelningshafvare medelst statsanslag
;

2) att räntan må sättas i penningar efter 1865 års medelmarkegångspris
å nuvarande räntepersedlar, samt

3) att hvad, som af den'' till Kronan derefter utgående ränta i förening
med kronotionde, den sistnämnde beräknad efter nyssnämnda pris, öfverstiger
en half procent af hemmans eller lägenhets för år 1865 bestämda taxeringsvärde,
må eftergifvas genom det Överskjutande räntebeloppets afskrifning
under 20 år med en tjugondedel om året.

Till en början anse sig Collegierna böra framställa den anmärkning,
att, ehuru på jordbruksnäringen hvilar en betydande skatt i dels räntor och
dels tionde, och fastän densamma uti olika grad betungar hemman ej allenast
af skiljaktig, utan ock af enahanda natur, så utgör dock, på sätt af Komiterede
blifvit anfördt och numera äfven allmänt erkännes, tillvaron af denna
redan under en aflägsen tid till visst belopp, i hufvudsakligen persedlar bestämda
och i flera mansåldrar vid skedda köp och öfverlåtelser i beräkning
tagna grundskatt icke någon orättvisa emot de nuvarande egarne.

Den af Rikets Ständer till erhållande af utredning i främsta rummet
framställda fråga, huruvida jordens frigörande från grundskatt genom kapitalisering
eller på annat sätt kan vara för Staten eller den enskilde fördelaktigare
än nuvarande sätt att utgöra denna skatt, har blifvit af pluraliteten
bland de Komiterade nekande besvarad, och Collegierna kunna icke annat
än med desse Komiterade instämma deruti, att det för Staten bör betraktas

såsom en betydande förmån att i grundskatten ega en till beloppet oföränderlig,
lätt beräknelig ständig inkomst af det mest säkra kapital inom national-törmögenheten,
— en förmån, hvilken ej utan vigtiga skäl bör uppoffras.
Huruvida åter det för jordbruksnäringen och dess idkare skulle blifva till
synnerlig fördel, om tillåtelse meddelades att aflösa grundskatten medelst inbetalning
antingen på en gång eller under vissa år af ett kapital, så stort
att räntan derå lemnade det allmänna fullgod ersättning för grundskatten, är
ett ämne, hvilket Kammar-Collegium i underdånigt utlåtande den 20 Januari
1860 sökt utreda, och då Collegierna nu i underdånighet åberopa och
instämma uti hvad i ifrågavarande hänseende är vordet derutinnan hufvudsakligen
anfördt, tillåta Collegierna sig dertill endast lägga, att de årliga
besparingar, en landtbrukare må vara i tillfälle verkställa, synas, med större
gagn än till grundskattens aflösning, kunna af honom användas vid sjelfva
landtbruket, vare sig till anskaffande af bättre kreaturs-racer och åkerbruksredskap,
verkställande af odlingar och afdikningar, öppnande af lättade kommunikationer
med flera åtgärder, hvarigenom egendomens årliga afkastning
kan utan särdeles tids-utdrägt eller svårighet ''på de flesta ställen höjas med
ett grundskatten mer än motsvarande belopp, hvarförutom för de jordbrukare,
hvilka möjligen skulle kunna anse sig icke i förenämnda hänseenden hafva
något öfrigt att uträtta, utväg numera finnes i alla Rikets delar beredd att
äfven genom smärre tid efter annan gjorda besparingar efterhand bilda sig
ett kapital till betryggande af ekonomiskt bestånd och afvärjande af den förlägenhet,
ett svårt år eller andra motgångar kunna medföra; och det lider
icke heller något tvifvel, att den med innehafvande af de flesta landsfastigheter
förenade skyldighet att såsom ränta och i kronotionde till Staten erlägga
en större eller mindre del af afkastningen, hvarigenom egendomens
försäljningsvärde nedsättes, lättar möjligheten för den mindre bemedlade, men
idoge och företagsamme landtbrukaren att med eganderätt förvärfva den jord,
hvaraf han skall sig nära, och åt hvars bringande till högre fruktbarhet och
värde han säkerligen, då den honom sjelf tillhörer och ej för en annans räkning
skötes, i än högre grad egnar sin omtanka och sitt arbete, till gagn
icke allenast för sig och sin familj, utan ock för det gemensamma fäderneslandet.

Men det tillhörer äfven Collegierna att under förutsättning af det, såsom
redan nämndt är, efter Collegiernas omdöme icke för handen varande
förhållande, att jordens frigörande från grundskatt skulle vara så väl för
Staten som den enskilde fördelaktigt, yttra sig öfver de två sätt att vinna
detta ändamål, som Komiterade omförmält, och hvilka jemväl efter Collegiernas
åsigt äro de enda, som dertill erbjuda sig, nemligen det ena efterskänkning,
vare sig på en gång eller småningom medelst skattebeloppets successiva

minskning, och det andra ett medgifvande för den skattskyldige att friköpa
sig från skattens erläggande med en efter vissa grunder beräknad löseskilling,
eller den sa kallade kapitaliseringen.

Då, såsom för gifvet lärer få antagas, skyldigheten att utgöra grundskatten
icke innefattar någon orättvisa emot de nuvarande jordegarne, torde
en eftergift deri icke skäligen böra ifrågasättas i annat fall, än att skatten
finnes vara sa betungande, att den bildar ett hinder för jordbrukets framsteg
och förkofran. ^ Att förhållandet åtminstone icke i allmänhet är ett sådant
hafva Rikets Ständer i den underdåniga skrifvelse den 18 December 1857,
hvilken framkallat Kammar-kollegii förenämnda underdåniga utlåtande af
den 20 Januari 1860, sjelfve förklarat, och Kollegierna kunna icke heller
föreställa sig, att jordbruksnäringens tillstånd är så bekymmersamt. Då
grundskatten blifvit till sitt belopp bestämd med hänseende till den afkastjordegendomen
för ett par sekler tillbaka ansågs kunna lemna, då försäkran
är gifven, att denna skatt icke, till följd af redan skedda eller framdeles
verkställande odlingar och förbättringar, någonsin skall förhöjas, och
då liera den fasta egendomen belastande skatte-titlar blifvit under den sednare
tiden afskaffade, kunna Kollegierna icke finna, att denna skatt, om än
ojemnt fördelad, kan nu mera än förr, vara till hinder för jordbrukets alltmera
stigande utveckling och utgöra orsaken till det betryck, hvaröfver landtmannen
för det närvarande klagar. Detta måste hafva helt andra anledningai
och föga kunna på ett varaktigt sätt afhjelpas genom åtgärder i den
riktning, hvarom nu är fråga. Skulle icke desto mindre Eders Kongl. Maj:t
och Riksdagen finna, att för den, i förhållande till värdet hårdast beskattade
jorden, någon eftergift, större eller mindre, rättad allt efter hvad Staten anser
sig kunna utan olägenhet afstå, bör ega rum, så anse Kollegierna någon
bättre mätare af detta värde icke för- det närvarande vara att tillgå än det
vid be\ illningstaxering åsätta belopp, ehuru visserligen medgifvas måste, att
denna uppskattning, om än inom samma distrikt erbjudande eu någorlunda
tillförlitlig grund för bedömandet af egendomsvärdet, dock, när egendomar
uti särskilda distrikt eller län med hvarandra skola jemföras, på långt när
icke utvisar förhållandet, sådant det i sjelfva verket är, och således utan
tvifvel skall gifva anledning till många anmärkningar och icke obefogadt
missnöje, då derpå skulle grundas icke allenast såsom nu upptagandet af en
mindre betydlig bevillningsafgift, utan ock befrielsen för all framtid från utgifvandet
af en större eller mindre del af den egendomen åsätta grundskatt.
Beträffande åter grundskattens kapitalisering, i fall en sådan, men ej
någon eftergift deri, skulle finnas böra ega ruin, så framställer sig först den
fråga, huruvida kapitaliseringen bör en hvar jordegare såsom skyldighet

åläggas eller om på hans egen pröfning och afgörande bör lenmas beroende,
aft en dylik verkställa. Medgifvas måste, att, om en aflösning anses för
Staten och den enskilde af den vigt och det gagn, att densamma bör af det
allmänna understödjas och befrämjas, och utan ett sådant understöd lära få
bland Rikets jordbrukare vilja derpå ingå, så är det lämpligast, att den sker
för alla med ränta och tionde belastade hemman och lägenheter; men Kollegierna
äro af den tanka, som ock blifvit uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse till Kammar-kollegium den 6 November 1860 uttalad, att jordens
friköpande icke kan någon såsom tvång åläggas. För den händelse de betänkligheter,
som för ett dylikt åläggande hittills mött, skulle numera anses
hafva förlorat sin vigt, synes den årliga amorteringen böra ske endast med
en ringa del af grundskattens belopp, en tionde- eller kanske en tjugondedel
deraf, men om derigenom också vinnes hvad vid en tvungen aflösning är
oeftergiflig!, eller att icke någon finner sig af inbetalningen mera märkbart
besvärad, så uppstår dock derigenom den olägenhet, att då skattefriheten
först efter en eller annan mans-ålder skulle inträda, svårligen någon skulle
med intresse omfatta en anordning, af hvilken icke han sjelf och knappast något
af hans barn skulle hemta den beräknade lättnaden. Lemnas det åter jordegaren
öppet att efter behag aflösa eller icke aflösa grundskatten, sa är att
förutse, att, derest sådant verkställes, sker det främst och hufvudsakligen af
dem, hvilka innehafva den jemförelsevis minst onerade jorden eller äro i
ekonomiskt hänseende bäst lottade, och att den uppoffring, Staten för åtgärdens
underlättande och befrämjande utan allt tvifvel måste underkasta sig,
icke kommer dem till godo, hvilka af lättnaden skulle mest vara i behof,
hvarförutom den redan nu öfverklagade ojemnheten i jord beskattningen på
detta sätt skulle betydligen förökas. Vid tillämpningen skulle ock en sådan,
den skattskyldige icke ålagd utan endast medgifven aflösning, antingen den
blefve partiel eller fullständig, medföra många svårigheter och invecklade
förhållanden, deribland'' äfven den, att då de flesta hemman äro klufna i
mindre delar, blefve i det fall att icke alla aboerna, utan blott en ellei
annan bland dem friköpte sin andel, det omöjligt att, utan föreskrift om jordeböckers
upprättande efter helt andra grunder än de hittills följda, utreda förhållandet,
helst åboerna å särskilda hemmansdelar kunna hafva lika namn
under den längre eller kortare tid hemmansdelarne varit i flera personers ego.

Sedan Kollegierna nu omförmält de betänkligheter och svårigheter, som
möta grundskattens kapitalisering, vare sig tvungen eller endast medgifven,
så och för den händelse att dessa icke anses vara af den vigt, att till följd
deraf fråga derom bör vid detta tillfälle förfalla, tillhör det Kollegierna att
meddela yttrande jemväl om lämpligaste sättet och omfanget af en dylik aflösning.

Komitevade hafva förklarat, dels att under benämningen: grundskatt
bör förstås endast Kronans ränta och tionde, men de s. k. presternas utlagor
icke vara att till sådan skatt hänföra, och dels att det dem i nåder lemnade
uppdrag angår blott grundskatt i nämnda bemärkelse, således icke de skyldigheter,
som under gemensamt namn af allmänna besvär, såsom väghållning,
skjuts, rotering m. m. jordegendom åligga, ej heller frälseränta eller den
grundskatt af hemman och lägenheter, hvilken enskild man eller verk och
inrättningar med eganderätt innehafva; och få Kollegierna i dessa åsigter
instämma.

Om utlösningen al grundskatterna prölvas ändamålsenlig, anse Kollegierna
en fullständig aflösning af ränta och kronotionde, den sednare, så vidt
den utgår efter markegång, vara att föredraga framför en partiel aflösning
af räntan; och Eders Kongl. Maj:t har jemväl i högstberörda nådiga Bref
deri 6 November 1860 förklarat, att, så vida någon likhet i fråga om grundbeskattningen
skall vinnas, en frigörelse från alla grundskatterna måste
ega ruin.

Lika med Komiterade anse Kollegierna det vara klart, att lösningsrätt
icke kan tillkomma annan än egare af jord och således icke den, som allenast
med åbo- och besittningsrätt deraf är innehafvare.

Hvad särskildt angår kronotionden, så förekommer väl, att den för åtskilliga
hemman icke blifvit för alltid bestämd, och Kollegierna få derföre, i
likhet med Komiterade, hemställa, att den vid uträkning af beloppet för en
möjligen blifvande skatteaflösning, bör upptagas till det mått och i de sädesslag,
hvarmed den sednast utgått.

Enligt Komiterades yttrande böra likväl icke alla grundskatter blifva,
föremål för aflösning, utan derifrån undantagas rusthålIsräntorna under såväl
indelta kavalleri-regementena som båtsmans-indelningen i Blekinge och Södra
Möre härad af Kalmar län.

Då, såsom Komiterade anmärkt, rustningsskyldigheten icke är någon
egentlig grundskatt, utan ett besvär, till hvars utgörande hemmanen vid indelningen
uppfördes efter uppskattad godhet, samt denna skyldighet för den
dermed belagda jorden icke kan upphöra så länge indelningsverket eger bestånd,
instämma Kollegierna uti Komiterades yttrande derom, att omförmälda
rusthållsräntor icke böra fä aflösas, likasom Kollegierna dela Komiterades
tanka derom, att hemman eller särskild skattlagd lägenhet, hvarå något visst
besvär är lagdt, för hvars utgörande räntan till större eller mindre del är
hemmans- eller lägenhets-egaren till godtgörelse anslagen, t. ex. gästgifverihemman
med indelt egen ränta, denna ränta icke bör till någon del fa af -

lösas, sa länge besväret åligger hemmanet eller lägenheten; hvarjemte Kollegierna
biträda Komiterades framställning, att något hinder icke förekommer
för aflösning af augmentsräntor i de fall, då aflösning af hemmansräntor i
allmänhet kan tå ega rum, och att för augmentsränta, som aflöses, egaren af
rusthallshemmanet, till hvilken räntan utgått, är berättigad till godtgörelse af
Staten.

Rusttjensten åt trälset, hvilken väl är af grundskatts natur, men en
längre tid utgått under namn af bevillning, bör deremot enligt Kollegiernas
åsigt icke under aflösningen inbegripas, enär Kronan icke afsagt sig rättigheten
att fordra densammas utgörande in natura genom uppsättande af det
loidna ^frälse-rytteriet och den ersättning, som i rusttjenstbevillningen derför
nu utgår, alldeles icke motsvarar naturaprestationen. Af bevillningsbeloppet
kan derföre ej hemtas någon rättvis grund för aflösningen, och mycken svårighet
företer sig att beräkna värdet af naturaprestationen, hvilken endast
under krigstid skulle fullgöras.

På sätt så väl Kammar-kollegii underdåniga utlåtande den 20 Januari
1860 innehåller, som ock Komiterade föreslagit, bör Staten till utbekommande
af aflösningsproeenten hafva samma förmånsrätt, som den för det närvarande
eger i afseende på sj elfva räntan och tionden.

Hvad angår beloppet af den årliga aflösningsproeenten, åberopa Kollegierna
underdånigst hvad derom är af dem yttradt i sammanhang med frågan,
huruvida en allmän skatte-aflösaing må kunna åläggas; och torde i öfrigt
bestämmandet så väl af denna aflösningsprocent som af de uppoffringar
Staten bör för ändamålets vinnande göra, såsom beroende dels af hvad för
de, skatsskyldiga må finnas mest lämpligt och dels af Statens vilja och förmåga
att sådana uppoffringar sig underkasta, mindre utgöra föremål för Kollegiernas
gemensamma utlåtande, dock tillåta Kollegierna sig yttra den tanka
att, derest^ till beredande af ersättning i en framtid för den upphörande grundskatten,
någon del af Statens inkomster finnes böra särskildt afsättas, lämpligare,
än att deraf bilda ett stående räntebärande penninge-kapital, torde
vara att verkställa afbetalning å de skulder, Staten åsamkat sig för de
storartade jernvägsanläggningar, som under sednare åren blifvit företagna.

Rörande frågan, huruvida ränteaflösningen kan verkställas, innan den
under arbete varande nya jordebok för riket blifvit färdig och granskad,
hafva Komiterade yttrat, att, då vidlyftigheten af detta arbete icke tilläte att
förutse någon bestämd tid för dess afslutande, Komiterade ansåge sig ej kunna
tillstyrka afbidandet deraf, helst icke kunde antagas, att aflösningen genast
Md sm början vunne så stor utsträckning, att de gamla jordeböckerna icke

dervid skulle kunna begagnas till dess att den nya blefve att tillgå, och
den svåraste våda, som häraf vore att befara, skulle bestå deruti, att misstag
kunde ske om jordeboksnaturen af ett hemman eller lägenhet; men skulle
sådant fel, oaktadt den pröfning, som i hvarje förekommande fall bör af vederbörande
embetsmyndighet anställas, möjligen inträffa, syntes återgång i
laga väg kunna stå att vinna, derest rättelse ej på annat sätt kunde erhållas.

Väl finna Kollegierna, att något hinder för grundskattens aflösning icke
bör uppstå deraf, att nya jordeböcker icke blifvit i sin helhet upprättade
och fastställda, men då, såsom erfarenheten visat och Kammar-kollegium i
underdånig skrifvelse den 13 nästlidna September omförmält, uti de af Häradsskrifvarne
till åtlydnad af Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855 verkställda
ränteförvandlingsuträkningar många betänkliga felaktigheter förefinnas,
de der, om samma uträkningar, innan de i Jordeboks-kontoret hunnit rättas,
blefve vid en ränteaflösning följda, skulle derpå öfvergå, samt den i bernälda
Kontor nu pågående granskning af ränteförvandlingsuträkningarne afser ej
blott hemmans och lägenheters räntor och kronotionde, utan äfven deras jordeboksnatur
samt mantal och nummer, anse Kollegierna att, först sedan sistnämnda
arbete blifvit afslutadt, aflösningen kan taga sin början. Enligt hvad
i sistnämnda underdåniga skrifvelse är vordet anmärkt bör dock, under förutsättning
att det för Kontoret nu anvisade årsanslag fortfarande utgår, denna
granskning vara till slut bragt innan utgången af år 1870, före hvilken tid
genomförandet af grundskattens aflösning ej eller torde ifrågakomma.

För den händelse ränteaflösning medgifves, hafva Komiterade föreställt
sig nödvändigheten deraf att, med upphäfvande af nu gällande skattläggningsmethoder,
en ny sådan blefve föreskrifven, hvilken för hela riket kunde lända
till efterföljd. Den nödvändighet Komiterade sålunda föreställt sig, kunna.
Kollegierna icke inse ega rum, utan äro tvärtom öfvertygade, att fastställande
af ny skattläggningsmethod till efterrättelse, vare sig blott för en viss ort
eller för hela riket, skulle ovilkorligen hafva till påföljd orättvisa och obillighet
i beskattningen. Frågan är icke ny. Redan uti underdånig skrifvelse
den 17 Maj 1835, sedan Kammar-kollegium den 8 December 1828 afgifvit
ett af Kong!. Maj:t i nådig proposition den 13 Februari 1829 gilladt och
jemväl af Rikets Ständer godkändt förslag till räntepersedlarnes förenkling,
gjorde Rikets Ständer hemställan om skattläggnings-författningarnes öfverseende
och granskning, men Kongl. Maj:t förklarade uti nådigt Bref den 5 Februari
1839 att denna hemställan icke borde till någon åtgärd föranleda,
med anledning af livad Kammar-kollegium uti underdånigt utlåtande den 28
December 1838 anfört, deribland jemväl förekommer, att en förändring i skattläggningsmethoderna
med tillhörande undervisningar för hvarje ort, ”med hvad

varsamhet den än tillvägabragtes till rättelse vid hädanefter skeende skattläggningar
å nya hemman, otvifvelaktigt skulle i de flesta fall medföra den
följd, att dessa hemman finge dels högre, dels lägre ränta sig åsätta, än efter
de gamla methoderna kommit i fråga, samt derigenom förorsaka ojemnhet i
beskattningsförhållandet emellan äldre, förut skattiagda hemman samt de i
sednare tider tillkomna, eller, om sådan ojemnhet möjligen kunde någon gång
undvikas, åtminstone uppväcka farhåga derför. Under denna förutsättning
har Kollegium antagit, att nyhemman borde fortfarande undergå skattläggning
efter de för orterna upprättade methoder, hvilka under 150 års tid varit
tillämpade och genom hvilkas oförändrade bibehållande odlaren blifver
tryggad emot högre beskattning än han vid odlingsföretagets början och fortgång
bort och kunnat påräkna.”

Jemte utfärdande af nådiga Kungörelsen den 11 Maj 1855 om ränteförenklingeu,
bief af Kongl. Maj:t uti nådigt Bref samma dag, kungjordt genom
Kammar-kollegii Kungörelse den 1 nästpåföljda Juni, förklaradt: att,
"då både rättvisa och billighet fordra”, att vid framdeles skeende skattläggningar
icke förfares efter andra grunder, än att räntor, som dervid åsättas,
”öfverensstämma med dem, hvilka redan äro öfriga hemman ålagda och, derest
förvandling ej skett, skulle hafva ifrågakommaså bör räntan först uträknas
efter ortens hittills gällande method och det sålunda bestämda beloppet sedermera
förvandlas till ny ränta efter enahanda beräkningsgrund och medelpris,
som för de äldre räntornas förvandling blifvit fastställda.”

På dessa skäl varder Komiterades ifrågavarande förslag af Kollegierna
i underdånighet afstyrkt, destoheldre som detsamma så mycket mindre är af
behof påkalladt, som numera högst sällan, emot förr, skattläggning af jord
ifrågakommer. Förhållandet blefve helt annorlunda, om ny skattläggning af
jord utan undantag inom riket påbjöds, i hvilket fall ny skattläggningsmethod
ock kunde erfordras.

I sammanhang med förslaget rörande grundskattens partiella aflösning,
och föi1 att möjliggöra densamma, hafva Komiterade hemställt, att till bestämd
ränta i penningar måtte förvandlas den del af räntan, som för närvarande
är satt i persedlar att lösas efter tioårigt medelmarkegångspris; och
ehvad aflösning i denna inskränktare omfattning eller ock fullständigt varder
stadgad eller medgifven, eller, om alla förslag i sådan riktning varda ogillade,
äro Kollegierna af den tanka, icke allenast att räntans omsättning i penningar
bör ega rum, utan ock att en så beskaffad omsättning bör utsträckas till
kronotionden.

Det kan icke bestridas, att genom fastställande af en fix penningeskatt
Statens inkomster af grundskatten, till följd af penningevärdets fall, i fram -

tiden småningom minskas; men de fördelar, denna åtgärd bereder jordegaren,
äro af mycken vigt, äfven derföre att lian med lätthet kan beräkna sin skatt,
hvilket under nuvarande förhållande icke kan ske. Den omständighet, att
grundskatten genom omförmälda åtgärd under tidernas lopp kommer att minskas'',
torde destomindre å Statens sida böra utgöra något hinder för utförande af
samma åtgärd, som, jemte det jordbruket derigenom erhåller en lindring i
sina skattebördor, den medför en högst betydlig förenkling i uppbörds- och
redogörelseverket, hvarigenom nedsättning i antalet af de tjensteman, som
dermed nu hafva befattning, möjligen kan beredas. Då derjemte i betraktande
tages, att räntorna uti Skåne, Blekinge, Bohus län, Jemtland och Herjeådalen,
efter dessa landskaps förenande med Sverige, utan förvandling utgått
och följaktligen icke varit beroende af den förhöjning i varuprisen, som
uti öfriga delar af riket inträffat, torde det kunna anses med rättvisa och
billighet förenligt, att samma beräkningssätt öfver hela riket vidtages, så att
icke jordegarne uti vissa provinser må vidkännas tillökning uti sina skattebördor
genom förändring af varu-värdena, under det jordegarne i andra orter
icke drabbas deraf.

Beträffande nu grunden för persedelräntans och kronotionde-spanmålens
förvandling till ständig penningeskatt, så skulle, om härvid följdes medelpriset
för den 20-åriga perioden 1834—1853, eller samma värde, som vid skatteförenklingen
begagnades, förvandlingen lättast kunna utföras, emedan, hvad
räntan angår, densammas omsättning efter nämnda pris för de flesta län redan
blifvit uti Kammar-kollegii Jordeboks-kontor granskad och fastställd, samt
värdet af kronotionden endast i sådant fall behöfde uträknas, men då detta
medelvärde, enligt hvad Komiterade visat, är betydligt lägre än om medelpriset
för en sednare period antages och vid jemförelse med medelmarkegångspriset
för år 1862 skulle endast för ordinarie räntan minska Statens inkomst
med nära 624,000 Riksdaler, anse Kollegierna icke förenämnda tjuguåriga
medelpris, utan det för de sistförflutna 20 åren 1847 —1866 gällande böra
följas, hvarigenom, under det en vinst både för närmare och fjermare tid de
skattdragande beredes, förlusten eller uppoffringen för Staten dock icke blefve
större än att den skulle utan känbar olägenhet för öfriga skattdragande kunna
medgifvas.

Om deremot medelvärdet för någon kortare tid, t. ex. 10 år, antoges
såsom grund för omsättningen, kunde derunder genom öfvervägande antingen
missväxt eller ymnigare skörd icke ett lika tillförlitligt resultat uppkomma,
som af det nu föreslagna medelvärdet under de 20 sista åren.

Enligt al Komiterade uppgjord uträkning öfver värdet af ordinarie räntan
å krono- och skatte-egendomar, sedan boställs- och rusthålls-räntor, Uni -

versitetens räntor af egna hemman samt gästgifvares och kleresiets friheter
blifvit frånräknade, utgjorde detsamma

enligt 1834 — 1853 årens medelpris..........R:dr 2,852,998: 2.

deraf anordnadt.............. 1,188,969: 31.

och Kronan behållet............ 1,664,028: 71.

samt enligt 1862 års medelpris................. 3,476,957: 20.

deraf anordnadt................. 1,438,354: 39.

och Kronan behållet............... 2,038,602: 81.

Enligt härstädes gjorda beräkningar öfver samma
ränta, uppgick den

enligt 1856 års medelmarkegångspris till omkring. . . . 3,130,860: —

deraf anordnadt................. 1,299,170: —

och Kronan behållet............... 1,831,690: —

samt jemlikt, 1866 års medelmarkegångspris

till omkring.......................... 3,368,218: —

deraf anordnadt................. 1,394,319: —

och Kronan bebållet................ 1,973,899: —

Medium af sistnämnda två medelpris, utgörande
medelmarkegången för åren 1847— 1866,

uppgår till.......................... 3,249,539: —

deraf anordnadt................. 1,346,745: —

och Kronan behållet............... 1,902,794: —

Yärdet af kronotionden, uträknad efter
de qvantiteter, som finnas upptagna i den vid
Komiterades underdåniga utlåtande lögade tabell
N:o 5 öfver anordnad och Kronan behållen
tionde, utgör följande belopp:

Efter 1856 års medelmarkegångspris:

Anordnad..................... 1,316,278: 83.

Kronan behållen................. 300,423: 63. i g ] 6 702- 46

Enligt 1866 års medelmarkegångspris:

Anordnad..................... 1,346,736: 67.

Kronan behållen................. 318,829: 57. ^ gg^ - gg.

Efter medium af sistnämnda två medelmarkegångspris,
innefattande medelmarkegången

för åren 1847 — 1866, utgör den anordnade
kronotionden............. 1,831,507: 74.

och den Kronan behållna............ 309,626: 61. ^ g^

Då de många i jordeboks- och man talsräntan ingående persedlar vid
ränteförenklingen blifvit omsatta till några få hufvudräntor, torde, vid persedelräntans
förvandling till penningeslcatt, beräkningen böra grunda sig på
värdet af de hufvudräntepersedlar, hvaraf räntan efter ränteförenklingen består.

Yidare anse sig Kollegierna, utan samband med någon ränteaflösning,
böra biträda Komiterades förslag, att indelta räntor och tionde-anslag, med
undantag af dem, som äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något
besvär i stället utgöres, må indragas till Statsverket emot ersättning till indelningshafvare
medelst statsanslag. En sådan åtgärd, ehuru hittills icke i
sin helhet verkställd, har likväl vid flera föregående tillfällen af Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer pröfvats vara af särdeles nytta och nödvändighet, på sätt
som närmare inhemtas af Kong], propositionen den 13 November 1828, Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den 13 Februari 1830, Kongl. Brefvet
den 2 Februari 1833, Kongl. propositionen den 7 Maj 1834, Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse den 17 Maj 1835, Kongl. skrifvelsen den 27 Januari
1840, Rikets Ständers skrifvelse den 24 Maj 1845 samt Kongl. propositionerna
den 20 December 1847 och den 1 Februari 1851, för hvilka
med flera ämnet rörande handlingar är uti Krigs- och Kammar-kollegiernas
underdåniga utlåtande, angående förändring i uppbördssättet af de till Militien
anslagna räntor, af den 12 Januari 1863 närmare redogjordt. Till de
skäl, som för denna åtgärd blifvit i åberopade handlingar äfvensom i Statskontorets
och Kammar-rättens under den 15 Juni sistnämnda år afgifna underdåniga
yttrande i samma ämne anförda och närmare utvecklade, hafva
Kollegierna funnit något ytterligare icke vara att tillägga.

Det uti Komiterades uppgift, beträffande antalet kronoskatte lägenheter,
förekommande fel, äfvensom förhållandena i fråga om beloppen af anordnad
ränta och öfverskottsräntorna i Blekinge län synes gifva anledning dertill, att
en granskning utaf åtskilliga uppgifter, Komiterade meddelat, varit af behof
påkallad, men den korta tid af blott något öfver 5| månader, hvarinom Kollegierna
fått sig genom den nådiga Remissen förelagdt att afgifva underdånigt
utlåtande uti detta maktpåliggande och vidt omfattande ärende, och under
hvilken tid mångfaldiga andra, allmän och enskild rätt rörande mål påkallat
Kollegiernas handläggning, har omöjliggjort en sådan granskning, hvilken,
om den ock skulle kunnat fullständigt utföras och ledt till en eller annan
anmärkning, dock icke torde kunnat blifva af väsendtligt inflytande på den
utgång, som detta vigtiga ärende kan erhålla.

De i nåder remitterade handlingarne, tillika med det vid ärendets förehafvande
hos Kollegierna förda protokoll, innefattande en ledamots särskilda
mening, bifogas härjemte; framhärdande Kammar-kollegium och Stats-kontoret
med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare oeli nndersåter

C. J. Thyselius. O. A. Tauvon.
J. Falkman. Carl Aug. Fehr. O. F. af Sillen.

Referent.

Ang. Hägglbladli.

C. J. Hassel!.

Stockholm den 12 Oktober 1867.

Utdrag af Kongl. Majsts och Rikets Kammar-Rollcgii
och Stats-Kontors protokoll, hållet i Stockholm
deu 12 Oktober 1867.

Närvarande:

Herr Presidenten i Kongl. Kammar-Collegium, Kommendören med
Stora Korset af Kongl. Nordstjerne-Orden Thyselius.

Herr Presidenten i Kongl. Stats-Kontoret, Kommendören med Stora
Korset af Kongl. Nordstj erne-Orden Tauvon.

Herr Kammar-Rådet och Riddaren Falkman.

Herr Kammar-Rådet och Riddaren Fehr.

Herr Stats-Kommissarien och Riddaren af Sillén.

Adjungerade Ledamoten i Kongl. Stats-Kontoret, Kammarförvandten
Häggbladh.

S. D. Herr Kammar-Rådet Falkman föredrog Kongl. Maj:ts nådiga
remiss den 11 sistlidne Maj med infordrande af Kongl. Kollegiernas underdåniga
utlåtande öfver det betänkande, som särskilda Komiterade för utredande
af frågan om grundskatternas inlösen den 18 Juni 1866 i underdånighet
afgifvit.

Detta betänkande, som blifvit från trycket utgifvet, hade förut blifvit
till Kongl. Kollegierna utdeladt; och då ärendet nu företogs till afgörande
yttrade referenten:

”Bevillningstaxeringen, hvarpå de inom Komitéen yttrade åsigter och
förslag ytterst sig grunda, utgör dock icke någon osviklig mätare hvarken
af jordbruksnäringens eller af öfriga näringars tillstånd. Något skäl af hvad
härutinnan anförts att frånträda hvad förut af Kongl. Kammar-Kollegium i
dess underdåniga utlåtande den 20 Januari 1860 andragits och af Kongl.
Maj:t i nådiga Brefvet den 6 November samma år förklarats, har jag således
icke funnit, men bör, utan afseende härpå och under förutsättning, att

Kong!. Maj:t i nåder finner någon åtgärd uti det ifrågavarande hänseendet
böra vidtagas, nu, till följd af den nådiga remissen, i underdånighet mig utlåta
öfver de förslag, som inom Komitéen afgifvits.

Komiterade hafva enhälligt ansett, dels att under benämningen grundskatt
bör förstas endast Kronans ränta och tionde, men de s. k. presternas
utlagor icke vara att till ränta hänföra, och dels att det dem i nåder lemnade
uppdrag angår blott grundskatt i nämnda bemärkelse, således icke
hvarken de skyldigheter, som under gemensamt namn af allmänna besvär,
såsom väghållning, skjuts, rotering m. m., jordegendom åligga, eller frälseränta,
hvilken enskild man eller verk och inrättningar med eganderätt innehafva;
och får jag i dessa åsigter instämma.

Under antagande enhälligt, att jorden i vårt land är drygt beskattad
och derföre bör lindring beredas, hafva deremot, i fråga om medlen att
vinna detta mål, Komiterade uttalat 3:ne hufvudsakligen olika meningar.
Sålunda har föreslagits:

A) af en ledamot: att all Kronans grundskatt bör kapitaliseras.

B) af pluraliteten eller 3:ne ledamöter: att denna åtgärd bör vidtagas
med blott en viss del af den i Kronans grundskatt ingående räntan; och

C) af 2:ne ledamöter: att sistnämnda andel af räntan bör af Staten
efterskänkas.

Af dessa förslag anser jag det första under A) upptagna vara till
principen det rätta och således böra, på grund af de derför anförda skäl, af
mig i underdånighet förordas. Det öfverensstämmer ock med hvad Kammarkollegium
i dess underdåniga utlåtande den 20 Januari 1860 yttrat. Af
Kongl. Maj:t är jemväl i nådiga Brefvet den 6 November samma år förklarad!
ratt, såvida någon likhet i fråga om grundbeskattningen skall vinnas,
en frigörelse från alla grundskatterna måste eg a rum?

Såsom hinder för en sådan fullständig kapitaliseringsåtgärd har anförts
svårigheten för Staten att förvalta det kapital, som derigenom skulle
uppkomma; men detta torde, med hänsigt till de financiella förhållanden, som
numera, emot förr, förefinnas, icke förtjena vidare uppmärksamhet, på sätt
ock af Grefve de la Gardie är vidare utveekladt.

Jemväl har antagits, att det uppkomna kapitalet skulle vid förefallande
behof blifva anlitadt för ändamål, som för dess bestämmelse är främmande.
Detta antagande förutsätter, att bägge Statsmagterna, under hvilkas gemensamma
förvaltning kapitalet naturligtvis blefve stäldt, skulle om ett sådant
användande sig förena, hvilket väl icke får förmodas; men skulle det likväl
inträffa, blefve följden, att andra medel måste till fyllande af Statsbehofven
anslås, och vägran af ett slikt anslag kan icke tänkas såsom möjlig, ty då
vore ett upplösningstillstånd för handen, helst af en hvar lätteligen inses,

att ett, i jemförelse med Statsverkets ordinarie utgifter så obetydligt belopp,
som det grundskatten utgör, icke är eller någonsin kan blifva tillräckligt till
betäckande af samma utgifter.

Aflösningen har ansetts icke kunna någon såsom skyldighet åläggas,
men ett sådant åläggande, som väl icke är värre än fastställandet af en
alldeles ny skatt, möjligen vida högre än en blifvande amorteringsprocent,
är likväl en ovilkorlig nödvändighet och varder af mig, liksom af Grefve de
la Gardie och på de af honom anförda skäl, i underdånighet tillstyrkt. Fullgörandet
deraf blifver för den skattskyldiga obetydligt betungande i samma
mån som amorteringstiden utsträckes.

Nämnda Komitéledamot, som lika med öfriga ansett något friköpande
från grundskatt icke kunna ifrågakomma för hemman och lägenheter, som
med blott besittnings- och icke med egande-rätt innehafvas, har jemväl anfört,
att det, med afseende på den stora vigt, det ligger på aflösningens
totala genomförande, väl kunde sättas i fråga, om ej skäl vore att, med
upphäfvande af nu gällande förordningar om skatteköp, ställa dessa i samband
med aflösningen, så att äfven skatteköpandet blefve obligatoriskt och
finge genom amortering under enahanda tidsrymd verkställas; men något
bestämdt förslag härutinnan har icke bhfvit af honom framstäldt. Stadgande
i denna syftning är likväl af mycken vigt och varder derföre af mig
i underdånighet tillstyrkt, så framt icke Kongl. Maj:t i nåder skulle finna
för godt besluta, det med upphörande af alla skatteköp den ännu under enskild
disposition varande jord af krono natur må förklaras vara af skatte
natur, hvilket af mig i första rummet i underdånighet förordas. Skälen till
ett sådant beslut äro fullständigt ådagalaggda uti 6 § af det betänkande,
Komiterade för förenklande af beskattningsväsendet m. m. den 30 April
1847 i underdånighet afgifvit. Den kontanta förlust, som genom eftergift
af skatteköpeskillingarne skulle för Statsverket möjligen uppkomma, om annars
någon sådan i verkligheten inträffar, hvilket med hänsigt till hvad i
det underdåniga betänkandet anföres, med allt skäl kan betviflas, skulle i
alla händelser blifva så högst obetydlig, att den icke förtjenar ringaste uppmärksamhet
i jemförelse med de fördelar, som åtgärden icke blott i allmänhet,
utan ock i fråga om grundskattens kapitalisering skulle med sig föra.
Skulle åter hvarken den ena eller den andra af dessa 2:ne åtgärder beslutas,
delar jag Komiterades åsigt, att för hemman och lägenheter, som blott
under besittningsrätt innehafvas, någon aflösning icke kan ifrågakomma.

I motsats till öfriga 5 Komiterade, har Grefve de la Gardie ansett
rusthållsräntorna vid så väl Kavalleriet som båtsmanshållet böra blifva föremål
för kapitalisering, dervid aflösningen borde, efter enahanda amorteringsgrund
som för öfrig -grundskatt, ske medelst erläggande af en summa sva -

rande emot den effektiva kostnad, hvartill utgörandet af rustningen, efter
afdrag af möjligen anslaget augment, uppgår eller vid de afsutna Kavalleriregementena,
i händelse af uppsittning, skulle uppgå, dock att, dels aflösningens
utsträckande till rusthållen göres vilkorlig i så måtto, att den endast
finge ega rum, der rusthållarne förbundo sig att fortfarande allt framgent
utgöra rustningen emot åtnjutande, sedan aflösningen blifvit fullgjord,
af full ersättning af Staten, och dels denna ersättning en gång för alla bestämmes
till samma belopp, hvartill den i och för aflösningen beräknade totalkostnaden
uppginge, men förvandlas i säd att efter hvarje års medelmarkegångspris
betalas. I detta Grefve de la Gardies förslag får jag i
underdånighet instämma, endast med den skilnad, att aflösningens utsträckande
till rusthållen icke blir vilkorlig, så att verkställandet deråt kommer att bero
på rusthållarens godtfinnande, utan bör den, likasom för alla andra, blifva
ovilkorlig. På ordnandet af ärendet i denna del torde likväl möjligen komma
att inverka afgörandet af den nu under behandling varande frågan om inrättande
af rikets försvarskrafter, på annat sätt än hittills egt rum.

I fråga om rättigheten att aflösa augmentsräntorna har inom Komitéen
någon skiljaktighet icke egt rum och äfven jag anser en sådan aflösning
på samma sätt, som med andra räntor, böra verkställas.

Uti Grefve de la Gardies förslag, att rusttjensten af frälset äfven bör
under aflösningen inbegripas och till grund derför läggas detta onus, sådant
det för närvarande befinnes och utgår, får jag i underdånighet instämma.

Inom Komitéen har ansetts, att för hemman eller särskild skattlagd
lägenhet, hvarå något visst besvär är lagdt, för hvars utgörande räntan till
större eller mindre del är egaren till godtgörelse anslagen, till exempel
gästgifverihemman med indelt egen ränta, sådan ränta icke kan få aflösas,
så länge besväret egendomen åligger; men i denna åsigt kan jag icke instämma,
utan är af den tanka, att för sådana räntor böra gälla enahanda
föreskrifter, som för rusthållsräntor blifva meddelta.

Indragning till Statsverket af indelta räntor och kronotiondeanslag
har af Komiterade enhälligt ansetts böra ega rum. Denna åtgärd, ehuru hittills
icke i sin helhet verkställd, är likväl flera gånger af Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer pröfvad nödvändig, på sätt inhemtas af Kongl. Proposition
den 13 November 1828, Rikets Ständers skrifvelse den 13 Februari 1830,
Kongl. Bref den 2 Februari 1833, Kongl. Proposition den 7 Maj 1834,
Rikets Ständers skrifvelse den 17 Maj 1835, Kongl. skrifvelse den 27
Januari 1840, Rikets Ständers skrifvelse den 24 Maj 1845 samt Kongl.
Propositioner den 20 December 1847 och den 1 Februari 1851, för hvilka
med flera ämnet rörande handlingar är uti Krigs- och Kammar-kollegiernas
underdåniga utlåtande, angående förändring i uppbördssätt af de till Mili ti en

anslagna räntor, af den 12 Januari 1863 närmare redogjordt. Åtgärden, af
vigt alltid, äfven om någon grundskattens kapitalisering icke ifrågakommer,
men i denna händelse ovilkorligen nödvändig, varder derföre af mig i underdånighet
tillstyrkt.

I motsats till Grefve de la Gardies åsigt delar jag öfriga Komiterades
tanka, att persedelräntan bör till bestämd ränta i penningar omsättas, hvilket
är för ett lätt verkställande af kapitaliseringen lika nödvändigt, som,
äfven om denna åtgärd aldrig ifrågakommer, af stor vigt med hänsigt till
uppbörds- och redogörelseverket.

Grefve de la Gardie har, i olikhet med öfriga 5 Komiterade, ansett
äfven kronotionden böra blifva föremål för kapitalisering, uti hvilken tanka
jag icke annat kan än instämma, ty ringaste skäl finnes icke att vid en hel
kapitalisering undantaga denna del af grundskatten, om ock till ett sådant
undantag anledning möjligen kunde vid en blott delvis kapitalisering sig
förete.

Af de 3:ne olika slag af tionde, som i Tabellen N:o 5 sid. 299 upptagas,
anser jag det första eller spanmål, som löses efter markegång, böra,
lika med persedelräntan i penningar omsättas, hvilket naturligtvis icke med
de 2:ne andra slagen eller spanmål, som löses efter bestämdt pris, och skärtionde
i kontant erfordras; och bör all tionden, i enlighet med samtliga
Komiterades tanka, beräknas till det belopp, hvarmed den sednast utgått.

I fråga om det pris, som bör följas vid förvandling af persedelräntan
till penningar och beräkning deruti af kronotionden, hafva af de 5 Komiterade,
som funnit dessa åtgärder böra ega rum, 3:ne ansett medeltalet af, å
ena sidan 1834—1853 årens vid skatteförenldingen begagnade medelpris
och, å den andra, det medelmarkegångsvärde som gällde år 1862, böra användas,
hvaremot de 2:ne andra ledamöterna föreslagit 1865 års medelmarkegångspris.
Uti icke någon af dessa meningar kan jag instämma, utan
hemställer i underdånighet, att vid räntans och kronotiondens omsättning
bör tagas till grund medelmarkegångspriset året näst före det, hvarunder
åtgärden bör verkställas, såsom närmast motsvarande då gällande varuvärden,
hvilket öfverensstämmer med det skäl, sistnämnda 2:ne ledamöter för deras
tanka anfört och jag finner vara fullkomligen giltigt.

Sist upptagna 2:ne åtgärder eller dels indragning af indelta räntor
och tionde-anslag och dels omsättning till penningar af persedelräntan och
den kronotionde, som i spanmål eller med dess värde efter markegångspris
utgöres, anser jag, på sätt ock redan blifvit antydt, vara af största vigt, om
ock någon kapitalisering af grundskatten alldeles icke ifrågakommer; hvadan
äfven i denna händelse tillförordnande deraf af mig i underdånighet tillstyrkes.

På sätt så väl Kammar-kollegii underdåniga utlåtande den 20 Januari
1860 innehåller, som och Komiterade enhälligt föreslagit, bör Staten till utbekommande
af aflösningsprocenten hafva samma förmånsrätt, som den för
det närvarande eger i afseende på sjelfva räntan och tionden.

Grefve de la Gardie har ansett denna aflösningsprocent hora blifva TV
af grundskatten; men, då åtgärden, i allt hvad möjligt är, hör underlättas,
och då om den varder fullbordad några år förr eller sednare, detta är utan
betydelse i jemförelse med den fördel, som de skattskyldiga genom en lägre
aflösningsprocent beredes, tillstyrker jag ''underdånigst, att denna procent bestämmes
till * af grundskatten, ehuru detta har till påföljd en längre
amorteringstid, dock obetydlig emot den tid af århundraden, hvarunder det
beskattningsförhållande egt rum, hvars upphörande åtgärden afser.

Beträffande sättet för aflösningens verkställande ar, efter mm tanka,
Grefve de la Gardies förslag lika enkelt som välgrundadt och varder derföre

i underdånighet tillstyrkt. T . 1om

Uti Kammar-kollegii underdåniga utlåtande den 20 Januari 1860 ai
yttradt: att de genom ränteförenklingen tillkomna nya räntor, innan de
kunna läggas till grund för en kapitaliseringsåtgärd "måste granskas och
fastställa^’ • — att" vmed detta arbete äfven är förenadt ett annat lika vigtiat
företag nemligen granskningen af de icke alltid tillförlitliga jordeböckerna,
deruti hemman stundom wpptagas med annan natur och grundskatt än dem
tillhör”- — och att häraf följde, ”att kapitulering af grundskatterna och inlösen
deraf icke kunde ega rum förr, än jordehoksväsendet genom en nyjordeboks
upprättande och fastställande blifvit behörigen ordnadt ; innehållande
iemväl Kongl. Brefvet den 6 November 1860, att möjligheten af kapitaliseringsåtgärdens
genomförande är beroende af den nu pågående jordeboksgransk ninaens

fullbordan”. . .... ,

I motsatts härtill, hafva Komiterade ansett sig icke kunna tillstyrka

afbidandet af slutet på jordeboksgransknings-arbetet, enär dels vidlyftigheten
af detsamma icke tillåter att förese någon bestämd tid for dess afslutandeoch
dels, om, genom begagnandet af de gamla jordeböckerna fel — deri
bland Komiterade funnit det svåraste vara misstag om jordeboksnaturen af
en egendom - möjligen skulle inträffa, återgång synes i laga väg sta att
vinna? derest rättelse ej på annat sätt kan erhallas; varande#af Grefve de
la Gardie såsom ett ytterligare skäl tillagdt, att under den pågående granskningen
af jordeboken möjligen upptäckta fel vid förvandlingen ej lara kunna

få någon retroaktif verkan. . , . xr ,

Att det ”vidlyftiga och magtpåliggandé (såsom orden lyda i Kongl.
Brefvet den 6 November 1860) arbetet med upprättande och fastställande åt
nya jordeböcker fordrar lång tid, innan det kan blifva afslutadt, sager sig

sjelft, men lika klart är det ock, efter min uppfattning, att förr, än sådant
skett, någon kapitaliseringsåtgärd icke bör vidtagas. Ett motsatt förfarande
skulle, då under jordeboksarbetet upptäckts en stor mängd grofva fel i fråga
om egendomarnas icke blott natur utan ock räntor och tionde, ovilkorligen
hafva till påföljd, å ena sidan, att egendomar, hvilka äro af natur, att deras
grundskatt i verkligheten icke skulle utgöra föremål för kapitalisering,
likväl^ dervid kommo i fråga, eller ock att ett motsatt förhållande inträffade,
och, a den andra, att grundskatt till ett, i större eller mindre mån, origtigt
belopp blefve kapitaliserad. — Till hvilka tvister och förvecklingar sådant
skulle föranleda inses lätteligen, men icke är det skäl att framkalla ett slikt
förhållande blott, för att kapitaliseringsåtgärden måtte kunna vidtaga några
ar förr, än annars kunnat ifrågakomma. Allt afseende å Komiterades yttrande
i^ denna del varder derföre af mig i underdånighet afstyrkt.

Komiterade hafva föreställt sig, att, om ränteaflösningen medgifves,
det måste blifva nödvändigt, att, med upphäfvande af nu gällande skattläggnmgsmethoder,
föreskrifva en ny sådan, hvilken för hela riket kunde lända
till efterrättelse. Den nödvändighet, Komiterade sålunda föreställt sig, kan
jag icke inse ega rum, utan är tvärtom öfvertygad, att fastställande af ny
skattläggningsmethod till efterrättelse, vare sig blott för en viss ort eller för
hela riket, skulle ovilkorligen hafva till påföljd orättvisa och obillighet i
beskattningen. Frågan är icke ny. Redan uti underdånig skrifvelse den 17
Maj 1835, sedan Kammar-kollegium den 8 December 1828 afgifvit ett af
Kongl. Maj:t uti nådig Proposition den 13 Februari 1829 gilladt och jemväl
af Rikets Ständer godkändt förslag till räntepersedlarnes förenkling, gjorde
Rikets Ständer hemställan om skattläggningsförfattningarnes öfverseende och
granskning, men den blef af Kongl. Maj:t uti nådigt Bref den 5 Februari
1839 förklarad icke böra till någon åtgärd föranleda, på grund af hvad
Kammar-kollegium uti underdånigt utlåtande den 28 December 1838 anfört,
deribland jemväl förekommer, att en förändring i skattläggningsmethoderim
med tillhörande undervisningar för hvarje ort, ”med livad varsamhet
den än tillvägabragtes, till rättelse vid hädanefter skeende skattläggningar å
nya hemman, otvifvelaktigt skulle i de flesta fall medföra den följd, att dessa
hemman finge dels högre, dels lägre ränta sig åsatt, än efter de gamla methoderna
kommit i fråga, samt derigenom förorsaka ojemnhet i beskattningsförhallandet
emellan äldre, förut skattlaggda hemman samt de i sednare tider
tillkomna, eller, om sådan ojemnhet möjligen kunde någon gäng undvikas, åtminstone
uppväcka farhåga derför. Under denna förutsättning, har Kollegium
antagit, att nyhemman borde fortfarande undergå skattläggning efter de för
orterna upprättade methoder, hvilka under 150 års tid varit tillämpade och

genom hvilkas oförändrade bibehållande odlaren blifver tryggad emot högre
beskattning, än lian vid odlingsfÖretagets början och fortgång bort och kunnat
påräkna”.

Jemte utfärdande af nådiga Kungörelsen den 11 Maj 1855 om ränteförenklingen,
blef af Kongl. Maj:t uti nådigt Bref samma dag, kungjordt
genom Kammar-kollegii Kungörelse den 1 nästpåföljde Juni, förklaradt:
att 71 då både rättvisa och billighet f ördra”, att vid framdeles skeende skattläggningar
icke förfares efter andra grunder, än att räntor, som dervid åsättas,
”öfverensstämma med dem, hvilka redan äro öfriga hemman ålagda och,
derest förvandling ej skett, skulle hafva ifrågakomma”, sa bör räntan ”först
uträknas efter ortens hittills gällande method och det sålunda bestämda beloppet
sedermera förvandlas till ny ränta efter enahanda beräkningsgrund och
medelpris, som för de äldre räntornas förvandling blifvit fastställda”.

Ivomiterades ifrågavarande förslag varder af mig i underdånighet afstyrkt
och anser jag detsamma vara desto mindre af behof påkalladt, som
numera högst sällan, emot förr, skattläggning af jord är nödig. Annat
blefve förhållandet, om ny skattläggning af all jord, utan undantag, inom
riket påböds, i hvilket fall ny skattläggningsmethod ock kunde tarfvas.

I händelse det af mig i underdånighet förordade förslaget, om kapitalisering
af all Kronans grundskatt, icke skulle af Kongl. Maj:t i nader
godkännas, får jag om de 2:ne öfriga, under B och C uppfattade förslagen

mig i underdånighet yttra, och dervid, under åberopande af hvad jag förut

anfört dels om indragning af indelta räntor och tiondeanslag, och dels om
förvandling till kontant af persedelräntorna och kronotionden, hemställa, att
förslaget under Litt. C om ren eftergift af en del af räntan till efterrättelse
anbefalles, dock så, att icke 1865 års taxeringsvärde å hemman och lägenheter,
utan det, som åsättes året näst före verkställigheten, tages till grund
för beräkningen. Detta förslag medför väl, lika litet som förslaget under
Litt. B, någon särdeles lindring för egendomarne, men har i fråga om verkställandet
obestridligt företräde framför det sednare.

Enligt detta förslag, Litt. B, skulle aflösningen icke ovilkorligen åligga
j or degar en ° utan blifva på hans godtycke beroende. Detta skulle, då kändt
är att de flesta hemman i landet äro klufna i flera mindre delar, hafva i

en framtid till påföljd, att, när icke alla utan blott en eller annan åbo fri köpt

sin andel, det blefve rent af omöjligt att hafva reda på förhållandet,
för utredande hvaraf någon annan grund icke vore att tillgå än åboernas
ofta lika namn under den längre eller kortare tid, hemmansdelarne varit i
flera personers ego.

Det af Komiterade föreslagna sätt för delning af gemensamt taxeringsvärde
skulle medföra orättvisa, då af 2:ne hemman med lika mantal det ena

kan vara vida bättre än det andra. Lika orättvis grund för en sådan delning
äro räntorna till följd af en i olika grad verkställd odling.

Enahanda omdöme gäller ock om det föreslagna sättet för delning af
taxeringsvärde emellan liera hemman, från hvilka afsöndring af lägenhet
skett gemensamt.

De föreslagna flera åtgärder för verkställigheten äro ock vidlyftiga
och invecklade i jemförelse med hvad förslagen under Litt. A och C erfordra.

Under åberopande i öfrigt af hvad Grefve de la Gardie anfört, varder
förslaget under Litt. B. om en partiel aflösning af mig på det högsta
afstyrkt.

Slutligen har jag icke kunnat underlåta i underdånighet anmäla, att
det uti Komiterades uppgift, beträffande antal kronoskattelägenheter, förekommande
fel, äfvensom de anmärkta förhållanderna i fråga om beloppen af
anordnad ränta och öfverskottsräntorna i Blekinge län gifva anledning dertill,
att en granskning utaf (len mängd uppgifter, Komiterade meddelat, varit
af behofvet påkallad, men att den korta tid, af blott något öfver
månader, Kollegierna fått sig genom den nådiga remissen förelagd, hvarförinnan
uti det vigtiga, magtpåliggande och vidtomfattande ärendet, deruti för
författande och expedierande af Komiterades betänkande en tid af öfver 2:ne
år åtgått, underdånigt utlåtande borde afgifvas, har omöjliggjort en sådan
granskning, då derjemte icke bör förbises att mångfaldiga andra, allmän och
enskild rätt rörande mål under tiden tarfvat handläggning och icke kunnat
eller bordt åsidosättas”.

Kongl. Kollegiernas Herrar Presidenter och öfriga ledamöter förenade
sig om ett underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t af det innehåll, registraturet
utvisar. Ut supra.

In fidem
C. J. Eassell.

Samman drag N:o 1.

IBiifvml-tit^I-vis öfver Kronans anordnade och behållna ranta, år 1862,
enligt Tabellen i\:o 4, (sidd. 41—123.)

1 Rubrik.	Summa.
Anordnad t.			R:dr.	öre.
Andra Hufvud titeln.
Justitie-staten: Boställsräntor . . ’.............	6,966 47 — 541 14 -
Löningsräntor..................	7,507	61 —
Fjerde Hufmdtiteh,.
Indelta Kavalleri- ocli Infanteri-regementena:
Boställsräntor............... 176.274: 70,so. Löningsräntor............... 601,830: 5,93. Svaga rotars understöd ......... 1.749: 63 —	779,854 1,435,021	39.4 3 47.5 7
Indelta Kavalleri-regementena: Rusthålls- räntor.................... 859,232: 64,40. Augmentsräntor.............. 575,788: 83,17.	2,214,875	87 —
Femte Hufvudtiteln.
Båtsmans-Indelningen: Rusthållsräntor. . . . 72,524: 78 — Augmentsräntor ... 11,775: 15 —	84,299	93 —
Lotseri- och Fyrings-staterne............ .....	443	58 —	84,743	51 —

Transport j 2,307,126! 99 —

Eu b rik.	Summa.
			R:dr.	öre.
Transport	—		2,307,126	99 —
Sjette Hufvudtiteln.				1-
’ Landtmäteri-staien: Boställsräntor...... 204: 20 —
Löningsräntor...... 1,209: 85 —	1,414	5 —
Landsstaterne i Länen: Boställsräntor •....'' 39,160: 2 —
Löningsräntor .... 132,396: 92,50.	171,556	94,5 0
Gästgifvares friheter.......................	18,520	47 —
Färjor och Färjkarlar.......................	170	6 —
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket............	28,246	56 —		!
Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar......	3,798	17 —	223.706	25,50
Sjunde Hufvudtiteln.
Postverket .....''.......•.................	229	92 -
f. d. Jägeri-staten: Boställsräntor....... 1,174: 12 —
Löningsräntor...... 1,527: 4 —	2,701	16 —
Skogsplanterings-kassan: boställsräntor.............	1,096	74 —
Städers friheter..........................	23,176	41 —	27.204	23 —
Åttonde Hufvudtiteln.
Kleresi-staten: Kleresiets friheter...... 132,488: 17,50.
Löningsräntor......... 15,342: 79 —	147,830	96.50
Universiteterna: af prebenden......... 662: 54 •—
af egna egendomar..... 83,589: 27 —	84,251	81 —
Elementar-läroverken: af prebenden..... 4,624: 53 —
Löningsräntor..... 6.902: 69 —	11,527	22 —
Pedagogier och Folkskolor....................	5,297	52 —
Fattigvården i landsorterne...................	211	3 —
Hospitalers och Lasaretters underhåll.............	20,328	91-
Stora Barnhuset i Stockholm...............:..	40	46 —
Barnhusen i landsorterne.....................	38	2_''
Kyrkors underhåll.........................	16,044	46 —	285,570	39,5 0
Transport !	2,843,607)	87 —

Rubrik. S ....... ...........	Summa.
			K:dr.	öre.
Transport	—		2,843,607	87 —
Nionde Hufvudtiteln.
Justitie-staten: Boställsräntor.......• ■ 256: 63 Fångars vård och underhåll. 281: 5 —	537	68 —
Lands-staterna i länen: Boställsräntor .... 208: 31 Löningsräntor . . . , 2,860: 96 —	3,069	27-	3,606	! 95 —
	Summa	2,847,214	82-
Kotiul. ftlaist och Kronan behållet.......			2,263,013	4 —
Summa Summarum	5,110,227	86-

Anm.

Uti tabellen upptages “Anordiiadt“ till
således för mycket.........

2,847,489: 16
274: 34
2,847,214: 82.

Jemför Sammandrag dels N:o 5 “Länsvis“ öfver denna Tabell N:o 4, och dels så väl
N:o 4 “Ilufvudtitelsom N:o 7 “Länsvis“ öfver Tabellen N:o 4 C.

Sammandrag I:o 2.

lliilYiid-l ilo l-vis öfver räntan af mjöl- och såg<|varnar, år 1862,
enligt Tabellen i\:o 4 A, (sidd. 125 — 173.)

.Rubrik.	\| j Summa. 1
			j	R:dr.	j öre.
Anordnad!;.
Andra Hujmidtiteln.
Justitiestaten: Boställsräntor		\| ____	1 25		1
• Löningsräntor........		10	21	10	46!
Fjerde Hufmdtiteln.				.	\| ! j
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:					J !
Boställsräntor......	930: 75.
Löningsräntor........	. 5,428: 11.	6,358	86		j
j Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor .	. 2,427: 13.
Augmentsräntor. . .	. 3,966: 37.	6,393	50	12,752	36i
Femte Hufmdtiteln.					I 1 1
Båtsmans-Indelningen: Rusthållsräntor		52	35
Augmentsräntor......		28	35	80	70
Sjette Hufvudtitéln.
Landsstaterne i länen: Boställsräntor	84: 28.
Löningsräntor . .	. 2,377: 49.	2,461	77
Gästgifvares friheter . .		92	491
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket		78	951
Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar	. ........	860	; 79	3,494	_
		Transport \|	16,337	52

Rubrik.	Summa.
				K: dr.	öre.
	Transport	___	—	16,337	52
Sjunde Hufvudtiteln.
f. d. Jägeri-staten: Löningsräntor........... Städers friheter......................		1,032	18 63	1,032	81
Åttonde Hufvudtiteln.
Kleresi-staten: Kleresiets friheter............ Löningsräntor..............	341: 55. 279: 87.	'' 621	42
Universiteterna: af egna verk.............. Elementar-läroverken: Löningsräntor.......... Hospitalers och Lasaretters underhåll......... Kyrkors underhåll....................		2,511 3 1,351 316	88 __ 75 88	4,804	93
Nionde Hufvudtiteln.			''
Lands-staterna i länen: Löningsräntor.........		—	—	5	47
	Summa	22,180	73
Kongl. Majit och Kronan behållet.				165,077	66
Summa Summarum	187,258	39

Jemför Sammandrag N:o 6, “Länsvis“ öfver denna Tabell N:o 4 A.

Sammandrag- E:o 3.

Hufvud-titel-vis öfver Presternas utlagor, år 1863,
enligt Tabellen Nso 4 B, (sidd. 175—207).

Rubrik.			Summa.
			K: dr.	öre.
Anordnad!. Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor. . . . Indelta Kavalleri-regementena: Augmentsräntor...........	1.174 361	71 86	1,536	57
Femte Hufvudtiteln. Båtsmans-Indelningen: Augmentsräntor-................			90	28
Sjette Hufvudtiteln. Gästgifvares friheter...........................		—	—	4
Sjunde Hufvudtiteln. f. d. Jägeri-staten: Löningsräntor................... Städers friheter.......... ................	6	34 97	7	31
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter............ 2,635: 5. Löningsräntor............ 231: 93. Universiteterna: af prebenden..................... Elementar-läroverkeu: af prebenden..... 126: 44. Löningsräntor........... 36: 92. Hospitalers och Lasaretters underhåll................ Kyrkors underhåll...........................	2,866 149 163 20	98 51 36 63 28	3,200	. 76
Nionde Hufvudtiteln. Lands-staterna i länen: Löningsräntor................	—			37
Kong!. Majst och Kronan behållet.........	Summa ........	4,835 , 17,027	33 84
Summa Summarum	21,863	17
Jemför Sammandrag N:o 6 “Länsvis“ öfver denna Tabell N:o 4 B.

Sammandrag I:o 4.

Hufvud-titel-vis öfver Kronans anordnade och behållna räntor år 1862, (efter afdrag
af räntor för mjöl- och såg-qvarnar samt Presteruas utlagor),
enligt Tabellen N:o 4 f, (sidd. 209—291).

R u b r i k.	Summa.
				R:dr.	öre.
Anordnadt.
Andra Hufvudtiteln.
Justitiestaten: Boställsräntor.........		6,966	22 —	■
Löningsräntor.........		530	93 —	7,497	15 —
Fjerde Hufvudtiteln.	1
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena
Boställsräntor..............-	175.343: 95,50.
Löningsräntor...............	595,227: 23,93.
Svaga rotars understöd..........	1,749: 63 —	772,320	82.43
Indelta Kavalleri-regementena:
Rusthållsräntor...............	856,865: 51,40.
Augmentsräntor..............	571,460: 60,17.	1,428,266	11,57	2,200,586	94 —
Femte Hufvudtiteln.
Båtsmans-indelningen: Rusthållsräntor.....	72.472: 43 —
Augmentsräntor . . .	11,656: 52 -	84,128	95 —
Lotseri- och Fyrings-staterna .........		443	58 —	84,572	53 —
Sjette Hufvudtiteln.
Landtmäteri-staten: Boställsräntor......	204: 20 —
Löningsräntor......	1,209: 85 —	1,414	5 —
\| Lands-staterna i länen: Boställsräntor ....	39,075: 74 —
Löningsräntor . . . .	130,019: 43,50.	169,095	17,50
Gästgifvares friheter..............		18,427	94 —
j Färjor och Färjkarlar..............		170	6 —
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket . . .		28,167	61 —
Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar.......	2,937	38 —	220,212 21,50
]		Transport	2,512,868 83,5oJ

Rubrik.				Summa.
		•		I . R:dr.	[ öre. i
	Transport	—;—	—	i 2,512,868	83,50
Sjunde Hufvudtitieln.
Postverket...................		229	92 —
1 f. d. Jägeri-staten: Boställsräntor .....	. 1,174: 12 —
Löningsräntor.....	1,526: 52 —	2.700	64 —		\|
; Skogsplanteringskassan: Boställsräntor . . .		1,096	74 —	1
Städers friheter................		22,136	81 —	26,164	11 —
Åttonde Hufvudtiteln.				:
Kleresi-staten: Kleresiets friheter.....	129,511: 57,50.
Löningsräntor........	. 14,830: 99 —	144.342	56,5 0		1
Universiteterna: af prebendehemman ....	513: 3 —
af egna hemman.....	. 81.077: 39 —	81,590	42 —
Elementar-läroverken: af prebendehemman	4,498: 9 —
Löningsräntor ....	. 6.862: 77 -	11,360	86 —
Pedagogier och Folkskolor..........		5,297	52 —
Fattigvården i landsorterne.........		211	3 —
Hospitalers och Lasaretters underhåll . . .		18,956	53 —
Stora Barnhuset i Stockholm........		40	46 —
Barnhusen i landsorterne .''.........		38	2 —
Kyrkors underhåll...............		15,727	30 —	277,564	70,50
Nionde Hufvud,titeln.
Justitie-staten: Boställsräntor........	256: 63 —
Fångars vård och underhåll	281: 5 —	537	68 —
Lands-staterna i länen: Boställsräntor . . .	208: 31 —
Löningsräntor . -. .	. 2,855: 12 —	3,063	43-	3,601	11 -
		Summa	2,820,198	76 —
Kougl. Majst och Kronan behållet . . .			2,080,907:	54-
	Summa Summarum ;	4,901,106(30 —j

Anm.

Uti Tabellen upptages “Anordnadt“ till....................... 2,820 473: 10.

således för mycket................................... ''21A. 34.

2.820,198: 76.

Jemför Sammandrag dels N:o 7 “Länsvis“ öfver denna Tabell N:o 4 C, och dels både
N:o 1 “Hufvudtitél-U och N:o 5 “Länsvis“ öfver Tabellen N:o 4.

Sammandrag N:o 5.

Länsvis öfver Kronans ränta år 1862, enligt Tabellen N:o 4, (sidd. 41 — 123).

Sid. i Tab.	Upsal a län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
43	Upsala län. Andra HulVudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor................	574	32	146	62 -	R:dr. 720	öre. 94 —
47	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena : Boställsräntor................	17,785	82	4,382	17 —	22,167	99 —
49	Löningsräntor................	32,727	62	13,045	11,50	45,772	73,50
	S:r	50,513	44	17,427	28,50	67,940	72,50
53	Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor . ..............	57.799	2	17,155	66-	74,954	68-
55	Augmentsräntor...............	36,504	87	11,908	90,50	48,413	77,50
	S:r	94,303	89	29,064	56,50	123,368	45,5 0
	sia för Titeln	144,817	33	46,491	85 —	191,309	18-
67	Sjette HulVudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor.................	3,043	36	826	37 -	3,869	73 -
69	Löningsräntor.................	6,952	[52	1,800	40 —	8,752	92 —
	S:r	9,995	88	2,626	77 —	12,622	65 —
71	Gästgifvares friheter............	1,357	8	432	16 —	1,789	24 —
	S:a för Titeln	11,352(96	3,058(93 —	14,411	89 —

Sid. i Tat	Upsala län.	\| Medelmarke-i gångs-värde.	Penningar. 1	Summa R:mt.
				1	j	{ E:dr.	öre.
	Sjunde Ilufvudtitelii.		1			1 i
	F. d. Jägeristaten:			!			j
81	Boställsräntor ................	30	66	4	! 58 —	1 35	24— i
\| 83	Löningsräntor................	1 41	32	7	33 —	48	65—\|
\|	8:r	71	98	11	191 —	83	89—j
1 87	Städers friheter...............	2,055	77	149	14 —	2,204	91 —
	S:a för Titeln	2,127	75	161	5 —	2,288	80 —
	Åttonde HutVudtiteln.
	Kleresistaten:
j 89	Kleresiets friheter..............	6,999	75	1,295! 86 —	8,295	61 —
90	Löningsräntor................	221	26		—	221	26 —
i	S:r	7,221	1	1,295	86 —	8,516	87 —
	Universiteterna:	1
! 93	af prebenden.................	110	63	35\| 40 -	146	3 —
95	af egna egendomar.............	35,056	3	6,631j 15 —	41,687	18 —
	S:r	35,166!	66	6,666 55 —	41,833	21 —
: 101	Pedagogier och Folkskolor.........	7l\|		16)99 —	87	99-
105	Hospitalers och Lagaretters underhåll . .	6,868\|60	1,553) 64 —	8,422	24-
111	Kyrkors underhåll..............:	27 54	13) 66 - j	41	20 —
	S:a för Titeln 1	49,354 8l\|	9,546) 70 —''	58,901	51 —
	Nionde HutVudtiteln.	\|	\|	i 1	1 i	f j \|
113	Boställsräntor vid Justitiestaten.....	21170	44\| 93 - -	256;	63 —
i 115	Fångars värd och underhåll...... .	10779)	21 j 55 —j	1291	34 —
	Landsstaten:	1		I	i i	\|
117	Boställsräntor.................	17285;	35,	46 —	208	31 —
119	Löningsräntor................	253 21	78	24—\|	331)	45 —
	S:r	4261	6\|	113	70-\|	539\| 76 —1
1	S:a för Titeln	745)55)	180) 18 —j	925 73 — j

Sid. i Tab.\|	Upsala län.	Medelmarke- gångsvärde.	I Penningar.	Summa R:mt.
1	1 Sammandrag. Andra Hufvudtiteln.............i	1 574	32	146	62 —	R:dr. 720	5re. 94 —
	Fjerde D:o i Sjette D:o ............. Sjunde D:o ]	144,817	53	46,491	85 —	191,309	18 —
	11,352	96	3,058	93 —	14,411	89 —
	2,127175]	161	5 —	2,288	80 —
	Åttonde D:o .............\|	49,354	31	9,546	70 -	58,901	51 —
	Nionde D:o .............	745	55	180	18 —	925	73—,
	Summa för länet	208,972	72	59,585	33 -	268,558	5 —
	Enligt Tabellen sid. 121..........	208,843	61	59,558	76 —	268,402	37-i
	Således mindre	129 11	26	57 —	155	68 -1
43	(Jemför N:o 7, Sammandrag “Länsvisu öfver Tab. N:o 4 C.) Stockholms län. Andra Hufvudtiteln. i Justitiestaten: Boställsräntor.................	232	6	46	44 —	278	50 —
45	Löningsräntor................	229	8	75	42-	304	50 —
S:a för Titeln	461	14	121	86 -	583	—
1 47	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena : Boställsräntor.................	, 7,927		, 1,641	! i 81 —	9,568	81 —
49	Löningsräntor.................	22,330	42	7,910	\|16,93\| 30,240	58,93,
S:r	30,257	42	9,551	197,93] 39,809\| 39,03
53	Indelta Kavalleriregementena: Rusthållsräntor................	50,788	61	\| \| 12,934	i 76,4C	j I 63,723\| 37,40
55	Augmentsräntor...............	39,193	32	\| 12,262	\| 28,6 7	51,456 61,6 7
S:r	89,981	91	25,192	5 5,0 7	115,179 99,07
	S:a för Titeln	120,239 36	>j 34,756	>\| 3 —	154,989\| 39 —1

Sid. i Tab.	Stockholms län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar. 1	Summa JR:mt.
61 67 69 71 87 89 ! 91 95 105 i 111 119	Femte Hnfvudtitelu. Lotseri- och Fyrings-staterne............	’		I	78	R:dr.	Ö. 78
Sjette HuiVudtitcIii. Landsstaten: Boställsräntor . . . ................. Löningsräntor...................	3,556 9,892	2 9	I 1 910,50 630 9	4,466 10,022	52 18
S:r Gästgifvares friheter................	12,948	11	1,540 59	14,488	70 21
2,042	2	53819	2,580
S:a för Titeln	14,990 13	2,078 78	17,068	91
Sjunde llulYudtitelii. Städers friheter...............	66	46	19	41	85	87
Åttonde Ilufvudtiteln. Kleresistaten: Kleresiets friheter.......... .... Löningsräntor...........	4,789 389	24 73	1,414 17	71 14	6,203 406	95 87
S:r Universiteterna: af egna egendomar......	5,178	97	l,43l\|85	6,610 82
18,315	92	2,75292	21,068	84 36
Hospitalers och Lasaretters underhåll ....	1,775	59	29177	2,067
Kyrkors underhåll..................		j ; 3	—	3
S:a för Titeln	25,270	48	4,476)57	29,747	5
Nionde HutYudtitcIu. Landsstatens löningsräntor......	1 1	1 ! 2050	20	50
Sammandrag. Andra Hufvudtiteln..... Fjerde D:o .....	461 120,239\|	14 36	I 1 12186; 34,750 3\|	583 154,989	_! 39
Transport	120,700,50	34,871)89)	155,572)39

Sid. i Tab,	Stockholms län.	Medelmarke- gångs-värde.	„ . 1 Summa Penningar. j E:mt
43 47 49 . 58 55 . \| ! 61 67 69 \|	Transport Femte Hufvudtiteln................. Sjette D:o ................. Sjunde D:o ................. Åttonde D:o ................. Nionde D:o .................	120,700 14,990 66 25,270	50 13 46 48	34,871 2,078 19 4,476 20	89 78 78 41 57 50	K:dr. 155,572 17,068 85 29,747 20	Ö. 39 78 91 87 5 50
Summa för länet	161,027	57	41,467	93	202,495	50
'' Nyköpings län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor ....................	447	48	57	48	504	96
Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor..................... Löningsräntor.....................	10,210 25,186	30 41	2,286 6,485	71 7	12,497 31,671	i 48
S:r Indelta Kavalleri-regementena: Kusthållsräntor.................... Augmentsräntor...................	35,396	71	8,771	78	44,168	49
21,963 11,914	68 73	4,452 2,951	56 43	26,416 14,866	24 16
S:r	33,878	41	7,403	99	41,282	40
S:a för Titeln Femte Hufvudtiteln. Lotseri- ock Fyrings-staterna...........	69,275	12	16,175	77	85,450	89
•		5	31	5	31
Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor..................... Löningsräntor.....................	3,231 6,248	93 12	479 642	97 83	3,711 6,890	90 95
S:r	9,480	5	1,122 80	10,602 85
Transport	9,480	i 5	1,122 80	10,602 85

i Sid. i Tab. t	Nyköpings län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
						R:dr.	ö.
	Transport	9,480	5	1,122,80	10,602	85
71	Gästgifvares friheter................	817	48	26686	OO o r—l	34
77	Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar .	637	8	—	—	637	8
	S:a för Titeln	10,934	61	1,389 66	12,324	27
	Sjunde HutVudtiteln.
81	f. d. Jägeristaten: Boställsräntor ........	230	79	42	34	273	13
83	Löningsräntor........	457	57	120	36	577	93
	S:r	688	36	162	70	851	6
85	SkogsplanteringsJcassan: Boställsräntor .....	83	8	32	94	116	2
87	Städers friheter...................	172	79	33	66	206	45
	S:a för Titeln	944	23	229 30	1,173	53
	- Åttonde HulYiidtiteln.
89	Kleresi-staten: Kleresiets friheter........	4,312134	847	68	5,160	2
1 91	Löningsräntor..........	12153	4	47	17	—
	S:r	4,32487	852)15	5,177	2
1 97	Elementarläroverken: af prebenden........	844)90	167)73	1,012	63
103	Fattigvården.....................	126)88	2)12	129	—
105	Hospitalers och Lagaretters underhåll......	441	K 0	26)97	468	“2
111	Kyrkors underhåll..................	172\| 8	44	4	216)12
	S:a för Titeln	5,909 78	1,093	1	7,002(79
	Monde liutVudtitcln.
119	Landsstaten: Löningsräntor............	903	58	108	98	1,012	56
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................	447	48	57	48	504	96
	Fjerde D:o ..............	69,275	12	16,175	77	85,450	89
	Femte D:o			5	31	5	31
	Sjette D:o .................	10,934	61	1,389	66	12,324:27
	Sjunde D:o .................	944	23	229	30	1,173(53
	Åttonde D:o ................	5,909	78	1,093	1	7,002)79
	Nionde D:o .................	903)58	108	98	1,01256
	Summa för länet	88,414)80	19,059	51	107,474)31

Sid. i Tab.	Linköpings län.	Medelmarke- gångs-värde.	\| '' Penningar.	Summa R:mt.
43	Linköpings län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor....................	1,170	58	181	2	R:dr. 1,351	Ö. 60
45	Löningsräntor ....................	114	6	8	47	122	53
	S:a för Titeln	1,284	64	189	49	1,474	13
47	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................	20,726	68	5,261	84	25,988	52
49	Löningsräntor....................	36,033	32	10,445	10	46,478	42
	"S:r	56,760		15,706 94	72,466	m
53	Indelta Kavalleri-regementena:'' Rusthållsräntor....................	167,485	12	40,194	82	207,679	94
55	Augmentsräntor...................	90,191	31	23,069	85	113,261	16
	“S:r	257,676	43	63,264	67	320,941	10
	S:a för Titeln	314,436	43	78,971161	393,408	4
61	Femte Hufvudtiteln. Lotseri- och Fyrings-staten............	! 21470	} 14235	357	5
67	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor. . . •........	5,161	81	1,142	52	6,304	33
69	Löningsräntor...........	6,461	91	1,702	—	8,163	91
	S:r	11,623	72	2,844152	14,468	2i
71	Gästqifvarefriheter..................	1,25366	478;21	1,731	87
	S:a för Titeln	12,877	38	3,32273	16,200	11
81	Sjunde Hufvudtiteln. /''. d. Jägeristaten: Boställsräntor ........	257	53	85	81	343	34
83	Löningsräntor........	1	68	—	56	2	24
	Transport	259	21	86\|37	345\|58

Sid. i Tab.	Linköpings län.	Medelmarke-\| gångs-värde.	1 Penningar. 1	Summa R:mt.
85 87 '' 89 97 99 101 105 111 119	Transport SJcogsplanterings-kassan: Boställsräntor..... Städers friheter...................	\| 25921	86	37	R:dr. 345	Ö. 58
19oj37	53	44	243	81
22980	12	66	242	46
S:a för Titeln	679 38	152	47	831	185
Åttonde HiiiYiidtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter........ Elementarläroverken: af prebenden........ Löningsräntor.......	j 9,21787	1,770	7	10,987	44
1,483 85	78 68	329	7	1,762 85	85 68
S:r Pedagogier och Folkskolor............. Ilospitalers och Lazaretters underhåll...... Kyrkors underhåll..................	1,519	46	329	7	1,848	53
4,623			91	4,624	10
3,729	60	444	55	4,174	15
35	29	14	72	50	1
S:a för Titeln	19,12491	2,559	32	21,684	23 24
Nionde IIuiYiidtiteln. Lands-staten: Löningsräntor............	413	53	141	71	555
S a in ni an drag. Andra Hufvudtiteln................. Fjerde D.-o ................. Femte D:o ................. Sjette D:o ................. Sjunde D:o ................. Åttonde D:o ................. Nionde D:o .................	1,284 314,436 214 12,877 679 19,124 413	64 43 70 38 38 91 53	189 78,971 142 3,322 152 2,559 141	49 61 35 73 47 32 71	1,474 393,408 357 16,200 831 21,684 555	13 4 5 11 85 23 24
Summa för länet	349,030	97	85,479	68	434,510	65

Sid. i Tab.	Gottlands län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
	•					R:dr.	ö.
	Gottlands län.
	Andra Hufvudtiteln.
43	Justitiestaten: Boställsräntor..........	147	71	35	58	183	29
	Sjette Hufvudtiteln.
67	Landsstaten: Boställsräntor............	365	59	112	67	478	26
69	Löningsräntor............	—	—	2,537	87	2,537	87
	S:a för Titeln	365	59	2,650	54	3,016	13
	Åttonde Slufvudtiteln.
89	Kleresistaten: Kleresiets friheter ....... .	4,324	61	981	13	5,305	74
97	Elementarläroverken: af prebenden........	132 49	32	6	164 55
105	Hospitalers] och Lagar etters underhåll......	55j66	145	77	201	43
	S:a för Titeln	4,512 76	1,158	96	5,671	72
	Sam in a n d ra g.
	Andra Hufvudtiteln.................	147	71	35	58	183	29
	Sjette D:o " .................	365	59	2,650	54	3,016	13
	Åttonde D:o ................	4,512	76	1,158	96	5,671	72
	Summa för länet	5,026	6	3,845	8	8,871	14
	Kalmar län.
	Andra Hufvudtiteln.
43	Justitiestaten: Boställsräntor . . . ''.......	440	88	136	47	577	35
	Fjerde Hufvudtiteln.
	Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
47	Boställsräntor ....................	4,799 14	1,976	14	6,775	28
49	Löningsräntor....................	19,732 83	7,658	97	27,391	80
	S:r	24,531 97	9,635 11	34,167	8
1	1 Transport	24,531 97	9,635	11	34,167	8

Sid. i Tab	Kalmar län.	Medelmarke-i gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
						K:dr.	Ö.
	Transport	24,531	97	9,635	11	34,167	8
	Indelta Kavalleri-regementena:
53	Kusthållsräntor....................	21,863	44	8,036	28	29,899	72
55	Augmentsräntor...................	20,262 27	8,576	1	28,838	28
	S:r	42,125\|71	16,612	29	58,738	—
	S:a för Titeln	66,657 68	26,247	\|40	92,905	8
	Femte Hufvudtiteln.
	Båtsmans-indelningen:
57	Kusthållsräntor....................	42,640	57	16,049	12	58,689	69
59	Augmentsräntor...................	8,122	1	3,056	97	11,178	98
	S:r	50,762	58	19,106	9	69,868	67
61	Lotseri- och Fyrinqs-staten............	59	29	17	41	76	70
	S:a för Titeln	50,821	87	19,123	50	69,945	37
	Sjette Hufvudtiteln.
67	Landsstaten: Boställsräntor.......... .	2,433	22	989 93	3,423	15
69	Löningsräntor ...........	4,440	9	1,657 25	6,097	34
	S:r	6,873	31	2,647 18	9,520	49
71	Gästgifvares friheter................	361	31	99 12	46043
	S:a för Titeln	7,234	62	2,746	30	9,980	92
	Sjunde Uufvudtitcl.
87	Städers friheter...................	581	84	191	35	773	19
	Åttonde Hufvudtiteln.
89!	Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	9,101	70	3,453	79	12,555	49
101	Pedagogier och Folkskolor.............	130	90	51	70	182	60
103	Fattigvården . ....................	64	47	17	56	82	3
105	Hospitalers och Lagar etters underhåll......	103	20	32	13	135	33
I	S:a för Titeln	9,400 27	3,555\|18	12,955 45

Sid. i Tab.	Kalmar län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
119 43 47 49 53 55 67 69	Nionde Ilufvudtitcln. Landsstaten: Löningsräntor............		—	11	52	R:dr. 11	Ö. 52
Samman drag. Andra Hufvudtiteln................. Fjerde D:o ................. Femte D:o ................. Sjette D:o ................. Sjunde D:o ................. Åttonde D:o ................. Nionde D:o .................	440 66,657 50,821 7,234 581 9,400	88 68 87 62 84 27	136 26,247 19,123 2,746 191 3,555 11	47 40 50 30 35 18 52	577 92,905 69,945 9,980 773 12,955 11	35 37 92 19 45 52
Summa för länet	135,137	16	52,011	72	187,148	88
* Jönköpings län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	217	49	117	27	334	76
Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.................... Löningsräntor.....................	12,638 29,607	71 64	5,667 13,863	68 26	18,306 43,470	39 90
S:r Indelta Kavalleri-regementena: Busthållsräntor.................... Augmentsräntor...................	42,246 35	19,530 94	61,777	29
60.036 52 49,19169	26,717 23,568	4 49	86,753 72,760	56 18
S:r	109,228 21	50,285 53	159,513	74
S:a för Titeln	151,474)56	69,816 47	221,291	3
Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............ Löningsräntor............	1 1,329 76 3,689,80	610 2 1,727 50	1,939 5,417	78 30
S:r	5,019\|56	2,337 52] 7,357	8
Transport	5,019 56	2,337i52	7,357	8

Sid. i Tab.	Jönköpings län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
						E:dr.	Ö.
	Transport	5,019	56	2,337	52	7,357	8
71	Gästgifvares friheter...........	112	55	42	88	155	43
75	Befrämjande af bergsbruket........	—	i—	10	31	10	31
	S:a för Titeln	5,132	11	2,390	71	7,522	82
	Sjunde Uufvudtitelii.						I
81	f. d. Jägeristaten: Boställsräntor.......	91	52	40	43	131	95
	Löningsräntor........	55	30	25	12	80	42
	S:a för Titeln	146	82	65	55	212	37
	Åttonde Hufvudtitelu.
89	Kleresi-staten: Kleresiets friheter . . .	9,169	83	4,101	72	13,271	55
91	Löningsräntor...........	1,232	93	• 528	98	1,761	91
	S:r	10,402	76	4,630	70	15,033	46
97	Elementarläroverken: af prebenden	25764	148	41	406	5
99	Löningsräntor.......	1,633 43	773	47	2,406	90
	S:r	1,891	7	921	88	2,812	95
101	Pedagogierloch Folkskolor.....	40	84	18	87	59	71
105	Hospitalers och Lagaretters underhåll ....	85	71	37	31	123	2
111	Kyrkors underhåll......		_	1	58	1	58
	S:a för Titeln	12,420	38	5,610	34	18,030	72
	Nionde Hufvndtiteln.
119	Landsstaten: Löningsräntor	37	37	14		51	37
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln . . .	217	49	11727	334	76
	Fjerde D:o	151,474	56	69,816	47	221,291	3
	Sjette D:o	5,132	11	2,390	71	7.522	82
	Sjunde D:o	146	82	65	55	212''37
	Åttonde D:o	12,420	38	5,610	34	18,030 72
	Nionde D:o ...... * * i	37	37	14		51 37
	Summa för länet 1	169,428	73	V8,014\|34	247,443 7j

Sid. i Tab.	Kronobergs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	S u m in a R:mt.
43	Kronobergs län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	282	,15	118	67	R:dr. 400	Ö. 82
«*. ! 47	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och, Infanteri-regementena: Boställsräntor....................	j 1 8,367 23	3,727	36	12,094	59
49	Löningsräntor....................	27,534 83	15,664	9	43,198	92
j 51	Svaga rotars understöd...............	1,744(51	—		1,744	51
	Ö:r	37,646	57	19,391	15	57,038	”3
53	Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor....................	20,321	'' 71	9,212	21	29,533	92
55	Augmentsräntor...................	22,57341	11,434	49	34,007	90
	"S:r	42,895	12	20,646	70	63,541	82
!	S:a för Titeln	80,541	69	O o co oo	15	120,579	84
67	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor. . . •........	623	87	251		874	87
69	Löningsräntor...........	3,415	53	2,341	68	5,757	21
	S:r	4,039	40	2,592	68	6,632	8
71	Gästgifvares friheter................	188 43	87	6	275	49
	S:a för Titeln	4,227 83	2,679	74	6,907 57
'' 89	O Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter........	\| 8,269183	3,277	45	11,547	28
91	Löningsräntor..........	58ö\|46	270	9	855	55
	S:r	8,855129	3,547(54	12,402	83
97	Elementarläroverken: af prebenden........	355 57	140	95	496	52
99	Löningsräntor.......	22 43;	16;	30	38	73
105 111	S:r	378	''	157	25	535	25
Hospitalers och Lazaretters underhåll...... Kyrkors underhåll........	122 52	66	74	189 26
27J38	9	45	36183
	S:a för Titeln	9,383,19;	3,780\|''98	13,164 17\|

Sid. i Tab.	Kronobergs län.	Medelmarke- gångs-värde.	^ . i Summa t Penningar. E:mt.
	Sammandrag. Andra Hufvudtiteln................ Fjerde D:o ................ Sjette D:o ................ Åttonde D:o ................	282 80,541 4,227 9,383	15 69 83 19	118 40,038 2,679 3,780	67 15 74 98	R:dr. 400 120,579 6,907 13,164	ö.\| 82: 84 57: 17l
	Summa för länet 1 94,434,86	46,617	54 141,052 4^
43 57 59 87 89 111	Blekinge län. Andra Slufvisdtitclii. Justitiestaten: Boställsräntor . ..........	.		17	28	17	i 28
Femte Hufvudtiteln. Båtsmans-Indelningen: Rusthåll sräntor..... Augmentsräntor.....		—	13,835 596	9 17	13,835 596	9 17
S:a för Titeln	—	—	14,431	26	14,431)26
Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter...................			6	83	6	83
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresistaten: Kleresiets friheter.........			242	62	242	62
Kyrkors underhåll..................			21	63	21	63
S:a för Titeln Sammandrag.	—	_	264	25	264	25
		17 14,431 6 264	28 26 83 25	; 17 14,431 6 264	28 26 83 25
Femte D:o ................. Sjunde D:o ................. Åttonde D:o .................	—
Summa för länet	—	_	14,719 62	14,719 62

}

! sid. i Tab.	^Kristianstads län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
43 47 49 53 55 67 i 71 87 89 91 93 99 105	Kristianstads län. Andra fiiifvudtitclii. Justitiestaten: Boställsräntor...........			96	27	R:dr. 96	Ö. 27
Fjerde HidViidtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor..................... Löningsräntor. .			2,740 8,614	76 20	2,740 8,614	76 20

S:r Indelta Kavalleri-regementena: Busthällsräntor.................... Augmentsräntor ....	—	—	11,354	96	11,354	96
		27,230 1,349	73 98	27,230 1,349	73 98

S:r	1 i	28,580j71	28,580	71
S:a för Titeln	—		39,935	67	39,935	67
Sjette Uufvudtitelu. Landsstaten: Boställsräntor............	39	68	167	38	207	6
Gästgifvares friheter................	—	—	92	20	92	20 26
S:a för Titeln	39	68	259	58	299
Sjunde Uufvudtitelu. Städers friheter..................			13	39	13	39
Åttonde Hufvudtitcln. Kleresistaten: Kleresiets friheter........ Löningsräntor...........	24	1\|	1,347 46	65! 81\|	1,347 70	65 82
S:r Universiteterna: af prebenden...........	24	1	1,394	46	1,41847
		14\|81	14\|81
Elementarläroverken: löningsräntor........ Hospitalers och Lazaretters underhåll......	—	—	6)92;	6j92
—	—	617 73	617j73
Transport \| 24	Il	2,033 92	2,057)93

Sid.
i Tab.

107

109

111

Kristianstads län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
Transport	24	i	2,033	92	R:dr. 2,057	Ö. 93
Stora Barnhuset i Stockholm...........			15	96	15	96

			18	32	18	32
Kurhors underhåll..................	673	40	997\|38	1,670	78
S:a för Titeln	697	41	3,065	58	3,762	99
Sam in a n <3 ra g. Andra Hufvudtiteln.................	—		96 39,935	27 67	96 39,935	27 67
si pff q D-o ..........	39	68	259	58	299	26
	__		13	39	13	39
Åttonde D:o .................	697	41	3,065	58	3,762	99
Summa för länet	737	9	43,370	49	44,107	58
Malmöhus län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........			94	17	94	17
Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:		_	2.592	73 14	2,592	73
Löningsräntor.....................			7,232	7,232	14
S:r			Q 894187	9.824187
					_
Indelta Kavalleri-regementena:			31,268 1,444	34	31,268	34
Augmentsräntor...................	—	_	38	1,444,38
S:r			32,712	72	39.712 72
		--, .
S:a för Titeln		_	42,537	59	42,537(59
Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............			202	96	202	96

Gästgifvares friheter................		—	102	6	102\| 6
S:a för Titeln	__	—	305	2	305	2

Sid. i Tab.	Medelmarke- Malmohus lan. lo .. , j gangsvårae.	Penningar.	Summa K:mt.
87 89 91 93 95	! I Sjunde Hufvudtitcln. Städers friheter..............			1 43	R:dr.	Ö. 43
Åttonde Hufvudtitcln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter	_		0. 710	Q7	2,712 81	37 22
Löningsräntor...........	•---	—	81;22
S:r Universiteterna: af prebenden...... egna egendomar.........	—	—	2,79359	2,793	59
—	_	50170 42 63	501 42	70 63
S:r Elementarläroverken: Löningsräntor .... . . Hospitalers och Lagaretters underhåll...... Stora Barnhuset i Stockholm...........			544	33	544	33
99 105 107 109 111 43
—	—	98	81	98	81 14 50
—	—	663	14	663
—	—	24	50	24
Barnhus i orten............. Kyrkors underhåll..................	—	—	19	70	19	70 97
		1,897	97	1,897

S:a för Titeln	— —	—	6,042 4	6,042	4
Sammandrag. Andra Hufvudtiteln................ Fjerde D:o ........			94 42,537 305	17 59 2 43 4	94 42,537 305	17 59 2 43 4
Sjette D:o .......		—
Sjunde D:o .......
Åttonde D:o ..........	—	6,042	6,042

Summa för länet	—	1	48,979	25	48,979	25
Hallands län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	117	1 83	10	i 57	128	40

Sid. i Tab.	Hallands län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
						R:dr.	Ö.
	Sjette Hufvudtiteln.
67	Landsstaten: Boställsräntor............	981	74	336	42	1,318	16
69	Löningsräntor...........	3,259	17	928;91	4,188	8
	S:r	4,240	91	1,265	33	5,506	24
71	Gästgifvares friheter................	172	88	80	46	253	34
	S:a för Titeln	4,413	79	1,345	79	5,759	58
	Sjunde Hufvudtiteln.
87	Städers friheter...................	137	35	43	48	180	83
	Åttonde Hufvudtiteln.
89	Kleresistaten: Kleresiets friheter.........	3,963	47	690	71	4,654	18
91	Löningsräntor...........	488	12	8	37	496	49
	S:r	4,451	59	699	8	5,150	67
99	Elementarläroverken: Löningsräntor.......	147	18	10	84	158	2
101	Pedagogier och Folkskolor.............	48	82	4	50	53	32
111	Kyrkors underhåll..................	5,834	31	60	31	5,894	62
	S:a för Titeln	10,481	90	774\|73	11,256	63
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................	117	83	10	57	128	40
	Sjette D:o .................	4,413	79	1,345	79	5,759	58
	Sjunde D:o .................	137 35	43	48	180	83
	Åttonde D:o ,................	10,481,90	774	73	11,256	63
	Summa för länet	15,150	87	2,174	57	17,325	44
	Göteborgs och Bohus län.
	Ändra Hufvudtiteln.
43	Justitiestaten: Boställsräntor ...........	—	—	74	48	74	48
		1		i

Sid. i i Tab.	Göteborgs och Bohus län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
47 49 53 55 61 67 69 71 73 77 i 79 87 89 91	Fj crdc Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.................... Löningsräntor....................	386	91	2,174 6,875	3 96	R:dr. 2,174 7,262	Ö. 3 87
S:r Indelta Kavalleri-regementena: Busthållsräntor.................... Augmentsräntor.................. •	386)91	9,049	99	9,436	90 2 7
513 1,345	67 96	7,084 735	35 11	7,598 2,081
S:r	1,85963	7,819 46	9,679	9
S:a för Titeln	2,246\|54	16,869)45	19,115	99
Femte Hufvudtiteln. Lotseri- och Fyrings-staterna...........	''		3	74	3	74
Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............ Löningsräntor............	199 1,048	4 74	195 545	22 50	394 1,594	26 24
S:r G-ästgifvares friheter................	1,247	78	740	72	1,988	50 51
35	12	118	39	153
Färjor och Färjharlar...............	__	—	27	35	27	35 24
Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar.	—	—	4 24	4
S:a för Titeln 1,282	90] 890 70	2,173)60
Sj unde Hufvudtiteln. Kostverket....................... Städers friheter...................	9,009	i 7	4 50 5,090,31	4 14,099	50 38
S:a för Titeln	9,009	7	5,094)81	14,103)88
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter......... Löningsräntor...........	236 455	15 ,69	1 \| 290111 73128	i 1 1 526:26 \| 1,18697
“S:r	\| 691	;s4	1,021	39	1,713	23
Transport	691 84	1,021	39	1,713	23

Sid. i Tab.	Göteborgs och Bohus län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
						R:dr.	Ö.
	Transport	691	84	1,021	39	1,713	23
97	Elementarläroverken: af prebenden			24	83	24	83
99	Löningsräntor.......	295	91	742	86	1,038	77
	S:r	295 91	767	69	1,063)60
105	Hospitalers och Lasaretters underhåll	97)82	77	97	175	79
111	Kyrkors underhåll...........	---	—	267	53	267	53
	S:a för Titeln	1,085	57	2,134)58) 3,220	15
	Samman dra g.
	Andra Hufvudtiteln . .	__	_	74	48	74	48
	Fjerde D:o	2,246	54	16,869	45	19,115	99
	Femte D:o			3	74	3	74
	Sjette D:o	1,28290	890	70	2,173	60
	Sjunde D:o	9,009	7	5,094	81	14.103	88
	Åttonde D:o ..... J........	1,085 57	2,134 58	3,220 15
	Summa för länet	13,624	8	25,067	76	38,691	84
	Tabellen, sid. 121, upptager mera........	—	_	430	12	430	12
	Således Summa	13,624	8	25,497	88	39,121	96
	(Jemför N:o 7 Sammandrag t,länsvis“ öfver
	Tabellen N:o 4 C.)
	Elfsborgs län.
	Andra Hufvudtiteln.
43	Justitiestaten: Boställsräntor ....	495	92	154	99	650	91
	Fjerde Hufvudtiteln.
	Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
47	Boställsräntor.........	8,120	32	2,993	36	11,113	68
49	Löningsräntor..........	29,197	69	12,039	79	41,237	48
	S:r	37,318	1	15,033	15	52,351	16
	Indelta Kavalleri-regementena:
53	Busthållsräntor.......	18,331)79	6,658	60	24,99039
55	Augmentsräntor...........*	23,594\|79	8,890	34	32,48513
	S:r	41,926 58	15,548194	57,475)52
	S:a för Titeln	79,244 59	30,582	9	109,826)68

Sid. Tab.	Elfsborgs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
						E:dr.	Ö.
	Sjette Hufvudtiteln.		I
67	Landsstaten: Boställsräntor............	1,992	46	756	66	2,749	12
69	Löningsräntor...........	4,050	26	1,880	49	5,930	75
	S:r 1	6,042	72	2,637	15	8,679	87
71	G-ästgifvares friheter................	11	83	66	47	78	30
77	Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar .	318	66	123	19	441	85
	S:a för Titeln	6,373 21	2,826 81	9,200	2
	Sjunde Hufvudtiteln.
85	Skogsplanterings-kassan: Boställsräntor.....	25	99	10	80	36	79
87	Städers friheter...................	17	46	35	71	53	17
	S:a för Titeln	43	45	46	51	89	96
	Åttonde Hufvudtiteln.
89	Kleresi-staten: Kleresiets friheter........	7,762	53	2,256	70	10,019	23
91	Löningsräntor...........	205	29	67	85	273	14
	S:r	7,967	82	2,324	55	10,292	37
99	Elementarläroverken: Löningsräntor.......	91	28	27	85	119	13
105	Hospitalers och Lasaretters underhåll......	v 247	59	59	38	306	97
111	Kyrkors underhåll..................	8	31	3	80	12	11
	S:a för Titeln	8,315 —	2,415	58	10,730	58
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................	495	92	154	99	650	91
	Fjerde D:o .................	79,244	59	30,582	9	109,826	68
	Sjette D:o .................	6,373	21	2,826	81	9,200	2
	Sjunde D:o .................	43	45	46	51	89	96
	Åttonde D:o .................	8,315	—	2,415	58	10,730	58
	Summa för länet	94,472 17	36,025 98	130,498	15

Sid. i Tab.	Skaraborgs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
43	Skaraborgs län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor.......	484	8	130	24 —	R:dr. 614	öre. 32 —
47	Fjerde llufvudtitelii. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena : Boställsräntor................	17,171	42	6,242	7,50	23,413	49,5 0
49	Löningsräntor.................	21,047	45	9,180	74,5 0	30,228	19,50
	S:r	38,218	87	15,422	82 —	53,641	69 —
53	Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor................	78,591	57	30,819	50 —	109,411	7 —
55	Augmentsräntor...............	48,390	54	20,974	24 -	69,364	78 —
	"S:r	126,982	11	51,793 74 —	178,775 85 —
	S:a för Titeln	165,200	98	67,216	56 —	232,417 54 —
67	Sjette Siufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor........	2,158	95	831	92 —	2,990	87 —
69	Löningsräntor........	4,235	36	2,158	33,5 0	6,393	69,50
	S:r	6,394	31	2,990	25,50	9,384	56,5 0
71	Gästgifvares friheter............	42	3	164	88 —	206	91 —
77	Jordförluster genom kanal- m. fl. anlägg-ningar ...................	1,826	43	27	78 —	1,854	21 —
	S:a för Titeln	8,262 77	3,182	91,50	11,445	68,50
81	Sj unde Hufvudtiteln. f. d. Jägeristaten: Boställsräntor.....	i I 17119	64	99-	236	18 —
83	Löningsräntor.....	20\|87	10	34-	31	21 —
	S:r	192	6	75	33 —	267	39 -
85	SJeogsplanterings-Jcassan: Boställsräntor .	28395	92	5 —	376
	S:a för Titeln	476	1	167	38—i	643	39 -

Sid. i Tab.	Skaraborgs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
						R:dr.	öre.
	Åttonde Hufvudtiteln.
89	Kleresi-staten: Kleresiets friheter.....	12,821	85	4,204	61,50	17,026	46,5 0
91	Löningsräntor.......	411	90	225	31 —	637	21 —
	S:r	13,233 75	4,429	92,5 0	17,663	67,50
97	Elementarläroverken: af prebenden ....	251156	123	94 —	375	50 —
99	Löningsräntor . . .	34260	120	15 —	462	75 —
	S:r	594(16	244	9 —	838	25 —
105	Hospitalers och Lamretters underhåll . .	914(39	199	37 —	1,113	76 —
111	Kyrkors underhåll..............	948	20	74	50 —	1,022	70-
	S:a för Titeln	15,690	50	4,947	88,50	20,638	38,50
	Monde Hufvudtiteln.
119	Lands-staten: Löningsräntor........	—	—	18		18	—
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln........	484	8	130	24 —	614	32 —
	Fjerde I):o .........	165,200	98	67,216	56 —	232,417	54 —
	Sjette D:o .............	8,262	77	3,182	91,50	11,445	68,50
	Sjunde H:o .............	476	1	167	38 —	643	39 —
	Åttonde D:o .............	15,690	50	4,947	88,50	20,638	38,50
	Nionde D:o .............	—		18	—	18
	Summa för länet	190,114	34	75,662	98 —	265,777	32 -
	Örebro län.						{ •.
	Andra Hufvudtiteln.
43	Justitiestaten: Boställsräntor.......	183	51	81	34 —	264	85 —
	Fjerde Hufvudtiteln.
	Indelta Kavalleri- och Infanteri-
	regementena:
47	Boställsräntor ................	5,632(50	2,504	74 -	8,137	24 —
49	Löningsräntor ................	22,136(70	8,470	65 —	30,607	35 —
	S:r	27,769;20	10,975	39 —	L- OO CO	59 -
	Transport	27,769i20	10.975(39 —	38,744	59 -

Sid. i Tab.	Örebro län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
	Transport	27,769	20	10,975	39	38,744	59
	Indelta Kavalleri-regementena:
53		44.480	22	13,308	79	57,789	1
55I	Angmentsräntor...................	34,324	49	13,004	16	47,328	bo
	S:r	78,804	71	26,31295	105,117)66
	S:a för Titeln	106,573	91	37,288	34	143,862	25
	Sjette Hufvudtiteln.
67	Landsstaten: Boställsräntor............	1,018	15	445	92	1,464	7
69	Löningsräntor............	608	86	211	28	820	14
	S:r	1,627	1	657	20	2,284	21
71	Gästgifvares fribeter................	959	21	332	41	1,291	62
73	Färjor och Färikarlar..............	—	-i 1	50	1	50
	S:a för Titeln	2,58622	991	11	3,577	33
	Sjunde Hufvudtiteln.
83	f. d. Jäqeri-staten: Löningsräntor.........	60	93	44	81	105	74
87	Städers friheter...................	162	8	3)40	165	48
S:a för Titeln	223	1	48)21	271	22
	Åttonde Hufvudtiteln.
89	Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	2,285 93	814)73	3,100	66
91	Löningsräntor...........	1,36368	393)76	1,757	44
	S:r	3,649)61	1,208)49	4,858	10
95	Universiteterna: af egna egendomar.......	16495	25)90	190)85
105	Hospitalers och Lazaretters underhåll......	144)26	72)28	216)54
111	Kyrkors underhåll..................	278)72	1)20	279,92
	S:a för Titeln	4,237 54	1,307)87	5,545)41
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................	183	51	81	34	264	85
	Fjerde D:o .................	106,573	91	37,288	34	143,862	25
	Sjette D:o .................	2,586	22	991	11	3,577	33
	Sjunde D:o .................	223	1	48)21	271	22
	Åttonde D:o .................	4,237	54	1,307)87	5,545	41
	Summa för länet	113,804)19	39,716 8T	153,521	6

Sid. i Tab.	Karlstads län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
43 45 47 49 67 69 71 81 83 89 91 97	Karlstads län. Andra Ilufvudtiteln. Justitiestaten: JBoställsräntor........... Löningsräntor...........	128 9	91 81	70	14 40	R:dr. 199 10	8. 5 21
S:a för Titeln	138	72	70	54	209	26
Fjerde Ihifviidtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.............. Löningsräntor.................	3,506 34,702	32 86	1,245 15,295	\| 19 4,751 36( 49,998	51 22
S:a för Titeln	38,209	18	16,540(55\| 54,749	73
Sjette HuiVudtitcln. Landsstaten: Boställsräntor......... Löningsräntor...........	832 13,878	73 53	i 1 301 8 5,00484	1.133 18,883	81 37
S:r Gästgifvares friheter.........	14,711	26	5,30592	20,017	18 40
39	77	2463	64
S:a för Titeln	14,751	3	5,330(55	20,081	58
Sjunde HufVudtiteln. f. d. Jägeristaten: Boställsräntor .... Löningsräntor........	97 412	66 87	! i 34 3 142(50	131 555	69 37
S:a för Titeln	510	53	176(53	"T87	6
Åttonde Ilufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter. . . Löningsräntor.......	2,551 810	33 47	942:25 29098	3,493 1,101	. 45 3
S:r Elementarläroverken: af prebenden . .	3,361	80	1,233	23 40	4,595 300
232	98	67	38,
8: a för Titeln	3,594(78	1,300(63	4,895(41''
Sammandrag. Andra Hufvudtiteln .... Fjerde D:o .... Sjette D:o Sjunde D:o Åttonde D:o	138 38,209 14,751 510 3,594	72 18 3 53 78	70 16,540 5,330 176 1,300	54 55 55 53 63	209 54,749 20,081 687 4,895	26 73: 58 6 41
Summa för länet	57,204	24! 23,418(80	80,623	4

Sid.

Tab

Westerås län.

Andra Hufnidtiteln.

Medelmarke gångs-värde.

Penningar.

Summa

Rtmt.

Justitiestaten: Boställsräntor
Löningsräntor

401

R;dr.

64]

88]

59j59

28,90

46L23
75 78

S:a för Titeln

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor.....................

Löningsräntor.....................

448) 521

88 49!

537] 1

Svaga rotars understöd .

S:r

Indelta Kavalleri-regementena:

Rusthållsräntor................

Augmentsräntor...............

8,220

31,344

82:

1,326 63
8,309 47
512

39,565 16

S:r

S:a för Titeln

68,156]28

49,926,20

118,082

.157,647

Sjette IlufVudtiteln.

Landtmäteri-staten: Boställsräntor
Löningsräntor

S:r

Landsstaten: Boställsräntor.

Löningsräntor.

171

923

1,095

12,483 11

7,817

48, 20,300,62

64! 29.911 84

32 71
286 29

319

2,587]96
9,436,83]

456 9]
948911

S:r

12,024 79

1,405-

71 | G-ästgifvares friheter

Befrämjande af bergsbruket............

Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar.

Sta för Titeln

70 60;

22 81

22,920,67 j

5,248''71

860 63;

36,971 74

9,546

39,654

9,64122] 49,206,38

80,639,39

57,743,71

138,383110

187,58948

204

1,209

1,414

3,044

10,385

13,429179

93:41

28,169:38

860,79

6,995,68! 43,967|42

Sid. i Tab.	W ester ås län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
						R:dr.	Ö.
	Sjunde Ihifvudtitehi.
79	Postverket.......................	122	62	102	80	225	42
81	f. d. Jägeristaten: Boställsräntor........			22	59	22	59
88	Löningsräntor........	—	—	125	48	125	48
	S:r	—	-	148	7	148	7
85	Skogsplanterings-kassan: Boställsräntor.....	278	18	45	94	324	12
87	Städers friheter...................	205	7	85	19	290	26
	S:a för Titeln	605	87	382	—	987	87
	Åttonde Hufviidtitclu.
89	Kleresistaten: Kleresiets friheter........	7,21445	660	74	7,875	19
91	Löningsräntor...........	4,029 21	47	25	4,076	46
	S:r	11,243166	707	99	11,951	65
95	Universiteterna: af egna egendomar.......	17,346	2	3,253	75	20,599	77
97	Elementarläroverken: af prebenden........	—---	—	33	14	33	14
99	Löningsräntor........	1,467	63	639	50	2,107	13
	S:r	1,467	63	672;64	2,14037
'' 101	Pedagogier och Folkskolor.............	289	80	____	—	28980
; 105	Hospitalers och Lasaretters underhåll......	724	99	99	11	82410
1—• 111	Kyrkors underhåll................	242,93	18	4	26097
	S:a för Titeln	31,315	3	4.751	53	36,066 56
	Nionde Ilufvudtitcln.
119	Landsstaten: Löningsräntor............	327	54	398	57	726	11
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................	448	52	88	49	537	1
	Fjerde D:o ................	157,647	64	29,941	84	187,589	48
	Sjette D:o .................	36,971	74	6,995	68	43,967	42
	Sjunde D:o .................	605	87	382	—	987	87
	Åttonde U:o .................	31,315	3	4,75153	36,066	56
	Nionde D:o .................	327	54	39857	726	11
	Summa för länet	227,31634	42,558 11	269,874 45

Sid. i Tab.	Kopparbergs län.	Medelmarke-gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
						E:dr.	ö.
	Kopparbergs län.
	Andra Hufvndtiteln.
45	Justitiestaten: Löningsräntor.........	—		28	12	28	12
	Fjerde Hufvudtitelu.			.
	Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
47	Boställsräntor..............	2,212	80	404 45	2.617	25
49	Löningsräntor ...............	26,489	61	3,129 79	29,619]40
	S:a för Titeln	28,702	41	3,534	24	32,236,65
	Sjette Hufvudtiteln.
67	Landsstaten: Boställsräntor.....	206	62	12	84	219	46
69	Löningsräntor...........	9,296	17	1,891	44	11,187	61
	S:r	9,502 79	1,904	28	11,407] 7
71	Gästgifvares friheter...... . . . .	1,386 18	191	22	1,57740
73	Färjor och Färjkarlar.........	94	9	46	5	14014
7o	Befrämjande af Bergsbruket........	58	55	8	32	66\|87
	S:a för Titeln	11,041	61	2,149	87	13,19148
	Sjunde Hufvudtiteln.
87	Städers friheter..........	844	50	715 46	1,559	96
	Åttonde Hufvudtitelu.
89	Kleresistaten: Kleresiets friheter . .	335	80	55	68	391	48
91	Löningsräntor...........		—	3		3
	S:r	335 80	58	68	394 48
105	Hospitalers och Lasaretters underhåll . . .	471	98	8	9	480	7
111	Kyrkors underhåll.......	3,209	66	757	67	3,967 33
	ö:a för Titeln	4,017	44	824	U	4,841	88
	Nionde Hufvudtiteln.
119	Landsstaten: Löningsräntor ....	96	73	37	48	134	21
	1 11 '' 1

Sid. i Tab.	Kopparbergs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
						R:dr.	ö.
	Sammandrag.
	Andra, Hiifvudtifp.ln .............			28	12	28	12
	Fjerde D:o .................	28,702	41	3,534	24	32,236	65
	Sjette D:o .................	11,041	61	2,149	87	13,191	48
	Sjunde D:o .................	844	50	715	46	1,559	96
1	Åttonde D:o .................	4,017	44	824	44	4,841	88
	Nionde D:o .................	96	73	37	48	134	21
	Summa för länet	44,702	69	7,289	61	51,992	30

| 47
, 49

Gefleborgs län.

Fjerde Ilufvudtitelu.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: j

Boställsräntor....................j

Löningsräntor . ..............

314

21,136

Indelta Kavalleri-regementena:

Busthållsräntor................

Augmentsräntor...............

22,599

122

8,515

Sjette Hufvudtitcln.

Landsstaten: Boställsräntor.....

Löningsräntor.....

22472

4,298:61

142

2,922

S:r l

4,523''33|

3,065

Gästgifvares friheter .
Färjor och Färjharlar

1,68453j

S:a för Titeln

594jl9

--|82j --|25j

6,20868! p59j6^i

Sjunde llufvudtiteln.

Städers friheter............

1,480

42:

859:45

437

29,651

S:r	21,451	24	8,638 9	30,089	33
	880	8	464^18	1,344 387	26
	268	35	11871	6
ö:r	1,148	43	582[89	1,731	32

31,820;65

367

7,220

7,588

2,278

9,868;

2,339

Sid. i Tab.	Gefleborgs län.	Medelmärke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
89	Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	2,071	99	770	22	R:dr. 2,842	Ö. 21
91	Löningsräntor...........	1,449	41	19	15	. 1,468	59
	S:r	3,521	43	789	37	4,31080
111	Kyrkors underhåll..................	63	94			63	94
	S:a för Titeln	3,585 37	789	37	— I- CO Tf	11
115	Monde Hufvudtiteln. Fångars vård och underhåll............	89	43	62	28	151	71
	Sammandrag. Fjerde Hufvudtiteln.................	22,599	67	9,220	98	31,820	65
	Sjette D:o .................	6,208	68	3,659	69	9,868	37
	Sjunde D:o .................	1,480	42	859	45	2,339	87
	Åttonde D:o .................	3,585	37	789	37	4,374	74
	Nionde D:o .................	89	43	62	28	151	71
	Summa för länet	33,963	57	14,591	77	iO iO) >40 00	34
	Tabellen upptager, sid. 121, mindre ....	—	—	—	10	—	10
1	Således endast	33,963	57	14,591	67	48,555	24
49	(Jemför N:o 7, Sammandrag “Länsvis“ öfver . Tabellen N:o 4 C.) Wester-Norrlands län. Fjerde Hnfvudtitelu. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor....................	• 14,853	53	co to O	7	19,173	60
69	Sjette Hufvudtiteln. Lands-staten: Löningsräntor............	955	38	’ 5,421	65	6,377	3
71	Grästgifvares friheter................	2,935	83	807	24	3,743	7
	S:a för Titeln	3,891	21	6,228\|89\|	10,120 10

Sid. i Tab.	W.ester-Norrlands län.	Medelmarke- gångsvärde.	Penningar.	Summa R:mt.
87	Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter...................	502	75	145	89	K: dr. 648	Ö. 64
89	o Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	2,849	52	839	21	3,688	73
91	Löningsräntor...........	144	95	381	29	526	24
	S:r	2,99447	1,220	50	4,214 97
97	Elementarläroverken: af prebenden........	21	18	13	89	35	7
99	Löningsräntor.......	379	85	—	—	379	85
	S:r	401	3	13	89	414	92
105	Hospitalers och Lasaretters underhåll......	—	—	150	—	150	—
111	Kyrkors underhåll..................	158	—	—	—	158	—
	S:a för Titeln	3,553(50	1,384	39	4,937	89
	Sant mandrag. Fjerde Hufvudtiteln........•.........	14,853	53	4,320	7	19,173	60
	Sjette D:o .................	3,891	21	6,228	89	10,120	10
	Sjunde D:o .................	502	75	145	89	648	64
	Åttonde D:o ..................	3,553	50	1,384	39	4,937	89
	Summa för länet	22,800	99	12,079	24	34,880(23
43	Jemtlands län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........			13	29	13	29
47 49	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.................... Löningsräntor....................	—		633 2,334	50 10	633 ■ 2,334	50 10
	S:a för Titeln	—	—	2,967	60	2,967(60

Sid. i Tab.	Jemtlands län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
						R:dr.	Ö.
	Sjette Hufvudtiteln.
71	Gästgifvares friheter................	—	—	46	35	46 35
	Åttonde Hufvudtiteln.				.
89				223	38	223	38
91	Löningsräntor...........	—		181	18	181	18
	S:r	—	—	404	56	404	56
97	Elementarläroverken: af prebenden........	—	—	13	1	13	1
111	Kyrkors underhåll..................	—	—	181	19	181	19
	S:a för Titeln	—_	—	598	76	598	76
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................			13	29	13	29
	Fjerde D:o			2,96F	60	2,967	60
	Sjette D:o .................	__	_	46	35	46	35
	Åttonde D:o .................	—	—	598	76	598	76
	Summa för länet	—	—	3,626		3,626
	Westerlbottens län.
	Fjerde Hufvudtiteln.
	Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
47	Boställsräntor.....................	366	48	31	10	397	58
49	Löningsräntor.....................	15,085	78	980	92	16,066	70
	S:a för Titeln	15,452	''26	1,012	2	16,464	28
	Sjette Hufvudtiteln.
69	Lands-staten: Löningsräntor............	5,425	26	350	41	5,775	67
71	Gästgifvares friheter................	158)31	11	2	169	33
	S:a för Titeln	5,583	57	361	43	5,945	—
	Sjunde Hufvudtiteln.
87	Städers friheter...................	31	77	2	64	34	41

Sid. i Tab.	Westerbottens län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar. \|	Summa ILmt.	\|
89	Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........i	498	18''	76	1 69	R:dr. 574	Ö. 37j
91	Löningsräntor...........j	58	38\|	91	61	149	99
	S:a för Titeln	556]	56	168\|	30]	724 86]
	1 Sammandrag. Fjerde Hufvudtiteln.................	1 15,452	! 1 26	1 1.012	2	16,464	28
	Sjette D:o .................	5,588	57	361	43	5,945	-\|
	Sjunde l):o .................	31	77	2	64	34	41 j
	Åttonde D:o .................	556	56	168 30	724	86,
	Summa för länet	21,624	16	1,544 39	23,168]	5ö!
47	Norrbottens län. Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................	294	95	24	98	319	1 93
49	Löningsräntor . . . ................	20,573	82	1,350	96	21,924	78
	S:a för Titeln	20,868	77	1,375	94	22,244 71
71	Sjette lliiiYudtiteln. Gästgifvares friheter................	273	i \|92	18	] 92	I 292	i 84
87	Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter...................	203	84	1 67	! 4	270	i 88
i 89	Åttonde HuiYudtitelu. Kleresi-staten: Kleresiets friheter........	409	i 2C	i 3E	i j 2	442	1 22
91	Löningsräntor...........	—		71	) —	70	:—
1	S:a för Titeln	409	2C	10S	! 2	! 512	22 6

—

Norrbottens län.

Medelmarke-

gångs-värde.

Penningar.

Summa

R:mt.

Sammandrag.

Fjerde Hufvudtiteln ..............

Sjette D:o .....

Sjunde D:o

Åttonde D:o ........

20,868

273

203

409

1,375

103

22,244

292

270

512

Summa för länet

21,755

1,564 92

23,32065[

Anm.

Tabellen slutar, sid. 121, med en summa Anordnadt“ af
och upptager, då summan rätteligen är...........

2,847,489: 16,
2,847,214: 82,

således för mycket

hvilken skilnad härleder sig derifrån, att Tabellen upptager:

för mycket för Göteborgs län......................

för litet för Opsala län..... ...................... P55. gg

Gefleborgs län........................... . 10.

således i det hela för mycket

274: 84,

430: 12,

155: 78,
274: 34.

Jemför Sammandrag dels N:o 1 “Hufvudtitel-vis* öfver denna Tabell N:o 4 och dels både
N:o 4 “Hufvudtiteloch N:o 7 “Länsvis“ öfver Tabellen N:o 4 C.

ftf

! (j''4

■

. i

:th ;> i

■ ''

. * l''i'' >0 ^:i ■.)

. ’S s; i; H C; >!

-.i ■

;:''

■

Sid.

20 j

21 |
22 j

24 I

26 I

27 |
29 i

31 |

32 |

34 I

Län.

2:dra Hufvudtiteln.

Upsala..............

Stockholms.............

Nyköpings.................

Linköpings.................

Gottlands...................

Kalmar..................

Jönköpings.................

Kronobergs......................

Blekinge . . . . ]..............

Kristianstads...............

Malmöhus.................

Hallands...................

Göteborgs.................

Elfsborgs...................

Skaraborgs......................

Örebro......................

Karlstads......................

Westerås.......................

Kopparbergs.....................

Gefieborgs....................

Wester-Norrlands...................... !

Jemtlands..................

Westerbottens.....................

Norrbottens.....................

Summa för Riket |

720	94
583
504	96
1,474	13
183	29
577	35
334	76
400	82
17	28
96	27
94	17
128	40
74	48
650	91
614	32
264	85
209	26
537	1
28	12
13	29
7,507	6lJ

Slut

4: de Hufvudtiteln.

191,309 18
154,989 39
85,450 89
393,408 4j

___|

92,905 8
221,291 3
120,579 84

39,935 67
42,537 59|

19,115 99;
109,826 681
232,417 54

143,862 25
54,749 73
187,589 48
32,236 65
31,820 65
19,173 60
2,967 60
16,464 28

22,244 71
2,214,875; 87

ammandrag.

5:te Hufvud- '' titeln.	6:te Hufvud-tlteln.	7: de Hufvud-titeln.	8: de Hufvud-titeln.	9: de Hufvud-titeln.	Summa R:mt.
__		14,411	89 —	2,288: 80	58,901	51 -i	925; 73	R:dr. 268,558	öre.? 5
	78	17,068	91 -	85!	87	29,747	5 -	20 50	202,495	50
5	31	12,324	27 —	1,173	53	7,002	79 -	1,012 56	107,474	31!
357	5	16,200	11 —	831	85	21,684	23 —	555	24	434,510	65j
	—-	3,016	13 —	—	—	5,671	72 —	—		8,871	14
69,945	37	9,980	92 —	773	19	12,955	45 —	11	52	187,148	88
—	—	7,522 82 —	212	37	18,030	72 -	51	37	247,443	7
—	—	6,907	57 —	—	—	13,164	17 —	—	—	141,052	40
14,431	26	—	—	6	83	264	25 —	—	—	14,719	62
—	—	299	26 —	13	39	3,762	99 —	—	—	44,107	58
	—	305	2 —		43	6,042	4 —	—	—	48,979	25
	—	5,759	58 —	180	83	11,256	63 -	—	—	17,325	44
! 3	74	2,173	60 —	14,103	88	3,220	15 —	—		38,691	84
	_	9,200	2 -	89	96	10,730	58 —	—		130,498	15
—		11,445	68,50	643	39	20,638	38,äo	18	—	265,777	32
—	—	3,577	33 -	271	22	5,545	41 —	—		153,521	6
i	_	20,081	58 —	687	6	4,895	41 —	—		80,623	4
	—	43,967	42 —	987	87	36,066	56 -	726 11	269,874	45
—	—	13,191	48 —	1,559	96	4,841	88 -	134	21	51,992	30
—	i —	9,868	37 —	2,339	87	4,374	74 —	151	71	48,555	34
—		10,120	10 —	648	64	4,937	89 —	—	—	34,880	23
	1 _	46	35 -		—	598	76 —	—	—	3,626
——		5,945	—	34	41	724	86 -	—	—	23,168	55
—	, —	292	84 —	270	88	512	22 —	—	1 —	23,320	65:
84,743 51	223,706	25,50	27,204	23	285,570	39,50	3,606 95	2,847,214'' 82

Slut-Sammandrag.

L ä n.	Anordnadt.	Kronan behållet.	I Summa R:mt. 1
Upsala........................	! 268,558 5	115,848	77	R:dr. 384,406	öre.! 82''
Stockholms.....................	202,495 50	125,806	72	328,302	22
1 Nyköpings......................	107,4741 31	172,524	76	279,999	7
J Linköpings...............	434,510	65	230,316	6	664,826	71
! Gottlands . ...........	8,871	14	115,686	51	124,557	65
Kalmar............	187,148	88	144,378	11	331,526	99
Jönköpings.........	247,443	7	38,929	26	286,372	33
Kronobergs........ i	141,052	40	82,349	85	223,402	25
Blekinge............	14,719	62	7,563	50	22,283	12
Kristianstads........	44,107	58	21,519	92	65,627	50
i Malmöhus..........	48,979	25	35,113	60	84,092	85
\| Hallands.......	17,325	44	127,063	15	144,388	59
Göteborgs.........	38,691	84	47,217	44	85,909	28
i Elfsborgs............	130,498	15	168,951	39	299,449	54
Skaraborgs.........	265,777	32	71,614	58	337,391	90
; Örebro...........	153,521	6	78,095	51	231,616	57
j Karlstads..........	80,623	4	87,836	48	168,459	52
Westerås.......	269,874	45	117,582	89	387,457	34
Kopparbergs............	51,992	30	140,970	97	192,963	27
Gefleborgs............	48,555	34	151,577	9	200,132	43
Wester-Norrlands.............	34,880	23!	111,100	3	Oi ''co 00 o	26
Jemtlands.............	3,626	i	14,245	98	17,871	98
Westerbottens...........	23,168	55	34,822	39	57,990	94
Norrbottens.....................j	23,320	65	21,898	8	45,218	73
Summa \|	2,847,214j 82	2,263,013	4	5,110,227) 86i

H U:\J\

inlfeMU?

. Cl vk> i i:i 1J.) & C| 1.1

<««» *,*.* . :■*■ ... ..• VM*. ''J-1 .V.JHV»».''.''

'' > is.t lif . iti.lfi 1 .

.: .-.iJlfeaVf*;;? ‘ti-.aui**.

" i

''*•»M8Ö

V>V. - I \ U.iV

, Vi W''.

UU . - V \ (

■■V'' \ 4\sS<j^Ai ;

Samman

Läns

öf

ho. Räntan af mjöl- och sågqvarnar, enlig
2:o. Presternas utlagor, enligt Tabellen N:

för

		N:o	4 A. Qvarnräntor.
Län och rubriker. i	Sid. Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summ a.
Upsala län. Fjerde llufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:		•
Löningsräntor....................	138	265	16	—	88	266	4
Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor .	135	241	67	—	28	241	95
Augmentsräntor	137	373	59	—	18	373	77
S:r	—	615	26		46	615	72
S:a för Titeln	—	O OO 00	42	1 34	881	76
Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Löningsräntor............	145	165	94			165	94
Sjunde llufvudtiteln.
Städers friheter...................	—	—	—	—	—	—	—
Åttonde llufvudtiteln.
Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	—		—	—	—	—	—
Universiteterna: af prebenden........... af egna verk...........	161	2,323	19		38	2,323	57
S:r Hospitalers och Lasaretters underhåll......	“165	44251	-	_	442	51
S:a för Titeln	—	2.76570	—	38	2,766	8

drag1 I:o 6.

vis

ver

Tabellen N:o 4 i, (sidd. 125—173)
4 B, (sidd. 175-207)

1862.

N:o 4 B. Presternas utlagor. Summa Summarum.

Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
				265 16	!88	It: dr. 266	Ö.
	4
_	\|		24167: 373:59;	--28 -----18	241 373	95 77
		--''-
	\|	\| \|	----1 —	615\|26	--''46	615	72
	__[_	----- —		880 42	1 34	881	76
	• 1	1 1	_	! j 1 16594	J	165	94
187	j	1 ---18	----18	j j i i i	--18		18
189	[ j 1,71473	'' , 1 j 57 76	1,77249	1,714 73	57 76	1,772	1 49
193	110 63	35;40	146 3	110 63)	35140	146	3
—	-----	-------- —j;.	j	2,323 19	----j38	2,323	57
—	--	--	—-----	2,433 82	35)78	2,469	60
—	--rj—	j (	\|	442 51	i	442	51
-	1,825 36	9316	1,91852	4,591; 6	93)54	4,684 j60

r	N:o 4 A. Qvarnräntor.
Län och rubriker.	Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.
Nionde ilufvudtiteln. Landsstaten: Löningsräntor ...........							\| !
Sammandrag. Fjerde Hufvudtiteln.................		88042 165 94	1	34 _	881 165	jj O -tf \| t> o>
				__		__	_■
öjuncie u.o .................		2,765	70	__	38	2,766	8
Nionde D:o .................	_			_
Summa för länet	—	3,812	6	1	72	3,813j78
Stockholms län. Fjerde Ilufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor....................	133	72	23	1	85	74	8
Indelta Kavalleri-regementena: JRusthållsräntor.................■ ■ • i Augmentsräntor...................	135 137	156 38 180 30	1 3	83 76	158 184	21 6
S:r	—	336	68	5	59	342	27
S:a för Titeln		408	91	7	44	416	35
Sjette Ilufvudtiteln. Landsstaten: B o ställsräntor............	143	44	9		19	44	28
Åttonde Hufvudtiteln, Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	L.. ..
Universiieterna: af egna verk...........	161	.....188	“7	—	24	188	31
S:a för Titeln		188	7	—	24	188 31
Sammandrag. Fjerde Hufvudtiteln.................	—	408 44	91 9	7 ___	44 19	416 44	35 28
Åttonde D:o .................	—	188	7		24	188	31
Summa för länet	—	641	7'' 7	87	648\|94

	N:o 4	B	Presternas utlagor.			Summa Summarum.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-yärde.	Penningar. ; Summa. 1	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
203				37^		37				37	K:dr.	Ö. 37
				1 j			880	42	1	34	881	76
							165	94			165	94
				1 Q		1 ^			18		18
	1.82536	93	lo 16	1,918	52	4,591	6	93	54	4,684	60
—		—	—	37	—	37			—	37		37
—	1,825 36	9371	1,919	7	5,637	42	95	43	5,732	85
__		__					72	23	1	85	74	8
				I			156	38	]	83	158	21
, -	__	—	—	-1	—	-	180	30	3	76	184	6
	—		—	i	—	—	336	68	5	59	342	27
! -	-.-	;		—	OO O	91	7	44	416	35
\|				\|		44	9		19	44	28
189			34	83	34	, 83			34	83	34	83
	—	—	—		—	—	188	7		24	188	31
	—	—	34	83	34	83	188	7	35	7	223	14
				\|			408	91	7	44	416	35
							44	9		19	44	28
j -			34 83,	34	83	188	7	35	7	223	14
i —	—	-	34 83	34	83	641	1 7	42 70	\| 683	77

N:o 4 A. Qvarnräntor.

Län och rubriker. .............	Sid. i Tab.	Medelmarke- gängs-värde.	Penningar.	Summa.
Nyköpings län.		i			T
Fjerde Hufvudtiteln.					1
! Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor..............	133	500 28	7	94	508 22
Indelta Kavalleri-regementena: Augmentsräntor	137	250181	1	28	252! 9
S:a för Titeln	—	751\| 9	9	22	760 31
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.		: i
Elementarläroverken: af prebenden	—		—
”Siå för Titeln	—	--j.	--—	--j—
Sammandrag. Fjerde Hufvudtiteln....... Åttonde D:o ....		751 9 I	9	22	! ! 76031
Summa för länet	—	751; 9	9;22	760 31

Linköpings län.

Fjerde HnfYudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor...... Löningsräntor......	131 133\|	111 1,238	61 62	2	6 87	11167 1,24149
S:a för Titeln	-	1,350	23	293	1,35316
Sjette Hufvudtiteln.			j 1			I I
Landsstaten: Löningsräntor	145	294	21	I	—	29421
		I

N:o 4 B. Presternas utlagor. ; Summa Summarum.

Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	j Penningar.	Summa.	Medelmarke- gångs-värde.	j Penningar.	Summa R:mt.
							i 500	28	7	94	R:dr. 508	1 • Cd r?____cq_
1				..
					250	81	1	28	252	9
- .......-
	—	—	—	—	—	—	751	9	9 22	760	31
189			87	8	87	8			87	8	87	j 8!
; 195		—	13	88	13	I OO ! oo j			13	88	13	88
—	--1—	100	96	10096	—	—	100	96	100	96
				-			751	9	9	22	760	31
1 —	—	—	100	96	iOO	96			100	96	100	96!
	—		100	96	100 96	751	9	110	18	861	27!
							111	61		6	111	\ i 67
	—				—	—	1,238 62	2,87	1,241	49
	—	—\|	1	—\|	---''		1,350	23	293	1,353	16
							294	21			294	21
l		1 1		j	''WU Yjx			!

Län och rubriker.

N:o 4 A. Qvarnräntor.

Sid. ; Medelmarke''

i Tub.

ngs-värde ! Fenning ar. : Summa.

Åttonde Hufvudtiteln.	1 j					i	i j j
Kleresi-staten: Kleresiets friheter.......		—		—		j __	\|_
[ Elementarläroverken: af prebenden . . .	—	—	—	—		j --	- —
Hospitalers och Lasaretters underhåll.....	\| 165	732	31	6	7	738	i 3 8
S:a för Titeln	—	732,31	6	7	738(38
Nionde Hufvudtiteln.			!		1
i Lands-staten: Löningsräntor . . .	169	5 38			5(38
[ Sa min and ra g.
Fjerde HufVudtiteln...... Sjette D:o	—	1,35023 oqtIqi	2	93	1,353 294 noo	1 16 21 nr,
Åttonde D:o		732 5	31 38	6	7
Nionde D:o	—	/	f 00:00 5;38
Summa för länet		2,382	13	9	—	2,39143
Gottlands län.
Åttonde Mufvudtitein. Kleresistaten: Kleresiets friheter. . .	~			—
Kalmar län.							I
Fjerde Ilnfvndtiteln.			1			!	1
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor.....	133	5 j	63	13	12	i8j	i \| 75
Indelta Kavalleri-regementena: Kusthållsräntor ....	135 137;	\| f i		1	5i		J
Augmentsräntor . .	250	79	1	°l 13!	25192\|
S:r ;	—	250,79-	1,18\|	251 97(
Sia för Titeln !	— i	256 421	14(30!	270(72:

N:o 4 B. Presternas utlagor.	Summa Summarum.
i Sid. i Tab i	Medeimarke-j gångs-värde.	i Penningar.	I Summa. 1	Medelmarke- gångs-värde.	1 Penningar.	Summa K:mt.
				I	\|			1			1 R:dr.	ö.
189		—	103	5	10S	5		1	103	5	i 103	5
195	—	—	24	19	24	19	—		24	119	24	19
199	—	—	20	!63	20,63	732	31	26	70	i 759	i;
—		!—	147	87	147:87	73231	15394	i 886	25\|
		i			1 ■	\|	5	1 1 38	\| ■	!	5	] 38
							1,350	23	2	93	1,353	16
	___						90 A	QT
		—	147	87	147	87	732	31	15394	^94 886	21 25
	—		—	—	— —		5	38		—	5	38
—	—		147	87	147	87	2,382	13	156	87	2,539	—
'' 189		_i	16	i	16			j	16		16
i i		i ~i	\| j		■	!	5	63,	j 13	! 12\|	18	75
1 ,j _ i		. • j	i	1	\|		\|	\|	J	5		5
- I	—	—j	—	~!	- (	—	250[79,	1\|13\|	251	92
i	I	-1	—	i	i	j	250,79,	118	251 97
j	—	~l 1	--J	-\|	—	—i	256 42	14:30!	270 72

fr.

Län och rubriker.

N:o 4 A. Qvarnräntor.

Sid. i Medelmarke- „ „

Tab. gångs-värde, j Penmngar. Summa.

Femte Hufvudtiteln.

Båtsmans-Indelningen : Rusthåll sränt or . .

Augmentsräntor. .

139!

141!

S:a för Titeln | — ;

Sjette ilufvudtiteln,

Landsstaten: Löningsräntor. ...........I 145|

Åttonde Ilufvudtiteln.

Kleresi-staten: Kleresiets friheter. .

Sammandra»;.

Fjerde Hufvudtiteln .
Femte D:o

Sjette D:o

Åttonde D:o

Summa för länet

Jönköpings län.

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:

Boställsräntor................

Löningsräntor................

i 131
133!

S:r

Indelta Kavalleri-regementena:

Rusthållsräutor...............

Augmentsräntor..............

135

137

S:r i

S:a för Titeln i

Sjette Hufvudtiteln.

j Landsstaten: Löningsräntor. . . .

145!

44 62
27 30

71 92

256

328 34

152 27:
50| 5:

202

462

32!

1 68;

lj 5;

2 73:

1 50

14 30
2!73

18 53

--134

341

—351
— 36!

518 80

!71!

751(12!

'''' ;"i’

121 28|

lj 5;

| |

1 35

46 30
28135

7465

1.50.

___1__i

270,72

346,87

152,61 j
50: 5

202

463

66;

549:51

752 17

122 63!

N:o 4 B. Presternas utlagor.

Summa Summarum.

Sid. i Tab.	Medelm arke-gångs-värde.	Penningar.	Summa.	Medelmarke-gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.	!
				—	__1_	4462	\| 1 168	R:dr. 46	Ö. 30
181			90 28	90\|28	27:30	91:33	118	63
	—	—	90 28	90 28	7192	93\| 1	164	93
					1			I 150	1	50
189			! 27 25	; 27\|25			"""T""" 1 27 25	27	25
		.			! i _____	l 25642	1 1430	270	1 72
		—	90:28	90 28	71:92	93 1	164	93
—		—	—	—	__!_	—	—	150	1	50
	—	—	27125	27 25			27''25	27	25

11753

11758

328:34

136! 6

464 40

—	—_!_	—	15227 ---j—i 501 5	--34 1	152 50	61 5
! —	l!	—	20232	--34	202	66
	_J_			---— 462 65	1 --35	463	... _
—	-----;	—	—:	---j—i 86115	---;36	86	51
1 —	1 \|		---1\| 548 80	--71	549	51
1 __	u	—		---!-! 75112	l! 5	752	17
	I 1 1 i 1		\|	j 1 1 ----, 121 28	1 I 135	122	68

Läri och rubriker.		N:o	4 A. Qvarnräntor.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa. ____________ '' !
o Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........
Elementarläroverken: Löningsräntor.......	163	——		3		3	—
S:a för Titeln			—	3	—	3	—
Nionde Hufvudtiteln.
Landsstaten: Löningsräntor ...........	169		-	—	9	——	9
Sammandrag.							J
Fjerde Hufvudtiteln.................	—	751	12	1	5	75217
Sjette D:o .................	—	121	28	1	35	122 63
Åttonde D:o				8		3
Nionde D:o .................	—	—	—		9		9
Summa för länet		872 40	5 49	877	89
<■ l Kronobergs län.
Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
Boställsräntor.....................	131	7	55	—	24	7	79
Löningsräntor.....................	135	46 96	—	8	47	4
S:r		54	51	—	32	54	83
Indelta Kavalleri-regementena: Eusthållsräntor....................	135	40	58		57	41	15
1 Augmentsräntor...................	137	113	49	1	84	115	33
S:r		154	n i	2	41	15648
S:a för Titeln	__	208	58	2	73	211,31
* * ‘ f''■ ; Åttonde Hnfvudtiteln.
Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........		___	_	__	__	___
Löningsräntor...........	—	—				---	—
S:r	—			___		—	-
Transport	_			—	_	__	_.1

N:o 4 B. Presternas utlagor.	Summa Summarum.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.		Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
189		1	19	38	19	38	1		19	38	K:dr. 19	Ö. 38
\| -	--i	i	1	-----1	“i	\|	— ;	3	i	3	—
_ i __:	_	19,38	19	38	__	_	22	38	22	38
										9		9
1 1
—	—	- -		38	19	38	751 121	12 28	1 1 22	5 35 38 9	752 122 22	17 63 38 9
—	—		19,38	19	38	87240	24	87	897	27
		y				\| i 7 55 46 96		24 8	7 47	1 79 4
—	__	—	—		-----—	54	51		32	54 83 i
—				i " l	40 113	58 49	1	57 84	41 115	15 33
—		_		! \|	154	7	2	41	156 {48;
—	1 i''	___	j i	208	58	2	{73	211 {31
\| i 189 : 191			38 3	92! 38 60; 3	92 ,60	\| -- 1 — -	j 1	38 3	''92 ,60	38 r ■ 3	92 60
--} 42,52\| 42 52	__	1	42,52	42 \|52
---42 52'' 42 52	—		42;52; 42 [52

Kristianstads län.

Andra Hufvudtiteln.

Justitiestaten: Boställsräntor........... 127

Fjerde Hufvudtiteln.

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
Löningsräntor.................

Indelta Kavalleri-regementena:

Rusthållsräntor....................

Augmentsräntor................... J37

&:a för Titeln”

187183''

Sjette Hnfvndtitcln.

Landsstaten: Boställsräntor.............143

39,68

238''58''

-32

I Län och rubriker. i		N:o	4 A, Qvarnräntor.	I
Sid. i Tab.	Medelmarke- _ gångs-värde. Penningar.	Summa.
i Transport ! Elementarläroverken: Löningsräntor .	_	__	j 1........ ''
—	—			—
i Kyrkors underhåll.....
—			__		_
S:a för Titeln	—		—........	—1-

\| Sam in an dra g. Fjerde Hufvudtiteln....... ; Åttonde D:o	—	208	58 2	73	211	31 1
Summa för länet	—	208	58 2	73	211 j31\|
Blekinge län.			\|
Femte Hufvudtiteln.
Båtsmans-Indelningen: Rusthåll sräntor.....	139	__	-j 6	5	6	5

. i 133 --;

|75;

50 75

1 i

j .

. 135 --

116;

35:

116 35

. 137 --''

—1

71!

48j

71 48,

187:83''

238 58

40—

	N:o 4 B. Presternas utlagor.	Summa Summarum.	.
Kid. i Tab.	Medelmarke- „ gångs-värde, j ^emnnSai-	Q Medelmarke- bumma. j gängs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
	1 i		! ! i	:	R:dr.	Ö.
i -	--_ 42	52	42 52 ---—	4252	42	52
197	--— 6	93	693 --—	693	6	93
201	j i i	3	--1 3\| --[—	— [ 3	—	3
	49''48j	49\|48’ ---1- -!	49 48	49	48
1	. i		--j_j 208:58	2)73	211	31
	—!-; 49	OO 1 1	4948	49\|48	49	48
i
	--''—\| 4948	49 48; 208 58	52 21	260	79
1 ‘ ~	; ! ! i j \| j		j . j	1 j 6, 5	6	5
	I j i j		l i	---,25;	25
177	CO vO I i	96	■ 1 '' 53496 ---	. • ! ’ '' 585,71	585	71
	l \|			11635	116	35
179	176	64	17664;	248 12	248	12
	: —i-! i76	64	r- 17fi!fi4’ . .!	364147	364	47
1
	! ! ! -l 1—‘ ~o> O	711 60	950 18	950	18
1	:		---.. 89,68	; : --132	40
	i 1 1
1-1- 1 I 1 I 1		! ! \| ! 1 1

Län och rubriker.		N:o	4 A. Qvarnräntor.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.
o Åttonde flufvudtiteln. Kleresi-atatm: Kleresiets frihet,er	157			3	41	3	41
Löningsräntor...........	159		—	1	81	i	8i;
S:r	•	<---	—	5	22	522
Hospitalers och Lagaretters underhåll......	165	—	—	3	75	375
1 Kyrkors underhåll................	167			13	72	1372
S:a för Titeln		—		22 69	22 69
S a in m a n d r a g.
Andra Hufvudtiteln.................	_			__	25		25
Fjerde D:o . . .				238	58	238	58
Sjette D:o ...............		39	68		32	40
Åttonde D:o .................		—		22 69	22 69
Summa för länet		39,68	26184	301	52
\| Malmöhus län. Fjerde Uufvudtitcln.			V3
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
■ Boställsräntor.....................	131	—	—	10	50	10	50
Löningsräntor....................	133		—	31	80	31;80
S:r	W		—	42	30	42 30
Indelta Kavalleri-regementena: Eusthållsräntor....................	135			97	42	97	42
Augmentsräntor...................	137	—	—	20	87	20 87
S:r	—	___		118	29	118	29
S:a för Titeln		—		160,59	160	59
Åttonde Slufvndtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........		__			_
Löningsräntor...........	__	_		—	_	—	—
S:r		___		—		—	—
! Transport	_				—		—

	N:o 4	B. Presternas utlagor.		Summa Summarum.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar. ; Summa.	Medelmarke- gångs-värde.	■ Penningar.	Summa K:mt.
189 191		—	22 15	71 22 62 '' 15	71 62	—	-	26 17	12 43	R:dr. 26 17	Ö. 12 43
			38 33 38 33	—-	—	43	55	43	55
	——	—	——	— --			_	3 75	3	75
		—	—	-j ---		—		13	72	13	72
—		_	38 33 38:33	—		61	2	61	2
						__			25		25
-	—	—	711	60; 711160	—		950	18	950	18
—	—	—	—	-I --	—	39 68	-	32	40
_		—	38,33; 38 33	---		61	2	61	2
	—	—	74993'' 74993	39! 68	1,01177	1,051	45
			.. -__	! i \|				1050	10	50
177		—	632 30! 632 30	—	—	66440	664	10
—	—	—	63230! 63230			674 60	674	60
—	____							97:42	97	42
179			185,22 185 22	---		206	9	206	9
-	—	—	185 22! 185,22	—	_	303 51	303	51
- •		—	817:52! 817	52	—		978:11	978	11
189			.... \|\| ’ ; ! 16:72 16 72	_		'' 1672	16	72
191	— —		68,13] 6813		—	68,13	68	13
_	___	__	84''S5'' 8485	—		84)85	84	85
—	—		8485'' 8485	—	—	»185	84	55

Län och rubriker.	N:o 4 A. Qvarnräntor.
Sid. i Tab.	Medelmarke-gångs- värde.	Penningar.	Summa.
Transport Universiteterna: af prebenden........... Kurkors underhåll..................
—		—	--_	—	—	—
—		1	—
S:a för Titeln	—	__	—	--—
Sammandrag. Fjerde Hufvudtiteln................. Åttonde D:o .................	—			1 Afl	r.G	160	59
		——
Summa för länet				160,59	160	59
Hallands län. Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	157	---------------------		1	12	1	12
Kyrkors underhåll..................	167 5	42 1	12	6	54
Summa för Titel och län		5	42j 2	24	7.66
Göteborgs län. Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter...................	155	723	.. 14	; i 1\|29	724	43
Åttonde Unfvudtitelu. Kleresi-staten: Kleresiets friheter........ Löningsräntor...........	159			i 1,50	1	50
S:r Elementarläroverken: af prebenden........	_	____	_	150] 1	50
_; ___	_	__		__
Kyrkors underhåll.................	167 !	~	J : k o\| —•—i 0
S:a för Titeln 1 —		l''55l 155

N:o 4 B. Presternas utlagor.	— Summa Summarum.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
		_	84	85	8485			84	85	R:dr. 84	Ö. 85
193			Q	48	Q AO				48
							3	3	48
201				9\K		25				25
					‘		—	—	25
—		—	88	58	88	58			88	58	88	58
			817	52	817	52			978	11	978	11
—	—		88	58	88	58			88	58	88	58
—	—	—	906	10	906	10	—	—	1,066	69	1,066	69
189			33	55	33	55			34	67	'' 34	67
—	—	—					5	42	1	12	6	54
—	—	—	33	55	33	55	5	42	35	79	41	21
187	''		4	50	.	50	723	14	5	79	728	93
189		~	48	94	48	94			j j 4894	48	94
								—	i		1	50
—	—	—	48	94	•1«91 --	—	5044	50	44
195	__	—	7	95	7	95	—	—	7 95	7	95
—				—			—	—	—	5		5
—	---		56 89	56189	—_	—	58144	58	44

		N:o 4 A. Qvarnräntor.
Län och rubriker.	Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.
Sammandrag.
Sjunde Hufvudtiteln.................	—	723	14	1	29	724	43
Åttonde D:o .................	—	—	—	1	55	1	55
Summa för länet	-	723	14	2	84	725	98
Elfsborgs län. Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
Boställsräntor....................	131	78	58	6	—	84	58
Löningsräntor....................	133	40	15		23	40	38
S:r	—	118	73	6	23	12496
Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor....................	135	67	76		81	68	57
Augmentsräntor...................	137	213	62	9	45	223	7
S:r	—	281	38	10;26	291	64
S:a för Titel och län		400	11	16	49	416,60
Skaraborgs län. Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
Boställsräntor ....................	131	503	54	60	6	563	60
Löningsräntor....................	133	423 92	7	50	431	42
S:r	—	927 46	67 56	995	2
Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor....................	135	...... 355	91	9	86	365	77
Augmentsräntor...................	137	473	72	15	34	489	6
S:r	—	829 63	25	20	854	83
S:a för Titeln	_	1,757	9	92 76	1,849	85

	N:o 4 B	Presternas utlagor.		Summa Summarum.
Pifl	Medelmarke-					Medelmarke-			Summa
i Tab.	gångs-värde.	Penningar.	Summ a.		gångs-värde.	rennmgar.	B:mt.
					1						R:dr.	Ö.
			4	50	4	50	723	14	5	79	728	93
—			56)89	56 89		—	58 44	58	44
—	__	—	6189	61	39	723	14	64 23	787	37
							78	58	G		84	58
—	—	—	—	—	—.—	—	40	15	___	23	40	38
—	__	—	---	—	—		118	73	6)23	124	96
							67	76		81	68	57
—					_—	—	213	62	9	45	223	7
—	—	—	__	—			281	38	10	26	291	64
—		_	—		__		400	11	16	49	416	60
							£03	£4	60	6	563	60
'' -	—	—	—	—	—	—	42392	7	50	431	42
—	—	—	—	j ~ ''	1	927	46	67	56	995	2
							355	91	9	86	365	77
—		—	—	—	__	—	473	72	15	34	489	6
—		■_	—		—	829 63	25	20	854	83
		1	—	i		1,757	! 9	92	\|76	1,849	,85

Län och rubriker.	N:o 4 A. Qvarnräntor.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.
Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Löningsräntor............	i i 145; 324	32		50	324	82
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	157	176	25		51	176	76
1 Elementarläroverken: af prebenden........	1	—	—	—	__	_
Kyrkors underhåll.......	167; 162	62	—	25	162	87
S:a för Titeln		338 87	—	76	339	63
Sam mandrag. Fjerde Hufvudtiteln........... Sjette D:o .....	_	1,757 9 32432 33887	92 __	76 50 76	1,849 324 339	85 82 63
Åttonde D:o ....

Summa för länet	—	2,420	28	94	2	2,514	30
Örebro län. Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor............. Indelta Kavalleri-regementena: Kusthållsräntor............ Augmentsräntor...................	133	1,184	46	- *• ;	63	„ 1,185	09
135 137	398 578	66 71	3 2	43 17	402 580	09 88
S:r	—	977 37	5	60	982.97
S:a för Titeln	—	2,161 83	6	fe	2,168 6
Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Löningsräntor............ Gästgifvares friheter................	145	107: 2			107	2
147	92 21		28 92	49
S:a för Titeln		199 23		28	199	51

N:o 4 B. Presternas utlagor.	Summa Summarum.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
	.......... 1						324	32		50	B:dr. H!» jf 324	5. 82
189 195	''		i 1 101 50	101	50	'' 176	25	102	1	278	26
---!	“	30	65	30	65	--!	—	30	65	30	65
_		—			—		162	62	__	25	162	87
—		—	132	1 K 15	132	15	338	87	132	91	471	78
	—		132	15	132	15	1,757 324 338	9 32 87	92 132	. 76 50 91	n:<’ ; o:(J <u;u; 1,849)1 324 471	85 82 78
	—	—	132	15	132	15	2,420	28	226	17	2,646	45
							1,184	46		63	1,185	9
—	—	—; --	—		—	398 578	66 71	3 2	43 17	mini''-''-"*!'' 402 580	9 88
— \| --	—! --	—\| ---	—	977	37	5 60	982	97
	_		_	__		2,161	83	6:23	2,168	6
—	.......					’	: 107	2			107	2
	—	—	—	i	9221\| --	28	92	49
__ \| __	—	1 --	—	s	199:23	--28	199	5l\|

Län och rubriker.	N:o 4 A, Qvarnräntor.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.
Sjunde Hufvudtiteln.						.
Städers friheter...................	155	99	48			99	48
Åttonde Hufvudtiteln.
Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	157	129	63	1	65	131	28
Löningsräntor...........	159	73	81	1	5	74	86
S:a för Titeln	—	203	44	2	70	206	14
Sammandrag.
Fjerde Hufvudtiteln.................	—	2,161	83	6	23	2,168	6
Sjette D:o .................	—	199	23	—	28	199	51
Sjunde D:o		9948			99	48
Xttonde D:o .................	—	203!44	2	70	206	14
Summa för länet	—	2,663	98	9	21	2,673	19
		..
Karlstads län.				_
Andra Hufvudtiteln.
Justitiestaten: Löningsräntor...........	129	9)81	—	40	10	21
Fjerde Hufvudtiteln.
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
Löningsräntor....................	133	718	45	12	71	726	16
0 ,,r Sjette Hufvudtiteln.
Landsstaten: Löningsräntor	145	1,185		16	59	1,201	74
Grästgifvares friheter

S:a för Titeln	—	1,185	15	16	59	1,201	74
Sjunde Hufvudtiteln.
f. d. Jägeristaten: Löningsräntor.........	153	—		—	18		18
					i

	N:o 4 B. Presternas utlagor.	—			Summa Summarum.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	! Summa.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
											K:dr.	Ö.
—			—		—		99	48	—	—	99	48
189	148	72	17	6	165	78	278	35	18	71	297	6
191	142	77	i	75	144	52	216	58	2	80	219	38
-*	29149	18J81	O CO o t-H CO	494 93	21	51	516	44
							2,161	83	6	23	2,168	6
— ■	—	—	—	—	—	—	199 23		28	199	51
										QQ	\ Q
—	291	49	18	81	310	30	494 93	2151	yy 516	4o 44
—	29149	18	81	310\|30	2,955	47	28	2	2,983	49
_							9	81		40	10	21
						.	713	45	I 1 12\|71	726	16
		_					1,185	15	\| 1 1659	1,201	74
183	—		—	4		4			—	4	__	4
—	—	—	—	4	—	4	1,185	15	16 63	1,201	78
185				! 1 34\|	34	-			52		52
!		rf			! 1 1

		N:o 4 A. Qvarnräntor.
Län och rubriker.	Sid	Medelmarke-
: / i ,.W • ....	i Tab.	gångs-värde.	rennmgar.	Summa.
Åttonde Hufvudtiteln.

Löningsräntor...........	159	—	—	1	17	1	17
S:r	_	—	—	1	17	1	17
Elementarläroverken: af prebenden........	___	—	—	---	—	—	—
S:a för Titeln	—	—	—	1	17	1	17
Sammandrag.
Andra Hufvudtiteln.................	_	9	81	—	40	10	21
Fjerde D:o .................	__	713	45	12	71	726	16
Sjette D:o .................	—	1,185	15	16	59	1,201	74
Sinnrlft TVn .......					18		18
! Åttonde D:o .................	—			1	17	1	17
Summa för länet	—	1,908	41	31	5	1,939	46
Westerås län.
Fjerde Hufvudtiteln.							-
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
Löningsräntor....................	133	705	11	1	73	706	84
Indelta Kavalleri-regementena:
Rusthållsräntor....................	135	471	82	—	75	472	57
Augmentsräntor...................	137	1,310	16	7	17	1,317	33
S:r	—	1,781	98	7	92	1,789	90
S:a för Titeln	—	2,487	9	9	65	2,496	74
Sjette Hufvudtiteln.
Befrämjande af bergsbruket............	149	76	13	2	82	78	95
\| Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar.	151	860	68		16	860	79
S:a för Titeln	—	936	76	2	98	939 74

	N:o 4	B. Presternas utlagor.				Summa Summarum.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
189	—	—	38	35	38	“		—	38 1	35 i 7	R.:dr. 38 1	Ö. 35 17
—	—		38	35	38	35	—	—	39	52	39	52
195	—	—	8	89	8	89	__	—	8	89	8	89
—	—	—	47	24	47	24	—	—	48	41	48	41
					__		9	81		40	10	21
—	—	—	——	—	—	—	713	45	12	71	726	16
—	—	—	—•—	4		4	1,185	15	16	63	1,201	78
				34		34				52		ro
—	—	—	47	24	47	24	—	—	48	41	48	ÖU 41
—	—	—	47	62	47	62	1,908	41	78	67	1,987	8
	9						705	11	1	73	706	84
							471	82		75	472	57
—	—	—	—	—	—		1,310	16	7	17	1,317	33
	—	—			——	_	1,781	98	7	92	1,789	90
—	—	—			—	—	2,487	9	9	65	2,496	74
							76	13	2	82	78	95
—			—	—			860	63	___	16	860	79
—	—		\|	— \| — —	—	936	76[ 2	98( 939	74

	N:o 4 A. Qvarnräntor.
Län och rubriker.	Sid	Medelmarke-			Summa.
	i Tab.	gångs-värde.	renmngar.
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	157	28	98			28	98

Löningsräntor...........	159	200	43	—	10	200	53
S:r	—	229	41	—	10	229	51

jhiwmnwji iu>i vuw nvn . o>l ^icuouuuu ........ Löningsräntor.......
			1
S:r	—	—	—	—	—	__	_
Hospitalers och Lasaretters underhåll...... Kurir,ors underhåll..................	165	167	3		8	167	11
167	183	63	—	7	133	70
S:a för Titeln	—	530	7	—	25	530	32
Sammandrag.
Fjerde Hufvudtiteln.................	—	2,487	9	9	65	2,496	74
Qip44p T>0 ................	_	936	76	2	98	939	74
Åttonde D:o .................	—	530	7	—	25	530	32
Summa för länet	—	3,953	92	12	88	3,966	80
Kopparbergs län.
Fjerde Hufvudtiteln.						■*
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor....................	138			50		50
Sjunde Hufvudtiteln.
Städers friheter...................	155	—	—	208	72! 208	72
Summa för länet				258	72	258	72

Gefleborgs län.
Sjette Hufvudtiteln.
Lands-staten: Löningsräntor............	145	159	34	—	29	159	63
			''		\|

N:o 4 B. Prestemas utlagor.

Sid.

Tab.

189

Medelmarke gångs-värde.

Penningar.

Summa.

Summa Summarum.

Medelmarke gångs-värde.

Penningar.

75 47

200

Summa

R:mt.

R:dr.

104

200

19o

197

75	47	75	47
33	14	33	14
29	99	29	99

22941

14!

99i

304

33 14
29 99

6313

167

133

167

133

138 60

138

530

138

138 60

2,487

936

530

9 65
298
138,85

668

2,496

939

668

138

138160

3,953,92

15148

4,105 40

208 72

208

258 72

258

159

1 Län och rubriker.	N:o 4 A. Qvarnräntor.
Sid. i Tab.	Medelmarke- gåugs-värde.	Penningar.	Summa.
Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter.........
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter........
Summa för länet	—	159	34	--29	159 63
Wester-Norrlands län. Åttonde ilufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter .
Elementarläroverken: af prebenden .	_
S:a för Titeln och länet	—				—		_
Westerbottens län. fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor.........
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter . . Löningsräntor...........	—	—	—	—	—	—	—
S:a för Titeln	—	.... _	—	—	—	—	—
Summa för länet \|	_	_—	—	*	—	-—

1 N:o 4 B. Presternas utlagor.	Summa Summarum.
\| Sid. i Tab. 187	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa E:mt.
		oLn	2	29			229	11: dr. 2	Ö. 29

189			21	84	21	84		_	21	84	21	84
—	—	—	24	13	2413! 159	34	2442	183	76
189			10	91	10	91			10	91	10	91
195	—	—	! 7j74	774			7	74	7	74
\| —	—	—	18 65	18(65			18(65	18	65
177			7	45	7	45		■	7	45	7	45
189				28		28				28		28
191	i	—	—	6	—	6	—	—	—	6	—	6
—		—	-134		34				34	--\|34
- I	—	—	7\|79	7 79	—	—	7	79	7	79

Slut Jcmför

Sammandrag Nsis 2 & 3 Hufvudtitelvis

Län uti Tabellen N:o 4 A.	2:dra Hufvud-titeln.	4: de Hufvud-titeln.
Upsala................................	—	—	881	76
Stoekholms . .............	__	_	416	35
Nyköpings..............................		—	760	31
Linköpings..............................	—	—	1,358	16
	__	_	270	72
Jönköpings.............................	—	—	752	17
Kronobergs...............................	—	—	211	31
Blekinge...............................	—	—		—
Kristianstads ............................	—	25	238	58
Malmöhus..............................	—	—	160	59
Hallands...............................	——	—	——	—


Tfilfshnrors . ..........			416	60

Ska ra,horets ..........			1,849	85

Örebro . . ............			2,168	6
Karlstads...............................	10	21	726	16
Westerås...............................		—	2,496	7
Kopparbergs.............................		—	50	—
Gefleborgs..............................	—	—	—	—
Summa	10	46	12,752	36

Sammandrag.

öfver dessa begge Tabeller N:is 4 A och B.

5:te Hufvud titeln.

6:te Hufvud titeln.

74 6£

7: de Hufvudtiteln.

8:de Hufvudtiteln.

9:de Hufvudtiteln.

Summa E:mt.

ore.

80| 70|

. ..,13

Upsala .......

Stockholms ....

Nyköpings.....

Linköpings . . . .

Gottlands.....

Kalmar......

Jönköpings . . . .
Kronobergs . . . .
Kristianstads . .

Malmöhus.....

Hallands.....

Göteborgs ....
Skaraborgs. . . .

Örebro......

Karlstads ....

Westerås.....

Gefleborgs....
Wester-Norrlands
Westerbottens. .

Län uti Tabellen N:o 4 B.

Fjerde Hufvud titeln.

711 60
817 52

Summa

7 45

1,536 57

Femte Hufvud-titeln.	Sjette Hufvud-titeln.	Sjunde Hufvud-titeln.	''Åttonde Hufvud- titeln. 1	Nionde Hufvud-titeln.	1 Summa R:mt.
.									,	R:dr.	Ö.
	—	—	—		18	1,918	52	—	37	1,919	7
—	—	—	—	—	—	34	83 i	—	—	34	83
—	—	—	—	—	—	100	96	—		100	96
	—	—	—	—	_	147	87	__	—	147	87
	—	—	—		—	16	—	—	—	16	—
90	28		—			27	25	—	—	117	53
—	—		—		-	19	38	—	—	19	38
! __	—	—	—	—		49	48	—	—	49	48
—		—	—	—	—	38	33	—	—	749	93
—	—	—	—	—	—	88	58		—	906	10
—	—	—	—	—	—	33	55	___	—	33	55
-—	—	—	—	4	50	56	89		—	61	39
—	—	—	_	—	—	132	15		—	132	15
—			—	—	—	310	30	—	—	310	30
—			4	___	34	47	24	__	—	47	62
---	—	—			—	. 138	60	—	—	138	60
	—	—	—	2	29	21	84	—	—	24	13
—	_	—	—	____	—	18	65	—	—	18	65
	—		—		—	—	34		—	rr i	79
90	28	—	4	7	31	3,200	76		37	4,835 33

Län.	Enligt N:o A.	Summa Summarum. 4 ; Enligt^ N: o 4 gumma E;mt.
		i	!		R:dr.	öre.
Upsala........................	3,813	78	1,919	7	5,732	85
Stockholms.....................	648.	94	34	83	683	77
Nyköpings......................	760	31	100	96	861	27
Linköpings .....................	2,391	13	147	87	2,539	—
Gottlands......................	—	—	16	—	16	—
Kalmar.......................	346	87	117	53	464	40
Jönköpings.....................	877	89	19	38	897	27
Kronobergs.....................	211	31	49	48	260	79
Blekinge.......................	6	K 0	—	—	6	5
Kristianstads....................	301	52	749	93	1,051	45
Malmöhus......................	160	59	906	10	1,066	69
Hallands.......................	7	66	33	55	41	21
Göteborgs......................	725	98	61	39	787	37
Elfsborgs......................	416	60	—	—	416	60
Skaraborgs.....................	2,514	30	132	15	2,646	45
Örebro........................	2,673	19	310	30	2,983	49
Karlstads......................	1,939	46	47	62	1,987	8
1 Westerås......................	3,966	80	138	60	4,105	40
Kopparbergs....................	258	72			258	72
Gefleborgs......................	159	63	24	13	183	76;
Wester-Norrlands..................			18	65	18	i 65
Westerbottens . ..................			7	79	7	79
Summa	22,180 73	1 4,835	\| 33	27,016	1 6

Län.	Anordnadt enligt N:o 4 A och B.	Kronan behållet enligt		Summa Summarum R:mt.
N:o 4 A.	N:o 4 B.	Summa.
Upsala.........	5,732	85	4,078	33	1,777	83	5,856	16	B:dr. 11,589	Ö. 1
! Stockholms......	683	77	2,862	74	940	95	3,803	69	4,487 46
\| Nyköpings...... .	861	27	5,945	52	886	78	6,832	30	7,693	57
Linköpings......	2,539	_	12,702	5	1,199	34	13,901	39	16,440	39
j i Gottlands.......	16		1,261	98	152	—	1,413	98	1,429	98
Kalmar........	464	40	8,010	38	793	99	8,804	37	9,268	77
Jönköpings......	897	27	5,444	52	1,230	74	6,675	26	7,572	53
Kronobergs......	260	79	5,832	44	956	85	6,789	29	7,050	8
Blekinge........	6	5	6,452	40	147	64	6,600	4	6,606	9
Kristianstads.....	1,051	45	8,079	57	141	38	8,220	95	9,272	40
Malmöhus.......	1,066	69	14,033	70	489	7	14,522	77	15,589	46
Hallands........	41	21	3,187	90	293	58	3,481	48	3,522	69
Göteborgs.......	787	37	8,274	34	284	14	8,558	48	9,345	85
Elfsborgs.......	416	60	13,952	26	1.439	63	15,391	89	15,808	49
Skaraborgs.......	2,646	45	9,225	13	1,475	23	10,700	36	13,346	81
Örebro.........	2,983	49	9,039	60	520	12	9,559	72	12,543	21
Karlstads.......	1,987	8	13,983	55	474	40	14,457	95	16,445	3
Westerås.......	4,105	40	7,863	17	577	34	8,440	51	12,545	91
Kopparbergs......	258	72	6,558	92	319	75	6,878	67	7,137	39
Gefleborgs.......	183	76	6,743	51	367	68	7,111	19	7,294	95
j Wester-Norrlands . . .	18	65	6,204	63	266	85	6,471	48	6,490 13
Westerbottens.....	7	79	2,554	57	1,351	79	3,906	36	3,914 15
Summa	27,016	6	162,291	21	16,087	8	178,378	29	205,394	35
Tillkommer för: Jemtlands.......			604	2			604	2	604	2
Norrbottens......	—		2,182	43	940	76	3,123	19	3,123	19
Summa	27,016	6	165,077; 66	17,027 84	182,105; 50	209,121	56

Sammandrag I:o 7.

Länsvis öfver Kronans anordnade och behållna ränta är 1862,

(efter afdrag af räntor för mjöl- och sågqvarnar samt presternas utlagor),
enligt Tabellen Nso 4 C. (sidd. 209—291.)

Sid. i Tab.	Upsala län.	Medelmarke- gångsvärde.	Penningar.	Summa R:mt.
211	Upsala län. Andra Hufvndtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor.......	574	32	146	62-	R:dr. 720	.. ore. i 94 -
215 217	Fjerde Hufvndtiteln. tit Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor................. Löningsräntor.................	17,785 32,462	82 46	4,382 13,044	17 — 23,5 0	22,167 45,506	99 69,50
	S:r	50,248j28	17,426	40,5 0	67,674	68,50
221 223	Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor................ Augmentsräntor...............	57,557 36,131	35 28	17,155 11,908	38 — 72,5 0	! 74,712 73 — 48,040 0,5O;
	S:r	93,688,63	29,064! 10,50	122,752(73,50
	S:a för Titeln	143,93691	46,490	51-	190,427\|42 -I
235 237	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor........ Löningsräntor........	3,043 36 6,786 58	826 1,800	37 — 40-	3,869 8,586	73 — 98 —!
	S:r	9,829	94	2,626	77 -	12,456\|71 —''
239	Qästgifvares friheter............	1,357	8	432,16 -	1,789 24 —
	S:a för Titeln	11,187	2.	3,058\|93 —	14,245\|95 —!

Sid. i i Tab.	Upsala län.	Medelmarke- 1 „ gångs-värde. Penningar.	Summa R:mt.
] \| 249 251 255 i 257 j 259 263 269 ! 273 279 281 283 285 287	Sjunde Hufvudtitcln. /''. d, Jägeristaten: Boställsräntor ........ Löningsräntor.........	30 41	66 32	4 7	58 33	R:dr. 35 48	ö. 24 65
S:r Städers friheter...................	71	98	11	91	83 89
2,055	77	148	96	2,204)73
S:a för Titeln	2,127	75	160	87	2,28862
0 Åttonde MutVudtiteln. Kleresistaten: Kleresiets friheter......... Löningsräntor...........	5,285 221	2 26	1,238	10	6,523 221	12 26
S:r Universiteter na: af egna hemman......... Pedagogier och Folkskolor............. Hospitalers och Lagaretters underhåll...... Kyrkors underhåll..................	5,506	28	1,238	10	6.744)38
32,732	84	6,630 77	39,363)61
71	—	1699	87)99
6,426	9; 1,553 64	7,979)73
27	54	13	66	41)20
S:a för Titeln	44,763:75	9,453	16	54,216)91
Nionde Hufvudtitcln. Justitiestaten: Boställsräntor........... Fångars vård och underhåll............	21170 107 79	! 44 93 2155	256 129	63 34
S:r Landsstaten: Boställsräntor............ Löningsräntor............	319 49	66 48	385 97
172 85 253 21	3546 77 87	208 31 33l! 8
	S:r	426; 6	113;33	539)39
S:a för Titeln	745 55	179''	81	925)36
	Sammandrag. Andra Hufvudtiteln................. Fjerde D:o ................. Sjette D:o ................. Sjunde D:o .................	1 57432 143,936 91 11,187 2 2,127 75	14662 46,49051 3,058 93 160\|87	720 190,427 14,245 2,288	94 42 95 62
Transport	157,826	49,856 93	207,68293

Sid. i Tab.	Upsala län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
	Transport	157,826		49,856	93 —	E:dr. 207,682	öre. 93 —
	Åttonde Hufvudtiteln............	44,763	75	9,453	16 -	54,216	91 —
	Nionde D:o ............	745 55	179	81-	925	36-
	Summa för länet	203,335	30	59,489 90 —	262,825 20 —
	Tabellen upptager sid. 289.........	203,206	19	59,463 33 —	262,669 52 -
	och således för litet...........	129	11	26 57 —	155 68 —
211	(Jemför N:o 5 Sammandrag “Länsvis“ öfver Tabellen N:o 4.) Stockholms län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor.......	232	6	46	44 —	278	50 —
1 213	Löningsräntor.......	229	8	75 42 - •	304	50-
	S:a för Titeln	46114	121 86 —	583	—
! 215	Fjerde Hufvndtitcln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.................	7,927		\| 1,64181 —	9,568	81 -
217	Löningsräntor.................	22,258	19	7,908 31,93	30,166 50,93
	S:r	30,185	19	9,550 12,93	39,735	31,93
221	Indelta Kavalleri-regementena: Busthållsräntor................	50,632	23	12,932 93,40	63,565	16,40
223	Augmentsräntor................	39,013	3	12,259 52,6 7	51,272	55,6 7

229

Femte Hufvudtiteln.

Lotseri- och Fyrings-staterna . .

S:r	89,645 26	25,192	46, 7	114,837 72, 7
Titeln	119,83045	34,742	59 -	154,573	4 —
			78 -		78 —

Sid. i Tab.	Stockholms län.	Medelmarke- gångs-värde.	_ . ! Summa Penningar. ; E;mt
^ 235 237 1 239 255 ! 257 ! 259 263 273 279 1 287	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............ Löningsräntor............	3,511 9,392	93 9	910 630	31 9	R:dr. 4,422 10,022	Ö. 24 18
S:r Gästgifvares friheter................	12,904	2	1,540 40	14,444)42
2,042	2	538	19	2,580 21
S:a för Titeln Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter...................	14,946	4\|	2,078	59	17,024 63
„	46	19	41	85	87
Åttonde Hufvudtiteln. Kleresistaten: Kleresiets friheter......... Löningsräntor...........	4,789 389	24 73	1,379 17	88 14	6,169 406	12 87
S:r Universiteterna: af egna hemman....... . Hospitalers och Lasaretters underhåll...... Kyrkors underhåll..................	5,178	97	1,397	2	6,575	99
18,127	85	2,752 68	20,880	53
1,775	59	291 77	2,067	36
		--[ 3	—	3
S:a för Titeln	25,082 41	4,441	50	29,523 91
Nionde Hufvudtiteln. Landsstaten: Löningsräntor...........			20	50	20	50;
Sammandrag. Andra Hufvudtiteln ................. Fjerde D:o ............. ... Femte D:o ................. Sjette D:o ................. Sjunde D:o ................. Åttonde D:o ................. '' Nionde D:o .................	461 119,830 14,946 66 25,082	14 45 4 46 41	1 1 ■ \| 12186 34,742 59 --78 2,078 59 1941 4.441)50 20 50	583 154,573 17,024 85 29,523 20	1 4 78 63 87 91 50
1	Summa för länet	160,386^50	41,42523	! 201.81173

Sid. i Tab	I Nyköpings län. 1	Medelmarke-1 gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
211	I Nyköpings län. Andra Hiifvudtitelii. Justitiestaten: Boställsräntor...........	i [ i ; i t 44748	i i 57	48	1 R:dr. j ö. 504,96
215	Fjerde Hiifvudtitelii. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.................	\| ! i 10,210!30	i— ! 2,286	71	! 1 12,497; 1
217	Löningsräntor.................	24,686 13	6,477	13	31,163(26!
	S:r	34,896 43	8,763	84	43,660 27 j
221	Indelta Kavalleri-regementena: Kusthållsräntor....................	21,963 68	4,452	56	26,41624
223	Augmentsräntor...................	11,66392	2,950	15	14,614 7
1	S:r	33,627(60	7,402 71	41,030 31;
	S:a för Titeln	68,524 3	16,166,	55	84,690(58
229	Femte Hiifvudtitelii. Lotseri- och Fyrings-staterna...........		i 531	! 531
235	Sjette Hiifvudtitelii. Landsstaten: Boställsräntor............	\| 3,23193	1 479 97	\| j 3,71190;
237	Löningsräntor............	6,248 12	64283	6,890(95
	S:r	9,480 5	1,122 80	10,602(85
j 239	G-ästgifvares friheter................	81748	26686!	1,084 34
245	Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar .	637 8	--	—;	637\| 8;
	S:a för Titeln \|	10,934t''6l\|	1,389(66;	12,324 27i
i 249	Sjunde Hufvudtiteln. f. d. Jägeristaten: Boställsräntor ........	230 79,	I I 42 34	1 ( 273 13,
251;	Löningsräntor........	457 57	120 36	57793
1	S:r \|	688(36;	16270;	85l( 6
1	Transport J	688(36!	162\|70(	851! 6

Sid. i Tab.	Nyköpings län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
	Transport	688	36	162	70	K: dr. 851	Ö. 6
253	Skogsplanterings-kassan: Boställsräntor.....	83	8	32	94	116	2
255	Städers friheter...................	172	79	33	66	206	45
	S:a för Titeln	944	23	229	30	1,173	1 CO Uo
257	o Åttonde Hufvudtitcln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter........	4,312	34	760	60	5,072	94
259	Löningsräntor...........	12	53	4	47	17
	S:r	4,324	87	765	7	5,089	94
265	Elementarläroverken: af prebendehemman ....	OO	90	153	85	998	75
271	Fattigvården.............	126	88	2	12	129	-
273	Hospitalers och Lasaretters underhåll......	441	5	26	97	468	2
279	Kyrkors underhåll..................	172	8	44	4	216	12
	S:a för Titeln	5,909	78	992	5	6,901	83
287	Nionde Ilufvudtiteln. Lands-staten: Löningsräntor............	903	58	108	98	1,012	56
	Sammandrag. Andra Hufvudtiteln.................	447	48	57	48	504	96
	Fjerde D:o .................	68,524	3	16,166	55	84,690	58
	Femte D:o			5	31 66	5	31 27
	Sjette D:o .................	10,934	61	1,389	12,324
	Sjunde D:o .................	944	23	229	30	1,173	53
	Åttonde D:o .................	5,909	78	992	5	6,901	83
	Nionde l):o .................	903	58	108	98	1,012	56
	Summa för länet	87,663	71	18,949	33	106,613	4
211	Linköpings län. Andra Hufvudtitelu. Justitiestaten: Boställsräntor...........	1,170	58	181	2	1,351	60
213	Löningsräntor...........	114	6	8	47	122	53
	S:a för Titeln	1,284,64	189\|49	1,474	13
						12

Sid. i Tab.	--- i Linköpings län.	Medelmarke- gängs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
215	Fjerde HufVudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:	20,615	7	5,261	78	R:dr. 25,876	5. 85
217		34,794	70	10,442	23	45?^bb	93
S:r	55,409	77	15,704	1	71,113	78
221	Indelta Kavalleri-regementena:	167,485	12	40,194	82	207,679	94
223		90,191	31	23,069)85	113,261	16
S:r	257,676	43	63,264 67	320,941	10
	S:a för Titeln	313,086	20	78,968)68	392,054	88
229	Femte IlufVudtitcIn. Lotseri- och Fyrmqsstaterna...........	214	70	142	35	357	5
235	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor ...........	5,161	81	1,142	52	6,304	33
237	Löningsräntor ...........	6,167	70	1,702		7,869	70
	S:r	11,329	51	2,844	52	14,174	3
239	Gästaifvares friheter................	1,253	66	478	21	1,731	87
S:a för Titeln	12,583	17	3,322	73	15,905	90
249	Sjunde Hufvudtiteln. /. d. Jägeristaten: Boställsräntor........	257	53	85	81	343	34
251	Löningsräntor........	1	68	—	hb	2	24
	S:r	259\|21	86	37	345	58
253	SJcogsplanterings-Jcassan: Boställsräntor.....	19037	53	44	243	81
255	Städers friheter...................	229	80	12	66	242	46
	S:a för Titeln	679	38	152	47	831	85
257	Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	9,217	37	1,667	2	10,884	39
	Transport	9,217	37\| 1,667) 2	10,884)39

Sid. i Tab.	Linköpings län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
	-- Transport	9,217	37	1,667	2	R:dr. 10,884	0. 39
265	Elementarläroverken: af prebendehemman. . . . Löningsräntor.......	1,433 85	78 68	304	88	1,738 85	66 68
267	1
S:r	1,5191	46	304	88	1,824	34
269 273	Pedagogier och Folkskolor.............	4,623\|	19		91	4,624\|10
Hospitalers och Lazaretters underhåll......	2,997	29	417 85	3,41514
279	35;	29	14]72	so;	1
S:a för Titeln	18,392	60	2,405\|	38	20,797 98
287	Nionde Hufvudtiteln. Lands-staten: Löningsräntor...........	408	15	141	71	549	86
Sammandrag.	1,284 313,086	64	189	49	1,474	13
		20	78,968	68	392,054	88
		214	70	142	35	357	5
		12,583 679	17	3,322	73	15,905	90
		38	152	47	831	85
		18,392 408	60	2,405 141	38	20,797	98
	Nionde D:o .................	15	71	549	86
	Summa för länet	346,648	84	85,322	81	431,971:65
	Gottlands län.
211	Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	147	71	35	58	183	29
235 237	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............ Löningsräntor............	365 1	59	112 2,537	67 87	478 2,537	26 87
S:a för Titeln	365	59	2,650	54	3,016	13
257	Åttonde Hufvudtiteln. Kleresistaten: Kleresiets friheter.........	4,324	61	965	13	5,289	74
	Transport	4,321	61	965	13	\| 5,289(74''

Sid. i Tab.	Gottlands län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
	Transport	4,324	61	965	13	K:dr. 5,289	Ö. 74
265	Elementarläroverken: af prebendehemman . . .	132	49	32	6	164	55
273	Hospitalers och Lasaretters underhåll......	55	66	145	77	201	43
I	S:a för Titeln	4,512	76	1,142	96	5,655\|72
	Sammandrag. Andra Hufvudtiteln.................	147	71	35	58	183	29
	Sjette D:o .................	365	59	2,650	54	3,016	13
	Åttonde D:o .................	4,512	76	1,142	96	5,655,	72
	Summa för länet	5,026	6	3,829	8	8,855	14
211	Kalmar län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	440	88	136	47	577	35
215	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................	4,799	14	1,976	14	6,775	28
217	Löningsräntor....................	19,727	20	7,645	85	27,373	5
	S:r	24,526	34	9,621	99	34,148	33
221	Indelta Kavalleri-regementena: Busthållsräntor....................	21,863	44	8,036	23	29,899	67
223	Augmentsräntor...................	20,011	48	8,574	88	28,586	36
	S:r	41,874	92	16,611	11	58,486	3
	S:a för Titeln	66,401	26	26,233	10	92,634	36
225	Femte llulVudtiteln. Båtsmans-indélningen: Busthållsräntor.....	42,595	95	16,047	44	58,643	39
227	Augmentsräntor.....	8,094	71	2,965	64	11,060	35
	S:r	50,690	66	19,013	8	69,703	74
229	Lotseri- och Fyrings-staterna...........	59	29	17	41	76\|70
	S:a för Titeln	50,749\|95	19,030	49	69,780j44

Sid. iTab.	Kalmar län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
						R:dr.	Ö.
	Sjette Hufvudtiteln.
235	Landsstaten: Boställsräntor............	2,433	22	989	93	3,423	15
237	Löningsräntor............	4,440	9	1,655	75	6,095	84
	S:r	6,873	31	2,645 68	9,518	99
239	Gästgifvares friheter................	361	31	99	12	460	43
	S:a för Titeln	7,234	62	2,744	80	9,979	42
	Sjunde Hufvudtiteln.
255	Städers friheter...................	581	84	191	35	773	19
	. Åttonde Hufvudtiteln.
257	Kleresistaten: Kleresiets friheter.........	9,101	70	3,426	54	12,528	24
269	Pedagogier och Folkskolor.............	130	90	51	70	182	60
271	Fattigvården.....................	64	47	17	56	82	3
273	Hospitalers och Lasaretters underhåll......	103	20	32	13	135	33
	S:a för Titeln	9,400	27	3,527	93	12,928	20
	Nionde Hufvudtiteln.
287	Landsstaten: Löningsräntor...........			11	52	11	52
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................	440	88	136	47	577	35
	Fjerde D:o .................	66,401	26	26,233	10	92,634	36
	Femte D:o .................	50,749	95	19,030	49	69,780	44
	Sjette D:o .................	7,234	62	2,744	80	9,979	42
	Sjunde D:o .................	581	84	191	35	773	19
	Åttonde D:o .................	9,400	27	3,527	93	12,928	20
	Nionde D:o .................	—	—	11	52	11 52
	Summa för länet	134,808	82	51,875	66	186,68448

Sid. iTab.	Jönköpings län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
211	Jönköpings län. Andra Hufvudtitcln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	217	49	117	27	R:dr. 334	ö. 76
215	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................	12,486	44	5,667	34	18,153	78
217	Löningsräntor....................	29,557	59	13,863	26	43,420	85
	S:r	42,044	3	19,530	60	61,574	63
221	Indelta Kavalleri-regementena: Kusthållsräntor....................	59,573	87	26,716	69	86,290	56
223	Augmentsräntor...................	49,105	54	23,568	13	72,673	67
S:r	108,679	41	50,284 82	158,964^23
	S:a för Titeln	150,723	44	69,815	42	220,538	86
235	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............	1,329	76	610	2	1,939	78
237	Löningsräntor............	3,568	52	1,726	15	5,294	67
	S:r	4,898	28	2,336	17	7,234	45
239	Gästgifvares friheter................	112	55	42	88	155	43
243	Befrämjande af Bergsbruket...........	—	—	10	31	10	31
	S:a för Titeln	5,010	83	2,389	36	7,400	\|19
249	Sjunde Hufvudtitcln. f. d. Jägeristaten: Boställsräntor........	91	52	40	43	131	95
251	Löningsräntor........	55 30	25	12	80 42
	S:a för Titeln	146	82	65	55	212)37
257	Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	9,169	83	4,082	34	13,25217
259	Löningsräntor...........	1,232	93	528 98	1,761)91
	S:r	CM O O	76	4,61132	15,014	8
	Transport	10,402,76	4,611)32	15,014) 8

Sid. i Tab.	---- \| Jönköpings län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
	Transport	10,402	76	4,611	32	R:dr. 15,014	Ö. 8
265 267	Elementarläroverken: af prebendehemman . . . Löningsräntor.......	257 1,633	64 43	148 770	41 47	406 2,403	5 90
S:r	1,891	7	918	88	2.809	95
269 273	Pedagogier och Folkskolor.............	40	84	18	87	59	71
Hospitalers och Lagaretters underhåll......	85	71	37	31	123	2
279	Kvrkors underhåll..................		—	1	58	1	58
S:a för Titeln	12,420	38	5,587	96	18,008	34
287	Nionde Hufvudtiteln. Lands-staten: Löningsräntor...........	37	37	13	91	51	28
	Sammandrag.	217	49	117	27	334	76
		150,723	44	69,815	42	220,538	86
		5,010	83	2,389	36	7,400	19
		146	82	65	55	212	37
		12,420	38	5,587	96	18,008	34
	Nionde D:o .................	37	37	13	91	51	28
	Summa för länet	168,556 33	77,989 47	246,545 80
	Kronobergs län.
211	Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	282	15	118	67	400	82
215 217 219	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:	8,359	68	3,727	12	12,086	80
	27,487	87	15,661	1	43,151	88
Svaga rotars understöd...............	1,741	-51		1,744	51
S:r	37,592	e	\| 19,391	13	56,983	19
1	Transport	37,592	e	\| 19,39l\|l3	56,983	19

1 Sid. Ii Tab.	Kronobergs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
	Transport	37,592	6	19,391	13	R:dr. 56,983	Ö. 19
\| 221	Indelta Kavalleri-regementena: Kusthållsräntor.	20,281	13	9,211	64	29,492	77
223	Augmentsräntor	22,459	92	11,432	65	33,892	57
	S:r	42,741	5	20,644	29	63,385	34
	S:a för Titeln	80,333	11	40,035	42	120,368	53
235	Sjette llufvudtitcln. Landsstaten: Boställsräntor............	, 623	87	251		874	87
237	Löningsräntor............	3,415	53	2,341	68	5,757	21
	S:r	4,039	40	2,592	68	6,632	8
239	G-ästgifvares friheter................	188	43	87	6	275	49
	S:a för Titeln	4,227	83	2,679	74	6,907	57
257	Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	8,269	83	3,238	53	11,508	36
259	Löningsräntor...........	585	46	266	49	851	95
	S:r	8,855	29	3,505	2	12,360	31
265	Elementarläroverken: af prebendehemman. . . .	355	57	140	95	496	52
267	Löningsräntor.......	22	43	9	37	31	80
	S:r	378	—	150	32	528	32
273	Hospitalers och Lozarettcrs underhåll......	122	52	66	74	189	26
279	Kyrkors underhåll................	27	38	9	42	36	80
	S:a för Titeln	9,383	19	3,731	50	13,114	69
	Sammandrag. Andra Hufvudtiteln.................	282	15	118	67	400	82
	Fjerde D:o .................	80,333	11	40,035	42	120,368	53
	Sjette D:o .................	4,227	83	2,679	74	6,907	57
	Åttonde D:o .................	9,383	19	3,731	50	13,114	69
	Summa för länet f	94,226	28	46,565	33	140,791 61

Sid. i Tab.	Blekinge län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
211 225 227	Blekinge län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor ...........			17	28	R:dr. 17	Ö. 28
Femte llufvudtitelii. Båtsmans-indelningen: Busthållsräntor...... Augmentsräntor.....	—	—	13,829 596	4 17	13,829 596	4 17
S:a för Titeln			14,425	21	14,425 21
255 257 279
Sjunde Ilufvudtiteln. Städers friheter...................			6	83	6	83
Åttonde Ilufvudtiteln. Kleresistaten: Kleresiets friheter......... Kyrkors underhåll..................			242	62	242	62
—	—	21 63	2t63
S:a för Titeln			264	25	264;25
211
Sammandrag. Andra Hufvudtiteln.................			17 14,425 6 264	28 21 83 25	17 14,425 6 264	28 21 83 25
Femte D:o ..............		—
Sjunde D:o .................
Åttonde D:o .................
	1
Summa för länet			14,713	57	14,713	57

Kristianstads län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor			96	2	96	2

215 217	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................			2,740 8,028	76 49	2,740 8,028	76 49
Löningsräntor...................

S:r	__ ■	—	10,769 25	10,769	25
Transport	—	—	10,769)25	10,769 25

Sid. i Tab	Kristianstads län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
	Transport	__		10,769	25	R:dr. 10,769	Ö. 25
221 223	Indelta Kavalleri-regementena: Kusthållsräntor. Augmentsräntor		—	27,114 1,101	38 86	27,114 1,101	38 86
	S:r	—	—	28,216	24	28,216	24
	S:a för Titeln			38,985	49	38,985	49

235	Sjette Ilufviultitelu. Landsstaten: Boställsräntor............			167	6	167	6
239	Gästgifvares friheter................	—	—	92	20	92	20
	S:a för Titeln			259	26	259	26

255	Sjunde IIiifYudtiteln. Städers friheter...................			13	39	13	39
257 259	Åttonde HuiYudtitelii. Kleresi-staten: Kleresiets friheter......... Löningsräntor...........	24	1	1,821 29	53 38	1,321 53	58 89
	S:r	24	1	1,350	91	1,374	92
261	TTniversiteterna: af prehendehemman			14	81	14	81

267	Elementarläroverken: Löningsräntor.......		—	6	92	6	92
273	Hospitalers och Lasaretters underhåll......		—	613 98	613	98
275	Stora Barnhuset i Stockholm...........			i Aon	15	96

277	Barnhus i orten.................	—	—	18 32	18	32
279	Kyrkors underhåll................	673	40	983j66	1,657	6
	S:a för Titeln	697	41	3,004 56	3,701	97
	Sant mandrag. Andra Hufvudtiteln			96	2	96	2
	Fjerde D:o .................	___		38,985	49	38,985 259	49
	Sjette D:o .................		_	259	26	26
	Siunde D:o . .......			13	39	13	39
	Åttonde D:o .................	697	41	3,004	56	3,701	97
	Summa för länet	697 41	42,358,	72,	43,056)13

Sid. i Tab.	Malmöhus län.	Medelmarke-gångs-värde.	Penningar.	Summa Sant.
211	Malmöhus län. Ändra Hufvndtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........			94	17	R:dr. 94	Ö. 17
215 217	Fjerde Hufvndtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.................... Löningsräntor....................			2,582 6,568	23 4	2,582 6,568	23 4
	S:r			9,150	27	9,150	27

221 223	Indelta Kavalleri-regementena:			31,170 1,238	92 29	31,170	92
Augmentsräntor...................	—	—	1,238	29
S:r			32,409	21	32,409	21

	S:a för Titeln	—	—	41,559	48	41,559	48
235	Sjette Hnfvudtitcln. Landsstaten: Boställsräntor............			202	96	202	96
239	Gästqifvares friheter................	—	—	102	6	102	6
S:a för Titeln	—	—	305	2	305	2
255	Sjunde Hufvndtiteln. Städers friheter...................				43		43
OKH	Åttonde Hufvndtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter......... Löningsräntor...........			2,695 13	65 9	2,695 13	65 9
60 1 259	—	—
	S:r	—	—	2,708	74	2,708 74
261 263	Universiteterna: af prebendehemman....... af egna hemman........	---	—	498 42	22 63	49822 4263
	S:r	1	540	85
	1
	Transport	\|	3,249	59	3,249 59

100

Sid. i Tab	Malmöhus län. l	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
267 273 275	Transport Elementarläroverken: Löningsräntor....... Hospitalers och Lasaretters underhåll...... Stora Barnhuset i Stockholm...........	___		3,24959	R:dr. 3,249	ö. 59
—	1 i	98 81	9S	81
—	!	663\|14	663	14
—	L i	24 50	24	50
277	Barnhus i orten...................		i i	19 70 19,70
279 211 235 237 239 255	Kyrkors underhåll..................	—		1,897	72	1,897(72
S:a för Titeln	—		5,953	46	5,953	\|46
Sammandrag. Andra Hufvudtiteln................. Fjerde D:o ...............			94 41,559 305 5,953	17 48 2 43 46	94 41,559 305	17 48 2
Sjette D:o ................. Sjunde D:o ...............	—	—
Åttonde D:o ...............	5,953	46

Summa för länet	---		47,912	56	47,912	56 40
Hallands län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	117	83	10	57	128
Sjette Ilnfvndtitcln. Landsstaten: Boställsräntor......... Löningsräntor ..........	981 3,259	74 17	336 928	42 91	1,318 4,188	16 8 24 34
S:r Gästgifvares friheter...........	4,240(91	1,265(33	5,506
172 88	80	46	253
S:a för Titeln	4,413	79	1,345	79	5,759	58
Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter.......	137	35	43	18	180	33
1 !	1	"T

101

Sid. i Tab.	Hallands län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
257	Åttonde Ilufvudtitcln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter........	3,963	47	656	4	R:dr. 4,619	Ö. 51
259	Löningsräntor...........	488	12	8	37	496	49
	S:r	4,451	59	664 41	5,116
267	Elementarläroverken: Löningsräntor.......	14718 10\|84	158	2
269	Pedagogier och Folkskolor.............	48	82	4\|50	53\|32
279	Kyrkors underhäll..................	5,828	89	59\|19	5,888	8
	S:a för Titeln	10,476	48	738\|94	11,215	42
	S a m m a n d r a g. Andra Hufvudtiteln.................	117	83	10	57	128	40
	Sjette D:o .................	4,413	79	1,345.79	5,759	58
	Sjunde l):o .................	137	35	43 48	180	83
	Åttonde D:o .................	10,476	48	738,94	11,215,42
	Summa för länet	15,145145	2,138	78	17,284	23
211	Göteborgs län. Andra Ilufvudtitcln. Justitiestaten: Boställsräntor...........			74	48	74	48
215	Fjerde Ilufvudtitcln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................			2,174	3	2,174	3
217	Löningsräntor....................	386	91	6,875	96	7,262	87
	S:r	386	91	9,049	99	9,436 90
221	Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor....................	51367	7,084	35	7,598	2
223	Augmentsräntor...................	1,345,96	735111	2,081	7
	S:r	1,859 63	7,819,46	9,679	9
	S:a för Titeln	2,246	54	16,869 45	19,115 99
229	Femte Hufvudtiteln. Lotsen- och Fyrings-staterna...........			3	74	3	74
						i

102

Sid. i Tab.	Göteborgs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
						R:dr.	Ö.
	Sjette Hufvudtiteln.
235	Landsstaten: Boställsräntor............	199	4	195	22	394 26
237	Löningsräntor............	1,048	71	545	50	1,594	24
	S:r	1,247	78	740	72	1,988	50
239	Gästgifvares friheter................	35	12	118	39	153	51
241	Färjor och Färjkarlar...............	—	—	27	35	27	35
245	Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar .	—		4	24	4	24
	S:a för Titeln	1,282190	890	70	2,173	60
	Sjunde Hufvudtiteln.			.
247	Postverket.......................	—	-	4	50	4	50
255	Städers friheter...................	~ 8,285 93	5,084	52	13,370(45
	S:a för Titeln	8,285(93	5,089	2	13,374 95
	Åttonde Hufvudtiteln.
257	Kleresistaten: Kleresiets friheter.........	236	15	241	17	477 32
259	Löningsräntor...........	455	69	729	78	1,185,47
	S:r	69lj84	970	95	1,662(79
265	Elementarläroverken: af prebendehemman. . . .		—	16	88	16	88
267	Löningsräntor.......	295 91	742	86	1,038	77
	S:r»	295.91	759	74	1,055	65
273	Hospitalers och Lamretters underhåll......	9782	77	97	175	79
279	Kyrkors underhåll.................	__	—	267	48	267	48
	S:a för Titeln	1,085 57	2,076	14	3,161(71
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................	___		74	48	74	48
	Fjerde D:o .................	2,246	54	16,869	45	19,115	99
	Femte D:o .................		—-	3	74	3	74
	Sjette D:o .................	1,282 90	890	70	2,173	60
	Transport	3,529(44	17,838	37\|	21,367	81

103

Sid. i Tab.	Göteborgs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
	Transport	3,529	44	17,838	37	E:dr. 21,367	Ö. 81
	Sjunde Hufvudtiteln.................	8,285	93	5,089	2	13,374	95
	Åttonde D:o .................	1,085	57	2,076	14	3,161	71
	Summa för länet	12,900 94	25,00353	37,904 47
i	Tabellen, sid. 289, upptager mera.......		—	430 12	.430 12
	Således Summa	12,900 94	25,433 65	38,334	59
211	(Jemför N:o 5 Sammandrag “Länsvis“ öfver Tabellen N:o 4.) Elfsborgs län. Andra Hufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor...........	495	92	154	99	650	91
215	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor . ...................	8,041	74	2,987	36	11,029	10
217	Löningsräntor....................	29,157	54	12,039	56	41,197	10
	S:r	37,199	28	15,026	92	52,226	20
221	Indelta Kavalleri-regementena: Kusthållsräntor....................	18,264	3	6,657	79	24,921	82
223	Augmentsräntor...................	23,381 17	8,880	89	32,262	6
	S:r	41,645	20	15,538	68	57,183	88
	S:a för Titeln	po OO	48	30,565	60	109,410	8
235	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............	1,992	46	756	66	2,749	12
237	Löningsräntor............	4,050	26	1,880	49	5,93075
	Sy	6,042	72	2,637	15	8,679	87
239	Gästgifvares friheter................	11	83	66	47	78	30
245	Jordförluster genom kanal- m. fl. anläggningar.	318	66	123	19	441(85
	S:a för Titeln	6,373	21	2,826	81	9,200	2

104

Sid. i Tab	Elfsborgs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
253	Sjunde llufvudtiteln. Skogsplanterings-kassan...........	25	99	10	80 —	R:dr. 36	öre. 79 -
255	Städers friheter ...............	17	46	35	71 —	53 17 —
	S:a för Titeln	43 45	46	!51 —	89 96 —
257	Åttonde llufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.....	7,762	53	2,256	70 —	10,019	23 —
259	Löningsräntor .......	205	29	67	85 —	273	14 —
	S:r	7,967	82	2,324	55 —	10,292	37 —
267	Elementarläroverken: Löningsräntor ....	91 28	27	85 —	119	13 -
273	Hospitalers och Lasaretters underhåll. . .	247 [59	59 38 —	306	97 —
279	Kyrkors underhåll..............	8	31	3\|80 —	12 11 -
	S:a för Titeln	8,315 —	2,415(58 —	10,730(58 —
	Sammandrag. Andra Hufvudtiteln..............	495	92	154	99 —	650	91 —
	Fjerde D:o ..............	78,844	48	30,565	60 —	109,410	8 -
	Sjette D:o ..............	6,373 21	2,826 81 —	9,200	2 —
	Sjunde D:o ..............	43 45	46 51 —	89	96 -
	Åttonde D:o ..............	8,315		2,415(58 -	10,730	58 -
	Summa för länet	94,072	6	36,009,49 —	130,081(55 —
211	Skaraborgs län. Andra llufvudtiteln. Justitiestaten: Boställsräntor........	484	8	130	24 —	614	32 —
215	Fjerde llufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena : Boställsräntor................	16,667	88	6,182	1,50	22,849	89,50
217	Löningsräntor.................	20,623	53	9,173	24,50	29,796	77,50
	S:r	37,291	41	15,355;	26 -	52,646(67 —
	Transport \|	37,291	41	15,355(26 —	52,646(67 —

105

Sid. i Tab.	Skaraborgs län.	Medelmarke- gångsvärde.	Penningar.	Summa R:mt.
	Transport	37,291	41	15,355	26 -	E:dr. 52,646	öre. 67 —
221	Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor................	78,235	66	30,809	« 64 —	109,045 30 —
223	Augmentsräntor...............	47,916\|82	20,958	90 —	68,875,72 —
	S:r	126,152 48	51,768	54 —	177,921	2 -
	S:a för Titeln	163,443 89	67,123;	80 —	230,567	69 -
235	Sjette Hufvud titeln. Landsstaten: Boställsräntor........	2,158	95	831	92 —	2,990	87 —
237	Löningsräntor........	3,911	4	2,157	83,50	6,068	87,50
	S:r	6,069	99	2,989	75,50	9,059	74,50
239	Gästgifvares friheter............	42	3	164 88 -	206	91 —
245	Jordförluster genom kanal- m. fl. anlägg-ningar ..................	1,826	43	27	78 —	1,854	21 -
	S:a för Titeln	7,938	45	3,182	41,50	11,120)86,50
249	Sjunde llufv ii < i ti tel ii. f. d. Jägeristaten: Boställsräntor.....	171	19	64	99 —	236	18 —
251	Löningsräntor.....	20	87	10	34 —	31	21 —
	S:r	192	6	75	33 —	267	39 —
253	Skogsplanterings-kassan...........	283	95	92	5 -	376	----
	S:a för Titeln	476	1	167	38 —	643	39 —
257	Åttonde Hufvudtiteln. Kleresistaten: Kleresiets friheter.....	12,645	60	4,102	60,50	16,748	20,5 0
259	Löningsräntor.......	411	90	225	31 -	637	21 —
	S:r	13,057 50	4,327	91,50	17,385	41,50
265	Elementarläroverken: af prebendehemman	25156	93	29 —	344	85 —
267	Löningsräntor . . .	342 60	120	15 —	462	75 —
	S:r	594 16	213	44 -	807	60 —
273	Hospitalers och Lamretters underhåll . .	914	39	199	37 -	1,113	76 —
279	Kyrkors underhåll..............	785	58	74	25 —	859	83 —
	S:a för Titeln	15,35163	4,814	\|97,öo	20,166)60,50
							14

106

Sid. i Tab	Skaraborgs län.	Medelnjarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa Bunt.
						R:dr.	öre.
	Nionde Ilufvudtiteln.
287	Lcmds-staten; Löningsräntor........	—	—	18		18	—
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.............	484	8	130	24 —	614	32 —
	Fjerde D:o .............	163,443	89	67,123	80 —	230,567	69 -
	Sjette D:o .............	7,938	45	3,182	41, 50	11,120	86,50
	Sjunde D:o .............	476	1	167	38 -	643	39 -
	Åttonde D:o .............	15,351	63	4,814	97,50	20,166	60,50
	Nionde D:o .............	—	—	18	—	18	---
	Summa för länet	187,694	6	75,436	81-	263,130	87 —
	Örebro län.
	Andra Hnfvudtitcln.
211	Justitiestaten: Boställsräntor.......	183 51	81	34 —	264	85 -
	Fjerde HuiVndtitcln.
	Indelta Kavalleri- och Infanteri-
	regementena:
215	Boställsräntor.................	5,632	50	2,504	74 -	8,137	24 —
217	Löningsräntor.................	20,952	24	8,470	2 -	29,422	26 —
	S:r	26,584	74	10,974	76 —	37,559	50 —
	Indelta Kavalleri-regementena:
221	Busthällsräntor................	44,081	56	13,305	36 -	57,386	92 —
223	Augmentsräntor................	33,745	78	13,001	99 —	46,747	77 —
	S:r	77,827	34	26,307	35 —	104,134	69 —
	S:a för Titeln	104,412	8	37,282	ii —	141,694	19 —
	Sjette HiitVudtitelii.
235	Landsstaten: Boställsräntor........	1,018	15	445	92 —	1,464	7 -
237	Löningsräntor.......	501	84	211	28 —	713	12 —
	'' S:r	1,519	99	657	20 —	2,177	19 —
	Transport	1,519\|99	657\|20 —	2,177	19 —

107

Sid. i Tab.	Örebro län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
						K:dr.	Ö.
	Transport	1,519	99	657	20	2,177	19
239	G-ästgifvares friheter................	867	—	332	13	1,199	13
241	Färjor och Färjkarlar...............	—	—	1	50	1	50
	S:a för Titeln	2,386	99	990	83	3,377	82
	Sjunde Hufvudtiteln.
251	f. d. Jägeristaten: Löningsräntor.........	60	93	44	81	105	74
255	Städers friheter...................	62 60	3	40	66	—
	S:a för Titeln	123	53	48	21	171	74
	Åttonde Hufvudtiteln.
257	Kleresistaten: Kleresiets friheter.........	2,007	58	796	2	2,803	60
259	Löningsräntor...........	1,147	10	390	96	1,538	6
	S:r	3,154	68	1,186	98	4,341	66
263	Vniversiteterna: af egna hemman.........	164	95	25	90	190	85
273	Hospitalers och Lasaretters underhåll......	144	26	72	28	216	54
279	Kyrlcors underhåll.................	278	72	1	20	279	92
	S:a för Titeln	3,742	61	1,286	36	5,028	97
	Sammandrag.
	Andra Hufvudtiteln.................	183	51	81	34	264	85
	Fjerde D:o .................	104,412	8	37,282	11	141,694	19
	Sjette D:o .................	2,386	99	990	83	3,377	82
	Sjunde D:o .................	123	53	48	21	171	74
	Åttonde D:o .................	3,742	61	1,286	36	5,028	97
	Summa för länet	110,848	72	39,688	85	150,537	57
	Karlstads län.
	Andra Hufvudtiteln.
211	Justitiestaten: Boställsräntor...........	128	91	70	14	199	5

108

Sid. i Tab.	Karlstads län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
215	Fjerde IlulVudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................	3,506	32	1,245	19	B:dr. 4,751	Ö. 51
217	Löningsräntor....................	33,989 41	15,282	65	49,272	6
	S:a för Titeln	37,495	73	16,527 84	54,023	57
235	Sjette IlufVndtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............	832	73	301	8	1,133	81
287	Löningsräntor............	12,693	38	4,988	25	17,681	63
	S:r	13,526	11	5,289	33	18,815	44
239	Gästgifvares friheter................	39	77	2459	64	36
	S:a för Titeln	13,565	88	5,313	92	18,879	80
249	Sjunde Hufviidtitclii. f. d. Jägeristaten: Boställsräntor.......	97	66	34	3	131	69
251	Löningsräntor........	412,87	141	98	554	85
	S:a för Titeln	510	53	176	1	686	54
257	Åttonde lliifvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter . .	2,551	33	903	90	3,455	23
259	Löningsräntor..........	810	47	289	81	1,100	28
265	S:r	3,361	80	1,193	71	4,555	51
Elementarläroverken: af prebendehemman. . . .	232	98	58	51	291	49
	S:a för Titeln	3,594	78	1,252	22	4,847	—
	Sammandrag. Andra Hufvudtiteln . .	128	91	70	14	199	5
	Fjerde D:o	37,495	73	16,527	84	54,023	57
	Sjette D:o	13,565	88	5,313	92	18,879,80
	Sjunde D:o	510	53	176	1	686,54
	Åttonde D:o	3,594	78	1,252	22	4,847
	Summa för länet	55,295	83	23,34013	78,635\|96

109

Sid. i Tab.	Westerås län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa K:mt.
						R:dr.	Ö.
	Westerås län.
	Andra llufvudtiteln.
211	Justitiestaten: Boställsräntor...........	401	64	59	59	461!	23
218	Löningsräntor...........	46	88	28	90	75	78
	S:a för Titeln	448	52	88	49	537	1
	Fjerde llufvudtiteln.
	Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
215	Boställsräntor....................	8,220	34	1,326	63	9,546	97
217	Löningsräntor....................	30,639 71	8,307	74	38,947	45
219	Svaga rotars understöd...............		—	5	12	5	12
	S:r	38,860	5	9,639	49	48,499	54
	Indelta Kavalleri-regementena:
221	Rusthällsräntor....................	67,684	46	12,482	36	80,166	82
223	Augmentsräntor...................	48,616	4	7,810	34	56,426	38
	S:r	116,300	50	20,292	70	136,593	20
	S:a för Titeln	155,160	55	29,932	19	185,092	74
	Sjette llufvudtiteln.
231	Landtmäteri-staten: Boställsräntor........	171	49	32	71	204	20
233	Löningsräntor........	923	56	286	29	1,209	85
	S:r	1,095	5	319	—	1,414	5
235	Landsstaten: Boställsräntor...........	2,587	96	456	9	3,044	5
237	Löningsräntor ...........	9,436	83	948	91	10,385	74
	S:r	12,024	79	1,405	—	13,429	79
239	Gästgifvares friheter................	70	60	22	81	93	41
243	Befrämjande af bergsbruket............	22,844	54	5,245	89	28,090	43
	S:a för Titeln	36,034	98	6,992	70	43,027	68
	Sjunde llufvudtiteln.
247	Postverket.......................	122	62	102	80	225	42
249	f. d. Jägeristaten: Boställsräntor........	—		22	59	22	59
251	Löningsräntor........	--	—	125	48	125	48
	S:r		—	148	7	l!8	7
	Transport	122	62	250	87	373	49

110

Sid. i Tab	Westerås län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa R:mt.
253 255 257 259 263 267 269 273 279 287 213	Transport Skogsplanterings-kassan.............. \| Städers friheter...................	122	62	250	87	E:dr. 373	Ö. 49 12
278	18	45	94	324
205	7	85	19	290	26
S:a för Titeln	605\|87	382	—	987	87
Åttonde Ilnfvitdtitcln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter. . . Löningsräntor.......	7,185 3,828	47 78	585 47	27 15	7,770 3,875	74 93
S:r Universiteterna: af egna hemman . . . Elementarläroverken: Löningsräntor . Pedagogier och Folkskolor.....	11,014	25	632	42	11,646	67
17,346	2	3,253	75	20,599	77
1,467	63	609	51	2,077	14
289	80			289	80
Hospitalers och Lasaretters underhåll...... Kyrkors underhåll.......	557	96	99 3	656\|99
109	30	17 97	127	27
S:a för Titeln	30,784	96\| 4,612	68	35,397	64
Nionde Ilnfvudtiteln. Lands-staten: Löningsräntor......	327	54	398	57	726	11
Sammandrag. Andra Hufvudtiteln............ Fjerde D:o . . . Sjette D:o .... Sjunde D:o ... Åttonde D:o . . . Monde D:o .....	448 155,160 36,034 605 30,784 327	52 55 98 87 96 54	88 29,932 6,992 382 4,612 398	49 19 70 68 57	t;Q7 185,092 43,027 987 35,397 726	1 74 68 87 64 11
Summa för länet	223,362 42 42,406	63	265,769	5
Kopparbergs län. Andra Ilnfvudtiteln. Justitiestaten: Löningsräntor.........			2s;	12	28	12

111

Sid. i Tab.	Kopparbergs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
215 217 235 237 239 241 243 255 257 259 273 279 287	Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.................... Löningsräntor....................	2,212 26,489	80 61	404 3,079	45 79	R:dr. 2,617 29,569	0. 25 40
S:a för Titeln	28,702	41	3,484	24	32,186	65
Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............ Löningsräntor...........	206 9,296	62 17	12 1,891	84 44	219 11,187	46 61
S:r Gästgifvares friheter................ Färjor och Färjkarlar............... Befrämjande af Bergsbruket...........	9,502	79	1,904	28	11,407) 7
1,386 18	191	22	1,577)40
94	9	46	5	140\| 14
58	55	8	32	66 87
S:a för Titeln	11,041	61	2,149	87	13,191)48
Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter...................	844	50	506	74	1,351	24
o Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter......... Löningsräntor...........	335	80	55 3	68	391 3	48
S:r Hospitalers och Lasaretters underhåll...... Kyrkors underhåll..................	335	80	58	68	394	48
471	98	8	9	480	7
3,209	66	757	67	3,967	33
S:a för Titeln	4,017	44	824	44	4,841	88
Nionde Hufvudtiteln. Landsstaten: Löningsräntor..........	96	73	37	48	134	21
Sammandrag. Andra Hufvudtiteln........... Fjerde D:o ........ Sjette D:o ......... Sjunde D:o .......... Åttonde D:o .......... Nionde D:o ...........	28,702 11,041 844 4,017 96	41 61 50 44 73	28 3,484 2,149 506 824 37	12 24 87 74 44 48	28 32,186 13,191 1,351 4,841 134	12 65 48 24 88 21
Summa för länet	44,702	69	7,030	89	51,733	58

112

Sid. i Tab.	Gefleborgs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
215	Geflelborgs län. Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................	314	49	122	95	K:dr. 437	Ö. 44
217	Löningsräntor....................	21,136	75	8,515	14	29,651	89
S:r	21,451	24	8,638	9	30,089	33
221	Indelta Kavalleri-regementena: Rusthållsräntor....................	880	8	464	18	1,344	26
223		268	3b	118	71	387	6
S:r	1,148	43	582[89	1,731	32
	S:a för Titeln	22,599	67	9,220 98	31,820,65
235	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Boställsräntor............	224	72	142	94	367	66
237	Löningsräntor............	4,139	27	2,922	2	7,061	29
S:r	4,363	99	3,064 96	7,428	95
239	Gästgifvares friheter................	1,684	53	594	19	2,278	72
241	Färior och FärjTcarlar...............	—	82	—	25	1	7
S:a för Titeln	6,049	34	3,659	40	9,708	74
255	Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter ...................	1,480	42	857	16	2,337	58
257	Åttonde Hufvudtiteln. Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	2,071	99	748	38	2,820	37
259	Löningsräntor...........	1,449	44	19	15	1,468	i59
	S:r	3,521\|43	767	53	4,288:96
279	Kyrkors underhåll.................	63 94		—	63	94
S:a för Titeln	3,585 37	767	53	4,352	90
283	Monde Hufvudtiteln. Fångars vård och underhåll.............	\| 89(43	62	28	151	71

113

Sid. i Tab.	Gefleborgs län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa JR:mt.
	Sa unna n dr a g. Fjerde Hufvudtiteln................. Sjette D:o .................	22,599	67	9,220	98	R:dr. 31,820	Ö. 65
	6,049	34	3,659’40	9,708	74
	Sjunde D:o .................	1,480	42	857116	2,337	58
	Åttonde D:o .................	3,585	37	767,53	4,352	90
	Nionde D:o .................	89 43	62 28	151	71
	Summa för länet	33,804 23	14,567	35	48,371	58
	Tabellen upptager, sid. 289, mindre......		—	—	10		10
	Således endast	33,804 23	14,567 25	48,371	48
217	(Jemför N:o 5 Sammandrag “Länsvis" öfver Tabellen N:o 4.) Wester-Norrlands län. Fjerde Hufvudtiteln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Löningsräntor....................	14,853	53	4,320	7	19,173	60
237	Sjette Hufvudtiteln. Landsstaten: Löningsräntor............	955	38	5,42165	6,377	3
239	Gästgifvares friheter................	2,935	83	OO O ^4	24	3,743	7
	S:a för Titeln	3,891	21	6,228	89	10,120	10
255	Sjunde Hufviidtiteln. Städers friheter...................	502	75	145	89	648	64
257	o Åttonde Hufvudtiteln. Illeresi-staten: Kleresiets friheter.........	2,849''52	828	30	3,677	82
259	Löningsräntor...........	144 95	381	29	526	24
	S:r	2,994\|47	1,209 59	4,204	6
265	Elementarläroverken: af prebendehemman . . .	21118	6	15	27)33
267	Löningsräntor.......	379 85	—	—	379)85
	S:r	401	3	6	15	407)18
	Transport	3,395)50	1,215\|74	4,611)24
						1	5

114

Sid. i Tab.	Wester-Norrlands län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summ a B:mt.
	Transport	3,395	50	1,215	74	E:dr. 4,611	O. M
273 279				150	_	150
	158		—		158	—
S:a för Titeln	3,553;	50	1,365	74	4,919 24
	Sa hi ma Hili1 a g.	14,853	53	4,320	7	19,173	60
	n-A ............	3,891	21	6,228	89	10,120	10
	Öl 6Lu6 xj . -.....	502	75	145	89	648	64
	öj Ull Cl G 1........... Åttdvnrlfi D:o .................	3,553	50	1,365	74	4,919	24
	Summa för länet	22,800 99	12,060 59	34,861	58
	Jemtlands län. Andra Ilufvudtiteln. .futfåtåe-stnten: Boställsräntor...........			13	29	13	29
211 215 217
Fj er de Mufvudtitcln. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor....................		:	633 2,334	50 10	633 2,334	50 10
S:a för Titeln	—	\|—	2,967	60	2,967	60
239	Sjette Ilufvudtiteln.			46	35	46	35
Åttonde IlutVudtitcIn. Kleresi-staten: Kleresiets friheter......... Löningsräntor...........			223	38	223	38
257 259	—		181	18	181	18
S:r	___	—	404	56	404	56
265 279	Elementarläroverken: af prebendehemman . . .	___	—	13	1	13	1
___		181	19	181	19
S:a för Titeln	—	h	S 598 76	598	76

■J

115

Rid	Jenitlands län.	Medelmarke-			Summa
i Tab.	gångs-värde.	Tenmngar.	K:mt.
						lUdr.	Ö.
	Sa mm a ii drag.
	Andra Hufvudtiteln.................	—	—	13	29	13	29
	Fjerde D:o . .............	__	_	2,967 60 46 35	2,967	60
				46	35
	Åttonde D:o .................	—	—	598,76	598	,76
	Summa för länet			3	3,626
				1
	Westerbottens län.
	Fjerde Hufvudtitelu.
	Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena:
215	Boställsräntor....................	366	48	31	10	397	58
217	Löningsräntor....................	15,085	78	973	47	16,059	25
	S:a för Titeln	15,452	26	1,004	57	16,456	83
	Sjette Hufvudtiteln.
237	Landsstaten: Löningsräntor...........	5,425	26	350	41	5,775	67
239	Gästgifvares friheter................	158	31	11	2	169	33
	S:a för Titeln	5,583	57	361	43	5,945	—
	Sjunde Hufvudtiteln.
255	Städers friheter -...................	31	77	2	64	34	41
	Åttonde Hufvudtiteln.
257	Kleresi-staten: Kleresiets friheter.........	498	18	76	41	574	59
259	Löningsräntor...........	58	38	91	55	149	93
	S:a för Titeln	556	56	167	96	724	52
	Samman drag.
	Fjerde Hufvudtiteln.................	15,452	26	1,004	57	16,456	83
	Sjette D:o .................	5,583 31	57	361	43	5,945 34	_
	Sjunde D:o ................	77	2	64	41
	Åttonde D:o .................	556	56	167	96	724	52

	Summa för länet	21,624	16	1,536	60	23,160 76

116

Sid. i Tab.	Norrbottens län.	Medelmarke- gångs-värde.	Penningar.	Summa B:mt.
215 217 239 255 257 259	Norrbottens län. Fjerde Hufvudtitelu. Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena: Boställsräntor.......... Löningsräntor...............	294 20,573	95 82	24 1,350	98 96	E:dr. 319 21,924	Ö. 93 78
S:a för Titeln	20,868	77	1,375	94	22,244	71
Sjette Hufvudtitelu. Gästgifvares friheter.....	273	92	18	92	292	84

Sjunde Hufvudtiteln. Städers friheter......	203	84	67	4	270	88

Åttonde Hufvudtitelu. Kleresi-staten: Kleresiets friheter Löningsräntor.....	409	20	33 70	2	442 70	22

S:a för Titeln	409	20	103	2	512	22
Sammandrag. Fjerde Hufvudtiteln.....	20,868 273 203 409,	77 92 84 201	1,375 18 67 103,	94 92	_____
Sjette D:o . .	292 84
Sjunde D:o . . .
Åttonde D:o . . .	2 51222

Summa för länet	21,755\|73\|	l,564\|92j 23,320^65

Anm.

Tabellen slutar, sid. 289, med en summa “Anordnadt“ af 2 820 473- in

och upptager, då summan rätteligen är............i!..’.’.’.’.*.''.’.’.’!! 2820 198: 76

hvilken skilnad härleder sig derifrän, att Tabellen upptager: “““ ^ ’274: 34.

för mycket för Göteborgs län............

för litet för Upsala län............

Gefleborgs län...............

således i det hela för mycket

och dek nT/T dds N:o 4 öfver nu ifrågavarande Tabell N:o 4 C “Hufvudtitelvis“

och dels N.is 1 och 5 ofvei Tabellen N:o 4 såväl “Hufvudtitelsom “Länsvis".

155: 68.
— 10.

430: 12-

155: 78.

274: 34.

118

Slut -

Sid.	L än. •	2:dra Hufvud-titeln.	4: de Hufvud-titeln.
2	Upsala............................	720	94	190,427	42
4	Stockholms.........................	583	—	154,573
5	Nyköpings .........................	504	96	84,690
7	Linköpings.........................	1,474	13	392,054	88
9	Gottlands..........................	183	29	—	—
10	Kalmar...........................	577	35	92,634	36
12	Jönköpings......... .............	334	76	220,538	86
14	Kronobergs.....................	400	82	120,368	53
15	Blekinge......... ..........	17	28	—
16	Kristianstads..... . ..........	96	2	38,985	4
18	Malmöhus....... . . .........	94	17	41,559
19	Hallands..... . ......	128	40	—
20	Göteborgs....... ..............	74	48	19,115
22	Elfsborgs......................	650	91	109,410
24	Skaraborgs.........................	614	32	230,567	69
25	Örebro............................	264	85	141,694	19
27	Karlstads..........................	199	5	54,023	57
28	Westerås..........................	537	1	185,092	74
30	Kopparbergs . ......	28	12	32,186	65
32	Gefleborgs..........................	—	—	31,820	65
33	Wester-Norrlands.....................	—	—	19,173	60
34	Jemtlands..........................	13	29	2,967	60
35	Westerbottens.......................		—	16,456	83
36	Norrbottens ........................	—	—	22,244	7
1	Summa för riket	7,497	15	2,200,586	94

119

Sammandrag''.

5:te Hufvud-titeln.	6:te Hufvud-titeln.	7: de Hufvud-titeln.	8:de Hufvud-titeln.	9: de Hufvud-titeln.	Summa R:mt.
__	—	14,245	95 —	2,288	62	I 54,216 91 —	925	36	R:dr. öre. 262,8251 20
—	78	17,024	63 —	85	87	29,523 91 — 1	20	50	201,811	73
5	31	12,324	27 —	1,173	53	6,901	83 —	1,012	56	106,613	4
357	5	15,905	90 —	831	85	20,797	98 —	549	86	431,971	65
1	—	3,016	13 —	—	—	5,655	72 —	—	—	8,855	14
69,780	44	9,979	42'' —	773	19	12,928	20 -	11	52	186,684	48
—	—	7,400	19 —	212	37	18,008	34 —	51	28	246,545	80
—	—	6,907	57 —	—	—	13,114	69 -	—	—	140,791	61
14,425	21	—	—	6	83	264 25 —	—	—	14,713	57
—	—	259	26 —	13	39	3,701	97 —	—	—	43,056	13
—	—	305	2 —	—	43	5,953	46 —	—	—	47,912	56
—	—	5,759	58 —	180	83	11,215	42 —	—		17,284	23
3	74	2,173	60 —	13,374	95	3,161	71 —	---	—	37,904	47
—	—	9,200	2 —	89	96	10,730	58 -		_	130,081	55
—	—	11,120	86,5 o	643	39	20,166	60,5 0	18	—	263,130	87
—	—	3,377j82 —	171	74	5,028	97 —	—	—	150,537	57
—	—	18,879 80 —	686	54	4,847	—	—	—	78,635	96
—	—	CO O DO	68 —	987	87	35,397	64 —	726	11	265,769	5
---	—	18,19148 -	1.351	24	4,841	88 —	134	21	51,733	58
—	—	9,708	74 —	2,337	58	4,352	90 -	151	71	48,371	58
—	—	10,120	10 —	648	64	4,919 24 —			34,861	58
——	—	46	35 —	---	—	598 76 —	—	—	3,626	—
—	—	5,945	—	34	41	72452 —	—	—	23,160	76
—	—	292;	84 —	270	88	512 22 —	—	—	23,320	65
84,572	53	220,212	21,5 0	26,164	11	277,564\| 70,50	3,601	11	2,820,198	76

120

Slut-Sammandrag.

Län.	Anordnadt.	Kronan behållet.		Summa R:mt.
Upsala........................	262,825	20	109,992	61	R:dr. 372,817	öre. 81
Stockholms.....................	201,811	73	122,003	3	323,814	76
Nyköpings.......................	106,618	4	165,692	46	272,305	50
Linköpings .....................	431,971	65	216,414	67	648,386	32
Gottlands......................	8,855	14	114,272	53	123,127	67
Kalmar.......................	186,684	48	135,573	74	322,258	22
Jönköpings.....................	246,545	80	32,254	—	278,799	80
Kronobergs.....................	140,791	61	75,560	56	216,352	17
Blekinge.......................	14,713	57	963	46	15,677	3
Kristianstads....................	43,056	13	13,298	97	56,355	10
Malmöhus......................	47,912	56	20,590	83	68,503	39
Hallands.......................	17,284	23	123,581	67	140,865	90
Göteborgs......................	37,904	47	38,658	96	76,563	4
Elfsborgs......................	130,081	55	153,559	50	283,641	5
Skaraborgs.....................	263,130	87	60,914	22	324,045	9
Örebro........................	150,537	57	68,535	79	219,073	36
Karlstads ......................	78,635	96	73,378	53	152,014	49
Westerås .......................	265,769	5	109,142	38	374,911	43
Kopparbergs....................	51,733	58	134,092	30	185,825	88
Gefleborgs......................	48,371	58	144,465	90	192,837	48
Wester-Norrlands..................	34,861	58	104,628	55	139,490	13
Jemtlands......................	3,626	—	13,641	96	17,267	96
Westerbottens...................	23,160	76	30,916	3	54,076	79
Norrbottens.....................	23,320	65	18,774	89	42,095	54
Summa för riket	2,820,198	76	2,080,907	54	4,901,106\| 30