UNDERDÅNIG BERÄTTELSE (Statens offentliga utredningar 1903:1)

UNDERDÅNIG BERÄTTELSE

ANGÅENDE

GENOM NÅDIGT BREF DEN 14 JUNI 1901 ANBEFALLD

INOM RIKET

AFGIFVEN AF

MEDICINALSTYRELSEN

DEN 8 DECEMBER 1902

STOCKHOLM

KUNG!,. BOKTRYCKERIET. F. A. NORSTEDT & SÖNER

1903

Innehållsförteckning:

Sid.

Undersökningens förhistoria; planen för densamma, förarbeten, metod,

utförande............................. 1*

Redogörelse för antalet sinnessjuka samt deras fördelning å landsbygd och

städer i rikets olika delar m. .................... 14-

Behofvet af anstaltsvård för de sinnessjuka............... 30.

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård................. 40.

Plan och förslag till sinnessjukvårdens ordnande.

Hospitalsväsendets utveckling.

Nuvarande utrymmesförhållanden samt pågående, föreslagna och

ifrågasatta till- och nybyggnader.......... . . . 56.

Förslag till ytterligare nybyggnader; nuvarande och blifvande

anstalters fördelning å rikets olika delar........68.

Förändringar af äldre hospital och asyler........... 72.

Förbättrade vårdformer å statens anstalter för sinnessjuka ... 76.

Sinnessjukvården å länslasaretten................. 78.

Den kommunala och enskilda sinnessjukvården........... 80.

Redogörelse för antalet sinnesslöa, samt deras fördelning å landsbygd och

städer i rikets olika delar m. .................. • • • 33.

Behofvet af anstaltsvård för olika kategorier af sinnesslöa: bildbara i skolåldern;
arbetsdugliga; obil dbara eller »asylister»........... 91.

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård................. 98.

Förslag till ordnande af vården om de sinnesslöa............101.

Bilagor (I—VIII.).........................I—XIII.

Tabeller (I—XIII.)................................

TILL KONUNGEN.

Genom nådigt bref den 14 juni 1901 har Eders Kungl. Maj:t
uppdragit åt medicinalstyrelsen att låta verkställa en särskild! anordnad
sakkunnig undersökning i syfte att utröna hela antalet sinnessjuka och

Berättelse ang. undersökn. af sinnessjuka och sinnesslöa.

Undersökningens
för
historia.

sinnesslöa inom riket och, så tillförlitligt som möjligt, huru stor del af dem
finge anses vara i behof af vård å anstalt, samt ålagt medicinalstyrelsen
att, sedan ifrågavarande undersökning blifvit verkställd, till Eders Kungl.
Maj:t inkomma med redogörelse för i’esultatet af densamma och det utlåtande,
hvartill undersökningen och förhållandena i öfrigt kunde gifva anledning.

Sedan, på grund af hvad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreskrifvit,
medicinalstyrelsen gått i författning om anordnande af berörda undersökning
och redogörelserna härutinnan från vederbörande läkare till medicinalstyrelsen
inkommit, har styrelsen i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne
april meddelat, att någon fullständig bearbetning af de inkomna redogörelserna
då ännu icke hunnit verkställas, men att en preliminär beräkning
syntes gifva vid handen, att antalet platser å anstalter för sinnessjuka
borde beräknas till i rundt tal två för hvarje tusental af rikets inbyggare;
på grund hvaraf, och då det nuvarande antalet platser å berörda anstalter
vida understege det sålunda beräknade behofvet, medicinalstyrelsen i samma
underdåniga skrifvelse hemställde om tillsättande af en kommission med
uppdrag att vidtaga vissa förberedande åtgärder för beredande af ökadt
tillfälle till anstaltsvård för sinnessjuka, till hvilken hemställan Eders Kung].
Maj:t genom nådigt bref den 13 juni 1902 meddelat bifall.

Då resultaten af den anbefallda undersökningen nu föreligga, får
medicinalstyrelsen härmed i underdånighet lämna en fullständig redogörelse
för densamma, innefattande dels en öfversikt af de förutsättningar, under
hvilka undersökningen kommit till stånd, samt planen för, detaljerna och
gången af undersökningen, dels äfven de siffror och öfriga uppgifter, som
direkt framgå af eller beräknats med stöd af de genom undersökningen
vunna upplysningarna, samt slutligen förslag till de åtgärder, som för
sinnessjukvårdens framtida ordnande synas medicinalstyrelsen af behofvet
påkallade.

Frågan om den undersökning, som nu blifvit verkställd, väcktes först
genom en i Första kammaren vid 1900 års Riksdag framburen enskild
motion, hvilken föranledde en skrifvelse från Riksdagen den 14 maj 1900
till Eders Kungl. Maj:t, med anledning hvaraf Eders Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den 1 juni samma år anbefallde medicinalstyrelsen att inkomma
med underdånigt förslag huru en sådan undersökning, som Riksdagen
begärt, borde verkställas.

Till åtlydnad häraf hemställde medicinalstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 31 december 1900:

l:o) att förteckningar öfver de sinnessjuka och sinnesslöa i riket
måtte anskaffas genom utdrag ur uppgifterna till folkräkningen den 31

december 1900, så snart och i den mån som dessa uppgifter till statistiska
centralbyrån influtit;

2:o) att upplysning om dem bland ofvannämnda sjuka, som vore i
behof af anstaltsvård, måtte införskaffas genom undersökning, hvars utförande
enligt närmare bestämmelser, som medicinalstyrelsen finge meddela,
skulle uppdragas åt provinsial- och extra provinsial- samt stads- och
stadsdistriktläkare, enhvar uti sitt distrikt, och mot ersättning, för landsbygden
enligt gällande resereglemente och för städerna och med städerna
jämförliga orter enligt bestämmelser, som borde särskildt gifvas; och

3:o) att det genom de i l:o) omnämnda utdragen ur folkräkningsuppgifterna
och de i 2:o) föreslagna undersökningarna insamlade materialet
skulle underkastas särskild bearbetning i ändamål att lämna de åsyftade
upplysningarna angående de sinnessjuka i riket.

Kostnaderna för eu på detta sätt utförd undersökning beräknades af
medicinalstyrelsen till i rundt tal 200,000 kronor, hvaraf på städerna med
3,000 sinnessjuka och sinnesslöa skulle komma 9,000 kronor och på landsbygden
med 16,000 sinnessjuka och sinnesslöa 192,000 kronor, hvarvid
ersättningen för hvarje undersökning uppskattades till 3 kronor i stad och
12 kronor å landsbygden; denna senare siffra hämtad ur »underdånigt
betänkande och förslag till stadga angående sinnessjuka, afgifvet den 29
februari 1896 af därtill i nåder utsedda kommitterade».

Med hänsyn till dessa afsevärda kostnadssuinmor, Indika utan tvifvel
vore långt större än hvad Riksdagen kunnat vänta, föreslog statistiska
centralbyrån i infordradt underdånigt yttrande af den 19 januari 1901
ett förenkladt förfaringssätt, utan att hufvudändamålet med undersökningen
borde förfelas, nämligen, beträffande landsbygden, användande af
den s. k. representativa undersökningsmetoden, bestående däri att för
hvarje län utvaldes ett provinsial- eller extra provinsialläkaredistrikt af
den beskaffenhet, att man där kunde vänta att träffa medelförhållandena
inom länets landsbygd, hvarigenom, då antalet provinsial- och extra provinsialläkaredistrikt
inom rikets 24 län uppginge till ett antal af 287,
undersökningsarbetet kunde minskas och kostnaden härför nedbringas
ungefärligen till endast en tolftedel af 192,000 kronor eller 16,000 kronor
för landsbygden.

Till följd af nådig remiss afgaf medicinalstyrelsen den 6 februari
1901 förnyad t underdånigt yttrande i ärendet, hvaruti styrelsen, på anförda
skäl och med hänsyn till Riksdagens anhållan om eu så tillförlitlig utredning
som möjligt af huru stor del af de sinnessjuka linge anses vara i behof
af vård å anstalt, förklarade sig ej kunna finna, att den af statistiska
centralbyrån angifna förenklingen af sättet för ifrågavarande undersökning

Planen fö
undersökningen.

uppfyllde de anspråk på ett tillförlitligt resultat, som Riksdagen syntes
hafva afsett.

Med anledning af dessa utlåtanden anförde statsrådet och chefen för
civildepartementet till statsrådsprotokollet den 8 mars 1901 bland annat, att
ändamålet med undersökningen torde vara vunnet genom erhållande af en
tillförlitlig kunskap om det procenttal dels af rikets invånare, som äro
sinnessjuka, och dels af de sinnessjuka inom rikets skilda orter, som erfordra
anstaltsvård, på grund hvaraf genom det af statistiska centralbyrån föreslagna
förfaringssättet trygghet borde vinnas, att de sålunda för hvarje län
erhållna resultaten skulle blifva så exakta som kunde erfordras. Beträffande
kostnaderna för undersökningsarbetena, utförda enligt medicinalstyrelsens
hemställan med däri af statistiska centralbyrån föreslagna modifikation, beräknades
dessa af statsrådet till 30,000 kronor med följande fördelning för
olika ändamål: anskaffande af erforderliga utdrag ur folkräkningsuppgifterna
3,000 kronor, undersökningen å landsbygden 16,000 kronor,
undersökningen i städerna 9,000 kronor, bearbetning af det insamlade
materialet 2,000 kronor.

Sedan Eders Kungl. Maj:t aflåtit nådig proposition till den under
1901 församlade Riksdagen i enlighet med sist omförmälda hemställan och
Riksdagen uti skrifvelse den 29 maj samma år angående regleringen af
utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel anmält, att Eders Kungl.
Maj:ts berörda framställning bifallits, har Eders Kungl. Maj:t vid meddelande
af här ifrågavarande uppdrag åt medicinalstyrelsen föreskrifvit,
att undersökningen, som borde omfatta äfven sinnesslöa, skulle ske i enlighet
med styrelsens förslag med däri af statistiska centralbyrån föreslagen
modifikation, att medicinalstyrelsen ägde för undersökningen i fråga om
antalet sinnessjuka, som behöfde anstaltsvård, använda äfven annan läkare
än de i styrelsens förslag särskilt omförmälda, samt att medicinalstyrelsen
hade att bestämma den ersättning, som i stad eller därmed jämförlig ort
borde tillkomma läkare för hvarje af honom verkställd undersökning.

Den af Eders Kungl. Maj:t sålunda anbefallda undersökningen har
ordnats och genomförts på följande sätt: Så snart medicinalstyrelsen fått
kännedom om, att Riksdagen hade anvisat erforderligt anslag till här ifrågavarande
undersökning, påbörjades genom undertecknade Linroth och Schuldheis
öfverläggningar med öfverdirektören och chefen för statistiska centralbyrån
angående ordnandet af undersökningen, så att i början af juli månad
1901 de första utdragen rörande sinnessjuka och sinnesslöa ur de till

statistiska centralbyrån inkomna folkräkningsuppgifterna för den 31 december
1900 kunde börja verkställas. Dessa första utdrag hade blott till
ändamål att gifva en summarisk öfversikt öfver det absoluta och relativa
antalet sinnessjuka och sinnesslöa inom rikets samtliga landskommuner,
grupperade efter provinsial- och extra provinsialläkaredistrikt. A för ändamålet
särskilt upprättade formulär (Bil. I), ett för hvarje provinsialrespektive
extra provinsialläkaredistrikt, antecknades således alla till distriktet
hörande kommuner, hvarefter för hvarje kommun inprickades antalet
sinnessjuka, antalet sinnesslöa, summan af sinnessjuka och sinnesslöa samt
kommunens folkmängd. De sålunda vunna siffrorna summerades sedermera
dels för hvarje läkaredistrikt, dels länsvis för att möjliggöra utväljandet,
enligt den af statistiska centralbyrån uppgjorda planen, af ett undersökningsdistrikt
inom hvarje län, som kunde anses motsvara medelförhållandena
med afseende på sinnessjuka och sinnesslöa inom länet; för samma ändamål
utfördes en jämförande sammanställning af sjukdomsfrekvensen inom
hvarje distrikt och län (Bil. II).

Vid valet af undersökningsdistrikt nödgades medicinalstyrelsen först
af allt taga hänsyn till beloppet af den för undersökningen å landsbygden
beräknade kostnaden 16,000 kronor, jämfördt med den för hvarje läkarebesök
antagna kostnaden af 12 kronor. Medicinalstyrelsen borde alltså
tillse, att totalsumman af de å landsbygden undersökta ej finge öfverstiga

16,000 eper ^333 sinnessjuka och sinnesslöa, d. v. s. undersökningsdistrikten
X 2

borde utväljas så, att det sammanlagda antalet sinnessjuka och sinnesslöa
inom dem uppgick till omkring 1,333. Det kunde emellertid med visshet
förutses, att de från statistiska centralbyrån vunna siffrorna skulle visa sig
i väsentlig mån för låga; å andra sidan var det dock att antaga, det ett
icke ringa antal af dem, som i folkräkningsuppgifterna uppgåfvos såsom
sinnessjuka eller sinnesslöa, vore intagna å hospital eller asyl och således
icke kunde eller borde blifva föremål för undersökning, liksom äfven att
den beräknade kostnaden af 12 kronor för hvarje läkarebesök i verkligheten
skulle blifva afsevärdt lägre, därigenom att särskilt å en del fattiggårdar
flera sinnessjuka och sinnesslöa vistades å samma plats och således
kunde undersökas, utan att resekostnadsersättning för hvarje undersökning
behöfde .beräknas. Af dessa skäl ansåg sig medicinalstyrelsen kunna utan
vidare utgå från de förhandenvarande siffrorna och således utvälja distrikten
så, som ofvan blifvit antydt.

Med denna utgångspunkt uppställdes på de distrikt, som skulle väljas
för undersökning, följande fordringar:

l:o) att det relativa antalet sinnessjuka och sinnesslöa skulle vara
lika stort inom distriktet som inom länet (Bil. II, kol. 10 och 16);

2:o) att folkmängden inom undersökningsdistrikten i alla län skulle
utgöra lika stor procent af länets folkmängd. För att utröna, huru stor
denna procent borde vara, utgick medicinalstyrelsen från ofvannämnda beräkning,
att 1,333 sinnessjuka och sinnesslöa borde blifva föremål för undersökning,
samt att enligt de summariska uppgifterna antalet sinnessjuka och
sinnesslöa den 31 december 1900 utgjorde 0,359 % af folkmängden å rikets
landsbygd (Bil. II, kol. 10). Den folkmängd, undersökningen borde omfatta,
finner man alltså genom följande ekvation: 0,359 : 100 = 1,333 : a:;
133 300

® -= 371,309. Sistnämnda siffra utgör i det allra närmaste 9 %

0,359 °

af folkmängden å rikets landsbygd. Folkmängden i hvarje undersökningsdistrikt
borde alltså omfatta omkring 9 % af folkmängden i det län, distriktet
omfattar (Bil. II, kol. 1, 3 och 4);

3:o) att antalet sinnessjuka och sinnesslöa inom distriktet skulle utgöra
lika stor del af hela det antal, som beräknades blifva undersökt,
d. v. s. 1,333, som antalet sinnessjuka och sinnesslöa inom motsvarande
län utgjorde af hela antalet sinnessjuka och sinnesslöa å rikets landsbygd
(Bil. II, kol. 11, 12 och 15);

4:o) att förhållandet mellan antalet sinnessjuka och antalet sinnesslöa
skulle vara detsamma inom distriktet som inom motsvarande län (Bil.
II, kol. 5, 7, 13 och 14).

Vid granskning af de beräkningar, som gjordes för att finna undersökningsdistrikt
motsvarande ofvannämnda fordiringar, visade det sig, att
sistnämnda under 4:o) omnämnda villkor vore omöjligt att uppfylla samtidigt
med de öfriga tre. Såsom af Bil. II, kol. 5, 7, 13 och 14 framgår,
har det dock lyckats utvälja distrikten så, att förhållandet mellan sinnessjuka
och sinnesslöa inom samtliga distrikt tillsammantagna blifvit detsamma
som ifrågavarande förhållande å rikets landsbygd i dess helhet,
hvarigenom här ifrågavarande fordran blifvit åtminstone i viss mån.tillgodosedd.

Med hänsyn till de tre först omnämnda fordringarna befanns det oundgängligen
nödvändigt att vid utväljande af undersökningsområde i de flesta
län icke så strängt vidhålla indelningen i provinsial- och extra provinsialläkaredistrikt,
en indelning, som för det ändamål, hvarom här är fråga, äfven
blef betydelselös, så snart medicinalstyrelsen, såsom redan vid detta skede
åt undersökningen skett, beslutit att i största möjliga utsträckning anförtro
undersökningen å landsbygden åt speciellt sakkunniga läkare och icke, såsom
till en början ämnats, åt vederbörande tjänsteläkare inom distriktet.

SVERIGE

7 J E

DS LÄ N

:n L A.

De med, ridt
utmärkta. par.
Hjerna, angifva
de undersökta,
områdena, år
landsbygden.

''"OlERtS :

LÄM (

Gen. Stab. Lir.Anef. Stockholm

Oaktadt läkaredistriktindelningen öfvergifvits, visade det sig i några
län omöjligt att finna något område, som ens något så när motsvarade
flertalet af ofvannämnda fordringar. Medicinalstyrelsen fann sig på denna
grund nödgad att frångå den ursprungliga planen om ett undersökningsdistrikt
i hvarje län i så måtto, som dels för Stockholms och Uppsala län,
dels för Jönköpings och Kronobergs län ett för båda länen tillsammans
afpassadt undersökningsdistrikt utvalts, beläget för de förstnämnda länen
i Stockholms län och för de sistnämnda i Jönköpings län.

På detta sätt lyckades medicinalstyrelsen finna undersökningsdistrikt,
som, enligt hvad Bil. II närmare utvisar, i allmänhet mycket nära motsvarar
medelförhållandena inom de län, distriktet representerar. För de
afvikelser, som förefinnas, och de korrektioner, som däraf möjligen kunna
anses nödvändiga, skall nedan noggrannare redogöras.

I följd af undersökningens rent praktiskt-statistiska syfte kunde ingen
direkt hänsyn tagas till frågan, huruvida undersökningsdistrikten vore
representativa med hänsyn till rikets växlande naturbeskaffenhet, olikheter
i näringar, lefnadssätt, folktäthet etc., huru högeligen intressant oeh viktig
en utredning af sinnessjukdomarnas och sinnesslöhetens växlande frekvens
i förhållande till berörda olikheter än kunde vara. Emellertid lämnades
berörda synpunkt ej alldeles ur sikte: bland undersökningsdistrikten förekomma
sålunda områden af mycket olika beskaffenhet i ofvanberörda hänseenden
— tätt befolkade slättbygder i Skåne, Östergötland och Skaraborgs
län, skogsbygder i Småland, Närke och Västerbottens län, kustområden
från nordligaste Bottenhafvet till Bohuslän, industricentra i Värmland,
Västmanland och Gestrikland, fjälltrakt i Jämtland etc.

Sedan de respektive undersökningsdistrikten sålunda blifvit utvalda,
fastställdes likaledes efter rådplägning med öfverdirektören och chefen
för statistiska centralbyrån formulär för s. k. »nominativa, uppgifter», angående
samtliga sinnessjuka och sinnesslöa inom hvarje kommun, som
undersökningen skulle omfatta, d. v. s. dels ofvannämnda distrikt å landsbygden,
dels samtliga rikets städer. Dessa formulär (Bil. III) upptaga
9 särskilda kolumner för angifvande af den sjukes hemvist, namn, yrke,
civilstånd, födelseår, sjukdom (sinnessjuk eller sinnesslö) och vistelseort
jämte en kolumn för läkarens anteckningar. Dessa formulär ifylldes sedermera
genom utdrag af de till statistiska centralbyrån inkomna folkräkningsuppgifterna
för den 31 december 1900. Redan här torde böra nämnas,
att, ifrågavarande nominativa uppgifter vid jämförelse med motsvarande

Instruktioner
och
formulär;
undersökande

läkare.

från statistiska centralbyrån lämnade summariska sifferuppgifter visade sig
ganska väsentligt skilja sig från dessa senare särskildt beträffande de
sinnesslöa, hvilkas antal å de nominativa uppgifterna befanns i medeltal
icke mindre än omkring 21 % högre än enligt de summariska uppgifterna
— hvarom mera nedan.

Under det detta arbete pågick, hade medicinalstyrelsen fastställt
»Formulär för undersökning, huruvida behof af vård å anstalt föreligger
för nedannämnde sinnessjuke, idiot», hvilket formulär (Bil. IV) innefattar
10 punkter, hvaraf några med flera underafdelningar. Vidlyftigheten af
detta formulär betingades dels af önskvärdheten att erhålla en del sådana
uppgifter, som, ehuru icke för statistiskt ändamål oundgängligen nödvändiga,
likväl borde blifva af stort intresse för bedömande af den enskilda
sinnessjukvårdens ståndpunkt i riket; dels däraf, att flertalet undersökande
läkare, hvaribland rikets alla stadsläkare, såsom icke närmare förtrogna
med sinnessjukdomarna, kunde antagas behöfva närmare anvisningar rörande
de omständigheter, som borde vid undersökningen särskildt beaktas.

Vidare fastställdes: l:o) »Instruktion för läkare, hvilka jämlikt kungl.
brefvet af den 14 juni 1901 förordnats att verkställa undersökning af
sinnessjuka och idioter inom rikets landsbygd» (Bil. V); 2:o) Formulär till
förordnande för nämnda läkare (Bil. VI) samt 3:o) »Kungl. medicinalstyrelsens
cirkulär till samtliga förste städs- resp. stadsläkare inom riket
(med undantag för Stockholm och Göteborg) angående undersökning af
sinnessjuka och idioter» (Bil. VII), hvilket cirkulär äfven innehöll instruktion
för undersökningen, af väsentligen samma innehåll som den för landsbygden
fastställda. Instruktionen innehöll bland annat föreskrift om att
undersökningen skulle ske genom läkarens personliga besök i den sjukes
bostad, att befintligheten af andra sinnessjuka och sinnesslöa än dem, som
i folkräkningsuppgifter funnes uppförda, skulle med synnerlig omsorg
efterforskas och att å sjukvårdsinrättningar befintliga sinnessjuka icke
skulle vara föremål för undersökning. Med afseende på tiden för undersökningarnas
utförande föreskrefs endast, att det borde ske så snart som
möjligt samt helst före utgången af år 1901. Medicinalstyrelsen ansåg
sig nämligen icke kunna förelägga af ämbetsgöromål och enskild praktik
upptagna tjänsteläkare att inom viss tid fullgöra ett uppdrag af här ifrågavarande
art, hvilket för mången af dem kunde beräknas blifva betungande
nog; ett dylikt föreläggande kunde ej heller gärna ifrågakomma gent emot
sådana läkare, som frivilligt åtagit sig uppdraget och som för dess fullgörande
nödgades begära tjänstledighet och anskaffa vikarie. Slutligen
syntes det uppenbart, att i nordligare landsdistrikt någon undersökning icke
utan synnerligen stora svårigheter kunde företagas före vinterns inträde.

Undersökningen i städerna beslöt medicinalstyrelsen att uppdraga åt
vederbörande stadsläkare eller, där mer än en sådan funnes anställd, åt
förste stadsläkaren. Beträffande Stockholm och Göteborg ansågs dock
undersökningen blifva så omfattande och svår, att styrelsen fann lämpligast
vidtala läkare med större erfarenhet om sinnessjukdomar och sinnessjuka
att här åtaga sig uppdraget. Sålunda har undersökningen i Stockholm
verkställts af med. Ijcentiaten Ivan Bystedt och i Göteborg af distriktsläkaren
Frans Oskar Aberg, i enlighet med den för stadsläkarne fastställda
instruktionen.

För undersökningarna å landsbygden hade redan tidigt ett par af
öfverläkarne vid statens hospital af intresse för saken erbjudit sitt biträde.
Med anledning häraf trodde sig medicinalstyrelsen kunna påräkna samma
intresse äfven hos andra hospitalsläkare och beslöt därför att för samtliga
undersökningsdistrikten å landsbygden söka förvärfva läkare med mera
speciell psykiatrisk sakkunskap, d. v. s. i tjänst varande, eventuellt äfven
förutvarande hospitalsläkare.

Medicinalstyrelsens bemödanden i denna riktning rönte också det
största tillmötesgående, så att i alla distrikt utom tvenne, nämligen i
Södermanlands län och Jämtlands län, undersökningen kunde anförtros åt
psykiatriskt erfarna läkare. På grund af mellankommande förhinder nödgades
ett par af dessa sedermera afsäga sig uppdraget, som dock andra
lika kompetenta läkare befunnos villiga att öfvertaga. I Södermanlands län
uppdrogs undersökningen åt vederbörande provinsialläkare i distriktet, i
Jämtlands län åt förste provinsialläkaren. Förteckning å undersökande
läkarne återfinnes i bil. VIII.

Sedan sålunda alla nödiga förberedelser för den blifvande undersökningen
inom medicinalstyrelsen afslutats och de nominativa utdragen
ur folkräkningsuppgifterna börjat inflyta, kunde i slutet af september
månad 1901 de första förordnanden utfärdas samt, jämte instruktion,
nämnda nominativa förteckningar och nödiga undersökningsblanketter tillställas
ett par af de för undersökning å landsbygden utsedda läkarne,
som omedelbart därefter började sina resor. Under loppet af oktober månad
utsändes sedermera de allra flesta öfriga förordnanden, allt eftersom
utdragen ur folkräkningsuppgifterna komino medicinalstyrelsen till hända.
Ett par af de å landsbygden undersökande läkarne fingo dock, af orsaker
som ofvan antydts, mottaga sitt uppdrag afsevärdt senare, t. o. m. först
på nyåret 1902.

Berättelse äng. understen. af sinnessjuka och sinnesslöa.

Undersök- Undersökningen har tillgått så, att undersökande läkaren besökt alla

niförandT d.e ino™ kommunen enligt utdragen ur folkräkningsuppgifterna befintliga
sinnessjuka och sinnesslöa, som vistats i eget hem eller annat enskildt hem
eller å fattigvård sinrättning, samt rörande dessa ifyllt de för ändamålet
medsända formulären, hvarjämte nämnda utdrag ur folkräkningsuppgifterna
eller »listorna», som de i det följande benämnas, blifvit kompletterade med
namn och öfriga uppgifter angående de sinnessjuka och sinnesslöa, som
vid undersökningen ytterligare anträffats; äfven dessa hafva blifvit besökta
och formulär angående dem ifyllda. Efter afslutad undersökning hafva
samtliga listor och formulär jämte räkning, eventuellt äfven redogörelse
för reseplan samt särskild redogörelse för läkarens allmänna intryck af
undersökningen, till medicinalstyrelsen insändts.

Ett par stadsläkare hafva på grund af missuppfattning insändt formulär
endast angående sinnessjuka och sinnesslöa, som ansetts vara i behof
af anstaltsvård, hvaremot rörande de öfriga endast meddelats helt korta
notiser, respektive summariska uppgifter. För så vidt häraf kunnat vinnas
upplysning rörande de från statistisk synpunkt viktigaste frågorna, har
medicinalstyrelsen låtit vid detta läkarnes förfaringssätt bero; i annat fall
ha kompletterande uppgifter infordrats.

Den första redogörelsen för de af undersökningarna vunna resultaten
inkom till medicinalstyrelsen redan den 26 oktober 1901. De flesta rapporterna
inkommo dock först under december 1901 och januari 1902. Vid
sistnämnda månads slut saknades dock ännu rapporter från 9 landsdistrikt
och 23 städer, bland annat från de fyra största. Den sista rapporten inkom
den 24 april 1902 (Bil. VIII). Bearbetningen af redogörelserna, som
ledts af undertecknad Schuldheis, hade emellertid fortgått, allt eftersom
de inkommit, så att medicinalstyrelsen, såsom ofvan nämnts, redan den 28
i samma månad kunde i underdånig skrifvelse meddela Eders Kung]. Magt
en preliminär uppgift angående resultatet af undersökningen i hvad denna
rört behofvet af anstaltsplatser för sinnessjuka.

Bearbetningen
af undersökningens

resultat.

Med afseende på bearbetningen af undersökningsresultaten får medicinalstyrelsen
meddela följande. Sedan under november och december år
1901 en del förberedande åtgärder vidtagits, kunde vid sistnämnda års
utgång bearbetningen påbörjas. De genom undersökningarna vunna uppgifterna
hafva härvid inprickats å för ändamålet tryckta blanketter, fördelade
i trenne serier, hvarje serie innehållande uppgift på alla kommuner,

länsvis ordnade, hvilka undersökningen omfattat. I den första serien,
tab. I, hafva sammanförts uppgifterna från de vederbörligen korrigerade
och kompletterade utdragen ur folkräknings uppgifterna (»listorna»). Den
andra serien, tab. II, omfattar de undersökande läkarnes i undersökningsforinulären
lämnade uppgifter angående de sinnessjuka, som varit föremål
för läkarnes personliga iakttagelser. Den tredje serien, tab. III, innehåller
motsvarande uppgifter angående samma kategori af sinnesslöa. I
dessa tabellserier återfinnas alltså detaljuppgifterna från de särskilda kommunerna
rörande hvad vid här förevarande undersökning blifvit utrönt.

De båda sistnämnda tabell serierna äro af väsentligen samma uppställning;
deras rubriker motsvara i hufvudsak frågorna i undersökningsformulären,
af hvilka de sålunda utgöra en sammanfattning. De upplysa
dels, med fördelning efter kön, om antalet undersökta och huru stort antal
af dessa, som kan anses i behof af vård å olika slag af anstalter
(hospital, asyler för sinnessjuka, resp. sinnesslöa, uppfostringsanstalter för
sinnesslöa); dels om de sjukas nuvarande vistelseort (eget hem, annat enskilt
hem, fattigvårdsinrättning) med uppgift om behofvet af anstaltsvård
för dessa olika kategorier; vidare huruvida anstaltsvård förut anlitats eller
ansökan därom blifvit gjord; slutligen angående orsakerna till behofvet af
anstaltsvård, hvarvid skillnad blifvit gjord mellan yttre omständigheter
och orsaker beroende på den psykiska rubbningens symtom. För de sinnessjuka
tillkommer slutligen uppgift på sjukdomsformen (diagnos). Med hänsyn
till gällande bestämmelser rörande statsbidrag åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa, enligt hvilka bestämmelser sådant anslag endast får åtnjutas
för barn, som vid intagningen fyllt sex år men ej tolf år, hafva de sinnesslöa
fördelats i tre ålderskategorier, nämligen: under 6 år, 6—12 år och
öfver 12 år. För de sinnessjuka har ingen fördelning skett efter åldersklasser
och ej heller efter civilstånd, enär en sådan fördelning synts utan
praktiskt intresse för undersökningens ändamål. Granskningen af formulären
och inprickningen af blanketterna har verkställts af undertecknad
Schuldheis, dels i egenskap af styrelsens referent för hospitalsärenden, dels
från och med början af innevarande år enligt särskildt uppdrag af styrelsen,
samt för kontrollens skull därjämte af en tjänsteman vid styrelsens
kansli. Kollationering har verkställts af en tredje person, en af styrelsens
extra ordinarie tjänstemän, mot särskildt arfvode.

Tabellerna tillhörande första serien hafva upprättats på samma sätt.
För vinnande af tillförlitliga siffror å dessa tabeller erfordrades emellertid
en föregående synnerligen tidsödande granskning och korrektion af primäruppgifterna
i listorna, äfven sedan dessa blifvit af undersökande läkarne
kompletterade och rättade.

Det syntes nämligen till en början i hög grad sannolikt, att ett icke
ringa antal af de sedan längre tid tillbaka å hospitalen och asylerna vårdade
sinnessjuka småningom blifvit afglömda i hemorten och slutligen
möjligen t. o. in. ur kyrkböckerna såsom »obefintliga» afbörda, liksom
äfven att en hel del å hospital intagna personer icke blifvit i kyrkböckerna
såsom sinnessjuka antecknade, eller att sådana under årens lopp fått hemortsrätt
annorstädes, utan att detta kommit till vederbörande prästerskaps
kännedom. På grund häraf ansågs det nödvändigt att uppgöra en registerbok
upptagande alla kommuner, hvilka undersökningen omfattat, samt häri
under vederbörlig rubrik införa alla sinnessjuka och sinnesslöa, hvilka,
enligt till statistiska centralbyrån från samtliga rikets hospital, asyler, länslasarett,
enskilda anstalter för sinnessjuka, uppfostringsanstalter för sinnesslöa
samt fängelser inkomna förteckningar, den 31 december 1900 vårdats
å respektive inrättningar. En jämförelse mellan nämnda sålunda upprättade
registerbok och listorna gaf äfven vid handen, att folkräkningsuppgifterna
i här ifrågavarande hänseende äro i högsta grad otillförlitliga.
Såsom exempel . torde förtjäna nämnas, att i en så pass liten stad som
Uppsala icke mindre än 57 sinnessjuka och 13 sinnesslöa, hvilka den 31
december 1900 vårdades å anstalt, icke voro såsom sådana antecknade i
folkräkningsuppgifterna för samma dag.

Vid nämnda jämförelse anträffades å andra sidan namn på en del personer,
hvilka å listorna uppgåfvos såsom vårdade »å hospital» eller å något
visst angifvet sådant, utan att dessa namn kunde återfinnas i uppgifterna från
nämnda anstalter. Med anledning häraf infordrades från samtliga hospital
och asyler uppgifter angående dessa personer. De inkomna svaren gåfvo
vid handen, att ett flertal af ifrågavarande personer från alla håll betecknades
såsom alldeles obekanta, andra befunnos tillhöra annan kommun än
den i folkmängdsuppgifterna uppgiga, åtskilliga hade tillfrisknat eller aflida,
i några fall för ganska många år sedan etc., utan att detta blifvit i
kyrkböckerna antecknadt. Exempelvis kan nämnas, att en i Hernösand
hemmahörande kvinna utskrifvits såsom tillfrisknad från Hernösands hospital
år 1890, och att en i samma stad hemmahörande man utskrifvits
såsom tillfrisknad från nämnda hospital år 1893; icke desto mindre kvarstodo
dessa ännu den 31 december 1900 såsom sinnessjuka i kyrkböckerna.
Dylika felaktigheter kunde naturligtvis utan svårighet rättas vid tabellernas
uppgörande, hvaremot i några fall, alla från städerna, de flesta från de
större, full visshet icke synts kunna vinnas angående den rätta kyrkoskrifningsorten.
I de flesta fall ha uppgifterna från hospital, asyler etc.
haft. den största sannolikheten för sig. Någon gång hafva dock i dylika
tvistiga fall folkräkningsuppgifterna uppenbarligen varit mera korrekta.

Emellertid kvarstår beträffande kyrkoskrifningsorten någon tvekan i en del
fall, hvilka dock alla gälla städerna, särskildt de största.

Enär här ifrågavarande undersökning skulle stöda sig på och utgå
från folkräkningsuppgifterna för den 31 december 1900, borde naturligtvis
alla uppgifter referera sig till nämnda tidpunkt. Genom förbiseende vid
planens uppgörande blef denna synpunkt ej framhållen i instruktionerna
för de undersökande läkarne, på grund hvaraf vid listornas granskning
dels ett antal personer, som insjuknat senare än den 31 december 1900,
måste strykas, dels åtskilliga rättelser göras beträffande en del sinnessjukas
och sinnesslöas vistelseort vid nämnda tidpunkt, exempelvis så, att
en person, som senare intagits å lasarett eller hospital, ej upptogs under
dessa rubriker utan såsom »ej anträffad; vistas nu å hospital» (eller lasarett
etc.), eller så, att en numera från hospital utskrifven person upptogs
såsom varande intagen å sådan inrättning den 31 december 1900. För
vinnande af full visshet i berörda hänseenden måste i många fall förfrågningar
göras hos vederbörande undersökningsläkare, vid hospital, lasarett,
anstalter för sinnesslöa etc.

Ehuru förorsakande rätt mycken tidsutdräkt och besvär, kunde ifrågavarande
korrektioner genomföras så godt som fullständigt; för landsbygden
återstår endast ett par tvifvelaktiga fall i Stockholms län, detta på grund
af eu lasarettsläkares försumlighet att i tid inkomma med infordrade upplysningar.
För städerna ställer sig saken ogynnsammare, enär det bland
annat visade sig omöjligt att reducera uppgifterna från Göteborg till
tidpunkten för folkräkningsuppgifterna, detta väsentligen på grund af
befolkningens täta flyttningar. Dessa uppgifter referera sig alltså till årsskiftet
1901-—1902 och tiden närmast före och efter denna tidpunkt.
Man kunde vänta, att svårigheterna i berörda hänseende skulle vara ännu
större i Stockholm, men saken är den, att här har det stora flertalet
sinnessjuka, som vårdats i eget eller annat enskildt hem, ej ens kunnat
anträffas. Rörande det relativa fåtal, som blifvit föremål för undersökning,
hafva i allmänhet tillförlitliga uppgifter om vistelseorten den 31 december
1900 kunnat vinnas.

Sedan listorna sålunda blifvit så vidt möjligt korrigerade, inprickades
deras uppgifter å tabellerna i första serien; dessa tabeller innehålla uppgift
å antalet sinnessjuka och sinnesslöa enligt folkräkningsuppgifterna (för landsbygden
dessutom samma antal enligt de summariska uppgifterna), uppgift
på antalet vid undersökning nyanträffade samt antalet af dem, som upptäckts
genom de från hospital och andra anstalter vunna upplysningar, vidare en
kolumn för obefintliga, tillfrisknade eller döda före folkråkningsdagen samt
slutligen antalet den 31 december 1900 befintliga, fördelade efter kön.

I eu senare afdelning af tabellen äro de nämnda dag befintliga fördelade
efter vistelseort: l:o) okänd plats (ej anträffade etc.), 2:o) hospital eller
asyl, 3.o) enskild anstalt, 4:o) lasarett, 5:o)" eget hem, annat enskildt hem,
fattighus.. Sistnämnda kolumn motsvarar första kolumnen i de till andra
och tredje serien hörande tabellerna samt upptager alltså alla dem, som
varit föremål för undersökning.

Med afseende på kolumnen för »obefintliga» och den för »ej anträffade»
synes det sannolikt eller åtminstone möjligt, att någon förskjutning
emellan de här upptagna siffrorna bör äga rum, hvarigenom antalet
den 31 december 1900 blir något osäkert. Det har i själfva verket stundom
varit omöjligt att iakttaga full konsekvens vid afgörandet, huruvida ett
fall bort. föras till den ena eller andra rubriken. De principer, hvilka så
vidt . möjligt tillämpats i detta hänseende, äro följande: Under rubriken
»obefintliga» hafva uppförts de som å listorna betecknats såsom sådana,
de som tillfrisknat före den 31 december 1900, de som uppgifvits vistas
å okänd ort eller befunnits tillhöra annan kommun. Under rubriken »ej
anträffade» äro uppförda de som å listorna betecknats såsom sådana samt
efter den 31 december 1900 aflidna, tillfrisknade och från orten afflyttade,
vidare de som uppgifvits vara kringdrifvande eller vistas å annan uppgifven
ort eller i enskildt hem å annan ort samt de som efter folkräkningsdagen
intagits å någon anstalt.

De statistiska beräkningarna af de siffror, som vunnits af tabellerna,
bär verkställts af amanuensen i kommerskollegium fil. d:r Theophil Andersson,
efter anvisningar af och i samråd med undertecknad Schuldheis.

Redogörelse Vid deri redogörelse för resultaten af den anbefallda undersökningen

sökningens ?0m medicinalstyrelsen nu går att afgifva, har det synts styrelsen lämpresultat.
hgast att afhandla de sinnessjuka och de sinnesslöa hvar för sig, samt att
för hvar och en af nämnda kategorier först redogöra för antalet sinnessjuka
resp. sinnesslöa, enligt de ursprungliga uppgifterna och enligt undersökningen,
samt därefter för behof vet af anstaltsvärd, hvarvid till en början
likaledes göres skillnad på förhållandena å landsbygden och i städerna.
AnMei: ^ Hvad då först beträffar undersökningen af de sinnessjuka, har denna

å lands- ® landsbygden omfattat en folkmängd af 378,820 personer, utförande
bygden. 9,39 % af folkmängden å landsbygden (4,032,490) (Bil. II) samt, enligt de
summariska uppgifterna, 716 sinnessjuka, utgörande 9,34 % af antalet sinnessjuka
å landsbygden enligt samma uppgifter (7,663).

Som ofvan antydts, befanns efter granskning af de nominativa folkräkningsuppgifterna
att dessa ej öfverensstämde med nyssnämnda summariska
uppgifter, hvilket uppenbarligen berott dels på bristande noggrannhet
vid de senares insamlande, dels därpå att åtskilliga sinnessjuka
uppförts som sinnesslöa eller tvärtom. Skillnaden har varierat för olika
distrikt men har i allmänhet icke varit stor (tab. 1 och 4) och reducerar
sig, om man sammanräknar siffrorna för samtliga distrikt, till några få
enheter. Enligt de nominativa uppgifterna uppgick nämligen antalet sinnessjuka
inom de undersökta distrikten till 724, hvaremot svarar 716 enligt
de summariska uppgifterna. Med hänsyn härtill torde det vara tillåtet
att antaga, att, om från samtliga kommuner å landsbygden nominativa uppgifter
insamlats, dessa skulle befunnits öfverensstämma ganska noga med
de summariska, visserligen icke för kommuner och läkaredistrikt, men säkerligen
för så pass stora områden som länen. Vid beräkningar gällande dessa
tagas alltså de summariska uppgifterna (Bil. II kol. 5—11) till utgångspunkt.

Utöfver de 724 sinnessjuka, som enligt de nominativa uppgifterna förefunnits
inom undersökningsdistrikten, hafva af vederbörande läkare anträffats
493 sinnessjuka, hvarjämte genom uppgifter från hospital, asyler
m. fl. anstalter kännedom vunnits om ytterligare 46. A andra sidan
hafva 37 såsom sinnessjuka angifna befunnits tillfrisknade (19), aflidna (4),
tillhörande annan kommun (5) eller »obefintliga» (9). Enligt hvad undersökningen
gifvit vid handen, skulle alltså den 31 december 1900 inom do
undersökta distrikten antalet sinnessjuka uppgått till 1,226, eller 69,3 %
mera än hvad i folkräkningsuppgifterna angifvits. Inom rikets landsbygd
kan således antalet sinnessjuka vid samma tidpunkt beräknas till 12,973
(— 7,663, tillökadt med 69,3 %) eller 0,322 % af folkmängden.

Här ifrågavarande undersökning afser emellertid ej blott en uppskattning
af antalet sinnessjuka inom hela riket utan äfven de sinnessjukas
fördelning på rikets olika delar. Till en början torde det ligga
närmast till hands att söka beräkna nämnda fördelning å landsbygden länsvis.

Skillnaden mellan det i folkräkningsuppgifterna angifna antalet sinnes- Fördelsjuka
och det genom undersökningen konstaterade varierar högst betyd- »ingen af
ligt inom olika distrikt (tab. IV), från ll,i % (Västernorrlands län) t\Msinnessjukeå
150 % (Gottlands län). Då distrikten utvalts just med hänsyn till medel- lanlf^fjfen’
förhållandena inom länet kunde det synas ligga nära till hands att beräkna ansvt*-antalet sinnessjuka inom länet i enlighet med den för motsvarande distrikt
genom undersökningen funna relativa ökningen, d. v. s., utgående från de
summariska uppgifterna för länet, exempelvis för Västernorrlands län en ökning
af ll,i %, för Gottlands län en ökning af 150 % etc. Ett närmare öfvervägande
torde emellertid gifva vid handen, att ett sådant tillvägagående

säkerligen skulle leda till högst felaktiga slutsatser, och att antalet sinnessjuka
inom hvarje län bör uppskattas efter medelförhållandena inom hela
rikets landsbygd, i enlighet hvarmed de summariska uppgifternas siffror
för hvarje särskildt län böra ökas med 69,3 %. Detta af följande skäl.

Det uppgifna antalet sinnessjuka inom de undersökta distrikten har
i allmänhet ej varit stort, i några län föga mera än 20, i ett par fall t, o. in.
mindre. Det är alldeles uppenbart att, om man utgår från så små siffror,
tillökningen under inflytande af tillfälliga omständigheter af olika art måste
komma att variera ej obetydligt, hvaremot, om man tar hänsyn till hela
det undersökta materialet och således kommer att röra sig med ojämförligt
högre siffror, de tillfälliga omständigheter, som verkat i olika riktningar,
efter all sannolikhet komma att motväga och i viss mån upphäfva hvarandra.

Vidare får.man taga hänsyn till, att inom de olika kommuner, undersökningen
omfattat, pålitligheten af folkräkningsuppgifterna, i hvad de röra
sinnessjuka och sinnesslöa, säkerligen varit högst olika, hvaremot inom så
pass stora områden som länen innefatta pålitligheten i berörda hänseende
bör variera afsevärdt mindre i olika delar af riket. Det kunde
väl synas troligt, att inom folkrikare kommuner antalet för vederbörande
prästerskap okända sinnessjuka och sinnesslöa i allmänhet vore
större än inom kommuner med liten folkmängd samt att exempelvis i de
glest befolkade och vidsträckta kommunerna inom de norrländska länen,
hvarest kommunikationsförhållandena flerestädes äro synnerligen svåra, här
ifrågavarande uppgifter skulle vara särdeles bristfälliga. Eu närmare
granskning af hithörande siffror lämnar emellertid inga bevis för, att
nämnda omständigheter haft något bestämdt inflytande i antydd riktning.
A ena sidan varierar det uppgifna antalet sinnessjuka och sinnesslöa i
förhållande till folkmängden synbarligen oberoende af kommunernas storlek
och folkmängdstätheten (Bil. II, kol. 10); exempelvis uppgifves antalet
inom Malmöhus län, med dess för svenska förhållanden i allmänhet mycket
små och mycket tätt befolkade kommuner till 0,28 %, inom Värmlands län
till 0,46 % och inom Norrbottens län, med dess till största delen oerhördt
stora och glest befolkade kommuner, till 0,30 %. A andra sidan finner man
af undersökningsresultaten, att inom distrikt, hvarest kommunernas folkmängd
i medeltal uppgått till endast några få hundratal (Gottland och
Västergötland), icke ens hälften af det verkliga antalet sinnessjuka och
sinnesslöa blifvit antecknade såsom sådana i folkräkningsuppgifterna, under
det att exempelvis inom Nederkalix kommun, hvars ytinnehåll torde
uppgå till omkring 16 kvmil och som har en folkmängd af i det närmaste
13,000 invånare, den vid undersökningen konstaterade ökningen af
antalet sinnessjuka och sinnesslöa uppgick till blott 29,5 %.

Att i vidsträcktare och folkrikare kommuner ett relativt mindre
antal för prästerskapet dittills okända sinnessjuka och sinnesslöa vid undersökningen
anträffats, har utan tvifvel berott på svårigheterna för de med
orten och befolkningen i regeln alldeles obekanta undersökningsläkarne att
i sådana kommuner vinna tillförlitliga upplysningar angående dessa personer.
Detta torde emellertid icke bevisa något med afseende på den
större eller mindre tillförlitligheten af prästerskapets uppgifter, men däremot
att den allmänna tillökningskoefficienten säkerligen bör vara större
än den, som genom undersökningen kunnat konstateras.

Det är naturligtvis i och för sig ej osannolikt, att nu berörda förhållanden
och möjligen äfven andra omständigheter förorsakat att folkräknings
uppgifterna angående sinnessjuka och sinnesslöa blifvit mindre
tillförlitliga för vissa län än för andra. Men detta kan, som ofvan påvisats,
ej ledas i bevis; tillgängliga siffror gifva icke ens någon antydan i
hvilken riktning sådana omständigheter som de ofvan anförda kunna hafva
påverkat uppgifternas tillförlitlighet, ej heller i hvilken omfattning detta
kan hafva skett.

Under sådana förhållanden synes det vara riktigast att utgå från
antagandet att de felaktigheter, som vidlåda folkräkningsuppgifterna, om
de än varit betydligt olika inom olika kommuner och distrikt, likväl sannolikt
ej varit afsevärdt större inom det ena länet än inom det andra. Det
synes med andra ord sannolikt, att inom hvarje län ungefär samma relativa
antal sinnessjuka och sinnesslöa blifvit genom folkräkningsuppgifterna
kändt och att således inom hvarje län det uppgifna antalet sinnessjuka bör
ökas i samma proportion, d. v. s. med 69,3 %, hvilken siffra betecknar den
ökning, som konstaterats genom undersökningen i dess helhet.

Enligt denna beräkningsgrund skulle de sinnessjuka å rikets landsbygd
vara fördelade på de olika länen sålunda:

Sinnessjuka. I % af folkmängden.

Stockholms län..............................................	364	0,23
Uppsala län ...................................................	286	0,30
Södermanlands län ........................................	306	0,22
Östergötlands län ..........................................	672	0,31
Jönköpings län .............................................	742	0,42
Kronobergs län .............................................	672	0,44
Kalmar län.....................................................	670	0,34
Gottlands län...................................................	178	0,40
Blekinge län.................................................... lierättelse ang. undersölen. (tf sinnessjuka och sinnesslöa.	293	0,27

Kristianstads län.............

Malmöhus län..................

Hallands län ....................

Göteborgs och Bohus län

Elfsborgs län....................

Skaraborgs län .................

Värmlands län.................

Örebro län........................

Västmanlands län.............

Kopparbergs län..............

Gäfleborgs län..................

Västernorrlands län.........

Jämtlands län ..................

Västerbottens län............

Norrbottens län................

Sinnessjuka. I % af folkmängden.

560	0,27
709	0,25
367	0,32
500	0,26
950	0,38
720	0,33
931	0,40
611	0,36
417	0,35
819	0,40
547	0,28
538	0,26
301	0,29
415	0,30
405	0,33

Det största absoluta antalet sinnessjuka kommer sålunda på Älfsborgs
och Värmlands län, det minsta på Gottlands län.

Relativt taget finnes det största antalet sinnessjuka inom mellersta
och södra Sveriges skogrika, mera högt belägna och mindre tätt befolkade
landskap, nämligen Kronobergs och Jönköpings län samt Värmland och
Dalarna, hvarest antalet uppgår till 0,40 % af folkmängden eller mera;
sistnämnda höga siffra återfinnes äfven på Gottland. Fattigast på sinnessjuka
äro de tätare befolkade och mera odlade Skåne, Blekinge, Bohuslän,
Södermanland, Stockholms län samt Norrland utom dess två nordligaste
län med en frekvens af mindre än 0,30 %. En mellanställning intaga Västmanlands,
Örebro och Elfsborgs län med 0,35 — 0,40 % och Skaraborgs,
Hallands, Kalmar, Östergötlands, Uppsala, Västerbottens och Norrbottens
län med 0,3o—0,35 %. Dessa landsdelar bildar äfven en öfvergång mellan
skog- och höjdregionen å ena sidan samt kustlandet, resp. Västgötaslätten
och Mälardalen, å den andra.

De anförda siffrorna synas sålunda gifva vid handen, att glest bebyggda
skogstrakter disponera mera för sinnessjukdom än odlade slättbygder
med tätare folkmängd. Den relativt låga frekvensen i det skogrika
Norrland pekar i själfva verket i samma riktning, om man betänker, att
största delen af befolkningen här är samlad å relativt icke så stora områden
vid kusten och kring de i kustens närhet odlade älfdalarne. Folktätheten
i Norrlands kusttrakter är i själfva verket lika stor som i mellersta
Sverige.

S5!2I!ania

DS LW.

Antalet
sinnessjuka å
landsbygden i
förhållande till
folkmängden;
länsvis

CKHOLM

PINOS

mindre an 0.30 %
0.30 — 0.35 %
0.35 — O.V)"''-0.w‘14 - och
därutöfWr.

18 20 22 24 26 28

Gen. Stab. Lir.Ansr.Stockholm

Bifogade karta öfver frekvensen af sinnessjuka utvisar således, om
man frånser lappmarkerna och längre söderut belägna fjälltrakter, från
hvilka inga särskilda uppgifter hafva kunnat vinnas, i sina hufvuddrag
en förvånande öfverensstämmelse med eu geologisk karta, en höjdkarta,
en folktäthetskarta och en karta öfver den odlade jordens utsträckning.

Man finner områden af högre frekvens i trakterna af äldre geologisk
formation, större höjd öfver hafvet, mindre folktäthet och mindre odlad
jord d. v. s. i Smålands, Dalarnas och Värmlands skogsbygder, områden
af måttlig frekvens i gränstrakterna mellan dessa bygder samt de geologiskt
yngre, lägre belägna, tätare befolkade, på odlad jord, eller (i Norrland)
industriella anläggningar relativt rika slättbygderna rundt landets kuster
och omkring de stora sjöarna, hvarest den minsta frekvensen är till
finnandes. Då hvarje län här måste behandlas såsom ett helt, kan naturligtvis
öfverensstämmelsen icke påvisas i detalj, men någon direkt motsägelse
kan å andra sidan ej spåras annat än beträffande Gottland, hvarest
man skulle väntat en mindre frekvens.

Enligt folkräkningsuppgifterna för den 31 december 1900 uppgick Antalet^sinantalet
sinnessjuka i rikets samtliga städer till 1,649. Vid undersökningen städerna.
hafva dessutom anträffats 1,086 sinnessjuka, hvarjämte genom iippgitter
från hospital, asyler etc. kännedom vunnits om ytterligare 720. A andra
sidan hafva 186 såsom sinnessjuka angifna personer afförts såsom tillfrisknade
(61), aflidna (17), tillhörande annan kommun (49), å obekant
ort vistande (2) eller »obefintliga» (57). Enligt undersökningen var alltså
den 31 december 1900 det verkliga antalet sinnessjuka i rikets städer 3,269
eller 98,2% mera än hvad i folkräkningsuppgifterna angifvits och utgörande
0,296 % af folkmängden.

Fördelningen på de olika länen af de sinnessjuka i städerna synes
på förhand kunna antagas vara utan intresse; de omständigheter, som, enligt
hvad som ofvan anförts, torde vara af en viss betydelse för frekvensen af
sinnessjuka i olika delar af rikets landsbygd, äro gifvetvis utan väsentlig
betydelse i städerna, hvilka sins emellan — under för öfrigt jämförliga
förhållanden — torde vara hvarandra tämligen lika, oberoende i hvilken
landsdel de äro belägna. Verkställda beräkningar hafva äfven gifvit vid
handen, att frekvensen af de sinnessjuka i städerna — beräknad länsvis
— visserligen företer ungefär lika stora växlingar som å landsbygden,
men att förstnämnda växlingar alls icke sammanfalla med de senare och
icke heller i annat hänseende synas förete någon regelinåssighet.

Däremot kunde man vänta, att städernas folkmängd hade ett
visst inflytande på frekvensen af sinnessjuka. Nedanstående tablå utvisar
hvad undersökningen i detta hänseende gifvit vid handen.

			Invånare.	Sinnessjuka.	D:o i %.
			.............. 300,624	946	0,315
			.............. 130,619	547	0,419
				130	0,214
				106	0,258
20-	■25,000	inv...........	.............. 146,158	399	0,273
10-	-20,000	» ......	.............. 163,424	448	0,274
5-	-10,000	» ........	.............. 143,422	354	0,247
2-	■ 5,000	» ..	.............. 82,524	204	0,247
mindre än !	2,000 inv.	............. 35,315	135	0,382
			Summa 1,103,951	3,269	0,296

Om Stockholm och Göteborg tillsvidare lämnas å sido, framträder det
egendomliga förhållandet, att den högsta frekvensen förekommer i de
minsta städerna, nämligen de med mindre än 2,000 invånare, under det
att sedermera med stigande folkmängd frekvensen — beräknad för större
grupper af städer växlar obetydligt och utan annan regelmässighet än
att siffrorna äro lägre för städer med 2—10,000 invånare än för grupperna
med 10 25,000. Malmö och Norrköping förete åter mindre siffror, sär skilt

den förra. Hvilken betydelse dessa siffror kunna hafva, skall sedermera
afhandlas.

Antalet sinnessjuka i Stockholm uppgår enligt undersökningen till
blott 0,3i5 % af folkmängden, under det att motsvarande siffra för Göteborg
är 0,4i9. Enligt folkräkningsuppgifterna är det relativa antalet sinnessjuka
så godt som alldeles lika stort i Stockholm och i Göteborg (resp.
0,i3 och 0,i2 %), men den genom undersökningen konstaterade ökningen
har uppgått till blott 140 % i Stockholm mot 244 % i Göteborg. Det
absoluta antalet vid undersökningen nyan träffade uppgick i Stockholm till
214 men i Göteborg, hvars invånareantal icke är hälften så stort, till 324.
I egna eller andra enskilda hem anträffades i Stockholm blott 50, men i
Göteborg 124. Siffrorna från sistnämnda stad referera sig visserligen ej
till samma bestämda dag som siffrorna från öfriga städer, men i det stora
hela torde dock resultaten från Göteborg, om de kunnat reduceras till folkräkningsdagen,
kommit att blifva ungefär de samma som nu eller möjligen
något litet mindre. Det lär emellertid icke med skäl kunna antagas, att
förhållandena i Stockholm äro så väsentligen mycket gynnsammare än i
Göteborg som ofvan anförda siffror synas utvisa. Snarare kunde man
vara böjd att förmoda, att i Stockholm med dess mera än dubbelt så talrika
folkmängd skulle finnas ett relativt större antal sinnessjuka än i
Göteborg. Den omständigheten, att i Stockholm antalet af dem, som an -

träffats i egna eller andra enskilda hem, är relativt så synnerligen obetydligt,
nödgar i själfva verket till den slutsatsen, att en stor mängd af
de till denna kategori hörande sinnessjuka undgått uppmärksamheten i
Stockholm. Att så måste hafva skett, är äfven helt naturligt. Befolkningen
i Stockholm är som bekant mycket rörlig med afseende på bostadsförhållanden;
särskild! de mindre bemedlade flytta ofta, anmälningar om
flyttning försummas säkerligen i många fall och grannarna hafva i allmänhet
mycket obetydlig kännedom om hvarandra. Undersökande läkaren
har också vitsordat, att det varit ytterligt besvärligt att anträffa de sinnessjuka,
som ursprungligen stått uppförda å rotemanslistorna, och ännu svårare,
trots läkarens personliga kännedom om hithörande förhållanden i Stockholm
och trots förfrågningar hos vederbörande distriktläkare, fattigvårdsmyndigheter,
prästerskap etc., att i enskilda hem uppspåra sinnessjuka, som ej
funnits angifna såsom sådana å listorna. En något så när tillförlitlig
kännedom om dessa sinnessjuka kan uppenbarligen i en så pass stor stad
som Stockholm icke erhållas med den undersökningsmetod, som nu tilllämpats.
Att medicinalstyrelsens plan för undersökningen i denna del visat
sig mindre ändamålsenlig, torde dock vara föga förvånansvärdt i betraktande
af att undersökningen såsom den första i sitt slag i viss mån måste anses
såsom blott ett experiment.

Förutsatt att det relativa antalet sinnessjuka är lika stort i Stockholm
som i Göteborg, skulle siffran för Stockholm blifva omkring 1,250 i
stället för 946 och hela antalet sinnessjuka i rikets städer alltså omkring
3,570, motsvarande 0,32 % af folkmängden.

Antalet sinnessjuka i hela riket den 31 december 1900 kan, såsom af Antalet sinofvanstående
framgått, uppskattas till 16,242 eller 0,316 % af rikets folk- ^llYa''riket
mängd. Häraf komma på landsbygden, enligt beräkningar för hvilka
ofvan redogjorts, 12,973 eller 0,322 % af folkmängden, samt på städerna,
enligt genom undersökningen direkt vunna resultat, 3,269 eller 0,296 % af
folkmängden.

Då enligt folkräkningsuppgifterna antalet sinnessjuka i riket skulle
uppgå till 9,312, har alltså genom undersökningen konstaterats en ökning
af 74,4 %, nämligen 69,3 % å landsbygden och i städerna 98,2 %. Oaktadt
ökningen i städerna visat sig så väsentligen mycket större än på landsbygden,
har undersökningen gifvit vid handen, att det relativa antalet
sinnessjuka är något större å landsbygden ån i städerna, hvilket man a
priori knappt kunnat vänta. Man kan häraf i alla händelser sluta, att inom
landskommunerna vederbörande myndigheter haft bättre kännedom om
de sinnessjuka, än inom städerna, särskilt de största, ty det är i
flertalet af dessa som den största ökningen egentligen konstaterats, nära -

ligen i Uppsala med 588 %, i Malmö 260 %, i Göteborg 244 %, i Helsingborg
238 %, i Stockholm 140 % (denna siffra bör säkerligen vara vida
högre; se ofvan), i Karlskrona 108 % etc. För öfrigt visar ökningen inom
städerna ingen regelbundenhet i förhållande till folkmängden och någon
dylik synes, som ofvan berörts, ej heller kunna påvisas inom landskommunerna.

fif^uniersök Hvad beträffar pålitligheten af de genom undersökningen vunna

kingensVe-''sjörorna är, utöfver hvad som ofvan anförts, följande att anmärka.
sultat. A landsbygden hafva de flesta distrikt undersökts af läkare med speciell
erfarenhet om sinnessjukdomar, på grund hvaraf rent sakliga
misstag här säkerligen icke förekommit i sådant antal, att de kunnat
väsentligen inverka på resultaten. Då emellertid hvarje fel i siffrorna
från landsbygden under beräkningarna mera än tiodubblats, bör möjligheten
af ofvauberörda misstag (hvilka väl i så fall få antagas hafva bestått
i förbiseenden) icke lämnas oanmärkt. Ojämförligt större betydelse
får emellertid utan tvifvel tillmätas de praktiska svårigheter, som
mött de å landsbygden undersökande läkarne vid uppspårande af i utdragen
ur folkräkningsuppgifterna ej upptagna sinnessjuka och sinnesslöa,
svårigheter hvilka af en del bland dessa läkare särskildt omnämnts. I
följd af landskommunernas ofta relativt stora areal har äfven i kommuner
med jämförelsevis obetydlig folkmängd vederbörande myndigheter
vanligen haft ganska liten personalkännedom om befolkningen och
i följd däraf icke kunnat meddela läkaren så särdeles mycket af hvad
för ändamålet med hans resa kunnat vara af betydelse. Särskildt lära
läkarnes besök hos vederbörande prästerskap i allmänhet varit utan vidare
resultat; betydligt bättre förtrogna med hithörande frågor synas kommunalordförandena
hafva varit, liksom andra kommunala förtroendemän
som kunnat anträffas; de tillförlitligaste upplysningar hafva dock vanligen
vunnits hos familjer, hvilka själfva hyst någon sinnessjuk (eller sinnesslö)
anhörig eller inackordering. Oftast var läkarens besök i en sådan familj
välkommet, särdeles sedan ändamålet med undersökningen blifvit närmare
angifvet; mången uttryckte förhoppning om, att denna skulle resultera i
snar hjälp från statens sida för vården om de sinnessjuka och sinnesslöa.
Ej sällan hände det dock, att förekomsten af en sinnessjuk eller sinnesslö
inom familjen uppfattades såsom en skam och att i följd däraf läkarens
tillträde till den sjuka försvårades eller förhindrades genom osannfärdiga
uppgifter, fördöljande af den sjuka eller hans bortförande till otillgängliga
platser; i en del dylika fall torde väl äfven vederbörande icke haft så
rent samvete med afseende på den sjukas behandling. I sådana familjer
var man emellertid så mycket mera villig att utpeka grannar och bekanta

inom socknen, hvilka voro i samma belägenhet. I åter andra fall insågo
icke vederbörande eller anhöriga, att sinnessjukdom eller sinnesslöhet förelåg,
utan förklarades den sjuka vara »elak» e. d. men visst icke »galen».

Några af ifrågavarande läkare hafva särskildt framhållit, att undersökningen
på grund af ofvanberörda omständigheter, och andra liknande,
uppenbarligen alldeles icke kunnat anses såsom fullständig, utan att ett
visst antal sinnessjuka (och sinnesslöa) med säkerhet undandragit sig uppmärksamheten.
En af dessa läkare, öfverläkaren Lindell, har såsom sin
uppfattning uttalat, att de siffror, som vunnits inom hans undersökningsdistrikt
(representerande de småländska länen) rätteligen borde vara 10 %
högre; för kommuner med mindre än 2,000 invånare men 25 % högre för
större kommuner.

I hvad mån denna uppskattning är riktig, torde böra lämnas oafgjordt;
visst synes dock vara, att åtskilliga i folkräkningsuppgifterna icke såsom
sinnessjuka upptagna undgått äfven de undersökande läkarnes uppmärksamhet
och detta säkerligen i allmänhet i så mycket större omfattning,
alltefter som den undersökta kommunen varit folkrik och till arealen vidsträckt,
samt i mån af svårigheterna med afseende på kommunikationerna.

Det kan alltså tagas för gifvet, att antalet sinnessjuka å rikets landsbygd
är större än de medicinalstyrelsen tillhandakomna siffrorna synas
utvisa. Om man gör det visserligen tämligen godtyckliga men troligen
icke i minsta mån öfverdrifna antagandet, att ökningen bör utgöra 5 %
i medeltal för alla distrikt och således äfven för rikets landsbygd i
dess helhet, skulle alltså antalet sinnessjuka å denna böra uppskattas till
(12,973 649) = 13,622 eller 0,338 % af folkmängden.

Med afseende på uppgifterna från städerna har medicinalstyrelsen
redan anfört, att siffran för Stockholm uppenbarligen är för liten och
sannolikt bör ökas med omkring 300. Rörande pålitligheten af uppgifterna
från öfriga städer får medicinalstyrelsen framhålla följande: Undersökningarne
i städerna hafva, som ofvan nämnts, verkställts af stadsläkare,
af hvilka det öfvervägande flertalet, eller så godt som alla på ett fåtal
undantag när, icke ägt större kännedom om sinnessjukdomarna än den
säkerligen ganska ytliga de förvärfvat genom en två månaders obligatorisk
tjänstgöring vid någon af de psykiatriska klinikerna i Stockholm, Uppsala
eller Lund. Under sin verksamhet som läkare hafva de sedermera utan
tvifvel nödgats befatta sig med sinnessjuka, men med hänsyn till deras
otillräckliga underbyggnad synes det föga sannolikt, att de i allmänhet
kunnat genom sin praktiska läkai’everksamhet förvärfva någon större sakkunskap
om denna art af sjukdomar. På denna grund synes det vara
anledning att antaga, att resultaten af undersökningarna i städerna icke

Frekvensen
af sinnessjuke
under
föregående
tider och f ör
framtiden.

äro fullt tillförlitliga utan i regeln utvisa för små siffror, enår den sannolikaste
följden af otillräcklig bekantskap med ett visst slag af sjukdomar
torde få antagas vara den att vederbörande läkare förbiser dessa sjukdomars,
, existens.

A andra sidan får man dock taga hänsyn till, att tjänsteläkarne i
de minsta städerna hafva ett synnerligen väl begränsad! klientel och
att ingenstädes den rent personliga kännedomen om klientelet kan vara
så fullständig som hos stadsläkaren i en mindre stad, särskildt om läkaren
varit någon tid på platsen. Denna personalkännedom bör, synes det, utgöra
en garanti mot förbiseenden af ofvan antydd art, hvilka sålunda,
äfven om de helt säkert förekommit, visserligen icke kunna antagas uppgå
till mera än några tiotal.

I relativt större städer torde däremot nyssnämnda garanti vara till
finnandes i betydligt mindre mån, hvadan föi-biseenden i dessa städer med
största sannolikhet kunna antagas hafva skett i icke så ringa omfattning.
Att uppskatta antalet af dessa förbiseenden, är naturligtvis ej möjligt,
hvarför medicinalstyrelsen måste inskränka sig till nu anförda antaganden,
hvaraf torde följa att antalet sinnessjuka i rikets städer med stor sannolikhet
är större än som af undersökningen synes framgå; troligen bör antalet
ökas med 400—500 för att anföra en visserligen tämligen godtyckligt
vald siffra.

Den ofvan påvisade egendomligheten, att just inom de minsta städerna
den största relativa frekvensen af sinnessjuka är till finnandes, talar onekligen
för sannolikheten af ofvanstående öfverläggning, hvilken å andra
sidan, åtminstone till någon del, torde förklara nämnda egendomlighet.
Man kunde dock hafva väntat en småningom aftagande frekvens inom de
närmaste grupperna af mindre och medelstora städer. Att sådant icke
kunnat påvisas, antyder möjligen, att den relativt höga frekvensen i de
minsta städerna icke är alldeles skenbar.

Antalet sinnessjuka i rikets städer uppgår alltså troligen till omkring
3,100 eller 0,335 % af folkmängden, samt i hela riket, under förutsättning
att antalet å landsbygden är omkring 13,620, till i rundt tal
17,300 eller 0,337 % af folkmängden.

Ehuru denna uppskattning synes medicinalstyrelsen hafva stor sannolikhet
för sig, torde det dock, för att icke allt för mycket blifva beroende
af antaganden, vara lämpligast att i det följande utgå från de något lägre
siffror, som direkt framgått eller beräknats med stöd af undersökningen.

Innan medicinalstyrelsen lämnar frågan om frekvensen af de sinnessjuka
inom riket, torde det vara lämpligt att framlägga några data angående
denna frekvens under föregående tider, samt öfverväga huruvida

för framtiden någon väsentlig stegring af det relativa antalet sinnessjuka
är sannolik.

Enligt statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890,
tredje afdelningen, uppgick antalet sinnessjuka inom riket år 1840 till 0,i3 %
af folkmängden, år 1850 och 1860 till samma siffra, år 1870 till 0,u %,
år 1880 till 0,i58 % och år 1890 till 0,i82 %. För år 1900 skulle, enligt
de folkräkningsuppgifter, som kommit medicinalstyrelsen till hända, antalet
uppgå till 0,i8i %. Ända till och med 1870 äro dock de anförda siffrorna
grundade icke direkt på primäruppgifterna utan på vissa beräkningar, som
nödvändiggjorts därigenom, att i nämnda uppgifter ingen eller högst otillfredsställande
skillnad gjorts på sinnessjuka och sinnesslöa. Att döma af
statistiska centralbyråns uppgifter, synes emellertid under perioden 1840
till 1900 det relativa antalet sinnessjuka hafva ökats med omkring 50 på
hvarje hundratusental invånare eller med 40 %. Under decenniet 1890—
1900 har den relativa frekvensen varit oförändrad eller till och med
minskat helt obetydligt, nämligen från 0,i82 till 0,i8i %.

Sedan 1886 har i öfverstyrelsens öfver hospitalen underdåniga berättelser
årligen redogjorts för antalet sinnessjuka och sinnesslöa, i enlighet
med de uppgifter, som det, jämlikt nådiga stadgan den 2 november
1883 angående sinnessjuka, ålegat vederbörande kyrkoherdar att afgifva till
respektive tjänsteläkare. Dessa uppgifter, hvilka varit icke så litet lägre
än dem, som genom folkräkningarna vunnits, utvisa en i det hela ganska
jämn och oafbruten stegring af antalet sinnessjuka under det gångna århundradets
15 sista år (tab. VI), nämligen från 6,532 år 1886 till 8,957
år 1900. Under åren 1890—1900 har enligt dessa uppgifter den relativa
frekvensen stigit från 0,i57 % till 0,m %, d. v. s. med nära 11 %.

Såväl dessa uppgifter som befolkningsstatistikens siffror hvila ytterst
på samma grund, nämligen meddelanden ur de af prästerskapet förda
kyrkböckerna. Föreskrifterna angående anteckningar i dessa om förekomsten
af sinnessjukdom och sinnesslöhet samt angående meddelande
af uppgifter härom hafva emellertid tid efter annan under de senaste
decennierna förändrats, förtydligats och blifvit ''skärpta, hvadan det med
skäl synes kunna antagas, att stegringen i siffrorna snarare beror på, att
statistiken i det stora hela småningom blifvit pålitligare än på en verklig
ökning af sinnessjukdomarnas relativa frekvens. Härför talar först och
främst den omständigheten, att en märkbar ökning inträffade just under
åren 1870—1890, under hvilken tid förbättringarna i de statistiska uppgifternas
insamlande genomförts. Egendomligt är också, att sedermera
en viss stabilitet synes hafva inträdt i folkräkningsuppgifterna. Motsägelserna-
mellan dessa och siffrorna för de senaste åren i öfverstyrelsens

Berättelse ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslöa. 4

öfver hospitalen berättelser antyda dock, att man icke alltför mycket bör
lita på någondera af dessa siffror. Det bör icke heller förgätas, att under
årens lopp begreppet sinnessjukdom, om än sakta och omärkligt, säkerligen
blifvit allt vidare och småningom äfven i det populära föreställningssättet
(hvilket legat till grund för anteckningarna i kyrkböckerna) kommit
att omfatta sådana psykiska rubbningar, som icke rymdes under de föråldrade
benämningarna »vansinne», »galenskap» etc. — och att också härigenom
i de statistiska uppgifterna förorsakats en stegring af antalet sinnessjuka,
som är mera skenbar än verklig.

Ehuru en relativ stegring af antalet sinnessjuka under de senaste
decennierna gifvetvis icke kan förnekas, kan man dock på grunder, som
anförts, enligt medicinalstyrelsens uppfattning icke vara berättigad att af
tillgängliga siffror sluta till en sådan stegring.

De teoretiska skäl, som möjligen kunna anföras till förmån för antagandet,
att en stegring verkligen ägt rum, torde icke heller vara så hållbara
och oantastliga.

Den genomgripande omhvälfning i alla lefnadsvillkor, som försiggått
under sistförflutna århundrade under inflytande af ångans och elektricitetens
''allt mer utbredda användning, särskildt för kommunikationsmedlens
snabba utveckling, har utan tvifvel medfört i hög grad stegi’ade anspråk
på den civiliserade mänsklighetens förmåga till forceradt arbete i allmänhet
och arbete af psykisk art i synnerhet, samt tvingat henne till en vida
intensivare kraftutveckling äfven i psykiskt hänseende, än som förut varit
fallet. Man kan med en viss grad af sannolikhet förmoda, att under eu
tid af så hastiga och genomgripande omhvälfningar, under den i viss mån
alltmera skärpta kampen för tillvaron, en alltjämt växande mängd af
mindre väl utrustade individer skolat gå under, kroppsligt eller psysiskt.
Den populära föreställningen om »vårt nervösa århundrade», hvilken väl
torde hvila på ett resonemang, liknande det nyssomnämda, och hvilken
synes finna stöd bl. a. i den tilltagande själfmordsfrekvensen, saknar förvisso
icke berättigande, men är å andra sidan utan tvifvel i hög grad ensidig.

Man synes nämligen alltför benägen att glömma, hurusom under det
nittonde århundradet, om än individens anpassningsförmåga efter förändrade
förhållanden relativt oftare än förut brustit, likväl å andra sidan
samma förmåga uppenbarligen i genomsnitt ökats i hög grad genom väsentligen
förbättrade lefnadsförhållanden.

Åtminstone hvad vårt land beträffar, synes det i själfva verket
icke tvifvelaktigt, att den nu lefvande generationen är ett sundare, kraftigare,
mera lifsdugligt och motståndskraftigt släkte än det, som lefde
i landet under förra århundradets början. Enligt, den år 1901 af förste

aktuaricn i statistiska centralbyrån Gustav Sundbärg på offentligt uppdrag
utgifva historiskt statistiska handboken »Sveriges land och folk»,
har under nittonde århundradet rikets folkmängd mera än fördubblats,
nativitetsöfverskottet nära fördubblats, dödligheten nedgått till den för
civiliserade länder exceptionellt låga siffran af 16,5 °/oo, medellifslängden ökats
med nära 15 år, de värnpliktiges vapenduglighet och kroppslängd märkbart
ökats, brännvinsförbrukningen sjunkit i synnerligen hög grad och
äfven alkoholkonsumtionen i sin helhet oafbrutet minskats. Alla statistiska
uppgifter angående jordbruket och industrien, förbrukningen af sundare
och mera närande födoämnen in. m. vittna äfven otvetydigt om högst väsentligen
ökadt välstånd och i alla afseenden förbättrade lefnadsförhållanden.
Erinras må äfven om de under seklets senare hälft genomförda betydelsefulla
och omfattande förbättringarna i de kommunalt hygieniska
förhållandena, förnämligast i städerna, och om den offentliga sjukvårdens
numera höga ståndpunkt.

Med dessa fakta för ögonen synes det icke rimligt att antaga, det
svenska folket under det gångna seklet i psysiskt hänseende degenererat och
i större omfattning än tillförne hemfallit åt sinnessjukdomar. Siffror, som
peka i sådan riktning, torde väl kunna uppletas, men de uppvägas utan
tvifvel mera än tillräckligt af de fakta, som ofvan anförts, och kunna för
öfrigt icke, liksom naturligtvis ej heller de sistnämnda, direkt bevisa något.

Resultatet af det anförda torde kunna sammanfattas i följande omdöme.
De statistiska uppgifterna angående sinnessjuka kunna icke anses
bevisa, att det relativa antalet af dessa ökats under de senaste decennierna.
Om man öfverväger sannolikheterna för och emot, synes det troligast,
att frekvensen af sinnessjukdomar under denna tid, relativt taget,
icke stigit.

Beträffande utsikterna för framtiden kan naturligtvis endast sägas,
att för närvarande ingen annan verklig stegring af antalet sinnessjuka kan
förutses än den, som torde blifva en följd af befolkningens tillväxt, d. v. s.
att för närmaste framtiden den relativa frekvensen antagligen blir stationär.
— Att denna skenbart kan komma att stiga i följd af noggrannare statistiska
uppgifter och en förbättrad och i vidare kretsar spridd kunskap
om sinnessjukdomarna, är väl däremot icke osannolikt.

Med afseende på de sinnessjukas fördelning efter kön har undersök- De sinne*-ningen gifvit vid handen följande: delning efter

Af de 1,226 sinnessjuka, hvilka enligt undersökningen varit hemma- kön.
hörande i de å landsbygden undersökta distrikten, voro 621 eller 50,7 %

män och 605 eller 49,3 % kvinnor. Under antagande af samma relativa
förhållande mellan antalet sinnessjuka män och kvinnor å rikets landsbygd
i dess helhet kan antalet sinnessjuka män uppskattas till 6,577 och antalet
kvinnor till 6,396, utgörande 0,33 % och 0,3i % af den manliga, resp. den
kvinnliga befolkningen. Antalet sinnessjuka bland männen synes alltså
vara relativt något högre än bland kvinnorna.

1 städerna var de sinnessjuka männens antal 1,489, d. v. s. 45,6 %
åt alla sinnessjuka och 0,293 % af den manliga befolkningen; för kvinnorna
äro motsvarande siffror 1,780, 54,4 % och 0,298 %, hvadan alltså här, bland
de sinnessjuka, kvinnorna äro i ringa relativ Övervikt.

För riket i dess helhet blir resultatet följande. Af de 16,242 sinnessjuka,
som kunna beräknas hafva förefunnits den 31 december 1900, var
sannolikt männens antal 8,066 eller 49,6 % af hela antalet sinnessjuka och
0,322 af rikets manliga befolkning samt kvinnornas antal 8,176 eller 50,4
% af de sinnessjuka och 0,3ii % af den kvinnliga befolkningen. Enligt dessa
siffror äro alltså bland de sinnessjuka i riket kvinnorna absolut något
talrikare och relativt något mindre talrika än männen.

s^ukasTör ^f sinnessjuka inom landsbygdsdistrikten vårdades 325

delning efter (~ 26>5 %) å anstalt, nämligen å hospital eller asyl 310, å enskild anvisteiseort.
stalt 1 och å länslasarett 14. 101 sinnessjuka (= 8,2 %) blefvo af olika

anledningar ej föremål för undersökning; af dessa hade 26 aflidit, 1
tillfrisknat, 15 vistades å annan uppgifven ort, 9 i enskilda hem å annan
ort, 32 hade vid tiden för undersökningen öfverflyttats till anstalt, 1 var
å fängelse, 2 angifvas såsom afflyttade, 4 såsom kringdrifvande och 11
såsom »ej anträffade». De återstående 800 (= 65,3 %) vistades i eget hem,
annat enskildt hem eller å försörjningsinrättning.

Någon allmängiltighet torde knappast kunna tillmätas dessa siffror.
Nämnas må dock, att antalet af de sinnessjuka tillhörande landsbygden,
hvilka vårdats å anstalt, på grund af undersökningen kan beräknas till
omkring 3,575, under det att den verkliga siffran är 3,306, motsvarande
25,5 % af det enligt beräkning förefintliga antalet sinnessjuka å landsbygden.

Af de sinnessjuka i städerna vårdades 1,360 eller 41,6 % å anstalt.
256 (= 7,9 %) blefvo ej undersökta, emedan de aflidit (34), vistades ä
annan uppgifven ort (31), i enskildt hem å annan ort (85), vid tiden för
undersökningen intagits å anstalt (61), i fängelse (3), afflytta! från orten
(1), betecknats såsom kringdrifvande (1) eller »ej anträffade» (40). 1,181

(36,i %) undersöktes i egna hem, annat enskildt hem eller försörjningsinrätt -

ning; hvartill komma 472 (14,4 %) å särskilda kommunala afdclningar för
sinnessjuka å försörjningsinrättningar i Stockholm och Göteborg.

De sinnessjukas fördelning med afseende å vistelseort å landsbygden
och i städerna företer alltså en synnerligen i ögonen fallande olikhet,
så till vida som å den förra anstaltsvård hittills anlitats i afsevärdt
mindre omfattning än i de senare.

Af ett visst intresse äro äfven siffrorna beträffande fördelningen af
de sinnessjuka, som ej vårdas å anstalt, med afseende å vistelseort; undersökningen
har härutinnan gifvit vid handen följande.

I eget hem vistades 851 sinnessjuka, eller 34,7 %, utackorderade i
annat enskildt hem voro 283 = 11,5 %, å försörjningsinrättning vistades
1,319 = 53,8 %■ För städerna enbart voro motsvarande siffror följande:
i eget hem 337 — 20,4 %, i annat enskildt hem 116 = 7 % och å försörjningsinrättning
(däri inbegripet de ofvan omnämda särskilda afdelningarna
för sinnessjuka i Stockholm och Göteborg) 1,200 — 72,6 %\ för
landsbygden: i eget hem 514 = 64,3 %, i annat enskildt hem 167 = 20,9
% och å försörjningsinrättning 119 = 14,8 %. Benämningen »eget hem»
har tagits i vidsträcktaste bemärkelse, i det att under denna rubrik upptagits
de sinnessjuka, som vistats hos make eller maka, barn, föräldrar och
farföräldrar samt syskon, måg, svåger, svägerska och förmyndare, såvida
ej särskildt angifvits att afgift erlagts för den sjuke. »Annat enskildt
hem» har användts som rubrik för de sinnessjuka, som varit utackorderade
mot afgift hos aflägsnare släktingar eller främmande; full konsekvens
har ej alltid kunnat iakttagas, utan ha, som ofvan antydts, siffrorna under
rubriken »eget hem» möjligen blifvit något för höga.

De å landsbygden undersökta distrikten och städerna synas alltså
äfven förete en synnerligen utpräglad olikhet därutinnan, att inom de förra
flertalet sinnessjuka vårdats i egna hem, samt det relativt minsta antalet
å försörjningsinrättningar, hvaremot i de senare nära tre fjärdedelar af de
sinnessjuka befunnit sig å försörjningsinrättningar, en femtedel i egna hem
och ett relativt mycket ringa fåtal utackorderade i annat enskildt hem.
Ofvan har påpekats, att i Stockholm sannolikt omkring 300 till de båda
sistnämda kategorierna hörande sinnessjuka ej anträffats; men äfven om så
skett, skulle den påpekade olikheten mellan landsbygd och städer kvarstå,
om än något modifierad. Ifrågavarande olikhet förefaller i själfva verket
ganska naturlig, om man betänker, att många af de undersökta landskommunerna
endast hafva några få hundratal invånare och att således därstädes
en ordnad anstalt för fattiga af ekonomiska skäl helt enkelt är
omöjlig, hvaremot i de medelstora och större städerna försörjningsinrätt -

ningar, som åtminstone från fattigvårdssynpunkt kunna anses tillfredsställande,
torde vara ekonomiskt fördelaktiga.

ans t (itsvärd ,de 800 sinnessjuka å landsbygden, hvilka varit föremål för

för de sin- undersökning med hänsyn till eventuel behof af vård å anstalt, har sålTålands-
dan Värd nnflifvits sdsom önskvärd eller nödvändig i 383 fall, af hvilka
''bygden. 182 £8llt miln och 201 kvinnor; 42 män och 54 kvinnor hafva ansetts
vara i behof af hospitalsvård; 140 män och 147 kvinnor i behof af asylvård.

^ id uppskattningen, med stöd af dessa siffror, af behofvet af anstaltsplatser
å hela rikets landsbygd inom hvarje särskildt län har medicinalstyrelsen
utgått från följande grunder: Enär undersökningen omfattat

9,39 %, d. v. s. i rundt tal en elftedel af folkmängden å rikets landsbygd,
och en lika stor del af landsbygdens sinnessjuka, ville det synas, som skulle
man, för att finna det sannolika behofvet af anstaltsplatser för hvarje län,
endast behöfva multiplicera med 11 de siffror, som vunnits för motsvarande
distrikt. Ett sådant förfaringssätt skulle emellertid uppenbarligen
leda till. felaktiga eller åtminstone högst opålitliga slutsatser. Förhållandet
är nämligen, att inom vissa distrikt anstaltsvård hittills anlitats i väsentligt
större utsträckning än inom andra, och att variationer af samma art äfven
kunna påvisas vid jämförelse mellan olika län samt att sist berörda variationer
alldeles icke äro jämförliga med dem i motsvarande distrikt (tab. IV).
På grund af dessa omständigheter torde det få anses riktigare att sammanräkna
de siffror, som angifva behofvet af anstaltsvård inom hvarje distrikt,
med antalet inom samma distrikt å anstalt vårdade, hvarigenom erhålles
en summa, som anger totalbehofvet af anstaltsplatser, oafsedt om detta
behof är tillgodosedt eller ej. Totalbehofvet inom distriktet kan emellertid ej
anses vara en tillförlitlig måttstock på samma behof inom motsvarande län,
enär, på grund af tillfälliga omständigheter förhållandena härutinnan inom
ett mindre område af länet gifvetvis kunna ställa sig annorlunda än inom
länet i dess helhet, hvaremot det förefaller sannolikt, att inom de olika
länen totala behofvet af anstaltsvård, beräknadt efter antalet sinnessjuka
(ej efter folkmängden, ty, som ofvan nämnts, varierar den relativa frekvensen
af sinnessjuka högst betydligt), skall vara ungefär detsamma.

Här ifrågavarande beräkning har alltså utförts så, att de ofvannämnda
383 fall, i hvilka behof af anstaltsvård genom undersökningen
konstaterats, sammanräknats med de 325 fall, i hvilka anstaltsvård redan
anlitats. 1 otalbehofvet af anstaltsplatser för samtliga undersökta distrikt
med 1,226 sinnessjuka uppgår alltså till 708, d. v, s. 57,7 %, hvilken sistnämnda
siffra således bör läggas till grund för beräkningen af totalbehofvet

inom hvarje läns landsbygd och inom rikets landsbygd i dess helhet. Beträffande
fördelningen af behofvet å de olika länen redogöres i tab. IV
samt i texten här nedan i annat sammanhang. För landsbygden i dess
helhet uppgår totalbehofvet, enligt ofvannämnda beräkningsgrund, till 7,485,
d. v. s. 57,7 % af det uppskattade antalet sinnessjuka å landsbygden, och
0,i85 % af folkmängden å landsbygden.

Af de 1,181 sinnessjuka, som i städerna besökts för utrönande af Behofvet af
deras eventuella behof af anstaltsvård, har sådan vård ansetts påkallad i
336 fall, hvaraf 151 gällt män och 185 kvinnor; 44 män och 58 kvinnor nessjuka:
hafva ansetts behöfva hospitalsvård samt 107 män och 127 kvinnor asylvård.
Dessutom anses samtliga ofvannämnda i särskilda afdelningar af försörjningsinrättningar
vårdade sinnessjuka i behof af anstaltsvård, nämligen
i Stockholm 68, hvaraf 24 män och 44 kvinnor, och i Göteborg 57, hvaraf
27 män och 30 kvinnor, å hospital samt å asyl resp. 209 (99 m., 110
kv.) och 138 (66 m., 72 kv.).

Ifrågavarande afdelningar — och liknande torde finnas i de flesta städer
med öfver 10—15,000 invånare — hafva väl en viss prägel af sjukvårdsanstalter,
men då den vård, som här ifrågakommer, utan tvifvel oftast
torde vara mindre ändamålsenlig och dessutom icke lär kunna anses såsom
annat än ett provisoriskt åliggande för kommunerna, så synes äfven för
sistnämda 472 sinnessjuka plats böra beräknas å statens hospital och asyler.

Behofvet af anstaltsplatser för städerna utöfver det hittills disponerade
torde alltså böra uppskattas till (336+472 —) 808 och alltså totalbehofvet
(d. v. s. oafsedt om tillgodosedt eller ej) till (1,360 + 808 =) 2,168.

Totalbehofvet af anstaltsplatser den 31 december 1900 kan, som Behofvet af
ofvan nämnts, uppskattas å landsbygden till 7,485 eller 57,7 % af antalet ap0ya^fvsif}
sinnessjuka och 0,iss % af folkmängden, samt i städerna till 2,168, d. v. s. J nessjuka:
66,3 % af antalet sinnessjuka och 0,i96 % af folkmängden; för hela riket 3:o i hela
kan alltså totalbehofvet anstaltsplatser uppskattas till 9,653 eller 59,4 % af riket''
de sinnessjuka och 0,188 % af befolkningen.

Beträffande trovärdigheten af dessa siffror har medicinalstyrelsen
redan i sin underdåniga skrifvelse den 28 sistlidnc april angående vissa
ifrågasatta ny- och tillbyggnader af statsanstalter för sinnessjuka i detta
hänseende anfört, att i utlandet behofvet af anstaltsplatser för sinnessjuka
uppskattats till två för hvarje tusental af invånarantalet och att, då denna
uppskattning ganska noga öfverensstämde med de resultat, som af förevarande
undersökning vunnits, däruti syntes ligga eu viss garanti för pålitligheten
af sistnämnda resultat. Af större betydelse än jämförelser med

utländska förhållanden torde det dock vara att noggrant öfverväga alla
på saken inverkande omständigheter inom landet, samt en värdering af alla
de fakta, som framgå af den verkställda undersökningen.

Denna har bland annat gifvit vid handen, att behofvet af anstaltsvård
i många fall väsentligen eller i viss man betingats af ogynnsamma
yttre omständigheter, såsom fattigdom, omgifningens, resp. de kommunala
myndigheternas liknöjdhet, okunnighet, egennytta samt en brutal uppfattning
af sinnessjukdomarnas natur in. m. Medicinalstyrelsen för sin del
betvifla!* icke att åtskilligt både kan och bör göras från det allmännas
sida för afhjälpande af nu antydda ogynnsamma förhållanden, hvarigenom
anspråken på statens uppoffringar för de sinnessjukas vård inom särskilda
offentliga anstalter torde kunna i viss mån nedbringas, och skall styrelsen
senare återkomma till i samband härmed stående frågor.

A andra sidan synes det dock i hög grad sannolikt, att anstaltsvård
hädanefter kommer att anlitas i relativt större utsträckning än hittills.
Det är nämligen ett påtagligt och vid första påseendet måhända förvånande
faktum, att, ehuru antalet platser å statens hospital under de sista
årtiondena ökats i allt hastigare progression, likväl efterfrågan på platser
å dessa anstalter stigit ännu snabbare, (se tab. VI), så att nu platsbristen
är både relativt och absolut väsentligen större än någonsin förut. Under
det att under 1860- och 70-talen, då antalet hospitalsplatser uppgick
till 1,200 å 1,500, antalet af dem, som icke genast kunde beredas plats,
oaktadt ansökan därom förelåg, uppgick till några få tiotal, började under
1880-talets senare hälft, då omkring 2,500 platser förefunnos, exspektanternas
antal att räknas i hundratal, samt uppgår nu, då omkring 5,000
platser äro disponibla, till icke mindre än 1,100 och därutöfver. Särskild!
förtjänar omnämnas, att öppnandet af Uppsala asyl, hvarigenom 800 nya
platser blefvo disponibla, medfört en afsevärd ökning (omkring 200—300)
af antalet exspektanter. Förhållandet är uppenbarligen, dels att många
enskilda och fattigvårdsmyndigheter hittills ansett det lönlöst att ens försöka
bereda plats för sinnessjuka anhöriga resp. försörj ni ngstagare, under
det att öppnandet af en ny anstalt ingett förhoppningar om bättre framgång
i berörda hänseende, dels äfven att statens anstalter för sinnessjuka
småningom tillvunnit sig allt större förtroende och att insikten om hospitalens
värde såsom sjukvårdsanstalter blifvit allt mera spridd och rotfästad.

Medicinalstyrelsen anser sig äfven kunna påstå, att hospitalen oaflåtligt,
om än under olika perioder ej alltid lika jämt, utvecklat sig till
verkliga sjukvårdsanstalter och att särskild! under de sista 10—15 åren
utvecklingen i detta hänseende varit särdeles kraftig och intensiv och för
framtiden lofvar det bästa. Det är alltså all anledning antaga, att äfven

hädanefter efterfrågan af platser å hospitalen skall stegras, att den gamla
föreställningen om dessa anstalter såsom ett slags begrafningsplatser för
lefvande allt mera skall försvinna, att hospitalsvård skall fordras såsom
ett kurativt medel redan i sjukdomens tidigaste skeden och för sinnessjukdomar,
som hittills ansetts allt för »lindriga» för att påkalla egentlig
vård eller som för närvarande under den vilseledande benämningen »höggradig
nervositet» eller liknande säkerligen ej alltför sällan och stundom
till obotlig skada för de sjuka blifvit mindre lämpligt behandlade i enskilda
hem eller å försörjningsinrättningar.

Om det sålunda å ena sidan kan anses både önskvärdt och möjligt
att hejda tillströmningen af vissa slag af sinnessjuka till statens hospital
och- asyler samt därifrån afskilja element, som ej rätteligen tillhöra den
offentliga sinnessjukvården, är det å andra sidan knappast tvifvel underkastadt,
att denna eventuella minskning af de sinnessjuka å hospital och
asyler kommer att till fullo uppvägas genom ökad efterfrågan å platser för
andra kategorier af sinnessjuka, hvilkas rationella vård med skäl kan betraktas
såsom en offentlig angelägenhet af stor betydelse.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter torde de genom undersökningen
vunna siffrorna rörande behofvet af ökadt utrymme å anstalterna
för sinnessjuka ingalunda kunna anses vara för höga.

Beträffande pålitligheten af primäruppgifterna har redan förut anmärkts,
att, då undersökningen å landsbygden verkställts af mera sakkunniga
läkare än i städerna, siffrorna från landsbygden sannolikt äro mera
pålitliga än de från städerna, hvilka törhända äro väl låga. A andra
sidan hafva de eventuella felaktigheterna i förstnämnda siffror under beräkningarnas
utförande mångdubblats, så att äfven beträffande dessa en
viss osäkerhet måste råda.

I rätt många fall har den undersökande läkaren angifvit behofvet af
anstaltsvård i ganska sväfvande ordalag eller såsom blott eventuellt under
vissa förutsättningar. I dylika fall hafva de fakta, hvarpå läkarens omdöme
grundats, närmare granskats, och fallet i fråga ej antecknats i kolumnen
för anstaltsvård behöfvande, så vida ej behofvet tydligt framgått af
nämnda fakta. Då läkarens omdöme varit kategoriskt, har däremot någon
kritik af de anförda fakta och omdömets berättigande icke ägt rum, såvida
icke uppenbara missförstånd förelegat. Något skäl att antaga, det primäruppgifternas
siffror äro för höga, föreligger således i alla händelser icke.

Däremot kan man, enär antalet sinnessjuka sannolikt är något större,
än undersökningen gifvit vid handen, med eu viss grad af sannolikhet
antaga, att behofvet af anstaltsplatser den 31 december 1900 varit något
högre, än som af undersökningen omedelbart framgått och i runda tal uppgått

Berättelse ang. undersök», af sinnessjuka och sinnesslöa. f)

till 10,000, samt att man för hela riket bör räkna med ett anstaltsbehof för
60 % af de sinnessjuka och 2 °/oo af folkmängden.

I det följande utgår emellertid styrelsen från den genom undersökcember
1900 ningarna direkt vunna siffran 9,653 samt öfvergår nu till en redogörelse
lolika Mar ^ör ^et 1900 års slut förefintliga återstående behofvet af anstaltsplatser.
I tab. IV återfinnas samtliga hithörande beräkningar, hvaraf
framgår, att antalet a anstalt befintliga sinnessjuka uppgick till 4,666 och
det återstående behofvet alltså till 4,981, fördeladt på följande sätt:

Stockholms stad................................................ 340 platser

Stockholms län................................................ 84 »

Upsala län........................................................ 77 »

Södermanlands län............................................ 82 »

Östergötlands län........................................... 192 »

Jönköpings län............................................... 295 »

Kronobergs län................................................ 272 »

Kalmar län........................................................ 281 »

Gotlands län.................................................... 77 »

Blekinge län .................................................... 139 »

Kristianstads län.............................................. 153 »

Malmöhuslän.................................................... 177 »

Hallands län.................................................... 149 »

Göteborgs och Bohus län................................ 389 »

Elfsborgs län.................................................... 369 »

Skaraborgs län ................................................ 245 »

Värmlands län ................................................ 336 »

Örebro län........................................................ 203 »

Västmanlands län.................................... 122 »

Kopparbergs län.............................................. 283 »

Gäfleborgs län ................................................ 211 »

Västernorrlands län........................................ 156 »

Jämtlands län ................................................ 97 »

Västerbottens län............................................ 135 »

Norrbottens län................................. 123 »

Vid uppgörande af plan till hospitalsväsendets utveckling bör alltså
hänsyn i främsta rummet tagas till den rådande platsbristens sålunda beräknade
fördelning å rikets olika delar. — Ofvan har ant.ydts, att hittills

anstaltsvård anlitats i relativt mycket olika utsträckning inom olika län
(exempelvis inom Malmöhus län i 37,6 % af alla fall af sinnessjukdom, inom
Kronobergs län däremot blott i 17,4 %), hvaraf följer, att totalbehofvet af
anstaltsplatser är annorlunda fördeladt å rikets olika delar än den nuvarande
platsbristen. I medicinalstyrelsens plan bör alltså äfven hänsyn
tagas till anstalternas fördelning, efter planens genomförande, i förhållande
till totalbehofvet af anstaltsplatser inom de olika länen. Detta ställde sig

den 31 december 1900 på följande sätt:

Stockholms stad........................................ 707

Stockholms län ........... 232

Uppsala län................................................ 245

Södermanlands län................................... 217

Östergötlands län...................................... 500

Jönköpings län..................... 461

Kronobergs län.......................................... 404

Kalmar län................................................ 443

Gotlands län.............................................. 119

Blekinge län.............................................. 230

Kristianstads län........................................ 359

Malmöhus län............................................ 600

Hallands län............................................ 250

Göteborgs och Bohus län....................... 666

Elfsborgs län ............................................ 587

Skaraborgs län.......................................... 451

Värmlands län.................... 573

Örebro län................................................ 406

Västmanlands län...................................... 281

Kopparbergs län........................................ 494

Gäfleborgs län ................ 379

Västernorrlands län.................................. 363

Jämtlands län............................................ 186

Västerbottens län .................................... 249

Norrbottens län........................................ 251

Summa 9,653

Emellertid lär det af många skäl icke kunna beräknas, alt en så omfattande
utvidgning af hospitalsväsendet, som här är i fråga, kan hinna utföras
under de allra närmaste åren, utan torde härmed dröja allra minst
omkring 10 år. Under denna tid bör, efter allt att döma, antalet sinnes -

sjuka och därmed sannolikt äfven behofvet af antalet platser hafva stigit
åtminstone i samma proportion som folkmängden. Denna har under de
senaste decennierna ökats med, som det synes, 30,000—35,000 om året,
men under år 1901 med i det allra närmaste 40,000. Om man på grund
häraf antar en årlig folkökning under de närmaste åren af omkring 35,000,
skulle ökningen vid slutet af år 1912 komma att uppgå till 420,000, d. v. s.
till omkring 8 % af folkmängden vid slutet af år 1900.

ökningen kommer helt visst icke att blifva likformig inom rikets
olika delar, men enär, som ofvan framhållits, en större folktäthet synes
tendera att minska den relativa frekvensen af sinnessjukdomarna, ligger häri
en viss garanti för, att inga större förskjutningar i länens relativa ställning
till hvarandra med afseende på frekvensen af sinnessjuka under de närmaste
åren skall äga rum.

Genom att öka nyss anförda siffror, som angifva totalbehofvet inom
hvarje län, med 8 % torde man alltså kunna få en ungefärlig föreställning
om behofvet af anstaltsplatser vid slutet af år 1912 samt den sannolika
fördelningen af detta behof å rikets olika delar. De sålunda vunna siffrorna,
hvilkas summa uppgår till 10,425 (se tab. XI), men som icke torde
behöfva här i detalj anföras, komma således i sin mån att verifiera i
hvad mån behofvet af anstaltsvård vid sistnämnda tidpunkt genom eventuella
ny- och tillbyggnader blir tillgodosedt i rikets olika delar.

mtalet Slutligen torde i detta sammanhang böra framhållas, att vid beräk disponibla

ning af det antal anstaltsplatser, som ytterligare kan anses erforderfinness
uka ^g*’ utgängspunkten varit följande. Antalet platser å statens hospital
deri 31\d,e- och asyler den 31 december 1900 uppgick, enligt öfverstyrelsens öfver
cember 1900. dessa anstalter berättelse för nämnda år, till 5,016. Härifrån böra
dock afräknas 375 platser å Uppsala asyl, hvilka vid samma tidpunkt
visserligen förefunnos, men icke voro disponibla, enär de af brist på
betjäning ännu ej kunnat tagas i bruk. Vidare böra afräknas de platser,
som å olika hospital upptagas af sinnesslöa. Antalet af dessa utgjorde
179, men som sinnesslöa i allt större mängd under de senaste åren intagits
å ifrågavarande anstalter, kan man äfven för de närmast följande
åren vänta en icke obetydlig stegring, hvilken redan nu torde böra tagas
i beräkning. Af skäl, som nedan skola anföras, har det ansetts lämpligt
att uppskatta det för sinnesslöa disponibla platsantalet till 250. Utrymmet

för sinnessjuka å statens hospital och asyler den 31 december 1900 kan
alltså uppskattas till 5,016 — (375 + 250) = 4,391. Verkliga beläggningen
o var 4,423.

A ett antal länslasarett funnos vid samma tidpunkt enligt uppgift
tillsammans 285 platser, i regeln bestående blott af celler, för sinnessjuke
(tab. VIII). Af dessa platser åro emellertid, enligt hvad medicinalstyrelsen
har sig bekant, ett icke ringa antal för sitt ändamål särdeles otjänliga,
så att stundom lasarettsläkarne därstädes endast i nödfall vilja mottaga
några sinnessjuka, och dessas anhöriga stundom föredraga att underkasta
sig alla svårigheter, som vården om dem i hemmet medför, framför att
öfverlämna dem till vård åt berörda lokaler. Af de 285 nominelt befintliga
platserna voro också endast 199 upptagna. Det synes alltså riktigast
att för framtiden icke räkna med ett väsentligen högre platsantal.
I tab. Vill har uppförts i en särskild kolumn de platser, som, så vidt
styrelsen har sig bekant, äro någorlunda tillfredsställande eller för sitt
ändamål fullt lämpliga. Antalet af dessa uppgår till 203 (enligt en visserligen,
beträffande vissa anstalter och platser, något godtycklig uppskattning,
hvarom tab. närmare upplyser).

Enskilda anstalter funnos blott tre med tillsammans 54 platser,
hvaraf 44 voro belagda (se tab. VIII).

Summan af det vid 1900 års slut för sinnessjuka disponibla antalet
platser å offentliga och enskilda anstalter samt länslasarett kan alltså uppskattas
till 4,391 + 203 f 54 — 4,648, under det att den verkliga beläggningssiffran
uppgick till 4,666. Det behof, som återstår att fylla, nämligen
4,987, bör alltså ökas med 18 d. v. s. till 5,005.

Det återstår nu att afhandla några frågor rörande behof vet af anstaltsvård,
hvarom redogörelserna för undersökningen icke klimat några
uppgifter eller ock sådana, som icke tillåta några egentliga statistiska beräkningar,
men likväl äro af intresse eller vikt för hithörande frågors bedömande.

Behofvet af anstaltsvård synes, att döma af undersökningen och af
ofvan anförda faktum, att hittills anstaltsvård anlitats i väsentligen högre
grad för städernas sinnessjuka än för landsbygdens, vara relativt större i
de förra än å den senare. Möjligen beror detta bland annat på, att den
icke bofasta befolkningen år relativt talrikare i städerna, att de sjukas
störande uppträdande där gör sig gällande i högre grad samt att svång -

hetcrna i eu stad att skydda eu sinnessjuk från irriterande inflytanden aro
större än å landsbygden.

anstauJvå/d ^ed afseende på frågan huruvida antalet anstaltsplatser bör beräknas

för de olika högre för det ena eller andra könet, är följande att anföra. Af de 1,191
könen, personer, för hvilka behof af anstaltsvård direkt angifvits, voro 549 eller
46 % män och 642 eller 54 % kvinnor. Härvid är emellertid att märka,
att af dessa personer tillhörde 808 eller öfver två tredjedelar städerna,
hvarest eu betydlig Övervikt af kvinnor förefinnes, under det att inom
riket i dess helhet berörda Övervikt är helt ringa. Behofvet af anstalts- »

platser för kvinnor kan alltså icke gärna antagas vara så mycket större som
ofvan angifna siffror synas gifva vid handen. I själfva verket har faktiskt
efterfrågan af plats å anstalt visat sig mindre för kvinnor än för män.
Enligt de till medicinalstyrelsen tvenne gånger i månaden inkommande
uppgifterna från rikets hospital angående antalet af de till inträde anmälda
sinnessjuka, som ännu ej kunna mottagas, har af dessa under de
senaste åren omkring 58 % varit män och blott omkring 42 % kvinnor
och det oaktadt antalet platser för män är något större än för kvinnor
å rikets hospital och asyler tillsammantagna. Dessa siffror peka således i
helt motsatt riktning mot de förut anförda och synas förtjäna snarare
större tilltro. Visserligen äro, bland de sinnessjuka, kvinnorna i allmänhet
ojämförligt mera svårskötta än männen; att de förra det oaktadt
faktiskt visat sig behöfva anstaltsvård i mindre utsträckning än de senare,
förefaller dock ganska naturligt, om man tar hänsyn till, att männen oftare
eller åtminstone mera direkt äro familjeförsörjare eller bidraga till de
sinas uppehälle än kvinnorna, hvadan sinnessjukdom hos en man, ekonomiskt
sedt, är en vida allvarsammare händelse för en familj samt ej sällan torde
medföra dess upplösning för någon tid eller för alltid och därför relativt
oftare måste påkalla åtgärder från det allmännas sida.

Någon anledning att beräkna större behof af anstaltsvård för kvinnorna
torde således ej förefinnas. Då emellertid de fakta, som för denna
frågas bedömande äro tillgängliga, befunnits hvarandra motsägande, synes
det vara riktigast att tillsvidare, liksom hittills varit regel, anordna lika
många platser för män som för kvinnor.

^anstaltsvård Rörande behofvet af anstaltsplatser för s. k. första klass patienter

för >första har genom undersökningen icke några särskilda upplysningar kunnat vinnas.

Masapatim-Af ofvan omnämnda uppgifter å exspektanter vid de olika hospitalen har
emellertid framgått,_ att under de senaste tre åren ständigt omkring 20
sinnessjuka, för hvilka gjorts ansökan till ifrågavarande vårdklass, af
brist på plats fått vänta mer eller mindre lång tid. Platsantalet för
första klass patienter å de offentliga anstalterna uppgår till 122 och

exspektanternas antal i förhållande till denna siffra alltså till i det närmaste
17 %, hvilken siffra, såsom af tab. V framgår, är ungefär lika stor
som motsvarande siffror under senaste åren för samtliga rikets anstalter
och hela antalet exspektanter. Vid blifvande nybyggnader af offentliga
anstalter för sinnessjuka synes alltså böra iakttagas, att det relativa antalet
platser för första klass patienter ej blir mindre än nu är fallet.

Bestämmelserna i förnyade nådiga stadgan den 14 juni 1901 an-Behofvetaf
gående de offentliga anstalternas indelning i hospital och asyler hafva gifvit ''oc^asyllanledning
till, att af de undersökande läkarne begärts uppgift, huruvida behof vård.
förelegat af vård å hospital eller å asyl; och har undersökningen i detta
hänseende gifvit vid handen, att hospitalsvård angifvits såsom önskvärd i
323 fall och asylvård i 868. Medicinalstyrelsen torde i det följande få
anledning att närmare utveckla anledningarna till, att berörda siffror numera
icke torde få tillmätas så stor betydelse.

Af de 851 sinnessjuka, som vårdats i eget hem, hafva 370 = 43,5 % Behofvetaf
ansetts i behof af anstaltsvård (för städerna enbart är motsvarande pro-^ed^hänTyn
centtal 32 och för landsbygden 51). Af dem, som vårdats i annat en- till de sinskildt
hem (283), hafva 103 = 36,4 % ansetts behöfva anstaltsvård (i stä- fg^^ning
derna 30 %, å landsbygden 41 %); och af de 1,319 sinnessjuka, som efter visvistats
å försörjningsinrättningar, 718 — 54,4 % (i städerna 55,4 %, å lands- telseortbygden
.44,5 %).

Äfven med afseende på dessa siffror torde meromnämnda ofullständighet
beträffande uppgifterna från Stockholm hafva spelat en viss roll.

Med hänsyn härtill kan man, synes det, icke af dessa siffror draga någon
slutsats beträffande möjligen förefintliga olikheter i beskaffenheten af den
vård, som kommer de sinnessjuka till del i egna hem, i främmande enskilda
hem och försörjningsinrättningar, i städerna och å landsbygden.

Under senare år har såväl inom läkarkretsar som inom den periodiska Behofvet af
pressen förekommit uttalanden, gående ut därpå att sinnessjuka, som in
tagits å offentlig anstalt, därstädes blifvit kvarhållna onödigt lång tid, så- sjuka som
väl i betraktande af deras sinnestillstånd som med hänsyn till andra sinnes-%"* ^tnjusjuka
som synts vara i större behof åt anstaltsvård. A andra sidan har
medicinalstyrelsen kommit till den öfvertygelsen, som äfven fått sitt uttryck
i styrelsens underdåniga skrifvelse den 7 sistlidne februari angående
anordnande af kontrollerad familjevård för sinnessjuka inom Korsberga
socken i Jönköpings län, att under nuvarande förhållanden utskrifning af
kroniskt och obotligt sinnessjuka från hospital och asyler till hemorten
icke rimligen synes kunna ske i större omfattning än hittills, om man
icke vill åsidosätta, hvad humaniteten mot de sjuka synes kräfva, samt alla
hänsyn till de vådor för den allmänna säkerheten och de onödiga kostnader

för vederbörande målsman eller kommun, som en förhastad utskrifning
kan innebära.

För att vinna något stöd för bedömande af, hvilken af dessa åsikter
har mest skäl för sig, har i undersökningsformulären intagits en fråga,
huruvida den sjuka förut vårdats å anstalt nedi i så fall huruvida han
(eller hon) vid tiden för undersökningen ånyo ansetts i behof af anstaltsvård.
Af de inkomna redogörelserna framgår i detta hänseende
följande.

A landsbygden hafva antecknats 192 fall af förutgången anstaltsvård;
i 95 a£ dessa fall förelåg nu åter behof af sådan vård, i 97 fall
däremot ej. Åtskilliga af de förstnämnda torde val hafva rört sinnessjuka
med periodiskt återkommande anfall, men, äfven om man tar hänsyn
härtill, synas berörda siffror icke gifva stöd för antagandet, att sinnessjuka
onödigtvis kvarhållas å hospital och asyler.

I städerna hafva anträffats 372 sinnessjuka, som förut vårdats å
anstalt, af hvilka nu endast 88 ånyo ansågos behöfva anstaltsvård. Härvid
är dock att märka, att angående de 472 sinnessjuka, hvilka vårdats å
särskilda afdelningar för sinnessjuka å försörjningsinrättningarne i Stockholm
och Göteborg, och hvilka alla anses i behof af anstaltsvård, inga uppgifter
föreligga angående föregående vistelse å anstalt för sinnessjuka.
Icke heller siffrorna från städerna torde alltså lämna något bevis för ofvan
antydda antagande.

Orsakerna
till behof vet
af anstaltsvård.

Angående orsakerna till behofvet af anstaltsvård för de sinnessjuka
inom de å landsbygden undersökta distrikten har antecknats: l:o) yttre omständigheter
: fattigdom, dåliga hygieniska förhållanden i 114 fall, lastbarhet
bland omgifningen i 16 fall; brist på föda, tillsyn och ans i 201 fall;
tvångsmedel, hård behandling i 71 fall; ekonomiska svårigheter i 47 fall;
andra omständigheter i 22 fall; 2:o) den sjukas tillstånd: osnygghet, hjälplöshet
i 149 fall; störande och bråkigt uppträdande i 274 fall; våldsamhet,
medförande fara för omgifningen, i 103 fall; själfmordsdrift i 45 fall;
benägenhet att drifva omkring (ofta förenad med fara för tjufverier, eldsanläggning,
sexuellt umgänge etc.) i 89 fall; kroppslig sjukdom eller svaghet
i 30 fall och periodisk oro i 23 fall.

Beträffande orsakerna till behofvet af anstaltsvård för de sinnessjuka
i städerna har angifvits l:o) dels följande yttre omständigheter: fattigdom,
dålig.a hygieniska förhållanden i 32 fall; lastbarhet bland omgifningen i 7

fall; brist på föda, tillsyn och ans i 62 fall; tvångsmedel eller hård behandling
i 85 fall; ekonomiska svårigheter i 29 fall och andra omständigheter
i 14 fall; dels 2:o) följande i sjukdomens natur grundade förhållanden:
osnygghet, hjälplöshet (nästan alltid förekommande tillsammans) i
124 fall; störande och bråkigt (ehuru ej egentligen våldsamt) uppträdande
i 237 fall; våldsamhet, så att fara för omgifningen förelegat, i 86 fall;
benägenhet att drifva omkring (ej sällan förenad med tendenser att stjäla,
anlägga eld, söka sexuellt umgänge etc.) i 58 fall; själfmordsdrift i 27
fall; kroppslig sjukdom eller svaghet i 28 fall; periodisk oro i 14 fall.

Med afseende å här anförda moment är att anmärka, att de gifvetvis
ofta förekommit tillsammans med ett eller flera andra hos samma person,
samt att vid deras upptagande i tabellerna eu viss godtycklighet icke
kunnat undvikas. Om hvarje i undersökningsformulären angifvet positivt
svar på där uppställda frågor i tabellerna upptagits, skulle här ofvan anförda
siffror blifvit högst väsentligt högre, men äfven i hög grad vilseledande.
Med största möjliga konsekvens hafva därför upptagits endast
sådana yttre omständigheter och sjukliga symtom, som kunnat anses såsom
ett obetingadt eller väsentligen bidragande skäl för önskvärdheten eller
angelägenheten af den sjukes vård å någon statens anstalt för sinnessjuka.
Att anmärka är vidare, att ej sällan sjukdomens symtom varit ganska
lindriga, och att i sådana fall alltså behofvet af anstaltsvård betingats så
godt som enbart af ogynnsamma yttre förhållanden — under det att å
andra sidan i en del fall goda förutsättningar för den sjukes vård i enskildt
hem eller försörjningsinrättning förelegat, men den sjuke det oaktadt på
grund af särdeles svåra symtom måste anses i behof af vård å offentlig anstalt.

Sist anförda siffror, som gälla städerna, äro relativt lägre än motsvarande
för landsbygden; dessa senare kunna, som ofvan antydts, gifvetvis
ej göra anspråk på allmängiltighet.

Emellertid torde ifrågavarande uppgifter, både de från landsbygden
och de från städerna, vara talande nog. Någon fullt åskådlig bild af de
bedröfliga förhållanden, hvarunder de sinnessjuka nödgas lefva, hvilka ej
åtnjuta anstaltsvård, kan man dock näppeligen erhålla enbart af dessa siffror.

Medicinalstyrelsen anser sig därför här nedan böra i korthet och såvidt
möjligt med anförande af undersökande läkarnes egna uttryck relatera
några särskilt betecknande notiser om sinnessjuka, som varit föremål för
mera än vanlig vanvård, hårdhändt behandling, egennytta eller likgiltighet
från anhörig, kommun eller underhållsgifvare.

Landsbygden: sinnessjuka å försörjningsinrättningar.

1. Emilia K. S. född 1867. Ansökan gjord till Uppsala asyl. Störande
för omgifningen, väsnas natt och dag, stundom sönderrifvande;

Berättelse ang. undersökning (tf sinnessjuka och sinnesslöa. t>

Vanvård,
hård behandling
etc. af
sinnessjuka.

benägen att drifva omkrig; behöfver hjälpas med klädsel och snyggning.
Nattetid och stundom (troligen för bekvämlighets skull) äfven om dagarna
instängd i ett snuskigt bås. Plägar bedrifva naturvidrig! könsumgänge
med en döfstum, psykiskt undermålig flicka.

2. Augusta S. K. född 1863. I regeln orolig, slö, förvirrad;
dessutom kortvariga utbrott — 2—3 i veckan — af våldsamhet och förstörelsedrift.
Instängd i en liten mörk och osnygg afbalkning (golfyta
3,3 kvm.). Sängkläder och golf inpyrda af träck och urin. Förskräcklig
stank.

Om samma fattiggård, hvarest utom ofvannämnda 2 kvinnor förvaras
en sinnessjuk och fyra sinnesslöa, äro följande omdömen antecknade:
Föda, tillsyn, vård och ans ytterst otillfredsställande; dålig tillsyn och kontroll;
obeskriflig! uselt och osnyggt; i hygieniskt hänseende i yttersta grad
vanlottad. »Vården» handhafves närmast af en snuskig och oordentlig
kvinna, som enligt egen uppgift plägar tukta de sinnessjuka, om dessa ej
»uppföra sig väl». Dryckenskap och annan lastbarhet bland de öfriga
understödstagarne är sannolik.

3. Sara K. I. född 1816. Ofta våldsam; mestadels sängliggande.
Ytterst osnyggt. Högar af damm och rikligt med vägglöss.

4. K. E. A. (man). Någon gång aggressiv. Hotar att anlägga eld;
ständiga rymningsförsök. Tillsyn saknas. Ständigt instängd i en afplankning
af ett vindsrum med föga ljus; ingen ventilation.

5. N. O. K. P. Störande, sönderslående, hotfull. Alltsomoftast
under långa tider instängd i en, inom ett stall uppförd bur af järnstänger
och ringar, så pass stor att den med knapp nöd rymmer en säng och
plats för den sjuke att vända sig på.

6. Iv. L. L. Osnygg. Stundom sönderrifvande. Nattetid i oeldadt
källarrum, gränsande till likboden, hvarifrån intensiv lukt.

7—10. Fattiggården trång, mörk, osund, utan ventilation. Maria
L. A. Högeligen osnygg, väsnas, rifver sönder, slåss, bits. Isolerad i afskrankning
(2,40 X 2 X 2,25 meter). — Lovisa I. Gjort själfmordsförsök. I bur
(2,9X 2,25X 2,25 meter). — L. L. Väsnas, förstör. Vill rymma. I cell
(1,9X2,2X2,25 meter) om nätterna; stundom äfven om dagarna. — Anna
S. M. Tidtals i högsta grad osnygg, hotfull, störande och våldsam. I
cell (2,90X 2,25X2,25 meter).

11. Anna S. S. Kan ej hållas hemma, utan är ständigt på vandring;
vårdslös med eld, snattar, för ett sedeslöst lif. Stor fruktan för
den sjuka råder i trakten.

12. N. N. Fattiggården står mycket lågt i afseende på ordning
och tillsyn; snuskigt och eländigt.

Sinnessjuka, utackorderade hos främmande.

13. Lisa M. Går på rote; några dagar på hvarje ställe. Osnygg.
Kan ej kläda och snygga sig själf. Springer till skogs då och då.

14. J. P. J. Cirkulerar på gårdarna, men ströfvar tidtals genom
länet och angränsande trakter. På somliga ställen äro de »stygga» mot
honom.

15. Karolina M. P. Går på rote på 14 ställen, 8 dagar på hvarje.
För närvarande full af ohyra. Ligger i smutsiga och trasiga paltor. Saknar
nödig ans och vård.

16. B. L. Inhyseshjon. Bor ensam i en snuskig bod i ett brygghus,
sannolikt ej rengjord på flera månader.

17. Bengta S. Mot betalning i enskildt hem. Födan otillräcklig.
Ligger om nätterna i en ruskig säng, som står i ett bås i ett mörkt
fähus.

18. Karolina N. I enskildt hem, på kommunens bekostnad. Osnygg.
(Äter exkrementer). Väsnas; är förstörande, hotfull och våldsam, benägen
att rymma. Om nätterna instängd i kallrum, med galler för fönstren.

19. E. L Som föregående. Osnygg, störande, vårdslös med eld.
Ligger i ladugården bland smutsiga paltor, invid rännstenen, där korna
låta sina exkrement. Får stryk, då han är för svår.

20. Alma C. A. Som föregående. Under tre månader instängd i
en bur af bräder, inom familjens gemensamma sofrum.

21. Sofia L. Som föregående. Ytterst osnygg och störande; kan
ej gå. Ständigt instängd i en bur [golfyta 4 X 4,75 fot(!)]. Fönster och
eldstad äro placerade i det utanför belägna 3 fot breda rummet. Gräslig
stank. Exkrementer här och där.

22. Anna H. Bor ensam i en af kommunen upplåten stuga. Väsnas,
stjäl, söker sexuellt umgänge, är hotfull. Saknar tillsyn.

Sinnessjuka hos anhöriga mot betalning.

23. Johanna A. Hos en systerson. Fattigt hem. Störande, hotfull,
kringdrifvande. Behandlas brutalt.

24. K. A. F. K. Hos en svåger, som uppger, att den sjukes medel
(4,000 kronor), som insatts hos honom, snart vore slut. Den sjuke kan
ej hålla sig snygg. Han är brutalt lämnad utan tillsyn; bebor ett större
osnyggt rum med kök, där rengöring ägde rum midsommaren 1901 (den
första på flera år). Han får 2 kronor i månaden; köper sig därför kaffe,
bröd och »extra mat». Tillbud till eldsolycka har förekommit. Tidtals
sängliggande; inlåst. Saknar laglig förmyndare.

25. A. R. S. Hos en broder mot 150 kronor om året. Skriker
natt och dag, är osnygg och förstörande. Hemmet fattigt och ohygieniskt.

Yttersta grad af brutal vanvård. Den sjuke, som har kontrabturer i knälederna,
är inlåst i en afsides liggande byggnad, i en afspjälkad del af ett
rum med förgallrade fönster; sängkläderna orena.

26. Maria M. R. Hos en broder mot 600 kronor om året. Svär
och väsnas dygnet om. Rifver och slår sönder; är hotfull i sitt tal. Hon
är inlåst i ensamt rum, har under hela sommaren ej fått komma ut. Hemmet
vanvårdadt och osnyggt.

27. Elemina M. Hos en broder mot betalning af kommunen.
Osnygg, hjälplös, ständigt liggande i sängen, som stinker af inpyrd smuts
och urin. Ytterlig vanvård. Kroppen mycket smutsig. Håret oredigt,
hoptofvadt.

28. Elna J. Hos en syster. Störande, sönderrifvande, hotfull. Instängd
i ett rum med ståltrådsgaller för fönstren. Ligger halfnaken i
trasor till sängs. Gemen lukt i rummet.

29. J. P. J. 82 år. Hos sonen mot 7,so(?) kronor per dag för mat
och 1 krona per dag för bevakning. Osnygg, väsnas, är förstörande och
hotfull. Instängd i ett litet, ytterst osnyggt rum; sängkläder genompyrda
af orenlighet. Föda och vård underhaltiga. Dryckenskap hos omgifningen.

Sinnessjuka hos anhöriga utan betalning, eller i eget hem.

30. Ida M. P. Epileptisk sinnessjukdom. Hos fostermodern. (Den
sjuka har af Medicinalstyrelsen anvisats plats å Uppsala asyl, men hennes
anhöriga hafva ej velat lämna ansvarsförbindelse, oaktadt hon har egna
medel.) Osnygg, skriker natt och dag under orosperioderna, är då äfven
bråkig och hotfull, har tre gånger »gått i sjön». Otillfredsställande tillsyn
och vård. Under orosperioderna medelst kedja kring foten fastlåst vid
sängen; så äfven mellan anfallen, blott för omgifningens bekvämlighet.

31. K. I. A. Epileptiker. Hos styffader. Under anfallen förstörande
och våldsam. Med eget medgifvande ligger den sjuke sedan 272 år
om nätterna fastlåst med en järnkätting vid väggen.

32. J. E. J. Hos en svåger. Högeligen osnygg, väsnas, rifver sönder,
är våldsam. Ligger, öfverhöljd af smuts och orenlighet af alla
slag, naken på endast litet halm i ett särskildt upptimradt hus (2X3,6
X 1,8 meter), inom en afbalkning (0,67 meter bred) af tätt stående granstörar
med en upphöjd genombruten botten; under denna finnes strö, som
tydligen ej på länge blifvit ombytt, för uppsamling af urin och exkrement.
Ingen ventilation. Olidlig stank, »så att jag studsade tillbaka och
ej kunde inträda, förrän dörren i flera minuter fått stå öppen». Den sjuke
har i ungefär 10 år förvarats på enahanda sätt samt har icke på år och
dag varit ute i friska luften.

33. 0. J. Hos syster och svåger på fädernegården, ett välbergadt
bondhemman. För 16 år sedan å hospital. Sedan tyckes det hafva ansetts
för dyrt att för honom söka annan vård än den nuvarande. Sedan
14 år instängd i ladugården, som tillika är svinhus, inom en timrad bur
(golfyta 2X2 meter), dit maten stickes in genom ett hål. Efter en del
år upptogs en liten fönsterruta med grofva järntenar för. I buren en
gemen stank. Ingången omsorgsfullt tillspikad. Ligger på en brits i halm,
smutsiga trasor och en gammal skinnfäll. Inga andra anordningar för
naturbehofven än ladugårdens spillningsränna, som går öppen inne i buren.

34. J. A. Hos en svåger i förmöget hem. Instängd i en skrubb
innanför en snickarverkstad. Skrubben saknade eldstad samt var så liten,
att knappt någon möbel fick plats mera än soffan, hvari den sjuke för tillfället
låg. Väggarna dröpo af fukt och voro på sina ställen öfverdragna
med mögel. Bädden utgjordes af halm och ett smutsigt lappadt .»täcke».
Pat. var blek och mager samt mycket smutsig, med långt tofvigt hår och skägg.

35. J. A. S. Hos en svåger. Häftig och retlig. Ser ut som en

vilde; långt tofvigt hår och skägg, ytterst smutsig, full af ohyra; usla
kläder. Om dagarna mest i fähuset, där han hjälper till att hålla rent.

Får om nätterna ligga inom en afbalkning i svinhuset.

36. A. A. J. Hos en broder. Utbrott 4—5 gånger årligen, då

han väsnas, rifver sönder, är hotfull, opålitlig och benägen att drifva omkring.
Instängd (ehuru lugn och foglig) i en afbalkning af drängrummet;
endast plats för sängen. Sängkläderna genompyrda af smuts och orenlighet.
Otillfredsställande föda och vård.

37. K. A. K. Hos föräldrarne. Osnygg, periodvis störande och

sönderrifvande, impulsiva, våldsamma utbrott; oförmögen att äta och ansa
sig; börjande kontrakturer. I oeldadt rum (november) med trasiga fönster
låg den sjuke naken under en fäll, full af träck och ohyra, om vänstra
fotleden en järnkedja, fästad vid väggen. Bädd och golf genomdränkta af
träck och urin. Högsta tänkbara grad af vanvård och osnygghet. Den
sjuke lär äga 2,000 kronor. Förmyndare, som tillsattes 1897, har, enligt
hvad som uppgifves, aldrig sett till den sjuke.

38. Amalia P. Hos föräldrarne. Någon gång tal om själfraord.
Grym behandling: blir stundom slagen och misshandlad af fadern.

39. Mariana C. J. Hos föräldrarne. Modern sinnesslö; fadern brutal
och hårdhändt mot den sjuka. Fn sorglig bild af den största oordning
och osnygghet.

40. H. E. O. Hos föräldrarne, som äro gamla och orkeslösa. Osnygg,
väsnas, är opålitlig och farlig; har för våld mot fadern undergått 8 månaders
straffarbete.

41. Sara J. Hos föräldrarna. Tidtals våldsam. Sedan 7 månader
instängd, sängliggande i en bur (golfyta 3X6 fot); genom ett hål vid golfvet
inskjutes födan och ett kärl för exkrementema.

42. Hilda A. I eget hem. Osnygg, förstörande, våldsam. Alltid
instängd i särskildt rum; mannen brutal mot henne.

43. Emma M. I eget hem. Mannen och en son imbecilla. Under
anfallen störande och våldsam, är då någon gång instängd. Mannen misshandlar
henne.

44. A. A. J. I hemmet, som består af ett rum, hvarest, utom den
sjuka, vistas hustrun och 6 barn samt en sjuk gumma. Fattigt och osundt;
synbarlig nöd i alla afseenden. Den sjuke är störande och någon gång
våldsam.

45. N. P. B. Eget hem, ytterst eländigt och fattigt; bor ensam.
Mycket hotfull; flera gånger slagit en syster.

46. Kajsa L. A. I eu afsides stuga med sonen, som är idiot. Grälar
med denne. Hotar med yxa och eldbränder. Ytterligt fattigt.

47. E. A, K. Ensam i en stuga utan annan inredning än en säng
med en hösäck i; väsnas, förstör, hotar (föräldrarne hafva nödgats utrymma
stugan). Tidtals utan föda,

48. A. B. Ensam i en usel stuga. Går om nätterna ute och skjuter
med gevär, har hotat förbipasserande.

49.1 Krister A. Hemmansägare. Rummet, där den sinnessjuke förvaras,
är 3,5 X 3,5 X 2,2 meter samt försedt med två fönster, af hvilka dock
det ena är fullständigt förspikadt med tätt intill hvarandra lagda bräder,
det andra delvis med smala trälister, hvaremellan en ytterst sparsam dager
silar sig in i rummet. En högst vidrig stank rådde i rummet och var°så
olidlig, att läkaren i början, oaktadt dörren stod Öppen, endast korta
stunder kunde uppehålla sig i rummet och flera gånger måste gå ut och
hämta frisk luft. Golfvet var täckt med stora hopar af damm, sopor och
smuts; och såväl där som på väggarna, hvilkas tapeter till största delen
voro bortrifna, funnos här och hvar högar af exkrement fastsmetade.
Kakelugnen till stor del nedrifven, af den sjuke enligt omgifningens
uppgift. I ett hörn af rummet, närmast det fullt tillspikade fönstret och betäckt
af en mängd trasor, låg den sinnessjuke i en träsäng, med öfre delen
af kroppen hvilande på ett ytterligt smutsigt skynke, närmast liknande ett
stycke af ett hästtäcke, med den nedre delen på en naken sängbotten;

1 Denna historia är hämtad ur en provinsialläkares rapport i oktober 1901 till
Konungens vederbörande Befallningshafvande och tillhör alltså icke föreliggande undersökningsmaterial,
men torde på grund af sin utförlighet vara förtjänt att här upptagas.

ikladd en af urin genomblött och för öfrigt af svett och all slags orenlighet
till den grad nedsolkad skjorta, att den till färgen var nästan svart. På
flera ställen i sängen, men naturligtvis mest under den sjuke märktes
större och mindre stycken af exkrement, hvilka tillsammans med den
sönderdelade urinen och utdunstningen från den sjukes kropp utsände den
mest förpestande lukt. Såväl kring den sjukes midja som kring hans
vänstra underben strax ofvanför fotknölen och alldeles inpå blotta kroppen
voro järnkedjor af ungefär 2 cm. bredd knutna och därefter fästade i
väggen bredvid sängen. Under minst 2 års tid med korta frister lärer
han på detta sätt varit fastkedjad »för att han ej måtte skada sig eller
andra». Hans närmaste påstodo, att han behandlades väl samt att han i
tillräcklig mängd fick mat af samma slag som den öfriga familjen.

50. J. M. J. Ensam i en liten stuga, öfverlämnad åt sig själf.
Tillåter ej rengöring. Osnyggt och vanvårdadt i högsta grad. Fruktansvärd
stank. Exkrement på golf och väggar.

51. K. G. A. S. Ensam i en ytterst eländig stuga, hvilken är »som
ett svinhus». Väsnas; hotar med yxa; är till allmän skräck i trakten;
samhällsvådlig.

Sinnessjuka som hafva tjänst.

52. O. K. Höst och vår hotfull och samhällsvådlig, går då beväpnad
med yxa mot förmenta fiender. Allmänt fruktad i trakten. Har eget
rum, då ingen vågar bo tillsammans med honom.

53. Matilda A. Ej anträffad. Skall för närvarande vara frisk.
Under anfallen är hon enligt uppgift sexuellt öfverretad, vill då springa ut
i bygden och måste öfvervakas. Ofvervakningen bestrides af karlar, hvilka
lyckas lugna henne genom att lägga sig bredvid henne i sängen. Könsumgänge
torde väl ej förekomma.

Ofvanstående kortfattade notiser utgöra, som förut nämnts, blott ett
urval af vederbörande läkares uppgifter om de fall af vanvård in. in., som
vid undersökningen kommit till deras kännedom. De kunna alltså, liksom
förut anförda siffror om orsakerna till behofvet af anstaltsvård, blott gifva
eu allmän föreställning om, huru sinnessjuk vården» i enskilda hem och
försörjningsinrättningar stundom kan te sig, men däremot intet exakt om
omfattningen af de missförhållanden, som de illustrera. Så mycket torde
man dock redan på förhand kunna påstå, att det skulle vara orättvist att
döma om de sinnessjukas villkor å landsbygden blott efter dessa siffror och
notiser.

Allmänna
omdömen om
vården af de
sinnessjuka
å landsbyggden.

Saken har uppenbarligen äfven en annan sida, såsom äfven af en del
läkare i särskilda, respektive rapporter bifogade yttranden framhållits:

Så har dåvarande extra provinsialläkaren Magnusson (Älfsborgs län)
anfört, att »vården om de sinnessjuka och idioterna var i många fall god,
och då föreföll det, som om de sjuka befunno sig bättre under sådana
förhållanden, än om de vårdats å anstalt. I åtskilliga fall var den usel
och i några rent af upprörande.»

Öfverläkaren Wickström skrifver i ett enskildt bref, att »folket (i
Uddevalla distrikt) var öfverallt tillmötesgående och godsinnadt och behandlingen
af de sjuka med få undantag synnerligen human».

öfverläkaren Enwall har meddelat: »I Askersunds distrikt voro de

svåra fallen jämförelsevis få, inga inspärrningar eller andra tvångsmedel
förekommo, och mot vården i allmänhet kunde inga gravare anmärkningar
göras, om också i många fall vården var olämplig och otillfredsställande.
I Filipstads distrikt funnos däremot talrika svåra fall med icke så få instängningar
i s. k. burar, hvarjämte mot vården i allmänhet vida flera
anmärkningar där måste framställas.»

Biträdande hospitalsläkaren Lauritzen fann vården om de sjuka i
Västmanlands län »i det stora hela någorlunda god, åtminstone relativt taget
i jämförelse med de ofta torftiga förhållanden, under hvilka de lefva».

Förste provinsialläkaren i Jämtlands län har meddelat följande:

»Beträffande de sjukas lefnadsvillkor och den vård de åtnjuta, torde
af de undersökta 17 kunna sägas befinna sig i bärgade eller nästan bärgade
omständigheter, under det att i 34 fall tillkom ofta mycket svår
fattigdom.

Bostadsförhållandena voro i 22 fall någorlunda goda, i 29 dåliga och
i minst hälften af dessa mycket eländiga. Det i dessa orter ej ovanliga
bruket att bo i ladugården förekom i 12 fall, men betecknar ''icke i och
för sig de sämsta förekommande förhållandena.

Under sådana omständigheter måste tydligen vården om dessa, på
få undantag när obotliga sjuka i större delen af de undersökta fallen betecknas
såsom olämplig eller dålig, ehuru man måste erkänna, att de sjuka
härvid i allmänhet dela sina anhörigas hårda villkor och, från deras sida
sedt, icke kunna sägas vara illa behandlade. Ofta har hela hemmet med
alla dithörande medlemmar, däribland flertalet af de besökta bolagsgårdarna,
.gjort intryck af andligt och materiellt förfall. Påtaglig synes bristen på
fattiggårdar i de besökta kommunerna vara. — I en del fall . . . där de
enskildas förmåga, göda vilja och omdöme tydligen saknas, måste det förvåna,
att åtgärder för de sjukas vård icke blifvit af vederbörande myndigheter
vidtagna.»

Biträdande hospitalsläkaren Carl Lundborg (Neder-Kalix distrikt):
»Om mycket finns att anmärka mot vården af de sinnessjuka inom församlingen,
gjorde dock befolkningen på mig intrycket af att mildt handtera
sina sjuka.»

I det föregående hafva anförts åtskilliga fall af vanvård eller dålig
behandling af sinnessjuka å fattiggårdar. A andra sidan har det dock af
undersökande läkarne särskildt anmärkts om vissa fattiggårdar, att de varit
tillfredsställande, väl anordnade eller t. o. m. synnerligen utmärkta. Så
omtalar exempelvis biträdande hospitalsläkaren Norén Träslöfs fattiggård
(Hallands län) såsom »utomordentligt prydlig och väl inrättad», ljus och
rymlig, med centralvärmeledning, vattenledning, ordentlig ventilation, badrum
etc. Den »gjorde ett utomordentligt angenämt intryck. I församlingen
var det säkert ingen, som i hygieniskt afseende hade det så bra
som de fattiga å Träslöfs fattiggård.»

öfverläkaren Enwall har framhållit Hammars fattiggård (Örebro län)
såsom förtjänt af särskildt erkännande icke blott för »den storartade, nästan
palatslika byggnaden . . . med centraluppvärmning, vatten- och afloppsledningar,
bekväm och ändamålsenlig inredning m. m., utan i ännu högre
grad den mönstergilla ordning och snygghet, som där öfverallt var rådande,
samt den omsorgsfulla vård, som ägnades där intagna hjon, särskildt
de sjuka.»

Om ett par fattiggårdar i Värmland fäller samma läkare det omdöme,
att rummen voro stora, höga och ljusa, ordningen och snyggheten
tillfredsställande, men vården om de sinnessjuka mycket försummad.

Sistnämnda förhållande, att å för öfrigt väl anordnade fattiggårdar
de sinnessjuka försummas eller vanvårdas, synes, att döma af de inkomna
redogörelserna, icke höra till sällsyntheterna.

Af det anförda torde framgå, att, äfven om en stundom upprörande
vanvård af de sinnessjuka är allt för vanlig å rikets landsbygd, sådant
dock snarare är att anse som undantag än som regel samt att hvad som
från sjukvårdssynpunkt kan te sig såsom vanvård stundom helt enkelt beror
på, att de sinnessjuka få dela sina anhörigas hårda lefnadsvillkor.

Det förtjänar emellertid påpekas, att de här meddelade notiserna om
särskildt anmärkningsvärd vanvård eller brist på vård, ehuru de endast
utgöra ett urval af de uppgifter, som i detta hänseende meddelats af vederbörande
läkare, likväl uppgå till ett femtiotal, och att samma uppgifter
vunnits genom undersökning af ej fullt en tiondedel af rikets landsbygd.
Antalet af de sinnessjuka å landsbygden, som i enskilda hem och försörjningsinrättningar
lida af brist på vård, af olämplig eller otillräcklig vård
eller af vanvård, torde alltså uppgå till flera hundra, sannolikt omkring

Berättelse ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslöa. 7

tusen eller därutöfver. Äfven om dylika fall kunna betecknas som undantag,
relativt taget, och äfven med hänsyn till, att de ofta betingats af anhörigas
ekonomiskt nödställda belägenhet eller kommunernas knappa tillgångar,
år dock, enligt hvad undersökningen synts gifva vid handen, det
absoluta antalet af de sålunda vanvårdade förskräckande stort, hvilket,

Vanvård af
sinnessjuka
i städerna.

oberoende af öfriga fakta, som ofvan anförts, enligt medicinalstyrelsens
uppfattning innebär en kraftig maning till en snar och omfattande utveckling
af den offentliga sinnessjuk vården.

Städerna; sinnessjuka d försörjningsinrättning.

Angående vanvård eller hård behandling af hithörande sinnessjuka
har i allmänhet blott anmärkts, utan vidare detaljer, att den sjuka vårdats
»i cell», »ständigt i cell», »ständigt i cell, stundom i tvångströja», »bor i halfmörk,
illa ventilerad cell», »instängd sedan 14 år» etc. etc.

Från eu och annan fattiggård hafva dock mera utförliga upplysningar
meddelats, så att en åskådlig bild af sinnessjuk vård ens ståndpunkt
kunnat vinnas. Som exempel härpå får medicinalstyrelsen meddela följande.
e

A fattigvårdsinrättningen i en efter svenska förhållanden större stad
vårdades den 31 december 1900 38 sinnessjuka och 6 sinnesslöa. Af dessa
voro 9 sinnessjuka och 2 sinnesslöa placerade å »sjuksal» bland psykiskt
normala fattiga; 5 af dem betecknas såsom störande, 4 såsom lättretliga,
hotfulla och opålitliga. 6 sinnessjuka och 1 sinnesslö befunno sig å »allmän
sal» bland friska fattiga; af dessa voro 3 störande, 3 hotfulla och
våldsamma; de blefvo å sin sida störda af de friska kamraterna, af hvilka
flera efter permission i staden kunde hemkomma berusade, under svordomar
och rått tal. Till inrättningen hör en särskild »dårstuga», som inrymmer
9 små celler och ett mindre dagrum för män och lika stort utrymme för
kvinnor. Här vistades 23 sinnessjuka och 3 sinnesslöa, således tillsammans
26. Af dessa voro 12 hjälplösa och osnygga, de flesta i hög grad, samt
kräfde ständig tillsyn och omvårdnad, 14 voro störande, bråkiga eller
sönderrifvande samt 15 hotfulla eller våldsamma (en del naturligtvis
samtidigt osnygga och våldsamma, eller osnygga och förstörande etc.), 14
voro instängda, de flesta ständigt, ett par blott tidtals. En af de instängda
var tillika bunden. Sedan länge hafva dagrummen måst användas till
sofrum och i flera eller färre celler 2 patienter inläggas.

Med anledning af dessa uppgifter har ifrågavarande fattigvårdsinrättning
besökts af öfverinspektören för sinnessjukvården,hvilken om sina iakttagelser
därstädes meddelat bl. a. följande: Dagrummen (i den ofvannämnda
s. k. »dårstugan») hafva en golfyta af 20 kv.-meter, cellerna hafva en
golfyta af i det allra närmaste 6 kv.-meter samt ett kubikinnehåll af 19,5

kubikmeter. Fönstren (0,95 kv.-meter) sitta högt uppe vid taket. Till
skydd för rutorna är i flertalet celler å nedra botten anbragt en bleckplåt
med cirkelrunda hål af 12 mm. diameter och belägna på samma afstånd
från hvarandra. Den verkliga fönsterytan kan beräknas motsvara en
kvadratisk glugg, där hvarje sida mäter 6—7 cm. i längd. A kvinnoafdelningen,
1 tr. upp, finnas inga dylika skyddsplåtar. Vid inspektionstillfället
vårdades å afdelningen 14 mån och 14 kvinnor. Af de förra lågo
om nätterna 3 i dagrummet, de öfriga 11 voro fördelade på de 9 cellerna,
af hvilka således två hyste två sjuka hvardera. Ä kvinnoafdelningen lågo
två sjuka i dagrummet, hvadan här tre celler voro dubbelt belagda. Fyra
af männen voro ständigt isolerade, och endast undantagsvis kan någon af
de sjuka tillåtas att vistas i det fria. Ordningen och snyggheten å mansafdelningen
voro i hög grad otillfredsställande. Flera af de sjuka lågo i
sina exkrement eller å sängkläder, inpyrda med smuts och orenlighet.
Klosettkärlen voro flerstädes icke tömda samt voro dessutom synnerligen
snuskiga, så att det uppenbarligen framgick, att de icke på mycket länge
blifvit ordentligt rengjorda. Tillsynen och vården bestriddes af en äldre
f. d. handtverkare, hvilken, då hans ofvan omnämnda försumlighet påpekades,
gaf svar, som vittnade om, att ]ian saknade de enklaste begrepp
om snygghet, renlighet och ordning. Ä kvinnoafdelningen rådde större
ordning och t. o. in. en viss grad af prydlighet, men snyggheten i bäddar
och klosetter var äfven här långt ifrån oklanderlig. Öfverinspektören anmärker
med anledning af hvad han vid sitt besök iakttagit, att luftkuben
i cellerna är knapp nog redan för en person; att i dem hysa två sjuka —
därtill stundom osnygga sådana — vore från hygienisk ståndpunkt otillständigt.
Detsamma gällde användande af det för sitt egentliga ändamål väl
knappt tilltagna dagrummet som sofrum.

För att ytterligare belysa, huru det förhåller sig med vården om
sinnessjuka och sinnesslöa å försörjningsinrättningar i rikets städer, får
medicinalstyrelsen meddela följande utdrag ur till styrelsen inkomna berättelser
om af öfverinspektören under år 1902 verkställda inspektioner.

l:o) . . . »En konsekvent, d. v. s. omdömeslös instängningsjargon,
tillämpad ungefär så långt som tillgången på celler det tillåter, synes (således)
vara det å afdelningen rådande systemet. Dess följder äro påtagliga.
Till en början kan patienten tidtals vara ute, iakttager ett någorlunda
ordnadt uppförande och behåller kläderna på. Isoleringen gör honom dock
så småningom allt mindre social i vanor och dräkt, hvilket gör instängningen
permanent. Förfallet pågår nu i allt raskare takt och snart har
man för sig sådana »konstprodukter» af systemet som de här ofvan först
omnämnda sjuka (den ene halfnaken, oupphörligen upphäfvande genom -

trängande tjut, den andra (kvinna) så godt sou) naken i halm och trasor).
Har det engång kommit så långt, är det icke stora utsikter att åter vänja
de sjuka vid en mera mänsklig tillvaro; oftast bli nog sådana patienter, så
länge de lefva, en ofta olidlig börda för fattigvården eller hvem som annars
får omhändertaga dem. Systemet torde således i längden ställa sig onödigt
dyrt, oafsedt att det från andra synpunkter är dåligt.»

2:o) . . . »Till inrättningen hör en ganska ändamålsenligt anordnad
afdelning för kroppsligt sjuka och svaga. . . . Inrättningens afdelning för
sinnessjuka ... är inrymd i bottenvåningen af ett eländigt, gammalt träruckel.
. . . Cellerna äro rymliga och tämligen väl underhållna, men göra
ett dystert och obehagligt intryck. Fönstren, som sitta högt uppe, äro af
den vanliga fängelsetypen, golfven äro asfalterade, väggarnas träbeklädnad
oljemålad i en dyster, mörkbrun färg. . . . Någon för de sjuka afsedd
promenadgård tinnes icke, utan få de, som ej kunna tillåtas att utan tillsyn
gå omkring på anstaltens område, förbli oafbrutet instängda. . . .
Sköterskan å avdelningen för kroppsligt sjuka och svaga lär då och då
tillse de sinnessjuka, som vistas i cellerna. Den närmaste tillsynen af dessa

utöfvas dock åt ett kvinnligt fattighjon, som tillika förrättar pigsysslor

annorstädes å inrättningen. Tillsynen måste således blifva ganska knapphändig
och är troligen icke heller till sin beskaffenhet särdeles tillfredsställande,
åtminstone att döma efter ofvannämnda kvinnas snuskiga och

ovårdade klädedräkt och yttre i öfrigt. En person, som icke för egen

del iakttager vanlig snygghet och ordning, kan näppeligen vara lämpad att
omhänderhafva tillsynen af sinnessjuka. . . . Att tillsynen är otillräcklig,
torde bland annat framgå däraf, att, enligt hvad vederbörande vid inspektionstillfället
uppgåfvo, för omkring D/2 år sedan en sinnessjuk man, den
enda som då vistades å afdelningen, lyckades anlägga eld i sin cell och
blef innebränd . . .»

3:o). »I ett större rum, längst borta i en uthuslänga, äro anordnade
4 burliknande afbalkningar af grofva träribbor på ett afstånd från hvarandra
af 5 10 cm. Golfytan i hvarje afbalkning torde vara omkring 4

kvm. . . . Inredningen är relativt snygg och väl underhållen. Vid inspektionstillfället
låg i en af nämnda afbalkningar en medelålders man,
uppenbarligen lidande af en typisk melankoli. ... Ett själfmordsförsök kan
säkerligen när som helst befaras. . . . De öfriga burarna voro vid mitt
besök tomma, men två af dem upptagas om nätterna af: l:o) en kvinna,
son\ under dagarna drifver sysslolös omkring å inrättningens lokaler och
område; hon lär smeta omkring sig med exkrementer. 2:o) en »halffjollig»
man, hvilken på grund af rymning är instängd om nätterna till straff för
nämnda tilltag. Vid mitt besök befanns han vara iklädd ett högst besyn -

nerligt plagg, benämndt »straffbyxor», hvars vänstra hälft var svart och
don högra hvit, eller måhända tvärtom. Till denna uniform hör, att hvarken
hängsle!! eller lifrem får begagnas. Delinkventen hade emellertid kommit
öfver ett snöre och därmed hållit »straffbyxorna» nödtorfteligen uppe, men
detta snöre fråntogs honom. Några andra sinnessjuka funnos enligt uppgift
ej; då jag skulle gå, upplyste dock slutligen föreståndaren, att 2 män
och 2 kvinnor, som vistades å allmänt ruin, nog voro »litet konstiga»; eu
af de senare trodde sig vara drottning, men ansågs icke just vidare sinnessjuk».

4:o) ». . . Eu omkring 20-årig sinnesslö kvinna, hvars kroppsutveckling
syntes motsvara ungefär en 10- eller 12-årings och som enligt uppgift
är snäll, foglig, snygg och kan sköta sig själf, samt en 76-årig gumma,
som är bråkig, störande om nätterna, osnygg och förstörande, vistades tillsammans
med en tredje kvinna, som ansågs normal och hade till uppgift
att tillse de andra, i ett rum för sig med egen ingång. I den säng, som
tillhörde gumman, voro sängkläderna i hög grad trasiga och smutsiga.
Rummet i öfrigt, liksom alla andra lokaler i inrättningen, som jag besökte,
vittnade om bristande sinne för ordning, renlighet och snygghet hos den
närmaste ledningen samt otillräcklig tillsyn från öfverordnades sida. . ».

5:o) ... En sinnessjuk kvinna var placerad i en slags träbur, åstadkommen
genom afbalkning af ett rum med omkring 20 kvm. golfyta,
beläget längst bort i en särskild byggnad, som för öfrigt innehöll en del
ekonomi- och ai’betslokaler. Golfytan i buren var 3-4 kvm. »Vid mitt
besök var grinden öppen, hvarjämte ett kvinnligt fattighjon satt utanför i
rummet, med uppgift att tillse den sjuka. Huruvida dessa anordningar
äro regel eller voro blott för tillfället vidtagna, vill jag lämna osagdt.
Nattetid lär i alla händelser den sjuka vara lämnad åt sig själf. Några
andra resurser för förvaring af mera oroliga och svårskötta sinnessjuka
förfogar inrättningen ej öfver.» Det lär därför hända, att, då man nödgas
mottaga sådana sjuka, hjälp af stadens polis får anlitas eller ock en eller
ett par handfasta karlar måste mot dryg betalning förhyras till skydd mot
patientens våldsamhet. Vederbörande syntes hysa intresse för anordnande
af flera och mera ändamålsenligt inrättade rum för sinnessjuka. . . .»

6:o). »Några särskilda anordningar för förvaring eller vård af sinnessjuka
finnas . . . icke å denna inrättning. Vid mitt besök vistades
där fyra personer, som ansågos sinnessjuka eller sinnesslöa. De uppgåfvos
vara i allmänhet oförargliga och stillsamma ; vid inträffande utbrott af oro
brukar vaktmästaren, enligt hvad han själf uppgaf, kasta några skopor
kallt vatten i ansiktet på den sjuke, hvaraf han — vaktmästaren nämligen
— förmärkt god effekt. Han hade äfven hört omtalas, att man vid svårare

fall af sinnessjukdom kunde med fördel tillgripa assuransspruta; sade sig
dock icke hafva någon personlig erfarenhet i detta hänseende. — De sjukas
gångkläder voro påfallande osnygga och trasiga. Inrättningen i sin helhet
gjorde ett synnerligen obehagligt intryck; allting vittnade om bristande
sinne för ordning och snygghet hos vaktmästaren . . . samt om otillräcklig
kontroll från öfverordnades sida . . .»

Sinnessjuka i eget eller andras hem.

Äfven beträffande vården eller bristen på vård om dessa, innehålla
stadsläkarnes rapporter icke många detaljerade uppgifter af större intresse
Följande fall må dock omnämnas:

1. E. E. L. Två syskon periodiskt sinnessjuka. Dryckenskap hos
omgifningen. Är groft osnygg, väsnas, rifver sönder, vill drifva kring
och söka sexuellt umgänge.

2. I. A. I. Under anfallen störande, förstörande och våldsam. Alltid
instängd. Bunden med läderremmar och järnkedja, när fadern icke är
hemma. »Vårdas väl och ömt», enligt stadsläkarens uppfattning.

3. A. P. T. Ligger spritt naken utan sängkläder i oeldadt, i
högsta grad snuskigt uthus. Tillåter ej rengöring; blir då våldsam.

4. C. E. S. Föräldrarna gamla och bräckliga. Emellanåt våldsam;
har anfallit omgifningen med lifsfarliga vapen.

5. Emma M. S. Väsnas; är förstörande och våldsam mot man och
barn. Drifver omkring.

6. A. A. Hemmet fattigt och uselt. Väsnas, slår sönder; har flere
gånger svårt misshandlat hustrun.

Ur öfverinspektörens för sinnessjukvården berättelser för år 1902 torde
i detta sammanhang böra anföras:

7. S. A. Gårdsägare i, enligt uppgift, bärgade omständigheter. Varit
sinnessjuk i 23 år. Vårdats å statsanstalt för sinnessjuka i två omgångar
men båda gångerna efter något år utskrifvits såsom obotlig och ej vidare
i behof af vård å anstalt. Efter sista utskrifningen, för omkring 13 år
sedan, har han enligt hustruns uppgift i det hela varit oförändrad och
vårdats ungefär på samma sätt som här nedan angifves, ehuru han ett par
gånger fått flytta från ett rum till ett annat. — »Hans nuvarande förvaringsrum
var beläget en trappa upp i ett mindre hus inne på gården.
Man kom dit genom ett oeldadt f. d. kök samt en därifrån ledande trång
och mörk trätrappa. Rummet var tämligen litet (golfytan omkr. 10 kvm.)
och lågt i tak samt till ytterlighet vanvårdadt med afseende på tapetsering,
takputs, fönsterpanel etc. I detta rum funnos tvenne afskrankningar, närmast
liknande något slags burar af trästörar och ribbor på ett afstånd af
omkring 5 cm. från hvarandra. Närmast fönstret å den ena buren voro

dock äfven mellanrummen igenfyllda af senare anbragta träribbor. Den
ena buren låg längst inne i rummet, bredvid kakelugnen, och användes om
vintern, den andra, närmast fönstret, men på sidan därom, var afsedd för
sommaren. Den förra mätte 1,75 meter i längd och 1,50 i bredd, den
senare 2X1,20 meter. I båda fanns anbringad en brits af ohyflade bräder,
som upptog största delen af buren. Den sjuke vistades vid mitt besök i
»sommarburen», liggande på britsen, insvept i något skynke af obestämd
färg, men för öfrigt naken. Han befann sig i ett tillstånd af djupaste
psykiska förfall, syntes föga berörd af besöket, men gjorde några krälande
rörelser på britsen, sträckte fram handen och mumlade något om »konjak»
och »tobak». Enligt hustruns uppgift lär han stundom röja en del barocka
storhetsidéer, vara benägen för våldsamheter och rifva sönder allt hvad
han kommer öfver samt ej sällan skrika och väsnas, så att något annat
behandlingssätt än det nu begagnade, enligt hennes uppfattning, ej vore
möjligt. Han kan ej heller någonsin släppas ut ur burarna. Matkärl och
nattkärl stickas in till honom under grinden till stängslet. Han lär icke
vara i egentlig mening osnygg, och han får synbarligen fullt tillräcklig
föda. Hustrun syntes ingalunda sakna känsla för mannens beklagansvärda
belägenhet, men lefde uppenbarligen i den tron, att allt hvad som rimligen
kunde göras af henne blifvit gjort. Den förnedrande behandling den sjuke
är utsatt för beror därför sannolikt på en visserligen nästan ofattlig grad
af oförstånd, bristande omtanke och bristande sinne för vanlig, mänsklig
snygghet och ordning . . .».

8. ». . . Den . . . sinnessjuka (kvinnan) vistades vid inspektions tillfället

i ett rum å öfre botten, där hon, frånsedt kortare besök, . . . får
sköta sig själf dygnet om. Dörren till rummet var olåst; då den öppnades,
befanns den sjuka stående midt på golfvet, halfnaken, iklädd endast
linnet, en nattröja samt en nattmössa; sängkläderna voro kringströdda på
golfvet bland diverse matrester och husgeråd, koppar, tallrikar, några skorpor,
ett nattkärl, innehållande urin och exkrementer etc. Hon syntes alldeles
oberörd af besöket. Hennes anhöriga, som icke vilja söka vård för
henne å hospital eller asyl, betala för hennes vård . . . 100 kronor årligen»

Med afseende på allmängiltigheten af nu anförda notiser från städerna,
torde väl i hufvudsak gälla detsamma som i detta afseende anförts
beträffande landsbygden, nämligen att flertalet, eller åtminstone ett stort
antal, sinnessjuka åtnjuta en efter omständigheterna någorlunda god vård
samt att, där så ej är fallet, detta ej sällan beror på, att de sinnessjuka
nödgas dela sina anhörigas villkor.

Då emellertid i städerna ett relativt större antal sinnessjuka vårdas
eller vistas å försörjningsinrättningar, än hvad fallet är å landsbygden (se

ofvan), synes det, med hänsyn till nyss anförda missförhållanden å en del
sådana inrättningar, i hög grad angeläget, att nämnda missförhållanden
mera än hittills skett blifva föremål för offentlig kontroll och offentlig
uppmärksamhet.

Plan och
förslag till
sinnessjukvårdens
ordnande.

Hospitalsväsendets
utveckling
; nuvarande
tillgång
på och
behof af
anstaltsplatser.

Den undersökning af sinnessjuka i riket, för hvilken ofvan redogjorts,
har gifvit vid handen, att ett mycket stort antal af dessa sjuka för närvarande
icke kunna erhålla den vård, deras tillstånd krafvel-, samt att,
om än äfven andra åtgärder för afhjälpande af detta missförhållande torde
vara både önskliga och möjliga att genomföra, likväl i berörda hänseende
en högst väsentlig tillökning af platser å anstalter för dessa sjuka är i
hög grad trängande nödvändig.

Medicinalstyrelsen vill härnedan först närmare afhandla sistberörda
fråga och får då till en början erinra därom, att, enligt hvad som ofvan
visats, den 31 december 1900 totalbehofvet af anstaltsplatser för sinnessjuka
kan uppskattas till 9,653 och att samma behof vid utgången af
år 1912 kan antagas hafva stigit till 10,425, hvadan i det följande, som
afser hospitalsväsendets utveckling till sistnämnda tidpunkt, man lämpligen
torde böra räkna med en siffra, som ligger någorlunda midt emellan
de båda ofvannämnda, exempelvis 10,000. A andra sidan bör anmärkas,
att vid 1900 års slut voro belagda 4,666 platser, så att det då återstående
behofvet kan uppskattas till 4,987. Af skäl, som ofvan anförts,
bör dock det vid 1900 års slut disponibla platsantalet lämpligare beräknas
till 4,648 och alltså återstående behofvet till 5,005.

Under år 1901 och 1902 hafva emellertid följande förändringar,
väsentljgen tillökningar, i antalet anstaltsplatser ägt rum:

År 1901 minskades beläggningssiffran å Uppsala hospitals kvinnoafdelning
med 6, på grund af omöjligheten att å denna afdelnings i hög
grad otidsenliga lokaler på ett efter nutida fordringar någorlunda tillfredsställande
sätt vårda lika stort antal sjuka som förut skett. Samma år
togos vid Piteå hospital 6 nya platser i bruk i en mindre träbyggnad,
ursprungligen afsedd för fall af epidemiska sjukdomar.

Under sistförflutna och innevarande år har Uppsala asyl kunnat
fullständigt beläggas, hvarigenom antalet disponibla platser ökats med 375.
Vid innevarande års utgång tillkomma 41 platser å Nyköpings hospital, sedan
de därstädes på sista tiden under arbete varande om- och tillbyggnaderna
nu afslutats. Vid Kristinehamns hospital har under året vunnits 6 nya
platser, hvilka anordnats i en för gifta skötare uppförd mindre byggnad.

Vid Hernösands hospital har, genom nådigt bref den 19 maj 1899,
medgifvits Västernorrlands låns landsting att uppföra en byggnad för 20
af länets sinnessjuka. Då denna byggnad nu kan tagas i bruk, torde de
hittills för länets sinnessjuka disponibla 4 cellerna å Hernösands lasarett
icke vidare behöfva eller böra användas, åtminstone under de närmaste åren,
hvadan genom ifrågavarande nybyggnader endast 16 nya platser kunna beräknas
^tillkomma.

A Katrinelunds enskilda vårdanstalt har det hittillsvarande annexet
»Tusculanum» nedlagts, hvarigenom 5 platser förlorats. A Solna sjukhem
har, med nådigt tillstånd, platsantalet, under sistlidna år ökats med 3. Jämlikt
nådigt bref den 16 november 1900 öppnades den 1 januari 1901 en
ny enskild anstalt för sinnessjuka i Sigtuna, hvilken får mottaga 23 patienter.

Vid innevarande års slut kan alltså antalet platser för sinnessjuka
beräknas till 5,107, nämligen å statens anstalter 4,813 (ökning 422), å
länsanstalter 219 (ökning 16) och å enskilda anstalter 75 (ökning. 21).

För närvarande pågå dessutom en del af Eders Kungl. Maj:t anbefallda
ny- och tillbyggnader, hvarjämte frågan om en del andra är be-JllerSifrågaroende
på Eders Kungl. Maj:ts pröfning eller förberedas inom medicinalstyrelsen
eller af vederbörande landsting beslutats. Under de härefter
närmast följande åren torde man alltså kunna beräkna följande tillökning
af anstaltsplatser:

På grund af nådigt bref den 14 juni 1901 utföres för närvarande
en om- och tillbyggnad af Göteborgs hospital, hvarigenom ytterligare
55 platser vid detta hospital beräknas blifva disponibla under loppet af
år 1904.

Före utgången af samma år toi’de äfven, för fri vård af 29
manliga patienter, vid Kristinehamns hospital en s. k. kolonibyggnad,
hvars uppförande blifvit anbefalldt genom nådigt bref den 6 sistlidne
juni, kunna tagas i bruk.

Sedan Gottlands läns landsting numera låtit uppföra ett nytt länslasarett,
samt de byggnader, som hittills användts till länslasarett och som
ligga i omedelbar närhet till statens hospital i Visby, jämlikt nådigt bref
den 29 mars 1899 öfverlåtits till sistnämnda anstalt, torde medicinalstyrelsen
vid slutet af år 1904 kunna uti ifrågavarande f. d. länslasarett
bereda plats för omkring 30 sinnessjuka.

Genom nådigt bref den 6 juni 1902 har Uppsala läns landsting
erhållit tillstånd att vid Uppsala hospital uppföra en anstalt för 24 sinnessjuka
tillhörande nämnda län. Till uppförande af särskilda afdelningar,
hvardera för 12 sinnessjuka, vid lasaretten i Hudiksvall, resp. Östersund,
hafva landstingen inom Gäfleborgs och Jämtlands län anslagit nödiga nie BeriittcUe

ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslua. 8

del; och hafva ritningar till berörda afdelningar blifvit af medicinalstyrelsen
fastställda. Samtliga dessa länsplatser torde blifva disponibla vid
1904 års slut. Vid samma tidpunkt komma dock de nuvarande provisoriska
anordningarna för vård af 5 sinnessjuka vid Östersunds lasarett icke
vidare att användas för detta ändamål. Då dessa platser ofvan beräknats
såsom för närvarande disponibla, kommer platstillökningen vid Östersunds
lasarett i verkligheten blott att belöpa sig till 7. Vid länslasarettet i Nyköping
skall slutligen enligt vederbörande landstings beslut uppföras en
byggnad för 20 sinnessjuka, hvilken, äfven den, kan beräknas blifva färdig
till slutet af år 1904.

Vid denna tidpunkt torde alltså antalet anstaltsplatser komma att
uppgå till 5,284, hvaraf 4,927 å statens anstalter (ökning 114), 282 å länsanstalter
(ökning 63) och 75 å enskilda anstalter (ingen ökning).

Innan medicinalstyrelsen öfvergår till att beräkna den tillökning af
platsantalet å statens anstalter som under 1905 och därpå följande år kan
förutses torde det vara lämpligt att ur medicinalstyrelsens meromnämnda
underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne april här anföra följande:

». . . Vid öfvervägande af hvad som närmast är att göra för lindrande
af den rådande platsbristen, har medicinalstyrelsen i främsta rummet riktat
sin uppmärksamhet på möjligheten att utvidga de nuvarande offentliga
anstalterna för sinnessjuka och därvid kommit till det resultat, att någon
större utvidgning icke lämpligen kan ske vid flertalet af nämnda anstalter,
och detta af följande skål:

Anstalterna vid Lund och Uppsala hafva redan nu plats för något
öfver 1,200 sjuka hvardera, en siffra, som icke torde kunna väsentligen
öfverskridas å en anstalt för sinnessjuka utan allvarsamma olägenheter för
anstaltens administration.

A anstalten vid Vadstena är patientantalet för närvarande 800 och
anstaltens jordområde i förhållande till antalet sjuka väl knappt.

Sistnämnda omständighet, nämligen jordområdets relativt ringa omfång,
samt omöjligheten eller svårigheten i följd af områdets belägenhet att
utvidga detsamma synes för närvarande förbjuda hvarje tanke på någon
större utvidgning af hospitalen vid Hernösand, Malmö och Nyköping.

Beträffande Stockholms hospital, är dess belägenhet numera, sedan
byggnadsverksamheten framträngt till gränserna af dess område, så ogynnsam,
att anstaltens fortsatta begagnande för sitt nuvarande ändamål snart
nog torde blifva mindre lämpligt.

Vid hospitalet i Växiö är området för närvarande mycket knappt
och torde, om den nu på Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning beroende
frågan om områdets utvidgning blir löst på det af medicinalstyrelsen

föreslagna sätt, likväl icke blifva mera än nätt och jämt tillräckligt för
anstaltens behof, sedan nu beslutade och ifrågasatta tillbyggnader kommit
till stånd.

Vid Göteborgs hospital skall jämlikt nådigt bref af den 14 juni
1901 eu om- och tillbyggnad nu företagas, hvarigenom 55 sjukplatser
beräknas skola vinnas. Medicinalstyrelsen hyser stora betänkligheter mot
att för närvarande, innan nyssnämnda byggnadsarbeten blifvit afskräde,
förorda en ytterligare utvidgning af denna anstalt, så mycket mer som
äfven här jordområdet ej är öfverdrifvet stort och belägenheten af anstalten
ej den lämpligaste.

Vid Visby hospital torde under något af de närmaste åren ett par
tiotal platser kunna vinnas i det nuvarande länslasarettet, för hvilket för
närvarande nya lokaler äro under byggnad. Denna ringa tillökning synes
dock i detta sammanhang utan väsentlig betydelse.

Beträffande Piteå hospital och asyl hafva eu del svårigheter yppat
sig med afseende på anstaltens förseende med lifsförnödenheter och andra
för anstaltens drift nödiga förbrukningsartiklar samt med afseende på garantier
för åtagna leveransers behöriga fullgörande äfvensom vid anskaffande
och bibehållande af duglig och pålitlig sjukvårds- och ekonomibetjäning.
Jordområdet är emellertid relativt stort och af för anstaltens
ändamål lämplig beskaffenhet, på grund hvaraf medicinalstyrelsen
håller före, att frågan om en måttlig utvidgning af denna anstalt,
exempelvis genom uppförande af en eller två öppna paviljonger eller s. k.
kolonibyggnader af samma typ som de, hvilka enligt vederbörliga beslut
skola uppföras vid anstalterna vid Restad och Kristinehamn, väl förtjänar
att tagas under ompröfning.

Kristinehamns hospital disponerar numera efter förvärfvande för anstaltens
räkning af hemmanet Alskärr ett område, som såväl till utsträckning
som beskaffenhet — omväxlande skogs-, ängs- och åkermark — väl
kan tillåta en större utvidgning af detta hospital, en utvidgning, hvartill
äfven åtskilliga andra gynnsamma omständigheter vid denna anstalt inbjuda.
Vattentillgången är obegränsad, läget vackert och från kommunikationssynpunkt
lämpligt, afståndet till närmaste stad lagom stort — omkring
2 kilometer — hvarjämte under den nuvarande ledningen många
tillfällen till arbeten af växlande och för de sjuka lämplig art blifvit beredda.
För närvarande kunna å denna anstalt mottagas omkring 330 sjuka
(hvaraf 20 å Värmlands läns upptagningspaviljonger), hvartill snart torde
komma ytterligare 35 sjukplatser dels i en så kallad kolonibyggnad, till
hvars uppförande innevarande års Riksdag anvisat medel, dels i ett under
byggnad varande mindre hus, afsedt för sjukskötarefamiljer. En större

tillbyggnad, afsedd för omkring 400 sjuka, skulle således enligt medicinalstyrelsens
mening med största fördel kunna uppföras vid denna anstalt.
Härigenom skulle antalet sjukplatser å Kristinehamns hospital komma att
uppgå till omkring 800.

Frågan om den lämpligaste beläggningssiffran å anstalter af här
ifrågavarande slag torde höra till de mest svårlösta problemen inom den
praktiska sinnessjukvården, såväl i principiellt hänseende som i hvarje
särskildt fall. Från rent ekonomisk synpunkt har utan tvifvel de högre
beläggn i ngssiffro rna företrädet, så till vida som dessa gifvetvis tendera
att nedbringa såväl anläggningskostnaderna för hvarje sjukplats som utgifterna
för anstaltens administration och ekonomiska drift, beräknade efter
hvarje å anstalten vårdad sjuk. A andra sidan kan dock, om beläggningssiffran
är alltför hög, anstaltens ändamål löpa fara att i väsentlig mån
förfelas. Enligt medicinalstyrelsens mening, hvilken äfven sanktionerats af
Eders Kungl. Maj:t genom förnyade nådiga stadgan angående sinnessjuka
den 14 juni 1901, är det nödvändigt, att ledningen af offentlig anstalt för
sinnessjuka såväl med afseende på sjukvården som den ekonomiska administrationen
förblir samlad i en hand — öfverläkarens. På en alltför
stor anstalt torde det under sådana omständigheter lätteligen kunna hända,
att öfverläkaren, om han, såsom sig bör, vill i detalj öfvervaka anstaltens
ekonomiska administration, under det utslitande arbetet härmed småningom
glider ifrån ledningen af den egentliga sjukvården, eller ock — hvilket
torde ligga närmare till hands — under de oaflåtliga omsorger, som den
egentliga sjukvården krafvel'', förlorar öfverblicken öfver de administrativa
angelägenheterna. Då emellertid anstaltens ekonomiska drift medelbarligen
är af största betydelse för sjukvården, kommer denna, om öfverläkarens
krafter svika i något af båda ofvanberörda afseenden, att direkt eller indirekt
blifva lidande och anstalten sålunda att icke på fullt tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift. Från denna synpunkt synes det alltså önskvärdt,
att beläggningssiffran nedbringas så mycket, som med sparsamhetens
kraf kan anses förenligt.

De hittills vunna erfarenheterna från rikets för närvarande största
anstalter, de vid Uppsala och Lund, synas gifva vid handen, att en beläggningssiffra
af 1,200 patienter är väl stor. Vid framläggande af underdånigt
förslag till den nu under byggnad varande asylen vid Restad har
medicinalstyrelsen därför förordat en beläggning af 1,000 sinnessjuka. Af
skäl, som ofvan anförts, torde det dock vara önskligt, att ytterligare i
någon mån nedbringa patientantalet vid de anstalter, som hädanefter kunna
komma att anläggas, för så vidt detta kan ske, utan att anläggningskostnaden,
beräknad per sjukplats, stiger till alltför stora summor.

För ett sådant önskemål tala äfven följande skal. Erfarenheten har
visat, att anstalterna för sinnessjuka hafva eu naturlig tendens att tid
efter annan utvidgas, till dess att de få ett sådant omfång, som de på
platsen rådande förhållandena medgifva. Sådana partiella tillbyggnader
torde i allmänhet ställa sig ekonomiskt gynnsamt samt äro äfven i annat
hänseende fördelaktiga. Med sinnessjukvårdens fortgående utveckling mot
allt mera humana och fria behandlingsmetoder, uppstå alltjämt kraf på
modernare lokala anordningar, kraf, hvilka ofta icke kunna utan störa
svårigheter och kostnader tillgodoses i redan befintliga byggnader, hvilka
småningom enligt sakens natur blifva för nyare tiders fordringar allt mera
oändamålsenliga. Under sådana omständigheter kan eu tillbyggnad af
större eller mindre omfång vara en välkommen utväg och måhända ofta den
enda utvägen att gifva hela anstalten en mera tidsenlig prägel. Det torde
från denna synpunkt vara klokt att vid nyanläggningar icke genast taga
alla områdets resurser i anspråk, d. v. s. icke från början beräkna en maximal
beläggningssiffra, hvilken sedermera vid uppstående behof åt tillbyggnad
icke utan olägenhet kan öfverskridas.

Att medicinalstyrelsen särskild!, vid Kristinehamn icke anser sig
kunna förorda en högre beläggningssiffra än 800 har dessutom sina speciella
orsaker. För det första vill medicinalstyrelsen framhålla, att administrationen
af en anstalt för sinnessjuka gifvetvis är enklare och mindre
kräfvande, då det gäller eu ny, efter enhetlig plan anlagd anstalt såsom
Restad, än om anstalten, såsom nu ifrågasättes vid Kristinehamn, blir i
väsentlig mån utvidgad, hvarvid det icke torde kunna undvikas, att vissa
delar af anstaltens funktioner blifva svårhandterligare och mer tidsödande
att öfvervaka. Dessutom har medicinalstyrelsen tänkt sig möjligheten af
att i samband med den tilltänkta utvidgningen af hospitalet vid Kristinehamn
därstädes borde anordnas ett par tiotal platser för sinnessjuka, tillhörande
första betalningsklassen. Exspektantlistorna från rikets hospital
hafva nämligen på sista tiden visat en afsevärd stegring i antalet af sinnessjuka,
tillhörande berörda klass, hvilka icke förr än efter lång väntan
kunnat erhålla beviljad plats. En afdelning för sådana sjuka är emellertid
ägnad att i hög grad öka läkarnes arbete och äfven att komplicera
den ekonomiska administrationen.

Ehuru sålunda på grund af olika omständigheter någon större utvidgning
af de nuvarande offentliga anstalterna för sinnessjuka icke synes
vara möjlig eller tillrådlig annat än beträffande Kristinehamns hospital
och i någon mån Piteå hospital och asyl, har dock medicinalstyrelsen trött
sig finna en utväg, hvarigenom äfven å öfriga anstalter tillsammans ett
par hundratal platser skulle kunna vinnas, nämligen genom anordnande af

familjebostäder för ett antal gifta sjukskötare, livilka kunde befinnas lämpliga
och villiga att mot förmånen af familjebostad och skälig kontant ersättning
till vård mottaga sinnessjuka, hvilka under vistelse å anstalt visat
sig ägnade för vård i enskildt hem.

Redan i underdånig skrifvelse af den 1 april 1901 angående anordnande
åt familjebostäder för manlig sjukvårdsbetjäning vid Kristinehamns
hospital har styrelsen berört denna fråga. Medicinalstyrelsen föranledes
att nu ånyo upptaga densamma i större utsträckning närmast på grund
af en skrifvelse af den 28 juni 1901 från statsrådet och chefen för civildepartementet,
hvilken i berörda skrifvelse med anledning af vissa i riksdagens
första kammare framställda anmärkningar beträffande otillräckligheten
af betjäningens aflöning vid statens anstalter för sinnessjuka, anmodat
medicinalstyrelsen att taga i öfvervägande, huruvida ifrågavarande anmärkningar
hade sådant fog för sig, att åtgärder i detta hänseende borde
vidtagas.

På grund häraf har medicinalstyrelsen genom cirkulärbref af den
14 sistlidne augusti till samtliga hospitalsdirektioner i riket anmodat vederbörande
direktion att till styrelsen inkomma bland annat med det yttrande
beträffande de sålunda framkomna anmärkningarna och hvad därmed
kunde stå i samband, hvartill förhållandena å den under direktionens
förvaltning stående anstalten kunde gifva anledning.

Af de sålunda infordrade yttranden, hvilka direktionerna efter öfverläkarens
hörande till medicinalstyrelsen afgifvit, har styrelsen, som saknar
anledning att i detta sammanhang uppehålla sig vid hvad berörda
yttranden i öfrigt innehålla, funnit, att flertalet öfverläkare och direktioner
varit ense om att framhålla önskvärdheten af familjebostäder för
ett antal äldre och genom särskild pålitlighet och duglighet utmärkta
manliga sjukskötare, hvarigenom dessa värdefullaste element bland betjäningen
skulle kunna bibehållas i anstaltens tjänst i vida större omfattning,
än som är fallet under nuvarande förhållanden, då önskan att ingå
äktenskap och omöjligheten att få tillfredsställa denna önskan med bibehållande
af tjänsten vid anstalten föranleda till många flyttningar, som
under ofvan antydda gynnsammare bostadsförhållanden till anstaltens fördel
skulle kunna undvikas.

För eu lycklig lösning af betjäningsfrågan vid de offentliga anstalterna
för sinnessjuka torde sålunda anordnandet af familjebostäder för
gifta skötare vara att anse som ett synnerligen viktigt moment. Men
med en dylik åtgärd synes äfven ytterligare en fördel kunna vinnas, nämligen
familjevård hos dessa gifta skötare för ett antal sinnessjuka, som
synas lämpade för sådan vård. Ifrågavarande form af familjevård har

under de senare åren blifvit pröfvad å ett antal tyska anstalter samt
gifvit så goda resultat, att den på vissa ställen betraktas såsom ett nödvändigt
led i en fullt rationell sinnessjukvård. Den utgör nämligen en
öfvergångsform mellan den koloniala anstaltsvården — d. v. s. sådan vård
i mindre villor eller landthus af vanlig bostadstyp, som nu synes hafva
utsikt att vinna insteg vid de svenska anstalterna — samt den egentliga
familjevården, sådan medicinalstyrelsen tänkt sig den anordnad i Korsberga
i Småland. Sistnämnda form af familjevård lämpar sig uppenbarligen
icke så väl för exempelvis konvalescenter och ej heller för sinnessjuka,
hvilka, ehuru i allmänhet lugna och pålitliga, likväl i vissa afseenden
eller under vissa perioder kräfva en särskild! pålitlig och i viss
mån sakkunnig tillsyn, samt med sannolikhet kunna anses blifva periodvis,
under svårare utbrott, i behof af vård i en sluten anstalt. En i
sinnessjukvård väl förfaren sjukskötare, boende inom anstaltens område
eller åtminstone i dess omedelbara närhet, skulle däremot gifvetvis vara
särdeles lämplig att i sin familj till vård mottaga sinnessjuka af sist omnämnda
art. Sannolikt skulle dessa sjukskötarehem särskild! lämpa sig
för konvalescenter äfvensom för sinnessjuka, hvilkas lämplighet för familjevård
utom anstalten behöfde närmare pröfvas.

Vid en och annan anstalt i Tyskland hafva uppstått mindre byar
bestående af hem för sjukskötarefamiljer, hvarest sinnessjuka äro af anstalten
utackorderade. Huruvida en sådan större utsträckning af familjevård
hos i anstaltens tjänst stående sjukskötare kan visa sig lämplig eller
önskvärd inom vårt land kan väl näppeligen nu förutses. Medicinalstyrelsen
vill dock här underdånigst erinra därom, att ifrågavarande vårdform,
enligt hvad erfarenheten visat, snart nog uppmuntrar befolkningen
i trakten att genom mottagande af inackorderingar från anstalten förskaffa
sig en biförtjänst, dels äfven att enskild familjevård sådan som
den i Korsberga tillämnade fordrar vissa förutsättningar, som säkerligen
icke äro till finnandes i alla trakter af vårt land. Så t. ex. är befolkningen
i vissa trakter af riket dels mycket obetydlig till numerären, dels
i allmänhet mycket fattig, dels äfven icke samlad i större bysamhällen
utan spridd i enstaka långt ifrån hvarandra belägna gårdar. I sådana
trakter torde näppeligen någon effektiv kontroll af den enskilda vården
om sinnessjuka kunna åstadkommas. Under sådana förhållanden torde
det möjligen blifva af behofvet påkalladt att vid vissa anstalter söka åstadkomma
mera omfattande anläggningar af i samband med anstalten stående
kolonier för sjukskötarefamiljer och därstädes utackorderade sinnessjuka.
För närvarande har dock medicinalstyrelsen endast tänkt sig att få till
stånd eu normalritning för bostäder för ifrågavarande ändamål samt en

utredning af kostnaderna för dessa bostäder och för vården af därstädes
inackorderade sinnessjuka. Skulle en sådan utredning gifva tillfredsställande
resultat, torde efter vederbörande hospitalsdirektions hörande sådana
bostäder för ett lämpligt antal skötare och sjuka utan olägenhet kunna
anordnas äfven å sådana anstalter, hvarest ingen större utvidgning är möjlig
eller tillrådlig. Ifrågavarande anläggningar fordra nämligen endast
obetydligt jordområde och komma att — åtminstone till en början —
förorsaka endast en relativt högst obetydlig tillökning af patientantalet å
hvarje anstalt. Under förutsättning att vid hvarje hospital anordnades bostäder
för i medeltal 5—6 sjukskötarefamiljer med plats för 2—3 sinnessjuka
i hvar familj, skulle emellertid härigenom vinnas omkring 150 platser.

De ifrågavarande tillbyggnaderna vid hospitalen i Kristinehamn och
Piteå böra enligt den uppfattning, medicinalstyrelsen ofvan sökt motivera,
beräknas för tillsammans omkring 450 sinnessjuka, hvadan de åtgärder
för minskande af den rådande platsbristen å offentliga anstalter för sinnessjuka,
som styrelsen i denna underdåniga skrifvelse hittills berört, skulle
medföra en ökning af omkring 600 platser å nämnda anstalter. Enär,
äfven om en ökning komrae till stånd, bristen på anstaltsplatser för sinnessjuka
likväl skulle uppgå till omkring 3,400, anser medicinalstyrelsen
det vara af nöden, att redan nu förberedande åtgärder vidtagas för uppgörande
af förslag till en ny anstalt för sinnessjuka. Med afseende på
storleken af denna sålunda ifrågasatta nya anstalt vill styrelsen på ofvan
anförda grunder underdånigst hemställa, att antalet sjukplatser å densamma
må bestämmas till högst 800. Möjligen kan det vid närmare
öfvervägande befinnas lämpligt att, om en afdelning för sinnessjuka tillhörande
första klass kan anses af behofvet påkallad, förlägga denna till
en ny anstalt hellre än till hospitalet vid Kristinehamn. Under sistnämnda
förutsättning är det, såsom styrelsen ofvan sökt visa, så mycket mera
angeläget, att beläggningssiffran icke öfverskrider 800.

Med afseende på frågan i hvilken del af riket behofvet af en ny
anstalt för sinnessjuka är mest trängande, kan medicinalstyrelsen för närvarande
icke härutinnan afgifva bestämdt yttrande. Den pågående bearbetningen
af redogörelserna för den företagna undersökningen af sinnessjuka
och idioter torde inom en snar framtid gifva medicinalstyrelsen
värdefulla upplysningar i detta hänseende. Med hänsyn till rikets numera
starkt utvecklade kommunikationsväsen synes för öfrigt den större eller
mindre bristen på anstaltsplatser inom olika delar af riket icke böra vara
ensamt afgörande för valet af plats för den nya anstalt, som nu närmast
är ifrågasatt. I alla händelser torde en omsorgsfull utredning vara af
nöden vid väljande af plats för denna nya anstalt, med hänsyn till platsens

lämplighet, såväl med afseende på nyssberörda omständigheter som med
afseende på områdets naturliga beskaffenhet, terrängförhållanden, vattentillgång,
närheten till något kommunikationscentrum etc.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får medicinalstyrelsen i
underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med livad som tillförene genom nådiga bref den 24
april 1885, den 11 september 1891 och den 29 oktober 1897 skett, uppdraga
åt styrelsen att tillsätta eu kommission, bestående af styrelsens
ordförande, styrelsens i hospitalsärenden biträdande arkitekt samt dessutom
trenne sakkunnige män, med åliggande för kommissionen:

att med iakttagande af ofvan anförda synpunkter föreslå lämplig
plats för en ny anstalt för sinnessjuka, beräknad för högst 800 patienter,
låta utföra karteskisser, utvisande det föreslagna områdets belägenhet samt
det ungefärliga läget af de för anstaltens behof nödiga nybyggnader,
verkställa utredning af förhållandena beträffande vattentillgång och aflopp,
uppgöra beräkning af kostnaderna för förvärfvandet af för anstaltens behof
låmpadt jordområde äfvensom för öfrigt meddela möjligen erforderlig
utredning af andra i samband med ofvannämnda frågor stående förhållanden
;

att därjämte låta utarbeta fullständigt förslag, med tillhörande ritningar
och kostnadsberäkningar, dels till en tillbyggnad vid Kristinehamns
hospital, afsedd för omkring 400 sinnessjuka, dels till uppförande vid
Piteå hospital och asyl af nybyggnader för ett mindre antal sinnessjuka,
lämpadt efter förhållandena vid nämnda anstalt, och som kommissionen
efter öfvervägande af alla på saken inverkande omständigheter kan finna
tillrådligt;

samt att låta uppgöra normalritning med tillhörande kostnadsberäkning
till boställshus för gifta manliga skötare, hvilket äfven bör innehålla
rum för 2—3 sinnessjuka inom hvarje i nämnda hus inrymd lägenhet......»

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad medicinalstyrelsen sålunda
hemställt har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 13 sistlidne
juni förordnat om tillsättande af en kommission, med åliggande, bland
annat, att låta utarbeta förslag till uppförande vid Piteå hospital och as}-l
af nybyggnader för ett mindre antal sinnessjuka. Ifrågavarande förslag,
hvilket medicinalstyrelsen inom kort torde kunna öfverlämna till Eders
Kungl. Maj:t, afser eu tillökning vid detta hospital af 64 sjukplatser, nämligen
32 — 16 å hvarje könsafdelning — i påbyggnader å nuvarande
anstaltskomplex, 20 i en öppen s. k. kolonibyggnad för män samt 12 i
tvenne byggnader för gifta skötare. Förutsatt att detta förslag blir före Berättelse

ang. undersöka, af sinnessjuka och sivvesslöa. 9

lagdt den under 1903 församlade riksdagen och af denna godkändt, kunna
platserna beräknas blifva disponibla under år 1905.

Detsamma gäller 29 platser i en af medicinalstyrelsen, i underdånig
skrifvelse den 30 september 1901, föreslagen kolonibyggnad för män vid
Växjö hospital, hvilket ärende är beroende på Eders Kung!. Maj:ts pröfning.

Vid den under byggnad varande asylen vid Restad i närheten af
Vänersborg har arbetet så framskridit, att förhoppning synes förefinnas,
att å denna anstalt, som enligt kontrakt skall vara färdig den 1 augusti
1905, vid samma års slut omkring halfva antalet platser eller 500 skall
vara disponibelt.

Under nämnda år torde alltså vid statens anstalter tillkomma 593
platser och hela antalet anstaltsplatser vid årets slut sålunda komma att
uppgå till 5,877.

Påföljande år, 1906, bör anstalten vid Restad kunna till fullo beläggas,
hvarigenom uppstår en vinst af ytterligare 500 platser. Samma
år kan den ifrågasatta kriminalasylen i Växjö, afsedd för 100 patienter,
vara färdig, om nämligen frågan om denna asyl, hvilken ännu är beroende
på Eders Kung]. Maj:ts pröfning, vid instundande riksdag får
sin slutliga lösning. Äfven den, likaledes under Eders Kungl. Maj:ts pröfning
varande, ifrågasatta om- och tillbyggnaden af Hernösands hospital,
hvarigenom enligt medicinalstyrelsens, i ''underdånig skrifvelse den 29 sistlidne
september framställda förslag, 20 platser vid detta hospital skulle
vinnas, torde, om detta förslag bifalles af instundande riksdag, kunna vara
färdig under detta år.

Under dessa förutsättningar skulle antalet anstaltsplatser vid slutet
af år 1906 uppgå till 6,497, hvaraf å statens anstalter 6,140 (tillökning
under året 620).

Ofvannämnda, på grund af nådigt bref den 13 juni 1902 tillsatta
kommission har äfven erhållit uppdrag att låta utarbeta fullständigt förslag
till en tillbyggnad vid Kristinehamns hospital för omkring 400 sinnessjuka.
För så vidt detta förslag, som medicinalstyrelsen äfvenledes inom
kort torde kunna öfverläinna till Eders Kungl. Maj:t, blir förelagdt den
år 1903 församlade riksdagen samt nödiga medel till den sålunda föreslagna
tillbyggnaden af samma riksdag blifva anvisade, kunna platserna i
denna tillbyggnad, till ett antal af omkring 415, beläggas senast under
år 1908, hvarigenom platsantalet vid detta års slut skulle stiga till 6,912,
hvaraf 6,555 å statens anstalter.

Meroinnåmnda kommissions uppdrag har äfven omfattat utseende af
plats för en ny anstalt, beräknad för högst 800 sinnessjuka, samt uppgörande
af en normalritning till boställshus för gifta manliga skötare,

äfven innehållande rum för 2—3 sinnessjuka inom hvarje i nämnda hus
inrymd lägenhet.

Medicinalstyrelsen har sig bekant, att kommissionen, med afseende
på förstnämnda del af nyss omförmälda uppdrag, undersökt åtskilliga
platser inom Dalarna, samt att kommissionens förslag torde komma att
gå ut på en ny anstalts förläggande till denna provins eller möjligen
något närgränsande län. Medicinalstyrelsen har äfven förhoppning om,
att förslag till en ny anstalt för omkring 800 sinnessjuka i dessa trakter
af riket skall kunna blifva färdigt i så god tid, att det kan hinna föreläggas
den år 1904 församlade riksdagen. Under förutsättning att berörda
förslag vinner Eders Kungl. Maj:ts och nyssnämnda riksdags bifall,
torde den nya anstalten kunna tagas i bruk under år 1909 och antalet
anstaltsplatser vid detta års slut alltså uppgå till 7,712 hvaraf 7,355 å
statens anstalter.

Beträffande åter den ifrågasatta normalritningen till boställshus för
gifta skötare och hos dessa inackorderade sinnessjuka, har medicinalstyrelsen,
såsom i ofvan anförda underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne april antydts,
för afsikt att småningom föreslå uppförande af dylika boställshus vid så
många som möjligt af rikets hospital. När och i hvilken omfattning sådant
lämpligen bör ske, kan medicinalstyrelsen för närvarande ej närmare
uttala sig om, enär tillämpningen af ifrågavarande vårdform måste blifva
beroende på de lokala förhållandena å olika hospital samt andra omständigheter,
hvarom vederbörande hospitalsdirektioner först torde böra få tillfälle
att yttra sig, sedan normalritning blifvit fastställd. Förslagsvis anser
sig dock styrelsen redan nu kunna beräkna, att under åren 1905—1910
omkring 165 platser i familjevård kunna komma att anordnas vid olika
hospital.

Enligt hvad medicinalstyrelsen erfarit, lär för närvarande i åtskilliga
län (Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Gäfleborgs)
planer vara å bane om uppförande af länsanstalter för sinnessjuka eller
om tillbyggnad till förutvarande sådana. I hvad mån dessa planer kunna
komma att realiseras, synes icke nu möjligt att med visshet förutse.
Medicinalstyrelsen vill dock antaga, att under åren 1905—1910 exempelvis
68 platser å länsanstalter skola tillkomma.

På grund af de skärpta bestämmelserna i Eders Kungl. Maj:ts förnyade
nådiga stadga angående sinnessjuka den 14 juni 1901 angående
kontroll öfver vården af de i enskilda hem utaekoixlerade sinnessjuka,
förefaller det sannolikt, att ett eller annat sådant »enskildt hem» skall
nödgas underkasta sig de i samma nådiga stadga för enskilda anstalter

Förslag till
ytterligare
nybyggnader,
utöfver
de hittills
planlagda.

Platsbristens
afhjälpande
inom.
rikets olika
delar.

fastställda föreskrifter och att alltså någon tillökning af platsantalet å anstalter
af detta slag, exempelvis 55, under åren 1905—1910 är att vänta.

Ofvan antydda eventuella tillökningar af antalet platser i familjevård,
å länsanstalter och å enskilda anstalter äro visserligen osäkra och
endast ungefärliga; gifvetvis kunna siffrorna komma att ställa sig helt
annorlunda, åtminstone i förhållande till hvarandra. Då det här icke
gäller mera än ett par hundratal platser, har dock styrelsen för att vinna
afrundade tal trött sig kunna göra ofvannämnda ungefärliga uppskattningar.
Medicinalstyrelsen vill därjämte erinra om, att, därest här ofvan
sist beräknade tillökning af anstaltsplatser icke skulle komma till stånd,
eller om den skulle blifva afsevärdt mindre än här antagits, utsikt å andra
sidan synes förefinnas att vinna 50—100 platser i familjevård vid Korsberga
i Småland, hvarom medicinalstyrelsen i skrifvelse den 7 sistlidne
februari gjort underdånig framställning. I betraktande af, att i detta
afseende ännu intet blifvit bestämdt och att ifrågavarande anordning måhända
icke bör hänföras under begreppet »anstalt», har här ingen hänsyn
tagits till den platstillökning, som häraf kan blifva en följd.

Vid utgången af år 1910 torde alltså antalet platser för sinnessjuka
kunna beräknas uppgå till 7,520 å de offentliga anstalterna, 350 å länsanstalterna
och 130 å de enskilda anstalterna: summa 8,000.

Såvidt hittills blifvit bestämdt, föreslaget eller kunnat med någon
grad af sannolikhet förutses, skulle alltså vid 1910 års utgång förefinnas
en brist af omkring 2,000 platser å anstalt för sinnessjuka.

För afhjälpande af denna brist har medicinalstyrelsen tänkt sig uppförande
af en ny anstalt för 800 sinnessjuka i Småland eller i söder eller
sydväst angränsande län, hvilken anstalt synes böra beräknas blifva färdig
1910 eller 1911, samt därefter en lika stor anstalt i närheten af Stockholm
och slutligen en anstalt för omkring 400 sinnessjuka i något af de
fyra nordligaste länen, hvilka båda skulle blifva disponibla ungefär vid utgången
af år 1912. Som ofvan utförligt motiverats bör en beläggningssiffra
af 800 anses såsom maximum. Från sjukvårdssynpunkt vore utan tvifvel
ännu mindre anstalter önskvärda; hvadan det endast är af ekonomiska
hänsyn som medicinalstyrelsen ansett sig icke kunna undvika att förorda
nyssnämnda maximum. Beträffande den påtänkta nya anstalten i öfre
Norrland, synes behofvet för närvarande icke kräfva flera platser än omkring
400, hvartill kommer, att, såsom ofvan anförts, erfarenheterna från
Piteå synas gifva vid handen att det vore mindre välbetänkt att i denna
del af riket uppföra en afsevärdt större anstalt.

Genom dessa och förut omnämnda, d. v. s. nu redan påbörjade,
beslutade eller planlagda nybyggnader skulle det vid 1900 års slut före -

fintlig a återstående behof vet of anstaltsplatser blifva på följande sått tillgodosedt
inom rikets olika delar (se tab. IX).

För Stockholms stad och län samt Uppsala, Södermanlands och
Östergötlands län, kräfves ytterligare 775 platser. I dessa trakter hafva
tillkommit eller beräknas tillkomma 26 platser å enskilda anstalter (23 i
Sigtuna, 3 å Solna sjukhem), 18 platser vid Uppsala hospital (6 platser
afgå, 24 tillkomma i en länspaviljong), 800 vid en ny anstalt i närheten
af Stockholm och 20 vid länslasarettet i Nyköping; summa 864.

I de småländska länen förefinnes en brist af 848 platser hvilken
skulle täckas genom uppförande af en ny anstalt därstädes för 800 sinnessjuka.

Å Gottland uppgår platsbristen till 77; tillökningen af antalet anstaltsplatser
härstädes beräknas till 30.

För Skåne, Halland och Blekinge, hvarest bristen uppgår till 618
platser, har ingen särskild nybyggnad beräknats. Behofvet härstädes kan
dock anses komma att blifva tillgodosedt genom lättnader å andra håll,
nämligen vid Uppsala asyl (375 platser), Nyköpings hospital (41 platser),
Göteborgs hospital (55 platser), Växjö hospital (100 platser å kriminalasylen,
29 i en kolonibyggnad); summa 600, hvarifrån dock bör afräknas
de 5 numera nedlagda platserna vid Katrinelunds enskilda vårdanstalt.
Mot behofvet 618 skulle alltså komma att svara 595 nya platser i olika
delar af riket.

I Göteborgs och Bohus län, Elfsborgs och Skaraborgs län samt
Värmland uppgår behofvet till 1,339 platser, hvilket uppväges af 1,000
nya platser vid Restad och 450 vid Kristinehamn (6 i familjevård, 29 i
kolonibyggnad, 415 i påtänkt tillbyggnad); summa 1,450.

Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gäfleborgs län hafva att uppvisa
ett behof af 819 platser, hvilket blir tillgodosedt genom en ny statsanstalt
i Dalarna för 800 patienter samt 12 platser å Hudiksvalls lasarett.

De fyra nordligaste länen, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens, kräfva ytterligare 511 platser. Detta behof fylles genom
tillkomsten af en ny anstalt för 400, tillbyggnader å Piteå hospital för
70, å Hernösands hospital för 36 (20 å hospitalet, 16 å länspaviljongen)
samt vid länslasarettet i Östersund för 7 patienter; summa 513.

Härtill komma i olika delar af riket en beräknad ökning af 165
platser i familjevård vid rikets hospital, 68 vid länslasarett och 55 vid
enskilda anstalter; summa 288.

Hela den beräknade ökningen uppgår alltså till 5,352, under det att
återstående behofvet den 31 december 1900 beräknats till 5,005. Under
förutsättning att detta ej ökats under åren 1901—1912, skulle alltså vid
sistnämnda tidpunkt förefinnas ett öfverskott af 347 platser.

Af nu lämnade redogörelse samt hithörande tabell (IX) torde framgå,
att de nytillkommande anstaltsplatserna ganska noga motsvara den befintliga
bristen i landets olika delar, med undantag dock för Skåne, Halland
och Blekinge. Emellertid finnas nu å anstalterna i Lund och Malmö
tillsammans 1,328 sjukplatser, hvilka hittills till stor del upptagits af sinnessjuka
från mellersta och norra Sverige (se tab. V och VII). Det är
klart, att, i samma mån som platsbristen här minskas, utrymmet å ifrågavarande
anstalter i allt större omfattning blir disponibelt för sinnessjuka
tillhörande Skåne och närgränsande län. Det torde med hänsyn härtill
vara berättigadt att, såsom ofvan skett, beräkna de nya platserna i Uppsala,
Nyköping och Göteborg såsom bidragande att täcka platsbristen i
Skåne, Halland och Blekinge.

Tulen för de Vid bestämmande af den ordningsföljd, i hvilken de nya anstalterna

ifnyb9yggma enl.iSt medicinalstyrelsens mening böra uppföras, har hänsyn tagits till
derna, följande förhållanden. Att den nu arbetande hospitalskommissionen, hvilken
haft tillgång till de preliminära resultaten af här ifrågavarande undersökning,
vid utseende af plats för ny anstalt i första hand fästat sin uppmärksamhet
på Dalarna eller närgränsande län, synes väl motiveradt däraf,
att de södra och västra delarna af riket genom det snart förestående öppnandet
af anstalten vid Restad, torde komma i ett relativt gynnsammare
läge än de östra och norra. Vidare kan anföras, att en anstalt i Dalarna
gifvetvis skulle medföra eu afsevärd lindring af platsbristen äfven i de
nordligaste länen, hvarest en sådan kan anses särskilt af behofvet påkallad,
enär, om än bristen på platser ej är så omfattande, den likväl
sannolikt är mera kännbar än i tätare befolkade trakter.

Sedan en anstalt i Dalarna blifvit färdig och tillbyggnaderna vid
Kristinehamn och Piteå därjämte fullbordade, torde Norrland och mellersta
Sverige bliva relativt bättre tillgodosedt än rikets sydligare län; därnäst
i ordningen synes alltså böra komma eu ny anstalt i Småland eller
annorstädes i södra eller sydvästra Sverige, och slutligen anstalterna vid
Stockholm och i öfre Norrland. Om ifrågavarande anstalter skola kunna
blifva färdiga inom ofvan beräknade tid, böra förslag därom vara färdiga
att föreläggas riksdagarna år 1904 (anstalten i Dalarna), 1906
(anstalten i Småland), 1908 (anstalterna vid Stockholm och i öfre Norrland).

Medicinalstyrelsen har icke förbisett, att, i betraktande af de synnerligen
svåra och omfattande olägenheter, som den nuvarande platsbristen
medför, en ännu hastigare utveckling af hospitalsväsendet skulle vara önskvärd.
Styrelsen har emellertid, förnämligast med hänsyn till de betydliga
kostnaderna för genomförandet af här iltvecklade plan, icke ansett sig böra
sätta i fråga något sådant. Dessutom anser sig styrelsen icke vara i stånd,

att samtidigt omhänderhafva, leda och kontrollera de i ekonomiskt och
tekniskt hänseende synnerligen komplicerade arbetena för ny-, till- och
ombyggnader i vidsträcktare omfattning, än som ofvan förutsatts. Utseende
af plats för de nya anstalterna, uppgörande af ritningar och kostnadsförslag
in. in. äro äfven, som erfarenheten visat, synnerligen tidsödande arbeten,
hvarför äfven af detta skäl en större foliering af här ifrågavarande
arbeten icke synes möjlig. Styrelsen har vidare ansett, att, då en hel del
problem, som på det närmaste beröra de praktiska anordningarna för sinnessjukvården,
för närvarande äro föremål för en liflig diskussion inom
fackkretsar och i många fall ingalunda kunna anses definitivt lösta, en
forcering af nybyggnaderna skulle vara mindre välbetänkt och kunna leda
till åtgärder, som mera dikteras af tillfälliga opinioner än välgrundad
öfvertygelse. Af samma skäl har styrelsen icke velat föreslå den åtgärden,
att nu fastställa eu viss typ för samtliga ifrågasatta nybyggnader, utan
håller före, att man vid hvarje nytt förslag bör söka tillgodogöra sig de
erfarenheter, som inom och utom landet dittills vunnits. Slutligen torde
det vara otvifvelaktigt, att kostnaderna komma att ställa sig högre i samma
mån som byggnadsverksamheten påskyndas. Äfven under förutsättning
att statsverket kan bära de stora utgifter, som fordras för realiserande
inom de närmaste åren af här föreslagna åtgärder, torde hospitalsväsendets
utveckling icke kunna ske hastigare, än medicinalstyrelsen här ofvan beräknat.
Fastmera måste medicinalstyrelsen anse det troligt, att berörda utveckling
äfven under gynnsammaste förhållanden måste komma att ske långsammare,
än önskvärdt synes från sinnessjukvårdens synpunkt.

Medicinalstyrelsen har i det föregående antydt, att planen för hospi- Belägenhetalsväsendets
utveckling borde afse, ej blott att, så likformigt som möjli stdtte/na%r
täcka den förefintliga bristen på anstaltsplatser inom olika delar af riket, sinnessjuka i
utan äfven att, likaledes så likformigt som möjligt, tillgodose totalbehofvet
af anstaltsplatser inom olika landsdelar, hvarvid hänsyn borde tagas dels hofvet af
till totalbehofvet den 31 december 1900 (9,653), dels till samma behof vid
utgången af år 1912, i den män detta kunnat uppskattas (10,425). olika delar.

Tab. XI innehåller en detaljerad redogörelse för hithörande förhållanden,
hvaraf framgår följande.

Under antagande att totalbehofvet, efter genomförande af ofvan framlagda
plan, vore detsamma som vid slutet af år 1900, skulle, såsom förut
är nämndt, vid förstnämnda tidpunkt uppstå ett öfverskott af 347 platser,
hvilket hufvudsakligen skulle komma östra delen af mellersta Sverige till
godo, under det att endast i Småland, Bohuslän, Västergötland och
Värmland någon nämnvärd och genom berörda öfverskott mera än kompenserad
brist skulle förefinnas.

Uppskattas totalbehofvet efter planens genomförande till 10,425, uppkommer
ett öfverskott af 659 platser, äfven detta hufvudsakligen i östra
delen af mellersta Sverige: Uppland, Södermanland, Västmanland, Närike,
Östergötland, samt en brist af 1,084 platser i öfriga landsdelar; således i
det hela eu brist på 425 platser.

Att åstadkomma en fördelning af antalet anstaltsplatser, som absolut
öfverensstämmer med (det för öfrigt endast uppskattade) behofvet inom
motsvarande län eller landsdel, torde vara omöjligt och äfven onödigt. Det
är gifvetvis, särskildt med hänsyn till de anhöriga, ganska olämpligt att, såsom
nu stundom måste ske, hänvisa en obotligt sinnessjuk från exempelvis
Värmland eller Dalarna till Lunds asyl eller eu från Småland till Uppsala
asyl. Men å andra sidan finnes det en hel del kroniskt och obotligt sinnessjuka,
fattighjon, vagabonder och andra, hvilka icke hafva någon anhörig, som
bekymrar sig om dem. Sådana synas utan olägenhet kunna hänvisas till
hvilken anstalt som helst; och äfven andra sinnessjuka torde utan ringaste
men kunna placeras å en anstalt, som exempelvis är belägen i ett län, som
gränsar intill det, hvarest de hafva sin hemort. Med nutida kommunikationer
synes det icke böra medföi''a olägenhet, om exempelvis en eller annan
sinnessjuk från Småland får vård i Vadstena, en från Västernorrland
i Dalarna, en från Gäfleborgs län i Uppsala etc.

Med hänsyn till hvad som sålunda anförts synes det medicinalstyrelsen,
att föreliggande förslag uppfyller alla rimliga fordringar på en
möjligast jämn fördelning af anstaltsplatserna i förhållande till behofvet
i rikets olika delar.

Den största bristen, och den som synes blifva svårast att täcka
genom hänvisning till någon närbelägen anstalt, torde komma att förefinnas
i västra delen af mellersta Sverige, kanske mest i Västergötland och Bohus
län samt i någon mån äfven i Skåne, Halland och Blekinge. Emellertid
hafva naturligtvis alla hithörande beräkningar endast kunnat gifva ungefärliga
siffror och särskildt äro beräkningarna rörande fördelningen af
totalbehofvet af anstaltsplatser år 1912 ganska osäkra, hvarför det för
närvarande icke synes lämpligt att föreslå någon åtgärd för täckande af
sistberörda brist. Ifrågavarande beräkningar gifva dock en antydan om
att, därest, utöfver nu föreslagna nybyggnader, ytterligare en ny anstalt
under de närmaste åren efter 1912 skulle visa sig behöflig, denna bör förläggas
i sydvästra Sverige.

Indragning Frågan oom en ny anstalt här torde för öfrigt icke så länge kunna

n{inyloch° uPPskjutas. A Malmö asyl har visserligen för kort tid sedan de allra
Stockholm* mest otjänliga lokalerna blifvit utrymda, men anstalten är fortfarande för
hospital. sJtt ändamål synnerligen olämplig, både genom sitt läge midt inne i staden

och genom de i allo otidsenliga lokalerna. Att anstalten icke vidare bör
användas för sitt nuvarande ändamål har äfven i flera årtionden upprepade
gånger erkänts, men på grund af den rådande platsbristen har hittills
icke annat kunnat åtgöras än att, som ofvan antydts, nyligen en partiell
utrymning af anstalten ägt rum. När bättre platsförhållanden inträda,
torde dock anstalten måhända kunna upplåtas till vård af sinnesslöa eller
kunna med fördel försäljas och i samband därmed en mindre anstalt för
sinnessjuka i dess ställe uppföras i närheten af Malmö eller annorstädes
i sydvästra Sverige.

Vid ofvanstående beräkningar har ingen hänsyn tagits till det nuvarande
hospitalet i Stockholm. Medicinalstyrelsen har nämligen tänkt sig,
att detta hospital, som för närvarande har plats för 250 patienter, så snart
sig göra låter skall upphöra att vara vårdanstalt för sinnessjuka och i
stället upplåtas för de obildbara sinnesslöa, hvilka för närvarande vårdas
å olika hospital och asyler och hvilkas antal för de närmast följande åren
uppskattats till 250. Detta antal platser har också förut icke medräknats
i de vid 1900 års slut för sinnessjuka disponibla. De 250 platser, som å
olika hospital blifva tillgängliga genom de sinnesslöas afskiljande, förloras
åter för sinnessjukvården genom den sålunda ifrågasatta förändrade användningen
af Stockholms hospital.

Att Stockholms hospital bör upphöra att tjäna som vårdanstalt för
sinnessjuka är en tanke, hvarmed medicinalstyrelsen under senaste år haft
flera anledningar att göra sig alltmera förtrogen.

Själfva byggnaden är, ehuru föga mera än 40 år gammal, numera i
hög grad otidsenlig. Genom upprepade tillbyggnader hafva de lokala förhållandena
blifvit alltmera komplicerade och alldeles förlorat den öfverskådlighet
och enhet i planen, som är ett af villkoren för sjukvårdens tillgodoseende
och administrationens obehindrade gång. Utan tifvel skulle
dock härutinnan betydliga förbättringar kunna genomföras, så att anstalten
blefve försatt i ett efter omständigheterna för sitt ändamål godt skick.
Medicinalstyrelsen anser emellertid några genomgripande och mera kostsamma
förändringar i detta syfte icke böra vidtagas, emedan i alla händelser
liospitalsområdets belägenhet småningom blifvit för anstaltens ändamål
allt mera ogynnsam. Den enskilda byggnadsverksamheten i Stockholm
hotar redan på ett par punkter att framtränga till områdets omedelbara
närhet, och länge torde det ej dröja, förrän området på så godt som alla
håll blir omgifvet af boningshus, fabriker, kaserner och dylikt, hvartill kommer,
att en ifrågasatt gatureglering samt möjligen äfven en ny järnvägslinie
hota att inkräkta på dess utrymme, som redan nu är relativt litet. J alla
händelser synes det utom allt tvifvel, att den lugna och fridfulla belägen Berättelse

ang. undersöka. nf sinnessjuka och sinnesslöa. 10

het, som eu anstalt för sinnessjuka bör hafva, redan nu är i viss män förlorad
och snart alldeles kommer att försvinna.

Ännu ett par synpunkter, hvilka kraftigt tala för öfvergifvande af
Stockholms hospital, torde här böra framhållas, ehuru de visserligen ej
direkt beröra medicinalstyrelsens befattning med sinnessjuk vården.

Genom sin belägenhet invid hufvudstaden är Stockholms hospital
vida mera än rikets öfriga anstalter för sinnessjuka föremål för främmande
fackmäns uppmärksamhet, och ej sällan torde för dessa intrycken från
Stockholms hospital blifva bestämmande för deras uppfattning af den offentliga
sinnessjuk vårdens ståndpunkt i riket, en uppfattning som således måste
blifva oförtjänt ogynnsam.

Stockholms hospital tjänar ej blott till vård af sinnessjuka utan
äfven till undervisningsanstalt för flertalet af Sveriges blifvande läkare.
Att läkareutbildningen är otillfredsställande i hvad den rör kännedomen om
sinnessjukdomarna och de sinnessjukas behandling, lär enligt medicinalstyrelsens
uppfattning ej kunna bestridas. Orsaken härtill är naturligtvis
i främsta rummet, att den tid, som är anslagen till dessa sjukdomars studium,
är alltför knapp. Men den omständigheten, att dessa studier, hvad
det stora flertalet läkarekandidater beträffar, bedrifvits på en anstalt,
som saknat nödiga resurser för en fullt tidsenlig behandling af de sjuka
och som i det hela under de senare åren måste räknas till rikets mindre
väl utrustade, har säkerligen äfven i sin mån motverkat lärarens bemödanden
att göra undervisningen fruktbringande och har väl knappt kunnat
undgå att hos de unga läkareämnena grundlägga en viss motvilja eller i
bästa fall likgiltighet mot allt hvad som rör sinnessjukvården.

Af ofvan anförda skäl anser medicinalstyrelsen, att Stockholms hospital
icke vidare bör användas för vård af sinnessjuka. Beträffande möjligheten
och lämpligheten att här vårda sinnesslöa återkommer styrelsen i
annat sammanhang till denna fråga.

Nödiga för- Innan medicinalstyrelsen lämnar frågan om de för den närmaste

af Större om-f nödiga till- och nybyggnader för vård af sinnessjuka, anser sig

f attning tåg styrelser! böra framhålla, att å en del af de redan nu befintliga hospitalen
äidrejw/ipi- förefinnas vissa lokala missförhållanden, för hvilkas afhjälpande styrelsen
af hänsyn till det trängande behofvet af ökadt antal platser hittills sett sig
nödsakad att icke göra någon framställning. Då emellertid styrelsen har
det närmaste ansvaret för den offentliga sinnessjukvårdens handhafvande,
anser sig styrelsen icke längre kunna underlåta att nu åtminstone låta
dessa missförhållanden komma till Eders. Kungl. Maj:ts kännedom.

Det torde få anses ligga i sakens natur, att anstalterna för sinnessjuka,
om de än vid tiden för deras anläggande kunnat anses fullt tids -

enliga, likväl småningom blifva föråldrade och för sitt ändamål mindre
tjänliga. Under årens lopp hafva också oafbrutet fortgått dels mindre
förändringar och förbättringar, på grund af medicinalstyrelsens beslut, dels
tid efter annan, jämlikt nådiga föreskrifter, mera genomgripande ombyggnader
eller därmed jämförliga arbeten å olika hospital. Senast hafva sålunda
ny- och ombyggnader anbefallts vid hospitalen i Göteborg, Nyköping
och Växjö, hvarjämte styrelsen i underdåniga skrifvelser den 23 september
1901 och den 29 september 1902 gjort framställning om vissa högst
nödvändiga förbättringar af Hernösands hospital.

Förutsatt att nämnda framställning vinner Eders Kungl. Maj:ts och
riksdagens bifall, återstår — oafsedt anstalterna i Malmö och Stockholm,
hvarom styrelsen ofvan yttrat sig — behofvet af mera omfattande förändringar
vid hospitalen i Uppsala och Vadstena.

A mansafdelningen vid förstnämnda hospital saknas elektrisk belysning,
en brist som vid ett antal andra hospital varit föremål för
riksdagens revisorers anmärkning. Kvinnoafdelningen är inrymd i trenne
skilda byggnader, af hvilka den äldsta, som lär hafva uppförts någon gång
under 1700-talet och förut användts till »mälteri» vid ett här beläget
bränneri, befinner sig i ett sådant skick, att dess användande för vård af
sinnessjuka måste anses föga hedrande för vårt land. Hufvudbyggnaden
är uppförd under 1830- och 40-talen samt sedermera ett par gånger tillbyggd.
Vissa delar häraf äro efter på senaste tid genomförda förändringar
ganska ändamålsenliga, andra åter mycket otillfredsställande. På 1870-talet uppfördes en då s. k. cellpaviljong, som nu måste anses alldeles otidsenlig.
Den sålunda på tre olika byggnader fördelade afdelningen saknar
enhetlighet i planen; lokaler, som äro afsedda för alldeles skiljaktliga ändamål,
hafva på grund af de mångfaldiga om- och tillbyggnaderna blifvit på
det mest olämpliga sätt förlagda intill hvarandra, under det att lokaler,
som borde vara förenade, äro kringspridda här och hvar. Elektrisk belysning
saknas öfverallt; likaså centraluppvärmning och tillfredsställande ventilationsanordningar.
— Svårigheterna att i dessa gamla byggnader genomföra
ändamålsenliga förbättringar synas vara mycket stora, men åtgärder
i detta syfte lära icke länge kunna uppskjutas.

Den nuvarande mansafdelningen vid Vadstena hospital och asyl har
för några få år sedan inrättats i en större byggnad, som förut användts
till sockerfabrik. Om än den sålunda genomförda förändringen af ifrågavarande
byggnad för sjukvårdsändamål enligt medicinalstyrelsens uppfattning
måste anses såsom i och för sig ganska lyckad, bör det dock å andra
sidan ej förtigas, att utrymmet blifvit, väl knappt beräknadt samt att behofvet
af öfvervakningsafdelningar visat sig väsentligen större än som vid

Förbättrade
vårdformer
å de offentliga
anstalterna.

uppgörande af planen till detta arbete förutsetts. De förändringar, som i
denna byggnad nu synas önskvärda, torde kunna genomföras utan nämnvärda
kostnader, men komma utan tvifvel att nödvändiggöra någon minskning
af beläggning ssiffran.

Om kvinnoafdelningen vid Vadstena hospital och asyl gäller i allt
väsentligt hvad som ofvan anförts beträffande samma afdelning vid Uppsala
hospital. Hithörande byggnader äro af mycket olika ålder — de äldsta
från medeltiden —, lokalerna äro utan hänsyn till deras numera olikartade
ändamål kringspridda på det mest planlösa sätt, elektrisk belysning samt
tidsenliga anordningar för uppvärmning och luftväxling saknas öfverallt.
Frånsedt sistnämnda brister, torde dock. nödiga förbättringar af denna afdelning
kunna genomföras utan synnerligen vidlyftiga ändringar, enär här
byggnaderna i allmänhet äro solida samt utrymmesförhållandena i det hela
taget rätt tillfredsställande. Någon minskning i beläggningssiffran blir
dock måhända nödvändig, hvarjämte ändring af belysnings-, uppvärmningsoch
ventilationsanordningarna åtminstone i vissa byggnader torde medföra
ganska betydliga kostnader.

Utöfver hvad som nu anförts kan medicinalsyrelsen för närvarande
ej förutse några inom de närmaste åren nödvändiga större ändringar,
om-, till- eller nybyggnader för tillgodoseende af den offentliga sinnesjukvården.

Medicinalstyrelsen har i det föregående i korthet antydt, att sinnessjukvårdens
framtida ordnande icke enbart kan ske genom byggandet af
nya anstalter och beredandet af platser å anstalt för absolut och relativt
flera sinnessjuka.

I själfva verket lår, enligt medicinalstyrelsens uppfattning, utrymmet
å statens anstalter aldrig komma att motsvara behofvet, om inga andra
åtgärder än de hittills föreslagna blifva vidtagna för ordnande af vården
om de sinnessjuka. Tvärtom synes man, att döma af hittills vunna
erfarenheter, snarare kunna vänta, att ju större uppoffringar staten ålägger
sig för de sinnessjukas vård, desto mera komma anspråken på statens omsorger
i detta hänseende att stegras.

Det måste därför anses såsom en angelägenhet af hög vikt, att dels
i möjligaste måtto bereda de sjuka, som intagits å de offentliga anstalterna,
eu sådan vård, att de i största möjliga utsträckning åter kunna utskrifvas,
dels ordna den enskilda och kommunala sinnessjukvården på ett för de
sjuka och omgifningen mera betryggande sätt, så att från enskildas och

kommuners sida icke, såsom nu ständigt sker, hinder må möta för utskrifning
från anstalter af sinnessjuka, som icke kunna anses i behof af
vård därstädes.

Medicinalstyrelsen vill i förstnämnda hänseende betona, att, om än,
såsom i det föregående antydts, den offentliga sinnessjukvården i det hela,
särskildt under de sista åren gjort glädjande framsteg, likväl speciellt vården
om de kroniskt och obotligt sjuka för närvarande icke är så rationell,
som man kan önska.

Man finner stundom i detta hänseende den mening uttalas, att för
de obotligt sinnessjuka någon egentlig sjukvård icke är nödvändig, och att
för deras förvaring och oskadliggörande icke kräfvas andra anordningar
än sådana, som å en vanlig försörjningsinrättning pläga vara till finnandes,
endast med de modifikationer, som kunna betingas af de sjukas sinnesbeskaffenhet.

Denna mening, som utan tvifvel är fullt berättigad för vissa kategorier
af obotligt sinnessjuka, torde äfven i någon mån haft inflytande på
förslagen till de stora asylerna vid Lund, Vadstena och Uppsala. Erfarenheterna
från dessa anstalter och, ehuru i motsatt riktning, äfven från
äldre anstalter, bättre utrustade för bedrifvande af en verklig sjukvård,
äfvensom uppgifter ur den utländska litteraturen samt berättelser af hospitalsläkare,
hvilka utomlands varit i tillfälle att taga personlig kännedom
om hithörande förhållanden, hafva dock under de senaste åren småningom
föranledt en i viss mån ändrad uppfattning i hithörande frågor.

Ofvannämnda erfarenheter synas nämligen gifva vid handen, att .en
allt för stor anhopning under knappa utrymmesförhållanden af obotligt
sinnessjuka snarast är ägnad att gifva ökad näring åt deras sjukliga, föreställningar
och stämningar, att förvärra deras retlighet och dåliga böjelser,
att förkväfva de rester af psykiskt lif, som kunna förefinnas, samt i allmänhet
att förorsaka ett allt djupare psykiskt förfall. A andra sidan framgår
det af ofvan sistomnämnda erfarenheter och uppgifter, att under gynnsammare
förhållanden obotligt sinnessjuka — om än sjukdomen såsom sådan
icke kan i väsentlig grad påverkas — likväl i icke ringa, omfattning
kunna hållas i viss mån uppe, kunna bibehållas vid eller bibringas någorlunda
mänskliga och för den sociala sammanlefnaden nödiga vanor, kunna
vänjas vid en viss grad af ordning, snygghet, fredlig sammanlefnad med
andra samt äfven vid lämpligt arbete, stundom i viss mån själfständig
verksamhet — och sålunda så att säga återuppfostras för den sociala sammanlefnaden.

I många fall kan visserligen — såvidt erfarenheten hittills gifvit
vid handen — det psykiska förfallet icke genom några medel uppehållas

Sinnessjukvården
å
länslasarett.

eller förhindras, men att i många andra fall sådant faktiskt visat sig kunna
ske synes medicinalstyrelsen innebära en maning att hädanefter icke så
strängt genomföra skillnaden mellan hospital och asyler, hvilken äfven af
humanitetshänsyn mot de sjukas anhöriga stundom kan vara olämplig nog,
samt att äfven för sådana obotligt sjuka, hvilkas vård kan anses vara en
statens angelägenhet, söka bereda sådana lokala anordningar, hvarigenom
ofvanberörda möjligheter till förbättring kunna befordras. I detta hänseende
må för öfrigt erinras därom, att hos de obotligt sinnessjuka ofta
inträffa perioder af ökad oro eller andra symtom, hvilka kräfva alldeles
samma behandling som de akut insjuknade.

Medicinalstyrelsens på nyss angifna grunder stödda uppfattning af
här om handlade fråga har för öfrigt redan fått sitt uttryck bland annat
i underdåniga skrivelser den 20 september 1901 ang. anslag till
en s. k. kolonibyggnad vid Kristinehamns hospital, den 7 februari 1902
ang. anordnande vid Korsberga i Småland af under offentlig kontroll
stående vård af sinnessjuka i enskilda hem, den 28 april 1902 ang. tillsättande
af en kommission för utväljande af plats för en ny anstalt för
sinnessjuka in. in., hvari styrelsen dels med hänsyn till tillfrisknande sinnessjuka,
men äfven med tanke på obotliga sådana väckt förslag l:o) om
anordnande af s. k. kolonibyggnader för fri vård af sinnessjuka, 2:o) om
uppförande af boställshus vid hospital och asyler för gifta skötare, hvilka
skola vara skyldiga att till inackordering mottaga sinnessjuka, 3:o) om
anordnande vid Korsberga i Småland af under offentlig kontroll stående
vård af sinnessjuka i enskilda hem.

Med nu nämnda förslag har styrelsen åsyftat att bereda äfven obotligt
sjuka vårdformer, hvilka synas lämpade att bereda dem öfvergångsstationer
från den slutna anstaltsvården till enskild eller kommunal vård eller eventuell
åtel''gång till mer eller mindre själfständig verksamhet inom samhället.

I hvilken omfattning berörda åtgärder komma att verka på beräknadt
sätt, kan naturligtvis ej nu förutses. Medicinalstyrelsen är dock
lifligt öfvertygad därom, att de i sin mån skola bidraga att befria de
offentliga anstalterna från obotligt sinnessjuka eller åtminstone för många
af dessa möjliggöra en för staten mindre betungande vård.

Medicinalstyrelsens plan till den offentliga sinnessjuk vård ens utveckling
afser alltså ej blott en tillökning af platser utan äfven att befordra
utbredande af delvis andra former för de sinnessjukas vård än de hittills
i allmänhet tillämpade och att därigenom minska anhopningen af obotligt
sinnessjuka å de offentliga anstalterna.

Inom den offentliga sinnessjukvårdens område faller äfven i viss
mening den vård, som enligt gällande författningar åligger länslasaretten

med afseende å sinnessjuka. Medicinalstyrelsen har i det föregående räknat
med ett antal platser å dessa anstalter såsom disponibla för vård af
sinnessjuka samt jämväl tagit hänsyn till den tillökning af platsantalet å
berörda anstalter, hvilken hittills blifvit beslutad eller är planlagd.

Medicinalstyrelsen inser väl, att dessa platser för närvarande äro till
stor nytta, men kan icke anse det önskvärdt, att sinnessjuk vården å länslasaretten
kommer att bli af någon större omfattning.

De af förutvarande och nuvarande öfverinspektor för sinnessjukvården
till medicinalstyrelsen afgifna berättelser öfver besöken å länslasarettens
afdelningar för sinnessjuka hafva nämligen gifvit vid handen, att å
dessa afdelningar, äfven där de lokala förhållandena äro någorlunda goda,
hvilket, som ofvan berörts, visst icke alltid är fallet, vården om de sinnessjuka,
på ett par undantag när, är otillfredsställande, ej sällan i hög grad.
Orsaken härtill är lätt att finna. Lasarettsläkarne äro dels i allmänhet
strängt upptagna med vården om de kroppsligt sjuka samt dels nästan
alltid mer eller mindre främmande för hvad som rör sinnessjukdomar och
vård om sinnessjuka. Både af brist på tid och en med hänsyn till nyssnämnda
omständigheter lätt förklarlig brist på intresse blir därför lasaretts^,
läkar nes befattning med sinnessjukvården i regeln en betungande bisyssla.
Enär för öfrigt afdelningarna i fråga vanligen äro mycket små — ofta
innefattande mindre än 10 platser och hittills aldrig mera än 20 —, blir
af ekonomiska skäl betjäningen nästan alltid för fåtalig och tillsynen därför
alldeles otillräcklig, så att mekaniska tvångsmedel måste anlitas i relativt
betydligt större utsträckning än som på mycket länge förekommit å
statens hospital.

Länslasarettens befattning med sinnessjukvård är så mycket mindre
lämplig, som den ej sällan berör akut insjuknade, hvilka med hänsyn till
deras eventuella återställande till hälsa fordra alldeles särskilda omsorger,
som länslasaretten sakna nödiga resurser att tillgodose.

Några landsting hafva erhållit nådigt medgifvande att uppföra afdelningar
för sinnessjuka vid vissa af statens hospital. En dylik anordning,
som medicinalstyrelsen af hänsyn till den svåra bristen på anstaltsplatser
städse ansett sig böra förorda, medför visserligen för de sjukas
vård stora fördelar, men vållar mångahanda olägenheter för hospitalen i
administrativt hänseende och tör alltså i princip icke kunna anses såsom
obetingadt lycklig.

Bäst vore därför utan tvifvel, om landstingens skyldighet att bidraga
till sinnessjukvården kunde upphöra. För den närmaste framtiden anser
sig dock medicinalstyrelsen icke kunna ifrågasätta något sådant, men har
velat här framhålla detta såsom ett önskemål.

Den enskilda Beträffande kontrollen af den enskilda och kommunala sinnessjuk nala

linnés- vård.en har Eders Kungl. Maj:t genom förnyade nådiga stadgan ang. sinsjukvArden.
nessjuka den 14 juni 1901 föreskrifvit väsentligen skärpta bestämmelser.

Då dessa varit gällande endast från och med början af detta år, kan något
omdöme om deras effektivitet gifvetvis icke för närvarande fällas. Det
synes dock redan nu sannolikt, att behofvet af ännu en öfverinspektör för
sinnessjukvården snart nog kommer att yppa sig. Enligt ofvanberörda
nådiga stadga åligger det för närvarande öfverinspektören hufvudsakligen
att årligen besöka »anstalterna för sinnessjuka» samt att i den män hans
tid medgifver biträda medicinalstyrelsen vid handläggning af hospitaisärenden
och rättsmedicinska frågor rörande sinnesbeskaffenhet. Dessutom
tillkommer det öfverinspektören att jämlikt § 12 mom. 2 samt § 73 af
nämnda nådiga stadga verkställa inspektion jämväl å andra platser, hvarest
sinnessjuka vårdas.

Enligt den erfarenhet, som medicinalstyrelsen hittills kunnat vinna
om öfverinspektörens verksamhet, synes det alldeles uppenbart, att överinspektörens
tillsyn i främsta rummet är af nöden i fattiggårdar och enskilda
hem, under det att han å andra sidan faktiskt är förhindrad att
ägna sin uppmärksamhet åt sistberörda enskilda och kommunala sinnessjukvård,
annat än helt undantagsvis. För framtiden torde detta missförhållande
blifva ändå större än nu, enär hospitalsväsendets allt hastigare
utveckling torde komma att mera än hittills kräfva öfverinspektörens biträde
inom medicinalstyrelsen samt med nytillkommande hospital och asyler
hans inspektioner af dessa måste komma att taga alltmera tid.

För närvarande anser sig dock medicinalstyrelsen af ofvan antydda
skål ej böra göra framställning om anslag för ännu en öfverinspektör.

1 ofvan meromnämnda nådiga stadga har äfven föreskrifvits, att vederbörande
tjänsteläkare skall besöka inom distriktet förefintliga sinnes*
sj lika, »om hvilka läkaren icke har sig bekant, att de vårdas i enlighet med
denna stadgas föreskrifter» (§ 70 inom. 1). Oaktadt de i statens eller
kommunens tjänst anställda civila läkarne, såsom förut flera gånger framhållits,
i allmänhet icke torde vara så förtrogna, som ömkligt vore, med
sinnessjukdomar och vården om sinnessjuka, synes likväl nyssnämnda föreskrift
vara ägnad att i ej ringa mån motverka befolkningens och kommunala
myndigheters likgiltighet, vårdslöshet och hjärtlöshet med afseende
på vården af sinnessjuka.

A andra sidan lära dock på grund af ekonomiska svårigheter eller
andra omständigheter tjänsteläkarnes bästa sträfvanden måhända ofta nog
ej leda till önskad påföljd.

Hvad särskild! de kommunala myndigheterna beträffar, torde det hos
många bland dem gälla som eu oemotsäglig sanning, att sinnessjukvården
är en angelägenhet, som uteslutande tillkommer staten. De åtgärder, som i
berörda hänseende inom vissa kommuner vidtagits, synas äfven, enligt hvad
öfverinspektörernas berättelser gifvit vid handen, i många fall vittna
om en viss likgiltighet och motsträfvighet, grundad på ofvannämnda uppfattning,
att kommunen »icke har någon skyldighet» att taga vård om
sina sinnessjuka.

Gränserna för statens och kommunernas skyldigheter i berörda hänseende
torde väl alltid blifva i viss mån sväfvande och lära väl knappast
kunna teoretiskt fastställas så noggrant, att icke tvister måste uppstå, om
den goda viljan saknas. Fördelningen af statens och kommunernas bördor
med afseende på sinnessjukvårdens handhafvande är i själfva verket
högst olika i olika kulturländer, på grund hvaraf det synes lämpligast att
äfven inom vårt land taga mera hänsyn till den på grund af historiska förhållanden
utvecklade sedvanerätten än till på rent teoretiska grunder uppkonstruerade
regler.

I enlighet härmed synes statens befattning med sinnessjukvården
böra omfatta dels de sinnessjuka, som på grund af eventuell höflighet
kunna anses kräfva speciella och mera kostsamma anordningar med afseende
på sjuklokalernas beskaffenhet, betjäningens talrikhet och sakkunnig
läkarevård, dels sådana obotligt sinnessjuka, som med hänsyn till den allmänna
säkerheten, eller på grund af osnygghet, hjälplöshet, djupt psykiskt
förfall, störande uppträdande och dylika omständigheter, äro i behof af liknande
anordningar, äfvensom sådana obotliga, hvilkas uppfostran till eller
uppehållande vid en viss grad af hyfsning och själfverksamhet synes
kräfva fortsatt vård och särskilda omsorger. Däremot torde kommunerna
böra anses skyldiga att omhändertaga sådana sinnessjuka, som efter anlupen
sjukdomsprocess icke förete några egentliga sjukliga symtom, men
däremot vissa psykiska defekter, såsom minskad eller upphäfd arbetsduglighet,
bristande företagsamhet och intresse med afseende på själfförsörjning
och dylikt, som för normala personer är af vikt, nedsatt intelligens
och omdömesförmåga in. ih., och Indika alltså snarare äro att anse
såsom psykiska invalider än i egentlig mening psykiskt sjuka. För denna
kategori af »obotligt sinnessjuka» gäller utan tvifvel, att de knappast
äro i behof af någon egentlig sjukvård utan blott kräfva ett efter deras
defekter och egendomligheter lämpadt hänsynsfullt bemötande samt stundom
i viss mån modifierade anordningar i lokalt afseende, Indika eljest ej
anses nödiga för vanlig fattigvård, men som å fattigvårdsinrättningar
torde kunna åstadkommas utan särdeles kostsamma eller omfattande åtgärder.

Berättelse ant), under sokn. af sinnessjuka ork sin nes sida. 11

Medicinalstyrelsen har förut varit i tillfälle att betona, hurusom
för närvarande ett icke ringa antal af de obotligt sinnessjuka, som vårdas
å hospital och asyl, tillhör sistnämnda kategori af »psykiska invalider»
och säkerligen skulle kunna vårdas å försörjningsinrättningar (resp. enskilda
hem), om därstädes uppfattningen af kommunens skyldigheter med
afseende på dessa sjuka vore en annan och om större intresse förefunnes
för åstadkommande af en del för detta ändamål nödiga anordningar. Medicinalstyrelsen
vill också ännu en gång framhålla, att statens åtgärder
för de sinnessjukas vård, om än aldrig så omfattande och kostsamma,
äfven för framtiden måste blifva otillräckliga och otillfredsställande, om
icke kommuner och enskilda i sin mån och efter bästa förmåga draga försorg
om sådana sinnessjuka, för hvilkas vård inga mera speciella åtgärder
äro af nöden.

Inom några af rikets större städer hafva emellertid på allra sista
tiden vidtagits eller förberedts åtgärder för en mera tillfredsställande vård
för de sinnessjuka, om hvilka kommunerna kunna anses böra draga försorg,
och i en del andra städer synas likaledes de synpunkter, som medicinalstyrelsen
ofvan framhållit, vara på väg att tränga igenom.

Det torde alltså vara att hoppas, att de missförhållanden beträffande
den kommunala (och enskilda) sinnessjukvården, som ofvan påpekats, småningom
skola blifva, till en viss grad åtminstone, afhjälpta. Att fullständigt
råda bot för dem, är emellertid äfven med den bästa vilja knappast
möjligt, så länge fattigvården, såsom nu i regeln, är bunden vid hvarje
särskild kommun. Det är nämligen uppenbarligen omöjligt för mindre sådana,
. i hvilka folkmängden icke uppgår till mera än några få hundratal,
att vidtaga permanenta åtgärder för eventualiteter, som inträffa eller kunna
beräknas inträffa blott helt tillfälligtvis och öfvergående. Eu sammanslutning
af flera kommuner för gemensamt ordnande af vården om medellösa
sinnessjuka, i enlighet med bestämmelserna i Eders Kung!. Majrts nådiga
förordning angående fattigvården den 9 juni 1871, är alltså från här ifrågavarande
synpunkt i hög grad önsklig.

Medicinalstyrelsen vill slutligen påpeka, att en förbättring af den
kommunala sinnessjukvården, oafsedt sakens humanitära sida och oafsedt
de fördelar, som sinnessjukvården i dess helhet skulle vinna, sannolikt
äfven skulle ställa sig gynnsamt för kommunernas ekonomi.

Under nuvarande förhållanden få äfven akut insjuknade sinnessjuka
ofta vänta en rundlig tid, innan plats kan beredas dem å något hospital,
hvarunder, om vården, såsom nu i regeln, är dålig eller mindre tillfredsställande,
utsikterna för hälsans återvinnande alltmera försämras och kommunerna
således af missriktad sparsamhet stundom ådraga sig mångåriga

underhållskostnader för sinnessjuka, som, om vården om dem från början
varit lämplig, måhända snart nog kunnat återgå till sin vanliga verksamhet
med återvunnen förmåga att försörja sig själtva.

Det torde vidare vara uppenbart, att ju större möjlighet heredes
statens anstalter att till kommuner och enskilda återbörda kroniskt och
obotligt sjuka, desto snarare kunna samma anstalter bereda plats för akut
insjuknade, hvarigenom kommuner och enskilda besparas de drygare kostnader,
som aro förenade med vården om dessa sinnessjuka, och ofvannämnda
risk för fleråriga utgifter i och för den sjukas vård minskas.

Att kommunernas underlåtenhet att vidtaga nödiga åtgärder för sinnessjukas
vård stundom kan blifva ekonomiskt ganska betungande, torde
bland annat framgå af ofvan anförda notiser om en försörjningsinrättning,
hvarest man stundom nödgats mot dryg betalning särskild! leja en
eller ett par handfasta karlar till skydd mot en eller annan svallkött
sinnessjuks våldsamhet. Liknande historier äro för öfrigt långt ifrån enastående.
Medicinalstyrelsen har sig i detta afseende bland annat bekant,
att vissa kommuner stundom funnit det med sin ekonomiska fördel förenligt
att söka plats för medellösa sinnessjuka å enskild anstalt, hvarest
afgiften kan uppgå till omkring 6 kronor om dagen. Att vederbörande i
dylika fall lifligt beklaga sig öfver statens underlåtenhet med afseende på
vården om de sinnessjuka, torde knappast behöfva nämnas.

Medicinalstyrelsen har i det föregående beräknat, att af de sinnessjuka
i riket i det närmaste 60 % böra vårdas å statens hospital och asyler.
Det lär alltså icke kunna påstås, att styrelsen sökt underskatta statens
skyldigheter med afseende å sinnessjukvården. Styrelsen har därför ansett
sig befogad att äfven framhålla, hurusom såväl med hänsyn till allas intressen
och humanitetens fordringar som med hänsyn till kommunernas
och enskildas ekonomi en förbättring af (ten enskilda och kommunala sinnessjuk
värden är i lika hög grad af behof vet påkallad som utvecklingen af
den offentliga sinnessjukvården.

Undersökningen af de sinnesslöa ä landsbygden har omfattat samma,
områden och folkmängd, som förut angifvits vid redogörelsen för undersökningen
af de sinnessjuka, d. v. s. 9,39 % af folkmängden å rikets lands -

Antalet
sinnesslöa å
landsbygden.

Fördelningen
af de
sinnesslöa i
landsbygder
länsvis.

bygd och enligt de summariska folkräkningsuppgifterna 639 sinnesslöa, d. v. s.
9,39 % af samtliga å landsbygden enligt samma uppgifter befintliga.

Vid redogörelsen för de sinnessjuka har omnämnts, att, sedan de
nominativa folkräkningsuppgifterna rörande de för undersökning utvalda
distrikten kommit medicinalstyrelsen till banda, dessa uppgifter befunnos
icke öfverensstämma med de förut omnämnda summariska uppgifterna. I
sammanhang därmed har medicinalstyrelsen påpekat de sannolika orsakerna
till ifrågavarande differens, hvilken, för så vidt den gällde de sinnessjuka, icke
kunde anses vara af någon betydelse. Med afseende å de sinnesslöa ställer
sig dock saken betydligt annorlunda, i det att, enligt de nominativa uppgifterna,
antalet sinnesslöa inom undersökningsdistrikten uppgått till 778,
d. v. s. en siffra som med icke mindre än 21,7 % öfverstiger den, som
vunnits på grund af de summariska uppgifterna. Skillnaden är ganska
olika inom olika distrikt, men torde af skäl, som förut flera gånger berörts,
kunna antagas vara ungefär densamma inom hvarje län.

Vid här nedan följande beräkningar har medicinalstyrelsen därför
utgått från antagandet, att såväl inom hvarje enskildt län som inom rikets
landsbygd i dess helhet antalet sinnesslöa enligt folkräkningsuppgifterna bör
vara 21,7 % högre än de summariska uppgifterna utvisa och för hela landsbygden
således kan beräknas till 8,283. (Se bil. II samt tab. I och XII.)

_ Utöfver de 778 sinnesslöa, som enligt de nominativa folkräkningsuppgifterna
förefunnits inom samtliga undersökningsdistrikt, hafva vid
undersökningen anträffats ytterligare 355; genom uppgifter från anstalter
har dessutom kännedom vunnits om 6, under det att å andra sidan 24
såsom sinnesslöa betecknade personer vid nämnda efterforskningar befunnits
psykiskt normala (18), aflidna (2), »obefintliga» (3) eller vistas å obekant
01‘t _(!)• Antalet den 31 december 1900 inom undersökningsdistrikten befintliga
sinnesslöa skulle alltså enligt undersökningen hafva uppgått till
1,119 eller 43,32 % mera, än hvad folkräkningsuppgifterna gifvit vid handen.
A rikets landsbygd i dess helhet kan på grund häraf antalet sinnesslöa uppskattas
till 11,871 (= 8,283, ökadt med 43,32%), utgörande 0,29 % af folkmängden.

Vid redogörelsen för det sannolika antalet sinnessjuka inom rikets
.landsbygd har medicinalstyrelsen sökt göra gällande, att pålitligheten,
.eller opålitligheten, i folkräkningsuppgifterna, i hvad de röra sinnessjuka
ocli sinnesslöa, synes kunna antagas vara ungefär lika stor inom olika delar
af rikets landsbygd — om man utgår från så stora områden som länen.
Under förutsättning att detta antagande är riktigt, ställer sig fördelningen
af de sinnesslöa i absoluta tal och i förhållande till folkmängden inom de
olika länen på följande sätt:

olClS**

y0Wra -

F I IT IL A

Hemö s a-rvd.

ttdefhamn.

Gerle

•fc

K*!3TJANlA

An!al et
sinnes slöa ii
landsbygden i
förhånande till
fbrkmånffden;
länsvis

ANDS

mindre an 0.25 x
0.25 — 0.30 X
0.30 — 0.35X
0.35* —och.
därutöfrer.

Gen. Stab. Li t Ar.sr Stocltholm

Stockholms län ..............

Uppsala län ......................

Södermanlands län...........

Östergötlands län............

Jönköpings län.................

Kronobergs län.................

Kalmar län.......................

Gottlands län ....................

Blekinge län......................

Kristianstads län..............

Malmöhus län ..................

Hallands län.....................

Göteborgs och Bohus län

Elfsborgs län ...................

Skaraborgs län..................

Värmlands län...................

Örebro län.........................

Västmanlands län.............

Kopparbergs län ..............

Gäfleborgs län...................

Västernorrlands län..........

Jämtlands län..................

Västerbottens län.............

Norrbottens län................

Sinnesslöa.	Sinnesslöa i tf.
357	0,23
222	0,23
378	0,27
712	0,33
585	0,33
595	0,39
645	0,33
139	0,31
332	0,30
447	0,22
648	0,23
377	0,33
536	0,28
739	0,30
679	0,31
923	0,40
583	0,35
334	0,28
654	0,32
583	0,30
426	0,21
343	0,33
410	0,30
224	0,19

Den relativa frekvensen af sinnessjuka inom de olika delarna af rikets
landsbygd synes, som ofvan framhållits, ganska noga följa växlingarna i
landets naturliga beskaffenhet, folkmängdstäthet m. in. Någon dylik regclmässighct
kan knappast spåras beträffande antalet sinnesslöa inom olika
delar af riket. Värmlands och Kronobergs län äro visserligen äfven med
afseende på antalet sinnesslöa de sämst lottade och de skånska länen, liksom
Mälareprovinscrna, mycket gynnsamt ställda, men för öfrigt är det
svårt att finna några beröringspunkter med motsvarande siffror för de
sinnessjuka. 1 betraktande häraf, och då frågan icke har väsentlig praktisk
betydelse för det ändamål, som med undersökningen afses, anser sig styrelsen
kunna lämna denna fråga å sido.

Antalet sinnesslöa i städerna uppgick enligt folkräkningsuppgifterna
till 876. Vid undersökningen har anträffats ytterligare 317, hvarutöfver,

Fördelningen
af de
sinnes slöa i
städerna.

Antalet sinnesslöa
i
hela riket.

enligt uppgifter från anstalter, böra tillkomma 143. A andra sidan afgå
31 såsom »obefintliga» (6), ej sinnesslöa (16), aflidna (2), ej tillhörande
kommunen (6) eller befinnande sig å okänd ort (l). Det verkliga antalet
sinnesslöa i städerna den 31 december 1900 skulle alltså uppgå till 1,305
eller 0,12 % af folkmängden. Den genom undersökningen konstaterade
tillökningen uppgår alltså till 429 eller 49 %.

vid redogörelsen för de sinnessjuka i städerna. För	städer af olika	stor-
lek varierar frekvensen på följande sätt:
	Folkmängd.	Sinnesslöa.	l):u i %.
Stockholm .....................................................	300,624	263	0,087
Göteborg.........................................................	130,619	213	0,163
Malmö...............................................	60,857	40	0,066
Norrköping...................................................	41,008	39	0,095
Städer med 20—25,000 inv.....................	146,158	158	0,108
» » 10—20,000 » ....................	163,424	212	0,129
» » 5—10,000 » ....................	143,422	203	0,142
» 2— 5,000 » ....................	82,524	108	0,130
» mindre än 2,000 » ....................	35,315	69	0,195
Summa	1,103,951	1,305	0,12

Antalet sinnesslöa i hela riket uppgår, enligt hvad undersökningen
sålunda gifvit vid handen, till 13,176, hvithet motsvarar 0,256 % af folkmängden
och utgör en ökning af folkräkningsuppgifternas siffror med
4,017 = 43,9 %.

Med afseende på pålitligheten af undersökningens resultat i förevarande
hänseende bör här anmärkas, att siffran för Stockholm uppenbarligen
är mycket för lag och, under antagande att den relativa frekvensen
är ungefär lika stor som i Göteborg, synes böra ökas med närmare
250. Beträffande öfriga städer samt landsbygden torde samma skäl,
som ofvan nämnts vid redogörelsen för antalet sinnessjuka, tala för,
att äfven här ifrågavarande siffror med största sannolikhet blifvit
för låga.

Att antalet sinnesslöa blifvit för lågt uppskattadt såväl å landsbygden
som i mindre och större städer, synes dessutom af följande skäl,
och oberoende af hvad som ofvan anförts, alldeles visst. Det torde få
anses ställdt utom allt tvifvel, att sinnesslöheten i regeln är medfödd och
endast i relativt få fall uppstår efter födelsen, i följd af sjukdomar i cell -

träla nervsystemet, yttre skador etc., förvärfvade under den tidiga barndomen.
Antalet sinnesslöa bör alltså vara minst lika stort bland barn,
tillhörande de första åldersklasserna 0—5 år, som bland äldre barn och
fullvuxna, i synnerhet som dödligheten bland sinnesslöa barn, efter allt att
döma, sannolikt är afsevärdt större än bland psykiskt normala. A andra
sidan är det dock lika uppenbart, att kännedomen om förekomsten af sinnesslöhet
hos barn under deras första lefnadsår måste blifva mera bristfällig
än beträffande äldre barn. Det ligger i sakens natur, att föräldrar
hvarken kunna eller vilja erkänna en förhandenvarande sinnesslöhet hos
barnet, ens för sig skälfva och ännu mindre för andra, under de första åren,
då ännu någon möjlighet föreligger att tro på försenad utveckling eller dylikt.
Det är för (ifrigt otvifvelaktigt, att det äfven för i hithörande ämnen
erfarne läkare eller lärare kan vara ytterst svårt, och i många fall helt enkelt
omöjligt, att bestämdt afgöra, huruvida hos ett barn under dess tidigaste
år sinnesslöhet är för handen.

Att ett icke ringa antal förbiseenden af sinnesslöhet hos späda barn i
allmänhet måste äga rum, torde alltså vara uppenbart. Medicinalstyrelsen har
icke bearbetat föreliggande material med hänsyn till denna fråga, men är
i tillfälle att med siffror, hämtade från annat håll, uppvisa, att så säkerligen
varit fallet äfven vid här ifrågavarande undersökning. Nedanstående
tablå, hvars siffror äro hämtade ur, respektive beräknade på grund af, uppgifter
i dels statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890,
III, sid. XV, tab. E, dels »Underdånigt betänkande och förslag till ordnande
af andesvagas undervisning, afgifvet i mars 1894 af därtill i nåder
utsedde kommitterade», tab. I, sid. 120, dels slutligen ur ett danskt arbete
»Statistiske undersögelser angaaende aandsvage i Danmark 1888—1889 ved
J. Carlsen, D:r Med.», tab. I, sid. 19, utvisar den relativa fördelningen af
åldersklasserna beräknad pro mille: l:o) bland Sveriges befolkning den 31
december 1890 (kol. 1); 2:o) bland de sinnesslöa i Sverige samma dag enligt
folkräkningsuppgifterna (kol. II) samt bland de sinnesslöa i Danmark
1888—1889 enligt särskildt företagen undersökning, anordnad på analogt
sätt med den bär ifrågavarande (kol. III).

Af denna tablå framgår, att vid folkräkningen i Sverige den 31
december 1890 ett mycket stort antal sinnesslöa, tillhörande åldersklasserna
0—15 år, måste hafva blifvit förbisedda, och att detta i synnerligen hög
grad gäller de sinnesslöa under 5 år och äfven i hög grad åldersklasserna
5—10 år, hvaremot de sinnesslöa i åldern 10—15 år synas hafva
blifvit förbisedda i relativt mindre omfattning. Vidare framgår, att vid
ofvannämnda, i Danmark särskildt anordnade undersökning, hvilken år
jämförlig med den, för hvilken här redogöres, de sinnesslöa i de lägre

Åldersfördel -

	Ålder.		Åldersfördel-ningen år 1890, af rikets be-folkning, pro mille.	Åldersfördel-ningen år 1890, af de sinnesslöa inom riket, pro mille.	ningen år 1888 —1889, i Dan-mark, af de sin-nesslöa, enligt särskildt under-sökning, pro
					mille.
0-	-5	år ...........	............... 121,8	4,1	25,9
5-	-10	» ...........	.............. 109,3	36,1	149,i
10-	-15	» ...........	............. 101,9	95,o	203,i
15-	-20	» ...........	............. 90,5	128,5	161,o
20-	-25	» ...........	............. 72,9	119,4	104,o
25-	-30	» ...........	............. 72,5	127,9	81,4
30-	-35	» ...........	.............. 66,3	108,7	81,4
35-	-40	» ...........	.............. 57,9	82,2	43,7
40-	-45	»	.............. 52,9	75,o	43,7
45-	-50	» ...........	.............. 50,5	58,3	28,55
50-	-55	» ...........	............. 45,3	48,3	28,55
55-	-60	» ...........	.............. 43,5	37,8	16,75
60-	-65	» ...........	.............. 37,8	32,5	1 6,75
65-	-70	»	............. 33,0	23,7	6,35
70-	-75	» ...........	.............. 22,i	12,7	6,35
75-	-80	» ...........	.............. 13,o	7,i	1 o.
Ofv	er 80 år ........	.............. 8,2	2,i	\| 3,4

S limma. 1,000,o

1,000,o

1,000,0

åldersklasserna befunnits högst väsentligen talrikare än förut nämnts, utan
att dock hela antalet sinnesslöa i åldersklasserna 5—10 år och ännu mindre
i de 5 första åldersklasserna kan antagas hafva blifvit på långt när till
fullo kändt.

En jämförelse mellan de tre kolumnerna i tablåen synes bestyrka
hvad som ofvan antagits såsom sannolikt, nämligen att antalet sinnesslöa
är ungefär lika stort inom åldersklasserna 0—5 år, 5—10 år och 10—15
år, möjligen med någon Övervikt för de båda första perioderna, och äfven
att under dessa sistnämnda ett säkert påvisande af att sinnesslöhet är förhanden
torde vara förenadt med synnerligen stora svårigheter. Inom åldersklasserna
öfver 15 år, möjligen något senare, synes antalet sinnesslöa sjunka
betydligt hastigare än befolkningen i dess helhet; det har också länge ansetts
sannolikt, att dödligheten bland de sinnesslöa är större än bland från
barndomen psykiskt normala personer, samt att medellifslängden för de
förra är afsevärdt kortare än för de senare.

Af ofvanståencle framgår emellertid såsom otvifvelaktigt, att ett
ganska betydligt antal sinnesslöa i spädare ålder äfven vid en särskildt
anordnad undersökning blir förbisedt och att alltså med största sannolikhet
antalet sinnesslöa inom riket är ett eller annat tusental högre, än
hvad här förevarande undersökning utvisar.

Såsom synnerligen anmärkningsvärd t synes i detta sammanhang
böra påpekas den högst väsentliga olikhet, som, enligt hvad undersökningen
gifvit vid handen, råder mellan landsbygd och städer med afseende på den
relativa frekvensen af sinnesslöa. Denna uppgår i städerna till 0,i2''% men
å landsbygden till 0,29 %, d. v. s. till mera än dubbelt sä mycket. Ungefär
samma proportion återfinner man i folkräkningsuppgifterna (resp. 0,n %
enligt de summariska uppgifterna och 0,20 % enligt de nominativ» för
landsbygden och 0,os % för städerna).

Ofvan har redogjorts för de moment, som kunna antagas hafva inverkat
på pålitligheten af undersökningsresultaten, i hvad de rört de sinnessjuka,
dels å landsbygden och dels i städerna. Medicinalstyrelsen kan
icke finna, att förhållandena härutinnan äro väsentligen annorlunda med
afseende på de sinnesslöa, och anser således, att inga skäl föreligga för
antagandet, att undersökningen i städerna af de sinnesslöa blifvit så
mycket mindre tillförlitlig än å landsbygden, att ofvannämnda skillnad i
den relativa frekvensen i städerna och å landsbygden därigenom kan förklaras
eller i nämnvärd mån reduceras. Stadsläkarne torde väl i allmänhet
icke hafva så stor erfarenhet om sinnesslöa, men detsamma gäller äfven
om de å landsbygden undersökande läkarne, Indika visserligen kunna anses
speciellt sakkunniga i fråga om sinnessjuka, men som, äfven de, endast i inskränkt
mån haft tillfälle att förvärfva någon personlig erfarenhet om
sinnesslöa. Dessa torde i det hela inom vårt land hitintills knappast ansetts
höra till läkarnes verksamhetsområde, utan hafva öfvervägande varit
föremål för pedagogisk omvårdnad eller, till stor del enskild, välgörenhet. Med
afseende på de sinnesslöa hafva således de i städerna undersökande läkarnes
kompetens varit mera jämnställd med de å landsbygden undersökandes,
hvaraf följer att, med afseende å de sinnesslöa, resultaten från städerna
snarast äro att anse såsom mera pålitliga i jämförelse med resultaten från
landsbygden, än hvad fallet är med samma resultat beträffande de sinnessjuka.

Det torde alltså, åtminstone tills vidare, få antagas som sannolikast,
att antalet sinnesslöa å landsbygden i förhållande till folkmängden är
ungefär dubbelt så stort som i städerna. * Att hela denna olikhet

* I Danmark utfördes, som ofvan nämnts, under åren 1888—80 eu räkning åt de
sinnesslöa enligt en metod, som kan anses analog med den bär ifrågavarande och som äfven

Berättelse ung. unilersökn. af sinnessjuka och sinnesslöa. 1 ~

skulle bero på felaktigheter i undersökningen, synes i alla händelser
icke rimligt.

Beträffande orsakerna till ifrågavarande olikhet mellan landsbygd och
städer, kan icke sägas stort mera, än att därom kan man intet med visshet
veta. De antaganden, som i detta hänseende möjligen kunna göras,
synas icke vara af något direkt praktiskt intresse. En omständighet förtjänar
måhända dock att anmärkas, nämligen den, att i städerna de sinnessjuka
och äfven de sinnesslöa omhändertagas i offentliga och enskilda anstalter
samt å försörjningsinrättningar i vida störe omfattning än å landsbygden,
hvilket icke lär vara utan betydelse för befolkningens ärftliga anlag
för psykiska rubbningar.

Af de 1,115 sinnesslöa inom de å landsbygden undersökta distrikten

kvinnor. Förutsatt att

De sinnesslöas
fördel nina

efter voro b 10 eller 54,7 % män och 505 eller 45,3 %> ___________

k°n. förhållandet mellan könen varit detsamma å landsbygden i dess helhet,
skulle antalet sinnesslöa män uppgått till 6,493 och antalet sinnesslöa
kvinnor till 5,378, utgörande 0,33 resp. 0,27 % af hela antalet män resp.
kvinnor å rikets landsbygd. Af de sinnesslöa å landsbygden synes sålunda
antalet manliga individer vara afsevärdt högre än de kvinnliga, såväl
absolut som relativt.

1 städerna voro af därstädes befintliga 1,305 sinnesslöa 735 eller 56,3 %
män och 570 eller 43,7 % kvinnor, utgörande 0,i45 och 0,090 % af städernas

gaf liknande resultat, nämligen 0,i8 % af folkmängden för hela riket, 0,20 % för landsbygden
och 0,i3 % för städerna. Vid redogörelsen för dessa resultat (»Statistiske undersögelser» etc.)
anmärkes, att enligt folkråkningsuppgifterna den V2 1890 det relativa antalet sinnesslöa befanns
högst i landskommunerna och lägre i städerna alltefter dessas storlek och att på grund
häraf det icke kan vara något tvifvel om, att berörda tal »äro det statistiska uttrycket för den
a priori uppställda förmodan, att prästers och lärares kännedom om befolkningen är störst på
landet, minst i de stora städerna, och att alltså de för landsbygden angifna siffrorna närma
sig verkligheten mera än siffrorna från städerna, speciellt de stora städerna.» Författaren
erkänner icke heller sannolikheten af någon skillnad mellan förekomsten af sinnesslöhet å
landsbygden och i städerna. Detta resonnemang synes i själfva verket ganska antagligt, men
inom Sverige har den verkställda undersökningen, som ofvan påvisats, icke gifvit vid handen
någon regelbunden stegring af det relativa antalet (sinnessjuka och) sinnesslöa efter kommunernas
aftagande storlek, hvarken beträffande städerna eller landsbygden. Vidare må påpekas,
att antalet vid undersökningen nyanträffade varit relativt större i städerna än å landsbygden
(detta gäller både sinnessjuka och sinnesslöa). Äfven på grund häraf torde (frånsedt
Stockholm) undersökningens resultat icke kunna anses mindre tillförlitligt med afseende
a förhallandena i städerna än å landsbygden — om än prästerskapets kännedom om de
sinnessjuka och sinnesslöa synes ofullständigare i städerna än på landet, i större kommuner
än i mindre.

manliga resp. kvinnliga invånare. Äfven i städerna ärb således de sinnesslöa
af mankön betydligt öfvervägande.

För hela riket blifva motsvarande siffror följande: Af de 13,176
sinnesslöa, hvilka enligt undersökningen förefunnos den 31 december 1900,
voro 7,228 män och 5,948 kvinnor; alltså af samtliga sinnesslöa 55 %
män och 45 % kvinnor samt af rikets samtliga manliga invånare 0,29 %
och af dess kvinnliga 0,22 %.

Bland de sinnesslöa inom riket är alltså mankönet såväl absolut som
i förhållande till hela antalet sinnesslöa och i förhållande till folkmängden,
fördeladt efter kön, afsevärdt talrikare representeradt.

Af de 1,115 sinnesslöa, som tillhört landsbygden, blefvo 68 (6,i %) De sinnesej
undersökta, enär de aflidit (30), ej anträffats (13), vistats å annan upp- d^/öer/jfr''
oäfven ort (5) eller i enskild! hem å annan ort (6), afflytta! från orten (3), vistelseort.
vid undersökningen vistats å anstalt (6) eller fängelse (2) eller drifvit omkring
(3). Å hospital och asyl vårdades 15, å enskild anstalt 42, alltså
tillsammans 57 (-= 5,i %) å anstalt. Af öfriga 990, utgörande 88,8 % af
hela antalet, vistades 700 (= 70,7 %) i egna hem, 177 — 17,9 % i annat
enskildt hem och 113 = 11,4 % å försörjningsinrättning.

Af de 1,305 sinnesslöa i städerna blefvo 159 = 12,2 % ej undersökta,
emedan de vid tiden för undersökningen ej anträffats (28), vistats
å annan uppgifven ort (21), i enskildt hem å annan ort (78) eller å anstalt
(7), afflytta! till annan ort (5) eller aflidit (20); 347 ( = 26,6 %) vistades
å hospital eller asyl (31), å enskild anstalt (315) eller å länslasarett
(1); af de öfriga 799, utgörande 61,2 % af hela antalet, vårdades 485 (=

60,7 ?é) i eget hem, 41 (5,i %) i annat enskildt hem och 235 (== 29,4 30 å
försörjningsinrättningar, hvartill kommo 38 (— 4,8 %) å särskilda afdelningar
å försörjningsinrättningarna i Stockholm och Göteborg.

De sinnesslöa vårdas alltså i vida mindre omfattning än de sinnessjuka
å anstalt eller försörjningsinrättningar och öfvervägande i egna hem.

För utrönande af behofvet af anstaltsvård för sinnesslöa inom riket
har det af åtskilliga skål varit nödvändigt att använda en annan metod yi delinän
för motsvarande beräkningar med afseende på de sinnessjuka. nesslöa.

Till en början måste man skilja på bildbara och obildbara samt beträffande
de förra, med hänsyn till föreskrifterna i Eders Kungl. Maj:ts
nådiga kungörelse den 13 juni 1902 angående anslag af allmänna medel
åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och åt arbetshem för sinnes -

Bildbara

sinnesslöa

barn.

slöa, särskild t afhandla dels bildbara sinnesslöa barn i åldern 6—12 år,
dels äldre arbetsdugliga sinnesslöa.

Af sinnesslöa i åldern 6—12 år (d. v. s. sådana som fyllt 6 men ej
12 år) hafva vid undersökningen å landsbygden anträffats 66 (motsvarande
5,9 % af antalet sinnesslöa inom de undersökta distrikten), livilka ansetts
bildbara; häraf kan beräknas, att å landsbygden i dess helhet med ett uppskattadt
antal af 11,871 sinnesslöa, böra finnas 700 bildbara, som ej åtnjuta
anstaltsvård. 1 städerna har af ifrågavarande kategori af bildbara
anträffats 76, hvadan inom riket i dess helhet antalet bildbara sinnesslöa
i åldern 6—12 år, hvilka sakna anstaltsvård, kan uppskattas till 776.

Denna siffra har måhända blifvit för hög, därigenom att de undersökande
läkarne öfverskattat möjligheterna för bildbarhet. Enligt hvad
medicinalstyrelsen inhämtat, lär det relativt ofta hända, att sinnesslöa barn,
som enligt läkarebetyg varit att anse som bildbara, efter intagning å uppfostringsanstalter
snart nog visa sig alldeles oemottagliga för något slags
utbildning och alltså äro att anse som rena »asylister».

A andra sidan finnas flera omständigheter, som tala för att ifrågavarande
siffra blifvit för låg. För det första år det ingalunda osannolikt,
att läkarne, om de å ena sidan stundom öfverskattat de sinnesslöas utvecklingsmöjligheter,
å andra sidan likaväl kunnat underskatta eller förbise
desamma. Uppfostringsanstalterna för sinnesslöa torde i det hela
föra en ganska obemärkt tillvaro, så att mången läkare förvisso är föga
förtrogen med dessa anstalters uppgift och ändamål liksom i allmänhet
med hvad som rör vården om de sinnesslöa. Denna har nämligen, som
redan förut pepekats, utan tvifvel hittills snarare ansetts vara en pedagogisk
välgörenhetsangelägenhet än en medicinsk sådan. För vinnande af
någorlunda pålitliga omdömen i förevarande hänseende skulle i själfva verket
fordrats ett samarbete mellan läkare och lärare, helst naturligtvis
lärare, förtrogna, med sinnesslöas vård och undervisning.

Eu annan omständighet, som säkerligen förorsakat att här omhandladc
siffra blifvit för låg, är den att, såsom ofvan framhållits, antalet sinnesslöa
öfver hufvud blifvit för lågt angifvet. De förbiseenden, som förorsakat
detta, kunna med en viss grad af sannolikhet antagas hafva öfvervägande
gällt just de bildbara, de relativt bättre begåfvade, hvilka omgifningen ej
kunnat eller velat erkänna som sinnesslöa och som därför aldrig kommit
till läkarnes kännedom.

Slutligen kunna, som förut påpekats, åtminstone lindrigare former af
sinnesslöhet faktiskt ej alltid med säkerhet diagnosticeras under de första
lefnadsåren, emedan defekterna stundom kunna vara af den art, att de
framträda först vid uppnådd skolålder eller senare, på grund hvaraf sär -

skildt Ibland de bildbara sinnesslöa de tidigaste Åldersklasserna i statistikeu
helt visst äro ofullständigt representerade.

Om det alltså synes sannolikt, att siffran 776 är för lag, saknas dock
hållpunkter för bedömande af, i hvilken omfattning ofvannämnda, i olika
riktningar verkande moment gjort sig gällande, hvarför det torde vara
lämpligt att tills vidare utgå från att den någorlunda motsvarar de verkliga
förhållandena och att alltså en viss dag, nämligen den 31 december 1900,
776 sinnesslöa barn voro i behof af och författningsenligt berättigade till
inträde å de med statsmedel understödda uppfostringsanstalterna för sinnesslöa,
men på grund af bristande plats där ej kunnat vinna inträde.

Huruvida samma siffra är ett troget uttryck för behof vet af anstalt
platser utöfver de nu befintliga, är däremot icke utan vidare klart. Den
ofvan diskuterade beräkningen omfattar nämligen blott 6 årsklasser af sinnesslöa
barn, under det att skoltiden för dessa författningsenligt omfattar 8
år, på grund hvaraf det sålunda vill synas, som borde siffran 776 ökas
med 25 % för att representera den förefintliga bristen på anstaltsplatser.
Emellertid är, enligt hvad medicinalstyrelsen inhämtat, lärokursen å uppfostringsanstalterna
för sinnesslöa i medeltal afsevärdt kortare än 8 år till
följd däraf, att en del barn efter ett eller två år eller ännu kortare tid
såsom obildbara utskrifvas eller af andra skäl, såsom på grund af dödsfall
eller föräldrarnes önskan, afgå före afslutad skolkurs. — Vidare lär den
verkliga skolåldern för sinnesslöa i allmänhet omfatta äldre årsklasser (från
8 å 10 år till 16 å 18) än dem, som legat till grund för här ifrågavarande
beräkningar; men, som ofvan nämnts, äro sistnämnda årsklasser sannolikt
alldeles icke talrikare än förutnämnda tidigare (från 6 till 12 år).

Det synes alltså troligt, att siffran 776, försåvidt den i och för sig
är riktig, äfven är ett ganska troget uttryck för den rådande platsbristen
eller behofvet af ökadt antal platser.

Enligt »berättelse och redovisning till föreningen för sinnesslöa barns
vård af dess styrelse 1901» uppgick vid 1900 års slut antalet platser å
uppfostringsanstalterna för sinnesslöa inom riket till 617. Medicinalstyrelsen
har emellertid inhämtat, att vid samma tidpunkt antalet skolelever,
som vårdades å ifrågavarande anstalter, ej bör uppskattas till mera än
554, hvadan alltså hela antalet bildbara sinnesslöa barn i skolåldern skulle
uppgå till 1,330, utgörande något mera än 10 % af samtliga sinnesslöa inom
riket, hvilkas antal, att döma af undersökningen, kan uppskattas till 13,176.

Antalet sinnesslöa, hvilka kunna anses i behof åt vård å arbetshem,
är det näppeligen möjligt att beräkna med stöd af de uppgifter, som vunnits
genom undersökningen. 1 tabell III äro visserligen upptagna ej så få
bild bara sinnesslöa öfver 12 år, men siffrorna i dessa kolumner angifva

Sinnesslöa
»arbetselever
t.

Obildbara

sinnesslöa;

>asylister>.

strängt taget endast antalet af de bildbara sinnesslöa, hvilka behöfva anstaltsvård,
men på grund af öfverårighet icke äro berättigade till statsunderstöd
å uppfostringsanstalterna, under det att benämningen arbetselever,
jämlikt ofvanberörda nådiga kungörelse den 13 juni 1902, synes
höra innefatta sådana sinnesslöa, som efter afslutad undervisning icke
anses kunna återsändas till sina hem utan kräfva fortfarande vård å
anstalt. Men om antalet af sådana kan, som nyss antydts, det föreliggande
materialet icke gärna lämna någon direkt upplysning. Medicinalstyrelsen
skall här nedan lämna en på erfarenheter från annat håll stödd uppskattning
af detta antal, men måste för öfrigt lämna denna fråga å sido, hvilket
för öfrigt synes kunna ske utan betänklighet, enär, enligt hvad styrelsen
har sig bekant, frågan om statsbidrag åt här ifrågavarande sinnesslöa
af Eders Kungl. Maj:t blifvit hänvisad för utredning till annan myndighet.
Nämnas bör dock i detta sammanhang, att antalet »öfveråriga»
bildbara sinnesslöa, som äro i behof af anstaltsvård, men sakna sådan, kan
beräknas uppgå till 508 (beräkningsgrunderna äro desamma som ofvan
anförts vid uppskattningen af antalet skolelever) samt att vid slutet af år
1900 168 arbetselever vårdades å de vid denna tid befintliga anstalterna
för sinnesslöa (se tab. XIII).

Beträffande anfalet af de obildbara sinnesslöa, som anses i behof af
anstaltsvård, har undersökningen gifvit vid handen följande. Af sådana
anträffades i landsbygdsdistrikten 185, utgörande 16,6 % af de sinnesslöa
inom samma distrikt och motsvarande 1,970 å hela rikets landsbygd, hvartill
komma 111 i städerna anträffade. Antalet till här ifrågavarande kategori
hörande sinnesslöa inom hela riket skulle alltså uppgå till 2,081,
hvilken siffra således betecknar den rådande bristen på anstaltsplatser för
obildbara sinnesslöa.

Den 31 december 1900 vårdades å statens hospital och asyler 179
sinnesslöa, af hvilka de allra flesta torde vara obildbara eller på grund
af moraliska perversiteter, samhällsvådliga drifter eller komplikationer med
andra sjukliga symtom ej ägnade för vård å uppfostringsanstalt eller arbetshem.
A de mindre, enskilda asyler, för hvilka redogörelse lämnats af
styrelsen för föreningen för sinnesslöa barns vård, lära vårdas omkring 170
obildbara; denna siffra är dock osäker och sannolikt för hög, dels emedan
uppgifter ej föreligga från alla dessa anstalter, dels på grund däraf att
en del äro så små. att det med skäl kan ifrågasättas, huruvida de icke
riktigare bort rubriceras som enskilda hem.

1 otalbehofvet af anstaltsplatser för obildbara sinnesslöa uppgår alltså
i rundt tal till 2,400, hvilket utgör 18,2 % af samtliga sinnesslöa inom
riket (13,176).

I en del frågeformulär har för obildbara sinnesslöa angifvits behof
af vård å hospital eller asyl för sinnessjuka. Antalet obildbara sinnesslöa,
som behöfva sådan vård, kan med stöd af dessa uppgifter för hela riket
beräknas till omkring 235 utöfver de 179, som den 31 december 1900
vårdades å nämnda anstalter.

Medicinalstyrelsen har icke anledning att lägga särdeles stor vikt
vid först nämnda siffra, men torde i det följande få anledning att fästa
särskilt afseende vid den omständighet, att för en del sinnesslöa vård å
någon statens anstalt för sinnessjuka ansetts önskvärd eller nödvändig.

Pålitligheten af de siffror, som angifva behofvet af ytterligare an- Jämförelse
staltsplatser för obildbara sinnesslöa, är naturligvis tvifvelaktig af samina/w/fei «/atelier
liknande skäl, som anförts vid tal om motsvarande siffror rörande sMtsvård
sinnessjuka och bildbara sinnesslöa. För de obildbara tillkommer dess- slöa i Sveutom
den omständigheten, att särskilda asyler för dessa hittills snart sagdt danmark
ej alls funnits inom riket, på grund hvaraf någon erfarenhet om hvilka
sinnesslöa, som lämpa sig för vård å sådana anstalter, ej har kunnat vinnas.

Detsamma gäller, som förut påpekats, i viss män äfven frågan om
behofvet af vård för sinnesslöa å uppfostringsanstalter. Det synes därför
angeläget att i dessa hänseenden söka jämförelsepunkter från något annat
land, hvarest hithörande förhållanden kunna anses någorlunda likvärdiga
med dem i vårt land.

Som ofvan nämnts, har i Danmark under åren 1888—89 utförts en
statistisk undersökning af bland annat antalet sinnesslöa, hvilken undersökning
med afseende på plan och genomförande kan anses analog med
förevarande och äfven gifvit i det hela tämligen öfverensstämmande resultat
med denna.

I Danmark är vidare vården om de sinnesslöa särdeles väl ordnad
och har nu nått sådan omfattning, att så godt som alla sinnesslöa, hvilka
kunna anses i behof af anstaltsvård, synas hafva tillgång härtill. — Erfarenheterna
från Danmark beträffande omfattningen af ifrågavarande behof
synas alltså synnerligen ägnade att belysa pålitligheten af de beräkningar
härutinnan, som grundats på den inom vårt land utförda undersökningen.

Medicinalstyrelsen anser sig på grund häraf med afseende på omfattningen
af vården om de olika kategorierna af sinnesslöa i Danmark
böra anföra följande tablå, hämtad ur »Indberetning till Ministeriet for
Kirke- og Undervisningsvmsenet om den med Hensyn till Aandsvageanstalternes
Regnskaber for 1899—1900, 1900—1901, 1901—1902 ivrcrksatte
kritiske Revision».

Skolelever Arbetsföra As3''lister Summa Exspektanter

1 april 1898........... 413 356 421 1,190 Ej uppgifvet

* 1899............ 421 360 436 1,217 ‘ »

1900 ............ 333 412 522 1,267 130

1901 ............ 351 416 565 1,332 83

» 1902............ 332 481 709 1,522 34

Summa 1,850 2,025 2,653 6,528

Medeltal för år....... 370 405 531 1,306

Af denna tablå framgår till en början, att exspektanternas antal under
de senaste tre åren sjunkit betydligt och för närvarande är så
ringa, att behofvet af anstaltsplatser i Danmark nu synes vara till fullo
fylldt. Vidare gifva siffrorna vid handen, att exspektanterna hufvudsakligen
utgjorts af asylister och att alltså det nuvarande förhållandet mellan
asylister och bildbara torde böra läggas till grund för uppskattningen
af det relativa antal anstaltsplatser, som kan anses behöfligt för de olika
kategorierna af sinnesslöa. Slutligen framgår af den anförda sammanställningen,
att förhållandet mellan antalet skolelever och antalet arbetselever
under de sista fem åren undergått en anmärkningsvärd förändring,
i det att det förra småningom, om än något oregelbundet, minskats, det
senare däremot stadigt ökats. I betraktande af den korta tidrymd, som
här är i fråga, torde man kunna förmoda, att berörda variationer åtminstone
till någon del bero på tillfälliga omständigheter, på grund hvaraf det synes
befogadt att vid bedömande af förhållandet mellan dessa kategorier utgå
från medelsiffrorna för hela femårsperioden. Under denna förutsättning
skulle skolelevernas antal uppgå till 389 eller 25,6 %, arbetselevernas till
424 eller 27,8 % och asylisternas till 709 eller 46,6 % af hela antalet vårdbehöfvjpide.

År 1888—89 uppgick enligt meromnämnda »Statistiske undersögelser
etc.», antalet sinnesslöa i Danmark till 3,907. I förhållande till denna siffra
uppgår alltså (det sannolika) antalet skolelever till 10 %, antalet arbetselever
till 10 ,9 % och antalet asylister i behof af anstaltsvård till 18 %
och hela antalet sinnesslöa, som behöfva anstaltsvård, till 38,9 %. Dessa
procenttal äro gifvetvis för höga, emedan antalet sinnesslöa nu efter all
anledning är större än 1888—89. En uppskattning af huru stor ökningen
varit är naturligen ytterst vansklig och öfver hufvud taget knappast nödvändig
för här ifrågavarande ändamål, som endast afser en uppskattning
af huru behofvet af anstaltsvård för olika kategorier af sinnesslöa ungefärligen
ställt sig i ett land, som är jämförligt med vårt, men hvarest man
förfogar öfver praktisk erfarenhet i hithörande förhållanden.

I Sverige behöfva enligt den verkställda undersökningen något mera
än 10 % af alla sinnesslöa plats i undervisningsanstalter och något mera
än 18 % vård i asyler. Dessa beräknade siffror öfverensstämma alltså på
det nogaste med dem, som vunnits på grund af erfarenheten i Danmark,
men som här ofvan beräknats något för högt. Undersökningens resultat
torde således kunna betraktas som ganska tillförlitligt. Möjligen bör man
med ledning af erfarenheterna från Danmark reducera dem något, ehuru
å andra sidan ingenting tvingar till antagandet, att hithörande.förhållanden
skola vara alldeles lika i Sverige och Danmark.

Slutligen förtjänar anmärkas, att enligt erfarenheten från Danmark
antalet arbetselever synes böra antagas vara minst lika stort som antalet
skolelever. I tab. XII återfinnes eu sammanställning af totalbehofvet anstaltsplatser
i de olika länen för skolelever, arbetselever och asylister, beräknadt
efter respektive 10, 10 och 18 % af antalet sinnesslöa inom länet.
Siffrorna för Stockholms stad äro gifvetvis mycket för låga. Att äfven
öfriga siffror böra anses endast som approximativa, torde ej behöfva närmare
påvisas.

Som ofvan nämnts, är bland de sinnesslöa inom riket mankönet i
afgjord Övervikt såväl å landsbygden • som i städerna. Af nedanstående
tablå, hvilken icke torde kräfva vidare kommentar, framgår, att förhållandet
är detsamma för samtliga kategorier af sinnesslöa, som äro i behof
af vård.

Fördelning
af lehofvet
eif anstaltsvard
för sinnesslöa
efter
kön och
vistelseort.

Antal sinnesslöa i behof af anstaltsvård, med fördelning efter kön:

''	Bildbara	Obildbara	Summa
	å lands-bygden.	i städerna.	Summa.	å lands-bygden.	i städerna.	Summa.	absolut	i ^ af samt-liga som be-höfva vård.
Män.....	72	74	146	104	58	162	308	55.fi
Kvinnor . . .	50	62	112	81	53	134	246	44.4

Af de 1,115 sinnesslöa i de undersökta landsbygdsdistrikten vårdades
57 = 5,i % å anstalt, och ytterligare 307 = 27,5 % ansågos i behof af
anstaltsvård. Totalbehofvet för dessa distrikt uppgick alltså till 304 —
32.6 %. — Af de 1,305 sinnesslöa i städerna vårdades 347 — 26,o % å
anstalt, ytterligare 247 — 18,9 % ansågos i behof af vård, hvadan totalbehofvet
uppgick till 594 = 45,5 %. — Äfven med afseende å de sinnesslöa
ger alltså undersökningen vid handen, att behofvet af anstaltsvård är

Berättelse (mg. under »(flen. af sinnessjuka och sinnesslöa. 13

Orsakerna
till behofvet
af anstaltsvårcl.

Vanvård
etc. af sinnesslöa.

relativt större för städerna än för landsbj^gden, men äfven hittills bättre
tillgodosedt i de förra än å den senare.

Af de 1,185 sinnesslöa, som vid undersökningen vårdats i eget hem,
hafva 442 = 37,3 % ansetts i behof af anstaltsvård (för städerna enbart är
motsvarande procenttal 40 och för landsbygden 35,4). Af de 218, som vårdats
i annat enskild! hem, ansågos 48 — 22 % i behof af anstaltsvård (i
städerna 20 %, å landsbygden 22,6 %). Af de 348, som vårdats å försörjningsinrättningar,
voro 64 = 18,4 % i behof af anstaltsvård (i städerna
19,i %, å landsbygden 16,8 %).

Som orsaker till behofvet af anstaltsvård har angifvits
barhet — följande:

utom bild -

Yttre omständigheter.

Fattigdom, dålig hygien
Lastbarhet bland omgifn.
Brist på föda, tillsyn, ans
Tvångsmedel, hård behandl.
Ekonomiska svårigheter
Andra omständigheter

Den sinnesslöas tillstånd.

Land	Städer		Land	Städer
103	71	Osnygg, hjälplös	181	101
23	26	Störande, bråkig	160	68
89	42	Farlig för omgifn.	52	31
21	8	Benägen för själfmord	2	—
83	53	Kringdrifvande	53	22
8	7	Kroppsligt sjuk 1. svag	53	25
		Periodiskt orolig	2	1

Följande fall af mera anmärkningsvärd vanvård eller brist på vård
må, till ytterligare belysning af de sinnesslöas villkor, bär anföras.

Sinnesslöa å landsbygden.

1. Johanna och Maria S. Mor och dotter. Modern mycket liderlig,
drifver omkring när hon orkar, har idkat könsumgänge med hvem som
helst, födt 6 eller 7 oäkta barn, hvaraf minst 2 psykiskt förkomna. Fn
af dessa, Maria S., kan ej försörja sig själf, drifver ständigt omkring, tigger
och idkar könsumgänge med hvem som helst: »så fort hon ser en
karl, gör hon later och miner»; har 5 oäkta barn. Man uppskattar socknens
kostnader för Johanna och hennes afkomma till 40,000 kronor.
Dessa notiser anföras af vederbörande läkare såsom särskilt belysande
exempel på, huru stor ekonomisk våda kan ligga i bristande tillsyn öfver
imbecilla med utpräglade sexuella tendenser. Läkaren anser, att Maria S.
är sainhällsvådlig »såsom producerande ett antal barn, som sannolikt till
största delen komma att på ett eller annat sätt blifva samhället en börda».

2. Flilma P. Vanligen på resande fot, senast i sällskap med eu
»hästskojare». Har 5 oäkta barn, hvaraf 4 idioter, som kommunen får
draga försorg om.

3. S. A. K. 1 fattiggård. Osnygg, söndemfrände. Nattetid i oeldad
cell i källaren, invid likboden.

4. O. M. I en usel fattigstuga med fader och 5 syskon. Höggradigt
osnygg, störande och förstörande, bits, rits och slåss. Ofta instängd
i en afbalkning (1,20 X 2 meter). Får föda endast genom grannars
barmhärtighet.

5. A. L. S. I hemmet hos far och styfmor. Alldeles svartgul af
smuts, full af ohyra öfver hela kroppen, utan skjorta; kläderna trasiga.
Om nätterna i ladugården, ligger i en soffa med halm och trasor, i hvilka
lian brukar gräfva ner sig, när han skall sofva.

6. Anna M. A., född 1860. Hos föräldrarne, båda öfver 70 år, tillsammans
med 3 sinnesslöa syskon. Väsnas, rifver sönder, är våldsam.
Hemmet fattigt, Vården högst otillfredsställande. År stundom instängd
i källaren eller bunden, får ofta stryk.

7. P. P. B. I en ladugårdskanunare, mörk och sotig, den enda
möbeln är en låda med halm. Smuts och elände. Har 40 öre om dagen
af kommunen.

8. I. E. 1. I eget hem, fattigt och i hög grad snuskigt. Dåliga
seder, fadern super mycket. Otillräcklig föda. Föga eller ingen vård och
tillsyn.

9. I. L. Hos en broder, mot betalning af kommunen. Höggradigt
osnygg, sönderrifvande. Nattetid instängd i mörk, illa ventilerad
skrubb. Halmbädd.

10. O. E. O. 1 hemmet mot 100 kronor om året af fattigvården.
Hemmet fattigt och i hygieniskt hänseende synnerligen vanlottad!. Hela
familjen (8 personer) bor i ett litet rum, hvarest äfven en gris uppehåller
sig. '' En hemmavarande syster idkar skörlefnad och har 3 oäkta barn.
Den sinnesslöa var den snyggaste i hela familjen. Han var stillsam och
ansågs mottaglig för undervisning i yrke.

11. J. L. Sinnesslöhet med höggradig intelligensdefekt och allmän
förlamning. Fullkomligt hjälplös. Frånsedt ögonens rullning, är nästan
den enda kroppsrörelse han kan utföra en liten vridning och böjning af
det snedt åt sidan nedhängande hufvudet. Kroppen och lemmarna ytterligt
magra, de senare styfva och förvridna i de mest höggradiga kontrakturställningar.
Hemmet fattigt, men i synnerhet ruskigt. Bostaden för man,
hustru och 7 barn (utom J. L.) utgöres af ett kök, till ytterlighet smutsigt
och oordentligt, Bredvid spisen en låda, där grisen har sitt tillhåll. Den
sjuke sitter om dagarna nedpressad i en smal trälåda, öfver hvars kant hufvudet
hänger, med några smutsiga paltor på och omkring sig. Hans tillstånd
synes vara allmänt bekant i orten, där han går under namnet »Johannes

100

i lådan», men ingen myndighet har känt sig föranlåten att hjälpsamt
ingripa.

12. O. P. O. Epileptisk. Osnygg, hjälplös, så godt som orörlig
och reaktionslös. Fadern torpare i goda omständigheter. Familjen bor
dock (som vanligt är i trakten) i ladugårdskammaren och saknar uppfattning
om någon snygghet i afseende på bostadsförhållanden. Den sjuke
ligger därstädes i ett hörn bredvid 4 kor, grisar och höns. Modern tyckes,
så godt hon förstår, ansa om honom.

Sinnesslöa i städerna.

Från fattigvårdsinrättningarna äro uppgifterna om bristande eller
olämplig vård tämligen enahanda, exempelvis: »Osnygg, väsnas, rifver sönder,
är våldsam; instängd.» Från en fattigvårdsinrättning anmärktes följande:
»Då de å fattigvårdsinrättningen intagna hjonen till största delen
utgöras dels af orkeslösa och obotligt sjuka . . ., dels af f. d. tvångsarbetsfångar,
f. d. straffångar, f. d. prostituerade samt i öfrigt af personer,
som på grund af superi, liderlighet och lösaktighet visat sig vara oförmögna
att försörja sig . . . anser jag ... att fattigvårdsinrättningen
är högst olämplig att inom sig hysa personer med abnorm sinnesbeskaffenhet.
»

Följande fall gälla sinnesslöa, som vårdats hos föräldrarne eller i
»egna hem».

13. C. F. L. Epileptisk och döfstum, osnygg, lättretlig. Dryckenskap
i hemmet.

14. A. G. B. Fattigt och dåligt hem. År förstörande och våldsam,
hotar med själfmord; stjäl från hemmet.

15. Agda E. I. Groft osnygg. I hemmet 6 barn, hvaraf 3

blinda.

16. K. V. I. Våldsam, väsnas, så att föräldrarne hafva svårt att
få bostad.

17. Jenny M. K. Osnygg, väsnas, förstör. Bunden hela dagen vid
en nattstol.

18. Emma C. A. Hemmet fattigt och osnyggt i hög grad. Är
störande, våldsam, drifver omkring och söker sexuellt umgänge utan hänsyn
till omgifningen. Saknar tillräcklig föda.

Beträffande allmängiltigheten af ofvan anförda siffror och notiser
får medicinalstyrelsen hänvisa till hvad i samma afseende anförts angående
vården om de sinnessjuka.

101

Med afseende på de åtgärder, som från statens sida synas böra vidtagas
för vården om de sinnesslöa, får medicinalstyrelsen till en början
erinra därom, att styrelsen den 17 september 1900 angående denna fråga
jämlikt nådig befallning afgifvit följande underdåniga utlåtande:

»Till Konungen.

Genom nådig remiss den 19 maj 1899 bär Eders Kungl. Maj:t befallt
medicinalstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af riksdagens
skrifvelse den 8 i nämnda månad, däruti anhållits, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning samt för riksdagen framlägga förslag
rörande åtgärder för att genom statens medverkan bereda vård åt
sådana sinnesslöa, hvilka enligt nu gällande bestämmelser icke kunde vinna
inträde på de anstalter för sinnesslöa, som för närvarande funnes upprättade.

Uti riksdagens berörda skrifvelse har hufvudsakligen anförts, att
genom nådiga kungörelsen den 28 maj 1897 bestämmelser meddelats angående
understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och åt arbetslön!
för sinnesslöa; att i denna kungörelse föreskrifvits, bland annat:

att i vederbörande anstalt ej finge intagas sinnesslö, som lede af
sinnessjukdom eller smittosam sjukdom, eller som af anstaltens läkare eller
inspektor förklarades vara olämplig för samlifvet i anstalten och deltagandet
i arbetet därstädes;

att i anstalt, där till vård mottoges äfven obildbara sinnesslöa, dessa
ej finge inräknas bland dem, för hvilka statsunderstöd söktes; samt

att, så snart barn befunnits obildbart, eller oförmöget till vidare
utveckling, det skulle skiljas från uppfostringsanstalten;

att enligt dessa bestämmelser således vissa kategorier af sinnesslöa
vore uteslutna från delaktighet i de förmåner, som vore beredda genom
nämnda kungörelse; att, med hänsyn härtill och då endast en ringa del
af de till dem hörande sinnesslöa under nuvarande förhållanden kunde
erhålla plats i befintliga asyler, hos riksdagen gjorts framställning om åtgärder
till vinnande af en förbättrad vård för den stora återstående skara
af sinnesslöa, som vore i saknad af statshjälp; att, därest dessa olyckliga
tillhörde den fattiga befolkningen, de naturligen folie fattigvården till last,
men att de i annat fall blefve en börda för föräldrahemmet, där de skulle
vårdas och där särskilda åtgärder skulle vidtagas till den utbildning, som
befunnes möjlig, hvarvid svårigheterna för de mindre bemedlade stundom
kunde blifva rent af förkrossande; att en grundlig utredning beträffande
nu ifrågavarande sinnesslöa torde komma att ådagalägga, bland annat, att

Förslåg till
förbättrad
vård om
sinnesslöa.

102

inånga af dem vore i behof af asylvård för att komma i åtnjutande af eu
mera mänsklig tillvaro; att många kommuners förhållande vore sådant, att
man ej kunde ålägga dem en alltför tung börda beträffande omsorgen om
dessa sinnesslöa, hvadan äfven staten här borde träda hjälpande emellan;
att antalet sinnesslöa inom riket enligt öfverstyrelsens öfver hospitalen
underdåniga berättelse för år 1896 utgjorde 7,028, af hvilka 5,793 vårdades
i enskilda hus, 312 i enskilda anstalter, 688 i fattighus, 16 å länslasarett
och 218 å hospital eller asyl; att endast i enstaka fall för vissa
sinnesslöa plats kunde beredas å asyler för sinnessjuka i enlighet med
nådiga stadgan den 2 november 1883; att asylerna för sinnesslöa under
år 1897 torde hafva uppgått till 11 med tillsammans blott 167 platser,
af hvilka en del syntes hafva varit afsedda för andra än obildbara sinnesslöa;
att, äfven om staten för närvarande ej borde taga sig saken an meddelst
uppförande af särskilda vårdanstalter för obildbara sinnesslöa, det
dock vore önskvärdt, att densamma lämnade sin medverkan till att ifrågavarande
vanlottade samhällsmedlemmar i större omfattning än hittills
komme i åtnjutande af en vård, som vore lämpad efter deras olyckliga
belägenhet; att beträffande denna statens mellankomst till förmån för sådana
sinnesslöa, hvilka behöfde vård å anstalt, men för hvilka statsunderstöd
för närvarande icke medgåfves, densamma syntes böra äga rum genom
att staten del loge i kostnaden för vården af dem, som intoges å särskilda
vårdanstalter, afsedda för ifrågavarande sinnesslöa; att härförutan, äfven
om sådana anstalter komme till stånd, många i behof af asylvård varande
sinnesslöa allt fortfarande komme att blifva i saknad däraf; samt att ändamålet
med statens ingripande syntes komma att bäst vinnas, om genom
de anvisade statsmedlen lindring kunde beredas dem, som skulle bekosta
de sinnesslöas vård å asylerna.

Till åtlydnad af Eders Kungl. Maj:ts nådiga befallning får medicinalstyrelsen
i underdånighet anföra följande.

Af statistiska uppgifter rörande antalet idioter i vårt land (öfverstyrelsens
öfver hospitalen underdåniga berättelser, jämförda med berättelser
utgifna af styrelsen för föreningen för sinnesslöa barns vård) framgår tydligt,
att ömmande och behjärtansvärda skäl föreligga för ett inskridande
från statens sida till fromma för en vidare utveckling af idiotvården, särskilt
i den riktning som af riksdagen i dess underdåniga skrifvelse till
Eders Kung]. Maj:t åsyftats. Hvad som hittills genom bidrag af staten
och genom kommunernas och enskildas offervillighet vunnits, motsvarar
blott till en ytterst ringa del det stora behofvet af tillsyn och vård för
dessa samhällets vanlottade medlemmar, och beklagligt nog hafva de mest
vårdbehöfvande, de obildbara sinnesslöa, varit helt och hållet utestängda

103

från den hjälp, som af staten beviljats de öfriga i män af plats å idiothem
och anstalter.

Det torde vara en känd sak, att det för vårdare och vårdarinnor af
de sinnesslöa å våra idiothem mången gång kännes bittert påkostande att
nödgas skilja sig vid sinnesslöa barn, hvilka efter ett eller högst två års
vistelse å idiotanstalterna ej visa tillräcklig mottaglighet för att vara
berättigade till statsunderstöd, och det torde ej sällan hända, att barmhärtigheten
segrar öfver de ekonomiska hänsynen, så att dessa barn det
oaktadt till betydlig tunga för anstalterna få kvarstanna. Därest hvarje
något större idiothem ägde eu asylafdelning och staten utsträckte sin välgörenhet
lika åt alla sinnesslöa, de obildbara såväl som de bildbara, skulle
därigenom en mycket kännbar svårighet undanröjas, hvilken nu ställer
sig i vägen för medlidandet med dessa olyckliga.

I vårt grannland Danmark, där idiotvården ordnats på ett sätt, som
bör tjäna oss och äfven andra länder till föredöme, har staten ej såsom i
Sverige afskiljt de obildbara andesvaga från rättigheten till understöd och
vård, utan med stor offervillighet äfven i detta afseende biträdt. den privata
och kommunala välgörenheten i upprättandet af särskilda asyler för
de mest värnlösa och intellektuellt lägst stående. Idiotvården i Danmark
är samlad på relativt få större anstalter och ej, såsom hos oss, splittrad
på en mängd smärre. Sedan de »K el ler ske aandsvage anstalterne» under
innevarande år hunnit öfverflyttas till den nya, genom statslån främjade
anläggningen vid Drejning på Jylland, där plats beräknats för 600 sinnesslöa
af alla slag, komma å ena sidan dessa anstalter och å andra sidan
komplexanstalten Gamle Bakkehus—Ebberödgaard (med 600 platser) att
gemensamt mellan sig dela det väsentliga af landets idiotvård sålunda, att
Drejning mottager sinnesslöa från västra delarna (Jylland och Fyen), Gamle
Bakkehus—Ebberödgaard från de östra (Sjselland). Då härtill kommer
att de ursprungliga i Köpenhamn och dess närhet belägna Kellerska egendomarna
fortfarande skola äga bestånd hufvudsakligen som asyler, så framgår
häraf, att vården af de sinnesslöa i Danmark är på ett efterföljansvärdt
sätt tillgodosedd.

Kostnaden för de sinnesslöas vård har i Danmark beräknats i genomsnitt
gå till 600 kronor årligen per individ i skolor och asyler samt 400
kronor i arbetshemmen. Denna senare siffra anses dock i allmänhet för
låg på grund af den ringa inkomst anstalterna i själfva verket hafva af
de sinnesslöas arbete. Af dessa omkostnader bidrager staten i mån af de
vårdades medellöshet med högst hälften, det öfriga åstadkommes på privat
väg eller genom kommunerna och länen (amten). Statens understöd utgår
åt alla behöfvande utan skillnad i afseende på bildbarhet eller ålder

104

och inskränka ej blott till ett visst antal år utan åtnjutes så länge aluinnen
stannar å anstalten. Det årliga understödsbeloppet uppgår till 250,000
kronor.

Af den erfarenhet, man i Danmark vunnit rörande idiotvården, vill
medicinalstyrelsen framhålla följande. Mer och mer visar det sig nödvändigt
att särskilt beflita sig om värden af de obildbara, lägst stående
idioterna, då dessa just äro de, som vålla sina närmaste de största bekymren
och särskilt inom fattiga hem utgöra ett verkligt kors för familjen.
Däremot söka de flesta föräldrar i det längsta behålla de mera bildbara,
relativt högt stående, äfven om det i barnens eget intresse är synnerligen
önskvärd!, att de fortast möjligt komma i åtnjutande af eu för deras
intellektuella underlägsenhet speciellt lämpad uppfostran. 1 öfverensstämmelse
härmed ser man sig tvungen att mer och mer utvidga asylvården,
detta till och med på bekostnad af skolorna, hvilkas arbete på grund af
alumnernas obildbarhet ter sig mindre uppmuntrande än man kunnat önska.
Likafullt ger man det största möjliga spelrum åt en uppfostrande
sträfvan, hvilken såsom den centrala principen alltjämt besjälar det hela.
Hvarje anstalt utgöres af en komplex af skolor, arbetshem och asyler,
samlade under en gemensam ledning, antingen på samma plats (Drejning)
eller lokalt åtskilda (Gamle Bakkehus-Ebberödgaard). Den stora asylen
å Ebberödgaard för 400 relativt eller absolut obildbara sinnesslöa män,
kvinnor och barn är i möjligaste största grad äfven arbetshem och åkerbrukskoloni,
där alumnerna, så vidt graden af deras andesvaghet det tilllåter,
bibringas nyttiga färdigheter. Denna asyl bör kunna tjäna som
mönsteranstalt äfven för våra förhållanden.

Den brist i vårt eget lands idiotvård, som vid en jämförelse med
Danmark först faller i ögonen, är de obildbaras uteslutande från all hjälp
från statens sida. Det är också afhjälpandet af denna orättvisa fördelning
af statens bidrag till de sinnesslöas vård, som riksdagen i sin förenämnda
skrifvelse afser, jämte de åtgärder, som kunna vara för vårt land lämpliga
vid en utvidgning af idiotvården i berörda afseende.

Att våra idiotanstalter äro otillräckliga och i öfrig! föga lämpade
att tjänstgöra som asyler i och för emottagande! af en större kontingent
af obildbara, torde vara eu känd sak, och frågan om utvidgad vård kan
således ej lösas, med mindre särskilda asyler inrättas för ifrågavarande
kategori af sinnesslöa. Initiativet till dessa anläggningar bör emellertid
på de skäl, medicinalstyrelsen längre ned vill anföra, tills vidare ej tagas
af staten utan af landstingen; men staten bör å sin sida biträda, underlätta
och uppmuntra dessa byggnadsföretag, dels genom penningebidrag,
eventuellt billiga lån, dels ock genom understödsbidrag för de obildbara.

105

Angående den allmänna planen för en ändamålsenlig utvidgning af
idiotvården och de principer, som därvid böra göras gällande, vill medicinalstyrelsen
framhålla följande.

Någon skarp gräns kan ej dragas mellan de båda kategorierna bildbara
och obildbara sinnesslöa. Riksdagens skrifvelse afser i öfverensstämmelse
härmed icke blott de i strängaste mening obildbara, de för hvilka
nödig vård är den enda hjälp, som åt dem kan lämnas, utan äfven sådana,
som åtminstone i någon mån kunna utbildas, änskönt de i afseende å
fattningsgåfva ej kunna fullt motsvara de kraf, som enligt nuvarande bestämmelser
måste göras gällande för erhållandet af statsunderstöd. Med
hänsyn härtill får styrelsen påvisa önskvärdheten af, att de utaf behofvet
påkallade idiotasylerna ej afskiljas från förut befintliga skolor och arbetshem.
Tvärtom böra idiotasylerna betraktas såsom ett önskvärdt, hittills
felande led i idiotvårdens utveckling, och deras anläggning bör ske i organiskt
sammanhang med redan befintliga skolor och arbetshem.

För ledningen af en asyl för obildbart sinnesslöa vore det en afsevärd
vinst att få densamma lämnad i händerna på personer, hvilka med
den öfriga idiotvården vore väl förfarna och hvilka, utan att behöfva
lämna det i och för sig mera uppmuntrande arbetet vid uppfostringsanstalten
och arbetshemmet, ändock kunde öfvertaga tillsynen öfver asylafdelningen.
Härigenom vunnes en garanti att äfven den minsta mottaglighet
för uppfostran och nyttiga kunskapers inhämtande blefve uppmärksammad,
och blott den absoluta, all sträfvan gäckande obildbarheten kominc
att kvarstå såsom asylernas egentliga stam. Det synes alltså själfklart,
att den uppfostrande och upplysande ande, som på ett fruktbringande
sätt inspirerar ledningen af våra idiotanstalter och som hos dess alumner
sträfvar att förverkliga äfven de svagaste utvecklingsanlag, också bör taga
asylerna under sitt hägn, så att de obildbaras kategori må inskränkas till
det minsta möjliga.

Ehuru det ej framgår af ordalydelsen i riksdagens skrifvelse, huruvida
dess medlidsamma omtanke afsett såväl vuxna personer som barn
tillhörande den ifrågavarande kategorien af sinnesslöa, så torde detta dock
få antagas, då man ej gärna kan förutsätta, att motionärens och riksdagens
mening varit den att vid eu viss ålder från vård utestänga en vanlottad
individ, som för hela lifvet kan göra lika stort anspråk på samhällets medlidande,
eller vid samma ålder utstöta en i asyl intagen, som därstädes ej
kunnat göra tillräckliga framsteg för att sedermera på minsta vis förmå
bidraga till sitt uppehälle. Fn dylik halfmcsyr måste anses alltför otillfredsställande
och får medicinalstyrelsen alltså antaga, att riksdagens afsikt

Berättelse ant/, un der sokn. af sinnessjuka och sinnesslöa.

106

varit att utan hänsyn till ålder bereda nödig vård åt alla sådana sinnesslöa,
som nu äro utestängda från den egentliga idiotvården.

Redan denna lider af en afsevärd brist just därutinnan, att anstalterna
hvarken kunna behålla ej heller förmå skaffa lämplig plats åt sådana
bildbara, hvilka efter ett på dem nedlagdt mödosamt arbete kunnat höjas
till arbetsdugliga individer, men, sedan de nått den ålder, att statsunderstöd
åt dem ej längre kan erhållas, och den knappa tillgången på platser
gör deras utskrifning nödvändig, måste från anstalternas hägn skiljas för
att öfverlämnas åt hemmen eller fattigvården. Här förspillas tyvärr mången
gång resultaten af ett årslångt uppfostrande arbete, och de sinnesslöa
glömma sina förvärfvade'' kunskaper och sin arbetsduglighet af brist på
lämplig tillsyn och öfning. Om alltså redan dessa förhållanden få betecknas
såsom en sorglig ofullkomlighet i vårt lands idiotvård, hvilken påfordrar
en förändring och ett mera tillfyllestgörande understöd från statens
sida, så torde behofvet af understödsbidrag utan tids- och åldersbegränsning
vara ännu mera påfallande, då det gäller sådana individer, hvilka
under alla förhållanden äro hänvisade till andras barmhärtighet och genom
sin fullkomliga hjälplöshet beständigt kräfva tillsyn.

Det har i riksdagens skrifvelse framhållits, att, äfven om staten för
närvarande ej borde taga sig saken an medelst uppförande af särskilda
vårdanstalter för obildbara sinnesslöa, det dock vore önskvärdt, att densamma
lämnade sin medverkan till, att ifrågavarande högst vanlottade
medlemmar i större utsträckning, än hittills skett, komme i åtnjutande af
en vård, som vore lämpad efter deras olyckliga belägenhet.

Hittills har man ansett kommunerna böra med bidrag af staten åtaga
sig idiotvården, men, i den mån denna fråga öfvergår från att vara en
uppfostringsfråga till en fråga om blott och bart vård, saknas ej skäl för
kommunerna att höja sina anspråk på statens tillmöteskommande hjälp.
De skyldigheter, staten iklädt sig beträffande de sinnessjuka, borde ju medföra
enahanda skyldigheter gent emot de obildbara sinnesslöa, och det
mindre samhället borde alltså kunna ställa samma anspråk på staten i det
ena afseendet som i det andra.

Denna synpunkt har redan af kommitterade 1894 framhållits i »Underdånigt
betänkande och förslag till ordnande af andesvagas undervisning».

Då emellertid vården af de obildbara sinnesslöa, enligt hvad ofvan
framhållits, ej bör afskiljas ur dess organiska sammanhang med den öfriga
idiotvården och staten tills vidare ej är i stånd att öfvertaga denna vård,
huru önskligt detta ur flera synpunkter än vore, böra landstingen och
kommunerna äfven här taga saken om hand, men från statens sida åtnjuta

107

all deu uppmuntran och ekonomiska hjälp, som det behjärtansvärda ändamålet
klöfver, och intill den gräns, dit staten för närvarande kan finnas
böra sträcka sitt tillmötesgående.

På de grunder, som här ofvan blifvit anförda, får medicinalstyrelsen
alltså i underdånighet tillstyrka, att idiotvården äfven utsträckes till de
obildbara sinnesslöa genom för dem afsedda asyler, och att dessa asyler
anläggas i omedelbart samband med förut befintliga skolor och arbetshem
samt underordnas en med dessa gemensam ledning.

För frågans lyckliga lösning vore det önskvärd!., om något af de
landsting, inom hviikas områden våra större idiotanstalter äro belägna,
eventuellt under sammanslutning med närgränsande landstingsområden, toge
initiativet till en dylik utvidgning af de sinnesslöas vård och att staten,
sedan förslag till dylik anläggning blifvit af Eders Kungl. Maj:t godkändt,
genom lämpliga byggnad sbidrag medverkade till dess utförande.

Vidare vill medicinalstyrelsen i underdånighet förorda förslaget att
kommunernas utgifter för de sinnesslöas vård underlättas därigenom, att
statsbidrag årligen utgå för hvarje sinnesslö, som af läkare pröfvas lämplig
till vård å anstalt, i hvilket. afseende följande bestämmelser synas medicinalstyrelsen
ändamålsenliga, nämligen:

att statsunderstödet får åtnjutas för de bildbara, på sätt och under
villkor i Eders Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 28 maj 1897 föreskrifves,
och för de obildbara med intill 200 kronor årligen, hvilket belopp
utgör hälften af den i kommitterades betänkande den 1 mars 1894 uppgifna
medelkostnad för hvarje i andesvagskola intagen elev;

att understöd för obildbara andesvaga må utgå utan hänsyn till
ålder, så länge anstaltsvård åtnjutes;

att anstaltens läkare eller inspektören öfver idiotvården i hvarje fall
skall afgöra, huruvida en alumns obildbarhet är af den grad, att den bör
utgöra ett tillräckligt skäl för hans kvarstannande å anstalt och fortsatta
åtnjutande af statsunderstöd;

att asyl för sinnesslöa bör vara försedd med skilda afdelningar för
vuxna och för barn, på det att sinnesslö i vuxen ålder må kunna mottagas
eller, om han såsom barn intagits, må få på asyl kvarstanna;

att sinnesslö, som lider af sinnessjukdom, bör till hospital eller för
sinnessjuk afsedd asyl hänvisas;

att asyler för sinnesslöa förses med mindre sjukafdelningar, så att
äfven sinnesslöa, behäftade med smittosamma sjukdomar, må kunna emottagas
och i öfrigt åtnjuta samma understöd som de öfriga;

att. rörande kontroll och inspektion det förfaringssätt blifver bestående,
hvilket hittills ansetts tillfyllestgörande; samt

108

att i öfriga punkter, som här icke särskild beröras, föreskrifterna i
leders Kung!. Maj:ts nådiga kungörelse den 28 maj 1807 fortfarande böra
tillämpas.

Utöfver här ofvan meddelade förslag vill medicinalstyrelsen i underdånighet
ytterligare anföra följande.

Då det knappast år tänkbart, att den kommunala och privata offervilligheten
skall blifva i stånd att taga vård om alla landets sinnesslöa,
Indika kunna anses vara i behof af anstaltsvård, så torde staten förr eller
senare blifva tvungen att på ett mera verksamt och tillfyllestgörande sätt,
än hittills skett och för den närmaste framtiden kan komma att ske, omhändertaga
idiotvården. Ett sådant steg från statens sida lär emellertid
icke kunna tagas, förrän sinnessjukvården hunnit ordnas på ett sätt, som
bättre, än hvad nu är fallet, motsvarar landets behof.

Det har visserligen i det föregående blifvit antydt, att vården af de
sinnesslöa ej bör sammanblandas med vården af de sinnessjuka, enär den
förra bör samla, sig kring uppfostringsanstalten, skolan och’ arbetshemmet,
vården af de sinnessjuka däremot hänvisas till sjuk vårdsanstalter, där eu
speciell behandling, afpassad efter de sjukas olika tillstånd, kan tillämpas.
Denna söndrande synpunkt hindrar emellertid ej, att båda dessa kategorier
ur en mera allmän synpunkt, med hänsyn till behofvet af vård, utgöra
eu enda gemensam grupp. Men inom denna stora grupp af vårdbehöfvande,
som omfattar de sinnessjuka såväl som de sinnesslöa och till hvilken
staten i mån af tillgångar bör sträfva att utsträcka sin hjälp, äro de
sinnessjuka ovillkorligen de mest hjälpbehöfvande. Detta gäller framför
allt de akut sinnessjuka, de våldsamma och de samhällsvådliga. Först när
ett tillräckligt antal platser å våra sinnessjukanstalter hunnit beredas åt
de akut sinnessjuka, d. v. s. åt dem, som ännu gifva förhoppningar att
kunna till hälsan återställas, samt åt dem, som för familjen och samhället
äro de mest vådliga och svårskötta, först då torde staten i större omfattning
höra, anlägga vårdanstalter för dem, som blott genom större eller
mindre hjälplöshet äro till vård å sådan anstalt berättigade. Till dessa
senare höra ju också det stora flertalet sinnesslöa.

Ett rättvist tillgodoseende åt de många hjälpbehöfvandes kraf på
statens. ingripande fordrar alltså, att densammas förmåga af ekonomiska
uppoffringar i .första hand anlitas för anskaffandet af ett välbehöfligt antal
platser åt de sinnessjuka, och häri ligger för medicinalstyrelsen ett väsentligt
skäl att icke för närvarande förorda uppförandet på statens bekostnad
af särskilda vårdanstalter för de i riksdagens skrifvelse afsedda
sinnesslöa.

109

Sedan innevarande års riksdag uti skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t
anhållit om utredning angående antalet sinnessjuka inom riket och huru
stor del af dessa sinnessjuka, som vore i verkligt behof af anstaltsvård,
och då denna skrifvelse väl får betraktas som det första steget i fråga om
eu vidt omfattande åtgärd för utvidgandet af sinnessjuk vården därhän, att
alla verkligt behöfvande erhölle plats å hospital eller asyl, så vill medicinalstyrelsen
angående spörsmålet om statsasylers uppförande för de obildbara
sinnesslöas vård slutligen framhålla, att denna frågas vidare utredning
lämpligast bör ske i samband med frågan om sinnessjuk vårdens utvidgning
i den stora utsträckning, som bär afses. . . .»

Sedan detta underdåniga utlåtande afgafs, hafva följande förändringar
skett i grunderna för meddelande af statsbidrag åt bildbara sinnesslöa.

Genom nådig proposition den 21 mars 1902 hav Eders Kungl. Maj: t
föreslagit, att riksdagen måtte medgifva, att i afseende å de för beviljande
af understöd från anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn
gällande grunder må vidtagas de ändringar, att dels understöd för barn,
intaget i sådan uppfostringsanstalt, må åtnjutas under högst åtta år utan
afseende å huruvida barnet är intaget i försöksafdelning eller egentlig skolafdelning,
dock att, så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget till
vidare utveckling, understöd för barnet ej vidare må erhållas, dels ock till
arbetshem för sinnesslöa årligt understöd till nu stadgadt belopp må utgå
för hvarje i arbetshemmet intagen sinnesslö elev, som genomgått en med
statsbidrag understödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn, intill dess
sådan elev anses kunna öfverlämnas till enskild vård eller tjänst eller bclinnes
kunna utan det skydd och den ledning, som åtnjutes i arbetshemmet,
bibehålla de färdigheter och goda seder, eleven under sin utbildning
förvärfva^

I skrifvelse den 15 sistlidne maj till Eders Kungl. Maj:t angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel har riksdagen
anmält, att Eders Kungl. Maj:ts ofvanberörda framställning, i hvad
den rör understöd för skolelever, af riksdagen bifallits, hvaremot understöd
för i arbetshem intagen sinnesslö elev af riksdagen tills vidare endast
medgifvits utgå under högst sju år, hvarvid riksdagen, som funnit beaktansvärda
skäl vara anförda äfven för Eders Kungl. Maj:ts förslag i
sistberörda hänseende, ansett, att innan denna fråga definitivt afgjordes,
fullständigare utredning angående de fördelar och olägenheter, som kunna
väntas blifva följden af eu förändring i förevarande afseende, borde åvägabringas.

På grund häraf har Eders Kungl. Maj:t, med godkännande af riksdagens
beslut i hvad det skiljer sig från Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition,
genom nådig kungörelse den 13 sistlidne juni angående anslag af
allmänna medel åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och arbetstid]!
för sinnesslöa förklarat, att nådiga kungörelsen den 28 maj 1897 med
samma rubrik skall med 1902 års utgång upphöra att gälla samt förordnat,
att från och med 1903 understöd åt sinnesslöa må utgå enligt ofvan angifna
förändrade grunder samt därvid bland annat äfven föreskrift, att
för barn, som befunnits obildbart eller oförmöget till vidare utveckling,
statsunderstöd ej må sökas eller erhållas, hvaremot ett i hittills gällande
nådiga kungörelse förekommande stadgande, att sådant barn skulle från
anstalten skiljas, nu utgått.

Då nyss omnämnda förändringar alla gå i den riktning, medicinalstyrelsen
i sin ofvan anförda underdåniga skrifvelse förordat, och då vidare,
såsom förut nämnts, enligt hvad styrelsen har sig bekant, den af riksdagen
önskade utredningen rörande lämpligheten af statsunderstöd för »arbetselever»
under obegränsad tid af Eders Kungl. Maj:t öfverlämnats till
annan myndighet, finner sig medicinalstyrelsen sakna anledning att utöfver
hvad som i berörda underdåniga skrifvelse anförts rörande vården
om de bildbara sinnesslöa afgifva vidare yttrande.

Äfven med afseende på frågan om ett bättre ordnande af vården
om de obildbara sinnesslöa, kan medicinalstyrelsen hänvisa till meromnämnda
underdåniga utlåtande af den 17 september 1900. Endast ett par
förtydligande anmärkningar torde här vara af nöden.

Som nämnts, uppgår enligt erfarenheterna från Danmark kostnaderna
för vården af obildbara till samma belopp som för vård och undervisning
af bildbara skolelever. På grund häraf torde det kunna ifrågasättas, huruvida
icke statsbidraget för de obildbara bör bestämmas till samma belopp
som för skoleleverna eller till 250 kronor, snarare än till 200, såsom medicinalstyrelsen
förut föreslagit. Sistnämnda summa utgör hälften af medelkostnaden
år 1893 för hvarje skolelev. I »Underdånigt betänkande och förslag till ordnande
af andesvagas undervisning, afgifvet i mars 1894 af därtill i nåder
utsedda kommitterade», anmärkes emellertid, sid. 98, att nämnda ringa kostnad
torde bero på, att man på grund af ringa tillgångar nödgats inskränka
kostnaderna så mycket som möjligt, samt att de säkerligen kom me att
väsentligen stegras, om anstalterna skulle kunna inrättas på fullt ändamålsenligt
sätt, hvarför äfven kommitterade föreslogo samt Eders Kungl. Maj:t
och riksdagen bestämde statsbidraget för skolelever till 250 kronor årligen.
Nämnda synpunkt har säkerligen äfven nu sin giltighet, hvartill kommer,
att lefnadskostnaderna, som bekant, under de senaste åren väsentligen stegrats.

Af förut anförda berättelse och redovisning till föreningen för sinnesslöa
barns vård för år 1900 framgår äfven, att medelkostnaden å skolorna och
arbetshemmen för sinnesslöa, såvidt denna kunnat beräknas, nämnda år
varierat från 395: oe kronor till 5 33 : 28 samt i medeltal uppgått till 445: 63
kronor för hvarje elev.

Särskilda uppgifter angående kostnaderna för arbetselever finnas icke,
men då dessa säkerligen äro väsentligen mindre än för skolelever, torde
kostnaderna för dessa senare uppgå till omkring 500 kronor. Om, såsom
rimligt är, statens bidrag för de obildbaras vård bestämmes efter samma
grunder, som nu gälla för bidrag till bildbara sinnesslöa barns undervisning
och uppfostran, synes förstnämnda bidrag alltså böra utgå med 250
kronor årligen för hvarje person.

Medicinalstyrelsen har i här ifrågavarande underdåniga skrifvelse
bland annat framhållit, att asyler för obildbara sinnesslöa böra anordnas i
samband med redan befintliga eller blifvande skolor och arbetshem för
bildbara sinnesslöa. Medicinalstyrelsen kan fortfarande icke annat än betona,
att ett särskiljande af skolelever och arbetsföra från de obildbara. i
särskilda af hvarandra oberoende anstalter synes föga ägnadt att främja
eu sund och kraftig utveckling af vården om de sinnesslöa.

Det lär emellertid kunna tänkas, att på grund af lokala förhållanden
eller andra omständigheter anordnande af asyler i samband med skolor
och arbetshem kan möta svårigheter eller vara omöjligt. Vidare synes
hänsyn böra tagas till, att enskilda anstalter, afsedda enbart för obildbara,
redan finnas, om de än äro obetydliga och måhända i allmänhet föga ändamålsenliga.

Under nuvarande förhållanden, då snart sagdt inga resurser för de
obildbara sinnesslöas vård finnas, synes det knappast lämpligt att uppställa
alltför detaljerade och rigorösa bestämmelser för meddelande af statsbidrag
åt ifrågavarande sinnesslöa. Medicinalstyrelsen anser det därför åtminstone
vara förtjänt att tagas i öfvervägande, huruvida icke tills vidare statsbidrag
må kunna meddelas äfven åt sådana asyler, som icke stå i samband med
skolor och arbetshem, för så vidt de eljest äro så anordnade, att statsbidrag
kan ifrågakomma. — Det synes i själfva verket hårdt att undanhålla för
öfrigt goda anstalter statsbidrag på den grund, att de, måhända till följd
af förhållanden, som för närvarande icke kunna ändras, icke blifvit förlagda
vid skolor eller arbetshem.

Om bidrag af statsmedel till anläggande af anstalter för sinnesslöa
kan ifrågakomma, torde dock därvid som oeftergifligt villkor fordras, att
anstalten omfattar afdelningar för alla slag af sinnesslöa (med undantag,
som bär nedan skall närmare afhandlas). Genom ett sådant villkor torde

112

anordnandet af isolerade asyler blifva en mindre anlitad utväg, som möjligen
med tiden, såsom ensidigt är, alldeles kan upphöra.

Kostnaderna De kostnader, som genom ordnandet af vården om de sinnesslöa på

cmde finnes-sätt medicinalstyrelsen föreslagit, skulle komma att tillskyndas statsverket,
slöa, enligt kunna, med stöd af de genom undersökningen vunna siffrorna, beräknas
medicinal- uppgå till följande belopp:

förslag. för omkring 1,300 skolelever med ett statsbidrag af 250 kronor

kräfves ett årligt anslag af 325,000 kronor; för omkring lika många arbetselever
å 100 kronor ett årligt anslag af 130,000 kronor och för omkring
2,000 (se nedan) obildbara å 250 kronor ett årligt anslag af 500,000 kronor;
alltså summa 955,000 kronor årligen.

Dessa siffror äro naturligtvis i och för sig approximativa. Summan
torde kunna beräknas ej oväsentligen lägre, om enskilda anstalter tillkomma
i afsevärd mängd enär statsbidraget för dessa, enligt ofvanberörda nådiga
kungörelse den 13 juni 1902 utgår med 100 kronor årligen för skolelev.
Någon besparing kan måhända äfven uppkomma, om sinnesslöas undervisning
i vanliga skolor eller s. k. externat, under hvilken förutsättning
anslaget utgår med 125 kronor årligen, kan vinna någon större utsträckning.
— A andra sidan komma naturligtvis kostnaderna att ökas med
stigande folkmängd och därmed sannolikt ökadt antal sinnesslöa. — Till
dessa kostnader komma eventuellt statsbidrag under form af understöd
eller lån för nybyggnader.

De anförda siffrorna kunna väl synas afskräckande, men här ifrågavarande
undersökning torde hafva gifvit vid handen, att de sinnesslöa inom
riket lida af brist på vård, eller af vanvård, alltför ofta af upprörande
art, i så stor omfattning, att det icke synes ett civiliseradt land värdigt
att längre försumma nödiga åtgärder för afhjälpande af här berörda
missförhållanden, hvilka, om de blifva bekanta utom landet, säkerligen
och icke utan anledning skola betecknas som föga hedrande för
vårt land.

Från rent ekonomisk synpunkt torde för öfrigt ifrågavarande kostnader
icke blifva så betungande som det i förstone kan synas. Till en
början må erinras därom, att vid ofvan anförda beräkningar medicinalstyrelsen
utgått från den förutsättningen, att statsbidrag omedelbarligen
skulle utgå för vård å anstalt af alla de sinnesslöa, som för närvarande
kunna anses i behof af sådan vård.

Men denna förutsättning, den enda på hvilken någorlunda tillförlitliga
beräkningar kunnat grundas, är naturligtvis oriktig, såtillvida som
därvid hittills ingen hänsyn tagits till den omständigheten, att de beräk -

113

nade kostnaderna för statsverket äro beroende på den offervillighet, som
landsting, kommuner och enskilda kunna komma att ådagalägga för anordnande
af anstalter med tillräckligt antal platser för sinnesslöa, berättigade
till understöd af statsmedel. Om staten i princip erkänner sin beredvillighet
att lämna skäligt bidrag till de sinnesslöas vård, torde väl detta
komma att i hög grad uppmuntra landsting, kommuner och enskilda att
för samma ändamål vidtaga de åtgärder, som på dem kunna ankomma,
men det lär tyvärr näppeligen kunna antagas, att anläggandet af nya anstalter
kommer att ske så hastigt och i så stor omfattning, att statsverkets
kostnader för de sinnesslöas vård under de närmaste åren komma att stiga
till så höga belopp som ofvan beräknats. De kostnader för statsverket,
som ordnandet af vården om de sinnesslöa nödvändigtvis måste medföra,
lära alltså efter all sannolikhet komma att stiga ganska långsamt — troligen
alltför långsamt från andra synpunkter än de ekonomiska.

Vidare vill medicinalstyrelsen framhålla, att »vården», om man så får
säga, af sinnesslöa i enskilda hem och försörjningsinrättningar ofta torde
vara i hög grad ekonomiskt betungande såväl därigenom, att tillsynen af
en enda af dem kan kräfva en fullvuxen persons hela arbetstid, som äfven
därigenom, att en del sinnesslöa genom osedliga eller samhällsvådliga drifter
förorsaka både enskilda kommuner och det allmänna icke obetydliga kostnader;
i det föregående har härutinnan exempelvis blifvit anfördt, att en
sinnesslö kvinna genom sitt sedeslösa lefnadssätt under årens lopp åsamkat
vederbörande kommun utgifter till ett uppskattadt belopp af omkring 40,000
kronor till underhåll åt henne och hennes likaledes sinnesslöa afkomlingar
i första och andra led; vidare framgå af läkarerapporterna en del fall af
lösdrifveri, eldsanläggning, våldsamhet mot person m. in., föröfvade af
sinnesslöa, hvilka fall gifvetvis förorsakat ekonomiska förluster för enskilda
eller kostnader för kommun och stat i och för fångvård, fångtransporter,
vittnesförhör, rättegångar m. m.

Äfven om de kostnader, som genom nu anförda och därmed jämförliga
omständigheter förorsakats enskilda personer, kommuner och staten,
icke kunna ens tillnärmelsevis uppskattas, torde det dock vara tydligt,
att uppoffringar från statens sida för åstadkommande af en mera tillfredsställande
vård om sinnesslöa äfven från rent ekonomisk synpunkt
kunna vara af behofvet påkallade och ägnade att uppväga ekonomiska
förluster, hvilka under nuvarande förhållanden genom sinnesslöas förvållande
betunga andra utgiftsrubriker än den, som vore riktigast, nämligen
anslag till vården om sinnesslöa.

I jämförelse med de kostnader, som statsverket hittills ålagt sig för
de sinnessjukas vård, äro de här ifrågasatta utgifterna för vården om de

Berättelse ang. under sokn. af sinnessjuka och sinnesslöa. 15

114

sinnesslöa relativt obetydliga. Enligt öfverstyrelsens för hospitalen underdåniga
berättelse för 1900 uppgick medelkostnaden för hvarje å statens
hospital vårdad sinnessjuk till 479 kronor 53 öre årligen, oberäknadi amortering
och ränta på anläggningskostnaden, under det att för flertalet
patienter af enskilda eller fattigvård betalas blott omkring 180 kronor
årligen eller för ett fåtal mera bemedlade omkring 300 kronor. Statens
utgifter för hvarje å offentlig anstalt vårdad sinnessjuk belöper sig
alltså, om anläggningskostnaderna medräknas, sannolikt till 400—500 kronor
årligen, d. v. s. ungefär dubbelt så mycket som det högsta anslag, som här
ifrågasatts såsom bidi''ag till vård om sinnesslöa.

Jn^sM Enligt förnyade nådiga stadgan angående sinnessjuka den 14 juni

å^Yatsan- 1901 må, därest utrymmet medgifver, vid statens asyler för sinnessjuka
stalter. jämväl intagas och vårdas »sådana från barndomen sinnesslöa (idioter),
hvilka såsom våldsamma eller opålitliga icke kunna annorstädes erhålla
ändamålsenlig vård». Förut har nämnts, att den 31 december 1900 å statens
anstalter för sinnessjuka vårdades 179 sinnesslöa, äfvensom att, för ett
antal vid här ifrågavarande undersökning af läkare besökta sinnesslöa, angifvits
behof af vård å sådan anstalt.

Det synes i själfva verket uppenbart, att, äfven om staten, på sätt
ofvan föreslagits, lämnar bidrag till de sinnesslöas vård, ett visst antal af
dessa kräfver ett mera direkt ingripande från statens sida. Det torde
med andra ord äfven för framtiden blifva nödvändigt, att staten ägnar
samma omsorg åt vissa kategorier af sinnesslöa som åt det stora flertalet
sinnessjuka. Om nämligen af enskilda, kommuner eller landsting
anordnade asyler ej skola blifva alltför dyra i anläggning och drift,
är det önskvärdt, för att ej säga nödvändigt, att de allra mest svårskötta,
liksom äfven de som äro för omgifningen i mera utpräglad grad
farliga, kunna från dessa anstalter uteslutas. Särskildt beträffande de
sistnämnda synes vården om dem gifvet böra anses som en statens angelägenhet.

Medicinalstyrelsen har härmed velat betona, att den ofvan föreslagna
formen för statens omvårdnad om de obildbara sinnesslöa icke kan eller
bör utesluta statens hittills erkända förpliktelse att å offentliga anstalter
till vård mottaga äfven vissa sinnesslöa. Den nuvarande anordningen att
intaga sinnesslöa å anstalter, som egentligen äro afsedda för sinnessjuka,
är dock utan tvifvel från vissa synpunkter ganska olämplig både för sinnessjukvården
och för vården om de sinnesslöa, enär den sistnämnda naturligen

115

fordrar i viss mån andra anordningar än den förstnämnda. Dessutom
hafva hittills platsbristen å statens hospital och asyler samt föreskriften,
att sinnesslöa endast i sista hand äro berättigade till inträde, verkat därhän,
att mången synnerligen svårskött sinnesslö fått vänta på inträde
längre än relativt lättskötta sinnessjuka.

Af dessa skäl torde det vara förtjänt att öfvervägas, huruvida icke
de sinnesslöa som anses böra vara föremål för vård å statsanslag, borde
hänvisas till en särskild, enbart för vård af dessa afsedd anstalt. Härigenom
skulle vinnas dels den fördelen, att sinnesslöa icke vid täflan om
inträde behöfde stå tillbaka för sinnessjuka, dels äfven att anstalten kunde
anordnas uteslutande och speciellt med hänsyn till vården om sinnesslöa
och denna på så sätt kunde blifva mera ändamålsenlig än nu är fallet å
hospitalen och asylerna för sinnessjuka.

I det föregående har medicinalstyrelsen framhållit, att Stockholms
hospital af många tungt vägande skäl icke synes kunna med fördel
fortfarande användas för sitt nuvarande ändamål, äfvensom att frågan
om Malmö asyls nedläggande såsom vårdanstalt för sinnessjuka stått på
dagordningen i flera årtionden. På grund af den rådande platsbristen
lär det dock icke ännu på många år kunna anses tillrådligt att alldeles
öfvergifva Stockholms hospital, hvaremot, om detta kunde anordnas till
asyl för obildbara sinnesslöa, ingen minskning af antalet för sinnessjuka
disponibla platser å statens anstalter skulle uppstå. Som ofvan nämnts,
utgjorde den 31 december 1900 antalet sinnesslöa å statens hospital och
asyler 179 samt kan beräknas komma att snart nog stiga till 250, hvilket
just utgör den nuvarande beläggningssiffran å Stockholms hospital.

Ett af hufvudskälen mot Stockholms hospitals fortfarande användning
för vård af sinnessjuka är, som förut nämnts, att området numera
icke kan anses hafva ett så skyddadt och ostördt läge, som för en framgångsrik
sinnessjukvård anses nödig, och att inom den närmaste framtiden
ytterligare störande inflytanden kunna antagas tillkomma.

Om anstalten omändrades till asyl för obildbara sinnesslöa, torde
berörda omständigheter ickeo komma att blifva af någon för anstaltens ändamål
ogynnsam betydelse. A anstalten komme nämligen då att vårdas endast
mera djupt sjunkna eller för omgifningen farliga individer, för hvilka
något vistande utom själfva byggnaden och därtill hörande mindre inhägnade
gårdar sannolikt endast undantagsvis kunde ifrågakomma. Något
störande inflytande från omgifningen på de sinnesslöa kan således icke
antagas komma att uppstå, och ej heller något nämnvärdt obehag för omgifningen
från anstalten.

116

Med afseende på Malmö asyl synes frågan om lämpligheten att där
anordna vård om sinnesslöa mera tvifvelaktig. Dels omfattar denna anstalt
numera endast 124 platser, hvilka möjligen under de närmaste åren småningom
kunna indragas i mån af ökadt platsutrymme å nya anstalter —
och detta vore utan tvifvel det bästa —, dels synes anstaltens belägenhet
midt inne i staden och de delvis mycket gamla lokalernas dåliga beskaffenhet
vara moment, som göra anstalten oduglig till hvarje slags sjukvård.

Frågan om dessa anstalters användning för vård af sinnesslöa torde
dock kräfva en närmare utredning, hvarom medicinalstyrelsen utbeder sig
att framdeles få göra särskild underdånig framställning.

Underdånigst
KLAS LINROTH.

R. A. Wawrinsky.
Herm. Petersson.

Georg Schuldheis.
John Nordlund.

Stockholm den 8 december 1902.

Anton Holmberg.

BILAGOR

Berättelse ang. undersökn. af sinnessjuka och sinnesslöa.

Bil. I.

Eksjö provinsialläkaredistrikt, Jönköpings län.

Landskommun.	Sinnes- sjuka.	Idioter.	Summa.	Folkmängd S1/n 1900.	Anmärkningar.
Lommaryd...........	2	4	6	1,823
Bälaryd............	5	1	6	973
Frinnaryd...........	2	1	3	747
Adelöf............	1	5	6	1,574
Yireda............	7	—	7	1,007
Hagrida............	1	—	1	506
Askeryd...........	2	5	7	1,235
Bredestad...........	2	1	3	495
Marbäck...........	1	2	3	864
Linderås...........	4	—	4	1,753
Säby.............	4	6	10	4,825
Tranås köping . . .......	2	—	2	1,809
Ingatorp...........	8	8	16	1,960
Bellö.............	—	2	2	458
Häsleby............	6	2	8	1,742
Kråkshult...........	2	3	5	1,128
Halt.............	12	3	15	1,355
Edshult............	—	2	2	752
Höreda............	5	5	10	1,586
Mellbv............	3	1	4	678
Eksjö landsförsamling.....	4	2	6	1,293
Flisby............	6	7	13	1,747
Norra Solberga........	6	5	11	2,549
Summa	85	65	150	32,859	= 046 % sinnessjuka och idioter af distriktets folk-1 mängd.

Öfversikt åt'' utdragen ur folkräkningsuppgifterna för den 31 december 1900, rörande

utväljande af lämpligt undersökningsdistrikt inom hvarje

	1	1 2	3	1 4	5	1 6	1 7	1 8	1 9	1 io	1 11
Län.	Folkmängd å rikets landsbygd den 31 dec. 1900; länsvis.	Folkmängd i det undersökta distriktet.	Antalet sinnessjuka och idioter å rikets landsbygd; länsvis.
Sinnessjuka.	Idioter.	Summa.
Absolut.	I % af folk-mängden å rikets lands-bygd.	Beräknad	Verklig.	Abso- lut.	I % af folk-mäng-den.	Abso- lut.	I % af folk-mäng-den.	Abso- lut.	I % af folk-mäng-den.	I % af samtliga sinnes-sjuka och idioter å rikets landsbygd.
Stockholms.....	157,455	3-9	14,481		t 215	014	205	013	420	0*27	2*9
Uppsala......	96,807	2-4	8,911		i 169	0''17	127	0 13	296	0*30	2*0
Södermanlands . . .	140,309	35	12,996	12,107	181	013	217	015	398	0*28	2*8
Östergötlands ....	215,302	5-3	19,679	20,685	397	018	408	019	805	0*37	5*6
Jönköpings.....	174,885	4-3	15,966		J 438	025	335	019	773	0*44	5*3
Kronobergs.....	151,759	3-8	14,110		\ 397	0 26	341	0 23	738	0*49	5*1
Kalmars......	196,393	4-9	18,194	19,322	396	0-20	370	0''19	766	0*39	53
Gottlands.....	44,405	11	4,084	4,297	105	024	80	0 18	185	0*42	13
Blekinge......	110,167	2-7	10,025	11,351	173	Öl 6	191	0 17	364	0*33	2*5
Kristianstads ....	204,002	5-1	18,937	18,656	331	0*16	256	0 13	587	0*29	41
Malmöhus.....	278,925	6-9	25,620	24,828	419	016	371	0 13	790	0*28	5*5
Hallands......	114,968	28	10,397	10,336	217	019	216	Öl 9	433	0*38	3*0
Göteborgs och Bohus	191,543	4-7	17,452	17,894	295	0 15	307	0’16	602	0*31	4*2
Älfsborgs.....	249,249	62	23,021	21,479	561	023	424	017	985	040	6*8
Skaraborgs.....	217,781	5-4	20,051	21,277	425	019	389	Öl 8	814	0*37	5*6
Värmlands.....	232,107	5-8	21,536	23,626	550	0''24	529	022	1,079	0*46	7*5
Örebro.......	167,518	4-2	15,595	13,292	361	021	334	0''20	695	0 41	4*8
Västmanlands . . .	119,768	30	11,139	11,514	246	0''20	191	0*16	437	036	3*0
Kopparbergs ....	205,681	Öl	18,937	18,831	484	0 24	375	0*18	859	0*42	5*9
Gefleborgs.....	192,366	4*8	17,823	16,762	323	017	334	0''17	657	034	4*5
Västernorrlands . . .	206,940	Öl	18,937	20,047	318	015	244	012	562	0*27	39
Jämtlands .....	104,525	2-6	9,654	10,747	178	017	196	0*19	374	0 36	2*6
Västerbottens ....	138,573	3-4	12,625	13,955	245	018	235	0*17	480	0*35	3*3
Norrbottens.....	121,062	3o	11,139	12,946	239	0*20	1281	0*10	367	0*30	2*5
Summa	4,032,490	1000	371,3091	378,820	7,663 \|	0''190	6,803 \|	0 169 14,466	0*359	lOOo

III

Bil. II.

sinnessjuka ock idioter å rikets landsbygd samt därpå grundade beräkningar för
län, jämte uppgift å de sålunda utvalda distrikten.

12	13	14	15	16	17	18	19
Beräk- nadt antal	Verkliga antalet sinnessjuka och idioter inom undersök-ningsområdet, enligt de summariska uppgifterna.		Antal kom-	Folk-
sinnes- sjuka			Summa.	Undersökningsområden. (Provinsial- och extra provinsialläkaredistrikt).	muner inom	mängd i medeltal
och idioter för under- söknings- området.	Sin-nes-sj li-ka.	Idio- ter.	Abso- lut.	I % af distrik-tets folk-mängd.	under- sök- nings- distrik- tet.	för hvarje kommun inom distriktet.
\| 65	29	35	64	0.29	Rirnlio, Sch eko samt del af Östhammars........	14	1,572
37	9	27	36	0 29	Malmköpings.....................	9	1,345
75	50	27	77	0''37	Delar af Linköpings och Boxholms...........	16	1,293
\| 138	85	65	150	046	jEksjö med Tranås j	23	1,429
71	45	34	79	041	Oskarshamns med delar af Stranda och Mörtfors ....	4	4,831
17	10	8	18	0''42	Del af Vishy.....................	11	391
33	24	10	34	0''30	> > Ronneby....................	2	5,676
55	27	26	53	0-28	> > Engelholms med Klippan............	11	1,696
73	42	27	69	0 28	Hörby med Löberöd..................	22	1,129
40	26	12	38	037	Del af Falkenbergs..................	10	1,034
56	26	28	54	030	Uddevalla......................	11	1,627
91	46	33	79	037	Ulricehamns.....................	33	651
75	42	37	79	037	Del af Falköpings..................	39	546
100	59	45	104	044	Filipstads med Molkom................	9	2,625
64	27	27	54	041	Del af Askersnnds med Åmmeberg...........	4	3,323
40	22	18	40	035	» » Norbergs med Västanfors............	3	3,838
79	35	44	79	042	Hcdemora med By..................	5	3,766
60	23	34	57	034	Hofors........................	3	5,587
52	27	31	58	0 29	Del af Sollefteå...................	11	1,822
35	16	27	43	0''40	Bergs med Rätan....................	8	1,343
44	19	30	49	0-35	Nordmalings med del af Bjurholm...........	2	6,978
33	27	14	41	032	Neder-Kalix.....................	1	12,946
1,5133	716	63!)	1,355	0859

Bil. III.

stadsförsamling, Värmlands län,

(provinsialläkaredistrikt).

Hemvist inom församling,	Den sinnessjukes eller idiotens namn.		Ogift. Gift.		ce	I	Anstalt, eget eller	Läkarens anteckningar om rubbningens art, an-
(by, lägenhet; kvarter, nummer).	Yrke.	Änk- ling- Änka.	P- CD ro CD po	P CD in c®. 0	HH gj o" e+-	andras hem m. m., hvarest den sjuke	märkningar mot beskaf-fenheten af nuvarande vård, behof af vård å
		Frånsk.		**		vårdas.	anstalt, samhällsvådlig-
							het m. m.
I. Gamla staden, l:a roten	(Svagsint.)
Anna Brita Karlsson, f.
	Strömberg *).....	—	G.	39	1	—	Vadstena hospital.	{År ej sinnessjuk, men \ idiot.
3:e roten	Carl Johan Sjöberg . .	—	0.	32	(1)	1	I sitt hem . . . .
III. Norra kvarteret . .	(Svagsint.)
Ernst Ludvig Eklund .	—	0.	68	1	—	Vadstena hospital.
	(Svagsint.)
A församlingen skrifven	Christina Pettersson . .	—	0.	46	1	—	Vadstena hospital.
	(Svagsint.)
A församlingen skrifven	Emma Jakobsson . . .	——	0.	65	1	—	Vadstena hospital.
Gamla staden.....	Fredrika Carolina Al-							lEj anträffad; vid tiden
	berg........	Tjänstflicka	0.	83	1	—	Vadstena hospital	{ för undersökningen å
Gamla staden.....	Helena Grönlund, f. Ek	Prostinna	G.	DO	1	—	I sitt hem.	\ hospital.
Gamla staden.....	Edla Lundberg ....	Tjänstflicka	0.	84	1	—	I sitt hem ....	1 Insjuknad under år 1901. \| Medräknas ej.
Gamla staden.....	Fru Hedström, f. Berg-	Änkefru					Å fattigvårds-
	gren........	Ä.	52	1	—
							inrättning.
Gamla staden.....	Augusta Holmberg . .	Änka	Ä.	40	1	—	A fattigvårds-
							inrättning.
Enligt uppgift från hospital	Karl Petter Berndtsson .	—	—	54	1	—	Vadstena hospital.
Enligt uppgift från hospital	Frans August Lindgren .	—	—	39	1	—	Lunds asyl.

*\ Nainnen äro fingerade. Allt som är tryckt med vanlig stil härrör från folkräknings uppgifterna, det med kursiv
stil utmarkta har tillkommit genom undersökande läkaren, hvaremot de med fet kursiv tryckta uppgifterna införts å listan vid
dess granskning i Medicinalstyrelsen.

Bil. IV.

Formulär

för undersökning huruvida behof af vård å anstalt föreligger för nedannämnde

sinnessjuka, idiot (endera öfverstrykes).

Namn: Anna Charlotta Pettersson Mellén, 52 år.

1. Huru länge har sjukdomen varat?

2. Sjukdomens förlopp? (utan afbrott, periodiskt
med tider af relativ eller full hälsa); sjukdomens
form? (specialdiagnos är önskvärd, men
hör i alla händelser diagnosen i enlighet med
sjukdomsnomenklaturen af den 28 december 1891
utsättas).

3. Har den undersökta vårdats å anstalt, eller är
ansökan om anstaltsvård gjord?

4. Kan sjukdomen anses obotlig?

5. År den undeTsökta

а) osnygg? (låter han urin eller exkrementer
eller båda delarna i sängen eller i kläderna?)

б) störande för omgifningen? (pratar, sjunger
eller skriker han? bultar han i sängen, dörren,
golfvet, väggarna? väsnas han på annat
sätt? om dagen? om natten?)

e) förstörande? (rifver han sönder säng- och
gångkläder? förstör han husgeråd?)

d) hotfull eller våldsam mot omgifningen? (ofta?
periodiskt? impulsivt? af särskilda yttre anledningar?) e)

benägen att begå själfmord eller annorledes
skada sig själf? näringsvägran?

/) benägen att lämna hemmet och drifva omkring
samt därunder stjäla, anlägga eld, söka
sexuellt umgänge eller dylikt?

g) oförmögen att utan hjälp intaga föda? ansa
och snygga sig? på- och afkläda sig?

h) i någon mån arbetsduglig?

i) kroppsligen sjuk eller svag?(allmän eller partiell
förlamning? inani tion? decubitus? etc.)

| Sedan omkring 25 år.

Förloppet utan afbrott.

Dementia (prsecox).

Nej.

Ja. _

Vill aldrig tvätta sig; smutsig. Betydligt osnygg,
ehuru hon ej låter urin eller exkrementer i sängen
eller kläderna.

Bultar ibland i sängen, golfvet, dörren eller väggarna.
För öfrigt nej.

Nej.

Förr varit hotfull och våldsam mot omgifningen,
men ej på senare tid.

Nej.

Kan utan hjälp intaga föda samt på- och afkläda sig,
men behöfver hjälp till att ansa och snygga sig.

Ja, arbetsduglig, men visar sällan lust därtill.

Nej.

j) vid undersökningstillfället i väsentligen
annat tillstånd än det som uppgifves vara
hans vanliga?

k) (beträffande idioter) med sannolikhet mottaglig
för uppfostran, teoretisk undervisning
eller utbildning i yrkesskicklighet?

6. Hvar vistas den undersökta?

a) i eget hem?

b) i annat enskildt hem? (hos anhöriga? mot
betalning? tillsammans med andra sinnessjuka
eller idioter? i så fall huru många?)

c) i fattigvårdsinrättning?

7. Finnes anledning till anmärkning mot den
vård den undersökta åtnjuter, och i så fall i
hvad afseende?

а) är hemmet fattigt? i hygieniskt hänseende
anmärkningsvärd! vanlottadt?

б) förekommer dryckenskap eller annan lastbarhet
bland omgifningen?

c) saknar den undersökta tillräcklig föda?
nödig tillsyn? ans och omvårdnad? behöflig
läkarevård?

d) är den undersökta instängd? bunden? föremål
för tvångsåtgärder af annat slag? eller
i allmänhet utsatt för hårdhändt och brutal
behandling ?

e) är vården om den undersökta i ekonomiskt
hänseende särskildt betungande? (på grund
af behofvet af ständig tillsyn, särskildt
aflönade vårdare eller dylikt?)

8. Förekomma andra omständigheter, som hafva
betydelse för frågan huruvida anstaltsvård är
önskvärd eller nödvändig?

9. Kan således den undersökta lämpligen vårdas
i eget eller andras hem eller å fattigvårdsinrättning? 10.

Om så icke är fallet, är den undersökta i behof
af vård?

a) å hospital eller asyl för sinnessjuka? (ettdera
bör angifvas).

b) å uppfostringsanstalt eller arbetshem för
sinnesslöa?

c) å asyl för obildbara idioter?

I annat enskildt hem mot betalning tillsammans
med en annan lindrigt sinnessjuk person (i skilda
rum).

Nej.

Ja, där någon vana vid behandling af sinnessjuka
förefinnes, annars lämpligen

å asyl för sinnessjuka.

Datum: 20. 12. 1901

och 19. 1. 1902.

N. N.

undersökande läkare.

VII

Bil. V.

Instruktion

för läkare, hvilka jämlikt kungl. brefvet af den 14 juni 1901 förordnats att
verkställa undersökning af sinnessjuka och idioter inom rikets landsbygd.

Undersökningen afser att utröna dels antalet sinnessjuka och idioter inom
riket, dels ock huru många af dessa, som kunna anses vara i behof af anstaltsvård.
Undersökande läkaren har alltså att inom anvisadt område

l:o) besöka alla de hem, hus och fattigvårdsinrättningar, hvari någon
sinnessjuk eller idiot enligt uppgift i hosföljande listor vistas; hvaremot de
sinnessjuka och idioter, hvilka enligt uppgift å nämnda listor vårdas å offentlig
eller enskild anstalt, icke böra i sina hem efterhöras, för så vidt ej särskilda
omständigheter därtill gifva anledning;

2:o) genom förfrågningar hos vederbörande myndigheter och annorledes,
på sätt som på grund af sig företeende omständigheter kan befinnas lämpligt,
med synnerlig omsorg söka vinna upplysningar om befintligheten af andra sinnessjuka
och idioter än dem, som i ofvannämnda listor finnas uppförda, samt besöka
äfven de sinnessjuka och idioter, hvarom upplysningar sålunda vunnits, och anteckna
dem å ofvannämnda listor;

3:o) genom besök i de hem, hus eller fattigvårdsinrättningar, hvari de sinnessjuka
och idioterna vistas, genom förfrågningar hos omgifningen samt genom egna
iakttagelser söka utröna, huruvida och i hvad mån vård å lämplig anstalt kan
anses vara af behofvet påkallad, samt de grunder, som betinga nämnda behof; i
hvilket afseende samtliga de frågor, som i bifogade tryckta formulär äro angifna,
böra besvaras så fullständigt som möjligt. Å de listor, som innehålla förteckning
öfver de sinnessjuka och idioterna, böra däremot inga anteckningar göras; den
sista kolumnen å dessa listor, hvilken har till rubrik: »Läkarens anteckningar»
etc., är nämligen afsedd att användas vid den statistiska bearbetningen inom
Medicinalstyrelsen af de inkomna formulären;

Berättelse ang. understen, af sinnessjuka och sinnesslöa.

VIII

4:o) företaga de för undersökningarna nödiga resorna, om möjligt i ett
sammanhang, samt ordna dem så, att omvägar och uppehåll undvikas;

5:o) efter afslutade undersökningar till Medicinalstyrelsen skyndsamligen
insända ofvan omförmälda listor och de vederbörligen ifyllda formulären samt
de upplysningar och yttranden, hvartill de verkställda undersökningarna i öfrigt
kunna gifva anledning, jämte redogörelse för reseplanen och till Medicinalstyrelsen
ställd räkning å dagtraktamente och reseersättning enligt tredje klass af
gällande resereglemente.

Stockholm den 18 september 1901.

Bil. VI.

Till............................................. (å landsbygden undersökande läkare).

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 14 juni 1901 anbefallt kungl.
Medicinalstyrelsen att låta verkställa en undersökning för att få utrönt dels antalet
sinnessjuka och idioter inom riket dels äfven antalet sinnessjuka och idioter,
hvilka kunna anses vara i behof af anstaltsvård, får kungl. styrelsen härmed
uppdraga åt Eder att enligt åtagande och i enlighet med här bifogad,e instruktion
verkställa sådan undersökning inom de kommuner tillhörande ..................

provinsialläkaredistrikt af .............................. län, hvilka i hosföljande listor

öfver de inom ifrågavarande kommuner kände sinnessjuka och idioter äro angifna;
ägande I för det Eder sålunda meddelade uppdraget, hvilket bör fullgöras,
så snart omständigheterna det tillåta, och helst före utgången af innevarande år,
att åtnjuta dagtraktamente och reseersättning i enlighet med hvad för tredje
klassen i gällande resereglemente af den 11 februari 1881 är bestämdt; hvaremot
någon annan ersättning, hvartill gällande författningar eljes kunde föranleda,
icke må af Eder uppbäras.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, vederbörande prästerskap, kommunalnämnder
och andra myndigheter torde benäget lämna Eder nödigt biträde och
upplysningar, när sådant äskas, för utförande af det eder nu gifna uppdrag.

Stockholm den 18 september 1901

Bil. VII.

Kungl. Medicinalstyrelsens cirkulär

till samtliga första stads- resp. stadsläkare inom riket (med undantag för Stockholm
och Göteborg), angående undersökning af sinnessjuka och idioter.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 14 juni 1901 anbefallt kungl.
Medicinalstyrelsen att låta verkställa undersökning dels af antalet sinnessjuka
och idioter inom riket, dels af antalet bland dessa, hvilka kunna anses vara i behof
af anstaltsvård, får kungl. Medicinalstyrelsen härmed anmoda Eder att inom
staden utföra ifrågavarande undersökning, så snart sig göra låter och helst före
utgången af innevarande år, samt för detta ändamål

3:o) genom besök i de hem, hus eller fattigvårdsinrättningar, hvari de sinnessjuka
och idioterna vistas, genom förfrågningar hos omgifningen samt genom egna
iakttagelser söka utröna, huruvida och i hvad mån vård å lämplig anstalt kan
anses vara af behofvet påkallad, samt de grunder, som betinga nämnda behof; i
hvilket afseende samtliga de frågor, som i bifogade tryckta formulär äro angifna,
böra besvaras så fullständigt som möjligt. Å de listor, som innehålla förteckning
öfver de sinnessjuka och idioterna, böra däremot inga anteckningar göras;
den sista kolumnen å dessa listor, hvilken har till rubrik: »Läkarens anteckningar»
etc., är nämligen afsedd att anmälas vid den statistiska bearbetningen
inom Medicinalstyrelsen af de inkomna formulären;

4:o) efter afslutad undersökning till kungl. Medicinalstyrelsen skyndsamligen
insända ofvan omförmälda listor och de vederbörligen ifyllda formulären
samt de upplysningar och yttranden, hvartill den verkställda undersökningen i
öfrigt kunnat gifva anledning jämte till Medicinalstyrelsen ställd räkning;

ägande I att å nämnda räkning tillgodoräkna Eder ett arfvode af tre
kronor för hvarje af Eder undersökt person, angående hvilken I till styrelsen
öfverlämnat vederbörligen ifylldt formulär; hvaremot annan ersättning, till hvilken
I eljest kunnen vara berättigade, icke kan Eder för ifrågavarande undersökningar
tillerkännas.

Stadens myndigheter och tjänstemän samt vederbörande prästerskap anmodas
att meddela Eder de upplysningar och det biträde, hvarom I för ifrågavarande
undersökning kunnen finna anledning framställa begäran.

Stockholm den 2 oktober 1901.

Bil. VIII.

Rapporterna angående undersökningen af sinnessjuka och idioter ankommo
från följande läkare nedanstående dagar, nämligen:

1901.

Oktober 26.
November 6.

> 15.

» 19.

» »

» 25.

* 26.

» >

December 2.
» 3.

» »

» 4.

> 5.

» 6.

öfverläkaren A. Enwall (Värmlands län).

Bataljonsläkaren ^Vester (Vaxholm).

Stadsläkaren i Arboga.

» » Hudiksvall.

» » Umeå.

» » Trelleborg.

» » Oskarshamn.

» > Söderköping.

Biträdande hospitalsläkaren C. Lundborg (Norrbottens län).
Stadsläkaren i Varberg.

» » Karlstad.

öfverläkaren A. Enwall (Örebro län).

Asylläkaren A. Bjerkén (Malmöhus län).

Stadsläkaren i Norrtelje.

» » Ealkenberg.

» » Laholm.

1901.	December	7.	Stadsläkaren i Skellefteå.
»	»	11.	» » Haparanda.
		13.	» » Östersund.
»	»	14.	» » Luleå.
»		»	» » Mariestad.
	»	15.	» » Vadstena.
»	»	16.	» » Gefle.
»	»	19.	Biträdande hospitalsläkaren E. Göransson (Stockholms och Uppsala län).
»	»	»	» » » » (Gefleborgs län).
»			Stadsläkaren i Lindesberg.
»		»	» » Motala.
»	»	20.	» » Strömstad.
	»	21.	» » Karlshamn.
»		»	» » Säter.
»	»		f. d. Provinsialläkaren K. Drake (Sigtuna).
»	»	»	Biträdande hospitalsläkaren A. Petrén (Östergötlands län).
2>	»	24.	Stadsläkaren i Eilipstad.
»	2>	»	Provinsialläkaren L. Nilsson (Skanör och Falsterbo).
	»	26.	öfverläkaren K. Wickström (Göteborgs och Bohus län).
»	»	27.	e. Provinsialläkaren F. Magnusson (Elfsborgs län).
»	»	28.	Provinsialläkaren M. Simon (Södermanlands län).
»	»	30.	Stadsläkaren i Mariefred.
»	»	»	t. f. Förste provinsialläkaren G. Windahl (Jämtlands län).
t	»	»	Asylunderläkaren A. Wingstrand (Kristianstads län).
»		31.	Provinsialläkaren Knut Backlund (Örnsköldsvik).
			Stadsläkaren i Askersund.
»			» » Sköfde.
»		»	» » Västervik.
1902.	Januari	2.	Stadsläkaren i Öregrund.
»	»	»	» » Venersborg.
»	»		» » Karlskrona.
»	»	»	» » Söderhamn.
»			» » Skenninge.
»	»	»	» » Piteå.
»	»	»	Provinsialläkaren S. Kjelleström (Borgholm).
»	»	O O.	Stadsläkaren i Kristinehamn.
■»	»	»	» » Åmål.
		»	» » Falun.
	5		» » Kalmar.

XII

1902. Januari

11.

» »

» 13.

» »

» 14.

» 16.

» »

» 17.

» »

» 18.

» 20.

» »

» 22.

i» 25.

Februari 2.
» »

» 5.

» 7.

» »

» 10.

f 13.

» 15.

» »

» 17.

Stadsläkaren i Sundsvall.

» » Grenna.

» » Strengnäs.

» » Nyköping.

» » Ulricehamn.

» » Sölvesborg.

> » Hedemora.

Provinsialläkaren M. Ulander (Östhammar).

Stadsläkaren i Falköping.

» » Köping.

e. Provinsialläkaren S. Kempe (Västerbottens län).
Stadsläkaren i Uppsala.

» » Landskrona.

» » Torshälla.

» » Alingsås.

» » Marstrand.

» » Skara.

» » Jönköping.

» » Enköping.

» » Vimmerby.

» » Lidköping.

» • » Nora.

» » Halmstad.

» » Eksjö.

» » Helsingborg.

» 2 Borås.

» » Kristianstad.

2 2 Uddevalla.

2 » Ronneby.

2 2 Hjo.

2 2 Västerås.

2 2 Lund.

2 2 Norrköping.

2 2 Trosa.

2 2 Ystad.

Med. licentiaten N. Gustafsson (Engelholm).

Förste provinsialläkaren A. Sjöblom (Västernorrlands län).
Bataljonsläkaren K. Bolin (Visby).

2 22 (Gottlands län).

Stadsläkaren i Kungälf.

XIII

1902.	Februari	18.	Stadsläkaren i Sala.
»	»	20.	» » Kungsbacka.
»		»	» » Linköping.
		21.	» » Uppsala (komplettering).
»	»	22.	Öfverläkaren E. Lindell (Kalmar län).
>		23.	Stadsläkaren i Uppsala (komplettering).
	»	24.	Biträdande bospitalsläkaren P. Gustafsson (Blekinge län).
»		28.	Stadsläkaren i Hernösand.
»		»	» » Örebro.
		»	Med. lic. F. 0. Åberg (Göteborg).
	»		Biträdande hospitalsläkaren E. Fagergren (Kopparbergs län)
»	Mars	6.	Stadsläkaren i Malmö.
»	»	18.	» » Simrishamn.
»	»	»	» » Eskilstuna.
»		29.	Med. lic. I. Bystedt (Stockholm).
	April	1.	Biträdande hospitalsläkaren E. Lauritzen (Västmanlands län)
»	»	»	» » K. Norén (Skaraborgs län).
»	»	»	» » » » (Hallands län).
»		3.	Stadsläkaren i Växjö.
	»	4.	» » Södertälje.
	»	15.	Öfverläkaren E. Lindell (Jönköpings och Kronobergs län).
»	»	22.	» » » ( » » » » )•
»		24.	» » » ( > > » » )•

TABELLER

Berättelse ang. undersukn. af sinnessjuka och sinnesslua.

Tabeller.

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa inom hvarje kommun som
undersökningen omfattat, jämte uppgift å fördelningen med afseende på vistelseort.

A. Landsbygden.

				Antal sinnessjuka och sinnesslöa.			Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommun.	Enligt de sum-mariska folkrik-	Enligt de no-rnina-tiva folkrik nings-uppgif-terna.	Anträf-fade vid under-	Till-komna enligt uppgif-ter från anstal-ter. *)	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	d annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	0 a enskild	å låsa-	i eget hem, annat enskildt
''	nings- uppgif- terna.	sök- ningen.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt.	rett.	hem, fattig- hus.
	w ro c'' o p s	OO is 00	» ro b''b wg P w	ro 2*. B g:B • 03	03 2 0*0 or b P CO	ro ~B Öl a P 9 DO	cd ro B’B pr B P 03	ro 2.5* ?i 00	i» ro c’B pr 5 P s	DO »g 03	m.	kv.	m.	kv.	® ro B''g PTg P cd	ro 2; S‘ B p ® 03	03 ro B* b" PTB P 03	ro ►b 5" ?§ oo	»3 ro e''g pr b P 03	ro sg ? s CD	03 GO b''g prg P CD	ro \|§ r <n t/3	os ro B* B pr b ? S	ro 2- 5‘ ?g 03
Stockholms (och Uppsala) l&n.
Rimbo.......	3	—	3	—	1	—	—	—	—	—	2	2	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	2	—
Ro........	—	3	2	3	2	1	—	—	i	—	2	1	4										3	4
Fasterna......	1	—	2	—	1	2	—	—	—	—	2	1	—	2	1	—	2	—	—	—	—	—	—	2
Frötuna......	1	8	1	11	—	2	—	—	—	1	1	—	8	4	—	1	—	—	—	—	—	—	1	11
Knutby......	2	2	4	3	1	2	—	—	—	—	1	4	2	3	1								4	5
Bladäker......	2	—	2	1	5	2	—	—	—	—	5	2	1	2	—	—	1	—	—	—	—	—	6	3
Gottröra......	—	2	—	3								-	2	1										3
Närtuna......	3	2	2	5							1	1	4	1	—	1	1						1	4
Kärst a.......	—	4	—	4	—	—	—	—	—	—	—	—	3	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	4
Ununge......	1	2	1	2	—	2	—	—	—	—	—	1	1	3	—	—	1	—	—	—	—	—	—	4
Väddö.......	12	G	9	14	5	6	—	—	—	—	11	3	13	7	4	5	4						6	15
Häfverö......	1	3	2	3	7	4	—	—	i	—	2	6	4	3							1	—	7	7
Edebo.......	1	1	3	4	3	4	—	—	i	—	3	2	5	3	—	2	2						3	6
Faringc......	2	2	2	2	—	3	—	—	i	—	1	—	3	2	1						—			5
Summa	29	85	33	55	25	28	—	—	4	1	31	23	60	32	8	9	12	—	—	—	1	-	33	73
Södcrmnnlnuds län.
Lilla Mellösa ....	—	G	1	7	—	1	—	—	1	1	—	—	3	4	—	—	—	—	—	—	—	—	—	7
Flen........	2	1	2	1	—	1	—	1	—	—	1	1	1	2	—	1	—	—	—	1	—	—	2	1
Ardala.......	—	3	—	3	—	—	—	—	—	—	—	—	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3
Forsa.......	—	1	—	1									1											1
Transport	2	11	3	12	—	2	—	1	1	1	1	1	8	6	—	1	—	—	—	1	—	—	2	12

*) Hospital, asyler, lasarett, sinuesslöanstalter, fängelser etc.

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. in. (forts.).

A. Landsbygden.

	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dee. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommun.	Euligt de ‘sum-mariska folkräk-	Euligt de no-mina-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-	Till-komna enligt upp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; cj anträf-fade ; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild	å låsa-	i eget hem, annat euskildt
	nings- uppgif- terna.	sök- ningen.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt.	rett.	hem, fattig- hus.
	« do b'' b'' b ? 2	t» 22 P g ÖB	oo CO	00 It CO	OO c''d H*Ö p 2	» 2 £2 pg	t» 00 0*0 tr-0 P cd • ÖB	» 2 SS ? g	m CO C''B ? ap	OO II	m.	kv.	m.	kv.	3.02 3* rta P a • ce	p 22 ^ b'' P § ÖB	CD CO B* g **b f s	CD 2P fS r ro CD	w CO c''B !V 3 P © . ÖB	CD W sg . CD CD	w 00 b'' b’ tV 3 P g>	CD m o: 5 P g	toOO B* b’ P © • CD	w SP c: 2* i3 g CD
Transport	2	11	3	12	_	2	_	1	1	1	i	i	8	6		1	_			1			2	12
Helgesta......	—	3	—	3	i	—	—	—	—	—	—	i	2	1	-								1	3
Hyltinge......	2	2	2	2							i	i	1	1	—	—	1	—	—	—	—	—	1	2
Dunker......	3	5	5	5	i	1	1	—	1	—	3	3	1	5	—	—	4	1	—	—	—	—	2	5
Lilla Malma ....	1	6	1	6	—	—	1	—	—	1	—	2	3	2	—	1	2							4
Malmköping ....	1	—	1	1	—	—	—	—	—	—	1	—	_	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Summa	9	27	12	29	2	3	2	1	2	2	6	8	15	16	1	2	7	1	—	1	—	—	6	27
Östergötlands län.
Vestra Stenby . . .	2	4	3	4	—	1	—	—	—	—	3	—	3	2	1	—	1	—	—	1	—	—	1	4
Hagebyhöga ....	1	5	2	5	—	2	1	—	1	1	1	1	5	1	—	—	1	—	—	—	—	—	1	6
Fifvelstad.....	4	4	4	4	2	—	—	—	1	1	5	—	1	2	—	—	2					—	3	3
S:t Per.......	3	1	4	4							1	3	4	—	—	—	1	—	—	—	—	—	3	4
Orlunda......	3	1	3	1	—	—	—	—	—	—	2	1	1	—	—	—	2	—	—	—	—	—	1	1
Allhelgona.....	5	—	4	1	—	—	—	—	—	—	3	1	1	—	—	—	2	—	—	—	—	—	2	1
Hvarf och Styra . .	5	1	5	1	1	—	—	—	—	—	3	3	—	1	—	1	5	—	—	—	—	—	1	—
Ask........	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1	—
Motala landsförsaml.	22	8	20	14	4	2	1	—	—	—	14	14	12	4	2	—	13	2	—	2	1	—	9	12
Högby (o. V. Skrukeby)	1	—	1	—	1	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1	—
Hogstad......	1	—	1	—	2	—	—	—	—	—	1	2	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	2	—
Jerstad ......	1	—	2	—	1	—	—	—	—	—	2	1	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	2	—
Bjälbo .......
Väderstad (o. Harstad)	—	—	—	1	1	2	—	—	—	—	—	1	2	1									1	3
Hot........	1	3	1	3	—	—	—	—	—	—	—	1	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	3
Appuna......
Summa	50	27	52	38	13	7	2	—	3	O	38	26	32	11	4	1	30	2	—	3	1	—	29	37

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. in, (forts.).

A. Landsbygden.

			Antal sinnessjuka och sinnesslöa				Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommun.	Enligt rle sum-mariska	Enligt de no-min a-tiva	A nl räf-sade vid under-	Till-komna enligt upp-gifter ''rån an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, Lillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	i annan ort; ej anträf-fade ; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	& enskild	å låsa-	i eget hem, annat enskildt
ninga- uppgif- terna.	folkräk- nings- uppgif- terna.	sök- ningen.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt.	rett.	hem, fattig- hus.
	OO CC c'' 5''	w 5 5 ? g fn	3.2 s'' a PCB P re	oo 2 o: 2 P g	oo GO ''bo PCB p re • OJ	Öb g = i''° r re t»	oo CO c''B ?r b p re • cn	m 2 c; § p g	3 2 b‘b PC B P re	00 2 pB r re tn	m.	kv.	in.	kv.	M. ce c''B* pcb P re	ce ® B r ® ce	n M c‘b PTÖ ? 2	»f pB r re to	<* CD b''B £f re	CO B o. ö p « to	«2.2 ö‘b" PC B P re • fn	fn 2 ?% DO	oo Tf! B’ 3 pc 3 p re • CO	GO gB ?g
Jönköpings (och Kronobergs) län. Lommaryd.....	2	4	2	3	1	12					i	2	7	8									3	15
Bälaryd......	5	1	4	2	2	6	1	—	—	—	4	3	4	4	2	—	2	—	—	—	—	—	3	8
Frinnaryd.....	2	1	—	3	4	1	-	—	—	—	3	1	3	1	—	—	—	—	—	1	—	—	4	3
Adclöf.......	1	5	1	5	2	4	—	—	—	—	2	1	3	6	—	1	—	—	1	—	—	—	2	8
Vimla.......	7	—	5	2	3	4	—	—	—	—	2	6	3	3	1	—	1	—	—	—	—	—	6	6
Hagrida......	1	—	1	—	1	4	—	—	—	—	1	1	2	2	—	—	1	—	—	—	—	—	i	4
Askeryd......	2	5	2	5	—	2	—	—	—	—	—	2	3	4	—	—	1	—	—	—	—	—	i	7
Brcdestad.....	2	1	3	1	2	1		—	1	—	3	1	2	—	—	—	1		—	—	—	—	3	2
Marbäck......	1	2	2	2	4						3	3	2										6	2
Linderås ......	4	—	1	3	7	7		—	—	—	4	4	7	3	—	1	—	—	—	—	2	—	6	9
Säby (med Tranås köping).....	G	6	1	12	17	6	2	_	—	—	12	8	7	11	1	4	3	1	—	—	1	—	15	13
Ingatorp ......	8	8	7	9	9	4		—	—	1	11	5	3	9	2	—	3	—	—	—	—	—	11	12
Bollö.......	—	2	—	2	—	1																		2
Häsleby......	6	2	6	2	1	4		—	—	—	4	3	4	2	1	—	2						4	6
Kråksbult.....	2	3	2	3	3	4	—	—	—	—	2	3	2	5	1	—	1	—	—	—	—	—	3	7
Hult........	12	3	9	6	—	1	i	—	l	—	3	6	4	3	1	1	3	—	—	—	1	—	4	6
Edshult......	—	2	—	2	—	2	—	—	—	—	—	—	3	1							—	—	—	4
Höreda.......	5	5	5	5	2	4	—	—	—	—	4	3	4	5	1	—	4	—	—	2	—	—	2	7
Mellby.......	3	1	3	1	—	1	—	—	l	—	2	—	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	1	2
Eksjö landsförs. . .	4	2	5	3	1	—	—	—	—	—	3	3	3	—	1	—	3	—	—	—	—	—	2	3
Flisby.......	6	7	5	8	6	1	2	—	—	1	8	5	3	5	—	—	4	—	—	2	—	—	9	6
N. Solberga . . . .	6	5	4	7	2	2	—	—	—	—	4	2	8	1	—	—	3	—	—	1	—	—	3	8
Summa	85	65	68	86	67	71	6	\|-	3	3	76 162	7!)	75	12	\| 7	32	1	1	1 «	1 1	-	jb!)	140

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. in. (forts.).

A. Landsbygden.

Antal sinnessjuka och sinnesslöa.

Kommun.	Enligt de sum-mariska folkräk-	Enligt de no-mina-tion folkräk uings-uppgif-terna.	Anträf-fade vi< under-	Till- komna enligt upp-	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade cllei döde före den 31 dec. 1900	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å	å	i eget hem, annnt enskildt hem, fattig-hus.
	nings- uppgif- terna.	sök- ningen.	gifter från an-stalter.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt	rett.
	co 0 ö''a ? £	Öl 00 s» ?g oo	'' » Q c’d WB P re • ep	o Z o: 5 P§ co	«2.Z c’S pra p re • CO	09 Z p g • re ce	c" 5 pra P re • eo	o> Z c: 5 P 2 . re co	w m c‘5‘ pr a SO re	sg ? g ÖB	m.	kv.	m.	kv.	ce y !=	« 22 S 2 P\|	ro ''a''a pra p re • Öl	ta m Ö: 2 ? g co	•2 Z a 5 pra p re • co	ta rM ?! co	z a a pra P re • co	a tf	w.QC c‘S pra p re • t»	•» 22 fa r re ce
Kalmar län. Kristdala.....	10	5	12	5	4	4					8	8	3	6	i		2	1					13	8
Misterhult.....	10	3	8	7	10	10	—	—	—	—	*.)	9	7	10	i		6	_	_	_	_		11	17
Döderhult.....	5	16	7	18	3	4	1	—	1	—	6	4	13	9	—	2	2	_	_	1	_	_	8	19
Mönsterås.....	20	10	20	15	7	6	2	—	1	—	11	17	14	7	4	2	6	—	—	2	_	_	18	17
Summa	45	34	47	45	24	24	3	—	2	—	34	38	37	32	6	4	16	1	—	3	—	—	50	61
Gottlands län. Halla.......	3	1	3	i	1						3	1		1									4	1
Sjonhcm......	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1	—	—	_	_	_	_	_	_				1
Viklau.......	—	2	—	2	2	1	—	—	—	1	2	—	1	1	_	_	_	_	_	_			2	2
Vånge.......	1	—	—	1	1	1	—	—	—	—	1	—	1	1	_	_	_	_					1	2
Buttle.......	1	—	—	1	—	2	—	—	—	—	—	—	2	1	_	_	_	_						3
Guldrupo......	—	1	—	1	3	1	—	—	—	—	—	3	—	2	_	_	_	_	_	_	_	_	3	2
Ostergarn.....	1	2	1	2	1	1	—	—	—	—	1	1	2	1	_	_	_	_					2	3
Gammelgarn ....	—	1	—	1	2	—	—	—	—	—	2	—	1	__	_	_							2	1
Ardre.......	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	-''	1	—	_	_	_	_	__	_	_	_	_	1
Kräklingbo.....	1	-	1	—	1	1	—	—	—	—	1	1	1	_	_	_	1	_	_		_	_	1	1
Ala........	2	1	2	1	—	4	-	—	—	—	2	—	4	1	—	—	i!	—	—			_	1	5
Summa	10	8	8	10	12	11	—	l	—	1	13	7	12	8		-\|	2	—	—	—		—	18	20
Mekiugc län. Backaryd.....	7	5	7	7	1	5	1	1	2		6	1	7	5		1	4						3	11
Ronneby landsförs. .	17	5	16	12 \|	12	5	— I	—	—	1	15	13	10 !	6	3	—	4	_	—	l\|	—	_	21	15
Summa	24 \|	10	23	19 \|	13	10	11	-	2	1 1 j	21	14	17 !	11	3	1	8	—	—	1	—	—	24 \|	26

Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga
sinnessjuka och sinnesslöa vistades

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa in. in. (forts.).

A. Landsbygden.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de sum-mariska folkräk-nings-uppgif-terna.	Enligt de Ho-rn i na-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt upp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	i annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	8 hospi-tal eller asyl.	& enskild anstalt.	a lasa- rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
© EG fl''B KO P ©	(0 W sg r o» BO	aa EG fl'' B i^B P © • ce	EG \|g r © CD	BO EG c''g PC B P »	EG g B pg CD	CD EG a'' 5'' p\|	EG gjB O. b ? £	in EG fl''g N* g 5° CD	»2P. ©i r © ÖB	in.	kv.	in.	kv.	no CO fl'' B PTB P © • ÖB	© 03 rf CD	© EG fri © © r ©	“ g-g:B • i	©Eg fl'' B K*B P © • ©	EG rf	©.EG fl'' B K0 ? 2	» 2 o: g P§ w	© EG fl'' 5 *© P ce	© EG rf M
Kristianstads län.
Gråmanstorp ....	l	r>	1	5	4	—	2	—	—	—	4	3	3	2	1	1	2						4	4
Vedby .......	l		1		1							2					1						1	—
Riseberga .....	5	5	5	G	1	—	1	—	—	2	4	3	4	—	1		3	—	—	—	—	—	3	4
Färingtofta.....	4	3	1	6	-	~	—	—	—	3	1	—	2	1	—	1	1							2
Stenestad......						1							1											1
V. Sönnnrslöf. . . .	—	1	—	1	1	1						1	1	1									1	2
Qvidinge......	4	4	5	5	1	—	1	—	—	—	2	5	2	3	—	—	5	—	—	2	—	—	2	O tf
V. Broby.....	$	2	2	4	—	—	—	—	-	—	2	—	2	2	—	—	1	i	—	—	-	—	1	3
Björnekulla ....	5	1	4	3	1	—	—	—	—	—	2	3	i	2	1	—	—	i	—	—	—	—	4	2
Rva........	2	4	2	4	1	—	—	—	—	1	3	-	i	2	-	—	—	—	—	1	—	—	3	2
Ö. Ljungby.....	2	1	2	2	1	—	—	—	-•	—	1	2	i	1	—	—	—	--	--	1	—	—	3	1
Summa	27	20	23	30	11	2	4	—	—	0	19	19	18	14	3	2	13	2		4	—	—	22	24
Malmöhus Bill.
Fulltofta......	1	2	1	3	—	—	—	—	—	—	1	—	1	2	—	—	1	—	—	—	—	—	—	3
Ö. Espinge.....	3	1	3	1	—	—	—	—	—	—	1	2	—	1	—	—	1	—	—	—	-	—	2	1
! Ilörbv.......	1	1	1	o	2	2	—	1	—	—	o	1	4	2	—	2	1	i	—	—	—	—	2	3
1 Byby .......	1	1	2	1	—	—	2	—	—	—	3	1	—	1	—	—	3	—	—	—	—	—	1	1
J Ö. Sallerup ....	—	—			1						1												1	-
j Svensköp .....	1	—	1									1					—						1
N. Rörum.....	2	3	3	3	1	—	—	1	—	—	1	3	4	—	—	—	2	—	—	1	—	—	2	3
j S. Rörum.....	3	1	3	i	—	—	1	—	—	—	3	1	1				1						3	1
Hör........	5	1	5	i	2	1	—	—	—	—	3	4	2	—	2	—	2	—	—	—	—	—	3	2
Munknrp......	—	2	2	i								2		1									2	1
Transport	17	12	21	14	G	! 3	3	2	—	—	15	15	12	7	2	2	U	i	\|-	1	I-	—	17	15

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa in. m. (forts.).

A. Landsbygden.

Kommun. \|	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de sum-mariska folkräk-nings-uppgif-terna.	Enligt de no-mina-tiv a folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt upp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade ; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild anstalt.	å lasa- rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
QQ CG &f p ° r ce	m 22 tf . CD 0»	CD CG B''p Sfs	CD £-3* p ° r ® CD	w ro p''B B P CD • SO	m 22 o: g Pg ce	CD CO C''B PTB P CD • CD	ÖB £ S 5 P g ce	,2 50 B''B pr b P CD	B 00 5g p g CD	m.	kv.	m.	kv.	B CO B* B PTB P CD	B 00 5 g ?g B	CD CO B B PTB P ®	CO B •— fl r <d ;j-	B CO b‘b pt b P CD • B	CD B »g CD	b . CD B* B pr b P CD • CD	b 22 5 g P g	B . CD b'' 5'' pr b P CD • CD	B W 5 g p g . CD CD
Transport	17	12	21	14	6	3	3	2			15	15	12	7	2	2	11	i		1			17	15
{ Bosj {»kloster ....	4	1	3	2							1	2	1	1	—	—	1	—	—	—	—	—	2	O <w
! Ö. Strö......	1	3	1	3	—	—	—	—	—	—	—	1	2	1	1							—	—	3
Skarhnlt......	2	2	3	2	—	—	—	—	—	—	2	1	2	—	—	—	3	—	_	—	—	—	—	2
Gårdstånga.....	3	3	3	3	—	—	—	—	2	—	i	—	2	1	—	—		—	—	—	—	—	1	3
Borrlunda.....	—	1	—	1	1						i	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1	1
\| Högseröd......	4	3	4	3	2	—	—	—	—	—	3	3	2	1	2	—	1						3	3
i Harlösa......	3	1	3	1	1	—	1	—	—	—	2	3	1	—	1	—	3						1	1
\| Hammarlnnda . . .	—	1	—	1	1	2	—	—	—	—	—	1	3	—	—	1	—	—	_	_	_	—	1	2
\| Gudmnntorp ....	3	—	4	—	—	2	1	—	1	—	3	1	1	1	1	—	3	—	—	—	—	—	—	2
] Hurfya......
i Holmby......	4	—	6	1	—	1	—	—	—	—	2	4	1	1	2	—	3						1	2
Summa	42	27	49	31	11	8	5	2	3	—	31	31	27	14	10	3	25	i	—	1	-	—	27	30
1 Hallands län.
Stammared.....	1	—	1	1	3	3	—	—	1	—	1	2	2	2									3	4
Skälunge.....	—	2	—	2	7	—	—	—	—	—	O	5	1	1	2	1							5	1
\| Nöslinge......	—	—	—	—	2	1	—	—	—	—	—	2	1	—	1	—	—	—	—	—	_	—	1	1
i Tvååker......	10	3	7	6	9	5	—	—	—	—	3	13	7	4	1	—	3	i	—	—	1	—	11	10
Spannarp......	—	2	3	2	f)	1	1	_	—	—	5	4	3	—	1	—	2	—	—	—	—	—	G	3
Hunnestad.....	4	2	5	2	2	2	—	—	—	—	3	4	2	2	2								5	4
Gödestad......	1	1	1	1	1						1	1		1									2	1
Lindberg......	7	1	8	1	3	—	—	—	—	—	3	8	—	1	2	—	2	—	—	—	—	—	7	1
Torpa.......	1	—	2	1	1	—	—	—	—	—	—	3	—	1	1	—	—	—	—	—		—	2	1
Träslöf......	2	1	2	1	4	1	—	—	—	—	3	3	1	1	—	1	1	—	—	—	—	—	5	1
Summa	20	12	29	17	37	13	1	—	1	—	21	45	17	13	10	2	8	i	—	—	1	—	47	27

Tab. 1. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (forts.).

A. Landsbygden.

				Antal sinnessjuka och sinnesslöa.			Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommun.	Enligt de sum-mariska folkräk-	Enligt de no-mina-tiva folkräk- nings- nppgif- terna.	Anträf-fade vid under-	Till- komna enligt upp-	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900.	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	hos	pi-	å enskild	å låsa-	i eget hem, annat enskildt
	nings- uppgif- terna.	sök- ningen.	gifter från an-stalter.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	asyl.	anstalt.	rett.	hem, fattig- hus.
	».ro ''a a tfa 89 s	03 22 £7 0 P 3 • (D	to CD ''s'' 5’ tf# ? 3	o> 22 o! 3 ?s	to CD *s’ O f^3	CD gse pS	to CD c'' 3‘ p?a P o	to 22 fa r © to	to CD b’ö tf g ? to	ro tf	m.	kv.	m.	kv.	to CD c'' a tf a P W	to £2 er 2 ? g cd	a ro a o* Efta - to	ta 22 f g r ©	to ro a''a x» ? s	to m Eg p g CO	©.ro c'' 5‘ 2f 3 p © • to	to 22 c: 3 ? ©	to ro c’ a tfa p © • ©	to W sf r © ai
Göteborgs och Bohus lön.
Hjertum......	5	3	3	6	5						5	3	4	2	-	1	i	—	—	1	—	—	7	4
Västerlanda ....	7	3	7	3	7						7	7	1	2	—	—	2	-	—	—	—	—	12	3
Forshälla......	2	3	2	4	3	2	—	—	—	—	3	2	4	2	—	1	1						4	5
Resteröd......
Ljung .......	3	—	3	1	4	3	1	—	—	—	4	4	1	3	—	1	3	—	—	1	—	—	5	2
Grinneröd.....	1	—	1	—	—	1	—	—	—	—	1	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	1	—
Lane-Ryr......	5	4	5	4	6						5	6	3	1	1	1	2						8	3
Bäfve.......	2	4	3	4	3	—	—	i	—	—	2	4	3	2	1	—	—	—	—	1	—	—	5	4
Skredsvik .....	—	4	—	4	4	—	—	—	—	—	—	4	3	1	—	—	—	i	—	1	—	—	4	2
Högås.......	1	—	1									1		—			1
Herrestad.....	—	7	—	8	3	—	—	—	—	—	2	1	5	3	—	—	—	—	—	1	—	—	3	7
Summa	26	28	2a	34	35	C	1	i	—	—	29	32	24	17	2	5	10	i	—	5	—	—	49	30
Elfsborgs liin.
Strengsered .....	2	—	2	1	4	2	—	—	—	—	3	3	2	1									6	3
Gullered......	—	2	—	2	1	2	—	—	—	—	1	—	—	4	—	—	—	—	—	—	—	—	1	4
Liared .......	—	3	—	3	5	—	—	—	—	—	4	1	2	1	—	—	1	—	—	—	—	—	4	3
Fiflered ......	1	1	1	1	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	-	—	—	—	—	—	—	1	1
Kylingared.....	5	1	4	2	3	1	—	—	—	—	2	5	3	—	—	—	4	—	—	—	—	—	3	3
Solberga......					1		—				1												1	—
Smula.......						1	—	—	--					1										1
Norra Åsarp ....	3	1	4	1	3	—	—	—	1	—	3	3	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	5	1
Kölaby......	2	1	2	1	3	1	—	—	—	—	1	4	2				1						4	2
Transport	13	9	13	11	20	7	—■	—	1	—	15	17	11	7	—	—	7	—	—		_	—	25	18

Berättelse ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller: 2

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (forts.).

A. Landsbygden.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de sum-mariska folkräk-nings-uppgif-terna.	Enligt de no-mina-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt upp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera afiidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild anstalt.	å lasa- rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
b‘b" KB P ®	m 2 o: ® P £	w EG g. g ?!	m 03 o: g CD	m EG C''B K B P 2	0Q m Sig p g Cf	® EG B''B k b p cd • CO	CO 03 q pg CO	m EG B- B K B P er • to	EG fg r er CO	m.	kv.	m.	kv.	w EG B''B KB P er • CD	co m “g r ® co	m EG B''B KB p er • co	.2 o: g ? S co	w EG B* B* KB P co	CO 2 Sb p B • CD co	w EG c* et KB p cd • to	co 22 o; 2 P g co	m EG B''B KB P o • co	co 2 sfs r ® co
Transport	13	9	13	11	20	7	—	—	1	—	15	17	ii	7	_	—	7	_	_	_	_	_	25	18
Humla.......	—	1	—	2	2	2	—	—	—	—	1	1	i	3									2	4
Blidsberg......	1	2	1	2	3	1	—	—	—	—	4	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	—	4	3
Datum.......	3	—	3	—	2	2	—	—	—	—	1	4	1	1	—	—	2	—	—	—	—	—	3	2
Böne........	2	—	2	—	3							5											5	—
Knatte.......	1	—	—	2	—	2	—	—	—	—	—	—	3	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	4
Hössna.......	2	2	2	2	1						1	2	1	1									3	2
Timelle......	3	1	3	2	2	2	—	—	—	—	1	4	2	2	—	—	2						3	4
Vist........	2	—	2	—	—	1	—	—	1	—	—	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	1
Brunn .......	2	1	2	1	—	1	—	—	—	—	1	1	1	1			2							2
Tvärred......	—	1	1	1	2	1	—	—	—	—	1	2	2	—	—	—	—	—	—	—	—	_	3	2
Dannicke......	1	2	1	2	—	—	—	—	—	—	1	—	1	1	1	—	—	—	—	1	—	—	__	1
Finnekumla ....	—	—	—	1	1	1	—	—	—	—	—	1	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	1	2
Länghem......	2	4	3	4	4	2	—	—	—	—	3	4	1	5	—	—	1	—	—	—	—	—	6	G
Månstad......	1	1	1	1	1	1	—	—	—	—	1	1	1	1	1	—	1	—	—	—	—	—	_	2
Södra Åsarp ....																							1	—
Hulared......	1	—	1	—	2	1	—	—-	—	—	3	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	1
Dalstorp......	2	—	2	1	7	2	—	—	—	—	2	7	—	3	1	—	1	—	—	—	—	—	7	3
Gällstad......	2	2	3	2	4	1	1	—	—	—	3	5	1	2	1	1	3	—	—	—	—	—	4	2
Södra Säm.....	2	2	2	2	1	—	—	—	—	—	1	2	—	2	—	1	—	—	—	—	—	—	3	1
Marbäck......	—	2	1	2	3	—	—	—	—	—	2	2	2				1						3	2
Grönahög .....	2	t	2	1	2	1	—	—	—	—	1	3	2										4	2
Ölsremma.....	1	—	1	1	2						1	2	—	1								—	3	1
Nittorp......	1	1	—	2	4						2	2	2	—								—	4	2
Ljungsarp.....	1	1	1	1	3	—	—	—	—	—	2	2	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	4	1
Summa	43	33	48	43	69	28	1	—	2	—	47	69	36	35	4	2	20	—	—	1	—	—	92	68

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (forts.).

A. Landsbygden.

			Antal sinnessjuka och sinnesslöa.			Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommun.	Enligt de sunT mariska folkräk-	Enligt de no-mina-tiv» folkräk-nings-uppgif-terna.	Anträf-fade vid under-	Till-komna enligt npp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 81 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900.	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	fi hospi-tal eller asyl.	å enskild	å Iaea-	i eget hem, annat enskildt
nings- uppgif- terna.	sök- ningen.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt.	rett.	hem, fattig- hus.
	cd ce b‘B PT Ö P CD	GG gS'' ? ce CD	x G° b‘B PT B ? s	JO ° - ce CD	m GG b'' 3 g* g	cd SO c! o f g	w GG C-B pr c sb ce • CD	ce £5* p 1	m.GO e’cT pr b p ce • CO	5*2 Sb p g • ce ?	m.	kv.	m.	kv.	® ep b'' b pr b P CD • BO	m 03 gs r cd CD	»GG b’ b'' pt b P CD • CD	GG g* B P CD	m CG B* B pr b CD CD • CD	ce B O. ö ? s CD	cd GG *B B pt b CD CD • «?	CD W gg ? CD CD	7> GG B* B sr g	CD 03 ? S CD
Skaraborgs län. Kinneved.....	1	1	1	1	2	1					3			2		1					1		2	1
Vårkumla.....
Borstig......	1	5	1	5	1	3						2	6	2	—	—	1	—	—	—	—	—	1	8
Brismene......	1	2	1	2	—	—	—	—	—	—	1	—	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1	2
Grolanda......	1	—	1	—	4	—	—	—	—	—	2	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5	—
Vilske-Klefva . .	2	3	2	3	2	1						4	1	3									4	4
Ullene......	1	—	1			1						1	1										1	1
Gökhem......	5	5	5	5	—	1	—	—	—	—	3	2	4	o	—	—	4	—	—	1	—	—	1	5
Harka.......																								1
Sörby.......		1	—	1	1	—	—	—	—	—	—	1	—	i	—	—	—	—	—	—	—	—	1	1
Floby.......	1	1	1	1	2	—	—	—	—	—	1	2	1								1	—	2	1
Götene.......	1	1	1	1	1	1	—	—	—	—	2	—	2	—	1	—	—	—	-■	—	—	—	1	2
Trevattna.....	4	1	4	1	2						5	1	1	—	1	—	1	—	—	—	—	—	4	1
Jäla........	1	—	1	—	4	2	—	—	—	—	1	4	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	5	2
Gudhem......																								1
Östra Tunhcm . . .
Ugglum......	1	—	1	—	—	3	—	—	—	—	1	—	2	1	—	—	1	—	—	—	—	—	—	3
Torbjörntorp ....	1	—	1	—	1	1	1	—	l	—	2	—	1	—	—	—	—	—	—	—	1	—	1	1
Friggeråker ....																								3
Bjurum......	1	—	1	—	1	2	—	—	—	—	1	1	2	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1	2
Broddetorp.....																							1	—
Hornborga.....	—	1	1	—	1	1	—	—	—	—	1	1	1										2	1
Sätuna.......	1	—	1	—	1	1	—	—	—	—	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	1
Segerstad .....	3	1	3	1	8						6	5	1	—	—	—	2	—	—	—	1	—	8	1
Transport	26	24	27	23	32	21	1	—	1		30	29	30	14	2	1	10	—	—	1	4	—	43	42

10*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa in. m. (forts.).

A. Landsbygden.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de sum-mariska folkräk-nings-uppgif-terna.	Enligt de no-mina-tiva folkräk- nings- nppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt upp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dcc. 1900.	Samma befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera afiidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild anstalt.	å lasa- rett.	i eget hem, annat enskiidt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
tS 2 s'' 3'' pr =: p cd • CD	m £ — o pS CD	m.GQ a’ 5’ pr B p cd	M 00 rf	w GG aa pr o p o • CD	GG Ig CD	«2. K c’ 5'' pro P CD • CD	DO M O? g P g	m GG o*5’ pra P CD • 0»	CD m if CD	m.	kv.	m.	kv.	a a pr a p CD * CD	CD “ o: a ? S CD	m GG ''a 5'' rg	_ ce £ O ?''cd	M. GG c‘5 pr b P CD	CD 03 ? 5 CD	nCD C B P CD	CD SP t; b pa	w Gf a* B pr b P CD • CD	CD m gg r cd CD
Transport	26	24	27	23	32	21	1		1		30	29	29	14	2	1	10			1	4		43	42
Håkantorp.....																							1	_
Val torp......	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	1	—	1	—	—	_	_	_	_	_	_	_	1	1
Stenstorp .....	—	2	—	2	1	—	—	—	—	—	—	1	1	1	—	1	i	_	_	1	_	_	_
Kyrketorp.....	—	—	—	—	2	2	—	—	—	—	1	1	2										2	2
Brunnhem .....	—	1	—	1	2	—	—	—	—	—	—	2	—	1	—	_	_	_	_	_	_	_	2	1
Dala........	1	—	1	—	4	1	—	—	—	—	3	2	1	—	1							_	4	1
Högstena......																								1
Borgunda......	3	2	3	2	1	—	—	—	—	_	1	3	1	1	1	_	i						2	2
Åsle........																							2
Mularp......	1	1	1	1	—	2	—	—	—	—	—	1	2	1	—	_	i	_	_	_	_	_		3
Tiarp .......	—	1	—	1	3	—	—	—	—	—	2	1	1										3	1
Hvarf.......	1	—	1	—	—	2	—	—	—	—	—	1	1	1	—	—	i	_	_	_	_	__	_	2
Kungslena.....	3	2	3	2	2						3	2	1	1									5	2
Hömb.......	1	2	1	2								1	—	2	—	—	i						_	2
Dimbo.......	4	2	4	2	3						2	5	2				i						6	2
Summa	42	37	43	36	52	30	1	—	1	—	46	49	44	22	4	2	16	—	—	2	4	—	71	62
Värmlands län.
Fernebo ......	16	It	15	17	1	5	—	—	1	—	8	7	13	9	2	1	8	_	_	2	1	_	4	19
Nordmark.....	6	3	6	6	3	6	—	—	—	—	6	3	11	1									9	12
Rämmen......	7	5	6	6	5	2	—	—	—	—	4	7	5	3	2	1	3	_	_	_	_	_	6	7
Brattfors .....	2	7	2	8							1	1	3	5	—	1							2	7
Gåsborn......	1	3	1	3	1						2	—	3	—	1						_	_	1	3
Kroppa......	4	2	6	7	5	1	—	—	2	—	6	3	1	7	—	1	2	—	—	—	1	—	6	7
Transport	36	31	36	47	15	14	—	-\|	3	—	27	21	36	25	5	4	13 \|-	—	2\|	2	—	28	55

11*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa in. in. (forts.).

A. Landsbygden.

			Antal sinnessjuka och sinnesslöa.				Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommun.	Enligt de sum-mariska folkräk-	Enligt de no-mina tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-	Till- komna enligt upp-	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	i annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild	å låsa-	i eget hem, annat enskildt
	nings- uppgif- terna.	sök- ningen.	gifter från an-stalter.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt.	rett.	hem, fatttig- hus.
	ce CO c’ o pr 3 p s	» ä pS CD	<2 221 s''S'' pre p o • ce	r ®	»gs *c’5 F?	cd 22 c!p p c • o ep	oa gg fa* 5" PT 3 ce CD r w	* 00 5 g ?g OJ	M CO ö''o PT Ö p O	CQ OJ	m.	kv.	m.	kv.	00 CQ c''5'' PT3 ? ce	w CO a g p g ep	ÖB g c''g PT 3 P CO	co £3 S° CD • CD	« 2 c'' 3 pr g P ce	r p «?	m CO C'' 3 po	CO i§ r o	CD 2 3 pr 3 P s	CO g:3 r o
Transport	36	31	36	47	15	14			3		27	21	36	25	5	4	13	_	_	2	2	—	28	55
Lungsund.....	6	—	7	2	5	—	—	—	1	—	5	6	—	2	—	—	1	—	—	—	1	—	9	2
Nyed.......	16	14	22	13	10	7	—	—	2	-	13	17	10	10	3	2	1	—	—	—	—	—	26	18
Elfsbacka.....	1	—	1	—	2	3	—	—	—	—	—	3	1	2	—	—	1	—	—	—	—	—	2	3
Summa	59	45	66	62	32	24	—	—	6	—	45	47	47	39	8	6	16	—	—	2	3	—	65	78
Örebro län.
Hammar......	9	14	8	15	6	11	—	—	1	—	6	7	10	16	—	—	6	—	—	2	—	—	7	24
Askersund.....	10	6	7	10	9	5	—	—	1	1	7	8	7	7	1	—	2						12	14
Snaflunda .....	8	7	8	7	2	1	—	—	—	—	9	1	5	3	2	—	2						6	8
Bodarne......	—	—	—	—	5	4	—	—	—	—	3	2	2	2	1								4	4
Summa	27	27	23	32	22	21	—	—	2	1	25	18	24	28	4	—	10	—	—	2	—	—	29	50
Yästmanlands län.
Väster Fernebo . . .	15	10	15	12	7	2	—	—	2	—	11	9	7	7	4	1	2	—	—	1	—	—	14	12
Väster-Våla . . . .	—	3	—	3	5	3	—	1	—	—	1	4	3	4	1	—	—	—	—	2	—	—	4	5
Västaufors.....	7	5	6	6	1	5	—	—	—	—	5	2	5	6	2	1	4	—	—	1	—	—	1	9
Summa	22	18	21	21	13	10	—	1	2	—	17	15	15	17	7	2	6	—	—	4	—	—	19	26
Kopparbergs län.
By........	6	18	6	16	3	1	3	—	—	—	6	6	9	8	1	2	4	—	—	1	—	—	7	14
Garpcnberg .....	3	3	3	3	4	2	—	—	1	—	2	4	1	4	—	—	1	—	—	1	—	—	5	4
St. Skedvi.....	8	13	11	11	7	5	1		1	—	6	12	5	11	2	3	2						14	13
Säter.......	5	6	5	6	1	2	—	1	—	—	2	4	5	4	1	—	1	—	—	1	—	—	4	8
Hedemora.....	13	4	12	5	3	2	2		—	1	8	9	1	5	1	-	3						13	6
Summa	35	44	37	41	18	112	1 6	1 1	1 2	1 1	24	35	21	82	5	1 5	In	—	\|-	1 3	—	1-	\| 43	45

12*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (forts.).

A. Landsbygden.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.
Enligt de sum-mariska folkräk-nings-uppgif-terna.	Enligt de no-inina-tiva folkräk- nings- nppgif- terna.	Anträf-fade vit under-sök-ningen	Till-komna enligt upp-gi fter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
m Cp B-g fT g B <b r on	00 CD r (b CD	m QQ b''b t-r b P fb • 00	. £P Kg ? S CD	M Ep b''B fr b p (b • CD	on ££ o: 5 rg oo	BO 2 c‘g fr g ? CD	''cd £1B p''S 00	m g2 c* g frg P CD	oo tf CD	m.	kv.	m.	kv.
Gefleborgs län.
Ofvansjö......	11	20	11	20	11	10	—	—	—	1	14	8	13	16
Torsåker......	10	6	10	9	6	10	—	—	—	—	9	7	12	7
Järbo .......	2	8	3	8	4	2	—	—	—	—	2	5	4	6
Summa	23	34	24	37	21	22	—	—	—	1	25	20	29	29
Västernorrland»
län.
Ed........	4	8	3	9	—	2	—	—	—	—	2	1	5	6
Resele.......	—	1	—	1	—	3	—	—	—	—	—	_	1	3
Sollefteå......	3	1	3	1	—	2	2	—	—	—	2	3	3	_
Långsele.....,	6	5	6	5	—	—	—	—	1	—	4	1	5	—
Helgum......	6	2	5	3	1	1	—	—	—	—	4	2	—	4
Graninge ......	1	—	1	—	—	1	—	—	—	—	1	—	1	—
Multrå.......	2	6	3	5						1	1	2	1	3
Boteå.......	4	3	5	3							2	3	3	—
Öfver-Lännäs ....	1	4	1	4	1
Sånga .......	—	1		1									1
Gålsjö bruk ....
Summa	27	31	27	32	2	9	2	—	1	1	18	12	21	19
Jämtlands län.
Berg........	4	9	3	10	2	2	1	—	—	_	3	3	7	5
Åsarne.......	1	3	1	3	1						1	1	2	1
Oviken......	2	4	2	5	2	2	—	—	—	—	3	1	2	5
Transport	7	16	ö\|	18	ö\|	4	1	—	—	—	7	5	11	11

Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga
sinnessjuka och sinnesslöa vistades

å annan
ort; ej
anträffade;

sedermera

aflidna
etc.

oo GG

b''g
5*5

hospital
eller

enskild

anstalt,

4 14 1

2 2

lasa rett.

i eget
hem,
annat
enskildt
hem,
fattig''
hus.

21 1

4 1

29 49

8 20

Sin]

13*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (forts.).

A. Landsbygden.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de sum-mariska folkräk-niugs-uopgif-terna.	Enligt de no-mina-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt upp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befiut-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	& enskild anstalt.	å lasa- rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
w. GG *=’ 5’ SO (0 • CO	oo 2! o; 2 5° \|	ro GG c‘ö B-g	00 2 o? 5 ? g »	ro gg d'' o wo CO (0 • CD	GG CO (-<• n r cd 00	ro GO d* g K* g P CD	00 i § r cd no	o o 22 p CD r cd	GG ro -■ fE cd	m.	kv.	m.	kv.	cd GG <c‘ 5’ K* O P 2	CG 5’ p''o CD	ro GG s''5‘ ?I	oo 00 “S P ce CD	■«SP. ? ®	GG f» 0- P * ce	w. W c" 5* W0 jo CD • ep	. 2 5 2 p 5	»GG 0* 5’ 6* p SO CD • »	m 00 o: 2 P CD
Transport	7	16	6	18	5	4	1	_	_	_	7	5	ii	ii	—	1	4	1	—	—	—	—	8	20
Myssjö.......	1	3	1	3						1	1	—	i	i	—	1	1	—	—	—	—	—	—	1
Hackås......	2	2	2	2	—	—	—	—	l	1	1	—	—	i	—	—	—	—	—	—	—	—	1	1
Gillhof.......	1	—	1																				1	—
Klöfsjö.......	2	2	3	1	—	1	—	—	—	—	1	2	2										3	2
Rätan.......	3	4	3	5	—	3	—	—	—	—	2	1	6	2	—	1	—	—	—	—	—	—	3	7
Summa	16	27	16	29	5	8	1	—	1	2	13	8	20	15	—	3	5	1	—	—	—	—	16	31
Västerbottens län.
Nordmaling.....	10	14	10	14	2	1	1	—	—	—	8	5	5	10	1	3	6	1	—	—	—	—	6	11
Bjurholm......	9	16	12	15	2	6	—	—	—	—	9	5	11	10	—	1	5						9	20
Summa	19	30	22	29	4	7	1	—	—	—	17	10	16	20	1	4	11	1	—	—	—	—	15	31
Norrbottens län.
Neder Kalix ....	27	14	28	16	5	1	9	—	—	2	25	17	9	6	5	2	22						15	13
Summa	27	14	28	16	5	i 1	9	—	—	2	25	17	9	6	5	2	22		\| \|		15	13

14*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (forts.).

A. Landsbygden; sammandrag.

				Antal sinnessjuka och sinnesslöa.			Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Län.	Enligt de sum-mariska folkräk-	Enligt de no-mina-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-	Till- komna enligt nppgif-	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	å hospital eller asyl.	å enskild	å låsa-	i eget hem, annat enskildt
	nings- nppgif- terna.	sök- niugen.	ter från anstal-ter.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt.	rett.	hem, fattig- hus.
	CO 2 PT g	CD £* 5'' 00	« CD C'' D PTg P 2	CD ►rf 5* ?!	® 2? b''b ptb p 2	CD ~B ?g	CD t/ c''g pr tf so g	CD II	00 CD C''B pr p P 2	02 £b oi a P ®	m.	kv.	m.	kv.	ce CD C''g ?r g	CD gg p O • co	to CD dg pr b P S	CD b'' ?!	CO CD C‘B po	CD Ig P ® cn	ce CD B''B Sfi	CD ^B ?g	M CD c'' ° ?tb ? 2	CD g B ?§ CO
Stockholms och Upp-sala .......	29	35	33	55	25	28			4	i	31	23	50	32	8	9	12				1		33	73
Södermanlands . . .	9	27	12	29	2	3	2	1	2	2	6	8	15	16	1	2	7	i	—	1	—	_	6	27
Östergötlands....	50	27	52	38	13	7	2	—	3	2	38	26	32	11	4	1	30	2	—	3	1	_	29	37
Jönköpings o. Krono-bergs ......	85	65	68	86	67	71	6	_	3	3	76	62	79	75	12	7	32	1	1	6	4		89	140
Kalmar......	45	34	47	45	24	24	3	—	2	—	34	38	37	32	6	4	16	1	—	3	—	—	50	61
Gottlands.....	10	8	8	10	12	11	—	—	—	1	13	7	12	8	—	—	2	—	—	—	—	_	18	20
Blekinge......	24	10	23	19	13	10	1	—	2	1	21	14	17	11	3	1	8	—	—	1	—	_	24	26
Kristianstads....	27	26	23	36	11	2	4	—	—	6	19	19	18	14	3	2	13	2	—	4	—	_	22	24
Malmöhns.....	42	27	49	31	11	8	5	2	3	—	31	31	27	14	10	3	25	1	—	1	—	—	27	36
Hallands......	26	12	29	17	37	13	1	—	1	—	21	45	17	13	10	2	8	1	—	—	1	_	47	27;
Göteborgs och Bohns	26	28	25	34	35	6	1	1	—	—	29	32	24	17	2	5	10	1	—	5	_	_	49	301
Elfsborgs.....	46	33	48	43	69	28	1	—	2	—	47	69	36	35	4	2	20	—	—	1	_	_	92	68
Skaraborgs.....	42	37	43	36	52	30	1	—	1	—	46	49	44	22	4	2	16	—	—	2	4	_	71	62
Värmlands.....	59	45	66	62	32	24	—	—	6	—	45	47	47	39	8	6	16	—	—	2	3	—	65	78
Örebro.......	27	27	23	32	22	21	—	—	2	1	25	18	24	28	4	—	10	—	—	2	_	_	29	50
Västmanlands . . .	22	18	21	21	13	10	—	1	2	—	17	15	15	17	7	2	6	—	—	4	_	_	19	26
Kopparbergs ....	35	44	37	41	18	12	6	1	2	1	24	35	21	32	5	5	11	—	—	3	_	_	43	45
Gäfleborgs.....	23	34	24	37	21	22	—	—	—	1	25	20	29	29	2	4	14	1	_	4	_	_	29	49
V ästernorrlands . .	27	31	27	32	2	9	2	—	1	1	18	12	21	19	2	2	16	2	—	_	_	_	12	36
Jämtlands.....	16	27	16	29	5	8	1	—	1	2	13	8	20	15	—	3	5	1	—	_	_	_	16	31
Västerbottens . . .	19	30	22	29	4	7	1	—	—	—	17	10	16	20	1	4	11	1	_	_	_	_	15	31
Norrbottens ....	27	14	28	16	5	1	9	—	_	2	25	17	9	6	5	2	22	—	_	—	_	_	15	13
Samma !	7166391724 778 493	855 46	6	37	24	62lj6051610505	101	68 310j15	1	42	14		800	990

15*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (forts.).

B. Städerna.

			Antal sinnessjuka och sinnesslöa.		Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommun.	Enligt de no-min a-tiva folkräk-	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt upp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller	Summa befiut-liga den 31 dec. 1900	1 annan ort; ej anträf-fade ; seder-	å hospi-tal eller	å enskild	å asylen för sinnes-sjuka å allm. försöij-nings-inrätt-ningen.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
	nings- uppgif- terna.	döde före den 31 dec. 1900.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa.	mera aflidna etc.	asyl.
	x CD C''B SKB P s	CD » s? o: 5 r ® ED	,2 m s'' b KB p re	CD 2. p" r re CO	x CO d o P re • DO	m 03 rf co	x CO B''B V? B p re • CD	CQ ~B	m.	kv.	m.	kv.	x CO b‘ b a P re • ce	00 s? OC B ? re CD	X Eg C- B PK3 p re	CO ®B Pre x	x CD ö''B PKB P 2	x ££ 5° P B • re X	x CO b'' b PK B P X	CD £1 B P" re CD	X CD dg pk 5 P CD	x 22 S B p B • ® x
Stockholm. Nikolai: Rote I.....	44	3					8		15	21	i	2	4	1	19				10	1	3	1
Klara: » 11......	10	8	—	—	—	—	3	—	3	4	4	4	3	2	4	—	—	1	—	3	—	2
> > ni......	11	3	—	—	—	—	3	—	3	5	2	1	3	3	2	—	—	—	2	—	1	—
Kungsholmen: Rote IV . . .	4	3	—	1	—	—	1	—	1	2	2	2	2	2	1							2
Adolf Fredrik: * V . . .	15	4	—	—	—	—	—	—	7	8	1	3	4	1	5	—	i	1	1	—	4	2
> » » VI . . .	14	7	—	—	—	—	1	—	5	8	4	3	2	1	8	—	—	4	1	—	2	2
Jakob: Rote VII.....	11	5	l	1	—	—	—	—	6	6	5	1	2,	1	4	—	—	1	1	—	5	4
Johannes: » VIII.....	2	1							1	1	—	1	—	1	2	—	—	—	—	—	—	—
Hedvig Eleonora: Rote IX . .	11	3	1	—	—	—	1	—	7	4	2	1	1	—	6	—	i	2	2		1	1
» » » X . .	19	2	1	—	—	—	2	—	10	8	—	2	4	1	11	—	—	—	2	—	1	1
» » . XI. .	17	4	1	—	_	—	—	—	10	8	—	4	4	2	6	—	—	1	3	—	5	1
Katarina: Rote XII.....	14	18	17	11	—	—	1	—	13	17	10	19	1	1	3	—	—	4	3	—	23	24
» » XIII.....	15	7	1	1	_	—	1	—	6	9	7	1	2	1	9	—	—	2	2	—	2	5
» » XIV .....	13	3	—	—	—	—	2	—	5	6	1	2	2	—	6	—	—	1	2	—	1	2
Maria: » XV.....	21	11	29	1	_	—	—	—	17	33	5	7	3	3	8	—	—	2	10	2	29	5
» » XVI •	14	16	1	2	—	—	2	—	8	5	8	10	2	5	7	—	—	6	2	1	2	6
Kungsholmen: Rote XVII . .	87	13	2	2	142	6	13	3	93	125	9	9	4	—	6	—	—	2	205	13	3	3
* allm.försörjn.inr.	—	—	in	12	—	—	—	—	58	53	5	7	—	—	—	—	—	—	—	—	in	12
Adolf Fredrik: > XVIII . .	9	G	23	2	—	—	—	—	6	26	3	5	3	1	1	—	—	2	2	—	26	5
Maria: Rote XIX......	14	7	—	—	—	_	2	—	3	9	4	3	—	2	6	1	i	1	4	1	1	2
Hedvig Eleonora: Rote XX. .	10	4	1	—	—	—	1	1	3	7	3	—	3	3	3	—	2	—	1	—	1	—
Johannes: Rote XXI ....	5	—	—	—	—	—	1	—	3	1	—	—	—	—	1	—	—	—	3	—	—	—
Adolf Fredrik: Rote XXII . .	9	40	8	—	—	—	1	—	6	10	26	14	3	3	4	—	—	35	1	—	8	2
Kungsholmen: » XXIII . .	8	6	1	O	—	—	—	—	6	3	6	2	2	1	3	—	—	3	3	1	1	3
Hedvig Eleonora: Rote XXIV	12	6	1	—	—	—	2	—	C	5	3	3	2	1	5	1	—	1	3	—	1	3
Katarina: Rote XXV ....	4	3							1	3	2	1	—	1	2	—	—	—	1	—	1	2
Ej uppgifven rote.....	—	—	15	—	242	43	—	—	108	149	31	12		—	217	—	13	30	13		14	13
Summa	393183214\| 35 384	49	45	4	410586144119	56	37 849	2	18	99	1 277	22	\|246	108

*) Häraf 28 å södra provisoriska sinnessjukhuset.

Berättelse ang. undersökn. af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller.

16»

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa in. m. (forts.).

B. Städerna.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de no-ll! i na-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt uppgif-ter från anstal-ter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild anstalt.	å lasa- rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
<b £ 23 n r ai	09 ~ 5* ?!	»> £ e''g	09 £b Pa	cd ce e''g p s	09 i§ p © 09	cd £ b''g P CD	CD ~B o: a p s ÖB	m.	kv.	m.	kv.	CD £ c'' g‘ P 2	09 2; 5'' ?!	CD Öb ‘Cg g P CD	09 2; 5'' o: a P © CD	CD £ a o ? 2	09 2;B Fg	CD CO b''g P CD	go Eg P © CD	CD £ c''S'' er o P 2	09 £:b SO CO • CD
Stockholms län.
Södertälje........	15	10	1	—	4	—	2	—	10	8	5	5	2	4	9	—	i	2	—	—	6	4
Vaxholm.........	—	1	3	l	1	—	—	—	2	2	11	1	1	—	—	—	i	1	—	—	2	1
Norrtälje.........	3	5	1	—	—	1	—	—	3	1	4	2	1	—	i	—	—	2	—	—	2	4
Östhammar........	2	1	—	—	—	—	—	—	—	2	1	—	_	_	2	_	_	_	_	_	_	1
Öregrund .........	2	2	3						1	4	1	1	—	—	1						4	2
Sigtuna .........	5	—	2	-	—	—	—	—	4	3	—	—	4	—	3							—
Summa	27	19	10	l	5	1	2	—	20	20	12	9	8	4	16	—	2	5	—	—	14	12
Uppsala län.
Uppsala.........	14	20	28	3	57	13	3		44	52	22	14	2	4	62	2	—	17	—	—	32	13
Enköping........	6	3	—	1	—	—	—	—	4	2	—	4	—	1	3	—	—	—	—	—	3	3
Summa	20	23	28	4	57	13	3	—	48	54	22	18	2	5	65	2	—	17	—	—	35	16
Södermanlands län.
Nyköping........	9	8	4	—	1	1	3	—	7	4	6	3	3	5	7	—	—	2	—	—	1	2
Eskilstuna........	25	8	16	3	3	—	2	3	26	16	2	6	4	1	17						21	7
Torshälla.......	1	3	1					—	1	1	3	—	—	—	1	—	—	_	_	_	1	3
Strängnäs........	8	—	—	—	—	—	1	—	1	6	—	—	—	—	1						6	_
Mariefred........	2	2								2	2	—	—	—	2	—	_	1	_	_	_	1
Trosa..........	3	—	—	—	—	_	—	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	—
Summa	48	21	21	3	4	1	0	3	37	30	13	9	7	C	28	—	—	3	—	—	32	13
Östergötlands län.
Norrköping: Olai förs. . .	31	6	9	6	15	4	3	—	26	26	8	8	3	3	37	—	—	6	3	—	9	7
> Hedvig 3 . .	19	6	14	1	—	9	3	—	12	18	12	4	3	9	10	—	—	2	—	—	17	5
Transport	50	12	23	7	15	13	6	—	38	44	20	12	G	12	47	—	—	8	3	—	26	12

17*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa in. ni. (forts.).

B. Städerna.

		Antal sinnessjuka och sinnesslöa.			Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommuu.	Enligt de no-ni i n a-tiva	Anträf-ade vid under-	Till-komna enligt uppgif-er från anstal-ter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	annan ort; ej anträf-fade: seder-mera nflidua etc.	å hospi-al eller asyl.	å enskild	a bisa-	i eget hem, annat snskildt
folkräk- nings- uppgif- terna.	sök- ningen.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt.	rett.	hem, fattig- hus.
	tn CD c'' o'' K* g P cd	mi P ro ; in (	w 03 s-i	00 ® 3 £:b P ro CD	jo cd e’s tv b jo ro	ro t; B’ ?!	m CO ö‘g* tv P p $	CD gs* g-o P ® * in	m.	kv.	m.	kv.	3 2?l e"3 v P p ro	CD sg P ro Öl	9 2 eg V3	CD !L —" c: c P ® Cfi	« 2 e‘3 tv» P w	CD s-g CD	yi ep e''g tv g P CD	CD ® b s:g CD	in CD e''g tv» P K	CD g: B* O. B P ro
Transport	50	12	23	7	15	13	G	_	38	44	20	12	6	12	47	—	—	8	3	—	26	12
Norrköping: Norra förs. . .	23	5	2	2	1	—	4	—	8	14	4	3	i	1	16	—	1	1	3	—	1	5
> Mosaiska förs.	2	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1
Summa	75	17	25	9	16	13	10	—	47	59	24	15	7	13	64	—	1	9	6	—	28	17
Linköping........	30	23	9	5	5	3	2	1	20	22	18	12	3	3	21	1	—	4	—	—	18	22
Söderköping .......	4	6	5	1	—	1	1	—	5	3	5	3	—	2	3	1	—	—	—	—	5	5
Motala..........	5	3	4	1	1	1	—	—	5	5	4	1	—	1	3	—	—	1	—	—	7	3
Yadstena.........	8	—	1	1	1	—	1	—	4	5	1										6	i
	3	4	—	1	1	—	—	—	2	2	2	3	—	—	3	—	—	—	—	—	1	5
Summa	125	53	44	18	24	18	14	1	83	96	54	34	10	19	97	2	1	14	6	—	65	53
1 Jönköpings län.															19						38	14
Jönköping........	49	14	10	2	4	2	3	—	24	36	15	3	2	—	—	—	4	1
Eksjö..........	6	3	3	—	1	2	—	—	5	5	2	3	2	1	2	—	—	2	2	—	4	2
	4	3		2	—	—	—	—	—	4	3	2	—	1	3						i	4
Summa	59	20	13	4	5	4	3	—	29	45	20	8	4	2	24	—		6	3	—	43	20
Kronobergs län.																	1					11
	14	9	9	6	3	—	—	1	12	14	4	10	5	2	14	1	—	—	—	6
Summa	14	9	9	6	3	—	—	1	12	14	4	10	5	2	14	1	1	—	—	—	6	11
Knlnuir län.																						19
Kalmar.........	26	13	22	8	6	1	4	—	28	22	16	6	6	—	22	—	—	3	—	—	22
Oskarshamn.......	23	6	3	—	—	—	2	—	12	12	5	1	3	—	5	—	—	—	—	—	16	6
Västervik........	13	10	—	1	—	—	3	—	6	4	5	6	—	1	2	—	—	2	—	—	8	8
Vimmerby........	7	2	—	1	1	—	—	—	2	6	2	1	1	—	3						4	3
	4	2	3	—	—	—	1	—	3	3	1	1					1-			—	6	2
Summa	73	33	28	10	7	\| 1	10	—	51	47	29	i 15	10	1	32		1-	5	—		56	38

18*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa in. in. (forts.).

B. Städerna.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de no-min a-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt uppgif-ter från anstal-ter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	a hospi-tal eller asyl.	å enskild anstalt.	å lasa- rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
«* 2? c''b tf 2 CD <0 r cn	CG !§ F «	« ro c''g tf g P ce	ro B P CD * 60	to ro * g P S	OQ g B P ö r 0	t» ro e’g tf g ? S	• GQ \|l P © (O	m.	kv.	m.	kv.	co ro c* g	CD ga 0: q P?	e» ro Ög tf g	CD £0 i-g	co ro tf g	ro 2; o ?s	co ro b''g tf 5 as 0 : cd	ro ig S° § ce	ro ro B* g tf B P 60	ro i® i-g co
Gottlands län.
Visby ..........	12	7	21	15	—	2	1	2	17	15	n	n	1	1	7	1	—	3	_	_	24	17
Summa	12	7	21	15	—	2	1	2	17	15	11	11	1	1	7	1	—	3	—	—	24	17
Blekinge län.
Karlskrona........	36	17	36	13	7	3	4	—	43	32	12	21	9	2	25	2	_	4	_	__	41	25
Konneby.........	5	1	1	—	1	1	2	—	2	3	2	—	1	—	2	1	_	_	_	_	2	1
Karlshamn........	12	14	—	1	1	—	—	—	8	5	12	3	2	2	4	_	_	2	_	_	7	11
Sölvesborg ........	5	—	3						2	6	—	—	—	—	2	—	—	—	—		6	_
Summa	58	32	40	14	9	4	6	—	55	46	26	24	12	4	33	3	—	6	—	—	56	37
Kristianstads län.
Kristianstad.......	30	9	4	2	9	—	5	—	23	15	7	4	1	_	22	_	1	6	__	_	14	5
Simrishamn........	6	2	2	1	2	—	—	—	6	4	2	1	_	_	8	_	_	_	_	_	2	3
Engelholm........	3	1	2						1	4	1	—	1	1	1	—	—	—	1	_	2
Summa	39	12	8	3	11	—	5	—	30	23	10	5	2	1	31	—	1	6	1	—	18	8
Malmöhus län.
Malmö: Karoli förs. . . .	12	12	14	1	—	—	3	—	9	14	9	4	2	1	9	2	_	_	_		12	10
> S:t Pauli > ...	7	18	39	6	—	—	—	2	22	24	11	10	4	—	19	4	_	1	_	_	23	16
» S:t Petri » ...	16	4	27	1	—	—	—	—	23	19	5	—	2	—	22	1	3	3	_		15	1
> Mosaiska » ...	2	—	1	—	—	—	1	—	1	1											1
> Garnisons » ...	—	—	1
> Obekant > ...	—	—	7	—	10	1	1	—	10	6	1	—	3	—	12	—	1	1	_	_	_	_
Summa	36	34	89	7	10	1	5	2	65	65	26	14	11	1	64	7	4	5			Öl	27
Lund........	37	22	24	7	12	—	5	—	26	42	24	5	16	1	31	_	_	11	2		19	17
Landskrona.......	20	10	4	4	2	—	4	—	14	8	8	6	1	2	11	1	—	_	_	_	10	11
Transport	93	66	117\| 18	24	ll	14	2 1	105115	58	25	28	4 106	8	4	16	2	—	80	55

19*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. in. (forts.).

B. Städerna.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de no-mina-tiv a folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt uppgif-ter från anstal-ter.	Afgå sä-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	1 annan ort; ej anträf-fade ; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	ä enskild anstalt.	å lasa- rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
w SE pr g ? s	GG 1! 03	os CG c''g'' pr© P 03	GG gfP ? s 03	03 DO e* g pr g P 03	GG gg P ® 03	03 CG ''a 5* PT g P s	GG i'' ö 03	m.	kv.	m.	kv.	03 CD PT g P ce	GG ©•a P » 03	03 g g* g	GG ?S SB	03 ep g* g ? «	CD 2LS'' »g	03 CD pr g P 03	GG o: b P § 03	03 CD g P 03	CD 2*5'' g-ö P ® 03
Transport	93	66	117	18	24	1	14	2	105	115	58	25	28	4	106	8	4	16	2	_	80	55
Helsingborg.......	13	3	15	1	18	2	2	—	19	25	5	1	—	1	23	—	2	2	1	—	18	3
Ystad..........	21	17	5	—	4	—	1	—	12	17	8	9	4	2	15	—	—	2	—	—	10	13
Trelleborg........	7	1	5	—	—	—	1	--	6	5	—	1	1	—	2	—	—	—		—	8	1
Skanör..........	1	1	—	1	—	—	—	—	—	1	1	1	—	—	1	—	—	—	—	—	—	2
Falsterbo.........
Summa	135	88	142	20	46	3	18	2	142	163	72	37	33	7	147	8	6	20	3	—	116	74
Hallands län.
Halmstad........	30	18	9	2	4	—	3	1	20	20	11	8	5	1	19	1	—	2	1	—	15	15
Laholm.........	6	2	1						4	3	2	—	1	—	1	—	—	—	—	—	5	2
Falkenberg........	7	4	—	—	1	—	1	—	3	4	—	4	1	1	3	—	—	—	1	—	2	3
Varberg .........	5	3	5	2	1	—	2	—	2	7	1	4	1	1	4	—	—	1	—	—	4	3
Kungsbacka.......	3	—	3	2	—	—	—	—	3	3	2	—	2	—	1	—	—	—	—	—	3	2
Summa	51	27	18	6	6	—	6	1	32	37	16	16	10	3	28	1	—	3	2	—	29	25
Göteborgs och Bohus län.
Göteborg: Mosaiska förs.	l	1								1		1									1	1
> Tyska »	3	1	2	—	—	—	—	—	1	4	—	1	—	—	3	—	—	—	—	—	2	1
> Garnisons >	1									1					1
> Gamlestadens >	2	6	8	2	—	—	—	—	2	8	4	4						6	l	—	9	2
> Kristine »	8	6	—	—	—	—	1	—	1	6	4	2	1	3	4	—	—	1	i	—	1	2
> Masthuggets >	6	14	14	17	—	—	l	—	6	12	14	17	1	5	i	—	—	11	l	1	15	14
> Haga >	9	10	19	4	—	—	2	3	11	15	6	5	2	1	5	—	—	2	—	1	19	7
> Karl Johans >	20	26	7	6	—	—	1	1 2	8	18	18	12	6	2	2	—	—	8	6	1	12	19
Transport	49	64	50	29		—	1 6	1 6	\| 29	65	46	\| 42	10	11	16	—	\|-	\| 28	9	3	69	46

20*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa ni. in. (forts.).

B. Städerna.

		Antal sinnessjuka och sinnesslöa.		Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Kommun.	Enligt de no-mina-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-	Till- komna enligt uppgif-	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera afliden etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild	& låsa-	i eget hem, annat enskildt
	sök- ningen.	ter från anstal-ter.	sinnes- sjuka	sinnes- slöa	anstalt.	rett.*	hem, fattig- hus.
	«> eg e* g gr g	DO O. M p 5 m	» 82 ? 2	CO gg p ®	ce ® ö''g pr g ? 3	CD gj5‘ « b P \|	W £2 C* g PT g P 03	CO £• b" fl ep	m.	kv.	in.	kv.	« £ c* g ? 3	CD 2- B* g:ö r <t>	w C£ s''g tv g P ce	CO 2. B g- ö -P » ce	W os c’Er 5f 2	co II ce	03 CO eg pr g P 03	CD 2LS‘ p 2 ce	03 CO e''g pr o P ce	OO ap o;p p o
Transport	49	64	50	29	_	_	5	5	29	65	46	42	10	ii	16	_	_	28	9	3	59	46
Göteborg: Gustafvi förs. . .	no	28	53	17	—	—	16	—	62	85	22	23	9	4	43	l	—	7	26	2	69	3!
» Försörj ni ngsi u rättn.	—	—	213	37	—	—	—	—	108	105	22	15							160	11	53	26
» Ej uppgifven förs.	—	—	8	8	85	35	—	—	43	50	25	18	20	7	73	l	—	35	—	—	—	—
Summa	159	92	324	91	85	35	21	5	242	305	115	98	39	22	132	2	—	70	195	16	181	103
Kungelf.........	6	2	—	—	—	—	2	1	—	4	—	1	—	—	3						1	1
Marstrand........	6	3	2	—	—	—	—	—	2	6	1	2	3	2	3	—	—	—	—	—	2	1
Uddevalla........	8	16	4	3	1	—	1	1	5	7	10	8	2	2	5	—	i	—	1	—	3	16
Strömstad........	7	6	1	—	1	—	—	—	5	4	4	2	1	—	2	—	—	3	—	—	6	3
Summa	186	119	831	94	87	35	24	7	254	326	130	in	45	26	145	2	i	73	196	16	193	124
Älfsborgs län. Vänersborg........	12	7	5	2	1			1	7	11	5	3	3		5			1			10	7
Alingsås.........	6	7	1	—	—	—	—	—	5	2	1	6	2	5	1						4	2
Borsås ...........	20	13	1	1	1	—	1	2	9	12	10	2	—	—	10	—	—	3	1	—	10	9
Ulricehamn........	3	3	4	1	1	—	—	—	3	5	2	2	2	2	1	—	—	1	—	—	5	1
Åmål..........	9	4	1	—	—	—	—	—	3	7	3	1	1	1	1	—	—	1	—	—	8	2
Summa	50	34	12	4	3	—	1	3	27	37	21	14	8	8	18	—	—	6	1	—	37	21
Skaraborgs län.
Mariestad........	7	5	2	3	—	—	1	—	2	6	5	3	—	1	3	—	—	4	—	—	5	3
Lidköping........	13	5	8	1	3	—	—	—	9	15	3	3	2	—	10	—	—	—	—	—	12	6
Skara..........	8	1	5	5	—	—	—	—	4	9	3	3	—	—	4	—	—	1	—	—-	9	5
Sköfde..........	8	2	—	2	—	1	1	—	5	2	2	3	1	1	3	—	—	1	1	—	2	3
Hjo...........	4	1	4	—	2	—	—	—	3	7	1	—	1	—	6	—	—	—	—	—	3	1
Falköping........	2	3	1	—	2	—	—	—	2	3	3	—	—	—	3	—	—	—	—	—	2	3
Summa	42	17	20	11	7	1	2	—	25	42	17	12	4	2	29	—	—	6	1	—	33	21

* Siffrorna för Göteborg i denna kolumn gälla sinnessjnkafd. å försörjningsinrättningen »Gibraltar».

21*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (torts.).

B. Städerna.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de no-mina-tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt uppgif-ter fråu anstal-ter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild anstalt.	0 a lasa- rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
« 2 c''g **	CD gd O. ö P § ce	w CD e*g P 03	CD i g p	03 CD ö''g PT g P S	CD £;B ?!	03 CD cd fri P s	CD £3'' o: b ? 5 oo	m.	kv.	m.	kv.	03 2 e* g s*r g P 03	CD ?! oo	»2 eg tf g jo fb r ®	CD Ig P ® 03	CO t/3 e‘g tf = P s	CD 2; 5‘ ?!	® 2	CD \|g P ra	« 2 prg P 8	CD 2Lb g-ö P «>
Värmlands län.
Karlstad.........	22	9	3	i	3	i	—	—	13	15	4	7	3	3	13	—	1	5	i	—	10	3
Kristinehamn.......	14	15	—	—	1	—	2	-	9	4	9	6	—	1	13	2	—	4	—	—	—	8
Filipstad.........	5	5	—	2	2	i	—	—	2	5	4	4	—	—	6	—	—	1	i	—	—	7
Summa	41	29	8	3	6	2	2	—	24	24	17	17	3	4	32	2	1	10	2	—	10	18
Örebro län.
Örebro ..........	34	9	9	13	16	2	9	1	28	22	12	11	3	2	33	—	—	4	—	—	14	17
Askersund........	2	1	3	—	—	—	—	—	2	3	1	—	—	1	2	—	—	—	—	—	3	—
Nora..........	5	2	—	2	3	1	2	—	3	3	3	2	—	—	6	—	—	1	—	—	—	4
Lindesberg ........	2	4	1	1	6	1	—	—	5	4	3	3	—	1	7	—	—	1	—	—	2	4
Summa	43	16	13	16	25	4	11	1	38	32	19	16	3	4	48	—	—	6	—	—	19	25
Västmanlands län.
Västerås.........	13	5	13	1	3	—	1	2	15	13	2	2	3	1	16						9	3
Sala...........	11	10	—	2	—	1	—	—	3	8	8	5	2	—	6	1	—	1	—	—	3	11
Köping..........	4	4	3	1	3	—	—	—	6	4	3	2	—	1	7	—	—	1	1	—	2	3
Arboga.........	12	2	4	1	—	—	—	—	10	6	3	—	1	—	5						10	3
Summa	40	21	20	5	6	1	1	2	34	31	16	9	6	2	34	1	—	2	1	—	24	20
Kopparbergs län.
Falun..........	24	9	6	—	3	—	4	1	15	14	3	5	3	2	16	—	—	2	—	—	10	4
Säter..........	2	2	1							3	1	1							-	—	3	2
Hedemora........	3	4	3	—	1	1	—	—	4	1 3	5	—	—	1	3	—	—	1	—	—	4	3
Summa	20	15	10	—	4	1	4	1	19	1 20	9	6	3	3	19	I —	—	8	—	—	17	1 »

22*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa m. m. (forts.).

B. Städerna.

Kommun.	Antal sinnessjuka och sinnesslöa.	Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga sinnessjuka och sinnesslöa vistades
Enligt de Do-rn ina tiva folkräk- nings- uppgif- terna.	Anträf-fade vid under-sök-ningen.	Till-komna enligt uppgif-ter från anstal-ter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 3J dec. 1900.	Summa befint-liga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade ; seder-mera aflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild anstalt.	0 a lasa- rett.	i eget hem, aunat enskildt hem, fattig-hus.
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
m g *B P CD	oo a» g-p CD	oo 22 p''2 P K	ce £g ? § ce	® £2 c‘p P to	CD »g • CD	00 g p''g ^B ? ce	DO ® 3 g-P P 8 CD	m.	kv.	m.	kv.	cd gg ö’p pre	CO != p to	» 22 3 Er B p ?	00 &B P‘§ CD	cn 00 p’B P 2	00 gjP 0. a P 5 CD	sb 22 c''g ? cd	zn s-g ’ 00	cd 22 C* B i* B P CD	00 S2 ? <D CD
Gäfleborgs län.
Gäfle..........	58	35	25	7	—	1	7	1	34	42	19	23	7	4	25	1	—	13	3	—	41	24
Söderhamn........	16	16	4	1	1	—	—	—	8	13	7	10	2	2	8	—	—	4	—	—	11	11
Hudiksvall........	12	9	1	—	3	1	2	—	3	11	6	4	1	2	9	—	—	2	—	—	4	6
Summa	86	60	30	8	4	2	9	1	45	66	32	37	10	8	42	1	—	19	3	—	56	41
Västernorrlands läu.
Hernösand........	19	7	6	2	4	—	4	1	12	13	6	2	1	1	16	1	1	—	1	_	6	6
Sundsvall........	25	16	20	19	7	—	4	—	16	32	21	14	1	1	17	3	1	2	—	—	29	29
Örnsköldsvik.......	1	1	—	1						1	1	1	—	1	1						—	1
Summa	45	24	26	22	11	—	8	1	28	46	28	17	2	3	34	4	2	2	1	—	35	36
Jämtlands län.
Östersund........	11	1	6	7	2	—	1	—	11	7	4	4	1	1	9	1	1	—	—	_	7	6
Summa	11	1	6	7	2		1	—	11	7	4	4	1	1	9	1	1	—	—	—	7	6
Västerbottens län.
Umeå..........	10	7	3	_	2	_	2	1	5	8	2	4	6	4	7			1				1
Skellefteå........	1	2	_	—	1	1	—	—	2	—	1	2	—	2	2							1
Summa	11	9	3	—	3	1	2	1	7	8	3	6	6	6	9	—	—	1	—	—	—	2
Norrbottens län.
Luleå..........	4	1	14	6	—	—	2	—	8	8	2	5	3	—	6	_	_	_	_	_	7	7
Piteå..........	6	3	1	—	1	—	—		2	6	2	1	—	—	4	—	1	_	—	_	3	3
Haparanda........	1	—	1	2	—	—	—	—	1	1	2	—	2							1	—	1
Summa	11	4	16	8	1	—	2	—	11	15	6	6	5	—	10	—	1	—	—	1	10	n

23*

Tab. I. Redogörelse för antalet sinnessjuka och sinnesslöa ni. m. (forts.).

B. Städerna. Sammandrag.

Antalet sinnessjuka och sinnesslöa.

Län.	Enligt de no-min ati va folkräk-nings-uppgif-terna.	Anträf-fade vid undersök-ningen.	Till-komna enligt upp-gifter från an-stalter.	Afgå så-som obe-fintliga, tillfrisk-nade eller döde före den 31 dec. 1900.	Summa befintliga den 31 dec. 1900	å annan ort; ej anträf-fade; seder-mera nflidna etc.	å hospi-tal eller asyl.	å enskild anstalt.	å lasa-rett.	i eget hem, annat enskildt hem, fattig-hus.1)
sinnes- sjuka	sinnes- slöa
(C GG c’g PTV ? «	GG 2;P & g ’ so	»GG c'' 5'' pra P ct>	GG g. O C. y P § oj	»GG ÖB pr s so © • CA	» SS M ce	» GG s‘g pr g P ce	GG “ 5'' ?g CD	m.	kv.	m.	kv.	ce GG C* g prv B © . co	GG g 5* pg t»	<2 C* B pr a p ©	GG ga O. M P © CD	cd ro b''g B ©	GG ga ?g	cd ro c''g prv ? CD	GG t i r ©	cd ro C* B prv P OJ	GG gö ?g CD
Stockholms stad .	393	183	214	35	384	49	45	4	410	536	144	119	56	37	349	2	18	99	—	—	246	103
Stockholms län .	27	19	10	1	5	1	2	—	20	20	12	9	8	4	16	—	2	5	—	—	14	12
Uppsala.....	20	23	28	4	57	13	O O	—	48	54	22	18	2	5	65	2	—	17	—	—	35	16
Södermanlands . .	48	21	21	3	4	1	6	3	37	30	13	9	7	6	28	—	—	3	—	—	32	13
Östergötlands . .	125	53	44	18	24	18	14	1	83	96	54	34	10	19	97	2	1	14	6	-	65	53
Jönköpings . . .	59	20	13	4	5	4	3	—	29	45	20	8	4	2	24	—	—	6	3	—	43	20
Kronobergs . . .	14	9	9	6	3	—	—	1	12	14	4	10	5	2	14	1	1	—	—	—	6	11
Kalmar.....	73	33	28	10	7	1	10	—	51	47	29	15	10	1	32	—	—	5	—	—	56	38
Gottlands ....	12	7	21	15	—	2	1	2	17	15	11	11	1	1	7	1	—	3	—	—	24	17
Blekinge ....	58	32	40	14	9	4	6	—	55	46	26	24	12	4	33	3	—	6	—	—	56	37
Kristianstads . .	39	12	8	3	11	—	5	—	30	23	10	5	2	1	31	—	1	6	1	—	18	8
Malmöhus ....	135	88	142	20	46	3	18	2	142	163	72	37	33	7	147	8	6	20	3	—	116	74
Hallands ....	51	27	18	6	6	—	6	1	32	37	16	16	10	3	28	1	—	3	2	—	29	25
Göteborgs o. Bohus	186	119	331	94	87	35	24	7	254	326	130	in	45	26	145	2	1	73	1	—	193	124
Elfsborgs ....	50	34	12	4	3	—	1	3	27	37	21	14	8	8	18	—	—	6	1	—	37	21
Skaraborgs . . .	42	17	20	11	7	1	2	—	25	42	17	12	4	2	29	—	—	6	1	—	33	21
Värmlands....	41	29	3	3	6	2	2	—	24	24	17	17	3	4	32	2	1	10	2	—	10	18
Örebro.....	43	16	13	16	25	4	11	1	38	32	19	16	3	4	48	—	—	6	—	—	19	25
Västmanlands . .	40	21	20	5	6	1	1	2	34	31	16	9	6	2	34	1	—	2	1	—	24	20
Kopparbergs . . .	29	15	10	—	4	1	4	1	19	20	9	6	3	3	19	—	—	3	—	—	17	9
Gäfleborga ....	86	60	30	8	4	2	9	1	45	66	32	37	10	8	42	1	—	19	3	—	56	41
Västernorrlands .	45	24	26	22	11	—	8	1	28	46	28	17	2	3	34	4	2	2	1	—	35	36
Jämtlands ....	11	1	6	7	2	—	1		11	7	4	4	1	1	9	1	1	—	—	—	7	6
Västerbottens . .	11	9	3	—	3	1	2	1	7	8	3	6	6	6	9	—	—	1	—	—		2
Norrbottens . . .	11	4	16	8	1		2	—	n	15	6	G	5	—	, 10	_	1	—		i	10	11
Summa	1,649 870 1,086 317 720148 180	31	l,489il,78O735\|570	256159(1,300	31	35 815	25	\| i	l,18l\|761

Af antalet den 31 dec. 1900 befintliga
sinnessjuka och sinnesslöa vistades

*) Å särskilda afdelningar för sinnessjuka å försörjningsinrättningar vårdades dessutom i Stockholm 277
sinnessjuka och 22 sinnesslöa samt i Göteborg resp. 195 och 16.

Berättelse antj. undersöka. af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller.

24*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, inom hvarje kommun som undersökningen

af läkare besökts för utrönande huruvida behof

—---------------------	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i	annat enskilat hem eller å fattighus	Förut vårdade å anstalt.
Kommun.			Icke i behof af	1 behof af	anstaltsvård	Vårdade eget hem	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade t fattighus.	> a to Sfi g g: r» P
dumma.	anstalts- vård.	Summa.	u hospital.	å asyl.	so B S-trf ED O er	SO p w II	So B 5 w p o	1 “ O : Eg	93 B S-W p o	so 1 5 W Eg	P B S- td	SO \|S? Eg	od rrc; po O 2- ^
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	P°p Oi	4 p p° ~t CD pi''--	K» Oi	<4 p po ►t er» Oi1—	p° p Oi	3 £ po Oi-.	i«p -i Oi	w <4 <4 p po ® pi*-..	B
Stockholms (och Uppsala) lön.
Rimbo.......		2	—	2	—	__	—	—	_	_	_	1	_	1	_	_	_	_	_
Ro.........	2	1	2	—	—	1	—	i	—	—	1	1	-_	1	-—	_	_	_	__
Fasterna......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	’_	_	_	_	_	_	_
Frötuna......	1	—	1	—	—	—	—■	—	—	—	—	—	—	1	—	_	_	_	_
Knutby......	1	3	—	1	i	2	—	i	i	1	—	—	3	1	—	—	i	—	1
Bladåker......	4	2	4	1	—	1	—	—	—	1	1	5	—	—	—	__	_	1	_
Gottröra......
Närtuna......	—	1	—	1	—	-''	—	—	—	—	—	1	_	_	_	_	_	_	_
Kårsta.......
Ununge.......
Väddö.......	3	3	2	3	i	—	—	—	i	—	—	5	1	—	—	_	_	1	1
Häfverö......	2	5	2	3	— •	2	—	i	—	1	2	4	—	1	—	—	—	1	—
Edebo.......	1	2	—	2	i	—	—	—	i	—	1	2							1
Farlnge......	-	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	14	19	11	13	3	(5	-	3	3	3	5	19	4	5	—	-	i	3	3
\| Södermanlands län.
Lilla Mellösa ....	—	—		—		—	—.	—	_	__	_	__	_	_		_	_	_	_
Flen........	i	1	1			1	—	—	—	1	1	—	—	—	.—	1	i	1	__
Ardala.......
Forsa . . . ..........
Hel gesta......	—	1	—	—	*—•	1	—	—	—	1		—	-i- •	_	1	_	_	—	1
Hyltinge......	—	1	-	1	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	1	—	—	—
Transport j	i	3 1	i!	1	—	, 1 * I	—	—	—	2	i	. '' 1 — i	— 1	i	1	»1	i \|	1	1

25*

oinfattat, hvilka vistats i eget hem, annat enskilt hem eller å fattighus och hvilka

af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden.

*<! &
ctq o

2 B

Orsakerna till behofvct af anstaltsvård.

Yttre omständigheter, j Den sjukas tillstånd.

5 å

• p

ro o
O ö

„ td
p: g.

i • p.

3 •

O P

2»

Sjukdomens form (diagnos).

1 1

2—3

12 9—22

1 1

_ 1

- 1

1 —

2 1

1 2

‘il.

Ii —I -

2 1

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, bvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i	annat enskildt hem eller å fattighus	Förut
Kommun.	Summa.	Icke i behof af	I behof af anstalisvård	Vårdade eget hem	Vårdade i annat en-skildt hem	Vårdade å fattighus.	vårdade å anstalt.	B p cn td g-cn “ sr &
onstalts- vård.	Summa.	å hospital.	å asyl.	P B &td p 2.	b td « (C ES	P B £ w &&	P B td en a>	p B Cd Eg;	P s td 22. ® ES	P “W SLc*	P : B W cn (t> ES	p cn~ CJ$ <4 1 •
	ro.	'' kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	j kv. ,	m.	kv.	g°P Cl	< p P° ►4 » .Ä	<< pop £	tfl <1 P po M O .a	%% pop Qi	Sfi? -t P P® ►i ®	“ < g°p Oj	” P Oj*—	O B
Transport	i	3	i	1	_	2	_	_		2	1				1	2	1	1	i
Danker..... Lilla Malma ....	i	1	—	—	1	1	i	1	—	—	2	—	—	—	—
Malmköping ....	—	—	—	—	—												_	_
Summa	2	4	i	1	1	3	i	1	—	2	3	—	—	—	1	2	1	1	i
Östergötlands län.
Västra Stenby . . .	1	—	i	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_	1				1
Hagebyhöga ....	1	—	i	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	1		_		1
Fifvelstad.....	3	—	3									1	_	2	_	_		1
S:t Per.......	—	3	—	1	—	2	—	—	—	2	2	1	_	__			2	1
Orlunda......	1	—	—	—	1	—	—	—	i	—	_	_	i	_	_		1
Allhelgona.....	2	—	—	—	2	—	—	—	2	_	2	_	__				2
Hvarf och Styra . .	—	1	—	—	—	1	—	_	_	1	1	_	_				1
Ask........	1	—	—	—	1	—	_	_	1	_	1
Motala landsförsaml.	5	4	4	2	1	2	—	—	1	2	2	2	_		1	4	2	4
Högby (o. V. Skrnkeby)	1	—	—	—	1	—	—	_	1	_	__	_	i				1
Hogstad......	—	2	—	—	—	2	—	—	_	2	_	_	_		2
Jerstad......	2	—	—	—	2		—	_	2	_	1	_	i
Bjälbo .......
Väderstad (o. Harstad)	—	1
Hof........ AppuDa ......	—	1	—		—	1	—	1	-	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—
Samma	17	12	9	3	8	9	—	1	8	8	9	4	3	4	5	4	9	8	—
Jönköpings (och Kronobergs) län.
Lommaryd.....	1	2	1	1	—	1	—	—	_	1	1	1		1				1
Bälaryd......	2	1	-	1	2	-	—	—	2	—	2	1	—	-	_	_	1		_
Transport	3	3	1	2	2	1	—	-	2	1	3	2	—	1	—	-1	1	.1	—

27*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

Sjukdomens form (diagnos).

Orsakerna till beliofvct af anstaltsvård.

Den sjukas tillstånd

Yttre omständigheter.

28*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

K om mmi.	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fatt]	ghus	Förut vårdade å anstalt.	> ö p m tf g* w “ e+- p
j Summa.	Icke i behof af anstalts-vård.	I behof af anstaltsvård	Vårdade eget hem	Vårdade i annat en-skild! hem	Vårdade å fattighus. !
Summa.	fl hospital.	å asyl.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva \| anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	c+- ® 23. po O - 2 P- o- o B
in.	kv.	in.	kv.	m.	kv.	in.	\| kv.	in.	\| kv.
Transport	3	3	i	2	2	i			2	i	3	2		i			i	i
Frinnaryd.....	3	1	2	—	1	i	—	i	i	—	2	2	_	__	_	_	i
Adolöf.......	1	1	—	—	1	i	—	—	i	i	1	—	_	_	i	_	i	_
Vireda .......	2	4	1	2	1	2		—	i	2	3	2	—	i	_.	_	_	i	_
Hagrida......	—	1	—	1	—
Askeryd......	—	1	—	1	—		—	—	—	—	—	1	_	__	_	_	__
Bredestad.....	2	1	2	—	—	1	—	i	— J	—	1	1	_	i	_	_	i	_
Marbäck......	3	3	1	1	2	2	l	—	i	2	2	2	i	—	i	_	i	__	_
Linderås......	3	3	2	—	i	3	—	—	i	3	O	2	i	—	—	_	2	_	__
Säby.......	8	7	2	2	6	5	3	i	3 j	4	7	4	2	—	2	—	2	i	3
Tranås köping . . .																		_
Ingatorp ......	7	4	2	2	5	2	—	—	5	2	7	4	_	_	_	_	1	i
Bellö.......
Häsleby......	2	2	2	1	—	1	—	—	—	1	1	1	_	_	_	2	_	i
Kråkshult.....	1	2	—	2	1	—	-.	—	1	—	—	l	1	i	_	_	_	_	1
Hult........	1	3	1	1	—	2	—	—	— i	2	1	1	1	i	_	_	, _		1
Edshult......	—	—	—	—	—	—	—	_-	- •	—	_	_	_	_	_
Höreda......	1	1	1	—	—	1	—	—	-j	1	1	_	_	i	_		_
Meliby.......	1	—	1	—	—	—	—	—	}	—	_	1	_	_	_	_	_	_
Eksjö landsförsaml. .	1	1	—	1	1		—	—	1!	—	—	1	1	_	_	_	__	i
Flisby.......	G	3	3	2	3	1	—	—	3	1	2	3	2	_	__	2	_	i	2
N. Solbcrga ....	2	1	1	1	1		—	—	1	—	1	2	—	—	—	—	—	—	1
Summa	47	42	22	19	25	23	4	3	21	20	35	31	9	G	4	4	10	7	8
Kulmin’ bill.
Kristdala.....	5	8	—	4	5	4	-''	1	5	3	9	4	_	_			1		1
Misterhult.....	4	7	3	2	1	5	—	1 \|	1	4	3	5	1	—	2	—	—	1
Transport	9 i	15 \|	3 1	6 \|	G	9 1	—	2 \|	6	7	12	9 1	1	—	2	-i	1	1	1

29*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

	Orsakerna till	behofvet af anstaltsvård.							Sjukdomens form (diagnos).
Yttre omständigheter.		Den sjukas tillstånd.						d ■ p	ö C 5 o	Dementia senilis.	ö » 2	g	g P	d X p	O.	? /. P	ö c o d	hd p i-. --	ö			hd
Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig. 1	tlelankolia.	Mania.	Paranoia.	Dementia.	p'' CD 2. (t> tJ rt >-• O P	so" *ö - p c+ o’ jo	(0 d i •ö -i fö o c X	P* o p* * o 2. o so	p’ ■a (6 a o Cu o’ P	so’ p_ er ® ►1 d p d	(T o. rf p h'' to	p’ ■ö o'' Oi o p	-i p et o'' B CD 3 et P E>	o_ p p o o d* o o’ p	ipsomania. !	o c d C o*	Stupor.	5 ö c!3. (D ct
i		2	i	i			2	2		2			i	_	2	2	_	_	_	_	1	—	_	—	_	—	—	—	—	—	—
i	4-	1	2	2	—	i	2	1

—	i	—	—	1	—;	—	3	1	—.	—	—	—	2	.	2		1						1

—	—	—	1	1	—	i	1	—	i	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	rf
i		2	—	—	—	—	4	1	—	—	—	—	2	—	1	2	1
i	—	1	1	—	—	3	2	3	—	i	i	—	—	—	3	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-T:	—	—
3	—	5	1	2	i	5	6	—	2	2	3	—	5	—	5	3	1						1
. 2	—	2	—	2	—	5	C	2	—	1	—	—	2	i	4	2	1						1
1	__	1	—	—	—	—	1	—	—	—	-4	—	1	—	2	1	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—		—
—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	—	2	1
3	—	2	...	-	—	1	2	—	—	—		—	1	—	—	1	1	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—;	—	*--
1		1			_	1	_	_	_	1	_	_	_	—	—	2	—	—		—	.—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—


1	—	1	1	1	—	1	3	2	—	2	—	—	2	—	3	3	—	—	—	—	1	—	—		—	—	—	—	—	—	—
—	—			—	—	1		1	—	—	—	—	1	—		2		—	—	—	—	—			—	—			-	—	—
15	t	18	7	8	i	1!)	35	17	3	9	4		18	i	31	24	fi	—	—	•--	. 4	1	4	i:-	—	—*	—	—	—	—	—
5 2	i i	8 4	3 2	1		4 5	7 r>	4 4	1 1 1	4 1	1 1		1 3	i i	5 3	4 i 2	2	—	i	1	—		-		—		—	~~	—	—	—
7	2	12	T>	1 1		i 9	12	i 8	2	1	1 2		4	i 9	! 8	11	i 2		\| i	\| l		1 -■					I ■-				-

30*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

1	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus	Förut
Kommun.			Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade i eget hem.	Vårdade i aDnat en-skildt hem.	Vårdade i fattighus.	vårdade å anstalt.	► td p ce o ©i ce PT ert- p
summa.	anstalts- vård.	Samma.	å hospital.	å asyl.	p g w Ep;	p p td t» CD ES	P P S-W	P a td cd er. Eg	p Std g. g;	P p td 2. ® £jo!	P 0 cd td E&	Behöfva ej anstaltsv&rd.	lfa po O ST s p- ^
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	5 * SL	< JO 83. 3-*—	< < Pp •t Cu	CD < < P 83»	* 7 S*B Oj	►i » Oj1—i-	P«P Oj	B
Transport	9	15	3	6	6	9	—	2	6	7	12	9	1	_	2		1	i	1
Döderhult.....	4	4	3	1	1	3	—	1	1	2	2	3	_	_	2	1	_	i	2
Mönsterås.....	7	11	2	3	5	8	i	—	4	8	10	3	3	2	—	—	—	2	4
Summa	20	30	8	10	12	20	i	3	11	17	24	15	4	2	4	1	1	4	7
Gottlands län.
Halla.......	3	1	3	1	—	—	—	—	—	—	—	4	—	_	_	_	_	1	1
Sjonliem......	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	_	_	_	_	_
Viklan .......	2	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	_	_	_	_
Vånge.......	_L	—	—	—	1	—	i	—	—	—	1	—	_	_	_	_	_	_
Buttle .......
Guldrupe......	—	3	—	—	—	3	—	2	—	1	2	—	1
Östergarn.....	1	1	—	—	1	1	i	1	—	—	2	—	—	_	_	_	1	_	_
Gammelgarn ....	2	—	1	—	1	—	i	—	—	—	—	1	1	_	_	_	_	1	_
Ardre.......	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	1	—	—	_	_	_	1	_	_
Kräklingbo.....	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	_	_	_	_	_	_
Ala........	1	—	1	—	—	—	-	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	_	_
Summa	12	6	0	1	3	5	3	3	—	2	6	7	2	3	—	—	2	2	1
Blekinge län.
Backaryd.....	2	1	2	—	—	i	—	—	—	1	1	2	—	—	_	_	_	_	_
Ronneby landsförs. .	10	11	5	11	5	—	—	—	5	—	2	10	—	1	3	5	—	_	2
Summa	12	12	7	11	5	i	—	—	5	1	3	12	—	1	3	5	—	—	2
Kristianstads län.
Gråmanstorp ....	2	2	2	—	—	2		1	—	1	—	2	1	—	1	_	_	1	_
Vedby.......	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	1	—	—	—	_	_	_	_	1
Riseberga.....	2	1	—	—	2	1		—	2	1	1	—	1	—	1	—	1	—	1
Transport	4	4	2	—	2	4	—	1	2	3	2	2	2 i	—	2	-i	1 i	ll	2

31*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.	Sjnkdomens form (diagnos).
Yttre omständigheter.		Den	sjukas tillstånd.		Melankolia.	Mania.	Paranoia.	Dementia.	Insania epileptica.	Dementia paralytica.	Dementia senilis.	Dementia prcecox.	Mania chronica.	Mania periodica. \	Insania alternans. J	Folie circulaire. !	Insania periodica.	Degeneratio mentalis. 1	Paranoia alcoholica.	Dipsomania.	O o 2 E? 2. o	Stupor. 1	teJ ö •ö •a <5. 3* CD et-
Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgif ningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	-1 Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	w 3. B WJ cl 3. < p 3 CL ®	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig. 1
7	2	12	5	i	_	9	12	8	2	5	2	—	4	2	8	6	2	—	i	i
1	2	2	2	—	—	2	2	1	—	—	—	i	1	—	1	3	1	—	2
3	1	7	4	—	—	7	10	4	2	4	1	—	5	—	3	5	1	—	4
11	5	21	11	i	—	18	24	13	4	9	3	i	10	2	12	14	4	—	7	i
																			1	i



3	_	1	_	_	_	2	2	1	_	1


1	—	1


4	—	2	—	i	—	3	5	1	3	2	—	i	3	1	2	4	—	—	1	4	3

1	—	3	2	—	—	2	2	3	—	2	—	—	1	—	5	7	4	—	1	—	—	—	3	—	—	—	—	—	—	—	—
1	—	4	2	—	—	3	2	3	—	2	—	—	1	—	5	10	4	—	1	—	—	—	3	—	—	—	—		—	—	—
			1				1		1	1			1	_	1	2	_	_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
1
1	—	1	1	—	—	2	3	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	1	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—
2	—	1	2	i	—	2	4	—	1	1	—	i	1	—	2	4	—	—	1	—	—	—	—	1-	—	—	—	-	—	1-	—

Berättelse ang. under sokn. af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller.

32*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af Läkare besökts för

Kommun.

Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus

Summa.

m. kv.

Icke i
behof af
anstaltsvård.

m. kv.

I behof af anstultsvård

Summa.

m. kv.

hospital.

kv.

å asyl.

m. kv.

Vårdade i
eget hem.

Vårdade i
annat enskildthem.

E.&

StP;

Vårdade

fattighus.

» a

S*"

p td

S? ®

< P

p,-

Förut

vårdade

anstalt.

c+ N»
◄ P

Transport

Färingtofta.....

Stenestad .....

V. Sönnarslöf ....

Qvidinge......

V. Broby......

Björnekulla.....

Rya........

Ö. Ljunghy.....

Summa

Malmöhus län.

Fulltofta .

Ö. Espinge
Hörhy . .

Lyby . .

Ö. Sallerup
Svensköp .

N. Rörom
S. Rörum
Hör . . .

Munkarp .
Bosjökloster
Ö. Strö .

Skarhult .

Gårdstånga
Skeglinge
Borrlunda

Transport

8 3

10 | 7

7 1

2 3 5

G G

2 3

3 2

3 | -

Ansökan gjord om

33*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

Sjukdomens form (diagnos).

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Den sjukas tillstånd.

Yttre omständigheter.

34*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus	Förut
Kommun.	Summa.	Icke i behof af	I behof af	anstaltsvård	Vårdade eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem	Vårdade l fattighus.	vårdade å anstalt.	> B & m a 2: ce 83
anstalts- vård.	Summa.	å hospital.	å asyl.	P 0 g W	p d td CO ® St p* glo:	P g. w gl er	P d w ce O Eg	p d ce y	P d te) 8- p* »o:	P d g. te) & er	P d w CD ffl g- =r & o:	P fa. p» g CL- ^
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	H> << Er* CL	< p P° 2 ® CL-.	$3 po SB <-t Oj	00 < P 8* 5 .© P*	< pop -i 0i	t» <1 •«! p P° ►1 o CL	w g; ◄ < pop CL	CD < ■< P Po H » CL-*	B
Transport	11	10	7	2	4	8	i		3	8	7	7	4	1	1	1	5	3
Högseröd......	2	1	—	—	2	1	—	—	2	1	_	_	_	_	3	_	1
Harlösa......	-	1	—	—	—	1	—	—	—	1	1	—	_	_	_	_	_
Hammarlunda . . .	—	1	—	—	—	1	—	i	—	—	1	—	—	_	_	_	_	_
Gudmuntorp ....
Hurfva.......
Holmby......	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	_	1	_
Summa	13	14	7	3	6	11	i	i	5	10	9	8	4	1	4	1	6	4	—
Hallands län.
Stammared.....	1	2	—	1	1	1	i	—	_	1	2	1
Skälunge.....	1	4	1	2	—	2	—	—	—	2	2	2	_	1	_	_	_	1
Nöslinge......	—	1	—	—	—	1	—	i	_	_	_	_	_	_	1
Tvååker......	3	8	2	7	1	1	—	—	1	1	—	3	_	2.	2	4	_	1	1
Spannarp .....	4	2	2	1	2	1	—	i	2	—	2	3	1	_	_	_	_
Hunnestad.....	2	3	1	—	1	3	—	2	1	1	2	1	2	_	_	_	_	_	1
Gödestad......	1	1	1	—	—	1	—	1	—	_	_	1	1	_	_	_
Lindberg ......	2	5	2	5	—	—	—	—	—	_	_	3	_	4	_	_	_	1
Torpa ......	—	2	—	2	—	—	—	—	—	—	—	1	_	1	_	_	_
Träslöf.......	3	2	2	2	1	—	—	—	1	—	—	—	1	2	—	2	_	2	_
Summa	17	30	11	20	6	10	i	&	&	5	8	15	5	10	3	6	—	5	2
Göteborgs och Bolius län.
Hj ertum......	4	3	2	2	2	1	—	—	2	1	2	_	_	1	1	3	2	2	1
Yästerlanda ....	6	6	4	2	2	4	i	3	1	1	5	—	1	6	_	_	1	1	1
Förehålla.....	2	2	1	1	1	1	—	—	1	1	1	—	_	1	1	1	1	_	2
Eesteröd......																			_
Transport 1	12	11	7	5	5	6	11	3	4	3	8	-\|	1 \|	8	2 1	<1	4	3 1	4

35*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eros
•O p,

(|Q o

® B

B -

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Yttre omständigheter.

It»
o 50

b «*

Bi 3*
ar 3-

B.®

3-§

cr o

Den sjukas tillstånd.

B 2

g.W}
O «,

Sjukdomens form (diagnos).

6 2

2 8

1 1

2 —

1 2

4 4 1

5 2 1

1 3 2 —

5 4

3 7

36*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus	Förut vårdade å anstalt.
Kommun.			Icke i behof af	I behof af anstaltsvard	Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade i fattighus.	> Cd P ce B ®i ce p? «T+- p
summa.	an stal ts-vård.	Summa.	å hospital.	0 a	syl.	Behöfva anstalts vård.	P B td co © o:	p B a w p © Pts*	S w g- Ö* ÉLo:	p ö atd	P o td m © £■ er SL o: e+ H»	P i-td Sits-	o bd a ES	td ce er? <s ^ p, Po
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	\| kv.	<1 p po ►1 ©	p°p <1 * Om	go* 3 ©	< < pop Om	■4 P P» •t .© P*	< pop Om	co -q ◄ P po p*	B
Transport	12	ii	7	5	5	6	i	3	4	3	8		1	8	2	4	4	3	4
Ljung .......	1	4	—	3	1	1	i	—	—	1	2	1	—	2	—	—	1	_	_
Grinneröd.....	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	1	_	_	_	1	_
Lane-Ryr......	4	.4	3	3	1	1	—	1	1	—	1	3	1	3	—	—	1	3	1
Bäfve.......	2	3	—	3	2	—	i	—	1	—	1	1	1	2	—	—	1	2	1
Skredsyik.....	—	4	—	2	—	2	—	—	—	2	1	1	1	1	_	_	_	_	2
Högås.......
Herrestad.....	2	1	2	—	—	1	—	1	—	—	1	2	—	—	—	—	—	1	_
Summa Elfsborgs län.	22	27	13	16	9	11	3	5	6	6	14	8	4	17	2	4	7	10	8
Strengsered ....	3	3	1	2	2	1	1	1	1	—	2	3	1	_	_	_	1	1	1
Gullered......	1	—-	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1	_	_	_	_	_	_	__
Liared .......	3	1	3	—	—	1	—	—	—	1	1	3	—	—	_	_	_	1	1
Fiflered ......	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	1	—_	—	—	_	_	1	_	__
Kylingared.....	1	2	1	1	—	1	—	—	—	1	1	2	—	—	—	_	_	_	_
Solberga......	1	—-	1	—	—	—	—	—	—	—	_	1	_	_	_	_	_	_	_
Smula.......
Norra Asarp ....	2	3	1	—	1	3	1	1	—	2	4	1	—	—	_	_	2	_	_
Kölaby.......	1	3	—	2	1	1	1	—	—	1	1	1	1	1	—	—	1	1	—_
Humla.......	1	1	—	—	1	1	1	—	—	1	2	—	—	—	—	—	1	—	—
Blidsberg......	4	—	2	—	2	—	—	—	2	—	1	—	1	2	—	—	1	1	—
Dalum.......	1	2	—	2	1	—	—	—	1	—	—	2	1	_	_	_	_	1	_
Böne........	—	5	-	—	—	5	—	2	—	3	3	—	—	—	2	—	2	_	1
Knatte.......
Hössna.......	1	2	1	—	—	2	—	—	—	2	1	1	1	—	_	_	_	1	—
Timelle......	—	3	—	1	—	2	—	1	—	1	—	1	1	—	1	—	—	—	—
Transport	19	26 \|	11	8	8	18	4	5	4	13	17	16 \|	6	3 1	3	-1	9	6 \|	3

Ansökan gjord oi

37*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Sjukdomens form (diagnos).

Yttre omständigheter.

S«>
B. g
g B

a g
''g-g

c ~

E? cl
trj m

Den sjukas tillstånd.

«S.5

__n>

3: 3

1 2

41 1

9 8 13 17

2 2
2 I —

11 1

5-22 5

18 6 3 8 4 —

7 5

38*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

Kommun.

Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus

Samma.

kv.

Icke i
behof af
an stal tsvård.

m. kv.

I behof af anstaltsvård

Samma.

m. kv.

hospital.

kv.

å asyl.

m. kv

Vårdade i
eget hem.

Vårdade i
annat enskildt
hem.

« w

£&

£■o:

P° JD

< P

pop

Vårdade i
fattighus.

S-er

£. o:

5t<

Förut

vårdade

anstalt.

a cd
£&
ST o:
w M»
< n

nio

Transport

Vist . . .

Bränn . .

Tvärred .

Dannicke.
Finneknmla
Länghem .

Månstad . ,

Södra Åsarp
Hulared .

Dalstorp .

Gällstad .

Södra Säm
Marbäck .

Grönahög.

Ölsremma
Nittorp .

Ljungsarp

Summa

Skaraborgs län.

31 0

13 13 18

12 11

Kinneved .....

Vårkumla.....

Borstig......

Brismene......

Grolanda......

Vilske-Klefva . . .

Transport

Ansökan gjord o:

39*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Sjukdomens form (diagnos).

Yttre omständigheter.

z? a.
''S.g

CD B

n-W

BS 0*0

• 9=°

(RO

»I.

Den sjukas tillstånd.

3 *1
9.5
Sfi''
w a

1 1 1

3 42

2 17 37 11 5 15

G 2

42 3 2 12 7

21 1

1 I 1

4 1 —

4 I 2

2
3

71 3

Berättelse ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslua. Tabeller.

40*

Tab. IL Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

Kommun.	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.
Summa.	Icke i behof nf anstalts-vård.		behof af anstaltsvård	Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem	Vårdade i fattighus.
Summa.	a hospital.	å asyl.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltst ård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård	Behöfva ej anstaltsvård.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	5	8	3	6	2	2	2	_	_	2	4	7		2			i
Ullene.......	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	_	_	_	1	_	_	_	__	_
Gökhem......	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	_	:_	_	1	_	_	_	_	_
Marka.......
Sörby .......	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	1
Floby.......	1	1	1	—	—	1	—	—	—	1	—	i	—	—	i	—	—	—	—
Götene.......	1	—	—	—	1	—	—	—	i	—	1	—	_	_	_	_	_	_	_
Trevattna.....	4	—	2	—	2	—	—	—	2	—	2	i	—	1	—	—	i	—	—
Jota........	1	4	—	1	1	3	—	i	1	2	3	—	i	1	_	_	i	_	—
Gudhem......
Ö. Tunhem.....

Torbjörntorp ....	1	—	1
Friggeråker ....
Bjurum......	1	—	1
Broddetorp.....	1	—	—	—	1	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—
Hornborga.....	1	1	—	1	1	—	—	—	1	—	—	—	i	1	—	—	—	—	—
Sätuna.......	—	2	— .	2	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	_	_	—	—	—
Segerstad......	4	4	3	4	1	—	1	—	—	—	1	3	_	3	_	i	_	_	_
Håkantorp.....	1	—	1	-	—	— ''	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—
Valtorp......	1	—	—	—	1	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	_	—
Stenstorp .....
Kyrketorp.....	1	1	1	1	—	—	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	i	—
Brunnbem .....	—	2	—	2	—	—	—	—	—	—	—	2	_	_	_	_	_	_	_
Dala........	3	1	3	1								4
Högstena......
Borgunda .....	1	1	1	—	—	1	—	—	—	1	1	1						.	—
Åsle........	2	—	1	—	1	—	1	—	—	—	1	—	—	1	—	—	i	—	—
Transport	30	27 \|	19	19		8 1	6	t	5	7	16 \|	25	2	12	i	.1	4	il	—

41*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.	Sjukdomens form (diagnos).
Yttre omständigheter.	Den	sjukas tillstånd.						3* P	b O 3 ©	Dementia senilis.	O ra 3	s p	g p	t-l B CO p	*1 O	B P	b © ra B	b p ra P	b			K
Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	CO o: 3 B O. CD ? ep	Farlig för omgifningen.	Benägen för 8iälfmord.	w 2. B crj Pi 2. < B Oi <t>	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig. 1	delankolia.	K P 5. p’	Paranoia.	Dementia.	P ® B ra” •B ct- 8	tf p •b p ra P O o" p	8 P •B 8 O O M	p" © er H O 2- o" p	p* *B ra 2. o o. o p	p p ra 3 p B j/l	© O. ra'' ra C P 3	p'' •B 2. 0 01 o p	ra p o’ B © 3 ct- Pi 5"	p‘ p o o o* o ©’ p	B C/l O 3 p B p’	Confusio. \|	Stupor. \|	B •B •B (s. M» ◄ ra tf
2		4	i		_	i	4	2	3	1	_	_	2	i	7	3


1	_	1	i	_	_	_	1	1

							1	1	—

3		3	—	—		i	4	1	1	1	i		1			2	1		i
																															—

1	—	1
1	—	1	—	—	—	—	1	1	—



															1	1

															2	2
1	—	1 1					1	1						i		1
9	1 —	1(1	2	1-	_	2	17	9	7	4	\| i	\|-	6	2	\| 29	16	1	—	3	-1-	1-		INI-			l-l-

42*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hrilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus	Förut
Komma.			Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem	1 Vårdade t fattighus.	vårdade å anstalt.	td P JK t) OS ce Ps St ?
	anstalts- vård.	Summa.	å hospital.	å a	syl.	p ö 2. W »g*	P b td BO © ss	p b ® w Eg.	P B w CD © SS	p “ w g&	P B td <» ce SS	P B “ W S-p*	P B w M © ss	åt er? 8» ° 3. ^
	m.	kv.	m.	kv.	in.	kv.	m.	kv.	in.	kv.	3°55 Pj	•< p P«	5? pop 3.	cd <1 < P £°© eu''-*-	It S?® G.	ce p p* Ä HJ © G	ST 2 >q <( pop 3*	ce -4 <1 p Q**-"	s
Transport	30	27	19	19	ii	8	6	i	5	7	16	25	2	12	1	1	4	1
Mularp......
Tiarp .......	2	1	2	1	—	—	—	—	—	—	_	3	_	_	_			1
Hvarf.......
Kungslena.....	3	2	1	1	2	1	—	—	2	1	2	2	1				1
Bomb.......
Dimbo.......	1	5	—	5	1	—	—	—	1	—	1	5	—	_	_	_	_	_	_
Summa	36	35	22	26	14	9	6	i	8	8	19	35	3	12	1	1	5	2	—
Värmlands län.
Fernebo ......	2	2	1	1	1	1	—	—	1	1	2	1	_	1			2	1	i
Nordmark.....	6	3	1	2	5	1	—	—	5	1	5	2	1	1	_	_	2	1	i
Rämen.......	2	4	—	—	2	4	1	i	1	3	4	—	_	_	2	__	1
Brattfors......	1	1	—	1	1	—	—	—	1	—	—	_	_	_	1	1		1
Gåsborn......	1	—	1								—	1	—	_	_	_	_	_	_
Kroppa......	3	3	1	1	2	2	—	—	2	2	4	_	_	2	_	_	1
Lungsnnd.....	4	5	1	1	3	4	2	—	1	4	4	—	3	2	_	_	1
Nyed.......	10	16	3	8	7	8	2	i	5	7	7	6	1	_	7	5	6	3	2
Elfsbacka.....	—	2	—	1	—	1	—	—	—	1	1	1	—	—	—	-‘	1	_	_
Summa	29	36	8	15	21	21	5	2	16	19	27	11	5	6	10	6	14	6	4
Örebro län.
Hammar......	4	3	—	3	4	—	—	—	4	_	2	1	1	1	1	1
Askersunds landsförs.	6	6	2	3	4	3	1	—	3	3	6	2	_	3	1	_	2	2
Snaflunda .....	6	—	1	—	5	—	1	—	4	—	4	_	1	1	_	_	_		2
Bodarne ......	3	1	1	—	2	1	-	—	2	1	1	1	2
Summa	19 \|	10 \|	t 1	6	15 \|	t 1	2 1	— \|	13 \|	4	13	4	4	5	2	• 1	2	2 1	2

43*

utrönande huruvida behof af anstaltsvdrd förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

Sjukdomens form (diagnos).

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Den sjukas tillstånd.

Yttre omständigheter.

17 2

» 2 10 12 6

44*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fatt!	ghus.	Förut vårdade å anstalt.
			Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade 1 fattighus.	C P OD a o: on pr ef- od
Kommun.	•Summa.	anstalts- vård.	Summa.	a hospital.	å a	syl.	p « w 8.5*.	£0 b td CD CD gg er -b	p B S-g 8.$	p B td CD CD gg	p B •—< er	P b td CD CD gg	P \| £ 8-p*	P B td CD CD gg	co 09 < a» O
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	3 7 sr» a	•d ce po ►1 CD O*-4	< 7 P° B a	p p° _ ►i CD	< 7 c.	-1 SB po H (t P*	<< p° p e.	■d P P« 3A	1
Västmanlands län.
Väster Fernebo . . .	7	7	4	3	3	4	—	i	3	3	6	1	i	5	—	1	i	3	3
Väster-Våla ....	1	3	—	—	1	3	—	i	1	2	3	—	—	—	1	—	—	—	—
Västanfors.....	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1	—
Summa	9	10	5	B	4	7	—	2	4	5	9	2	i	5	1	1	i	4	3
Kopparbergs län.
By.........	3	4	2	4	1	—	—	—	1	—	1	2	—	—	—	4	i	3	—
Garpenberg .....	2	3	1	3	1	—	i	—	—	—	—	4	—	—	1	—	i	3	1
St. Sked vi.....	4	10	2	7	2	3	—	—	2	3	3	6	—	i	2	2	4	3	—
Säters landsförs. . .	2	2	2	1	—	1	—	—	—	1	—	1	i	2	—	—	—	1	1
Hedemora landsförs.	6	7	4	7	2	—	—	—	2	—	1	2	—	—	1	9	—	—	—
Summa	17	26	11	22	6	4	i	—	5	4	5	15	i	3	4	15	6	10	2
Gäffleborgs län.
Ofvansjö......	9	7	7	3	2	4	i	3	1	1	6	6	—	—	—	4	4	4	—
Torsåker ......	4	3	3	3	1	—	i	—	—	—	1	4	—	—	—	2	—	2	—
Järbo .......	2	4	2	4	—	—	—	—	—	—	—	4	—	—	—	2	—	1	—
Summa	15	14	12	10	3	4	2	3	1	1	7	14	—	—	—	8	4	7	—
Västernorrlands län.
Ed.........	2	1	2	1	—	—	—	—	—	—	—	3	—	—	—	—	—	1	—
Resele.......
Sollefteå......	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—
Långsele......	2	1	1	—	1	1	—	—	1	1	1	1	i	—	—	—	—	1	1
Helgum......	—	1	—	—	9 —	1	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—
Graninge......																			—
Transport	4	4	3	2	i	2	—	—	1	2	2	4	i	-	—	1	—	2 1	1

45*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

	Orsakerna till behofvet a:	anstaltsvård.		Sjukdomens form (diagnos).
Yttre	omständigheter.		Den	sjukas tillstånd.		Melankolia.	g e SO	Paranoia.	Dementia.	Insania epileptica.	Dementia paralytica.	Dementia senilis. i	ö ® B 9 g; P •d S a o X	K p 3 P O s* c 2. o p	Mania periodica. ''	Insania alternans. jj	Folie circulaire. [	Insania periodica. j	Degeneratio mentalis. 1	Paranoia alcoholica. j	Dipsomania. j	Confusio. \	Stupor. \|	fei c •a •Ö % < 9 ci-
Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgif ningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig. 1
3		5		2	i		4	2		i			2	1	2	6	i					2
2	2	2	i	2	—	i	3	2	i	2	—	—	1	—	—	2	i

5	2	7	i	4	i	i	7	4	i	3	—	—	3	1	2	9	2					2
		1			i										2	5
—	—	—	—	1	—	—	1	1						1	—	4
_	1	2	—	—	—	—	4	1	i	4	—	—	1	—	2	9	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—
					i	i	2	—	—
_	_	—	—	1	—	i	2	2	—	—	—	—	1	1	2	7	1						i
—	1	3	—	2	2	2	9	4	i	4	—	—	2	2	7	28	1	—		—	1	1	i	—
1		1			2	2	3		3	1		i	1		3	6	1		i	2	2
																															—
													1	—	—	3	—	—	—	—	1	1
1	—	1	—	—	3	2	3		3	1	—	i	4	—	5	11	1	—	i	2	4	1


1	—	1	—	—	—	1	2	—	1																						—
1																														—	—
2	—	2	—	1	\|-	\| 1	3	—	1		\|-		—	—	—	7	—	—	i	—	1-	—	—	—	—	1-	I-	—	1-	1-

46*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus	Förut vårdade å anstalt.
			Icke i behof af	I behof af anstaltsv&rd	Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem	Vårdade 2 fattighus.	> P ca ce B ©i ce PT e+- p
Kommun.	dumma.	anstalts- vård.	Summa.	å hospital.	å asyl.	p j» w Es- et o:	p B W w <t> ga	p B SLg-	P B W W CD gs	p B er	P B W go a> gs et- ’-h	P »w gg.	P B W ce cd P P* & o: et- t-t»	e+- cd er? p-p-
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.		m.	kv.	pop Sb	<1 P SO-►1.» P*	c 3 po p •1 * Oj	< p P° ■-i ®	p»p O»	< P P° ~ "• .3 O* ''	3 3-sr® Q.	< p SO» ►1 O p	B
Transport	4	4	3	2	i	2			i	2	2	4	1			i		2	1
Malträ.......	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—
Boteå.......	1	1	1	1	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	i	—	—	—
Öfverlännäs ....	1				i				i		1
Sånga .......
Gålsjö bruk ....
Summa	6	6	4	4	2	2	—	—	2	2	3	6	1	—	—	2	—	2	1
Jämtlands län.
Berg........	3	1	—	—	3	1	i	1	2	—	4	—	—	—	—	—	1	—	—
Åsarne.......	1	1	—	—	1	1	—	—	1	1	2	—	—	—	—	—	1	—	—
Oviken.......	2	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	1	—	1
Myssjö.......
Hackås.......	1
Gill hot.......	1	—	—	—	1	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—
Klöfsjö.......	1	2	—	—	1	2	—	—	1	2	2	—	1	—		—	1	—	—
Rätan.......	2	1	1	—	1	1	i	1	—	—	2	1	—	—	-	—	1	—	1
Summa	11	5	3	—	8	5	2	2	6	3	12	3	1	—	—	—	5	—	2
Västerbottens län.
Nordmaling.....	6	—	2	—	4	—	2	—	2	—	2	1	2	i	—	—	1	2	2
Bjurholm.....	5	4	3	2	2	2	1	1	1	1	3	4	1	i	—	—	2	2	1
Summa	11	4	5	2	6	2	3	1	3	1	5	5	3	2	—	—	3	4	3
Norrbottens län.
Neder-Kalix ....	8	7	6	1	2	6	—	3	2	3	6	2	—	3	2	2	1	1	1
Summa	8	7	6	1	2	6	—	3	2	3	6	2	—	3	2	2	ll	1	1

47*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.).

Bfof
.< &
<S.o

9 H

o r

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Yttre omständigheter.

Den sjukas tillstånd.

O ÖB

B.®

o B

0*0
® oq

er co

a. g,
K®
e 4-

B kd

<*} SB

«■

p*a

Sjukdomens form (diagnos).

6 7

2 3 2

6 13

2 1

Berättelse ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller.

48*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, h vilka af läkare besökts för utrönande

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus.	Förut
			Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade 2 fattighus.	vårdade å anstalt.
Län.	dumma.	anstalts- vård.	Summa.	& hospital.	å	syl.	Behöfva anstaltsvård.	JO b td CD CD Eoi	JO Ii	P B td w ® o:	p 0 g.w s!	P B w CD CD SL o:	P B £.d*	p B W c» ® ES
	m.	kv.	m.	kr.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	P P* ►1 ® O,.-..	Oj	■<1 p sr. Cb-.	3 g- *"93 s.	<J p ►1 ® Di''-''-	3.1 *1 P Oj	< p p° •-< ® p**-"
Stockholms och Uppsala .	14	19	ii	13	3	6		3	3	3	5	19	4	5			1	3
Södermanlands.....	2	4	i	1	1	3	i	1	—	2	3	—	—	—	1	2	1	1
Östergötlands......	17	12	9	3	8	9	—	1	8	8	9	4	3	4	5	4	9	8
Jönköpings o. Kronobergs	47	42	22	19	25	23	4	3	21	20	35	31	9	6	4	4	10	7
Kalmar........	20	30	8	10	12	20	1	3	11	17	24	15	4	2	4	1	1	4
Gottlands.......	12	6	9	1	3	5	3	3	—	2	6	7	2	3	—	—	2	2
Blekinge........	12	12	7	11	5	1	—	—	5	1	3	12	—	1	3	5	—	—
Kristianstads......	12	10	8	3	4	7	1	2	3	5	6	6	2	3	3	2	2	5
Malmöhus.......	13	14	7	3	6	11	1	1	5	10	9	8	4	1	4	1	6	4
Hallands........	17	30	11	20	6	10	1	5	5	5	8	15	5	10	3	6	—	5
Götehorgs och Bohus . .	22	27	13	16	9	11	3	5	6	6	14	8	4	17	2	4	7	10
Elfsborgs........	38	54	19	23	19	31	6	13	13	18	34	30	12	11	4	1	15	10
Skaraborgs.......	36	35	22	26	14	9	6	1	8	8	19	35	3	12	1	1	5	2
Värmlands.......	29	36	8	15	21	21	5	2	16	19	27	11	5	6	10	6	14	6
Örebro.........	19	10	4	6	15	4	2	—	13	4	13	4	4	5	2	1	2	2
Västmanlands......	9	10	5	3	4	7	—	2	4	5	9	2	1	5	1	1	1	4
Kopparbergs......	17	26	11	22	6	4	1	—	5	4	5	15	1	3	4	15	6	10
Gäfleborgs.......	15	14	12	10	3	4	2	3	1	1	7	14	—	—	—	8	4	7
Västernorrlands.....	6	6	4	4	2	2	—	—	2	2	3	6	1	—	—	2	—	2
Jämtlands.......	11	5	3	—	8	5	2	2	6	3	12	3	1	—	—	—	5	_
Västerbottens......	11	4	5	2	6	2	3	1	3	1	5	5	3	2	—	—	3	4
Norrbottens.......	8	7	6	1	2	6	—	3	2	3	6	2	—	3	2	2	1	1
Summa	387	413	205	212	182	201	42	54	140	147	262	252	68	99	53	66	95 J	97

800

887 413

800

96 j 1287;	i 514{ j1671 1119
j 383 _i	! 1800 j \|
~182 201	383 417
383	800

49*

huruvida behof af anstaltsvArd förelegat. A. Landsbygden. Sammandrag.

Orsakerna till behofvet af anstaltsyård.

Sjukdomens form (diagnos).

> ö p ® P 2: <-+■ p	Yttre omständigheter.	Den sjukas tillstånd.	Melankolia.	Mania.	Paranoia.	Dementia.	Insania epileptica.	Dementia paralytica.	Dementia senilis. \|	ö CD B CD 0 so’ •ö ►1 o O M	Mania chronica. 1	Mania periodica. !	Insania alternans. 1	Folie circulaire. j	Insania periodica.	Degeneratio mentalis. 1	Paranoia alcoholica. \|	ö •ö CD O B p B. F	Confusio. \|	Stupor. i	Ej uppgifvet. j
c-r ce (W ^o- 3,3- O B	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	w 3. o c* & 3. P a Di p	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig. \
3	i		2				2	2	i		i	_	3	2	_	3	12	9	—	2	3	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—
1	i	—	2	i	—	—	1	2	i	i	i	i	—	3	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	2	i	5	4	2	2	5	13	3	—	3	2	3	2	2	3	12	4					4			2
8	15	i	18	7	8	1	19	35	17	3	9	4	—	18	1	31	24	6	—	1	4	—	4	—	—	—	—	—	—	—	—	—
7	11	5	21	11	1	—	18	24	13	4	9	3	1	10	2	12	14	4	—	—	1	—	7	—	—	—	—	—	—	—	—	—
1	4	—	2	—	1	—	3	5	1	3	2	—	1	3	1	2	4	—	—	-	—	—	4	—	—	3	i	—	—	—	—	—
2	1	—	4	2	—	—	3	2	3	—	2	—	—	1	—	5	10	4	—	-	—	—	—	—	—	3	i	—	—	—	—	—
4	3	—	2	4	1	—	3	7	2	1	1	1	1	2	—	3	13	—	—	1	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	3	—	3	6	2	1	8	11	2	1	4	1	1	1	1	5	13	2	—	—	—	—	—	—	i	—	i	—	—	—	i	2
2	5	—	11	2	—	—	4	13	2	4	4	1	—	5	—	18	16	—	—	5	—	—	1	—	2	—	—	—	—	—	—	—
8	4	1	8	4	1	3	5	10	8	6	4	1	3	9	8	13	17
7	12	3	42	11	2	2	17	37	11	5	15	6	2	17	—	9	42	3	2	12	—	—	7	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	10	—	19	4	—	1	5	22	9	7	4	2	—	6	2	36	23	1	—	3
4	17	2	18	9	9	4	23	35	13	2	10	3	3	2	—	3	32	7	—	5	11	—	3	—	2	—	—	—	—	—	—	—
2	7	—	14	—	9	2	10	12	6	1	6	2	1	2	—	—	17	2	—	1	4	—	—	—	2	1	—	—	—	—	—	—
3	5	2	7	1	4	1	1	7	4	1	3	—	—	3	1	2	9	2	—	2
2	—	1	3	—	2	2	2	9	4	1	4	—	—	2	2	7	28	1		1	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—
_	1	—	1	—	—	3	2	3	—	—	—	—	1	4		5	11	1		1	4		—	—	1	2	—	—	—	—	—	—
1	2		2	—	1	—	1	4	1	1
2	6		8	2	—	—	6	7	2	3	2	—	3	2	1	3	7
3	3		6	1	3	—	e	8		1	2	3	—	1	-	8	3	2	_
1	1	1 _	3	2	1	—	5	1 6		—	3	—	—		1 —	2	8	—		-	2	_	3	—			—					—
61	\|ll4 16 201	71	47	22	149274	103	45	89	30	23	9ä	21	172	327\| 481 2	37	33	-	lss	-	9	12	3				i	2

800

50*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, livilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus.
			Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade eget hem	Vårdade i anuat en-skildt hem	Vårdade å fattighus.
Rote och församling.	dumma.	anstalts- vård.	Summa.	å hospital.	å	syl.	Behöfva anstaltsvård.	p 0 tf 52. CD p & p. o:	0 “tf	Behöfva ej anstaltsvård.	p fa gg.	D tf CD CD g-3* ◄ p p* HJ ® P*
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv	< p p* a&	p-S 8.	◄ < P*P p»
Stockholm. Nikolai: Rote I.........	i	2	i	2												3
Klara: > II .........
> »III .........	-i	—	i	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—
Kungsholmen: Rote IV......
Adolf Fredrik: » V......	i	3	i	2	—	i	—	i	—	—	i	—	—	2	—	1
» > » VI......	—	2	—	1	—	i	—	—	—	i	i	—	—	1	—	—
Jakob: Rote VII........	2	3	i	3	i	—	—	—	i	—	—	2	1	2	—	_
Johannes: » VIII........
Hedvig Eleonora: Rote IX ....	1	—	—	—	i	—	i	—	—	—	i	—	—	—	—	—
» » > X . . . .	1	—	—	—	i	—	—	—	i	—	i	—	—	—	—	—
» > » XI . . . .	2	3	i	3	i	—	i	—	—	—	—	1	1	2	_	1
Katarina: Rote XII........	10	13	9	11	i	2	—	—	i	2	—	—	1	—	2	20
> » XIII........	2	—	1	—	i	—	i	—	—	—	—	1	1	—	—	_
» » XIV........	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	i	—	—	—	_	_
Maria: » XV........	6	22	5	12	i	10	—	—	i	10	—	—	—	—	11	17
> » XVI........	1	2	1	—	—	2	—	i	—	1	2	—	—	—	—	1
Kungsholmen: Rote XVII.....	—	3	—	1	—	2	—	i	—	1	2	—	—	—	—	1
> Allm. försörjningsinr.	58	53	47	47	ii	6	—	2	n	4	—	—	—	—	17	94
Adolf Fredrik: Rote XVIII ....	2	3	—	2	2	1	i	—	i	1	3	2	—	—	_	_
» > Sabbatsbergs fattigh.	—	21	—	18	—	3	—	—	—	3	—	—	—	—	3	18
Maria: Rote XIX.........	1	—	1									1	—	—	_	_
Hedvig Eleonora- Rote XX ....	1	—	—	—	1	—	i	—	—	—	1	—	—	—	_	_
Johannes: > XXI ....												_	_	_	_	_
Adolf Fredrik: » XXII ....	—	8	—	5	—	3	—	2	—	1	—	—	2	—	1	5
Kungsholmen: » XXIII ....	—	1	—	—	—	1	—	1	—	—	1	_	—	—	_	_
Hedvig Eleonora: > XXIV ....	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	1	_	—	—	_	_
Katarina: » XXV ....	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_	1
Ej uppgifven rote.........	2	12	2	4	—	8	—	3	—	5	1	—	7	6	—	—
Summa 1	92	1541	71 \|	1121	21	42 \|	5 \|	11 1	16 \|	31 \|	16	8 \|	13 \|	13	34 \|	162

51*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna.

Förut vårdade 4 anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.	Sjukdomens form (diagnos).
Yttre omständigheter.		Den	sjukas tillstånd.		Melankolia.	Mania.	Paranoia. ,	Dementia.	Insania epileptica. j	Dementia paralytica.	Dementia senilis. i	O o 5 ® c rt; 9 Ö ►i 8 o o	Mania chronica.	Mania periodica.	P CD P p 9 P et- ik 3 i g	Folie circulaire.	Insania periodica. *	b o R o 3 ® S» et-_ O B » P P JO*	Paranoia alcoholica. j	Dipsomania. i	Confusio. j	Stupor. 1	tf § 3. --b < a et-
It £- o: 08 M» < < Pop P	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för j själfmord.	Kringdrif vande. \|	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.

—	i
1	i

—	2	1


—	2	1
2	4	—	i	—	i	i	—	—	1	2	i	—	—	—	—	i	—	6	13	i	-	2	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—
_	1
									1	1
									9	9
1	—	1	i	—	—	—	—	—	1	1	—	i

1	3	—	—	—	—	i	—	—	12	10	i	—	—	5	—	i	—	3	58	24	i	24
1	1	1			i					1	i	—	i
_	_	_	—	_	—	2	—	—	3	3	—	—	—	1	—	—	—	—	1	2	—	18	—	—	-	-	—	—	—	—	—	—	—	—


		1			_	_	_	_	1	3	i	i	_	1	—	i	—	4	—	—	—	3	—	—	—	—	—	—		—		—	—	—

									1	1

__	1	2	_	—	—	—	—	—	4	5	—	2	—	1	—	4	i	3	4		i		1	—			L			—			—
6	16	v	i 3	—	5	4	i	i	34	40	6	5	2	8	—	13	1 2	2998	31	2	70	1	1-		1-	1 I	1				t

52*

Tab. n. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i	annat enskildt hem eller å fattighus	Förut vårdade å anstalt.
Kommun.			Icke i behof of	I behof af anstaltsvård	Vårdade i eget hem.	Vårdade annat en-skildthem.	Vårdade l fattighus.
dumma.	anstalts- vård.	Summa.	å hospital	å asyl.	CD Ö 5W	P gg iS	P o Sw \|s	P i? E?i	p o * &	P b td bo ® E?. cf Hi	Behöfva anstaltsvård.	P gs? Eg
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	in.	kv.	Pa	< p po ►t <t>	Oj	poP p,«2.	■ ? sr* &	◄ P P-jj, Pj*—	£ < <1 p P® 3.-2.
Stockholms län. Södertälje.....	3	3	2	2	i	i		i	i			3	1		i	1	i	1
Vaxholm......	1	1	1	1
Norrtälje...... Östhammar.....	1	1	1	1
Öregrnnd...... Sigtuna ......	1	3	—	2	i	i	—	—	i	i	2	1	—	—	—	1	—	2
Summa	6	8	4	6	2	2	—	i	2	i	2	6	1	—	l	4	i	3
Uppsala län.
Uppsala......	11	21	7	11	4	10	i	3	3	7	4	11	2	i	8	6	3	6
Enköping.....	1	2	1	1	—	1	—	—	—	1	1	1	—	—	—	1	—	o
Summa	12	23	8	12	4	11	i	3	3	8	5	12	2	i	8	7	3	8
Södermanlands län. Nyköping.....
Eskilstuna.....	14	7	7	6	7	1	2	—	5	1	1	—	—	_	7	13	3	3
Torshälla.....	1	—	1
Strängnäs..... Mariefred.....	1	5	—	3	1	2	1	—	—	2	—	2	1	—	2	1	—	1
Trosa.......	2	1	1	1	1	—	—	—	1	—	—	2	—	—	1	—	—	1
Summa	18	14	9	11	9	3	3	—	6	3	1	5	1	—	10	15	3	5
Östergötlands län. Norrköping:
Olai fors. . .	5	4	5	3	—	1	—	—	—	l	1	3	_	4	_	1	_	5
Hedvigs » . .	6	12	5	9	—	3	—	1	—	2	—	—	—	1	3	13	—	4
Transport	io \|	16 \|	10 1	12 \|	-i	4	—	1	—	3	l	3	—	5	3 1	14 \|	—	9

Ansökan gjord om

53*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.)

v* O.

<5.2

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Yttre omständigheter.

o £

S.S

»s

a p

ÖB e+
0*0

uti o

Den sjukas tillstånd.

B *

B. g

°S S

So: B

g g

(0 o

SO **■
CS) CD

Sjukdomens form (diagnos).

— 7

1 2

— 1

— — — 3

8 13

1 8

1 1

11 3

54*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.
			Icke i behof af	T behof af anstaltsvård	Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade å fattighus.	Ansökan gjord o: anstaltsvård.
Kommun.	dumma.	anstalts- vård.	Summa.	& hospital.	&	isyl.	SB eM ct- cd &S;	1ö 15 65	i it	p 11	Il	P ll l!	P 0 £ Cd & p*	i? Eg
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	po« a*	•*1 p 9» Sa.	i*	po P 3 © p®.	3 Slö	<» p° *1 (0 Di1-.	Oj	BO <1 P P* 3 ©	B
Transport	10	16	10	12	—	4	_	i	_	3	i	3	_	5	3	14	_	9	1
Norra förs. . .	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	1	—
Mosaiska > . .	—	1	—	1	—		—	—	—	—	—	—	—	l	—	—	—	—	—
Summa	11	17	11	13	—	4	—	i	—	3	i	3	—	7	3	14	—	10	1
Linköping.....	11	7	10	7	i	—	—	—	i	—	i	5	—		—	12	—	3	1
Söderköping ....	3	2	3	2								4	—	—	—	1	—	1	—
Motala.......	4	3	3	2	i	1	—	i	i	—	i	1	i	1	—	3	—	3	1
Vadstena......	2	4	2	4	—	—	—	—	—	—	—	1	—	1	_	4	_	4	_
Skenninge.....	1	—	—	—	i	—	—	—	i	—	i	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	32	33	29	28	3	5	—	2	3	3	4	14	i	9	3	34	—	21	3
Jönköpings län.
Jönköping.....	13	25	11	23	2	2	—	—	2	2	—	8	—	2	4	24	2	—	4
Eksjö.......	2	2	1	2	1	—	i	—	—	—	1	2	—	—	—	1	2	2	1
Grenna.......	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	1	—	—
Summa	15	28	12	25	3	3	i	—	2	3	2	10	—	2	4	25	5	2	5
Kronobergs län.
Växjö.......	—	6	—	5	—	1	—	1	—	—	1	—	—	—	—	5	—	1	2
Summa	—	6	—	5	—	1	—	1	—	—	1	—	—	—	—	5	—	1	2
Knlmar län.
Kalmar......	12	10	3	6	9	4	i	1	8	3	3	—	—	—	10	9	5	2	2
Oskarshamn ....	8	8	4	4	4	4	—	1	4	3	3	7	i	—	4	1	3	1	2
Vestervik.....	4	4	4	4								2	—	1	_	5		3	_
Vimmerby.....	2	2 \|	2	1	—	1	—	—	- ’	1	1	—	—	2	—	1	—	3	1
Borgholm.....	3	3	2	1	1	2	—	—	1	2	2	—	—	1	1	2	1	—	—
Summa \|	29 \|	27	15	16	14	11	i	2	13	9	9	9	i	4	15	18	9	9	5

55*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.)

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.	Sjukdomens form (diagnos).
Yttre omständigheter.	Den	sjakas tillstånd.		Melankolia.	Mania.	Paranoia.	Dementia.	Insania epileptica.	Dementia paralytica.	Dementia senilis.	Dementi a prsecox.	Mania chronica.	Mania periodica. j	Insania alternans. j	Folie circulaire. j	Insania periodica. !	Degeneratio mentalis. 1	Paranoia alcoholica. 1	b •ö CO O B p o p	Confusio. j	CO ff •ö o ►i	b ö 0 •d & < a c-
Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för om gifD ingen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
—	—	—	3			3	4	3	i	1		—	2:	1	8 \|	11	3

_	_	_	3		—	3	4	3	i	i		—	2	1	8	12	4
_	—	—	1		—	1	1	1	—	—		—	1	3	5	8	1

—	—	2	—	—	i	—	1	1	—			—	2	—	1	2	1	i
													1	—	3	1	1

—	-	2	5	_	1	4	6	5	i	*	—	i	7	4	21	23	8	1
		_	4			1	4	3		i																			38
							1						1	—	1	1	1
_	_	—	—	t
-	-	_	4	2	—	1	6	3	—	i	—	—	1		1	2	1												38

—	—	—	—	\| —	—		1	—	~	i															!
			3		2	5	9	4	i	5	2		2	4	3	11	1	i					i
i	'' —	I -	; 2	—	; —	3	8	2	—	5	—	—	4	5	4	2	1		1

2		1
3	—	2	—	2	! —	i-	2	\| -	1 —	1	—	—	—	—	2	2	—	—	! i	—	—			*1 —			-1 —	1 -	1 -
0	1 —	8	5	1 2	i 2	1 8	19	(i	i	11	2	\| —	9	9	11	21	2	i	i	—	—		■1	i\|-		J-	-1-	-!-	•1-

Berättelse ang. undersökn. af sinnessjuka och sinncsslöa. Tabeller.

56*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i	annat enskildt hem eller å fattighus	Förut vårdade å anstalt.
Kommun.			Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade i V&rdade . i annat en- eget hem.sk;ldtliem	Vårdade i fattighus.	> a a ® s»
summa.	anstalts- vård.	[ Summa.	. hospital.	1 å asyl.	SO a 2 W JO ep §►«	! t° s “ II	p B S-w &§•	so Eg rf	SO B 5-w	SO g w 2. ® $ a* t o:	P O 2 W	P 5 to 2- ® §Te>* o:	oT £3 o eu ^
	m.	kv.	m.	i kv.	m.	kv.	m.	1 kv.	I m.	kv.	Om	33 j po \| p*	! ±2 eu	< SO so» fl (P	** eu	<1 p P» 2 ® p,''-''.	<< pa	OJ <i <1 JO c» 2 ® O*-.	3
Gottlands län.
Visby.......	12	12	6	9	G	3	2	i	1 *	2	3	4	—	4	6	7	4	3	1
Summa Blekinge län.	12	12	G	9	6	3	: 2	i	4	2	3	4		4	6	7	4	3	1
Karlskrona.....	23	18	7	8	16	10	4	3	12	7	2	2	1 _	—	24	13	5	5	8
Ronneby ......	2	—	1	—	1		—	—	1	—	—		—		1	1	_	1	_
Karlshamn.....	4	3	4	3								3	_	1		3	_	4	_
Sölvesborg .....	2	4	2	3	—	1	—	1	—	—	1	1	—	—		4	1	-	—
Summa Kristianstads län.	31	25	14	14	17	11	4	4	13	7	3	G	—	1	25	21	G	10	8
Kristianstad ....	6	8	5	7	1	1	—	—	1	1	1	2	_	_	1	10	_	2
Simrishamn ....	—	2	—	1	—	1	—	1	—	''-	1	1	—	_	_	_	_	_	_
Engelholm.....	1	1	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—		2	—	—		1	—
Summa	7	11	6	9	1	2	—	1	1	1	2	3	—	2	1	10	—	3	—
Malmöhus län. Malmö:
Karoli förs. . .	6	6	4	2	2	4	i	l	1	3	2	—	— !	—	4	6	_	l	l
S:t Pauli » . .	14	9	7	7	7	2	4	1	3	1	2	2	—	—	7	12	1	7	4
S:t Petri » . .	7	8	6	4	1	4	—	l	1	3	1	3	—	—	4	7	2	4	1
Mosaiska » . .	1	—	—	—	1	—	1	—	—	—	1	—		_	__	_	_	_	1
Garnisons i . .
Obekant > . .
Summa	28	23	17	13	H I	10	G	3 1	5	7	6 1	5	i	- i	15 1	25	3 1	12	7
Lund.......	6	13	6	13														10	1
Landskrona.....	7	3	6	3 1	1	—	1		—	—	— 1	1	— \|	—	1 \|	8		3	1
Transport	41	39	29	29 \|	12 \|	10 1	7	3	5	7	6	13	- \|	_	16 \|	45	3	25	9

57*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.)

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.	Sjukdomens form (diagnos).
1 Yttre omständigheter.	Den	sjukas tillstånd.		Melankolia.	Mania.	Paranoia.	Dementia.	Insania epileptica.	Dementia paralytica.	Dementia senilis.	ö CD B ro B c* B’ *ö ►i 8 ro o	Mania chronica.	Mania periodica. \	Insania alternans. \|	Folie circulaire.	Insania periodica. I	Degeneratio mentalis. 1	Paranoia alcoholica. J	Dipsomania.	Oonfusio. ;	CD e •o o	W c ''O 73 OQ 5 ro et1
Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	O* ►i in Oj < po 00 s-s P ro a r n	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.''
				i		Öl	7	3		5	2				4	4	3	i	i	i		3			2	4			i
—	—	—	—	i	—	5	7	3	—	&	2	—	—	—	4	4	3	i	i	i	—	3	—	—	2	4	—	—	i	—	—
		26	14	i		11	21	20	2	9	4		3	4	15	15	_	_	i	_	2	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—


i		1	—	-	—	—	1	1	—	1	—	—	1	2	2	—	1						—	—	—	—	—	—	—	—	—
i	—	27	14	i	—	11	23	21	2	11	4	—	5	9	18	19	1	—	i	—	2	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—
i		1	1				1						2	i	5	3	2	i
—	—	—	—	i

i	—	1	1	i	—		2	—	—		—	—	2	2	7	3	3	i
			2		i	l	4	1			i	i			2	5		2					_	_	__	_				_	—
														1	6	9	4	—	—	i	—	—	—		—	—			3		—
_	_	_	_	_	—	1	4	—	—	—	—	—	i	l	4	6	i	—	—	—	—
											"															-
_	_	_	2	1 —	i	2	12	1	1	—	1	i	i	2	13	20	5	2		i
—	—	—	—	—	j —	i -	—	—	—	—	—	—	i	—	2	15	1 _	1	—	—				i	-						—
—	—	—	1	—	\| —	\| 1	1	—	—	—	—	—	—	—	1 2	6	1	—	—	i	—	1		1-	I-						—
—	—	—	3	\|_	i	3	13	1	1	—	1	i	2	2	17	41	5	3	—	2	1-	1		1-	1-			-1-		r\| -	—

58*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	jAntal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus	Förut vårdade å anstalt.
Kommun.			Icke i behof af		1 behof af anstaltsvård	Vårdade eget hem	Vårdade annat en-skildthem	Vårdade t fattighus.	► Q § 3= t» K
summa.	anstalts- vård.	\| Summa.	O i a j hospital.	å asyl.	SB a	P 0 w aa	p ö SS- td £ a	§ w ÖB CD ES	p 0 SW	Behöfva ej anstaltsvård.	p 0 3-W Sp »K IT* p	Behöfva ej anstaltsvård.	“23. po O N 5 p-, ^ O
	m.	kv.	m.	\| kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	ä*	<1 SB SO» 2,*-	"3* sr* pj	< P P»Ä	så sr* A	B
Transport	41	39	29	29	12	10	7	3	5	\| 7	6	13			16	45	3	• 25	9
Helsingborg ....	9	9	7	8	2	1	1		1	1	2	1	—	—	1	14	1	5	—
Ystad.......	1	9	—	2	1	7	1 _	1	\| 1	6	2	2	—	—	6	—	1	2	2
Trelleborg.....	5	3	4	2	1	1	1	—	—	1	1	2	—	—	1	4	_	_	2
Skanör.......
Falsterbo......
Summa	56	60	40	41	16	19	9	4	7	15	11	18	—	—	24 63	5	32	13
Hallands län.
Halmstad.....	7	8	3	7	4	1	3	1	1	—	—	1	_	_	5	9	_	_	4
Laholm......	3	2	3	2	—	—	—	—	—	—	—	5	—	—	_	—	_	3	1
Falkenberg.....	—	2	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—
V arberg......	—	4	—	2	—	2	—	2							2	2	1	_	_
Kungsbacka ....	1	2	1	1	—	1	—	—	—	i	1	1	—	1	—	—	—	2	—
Summa	11	18	7	14	4	4	3	3	1	i	1	7	—	1	7	13	1	5	5
Göteborgs & Bohus län. Göteborg:
Mosaiska förs. .	—	1	—	l	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	_	_	_	i	_
Tyska »	l	l	—	i	1	—	—	—	l	—	1	1	—	—	—	—	—	l	_
Garnisons >
Gamlestadens >	2	7	1	6	1	1	—	—	1	i	2	5	—	2	—	—	—	7	5
Kristine »	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	_	_	1	_
Masthuggets »	5	10	4	8	1	2	—	1	1	i	2	12	i	—	—	—	3	11	11
Haga >	10	9	6	8	4	1	1	—	3	i	3 ''	10	2	4	—	—	5	13	12
Karl Johans >	4	8	4	5	—	3 !	—	—	—	3	2	8	1	1	—	—	2	9	6
Gustafvi >	26	43	21	39	5	4 \|	2	2	3	2	9 1	41	—	15 1	—	4	7	46	31
Transport	48 j	80 \|	36	69	12	11 \|	3	3	9	8	19	78	4	23	_	<1	17	89 \|	65

59*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.)

	Orsakerna	till behofvet af anstaltsvård.		Sjukdomens form (diagnos).
Yttre omständigheter.	Den	sjukas tillstånd.		Melankolia.	Mania.	Paranoia.	b re B ce Ö er F	Insania eplleptica.	Dementia paralytica.	Dementia senilis.	b ce B CD O er 9 •d B re o M	Mania chronica.	Mania periodica. j	Insania alternans. 1	Folie circulaire.	Insania periodica. 1	Degeneratio mentalis. 1	Paranoia alcoholica. j	Dipsomania. j	Confusio. j	Stupor. !	H ö •d •d <5. it» i
Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	►i 5'' ens Cu M K < P 0 Cfc ce	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
			3		i	3	13	i	i		i	i	2	2	17	41	5	3	_	2	_	i	—	—	—	—	—	—	7	—	—
—	—	—	1	—	—	3	3	i	i	—	—	—	6	1	9	1	1
_	_	_	_	2	_	4	4	i	_	1	2	—	1
i	—	i	—	1	—	—	2	i		1	=			1		1															6
i	—	i	4	3	i	10	22	4	2	2	3	i	9	4	23	47	8	3	—	2	—	3	—	—	i	—	—	—	7	—	6
																															13


—	—	—	1	—	—	—	2	1	—	1	__	—	1	1	—	1
_	_	_	—	1	—	1	1		—	—	1	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	1	—	—	—	—	-	—	—	—	—
—	—	—	2	1	—	1	3	1		1	1		2	1	3	5	1		i			2			i						13
1	_	i
2	—	2	—	—	—	l	—	-	l	1	—	—	4	2	3
2	_	2	_	_	_	l	2	—	1	1	—	—	6	4	2
1	2	1	—	1	—	—	6	3	l	3	—	—	4	—	7	—	3	—	i	—	—	—	—		i		3			—	—
—	—	2	1	—	—	—	2	—	l	—	~	—	1	—	9	i	—	—	—	—	1_	—		—	—	—	1				—
3	2	3	—	1	—	3	6	4	3	1	2	—	23	2	25	—	4	\| —	2	—	1 —			—	4	—	8				—
9	4	It	1	2	—	5	16	7	7	7	2		39	8	48	i	7	! i.	3	-	\|_		I i		6		14	\|	I 1-	1-	1-

Tab. II, Redogörelse för de sinnessjuka, Indika af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i	annat enskildt hem eller å fattighus	Förut
Kommun.	Summa.	Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade i eget hem	Vårdade i annat en-skildthem.	Vårdade å fattighus.	vårdade å anstalt.	0 11 <T4- SO
anstalts- vård.	Summa.	& I hospital.	å asyl.	p p £ W P o	Behöfva ej anstaltsvård.	P O SW p ff.	p ! 2 w 2. ® g er TL o:	P P äw	P »g	P P Std &g-	P P w CD CD ES	® T5 <- c-., po O >-s *■» p-.
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	in.	: kv.	m.	kv.	S-S a*	g-S Cfc	» 3* <1 p P« 2 Oj-1	cd g; Cfc	CD -1 < S P° g,ä	» 2; tf Cfc	« * < p po 3.A	1
Transport	48	80	36	69	12	11	3	3	9	8	19	78	4	23		4	17	89	65
Försörj ningsinrättn	9	9	6	9	8	—	—	—	3	—	_	_	_	_	3	15	3	8	6
D:o arbetsafd. .	18	9	14	9	4	_	1	—	3	—	—	—	—	—	4	23	4	18	10
IJ:o sjukafd. . .	3	5	3	5											—	8		8	7
Summa	78	103	59	92	19	n	4	3	15	8	19	78	4	23	7	so	24	123	88
Kungelf......	—	1	—	1	—	—	—
Marstrand.....	—	2	—	1	—	i	—	1	—	_	1	1	_				1
Uddevalla.....	1	2	—	—	1	2	—	—	1	2	1	_	2	_	_		1
Strömstad.....	4	2	3	1	1	1	1	—	—	1	1	1	1	2	_	1	_	1	__
Summa	83	no	02	95	21	15	5	4	10	11	22	80	7	20	7	51	20	124	88
Elfsborgs län. Vänersborg.....	4	6		3	4	3	2		2	3	3			1	4	* 2	2	1
Alingsås......	3	i	3	i							—	2		2	_			3
Borås.......	3	7	3	2	—	5	—	5	—	—	—		_	1	5	4	_	1
Ulricehamn.....	2	3	1	1	i	2	1	—	_	2	2	1	1	1	_	_			1
Åmål.......	1	7	1	2	—	5	—	3	—	2	1	1	4	2	—	—	_	_	__
Summa	18	24	8	9	5	15	3	8	2	7	0	4	5	7	9	0	2	5	1
Skaraborgs län.
\| Mariestad.....	2	3	2	3								2	_	2	_	1		1	1
Lidköping.....	3	9	2	6	1	3	1	2	—	1	3	5	_	1 i	1	2	3	2
Skara.......	2	7	2	6		1	—	—	—	1	1	4	—	1		3	_	3	1
Sköfde.......	2	—	2	—	—	— !	— !	_ \|	—	—	_	- ;	_	2	_ !	_	_	1
Hjo........	—	3	—	3	—	—	-1	—	—	—	—	2	_		_	1		_	_
Falköping.....	1	1	1 j	—	—	11	— 1	—	—	1	—	—	i	—	_ 1	1	_	_	_
Summa \|	10	231	9 \|	18	1	5 1	11	2	—	3	4 1	13 \|	i	3 !	1 \|	8	3	7	2

61*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.)

	Orsakerna	till behofvet af anstaltsvård.		Sjukdomens form (diagnos).
Yttre omständigheter.	Den	sjukas tillstånd.		Melankoli a.				l-l 0 CD	ö © B	Dementia senilis.	ö o B	g p	g p	0	O	0	ö A arta ra	B p
Fattigdom, dålig 1 hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	o § & er H •ö o: CD	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för sjäifmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.	Mania.	Paranoia.	Dementia.	0 P CD *2. © 6 S o p	o d- P* •ö P •1 P % O p	© 0 er P 3 B o o X	p o 0* d o 0. tf p	p •ö © 3. o & o" p	0 P P 1 P 0 CD	©'' 2. tf (3 0 P tf ra	0 tf >0 ra 3. tf Pj a p	i? P O 2 ra 0 r-t- P cd’	2. p* p o o tf o o p	)ipsomania.	Confusio.	Stupor.	Ij uppgifvet.
9	4	11	1	2		5 2	16 3	7	7	7	2	-	39 5	8 1	48 2	i	7 3	1	3 5					—	6	—	14 2	i		—	—
—				—		3	2		1	1	—		9	—	9	—	4			—	—	—	—	—	—	—	6	—	—	—	—
9	4	n	i	2	_	10	21	7	8	8	2	—	59	9	60	i	14	1	9	—	—	—	—	—	6	—	21	i	—	—	—
																															i
		i											1	1
2	:	—		2 —	—	1 1	2 2	1	—	1	1		1 2		2	2 2
11	4	12	i	4		12	25	8	8	9	3		63	10	62	5	14	1	9	—	—				6	—	21	i	—	-	i
2	i		3				4	2				2		2	4	4
																4
—	—		4	—		1	5	3						4	4	2
1	—	2	1	1	—	1	4	2	—	1				1		3			1
		-	-	-	-	2	3			1			1	-	-	6						1
3	i	2	8	1	—	4	16	7	—	2	—	2	1	7	8	19		—	1			1
													3			1
1	—	1	3	2			1	—			—	3	4	2	1	4	1
																2
								—					2		1
		1					1	—		i				1	1
1	—	2	3	8		—	2	—		i	—	4	10	7	6	8	2

62*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.
			Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildthem.	Vårdade å fattighus.	0 2 5: “ 5*
Kommun.	dumma.	anstalts- vård.	Summa.	å hospital.	å asyl.	P 0 g. w &B-	P g w g ® P D* £-o: ce	p 0 SL g-	p 5 w 2. ® ff g O* o:	p 0 g w p <8 so;	P D td a g 2ig; rf- M»	P a: g	Behöfva ej anstaltsvård.	»a. 2° ® eu o
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	er* Q*	<1 so P* 5 (8 Cb»-*.	sp Oi	p P» ►i £8 Di-. ''	p«> 2 %89	< B> P* 2 ® Cb_•	P°P fi.	5
Värmlands län. Karlstad......	i	9		9	i				i		1	3				6		4
j Kristinehamn ....
i Filipstad......
Summa	i	9	—	9	i	—	—	—	i	—	1	3	_	—	—	C	—	4	—
Örebro län.
\| Örebro.......	10	4	8	3	2	i	—	1	2	—	1	3	—	1	2	7	1	2	3
Askersund.....	1	2	—	2	1	—	—	—	1	—	—	2	—	—	1		—	_	_
j Kora........	—								—								—	_	_
Lindesberg.....	1	1	—	—	1	i	—		1	i	—	—	—	—	2	_	1	—	2
Summa	12	7	8	5	4	2	—	1	4	i	1	5	—	1	5	7	2	2	5
Västmanlands län. \| Västerås......	5	4	4	4	1				1			1		1	1	6	« 1	3
Sala........	2	1	_	1	2	—	2	_		—	1		—	—	1	1	1	—	_
Köping.......	—	2		1	—	1	—	—	—	i	—	1	—	—	1	—	—	—	_
Arboga.......	5	5	5	4	—	1	—	1	—	—		—	—	1	1	8	—	2	—
Summa	12	12	9	10	3	2	2	1	1	i	1	2	—	2	4	15	2	6	—
Kopparbergs län.
Falun.......	3	7	3	5	—	2	—	1	—	i	1	5	—	—	1	3		2	_
Säter.......	—	3	—	3	—	—	—	—	—	—	—	3	—	—	—	—		2	_
Hedemora.....	2	2	1	2	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	1	3		1	—
Summa	5	12	4	10	1	2	—	1	1	i	1	8	—	—	2	6	—	5	—
Gäfleborgs län.
Galle.......	19	22	13	15	6	7	—	2	6	5	3	5	—	—	10	23	3	4	4
Söderhamn.....	2	9	1	6	1	3	1	—	—	3	—	—	—	—	4	7	1	—	1
Hudiksvall.....	—	4	—	3	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	1	2	—	—	—
Summa i	21	36	14	24	7	11	1	2	e	9	3	6	—	1	16	32	4	4	6

63*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.)

Sjukdomens form (diagnos).

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Den sjukas tillstånd.

Yttre omständigheter.

Berättelse ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller. 9

64*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för

	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.
Kommun.			Icke i behof af	I behof af anstaltsvård	Vårdade 3 eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade 3 fattighus.	> § 1 S. p
j damma.	anstalts- vård.	i Summa.	. j hospital.	1 \| å asyl.	p B S-w p 2.	I \| W 22.» p p* JL o:	p B S-w p ©	P g w g g o:	p B S-w II	P Il	P B £ &	P !“ ES	et- c« cjQ P° 2 2j &•
	m.	kv.	m.	kv.	m.	\| \| kv. ■	m.	kv.	m.	kv-	<< p-p pi		P*	g.® M CD	■fi- p.	■s p p.^ Di-.	pop pi	M < <1 P P» •-< CD Q--1	B
Yästernorrlands län. j Hernösand.....	o O	3	i	2	2	1	i		1	1	2	1	i			2	1	2
Sundsvall.....	13	16	9	7	4	9	i	3	3	6	3	4	2	1	8	11	2	7	2
\| Örnsköldsvik ....																			—
Summa	16	19	10	9	6	10	2	8	4	7	5	5	3	1	8	13	3	9	2
Jämtlands läu. Östersund.....	3	4	3	2		2	-			2		1			2	4	1	1	1
Summa	3	4	3	2	—	2			—	2	—	1	—	-	2	4	1	1	1
Västerbottens län.
Umeå.......
Skellefteå.....
Summa																			—
Norrbottens län. Luleå.......	2	5	1 ^	3	1	2	1	2			2	1			1	3	1
Piteå.......	i	2	—	—	1	2	—	1	1	1	2		- \|	—	1	—	1	—	1
Haparanda.....
Summa	3	7	1	3	2	4	l\|	3 1	1 \|	1	4 1	1	— 1	—	2	3	2	—	1

65*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.)

	Orsakerna	till behofvet af anstaltsvård.							Sjukdomens form (diagnos).
Yttre omständigheter.	Den	sjukas tillstånd.		Melankolia.	K p a F	Paranoia.	Dementia.	Insania epileptica.	Dementia paralytica.	Dementia senilis.	Dementia preecox.	Mani a chronica.	Mania periodica.	Insania alternans. j	Folie circulaire.	Insania periodica.	Degeneratio mentalis. 1	Paranoia alcoholica. ,	Dipsomania.	Confusio. \|	ro c*- C o	tel c V X) i-*. < n ct-
Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland I omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling,	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	''Periodiskt orolig.
1		1				1	2	i		2			2	2	1	1
1	i	i	2	i	7	4	9	—	2	—	2	—	3	3	n	6	5
2	i	2	2	i	7	5	11	i	2	2	2	—	5	5	12	7	5	—	—	—	—	i
			9				2	i			•		1		2	4										_	_
			2				2	i					1	-	2	4							_		_
		i		1	1		i				i		1	1	4		1							..
—		__ i-	1	i	1 -	\| -	: —	i	—		—	i	—	—		1	1									i
—	i —	i	1	2	1	1 —	i	i	—		i	i	1	1	4	! 1	2		!				1		i

66*

Tab. II. Redogörelse för de sinnessjuka, hvilka af läkare besökts för utrönande

Kommun.	Antal sinnessjuka, som vårdats i eget hem, i annat enskildt hem eller å fattighus	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.
Summa.	Icke i behof af anstalls-vård.	I behof af nnstaltsvård	Vårdade i eget hem.	\| Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade 1 fattighus.
Summa.	0 51 hospital.	å asyl.	Behöfva anstaltsvård.	P gg ES ►1 (t Q.*-..	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	SO a “ w JO » ’ er s?« <4 7 o-	Behöfva ej anstaltsvård.
m.	kv.	in.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m. \| kv.
Stockholms stad . .	92	154	71	112	21	42	5	ii	16 ! 31	16	8	13	13	34	162	6	16	7
Stockholms län	6	8	4	6	2	2	—	i	2 1	2	6	1	—	1	4	1	3	2
Uppsala >	12	23	8	12	4	11	1	3	3\| 8	5	12	2	1	8	7	3	8	9
Södermanlands »	18	14	9	11	9	3	3	—	6 3	1	5	1	—	10	15	3	5	1
Östergötlands »	32	33	29	28	3	5	—	2	3 3	4	14	1	9	0 O	34	_	21	3
Jönköpings >	15	28	12	25	3	3	1	—	2 3	2	10	—	2	4	25	5	2	5
Kronobergs >	—	6	—	5	—	1	—	1	- -	1	—	_	_	_	5	_	1	2
Kalmar »	29	27	15	16	14	11	1	2	13 9	9	9	1	4	15	18	9	9	5
Gottlands >	12	12	6	9	6	3	2	1	4 2	3	4	—	4	6	7	4	3	1
Blekinge >	31	25	14	14	17	11	4	4	13 7	3	6	—	1	25	21	6	10	8
Kristianstads »	7	11	6	9	1	2	—	1	1 1	2	3	—	2	1	10	_	3
Malmöhus >	56	60	40	41	16	19	9	4	7 15	11	18	—	_	24	63	5	32	13
Hallands >	11	18	7	14	4	4	3	3	1 1	1	7	—	1	7	13	1	5	5
Göteborgs & Bohus »	83	no	62	95	21	15	5	4	16 11	22	80	7	26	7	51	26	124	88
Elfsborgs >	13	24	8	9	5	15	3	8	2 7	6	4	5	7	9	6	2	5	1
Skaraborgs »	10	23	9	18	1	5	1	2	— 3	4	13	1	6	1	8	3	7	2
Värmlands »	1	9	—	9	1	—	—	—	1 ~	1	3	_	_	_	6	_	4	_
Örebro >	12	7	8	5	4	2	—	1	4 1	1	5	—	1	5	7	2	O u	5
Västmanlands »	12	12	9	10	3	2	2	1	1 1	1	2	—	2	4	15	2	5	_
Kopparbergs >	5	12	4	10	1	2	—	1	1 1	1	8	_	_	2	6	_	5
Gäfleborgs >	21	35	14	24	7	11	1	2	6 9	3	5	—	1	15	32	4	4	5
Västernorrlands >	16	19	10	9	6	10	2	3	4\| 7	5	5	3	1	8	13	3	9	2
Jämtlands »	3	4	3	2	—	2	—	—	— 2	—	1	_	_	2	4	1	1	1
Västerbottens >								1
Norrbottens *	3	7	1	3	2	4 \|	1\|	3l	1 i 1	4 1	1	—	_ ■	2	3	2	_	1
Summa i	500	6811349	496	151	185 j	44	58 \|	107 127	1081	229 \|	85	81	193	535	88	284	106

07*

huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. Sammandrag.

Sjukdomens form (diagnos).

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

Den sjukas tillstånd.

Yttre omständigheter.

40'' 6

11 6

151 74 271853 97 15 ! 87 5 2 14 1 - 16; 6 21 1 10 -

32 7 62 I 85 29 14 124 237 86 ! 27 58 28 14

68*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, inom hvarje kommun som undersökningen

af läkare besökts för utrönande huruvida behof

				Antal	sinnesslöa	som	vårdats i	eget hem.	annat enskildt hem
			Icke i behof af anstalts-				I behof af anstaltsvård.
Kommun.	Summa.	Summa.		Obildbara				Bildbara
•					å asyl för siunessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6—12 år.	öfver 12 år.
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
j Stockholms (och Uppsala) län. Bimbo.............				_				_		_
Bo..............	4	—	4
Fasterna............	—	2	—	2	—	—	—	—	__	_	—	—	—	—	—	—
Frötuna............	7	4	6	3	i	i	—	i	i	_	—	—	—	—	—	—
Knutby............	2	3	—	1	2	2	i	—	i	i	—	—	—-	i	—	—
Bladåker ............	1	2	1	2	—								—	—	—	—
Gottröra............	2	1	2	1
Närtuna............	3	1	3	1
Kårsta.............	3	1	3	1	—	—		_	—	—	—	—	—	—	—	—
TJnunge............	1	3	1	1	—	2		—	—	i	—	—	—	—	—	i
Väddö .............	8	7	5	5	3	2	—	—	i	i	—	—	2	—	—	i
Häfverö............	4	3	2	1	2	2		i	i	i	—	—	1	—	—	—
Edebo.............	4	2	3	2	1	—	_	—	—	—	i	—	—	—	—	—
Faringe............	3	2	1	2	2	—	i	—	—	—	—	—	1	-	—	—
Summa	42	31	31	22	11	9	2	2	4	4	i		4	i	—	2
Södermanlands län.
Lilla Mellösa..........	3	4	3	4												—
Flen..............	—	1	—	1	—							__	_	_	_	_
Årdala.............	3	—	3	—	-	—	—
Forsa.............	1	—	1
Helgesta............	2	1	1	—	1	1	—	1	1
Hyltinge............	1	1	1	1
Danker.............	1	4	—	4	1	-				-	-		-		i	—
Transport 1	11	11 I	9	10	2	1	—	1	1	-	_	_	—		i	—

69*

omfattat, hvilka vistats i eget hem, annat enskilt hem eller å fattighus och hvilka
af anstaltsvärd förelegat. A. Landsbygden.

eller å fattighus.				Förut vårdade å anstalt.				Orsakerna till hehofvet af anstaltsvård
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade å fattighus.	> 0 a 5 pr g- g		Yttre omständigheter.			Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstalts vård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård. 1	Behöfva ej \| anstaltsvård.	fes. po o -i *-< Qj Oj O B	er1 so -t tf a rt-	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	O B CD > o pr pj B ess 2 tf so a «T	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.

—	2
i	6	i	3	—	—	2	3	—	—	1	—	i	i		—	i	2	—	—	1	—	—
4	—	—	1	—	—	—	—	1	1	1	—	—	i			2	2	i	—	1	—	—
—
—	1		1	—	i																	-
:	3 4				i
2	2	—		—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	—	—	—
3	7	2	3	—	—	—	1	—	3	—	—	—	—	—	—	4	3	-	—	1	—	—
3	3	1	—	—	—	1	—	—	1	1	—	—	i	—	i	2	2	—	—	2	—	—
1	3	—	2	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	1	—	—
2	2	—	—	—	i	—	—	—	1	1	i	i	—	—	—		—	i	—	1	—	—
16	36	4	14	—	3	3	4	2	8	4	i	2	3	—	2	10	10	2		7	—	—
	4		1		2

—	2
—	1
—	1	2	—	—	—	—	—	—	—	2	—	2	—	2	—	1	2	—	—	—	2	—
—	1
1	2	—	2																			1
1	11	2	3	—	5	—	3	—	1	2	—	2	\| -	2	—	1	2	—	—	—	2	1

70*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

				Antal sinnesslöa	som	vårdats i	eget hem	annat enskildt hem
Kommun.			Icke i behof af anstalts-					behof af anstaltsvård.
; Summa.	Summa.	1	Obildbara				Bildbara
I					å asyl för ;sinnessjuka	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 är	öfver 12 år.
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	1 11	11	9	10	, 2	i		1	i						1
Lilla Malma..........	\| 2	2	2	2	—
Malmköping..........	—	1	—	1											_	_
Summa Östergötlands lön.	13 ■	14	11	13	2	i	—	1	i	—	_		—		1	—
Yästra Stenby.........	2	2	1	1	1	i	—	_	i	i	—		_		_
Hagebyliöga..........	5	1	3	1	2	—	2	—	—	—	—	_	_	_	_	_
Fifvelstad...........	1	2	1	1		i	—	—	—	i	—	—	_	__	_	_
S:t Per............	4	—	3	—	1	—	—	—	—	_	_	_	_	_	1
Orlunda............	1	—	—	—	1	—	—	—	i	—	—	_	_	_		__
Allhelgona . .........	1	—	1													_
Hvarf och Styra........	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Ask..............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_
Motala landsförsamling.....	8	4	2	3	6	i	1	—	i	i	—	_	_	_	4	_

Hogstad............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_	_
Jerstad............	—	—
Bjälbo .............	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	_		_	_
Väderstnd (o. Harstad).....	2	1	1	—	1	i	—	—	—	—	—	—	1			1
Hof..............	3	—	1	_	2	—	—	—	2							_
Appuna ............	—	—	-	—	—	—	_ i	—	—			—	—		—	—
Summa Jönköpings (och Kronobergs) län. \|	27	10	13	6	14	4	3	—	5	3		_	1	_ 1	5	1
Lommaryd...........	7	8	5	5	2	3 i		—	2	2	—	1		_ 1	_	_
Bälaryd............i	4	4	3	3	1	1		—	1 1	—	—	—	—	1	_	_
Frinnaryd...........	2	1	1 1	1	1	— \|	- I	— 1	1 1					1		_
Transport	13	13	9 1	1 9 1	4	4 \|	\| 1	- 1	4 \|	2\|	—	1	_ \|	1 1 i	—	—

71*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till hehofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.		Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	<2. SF a jr s T» O p P-S? i-J	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig
i	n	2	3		5		3	_	i	2	_	2	_	2	—	1	2	—	—	—	2	1
—	i	—	2	—	1	—	1
_	i																					—
i	13	2	5	—	6	—	4	—	i	2	—	2	—	2	—	1	2	—	—	—	2	1
i	2			i			1			1	_	_	.	1	_	_	2	2	—	i	—	—
2	4	—	—	—	—	i	1	1	—	—	i	2	—	—	—	1	1	1	—	—	1	—
1	2											1	—	1	—	—	—	—	—	i	—	—
1	2	—	1	—	—	—	1	1	i	—	—	—	i	—	—	1	1	1	—	i	—	—
—	—	1													i	1
—	1
4	2	—	2	3	1	—	—	3	4	2	—	1	—	2	—	3	3	1	—	—	2	—
2	1																				1
2	1
13	15	1	3	4	1	4	3	5	7	5	i	6	i	4	i	6	7	5	—	4	4	—
5	6		3		1		_	1	1	2	_	1	—	1	—	2	3	3	—	—	—-	—
2	4	—	1	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	1	—	1	1	—	—	—	2	—
1	1	—	1	—	—	1	1	—	—	—	i	—	—	—	i	1	1	1	—	—	—	—
8	11	—	5	—	2	1	i 1	1	2	2	i	1	—	2	I i	4	1 5	4	—	1 -	2	1 -

Berättelse ang. undersökn. af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller.

72*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal	sinnesslöa	som	vårdats i	eget hem,	annat enskildt hem
Samma.	Icke i behof af anstalts- vård.	I behof af nnstaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6—12 år	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	j kv.
Transport	13	13	9	i 9	4	4			4	2		i		i
Adelöf..........	3	5	1	1	2	4	—	—	1	3	i	i	_	_	_	_
Y ireda.............	3	3	3	1	—	2	—	_	_	2	_	_	_
Hagrida............	2	2	1	—	1	2	—	_	1	2		_	_	_	_
Askeryd...........	3	4	1	1	2	3	—	_	2	3	_	_	_
Bredestad...........	2	—	2
Marbäck............	2	—	1	—	1	—	i	_	_	_	_	_
Linderås ............	6	3	3	—	3	3	—	—	3	3
Säby..............	3	9	2	9	1	—	—	_	1
Tranås köping.........	—	1	—	—	—	1	—	—	_	1	_	_	_	_
Ingatorp............	3	9	2	7	1	2	—	—	1	2	_	_	_
Bellö..............	2	—	2
Häsleby............	4	2	1	1	3	1	i	_	2	1
Kråkshult...........	2	5	1	4	1	1	—	—	1	_	_	_	_	i
Hult..............	3	3	1	3	2	—	—	—	1	_	_	__	i	_
Edshult...........	3	1	3	1
Höreda.............	3	4	1	4	2	—	—	—	2	_	_	_	_
Mellby...........	—	2	—	—	—	2	—	—	—	2	_	_	_	_
Eksjö landsförsamling......	3	—	2	—	1	—	—	—	1	_	_	_	_
Flisby............	3	3	1	1	2	2	—	—	2	2	_	_	_
N. Solberga..........	7	1	4	—	3	1	—	—	1	1		—	2	_	_	_
Summa	70	70	41	42	29	28	2	—	23	24	i	2	3	2	—	—
Kalmar län.
Kristdala............	2	6	2	6
Misterbult.........	7	10	6	6	1	4	—	—	1	3	_	_		1
Döderhult..........	12	7	9	4	3	3	—	_	3	2	_	_				i
Mönsterås.........	12	5	10	5	2	—	—	—	2	—
Summa	33	28	27	21 \|	6	7	—	—	6	5	—	—	—	1	—	i

73*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård	Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade å fattighus.	to K er" so -t er ce et		Yttre	omständig	leter			Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej '' anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	ce fcS CO ÖB ''t Et <Tf ^ < to »SO -i -e Cu-1	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	3 p tr''£'' Vj cl er? c n 3 B - ca- po »	Lastbåt het bland oragifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	O 3 oo S> CL. B £3 CL er 89 fe ce	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för 8jälfmord.	Kringdrifvnnde.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
8	ii		5		2	i	i	1	2	2	i	i	_	2	i	4	5	4	_	_	2	_
4	—	i	1	i	1	i	—	—	2	3	3	3	—	5	—	5	4	2	—	1	2	—
1	3	i	1											2	—	1	1	1	—	1	1	—
3	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	—	2	2	—	—	1	1	—
4	1	—		i	1							4	i	4	—	2	3	5	—	1	—	—
1	_	_	1	_	_	_	_	_	_	1	_	1	_	—	_	1	1	—	—	—	—	—
4	3	2	—	—	—	—	—	—	—	4	—	4	—	4	2	3	4	1	—	—	3	—
1	7	—	2	—	2	—	i	—	—	—	—	—	—	1	—	1	1 1	—	—	—	—	—
1 3	5	_	3	_	1	_	_	_	—	3	2	2	—	2	—	2	3	2	—	—	• -	—

3	2	—	—	i	—	—	—	—	—	—	1	—	—	1	—	3	1	2	—	1	—	—
2	4	—	1	—	—	—	i	—	1	—	—	—	—	1	—	1	1	—	—	1	—	—
2	1	—	—	—	3	—	—	—	1	1	1	2	—	—	—	—	1	—	—	1	—	—

1	4	1	1											2	—	2	2	1	—	—	1	—
2														2	—	2	1	1	—	—	1	—
—	1	1	1													1	1	1	—	—	—	—
3	1	—	1	i	—	—	i	—	—	—	—	—	—	2	—	3	2	2	—	1	—	—
3	4	1	—	—	—	—	i	1	2	—	—	1	—	1	—	2	4	—	—	—	1	—
4G	49	7	23	4	11	2	5	2	8	14	8	18	i	32	3	36	38	22	—	8	12	—
	7
3	8	2	2	—	2	1	—	—	1	2	—	2	3	1	—	4	3	2	—	2	—	—
6	8	—	1	—	4	1	—	2	1	2	1	1	—	—	—	5	3	1	—	—	3	—
1	9	1	5	—	1	—	—	—	—	2	2	1	1	—	—	1	2	—	—	—	—	—
10	82	3	8	—	8	2	—	2	2	G	3	4	4	1	—	10	8	3	—	2	3	—

74*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal	sinnesslöa	som	yårdata i eget hem	annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af aDstalts- vård.	I behof af anstaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 &r	öfver 12 dr.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Gottlands län.
Halla.............	—	i	—	i	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_
Sjonhem............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Viklau.............	i	i	—	i	i	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	_
Vånge.............	i	i	i	i
Buttle.............	2	i	—	i	2	—	—	—	—	_	—	—	2	_	_	_
Guldrupe............	—	2	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_
Östergarn...........	2	1	—	—	2	i	—	—	2							i
Gammelgarn..........	1	—	—	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	_	_	_
Ardre.............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	_	_	_
Kräklingbo...........	1	—	i												—	_
Ala..............	4	1	3	1	1	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	—
Samma	12	8	5	7	7	i	—	—	3	—	i	—	3	—	—	i
Blekinge län.
Backaryd ...........	7	4	4	3	3	i	i	—	1	—	i	i	—	_	_	_
Ronneby landsförsaml......	9	6	7	4	2	2	—	—	2	i	—	—	—	i	—	—
Summa	16	10	11	7	5	3	i	—	3	i	i	i	—	i	—	—
Kristianstads län.
Gråmanstorp..........	3	1	3	1
Vedby .............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_
Riseberga...........	4	—	4
Färingtofta . . .........	1	1	—	1	1	—	—	—	1
Stenestad............	1	—	1													_
V. Sönnarslöf..........	1	1	1	—	—	1	—	—	—	i	—	_	_	_	_	_
Qyidinge............	1	2	1	2					-							—
Transport	11	5	10	4	1	1	-i	_ \|	1	i			\| \|

75*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

Orsakerna till behof vet af anstaltsvård.

eller å fattighus.

Förut

vårdade

Vårdade i
annat enskilt
hem

Vårdade i
fattighus.

Vårdade i

Den sinnessvag tillstånd.

Yttre omständigheter.

anstalt.

76*

Tab. in. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal sinnesslöa	som	vårdats i eget hem, annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af anstalts- vård.	I behof af anstalts v ård.
Summa.	Obildbara	B ild bara
å asyl för sinnessj lika	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-	12 år	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	n	5	10	4	i	i			i	i
Y. Broby......	2	1	i	1	i	_	i
Björnekulla.....	1	1	i	1	_	_
Rya...........	—	2	_	2
Ö. Ljungby...........	1	—	i										-	_	_	_
Summa	15	9	13	8	2	i	i	—	i	i	—	—	—	—	—	—
Malmöhus län.
Fulltofta............	1	2	1	1	—	i	_	_	_	i
Ö. Espinge..........	—	1	_	1
Hörby.............	2	1	1	1	1	_	_	_	_				i
Lyby.............	—	1	_	1
Ö. Sallerup...........	—	—	—	—	_	_	_	_	_	_
Svensköp ............	—	—	—	_	_	_	_	_
K. Korum..........	3	_	3
S. Rörom..........	1	—	_	_	1	_	_		i
Hör............	2	_	2
Munkarp............	—	1	_	1
Bosjökloster..........	1	1	1	1
Östra Strö...........	2	1	1	1	1	_	_	_	i
Skarhult............	2	—	1	—	1								i
Gårdstånga...........	2	1	2	—	_	i	_	_		i
Skeglinge...........	—	—	—	_	—	_	_	_	_
Borrlunda...........	—	1	—	1	—	—	_	_	_	_
Högseröd............	2	1	1	1	1	—	_	_	i
Harlösa............	1	—	—	_	1	_	_	_	i
Hammarlnnda.........	2	—	1	—	1										i
Gudmuntorp ....	1	1	1	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_
Transport	22 \|	12 1	15	10 \|	7 1	2	-1	-1	4 1	2 I	-1	-1	2 1	-1	il	—

77*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

eller å fattighus.

Förut

vårdade

Vårdade i
annat enskilt
hem.

Vårdade i
fattighus.

Vårdade i
eget hem

Den sinnesslöas tillstånd.

Yttre omständigheter.

anstalt.

7 | 13 | 2

78*

Tab. III. Redogörelse för de sinne,snida, h vilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal sinnesslöa	som	vårdats i eget hem,	annat enskildt hem
Samma.	Icke i behof af anstalts- vård.	I behof af anstaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesalöa	under 6 år.	6-12 år.	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	22	12	15	10	7	2			4	2			2		i
Hurfva.............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_
Holmby............	1	1	—	1	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—
Summa	23	13	15	11	8	2	—	—	5	2	—	—	2	—	i	—
Hallands län.
Stammared...........	2	2	1	2	1	—	—	—	1							_
Skälunge............	—	1	—	1												_
Nöslinge............	1	—	—	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—
Tvååker............	7	3	2	3	5	—	—	—	1	—	—	—	3	—	i	_
Spauuarp ............	3	—	2	—	1								1	—	—	—
Hunnestad...........	2	2	2	—	—	2								i	_	i
Gödestad............	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_
Lindberg ............	—	1	—	1												—
Torpa.............	—	1	-	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i
Träslöf.............	—	1	—	—	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—
Summa	15	12	7	8	8	4	—	—	3	1	—	—	4	i	i	2
Göteborgs och Bohus län.
Hj ertum............	3	1	3	1	—										—	—
Västerlanda..........	1	2	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—
Forshälla...........	4	1	4	—	—	1	—	i								_
Resteröd............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	_	_
Ljung .............	—	2	—	—	—	2	—	—	—	—	—	i	—	i	—	—
Grinneröd...........
Lane-Ryr...........	3	—	3
Bäfva.............	3	1	1	1	2	—	—	—	1	—	—	—	—	—	i	—
Skredsvik...........	1	1	—	1	1										i	—
Transport	15	8	11	5	4	3	—	i	1	—	—	11 —	i	3	—

79*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skild! hem.	Vårdade å fattighus.	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.		Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	i Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för sjalfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
7	13	2	6	i	6	1	4	2	3	3	2	2		2		4	2	—	—	1	2	—
1			1	_	_	_	_	_	_	_	—	1	1	—	—	1	—	—	—	—	1	—
8	13	2	7	i	6	i	4	2	3	3	2	3	1	2	—	5	2	—	—	1	3	—
1			3						_	_	_	_	_	_		1	1	—	—	—	1	—
—	1
—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	1	—	1		-	—	1	1	—	—	1	—	—
4	1	—	—	i	4	i	—	—	4	2	—	4	1	—	—	2	5	—	—	—	1	—
1	—	—	1	—	1	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	1	—	—	—	1	—	—
2	2
—	1

1	—
—	—	—	—	i	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	1	—		1	—	_
9	5	1	5	2	5	i		—	8	4	—	C	1	—	—	5	9	—	—	4	2	—
1	4 2	—							1	1	1
—	2	—	—	1	2	—	2	—	—	1	—	—	—	—	—	1	1	i	—	1	—	—
1	—	1	—	—		—	—	1	2	—	—	—	—	—	—	2	1	—	—	—	—	—
	2	_	1	_																	—	—
2	i	—	1	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—
1	—	—	1
5	ii	1	3	1	2	i-	2	2	5	3	1	—	—	—	—	4	3	i	—	2	-	1 -

Berättelse ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller.

80*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, Indika af läkare besökts för

Kommun.				Antal	sinnesslöa,	som	vårdats i eget hem,	annat euskildt hem
Summa.	Icke i behof af nnstalts- vård.	I behof af anstaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 år	öfver ! 12 år.
m.	kv.v	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	i m.	kv.
Transport	15	8	ii	i 5	4	3	_	i	i			i		i	3
Högås.............	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_
Herrestad........	5	2	4	2	1	—	—	—	i	—	—	—	—	—	_	_
Summa	20	10	15	7	5	8	—	i	2		—	i	—	i	3	—
Elfsborgs län.
Strengsered..........	2	1	—	1	2	_	_	_	1				i
Gullered............	_	4	—	2	—	2	—	_	_	i		i
Liared.............	2	1	2	—	—	1	_	_	_	i
Kiflered ............	1	—	1	—	—	—	—	_	_	_
Kylingared...........	3	—	1	—	2	—	—	—	1	_	_	_			1
Solberga............	_	—	—	—	__	_	_	_
Smula.............	—	1	—	—	—	1	—	_	_	i	_
Norra Asarp..........	1	—	1
Kölaby.............	2	—	2	—	—		_	_	_
Humla.............	1	3	1	2	—	1	—	_	_	_				i
Blidsberg...........	2	1	1	1	1	_	_	_	1
Dalum.............	1	1	—	1	1	_	—	_	_	_	i
Böne. .............	—	—	—	—		_	_	_
\| Knatte.............	3	1	3	1	—	—	—	_	__	_
\| Hössna.............	1	1	—	1	1	—	—	—	1	_	_
Timelle............	2	2	1	—	1	2	—	—	_	2	i	_
j Vist..............	1	—	—	—	1		—	—	1	_	_	__
\| Brunn.............	1	1	1	1	—	_	_	_
j Tvärred............	2	—	1	—	1	—	—	_	_	_			i
Dannicke............	—	1	—	1
Finnekumla..........	—	2	—	—	—	2	—	_	_	_				2
Länghem ...........	1 1	5	1	4	—	1	-1	—	—	1 1			-1	\|	- 1
Transport	26 \|	25 \|	16	15	10	10 \|	-1	—	5 1	6 1	2	11	2 !	3 1	1 \|	—

81*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eller å fattighus.				Förut vårdade å anstalt.				Orsakerna till hehofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	P to CO g & c-t- SO		Yttre omständigheter.			Den sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	<rt- ce cn IT o B	a* o- p 3" S-	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själamord.	Kringdrifvande.	kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.!
5	11	i	3	i	2	—	2	2	5 !	3	i	—		—	—	4	3	1	—	2	—	—
1	5		1				2	_	_ 1	1	—	—	—	—	—	i	—	—	—	—	1	'' —
e	16	i	4	i	2	_ i	4	2	5	4!	i	—	—	-	—	5	3	i	—	2	I
i	1	i							1			1		1	_	2	1	i	—	2	—	—
2	1	—	1		—	—	—	—	1	—	—	1	—	1	—	2	2	—	—	—	—	—
	1	i	—		i										—	1	1	—	—	—	—	. -
	1	—	—	—	—	—	—
2	1	—	—	—	—	—	—	—	1	i	—	1	—	—	—	1	o	i	—	—	—	—
--.		i	—		_	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	1	i	—	—	—	—	—
—	_	—	1	—	—
_	1	__	1	—
1	2	_	1	_	_	—		—	1	—	—	—	—	—	—	1	i	i	—	—	1	—
1	1	_	1										i	1	—	—	i	—	—	1	1	— 1
1	1	—	—	-	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	1	i	—	—	1	—	- I
—	! —	—	—	—	—
_	2	_	2	—	—											—	—	—	—	—	—	—
1		_	_	_	i	—	—	1	—	—	—	—	—	1	—	1	I i	—	—	—	1	— 1
2		_	_	i	i	—	—	—	1	—	—	1	—	1	—	3	1 2	—	—	1	1	—
1	1	—	1											1	—	1	1			1	1
1	1	—	—	—	1	—	—	—	1	—	—
—	j _	—	1	—		—	—	—
2	_	—	—	—	\| —	—	—	2	2		—	—	—	—	—	2	1	—	—	—	—	—
1	1 2	_	3		i					1-	—	1 1	—	—	—	1	1	—	-	—	—	-1
1(5	16	1 3	1 i 12	TT	3	1-	1 -	1 3	9	\| i	1 —	1 6	i	1 6	1	17	16	1 3	1 _	1 6	5	—

82*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal sinnesslöa, som	vårdats i	eget hem, annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af anstalts-vård.	I behof af anstaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6—12 år	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	26	25	16	15	10	10			5	6	2	i	2	3	i
Månstad.........	1	1	—	—	1	1	_	_	1	_						i
Södra Åsarp......
Hulared.......	1	—	1	_	_	1	_
Dalstorp............	—	3	—	1	—	2	_	_						2
Gällstad........	1	1	1	1
Södra Säm..........	—	1	_	1
Marbäck............	2	—	2	—	—	—	_	_	_
Grönahög .........	2	—	2	—	—	—	_	_	_
Ölsremma..........	—	1	—	1	—	—	—	—	_	_	__	_
Nittorp..........	2	—	2
Ljungsarp ...........	—	1	—	1	—		—	—	—		*
Summa	35	33	24	20	11	14	—		C	G	2	i	2	5	i	i
Skaraborgs län.
Kinneved ...........	—	1	_	_	_	1										1
Vårkumla...........	—	—	—	—	_	_	_
Borstig............	6	2	2	1	4	1	—	—	_	1	1	_	1		2
Brismene............	1	1	1	1
Grolanda............	—	—	—	_	_	_	_						_
Vilske-Klefva.........	1	3	1	3
Ullene.............	1	—	1	—	—	—	_	_	_	_
Gökhem............j	4	1	4	1
Harka............	1	—	1
Sörby .............	—	1	—	1
Floby.............	1	—	1
Götene.............	2	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	_	1 1	_	_	—
Transport	17 \|	9 I	12 \|	7	5	2	_ \|	-1	__ 1	1 ''	i!	—	2 1	—	2	il

83*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eller å fattighus.				Förut vårdade å anstalt.				Orsakerna till behofvet af anstaltsvård
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	> 13 P 09 B g cd pr <Tt- P			Yttre omständigheter.			Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	g 1 S. M £. g. sr g- Oj	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva 1 anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	cd" CT5 ◄ *-• e» g p ^ o B	P-> er* p tr c*-	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	5* CKJ eu •i 1 p eu jt	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.!
16	16	3	12	1	3			3	9	1		6	i	6	_	17	16	3	—	6	5	—
2	—	—	—		—	i	—	—	—	1	—	2		1	—	2	2	1	i	—	—	- 1
_	1
2	1															1	—
			1																	—	—	—
—	2

—	1
—	2																	_		_	_	—
20	26	3	15	1	8	i	—	4	11	2		8	i	7	—	20	18	4	i	6	5
1
4	2	1	_	_	1	_	i	—	4	3	3	4	i	—	—	3	4	—	—	2	—	—

_	4

—	2	—	2	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	\|	—			—
—
—	1
—	1
1	1 1
6	! ii	1 1	4	1 -	4	1-	! i	1 -	6	3	3	1 4	i	1 _	—	3	! 4	....	—	2	1	\|

84*

Tab. in. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal	sinnesslöa,	som	vårdats i	eget hem,	annat enskildt hem
Summa.	loke i behof af anstalts-vård.				i	behof af anstaltsvård.			—
Summa.	Obildbara			Bild bara
å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6—12 Sr.	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
	Transport	17	9	12	7	5	2				i	i		2		2	i
Trevattna......		1	—	1
Jäla.........		—	2	—	1		1										i
Gudhem.......		1	—	—	—	1	—	—	—	1
Ö. Tunhem......		—	—	—	—	_	_	_	_	_	_
Ugglum.......		2	1	2	1	—
Torbj örntorp.....		1	—	1	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_	_	_
Friggeråker.....		3	—	—	—	3	—	—	_	_	_	_	_	3
Bjurum.......		2	—	2											_	_
Broddetorp ......		—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_		_	_	__
Hornborga......		1	—	—	—	1										1
Sätuna........		1	—	1	—	—	—	_	_	_
Segerstad ......		1	—	1
Håkantorp......		—	—	—	—	—	_		—	—	—	_	_	_	_		_
Val torp.......		1	—	1	—
1 Stenstorp ......		—	—	—	—	—	—	—		—	_	__	_	_	_	_
Kyrketorp......		2	—	2													__
Brunnhem ......	.....	—	1	—	1
Dala.........		1	—	1
Högstena.......		1	—	1
Borgunda ......		1	1	1	_	_	1	_	_	_	i
Åsle.........	.....	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_	_	_	_	_
Mularp........	.....\|	2	1	1	1	1	—									1	_
Tiarp ........		1	—	1
Hvarf........		1	1	—	—	1	1	—	—	—	—	_	_	_	_	1	i
Kungslena......		1	1	1	1
Hömb........		— :	2	—	1	—	1	—	— i	_	i	_	_	_	_	_	.
Dimbo........		2 1	—	2					-i								—
	Summa	43	19 \|	31 j	13 \|	12	(i \|	_	—	1	3	i	_	5	—	5	8

85*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.

eller å fattighus,

Förut

vårdade

Vårdade i
annat enskildt
hem.

Vårdade å
fattighus.

Vårdade i
eget hem.

Den sinnesslöas tillstånd,

Yttre omständigheter.

anstalt.

86»

Tab. in. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

				Antal sinnesslöa,	som	vårdats i eget hem,	annat enskildt hem
Kommun.			Icke i behof af anstalts-				I behof af anstaltsvSrd.
Summa.			Obildbara				Bildbara
							å asyl för sinnessjuka	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 år	öfver 12 år.
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Värmlands län. Fernebo ............	12	7	8	1 5	4	2			4	i						i
Nordmark...........	11	1	4		7	1	—	_	4	i	—	_	3	_	_
J Rämen.............	4	3	3	2	1	1	—	—	1	—	_	_	_	_		i
Brattfors............	3	4	3	1	—	3	—	—	—	2	—	_	_	i	_
1 Gåsborn............	3	—	2		1	—	—	—	1	—	—	—	_	_	_	_
i Kroppa............	1	6	—	3	1	3	—	i	1	—	_	_	_	i	_	i
Lungsund...........	—	2	—	—	—	2	—	—	—	2	—	_	_	_	_
Nyed.............	10	8	7	5	3	3	—	—	1	_	_	_	2	3	_
Elfsbacka...........	1	2	—	2	1	—	—	—	1	—	—	—	—		—	_
Summa	45	33	27	18	18	15	—	i	13	6	—		5	5	—	3
Örebro län.
Hammar............	9	15	8	11	1	4	—	_	1	1	_	_	_	2		1
Askersunds landsförs.......	7	7	4	5	3	2		—	2	2	_	_	1
Snaflunda ...........	5	3	3	1	2	2	—	—	1	1	_	_	_	1	i
Bodarne ............	2	2	1	1	1	1	—	—	—	1	—		1		_	_
Summa	23	27	16	18	7	9		—	4	5	—	—	2	3	i	1
Västmanlands län.
\| Väster Fernebo.........	6	6	5	6	1
Väster-Våla..........	2	3	2	3											_
Västanfors...........	4	5	—	3	4	2	—	—	2	1	—	—	1	—	i	1
Summa	12	14	7	12	5	2	—			1	—	_	1	—	i	1
Kopparbergs län.
By..............	8	6	7	6	1	—	—	—	1							_
Garpenberg ...........	—	4	J	4												—
Transport	8	10 1		10 \|	1 \|	1	—	—	1	1 - 1	I 1		\|	\|	\|

87*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.		Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade å fattighus.	P jo tn ö Si cd pr er*- oj	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.		Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva \| anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	P a g. W p » ^ er » ©• ◄ 3* po 2 P*	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Sffi. 2.3. o B	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själ fm ord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
2	ii	3	2	1				1	i	i		2	1		■	4	4			1	i
7	4	1	—	—	—	i	-	—	3	2	—	1	2	6	—	5	5	—		—	2	—
1	3	—	—	1	2	i	—	—	1	—	—	—	—	—	—	1	2	—	—	—	—	—
3	—	—	2	—	2	—	—	—	1	1	—	—	—	2	—	3	—	i	—	1	1	—
1	2	—	—	—	—	i	—	—	—	1	—	—	—	1	—	1	1	—	—	—	—	—
3	3	1	—	—	—	—	i	1	2		—	2	1	1 o	—	2 i	3 9	i	—	—	—	—
Z 6	8	_	2	_	2	_	_	_	5	3	_	3	—	i	—	4	i	—	—	—	—	—
i	1	—	1													1					1	—
26	32	5	7	2	6	3	i	2	13	9	—	8	4	13	—	22	18	2	—	2	5	—
5	14		2		3		4	_	3	2	_	1	__	2	_	5	2	_	_	_	_	_
4	6	—	2	1	1	—	—	—	1	3		2	—	3	—	3	4	1	—	2	1	—
4	4	—	—	—	—	—	1	—	2	1		—	—	2	—	3	2	—	—	—	1	—
2	2	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	1	—
15	20	—	4	1	4	—	5	—	7	7	—	3	—	8	—	12	8	1	—	2	3	—
	9	1	1
—	4	—
4	1	2	1	—	1	—	1	2	3	5	i	3	—	—	—	3	3	2	i	1	1	—
4	14	3	2	—	3	—	2	2	3	5	i	3	—	—	—	4	3	2	i	1	1	—
1	7		3		3							1	_		_	1	_	_	_	__	_	__
—	4
1	11	-	3	—	3	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—

Berättelse ang. under sokn. af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller. 12

88*

Tab. in. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal	sinnesslöa,	som	vårdats i	eget hem,	annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af anstalts- vård.	I behof af anstaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 år.	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	8	10	7	10	i				i
St. Skedyi........	4	9	4	8	—	i	_	i	_	_	_	_	_	_	_	_
Säters landsförs......	4	4	4	3	—	i	_	_	_	i		_	__	_	_	_
Hedemora landsförs. . . .	1	5	1	3	—	2	—	—	—	2
Summa	17	28	16	24	i	4	—	i	i	3
Gfäfleborgs län.
Ofvansjö.........	11	14	8	12	3	2	i	i	—	1	_	_	2	_	__	_
Torsåker.........	11	5	7	4	4	1	—	—	—	_	_	_	4	_	_	i
Järbo ..........	4	4	2	4	2	—	2
Summa	26	23	17	20	9	3	3	i	—	1	—	—	6	—	—	i
Västernorrland» län.
Ed..........	5	5	5	4	—	1								1	_	_
Resele.........	1	3	1	2	—	1							_	6	_	_
Sollefteå,........	3	—	1	—	2										2	_
Långsele...........	4	—	4
Helgum............		3	—	1	—	2	—	—	_	1	__	_	_	1	_	_
Graninge.........	1	—	1													__
Multrå...........	1	3	1	3									_	_	_	_
Boteå........	2	—	2
Ofver-Lännäs.........	1	3	1	2	—	1	_	i
Sånga .............	1	—	1												_
Gålsjö bruk..........
Summa	19	17	17	12	2	5	—	i	—	1	—	-	—	3	2	—
Jämtlands län.
Berg..............	7	5	4	2	3	3	_	_	3	2	_	_	__	1	_
Åsarne .............	1	1	—	1	1										1	—
Transport	8	6	4	3	4	3	—	—	3	O u	— 1 —		1	1	—

89*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eUer å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.		Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	i Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstnltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	S» Hr- O ÖZ ce ro tz e-t- t» < so po 2,-2.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös	Störande, bråkig.	c 1.? 1 3! 8 -	Benägen för själfmord	* 5 3. So a o* <6	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
i	n		3		3
i	4	—	3	—	5	—	1	—	—	1	—	i	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—
i	6	—	1	—	—	—	1	—	—	1	i	i	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—
2	2	—	1	—	1	—	—	—	—	1	—	—	—	i	—	2	2	—	—	1	i	—
5	23	—	8	—	9	—	2	—	—	3	i	3	—	i	—	4	2	—	—	2	i	—
4	12		1	i	7	i	2	_	2	_	—	—	—	—	i	2	1	1	—	—	i	—
4	9	—	1	i	1	—	1	—	5	2	—	—	—	—	i	2	2	—	—	—	—	—
2	5	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	i	—	—	1	1	2	—	1	—	—
10	26	—	2	2	9	i	4	—	7	2	—	—	i	—	2	5	4	3	—	1	i	—
1	8		1
1	3
2	—	—	—	—	1	—	—	—	2	1	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—
—	4
1	1	i	—	—	—	—	—	—	1	1	—	1	—	i	—	2	2	1	—	—	—	—
—	1

—	2
1	1	—	2	—	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	1	1	1	—	—	—	—
—	1
6	25	i	3	—	1	—	1	—	5	3	—	3	—	2	—	4	4	2	—	1	—	—
6	6							1	1	5	_	2	_	2		5	3	—	—	—	2	—
1	1	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	1	—	—		1	—	—	—	—	—	—
7	7	1 -	—	1 -	—	1-	—	1	2	1 6	—	3	—	2	1-	6	3	—		—	2

90*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal sinnesslöa,	som	vårdats i eget hem,	annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af anstalts-vård.	I behof af anslaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 år.	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	8	6	4	3	4	3	_		3	2				i	i
Oviken.............	1	5	—	2	1	4	_	_	_	2	_		i	i
Myssjö.............	—	1	—	1
Hackås............	—	1	—	—	—	1	_	_	_	_	_					i
Gillhof.............	—	—	_	_	_	_
Klöfsjö.............	2	—	2
Rätan.............	5	2	3	1	2	1	—	—	1	—	—	—	_	_	i	i
Samma	16	15	9	7	7	8	—	—	4	4	—	—	i	2	2	2
Västerbottens län.
Nordmaling........	3	8	1	6	2	2	_	_	1	2					1
Bjurholm.........	11	9	7	8	4	1	—	—	2	—	_	i	2	_		_
Summa	14	17	8	14	6	3	—	—	3	2	—	i	2	—	1	—
Norrbottens län.
Neder-Kalix......	7	6	6	6	1	—	i
Summa	7	6 1	6	6	1	—	i				\|

91*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. (Forts.)

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till hehofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade å fattighus.	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.		Den	sinne sslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	ce o 5: 2° 9 EK e-t- «-r» 00 <1 < SB fao jLeiB.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föds, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
7	7							1	2	6	—	3	—	2	—	6	3	—	—	—	2	—
4	1	—	1	—	—	—	—	1	2	3	i	1	—	—	—	3	2	—	—	—	—	—
_	1
1
_	2
3	2	—	2	—	—	—	—	—	2	3	i	3	—	—	—	2	—	—	—	1	2	—
15	13	—	3	—	—	—	—	2	7	12	2	7	—	2	—	11	5	—	—	2	4	—
3	4	i	3			i		_	1	2	_	1	i	3	_	4	2	_	—	—	1	—
5	9	—	6	—	—	—	—	—	3	2	—	—	—	4	—	4	3	—	—	1	—	—
8	13	i	9	—	—	i	—	—	4	4	—	1	i	7	—	8	5	—	—	1	1	—
1	9		1		2			1					i		_	_	1	_	_	1	_	_
1	9	—	1	—	1 2	—	—	1	-	—	—	—	i	—	—	-	1	—	—	1	—	—

92*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för utrönande

Antal sinnesslöa, som vårdats i eget hem, annat enskildt hem

Län.	Summa.	Icke i behof af anstalts- vård.	I behof af anstaltavård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 år.	öfver U år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	in.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Stockholms och Uppsala.....	42	31	31	22	ii	9	2	2	4	4	i		4	i		2
Södermanlands.........	13	14	11	13	2	1	—	1	1	—	—	—	—	—	i	_
Östergötlands..........	27	10	13	6	14	4	3	—	5	3	—	—	1	—	5	1
Jönköpings och Kronobergs . . .	70	70	41	42	29	28	2	—	23	24	i	2	3	2	—	—
Kalmar............	33	28	27	21	6	7	—	—	6	5	—	—	—	1	—	1
Gottlands...........	12	8	5	7	7	1	—	—	3	—	i	—	3	—	—	1
Blekinge............	16	10	11	7	5	3	1	—	3	1	i	1	—	1	—	_
Kristianstads..........	15	9	13	8	2	1	1	—	1	1	—	—	—	—	—	_
Malmöhus...........	23	13	15	11	8	2	—	—	5	2	—	—	2	—	1	_
Hallands............	15	12	7	8	8	4	—	—	3	1	—	—	4	1	1	2
Göteborgs och Bohns......	20	10	15	7	5	3	—	1	2	—	—	1	—	1	3	_
Elfsborgs...........	35	33	24	20	11	13	—	—	6	6	2	1	2	5	1	1
Skaraborgs...........	43	19	31	13	12	6	—	—	1	3	1	—	5	. -	5	3
Värmlands...........	45	33	27	18	18	15	—	1	13	6	—	—	5	5	—	3
Örebro .............	23	27	16	18	7	9	—	—	4	5	—	—	2	3	1	1
Västmanlands..........	12	14	7	12	5	2	—	—	3	1	—	—	1	—	1	1
Kopparbergs ..........	17	28	16	24	1	4	—	1	1	3	—	—	—	—	—	_
Gäfleborgs...........	26	23	17	20	9	3	3	1	—	1	- ''	—	6	—	_	1
Västemorrlands.........	19	17	17	12	2	5	—	1	—	1	—	—	—	3	2	_
Jämtlands...........	16	15	9	7	7	8	—	—	4	4	—	—	1	2	2	2
Västerbottens..........	14	17	8	14	6	3	—	—	3	2	—	1	2	—	1	_
Norrbottens..........	7	6	6	6	1		1									—
Samma	543	447	367	316	176	131	13	8	91	73	7	6	41	25	24	19

683 i 307 \|	21 j j164	13 i 66 1 43
i 990 \|	104 i i Öl	i 72 \| 1 50 i l
543 447	i 1851	i !'' fiss! 1
990	I ! 307 i \| \|
	i i \|

176 131

307

93*

huruvida behof af anstaltsvård förelegat. A. Landsbygden. Sammandrag.

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.		Orsakerna till hehofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade fattighus	i	> b 89 P 2: 03 rT ef SB		Yttre omständigheter.		Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	§T er? <1 S.P- o B	er SO *-< er « e+-	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, härd behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för 8jälfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
16	36	4	14		3		3	4	2	8	4	i	2	3	_	2	10	10	2	—	7	—	—
1	13	2	5	—	6		—	4	—	1	2	—	2	—	2	—	1	2	—	—	—	2	1
13	15	1	3	4	1		4	3	5	7	5	i	6	1	4	1	6	7	5	—	4	4	—
46	49	7	23	4	11	2	5	2	8	14	8	18	1	32	3	36	38	22	—	8	12	—
10	32	3	8	—	8	2	—	2	2	6	3	4	4	1	-	10	8	3	—	2	3	—
8	11	—	1	—			—	—	—	5	4	—	1	1	1	—	3	3	1	—	3	1	—
7	16	—	—	1	5		1	1	—	3	2	—	3	—	—	—	5	—	1	—	—	3	1
2	11	—	2	1	8	—	2	—	—	2	—	—	—	1	—	3	2	2	—	—	1	—
8	13	2	7	—	6	1	4	2	3	3	2	3	1	2	—	5	2	-	—	1	3	—
9	5	1	5	2	5	1	—	—	8	4	—	6	1	—	—	5	9	—	—	4	2	—
6	16	1	4	1	2	—	2	2	5	4	1	—	—	—	—	5	3	1	—	2	1	—
20	26	3	15	1	3	1	—	4	12	2	—	8	1	7	—	20	18	4	1	6	5	—
12	28	6	11	—	5	1	2	—	14	6	3	8	1	—	—	2	8	1	—	3	—	—
26	32	5	7	2			3	1	2	13	9	—	8	4	13	—	22	18	2	—	2	5	—
15	26	—	4	1	4	—	5	—	7	7	—	3	—	8	—	12	8	1	—	2	3	—
4	14	3	2	—		1	—	2	2	3	5	1	3	—	—	—	4	3	2	1	1	1	—
5	23	—	8	—	9	—	2	—	—	3	1	3	—	1	—	4	2	—	—	2	1	—
10	26	—	2	2		3	1	4	—	7	2	—	—	1	—	2	5	4	3	—	1	1	—
6	25	1	3	—		1	—	1	—	5	3	—	''3	—	2	—	4	4	2	—	1	—	—
15	13	—	3	—			—	—	2	7	12	2	7	—	2	—	11	5	—	—	2	4
8	13	1	9	—			1	—	—	4	4		1	1	7	—	8	5	—	—	1	1	—
1	9	—	1	—		2	—	—	1	—	—		—	1	—	—	—	1	—	—	1	—	—
248	452	\| 40	137	1 I»	\| »4	1 21	42	\| 26	122	103	23	89	121	83	8	181	\|ioo	52	2	53	53	2
! 7	00 i	\| 177 \|	j 113
i »5)0 \|

307 083

090

94*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

				Antal sinnesslöa,	som	vårdats i	eget hem,	annat enskildt hem
Rote och församling.			Icke i behof af anstalts-				I behof af anstaltsvård.
Summa.			Obildbara				Bildbara
							å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6—12 år	offer 12 år.
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	\| kv.
Stockholm. Nikolai: Rote I.......		i		i
Klara: > II........	i	i	—	i	i	—	—	_	i
» »III ........
Kungsholmen: Rote IV.....	i	i	i	i
Adolf Fredrik: » V.....	—	2	—	i	—	1	—	—	—	—	—	_	_	_	_	i
» > »VI .....	i	1	i	i
Jakob: Rote VII........	3	1	2	—	i	1	—	_	_	_	i	i	_	_	_
Johannes: Rote VIII......
Hedyig Eleonora: Rote IX . . .	—	1	—	—	—	1								i	_
> » » X . . .	—	1	—	i	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	_
> » » XI . . .
Katarina: > XII . . .	8	16	7	ii	i	5	—	—	—	i	_	i	i	_	_	3
» » XIII . . .	4	1	2	i	2	—	—	—	i	—	_	_	_	_	i	_
» > XIV . . .	1	1	1	i
Maria: » XV . . .	2	3	2	2	—	1	—	—	—	—	_	_	_	_	_	1
» » XVI . . .	1	5	1	2	—	3	—	—	—	i	_	i	_	i	_
Kungsholmen: Rote XVII ....	1	2	—	, 1	1	1	—	—	i	_	_	_	_	i	_
» allm. försörjningsinr.	5	7	5	4	—	3	—	i	_	2	_	_	_	_	_	_
Adolf Fredrik: Rote XVIII . . .	2	3	2	1	—	2	—	_	_	1	_	_	_	i	_
Maria: » XIX . . .	2	—	—	—	2	—	—	_	2	_	_	_	_		_
Hedvig Eleonora: » XX . . .
Johannes: » XXI . . .
Adolf Fredrik: » XXII . . .	9	6	—	—	9	6	—	—	1	1	_	_	7	5	i
Kungsholmen: » XXIII . . .	3	—	1	—	2	—	—	_	_	_	i	_	1	_
Hedvig Eleonora: > XXIV . . .	1	2	1	2
Katarina: » XXV . . .	1	1	—	1	1	—	--	_ \|	1	—	—	_	__	_	_	__
Summa	46	57	26	33 \|	20	24 \|	-1	11	7	6 1	2	3 1	9	9	2	5

95*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna.

Orsakerna till hehofvet af anstaltsvård.

eller å fattighus.

Förut

vårdade

Vårdade i
annat enskild!
hem.

Vårdade i
eget hem.

Vårdade

fattighus.

Den sinnesslöas tillstånd.

Yttre omständigheter.

anstalt.

88 84

Berättelse ting. under sokn. af sinnessjuka och sinnesslöa. Tal/eller.

96*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, li vilka af läkare besökts för

				Antal	sinnesslöa, som	vårdats i	eget hem,	annat enskildt hem
			Icke i				I behof af anstaltsvård
Kommun.			behof af anstalts-
Summa.				Obildbara				Bildbara
				Sun
						å asyl för sinnessjuka	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 år.	öfver 12 år.
	m.	kv.	in.	kv.	ra.	kv.	m.	! kv. 1	m.	kv.	in.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Stockholms län.
Södertälje...........	i	3	i	2	—	i	—	_	_	1	_	_	_	_	__
Vaxholm ...........	—	1	—	—	—	i								1	_	_
Norrtälje............	2	2	2	2												_
Östhammar...........	1	—	1
Öregrund............	1	1	—	1	i								i	_	_
Sigtuna............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	5	7	4	5	i	2	—	—	—	1	—	—	i	1	—	—
Uppsala län.
Uppsala............	7	6	4	4	3	2	2	—	i	2	_	_	_	_	_	_
Enköping...........	—	3	—	2	—	1	—	1
Summa	7	9	4	6	8	3	2	1	i	2				—
Söderinnnlands län.
Nyköping...........	1	1	1	1
Eskilstnna...........	2	5	1	2	1	3	—	—	i	2	_	_	_	1	_	_
Torshälla...........	3	—	3	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_	__	_	_
Strängnäs...........	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	_	_	_	_	_
Mariefred...........	1	—	1	—		—	—	—	—	_	_:	_	_	_	_	_
Trosa.............	—	—	-	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	7	0	6	3	1	3		—	i	2	—	—	—	1	—	—
Östergötlands lön.
Norrköping: Olai församl.....	6	2	2	l	3	1	—	—	2	l	i	_	_	_	_	_
* Hedvigs > ....	5	—	5
» Norra > ....	3	2	3	2
* Mosaiska » ....
Summa	13 4 \|	10 1	3	3!	l\|	—		2	1	i	_		—	—	— ''

97*

utrönande huruvida behof af austaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.).

Orsakerna till beliofvet af anstaltsvård.

eller å fattighus.

Förut

vårdade

Vårdade i
annat enskildt
hem.

Vårdade å
fattighus.

Vårdade i
eget hem

Den sinnesslöas tillstånd.

Yttre omständigheter.

anstalt.

c ce

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal	sinnesslöa,	som	vårdats i eget hem,	annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af anstalts- vård.	I behof af anstaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6—12 år.	öfver 12 är.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	13	4	10	3	3	i			2	i	i
Linköping........	12	10	n	4	1	6	_	_	_	2	_			2	i	2
Söderköping.......	4	1	4	1
Motala........	3	—	3	—	—	—	_	_	_	_	_
Vadstena........	1	_	1
Skeninge..........	2	3	2	3	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_
Summa	35	18	31	11	4	7	—	—	2	3	i	—	—	2	i	2
Jönköpings lön.
Jönköping .........	11	3	11	3	—	—	_	_	_	_
Eksjö...........	1	1	1	1
Grenna..........	3	1	3	—	—	1	—	—	—	1
Summa	15	5	15	4	—	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—
Kronobergs län.
Växjö............	4	7	3	1	1	—	—	—	1	—
Summa	4	7	3	1	1	—	—	—	1
Kalmar län.
Kalmar............	13	6	9	3	4	3	—	_	1	3	_		2		i
Oskarshamn..........	5	1	4	1	1	—	—	_	1	_
Västervik..........	3	5	3	4	—	1	—	’_	_	_	_			i
Vimmerby...........	2	1	—	—	2	1	—	_	1	_	_			i	i
Borgholm...........	1	1	—	1	1	—	—	—	1							_
Summa	24	14	16	9	8	5	—	—	4	3	—	—	2	2	2	—
Gottlands län.
Visby............	9	8	5	6	4	2	—	—	2	1	2	—	—	1	_	_
Summa	9	8	5	6	4	2	—	—	2	1	2	—	—	1	—	—

90*

utrönande huruvida behof af anstalts vård förelegat. B. Städerna. (Forts.).

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.			Orsakerna	till behofvet af anstaltsvård
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	I Bildharhet.	Yttre omständigheter.	Den sinnessvag tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	\| Behöfva ej I anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	O S Cfc ►> lfa. K g =r o ST	Osnygg, hjälplös.	C/3 £ •1 P ö a- ro l W •n	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
3	9		2	i	2	1	2	1	i	_	_	_	i	3	_	4	2	—		—	2	—
6	9	—	—	i	6	1	4	2	5	2	—	1	—	3	—	4	1	—	—	—	—	—
—	2	—	1
—	3
—	1	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—

9	27	—	3	2	12	2	9	3	6	2	—	1	i	C	—	8	3	—	—	—	2	—
	10
—	2
1	2	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	i	1
1	14	—	—	—	5	—	2	—	—	—	—	—	—	—	i	1	—	—	—	—	—	—
	8			1	2									_	_	1	_	1	_		_	_
—	8	—	—	1	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—
4	3			3	9	1	3	3	3	3	_	1	___	1		2	1	_	—	—	3	—
1	4	—	—	—	1
1	1	—	2	—	4	_	2	1	1
2	—	1		—	—	1	—	—	2	1	i	1	—	2	-	i	—	-	—	—	—	—
1	1	—	—	—	—	—	1	1
9	9	1	2	3	14	2	6	5	6	5	i	2	—	4	—	4	2	—	—	—	3	—
4	5	1	2	1	4		2		3	4	_	i		_	_	3	2	1	_	i	—	—
4	5	1	2	1	4	—	2	—	3	1 *	\| -	i	-	—	—	3	2	1	I -	i	\| -	—

100*

Tab. III. Redogörelse för de ainneaalöa, hvilka af läkare besökts för

				Antal	sinnesslöa, som	vårdats i	eget hem	annat enskildt hem
			Icke i					behof af an st alts vård.
Kommun.			behof af anstalts-
Summa.				Obildbara				Bildbara
			rnrrl
							å asyl för sinnessjuka	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 år	öfver 12 år.
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Blekinge län.
Karlskrona.......	6	19	3	14	3	5	2	_	_	5	1
Ronneby .......	1	—	—	—	1	_	_	_	i
Karlshamn.......	9	2	6	2	3								i		2
Sölvesborg ...........	—	—	—	—	—	—	—									_
Summa	16	21	9	16	7	5	2	—	i	5	1	—	i	—	2	—
Kristianstads läu.
Kristianstad......	3	2	3	2
Simrishamn...... Engelholm.......	2	1	2	—	—	1									—	i
Summa	5	3	5	2	—	1										i
Malmöhus läu.
Malmö: Karoli församl. . . .	7	3	4	2	3	1	_	_	3	l
> S:t Pauli > ....	8	8	6	5	2	3	—	_	2	3	__	_	_
> S:t Petri » ...	1	—	_	—	1	—	—	—	1	_	_	_	_	_
> Mosaiska » ... » Garnisons » .....																—
Summa	16	11	10	7	6	4	_	_	6	4	_	_
Lund.........	12	5	12	5
Landskrona.......	7	4	6	1	1	3	_	_		3	_	_	i
Helsingborg........	2	1	2	1	—	—	__	_	_	_	_	_	_
Ystad..........	6	7	2	4	4	3	—	—	3	1	_	_	_	i	1	i
Trelleborg.......	—	1	—	1									_
Skanör...........	1	1	1	1
Ealsterbo............	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	__	_	_	_
Summa	44	30	33	20	11	10	—	-1	9 1	8	—	—	i	i	1	i

101*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.).

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till hehofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-äkildt hem.	Vårdade å fattighus.	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.		Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	& o ® ce gL g- 53“ g: SoS’ N O-	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej 1 anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hvgien.	Lastbarhet bland omgifningeu.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningeu.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
5	4			3	13	3	2	1	1	3	i	i		4		5	6	2			3
1
3	6	—	i	—	1	2	1	1	3	1
9	10	—	i	3	14	5	3	2	4	4	i	i	—	5	—	5	7	2	—	i	3	—
	1
1	1	—	i	—	—	—	—	—	1	1	—	i	—	—	i					■
1	2	-	i	—	4	—	—	—	1	1	—	i	—	—	i		—	—	—	—	__	—
2	3			2	3	3	1			l	i	i	_	_	_	3	t	l	_	—	—	—
3	6	—	—-	2	5	1	3	—	—	—	—	—	—	i	—	3	3	3	—	—	i	—

5	9	—	—	5	8	4	4	—	—	1	i	i	—	1	—	7	5	4	—	__	1	—
—	7
4	5	—	—	—	2	—	1 _	1	1	4	—	i	—	3	—	3	—	—	—	—	3	—
—	2	—	; —	—	1	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
3	G	—	—	4	—	2	2	2	3	1	i	—	—	1	i	3	1	1	—	i	1 —	—
—	1
—	2
12	1 82	—	; —	9	21	(i	! it	3	4	1 *''	*>	2		i 5	i	, l»	i <>	5	—	i	4 i _

102*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal sinnesslöa	som	vårdats i	eget hem,	annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af anstalts- vård.					behof af anstaltsvårc
Summa.	Obildbara	Bild bara
å asyl för sinnessjuka.	a asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6—12 år.	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	in.	kv.	in.	kv.	in.	kv.
Hallands län.
Halmstad...........	7	8	6	8	i	—	i
Laholm............	2	—	1	—	i								i
Falkenberg.........	—	3	—	3
Varberg......... .	—	3	—	1	—	2	_	_	_	2	_	_	_	_
Kungsbacka..........	2	—	1	—	i	—	—	—	—	—	—	—	i	—	_	_
Summa	11	14	8	12	3	2	i	—	—	2	—	—	o	—		—
Göteborgs och Bohus län.
Göteborg: Mosaiska församl. . . .	—	1	—	1	—	—	_	_	_	_
» Tyska » ...	—	1	—	1	—	—	—	—	_	_	_	_	_	_
> Garnisons > ...
i Gamlestadens > ...	1	1	—	1	l	—	—•	_	_	__	_		i		_
» Kristine > ...	2	—	1	—	1	—	—	—	i	_	_	_	_	_
» Masthuggets » ...	8	6	4	3	4	3	—	—	i	1	—	_	2	i	i	i
> Haga » . .	4	3	1	1	3	2	—	—	i	—	_	_	1	i	i	i
> Karl Johans > ...	12	7	6	2	6	5	—	—	1	1	—	_	3	2	2	2
» Gustafvi > ...	13	14	6	6	7	8	1	—	3	5	_	_	3	2	_	1
> Försörjningsinrättn. . .	16	14	12	13	4	1	—	—	2	—	—	1	2	_		_
Summa	56	47	30	28	26	19	i	—	9	7	_	1	12	6	4	5
Knngälf............	—	1	—	1
Marstrand...........	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	__	_	_	_
Uddevalla..... .....	8	8	4	2	4	6	—	1	—	2	i	_	2	1	1	2
Strömstad...........	3	—	3	—											_	_
Summa	67	57	37	32	30	25	i	1	»	9	i	1	14	7	5	7
Elfsborgs län.
Vänersborg ..........	4	3	3	3	1									_	1
Alingsås...........	—	2	—	2	—	—	—	—							_	_ .
Transport j	4 1	5	3	5 1	1	—	—	-1		—			...	—	1

103*

utrönande huruvida behof af anstaltsvärd förelegat. B. Städerna. (Forts.).

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.				Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	> ts P 02 a os cn Kt Eg	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.	Den sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anataltsvård.	Behöfva anataltsvård.	P= ., o cd ep CD Eg; e-t- i-*a oa <i < p SJO 3.<2.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anataltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	8» t— a ce ep CD \|\| ep < p po S.d5.	fa p® P* P- O B	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
	8		2	i	4
i	1							i	i	i	—	i						—
2 1	2 1	—	—		1 1		1	i	i		2	i	—	—	—	2 1	1 1	—	—	1	—	—
4	12	—	2	i	6	—	1	2	2	i	2	2	—	—	-	3	2	—	—	1	—	—
			l			—
—	l						1
l l	l 1	—	—	—	—	i		1	l		—	—	—					—	—	1	—	—
7	5	—	—	—	2	i	4	—	5	5	2	4	—		—	1	1		—	1	—
10	6	i	1	—	1	1	—	3	9	4	4	4	i		—	2	3	1	—	1		-
13	6	i	3	1	3	4	2	3	6	11	6	8	—	6	i	6	2	i		2		—
—	—	—	—	5	25	1	—	3	3		—	—	—	—	—	4	1	—	—	1	—	—
37	22	2	5	6	31	10	7	10	28	21	13	16	i	7	i	14	9	2	—	7	—	—
_	1																		-
10	3	—	o O	—	—	—	_	1	7	3	1	1		5	—	7	3	2	—	1	—	—
—	3	—		—	—	—	1	1
47	29	2	8	(i	32	10	8	12	35	24	14	17	i	12	i	21	12	4	—	8	—	—
1	3	_	_	__	3	_	1	_	1	1	_	1	_	—	—,	—	1	1	—	—	—	—
—	1	—	1	—						—		—	—						-
1	4	—	1	—	3	—	1	—	1	\| 1	—	1	—	—	—	—	1	1	I —	—	—	—

Berättelse any. undersöka, af sinnessjuka Och sinnesslöa. Tabeller. 14

104*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöci, hvilka af läkare besökts för

Kommun.				Antal	siunesslöa,	som	vårdats i	eget hem,	annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af anstalts- vård.	I behof af anstaltsv&rd.
Summa.	Obildbara	Bildbnra
å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslön.	under 6 år.	6-12 Sr	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Transport	4	5	3	5	i										i
Borås.............	7	2	3	2	4	—	—		2	—	—	—	i	—	i	—
Ulricehamn...........	—	1	—	1	_	_	_	_	_	_	_	_		_	_	_
Åmål.............	2	—	2										—			—
Summa	13	8	8	8	5	—	—	—	2	—	—	—	1	—	2	—
Skaraborgs län.						o
Mariestad...........	1	2	1	2
Lidköping...........	3	3	3	3												_
Skara.............	2	3	1	2	1	1			—						1	i
Sköfde.............	1	2	—	1	1	1	—	—		—	—	—	i	i	_
Hjo..............	1	—	1													—
Falköping...........	3	—	2	—	1	—	—	—	1							—
Summa	11	10	8	8	3	2	—	—	1	—	—	—	i	i	1	i
Värmlands län.
Karlstad............	1	2	1	2												_
Kristinehamn..........	5	3	2	1	3	2		—	2	—	—	—	—	i	1	i
Filipstad............	3	4	3	3	—	1		—	—	—	—	—	—	i	—	—
Summa	9	9	6	6	3	3	—	—	2	—	—	_	—	2	1	i
Örebro län.
Örebro .............	8	9	2	6	6	3	—	—	2	1	—	i	3	1	1	_
Askorsund...........	—	—			—	—	—	—	—	—	—		—	_	_	_
Nora..............	3	1	2	1	1								1	_	_	_
Lindesberg...........	2	2	—	1	2	1	—	—	1	—	—	—	1	—	—	i
Summa	13	12	4	8	9	> *1	—	—	3	1	—	i	5	1	1	i

105*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.).

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.		Den	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej I anstaltsvård.	Behöfva 1 anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva j anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	ta *22. ® p: C ta c: tacn; p Cl O B ^ sr	* 5’ aq ? ? p 0 Oj	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
i	4		i		3		i		i	i	_	i	__	_	_	_	1	1		—	_	—
2	4	i	i	i	—	—	—	—	2	—	—	—	_	2	—	O 0	1	. —	—	—	—	—
—	1															‘
—	2	-
3	11	1	2	i	3	—	i	—	3	i	—	i		2	—	3	2	1	—	—		—

1	b 3		_	i	—	—	i		2	i	_	i
2	i
—	i
1	—	—	—		2			—	—	i	—	_	—	1	—	1	1	—	—		—	—
4	n	—	1	i	4	_	2	1	4	2	—	1	—	1	—	1	1	_	—	—	—	—
	i
4	3	i	—	—	—	2	—	1	3	3		i	_	2	—	1	2		-	1	2	—
1	3	—
5	7	i	—		5	2	—	1	4	3	—	i		2	—	1	2	—		1	2	—
9	4	—	4		—	1	1	1	6	6	2	i	—	3	_	4	4	—	—	2
1	2	_	1
2	—	i	—	—	1	—	1	1	2	1	1	i	—	1	—	1	1	1	—	—	—	—
12	«	i	r i)	—	1	1	3	O	!)	7	3	2	—	4	—	5	r.	1	_	2

106*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, livilka af läkare besökts för

				Antal	sinnesslöa,	som	vårdats i eget hem,	annat enskild! hem
			Icke i				i	behof af anstaltsvurd.
Kommun.			behof af anstalts-
Summa.				Obildbara				Bild bara
			O 1	ri
					uuu		å asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 är.	6-12 år.	öfver 12 år.
	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.
Västmanlands län.
Västerås............	2	i	i	i	i				i
Sala..............	7	4	6	4	i		__	—		_	_	_	i	_	_	_
Köping...........	1	2	—	1	i	i			i	_	_	_		_	_	i
Arboga ............	3	—	3		-				-				-			—
Summa	13	7	10	G	3	i	—		2	—	-	—	i	—		1
Kopparbergs län.
Falun.............	1	3	1	2		i	—	—		i
Säter.............	1	1	1	i												_
Hedemora...........	3	—	3	—		-								-
Summa	5	4	5	3	—	i				i
Gäfleborgs län.
Gäfle.............	10	14	6	9	4	5	_	—	2	-3	_	_	2	2	_	_
Söderhamn...........	6	5	5	5	1		—	—	1	—
Hudiksvall...........	3	3	3	3								-
Summa	19	22	14	17	5	5			3	3	—		2	2	—	—
Yästernorrlands län.
Hernösand...........	4	2	1	2	3	—	i			—					2	_
Sundsvall...........	18	11	12	6	6	5	—	_	_	1	i	—	3	1	2	3
Örnsköldsvik..........	—	1	—	1							-	-
Summa	22	14	13	9	9	5	i			1	i	—	3	1	4	3
Jämtlands län.
Östersund...........	3	3	2	1	i	2	—	—	—	—	—	2	1		—	—
Summa	3	3	2	1	i	2				_	—	2	1		—	—

107*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.).

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skildt hem.	Vårdade å fattighus.	Bildbarhet.	Yttre omständigheter.	Den sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själfmord.	s* 2. 5’ CSJ eu D Q-- i a	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig !
	i			i	i	i		1											•			1
1	6	—	—		4	—	2	—	i	—	—	—	i	—	—	—	—	_	—		—	—
2	1		—		—	_	1	—	i	—	i	i	—	—	—	1	1	i	_	—	—	i
				-
3	8	_	—	i	8	i	3	1	2		i	i	i	—	-	1	1	i	—	—	—	1
1	2				1	i	1				_					1	1		_	_	1	i
—	1																			-		—
—	3															-			-
1	6	—	—	—	2	i	1	—	—	—		—		—	—	1	1	_	—	—	1	_ 1
5	9		i	4	5	i	3		4				3	_	_	5	4	4		i		_!
1	10	—	_	—	—	—	2	—	—	i	—	—	—	i	i	—	—	-	—	_	1	—
—	3																		-
6	22	—	i	4	8	i	7	—	4	i			3	i	i	&	4	4	—	i	1
2			i	1	2		1		2			_	1			j_	2	2	_		_	-
9	11 1	—	i	2	6	—	4	2	10	i	2	i	1	i	i	3 1-	3	2		1	1 5	\|
11	12	—	2	3	8	—	5	2	12	i	2	i	2	i	i	3	5	4	—	i	5	_
3	2		j _		1				3	j 3		1		3			1		_		1	_
3	2	—		—	1	—	—	—	3	3	I —	! i	—	3	—	1 1	1	—	—	—	1	'' —

108*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, livilka af läkare besökts för

Kommun.

Antal sinnesslöa,

som

vårdats i

eget hem,

annat enskildt hem

Summa.

Icke i
behof af

anstalts-

vård.

I behof af anstaltsvård.

Summa.

Obildbara

Bildbara

å asyl för
sinnessjuka.

å asyl för
sinnesslöa.

under

6 år.

6-12 Sr.

öfver

12 år.

kv.

Västerbottens län.

Umeå............

Skellefteå...........

—

Summa

Norrbottens län.

Luleå.............

—

Piteå.............

Haparanda.......... .

—

Summa

—

109*

utrönande huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. (Forts.).

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.	Ansökan gjord om anstaltsvård.	Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	Cd £ o- p ET1 tt rrt-	Yttre omständigheter.	Den sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	P M a ce oo rt> P ^ O: r» >—►» OD <3 <1 p »o S-dB.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	P 3 » b» ro oo O: <3 ^ po 2 -i P pa	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själ fm ord.	W 2. 5* 09 ►-« < p p eu O	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
	1
—	1
—	2				-
2	3	i			i	i		1	1	1		3		i		3	1	1		_	_	_
—	i				2
2	4	i		—	4	i	—	1	1	1	—	8	—	i	—	8	1	1	—	—	—	—

no*

Tab. III. Redogörelse för de sinnesslöa, hvilfea af läkare besökts för utrönande

Län.				Antal sinnesslöa	som	värdats i eget hem,	annat enskildt hem
Summa.	Icke i behof af anstalts-värd.	I behof af anstaltsvård.
Summa.	Obildbara	Bildbara
ä asyl för sinnessjuka.	å asyl för sinnesslöa.	under 6 år.	6-12 år.	öfver 12 år.
m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	kv.	m.	i
Stockholms stad.....	46	57	26	33	20	24		i	7	6	2	3	9	9	2	5
Stockholms län.......	5	7	4	5	i	2	—	—	—	1	_	_	1	1
Uppsala.........	7	9	4	6	3	3	2	i	1	2		_
Södermanlands.......	7	6	6	3	1	3	—	_	1	2		_	_	1
Östergötlands.........	35	18	31	11	4	7	_	—	2	3	1	_	_	2	1	2
Jönköpings........	15	5	15	4	—	1	—	—		1		_	_
Kronobergs..........	4	7	3	7	1	—		_	1
Kalmar..........	24	14	16	9	8	5		—	4	3	_	_	2	2	2
Gottlands.........	9	8	5	6	4	2	—	—	2	1	2	_		1	_
Blekinge............	16	21	9	16	7	5	2	—	1	5	1	_	1		2
Kristianstads.......	5	3	5	2	—	1										1
Malmöhus..........	44	30	33	20	11	10	—	—	9	8		_	1	1	1	1
Hallands..........	11	14	8	12	3	2	1		_	2		_	2
Göteborgs och Bohus......	67	57	37	32	SO	25	1	i	9	9	1	1	14	7	5	7
Elfsborgs..........	13	8	8	8	5		—	_	2		_	_	1		2
Skaraborgs........	11	10	8	8	3	2	—	_	1		_	_	1	1	1	1
Värmlands.........	9	9	6	6	3	3	—		2	_	_	_		2	1	1
Örebro ...........	13	12	4	8	9	4	—	—	3	1	—	1	5	1	1	1
Västmanlands........	13	7	10	6	3	1	—	—	2	_	_	_	1			1
Kopparbergs........	5	4	5	3	—	1	—	_		1	_
Gäfleborgs........	19	22	14	17	5	5	—	—	3	3	.	_	2	2 ,
Västernorrlands.......	22	14	13	9	9	5	1	—		1	1	_	3	1	4	3
Jämtlands........	3	3	2	1	1	2	—	_		_	_	2	1
Västerbottens......	1	1	1	1
Norrbottens.......	5	6	4	4	1	2	—	—	1	1 \|	_	_		i!		_
Summa i	409	352 1277 \|	237	132	nöj	7	3 1	51 \|	50 \|	8	7 1	44	32 \|	22	23

in*

huruvida behof af anstaltsvård förelegat. B. Städerna. Sammandrag.

eller å fattighus.	Förut vårdade å anstalt.		Orsakerna till behofvet af anstaltsvård.
Vårdade i eget hem.	Vårdade i annat en-skilt hem.	Vårdade å fattighus.	► 0 P CD 0 Os CD P? 7g	Bildbarhet.		Yttre	omständigheter.			Ilen	sinnesslöas tillstånd.
Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstaltsvård.	Behöfva ej anstaltsvård.	Behöfva anstalts vård.	Behöfva ej anstaltsvård.	5 sn t» ° P-p- o s	Fattigdom, dålig hygien.	Lastbarhet bland omgifningen.	Brist på föda, tillsyn, ans.	Tvångsmedel, hård behandling.	Ekonomiska svårigheter.	Andra omständigheter.	Osnygg, hjälplös.	Störande, bråkig.	Farlig för omgifningen.	Benägen för själamord.	Kringdrifvande.	Kroppsligt sjuk eller svag.	Periodiskt orolig.
38	34		2	6	23	3	i		30			i		i	i	10	8	4		2	3
3	5	—	—	—	4	1	2	2	2	i	—	2	—	i	—	1	2	i	—	1	—	—
4	6	—	—	2	4	1	4	1	—	3	—	1	—	3	—	4	1	i	—	2	—	—
3	7	—	1	1	1	1	3	1	1	1	—	—	—	1	—	3	—	—	—	—	—	—
9 1	27 14	—	3	2	12 5	2	9 2	3	6	2	—	1	i	6	i	8 1	3	—	—	—	2	—
9	8 9	i	2	1 3	2 14	2	6	5	6	5	i	2	—	4	—	1 4	2	i	—	—	3	—
4	5	i	2	1	4	—	2	—	3	4	—	1	—	—	—	3	2	i	—	1	—	—
9	10	—	1	3	14 4 21	5	3	2	4	4	i	1	—	5		5	7	2	—	1	3	—
12	32	—		9	6	11	3	4	8	2	2	_	5	i	13	6	5	_	1	4	_
4	12	—	2	1	6	—	1	2	2	1	2	2	—	—	—	3	2	—	—	1		—
47	29	2	8	6	32	10	8	12	35	24	14	17	i	12	i	21	12	4	—	8	—	—
3	11	1	2	1	3	—	1	—	3	1	—	1	—	2	—	3	2	1	—	—	—	—
4	11	—	1	1	4	—	2	1	4	2	—	1	—	1	—	1	1	—	—	—	—	—
5	7	1	—	—	5	2	—	1	4	3	—	1	—	2	—	1	2	—	—	1	2	—
12	6	1	5	—	1	1	3	2	9	7	3	2	—	4	—	&	5	1	—	2	—	—
3 1 6	8 6 22	—	—	1	8	1	3 1 7	1	2	—	1	1	i	—	-	1	1	1	—-	—		1
—	1	4	8	1	—	4	1	_	—	3	1	i	5	4	4	_	1	1	_
11	12	—	2	3	8	—	5	2	12	1	2	1	2	1	i	3	5	4	—	1	5
3	2	—	_	—	1	—	—	—	3	»1 O	—	! i	—	3		1	1	__	—	—	1
—	2											-				j —	—				—
9	4	1	—	—	4	1		1	1	1	—	i ‘i o	—	1	\| —	3	1			—	j -	—
194	291	1 8	33	\| 45	190	3S	74	j 39	136	\| 71	26	; 42	1 8	58	7	! ioi	j 68	31	! —	: 22	25	1

Berättelse ang. undersöka, af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller

112*

Tab. IV. Sammandrag af uudersökningens resultat beträffande antalet sinnessjuka

	1	! 2	1 3	4	1 6	! 6	1 7	1 *	1 9	10	1 ii	! 12	1 13	j 14
	Folkmängden : den 31 dec.	riket 1900			Anta	1 e t	s i	n n e	s s j	u k a.
			Ä landsbygde	n.		I städerna.	2 >o
				Inom de undersökta distrikten.	Inom	motsvarande län.	SJ B^ aT	B	1 5* S a P Qj oo
Län (jämte Stockholms stad).	å lands-bygden.	i städerna.	å lands-bygden och i	B 3 *	Enligt de nominativa uppgifterna.	B a <?'' O-i *■ rs >-» Oj	Ökning (skillnaden mellan kol. 5 o. 6)	w B "B S"1	Enligt um siffrorna kol. ökade	•"B -i B g	fr •-2 p: rr 2. B*	;t undersöku vunna rei	B K qs 09 g* ^ B B B O P-i « « tr >-<
		städerna; summa.	Ei ce &■ g 3 5 S s • g. fT P	2 < K* ? i eu p	Absolut.	I procent.	E» KO ce £ 2 3 g 6 p >-« 5* fr p	lersökningen; i föregående med 69*3 %.	B B 7Q ^ g-g. B SL fr	CK5 B •B •B C2. fn •i B P	2- o sj-oq P CD r* 0 Oi 3 fr	i städerna; »ökningen.
Stockholms stad . . .	—	300,624	300,624									393	946	946
Stockholms län .... 1 Uppsala.......	157,455 96,807	15,397 27,056	172,852 123,863	129	33	54	21	636	( 215 1 169	364 286	023 0 30	27 20	40 102	404 388
Södermanlands ....	110,309	27,119	167,428	9	12	14	2	16-7	181	306	0 22	48	67	373
Östergötlands.....	215,302	64,147	279,449	50	52	64	12	23 l	397	672	0-31	125	179	851
Jönköpings...... Kronobergs......	174,885 151,759	28,151 7,365	203,036 159,124	\|85	68	138	70	1030	j 438 \ 397	742 672	042 044	59 14	74 26	816 698
Kalmar.......	196,393	31,232	227,625	45	47	72	25	53-2	396	670	0-34	73	98	768
Gottlands......	44,405	8,376	52,781	10	8	20	12	1500	105	178	040	12	32	210
Blekinge.......	110,167	36,135	146,302	24	23	35	12	52-2	173	293	027	58	101	394
Kristianstads ......	204,002	15,164	219,166	27	23	38	15	65-2	331	560	027	39	53	613
Malmöhus......	278,925	130,379	409,304	42	49	62	13	26-5	419	709	025	135	305	1,014
Hallands.......	114,968	26,720	141,688	26	29	66	37	127-6	217	367	032	51	69	436
Göteborgs och Bohus .	191,543	145,632	337,175	26	25	61	36	144-0	295	500	0-26	186	580	1,080
] Elfsborgs......	249,249	30,265	279,514	46	48	116	68	141-7	561	950	0-38	50	64	1,014
Skaraborgs ......	217,781	23,288	241,069	42	43	95	52	1209	425	720	0-33	42	67	787
I Värmlands......	232,107	22,177	254,284	59	66	92	26	39-4	550	931	0-40	41	48	979
1 Örebro........	167,518	27,406	194,924	27	23	43	20	87-0	361	611	0-36	43	70	681
Västmanlands ....	119,768	28,503	148,271	22	21	32	11	52-4	246	417	0 36	40	65	482
Kopparbergs.....	205,681	12,027	217,708	35	37	59	22	59-5	484	819	0-40	29	39	858
Gäfleborgs......	192,366	45,682	238,048	23	24	45	21	87-5	323	547	0-28	86	in	658
Västernorrland s....	206,940	25,371	232,311	27	27	30	8	11-1	318	538	0-26	45	74	612
Jämtlands......	104,525	6,866	111.391	16	16	21	5	313	178	301	029	11	18	319
Västerbottens.....	138,573	5,162	143,735	19	22	27	5	22-7,	245	415	0-30	11	15	430
Norrbottens......	121,062	13,707	134,769	27	28	42	14	50 0j	239	405	033	11	26	431
Summa	4,032,490	1,103,951	5,136141	716	724	1,226 502	69.1	7,668	12,973 0 32	1,649	3,269	16,242

113*

inom riket samt beliofvet af anstaltsvärd för dessa sjuka, den 31 December 1900.

15 \|	16 \|	17 \|	18 \|	19 f	20	21 \|22\| 23 j	24 \|	25	20 I	27	28 \|29\|30,	31	32 \|	33	34 \|3ö\| 36	37	38
		B	e h o f	vet	a f		a n	sta	1 t	s v å	r d	för		d	e s	innessju	k	1.
			Å	1 a	n d s	6 y	; 4	e n.				I städer	n a.		Å landsbygden och i stä-derna ; summa
Inoi Äntå anstå reda befintl	n de undersökta distrikten.		Inom	motsvarande län.			Däraf redan vårdade	Återstående behof af anstalts-platser.	Totalbehof.	Däraf redan vårdade	Återstående behof af anstalts-platser.
å It n iga.	Diirutöfver i behof af vård enl. undersökn.	Alltså summa i behof af anstalts vård.	Totalbehofvet efter 57''7 % af länets sinnessjuka.	Däraf redan vårdade	Återstående behof af anstaltsplatser.	po	å enskild anstalt.	å länslasarett. j	å samtliga nämnda anstalter; summa.	å offentlig anstalt.	ä enskild anstalt.		p
å offentlig anstalt.	å enskild anstalt. 1	P: Ö 00 b" 0D P 1	Summa.	c? B- O r*»	offentlig anstalt.	po p: B er- P »3 P •-< ce eT	samtliga nämnda istalter; summa.
I % af de sinnessjuka i 1 distriktet.	Absolut.	Absolut.	1% af distriktets sinnessjuka.	Absolut.	I % af de sinnes- sjuka i länet.
												707	349	18		367	340	707	349	18	_	367	340
i					] 210	123	i	6	ISO	357	80	22	16	2	_	18	4	232	139	3	6	148	84
[ 24-0	13	9	22	40-7	1 165	98		5	103	36o	62	80	65	—	—	65	15	245	163	—	5	168	77
500	7	4	11	78''6	177	103	i	3	107	350	70	40	28	—	—	28	12	217	131	1	3	135	82
48-4	31	17	48	750	388	198	i	5	204	30-4	184	112	97	1	6	104	8	500	295	2	11	308	192
1					\| 428	119	2	18	139	187	289	33	24	—	3	27	6	461	143	2	21	166	295
[26-8	37	48	85	61-6	i 388	115	—	2	11?	17''4	271	16	14	1	—	15	1	404	129	1	2	132	272
222	16	32	48	667	386	125	—	5	130	19-4	256	57	32	—	—	32	25	443	157	—	5	162	281
10 0	2	8	10	500	103	35	—	—	35	19 6	68	16	7	—	—	7	9	119	42	—	—	42	77
22-8	8	6	14	400	169	52	—	6	58	197	in	61	33	—	—	33	28	230	85	—	6	91	139
39''4	13	11	24	63''2	323	166	—	7	173	30 8	150	36	31	1	1	33	3	359	197	1	8	206	153
403	25	17	42	677	409	249	1	17	267	376	142	191	147	6	3	156	35	600	396	7	20	423	177
13-6	9	16	25	37-9	212	71	—	—	71	19''3	141	38	28	—	2	SO	8	250	99	—	2	101	149
16 3	10	20	30	49-2	288	121	—	9	130	260	158	378	145	1	1	147	231	666	266	1	10	277	389
172	20	50	70	60 3	548	188	—	11	199	20''9	319	39	18	—	1	19	20	587	206	—	12	218	369
22-2	20	23	43	453	415	161		15	176	24-4	239	36	29		1	30	6	451	190	—	16	206	245
206	19	42	61	66 3	537	186		16	202	21''6	335	36	32	1	2	35	1	573	CO	1	18	237	336
23-2	10	19	29	67-4	352	155	—	—	155	25''3	197	51	48		—	48	6	406	203	-	—	203	203
18-7	6	11	17	53 l	241	115	—	9	124	297	117	40	34	—	1	35	5	281	149	-	10	159	122
18-6	11	10	21	35 (i	472	180	1	11	192	234	280	22	19	_	—	19	3	494	199	1	11	211	283
311	14	7	21	46''7	316	113	—	10	123	22-4	193	63	42		3	45	18	379	155		13	168	211
53-3	16	4	20	66 7	310	161	2	7	170	31 5	ilo	53	34	9	1	37	16	363	195	4	8	207	156
23-8	5	13	18	85''7	174	74	—	5	79	26''2	95	12	9	1	—	10	2	186	83	1	5	89	97
407	11	8	19	704	210	99		(i	105	253	135	9	!	-	—	9	—	249	108	—	6	114	135
52-3	22	8	30	714	234	116		1	117	28''8	117	17	10	l	-	11	6	251	126	: 1	l	128	123
265825	888	708	577	7,485	8,128	9	174	3,806	255	4,179	2,168	1,80085	25	1,360	'' 808	9,653 4,423 44 190 4,666	4,987

114*

Tab. V. Öfversikt af antalet sinnessjuka och sinnesslöa
_ med fördelning: efter landsbygd

	Göteborgs hospital.	Hemösands hospital.	Kristinehamns hospital.	Lunds hosp.	Lunds asyl.	Malmö asyl.
Hemort.	Sinnes- sjuka.	Sinnes- siöa.	Sinnes- sjuka.	Sinnes- slöa.	Sinnes- sjuka.	Sinues- slöa.	Sinnes- sjuka.	Sinnes- slöa.	Sinnes- sjuka.	Sinnes- slöa.	Sinnes sjuka.	Sinnes- slöa.
	03 p eu	t* P B p-	ce p p	It-* p B eu	c» p eu	P a	c» ST eu *	tH P B	CO p eu	t"1 P B eu	03 P *	p B	03 P	t- P B eu	ce 5T eu	tT* P B P-1	CO p eu	tH P B eu	CO p B.	P B CU	CO p~ eu	tr* p eu	03 P eu	tH P B eu
Stockholms stad . . .																	42				3
> län . . .
Uppsala * . . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	i	—	—	5	13	_	1	_	_	_	i
Södermanlands län . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6	9	—	5	_	_	_	i
Östergötlands > . .	—	1															8	7	1	2	_	_	_	i
Jönköpings > . .																					2	4	_
Kronobergs > . .	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—	1	3	—	_	1	20	1	1	_	1	_
Kalmar . . .													4	4	—	1	12	27	—	1	1	5	_	_
Gottlands > . .
Blekinge j . .	2												8	10	i	1	6	10	2	_	3	2	_
Kristianstads > . .	—												11	73	—	2	14	61	—	12	5	20	_	i
Malmöhus » . .	—	2							i	—	—	—	71	105	2	2	48	96	3	6	18	34	i	i
Hallands > . .	6	19	—	—	—	—	—	—	i	1	—	—	10	28	—	1	5	18	—	2	_	_	_	_
Göteborgs o. Bohus lön	31	48	—	—	i	—	—	—	7	4	—	—	5	1	—	—	31	32	_	1	2	4	_	3
Elfsborgs län ....	3	43	—							19	—	—	—	4	—	—	7	46	_	2	_	3	_
Skaraborgs » . . . .	—	9						—	7	65	—	—	1	—	—	—	4	26	_	_	2	2	_	_
Värmlands » . . . .	1	—	—	—	—	i	—	—	13	92	1						5	24	1	7	1	2	_	_
Örebro > . . . .	—	—	—	—	—	—	—	—	8	54	—	—	3	—	—	—	16	25	_	5	_	2	_	_
Västmanlands län . .																	3	16	1	—	1	_	_	_
Kopparbergs > . .						3	—	—	1	13	—	—	—	1	—	—	5	20	_	1	_	2	_	_
Gäfleborgs > . .	—	—	—	—	7	10	—	1	1	—	—	—	—	—	—	—	4	10	_	_	1	1	_	_
Västernorrlands» . .	—	1	—	-	27	114	—	4	—	—	-	—	—	—	—	—	1	18	1	1	_	1	_	1
Jämtlands > . .	1	—	—	—	1	38	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	6	—	1	_	_	_	1
Västerbottens > . .	—	—	—	—	—	17	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	5	2	_	_	_	_	_	_
Norrbottens > . .		—	—	—	2	2	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	2	4	—	—	—	—	_	_
Summa	47 123	—	—	38 185	—	6	45	253	1	—	117 240	3	7	238	535	10	51	39	83	i	10
Summa sinnessjuka .	170			223			298			357			773			122
> sinnesslöa . .			0			6			i			10			61			ii
> sinnessjuka o. sinnesslöa . .	170	229	299	367	834	133

115*

som den 31 december 1900 vårdades å rikets hospital och asyler,
och städer inom hvarje län.

Nyköpings hospital.	?iteå hospi-tal och asyl.	Stockholms hospital.	Uppsala hospi-tal och asyl.	Vadstena hos->ital och asyl.	Växjö	hosp.	Vishy hosp.	Samma.
Sin-nes-sj uka.	Siu- ncs- slön.	Sin- nes- sjuka.	Sin- nes- slöa.	Sin- nes- sjuka.	Sin- nes- slöa.	Sinnes- sjuka.	Sinnes- slöa.	Sinnes- sjuka.	Siunes- slön.	Sinnes- sjuka.	Sinncs- slöa.	Sinnes- sjuka.	Sinnes- slöa.	Sinnessjuka.	Sinnes- slöa.
33 P	tH P D CP	*1 p ep	P 3 Si-	33 P-	ö	33 P CP	fc? P Ö CP	3: p i * ■ i	f P O "i	3. P c_	t- p 3 CP	33 P	t* P 3 Cp	33 P	P 3 ep	3) p p-	T ’ S ^ l	33 P C-	f P 3 ep	35 ct- P ep	tr> P » ep	33 r*- P CP	t- p a ep	35 P Cu	t"* P O ep	33 ert- P ep	t- p c ep	33 P ep	f P D cp	35 p" cp	t"1 P ö eu
8	-!			19				170				71	_	o O	_	24	■* 1	_	—	2	—	l	—	—	— j	—	—	349	—	3	—
1	4			—	4			8	38		—	4	50	—	i	3	8	—	3							—	—	16	123	—	7
_	1		—	—	5		1	4	2			BO	72	2	7	5	4											65	98	2	10
16	73	_	1	—	—			1		—	—	4	10	—	1	1	10	—	3	—	i							28	103	—	11
2	2							2				3	7	—	1	81	175	2	12	1	i	—	—		—	—	—	97	198	3	16
_	2	_	_	—	—	—		—	—	—	—	—	11	—	1	13	33	—	2	4	36	—						24	119	—	3
_	_	_	_	_	_	—	— -	—	1	—	—	1	9	—	2	—	11	—	2	10	70	—	—	—	—	—	—	14	115	1	5
_	3	_		1	_	—	—	—	3	—	—	—	17	—	—	7	33	—	1	7	32	—	i	—	i	—	—	32	125	—	4
_	_	_	_	—	__	—	—	—	—	—	—	1	4	—	—	—	3	—	—	—	—	—	—	4	27	—	—	7	35	—	—
_	1							1				2	6	—	1	1	6	—	—	10	17	—	—	—	—	—	—	33	52	3	2
	1	_			_	—	__	—	—	—	—	—	3	—	—	1	5	—	—	—	3	—	—	—	—	—	—	31	166	—	15
1												2	4	—	1	4	3	2	1	2	4	—	—	—	—	—	—	147	249	8	11
_	_	_	—	—	—	—	—	—	1	—	—	1	1	—	—	3	3	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	28	71	—	3
_	1											16	15	—	1	45	14	2	—	7	2	—	—	—	—	—	—	145	121	2	5
2	3	_	_	_	1	_	—	—	1	—	—	2	31	—	—	3	35	—	—	1	2	—	—	—	—	—	—	18	188	—	2
_	2											3	13	—	1	12	43											29	161	—	1
1	4	_	1	_	2	—	—	—	1		—	6	28	—	2	5	31		4	—	1	—	—	—	—	—	—	32	186	2	14
_	6	—		1	—	—	—	1	4		—	9	23		3	10	41	--	1				—					48	155	—	9
1	1			1	8	—	—	1	1		—	24	77		5	3	10	—	—	—	—	—	—	—	--	—	—	34	115	1	5
1	3				8				B			1C	102	_	3	2	23											19	180	—	4
_	1			3	13		1		—			24	65	—	2	2	13	1	1						—	—	—	42	113	1	5
—				1	11	1	2	1	1			2	14	1	—	1	1	—	1	1		—	—	—	—	—	—	34	161	3	9
_		—		1	11			1				-	14	1	1	-	5											9	74	1	3
_				2	77		c	-	1					_	1		—		—	—		—	—	—	—	—	—	c	99	—	5
	\| _			(	108	1-							-	il —	—			1 _	—	—			i					n	116	—	—
33	108	-	f	35 248	1		190 61		-	241;58(	7	134	226 51C	7	31	47 16!	-	i	4 28	1 -	i _	1,300 3,123	30	149
141			283			251			821			736		! 1	216				32			4,423
	—	2		—	8			0		—	41			38		—		i		—	0			179
-~- 143	291	251	862	774	217	32	4,602

116*

Tab. VI. Uppgift å absoluta och relatiya antalet sinnessjuka och sinnesslöu, platser
å hospital och asyl, samt exspektanter under de senaste decennierna.

År.	Folk- mängd.	Antal sinnessjuka.	Antal platser å hospital och asyl	Antal exspek-tanter.3 4)	Antal sinnesslöa.
Enligt Stati-stiska Central-byråns upp-gifter.	Enligt Öfver-styrelsens för hospitalen uppgifter.	Absolut.	I procent af antalet sinnes-sjuka.	Abso- lut.	1 för-hållande till antalet platser å hospital och asyl.	Enligt stati-stiska Central-byråns upp-gifter.	Enligt Öfver-styrelsens för hospitalen uppgifter.
Abso- lut.	I pro-ceut.	Abso- lut.	I pro-cent.	Abso- lut.	I pro-cent.	Abso- lut.	I pro-cent.
1840 .....	3,138,887	4,200	013			l) 850	2) 20-2
1850 .....	3,482,541	4,500	013	—	—	l) 1,000	2) 22-2	—	_	_	_
1860 .....	3,859,728	5,000	013	—	—	‘) 1,000	2) 20-0	—	—	2,500	006	_
1870 .....	4,168,525	5,750	014	—	—	1,322	!) 23-0	—	—	3,240	008	_	_
1880 .....	4,565,668	7,229	0158	—	—	1,991	2) 27-5	115	60	4,227	0 09	_
1886 .....	—	—	—	6,532	—	2,265	3) 34-8	227	100	—	—	4,212
1887 .....	—	—	—	6,885	—	2,560	371	257	lOo	—	—	4,984	_
1888 .....	—	—	—	7,068	—	2,560	36-2	210	8-2	—	—	5,456	_
1889 .....	-	—	—	7,285	-	2,569	35-2	249	9 6	—	—	5,731	_ j
1890 .....	4,784,981	8,703	0182	7,491	0-157	2,613	34-8	275	10-5	7,619	0 16	6,153	013
1891.....	—	—	—	7,678	—	3,309	430	282	8-2	—	—	6,192	_
1892 .....	—	—	—	7,873	—	3,357	42-6	229	6-8	—	—	6,295	_
1893 .....	—	—	-	7,997	—	3,657	45-7	248	6-8	—	—	6,446	_
1894 .....	—	—	—	8,272	—	3,829	46-2	199	5-1	—	—	6,625	_
1895 .....	—	—	—	8,610	—	4,259	49-4	362	8-4	—	—	6,674	—
1896 .....	—	—	—	8,725	—	4,259	488	505	11-8	—	—	7,028	_
1897 .....	—	—	—	9,340	—	4,271	457	441	10-3		—	7,069
1898 .....	—	—	--	9,546	—	4,271	44 7	650	15-2	—	—	7,063	—
1899 .....	—	—	—	9,003	—	5,016	55-7	851	16-9	—	—	7,312	_ j
1900 .....	5,136,441	9,312	0 181	8,957	0,174	5,016	56-0 1	910	18-1	7,679	0149	7,369	014 t

) Ungefärliga tal; vid slutet af år 1861 var antalet 1,074, efter öppnandet af Stockholms hospital samma år.

2) I förhållande till Statistiska Centralbyråns siffror.

3) Detta och följande procenttal beräknadt i förhållande till Öfverstyrelsens siffror.

4) Egentligen antalet under året till Medicinalstyrelsen inkomna ansökningar om anstaltsvård, hvilka icke
genast kunnat bifallas.

117*

Tab. VII. Öfversikt af antalet sjukplatser å rikets hospital och asyler vid utgången

af åren 1861—1900.

År.	I Göteborgs I hospital.	Hernösands hospital.	er 3 * eg: r? y	Malmö asyl.	Nyköpings hospital.	Lunds hospital.	1 Lunds asyl.	1 Piteå hosp. 1 och asyl.	Stockholms hospital.	Uppsala hospital.	Uppsala asyl.	Vadstena hosp. o.asyl.	Växjö hospital.	Visby hospital.	Summa.
1861........	67	50		175	48			_	150	135		292	143	14	1,074
1862 ........	—	120	—	—	54	—	—	—	—	—	—	340	150	15	1,206
1863 ........	—	—	—	—	—	—	—	—	154	—	—	—	—	—	1,210
1864 ........	,-	—	. —	—	60	—	—	—	179	—	—	—	—	—	1,241
1865 ........	—						—								1,241
1866 ........	—	124	—	—	—	—	—	—	—	—	—	350	—	—	1,255
1867 ........	-s-	—	—	—	67	—	—	—	—	155	—	—	180	25	1,322
1868 ........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,322
1869 ........															1,322
1870 ........	—														1,322
1871........	—	139	—	—	70	—	—	—	184	—	—	—	—	28	1,348
1872 ........	150														1,431
1873 ........	160	—	—	—	—	—	—	—	224	—	—	—	—	—	1,481
1874 ........	170	—	--									360	—	30	1,503
1875 ........													190	—	1,513
1876 ........													220	—	1,543
1877 ........									240						1,559
1878 ........									260	185	—	—	—	—	1,609
1879 .......	—	221	—	—	—	150	—	—	—	—	—	—	—	—	1,841
1880 ........						300									1,991
1881........	—	—	—	—	—	342	—	—	—	180	—	—	—	—	2,028
1882 ........	—	—	—	—	—	354	—	—	—	224	—	—	—	—	2,084
1883 ........									265	270	—	—	—	—	2,135
1884 ........										310				—	2,175
1885 ........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	380	—	-	—	—	2,245
1886 ........										400					2,265
1887 ........	175	—	290							-				—	2,560
1888 ........										-					2,560
1889 ........									270	404	—	—	—	—	2,569
1890 ........					114									—	2,613
1891........	—	—	300	—	—	—	684	—	—	406	—	—	—	—	3,309
1892 ........	—	225	—	—	—	—	—	—	—	426	—	384	—	—	3,357
1893 ........	—	—	—	—	—	—	—	290	—	436	—	—	—	—	3,657
1894 ........	—	—	—	—	—	—	836	300	—	446	__	—	—	—	3,829
1895 ........	—	—	—	—	140	—	—	—	—	—	—	784	222	32	4,259
1896 ........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 -	—	—	—	—	4,259
1897 ........	—	—	—	—	—	ce ce	—	—	—	_	—	—	220	—	4,271
1898 ........	—														4,271
1899 ........			—	124	_	—	—	—	250	1 —	800	800		_	5,016
1900 ........	175	225	300	124	140	368	836	300	250	446	800	i 800	220 j 32	5,016

118*

Tab. VIII. Antalet platser för sinnessjuka :l länslasarett och därmed jämförliga sjukhus
samt å enskilda anstalter, den 31 december 1900.

Län.	Anstalt belägen i:	ll)	2 '')	Län.	Anstalt belägen i:	1 l)	2‘)
Stockholms län . . .	Norrtelje (länslasarett). .		6		Transport	94	57
Uppsala » ä) . .	—	—	—	Skaraborgs län . . .	Mariestad (länslasarett) .	—	3
Södermanlands län .	Nyköping (länslasarett) .	—	2	» » . .	Falköping ( > ) .	20	—
Östergötlands »	Vadstena >	8	—	Värmlands > ...	Karlstad ( » ) .	—	5
> »	Norrköping (stadens sjuk-			> » . . .	Kristinehamn (länspavil-
	hus).........	14	—		jonger vid hospitalet) .	20	—
Jönköpings län . , .	Eksjö (länslasarett) . . .	20	—	Örebro > . • .	Örebro (länslasarett) . .	12	—
Kronobergs * * 3) . .	—	—	—	Västmanlands län	Västerås ( » ) . .	14	_
Kalmar > . . .	Kalmar (länslasarett) . .	—	3	Kopparbergs » . .	Falun ( > ) . .	12	_
> > . . .	Vestervik (länslasarett) .	—	G	Gäfleborgs > . •	Gäfle ( » )• •	14	—
» » . . .	Borgholm ( > ) .	—	1	» » . .	Söderhamn (länslasarett)	—	4
Gottlands » 4) . .	—	—	—	Västernorrlands län .	Hernösand5) ( » )	4	—
Blekinge > . . .	Karlskrona (länslasarett)	—	3	> »	Sundsvall ( » )	—	6
» * . . .	Karlshamn ( > )	—	2	Jämtlands > .	Östersund6) ( > )	5	_
Kristianstads län . .	Kristianstad ( > )	—	7	Västerbottens > .	Umeå ( > )	8	_
> » . .	Simrishamn ( » )	—	3	> > .	Skellefteå ( » )	—	6
» » . .	Engelholm ( > )	—	4	Norrbottens » .	Luleå ( i )	—	1
Malmöhus län . . .	Malmö (stadens sjukhus)	—	2	» )	Piteå ( > )	—	2
» » . . .	Lund (länspaviljouger vid hospitalet)......	20		5 »	Haparanda ( j )	-	1
Hallands » ...	Halmstad (länslasarett)		2		Summa	203	85
» > . . .	Varberg ( > )	—	2			288
5 > . . .	Falkenberg (sjukstuga) .	20	—
Göteborg o. Bohus län	Uddevalla (länslasarett)	12	—	Malmöhns län . . .	Holmehus (enskild anstalt)	12	—
Elfsborgs län . . .	Vänersborg.......	—	8	> > . . .	Katrinelnnd (ensk. anst.)	15	—
> » . . .	Borås.......	—	6	Stockholms län . . .	Solna sjukhem (ensk. anst.)	27	—
	Transport	94	57		Summa	54	_

... \ ailor<luingar för de sinnessjukas värd å lasaretten flerstädes äro mer eller mindre otillfredsställande,

upplores i kolumn 1 antalet platser å de anstalter som veterligen äro någorlunda goda eller kunna beräknas blifva
sa under den narmaste framtiden, hvaremot i kolumn 2 uppföres antalet platser å de lasarett livilka icke för framsynas
hora beräknas för vård af sinnessjuka. Till den förra kategorien höra i allmänhet lasarett med större
utdelningar för sinnessjuka; till den senare de lasarett som endast hafva ett fatal platser för sådana sinka.

24 sinnessjuka''från^läne^1, ^ 1902 erMUit med6ifvande att vid Uppsala hospital uppföra en byggnad för

• • i 3) knndstinget har hittills icke ställt sig till efterrättelse gällande föreskrifter angående beredande af pro visorisk

vård af sinnessjuka å länslasarett.

*-} i. de,^a dan hafva hittills statens hospital och länslasarettet stått under samma förvaltning
) Eu länspaviljong vid hospitalet är nu färdig. °

°) Nybyggnad beslutad.

119*

Tab. IX. Öfversikt af återstående behofvet af anstaltsvård i rikets olika län den 31
december 1900, jämte uppgift å sedan dess vidtagna, under arbete varande eller
föreslagna åtgärder för bristens afhjälpande i rikets olika delar.

	Återstäende		Beräknad tillkomst af platser 1900—1912		O: 3* n	w
	behof den 81					>-i ce	3.
	dec	1900.	Antal.	vid anstalt i	år	Vt O rf	rf-
Stockholms stad ....	340)				Sigtuna (enskild; 23 pl. Solna (ensk. 3pl.)	1902 1
84 77			26
Stockholms län..... Uppsala >.....	= 775	864 =<	18	fUppsala (hospitalet; afg. vid.bosp. 6pl.) 1 » (länspavilj.vidhosp.;tillk.24pl.	1901 1904 )	89	—
82			800	Stockholm (ny offentlig anstalt) . . .	1912
Södermanlands län . . .			20	Nyköping (länslasarett).......	1904 J
Östergötlands * ...	192
Jönköpings » ...	295							48
Kronobergs » ...	272	•= 848	800=	800	Smäland (ny''offentlig anstalt) ....	1911	—
Kalmar » ...	281
Gottlands » ...	77	= 77	30=	30	Visby (hospitalet).........	1904	—	47
Blekinge * ...	139			-5	Katrinelund (enskild; afgå 5 pl.) . . .	1901 )
		375	Uppsala asyl (hittills odisponerade pl.)''	1902 1
Kristianstads > ...	153	:= 618	595=	41	Nyköping (hospitalet)........	1902 l		23
	177	55	Göteborg (hospitalet)........	1904
Hallands » ...	149			129	"ä -“■»“•* ■	/ 1905 \ 1906
Göteborg och Bohus län .	389			500 500 6	! Restad (under byggnad varande) . . .	f 1905 \ 190fi
Elfsborgs län.....	369	>=1,339	1,450=''	f i familjevård ....	19Ö2	in	—
Skaraborgs *.....	245	29	[•Kristinehamn < kolonivilla.....	1904
Värmlands ».....	336			[415	\| till- och ombyggnad .	1908
Örebro >.....	203
Västmanlands län . . . Kopparbergs » ...	122 283	!= 819	812=	f800 12	Dalarne (ny offentlig anstalt) .... Hudiksvall (lasarett)........	1909 1 1904 /	: _	7
Gäfleborgs » ...	211
Västernorrlands 5 . . .	156			6	Piteå (hospital och asyl)......	1901 \|
		16	Hernösand (hospitalet; länspaviljong).	1902
Jämtlands » ... Västerbottens > ...	97 135	.= 511	513 =	7 64	Östersund (lasarett)......... Piteå (hospital och asyl)......	1904 ( 1905	2	-
		20	Hernösand (hospital)........	1906
Norrbottens » ...	123			400 165	Öfre Norrland (ny offentlig anstalt) . Olika delar af riket:	1912 1905—191C	1
	4,987		j Familjevård vid hospital ....		—
	288 =	68	Länslasarett..........	»	288	v__
Skillnad mellan den verk-				55	Enskilda anstalter.......	»	—	.—
liga beläggningssiffran 4,666 och det beräknade platsantalet 4,648 den 31 december 1900 . . .		18						18
Summa	5,005	5,352			—	490	143
					Öfverskott	—	347

Berättelse ang. undersöka. af sinnessjuka och sinnesslöa. Tabeller.

120*

Tab. X. Tillökningen af antalet platser för sinnessjuka och totalantalet platser

anstalter, enligt fattade beslut, hittills föreliggande

Å r.	Statens hospital och asyler.
Vid hospital och asyler i:	Ök- ning.	Sum- ma.
1900 ..........	Hela riket (beräknad siffra)....................	—	4,391
1901..........	Uppsala (afgå 6 pl.) Piteå (tillkomma 6 pl.)............	1 _	4,391
1902 ..........	Uppsala (förut befintliga men ej disponerade platser)........	375	—
»..........	Nyköping (om- och tillbyggnad, nära afslntad)...........	41
»..........	Kristinehamn (hos gifta skötare, i familjevård)...........	6	4,813
1904 ..........	Göteborg (under arbete varande om- och tillbyggnad)........	55	—
»..........	Kristinehamn (kolonivilla, hvartill Riksdagen anvisat medel) ....	29	—
	Visby (utvidgning i nuvarande länslasarettets lokaler; förslag under
	förberedelse i Medicinalstyrelsen).................	30	4,927
1905 ..........	Piteå (tillbyggnad af nuvarande hufvudkomplexet: 32 pl.; hos gifta
	skötare i familjevård 12 pl.; kolonivilla 20 pl.; underd. förslag från
	Medicinalstyrelsen före 1902 års slut)..............	64	—
»..........	Växjö (kolonivilla; ärendet beroende på K. Maj:ts pröfning).....	29	—
»..........	Restad (under byggnad varande ny anstalt).............	500	5,520
1906 ..........	Restad (» » > » » ).............	500	—
»..........	Växjö (kriminalasyl; ärendet beroende på K. Maj:ts pröfning) ....	100	—
>..........	Hernösand (till- och ombyggnad; ärendet ber. på K. Maj:ts pröfning) .	20	6,140
1908 ..........	Kristinehamn (till- och ombyggnad; underd. förslag från Medicinal-
	styrelsen före 1902 års slut)...................	415	6,555
1909 ..........	Dalarne (eller närgränsande län; plats håller på att utses af en på
	grund af Nåd. Bref den 13 juni 1901 tillsatt kommission) ....	800	7,355
1905-1910 .......	Olika delar af riket (platser i familjevård, hos gift betjening; förslag
	under förberedelse).......................	165	7,520
i 1911..........	Småland (eller närgränsande län; enligt i förevarande underdånig
	skrifvelse utvecklad plan)....................	800	8,320
1912..........	Stockholm (som ofvan)......................	800	—
»..........	Öfre Norrland (som ofvan)....................	400	9,520

121*

under åren 1900—1912 å statens hospital och asyler, å länslasarett samt å enskilda
förslag och af Medicinalstyrelsen uppgjord plan.

Länslasarett.		Enskilda anstalter.		Summa.
Vid lasarett i:	Ök- ning.	Sum- ma.	Vid anstalter i:	Ök- 1 ning.	Sum- ma.
Hela riket (beräknad siffra) . . •	i	203	Hela riket...........	—	54	4,648
	_ _	''_	Katrinelund (minskning 5 pl.) • •	—	—	—
—	—	—	Solna sjukhem (tillkommit 3 pl.) •	—	—	—
(Hernösand (tillkomma 20 länsplat- 1				21		5,107
< ser vid hospitalet; afgå, 4 vid la- >	16	219	Sigtuna (ny anstalt; 23 pl.) . . •	75
[ sarettet) ........... )
J Uppsala (medel beviljade till bygg- 1	24	_	—	—	—	—
( nåd vid hospitalet)......1
Hudiksvall (medel beviljade). . .	12	—	—
Östersund (medel beviljade; 12 pl.
tillkomma, 5 afgå)......	7	—	—
Nyköping (medel beviljade) . . .	20	282			75	5,284 •
—	'' —	282	—	—	75	5,877

			__-	—	—	—

—	—	282	—	—	75	6,497
—	—	282	—	—	75	6,912
(Eksjö, Uddevalla, Söderhamn, Karls-1	—	282	(Olika delar af riket; möjligen blif- j	—	75	7,712
< krona, Växjö (påtänkta ny- eller l tillbyggnader)........J	68	350	j vande utvidgningar, resp. nya ( anstalter...........J	55	130	8,000
—	—	350	—	__	130	8,800
__	—	350	—	—	130	10,000

122*

Tab. XI. Öfversikt af det sannolika beliofvet af austaltsplatser för sinnes -

af det beräknade antalet sistnämnda dag i

Beräknadt
behof af anstaltsplatser

den 31 deo.

1900.

Beräknadt
behof af anstaltsplatser

den 31 dec.
1912. (Föregående
siffror,
ökade
med 8 %.

Beräknadt antal anstalt

tält

Norrbottens län
Västerbottens »

Jämtlands »

Västernorrlands i

G-äfleborgs > . .

Kopparbergs . . .

Västmanlands » . .

Örebro » . .

Uppsala » . .

Stockholms j . .

Stockholms stads . . .

Södermanlands län

Östergötlands >

Gottlands

Jönköpings »

Kronobergs

Kalmar j .

Blekinge .

Kristianstad j .

Malmöhus » .

Hallands v .

I Göteborgs och Bohus » .

Elfsborgs > .

I Skaraborgs » .

Värmlands > .

2511
2491
186 /
363J

= 1,049

= 1,133 I

= 873

-1,164

4091

68*r

>=1,257

2171
500/=

= 707 | 764 =

717 i 234l<U
540)

119 = 119; 129 =

>=1,308

498
436
i 478

i 248l

- \ 499 I 3881
-i,4d»| 6181

I 270)

i 719)
= 2,277 | 884
! 619

Piteå (1900 : 300 pl.; 1902 talk. 6 och 1905 64 pl.) . . .

Öfre norrland (projekterad anstalt, färdig 1912).....

Hernösand (1900 : 225 pl.; ifrågasatt tillkomst af 20 pl.

till 1906)................... .

Umeå (1900: 8 pl.); Hernösand (vid hospitalet; 1902: 20 pl.);

Östersund (1904: 12 pl.)...............

Dalarne (eller närgränsande län; projekterad anstalt, under

utredning; färdig 1909)...............

i Gäfle (1900: 14 pl.); Hudiksvall (12 pl. antagl. disponibla

1 1904); Falun (1900: 12 pl.).......... . . .

Uppsala (1902: 1,240 pl.)...............

Solna (1902 : 30 pl.); Sigtuna (1902 : 23 pl.)......

Örebro (1900: 12 pl.); Vesterås (1900: 14 pl.); Uppsala
(vid hospitalet, 1904: 24 pl.)............

färdig 1912) . . . .
tillökning af 41 pl.)

= 1,412

= 1,554

= 2,459

Stockholm (projekterad anstalt
Nyköping (1900: 140 pl.; 1902
Vadstena (1900 : 800 pl.) . .

Nyköping (lasarettet: 20 projekterade pl. 1904); Vadstena

(1900 : 8 pl.) Norrköping (1900: 14 pl.)........

Visby (1900 : 32 pl.; 1904 tillkomma 30 pl.)......

Växjö (1900; 220 pl; 1905 tillkomma 29 pl. i en kolonivilla
och 1906 100 pl. å en kriminalasyl)......

Småland (eller närgränsande län; ny projekterad anstalt

färdig 1911) ....................

Eksjö (1900 : 20 platser)................

Lund (hospital och asyl; 1900 : 368 + 836 pl.).....

Malmö (asyl; 1900: 124 pl.)..............

Katrinelund (1902: 10 pl.); Holmehus (1900: 12 pl.) . . .
Lund (vid hospitalet 1900: 20 pl.); Falkenberg (1900:20 pl.);

Restad (under byggnad; färdig 1905—1906).......

Göteborg (1900: 175 pl.; tillkomma 55 pl 1904).....

Kristinehamn (1900 : 300 pl.; 1902: tillkomma 6; 1904: 29;

ifrågasatt tillbyggnad af 415 pl., färdig 1907) ....

Kristinehamn (vid hospitalet), Falköping, Uddevalla (allt
enligt nuvarande beläggning)............

Olika platser inom riket: l:o) familjevård vid rikets

hospital; förslagsvis ................

2:o eventuell tillökning å länslasarett i Eksjö, Uddevalla,
Söderhamn, Karlskrona, Växjö och 3:o enskilda
anstalter..............

Summa

9,653

10,425

0 Under förutsättning att i föregående kolumn angifna antal platser denna dag varit disponibla.

123*

sjuka, fördeladt efter län, den 31 december 1900 och samma dag 1912; samt
rikets olika delar disponibla anstaltsplatser.

		r 19 12.		Den 31 december	Den 31 december
platser den	31 decembe		1900 beräknade1)	1912 beräknade
Antal platser å offentliga anstalter.	Åntal platser 5 läns-anstalter (vid lasa-rett och hospital).	Antal platser å enskilda anstalter.	Summa.	öfver- skott.	brist.	öfver- skott.	brist.
370)
4001 = 1,015	—	—	)
215)			\| = 1,055	6	—	—	78
_ _	8 + 20+12=40		1
800 = 800	—		1 = 838	_	35	- I	105
_ _	14 + 12 + 12=38	—	1
1,240 =1,240	—	—
	—	30 + 23 = 53	\ = 1,343	179	—	86	—
— —	12 + 14 + 24 = 50	—	J
800 = 800	_		= 800	93	—	36	—
800H 981	— ''	—	1 = 1,023	306	_	249	—
62 = 62	20+ 8 + 14 = 42	_	>- .	—	57	—	67
3491
U 1,149	—	—	1
800)			} = 1,169	—	139	—	243
i	20	—	1
	—	10 + 12=22	1 = 1,390	—	49	—	164
_ _	20 + 20 = 40	—	1
1,0001
2301=1,980	—	—	1
750)			l = 2,032	—	245	—	427 1
— —	20 + 20 + 12 = 52	—	''
165 = 165		—	l = 288	288		288	_
	68	55	1
9,520	850	130	10,000	872	\| 525	659	1,084

Öfverskott 347 Brist 425

124*

Tab. XII. Sammandrag af undersökningens resultat beträffande antalet sinnesslöa
inom riket samt bekofvet af anstaltsvärd för dem, den 31 december 1900.

Län \| (jämte Stockholms stad). 1.		A n		fåle	t	s i	n n	e s	slöa.	Totalbehofvet af anstaltsplatser.
		Å		1 a	n d s	6 y g	den.		I städerna		För skolbarn, beräknadt efter 10 % af antalet sinnesslöa.	För arbetselever, beräknadt efter 10 % af antalet sinnesslöa.	För asylister, beräknadt efter 18 % af antalet sinnesslöa.	Summa.
Inom de undersökta distrikten.	Inom motsvarande län.	Enligt folkräkningsuppgifterna.	Enligt undersökningen. (Direkt vunna siffror).	Å lands-bygden och i städerna Samma; enligt under- sök- ningen.
Enligt de summariska uppgifterna.	Enligt de noinmativa uppgifterna.	Enligt undersökningen.	Ökning. (Skillnad mellan de två föreg. kol.)	Enligt de summariska uppgifterna.	Enl. de nominati va uppgifterna, som antagas vara 21/7 % högre. -----	Enligt undersökningen, som utvisar en medelökning af \|43‘32 % af sistnämnda siffra.	I procent af folkmängden.
A Iso lat.	I pro-cent.
\| i Stockholms stad . .	—	—			_						183	263	263	26	26	47	99
j Stockholms län . .	j-35	55	82	27	49 09	(205	249	357	0 23	19	21	378	38	38	68	144
Uppsala......	1						(127; 155	222	0-23	23	40	262	26	26	47	99
Södermanlands. . .	27	29	31	2	6''90	217	264	378	0-27	21	22	400	40	40	72	152
Östergötlands . . .	27	38	43	5	13-16	408	497	712	033	53	88	800	80	80	141	304
{ Jönköpings . . . .	1 65	86	15l''	68	79 07	(335	408	585	033	20	28	613	61	61	no	232
j Kronobergs ....	1			1			(341	415	595	0-39	9	14''	609	61	61	no	232
! Kalmar......	31	45	69	24	53-33	370	450	645	0 33	33	44	689	69	69	124	262
\| Gottlands.....	8	10	20	10	100-00	80	97	139	0 31	7	22	161	16	16	29	61 ‘
Blekingo.....	10	19	28	9	47-37	191	232	332	0-30	32	50	382	38	38	69	1451
Kristianstads . . .	26	36	32!	-4	(-)llll	256	312	447	0-22	12	15	462	46	46	83!	175
Malmöhus.....	27	31	41	10	32-30	371	452	648	0 23	88	109	757	76	76	13G	288:
Hallands.....!	12	17	so1	13	76-47	216	263	377	0 33	27	32	409	41	41	74	156!
Göteborgs o. Bohus	28	34	41	7	20-59	307	374	536	028	119	241	777	78	78	140	296-
Elfsborgs.....	33	43		28	65-12	424	516	739	0''30	31	351	774	77	77	139	293
\| Skaraborgs . . . .	37	36	66		30	83-33	389	474	679	0 31	17	29	708	71	71	127	269
Värmlands . . . .	45	62	86		24	38-71	529	644	923	040	29	34	957	96	96	172	364
I Örebro......1	27	32	52		20	62-50	334	407	583	0-35	16	35	618	62	62	in	265
Västmanlands . . .	18	21 j	32	11	52-38	191	233	331	028	21	25	359	36	36	65	137
Kopparbergs. . . .	44	41!	53		12	29-27	375	456	654	0-32	lö!	15	669	67	67	120''	254
! Gäfleborgs.....	34	37	58		21	56-70	331	407	583	0 30	60	69	652	65	65	m!	247
j Västernorrlands . .	31	32 i	40		8	25 00	244	297	426	021	24	45	471	47	47	85	179
Jämtlands	27	29	35		6	20-69	196	239	343!	0-33	1	8	351	35	35	63	133
Västerbottens . . .[	30	29	36		7	2414	235	286	410	0''30	9	9	419	42	42	75	159
Norrbottens . . . .1	14	16	15		-1	(-) 6-25	128	156	2241	019	4	12	236	24	24	42	90
Summa!	839!	778 \|l,115 337	43 32	6,803- 8,2S3 11,871	0 29	876 \|	1,805''	13,176	1,318 1,318	2,36!)	5,005

125*

Tab. XIII. Förteckning å de svenska sinnesslöanstalterna vid 1900 års slut, jämte uppgift
å antalet platser å dessa enligt »Berättelse ock Redovisning till Föreningen för
sinnesslöa barns vård af dess styrelse 1901», samt uppgift å antalet sinnesslöa å

samma anstalter.

		Antal vårdade
A. Uppfostringsanstalter (skolor).	Antal platser.	skol- elever.	arbets- elever.	obild- baia.

Skolan för sinnesslöa barn i Stockholm...................	43	44	—	—
Johannesbergs skolafdelning (Mariestad)...................	48	36	— .	—
Södermanlands läns anstalt (Strängnäs)....................	20	23	4	—
Idiotanstaltorna i Gäfle; skola för kvinnliga elever i staden..........	22	\| 35	J -	—
» » s skola för manliga elever vid Karlsberg (Gäfle).....	24	i 9	—
Östergötlands läns anstalt (Söderköping)...................	32	38	2	—
Malmöhus läns anstalt (Lund)........................	50	37	13	—
Smålands idiothem (Eksjö).........................	50	46	4	—
Örebro läns anstalt (Örebro).........................	20	17	—	—
Uppsala läns anstalt (Rickomberga vid Uppsala)...............	25	19	6	—
Stockholms läns anstalt (Väsby).......................	30	25	5	—
Blekinge läns anstalt (Karlshamn)......................	21	16	2	—
Kristianstads läns anstalt (Hessleholm)....................	40	35	7	—
j Värmlands läns anstalt (Karlstad)......................	30	SO	4	—
Dalarnes idiothem (Falun)..........................	15	15	3	—
Undervisningsanstalten för sinnesslöa barn å Stretered (Mölndal)........	62	56	4	—
1 Norrköpings anstalt för sinnesslöa barn...................	8	8	—	—
Skolan »Carolina von Vegesacks minne» (Södertelje)..............	10	>) 13	—	—
\| Anstalten »Ebenezer» (Jönköping)......................	14	—	—	'') 12
Hemmet »Hoppets» skolafdelning för epileptiska barn.............	21	22	—	—
Idiotanstalten å Sofielund..........................	32	13	—	—
Summa	617	528	G3	12
B. Arbetsam.
1 FöreniDgens arbetshem för män vid Rickomberga (Uppsala)..........	25		27	—
Uppsala läns arbetshem för män vid Karlsro (Uppsala)............	15	—	13	—
Gäfleborgs läns arbetshem för kvinnor i Gäfle................	12	—	12	—
Transport	52	—	52	—

'') Huruvida alla deBsa barn böra räknas till ifrågavarande kategori är ej närmare bekant.

126

		Antal vårdade
	Antal platser.	skol- elever.	arbets- elever.	obild- bara.
Transport	52		52
\| Arbetshemmet för kvinnliga idioter i Stockholm (Norrtullsgatan 14)......	10	—	11	—
JohanneBbergs arbetsafdelning.................	29	—	42	_
Arbetshem för sinnesslöa vid Örebro. *)..........	10	—	—	—
Summa	101		105	—
C. Vårdanstalter (asyler).
Johannesbergs asylafdelning...............	5	—	_	13
Idiotanstalten på Sofielund (Strömsholm)...............	24	—	—	21
Skaraborgs läns idiotasyl (Sköfde)................	16	—	—	10
Anstalterna vid Wilhelmsro (Jönköping)...........	39	—	—	31 1
Asylet Skuggan, Karlslund (Yäsby)....................	40	—	—	2) 40
Anstalten vid Mariehäll (Sundbyberg) för epileptiska sinnesslöa barn......	30	8	—	19
Asylet »Högalid» (Mariestad)...................	9	_	_	2) 9
Asylet vid Åhus......................	9	—	_	2) 9
Hemmet för sinnesslöa i Göteborg....................	8	18	_	_ 1
Asylet »Tillflykten» (Vernamo)..................	5	—	—	6 I
Summa	185	26	—	158
Uppfostringsanstalterna......................	617	528	63	12
Arbetshemmen...................	101	—	105	_ !
Vårdanstalterna...................	185	26	—	158
Summa	903	554	168	170
(Statens hospital och asyler..................	"		1,071	179) I

'') Hemmets verksamhet torde hafva upphört före slutet af år 1900.
2) Siffran osäker; uppgift ej lämnad till Statistiska centralbyrån.