TUL1 .VERKETS STA TER
Statens offentliga utredningar 1910:6
BETÄNKANDE
AFGIFVET AF DEN FÖR
GRANSKNING
TUL1 .VERKETS STA TER
M. M.
ENLIGT NÅDIGT BEMYNDIGANDE DEN 18 SEPTEMBER 1 DOS
TILLSATTA KOMMISSION
i
STOCKHOLM 19C9
GUSTAF LINDSTRÖMS BOKTRYCKERI
■
Innehåll.
Sid.
Skrifvelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kanyl. Finansdepartementet ... VII
Betänkande och förslag angående regleringen af tullverkets stater................. XI
Inledning-----,......................................................................................................... ''
Tullverkets uppgifter....................................................................-.................. 1
Tullverkets stater...................................................................-......................... 2
Generaltullstyrelsens''underdåniga skrifvelse den 12 november 1907.................. 3
Kommissionens allmänna uppdrag......................................................-............. 5
Material för kommissionens undersökning ................-....................................... 5
De särskilda afdelningarna af kommissionens betänkande .................................... 9
Generaltullstyrelsen.........................................................................................— ^
1879 års stat................................................................................................... ^
Tjänster med aflöning å extra stat..................................................................— 11
Tullbehandlings- och upplysningsbyrdn..................................-........-................... 11
Kommissionens uppdrag ................................................................................. 12
Generaltullstyrelsens organisation ..................................................................... 12
Ärendenas fördelning mellan byråerna ............................-....................-----.....-— 13
Kameralbyrån sid. 13. — RevisionsbyrårTsid. 14. — Kanslibyrån sid. 14. — Tullbehandlings- och
upplysningsbyrårf[sid. 15.
Ärendenas handläggning .............................................................-................... 15
Kommissionens yttrande och förslag..................................................-............... 18
Ingen förändring i styrelsens allmänna organisation...............................-.....- 20
Förändring i tullbehandlings- och upplysningsbyråns organisation .................. 20
Förändrad benämning å kanslibyrån och byråcheferna................................... 23
Kommissionens förslag beträffande:
kanslibyrån...................-..................................................................... 23
kameralbyrån...........................................-........................................... 2<3
revisionsbyrån .................................................................................... 45
Revisionsafdelningen sid. 45. — Statistiska afdelningen sid. 47.
tullbehandlings- och upplysningsbyrån ................................................... 53
de hos generaltullstyrelsen anställda vaktmästare....................................... 55
Aflöningar...........................-.................................-........................................ 56
Nu gällande aflöningar.............................................................................. 56
Kommissionens förslag till aflöningar ......................-............-..................... 57
Generaltulldirektören sid. 58. - Förste vaktmästaren sid. 60.
IV
Sid.
Anslaget till vikariatsersättning m. m.......................................................... 61
Kommissionens förslag till stat för generaltullstyrelsen ................................. 63
Tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning......................................... 70
I. Lokalförvaltningen ............................_....._................................................. 70
1. Tullförvaltningarnas organisation ........................................................... 70
Lokalförvaltningens nuvarande organisation............................................. 70
Kommissionens förslag till ändringar i lokaltullförvaltningens organisation... 81
Omorganisation af tullkamrarna i Mon, Charlottenberg, Storlien och Riksgränsen.
.............................. 81
Tullinspektionernas i Klinte och Slite förändring till tullstationer............ 83
Indragning af tullstationen i Lunde ................................................... 86
Indragning af vissa öfverkontrollörstjänster.......................................... 91
Fråga om förändring i vissa kammarskrifvares och vaktmästares tjänstgöringsskyldighet
................ 98
Indragning af kammarvaktmästaretjänsterna.......................................... 100
Väckt fråga om bestämd arbetstid för bevakningspersonalen.................. 101
Anställande af en tulldirektör i Stockholm ...... 102
Fråga om sättet för vissa kammarskrifvares och vaktmästares konstituerande 104
Fråga om inrättande af elev- och fortsättningskurs för utbildning af tulltjänstemän
......... 105
2. Personalen vid tullförvaltningarna...............................,............................ 111
II.
III.
Stockholm sid. 113. — Nyköping sid. 116. — Eskilstuna sid. 117. — Norrköping sid. 117. —
Kalmar sid. 119. — Västervik sid. 119. — Klinte och Slite sid. 119. — Karlskrona sid. 119.
— Karlshamn sid. 120. — Sölvesborg sid. 120. — Åhus sid. 121. — Malmö sid. 121. —
Landskrona sid. 125. — Hälsingborg sid. 125. — Ystad sid. 126. — Trelleborg sid. 126. —
Halmstad sid. 127. — Göteborg sid. 127. — Uddevalla sid. 131. — Borås sid. 131. — Karlstad
sid. 132. — Mon och Charlottenberg sid. 132. — Örebro sid. 133. — Gäfle sid. 133. — Härnösand
sid. 134. — Lunde sid. 135. — Sundsvall sid. 135. — Storlien och Riksgränsen sid. 137.
— Haparanda sid. 137. — Neder-Kalix sid. 138.
Kustbevakningen __..................................................................................... 140
1. Kustbevakningens organisation ............................................................... 140
Kustbevakningens nuvarande organisation ............................................. 140
Fråga om kustbevakningens anordnande hufvudsakligen såsom sjö- eller
landbevakning................................................................................. 143
Fråga om beskaffenheten af kustbevakningspersonalens tjänstefarkoster...... 145
Förslag till vissa förändringar i organisationen af kustbevakningspersonalen 150
2. Personalen vid kustbevakningen ............................................................ 153
Stockholms skärgård sid. 155. — Nyköpings och Mems tullkammardistrikt sid. 156. — Kalmar
d:o sid. 156. — Oskarshamns d:o sid. 156. — Visby d:o sid. 157. — Åhus d:o sid. 157. —
Simrishamns d:o sid. 157. — Malmö d:o sid. 157. — Landskrona d:o sid. 158. — Hälsingborgs
d:o sid. 158. — Ystads d:o sid. 159. — Trelleborgs d:o sid. 159. — Halmstads d:o sid. 159. —
Falkenbergs d:o sid. 160. — Varbergs d:o sid. 160. — Göteborgs d:o sid. 161. — Lysekils d:o
sid. 161. — Gäfle d:o sid. 162. — Söderhamns, Härnösands och Örnsköldsviks d:o sid. 162. —
Sundsvalls och Umeå d:o sid. 162. — Luleå d:o sid. 163. — Haparanda d:o sid. 163.
Gränsbevakningen................................................................................... 165
1. Gränsbevakningens organisation ............................................................ 165
V
Sid.
Gränsbevakningens nuvarande organisation............................................ 165
Fråga om förändring af gränsbevakningens i Bohuslän organisation............ 166
2. Personalen vid gränsbevakningen............................................................ 170
Bohuslän sid. 170. — Dalsland och Värmland samt Dalarne sid. 171. — Jämtland sid. 172. —
Lappmarkerna sid. 173. — Gränsen mot Finland sid. 174.
IV. Aflöning och andra med tjänster vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning förenade förmåner............................................................... 176
1. De särskilda aflöningstitlarna.................................................................. 176
Redogörelse för nuvarande förhållanden ................................................ 176
Lön och tjänstgöringspenningar ......................................................... 177
Ålderstillägg.................................................................................... 179
Kommissionens förslag beträffande aflöningstitlarna ................................. 181
Förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar. Pensionsunderlag ... 181
Ålderstillägg.................................................................................... 184
Ålderstilläggets hänförande till lönen ............................................. 184
Tjänstemännens indelning i ålderstilläggsgrupper.............................. 186
Ålderstilläggens antal och tiden mellan desamma............................. 188
Allmänna villkor för löneförhöjning ................................................ 188
Särskilda förmåner vid befordran till tjänst i högre ålderstilläggsgrupp 189
Ortstillägg................... 191
2. Särskilda med tjänster vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
förenade förmåner.................................................................. 193
Beklädnad eller beklädnadsersättning...................................... 193
Kostnadsfri läkarvård m. m................................................................ 195
Boställe eller fri bostad........................................................................ 195
Extrainkomster ............................................... 198
3. Aflöningsbelopp och pensionsunderlag .......... 204
Allmänna synpunkter............ 204
A. Aflöningsbelopp.......................................................... 211
Lokalförvaltningen...................................... 211
Öfverinspektorer sid. 211. — Tullförvaltare sid. 212. — Öfverkontrollörer sid. 217. —
Förste kontrollörer sid. 218. — Kontrollörer sid. 219. — Kammarskrifvare sid. 220. —
Inspektörer sid. 221. — Tullfiskaler sid. 222. — Öfveruppsyningsman sid. 222. — Uppsyningsman
och vaktmästare sid. 223. — Tullexpeditionsföreståndare och gränsstationsföreståndare
sid. 225. — Tulldirektörer sid. 225.
Kustbevakningen ........................................................................... 226
Kustbevakningschefer sid. 227. — Kustbevakningspersonalen i öfrigt sid. 229.
Gränsbevakningen.............. 231
Gränsbevakningschefen sid. 232. — Gränsbevakningspersonalen i öfrigt sid. 232.
B. Pensionsunderlag ......................................................................... 233
V. De särskilda utgiftsstaterna och däri uppförda anslagsbelopp ________________________ 235
1. Aflöningsstaten --------------------- 235
Aflöningsstatens uppställning _____________________________ 235
Särskilda anslag å aflöningsstaten _____ 235
Ortstillägg----------------------------------------- 236
VI
Sid.
Arfvoden till tullexpeditions- och gränsstationsföreståndare ------------------ 236
Arfvoden för tullbehandling af passagerareffekter--------------------------------- 236
Anslag till vikariatsersättning, extra biträden m. m------------------------------- 236
2. Ålderstilläggsstaten ------------------------------------------------------------------------------ 240
3. Öfvergångsaflöningsstaten --------------------------------------------------------------------- 240
4. Indragningsstaten --------------------------------------------------------—...................... 242
5. Pensionsstaten för afskedade tjänstemän och betjänte-------------------------------243
6. Pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och betjäntes efterlämnade änkor
och barn ............................-......................................-...........-....... 243
7. Omkostnadsstaten _________________________________________________________________________________ 245
Arfvoden enligt särskild förteckning ------------------------------------------------------ 245
Qodtgörelse för afgörande af tullmål--------------------------------------------------- 245
Öfriga arfvoden enligt särskild förteckning------------------------------------------ 248
Öfriga anslag å omkostnadsstaten --------------------------------------------------------- 250
VI. Kommissionens förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning --------------------------------------------------- 257
Motiv till förslaget till aflöningsreglemente --------------------------------------------- 271
Kommissionens förslag till utgiftsstater för tullverket--------------------------------------------------- 284
Förslag till utgiftsstater för tullverket, att tillämpas under år 1911 ------------------------ 285
Specifikation af kommissionens förslag till aflöningsstat för tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning ------------------------------------------------------------ 298
Beräkning af förslagets ekonomiska innebörd ------------------------------------------------------------ 329
Bilagor ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 331
I. Tabell, innefattande en jämförelse mellan tullkamrarnas i riket hufvudsakliga
göromål under år 1907, uttryckta i poäng --------------------------------------------------- 333
II. Sammandrag af tabellen rörande poängsiffrorna för tullkamrarnas hufvudsakliga
göromål under dr 1907, uppställdt efter poängstorlek---------------------------.....-...... 337
III. Tabell, utvisande antalet på stat uppförda och därutöfver i tjänstgöring inkallade
tjänstemän och betjänte vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
åren 1907 och 1908--------------------------------------------------------------------- 341
IV. Befordringsstatistik--------------------------------------------------------------------------------------- 359
V. Sammandrag af befattningshafvares inom tullverkets lokalförvaltning samt kust
och
gränsbevakning extra inkomster under år 1907.-------------------------------------- 363
Tabell A. Extra inkomster enligt sporteltaxan --------------------------------------- 364
Tabell B. Extra inkomster utom sporteltaxan i tullverkets tjänst--------------- 366
Tabell C. Extra inkomster utom sporteltaxan i omedelbart sammanhang
med tjänstgöringen i tullverket------------------------------------------------------ 368
Tabell D. Totalbeloppen af extra inkomster ------------------------------------------ 370
Noter till tabellerna rörande extra inkomster sid. 371.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.
I underdånig skrifvelse den 12 november 1907 har generaltullstyrelsen,
i sammanhang med afgifvande af förslag till utgiftsstater för
tullverket för år 1909, framhållit behofvet af omarbetning af de för tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning gällande stater
äfvensom ifrågasatt, huruvida icke i samband därmed lämpligen borde
upptagas frågan om lönereglering för generaltullstyrelsen, hvarjämte hemställan
gjorts, att, då det förslag, som i berörda hänseenden kunde komma
att framläggas, berörde äfven frågor af vikt för handel och sjöfart,
särskilda sakkunniga måtte för verkställande af erforderlig utredning och
afgifvande af förslag i ämnet tillkallas.
VIII
Yid föredragning häraf den 18 september 1908 har Kungl. Maj:t bemyndigat
Herr Statsrådet att tillkalla högst tre sakkunniga personer att
jämte undertecknad Cederschiöld såsom ordförande verkställa granskning
af tullverkets stater i deras helhet samt afgifva förslag till de ändringar
i dessa stater, som funnes af omständigheterna påkallade, därvid de. sakkunniga
skulle hafva att taga under öfvervägande jämväl, huruvida några
förändringar i afseende å generaltullstyrelsens och särskildt den inom
styrelsen inrättade tullbehandlings- och upplysningsbyråns organisation
eller beträffande tullverkets organisation i öfrigt med hänsyn till rådande
förhållanden vore af behofvet påkallade.
I anledning häraf har Herr Statsrådet, enligt skrifvelse till generaltullstyrelsen
den 23 september 1908, uppdragit åt undertecknade Karlsson,
Kock och Trapp att såsom sakkunniga deltaga i ifrågavarande arbete.
Kommissionen, som skulle sammanträda på kallelse af ordföranden
samt äga anställa särskild sekreterare och nödiga biträden, höll sitt första
sammanträde den 28 oktober 190S; och har kommissionen varit samlad
dels från och med sistnämnda dag till och med den 2 november 1908.
dels under år 1909 från och med den 13 januari till och med den 1
april, från och med den 16 april till och med den 22 maj samt från och
med den 30 augusti till och med denna dag.
Äfven under tider, då kommissionen icke varit samlad, har arbetet
inom kommissionens kansli fortgått, hvarjämte under tiden från och med
den 2 april 1909 till och med den 15 i samma månad undertecknade
Cederschiöld och Kock verkställt vissa utredningar och utarbetat förslag
i frågor, hörande till kommissionens arbetsområde.
På grund af kommissionen gifvet nådigt bemyndigande att för fullgörande
af särskilda delar af sitt uppdrag till öfverläggning eller för upplysningars
erhållande inkalla tjänstemän och betjänte vid tullverket hafva
IX
under kortare tider dels kontrollören vid tullkammaren i Kalmar K. H.
Schött och vaktmästaren vid tullbevakningen i Malmö F. E. Hellström,
dels ock kustbevakningscheferna L. N. 0. Höök och E. G. D. Msechel
varit inkallade till kommissionen. — Till biträde vid behandlingen af
frågan om kustbevakningen och dess organisation har kommissionen dessutom
anlitat kaptenen vid flottan E. Hägg.
Kommissionen, som nu fullgjort den hufvudsakliga delen af sitt uppdrag,
får äran härmed öfverlämna betänkande och förslag angående regleringen
af tullverkets stater med därtill hörande tabellbilagor. Beträffande
Bil. Y får kommissionen meddela, att denna utgör ett sammandrag
af fyra på föranstaltande af kommissionen utarbetade tablåer, utvisande
de af tullverkets tjänstemän och betjänte under år 1907 uppburna extra
inkomster, hvilka tillkommit dem dels på grund af den vid tullstadgan
fogade taxa å ersättning, som enligt samma stadga i vissa fall skall till
dem utgöras af trafikerande, dels enligt andra författningar, exempelvis
förordningen angående expeditionslösen, eller såsom ersättning för vissa
bestyr, utförda i sammanhang med tjänstgöringen i tullverket. Då tryckning
af dessa tablåer på grund af desammas betydande omfattning skulle
medfört afsevärda kostnader, hvilka synts kommissionen kunna undvikas
genom utarbetandet af nyssnämnda bilaga, hafva tablåerna icke bifogats
betänkandet; men har kommissionen ansett sig böra jämte betänkandet
öfverlämna desamma till Herr Statsrådet.
Undertecknad Cederschiöld har icke deltagit i handläggningen af frågan
om generaltulldirektörens aflöningsförmåner. —
Såsom ofvan antydts, har kommissionen icke i och med utarbetandet
af nu föreliggande betänkande fullgjort sitt uppdrag i hela dess omfattning.
I detsamma ingår nämligen äfven att afgifva yttrande i ett ämne,
som, ehuru icke direkt berörande regleringen af tullverkets stater, likväl
2
X
måste anses såsom en tullverket nära liggande angelägenhet. Kommissionen
syftar härmed på frågan om organisationen af de i vissa städer befintliga
s. k. packhuskarlarne samt dessas åligganden och befogenhet. Vid fullgörandet
af denna del af sitt uppdrag har kommissionen funnit nödigt
att förskaffa sig upplysningar beträffande förhållandena i nu ifrågavarande
hänseende i ett flertal större handels- och sjöfartsstäder i utlandet. Dessa
upplysningar hafva emellertid tillhandakommit kommissionen först för helt
kort tid sedan; och i följd häraf har kommissionens betänkande i denna
del icke kunnat blifva färdigt samtidigt med betänkandet angående regleringen
af staterna. Kommissionen utbeder sig därför att framdeles få inkomma
med yttrande och förslag i nu omhandlade hänseende.
Stockholm den 1 september 1909.
STAFFAN CEDERSCHIÖLD.
KARL KARLSSON. ERNST KOCK. OSCAR TRAPP.
E. Beyer.
\
BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG
ANGÅENDE REGLERINGEN AF TULLVERKETS STATER.
Inledning.
Tullverkets uppgift är i främsta rummet att debitera, uppbära och
redovisa tullbevillningen. Vidare åligger tullverket att debitera, uppbära
och redovisa skatt för från utlandet infördt socker samt vissa för allmänt
behof på sjöfarten lagda utgifter, nämligen lastpenningar samt fyr- och
båkafgifter. Tillika utöfvar tullverket kontroll däröfver, att dessa inkomster
icke undandragas statsverket. Än vidare tillkommer det tullverket
att i första hand öfvervaka efterlefnaden af de författningar, som afse förekommande
af smittsamma sjukdomars införande i riket eller förbud mot
eller särskild kontroll vid införsel eller utförsel af vissa varor, såsom varor
med oriktig ursprungsbeteckning, giftiga ämnen, kött, margarin m. fl.
varor. Därjämte tillhör det tullverket att vid strandningstillfällen och
skeppsbrott å rikets kuster utöfva uppsikt samt bevaka kronans rätt; och
slutligen har tullverket, förutom nu omnämnda uppgifter, att på grund af
särskild skogslagstiftning hålla tillsyn öfver skeppning af skogsprodukter
samt debitera, uppbära och redovisa skogsvårdsafgifter.
De organ, hvarigenom dessa uppgifter fullgöras, äro tullverkets lokalförvaltning,
kustbevakning och gränsbevakning. Af dessa handlägger lokalförvaltningen
i allmänhet alla till tullverkets förvaltning hörande ärenden,
l
Tullverkets
uppgifter.
2
Tullverkets
stater.
under det att kust- och gränsbevakningen har till uppgift att vid rikets
kuster och landgräns söka förhindra och upptäcka oloflig varuinförsel och
andra brott mot tullförfattningarna äfvensom öfverträdelser af öfriga författningar,
hvilkas efterlefnad det tillhör tullverket att öfvervaka. —
Öfverinseendet öfver lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen
handhafves af ett centralt ämbetsverk, generaltullstyrelsen.
Tullverkets utgiftsstater för tiden intill år 1869 pröfvades och fastställdes
af Kungl. Maj:t allena, men för nämnda år och allt sedermera
har Riksdagen deltagit i regleringen af sagda stater.
För generaltullstyrelsen fastställdes stat den 1 november 1878, hvilken
stat fortfarande gäller oförändrad såväl i fråga om aflöningsbeloppen
som beträffande antalet ordinarie tjänster inom styrelsen.
Hvad beträffar staten för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning gällde till och med år 1904 i allt väsentligt såsom grund
den af 1875 års Riksdag fastställda staten för år 1876, ehuruväl mindre
jämkningar företagits, särskildt i fråga om antalet tjänster. 1 underdånig
skrifvelse den 20 november 1899 med förslag till tullverkets stater för
år 1901 framhöll emellertid generaltullstyrelsen behofvet af en omfattande
reglering af då gällande stater. Den 6 november 1900 fann Kungl. Maj:t
godt tillsätta en kommitté, hvilken erhöll i uppdrag att granska tullverkets
stater och afgifva förslag till de förändringar i dessa stater, hvilka
kunde anses af omständigheterna påkallade; och afgaf denna kommitté
underdånigt betänkande och förslag i ämnet den 29 oktober 1902. I fråga
om generaltullstyrelsen innebar detta förslag icke några andra ändringar
i den år 1878 fastställda staten än sådana, som afsågo af omständigheterna
betingad tillökning i arbetskrafter, under det att däremot lokalförvaltningens
samt kust- och gränsbevakningens stat af kommittén underkastats
en mera omfattande granskning. Kommitténs förslag lades med
vissa ändringar till grund för Kungl. Maj:ts framställning till 1904 års
Riksdag beträffande tullverkets utgiftsstater för år 1905. hvilken framställning
ock i allt hufvudsakligt vann Riksdagens bifall. 1 de sålunda
fastställda staterna hafva under tiden efter år 1905 icke några andra mera
8
väsentliga förändringar blifvit gjorda än att ett, visserligen ganska betydligt,
antal nya tjänster tillkommit, af hvilka dock de, som inrättats inom
generaltullstyrelsen, uppförts med aflöning å extra stat.
I underdånig skrifvelse den 12 november 1907 angående tullverkets
utgiftsstater för år 1909 hemställde emellertid generaltullstyrelsen, att en
omreglering af tullverkets stater måtte komma till stånd, och anförde —
efter att hafva omförmält, hurusom under åren 1905, 1906 och 1907 ett
mycket stort antal framställningar om förbättrade aflöningsvillkor för tjänstemän
och betjänte vid tullverket inkommit till styrelsen — till stöd för
sagda hemställan hufvudsakligen följande.
Redan den omständigheten att, förutom korporationer och enskilda
grupper af tjänstinnehafvare, tullmyndigheter å så många och vidt skilda
platser inom landet funnit förhållandena påkalla förbättring i gällande aflöningsvillkor,
syntes nöjaktigt ådagalägga behöfligheten af en, om än endast
partiell, omarbetning af tullverkets stater. Visserligen hade dessa stater
så nyligen som år 1904 omreglerats, men härvid måste dock i betraktande
tagas, att till grund för omregleringen lagts de förhållanden, som
varit rådande år 1900. Huruledes förhållandena efter den tiden undergått
förändring, vore nogsamt bekant. Lefnadskostnaderna hade, hvad
såväl lifsmedelspris som bostadshyror beträffade, befunnit sig i oafbruten
stegring, som näppeligen kunde sättas lägre än till 25 å 30 procent. Härjämte
hade med den ständigt växande rörelsen följt en afsevärd ökning
i tullpersonalens arbetsbörda och ansvar. Med afseende härå och då vid
1904 års lönereglering maximiaflöningen vid en stor del tjänster ej förändrats,
hvaremot tjänsternas innehafvare tillförbundits att vidkännas afdrag
från aflöningen för egen pensionering, vore det ställdt utom allt tvifvel,
att tullmyndigheterna äfven å andra platser än de uppräknade skulle
gjort framställning om löneförbättring, om de vågat hoppas att redan för
det dåvarande vinna framgång därför hos statsmakterna.
På grund af hvad styrelsen sålunda framhållit och då styrelsen, som
bure ansvaret för tullverkets redbara förvaltning och för uppbörden af
Generaltullstyrelsens
underdåniga
skrifvelse den
12 november
1907.
4
statsverkets betydligaste inkomst, måste låta sig angeläget vara, att tullverkets
personal, med hänsyn till dess synnerligen trägna och ur finansförvaltningens
synpunkt viktiga göromål, bereddes en aflöning, som fullt
betryggade ekonomiskt oberoende, tvekade styrelsen icke att i underdånighet
tillstyrka, att frågan om löneförbättring för den tullverkets personal,
som däraf närmast vore i behof, ej vidare undanskötes. —
Sedan styrelsen därefter redogjort för åtskilliga från trafikens sida
på senaste tiden framkomna kraf, hvilkas tillgodoseende i väsentlig grad
skulle inverka på tullpersonalens aflöningsförhållanden och i öfrigt på tullverkets
stater, samt erinrat, hurusom personalens inkomster rönt inflytande
af förändrad lagstiftning — i hvilka hänseenden framhållits fordringarna
på befrielse för trafiken från skyldighet att godtgöra tullpersonalen för
någon som helst tjänstgöring under stadgad expeditionstid, vidare frågan
om statsverkets öfvertagande af kostnaden för handräckningsbestyren vid
varors tullbehandling och slutligen den omständigheten, att genom förändrad
lagstiftning om brännvinsförsäljning vissa tjänstemän gått miste om
sportelinkomster till afsevärda belopp — anförde styrelsen vidare följande.
Då, med afseende å hvad styrelsen sålunda anfört, styrelsen funne
förslag till förändrade stater för tullverkets lokalförvaltning samt kustoch
gränsbevakning böra efter verkställd närmare utredning framläggas,
kunde ifrågasättas, huruvida icke i samband därmed lämpligen borde upptagas
frågan om lönereglering för generaltullstyrelsens personal, hvars aflöningsförhållanden
icke sedan år 1878 undergått någon förändring. Visserligen
hade den 3 oktober 1902 tillsatts en kommitté för afgifvande af
förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden,
men föga sannolikt vore, att förslag till lönereglering jämväl
för generaltullstyrelsen kunde vara att från nämnda kommitté förvänta så
tidigt, att därtill kunde tagas vederbörlig hänsyn vid regleringen vintern
1908 —1909 af tullverkets stater för år 1910. Styrelsen syntes det
emellertid synnerligen angeläget, att med regleringen af dess stat ej längre
anstode än förhållandena nödvändiggjorde. Såväl den af sju personer bestående
personalen å den då nyligen inrättade tullbehandlings- och upp
-
5
lysningsbyrån som en notarie å kanslibyrån jämte två revisorer och en
aktuarie å revisionsbyrån åtnjöte aflöning å extra stat. Med afseende å
notarietjänsten och revisorstjänsterna hade detta förhållande fortgått sedan
år 1900. Att dessa elfva tjänster, med hvilka sålunda icke vore förenad
förmånen af ålderstillägg, snarast möjligt borde, i den mån de befunnes
fortfarande behöfliga, uppföras å ordinarie stat, syntes uppenbart. Därjämte
vore det af vikt för statsverket, att genom lönereglering lagen angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension utan dröjsmål blefve i
hela sin omfattning tillämplig äfven på generaltullstyrelsens personal.
Beträffande sättet för afgifvande af det förslag till omreglering af
tullverkets stater, som styrelsen sålunda funnit erforderligt, tilläte styrelsen
sig hemställa, att, då förslaget, som ansetts skola beröra äfven frågor af
vikt för handel och sjöfart, borde hvila på en allsidig utredning, det finge
afgifvas af särskilda sakkunniga, tillkallade på sätt i fråga om telegrafverkets
och postverkets stater beslutits.
Kommissionens uppdrag innefattar, enligt hvad nådigt bref till generaltullstyrelsen
den 18 september 1908 utvisar, att verkställa granskning af
tullverkets stater i deras helhet samt afgifva förslag till de ändringar i
dessa stater, som må finnas af omständigheterna påkallade, hvarjämte
kommissionen har att taga under öfvervägande, huruvida några förändringar
i afseende å generaltullstyrelsens och särskildt den inom styrelsen inrättade
tullbehandlings- och upplysningsbyråns organisation eller beträffande
tullverkets organisation i öfrigt med hänsyn till rådande förhållanden må
vara af behofvet påkallade.
Yid fullgörandet af detta uppdrag har kommissionen tagit under behandling
ett stort antal af generaltullstyrelsen till kommissionen öfverlämnade
framställningar från olika tullmyndigheter äfvensom från föreningar
eller grupper af befattningshafvare inom tullverket eller från enskilda
sådana befattningshafvare. Då det icke synts kommissionen nödvändigt
Kommissionens
allmänna
uppdrag.
Material för
kommissionens
undersökning.
6
att i ett sammanhang eller uttömmande redogöra för innehållet i dessa
framställningar, har kommissionen inskränkt sig att vid behandlingen af
de olika ämnen, som i framställningarna beröras, omförmäla däri uttryckta
önskningsmål i den mån anledning därtill synts kommissionen föreligga.
För att tjäna till ledning vid fördelningen af rikets tullförvaltningar
i olika grader äfvensom vid bedömandet af behofvet utaf personal vid
desamma har kommissionen dels från tullförvaltningarna införskaffat uppgifter
om myckenheten af vissa på förvaltningarna ankommande göromål,
hvilka uppgifter sammanförts i tabellarisk form, dels ock låtit utarbeta
åtskilliga tablåer angående uppbörden och trafiken vid tullförvaltningarna,
m. fl. på saken inverkande förhållanden. Sålunda hafva åstadkommits
följande tablåer, utvisande:
l:o) de under åren 1907 och 1908 vid tullkamrarna, dem underlydande
stationer samt andra tullförvaltningar debiterade belopp af
a) tull,
b) nederlagsafgift,
c) transitupplagsafgift,
d) lastpenningar, inkommande och utgående,
e) fyr- och båkafgift, inkommande och utgående,
f) skogsvårdsafgift samt
g) sockerskatt;
2:o) nederlags- och transitrörelsen under åren 1907 och 1908, jämförd,
hvad angår de debiterade afgifterna, med år 1904;
3:o) antalet vid rikets olika tullplatser under åren 1907 och 1908
i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg, barlastade och lastade;
4:o) omfånget af den inrikes fraktfarten under år 1907, nämligen
a) antalet utfärdade och påtecknade årspass och fiskepass samt
b) antalet ankommande och afgående förpassningsinlagor ;
5:o) antalet vid rikets olika tullkamrar handlagda ärenden rörande
strandvrak, bärgade varor och konfiskationer under år 1907:
6:o) antalet vid tullkamrarna under år 1907 utfärdade packhusattester
vid angifningar
i
a) till direkt förtullning samt
b) till fri disposition;
7:o) i fråga om tullpliktigt gods, infördt vid de särskilda tullkamrarna
under år 1907, antalet använda olika rubriker i den statistiska varuförteckningen;
8:o)
de vid tullkamrarna på vissa under år 1907 införda partivaror
belöpande sammanlagda tullbeloppen:
9:o) storleken af personalen på ordinarie stat vid tullkamrarna under
år 1907; samt
10;o) antalet af de under tullkamrarna lydande förvaltningarna under
samma år.
För vinnande af öfverskådlighet och underlättande af jämförelsen
mellan tullkamrarna har kommissionen låtit sammanföra samtliga ofvanberörda
tablåer, med undantag af den under 8:o) upptagna, i en gemensam
tabell, i hvilken de i hvarje tablå förekommande, året 1907 afseende
uppgifterna angående en hvar af rikets tullkamrar uttryckts i poäng,,
hvilka för hvarje tullkammare sammanräknats och därigenom angifva den
plats, tullkammaren med hänsyn till de i tablåerna förekommande uppgifterna
om uppbörden och göromålen vid densamma m. m. bör intaga
vid en jämförelse mellan rikets samtliga tullkamrar. Nyssnämnda tablå
8:o) har visserligen icke direkt intagits i denna poängtabell men ingår
däri på det sätt, att, sedan från hvarje tullkammares tulluppbörd afdragits
tullbeloppen för vissa där införda partivaror, nämligen fläsk, kaffe, spannmål
och oarbetad tobak, återstående tulluppbörd uttryckts genom ett
poängtal, som ansetts böra tillkomma tullkammaren såsom ett tillägg för
den mera kräfvande och besvärliga tullbehandlingen af andra varor än de
nyss nämnda, sålunda hufvudsakligen s. k. sorteringsvaror. I poängtabellen
hafva tullförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö icke upptagits,
då dessa förvaltningar under alla omständigheter och utan vidare undersökning
måste anses tillhöra den högsta klassen. Däremot hafva medtagits
de för närvarande befintliga fyra gränstullkamrarna i Mon, Charlottenberg,
Storlien och Riksgränsen, hvilka lyda, de två förstnämnda
8
under tullkammaren i Karlstad, tullkammaren i Storlien under tullkammaren
i Östersund och tullkammaren i Riksgränsen under tullkammaren i Luleå,
men enligt kommissionens förslag, på sätt framdeles i detta betänkande
kommer att närmare utvecklas, skalle blifva själfständiga, direkt under
generaltullstyrelsen lydande tullkamrar under tullförvaltares öfverinseende;
och hafva i anledning häraf tullkamrarnas i Karlstad, Östersund och Luleå
samtliga poängtal minskats med de poängtal, som belöpa på nyssnämnda
dem nu underlydande gränstullkamrar. — Då poängtabellen utgör ett fullständigt
sammandrag för år 1907 af de uppgifter beträffande rikets tullkamrar,
hvilka innefattas i ofvan uppräknade tablåer, samt, där i något
fall kännedom skulle erfordras om den verkliga siffra, som motsvarar ett
poängtal, hvilket som helst, sådan kännedom kan med lätthet och med
tillräcklig noggrannhet vinnas genom en multiplikation af poängtalet med
det för hvarje fall använda reduktionstalet, om hvars storlek uppgift är
lämnad i poängtabellen, har kommissionen ansett det icke erforderligt att
till tryck befordra ofvan omförmälda tablåer utan funnit det tillfyllestgörande
att såsom bilaga till detta betänkande foga poängtabellen jämte
ett sammandrag af densamma, utvisande tullkamrarna i den ordningsföljd,
som de efter storleken af det för hvar och en af dem uträknade poängtalet
intaga. (Bil. I och II.)
Förutom de tablåer, som, enligt hvad ofvan nämnts, ligga till grund
för poängtabellen, hafva på kommissionens föranstaltande utarbetats åtskilliga
andra tabeller, hvilka af kommissionen användts vid densammas
arbete. Af dessa hafva följande ansetts böra befordras till trycket såsom
bilagor till detta betänkande, nämligen:
l:o) en tabell, utvisande antalet på stat uppförda och därutöfver i
tjänstgöring inkallade tjänstemän och betjänte vid lokalförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen under åren 1907 och 1908 (Bil. 111); samt
2:o) en tabell, utvisande i medeltal för åren 1905 —1908 dels vid
första utnämning till tjänst inom tullverkets lokalförvaltning eller kusteller
gränsbevakning antalet lefnads- och tjänstår, dels ock vid befordran
9
från lägre till högre tjänstegrad ej mindre antalet lefnads- och tjänstår
än äfven antalet tjänstår i den grad, hvarifrån befordran skett. (Bil. IY.)
På sätt framgår af kommissionens skrifvelse till Herr statsrådet och
chefen för kungl. finansdepartementet hafva samtidigt med detta betänkande
öfverlämnats åtskilliga tablåer, utvisande de af tullverkets tjänstemän och
betjänte under år 1907 uppburna extra inkomster, hvilka tillkommit dem
dels på grund af den vid tullstadgan fogade taxa å ersättning, som enligt
samma stadga i vissa fall skall till dem utgöras af trafikerande, dels enligt
andra författningar, exempelvis förordningen angående expeditionslösen,
eller såsom ersättning fin- vissa bestyr, utförda i sammanhang med tjänstgöringen
i tullverket. Anledningen att dessa tablåer icke fått inflyta i
betänkandet har, såsom framti Allés i nyssberörda skrifvelse, varit den
dryga kostnad, som med hänsyn till desammas betydande omfattning tryckningen
af dem skulle medfört. Ett sammandrag af dessa tablåer har
emellertid befordrats till trycket och bifogats kommissionens betänkande
såsom bilaga. (Bil. Y.)
Vid den redogörelse för fullgörandet af det kommissionen lämnade
uppdrag, hvilken kommissionen nu går att afgifva, har början gjorts med
generaltullstyrelsen och dess aflöningsstat. Därefter hafva till behandling
upptagits lokalförvaltningens samt kust- och gränsbevakningens organisation
och personal samt dennas aflöningsförmåner m. m. äfvensom de särskilda
utgiftsstaterna och däri uppförda anslagsbelopp. Därnäst följa kommissionens
förslag till aflöningsreglemente för lokalförvaltningen samt kust- och
gränsbevakningen äfvensom förslag till utgiftsstater för tullverket i dess
helhet och specificerad stat för lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen.
Slutligen hafva såsom bilagor till betänkandet fogats ofvannämnda
statistiska tabeller, hvilka ansetts böra befordras till trycket.
De särskilda
afdelningarna
af kommissionens
betänkande.
2
1879 års stat.
Generaltullstyrelsen.
Enligt den för generaltullstyrelsen gällande instruktion af den 1 november
1878 har detta ämbetsverk sig anförtrodd tullverkets förvaltning
och skall öfvervaka efteiiefnaden af de författningar, hvilkas tillämpning
är uppdragen åt tullmyndigheterna.
Generaltullstyrelsens nuvarande organisation har — frånsedt den
under år 1907 inrättade tullbehandlings- och upplysningsbyrån — ägt
bestånd sedan år 1879 och är i hufvudsak grundad på det förslag beträffande
ämbetsverket, som den 12 oktober 1876 afgafs af kommittén
för reglering af de förvaltande ämbetsverkens och myndigheternas löneförhållanden
m. m. Efter vederbörlig behandling af detta förslag fastställdes
den 1 november 1878 ny stat för styrelsen att tillämpas från
och med den 1 januari 1879. I sammanhang härmed utfärdades, likaledes
den 1 november 1878, dels instruktion för generaltullstyrelsen, dels nådig
kungörelse angående villkoren för åtnjutande af de från 1879 års början
fastställda nya löneförmåner för styrelsen.
1879 års stat för generaltullstyrelsen upptog, förutom generaltulldirektören
såsom chef för tullverket och tre ledamöter, hvilka skulle vara
chefer, en för kanslibyrån, en för kameralbyrån och en för revisionsbyrån,
å byråerna följande tjänstemän, nämligen:
ii
å kanslibyrån:
en sekreterare,
en registrator och aktuarie,
två notarier;
å kameralbyrån:
en kammarförvandt,
tre revisorer och bokhållare;
å revisionsbyrån:
en revisor (statistiker),
sex revisorer;
samt följande betjänte, nämligen:
en förste vaktmästare,
fyra vaktmästare.
Någon förändring med afseende å antalet ordinarie befattningshafvare
inom styrelsen och dess byråer har icke sedan år 1879 vidtagits. Däremot
hafva på grund af göromålens ökning inrättats följande tjänster med
aflöning å extra stat, nämligen:
från och med år 1901 å kanslibyrån en notarietjänst och å revisionsbyrån
två revisorstjänster; samt
från och med år 1905 å revisionsbyrån en aktuarietjänst, afsedd för
byråns statistiska afdelning.
Vidare har till förstärkning af arbetskrafterna å kameralbyrån af
Riksdagen anvisats ett särskildt anslag af 2,000 kronor årligen från och
med år 1907.
Sedan 1907 års Riksdag, i anledning af framlagda propositioner, dels
antagit bestämmelser angående rätt att hos generaltullstyrelsen erhålla
upplysning rörande tullbehandlingen af varor, afsedda att till riket införas,
dels å extra stat anvisat medel för inrättande af en ny byrå inom styrelsen,
samt därefter nådig förordning i nyssberörda ämne utfärdats den
31 maj 1907. har, jämlikt nådigt bref till styrelsen samma dag, inom
styrelsen inrättats en ny byrå, hvilken under benämning tullbehandling soch
upplysning sbyrån trädt i verksamhet den 1 juli 1907. Denna byrå
Tjänster med
aflöning å
extra stat.
Tullbehandlings-
och
upplysningsbyrån.
12
Kommis
sionens
uppdrog.
Generaltuli
styrelsens
organisation,
förestås af en tillförordnad byråchef såsom ledamot i styrelsen, hvarjämte
anställts, å byrån en sekreterare, två byråassistenter samt en registrator
och aktuarie äfvensom för byråns behof två vaktmästare. Samtliga dessa
befattningshafvare åtnjuta, i likhet med ofvan omförmälde notarie å kanslibyrån
samt två revisorer och en aktuarie å revisionsbyrån, fortfarande
aflöning å extra stat med enahanda belopp, som äro bestämda för befattningshafvare
af motsvarande grader å ordinarie stat.
Kommissionens uppdrag, hvad generaltullstyrelsen beträffar, afser att
verkställa granskning af styrelsens stat och afgifva förslag till de ändringar
däri, som må finnas af omständigheterna påkallade, h varjämte kommissionen
tillika har att taga under öfvervägande, huruvida några förändringar i
afseende å styrelsens och särskildt den inom styrelsen inrättade tullbehandlings-
och upplysningsbyråns organisation med hänsyn till rådande förhållanden
må vara af behofvet påkallade. — Yid fullgörandet af detta
uppdrag har det synts kommissionen behöfligt att först lämna en kortfattad
redogörelse för det hufvudsakligaste af gällande föreskrifter rörande
styrelsens allmänna organisation samt ärendenas handläggning inom styrelsen.
Enligt generaltullstyrelsens instruktion af den 1 november 1878 är
generaltulldirektör en i första rummet ansvarig för tullverkets förvaltning
och uppfyllandet af de tullverket tillhöra,nde åligganden samt äger ensam
besluta i alla hos styrelsen förekommande mål och ärenden. Ledamot
och byråchef åligger, bland annat, att bereda och inför generaltulldirektören
föredraga de ärenden, hvilka tillhöra hans byrå; att i såväl dessa
som öfriga ärenden, vid hvilkas handläggning han är närvarande, uttala
sin mening och. om beslutet blifver därifrån afvikande, låta anteckna densamma
i protokollet; att hafva närmaste tillsynen öfver göromålen inom
byrån och bestämma om deras fördelning mellan vederbörande tjänstemän,
där sådant icke är genom af styrelsen meddelade föreskrifter stadgadt;
samt att ansvara för att styrelsens beslut i de af honom handlagda
ärenden varda skyndsamt expedierade.
13
Beträffande ärendenas fördelning mellan de tre å ordinarie stat uppförda
byråerna inom styrelsen äro i instruktionen meddelade hufvudsakligen
följande bestämmelser.
Kameralbyrån handlägger de ärenden, som afse uppbörden inom tullverket,
granskar underlydande redogörares medelsredovisning, upprättar
tullverkets hufvudbok och öfriga till medelsförvaltningen hörande räkenskaper
jämte förslag till den underdåniga berättelse däröfver, hvilken
styrelsen har att årligen afgifva, samt behandlar dessutom alla frågor
angående
assignering af medel från riksbanken;
utfärdande af anordningar, äfven för det fall att beslut om anordning
af medel fattats på föredragning af annan ledamot af styrelsen än kameralbyråchefen
;
förskotters öfversändande till underlydande tullförvaltningar;
tillämpningen af de för tullverket gällande utgiftsstater;
uppställningen och formen för tullverkets räkenskaper;
tullverkets fasta och lösa egendom samt inköp af de för tullverket
erforderliga förbrukningsartiklar, som genom styrelsens försorg anskaffas;
anmärkningar vid underlydande redogörares till byrån ingående räkenskaper
samt afskrifnings- och balansmål; samt
tullstatens enskilda pensionsinrättning.
Vidare åligger det kameralbyrån, i fråga om uppbörden, att från
riksbanken låta afhämta attester öfver de af redogörarne där gjorda insättningar
å tullverkets räkningar och, efter granskning af därom från
redogörarne ingående reversal, meddela kvittenser å sålunda levererade
medel; att framlägga kalkyl öfver tullverkets behållningar å de särskilda
räkningarna i riksbanken och, om leverering till statskontoret beslutes,
ombesörja öfverföring af medlen från styrelsens till statskontorets räkning
i riksbanken; samt att, när medel eljest af styrelsen anvisas till utbetalning,
tillställa anvisningarna tullkassörskontoret i Stockholm, om utbetalningen
skall verkställas där, men eljest aflämna dem till riksbanken för
medlens afsändning till vederbörande ort, där utbetalningen skall ske.
Ärendenas
fördelning
mellan
byråerna.
Kameral
byrån.
14
Revisions
byrån.
Kanslibyrån.
Å revisionsbyrån verkställes af de därstädes anställda revisorerna
granskning af de från tullförvaltningarna inkommande journaler. Revisorerna
hafva ock skyldighet att ur journalerna meddela de attester, som
erfordras för handläggning af de till byrån hörande ärenden, samt att i
journalerna anteckna styrelsens beslut angående restitution af tull- eller
andra afgifter, som finnas redovisade i journalerna. Yidare utföras å revisionsbyrån
de statistiska arbeten, som förekomma hos styrelsen. För dessa
arbeten är den å byrån anställde revisorn och statistikern ensam ansvarig,
men har därvid till biträde dels ofvannämnde å extra stat anställde aktuarie,
dels ett stort antal mot arfvode eller dagaflöning anställda personer.
På revisionsbyråns handläggning skola för öfrigt enligt instruktionen
ankomma följande ärenden, nämligen:
restitution af de till statsverket ingående afgifter, som uppbäras
genom tullverket;
tvister mellan godsägare och tullmyndighet angående varors tullbehandling
;
tillämpningen i öfrigt af gällande tulltaxa och taratariff samt öfriga
författningar rörande till statsverket ingående afgifter, som uppbäras genom
tullverket;
befrielse från tull- eller andra dylika afgifter;
formen för och uppställningen af tullförvaltningarnas journaler och
andra uppgifter och förteckningar, hvilka icke äro af beskaffenhet att ingå
till kameralbyrån;
statistiska meddelanden till Kungl. Maj:t eller ämbetsmyndigheter;
samt
anmärkningar i följd af den inom byrån verkställda granskning af
tullförvaltningarnas j ournaler.
Kameral- och revisionsbyråerna handlägga därjämte frågor rörande
tillsättning af tjänster inom respektive byråer, tjänstledighet, semester
och afsked för samt tjänstefel af därstädes anställda tjänstemän.
Till kanslibyråns handläggning höra enligt instruktionen de ärenden,
hvilka icke, enligt hvad ofvan sägs, böra behandlas å kameral- eller
15
revisionsbyrån. Äro byråchefer af olika mening i fråga om till hvilken
byrås handläggning ett ärende hör, afgör därom generaltulldirektören.
I ofvanstående bestämmelser hafva emellertid, i sammanhang med
inrättandet af tullbehandlings- och upplysningsbyrån, vissa ändringar blifvit
vidtagna. Enligt ofvannämnda nådiga bref den 31 maj 1907 ankomma på
denna byrås handläggning ärenden, som röra:
tvister mellan godsägare och tullmyndighet angående varors tullbehandling
:
ansökningar om upplysning, huru gällande tulltaxa och taratariff skola
tillämpas å varor, afsedda att till riket införas;
tillämpning af gällande bestämmelser angående användningen af det
å ■ tullverkets omkostnadsstat uppförda anslag till yngre tull tjänstemäns
utbildning i tulltjänsten m. m.; samt
tillsättning af tjänster inom byrån, tjänstledighet, semester och afsked
för samt tjänstefel af där anställda tjänstemän.
Som af dessa bestämmelser framgår, hafva från revisionsbyrån till
tullbehandlings- och upplysningsbyrån öfverflyttats ärenden, som angå
tvister mellan godsägare och tullmyndighet angående varors tullhehandling.
I sammanhang härmed föreskrefs tillika, för beredande af någon lättnad
i kanslibyråns arbetsbörda, att från denna byrå skulle till revisionsbyrån,
hvilken, såsom nyss nämnts, befriats från vissa densamma tillkommande
ärenden, öfverflyttas ärenden, som anginge nederlags- och transitrörelsen,
frihamns- och frilagersanläggningar samt bärgade varor och sjöfynd.
I fråga om ärendenas handläggning gälla hufvudsakligen följande bestämmelser.
Yid föredragning inför generaltulldirektören af vissa i instruktionen
närmare angifna ärenden af större vikt skall, såvida slutlig behandling af
ärendena därvid förekommer, utom föredragande ledamoten minst en af
de andra ledamöterna närvara och i öfverläggningen till beslut deltaga.
Då ärende förekommer af rättslig natur, skall chefen för kanslibyrån,
hvilken skall hafva aflagt de kunskapsprof, författningarna föreskrifva för
dem, som må i domarvärf nyttjas, deltaga i ärendets handläggning, äfven
Tullbehandlings-
och
upplysningsbyrån.
Ärendenas
handlägg
ning.
16
om detsamma icke tillhör hans byrå. Yid tillsättandet af tjänster, med
hvilka uppbörd är förenad, skall kameralbyråchefen närvara. Yid föredragning
af andra ärenden, än de sålunda särskildt angifna, erfordras ej
närvaro af annan ledamot än föredraganden.
Utan föregående föredragning inför generaltulldirektören må ledamot
genom remiss eller särskild skrifvelse infordra förklaringar, upplysningar
och yttranden i mål, som höra till byråns handläggning, samt till granskning,
anteckning eller förvaring af vederbörande underlydande inom byrån
befordra inkommande journaler, statistiska uppgifter, berättelser, rapporter
m. m. dylikt. Chefen för revisionsbyrån eller i hans frånvaro annan
ledamot må utan föredragning inför generaltulldirektören meddela föreskrift
om utlämnande af gods, som införes för de kungliga hofvens eller främmande
makters härvarande sändebuds räkning, då godset i vederbörlig
ordning reklamerats. Slutligen äger chefen för kanslibyrån utan föredragning
inför generaltulldirektören meddela föreskrifter angående befordrande
till verkställighet af eller talans fullföljande mot utslag i tullrättegångsmål.
Vidare äro närmare bestämmelser meddelade rörande själfva förfaringssättet
vid ärendenas föredragning och afgörande samt angående protokollsföring,
justering och underskrifning af utgående expeditioner m. m. dylikt.
Öfver alla ärenden, som föredragas inför generaltulldirektören, upprättas
föredragningslista, i hvilken denne medelst en kort anteckning vid hvarje
ärende om det fattade beslutets innehåll utmärker, att föredragning af
ärendet ägt rum. Listan underskrifves af generaltulldirektören och de
ledamöter, som öfvervarit föredragningen. Protokoll föres endast, då beslut
skall expedieras medelst protokollsutdrag, skiljaktiga meningar inom
styrelsen förekomma eller eljest anledning därtill finnes. Protokoll i beslut,
hvarom skrifvelse aflåtes till vederbörande tullmyndighet, uppsättes
i regel icke särskildt, utan betecknas å konceptet till skrifvelsen genom
s. k. mutering. För uppsättande af koncept till utgående expeditioner af
mera ofta förekommande slag — t. ex. sådana, som röra tjänstledighet,
undantag från tullstadgans föreskrifter i fråga om rätt att lossa från ut
-
17
rikes ort ankommande varor, ärenden angående oriktig ursprungsbeteckning,
tillstånd att disponera varuprof m. fl. — användas i stor utsträckning
tryckta blanketter, hvilka endast vederbörligen ifyllas. Äfven till
vissa utgående expeditioner användas dylika blanketter. I många fall
expedieras beslut genom påskrift å handlingen, hvilken därefter tillställes
vederbörande. Koncept till utgående expeditioner förses med justeringsmärke
af föredraganden och generaltulldirektören eller, om ärendet icke
varit föredraget inför denne, af vederbörande ledamot, som vidtagit åtgärd
i ärendet.
Enligt § 17 i instruktionen åligga kanslibyråns tjänstemän — förutom
det biträde kanslibyråchefen påkallar för handläggningen af de till
hans byrå hörande ärenden — följande göromål: dels förandet af styrelsens
protokoll, dels uppsättandet af alla de från styrelsen eller dess byråer
utgående expeditioner, till hvilka koncept icke aflämnas af ledamöterna,
äfvensom, sedan expeditionerna blifvit renskrifna och undertecknade, deras
afsändning eller utlämning, och dels förandet af diarier med register samt
skyldigheten att dessa jämte styrelsens arkiv och bibliotek i god ordningförvara.
I den af styrelsen den 10 december 1878 fastställda arbetsordning
för de vid styrelsens byråer anställda tjänstemän äro närmare
bestämmelser gifna om fördelningen af ofvanberörda åligganden mellan
kanslibyråns tjänstemän. Sålunda ankommer det på sekreteraren och
notarierna, bland annat, att uppsätta alla från styrelsen eller dess byråer
utgående expeditioner, till hvilka koncept icke aflämnas af ledamöterna..
Registratorn åligger, jämte andra göromål, att mottaga till styrelsen inkommande
handlingar och öfver dem föra diarium med därtill hörande
register ; att skyndsamt expediera ärenden, som remitteras till myndighet
för utlåtandes afgifvande; samt att i diariet anteckna, när hvarje ärende
handlagts af styrelsen.
Som synes af dessa föreskrifter, äro de å kanslibyrån anställda tjänstemän
enligt instruktionen och arbetsordningen att betrakta såsom ett för
kansli-, kameral- och revisionsbyråerna gemensamt kansli med åliggande
att ombesörja vissa göromål, som härflyta af ärenden, handlagda äfven å
3
Kommissionens
yttrande
och förslag,
18
kameral- och revisionsbyråerna. Denna anordning har emellertid icke
blifvit tillämpad i fråga om motsvarande göromål, som härröra från å
tullbehandlings- och upplysningsbyrån handlagda ärenden. 1 ofvanherörda
nådiga bref till styrelsen den 31 maj 1907 är nämligen föreskrifvet, att
af de å denna byrå anställda tjänstemän byråassistenterna skola hafva till
åliggande att handlägga sådana göromål, för hvilkas behöriga fullgörande
erfordras särskild tullteknisk utbildning, men att öfriga på byråns handläggning
ankommande göromål skola bestridas af sekreteraren samt registrator
n och ahtuarien, och att dessa tjänstemän sålunda, utan hinder af
hvad i § 17 af styrelsens instruktion är stadgadt beträffande skyldighet
för kanslibyråns tjänstemän att bestrida vissa göromål, som härflyta af
ärenden, handlagda å styrelsens öfriga byråer, skola hafva att handlägga
göromål af motsvarande beskaffenhet, då de härröra af ärenden, som
tillhöra tullbehandlings- och upplysningsbyrån.
Då kommissionen nu går att, hvad generaltullstyrelsen beträffar, fullgöra
sitt uppdrag, har det till en början synts angeläget att undersöka,
huruvida några åtgärder lämpligen skulle kunna vidtagas i syfte att minska
styrelsens arbetsbörda, vare sig genom öfverflyttning af ärenden från styrelsen
till lokalförvaltningarna eller genom förändringar i föreskrifterna
om ärendenas behandling inom styrelsen och dess byråer.
Hvad då först beträffar frågan om öfverflyttning af ärenden från styrelsen
till de lokala tullmyndigheterna har, enligt hvad kommissionen erfarit,
densamma i viss mån varit under behandling hos en inom tullverket tillsatt
delegation, som haft i uppdrag att utarbeta förslag till nytt tjänstgöringsreglemente
för tullverket. Nämnda delegation har därvid funnit
sig böra stanna vid att ifrågasätta en något utsträckt befogenhet för de
lokala tullmyndigheterna att bevilja underlydande personal tjänstledighet.
I detta sammanhang torde böra framhållas, hurusom på grund af 1870
års Riksdags beslut de då befintliga distriktchefsbefattningarna vid tullverkets
lokalförvaltning skulle i mån af blifvande ledighet indragas, med
hvilken åtgärd afsågs att vinna ökad centralisation i förvaltningen. Ehuru
kommissionen ingalunda har något att erinra mot nyssberörda af delega
-
19
tion eu framställda förslag, håller kommissionen dock före, att under nuvarande
förhållanden icke någon åtgärd bör vidtagas, ägnad att därutöfver
undandraga ärenden från den centrala myndighetens, generaltullstyrelsens,
afgörande. Med hänsyn till det stora antal författningar, hvilkas tillämpning
ankommer på tullmyndigheterna, och de för den allmänna samfärdseln viktiga
förhållanden, som genom dessa myndigheters åtgöranden regleras, är det
enligt kommissionens uppfattning af stor betydelse, att största möjliga likformighet
vinnes vid afgörandet af de mångskiftande och ofta grannlaga
frågor af olika art, som härvid kunna uppstå. Förverkligandet af detta
önskningsmål kunde lätteligen äfventyras, därest ett större antal af de
ärenden, som nu tillhöra generaltullstyrelsens pröfning, skulle undandragas
styrelsen och i stället öfverflyttas på lokala tullmyndigheter. Vore större
grupper af dessa myndigheter förenade under öfverordnade myndigheter —
såsom fallet var, då distriktchefer funnos anställda inom tullverket —
skulle visserligen risken i nyssnämnda hänseende af en åtgärd, hvarigenom
åt ett mindre antal sådana öfverordnade myndigheter öfverlänmades afgörandet
af en del ärenden, som nu ankomma på styrelsen, blifva mindre
än hvad fallet blefve, om enahanda utsträckt befogenhet medgåfves samtliga
tullförvaltningar; men i någon mån skulle dock sagda risk kvarstå.
Med afseende härå och då för öfrigt anordningen med distriktsförvaltningar
synes kommissionen icke erbjuda några särskilda fördelar, som kunde göra
desammas återinförande önskvärd!, har kommissionen icke heller funnit
skäl föreslå en sådan åtgärd, hvilken dessutom skulle för statsverket medföra
så betydande kostnader, att desamma långt ifrån komme att motsvaras
af de besparingar å generaltullstyrelsens stat, hvilka kunde uppstå
därigenom, att styrelsen befriades från ett antal densamma nu tillhörande
ärenden.
Vidkommande härefter frågan om förändringar i gällande föreskrifter
rörande ärendenas behandling har kommissionen, på sätt framdeles kommer
att närmare utvecklas, funnit sig böra i detta afseende framställa vissa
förslag, som äga sammanhang med och föranledas af kommissionens blifvande
hemställan beträffande tullbehandlings- och upplysningsbyrån. Dessa
20
Ingen förändring
i styrelsens
allmänna
organisation.
Förändring i
tullbehandlings-
och
upplysningsbyråns
organisation.
förslag äro emellertid icke af beskaffenhet att inverka på göromålens omfattning
utan innebära allenast en i samband med omplacering af vissa å
nämnda byrå nu anställda tjänstemän gjord öfverflyttning af åtskilliga
göromål från samma byrå till ett för alla byråerna gemensamt kansli. I
öfrigt har kommissionen — som är förvissad, att generaltullstyrelsen icke
skall underlåta att taga ofvanberörda fråga under öfvervägande vid den
omarbetning af instruktionen och arbetsordningen, som under alla omständigheter
lärer böra vidtagas, innan en eventuell omreglering af styrelsens
stat träder i kraft — icke funnit anledning att i nu förevarande hänseende
framställa några särskilda förslag.
Såsom ofvan nämnts innefattar kommissionens uppdrag, bland annat,
att taga under öfvervägande, huruvida några förändringar i afseende å
styrelsens och särskildt tullbehandlings- och upplysningsbyråns organisation
med hänsyn till rådande förhållanden må vara af behofvet påkallade. I
förstnämnda hänseende eller hvad beträffar styrelsens allmänna organisation
vill kommissionen såsom sin uppfattning uttala, att, sedan genom nyssnämnda
byrås inrättande vunnits en särskild företrädare inom styrelsen
för den åtminstone i statsfinansiellt hänseende viktigaste grenen af tullverkets
åligganden, nämligen tullbehandlingen, kommissionen anser någon
förändring i styrelsens organisation icke erforderlig eller böra ifrågasättas.
Då nämnda byrå, som inrättats hufvudsakligen i syfte att bereda importörer
tillfälle att erhålla bindande förhandsupplysningar rörande tullbehandlingen
af varor vid deras införsel till landet samt för att främja ernående
af största möjliga likformighet vid tullbehandlingen, lärer få anses allt
framgent vara behöflig för dessa ändamål, torde chefen för byrån tillika
med de tjänstemän, hvilka, enligt hvad framdeles kommer att närmare
angifvas, kommissionen anser vara för byråns behof erforderliga, böra
uppföras å generaltullstyrelsens ordinarie stat.
Beträffande organisationen af tullbehandlings- och upplysningsbyrån
har kommissionen däremot, såsom redan antydts, funnit sig äga anledning
att ifrågasätta viss förändring. Såsom ofvan nämnts, äro å byrån anställda
en sekreterare, två byråassistenter samt en registrator och aktuarie.
21
Enligt ofvan omförmälda nådiga bref till generaltullstyrelsen af den 31
maj 1907 åligga byråassistenterna följande göromål, nämligen: att biträda
byråchefen med beredningen af de till byrån hörande ärenden äfvensom
att, i den mån omständigheterna det medgåfve, jämväl i öfrigt biträda
vid de inom byrån förefallande göromål; att med uppmärksamhet följa
tullbehandlingsgöromålen vid packhusinspektionen i Stockholm och afgifva
de yttranden i tullbehandlingsfrågor, som kunde anbefallas; att efter förordnande
af styrelsen företaga inspektionsresor till tullförvaltningarna i
landsorten för inhämtande af kännedom om tillämpningen å särskilda orter
af gällande tulltaxa jämte taratariff samt tillhandagående, i den mån sådant
funnes nödigt, med råd och upplysningar till vinnande af en, såvidt möjligt,
likformig tullbehandling af samma slags varor å olika orter inom
riket; samt att, i den mån sådant kunde varda anbefalldt, till styrelsen
eller chefen för tullbehandlings- och upplysningsbyrån afgifva berättelser
eller rapporter angående hvad under sådan resa iakttagits. — Öfriga på
byråns handläggning ankommande göromål skola, såsom likaledes förut
nämnts, handläggas af sekreteraren samt af registratorn och aktuarien.
Uppenbart torde vara, att de göromål, som sålunda tillkomma byråassistenterna
och för hvilkas fullgörande erfordras särskild tullteknisk utbildning,
fortfarande böra bestridas af tjänstemän, anställda å och uteslutande
afsedda för byrån. Däremot torde det icke vara nödvändigt att för förrättande
af öfriga å byrån förekommande göromål, hvilka, såsom af den
här ofvan lämnade redogörelsen framgår, i allt väsentligt äro af enahanda
beskaffenhet som de göromål, hvilka tillkomma kanslibyråns tjänstemän,
hafva särskilda tjänstemän anställda å tullbehandlings- och upplysningsbyrån.
Det synes kommissionen lämpligare, att omförmälda göromål, i
likhet med motsvarande göromål, som härflyta af ärenden, handlagda å
kameral- eller revisionsbyrån, bestridas af kanslibyråns tjänstemän. Vid
sådant förhållande skulle dessa tjänstemän komma att utgöra ett för styrelsens
alla byråer gemensamt kansli, och sålunda likställighet mellan alla
byråerna i nu ifrågavarande hänseende vinnas. Kommissionen anser sig
emellertid redan nu böra framhålla, att den sålunda ifrågasatta förändring
-
22
en icke kan utöfva någon direkt inverkan på antalet erforderliga tjänster^
då gifvetvis göromålens myckenhet icke därigenom minskas, åtminstone
ej i någon mera afsevärd mån. Förslaget innebär sålunda endast en öfverflyttning
af de å tullbehandlings- och upplysningsbyrån nu anställda tjänstemän,
som handlägga expeditionsgöromål, från denna byrå till kanslibyrån.
Men genom ifrågavarande förändring skulle vinnas, förutom nyssnämnda
likformighet, dels möjlighet att jämnare fördela arbetet dels äfven en viss
förenkling af göromålen. Den hittills vunna erfarenheten af göromålen
å tullbehandlings- och upplysningsbyrån synes gifva vid handen, att två
tjänstemän för de egentliga expeditionsgöromålen å byrån knappast torde
med den utsträckta tjänstgöringstid, som lärer böra stadgas för generaltullstyrelsen
lika väl som för flera andra verk, hvilka de senare åren
omreglerats, få sin tid fullt upptagen af dessa göromål. De, såsom i det
efterföljande skall visas, alltjämt växande göromålen å kanslibyrån göra
däremot en förstärkning af arbetskrafterna därstädes väl behöflig; och en
sådan förstärkning skulle, synes det kommissionen, kunna utan särskild
uppoffring för statsverket vinnas genom öfverflyttning af sekreteraren
samt registratorn och aktuarien å tullbehandlings- och upplysningsbyrån
från denna byrå till kanslibyrån. Kommissionen föreställer sig, att af de
två sekreterare, som i sådant fall komme att vara anställda å kanslibyrån,
en skulle afses hufvudsakligen för ärenden från kansli- och kameralbyråerna
samt den andre hufvudsakligen för ärenden från revisions- samt tullbehandlings-
och upplysningsbyråerna. Genom borttagandet af tullbehandlings-
och upplysningsbyråns registrator och aktuarie skulle i viss mån
en förenkling i arbetet kunna genomföras, i det att den nu förekommande
dubbla registreringen af ärenden, som tillhöra nämnda byrå, skulle bortfalla.
Sådana ärenden skulle därefter, i likhet med ärenden, tillhörande
de öfriga tre byråerna, registreras allenast af den å kanslibyrån anställde
registratorn och i öfrigt af denne behandlas på samma sätt som sistnämnda
ärenden. Omförmälda, från tullbehandlings- och upplysningsbyrån
öfverflyttade registrator- och aktuarietjänst lärer fördenskull icke böra
såsom sådan uppföras å kanslibyrån utanU stället där upptagas såsom en
23
ny notarietjänst, afsecld hufvudsakligen för tullbehandlings- och upplysningsärenden.
Såsom redan framhållits skulle, därest den af kommissionen nu ifrågasatta
förändring vidtages, de å kanslibyrån anställda tjänstemän komma
att utgöra ett för styrelsens samtliga byråer gemensamt kansli. Yid
sådant förhållande synes det kommissionen riktigast, att dessa tjänstemän
sammanföras under den gemensamma benämningen »kansliet» i stället föi
»kanslibyrån». Då emellertid denna förändring skulle medföra, att eu
särskild »kanslibyrå» med därför uteslutande afsedda tjänstemän icke
skulle förefinnas, synes benämningen »chef för kanslibyrån» böra utbytas
mot den verkliga förhållandet närmare motsvarande benämningen »byråchef
för kansliärenden». Kansliets tjänstemän skulle dock gifvetvis fortfarande
närmast subordinera under denne byråchef och så till vida stå i
närmare förhållande till honom än till de öfriga byråcheferna, att det
skulle särskiklt åligga nämnda tjänstemän att lämna byråchefen för kansliärendena
erforderligt biträde för beredning och handläggning af dessa
ärenden. — För konsekvensens skull torde enahanda förändring böra
vidtagas i fråga om de öfriga ledamöternas i styrelsen benämning och
denna sålunda blifva: »byråchef för kameralärenden», »byråchef för revisionsärenden»
samt »byråchef för tullbehandlings- och upplysningsärenden»,
en titelförändring, för hvilken det förhållande, att inom styrelsen fortfarande
skulle förefinnas en kameral-, en revisions- samt en tullbehandlings,
och upplysningsbyrå med särskildt anställda tjänstemän, tydligen icke
skulle utgöra hinder.
Yid den granskning af behofvet utaf tjänster å general tullstyrelsens
olika afdelningar, för hvilken kommissionen nu går att redogöra, har kommissionen
ansett sig böra först upptaga till behandling frågan om personalen
å den nuvarande kanslibyrån eller, såsom densamma enligt kommissionens
förslag skulle benämnas, kansliet.
Förändrad
benämning å
kanslibyrån
och
byråcheferna.
Kommissionens
förslag
beträffande
kanslibyrån.
24
Den ordinarie personalen å kanslibjrån består för närvarande af en
sekreterare, en registrator och aktuarie samt två notarier. Härtill komma
en från 1901 års början å extra stat uppförd notarie äfvensom amanuenser,
hvilka senares antal i mån af göromålens tillväxt ökats, så att
desamma från och med år 1907 utgjort fyra. — I fråga om de kanslibyrån
tillhörande ärenden och dess tjänstemän åliggande göromål får kommissionen
hänvisa till här förut lämnad redogörelse.
Antalet nummer i styrelsens inkommande diarium under nedanstående
år samt fördelningen af ärendena mellan byråerna framgå af följande tabell:
År | Antal nummer i diariet | Däraf till handläggning | å: | ||
kansli- byrån | kameral- byrån | revisions- byrån | tullbehand-lings- och | ||
18S0 | 4132 | 1586 | i346 | 1200 | _ |
1890 | 5566 | 2175 | 1265 | 2126 | — |
1895 | 6540 | 2183 | 1268 | 3089 | — |
1900 | 6942 | 2555 | 1252 | 3135 | — |
1905 | 8622 | 3426 | 1554 | 3642 | — |
1906 | 8453 | 3125 | ■474 | 3854 | — |
1907 | 9089 | 3334 | 1670 | 3638 | 447 |
1908 | 9744 | 3620 | 1814 | 3594 | 746 |
*) Från och med den i juli 1907.
Vissa grupper af likartade ärenden — såsom: å kanslibyrån framställningar
angående regleringen af tullverkets stater och anmälningar om
verkställda beslag m. m., å kameralbyrån framställningar om ålderstillägg,
beklädnadsrekvisitioner och ansökningar om s. k. fattigpension m. m. samt
å revisionsbyrån diverse rapporter och förteckningar — upptagas emellertid
under ett gemensamt, en gång för hela året upplagdt samlingsnummer.
I följd häraf och då sådant sammanförande af likartade ärenden under de
senare åren lärer hafva vidtagits i större utsträckning än tillförene varit
vanligt, har såväl antalet inkomna ärenden i och för sig som äfven ökningen
däraf i själfva verket varit större än hvad ofvanstående siffror utvisa.
25
Koncepten till styrelsens utgående skrivelser och protokoll hafva
under de i följande tabell upptagna år utgjort de i densamma angifna antal:
| Antal koncept | Däraf efter föredragning å: | |||
År | kansli- byrån | kameral- b}Trån | revisions- byrån | tullbehand-lings- och | |
1880 | 1672 | 1099 | 250 | 323 |
|
1890 | 2806 | 1705 | 273 | 828 | — |
1895 | 3I29 | 1657 | 215 | 1257 | — |
1900 | 3723 | 2012 | 294 | 1417 | — |
1905 | 5140 | 269; | 510 | >935 | — |
1906 | 490!S | 2412 | 456 | 2040 | — |
1907 | 5087 | 25S6 | 465 | 1658 | 378 |
1908 | 5 ’99 | • 2/22 | 465 | 1374 | 638 |
*) Från och med den i juli 1907.
Då, såsom förut nämnts, det åligger kanslibyråns tjänstemän, bland
annat, dels att lämna kanslibyråchefen erforderligt biträde med kansliärendenas
beredning och handläggning, dels att uppsätta alla från styrelsen
eller dess byråer — utom tullbehandlings- och upplysningsbyrån — utgående
expeditioner, till hvilka koncept icke adämnas af ledamöterna,
torde af ofvanstående tabeller framgå, att nämnda tjänstemäns göromål
högst betydligt ökats efter den tid, då 1879 års stat för styrelsen fastställdes.
Redan i underdånig skrifvelse den 20 november 1899 med
förslag till stater för år 1901 framhöll generaltullstyrelsen detta förhållande
och yttrade slutligen, att den minsta förstärkning af kanslibyråns
arbetskraft, som enligt styrelsens åsikt kunde ifrågasättas, vore de dåvarande
två notarietjänsternas ökning till samma antal som före år 1879,
eller till tre. I anledning af denna styrelsens hemställan uppfördes från
och med år 1901 å kanslibyrån ofvannämnda notarietjänst å extra stat.
Den år 1900 tillsatta kommitté med uppdrag att granska tullverkets
stater och afgifva förslag till de förändringar i dessa stater, hvilka kunde
anses vara af omständigheterna påkallade, hemställde i sitt den 29 oktober
4
26
1902 afgifna betänkande — under framhållande att de af styrelsen i ofvanberörda
underdåniga skrifvelse anförda skälen för anställande å kanslibyrån
af en tredje notarie än ytterligare vunnit i styrka, då erfarenheten
från åren efter 1899 finge anses hafva ådagalagt det stadigvarande behofvet
af ökade arbetskrafter å nämnda byrå — att ofvanberörda notarietjänst
måtte uppföras å ordinarie stat. Så blef emellertid icke förhållandet,
utan är tjänsten fortfarande uppförd med aflöning å extra stat.
I ett den 1 november 1906 afgifvet underdånigt utlåtande angående
inrättande inom generaltullstyrelsen af en ny byrå för tullbehandlings- och
upplysningsärenden upptog styrelsen till undersökning frågan, huruvida
någon minskning af personalen å kanslibyrån skulle i anledning af den
nya byråns inrättande kunna vidtagas. Enligt styrelsens förslag — hvilket
ock sedermera godkändes — skulle nämligen sådana kanslibyråns tjänstemän
åliggande göromål, som härflöte af de till öfverflyttning från revisionsbyrån
till den nya byrån föreslagna egentliga tullbehandlingstvisterna,
efter tillkomsten af sistnämnda byrå bestridas af sekreteraren samt registratorn
och aktuarien å densamma, och i följd häraf någon minskning i göromålen
beredas förstnämnda tjänstemän. Efter att hafva redogjort för
antalet inkomna ärenden och utgående expeditioner under de år till och
med 1905, hvilka upptagits i här ofvan införda tabeller, samt under
åberopande, hurusom gör omålens tillväxt, hvad kansli- och kameralbyråerna
beträffade, hufvudsakligen hade sin grund i de nya stater för tullverket
och i sammanhang därmed utfärdade bestämmelser, som med 1905 års
ingång trädt i kraft, uttalade styrelsen emellertid såsom sin uppfattning,
att någon minskning af personalen å kanslibyrån icke kunde vidtagas.
Oaktadt tillkomsten af den å extra stat uppförda notarietjänsten hade,
anförde styrelsen vidare, från och med år 1905 ytterligare en amanuensbefattning
måst inrättas, så att för det dåvarande å byrån funnes anställda
tre amanuenser, hvilkas arbete i ganska hög grad måst tagas i anspråk.
Dessutom hade tidtals, vid särskildt hopande af göromålen, tjänstgöring
af extra biträden mot särskild godtgörelse påkallats. Bortfallandet af
de göromål, som enligt styrelsens förslag skulle tillhöra vissa tjänstemän
27
å den nya byrån, kunde därför i afseende å kanslibyråns personal endast
verka därhän, att en eljest nära förestående nödvändig förstärkning af
de ordinarie arbetskrafterna å byrån något längre kunde uppskjutas. —
En blick på ofvan intagna tabeller synes kommissionen gifva vid
handen, att hvad styrelsen sålunda anfört i fråga om omöjligheten att då
minska kanslibyråns arbetskrafter äfven för närvarande måste anses äga
giltighet. Under det att år 1900 — året innan notarietjänsten å extra
stat tillkom — antalet till styrelsen inkomna ärenden utgjort 6,942 och
antalet koncept till utgående expeditioner 3,728, belöpa sig motsvarande
siffror för år 1908 till resp. 9,744 och 5,199. Från sistnämnda siffror
bör dock, i enlighet med hvad förut nämnts angående de göromål, som
tillhöra sekreteraren samt registratorn och aktuarien å tullbehandlingsoch
upplysningsbyrån, afdragas det å denna byrå belöpande antal ärenden
och koncept, resp. 746 och 638, hvarefter återstå 8,998 inkomna ärenden
och 4,561 koncept till utgående expeditioner. Då motsvarande tal för år
1900 utgöra, såsom nyss nämnts, 6,942, resp. 3,723, blifver sålunda ökningen
icke mindre än 2,056 ärenden och 838 koncept. Också har antalet
amanuenser å byrån, hvilket år 1906 utgjorde tre, måst med ingången
af år 1907 ökas med ytterligare en sådan.
Af hvad nu anförts följer i främsta rummet, att den nuvarande
notarietjänsten med aflöning å extra stat icke kan undvaras och därför
bör öfverflyttas å ordinarie stat. Gföromålens ökning synes dock kommissionen
vara af den betydande omfattning, att, oafsedt sagda förändring, det
skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke i själfva verket behof föreligger
af en verklig förstärkning af de ordinarie arbetskrafter, som sålunda skulle
blifva disponibla för kansliets räkning. Kommissionen har dock, såsom
tidigare antydts, funnit detta behof kunna fyllas utan någon särskild uppoffring
för statsverket, nämligen genom öfverflyttning till kansliet och
uppförande därstädes å ordinarie stat af de två tjänstemän å tullbehandlings-
och upplysningsbyrån — sekreteraren samt registratorn och aktuarien
— b vilka handlägga hufvudsakligen expeditionsgöromål, samt borttagande
af den särställning i fråga om dessa göromåls bestridande, som nu gäller
28
beträffande sistnämnda byrå. I det föregående har kommissionen närmare
redogjort för innebörden af detta förslag och vill därför nu endast erinra,
att den till kansliet sålunda öfverflyttade registrators- och aktuarietjänsten
där skulle uppföras såsom en fjärde notarietjänst.
Den å kansliet anställde registratorn och aktuarien anser kommissionen
böra i stället benämnas registrator, då benämningen »aktuarie» numera
erhållit den mera speciella betydelsen af en tjänsteman, afsedd för
statistiskt arbete.
Kommissionens förslag beträffande den nuvarande kanslibyrån inom
generaltullstyrelsen innefattar sålunda:
att kanslibyrån i stället benämnes kansliet;
att kansliet blifver gemensamt för styrelsens samtliga byråer,
jämväl tullbehandlings- och upplysningsbyrån;
att den å tullbehandlings- och upplysningsbyrån anställde
sekreteraren öfverflyttas till kansliet och där i sådan egenskap
uppföres å ordinarie stat;
att den å tullbehandlings- och upplysningsbyrån uppförda
registrators- och aktuarietjänsten likaledes öfverflyttas till kansliet
och där uppföres såsom en ordinarie notarietjänst;
att den från 1901 års början vid kanslibyrån inrättade
notarietjänsten med aflöning å extra stat uppföres å kansliets
ordinarie stat; samt
att registratorn och aktuarien i stället benämnes registrator.
Enär å kanslibyråns ordinarie stat för närvarande äro anställda en
sekreterare, en registrator och aktuarie samt två notarier, skulle med
tillämpning af kommissionens förslag å kansliets stat uppföras följande
tjänstemän, nämligen:
i andra lönegraden: två sekreterare; samt
i första lönegraden: en registrator och fyra notarier.
29
Å kameralbyrån äro för närvarande anställda fyra ordinarie tjänstemän,
alla i första graden, nämligen en kammarförvandt samt tre revisorer
och bokhållare. För de göromål, som enligt generaltullstyrelsens instruktion
ankomma på kameralbyråns handläggning, har kommissionen redan i
det föregående redogjort; men då kommissionen ansett det nödvändigt att,
i fråga om personalen å kameralbyrån, framlägga ett förslag, som innebär
ganska väsentliga förändringar, har kommissionen trott sig böra här återgifva,
hvilka åligganden jämlikt arbetsordningen för de vid styrelsens
byråer anställda tjänstemän tillkomma en hvar af ofvannämnda tjänstinnehafvare
å kameralbyrån.
Sålunda åligger det leammarförvandten,
att jämte tullfiskalen i Stockholm på tider, som äro bestämda i den
för bemälde tullfiskal af styrelsen utfärdade instruktion, anställa inventering
å uppbörds- och kassörskontoren vid Stockholms lokalförvaltning;
att hvarje söckendag på behöriga tider från riksbanken afhämta
attester öfver de af tullverkets redogörare där gjorda penningeinsättningar
å tullverkets räkningar och, efter granskning af därom från redogörarne
ingående reversal, meddela kvittenser å sålunda levererade medel samt,
efter det kvittenserna blifvit försedda med annotation af kameralbyråchefen,
besörja desannnas afsändande till redogörarne;
att föra kassaräkning med riksbanken öfver alla å tullverkets räkningar
i banken gjorda insättningar samt af styrelsen därå utfärdade anvisningar;
att
två gånger i veckan eller oftare, om så påfordras, för styrelsen
framlägga kalkyl öfver tullverkets behållningar å de särskilda räkningarna
i riksbanken;
att kontrasignera alla af styrelsen beslutade anordningar, dispositioner,
anvisningar och skrivelser angående af styrelsen till underlydande tullmyndigheter
beviljade förskott, liksom skrivelser i ärenden, som utan
föredragning inför generaltulldirektören handlagts af kameralbyråchefen;
att besörja expedierandet af de utaf styrelsen utfärdade anvisningar
Kommissionens
förslag
beträffande
kameralbyrån.
30
å i riksbanken innestående medel i öfverensstämmelse med § 12 af instruktionen
för styrelsen;
att utöfva tillsyn öfver upprättandet af de månatliga generalsammandragen
och tullverkets hufvudbok samt jämte deu revisor och bokhållare,
som har bokslutet sig anförtrodt, dem underskrifva och å behörig tid aflämna;
att
uti tullverkets stater anteckna sådana styrelsens beslut, som angå
tjänstetillsättningar, afsked och lönedispositioner m. m.;
att granska inkommande handlingar rörande tullverkets hus och lägenheter
samt uti ett instrument öfver kronans tullhus anteckna hvad i afseende
på dem beslutas;
att iakttaga, det tullförvaltningarna, jämlikt föreskrifterna i tjänstgöringsreglementet,
afgifva sina redovisningar och redogörelsehandlingar,
och att de till leverering ställda medel varda å behöriga tider insända,
samt hos styrelsen anmäla uraktlåtenhet härutinnan ;
att afgifva utlåtande i alla till byrån hörande afskrifnings- och balansmål
;
att anteckna alla af styrelsen ålagda viten och fastställda anmärkningsbelopp;
samt
att jämte en af byråns revisorer och bokhållare, som därtill af styrelsen
förordnas, ansvara för vården af de i kameralbyråns förvar befintliga
kontrakt och värdehandlingar, livilka handlingar böra förvaras under
dubbla lås.
En revisor och bokhållare, hvilken styrelsen därtill utser, har till
åliggande,
att granska de från vederbörande redogörare inkommande uppbördsförslag
och årsräkningar med tillhörande verifikationer;
att upprätta tullverkets hufvudbok;
att månatligen uppgöra generalsammandrag öfver de från redogörarne
inkomna uppbördsförslag;
att årligen uppsätta relation öfver alla i tullräkenskaperna balanserade
poster;
31
att uppgöra de särskilda räkningar, som årligen förekomma att afslnta
med olika verk och inrättningar; samt
att ur räkenskaperna meddela de attester och uppgifter, som kunna
erfordras uti till byråns handläggning hörande ärenden eller eljest böra
af byrån lämnas.
Den andre af hyrans revisorer och bokhållare åligger,
att anteckna förslag och räkningar m. m., som från tullförvaltningarna
till byrån inkomma samt kvittera dokumentsförteckningarna och
dem till vederbörande återsända;
att granska inkommande balanslistor öfver hos trafikerande utestående
oguldna tullafgifter och andra till statsverket ingående umgälder samt
tillse, att de i månadsförslagen upptagna uppbördsposter öfverensstämma
med summorna i vederbörliga journaler;
att expediera byråns post samt däröfver föra postbok jämte journal,
med uppgift om brefvens adress och hvad de angått;
att i enlighet med styrelsens beslut eller kameralbyråchefens föreskrift
besörja anskaffandet och tillhandahållandet åt vederbörande af de
för styrelsen och lokalförvaltningarna erforderliga skrifmaterialier, tidningar,
böcker, blanketter till journaler, formulär och effekter samt däröfver föra
anteckningsbok och kontrollera vederbörandes redogörelser;
att granska och attestera räkningar å de för ofvan uppgifna ändamål
gjorda inköp och beställningar samt å här i staden förekommande trycknings-,
stämplings- och bindningskostnad;
att hålla inventarium öfver de i byråns tjänsterum befiutliga möbler
och effekter och granska de från tullförvaltningarna inkomna inventarieförteckningar
; samt
att ansvara för vården af de böcker och handlingar, som å byrån
förvaras.
Slutligen har den tredje af byråns revisorer och bokhållare till åliggande,
att granska inkommande rekvisitioner och räkningar, som ej skola
32
undergå granskning af kammarförvandten eller förutbemälda revisorer och
bokhållare;
att i enlighet med styrelsens beslut uppsätta och utskrifva anordningar
och skrivelser angående förskott till underlydande tullmyndigheter;
att öfver anordningar och förskott äfvensom öfver alla byråns koncepter
föra anteckningsbok;
att föra register öfver handlagda anordningsmål, hvilka böra till kammarrättens
granskning öfverlämnas;
att ansvara för utskrifning af tullverkets stater samt af de utdrag
ur samma stater, som böra öfverlämnas till tullförvaltningarna;
att utskrifva aflöningslistor för styrelsens ämbets- och tjänstemän
samt betjänte; samt
att uppgöra och inom föreskrifven tid aflämna de för bevillningsberedningarna
erforderliga uppgifter rörande den hos styrelsen anställda
personal. —
På grund af beskaffenheten af de kameralbyrån åliggande göromål
torde det utan vidare bevisföring vara uppenbart, att tullverkets allmänna
utveckling sedan den tid, då nu gällande stat för generaltullstyrelsen trädde
i kraft, eller år 1879, medfört en väsentlig ökning af nämnda byrås åligganden.
Handläggningen af ärenden angående uppbörden, granskningen af
underlydande redogörares medelsredovisning, upprättandet af tullverkets
hufvudbok och öfriga räkenskaper med flere dylika göromål måste gifvetvis
blifva allt mer omfattande i mån af denna allmänna utvecklings fortgång,
hvilken måhända tydligast framträder vid en jämförelse mellan uppbörden
af tullmedlen samt fyr- och båkmedlen år 1879, då densamma utgjorde
26,099,942 kronor, och år 1908, då motsvarande uppbörd stigit till
59,901,812 kronor. I sammanhang med denna stegring af uppbörden hafva
naturligtvis också tullverkets omkostnader ökats, nämligen från 2,427,751
kronor år 1879 till 4,664,517 kronor år 1908, hvilket äfven i sin mån
bidragit till göromålens tillväxt. Härtill kommer emellertid ytterligare en
mängd nya bestyr, som för kameralbyråns vidkommande uppstått under
de senaste åren, dels i sammanhang med den omreglering af tullverkets
83
stater, hvilken beslöts år 1904, dels på grund af den tullverket ålagda
skyldighet att omhänderhafva uppbörd af skogsvårdsafgifter och sockerskatt,
dels ock slutligen som en följd af nya bestämmelser i kontrollhänseende
äfvensom af förändrade föreskrifter rörande pensioneringen af
tullverkets personal. Kommissionen har ansett sig böra i korthet redogöra
åtminstone för de viktigaste af de göromål, som sålunda uppstått
för kameralbyrån i följd af nu omförmälda förhållanden.
I sammanhang med den år 1904 beslutade omregleringen af tullverkets
stater utfärdades den 10 juni sagda år aflöningsreglemente för
tjänstemän och betjänte vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning. I detta aflöningsreglemente äro meddelade åtskilliga bestämmelser,
hvilkas tillämpning ankommer på kameralbyrån. De viktigaste
af dessa bestämmelser torde vara de, som röra villkoren för åtnjutande
af ålderstillägg samt de tullbetjänte tillerkända förmånerna af beklädnad
samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter.
Hvad först beträffar villkoren för åtnjutande af ålderstillägg gällde
tillförene enligt nådigt bref den 1 februari 1878, att ålderstillägg utgick
med hälften af det i staten upptagna belopp efter fem och med återstående
hälften efter tio års tjänstetid i graden, dock att ålderstillägg fick
tillträdas först vid ingången af kalenderåret näst efter det, då den stadgade
tjänstgöringsåldern uppnåtts. Tjänstinnehafvare var sålunda berättigad
att komma i åtnjutande af ålderstillägg utan afseende å huru stor del af
den föreskrifna tiden han verkligen tjänstgjort. Under sådant förhållande
kunde det tydligen öfverlåtas åt vederbörande förvaltningar att afgöra,
hvilka tjänstinnehafvare vid ingången af hvarje nytt kalenderår skulle
blifva berättigade att uppbära ålderstillägg. Dessa bestämmelser rörande
ålderstillägg blefvo emellertid genom 1904 års aflöningsreglemente i så
måtto ändrade, att tjänstinnehafvare för att komma i åtnjutande af vare
sig den ena eller den andra hälften af ålderstillägget skulle hafva under
mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som för tillträde af den ifrågavarande
aflöningsförhöjningen erfordrades, med godt vitsord bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst, dock att härvid
5
84
icke finge räknas honom till last den tid, han åtnjutit semester eller
kostnadsfri ledighet enligt § 9 aflöningsreglementet. Med anledning af
dessa bestämmelser har pröfningen af tjänstinnehafvares rätt att komma i
åtnjutande af ålderstillägg måst omhändertagas af styrelsen; och den på
kameralbyrån ankommande granskningen af förvaltningarnas förslag i sådant
afseende innebär gifvetvis, då för hvarje till ålderstillägg föreslagen
tjänstinnehafvare måste kontrolleras uppgifter om tiderna för åtnjuten
tjänstledighet eller annat tjänstgöringsförhinder af beskaffenhet att inverka
på rätten till ålderstillägg samt om honom meddelade vitsord,
ett betydligt mera omfattande arbete än den granskning, som under förutvarande
förhållanden var erforderlig.
I fråga om beklädnad innehåller aflöningsreglementet, att uniformspersedlar
in natura eller beklädnadsersättning till visst belopp, allteftersom
det ena eller det andra pröfvas för tullverket förmånligast, må enligt
reglemente, som af styrelsen fastställes, tilldelas betjänte vid lokalförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen med undantag af öfveruppsyningsmännen.
Sådant reglemente har af styrelsen utfärdats den 28 november
1904. Detsamma innehåller bestämmelser om beskaffenheten af de beklädnadspersedlar,
som tillkomma hvarje till förmånen af beklädnad berättigad
tullbetjänt; vidare föreskrifter om sättet för anskaffningen af persedlarna,
om slitningstiden, om sättet för rekvisitioner från lokaltullförvaltningarna,
om vården af persedlarna, om förfarandet med persedlar,
som innehafvas af betjänt, hvilken befordras eller afgår, med mera dylikt.
Tillämpningen af dessa bestämmelser innebär tydligen för kameralbyrån
en mångfald olika göromål, hvilka icke haft någon motsvarighet under
tiden före år 1905. Redan anskaffandet och vården af materialierna till
beklädnadspersedlarna samt expedieringen af inkommande rekvisitioner
därå utgöra sålunda ett omfattande arbete. Men härtill kommer, att i
följd af beklädnadsreglementets föreskrift om förlängning af den fastställda
slitningstiden för hvarje persedel med den tid, hvarunder innehafvaren af
persedeln tilläfventyrs åtnjutit tjänstledighet, granskningen af inkommande
rekvisitioner å materialier till beklädnadspersedlar förutsätter tillgång till
85
uppgift i nyssberörda hänseende beträffande en hvar till beklädnad berättigad
tjänstinnehafvare. Det har fördenskull blifvit nödvändigt att å
kameralbyrån föra en liggare, innehållande för hvarje sådan tjänstinnehafvare
ett konto, af hvilket erforderliga upplysningar i nämnda hänseende
kunna vid behof inhämtas. Då antalet ifrågavarande tjänstinnehafvare
utgjort 1,177 under åren 1905 och 1906, 1,208 under år 1907, 1,258
under år 19OS samt under år 1909 uppgår till 1,805, torde det få anses
uppenbart, att den ökning i göromålen, som uppkommit för kameralbyrån
i följd af den tullbetjänte medgifna förmånen af fri beklädnad, är synnerligen
afsevärd och under de senare åren vuxit.
Jämlikt § 12 i aflöningsreglementet äga vidare ordinarie tullbetjänte,
enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t skulle meddela, rätt till kostnadsfri
läkarvård och medikamenter efter läkares skriftliga ordination.
Sådana föreskrifter äro lämnade i nådig skrifvelse till generaltullstyrelsen
den 25 november 1904, hvilken i detta ämne innehåller följande.
Kostnadsfri läkarvård lämnas genom de af styrelsen särskildt antagna
eller vidtalade läkare åt ordinarie betjänte vid lokalförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen. I de fall och under de villkor, styrelsen
bestämmer, må jämväl af tullmedlen bekostas vård och behandling, som
lämnas af annan än sålunda utsedd läkare.
Af vederbörande läkare skriftligen ordinerade medikamenter äfvensom
tillfälliga bad, hvilka läkaren intygar vara nödvändiga för botande af sjukdom,
bekostas af tullmedlen; och åligger det såväl styrelsen som vederbörande
lokala tullmyndigheter att öfvervaka, att missbruk af tullbetjänts
rättighet att kostnadsfritt bekomma medikamenter icke äger rum.
Tullbetjänts vård i allmänt rum å allmänt sjukhus eller lungsotssanatorium
jämte den förtäring under vistelsen därstädes, som af vederbörande
läkare föreskrifves, bekostas af tullmedlen i de fall, då läkaren
intygar sådan vård vara nödvändig. —
Med hänvisning till nu anförda bestämmelser har styrelsen i ett den
9 januari 1905 utfärdadt cirkulär till vederbörlig efterrättelse meddelat
åtskilliga tillämpningsföreskrifter i detta ämne, hufvudsakligen angående
36
sättet för antagning af läkare, ersättningen åt dessa, rekvisitionen af
medikamenter och kontrollen därå, att rätten till erhållande af sådana
icke missbrukas, äfvensom sättet för likviden af medikamenter, af kostnad
för tullbetjänts vistelse å allmänt sjukhus eller lungsotssanatorium samt
af tillfälliga bad med mera, som hörer till tullbetjäntes sjukvård och må
godtgöras af tullmedlen. Granskningen af tullförvaltningarnas redogörelser
för bestridda utgifter af nu omförmäld beskaffenhet verkställes å kameralbyrån
och har medfört en icke oväsentlig ökning af göromålen därstädes.
Jämväl aflöningsreglementets bestämmelser om kostnadsfri ledighet
för tullbetjänte, som icke äro berättigade till semester, hafva tillfört
kameralbyrån nya göromål, om också icke af någon mera betydande omfattning.
Kommissionen vill i detta sammanhang anmärka, att de ändringar i
nu gällande aflöningsreglementes bestämmelser rörande rätt till ålderstillägg
samt beklädnad och kostnadsfri läkarvård, hvilka kommissionen
funnit anledning föreslå, icke äro ägnade att minska utan tvärtom, särskildt
hvad angår rätten till ålderstillägg, i ej oväsentlig grad öka kameralbyråns
göromål. —
I § 3 af nådiga förordningen angående skogsvårdsafgifter den 24 juli
1903, sådan denna paragraf lyder enligt nådiga förordningen den 13 december
1907, är stadgadt, att skogsvårdsafgift för vara, som till utlandet
skeppas eller landvägen föres öfver gränsen, skall uppbäras af vederbörande
tulltjänsteman i den ort, hvarifrån varan skeppas eller där den
föres öfver gränsen, dock att, om utförseln sker å järnväg, uppbörden
verkställes vid gränsstationen. Närmare bestämmelser om uppbörden af
skogsvårdsafgifter äro meddelade i nådig kungörelse den 13 december
1907. Genom denna kungörelse upphäfdes den kungörelse i ämnet, som
utfärdats den 8 december 1904 och som, i likhet med förenämnda förordning
af den 24 juli 1903, trädde i kraft den 1 januari 1905, då sålunda
tullverkets skyldighet att uppbära skogsvårdsafgifter inträdt.
Vidare är i nådiga förordningen om beskattning af socker den 2 juni
1905, hvilken trädde i kraft den 1 september 1906, samt i nu gällande
37
förordning i samma ämne af den 11 oktober 1907 ålagdt tullverket att
samtidigt med tullen uppbära sockerskatt för socker, som införts från utlandet
och utlämnas till fritt bruk. I nådig kungörelse den 22 juni 1906
hafva utfärdats närmare bestämmelser angående uppbörd och redovisning af
sockerskatt genom tullverket m. m.
Den tullverket sålunda ålagda skyldigheten att uppbära två nya slags
afgifter, hvilka hvar för sig skola redovisas utan sammanblandning med
öfriga afgifter, som uppbäras af tullverket, har gifvetvis medfört, att
granskningen å kameralbyrån af tullförvaltningarnas redogörelsehandlingar
vuxit i omfattning och göromålen sålunda ökats.
Såsom ofvan nämnts hafva under de senaste åren utfärdats åtskilliga
föreskrifter, afseende att åstadkomma en mera effektiv kontroll å uppbörden
och redovisningen. Sålunda har i nådigt bref till generaltullstyrelsen
den 15 december 1905 föreskrifvits, att hos samtliga tullförvaltningar
med undantag af de i Stockholm, Göteborg och Malmö skall, enligt
formulär, som af styrelsen fastställes, föras kassajournal, som tillika med
öfriga redogörelsehandlingar månatligen till styrelsen insändes. Anledningen
till det beträffande tullförvaltningarna i nämnda tre städer gjorda
undantag är den, att därstädes särskilda uppbörds- och kassörskontor
finnas. — Vidare hafva genom nådig kungörelse nyssnämnda dag, den 15
december 1905, meddelats föreskrifter rörande inventering hos redogörare
för verk eller inrättning, hvars räkenskap för granskning skall öfverlämnas
till kammarrätten. Enligt denna kungörelse skall, till styrkande af den
i räkenskapen utbalanserade behållning, inventering förrättas i regel å
sista söckendagen af räkenskapsåret, efter det in- och utbetalningarna för
dagen upphört; och skall vid inventeringen dels uppräknas den kontanta
behållningen, dels angifvas det belopp, som må vara å upp- och afskrifnings-
eller giro- eller annan löpande räkning i bankinrättning innestående,
hvarförutom skola genomgås samtliga värde- och säkerhetshandlingar, öfver
hvilka handlingar specificerad förteckning skall vid tillfället föreligga. Instrument
öfver inventeringen skall tillika med nyssnämnda förteckning samt
vederbörande bankinrättnings bevis om det belopp, som vid räkenskapsårets
38
slut varit innestående hos bankinrättningen, vidfogas räkenskapen. I
cirkulär till tullförvaltningarna den 21 november 1906 har styrelsen
meddelat vissa närmare bestämmelser beträffande förrättande af inventering
hos tullverkets redogörare äfvensom för ord nät, att inventeringsinstrumenten
skola samtidigt med årsräkenskapen insändas till kameralbyrån.
— Slutligen har genom nådig kungörelse den 22 maj 1908 föreskrifvits
skyldighet för, bland andra ämbetsverk, generaltullstyrelsen att för hvarje
månad inom den 20 i andra därpå följande månaden till statskontorets
riksbokslutsbyrå insända uppgifter beträffande samtliga af styrelsen handhafda
medel i nedan omförmälda hänseenden, nämligen:
l:o) uppgift å sammanlagda kassatillgången vid månadens utgång hos
ämbetsverkets samtliga kassor, sådan denna tillgång fördelar sig i kontant
behållning, fordran å giroräkning i riksbanken, fordran hos enskilda banker
samt förskott eller annat tillgodohafvande, som må såsom kontant kassatillgång
bokföras;
2:o) specificerad uppgift såväl å de medelsförsändelser mellan ämbetsverkets
särskilda kassor, hvilka vid månadsskiftet befinna sig under
transport, som ock å utelöpande anvisningar;
3:o) specificerad uppgift å de försändelser af medel, som under
månadens lopp ägt rum från och till ämbetsverket;
4: o) uppgift å samtliga under månaden influtna inkomster och ersatta
förskott m. m.; samt
5: o) uppgift å samtliga under månaden verkställda kassautbetalningar,
ersatta öfverlevereringar och utbetalda förskott m. m.
Vid uppgifvande, på sätt under 4: o) och 5: o) här ofvan angifvits, af
influtna medel och verkställda utbetalningar skola jämväl omföringar mellan
särskilda konti, titlar och fonder medräknas och förty behandlas såsom
kassaposter. Uppgifterna för december månad skola vara åtföljda af en
specifik uppgift å samtliga vid årsskiftet befintliga utgiftsposter af beskaffenhet
att, ehuru icke från kassan utbetalda, likväl i afseende å kapitalbokslutet
hänföra sig till det tilländagångna året och hvilka förty varda
39
vid årsskiftet öfverförda till konto för återstående utgifter (utgiftsrester
från föregående år). —
Redan den på kameralbyrån ankommande granskningen af ofvan
omförmälda kassajournaler och inventeringsinstrument från landets samtliga
tullförvaltningar innebär ett ganska omfattande arbete, hvartill någon
motsvarighet förut icke funnits. Vida mera betungande är likvisst afgifvandet
af de i ofvanberörda kungörelse den 22 maj 1908 föreskrifna
uppgifter. Enligt hvad kommissionen inhämtat, kunna nämligen dessa
uppgifter icke erhållas direkt ur räkenskapen utan framgå först genom
en, månatligen återkommande, vidlyftig och tidsödande bearbetning af
densamma; och icke heller lärer en omläggning af räkenskapen i syfte
att på enklare sätt erhålla ifrågavarande uppgifter kunna vidtagas.
På grund af lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension samt kungörelsen samma dag med föreskrifter
om verkställighet däraf hafva äfvenledes uppkommit nya åligganden
för kameralbyrån. Enligt sagda författningar har tjänstinnehafvare skyldighet
att såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga
pensionsafgift med visst årligt belopp. Uppbörden och redovisningen af
dessa afgifter verkställas, hvad tullverket beträffar, af vederbörande tullförvaltningar
i egenskap af redogörare medelst afdrag å hvarje till utbetalning
förfallet lönebelopp af så stor del af pensionsafgiften, som belöper
å den tid af en månad, för hvilken lönen utbetalas. Kan, af anledning
att tjänstinnehafvare icke själf åtnjuter den med tjänsten förenade
lön eller eljest, uppbörd icke äga rum på nyssnämnda sätt, är tjänstinnehafvare
skyldig att inom den femtonde dagen i en hvar af mars,
juni, september och december månader till redogöraren inbetala pensionsafgiften
för löpande kvartal. Vid uteblifven inbetalning af pensionsafgift
må denna utan föregående dom eller utslag utmätas; och åligger det redogöraren
att vidtaga de för afgifts utbekommande nödiga åtgärder. Influtna
pensionsafgifter redovisas, enligt närmare föreskrifter i ett af generaltullstyrelsen
den 12 december 1907 utfärdadt cirkulär, månatligen till
styrelsen, som har att, omedelbart efter redogörelses mottagande, låta å
40
kameralbyrån granska densamma och sist inom en månad, efter det redogörelse
inkommit, insända därvid fogade afgifter till statskontoret samt,
om något afgiftsbelopp skulle vara oguldet, tillika meddela uppgift därå
äfvensom upplysning om de åtgärder, som för det resterande beloppets
utbekommande må hafva blifvit vidtagna. Vidare åligger det styrelsen
och närmast kameralbyrån dels att inom januari månads utgång hvarje
år till statskontoret aflämna specifik uppgift å de pensioner, hvilka med anledning
af ofvanberörda lag utbetalts under nästföregående året, dels att
föra matrikel, i hvilken för en hvar hos tullverket anställd person skola
införas uppgifter om ålder, tiden för första inträdet i statens tjänst, de
tider, under hvilka han efter förordnande skött tjänst’inom verket, dagen,
då utnämning eller befordran till ordinarie tjänst ägt rum, samt de tider,
under hvilka han icke tjänstgjort, jämte anledningarna därtill.
I det föregående har* omnämnts, hurusom vissa grupper af likartade
ärenden i styrelsens inkommande diarium upptagas under ett gemensamt,
en gång för hela året upplagdt samlingsnummer, och att fördenskull antalet
inkomna ärenden vore större än hvad af nämnda diarium framginge. 1
huru hög grad detta förhållande inverkat i fråga om verkliga antalet af
de på kameralbyråns handläggning ankommande ärenden framgår af här
nedan intagna tabell, som innehåller en jämförelse mellan antalet i styrelsens
diarium å kameralbyrån förda ärenden och antalet ärenden, som
i verkligheten inkommit och handlagts å byrån. Vidare har, enär det enligt
styrelsens instruktion åligger kameralbyrån att utfärda anordningar, äfven för
det fall att beslut om anordning af medel fattats på föredragning af annan
ledamot af styrelsen än kameralbyråchefen, i tabellen tillika upptagits
uppgift om antalet revisionsärenden, som på detta sätt handlagts å kameralbyrån.
— I tabellen har medtagits, förutom de i tabellen å sid. 24
här ofvan angifha år, jämväl år 1904, hvarigenom framgår den ökning i kameralärendenas
antal, som förorsakats hufvudsakligen af ofvan omförmälda bestämmelser
i det från ingången af år 1905 gällande aflöningsreglemente
för tjänstemän och betjänte vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning.
41
År | Antal kamé enligt st}Trelsens | ralärenden: i verkligheten | Antal revisions-ärenden, som | Summa af kolumnerna • 2 och 3 |
| i. | 2. | 3- | 4- |
1880 | 1346 | 1524 | 305 | 1829 |
1890 | 1265 | 1599 | 609 | 2208 |
1895 | 1268 | 1566 | 548 | 2114 |
1900 | 1252 | i(>43 | 45 ‘ | 2094 |
1904 | ”95 | ''73° | 631 | 2361 |
1905 | 1554 | 2451 | 625 | 3076 |
1906 | 1474 | 2353 | 647 | 3000 |
1907 | 1670 | 2746 | 708 | 3454 |
1908 | 1814 | 2806 | 769 | 3575 |
Ehuru, på sätt af den nu lämnade redogörelsen framgån, kameralbyråns
arbetsbörda blifvit i betydlig mån ökad dels på grund af tullverkets
allmänna utveckling, dels, och särskildt, genom tillkomsten under de
senaste åren af mångfaldiga, delvis ganska omfattande och ansvarsfulla
göromål, har dock antalet ordinarie tjänstemän å byrån allt sedan år
1879 förblifvit oförändradt. Visserligen erinrade styrelsen i underdånigt
utlåtande den 17 november 1902 angående kommitterades betänkande och
förslag i fråga om förändringar i tullverkets stater m. m., att det
måhända kunde ifrågasättas, huruvida icke de ökade bestyr, som enligt
vissa af kommitterades förslag rörande lokalförvaltningen samt kust- och
gränsbevakningen komme att tillfalla kameralbyrån, kunde påkalla förstärkning
af personalen å denna byrå; men — anförde styrelsen vidare
— så länge icke erfarenheten ådagalagt allt för stor svårighet att med
kameralbyråns dåvarande ordinarie arbetskrafter ombesörja de ökade
gör omålen, ansåge styrelsen sig dock icke böra framställa något förslag
i sådant syfte. Emellertid fann styrelsen sig redan den 5 september
1905 — således samma år som den nya staten trädt i kraft — föranlåten
6
42
hos Kungl. Maj:t hemställa dels om bemyndigande att genom förordnande,
gällande tills vidare, från och med ingången af år 1906 tillsätta
en revisor och bokhållare å kameralbyrån med rätt för den, som sålunda
komme att förordnas, att åtnjuta enahanda aflöning, som å styrelsens
stat vore för motsvarande tjänster uppförd, dels att detta aflöningsbelopp
måtte, intill dess detsamma kunde varda å ordinarie eller extra aflöningsstat
uppfördt, få bestridas af tullmedlen och det under styrelsens aflöningsstat
uppförda förslagsanslaget till vikariatsersättning samt arfvoden
och flitpenningar åt extra biträden äfvensom till renskrifningskostnad.
Såsom stöd för denna framställning åberopade styrelsen hufvudsakligen
de omfattande göromål, som tillförts kameralbyrån genom den tullbetjänte
tillkommande rätten till fri beklädnad, och hvilka i så hög grad toge i
anspråk en af de å kameralbyrån anställda revisorer och bokhållare,
att det befunnits nödvändigt att befria denne från större delen af honom
tillförene åliggande göromål. Dessa hade i stället måst anförtros åt en
extra ordinarie tjänsteman, något som af flera anledningar vore synnerligen
olämpligt. Styrelsens ifrågavarande framställning blef ock. enligt
nådigt bref till styrelsen den 6 oktober 1905, på det sätt af Kungl. Maj:t
bifallen, att styrelsen bemyndigades att å kameralbyrån tills vidare under
år 1906 anställa en biträdande tjänsteman mot arfvode, för år räknadt,
af 3,000 kronor. Sedermera gjorde Kungl. Maj:t i proposition den 13
januari 1906 angående statsverkets tillstånd och behof framställning om
anvisande af medel till bestridande af kostnaderna för uppehållande på
förordnande under år 1907 af en revisors- och bokhållaretjänst å styrelsens
kameralbyrå. I skrifvelse den 24 maj 1906 anmälde emellertid
Riksdagen, att densamma, som funnit betänkligheter möta att genom
bifall till berörda framställning medgifva en ytterligare ökning af styrelsens
personal, innan frågan om ämbetsverkets lönestat i dess helhet varit
föremål för utredning af kommittén för afgifvande af utlåtande och förslag
rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden,
likväl ansett sig böra, utan att närmare yttra sig i fråga om
medlens användning, för år 1907 anvisa ett belopp af 2,000 kronor till
43
förstärkning af arbetskrafterna å kameralbyrån. Sedermera har jämväl
för hvart och ett af åren 1908, 1909 och 1910 samma belopp anvisats för
enahanda ändamål. I öfrigt hafva till bestridande af de göromål, hvilka
icke kunnat medhinnas af den ordinarie personalen jämte den extra ordinarie
tjänsteman, som uppburit nyssnämnda anslag, i stor utsträckning måst anlitas
extra ordinarie tjänstemän. Sålunda äro för närvarande å byrån anställda två
amanuenser och två ständiga biträden, hvilkas tid och arbete, enligt hvad
upplyst blifvit, tagits i anspråk i en omfattning, som, med hänsyn till
de arfvoden, 1,600 kronor om året för amanuens och 1,400 kronor om året
för biträde, hvilka varit dem tilldelade, under nu rådande lefnadsförhållanden
icke lärer kunna anses berättigad. Härförutom hafva vid olika tillfällen,
då göromålen hopats, inkallats ytterligare extra biträden mot dagaflöning.
Vid öfvervägande af frågan, i hvad mån den inträdda väsentliga ökningen
i göromålen å kameralbyrån betingar förstärkning af den ordinarie personalen
därstädes, har kommissionen kommit till den uppfattning, att två
nya revisors- och bokhållaretjänster böra uppföras å kameralbyråns stat.
Det lärer icke kunna bestridas, att användandet af extra personal till
förrättande af viktiga göromål af stadigvarande natur i så stor utsträckning,
som nu äger rum å kameralbyrån, icke är förenligt med vare sig
statsverkets välförstådda intresse eller billig hänsyn till personalens berättigade
kraf på skälig ersättning för sitt arbete i statensjtjänst. Enligt kommissionens
åsikt bör därför i främsta rummet den extra ordinarie tjänsteman,
som uppburit ofvanberörda arfvode af 2,000 kronor och som, enligt kommissionen
lämnad uppgift, haft enahanda tjänstgöringsskyldighet som ordinarie
tjänstinnehafvare, ersättas af en sådan i första lönegraden. Men
härförutom erfordras ytterligare en sådan tjänsteman till bestridande af
öfriga å byrån förekommande göromål, som, enligt hvad ofvan visats, tillkommit
under de senaste åren och, ehuru af stadigvarande beskaffenhet
samt förenade med icke ringa ansvar, under nuvarande förhållanden måst
anförtros åt extra personal.
Vidare har kommissionen funnit anledning föreligga att föreslå uppflyttning
af två å kameralbyrån anställda tjänstemän från första till andra
44
lönegraden, nämligen kammarförvandten samt den revisor och bokhållare,
som har till åliggande, bland annat, att upprätta tullverkets hufvudbok.
Hvad först beträffar kammarförvandten, äro de göromål, som enligt
arbetsordningen tillkomma honom, enligt kommissionens uppfattning af så
viktig och ansvarsfull beskaffenhet, att desamma icke längre böra vara
ålagda en tjänsteman i lägsta graden. Härtill kommer, att kammarförvandten,
i följd af beskaffenheten af dessa göromål, sedan längre tid tillbaka
betraktats såsom kameralbyråchefens närmaste man och i regel anlitats
såsom vikarie för denne. Kommissionen anser äfven lämpligt, att åt
denna ställning gifves ett yttre uttryck genom kammarförvandtens uppflyttning
i högre grad, hvarigenom äfven skulle kunna tillerkännas honom förmanskap,
närmast under byråchefen, öfver personalen å byrån. I sammanhang
med denna uppflyttning torde benämningen kammarförvandt böra
utbytas mot den göromålens beskaffenhet mera motsvarande benämningen
kamrerare. — Hvad återigen angår den revisor och bokhållare, som upprättar
tullverkets hufvudbok, finner kommissionen detta och andra honom
åliggande göromål likaledes vara af så maktpåliggande och ansvarsfull
natur, att en uppflyttning af denne tjänsteman i andra lönegraden måste
anses synnerligen befogad. Särskild! nämnda åliggande, upprättandet af
hufvudboken, jämte granskningen af uppbördsförslagen och årsräkenskapen
ställa tydligen allt större anspråk på tjänstens innehafvare, i den mån
uppbörden växer och nya uppbördstitlar tillkomma samt räkenskaperna i
följd häraf blifva mera omfattande och invecklade. Äfven torde böra
framhållas, att upprättandet af hufvudboken inom den korta tid, som däråt
kan anslås — densamma har för hvarje år i regel varit färdig omkring
den 20 januari påföljande år — innebär ett synnerligen forceradt och
ansträngande arbete, som påkallar vederbörande tjänstemans tillstädesvaro
å tjänsterummet under långt större del af dagen, än som i regel åligger
de flesta andra tjänstinnehafvare. — Yid en uppflyttning af ifrågavarande
revisor och bokhållare i andra lönegraden synes jämväl hans benämning
böra undergå förändring; och föreslår kommissionen för honom benämningen
förste revisor.
Kommissionens förslag med afseende å kameralbyrån innebär sålunda:
att den nuvarande kammarförvandten uppflyttas i andra
lönegraden och i stället benämnes kamrerare;
att den å byrån anställde revisor och bokhållare, hvilken
det åligger, bland annat, att upprätta tullverkets hufvudbok,
likaledes uppflyttas i andra lönegraden och erhåller benämningen
förste revisor; samt
att, med indragning af det nu utgående arfvodet af 2,000
kronor årligen till förstärkning af arbetskrafterna å kameralbyrån,
å denna byrås stat uppföras två nya revisors- och bokhållaretjänster
i första lönegraden.
Med tillämpning af detta kommissionens förslag skulle å kameralbyråns
stat uppföras följande tjänstemän, nämligen:
i andra lönegraden: en kamrerare och en förste revisor; samt
i första lönegraden: fyra revisorer och bokhållare.
Hvad beträffar revisionsbyrån, kan densamma, såsom framgår af hvad
tidigare blifvit sagdt, anses bestå af två skilda afdelningar med väsentligen
olikartade göromål, nämligen revisionsafdelning en och statistiska afdelning
en. Å revisionsafdelningen förrättas granskning af de från tullförvaltningarna
inkommande journaler samt meddelas ur journalerna de
attester, hvilka erfordras för handläggning af de till byrån hörande ärenden,
hvarjämte i journalerna antecknas styrelsens beslut angående restitution
af tull- eller andra afgifter, hvilka finnas redovisade i journalerna.
Statistiska afdelningen utför de statistiska arbeten, som förekomma hos
styrelsen.
Å revisionsafdelningen äro för närvarande anställda sex revisorer å
ordinarie stat, hvarjämte sedan år 1901 funnits uppförda två revisorer
med aflöning å extra stat. Till stöd för behofvet af två nya revisorstjänster
utöfver nyssnämnda sex anförde generaltullstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 20 november 1899 med förslag till stater för år 1901 —
Kommissionens
förslag
beträffande
revisionsbyrån.
Revisions
afdelningen.
46
efter att hafva erinrat därom, att personalen å byrån utgjordes af samma
antal tjänstemän som år 1879 — följande.
Huru emellertid det egentliga revisionsarbetet under de två sista
årtiondena tillvuxit, kunde bäst bedömas af tullförvaltningarnas till omfånget
alltjämt växande journaler med tillhörande verifikationer. Sålunda
omfattade de inkommande tulljournalerna för år 1879 endast 11,850 ark.
och tillhörande verifikationshäften utgjorde 1,789, under det att år 1898
ifrågavarande journalers arkantal utgjorde icke mindre än 20,454 och
verifikationshäftenas antal 3,485. En förhållandevis icke mindre ökning
i byråns arbete hade förorsakats af den omständighet, att under de senare
åren inom landet uppstått en mängd industrier, som för sina tillverkningar
använde utländska tullpliktiga materialier, för hvilka tullrestitution vid
tillverkningarnas utförsel medgåfves. Det ålåge nämligen byrån att öfvervaka,
det alla för sådan restitutions åtnjutande föreskrifna villkor och
kontrollbestämmelser behörigen iakttoges. För att det sålunda ökade
arbetet måtte kunna i behörig tid medhinnas och på ett tillfredsställande
sätt utföras, funne styrelsen nödigt, att byråns personal ökades med minst
två nya revisorer. —
1900 års kommitté för granskning af tullverkets stater anförde i
sitt den 29 oktober 1902 afgifna betänkande beträffande detta ämne, att
de af styrelsen sålunda angifna skäl måste anses fortfarande äga giltighet
samt att, då sålunda behofvet af ökadt antal revisorer för ett nöjaktigt
verkställande af de revisionsbyrån åliggande granskningsarbetena finge
anses hafva gjort sig oafvisligt gällande, kommittén föresloge, att ifrågavarande
två revisorstjänster måtte uppföras å ordinarie stat. Detta förslag
vann emellertid icke statsmakternas godkännande, utan äro, såsom
nyss nämnts, tjänsterna fortfarande uppförda med aflöning å extra stat.
Det på revisionsbyrån ankommande granskningsarbete har under de
senare åren än ytterligare vuxit i omfattning, särskildt i följd af den
tullverket ålagda skyldigheten att uppbära skogsvårdsafgifter och sockerskatt,
hvilka afgifter enligt gällande bestämmelser skola i journalerna
upptagas i särskilda kolumner. Härtill kommer, att det af styrelsen
47
omförmälda arbete med granskning af ansökningar om tullrestitution för
utförda varor, vid livilkas tillverkning användts utländska tullpliktiga
materialier, likaledes ökats. Detta framgår af de i tabellen å sid. 41
här ofvan lämnade uppgifter om antalet revisionsärenden, som handlagts
å kameralbyrån. Det ojämförligt största antalet af dessa ärenden utgöres
nämligen just af sådana restitutionsansökningar, hvilka, sedan de bifallits
af styrelsen, öfverlämnats till kameralbyrån för utfärdande af anordningar å
de restituerade beloppen.
Med hänsyn till nu omförmälda förhållanden anser kommissionen det
otvetydigt framgå, att ifrågavarande två revisorstjänster icke kunna undvaras,
och föreslår därför, att desamma uppföras å ordinarie stat. I öfrigt
har kommissionen icke funnit anledning att ifrågasätta någon förändring
af personalen å förevarande afdelning af revisionsbyrån. Äfven om göromålen
därstädes skulle fortfarande i någon mån växa, torde dock den
förlängning af tjänstgöringstiden, som redan föreskrifvits och som ytterligare
lärer blifva bestämd, kunna antagas verka därhän, att granskningsarbetet
bör, åtminstone tills vidare, kunna utan förstärkning af personalen
medhinnas inom behörig tid och utföras på ett tillfredsställande sätt. Å
andra sidan har icke heller, oaktadt nämnda förlängning af arbetstiden,
någon inskränkning i det nuvarande antalet revisorer ansetts kunna ifrågasättas,
då en sådan åtgärd helt visst skulle medföra svårighet att inom
behörig tid och på lika tillfredsställande sätt, som nu är fallet, få granskningsarbetet
utfördt.
De statistiska arbeten, som verkställas å revisionsbyråns statistiska
afdelning, äro hufvudsakligen af två slag, dels framställande genom extrahering
direkt ur tulljournaler och öfriga redogörelsehandlingar af en mångfald
uppgifter angående införsel och utförsel af varor samt sjöfart m. m.,
hvilka uppgifter, ytterligare samarbetade till tabellarisk form, öfverlänmas
till kommerskollegium för att där tjäna såsom material för utarbetande
af den officiella statistiken rörande handel och sjöfart, dels ock afgifvande
af den så kallade månadsstatistiken, d. v. s. månatliga, på särskilda uppgifter
från tullkamrarna grundade förteckningar öfver in- och utförseln af
Statistiska
afdelningen.
48
sådana varor, som företrädesvis utgöra föremål för utbyte mellan Sverige
och utlandet, hvilka förteckningar kungöras såsom bilagor till Post- och
Inrikes Tidningar.
Enligt § 13 i instruktionen för generaltullstyrelsen är den å revisionsbyrån
anställde revisor och statistiker föreståndare och ensam ansvarig
för de statistiska arbeten, som förekomma hos styrelsen. Till hans biträden
vid dessa arbetens utförande äger chefen för revisionsbyrån, efter
samråd med bemälde föreståndare, att i mån af behof för viss tid eller
tills vidare anställa lämpliga personer inom eller utom verket.
Den af göromålens ökning betingade förstärkningen af arbetskrafterna
å afdelningen skedde länge genom anställande af ytterligare extra biträden,
medan föreståndaren var ensam ordinarie tjänsteman å afdelningen. Den
år 1900 tillsatta kommittén för granskning af tullverkets stater föreslog
emellertid i ofvanberörda betänkande af den 29 oktober 1902, att å revisionsbyråns
stat måtte inrättas en tjänst i första lönegraden, nämligen en
aktuarietjänst, afsedd för byråns statistiska afdelning. Till stöd för detta
förslag åberopade kommittén, att arbetet å afdelningen blifvit af allt större
omfattning, dels i följd däraf, att göromålen i allmänhet inom tullverket
ökats samt journaler och öfriga redogörelsehandlingar därvid till vuxit i
omfång, dels på grund af statistikens egen utveckling under de allt mer
stigande anspråken på omfattande och detaljerade uppgifter. Så hade,
anförde kommittén vidare, månadsstatistiken från och med år 1901 blifvit
väsentligen utvidgad, och senast hade dels de genom nådiga kungörelsen
den 22 mars 1901 meddelade bestämmelserna för åstadkommande af statistiska
uppgifter öfver utförseln af gods från Sverige till Norge landvägen,
dels ock de genom nådiga brefvet den 24 maj 1901 gifna förändrade
föreskrifterna i fråga om utarbetande af den officiella statistiken
angående Sveriges sjöfart pålagt afdelningen en betydligt ökad arbetsbörda.
Till följd af dessa omständigheter hade också statistikerns biträden, hvilka
år 1879 utgjorde fem, måst tid efter annan till antalet ökas, så att de
år 1902 uppginge till nio. Under denna ökning af arbete och biträdande
personal hade emellertid statistikern allt fortfarande varit ensam ordinarie
49
tjänsteman på afdelningen. Att för ett så vidlyftigt arbetes utförande
endast hafva en å stat uppförd tjänsteman och lämna en så öfvervägande
del däraf åt extra biträden måste redan i och för sig vara olämpligt;
men därtill komme, att den särskilda beskaffenheten af detta arbete fordrade
ett träget ledande och öfvervakande af detsamma. En sådan uppsikt
kunde dock naturligen icke med dessa göromåls dåvarande omfattning
utöfvas af en tjänsteman ensam, helst då denne dessutom själf på egen
lott hade ett drygt arbete med sammanställningars och tablåers uppgörande.
Han syntes därför böra erhålla biträde af en ordinarie tjänsteman, som
med honom kunde dela arbetet jämväl i viss mån hvad ledningen beträffade.
En sådan ny tjänsteman borde dessutom i högre grad än de
extra biträdena vara ägnad att inträda såsom vikarie för föreståndaren i
händelse af förfall för honom. —
Den af kommittén sålunda föreslagna aktuarietjänsten blef visserligen
från 1905 års ingång inrättad men uppfördes, i likhet med notarien å
kanslibyrån och de två revisorerna å revisionsbyrån, med aflöning å extra
stat; och någon ändring i detta förhållande har icke heller sedermera
vidtagits.
Sedan år 1905 hafva emellertid krafven på handelsstatistikens beskaffenhet
i olika hänseenden än ytterligare stegrats. Från näringsidkares
sida hade försports klagomål dels däröfver, att statistikens uppgifter
rörande de olika varuslagen vore alltför summariska, hvilket gjorde
det omöjligt att däraf hämta närmare, ofta synnerligen behöflig kännedom
om in- och utförseln af många betydande varuslag, dels ock däröfver,
att resultatet af det statistiska arbetet icke blefve tillgängligt så
fort som önskligt vore. Delvis för att tillmötesgå de sålunda uttalade
önskningarna, delvis ock af andra viktiga skäl fastställdes genom nådigt
bref den 14 december 1906 statistisk varuförteckning att lända till efterrättelse
vid angifning och journalisering hos tullverket af varor, som
under år 1907 till riket från utrikes ort infördes eller från riket till utrikes
ort utfördes. Denna förteckning har sedermera förklarats skola
gälla äfven efter utgången af år 1907 tills vidare. Dessutom har det blifvit
7
50
generaltullstyrelsen ålagdt att, så fort efter hvarje års slut som det tabellariskt
sammandraget vore fullbordadt, meddela statistiska centralbyrån kvantitetsuppgifter
angående rikets in- och utförsel.
I en till generaltullstyrelsen ingifven skrifvelse, som af styrelsen öfverlämnats
till kommissionen, har föreståndaren för revisionsbyråns statistiska
afdelning gjort framställning om uppförande å revisionsbyråns stat af ytterligare
en för nämnda afdelning afsedd aktuarietjänst. Till stöd för denna
framställning har bemälde föreståndare, efter att hafva erinrat om de förhållanden,
för hvilka här ofvan redogjorts, anfört hufvudsakligen följande.
Genom fastställandet af den statistiska varuförteckningen, hvilken
uppdelade varuslagen i så stor omfattning, att medan handelsstatistiken
förut upptog endast 876 positioner, desammas antal nu utgjorde icke mindre
än 2,037, hade det afdelningen åliggande arbete med extraheringen af
journalerna och utarbetandet af de tabellariska sammandragen i högst väsentlig
mån ökats. Vidare hade varuförteckningen nödvändiggjort en mycket
omfattande skriftväxling. Tillförlitligheten af det arbete, som utfördes å
afdelningen, vore gifvetvis beroende på primäruppgifternas riktighet; men då
det från tullförvaltningarna ingående materialet ofta vore ofullständigt, beroende
därpå, att på grund af den i varuförteckningen genomförda vidlyftiga specialiseringen
en eller annan nödvändig uppgift lätt kunde bortfalla vid utskrifvandet
af redogörelsehandlingarna, måste kompletterande uppgifter skriftligen
infordras från förvaltningarna. I alldeles särskild grad hade utarbetandet
af statistiken öfver rikets utförsel med järnväg till Norge rönt inverkan
af varuförteckningen. Primäruppgifterna till denna statistik erliölles
på det sätt, att exportörer af varor till nämnda land vore på grund af
nådiga kungörelsen den 22 mars 1901 skyldiga att å järnvägsstationen i
inlastningsorten afkunna, angifningsinlaga, upptagande godsets beskaffenhet
och mängd samt eventuellt värde. Dessa inlagor tillställdes sedermera statistiska
afdelningen genom tullkammaren i den svenska gränsjärnvägsstationen.
Enär emellertid någon skyldighet att granska dessa inlagor icke ålåge
järnvägsförvaltningarna och på grund af deras bristande kompetens i detta
hänseende icke heller gärna kunde åläggas dem, befunne sig inlagorna, hvilka
51
månatligen uppginge till omkring 4,000, i ett sådant skick, ätt någon
statistisk bearbetning af dem icke kunde ifrågakomma, förr än de af föreståndaren
och aktuarien å af delningen, hvilka tjänstemän med nödvändighet
måste vara i besittning af genom packhustjänstgöring förvärfvad varukännedom,
så att säga tullbehandlats. Då detta dock vore möjligt, först sedan
kompletterande upplysningar införskaffats från exportörerna, vore det, för
att icke statistiken beträffande utförseln till Norge skulle blifva helt och
hållet missvisande, nödvändigt att föra en omfattande korrespondens i och
för inlagornas fullständigande. — Till belysande af de göromål, som föranleddes
af den sålunda nödvändiga skriftväxlingen, kunde anföras, att under
år 1908 från afdelningen aflåtits 400 skrivelser och promemorior till tullkamrar
och andra tullmyndigheter samt 866 förfrågningar till enskilda personer.
I detta sammanhang kunde härjämte anmärkas, att tid efter annan
statistiska utredningar infordrats af regeringsmyndigheter och ämbetsverk, samt
att sådana utredningar under år 1908 uppgått till ett antal af 31.
Den stegring af göromålen å statistiska afdelningen, som sålunda uppstått
af flera olika anledningar, hade medfört, att antalet biträden, som
ännu vid 1905 års början utgjorde nio, efterhand måst ökas, så att det nu
vissa tider af året uppginge till fyrtio. Handledandet af denna personal
och öfvervakandet af densammas arbete kräfde en oaflåtlig uppmärksamhet
och ett betydande arbete från föreståndarens och aktuariens sida. Dessa
tjänstemäns öfriga göromål hade emellertid numera nått en omfattning, som
gjorde det omöjligt för dem att så träget öfver vaka och leda biträdenas
arbete, som detta arbetes natur kräfde; och det hade därför framstått såsom
ett allt mer oeftergifligt behof, att föreståndaren erhölle biträde af ytterligare
en aktuarie, som med honom och den redan å afdelningen anställde aktuarien
kunde dela arbetet jämväl hvad ledningen beträffade. —
På grund af de förhållanden, som föranledde inrättandet af ofvanbemälda
aktuarietjänst med aflöning å extra stat, och då behofvet af ytterligare
en aktuarietjänst å revisionsbyråns statistiska afdelning, med hänsyn
till de ökade göromålen och den ökade personalen å afdelningen, synes
kommissionen oafvisligt, föreslår kommissionen, att förstnämnda aktuarie
-
52
tjänst uppföres å ordinarie stat samt att ytterligare en aktuarietjänst inrättas å
revisionsbyråns statistiska afdelning.
I sammanhang härmed har kommissionen ansett sig böra föreslå, att
föreståndaren å nämnda afdelning måtte uppflyttas i andra lönegraden
och benämnas förste aktuarie. Föreståndaren, nu benämnd revisor och
statistiker, anses tillhöra första gradens tjänstemän men skiljer sig från
dem i så måtto, att hans aflöning utgår med 1,000 kronor mera än öfriga
tjänstemäns i nämnda lönegrad. Anledningen härtill har uppenbarligen
varit den honom enligt instruktionen åliggande skyldigheten att ensam ansvara
för de statistiska arbetena äfvensom hans förmanskap öfver personalen
å afdelningen. Detta ansvar, hvilket allt fortfarande lärer böra åligga
honom, synes emellertid, med den utveckling, det statistiska arbetet nu ernått,
och den betydande personal, som sysselsättes å afdelningen, vara af den
kräfvande beskaffenhet, att detsamma icke längre bör vara förbundet med
en tjänst i lägsta graden, hvarför kommissionen funnit sig föranlåten att
framställa nyssberörda förslag med afseende å ifrågavarande tjänstemans
ställning. — Den föreslagna benämningen förste aktuarie synes kommissionen
mera lämplig än den nuvarande och öfverensstämmer för öfrigt med
benämningen för de tjänstemän i andra graden, hvilka i kommerskollegium
handlägga statistiskt arbete.
Beträffande revisionsbyrån föreslår kommissionen alltså,
att föreståndaren för statistiska afdelningen uppflyttas i
andra lönegraden och erhåller benämningen förste aktuarie-,
att de från ingången af år 1901 vid revisionsafdelningen inrättade
två revisors t jänsterna med aflöning å extra stat uppföras
å ordinarie stat;
att den från 1905 års början vid statistiska afdelningen inrättade
aktuarietjänsten med aflöning å extra stat likaledes uppföres
å ordinarie stat; samt
att å byråns stat uppföres en ny tjänst i första lönegraden,
nämligen en aktuarietjänst, afsedd för statistiska afdelningen.
53
Med tillämpning häraf skulle å revisionsbyråns stat uppföras följande
tjänstemän, nämligen:
å revisionsafdelningen:
åtta revisorer i första lönegraden;
å statistiska af delningen:
i andra lönegraden: en förste aktuarie; samt
i första lönegraden: två aktuarie!''.
Beträffande tullbehandlings- och upplysning sbyrån har kommissionen
redan uttalat såsom sin uppfattning, att denna byrå måste anses allt framgent
behöflig och att fördenskull chefen för byrån jämte de för byrån erforderliga
tjänstemännen böra uppföras å ordinarie stat. Kommissionen får i
sammanhang härmed erinra om sitt redan framställda förslag, att två af
de å byrån nu anställda tjänstemännen, nämligen sekreteraren samt registratorn
och aktuarien, måtte öfverflyttas på kansliets stat, hvarvid dock den
sistnämnde skulle där uppföras såsom notarie. Af de för närvarande å tullbehandlings-
och upplysningsbyrån anställda tjänstemän skulle sålunda återstå
de båda byråassistenterna. I fråga om de göromål, hvilka åligga dessa
tjänsteman, tillåter kommissionen sig hänvisa till förut lämnad redogörelse
och vill nu endast erinra, att bland deras åligganden ingår jämväl skyldighet
att företaga inspektionsresor till tullförvaltningarna i landsorten för inhämtande
af kännedom om tillämpningen å särskilda orter af gällande tulltaxa
och taratariff samt tillhandagående, i den mån sådant finnes nödigt,
med råd och upplysningar till vinnande af en, såvidt möjligt, likformig tullbehandiing
af samma slags varor å olika orter inom riket. Då likformighet
i tullbehandlingen uppenbarligen är af mycket stor betydelse såväl ur statsverkets
som ur näringslifvets synpunkt, måste det tydligen vara synnerligen
angeläget, att sådana inspektionsresor kunna företagas i tämligen stor utsträckning.
Enligt hvad upplyst blifvit, har detta emellertid hittills icke
kunnat ske. I någon mån torde anledningen härtill hafva varit, att under
en stor del af den tid, byrån hittills fungerat — den trädde i verksamhet
Kommissionens
förslag
beträffande
| tullbehandlings-
och
upplysningsbyrån.
54
den 1 juli 1907 — å densamma pågått, vid sidan af de löpande ärendena,
ett omfattande och tidsödande arbete med hopbringandet och det systematiska
ordnandet af byråns profsamling. Men å andra sidan lärer det kunna
anses otvifvelaktigt, att, på grund af byråassistenternas öfriga. åligganden,
däribland skyldigheten att med uppmärksamhet följa tullbehandlingsgöromålen
vid packbusinspektionen i Stockholm samt den ej sällan inträdande nödvändigheten
att i och för afgörandet af en tullbehandlingsfråga, inhämta
muntliga upplysningar från olika sakkunniga, det icke utan hinder för
arbetets behöriga gång låter sig göra att under oftare återkommande längre
tidsperioder undvara en af de två byråassistenterna. Redan af denna anledning
torde därför någon förstärkning af arbetskrafterna å byrån få anses
vara af bebofvet påkallad. Men härtill kommer en annan omständighet
som enligt kommissionens åsikt gör en sådan förstärkning oundgängligen
nödvändig. På sätt och af grunder, hvarom å annat ställe i detta betänkande
närmare förmäles, har nämligen kommissionen funnit sig böra i det
väsentliga biträda ett inom generaltullstyrelsen uppgjordt förslag till inrättande
af en elevkurs, hvars genomgående skulle utgöra villkor för vinnande af anställning
såsom extra ordinarie kammarskrifvare vid tullverkets lokalförvaltning,
äfvensom af utbildnings- eller fortsättningskurser för tjänstinnehafvare i tullverket.
Ledningen af dessa kurser lärer — med hänsyn därtill, att desammas
måhända viktigaste syftemål är att bibringa deltagarna kunskap om grunderna
för varors tullbehandling — böra anförtros åt byråchefen för tullbehandlings-
och upplysningsärenden. Men då härigenom nya göromål af
afsevärd omfattning skulle påläggas denne, är det tydligt, att han icke i lika
stor utsträckning som nu skulle kunna ägna sig åt öfriga arbeten å byrån.
Kommissionen, bar på grund af hvad nu anförts, funnit sig böra föreslå,
att, jämte det de nuvarande två byråassistenterna uppföras å ordinarie stat,
för byråns behof inrättas ytterligare en byråassistenttjänst, hvars innehafvare
gifvetvis måste vara en tulltekniskt utbildad person. För att inskränka
kostnaden härför till den minsta möjliga torde emellertid denna tjänst böra
tillhöra första lönegraden; och synes dess innehafvare, till skillnad från de
öfriga, i andra lönegraden uppförda byråassistenterna, böra erhålla benämningen
andre byråassistent.
00
Kommissionens förslag beträffande tullbehandlings- och upplysningsbyrån
innebär alltså,
att den sedan den 1 juli 1907 i generaltullstyrelsen inrättade
byråchefstjänsten med aflöning å extra stat uppföres å ordinarie
stat;
att de från oeli med sagda dag vid tullbehandlings- och
upplysningsbyrån inrättade två byråassistenttjänsterna i andra lönegraden
med aflöning å extra stat likaledes uppföras å ordinarie
stat; samt
att å nämnda byrås stal uppföres en ny tjänst i första lönegraden,
nämligen en andre byråassistenttjänst.
Å tullbehandlings- och upplysningsbyråns stat skulle sålunda uppföras
följande tjänstemän, nämligen:
i andra lönegraden: två byråassistenter; samt
i första lönegraden: en andre byråassistent.
Å generaltul Istyrelsens ordinarie stat äro för närvarande uppförda fem
vaktbetjänte, nämligen en förste vaktmästare och fyra vaktmästare. I sammanhang
med inrättandet af tullbehandlings- och upplysningsbyrån anställdes,
såsom ofvan nämnts, för byråns behof två vaktmästare med aflöning å extra
stat, så att hela antalet vaktmästare hos styrelsen och dess byråer för närvarande
utgör sju, förste vaktmästaren inberäknad. Detta antal har emellertid
visat sig otillräckligt för erforderlig uppassning i alla de lokaler, som
numera äro tagna i anspråk för styrelsen samt dess olika byråer och dessas
afdelningar. För styrelsen, kanslibyrån och registratorskontoret samt kameralbyrån,
livilkas lokaler upptaga öfverstå våningen af stora tullhusets mot
Skeppsbron vettande byggnad, torde nämligen erfordras, förutom förste vaktmästaren,
minst tre vaktmästare. För revisionsbyrån, hvars ena afdelning,
revisionsafdelningen, i slutet af år 1908 erhållit ny lokal i en påbyggd
våning å de till tullhuset hörande gårdshusen, och hvars andra afdelning,
statistiska afdelningen, upptager större delen af våningen under revisions
-
Kommissionens
förslag
beträffande
de hos generaltullstyrelsen
anställda
vaktmästare.
5G
avdelningen, erfordras minst två vaktmästare. Vidare behöfves å kameralbyråns
förrådsafdelning, som af brist på utrymme i tullhuset måst inrymmas
i en förhyrd lokal i det midt emot tullhuset belägna s. k. accishuset vid
Osterlånggatan, en vaktmästare. Såsom nyss nämnts äro för tullbehandlingsoch
upplysningsbyråns behof afsedda två vaktmästare. Enligt hvad kommissionen
inhämtat, lärer emellertid uppassningen å denna byrå, hvars lokal
är inrymd i en våning af det tullhuset angränsande huset n:r 40 vid
Skeppsbron och genom en täckt gång står i förbindelse med öfverstå våningen
af tullhuset, kunna tillfredsställande bestridas af en vaktmästare.
Då sålunda erfordras, förutom en förste vaktmästare, minst sju vaktmästare,
föreslår kommissionen,
att å generaltullstyrelsens ordinarie stat måtte uppföras, förutom
nuvarande en förste vaktmästaretjänst och fyra vaktmästaretjänster,
dels de från och med den 1 juli 1907 inrättade två vaktmästaretjänsterna
med aflöning å extra stat, dels ock ytterligare en ny
vaktmästaretj änst.
Vid sådant förhållande skulle å styrelsens stat uppföras:
en förste vaktmästare samt sju vaktmästare.
Aflöning -ar.
Nu gällande
aflöningar.
Enligt 1909 års stat för generaltullstyrelsen utgår aflöning till ordinarie
befattningshafvare inom styrelsen med nedan angifna belopp.
| t | C r 0 n 0 | r |
|
|
| Tjänst- |
|
|
| Lön | görings- | Summa |
|
|
| penningar |
|
|
Generaltul Idirektören ___ | 6,200 | 2,800 | 9,000 |
|
Byråchefer __ _________ | 4,400 | 2,000 | 6,400 | Efter 5 år kan lönen höjas med 600 kr. |
Sekrelerare __________________ | 3,000 | 1,500 | 4,500 |
|
Registrator och aktuarie | 1,800 | 1,200 | 3,000 |
|
Notarier __________________ | 1,800 | 1,200 | 3,000 | Efter 5 år kan lönen höjas med 500 |
Kammarförvandt _________ | 1,800 | 1,200 | 3,000 | kronor och efter 10 år med ytterligare |
t evisorer och bokhållare | 1,800 | 1,200 | 3,000 | 500 kr. |
Revisor (statistiker) ______ | 2,500 | 1,50° | 4,000 |
|
Revisorer_____________________ | 1,800 | 1,200 | 3,000 |
|
Förste vaktmästare ______ | 800 | 3°° | 1,100 |
|
Vaktmästare ___________ - | 5 00 | 300 | 800 | Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kr. |
57
General tulldirektören åtnjuter därjämte boställs våning i ett staten och
Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt nådiga bref vet den 23
februari 1825. Beträffande vaktmästarne är stadgadt, att, om vaktmästare
i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån kvarstår,
lönen minskas med 150 kronor.
Såsom ofvan omförmälts äro hos generaltullstyrelsen anställda åtskilliga
befattningshafvare med aflöning å extra stat, nämligen: å kanslibyrån en
notarie, å revisionsbyrån en aktuarie och två revisorer samt å tullbehandlings-
och upplysningsbyrån en byråchef, en sekreterare, två byråassistenter,
en registrator och aktuarie äfvensom två vaktmästare. Till dessa befattningshafvare
utgå enahanda aflöningsbelopp som de, hvilka äro bestämda
för ordinarie befattningshafvare af motsvarande grad, hvarvid byråassistenterna
hänföras till andra gradens tjänstemän och aktuarien till första gradens
tjänstemän. Rätt till löneförhöjning efter vissa års tjänstgöring har dock
icke blifvit tillerkänd ifrågavarande befattningshafvare med aflöning å extra stat.
Slutligen bör erinras, att under de senare åren för generaltullstyrelsens
tjänstemän och betjänte anvisats lönetillägg enligt af Kung], Maj:t och Riksdagen
bestämda grunder.
De nu gällande aflöningsbeloppen för befattningshafvare hos generaltullstyrelsen
hafva oförändrade ägt bestånd alltsedan ingången af år 1879.
Af skäl, som äro alltför väl kända för att någon närmare redogörelse för
dem skulle erfordras, har emellertid under de senare åren frågan om aflöningsreglering
för de centrala ämbetsverken med allt större kraft gjort sig
gällande. Vid 1907, 1908 och 1909 års riksdagar hafva ock för flera
ämbetsverk löneregleringar blifvit genomförda, Då sålunda behofvet af dylika
regleringar blifvit af statsmakterna erkändt, har kommissionen ansett
det tillfyllestgörande att såsom stöd för behöfligheten af lönereglering äfven
för generaltullstyrelsen åberopa de allmänt kända förhållanden, hvilka redan
framkallat lönereglering för ett flertal centrala ämbetsverk.
Vid uppgörande af förslag till aflöningsstat för generaltullstyrelsen har
kommissionen funnit sig böra, med allenast de undantag, hvarom här
8
Kommissionens
förslag
till aflöningar.
58
Generaltull
direktören.
nedan förmäles, fullständigt ansluta sig till den af 1907 års Riksdag
fastställda staten för statskontoret. Såsom skäl härför får kommissionen
framhålla, att generaltullstyrelsen med hänsyn till beskaffenheten af
sin verksamhet måste anses mera jämförlig med statskontoret än med styrelserna
för de egentliga kommunikationsverken, järnvägen och telegrafverket
samt äfven postverket, livilka verk, särskildt de två förstnämnda,
hufvudsakligen äro att betrakta såsom statsliga affärsföretag, under det att
däremot generaltullstyrelsen i främsta rummet har att sörja för uppbärandet
af statsverkets förnämsta inkomst och dessutom att öfvervaka tilllämpningen
af ett stort antal viktiga författningar rörande den allmänna
samfärdseln. Såväl på grund häraf som med hänsyn till ämbetsverkets allmänna
organisation har kommissionen alltså funnit befattningshafvare inom
generaltullstyrelsen böra, med nyss nämnda undantag, vara likställda med
sådana i statskontoret.
Hvad beträffar general tulldirektörens aflöning ingår i densamma, jämlikt
i fastställda stater åberopadt nådigt bref den 23 februari 1825, förutom
den kontanta aflöningen, 9,000 kronor, boställslägenhet, bestående af två
våningar med tillhörande domestikrum och uthus i det staten och Stockholms
stad gemensamt tillhöriga huset n:o 49 vid Österlånggatan, eller det
s. k. accishuset, beläget midt emot stora tullhuset vid Skeppsbron. Enligt
hvad kommissionen inhämtat, äro samtliga de till general tulldirektörens ifrågavarande
boställslägenhet hörande lokaler uthyrda, delvis till styrelsen, delvis
till enskilda personer mot en sammanlagd årlig hyressumma af 4,620 kronor.
Med anledning af detta förhållande har kommissionen funnit det önskligt
att erhålla närmare upplysningar rörande, bland annat, livilka lokaler, som
styrelsen för sin räkning förhyr dels af generaltulldirektören och af öfverinspektoren
vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm, hvilken i likhet
med generaltulldirektören innehar boställslägenhet i nämnda hus vid Österlånggatan,
dels ock af andra personer, äfvensom rörande hyresbeloppen för
de sålunda förhyrda lokalerna; och har kommissionen fördenskull hos generaltullstyrelsen
begärt upplysning i nämnda hänseenden. Af styrelsens svar
har kommissionen inhämtat följande.
59
Af generaltulldirektören förhyr styrelsen följande i accishuset belägna
lokaler, nämligen: två trappor upp en våning om 6 rum och kök, å nedra
botten ett rum samt å gården stall och del i vagnshus, allt mot en årlig
hyressumma af 2,000 kronor. Af våningen äro 4 rum och köket upplåtna
åt kameralbyråns förrådsafdelning och 2 rum åt revisionsbyråns statistiska
afdelning; stallet och vagnshuset samt det å nedra botten belägna
rummet äfvensom ytterligare ett rum och kök därstädes, öfver hvilka tullverket
förfogar, uthyras återigen af styrelsen till en handelsfirma mot en
årlig hyra af tillhopa 1,100 kronor. Af öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen
har styrelsen förhyrt dennes boställslägenhet, våningen tre trappor
upp i accishuset, likaledes bestående af 6 rum och kök, mot en årlig hyra
af 1,400 kronor. Hyresaftalet angående denna lägenhet är emellertid gällande
allenast till den 1 oktober 1909 och tillkom för att bereda revisionsbyråns
revisionsafdelning lokal under den tid, tillbyggnad af gårdshuset till
stora tullhuset pågick. Sedan detta arbete afslutats, har lägenheten blifvit
af styrelsen uppsagd såsom icke vidare behöflig för sagda ändamål. Utom
nu nämnda lokaler har styrelsen af enskilda personer förhyrt, för tullbehandlings-
och upplysningsbyråns räkning för en tid af fem år från och
med den 1 januari 1907 en våning om 6 rum två trappor upp i huset
n:o 40 vid Skeppsbron samt för skeppsmätningsöfverkontrollörens och skeppsmätningskontrollörens
räkning för en tid af två år från och med den 1
oktober 1908 två kontorsrum i huset n:o 15 vid Mälartorget. Hyrorna för
dessa lokaler uppgå till resp. 5,200 och 1,350 kronor årligen. —
I enlighet med de på senare tider i allt större utsträckning omfattade
grundsatser har kommissionen ansett, att den i generaltulldirektörens aflöning
nu ingående boställslägenhet bör indragas och aflöningen i dess helhet
utgå i kontanta penningar. Vid bestämmandet af aflöningens belopp
har kommissionen tagit hänsyn dels i allmänhet till den med synnerligen
stort ansvar förbundna ställning, hvilken generaltulldirektören intager såsom
chef för statens förnämsta uppbördsverk, dels äfven särskildt till den betydande
storleken af den personal, som är anställd i tullverkets tjänst och
öfver hvilken generaltulldirektören sålunda utöfvar högsta chefskap. Dessa
60
Förste vaktmästaren.
synpunkter hafva säkerligen varit anledningen därtill, att generaltulldirektören
genom innehafvandet af omförmälda boställslägenhet kommit att åtnjuta
högre aflöning än den, cheferna för eljest med tullstyrelsen likställda
verk före reglering af desamma innehaft. I hvarje fall anser kommissionen
nämnda förhållanden föranleda, att generaltulldirektörens aflöning icke bör
sättas lägre än till 15,000 kronor, eller samma belopp, som utgår till cheferna
för post- och telegrafverken, för den förre med inräknande af arfvodet såsom
ordförande i postsparbankens styrelse. Detta belopp, 15,000 kronor,
bör enligt kommissionens åsikt lämpligen fördelas i lön 10,500 kronor,
tjänstgöringspenningar 3,500 kronor och ortstillägg 1,000 kronor. Någon
rätt till löneförhöjning torde däremot, i likhet med hvad för närvarande är
förhållandet, icke böra tillkomma generaltulldirektören. — Kommissionen anser
sig härvid böra framhålla, att den ökade utgift för statsverket, som aflöningens
bestämmande till det föreslagna beloppet skulle medföra, kan till
större delen eller möjligen helt och hållet ersättas därigenom, att de till
generaltulldirektörens nuvarande boställslägenhet hörande lokalerna i stället
skulle disponeras af generaltullstyrelsen och antingen uthyras eller användas
i och för ändamål, för hvilka, på sätt ofvan omförmälts, lokaler nu förhyras
antingen af generaltulldirektören eller af andra personer.
I statskontorets stat är aflöning till förste vaktmästaren upptagen med
1,500 kronor, däraf 900 kronor lön, 450 kronor tjänstgöringspenningar och
150 kronor ortstillägg. Förste vaktmästaren hos generaltullstyrelsen har
emellertid att utöfva tillsyn öfver ett stort antal i flera olika byggnader
belägna lokaler och är tillika närmaste förman öfver en enligt kommissionens
förslag till ett antal af 7 uppgående ordinarie personal förutom en icke obetydlig
extra personal. Af dessa göromål i förening med öfriga honom i
allmänhet åliggande sådana är förste vaktmästarens tid upptagen ej oväsentligt
utöfver den vanliga tjänstgöringstiden inom styrelsen och dess byråer.
På grund häraf har kommissionen funnit skäligt, att hans aflöning bestämmes
något högre än hvad nyss nämnts, och föreslår fördenskull, att tjänstgöringspenningarna
måtte utgå med 500 kronor.
Då det synts kommissionen önskligt, att vaktmästarne i ett verk, hvilket
61
i så hög grad som generaltullstyrelsen besökes af allmänheten, under tjänstgöring
äro iförda uniform, har kommissionen ansett, att i generaltullstyrelsens
stat bör intagas bestämmelse därom, att beklädnad eller beklädnadsersättning,
i enlighet med hvad i sådant afseende gäller beträffande till
denna förmån berättigade befattningshafvare vid lokalförvaltningen samt kustoch
gränsbevakningen, tillkommer vaktmästare hos styrelsen.
I likhet med hvad i statskontorets stat är stadgadt, torde i generaltullstyrelsens
stat böra inflyta bestämmelse, att, därest vaktmästare i sådan
egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån
kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor
årligen.
O
A generaltullstyrelsens stat är uppfördt ett förslagsanslag till vikariatsersättning
samt arfvoden och flitpenningar åt extra biträden äfvensom till
renskrifningskostnad. Anslagets belopp är för närvarande bestämdt till
43,000 kronor, dock att till gratifikationer åt extra ordinarie tjänstemän och
betjänte hos styrelsen må användas högst 3,000 kronor. Detta anslag har
emellertid under de senare åren måst högst väsentligt öfverskridas. Utgifterna
däraf uppgingo nämligen:
O ar | 1905 | till | 49,096 | kronor | 77 | öre |
» | 1906 | » | 52,074 | » | 65 | » |
» | 1907 | » | 68,384 | » | 33 | » |
» | 1908 | » | 79,853 | » | 67 | » |
Hufvudsakliga anledningen till denna af sevärda stegring har varit den
högst betydliga ökning af den extra personalen å revisionsbyråns statistiska
afdelning, som måst vidtagas på grund af förhållanden, för hvilka redogjorts
vid behandlingen af revisionsbyråns stat. Såsom därvid omförmälts, måste
nu under vissa tider af året användas en extra personal af icke mindre än
fyrtio personer. I hvilken grad detta inverkat på beloppet af de utgifter,
som bestridas af ifrågavarande anslag, framgår af nedanstående uppgifter om
sammanlagda ersättningsbeloppen för den extra personalen å afdelningen.
Dessa utgjorde nämligen:
Anslaget till
vikariatsersättning
m. m.
62
år 1905 15,314 kronor 47 öre
» 1906 ... 17,281 »■ 57 »
» 1907 ... 29,687 » 82 »
» 1908 ... 41,664 * —
Under sådana förhållanden har kommissionen funnit sig böra föreslå,
att anslaget höjes till ett belopp, som motsvarar de utgifter, hvilka böra
bestridas af anslaget. Beräkningen af anslagets storlek har skett med ledning
af uppgifter, som på begäran erhållits från styrelsens byråer.
Ersättning till vikarier under semester och under generaltulldirektörens
ämbetsresor har — med tillämpning af de utaf kommissionen föreslagna aflöningar
och, i fråga om semestervikariat, antal tjänster — beräknats uppgå
till omkring 6,400 kronor.
Amanuenser, med årligt arfvode af 1,600 kronor, och biträden, med årligt
arfvode af dels 1,600 kronor, dels 1,400 kronor, hafva, under förutsättning
att kommissionens förslag beträffande antalet tjänster å de olika byråerna
vinner bifall, ansetts behöfliga till följande antal:
å kansliet: 3 amanuenser;
å kameralbyrån: 2 amanuenser och 1 biträde med arfvode af 1,400 kronor;
å revisionsbyråns revisionsafdelning: 1 amanuens och 8 biträden med
arfvode af 1,400 kronor, ett biträde för hvar och en af de 8 revisorerna å
afdelningen; samt
å revisionsbyråns statistiska afdelning: 13 biträden med arfvode af
1,600 kronor.
Det torde böra anmärkas, att arfvode för amanuens eller biträde, som
tjänstgjort i sådan egenskap mera än 5 år, utgår med 1,800, resp. 1,600
kronor. Sålunda förhöjdt arfvode utgår dock endast i undantagsfall, för
närvarande allenast till två biträden å statistiska afdelningen.
. Härtill kommer vidare dels arfvode åt tullverkets ombudsman, upptaget
med oförändradt belopp, eller 1,500 kronor årligen, dels ersättning åt följande
antal mot dagaflöning anställda biträden å revisionsbyråns statistiska
afdelning, hvilka, förutom nyssnämnda 13 biträden med årligt arfvode, uppgifvits
under alla omständigheter hela året om erfordras å afdelningen, nämligen:
63
12 manliga biträden med dagaflöning af 3 kronor 50 öre; och
8 kvinnliga biträden med dagaflöning af 2 kronor 50 öre.
Hos generaltullstyrelsen förekommande renskrifningsarbete bestrides af
två för sådant ändamål anställda kvinnliga biträden, hvilka numera åtnjuta
arfvode af 90 kronor i månaden hvartdera mot en tjänstgöringstid af omkring
fem timmar hvarje söckendag. Ofvertidsarbete, som särskildt ersättes,
förekommer emellertid mycket ofta, nästan såsom regel, och vid flera tillfällen
liar dessutom extra hjälp måst anlitas. Kostnaden för renskrifningen
belöpte sig år 1908 till i rundt tal 3,100 kronor och upptages här med
detta belopp.
Flitpenningar till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare upptagas
till samma belopp, som nu utgår, eller högst 3,000 kronor.
Sammanställas ofvan lämnade uppgifter rörande de särskilda utgifts -
posterna från anslaget, blifva dessa:
vikariatsersättning under semester och ämbetsresor ____________ 6,400 kronor
arfvode till tullverkets ombudsman.................. 1,500 »
arfvoden till 6 amanuenser å 1,600 kronor .......... 9,600 »
arfvoden till 13 biträden å 1,600 kronor _________ 20,800 »
arfvoden till 9 biträden å 1,400 kronor....................... 12,600 »
dagaflöning å 3 kronor 50 öre till 12 manliga biträden ... 15,330 »
dagaflöning å 2 kronor 50 öre till 8 kvinnliga biträden ... 7,300 »
renskrifningskostnad ........... 3,100 »
flitpenningar, högst......................................................... 3,000 »
Summa 79,630 kronor.
På grund häraf anser kommissionen erforderligt, att ifrågavarande anslag,
med bibehållande af dess egenskap af förslagsanslag, dock med den
inskränkning att till flitpenningar må utgå högst 3,000 kronor, uppföres till
ett jämnadt belopp af 80,000 kronor. I
I anslutning till hvad kommissionen sålunda anfört beträffande generaltullstyrelsen
får kommissionen — med hänvisning till den specificerade stat
Kommissionens
förslag
till stat för
generaltullstyrelsen.
64
för styrelsen, som finnes intagen å sidorna 285 ocli 286 här nedan i detta
betänkande — framlägga följande förslag till summarisk stat för nämnda
ämbetsverk.
| K r 0 | n 0 r |
|
|
| Tjänst- |
|
|
|
Lön | görings- pen- | Orts- tillägg | Summa |
|
| ningar |
|
|
|
10,500 | 3,500 | 1,000 | 15,000 | __ |
5,°°° | 2,500 | 600 1,800 | 8,100 | j Efter 5 år kan |
15,000 | 7,500 | 24,300 | 600 kr. | |
3,6°° | 1,800 | 400 | 5,800 |
|
3,600 | 1,800 | 400 | 5,800 |
|
3,600 | 1,800 | 400 | 5,800 5,800 | Efter 5 år kan |
3,600 | 1,800 | 400 | 500 kr. och efter | |
3,600 | 1,800 | 400 | 5,800 | 10 år med ytter-ligare 500 kr. |
3,60° | 1,800 | 400 | 5,800 |
|
3,600 | 1,800 | 400 | 5,80c, |
|
2,200 | "*1,500 | 300 | 4,000 | Efter 5 år kan |
8,800 | 6,000 6,000 | 1,200 | 16,000 16,000 | lönen höjas med |
8,800 | 1,200 | år med ytterli-''■ gare 500 kr. och | ||
17,600 | 12,000 | 2,400 | 32,000 | |
4,400 | 3,000 | 600 | 8,000 | än ytterligare |
2,200 | 1,500 | 3°o | 4,000 |
|
— | — | — | 80,000 |
|
900 | 500 | 150 | 1,550 | --- |
700 | 350 | 150 | 1,200 | \ Efter 5 år kan |
4,200 | 2,100 | qoo | 7,200 | J 100 kr. |
Summa kronor | 257,950 |
|
1 generaltulldirektör ------------------------------
1 byråchef-------------------------------------------
3 byråchefer------------------------------------------
1 andra gradens tjänsteman, sekreterare-----
1 | d:o | d:o --------------- |
1 | d:o | kamrerare__________________ |
1 | d:o | förste revisor ------------ |
1 | d:o | förste aktuarie------------ |
1 | d:o | byråassistent ------------ |
1 | d:o | d:o .........— |
1 första gradens | tjänsteman, registrator --------------- | |
4 | d:o | notarier____________________ |
4 | d:o | revisorer och bokhållare |
8 | d:o | revisorer __________________ |
2 | d:o | aktuarier ------------------ |
1 | d:o | andre byråassistent — |
Till vikariatsersättning samt arfvoden och flitpenningar
åt extra biträden äfvensom till renskrif
ningskostnad,
förslagsanslag ------------------------
däraf till gratifikationer åt extra ordinarie tjänstemän
och vaktmästare hos styrelsen högst 3,000 kr.
1 förste vaktmästare1)---------------------------------------
1 vaktmästare1)------------------------------------------------
6 d:o‘) ---------------------------------- ------ i)
i) Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning i enlighet med hvad i sådant afseende gäller beträffande till
samma förmån berättigade befattningshafvare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om
vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår,
orts tillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas ioo kronor årligen.
G5
I likhet med hvad i fråga om statskontorets och flera andra under
de senare åren reglerade ämbetsverks aflöningsstater blifvit bestämdt, torde
såsom förutsättning för godkännande af generaltullstyrelsens stat böra meddelas
bestämmelse om skyldighet för vederbörande befattningshafvare att
under viss tid hvarje söckendag vara tillstädes å tjänsterummet. Äfven i
fråga om denna tid har kommissionen ansett sig böra följa hvad som gäller
beträffande statskontoret. Kommissionen föreslår alltså,
att omedelbart efter aflöningsstaten för generaltullstyrelsen
intages en bestämmelse af följande lydelse:
»Denna aflöningsstat träder i kraft den 1 januari 1911,
under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift
därom, att samtliga ordinarie befattningshafvare skola, i den
mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall
efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst
sex timmar hvarje söckendag.»
Beträffande frågan, af hvilken myndighet och i hvilken ordning pröfningen
af omförmälda undantagsfall skall verkställas, lärer föreskrift böra.
meddelas af Kungl. Maj:t i ämbetsverkets instruktion.
Hvad angår villkoren för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,
torde i allt hufvudsakligt enahanda bestämmelser böra meddelas
som de, hvilka jämlikt nådig kungörelse den 18 oktober 1907 äro gällande
beträffande statskontoret. Den enda ändring i sak, som af kommissionen
vidtagits, är en utsträckning af den tjänstemän af lägre grad åliggande
skyldigheten att efter förordnande bestrida högre tjänst, i det att kommissionen
funnit sådan skyldighet böra förefinnas, äfven då förordnandet erfordras
i följd af ämbetsresor. För öfriga af kommissionen vidtagna ändringar torde
någon särskild motivering icke erfordras. Kommissionen föreslår alltså,
att såsom villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i
staten för generaltullstyrelsen upptagna aflöningsförmåner måtte
föreskrifvas:
att innehafvare af ordinarie befattning i generaltullstyrelsen
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
9
66
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen
så förändras, att detsamma ej längre kan såsom själfständigt
ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk
tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara
pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning
han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med
befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning i generaltullstyrelsen icke må
förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller
må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj
försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
af hvad slag som helst, såframt ej, hvad angår chef
eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan
befattning, generaltullstyrelsen, uppå därom gjord framställning,
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och
tills vidare bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra
å den särskilda befattning inom graden, där generaltullstyrelsen,
till befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig
och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid,
befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester
67
men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola
utgå till den, som uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta,
äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget men att den, som
undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen eller ortstillägget, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt
förfall; \
att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af
generaltullstyrelsen pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,
skall under tiden innehållas, såvida ej generaltullstyrelsen
finner skäligt låta honom uppbära något däraf;
att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras i följd af ämbetsresor
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i
generaltullstyrelsen, densamma, mot åtnjutande, i förstnämnda fall
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest
af däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår;
ätt, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under villkor att innehafvaren under mer än fyra femte
-
G8
delar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt
uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid,
han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger
rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje
förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem är,
äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och
en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det,
hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande
löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen
eller annan samma lönegrad tillhörande befattning i generaltullstyrelsen,
vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial
eller på grund af förordnande i följd af Ägan om lönereglering
för generaltullstyrelsen;
att likväl löntagare^ som, då han intjänat stadgad tid för
erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning
tillträda;
att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för
göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaltulldirektören,
byråcheferna och tjänstemännen af andra lönegraden
enhvar under en och en half månad samt tjänstemännen af första
lönegraden enhvar under en månad;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
å uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaltulldirektören
bestämmes, begagna sig af semester;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till
månadens slut;
69
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i
fråga om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya
lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt;
samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara
skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande
af eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja
s tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.
Slutligen lära bestämmelser böra meddelas angående befattningshafvares
skyldighet att underkasta sig den nya aflöningsstaten och för densamma
gällande villkor och bestämmelser. I sådant hänseende föreslår kommissionen,
att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder
befattning i generaltullstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta
sig ofvan intagna villkor och bestämmelser för den nya aflöningsstatens
åtnjutande; samt
att de förutvarande innehafvare af befattningar i styrelsen,
hvilka icke före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,
i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem.
Tullverkets lokalförvaltning samt kustod!
gränsbevakning.
Såsom redan förut i inledningen till detta betänkande omförmälts, blefvo
lokalförvaltningens samt kust- och gränsbevakningens organisation och stat
af 1900 års tullstatskommitté underkastade en omfattande granskning, hvars
resultat blef den vid 1904 års riksdag antagna staten för dessa tullverkets
afdelningar. Då denna stat, i hvilken under de därpå följande åren icke
vidtagits andra ändringar, än att ett antal nya tjänster uppförts däri, gifvetvis
är utgångspunkten för kommissionens arbete, har kommissionen ansett
sig böra vid den nu följande behandlingen af lokalförvaltningen samt kustoch
gränsbevakningen hvar för sig lämna en redogörelse jämväl för hufvuddragen
af organisationen och de i staten upptagna tjänsterna jämte aflöningama
vid dem.
I. Lokalförvaltningen.
1. Tullförvaltningarnas organisation.
Lokalförvaltningens
nuvarande
organisation.
Tullverkets lokala förvaltning handhafves i städerna Stockholm, Göteborg
och Malmö af tullförvaltningar med särskilda afdelningar, som handlägga
hvar sin klass af de vid andra fullständiga tullförvaltningar före
-
71
kommande göromålen. Ä öfriga platser i riket, där afdelningar af tullverket
äro förlagda, utöfvas den lokala förvaltningen af tullkamrar, tulleller
gränsinspektioner, tull- eller gränsstationer eller af tullexpeditioner.
Uppdelningen af tullförvaltningarna i nyssnämnda tre städer har sin
grund i den omfattande rörelsen därstädes, som icke medgifver, att alla
slag af förekommande göromål där, liksom i öfriga stapelstäder, förrättas
af endast en afdelning, tullkammare. Afdelningarna äro i hvardera
af städerna Stockholm och Göteborg: tullkammare, uppbördskontor,
konfiskations- och kassör slcontor, packhusinspektion, nederlag skontor och
tullbevakning sinspektion. I Malmö hafva däremot, på grund af rörelsens
något mindre omfattning, göromålen sammanslagits sålunda, att tullkammaren
handlägger jämväl nederlagsgöromålen, och ett kontor, benämndt uppbördssamt
konfiskations- och kassörskontoret, alla sådana göromål, som i Stockholm
och Göteborg handläggas af särskilda uppbördskontor samt konfiskations-
och kassörskontor. Tullförvaltningsafdelningarna i Malmö äro sålunda:
tullkammare, uppbörds- samt konfiskations- och kassörskontor, packhusinspektion
och tullbevakningsinspektion.
Lokaltullförvaltningsafdelningarna i Stockholm lyda omedelbart under
generaltullstyrelsen, under det att de i Göteborg och Malmö å hvardera
platsen äro ställda under gemensamt chefskap af en tulldirektör. Till sådan
befattning förordnas för en tid af högst fem år i sänder och med bibehållande
af egen tjänst någon bland föreståndarna vid de i ifrågavarande städer
befintliga tullförvaltningsafdelningar mot ett arfvode för år räknadt af 2,500
kronor för tulldirektören i Göteborg och 2,000 kronor för tulldirektören i
Malmö.
Af tullkamrarna i riket, hvilka i allmänhet handlägga alla till tullverkets
förvaltning hörande ärenden och samtliga äga oinskränkt förtullningsrätt,
äro en del själfständiga, en del lydande under annan tullkammare.
Tullkamrar af det förstnämnda slaget finnas i stapelstäderna med undantag
af Kungälf, hvars stapelstadsrätt jämlikt nådig skrifvelse till generaltullstyrelsen
den 25 november 1904 förklarats hvilande tills vidare, äfvensom
i Lund, Borås, Falun och Östersund. Söderköpings tullkammare är dock
72
förlagd i Mem oclx Kristianstads tullkammare i A hus. Ieke själfständiga
tullkamrar finnas i Mon, Charlottenberg, Storlien och Riksgränsen, hvilka
lyda, tullkamrarna i Mon och Charlottenberg under tullkammaren i Karlstad,
tullkammaren i Storlien under tullkammaren i Östersund och slutligen tull
o
kammaren
i Riksgränsen under tullkammaren i Luleå.
Tullinspektioner finnas i Dalarö, Sandhamn och Furusund inom Stockholms,
Bergkvara inom Kalmar, Slite och Klinte inom Visby, Höganäs
inom Hälsingborgs och Storkåge inom Skellefteå tullkammardistrikt. Dessa
inspektioner lyda under tullkammaren inom vederbörande distrikt, med undantag
af de tre förstnämnda, hvilka i redovisningshänseende lyda omedelbart
under generaltullstyrelsen men i andra afseenden under öfverinspektoren vid
tullbevakningsinspektionen i Stockholm i hans egenskap af chef för kustbevakningen
i Stockholms skärgård. Vid tullinspektionerna, hvilka samtliga
äro belägna vid rikets kust, få — med vissa oväsentliga undantag — icke
förekomma andra tullgöromål äti klarering af fartyg samt lossning och tullbehandling
af gods, som i fartyg, hvars hela last är af tullfri beskaffenhet,
inkommer från utrikes ort, äfvensom inlastning af gods. Gränsinspektioner,
hvilkas förtullningsrätt däremot är oinskränkt, finnas på följande två vid
gränsen mot Korge belägna platser, nämligen Medskogen och Funäsdalen.
Gränsinspektionen i Medskogen lyder under tullkammaren i Karlstad, hvaremot
gränsinspektionen i Funäsdalen är själfständig, lydande direkt under
generaltullstyrelsen.
Vid tullstationerna, alla belägna vid rikets kust, fä i allmänhet endast
förekomma samma slags göromål som vid tullinspektionerna. Däremot får
vid gränsstationerna, förlagda i gränstrakterna mot Korge, tullbehandling
äfven af tullpliktigt gods förekomma. Tullstationerna, med undantag af vissa
i Stockholms tullkammardistrikt belägna, hvilka lyda omedelbart under
generaltullstyrelsen, sortera under tullkammaren i distriktet och gränsstationerna
under tullkamrarna i gränslänen mot Korge.
I detta sammanhang torde böra anmärkas, att å ett flertal platser årligen
under seglationstiden inrättas tullstationer, som förestås af tillförordnade
uppsyningsman, hvilka emellertid, enär dessa stationer hufvudsakligen tjäna
73
enskilda intressen, ieke aflönas af statsverket utan af kommun, bolag eller
enskild person, som begärt tullstationens inrättande. I Skåne finnas dessutom
ett antal året om inrättade tullstationer, som förestås af tullstationsföreståndare,
livilka likaledes tillsättas på förordnande och aflönas af den, i
hvars intresse sådan station är inrättad. Tullstationsföreståndaren är i regel
en vid kustbevakningen anställd betjänt.
Tullexpeditionerna sakna förtullningsrätt men äga tillstånd att in- och
utklarera vissa fartyg. Deras föreståndare äro tullverkets ombud på platsen
förnämligast för tillsyn öfver tullförfattningarnas efterlefnad. Den i Kristianstad
förordnade tullexpeditionsföreståndaren har till hufvudsaklig uppgift
att tillhandagå vid sådana uppdrag, som afse iakttagande af tullverkets
rätt och talan i mål hos hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Förutom i
denna sistnämnda stad finnas tullexpeditioner inrättade i Vaxholm, Norrtälje,
Östhammar, Borgholm, Båstad, Torekow, Skanör, Kungsbacka och
Kungälf.
Chefskapet vid de olika tullförvaltningarna och tullförvaltningsafdelningarna
utöfvas:
vid packhusinspektionerna i Stockholm, Malmö och Göteborg af öfverinspektor
och öfver kontrollör;
vid tullbevakningsinspektionerna i nämnda tre städer af öfverinspektor;
vid tullkamrarna i Stockholm, Norrköping, Malmö, Hälsingborg, Göteborg,
Gäfle, Sundsvall, Kalmar, Landskrona, Halmstad, Karlskrona, Karls
o
hamn,
Ahus, Ystad, Trelleborg och Karlstad samt vid nederlagskontoret i
Stockholm af tullförvaltare och öfv erkontrollör;
vid nu icke nämnda tullförvaltningsafdelningar i Stockholm, Malmö
och Göteborg samt vid öfriga tullkamrar '' med undantag af de i Mon, Charlottenberg,
Storlien och Riksgränsen af tullförvaltare;
vid sistnämnda fyra tullkamrar af kontrollör;
vid tullinspektioner af tullinspektor och vid gränsinspektioner af gränsinspektor;
samt
vid tullstationer, hvilkas föreståndare aflönas af tullverket, af öfverupp
sy ningsmän eller uppsyningsman.
10
74
Gränsstationer förestås af gränsstationsföreståndare, hvartill gränsridare
förordnas mot årligt arfvode, som på förslag af generaltullstyrelsen bestämmes
af Kungl. Maj:t, och tull expeditioner af tullexpeditionsföreståndare, som
likaledes förordnas mot arfvode, bestämdt på enahanda sätt.
I de fall, då tullförvaltningsaf del ning eller tullkammare förestås af två
chefer, öfverinspektor eller tullförvaltare samt öfverkontrollör, är öfverinspektoren
eller tullförvaltaren den egentlige föreståndaren för tullförvaltningsafdelningen
eller tullkammaren, men båda tillsammans dela chefskap och
ansvar uti allt, som rörer räkenskap, uppbörd och redogörelse.
Vid lokalförvaltningen äro vidare anställda underordnade ordinarie
tjänstemän, kontrollörer och kammar skrif''v are, samt betjänte, öfveruppsy•
. °
mngsmän, uppsyningsman, vaktmästare och kammarvaktmästare. A vissa
orter är med innehafvande af kammarskrifvarebefattniug förenad skyldighet
att utöfva närmaste befäl öfver tullbevakningspersonalen å orten.
Ett ■ i viss mån särskildt slag af tjänstemän vid lokaltullförvaltningen
äro slutligen tullfiskalerna. Dessa befattningshafvare, stationerade en i hvarje
af städerna Stockholm, Malmö, Göteborg och Haparanda, hafva till hufvudsakligt
åliggande att, såsom allmän åklagare i tullverket rörande mål bevaka
kronans rätt och bästa, enhvar inom sitt distrikt, i vissa fall dock endast efter
särskildt förordnande af generaltullstyrelsen. Det åligger vidare tullfiskaL
bland annat, att såsom tullverkets ombud närvara vid de syner och besiktningar
å tullverkets hus och lägenheter inom distriktet, med afseende å hvilka
generaltullstyrelsens förordnande i sådant hänseende varder meddeladt, äfvensom
att å stationeringsorten utöfva kontroll å tulluppbörden i enlighet
med därom särskildt gifna föreskrifter. Tullfiskalen i Malmö åligger därjämte
att minst en gång i hvarje kvartal verkställa inventering af tullkassan
i de öfriga städer inom Skåne, där tullkammare finnes inrättad. Tjänstgöringsdistrikten
äro: för den i Stockholm stationerade tullfiskalen: Stockholms
stad, Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Södermanlands, Gäfleborgs,
Kopparbergs, Östergötlands och Gottlands län; för den i Malmö stationerade:
Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Kalmar län; för den i Göteborg
stationerade: Göteborgs och Bohus, Hallands, Kronobergs, Skaraborgs,
Jönköpings, Örebro, Värmlands ocli Alfsborgs län; samt för den i Haparanda
stationerade: Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands
län.
Samtliga ofvan omförmälda innehafvare af ordinarie befattningar vid
lokaltullförvaltningen med undantag dock af inspektörer, tullfiskaler och
kammarvaktmästare äro uppdelade i lönegrader, förnämligast efter göromålens
omfattning vid de olika tullförvaltningarna. Sålunda äro öfverinspektorerna;
delade i fyra, tullförvaltarne i sju, öfverkontrollörerna i fyra, kontrollörerna
i tre, kammarskrifvarne likaledes i tre, öfveruppsyningsmännen i
två, uppsyningsmännen likaledes i två samt vaktmästarne i tre lönegrader.
Kontrollörerna i tredje lönegraden benämnas förste kontrollörer. Af kontrollörerna
i andra lönegraden benämnas de vid uppbördskontoren i Stockholm
och Göteborg äfvensom den vid uppbörds- samt konfiskations- och
kassörskontoret i Malmö kontrollör och uppbördskassör, under det att kontrollörerna
vid tullbevakningsinspektionerna i Stockholm, Malmö och Göteborg
bära titeln b ev åkning slcontrollör.
I den fastställda staten skiljes mellan tjänstemän med bestämd tjänstgöringsort
och öfrig a tjänstemän. De förra utnämnas, såsom benämningen
antyder, till tjänst å bestämd ort, under det de öfriga utnämnas till viss
tjänst i tullverket med tjänstgöringsskyldighet tills vidare å viss ort.
Antalet ordinarie befattningshafvare vid lokaltullförvaltningen, desammas
fördelning i olika lönegrader och placering vid förvaltningarna äfvensom nu
gällande aflöningsförmåner inhämtas af följande tabell, hvilken tillika utvisar
den i aflöningsreglementet bestämda tjänstegrad, vederbörande befattningshafvare
intager med afseende å rätt till ålderstillägg:
Antal
7G
| K r 0 | n 0 r |
|
| . »- |
|
|
C |
| CTj e | £ "ko |
:0 | c c .5 |
| <u U) |
-J | :5t*C c | S3 CO | ''O :e3 °< s |
| CU |
|
|
T5 ^
<U
S J5 i
T3 i- :
cj . -
J-. 0C3 •,
ÖjQ
OJ <u
to 12 -
£ s;
H42
Tjänstemän med bestämd tjänstgöringsort.
Öfverinspektorer________________________________________________
(Vid packhusinspektionerna i Stockholm
och Göteborg.)
Öfverinspektor___________________________________________________
(Vid packhusinspektionen-i Malmö.)
11 ---------------------------------------------------
(Vid tullbevakningsinspektionen i Göteborg.
)
Öfverinspektorer ________________________________________________
(Vid tullbevakningsinspektionerna i
Stockholm2) och Malmö.)
Tullförvaltare ---------------------------------------------------
(Vid tullkamrarna i Stockholm, Norrköping,
Malmö, Hälsingborg, Göteborg, Gäfle
och Sundsvall samt vid uppbörds- och
nederlagskontoren i Stockholm och Göteborg.
)
tf ---------------------------------------------------
(Vid tullkamrarna i Kalmar, Landskrona
och Halmstad, vid konfiskations- och kassörskontoren
i Stockholm och Göteborg äfvensom
vid uppbörds- samt konfiskations- och
kassörskontoret i Malmö.)
ti ---------------------------------7-----------------
(Vid tullkamrarna i Karlskrona, Åhus,
Ystad, Trelleborg, Karlstad och Haparanda.)
4 | 4.200
3 1 4-20°
2 4.200
4.200
7 1 4.200
6 3.700
3.200
2.800
1.800
1.300
800
1.800
1.300
1.300
7.000
6.000
5-500
5-000
6.000
5.000
1.000
4.500
1.000
*) Utgår med halfva beloppet efter fem och med återstående hälften efter tio års tjänstetid i graden.
2) Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl. brefvet den
10 maj 1867.
Antal
77
12
6
3
2
9
Tullförvaltare ___________________________________________________
(Vid tullkamrarna i Uppsala, Jönköping,
Oskarshamn, Visby, Karlshamn, Lund, Varberg,
Strömstad, Borås, Örebro, Söderhamn,
Hudiksvall, Härnösand, Örnsköldsvik och
Umeå.)
(Vid tullkamrarna i Nyköping, Eskilstuna,
Linköping, Västervik, Lysekil, Uddevalla,
Lidköping, Västerås, Falun, Östersund,
Skellefteå och Luleå.)
(Vid tullkamrarna i Södertälje, Ronneby,
Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg och
Piteå.)
(Vid tullkamrarna i Mem, Vadstena och
Marstrand.)
Öf verkontrollörer................................................
(Vid packhusinspektionerna i Stockholm
och Göteborg.)
(Vid tullkamrarna i Stockholm, Norrköping,
Malmö, Hälsingborg, Göteborg,
Gäfle och Sundsvall samt vid nederlagskontoret
i Stockholm och vid packhusinspektionen
i Malmö.)
„ ---------------------------------------------------
(Vid tullkamrarna i Kalmar, Landskrona
och Halmstad.)
Lönegrad |
| K r 0 | n 0 r |
|
Lön | Tjänst- görings- penningar | Summa | Ålders- tillägg '') | |
4 | 3.200 | 1.000 | 4.200 | 1.000 |
3 | 2.900 | 800 | 3.700 | 1.000 |
2 | 2.600 | 600 | 3.20° | 1.000 |
1 | 2.400 | 0 0 IV") | 2.900 | 800 |
|
|
|
|
|
4 | 3.700 | 2.300 | 6.000 | 1.000 |
3 | 3.200 | 1.800 | 5.000 | 1.000 |
2 | 3.000 | 1.000 | 4.000 | 1.000 |
J) Se noten i) å sid. 76.
Tjänstegrad med
afseende å rätt till
ålderstillägg
Antal
78
70
Öfverkontrollörer------------------------------------------------
(Vid tullkamrarna i Karlskrona, Karlshamn,
Åhus, Ystad, Trelleborg och Karlstad.)
Ofriga tjänstemän.
Kontrollörer ______________________________________________________
(Förste kontrollörerna vid tullkamrarna
i Stockholm och Göteborg samt vid packhusinspektionerna
i Stockholm, Malmö och
Göteborg.)
(Kontrollören och uppbördskassören vid
uppbördskontoret i Stockholm, kontrollören
och uppbördskassören vid uppbördssamt
konfiskations- och kassörskontoret i
Malmö, kontrollören och uppbördskassören
vid uppbördskontoret i Göteborg, bevakningskontrollörerna
vid tullbevakningsinspektionerna
i Stockholm, Malmö och Göteborg,
kontrollörerna vid tullkamrarna i
Stockholm, Norrköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlshamn, Malmö, Landskrona, Hälsingborg,
Trelleborg, Halmstad, Göteborg,
Gäfle, Sundsvall och Riksgränsen, vid packhusinspektionerna
i Stockholm, Malmö och
Göteborg samt vid nederlagskontoren i
Stockholm och Göteborg.)
Kontrollörer __________________-_______
(Vid tullkamrarna
berg och Storlien.)
i Mon, Charlotten -
Kronor
c
sO
w bO
C C.S
"C C
SO C
bO <U
P.
H
2.700
3.000
2.700
800
3
cn
3.700
4.200
3.700
3.000
i-. M
<u bo
T3 srt
°< 2
1.000
800
J) Se noten *) å sidan 76.
Tjänstegrad med
afseende å rätt till
ålderstillägg
Antal
79
Kronor
|
|
|
'' en Pt |
| 1 |
| E | CO . „ |
c .5 J- c | S | <u bjO |
l?!0 C | CO | »<S |
C- |
|
|
146 | Kammarskrifvare___________________________________________ (I Stockholm, Malmö, Hälsingborg och | 3 | 1.800'' | 8oo | 2.600 | 1.000 | I |
31 | r> ---------------------------------------------- — (I Norrköping, Kalmar, Karlskrona, |
| 1.800 | 6oo | 2.400 | 800 | I |
37 | II --------------------------------------------------- (Å öfriga orter, där ordinarie kammar-skrifvare äro anställda.) | I | 1.800 | 400 | 2.200 | 600 | I |
IO | Inspektörer______________________________________________________ (8 tullinspektörer och 2 gränsinspek-torer.) | I | 2.000 | 400 | 2.400 | 600 | I |
4 | Tullfiskaler_________________________________________________________ Betjänte. | I | 2.000 | I OOO | 3.000 | 800 | 2 |
2 | Öfveruppsyningsmän __________________________________________ (I Stockholm och Göteborg.) | 2 | 1.600 | 800 | 2.400 | 1.000 | 3 |
5 | }J --------------------------------------------------- (Å öfriga orter, där ordinarie öfver-uppsyningsmän äro anställda.) | I | 1.600 | 500 | 2,100 | 600 | 3 |
41 | Uppsyningsman ________________________________________________ (I Stockholm, Norrköping, Kalmar, | 2 | I.IOO | 600 | 1.700 | 3 00 | 2 |
39 | r> ------------------------------------------------- (Å öfriga orter, där ordinarie uppsy-ningsman äro anställda.) | I | I.IOO | 3 °° | 1.400 | 300 | 2 |
x) Se noten *) å sidan 76.
Tjänstegrad med
afseende å rätt till
ålderstillägg
80
|
|
|
|
|
|
| ,_, |
|
|
|
| K r 0 | n 0 r |
| <L> |
|
|
|
|
|
| C ±2 M -ö >- :S | |
,_, |
|
|
|
|
|
| |
< |
| ÖjQ <V a ■o hJ | C :0 | t »a (h c c .5 | aJ E E | 1 -H t/) . - j-. <v b/) |
|
|
|
| —] | r?o c | c/5 |
| s <u |
342 | Vaktmästare ____________________________________________________ | 3 | 900 | 5 00 | 1.400 | 3°° | 2 |
| (I Stockholm, Malmö, Hälsingborg och |
|
|
|
|
|
|
11 2 |
| 2 | 800 | 400 | 1.200 | 300 |
|
|
|
|
| ||||
| (I Norrköping, Kalmar, Karlskrorm, |
|
|
|
|
|
|
201 |
| I | 700 | 35° | 1.050 | 200 | I |
|
|
|
| ||||
| (Å öfriga orter, där ordinarie vakt-mästare äro anställda.) |
|
|
|
|
|
|
I I | Kammarvaktmästare____________________________________________ | 1 | 700 | 3°° | 1.000 | 200 | I |
*) Se noten J) å sidan 76.
Arfvode till gränsstationsföreståndarne utgår å vissa stationer med 400
kronor, å andra med 300 kronor årligen oclr till tullexpeditionsföreståndarne
med 400 kronor årligen i Norrtälje, Osthammar och Borgholm samt med
200 kronor årligen vid öfriga tullexpeditioner.
Förutom de ordinarie befattningshafvarne vid lokalförvaltningen äro vid
vissa förvaltningar anställda biträdande kammarskrifvare med årligt arfvode
af 1,800 kronor samt skrifbiiräden med årligt arfvode af 800 eller 600
kronor. Vid behof af ytterligare arbetskrafter hos förvaltningarna inkallas
i tjänstgöring mot dagaflöning extra ordinarie tjänstemän eller betjänte. Sådan
inhållning har flerestädes måst ske i ganska stor utsträckning. Arfvoden
till biträdande kammarskrifvare och skrifbiträden äfvensom dagaflöning
åt inkallade extra ordinarie tjänstemän och betjänte utgå af ett å tullverkets
aflöningsstat uppfördt förslagsanslag till vikariatsersättning, extra biträden
m. m.
81
Efter förestående redogörelse för lokaltullförvaltningens organisation
m. m. öfvergår kommissionen nu till de förändringar i samma organisation,
hvilka kommissionen funnit anledning föreslå.
Tullkamrarna i Mon, Charlottenberg, Storlien ock Riksgränsen, hvilka
alla förestås af kontrollörer, äro, såsom redan omförmälts, ställda, de två
förstnämnda under tullkammaren i Karlstad, tullkammaren i Storlien under
tullkammaren i Östersund och tullkammaren i Riksgränsen under tullkammaren
i Luleå. Den vid förstnämnda fyra tullkamrar inflytande uppbörd
redovisas till vederbörande hufvudtullkammare och af denna till generaltullstyrelsen.
Denna underlydande ställning har ägt bestånd, alltsedan sagda
gränstull kamrar öppnats, och ansetts vara af betydelse ur kontrollsynpunkt
I en af generaltullstyrelsen till kommissionen öfverlämnad skrifvelsefrån
Sveriges allmänna tull tjänstemannaförening har — under åberopande
af en från föreståndarne för ifrågavarande gränstullkamrar inkommen framställning
— hemställan gjorts, att nämnda tullkamrar måtte blifva själfständiga,
lydande direkt under generaltullstyrelsen och med tullförvaltare såsom
föreståndare.
På sätt den vid detta betänkande fogade poängtabellen utvisar, intaga
tullkamrarna i nämnda fyra gränsorter med afseende å göromålens sammanlagda
myckenhet en ställning, som gör dem fullt jämförliga med ett flertal
själfständiga tullkamrar med tullförvaltare såsom chef. De vid gränstullkamrarna
förekommande göromålen äro vidare af en säregen och ofta mycket
grannlaga natur samt ställa synnerligen störa kraf på personalens omdömesförmåga
och duglighet i tjänsten. Särskildt den betydande trafiken af resande
samt den omständighet, att i flertalet fall tullbehandling af gods äger
rum utan att ägaren därvid är närvarande, utöfva härvid inflytande. Redan
dessa förhållanden synas kommissionen tala för att gränstullkamrarna böra
likställas med öfriga tullkamrar och förestås af tullförvaltare. Men härtill
kommer, att gränstullkamrarnas underlydande ställning i visst afseende medför
verklig olägenhet. Dä nämligen på grund af denna ställning gränstull
ll
-
Kommissionens
förslag till
änclrin gar
i lokaltullförvaltningens
organisation.
Omorganisation
af tullkamrarna
i
Mon, Charlottenberg,
Storlien
och
Riksgränse n.
82
kamrarnas såväl t.jänsteskrifvelser som redogörelseliandlingar skola förmedlas
genom vederbörande hufvudtullkammare, uppstå härigenom både mera skriftväxling
än eljest vore behöflig och förlust af en med hänsyn till den ofta
brådskande arten af förekommande ärenden dyrbar tid. Det torde ock
kunna befaras, att, därest icke åt föreståndarne för ifrågavarande tullplatser
beredes en ställning, som mera än den nuvarande motsvarar dem åliggande
ansvar och särdeles ansträngande tjänstgöring, svårighet skall möta att till
dessa befattningar erhålla personer med erforderlig kompetens, helst som
klimat- och öfriga naturförhållanden i de trakter, där gränstullkamrarna äro
förlagda, ingalunda äro ägnade att göra ifrågavarande befattningar eftersträfvansvärda.
Att anordningen med gränstullkamrarnas underlydande ställning skulle
hafva någon särskild betydelse med hänsyn till kontrollen, kan kommissio•nen
för sin del icke finna. Det föreligger enligt kommissionens åsikt icke
någon anledning till antagande, att för gränstullkamrarna något annat och
ytterligare slag af kontroll än den, som utöfvas gent emot öfriga tullkamrar
eller mot en med gränstullkamrarna nära jämförlig tullförvaltning, gränsinspektionen
i Funäsdalen, skulle vara behöflig; och i själfva verket torde
ock den kontroll, som af vederbörande hufvudtullkammare faktiskt kan utöfvas
gent emot densamma underlydande gränstullkammare, vara af mycket
underordnad betydelse. Föreståndarne för hufvudtullkamrarna, upptagna som
de äro af egna förvaltningars skötande, kunna icke medhinna att i någon
mera af sevärd mån ägna sig åt granskning af gränstullkamrarnas skötsel.
Kontrollen torde ock inskränka sig till en eller annan kortare inspektionsresa
under året, hvarvid naturligen någon mera ingående pröfning af det
sätt, hvarpå gränstullkamrarnas föreståndare i allmänhet ombesörja sådana
viktiga göromål som till exempel tullbehandling af gods och behandling af
resande och deras effekter, icke gärna kan ifrågakomma. Någon noggrannare
granskning af de från gränstullkamrarna ingående redogörelsehandlingar
lärer icke heller kunna medhinnas på den korta tiden mellan dessa handlingars
ankomst till vederbörande hufvudtullkammare och deras afsändande
till generaltullstyrelsen, utan måste granskningen af dessa handlingar för
-
83
siggå inom styrelsen på samma sätt som granskningen af alla andra tullkamrars
redovisning. Upptagandet af gränstulIkamrarnas redogörelse i hufvudtullkamrarnas
medför därför allenast ett ökadt, arbete men innebär icke
någon egentlig kontroll å den förra.
På grund af det nu anförda föreslår kommissionen,
att tullkamrarna i Mon, Charlottenberg, Storlien och Riksgränsen
måtte blifva själfständiga, direkt under generaltullstyrelsen
lydande tullkamrar med tullförvaltare såsom chef.
Beträffande frågan, i hvilken lönegrad föreståndarne för dessa tullkamrar
böra uppföras, kommer kommissionen i det följande att yttra sig. —
Kommissionen har ansett sig icke kunna underlåta att i detta sammanhang
i korthet beröra frågan om de gränsstationers ställning, hvilka
kunna röna inverkan af kommissionens förslag angående gränstullkamrarna.
Af dessa gränsstationer lyda de i Dalsland och Värmland belägna under
tullkammaren i Karlstad samt de i Jämtland belägna under tullkammaren
i Östersund. Det synes kommissionen kunna ifrågasättas, huruvida icke,
vid bifall till nvssberörda förslag, dessa gränsstationer i stället borde, de i
Dalsland och Värmland belägna fördelas att lyda under tullkamrarna i Mon
och Charlottenberg och de i Jämtland belägna lyda under tullkammaren i
Storlien. I sammanhang härmed torde jämväl kunna ifrågasättas, huruvida
icke befälet öfver gränsbevakningen i Jämtland, som nu utöfvas af tullförvaltaren
i Östersund, likaledes borde öfverflyttas på tullförvaltaren i Storlien.
Hvad angår befälet öfver gränsbevakningen i Dalsland och Värmland, skulle
kommissionens förslag icke föranleda någon förändring, då detta befäl nu
utöfvas af en särskild tjänsteman, gränsbevakningschefen i Dalsland, Värmland
och Dalarne. — Kommissionen har emellertid ansett det icke tillkomma
densamma att i nu ifrågavarande hänseenden framställa något särskildt
förslag.
1900 års tullstatskommitté har i sitt den 29 oktober 1902 afgifna Tuliinspektiobetänkande
omförmält, att kommittén verkställt undersökning, huruvida icke och Slite förnågon
af tullinspektionerna i Klinte eller Slite skulle kunna utbytas mot tuMstatfoner.
84
tullstation. Tullkammaren i Visby hade, anför kommittén vidare, af åtskilliga
skäl, bland annat på grund af förväntad ökad trafik, förordat bibehållandet
vid ifrågavarande tullplatser af den befintliga organisationen; och de
omständigheter, som härutinnan af tullkammaren framhållits, hade föranledt
kommittén att icke föreslå någon ändring i samma organisation.
Att förväntningarna om ökad trafik icke förverkligats, framgår af vidstående
uppgifter beträffande rörelsen vid ifrågavarande två inspektioner.
Tullkammaren i Visby har ock, under hänvisning till trafikens nedgång,
nu hemställt, att tullinspektionerna i Klinte och Slite måtte förändras
till tullstationer med uppsyningsmän såsom föreståndare äfvensom att de å
inspektionernas stater uppförda vaktmästaretjänsterna, en å hvardera platsen,
måtte indragas. Till stöd för detta förslag har tullkammaren vidare anfört,
att trävaruexporten, som hufvudsakligen försiggått öfver Klinte och Slite,
på grund af den nya skogslagens för Gottland bestämmelser med all säkerhet
komme att betydligt minskas.
Mot tullkammarens förslag hvad angår förändring af tullinspektionen i
Slite har protest afgifvits af hamndirektionen därstädes äfvensom af Othems
sockens kommunalnämnd. Vidare har inspektionen hemställt, att personalen
vid densamma måtte bibehållas oförändrad.
Såsom stöd för ifrågavarande protest och hemställan har anförts hufvudsakligen
följande. Minskningen i trafiken vore sannolikt af öfvergående art
och berodde hufvudsakligen på nedgång af kalkexporten. Som emellertid
de nu befintliga otidsenliga kalkugnarna komme att ersättas med en större
sådan, vore säkerligen väsentligt ökad kaikexport att emotse. Äfven nedgången
i utförseln af trävaror vore af tillfällig natur. Sedan öns skogar på
grund af skogslagens bestämmelser kommit under rationell vård, borde de
för framtiden kunna lämna ökad afkastning och således gifva upphof till
ökad utförsel. Hamnen i Slite vore den yppersta på Gottland och anlöptes
af ett stort antal fartyg, som för storm, inhämtande af order eller skada
genom haveri nödgades söka hamn. Under tider, då ryska östersjöhamnar
vore förklarade smittade af kolera, inrättades ofta observationsplats i Slite,
och detta nödvändiggjorde en trägen patrullering vid hamnen. — Slite ägde
85
Klinte.
År | Upp | börd |
| Antal fartyg | ||
tullmedel | fyr- och | inklare- rade | utklare-, rade | |||
| Kr. | öre. | Kr. | öre. | St. | St. |
1900 | 147 | 24 | 468 | 22 | 26 | 36 |
1901 | 160 | 35 | 410 | 03 | 30 | 30 |
1902 | 122 | 19 | 369 | 71 | 22 | 31 |
1903 | 123 | 37 | 448 | 06 | 22 | 30 |
I 1904 | 193 | 92 | 644 | 87 | 29 | 36 |
1905 | 208 | 18 | 683 | 16 | 27 | 37 |
1906 | hs | 24 | 872 | 29 | 27 | 32 |
1907 | 174 | !5 | 473 | 63 | *4 | 27 |
1908 | IS2 | 44 | 402 | OI |
| 19 |
Slite.
| Upp | börd |
| Antal | fartyg | |
År | tullmedel | fyr- och | inklare- rade | utklare- rade | ||
| Kr. | öre. | Kr. | öre. | St. | St. |
1900 | 263 | 55 | 1.123 | 27 | 43 | 45 |
1901 | 557 | 69 | 1.790 | 21 | 38 | 38 |
1902 | 358 | 56 | 1.186 | 97 | 48 | 47 |
1903 | 604 | 25 | 2.542 | 31 | 49 | 41 |
1904 | 2 12 | 28 | 1.180 | 62 | 3° | 28 |
1905 | 256 | 52 | 1-598 | 48 | 39 | 28 |
1906 | 287 | 38 | 1.246 | 90 | 58 | 38 |
1907 | 321 | 33 | 1.450 | 08 | 48 | 38 |
1908 | 29O | 03 | 891 | 52 | 34 | 28 |
Indragning af
tullstationen
i Lunde.
86
stora förutsättningar för en rask utveckling, och för att nöjaktigt kunna möta
den väntade ökningen i trafiken komme åtskilliga hamnförbättringar att vidtagas.
—
Till bemötande häraf har tullkammaren anfört, bland annat, att säkerligen
flera .årtionden komme att förflyta, innan någon ökning af trävaruexporten
på grund af skogslagens bestämmelser vore att förvänta; att bevakningen
af utrikes ifrån kommande fartyg, som för storm, haveri eller
andra orsaker anlöpte hamnen i Slite, blefve minst lika effektiv, om den
anförtroddes åt en uppsyningsman, som den vore för närvarande, då den
omhänderhades af en vaktmästare; samt att behofvet af bevakningsbiträde
åt uppsyningsmannen vid sådana undantagsfall, som då lossning af utrikes
gods ägde rum från havereradt fartyg eller då observationsort mot kolera
vore inrättad i Slite, mycket väl kunde tillgodoses genom inkallande af en
extra ordinarie vaktmästare i tjänstgöring. —
Vid öfvervägande af hvad sålunda å ömse sidor anförts, har kommissionen
funnit goda skäl föreligga för den af tullkammaren i Visby ifrågasatta
förändringen och föreslår fördenskull,
att tullinspektionerna i Klinte och Slite förändras till tullstationer
med uppsyningsman såsom föreståndare och att den å
hvardera inspektionens stat nu uppförda vaktmästaretjänsten indrages.
Af generaltullstyrelsen hafva till kommissionen öfverlämnats åtskilliga
handlingar rörande ifrågasatt indragning af tullstationen i Lunde inom Härnösands
tullkammardistrikt. Af dessa handlingar har kommissionen inhämtat
hufvudsakligen, att skeppsklarerare!! O. Malmström i Härnösand hos generaltullstyrelsen
gjort framställning om vidtagande af åtgärd för stationens indragning;
att tullkammaren i Härnösand, hvars yttrande infordrats af styrelsen,
tillstyrkt framställningen; att jämväl Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Västernorrlands län hemställt, att indragning af stationen måtte ske; att
stadsfullmäktige i Härnösand beslutit att, under förutsättning af stationens
indragning, medgifva befrielse från erläggande af hamnpenningar för fartyg,
som utan att lossa eller lasta anlöpte Härnösands hamn endast för klarering,
men att för sådana fartyg skulle utgöras en så kallad ankringsafgift af ett
öre för ton, dock ej under två kronor för något fartyg; att magistraten i
Härnösand i afgifvet yttrande åberopat, hvad stadsfullmäktige anfört; att
protester mot förslaget afgifvits af E. Indebetou för Sveriges redareförening,
C. G. Ringblom i Härnösand samt E. Johnsson för svensk skeppsrederiförening
för segelfartyg; samt att indragningen tillstyrkts af skeppsklarerare!!
A. E. Andersson i Härnösand och Härnösands befälhafvare- och styrmansförening
»Neptunus».
Såsom skäl för indragning af tullstationen i Lunde har af Malmström
anförts i hufvudsak följande.
O
Tullstationen i Lunde vore belägen cirka 4 sjömil upp i Angermanälfven,
under det att Härnösand läge vid älfvens mynning och det södra
inloppet till densamma, hvilket nästan uteslutande begagnades. I följd häraf
måste fartyg, som skulle lossa eller lasta vid en eller flera af de talrika
O
lastageplatserna i Angermanälfvens södra lopp, på grund af bestämmelserna
om klareringsorten ofta klarera i Lunde, oaktadt de vid ingåendet så godt
som passerade Härnösands hamnområde. Stundom måste för samma resa
klarering ske både i Härnösand och Lunde. Allt detta vållade mycket
onödigt besvär och tidspillan, som kunde undvikas, därest tullstationen i
Lunde indroges. Härigenom skulle ock alla tulltjänstemännen i distriktet
blifva samlade på en plats, hvilket skulle lända till båtnad såväl för trafiken
som för tullverket, för trafiken därigenom, att sådana dröjsmål med klarering,
som för närvarande ofta icke kunde undvikas särskildt i Lunde, då öfveruppsyningsmannen
vore upptagen med invisitationer, icke vidare behöfde
förekomma, och för tullverket därigenom, att tulltjänstemännens tid och
arbete skulle bättre kunna utnyttjas. —
Kommissionen vill här anmärka, att de olägenheter, som sålunda ställts
i förbindelse med tullstationens i Lunde tillvaro, numera äro åtminstone
delvis undanröjda. Enligt förnyade nådiga kungörelsen angående uppbörd
af skogsvårdsafgifter in. m. den 13 december 1907 ålåg det fartygsbefälhafvare,
som ville intaga last af trävaror eller trämassa för befordran till
88
utlandet, att, innan lastningen börjades, hos tullförvaltningen på platsen eller,
om sådan ej funnes där anställd, vid närmaste tullplats inom tullkammardistriktet
göra anmälan om lastningen och därvid tillika meddela uppgift å
lastningsorten, aflastare och lastens beskaffenhet. Jämlikt tullstadgan skola
återigen lastningsanmälan och utklarering ske vid samma tullplats. Af
denna anledning har det kunnat förekomma, att fartyg, som skulle lasta vid
flera platser i Härnösands distrikt, måste, beroende på platsernas läge, göra
lastningsanmälan och utklarera både i Härnösand och Lunde. Nämnda bestämmelse
är emellertid ändrad genom nådiga kungörelsen den 31 december
1908, hvarigenom i nu ifrågavarande hänseende är stadgadt, att anmälan —
och följaktligen äfven utklarering — må göras hos tullkammaren, äfven om
annan tullplats inom distriktet är närmare.
Tullkammaren i Härnösand har — under medgifvande att tullstationen
i Lunde varit mycket anlitad och haft en omfattande verksamhet — likväl
såsom sin åsikt uttalat, att med de snabba kommunikationer, som numera
stode den trafikerande allmänheten till buds, någon olägenhet knappast skulle
uppstå, om alla klareringar skedde vid tullkammaren. Tullstationen i Lunde
hade, anför tullkammaren vidare, tillkommit på en tid, då det ojämförligt
O
öfvervägande antalet fartyg, som lastade trävaror i Angermanälfven, utgjordes
af segelfartyg; och på den tiden hade stationen säkerligen en uppgift att
fylla. Men sedan ångfartygen intagit en dominerande plats i sjöfarten, vore
förhållandet numera ett annat. Då Härnösand läge midt emot inloppet till
älfven och alla fartyg med destination till eller från Lunde måste så godt
som passera Härnösands hamn, syntes det tullkammaren, som om det skulle
vara fördelaktigt för alla parter, att klareringarna verkställdes vid tullkammaren,
synnerligast om staden Härnösand —• såsom efter afgifvandet af
tullkammarens yttrande skett — afstode från att utkräfva hamnpenningar
af fartyg, som anlöpte hamnen endast för klarering. — Bevakningsförhållandena
skulle enligt tullkammarens åsikt blifva lämpligare afpassade efter
trafiken, om tullstationen i Lunde indroges och hela bevakningstillsynen
utöfvades från Härnösand. Det ojämförligt största antalet invisitationer af
O
till Angermanälfven destinerade fartyg skedde nu vid tullstationen, ehuru
89
dennas läge måste göra den mindre lämplig såsom inklareringsstation. Gifvetvis
skulle bättre kontroll kunna vinnas, om samtliga inkommande fartyg
invisiterades i Härnösand och där erhölle nödig tullförsegling eller bevakningspostering,
hvarigenom fartygen omedelbart komme under tullbevakningens
tillsyn i stället för att, som nu vore förhållandet, lämnas att på
egen hand, mången gång till och med utan lots, segla flera mil in i landet
i en mycket trafikerad farled. Ett missförhållande, som nu stundom förekomme,
nämligen att, ehuru obegagnad ordinarie personal funnes på den
ena af ifrågavarande två tullplatser, likväl å den andra inkallning af extra
arbetskraft måste äga rum, skulle genom tullstationens indragning och hela
bevakningspersonalens sammanförande i Härnösand försvinna. — Såsom slutomdöme
ville tullkammaren uttala, att de skäl och förutsättningar, som på
sin tid voro bestämmande för inrättandet af tullstationen i Lunde, numera
icke alls eller åtminstone i betydligt mindre grad förefunnes samt att såväl
staten som den trafikerande allmänheten torde draga fördel af att tullstationen
indroges och förenades med tullkammaren. —
Jämväl Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Yästernorrlands län har,
såsom ofvan nämnts, uttalat sig för indragning af tullstationen i Lunde och
till stöd därför anfört hufvudsakligen följande. Under en lång följd af år
hade oordningar, stundom af allvarsam art, förekommit bland den stora mängd
arbetare, som under seglationstiden hvarje år uppehölle sig i och invid
Lunde. Dessa arbetares antal uppginge vissa tider ända till 500, i medeltal
till 300; och af dem vore endast omkring 100 bofasta i Lunde och omnejd.
Många af de öfriga kunde knappast sägas hafva stadigt hemvist, och
en del vore personer, som straffats för brott eller gjort sig skyldiga till lösdrifveri.
Förstärkt polisuppsikt hade anordnats men visat sig endast för
tillfället kunna åvägabringa ett bättre tillstånd. Särskildt under somrarna
1907 och 1908 hade oordningar förekommit. — Uppenbart vore, att det
icke vore möjligt att på ett tillfredsställande sätt ordna med bostad och
föda åt så många personer på en plats icke större än Lunde och dess närmaste
omgifning. En stor del af arbetarne komme därför att vistes där
under så ogynnsamma förhållanden, hvad bostad och kost anginge, att de
12
90
knappast kunde sägas hafva en anständig tillvaro; och en gifven följd häraf
vore, att arbetare, som önskade en bättre tillvaro, icke trifdes där, utan att
de mindre ordentliga och mindre anständiga till stort antal komme dit.
Sammanlefnaden på platsen kunde då helt naturligt icke blifva som sig
borde med hänsyn till ordning och sedlighet; och dessa betänkliga brister
kunde icke afhjälpas endast genom anställande af polis. Kungl. Maj:ts befallningshafvande
hade därför varit betänkt på att själf göra framställning
om tullstationens indragning, men, då fråga därom nu blifvit på annat sätt
väckt, ville Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrka indragningen såsom
en ur ordningens och sedlighetens synpunkt högst önskvärd åtgärd. Visserligen
vore det att antaga, att, äfven sedan stationen indragits, ett antal
stufveriarhetare komme att uppehålla sig i Lunde, men detta antal borde
icke på långt när uppgå till det nuvarande, och för en mindre arbetsstyrka
kunde med mindre svårighet ordnas tillfredsställande bostad och hvad därmed
sammanhängde. Likaså blefve det lättare att då upprätthålla ordning
och skick, och det blefve då för arbetarne mera möjlighet att själfva inom
sig verka därför. —
O
A andra sidan har till stöd för tullstationens i Lunde bibehållande
anförts hufvudsakligen, att indragningen skulle förorsaka sjöfartsnäringen nya
omkostnader i form af hamnumgälder i Härnösand äfvensom högre lotsafgifter
och ökade utgifter för bogsering, budskickning, resor m. m.; att vidare
tidsförlust många gånger skulle uppstå genom nödvändigheten att klarera
i Härnösand; samt att den stora trafiken vid stationen bäst visade, att
en tullplats i Lunde vore behöflig. —
Omfattningen af uppbörd och trafik vid tullstationen i Lunde under
de senaste åren framgår af öfverst å nästföljande sida införda tabell.
Ehuru, såsom af dessa uppgifter framgår, rörelsen vid tullstationen i
Lunde fortfarande är ganska afsevärd, synes densamma dock snarast vara
stadd i aftagande. Sannolikt är ock, ehuru någon erfarenhet därom ännu
icke kunnat vinnas, att ofvan omförmälda ändring i bestämmelserna om
skyldighet att ingifva lastningsanmälan och uttaga tullpass skola i väsentlig
mån bidraga att ytterligare minska trafiken vid stationen. Vid sådant för
-
91
År | U p | P | rörd |
| Antal | fartyg |
tullmedel | fyr- och | inklare- rade | utklare- rade | |||
| Kr. | öre | Kr. | öre | St. | St. |
1900 | i2-397 | 6l | sr.ees | 26 | 242 | 582 |
1901 | 13.262 | 47 | 60.414 | 85 | 269 | 649 |
1902 | 12.858 | 67 | 57-911 | 67 | 259 | 610 |
1903 | 14.841 | 18 | 61.253 | 95 | 231 | 636 |
1901 | II.521 | 22 | 57-444 | 99 | 245 | 670 |
1905 | 13-217 | 80 | 56-677 | 05 | 201 | 628 |
1906 | 10.582 | 85 | 49-479 | 4o | 203 | 64S |
1907 | 12.681 | 08 | 52.002 | 60 | 216 | 594 |
1908 | IO.9IO | °3 | 48.256 | 98 | l6l | 653 |
hållande har kommissionen, oaktadt, såsom ofvan nämnts, ett af skälen för
indragningen bortfallit, likväl, med hänsyn till hvad som anförts såväl af
tullkammaren i Härnösand särskildt beträffande fördelen i bevakningshänseende
af stationens indragning som oek af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Västernorrlands län, funnit sig böra förorda indragning af stationen,
helst ett af skälen mot denna åtgärd jämväl bortfallit, sedan staden Härnösand,
under förutsättning af indragningen, beviljat befrielse från hamnumgälder
för fartyg, som endast för klarering anlöpa hamnen. Kommissionen föreslår alltså,
att tullstationen i Lunde måtte indragas och att i följd häraf
å stationens stat uppförda en öfveruppsyningsmanstjänst och tre
vaktmästaretjänster måtte afföras från staten.
Såsom här ofvan i redogörelsen för lokaltullförvaltningens organisation
angifvits, finnes vid de större tullförvaltningarna och tullförvaltningsafdelningarna
jämte föreståndaren en tjänsteman, nu benämd öfver kontrollör men
före 1904 års omorganisation kontrollör, hvilken tjänsteman i vissa afseenden
delar chefskap och ansvar med föreståndaren. A sidan 73 här ofvan
är angifvet, vid hvilka förvaltningar och förvaltningsafdelningar öfverkontrollör
Indragning af
vissa öfverkontrollörstjänster.
92
finnes anställd. I § 188 af tullverkets tjänstgöringsreglemente stadgas, att
tullförvaltare och kontrollör, där badadera finnas, gemensamt äro hufvudmän
för förvaltningen af tull ärendena inom tullkammardistriktet uti allt, som
rörer räkenskap, uppbörd och redogörelse, med gemensam förbindelse att,
oberoende af den fördelning af göromålen härmed, som kan dem emellan
vara uppgjord, för berörda göromål ansvara. Af denna föreskrift, jämförd
med bestämmelsen i § 187 af samma författning, att tullförvaltaren ensam,
utan kontrollörens deltagande, utöfvar befäl och är ansvarig uti alla ärendem
som röra själfva tullbevakningen inom distriktet, synes framgå, att det måste,
åtminstone i högst väsentlig mån, vara från synpunkten af statsverkets
säkerhet, som vid de större tullkamrarna med en betydligare uppbörd ansvarigheten
i vissa afseenden blifvit lagd å två tjänstemän, hvilka i eget
intresse måste kontrollera hvarandras åtgärder. I fråga om de tullförvaltningsafdelningar
i Stockholm, Malmö och Göteborg, där öfverkontrollörer
finnas, har dock en annan synpunkt än uppbördens storlek varit anledningen
till denna organisation, enär uppbördens inkasserande och leverering å dessa
platser verkställas af särskilda afdelningar af förvaltningen, vid hvilka öfverkontrollör
icke är anställd. Den synpunkt, som föranledt inrättande af öfverkontrollörstjänster
vid vissa tullförvaltningsafdelningar i nämnda tre städer,
lärer hafva varit, att en person ansetts icke kunna medhinna ledningen
och öfvervakandet af alla respektive afdelning åliggande göromål.
Inom kommissionen har ifrågasatts, huruvida denna anordning med
två gemensamt ansvariga chefer borde bibehållas eller om någon förändring
i detta afseende borde äga rum. Med anledning häraf anhöll kommissionen
hos generaltullstyrelsen, att styrelsen ville från vederbörande införskaffa
yttrande, huruvida det ansåges lämpligt, att sagda anordning fortfarande
ägde bestånd, eller om icke en sådan anordning möjligen vore att
föredraga, att chefskapet odeladt tillkomme en person och att vid förvaltning,
där förutom andra göromål uppbörd och tullbehandling förekomme,
uppbörden handhades af annan tjänsteman, likvisst under chefens öfverinseende
och med ansvar jämväl för denne. — Af de från vederbörande
tullmyndigheter inkomna svaren har kommissionen inhämtat följande.
93
Mot all förändring i förevarande hänseende hafva följande tullmyndigheter
uttalat sig, nämligen tullkammaren och packhusinspektionen i Stockholm,
tulldirektören, tullkammaren och packhusinspektionen i Malmö, tullkamrarna
i Ystad och Trelleborg, tulldirektören och packhusinspektionen i
Göteborg samt tullkamrarna i Karlstad, Gäfle och Sundsvall.
Följande tullförvaltningar hafva återigen tillstyrkt en förändring i angifna
riktning, nämligen tullkamrarna i Norrköping, Kalmar, Karlskrona,
Ålius, Landskrona, Hälsingborg och Halmstad. Vid tullkammarens i Karlskrona
yttrande är dock fogad reservation af öfverkontrollören därstädes,
hvilken anser tillräckliga skäl för den ifrågasatta förändringen icke vara
förebragta.
Nederlagskontoret i Stockholm har, utan att bestämdt uttala någon
åsikt om lämpligheten af förändringen, framhållit, att, om sådan genomfördes,
vid chefens sida borde ställas en tjänsteman, som jämte denne vore
ansvarig för förluster på grund af beviljad kredit å tull för uttaget nederlagsgods.
Tullkammaren i Karlshamn tillstyrker visserligen, att chefskapet
må odeladt utöfvas af tullförvaltaren ensam, men anser, att denne och öfverkontrollören
böra fortfarande förblifva gemensamt ansvariga för uppbörden
och dennas redovisning. Tullkammaren i Göteborg anför, att deladt chefskap,
såvidt rörde personalen, vore olämpligt; att det gåfve chefen en viss
trygghet att vid sin sida hafva en medansvarig tjänsteman, under förutsättning
att denne ägde erforderliga kvalifikationer därför; samt att, om från
statsverkets sida skäl kunde förefinnas för bibehållande af den nuvarande
anordningen vid förvaltningarna i Stockholm, Malmö och Göteborg, så vore
det dock icke anledning att å mindre förvaltningar hafva två chefer.
De tullmyndigheter, som afstyrkt den ifrågasatta förändringen, hafva
i allmänhet såsom stöd härför anfört, att den nuvarande anordningen med
två chefer ägt bestånd sedan mycket lång tid tillbaka samt därunder visat
sig fungera på ett tillfredsställande sätt och medföra en för statsverket
betryggande kontroll öfver uppbörden; att denna anordning ägde ett stort
företräde därutinnan, att viktiga ärenden komme under två gemensamt ansvariga
personers bedömande och afgörande; samt att ansvaret för uppbörden
94
och för anmärkningar på grund af förelupna fel vid debitering och attestering
vore alltför tyngande för allenast en tjänsteman. Tullkamrarna i
Karlstad, Gäfle och Sundsvall hafva särskildt framhållit vikten af att under
tullförvaltarens tillfälliga frånvaro i tjänsteärenden, såsom vid inspektionsresor
och rättegångstillfällen i tullmål, å tullkammaren funnes en ställföreträdare,
som handlade och beslöte under chefsansvar. Packhusinspektionerna
i Stockholm, Malmö och Göteborg hafva slutligen betonat, att göromålen
vid desamma vore så omfattande, att en person icke kunde medhinna att
vid sidan af öfriga tjänståligganden på ett tillfyllestgörande sätt öfvervaka
och leda arbetet. -—
Till stöd för den motsatta uppfattningen har anförts hufvudsakligen
följande. För vinnande af jämnhet och planmässighet i tjänstebestyrens utförande
vore det oundgängligt, att chefskapet odeladt innehades af en
person. Vid systemet med två chefer kunde det icke undvikas, att slitningar
dem emellan stundom förekomme, hvilka måste verka fördröjande
på ärendenas behandling och därigenom menligt för trafiken. En annan
olägenhet vid detta system vore,, att den ene af cheferna ofta finge bära
ansvar för tjänståtgärder, i hvilka han icke tagit personlig del. Hvad
anginge den kontroll å tullförvaltarens handhafvande af uppbörden, som
varit afsikten med öfverkontrollörstjänsternas inrättande, vore denna af
mycket tvifvelaktigt värde. Det folie sig nämligen alltid svårt för en tjänsteman,
som intoge en åtminstone i viss mån underordnad ställning, att utöfva
kontroll å sin förman; och särskildt blefve detta förhållandet för en tillförordnad
öfverkontrollör. En vida mer effektiv kontroll kunde vinnas
därigenom, att uppbörden handhades af en underordnad tjänsteman, som
kontrollerades af den därför jämväl ansvarige chefen. En annan fördel af
ett sådant system vore, att chefen, då han vore befriad från det omedelbara
bestyret med uppbörden, kunde finna betydligt mera tid att öfvervaka
och leda arbetet i dess helhet, särskildt den synnerligen viktiga tullbehandlingen.
Slutligen lede det nuvarande systemet af den brist, att gränsen
mellan sådana tullförvaltningar, vid hvilka på grund af uppbördens storlek
95
öfverkontrollör borde finnas, och sådana, där denne tjänsteman icke vore
nödvändig, alltid blefve i viss mån godtycklig och sväfvande. —
Kommissionen vill ingalunda underskatta de skäl, som anförts för bibehållandet
af det dubbla chefskapet, och finner dessa, skäl vara i fråga om
organisationen af chefskapet vid tullkamrarna och packhusinspektionerna i
Stockholm, Malmö och Göteborg så tungt vägande, att kommissionen anser
sig icke böra föreslå någon förändring i det nuvarande förhållandet såvidt
angår dessa tullförvaltningsafdelningar. Anledningen, att vid dem öfverkontrollör
anställts, är ju ock, såsom förut nämnts, en annan än den, som
betingat det dubbla chefskapet vid andra förvaltningar. Gifvetvis kan vid
nämnda tullkamrar och inspektioner, af livilka de i Stockholm och Göteborg
äro delade i särskilda å olika platser förlagda och jämförelsevis själfständiga
afdelningar, en tjänsteman icke medhinna att jämte förrättande af
öfriga honom åliggande göromål på ett tillräckligt effektivt sätt öfvervaka
och leda arbetet i dess helhet. Hvad särskildt tullkammaren i Malmö
beträffar, torde böra erinras, att densamma åligger att bestrida äfven nederlagsgöromålen,
för livilka i de öfriga två städerna särskildt kontor är inrättadt;
och detta förhållande synes kommissionen innefatta tillfyllestgörande
skäl för bibehållande å sagda tullkammare af ytterligare en tjänsteman i
chefställning jämte tullförvaltaren.
Hvad däremot angår organisationen af chefskapet vid öfriga förvaltningar,
där öfverkontrollör finnes anställd, har kommissionen kommit till
den uppfattning, att en ändring i denna organisation både kan och bör
vidtagas i den riktning, att tullförvaltaren blifver ensam chef. De skäl,
som af åtskilliga tullmyndigheter anförts till stöd för en sådan åtgärd, synas
kommissionen icke kunna jäfvas. Beträffande särskildt kontrollen öfver
uppbördens behöriga redovisning vill det synas kommissionen, att densamma
kunde anordnas på det sätt, att uppbörden — gifvetvis med bibehållande
af ansvar därför äfven för chefen vid förvaltningen — anförtros åt någon
vid förvaltningen anställd tjänsteman, hvilken det skulle åligga att för
hvarje dag redovisa influten uppbörd till tullförvaltaren mot dennes kvitto
i kassajournalen, samt att föreskrift meddelas, att den uppbörd, som för
96
hvarje dag influtit så tidigt, att densamma kan under dagens lopp insättas
i bankinrättning, ock skall i bank insättas samma dag, den influtit, och att
bankattesten skall emottagas och förvaras af den tjänsteman, som mottagit
uppbörden. Därest vidare föreskrifves, att insättningar i och uttagningar
från banken skola underskrifvas af tullförvaltaren och kontrasigneras af
nyssnämnde tjänsteman, torde härigenom hafva vunnits en kontroll, som i
effektivitet ingalunda understiger den nu befintliga utan snarare öfverträffar
denna, i synnerhet som kontrollen då komme att utöfvas hufvudsakligen
från den öfverordnades sida mot den underordnade, då däremot för närvarande
förhållandet snarare är det motsatta, i det att tullförvaltaren i regel
omhänderhar uppbörden. Omförmälda anordning skulle äfven medföra den
fördel, att en lika effektiv kontroll komme till stånd äfven å mindre tullplatser,
där förutom tullförvaltaren finnes allenast en kammarskrifvare, åt
hvilken uppbörden då skulle anförtros. Endast å det fåtal jämförelsevis
obetydliga tullkamrar, där tullförvaltaren är ensam tjänsteman, blefve förhållandet
oförändradt. — Uppenbart är, att tullförvaltaren, sedan han blifvit
befriad från bestyret med uppbördens omedelbara handhafvande, skall
kunna i betydligt högre grad än nu är fallet ägna sig åt öfvervakandet af
arbetet vid tullförvaltningen i dess helhet och särskildt åt de viktiga tullbehandlingsgöromålen.
För närvarande kan regeln sägas vara, att såväl
tullförvaltaren som öfverkontrollören tjänstgör å tullkammarafdelningen, under
det att packhuset förestås af en kontrollör, något som i viss man sammanhänger
med och beror på tullförvaltarens och öfverkontrollörens gemensamma
ansvar för uppbörden. Blifver den af kommissionen ifrågasatta förändringen
genomförd, bör föreståndarskapet för packhuset anförtros åt tullförvaltarens
närmaste man, förste kontrollör eller kontrollör, under det att
en vid förvaltningen anställd lägre tjänsteman, sålunda respektive kontrollör
eller kammarskrifvare, bör få sin tjänstgöring förlagd till själfva tullkammarafdelningen
med åliggande i främsta rummet att mottaga och redovisa uppbörden,
på sätt nyss omförmälts, men naturligtvis äfven, i den mån tiden
medgifver, att förrätta andra göromål. Vid förvaltningar, där tjänsteman i
97
kontrollörsgrad icke finnes anställd, böra naturligen tullbehandlingsgöromålen
i regel bestridas af tullförvaltaren själf.
Hvad kommissionen nu anfört är emellertid icke tillämpligt å en af
de förvaltningsafdelningar, där öfverkontrollör finnes anställd, nämligen nederlagskontoret
i Stockholm. Också har kommissionen varit tveksam, huruvida
vid denna afdelning det dubbla chefskapet fortfarande borde förefinnas
eller om öfverkontrollörstjänsten äfven där skulle kunna borttagas. Då
kommissionen emellertid stannat vid det senare af dessa alternativ, liar anledningen
därtill hufvudsakligen varit de skäl, som i allmänhet kunna anföras
mot en uppdelning af chefskap å två personer. Beträffande det af
kontoret omförmälda ansvaret för förluster på grund af beviljad nederlagskredit
vill kommissionen erinra, att enligt § 75 i gällande tullstadga det
ankommer på kontoret själft att pröfva den säkerhet, som af vederbörande
varuägare erbjudes för erhållande af sådan kredit.
Med stöd af det nu anförda föreslår kommissionen alltså,
att den vid nederlagskontoret i Stockholm samt vid tullkamrarna
i Norrköping, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Landskrona,
Hälsingborg, Ystad, Trelleborg, Halmstad, Karlstad, Gäfle
och Sundsvall för närvarande befintliga anordningen med två chefer,
tullförvaltare och öfverkontrollör, ändras sålunda, att tullförvaltaren
blifver ensam chef och att vid sådant förhållande söromålens
handhafvande vid dessa förvaltningar och särskildt uppbörden
af inflytande medel samt dessas redovisande ordnas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af kommissionen här ofvan
uttalade grundsatser; samt
att i följd häraf de å berörda förvaltningars stater nu uppförda
öfverkontrollörstjänster indragas.
För de förändringar i personalen vid omförmälda tullförvaltningar,
hvilka påkallas af kommissionens nu framställda förslag, sålunda i främsta
rummet med hvilka befattningar de” nuvarande öfverkontrollörstjänsterna böra
ersättas, vill kommissionen redogöra här nedan i afdelningen angående personalen
vid de särskilda tullförvaltningarna. I öfrigt må redan här an
-
13
98
Fråga om förändring
ivissa
kammarskrifvares
och
vaktmästares
tjänstgöringsskyldighet.
märkas, att i hvardera af städerna Uddevalla och Västervik, där icke
mera än en kammarskrifvare finnes anställd, åt hvilken tillika är uppdraget
att utöfva bevakningsbefäl, erfordras en uppsyningsman att öfvertaga detta
befäl, enär kammarskrifvaren, som enligt kommissionens förslag skulle mottaga
uppbörden, vid sådant förhållande tydligen blifver alltför bunden å
själfva tullkammaren för att kunna behörigen hålla tillsyn öfver bevakningspersonalen.
Under behandlingen af tullförvaltningarnas organisation bär kommissionen
fäst sin uppmärksamhet vid ett förhållande i fråga om vissa befattningshafvares
ställning, i hvilket kommissionen funnit sig böra ifrågasätta ändring.
Innehafvare af kammarskrifvare- och vaktmästaretjänster i de tre städer,
livil kas tullförvaltningar äro fördelade i särskilda afdelningar, eller Stockholm,
Göteborg och Malmö, förordnas, efter hvad kommissionen inhämtat,
till kammarskrifvare eller vaktmästare i tullverket med tjänstgöringsskyldighet
tills vidare vid viss uppgifven afdelning af förvaltningen å orten. Förflyttning
af sådan befattningshafvare till tjänstgöring å annan afdelning af
förvaltningen i den stad, där han är anställd, kan därför icke försiggå under
andra former än de, som i aflöningsreglementet äro bestämda för förflyttning
af befattningshafvare från en stad till en annan, sålunda endast efter
generaltullstyrelsens bestämmande. I följd häraf kan det lätteligen inträffa,
att vid tillfällen, då göromålen vid en afdelning af någon af dessa förvaltningar
äro af jämförelsevis mindre omfattning och icke taga hela den därstädes
anställda personalen i anspråk, vid annan afdelning af förvaltningen
extra arbetskrafter måste anlitas på grund af hopade göromål. Det vill
synas kommissionen, att en anordning, hvarigenom vid viss afdelning af
ifrågavarande förvaltningar tjänstgörande kammarskrifvare eller vaktmästare
vid behof kunde af vederbörande lokala tullmyndighet förflyttas till
tjänstgöring å annan afdelning af förvaltningen, skulle i manga fall leda
till besparing för statsverket. För vinnande af detta syfte torde kammarskrifvare
och vaktmästare i Stockholm, Göteborg och Malmö böra förordnas
med tjänstgöringsskyldighet vid samtliga afdelningar af vederbörande förvalt
-
99
ning och äga skyldighet att, efter förordnande af högsta tullmyndighet å
platsen, tjänstgöra vid hvilken som helst tullförvaltningsafdelning därstädes.
Alven oafsedt möjligen uppkommande tillfälligt behof af förökad personal
vid någon afdelning, torde sådan omflyttning, därest icke för någon befattningshafvare
undantag kan finnas påkalladt af särskild anledning, böra äga
rum i regelbunden tur och ordning och med icke alltför långa mellanrum.
Tydligen skulle härigenom beredas tullverket den ytterligare förmånen att
erhålla en mera allsidigt utbildad personal, en förmån, hvars värde icke bör
imderskattas.
Från ifrågavarande personals sida torde icke med fog kunna göras någon
invändning mot en dylik anordning, då det icke kan anses annorlunda
än som rättvist och billigt, att af befattnings häfvare å samma plats och med
samma aflöning den ene icke är ålagd en mera betungande tjänstgöring än
den andre, utan alla sådana blifva, i den mån detta kan ske, likställda i
nämnda hänseende. För närvarande är emellertid så icke förhållandet, särskildt
hvad beträffar vaktmästarne. De vid packhusinspektionerna anställda
vaktmästarne hafva nämligen en i viss mån lindrigare tjänstgöring än vaktmästarne
vid bevakningen såväl med hänsyn till arbetstiden under dagen
som äfven särskildt i det afseende, att någon nattjänstgöring icke åligger
dem. I synnerhet med hänsyn till möjligheten att jämnare fördela denna
synnerligen ansträngande tjänstgöring synes omförmälda anordning böra genomföras.
A andra sidan medgifver densamma, både ifråga om kammarskrifvare
och vaktmästare, en jämnare fördelning af de extra inkomster,
som nu med mycket olika belopp tillgodokomma befattningshafvare af samma
grad men anställda vid olika afdelningar. —- Kommissionen föreställer sig
därför, att bestämmelser i den riktning, kommissionen nu antydt, skola såväl
lända till fördel för tullverket som äfven i öfvervägande grad mottagas
med tillfredsställelse af ifrågavarande personal; och vill kommissionen fördenskull
i det följande framlägga förslag till de bestämmelser, som i förevarande
hänseende synas kommissionen erforderliga. Med tillämpning af
denna uppfattning har kommissionen i det förslag till specificerad stat för
lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen, hvilket finnes intaget å
100
sidan 298 och följande här nedan, upptagit de på afdelningarna af tullförvaltningen
i en hvar af ofvannämnda tre städer för närvarande fördelade
kammarskrifvarne och vaktmästarne såsom tillhörande vederbörande tullförvaltning
i dess helhet.
Indragning af
kammar vaktmästaretjänsterna.
A lokalförvaltningens stat finnas uppförda 11 kammarvaklmästare.T
nämligen
i Stockholm: vid tullkammaren 3, hvilka jämväl uppassa vid uppbördskontor,
vid konfiskations- och kassörskontoret 1 samt vid tullbevakningsinspektionen
1;
i Göteborg: vid tullkammaren 2, vid uppbördskontoret 1, hvilken upppassar
äfven vid konfiskations- och kassörskontoret, samt vid tullbevakningsinspektionen
1;
i Malmö: vid tullkammaren 2, hvilka uppassa äfven vid uppbördssamt
konfiskations- oeh kassörskontoret.
Vid öfriga tullförvaltningar, där behof af uppassning förekommer, bestrides
denna af vid bevakningen å vederbörande ort anställd vaktmästare.
Kammarvaktmästarnes tjänstgöring kan, äfven om den i ganska stor
utsträckning tager deras tid i anspråk, likväl icke anses jämförlig med de
vid bevakningen anställda vaktmästarnes. Också är aflöningen för de förra
bestämd till lägre belopp än aflöningen för de senare. Af den representant
för tullverkets nuvarande betjäntkår, hvilken jämlikt kommissionen lämnadt
nådigt bemyndigande tillkallats af kommissionen för upplysningars afgifvande,
har emellertid förslag framställts, att kammarvaktmästarne måtte såväl
i aflöningshänseende som i fråga om tjänstgöringsskyldighet likställas
med öfriga vaktmästare. Såsom stöd för detta förslag anfördes, bland annat,
att kammarvaktmästarnes knappa aflöning nödgade dem att under sin lediga
tid söka biinkomster, vanligen i egenskap af uppassare å restaurationer eller
dylikt. Denna bisysselsättning, som i regel ägde rum nattetid, inverkade
emellertid ofördelaktigt på tjänsten och kunde knappast sägas rätt anstå en
statens tjänsteman. För öfrigt vore den ägnad att förhindra hemlif och
101
kunde däi igenom, åtminstone pa. vissa naturer, lätteligen verka demoraliserande.
Kommissionen har icke kunnat undgå att finna de skäl, som sålunda
anförts för kammarvaktmästarnes likställighet med öfriga vaktmästare, beaktansvärda.
Genom kammarvaktmästarnes inryckande i de öfriga vaktmästarnes
cirkulation mellan de olika afdelningarna af den förvaltning, där
de äro anställda, skulle dessutom vaktmästarekåren i de städer, där
kammarvaktmästare finnas, med jämförelsevis obetydlig kostnad för statsverket
erhålla en förstärkning, som icke blefve utan betydelse, särskildt genom
däraf inträdande möjlighet att något minska nattjänstgöringen för hvarje
enskild vaktmästare; och vidare skulle därigenom ytterligare ett steg tagas
i den riktning, som kommissionen nyss betecknat såsom önskvärd, nämligen
att såväl göromål som extra inkomster blifva så jämnt som möjligt fördelade
mellan likställda befattningshafvare å samma plats. Kommissionen föreslår
alltså,
att de å tullförvaltningarnas i Stockholm, Göteborg och Malmö
stater nu uppförda kammarvaktmästaretjänsterna, tillhopa 11 stycken,
indragas och att i dessas ställe uppföras,
å tullförvaltningens i Stockholm stat: 5 nya vaktmästaretjänster;
ä
tullförvaltningens i Göteborg stat: 4 nya vaktmästaretjänster;
samt
å tullförvaltningens i Malmö stat: 2 nya vaktmästaretjänster.
I detta sammanhang har kommissionen funnit lämpligt att i korthet Vackt fråga
vidröra ett annat önskningsmål, som hos kommissionen framförts af nyss- aXSKr
nämnde representant för betjäntkåren inom tullverket, nämligen att, till und- bevakningsvikande
af nu ofta förekommande öfveransträngning, bestämd arbetstid för personale"''
hevakningspersonalen måtte fastställas. Ehuruväl det skäl, som åberopats
för en sådan bestämmelse, icke lärer kunna frånkännas betydelse, torde dock,
med hänsyn till den högst betydande växling i bevakningsgöromålens omfattning,
som föranledes af trafikens tillfälliga och särskildt af årstiderna
beroende ökning eller minskning, det icke vara möjligt att för bevaknings
-
102
i
Anställande
af en tulldirektör
i
Stockholm.
personalen bestämma en viss arbetstid, hvilken under inga omständigheter
skulle få öfverskridas. Frågan om bestämmandet af arbetstid för denna
personal är emellertid af reglementarisk art och lärer därför böra tagas
under ompröfning vid behandling af det förslag till nytt tjänstgöringsreglemente
för tullverket, som för närvarande föreligger. Med hänsyn till nu
nämnda förhållanden har kommissionen, som är förvissad, att vederbörande
öfverordnade tullmyndigheter låta sig angeläget vara att träffa sådana anordningar,
att öfveransträngning af tullpersonalen i möjligaste mån undvikes,
funnit ifrågavarande framställning icke föranleda någon kommissionens åtgärd.
I hvardera af städerna Göteborg och Malmö finnes, såsom redan nämnts,
anställd en tulldirektör, hvars uppgift är att utöfva chefskap öfver samtliga
tullförvaltningsafdelningar i den stad, där han är anställd, äfvensom i afseende
å öfriga lokaltullförvaltningar inom samma stads tullkam mardistrikt.
I Göteborg anställdes tulldirektör år 1874, sedan generaltullstyrelsen, efter
det indragning af distriktchefsämbetet i Göteborg beslutits, uttalat såsom sin
bestämda uppfattning, att ett med distriktchefens hufvudsakligen öfverensstämmande
chefskap för den vidlyftiga och viktiga tullförvaltningen i Göteborg
icke kunde undvaras. I Malmö blef tulldirektörsämbetet inrättadt i
sammanhang med och i följd af den uppdelning af tullförvaltningen därstädes
i olika afdelningar, hvilken på förslag af 1900 års tullstatskommitte
trädde i tillämpning från och med år 1905. Af de tullförvaltningar i riket,
hvilka äro fördelade å särskilda afdelningar, är det sålunda endast den i
Stockholm, som icke står under tulldirektörs öfverinseende; de särskilda tullförva
11 ningsafdelningarna därstädes lyda alltså hvar för sig omedelbart under
generaltullstyrelsen.
Vid behandlingen här ofvan af frågan om de i Stockholm, Göteborg
och Malmö anställda kammarskrifvares och vaktmästares tjänstgöringsskyldighet
har kommissionen ifrågasatt, att föreskrift måtte meddelas om skyldighet
för dessa befattningshafvare att, efter förordnande af högsta tullmyndighet
å platsen, tjänstgöra vid hvilken som helst tullförvaltningsafdelning därstädes.
Hvad Göteborg och Malmö angår skulle sålunda dylikt förordnande med
-
103
delas af tulldirektörerna. Något hinder för att i dessa städer vidtaga omförmälda
af kommissionen ifrågasatta åtgärd finnes alltså icke. Hvad däremot
beträffar Stockholm, där den af kommissionen afsedda cirkulationen af
nämnda befattningshafvare mellan afdelningarna. synes kommissionen i all
synnerhet behöflig, kan denna anordning icke genomföras med mindre tulldirektör
anställes därstädes; och har kommissionen fördenskull velat väcka
förslag härom.
Anställandet af en tulldirektör i Stockholm synes äfven ur andra synpunkter
högeligen önskvärdt. Gifvet är, att vid en tullförvaltning, fördelad
på flera sidoordnade afdelningar, hvilkas verksamhetsområden dock ofta nära
sammanhänga med hvarandra, mången gång fall skola uppstå, då behof af
en öfver afdelningarna ställd chef gör sig gällande. Att en sådan chef för
närvarande icke finnes, är säkerligen beroende därpå, att han ansetts umbärlig
vid en förvaltning, förlagd i samma stad som generaltullstyrelsen;
men tydligt är, att generaltullstyrelsen icke kan i samma mån som en vid
själfva förvaltningen anställd chef öfvervaka samarbetet mellan afdelningarna.
I mån af trafikens ökning uppstå naturligen allt större antal fall af stridiga
meningar mellan de trafikerande och afdelningarna; och stundom lärer det
nog äfven förekomma, att afdelningar sinsemellan äro af olika åsikt i en
föreliggande fråga. Att det vid sådana tillfällen skulle för alla parter, icke
minst för de trafikerande, vara af synnerligen stor fördel och ofta lända till
besparing af tid, om vid förvaltningen funnes en öfver afdelningarna ställd
chef med befogenhet att i första hand afgöra tvistiga frågor, torde vara
uppenbart.
Därest tulldirektör varder anställd i Stockholm, böra de i tullkammardistriktet
belägna tullförvaltningar — af hvilka en del i alla afseenden lyda
direkt under generaltullstyrelsen, hvaremot andra i fråga om personalen lyda
under öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm men i
öfrigt direkt under styrelsen — i stället stå under tull direktörens omedelbara
chefskap.
Kommissionen föreslår på grund af hvad nu anförts,
att en af afdelningschefema vid tullförvaltningen i Stockholm
104
måtte förordnas att, jämte bestridande af innehafvande tjänst, tills
vidare under viss tid såsom tulldirektör utöfva chefskap öfver
samtliga afdelningarna därstädes äfvensom öfver de i Stockholms
tullkammardistrikt belägna tullförvaltningar.
Fråga om
sättet för
vissa kammarskrifvares
och vaktmästares
konstituerande.
För genomförande af den utaf kommissionen här ofvan ifrågasatta skyldigheten
för kammarskrifvare och vaktmästare i Stockholm, Göteborg eller
Malmö att, efter bestämmande af vederbörande tulldirektör, tjänstgöra vid
hvilken som helst afdelning af tullförvaltningen i den stad, där han är anställd,
torde — förutom ett i instruktionen för tulldirektörerna infördt bemyndigande
att bestämma om nämnda befattningshafvares förflyttning mellan
de olika afdelningarna af förvaltningen — erfordras föreskrift, att blifvande
innehafvare af kammarskrifvare- eller vaktmästaretjänst i någon af nämnda
städer skall konstitueras med tjänstgöringsskyldighet tills vidare vid samtliga
afdelningar af förvaltningen. Hvad däremot angår befattningshafvare af
ifrågavarande slag, hvilken, på sätt nu sker, förordnats med tjänstgöringsskyldighet
tills vidare vid viss afdelning af förvaltningen, torde of vanberörda
skyldighet icke för närvarande åligga honom. Visserligen är han, enligt
gällande aflöningsreglemente, underkastad skyldighet att af generaltullstyrelsen
låta sig förflyttas till annan tjänstgöringsort. Ehuru det lärer få antagas,
att detta stadgande egentligen afser förflyttning till tullförvaltning å
annan plats, är det dock uppenbart, att det ligger inom generaltullstyrelsens
befogenhet att förflytta sådan tjänstinnehafvare äfven från en afdelning till
en annan inom samma förvaltning; men då, såsom ofvan framhållits, det
bör ankomma på vederbörande tulldirektör att bestämma om förändring af
ifrågavarande befattningshafvares tjänstgöring och det måhända kan anses
tvifvelaktigt, huruvida styrelsen kan öfverlåta sin omförmälda befogenhet åt
tulldirektörerna, synes det kommissionen riktigast, att föreskrift i förevarande
hänseende meddelas af Kungl. Maj:t. — Kommissionen föreslår
därför,
att nådigt förklarande måtte utverkas
dels därom, att kammarskrifvare och vaktmästare i Stock -
105
holm, Göteborg eller Malmö skola konstitueras med tjänstgöringsskyldighet
tills vidare vid samtliga afdelningar af tullförvaltningen
i vederbörande stad,
dels ock därom, att den, som konstituerats till kammarskrifvare
eller vaktmästare i tullverket med tjänstgöringsskyldighet tills
vidare vid någon af tullförvaltningsafdelningarna i Stockholm,
Göteborg eller Malmö, skall åligga att, efter bestämmande af vederbörande
tulldirektör, tjänstgöra vid hvilken som helst afdelning
af tullförvaltningen i den stad, där han är anställd.
På förslag af 1900 års tullstatskommitté uj^pfördes ä tullverkets omkostnadsstat
ett anslag af 10.000 kronor till yngre tulltjänstemäns utbildning
i tulltjänsten. Med detta anslag afsag kommittén, att företrädesvis extra
ordinarie tjänstemän men äfven extra ordinarie betjänte med anställning vid
mindre tullförvaltningar skulle, sedan de vunnit erforderlig vana vid göromålen
i allmänhet och i den mån de därunder visat intresse och fallenhet
för tjänsten, kunna sättas i tillfälle att under någon tid vid tullförvaltningen
på någon af de större importorterna ytterligare utbilda sig hufvudsakligast
i tullbehandlingsgöromål. Vidare borde inom vissa gränser åtgärder af mera
teoretisk art lämpligen kunna vidtagas, såsom t. ex. anordnande af föreläsningskurser
i varukännedom och därmed sammanhängande delar af mekanisk
och kemisk teknologi, författningskunskap m. m.
I nådig skrifvelse till generaltullstyrelsen den 25 november 1904 äro
angående användningen af ofvanberörda anslag meddelade bestämmelser af
hufvudsakligen följande innehåll. Vid tullförvaltningarna i Stockholm, Göteborg
och Malmö må å annan ort anställd extra ordinarie eller yngre ordinarie
tulltjänsteman äga att, efter vunnet tillstånd, deltaga i göromålen,
hvarvid vederbörande chef bör tillse, att erforderlig undervisning och handledning
meddelas de sålunda i och för sin utbildning tjänstgörande. Vid
packhusinspektionerna i nämnda städer må jämväl ordinarie eller extra ordinarie
betjänt vid lokalförvaltning samt gränsbevakning kunna, efter generaltullstyrelsens
särskilda medgifvande, få begagna sig af sådan undervisning
14
Fråga om inrättande
af
elev- och fortsättningskurs
för utbildning
af tulltjänstemän.
106
och handledning. Under tiden från den 15 januari till den 15 april må
årligen vid packhusinspektionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö anordnas
föreläsningskurser i varukännedom samt därmed sammanhängande
delar af mekanisk och kemisk teknologi, hvilka kurser böra vara tillgängliga
ej mindre för samtliga tjänstemän vid lokalförvaltningen på platsen än ock
för därstädes för utbildning tjänstgörande tjänstemän och betjänte. — Vid
annan tullförvaltning anställd tjänsteman eller betjänt, som genom tjänstgöring
i någon af nämnda tre städer söker vinna utbildning i tulltjänsten
må kunna af generaltullstyrelsen tilldelas ersättning för verkliga resekostnaden
äfvensom understöd för uppehåll å utbildningsplatsen under en tid af högst
sex månader med 100 kronor till tjänsteman och 60 kronor till betjänt,
allt för månad räknadt. —
Enligt hvad kommissionen inhämtat, hafva på grund af nu omförmälda
bestämmelser under hvart och ett af år 1905 och följande år varit anordnade
utbildningskurser för yngre tjänstemän och betjänte i tullverket. I
Göteborg och Malmö, särskildt på sistnämnda plats, har dock antalet utbildningssökande
varit jämförelsevis mycket obetydligt, och föreläsningskurser
hafva i dessa städer varit anordnade endast under år 1905. I Stockholm
hafva däremot dylika kurser fortgått under alla åren, hvarjämte under åren
1908 och 1909 varit anordnade förevisningar af tullbehandlings- och upplysningsbyråns
profsamlingar.
Från generaltullstyrelsen har till kommissionen öfverlämnats en af chefen
för tullbehandlings- och upplysningsbyrån afgifven promemoria, innefattande
förslag till bestämmelser angående elevkurs för antagning af extra ordinarie
tjänstemän vid lokalförvaltningen äfvensom angående utbildnings- eller fortsättningskurser
för i tullverkets tjänst redan anställda tjänstemän och betjänte.
Denna promemoria innehåller i korthet följande.
Till en början lämnas en redogörelse för de jämlikt nådiga kungörelserna
den 12 maj 1865 och den 26 oktober 1906 gällande villkoren för
antagning såsom extra ordinarie kammarskrifvare i tullverket, eller att hafva
antingen aflagt godkänd mogenhetsexamen eller och undergått godkänd realskolexamen
med vitsord om minst godkända insikter i modersmålet, tyska,
107
engelska och franska språken samt geografi, matematik och naturlära och
tillika genomgått tvåårig kurs vid handelsinstitut. Sedan därefter erinrats
om generaltullstyrelsens rundskrifvelse af den 15 april 1907, hvari föreskrifves,
bland annat, att extra ordinarie kammarskrifvare icke må till tjänstgöring
mot dagaflöning inkallas, förr än han genom effektiv tjänstgöring
förvärfvat insikt i tullförvaltningens olika grenar, samt att förvaltning, hos
hvilken extra ordinarie tjänsteman antagits, så bör ordna och leda dennes
arbete, att omförmälda kompetens förvärfvas snarast möjligt och åtminstone
inom en tid af ett år, lämnas en redogörelse för de utbildningskurser, som
på sätt ofvan omförmälts varit anordnade inom tullverket från och med år
1905, hvarefter vidare anföres följande.
Ehuru således en del åtgärder redan vidtagits för att söka förbättra
utbildningen af de yngre tulltjänstemännen, syntes dock vissa brister vidlåda
såväl sättet för antagandet af extra ordinarie tjänstemän som ock de nuvarande
kurserna. Då en ung man vunne inträde i tullverket som extra
ordinarie kammarskrifvare, vore hans lämplighet för tjänsten icke pa något
sätt pröfvad, och rent af påfallande vore ock det stora antal extra ordinarie
tjänstemän, som lämnade verket. Den utbildning, som kunde vinnas under
tiden, innan den nyantagne extra ordinarie kammarskrifvaren kunde inkallas
till aflönad tjänstgöring, lede obestridligen af en viss planlöshet och olikformighet.
Man torde ej kunna förutsätta, att hvarje tullförvaltningsföreståndare
skulle vara i besittning af de läraregenskaper, som oundgängligen
kräfdes för att allsidigt utbilda en ung tjänsteman; och dessutom vore
arbetet vid en del tullkamrar och packhus alltför jäktande, vid andra återigen
alltför litet varierande för att lämpa sig för några egentliga studier. Slutligen
kunde ej heller resultatet af denna första utbildning behörigen kontrolleras,
då någon enhetlig pröfning icke förekomme. —- Vid andra, med
tullverket jämförliga statens verk, såsom post- och telegrafverken, järnvägarnas
trafikafdelning med flera, hade man tidigt beaktat nyttan af en metodisk
undervisning och en föregående pröfning, innan inträde vunnes i verket,
och det torde få anses såsom själffallet, att en sofring af tjänstemannaaspiranterna
och en planmässig undervisning af de blifvande tjänstemännen
108
vore af minst lika stor vikt i fråga om tullverket som beträffande nämnda
verk. I sadant afseende kunde erinras, att särskildt vid inkommande varors
rubricering, uppvägning och värdering ansenliga belopp af statsintäkter kunde
äfventyras, därest tullbehandlingen verkställdes af personer, som icke besutte
erforderlig insikt och pålitlighet, synnerligast som möjlighet till senare
kontroll af varans art och vikt eller värde vanligen ej förefunnes. Dessutom
vore att märka, att hvarje felaktighet eller olikformighet vid tullbehandlingen
måste medföra en afsevärd skada, i det att vid fall af för hög tullbeskattning
importören blefve direkt lidande i förhållande till sina konkurrenter,
medan vid för lag beskattning ej blott staten ginge miste om inkomst
utan äfven i regel den inhemska industrien beröfvades ett af lag-en af
o
sedt
skydd. —
Pa grund af hvad sålunda anförts, har chefen för tullbehandlings- och
upplysningsbyrån ansett genomgående af en elevkurs böra föreskrifvas
såsom villkor för antagning såsom extra ordinarie kammarskrifvare vid tullverkets
lokalförvaltning och framlagt ett förslag till bestämmelser om sådan
kurs. Hufvudsakliga innehållet i detta förslag är följande.
I första och andra afdelningarna meddelas bestämmelser rörande villkoren
för att kunna antagas såsom elev äfvensom om sättet för antagningen.
Kompetensfordringarna för att kunna antagas till elev skulle i hufvudsak
vara desamma, som nu gälla för antagning till extra ordinarie kammarskrifvare.
Tredje afdelningen innehåller bestämmelserna om kursens anordnande.
Kursen skulle sönderfalla i en praktisk afdelning, prof tjänstgöring vid medelstor
tullförvaltning, afsedd att räcka omkring fyra månader och bibringa
eleverna kunskaper i de olika grenarna af tulltjänsten, såsom tullkammar-,
nederlags-, bevaknings- och packhusgöromål m. m., samt en teoretisk afdelning,
bestående af en sex månaders undervisningskurs i Stockholm. Härunder
skulle undervisning meddelas i följande läroämnen: tullteknisk varukännedom,
mikroskopi därunder inbegripen, författningskunskap, journals- och räkenskapsföring,
uppsättande af tjänsteskrifvelser, kemi med laborationsöfningar
samt de vanliga främmande språken, engelska, tyska och franska. Därjämte
109
skulle anordnas en kortare föredragsserie öfver de första grunderna af nationalekonomien
med särskildt afseende å handelns och samfärdselns väsen och
utveckling. Kursen skulle stå under ledning af chefen för tullbehandlingsoch
upplysningsbyrån såsom föreståndare, i hvilken egenskap det skulle tillkomma
honom, bland annat, att anställa erforderliga lärare och i samråd
med dessa upprätta timplan äfvensom plan öfver omfånget af kurserna inom
de särskilda ämnena. Vid slutet af kursen skulle, i närvaro af utaf generaltullstyrelsen
utsedda censorer, anställas examen, hvarefter afgångsbetyg
skulle utfärdas af lärarne och censorerna gemensamt. Elev, som fyllt 18
år, i uppförande vid kursen erhållit vitsordet godt och hvars kunskaper
blifvit, i enlighet med särskildt meddelade närmare bestämmelser, godkända,
skulle efter tur, som af generaltullstyrelsen bestämdes med ledning af erhållna
betyg, blifva antagen till extra ordinarie kammarskrifvare i tullverket
och därefter beordras till tjänstgöring å tullplats, där behof af extra arbetskraft
förelåge.
I en senare afdelning af promemorian framhålles, att anordnandet af
den sålunda föreslagna elevkursen icke skulle göra särskilda, utbildningskurser
för i tullverkets tjänst redan anställda tjänstemän och betjänte umbärliga.
Vissa ändringar i de nu enligt nådiga skrifvelsen den 25 november
1904 gällande bestämmelserna om sådana kurser borde dock vidtagas.
Sålunda borde desamma vara tillgängliga icke blott för den yngre tullpersonalen
utan äfven för äldre tjänstemän och betjänte; och för vinnande
af enhetlighet och likformighet borde kurserna äga rum endast i Stockholm.
Understödet till i kurserna deltagande befattningshafvare i tullverket borde
utgå med afsevärdt högre belopp än det nu bestämda. Vid undervisningen
borde, hvad beträffade tjänstemän, i första rummet läggas vikt på studier
af packhusgöromål och prof samlingar, under det att för betjänte hufvudsakligen
borde förekomma handledning i studiet af gällande författningar
och undervisning i språk. Kunskap i hufvudsakliga innehållet af de författningar,
som det ankomme på tullverket att tillämpa, vore oundgängligen
nödvändig för sådana betjänte, som i egenskap af uppsyningsman förestode
110
tullstationer; och språkkunskap vore synnerligen önskvärd för en kvar af
tullpersonalen, som komme i beröring med utländsk trafik.
Slutligen lämnas i promemorian en utförlig beräkning af kostnaderna
för en årlig elev- och fortsättningskurs, hvarvid utgåtts från den förutsättning,
att antalet deltagare i elevkurs skulle utgöra högst 25 och antalet
deltagare i fortsättningskurs omkring 30. I enlighet med denna kostnadsberäkning,
som slutar på en summa af 20,262 kronor, hemställes, att ett
årligt förslagsanslag å 21,000 kronor måtte uppföras å tullverkets omkostnadsstat
för anordnande dels af elevkurs för personer, hvilka önska blifva
antagna till extra ordinarie kammarskrifvare i tullverket, dels ock af utbildningskurs
för i tullverkets tjänst anställda tjänstemän och betjänte. Vidare
hemställes om ett anslag för en gång af 6,000 kronor till bestridande af
kostnaden för de i och för kurserna nödiga inventarier och instrument m. m. —
Kommissionen är för egen del lifligt öfvertygad om nyttan och behöfligheten
af de föreslagna kurserna. I all synnerhet lärer behof af särskild
utbildning i packhustjänstgöring och tullbehandlingsgöromål komma att göra
sig gällande, därest den nya, i hög grad specialiserade tulltaxa, hvartill förslag
nu föreligger, kommer att träda i kraft. Kommissionen, som det icke torde
tillkomma att yttra sig om detaljerna i det sätt, på hvilket kurserna böra
anordnas, vill därför i detta sammanhang uttala sin anslutning i allt hufvudsakligt
till det framlagda förslaget, helst därigenom äfven ett af ofvanbemälde,
till kommissionen inkallade representant för tullverkets betjäntkår
framfördt önskningsmål, nämligen att tillfälle till undervisning i språk måtte
beredas tullpersonalen å vissa platser med lifligare utländsk trafik, blefve
tillgodosedt. — Beträffande de för kursernas anordnande erforderliga medel
vill kommissionen här nedan vid behandlingen af anslagen å tullverkets
omkostnadsstat afgifva yttrande (se sid. 255).
/
2. Personalen vid tullförvaltningarna.
Vid bedömandet af frågan om de förändringar i den vid de särskilda
lokaltullförvaltningarna anställda personal, livilka af omständigheterna kunde
påkallas, har kommissionen, då i detta hänseende göromålens omfattning och
beskaffenhet tydligen måste vara bestämmande, tagit hänsyn i första rummet
till den arbetsstatistik, som på kommissionens föranstaltande utarbetats
och som sammanfattats i den vid detta betänkande fogade poängtabellen
(Bil. I). För pröfning af behofvet utaf ökad personal på vissa platser
har ledning jämväl hämtats af den likaledes vid betänkandet fogade tabellen
öfver, bland annat, antalet extra ordinarie personal, som under
åren 1907 och 1908 varit inkallad i tjänstgöring vid tullförvaltningarna
(Bil. III). Vidare hafva af generaltullstyrelsen till kommissionen öfverlämnats
dels flertalet af de från tullförvaltningarna inkomna framställningar
rörande regleringen af staterna för år 1910, dels ock, sedan på begäran
af kommissionen tillfälle beredts förvaltningarna att afgifva yttrande
rörande de förändringar i staterna, som under den närmaste tiden kunde
synas erforderliga, de yttranden, som i anledning häraf inkommit till styrelsen;
och hafva dessa framställningar tagits i öfvervägande vid uppgörandet
af förslaget till stater. Då emellertid det antal nya tjänster, som
kommissionen därvid funnit sig böra föreslå, hvad beträffar flera tuliplatser
icke motsvarar hvad af tullförvaltningarna ifrågasatts och icke heller det
antal extra ordinarie personal, som användts i ständig tjänstgöring, har
detta sin grund i kommissionens allmänna bemödande att under nuvarande
112
förhållanden inskränka antalet nya ordinarie befattningar till hvad som under
alla omständigheter synts nödvändigt. Tydligt är ock, att i tullverket,
där göromålens omfattning under olika delar af året växlar högst betydligt,
icke hela behof vet af arbetskraft kan tillgodoses genom anställande af ordinarie
personal utan städse användning af extra arbetskraft måste förekomma
i tämligen stor utsträckning. Användandet af extra personal måste
äfven, under förutsättning att skälig ersättning beredes densamma för dess
arbete, anses fullt berättigadt ur synpunkten af statsverkets intresse att hafva
tillgång till personer, hvilkas lämplighet för tjänsten pröfvats under längre,
mera oafbruten tjänstgöring. Ehuru det icke torde kunna förnekas, att den
tid, som i medeltal förflutit, innan i tullverkets tjänst antagen person kunnat
vinna ordinarie anställning, under en följd af år varit längre än som
kan anses skäligt, bar dock denna tid, såsom framgår af den vid betänkandet
fogade befordringsstatistiken (Bil. IV), under de senaste åren visat benägenhet
att nedgå; och det lärer finnas grundad anledning till antagande, att samma,
tid skall, i följd af den högst betydande ökning af personalen, som ägt
rum särskildt med ingången af ett hvart af åren 1907, 1908 och 1909
kunna ytterligare förkortas till i medeltal omkring 8 ar, en tidrymd, som
icke torde kunna anses oskäligt lång för erhållande af ordinarie tjänst. —
I fråga om tullplatser, vid hvilka någon förändring af personalen icke
föreslagits, hänvisas till här nedan intagna specificerade stat för tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Såväl i denna stat som i
nedanstående redogörelse hafva ImfvudtulIförvaltningarna upptagits i samma
ordningsföljd som den, hvari de förekomma både i statskalendern och i tullverkets
årligen utkommande matrikel. — Då kommissionen ansett lämpligt
att i en afdelning af betänkandet få sammanförda alla de förslag beträffande
ändringar i lokalförvaltningens personal, hvilka kommissionen ansett
sig böra framställa, har i följande redogörelse erinrats om de personalförändringar,
som betingas af kommissionens här ofvan afgifna förslag till ändringar
i lokalförvaltningens organisation, äfven i fall, då redan i sammanhang
med sistnämnda förslag hemställan gjorts om uppförande i staten
af nya eller indragning af redan befintliga tjänster. I några af de fall, där
113
af tullförvaltning begärts nya tjänster, har kommissionen, oaktadt densamma
icke funnit skäl upptaga förslaget såsom sitt, likväl af särskilda anledningar
ansett sig böra omnämna de gjorda framställningarna.
Tullkammaren i Stockholm bar omförmält, att, sedan den nya tullhusbyggnaden
i Stadsgården blifvit färdig och kommit i användning, behof
af ytterligare en förste kontrollör och två kammarskrifvare komme att föreligga.
Då det emellertid ännu icke kan med visshet bestämmas, när för
oo
utsättningen
för detta behof af ökad arbetskraft å tullkammaren inträder,
samt den af kommissionen föreslagna cirkulationen mellan tullförvaltningsafdelningarna
i Stockholm af de därstädes anställda kammarskrifvarne måhända
kan inverka till någon minskning af det för tullkammarens räkning
erforderliga antalet dylika tjänstemän, har kommissionen funnit hvad tullkammaren
sålunda anfört icke böra föranleda någon åtgärd.
Uppbördskontoret i Stockholm, hvarest för närvarande finnas anställda
en tullförvaltare, en kontrollör och uppbördskassör samt två kammarskrifvare,
har hemställt, att å kontorets stat måtte uppföras en »förste uppbördskassörsbefattning
i tredje lönegraden», sålunda en tjänsteman, jämnställd
O
med förste kontrollörerna. Åt denne tjänsteman skulle enligt kontorets mening
uppdragas att på eget ansvar handhafva uppbörden vid den ena af de
två kassor, hvilka äro inrättade å kontoret, Därest denna framställning
bifölles, skulle, enligt hvad kontoret omförmält, en af de därstädes anställda
kammarskrifvarne kunna indragas.
Kommissionen har emellertid ansett frågan härom böra anstå till dess
erfarenhet vunnits om den inverkan på göromåien vid kontoret, som öppnandet
af tullhuset i Stadsgården kan utöfva, och fördenskull funnit ifrågavarande
framställning icke heller böra föranleda någon kommissionens åtgärd.
På sätt här ofvan vid behandling af frågan om öfverkontrollörstjänsternas
indragning anförts, är kommissionen af den åsikt, att å nederlags
15
-
Tullkammaren
i
Stockholm.
Uppbördskontoret
i
Stockholm.
Nederlagskontoret
i
Stockholm.
114
Tullbevakuingsinspektionen
i
Stockholm.
kontor cl i Stockholm den nuvarande anordningen med två chefer bör upphöra
och såsom en följd däraf den å kontorets stat uppförda öfver kon trollörstjänsten
indragas. Såsom ersättning för denna tjänst torde en förste
kontrollörsbefattning erfordras. Göromålen å kontoret äro nämligen af den
omfattning och vikt, att det icke lärer kunna ifrågakomma att såsom chefens
närmaste man ställa en tjänsteman i lägre grad än förste kontrollörs. —
Uteslutet är icke, att, efter tullhusbyggnadens i Stadsgården tagande i bruk,
vid nederlagskontoret kan komma att erfordras någon förstärkning af personalen;
men kommissionen har, i anslutning till hvad som anförts i fråga’ om
tullkammaren och uppbördskontoret, icke funnit skäl att upptaga frågan härom.
Vid tullbevakning sinspektionen i Stockholm funnos intill år 1905 anställda
två chefer, nämligen en öfverinspektor och en kontrollör. 1900 års
tullstatskommitté hemställde emellertid — under framhållande att befälet
%
öfver bevakningspersonalen borde, vid inspektionen liksom vid de tullförvaltningar,
där två chefer funnes, utöfvas af allenast en chef — att kontrollörst
jänsten måtte indragas. Så skedde ock vid regleringen af staten för
år 1905, ehuruväl af särskild anledning den dåvarande kontrollören berättigades
att kvarstå såsom kontrollör vid inspektionen med bibehållande af
aflöningen å 1904 års stat. Efter det denne tjänsteman ar 1908 aflidit,
har antalet vid inspektionen anställda tjänstemän utgjort det i 1905 års
stat upptagna, eller en öfverinspektor såsom chef, två bevakningskontrollörer
och en kammarskrifvare. — Inspektionen har nu hemställt, att eu öfverkontrollörstjänst
måtte uppföras å inspektionens stat, hvilken befattnings innehafvare
skulle, jämte öfverinspektoren, utöfva befäl öfver tullbevakningspersonalen
i Stockholm, och såsom stöd härför åberopat, att öfverinspektoren
på grund af de trägna göromål, som chefskapet öfver bevakningspersonalen
i Stockholm medförde, icke kunde medhinna att så ofta som önskligt
vore företaga inspektion sresor till honom underlydande stationer och kustbevakningspersonal
i Stockholms skärgård. För den händelse anställandet
af en öfverkontrollör icke funnes lämpligt, ansåge inspektionen, att öfver
-
inspektören borde helt och hållet befrias från öfverinseendet öfver bevakningspersonalen
i skärgården.
Då kommissionen, såsom tidigare omförmälts, funnit sig böra föreslå
indragning af öfverkontrollörstjänsterna vid ett flertal förvaltningar, bland
annat af det skäl, att chefskap af två personer vore i vissa hänseenden
olämpligt, kan kommissionen så mycket mindre finna anledning att understödja
förslaget om inrättande af en öfverkontrollörstjänst med chefskap vid
inspektionen, som olämpligheten af det dubbla chefskapet torde framträda
skarpast just i fråga om befälet öfver en talrik bevakningspersonal. Redan
i det år 1831 framlagda förslaget till det ännu gällande tjänstgöringsreglementet
för tullverket anförde generaltullstyrelsen, att bevakningsärendena
framför allt fordrade enhet och kraft i verkställigheten samt att ett förmanskap
af två personer genom själfva sin organisationsform förlamade sådana
ärendens gång; och detta skäl åberopades ock af 1900 års tullstatskommitté,
då denna föreslog indragning af kontrollörstjänsten vid inspektionen.
Kommissionen har sålunda funnit nu ifrågavarande framställning icke
föranleda någon kommissionens åtgärd; och får kommissionen i detta sammanhang
erinra därom, att, därest i enlighet med kommissionens förslag
tulldirektör varder anställd i Stockholm, denne skulle öfvertaga det öfverinspektoren
vid tullbevakningsinspektionen för närvarande tillkommande förmanskapet
öfver vissa tullplatser i Stockholms skärgård. — Beträffande inspektionens
alternativt framställda förslag, att öfverinspektoren måtte helt
och hållet skiljas från öfverinseendet öfver bevakningspersonalen i skärgården,
får kommissionen anledning återkomma därtill vid behandlingen af
frågan om kustbevakningens organisation.
Vidare har inspektionen hemställt om uppförande ä dess stat af tio
nya. vaktmästaretjänster. Med hänsyn dels därtill, att med innevarande års
ingång tio nya dylika tjänster inrättats vid inspektionen, hvarigenom antalet
inkallade extra ordinarie vaktmästare kunnat i väsentlig mån minskas, dels
ock till hvad af kommissionen föreslagits beträffande vid tullförvaltningen i
Stockholm anställda vaktmästares tjänstgöringsskyldighet och kammarvakt
-
116
Tullkammaren
i
Nyköping.
mästarnes ersättande med vaktmästare, liar kommissionen funnit sig icke
böra biträda denna inspektionens hemställan.
Kommissionens förslag beträffande tullförvaltning en i Stockholm innebär
sålunda, på grund af hvad nu äfvensom här ofvan under behandlingen
af organisationsfrågor anförts, i sammanfattning följande:
att en tulldirektör anställes vid tullförvaltningen;
att öfverkontrollörstjänsten vid nederlagskontoret indrages och ersättes
med en förste kontrollörstjänst; samt
att fem kammarvaktmästaretjänster indragas och att å förvaltningens
stat i stället uppföras fem nya vaktmästaretjänster.
Vid tullkammaren i Nyköping äro å ordinarie stat uppförda en tullförvaltare,
en kammarskrifvare och fyra vaktmästare, hvarjämte från och med
början af år 1906 därstädes varit anställd en biträdande kammarskrifvare.
Beliofvet af denna senare befattning måste sålunda anses vara af stadigvarande
natur, och redan af denna anledning torde det kunna ifrågasättas
att uppföra densamma å ordinarie stat. Men härtill kommer, att det till
följd af nådiga brefvet den 20 juli 1888 åligger tullförvaltaren i Nyköping
att vid tullstationen i Oxelösund verkställa tullbehandling af sådant till
Oxelösund inkommande gods, som författningsenligt icke får af stationen
tullbehandlas. Enligt hvad tullkammaren omförmält, har sådan tullbehandlins
under de senare åren allt oftare förekommit; och har tullkammaren
framhållit, att under tullförvaltarens frånvaro för detta ändamål den i Nyköping
kvarvarande ordinarie tjänstemannen icke kunde på samma gång handhafva
göromålen i packhuset och på tullkammaren, hvarför skötandet af
endera af dessa afdelningar då måst uppdragas åt biträdande kammarskrifvare!],
något som tullkammaren icke kunde finna lämpligt. På grund häraf
har tullkammaren hemställt, att biträdande kammarskrifvarebefattningen
måtte uppföras å ordinarie stat.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts äfvensom till tullkammarens i
Nyköping jämförelsevis höga plats på poängtabellen, har kommissionen,,
som hyser den uppfattning, att, där icke särskilda omständigheter annor
-
117
lunda föranleda, biträdande kamin ar sk r i f var ebefa t tn ing, hvaraf stadigvarande
behof förefinnes och hvars innehafvare fullgör samma tjänstgöring som ordinarie
kammarskrifvare, bör uppföras å ordinarie stat, funnit sig böra hemställa,
att ytterligare en för denna tullkammare afsedd kammarskrifvaretjänst inrättas,
mot det att biträdande kammarskrifvarebefattningen därstädes indrages.
O
A tullkammarens i Eskilstuna ordinarie stat äro allenast två befattningshafvare
uppförda, nämligen tullförvaltaren och en vaktmästare. Härförutom
har dock sedan början af år 1907 varit anställd en biträdande
kammarskrifvare. Då kommissionen emellertid anser, att vid tullkamrar,
där tullförvaltaren är ensam tjänsteman, men trafiken medfört stadigvarande
behof af arbetsbiträde åt denne, hvilket måst tillgodoses genom anställande
af biträdande kammarskrifvare eller ständig inkallning, en kammarskrifvaretjänst
bör uppföras i staten, får kommissionen, enär behofvet
af omförmälde biträdande kammarskrifvare måste anses hafva varit af stadigvarande
natur, föreslå, alt vid tullkammaren inrättas en kammarskrifvaretjänst
i utbyte mot biträdande kammarskrifvarebefattningen.
O
A tullkammarens i Norrköping stat äro uppförda följande ordinarie
befattningshafvare, nämligen: en tullförvaltare, en öfverkontrollör, en kontrollör,
sex kammarskrifvare, två uppsyningsmän och sexton vaktmästare.
Härjämte äro å tullkammaren anställda två biträdande kammarskrifvare.
Under hänvisning till hvad ofvan hemställts beträffande indragning af
vissa öfverkontrollörstjänster, däribland den vid tullkammaren i Norrköping,
föreslår kommissionen, att i stället för berörda tjänst å tullkammarens stat
uppföres en förste kontrollörstjänst. Enligt livad kommissionen förut angifvit,
bör innehafvaren af denna tjänst förestå packhusafdelningen af tullförvaltningen.
Vid en förvaltning, där göromålen, såväl å tullkammar- som
å packhusafdelningen, äro af så betydande omfattning och så kräfvande
beskaffenhet, som, enligt hvad af poängtabellen framgår, förhållandet är i
Norrköping, böra emellertid enligt kommissionens åsikt finnas å hvardera af
dessa afdelningar en förste kontrollör och en kontrollöl''. Kommissionen har
Tullkammaren
i
Eskilstuna.
Tullkammaren
i
Norrköping.
118
därför funnit sig böra föreslå, att å tullkammarens stat uppföres dels ytterligare
en förste kontrollörstjänst, dels en ny kontrollörsbefattning.
Enligt hvad tullkammaren uppgifvit, hafva de båda biträdande kammarskrifvarne
måst användas i lika trägen tjänstgöring som innehafvarne af
ordinarie kammarskrifvarebefattningar; och har tullkammaren fördenskull hemställt
om inrättande af två nya kammarskrifvaretjänster. Vid bifall till hvad
kommissionen ofvan hemställt beträffande förstärkning af tullpersonalen i
Norrköping, torde likväl uppförande i staten af en ny kammarskrifvaretjänst
därstädes i utbyte mot bemälda båda biträdande kammarskrifvarebefattningar
vara tillfyllestgörande; och vill kommissionen fördenskull härom
framställa förslag.
Alltsedan senare hälften af år 1905 har en af de i Norrköping anställda
vaktmästarne haft i uppdrag att tjänstgöra i packhuset i egenskap
af extra ordinarie uppsyningsman med bibehållande af sin vaktmästareaflöning.
Tullkammaren har, under framhållande, att denna anordning medfört
stor fördel och att en förman för vaktmästarne i packhuset med uppgift
att jämväl hålla ordning å godset numera icke kunde undvaras, hemställt,
att en ordinarie uppsyningsmanstjänst för packhusets behof måtte inrättas.
Denna tullkammarens hemställan har kommissionen funnit sig böra biträda.
Då, enligt hvad tabellen Bil. III utvisar, vid tullbevakningen i Norrköping
måst i tjänstgöring användas ett afsevärdt antal extra ordinarie vaktmästare,
har kommissionen, i likhet med tullkammaren, ansett två nya
vaktmästaretjänster böra uppföras å tullkammarens stat.
Kommissionens förslag beträffande tullkammaren i Norrköping innefattar
sålunda:
att öfverkontrollörstjänsten indrages och ersättes med en förste kontrollörstjänst;
samt
att, med indragning af två biträdande kammarskrifvarebefattningar, å
tullkammarens stat uppföras ytterligare följande tjänster, nämligen: en förste
kontrollörstjänst, en kontrollörstjänst, en kammarskrifvaretjänst, en uppsyningsmanstjänst
samt två vaktmästaretjänster.
119
Beträffande tullkammarens i Kalmar stat föreslår kommissionen, att
den därå nu uppförda öfverkontrollörstjänsten, hvilken enligt kommissionens
tidigare gjorda hemställan skulle indragas, måtte, med hänsyn till denna
tullkammares betydelse och omfattningen af därstädes förekommande göromål,
ersättas med en förste kontrollörsbefattning. Vidare föreslås, i öfverensstämmelse
med kommissionens här ofvan vid behandlingen af tullkammarens
i Nyköping stat uttalade åsikt, att å tullkammarens i Kalmar stat uppföres
en ny kammarskrifvaretjänst i stället för den biträdande kammarskrifvarebefattnina;,
som inrättats år 1907.
A tullkammarens i Västervik stat finnas, förutom tullförvaltaren, uppförda
eu kammarskrifvare, hvilken tillika har att utöfva befäl öfver tullbevakningen
därstädes, samt fem vaktmästare. För genomförande af den
utaf kommissionen ifrågasatta anordningen beträffande uppbördens handhafvande
erfordras, på sätt här ofvan (sid. 98) anmärkts, att kammarskrifvaren
befrias från ifrågavarande befäl. Då emellertid, på grund af de lokala
förhållandena och den jämförelsevis betydliga sjöfarten i Västervik, en särskild
förman för tullbevakningen därstädes icke kan undvaras, föreslår kommissionen,
att å tullkammarens stat uppföres en uppsyningsmanstjänst.
Beträffande de i Visby tullkammardistrikt belägna tullinspektionerna i
Klinte och Slite får kommissionen erinra om sitt här ofvan framlagda
förslag, enligt hvilket dessa inspektioner skulle förändras till tullstationer,
och föreslås vid sådant förhållande, dels att tullinspektorstjänsterna ersättas
med uppsyningsmanstjänster, dels ock att två vaktmästaretjänster, en å hvardera
platsen, indragas.
Vid tullkammaren i Karlskrona bör öfverkontrollörstjänsten enligt
kommissionens här ofvan framställda förslag indragas, och hemställes med
hänsyn till beskaffenheten af de vid tullkammaren förekommande göromål,
att densamma ersättes med en kontrollörstjänst.
Tullkammaren
i
Kalmar.
Tullkammaren
i
Västervik.
Tullinspektionerna
i
Klinte och
Slite.
Tullkammaren
i
Karlskrona.
120
Tullkammaren
i
Karlshamn.
Tullkammaren
i
Sölvesborg.
Däremot torde den likaledes till indragning föreslagna öfverkontrollörstjänsten
vid tullkammaren i Karlshamn kunna tillfyllestgörande ersättas
med en kammarskrifvaretjänst. Ehuru i denna stad råder en tämligen liflig
sjöfart, äro dock, enligt hvad kommissionen inhämtat och jämväl funnit
bestyrkt af uppgifterna i poängtabellen, göromålen vid tullkammaren i öfrigt
af jämförelsevis mindre omfattning; och, såvidt kommissionen kunnat finna,
gifver göromålens beskaffenhet icke någon särskild anledning till antagande,
att desamma icke skulle kunna, efter genomförandet af kommissionens förslagbeträffande
uppbördens handhafvande, nöjaktigt bestridas äfven utan att vid
tullkammaren anställes ytterligare en. kontrollör förutom den, som med ingången
af år 1909 uppförts å tullkammarens stat. Erinras må ock, att
1900 års tull statskom mitte ansåg sig kunna föreslå, att den dåvarande kontrollören
med chefskap måtte utbytas emot kontrollör utan chefskap, äfvensom
att till stöd för detta förslag åberopades, bland annat, att kommittén
funnit de kontrollören åliggande göromål icke vara af så särskildt maktpåliggande
beskaffenhet, att icke utförandet af desamma borde kunna uppdragas
åt en tjänsteman i lägre grad än öfverkontrollör, såsom enligt kommitténs
förslag kontrollör med chefskap skulle benämnas. Kommitténs
ifrågavarande förslag upptogs emellertid icke af Kungl. Ma.j:t, och blef i
följd häraf en öfverkontrollörstjänst uppförd å tullkammarens stat.
Vid tullkammaren är för närvarande anställd en biträdande kammarskrifvare.
Då, enligt hvad kommissionen inhämtat, stadigvarande behof af
denne tjänsteman föreligger, och han fullgör enahanda tjänstgöring som
ordinarie kammarskrifvare, anser kommissionen honom böra uppföras å ordinarie
stat.
Kommissionens förslå»: beträffande tullkammaren i Karlshamn innebär
alltså, att, med indragning af öfverkontrollörstjänsten och biträdande kammarskrifvarebefattningen,
å tullkammarens stat måtte uppföras två nya
kammarskrifvaretj änster.
Under åberopande af hvad kommissionen här ofvan anfört i fråga om
tullkammarens i Eskilstuna stat, hemställer kommissionen, att vid tullkam
-
\
121
maren i Sölvesborg måtte inrättas en kammarskrifvaretjänst i utbyte mot
en å tullkammarens stat uppförd biträdande kammarskrifvarebefattning.
Tullkammaren i Åhus, a hvars stat äro uppförda följande ordinarie
tjänstemän, nämligen: en tullförvaltare, en öfverkontrollör och en kammarskrifvare,
hvarjämte vid tullkammaren finnes anställd en biträdande kammarskrifvare,
har hemställt, bland annat, att i stället för kammarskrifvaretjänsten
måtte å stat uppföras en kontrollörstjänst. Till stöd för detta förslag
har åberopats, att kammarskrifvaren ofta måste ensam tjänstgöra i packhuset
och att det icke vore lämpligt, att sådan viktig tjänstgöring uppdroges
åt lägre tjänsteman än kontrollör
Enligt
kommissionens förslag skulle öfverkontrollörstjänsten vid tullkammaren
indragas. Vid öfvervägande af, på hvad sätt denna tjänst bör
ersättas, har kommissionen funnit sig böra föreslå, att i dess ställe en kontrollörsbefattning
uppföres å tullkammarens stat. Genom den anordning, kommissionen
ifrågasatt beträffande uppbördens handhafvande, skulle kontrollören
kunna disponeras för tjänstgöring i packhuset. Vid sådant förhållande
saknar kommissionen anledning att biträda tullkammarens förslag om utbytande
af kammarskrifvaretjänsten mot en kontrollörsbefattning. — Däremot
föreslår kommissionen, i enlighet med tullkammarens hemställan och
på förut åberopade skäl, att biträdande kammarskrifvarebefattningen vid
tullkammaren måtte uppföras å ordinarie stat.
Tullkammaren i Malmö, å hvars stat äro uppförda en tullförvaltare,
en öfverkontrollör, två kontrollörer, däraf en från och med ingången af år
1909, elfva kammarskrifvare samt två kammarvaktmästare, hvarjämte vid
tullkammaren finnas anställda två biträdande kammarskrifvare, har i ett den
11 december 1908 afgifvet utlåtande, under anförande, att den ständigt
växande trafiken nödvändiggjort användning under nämnda år af, förutom de
biträdande kammarskrifvarne, ej mindre än fyra extra ordinarie tjänstemän i
ständig tjänstgöring, hemställt, att vid tullkammaren måtte anställas ytterligare
två nya tjänstemän. Dessa tjänstemän borde enligt tullkammarens åsikt upp
16
-
Tullkammaren
i Åhus.
Tullkammaren
i
Malmö.
122
Packhusinspektionen
i Malmö.
föras i kontrollörs grad. Till stöd härför har tullkammaren åberopat, att
de göromål, som tillkomme den ene af de båda vid tullkammaren anställda
kontrollörerna — den andre vore afsedd för och blefve fullt upptagen af
göromålen vid utgående expeditionen — på senare tiden så vuxit i omfattning,
att det blifvit nödvändigt att åt kammarskrifvare öfverlåta sådana
ur kontrollsynpunkt synnerligen viktiga göromål som afprickningen i inkommande
journalen af den å uppbördskontoret för dagen influtna uppbörden
samt de månatliga balanslistornas upprättande. Åtskilliga andra
göromål -— såsom månadsstatistikens upprättande, inkommande journalens
nummerafslutning, afprickning å märkrullorna af alla till tullbehandling angifna
kolli samt upprättande af restantielista för kontroll däröfver, att allt
infördt gods vederbörligen redovisades — vore ock af så maktpåliggande
beskaffenhet, att de borde vara anförtrodda åt en äldre, erfaren tjänsteman,
sålunda en kontrollör.
Hvad tullkammaren sålunda anfört rörande beliofvet af förstärkt arbetskraft
vid densamma, har kommissionen visserligen funnit beaktansvärdt.
Men då, såsom nyss nämnts, från och med ingången af detta år å tullkammaren
inrättats en ny kontrollör stjänst, samt det lärer kunna antagas,
att en del af de utaf tullkammaren omförmälda göromål skola kunna på ett
tillfredsställande sätt bestridas af en kammarskrifvare, har kommissionen
icke funnit anledning att i vidare mån understödja tullkammarens hemställan,
än att kommissionen föreslår, att å tullkammarens stat måtte uppföras en
ny kontrollörstjänst.
Packhusinspektionen i Malmö har, med förmälan att utrymmet i packhuset
vore till det yttersta anlitadt och att inspektionen fördenskull och för
att väl beredd kunna möta det ökade arbete, som högst sannolikt blefve en
följd af den förväntade nya tulltaxan, vore betänkt på att föreslå utvidgningar
och förändringar af packhuslokalerna, hemställt, att personalen vid
inspektionen måtte ökas med minst fem kontrollörer och fem kammarskrifvare.
Kommissionen har dock ansett, att frågan om en så betydande
förstärkning af sagda personal — af hvilken med 1909 års ingång till
-
123
kommit två kontrollörer och två kammarskrifvare — bör anstå åtminstone
till dess visshet kan vinnas, när de förhållanden, som skulle betinga behofvet
af förstärkningen, må blifva en verklighet; och har kommissionen
därför funnit ifrågavarande framställning icke böra föranleda någon
åtgärd.
T ullbevakning sinspektionen i Malmö har anfört, att, oaktadt den ordinarie
bevakningspersonalen med ingången af år 1909 afsevärdt ökats, nämligen
med en uppsyningsman och tio vaktmästare, kvarstode dock behof af
ytterligare förstärkning, om personalen skulle kunna stå i någorlunda rimlig
proportion till de allt mer och mer ökade göromål, som lades på densamma,
synnerligast genom tilltagande trafik nattetid, hvilken medgåfve ringa tillfälle
till hemlif och ofta föranledde, att ofullständig hvila tillgodokomme
den under dagens lopp rätt ansträngda personalen; och har inspektionen på
grund häraf hemställt, att å dess stat måtte uppföras ytterligare en uppsyningsman
och fem vaktmästare.
Den förstärkning af bevakningspersonalen i Malmö, hvilken, på sätt
inspektionen omförmält, inträdt med ingången af år 1909, synes kommissionen
icke motsvara behofvet. Under år 1908 voro vid bevakningen anställda
fem biträdande vaktmästare, hvilka indrogos med utgången af året.
Då dessa fullgjorde samma tjänstgöring som ordinarie vaktmästare, belöpte
sig sålunda förstärkningen af vaktmästarekåren i själfva verket allenast
till fem vaktmästare. Men då, förutom nämnda fem biträdande vaktmästare,
under år 1908 i tjänstgöring användts dels under hela året 12
extra ordinarie vaktmästare, dels under större delen däraf ytterligare 4 dylika
betjänte, dels ock icke mindre än 4 extra ordinarie vaktmästare till
ständig nattjänstgöring och 2 dylika till sådan tjänstgöring under större
delen af året, vill det synas kommissionen, att användandet af extra personal
vid tullbevakningen i Malmö fortfarande måste blifva större, än som kan
anses lämpligt. Detta antagande bekräftas ock af kommissionen tillhandakomma
uppgifter rörande antalet inkallade extra ordinarie vaktmästare under
första kvartalet af år 1909, hvilka uppgifter utvisa, att 11 extra ordinarie
Tullbevakningsinspektionen
i
Malmö.
124
vaktmästare under sagda tid varit använda i ständig tjänstgöring. Till jämförelse
kan nämnas, att under januari, februari och mars månader år 1908
antalet i tjänstgöring inkallade extra ordinarie vaktmästare utgjort respektive
12, 17 och 16. Att såsom inspektionen uppgifvit, trafiken nattetid vore
stadd i tilltagande, framgår däraf, att, medan antalet af extra ordinarie vaktmästare
förrättade nattvakter under första kvartalet år 1908 utgjort 488,
antalet af dylika nattvakter under motsvarande del af år 1909 stigit till
712. Kommissionen anser därför, att ytterligare någon förstärkning af
ifrågavarande personal bör vidtagas; dock torde denna förstärkning, med
hänsyn till den anordning, kommissionen föreslagit i fråga om vaktmästarnes
tjänstgöringsskyldighet och kammarvaktmästarnes ersättande med vaktmästare,
kunna, hvad vaktmästaretjänsterna beträffar, inskränkas till tre dylika, om
hvilkas uppförande å tullförvaltningens i Malmö stat kommissionen alltså
hemställer.
För beredande af nöjaktig uppsikt öfver bevakningspersonalens tjänstgöring
inom det vidsträckta hamnområdet i Malmö och med hänsyn till de
särskilda kraf på personalens duglighet och omdömesförmåga, som föranledas
af den i Malmö förekommande betydliga resandetrafiken, anser kommissionen
erforderligt, att å tullbevakningsinspektionens stat uppföres ytterligare en
uppsyningsmanstjänst.
Kommissionen föreslår sålunda, med iakttagande af hvad ofvan under
behandlingen af organisationsfrågor anförts rörande indragning af kammarvaktmästaretjänsterna,
beträffande tullförvaltning en i Malmö:
att å tullkammarens stat uppföres en ny kontrollörstjänst;
att å tullbevakningsinspektionens stat uppföres en ny uppsyningsmanstjänst;
att
å tullförvaltningens stat uppföras tre nya vaktmästaretjänster;
samt
att två kammarvaktmästaretjänster indragas och att å förvaltningens
stat i stället uppföras två nya vaktmästaretjänster.
125
Vid tullkammaren i Landskrona bör öfverkontrollörstjänsten, hvilken
enligt kommissionens här ofvan framställda förslag skalle indragas, ersättas
med en tjänst, hvilken på grund af denna tullkammares betydenhet icke
bör vara af lägre grad än förste kontrollörs. Kommissionen föreslår alltså,
att å tullkammarens stat måtte uppföras en förste kontrollörstjänst i stället
för öfverkontrollörstjänsten.
Å tullkammarens i Hälsingborg stat äro uppförda följande ordinarie
befattningshafvare, nämligen: en tullförvaltare, en öfverkontrollör, tre kontrollörer,
tio kammarskrifvare, två uppsyningsman och tjugutre vaktmästare.
Vidare finnes vid tullkammaren anställd en biträdande kammarskrifvare,
hvarjämte anslag till skrifbiträde utgår med 800 kronor årligen.
Hänvisande till hvad förut anförts beträffande indragning af vissa öfverkontrollörstjänster,
däribland den vid tullkammaren i Hälsingborg, hemställer
kommissionen, att å tullkammarens stat måtte uppföras en förste kontrollörstjänst
såsom ersättning för öfverkontrollörstjänsten. Under åberopande af
hvad kommissionen anfört beträffande personalen vid tullkammaren i Norrköping,
föreslår kommissionen ytterligare, att ännu en förste kontrollörstjänst
måtte, i utbyte mot en nu befintlig kontrollörsbefattning, uppföras å tullkammarens
stat.
Vidare torde, i enlighet med hvad kommissionen i fråga om flera redan
behandlade tullförvaltningar anfört, biträdande kammarskrifvaren böra uppföras
å ordinarie stat; och torde i sådant fall anslaget till skrifbiträde kunna
indragas.
Alltsedan oktober månad 1907 har eu af de vid tullbevakningen i
Hälsingborg anställda vaktmästarne varit förordnad att, med bibehållande af
den till hans vaktmästaretjänst hörande aflöning, tjänstgöra såsom extra
ordinarie uppsyningsman vid bevakningen. Då, enligt hvad tullkammaren
upplyst, behofvet af denne bevakningsförman allt fortfarande gör sig gällande,
föreslår kommissionen, att å stat uppföres ytterligare en uppsyningsmanstjänst.
Under de senare åren hafva 5 å 6 extra ordinarie vaktmästare an -
Tullkammaren
i
Landskrona.
Tullkammaren
i Hälsingborg.
126
Tullkammaren
i Ystad.
Tullkammaren
i
Trelleborg.
vändts i ständig tjänstgöring vid tullbevakningen i Hälsingborg. Af sådan
anledning torde någon förstärkning af bevakningspersonalen böra vidtagas;
och föreslår kommissionen därför, att å tullkammarens stat måtte uppföras
tre nya vaktmästaretjänster.
Kommissionens förslag beträffande tullkammaren i Hälsingborg innebär
sålunda:
att öfverkontrollörstjänsten och en kontrollörstjänst indragas;
att i dessa tjänsters ställe i staten uppföras två förste kontrollörstj
än ster;
att å tullkammarens stat uppföres en ny kammarskrifvaretjänst i utbyte
mot biträdande kammarskrifvarebefattningen och det nuvarande skrifbiträdesanslaget;
samt
att å stat uppföras en uppsyningsmanstjänst och tre vaktmästaretjänster.
Vid tullkammaren i Ystad torde öfverkontrollörstjänsten, hvilken, enligt
hvad ofvan nämnts, af kommissionen föreslagits till indragning, kunna
ersättas med en kontrollör stjänst. Kommissionen hemställer alltså, att en
kontrollörstjänst måtte, i stället för öfverkontrollörstjänsten, uppföras å tullkammarens
stat. — På förut anförda grunder föreslår kommissionen vidare,
att en å tullkammarens stat uppförd biträdande kammarskrifvarebefättning
förändras till en ordinarie kammarskrifvaretjänst.
O
A tullkammarens i Trelleborg stat äro uppförda följande ordinarie befattningshafvare,
nämligen: en tullförvaltare, en öfverkontrollör, två kontrollörer,
fyra kammarskrifvare, en uppsyningsman och nio vaktmästare. Vid
tullkammaren är dessutom anställd en biträdande kammarskrifvai’e.
Rörelsen vid tullförvaltningen i Trelleborg har under de senare åren
betydligt vuxit. Af denna anledning hafva ock flera riya tjänster inrättats
vid tullkammaren. Sedan år 1905 har nämligen personalen därstädes
förstärkts med icke mindre än två kontrollörer, två kammarskrifvare och
två vaktmästare, af hvilka en kontrollör och en kammarskrifvare tillkommit
med ingången af år 1909. Het torde emellertid med största sannolikhet
127
kunna förväntas, att den under år 1909 anordnade ångfärjeförbindelsen
mellan Trelleborg och Sassnitz skall medföra en betydande ökning af trafiken
öfver Trelleborg, såväl af resande som af gods, och att fördenskull behof af
ytterligare förstärkning af tullpersonalen därstädes skall inträda. Tullkammaren
har ock med styrka framhållit detta förhållande men tillika anfört,
att, innan någon tids erfarenhet förelåge, huru de nya trafikförhållandena
komme att framträda, det icke kunde med bestämdhet afgöras, i hvad mån
tullpersonalen i Trelleborg behof de förstärkas på grund af ångfärjetrafikens
öppnande.
Äfven kommissionen är af den uppfattning, att det behof af ökade
arbetskrafter vid tullkammaren i Trelleborg, som må blifva en följd af ofvan
omförmälda anledning, icke låter sig på förhand bestämmas. Då härtill
kommer, att ett af kommissionen i sådan riktning framlagdt förslag icke
skulle kunna komma under ompröfning och än mindre träda i verkställighet
förr än långt efter den tid, då behofvet framträdt, samt det icke lärer saknas
utväg att, på sätt vid flera föregående tillfällen skett, tillgodose ett eventuellt
inträdande dylikt behof genom provisoriskt inrättande af erforderliga tjänster,
har kommissionen funnit sig icke böra beträffande tullförvaltningen i Trelleborg
framlägga något annat förslag, än att, i sammanhang med den förut
omförmälda indragningen af öfverkontrollörstjänsten därstädes, å tullkammarens
stat måtte uppföras eu förste kontrollörstjänst.
Beträffande tullkammarens i Halmstad stat föreslår kommissionen, att
den därå nu uppförda öfverkontrollörstjänsten måtte ersättas med en tjänst,
hvilken, på grund af denna tullkammares betydenhet och omfattningen af
de vid densamma förekommande göromål, icke torde böra sättas i lägre grad
än förste kontrollörs. Vidare torde, af förut flera gånger anförda skäl, den
vid tullkammaren anställde biträdande kammarskrifvaren böra uppföras å
ordinarie stat.
Tullkammaren
i
Halmstad.
Från vissa af afdelnmgarna vid tullförvaltning en i Göteborg hafva Tullförvalt
ningen
i
Göteborg.
128
Tullkammaren
Göteborg.
Packhusinspek
tionen i Göteborg.
framställningar inkommit om uppflyttning i liögre grad af åtskilliga tjänster
eller inrättande af nya tjänster. Sålunda liar framställning gjorts:
af tullkammaren om utbytande af två kammarskrifvaretjänster mot
kontrollör st j änster;
af packhusinspektionen om inrättande dels af en ny förste kontrollörstjänst
och en ny kontrollörstjänst, i hvilket fall två biträdande kainmarskrifvarebefattningar
hos inspektionen skulle kunna indragas, dels ock af en
ny vaktmästaretjänst; samt
af tullbevakning sinspektionen om inrättande af tio nya vaktmästaretjänster.
Tulldirektören har vid öfverlämnandet af berörda framställningar tillstyrkt
desamma, dock, hvad tullkammarens framställning angar, med den
ändring, att vid inrättande af två nya kontrollör stjänster tva biträdande
kammarskrifvarebefattningar borde indragas i stället för de af tullkammaren
föreslagna två kammarskrifvaretjänsterna. För egen del har tulldirektören
vidare hemställt, att å tullbevakningsinspektionens stat måtte, med indragning
af en af de nuvarande bevakningskontrollörstjänsterna, uppföras en öfverkontrollörst
jänst med åliggande för innehafvaren att vara andre föreståndare
vid inspektionen.
Hvad först beträffar den af tullkammaren gjorda framställningen, till
stöd hvarför hufvudsakligen anförts, att en kontrollör borde vara disponibel
såväl för den expedition, hvilken handhade debiteringen af afgifter för gods,
som förtullades från nederlag eller transitupplag, som äfven för den expedition,
där mottagning af angifningsinlagor och dessas förseende med presentatum
försigginge, har kommissionen ansett sig icke äga anledning att understödja
densamma. Ifrågavarande göromål torde, såsom hittills, kunna på ett
tillfredsställande sätt bestridas af äldre, mera erfarna kammarskrifvare; och
erinras må dessutom, att personalen å tullkammaren i Göteborg med ingången
af år 1909 blifvit förstärkt med icke mindre än en förste kontrollör,
en kontrollör och två kammarskrifvare.
Packhusinspektionen har till stöd för sin framställning om inrättande
af en förste kontrollörstjänst hufvudsakligen åberopat, att en tjänsteman af
129
denna grad erfordrades såsom föreståndare för tullafdelningen för postpaket,
sedan denna expedition, hvars tulluppbörd stigit från 129,600 kronor år
1899 till 247,400 kronor år 1907, under juli månad 1908 flyttats från
tullpackhuset till annan plats, där densamma icke kunde af inspektionen
omedelbart öfvervakas. Den vid berörda afdelning nu tjänstgörande kontrollören
borde i stället användas till öfvertagande af förtullningsexpeditionerna
å kajsträckan mellan broarna öfver Stora hamnkanalen och llosenlundskanalen,
där nu endast en kammarskrifvare vore placerad. Vidare erfordrades
en ny kontrollör för förtullningsexpeditionen å en annan kajsträcka,
nämligen i och omkring varuskjulet n:o IV vid Masthuggskajen, hvilken
expedition likaledes handhades af en kammarskrifvare. Det vore nämligen
af stor vikt, att mera själfständiga, till packhusförvaltningen hörande expeditioner
af större omfattning förestodes af tjänstemän i kontrollörs grad. De
två kammarskrifvare, som förestode expeditionerna å omförmälda kajområden,
blefve sålunda disponibla för andra ändamål; och vid sådant förhållande kunde
de två biträdande kammarskrifvarne hos inspektionen undvaras. Den af
inspektionen föreslagna nya vaktmästaretjänsten vore behöflig i lokalen för
tullbehandling af postpaket, hvarest numera ständigt erfordrades två vaktmästare,
men endast en ordinarie sådan funnes att tillgå. —
Med ingången af år 1909 har personalen vid packhusinspektionen i
Göteborg blifvit ökad med icke mindre än tre kontrollörer, fyra kammarskrifvare
och en vaktmästare. Med hänsyn härtill och då de af inspektionen
nu begärda nya tjänsterna synas kommissionen för närvarande icke
vara af oafvisligt behof påkallade, har kommissionen funnit förevarande
framställning icke böra föranleda någon åtgärd.
Tullbevahninqsinspektionen har till stöd för förslaget om inrättande Tuiib-evakmngs
f/
M 0 inspektionen i
af tio nya vaktmästaretjänster hufvudsakligen anfört, att trafiken öfver GöteborgGöteborg
vore stadd i en oafbruten ökning dels på grund af tillkomsten
af nya direkta förbindelser med utlandet eller äldre förbindelsers utvidgning,
dels ock i följd af åtskilliga nya kajanläggningar och hamnanordningar.
Det vore under sådana förhållanden tydligt, att den ordinarie
bevakningsstyrkan ingalunda vore tillräcklig, i all synnerhet som det visat
17
130
sig nödvändigt att förstärka bevakningen på det stora antal från utrikes
ort kommande fartyg, som efter vederbörligt tillstånd för lossning direkt
inginge till kanal- och insjöhamnar, samt särskilda bevakningsåtgärder och
allt större personal blifvit behöfliga för den ständigt växande utförseln af
restitutionsgods. Det inspektionen lämnade medgifvande att i tjänstgöring
använda extra personal hade därför måst utnyttjas i ganska stor utsträckning.
Sålunda hade under år 1907 omkring 20 och under år 1908 omkring
25 extra ordinarie vaktmästare måst användas i ständig tjänstgöring,
hvarförutom ett minst lika stort antal sådana inkallats vid tillfälliga behof.
Från och med år 1909 hade visserligen tio nya vaktmästaretjänster blifvit
uppförda å inspektionens stat, men då, såsom af nyssnämnda uppgifter
framginge, det konstanta behofvet af bevakningspersonal vore vida större
samt ytterligare förstärkt personal komme att erfordras, när åtskilliga
redan påbörjade hamnarbeten fullbordats, ansåge inspektionen den begärda
ökningen vara af oafvisligt behof påkallad. —
Hvad inspektionen sålunda anfört, kan kommissionen icke undgå att
finna beaktansvärdt. Med hänsyn emellertid till hvad kommissionen föreslagit
i fråga om vaktmästarnes i, bland andra städer, Göteborg tjänstgöringsskyldighet
äfvensom kannnarvaktmästarnes ersättande med vaktmästare,
har kommissionen ansett det antal nya vaktmästaretjänster, som,
förutom det till ersättning af kanunarvaktmästarne afsedda, bör uppföras
å tullförvaltningens i Göteborg stat, kunna inskränkas till fem.
Af skäl, för hvilka kommissionen redogjort vid behandlingen af tullbevakningsinspektionens
i Stockholm stat, kan kommissionen icke biträda
det af tulldirektören framställda förslaget om inrättande af en öfverkontrollörsbefattning
vid tullbevakningsinspektionen i Göteborg.
Beträffande tullförvaltningen i Göteborg föreslår alltså kommissionen,
med iakttagande af hvad ofvan anförts rörande vaktmästarnes tjänstgöringsskyldighet
och kammarvaktmästaretjänsternas ersättande med vaktmästaretjänster:
att
å tullförvaltningens stat uppföras fem nya vaktmästaretjänster; samt
131
att fyra kammarvaktmästaretjänster indragas och att å förvaltningens
stat i stället uppföras fyra nya vaktmästaretjänster.
Den vid tullkammaren i Uddevalla anställde kammarskrifvaren torde,
liksom kammarskrifvaren vid tullkammaren i Västervik och af samma
skäl, som i fråga om denne senare omförmälts, böra befrias från honom
nu åliggande bevakningsbefäl. Då emellertid, på sätt ock tullkammaren
framhållit, de lokala förhållandena i Uddevalla hamn och den ganska lifliga
trafiken därstädes påfordra anställandet af en bevakningsförman, föreslår
kommissionen, att å tullkammarens stat uppföres en uppsyningsmanstjänst.
Vid sådant förhållande skulle, enligt kommissionens åsikt, den vid tullkammaren
nu anställde biträdande kammarskrifvaren kunna undvaras och
denna befattning alltså indragas.
Tullkammaren i Borås, å hvars stat äro uppförda en tullförvaltare,
en kammarskrifvare och två vaktmästare, hvarjämte en biträdande kammarskrifvare
är anställd vid tullkammaren, har hemställt, bland annat, att,
i likhet med hvad redan skett vid flera med tullkammaren jämförliga tullplatser,
en kontrollör med hufvudsaklig tjänstgöring i packhuset måtte
anställas vid tullkammaren. Till stöd härför har anförts, att rörelsen och
uppbörden vid tullkammaren, hvilka i följd af en tillfällig kris inom textilindustrien
en tid varit i nedgående, i slutet af år 1908 ånyo tilltagit;
att det med säkerhet kunde förväntas, att fabriksverksamheten och såsom
följd däraf äfven tulluppbörden i Borås under år 1909 komme att motsvara
förhållandena under år 1907; att den ojämförligt största delen af
införseln utgjordes af varor, hvilkas tullbehandling förorsakade mycket
arbete; samt att tullförvaltaren i följd af göromålen med uppbörden och
journalsföringen icke hade tillfälle att i detalj följa göromålen i packhuset.
Då vid genomförande af det förändrade sätt för uppbördens handhafvande,
som kommissionen här ofvan vid behandlingen af frågan om
vissa öfverkontrollörstjänsters indragning föreslagit, tullförvaltaren i Borås
torde kunna i mera utsträckt omfattning ägna sig åt packhusgöromålen,
Tullkammaren
i
Uddevalla.
Tullkammaren
i Borås.
132
Tullkammaren
i
Karlstad.
Tullkamrarna
i Mon och
Charlottenberg.
har kommissionen icke ansett anledning föreligga att biträda tullkammarens
omförmälda förslag; men, af flera gånger anförda skäl, föreslås, att biträdande
kammarskrifvarebefättningen vid tullkammaren ersättes med en ordinarie
kammarskrifvaretj änst.
Tullkammaren i Karlstad, å hvars stat äro uppförda en tullförvaltare,
en öfverkontrollör, två kammarskrifvare, däraf en med bevakningsbefäl,
samt två vaktmästare, har hemställt, att den kammarskrifvaretj änst, hvars
innehafvare närmast förestode packhusgöromålen, måtte utbytas mot en
kontrollörstjänst och till stöd härför åberopat, dels att nämnda göromål
vore af den omfattning, att de icke längre borde vara uppdragna åt en
tjänsteman af lägsta graden, dels ock att tullkammarens föreståndare, hvilkas
tid hufvudsakligast vore upptagen med tullkammarens och det stora antalet
underlydande tullplatsers redogörelsehandlingar äfvensom med uppbördens
handhafvande och andra dylika göromål, icke hade tillfälle att i
någon större omfattning deltaga i packhusgöromålen.
Enligt kommissionens här ofvan vid behandlingen af frågor om ändring
i lokalförvaltningens organisation framställda förslag skulle de tullkammaren
i Karlstad nu underlydande tullkamrarna i Mon och Charlottenberg blifva
själfständiga, direkt under generaltullstyrelsen lydande tullkamrar med
tullförvaltare såsom chef, hvarjämte kommissionen likaledes ifrågasatt,
huruvida icke gränsstationerna i Karlstads tullkammardistrikt borde fördelas
mellan nämnda båda tullkamrar. Då vid sådant förhållande göromålen
vid tullkammaren i Karlstad lära blifva väsentligt minskade samt
innehafvaren af den kontrollörstjänst, hvilken enligt kommissionens åsikt
bör i utbyte mot öfverkontrollörstjänsten inrättas vid tullkammaren, bör,
såsom kommissionen ofvan framhållit, användas för packhusgöromålens
bestridande, har kommissionen funnit sig icke böra biträda tullkammarens
ofvanberörda förslag utan hemställer allenast, att å tullkammarens stat
måtte, i utbyte mot öfverkontrollörstjänsten, uppföras en kontrollörstjänst.
Beträffande tullkamrarna i Mon och Charlottenberg föreslår kommissionen,
under hänvisning till hvad förut anförts rörande dessa tull
-
183
kamrars ställning, att, med indragning af nu befintliga kontrollörstjänster,
å hvardera tullkammarens stat måtte uppföras en tullförvaltaretjänst.
A tullleamviarens i Örebro stat äro uppförda en tullförvaltare, två
kammarskrifvare, däraf en med bevakningsbefäl, och två vaktmästare,
hvarjämte vid tullkammaren är anställd en biträdande kammarskrifvare.
Tullkammaren har nu hemställt, att en för packhuset afsedd kontrollörstjänst
måtte uppföras å dess stat och till stöd för denna hemställan anfört
hufvudsakligen, att packhusgöromålen vore ganska omfattande, så att
tidtals två expeditioner måst anordnas; att tullförvaltaren icke kunde förestå
expedition i packhuset och samtidigt handhafva uppbörden; samt att,
på grund af de införda varornas beskaffenhet, den ständiga expeditionen
i packhuset vore af lika stor betydelse som en vågexpedition i ett större
tullpackhus och därför borde förestås af en tjänsteman i kontrollörsgrad.
Af poängtabellen framgår, att packhusgöromålen i Örebro äro af en
i förhållande till uppbördens storlek och tullkammarens hela poängtal
större omfattning än i de flesta andra städer. På grund häraf och då
den ojämförligt största delen af införseln utgöres af s. k. sorteringsgods,
hvars tullbehandling ställer stora anspråk på tjänstemannen, finner kommissionen
sig böra understödja tullkammarens förslag och hemställer därför,
att en kontrollörstjänst måtte uppföras å tullkammarens stat. Yid
bifall härtill torde, såsom tullkammaren ock omförmält, biträdande kammarskrifvarebefattningen
kunna indragas.
Vidkommande tullkammarens i Gäfle stat föreslås, att den därå uppförda
öfverkontrollörstjänsten, hvilken enligt kommissionens tidigare framställda
förslag skulle indragas, på grund af denna tullkammares betydelse
måtte ersättas med en förste kontrollörstjänst. Vidare torde, af förut
andragna skäl, en å tullkammaren anställd biträdande kammarskrifvare
böra uppföras å ordinarie stat, i sammanhang hvarmed ett nu utgående
anslag till skrifbiträde om 800 kronor årligen synes kunna indragas.
Tullkammaren har hemställt, att fem nya vaktmästaretjänster måtte
Tullkammaren
i
Örebro.
Tullkammaren
i Gäfle.
184
T ullkammaren
i
Härnösand.
uppföras å tullkammarens stat, och såsom skäl härför åberopat, att under
seglationstiden ständig inkallning af ett betydande antal extra ordinarie
vaktmästare måste äga rum. Då kommissionen emellertid, på sätt i inledningen
till förevarande afdelning af betänkandet antydts, är af den
uppfattning, att det behof af arbetskraft, som föreligger under allenast en
del af året, i regel icke bör tillgodoses medelst anställande af ordinarie
personal, har kommissionen ansett sig icke böra understödja tullkammarens
ifrågavarande hemställan.
Den ordinarie personalen vid tullkammaren i Härnösand utgöres af
en tullförvaltare, två kammarskrifvare, en uppsyningsman och fem vaktmästare.
Härjämte är å tullkammaren anställd en biträdande kammarskrifvare.
Under åberopande, att uppbörden vid tullkammaren under en följd af
år varit betydlig och särskildt ökats högst väsentligt efter det förordningen
om skogsvårdsafgifter börjat tillämpas, har tullkammaren hemställt,
att en öfverkontrollörstjänst måtte inrättas vid densamma. Såsom ytterligare
stöd för denna hemställan har tullkammaren anfört, att gör omålen
såväl å själfva tullkammaren som i packhuset vore af den omfattning, att
å hvar och en af dessa afdelningar väl erfordrades en tjänsteman i chefställning,
äfvensom att tullförvaltaren ofta vore upptagen med öfvervakandet
af bevakningspersonalen och dess åtgöranden.
Då kommissionen af principiella skäl föreslagit indragning af flertalet
nu befintliga öfverkontrollörstjänster, kan kommissionen gifvetvis icke
understödja tullkammarens förevarande hemställan. De beaktansvärda
skäl, som af tullkammaren anförts för densamma, hafva emellertid föranledt
kommissionen föreslå, att å tullkammarens stat uppföres en kontrollörstjänst.
Den plats, tullkammaren intager å poängtabellen, äfvensom
den ökning af göromålen, som lärer uppkomma, därest den af kommissionen
föreslagna indragningen af den tullkammaren underlydande tullstationen
i Lunde vidtages, synas ock utgöra talande skäl för inrättandet
vid tullkammaren af en tjänst i kontrollörsgrad. — I enlighet med tull
-
185
kammarens hemställan lärer, därest en kontrollör anställes vid tullkammaren,
biträdande kammarskrifvarebefattningen böra indragas.
På grund af tullstationens i Lunde indragning torde, såsom tullkammaren
äfven framhållit, göromålen vid tullbevakningen i Härnösand ökas.
Kommissionen anser därför, att en ny vaktmästaretjänst bör uppföras å
tullkammarens stat.
Därest kommissionens förslag om indragning af tullstationen i Lunde
vinner bifall, lära de å stationens stat uppförda befattningarna, nämligen
en öfveruppsyningsmanstjänst och tre vaktmästaretjänster, böra afföras ur
staten.
Å tullkammarens i Sundsvall stat är o uppförda en tullförvaltare, en
öfverkontrollör, en kontrollör, fyra kammarskrifvare, två uppsyningsman
och sexton vaktmästare. Vidare finnes vid tullkammaren anställd en biträdande
kammarskrifvare, hvarjämte anslag till skrifbiträde utgår med
800 kronor årligen. Af omförmälda befattningshafvare hafva en kammarskrifvare
och två vaktmästare tillkommit med ingången af år 1909.
Tullkammaren har nu hemställt, att å dess stat måtte uppföras en
bevakningskontrollör, en kammarskrifvare och två vaktmästare. Bevakningskontrollören
vore, anför tullkammaren, nödvändig på grund däraf,
att tullförvaltaren icke kunde, vid sidan af öfriga göromål, på ett tillfyllestgörande
sätt utöfva uppsikt öfver det vidsträckta bevakningsområdet
och den talrika bevakningspersonalen, som till följd af nya industriella
anläggningar inom distriktet och den alltjämt växande trafiken borde
erhålla ytterligare ökning. Ännu ett skäl till inrättande af ifrågavarande
tjänst syntes ligga i det förhållande, att en å tullkammarens stat uppförd
öfveruppsyningsmanstjänst blifvit med ingången af år 1905 indragen och
ersatt med en kammarskrifvaretjänst, afsedd hufvudsakligen för packhuset,
hvarigenom de göromål vid bevakningen, som förut handlagts af tre personer,
öfveruppsyningsmannen och två uppsyningsman, blifvit fördelade på
allenast de två uppsyningsmännen. Till stöd för framställningen om en
ny kammarskrifvaretjänst har tullkammaren anfört, att svårigheter visat
Tullstationen
i Lunde.
Tullkammaren
i
Sundsvall.
186
sig möta att erhålla kompetenta och dugliga extra tjänstemän till tjänstgöring
hos tullkammaren under de tider af året, då behof af sådana
förelåge. Oaktadt fyra dylika tjänstemän erfordrades under våren och
hösten, hade det icke varit tullkammaren möjligt att erhålla flera än två
sådana biträden, af hvilka den ene måst anskaffas från Stockholm. I
öfrigt hade tullkammaren endast haft till sitt förfogande två yngre, nyligen
antagna extra ordinarie tjänstemän; och gifvet vore, att under sådana
omständigheter arbetet måste försvåras och ansvaret för cheferna förökas.
De af tullkammaren begärda två vaktmästaretjänsterna erfordrades af anledning,
att ett stort antal extra ordinarie vaktmästare måst under seglationstiden
eller större delen däraf användas i tjänstgöring. —
Hvad först beträffar frågan om inrättande af en bevakningskontrollörstjänst,
finner kommissionen icke anledning understödja tullkammarens
förslag härutinnan. Förutom det, att dylika tjänster för närvarande
finnas inrättade allenast vid de tullförvaltningar, som äro fördelade
i olika afdelningar, torde det kunna antagas, att den af kommissionen
föreslagna anordningen med uppbördens handhafvande skall bereda tullförvaltaren
tillfälle att utöfva tillräcklig uppsikt öfver den under närmaste
befäl af två uppsyningsman stående bevakningspersonalen. Däremot har
kommissionen funnit hvad tullkammaren anfört beträffande behofvet af
en ny kammarskrifvare tjänst vara af beskaffenhet att böra föranleda till
uppförande å tullkammarens stat af en sådan tjänst i utbyte mot biträdande
kammarskrifvarebefattningen och anslaget till skrifbiträde. Tullkammarens
hemställan om inrättande af två nya vaktmästaretjänster har kommissionen
återigen, af skäl som vid behandlingen af tullkammarens i Gäfle framställning
i liknande syfte anförts, funnit sig icke höra understödja.
Den till indragning föreslagna öfverkontrollörstjänsten vid tullkammaren
i Sundsvall anser kommissionen höra ersättas med en förste kontrollörstjänst.
Kommissionens förslag beträffande nämnda tullkammare innebär sålunda:
att öfverkontrollörstjänsten indrages och att å tullkammarens stat
i stället uppföres en förste kontrollörstjänst; samt
137
att å tullkammarens stat uppföres en kammarskrifvaretjänst, hvarvid
biträdande kammarskrifvarebefattningen och anslaget till skrifbiträde torde
kunna indragas.
Beträffande tullkamrarna i Storlien och Riksgränsen, livilka, i likhet
med hvad kommissionen föreslagit i fråga om tullkamrarna i Mon och
Charlottenberg, skulle blifva själfständiga, direkt under generaltullstyrelsen
lydande tullkamrar med tullförvaltare såsom chef, föreslår kommissionen,
att, med indragning af nu befintliga kontrollörstjänster, å hvardera tullkammarens
stat måtte uppföras en tullförvaltaretjänst.
Å tullkammarens i Haparanda stat äro uppförda en tullförvaltare,
en kammarskrifvare, en öfveruppsyningsman och åtta vaktmästare, hvarjämte
å tullkammaren finnes anställd en biträdande kammarskrifvare.
Tullkammaren har nu hemställt, att en kontrollörstjänst måtte inrättas
vid tullkammaren i stället för den nuvarande kammarskrifvaretjänsten,
äfvensom att öfveruppsyningsmanstjänsten måtte utbytas mot en kammarskrifvaretjänst
med åliggande för innehafvaren att utöfva befäl öfver
tullbevakningen i Haparanda. Till stöd för förstnämnda förslag har åberopats
hufvudsakligen platsens egenskap af rikets i tullhänseende viktigaste
gränsort, äfvensom att det i allmänhet och särskildt under tullförvaltarens
frånvaro å inspektionsresor vore fördelaktigt, om vid tullkammaren
funnes anställd en kontrollör. Beträffande förslaget om utbytande
af öfveruppsyningsmanstjänsten mot en kammarskrifvaretjänst med
bevakningsbefäl anför tullkammaren, att i följd af de bevakningsanordningar,
som vidtagits i stadens uthamn Hanhinkari för ^visitation af från
Finland ankommande timmerlaster, öfveruppsyningsmannens bevakningsgöromål
i väsentlig grad minskats men att han i stället erhållit ökad
verksamhet i packhusgöromålens skötande och såsom biträde å tullkammaren.
Då kommissionen icke kan finna hvad tullkammaren anfört i fråga
om behofvet af en kontrollör utgöra tillräckliga skäl för anställande af en
Tullkamrarna
i Storlien och
Riksgränsen.
Tullkammaren
i
Haparanda.
18
138
Tullstationen i
Neder-Kalix.
sådan tjänsteman, har kommissionen ansett tullkammarens förevarande
framställning icke böra föranleda någon åtgärd. Däremot finner kommissionen
sig böra, på af tullkammaren åberopade grund, biträda förslaget om
öfveruppsyningsmannens utbytande mot en kammarskrifvare med bevakningsbefäl
och föreslår fördenskull, att, med indragning af öfveruppsyningsmanstjänsten,
å tullkammarens stat måtte uppföras en ny kammarskrifvaretjänst
med skyldighet för innehafvaren att utöfva befäl vid tullbevakningen
i Haparanda.
Personalen vid tullstationen i Neder-Kalix utgöres för närvarande
af en öfveruppsyningsman och fem vaktmästare. Då emellertid, enligt
hvad kommissionen inhämtat, under den del af året, då sjöfarten på
Heder-Ivalix är stängd, en vaktmästarepersonal af två personer lärer vara
tillräcklig för då förekommande bevakningsgöromåls bestridande, torde tre
af de å stationens stat uppförda vaktmästaretjänsterna kunna indragas;
och får kommissionen fördenskull framställa förslag härom. Det under
seglationen uppstående behofvet af ökad bevakningspersonal synes böra
tillgodoses genom inkallande i tjänstgöring af extra ordinarie vaktmästare.
En sammanfattning af de utaf kommissionen sålunda framställda
förslag angående personalen vid lokaltullförvaltningen utvisar i förhållande
till den nuvarande personalen en ökning med
1 tulldirektör sb efa ttning (vid tullförvaltningen i Stockholm);
4 tullförvaltaretjänster (vid tullkamrarna i Mon, Charlottenberg,
Storlien och Riksgränsen);
] 1 förste kon t ro llörstj änster (1 vid nederlagskontoret i Stockholm,
2 vid tullkammaren i Norrköping, 1 vid hvardera af tullkamrarna i
Kalmar och Landskrona, 2 vid tullkammaren i Hälsingborg samt 1 vid
hvar och en af tullkamrarna i Trelleborg, Halmstad, Gräfle och Sundsvall);
8 kontrollörs!jurister (vid tullkamrarna i Norrköping, Karlskrona,
Åhus, Malmö, Ystad, Karlstad, Örebro och Härnösand);
15 kammarskrifvaretjänster (2 vid tullkammaren i Karlshamn samt
139
1 vid hvar och en af tullkamrarna i Nyköping, Eskilstuna, Norrköping,
Kalmar, Sölvesborg, Åhus, Hälsingborg, Ystad, Halmstad, Borås, Galle,
Sundsvall och Haparanda);
7 uppsyningsmanstjänster (i Norrköping, Västervik, Slite, Klinte,
Malmö, Hälsingborg och Hddevalla); samt
25 vaktmästaretjänster (5 i Stockholm, 2 i Norrköping, 5 i Malmö,
3 i Hälsingborg, 9 i Göteborg och 1 i Härnösand);
men däremot en minskning med
14 öfver kontrollörs tjänster (vid nederlagskontoret i Stockholm samt
vid tullkamrarna i Norrköping, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Åhus,
Landskrona, Hälsingborg, Ystad, Trelleborg, Halmstad, Karlstad, Galle
och Sundsvall);
5 kontrollör stjänster (vid tullkamrarna i Hälsingborg, Mon, Charlottenberg,
Storlien och Riksgränsen);
2 tullinspektor stjänster (i Slite och Klinte);
2 öfveruppsyningsmanstjänster (i Lunde och Haparanda);
8 vaktmästaretjänster (1 i Slite, 1 i Klinte, 3 i Lunde och 3 i
Neder-Kalix); samt
11 kammarvaktmästaretjänster (5 i Stockholm, 2 i Malmö och 4 i
Göteborg).
Härjämte skulle enligt kommissionens förslag indragas 17 biträdande
kammarskrifvarebefattningar (2 vid tullkammaren i Norrköping och 1 vid
hvar och en af tullkamrarna i Nyköping, Eskilstuna, Kalmar, Karlshamn,
Sölvesborg, Ålius, Hälsingborg, Ystad, Halmstad, Uddevalla, Borås, Örebro,
Gäfle, Härnösand och Sundsvall) samt 3 anslag till shrifbiträde (vid
tullkamrarna i Hälsingborg, Gäfle och Sundsvall).
II. Kustbevakningen.
1. Kustbevakningens organisation.
Kustbevakningens
nuvarande
organisation.
Kustbevakningen har till uppgift att vid rikets kuster söka förhindra
och upptäcka oloflig varuinförsel och andra brott emot tullförfattningarna
äfvensom öfverträdelser af öfriga författningar, hvilkas efterlefnad det
tillhör tullverket att öfvervaka. Kustbevakningen bestrides af den utmed
rikets kuster förlagda kustbevakningspersonalen, fördelad i posteringar,
hvilkas bevakningsområden och styrka bestämmas af generaltullstyrelsen.
Kustbevakningspersonalen fullgör sitt åliggande genom patrullering dels
till sjöss, dels ock till lands.
För patrullering till sjöss begagnas ångare, motorbåtar, jakter och
andra seglande båtar äfvensom roddbåtar. Patrullering till lands bestrides
till häst eller till fots.
Vid postering till sjöss utgöres kustbevakningspersonalen:
å ångare, hvaraf icke förefinnes mera än en, stationerad inom
Haparanda tullkammardistrikt, af öfveruppsyningsman, uppsyningsman och
vaktmästare'',
å annan farkost af jaktupp sy ning sman eller kustuppsyningsman samt
kustroddare.
Vid postering till lands utgöres kustbevakningspersonalen af kustbev
åknings förman, hvaraf endast en, å Öland, förefinnes, äfvensom af
kustvakter.
141
Chefskap öfver kustbevakningspersonalen utöfvas: i Stockholms skärgård
af öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm, inom
tullkammardistrikten i Skåne och Blekinge af en kustbevakningschef,
inom tullkammardistrikten i Hallands samt Göteborgs och Bohus län
likaledes af en kustbevakningschef samt inom öfriga tullkammardistrikt
af vederbörande tullförvaltare. Närmast under dessa chefer utöfvas befäl,
å kustbevakningsångaren i Haparanda tullkammardistrikt af öfveruppsyningsmannen
med biträde af uppsyningsmannen, samt i öfrigt af jaktuppsyningsman
eller kustuppsyningsman öfver personalen vid den postering,
där han är anställd, och af kustbevakningsförmannen öfver posteringarna
till lands å Öland. Dessutom har det af gammalt ansetts åligga
jaktuppsyningsman att utöfva uppsikt öfver kustbevakningspersonalen inom
det tullkammardistrikt, där han är anställd, eller, om flera jaktuppsyningsmän
finnas anställda inom ett sådant distrikt, öfver den kustbevakningspersonal,
som tillhör den honom tilldelade afdelning af distriktet.
Besättningen utgöres å kustbevakningsångaren af de därstädes anställda
vaktmästarne samt å öfriga farkoster af kustroddare.
Af de för kustbevakningen uteslutande afsedda befattningshafvarne
äro kustbevakningscheferna, jaktuppsyningsmännen och kustuppsyningsmännen
indelade i olika lönegrader, hvaremot kustvakter och kustroddare
hvar för sig tillhöra en lönegrad. Öfveruppsyningsmannen, uppsyningsmannen
och vaktmästarne å kustbevakningsångaren tillhöra hvar för sig
lägsta lönegraden af motsvarande befattningshafvare vid lokalförvaltningen
(se tabellen sidorna 79 och 80).
Antalet befattningshafvare vid kustbevakningen, desammas fördelning
i olika lönegrader äfvensom nu gällande aflöningsförmåner utvisas af
följande tabell, som äfven innefattar uppgift om befattningshafvarnes
tjänstegrad med afseende å rätt till ålderstillägg:
Antal
142
|
|
|
|
|
| K r 0 | n 0 r |
| p ^ b/> c 32 ÖjQ ■ö pS . ■ r: <l> 53 |
|
|
|
| |
| 1 •x as? | B | 1 /-N CO ** | |
:0 —1 |
| B C/5 | Ålde tillägf | .B <D . v» |
|
|
|
| a |
4.200 | 1.300 | 5-5°o | 1.000 | 3 |
3.700 | 800 | 4.500 | 1.000 | 3 |
1.600 | 5°° | 2.100 | 600 | 3 |
I.IOO | 45° | 1-550 | 400 | 2 |
I.IOO | 450 | 1-550 | 400 | 2 |
I.IOO | 35° | 1-45° | 300 | 2 |
I.IOO | 300 | 1.400 | 300 | 2 |
800 | 4OO | 1.200 | 300 | 2 |
800 | 300 | I.IOO | 200 | 2 |
700 | 300 | 1.000 | 3°o | 1 |
700 | 35° | 1.050 | 200 | 1 |
700 | 200 | 9OO | 200 | 1 |
34
37
2
267
Kustbevakningschef i Skåne och Blekinge ------------
„ i Hallands samt Göteborgs och
Bohus län ------------------------------------------
Öfveruppsyningsman (å kustbevakningsångare) ------
Kustbevakningsförman (å Öland)—........................
Jaktuppsyningsmän.............................................
(I de söder om gränsen mellan Stockholms
och Gäfle tullkammardistrikt belägna
orter.)
n ---------------------------------------------------
(I de norr om gränsen mellan Stockholms
och Gäfle tullkammardistrikt belägna
orter.)
Uppsyningsman (å kustbevakningsångare)---------------
Kustuppsyningsmän---------------------------------------------
(I de söder om gränsen mellan Stockholms
och Gäfle tullkammardistrikt belägna
orter.)
n ---------------------------------------------------
(I de norr om gränsen mellan Stockholms
och Gäfle tullkammardistrikt belägna
orter.)
Kustvakter_______________________________________________________-
Vaktmästare (å kustbevakningsångare) ------------------
Kustroddare ______________________________________________________
J) Utgår med halfva beloppet efter fem och med återstående hälften efter tio års tjänstetid i graden.
143
Förutom aflöningen åtnjuta samtliga jaktuppsyningsmän och kustuppsyningsmän
anslag till jakt- eller båtlega samt kustbevakningsförmannen
anslag till hästlega. Af kustvakterna åtnjuta en del anslag till
hästlega och en del ett mindre anslag till båtlega. För anslagen skola
vederbörande hålla för tjänsten behöfliga farkoster eller häst. Anslagen
till jakt- och båtlega utgå med mycket växlande belopp, alltefter beskaffenheten
och storleken af den eller de farkoster, som erfordras. I
allmänhet belöpa sig legorna till 1,100 å 1,200 kronor årligen för de jakteller
kustuppsyningsmän, som äro i besittning af motorbåt, samt till 600
ä 700 kronor för dylika befattningshafvare, hvilka verkställa patrullering
med segeljakter; men vida lägre belopp förekomma ock, ända ned till 50
kronors båtlega åt en del kustvakter. Samtliga legor, hvilka bestämmas
af generaltullstyrelsen, utgå af ett å tullverkets omkostnadsstat uppfördt
anslag till jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader. — Kostnaden
för kustbevakningsångarens underhåll och drift utgår af ett annat
å samma stat uppfördt anslag till underhåll och drift af tullverkets
ångare. —
Beträffande frågan, huruvida kustbevakningen lämpligast borde bestridas
hufvudsakligen af sjöbevakning eller af landbevakning, hafva på olika tider
skilda åsikter varit gällande. I äldre tider ansågs bevakning till sjöss medföra
den mest verksamma kontrollen, men senare öfvergick man till användande
företrädesvis af landbevakning. Vid tiden för det ännu gällande tjänstgöringsreglementets
tillkomst, eller omkring 1830, användes till öfvervägande
del systemet med bevakning till lands; och detta system blef
under den följande tiden än ytterligare utveckladt, särskildt på rikets
västra, södra och sydöstra kuster. Kustbevakningspersonalen, som anordnades
såsom en militärkår och ställdes under krigslagarna, var på
denna tid synnerligen talrik; men, sedan vid medlet af 1800-talet genomgripande
förändringar i tullagstiftningen vidtagits, i det att, bland annat,
utförseltullarna afskaffats och kontrollen å den inrikes trafiken mildrats,
samt tillika smugglingen i allmänhet väsentligen aftagit, ansågs behof
Fråga om
kustbevakningens
anordnande
hufvudsakligen
såsom
sjö- eller
landbevakning.
144
icke längre förefinnas af en så manstark kustbevakning som tillförene,
och blef fördenskull kustbevakningspersonalens antal efter hand betydligt
minskadt. Särskildt landbevakningen afskaffades i stor utsträckning eller
ersattes med bevakning till sjöss, hvilken senare form för kustbevakningens
anordnande befanns i allmänhet bäst lämpad för de nya förhållandena.
Åsikten om denna bevakningsforms företräde har sedermera alltjämt gjort
sig gällande, hvarför densamma ock ytterligare tillämpats; och jämväl 1900
års tullstatskommitté — ur hvars betänkande förestående uppgifter äro
hämtade — biträdde denna åsikt, i det att kommittén anförde, att bevakning
till sjöss otvifvelaktigt borde allt framgent förblifva den hufvudsakliga
formen för uppsikten å rikets kuster från tullverkets sida. —
Vid behandlingen af frågan om kustbevakningen och dess organisation
har kommissionen anlitat såsom sakkunniga biträden dels kaptenen
vid flottan E. Hägg, dels de båda i tullverkets tjänst anställda kustbevakningscheferna.
Frågan, huruvida kustbevakningen fortfarande borde
vara anordnad hufvudsakligen såsom sjöbevakning eller om öfvergång till
landbevakning borde i någon större omfattning företagas, har jämväl
tagits under ompröfning; och har kommissionen därvid — med hänsyn
särskildt till det alltmer förekommande användandet af motorer såsom
drifkraft för fiskefartyg och andra mindre farkoster samt till beskaffenheten
af flera kustbevakningen åliggande uppgifter, såsom t. ex. att vid
skeppsbrott, strandningar och annan sjöskada utöfva nödig tillsyn och bevaka
kronans rätt äfvensom att hålla uppsikt öfver och visitera fiskefartyg,
hvilka enligt gällande föreskrifter äro i åtnjutande af särskilda förmåner
— i öfverensstämmelse med de hörda sakkunnigas enstämmiga uppfattning
icke funnit skäl att förorda öfvergifvande af det under en lång tid
med fördel följda systemet af kustbevakningens anordnande hufvudsakligen
såsom sjöbevakning, om än, i sammanhang med indragning af ett antal
posteringar till sjöss, ett fåtal nya landposteringar ansetts böra inrättas.
Den ledande grundsatsen har härvid varit, att bevakning till lands bör
finnas endast i sådana trakter, där kustens beskaffenhet försvårar dess
bevakande från sjösidan eller ock närbelägenheten till främmande kust
145
eller ett talrikare förekommande af större fisklägen eller andra mera
befolkade platser betingar en mera skärpt bevakningstillsyn. —
Enär erfarenheten efter den tid, sommaren år 1900, då kustbevakningsångaren
i Haparanda tullkammardistrikt börjat sin verksamhet, visat
ett gynnsamt resultat af densamma, upptog 1900 års tullstatskommitté
till undersökning frågan, huruvida genom anskaffandet af ångfartyg,
afsedda för patrullering å rikets västra kust från Skåne norrut, besparing
i tullverkets utgifter genom indragning af större eller mindre antal jakter
med tillhörande personal eller ökad effektivitet i kustbevakningens verksamhet
eller tilläfventyrs bägge dessa syftemål skulle kunna ernås.
Resultatet af denna undersökning utföll emellertid så, att ofvan angifna
syften icke skulle kunna ernås, och frågan fick af denna anledning förfalla.
Däremot föreslog kommittén, att eu bevakningsångare skulle anskaffas
i ändamål att utöfva bevakningstillsyn i Stockholms skärgård företrädesvis
innanför inloppsstationerna Dalarö, Sandhamn och Furusund.
Detta förslag upptogs emellertid icke af Kungl. Maj:t utan förföll,
äfven det.
Under de senare åren hafva emellertid förhållanden inträdt, hvilka
synas med nödvändighet påkalla en förändring i det sätt, hvarpå kustbevakningspersonalen
tidigare fullgjort och delvis ännu fullgör densamma
åliggande patrulleringsskyldighet. Kommissionen syftar härmed på det
alltmer tilltagande användandet af motorer som drifkraft för mindre
farkoster, såsom fiskefartyg m. fl. Tydligtvis måste, i den mån bruket
af motorbåtar tilltager, svårighet alltmera yppa sig för kustbevakningen
att med jakter och båtar, som framdrifvas med segel eller rodd, bestrida
nöjaktig patrullering. I underdånig skrifvelse den 12 november 1906
med förslag till utgiftsstater för år 1908 omförmälde ock generaltullstyrelsen;
detta förhållande, äfvensom att styrelsen på grund däraf gått i
författning om utredning, i hvad mån kustbevakningspersonalens farkoster
borde utbytas mot motorbåtar eller framdrifvas genom i dem insatta
motorer. Vid afgifvandet af förslag till utgiftsstater för år 1909 — i
Fråga om
beskaffenheten
af kustbevaknlngspersonalens
tjänstefarkoster.
19
146
underdånig skrifvelse den 12 november 1907 — meddelade styrelsen, att
endast å två vid västkusten förlagda tulljakter försök med motorer kunnat
af styrelsen anställas, då medel till företagande af dylika försök i större
omfattning icke stått till styrelsens förfogande, men att- därjämte vid två
särskilda posteringar i Skåne och Blekinge vederbörande befälhafvare för
posteringarna åt sig anskaffat motorbåtar i stället för segelbåtar. Den
genom de sålunda anställda försöken vunna erfarenheten hade ådagalagt,
att bevakningen, där motorbåtar användts, nått väsentligt ökad effektivitet.
T sistberörda skrifvelse anförde styrelsen ytterligare följande. Sedan
från vederbörande kustbevakningsbefäl infordrats yttrande, huruvida och
i hvilken omfattning motorer borde anbringas å farkoster, som användes
af bevakningspersonalen, hade styrelsen af de nämnda yttranden bifogade
förslag ej mindre till den förhöjning i då utgående båtlegoanslag, som erfordrades
under förutsättning, att den ifrågasatta anordningen blefve vidtagen
och att det för motorernas drift erforderliga bränsle tillhandahölles
vederbörande af tullverket, än äfven till de indragningar beträffande sagda
personal, som under förutnämnda förutsättning kunde äga rum, inhämtat,
att alla tjänstefarkoster ansåges böra utbytas mot motorbåtar eller förses
med motorer; att båtlegorna, mot skyldighet för vederbörande båtägare att
anskaffa motorbåt eller förse sin tjänstefarkost med motor, måste höjas
med afsevärda belopp, ej understigande åttio procent; samt att patrulleringsområdena
kunde utvidgas och antalet posteringar äfvensom personalens
antal i någon mån minskas.
Berörda yttranden hade emellertid äfven gifvit vid handen, att den
föreslagna reformen icke kunde omedelbart genomföras utan betydande
uppoffringar för statsverket. Vid sådant förhållande, och då den af reformen
föranledda förändringen af posteringarnas antal, patrulleringsområden
och personalstyrka kräfde särskild undersökning och utredning, hvars resultat
förmodades ej under den närmaste tiden kunna föreligga fullt afslutadt,
nödgades styrelsen inskränka sig till att för genomförande efter
hand af reformen, i den mån sådant läte sig göra, i underdånighet hemställa,
dels att det å tullverkets omkostnadsstat uppförda anslag till jakt
-
147
och båtlega samt hästlega och resekostnader, för det dåvarande upptaget
till 120,000 kronor, måtte höjas med ett belopp, som styrelsen, då anslaget
såsom bestämdt anslag ej finge öfverskridas, ansåg lämpligen böra
beräknas till 20,000 kronor, eller till 140,000 kronor, dels ock att styrelsen
måtte bemyndigas att under år 1908 för ifrågavarande ändamål
disponera aflöningen vid sådana möjligen ledigblifvande betjäntsysslor vid
kustbevakningen, hvilkas återbesättande ej erfordrades. —
Den ifrågasatta höjningen af anslaget till jakt- och båtlega samt
hästlega och resekostnader blef ock af 1908 års Riksdag bifallen, och
uppfördes alltså i 1909 års stat berörda anslag med ett belopp af 140,000
kronor. Genom denna ökning af anslaget hade styrelsen, enligt hvad densamma
vid afgifvande den 24 oktober 1908 af underdånigt förslag till
utgiftsstater för år 1910 anförde, satts i stånd att från och med ingången
af år 1909 bevilja de ökade anslag till jakt- och båtlega för ett flertal
kustbevakningsposteringar å rikets västra och södra kust, hvilka erfordrades
för att täcka kostnaderna för motorbåtars anskaffande och användande.
För fullständigt genomförande af ifrågavarande reform, hvilken,
på sätt styrelsen tillförene omförmält, visat sig medföra väsentligt ökad
effektivitet hos bevakningen, vore emellertid nyssnämnda ökning af anslaget
ingalunda tillräcklig. Styrelsen hade dock ansett sig icke för det
dåvarande böra göra framställning om anslagets ytterligare höjande; men
då i följd af öfvergången till motordrift en del under åren 1907 och 1908
ledigblifna betjäntsysslor vid kustbevakningen kunnat lämnas otillsatta och
samma förhållande kunde antagas inträda i fråga om andra dylika sysslor,
som under åren 1909 och 1910 kunde blifva lediga, hemställde styrelsen
i underdånighet, att för möjliggörande af fortsatt öfvergång till motordrift
af kustbevakningens farkoster, i den mån sådant kunde finnas lämpligt,
bemyndigande måtte lämnas styrelsen, att under åren 1909 och 1910 för
nyssnämnda ändamål disponera aflöningen vid sådana lediga eller möjligen
ledigblifvande betjäntsysslor vid kustbevakningen, hvilkas återbesättande
icke erfordrades. — Hvad styrelsen sålunda hemställt har ock sedermera
bifallits.
148
Såsom redan antydts, är kommissionen af den åsikt, att vid det alltmer
tilltagande användandet af motorer för framdrifvande af mindre farkoster
kustbevakningspersonalens patrullering medelst farkoster, framdrifna
genom segel eller rodd, icke kan vara tillfyllestgörande. Kommissionen
har därför, i samråd med ofvanbemälda sakkunniga, tagit under
öfvervägande, hvilka åtgärder borde vidtagas i anledning af nyssnämnda
förhållande, och därvid kommit till den uppfattning, att en effektiv kustbevakning
icke kan uppehållas med mindre kustbevakningspersonalen i
allmänhet blifver försedd med motorbåtar. Under årens lopp har visserligen
ett tämligen stort antal motorbåtar anskaffats af kustbevakningspersonalen,
så att för närvarande omkring 25 sådana båtar äro i verksamhet,
de flesta i Göteborgs och Bohus län. Men ett stort antal posteringar
använda dock fortfarande jakter eller båtar, som framdrifvas med
segel; och äfven dessa böra enligt kommissionens åsikt i allmänhet och
så snart ske kan ersättas af motorbåtar, därest effektiviteten af kustbevakningen
icke skall minskas. Gifvetvis kan, såsom äfven generaltullstyrelsen
framhållit, en sådan öfvergång till motordrift af kustbevakningensfarkoster
icke undgå att medföra ganska afsevärda kostnader för statsverket
genom nödvändigheten att åt personalen anslå högre båtlegor äfvensom
genom utgifterna för erforderligt bränsle till motorbåtarna; men då,
kustbevakning i allt fall icke kan undvaras, lärer det ligga i statens intresse
att sätta densamma i ett sådant skick, att den blifver i stånd
att utöfva en fullt effektiv bevakning. För öfrigt torde de ökade utgifterna
för legor och bränsle motvägas af den minskning i posteringarnas
och personalens antal, som genom ett allmänt införande af motordrift kan
vidtagas.
I det yttrande, kaptenen Hägg till kommissionen afgifvit, har han
beträffande beskaffenheten af de större motorbåtar, »tulljakter», som erfordras
för kustbevakningens behof, anfört, att desamma borde vara af
kostertyp eller af annan motsvarande, för tjänst till sjöss väl lämpad typ
och hafva en längd af omkring 9 meter samt vara försedda med fullständig
segelrigg och därjämte med motor om minst 8 effektiva häst
-
149
krafter. Som motor syntes den af Avance-typ erbjuda de största fördelarna
såväl på grund af dess soliditet som till följd af ekonomisk gång;
dock syntes det kunna ifrågasättas, huruvida man borde strängt hålla på
en viss motortyp. Mindre motorbåtar, »tullbåtar», borde vara halfdäckade
eller odäckade med en längd af omkring 6,5 meter och med någorlunda
göda egenskaper för gång i krabb inomskärssjö samt försedda med motor
om minst 4 effektiva hästkrafter äfvensom med åror och åtminstone hjälpsegel.
Kustbevakningscheferna hafva förklarat sig så mycket hellre dela
kaptenen Häggs åsikter i ifrågavarande ämne, som de redan anskaffade
och lämpliga befunna motorbåtarna och motorerna vore af just de typer,
hvilka kaptenen Hägg förordat. Vid sådant förhållande har kommissionen
för sin del icke funnit något att erinra i nu förevarande ämne. —
Inom kommissionen har jämväl till behandling upptagits frågan, på
hvad sätt de för kustbevakningen erforderliga motorbåtar lämpligast borde
anskaffas och underhållas. För närvarande åligger det, såsom framgår
af hvad här ofvan blifvit sagdt, hvarje förman för kustbevakningspostering
att på egen bekostnad anskaffa och underhålla för tjänsten erforderliga
farkoster, hvilka sålunda äro hans enskilda egendom. I vederlag härför
åtnjuter han omförmälda jakt- eller båtlegoanslag. hvilket är beräknadt
till ett belopp, tillräckligt att betacka underhållskostnaden samt ränta och
amortering å anskaffningskostnaden jämte assurans och andra kostnader.
Ett annat system låter sig emellertid tänkas, nämligen att båtarna anskaffades
och underhölles på tullverkets bekostnad samt, utlämnades till
vederbörande för begagnande i tjänsten. Det synes dock kommissionen
uppenbart, att enskild äganderätt till tjänstebåtarna är ägnad att hos
personalen framkalla större omvårdnad och aktsamhet om desamma, än
som sannolikt blefve förhållandet, om de vore statens egendom. Vidare
torde det kunna antagas, att i sistnämnda fall kostnaderna för statsverket
skulle blifva större än under nuvarande förhållanden. Säkerligen skulle
utgifterna för båtarnas underhåll, om statsverket direkt skulle gälda
desamma, blifva drygare, än hvad nu är fallet, då ägaren mot åtnjutande
150
Förslag till
vissa förändringar
i organisationen
af
kustbevakningspersonalen.
af ett visst anslag har skyldighet att själf ombesörja detta; och härtill
kommer, att det till undvikande af missbruk helt visst skulle blifva nödvändigt
att anordna en omfattande tillsyn öfver det sätt, hvarpå vederbörande
innehafvare af tjänstebåt fullgjorde sin skyldighet att väl vårda
densamma, äfvensom kontroll däröfver, att begärda reparationer vore af
verkligt behof påkallade och icke föranledda af omständigheter, som borde
medföra skyldighet för båtens innehafvare att bekosta desamma. Kommissionen
har på dessa grunder icke funnit skäl ifrågasätta någon förändring
i det nu rådande systemet.
Kostnaden för erforderligt bränsle till motorerna bör gifvetvis gäldas
af statsmedel, men anskaffandet af bränslet bör icke öfverlämnas till de
enskilda tjänstinnehafvarne utan, på sätt nu sker, äga rum genom uppgörande
af kontrakt med leverantörer om tillhandahållande af detsamma
å lämpliga platser, där det efter vederbörlig rekvisition må kunna afhämtas
af tjänstinnehafvarne. — 1
1 det föregående har omnämnts, att det sedan gammalt ansetts
åligga jaktuppsyningsmännen — eller, såsom dessa befattningshafvare före
upphäfvandet år 1904 af kustbevakningens militära organisation benämndes,
kustsergeanterna — att utöfva tillsyn öfver posteringarna inom vederbörande
tullkammardistrikt eller, om flera jaktuppsyningsmän äro anställda
inom ett sådant distrikt, hvar och en af dem öfver posteringarna inom
sin afdelning af distriktet. Något uttryckligt stadgande om sådant
förmanskap för jaktuppsyningsmännen torde dock icke finnas. I det nu
föreliggande förslaget till nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket är
emellertid befälsrätt tillerkänd jaktuppsyningsmän öfver kustbevakningspersonalen
i det tullkammardistrikt eller den afdelning däraf, inom hvilket
eller hvilken han är anställd. Kommissionen, som finner en sådan anordning
synnerligen lämplig, har vid uppgörandet af sitt förslag angående
kustbevakningspersonalen utgått från den förutsättning, att dylik befälsrätt
skall tillkomma jaktuppsyningsmännen likasom äfven kustbevakningsförmannen
å Öland, beträffande hvilken i nu förevarande afseende samma
151
förhållande, som nyss nämnts i fråga om jaktuppsyningsmännen, är rådande.
Under nämnda förutsättning har kommissionen funnit sig kunna föreslå
en väsentlig reduktion af jaktuppsyningsmännens antal. För närvarande
finnas nämligen tullkammardistrikt, inom hvilka jaktuppsyningsman är
anställd, oaktadt i distriktet icke förekommer mera än en postering, nämligen
den, som förestås af jaktuppsyningsmännen. Enligt kommissionens
åsikt höra alla dessa jaktuppsyningsmanstjänster, hvilkas innehafvare sålunda
allenast utöfva befäl öfver personalen vid egen postering, indragas och
ersättas med kustuppsyningsmanstjänster. Jaktuppsyningsman skulle sålunda
finnas endast inom distrikt eller afdelning af sådant, där, utom den postering,
han själf förestår, förekommer en eller flera andra posteringar, vare
sig till sjöss eller till lands; och öfver dessa posteringar skulle jaktuppsyningsmannen
närmast under kustbevakningschef, tullförvaltare eller —
i ett fall — öfverinspektor utöfva befäl. I två kustbevakningsdistrikt,
nämligen Stockholms skärgård och Yisby tullkammardistrikt, förestås för
närvarande samtliga ordinarie posteringar af jaktuppsyningsman. Äfven
detta förhållande torde böra ändras därhän, att i hvart och ett af dessa
distrikt allenast en jaktuppsyningsman med förmanskap öfver de öfriga
posteringarna anställes och att dessa posteringar förestås af kustuppsyningsmän.
I sammanhang med den sålunda ifrågasatta befälsrätten för jaktuppsyningsmännen
och kustbevakningsförmannen har kommissionen funnit
dessa befattningshafvare i stället böra benämnas kustöfveruppsyningsmän.
Den nuvarande benämningen jaktuppsyningsman skall, enligt hvad flera
dylika befattningshafvare anfört i en kommissionen tillhandakommen
skrifvelse, hafva gifvit anledning till missförstånd. Oafsedt detta, lärer
benämningen kustöfveruppsyningsmän utgöra ett lämpligare uttryck för
den ställning, dessa befattningshafvare enligt kommissionens förslag
skulle intaga; och härtill kommer, att genom nämnda förändring mera
likformighet skulle vinnas i fråga om benämningarna för kust- och gränsbevakningspersonalen.
Någon anledning att med en särskild benämning
152
utmärka den å Öland stationerade förmannen för landposteringarna därstädes
synes icke föreligga, hvarför kommissionen äfven i fråga om
denne, hvilken för närvarande är likställd med jaktuppsyningsmännen
i aflöningshänseende och tjänstegrad, föreslår benämningen kustöfveruppsyningsman.
2. Personalen vid kustbevakningen.
Till grundval för behandlingen af frågan om de förändringar af kustbevakningspersonalen
inom de olika tullkammardistrikten, livilka kunde
och borde inträda vid en allmän öfvergång till motordrift af personalens
tjänstefarkoster, har kommissionen haft dels ett förslag af kaptenen vid
flottan E. Hägg, hvilken, såsom förut nämnts, af kommissionen anlitats
såsom biträde i fråga om kustbevakningens organisation och personal, dels
af vederbörande tullmyndigheter till generaltullstyrelsen afgifna och af
denna till kommissionen öfverlämnade yttranden, dels ock slutligen, hvad
beträffar den under kustbevakningscheferna lydande personalen, af desse,
efter tagen kännedom om kaptenen Iläggs förslag, afgifna utlåtanden och
förslag. I mycket öfverensstämma de af kaptenen Hägg och kustbevakningscheferna
framställda förslagen; men skiljaktigheter förekomma
dock, särskildt därutinnan, att kaptenen Hägg ifrågasatt indragning af ett
något större antal befattningar än kustbevakningscheferna. Kaptenen
Hägg har emellertid starkt betonat, dels att det icke varit honom möjligt
att inhämta någon erfarenhet i praktiskt afseende om kustbevakningens
natur, dels att han icke vore tillräckligt orienterad beträffande å olika
platser rådande sjöfartsförhållanden, samt fördenskull framhållit, att de af
honom framlagda förslagen ur nämnda synpunkter kräfde en noggrann
och allsidig pröfning af sakkunniga. Kustbevakningscheferna — inom
hvilkas distrikt den ojämförligt största delen af kustbevakningspersonalen
20
154
är stationerad och som, då de uteslutande ägna sig åt ifrågavarande gren
af tulltjänsten, måste anses företrädesvis sakkunniga — hafva väl framhållit,
att efter allmänt införande af motorbåtar för kustbevakningen väsentliga
indragningar af tjänster och posteringar skulle kunna äga rum,
men tillika förklarat, att de icke ansåge sig kunna biträda alla de af kaptenen
Hägg ifrågasatta, enär detta skulle leda till minskning af kustbevakningens
effektivitet. Särskildt har kustbevakningschefen i Hallands samt Göteborgs
och Bohus län framhållit, att hinder för en del af de föreslagna indragningarna
läge jämväl däruti, att kustbevakningens åligganden vore af flera,
vidt skilda slag. Det ålåge sålunda densamma, förutom att söka förhindra
och beifra oloflig varuinförsel, dels att tillse, att andra i tullstadgan
gifna föreskrifter äfvensom bestämmelserna till förhindrande af smittsamma
sjukdomars införande i riket efterlefdes, dels att hålla uppsikt öfver
och visitera fiskebåtar samt uppteckna och inrapportera strand-, sjöoch
bottenfynd, dels ock. åtminstone å vissa delar af västkusten, att förrätta
en del invisitationsgöromål, som egentligen vore af natur att tillhöra
stationär bevakning men hvilka till lättnad för trafiken öfverlämnats
åt kustbevakningsposteringarna.
Vid nu omförmälda förhållanden har kommissionen, hvad beträffar
den under kustbevakningscheferna lydande kustbevakningen, funnit sig
icke böra ifrågasätta någon mera vidtgående indragning af posteringar
eller tjänster, än hvad nämnda tjänstemän vitsordat kunna företagas utan
minskning af bevakningens effektivitet eller borttagande af de särskilda
förmåner, som medgifvits till lättnad framför allt för fiskerinäringen men
äfven för trafiken i allmänhet. I fråga om kustbevakningen i öfriga delar
af riket har kommissionen funnit sig böra biträda kaptenen Häggs förslag,
hvilket i alhr väsentligt öfverensstämmer med vederbörande tullmyndigheters
uttalade åsikter i ämnet. Kommissionen har dock velat framhålla,
att, därest efter kustbevakningens allmänna förseende med motorbåtar
erfarenheten skulle visa, att utan någon minskning af kustbevakningens
effektivitet ytterligare inskränkning af antalet posteringar eller tjänster
skulle kunna vidtagas, sådant ock bör ske.
155
Efter dessa allmänna erinringar öfvergår kommissionen nu till en
redogörelse för de förändringar i posteringarnas ocli personalens antal i
de särskilda tullkammardistrikten, hvilka synts kommissionen böra vidtagas
under ofvanberörda förutsättning, att kustbevakningspersonalen i
regel blefve försedd med motorbåtar för begagnande i tjänsten. Beträffande
personalen i distrikt, där någon förändring icke ifrågasatts och
hvilka därför icke här nedan upptagits, får kommissionen hänvisa till redan
förut omförmälda, vid detta betänkande fogade förslag till specificerad
aflöningsstat. — I fråga om distrikten tillämpas i regel samma ordningsföljd
som den, hvilken iakttagits här ofvan beträffande lokalförvaltningen.
Kustbevakningen i Stockholms skärgård bestrides af tre posteringar,
en i Dalarö, en i Furusund och en i Öregrund. Hvarje postering består
af en jaktuppsyningsmän och två kustroddare. Öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen
i Stockholm utöfvar, såsom redan nämnts, befälet
öfver kustbevakningen i Stockholms skärgård.
På sätt kommissionen här ofvan omförmält, ifrågasattes af 1900 års
tullstatskommitté, att en bevakningsångare skulle anskaffas, afsedd att
verkställa patrullering hufvudsakligen innanför de tre inlopp sstationerna
Dalarö, Sandhamn och Furusund, hvilket förslag emellertid icke ledde till
något resultat. Sedan den tiden har, som kändt är, användning af motorer
såsom drifkraft för mindre farkoster tagit en betydande omfattning
och visat sig medföra stora fördelar. Kommissionen finner fördenskull
icke skäl att nu återupptaga frågan om anskaffande af en bevakningsångare
utan anser för sin del, att, därest samtliga tre posteringar inom
Stockholms skärgård förses med motorjakt, bevakningen därstädes skall
kunna uppehållas på ett tillfredsställande sätt. I följd häraf har kommissionen
icke funnit anledning att beträffande kustbevakningen i Stockholms
skärgård framlägga något annat förslag, än att två af de nuvarande
jaktupp sy ningsmännen måtte ersättas af kustuppsyningsmän och åt
den tredje, under benämningen kustöfveruppsyningsman, uppdragas att,
närmast under öfverinspektoren, utöfva befäl öfver kustbevakningen i skär
-
Stockholms
skärgård.
156
Nyköpings
och Mems
tullkammardistrikt.
Kalmar
tullkammar
distrikt.
Oskarshamns
tullkammar
distrikt.
gården. Då härigenom öfverinspektoren erhölle biträde vid utöfvandet af
det honom tillkommande befälet öfver sagda bevakning, synes hinder icke
förefinnas att fortfarande låta samma befäl ingå i hans åligganden; och
har kommissionen fördenskull funnit den af tullbevakningsinspektionen i
Stockholm gjorda, förut omförmälda framställningen, att öfverinspektoren
måtte helt och hållet befrias från öfverinseendet öfver bevakningspersonalen
i skärgården, icke föranleda åtgärd hvad beträffar befälet öfver kustbevakningspersonalen
därstädes.
I hvartdera af Nyköpings och Mems tullkammardistrikt finnes endast
en postering, och denna förestås af en jaktuppsyningsman. I enlighet
med hvad kommissionen här ofvan anfört, föreslås, att ifrågavarande två
jaktuppsyningsmanstjänster utbytas mot kustuppsyningsmanstjänster. Beträffande
Mems tullkammardistrikt har kaptenen Hägg anmärkt, att tulljaktens
stationerande i Mem icke syntes tillfredsställande utan att det
sannolikt vore lämpligare att hafva tulljakten förlagd längre ut i skärgården.
I Kalmar tullkammar distrikt, där för närvarande tre kustbevakningsposteringar
till sjöss äro inrättade, kan en af dem. Kefsuddens tullbåt,
med en personal af en kustuppsyningsman och en kustroddare undvaras,
sedan de öfriga posteringarna blifvit försedda med motorbåtar. Kommissionen
föreslår alltså, att en kustuppsyningsmanstjänst och en kustroddaresyssla
indragas.
Kustbevakningen i Oskarshamns tullkammardistrikt bestrides för närvarande
af en jaktuppsyningsman, en kustuppsyningsman och fyra kustroddare,
fördelade i två sjöposteringar. Sedan motorjakt anskaffats för
posteringen i Svartö, kan den nu i Oskarshamn förlagda tullbåten indragas.
Vid sådant förhållande föreslås, att jaktuppsyningsmanstjänsten i distriktet
indrages och att en kustroddaresyssla afföres ur staten.
157
I Visby tullkammardistrikt finnas tre sjöposteringar, hvar och en
bestående af en jaktuppsyningsman och tre kustroddare. Någon annan
förändring torde för närvarande icke böra ifrågasättas, än att två af
jaktuppsyningsmanstjänsterna utbytas mot kustuppsyningsmanstjänster. Enligt
hvad tullkammaren upplyst, äro förhållandena i farvattnen omkring
Gottland sådana, att synnerligen kraftiga motorer om ända till 15 effektiva
hästkrafter skulle erfordras; och har tullkammaren fördenskull föreslagit,
att endast en af de nuvarande posteringarna måtte förses med
motorbåt, intill dess det på grund af vunnen erfarenhet hlefve möjligt att
bedöma, huruvida bevakningen af Gott] an ds kuster skulle kunna nöjaktigt
fullgöras af två med så beskaffade motorer försedda jakter. Mot detta
tullkammarens förslag har kommissionen icke något att erinra.
o
Personalen i Alms tullkammardistrikt kan, enligt hvad upplyst blifvit,
minskas med en af de vid posteringen i Ahus anställda tre kustroddarne,
hvarför kommissionen föreslår, att en kustroddaresyssla afföres
ur staten.
I Simrishamns tullkammardistrikt, där kustbevakningen ombesörj es
af tre sjöposteringar och tre posteringar till lands, kan, enligt hvad upplyst
blifvit, en i Örnahusen förlagd postering till lands, bestående af en
kustvakt, undvaras, hvarjämte en af de å Simrishamns tulljakt anställda
tre kustroddarne blifver obehöflig. Kommissionen föreslår alltså, att en
kustvakttjänst och en kustroddaresyssla indragas.
Kustbevakningen inom Malmö tullkammardistrikt bestrides af tre
posteringar till lands, i Borgeby, Lomma och Limhamn, samt af två sjöposteringar,
i Malmö och Limhamn. Enligt hvad upplyst blifvit, kan besättningen
å Malmö tulljakt minskas från tre till två kustroddare. Vid
landposteringen i Limhamn har under många år en extra ordinarie kustroddare
varit använd i ständig tjänstgöring såsom kustvakt. Kommissionen
föreslår därför, att en kustroddaresyssla indrages och att en kustvakttjänst
uppföres i staten.
Visby
tullkammar
distrikt.
Åhus
tullkammar
distrikt.
Simrishamns
tullkammar
distrikt.
Malmö
tullkammar
distrikt.
158
Landskrona
tullkammar
distrikt.
Hälsingborgs
tullkammar
distrikt.
Inom Landskrona tullkammardistrikt bestrides bevakningen af kusten
utaf fyra posteringar till lands och tre sjöposteringar. Yid landposteringen
i Vikhög, som inrättats år 1907 i stället för en förutvarande, då
obehöflig blifven sjöpostering, äro anställda två kustroddare, hvilka, enär
några kustvakter då icke funnos disponibla för den nya landposteringen,
ålagts skyldighet att tjänstgöra såsom kustvakter. Enligt hvad kustbevakningschefen
anfört, kan en annan landpostering, i Fortuna, indragas.
Vid sådant förhållande torde den i Fortuna tjänstgörande kustvakten böra
flyttas till Vikhög, hvarför indragning af denna tjänst icke kan ifrågasättas.
Däremot föreslås till indragning dels ofvanberörda två kustroddaresysslor,
hvilkas innehafvare nu tjänstgöra i Vikhög såsom kustvakter,
dels ock en kustuppsyningsmanstjänst, som vid omförmälda obehöfliga sjöposterings
indragning lämnats vakant och sedermera icke återbesatts.
Hälsingborgs tullkammardistrikt är med afseende å kustbevakningen
uppdeladt i tre jaktuppsyningsmansafdelningar. I staten äro uppförda
följande befattningshafvare vid kustbevakningen, nämligen: tre jaktuppsyningsmän,
sju kustuppsyningsmän, sju kustvakter och tjugunio kustroddare.
En kustroddaresyssla är dock lämnad otillsatt och utan vikarie
alltsedan maj månad 1908.
Enligt hvad vederbörande kustbevakningschef upplyst, kunna två sjöposteringar,
nämligen i Arildsläge och Hittarp, hvardera bestående af en
kustuppsyningsmän och två kustroddare, äfvensom en landpostering, i
Ny hamn, bestående af en kustvakt, indragas. I Arildsläge och Hittarp
torde i stället för sjöposteringar böra inrättas landposteringar, hvardera
bestående af en kustvakt. Då sålunda en kustvakt erfordras utöfver de
nuvarande sju, hemställer kommissionen, att ytterligare en kustvakttjänst
uppföres i staten.
Förutom de till sjöposteringarna i Arildsläge och Hittarp nu hörande
två kustuppsyningsmanstjänster och fyra kustroddaresysslor kan, enligt
hvad kustbevakningschefen meddelat, undvaras en kustroddaresyssla å hvar
och en af sjöposteringarna i Båstad, Torekow, Viken och Båå, hvarjämte
159
ofvanberörda vakant lämnade kustroddaresyssla torde böra indragas. Kommissionen
hemställer alltså, att två kustuppsyningsmanstjänster och nio
kustroddaresysslor afföras ur staten.
I fråga om kustbevakningspersonalen i Ystads tullkammardistrikt föreslås
icke någon annan förändring än att en kustroddaresyssla, som alltsedan
november månad 1907 varit lämnad vakant och utan vikarie, måtte
afföras ur staten.
Beträffande kustbevakningen i Trelleborgs tullkammardistrikt, hvilken
för närvarande bestrides af fyra sjöposteringar och två posteringar till
lands, har kustbevakningschefen anfört, att sjöposteringen i Smyge, bestående
-af en kustuppsyningsman och två kustroddare, borde indragas
och ersättas med två posteringar till lands, den ena i Smyge och den
andra i Böste, hvardera bestående af en kustvakt. De sålunda behöfliga
två kustvakttjänsterna kunde erhållas genom indragning af posteringarna
till lands i Gislöf och Beddinge, hvardera likaledes bestående af en kustvakt.
Vidare kunde en kustroddaresyssla å Trelleborgs tulljakt indragas.
Kommissionen föreslår i öfverensstämmelse härmed, att en kustuppsyningsmanstjänst
och tre kustroddaresysslor afföras ur staten. I
I Halmstads tullkammardistrikt bestrides kustbevakningen af fem
sjöposteringar och två posteringar till lands. 1 distriktet äro anställda
en jaktuppsyningsman, fyra kustuppsyningsman, en kustvakt och tolf
kustroddare, af hvilka dock en tjänstgör såsom kustvakt vid posteringen
till lands i Mellby. Kustbevakningschefen i Hallands samt Göteborgs och
Bohus län har beträffande organisationen af kustbevakningen i Halmstads
tullkammardistrikt föreslagit, att sjöposteringen i Laxvik, bestående af en
kustuppsyningsman och två kustroddare, måtte ersättas med en postering
till lands af en kustvakt äfvensom att sjöposteringarna i Stensjö och
Hafverdal, hvardera bestående af en kustuppsyningsman och två kustroddare,
måtte indragas och i stället en ny sjöpostering, med en kustuppsynings
-
Ystads
tullkammar
distrikt.
Trelleborgs
tullkammar
distrikt.
Halmstads
tullkammar
distrikt.
160
Falkenbergs
tullkammar
distrikt.
Varbergs
tullkammar
distrikt.
man och tre kustroddare, inrättas i Särdal. Slutligen borde gifvetvis den
kustroddare, hvilken ålagts att tjänstgöra såsom kustvakt i Mellby, i
staten uppföras såsom kustvakt.
Yid bifall till dessa förslag, hvilka kommissionen finner sig böra biträda,
skulle dels i staten uppföras två nya kustvakttjänster, en för hvardera
af posteringarna till lands i Mellby och Laxvik, dels ur staten affär
as två kustuppsyningsmanstjänster, nämligen en från den till landpostering
förändrade sjöposteringen i Laxvik och en från de till en sjöpostering
sammanslagna posteringarna i Stensjö och Hafverdal, äfvensom fyra kustroddaresysslor,
nämligen två från posteringen i Laxvik, en från posteringarna
i Stensjö och Hafverdal och slutligen den. hvars innehafvare nu
tjänstgör såsom kustvakt i Mellby.
t Falkenbergs tullkammar distrikt, där kustbevakningen bestrides af
fyra posteringar till sjöss, kan, enligt hvad kustbevakningschefen förklarat,
icke någon annan organisationsförändring vidtagas, än att en postering, i
Lynga, kan indragas. Af personalen därstädes, som består af en kustuppsyningsman
och en kustroddare, kunde kustuppsyningsmanstjänsten indragas,
men kustroddaren erfordrades för posteringens i Glommen behof,
där endast en kustroddare funnes, oaktadt denna postering inom sitt distrikt
hade flera betydande fiskeplatser att bevaka. — Kommissionen föreslår
i enlighet härmed, att en kustuppsyningsmanstjänst alföres ur staten. I
I Varbergs tullkammardistrikt äro sex kustbevakningsposteringar till
sjöss inrättade med en personal af en jaktuppsyningsman, fem kustuppsyningsmän
och fjorton kustroddare. Af dessa posteringar kunna, enligt
hvad upplyst blifvit, två indragas, nämligen en i Vendelsö och en i Tångaberg,
hvardera med en personal af en kustuppsyningsman och två kustroddare;
och hemställer kommissionen i öfverensstämmelse härmed, att
två kustuppsyningsmanstjänster och fyra kustroddaresysslor afföras ur
staten.
161
Göteborgs tullkammardistrikt är i kustbevakningshänseende uppdeladt Göteborgs
i fyra jaktuppsyningsmansdistrikt. Kustbevakningspersonalen utgöres för tu distrikt1’
närvarande af fyra jaktuppsyningsmän, sju kustuppsyningsmän och trettiosju
kustroddare.
Kustbevakningschefen i Hallands samt Göteborgs och Bohus län har
meddelat, att, sedan samtliga kustbevakningsposteringar i distriktet blifvit
försedda med motorbåt, dels antalet jaktuppsyningsmansafdelningar kan
minskas till två, i följd hvaraf två jaktuppsyningsmanstjänster kunde ersättas
med två kustuppsyningsmanstjänster, dels posteringen i Kyvik, bestående
af en kustuppsyningsmän och två kustroddare, indragas och ersättas med
en postering till lands af en kustvakt, dels ock besättningen å hvardera
af Känsö och Onsala tulljakter, som nu utgöres af fyra kustroddare, minskas
med en man, alltså till tre kustroddare å hvardera jakten. I enlighet
härmed har kustbevakningschefen hemställt, att två jaktuppsyningsmanstjänster
och fyra kustroddaresysslor måtte affär as ur staten men däremot
i densamma uppföras en kustuppsyningsmanstjänst och en kustvakttjänst.
Några vidare indragningar af posteringar eller personal kunna, enligt hvad
kustbevakningschefen förklarat, på grund af den lifliga trafiken och densamma
lämnade särskilda förmåner icke vidtagas.
Kommissionen har för sin del funnit sig böra biträda, hvad kustbevakningschefen
sålunda hemställt i fråga om indragning af nu befintliga
tjänster vid kustbevakningen i Göteborgs tullkammardistrikt samt uppförande
i staten af nya tjänster därstädes.
Kustbevakningen i Lysekils tullkammardistrikt bestrides för närvarande
af sex sjöposteringar, af hvilka en inrättats med ingången af år 1909.
Personalen består af en jaktuppsyningsmän, fem kustuppsyningsmän och
aderton kustroddare. En af kustuppsyningsmännen har, i anledning af
kustbevakningschefens förklaring, att det långa distriktet fordrade mera
tillsyn, än som kunde utöfvas af en jaktuppsyningsmän, förordnats att
med bibehållande af sin aflöning såsom kustuppsyningsmän tjänstgöra såsom
jaktuppsyningsmän.
Lysekils
tullkammar
distrikt.
21
162
Gäfle
tullkammar
distrikt.
Söderhamns,
Härnösands
och Örnsköldsviks
tullkammardistrikt.
Sundsvalls
o<-h Umeå
tullkammardistrikt.
Kustbevakningschefen har, under erinran att fem af kustbevakningsposteringarna
i Lysekils tullkammardistrikt vore ålagda sådana göromål,
att posteringarna vore jämnställda med inloppsstationer, anfört, att icke
någon af dem kunde undvaras, så länge detta förhållande fortfore. Kustbevakningschefen
kunde alltså icke föreslå någon minskning af personalen
i distriktet. För öfrigt vidhölle han sin uppfattning, att en ny jaktuppsyningsmanstjänst
vore nödvändig för att behörig tillsyn öfver personalen
skulle kunna utöfvas.
Då det icke lärer böra ifrågakomma att minska de förmåner för
trafiken, hvaraf denna sedan många år tillbaka varit i åtnjutande, har
kommissionen ansett sig icke kunna framlägga något förslag om indragning
af tjänster i detta distrikt. I enlighet med kustbevakningschefens framställning
föreslås, att en kustuppsyningsmanstjänst utbytes mot en kustöfveruppsyningsmanstjänst,
såsom enligt kommissionens förslag de nuvarande
jaktuppsyningsmanstjänsterna skulle benämnas.
I Gäfle tullkammardistrikt bestrides kustbevakningen af allenast en
postering, bestående af en jaktuppsyningsman och tre kustroddare. Kommissionen
föreslår, att jaktuppsyningsmanstjänsten ersättes med en kustuppsyningsmanstjänst
äfvensom att en, enligt hvad upplyst blifvit, ej behöflig
kustroddaresyssla indrages.
I ett hvart af Söderhamns, Härnösands och Ornsköldsviks tuUkammardistrikt
finnes icke mera än en postering. Hvar och en af dessa
posteringar består af en jaktuppsyningsman och två kustroddare. Under
hänvisning till hvad förut anförts rörande tullkammardistrikt med allenast
en posterihg, hemställer kommissionen, att ifrågavarande tre jaktuppsyningsmanstjänster
utbytas mot kustuppsyningsmanstjänster.
Kustbevakningen i Sundsvalls och Umeå tullkammardistrikt utgöres
i hvartdera distriktet af en postering, bestående af en jaktuppsyningsman och
tre kustroddare. Enligt hvad upplyst blifvit, kan, sedan motorbåtar an
-
168
skaffats, en kustroddare i hvartdera distriktet undvaras. Kommissionen
föreslår därför, dels att, i likhet med hvad kommissionen föreslagit beträffande
flera andra tullkammardistrikt, där endast en postering finnes,
ifrågavarande båda jaktuppsyningsmanstjänster indragas och ersättas med
kustuppsyningsmanstjänster, dels ock att två kustroddaresysslor, en i hvartdera
distriktet, afföras ur staten.
I Luleå tullkammardistrikt bestrides kustbevakningen af två poste- Luleå
tullkammarringar,
af hvilka den ena består af en jaktuppsymngsman och tre kust- distrikt.
roddare samt den andra af en kustuppsyningsman och två kustroddare. Tullförvaltaren
i Luleå har meddelat, att, därest en större motorbåt anskaffades,
kustbevakningen skulle kunna tillfredsställande bestridas af en postering,
bestående af en jakt- eller kustuppsyningsman samt två kustroddare. På
grund häraf hemställer kommissionen, att jaktuppsyningsmanstjänsten och
tre kustroddaresysslor afföras ur staten.
Beträffande den af en öfveruppsyningsman, en uppsyningsman och ^Haparanda
två vaktmästare bestående personalen å kustbevakningsångaren i Ilapa- distrikt.
randa tullkammardistrikt har kommissionen icke funnit anledning framlägga
något förslag till förändring.
Yid bifall till hvad kommissionen sålunda -föreslagit rörande kustbevakningspersonalen
i riket, skulle samma personal komma att ökas med
följande antal befattningshafvare, nämligen
1 kustöfveruppsyningsman (i Lysekils tullkammardistrikt);
18 kustuppsyningsman (2 i Stockholms skärgård, 1 i Nyköpings, 1
i Mems, 2 i Visby, 1 i Göteborgs, 1 i Gäfle, 1 i Söderhamns, 1 i Sundsvalls,
1 i Härnösands, 1 i Örnsköldsviks och 1 i Umeå tullkammardistrikt);
samt
5 kustvakter (1 i Malmö, 1 i Hälsingborgs, 2 i Halmstads och 1 i
Göteborgs tullkammardistrikt);
164
men däremot minskas med följande antal tjänstinnehafvare, nämligen:
16 jaktuppsy ning smän (2 i Stockholms skäi’gård, 1 i hvart och ett
af Nyköpings, Mems och Oskarshamns tullkammardistrikt, 2 i Yisby och
2 i Göteborgs tullkammardistrikt samt 1 i hvart och ett af Galle, Söderhamns,
Sundsvalls, Härnösands, Örnsköldsviks, Umeå och Luleå tullkammardistrikt)
;
11 kustuppsyningsmän (1 i Kalmar, 1 i Landskrona, 2 i Hälsingborgs,
1 i Trelleborgs, 2 i Halmstads, 1 i Falkenbergs, 2 i Varbergs och
1 i Lysekils tullkammardistrikt);
1 kustvakt (i Simrishamns tullkammardistrikt); samt
38 kustroddare (1 i Kalmar, 1 i Oskarshamns, 1 i Ahus, 1 i Simrishamns,
1 i Malmö, 2 i Landskrona, 9 i Hälsingborgs, 1 i Ystads, 3 i
Trelleborgs, 4 i Halmstads, 4 i Yarbergs, 4 i Göteborgs, 1 i Galle, 1 i
Sundsvalls, 1 i Umeå och 3 i Luleå tullkammardistrikt).
III. Gränsbevakningen.
1. Gränsbevakningens organisation.
Gränsbevakningen har till ändamål att utöfva enahanda uppsikt å
trafiken vid rikets landgräns, som, enligt hvad förut nämnts, utmed kusten
åligger kustbevakningspersonalen. Gränsbevakningen bestrides af gränsridare,
hvilka, fördelade på posteringar, verkställa patrullering dels till
lands, dels ock till sjöss.
Patrullering till lands verkställes till häst eller till fots eller medelst
velociped. För patrullering till sjöss begagnas segel- eller roddbåt.
Förutom gränsridarne äro vid gränsbevakningen anställda en gränsöfveruppsyningsman
och tre gränsuppsyningsmän vid riksgränsen mot
Finland samt en gränsuppsyningsmän i Jämtland.
Chefskap öfver gränsbevakningspersonalen utöfvas
i Dalsland, Yärmland och Dalame af en gr änsb ev åkningschef'';
i Bohuslän af tullförvaltaren i Strömstad;
i Jämtland af tullförvaltaren i Östersund; samt
vid riksgränsen mot Finland af tullförvaltaren i Haparanda.
Närmast under tullförvaltaren i Haparanda utöfvas befälet öfver
gränsbevakningspersonalen vid gränsen mot Finland af gränsöfveruppsyningsmannen
och de tre gränsuppsyningsmännen. Tullförvaltaren i Östersund
Gränsbevakningens
nuvarande
organisation.
166
har såsom biträde vid befälet öfver honom underlydande gränsbevakningspersonal
ofvannämnde gränsuppsyningsmän i Jämtland.
Nedanstående tabell utvisar antalet befattningshafvare vid gränsbevakningen
i de olika gränsdistrikten äfvensom gällande aflöningsförmåner
och befattningshafvarnes tjänstegrad med afseende å rätt till ålderstillägg.
|
| T3 |
| K r 0 | n 0 r |
| CD E ii b/> |
Antal |
| i-, öjO <d c :0 | Lön | Tjänst- görings- penningar | Summa | Ålders- tillägg '') | CÖ •—j u. -p b/3 cd <D v-, <D £ C TJ Pä cS |
I | Gränsbevakningschef i Dalsland, Värmland och | I | 2.800 | 700 800 | 3.500 2.4OO | 1.000 | 2 |
I | Gränsöfveruppsyningsman.................................... | I | 1.600 | 1.000 | 3 | ||
(Vid gränsen mot Finland.) |
|
| |||||
4 |
| I | I.IOO | 600 | 1.700 | 400 | 2 |
(I Jämtland och vid gränsen mot Finland.) |
|
| |||||
141 | Qränsridare ------------------------------------------------------ (I Strömstads tullkammardistrikt, i Dals-land, Värmland och Dalarne, i Jämtland | I | 700 | 300 | 1.000 | 300 | I |
i) Utgår med halfva beloppet efter fem och med återstående hälften efter tio års tjänstetid i graden.
Förutom aflöningen åtnjuta flera befattningshafvare vid gränsbevakningen
anslag till resekostnader för erforderliga tjänsteresor eller för hållande
af tjänstevelociped eller ock anslag till häst- eller båtlega mot skyldighet
att hålla godkänd tjänstehäst eller -båt.
Fråga om Af den inom Bohuslän anställda gränsbevakningen är en del förlagd
fgränsbevak-f vid gränsvattnen Svinesund och Idefjorden, nämligen posteringarna i
Bohuslän Svinesund, Svartejan, Långnäs, Hälle, Pilegården, Krokstrand och Sandorganisation.
viken. Då dessa posteringar på grund af sitt läge vid nämnda, långt
167
in i landet sig sträckande vatten måste verkställa patrullering hufvudsakligen
till sjöss och det därför synts kommissionen kunna ifrågasättas,
huruvida icke personalen vid samma posteringar borde vara organiserad
såsom kustbevakning, har kommissionen hos tullförvaltaren i Strömstad
och kustbevakningschefen i Hallands samt Göteborgs och Bohus län begärt
yttrande, huruvida det kunde vara lämpligt och för bevakningens effektivitet
mera ändamålsenligt, att den i Svinesund och Idefjorden förlagda
gränsbevakningen utbyttes mot kustbevakning, eventuellt med motorbåt.
I afgifvet yttrande har tullförvaltaren i Strömstad — efter erinran,
att jämlikt nådiga kungörelsen den 11 maj 1906 den trafik, som ägde
rum öfver Svinesund och Idefjorden med färja, pråm eller båt under fyra
tons nettodräktighet enligt i Sverige gällande mätningsregel eller om
vintern öfver isen, finge tills vidare, med hänsikt till tullväsendet, anses
såsom landväga trafik — anfört hufvudsakligen, att, så länge dessa bestämmelser
fortfarande vore gällande, förändring af gränsbevakningen i
omförmälda farvatten till kustbevakning icke kunde af honom tillstyrkas,
då därigenom befälet öfver ifrågavarande bevakning skulle öfvergå från
tullförvaltaren i Strömstad till kustbevakningschefen, något som icke kunde
vara lämpligt. Blefve däremot trafiken öfver Svinesund och Idefjorden
såsom regel underkastad tullstadgans bestämmelser om utrikes sjöfart,
skulle mera fog för en sådan förändring förefinnas. Det vore dock visst,
att trafiken öfver Idefjorden och Svinesund, äfven om å densamma bestämmelserna
om sjöväga trafik komme att tillämpas, oftare än trafiken
i öfriga delar af distriktet skulle medföra behof för bevakningspersonalen
af upplysningar eller förhållningsorder i tjänsten äfvensom att sagda
personal härom komme att anlita tullkammaren i Strömstad; och detta
förhållande gjorde det uppenbarligen önskvärdt, att personalen och tullkammarens
föreståndare stode i sådant förhållande till hvarandra, att den
förra ansåge sig äga full befogenhet att fråga och den senare att lämna
svar, som ofta nog borde äga natur af befallning. — Ehuru sålunda
ifrågavarande bevakningspersonal enligt tullförvaltarens åsikt fortfarande
borde betraktas såsom gränsbevakning och lyda under tullförvaltaren i
168
Strömstad, uteslöte detta dock ingalunda, att anskaffandet af en för patrullering
i Idefjorden och Svinesund afsedd motorbåt, hvars befälhafvare
borde hafva egenskap af befäl närmast under tullkammarens föreståndare
öfver gränsbevakningspersonalen i distriktet, skulle vara till stor nytta
vid bevakningstjänstens bestridande. Behofvet af en motorbåt i dessa
farvatten hade i själfva verket under den senare tiden mer och mer
gjort sig gällande; och tullförvaltaren föresloge därför, att å tullkammarens
stat måtte uppföras en gränsuppsyningsman, åt hvilken så stort anslag
till båtlega borde beviljas, att det blefve honom möjligt att hålla motorbåt
i tjänsten. Utom gränsuppsyningsmannnen erfordrades å båten allenast
en gränsridare; och borde det åligga dessa befattningshafvare att, då
patrullering med motorbåten icke ägde rum, utöfva bevakningstillsyn inom
ett visst område, vid hvilket förhållande någon indragning af öfrig därstädes
i tjänstgöring använd personal kunde äga rum. Kostnaden för
den sålunda föreslagna anordningen behöfde därför icke blifva afsevärd
om ens någon. —
Jämväl kustbevakningschefen har såsom sin åsikt uttalat, att bevakningen
i ifrågavarande gränstrakter borde bibehållas såsom gränsbevakning
och stå under befäl af tullförvaltaren i Strömstad. Omläggningen
af trafiken i Idefjorden från landväga till sjöväga, tullstadgans bestämmelser
underkastad trafik och därmed följande förändring af bevakningen
från gräns- till kustbevakning skulle medföra väsentliga inskränkningar i
de lättnader i trafikhänseende, hvilka gränsbefolkningen sedan lång tid
tillbaka åtnjutit. Anskaffandet af en motorbåt för patrullering i Svinesund
och Idefjorden skulle sannolikt vara till fördel för bevakningens effektivitet;
och borde denna båt bemannas med två man, däraf en såsom
befälhafvare. —
Kommissionen, som inhämtat, att frågan om definitiva bestämmelser
röi’ande ordnandet af trafiken i Svinesund och Idefjorden är beroende på
vederbörlig pröfning, har, med hänsyn till hvad ofvanbemälda tjänstemän
sålunda anfört, funnit den därmed nära sammanhängande frågan om eventuell
förändring i organisationen af bevakningen i nämnda farvatten böra
169
anstå, till dess förstnämnda fråga blifvit slutligen afgjord. Då kommissionen
emellertid är öfvertygad, att anskaffandet af en motorbåt för patrullering
i Svinesund och Idefjorden numera är af synnerligt behof påkalladt
och skulle i betydlig mån föröka bevakningens effektivitet, och då det
vidare på grund af den lifliga trafiken öfver riksgränsen mot Norge i
dessa trakter synes kommissionen väl behöfligt, att en befattningshafvare med
befälsrätt öfver gränsbevakningen i Bohuslän må finnas tillgänglig vid själfvå
gränsen för utöfvande af en mera oafbruten tillsyn öfver personalen, än
som kan åstadkommas genom tullförvaltarens i Strömstad inspektionsresor,
har kommissionen funnit sig böra biträda förslaget om uppförande i staten
af en för sagda bevakning afsedd gränsuppsyningsmanstjänst, hvars innehafvare
lämpligen bör vara försedd med motorbåt samt äga skyldighet att
tjänstgöra jämväl såsom gränsridare.
22
Bohuslän.
2. Personalen vid gränsbevakningen.
Utmed den del af riksgränsen mot Norge, som faller inom Bohuslän,
tjänstgöra elfva å tullkammarens i Strömstad stat uppförda gränsridare.
Posteringarnas antal är för närvarande elfva; men då det visat sig nödvändigt,
att i en postering, nämligen Vassbotten, förlägga två gränsridare,
har till gränsridaretjänstgöring i posteringen Södra Vammen sedan flera
år tillbaka varit för ordnad en extra ordinarie gränsridare. Då, enligt
hvad tullkammaren i Strömstad upplyst, behofvet af denna bevakningsförstärkning
efter unionsupplösningen år 1905 och på grund af år 1900
inträdda förändringar i gränslagstiftningen blifvit konstant, har kommissionen,
jämlikt tullkammarens hemställan, funnit sig böra föreslå, att ytterligare
en gränsridaretjänst, afsedd för gränsbevakningen i Bohuslän, uppföres
i staten. Förutom nyssnämnde extra ordinarie gränsridare har
under de senare åren, i följd af nyss antydda omständigheter, måst i
ständig tjänstgöring användas ett stort antal extra ordinarie gränsridare,
under år 1908 icke mindre än nio. Det kunde därför ifrågasättas, huruvida
icke än ytterligare förstärkning af den ordinarie gränsbevakningspersonalen
i Bohuslän vore af behofvet påkallad. Kommissionen har dock
funnit sig icke böra framlägga något förslag i sådant syfte. På sätt
framgår af hvad här ofvan under gränsbevakningens organisation anförts,
har kommissionen nämligen ansett sig böra hemställa om inrättande vid
gränsbevakningen i Bohuslän af en gränsuppsyningsmanstjänst, hvars
171
innehafvare skulle vara försedd med motorbåt och hafva skyldighet att
jämväl bestrida gränsridaretjänstgöring; och har tullkammarens föreståndare
ställt i utsikt, att vid sådant förhållande indragning af nu till tjänstgöring
inkallad personal skulle kunna ske.
Kommissionens förslag beträffande gränsbevakningen i Bohuslän innebär
sålunda allenast, att i staten uppföres dels en gränsuppsyningsmanstjänst
med skyldighet för innehafvaren att tillika förrätta gränsridaretjänstgöring,
dels ock en ny gränsridaretjänst.
I Dalsland och Värmland bestrides gränsbevakningen af fyrtiofem å
tullkammarens i Karlstad stat uppförda ordinarie gränsridare. Härförutom samtDalame.
hafva dels två tillförordnade gränsridare varit använda i ständig tjänstgöring
alltsedan år 1897, dels ock under de senare åren tre extra ordinarie
gränsridare varit ständigt inkallade såsom bevakningsförstärkning.
I Dalarne utgöres gränsbevakningspersonalen af åtta å tullkammarens i
Falun stat uppförda ordinarie gränsridare, hvarjämte under de senare
åren en extra ordinarie gränsridare ständigt användts i tjänstgöring.
Gränsbevakningschefen har nu hemställt, att i staten måtte uppföras
två gränsuppsyningsmän, en i Dalsland och Värmland samt en i Dalarne.
Till stöd härför har anförts hufvudsakligen, att Dalslands, Värmlands och
Dalarnes gränslinje mot Norge upptoge en sträcka af mellan 40 och 50
mil, till stor del ledande genom sjöar och obanade skogsbygder, där
trafiken städse och särskildt vintertiden vore mycket svårbevakad; att
gränsbevakningschefen, i följd af de vidtomfattande göromålen vid expeditionen,
icke kunde medhinna att besöka gränsposteringarna oftare än
det minsta antal gånger årligen, som vore honom i instruktionen ålagdt,
eller hvarje postering i Dalsland och Värmland två gånger och hvarje
postering i Dalarne en gång; att emellertid bevakningspersonalen vore i
behof af en mera oafbruten tillsyn; samt att densammma, som numera,
förutom bevakandet af den vanliga in- och utförseln, hade till åliggande
dels att biträda med kontrollen vid utförsel af kött, dels att öfvervaka
172
Jämtland.
utförsel af trävaror och uppbära skogsvårdsafgifter, ofta behöfde råd och
upplysningar angående rätta tillämpningen af gällande föreskrifter.
Hvad gränsbevakningschefen sålunda hemställt, har kommissionen funnit
sig böra biträda men anser, att det bör åligga de blifvande innehafvare
af berörda gränsuppsyningsmanstjänster att jämväl förrätta gränsridaretj
änstgöring.
Vidare har gränsbevakningschefen framhållit önskvärdheten däraf, att
såväl de två tillförordnade gränsridarne i Dalsland och Värmland som äfven
den i Dalarne till tjänstgöring inkallade extra ordinarie gränsridaren
måtte blifva uppförda på ordinarie stat, på det att de måtte vinna den
tryggade ställning, som erfordrades för anskaffande af egna, för tjänstgöringen
välbelägna bostäder. Under förutsättning emellertid, att de föreslagna
två gränsuppsyningsmanstjänsterna blefve inrättade, har gränsbevakningschefen
ansett sig icke böra föreslå större ökning af antalet
ordinarie gränsridare än en sådan, afsedd för bevakningen i Dalsland och
Värmland.
Jämväl detta förslag har kommissionen ansett sig böra biträda; och
hemställer kommissionen fördenskull, att i staten måtte uppföras dels två
gränsuppsyningsmanstjänster, afsedda, den ena för gränsbevakningen i
Dalsland och Värmland, den andra för gränsbevakningen i Dalarne,
samt med skyldighet för innehafvarne att tillika förrätta gränsridaretjänstgöring,
dels ock en för gränsbevakningen i Dalsland och Värmland afsedd
ny gränsridaretjänst. I
I Jämtland bestrides gränsbevakningen af en gränsuppsyningsman
och sju gränsridare, uppförda å tullkammarens i Östersund stat. Enligt
vunna upplysningar kan emellertid posteringen i Storrensjön, bestående af
en gränsridare, indragas, därest en annan postering, nämligen den i Medstugan,
flyttas till Saxvallen eller Skalstugan och sålunda förlägges å en
mellan gränsen och afvägen till Storrensjön belägen plats. Då gränsridaren
i posteringen Medstugan tillika är föreståndare för gränsstationen
173
därstädes, bör naturligen ock gränsstationen förflyttas till Saxvallen eller
Skalstugan.
Kommissionen föreslår alltså, att en gränsridaretjänst afföres ur staten.
Vid den norr om Jämtland belägna delen af gränsen emot Norge
finnes ordinarie gränsbevakning icke anställd, men under de senare åren
har, åtminstone tidtals, tillfällig bevakning ^varit posterad i Arjeploug inom
Norrbottens län.
1900 års tullstatskommitté omförmäler i sitt den 29 oktober 1902
afgifna betänkande, att kommittén, till upplysning om, huruvida å någon
eller några platser vid den inom Västerbottens eller Norrbottens län belägna
delen af riksgränsen mot Norge ordinarie gränsbevakning kunde
anses erforderlig, tagit del af en skriftväxling, som under åren 1898,
1899 och 1900 i detta ämne förts mellan generaltullstyrelsen, å ena,
samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens och Norrbottens
län äfvensom tullkamrarna i Östersund, Piteå och Skellefteå, å andra sidan.
Af den redogörelse, kommittén lämnar för hvad densamma därvid
inhämtat, framgår hufvudsakligen, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
bägge nyssnämnda län afstyrkt anordnande af ständig gränsbevakning i
ifrågavarande områden, åtminstone innan vägförbindelserna blifvit bättre
ordnade än hvad scm då vore fallet, hvarvid framhållits, bland annat,
att varuinförseln dit vore jämförelsevis obetydlig och att det skulle medföra
stora svårigheter och kostnader att i dessa, egentliga vägförbindelser
saknande trakter åstadkomma effektiv bevakning; samt att tullförvaltaren
i Östersund, som på uppdrag af generaltullstyrelsen berest gränstrakterna
inom Västerbottens län för afgifvande af utlåtande i förevarande fråga,
likaledes, särskildt på grund af svårigheten att därstädes åstadkomma
någon effektiv bevakning, icke funnit skäl att tillstyrka anordnande af
stadigvarande tulluppsikt å någon del af lappmarksgränsen. — Med afseende
å hvad kommittén sålunda inhämtat och då anordnande, i mån af
behof, af tillfällig gränsbevakning på en eller annan plats inom lappmarkerna
icke föranledde något särskildt iakttagande vid regleringen af tull
-
Lapp
markerna.
174
Gränsen
mot Finland.
verkets stater, hade, anför kommittén slutligen, densamma funnit något
förslag från dess sida beträffande gränsbevakning vid denna del af riksgränsen
icke erfordras. —
Såvidt kommissionen kunnat utröna, hafva de förhållanden, som sålunda
åberopats till stöd för obehöfligheten af ordinarie gränsbevakning i
lappmarkerna, icke sedan den tiden undergått någon sådan förändring, att
kommissionen finner anledning föreslå anställande därstädes af ständig
gränsbevakning, hvilken endast skulle ådraga statsverket kostnader utan
att dock kunna göras effektiv.
Gränsbe vakn i ngsper son a I en vid gränsen mot Finland består för närvarande
af å tullkammarens i Haparanda stat uppförda sjuttio gränsridare
under befäl — närmast under tullförvaltaren i Haparanda — af en gränsöfveruppsyningsman
och tre gränsuppsyningsmän. Oaktadt befintligheten
af en så betydande ordinarie personal har det dock, till hämmande-af den
alltjämt förekommande smugglingen, hvilken, i den mån densamma genom
ökad bevakning försvårats i de sydligare gränstrakterna, söker sig väg
öfver gränsen i mera aflägsna trakter, befunnits nödvändigt att i ständig
tjänstgöring använda ett stort antal extra ordinarie gränsridare. Antalet
ständigt inkallade sådana betjänte har sålunda de senaste åren öfverstigit
30 och uppgick år 1908 till 37. Härförutom har under större eller
mindre del af hvarje år tillfällig förstärkning af gränsbevakningen måst
anordnas, så att högsta antalet samtidigt inkallade extra ordinarie gränsridare
år 1908 uppgick ända till 50.
Tullkammaren i Haparanda har, under framhållande af det betydande
antal extra ordinarie gränsridare, som sålunda användts i ständig tjänstgöring,
men med förmälan, att icke alla dessa gränsridare borde öfverflyttas
på ordinarie stat, då det vore lämpligt, att någon tids inkallning i
tjänstgöring alltid föreginge vinnande af ordinarie anställning, hemställt,
att tjuguåtta nya gränsridaretjänster måtte inrättas vid gränsbevakningen
mot Finland.
Kommissionen hyser för egen del den uppfattning, att det måste
175
anses såväl ur synpunkten af statsverkets säkerhet önskligt som äfven
med billighet och rättvisa mot personalen öfverensstämmande, att större
delen af de extra ordinarie gränsridare, som ständigt användas i en alltid
ansträngande och maktpåliggande samt, enligt hvad erfarenheten visat,
stundom med lifsfara förenad tjänstgöring, varder ersatt med ordinarie
befattningshafvare. Dock har kommissionen ansett, att det af tullkammaren
i Haparanda föreslagna antalet nya gränsridaretjänster skulle kunna
i någon mån nedsättas; och föreslår alltså kommissionen, att i staten
måtte uppföras tjugu för bevakningen vid gränsen mot Finland afsedda
gränsridaretj änster.
Kommissionens förslag angående personalen vid gränsbevakningen
innebär alltså en ökning med
3 gränsuppsyningsmän (1 i Bohuslän, 1 i Dalsland och Värmland samt
1 i Dalarne); samt
22 gränsridare (1 i Bohuslän, 1 i Dalsland och Värmland samt 20
vid gränsen mot Finland);
äfvensom en minskning med -1 gränsrv/are (i Jämtland).
IY. Aflöning och andra med tjänster rid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning förenade förmåner.
Redogörelse
för nuvarande
förhållanden.
1. De särskilda aflöningstitlarna.
Efter förestående redogörelse för lokalförvaltningens samt kust- och
gränsbevakningens organisation äfvensom för det antal tjänster, som funnits
erforderliga vid nämnda afdelningar af tullverket, öfvergår kommissionen
nu till frågan om aflöning och öfriga med befattning inom samma
afdelningar förenade förmåner. — Då i det följande talas om tullverket
eller befattningshafvare inom tullverket, afses härmed tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning eller befattningshafvare vid
dessa tullverkets afdelningar.
Aflöning, som tillkommer befattningshafvare inom tullverket, sönderfaller
i lön och tjänstgöring spenning av. Härjämte åtnjuta samma befattningshafvare
efter viss tids tjänstgöring och under vissa villkor förhöjning
i aflöningen, ålderstillägg.
Sedan lång tid tillbaka har beträffande aflöningen för befattningshafvare
inom tullverket gällt och gäller fortfarande,
att lönen motsvarar det belopp, som vid afskedstagande skall tillfalla
befattningshafvaren i pension, därest han är till hel pension berättigad;
177
att tjänstgöring spenningarna utgöra den lönefyllnad, som tillkommer
befattningshafvaren under den tid, han innehar tjänsten;
att cdderstillägget, för att icke inverka på pensionsbeloppet, i sin
helhet hänföres till tjänstgöringspenningar; samt
att befattningshafvare skall vid sjukdom eller annat laga förfall afstå
en fjärdedel af lön och tjänstgöringspenningar äfvensom af ålderstillägg,
om sådant af honom innehafves.
Af sistnämnda stadgande framgår, att enligt tullverkets stat tjänstgöringspenningarna
endast hafva den negativa betydelsen att utgöra den
del af aflöningen, som icke grundlägger pensionsrätt, men icke tillika,
såsom i andra aflöningsstater vanligen är fallet, utmärka den del af aflöningen,
som vid tjänstgöringsförhinder skall af befattningshafvaren afstås
och tillfalla den, som i hans ställe bestrider tjänsten. Anledningen till
detta för tullverket egendomliga förhållande, hvilket vid olika tillfällen
utgjort föremål för Riksdagens uppmärksamhet, utvecklades närmare af
generaltullstyrelsen vid afgifvande af förslag till stater för år 1875 och
torde i korthet kunna angifvas vara följande. Af skäl, som upprepade
gånger andragits och af statsmakterna godkänts — förnämligast åtskilliga
befattningars i tullverket egenskap af uppbördstjänster samt den grannlaga
och svårkontrollerbara beskaffenheten af många tulltjänstemännen åliggande
göromål — här aflöningen för vissa tjänstinnehafvare i tullverket,
synnerligast vid lokalförvaltningen, sedan gammalt ansetts böra fastställas
till högre belopp än för befattningshafvare af motsvarande tjänsteställning
inom andra förvaltningsgrenar. Däremot hafva pensionerna ansetts icke
böra utgå med något väsentligen högre belopp för samma tjänstinnehafvare
i tullverket än för andra med dem jämförliga befattningshafvare i
statens tjänst. Då nu den pension, som befattningshafvare i tullverket
efter uppnådd full pensionsålder ägde undfå, skulle utgå med samma
belopp som den ordinarie lönen, kunde alltså den del af aflöningen för
vissa tulltjänstemän, hvilken ansågs böra tillkomma dem utöfver hvad
andra med dem jämförliga statstjänare åtnjöto, icke läggas på lönen utan
hänfördes, för att icke inverka på pensionsbeloppet, till tjänstgörings
23
-
Lön och
tjänstgöringspenningar.
178
penningarna. Det förhållande mellan lön och tjänstgöringspenningar, som
i allmänhet gällde, nämligen att endast så stor del, eller en fjärdedel af
det hela, som enligt nådiga cirkuläret den 9 november 1860 skulle af
tjänsteman afstås, när vid honom medgifven tjänstledighet eller eljest
förekommande hinder för tjänstens utöfvande annan person maste därtill
förordnas, skulle betraktas såsom tjänstgöringspenningar och öfriga tre
fjärdedelar såsom lön, blef därför icke gällande beträffande aflöningen för
nu ifrågavarande befattningshavare i tullverket, hvilkas tjänstgöringspenningar
på grund af nyss omförmälda förhallanden kommit att öfverstiga
en fjärdedel af hela aflöningen. Å andra sidan förekomma äfven
befattningar inom tullverket, vid hvilka tjänstgöringspenningarna bestämts
till belopp, understigande en fjärdedel af begynnelseaflöningen. I regel
beror detta på det stora antal lönekategorier, som förekommer inom vissa
tjänstegrader i tullverket. Innehafvarne af de befattningar, hvarom nu
är fråga, intaga nämligen en tjänsteställning, som ansetts böra bereda
dem en icke alltför obetydlig pension, och åtnjuta därför en jämförelsevis
stor del af sin begynnelseaflöning i form af lön; men då deras aflöning,
på grund af tjänstens beskaffenhet, ansetts böra i mera väsentlig mån
understiga den aflöning, som innehafvare af andra, mera maktpåliggande
befattningar inom samma tjänstegrad åtnjuta, har minskningen företrädesvis
vidtagits i fråga om tjänstgöringspenningarna, hvilka i följd däraf
kommit att understiga en fjärdedel af begynnelseaflöningen; och är sålunda
icke heller i fråga om dessa befattningshafvares aflöning den vanliga
proportionen mellan lön och tjänstgöringspenningar rådande. — För
att emellertid likställa befattningshafvare inom tullverket med andra civila
befattningshafvare i fråga om den del af aflöningen, som skulle afstås
vid tjänstgöringsförhinder, tillgrep man då den utvägen att beträffande
förstnämnda befattningshafvare bestämma denna del till en fjärdedel af
hela aflöningen, ehvad den utgick såsom lön eller tjänstgöringspenningar.
Föreskrift härom utfärdades i nådigt bref den 8 januari 1875, från hvithet
samma bestämmelse, dock med det förklarande tillägg, att jämväl
en fjärdedel af ålderstillägget, om sådant innehades af den ledige tjänst
-
179
innehafVaren, skulle af honom afstås, intagits i nu gällande aflöningsreglemente
för tjänstemän och betjänte vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning af den 10 juni 1904. Den del af ålderstillägget,
som skall af tjänstinnehafvare under tjänstledighet afstås, besparas
enligt föreskrift i samma aflöningsreglemente tullverket.
Nu gällande bestämmelser rörande åtnjutande af ålderstillägg äro Ålderstiiiägg.
följande.
Med afseende å rätt till ålderstillägg indelas tjänstemän i tre grader
och betjänte likaledes i tre grader. Af tjänstemännen hänföras
till tredje graden: öfverinspektorer och kustbevakningschefer äfvensom
tullförvaltare och öfverkontrollörer i Stockholm, Gäfle, Göteborg^
Hälsingborg, Malmö, Norrköping och Sundsvall samt tullförvaltare i
Halmstad, Landskrona och Kalmar;
till andra graden: tullförvaltare och öfverkontrollörer, som ej tillhöra
tredje graden, äfvensom kontrollörer, tull fiskaler och gränsbevakningschefer;
samt
till första graden: kammarskrifvare och inspektörer.
Af betjänte hänföras
till tredje graden: öfveruppsyningsman och gränsöfveruppsyningsmän;
till andra graden: uppsyningsman, gränsuppsyningsmän, kustbevakningsförmän,
jaktuppsyningsmän och kustuppsyningsmän äfvensom vaktmästare
med minst 1,200 kronors begynnelseaflöning; samt
till första graden: vaktmästare, som icke tillhöra andra graden, kustvakter,
gränsridare, kammarvaktmästare och kustroddare.
Det för hvarje särskild tjänst i staten upptagna ålderstillägg är
uppdeladt i två hälfter. Tidpunkten, då tjänstinnehafvare kan komma i
åtnjutande af ålderstilläggets första hälft, inträder efter fem år och tidpunkten,
då han kan komma i åtnjutande jämväl af andra hälften, efter
tio år, sedan han tillträdt innehafvande tjänst eller tjänst, tillhörande
samma eller högre ålderstilläggsgrad eller därmed likställd befattning inom
180
centralverket.1) Såsom villkor för rätten att komma i åtnjutande af vare
sig ena eller andra hälften af ålderstillägget gäller, att tjänstinnehafvaren
skall hafva under mer än fyra femtedelar af den tid, som erfordras för
tillträde af respektive hälft af detsamma, med godt vitsord bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller
visst slag af kostnadsfri ledighet. Ålderstillägg utgår icke förrän vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldem
blifvit uppnådd.
I ändamål att af hjälpa vissa anmärkta missförhållanden, nämligen att
befordran till tjänst i högre ålderstilläggsgrad kunde medföra minskad
aflöning därigenom, att den befordrade, om han redan vid den tjänst,,
hvarifrån han befordrades, intjänat hela ålderstillägget, vid öfvergången
till den nya tjänsten förlorade detta och måste börja med ny beräkning
af tjänstår för vinnande af ålderstillägg i den högre graden äfvensom
att tjänstemän i högsta ålderstilläggsgraden i regel icke kunde komma i
åtnjutande af fullt ålderstillägg vid tjänsten, förr än de redan öfverskridit
pensionsåldern, blef på förslag af 1900 års tullstatskommitté stadgadt,
dels att vid befordran från tjänst i närmast lägre ålderstilläggsgrad vederbörande
tjänstinnehafvare finge för rätt till ålderstillägg i den högre graden
tillgodoräknas den tid, intill fem år, under hvilken han tilläfventyrs
innehaft och bestridt tjänst i förstberörda grad, sedan han där intjänat
stadgad tid för tillträde af hela ålderstillägget, dels ock att, därest tjänsteman
eller betjänt, som från tjänst i lägre ålderstilläggsgrad befordrats
till tjänst i högre sådan grad, vid den förra befattningen på grund af
intjänadt ålderstillägg uppburit aflöning till högre belopp än honom vid
den nya befattningen tillkomme, han skulle äga såsom personligt aflöningstillägg
uppbära skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjäns- i)
i) Enligt nådigt bref den 1 november 1878 skulle sekreteraren hos generaltullstyrelsen
upptagas bland tjänstemän af tredje ålderstilläggsgraden, öfriga tjänstemän vid styrelsens byråer
bland tjänstémän af andra graden samt de hos styrelsen anställda vaktmästame hänföras till
andra graden af tullverkets betjänte.
181
ten genom intjänande af ålderstillägg stigit till det förut innehafda
beloppet.
Då kommissionen nu går att redogöra för de förslag beträffande de
särskilda aflöningstitlarna, hvartill kommissionen funnit anledning, framställer
sig först frågan om förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar
äfvensom om sambandet mellan lönens och pensionens storlek.
Det lärer icke kunna bestridas, att det sätt, på hvilket för närvarande
fördelningen af tjänstinnehafvares i tullverket aflöning i lön och tjänstgöringspenningar
är bestämd, måste förefalla godtyckligt och föga konsekvent.
Så utgöra, för att nämna några exempel, för nedannämnda tjänstinnehafvare
tjänstgöringspenningarna i procent af begynnelseaflöningen:
för öfverinspektorer i 4:e lönegraden ............ 40 procent
» » » l:a » ------------ 16 »
» tullförvaltare » 7:e » ------------ 30 »
» » » l:a » ------------ 17.2 »
» öfverkontrollörer » 4:e » ------------ 38.3 »
» » » l:a » ............ 27 »
» kammarskrifvare » 3:e » ------------ 30.7 »
» » » l:a » —....... 18.i »
» öfveruppsyningsmän » 2:a » -.......... 33.3 »
» » » l:a » ............ 23.8 »
» uppsyningsman » 2:a » .......— 35.2
» » » l:a » ............ 21.4 »
Då, såsom ofvan nämnts, ålderstillägget, för att icke inverka på
pensionsbeloppet, anses såsom tjänstgöringspenningar, komma gifvetvis för
tjänstinnehafvare, som åtnjuta ålderstillägg och särskildt fullt sådant tillägg,
tjänstgöringspenningarna att utgöra vida större proc-entisk andel af aflöningen.
De utgöra sålunda för öfverinspektorer af 4:e graden 47.5 procent
och för öfveruppsyningsmän af 2:a graden ända till 52.9 procent af
Kommissionens
förslag beträffande
aflöningstitlarna.
Förhållandet
mellan lön
och tjänstgöringspenningar.
Pensionsunderlag.
182
slutaflöningen samt öfverstiga för alla tjänstinnehafvare en fjärdedel af
nämnda aflöning, oftast ganska väsentligt. —
Mot det förslag till normalaflöningsstat för tullverket, som förelädes
1869 års riksdag och hvilket i förevarande hänseende företedde samma
egendomligheter som nu gällande stat, anmärkte Riksdagen, bland annat,
att den i förslaget upptagna fördelning af lönebeloppen i lön och tjänstgöringspenningar
syntes icke vara uppgjord efter några bestämda grunder,
hvarförutom inom flera tjänstegrader förefunnes en alltför stor mångfald
af lönekategorier, hvilket menligt inverkade på pensionsförhållandena.
Vid afgifvande af nytt förslag till normalstat den 9 november 1869 bemötte
generaltullstyrelsen denna Riksdagens anmärkning och anförde därvid,
bland annat, att den omständigheten, att tullpersonalen vore tillförsäkrad
att åtnjuta lönen i pension, gjort det nödvändigt att fördela aflöningen
i lön, som grundade pensionsrätt, och tjänstgöringspenningar,
hvilka utgjorde den lönefyllnad, hvaraf tjänstemännen under sin verksamhetstid
borde vara i åtnjutande. Härigenom komme väl aflöningskategoriema
att förete en stor mångfald, men i verkligheten bereddes på detta
sätt både större sparsamhet med statens medel och ett rättvisare tillgodoseende
af tjänstemännens relativa aflönings- och pensionsbehof äfvensom
ett mindre antal pensionsgrader, än som eljest kunde till vägabringas.
Och ehuru mellan de föreslagna ordinarie lönerna och tjänstgöringspenningarna
förefunnes synnerligen stora skiljaktigheter, borde detta icke anses
härflyta från planlöshet vid förslagets upprättande utan berodde dels på
nyss omförmälda förhållanden, dels på styrelsens öfvertygelse, att en mera
uniform lönereglering för tullstaten hvarken skulle lända till besparing
för statsverket eller till verklig rättvisa mot personalen och åtminstone
icke kunna på en gång blifva förenlig med dessa hvar för sig viktiga
syften.
Äfven vid afgifvande af förslag till stater för år 1875 fäste generaltullstyrelsen
uppmärksamheten därpå, att gällande föreskrifter rörande
tulltjänstemännens pensionsrätt vid afskedstagande föranledde behof af aflöningens
fördelning under olika titlar af lön och tjänstgöringspenningar i
183
sådana växlande proportioner, att den med förhållandena icke fullt hemmastadde
lätt frestades att däri se principlöshet eller godtycke. —
Af den nu lämnade redogörelsen, jämförd med hvad kommissionen
här ofvan (sid. 177 — 179) anfört rörande anledningen till gällande stadgande,
att befattningshafvare vid tullverket skall vid sjukdom eller annat laga förfall
afstå en fjärdedel af sammanlagda aflöningen, torde framgå, att orsaken
till de sålunda af Riksdagen anmärkta och ännu kvarstående olikformigheterna
i fråga om fördelningen af tullpersonalens aflöning i lön och
tjänstgöringspenningar förnämligast är att söka dels i det sedan lång tid
tillbaka bestående förhållandet, att den pension, som befattningshafvare i
tullverket efter uppnådd full pensionsålder kan undfå, utgår med samma
belopp som den ordinarie lönen, dels i för tullverket egendomliga förhållanden,
som för vissa befattningshafvare därstädes betinga aflöningens utmätande
på annat sätt än i fråga om jämnställda befattningshafvare i
andra statens verk. Ehuru det väl knappast lärer kunna påvisas, att
några verkliga olägenheter uppstå af omförmälda olikformigheter, vill det
likväl synas kommissionen önskvärdt, att desamma kunde undanröjas och
därigenom aflöningsstaten erhålla ett mera likformigt utseende i nu ifrågavarande
afseende samt tillika föreskrift meddelas, att tjänstgöringspenningarna
skulle utgöra den del af aflöningen, som vid tjänstgöringsförhinder
skulle afstås af tjänstinnehafvaren. Kommissionen har därför sökt
en utväg att förverkliga nämnda önskningsmål och funnit densamma i den
enligt lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension öppen lämnade möjligheten att i lönestaten fastställa särskildt
pensionsunderlag. I denna lag är nämligen stadgadt, att såsom underlag
för bestämmande af pensions belopp skall, där eg särskildt ''pensionsunderlag
är i lönestaten fastställdt, tjäna, för tjänst, med hvilken jämte lön
tjänstgöringspenningar eller ortstillägg äro förenade, hela lönen och för
annan tjänst två tredjedelar af lönen. Därest i staten särskildt pensionsunderlag
bestämdes och det nu rådande sambandet mellan lönens och
pensionens belopp sålunda upphäfdes, skulle det blifva möjligt att, utan att
åsidosätta de särskilda hänsyn, som, enligt hvad ofvan sagts, lära höra
184
tagas vid bestämmande af vissa tulltjänstemäns aflöning, verkställa fördelningen
däraf i lön och tjänstgöringspenningar på ett för tullverkets alla tjänstinnehafvare
något så när likformigt sätt och tillika så, att tjänstgöringspenningarna
komme att motsvara den del af aflöningen, som skäligen kan
anses böra åligga befattningshafvaren att vid sjukdom afstå.
Kommissionen har därför vid utarbetande af förslag till aflöningsstat
och aflöningsreglemente tillämpat följande ledande grundsatser, nämligen:
att aflöningen fördelats i lön och tjänstgöringspenningar, i regel sålunda,
att lönen bestämts till omkring tre fjärdedelar och tjänstgöringspenningarna
till omkring en fjärdedel af begynnelseaflöningen;
att tjänstgöringspenningarna skola af befattningshafvare afstås vid
tjänstgöringsförhinder på grund af sjukdom; samt
att för hvarje tjänst i staten bestämts särskildt pensionsunderlag.
Oaktadt genom förut omförmälda, på förslag af 1900 års tullstatskommitté
införda bestämmelser rörande tjänstinnehafvares rätt att vid befordran
från tjänst i lägre till tjänst i högre ålderstilläggsgrad få tillgodoräkna
sig viss tid af tjänstgöringen i den lägre graden eller i vissa fall
erhålla ett personligt aflöningstillägg inträdt en väsentlig förbättring i tidigare
gällande villkor för rätt att komma i åtnjutande af ålderstillägg,
vill det dock synas, som om de nuvarande bestämmelserna rörande ålderstillägg
icke mera allmänt skulle hafva kunnat tillfredsställa tullverkets
personal, enär i de till kommissionen öfverlämnade framställningarna talrika
förslag om ändring i dessa bestämmelser förekomma. I åtskilliga
fall har kommissionen ansett fog föreligga för de gjorda ändringsförslagen
och fördenskull, på sätt af här nedan lämnade redogörelse framgår, funnit
sig böra biträda desamma; i andra fall däremot hafva förslagen funnits
icke böra föranleda någon kommissionens åtgärd. —
Alderstilläg- Enligt hvad redan nämnts, anses ålderstillägget för närvarande, för
rande a^J icke inverka på pensionsbeloppen, såsom tjänstgöringspenningar, hvar
nen-
jämte är stadgadt, att vid tjänstledighet skall afstås, förutom fjärdedelen
185
af lön och tjänstgöringspenningar, jämväl en fjärdedel af tilläfventyrs intjänadt
ålderstillägg, hvilken sistnämnda fjärdedel dock icke tillkommer vikarien
utan besparas tullverket. Denna bestämmelse har gifvit anledning
till anmärkning från personalens sida. I fråga härom har nämligen anförts,
beträffande ledighet för styrkt sjukdom, att det belopp, som den
sjuke sålunda måste afstå, blefve olika för olika tjänstinnehafvare i samma
grad, allteftersom den sjuke åtnjöte ålderstillägg eller icke; att likväl det
bidrag, hvilket den för sjukdom ledige hade att lämna för tjänstens uppehållande,
inom hvarje tjänstegrad borde vara konstant och således statens
skyldighet vid dylika tillfällen lika; samt att hvarje minskning i inkomsterna
under sjukdom, då utgifterna helt naturligt vore större än vanligt, måste,
särskildt för familj försörj are, vara synnerligen betungande. Äfven vid
ledighet för enskilda angelägenheter — då den ledige kunde åläggas att
afstå mera än fjärdedelen af sin aflöning, ålderstillägg inberäknadt — inbesparades
till statsverket den fjärdedel af ålderstillägget, som den ledige
tjänstinnehafvaren under alla omständigheter måste afstå; och detta syntes
icke vara med billighet öfverensstämmande och vore ej heller erforderligt
såsom korrektiv mot eventuellt missbruk af dylik tjänstledighet. —
Oafsedt de sålunda anförda skälen för upphäfvande af stadgandet om
inbesparing till statsverket af viss del af tjänstinnehafvares ålderstillägg,
har kommissionen, med hänsyn till de grundsatser beträffande aflöningsstaten
och aflöningsreglementet, h vil ka. enligt hvad nyss framhållits, varit
för kommissionen ledande, funnit ålderstillägget för befattningshafvare vid
tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning böra, i likhet
med ålderstillägg för befattningshafvare inom generaltullstyrelsen, utgöra
en med vissa bestämda tidsmellanrum uppkommande förhöjning af lönen,
i följd hvaraf skyldighet att vid sjukdom afstå någon del af denna förhöjning
icke synts böra åligga tjänstinnehafvare. Yid ledighet af annan
anledning än styrkt sjukdom bör det däremot fortfarande kunna åläggas
honom att afstå, förutom tjänstgöringspenningarna, jämväl någon del af
lönen och sålunda äfven af däri tilläfventyrs ingående förhöjning eller
ålderstillägg; men hvad den ledige tjänstinnehafvaren sålunda må åläggas
24
\
186
Tjänstemännens
indelning
i ålderstilläggsgrupper.
afstå, bör användas för tjänstens uppehållande under ledigheten och icke
indragas till statsverket. — Kommissionen har fördenskull i sitt förslag
till aflöningsreglemente intagit bestämmelser i nu omförmäld riktning.
På sätt af ofvanstående redogörelse för nu gällande bestämmelser
angående ålderstillägg framgår, äro med afseende å rätt därtill tjänstemännen
indelade i tre och betjänte likaledes i tre grader. Innan kommissionen
öfvergår till frågan om denna indelning, har kommissionen funnit
nödigt att i detta sammanhang omförmäla, att kommissionen ansett
samtliga befattningshafvare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning böra benämnas tjänstemän och sålunda benämningen betjänte
bortfalla. Då det emellertid visat sig lämpligt att fortfarande äga
kollektiva beteckningar för olika grupper af befattningshafvare, hafva införts
benämningarna tjänstemän af högre grad, hvarmed afses de nuvavande
tjänstemännen, samt tjänstemän af lägre grad, motsvarande de nuvarande
betjänte. — I ännu ett afseende har kommissionen funnit skäl
föreslå ändring, hvilken jämväl torde böra här omförmälas, nämligen i
fråga om de nuvarande kontrollörernas i tredje lönegraden eller förste
kontrollörernas ställning. Sådan befattningshafvare utnämnes nu till kontrollör
i tullverket med tjänstgöringsskyldighet tills vidare såsom förste
kontrollör vid viss förvaltning; och äro de sålunda i staten upptagna såsom
kontrollörer. Kommissionen har i staten upptagit dem såsom förste
kontrollörer, hvaraf lärer följa, att de böra utnämnas till förste kontrollörer
i tullverket med tjänstgöringsskyldighet tills vidare vid viss förvaltning.
—
Efter jämförelse mellan de olika befattningshafvarnes inbördes tjänsteställning
och aflöningar, sådana dessa blifvit i kommissionens förslag till
aflöningsstat upptagna, har kommissionen icke funnit anledning ifrågasätta
någon förändring i det antal grader, i hvilka för närvarande tjänstemännen
för sig och betjänte för sig äro indelade med afseende å rätten till
ålderstillägg. Dessa grader hafva emellertid, till undvikande af förväxling
187
i anledning af de utaf kommissionen föreslagna benämningarna tjänstemän
af högre och lägre grad, erhållit benämningen ålderstilläggsgrupper.
Kommissionen föreslår nu, att tjänstemännen vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning måtte, med afseende å rätten att
efter viss tids innehafvande af tjänst kunna komma i åtnjutande af i staten
fastställd löneförhöjning eller ålderstillägg, indelas i följande ålderstilläggsgrupper,
nämligen:
A. Tjänstemän af högre grad.
Tredje gruppen. Ofverinspektorer och kustbevakningschefer äfvensom
tullförvaltare med begynnelseaflöning af 6,000 kronor eller däröfver
samt öfverkontrollörer;
Andra gruppen. Tullförvaltare, som ej tillhöra tredje gruppen, äfvensom
förste kontrollörer, kontrollörer, tullfiskaler och gränsbevakningschefer;
Första gruppen. Kammarskrifvare och inspektörer.
B. Tjänstemän af lägre grad.
Tredje gruppen. Öfveruppsyningsmän, kustöfveruppsyningsmän och
gränsöfveruppsyningsmän;
Andra gruppen. Uppsyningsman, kustuppsyningsmän och gränsuppsyningsmän
äfvensom vaktmästare med minst 1,500 kronors begynnelseaflöning;
Första
gruppen. Vaktmästare, som ej tillhöra andra gruppen, kustvakter,
gränsridare och kustroddare.
Till största delen sammanfaller denna indelning af tjänstemännen i
olika ålderstilläggsgrupper med den nuvarande indelningen i grader och
är liksom denna grundad på de resp. befattningarnas begynnelseaflöning.
Den mest påfallande olikheten torde vara, att kustöfveruppsyningsmännen
— hvilka, såsom ofvan nämnts, motsvara de nuvarande jaktuppsyningsmännen
äfvensom kustbevakningsförmannen — blifvit, med hänsyn såväl
till begynnelseaflöningens storlek som till den befälsställning. hvilken af
188
Ålderstilläggens
antal
och tiden
mellan desamma.
Allmänna villkor
för löneförhöjning.
kommissionen ansetts böra uttryckligen tillerkännas dem, uppförda i tredje
ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af lägre grad. — I öfrigt torde beträffande
den föreslagna indelningen endast behöfva erinras om kommissionens
hemställan rörande indragning af samtliga öfverkontrollörstjänster
med undantag af de vid tullkamrarna och packhusinspektionerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö äfvensom om kammarvaktmästare tjänsternas
ersättande med vaktmästaretjänster.
I nu gällande allmänna bestämmelser om aflöningsförhöjning eller ålderstillägg
efter viss tids fortsatt tjänstgöring har kommissionen funnit
sig böra ifrågasätta vissa ändringar. Det lärer icke kunna betviflas —
och har äfven vid under de senaste åren företagna regleringar af flera
lönestater erkänts —- att systemet med ett större antal tätare återkommande
löneförhöjningar, om också hvar för sig till ett mindre belopp,
bättre än ett system med färre förhöjningar med längre tids mellanrum,
äfven om dessa hvar för sig är o något större, motsvarar tjänstemannens
behof af ökade inkomster under den del af hans lefnad, då hans utgifter
för familjens uppehälle och barnens uppfostran oundvikligen äro stadda i
alltjämt fortgående ökning. Då kommissionen för sin del är öfvertygad
om riktigheten af denna uppfattning, har kommissionen funnit sig böra
tillmötesgå en i förevarande hänseende af Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening
gjord framställning och föreslår förty, dels att löneförhöjningarnas
antal måtte ökas till tre från de nuvarande två, dels ock att
tiden mellan hvarje löneförhöjning måtte bestämmas till tre år i stället
för fem, såsom nu är fallet.
Hvad angår de allmänna villkoren för rätt att komma i åtnjutande af
löneförhöjning inom hvarje särskild ålderstilläggsgrupp, torde i allt hufvudsakligt
de nu gifna bestämmelserna böra fortfarande gälla; dock torde
böra stadgas, dels, i likhet med hvad för befattningshafvare inom generaltullstyrelsen
föreslagits, att fullgörande af offentligt uppdrag grundar enahanda
rätt till löneförhöjning som bestridande af egen eller, på grund af
189
förordnande, annan statens tjänst, dels ock, i samband med nedsättandet
af tiden mellan löneförhöjningarna till tre år, att tjänstinnehafvaren för
att komma i åtnjutande af löneförhöjning, skall under mer än fem sjättedelar
af sagda tidsrymd hafva bestridt sådan tjänstgöring, som grundlägger
rätt till löneförhöjning.
I fråga om tjänstinnehafvares rätt att, vid befordran från tjänst i
lägre till tjänst i närmast högre ålderstilläggsgrad, för vinnande af ålderstillägg
i den senare graden räkna sig tillgodo viss tid, för närvarande
intill fem år, af den tjänstetid, han efter intjänande af stadgad tid för
tillträde af hela ålderstillägget i den lägre graden tillbragt i denna, har
kommissionen funnit den föreslagna nedsättningen af tiden mellan löneförhöjningarna
böra betinga en motsvarande nedsättning af den öfvertid,
tjänstinnehafvaren sålunda kan få räkna sig tillgodo. Kommissionen föreslår
alltså, att denna tid bestämmes till tre år i stället för nuvarande
fem. — Det i nu gällande aflöningsreglemente förekommande stadgandet,
att tjänstinnehafvare må, i fall hvarom nu är fråga, räkna sig tillgodo
den tid, intill fem år, under hvilken han innehaft och bestridt tjänsten i
den lägre graden, har, enligt hvad upplyst blifvit, gifvit anledning till en
sådan tolkning, att tjänstinnehafvare, som vid befordran till tjänst i den
högre graden innehaft tjänst i den lägre graden under en öfvertid af exempelvis
fem år och en månad men därunder åtnjutit tjänstledighet under
till exempel två månader och således icke bestridt tjänsten i den lägre
graden under en öfvertid af fullt fem år, ansetts icke vara berättigad till
ålder stillägg i den högre graden. Då en sådan inskränkning i förmånen
att vid befordran komma i åtnjutande af löneförhöjning synes kommissionen
icke vara med billighet öfverensstämmande, har kommissionen ansett
föreskrift böra meddelas, att för åtnjutande af nämnda förmån skola gälla
samma villkor som för tillträde i allmänhet af löneförhöjning inom hvarje
särskild grupp.
Särskilda förmåner
vid befordran
till
tjänst i högre
ålderstiilläggsgrupp.
Den på förslag af 1900 års tullstatskommitté tjänstinnehafvare med -
190
gifna förmånen att vid befordran från tjänst i lägre ålderstilläggsgrad (grupp)
till tjänst i högre sådan grad kunna komma i åtnjutande af personligt aflöningstillägg
är, såsom framgår af § 4 i gällande aflöningsreglemente, inskränkt
till det fall, att tjänstinnehafvaren vid den förra befattningen på
grund af intjänadt ålderstillägg uppburit aflöning till högre belopp än honom
tillkommer vid den nya befattningen. Då emellertid tjänstinnehafvare
vid befordran i regel har att vidkännas, förutom kostnad för konstitutorial,
dels ökadt bidrag till egen pensionering, dels högre afgifter för
pensionering af änka och barn, hvarjämte ofta kostnad för flyttning tillkommer,
kan en befordran i vissa fall, nämligen då den aflöning, tjänstinnehafvaren
på grund af intjänadt ålderstillägg åtnjutit vid tjänsten i den
lägre graden, är lika med den honom vid tjänsten i den högre graden
tillkommande aflöning, i själfva verket medföra minskning i hans inkomster
under tilläfventyrs flera års tid. Under sådant förhållande kan det gifvetvis
förekomma, att en tjänsteman finner sig förhindrad att söka befordran
till tjänst, för hvilken lian eljest kunde vara särskildt lämplig, något som
hvarken ur personalens eller statsverkets synpunkt lärer kunna anses
annorlunda än otillfredsställande. För öfrigt synes det kunna med fog ifrågasättas,
huruvida icke begreppet befordran må anses innebära, att den befordrade
bör komma i åtnjutande af högre inkomst än tillförene. Då likväl
en lönestat näppeligen lärer kunna uppställas på sådant sätt, att möjligheten
af förminskad eller icke ökad aflöning vid förflyttning från tjänst
i en ålderstilläggsgrupp till tjänst i högre sådan grupp helt och hållet
undvikes, och i allt fall sådan möjlighet föreligger enligt kommissionens
förslag till aflöningsstat, har kommissionen funnit nu gällande bestämmelser
angående personligt aflöningstillägg böra ersättas med föreskrift därom,
att, därest tjänsteman, som vunnit befordran från tjänst i lägre ålderstilläggsgrupp
till tjänst i närmast högre sådan grupp, vid den förra tjänsten
åtnjutit aflöning till belopp lika med eller högre än den aflöning, han är
berättigad åtnjuta vid den senare tjänsten, han äger genast tillträda det aflöningsbelopp
vid denna tjänst, som närmast öfverstiger det af honom uppburna
aflöningsbeloppet vid den tjänst, hvarifrån han förflyttats, och därefter
191
beräkna tjänstår för tillträdande af återstående löneförhöjning på eljest
föreskrifvet sätt.
Föreskrifterna angående löneförhöjning efter viss tids fortsatt tjänstgöring
äro sammanförda i § 4 af kommissionens förslag till aflöningsreglemente,
till hvilken paragraf jämte därtill hörande motivering kommissionen
beträffande de bestämmelser i ämnet, hvilka icke nu afhandlats, tilllåter
sig hänvisa.
I några under de senare åren reglerade stater har mera allmänt införts
en ny aflöningstitel, ortstillägg, en förmån, afsedd att tillgodokonnna
tjänstinnehafvare å platser, där lefnadskostnaderna äro högre än annorstädes,
och sålunda utjämna de större utgifter, tjänstinnehafvare å sådan plats
måste vidkännas i jämförelse med en å billigare ort stationerad tjänstinnehafvare
med samma aflöning i öfrigt. Att i förevarande hänseende
åstadkomma en exakt jämförelse mellan olika platser är emellertid förbundet
med icke ringa svårighet. Det material, till hvilket man förnämligast
torde vara hänvisad för sådant ändamål, utgöres af de utaf kommerskollegii
afdelning för arbetsstatistik sedan år 1903 utgifna »Meddelanden»
äfvensom ett under år 1909 utgifvet sammandrag af dessa, benämndt
»Lifsmedels- och bostadspriser i Sverige under åren 1904 —1907».
Dessa meddelanden omfatta dock, hvad lifsmedelsprisen beträffar, allenast
ett jämförelsevis begränsad t antal orter; och uppgifterna i dem torde, enligt
hvad afdelningen själf synes medgifva, åtminstone icke ännu kunna tillerkännas
annat än en relativ giltighet. Härtill kommer, att priset å
hyror och lefnadsförnödenheter å en viss ort tydligen kan vara underkastadt
ej oväsentliga växlingar och att därför en klassificering af orterna
med hänsyn till deras större eller mindre dyrhet endast kan äga temporär
giltighet, hvarför densamma tid efter annan måste förnyas. — Ehuru
kommissionen icke vill förneka en viss befogenhet i den tanke,
som ligger till grund för ett mera allmänt införande i staten af ortstillägg
såsom en särskild aflöningstitel, har kommissionen dock, på grund af
Ortstillägg.
192
nyss anförda förhållanden, funnit ortstillägg böra utgå endast till befattningshafvare
å ett mycket begränsadt antal platser, som framför alla
andra utmärka sig genom afsevärdt högre lefnadskostnader eller hvilka
i afseende å läge och klimat måste anses synnerligen ogynnsamt lottade.
Yid den af kommissionen företagna granskning af förhållandena å de
olika orter, där befattningshafvare i tullverket äro anställda, har kommissionen
icke funnit anledning ifrågasätta ortstillägg för andra sådana befattningshafvare
än dem, som äro stationerade vid lokalförvaltningarna i
Stockholm, Haparanda och Biksgränsen, hvilka platser torde företrädesvis
uppfylla de villkor, kommissionen anser böra vara för handen för beviljande
af ortstillägg. Kommissionen torde i detta sammanhang få framhålla, att,
där en hel grupp af tjänstinnehafvare — till exempel gränsbevakningspersonalen
— har sin tjänstgöring förlagd till trakter, beträffande hvilka
i större eller mindre grad föreligga sagda betingelser, härtill tagits hänsyn
vid aflöning ens bestämmande och att i följd häraf för sådana befattningshafvare
ortstillägg ansetts icke böra ifrågakomma. — Beträffande
ortstilläggets belopp har kommissionen ansett detta böra bestämmas till
tio procent af begynnelselönen vid vederbörande tjänst, dock med den
begränsning, att ortstillägg icke må utgå med högre belopp än 300 kronor
årligen. Ortstillägg torde böra anses såsom lön och alltså få af befattningshafvaren
behållas vid tjänstledighet för styrkt sjukdom.
Bestämmelserna om ortstillägg hafva införts i § 11 af kommissionens
förslag till aflöningsreglemente.
2. Särskilda med tjänster vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch
gränsbevakning förenade förmåner.
Förutom den kontanta aflöningen åtnjuta vissa befattningshafvare i
tullverket förmånerna af beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri
läkarvård.
I fråga om rätten till beklädnad, stadgas, såsom redan tidigare
nämnts, i § 11 af nu gällande aflöningsreglemente, att uniformspersedlar
in natura eller beklädnadsersättning till visst belopp, allteftersom det ena
eller det andra pröfvas för tullverket förmånligast, må'' enligt reglemente,
som af generaltullstyrelsen fastställes, tilldelas betjänte vid lokalförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen med undantag af öfveruppsyningsmännen.
Sådant reglemente bar af styrelsen utfärdats den 28 november
1904. Beträffande hufvudsakliga innehållet af detsamma torde kommissionen
få hänvisa till redogörelsen därför å sidan 84 här ofvan. I detta
sammanhang må endast tilläggas, att hvarje till beklädnad berättigad
tjänstinnehafvare erhåller antingen beklädnad in natura, bestående af mössa,
kavaj, väst, byxor och kappa, eller ock, i undantagsfall, beklädnadsersättning,
hvars belopp bestämmes af styrelsen. Härjämte äro för tillfällig användning
pälsar ställda till bevakningspersonalens förfogande i så stort antal,
som för hvarje plats ansetts erforderligt.
Beklädnad
eller beklädnadsersättning.
25
194
Af Sveriges tullmannaförening har framställning blifvit gjord, att
förmånen af fri beklädnad måtte utsträckas att omfatta åtskilliga andra
klädespersedlar, såsom särskilda sommarkläder, oljekläder för kustbevakningspersonalen
m. m. Särskildt har framhållits såsom synnerligen önskvärdt,
att pälsar måtte anskaffas till så stort antal, att en sådan kunde
tilldelas hvarje befattningshafvare, som kunde vara i behof däraf under
sin tjänstgöring, på det att gemensamt begagnande af dessa plagg,
såsom hälsovådligt, måtte kunna undvikas. — Med hänsyn emellertid
till den ganska afsevärda aflöningsförbättring, kommissionens förslag till
aflöningsstat innebär för de tjänstinnehafvare, som nu åtnjuta förmånen
af beklädnad, har kommissionen dock funnit förevarande framställning,
som i själfva verket skulle medföra en ytterligare aflöningsförhöjning,
icke föranleda annan åtgärd från kommissionens sida, än att kommissionen
anser sig böra uttala lämpligheten däraf, att väst af skinn må,
i den mån anslaget till beklädnad därtill lämnar tillgång, tilldelas
hvar och en af de till beklädnad berättigade tjänstinnehafvarne, som däraf
kunna vara i behof vid utöfningen af sin tjänst.
I ett hänseende har kommissionen funnit anledning föreslå ändring
i nu gällande bestämmelser. Enligt dessa äro, såsom af ofvanstående
framgår, öfveruppsyningsmännen uteslutna från åtnjutande af ifrågavarande
förmån. Då emellertid öfveruppsyningsmännen faktiskt tillhöra betjänte
eller, såsom dessa enligt kommissionens förslag skulle benämnas, tjänstemän
af lägre grad och då i fråga om öfveruppsyningsmännen kommissionen
funnit sig icke kunna föreslå en procentiskt lika stor aflöningsförhöjning
som för öfriga tjänstemän af lägre grad, har kommissionen ansett,
att förmånen af beklädnad bör tillkomma jämväl öfveruppsyningsmännen.
Ett ytterligare skäl härför har kommissionen funnit i den omständighet,
att de jaktuppsyningsmän, som enligt kommissionens förslag skulle erhålla
benämningen kustöfveruppsyningsmän och tillhöra tredje ålderstilläggsgruppen
bland tjänstemän af lägre grad, eljest skulle gå i mistning af
ifrågavarande, dem nu tillkommande förmån. — Däremot har kommissionen
icke funnit skäl understödja en af Sveriges allmänna tulltjänstemanna
-
195
förening gjord framställning om tilldelande af beklädnadsersättning åt de
tjänstemän af högre grad, hvilka kunde åläggas att under tjänstgöring
bära uniform.
Bestämmelserna om beklädnad eller beklädnadsersättning återfinnas
i § 14 af kommissionens förslag till aflöningsreglemente.
Enligt § 12 i gällande aflöningsreglemente lämnas åt ordinarie be- Kostnadsfri
tjänte kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter efter läkares skriftliga m. m.
ordination enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t skulle äga meddela.
För innehållet af dessa föreskrifter, hvilka meddelats i nådig skrifvelse
till generaltullstyrelsen den 25 november 1904, äfvensom för de af styrelsen
i cirkulär den 9 januari 1905 utfärdade tillämpningsföreskrifter i detta
ämne har kommissionen redogjort här ofvan (sidorna 35 och 36) och tillåter
sig nu hänvisa till denna redogörelse.
I tjänstgöring vid tullverket användes, såsom redan omförmälts, ett
ofta ganska stort antal extra ordinarie tjänstemän. Då kommissionen
anser det vara med billighet öfverensstämmande, att extra ordinarie
tjänsteman af lägre grad, som ådrager sig sjukdom eller kroppsskada
under tid, då han är i tjänstgöring använd, i förevarande hänseende varder
likställd med ordinarie sådan tjänsteman, har kommissionen i § 15
af förslaget till aflöningsreglemente, där föreskrifter i nu ifrågavarande
ämne finnas meddelade, infört en bestämmelse i antydd riktning.
Af Sveriges tullmannaförening liksom äfven af den till kommissionen
inkallade representanten för tullverkets betjäntkår har ifrågasatts, att förmånen
af fri läkarvård och medicin måtte tilläggas tjänstemäns af lägre
grad familjmedlemmar, hvarjämte föreningen anhållit, att olycksfallsförsäkring
måtte beredas samtliga tulltjänstemän af lägre grad. Dessa framställningar
har kommissionen emellertid funnit icke böra föranleda någon
åtgärd från dess sida.
Åtskilliga befattningshafvare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- Boställe eller
bevakning åtnjuta förmånen af boställe eller fri bostad. Utom hvad beträffar
196
öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm, hvilken
jämlikt i fastställda stater åberopadt nådigt bref af den 10 maj 1867
tillförsäkrats, såsom en del af aflöningen, förmån af boställslägenhet i
huset n:r 49 vid Österlånggatan i Stockholm, där, på sätt här ofvan
(sid. 58) sagts, jämväl generaltulldirektören innehar boställslägenhet, är
emellertid ifrågavarande förmån icke hänförlig till egentlig aflöning. Rättighet
till boställe eller fri bostad är nämligen icke i stat eller eljest
tillerkänd ifrågavarande befattningshafvare, utan denna förmån tillkommer
dem på grund af särskilda förhållanden. Sedan längre tid tillbaka har
fri bostad åtnjutits af innehafvare af befattningar å vissa, vanligen aflägset
belägna och glest bebyggda orter, där det varit omöjligt eller åtminstone
förenadt med stor svårighet för tullpersonalen att förskaffa sig
bostad. Det har därför varit nödvändigt för tullverket att i och för tulltjänstens
behöriga uppehållande å sådana platser anskaffa hus för att bereda
tullfunktionärerna bostad och expeditionslokal, där sådan erfordrats.
Då dessa bostäder merendels äro af ganska anspråkslös beskaffenhet och
i följd däraf värdet af dem obetydligt samt sådana för öfrigt tillkomma
endast ett begränsadt antal befattningshafvare, i regel af lägre tjänstegrader,
ansåg 1900 års tullstatskommitté, enligt hvad densamma anför i
sitt betänkande, sig kunna lämna denna undantagsvis förekommande förmån
utan afseende.
Förutom de befattningshafvare, som sålunda åtnjuta fri bostad, finnes
jämväl ett mindre antal tjänstinnehafvare, hvilka innehafva bostad i tullverket
tillhöriga byggnader, antingen mot underhållsskyldighet eller mot
erläggande af hyra. Slutligen förekomma några få platser, å hvilka kommun
eller bolag, på hvars begäran eller i hvars intresse tullplats inrättats,
tillhandahåller där stationerad tulltjänsteman fri bostad, vanligen på
grund af villkor, som stadgats i sammanhang med tullplatsens inrättande. —
Hvad först beträffar den öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen
i Stockholm tillkommande, i hans aflöning ingående bostadslägenheten,
anser kommissionen denna, liksom generaltulldirektörens boställs
-
197
lägenhet, böra indragas och aflöningen i dess helhet utgå i kontanta penningar.
Vidkommande härefter de fria bostäder i tullverket tillhöriga byggnader,
som, vid sidan af vanlig aflöning, tillhandahållas åtskilliga befattningshafvare
i tullverket, kan kommissionen, äfven om, på sätt 1900 års
tullstatskommitté framhållit, värdet af dessa bostäder är jämförelsevis obetydligt,
likväl icke underlåta att finna åtnjutandet af sådan förmån innebära
en oegentlighet, som enligt kommissionens åsikt icke längre bör
förekomma. Denna förmån medför nämligen obestridligen en förbättring
i den vissa tjänstinnehafvare tillkommande aflöning, som ställer dessa i
ett mera fördelaktigt läge än andra befattningshafvare i samma lönegrad.
Detta förhållande synes kommissionen icke vara med rättvisa öfverensstämmande;
och detta framträder i vissa fall desto skarpare, som, enligt
hvad upplyst blifvit, å några af ifrågavarande platser förmånen tillkommer
allenast en del af därstädes anställda tullfunktionärer, under det att
de öfriga, ehuru stundom till och med af samma tjänstegrad som de förra,
icke åtnjuta samma förmån.
Kommissionen föreslår därför, att nu ifrågavarande förmån måtte
upphöra och att i fall, då å någon plats svårighet möter för där anställd
tullfunktionär att anskaffa bostad och sådan fördenskull upplåtes åt honom
i tullverket tillhörig byggnad, han bör, liksom redan nu å några
platser är fallet, utan någon däraf föranledd ökning i den vid hans tjänst
anslagna aflöningen, erlägga en med hänsyn till värdet af den upplåtna
bostaden och förhållandena å orten såsom skälig ansedd hyra, hvilken
lärer böra bestämmas af generaltullstyrelsen. — Jämväl i de fall, då åt
befattningshafvare hostad i tullverket tillhörig byggnad är upplåten mot
underhållsskyldighet, torde i stället för denna skyldighet hyra för bostaden
lämpligen böra erläggas, därest befattningshafvaren fortfarande vill begagna
sig af densamma.
I detta sammanhang vill kommissionen tillika uttala såsom sin uppfattning,
att tullverket tillhöriga hus och lägenheter, hvilka icke erfordras
198
Extra inkomster.
för uthyrning åt tjänstinnehafvare vid tullverket eller för annat verkets
ändamål, böra, i den mån sådant lämpligen kan ske, försäljas.
Kommissionen, som funnit ofvanberörda förhållande, att å ett fåtal
tullplatser kommun eller bolag upplåtit bostad åt därstädes anställda tulltjänsteman
— enligt hvad upplyst blifvit sammanlagdt 13 stycken —
icke böra föranleda någon kommissionens åtgärd, har i § 12 af sitt förslag
till aflöningsreglemente intagit bestämmelse om skyldighet för tulltjänsteman,
åt hvilken upplåtes bostad i tullverket tillhörig byggnad, att
för bostaden erlägga såsom skäbg ansedd hyra, enligt generaltullstyrelsens
bestämmande.
Många befattningshafvare i tullverket äro vidare i åtnjutande af extra
inkomster. Dessa, som utgå med mycket växlande belopp till olika tjänstinnehafvare
och framför allt på olika platser, äro af två väsentligen skilda
slag. Det ena slaget ntgöres af ersättning, som jämlikt den vid tullstadgan
fogade taxa i vissa fall skall af trafikerande utgöras till befattningshafvare
i tullverket för af honom verkställd tjänsteförrättning. Detta
slag af extra inkomster torde återigen kunna uppdelas i två större hufvudgrupper,
nämligen: ersättning för förrättningar, verkställda å stadgad tjänstgöringstid,
och ersättning för förrättningar, vei’kställda å annan tid eller
s. k. öfvertid. Det andra slaget af extra inkomster utgöres af sådana,
som af annan grund tillfalla befattningshafvare i tullverket; och dessa kunna
likaledes uppdelas i två grupper, nämligen dels sådana inkomster, som i tullverkets
tjänst tillfalla vederbörande, dels sådana, som utgöra ersättning
för bestyr, utförda i omedelbart sammanhang med tulltjänsten. De förra
utgöras hufvudsakligen af lösen enligt förordningen om expeditionslösen,
beslagareandelar, aktorats- och auktion sprovision, ersättning jämlikt § 14
i gällande aflöningsreglemente för tullbehandling af passagerareffekter, vikariatsersättning
m. m. Bland de extra inkomster, som utgöra ersättning
för bestyr, utförda i omedelbart sammanhang med tulltjänsten, märkas
de till tjänstemännen vid tullkamrarna och uppbördskontoren i Stockholm
och Glöteborg utgående ersättningsbelopp för debitering, uppbörd och
199
redovisning af nämnda städers hamnafgifter. Omhänderhafvandet af detta
bestyr grundar sig på kontrakt, hvilka med Kungl. Maj:ts särskilda medgifvanden
afslutats mellan vederbörande tullförvaltning och stad. Ersättningen
för bestyret utgår i visst förhållande till uppbördens storlek och är sålunda
beroende af rörelsens omfång och taxebeloppen; och då denna ersättningfördelas
mellan samtliga tjänstemän vid nämnda tullförvaltningsafdelningar,
måste beloppet för hvarje särskild tjänsteman komma att minskas i den
mån tjänstemännens antal ökas. Ett mindre antal tjänstemän vid packhusinspektionerna
i Stockholm och Göteborg åtnjuta en till ifrågavarande
slag af extra inkomster hänförlig ersättning, nämligen arfvode af postverket
för den i sammanhang med tullbehandlingen af postpaket verkställda
uppbörden och redovisningen af postafgifterna för paketen. —
På sätt i inledningen till detta betänkande (sid. 9) omförmälts, hafva
på kommissionens föranstaltande utarbetats tablåer öfver de af tullverkets
tjänstemän och betjänte under år 1907 uppburna extra inkomster. Dessa
tablåer, hvilka grundats på uppgifter, infordrade från samtliga tullförvaltningar,
hafva emellertid, såsom jämväl å anförda ställe nämnts, ansetts
icke böra tryckas utan hafva jämte detta betänkande öfverlämnats till
Herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet. Däremot har
ett sammandrag af dem bifogats kommissionens betänkande (Bil. V). Detta
sammandrag innehåller, i tabellerna A, B och C, dels uppgift om antalet
af de tjänstinnehafvare i hvarje tjänstegrad, som icke åtnjutit extra inkomster
af de olika slagen, dels, beträffande öfriga tjänstinnehafvare, en
fördelning af desamma i grupper, bestämda efter storleken af de extra
inkomster, som utgått till tjänstinnehafvarne i hvarje särskild grupp, dels
ock slutligen uppgift om det högsta inkomstbelopp af hvarje slag, som
tillfallit tjänstinnehafvare i de olika graderna. I tabellen D lämnas slutligen
en uträkning af sammanlagda beloppet af alla extra inkomster, som
under år 1907 tillfallit tjänstinnehafvare i tullverket. Det hade vid denna
uträkning varit önskligt att i fråga om extra inkomster enligt ofvanberörda,
vid tullstadgan fogade taxa kunna skilja mellan ersättningsbeloppen
för förrättning å vanlig tjänstgöringstid och ersättningsbeloppen
200
för förrättning å öfvertid. Detta har dock icke kunnat helt och hållet
genomföras. I åtskilliga punkter af nyssberörda taxa är nämligen stadgadt
samma ersättningsbelopp, oafsedt huruvida förrättningen ägt rum å
tjänstgöringstid eller å öfvertid; och då de till tullförvaltningarna utsända
formulär, enligt hvilka uppgifterna infordrats, icke lämpligen kunnat uppställas
annorlunda än i enlighet med taxans uppdelning i olika punkter,
hafva uppgifterna om den enligt förenämnda punkter utfallna ersättningens
belopp gifvetvis konunit att omfatta ersättning såväl för förrättning å
tjänstgöringstid som för förrättning å öfvertid. I följd häraf har slutsumman
af extra inkomster enligt omförmälda taxa måst uppdelas i tre summor,
nämligen: l:o) ersättning för förrättningar under tjänstgöringstid; 2:o) ersättning
för förrättningar utom tjänstgöringstid; och 3:o) ersättning för
förrättningar, verkställda dels under, dels utom tjänstgöringstid. Huru
mycket af sistnämnda summa utgör ersättning för förrättningar af det
ena eller det andra slaget, kan icke ens tillnärmelsevis angifvas; sannolikt
torde dock vara, att större delen däraf utgör ersättning för förrättningar
å öfvertid.
Vid öfvervägande af frågan om de extra inkomster, som tillkomma
tjänstinnehafvaré i tullverket, har kommissionen funnit anledning till följande
uttalanden.
Hvad då först beträffar ersättning enligt förutnämnda taxa för förrättning,
verkställd å den för vederbörande tjänstinnehafvaré gällande tjänstgöringstid,
synes det kommissionen synnerligen anmärkningsvärd!, att
sådan ersättning utgår till tjänstinnehafvarcn. I den mån, ersättning för sådan
förrättning öfverhufvud taget finnes böra utgå, bör densamma enligt kommissionens
åsikt tillfalla statsverket och icke tjänstinnehafvaren, som åtnjuter
aflöning af detta och därmed måste anses godtgjord för all tjänstgöring
å den för honom bestämda tjänstgöringstiden utom för det fall. att hans
tjänstgöring under dylik tid erfordras å sådan plats, att han för
sitt fortskaffande dit måste vidkännas kostnad, för hvilken ersättning tydligen
bör tillgodokomma honom. Däremot lärer det få anses både billigt
201
och rättvist, att tjänsteförrättning, som, med uppoffring af fritid och
hvila, å öfvertid verkställes af tjänstinnehafvare, i regel varder honom godtgjord.
I fråga om sådan ersättning torde tjänstinnehafvaren böra bibehållas
vid rättigheten att, såsom hittills varit vanligt, träffa öfverenskommelse
med vederbörande trafikanter. — Beträffande ersättningsbeloppens inbetalande
anser kommissionen, att detta alltid bör ske till vederbörande tullförvaltning
enligt af densamma utställd räkning.
Kommissionen, som erfarit, att den vid tullstadgan fogade taxa å
ersättning, som i vissa fall skall utgöras af trafikerande till tjänstemän
och betjänte i tullverket, är föremål för omarbetning inom generaltullstyrelsen,
hemställer på grund af det nu anförda,
att föreskrift måtte meddelas, att vid förestående omarbetning
af den vid tullstadgan fogade taxa å ersättning, som i vissa
fall skall till tjänstemän och betjänte i tullverket af trafikerande
utgöras, följande allmänna grundsatser skola tillämpas:
l:o) Ersättningsbeloppen inbetalas alltid till vederbörande
tullförvaltning enligt af densamma utställd räkning;
2:o) Hvad af inflytande ersättningsbelopp motsvarar ersättning
för förrättning, verkställd å den för vederbörande tjänstinnehafvare
gällande tjänstgöringstid, tillfaller tullverket, skolande
emellertid, där förrättning verkställes å sådan plats, att
tjänstinnehafvarén för sitt fortskaffande dit måste vidkännas kostnad,
ersättningen härför honom tillhandahålles; hvaremot ersättning
för förrättning, verkställd å öfvertid, fortfarande såsom
hittills tillfaller vederbörande tjänstinnehafvare och utbetalas
till denne af tullförvaltningen; samt
8:o) Hinder’; möter icke för dessa tjänstinnehafvare att,
beträffande dem tillfallande ersättning, såsom hittills varit vanligt
träffa öfverenskommelse med trafikerande.
Dessa grundsatser synas kommissionen vara af så stor vikt och betydelse,
att kommissionen anser sig böra ytterligare hemställa,
att tillämpningen af ofvanstående allmänna grundsatser måtte
26
202
förklaras skola gälla såsom förutsättning för ikraftträdande af ny
stat, enligt kommissionens förslag, för tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning.
I fråga om de extra inkomster, som utgå såsom ersättning för bestyr,
utförda i omedelbart sammanhang med tulltjänsten, har kommissionen särskildt
uppmärksammat den ersättning, som i Stockholm och Göteborg utbetalas
af vederbörande stad till därstädes anställda tjänstemän vid tullkammaren
och uppbördskontoret för bestyret med debitering, uppbörd och
redovisning af staden tillkommande hamnafgifter. Att det såväl för vederbörande
kommun som för den trafikerade allmänheten är till stor fördel,
" att uppbörden af hamnafgifter försiggår i sammanhang med behandlingen
i tullverket af inkommande fartyg eller varor, torde vara obestridligt,
och kommissionen vill fördenskull icke ifrågasätta någon ändring i
detta förhållande; men lika säkert torde ock vara, att statsverket härigenom
tillskyndas kostnad, såväl genom tillhandahållande af arbetskraft
som genom tillsläppande af skrifmaterialier och dylikt, som erfordras för
bestyrets ombesörjande. Den ersättning, kommunerna utbetala för bestyret
med uppbörden af hamnafgifterna, synes därför böra ingå till tullverket;
men då det å andra sidan torde få anses billigt, att jämväl de tjänstemän,
som omhänderhafva ifrågavarande bestyr och i anledning däraf äro
underkastade ekonomiskt ansvar, erhålla någon godtgörelse därför, torde
någon del af ersättningen böra tillfalla dem. De grunder, efter hvilka ersättningen
bör fördelas mellan tullverket och vederbörande tjänstemän,
torde efter verkställd utredning böra bestämmas af Kungl. Maj:t. — Att
nu omhandlade förhållanden icke sakna betydelse torde framgå däraf, att,
enligt ■ hvad upplyst blifvit, ersättningsbeloppen för år 1908 utgjort ''i
Stockholm öfver 23,000 kronor och i Göteborg öfver 14,000 kronor.
™ Med anledning af hvad sålunda anförts och då liknande bestyr kunna
tänkas framdeles ifrågakomma för tullpersonalen äfven å andra platser,
hemställer kommissionen,
att bestämmelse måtte utfärdas därom, att, icke blott i
208
fråga om bestyret med uppbörden af hamnafgifter i Stockholm
och Göteborg utan äfven i motsvarande fall, som tilläfventyrs i
framtiden kunna inträda å andra platser, den ersättning, kommuner
utgifva för dylikt arbete, som för deras räkning må
verkställas af tjänstinnehafvare i tullverket, skall ingå till tullverket;
samt
att Kung!. Maj:t måtte, efter verkställd utredning, bestämma,
huru stor del af sådan ersättning bör användas till godtgörelse
åt de befattningshafvare, livilka omhänderhafva dylikt
arbete och i anledning däraf äro underkastade ekonomiskt ansvar.
Slutligen har kommissionen äfven förehaft frågan om den ersättning,
som af postmedel utgår till vissa tulltjänstemän för bestridande af åtskilliga
med postpakettrafiken från utlandet förenade postala göromål. Härvid
har dock kommissionen, enär å ena sidan det icke torde kunna bestridas,
att ifrågavarande göromåls förrättande igenom tullverkets personal
är till fördel för postverket, och å andra sidan, enligt hvad upplyst blifvit,
dessa göromål för vederbörande tulltjänstemän föranleda öfvertidstjänstgöring,
ofta i ganska väsentlig omfattning, för pi vilket omförmälda ersättning
må anses såsom godtgörelse, funnit nu ifrågavarande förhållande
icke böra föranleda någon kommissionens åtgärd.
Allmänna
synpunkter.
3. Aflöningsbelopp och pensionsunderlag.
Innan kommissionen nu går att redogöra för det förslag, kommissionen
funnit skäligt framställa beträffande tjänstinnehafvare vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning tillkommande aflöning och
pension, har kommissionen velat förutskicka några allmänna synpunkter,
hvilka varit bestämmande för kommissionen vid afgifvande af detta förslag.
Rörande anledningen till det förhållande, att den år 1904 fastställda aflöningsstat
för tullverket, som tillämpats från och med år 1905, nästan omedelbart
visade sig icke tillfredsställa tullpersonalen, och huruledes i följd
häraf under de närmaste åren därefter talrika framställningar och petitioner
om åtgärders vidtagande för vinnande af förbättrade aflöningsvillkor
för denna personal inkommo till generaltullstyrelsen, tillåter kommissionen
sig hänvisa till hvad styrelsen i dessa hänseenden anfört i sin här
ofvan (sidorna 3 — 5) delvis återgifna underdåniga skrifvelse af den 12 november
1907 angående tullverkets utgiftsstater för år 1909. Generaltullstyrelsens
i denna skrifvelse gjorda hemställan om ny lönereglering
för tullverket ledde ock, som kändt är, till meddelande åt kommissionen
af uppdraget att verkställa granskning af tullverkets stater i deras helhet
samt afgifva förslag till de ändringar i dessa stater, som kunde finnas af
omständigheterna påkallade. Kommissionen vill för sin del icke bestrida,
att ett visst fog för det allmänna missnöjet med 1904 års lönereglering
väl kan anses föreligga. Förutom den af generaltullstyrelsen framhållna
205
omständighet, att denna reglering grundats på förhållanden, som voro för
handen år 1900 och som sedan den tiden undergått väsentliga förändringar,
särskildt i afseende å prisstegringen på hyror och så godt som
alla oundgängliga lefnadsförnödenheter, hafva åtskilliga andra omständigheter
bidragit till befästande af den inom tullverkets personal allmänt
utbredda åsikten om sagda lönereglerings otillfredsställande beskafenhet.
Såsom sådana omständigheter torde kunna nämnas följande. Fölen
stor del af tjänstemännen i de högre tjänstegraderna, hvilkas aflöningar
icke genom 1904 års reglering höjdes utöfver den till dem förut
utgående, år 1875 fastställda aflöning, medförde löneregleringen en minskning
i inkomster därigenom, att det förut utgående dyrtidstillägget indrogs
och tillika skyldighet ålades dem att bidraga till egen pensionering.
Visserligen befriades tullförvaltningsföreståndarne från dem förut åliggande
skyldighet att bestrida kostnaderna för tullkammarlokalernas eldning,
städning och belysning samt för skrifmaterialier; men denna befrielse från
utgifter motsvarade dock icke i allmänhet den minskning i inkomster och
de ökade utgifter, som föranleddes af dyrtidstilläggets indragning och afgifterna
till pensioneringen. — En annan sådan omständighet är den, att
de s. k. extra inkomsterna, till hvilka i många fall hänsyn torde hafva
tagits vid bestämmandet af de nuvarande aflöningsbeloppen, under de senare
åren lära hafva visat en viss benägenhet att nedgå. Sålunda har
på grund af nådiga förordningen angående försäljning af brännvin den
9 juni 1905 ersättning för försegling af brännvinskärl, som för vissa
tjänstemän uppgick till ej obetydligt belopp, i slutet af år 1907 upphört
att utgå. I ett fall har minskningen af extra inkomster varit af så påfallande
beskaffenhet, att ersättning därför beredts vederbörande tjänstinnehafvare.
Kommissionen åsyftar härmed det förhållande, att, sedan i
början af juli månad 1909 ångfärjetrafik öppnats mellan Trelleborg och
Sassnitz, den ersättning för öfvertidstjänstgöring, som dessförinnan utgått
till befattningshafvarne vid tullförvaltningen å förstnämnda ort, på grund
af bestämmelsen i § 185 tullstadgan om afgiftsfri expedition af ångfärja
eller tåg samt visst med sådan lägenhet ankommande gods bort
-
206
fallit. Då emellertid denna ersättning uppgått till afsevärda belopp
och densamma tagits i betraktande vid bestämmandet af aflöningen för
nämnda befattningshafvare, har, såsom nyss antydts, på i vederbörlig ordning
därom gjord framställning 1909 års Riksdag beredt vederbörande
godtgörelse för de sålunda bortfallna inkomsterna. Oafsedt nu nämnda,
särskildt framträdande anledningar till minskning af de extra inkomsterna,
finnas emellertid äfven andra sådana. I den mån städerna låta uppföra
nya packhuslokaler och packhusområdena i följd däraf ökas, bortfalla i
större eller mindre omfattning de extra inkomster, som härröra af tullbehandling
utom packhusområde. Och vidare medför naturligen hvarje
utsträckning af expeditionstiden vid tullkamrarna — hvarom tid efter annan
framställningar från olika platser ingifvas till generaltullstyrelsen
— en nedgång af extra inkomster. Slutligen lärer, enligt hvad från
flera håll uppgifvits, särskildt under den sista tiden hafva förmärkts
ett visst bemödande hos trafiken att, i den mån sådant varit möjligt,
söka undvika förrättningar, som föranleda extra kostnader; och upprepade
kraf från de trafikerandes sida å borttagande af afgifterna för vissa slag
af förrättningar hafva äfven framställts, hvilka kraf näppeligen torde kunna
lämnas helt och hållet obeaktade vid den förestående omarbetningen af
taxan å ersättning för förrättningar, hvarom nu är fråga. —- Vidare
hafva onekligen krafven på tulltjänstemännens arbetsförmåga och duglighet
äfvensom den dem åliggande arbetsbörda vuxit, icke blott genom
rörelsens allmänna utveckling, hvilken redan vid tiden för 1904 års
lönereglering nått en mycket afsevärd höjd, utan äfven efter denna tid
genom tillkomsten af flera nya författningar, hvilkas tillämpning helt eller
delvis ankommer på tullverket — förnämligast den statistiska varuförteckningen
men äfven andra författningar, såsom giftstadgan samt kungörelserna
om uppbörd af sockerskatt och skogsvårdsafgifter m. m. — Och
slutligen torde jämväl befordringsförhållandena inom tullverket, särskildt
den jämförelsevis långa tid. som allt intill de allra sista åren förgått,
innan den extra ordinarie tjänstemannen kunnat vinna befordran till ordinarie
tjänst, hafva måhända näst efter de stegrade lefnadskostnaderna
207
mest bidragit till omdömet om den otillfredsställande beskaffenheten af de
aflöningar, hvilka bestämts vid 1904 års reglering.
Såsom redan förut omnämnts, har sedan lång tid tillbaka den grundsats
ansetts böra gälla, att aflöningen för tulltjänstemän, särskildt de vid
lokalförvaltningen anställda, bör utgå med något högre belopp än aflöningen
för tjänstinnehafvare i motsvarande ställning inom vissa andra
statens verk. För riktigheten af denna grundsats torde ock goda skäl
kunna anföras. På tullverkets ordentliga och samvetsgranna skötsel måste
det i hög grad bero, huruvida statsverkets förnämsta inkomst verkligen
skall inflyta i statskassan till det belopp, som afsetts med tullbeskattningen.
På tulltjänstemannen, äfven den i mera underordnad ställning,
ankommer det att, ofta på egen hand, stundom utan egentlig kontroll,
afgöra, till hvilken taxerubrik en vara är att hänföra eller med andra
ord efter hvilken norm tullbeskattningen skall ske. Och detta kan icke
bestämmas efter en gång för alla gifna regler utan blifver alltid mer eller
mindre öfverlämnadt åt den enskilde tulltjänstemannen och är sålunda
beroende på dennes individuella egenskaper, hans omdömesförmåga, kunskaper
och noggrannhet, hans ärlighet och förmåga af fasthet och sj anständighet
gent emot dem, som i första hand hafva att vidkännas tullbeskattningen.
Brister han i någon af dessa egenskaper, föreligger alltid
möjlighet till förlust för statsverket af stora värden; och, hvad mera är,
en förlust, uppkommen af denna anledning, undandrager sig i regel upptäckt.
Måste alltså å tulltjänstemannen ställas stora anspråk i nu omförmälda
hänseenden — större måhända än å tjänstinnehafvare inom
någon annan förvaltningsgren och förvisso inom en icke aflägsen framtid
ytterligare stegrade — torde det ock vara nödvändigt vidtaga åtgärder
att tillförsäkra tullverket en personal, som är i besittning af dessa egenskaper;
och för sådant ändamål lärer det vara erforderligt att bestämma
aflöningen på ett sådant sätt, att densamma lämnar personalen tillfälle
att under dess arbete för verket vinna en tryggad ekonomisk ställ
-
ning.
208
En fråga af synnerligen grannlaga natur är den, huruvida och i hvad
mån de olika slagen af tulltjänstemännen tillfallande extra inkomster böra
få inverka vid bestämmandet af aflöningen för dem. Kommissionen föreställer
sig emellertid, att realiserandet af de förslag, densamma i fråga
om dessa inkomster framställt, skall i afsevärd mån bidraga att klargöra
denna fråga. Är det, såsom kommissionen håller före, riktigt, att godtgörelse
i regel bör tillkomma tjänstemannen för den tjänstgöring, han
med uppoffring af hvila eller fritid fullgör å öfvertid, men att däremot
icke någon ersättning — annat än undantagsvis resekostnadsersättning —
bör tillgodokomma honom för tjänsteförrättning, som han fullgör under
den för honom gällande tjänstgöringstid, då lärer det ock böra erkännas,
att den inkomst, tjänstemannen åtnjuter i ersättning för sådan öfvertidstjänstgöring,
icke bör tagas i betraktande vid bestämmandet af hans aflöning.
Gifvetvis kunna fall tänkas, då denna grundsats icke obetingadt
kan uppehållas, och sådana fall hafva äfven framställt sig för kommissionen,
då densamma haft att uppgöra sitt förslag till aflöningsstat; men
desamma hafva dock utgjort undantag och nyssnämnda grundsats i alla
händelser regel. Men äfven andra synpunkter hafva härvid varit bestämmande
för kommissionen, nämligen dels osäkerheten och ojämnheten i de
extra inkomsterna, hvilka, såsom tidigare antydts, till sina belopp bero,
icke blott på växlande konjunkturer inom affarslifvet i allmänhet eller
rörelsens omfång å särskilda platser, utan ock på ändringar i lagstiftningen
eller för olika orter gifna reglementariska föreskrifter, dels den
omständighet att, såsom tabellerna i Bil. Y utvisa, sådana inkomster
antingen icke alls eller åtminstone till mycket obetydliga belopp tillfalla
det ojämförligt största antalet tjänstemän, dels och slutligen kommissionens
åsikt, att alltför mycket hänsyntagande till extra inkomster vid
bestämmandet af aflöningars belopp är ägnadt att hos tjänstemännen framkalla
ett föga tilltalande bemödande att förskaffa sig sådana inkomster —
något som synes kommissionen i all synnerhet böra undvikas i fråga om
tjänstemän med den grannlaga ställning gent emot allmänheten, som tulltjänstemannen
intager och som, där det förekommer, i längden icke kan
I
209
undgå att hos de trafikerande väcka missaktning för tjänstemannen och
till och med för hela den kår, han tillhör. —
Yid uppgörandet af sitt förslag till aflöningsstat för personalen vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning har kommissionen
i ganska väsentlig mån tagit hänsyn till de omständigheter, hvilka,,
på sätt af det ofvan anförda torde framgå, synts kommissionen vara af
beskaffenhet att böra inverka till höjning af de till tullpersonalen nu utgående
aflöningsbeloppen. Det har ock för kommissionen framstått såsom
en angelägenhet af synnerlig vikt, att den nu ifrågasatta löneregleringen
för denna personal må komma att äga bestånd under en längre tid framåt.
Gifvetvis har tillämpningen af dessa grunder för aflöningsstaten icke kunnat
undgå att medföra en ganska afsevärd höjning af densammas slutsumma
och därmed ökade utgifter för statsverket; men kommissionen
vågar tillförse sig, att de ökade utgifter, kommissionen funnit nödvändigt
föreslå, skola visa sig medföra fördelar äfven för statsverket och
sålunda vara ur alla synpunkter väl berättigade.
Den nu förekommande, redan tidigare omnämnda indelningen af flertalet
tjänstegrader inom tullverket i olika lönegrader har i kommissionens
förslag till aflöningsstat i allmänhet bibehållits, hvarvid, såsom inom nämnda
verk hittills varit förhållandet, iakttagits, att till första lönegraden hänförts
de tjänster inom tjänstegraden, för hvilka den lägsta aflöningen upptagits,
samt att de öfriga, allteftersom aflöningen är högre, hänförts till
lönegrad med högre nummer. Kommissionen har dock sökt att i någon
mån minska lönegradernas antal. En följd af det nuvarande stora antalet
lönegrader har nämligen blifvit, att talrika förflyttningar af tjänstemännen
förekomma, något som af olika anledningar måste anses olämpligt. Tydligt
är, att en tjänst, i synnerhet om den är förenad med chefskap, måste
lida genom att ofta besättas med ny innehafvare, enär hvarje sådan i
regel en tid bortåt är främmande för lokal- och personförhållanden och
därigenom lätt blifver alltför mycket beroende af sina underordnade. Äf
27
-
210
ven för den trafikerande allmänheten torde täta ombyten af tullförvaltningschefer
lätt kunna medföra olägenheter. Och för tjänstemannen, särskildt
om han har familj, kan det icke heller vara annat än olägligt att nödgas
underkasta sig ofta upprepade flyttningar för att vinna en mången gång
föga betydande aflöningsförbättring. Att denna nödvändighet försvårar
eller till och med utesluter möjlighet för honom att förskaffa sig den såväl
ur hans egen som ur det allmännas synpunkt synnerligen önskvärda
förmånen af eget hem, torde vara själfklart. Kommissionen har därför
trott sig tillgodose såväl statens och allmänhetens som tjänstinnehafvarnes
intresse, då densamma sökt i någon mån inskränka lönegradernas antal.
Endast i ett fall, nämligen i fråga om uppsyningsmännen, har kommissionen
för vinnande af en, såsom det synts densamma, önskvärd konsekvens
i fråga om dessas och vaktmästarnes ställning frångått nämnda
grundsats och i stället ökat antalet lönegrader för uppsyningsmännen från
de nuvarande två till tre.
Hvad beträffar de till tjänstinnehafvare i tullverket periodvis utgående
löneförhöjningarna eller ålderstilläggen — hvilka enligt kommissionens förslag
skulle blifva tre till antalet och under vissa villkor utgå med tre års
mellanrum — har kommissionen i fråga om tjänstemän af högre grad
funnit dessa löneförhöjningar böra för alla sådana tjänstemän, oafsedt
hvilken tjänstegrad eller ål d er sti 11 äggsgr up p de tillhöra, sättas lika. Då
ändamålet med dessa löneförhöjningar hufvudsakligen är att täcka den
ökning i utgifter, som af flera anledningar med åren inträder, i all synnerhet
för den, som har familj, men denna ökning i utgifter icke står i
något närmare samband med tjänstegraden, har det synts kommissionen
riktigast att bestämma dessa löneförhöjningar på sätt nyss nämnts. Beloppet
af hvarje löneförhöjning för ifrågavarande tjänstemän har af kommissionen
ansetts böra fastställas till 400 kronor. Huru önskvärdt det
än varit, att principen om lika stora löneförhöjningar kunnat genomföras
äfven i fråga om tjänstemän af lägre grad, har detta dock icke kunnat
211
ske, utan hafva beträffande dessa olika belopp föreslagits för olika tjänsteeller
lönegrader.
I fråga om de nuvarande aflöningarna, dessas fördelning på de olika
aflöningstitlama samt tjänstinnehafvarnes indelning i tjänste- och lönegrader
tillåter kommissionen sig hänvisa till tabellerna å sidorna 76—80,
142 och 166 här ofvan.
A. Aflåning sb elojrp.
Enligt kommissionens förslag upptagas för tullverkets lokalförvaltning
följande tjänstegrader, nämligen: öfverinspektor, tullförvaltare, öfverkontrollör,
förste kontrollör, kontrollör, kammarskrifvare, inspektor och tullfiskal
bland tjänstemän af högre grad samt öfveruppsyningsman, uppsyningsman
och vaktmästare bland tjänstemän af lägre grad. I afseende å
denna uppdelning får kommissionen erinra om sina tidigare framställda
förslag, att förste kontrollörerna måtte npptagas såsom en särskild ijänstegrad
och icke, på sätt nu är förhållandet, såsom en lönegrad inom tjänstegraden
kontrollör äfvensom att den nuvarande tjänstegraden kammarvaktmästare
skulle upphöra och dessa tjänstemän ersättas med vaktmästare.
De nuvarande fyra lönegraderna inom öfverinspelctorernas tjänstegrad
har kommissionen ansett böra minskas till tre. I den högsta af dessa,
eller den tredje, skulle uppföras öfverinspektorerna vid packhusinspektionerna
i Stockholm och Göteborg, hvilka för närvarande tillhöra fjärde
graden. I andra graden uppföras öfverinspektoren vid packhusinspektionen
i Malmö, nu hänförd till tredje graden, vidare öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen
i Göteborg, nu i andra graden, och slutligen öfverinspektoren
vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm, hvilken för närvarande
är upptagen i lägsta eller första graden men, med hänsyn till det af
Lokal
förvaltningen.
Öfver inspektoren -
212
Tull
förvaltare.
kommissionen här ofvan (se sidorna 195 —197) väckta förslaget, att honom
nu tillkommande bostadslägenhet skulle indragas, ansetts böra uppflyttas
till den föreslagna andra graden. I första graden skulle fortfarande uppföras
öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen i Malmö.
Aflöningen för befattningshafvare inom dessa tre lönegrader har kommissionen
funnit skäligt föreslå på följande sätt:
inom tredje lönegraden (öfverinspektorerna vid packhusinspektionema
i Stockholm och Göteborg = 2 öfverinspektorer):
lön.............................._................ 5.800 kr.
tjänstgöringspenningar........... 2.000 » 7.800 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kronor__________________ 1-200 » 9.000 kr.;
inom andra lönegraden (öfverinspektorerna vid packhusinspektionen i
Malmö samt vid tullbevakningsinspektionema i Stockholm och Göteborg
= 3 öfverinspektorer):
lön 5.100 kr.
tjänstgöringspenningar............... 1-700 » 6.800 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr.________________________ 1-200 » 8.000 kr.;
inom första lönegraden (öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen
i Malmö):
lön.................. 4.500 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 1-500 » 6.000 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr........................ 1-200 » 7.200 kr.
Framför allt i fråga om lönegraderna inom tull förvaltames tjänstegrad
har det synts kommissionen önskvärdt, att någon inskränkning i
dessa lönegraders nuvarande antal, eller sju, måtte kunna vidtagas, enär
de allmänna skälen för en sådan åtgärd i all synnerhet äga tillämplighet
med afseende å tullförvaltningsföreståndare. Härtill kommer, att någon
större skillnad i arten eller beskaffenheten af de göromål, som förekomma
vid de olika tullförvaltningarna, i flertalet fall icke kan sägas äga
rum och att sålunda förutsättningarna för att en tullförvaltare skall kunna
218
nöjaktigt fylla sin uppgift — naturligtvis med vissa undantag — i stort
sedt äro desamma, vare sig han är anställd vid en större eller en mindre
förvaltning. En föreståndare för en mindre tullkammare skulle till och
med kunna sägas intaga en i viss mån mera ansvarsfull och kräfvande
ställning än hans vederlike å en större tullplats, då den förre i regel
måste på egen hand och utan tillfälle att rådgöra med äldre, erfarna kamrater
afgöra ärenden af svårare art och dessutom måste, i olikhet med
den senare, själf handlägga göromål af alla förekommande slag. Efter
granskning af göromålens omfattning och beskaffenhet vid rikets tullkamrar,
hvarvid i främsta rummet den i inledningen till detta betänkande
(sidorna 6—8) närmare beskrifna poängtabellen och sammandraget af densamma
(se Bil. I och II) tjänat kommissionen till ledning, har kommissionen
därför funnit sig böra föreslå, att tullförvaltare tjänsterna måtte
indelas i fem lönegrader och att, beträffande de tullplatser i riket, hvilka
poängtabellen omfattar — kommissionen får i fråga härom erinra, att
tullförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö icke medtagits i
nämnda tabell äfvensom att tullkamrarna i Mon, Charlottenberg, Storlien
■och "Riksgränsen föreslagits att blifva själfständiga tullkamrar med tullförvaltare
såsom chef —- tullförvaltaretjänsterna måtte hänföras
å platser med 110 poäng eller däröfver: till 5:e lönegraden
» » från och med 55 till 110 poäng: » 4:e »
» » » » » 25 » 55 » : » 3:e »
» » » » » 6 » 25 » : » 2:a »
» » under 6 poäng: » l:a »
Från denna indelningsgrund hafva dock några få undantag gjorts,
nämligen i fråga om tullförvaltaretjänsterna i Strömstad, Lysekil, Charlottenberg,
Yishy och Haparanda. Enligt sagda indelningsgrund skulle
dessa tjänster hafva hänförts: den i Strömstad till fjärde, de i Lysekil
och Charlottenberg till tredje samt de i Yisby och Haparanda till andra
lönegraden. Kommissionens förslag upptager i stället: tullförvaltaretjänsten
i Strömstad i tredje, tullförvaltaretjänsterna i Lysekil och Charlottenberg
214
i andra samt tullförvaltaretjänsterna i Visby och Haparanda i tredje lönegraden.
Anledningen till denna afvikelse från ofvanberörda indelningsgrund
bär beträffande tullförvaltaretjänsterna i Strömstad och Lysekil varit den,
att, enligt hvad poängtabellen utvisar, tullkamrarna i dessa städer natt
sina jämförelsevis höga poängtal i följd af ett enda slag af göromål, nämligen
sådana, som äro förbundna med den i dessa städer synnerligen lifliga
men hufvudsakligen med smärre fartyg bedrifna fraktfarten, under det
att däremot öfriga slag af göromål äro af jämförelsevis ringa omfattning.
Kommissionen har på grund häraf ansett poängtalen för dessa tullkamrar icke
kunna tillerkännas samma valör som ungefärligen motsvarande poängtal
för andra tullkamrar, där göromålen äi*o af mera mångsidig beskaffenhet.
Någon hänsyn har ock ansetts böra tagas till de jämförelsevis betydande
extra inkomsterna å ifrågavarande båda platser. — Tullkammaren i Charlottenberg
har af liknande anledning — göromålens mera ensidiga beskaffenhet
— ansetts böra nedflyttas en grad under den, hvartill dess poängtal
i och för sig eljest skulle göra densamma berättigad enligt ofvanberörda
indelningsgrund. — Den föreslagna uppflyttningen af tullförvaltaretjänstema
i Visby och Haparanda i lönegraden närmast öfver den, hvartill poängtalen
för tullkamrarna i dessa städer skulle föranleda, beror, hvad tullförvaltaretjänsten
i Visby beträffar, på det stora antalet tullkammaren
underlydande stationer och vid dessa, liksom äfven vid tullkammaren,
ofta förekommande ärenden af svårare beskaffenhet, såsom ärenden rörande
strandvrak, bärgade varor o. d. I någon mån har äfven tullkammarens i
Visby mera isolerade läge bidragit därtill, att föreståndaren för densamma
ansetts böra erhålla en något högre ställning än föreståndarne för andra,
i afseende å rörelsens omfång med sagda tullkammare jämförliga tullkamrar.
Beträffande åter tullföi’valtaretjänsten i Haparanda har anledningen
till uppflyttningen varit platsens egenskap af gränsort. Såsom äfven 1900
års tullstatskommitté framhållit, måste en tullkammares belägenhet vid
rikets landgräns i allmänhet ställa särskildt stora kraf på dess förestån
-
215
dåre; och i afseende å sådana särskilda kraf torde icke någon gränstullkammare
kunna mäta sig med tullkammaren i Haparanda.
Tullförvaltaretjänsterna vid tullkamrarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö samt vid uppbördskontoren och nederlagskontoren i förstnämnda
två städer hafva gifvetvis ansetts böra fortfarande vara uppförda i högsta
lönegraden, sålunda i kommissionens förslag till aflöningsstat den femte.
Tullförvaltaretjänsterna vid konfiskations- och kassörskontoren i Stockholm
och Göteborg, nu uppförda i näst högsta eller sjätte lönegraden, hafva
ansetts höra äfven framgent stå en grad under förstnämnda tullförvaltaretjänster
och därför i kommissionens förslag upptagits i fjärde lönegraden.
Däremot har tullförvaltaretjänsten vid uppbörds- samt konfiskations- och
kassörskontoret i Malmö, hvilken tjänst nu tillhör sjätte lönegraden, af
kommissionen hänförts till högsta eller femte lönegraden. Såsom namnet
antyder, äro nämligen åt denna afdelning uppdragna de viktiga och mångskiftande
göromål, som vid tullförvaltningama i Stockholm och Göteborg
äro fördelade på två afdelningar, af hvilkas föreståndare den ene, nämligen
uppbördskontorets, tillhör högsta lönegraden. Äfven om uppbörden i Malmö
är mindre än i Stockholm och Göteborg, är den dock i och för sig mycket
betydlig, uppgående under de senaste åren till omkring sju millioner kronor.
Det kunde enligt kommissionens åsikt med fog ifrågasättas, huruvida
icke redan ansvaret för en så betydande uppbörd borde betinga föreståndarens
för kontoret uppförande i högsta lönegraden; och då härtill
komma de honom åliggande konfiskations- och kassörsgöromålen, hvilka
vid den stora och lifligt trafikerade gränstullförvaltningen i Malmö äro af
väsentlig omfattning, måste fullgoda skäl för den föreslagna uppflyttningen
af ifrågavarande tjänsteman i högsta lönegraden anses föreligga.
I enlighet med hvad sålunda anförts och med iakttagande att inom
hvarje lönegrad orterna upptagits i ordning efter poängtalet, som angifvits
inom parentes, har kommissionen alltså funnit tullförvaltaretjänsterna böra
fördelas mellan omförmälda fem lönegrader på det sätt, att af dessa tjänster
hänförts:
till femte lönegraden: tullförvaltaretjänstema vid tullkamrarna, upp -
216
bördskontoren och nederlagskontoren i Stockholm och Göteborg, vid tullkammaren
äfvensom vid uppbörds- samt konfiskations- och kassörskontoret
i Malmö samt vid tullkamrarna i Hälsingborg (244.95), Norrköping (130.05),
Sundsvall (127.06) och Gäfle (113.53) = 12 tjänster;
till fjärde lönegraden: tullförvaltaretjänsterna vid konfiskations- och
kassörskontoren i Stockholm och Göteborg samt vid tullkamrarna i Halmstad
(99.15), Landskrona (75.35), Trelleborg (59.19) och Kalmar (57.17) =
6 tjänster;
till tredje lönegraden: tullförvaltaretjänsterna vid tullkamrarna i Strömstad
(64.20), Karlshamn (49.17), Karlskrona (48.52), Karlstad (46.01), Ystad
(42.35), Härnösand (41.82), Örebro (41.42), Luleå (38.90), Åhus (34.71),
Nyköping (32.69), Borås (32.40), Uppsala (31.77), Söderhamn (30.47), Lund
(29.96), Oskarshamn (29.16), Varberg (27.04), Jönköping (26.72), Hudiksvall
(26.16), Haparanda (16.17) och Visby (10.72) = 20 tjänster;
till andra lönegraden: tullförvaltaretjänsterna vid tullkamrarna i Lysekil
(48.28), Charlottenberg (27.46), Västerås (24.14), Örnsköldsvik (22.64),
Västervik (20.19), Lidköping (19.64), Falun (19.03), Uddevalla (18.81), Mon
(18), Storlien (17.81), Linköping (17.21), Östersund (16.75), Eskilstuna (15.89),
Umeå (15.04), Sölvesborg (14.16), Falkenberg (13.90), "Ronneby (10.52), Simrishamn
(10.26), Södertälje (8.68), Riksgränsen (6.50) och Skellefteå (6.20)
= 21 tjänster;
till första lönegraden: tullförvaltaretjänsterna vid tullkamrarna i Marstrand
(5.74), Piteå (5.58), Mem (4.05) och Vadstena (2.21) = 4 tjänster.
Beträffande aflöning sbelopp en för de olika lönegraderna får kommissionen,
under hänvisning till hvad förut anförts om de allmänna synpunkter,
kommissionen i detta hänseende funnit böra beaktas, framhålla, att
dessa synpunkter torde framför allt böra äga tillämplighet beträffande
tullförvaltningsföreståndarne med hänsyn till det ansvar och de stora kraf
på kunskaper och skicklighet i förvaltningens alla grenar, hvilka deras
chefsställning medför. Kommissionen har i betraktande häraf ansett sig
böra föreslå aflöningarna för omförmälda lönegrader sålunda:
217
inom femte lönegraden:
lön................ 5.100 kr.
tjänstgöringspenningar ................. 1.700 » 6.800 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr. ..................... 1.200 » 8.000 kr.;
inom fjärde lönegraden:
lön................................................. 4.500 kr.
tjänstgöringspenningar .................. 1.500 » 6.000 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr. ..................... 1.200 » 7.200 kr.;
inom tredje lönegraden:
lön........................................ 8.900 kr.
tjänstgöringspenningar .................. 1.800 » 5.200 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr. ..................... 1.200 » 6.400 kr.;
inom andra lönegraden:
lön............. 3.300 kr.
tjänstgöringspenningar .................. 1.100 » 4.400 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr. ..................... 1.200 » 5.600 kr.;
inom första lönegraden:
lön........................ 2.700 kr.
tjänstgöringspenningar .................. 900 » 3.600 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr. .................. 1.200 » 4.800 kr.
Enligt kommissionens här ofvan (sidorna 91 — 97) framställda förslag
skulle samtliga nu befintliga öfverkontrollörstjänster med undantag af de
vid tullkamrarna och packhusinspektionerna i Stockholm, Göteborg och
Malmö indragas. De öfverkontrollörstjänster, som sålunda skulle bibehållas,
tillhöra för närvarande två lönegrader, i det att öfverkontrollörerna vid
packhusinspektionerna i Stockholm och Göteborg äro hänförda till fjärde
och öfverkontrollörerna vid tullkamrarna i nämnda städer äfvensom vid
tullkammaren och packhusinspektionen i Malmö till tredje lönegraden. De
öfriga nu befintliga öfverkontrollörstjänsterna äro fördelade i ytterligare
28
Öfver
kontrollörer.
218
Förste
kontrollörer.
två lönegrader, den andra och den första. I fråga om de enligt kommissionens
förslag kvarstående sex öfverkontrollörstjänsternas inbördes
ställning har kommissionen icke funnit skäl föreslå någon ändring; men
lönegradernas antal blifver vid sådant förhållande naturligen allenast två.
— Aflöningsbeloppen för öfverkontrollörerna har kommissionen funnit sig
böra föreslå på följande sätt:
inom andra lönegraden (öfverkontrollörerna vid packhusinspektionerna
i Stockholm och Göteborg = 2 öfverkontrollörer):
lön................................................ 5.100 kr.
tjänstgöringspenningar .................. 1.700 » 6.800 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr. ..................... 1.200 » 8.000 kr.;
inom första lönegraden (öfverkontrollörerna vid tullkamrarna i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt vid packhusinspektionen i Malmö = 4
öfverkontrollörer):
lön ................................................ 4.300 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 1.500 » 5.800 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr.....^................... 1.200 » 7.000 kr.
Förste Icontrollörstjänsterna eller de nuvarande kontrollörstjänsternå
i tredje lönegraden hafva, såsom redan omförmälts, af kommissionen ansetts
höra upptagas såsom en särskild tjänstegrad. Aflöningen vid dessa
tjänster, å hvilkas innehafvare, vare sig de förrätta packhus- eller egentliga
tullkammargöromål, måste ställas särdeles stora kraf, har kommissionen
funnit böra utgå med samma belopp som för tullförvaltare i tredje lönegraden
och alltså utgöra:
lön ................................................ 3.900 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 1.300 » 5.200 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr......................... 1.200 » 6.400 kr.
Enligt kommissionens förslag skulle förste kontrollörerna, af hvilka
dock flera äro afsedda att ersätta de till indragning föreslagna öfverkontrollörerna,
blifva 19 till antalet och vara anställda vid tullkammaren,
219
packhusinspektionen och nederlagskontoret i Stockholm, vid packhusinspektionen
i Malmö, vid tullkammaren och packhusinspektionen i Göteborg
samt vid tullkamrarna i Norrköping, Kalmar, Landskrona, Hälsingborg,
Trelleborg, Halmstad, Gäfle och Sundsvall.
Sedan från den nuvarande, i tre lönegrader indelade hontrollörsgraden
kontrollörerna i tredje lönegraden utbrutits såsom en särskild tjänstegrad
samt kontrollörerna i första lönegraden, eller de vid tullkamrarna i Mon,
Charlottenberg och Storlien anställda, likasom äfven den andra lönegraden tillhörande
kontrollören vid tullkammaren i Riksgränsen ersatts med tullförvaltare,
återstå af de nuvarande kontrollörerna allenast de öfriga i andra lönegraden,
hvilka sålunda enligt kommissionens förslag skulle ensamma utgöra
en tjänstegrad. Af dessa tjänstemän äro de flesta sysselsatta med packhusgöromål;
och vid många tullförvaltningar, nämligen sådana, där förste kontrollör
ej finnes anställd, äro, enligt kommissionens här ofvan (sidorna 95 — 97)
framställda förslag rörande vissa anordningar i sammanhang med öfverkontrollörstjänsternas
indragning, kontrollörerna afsedda att vara föreståndare
för vederbörande förvaltnings packhusafdelning. Å innehafvarne
af dessa kontrollörstjänster måste därför ställas stora anspråk på insikter
i tullbehandlingsgöromålen, och tjänsterna lära fördenskull få anses vara
af synnerlig vikt. De å tullkammarafdelningarna tjänstgörande kontrollörernas
åligganden äro likaledes af mycket kräfvande beskaffenhet, och
flera af dessa tjänstemän skulle enligt kommissionens nyssberörda förslag
i regel handhafva uppbörden och dessutom förrätta andra göromål af olika
slag, hvarför äfven på dem, liksom på uppbördskassörerna, stora anspråk
måste ställas. Jämväl bevakningskontrollörerna, hvilka närmast under
vederbörande öfverinspektor utöfva" befäl öfver bevakningspersonalen å
rikets tre största tullplatser, hafva sig ålagdt en ansvarsfull uppgift. Slutligen
torde böra erinras, att på många tullplatser kontrollören är chefens
närmaste man och sålunda måste vid förfall för honom tjänstgöra såsom
hans vikarie, hvarför af kontrollören måste fordras omfattande kunskaper
i förvaltningens olika grenar.
Kontrollörer.
220
Kammar
skrifvare.
I betraktande af hvad nu anförts och under erinran om de allmänna
grundsatser, kommissionen, enligt hvad ofvan omförmälts, funnit sig böra tilllämpa
i fråga om aflöningsstaten, har kommissionen ansett aflöningen för
kontrollörerna böra bestämmas sålunda:
lön............................................... 3.300 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 1.100 » 4.400 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr......................... 1.200 » 5.600 kr.
Kontrollörerna skulle enligt kommissionens förslag blifva 76 till antalet
och vara anställda: vid tullkamrarna i Stockholm, Norrköping, Kalmar,
Karlskrona, Karlshamn, Ahus, Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Ystad,
Trelleborg, Halmstad, Göteborg, Karlstad, Örebro, Gäfle, Härnösand och
Sundsvall; vid uppbördskontoren i Stockholm och Göteborg äfvensom vid
uppbörds- samt konfiskations- och kassörskontoret i Malmö (kontrollörer
och uppbördskassörer); vid packhusinspektionerna i Stockholm, Malmö och
Göteborg; vid nederlagskontoren i Stockholm och Göteborg; samt vid tullbevakningsinspektionerna
i Stockholm, Malmö och Göteborg (bevakningskontrollörer).
De för närvarande i tre särskilda lönegrader upptagna kammarskrifvaretjänsterna
hafva af kommissionen ansetts höra sammanslås till en
enda sådan grad. Anledningen till den nuvarande fördelningen torde få
sökas hufvudsakligen i tagen hänsyn till göromålens större eller mindre
omfattning å olika platser. Nekas kan visserligen icke, att göromålens
mängd och äfven tjänstgöringstiden kunna i ej ringa mån växla vid olika
förvaltningar; men kommissionen håller dock före, att detta förhållande
icke utgör tillräcklig grund för en uppdelning af ifrågavarande tjänstemän
i skilda lönegrader. De allmänna skälen för en minskning af antalet lönegrader
har kommissionen redan i det föregående angifvit; och hvad beträffar
kammarskrifvame torde härtill kunna läggas, att kannnarskrifvarne
å mindre platser, i synnerhet sådana, där endast en eller två dylika
tjänstemän äro anställda, i regel torde förrätta mera omväxlande och
221
stundom äfven mera ansvarsfulla göromål än de å större tullplatser anställda
kammarskrifvarne, hvilka på grund af den långt drifna arbetsfördelningen
i allmänhet hvar för sig sysselsättas med någon detalj af göromålen.
Erinras må ock, att före 1904 års reglering antalet lönegrader
inom kammarskrifvaregraden utgjorde allenast två.
Hvad beträffar aflöningen för kammarskrifvarne, torde det vara af
stor vikt, att densamma bestämmes på sådant sätt, att tullverket må
städse kunna påräkna en fullt tillfredsställande rekrytering af sin personal.
Förglömmas må ej heller, att äfven åt tjänstemän af kammarskrifvares
grad stundom mycket viktiga göromål måste anförtros, äfvensom att, trots
de på sista tiden förbättrade befordringsförhållandena, den extra tjänstgöringstiden
inom tullverket likväl under alla förhållanden torde förblifva
ej oväsentligt längre än i andra verk.
Med dessa förhållanden för ögonen har kommissionen funnit sig böra
föreslå kammarskrifvames aflöning sålunda:
lön ________________________________________________ 2.100 kr.
tjänstgöringspenningar ..................... 700 » 2.800 kr.
tre löneförhöjningar å 400 kr......................... 1.200 » 4.000 kr.
Antalet kammarskrifvare i kommissionens förslag till aflöningsstat
utgör 229, anställda vid tullförvaltningarna i Stockholm, Uppsala, Nyköping,
Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Kalmar, Oskarshamn,
Västervik, Visby, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus, Malmö,
Lund, Landskrona, Hälsingborg, Ystad, Trelleborg, Halmstad, Varberg,
Göteborg, Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Borås, Lidköping, Karlstad, Mon,
Charlottenberg, Örebro, Västerås, Falun, Gäfle, Söderhamn, Hudiksvall,
Härnösand, Sundsvall, Östersund, Storlien, Luleå och Haparanda.
För inspektörerna, hvilka enligt kommissionens förslag skulle blifva inspektörer.
6 tullinspektörer: i Dalarö, Sandhamn, Furusund, Bergkvara, Höganäs
och Storkåge, samt 2 gränsinspektorer: i Medskogen och Funäsdalen,
föreslår kommissionen följande aflöning:
222
Tullfiskaler.
Öfverupp
syningsman.
lön ................................................. 2.000 kr.
tjänstgöringspenningar_____________________ 600 » 2.600 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr.________________________ 1.200 » 3.800 kr
För de fyra i staten upptagna tullfiskalerna, anställda i Stockholm,
Malmö, Göteborg och Haparanda, har kommissionen ansett aflöningen böra
upptagas på följande sätt:
lön .........................................:...... 2.200 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 800 » 3.000 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr......................... 1.200 » 4.200 kr
Öfveruppsyningsmännen äro i gällande stat uppdelade i två lönegrader;
och i detta förhållande har kommissionen icke funnit anledning föreslå
ändring. Beträffande dessa tjänstemäns aflöningsförmåner erinrar kommissionen
om sitt här ofvan (sid. 194) framställda förslag, enligt hvilket,
i motsats till hvad nu är fallet, beklädnad eller beklädnadsersättning skulle
ingå i sagda förmåner. Den kontanta aflöningen har kommissionen funnit
sig böra föreslå sålunda:
inom andra lönegraden (öfveruppsyningsmännen vid nederlagskontoren
i Stockholm och Göteborg — 2 öfveruppsyningsman):
lön ____________________ 1.800 kr.
tjänstgöringspenningar............... 800 » 2.600 kr.
tre löneförhöjningar ä 300 kr.______________________900 » 3.500 kr
inom första lönegraden (öfveruppsyningsmännen vid tullstationerna
i Arkö, Ljusne och Nedcr-Kalix = 3 öfveruppsyningsman):
lön ___________________ 1.700 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 600 » 2.300 kr.
tre löneförhöjningar ä 200 kr......................... 600 » 2.900 kr.
I andra lönegraden upptages dessutom bland kustbevakningens personal
en öfveruppsyningsman, afsedd för tjänstgöring å kustbevaknings
-
228
ångaren i Haparanda tullkammardistrikt, hvarför hela antalet öfveruppsyningsmän
i denna lönegrad blifver 4.
I nu gällande stat äro uppsyning smännen fördelade i två och vaktmästarne
i tre lönegrader. Såsom redan antydts, har kommissionen funnit
det önskvärdt, att beträffande uppsyningsman och vaktmästare likformighet
komme att råda såväl i fråga om lönegradernas antal som i fråga
om grunden för dessa tjänstemäns indelning i lönegrader; och då vaktmästarne
ansetts böra fortfarande vara indelade i tre lönegrader, har
kommissionen funnit sig böra framställa förslag om inrättande af en ny
lönegrad inom uppsyningsmännens tjänstegrad. Fördelningen i lönegrader
har verkställts på det sätt, att till tredje lönegraden hänförts uppsyningsman
och vaktmästare i Stockholm, Malmö, Hälsingborg och Göteborg äfvensom
i Trelleborg med hänsyn till de särskilda kraf, som med anledning
af ångfärjetrafikens öppnande måste ställas på bevakningspersonalen
därstädes; till andra lönegraden uppsyningsman och vaktmästare i Norrköping,
Gäfle och Sundsvall samt vid tullförvaltningar med tullförvaltare
i fjärde lönegraden utom tullförvaltningen i Trelleborg, äfvensom vid tullförvaltningar
med tullförvaltare i tredje och andra lönegraderna; samt till
första lönegraden uppsyningsman och vaktmästare vid tullförvaltningar
med tullförvaltare i första lönegraden äfvensom vid öfriga tullplatser.
Beträffande aflöningen för ifrågavarande tjänstemän har kommissionen
funnit skäligt föreslå densamma sålunda:
för uppsyningsmän:
inom tredje lönegraden (uppsyningsmän i Stockholm, Malmö, Hälsingborg,
Trelleborg och Göteborg = 81 uppsyningsmän):
lön................................................ 1.500 kr.
tjänstgöringspenningar.................... 550 » 2.050 kr.
tre löneförhöjningar ä 150 kr......................... 450'' » 2.500 kr.;
inom andra lönegraden (uppsyningsmännen i Södertälje, Norrköping,
Kalmar, Västervik, Visby, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Ahus, Sim
-
Uppsyningsmän
och
vaktmästare.
224
rishamn, Landskrona, Ystad, Halmstad, Lysekil, Uddevalla, Strömstad,
Gäfie, Söderhamn, Hudiksvall, Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå,
Skellefteå och Luleå = 30 uppsyningsman):
lön........... .................................... 1.400 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 500 » 1.900 kr.
tre löneförhöjningar ä 150 kr........................ 450 » 2.350 kr.;
inom första lönegraden (uppsyningsmännen i Landsort, Hufvudskär,
Grisslehamn, Öregrund, Häfringe, Mem, Yaldemarsvik, Barösund, Timmernabben,
Mönsterås, Figeholm, Kappelshamn, Fårösund, Kylley, Slite, Katthammarsvik,
Ljugarn, Rone, Burgsvik, Klinte, Råå, Smögen, Saltbacken,
Nordmaling, Sikeå och Piteå = 26 uppsyningsman):
lön................................................ 1.300 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 450 » 1.750 kr.
tre löneförhöjningar ä 150 kr.............. 450 » 2.200 kr.;
för vaktmästare:
inom tredje lönegraden (vaktmästare i Stockholm, Malmö, Hälsingborg,
Trelleborg och Göteborg = 373 vaktmästare):
lön_______________________________________________ 1.300 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 450 » 1.750 kr.
tre löneförhöjningar ä 100 kr......................... 300 » 2.050 kr.;
inom andra lönegraden (vaktmästare i Södertälje, Uppsala, Nyköping,
Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Kalmar, Oskarshamn,
Västervik, Visby, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus,
Simrishamn, Lund, Landskrona, Ystad, Halmstad, Falkenberg, Varberg,
Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Borås, Lidköping, Karlstad, Mon, Charlottenberg,
Örebro, Västerås, Falun, Gäfie, Söderhamn, Hudiksvall, Härnösand,
Sundsvall, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå, Skellefteå, Luleå,
Riksgränsen och Haparanda = 238 vaktmästare):
lön................................................ 1.100 kr.
tjänstgöringspenningar.................... 400 » 1.500 kr.
tre löneförhöjningar ä 100 kr......................... 300 » 1.800 kr.;
225
inom första lönegraden (vaktmästare i Landsort, Dalarö, Hufvudskär,
Sandhamn, Furusund, Grisslehamn, Öregrund, Häfringe, Arkö, Mem, Barösund,
Vadstena, Bergkvara, Mönsterås, Höganäs, Råå, Marstrand, Smögen,
Saltbacken, Medskogen, Ljusne, Funäsdalen, Nordmaling, Sikeå, Storkåge,
Piteå och Neder-Kalix = 61 vaktmästare):
lön __________________________________________________ 900 kr.
tjänstgöringspenningar......................... 300 » 1.200 kr.
tre löneförhöjningar ä 100 kr.________________________ 300 » 1.500 kr
Bland kustbevakningspersonalen upptagas dessutom dels en uppsyningsman
i andra lönegraden, dels två vaktmästare i samma lönegrad,
samtliga dessa tjänstemän afsedda för kustbevakningsångaren i Haparanda
tullkammardistrikt. Hela antalet uppsyningsman i andra lönegraden blifver
alltså 31 och hela antalet vaktmästare i samma lönegrad 240.
De här ofvan (sidorna 73, 74 och 80) omförmälda tullexpeditionsföreståndarne
äro icke uppförda på ordinarie stat utan aflönas, såsom jämväl
nämnts, medelst arfvoden, som på förslag af generaltullstyrelsen bestämmas
af Kungl. Maj:t. På samma sätt aflönas ock föreståndarne för
de vid gränsen mot Norge belägna förtullningsstationerna, eller gränsslationsföreståndarne,
hvartill gränsridare förordnas mot årligt arfvode,
som bestämmes på sätt nyss nämnts. I dessa förhållanden har kommissionen
icke funnit skäl ifrågasätta ändring. — Till arfvoden åt dessa
bägge slag af befattningshafvare torde såsom hittills böra uppföras ett
särskildt anslag å aflöningsstaten. Arfvodena utgå för närvarande med
400 eller 200 kronor årligen till tullexpeditionsföreståndarne och med
400 eller 300 kronor årligen till gränsstationsföreståndarne.
Enligt kommissionens förslag skulle i Stockholm, i likhet med hvad
förhållandet är i Göteborg och Malmö, en af afdelningscheferna förordnas
att, jämte bestridande af innehafvande tjänst, tills vidare under viss tid
såsom tulldirektör utöfva chefskap öfver samtliga tullförvaltningsafdel
29
-
Tull
expeditionsföreståndare
och gränsstationsföreståndare.
Tulldirek
törer.
226
Kust
bevakningen.
ningår i Stockholm äfvensom öfver de i Stockholms tullkammardistrikt
belägna tullförvaltningar.
Tulldirektörerna i Göteborg och Malmö åtnjuta såsom godtgörelse för
de med resp. befattningar förenade göromål ett i staten uppfördt särskildt
arfvode, uppgående för tulldirektören i Göteborg till 2.500 kronor och
för tulldirektören i Malmö till 2.000 kronor årligen. I dessa belopp
har kommissionen icke funnit anledning ifrågasätta någon ändring.
Beträffande arfvodet åt tulldirektören i Stockholm torde detta, med
hänsyn dels därtill, att personalen vid tullförvaltningen i Stockholm
i antal ej oväsentligt öfverstiger personalen vid tullförvaltningen i Göteborg,
dels äfven till det stora antalet inom Stockholms tullkammardistrikt
belägna mindre tullförvaltningar, öfver hvilka tulldirektören i
Stockholm skulle utöfva chefskap, böra upptagas till något högre belopp
än det till tulldirektören i Göteborg utgående arfvodet; och har kommissionen
af nu nämnda anledningar funnit sig böra föreslå, att arfvodet åt tulldirektören
i Stockholm bestämmes till 3.000 kronor årligen. — De åt tulldirektörerna
utgående arfvoden, hvilka fortfarande såsom hittills skola innefatta
ersättning för erforderligt skrifbiträde, böra enligt kommissionens
åsikt betraktas såsom tjänstgöringspenningar, hvarom föreskrift intagits
i § 3 af förslaget till aflöningsreglemente.
Kommissionens förslag till stat för kustbevakningen upptager dels
två tjänstemän af högre grad, nämligen kustbevakningscliefen i Skåne och
Blekinge samt kustbevakning schef en i Hallands samt Göteborgs och Bohus
län, dels ock följande slag af tjänstemän af lägre grad, nämligen: kustöfveruppsyningsmän,
kustuppsyningsmän, kustvakter och kustroddare. I
afseende å dessa tjänstegrader får kommissionen erinra, att tjänstegraden
kustofveruppsyningsmän innefattar de jaktuppsyningsmän, som ansetts
böra bibehållas, äfvensom den nuvarande kustbevakningsförmannen å Öland.
Utom nu nämnda befattningshafvare äro, såsom här ofvan vid behandlingen
af lokalförvaltningens aflöningsbelopp anmärkts, å kustbevaknings
-
227
ångaren i Haparanda tullkammardistrikt anställda en öfveruppsyningsman,
en uppsyningsman och två vaktmästare.
Kustbevakningscheferna äro, såsom af tabellen å sid. 142 inhämtas, fördelade
i två lönegrader, i det att kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge
tillhör andra lönegraden med en begynnelse aflöning af 5.500 kronor och
kustbevakningschefen i Hallands samt Göteborgs och Bohus län första
lönegraden med begynnelseaflöning af 4.500 kronor. Anledningen till
denna skillnad i aflöningen angifves af 1900 års tullstatskommitté vara,
förutom de olika distriktens belägenhet i förhållande till utlandet, den
omständighet, att kustbevakningspersonalen i Hallands samt Göteborgs
och Bohus län enligt kommitténs förslag till stat skulle blifva till antalet
mindre och beräknats skola fördelas på ett färre antal posteringar än
kustbevakningspersonalen i Skåne och Blekinge. Enligt det af kommissionen
utarbetade förslag till stat skulle visserligen antalet posteringar
i Skåne och Blekinge fortfarande blifva större än i Hallands samt Göteborgs
och Bohus län, men beträffande personalens antal skulle ett motsatt
förhållande inträda. I betraktande häraf och då såväl den omständighet,
att en del af det sydligare distriktet är utlandet närmare belägen än
större delen af det nordligare, som äfven det större antalet posteringar i
det förra distriktet synes kommissionen uppvägas af kustens beskaffenhet
i det nordligare distriktet och af flera posteringars svårtillgängliga
läge långt ut i skärgården, torde befälet öfver detta senare distrikt få
anses medföra lika maktpåliggande göromål som befälet öfver det
sydligare distriktet. Kommissionen har därför funnit de båda kustbevakningscheferna
böra vara likställda i aflöningshänseende och alltså sammanslagit
dem i en gemensam lönegrad.
Aflöningen för kustbevakningscheferna har kommissionen funnit skäligt
föreslå på följande sätt:
lön ................................................ 4.500 kr.
tjänstgöringspenningar ..................... 1.500 » 6.000 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr......................... 1.200 »
Kustbevak
ningschefer.
228
Ehuru sålunda de båda kustbevakningschefstjänsterna ansetts böra
vara i aflöningshänseende likställda, har kommissionen dock funnit särskilda
anledningar vara för handen att åt den nuvarande inneliafvaren af
den ena af dessa tjänster, nämligen den i Skåne och Blekinge, söka bereda
någon personlig aflöningsförbättring. Nämnda tjänst inrättades enligt
beslut af 1869 års Riksdag i sammanhang med distriktchefsämbetenas
indragning. Inneliafvaren af tjänsten, hvilken då benämndes befälhafvare
för kustbevakningen i Skåne, både, såsom af benämningen framgår, under
sitt befäl kustbevakningen i allenast detta landskap. Enligt 1876 års
aflöningsstat blef tjänsten i aflöningshänseende likställd med öfverinspektorstjänsten
vid tullbevakningsinspektionen i Göteborg; och detta förhållande
ändrades icke vid den år 1904 företagna omregleringen, genom
hvilken icke heller någon förändring i sammanlagda beloppet af de till
en hvar af nämnda två tjänster anslagna aflöningsförmåner vidtogs, ehuru,
hvad innehafvaren af kustbevakningschefstjänsten beträffar, denne erhöll
ökadt tjänstgöringsområde, i det att jämväl kustbevakningen i Blekinge
då ställdes under hans befäl, hvaremot öfverinspektoren befriades från
honom förut åliggande chefskap öfver kustbevakningspersonalen inom
Göteborgs tullkammardistrikt. Den nuvarande innehafvaren af ifrågavarande
kustbevakningschefstjänst, majoren L. N. O. Höök, utnämndes till
befälhafvare för kustbevakningen i Skåne den 8 november 1889 och har
sålunda bestridt befattningen i nära tjugu år: men äfven dessförinnan
bar Höök under lång tid innehaft liknande befattning i tullverket, i det
han, efter att hafva sedan november månad 1871 på förordnande bestridt
kustchefstjänst, den 16 mars 1875 utnämndes till kustchef i Hälsingborgs
fördelning. Redan 1900 års tullstatskommitté omnämner i sitt betänkande,
hurusom i Skåne kustbevakningspersonalen icke allenast städse
utmärkt sig för synnerlig plikttrohet och nit, så att den kunde uppställas
såsom mönster för en bevakningskår, utan tillika så väl fyllt sin
uppgift, att trots de svårigheter i bevakningshänseende, som härflöte af
närbelägenheten till de danska hamnarna, mera afsevärda öfverträdelser
af de författningar, Tvvilkas efterlefnad samma personal hade att öfvervaka,
229
endast sparsamt under senare tider förekommit. Kommissionen, som liar
all anledning instämma i nu anförda uttalande af 1900 års tullstatskommitté,
kan icke underlåta att i väsentlig mån tillskrifva kustbevakningschefen
Höök förtjänsten af berörda gynnsamma förhållanden. Enligt
kommissionens förslag skulle emellertid likställigheten i aflöningshänseende
mellan ofvanbemälde öfverinspektor och kustbevakningschefen i
Skåne och Blekinge upphöra, i det att aflöningen för den senare skulle
med 800 kronor understiga aflöningen för den förre. Ehuru kommissionen
vid en jämförelse mellan ifrågavarande två tjänster funnit aflöningarna
vid dem böra bestämmas på nämnda sätt, kan kommissionen dock, i
betraktande af hvad ofvan anförts och med hänsyn till kustbevakningsehefen
Hööks snart fyrtioåriga, synnerligen förtjänstfulla verksamhet i
tullverkets tjänst, icke undgå att finna det billigt, att Höök, hvilken den
9 september 1909 uppnår 62 års ålder, måtte under den jämförelsevis
korta tid, han, därest han öfvergår på 1911 års stat, kan komma att
kvarstå i tjänsten, erhålla ett personligt lönetillägg af 800 kronor årligen,
så att summan af hans aflöningsförmåner må blifva lika med öfverinspektorens
vid tullbevakningsinspektionen i Göteborg.
Kommissionen hemställer alltså,
att kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge majoren
L. K. O. Höök måtte, därest han öfvergår på 1911 års stat,
berättigas att under sin återstående tjänstetid uppbära ett personligt
lönetillägg af 800 kronor årligen att utgå af anslaget
till vikariatsersättning, extra biträden m. m. I
I gällande aflöningsstat äro jaktuppsy ning smännen — hvilka, jämte
Jcustbevakningsförmannen å Öland, enligt kommissionens förslag skulle benämnas
kustöf''veruppsyningsmän — äfvensom kustuppsyningsmännen hvar
för sig indelade i två lönegrader. Den högre graden omfattar jaktuppsyningsmän
och kustuppsyningsmän i orter söder om gränsen mellan Stockholms
och Gäfle tullkammardistrikt och den lägre graden jaktuppsynings
-
Kust
bevakningspersonalen
i öfrigt.
230
män och kustuppsyningsmän i orter norr om sagda gräns. För hvardera
af nämnda tjänstegrader utgör skillnaden i begynnelseaflöningen 100 kr.
och skillnaden i slutaflöningen 200 kronor. Denna åtskillnad har emellertid
icke genomförts beträffande hela kustbevakningspersonalen, i det att
kustroddare, anställda å platser norr om nyssnämnda gräns, åtnjuta samma
aflöning som kustroddare i öfriga delar af riket. Enahanda är förhållandet
med kustvakterna, hvilket slag af befattningshafvare emellertid endast
finnes å orter, belägna söder om gränsen mellan ofvanberörda båda
tullkammardistrikt. — Skälet för uppdelningen af jakt- och kustuppsyningsmännen
i lönegrader angifves af 1900 års tullstatskommitté vara, att sjöfarten
på de nordligare delarna af Sverige under ganska stor del af året
är stängd. Enligt kommissionens åsikt torde det dock kunna med fog.
ifrågasättas, huruvida den omständighet, att vissa af nämnda befattningshafvare
under någon tid af året äro af naturförhållanden hindrade att
förrätta patrullering till sjöss, billigtvis bör få verka till bestämmande af
deras aflöning under det belopp, som anses skäligt för andra befattningshafvare
i samma tjänstegrad. Äfven under sådan tid måste de i allt fall
stå till tullverkets disposition; och såväl af denna anledning som i följd
af andra omständigheter hvarken höra eller kunna de genom annat arbete
söka fyllnad i aflöningsbeloppet. Det torde ock böra ihågkommas, att
flertalet platser i Norrland utmärka sig genom särskildt höga lefnadskostnader.
På grund häraf anser kommissionen någon skillnad i aflöningsbeloppen
inom kustöfveruppsyningsmansgraden för sig och kustuppsyningsmansgraden
för sig icke böra förekomma utan har hänfört hvar och en
af dessa tjänstegrader till en lönegrad.
Yid bestämmandet af aflöningsbeloppen för kustbevakningspersonalen
i allmänhet har kommissionen tagit särskild hänsyn till det förhållande,
att lefnadskostnaderna för sagda personal, i synnerhet den till sjöss tjänstgörande,
stegras därigenom, att densamma under patrulleringsfärderna ofta
icke kan uppehålla daglig förbindelse med hemmet utan måste förskaffa
sig lifsmedel på annat håll. Beträffande kustöfveruppsyningsmännen har
afseende fästats vid den befälsställning i förhållande till i distriktet be
-
281
fintliga posteringar, hvilken uttryckligen skulle tillerkännas dem. — Kommissionen
föreslår för ifrågavarande befattningshafvare följande såsom
skäliga ansedda aflöningsbelopp, nämligen:
för hustöfveruppsy ning smän (tillsammans 27 stycken):
lön ....... 1.500 kr.
tjänstgöringspenningar ..... 600 » 2.100 kr.
tre löneförhöjningar ä 150 kr. _______________ 450 » 2.550 kr.;
för kustuppsyning smän (tillsammans 67 stycken):
lön _________ 1.200 kr.
tjänstgöringspenningar ....... 450 » 1.650 kr.
tre löneförhöjningar ä 100 kr. ............... 300 » 1.950 kr.:
för husivahter (tillsammans 41 stycken):
lön ........ 1.000 kr.
tjänstgöringspenningar ......... 300 » 1.300 kr.
tre löneförhöjningar ä 100 kr. ....... 300 » 1.600 kr.;
för hustroddare (tillsammans 229 stycken):
lön............................................. 900 kr.
tjänstgöringspenningar .............. 300 » 1.200 kr.
tre löneförhöjningar ä 100 kr. ............... 300 » 1.500 kr.
Personalen å kustbevakningsångaren i Haparanda tullkammardistrikt,
bestående af en öfveruppsyningsman, en uppsyningsman och två vaktmästare,
har kommissionen, såsom förut nämnts, ansett höra i fråga om
aflöning hänföras, öfveruppsyningsmannen till första samt uppsyningsmannen
och vaktmästarne till andra lönegraden af resp. tjänstegrader.
För gränsbevakningen upptager kommissionens förslag till stat en
tjänsteman af högre grad, gränsbevakningschefen i Dalsland, Värmland
och Dalarne, samt följande slag af tjänstemän af lägre grad, nämligen: gränsöfveruppsyningsman,
gränsuppsyningsmän och gränsridare.
Gräns
bevakningen.
282
Oräns
bevaknings
chefen.
Gränsbevakningspersonalen
i öfrigt.
Den till gränsbevakning schefen nu utgående aflöning har kommissionen,
med hänsyn till den själfständiga ställning, denne tjänsteman intager,
och de omfattande samt delvis mycket besvärliga göromål, som tillkomma
honom, funnit synnerligen knappt tillmätt. Enligt kommissionens åsikt
torde gränsbevakningschefen, äfven om han icke kan likställas med
kustbevakningscheferna, likväl böra komma dem betydligt närmare än nu
är förhållandet; och har kommissionen därför funnit sig böra för honom
föreslå samma aflöning som för förste kontrollörerna, eller
lön .................................._............. 8.900 kr.
tjänstgöringspenningar..................... 1.300 » 5.200 kr.
tre löneförhöjningar ä 400 kr.________________________ 1.200 » 6.400 kr.
Aflöningen för underbefälet vid gränsbevakningen, gränsöfveruppsyningsmonnen
och gränsuppsyriingsmännen, har kommissionen, med hänsyn
till dessa befattningars betydelse och vikten af att till dem erhålla lämpliga
personer, ansett böra sättas till samma belopp som för resp. öfveruppsyningsman
och uppsyningsman i högsta lönegraden vid lokalförvaltningen,
eller
för gränsöfveruppsyningsmannen:
lön_______________________________ 1.800 kr.
tjänstgöringspenningar............ 800 » 2.600 kr.
tre löneförhöjningar ä 300 kr. _______________ 900 » 3.500 kr.;
för gränsuppsyningsmännen (tillsammans 7 stycken):
lön____________ 1.500 kr.
tjänstgöringspenningar ............ 550 » 2.050 kr.
tre löneförhöjningar ä 150 kr. ...... 450 » 2.500 kr.
För gränsridarne (tillsammans 162 stycken) föreslår kommissionen
följande såsom skälig ansedd aflöning:
lön ................. 1.000 kr.
tjänstgöringspenningar _______ 300 » 1.300 kr.
tre löneförhöjningar ä 100 kr. ...................... 300 » 1.600 kr.
238
B. Pensionsunderlag.
För anledningen till kommissionens beslut att föreslå uppförande i
staten af särskildt pensionsunderlag för samtliga tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning har kommissionen
redogjort å sidorna 181 —184 här ofvan.
Yid bestämmandet af pensionsunderlagets storlek för de olika tjänsteoch
lönegraderna har kommissionen tillämpat den grundsats, att pensionsunderlaget
icke i något fall bör bestämmas högre än lönen, och därför endast i
fråga om ett mindre antal tjänstegrader, och då i synnerhet de lägre aflönade,
föreslagit detsamma lika med lönen. I allmänhet har kommissionen funnit sig
icke kunna beträffande pensionerna föreslå lika stora förhöjningar som i fråga
om aflöningarna, bland annat af den anledning, att den pensionerade tjänstemannen
icke af sitt förhållande till statsverket är bunden vid viss ort;
och de skäl, hvilka, på sätt ofvan (sid. 207) framhållits, ansetts böra
verka till bestämmande af en jämförelsevis hög aflöning för åtminstone
en del tulltjänstemän, torde icke kunna tillerkännas samma giltighet i
fråga om bestämmande af pensionsbeloppen.
Efter öfvervägande af de olika tjänste- och lönegradernas inbördes
ställning och vikt har kommissionen funnit sig böra föreslå följande såsom
skäliga ansedda pensionsunderlag för befattningshafvare vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, nämligen:
för kustbevakning | ajschefer |
| 4.500 | kr. | |
» | gränsbevakningschefer .... |
| 8.600 | » | |
| öfverinspektorer i tredje | lönegraden .. | 5.000 | » | |
» | » | » andra | » | 4.500 | » |
» | » | » första | » | 4.500 | » |
» | tullförvaltare | i femte lönegraden ............ | 4.500 | » | |
» | » | » fjärde | » | 4.000 | » |
| » | » tredje | » | 3.600 |
|
|
| » andra | » | 3.300 | » |
> | » | > första | » | 2.700 |
|
30
234
för öfverkontrollörer i andra lönegraden ...
» » » första »
» förste kontrollörer..............................
» kontrollörer .......................................
» kammarskrifvare__________________________________
» inspektörer _______________________________________
» tullfiskaler..........................................
» öfveruppsyningsman i andra lönegraden
» » » första »
» gr änsöfverupp syningsmän_____________________
» kustöfveruppsyningsmän ...................
» uppsyningsman i tredje lönegraden______
» » » andra »
» » » första »
» gränsuppsyningsmän ............................
» kustuppsyningsmän ...........................
» vaktmästare i tredje lönegraden ........
» » » andra '' » ..........
» » » första » '' ..........
» gränsridare _____________________________________
» kustvakter ________________________________________
» kustroddare .......................................
4.500 kr.
3.800 »
3.600 »
3.300 »
2.100 »
2.000 »
2.000 »
1.700 »
1.700 »
1.700 »
1.300 »
1.300 »
1.200 »
1.100 »
1.300 »
1.100 »
1.100 »
1.000 »
900 »
1.000 >
1.000 »
900 »
V. De särskilda utgiftsstaterna och däri uppförda anslagsbelopp.
1. Aflöningsstaten.
Kommissionens förslag till aflöningsstat för tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning är i hufvudsak uppställdt på samma
sätt, som sedan lång tid tillbaka varit brukligt, eller sålunda, att i staten
upptagits antalet tjänster inom hvarje tjänste- och lönegrad, uppgift å
lönens, tjänstgöringspenningarnas och löneförhöjningarnas eller ålderstillläggens
belopp samt summan af aflöningsbeloppen inom graden, hvarjämte
angifvits pensionsunderlagen för de olika lönegraderna äfvensom tjänstgöringsorterna
för innehafvarne af de befattningar, hvilka ansetts böra vara
bundna vid viss ort. I staten hafva samtliga befattningshafvare uppförts
under benämningen tjänstemän och dessa indelats, på sätt redan omnämnts,
i tjänstemän af högre och tjänstemän af lägre grad. — Huru
kommissionen tänkt sig personalens fördelning på de olika platserna,
framgår af det förslag till specifik stat, som särskildt upprättats och bifogats
förslaget till utgiftsstater för tullverket och i hvilket orterna upptagits
i samma ordning som i statskalendern och tullverkets matrikel. I
I likhet med hvad för närvarande är förhållandet, torde å aflöningsstaten
höra upptagas vissa särskilda anslag, nämligen dels de nuvarande
anslagen till arfvoden åt tullexpeditions- och gränsstationsföreståndare, till
arfvoden åt ordinarie tjänstemän för tullbehandling af passagerareffekter
Aflönings
statens
uppställning.
Särskilda
anslag*å
aflönings
staten.
236
Ortstillägg.
Arfvoden till
tullexpeditions-
och
gränsstationsföreståndare.
Arfvoden för
tullbehandling
af
passagerareffekter.
Anslag till
vikariatsersättning,
extra biträden
m. m.
samt till vikariatsersättning, extra biträden m. m., dels ock ett nytt anslag,
nämligen till ortstillägg åt vissa tjänstemän. Af dessa anslag torde det
sistnämnda lämpligen böra först upptagas i staten.
Anslaget till ortstillägg, hvilken aflöningsförmån enligt kommissionens
förslag (sidorna 191 och 192 här ofvan) skulle utgå allenast till befattningshafvare
vid lokalförvaltningarna i Stockholm, Haparanda och Riksgränsen,
skulle med tillämpning af de utaf kommissionen föreslagna grunder belöpa
sig till 48.910 kronor. Då det emellertid ligger inom general tullstyrelsens
befogenhet att från tullplats, där tjänsteman icke åtnjuter ortstillägg,
vid fall af behof öfverflytta tjänst utan bestämd tjänstgöringsort för inneliafvaren
till tullplats, där nyssnämnda förmån tillkommer tj än stinn ehaf vare,
torde ifrågavarande anslag böra upptagas såsom förslagsanslag. Kommissionen
har fördenskull i aflöningsstaten uppfört ett förslagsanslag till
ortstillägg åt tjänstemän vid lokalförvaltningarna i Stockholm, Haparanda
och Riksgränsen med 49.000 kronor.
Det å aflöningsstaten nu uppförda förslagsanslaget till arfvoden åt
tullexpeditions- och gränsstations föreståndare har af kommissionen upptagits
med oförändradt belopp, eller 12.000 kronor, samt med bibehållande
af dess egenskap af förslagsanslag.
Anslaget till arfvoden åt ordinarie tjänstemän för tullbehandling af
passagerareffekter i Stockholm, Malmö, Hälsingborg, Trelleborg och Göteborg
är för närvarande uppfördt i aflöningsstaten med 9.000 kronor och
äger förslagsanslags natur. Medeltalet af de under åren 1905 — 1908 å detta
anslag alförda belopp utgör 9.326 kronor. Med hänsyn härtill och då kommissionen,
på sätt af motiveringen till § 18 i förslaget till aflöningsreglemente
framgår, ansett sig böra föreslå sådan ändring i nu gällande bestämmelser
i förevarande hänseende, att dylikt arfvode skulle kunna tilldelas ordinarie
tjänsteman äfven i andra städer än de ofvan nämnda, har kommissionen
upptagit anslaget, med bibehållande af dess natur af förslagsanslag, till ett
belopp af 10.000 kronor.
Anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m. m. vid lokalförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen, alltsedan år 1905 af förslags
-
287
anslags natur, är i nu gällande aflöningsstat uppfördt med 850.000 kronor.
Från detta anslag utgå jämväl utgifterna för beredande af kostnadsfri ledighet
åt de bevakningsbetjänte, som icke äro berättigade till semester,
högst 15.000 kronor, samt till flyttningshjälp åt tjänstemän och betjänte,
högst 2.000 kronor. Ifrågavarande anslag har emellertid, dels i följd af
trafikens ökning, dels ock i synnerhet på grund af den utaf omständigheterna
betingade allmänna höjningen af dagtraktamentena åt inkallade extra
ordinarie tjänstemän och betjänte, som vidtagits under år 1907, måst högst
betydligt öfverskridas. De å anslaget afförda utgifterna uppgingo nämligen:
år 1905.......... till kr. 458.758: —
» 1906____ » » 548.944:-
» 1907_________ » » 566.710: —
» 1908__________________________________________________ . » » 638.106: —
eller i medeltal för dessa fyra år kr. 553.129: —.
Då kommissionen hyser den uppfattning, att ett förslagsanslag bör i
staten upptagas till ett belopp, som i största möjliga mån motsvarar de
utgifter, hvilka måste bestridas af anslaget, har det synts kommissionen
nödvändigt att föreslå höjning af ifrågavarande anslag. För beräknande
af anslagets storlek har kommissionen tillvägagått på följande sätt.
Enligt upplysningar, meddelade från generaltullstyrelsens kameralbyrå,
utgjorde kostnaderna för vikariatsersättning, inkallningsarfvoden och
flyttningshjälp (de likaledes från nu ifrågavarande anslag utgående arfvodena
till biträdande kammarskrifvare och vaktmästare samt till skrifbiträden
vid förvaltningarna sålunda icke inberäknade) under förra hälften af
år 1908 i rundt tal 241.200 kronor, motsvarande 44.09 procent af kostnaderna
för samma ändamål under hela år 1908, i rundt tal uppgående
till 547.100 kronor. Samma kostnader under förra hälften af år 1909
utgjorde i rundt tal 195.400 kronor. Att denna summa så väsentligt
understiger kostnaden för motsvarande del af år 1908 beror därpå, att i
följd af det med 1909 års ingång betydligt ökade antalet tjänster vid
lokalförvaltningen inkallningen af extra ordinarie personal kunnat i ganska
hög grad inskränkas. Användes nu för beräkningen af kostnaden för hela
288
år 1909 samma procenttal, som, enligt hvad nyss sagts, gäller för år
1908, skulle kostnaden för vikariatsersättning, inkallningsarfvoden och
flyttningshjälp under hela år 1909 komma att uppgå till ungefärligen
443.200 kronor, i hvilket belopp sålunda icke ingå arfvoden åt biträdande
kammarskrifvare och skrifbiträden (biträdande vaktmästare finnas efter
utgången af år 19OS icke).
Under förutsättning att kostnaderna för vikariatsersättning, inkallning
och flyttningshjälp under år 1911 eller det första år, då kommissionens
förslag till aflöningsstat skulle tillämpas, blefve lika med samma kostnader
för år 1909, skulle alltså anslaget böra i 1911 års stat uppföras med
sagda belopp, 443.200 kronor, ölcadt med arfvoden till det antal biträdande
kammarskrifvare och skrifbiträden, som skulle återstå efter de indragningar
af sådan personal, hvilka kommissionen här ofvan (se sidan 139) ifrågasatt.
Då antalet biträdande kammarskrifvare för närvarande är 41 och
antalet skrifbiträden 4 och då af dessa skulle indragas 17 biträdande
kammarskrifvare och 3 skrifbiträden, skulle alltså återstå 24 biträdande
kammarskrifvare och 1 skrifbiträde, hvilkas sammanlagda arfvoden, beräknade
till nu utgående belopp af 1.800 kronor årligen för hvar och
en af de förra och 600 kronor årligen för det senare, utgöra 43.800
kronor. Anslagets belopp skulle sålunda böra bestämmas till 487.000
kronor i rundt tal.
Nyssnämnda förutsättning för beräkningen af anslagets storlek i 1911
års stat är emellertid icke riktig, i det att vissa omständigheter torde
inverka till minskning af utgifterna från detsamma men däremot andra
till ökning af sagda utgifter. Såsom omständigheter af förstnämnda slag
torde kunna nämnas den ökning af lokalförvaltningens ordinarie personal,
som kommissionens förslag innebär och hvilken tydligen bör kunna bidraga
till ytterligare minskning af inkallningen af extra personal, äfvensom
den af kommissionen ifrågasatta skyldigheten för kammarskrifvare
och vaktmästare i Stockholm, Göteborg och Malmö att tjänstgöra vid
hvilken som helst afdelning af tullförvaltningen i den stad, där vederbörande
är anställd. Till ökning af utgifterna från anslaget torde där
-
289
emot inverka dels den allmänna förhöjningen i aflöningsbeloppen, hvilken
medför ökade utgifter för vikariatsersättning, som gäldas af tullverket,
dels åtskilliga bestämmelser i kommissionens förslag till aflöningsreglemente.
Bland sådana bestämmelser torde böra nämnas den ordinarie
tjänsteman enligt femte punkten af § 2 medgifna rätten att under tjänstgöring
såsom lärare vid utbildningskurs inom tullverket eller under deltagande
i sådan kurs behålla sina tjänstgöringspenningar, hvilket tydligen
förorsakar kostnad för vikarie; vidare föreskrifterna i §§ 18 och 19 om
arfvoden åt tjänsteman vid förordnande å uppbördstjänst eller åt vaktmästare,
hvilken erhåller uppdrag att förrätta andra göromål än sådana,
som i allmänhet tillhöra vaktmästarebefattning, och slutligen vissa föreskrifter
i § 21 om ersättning åt extra ordinarie tjänsteman under förordnande
å ordinarie tjänst. Dessutom har kommissionen ansett sig böra
föreslå höjning af det belopp, nu 15.000 kronor, som af anslaget må utgå
för beredande af kostnadsfri ledighet åt vissa tjänstemän af lägre grad,
med 5.000 kronor eller till 20,000 kronor. Denna ökning har af kommissionen
vidtagits dels på grund af det ökade antalet sådana tjänstemän,
dels för att tillmötesgå gjord framställning om utsträckning af möjligheten
för dessa tjänstemän att erhålla kostnadsfri ledighet.
Hvilket slag af nu nämnda faktorer må blifva det öfvervägande, kan
visserligen icke med full säkerhet beräknas; men högst sannolikt är dock,
att utgifterna från anslaget komma att ökas i högre grad, än som betingas
af den föreslagna höjningen af anslaget till kostnadsfri ledighet.
Särskildt torde tullverkets utgifter för vikariat komma att stegras; och
uteslutet är ingalunda, att, därest den tulltaxa, hvartill förslag nu föreligger,
kommer att träda i kraft, behof af ökad personal skall uppträda på en del
större tullplatser, hvilket behof till en början icke torde kunna tillgodoses
på annat sätt än genom inkallning af extra ordinarie personal.
Kommissionen har därför ansett förslagsanslaget till vikariatsersättning,
extra biträden m. m. böra i staten upptagas med 500.000 kronor,
däraf för beredande af kostnadsfri ledighet åt vissa tjänstemän af lägre
240
grad högst 20.000 kronor samt till flyttningshjälp åt tjänstemän högst
2.000 kronor.
2. Ålderstilläggsstaten.
De af kommissionen föreslagna förändringarna beträffande såväl de periodiska
löneförhöjningarnas eller ålderstilläggens antal och storlek som villkoren
för åtnjutande af löneförhöjning komma i tillämpningen att verka höjning af
ålderstilläggsstaten, hvilken för närvarande är uppförd såsom ett förslagsanslag
å 250.000 kronor. Någon exakt beräkning af denna höjning kan
på grund af personalens ständiga växlingar genom afgång från tjänst
och befordring icke verkställas; men beräkningar, utförda å general tullstyrelsens
kameralbyrå, utvisa, att, därest samtliga de af kommissionen
föreslagna bestämmelserna angående löneförhöjning efter viss tids fortsatt
tjänstgöring varit gällande vid ingången af år 1909, hela beloppet af utgående
löneförhöjningar för ett år skulle utgjort omkring 441.000 kronor,
under det att motsvarande belopp, med tillämpning af nu gällande bestämmelser,
samtidigt skulle uppgått till omkring 805.000 kronor, häri
dock inberäknadt den fjärdedel af ålderstillägg, som vid tjänstledighet
skall af tjänstinnehafvaren afstås och besparas tullverket och hvilken, att
döma däraf att enligt tullverkets hufvudbok under år 1908 utbetalts
ålderstillägg med 285.623 kronor 62 öre, torde kunna uppskattas till
omkring 20.000 kronor.
Då denna beräkning, ehuru uttryckligen angifven såsom endast
approximativ, är den enda grund, som kunnat läggas för bestämmandet
af ålderstilläggsstatens belopp, har denna stats slutsumma för år 1911
ansetts böra bestämmas till förslagsvis 450.000 kronor.
3. Öfvergångsaflöningsstaten.
I § 28 af kommissionens förslag till aflöningsreglemente har, i likhet
med hvad vid föregående omregleringar af tullverkets stater ägt ruin.
241
bestämts viss tid, inom hvilken de befattningshafvare, som icke kunna
tillförbindas att inträda å den nya aflöningsstaten, hafva att afgifva yttrande,
huruvida de vilja ingå på berörda nya stat eller om de föredraga
att, med frånträdande af rätten till sådan öfvergång, bibehållas vid aflöningsförmånerna
enligt äldre stat. Denna tid har bestämts så. att
specificerad öfvergångsaflöningsstat må kunna fastställas för året näst efter
det, med livilket den nya aflöningsstaten träder i kraft. För sistberörda
år åter är sådant uppenbarligen icke möjligt, då de fall, där tjänstinnehafvare
kan vilja kvarstå å äldre stat, icke på förhand kunna beräknas.
Vid sådant förhållande har kommissionen funnit sig böra föreslå, att för
det år, då den nya aflöningsstaten först vinner tillämpning, något nytt
anslag för öfvergångsaflöningsstaten icke anvisas utan att, jämte det den
senast fastställda öfvergångsaflöningsstaten bibehålies utan andra ändringar
än de, som betingas af därå uppförda personers möjligen timade afgång
äfvensom af nedan omförmälda förhållande, medgifvande måtte lämnas, att
till aflöning åt de tjänstinnehafvare, hvilkas innehafvande befattningar
antingen bibehållas i den nya organisationen eller därstädes ersättas med
befattningar i lägre tjänstegrad men hvilka komma att kvarstå å äldre
stat, må disponeras aflöningarna vid motsvarande befattningar i den nya
staten samt att därutöfver tilläfventyrs erforderliga belopp må få utgå
af tullmedlen.
I den för år 1910 fastställda öfvergångsaflöningsstaten upptagas sexton
personer med aflöning enligt 1904 års aflöningsstat. Af dessa åtnjuta
allenast två högre aflöning, än som enligt 1910 års aflöningsstat
tillkommer deras blifvande efterträdare; och är i följd häraf öfvergångsaflöningsstaten
för år 1910 fastställd till ett mot sagda öfverskott i aflöningar
svarande belopp af 700 kronor. Återstående aflöning till dessa
två personer äfvensom sammanlagda aflöningarna för de öfriga fjorton
utgå af aflöningarna vid motsvarande tjänster å 1910 års aflöningsstat.
Med tillämpning äf den utaf kommissionen föreslagna aflöningsstaten för
år 1911 skulle detta förhållande ändras därhän, att endast en af de å
1910 års öfvergångsaflöningsstat uppförda personer, nämligen öfveruppsy
31
-
242
ningsmannen vid tullstationen i Nordmaling J. M. Schildt, enligt 1904 års
aflöningsstat skulle åtnjuta aflöning, som med 50 kronor öfverstiger, hvad
som enligt 1911 års aflöningsstat skulle tillkomma hans efterträdare, eu
uppsyningsman i första lönegraden. Vid sådant förhållande har kommissionen,
på sätt förslaget till öfvergångsaflöningsstat närmare utvisar, upptagit
denna stats slutsumma till allenast 50 kronor; och skulle sålunda,
vid bifall till kommissionens här ofvan framställda förslag rörande öfvergångsaflöningsstaten,
återstående aflöning åt Schildt samt hela aflöningen
åt öfriga å 1904 års stat kvarstående personer — liksom äfven delvis
aflöningarna åt de tjänstinnehafvare, som tilläfventyrs komma att kvarstå
å 1910 års stat — utgå af aflöningsbeloppen vid motsvarande tjänster
å 1911 års aflöningsstat. Det kan visserligen antagas, att af de å
öfvergångsaflöningsstaten nu uppförda personer åtskilliga komma att,
innan 1911 års stat träder i tillämpning, öfvergå till denna; men, med
undantag för bemälde Schildt, inverkar icke detta på öfvergångsaflöningsstatens
nämnda slutsumma, och, om jämväl Schildt skulle öfvergå å
1911 års stat, blifver följden allenast den, att det belopp, hvarmed
öfvei’gångsaflöningsstaten för år 1911 upptagits, eller 50 kronor, icke
kommer att utgå.
4. Indragningsstaten.
I fråga om sådana till indragning föreslagna tjänster å nuvarande
aflöningsstat, hvilka icke komma att ersättas af några motsvarande befattningar
i den nya staten och icke i afbidan på nu förestående reglering
hållas vakanta samt hvilkas innehafvare befinnas icke kunna förflyttas
till annan tjänstgöring inom verket, torde erfordras uppförande tills
vidare å indragning sstat af anslagsbelopp, motsvarande — med tillämpning
af förut i afseende å tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning följda Inne regieringsgrundsatser — tjänstinnehafvarnes nuvarande
lön. Då emellertid antalet sådana tjänstinnehafvare icke kan på
243
förhand beräknas, föreslår kommissionen äfven i fråga om indragningsstaten,
att något nytt anslag för densamma icke anvisas utan att, jämte
det den senast fastställda indragningsstaten bibehålies utan andra ändringar
än de, som betingas af därå uppförda personers vid förslagets uppgörande
möjligen timade afgång, medgifvande måtte lämnas att till aflöning
åt tjänstinnehafvare, som behöfva förflyttas å indragningsstat, af tullmedlen
disponera så stort belopp, som motsvarar deras sammanlagda löner enligt
nu gällande aflöningsstat.
5. Pensionsstaten för afskedade tjänstemän och betjänte.
Hvarken de förhöjda pensionsbelopp, som kommissionen föreslagit,
eller kommissionens förslag beträffande personalen torde under de närmaste
åren utöfva någon nämnvärd inverkan på sammanlagda beloppet af
de till befattningshafvare vid tullverket utgående pensioner. Kommissionen
har därför upptagit pensionsstaten för afskedade tjänstemän och betjänte,
under förändrad benämning pensionsstaten för afskedade tjänstinnehafvare,
såsom ett förslagsanslag till samma belopp, som för närvarande är
bestämdt, eller 300.000 kronor. Under år 1908 uppgingo utgifterna å
ifrågavarande stat till i rundt tal 301.000 kronor.
6. Pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och betjäntes efterlämnade
änkor och barn.
Pensionsstaterna för aflidna tjänstemäns och betjäntes efterlämnade
änkor och barn omfatta för närvarande dels ett förslagsanslag å 25.000
kronor för bestridande af den genom nådiga reglementet den 16 februari
1833 stadgade pensionering, dels ock ett bestämdt anslag å 10.000 kronor
såsom bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning.
Enligt sagda reglemente utgå till änkor och barn efter ordinarie
befattningshafvare vid tullverket vissa pensioner under villkor, bland andra,
244
att med lagligen upprättad bouppteckning eller vederbörandes officiella
intyg styrkes, att mannens eller faderns kvarlåtenskap icke lämnat så stor
kapitalbehållning, att räntan däraf, beräknad till tre procent, uppgår till
pensionens belopp. Sådan pension är bestämd till vissa procent af den
aflidne tjänstinnehafvarens sist innehafda lön vid tullverket, nämligen:
å lön öfver 4.500 kronor till 4 procent;
å löner från 1.500 till och med 4.500 kronor till 5 procent;
å löner från 800 till och med 1.500 kronor till 6 procent;
å löner af 300 kronors belopp till 7.5 procent;
å löner därunder till 9 procent.
Till förbättring af pensionerna för de svagast aflönade befattningshafvarnes
efterlämnade änkor och barn har emellertid genom nådigt bref
den 3 december 1861 föreskrifvits, att pensioner för änkor och barn efter
de underbetjänte vid tullverket, som innehaft lägre lön än 600 kronor
och hvilkas kvarlåtenskap icke lämnat så stor kapitalbehållning, att räntan
däraf, till 3 procent beräknad, uppginge till pensionens belopp, skulle,,
oberoende af den lön, mannen eller fadern i lifstiden åtnjutit, från 1862
års början utgå med 36 kronor årligen äfvensom att denna förhöjning
skulle tillämpas å såväl redan då anvisade pensioner som dem, hvilka
därefter blefve beviljade.
Genom de af kommissionen föreslagna allmänna löneförhöjningarna
komma tydligen dels beloppen af ifrågavarande pensioner att höjas, dels
möjligheten att erhålla sådana pensioner att ökas. Kommissionens aflöningsstat
medför alltså för de änkor och barn efter befattningshafvare i
tullverket, hvilka särskildt kunna vara i behof af något understöd, större
förmåner i förevarande hänseende än som under nuvarande förhållanden
äro dem beredda. Denna förbättring skulle dock endast inträda i fråga
om pensioner, som beviljas efter det kommissionens förslag till aflöningsstat
trädt i tillämpning. Kommissionen har emellertid funnit, att ökning
af pensionen är väl behöflig jämväl för de änkor och barn efter tjänstinnehafvare
vid tullverket, hvilka redan innehafva eller före år 1911
erhålla pension, hvarom nu är fråga, och har kommissionen förty ansett
245
sig, i analogi med ofvanberörda, år 1861 meddelade föreskrift, böra
föreslå,
att pensioner för änkor och barn efter tjänstinnehafvare vid
tullverket, som innehaft lägre lön än den lägsta i kommissionens
förslag till aflöningsstat förekommande, eller 900 kronor, och
hvilkas kvarlåtenskap icke lämnat så stor kapitalbehållning, att
räntan däraf, till 3 procent beräknad, uppgår till pensionens
belopp, må, oberoende af den lön, mannen eller fadern i lifstiden
åtnjutit, från 1911 års ingång utgå med 54 kronor årligen
äfvensom att denna förhöjning må tillämpas såväl å redan anvisade
pensioner som å dem, hvilka beviljas före ingången af
år 1911.
Då af förslagsanslaget för bestridande af ifrågavarande pensionering,
25.000 kronor, i medeltal under åren 1905 —1908 användts allenast
23.694 kronor, har kommissionen ansett detta anslag kunna upptagas med
oförändradt belopp.
Beträffande det fasta anslaget till tullstatens enskilda pensionsinrättning
har kommissionen icke funnit anledning föreslå någon förändring.
Ifrågavarande'' båda anslag hafva upptagits under förändrad benämning
pensionsstaterna för ajlidna tjänstinnehafvares efterlämnade änkor
och barn.
7. Omkostnadsstaten.
A omkostnadsstaten är först upptaget ett förslagsanslag till vissa arfvoden
enligt en vid staten fogad särskild förteckning. Af detta anslag
utgår, bland annat, godtgörelse åt rådstufvur ätterna för afgörande af
tullmål, hvilken godtgörelse i sagda förteckning upptages på följande sätt:
»Stockholms rådstufvurätts afdelning för tullmål:
1 ordförande_______________________________________ 600 kronor
2 ledamöter ä 375 kronor _______________750 »
1 notarie —------------------------------------- 750 » 2.100 kronor.
Öfriga rådstufvurätter för afgörande af tullmål enligt kungl. brefven
Arfvoden enligt
särskild
förteckning.
Godtgörelse
för afgörande
af tullmål.
24(5
den 15 februari 1841 och den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna
1.900 kronor.»
Grunden, efter hvilken godtgörelsen enligt berörda två nådiga bref
utgår till rådstufvurätterna i andra städer än Stockholm, är den, att ett
belopp af femton kronor uppbäres för hvarje slutligen afgjordt tullmål
utöfver det antal af sex sådana mål, som årligen bör af hvarje rådstufvurätt
kostnadsfritt för tullverket handläggas och afdömas.
Vidkommande staden Stockholm är genom nådigt bref den 7 maj
1881 stadgadt, att trenne af därvarande rådstufvurätts ledamöter skola
utgöra en särskild afdelning af rådstufvurätten för upptagande af de frågor,
hvilka förut tillhört sjötullrätten därstädes, samt att af dessa ledamöter
en skall erhålla ständigt nådigt förordnande att vara ordförande, under
det att de två öfriga må kunna omväxla magistratsledamöterna emellan.
Den notarie, hvilken jämlikt berörda nådiga bref skall tjänstgöra vid ifrågavarande
afdelning af rådstufvurätten, är anställd medelst af rådstufvurätten
meddeladt förordnande, gällande tills vidare.
Efter erinran, att den i afseende å Stockholm sålunda vidtagna särskilda
anordning föranledts af svårigheten att därstädes eljest, i anseende
till mängden af då förekommande mål rörande öfverträdelser af tullförfattningama,
få dessa mål afgjorda med tillräcklig skyndsamhet samt att
en år 1870 väckt fråga om förändring af denna anordning till likhet med
hvad som gällde beträffande öfriga städer fått förfalla, likaledes på grund
af det alltjämt betydliga antalet tullmål i Stockholm, under perioden
1865 —1869 i medeltal 72 per år, anför 1900 års tullstatskommitté, att
som antalet tullmål i Stockholm dåmera nedgått så, att de under tioårsperioden
1891 —1900 i medeltal utgjort IS om året, hade det synts
kommittén, att den för Stockholm i förevarande afseende gällande undantagsställning
borde kunna utan olägenhet upphäfvas och därstädes till behandling
förekommande öfverträdelser af tullförfattningarna upptagas vare
sig vid någon viss af råd stuf vurätteus allmänna afdelningar eller i den
ordning, hvari brottmål i allmänhet därstädes handlades, i följd hvaraf
ersättningen för tullmåls behandling i Stockholm skulle komma att utgå
247
efter enahanda grund som i rikets öfriga städer. — I anslutning härtill
föreslog kommittén, att å omkostnadsstaten skulle uppföras ett särskild t
förslagsanslag å 2.500 kronor till godtgörelse åt rådstufvurätterna för
afgörande af tullmål och att sålunda de å arfvodesförteckningen för sådant
ändamål upptagna anslag skulle bortfalla.
Med pröfningen af det af kommittén sålunda framställda förslag fick
emellertid, enligt hvad statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 12
januari 1904 utvisar, anstå i afbidan på utredning; och har sedan dess
någon förändring i nu ifrågavarande afseende icke vidtagits. —
Enligt hvad upplyst hlifvit, har antalet tullmål i Stockholm under
tiden 1901 —1908 utgjort i medeltal för hvarje af dessa år 20. Under
år 1909 har visserligen målens antal ökats; men detta beror på alldeles
särskilda förhållanden, till hvilka näppeligen hänsyn torde behöfva tagas
vid uppgörandet af ifrågavarande stat för tullverket. I följd af den under
sistnämnda års sommar anordnade konstindustriutställningen i Stockholm
hafva nämligen dit införts stora mängder af föremål, försedda med inskrifter,
hvilka tydligen utvisat, att föremålen vore afsedda att säljas såsom
»minnen» af utställningen, men i öfrigt af beskaffenhet att föranleda
åtal enligt nådiga förordningen den 9 november 1888 angående förbud
mot införsel till riket af varor med oriktig ursprungsbeteckning. Icke
mindre än 52 af de under de sju första månaderna af år 1909 af Stockholms
rådstufvurätts afdelning för tullmål afgjorda mål hafva sålunda afsett
förseelser mot nämnda förordning, under det att öfriga afdömda tullmål
under samma tid utgjort allenast 5. Då sålunda de skäl, som 1900
års kommitté åberopat till stöd för sitt ofvanberörda förslag, synas kommissionen
fortfarande äga giltighet, har kommissionen funnit detsamma
böra återupptagas. I följd häraf har kommissionen i sitt förslag till omkostnadsstat
för tullverket upptagit ett särskildt förslagsanslag till godtgörelse
åt rådstufvurätterna för afgörande af tullmål, hvilket särskilda anslag
sålunda skulle träda i stället för de å arfvodesförteckningen nu uppförda
men enligt kommissionens förslag uteslutna arfvodena till Stockholms
rådstufvurätts afdelning för tullmål och till öfriga rådstufvurätter för afgörande
248
Öfriga arfvoden
enligt
särskild förteckning.
af tullmål. Nämnda förslagsanslag har efter verkställda beräkningar ansetts
kunna uppföras med allenast 2.000 kronor. —
Anledningen, att godtgörelse af tullverkets medel utgifves till rådstufvurätterna
för afgörande af tullmål, är tydligen, att enligt sedan lång tid
tillbaka gällande bestämmelser mål angående öfverträdelser af tullförfattningarna
tillhöra rådstufvurätts handläggning äfven i fall, då öfverträdelsen
ägt rum atom vederbörande stads jurisdiktion. Då det emellertid vid den,
visserligen endast helt flyktiga, granskning, kommissionen kunnat ägna
dessa förhållanden, synts kommissionen kunna antagas, att antalet tullmål,
som härröra af förseelser, begångna utom vederbörande stads domvärjo,
väsentligt understiger antalet af dylika mål, härrörande af förseelser, som
begåtts inom stadens domvärjo, har kommissionen ansett sig böra i detta
sammanhang hemställa,
att utredning måtte verkställas, huruvida förhållandena fortfarande
kunna påkalla, att ersättning för afgörande af tullmål
utgår till rådstufvurätterna.
Från anslaget till vissa arfvoden utgå vidare till en särskild ordförande i
gränstullrätterna inom Jämtlands län ett arfvodesbelopp af 750 kronor, till
ordföranden i gränstullrätten inom Norrbottens län ett arfvodesbelopp af 2.000
kronor samt till tolk för finska språket vid sistnämnda gränstullrätt ett
arfvodesbelopp af 800 kronor, allt årligen.
Sistnämnda båda arfvoden, hvilka i 1907 års stat voro upptagna
med resp. 1.200 och 150 kronor, blefvo. i anledning af en utaf justitiekanslärsämbetet
gjord framställning om ökadt antal ordinarie sammanträden
vid gränstullrätten inom Norrbottens län, af 1907 års Riksdag höjda till sina
nuvarande belopp, att utgå från ingången af år 1908. I sammanhang
härmed bestämdes genom nådig kungörelse den 6 december 1907, att
gränstullrätten skulle årligen hålla sex ordinarie sammanträden å närmare
angifna tider äfvensom att mellan dessa sammanträden finge, efter förordnande
af generaltullstyrelsen, hållas extra sammanträden för handläggning
af mål. som påkallade skyndsam behandling, jämte andra mål, hvilka
lämpligen kunde samtidigt företagas.
249
Den nu tillförordnade ordföranden i gränstullrätten inom Norrbottens län
har i en kommissionen tillhandakommen skrifvelse anhållit, att arfvodet
till ordföranden i sagda gränstullrätt måtte höjas till minst samma belopp
som tullfiskalens i Haparanda nuvarande eller blifvande aflöning. Såsom
stöd för denna framställning hafva åberopats arten och beskaffenheten af
det ordföranden åliggande arbete samt lefnadskostnadernas stegring äfvensom
att af arfvodet icke mindre än omkring 800 kronor åtginge till bestridande
af vissa med uppdraget förenade utgifter, såsom resor från Luleå,
där den tillförordnade ordföranden vore bosatt, till Haparanda, där
gränstullrättens sammanträden hölles, skrifmaterialier m. m.
Då emellertid detta arfvode så nyligen som år 1907 blifvit bestämdt
och därvid hänsyn torde hafva tagits till ofvanberörda omständigheter, har
kommissionen icke funnit skäl nu ifrågasätta höjning af detsamma; men
då det i rättskipningens intresse torde vara önskligt, att extra sammanträden
tid efter annan hållas, har kommissionen för att underlätta sådant
ansett sig böra föreslå,
att ordföranden i gränstullrätten inom Norrbottens län måtte
tillerkännas rätt att för hvarje gränstullrättens sammanträde, utöfver
de enligt nådiga kungörelsen den 6 december 1907 till
ett antal af sex om året bestämda, åtnjuta, jämte resekostnadsoch
traktamentsersättning enligt gällande resereglemente, ett särskildt
arfvode af 75 kronor.
Kostnaden för dessa särskilda arfvoden torde lämpligen kunna utgå
af det å tullverkets omkostnadsstat uppförda anslag till diverse utgifter.
Kommissionen, som tillika funnit sig böra uttala önskvärdheten däraf,
att, där så ske kan, till ordförande i gränstullrätten inom Norrbottens län utses
en i Haparanda bosatt person, hvarigenom någon minskning i arfvodet
borde kunna vidtagas, har alltså upptagit såväl nu ifrågavarande arfvode
som äfven arfvodena till ordföranden i gränstullrätterna inom Jämtlands
län och till ofvanbemälde tolk med oförändrade belopp.
De särskilda arfvodena till präst i Sandhamn äfvensom till skollärare
i Landsort, Hufvudskär och Sandhamn hafva af kommissionen upptagits
32
250
Öfriga anslag
åomkostnadsstaten.
med de för närvarande enligt arfvodesförteckningen utgående belopp.
Däremot har kommissionen funnit sig böra ifrågasätta indragning af
de i samma förteckning nu upptagna arfvodena till skollärare i Dalarö och
Furusund, resp. 80 och 100 kronor. Dessa samhällen hafva, enligt hvad
kommissionen inhämtat, numera nått den utveckling, att skolor för den
där fast bosatta öfriga befolkningens eget behof äro inrättade; och vid sådant
förhållande har kommissionen funnit anledning icke föreligga för tullverket
att särskildt bidraga till aflöning åt vid dessa skolor anställda lärare.
Dessa båda anslag hafva därför uteslutits ur arfvodesförteckningen,
enligt hvilken sålunda följande arfvoden skulle utgå, nämligen:
till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands
län-------- ------------------------------------------------------------------ 750 kr.
» särskild ordförande i gränstullrätten inom Norrbottens
län___________________________________________________________________________ 2.000 *
» tolk för finska språket vid gränstullrätten inom Norrbottens
län _______________________________________________________________ 300 »
» präst i Sandhamn______________________________________________________ 250 »
» skollärare i Landsort _____________ 70 »
» » » Hufvudskär_____________________________________________ 100 »
» » » Sandhamn ........................ 100 »
Summa 3.570 kr.
Ifrågavarande anslag till arfvoden har sålunda, och då samtliga dessa
arfvoden utgå med bestämda belopp, i staten upptagits såsom ett fast anslag
å 3.570 kronor.
Beträffande förslagsanslagen till rese- och traktamentskostnader äfvensom
till tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören har
kommissionen icke funnit anledning föreslå någon förändring, utan hafva
desamma upptagits med nu utgående belopp, resp. 20.000 och 15.000
kronor.
Förslagsanslaget till underhåll och drift af tullverkets ångare är i
251
staten upptaget till 6.000 kronor. Utgifterna från detta anslag hafva i
medeltal för åren 1905 —1908 uppgått till 7.S72 kronor årligen. Enligt
kommissionens åsikt torde emellertid kostnaden för bränsle till kustbevakningsperson
alens motorbåtar lämpligen böra utgå af detta anslag, hvilket
under sådant förhållande torde böra benämnas anslag till underhäll och
drift af tullverkets ångare samt bränsle för kustbevakning spersonalens
tjänstebåtar. Då denna kostnad enligt verkställda beräkningar skulle
uppgå till omkring 22.000 kronor årligen, har kommissionen förslagsvis
uppfört ifrågavarande anslag med 80.000 kronor.
Till expenser är i staten uppfördt ett förslagsanslag å 70.000 kronor.
Från detta anslag bestridas utgifterna för tullokalemas uppvärmning, belysning
och renhållning, för skrifmaterialier samt för boktrycknings- och
bokbindningskostnad. Dessa utgifter hafva under nedanstående år utgjort:
92.192 kr,
98.459 »
109.452 »
123.968 »
år 1905
» 1906
» 1907
» 1908
På grund af denna afsevärda, hufvudsakligen på ökade material- och
arbetspriser beroende stegring af ifrågavarande utgifter har kommissionen,
med tillämpning af sin förut uttalade uppfattning, att förslagsanslag böra
bestämmas till belopp, livilka så nära som möjligt motsvara de af anslagen
utgående utgifter, upptagit anslaget till expenser med ett belopp af
125.000 kronor.
Till postporto är i staten uppfördt ett förslagsanslag å 15.000 kronor.
Enligt hvad upplyst blifvit, ingår bland utgifterna från detta anslag
äfven telegramporto till ett ganska afsevärdt belopp, hvarför kommissionen
ansett anslaget i stället böra benämnas anslag till post- oeh telegramporto.
Utgifterna från anslaget hafva under de senaste åren i allmän
het uppgått till omkring 20.000 kronor, hvarför anslaget förslagsvis uppförts
med detta belopp.
Förslagsanslaget till läkarvård och medikamenter samt begrafnings -
252
hjälp är i nu gällande stat upptaget till 7.000 kronor. Utgifterna därifrån
hafva utgjort:
år 1905 ..... 6.321 kr.
» 1906 ________________ 7.498 »
» 1907 _________ 10.706 »
» 1908 ..... 13.031 »
Med anledning dels af denna stegring af utgifterna från anslaget, dels
af kommissionens förslag i § 15 af aflöningsreglementet om rätt för extra
ordinarie tjänstemän af lägre grad att i visst fall åtnjuta kostnadsfri läkarvård
och medicin liar kommissionen ansett ifrågavarande anslag höra
uppföras med förslagsvis 15.000 kronor.
Utgifterna från detta anslag hafva, enligt hvad kommissionen inhämtat,
ökats i större proportion än den till ifrågavarande förmån berättigade
personalens antal. Med anledning häraf och för att för framtiden må vinnas
en klar öfversikt öfver beskaffenheten af utgifterna från anslaget, synes
det önskvärdt, att räkenskapen öfver anslaget föres på sådant sätt,
att densamma omedelbart utvisar, till huru stort belopp kostnaden för
hvarje särskild i anslaget ingående titel uppgått.
Till bestridande af utgifterna för skeppsmätningen är å omkostnadsstaten
uppfördt ett förslagsanslag å 27.000 kronor. Då utgifterna för
detta ändamål under de senare åren uppgått till mellan 31.000 och 32.000
kronor, har anslaget förslagsvis upptagits med sistnämnda belopp.
Det å staten uppförda bestämda anslaget till gratifikationer åt kronooch
lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom nitisk tillsyn och
kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarna har upptagits med oförändradt
belopp, 1.500 kronor.
Till jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader var i staten
för år 1908 uppfördt ett bestämdt anslag å 120.000 kronor. Detta anslag
blef emellertid, på sätt framgår af här ofvan (sid. 147) lämnad redogörelse,
i 1909 års stat uppfördt med ett belopp af 140.000 kronor. Syftet
med denna höjning var att bereda tillgång till ökade jakt- och båtlegor
åt de kustbevakningsbetjänte af befälsgrad, som anskaffat motorbåtar
253
för begagnande i tjänsten. Därest i enlighet med kommissionens förslag
allmän öfvergång till motordrift för kustbevakningens tjänstefarkoster kommer
att äga rum, blifver emellertid anslagets nuvarande belopp icke tillräckligt för
att personalen må kunna tilldelas de legor, som betingas af motorbåtars anskaffande,
ett förhållande, som äfven framhållits af generaltullstyrelsen i
dess å nyssnämda ställe här ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse af
den 24 oktober 190S. Kommissionen har därför funnit det nödvändigt
att upptaga detta anslag till förhöjdt belopp. I och för bestämmandet af
anslagets storlek hafva af de utaf kommissionen i fråga om kustbevakningen
anlitade sakkunniga verkställts omfattande undersökningar rörande
inköpspris och underhållskostnad m. m. för lämpliga, med motorer försedda
tjänstebåtar; och har kommissionen med ledning af hvad därvid inhämtats
och med hänsyn till de indragningar af posteringar och personal, som
kunna företagas vid en allmän öfvergång till motordrift af kustbevakningens
farkoster, funnit ifrågavarande anslag böra bestämmas till 175.000 kronor.
Med anslaget har dessutom den förändring vidtagits, att detsamma
uppförts såsom förslagsanslag. Anslaget har nämligen helt och hållet åtgått
och till och med på visst sätt öfverskridits, i det att Riksdagen under
de senaste åren medgifvit, att aflöning vid kustbevakningstjänster,
som i följd af anskaffade motorbåtar kunde lämnas otillsatta, finge disponeras
till jakt- och båtlegor. Oaktadt detta medgifvande, som dock ännu
endast i jämförelsevis ringa omfattning kunnat utnyttjas, har likväl, enligt
hvad kommissionen inhämtat, anslaget icke medgifvit höjning af vissa
legor, särskildt hästlegor till gränsbevakningspersonalen, äfven i fall, då
sådan höjning tillfälligtvis måst anses vara af verkligt behof påkallad.
Ett mindre godt år och än mera ett missväxtår i de trakter, där gränsbevakningspersonalen
har sin tjänstgöring förlagd, förorsakar alltid en afsevärd
stegring af foderprisen, hvarigenom de noga afvägda legorna lätt
blifva alltför knappa. För att vid sådana ömmande fall någon höjning
af legorna må kunna medgifvas, har kommissionen, såsom nyss sagts,
upptagit anslaget såsom förslagsanslag; och vill kommissionen i sammanhang
härmed framhålla, att granskning af de från anslaget utgående legor
-
254
nas storlek, hvilken fortfarande såsom hittills torde böra bestämmas af
generaltullstyrelsen, enligt kommissionens åsikt bör årligen äga rum. —
I detta sammanhang bar kommissionen funnit anledning yttra sig
öfver en af kustbevakningscheferna gjord framställning. Dessa hafva nämligen
— med förmälan att åtskilliga dem underlydande befattningshafvare
vid kustbevakningen under år 1909 anskaffat och att andra sådana befattningshafvare
komme att under sagda år eller år 1910 anskaffa motorbåtar
för tjänstebruk — anhållit, att medel måtte anvisas för beredande åt
sagda befattningshafvare af förhöjda legor för tiden till ingången af år
1911; och hafva kustbevakningscheferna, som tillika förklarat, att motorbåtars
anskaffande så snart ske kunde vore för kustbevakningens effektivitet
af synnerligt behof påkalladt, beräknat de för nyssnämnda ändamål
erforderliga belopp tillika med kostnaden för bränsle till|motorbåtarna
till omkring 20.000 kronor för kustbevakningsbetjänte i Skåne och Blekinge
och till 9.000 kronor för dylika tjänstinnehafvare i Hallands samt Gföte1
borgs och Bohus län.
I anledning af denna, som det synes kommissionen, väl befogade
framställning har kommissionen, som inhämtat, att medel för berörda af
kustbevakningscheferna afsedda ändamål icke funnes tillgängliga, ansett
sig böra hemställa,
att generaltullstyrelsen måtte bemyndigas att under år 1910
af tullmedlen disponera erforderligt belopp intill 29.000 kronor,
att användas dels till godtgörelse åt de kustbevakningsbetjänte
af befälsgrad, som under åren 1909 och 1910 anskaffat eller
komma att anskaffa motorbåtar för tjänstebruk men som icke
af tillgängliga medel kunna erhålla erforderlig förhöjning i de
till dem nu utgående jakt- eller båtlegoanslag, dels ock till betäckande
af kostnaden för det bränsle, som är behöfligt för dessa
motorbåtars drift.
Under hänvisning till den å sidorna 105 —110 här ofvan lämnade
redogörelsen för ett af chefen för generaltullstyrelsens tullbehandlings- och
upplysningsbyrå utarbetadt förslag till anordnande af elev- och fortsätt
-
255
ningskurser inom tullverket hemställer kommissionen, att det å omkostnadsstaten
med 10.000 kronor nu uppförda anslaget till yngre tulltjänstemans
utbildning i tulltjänsten måtte utbytas mot ett anslag till utbildning
i tulltjänsten. Detta anslag har, i enlighet med den verkställda
kostnadsberäkningen, upptagits med 21.000 kronor; och torde det vara
nödvändigt, att detsamma erhåller egenskap af förslagsanslag. — Då de
till omkring 6.000 kronor beräknade kostnaden för anskaffande af de i
och för sagda kurser nödiga inventarier och instrument m. m. synts kommissionen
kunna utgå af anslaget till diverse utgifter, har kommissionen
icke funnit anledning ifrågasätta något särskildt anslag till bestridande af
denna kostnad.
Till tullbetjäntes beklädnad och beväring är i gällande stat upptaget
ett förslagsanslag af 100.000 kronor. Utgifterna från detta anslag hafva
utgjort
år 1905
» 1906
» 1907
192.857 kr.
80.180 »
136.423 »
87.756 »
1908
eller i medeltal för dessa fyra år 124.304 kronor.
Anledningen till de afsevärda växlingarna i beloppen af utgifterna
från anslaget är hufvudsakligen, att slitningstiden för kappor bestämts till
två år. Dessa persedlar anskaffades sålunda för år 1905 eller det första
år, då fri beklädnad förekom, samt två år därefter, eller för år 1907,
under hvilka båda år också kostnaderna för beklädnaden betydligt öfverstigit
samma kostnader för åren 1906 och 1908.
Kommissionen, som tillåter sig hänvisa till hvad i detta ämne anförts
å sidorna 193 —195 här ofvan, har förslagsvis upptagit anslaget under benämning
anslag till tulltjänstemans af lägre grad beklädnad och beväring
till ett mot medeltalet af utgifterna under ofvannämda år ungefärligen
svarande belopp af 125.000 kronor.
Det bestämda anslaget till hemliga utgifter har upptagits med oförändradt
belopp, eller 9.000 kronor.
256
Utgifterna från förslagsanslaget till diverse utgifter hafva i medeltal
för de fyra senaste kalenderåren utgjort 45.461 kronor årligen; och har
fördenskull anslagets belopp med någon jämkning för afrundande af staternas
slutsumma upptagits till 45.510 kronor.
Omkostnadsstatens slutsumma skulle sålunda uppgå till 639.580 kronor,
däraf 625.510 kronor förslagsanslag, och öfverstiga slutsumman för samma
stat år 1909 med 180.410 kronor.
Yl. Kommissionens förslag till
AFLÖNINGSREGLEMENTE
för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning.
Aflöning, som tillkommer innehafvare af tjänst vid tullverkets lokalförvaltning
eller kust- eller gränsbevakning enligt stat, som af Riksdagen
godkänts, utgöres af lön och tjänstgöring spenning ar. Efter viss tids fortsatt
tjänstgöring kan lönen i enlighet med bestämmelserna i § 4 här
nedan höjas med i staten för hvarje tjänst fastställda belopp (ålderstilläggj.
På vissa platser tillkommer därjämte enligt bestämmelserna i § 11 här
nedan ortstillägg.
För hvarje tjänst är i staten bestämdt särskildt pensionsunderlag.
§ 2.
För åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner gälla följande
allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:
33
258
att tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande
tjänstgöringsreglemente gifha bestämmelser utan ock den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda föreskrifven,
äfvensom innehafvare af befattning, för hvilken staten upptager
bestämd tjänstgöringsort, skyldighet att, därest beslut fattas om sådan
befattnings indragning eller förändring, låta sig förflyttas till annan tjänst
af samma tjänstegrad med minst samma belopp i lön och tjänstgöringspenningar,
samt innehafvare af befattning, för hvilken viss tjänstgöringsort
icke är i staten bestämd, den förändring i tjänstgöringsort, som kan
varda honom i behörig ordning ålagd och icke föranleder minskning i det
belopp, han redan åtnjuter i lön och tjänstgöringspenningar;
att i händelse beslut fattas om indragning af befattningar vid kusteller
gränsbevakningen och i följd däraf åt innehafvare af sådan befattning
tjänstgöring i samma tjänstegrad, hvartill han utnämnts, icke vidare
kan beredas, honom skall åligga att öfvertaga den tjänstgöring i annan
tjänstegrad, hvartill han kan finnas lämplig, dock utan minskning i lön
och tj änstgöringspenningar;
att med ordinarie tjänst vid tullverkets lokalförvaltning eller kusteller
gränsbevakning icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens
eller kommuns stat;
att med ordinarie tjänst vid tullverkets lokalförvaltning eller kusteller
gränsbevakning ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med
Ivungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej generaltullstyrelsen
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänst
-
259
göringen i tullverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och tills vidare bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få af befattningshafvare uppbäras, förutom
under verklig tjänstgöring, hvartill äfven räknas af tjänsten föranledd
resa, endast under tid, då han åtnjutit semester eller sådan kostnadsfri
ledighet, hvarom förmäles i § 9 här nedan, eller då han, för att tjänstgöra
såsom lärare vid utbildningskurs inom tullverket, åtnjutit befrielse
från annan tjänstgöring, eller då han deltagit i sådan kurs, men däremot
icke under tid, då han af annan anledning än nu är sagd icke tjänstgjort;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under tiden utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, därest emellertid tjänstinnehafvare i följd af kroppsskada eller
sjukdom, ådragen under tjänstutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjänstgöring, aflöningen å stat må utan hinder af hvad ofvan är stadgadt
kunna, efter generaltullstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande däremot, i händelse tjänstgöringsförhindret
efter nämnda tids förlopp fortfar, på pröfning af Kungl. Maj:t,
till huru stor del aflöning därefter bör till den skadade utgå;
att, när det erfordras i följd af tjänsteresa, tjänstgöring såsom lärare
vid eller deltagande i utbildningskurs inom tullverket, sjukdomsförfall
eller annat giltigt tjänstgöringsförhinder eller för beredande af semester
eller sådan kostnadsfri ledighet, som i § 9 här nedan omförmäles, inne
-
260
häfvare af lägre befattning skall vara skyldig att efter förordnande bestrida
högre befattning under sanunanlagdt tre månader af hvarje kalenderår;
ägande lian därvid i fall, då förordnandet erfordras i följd af semester och
han själf äger rätt till sådan förmån, åtnjuta allenast honom eljest tillkommande
aflöningsförmåner men i annat fall uppbära ett belopp, motsvarande
tjänstgöringspenningarna vid den högre befattningen i stället för
tjänstgöringspenningarna vid egen befattning; samt
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgadt.
§ 3.
Det arfvode, som är i staten anvisadt för uppehållande af tulldirektörsbefattning,
anses såsom tjänstgöringspenningar.
§ 4.
Med afseende å rätt att efter viss tids innehafvande af tjänst kunna
komma i åtnjutande af i staten fastställd löneförhöjning (ålderstillägg)
skola tjänstemännen indelas i följande ålderstilläggsgrupper, nämligen:
A. Tjänstemän af högre grad.
Tredje gruppen. Öfverinspektorer och kustbevakningschefer äfvensom
tullförvaltare med begynnelseaflöning af 6,000 kronor eller däröfver samt
öfverkontrollörer;
Andra gruppen. Tullförvaltare, som ej tillhöra tredje gruppen, äfvensom
förste kontrollörer, kontrollörer, tullfiskaler och gränsbevakningschefer;
Första gruppen. Kammarskrifvare och inspektörer.
261
B. Tjänstemän af lägre grad.
Tredje gruppen. Öfveruppsyningsmän, kustöfveruppsyningsmän och
gränsöfveruppsyningsmän;
And,ra gruppen. Uppsyningsman, kustuppsyningsmän och gränsuppsyningsmän
äfvensom vaktmästare med minst 1,500 kronors begynnelseaflöning;
Första
gruppen. Vaktmästare, som ej tillhöra andra gruppen, kustvakter,
gränsridare och kustroddare.
Inom hvarje ålderstilläggsgrupp inträder tidpunkten, då tjänstinnehafvare
blifver berättigad att komma i åtnjutande af första löneförhöjningen,
efter tre år, sedan han tillträdt innehafvande tjänst eller tjänst,
tillhörande samma eller högre ålderstilläggsgrupp eller därmed likställd
befattning inom central verket, under villkor att tjänstinnehafvaren under
mer än fem sjättedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med godt vitsord hestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester eller sådan kostnadsfri ledighet, som i § 9 här nedan sägs, eller
deltagit i utbildningskurs inom tullverket, och af andra förhöjningen efter
ytterligare tre år på samma villkor samt af tredje förhöjningen efter än
ytterligare tre år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad
hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det,
hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd.
Den, som från tjänst i lägre ålderstilläggsgrupp befordras till tjänst
i närmast högre sådan grupp, må för åtnjutande af rätt till löneförhöjning
i sistnämnda grupp tillgodoräknas den tid intill tre år, under hvilken
262
han tilläfventyrs innehaft tjänst i den lägre ål d erstil I ä ggsgr 11 pp on,
sedan han där intjänat stadgad tid för att kunna komma i åtnjutande
af tredje löneförhöjningen.; skolande för åtnjutande af denna förmån gälla
samma villkor, som ofvan stadgats för tillträde i allmänhet af löneförhöjning
inom hvarje särskild grupp.
Har tjänsteman, som vunnit befordran från tjänst i lägre ålderstillläggsgrupp
till tjänst i närmast högre sådan grupp, vid den förra tjänsten
åtnjutit aflöning till belopp lika med eller högre än den aflöning, han är
berättigad åtnjuta vid den senare tjänsten, äger han genast tillträda
det aflöningsbelopp vid denna tjänst, som närmast öfverstiger det af
honom uppburna aflöningsbeloppet vid den tjänst, hvarifrån han förflyttats,
och därefter beräkna tjänstår för tillträdande af återstående löneförhöjning
på enahanda sätt, som här ofvan stadgats beträffande rätten
att tillträda löneförhöjning inom hvarje särskild grupp. Härvid tages icke
hänsyn till eventuellt utgående ortstillägg vid någondera tjänsten.
Vid tillämpning af hvad ofvan stadgats rörande rätten att komma i
åtnjutande af löneförhöjning skola tjänsterna anses hafva jämväl före år
1911 tillhört den ålderstilläggsgrupp, dit de från samma års ingång
hänföras.
Befattningshafvare å generaltullstyrelsens stat, som förflyttas till
lokalförvaltningens eller kust- eller gränsbevakningens stat, skall anses
hafva under den tid, han innehaft befattning å styrelsens stat, tillhört:
ledamot af styrelsen samt befattningshafvare af andra graden: tredje
ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af högre grad;
befattningshafvare af första graden: andra ålderstilläggsgruppen bland
samma tjänstemän; samt
vaktmästare: andra ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af lägre grad.
263
§ 5.
Tjänst, för hvilken bestämd tjänstgöringsort icke är i staten upptagen,
kan af generaltullstyrelsen i fall af behof förflyttas från högre till
lägre lönegrad; och må, där sådan flyttning erfordras å tid, då tjänsten
är med ordinarie innehafvare besatt, denne tilldelas personligt lönetillägg
till så stort belopp, att någon minskning i honom tillkommande lön och
tjänstgöringspenningar icke uppstår.
§ 6.
Af håller tjänsteman sig från tjänstgöring utan behörigt tillstånd och
utan att kunna styrka giltigt förfall, hafve förverkat rätt till samtliga å
tiden belöpande aflöningsförmåner vid tjänsten. Varder tjänsteman afstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, skall under tiden den del af hans
aflöning, som icke af generaltullstyrelsen pröfvas böra användas till befattningens
uppehållande, innehållas, såvida ej generaltullstyrelsen finner
skäligt låta honom uppbära något däraf.
Vid afgång från tullverkets tjänst till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall utgår lönen äfvensom ortstillägg, där sådant förekommer,
till månadens slut, försåvidt icke stadgandet i § 6 annorlunda
föranleder.
§ 8.
Aflöning vid ledig tjänst, som i vanlig ordning återbesattes, tillfaller
tullstatens enskilda pensionsinrättning, i den mån densamma icke erfordras
för tjänstens uppehållande under ledigheten.
264
§ 9.
Semester, därvid samtliga aflöningsförmåner må bibehållas oafkortade,
må åtnjutas af tjänsteman af högre grad under en månad årligen samt af
öfveruppsyningsman och uppsyningsman vid lokalförvaltningen under
femton dagar årligen, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan hinder
för göromålens gång och med iakttagande, att å ort, där göromålen under
viss del af året äro af väsentligt mindre omfattning än eljest, semester
för tjänsteman, som icke har chefskap, i allmänhet föidägges till tid, då
tjänsten kan lämnas utan vikarie.
Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att begagna sig af semester å tid, som af generaltullstyrelsen
bestämmes.
Annan tjänsteman af lägre grad än de här ofvan i denna § nämnda
må, i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslagförslår,
kunna tilldelas ledighet under högst femton dagar af ett och
samma kalenderår med bibehållande af sina aflöningsförmåner oafkortade.
§ 10.
Beloppet af anslag, som vid vissa tjänster erfordras till jakt-, båteller
hästlega eller till resekostnader, bestämmes af generaltullstyrelsen
att utgå af för sådant ändamål särskildt anvisade medel.
Anslag, som nu är sagdt, utgår till den, som förrättar tjänsten,
såvida icke tjänsten bestrides på förordnande, i hvilket fall ordinarie
innehafvare däraf må kunna vid anslaget, i den mån det icke är afsedt
till och erfordras för bestridande af resekostnader, bibehållas, mot det
att han tillhandahåller vikarien, hvad som för anslaget skall hållas.
265
§ 11.
Ortstillägg utgår till tjänstemän vid lokalförvaltningarna i Stockholm,
Haparanda och Riksgränsen med tio procent af begynnelselönen vid vederbörande
tjänst, dock högst 300 kronor årligen. Ortstillägg anses tillhöra lönen.
§ 12.
För bostadslägenhet, som i tullverket tillhörig byggnad tillhandahålles
tjänstinnehafvare vid tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning,
skall erläggas en med hänsyn till värdet af bostaden och förhållandena
i orten såsom skälig ansedd hyra, som bestämmes af generaltullstyrelsen.
§ 13.
Åt ordinarie tjänsteman, med hvilkens innehafvande tjänst uppbördsansvar
icke är förenadt men som förordnas att bestrida tjänst med
skyldighet att emottaga uppbörd, äfvensom åt extra ordinarie tjänsteman,
som förordnas att förrätta tjänst af sistnämnda beskaffenhet, må, efter
generaltullstyrelsens bepröfvande, under tiden för sådant förordnande
utbetalas ett särskildt arfvode, beräknadt efter 120 kronor om året.
§ 14.
Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst belopp,
allteftersom det ena eller det andra pröfvas för tullverket förmånligast,
må enligt reglemente, som af generaltullstyrelsen fastställes, tilldelas
tjänstemän af lägre grad vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen.
34
266
§ 15.
Vid sjukdom eller kroppsskada lämnas, enligt de närmare föreskrifter
Kungl. Maj:t meddelar, kostnadsfri läkarvård samt, efter läkares
skriftliga ordination, jämväl medikamenter åt ordinarie tjänstemän af
lägre grad äfvensom åt extra ordinarie sådan tjänsteman i fall, dä han
ådragit sig sjukdomen eller kroppsskadan under tid, då han varit i tjänstgöring
använd.
§ 16.
I händelse tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra ordinarie, aflider
i följd af olyckshändelse, timad under tjänstutöfning, må såsom begrafningshjälp
tilldelas hans dödsbo ett belopp, motsvarande, för ordinarie
tjänsteman en månads aflöning, ortstillägg ej inberäknadt, och för extra
ordinarie tjänsteman honom, enligt gifna bestämmelser, för en månads
tjänstgöring tillkommande ersättning.
§ 17.
Flyttningshjälp till belopp, motsvarande högst den verkliga flyttningskostnaden,
må af generaltullstyrelsen, i den mån därtill anvisade medel
förslå, tilldelas tjänsteman, som förflyttas från tjänst å en ort till
tjänst å en annan ort, där aflöningen icke öfverstiger den förut innehafda
och afsevärdt högre extra inkomster icke kunna påräknas. Härvid tages
icke hänsyn till eventuellt utgående ortstillägg vid någondera tjänsten.
§ 18.
Tjänsteman vid lokalförvaltningen, hvilken förordnats att handhafva
bestyret med tullbehandling af från utlandet ankommande resandes effekter
samt med uppbörd och redovisning af därför inflytande tullafgift, må, i
267
den mån sagda bestyr måste förrättas nattetid eller eljest utom stadgad
tjänstgöringstid och hinder möter för medgifvande af motsvarande lindring
i den ordinarie tjänstgöringen, kunna, efter generaltullstyrelsens
bepröfvande, för sådan öfvertidstjänstgöring tilldelas särskildt arfvode med
högst 75 kronor i månaden.
§ 19.
Vaktmästare, hvilken, efter generaltullstyrelsens medgifvande, användes
till andra göromål än sådana, som i allmänhet tillhöra vaktmästarebefattning,
må för sådan tjänstgöring kunna af styrelsen tilldelas särskildt
arfvode, beräknadt efter 100 kronor för år.
§ 20.
Arfvoden till tullexpeditionsföreståndare äfvensom till tjänstemän af
lägre grad vid gränsbevakningen, hvilka förordnas att, jämte bestridande
af innehafvande tjänst å stat, förestå gränsstation med skyldighet tillika
att tillhandahålla de vid sådan station för varors tullbehandling och förvaring
erforderliga lokaler, bestämmas af Kungl. Maj:t efter förslag af
gen er altullstyrelsen.
§ 21.
Extra ordinarie tjänsteman, som i anledning af ordinarie tjänstinnehafvares
tjänsteresa, tjänstgöring såsom lärare vid eller deltagande i utbildningskurs
inom tullverket eller ledighet för sjukdom eller annat giltigt
tjänstgöringsförhinder förordnas att bestrida ordinarie tjänst, åtnjuter,
jämte tilläfventyrs ifrågakommande resekostnadsersättning, under tjänstgöringstiden
dagaflöning efter den tjänst, han bestrider, att utgå med
belopp, som af Kungl. Maj:t på förslag af generaltullstyrelsen blifvit
bestämda.
268
Gfodtgörelse till extra ordinarie tjänsteman, hvilken af anledning att
ordinarie tjänsteman åtnjuter semester eller kostnadsfri ledighet, som i
§ 9 här ofvan omförmäles, förordnas att bestrida ordinarie tjänst, utgår
med enahanda belopp, som af Kungl. Maj:t blifvit bestämda för tjänstgöring,
hvarom nyss sagts.
Omförmälda dagaflöning skall i fall, då innehafvaren af den tjänst,
hvilken den till dagaflöning berättigade uppehåller, icke är skyldig afstå
något af sin aflöning, utgå af anslaget till vikariatsersättning, extra biträden
m. m. men i andra fall i främsta rummet af disponibla delen af
aflöningen vid sagda tjänst och endast i den mån, denna icke därtill
förslår, af sagda anslag.
Erfordras’ förordnande för extra ordinarie tjänsteman i följd af inträffad
ledighet vid ordinarie tjänst, äger han uppbära enahanda dagaflöning,
som ofvan sägs. I sådant fall skalig för förordnande under den
månad, hvarunder ledigheten uppstått, dagaflöningen utgå af disponibla tjänstgöringspenningarna
vid den tjänst, den till dagaflöningen berättigade
uppehåller, och till därutöfver erforderligt belopp af anslaget till vikariatsersättning,
extra biträden m. m. Under återstående delen af vakansen
utgår dagaflöningen till extra ordinarie tjänsteman, som förrättar ledig
tjänst, af aflöningen vid denna och till extra ordinarie tjänsteman, som
tjänstgör i succession efter å ledig tjänst förordnad ordinarie tjänsteman,
i främsta rummet af tjänstgöringspenningarna vid den tjänst, han bestrider,
och till därutöfver erforderligt belopp af aflöningen vid den
lediga tjänsten.
Innehar den, som enligt denna paragraf förordnats att tjänstgöra,
årligt arfvode, hvars belopp, för dag räknadt, öfverstiger den dagaflöning,
han enligt sålunda bestämda grunder äger åtnjuta, må han bibehållas vid
269
arfvodet samt dagaflöningen i stället disponeras för uppehållande af de
med arfvodesbefattningen förenade göromål.
§ 22.
Ersättning till den extra ordinarie personal, som utöfver de å stat
anställda tjänstemän erfordras vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen
och fördenskull behörigen förordnas eller, efter generaltullstyrelsens
medgifvande, inkallas till längre eller kortare tids tjänstgöring,
bestämmes af styrelsen, med iakttagande att dagaflöning till inkallad
extra ordinarie tjänsteman såvidt möjligt bör begränsas till de belopp,
som för enahanda tjänstgöring blifvit af Kungl. Maj:t. jämlikt § 21 fastställda.
§ 23.
Den, som konstitueras att tillträda tjänst vid tullverkets lokalförvaltning
eller kust- eller gränsbevakning med eller efter 1911 års ingång,
vare underkastad bestämmelserna i detta reglemente. Den, som dessförinnan
tillträdt innehafvande befattning ä ordinarie stat utan skyldighet
att åtnöjas med blifvande lönereglering samt icke före den 1 november
1910 förklarat sig vilja öfvergå på 1911 års stat och underkasta sig
detta reglemente, kommer att bibehållas vid förut gällande aflöningsförmåner
och att vara underkastad de för dessas åtnjutande gifna föreskrifter.
§ 24.
Den, som jämlikt § 23 är underkastad föreskrifterna i detta reglemente,
skall jämväl vara skyldig att, såväl i fråga om sportelinkomster
som beträffande villkoren för åtnjutande af aflöning under tjänstledighet,
underkasta sig de förändrade bestämmelser, som framdeles kunna varda
meddelade.
270
Öfvergångsstadgande.
Yid bestämmande af tidpunkten, då tjänstinnehafvare vid tullverket
kan komma i åtnjutande af i § 1 omförmäld löneförhöjning, må medräknas
tid, hvarunder han efter år 1900 på grund af stadigvarande förordnande
inom tullverket bestridt vare sig tjänst å extra aflöningsstat eller tjänst
med aflöning å extra stat eller ock tjänst i omedelbar eller medelbar
succession efter sålunda förordnad tjänstinnehafvare.
Den, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie tjänsteman
eller betjänt vid tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning
samt, därest han före sagda tidpunkt vunnit ordinarie anställning, öfvergår
å 1911 års stat eller med eller efter ingången af år 1911 utnämnes till
ordinarie tjänst, må, i den mån generaltullstyrelsen finner honom böra
komma i åtnjutande af en dylik förmån, i fråga om rätt till löneförhöjning
vid kammarskrifvare-, inspektörs-, vaktmästare-, kustvakt-, gränsridare-
eller kustroddaretjänst räkna sig till godo så stor del af tiden för
den effektiva tjänstgöringen såsom extra ordinarie, sorg öfverstiger åtta år.
De enligt § 4 här ofvan i allmänhet gällande bestämmelser rörande
rätten att komma i åtnjutande af löneförhöjning skola äfven äga tillämpning
beträffande tjänstinnehafvare, som vid 1910 års utgång innehar anställning
å ordinarie stat och kommer att öfvergå å 1911 års stat.
Motiv till förslaget till aflöningsreglemente.
Beträffande aflöningsreglementets titel samt ordalydelse i flera paragrafer
torde få erinras om kommissionens bär ofvan (sid. 186) uttalade
åsikt, att samtliga befattningshafvare vid tullverkets lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning böra anses såsom och benämnas tjänstemän
samt att. för erhållande af kollektiva benämningar, motsvarande de nuvarande
tjänstemännen och betjänte, tjänstemännen böra indelas i tjänstemän
af högre grad och tjänstemän af lägre grad.
1.
I fråga om de i denna paragraf omförmälda särskilda aflöningstitlar
hänvisas till den här ofvan (sidorna 181 —192) lämnade redogörelsen.
§ 2.
Denna paragraf innehåller de allmänna villkoren och bestämmelserna för
åtnjutande af i staten upptagna aflöningsförmåner. Beträffande dessa villkor
och bestämmelser, i den mån de afvika från de i nu gällande aflöningsreglemente
af den 10 juni 1904 förekommande, torde få anföras följande.
Det i statsverkets intresse gifna stadgandet om skyldighet för tjäns -
272
teman att låta sig förflyttas till annan tjänst af samma tjänstegrad eller
till annan tjänstgöringsort eller att öfvertaga tjänstgöring i annan tjänstegrad
har, till vinnande af likhet med förhållandet i andra statens verk, ansetts
böra ändras därhän, att tillämpningen af stadgandet icke må medföra
nedsättning i sammanlagda beloppet af den lön och de tjänstg öring spenningar,
tjänstemannen åtnjuter.
Beträffande förbud för tjänsteman att med sin tulltjänst förena annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat liksom äfven i fråga om
de villkor, under hvilka han må med tulltjänsten förena annan befattning
eller uppdrag, hafva enahanda bestämmelser ansetts böra gälla som de.
hvilka i dessa hänseenden föreslagits för befattningshafvare å generaltullstyrelsens
stat.
Tjänsteman, som tjänstgör såsom lärare vid utbildningskurs inom tullverket
eller deltager i sådan kurs, har med hänsyn till beskaffenheten af
sin verksamhet under tiden ansetts böra få uppbära sina tjänstgöringspenningar.
Bestämmelserna om hvad tjänsteman, som af olika anledningar åtnjuter
tjänstledighet, under tiden för densamma skall afstå af sin aflöning,
äro affattade i enlighet med kommissionens allmänna grundsatser beträffande
förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar (se sidorna 181
—186 härofvan) och motsvara, hvad i ifrågavarande hänseende föreslagits
beträffande befattningshafvare å generaltullstyrelsens stat. Anmärkas må
särskildt, att, i enlighet med hvad här ofvan (sid. 185) anförts om ålderstilläggs
egenskap att utgöra förhöjning af lönen, den nu gällande bestämmelsen
om skyldighet för tjänstinnehafvare att vid ledighet för sjukdomsförfall
afstå en fjärdedel af ålderstillägget borttagits.
Skyldighet för innehafvare af lägre befattning att efter förordnande
bestrida högre tjänst har ansetts böra föreskrifvas äfven för de fall, att
förordnandet erfordras i följd af tjänstgöring såsom lärare vid eller deltagande
i utbildningskurs inom tullverket eller i följd af meddelad kostnadsfri
ledighet. De föreslagna bestämmelserna om ersättning åt den vikarierande,
ehuru i formen olika mot de nu gällande, skilja sig i sak från
273
dessa endast i de afseenden, som betingats af kommissionens allmänna
grundsatser rörande förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar
samt ålderstilläggets hänförande till lönen.
Beträffande slutligen föreskrifterna angående skyldighet att från tjänsten
afgå äfvensom i fråga om rätt till pension utgöra dessa endast en
hänvisning till därom i allmänhet gällande lagstiftning och äro lika lydande
med de i samma hänseenden för befattningshafvare å generaltullstyrelsens
stat föreslagna.
§ 3-
Enligt § 3 i nu gällande aflöningsreglemente skall med afseende å
arfvode för uppehållande af tulldirektörsbefattning vid ledighet af olika
anledningar förfaras på samma sätt, som i motsvarande fall är stadgadt
beträffande ordinarie aflöning. Med hänsyn till beskaffenheten af dessa
arfvoden och den tjänstgöring, för hvilken de utgöra ersättning, har kommissionen
funnit desamma böra helt och hållet betraktas såsom tjänstgöring.
spenning ar, hvarom föreskrift intagits i § 3 af kommissionens förslag
till aflöningsreglemente.
§ 4.
Denna paragraf, som motsvarar senare delen af § 2 äfvensom § 4 i
gällande aflöningsreglemente, innehåller bestämmelser om den tjänstemännen
efter viss tids fortsatt tjänstgöring tillkommande rätt till löneförhöjning
eller ålderstillägg. Utöfver hvad förut (sidorna 184 — 191 här ofvan)
i detta hänseende anförts och hvithet här åberopas, torde allenast följande
erinringar vara behöfliga.
Då kommissionen förutsatt, att tjänstgöring såsom lärare vid utbildningskurs
inom tullverket måste betraktas såsom offentligt uppdrag och
förty tiden för sådan tjänstgöring grunda rätt till löneförhöjning, har uttryckligen
angifvits allenast, att den tid, hvarunder tulltjänsteman del
-
35
274
tagit i sådan kurs, icke må räknas honom till last i fråga om rätt att
komma i åtnjutande af nämnda förmån.
I likhet med hvad i gällande aflöningsreglemente är stadgadt, har åt
den nu föreslagna indelningen i ålderstilläggsgrupper gifvits retroaktiv
vei’kan.
De i nådiga brefvet den 1 november 1878 meddelade bestämmelser
angående befattningshafvares i generaltullstyrelsen hänförande till olika
ålderstilläggsgrader hafva ansetts höra här införas.
§§ 5—8.
Dessa paragrafer motsvara de med samma nummer försedda paragraferna
i gällande aflöningsreglemente, och torde beträffande dem allenast
behöfva erinras, att för tjänstemans förflyttning enligt § 5 stadgats enahanda
villkor som för förflyttning enligt § 2 och att § 7 erhållit den
lydelse, som betingats af det ändrade förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar.
§ 9-
Med hänsyn till de trägna och ansvarsfulla göromål, som åligga kustbevakningscheferna
och gränsbevakningschefen, hafva dessa tjänstemän ansetts
höra åtnjuta förmånen af semester, hvarför sådan förmån tillerkänts
samtliga tjänstemän af högre grad, icke endast, såsom nu är förhållandet,
de vid lokalförvaltningen anställda. Öfriga förändringar i denna paragraf
innebära icke någon ändring i sak.
§ io.
Denna paragraf öfverensstämmer med § 10 i nu gällande aflöningsreglemente.
§ 11-
Här hafva införts bestämmelserna om ortstillägg, i fråga om hvilka
275
kommissionen hänvisar till hvad här ofvan å sidorna 191, 192 och 236
anförts.
§ 12.
Beträffande innehållet i denna paragraf får kommissionen hänvisa till
hvad som anförts å sidorna 195 —198 här ofvan.
§ 13.
Af Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har framställning gjorts,
att felräkningspenningar i proportion till uppbördens storlek och tullräkningarnas
antal måtte tilldelas uppbördstjänstemännen i tullverket. Till
stöd härför har anförts, att den mest ordentlige och samvetsgranne tjänsteman,
som hade sig ålagd uppbörd och därmed följande penningväxling,
icke kunde helt skydda sig mot de förluster, hvilka å dylika platser lätt
uppstode.
Denna framställning har kommissionen visserligen icke funnit anledning
understödja; men enär det synts kommissionen billigt, att då ordinarie
tjänsteman, med hvilkens innehafvande tjänst uppbördsansvar icke är förenadt,
eller extra ordinarie tjänsteman förordnas att bestrida tjänst med
skyldighet att emottaga uppbörd, någon särskild ersättning för sådant ansvar
må kunna tillerkännas honom, har bestämmelse i sådan riktning intagits
i denna paragraf. Kostnaden härför torde böra utgå från det å lokalförvaltningens
samt kust- och gränsbevakningens stat uppförda anslag
till vikariatsersättning, extra biträden m. m.
§ 14.
Beträffande denna paragraf, hvilken motsvarar § 11 i nu gällande aflöningsreglemente,
hänvisas till kommissionens här ofvan (sid. 194)
framställda förslag, enligt hvilket beklädnad eller beklädnadsersättning
skulle tillkomma jämväl öfveruppsyningsman, kustöfveruppsyningsmän
och gränsöfveruppsyningsmän.
276
§ 15.
Denna paragraf motsvarar § 12 i nu gällande aflöningsreglemente. För
den förändring, som vidtagits, har redogjorts å sidan 195 här ofvan.
§ 16.
Denna paragraf motsvarar § 16 i gällande aflöningsreglemente, hvilken
dock ansetts höra så till vida ändras, att begrafningshjälp tillerkännes boet
jämväl efter annan i tjänstgöring inkallad extra ordinarie tjänsteman än
sådan, som är anställd mot årligt arfvode.
§ 17.
Är till innehållet lika med § 13 i gällande aflöningsreglemente, med
det tillägg, att bestämmelse införts därom, att till eventuellt utgående ortstillägg
vid någondera tjänsten icke skall tagas hänsyn.
§ 18.
Från motsvarande § 14 i nu gällande aflöningsreglemente skiljer sig
§ 18 i kommissionens förslag därutinnan, att kommissionen ansett arfvode
af ifrågavarande slag höra kunna tillerkännas tjänsteman vid lokalförvaltningen
äfven i andra städer än de i förstnämnda paragraf uppräknade.
Det är nämligen enligt kommissionens åsikt af synnerlig vikt, att å sådana
platser, där en större resandetrafik förekommer nattetid eller eljest utom
stadgad tjänstgöringstid, erfarna ordinarie tjänstemän må kunna användas för
förrättandet af det maktpåliggande och grannlaga bestyret med tullbehandling
af passagerareffekter samt med uppbörd och redovisning af därför inflytande
tullafgift, hvilket bestyr ofta måste förrättas å sådan tid, att tillfälle att
inhämta öfverordnades mening i tvistiga frågor saknas. För närvarande
torde sådana förhållanden råda, förutom å de i § 14 af gällande aflöningsreglemente
uppräknade orter, endast å en eller annan plats; men då förhållandena
i detta afseende lätt kunna förändras, har kommissionen ansett
den nu förekommande inskränkningen i förevarande hänseende böra bortfalla.
§ 19-
Den representant för tullverkets nuvarande betjäntkår, hvilken varit
inkallad till kommissionen för öfverläggning och upplysningars afgifvande,
har hos kommissionen gjort framställning, att åtgärder måtte vidtagas i
syfte att bereda dugliga och framåtsträfvande vaktmästare möjlighet att få
förrätta andra och mera ansvarsfulla göromål än egentlig bevakningstjänst
samt därigenom i allmänhet åstadkomma höjning af vaktmästarekårens anseende
och äfven dess ekonomiska ställning.
Enligt hvad kommissionen inhämtat, förekommer redan nu sådan användning
af vaktmästare, om än i jämförelsevis mindre betydande omfattning,
i det att dels generaltullstyrelsen förordnat, att, därest för vägning
af spannmål och annat gröfre gods tillgång till extra ordinarie tjänstemän
skulle saknas, tullförvaltning må uppdraga åt betjänte, som förvaltningen
anser därtill lämpliga, att under tjänstemans öfverinseende förrätta sagda
bestyr, dels å vissa platser, där behof af förstärkt bevakningsbefäl framträdt,
vaktmästare förordnats att, med bibehållande af aflöningen vid vaktmästare
tjänsten och således utan särskild godtgörelse, tjänstgöra såsom uppsyningsman,
dels och statistisk attestering af utförselgods varit anförtrodd
åt vaktmästare. Detta senare synes emellertid icke hafva utfallit på ett
tillfredsställande sätt, enär, enligt hvad till kommissionens kännedom kommit,
revisionsbyråns statistiska afdelning hos generaltullstyrelsen anmält,
att vid sådant förfaringssätt de inkommande primäruppgifterna till utförselstatistiken
varit i påfallande hög grad behäftade med felaktigheter, som
bort kunna undvikas.
Något allmänt stadgande om vidtagande af åtgärder i ofvanberörda
syfte har kommissionen icke funnit anledning ifrågasätta; men då framställningen
dock synts förtjänt af uppmärksamhet, har kommissionen
velat såsom sin uppfattning uttala, att i fall, då vaktmästare finnes
med fördel kunna användas till andra göromål än sådana, som i allmän
-
278
het tillhöra hans befattning, sådant ock bör ske. Kommissionen har af
denna anledning i förevarande paragraf intagit en bestämmelse, enligt hvilken
generaltullstyrelsen skulle äga befogenhet att tilldela vaktmästare, som
användes i mera ansvarsfulla göromål, en uppmuntran i form af ett särskilt
arfvode. Kostnaden härför torde böra utgå af anslaget till vikariatsersättning,
extra biträden m. m.
§ 20.
Denna paragraf motsvarar § 15 i gällande aflöningsreglemente.
§ 21.
Denna paragraf innehåller bestämmelser om dagaflöning åt extra ordinarie
tjänstemän vid förordnande att bestrida ordinarie tjänst och motsvarar
§§ 17 och 18 i nu gällande aflöningsreglemente.
Den mest framträdande olikheten mellan de i detta afseende nu gällande
bestämmelserna och de af kommissionen föreslagna torde vara den,
att — medan enligt de förra bestämmelserna dagaflöning vid förordnande
i följd af sjukdom eller annat giltigt tjänstgöringsförhinder är i aflöningsreglementet
till siffran bestämd och vid förordnande i följd af tjänsteresa
eller semester må bestämmas af generaltullstyrelsen, dock icke till högre
belopp än som skolat utgå, därest förordnandet meddelats i följd af tjänstgöringsförhinder
— har kommissionen funnit dagaflöning vid förordnande
i följd af såväl nu nämnda anledningar som äfven tjänstgöring såsom lärare
vid eller deltagande i utbildningskurs inom tullverket samt kostnadsfri ledighet
böra utgå med belopp, som på förslag af generaltullstyrelsen bestämmas
af Kungl. Maj:t.
Anledningen till denna förändring har varit, att, sedan det under år
1907 visat sig nödvändigt att höja dagaflöningen för i tjänstgöring inkallad
extra personal — hvilken ersättning jämlikt § 19 i gällande aflöningsreglemente
bestämmes af generaltullstyrelsen — utöfver den enligt § 17 i
samma reglemente för motsvarande tjänstgöring utgående ersättning, svårighet
ofta lärer hafva mött att till förordnande, som erfordrats i följd af
279
tjänstgöringsförhinder eller eljest, erhålla äldre extra ordinarie tjänstemän,
hvilka genom mottagande af sådant förordnande skulle gått miste om det
högre inkallningsarfvodet. Detta har medfört, att förordnanden af ifrågavarande
slag nästan uteslutande hestridts af de yngsta extra ordinarie tjänstemännen;
men då med dylikt förordnande ofta äro förenade mera ansvarsfulla
göromål, än som tillkomma i tjänstgöring inkallade extra ordinarie
tjänstemän, har följden ofta hlifvit, att de äldre af dessa fått bestrida de
med förordnandet förenade göromålen utan att erhålla motsvarande tjänstemeriter.
Då det i allt fall synts kommissionen billigt, att ersättning för
förordnande å ordinarie tjänst må utgå med belopp, som gör det möjligt
för äldre extra ordinarie tjänstemän att utan ekonomisk förlust mottaga
detsamma, och då det torde vara af vikt, att af omständigheterna
påkallad förändring i vikariatsersättningsbeloppen må kunna genomföras,
har kommissionen ansett sig böra framställa ofvan omförmälda förslag rörande
sättet för bestämmande af denna ersättning.
Vidare hafva i § 21 införts bestämmelser om det sätt, på hvilket
ifrågavarande dagaflöning skall utgå. Dessa bestämmelser skilja sig i sak
icke från hvad som nu tillämpas och hvaremot kommissionen icke funnit
något att erinra. Gifvetvis har, i enlighet med hvad förut anförts, uteslutits
bestämmelsen, att viss del af ålder stillägget, som för närvarande afstås
vid ledighet, skall besparas tullverket.
De i paragrafen intagna föreskrifterna om ersättning åt extra ordinarie
tjänsteman, som i följd af inträffad ledighet vid ordinarie tjänst förordnas
att bestrida sådan tjänst, äro i hufvudsak öfverensstämmande med
hvad som enligt generaltullstyrelsens cirkulär den 23 december 1904 nu tilllämpas
men hafva ansetts böra, intagas i afföningsreglementet. I vissa afseenden
skilja sig dock de föreslagna bestämmelserna från de nu gällande,
nämligen dels i afseende å dagaflöningen, hvilken enligt cirkuläret skall
utgå med samma belopp, som enligt § 17 i aflöningsreglementet är bestämdt
för vikarie vid tjänstgöringsförhinder, men enligt kommissionens
förslag skulle utgå med de af Kungi. Maj:t bestämda beloppen, dels ock i
fråga om den ersättning, som extra ordinarie tjänsteman, hvilken förord
-
2S0
nas att bestrida genom dödsfall ledigblifven tjänst eller att tjänstgöra i
succession efter å dylik tjänst förordnad ordinarie tjänsteman, äger uppbära
under den månad, ledigheten inträffat. För närvarande utgör denna ersättning
en fjärdedel af lönen och tjänstgöringspenningarna vid den tjänst,
den extra ordinarie tjänstemannen bestrider, sålunda t. ex. vid kammarsknfvaretjänst
högst en krona 81 öre om dagen. Först med följande månads
ingång får den förordnade uppbära vanlig dagaflöning. Då enligt kommissionens
förslag tjänstgöringspenningarna motsvara ungefärligen en fjärdedel
af begynnelseaflöningen, skulle, därest ingen ändring vidtoges, ersättning
åt en förordnad extra ordinarie kammarskrifvare i nu förutsatt fall
utgå med en krona 94 öre om dagen. Då dessa ersättningsbelopp synts
kommissionen alltför ringa — svårigheten att erhålla lämpliga vikarier
har ock särskildt framträdt i fall, hvarom nu är fråga — har det ansetts
billigt, att dagaflöningen under hela tiden för förordnandet må utgå med
vanligt belopp, och bestämmelse härom intagits i förslaget.
Den i § 17 af gällande aflöningsreglemente intagna bestämmelsen, att
i visst fall dagaflöning enligt paragrafen icke skall utgå, måste tydligen,
med hänsyn till kommissionens här ofvan (sid. 201) framställda förslag,
att ersättning för förrättning, verkställd å den för vederbörande tjänsteman
gällande tjänstgöringstid, skall tillfalla tullverket, utgå.
§ 22.
I denna paragraf meddelas bestämmelse om ersättningen till den extra
personal, som utöfver de å stat anställda tjänstemän erfordras vid lokalförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen. Paragrafen öfverensstäminer
i hufvudsak med § 19 i gällande aflöningsreglemente.
Såsom ofvan antydts, har under år 1907 dagaflöningen åt i tjänstgöring
inkallad extra ordinarie personal blifvit höjd utöfver de i § 17 aflöningsreglementet
för vikariatstjänstgöring bestämda belopp och utgår numera
:
281
åt extra ordinarie tjänstemän:
vid tullförvaltningarna i Stockholm, Norrköping, Kalmar, Karlskrona,
Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Ystad, Trelleborg, Halmstad, Göteborg,
Häfte och Sundsvall med tre kronor 50 öre, till dess den extra ordinarie
tjänstemannen varit inkallad eller eljest effektivt tjänstgjort under en tid
af sammanlagdt ett år, därefter med fyra kronor, intill dess hans effektiva
tjänstgöring omfattar ytterligare två år, och sedermera med fyra kronor
50 öre;
vid öfriga tullförvaltningar med respektive tre kronor, tre kronor 50
öre och fyra kronor;
åt extra ordinarie betjänte:
åt extra ordinarie vaktmästare i Stockholm, Malmö, Hälsingborg, Göteborg,
Gäfle och Sundsvall med tre kronor 25 öre, intill dess den extra
ordinarie vaktmästaren varit inkallad eller eljest effektivt tjänstgjort under
en tid af sammanlagdt två år, och därefter med tre kronor 75 öre;
åt extra ordinarie vaktmästare i Norrköping, Kalmar, Karlskrona,
Landskrona, Ystad, Trelleborg och Halmstad samt de norr om Sundsvall
belägna tullplatserna med respektive två kronor 75 öre och tre kronor
25 öre;
åt öfriga extra ordinarie vaktmästare med respektive två kronor 25
öre och två kronor 75 öre;
åt extra ordinarie kustroddare med två kronor 25 öre; samt
åt extra ordinarie gränsridare med tre kronor.
Beträffande extra ordinarie kammarskrifvare gäller vidare, att dagaflöningen
till sådan kan under vissa villkor ytterligare höjas, så att dylik
aflöning i åtskilliga fall beräknats • efter 150 kronor för månad.
§ 23.
Under förutsättning, att den nya staten träder i tillämpning med ingången
af år 1911, har kommissionen funnit den tid, före hvilken tjänstinnehafvare,
som ej kan tillförbindas att öfvergå på denna stat, har att
36
282
yttra sig, huruvida han vill kvarstå å 1910 års stat eller öfvergå på 1911
års stat, höra bestämmas till ingången af november månad 1910. Vid
sådant förhållande kan förslag till specificerad öfvergångsaflöningsstat,
hvilken, af anledning som ofvan (sid. 241) nämnts, icke kan föreläggas
1910 års Riksdag, hinna utarbetas och föreläggas Riksdagen år 1911, att
gälla för år 1912. — Denna paragraf motsvarar § 20 i gällande aflöningsreglemente.
§ 24.
Denna paragraf motsvarar § 21 i gällande aflöningsreglemente; dock
har skyldigheten för tjänstinnehafvare att underkasta sig förändrade bestämmelser
i fråga om pension med hänsyn till stadgandet i sista punkten
af § 2 i förslaget ansetts böra boi’tfalla.
Öfvergångsstadgandet.
Enligt öfvergångsstadgandet i gällande aflöningsreglemente äga endast de
tjänstinnehafvare, som på grund af stadigvarande förordnande bestridt vare
sig tjänst å tullverkets från och med år 1901 inrättade och med utgången
af år 1904 upphörda extra stat eller tjänst, hvars innehafvare uppehållit
tjänst å extra stat, rätt att för åtnjutande af ålderstillägg räkna sig tillgodo
tiden för sådan tjänstgöring. Denna rätt tillkommer alltså icke den
eller dem, som tjänstgjort i succession efter vikarien för den å extra stat
förordnade tjänstinnehafvaren. Då detta synts kommissionen icke vara med
billighet öfverensstämmande, har i förslaget inryckts bestämmelse, att omförmälda
rätt må tillgodokomma den, som efter år 1900 på grund af stadigvarande
förordnande inom tullverket bestridt vare sig tjänst å extra aflöningsstat
eller tjänst med aflöning ä extra stat eller ock tjänst i omedelbar
eller medelbar succession efter sålunda förordnad tjänstinnehafvare.
Anledningen, att jämte tjänst å extra aflöningsstat upptagits tjänst med aflöning
å extra stat, är den, att, då med utgången af år 1904 extra aflöningsstaten
vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen bort
-
288
togs, inom generaltullstyrelsen fortfarande bibehöllos åtskilliga tjänster, för
hvilkas innehafvare aflöning utgår å extra stat och hvilkas antal, såsom
ofvan omförmälts, sedermera ytterligare ökats. Sådana tjänster böra tydligen
i ifrågavarande hänseende anses likställda med de förutvarande tjänsterna
å extra aflöningsstat.
Såsom af den vid detta betänkande fogade befordringsstatistik (Bil.
IY) framgår, har tiden, innan extra ordinarie tjänsteman eller betjänt inom
tullverket vunnit ordinarie anställning, till och med under de allra senaste
åren varit afsevärdt lång och, åtminstone hvad beträffar de nuvarande tjänstemännen,
vida öfverstigit den tid af omkring åtta år, hvartill densamma
efter inrättandet af ett flertal befattningar med ingången af år 1909 numera
kan antagas komma att nedgå. För att i någon mån bereda de extra ordinarie
tjänstemän och betjänte, som under ifrågavarande ogynnsamma förhållanden
inkommit i verket och där vunnit eller under de närmaste åren
vinna befordran, ett vederlag för den långa tid, de, i allmänhet med mycket
obetydlig ersättning, måst tjänstgöra, innan ordinarie anställning erhållits,
har det synts kommissionen billigt, att medgifvande må kunna af
generaltullstyrelsen länmas sådan tjänsteman eller betjänt att i fråga om
rätt till löneförhöjning vid vissa tjänster räkna sig till godo så stor del
af tiden för den effektiva tjänstgöringen såsom extra ordinarie, som öfverstiger
åtta år. Sådant medgifvande har ansetts böra lämnas beträffande
samtliga vaktmästaretjänster, vare sig de tillhöra första eller andra ålderstilläggsgruppen,
men i öfrigt endast i fråga om tjänster, hvilkas innehafvare
tillhöra lägsta eller första ålderstilläggsgruppen inom resp. tjänstemän af
högre och tjänstemän af lägre grad.
Slutligen har det ansetts böra uttryckligen angifvas, att de enligt § 4
i förslaget i allmänhet gällande bestämmelser rörande rätten att komma
i åtnjutande af löneförhöjning skola äfven äga tillämpning beträffande tjänstinnehafvare,
som vid 1910 års utgång innehar anställning å ordinarie stat
och kommer att öfvergå å 1911 års stat.
Kommissionens förslag till utgiftsstater
för tullverket.
I öfverensstämmelse med hvad i förestående betänkande anförts, har
upprättats och här nedan intagits förslag dels till utgiftsstater för tullverket
i dess helhet, hvarvid, såsom redan förut anmärkts, aflöningsstaten för
generaltullstyrelsen upptagits specificerad men aflöningsstaten för lokalförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen summarisk, dels ock till specificerad
aflöningsstat för lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen.
Beträffande aflöningsstaterna anser kommissionen sig böra erinra om
de förutsättningar för sagda staters trädande i kraft, hvilka enligt kommissionens
här ofvan (sidorna 65 och 202) framställda förslag skulle gälla,
nämligen :
i fråga om aflöningsstaten för generaltullstyrelsen, att före den 1
januari 1911 meddelas föreskrift därom, att samtliga ordinarie befattningshafvare
skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för
särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst
sex timmar hvarje söckendag; samt
i fråga om aflöningsstaten för lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen,
att beslut meddelas om tillämpning af åtskilliga, af kommissionen
uttalade allmänna grundsatser rörande vissa slag af de tjänstinnehafvare
vid tullverket tillkommande extra inkomster.
285
Förslag
till
Utgiftsstater för tullverket,
att tillämpas under år 1911.
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
| Tjänst- |
|
|
|
| Lön | görings- penningar | tillägg | Summa |
|
A. Aflöningsstaten. I. Generaltullstyrelsen. |
|
|
|
|
|
i generaltulldirektör .....-- - — ........ | IO.5OO | 3.50° | 1.000 | 15.000 |
|
i byråchef--------------------------------------- 3 d:o --------------------------------------------- | 5.000 | 2.500 | 600 | 8.ioo | 1 Efter 5 år kan lönen höjas med |
|
|
| 24.300 | J | |
Kansliet. |
|
|
|
|
|
i sekreterare - -....................... | 3.600 | 1.800 | 400 | 5.800 | 1 Efter 5 år kan lönen höjasmed |
i d:o ____________________—...................... | — | — | — | 5.800 | J ytterligare 500 kronor. |
i registrator------------------------------------ i notarie.....-—.....-..............- - | 2.200 | 1.500 | 3°° 300 | 4.000 | I Efter 5 år kan lönen höjas med |
2.300 | 1.500 | 4.000 | iterligare 500 kronor och efter 15 | ||
3 d:o ------------------------------------------— | — | — | — | 12.000 | I år med än ytterligare 500 kronor. |
Kameralbyrån. |
|
|
|
|
|
i kamrerare .................................... | 3.600 | 1.800 | 400 | 5.800 | \ Efter 5 år kan lönen höjasmed |
i förste revisor ________ __________________ | 3.600 2.200 | 1.800 | 400 300 | 5.800 4.000 | J ytterligare 500 kronor. |
i revisor och bokhållare ........-......... 3 d:o ................-........................... | i.5°° | \ Efter 5 år kan lönen höjas med | |||
|
|
| |||
|
|
| 12.000 | J år med än ytterligare 500 kronor. | |
Revisionsbyrån. i förste aktuarie -—-------------------------- | 3.600 | 1.800 | 400 | 5.800 | f Efter 5 år kan lönen höjas med |
i aktuarie _______________________________ | 2.200 | 1.500 | 300 | 4.OOO | ) |
i d:o _____________________________________________ | — | — | — | 4.OOO | IEfter 5 år kan lönen höjasmed |
i revisor__________________________________________ | 2.200 | 1.500 | 3°° | 4.OOO | fterligare 500 kronor och efter 15 |
7 d:o --------------------------------------------- | — | — | — | 28.000 | ) |
Transport | — | — | — | 15 2.40° 1 - |
286
| K r 0 | n 0 r |
|
Lön | Tjänst- görings- penningar | Orts- tillägg | Summa |
— | — | — | I52.4OO |
3.600 | 1.800 | 400 | 5.800 |
— | — | — | 5.800 |
2.200 | 1.500 | 300 | 4.000 |
— | — | — | 80.000 |
900 | 500 | 150 | i-55° |
700 | 35° | ''5° | 1.200 |
|
|
| 7.200 |
| — |
| 257-95° |
Transport
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.
i byråassistent_____________________________
i d:o _____________________________________________
i andre byråassistent......--------------
Till vikariatsersättning samt arfvoden
och flitpenningar åt extra biträden
äfvensom till renskrifningskostnad,
förslagsanslag ______________________________
däraf till gratifikationer åt extra ordinarie
tjänstemän och vaktmästare
hos styrelsen högst 3.000
kronor.
1 förste vaktmästare1)
1 vaktmästare1)..........
6 dm1) -------------------
Transport i)
{Efter 5 år kan lönen höjas med
500 kronor och efter io år med
ytterligare 500 kronor.
(Efter 5 år kan lönen höjasmed
) 500 kronor, efter 10 år med yt\
terligare 500 kronor och efter 15
(år med än ytterligare 500 kronor.
lEfter 5 år kan lönen höjas med
fioo kronor.
i) Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning i enlighet med hvad i sådant afseende gäller beträffande till samma förmån
berättigade befattningshafvare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i
sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å
lönen afdragas 100 kronor årligen.
287
Transport
II. Lokaltullförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen.
1. Tjänsteman af högre grad.
a) Med bestämd tjänstgöringsort.
i tulldirektör i Stockholm, hvartill någon
bland föreståndarne vid de i Stockholm
befintliga tullförvaltningsafdelningar, med
bibehållande af egen tjänstebefattning, förordnas
för en tid af högst fem år i sänder
i d:o i Göteborg, hvartill någon bland föreståndarne
vid de i Göteborg befintliga
tullförvaltningsafdelningar, med bibehållande
af egen tjänstebefattning, förordnas
för en tid af högst fem år i sänder------
i d:o i Malmö, hvartill någon bland föreståndarne
vid de i Malmö befintliga tullförvaltningsafdelningar,
med bibehållande
af egen tjänstebefattning, förordnas för
en tid af högst fem år i sänder------------
i kustbevakningschef i Skåne och Blekinge
i d:o i Hallands samt Göteborgs och Bohus
län --------------------------------------------------
i gränsbevakningschef i Dalsland, Värmland
och Dalarne ------------------------------
Transport
Lön
4-5°°
1 I 3-900
bd u
C cd
*n bp
:0 .5
c
cn C
c
3.000
2.500
2.000
1.500
1.300
K
o n o
Summa
3.000
2.500
2.000
6.000
6.000
5.200
257-95°
24.700
— I 257.950
VO o‘o £
co^ hc
. m fl ö
m, fl u
U) w fl tu
s 400
co bjQ
C cd
o t:
i-s
§ c
a. 3
4.500
3.600
288
|
|
|
| K | ron | 0 r |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| c3 |
| CO bo ^ |
| O .tf 0) |
| ||
| bJD CD |
| •C ™ |
| CÖtH3 bc | c <3 0 t: | ||
| :0 —1 | Lön | ÖjQ C "00 |
| S u m m | a | Cl, Ö cd *■< »—1 <u | i-s o C |
|
|
| =§ 0. |
| L m § s | eu 3 | ||
|
|
| H |
|
|
| ||
Transport | — | — | — | 24.7OO | — | 257-95° | — | — |
i öfverinspektor vid packhusinspektionen i |
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm _______________________________________ | 3 | 5.800 | 2.000 | 7.800 |
|
|
| \ p |
i d:o vid d:o i Göteborg ..................... | 3 | — | — | 7.800 |
|
|
| > 5-°°° |
i d:o vid d:o i Malmö ______________________ | 2 | 5.100 | 1.700 | 6.800 |
|
|
|
|
2 d:o vid tullbevakningsinspektionerna i |
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm och Göteborg ________________ | 2 | — | — | 13.600 |
|
|
|
|
i d:o vid d:o i Malmö ...................... | I | 4.500 | 1.50° | 6.000 |
|
|
|
|
i tullförvaltare vid tullkammaren i Stock- |
|
|
|
|
|
|
|
|
holm _____________________________________________ | 5 | 5.100 | 1.700 | 6.800 |
|
|
|
|
i d:o vid d:o i Norrköping, Malmö, Häl- |
|
|
|
|
|
|
| 4.500 |
singborg, Göteborg, Gäfle och Sunds- |
|
|
|
|
|
|
|
|
vall, vid uppbörds- och nederlagskonto- |
|
|
|
|
|
|
|
|
ren i Stockholm och Göteborg äfven- |
|
|
|
|
|
|
|
|
som vid uppbörds- samt konfiskations- |
|
|
|
|
|
|
|
|
och kassörskontoret i Malmö ... _______ | 5 | '' - | — | 74.800 |
|
| 4°° |
|
i d:o vid tullkammaren i Kalmar _________ | 4 | 4.500 | I-5°° | 6.000 |
|
|
|
|
5 d:o vid d:o i Landskrona, Trelleborg och |
|
|
|
|
|
|
|
|
Halmstad samt vid konfiskations- och |
|
|
|
|
|
|
| V 4.000 |
kassörskontoren i Stockholm och Göte- |
|
|
|
|
|
|
|
|
borg------------------------------------------------ | 4 | — | — | 30.000 |
|
|
|
|
i d:o vid tullkammaren i Uppsala _. ____ | 3 | 3.900 | 1.300 | 5.200 |
|
|
|
|
9 d:o vid d:o i Nyköping, Jönköping, Oskars- |
|
|
|
|
|
|
|
|
hamn, Visby, Karlskrona, Karlshamn, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Åhus, Lund, Ystad, Varberg, Strömstad, |
|
|
|
|
|
|
| > 3.600 |
Borås, Karlstad, Örebro, Söderhamn, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Hudiksvall, Härnösand, Luleå och Ha- |
|
|
|
|
|
|
|
|
paranda .......................................... | 3 | — | — | 98.800 |
|
|
|
|
Transport j | — | - | | — | 288.300 | |
| 257-95° 1 | — | — |
289
|
|
|
| K | ron | 0 r |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| -O |
| C/5 |
|
|
| ||
| cö l— |
| b/3 J-. |
| VO so o* £ |
| ||
| bJj <u |
| •c |
| bo | C 0 t: | ||
| ■O | Lön | b/3 c |
| 3 u m m |
| Q. G 15 ort u | qj g *g |
|
|
| C a/ :c3 Ä |
| u “ ö*s? | CL. ~ | ||
|
|
| H |
| v- “4 > W 0\ A |
| ||
Transport | — | — | — | 288.300 | — | 257.950 | — | — |
i tullförvaltare vid tullkammaren i Söder- |
|
|
|
|
|
|
|
|
tälj e _____________________________________________ | 2 | 3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
|
|
|
|
20 d:o vid d -.o i Eskilstuna, Linköping, Väster- |
|
|
|
|
|
|
|
|
vik, Ronneby, Sölvesborg, Simrishamn, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Falkenberg, Lysekil, Uddevalla, Lidkö- |
|
|
|
|
|
|
| 3-3°° |
ping, Mon, Charlottenberg, Västerås, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Falun, Örnsköldsvik, Östersund, Stor- |
|
|
|
|
|
|
|
|
lien, Umeå, Skellefteå och Riksgränsen | 2 | — | — | 88.000 |
|
|
| , |
i d:o vid d:o i Mem--------------------------- | I | 2.700 | 900 | 3.600 |
|
|
| I |
3 d:o vid d:o i Vadstena, Marstrand och |
|
|
|
|
|
|
| ! 2.700 |
Piteå_____________________________________________ | I | — | — | 10.800 |
|
|
| 1 |
i öfverkontrollör vid packhusinspektionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
i Stockholm_____________________________________ | 2 | 5.100 | 1.700 | 6.800 |
|
|
| \ |
|
|
|
|
|
|
|
| 3 4-5°° |
i d:o vid d:o i Göteborg ------------------ | 2 | — | — | 6.800 |
|
| '' 400 | 1 |
i d:o vid tullkammaren i Stockholm ... | I | 4.300 | 0 0 tO | 5.80° |
|
|
| I |
3 d:o vid d:o i Malmö och Göteborg |
|
|
|
|
|
|
| / 3-800 |
samt vid packhusinspektionen i Malmö | I | — | — | I7.4OO | 43I-9°° |
|
| 1 |
b) Ö fr/ga tjänstemän af högre grad. |
|
|
|
|
|
|
|
|
i förste kontrollör________________________________ | I | 3.900 | 1.30° | 5.20° |
|
|
| O 0 vO er |
18 d:o_________________________________________________ | I | — | — | 93.60° |
|
|
| ) |
i kontrollör_______________________________________ | I | 3-3oo | I.IOO | 4.4OO |
|
|
| | |
75 d:o (däraf 3 kontrollörer och uppbörds- |
|
|
|
|
|
|
| 3-300 |
kassörer samt 6 bevakningskontrollörer) | I | — | — | 33O.OOO |
|
|
| 1 |
i kammarskrifvare______________________________ | I | 2.100 | 700 | 2.800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| > 2.100 |
228 d:o------------------------------------------------ | I | — | — | 638.400 |
|
|
| i |
1 tullinspektor__________________________________ | I | 2.000 | 600 | 2.600 |
|
|
|
|
7 d:o (däraf 2 gränsinspektorer) _________ | I | — | — | 18.200 |
|
|
|
|
Transport | — | — | — | 1.095.200 | 431.900 | 257.950 | — | — |
37
290
|
|
|
| K | ron | 0 r |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
| T3 |
| J) |
|
|
| ||
| 03 1-. |
|
|
| vo 0? E | tö b/) | ||
| OjO Oj |
| v M |
| cöTf0 M | C 03 01: | ||
| O -1 | Lön | bXf C "2 S | S | u m m a | Cu fi OJ ort | l-q | |
|
|
| :« n. |
| u 52 c''? | eu 3 | ||
|
|
| H |
| W -X |
| ||
Transport |
| — | — | 1.095.200 | 43I-9°° | 257-95° | — | — |
i tullfiskal ...................................... | I | 2.200 | 800 | 3.000 |
|
|
| ) |
|
|
|
|
|
|
| > 400 | } 2.000 |
3 d:o------------------------------------------------ | I |
| — | 9.000 | I.107.200 |
|
| 1 |
2. Tjänstemän af lägre grad. |
|
|
|
|
|
|
|
|
i öfveruppsyningsman...................... | 2 | 1.800 | 800 | 2.600 |
|
| 1 |
|
i d:o------------------------------------------------ | 2 | — | — | 2.600 |
|
| > 300 |
|
i d:o-------------------------------------------- | I | 1.700 | 600 | 2.3OO |
|
| 1 |
|
3 d:o (däraf i befälhafvare å kustbevak- |
|
|
|
|
|
| > 200 |
|
ningsångare) --------------------------------- | I | — | — | 6.900 |
|
| 1 |
|
i gränsöfveruppsyningsman _______________ | I | 1.800 | 800 | 2 600 |
|
| 300 | , |
i kustöfveruppsyningsman ----------------- | I | 1.500 | 600 | 2-100 |
|
|
| ) |
26 d:o_______________________________ | I | — | — | 54.600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| j. 1.300 |
1 uppsyningsman ------------------------------ | 3 | 1.500 | 55° | 2.050 |
|
|
|
|
30 d:o------------------------------------------------ | 3 | — | — | O O ur> vO |
|
|
| ) |
1 d:o________________________________________________ | 2 | 1.400 | 500 | I 900 |
|
|
| I |
30 d:o (däraf 1 anställd å kustbevaknings- |
|
|
|
|
|
| > 150 | > 1.200 |
ångare).....................................— | 2 | — | — | 57.000 |
|
|
| 1 |
1 d:o------------------------------------------------ | I | 1.300 | 450 | 1.750 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| > I.IOO |
25 d:o------------------------------------------------ | I | — | — | 43-75° |
|
|
| J |
1 gränsuppsyningsman________________________ | I | i.5°o | 55° | 2.050 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 0 0 |
6 d:o________________________________________________ | I | — | — | 12.300 |
|
|
|
|
1 kustuppsyningsman _ .............. | I | 1.200 | 450 | 1.650 |
|
|
| 1 |
66 d:o ............................................. | I | — | — | 108.900 |
|
|
|
|
1 vaktmästare.................................... | 3 | 1.300 | 450 | i-75° |
|
|
|
|
372 d:o------------------------------------------------ | 3 | — | — | 651.000 |
|
| 100 | ) |
1 d:o_______________________________________________ | 2 | I.IOO | 400 | 1.500 |
|
|
| I |
2 39 d:o (däraf 2 anställda å kustbevaknings- |
|
|
|
|
|
|
| } 1.000 |
ångare) .......................................... | 2 | — | — | 358.500 |
|
|
| 1 |
Transport | |- | - 1 - | 1.379.30° | 1.539.100 | 257.950 | — | 1 - |
291
Transport
i vaktmästare____________________________________
60 d:o ________________________________________________
i gränsridare ------------------------------------
161 d:o________________________________________________
i kustvakt ---------------------------------------
40 d:o________________________________________________
1 kustroddare------------------------------------
228 d:o____________________________________________
Till ortstiliägg åt befattningshafvare vid
lokalförvaltningarna i Stockholm, Haparanda
och Riksgränsen, förslagsanslag—
Till arfvoden åt tullexpeditions- och gränsstad
onsförest ån dåre, förslagsanslag------
Till arfvoden åt ordinarie tjänstemän för
tullbehandling af passagerareffekter, förslagsanslag
Till vikariatsersättning, extra biträden m. m.,
förslagsanslag____________________________________
däraf för beredande af kostnadsfri ledighet
åt andra tjänstemän af lägre
grad än öfveruppsyningsman och
uppsyningsman vid lokalförvaltningen
högst 20.000 kronor samt för
utbetalande af flyttningshjälp åt tjänstemän
högst 2.000 kronor.
Transport
K
Lön
900
900
CO
txQ ^
c a
•n w>
so ~
OjO g
I S
:ca O.
300
300
300
300
Summa
1 -3 79-3°°
1.200
72.000
1.300
209.300
1.300
52.000
1.200
273.600
1.539.100
1.991.200
49.000
500.000
257-95°
4.101.300
4-359.25°
»sf 0
CO bfl
• w G g
O- G OJ ocj
«! wl G b£
-rp o
»- —* OJ
pq o\ x,
co bJD
G rf
o t:
if
900
900
292
|
|
|
|
|
| Kronor |
|
|
|
| Transport | 4-359-250 | |
B. Ålderstilläggsstaten. |
|
|
|
| ||
Förslagsanslag'' ----------------------------------------------- |
|
|
|
|
| 450.000 |
C. Öfvergångsaflöningsstaten. |
|
|
| |||
| Kronor |
| ||||
| Lön. | Tjänstgö- ringspen- ningar. | I 1911 års | I 1904 års | Belopp, |
|
Stockholm. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Tullkammaren. |
|
|
|
|
|
|
Andre kontrollören E. G. M. Lindh __________________ Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 2.500 | 500 | — | 3.000 | — |
|
mot en kontrollörstjänst med................-....... | 3300 | I.IOO | 4.400 | — | — |
|
Packhusinspektionen. |
|
|
|
|
|
|
Öfverinspektoren C. O. Wallgren_____________________ | 4.OOO | 3.000 |
| 7.000 | _ |
|
Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång |
|
|
| |||
mot en öfverinspektorstjänst med ................. | 5.800 | 2.000 | 7.800 | — | — |
|
Furusund. |
|
|
|
|
|
|
Vaktmästaren J. A. Öhman--------------------------- Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 600 | 300 | — | 900 | — |
|
mot en vaktmästaretjänst med ..................... | 900 | 300 | 1.200 | — | . — |
|
Västervik. |
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltaren H. V. E. Moberg -------------------- Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 3.000 | 1.000 | — | 4.OOO |
|
|
mot en tullförvaltaretjänst med .................. | 3-300 | I.IOO | 4.4OO | — | — |
|
Transport |
| — | 17.800 | 14.900 | — | 4.809.250 |
298
|
|
| Kronor |
|
| |
| Lön. | Tjänstgö- ringspen- ningar. | I 1911 års | I 1904 års | Belopp, | Kronor |
Transport | — | — | 1^.800 | I4.9OO | — | 4.809.250 |
Karlshamn. |
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltaren A. L. Ripa .............................. j Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 3-000 | 1.000 | — | 4.OOO | — |
|
mot en tullförvaltaretjänst med -------------------- | 3.900 | 1.300 | 5.200 | — | — |
|
Malmö. |
|
|
|
|
|
|
Kontrollören H. Åberg____________________________________ Anm Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 3.000 | 2.000 | — | 5.000 | — |
|
mot en öfverkontrollörstjänst med.................. | 4.300 | Ln O O | 5.800 | — | — |
|
Kammarskrifvaren A. F. Richter______________________ Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | i-5°° | 500 | — | 2.000 | — |
|
mot en kammarskrifvaretjänst med ............... | 2.100 | 700 | 2.800 | — | — |
|
Landskrona. |
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsmannen O. L. Åström..................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 1.000 | O O LO | — | 1.500 | — |
|
mot en uppsyningsmanstjänst med ............... | I.4OO | 500 | I.9OO | — | — |
|
Vaktmästaren N. C. Gemzell ........................ Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 800 | 400 | — | 1.200 | — |
|
mot en vaktmästaretjänst med ____________________ Hälsingborg. | I.IOO | 400 | 1.50° |
|
|
|
Kuslbevakningschefen i Skåne och Blekinge L. N. |
|
|
|
|
|
|
0. Höök --------------------------------------------------- Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 4.000 | 1.500 |
| 5-500 |
|
|
Blekinge med --------------------------------------------- | 4.500 | 1.500 | 6.000 | — | — |
|
Transport 1 | - ! | l | 41.OOO | 34.100 | - 1 | 4.809.250 |
294
|
|
| K r 0 n c | r |
|
|
| Lön. | Tjänstgö- ringspen- ningar. | I 1911 års | I 1904 års | Belopp, | Kronor |
Transport | — | — | 4I.OOO | 34.10° | — | 4.809.250 |
Göteborg. |
|
|
|
|
|
|
Tullfiskalen A. W. Rundberg ........................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 2.000 | 700 | — | 2./00 | — | 1 |
mot en tullfiskalstjänst med________________ - | 2.200 | 800 | 3.000 | — | — |
|
Tullkammaren. |
|
|
|
|
|
|
Kontrollören C. 0. Liljequisth ------------------------ Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 3-000 | 2.000 | — | 5.000 | — |
|
mot en öfverkontrollörstjänst med.................. | 4.300 | I.5OO | 5.800 | — | — |
|
Packhusinspektionen. |
|
|
|
|
|
|
Öfverinspektoren J. H. Lindquist ...................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 4.000 | 3.000 |
| 7.000 | — |
|
mot en öfverinspektorstjänst med.................. | 5.800 | 2.000 | 7.800 | — | — |
|
Tullförvaltaren J. O. Hultstein ........................ Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 3.500 | 2.5OO |
| 6.000 |
|
|
mot en öfverkontrollörstjänst med________________ | 5-I0° | 1.700 | 6.800 | — | — |
|
Gäfle. |
|
|
|
|
|
|
Kontrollören P. E. Wahlman ........................... Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång | 3.000 | 1.000 | — | 4.OOO | — |
|
mot en förste kontrollörstjänst med............... | 3.900 | 1.300 | 5.20° | — | — |
|
Umeå. |
|
|
|
|
|
|
Öfveruppsyningsmannen i Nordmaling J. M.Schildt | 1.500 | 3°° | — | 1.800 | - |
|
mot en uppsyningsmanstjänst med _______________ | 1.300 | 450 | i-7S° | — | 50 |
|
Säger | — |
| 71.350 | 60.600 | 5° | 50 |
Transport | — | — | — | — | — | 4.809.300 |
295
| K r o | n 0 r |
Transport | — | 4.809.300 |
D. Indragningsstaten. |
|
|
Dalarö. |
|
|
Jaktbåtsmannen O. F. Ryman.............................................................................. | 300 |
|
Malmö. |
|
|
Kustvakten till häst J. A. Möller........................................................................ | 400 |
|
Hälsingborg. |
|
|
Roddaren G. Scher ................................................................... | 300 |
|
Kustvakten till fot A. Wiberg_______________________________________________________ | 360 |
|
D:o C. J. Persson ____________________________________________________ . | 360 |
|
D:o P. Johansson...................... |
|
|
D:o A. Malmberg............................................. | 400 |
|
D:o C. F. Björkholm___________________________________________________________________ | 400 |
|
Göteborg. |
|
|
Vaktmästaren G. Erlandsson__________________________________________________ | 400 |
|
Haparanda. |
| |
Gränsvakten C. F. Nilsson________________________________________________________________________________ | 300 |
|
D:o O. V. Green ................................................................................. | 300 | 3,920 |
E. Pensionsstaten för afskedade tjänstinne- |
|
|
häfvare. |
|
|
Förslagsanslag _____________________________________________________________________________________________ | — | 300.000 |
F. Pensionsstaterna för aflidna tjänstinnehafvares |
|
|
efterlämnade änkor och barn. |
|
|
a) För beredande af den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- |
|
|
sionering, förslagsanslag______________________________________________________________________ | 25.OOO |
|
b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämdt anslag________________________ | 10.000 | 35.00° |
Transport j |
| 5.148.220 |
296
| K r o | n 0 r |
Transport | — | 5.148.220 |
G. Omkostnadsstaten. |
|
|
Anslag till vissa arfvoden enligt särskild förteckning *) ............................................. | 3-57° |
|
» » godtgörelse åt rådstufvurälterna för afgörande af tullmål, förslagsanslag______ | 2.000 |
|
» » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag -------------------------------- | 20.000 |
|
» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslags- |
|
|
| O o q i_r |
|
|
|
|
» » underhåll och drift af tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings- |
|
|
personalens tjänstebåtar, förslagsanslag-------------------------------------------- | 30.000 |
|
» » expenser, förslagsanslag ------------------------------------------------------------------ | I25.OOO |
|
» » post- och telegramporto, förslagsanslag ................................................ | 20.000 |
|
» > läkarvård och medikamenter samt begrafningshjälp, förslagsanslag ------------ | 15.000 |
|
» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag --------------------------------------------------- | 32.000 |
|
5 » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig |
|
|
genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattning- |
|
|
ärna _____ ____________________________________________________________-.................. |
|
|
» k jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag_______________ | 175.000 |
|
» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag--------------------------------------------------- | 21.000 |
|
» » tulltjänstemäns af lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag------------ | I25.OOO |
|
» » hemliga utgifter _______________________________________________________________________________ | 9.000 |
|
» > diverse utgifter, förslagsanslag ----------------------------------------------------------- | 45-510 | 639.58° |
Summa kronor | — | 5.787.800 |
!) Se nästföljande sida.
297
Förteckning å arfvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1911.
| Kronor |
Arfvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län-------------------------------- | 750 |
» » » »i gränstullrätten inom Norrbottens län ______________________________ | 2.000 |
» » tolk för finska språket vid * > » > ------------------------------ | 300 |
» » präst i Sandhamn ____________________________________________________________________________________ | 250 |
» » skollärare i Landsort _____________________________________________________________—............ | 70 |
|
|
» » »i Sandhamn---------------------------------------------------------—.............—. | IOO |
Summa kronor | 3ör° |
38
Antal
298
Specifikation af kommissionens förslag till aflöningsstat för tullverkets
lokalförvaltning samt kust= och gränsbevakning.
I
I
65
1
146
1
1
1
StocKholm.1)
Tullfiskal
Vid samtliga tullförvaltningsafdelningar.
Tulldirektör ______________________________________________
Kammarskrifvare________________________________________
D:o ________________________________________
Vaktmästare ______________________________________________
D:o ______________________________________________
Tullkammaren.
Tullförvaltare______________________________________________
Öfverkontrollör_______________________:_________________
Förste kontrollör________________________________________
1 Kontrollör
D:o
Uppbördskontoret.
Tullförvaltare ________________________________________
Kontrollör och uppbördskassör ________________
Konfiskations- och kassörskontoret.
Tullförvaltare—________________________________________
Packhusinspektionen.
Öfverinspektor........................................
Öfverkontrollör________________________________________
Transport
|
| K r 0 | n 0 r | ■ |
|
Lön | 1 Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
2.200 | 800 | 3.000 | 3.000 | 400 | 2.000 |
— | 3.000 | 3.000 |
| — | — |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 182.000 |
| — | — |
1.300 | 450 | i-75° |
| IOO | I.IOO |
— | — | 255.500 | 445.05° | — | — |
5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 40O | 4.500 |
4.30° | 1.500 | 5.800 |
| 400 | 3.800 |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
— | — | 17.600 | 39.800 | — | — |
5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
3-3°o | I.IOO | 4.400 | 11.200 | 400 | 3-300 |
4.500 | 1.500 | 6.000 | 6.000 | 400 | 4.000 |
tn bo O O | 2.000 | 7.800 |
| 400 | 5.000 |
5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
| - 1 | 14.600 | | 505.050 | - | | — |
’) Åt befattningshafvare vid lokalförvaltningen i Stockholm utgår ortstillägg enligt bestämmelserna i aflöningsreglementet.
Antal
299
1
2
I
15
I
I
1
I
I
1
I
I
I
I
I
8
1
1
2
1
1
4
Transport
Förste kontrollör________________________________________________
D:o ________________________________________________
Kontrollör----------------------------------------------------------
D:o _________________________________________________________
Uppsyningsman ________________________________________________
D:o ________________________________________________
Nederlagskontoret.
Tullförvaltare------------------------------------------------------
Förste kontrollör------------------------------------------------
Kontrollör---------------------------------------------------------
Öfveruppsyningsman ------------------------------------------
Uppsyningsman ________________________________________________
Tulibevakningsinspektionen.
Öfverinspektor___________________________________________________
Bevakningskontrollör __________________________________________
D:o __________________________________________
Uppsyningsman ------------------------------------------------
D:o ________________________________________________
Landsort.
Uppsyningsman ------------------------------------------------
Vaktmästare ______________________________________________________
D:o ______________________________________________________
Dalarö.
Tullinspektor-----------------------------------------------------
Vaktmästare ------------------------------------------------------
D:o ______________________________________________________
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lon | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, j hvarje gång med: | Pensions- und erlag | |
— | — | 14.600 | 505.050 | — | — |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
— | — | IO.4OO |
| — | — |
3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
— | — | 66.000 |
| — | — |
1.500 | 55° | 2.050 |
| !5° | 1.300 |
— | — | 2.050 | 104.700 | — | — |
5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°o |
1.800 | 800 | 2.600 |
| 300 | 1.700 |
1.500 | 550 | 2.050 | 21.050 | 150 | 1.300 |
5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
3-30° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
— | — | 4.4OO |
| — | — |
1.500 | 550 | 2.050 |
| ''5° | 1.300 |
— | — | 16.400 | 34-°j° | — | — |
1.30° | 450 | 1.750 |
| 150 | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 2.4OO | 5-35° | __ | — |
2.000 | 600 | 2.600 |
| 400 | 2.000 |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
- | — | 4.800 | 8.600 | — | — |
j ~ | — | - | | 678.800 |
| - |
Antal
300
HufvudsJeär
i Uppsyningsman _____________________
1 Vaktmästare ___________________________
2 D:o ---------------------------
i
i
6
Tullinspektor
Vaktmästare
D:o
Sandhamn,
Transport
Furusund.
i Tullinspektor______________________________________________________
i Vaktmästare ______________________________________________________
5 D;o -----------------------------........................
Grisslehamn.
i Uppsyningsman ________________________________________________
i Vaktmästare ______________________________________________________
i D:o ______________________________________________________
Öregrund.
i Uppsyningsman ________________________________________________
i Vaktmästare ______________________________________________________
i D:o ......................................................
Kustbevakningen i Stockholms skärgård.
i Kustöfveruppsyningsman ....................................
i Kustuppsyningsman ..........................................
i D:o ..........................................
i Kustroddare......................................................
5 D:o .....................................................
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring; kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | — | — | 678.800 | — | — |
1.300 | 45° | i-75° |
| lS° | I.IOO |
900 | 3°° | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 2.4OO | 5-35° | — | — |
2.000 | 600 | 2.600 |
| 4OO | 2.000 |
900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
*— | — | 7.200 | I 1.000 | — | — |
2.000 | 600 | 2.600 |
| 400 | 2.000 |
900 | 3°° . | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 6.000 | 9.800 | — | — |
1.300 | 450 | 1-750 |
| *5° | I.IOO |
900 | 3°° | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 1.200 | 4-150 | — | — |
1.30° | 45° | 1.750 |
| 150 | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 1.200 | 4-150 | — | — |
O O LO | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.300 |
1.200 | 450 | 1.650 |
| 100 | I.IOO |
— | — | 1.650 |
| — | — |
900 | 3 00 | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 6.000 | 12.600 | — | — |
| — | - ! | 725.850 | - ! - |
Antal
I
I
I
3
i
i
i
i
i
i
i
3
30 L
|
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
| Lön | Tjänstgörings penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 o 9 års tjänstgörin kan lönen höjas hvarje gång me< | Pensions- underlag | |
| Transport | _ | _ | _ | 725.850 | _ | _ |
Södertälje. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare ..............................j_ |
| 3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
Uppsyningsman _____________________________ |
| 1.400 | 0 0 lO | 1.900 |
| 15° | 1.200 |
Vaktmästare................................... |
| I.IOO | 400 | 1.50° |
| 100 | 1.000 |
D:o .................................. |
|
|
| 4.500 | 12.300 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Uppsala.. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare ._______________________________ |
| 3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.60° |
Kammarskrifvare____________________________ |
| 2.IOO | 700 | 2.800 |
| 4OO | 2.100 |
D:o .................... |
|
|
| 2.800 |
|
|
|
Vaktmästare...... ........................... |
| I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
D:o ................................. |
|
| _ | 1.500 | 13.800 |
| _ |
|
|
|
|
|
| ||
NyKöpirag. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare _____________________________ |
| 3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 4OO | 3.60° |
Kammarskrifvare....... ..................... |
| 2.100 | 700 | 2.800 |
| 4OO | 2. IOO |
D:o ............................. |
|
| _ | 2.800 |
| _ | _ |
Vaktmästare_________________________________ |
| I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
D:o ................................... |
| •_ | _ | 4.500 |
| _ | _ |
Kustbevakning eu. |
|
|
|
|
|
| |
Kustuppsyningsman ...................... |
| 1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
Kustroddare.................................. |
| QOO | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
D:o .................................. |
|
| _ | 1.200 |
| _ | _ |
Häfringe. |
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman ............................. |
| 1.30° | 45° | 1.750 |
| 15° | I.IOO |
Vaktmästare................................... |
| 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
Do ________________ |
|
|
| 1.200 | 25.000 |
| _ |
|
|
|
|
| |||
Transport |
|
| - ! | 7 76.950 | - |
|
Antal
802
6
1
2
I
i7
i
1
2
I
I
|
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
|
| cn bjQ ^ |
|
| *5 bo ~ " O .5 .al 0) btj | c/) b/3 C C3 |
|
| Lön | c/) C C OJ P | Summa | de tfl ''rf C £orf g C. > w & x. | ‘Il £3 | |
| Transport | _ | _ | _ | 776.950 |
| _ |
EsKilstuna. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare____________________________________ |
| 3-3oo | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3.300 |
Kammarskrifvare ______________________________ |
| 2. IOO | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
Vaktmästare _________________________________ |
| I.IOO | 400 | 1.5OO | 8.700 | IOO | 1.000 |
LinHöping. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare____________________________________ |
| 3-3oo | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
Kammarskrifvare --------------------------- |
| 2.100 | 700 | 2,800 |
| 400 | 2.100 |
Vaktmästare __________________________________ |
| I.IOO | 400 | I 500 | 8.700 | IOO | 1.000 |
NorrKöping. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare____________________________ |
| 5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
Förste kontrollör____________________________ |
| 3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3 600 |
D:o |
|
|
| 5 200 4.400 |
|
|
|
Kontrollör _____________________________________ |
| 3.300 | I.IOO |
| 400 | 3-300 | |
D:o ______________________________________ |
| _ | _ | 4.400 2.800 |
| _ | _ |
Kammarskrifvare . ___________________ |
| 2.100 | 700 |
| 400 | 2.100 | |
D:o .... _ __________ |
|
|
| 16.800 |
|
| _ |
Uppsyningsman _____________________________ |
| I.4OO | 5°o | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
D:o _______________________ ... |
|
|
| 3.800 1.500 |
| _ | _ |
Vaktmästare _____________________________ |
| I.IOO | 400 |
| IOO | 1.000 | |
D:o ______________________________ |
|
| _ | 25.500 |
| _ | _ |
Arkö. |
|
|
|
|
|
| |
Öfveruppsyningsman ________________ . |
| 1.700 | 600 | 2.300 |
| 200 | 1.700 |
Vaktmästare _______________________________ |
| 900 | 3°o | 1.200 |
| IOO | 900 |
D.o |
|
|
| 2.400 | 84.200 | _ | _ |
|
|
|
|
|
| ||
Mem. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare___________________________________ |
| 2.70O | 900 | 3.600 |
| 400 | 2.700 |
Uppsyningsman --------------------------- |
| 1.300 | 450 | 1.75° |
| 150 | I.IOO |
| Transport |
| — | 5-350 | 878.550 | _ | 1 - |
Vaktmästare
D:o
Kustbevakningen.
Kustuppsyningsman_.....................
Kustroddare —............................
D:o _______________________________
Valdemarsvik.
Uppsyningsman ........................
Barösund.
Uppsyningsman _________________________
Vaktmästare -------------------------------
D:o ...............................
Vadstena.
Tullförvaltare_____________________________
Vaktmästare -----------------------------
JönKöping.
Tullförvaltare----------------------------------
Kammarskrifvare med bevakningsbefäl
Kammarskrifvare .............................
Vaktmästare ...................................
D:o ...................................
Kalmar.
Tullförvaltare---------------------------
Förste kontrollör.....................
Kontrollör..............................
Transport
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | Tjänstgörings - penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | — | 5-35° | 878.550 | _ | — |
900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 2.4OO |
| — | — |
1.200 | 45° | b'' O |
| 100 | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 1.200 | • | — | — |
1.300 | 450 | 1-750 |
| 150 | I.IOO |
1.30° | 450 | i-75° |
| 150 | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
“ |
| 1.200 | 18.900 | — | — |
2.7OO | 900 | 3.600 |
| 400 | 2.700 |
900 | 300 | 1.200 | 4.800 | 100 | 900 |
3.90° | 1.300 | 5-20° |
| 400 | 3.600 |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 2.800 |
| — | — |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| 100 | 1.000 |
: |
| 1.500 | 13.800 | — | — |
4.500 | 1.500 | 6.000 |
| 400 | 4.000 |
3.900 | 1.30° | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3-300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3.300 |
| - | — | 15.600 | 916.050 | — | — |
Antal
304
1
2
I
I
9
i
i
i
i
4
i
3
i
i
i
i
i
i
i
4
i
|
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
| Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
| Transport | _ | _ | 15.600 | 916.050 | _ | _ |
Kammarskrifvare ________________________________ |
| 2. IOO | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
D:o |
|
|
| 5.600 1.900 |
|
|
|
Uppsyningsman ______________________________ |
| I.4OO | 0 0 LO |
| 150 | 1.200 | |
Vaktmästare ______________________________________ |
| I.IOO | 400 | to 0 0 |
| IOO | 1.000 |
D:o ____________________ |
|
|
| 13.500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
|
Kustöfveruppsyningsman _________________ |
| 1.500 | ÖOO | 2.100 |
| !S0 | 1.30° |
D:o |
|
|
| 2.100 |
|
| _ |
Kustuppsyningsman__________________________ |
| 1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
Kustvakt_____________________________________ |
| 1.000 | 3°° | 1.300 |
| IOO | 1.000 |
D:o ____________________ |
|
| _ | 5.200 1.200 |
| _ | _ |
Kustroddare _________________________________-- |
| 900 | 3 00 |
| 130 | 900 | |
n-n |
|
|
| 3.600 2.600 |
|
| _ |
Bergkvara. | 2.000 | 600 |
| 400 | 2.000 | ||
|
|
| |||||
Vaktmästare -------- ---------- -------- |
| 900 | 3°° | 1.200 |
| IOO | 900 |
Timmernabben. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1300 | 450 | i.75° | 63.C00 | 15° | I. IOO |
|
|
| |||||
Oskarshamn. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3.900 2.100 | I-3°° 700 | 5.200 2.800 |
| 4OO 4OO | 3.600 2.100 |
Kammarskrifvare med bevakningsbefäl - |
|
| |||||
Kammarskrifvare--------------- - — |
| — | — | 2.800 |
| — | — |
Vaktmästare ________________________________ |
| I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
D:o |
|
| _ | 6.000 |
| __ | _ |
Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
|
Kustuppsyningsman---------------------------- |
| 1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
Transport j — | — | I9-95° | 1 979-f>5° |
| — |
Kronor
|
|
| 1 C/) C cj |
|
| ^ bl - * O.S ^ | cn b/) C 0 T! |
|
| Lön | _£?''2 c <v :rS CU H | Summa | Ch Ö S 003 U ** £ <u i* « . •£» ".S S g | *53 « <v c Dh | |
| Transport |
| _ | 19.950 | 9-9.650 | _ | — |
Kustroddare ----------------------------------- |
| 900 | 3°° | 1.200 |
| 100 | 900 |
D-o .. _______________________________ |
| . _ |
| 2.4OO |
| _ | _ |
|
|
|
|
|
|
| |
Mönsterås. |
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman ----------------------------- |
| 1.300 | 45° | 1-750 |
| 15° | I.IOO |
Vaktmästare ------------------------------------ |
| 900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
Figeholm. |
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman ----------------------------- |
| 1.300 | 450 | i-75o | 28.250 | 150 | I.IOO |
VästerviK. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare___________________________________ |
| 3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
Kammarskrifvare ___________________________ |
| 2.IOO | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
Uppsyningsman ----------------------------- |
| I.4OO | Ln O O | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
Vaktmästare ------------------- -------------- |
| I.IOO | 4OO | 1.500 |
| 100 | 1.000 |
D-o . __________________ |
| _ | _ | 6.000 |
| _ | _ |
Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
|
Kustöfveruppsyningsman ----------------- |
| 1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.30° |
Kustuppsyningsman-------------------------- |
| 1.200 | 45° | 1.650 |
| 100 | I.IOO |
D-o ______ |
|
|
| 1.650 1.200 |
| _ | — |
Kustroddare ------------------------------------ |
| 900 | 3°° |
| 100 | 900 | |
D:o ____________________________________ |
| _ | _ | 4.800 | 28.000 | — | — |
Visby. |
|
|
|
|
|
| |
Tullförvaltare___________________________________ |
| 3.900 | 1.300 | 5-20° |
| 400 | 3.600 |
Kammarskrifvare----------------------------- |
| 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
Uppsyningsman ----------------------------- |
| 1.400 | 500 | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
Vaktmästare ----------------------------------- |
| I.IOO | 400 | 0 0 m |
| 100 | 1.000 |
D-n |
| _ | _ | 4.500 |
| __ | _ |
|
|
|
|
|
| ||
Transport | — | ■ - | 15.900 | 1.035.900 | — | — |
39
Antal
806
|
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
|
| 1 C/5 bi) i_ C ccS ■C |
| ?•§. * S 0 o* ^ C0^)''C! ÖL | C/5 b/) C cd | |
|
| Lön | b/Tc E ^ :c5 P« H | Summa | Efter resp. 9 års tjänj kan löner hvarje gåi | I-S £3 | |
| Transport | _ | — | 15.900 | 1.035.900 | _ | — |
Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
|
Kustöfveruppsyningsman ---------------- |
| 1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.300 |
Kustuppsyningsman----------------------- |
| 1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
n-n |
| _ | — | 1.650 |
| _ | _ |
Kustroddare ----------------------------------- |
| 900 | 3°° | 1.200 |
| IOO | 900 |
Do |
| _ | — | 9.600 |
| _ | _ |
Kappelshamn. |
|
|
|
|
|
| |
Uppsyningsman ----------------------------- |
| 1.3°° | 450 | i-75° |
| 150 | I.IOO |
Fårösund. |
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman ----------------------------- |
| 1.300 | 45° | i-75° |
| 150 | I.IOO |
Kylley. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1.300 | 45° | i-75o |
| !50 |
|
|
|
|
| ||||
Slite. | N |
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman ______ ____________ - |
| 1.300 | 45° | i-75° |
| !50 | I.IOO |
|
|
| |||||
Katthammarsvik. |
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman ------------------------— |
| 1.300 | 450 | 1.750 |
| 150 | I.IOO |
Ljugarn. |
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman ----------------------------- |
| 1.300 | 450 | i-75° |
| 150 | I.IOO |
Rone. |
|
|
|
|
|
|
|
I Tppsynino-sman |
| 1.30° | 450 | i-75° |
| 150 | I.IOO |
|
|
| |||||
Burgsvik. |
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman ----------------------------- |
| 1.30° | 45° | 1-75° |
| 150 | I.IOO |
Klinte. |
|
|
|
|
|
|
|
Uppsyningsman -----------------------1----- |
| 1.300 | 45° | i-75° | 0 j LO 00 "tf- | 150 | I.IOO |
Transport | — | — | — | I 1-083.750 | - | — |
Antal
807
I
I
I
1
2
I
I
9
i
1
2
I
I
I
6
I
I
I
I
I
I
|
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
|
| 1 C/) bo u* C ctj •r bo |
|
| P3 hn •. ''* « c “ *0 0 .3 (V ''0 0 =0 6 | co bo C |
|
| Lön | Ö/fE P | Summa | Efter resp. 9 års tjän: kan löner hvarje går | c-S | |
| Transport | — | — | — | 1.083.750 | — | — |
KarlsKrona. |
|
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare----------------------------------- |
| 3-900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
Kontrollör -------------------------------------- |
| 3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
D-o ___________________ |
| _ | _ | 4.4OO 2.800 |
| _ | _ |
Kammarskrifvare ----------------------------- |
| 2.100 | 700 |
| 400 | 2.100 | |
D:o ________________________ |
| _ | _ | 5.600 I.9OO |
| _ | _ |
Uppsyningsman ----------------------------- |
| I.4OO | 0 0 U~) |
| !50 | 1.200 | |
Vaktmästare ----------------------------------- |
| I.IOO | 4OO | Un O O |
| 100 | 1.000 |
D-o _______________________ |
| _ | _ | 13.500 |
| _ | __ |
Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
| |
Kustöfveruppsyningsman ----------------- |
| 1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | i-3°° |
Kustuppsyningsman-------------------------- |
| 1.200 | 45° | 1.650 |
| 100 | I.IOO |
Do __________ |
| _ | _ | 3-3°o 1.300 |
| — | — |
Kustvakt------------------------------------------ |
| 1.000 | 300 |
| 100 | 1.000 | |
Do ___________ |
|
| _ | 1.300 1.200 |
| _ | — |
Kustroddare ----------------------------------- |
| 900 | 3°o |
| 100 | 900 | |
D-o _____________ |
| _ | _ | 7.200 | 57-350 | — | — |
|
|
|
|
|
| ||
Ronneby. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3-300 I.IOO | I.IOO | 4.4OO I.500 |
| 400 100 | 3-3°° |
Vaktmästare ------------------------------------ |
| 400 |
| 1.000 | |||
Do __________________________ |
| _ | _ | O O LO |
| — | — |
Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
| |
Kustuppsyningsman-------------------------- |
| 1.200 | 450 | 1.650 |
| 100 | I.IOO |
Kustroddare ----------------------------------- |
| 900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
n-n _____ |
| _ | _ | 1.200 | n.450 | — | — |
|
|
|
|
|
| ||
| Transport | — |
|
| 1.152.550 |
| — |
808
Karlshamn.
Tullförvaltare-_____________________________
Kontrollör__________________________________
Kammarskrifvare —....................
D:o _________________________
Uppsyningsman -------------------------
Vaktmästare ...............................
D:o _______________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman _____________
Kustuppsyningsman______________________
D:o ______________________
Kustroddare _______________________________
D:o _______________________________
Sölvesborg.
Tullförvaltare_______________________________
Kammarskrifvare _________________________
Uppsyningsman _________________________
Vaktmästare _____________________________
D:o _______________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman _____________
Kustuppsyningsman______________________
D:o ______________________
Kustroddare _______________________________
D:o _______________________________
Transport
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | 1 Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | — | — | 1.152.550 | — | — |
3.900 | i.3°° | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
2.100 | **4 0 0 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 5.600 |
| — | — |
I.4OO | 5 00 | 1.900 |
| uo | 1.200 |
I.IOO | 400 | LM O O |
| IOO | 1.000 |
— | — | 9.000 |
| — |
|
1.500 | 600 | 2.100 |
| 15° | 1.300 |
1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
— | — | 1.650 |
| — | — |
900 | 3 00 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 4.800 | 41.800 | — | — |
3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
2. IOO | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I.4OO | 500 | I.9OO |
| 15° | 1.200 |
I. IOO | 400 | i-5°° |
| IOO | 1.000 |
— | — | 3.000 |
| — | — |
O O LO | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.300 |
1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
— | — | 1.650 |
| — | — |
900 | 3°° | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 8.400 | 28.600 | — | - |
| - | — |
| 1.222.950 | — | — |
309
Åhus.
Tullförvaltare_______________________________
Kontrollör __________________________________
Kammarskrifvare .........................
I >:o _________________________
Uppsyningsman _________________________
Vaktmästare _______________________________
D:o _______________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman _____________
Kustvakt_____________________________________
Do ...................................
Kustroddare -------------------------------
D:o _______________________________
Simrishamn.
Tullförvaltare_______________________________
Uppsyningsman _________________________
Vaktmästare ___________________________—.
D:0 _______________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman .............
Kustuppsyningsman----------------------
D:o ______________________
Kustvakt....................................
D:o _____________________________________
Kustroddare _______________________________
D:o _____________________________-
Transport
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | 1 Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | — | — | 1.222.950 | — | — |
3.900 | u> 0 0 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°o |
2.IOO | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 2.800 |
| — | — |
I.4OO | s°° | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 400 | O O lO |
| IOO | 1.000 |
— | — | 9.000 |
| — | — |
1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.30° |
1.000 | 300 | 1.30° |
| IOO | 1.000 |
— | — | 1.30° |
| — | — |
900 | 3°° | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 1.200 | 34.700 | — | — |
3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3.300 |
1.400 | 500 | I.9OO |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 400 | i.5°° |
| IOO | 1.000 |
— | — | i.5°° |
| — | — |
1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.30° |
1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
— | — | 1.650 |
| — | — |
1.000 | 300 | i-3°° |
| IOO | 1.000 |
— | — | 3.900 |
| — | — |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 7.200 | 28.300 | — | — |
— | — | — | 1.285.950 | — | — |
Antal
310
I
I
I
30
I
50
I
I
1
2
I
I
I
I
I
I
6
1
1
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
| , |
|
|
|
|
|
| ÖjO i-, c 5? :g |
|
| O .S tf <U bp | in b/) C ^ |
| Lön | ÖjO c jr Qj a H | Summa | Efter resp. 9 års tjäns kan lönen hvarje går | Ii | |
Transport | _ | _ | _ | 1.285.950 | _ | _ |
Malmö. |
|
|
|
|
|
|
Tullfiskal____________________________________________________________ | 2.200 | 800 | 3.000 | 3.000 | 400 | 2.000 |
Vid samtliga tullförvaltningsafdelningar. |
|
|
|
|
|
|
Tulldirektör ______________________________________________________ | — | 2.000 | 2.000 |
| — | — |
Kammarskrifvare ________________________________________________ | 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
D:o ___________________________ |
|
| 84.000 1.750 |
|
|
|
Vaktmästare ______________________________________________________ | i-3°° | 45° |
| IOO | I.IOO | |
D:o ____________________________ |
|
| 87.500 | 178.050 |
|
|
|
|
|
|
| ||
Tullkammaren. |
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare______________________________________________________ | 5.100 | O O | 6.800 |
| 400 | 4.50° |
Öfverkontrollör____________________________________________ | 4.300 | 1.500 | 5.800 |
| 400 | 3.800 |
Kontrollör - _ -------- - - ----------------- | 3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3.300 |
D:o ________________________________ . |
|
| 8.800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Uppbörds- samt konfiskations- och kassörskontoret. Tullförvaltare______________________________________________________ | 5-100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
Kontrollör och uppbördskassör - ______________ | 3-3°° | I.IOO | 4.4OO | 11.200 | 400 | 3-3°° |
Packhusinspektionen. |
|
|
|
|
|
|
Öfverinspektor------------------------------------------------ | 5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
Öfverkontrollör___________________________________________________ | 4.300 | 1.500 | O O CO 1-0 |
| 400 | 3.800 |
Förste kontrollör ___________ - ---------------- ---- | 3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
Kontrollör ...................................................... | 3.300 | I.IOO | 4.400 |
| 400 | 3-3°° |
D:o _______________________________________________________ |
| _ | 26.400 2.050 |
|
|
|
Uppsyningsman ______________________________________________ | 1.500 | 550 | 50.650 | 150 | 1.300 | |
Tullbevakningsinspektionen. |
|
|
|
|
|
|
Öfverinspektor ------------------------------------------------- | 4.500 | 1.500 | 6.000 |
| 400 | 4.500 |
Bevakningskontrollör ------------------------------------------ | 3-3°o | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3.300 |
Transport | — | — | IO.4OO | 1.554.650 | - | _ |
Antal
311
Kronor | ||||
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag |
| Transport | — | — | 10.400 | i-554-65° | _ | _ |
I | Uppsyningsman ------------------------------------------------ | I.5OO | 550 | 2.050 |
| 150 | 1.300 |
4 | D:o ________________________________________________ | — | — | 8.200 | 20.650 | — | — |
| Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
I | Kustöfveruppsyningsman ------------------------------------ | 1.500 | 600 | 2.100 |
| !5° | 1.300 |
I | Kustuppsyningsman-------------------------------------------- | 1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
I | Kustvakt------------------------------------------------------------ | 1.000 | 300 | 1.30° |
| IOO | 1.000 |
4 | Do ____________________________________________________________ | — | — | 5.20° |
| — | — |
I | Kustroddare ------------------------------------------------------- | 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
4 | D:o ______________________________________________________ | — | — | 4.800 | 16.250 | — | — |
| Lund. |
|
|
|
|
|
|
I | T ullförvaltare---------------------------------------------------— | 3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
I | Kammarskrifvare _......—..................................... | 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I | D:o ...........................-................... | — | — | 2.800 |
| — | — |
I | Vaktmästare ...........................................-.......... | I.IOO | 400 | I.50O | 12.300 | IOO | 1.000 |
| Landskrona. |
|
|
|
|
|
|
I | Tullförvaltare ............................—................... | 4.500 | 1.500 | 6.000 |
| 400 | 4.000 |
I | Förste kontrollör...............—.............................. | 3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
I | Kontrollör...................................-..................... | 3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
I | Kammarskrifvare................................................ | 2.100 | 0 0 t''» | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
2 | D:o ________________________________- ........... | — | — | 5.600 |
| — | — |
I | Uppsyningsman ............................................... | I.4OO | 500 | I.9OO |
| 150 | 1.200 |
I | Vaktmästare ..................................................-— | I.IOO | 400 | 1.50° |
| IOO | 1.000 |
9 | D:o .....................................................- | — | — | i3-5°° |
| — | — |
| Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
I | Kustöfveruppsyningsman .................................... | 1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.30° |
| Transport | — | — | 43.000 | 1.603.850 | - | — |
Antal
312
i
i
i
5
i
7
i
i
i
i
i
i
i
io
1
2
I
25
1
2
I
4
i
7
Transport
Kustuppsyningsman ..........................................
D:o ..........................................
Kustvakt...............................-............................
D:o ............................................................
Kustroddare......................................................
D:o ......................................................
Hälsingborg.
Kustbevakningschef i Skåne och Blekinge
Tullförvaltare .....................................
Förste kontrollör.................................
D:o ..................................
Kontrollör...........................................
D:o ...........................................
Kammarskrifvare..................................
D:o ..................................
Uppsyningsman .................................
D:o ..................................
Vaktmästare.......................................
D:o ........................................
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman ....................................
D:o » ....................................
Kustuppsyningsman ..........................................
D:o ..........................................
Kustvakt............................................................
D:o ____________________________________________________________
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp, 3; 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | | Pensions- underlag | |
_ |
| 43.000 | 1.603.850 | _ | _ |
1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
— | — | 1.650 |
| — | — |
1.000 | 300 | 1.300 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 6.500 |
| — | — |
900 | 3°° | 1.200 |
| IOO | 900 |
|
| 8.400 | 63.700 | " | — |
4.500 | *1.500 | 6.000 |
| 400 | 4.500 |
5-IO° | 0 0 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
3.900 | 1.300 | 5.20° |
| 400 | 3.600 |
— | — | 5.200 |
| — | — |
3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
— | — | 4.4OO |
| — | — |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 28.000 |
| — | — |
1.500 | 55° | 2.05O |
| 150 | 1.300 |
— | — | 4.IOO |
| — | — |
1.300 | 450 | i-75° |
| IOO | I.IOO |
|
| 43-75° |
|
| — |
1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.300 |
— | — | 4.200 |
| — | — |
1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
— | — | 6.600 |
| — | — |
1.000 | 300 | 1.300 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 9.100 |
| — | — |
1 - |
| 139-40° | 1.667.550 |
| — |
Antal
313
i
19
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
6
1
1
1
1
5
r
Kustroddare _______________________________
D:o _______________________________
Höganäs.
Tullinspektor_______________________________
Vaktmästare _______________________________
D:o _______________________________
Råå.
Uppsyningsman _________________________
Vaktmästare _______________________________
D:o _______________________________
Ystad.
Tullförvaltare_______________________________
Kontrollör__________________________________
Kammarskrifvare_________________________
D:o _________________________
Uppsyningsman -------------------------
Vaktmästare -------------------------------
D:o _______________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman _____________
Kustuppsyningsman.^.------------------
D:o ......................
Kustroddare -------------------------------
C:o ________________________________
Trelleborg.
Tullförvaltare_______________________________
Transport
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | — | 139.400 | 1.667.550 | _ | _ |
900 | 3°° | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 22.800 |
| — | — |
2.000 | 600 | 2.600 |
| 400 | 2.000 |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 1.200 |
| — | — |
1.300 | 45° | 1.750 |
|
| I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 1.200 | 172.550 | — | — |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
2.IOO | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 5.600 |
| — | — |
I.4OO | 5 00 | I.9OO |
| 15° | 1.200 |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 9.000 |
| — | — |
1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.30° |
1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
— | — | 1.650 |
| — | — |
900 | 3°° | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 6.000 | 43.000 | — | — |
4.500 | O O L/1 | 6.000 |
| 400 | 4.000 |
|
| 6.000 | | 1.883.100 | — | — |
40
Antal
314
i
i
i
i
3
i
i
8
i
i
i
i
i
i
6
i
i
i
i
3
i
i
i
11
Förste kontrollör______
Kontrollör_______________
D:o „.............
Kammarskrifvare ------
D:o
Uppsyningsman ------
Vaktmästare -----------
D:o ___________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman .............
Kustuppsyningsman----------------------
D:o ______________________
Kustvakt-------------------------------------
D:o -..........—.............-........
Kustroddare _______________________________
D:o _______________________________
Halmstad.
Tullförvaltare --------------------------
Förste kontrollör-----------------------
Kontrollör--------------------------------
Kammarskrifvare -----------------------
D:o _______________________
Uppsyningsman _______________________
D:o _______________________
Vaktmästare _____________________________
D:o .....................-.......
Transport
Transport
1 |
| K r 0 | n 0 r |
|
|
'' Lön ; | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions-'' underlag | |
1 - |
| 6.000 | 1.883.100 | _ | _ |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3-3°o | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
— | — | 4.4OO |
| — | — |
2.IOO | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 8.400 |
| — | — |
1.500 | 550 | 2.050 |
| 150 | O O fO |
1.300 | 45° | i-7S° |
| IOO | I.IOO |
— | — | I4.OOO |
| “ | 1 |
1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.300 |
1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
— |
| 1.650 |
| — | — |
1.000 | 300 | 1.30° |
| IOO | 1.000 |
— | — | 1.300 |
|
| — |
900 | 3°o | 1.200 |
| IOO | 900 |
| " | 7.200 | 65.400 |
|
|
4.500 | 1.500 | 6.000 |
| 400 | 4.000 |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3-300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 8.400 |
| — | — |
I.4OO | 500 | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
— | — | I.9OO |
| — | — |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 16.500 |
| — | — |
i - |
| 48.&00 | 1.948.500 | - I - |
Antal
315
i
i
i
1
2
I
7
1
I
I
I
I
I
I
5
i
i
i
i
4
I
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman -------------
Kustuppsyningsman----------------------
D:o ______________________
Kustvakt_____________________________________
D:o _____________________________________
Kustroddare -------------------------------
D:o _______________________________
FalKenberg.
Tullförvaltare_______________________________
Vaktmästare _______________________________
D:o _______________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman -------------
Kustuppsyningsman----------------------
D:o ______________________
Kustroddare -------------------------------
D:o _______________________________
Varberg.
T ullförvaltare___________________________________
Kammarskrifvare med bevakningsbefäl
Kammarskrifvare _____________________________
Vaktmästare ___________________________________
D:o ___________________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman -------------
Transport
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
| 1 CO b/31_ |
| bfi - " 0.5 rf <u | in bJD | |
| ''C t» |
| eo£f)''G hc | C c3 | |
|
|
|
| O u | |
Lön | b/)''c | Summa | « ** C ta | s-S | |
| i 5 |
| U a> | a c | |
| =§ a |
| u « äT? ii 43 ® g | Cu = | |
| H |
|
|
| |
— | — | 48.600 | 1.948.500 | — | — |
1.500 | 600 | 2.100. |
| 150 | 1.300 |
1.200 | 45° | 1.650 |
| 100 | I.IOO |
— | — | 1.65° |
| — | — |
1.000 | 3°° | 1.30° |
| 100 | 1.000 |
— | — | 2.600 |
| — | — |
900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 8.400 | 67.500 | — | — |
3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 1 3-30° |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| 100 | 1.000 |
— | — | 1.500 |
| — | — |
1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.300 |
1.200 | 450 | 1.650 |
| 100 | I.IOO |
— | — | 1.650 |
| — | — |
900 | 3°° | 1.200 |
| 100 | 900 |
— | — | 6.000 | 20.000 | — | — |
3-9°o | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 2.800 |
| — | — |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| 100 | 1.000 |
— | — | 6.000 |
| — |
|
1.500 | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.300 |
| - | 20.400 | 2.036.000 | — | — |
Antal
816
1
2
I
9
I
I
I
I
38
I
139
I
I
I
I
3
1
1
1
1
1
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
| Lön | tn bi? i_ C cl ''C w b/) c | s :S3 CU | Summa | "S cn-ö o.S s! m ''O o‘o fi ■ »1 C C ac c l)U w ^ | c/) b/) e « 0 t: <U C a, 3 | |
Transport Kustuppsyningsman_____________________________ ____________ | 1.200 | 450 | 20.400 j 3.300 | 2.036.000 | 100 | I.IOO |
D:o _____________________________________________ |
|
|
|
| ||
Kustroddare __________________________________ _________________ | 900 | 3°° | 1.200 |
| 100 | 900 |
D:0 ______________________________________________________ |
| 10.800 | 37.350 |
| ||
Göteborg. Kustbevakningschef i Hallands samt Göteborgs och | 4.500 2.200 | 1.500 800 | 6.000 | 400 | 4.500 2.000 | |
Tullfiskal___________________________________________ | 3.000 | 9.000 | 400 | |||
Vid samtliga tullforvaltningsafdelningar. Tulldirektör ________________________________ __ |
| 2.500 700 | 2.500 2.800 |
|
|
|
Kammarskrifvare _____________________________________ | 2.100 |
| 400 | 2.100 | ||
I ):o ______________________________ | - |
| 106.400 i-75° 243.250 |
|
| |
Vaktmästare ______________________________________________________ | i-3°° | 450 |
| 100 | I.IOO | |
D:o | 356.700 |
|
| |||
|
|
|
|
| ||
Tullkammaren. Tullförvaltare______________________________________________________ | 5.100 4.300 3.900 3-300 | 1.700 | 6.800 |
| 400 400 400 400 | 4.5OO |
Ofverkontrollör___________________________________________________ | 1.500 1.300 | 5.800 5.200 4.4OO |
| 3.800 3.600 3.300 | ||
Förste kontrollör____________________________________ |
| |||||
Kontrollör_________________________________________________________ |
| |||||
D:o _________________________________________________________ |
| 13.200 | 35-4°o | |||
|
|
|
|
| ||
Uppbördskontoret. Tullförvaltare______________________________________________________ | 5.100 3-3°o | 1.700 I.IOO | 6.800 |
| 400 400 | 4.500 3-3°o |
Kontrollör och uppbördskassör _ _____ _____ . __ | 4.4OO | I 1.200 | ||||
| ||||||
Konfiskations- och kassörskontoret. Tullförvaltare______________________________________________________ | 4.500 | 1.500 | 6.000 | 6.000 | 400 | 4.000 |
|
|
| ||||
Packhusinspektionen. Öfverinspektor_____ ________ ______________________ . _ | 5.800 | 2.000 | 7.800 |
| 400 400 | 5.000 4.5OO |
Öfverkontrollör_______________________________________________ | 5.100 | 1.700 | 6.800 |
| ||
|
| |||||
Transport | — | — | 14.600 | 2.491.650 |
|
Antal
817
i
i
i
IO
I
I
I
1
2
I
7
i
i
i |
7
i
32
i
i
Förste kontrollör_________________________________
1 >:o
Kontrollör__________________________________________
D:o __________________________________________
Uppsyningsman _________________________________
Nederlagskontoret.
Tullförvaltare_______________________________________
Kontrollör__________________________________________
Öfveruppsyningsman ___________________________
Tullbevakningsinspektionen.
Öfverinspektor____________________________________
Bevakningskontrollör ___________________________
D:o ...........................
Uppsyningsman _________________________________
I):o __________________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman ______________________
D:o ______________________
Kustuppsyningsman_______________________________
D:o _______________________________
Kustvakt______________________________________________
Kustroddare ________________________________________
D:o ________________________________________
Marstrand.
Tullförvaltare________________________________________
Vaktmästare ________________________________________
D:o ________________________________________
Transport
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— |
| 14.600 | 12.491.650 | _ |
|
3-9°° | i.3°° | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
— | — | 5.20° |
| — | — |
3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3oo |
— | — | 44.000 |
| — | — |
Cn O O | 55° | 2.05° | 75-450 | 150 | 1.300 |
S-ioo | 1.700 | 6.800 |
| 4CO | 4.500 |
3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°o |
1.800 | 800 | 2.600 | 13.800 | 3°° | 1.700 |
5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 I |
3-30° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3oo |
— | — | 8.800 |
| — | — |
1.500 | 550 | 2.050 |
| i So | 1.300 |
— | — | 14-35° | 36.400 | — | — |
I.5O0 | 600 | 2.100 |
| 15° | 1.30° |
— | — | 2.100 |
| — | _ |
1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
— | — | n.550 |
| — | — |
1.000 | 3 00 | 1.300 |
| IOO | 1.000 |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 38.400 | 58.30° | — | — |
2.700 | 900 | 3.600 |
| 400 | 2.700 |
900 | 300 | 1.200 i |
| IOO | 9°° |
— | — | 1.200 1 |
| — | — |
- | - 1 | 6.000 j | 2.675.600 | — | — 1 |
Antal
818
i
i
4
I
i
I
3
i
17
i
i
i
i
i
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman -------------
Kustuppsyningsman----------------------
D:0 -.......-...........-
Kustroddare-------------------------------
D:o -----------------------------
UyseKil.
Tullförvaltare -----------------------------
Kammarskrifvare--------------------------
Uppsyningsman --------------------------
Vaktmästare -------------------------------
D:0 _______________________________
Kustbevakningen.
Kustöfveruppsyningsman -------------
D:o -------------
Kustuppsyningsman -------------------
D:o ___________________
Kustroddare -------------------------------
D:o —-..........-................
Smögen.
Uppsyningsman _________________________
Vaktmästare _______________________________
Uddevalla.
Tullförvaltare------------------------------
Kammarskrifvare ------------------------
Uppsyningsman ------------------------
Transport
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
| 1 |
Lön | Tjänstgörings- penningar | S u m | m a | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag |
— | — | I 6.000 1 | 2.675.600 |
| — |
1.500 | 600 | 2.100 j |
| 150 | 1.300 |
1.200 | 45° | 1.65° |
| IOO | I.IOO |
— | — | 1.650 |
| — | — |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 1 |
— | — | m.800 | 23.400 |
|
|
3-3°° | I.IOO | 4.400 |
| 400 | 3-3°o |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I.4OO | 500 | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 400 | i.5°° |
| IOO | 1.000 |
— | — | 6.0001 |
|
|
|
i-5°° | 600 | 2.100 |
| 150 | 1.300 |
— | — | 2.100 |
| — | — |
1.200 | 450 | 1.650 |
| I< 0 | I.IOO |
— | — | 4-95° |
| — | — |
900 | 3°° | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 20.400 I |
|
|
|
1.300 | 45° | 1.7 50 |
| 150 | I.IOO |
900 | 3°° | 1.200 | 51.950 | IOO | 900 |
3-3°° | I.IOO | 4.400 |
| 400 | 3-30° |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I.4OO | 500 | I.QOO |
| 150 | 1.2 O |
— | — | | 9.IOO | : 2.750.950 | 1 - | ! - |
Antal
319
i Vaktmästare ________________________________
3 D:o --------------------------------
Strömstad.
i Tullförvaltare________________________________
i Kammarskrifvare__________________________
i Uppsyningsman __________________________
i Vaktmästare ................................
5 D:o ________________________________
;
Kustbevakning en.
i Kustöfveruppsyningsman ______________
i D:o ..............
i Kustuppsyningsman_______________________
3 ,D:o -----------------------
1 Kustvakt______________________________________
2 D:o ______________________________________
i Kustroddare ________________________________
15 D:o ________________________________
Gränsbevakningen.
1 Gränsuppsyningsman l; _________________
1 Gränsridare ________________________________
11 D:o ________________________________
Saltbaeken.
x Uppsyningsman __________________________
x Vaktmästare ________________________________
Kronor
Transport
Transport
Lön | Tjänstgörings- 1 penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— |
| 9.100 | 2.750.95° | _ |
|
I.IOO | 4OO | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
|
| 4.500 | 15.100 | — | — . |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
2.IOO | O O r''» | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I.4OO | 500 | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 4OO | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 7.500 |
| — | — |
1.500 | 600 | 2.100 |
|
| 1.300 |
— | — | 2.100 |
| — | — |
1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO j |
— | — | 4-95° |
| — | — |
1.000 | 300 | 1.300 |
| IOO | 1.000 '' |
— | — | 2.600 |
| — | — |
900 | 300. | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 18.000 |
| — | — |
1.500 | 550 | 2.O5O |
| 150 | 1.300 1 |
1.000 | 300 | 1.300 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 14.300 |
| — |
|
1.300 | 450 | i-75° |
| KO | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 | 73.400 | IOO | 900 |
- 1 | - 1 |
| 2.839.45° | — | — 1 |
9 Med skyldighet att tjänstgöra äfven såsom gränsridare.
Antal
320
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
| in CuO u, |
|
| ^ bxj _ ■ ■ 0 rr (/f-o 0 .3 d <u | in b/) C B* |
| Lön | m C C CU H | Summa | Ö, C § ocd bo u +* <u £•3 9 g 2 rC | s-g | |
Transport | — | — | — | 2.839.450 |
| — |
Borås. |
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare ___________________________________________________ | 3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
Kammarskrifvare_______________________________________________ | 2.IOO | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
D-o ___________________________ | _ | _ | 2.800 |
| — | — |
| I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
D:o ____________________________________________________ |
|
| 1.500 | 13.800 | _ | _ |
LidKöping. |
|
|
|
|
| |
Tullförvaltare --------------------------------------------------- | 3-300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
Kammarskrifvare------------------------------------------------ | 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
Vaktmästare ------------------------------------------------------ | I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
D:o . ______________________________________________ | _ | — | 1.500 | 10.200 |
| — |
Karlstad. |
|
|
| . |
|
|
Qränsbevakningschef i Dalsland, Värmland och Da- |
|
|
|
|
|
|
larne ____________________________________________________________ | 3-9°° | 1.300 | 5.200 1 |
| 400 | 3.600 |
| 3.900 3-3°° | 1.30° | 5.2OC) |
| 0 0 *3- | u> 0 0 |
Kontrollör__________________________________________________________ | I.IOO | 4.400 |
| 400 | 3-300 | |
Kammarskrifvare med bevakningsbefäl ------------------ | 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
Kammarskrifvare------------------------------------------------ |
| — | 2.800 |
|
| — |
Vaktmästare ------------------------------------------------------ | I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
D-o ____________________________________________ | _ | — | 1.500 | 23.400 | — |
|
Mon. |
|
|
|
|
|
|
Tullförvaltare --------------------------------------------------- | 3-3°o | I.IOO | 4.4OO |
| 4°° | 3-300 |
Kammarskrifvare------------------------------------------------ | 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
| I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
D:o ______________________________________________________ | 1 - | 3.000 | 11.700 | ! — | — | |
Transport | | _ | _ | — | ! 2-898.55° | i | 1 — |
Antal
321
i
i
i
i
i
i i
i
i
45
i
i
i
i
i
i
i
i
i
Transport
Charlottenberg.
Tullförvaltare ---------------------------------------------------
Kammarskrifvare------------------------------------------------
Vaktmästare ------------------------------------------------------
D:o ..................—.................................
Medskogen.
Gränsinspektor_________________________________________________
Vaktmästare ----------------------------------------------------
Gränsbevakningen i Dalsland och Värmland.
Gränsuppsyningsman ’) -------------------------------------
Gränsridare ----------------------------------------------------
D:o ..................................-.................
Örebro.
Tullförvaltare-----------------------------------
Kontrollör ------------------------------------
Kammarskrifvare med bevakningsbefäl
Kammarskrifvare-----------------------------
Vaktmästare -----------------------------------
D:0 ___________________________________
Västerås.
Tullförvaltare______________________________________________________
Kammarskrifvare------------------------------------------------
Vaktmästare ------------------------------------------------------
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | — | — | 2.898.550 | — | - |
3-3oo | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3oo |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 1.500 | 10.200 | — | — |
2.000 | 600 | 2.600 |
| 400 | 2.000 |
900 | 300 | 1.200 | 3.800 | IOO | 900 |
1.500 | 550 | 2.050 |
| 150 | 1.300 |
1.000 | 300 | 1.300 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 58.500 | 61.850 | — |
|
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3-300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3.300 |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 2.800 |
| — | — |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
| - | C/t O O | 18.200 | — | — |
3-300 | I.IOO | 4.400 |
| 400 | 3-300 |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I.IOO | 400 | I.500 | 0 0 00 | IOO | 1.000 |
— | — | | 3-OOI.300 |
| - |
i) Med skyldighet att tjänstgöra äfven såsom gränsridare.
41
Antal
322
Kronor | ||||
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag |
| Transport | _ | _ | _ | 3.001.300 |
|
|
| F alun. |
|
|
|
|
|
|
I | Tullföl valtare______________________________________________________ | 3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 4OO | 3-300 |
I | Kammarskrifvare ________________________________________________ | 2.IOO | 700 | 2.800 |
| 4OO | 2.100 |
I | Vaktmästare ______________________________________________________ | I.IOO | 400 | 1.500 |
| 100 | 1.000 |
| Gränsbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
I | Qränsuppsyningsman x)______________________________________ | i-5°o | 550 | 2.050 |
| 150 | 1.300 |
I | Gränsridare ______________________________________________________ | 1.000 | 300 | 1.300 |
| 100 | 1.000 |
7 | D:0 ______________________________________________________ | — | _ | 9.100 | 21.150 |
| 1 |
| Gäfle. |
|
|
|
|
|
|
I | Tullförvaltare ___________________________________________________ | 0 0 un | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
I | Förste kontrollör _ __ _______________________________________ | 3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
I | Kontrollör_________________________________________________________ | 3-3°o | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
I | Kammarskrifvare________________________________________________ | 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
4 | D:o ________________________________________________ | — | — | 11.200 |
| — | — |
I | Uppsyningsman _______________________________________________ | I.4OO | er» O O | 1.900 j |
| 150 | 1.200 |
I | D:o ________________________________________________ | — | — | 1.900 |
| — | — |
I | Vaktmästare ______________________________________________________ | I.IOO | 400 | O O m |
| 100 | 1.000 |
19 | D:o ______________________________________________________ | _ | — | to 0° er» 0 0 |
| — | — |
| Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
I | Kustuppsyningsman_________________________________________ | 1.200 | 450 | 1.650 |
| 100 | I.IOO |
I | Kustroddare_________________________________________________— | 900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
I | D:o ______________________________________________________ | — | — | 1.200 ! | 68.250 | — | — |
| Söderhamn. |
|
|
|
|
|
|
I | Tullförvaltare _____________________________________________ | 3.900 | 1.300 | 5.200 ; |
| 400 | 3.600 |
| Transport |
| — | 5.200 j | 3.090.700 | — | — |
!) Med skyldighet att tjänstgöra äfven såsom gränsridare.
Antal
323
i
i
i
4
I
i
i
i
Kammarskrifvare.....................
Uppsyningsman _____________________....
Vaktmästare_______________________________
D:o _______________________________
Kustbevakningen.
Kustuppsyningsman______________________
Kustroddare -------------------------------
D:o _______________________________
Ljusne.
Öfveruppsyningsman ___________________
Vaktmästare _______________________________
HudiKsvall.
Tullförvaltare_______________________________
Kammarskrifvare _________________________
Uppsyningsman _________________________
Vaktmästare _______________________________
D:o
Kustbevakningen.
Kustuppsyningsman...___________________
Kustroddare _______________________________
D:o _______________________________
Härnösand.
Tullförvaltare_______________________________
Kontrollör__________________________________
Kammarskrifvare _________________________
D:o _________________________
Transport
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | — | 5.200 | 3.090.700 | _ | _ |
2.IOO | 0 0 | 2.800 |
| 400 | O O N* |
I.4OO | <_n O O | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 6.000 |
| — | — |
1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | -, | 1.200 |
| — | — |
1.700 | 600 | 2.300 |
| 200 | 1.700 |
900 | 300 | 1.200 | 24.950 | IOO | 900 |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I.4OO | 5 00 | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 3.000 |
| — | — |
1.200 | 45o | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 1.200 | 18.450 | — | — |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3.600 |
3-3°o | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3.300 |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | 2.800 |
| - | — |
— | — | 15.200 1 | 3.134.100 |
| — |
Antal
324
Transport
i Uppsyningsman ________________________________________________
i j Vaktmästare ______________________________________________________
5 D:o ..................................................
Kustbevakningen.
i Kustuppsyningsman_____________________________________________
i Kustroddare ______________________________________________________
i D:o ______________________________________________________
Sundsvall.
i Tullförvaltare—...................................................
i , Förste kontrollör________________________________________________
i j Kontrollör_________________________________________________________
i I Kammarskrifvare________________________________________
4 | D:o ------------------------------------------------
i | Uppsyningsman ________________________________________________
i I D:o ________________________________________________
i j Vaktmästare ____________________________________
15 | D:o ______________________________________________________
Kustbevakningen.
1 | Kustuppsyningsman_____________________________________________
1 I Kustroddare ______________________________________________________
1 D:o ________________________________________________
ÖrnsKöldsviK.
1 Tullförvaltare______________________________________________________
1 Uppsyningsman ________________________________________________
1 | Vaktmästare ______________________________________________________
1 | D:o ______________________________________________________
Transport
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och j 1 9 års tjänstgöring j 1 kan lönen höjas, 1 | hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | _ | 15.200 | 3.134.100 | __ |
|
1.400 | soo | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 7.500 |
| — | — |
1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
|
| 1.200 | S0-^0 | — | — |
5.100 | 1.700 | 6.800 |
| 400 | 4.500 |
3.900 | 1.300 | 5.200 |
| 400 | 3-6oo |
3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
2.100 | 0 0 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
— | — | I 1.200 |
| — | — |
I.4OO | 500 | I.9OO |
| 150 | 1.200 i |
— | — | I.9OO |
| — |
|
I.IOO | 4OO | 1.500 |
| IOO | 1.000 ! |
— | — | 22.5OO |
| — | — |
1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | 1.100 ! |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 9001 |
|
| 1.200 | 62.250 | — | — |
3-3°o | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°o |
1.400 | O O UO | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 400 | I.5OO |
| IOO | 1.000 |
— | — | 1.50° |
| — | _ |
— | — | 9.300 | 3.226.500 | — | - ; |
Antal
325
Transport
Kustbevakningen.
Kustuppsyningsman-----------------------
Kustroddare --------------------------------
D:o ________________________________
Tullförvaltare.
Kammarskrifvare
Vaktmästare ______
Östersund.
Tullförvaltare______
Kammarskrifvare
Vaktmästare ------
D:o
Storlien.
Gränsbevakningen i Jämtland.
Gränsuppsyningsman -----------------------------
Gränsridare _________________________________________
D:o _________________________________________
Funäsdalen.
Gränsinspektor.
Vaktmästare ....
D:o
Tullförvaltare—
Uppsyningsman
Vaktmästare .....
D:o
Umeå.
Transport
K
Lön | Tjänstgörings- penningar | Summa | Efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring kan lönen höjas, hvarje gång med: | Pensions- underlag | |
— | — | 9.300 | 3.226.500 | — | — |
1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
900 | 300 | 1.200 |
| 100 | 900 |
—r | — | 1.200 | 13-35° | — | — |
3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 4OO | 2.100 |
I.IOO | 400 | I.5OO | 8.700 | IOO | 1.000 |
3.300 | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-300 |
2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I.IOO | 400 | Un O O |
| IOO | 1.000 |
— | — | 1.500 | 10.200 | — | — |
I.5OO | 55° | 2.050 |
| 150 | 1.300 |
1.000 | 300 | 1.300 |
| IOO | 1.000 |
— | — | 6.500 | 9.850 | — | — |
2.000 | 600 | 2.600 |
| 400 | 2.000 |
900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
— | — | 1.200 | 5.000 | — | — |
3-3°° | I.IOO | 4.4OO |
| 400 | 3-3°° |
I.4OO | Lrt O O | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
I.IOO | 400 | O O |
| IOO | 1.000 |
— | — | 7.50° |
| — | — |
— | — | 15.300 | 3.273.600 — | — |
Antal
326
0< C y od
Summa
| Transport | _ | _ | 15.300 | 3.273.600 |
|
|
| Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
I | Kustuppsyningsman___________________________ | 1.200 | 45° | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
I | Kustroddare ___________________________ | 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
I | D:o ______________________________________ | — | — | 1.200 |
| — | — |
| Nordmaling. |
|
|
|
|
|
|
I | Uppsyningsman ____________________ _ . | 1.300 | 45° | 1750 |
| 15° | I.IOO |
I | Vaktmästare __________________________ | 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
| Sikeå. |
|
|
|
|
|
|
I | Uppsyningsman __________________________________________ | 1.300 | 450 | 1.750 |
| 150 | I.IOO |
I | Vaktmästare ___________________________________ | 900 | 300 | 1.200 | 25.25° | IOO | 900 |
| SKellefteå. |
|
|
|
|
|
|
I | Tullförvaltare______________________ - .. | 3-3°° | I.IOO | 4.400 |
| 400 | 3-300 |
I | Uppsyningsman __________________________________ | I.4OO | 500 | 1.900 |
| iS° | 1.200 |
I | Vaktmästare __________________________________ | I.IOO | 400 | 1.50° |
| IOO | 1.000 |
4 | D:o _______________________________________________ | — | — | 6.000 |
| — | — |
| Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
I | Kustuppsyningsman_____________________________________________ | 1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
I | Kustroddare __________________________________________________ | 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
I | D:o ______________________________________________________ | — | — | 1.200 |
| — | — |
| Storkåge. |
|
|
|
|
|
|
I | Tullinspektor___________________ | 2.000 | 600 | 2.600 |
| 400 | 2.000 |
I | Vaktmästare _________________________________________ | 900 | 300 | 1.200 | 21.650 | IOO | 900 |
| Luleå. |
|
|
|
|
|
|
I | Tullförvaltare________________________________ | 3.900 | 1.300 | 5-200 |
| 400 | 3.600 |
I | Kammarskrifvare ________________________ | 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I | Uppsyningsman ________________________________ | I.4OO | 500 | 1.900 |
| 150 | 1.200 |
| Transport | — |
| 9.900 | 3.320.500 | — | — |
327
|
|
|
|
| K r 0 | n 0 r |
|
|
|
|
|
| 1 cn |
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
| cö£/-~ bk | C |
< |
|
| Lön | bxfn to a 0 H | Summa | Efter resp. 9 års tjärn kan löner hvarje går | QJ C o, s | |
|
| Transport | — | — | 9.900 | 3.320.500 | _ | — |
I | Vaktmästare _____________________________________ |
| I.IOO | 4OO | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
7 | D-o - ____________ |
| _ | _ | IO.5OO |
| _ | _ . |
Kustbevakningen. |
|
|
|
|
| \ | ||
I | Kustuppsyningsman---------------------------- |
| 1.200 | 45° | 1.65° |
| IOO | I.IOO |
I | Kustroddare ------------------------------------- |
| 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
| D:o ______________________________________ |
| — | — | 1.200 | 25-95° | — | — ; |
I | RiRsgränsen.1) Tullförvaltare------------------------------------- |
| 3-30° | I.IOO | 4.4OO | 400 | 3-3°° | |
I | Vaktmästare _____________________________________ |
| I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
I | D-o _____________________________________ |
| — | — | 1.500 | 7.400 | — | — ; |
| Piteå. | 2.700 1.300 | 900 45° | 3.600 i-7S° | 400 | 2.700 | ||
I | Uppsyningsman ._______________________________ |
|
| 15° | I.IOO | |||
I | Vaktmästare ------------------------------------- |
| 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
| D-o _________________ |
| _ | _ | 2.4OO |
| _ | _ |
| Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
| |
I | Kustuppsyningsman---------------------------- |
| 1.200 | 450 | 1.650 |
| IOO | I.IOO |
I | Kustroddare ------------------------------------- |
| 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
| D:o _____________________________________ |
| _ | _ | 1.200 | 13.000 | — | — |
I | Haparanda. Tullfiskal___________________________________________ |
| 2.200 | 800 | 3.000 | 400 | 2.000 | |
I | Tullförvaltare_____________________________________ |
| 3.900 | i.3°° | 5.20° |
| 400 | 3.600 |
I | Kammarskrifvare med bevakningsbefäl . |
| 2.100 | 700 | 2.800 |
| 400 | 2.100 |
I | Kammarskrifvare ------------------------------- |
| — | — | 2.800 |
| — | — |
I | Vaktmästare _____________________________________ |
| I.IOO | 400 | 1.50° |
| IOO | 1.000 |
7 | D:o _____________________________________ |
| — | — | IO.5OO |
| — | — |
|
| Transport | — | — | 25.800 | 3.366.85° |
| — |
i) Åt befattningshafvare vid denna lokalförvaltning utgår ortstillägg enligt bestämmelserna i aflöningsreglementet.
Antal
328
Kronor
|
| ■ |
|
| bo - '' ’ |
|
|
| ÖjO u. |
|
| ''o o‘o 8 |
|
|
| ;g g1 |
|
| u, | G cs |
| Lön | fco''e tS s | Summa | G. C S ocd tn wj C bJD | W « C ^ | |
|
| :rt & P |
|
| Efter 9 års kan hvarj | a. 3 |
Transport | _ | _ | 25.800 | 3.366.850 |
|
|
Kustbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
Öfveruppsyningsman (befälhafvare å kustbevaknings- |
|
|
|
|
|
|
ångaren)_________________________________________________________ | 1.700 | 600 | 2.300 |
| 200 | 1.700 |
Uppsyningsman (anställd å kustbevakningsångaren) | I.4OO | O O l-O | 1.900 |
| ''5° | 1.200 |
Vaktmästare (d:o) | I.IOO | 400 | 1.500 |
| IOO | 1.000 |
D:o (d:o) | — | — | 1.500 |
| — | — |
Gränsbevakningen. |
|
|
|
|
|
|
Oränsöfveruppsyningsman____________________________________ Gränsuppsyningsman.......................................... | 1.800 1.500 | 800 550 | 2.600 2.050 4.100 1.300 |
| | ~ OJ 1 Öl 0 0 0 | 1.700 1.300 |
D:o __________________ _ |
| |||||
Gränsridare _______________________ _ | 1.000 | 300 |
| IOO | 1.000 | |
I):0 _______________________________ | _ |
| 115.700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Neder-Kalix. |
|
|
|
|
|
|
Öfveruppsyningsman ____________________________________ | 1.700 | 600 | 2.300 |
| 200 | 1.700 |
Vaktmästare ____________________________________________ | 900 | 300 | 1.200 |
| IOO | 900 |
D:o __________________________________ |
|
| 1.200 | 163.450 |
|
|
|
|
|
|
| ||
Summa kronor | — | — | - | | 3.530.300 | — | — |
Beräkning af förslagets ekonomiska
innebörd.
En jämförelse mellan tullverkets stater, sådana de blifvit fastställda
för år 1909 och sådana de blifvit af kommissionen föreslagna, erhåller
följande utseende:
|
| K r 0 | n 0 r |
|
| Enligt 1909 | Enligt kommis-sionens förslag | Ökning | Minskning |
Aflöningsstaten_____________________________________ | 3-3I9-95° | 4-359-250 | 1.039.300 | _ |
Ålderstilläggsstaten _________________________________ | 250.000 | 450.OOO | 200.000 | — |
Öfvergångsaflöningsstaten________________________ | 700 | 50 | — | 650 |
Indragningsstaten____________________________________ | 7.880 | 3.920 | — | 3.960 |
Pensionsstaten för afskedade tjänstinne- |
|
|
|
|
häfvare --------------------------------------------- | 300.000 | 300.000 | — | — |
Pensionsstaterna för aflidna tjänstinnehafva- |
|
|
|
|
res efterlämnade änkor och barn_____________ | 35.°°° | 35.000 | — | — |
Omkostnadsstaten____________________________________ | 459.170 | 639.580 | 180.410 | — |
Extra aflöningsstaten ______________________________ | 38.500 | — | — | 38.500 |
Summa kronor | 4.4I 1.200 | 5.787.800 | 1.419.710 | 43.11° |
Skillnaden mellan ökningen
och minskningen___________ ...
utgör ________________________
kronor 1.419.710: —
» 48.110: —
kronor 1.376.600: —
42
330
med hvilket belopp alltså kommissionens förslag till utgiftsstater för
tullverket öfverstiger utgiftsstaterna för år 1909.
Då emellertid, på sätt förut nämnts, flera af de å tullverkets stater
uppförda förslagsanslagen måst väsentligt öfverskridas, torde för utrönande
af den verkliga ökning i utgifterna för tullverket, som kommissionens
förslag skulle medföra, jämförelsen böra göras mellan detta förslag å ena
sidan och å andra sidan tullverkets årliga omkostnader af tullmedlen.
En sådan jämförelse gifver till resultat, att kommissionens förslag till
utgiftsstater för tullverket, slutande på ............... kronor 5.787.800: ■—
öfverstiger omkostnaderna för sistförflutna år 1908,
utgörande, med inberäknande af det utaf Riksdagen
beviljade extra lönetillägget för befattningshafvare
i generaltullstyrelsen för sagda år _________» 4.664.517: 56
med..................................................................... kronor 1.123.282:44
motsvarande en höjning med 24.08 procent.
Härvid torde emellertid böra uppmärksammas, att, vid bifall till
hvad kommissionen föreslagit beträffande indragning af boställslägenheter
eller eljest hyresfritt upplåtna bostäder äfvensom i fråga om indragningtill
tullverket af vissa personalen nu tillfallande ersättningsbelopp, nya
inkomster skulle tillföras tullverket, ehuruväl storleken af dessa inkomster
icke nu kan beräknas. ,
<irs>
BILAGOR
Bilaga I.
TABELL
innefattande en jämförelse
mellan fullkamrarnas
i riket hufuudsakliga
göromål
under år 1907,
uttryckta i
poäng.
I
335
Ort |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Poäng, | beräknade | för år 1907 | O a: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Summa sum- ma- rum poäng | Ort | |||||||||
|
| upp | bör | den |
|
| D- - otf it — O i - is tf c e c/5 |
| nederlagsrörelsen | otf g be S tf £ £ v | transitrörelsen | otf be Z •■tf % 0 t. 0, O tf .— E 2 c7) |
| utrikes fraktfarten | otf O be k 6 ^ c 0 c7} i | inrikes fraktfarten | otf 0 tf 5 0 -g S 0 E c/5 é |
| strand vraks- och kon-fiskationsärendena Antal handlagda ären-den rörande 13) | tf «S tf to ce tf C. ° £ ! if £ 2 .O c7) | direkta förtullningen m. | m. | be be.£ .5 S s St tf) D •5 |
| personalen | oc :i J 0 tf tf tf) s s = a tf) | underlydande förvaltningarna — j* 0 0 £ s *-■ ^ j “2 0^ u p | otf P beo 0 ii p tf) "tf | |||||||||||||||||||||||||||
| | , in ._. be ™ 1 % 4) tf | tf) b£ tf __ ”5, a .-tf So 1 * | O . 5- 5 | St ‘■tf X) ■* -tf 0 & . rt | tf] etf > tf) •- be 2, « | | St u] 0 +t 0 0 in | |j> .£ be be 5 "H. 0 75 ^ c c rtf C “ | Antal expeditio-ner vid uttag-ning af varor | OJ T3 tf T3 S > å ''z ¥ tf] O-cö c > < | tf be c v, .S c « | si be:« “r § oj a, tn "tf — re *■* otf | Antal expeditio-ner vid uttag-ning af varor fr. | v tf T3 b4 b/j V g c — e. *-> c > < | tf S « 0 0 « 554 3 ^ c ■5 | Antal inkommande | Antal utgående | Antal utfärdade och | Antal förpassnings-inlagor 12) | Antal utfärdade pack-husattester ,4) | Vid tullplik-tigt gods | Antal befattningshafvare | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
vid angifningar | c7) | | v t =ll tf - - - p tf — 5 ^ tf -3 te U | £"5.2 u C — . O ? tf 5 be^ .3 | — L- ** E E "> E | vid tullkammar-distriktets | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0) TT tf] -2 tf 22 | 0 tf] | tf E E c75 | 0 te tf tf -0 | tf «] | cn | ce Q, tf] otf | tf] ce 6. te | tf | 0 *§ ! tf « S | otf ^be | tf cn | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1 u s | • be ^ £'' g.a 0 S 0 Q. st;° ^ | be .0 | . be £ -p 0 « ^ Q-— r 0 x • - V | tf u n | O tf O L4 rt :tf > | rt . z tf! c tf .2 c ** 24 | St~ be 1 g c %5.S \Z |o 1 ^ | c x ''tf | o| Se1 V tf | ~ oj be 0 ce p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1 ! Södertälje____________ | O.48 | 0.05 | 0.07 | 0.21 | O.7 I | 0.02 | — | 1.54 | I | 0.17 | 0.23 | 0.01 | 0.06 | 0.49 | O.07 | O.04 | 0.03 | 0.04 |
| 0.18 | I | 0.03 | 0.41 | 0.44 | 0.25 | 0.21 | 0.46 | 0.90 | 0.61 | _ | 0.61 | 0.01 | 0.01 | 0.02 | 0.6:1 | I | — | — | — | _ | 0.76 j 0.64 | 1.40 | 3.02 | 0.48 | 4.90 | I | 0.04 |
| _ | 0.04 | _ — | _ | 8.68 | Södertälje____________ | I |
2 1 Uppsala_______________ | 3-39 | 0.98 | 0.23 | — | _ | — 1 | O.03 | 4.63 |
| 3.16 | 4.27 | 0.04 |
| 8 67 | 0.33 |
| 0.06 |
| 0.06 | 1 07 |
|
|
|
|
|
|
| 0 11 |
|
| 0.44 | _ |
|
| 0 44 |
| _ | _ |
| _ |
|
| 6.04 | 2.63 | 16.8-2 |
|
| — | ___ | 0.03 | _ : |
| 31.77 | Uppsala........... |
|
3 ! Nyköping ............ | 3.84 | 0.24 | 0.0 I | 2-45 | 8.41 | 0.06 ! |
| 15.01 | 3 | O.92 | ‘•52 | 0.22 | O.25 | 2.91 | O.03 | 0.01 |
| 0.01 | 0.04 | 0.09 | 3 | l .Co | 2.01 | 3-61 | O.70 | 2.87 | 3-57 | 7.18 | 0.68 | — | 0.63 | — | 0.01 | 0.01 | 0.69 | 3 | 0.0 I | 0.05 | 0 01 | 0.07 | > 12 0.55 | 1.6- | 3-87 | 1.07 | 6.61 | 3 | 0.05 | 0.03 | 0.03 | 0.11 | O.OI O.OI | 0.02 | 32.69 | Nyköping____________ | 3 |
4 : Eskilstuna............ | I.40 | 0.19 | 0.6 ! |
| -- | — | — | •2.20 | 4 | 0.2 I | 0.32 | — | 0.07 | 0.60 | 0 70 | 0.59 | 0.03 | 0.62 | 0.05 | 1.99 | 4 | — | 0.07 | 0.07 | — | — | — | 0.07 | 0.02 | — | 0.02 | — | — | ■ — | 0.02 | 4 | — | — | 0.03 | 0.03 | 2.66 1.14 | 3.80 | 5-79 | ‘-37 | 10.96 | 4 | 0.02 | — | — | 0.02 | — | -- | 15.89 | Eskilstuna____________ | 4 |
5 Linköping____________ | I-/8 | 0.46 | 0.24 | — | — | — | — | ■2.48 | 5 | 0.36 | 0.56 | 0.02 | 0.01 | 0.95 | O.46 | 0,39 | O.03 | o-39 | — | 1.27 | 5 | — | — | — | — | — | — | — | 0.02 | - | 0.02 | 0.06 | — | 0 06 | 0.08 | 5 | — | — | O.OI | 0.01 | 3.79 0.96 | 475 | 6.21 | 1.43 | 12.59 | 5 | 0.03 | — | — | 0.05! | — | — | 17.21 | Linköping........... | 5 i |
6 Norrköping _________ | 19.00 | 8.18 | 1.00 | 1.90 | 5-23 | 0.83 | 2 06 | 38.20 | 6 | 9.41 | 16.14 | 0.64 | 7.03 | 33.22 | 0 71 | 0.57 | O.25 | 1.72 | 0.44 | 3.69 | 6 | 0.22 | 4.12 | 4-34 | I.OI | 303 | 4.04 | 8.38 | 1.2 1 | — | 1.21 | °-45 | ‘•42 | 1.87 | :).08 | 6 | O.OI | 0.01 | 0.14 | 0.16 | I5-23 ; 5-70 | 20-93 | 9-69 | I 2.40 | 43.02 | 6 | 0.25 | O.O4 | — | 0.29 | O.OI — | 0.01 | 130.05 | Norrköping ......... | 6 |
7 Mem __________________ | O.I4 | 0.13 | — | 0.25 | Q-43 | O. I I | — | 1.08 | 7 | 0.31 | 0.17 | 0.07 | 0.08 | 0.63 | 0.01 | 0.01 | — | — | — | 0.02 | 7 | 015 | Q-53 | 0.68 | 0.39 | 0.27 | 0.66 | 1.34 | o-34 | — | 0.34 | — | — | — | 0.34 | 7 | 0.02 | — | 0 0 I | 0.03 | 0.02 i 0.05 | 0.07 | 0.26 | O.I4 | 0.47 | 7 | 0.05 | 0.04 | 0.03 | 0.12 | 0.02 — | 0.02 | 4.05 | Mem .................. | 7 |
8 i Vadstena ___________ | 0 IO | 0.02 | — |
| — | — | — | 0.12 | 8 | 0.07 | °>5 | — | 0.04 | 0.26 | — | — | — | — | — | — | 8 | — | 0.05 | 0.05 | — |
| ~ | 0.05 | — | — | — | — | — | — |
| 8 | O.OI | — | — | 0.01 | 0.24 j 0.06 | 0.30 | ‘■39 | 0.06 | 1.75 | 8 | 0.02 | — | — | 0.02 | — — | — | 2.21 | Vadstena ____________ | 8 |
9 Jönköping____________ | 2-74 | 1.05 | 0.68 | — | ~ | — | 0. I O | 4.57 | 9 | I*57 | 2 07 | — | 0.59 | 4.23 | 1.06 | I 09 | 0.15 | 1.16 | 0.04 | 3.50 | 9 | — | 0.03 | 0.03 | 0.0 I | — | 0.01 | 0.04 | 0.02 | —• | 0.02 | — | — | — | 0.02 | 9 | — |
| 0.03 | 0.03 | 4.30 1.09 | 5-39 | 6.81 | 2.09 | 14.29 | 9 | O.O4 | — | — | 0.04 | — \ — | — | 26.72 | Jönköping—.......... | 9 |
j 10 1 Kalmar ______________ | >5-73 | i-33 | 0.02 | 1.17 | 2.06 | 0.65 | 0.2 I | 21.17 | 10 | °-75 | 1.54 | 0.16 | 0.03 | 2.48 | 0.11 | 0.1 2 | 0.02 | 0.41 | 0.11 | 0.77 | TO | 2.79 | 4-s3 | 7.62 | 0.50 | 5-°‘ | 5-51 | 13.13 | 0.82 | o.ol | 0.83 | o-53 | 0.42 | o-95 | 1.78 | 10 | 0.31 |
| 0.02 | 0.33 | 4.14 1.80 | 5-94 | 7.26 | 3-95 | 17.15 | 10 | 0.15 | 0.03 | O.T4 | 0.32 | 0.03 O.OI | 0.04 | 57.17 | Kalmar _______________ | 10 |
11 | Oskarshamn_________ | ''.83 | 0.60 | 0.13 | 0.61 | ..85 | 0.79 | — | 5.81 | 11 | ‘■23 | 2.02 | 0.39 | 0.47 | 4.11 | 0.09 | 0.08 | 0.02 | 0.09 | 0.02 | 0.30 | II | 2.24 | 2.06 | 4-3° | 0.50 | 5‘4 | 5-64 | 9.94 | 0.49 | — | 0.49 | 0 39 | 0.07 | O.46 | 0.95 | TI | — | __ | O.O9 | 0.09 | 1.38 0.81 | 2. 19 | 4.87 | o-74 | 7.80 | 11 | 0.05 | 0,03 | 0.06 | 0.14 | 0.02 j | 0.02 | 29.16 | Oskarshamn......... | 11 |
12 ! Västervik ____________ | 0.92 | o-33 | 0.01 | °-35 | 1.02 | 0.94 | 0.08 | 3.05 | 12 | o-73 | I.l6 | 0.08 | 0.26 | 2.23 | 0.02 | 0.01 | O.OI | 0.01 | 0.38 | 0.43 | 12 | 0.65 | 1.66 | 2o> | 0.2 Z | 3-5& | 3-78 | 6.09 | o-79 | — | 0.79 | o-43 | 0 07 | 0.50 | 1.29 | 12 | 0.03 | -- | O.OI | 0.04 | 0.86 0.53 | ‘ 39 | 4. l8 | 0 75 | 6.32 | 12 | O.06 | — | 0.08 | 0.14 | — | — | 20.19 | Västervik____________ | 12 |
13 Visby------------------ | O.4O | 0.15 | — | 0.38 | 0.83 | — | | — | 1.76 | i3 | 0.06 | 0.17 | — | 0.04 | 0.27 | — | — | — | — | — | . — | 13 | 0.24 | I.OI | ‘■25 | 0.29 | 0 44 | o.73 | 1.98 | 0.59 | — | 0.59 | 0.02 | 0.01 | 0.03 | 0.62 | 13 | 0.27 | — | 0.02 | 0.29 | 0.79 0.31 | I.IO | 3-9 ‘ | O.4O | 5.41 | J3 | 0.07 | 0. I I | 0.1 2 | 0.30 | O.OQ — | 0.09 | 10.72 | Visby.................. | *3 |
14 Karlskrona .......- | 5.22 | 2.26 | 0 67 | 0.70 | 1.86 | 0.63 | 0.2 I | 11.55 | T4 | ‘■39 | 2.39 | 0.19 | 0.82 | 4.79 | O.4O | 0.38 | 0 I 2 | 0.93 | 0.11 | 1.94 | 14 | 2.01 | 3-25 | 5.26 | 0.43 | 4.58 | 5-oi | 10.27 | 0.44 | 0.02 | 0.46 | 043 | 0. ! 7 | 0.60 | 1.06 | T 4 | 0.15 | O.OI | 0 03 | 0.19 | 5.90 , 1.42 | 7-32 | 7-93 | 3-‘9 | 18.44 | T4 | 0-1 5 | — | 0.13 | 0.28 | — : — | — | 48.52 | Karlskrona _________ | 14 |
15 Ronneby ------------ | 0.56 | 0.01 | 0.02 | 0.19 | O.42 | O.30 | — | 1.50 | «5 | 0.01 | 0.02 | — | — | 0.05 | O.O4 | 0.01 | 0 03 | 0.15 | 0.23 | 0.46 | 15 | 0.76 | I. I I | ..87 | 0.17 | 2.65 | 2.82 | 4.69 | °-32 | 0.01 | o-33 | O.03 | — | 0.03 | 0.36 | 4 5 | - | — | 0 OI | 0.01 | 0.32 1 0.17 | 0.49 | 2.36 | 0.56 | 3.41 | 15 | 0.03 | — | 0.03 | 0.06 | - — | — | 10.52 | Ronneby ............ | 15 |
16 ; Karlshamn ... _____ | 4-38 | 2.54 | 0.06 | 0.50 | 1.72 | 0.3° | 0.79 | 10.29 | 16 | 1.22 | 2.00 | — | 0.80 | 4.02 | 0 05 | 0.03 | 0.03 | 0.06 | 0.05 | 0.22 | l6 | 7-97 | 2-S5 | 10.52 | 0.43 | 10.66 | I 1.09 | 21.61 | 0.98 | —- | 0.98 | °-35 | O.O7 | 0.42 | 1.40 | 16 | O.OI | — | 0.01 | 0.02 | 1.S6: 0.91 | 2.77 | 5-65 | 2.99 | 11.41 | 16 | 0.1 2 | — | 0.08 | 0.20 | — . | — | 49.17 | Karlshamn ......... | 16 1 |
17 Sölvesborg .......... | 0-77 | 0.08 | 0.08 | 0.38 | 0.99 | O.O4 | ... | 2.34 | i? | O. 24 | 0.38 | 0.01 | 0.07 | 0.70 | 0.04 | 0.02 | 0.02 | 0.04 | 0-37 | 0.49 | 17 | ‘■47 | I. I I | 2.58 | 0.20 | 3‘4 | 3-34 | 5.92 | o-35 | — | o-35 | 0.02 | 0.02 | 0.04 | 0.59 | 17 | 0.02 | — | 0.04 | 0.06 | 0.541 0.27 | 0.81 | 2.90 | O.4O | 4.11 | T7 | O.O^ | — | O. I I | 0.15 | _ 1 __ | — | 14.16 | Sölvesborg _________ | 17 1 |
t8 Åhus _________________ | 8.68 | 4.73 | O. I 1 | O.84 | 2. IO | __'' | O.32 | 16.78 | 18 | 1.15 |
|
|
| 3 Q? |
| 0.07 |
| 0.25 |
| 0 44 |
|
| 3.63 |
|
|
|
|
|
| n n" | 0. ^ 3 |
|
|
| 0.82 | 18 |
|
|
| 0.05. |
|
| 3.83 |
| 5.92 |
|
|
|
| 0 16 |
| o.Ol | 34.71 |
| 18 '' |
i9 1 Simrishamn ________ | O.4I | 0.28 | 0.03 | 0.16 | O.5O | 0.02 |
| 1.40 | 49 | 0.20 | 0.28 | 0.08 | 0.04 | 0.60 |
|
| 0.02 | 0.02 | °-‘7 | 0 21 | * 9 | 1.20 | 1 1 3 | 2-33 | 0.49 | 0.47 | O.96 | 3.29 | 0.48 | 0.19 | 0.67 | 0. I I | 0.26 | o-37 | 1.04 | 19 | 0. I 2 | — | 0.04 | 0.16 | 0.39 0.25 | 0.64 | 2.58 | O.I4 | 3.36 | 49 | O.O4 | — | 0.16 | 0.20 |
|
| 10.26 | Simrishamn ________ | 19! |
20 Lund __________ | 2.S3 | 0.46 | 0 68 | — | _ | __ | O.O3 | 3.70 |
| 1.31 | 1.28 |
|
| 2 01 |
| O.3 I |
| O.48 |
| 1 53 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
| 0.01 |
|
|
|
| 21 68 |
|
| ___ |
| 0 03 |
|
| 2 £.!)(> |
|
|
21 : Landskrona _________ | 5-93 | 0.76 | 1.40 | ‘•34 | 3.30 | — | 0.68 | 13.41 | 21 | 2T7 | 3-40 | 0.22 | 0.79 | 7.04 | 0.37 | 0.31 | 0.18 | 0.69 | 0.12 | 1.87 | 21 | 4.62 | 9-71 | ‘4-33 | 3-23 | 8.51 | ‘ ‘-74 | 26.07 | 0.96 | 0.03 | 0.99 | 0.48 | O.9O | ‘■38 | 2.37 | 21 | 0. 10 | — | 0.11 | 0.21 | 7.85! 3.67 | 11.52 | 8.69 | 3-80 | 24.01 | 21 | O.I3 | _ | 0.22 | 0.35 | 0.02 | 0.02 | 75.35 | Landskrona _________ | 211 |
22 Hälsingborg_________'' | 18.08 | 3-40 | 2.25 | 2.22 | 5-°4 | 0.82 | 3-07 | 34.88 | 22 | 9-97 | 7.88 | I.40 | 3-63 | 22.88 | o-57 | 0.47 | 0.30 | 0.77 | 11.48 | 15.59 | 22 | 13.99 | 36-53 | 5°-52 | 13 • 51 | 32.21 | 45-72 | 96.24 | 2.29 | 0.23 | 2-52 | 0.79 | 259 | 3-3» | 5.90 | 22 | 0.38 | - | 1.65 | 2.05 | 30.35 12-56 | 42.91 | “•‘3 | 14-41 | 0 -''.45 | 22 | 0.38 | 0.06 | 0.48 | 0.92 | O.O4 0.02 | 0.06 | 244.95 | Hälsingborg_________ |
|
23 1 Ystad------------------ | 364 | ‘•93 | 0.49 | 0.71 | ‘■57 | — | 0.94 | 9.28 | 23 | 4.90 | 4.89 | 0.08 | 2-33 | 12.20 | 0.29 | O.24 | O.05 | 0.38 | 0.02 | 0.98 | 23 | 0.38 | 3.01 | 3-39 | 136 | 0. IO | 1.46 | 4.85 | 0-35 | 0.06 | O.4 I | 0.09 | 0.2 1 | 0.30 | 6.71 | 23 | 0.08 | — | 0.05 | 0.13 | 3-71 1.12 | 4-8.3 | 7 -13 | ?.0l | 13.97 | 23 | 0. I 2 | — | 0. I I | 0.23 | — ; — | — | 42.35 | Ystad.................. | 23 |
24 j Trelleborg............! | 6.71 | O.O4 | 0.27 | 0.84 | 2.78 | — | 0.08 | 10.72 | 24 | 0.21 | 0.49 | 0.02 | 0.06 | 0.7S | o.32 | 0.09 | 0.27 | 0.1 l | 8.66 | 9.45 | 24 | 0.74 | 8.78 | 9-52 | 0.64 | 7-63 | 8.27 | 17.79 | 0.38 | 0.04 | 0.42 | 0.0 I | °-35 | 0.36 | 0.75 | 24 | °''25 | 0.05 | 0.16 | 0.46 | 4-39 : 2-°4 | 6-43 | 8.90 | 3-57 | 18.90 | 24 | O.I4 | — | 0.16 | 0.30 | 0.01 — | 0.01 | 59.19 | Trelleborg____________ | 24 l |
25 ! Halmstad ............ | 9.08 | 3-57 | ‘•33 | I.42 11 | 3-27 | 2.36 | 0.86 | 21.89 | 25 | 4.92 | 5-°7 | 0 99 | 1.81 | 12,79 | 0-41 | 0.51 | 0.2 2 | 0.80 | I.l6 | 3.13 | 25 | 10.14 | 6- ‘ 5 | 16.29 | 0.79 | 17.69 | 18.48 | 34.77 | 0.84 | 0.2 I | 1.0; | 2-35 '' | 0.26 | 2.61 | 5.06 | 25 | O. I I | — | 0.09 | 0.20 | 7■29 i 3-38 | 10.67 | 8.05 | 3-64 | 22.36 | 25 | 0.17 |
| 0.1S | 0.35 | — 1 — |
| 99.15 | Halmstad _____________ | 25 i |
26 i Falkenberg _________ | i-75 | 0.08 | 0.05 | 0. x6 | o-43 | 0.50 | — | 2.97 | 26 | 0.03 | 0.13 | — | 0.0 I | 0.17 | 0.04 | O.O4 | — | 0.04 | — | 0.12 | 26 | ‘57 | 0.99 | 2.56 | °‘5 | 2.82 | 2.97 | 5.53 | 0.51 | 0.18 | 0.69 | — | — | — | 0.69 | 26 | 0.07 | — | o.°3 | 0.10 | 0.60 j 0.3 l | 0.91 | 3-°4 | 0.24 | 4.19 | 26 | 0.03 | — | 0. IO | 0.13 | j | — | 13.90 | Falkenberg _________ | 26 1 |
27 j Varberg_____________ | 1.68 | O.42 | 0.15 | o-39 | 0 61 | 0.14 | 0.20 | 3.59 | 27 | 0.60 | 0.97 | 0.10 | °-''5 | 1.82 | O. I I | O.O4 | O.I4 | 0.21 | 1.09 | 1.59 | 27 | 1.80 | 2-47 | 4.27 | 0.36 | 4.20 | 4.56 | 8.83 | 0.51 | 0.27 | 0.78 | 1.49 | 0.09 | 1.58 | 2.36 | 27 | 0,06 | - | 0.02 | 0.08 | 1 63 0.85 | 2.48 | 4-7 ‘ | 1 • 31 | 8.50 | 27 | 0 07 | _ | 0.20 | 0.27 |
| — | 27.04 | Varberg............... | 1 |
28 j Marstrand__________ | 0.02 | — | — | 0.03 | 0.28 |
| — | 0.33 | 28 | O.O4 | 0.03 | 0.0 I | 0.01 | 0.09 | — |
| — | — | 0.02 | 0.02 | 28 | ‘•‘9 | 0.28 | ‘•47 | 0.66 | 0.78 | 1 44 | 2.91 | ‘•39 | O. l8 | ‘•57 | — i | — | — | 1.57 | 28 | 0.09 | O.OI | O.OI | 0.11 | 0.07 | 0 07 | 0. 14 | O.4O | 0.02 | 0.56 | 28 | 0.03 |
| 0.12 | 0.15 | — '' — | — | 5.74 | Marstrand____________ | 28 1 |
29 j Lysekil ............. | 0.28 | — | — | o-51 | 2.07 | j | 0.02 | 2.88 | 29 | 0.02 | 0.12 | 0.07 | 0.03 | 0.24 | — | — | — | — | — | — | 29 | 8.2 1 | 7 92 | 16.13 | 919 | 13-98 | 2 3 ■17 | 39.30 | 2.1 I | O.OÖ | 2.''7 | - ! | — | — | 2.17 | 29 | 0.18 | ■ | 0.06 | 0.24 | 0.74: 0.55 | 1.29 | 1.58 | 028 | 3.15 | 29 | O.O7 | 0.02 | 0.20 | 0.29 | O.OI — | 0.01 | 48.28 | Lysekil ------------- | 29 i |
30 1 Uddevalla............ | 0.60 | 0.07 | 0.08 | 0.58 | 1.09 | 0.70 1 | — | 3.12 | 30 | 0 32 | 0.27 | 0.46 | 0.09 | 1.14 | 0.03 | — | 0.03 | O.O5 | 0.03 | 0.14 | 30 | 0.23 | 2.18 | 2.4‘ | 0.66 | 1.41 | 2.07 | 4.48 | 2.45 | 0.08 | 2.53 | — | — | — | 2.53 | 30 | — |
| 0.08 | 0.08 | 1.58 0.67 | 2.25 | 4-5 ‘ | O.50 | 7.26 | 30 | 0.06 | _ | — | 0.06 | _ 1 _ | — | 18.81 | Uddevalla............ | 30 '' |
Jlnm, Hvad af brutet hundradels poängtal ej uppgått till eu half hundradel har uteslutits; och har som en hundradels poäng räknats, hvad af sådant brutet tal stigit till eller öfver en half hundradel. Tullförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö hafva ej här upptagits. Tullkamrarna i Mon, Charlottenberg, Storlien och Riksgränsen hafva — ehuru tydande: de två förstnämnda under tullkammaren i Karlstad och de öfriga under respektive tullkamrarna i Östersund och Luleå — räknats
såsom själfständiga tullkamrar.
J) i poäng = 100,000 kronor. 2) i poäng = 1,000 kronor. 3) i poäng = ioo kronor. 4) i poäng = 10,000 kronor. 5) 1 poäng = 100 angifningar. 6) 1 poäng = 100 expeditioner. 7) 1 poäng = 1,000 varuposter. 8) 1 poäng = 100 varuposter. 9) 1 poäng = 1,000 förpassningar. 10) 1 poäng = 100 fartyg. n) 1 poäng = r,ooo pass. 12) 1 poäng = 1,000 förpassningsinlagor. 13) 1 poäng = 100 ärenden. 14) i poäng = r,ooo attester. 15) 1 poäng = 100 rubriker. 1G) 1 poäng = xoo,oco kronor
tull för förtullade varor med undantag af vissa mera vanliga Partivaror. 17) Har i tabellen upptagits med hänsyn till de olika tullkamrarnas arbete med bl. a. uppgörandet af aflöningslistor och af beklädnadsrekvisitioner. 1 poäng = 100 befattningshafvare. 18J 1 poäng = 100 underlydande förvaltningar.
0 r t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Poäng, | beräknade | för | år 1907 | O a: |
|
|
| ||||||||
|
| upp | bör | den |
|
| ort bt c C C! g. É — tf £ CO |
| nederlagsrörelsen | bt 1 O O * bf. Z ci B 0 CO « | transitrörelsen | .tf bil C) C tf! <rt "t! O s-Cl O c B c tf <5 ~ |
| utrikes fraktfarten | bfj (h *E | inrikes fraktfarten | c -X B tr- § ri£ ^5 c |
| |||||||||||||||||||
s | tf! __ bt » ''u •O & 0 tf | Ifl bt tf "a. cl 3 .-<£* tf | O . 3 « 1/1 ci c ~ s | 0ce £> -T X. •■£ O .|f | tfl ■2 - rt > -a m •-bt bt 3 « Ul | 1/1 Ci X 0 | n bt .S ‘5 .E bt bt 5*2 ~ z Cl ^ C"* 1® < ~ | Antal expeditio-ner vid uttag-ning af varor | tf <D > (C'' t/5 ’Z cl 0 Si. m g* tf "tf tf z < | tf bf.*'' *P.S bt •= C « • - bf. Jr bt rt £" tf Q. c c rE ■*-* < ■“ ort | Antal expeditio-ner vid uttag-ning af varor fr. | tf 0 0 > x~-jj bt Q tf! O. £ bi < | | 5 0 g bt £ 0 1 al | Anta | inkommande | Antal utgående | Antal utfärdade och | Antal förpassnings-inlagor 12) | |||||||||||||||||||
tf tf; tf -O | o tf! | c (n | — 1/1 £> | tf 1 tf! | 5 c75 | tf! / rt | tf! tf! tf X tf! | Cfi | 0 7 | .bf. "tf | CO | ||||||||||||||||||||||||||
bt S | ^ bt t* ^•5-C 0 r-‘ V | bt. | 1 . bf. Lo _c 0 ;ra >1 c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
3T | Strömstad ............. | 0.14 | _ | 0.02 | 0.52 | ‘■57 | 0.02 |
| 2.27 | 31 | 0.02 | 0.03 | _ | O.OI | 0 06 | 0.01 |
| • — | ___ | 0.08 | 0.09 | 31 | 7.64 | 16.58 | 24.22 | 2J.24 | ■ 6.76 | 30.00 | 54.22 | ''■38 | 0.12 | ‘•5° | __| | — | _ | 1.50 | 3'' |
32 | Borås.................. | 4-8$ | 0.73 | O.9O | — | — | — | — | G.48 | 32 | 0.99 | I.I I | — | 0.20 | 2.30 | 0.99 | o-95 | 0.06 | 2.67 | 0.02 | 4.69 | 32 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | -- | 32 |
33 | Lidköping............ | 0.94 | 0.76 | O.07 | — | — | — | 8.56 | 10.33 | 33 | 0.85 | ‘■56 | — | o-55 | 2.96 | 0.08 | 0.07 | 0.0 I | 0 I 2 | 0 55 | 0.83 | 33 | — | 0.04 | 0.04 | — | 0.05 | 0.05 | 0.09 | — | — | — | — | — | — | — | 33 |
34 | Karlstad— ........... | 7.65 | 4.86 | o-73 | 0.08 | 0.42 | 1.38 | 0.52 | 15.64 | 34 | ‘■73 | 2.70 | — | ‘•44 | 5.87 | 0.58 | 0.70 | 0.05 | I.82 | 0.28 | 3.43 | 34 | 0.05 | 0.72 | 0.77 | — | 4.50 | 4.50 | 5.27 | 0.12 ! | — | 0.12 | °-55 |
| °-55 | 0.67 | 34 |
35 | Mon .................. | 0.18 | — | — | — | — | 0.63 | — | 0.81 | 35 | — | — |
| — | — | — | _ | — | — | 5-15 | 5.15 | 35 |
|
| — | — |
| — | — | — | — | — | — | — | — | — | 35 |
36 | Charlottenberg______ | ‘•‘5 | — | — | — | — | 0.37 | — | 1.52 | 36 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 3-53 | 3.53 | 36 |
| — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | 36 |
37 | Örebro _______________ | 5-6r | 0.C8 | ‘•32 | — | — | — | 0.14 | 7.81 | 37 | 1 *35 | ‘■79 | 0.02 | 0.32 | 2.48 | ‘•95 | 2.00 | 0.13 | 4 47 | 0.12 | 8.67 | 37 | — | — | — | — | — | — | — | 0.02 ! | — | 0.02 | — | — | — | 0.02 | 37 |
38 | Västerås ...........- | 2-33 | 0.66 | 0.52 | 0.0 2 | 0.08 | 0 32 | 0.08 | 4.01 | 38 | I..0 | 2.41 | — | 0.47 | 4.28 | 0.58 | °-5‘ | 0.02 | 1.60 | — | 2.71 | 38 | — | 0.07 | 0.07 | 0.02 | 3-15 | 317 | 8.24 | 0.26 ! | — | 0.26 | — i | — | — | 0.26 | 38 |
39 | Falun.................. | 2.48 | .i. | 0.10 | — | — | — | 0.24 | 3.93 | 39 | 0.74 | ‘.72 | 0.02 | 0.46 | 2.94 | 0.1 I | 0.22 | 0.16 | 0.47 | 0.03 | 0.99 | 39 | — | — | — | — | — | — | — | — j | — | — | — | | — | — | — | 39 |
40 | Gäfle.................. | 14.00 | 7.86 | 1.50 | 3 59 | 10.89 | 384 | 2.04 | 43.72 | 40 | 7-52 | I 2. I O | 1.09 | 4.08 | 24.79 | 0.73 | 0.61 | 0.1 I | 0.73 | 0.27 | 2.45 | 40 | O.76 | 5-70 | 6.46 | 2.71 | 5“ | 7.82 | 14.2- | 1.36 | — | ‘•36 | 0.78 | O.O4 | 0.82 | 2.15 | 40 |
41 | Söderhamn ......... | i65 | 0.87 | — | 0.79 | 3.02 | 4-5 ‘ | 0.20 | 11.04 | 4J | 1.26 | 4.18 | O.4O | 0.81 | 6.65 | 0.01 | OOl | 0.01 | 0.0 I | 0.02 | 0.06 | 4T | 0.74 | 0.85 | ‘•59 | 0.23 | 3-48 | 3-71 | 5.30 | 0.88 | — | 0.88 | O.42 | 0.01 | 0.43 | 1.31 | 41 |
42 | Hudiksvall..........- | 2.29 | ‘■45 | O.O4 | 0.65 | 2.02 | 2.18 | 0.34 | 8.97 | 42 | ‘.‘7 | 3-88 | O 67 | 0.76 | 6.48 | 0.1 2 | 0.06 | O.06 | 0. I 2 | 0.03 | 0.39 | 42 | 0.44 | 0.74 | 1.18 | 0.25 | 1.96 | 2.2 I | 8.39 | 0.21 i | — | 0.2 I | O.5O |
| O.5O | 0.71 | 42 |
43 | Härnösand ......... | 4-47 | 3-46 | 0.02 | 0.64 | 1.67 | 2.89 | 0.30 | 13.45 | 43 | 2.40 | 5-43 | 0.54 | 2.27 | 10.64 | 0.07 | 0.06 | 0.02 | 0.06 | 0.02 | 0.23 | 43 | 0.54 | 1.28 | 1.82 | 0.49 | 2-97 | 3.46 | 5.28 | °-55 : | — | o-55 | o-57 | 0.01 | 0.58 | 1.13 | 43 |
44 | Sundsvall ............ | 11.46 | 7-42 | 1.10 | 2.27 | 8.23 | ‘0-45 | 2.25 | 43.18 | 44 | 9.76 | 17.17 | 5.28 | 6.20 | 38.41 | 0.32 | 0 36 | O.OÖ | 052 | 0.22 | 1.48 | 44 | 3-28 : | 5-64 | 8.92 | 0.85 | 8-39 | 9.24 | 18.16 | ‘•75 | - | ‘•75 | 2.19 | 0.52 | 2.71 | 4.46 | 44 |
1 45 | Örnsköldsvik ______ | 2.09 | 1 27 | 0.02 | O.29 | 1.23 | 1.70 | 0.31 | 6.91 | 45 | 1.40 | 4- 3 | 0.07 | I.IO | 6.70 | c.04 | 0.02 | 0 OI | 0.03 | 0.01 | 0.11 | 45 | o-39 | O.4O | 0.79 | O. I 4 | i .66 | I.80 | 2.59 | 0.20 1 | — | 0.20 | o-39 | — | 0-39 | 0.59 | 45 |
| 46 | Östersund............ | 1.82 | 0.85 | 0.03 | — | — | — | 0.68 | 3.38 | 46 | 0.7 ‘ | 2.23 | — | °-3‘ | 3.25 | 0.09 | 0.08 | 0.0 I | O O9 | 0.02 | 0.29 | 46 | - | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — 1 | — | — | — | 46 |
47 | Storlien ............... | 2.62 | — | — | — | — | 2.20 | 0.0 I | 4.83 | 47 | — | — | — | — | — | — |
| — | — | 0.87 | 0.87 | 47 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | - | 47 |
i 48 | Umeå----------------- | 0.79 | o-53 | 0 15 | 0.32 | 1.14 | — | 0.08 | 3.01 | -18 | c.68 | ‘■38 | 0.22 | 051 | 2.79 | 0.17 | 0.13 | 0.01 | 0.16 | 0.30 | 0.77 | 48 | O.5O | o-39 | 0.89 | 0.2 1 | 1.17 | ‘■38 | 2.27 | 0.47 | — | 0.47 | 0.23 | 0.24 | 0.47 | 0.94 | 4» |
1 49 | Skellefteå ........... | 0.51 | 0.22 | — | O. 14 | 0.69 | — | — | 1.56 | 49 | °-35 | 0.36 | 0.08 | 0.06 | 0 85 | — | — |
| — |
| — | 49 | 0.29 | 0.20 | 0.49 | 0.07 | 0.85 | O.92 | 1.41 | 0.28: | — | 0.28 | 0.22 | 0.07 | 0.29 | 0.57 | -19 |
'' 50 | Luleå.................. | ''■94 | I.04 | O. I I | 1. x 6 | 11.66 | — | — | 15.91 | 5° | 1.69 | 4-59 | o-93 | O.76 | 7.97 | 0.1 2 | 0.08 | 0.03 | O. I 1 | °-39 | 0.73 | 50 | 2-39 | 0.79 | 3‘8 | 0.53 | ! 3‘6 | 3-69 | 6.87 | o-53 | -- | o-53 | o-34 | 0.14 | 0.48 | 1.01 | 50 |
; 5* | Riksgränsen........ | 0.42 | — | — | — | — | — | — | 0.42 | 5i | — | — | — | — | — | — | — | — |
| — | — | 5r | — | — | — | — | — | — | — | — | — | -- | — | — | — | — | 5* |
i 52 | Piteå .................. | 0.05 | — | — | o-35 | 1.44 | — | — | 1.84 | S2 | — | o-5° | 0.09 | 0.07 | 0.66 | — | — | — |
| — | — | 52 | O.4I | 0.02 | o-43 | 0.02 | ‘■‘3 | ‘•‘5 | 1.58 | 0.24 ; | — | 0.24 | 0.09 | 0.07 | 0.16 | 0.40 | 52 |
i 53 | Haparanda ......... | o-39 | — | — | 0.10 | 1.72 | — | — | 2.21 | 53 | 0.18 | 0.32 | 0.10 | 0.07 | 0.67 | — | — | 1 — |
| — |
| 53 | 0.56 | 2.29 | 2.85 | 2-5 ‘ | O.4O | 2.91 | 5.76 | 0.14 | — | 0.1 4 | 0.02 | 0.22 | 0.24 | 0.38 | 53 |
| Summa sum- ma- rum poäng | Ort | |||||||||||||||||
strandvraks- och kon-fiskationsärendena | rt c Z tf! • 5 tf bt-* Z C <L rt — ~Z 0 ± C C, 0 £ gjS| 12 J c7) | direkta förtullningen m. | m. | Summa poäng å direkta förtullningen in. m. |
| personalen | Summa poäng å personalen | underlydande förvaltningarna | •rt £ Sfi « t 0 E C."0 tf c bt Z Z er. -c | ||||||||||
Antal utfärdade pack-husattester 14) | Vid tullplik-tigt gods | Antal befattningshafvare | Antal inspektio-ner, stationer och | ||||||||||||||||
Antal handlagda ären-den rörande i:1) | |||||||||||||||||||
vid angifningar | Summa | | t Z* | 3 SJ _ | vid tull- kammaren | | vid tullkammar-distriktets | ||||||||||||||
strand- vrak | 0 "rt C | konfiska- tioner | X — bt ''D .c | fri disposi- i tion | antal an v i olika rubri statistiska ruförtecki | Q. £ B rt ~ "5 |
|
| |||||||||||
inspektio ner och stationer | 1.2 = ^ tf! ‘Z bt > | tull- verket enskilda perso- ner, kom-muner 1. bolag | |||||||||||||||||
0.08 | _ | O. I 2 | 0.20 | 0.76 | 1.06 | 1.82 | 3-47 | 0.14 | 5.43 | 31 | O.07 | 0.02 | 0.30 | 0.39 | O.O4 — | 0.04 | 64.20 | Strömsfad............ | 31 ; |
— | — | — | — | 6.45 | ‘■53 | 7.98 | 6.07 | 4.84 | 18.89 | 32 | O.O4 | — | — | 0.04 | — | — | — | 32.40 | Boiås.................. | 32 |
0.04 | — |
| 0.04 | 0.87 | 0.20 | 1.07 | 3-54 | 0.76 | 5.37 | 33 | 0.02 | — | — | 0.02 | _ _ | — | 10.04 | Lidköping............ | 33 j |
— | — | 0.08 | 0.08 | 4.21 | 0.84 | 5-°5 | 7.48 | 1.87 | 14.40 | 34 | 0.05 | 0.02 | O.4I | 0.48 | 0.17 — | 0.17 | 46.01 | Karlstad............... | 34 |
— | — | — | — | 0.97 | 7-4* | 8-39 | 3-43 | 0.18 | 12.00 | 35 | O.O4 | — | — | 0.04 | — — | — | 18.00 | Mon .................. | 35 |
— | — | 0.09 | 0.09 | 3-43 | 1315 | 16.58 | 4-74 | 0.96 | 22.28 | 36 | O.O4 | — | — | 0.04 |
| — | 27.46 | Charlottenberg ... | 36 |
— | — | O.O4 | 0.04 | 8.44 | 1.20 | 9.64 | 7-0.3 | 4.69 | 21.36 | 37 | O.O4 | — | — | 0.04 | — j — | — | 41.42 | Örebro ............... | 37 |
— | — | — | — | 2-34 | 0.62 | 2.96 | 4-99 | 1.66 | 9.61 | 38 | 0.03 | — | — | 0.03 | — — | — | 24.14 | Västerås............... | 38! |
— | — | O. I I | 0.11 | 2.80 | 0.51 | 3-3 ‘ | 5-97 | 1.62 | 10.90 | 39 | 0.03 | — | 0.08 | 0.11 | 0.05 | 0.05 | 10.03 | Falun.................. | 39 |
0.07 | — | 0.08 | 0.15 | 7-55 | 2.70 | 10.25 | 8-37 | 7-°7 | 25.69 | 40 | 0.2 I | — | O.O4 | 0.25 | 0.02 | 0.02 | 113.53 | Gäfle .................. | 40 : |
0.01 | — | O.05 | 0.06 | 0.88 | O.4O | 1.28 | 3-83 | 0.80 | 5.91 | 4T | 0.08 | 0.02 | 0.03 | 0.13 | O.OI — | 0.01 | 30.47 | Söderhamn ......... | 41 |
0.05 | — | 0.02 | 0.07 | I.OI | o-33 | ‘■34 | 4-°3 | 0.67 | 6.04 | 42 | 0.06 | — | 0.03 | 0.09 | 0.02 | 0.02 | 26.16 | Hudiksvall............ | 42 |
0.10 | — | O.O7 | 0.17 | 2-55 | o.f 6 | 5.21 | 5.69 | ‘■Sä | 10.75 | 43 | 0.08 | 0.05 | 0.03 | 0.16 | O.OI — | 0.01 | 41.82 | Härnösand............ | 43 |
0.02 | — | 0.07 | 0.09 | 5-53 | 1.79 | 7-32 | 7-53 | 6.1 7 | 21.02 | 44 | 0.22 | — | 0.04 | 0.26 | — — | — | 127.06 | Sundsvall ........... | 44 |
0.0 I | — | — | 0.01 | 0.88 | 0.22 | I.IO | 3.67 | 0.87 | 5.64 | 45 | O.O4 | — | 0.03 | 0.07 | — | 0.02 | 0.02 | 22.04 | Örnsköldsvik ...... | 45 j |
— | — | 0.05 | 0.05 | 2-39 | 0.52 | 2.91 | 5-76 | 0.98 | 9.65 | 46 | 0.03 | — | 0.07 | 0.10 | 0.03 — | 0.03 | 16.75 | Östersund............ | 46 |
— | — | — | — | 1.02 | 7.98 | 9.00 | 2-54 | 0.53 | 12.07 | 47 | O.O4 | — | — | 0.04 | — — | — | 17.81 | Storlien............... | 47 ; |
0.08 | 0.0 I | 0.02 | 0.11 | 0.75 | 0.25 | 1.00 | 3.6° | 0.36 | 4.96 | ,K | 0.08 | O.O4 | 0.04 | 0.16 | 0.02 O.OI | 0.03 | 15.04 | Umeå.................. | 48 |
0.03 | — | 0.01 | 0.04 | 0.15 | 0.06 | 0.2 I | 1.32 | 0.09 | 1.62 | 49 | 0.07 | 0.02 | 0.03 | 0.12 | C.OI 0.02 | 0.03 | 6.20 | Skellefteå ............ | 49 ; |
013 | — | O.O5 | 0.18 | I.04 | 0.44 | 1.48 | 3-65 | 0.9 1 | 6.04 | 50 | 0. I I | — | 0.07 | 0.18 | — O.OI | 0.01 | 38.00 | Luleå .................. | 5° ; |
— | — | * | — | 0.97 | 2-93 | 390 | ‘•94 | 0.2 I | 6.05 | 51 | 0.03 | — | — | 0.03 | _ | — | 6.50 | Riksgränsen ......... | 5i 1 |
0.0 1 | — | 0.01 | 0.02 | 0.1 2 | 0.03 | °‘5 | 0.81 | O.O4 | 1.00 | 52 | 0.05 | — | 0.03 | 0.08 | — _ | — | 5.5S | Piteå .................. | 52 |
0.04 | — | 0.90 | 0.94 | 1.09 | 1.95 | 3-°4 | 1.89 | 0.30 | 5.23 | 53 | O. 12 | 0.06 | 0.78 | 0.96 | O.OI O.OI | 0.02 | 16.17 | Haparanda ......... | 53 |
Jinm. Hvad af brutet hundradels poängtal ej uppgått till en half hundradel har uteslutits; och har som en hundradels poäng räknats, hvad af sådant brutet tal stigit till eller öfver en half hundradel. Tullförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö hafva ej här upptagits. Tullkamrarna i Mon, Charlottenberg, Storlien och Riksgränsen hafva - ehuru lydande: de två förstnämnda under tullkammaren i Karlstad och de öfriga under respektive tullkamrarna i Östersund och Luleå - räknats
såsom själfständiga tullkamrar.
i) i poäng = 100,000 kronor. 2) i poäng = 1,000 kronor. 3) i poäng = ioo kronor. ■») i poäng = 10,000 kronor. 5) 1 poäng = 100 angifningar. 6) 1 poäng = 100 expeditioner. 7) 1 poäng = 1,000 varuposter. 8) 1 poäng = 100 varuposter. 9) 1 poäng = 1,000 förpassningar. 10) 1 poäng = 100 fartyg. n) 1 poäng = 1,000 pass. 12) 1 poäng = 1,000 förpassningsinlagor. 13) 1 poäng = 100 ärenden. 14) 1 poäng = 1,000 attester. 1S) 1 poäng == 100 rubriker. ,c) 1 poäng = 300,000 kronor
tull för förtullade varor med undantag af vissa mera vanliga partivaror. 17) Har i tabellen upptagits med hänsyn till de olika tullkamrarnas arbete med bl. a. uppgörandet af atlöningslistor och af beklädnadsrekvisitioner. 1 poäng = 100 befattningshafvare. «) 1 poäng = 100 underlydande förvaltningar.
Bilaga II.
SAMMANDRAG
— af —
tabellen rörande poängsiffrorna
för tullkamrarnas
hufvudsakliga
göromål under
år 1907,
uppställdt efter
poängstorlek.
388
Poäng, beräknade för år 1907 å:
|
| C | C <u in 13 | C <u | fraktfarten | strandvraks- och konfiskations- ärendena m. m. | 1 s | S | Sh <2 ca <u F3 | S:a |
|
| |
| O r t | ''O u *3 rQ eu eu 3 | 0 u m bo cd 13 <L> (U C | 0) U ! ‘in C (53 u | m v M 3 | m 11 £ "C c | 4* ri a s <5 S M bo å a | 13 c 0 m u <U eu | ■o *3 S b® *3 c -a > 3 | poäng | 0 r t |
| |
I | Hälsingborg ... | 34.88 | 22.88 | 13-59 | 96.24 | 5.90 | 2.03 | 68.45 | 0.92 | 0.06 | 244.95 | Hälsingborg... | I |
2 | Norrköping ... | 38.20 | 33-22 | 3-69 | 8.38 | 3.08 | 0.16 | 43.02 | O.29 | 0.01 | 130.05 | Norrköping ... | 2 |
3 | Sundsvall ______ | 43-i8 | 38-4I | 1.48 | 18.16 | 4.46 | O.O9 | 2 1.02 | 0.26 | — | 127.06 | Sundsvall ...... | 3 |
4 5 | Qäfle ............ Halmstad ...... | 43-72 21.89 | 24-79 12.79 | 2- 45 3- L3 | 14.28 34-77 | 2.18 3.66 | O.15 0.20 | 25.69 22.36 | 0.25 o-35 | 0.02 | 113.53 99.15 | Gäfle............ Halmstad ...... | 4 5 |
6 | Landskrona ... | ''3-4i | 7.04 | 1.87 | 26.07 | 2-37 | 0.21 | 24.OI | o-35 | 0.02 | 75.35 | Landskrona ... | 6 |
7 | Strömstad ...... | 2.27 | 0.06 | 0.09 | 54.22 | ,-5° | 0.20 | 5-43 | o-39 | O.O4 | 64.20 | Strömstad...... | 7 |
8 | Trelleborg...... | 10.72 | 0.78 | 9-45 | 17-79 | 0.78 | 0.46 | 18.90 | 0.30 | 0.01 | 59.19 | Trelleborg...... | 8 |
9 IO | Kalmar ......... Karlshamn_____ | 21.17 10.29 | 2.48 4.02 | 0.77 0.22 | 21.61 | 1.78 I.4O | 0-33 0.02 | 17.15 I I.4I | 0.32 0.20 | O.O4 | 57.17 49.17 | Kalmar ......... Karlshamn ... | 9 10 |
ii | Karlskrona...... | ”•55 | 4-79 | 1.94 | 10.27 | 1.06 | 0.19 | 18.44 | 0.28 | — | 48.52 | Karlskrona ... | 11 |
12 13 14 15 | Lysekil ......... Karlstad......... Ystad____________ Härnösand...... | 2.88 15.64 9.28 ''3-45 | 0.24 5-87 12.20 IO.64 | 3-43 0.98 0.23 | 39-3° 5-27 4.85 5.28 | 2.17 0.67 0.71 1 •13 | 0.24 o.c8 0.13 0.17 | 3-i5 14.40 13-97 10.75 | 0.29 0.48 0.23 0.16 | 0.01 0.17 0.01 | 48.28 46.0. 42.35 41.82 | Lysekil ......... Karlstad......... Ystad............ Härnösand ... | 12 13 14 15 |
16 17 18 | Örebro ......... Luleå ............ Åhus ............ | 7-8i i5-9i 16.78 | 3-48 7-97 3-92 | 8.67 0-73 0-44 | 6.87 6.63 | 0.02 I.OI 0.82 | 0.04 0.18 0.03 | 21.36 6.04 5.92 | 0.04 0.18 0.16 | 0.01 0.01 | 41.42 38.90 34.71 | Örebro ......... Luleå............ Åhus ............ | 16 17 18 |
19 | Nyköping ______ | 15.01 | 2.91 | 0.09 | 7.18 | 0.69 | c.07 | 6.61 | 0.1 I | 0.02 | 32.69 | Nyköping------ | 19 |
| Borås | 6.48 4-63 I I.O4 | 2.30 8.67 6.65 | 4.69 1.07 0.06 | _ | _ | _ | 18.89 16.82 5-9* | 0.04 0.03 0.13 | _ | 32.40 | Borås............ | 20 |
21 22 | Uppsala......... Söderhamn______ | 0.1 I 5-30 | 0.44 ■•31 | O.OÖ | 0.0 I | 31.77 30.47 | Uppsala......... Söderhamn ... | 21 22 | |||||
23 24 | Lund ........... Oskarshamn ... | 3-70 5-81 | 3.01 4.ii | i-53 0.30 | 9-94 | o-95 | 0.01 0.09 | 2,.68 7.80 | 0.03 0.14 | 0.02 | 29.96 29.16 | Lund............ Oskarshamn... | 23 24 |
25 | Charlottenberg | 1-52 | — | 3-53 | — | — | 0.09 | 22.28 | 0.04 | — | 27.46 | Charlottenberg | 25 |
26 | Varberg......... | 3-59 | 1.82 | 1.59 | 8.83 | 2.36 | 0.08 | 8.50 | 0.27 | — | 27.04 | Varberg_________ | 26 |
27 | Jönköping...... | 4-57 | 4-23 | 3-50 | 0.04 | O.C2 | 0.03 | 14.29 | 0.04 | — | 26.72 | Jönköping------ | 27 |
28 | Hudiksvall...... | 8.97 | 6.48 | o-39 | 3-39 | 0.71 | 0.0 7 | 6.04 | 0.09 | 0.02 | 26.16 | Hudiksvall...... | 28 |
29 30 | Västerås......... Örnsköldsvik... | 4.01 6.9I | 4.28 6.70 | 2.71 0.1 I | 3-24 2-59 | 0.26 0.59 | 0.01 | 9.61 5-64 | 0.03 0.07 | 0.02 | 24.14 22.64 | Västerås......... Örnsköldsvik | 29 30 |
839
Poäng, beräknade för år 1907 å:
|
| C | 0 Tu | C 0 to | fraktfarten | och >ns- 1. m. | i s | C | L | S:a | j |
| |
| O r t | T3 O X) a a | 0 to bo a "u <D TJ a> c | OJ O U to c cd | to 1» M ''u P | to <u M ''C .5 | strandvraks- konfiskatio ärendena ir | u ^ s S M bD =3 ''s | ''cd ö 0 to u <u 0* | "O s r1 ™ § “ >> ä 0) cd | poäng | O r t |
|
3i | Västervik ...... | 3-65 | 2.23 | o-43 | 6.09 | I.29 | O.04 | 6.32 | 0.14 | — | 20.11) | Västervik ...... | 31 |
32 | Lidköping ______ | io-33 | 2.96 | 0.83 | 0.09 | — | O.04 | 5-37 | 0.02 | — | : 19.64 | Lidköping______ | 32 |
33 34 | Falun ............ Uddevalla ...... | 3-93 3-12 | 2.94 »•M | 0.99 O.I4 | 4.48 | 2-53 | 0.1 I O.08 | 10.90 7.26 | O.II 0.06 | 0.05 | 19.03 1S.81 | Falun ............ Uddevalla...... | 33 34 |
35 36 37 | Mon............... Storlien ......... | 0.81 4-83 2.48 | — | 5-15 0.87 1.27 | — | — | — | 12.00 12.07 12.39 | O.O4 O.O4 0.03 | — | 18.00 17.81 | Mon ............ Storlien | 35 36 37 |
Linköping . .... | 0.95 | — | 0.08 | 0.01 | — | 17.21 | Linköping______ | ||||||
38 | Östersund ...... | 3-38 | 3-25 | 0.29 | — | — | 0.05 | 9.65 | 0.10 | 0.03 | 16.75 | Östersund...... | 38 |
39 | Haparanda...... | 2.2 I | 0.67 | — | 5-76 | 0.38 | 0.94 | 5-23 | 0.96 | 0.02 | 10.17 | Haparanda ... | 39 |
40 | Eskilstuna ...... | 2.20 | 0.60 | 1.99 | 0.07 | 0.02 | 0.03 | 10.96 | 0.02 | — | 15.89 | Eskilstuna...... | 40 |
4r * 42 | Umeå ............ Sölvesborg...... | 3.01 2-34 | 2.79 O./O | 0.77 0.49 | 2.27 5*92 | 0.94 0.39 | 0.1 I 0.06 | 4.96 4.11 | 0.16 0.15 | 0.03 | 15.04 14.16 | Umeå............ Sölvesborg ___ | 41 1 |
43 | Falkenberg...... | 2.97 | 0.17 | 0.12 | 5-53 | 0.69 | 0.10 | 4.19 | 0.13 | — | 13.90 | Falkenberg ... | 43 ! |
44 | Visby............ | 1.76 | 0.2 7 | — | 1.98 | 0.62 | 0.29 | 5-4» | 0.30 | 0.09 | 10.72 | Visby............ | 44 | |
45 | Ronneby......... | 1.50 | 0.03 | 0.46 | 4.69 | 0.36 | 0.01 | 3-4» | 0.06 | — | 10.52 | Ronneby ...... | 45 |
46 | Simrishamn ... | I .4O | c.60 | 0.2 I | 3-29 | I.O4 | 0.16 | 3-36 | 0.20 | — | 10.26 | Simrishamn ... | 46 1 |
47 | Södertälje ...... | 1.54 | 0.49 | 0.18 | 0.90 | 0.63 | — | 4.90 | O.O4 | — | 8.68 | Södertälje...... | 47 I |
48 | Riksgränsen ... | O.42 | — | — | — |
| — | 6.05 | 0.03 | — | 6.50 j | Riksgränsen ... | 48 |
49 | Skellefteå ______ | 1.56 | 0.85 | — | »•4» | °-57 | 0.04 | 1.62 | 0.12 | 0.03 | 6.20 | Skellefteå ...... | 49 |
5o | Marstrand ...... | o-33 | 0.09 | 0.02 | 2.91 | i-57 | 0.1 I | 0.56 | 15 | — | 5.74 | Marstrand...... | 5o |
51 52 53 | Piteå ............ | 1.84 1.08 | 0.66 |
| 1.58 >•34 0.05 | O.4O 0-34 |
|
|
|
| 5.58 4.05 2.21 |
|
|
Mem ............ | 0.63 0.26 | 0.02 | 0.03 0.01 | 0.47 ''•75 |
|
|
|
| |||||
Vadstena ...... | 0.12 | 0.02 |
| Vadstena ...... | 53 |
43
Bilaga III.
TABELL
utvisande antalet på stat
uppförda och däruföfver
i tjänstgöring inkallade
tjänstemän och betjänte
vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och
gränsbevakning
åren 1907 och 1908.
19 0 7
Or t
Stockholm: ---------------------------
tullkammaren.....................
uppbördskontoret ............
tonfisk.- och kassörskontoret
packhusinspektionen ........
nederlagskontoret_______________
tullbevakningsinspektionen...
Summa Stockholm
Landsort, tullstationen........
Dalarö: tullinspektionen .........
kustbevakningen .........
Hufvudskär, tullstationen ...
Sandhamn, tullinspektionen------
Furusund: tullinspektionen ______
kustbevakningen______
Södertälje, tullkammaren.........
Vaxholm, tullexpeditionen.........
Norrtälje, tullexpeditionen ......
Grisslehamn, tullstationen.........
Östhammar, tullexpeditionen ...
Öregrund: tullstationen...........
kustbevakningen.....
Uppsala, tullkammaren...........
Transport
Tjänsteman | Betjänte | ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| På | ordinarie stat |
|
| £xtra bi-träden J) | På ordinarie stat | Extra bi- träden 2) | ||||||||||||||||||||
V-. <L> X VI bQ .5 ''£ X a > v X tn | Gränsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | I ullexpeditionsiöre- ståndare*) | Summa | Hela året | Sjegiationstiaen eller större delen af året | | Öfveruppsyningsman 1 | Gränsöfverupps.-man | | Kustbevakningsförman | Jaktuppsyningsman | Uppsyningsman | Gränsuppsyningsman ! | Kustuppsyningsman | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | K amm ar v ak tm äst ar e | Roddare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I 1 | I |
|
| 5 i | 13 2 |
|
| 21 4 | 8 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3i |
|
| 3 |
|
|
_ | _ | _ | _ |
| _ | _ | 1 | _ | — | — | — | — | — | — | — | — | _ | — | — |
| — | — | |||||||
— | — | — | 1 | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | — | - | 1 | — | — |
— | — | 1 | — | 1 | — | 3 | >4 | 29 | — | -- | 48 | 21 | 7 | _ | — | — | — | 2 | _ | — | — | — | 24 | — | — | — | 26 | 10 | 9 |
|
|
| I |
|
|
| j | f) |
|
| 9 4 |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| _ | 1 | _ | _ |
— | — | 1 |
| - | — | 2 | 1 | _ | — | — |
|
| _ | — | — | 9 | — | —■ | — | — | 90 |
| 8 | — | 108 | 10 | 3)18 | ||
- | - | 2 | 4 | 3 | 1 | 4 | 23 | 52 |
| - | 89 | 30 | 13 | i | - | - | - | II | - | - | - | - | 114 | 5 | 8 | - | 139 | 20 | 3) 27 |
— | — |
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| 3 |
|
|
| 4 | — | 4)- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 |
|
| 2 | 3 | — | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 |
| 1 | — | — | — |
|
| — | — | — | _ | — | — | 7 | — | — | — | 7 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 |
|
|
| c |
| 4)“ 21 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | |
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 3 | - | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 |
| — |
|
|
|
| I |
|
|
|
|
|
| I |
| 3 |
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| I | 1 |
|
|
|
|
| l |
| i |
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
| — |
|
|
|
| — |
|
|
| — | — |
| — |
|
| I | — |
|
|
| i | — | 1 |
| 3 |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 3 |
| 2 |
|
|
|
|
|
| — |
| I | 1- |
| fl | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 |
|
L | — | 2 | 6 | 3 |
| 1 t | 23 | 53 |
|
| 1 « | -\ 81 | it |
| - |
| 3 | 16 |
|
| | - |
| 14315 | io| 6 | 184| 21 | | 33 |
*) Tullexpeditionsföreståndarne hafva här medtagits för erhållande af den fast anställda tjänstemannapersonalens verkliga antal. :) Härunder uppandra
i tjänstgöring använda e. o. betjänte. 3) Dessutom 5 under större delen af året i Ka«-tjänstgöring ständigt inkallade e. o. betjänte. *) x e. o. betjänt
348
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i |
| 9 | O | 8 |
|
|
|
|
|
| |
Tjänsteman | Betjänte | O r t | |||||||||||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Extra bi-träden !) |
|
|
|
| På ordinarie | stat |
|
| Extra bi-träden 2) | |||||||||||||||||||
Kustbevakningschef t | Gränsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare -1 | Ö fverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | Öfveruppsyningsman 1 | Gränsöfverupps.-man | Kustbevakningsförman | Jaktuppsyningsman | Uppsyningsman | Gränsuppsyningsman | d cS B X bc C 2 03 sx X 3 03 £ | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Stockholm: |
— | — |
| I | 1 | — | I | 5 | 13 | — | — | 21 | 8 | 4 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 3 | — | 8 | — | — | tullkammaren |
— |
| — | I | — | — | — | I | 2 | — | — | 4 | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | uppbördskontoret |
— | — |
| I | _ | — | — | — | I | — | — | 2 | — | 1 | — | — | — | — | _ | — | — | — | — | — | 1 | — | 1 | — | — | tonfisk.- och kassörskontoret |
— | — | 1 | — | I | — | 3 | 14 | 29 | — | — | 48 | 27 | 6 | — | — | — | — | 2 | _ | — | — | — | 24 | — | — | 28 | 18 | 3 | packhusinspektionen |
— | — |
| I | I | — | — | I | 6 | — | — | 9 | 1 | 1 | I | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | nederlagskontoret |
— | — | 1 | — | — |
| — | , | 1 | — | — | 4 | — | 1 | _ | — | — | — | 9 | — | — | — | — | 108 | I | — | 118 | 7 | :i)21 | tullbevakniugsinspektionen |
- | - | 2 | 4 | 3 | 1 | 4 | 23 | 52 | _ | - | 89 | 36 | 14 | 1 | - | - | - | 11 | - | - | - | - | 132 | 5 | - | 149 | 25 | 9 24 | Summa Stockholm |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | — | 6)- | Landsort, tullstationen |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 5 | - | — | 5 | — | — | Dalarö: tullinspektionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
| 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| , |
|
| — |
| 3 |
| — | 4 | — | *)- | Hufvudskär, tullstationen |
— | - | — | — | — | — | — | — |
| I |
| 1 | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | 7 | — | — | 7 | — | — | Sandhamn, tullinspektionen |
— |
| — | — | — | — | — |
| — | I | — | 1 | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | b | — | — | (i | — | — | Furusund: tullinspektionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | 2 | kustbevakningen |
— | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — |
| 1 | — | 1 | — | — |
| — | I | — | — | — | — | 4 | — | — | 5 | — | — | Södertälje, tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | Vaxholm, tullexpeditionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | — | Norrtälje, tullexpeditionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | — | — | Grisslehamn, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
| Östhammar, tullexpeditionen |
— | — | — | —- | — | — | — | — | — | — | — | — | - | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 2 | — | — | 3 | — | — | Öregrund: tullstationen |
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
| - |
|
|
| — | I |
|
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | 2 | kustbevakningen |
— | — | — | I |
| — | — | — | I | — | — | 2 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
| 1 | 1 | — | Uppsala, tullkammaren |
— | — | 1 2 | 6 | 1 3 | | I | 4 | 23 | 53 | 3 | 3 | 98 | | B7 |
| | i- |
| 3 | |i6 | j | [- | | - | |- | |l6g |
|
| | 19G| 2G | 28 | l Transport |
tagas biträdande kammarskrifvare, skrifbiträden samt andra i tjänstgöring använda e. o. tjänstemän. 2) Härunder upptagas biträdande vaktmästare samt
tjänstgjort under större delen af året mot gratifikation. 5) 2 e. o. betjänte tjänstgjort under större delen af året mot gratifikation.
844
19 0 7
| Tjänstemän | B e t j ä n t e | |||||||||||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Extra bi-träden !) | På ordinarie stat | Extra bi- l | ||||||||||||||||||||||||||
0 r t | OJ u 7. bl rt OJ x 1/1 3 | O X 1. bl X ci 0 X l/l 0 | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstidrn eller större delen af året | C i c g s n ''• c •p Cl r j P tf) OJ g- £ n C . 1/1 Ii 2 O I O | i rt ! <2 a > a> X 1/1 & | c £ bl C tf) a a 3 X | Uppsyningsman | Gränsuppsyningsman | c rf £ bl ''£ >> cn a a u) å | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | | Roddare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året |
Transport | — |
| 2 | 6 | 3 | I | 4 | 23 | 53 | 3 | 3 | 98 | 31 | 18 | I - |
| 3 | 16 | _ | __ | _ |
| H3 | 5 | IO | 6 | 184 | 21 | 33 |
Nyköping: tullkammaren ......... | — | — | — | I | — | — | — | — | 1 |
| _ | 2 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 3 | — | — | — | 3 | s)2 | l! |
kustbevakningen______ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | — |
Häfringe, tullstationen......... |
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| 2 |
|
| — | 3 | — | 1 |
Eskilstuna, tullkammaren __....... | — | — | — | 1 | — | — | — | — |
|
| — | 1 | — | 1 |
|
|
|
|
|
|
| — | 1 |
|
| — | 1 | — | I |
Linköping, tullkammaren _________ |
| — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | — | — | — — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | 1 | — | — 1 |
Norrköping, tullkammaren ______ | — | — | — | 1 | I | — | — | I | 6 | — | — | 9 | 2 | 1 | — — | — | — | 2 | — | — | — | — | 14 | — | — | — | IG | — | 6 |
Arkö, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
| 4 |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
kustbevakningen ............ | — | — | — | — | — | — | — | — | _ | _ | — |
| — | — | -1- | — | I |
| _ | — | _ |
| Ö | _ | _ | 2 | 3 | _ | _ |
Valdemarsvik, tullstationen... | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vadstena, tullkammaren _________ | — | — | — | I | — |
| — | — | — | _ | _ | 1 | _ | __ |
| _ | _ | __ | _ | _ | _ | , | _ | ... |
| 1 |
|
| |
Jönköping, tullkammaren ......... | —■ | — | — | 1 | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
| — | 9 éU | 1 | _! |
Kalmar: tullkammaren ____________ | — | — | — | 1 | I | — | — | — | 2 | — | — | 4 | 1 | 2 | —!— | — | — | z |
| — |
| — | 8 | — | 2 | — | 11 | — | 2! |
kustbevakningen_________ | — | — | - | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | —— | I | I | — | — | 2 | — | 5 | — | — |
| 5 | 14 | — | — |
Bergkvara, tullinspektionen... | — | — | — | — | — | — |
| — | — | 1 | — | 1 | — | — |
| — | — |
| — |
|
| — | I | — | — | — | 1 | — | J |
Borgholm, tullexpeditionen... |
|
|
|
| — |
| — |
|
|
| I | 1 | — | — | j 1 | — | — | — | — | — | _ | _ | — | — | — | — | — | — | — |
Pataholm, tullstationen!)______ | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | 4 |
Oskarshamn: tullkammaren______ | — | — | — | 1 | — | — |
| — | I | — | — | 2 | 1 | — | —;— | — | — | — | _ |
|
| — | 3 |
| — | — | 3 | — | 1 |
kustbevakningen... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 6 | — | —1 |
Mönsterås, tullstationen ______ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| • |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Figeholm, tullstationen_________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | _ |
Västervik, tullkammaren _________ | — | — | — | I | — | - |
| — | 1 | —1 | — | 2 |
| 1 | — |
| — |
|
| — | _ | — | 4 | — | — | — | 4 | — | 1 |
Transport | | -| | -1 | 2I | 1 ö| | 5 | >| | 4 | 24 | 66 | 4 | 4I | 12g| | 37 | i»l | 2|-l |
| 1 | 26: | 1 ~i | 3 —i | 5 | 1 92 j | 5 | 12 | ‘9 | 212| | 24 | 48 j |
*)> *) och 2) Se motsvarande noter på sid. 342 och 343. 3) Inkallade vid tullstationen i Oxelösund. 4) Inkalladt vid tullstationen i Oxelösund. fi) Däraf 1
badens hamn af till staden destineradt transitgods. 7) Den 7/i 1909 förflyttad till Timmernabben.
845
19 0 8
Tjänstemän | B e t j ä n t e | 0 r t | |||||||||||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Extra bi-tråden |
|
|
|
| pa | ordinarie | stat |
|
| Extra bi-träden 2) | ||||||||||||||||||
I Kustbevakningschef | I Grånsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre-ståndare *) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | j Öfveruppsyningsman | J Gränsöfverupps.-man | | | Kustbevakningsförman j | ö - i bl ’2 a, a cS | Uppsyningsman | j Gränsuppsyningsman j | (tf B «fl bi *3 >-> (« a a in p | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
| — | 2 | 6 | 3 | I | 4 | 23 | 53 | 3 | 3 | 98 | 37 | 15 | I | — |
| 3 | 16 | — |
| — |
| 165 | 5 | 6 | 198 | 26 | 28 | Transport |
| — | — | I | — |
| — | — | I | — | — | 2 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| — | — | 4 | — | — | 4 | 4)1 | 6) 2 | Nyköping: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| 3 | — | 1 | Häfringe, tullstationen |
— | — | — | 1 | — |
| — | — | — | — | — | 1 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | — | — | 1 | — | e)- | Eskilstuna, tullkammaren |
— | — | — | I | — |
| — | — | 1 | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — |
| — | — | 1 | — | — | 1 | — | 1 | Linköping, tullkammaren |
— | — | — | I | I |
| — | I | 6 | — | — | 9 | 2 | 1 | — | — |
|
| 2 |
| — | — | — | l6 | — | — | 18 | — | 5 | Norrköping, tullkammaren |
|
|
|
|
| — |
|
|
|
| — | — | —• | — | I |
|
| — |
|
| — |
|
| 3 | — | — | 4 | — | 1 | Arkö, tullstationen |
— |
|
| I | — |
| — |
| — | — | — | 1 | — |
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
| 3 | - | — | 4 | — | — | Mem: tullkammaren |
| — | — | — |
|
| — |
| — | — | — | — | — |
|
|
|
| I | — |
| — |
|
|
|
| 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
| I | — |
|
|
|
|
| — | 1 | — | — | Valdemarsvik, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | — |
| Barösund, tullstationen |
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
| — | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i |
| — | 1 | — | — | Vadstena, tullkammaren |
— | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 | 1 | — | _ | — | — | — | — | — |
| _ | 2 |
| — | 2 | 1 | — | Jönköping, tullkammaren |
|
| — | I | I | — | — | I | 2 | — | — | 5 | 1 | 2 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 10 |
| — | n | — | 3 | Kalmar: tullkammaren |
|
|
| '' |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | I | — | — | 2 |
| 5 | — | — | 5 | 14 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
| - |
| 1 |
| 1 | — | — | — | — |
|
| — | — | — |
| — | I | — | — | 1 | — | — | Bergkvara, tullinspektionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Borgholm, tullexpeditionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | 1 | Pataholm, tullstationen1) |
|
| — | 1 | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | — | — | 4 | — | 1 | Oskarshamn: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
| 4 | 6 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
| — |
|
|
| — | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | — | — | Mönsterås, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | — | — | — |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
| — | 1 | - | — | Figeholm, tullstationen |
| — | ■ | 1 |
| — | — |
| 1 | — | — | 2 | 1 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 5 | __ | — | 5 | — | — | Västervik, tullkammaren |
| — | a | l6 | 5 | I | 4 | 25 | 66 | 4 | 4 | 127 | 45 | 20 | 2 | — | I | 7 | 26 | — | 3 | — | 5 | 221 | 5 | 19 | 289 | 28 | 43 | Transport |
e. o. vaktmästare inkallad vid tullstationen i Oxelösund. 6) 2 e. o. vaktmästare hafva under seglationstiden mot gratifikation öfvervakat omlastningen i Mälar -
''
346
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 9 | O | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 r t |
|
|
|
|
| Tjänsteman |
|
| •a bi-en J) | B e t j ä n t e | ||||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Ext träd | På ordinarie stat | Extra bi-träden 2) | |||||||||||||||||||||||||||
OJ X 0 b£ 5 cd <u ■s in £ | OJ X m bc X cd > OJ .0 m xd U O | Öfverinspektor | Tullförvaltare | 1 Ofverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | 0 u cd jd T B | Seglationstiden eller större delen af året | I Öfveruppsyningsman 1 | Gränsöfverupps.-man | | Kustbevakningsförman | | Jaktuppsyningsman j | C cd £ m bn .£ ''£ >> in CU SX P | C ed 5 m bn C ‘3 m CX X 3 m C xd 6 | c cd E m bn ''3 m eu X 3 m w | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | I Kammarvaktmästare | Roddare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
Transport | _ | _ | 2 | l6 | 5 | , | 4 | 24 | 66 | 4 | 4 | 126 | 37 | 19 | 2 | — | , | 7 | 26 | — | 3 | — | 5 | 192 | 5 | 12 | "9 | 272 | 24 | 48 |
Västervik, kustbevakningen------ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 | 8 | — | 1 |
Visby: tullkammaren_______________ | — | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 4 | — | — | — | 5 | — | — |
kustbevakningen --------- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
|
|
|
|
|
| 9 | 12 | — | — |
Kappelshamn, tullstationen... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fårösund, tullstationen--------- |
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
Kylley, tullstationen ------------ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | — |
Slite, tullinspektionen _________ | — | — | — | — | — | — | - | — | — | ■ | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | 1 | — | — |
Katthammarsvik, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
Ljugarn, tullstationen --------- |
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
Rone, tullstationen_______________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
Burgsvik, tullstationen_________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | — |
Klinte, tullinspektionen--------- |
|
|
|
|
|
|
|
| - | 1 | — | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
| — | 1 | — | — |
Karlskrona: tullkammaren ------ | — | — | — | I | I | — | — | — | 2 | — | — | 4 | 1 | 1 | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | 8 | — | 2 | — | 11 | 1 | 2 |
kustbevakningen ... | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| — | — | 1 | — | — | 3 | — | 2 | — | — | — | 7 | 13 | — | — |
Ronneby: tullkammaren --------- |
|
|
| 1 |
|
|
| — |
|
| — | 1 | 1 | — | _ | _ |
| - | — |
| — | — | - | 2 | — | - | — | 2 | — | 1 |
kustbevakningen ______ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | — |
Karlshamn: tullkammaren--------- | — | — | — | I | I | — | — | — | 2 | — | — | 4 | 1 | — | — | — | — | — | 1 |
| — | — | — | 7 | — | — | — | 8 | — | — |
kustbevakningen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
| J)i |
|
|
| 5 | 8 | — | — |
Sölvesborg: tullkammaren ...... |
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
| — | 1 | 1 | — |
| - | — | — | I | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 3 | 1 | — |
kustbevakningen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 | 11 | — | — |
Ahus: tullkammaren . ___________ | — | — | — | I | 1 | — | — | — | I | — | — | 8 | 1 | — |
| — | — | — | 1 | — | — | — | — | 6 | — | — | — | r 4 | 2 | 1 |
kustbevakningen____________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | 6 | — | — |
jr^ • 1 • j 1 /II Ijlii |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport | — | — | 2 | 22 | 8 | I | 4 24 | 72 | 6| | 5 | 144| | 43 | 20] | 2 | _ | ii | ''5 38 |
| 12 |
| IO | 223 | 5 | *4 | 5»! | 378 | 28 | 53 |
*), !) och 2) Se motsvarande noter på sid. 342 och 343. 3) 1 af kustuppsyningsmanstjänsterna har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant från
vakant med vikarie under hela året.
347
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | cj | > | O | 8 |
|
|
|
|
|
| |
T jänstemän | B e tj än t e | 0 r t | |||||||||||||||||||||||||||
|
|
| På | ordinarie stat |
|
| Extra bi- träden |
|
|
|
| På | ordinarie | stat |
|
| Extra bi- träden 2) | ||||||||||||
Kustbevakningschef 1 | rG l/l bp cö 0 -D t/l xd 6 | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre-ståndare *) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | 3 a C l/l ''5 t/i a Q. 3 }-. <D £ O | c oj B in a, a. u V 0 m :rt 4* O | Kustbevakningsförman | | Jaktuppsyningéman | | Uppsyningsman | | Gränsuppsyningsman | | C ct E in b£ C ’5 in Oh 0. in 3 W | Gränsridare | Kustvakt | V aktmästare | J Kammarvaktmästare | | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
|
| 2 | 16 | 5 |
| 4 | 25 | 66 | 4 | 4 | 127 | 45 | 20 | 2 | _ | l | / | 26 | _ | 3 | _ | 5 | 221 | 5 | ‘9 | 289 | 28 | 43 | Transport |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
| — |
|
|
| 1 |
|
| 3)2 |
| — |
|
| 5 | 8 | — | 1 | Västervik, kustbevakningen |
— | — | — | 1 | — |
| — | — | 1 | — | — | 2 | 1 | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 4 | — | — | 5 | — | — | Visby: tullkammaren |
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
| 3 |
|
|
|
|
|
|
| 9 | 12 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
| — |
|
| — |
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | — | Kappelshamn, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| Fårösund, tullstationen |
— | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | Kylley, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
| — | I | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | 1 | — | — | Slite, tullinspektitfnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| Katthammarsvik, tullstationen |
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| Ljugarn, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| Rom, tullstationen |
— |
|
| — | — |
| — | — | — |
|
| — | — | - | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | Burgsvik, tullstationen |
— | — |
| — | — | - | — | — | — | I | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | 1 | — | — | KUnte, tullinspektionen |
— | — | — | I | 1 |
| — | 1 | 2 |
|
| 0 | 2 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | IO | — | _ | 11 | — | 2 | Karlskrona: tullkammaren |
— | - | — | — | — | — | — | — | — |
|
| — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | 3 | — | 2 | — | — | 7 | 13 | — | — | kustbevakningen |
|
|
| I |
|
|
|
|
|
| — | 1 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | 2 | — | 1 | Ronneby: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
— | — | — | I | I | — | — | — | 2 | — | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 7 | — | — | 8 | — | — | Karlshamn: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 | 8 | — | — | kustbevakningen |
|
|
| I |
|
|
|
|
|
| — | 1 | 1 | — | — |
| — |
| 1 | — | — | — | — | 3 | — | — | 4 |
| — | Sölvesborg: tullkammaren |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | 2 | — | — | _ | — | 8 | 11 | — | — | kustbevakningen |
— | — | — | 1 | I | — | - | — | ] | — | — | 3 | 1 | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 7 | — | — | 8 | 2 | 1 | Åhus: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | C | — | — | kustbevakningen |
| — |
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kristianstad, tullexpeditionen |
— | — | 2 | 22 | 8 | 1 | 4 | 26 | 72 | 6 | 5 | 14(i| 51 | 21 | 2 |
| I | *5 | 38|— | 13 | — | 9 256 | 5 | 58 | 397 | 30 | 48 | Transport |
och med den J/3 1908, däraf från och med den Ve under årets seglationstid med vikarie. 4) Kustvaktsysslan har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits
44
84S
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 9 | O | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Or t | Tjänstemän | Betjänte | ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| Pä | ordinarie stat |
|
| Extra bi-träden v | På ordinarie stat | Extra bi-träden 2) | |||||||||||||||||||||
<L> -3 7. ba G 0 rf OJ £ (fl 3 | 1 Gränsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | T ullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller i större delen af året | | 3 3 . (fl "5 >1 a a d OJ O | Gränsöfverupps.-man | | Kustbevakningsförman j | Jaktuppsyningsman | Uppsyningsman | 3 a 3 1/1 bJj fl *3 (fl a 0, (A 3 wS J-. O | 1 Kustuppsyningsman | | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | | Kammarvaktmästare | | Roddare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
Transport | — | — | 2 | 22 | 8 | I | 4 | 24 | 72 | 6 | 5 | 144 | 43 | 20 | 2 | — | 1 | 15 | 38 | — | 12 | — | IO | 223 | 5 | 14 | 58 | 378 | 28 | 53 |
Simrishamn: tullkammaren ------ | — | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 3 | 1 | — |
kustbevakningen ... | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | - | — | — | — | — | I | — | — | 2 | — | 5 | — | — | — | 8 | 16 | — | — |
Malmö: --------------------------------- | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
| 14 | 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
uppbörds- samt konfisk.- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
och kassörskontoret ------ | — | — | — | 1 | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
packhusinspektionen ------ | — | — | I | — | — | — | I | 3 | 16 | — | — | 21 | 7 | 2 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 3 | — | — | — | 4 | 2 | — |
tullbevakningsinspektionen | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 | I | — | — | 3 | — | — | — | — | - | — | 3 | — | — | — | — | 29 | — | 2 | — | 34 | 3)14 | 2 |
Summa Malmö | - | - | 2 | 2 | I | 1 | 1 | 5 | 29 | - | - | 41 | 12 | 2 | - | - | - | - | 4 | - | - | - | - | 32 | 2 | 2 | - | 40 | 3) l6 | 2 |
Malmö, kustbevakningen --------- | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | 1 | — | 4 | — | — | — | 6 | 12 | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2j |
| I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
Landskrona: tullkammaren ------ | — | — | — |
| I | — | — | _ | 2 | — | — | 4 | 2 | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 6 | — | 2 | — | 9 | 4 | 1 |
kustbevakningen ... | — | — |
| — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | 3 | — | 6 | — | — | — | 12 | 22 | — | — |
Hälsingborg: tullkammaren ------ | 1 | — | — | 1 | 1 | — | — | 1 | IO | — | — | 14 | s)3 | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | — | 21 | — | 2 | — | 25 | 5 | — |
kustbevakningen___ | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 3 | — | — | 7 | — | 7 | — | — | — | °)3° | 47 | — | — |
Bästad, tullexpeditionen ------ |
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | I | 1 | — |
|
|
|
| — |
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
Torekow, tullexpeditionen ___ |
|
|
| — |
|
|
|
|
|
| 1 | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Höganäs, tullinspektionen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 2 | — | — |
Råå, tullstationen--------------- |
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
| — |
| 2 |
|
| — | 3 | 2 | — |
Ystad: tullkammaren--------------- | — | — | — | 1 | 1 | — | — | — | 2 | — | — | 4 | 1 |
|
|
|
|
| I |
|
|
|
|
|
|
| — | 8 | — | — |
kustbevakningen --------- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
| 2 | — |
|
|
|
| 9) 8 | 11 | — | — |
Trelleborg: tullkammaren_________ | — | — | — | 1 | I | — | — | — | 3 | — | — | 5 | 3 | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 8 | — | — | — | 9 | — | 1 |
kustbevakningen ... |
|
| —- |
| — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
| 3 | - | 2 | — | — | — | 10 | 16 | — | — |
Transport | 1 | — | 4 3°|i3 | 2 | 5 3° | "9 | 7 | 7 | 218 | 65 | 24 | 2 |
| 1 | 23 | 49 — | 30 | - | 34 3°4 | 7 20 | T32 | 602 | 56 | 57 |
*), V och 2) Se motsvarande noter på sid. 342 och 343. 3) Dessutom 6 under hela året i «a//-tjänstgöring ständigt inkallade e. o. betjänte. I antalet vid tullbevakustuppsyningsmanstjänsterna
har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant utan vikarie hela året. 5) 2 af kustroddaresysslorna hafva enligt generalens
beslut hållits vakant från och med den Vs 1907, däraf med vikarie under tiden Vs—^/o 1907. 7) r af kustroddaresysslorna har enligt general tullstyrelsens
nligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant utan vikarie hela året och 1 med vikarie från och med den */n 1907* 10) 1 af kustroddaresysslorna har enligt
arie från och med den Va 1908- 12) Dessutom har 1 e. o. kammarskrifvare tjänstgjort under större delen af året mot gratifikation. 13) Dessutom 4 under hela
ständigt inkallade e. o. betjänte.
349
19 0 8
|
|
|
|
| T j ä n s t e | män |
|
|
| Betjänte | Q r t | ||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Extra bi-träden |
|
|
|
| På | ordinarie | stat |
|
| Extra bi-träden 2) | ||||||||||||||||||
I Kustbevakningschef 1 | Gränsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare | i- O O C O M u <u 0 | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre-ståndare *) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | C S in bJj C ''5 >> in CU eu u 0 £ O | Gränsöfverupps.-man j | Kustbevakningsförman | c rt B bn c >1 m — a £ a | B in bn eu eu 0 | ctf B m b£ .B B Qh eu m C « i* O | Kustuppsyningsman j | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | K ammar vaktmästare j | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
| _ | 2 | 22 | 8 | I | 4 | 26 | 72 | 6 | 5 | 14(5 | 51 | 21 | 2 | — | 1 | ■5 | 38 |
| 13 | — | 9 | 256 | 5 | 58 | 397 | 30 | 48 | Transport |
— | — | — | 1 |
| — |
| — | — | — | — | 1 | — | — | — | — |
| — | I | — | — | — | — | 2 | — | — | 3 |
| 1 | Simrishamn: tullkammaren |
— | — | — | — | — |
|
| — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| I | — | — | 2 | — | 5 | — | — | 8 | lö | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Malmö: |
— | — | — | I | I |
| — | I | 11 | — | — | 14 | 5 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 2 | — | 2 | — | — | tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppbörds- samt konfisk.- |
— | — | — | i | — | — |
| 1 | 1 | — | — | 3 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
| och kassörskontoret |
— | — | I | — | I | _ | I | 5 | 16 | — |
| 24 | 9 | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 3 | — | — | 4 | 2 | — | packhusinspektionen |
— | — | I |
| — | _ | _ | I | 1 | — |
| 3 | — | — | — | — | — | — | 3 | — | — | — | — | 31 | — | — | 34 | 13jl8 | 14)4 | tullbevakningsinspektionen |
- | - | 2 | 2 | 2 | 1 | 1 | 8 | 29 | - | - | 45 | 14 | 3 | - | - | - | - | 4 | - | - | - | - | 34 | 2 | - | 40 | 13) 20 | u) 4 | Summa Malmö |
|
|
|
|
| - |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | — | 4 | — | — | 6 | 12 | — | — | Malmö, kustbevakningen |
— | — | — | I | — | — | — | — | 1 |
|
| 2 | 1 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I |
| - | 1 | — | — | Lund, tullkammaren |
— | — | — | I | I | — | — | — | 2 |
| — | 4 | 3 | 1 | — | — | — | — | 1 | - | — | — | — | 8 | — | — | 9 | 4 | 1 | Landskrona: tullkammaren |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | __ | — | 4)3 | — | 6 | — | — | 5) 12 | 22 | — | — | kustbevakningen |
I | — | — | I | I | — | — | I | IO | — | — | 14 | 8)4 | ,2;1 | — | — | — | — | 2 | — | — | — | — | 23 | — | — | 25 | 6 | — | Hälsingborg: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
| 3 |
|
| 7 |
|
|
|
| 7)29 | 46 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Bästad, tullexpeditionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Toreliow, tullexpeditionen |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | 2 | — | — | Höganäs, tullinspektionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
| I |
|
|
|
| 2 | — | — | 3 | 2 | — | Råå, tullstationen |
— | — | — | i | I | — | — | — | 2 | — | — | 4 | 1 | — | — | — | — | — |
| — | — | — | — | 7 | — | — | 8 | — | — | Ystad: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| 2 |
|
|
|
| m,? | 10 | — | — | kustbevakningen |
— | — | — | I | I | — | — | I | 3 | — | — | e | 3 | 1 | — | — |
| — | I | — | — | — | — | 9 | — | — | 10 | — | 1 | Trelleborg: tullkammaren |
|
|
|
| - |
|
|
|
|
|
|
|
| -1 |
| — |
|
|
|
| 3 |
|
|
| — | ''‘)io | IG | — | — | kustbevakningen |
i | — | 4 | 30 | >4 | 2 | 5 | 36[i 19 | 7 | 7 | 225 | 77 | 28 | 2 | — | I | 23 | 49 | - | 31 | — | 33 | 344 | 7, 13° | 620 | 62 | 55 | Transport |
ningsinspektionen använda e. o. betjänte är inbegripen jämväl en vid tullstationen i Limhamn i tjänstgöring ständigt inkallad e. o. vaktmästare. *) i af
tullstyrelsens beslut hållits vakanta utan vikarier, däraf I hela året och I från och med den Vio 1908. ®) I af kustroddaresysslorna har enligt generaltullstyrelbeslut
hållits vakant utan vikarie från och med den Vä 1908. 8) Dessutom 1 skrifbiträde å kustbevakningschefsexpeditionen. s) ! af kustroddaresysslorna har
generaltullstyrelsens beslut hållits vakant med vikarie hela året. “) 1 af kustroddaresysslorna har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant med viåret
i K.ctt-tjänstgöring ständigt inkallade e. o. betjänte, Se f. ö. punkt 2 af noten 3) härofvan. ») Dessutom 2 under större delen af året i rcatf-tjänstgöring
350
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 9 | O | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Or t | Tjänstemän | B e t j ä n t e | ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
| På | ordinarie stat |
|
| Extra bi-träden !) | På ordinarie stat | Extra bi-träden 2) | |||||||||||||||||||||
1 Kustbevakningschef 1 | Gränsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | | Öfveruppsyningsman | | Gränsöfverupps.-man | | Kustbevakningsförman 1 | Jaktuppsyningsman | Uppsyningsman | c rt E t/i bfi C C t/l a a c XI u 0 | c rt E m b/j C >1 t/l Q, a 3 (/) 3 tf | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | Roddare | Kustroddare | Summa | <u ort _rt ''o | Seglationstiden eller större delen af året | |
Transport | I | _ | 4 | 3° | o | 2 | 5 | 3° | 119 | 7 | 7 | 218 | 05 | 24 | 2 | — | I | 23 | 49 | — | 3° | — | 54 | 304 | 7 | 20 | 132 | G02 | 50 | 57 |
Skanör, tullexpeditionen------ |
| — |
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Halmstad: tullkammaren _________ | — | — | — | I | I | — | — | — | 2 | — | — | 4 | 8 | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | IO | — | 2 | — | 13 | 4 | 1 |
kustbevakningen------ | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | T | — | 3)5 | — | I | — | — | — | 11 | 18 | 1 | — |
Falkenberg: tullkammaren ------ | — | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 2 |
| 1 |
kustbevakningen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
|
|
| 6 | 10 | - | 1 |
Varberg: tullkammaren------------ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 4 | 1 | — |
kustbevakningen ------ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 |
|
|
|
|
| M | 20 | — | — |
Göteborg:----------------------------- | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tullkammaren _________________ | — | — | — | I | I | — | — | 3 | 11 | — | — | IG | 7 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | - | — | 2 | — | — | 2 | — | — |
uppbördskontor ------------ | — | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | — | 1 | — | __ | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | 1 | — | — |
tonfisk.- och kassörskontoret | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
packhusinspektionen --------- | — | — | I | — | I | — | 2 | 8 | 18 | — | — | 30 | i) | 2 |
|
|
|
| I |
|
|
|
| 7 |
|
| — | 8 | 1 | — |
nederlagskontoret...........—. | — | — | — | I | — | — | — | I | I | — | — | i» | 2 | — | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 2 | — | — |
tullbevakningsinspektionen— | — | — | I | — | — | — | — | 3 | I | — | — | O | — | — | — | — | — | — | 6 | — | — | — | — | 90 | I | 12 | — | 109 | ")21 | c) 15 |
Summa Göteborg | 1 | - | 2 | 4 | 2 | 1 | 2 | 15 | 33 | - | - | 60 | 7) l8 | 3 | 1 | - | - | - | 7 | - | - | - | - | 98 | 4 | 12 | - | 122 | 5j 22 | «) 15 |
Göteborg, kustbevakningen------- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 39 | 50 | — | — |
Kungsbacka, tullexpeditionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kungälf, tullexpeditionen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marstrand: tullkammaren......... | — | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | 1 | ■— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 2 | — | — |
kustbevakningen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 9 | 12 | — | — |
Lysekil: tullkammaren ___________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | 1 | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 2 | — | 3 | — | 6 | — | 1 |
kustbevakningen_________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 |
|
|
|
| — | !5 | 20 | — | 1 |
Smögen, tullstationen____________ |
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| - |
|
|
| 1 |
|
| — | 2 | — | 1 |
Transport | 2 |
| 6 | 39 | 16 | 3 | 7 | 45 | J56 | 7 | IO | 2011 87 | 28 | 3 |
| I | 32 | 59 | !- | 56 | — | 35)423 | 11 | 37 | 226 | 883 | 84 | 78 |
*) i) och 2) Se motsvarande noter på sid. 342 och 343. 3) 1 af kustuppsyningsmanstjänsterna har enligt generaltullstyrelsen^ beslut hållits vakant med vikarie
hela året i tjänstgöring ständigt inkallad e. o. betjänt. 6) Dessutom 1 under större delen af året i natt-tjänstgöring ständigt inkallad e. o. betjänt. 7) 1 skrif1908,
däraf utan vikarie fr. o. m. den 1/10 I908» och 1 med vikarie hela året.
19 0 8
Tjänsteman | B e tj än t e | O r t | |||||||||||||||||||||||||||
|
|
| På | ordinarie stat |
|
| Extra bi-träden *) |
|
|
|
| På | ordinarie | stat |
|
| Extra bi-träden 2) | ||||||||||||
| Kustbevakningschef | | Gränsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | | Öfveruppsyningsman | | I Gränsöfverupps.-man 1 | c cd m bc ''2 cd > CJ £ i/l | C cd 01 bo C 01 (X a M cd | cd s 01 bfi ''5 >> 01 a a D | cd 3 01 C ’5 >■> 01 a- cu in c *d u o | C cd 01 U 2 01 O, a 3 01 t2 | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
I | — | 4 | 30. | H | 2 | 5 | 36 | 119 | 7 | 7 | 225 | 77 | 28 | 2 | — | I | 23 | 49 | — | 31 | ~ | 33 | 344 | 7 | 130 | 620 | 62 | 55 | Transport |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — | — | -- | — | — | — | — | — | — | - | — | — | — | — | — | — | — | Skanör, tullexpeditionen |
— | — | — | I | I | — | — | — | 3 | — | — | 6 | 3 | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 12 | — | — | 13 | 4 | — | Halmstad: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4)5 |
|
|
|
| 11 | 18 | 1 | — | kustbevakningen |
— | — | — | > | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | — | — | 2 | — | 1 | Falkenberg: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
|
| 6 | 10 | — | 1 | kustbevakningen |
— | — | — | I | — | — | — | — | 2 | — | — | .3 | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 4 | — | — | 4 | 1 | — | Varberg: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| - |
|
|
|
|
|
|
| 5 |
|
|
|
| 14 | 20 | — | — | kustbevakningen |
* |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7i- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Göteborg: |
— | — | — | 1 | I | — | — | 3 | 11 | — | — | 16 | 9 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | 2 | — | — | tullkammaren |
— | — |
| T | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | 1 | — | — | uppbördskontoret |
— | - |
| I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — |
| - | — | — | — | — | — | — | — | — | — | tonfisk.- och kassörskontoret |
— | — | ] | — | I | — | 2 | 8 | 18 | — | — | 30 | 10 | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 7 | — | — | 8 | 1 | — | packhusinspektionen |
— | — | — | I | — | — | — | I | 1 | — | — | 3 | 2 | — | I | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | 2 | — | — | nederlagskontoret |
— | — | 1 | — | — | — | — | 3 | 1 | — | — | 5 | — | — | — | — | — | — | 6 | — | — | — | — | I 12 | I | — | 119 | 23 | e) 17 | tullbevakningsinspektionen |
i | - | 2 | 4 | 2 | 1 | 2 | 15 | 33 | - | - | 60 | be. | 3 | 1 | - | - | - | 7 | - | - | - | - | 120 | 4 | - | 132 | 24 | 6) 17 | Summa Göteborg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7 |
|
|
|
| 8) 39 | 50 | — | — | Göteborg, kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kungsbacka, tullexpeditionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kungälf, tullexpeditionen |
|
|
| I |
|
|
|
| — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | - | — | 2 | — | — | Marstrand: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| IO | 13 | — | — | kustbevakningen |
|
|
| I |
|
|
|
|
|
| — | 1 | 1 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 |
| — | 6 | — | 1 | Lysekil: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| r5 | 20 | — | — | kustbevakningen |
— | — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I |
| — | — | — | I | — | — | 2 | — | 1 | Smögen, tullstationen |
2 |
| 6 | 39 | 17 | 3 | 7 | s. | 157 | 7 | IO | 299 | 102 | 35 | 3 — | I | 32 | 59 | _ | 57 |
| 34 490 | I I | 225) 912 | 92 | 76 | Transport |
fr. o. m. den ''/n I9°7- 9 1 kustuppsynmgsmanstjänsterna har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant med vikarie hela året. 5) Dessutom I under
biträde å kustbevakningschefsexpeditionen ej upptaget. #) i af kustroddaresysslorna har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant fr. o. m. den ''/
352
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 9 | O | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
O r t | Tjänstemän | B e t j ä n t e | ||||||||||||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Extra bi-träden *) | På ordinarie stat | Extra bi-träden 2) | |||||||||||||||||||||||||||
<U rC O 7. bXj C ‘3 nS > <D £ l/l 3 tf | Gränsbevakningschef ! | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året f | I Öfveruppsyningsman j | Gränsöfverupps.-man | Kustbevakningsförman | Jaktuppsyningsman | | Uppsyningsman | Gränsuppsyningsman | Kustuppsyningsman j | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | Roddare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
Transport | 2 | — | 6 | 39 | 16 | 3 | r | 45 | J56 | 7 | IO | 291 | 87 | 28 | 3 | — | I | 32 | 59 | _ | 56 | — | 35 | 423 | 11 | 37 | 226 | 883 | 84 | 78 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 9 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 |
| 1 |
Strömstad: tullkammaren_________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 |
|
| — | 5 | — |
| |
kustbevakningen ... | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | 4 | — | 2 | — | — | — | 12 | 19 | 2 | — |
gränsbevakningen ... | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 11 | — | — | — | — | — | 11 | 3) 12 | — |
Saltbacken, tullstationen _______ |
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5)i |
| — |
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
Borås, tullkammaren--------------- | — | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 | Jj- | — | — | — | — | — | — | — | • — | — | 2 | — | — | — | 2 | — | — |
Lidköping, tullkammaren --------- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | 1 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | 1 | 1 | — |
Karlstad: tullkammaren____________ | — | I | — | I | I | — | — | — | I | — | — | i | 2 | 1 | — | — | — | — | — | — | -- | — | — | 2 | — | — | — | 2 | — | — |
gränsbevakningen______ |
| — |
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -2 | 40 |
| — |
|
| — | 40 | 9 | 1 |
Mon, tullkammaren ____________ | — | — | — | — | — | — | — | I | I | — | — | 2 | - | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 2 | 1 | — |
Charlottenberg, tullkammaren | — | — | — | — | — | — | — | I | I | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 2 | — | — |
Medskogen, gränsinspektionen | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | 1 | — | — |
Örebro, tullkammaren ____________ | — | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 2 | 1 | — |
Västerås, tullkammaren _________ | — | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | 1 | — | — |
Falun: tullkammaren______________ | — | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | 1 | — | — |
gränsbevakningen ________ |
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 8 |
|
|
| — | — | 8 | 1 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
| 0 | 2 | 9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 12 |
| 2 |
|
|
| 12 |
kustbevakningen____________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
| 3 | 4 | — |
| |
Söderhamn: tullkammaren ______ | — | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 5 | — | — | — | O | — | — |
kustbevakningen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | — |
Ljusne, tullstationen_____________ | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 2 | — | 1 |
Hudiksvall: tullkammaren_________ | — | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 3 | — | — | — | 4 | — | 2 |
kustbevakningen ... | — | — | — | — | — | — | — | — |
| — | — |
| — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | — | 2 | 3 | — | — |
Transport | 2 | I | ö| 50] 18 | 3 | 7 48! 170 | 8 | IO | 323 | 97 | 33| 4 | — | 1 35 64 |
| 6l | 59 37 465 | 11 | 41 | 245! 1.023 | in | 95 |
*), i) och 2) Se motsvarande noter på sid. 342 och 343. 3) Där af 2 e. o. gränsridare förordnade att mot dagtraktamente tills vidare tjänstgöra som gränsridare.
kant med vikarie hela året (den ^/io 1908 beslöt generaltullstyrelsen, att tjänsten i vanlig ordning skulle kungöras ledig till ansökning). G) 1 af kustroddarevidare
tjänstgöra som gränsridare.
853
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 9 | C | ► | 8 |
|
|
|
|
|
| |
Tjänstemän | B e t j ä n t e | 0 r t | |||||||||||||||||||||||||||
|
|
| På | ordinarie stat |
|
| Extra bi-träden J) |
|
|
|
| På | ordinarie | stat |
|
|
| Extra bi-träden 2) | |||||||||||
<v 7. bij C ‘2 > 4) £ in 3 | | Gränsbevakningschef | | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | <u a ''2 7. Jh £ £ c W | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | | Öfveruppsyningsman | | Gränsöfverupps.-man | | Kustbevakningsförman | | Jaktuppsyningsman | | Uppsyningsman | Gränsuppsyningsman | | Kustuppsyningsman | | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
2 |
| 6 | 39 | ij | 3 | 7 | 51 | 157 | 7 | IO | 299 | 102 | 35 | 3 |
| 1 | 32 | 59 | _ | 57 | _ | 34 | 490 | 11 | 225 | 912 | 92 | 76 | Transport |
— | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 4 | — | — | 4 | — | 1 | Uddevalla, tullkammaren |
— | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 6 | — | — | 7 | — | — | Strömstad: tullkammaren |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | 4 | — | 3 | — | — | 16 | 25 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 11 |
|
|
| — | 11 | 7)10 | — | gränsbevakningen |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | s)i | — | — | — | — | I | — | — | 2 | — | — | Saltbacken, tullstationen |
— | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | 1 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | 2 | 1 | — | Borås, tullkammaren |
— | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | 2 | — | — | Lidköping, tullkammaren |
— | I | — | I | I | — | — | — | 1 | — | — | 4 | 2 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | 2 | — | 1 | Karlstad: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 45 |
|
|
| — | 45 | 5 | — | gränsbevakningen |
|
|
|
|
|
|
| I | 1 | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | 2 | 1 | — | Mon, tullkammaren |
— | — | — | — | — | — | — | I | 1 | — | — | 2 | — | — | — | — |
|
| — | — | — | — | — | 2 | — | — | 2 | — | — | Charlottenberg, tullkammaren |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | 1 | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | — | Medskogen, gränsinspektionen |
— | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | 1 | 1 |
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | — | 1 | Örebro, tullkammaren |
|
|
| I |
|
|
|
| 1 | — | — | 2 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
| 1 | — | — | Västerås, tullkammaren |
1 | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| — | I | — | — | 1 | — | — | Falun: tullkammaren |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 8 | — | — | — | — | 8 | 1 | — | gränsbevakningen |
— | — | — | I | I | — | — | I | 4 | — | — | 7 | 2 | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 20 | — | — | 21 | — | 8 | Gäfle: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
| °J 3 | 4 | — | — | kustbevakningen |
— | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | I | — | — | _ | — | 5 | — | — | 0 | — | 1 | Söderhamn: tullkammaren |
— | — | — | _ | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — |
| — | — | — | 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
| 2 | — | 1 | Ljusne, tullstationen |
— | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | ] | — | — | — | — | — | I | — | — |
| — | 3 | — | — | 4 | — | 2 | Hudiksvall: tullkammaren |
| — |
|
|
|
|
|
|
|
| — | — | — | - |
|
|
|
|
|
| I |
|
|
|
| 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
2 | I | (>\s° | 19 | 3 | 7 | 54I173 | 8 | IO | 833 | no | 40 | 4 | — | I | 36 | 64 — | 62 | 64 | 37 545 | 11 | 248 | 1.072 | 110 91 | Transport |
4) i e. o. kammarskrifvare tjänstgjort under större delen af året mot gratifikation. 5) Uppsyningsmanstjänsten har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vasysslorna
har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant utan vikarie hela året. ?) Däraf i e. o. gränsridare förordnad att mot dagtraktamente tills
354
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 9 | 0 | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 r t |
|
|
|
|
| Tjänstemän |
|
| a bi-sn i) | B e t j ä n t e | ||||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Extr träd | På ordinarie stat | Extra bi-träden 2) | |||||||||||||||||||||||||||
Cm <D Xi 0 T. bi a ''5 rt 0) -O in 3 Ui | | Gränsbevakningschef | | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | C a B £ c Cl. a 0) CM 0 | Gränsöfverupps.-man | | Kustbevakningsförman | | j Jaktuppsyningsrnan | | c -T 1 bl C ''c >> in a. Q. P | j Gränsuppsyningsman | j Kustuppsyningsman | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | | Kammarvaktmästare | | Roddare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
Transport | 2 | I | 6 | 5° | 18 | 3 | 7 | 48 | 170 | 8 | IO | 323 | 97 | 33 | 4 | — | I | I 35 64 | — | 6l | 59 | 37 | 465 | 11 | 41 | 245 | 1.023 | 111 | 95 | |
Härnösand: tullkammaren_________ | — | — | — | I | — | _ | — | — | 2 | — | — | 8 | 1 | — |
| — | — | — | I | — | — | — | — | 3 | — | I | — | O | — | 2 |
kustbevakningen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
|
|
|
| — | — |
| 2 | 3 | — | — |
Lunde, tullstationen ____________ | — | — | — | — | - | — | — | — |
| — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | 3 | — | I | — | O | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | o | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| IG |
|
|
kustbevakningen------ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | 4 | — |
| |
Örnsköldsvik: tullkammaren______ | — | — | — | I | — | — | — | — |
| — | — | 1 | — | — | — | — | -- | — | I | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 3 | 1 | 1 |
kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | — |
Östersund: tullkammaren--------- | — | — | — | I | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | 1 | — | — |
gränsbevakningen ___ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 1 | — | 6 | — | — | — | — | — | 7 | — | 1 |
Storlien, tullkammaren--------- | — | — | — | — | — | — | — | I | I | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | 2 | — | — | — | 2 | — | — |
Funäsdalen, gränsinspektionen— | — | — |
| — | — | — |
| — | — | I | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — |
| - | — | — | 2 | — | — | — | 2 | 7ii | — |
Umeå: tullkammaren —-------------- | — | — | — | I | — | — |
| - | — |
| — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 4 | — | 2 | — | 7 | — | — |
kustbevakningen------------ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| "13 | 4 | — | — |
Nordmaling, tullstationen ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
|
Siked, tullstationen ____________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
| 2 | — | — |
Skellefteå: tullkammaren--------- | — | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | t | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | ■'') 3 | — | 2 | — | G | — | — |
kustbevakningen------ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
| — | 2 | 3 | — | — |
Storkåge, tullinspektionen ... | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | 1 | — | — |
Luleå: tullkammaren--------------- | — | — | — | I | — | t | — | — | I | — | — | 2 | 1 | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 6 | — | 2 | — | 9 | — | 0 |
kustbevakningen --------- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 | 7 | — | — |
Riksgränsen, tullkammaren... |
|
|
|
|
|
|
| I |
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
| — | 2 | — | — |
Piteå: tullkammaren ________________ | — | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — |
| 3 | — | — | — | 4 | c)i | — |
kustbevakningen____________ |
|
|
|
|
|
|
|
| — |
| - |
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
| — | — | - | — | 2 | 3 | — | — |
Transport | 2 | 1 | 6 | 58 | 19 | 3 | 7 | 5° | 179 | ,0 | .0 | 345 | 102 | 35 | 5 |
| I | 40 | 74 | • | 64 | 65 37 | 511 | 11 | 51 | 264 | 1.124 | U4| 109 |
*), i) och 2) Se motsvarande noter på sid. 342 och 343. 3) 1 af kustroddaresysslorna har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant med vikarie fr. o. m. den
etjänsterna har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant utan vikarie intill den Vs 1907. °) E. o. vaktmästare, förordnad att mot dagtraktamente
355
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 9 | O |
| 8 |
|
|
|
|
|
| |
Tjänsteman | B e t j ä n t e | O r t | |||||||||||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Extra bi-träden !) |
|
|
|
| På | ordinarie | stat |
|
| Extra bi-träden 2) | ||||||||||||||||||
I Kustbevakningschef | I Gränsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre-ståndare *) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | cj £ in bi .£ ‘£ >> in a a u 0 t O | Gränsöfverupps.-man | Kustbevakningsförman I | Jaktuppsyningsman | Uppsyningsman | G n £ in bl G in a a m c ■■cS U 0 | C a £ m bn £ m a a m G W | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | Kustroddare | £ £ G tn | Hela året | . Seglationstiden eller större delen af året | |
2 | I | 6 | 5° | 19 | 3 | 7 | 54 | 173 | 8 | IO | 333 | 110 | 40 | 4 | — | I | 36 | 64 | — | 62 | 64 | 37 | 545 | 11 | 248 | 1.072 | no | 91 | Transport |
— | — | — | I | — | — | — | — | 2 | — | — | 3 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 |
|
| 5 | — | 2 | Härnösand: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | — | 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | — | 4 | — | — | 5 | — | — | Lunde, tullstationen |
— | — | — | I | I | — | — | I | 3 | — | — | 6 | 3 | 1 | — | — | — | — | 2 | — | — | — | — | J4 | — | — | 16 | — | 9 | Sundsvall: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
| — | 3 | 4 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | — | 2 | Örnsköldsvik: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
— | — | — | I | — | __ | — | — | I | — | - | 2 | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | — | 1 | — | — | Östersund: tullkammaren |
| — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | — | — | I | — | 7 | — | — | — | — | 8 | — | — | gränsbevakningen |
— | — | — | — | — | — | — | 1 | I | — | _ | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — | 2 | — | — | Storlien, tullkammaren |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | I |
| 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | -- | 2 | 7)i | 7)i | Funäsdalen, gränsinspektionen |
— | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 6 | — | — | 7 | — | — | Umeå: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
| — | “)3 | 4 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Nordmaling, tullstationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | — | — | Sikeä, tullstationen |
— | — | — | I | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | I | — | — | — | — | 5 | — | — | 6 | — | — | Skellefteå: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
| — | I | — | 1 | — |
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | — | — | Storkåge, tullinspektionen |
— | — | — | I | — | — | — | — | I | — | — | 2 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 8 |
|
| 9 | — | 5 | Luleå: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 | 7 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | — | — | Riksgränsen, tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | G)i | — | Piteå: tullkammaren |
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| - |
|
|
|
|
|
| 2 | 3 | — | — | kustbevakningen |
2 | ■ | 6 | 58 | 20 | 3 | 7 | 57 | 181 | IO | IO | 355 | 116 | 42 | 5 |
| t | 41 | 74 | 1 | 65 | 71 | 37|6oi | 11 | 267 | 1.174 | 112 | no | Transport |
Vio 1907- 4) 1 af kustroddaresysslorna har enligt generaltullstyrelsens beslut hållits vakant hela året, däraf med vikarie intill den '',''12 1908. =) 1 af vaktmäs.
tills vidare under året tjänstgöra som gränsridare. t) För gränsbevakningstjänstgöring.
45
356
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| 9 | O | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 r t | Tjänstemän | B e t j än t e | ||||||||||||||||||||||||||||
På ordinarie stat | Extra bi-träden J) | På ordinarie stat | Extra bi- träden 2) | |||||||||||||||||||||||||||
Kustbevakningschef j | Gränsbevakningschef | | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | Öfveruppsyningsman 1 | | Gränsöfverupps.-man | | | Kustbevakningsförman j | 1 Jaktuppsyningsman j | Uppsyningsman | 1 Gränsuppsyningsman | | | Kustuppsyningsman | | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | 1 Kammarvaktmästare | Roddare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
Transport | 2 | I | 6 | 58 | 19 | 3 | 7 | 5° | 179 | IO | IO | 345 | 102 | 35 | 5 | _ | I | 40 | 74 | I | 64 | 6 5 | 37 | 511 | 11 | Si | 264 | 1.124 | 114 | 109 |
Haparanda: tullkammaren_________ | — | — | — | I | — | I | — | — | I | — | — | 3 | 1 | — | I | — | — | — | — | — | — | — | — | 8 | — | — | — | 9 | 2 | 2 |
kustbevakningen ___ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 |
|
|
gränsbevakningen... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| I |
|
|
| 3 | — | 7° | — | — | — | — | — | 74 | 35 | 8 |
Neder-Kalix tullstationen .... |
| — | — |
|
| — | — | — | — |
| — |
| — | — | 1 |
|
|
| — | — | — | — | — | 3 | — | 2 | — | G | — | — |
Summa | 2 | 1 | 6 | 59 | 19 | 4 | . / | 5° | 180 | IO | IO | 348 | 103 | 35 | 8 | I | I | 4075 | 4 64 | 135 | 37 | 524 | 11 | 53 | 264 | 1.217 | 151 | 119 |
‘), J) och 2) Se motsvarande noter på sid. 342 och 343.
357
19 0 8
|
|
|
|
| T j ä n s t e | män |
|
| a bi-en | B e t j ä n t e | 0 r t | ||||||||||||||||||
|
|
|
| På | ordinarie stat |
|
| Exti träc |
|
|
|
| På | ordinarie | stat |
|
| Extra bi-träden 2) | |||||||||||
Vi OJ -C 7: ta C ‘5 > i) -O (fl | I Gränsbevakningschef | Öfverinspektor | Tullförvaltare | Öfverkontrollör | Tullfiskal | Förste kontrollör | Kontrollör | Kammarskrifvare | Inspektor | Tullexpeditionsföre- ståndare*) | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | I Öfveruppsyningsman.! | I Gränsöfverupps.-man | c rt B Ih •o t/3 bfi .3 "5 > <u -O l/l « | a n E X b& G a >> 1/1 Qh a 3 a 1—3 | Uppsyningsman | Gränsuppsyningsman | a 3 B X bJ) _a ''a t/3 cx cx 3 t/3 3 « | Gränsridare | Kustvakt | Vaktmästare | Kammarvaktmästare | Kustroddare | Summa | Hela året | Seglationstiden eller större delen af året | |
2 | I | 6 | 58 | 20 | 3 | 7 | 57 | 181 | IO | IO | 355 | Uti | 42 | 5 | — | I | 41 | 74 | I | 65 | 71 | 37 | 601 | 11 | 267 | 1.174 | 112 | 110 | Transport |
— | — | — | 1 | — | I | — | — | I | — | — | 8 | 1 | — | I | — | — | — | — | — | — | — | — | 8 | — | — | 9 | 2 | — | Haparanda: tullkammaren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | — | — | kustbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | — | 70 | — | — | — | — | 74 | 37 | 5 | gränsbevakningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5 | — | — | 6 | — | — | Neder-Kcilix, tullstationen |
2 | I | 6 | 59 | 20 | 4 | 7 | 57 | 182 | IO | IO | 358 | 117 | 42 | 8 | I | I | 41 | 75 | 4 | 65|i4i | 37 | 616 | 11 | 267 | 1.267 | 151 | Ilo | Summa |
i
Bilaga IV.
BEFORDRINGS
STATISTIK.
360
Bef ordrings =
utvisande i medeltal för åren 1905—1908 dels vid första utnämning till tjänst inom tullverkets
fordran från lägre till högre tjänstegrad ej mindre antalet lefnads- och
| Vid utnämning till: | I medeltal för åren | Lefnadsår | Tjänstår i tullverket | |||||
a) | lägsta ordinarie tjänstemannabefatt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ning '') ................................................ | 1905 | 38 år | 3 | mån. | ■7 | år | 4 mån. | |
|
| 1906 | 36 | » | 8 | » | 15 |
| 1 » |
|
| 1907 | 31 | D | I I | y | I I | » | 4 » |
|
| 1908 | 3'' | ■» | 4 | y | TO | » | 6 » |
|
| 1905-1908 | 34 | år | 7 | mån. | 13 | år | 7 mån. |
b) | lägsta ordinarie betjäntsyssla vid inre | 1905 | 34 | år | 3 | mån. | I I | år | 7 mån. |
|
| 1906 | 31 | D | IO | » | 9 | y | I I y |
|
| 1907 | 32 | y | 9 | y | 10 | » | 8 » |
|
| 1908 | 31 | > | 7 | » | 9 | y | 6 » |
|
| 1905—1908 | 32 | år | 7 | mån. | 10 | år | 5 mån. |
c) | lägsta ordinarie betjäntsyssla vid kust-bevakningen_________________________________________ | 1905 | 29 | år | 4 | mån. | 7 | år | 8 mån. |
|
| 1906 | 29 | » |
| — | 8 | y | 1 y |
|
| 1907 | 29 | T> | 2 | mån. | 8 | y | — |
|
| 1908 | 27 | » | I | y | 7 | » | 4 mån. | |
|
| 1905-1908 | 28 | år | 8 | mån. | 7 | år | 9 man. |
d) lägsta ordinarie betjäntsyssla vid gräns- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| bevakningen _______________________________________ | 1905 | 28 | år | I | mån. | 6 | år | 2 mån. |
|
| 1906 | 3« | T> | 1 | » | 9 | » | 3 » |
|
| 1907 | 33 | T> | I |
| IO | y | — |
|
| 1908 | 3° | » | 9 | » | 8 | » |
|
|
| 1905-1908 | 30 | år | 9 | mån. | 8 | år | 4 mån. |
’) Häri hafva medräknats 5 personer, som befordrats från betjäntgraden till lägsta tjänstemannagraden.
3G1
statistik,
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning antalet lefnads- och tjänstår, dels ock vid betjänstår
än äfven antalet tjänstår i den grad, hvarifrån befordran skett.
Vid befordran: | I medeltal för åren | Lefnadsår | Tjänstår i tullverket | Tjänstår i den | |||||||||
a) frånlägstatillandratjäns- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
temannagraden 3)------------ | 1905 | 44 | år | 11 | mån. | 24 | år |
| — | 7 | år | 11 | mån. |
| 1906 | 44 | » | 4 | > | 23 | b |
| — | 9 | » | 5 | 1 |
| 1907 | 44 | » |
| — | 22 | 2> | 8 | mån. | 7 | > | 7 | » |
| 1908 | 45 | > | 9 | mån. | 24 | b | 5 | * | 9 | » | 3 | » |
| 1905-1908 | 44 | år | 9 | il ån. | 23 | år | 6 | mån. | 8 | år | 7 | mån. |
b) från andra till högsta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tjänstemannagraden ...... | 1905 | 55 | år | 10 | mån. | 33 | år | 2 | mån. | 9 | år | 6 | mån. |
| 1906 | 5° | » | 2 |
| 27 | ■b | 7 | » | 5 |
| 8 | > |
| 1907 | 59 | » | 5 | » | 36 | b | 4 | » | 13 | » | 7 | » |
| 1908 | 55 | » | 8 | > | 24 | » | 6 | » | 14 | » | 11 | t |
| 1905—1908 | 55 | år | 3 | man. | 30 | år | 5 | mån. | 10 | år | n | mån. |
c) från lägsta betjäntgraden | 1905 | 39 | år | 6 | mån. | 19 | år | 4 | mån. | IO | år | 4 | mån. |
| 1906 | 39 | » | 9 | » | l6 | » | 8 | » | 7 | » | 10 | » |
| 1907 | 40 | » | 6 | > | 19 | » | 8 | » | n | b | 1 | b |
| 1908 | 40 | » | 9 | b | i7 |
| 10 | > | 8 | > | 4 | » |
| 1905-1908 | 40 | år | 2 | mån. | 18 | år | 5 | mån. | 9 | år | 5 | mån. |
Jtnm. Brutet månadstal, som ej hinner till 15 dagar, har uteslutits. 15 eller flera dagar
hafva räknats såsom hel månad.
!) Häri har inberäknats tid, hvarunder vederbörande efter år 1900 i graden bestridt tjänst å tullverkets
extra aflöningsstat.
3) 2 öfveruppsyningsmän och i uppsyningsman, som befordrats till andra tjänstemannagraden, hafva här
medräknats.
*
Bilaga V.
SAMMANDRAG
— af —
befaffningshafvares
inom tullverkets lokalförvaltning
samt kustoch
gränsbevakning
extra inkomster
under år 1907.
-cd -
Jtnm. Med ordet "sporteltaxa!!" afses i denna bilaga Kungl. Maj:ts nådiga taxa å ersättning,
som enligt tullstadgan i vissa fall skall till tjänstemän och betjänte i tullverket af trafikerande
utgöras, af den 1 juli 1904. — Medeltal af inkomster enligt sporteltaxan hafva
upptagits för de vid tullbevakningsinspektionerna i Stockholm och Göteborg anställda
vaktmästare och roddare. — Noterna till dessa tabeller återfinnas å sidan 371.
46
364
Tabell A. Extra inkomster
|
| Antal befattningshafvare |
|
| |||||||||||
Befattningshafvare | T3 ce ÖjO <u c | in S o 44 C | Sh 44 0 UO | Sh‘ Sh ** I 8 | U 44 t 8 | fver 400 kr. 1 | fver 600 kr. | s^ g 8 C. CO | U 44 In 0 oj Q ^ 3 | fver 1.500 kr. | s-i 44 u S | Sh 44 N | ce 6 E | Högsta inkomst- belopp | |
|
| C |
| o " | O 1 | 0 1 | O 1 | O 1 | 0 1 | O 1 | O 1 | Sh | 3 |
|
|
|
| bo | O ffi | a | 8 | 8 C4 | 8 | 1 |
| § | 8 10 |
| CO | Kronor | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| . H | H | O |
|
|
|
( 1 | 4 | I | I | _ |
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 13 | 15 |
Öfverinspektorer ---------------1 | 3 2 | I I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 1 | — | _u |
1 | I | I | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | 2 | 992 | — |
| 7 | 5 | 2 | — | I | — | — | 1 | I | — | bl | — | u | 1.685 | 95 |
| 6 | 3 |
|
|
|
|
|
| I | 1) 1 | — | bl | 6 | 2.073 | 15 |
| 5 | I | — | — | — | I | I | I | I | — | *)''l | — | 6 | 1.687 | 75 |
i Tullförvaltare_______________________ | 4 | I | 4 | — | — | 3 | 3 | 2 | 2 | — | — | — | 15 | 916 | — |
| 3 | I | 4 | — | — | I | I | — | — | *)i | bl | b 2 | 11 | 2.480 | — |
1 | 2 | — | — | — | I | I | 2 | I | I | — | — | — | 6 | 943 | — |
. | I | 2 | — | I | I |
|
|
|
|
|
|
| 4 | 136 | — |
| 4 | — | I | I | — | — | — | — | — | — | - | — | 2 | 56 | 34 |
| 3 | o | 2 | _ | 2 | _ | — | _ | — | b 1 | — | — | 8 | 1.404 | — |
I Öfverkontrollörer_______________[ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
| |
| 2 | — | — | — | — | — | —'' | — | I | b 2 | — | — | 1.149 | 5° | |
1 ; • V | I | — | — | — | — | 2 | I | I | I | b 1 | — | — | 6 | I. I 2 2 | 75 |
j | 3 | 3 | — | I | 3 | — | — | — | — | -- | — | — | 7 | IO4 | 25 |
'' Kontrollörer _____________________1 | 2 | I I | 7 | 6 | 15 | — | — | I | — | 6m | b I | b 2 | 47 | 2.219 | — |
1 | I | — | I | — | — | I | I | — | — | — | — | — | 3 | 54° | — |
| | 3 | 39 | 18 | *3 | 46 | 6 | I | — | — | — | bi | - | 124 | 1.700 | — |
Kammarskrifvare _______________1 | 2 | 3 | 4 | — | 4 | 2 | 7 | 3 | 2 | — | bi | — | 26 | 1.660 | 5° |
1 | I | 6 | 3 | I | 3 | 8 | 4 | 3 | — | s)2 | — | — | 30 | 1.248 | — |
( | 2 | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | _ | _ |
Kustbevakningschefer ......... { |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 | I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
Gränsbevakningschef | I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| __ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Tullfiskaler__________________________ | I | 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | _ | _ |
| Tullinspektörer____________________ | I |
| 3 | I | 3 | I | — | — | — | — | — | — | 8 | 399 | — |
Gränsinspektorer . _ .............. | I | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | _ | _ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Transport | j — | 1 9i | 5° | 24 | 79 | 26 | 21 | !3 | I I | 12 | 6 | 5 | 338 | — | — |
enligt sporteltaxa!!
865
|
| Antal befattnipgshafvare |
|
| |||||||||||
Befattningshafvare | T3 etf u* ÖjO OJ C rO | g O 24 C | U 2* O in | 001 J9AJ | iä Vh C! | ''fver 400 kr. | fver 600 kr. | U 24 U O Q Zå | fver r.000 kr. i | fver 1.500 kr. | 24 i- 0 ci | Ih* 24 ci | s e | Högsta inkomst- belopp | |
| j | C |
| 0 1 | O 1 | 0 | O 1 | 0 1 | 0 1 | O 1 | O 1 |
| 3 |
|
|
|
| b/3 C | o K | lO | 8 | 8 C! | 8 | 1 | 3 | § | & |
| CO | Kronor | |
|
| “ |
|
|
|
|
|
|
| H | H | O |
|
|
|
Transport | — | 9i | 5° | 24 | 79 | 26 | 21 | 13 | 11 | 12 | 6 | 5 | 338 | — | — |
f | 2 | I | I | _ | _ | _ | _ | __ | — | _ | _ | _ | 2 | 39 |
|
Ofveruppsyningsmän .........{ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 |
| |
[ | I | I | I |
|
| I |
| 2 |
| — |
| 1 | 2-435 | 5° | |
t | 2 | 2 | _ | 2 | 2 | 4 | IO | 8 | °i 1 | 7) 6 | _ | _ | 35 | I.I09 | 50 |
uppsyningsman _______________i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 40 | |||
I | 3 | 7 | 6 | 7 | 12 | 3 | I | 7) 1 | — |
|
| 924 |
| ||
i | 3 | IO | 7 | 20 | — | 226 | I | 1 | — | — | — | — | 265 | 758 | — |
Vaktmästare _____________________< | 2 | 3 | — | — | . 14 | 69 | I | — | — | — | — | — | 87 | 424 | 74 |
1 | I | iS | 24 | 30 | 49 | 47 | 5 | I | — | i°) j | — | — | 172 | I.IOO | — |
Kammarvaktmästare___________ | I | IO | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 11 | 3 251 |
|
| | 3 |
| 12 | 8 | 4 | _ | ''_ | _ | _ | _ | _ | 24 | _ | ||
Roddare___________________________■! | 2 | — | — | — | 2 | 10 | — | — | — | — | — | — | 12 | 327 | 69 |
1 | I | — | 1 | — | IO | 6 | — | — | — | — | — | ~ | 17 | 37° | 32 |
Kustbevakningsförman ________ | I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
|
( | 2 | 29 | 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 33 | 22 | 5° |
Jaktuppsyningsmän ____________< | I | 7 |
| — | — | — | — | — | — | — | — | — | 7 |
|
|
( | 2 | 53 | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 60 | 5° |
|
Kustuppsymngsmän____________< |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
i | I | 3 |
| I |
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 62 | 5° |
Kustvakter___________________________ | I | 28 | 8 | - | — | I | — | — | — | — | — | — | 37 | 400 | — |
Kustroddare ______________________ | I | 202 | 57 | 5 |
|
|
|
|
|
|
|
| 264 | 95 | 5° |
Gränsöfveruppsyningsman______ | I | I |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | ||||
Gränsuppsyningsmän____________ | I | 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 4 | — | — |
Gränsridare ________________________ | I | 133 | 2 |
|
|
|
|
| — |
|
|
| 135 | 2 | 79 |
597 |l7o| 10o| 171J 406| 4l| 26 13| 19 G ö| 1.555
Summa
366
Tabell B. Extra inkomster utom
|
| - |
|
| Antal befattningshafvare |
|
|
|
|
| ||||||
| T3 rt u. | tn | U |
|
|
| C |
|
| C M | u M |
|
| Högsta | ||
Befattningshafvare | b/) <u c :0 | O | O to | fver 100 ki | r* k* n £ Ci | .a l 8 | II | il | U Q <U Q £ * | u 8 OJ 10 | h § | ci | £ £ | inkomst- belopp | ||
| kJ | d |
| 0 1 | O i. | 0 J, | 01 | 0 J, | 0 1 | O 1 | 0 1 | j-. |
|
|
| |
|
| bo c | o X | a | 8 | § | 8 •»t- | i | 1 | OOO-I | 8 to H | £ O | <S) | Kronor | ||
|
| 4 | I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 31 | _ |
|
| 3 | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | _ | _ |
Ofvennspektorer _____________ | 2 | _ | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | 28 | _ | |
1 | I | — | I | — | — | — | n)> |
| — | — | — | — | 2 | 600 | — | |
|
| 7 | I | I | 3 | 2 | 4 | — | — | — | — | — | — | n | 35° | — |
|
| 6 | — | - | 2 | 2 | O |
|
|
|
|
|
| 6 | 369 | 75 |
|
| 5 | — | 3 | 2 | — | I | — | — | — | — | - | — | 6 | 387 | 09 |
Tullförvaltare..__________________ |
| 4 | — | IO | 3 | I | — | — | — | — | 12)I | — | — | 15 | 1.090 | 26 |
|
| 3 | — | 6 | 2 | — | I | I | . — | — | — | — | 13) j | 11 | 4 776 | — |
|
| 2 | I | 2 | 2 | I | — | — | — | — | — | — | — | 6 | 175 | 90 |
|
| I | — | 3 | — | I | — | — | — | — | — | — | — | 4 | 119 | 38 |
|
| 4 | I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 48 | — |
.. |
| 3 | J | I | I | 3 | 2 | _ | _ | _ | _ | _ | _ | 8 | 278 | _ |
Ofverkontrollörer...............< |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
| 2 | — | — | I | 2 | — | — | — | — | -— | — | — | 3 | 173 | 5° |
|
| I | 1 | 2 | 2 | — | I |
|
|
|
|
|
| 6 | 385 | 08 |
|
| 3 | 3 | 3 | I |
|
|
|
|
|
|
|
| 7 | IOO | — |
Kontrollörer _____________________1 |
| 2 | 4 | 36 | I | 5 | — | — | — | “)• | — | — | — | 47 | 903 | — |
|
| I | — | 2 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | 76 |
|
|
| 3 | 4 | 86 | 26 | 4 | . | — | ,5)3 | — | — | — | — | 121 | 603 | — |
Kammarskrifvare _______________ |
| 2 | 6 | 19 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| 26 | 122 | 87 |
|
| I | 9 | 19 | I | — | I |
|
| — |
|
|
| 30 | 235 | - |
|
| 2 | ! |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | _ |
|
Kustbevakningschefer_________ |
| I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | — | — |
Qränsbevakningschef ------------ | I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | — | — | |
Tullfiskaler_______________________ | I |
| I | _ | I | 2 | _ |
| _ | _ | _ | _ | 4 | 327 295 | 42 | |
Tullinspektörer .......... ...... |
| 2 | 4 | I |
| I |
|
|
|
|
|
| 8 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Gränsinspektorer__________________ | I | I | 1 | — | — | — | — | — | - | — | — | — | 2 | 5 | — | |
Transport | — | 39 | 203 | 49 | 23 | l6 | 2 | 3 | I | I | -! .1 | .G» |
| — |
sporteltaxa!! i tullverkets tjänst
367
Befattningshafvare | Lönegrad | Antal befattningshafvare | Högsta inkomst- belopp Kronor | ||||||||||||
Ingen inkomst | U & In to O X | Öfver 50—100 kr. | Öfver 100—200 kr. | Öfver 200—400 kr. | Öfver 400—600 kr. | Öfver 600—800 kr. | Öfver 800—1.000 kr. | Öfver 1 1.000—1.500 kr. 1 | Öfver 1.500—2.000 kr. | Öfver 2.000 kr. | Summa | ||||
Transport | — | 39 | 203 | 49 | 23 | 16 | 2 | 3 | I | I | — | I | 338 | — |
|
Öfveruppsyningsmän _________< | 2 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | — | — |
1 | I | 3 | 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 4 | — |
Uppsyningsman _______________{ | 2 | I I | l6 | 6 | 2 | — | - | — | — |
| — | — | 35 | U5 | — |
| I | 3i | 6 | I | 2 | — | — | — | — | — | — | — | 40 | 182 | — |
( | 3 | 239 | 22 | 2 | I | I | — | — | — | — | — | — | 265 | 238 | — |
Vaktmästare ..___________________ f | 2 | 69 | l6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 87 | 183 | 94 |
l | 1 | !52 | 17 | — | 3 |
|
|
|
|
|
|
| 172 | !5° | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 1 | 38 | 07 |
1 | 3 | 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 24 | ||
Roddare___________________________< | 2 | I I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 12 | 24 | 42j |
1 | I | U |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 17 | — | — |
: Kustbevakningsförman____________ | I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | — | — J |
laktuppsvninesmän ____________< | 2 | 20 | IO | 2 | I |
|
|
|
|
|
|
| 33 | IOI | 44 |
1 | I | 4 | I | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
| 7 | 58 | j |
Kustuppsyningsmän________.... / | 2 | 53 | 5 | 2 | — | — | — | - | - | — | — | — | 60 | 97 |
|
t | I | 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | — |
|
|
| 3° | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 37 | 34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 264 | ö7 | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 39 | 30; | |
Qränsöfveruppsyningsman______ | I | — | — | — | — | — | — | 16)! | — | — | — | — | 1 | 601 |
|
Gränsuppsyningsmän ____________ | I | 4 | — | — |
| — | — | — | — | — | — | — | 4 | - | — |
Gränsridare ________________________ | I | 118 | 11 | 3 | I | >°)2 | — | — | — | — | — | — | 135 | 388 | 12 |
Summa | -1 | 1.093 | 332 | 67 | 35 | 19 | 2 | 4 | 1 | 1 | — | il | 1.555 | | — | | — I |
Tabell C. Extra inkomster utom sporteltaxan i omedel=
|
|
| Antal befattningshafvare |
|
| ||||||||||||
|
| -a a | w | ti |
|
|
|
|
| ti | ti | ti | ti ^4 |
| Högsta | ||
Befattningshafvare |
| bio <u c :0 | s 0 | a | Öfver 50—100 kr | Öfver 100 — 200 k | Öfver 200—400 k | Öfver 400—600 k | Öfver 600—800 k | \ 0001— oog -13 AJO | u 8 H | )fver -2.000 | ci | nj E E | inkomst- belopp | ||
|
|
| Ingen | t>X) >0 | W | 8 in | 0 £ O | å | Kronor | ||||||||
|
|
| 4 3 | 2 I | — | — | — | — | — | — | — | — |
| — | 2 1 | — | — |
Öfverinspektorer ____________ | J |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 91 | 75 | |
|
| 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | |||
|
|
| I | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | — | — |
|
| '' | 7 | 5 | I | — | I | — | — | 17)i | — | 17)2 | l7)i | — | n | 1.651 | So |
|
|
| 6 | 5 | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 36 | — |
|
|
| 5 | 6 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | — | — |
Tullför vallare__________________ |
|
| 4 | I I | 3 | I |
|
|
|
|
|
|
|
| 15 | 73 | — |
|
|
| ''3 | IO | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 11 | 25 | — |
|
|
| 2 | 6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | — | — |
|
|
| I | 2 | I | — | I |
|
|
|
|
|
|
| 4 | 132 | — |
|
|
| 4 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | — | — |
|
|
| 3 | 4 | I | _ |
| I | _ | _ | _ | 17)2 | _ | _ | 8 | 1.472 | — |
Öfverkontrollörer____________ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
|
|
| 2 | 2 | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | 36 | — |
|
|
| I | 6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | — | — |
|
|
| 3 | 2 | 2 | I |
|
|
|
|
| ”T | 18) 1 | — | 7 | 1.58° | — |
Kontrollörer __________________ | — |
| 2 | 20 | 3 | 7 | 2 | 2 | 2 | I | 17)2 | 19)8 | — | — | 47 | I. I 2 I | — |
|
|
| I | I | — | — | I | — | I |
|
|
|
|
| 3 | 442 | 70 |
|
|
| 3 | 54 | 19 | 19 | 2 | 3 | 17)2 5 | =°)2 | — | — | — | -- | 124 | 700 | — |
Kammarskrifvare ____________ | - |
| 2 | 24 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 26 | 12 | — |
|
|
| I | 22 | 5 | 2 | I |
|
|
|
|
|
|
| 30 | 175 | — |
Kustbevakningschefer______ | -j |
| 2 | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 1 | — | ‘- |
|
|
| I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Gränsbevakningschef ______ |
| I | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | — | — | |
Tullfiskaler..................... |
| I | 3 |
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
| 4 | 94 | J— | |
Tullinspektörer_______________ |
| 1 | 2 |
| 1 | 1 | I | I | 1T)I | "T |
|
|
| 8 | 900 | 23 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||
Gränsinspektorer____________ |
| I | 1 | I | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | . 21 | — | |
Transport | — | 196 | 41 | 33 | 9 |
| 29 | 5 | 3 | 13 | 2 | — | 338 |
| — |
369
bart sammanhang med tjänstgöringen i tullverket.
| Antal befatiningshafvare |
|
| |||||||||||
Lönegrad | Ingen inkomst | U 0 10 & 0 X | Öfver 50—100 kr. | U M _ g 8 O 1 0 O H | U i- - s 8 O 1 8 Oi | Öfver 400—600 kr. | Öfver 600—8co kr. | Öfver 800—1.000 kr. | Öfver 1.000—1.500 kr. | U R 0» 5 1 | u M 8 0 d )h <u £ O | Summa | Högsta inkomst- belopp Kronor | |
— | 196 | 41 | 33 | 9 | 7 | 29 | 5 | 3 | 13 | 2 | — | 338 | — | — |
1 2 | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2 | — | — |
I | 2 | 1 | I | — | I | I |
|
|
|
|
| 6 | 420 | — |
2 | 24 | 3 | — | 7 | I | — | — | — | — | — | — | 35 | 25° | — |
I | l6 | 11 | 2 | 7 | 3 | — | I | — | — | — | — | 40 | 800 | — |
3 | 252 | 9 | I | 3 |
|
|
|
|
|
|
| 265 | 185 | — |
2 | 72 | 13 | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | 87 | 66 | 66 |
I | 119 | 35 | 5 | .4 | 7 | I | — | I | — | — | — | 172 | 803 | — |
I | 5 | 6 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 11 | 5° | — |
3 | 19 | 5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 24 | 7 | 18 |
2 | 12 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 12 | — | — |
I | 9 | 8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 17 | 48 | — |
I | I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | — | - |
2 | 26 | 5 | I | — | I |
|
|
|
|
|
| 33 | 260 | J |
I | 7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 7 | — | — |
2 I | 55 4 | 3 | _ | I | — | 2i)i | — | — | — | — | — | 60 4 | 55° | — |
I | 25 | I I | I | — | — | — | — | — | — | — | — | 37 | 100 | — |
I I I | 238 I 4 | 24 | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | 264 1 4 | 100 | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | — | |||
I | 133 | 2 | — | ■ — | — | — | — | — |
| — | — | 135 | 25 | — |
-1 | 1.222 177 | 48 | 31 | 20 | 32 | 6 | 4 | 13 | 2 | - | 1.555 | — | J |
Befatiningshafvare
Transport
Öfveruppsyningsmän _________j
Uppsyningsman _______________(
Vaktmästare
Kammarvaktmästare -
Roddare
Kustbevakningsförman
Jaktuppsyningsmän____________j
Kustuppsyningsmän.
Kustvakter______________________
Kustroddare ___________________
Gränsöfveruppsyningsman.
Gränsuppsyningsmän _______
Gränsridare ___________________
Summa
870
Tabell D. Totalbeloppen af extra inkomster.
Befattningshafvare | Antal |
|
|
| Extra | inkomster |
|
|
| ||||
enligt sporteltaxan för förrättningar: | utom sporteltaxan | el- m- ö- et | Summa kronor | ||||||||||
under tjänstgö- ringstid | utom tjänstgö- ringstid | dels | i tullverkets tjänst | i omed | |||||||||
Öfverinspektorer ............ | 6 | 13 | 15 | 992 |
|
| _ | 662 |
| 91 | 7 5 | 1.758 | 90 |
Tullförvaltare................__ | 59 | 188 | 75 | 26.778 | S» | ''•723 | 25 | n.287 | 32 | 5.768 | 10 | 45.745 | 92 |
Öfverkontrollörer ........... | 19 | 88 | 89 | 7-312 | 95 | ''■293 | 6 7 | 2.202 | 95 | 3-326 | 80 | • 14.225 | 26 |
Kontrollörer .................. | 57 | ''56 | 25 | n.590 | 86 | 3-398 | t'' | 2-334 | 75 | 16.947 | 60 | 34.427 | 87 |
Kammarskrifvare ............. | 180 | 1.961 | 88 | U-39'' | 20 | 11.682 | 90 | 6.414 | 83 | 18.691 | 32 | 56.142 | 13 |
Kustbevakningschefer _____ | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| — |
|
|
| I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Tullfiskaler ..................... | 4 | — | — | — | — | — | — | 801 | 32 | 94 | — | 895 | 32 |
Tullinspektörer ............... | 8 | 12 | — | 902 | ''3 | 6l | 5° | 395 | 89 | 2.668 | 35 | 4 039 | 87 |
Gränsinspektorer ............ | 2 | — | — | — | — | — | — | 5 | — | 21 | — | 26 | — |
Öfveruppsyningsmän......... | 8 | 354 | 5° | 3.760 | 80 | 67 | — | 9 | 68 | 77? | — | 4.968 | 98 |
Uppsyningsman............... | 7 S | 2.059 | — | 25.096 | 62 | 463 | — | 1.361 | 23 | 4.244 | 15 | 33.224 | — |
Vaktmästare........-............ | 524 | 6.986 | 41 | 23 107 | 21 | 79.081 | 65 | 2-273 | 38 | 6.789 | 13 | 118.237 | 78 |
Kammarvaktmästare _________ | 11 | 3 | — | — | — | — | — | 38 | 07 | 29O | — | 331 | 07 |
Roddare ........................ | 53 | 1.2/2 | 44 | 3 558 | 68 | 4.960 | ''7 | 24 | 42 | ''57 | 64 | 9.973 | 35 |
Kustbevakningsförman ...... | 1 | — | - | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
Jaktuppsyningsmän ......... | 40 | 27 | - | 32 | — | — | — | 486 | 5° | 492 | 84 | 1.038 | 34 |
Kustuppsyningsmän ......... | 64 | 91 | 50 | 127 | 5° | 15 | — | 210 | 57 | 754 | — | 1.198 | 57 |
Kustvakter ..................... | 37 | ”5 | - | 452 | 75 | 20 | — | IOO | l6 | 252 | 50 | 940 | 41 |
Kustroddare .................. | 264 | 736 | — | 302 | 28 | 102 | 5° | 255 | 66 | 359 | 49 | 1.755 | 93 |
Gränsöfveruppsyningsman | 1 | — | — | — | — | — | — | 601 | — | — | — | 601 | — |
Gränsuppsyningsmän ..... | 4 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
Gränsridare..................... | 135 | — | — | 4 | 79 | — | — | 1-365 | 67 | 28 | 50 | 1.398 | 96 |
Summa | 1-555 | 14.065 | 77 | 121.410 | 27 | 102.869 05 | 30.830 | 40 | 61.75417 | 330.929 | 66 |
238-345: °9
92.584: 5
371
Noter till tabellerna rörande extra inkomster.
1) Utgöres hufvudsakligen af ersättning för klarering å öfvertid.
2) Häraf enligt ackord 1.195 kronor för klarering, ett slags inkomst, som, anmärker tullkammaren (i Trelleborg),
är af beskaffenhet att till väsentligaste del bortfalla vid statens öfvertagande af järnvägs- och ångfärjeförbindelsen
med Tyskland.
3) För den ene tjänstinnehafvaren hufvudsakligen ersättning för klarering å öfvertid. För den andre, hvilken
uppburit de ’ såsom högsta inkomstbelopp upptagna 2.480 kronor, utgör ungefär hälften däraf sådan ersättning; återstående
delen hade, enligt hvad tullkammaren (i Lysekil) sedermera upplyst, egentligen bort hänföras till inkomst af
bestyr, som utförts i omedelbart sammanhang med tjänstgöringen i tullverket.
4) För den ene tjänstinnehafvaren hufvudsakligen ersättning för klarering å öfvertid. För den andre utgör
större delen af inkomsten godtgörelse för tullbehandling utom packhusområde.
5) Häraf enligt ackord 1.090 kronor hufvudsakligen för tullbehandling å öfvertid; se för öfrigt noten 2) här ofvan.
6) För två tjänstinnehafvare ersättning för invisitation å öfvertid, för de återstående hufvudsakligen ersättning
för klarering å öfvertid.
7) Hufvudsakligen ersättning för invisitation å öfvertid.
8) Hufvudsakligen ersättning för tullbehandling utom packhusområde och beträffande den ene tjänstinnehafvaren
jämväl för klarering å öfvertid.
9) Häraf enligt ackord 575 kronor för invisitation å öfvertid; se för öfrigt noten 2) här ofvan.
10) Ersättning för invisitation utom tullplats.
n) Ersättning för försegling af brännvinskärl. Detta slags inkomst har sedan oktober månad 1907 upphört.
12) Utgöres hufvudsakligen af lösen.
13) Häraf 4.698 kronor auktionsprovision. I vanliga fall är, uppgifver tullkammaren (i Nyköping), detta slags
inkomst så godt som ingen.
14) Häraf 900 kronor ersättning jämlikt § 14 aflöningsreglementet för tullbehandling af passagerareffektor
å öfvertid.
15) Häraf åt enhvar af tjänstinnehafvarne, kammarskrifvare vid packhusinspektionen i Stockholm, 600 kronor
i ersättning för tullbehandling af passagerareffekter å öfvertid.
10) Beslagareandel. Tullkammaren i Haparanda anmärker: »Som följd af den under sista åren i starkt aftagande
stadda ololliga varuinförseln vid härvarande riksgräns torde med all sannolikhet beslagsandelar hädanefter
komma att uppgå till endast en ringa del af hvad 1907 års utdelningar visa, hvilka härleda sig från beslag, gjorda
under åren 1905 och 1906.»
n) Ersättning för uppbörd af hamnafgifter.
18) Ersättning af postmedel för bestridande af vissa i förening med postpakettrafiken från utlandet förekommande
postala göromål.
19) Ersättning för uppbörd af hamnafgifter åt sju kontrollörer och för skötande af packhuskarlslags räkenskaper
åt en kontrollör.
2°) Ersättning af postmedel (se noten 18) här ofvan) åt en kammarskrifvare. I öfrigt ersättning för uppbörd
af hamnafgifter.
21) Häraf 500 kronor i ersättning för expeditionslokal och bostad såsom tillförordnad tullstationaföreståndare.
47