Till herrar Riksgäldsfullmäktige (Statens offentliga utredningar 1912:9)

Till herrar Riksgäldsfullmäktige.

Genom skrifvelse af den 4 maj 1911 hafva herrar Riksgäldsfullmäktige
uppdragit åt undertecknade att på grund af Riksdagens skrifvelse den
25 april 1911 såsom kommitté verkställa utredning med afseende å planen
och omfattningen samt kostnaderna för utgifvande på svenska språket af
en samling gällande grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar
i främmande länder i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den
framställning, som härutinnan gjorts i en vid 1911 års Riksdag inom
Första kammaren väckt motion nr 22, samt att till herrar Riksgäldsfullmäktige
inkomma med förslag. Som kommitténs sekreterare har tjänstgjort
filosofie kandidaten Einar J:son Thulin.

Kommittén sammanträdde första gången den 28 maj 1911 och har
sedan haft öfverläggningar den 15 oktober, 19 november och 18 december
1911 samt den 24 mars 1912, då arbetet afslutades.

Kommitterade hafva ansett sig till en början böra lämna en kort
redogörelse för

I. Pa främmande språk utgifna författningssamlingar.

Som åt motionären vid 1911 års riksdag påpekats, föreligga på
främmande språk åtskilliga samlingar af grundlagar och andra författningar
af konstitutionell natur. Den senast utgifna af dessa samlingar

är tredje upplagan af F. R. Dareste, Les constitutions mödernes (Paris
1910). Arbetet inledes med en redogörelse för författningslifvets allmänna
utveckling, till hvilken ansluter sig bibliografiska uppgifter rörande
dittills utkomna samlingar af konstitutionella författningar. I inledningen
påpekas, att man i fråga om en författningspublikation har att välja
mellan två väsentligt olika sätt för utgifvandet. Antingen kan man aftrycka
i kronologisk ordning alla konstitutionella författningar, som tid
efter annan antagits i ett land, tillsammans med dem kompletterande
konstitutionella stadgar (lois modificatives), eller också kan man utgifva
blott gällande författningar i deras ursprungliga lydelse, med tillägg
af de förändringar, som kunna vara genomförda, men utan upptagande
af sådana kompletterande bestämmelser. Den förra utgifningsmetoden
bär det felet att leda till vidlyftigheter; det fordras ett ansenligt antal
volymer, af Indika största delen endast skulle hafva ett ofta mycket begränsadt
historiskt intresse. Upplysningar af praktiskt intresse rörande
gällande lagstiftning i allmänhet — det enda som många begära_ af ett
arbete af denna natur — skulle så att säga ligga inkapslade i detta
historiska material. Det andra utgifningssättet har tillämpats af Dareste,
dock med någon ändring. Då alla de författningar, som icke äro gällande,
hafva uteslutits, har utgifvaren i stället under namn af historiska
uppgifter (notices historiques) före hvarje lands författning lämnat en
kort redogörelse för landets konstitutionella historia.

Alla texter äro utgifna på franska. För många mindre betydande
länder äro emellertid ej några grundlagstexter i arbetet medtagna, utan
finnas för dessa länder endast de ofvannämnda historiska uppgifterna.
Under grundlagstexten äro vissa upplysningar lämnade i form af noter.
Dessa innehålla dels hänvisningar till gällande politisk och administrativ
lagstiftning, dels anmärkningar rörande ändrad eller upphäfd lydelse i
fråga om texterna (modifications et abrogations de textes), dels ock
slutligen uppgifter i vissa hänseenden rörande valbestämmelserna. Kritiska
anmärkningar förekomma ingenstädes. I allmänhet äro texterna
fullständigt återgifna; i ett begränsadt antal fall har detta dock ej skett,
utan vissa paragrafers innehåll i korthet angifvits inom klammer.

Af författningarna hafva blott medtagits sådana, som äro af grundlags
natur. Öfversättningarna hafva med undantag för de turkiska och
japanska författningarne ägt rum från grundtexten, och hvarje främmande
uttrjmk, som icke har sin exakta motsvarighet i ett franskt ord,
har angifvits inom parentes.

Efter hvarje lands författning följer en specialbibliografi med uppgift
dels på publikationer, som innehålla de officiella texterna, såväl af de

gällande författningarna som af förut gällande, dels på viktigare författningskommentarier,
dels på arbeten, som röra den konstitutionella
historien.

Utom inledningen och den allmänna bibliografien, som inrjmmes på
23 sidor, upptaga grundlagstexter, historiker och specialbibliografi 1,522
sidor, fördelade på två volymer i oktav (167 x 94). Härtill kommer
sakregister på 20 sidor. 1 första volymen inrymmas de central- och
vesteuropeiska staternas författningar, börjande med Frankrike, England
o. s. v. i geografisk ordning, i andra volymen de nord- och osteuropeiska
staternas samt de utomeuropeiska ländernas författningar. 1 allmänhet
äro författningarna för kolonierna fogade till moderlandets författning
med undantag för England.

Den af P. Posener år 1909 utgifna grundlagssamlingen »Die Staatsverfasmngen
des Er dhalls)'') är till planläggning och utförande helt olika
Dareste’s Constitutions mödernes. Publikationen innehåller dels författningar
för viktigare stater, i allmänhet med korta inledningar och litteraturuppgifter,
dels för mindre viktiga stater kortare upplysningar om
författningen. På grund af att arbetets utgifvande ägt rum under medverkan
i stor utsträckning af sakkunnige från olika länder, har publikationen
icke en så enhetlig karaktär som Dareste’s Constitutions. I vissa
fall äro författningarna öfversätta till tyska språket, i andra fall äro texterna
utan vidare återgifva på grundspråket, såsom t. ex. för Sverige,
Belgien, Frankrike, de engelska kolonierna, och de flesta amerikanska
stater. För att fullt kunna utnyttja ifrågavarande publikation behöfvas
insikter i ej mindre än sex olika språk.

Arbetet omfattar 1,435 sidor i kvart i tillsammans eu volym. Författningarna
följa i bokstafsordning efter ländernas namn på tyska inom
hvarje världsdel.

Betydligt mindre till omfånget än de båda förut nämnda är den af
Walter Fairleigh Dodd år 1909 utgifna publikationen Modern Constitutions
(2 volymer) och innehåller denna samling författningarna endast
för ett utvaldt antal stater. Liksom Dareste har Dodd för hvarje land
eu kortare historisk-konstitutionell redogörelse, hvarvid han dock läst
mindre afseende vid statsrättshistorien, än hvad Dareste gjort. Jämförelsevis
fylliga bibliografiska uppgifter hafva meddelats. Samtliga författningar
äro återgifna i engelsk öfversättning. Förklarande noter förekomma
däremot sparsamt. Publikationen inledes med en allmän statsrättslig
bibliografi.

Arbetet omfattar 686 sidor (190 x 103 mm.) i två volymer i oktav.
Det i jämförelse med ofvannämnda publikationer ringa sidoantalet och

mera spatiösa trycket bär möjliggjorts därigenom, att endast vissa länders
författningar medtagits, nämligen för Argentina, Australien, Österrike
och Ungern, Belgien, Brasilien, Canada, Chile, Danmark, Frankrike,
Tyskland, Italien, Japan, Mexico, Nederländerna, Norge, Portugal, Ryssland,
Spanien, Sverige, Schweiz och Förenta staterna. Författningarna
följa i bokstafsordning efter ländernas engelska namn. Ett utförligare
systematiskt register är ägnadt att underlätta användandet af publikationen.

För den af P. Sveistrup utgifna publikationen »Bestaaende Forfatningslove,
Valglove og Forretningsordener i forskjellige Lande» har motionären
vid 1911 års riksdag redan lämnat en redogörelse i vissa afseenden.
Samlingen är till planläggning och utförande i flere hänseenden
olik de förut nämnda publikationerna, och hafva i densamma ej
blott medtagits grundlagar i egentlig mening, utan öfverhufvud alla sådana
lagar, som reglera staternas författningsförhållanden, äfven om de
icke kallas grundlagar eller fordra särskilda noggranna former för ändring.
Däremot äro lagar, hvilka icke utan vidare kunna anses vara
grundlagar i materiell mening, fastän de hafva formell grundlags natur,
ur publikationen uteslutna; sålunda den svenska tryckfrihetsförordningen.
Samlingen kan därför sägas omfatta grundlagarna och de konstitutionella
stadgarna i ett antal stater. För Sverige finnes bl. a. instruktionen
för justitieombudsmannen. I allmänhet äro vallagarna fullständigt
återgifna. För lagarna rörande den kommunala rösträtten lämnas vanligen
redogörelser i noter, såvida rösträtten ligger till grund för valen
till representationerna eller någon del däraf. De parlamentariska arbetsordningarna
äro jämväl intagna i samlingen, i regel fullständigt för den
afdelning af representationen, som motsvarar vår Andra kammare.

Till texterna äro fogade noter, innehållande utom lagar, som utgöra
komplement till författningstexten, jämväl sådana faktiska upplysningar,
som erfordras för att fullt förstå sj kifva texterna. Alla texter
äro återgifna på danska och i allmänhet fullständigt.

Publikationen är fördelad i 4 volymer i stor oktav (220 x 139 mm.)
med tillsammans 1,348 sidor författningstext och 39 sidor realregister
i tvåspaltigt tryck. Staterna äro ordnade geografiskt.

Den enda hittills utgifna samling, som omfattar enbart de parlamentariska
arbetsordningarna, är Moreau och Delpech: Les reglemente des
Assemblées législatives. I publikationen återgifvas arbetsordningarna på
franska för ett valdt antal länder. Arbetsordningarna för hvarje land
föregås vanligen af ett utdrag af de ställen i grundlagen, som röra

representationen. Noter förekomma mycket sparsamt. Staterna äro uppställda
i bokstafsordning.

Publikationen omfattar 2 volymer i oktav (168 x 90 mm.) på tillsammans
1,348 sidor författningstext och 76 sidor register. Häraf upptaga
arbetsordningarna för det engelska parlamentet 280 sidor.

I senaste upplagan af Dareste’s Constitutions finnes uppgifvet, att i
Frankrike för närvarande förberedes utgifvande af en samling vallagar.
Hittills har denna emellertid icke utkommit i bokhandeln.

Kommitterade hafva härefter tagit under öfvervägande frågan om

II. Ben planerade samlingens omfattning, uppställning och utgifvande.

Af den lämnade redogörelsen för en del modernare, på främmande
språk utgifna samlingar af grundlagar och andra författningar af konstitutionell
innebörd framgår, att tre af dessa samlingar blott innehållit
vederbörande staters grundlagar, en vissa staters parlamentariska arbetsordningar,
och slutligen en såväl grundlagar som åtskilliga konstitutionella
författningar.

I den skrifvelse, hvarigenom 1911 års riksdag uppdrog åt Fullmäktige
i riksgäldskontoret att verkställa utredning rörande utgifvande
af en samling konstitutionella författningar, afsågs att denna skulle omfatta
såväl grundlagar som vallagar och parlamentariska arbetsordningar
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den framställning som härutinnan
gjorts i den vid årets riksdag inom Första kammaren väckta motionen
n:r 22. I denna motion föreslogs, att den ifrågasatta samlingen närmast
skulle komma att blifva af samma beskaffenhet som den ofvan återgifna
af Sveistrup redigerade.

I densamma finnas följande stater representerade: i första delen
Danmark, Norge, Sverige, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Tyska
riket, Preussen; i andra delen Österrike (jämte erkehertigdöme! Österrike
ofvan Enns), Ungern, Schweiz (jämte Ziirich, Gflarus och Freiburg),Italien;
i tredje delen Storbrittanien och Irland; samt i fjärde delen Förenta
Staterna (jämte Massachusetts, New York och Illinois), Canada, Australien
och Viktoria.

Vid den granskning, som kommittén företagit, har kommittén funnit,
att i fråga om grundlagarna dessa stater böra bli representerade i den
ifrågasatta samlingen, men att därutöfver äfven grundlagarna för några
andra stater böra medtagas. Detta därför att, sedan den Sveistrupska
editionen utgafs, nya författningar tillkommit i Ryssland och Japan,

hvar]ämte Turkiets endast på papperet bestående författning efter revision
börjat tillämpas; och äfven om dessa staters kultur i viss mening
ej kan anses vara för oss likvärdig med de vesteuropeiska staternas,
har kommittén funnit deras författningar förtjänta att medtagas såsom
typer. Jämsides med Rysslands författning bör äfven den finska författningen
återgifvas. Jämväl bör i den planerade samlingen medtagas den
Sydafrikanska unionens författning, som tillkommit efter utgifvandet af
Sveistrups Forfatningslove. I ännu ett afseende torde emellertid efter
kommitténs mening den plan, som legat till grund för den Sveistrupska
samlingen, böra utvidgas, så att flere representanter för såväl den romanska
som den balkanslaviska statsvärldens författningar, än hvad
som skett i denna samling, komma att återgifvas. Kommittén anser
sålunda, att å ena sidan Spanien, Portugal och Rumänien, å andra sidan
Serbien, Bulgarien och Grekland böra vara i samlingen representerade;
sistnämnda stat äfven såsom typ för ett fullt genomfördt enkammarsystem.
I den Sveistrupska samlingen är bland de tyska staterna endast
Preussen representeradt; kommitterade hafva emellertid ansett att samtliga
de fyra konungarikena Preussen, Bayern, Sachsen och Wiirtemberg
böra medtagas, då dessa staters författningar i flere hänseenden uppvisa
skiljaktigheter.

Ett strängare urval synes kunna göras i fråga om de stater, hvilkas
vallagar och parlamentariska arbetsordningar blifva representerade i den
ifrågasatta samlingen. Vid en granskning af desamma har kommittén
funnit, att de vallagar och arbetsordningar, som äro återgifna i den
Sveistrupska editionen, blott med vissa modifikationer böra medtagas
äfven i den nu planerade samlingen. Först och främst torde det sålunda
ej alltid vara behöfligt att återgifva båda kamrarnas arbetsordningar;
vid återgifvande af arbetsordningen för den ena kammaren kunna
i texten eller i noter afvikelserna i den andra kammarens arbetsordning
angifvas. Vidare torde vallagarna och arbetsordningarna för Ungern
kunna ur samlingen uteslutas, men däremot böra vallagarna för Ryssland
och Finland samt Sachsen medtagas, den sistnämnda på grund af dess
säregna statsrättsliga intresse.

Följande staters vallagar skulle sålunda i samlingen återgifvas, nämligen:
Norges, Danmarks (begge tingen), Hollands (begge kamrarna), Belgiens
(begge husen), Tyska rikets, Preussens (Abgeordnetenhaus), Sachsens
(andra kammaren), Österrikes (Hans der Abgeordneten), Rysslands, Finlands,
Italiens (deputeradekammaren), Frankrikes, Englands underhus,
Förenta Staternas och Schweiz (nationalrådet).

Följande staters parlamentariska arbetsordningar skulle i samlingen

återgifvas, nämligen: Norges, Danmarks (begge tingen), Hollands (begge
kamrarna), Belgiens (begge linsen), Tyska riket, Preussens (begge husen),
Österrikes (Haris der Abgeordneten), Frankrikes (begge kamrarna), Englands
(on public business för begge husen), Förenta Staternas (begge
husen) och Schweiz (nationalrådet).

Den granskning, som kommittén verkställt af ifrågavarande författningar,
har gifvetvis ej varit af den mera djupgående natur, som vid
en öfversättning i och för deras utgifvande måste ske. Då det vid denna
detaljerade granskning måhända skulle kunna visa sig, att några af de af
kommittén föreslagna författningarna lämpligen kunna ur samlingen uteslutas,
eller att deras afvikelse!'' i vissa hänsenden från en viss typ lika
väl skulle kunna i noter angifvas, har kommittén funnit sig böra förorda,
att utgifvaren af den ifrågasatta samlingen må äga frihet till jämkningar
i den af kommittén här ofvan angifna grundplanen såväl i fråga om själfva
urvalet som ifråga om den omfattning, hvari respektive stater skulle
representeras. Fri pröfningsrätt bör gifvetvis tillkomma utgifvaren i
fråga om sådana författningar, som under utgifningstiden tillkomma.

Utom grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar förekomma
jämväl i den Sveistrupska samlingen andra författningar af konstitutionell
natur, som antingen innebära ett närmare utförande af någon i
konstitutionen angifven princip eller äro ägnade att belysa ett visst grundlagsstadgandes
innebörd. Till det förra slaget af författningar äro att
räkna lag om regeringens utöfning i händelse af konungs sjukdom, omyndighet
och bortovaro i Danmark, ministeransvarighetslagen i Nederländerna,
lag om statsrevision i Belgien o. s. v.; dessa författningar
hafva af Sveistrup i allmänhet i texten återgifvits. Till det senare
slaget af författningar äro att räkna de kommunala rösträttsbestämmelserna
i länder, hvilkas representation i ett eller annat afseende därmed
äger sammanhang; i allmänhet har Sveistrup återgifvit det hufvudsakliga
innehållet af sådana författningar i noter.

Ehuruväl det hade varit önskligt, att dylika lagar, såsom ägnade att
belysa egendomligheter i resp. länders författningar, hade kunnat i texten
återgifvas, har kommittén icke kunnat af utrymmesskäl förorda deras
mera fullständiga intagande i texten. Däremot böra de i form af noter
kunna i hufvudsak omnämnas eller refereras, på sätt som skett i Dareste’s
Constitutions. Hänvisningar kunna i dessa noter göras till resp. staters
författningssamlingar eller till andra texter, där dessa lagar äro ordagrannt
återgifna. Då de viktigare ländernas författningssamlingar finnas
i Riksdagens bibliotek, hafva de personer, som så önska, möjlighet att
å ifrågavarande bibliotek få del af de konstitutionella författningarna,

hvilka, om de intoges i samlingen, måhända skulle minska dess praktiska
användbarhet och i hvarje fall i hög grad inkräkta på utrymmet.

Med hänsyn till den engelska författningens säregna och från öfriga
staters författningar afvikande karaktär af till större delen oskrifven rätt
har kommittén tagit frågan om dess återgifvande i samlingen under
särskild t öfvervägande. Den Sveistrupska editionen har ägnat densamma
en ingående uppmärksamhet — hela tredje delen, sammanlagdt 463
dubbelspaltiga sidor, gäller den brittiska statsordningen ■— och de flesta
konstitutionella författningarna ända från medeltiden hafva återgifvits.
Dessutom finnes fogad till författningssamlingen en framställning af den
engelska statsordningens historiska utveckling och af gällande statsrätt.
Dareste har däremot blott återgifvit de viktigaste författningarna (magna
charta, bekräftelsen därå 1297, stata tum de tallagio non concedendo,
petition of right, declaration of right och act of settlement). Kommittén
har funnit sig böra förorda en medelväg i detta afseende. Då

en mängd af de i den Sveistrupska editionen intagna lagarna och

statuterna m. in. i allmänhet hafva nästan blott historiskt intresse,
och då de äro tillgängliga för den, som mera ingående vill stu dera

den engelska statsrätten, såväl i Sveistrups som i andra samlingar,
har kommittén med hänsyn till de praktiska behof, som den
ifrågasatta samlingen främst afser att fylla, ansett sig böra förorda, att
blott de viktigaste författningsurkunderna, nämligen de af Dareste återgifna
jämte de senaste vallagarna samt öfver- och underhusets arbetsordningar
för allmänna angelägenheter0) i samlingen intagas. Härtill
bör efter kommitténs mening fogas en kort framställning af gällande
engelsk statsrätt, då utan densamma författningstexten har föga värde
för lekmannen.

I åtskilliga under de senare åren på främmande språk utgifna lagtexter
för internationellt bruk har man bredvid öfversättningen jämväl
intagit texten på originalspråket. Emot ett sådant förfaringssätt vid
här ifrågavarande publikation talar främst det skälet, att utrymmet
därigenom starkt kommer att tagas i anspråk, och att i följd häraf samlingens
lätthandterlighet kommer att minskas. Då det emellertid icke
blott ur teoretiska utan äfven ur praktiska synpunkter är önskvärdt, att
vid uppkommande tveksamhet eller tvist i viktigare fall om den råtta

*) Såväl öfverhuset som underhuset hafva hvar för sig två olika arbetsordningar nämligen
dels för de allmänna angelägenheterna (public business), dels för den lokala och enskilda lagstiftningen
(loeal and personal bilis) och judicielia ärenden (judicial business). Utom den lagstiftningsmakt,
som vanligen tillkommer eu folkrepresentation, har det engelska parlamentet
vidsträckta befogenheter såväl i fråga om meddelande af dispenser, koncessioner, naturalisation
m. m. som ock beträffande ekonomisk och administrativ speciallagstiftning.

betydelsen af ett stadgande eller ett uttryck originaltexten finnes lätt
tillgänglig, har kommittén ansett sig böra förorda att åtminstone de
viktigaste staternas grundlagar finnas i original intagna i samlingen;
och får kommittén därför föreslå, att Tyska rikets, Preussens, Österrikes’
Belgiens, Frankrikes, Schweiz’ och Förenta staternas grundlagar samt vissa
viktigare engelska texter på detta sätt medtagas i samlingen. Kommittén
har härvid icke förbisett, att, särskildt med hänsyn till lättheten att
jämföra original och öfversättning, det kunde vara lämpligt, att, såsom
i modernare editioner är regel, detta skedde i form af parallelltexter. För
sådant fall skulle bägge texterna tryckas med samma stil. Då emellertid
ett icke obetydligt utrymme vinnes, om originalen tryckas med mindre
stil, har kommittén ansett sig böra förorda, att originaltexterna fogas som
bilaga till resp. staters författningar på sätt som kommittén nedan
kommer att angifva.

I likhet med hvad som ägt rum i Dareste’s Constitutions, har det
synts kommittén lämpligt, att hvarje stats författningstexter föreginges
af en kortare inledning rörande tidigare statsskick och konstitutionella
författningar. För det praktiska behofvet torde denna anordning vara
fullt tillräcklig, och om hänvisningar göras till de samlingar, där äldre
författningar äro återgifna, torde den nu ifrågasatta grundlagssamlingen
äfven kunna med fördel användas för vetenskapliga ändamål.

Sådana historiska uppgifter har kommittén ansett sig för fullständighetens
skull böra förorda jämväl ifråga om de stater, hvilkas författningar
icke skulle komma att i samlingen återgifvas. Så har skett
i Darestes Constitutions och Poseners Staatsverfassungen. Det ökade
utrymme, som dessa historiska uppgifter skulle komma att taga i anspråk,
torde väl försvara sig icke blott ur det vetenskapliga studiets
synpunkt utan äfven för praktiska ändamål.

I den framställning, som föranledde 1911 års riksdags skrifvelse i
detta ämne, har motionären föreslagit, att till författningstexterna för
hvarje stat skulle såsom efterskrift fogas en summarisk redogörelse för
hufvuddragen af konstitutionell praxis i vederbörande land (t. ex. ministrarnas
juridiska och politiska ansvar, riksdagsupplösningar, riksbudgetens
uppställning) samt statsrättsliga konflikter (t. ex. i Preussen
1862—66 och Danmark 1885—94) och reformfrågor på dagordningen
(t. ex. rösträttsförslagen i Preussen och Ungern) jämte partiuppställningen
därvid. Efter motionärens mening skulle en sådan redogörelse
vara i synnerligt hög grad ägnad att öka intresset för publikationen
och utvidga dess läsekrets.

Kommittén, som noga öfvervägt motionärens förslag, har väl funnit
detsamma vara förtjänt af beaktande. Emellertid har kommittén ansett
de af motionären föreslagna redogörelserna i vissa afseenden mera falla
inom området för den statsrättsliga och historiskt-politiska framställningen,
än höra till en på riksdagens initiativ utgifven samling författningstexter.
Kommittén vill vidare framhålla, att motionärens förslag
ej torde kunna genomföras, utan att såväl kostnaden för arbetet
skulle väsentligt förhöjas som utgifningstiden för detsamma ej obetydligt
komma att förlängas — något som enligt kommitténs mening
ej kan anses önskvärdt. Det kunde ock befaras, att den fullständiga
objektivitet, som i ett arbete af detta slag måste förutsättas, skulle
kunna äfventyras, om samlingen komme att omfatta sådana redogörelser
i politiska frågor, hvilka svårligen kunna frigöras från subjektiva
omdömen. Likväl anser kommittén, att de af motionären framhållna
synpukterna kunna i visst afseende tillgodoses. Enligt kommitténs
mening skulle det vara värdefullt, om vissa upplysningar kunde
för viktigare fall vidfogas texten, särskilt sådana, som vore ägnade att
klargöra, hur den konstitutionella praxis utvecklat sig i annan riktning
än det skrifna lagbudet synes gifva vid handen, men det har synts
kommittén lämpligare, att de härför erforderliga upplysningarna meddelas
i noter under resp. texter.

i likhet med hvad som skett i flere af de moderna grundlagseditionerna
har det synts kommittén önskvärdt, att bibliograflska uppgifter
lämnades dels rörande författningssamlingar och allmänt statsrättslig
litteratur dels ock rörande den speciella litteraturen för hvarje
land, och torde såväl de af Dareste som af Dodd utgifna publikationerna
därvid kunna tjäna till ledning. För att underlätta samlingens
användande får kommittén förorda att ett utförligt realregister upplägges
efter verkets fullbordande och tillfogas sista häftet.

Af den förut lämnade redogörelsen för åtskilliga hittills utgifna
författningssamlingar framgår, att staterna uppställts antingen i alfabetisk
eller geografisk ordning. Kommittén har ej funnit något af dessa
förfaringssätt tillfredsställande. Med den alfabetiska ordningen blir det
visserligen lätt att »slå i» samlingen, men den mekaniska uppställningen
leder vid arbetets utgifvande, hvithet kommittén tänkt sig skola ske
häftesvis, till att länder med vidt skilda författningsförhållanden sammanföras
i samma häfte. Samma invändning kan göras mot den geografiska
uppställningen, hvilken dessutom är otillfredsställande ur andra
synpunkter. Efter kommitténs mening böra såvidt möjligt författningar
af ungefär samma statsrättsliga eller allmänt kulturella typ töras till -

sammans med hvarandra i hvarje häfte — härigenom blir det också
lättare för den, som begagnar sig af samlingen, att finna sig tillrätta i
densamma. Uppställd efter denna systematiska princip skulle publikationen,
såsom kommittén förslagsvis tänkt sig, omfatta sju häften med
staterna i följande ordning:

Häfte 1. Norge, Danmark, Nederländerna och Belgien.

Häfte 2.

Häfte 3.

Häfte 4.

Häfte 5.

Grekland.

Häfte 6.

Häfte 7.

England med kolonier.

Förenta Staterna och Schweiz.

Tyska riket och tyska stater.

Österrike och Ungern, Serbien, Bulgarien, Turkiet och

Frankrike, Italien, Rumänien, Spanien och Portugal.
Ryssland, Finland och Japan jämte register.

De stater, hvilkas författningar icke i arbetet komma att medtagas,
men hvilka blifva representerade genom historiska uppgifter, böra antingen
inpassas i ofvan stående system efter de stater, hvilka kunna
anses stå dem närmast, eller intagas i sista häftet.

För de stater, hvilkas författningar i samlingen komma att återgifvas,
bör texten ordnas på så sätt, att den historiska inledningen jämte
bibliografi sättes först, hvarefter följa de egentliga grundlagarna, vallagen
och de parlamentariska arbetsordningarna med förklarande och
kompletterande noter samt slutligen eventuellt originaltexten.

I fråga om arbetets typografiska utseende har kommittén stannat
vid att vilja förorda det format (stilyta 176x102 mm.) och de stilar
samt mellanslag, som användts i den af doktor K. Hagman år 1902
utgifna handboken »Sveriges grundlagar». Med den större stilen (grof
corpus) skulle själfva författningen tryckas, med mellanstilen (fin corpus)
historisk inledning, vallag och arbetsordning och slutligen med den
mindre stilen (petit) noter, bibliografi och originaltext.

Samlingens utgifvande har kommittén ansett lämpligast böra anförtros
åt en af Riksgäldsfullmäktige utsedd fackkunnig person, som ensam
skulle hafva ansvaret för detsamma. Denne kan, om så befinnes behöfligt,
utse eu fast medarbetare, hvilken tillika skulle tjänstgöra som
utgifvarens sekreterare för utförande af löpande arbete såsom korrespondens
m. m. För verkställande af öfversättningar har utgifvaren frihet
att anlita härför lämpliga personer.

Slutligen har kommittén anställt följande

III. Kostnadsberäkningar.

I afseende å redaktionskostnaderna hafva i brist på nödig erfarenhet
rörande samlingar af denna natur vissa svårigheter yppat sig att ernå
mera exakta resultat. I motionen vid 1911 års riksdag beräknades
öfversättare- och författarehonorar till 100 kr. pr 16-sidigt ark och
redaktionskostnad till 75 kr. pr ark eller sammanlagdt 175 kr. pr ark.
Denna beräkning, som var gjord under förutsättning, att särskilda efterskrifter,
på sätt motionären föreslagit, skulle inflyta i samlingen, har
kommittén funnit vara något för hög. Efter de upplysningar, som
kommittén införskaffat, torde öfversättningsarvodet i medeltal kunna beräknas
till 50 kr. pr ark — öfversättningar af t. ex. de ryska, japanska,
turkiska och grekiska författningarna torde ej behöfva ske direkt från
originalspråket, i den mån de finnas i goda öfversättningar på något af
de stora kulturspråken. Redaktions- och författarearvode har kommittén
ansett böra beräknas till 100 kr. pr ark.

Beräkningarna rörande kostnaderna för den litteratur, som för samlingens
redigering beliöfver anskaffas, hafva i följd af sakens natur måst
blifva synnerligen approximativa. På frågans nuvarande stadium kan
nämligen omfånget af den för utgifningen nödvändiga litteraturen svårligen
fastställas; under utgifningen tillkomma gifvetvis också arbeten,
som böra anskaffas. Utom den litteratur, som torde kunna kostnadsfritt
anskaffas genom utrikesdepartementets bemedling eller möjligen genom
byte emellan Riksdagens och främmande folkrepresentationers bibliotek,
torde ytterligare litteratur behöfva anskaffas, för hvilken kostnaden, med
ledning af upprättade förteckningar, beräknats till omkring 2,000 kronor.
Ofriga med utgifvandet förenade kostnader (expensmedel m. m.) och
oförutsedda utgifter har kommittén beräknat till högst 3,000 kronor.
Litteratur- och öfriga extra utgifter skulle sålunda i allt uppgå till 5,000
kronor. När samlingen föreligger färdig bör den för utgifvandet anskaffade
litteraturen, såsom motionären förutsatt, öfverlämnas till Riksdagens
bibliotek.

För fastställande af tryckningskostnaderna har kommittén infordrat
anbud från tre tryckerier, belägna i olika delar af riket, af sådan kapicitet
att de tillfredställande kunna utföra arbetet. De infordrade anbuden,
som skulle afse olika slag träfritt papper för en upplaga af 2,000, 3,000
och 4,000 exemplar i det format och med de stilar, som af kommittén
förordats, hade följande prisuppgifter för 16-sidigt ark:

Boktryckeri.	Papper å	2,000 ex.	3,000 ex.	4,000 ex.
1	10	kr.	pr.	1,000 ex. å lö sidor		60: 50	73: —	85: 50
A. \|	14	»	»	)) » » » »		68: 50	85:-	101: 50
1	19	»	))	)) )) » )) »	(lumppapper)	78:50	100: -	121:50
B.	11	»	»	» » )) )) ))		67:02	84: 50	101: 74
f	10	..	))	)) )) )) )> »		78: —	94:-	110: —
C.	11:50	))	»	)» )) )) » ))		81:-	98:50	116:-
	12: 50	»	»	)> )) » » ))		83: —	101:50	120: —
1	14	)>	»	)> )) )) » »	(lumppapper)	86: —	106: —	126: —

Dessutom skulle förhöjning för sättning med de finare stilarna beräknas
pr. hel sida

hos boktryckeriet A för fin corpus 0,60 kr., för petit 1,50 kr.

)) )) B :» » » 0,24 )) )) )) 1,22 »

)) )) C )) )) » 0,80 » )) )) 1,70 ))

Kommittén har låtit undersöka de papperssorter, å hvilka anbud
ingifvits och hafva desamma befunnits vara träfria.

Af ofvanstående framgår, att det lägsta inlämnade anbudet är från
boktryckeriet A för 2,000 ex. på 60,50 kr. pr. ark grof korpus, 70,10
kr. pr. ark fin corpus och 84,50 pr ark petit.

Inom kommittén hafva verkställts ingående beräkningar rörande
omfånget af den ifrågasatta samlingen. Kommittén har därvid utgått
från att författningstexterna skulle upptaga i svensk öfversättning samma
utrymme, som i några af de redan utgifna handböckerna. Grundlagarna
äro sålunda beräknade efter Dareste’s Constitutions, vallagar och parlamentariska
arbetsordningar efter Sveistrups Forfatningslove och Moreau-Delpechs
Reglements; för det fall, då resp. författningar ej funnits
återgifna i någon af de nu nämnda publikationerna, hafva de eftersökts
i andra publikationer. Det utrymme, författningarna upptaga i dessa
samlingar har sedan evalverats genom beräkningar angående medeltalet
bokstäfver pr. sida till det utrymme de skulle upptaga i det af kommittén
förordade formatet. Härvid har dock det utrymme, som upptagits af
noter i resp. samlingar, ej särskildt för sig evalverats till det utrymme,
som de skulle upptaga i det svenska formatet. Nedanstående tablå framställer
det utrymme som de olika författningarna skulle upptaga:

Stat.	Grundlag.	Vallag.	Parlamen- tarisk arbets- ordning.	Original- text.	Historiska inlednin-gar och notiser.	Biblio- grafi.
Norge...........................................	25	12	17		4	2
Danmark......................................	15	30	14	—	4	2
Nederländerna...............................	36	25	28	—	2	1
Storbrittanien ..............................	16	70	43	8	6	4
Statsrätt.................................	100	—	—	—	—	—
Canada .......................................	28	—	—	—	3	1
Sydafrika......................................	18	—	—	—	4	1
Australien ....................................	22	—	—	—	4	1
Förenta staterna ..........................	24	34	45	12	4	4
tre delstater ...........................	100 *)	—	—	—	3	1
Schweiz .......................................	33	20**)	10	16	3	1
tre kantoner ...........................	70*)	—	—	—	3	1
Tyska riket...................................	26	11	19	13	4	4
Preussen ...............................	16	13	26	8	2	2
Bayern .................................	16	—	—	—	1	Va
Sachsen .................................	23	8	—	—	1	Va
Wurttemberg..........................	33	—	—	—	1	V 2
Österrike-Ungern ...... .................... Österrike (med Österrike ofvan	27	—	-*	—	4	2
Kim- .................................	28	17	25	14	3	1
Ungern ..................................	28	—	—	—	3	1
Serbien .......................................	31	—	—	—	2	Va
Bulgarien ....................................	SO**)	—	—	—	2	‘A
Turkiet........................................	19	—	—	—	2	V«
Grekland.......................................	16	—	—	—	2	72
Belgien........................................	18	64	26	9	3	2
Frankrike ....................................	9	12	43	5	6	4
Italien..........................................	15	37	22	—	4	1
Rumänien ...................................	22	—	—	—	2	Va
Spanien .......................................	15	—	—	—	2	Vä
Portugal.......................................	34	—	—	—	2	Vs
Ryssland.......................................	27	20**)	—	—	3	1
Finland .................................	38	16	—	—	3	2
Japan ..........................................	9	—	—	—	2	V»
Andra stater.................................	—	—	—	—	125	—
Summa sidor	967	389	318	85	219	44 V»

*) Då kommittén ansett det vara lämpligast att öfverlämna åt utgifvaren att bestämma hyilka delstater
(resp. kantoner) som skola i samlingen återgifvas, är denna uppgift beräknad efter det utrymme, som tre delstater
upptaga i Sveistrups Forfatningslovc.

**) Då författningen ej finnes återgifven i tillgänglig litteratur, är uppgiften i hög grad approximativ

Af den tabellariskt sammanställningen framgår, att utrymmet skulle
komma att disponeras på följande sätt:

Grundlagar ........................................	....... (med	grof korpus)	967	sidor
Vallagar .............................................	....... (med	fin corpus)	389	»
Parlamentariska arbetsordningar...........	...... ( »	» »	)	318	1>
Historiska inledningar och notiser ......	....... ( »	» »	)	219	»
Originaltexter......................................	...... ( med petit	)	85	»
Bibliografi ........................................	....... (	» »	)	45	»

2,023 sidor

Därtill kommer register c:a 3 ark (med petit)

60 ark 7 sidor

| 57 ark 14 sidor

)

| 8 ark 2 sidor

126 ark 7 sidor
130 ark.

Upplagans storlek kar af motionären vid 1911 års riksdag föreslagits till
1,500 exemplar eller samma antal, i hvilket riksdagsregistret 1867—1900
och kommittébetänkanden bruka utgå. Då den planerade samlingen på
grund af sin praktiska betydelse kan väntas erhålla större spridning har
kommittén ansett sig böra förorda att den’ tryckes i 2,000 exemplar.

Efter det förut omnämnda lägst ingifna anbudet skulle tryckningskostnaderna
ställa sig på följande sätt:

Grundlagstexter 60 ark 7 sidor å kr. 60,50 pr. ark ............ kr. 3,660: —

Vallagar, Parlamentariska arbetsordningar samt historiska

inledningar och noter 57 ark 14 sidor å kr. 70,10 pr. ark » 4,057: —

Originaltexter och Bibliografi 8 ark 2 sidor å kr. 84,50 pr. ark » 687: —

Förhöjd kostnad för noter eller Vi af 967 sidor = 242

sidor å kr. 1,50 och Vs af 707 sidor = 88 sidor å 90 öre » 442: —

Summa kronor 9,100: —

Härtill komma korrekturkostnader och andra med tryckningen förenade
kostnader samt häftning, hvadan den slutliga tryckningskostnaden
torde kunna beräknas till högst 12,000: — kronor.

Samtliga utgifter för samlingens utgifvande skulle sålunda belöpa sig till

Redaktionskostnader 130 ark å 150 kr. ark......... kr. 19,500: —

Tryckningskostnader .................................................. » 12,000: —

Litteraturanskaffning och extra utgifter ............... » 5,000: —•

Summa kr. 36,500: —

Ehuru visserligen kostnaden per ark af kommittén anslagits till
något lägre belopp än som skett i motionen, öfverstiger denna slutsiffra
den af motionären beräknade kostnaden med 1,500 kronor, beroende därpå
att samlingen enligt kommitténs beräkningar skulle blifva 30 ark
större än hvad motionären antagit.

Distribueringen af samlingen torde lämpligast böra öfverlämnas åt
den firma, som erhåller i uppdrag att trycka densamma.

Kommittén vill framhålla önskvärdheten af att samlingen kunde
snabbt utgifvas. Af motionären vid 1911 års riksdag ifrågasattes en utgifningstid
af 3 år men detta under förutsättning att ofvan omförmälta
efterskrifter skulle medtagas. Då denna förutsättning bortfaller, tror sig
kommittén hafva anledning att hoppas på en sådan tidsbesparing, att
samlingen, om den nu föranleder ett riksdagens beslut, kunde föreligga
fullt färdig under år 1914.

Till slut vill kommittén förorda, att ett så lågt försäljningspris som
möjligt sattes å samlingen t. ex. 1 kr. pr. häfte. Härigenom skulle
möjliggöras en vidsträckt spridning af densamma. Med högre pris
skulle den säkerligen komma att röna jämförelsevis liten efterfrågan,
och syftet med utgifvandet skulle då i viss mån blifva förfeladt. I hvarje
fall kunna aldrig inkomsterna genom publikationens försäljning täcka
de med utgifningen förbundna kostnaderna, och det har vid sådant förhållande
icke synts kommittén lämpligt att genom ett högt försäljningspris
lägga hinder i vägen för en 1 i digare efterfrågan. Ett lågt försäljningspris
med vidsträcktare spridning torde för öfrigt kunna inbringa
väl så mycket eller mera till täckande af åtminstone någon del af kostnaden,
hvilken synpunkt ju icke heller bör förbises.

Undertecknad Kjellén vill särskild! hafva uttalat, att jag frånfalla
mitt förslag angående de ofvan å sid. 9 och följ. omnämnda »efterskrifterna»
endast af det skäl, att sålunda en väsentlig tidsbesparing vid
arbetets utgifvande skall vinnas, och mot det vederlag, att det därmed
afsedda syftet enligt kommitténs förslag skulle till väsentlig del tillgodoses
genom noter under texten.

Undertecknad Reuterskiöld har under öfverläggningarna för min del
i det längsta förordat, att den modernare principen med parallelltexter
äfven i nu förevarande fall borde följas, men funnit mig böra i detta
afseende gifva efter för mina herrar medkommitterades betänkligheter
rörande kostnaderna. Likaså har jag ansett, af skäl som ej här torde
behöfva vidare utvecklas, lämpligast och riktigast, att utgifningen skedde
genom justitiedepartementet efter Kungl. Maj:ts närmare förordnande och
icke genom Riksgäldsfullmäktige. Kommitterades majoritet har dock
funnit frågan härom ligga utanför kommitterades uppgift och jag har
under sådana förhållanden blott Amlat härmed framhålla, att frågan icke
varit obeaktad.

Stockholm den 24 mars 1912.

KARL STAAFF.

RUDOLF KJELLEN. C. A. REUTERSKIÖLD.

Einar J:son Thulin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1912.