STATSUNDERSTÖD ÅT SYNNERLIGTSKATTETYNGDA LANDSKOMMUNER
Statens offentliga utredningar 1917:3
BETÄNKANDE
MED FÖRSLAG ANGÅENDE
STATSUNDERSTÖD ÅT SYNNERLIGT
SKATTETYNGDA LANDSKOMMUNER
UTARBETAT AV
SÄRSKILT TILLKALLADE SAKKUNNIGA.
STOCKHOLM 1917
KCNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
163407
Till
Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.
Enligt nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 har Herr Statsrådet
samma dag uppdragit åt undertecknade att i egenskap av sakkunniga efter
samråd med kommunalskattekommitterade utreda, huruvida, i avbidan på
definitiva anordningar för åstadkommande av större likformighet i det
kommunala skattetrycket, provisoriska åtgärder kunde vidtagas för åväga
-
IV
bringande av skattelindring i kommuner med oskäligt hög utdebitering
för kommunala ändamål, samt utarbeta det förslag, vartill utredningen
kunde giva anledning.
De sakkunniga, vilka sammanträdde första gången’den 31 augusti
1916 och under sitt arbete samrått med kommunalskattekommitterade,
hava numera fullgjort berörda uppdrag och få härmed vördsamt överlämna
förslag till kungörelse angående statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda
landskommuner jämte formulär och tillhörande motivering.
På sätt framgår av motiveringen beräknas för förslagets genomförande
ett belopp av 600,000 kronor erfordras för år 1918.
Stockholm den 3 februari 1917.
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Raoul Hamilton.
Erik Palmstierna.
E. O. Magnusson.
Erik Lilienberg.
/
/ Sune Norrman.
Författningsförslag
jämte
formulär med tillhörande anvisningar.
X
- '' : .
3
Förslag
till
Ku ngörelse
angående statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner.
1 §•
Landskommun, som är av skatt synnerligt betungad, må kunna
under de villkor och enligt de grunder, som angivas i denna kungörelse,
efter ansökning tilldelas statsunderstöd för lättande av skattetrycket inom
kommunen.
2 §.
För att landskommun skall anses vara av skatt synnerligt betungad
fordras:
att den kommunalskatt, den landstingsskatt och den vägskatt, som
kommunen samt vederbörande landsting och väghållningsdistrikt under det
löpande året beslutat till uttaxering, tillhopa föranlett så högt skattetryck,
att detta, beräknat enligt de i 4 § angivna grunder, överstiger tio
kronor för etthundra kronor inkomst;
att det skattetryck, som, på enahanda sätt beräknat, föranletts av
det löpande och de två nästföregående årens uttaxeringar, i medeltal för
dessa tre år likaledes överstiger tio kronor för etthundra kronor inkomst;
samt att de utgifter för kommunens folkskole- och fattigvårdsväsen, för
vilkas bestridande uttaxering beslutats under det löpande året, befinnas
motsvara ett belopp av mer än fyra kronor 50 öre för etthundra kronor
inkomst.
4
3 §•
I denna kungörelse avses med
kommunalskatt: utskylder till kommunen, vare sig de beslutats å
kommunalstämma eller å kyrkostämma;
etthundra kronor inkomst: såväl etthundra kronor beräknad inkomst
av fast egendom som ock etthundra kronor beskattningsbar inkomst av
kapital och arbete; samt
utgifter för kommunens folkskole- och fattigvårdsväsen: de utgifter
för nämnda ändamål, som kvarstå efter avdrag för sådana statsbidrag och
andra kommunens inkomster, vilka omedelbart hänföra sig till dylika
ändamål.
4 §•
Vid beräkning av det i 2 § angivna skattetryck skall iakttagas
följande:
a) Kommunalskatten med de jämkningar, som kunna föranledas av
föreskrifterna under b) och c), ävensom landstingsskatten skola upptagas
till det belopp för etthundra kronor inkomst, varmed de uttaxerats å inkomst
av kapital och arbete. Yägskatten skall beräknas till det belopp
för etthundra kronor inkomst, som det uttaxerade beloppet per vägfyrk
utav inkomst av kapital och arbete motsvarar för etthundra kronor sådan
inkomst.
b) Har kommunen icke eller endast delvis begagnat sig av den i 3 §
i lagen om skogsaccis m. in. den 11 oktober 1912 medgivna rätt att såsom
tillskott till täckande av utgifter använda skogsaccismedel, eller har
kommunen för sådant ändamål icke använt därför eljest tillgängliga medel,
skall beräknas den uttaxering, som skulle erfordrats, därest nämnda tillgångar
kommit till dylik användning.
c) Ingår bland kommunens utgifter annuitet (ränta och amortering)
å lån för annat ändamål än kyrko-, folkskole-, fattigvårds- eller sundhetsväsen,
skall beräknas allenast den uttaxering, som skulle erfordrats,
därest dylik annuitet icke medräknats vid uttaxeringens bestämmande.
5 §•
Såsom villkor för erhållande av statsunderstöd skall vidare gälla, att
i laga ordning beslutats, att uppbörd av minst hälften utav den under det
löpande året beslutade kommunalskatt skall verkställas tidigast efter utgången
av juni månad påföljande år.
Verkstlllles kommunalskattens uppbörd av skilda uppbördsmyndigheter
för kommunalstämma och för kyrkostämma, skall det i första stycket
stadgade villkor tillämpas å vardera uppbörden.
b §•
Statsunderstöd må icke utgå, därest det höga_ skattetrycket kan
anses hava väsentligen förorsakats därav,
att jordbruksfastigheterna inom kommunen taxerats lägre än vad
inom länet i allmänhet i sådant hänseende gäller;
eller att kommunen under det löpande året eller något av de två
nästföregående åren vidtagit med avsevärda utgifter förenade anstalter, vilka
icke varit av trängande behov påkallade, eller beslutat kommunalskatt för
täckande av utgifter, vilka enligt normal hushållning i stället bort bestridas
med lånemedel.
7 §•
Statsunderstöd utgår med det belopp, som erfordras för att det av
det löpande årets uttaxeringar föranledda skattetryck för etthundra kronor
inkomst, beräknat på sätt i 4 § sägs, må kunna, till den del det föranletts
av de under samma år beslutade utgifter för kommunens folkskoleoch
fattigvårdsväsen, nedbringas till det i 2 § angivna belopp av fyra kronor
50 öre; dock att understödet icke må utgå med högre belopp ån
som erfordras, för att skattetrycket må kunna lättas med högst
40 procent, i den mån det överstiger 10 men icke 11 kronor,
50 » » » » » » 11 » » 12 i>
60 » » » » » » 12 » » 1 f» och
75 t> » » » » » 16 kronor,
allt för etthundra kronor inkomst.
8 §•
Ansökan om statsunderstöd skall, ställd till Kungl. Maj:t, ingivas
till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet senast den 1 december det.
löpande året.
Vid ansökningen skola fogas, förutom å kommunalstämma och kyrkostämma
under det löpande året fastställda utgifts- och inkomst stater, uppgifter
i de hänseenden, som innehållas i härvid fogat formulär.
2—163407.
(i
9 §•
Kungl. Maj:ts befallningshavande åligger att, efter inhämtande av de
upplysningar, som ytterligare må erfordras, före den 1 påföljande februari
med eget utlåtande insända de inkomna ansökningshandlingarna till Kungl.
Maj:t. 1 utlåtandet skall särskilt angivas, huruvida på grund av föreskrift
i 6 § hinder för beviljande av statsunderstöd må anses föreligga eller icke.
Går utlåtandet kommunen emot, skall Kungl. Maj:ts befallningshavande
genast därom underrätta kommunen.
10 §.
Beviljat statsunderstöd må icke, utöver vad i 11 § tredje stycket
sägs, användas för bestridande av kommunens utgifter; skolande detsamma
vid uppbörd, varom i 5 § förmäles, genom avkortning å därvid förfallande
skattebelopp tillgodokomma de skattskyldiga efter storleken av deras kommunalskatt.
11 §•
Kommunen, vilken bör före den 15 juni genom Kungl. Maj:ts befallningshavande
underrättas om Kungl. Maj:ts beslut, skall för det i 10 §
angivna ändamål låta upprätta avkortningslängd, upptagande för envar
skattskyldig det belopp, som tillgodokommer honom. Verkställes i 5 §
omförmäld uppbörd av skilda uppbördsmyndigheter för kommunalstämma
och för kyrkostämma, skall särskild avkortningslängd upprättas till vardera
uppbörden.
Avkortningslängd skall under minst åtta dagar hållas tillgänglig för
de skattskyldiga ä samma ställe som vederbörande uppbörds- och debiteringslängd,
varefter den skall justeras å kommunalstämma. Särskild avkortningslängd
för uppbörd av utskylder, som beslutats å kyrkostämma,
skall där justeras.
överstiger avkortningsbelopp vad den skattskyldige vid ovannämnda
uppbörd har att erlägga, tillfaller det överskjutande beloppet kommunen
såsom dess inkomst. På enahanda sätt förfares med understöd, som icke
överstiger tjugufem öre för etthundra kronor inkomst.
Formulär.
(
Uppgifter av kommunalstämman (kommunalfullmäktige) i ............................................ kommun i ............................................ härad (tingslag) av
........................................län, att vidfogas ansökan om bidrag från det av riksdagen till understöd åt synnerligt skattetyngda
landskommuner anvisade anslag.
A. Uppgifter angående folkskolan.
k r | i | 2 | 3 |
Utgifter att bestridas | Bland in-komsterna | ||
i allt | per 100 kr. | ||
Kr. | Kr. | Kr. | |
19 ... |
|
|
|
19 ... |
|
|
|
19......... |
| ............... |
|
B. Uppgifter angående fattigvården.
Å r | 4 | 5 1 6 | 7 | ||
Utgifter att bestridas | Bland inkomsterna \ | |||
avkastning | inkomst av | |||
i allt | per 100 kr. | |||
Kr | Kr. | Kr. | Kr. | |
19...... |
|
|
|
|
19 ... |
|
|
|
|
19..... . . . |
|
|
|
|
C. Uppgifter angående skogsaccis.
| 8 | 9 | 10 |
Å r | Skogsaccis-fond vid | Debiterad skogsaccis | Dispone-rade skogs-accismedel |
| Kr. | Kr. | Kr. |
19...... . . . |
|
|
|
D. Uppgifter angående fonder (utom skogsaccisfonden),
vilkas avkastning helt eller
delvis står till disposition för kommunala
ändamål.
1 | 11 | 12 | 13 | 14 | |
Å | Antal fonder | Fondernas samman- lagda belopp vid | Disponibel avkastning | Disponerad avkastning |
Kr. | Kr. | Kr. | ||
19......... |
| ............... | ............... | ............... |
19........ |
|
|
|
|
19......... |
|
|
|
|
E. Uppgifter angående lån, upptagna för kommunala ändamål.
F. Uppgifter angående skattskyldigheten.
Å r | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
| Å r | 27 | 28 | 29 | 30 | Öl |
Lån för folkskolan | Lån för fattigvården | Lån för kyrkliga | Järnvägslån | Övriga lån | Summa | Beräknad (beskatt- ningsbar) inkomst | Kommunalskatt, enligt kommunalstämmans j | ||||||||||||
Låneskuld | Annuitet | Låneskuld | Annuitet | Låneskuld | Annuitet | Låneskuld | Annuitet | Låneskuld | Annuitet | Låneskuld | Annuitet | Till den | Till kyrkan | Till folkskolan | I allt | ||||
Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 19 . . |
|
|
|
| * |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 19........ |
|
|
|
|
|
19......... |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 19........ |
|
|
|
|
|
F. Uppgifter angående skattskyldigheten. (Forts.)
* Under nästföregående år (19______) debiterades ------------------ kr. per
100 kr. inkomst av kapital och arbete.
Å r | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 | 38 | ||
Personliga av-gifter till | Landstings-skatt, be-slutad, per | Yägskatt, beslutad, | Sammanlagd | Kommunal-skatt, för-anledd av | |||
män | kvin- nor | per vägfyrk, | beräknad | ||||
Öre | Öre | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | |
19 |
|
|
|
|
|
|
|
19 j.*/------ . . . |
|
|
|
|
|
|
|
19......... |
|
|
|
|
|
|
|
G. Uppgifter angående upphörd av År 19______ beslutad kommunalskatt.
(det löpande året)
1. Uppbörd av minst hälften av kommunalskatten skall äga rum den ______________________________ år 19-------
(dag och månad)
2. Uppbörd av minst hälften av den utav kommunalstämman beslutade kommunalskatten skall äga ruin
den ______________________________ år 19_______ Uppbörd av minst hälften av den utav kyrkostämman beslutade kom
(dag och månad)
munalskatten skall äga rum den ______________________________ är 19______.
(dag och månad)
Anmärkningar.
den
19......
Ordförande i kommunalstämman (kommunalfullmäktige).
3—163407
Postadress:
9
Anvisningar.
Allmänna anvisningar.
Uppgifterna skola avse det löpande året och de två senast förflutna åren
samt meddelas i ordningsföljd så, att uppgifterna för det löpande året skrivas
å nedersta raden i varje kolumn.
Uppgifter angående inkomster och utgifter samt debitering under ett visst
år skola överensstämma med de uppgifter, som innehållas i eller ligga till grund
för de utgifts- och inkomststater, som fastställts å kommunalstämman och kyrkostämman
i oktober månad samma år. I fråga om t. ex. disponerade medel böra
uppgift01,11 a således avse medel, som skola användas för täckande av utgifter
under nästföljande år.
Uppgifterna skola avse kommunen i dess helhet, med de undantag, som
angivas i nedanstående anvisningar beträffande kol. 2, 5, 28—31 och 34—36.
Anvisningar beträffande vissa kolumner.
Kol. 1. Här upptagas jämväl räntor och kapitalavbetalningar å lån för
folkskoleändamål.
Kol. 2. Utgå utgifterna, per 100 kr. inkomst räknat, med olika belopp
inom olika skolrotar, upptages här det högsta beloppet. I anmärkningarna redogöres
för kommunens indelning i skolrotar, varvid för varje skolrote angivas utgifterna,
per 100 kr. inkomst räknat, samt den beräknade (beskattningsbara) inkomsten.
Kol. 3. Med avkastning av en fond förstås här såväl de räntemedel som
den del av kapitalet, om vars disponerande fattats beslut.
Utgår avkastningen av någon fond helt eller delvis in natura, beräknas
avkastningens värde. i penningar efter för länet gällande markegång eller, där
så ej kan ske, efter i orten gängse pris.
Kol. d. Här upptagas jämväl räntor och kapitalavbetalningar å lån för
fattigvårdsändamål.
Kol, 5. Utgå utgifterna, per 100 kr. inkomst räknat, med olika belopp
inom olika fattigvardsdistrikt, upptages här det högsta beloppet. I anmärkningarna
redogöres för kommunens indelning i fattig vårdsdistrikt, varvid för varje distrikt
angivas utgifterna, per 100 kr. inkomst räknat, samt den beräknade (beskattningsbara)
inkomsten.
Kol. 6. Här upptagas jämväl understödstagares egendom, som enligt § 36
i kungl. förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871 tillfallit kommunen,
samt bötesmedel. (Se i övrigt anvisningarna beträffande kol. 3).
Kol. 8. Här upptagas alla skogsaccismedel utom de i kol. 9 avsedda.
4—163407.
10
Kol. 10. Här avses sådana i kol. 8 och 9 upptagna skogsaccismedel, om
vilkas disponerande fattats beslut.
Kol. 12. Här redovisas jämväl kapitalvärdet av penningbelopp eller naturapersedlar,
som på grund av donationer årligen tillfalla kommunen, varvid värdet
av naturaförmåner beräknas på sätt i anvisningarna beträffande kol. 3 är angivet.
Kapitalvärdet upptages till tjugo gånger värdet av årligen utgående förmåner.
Kol. 15—24. Har för olika kommunala ändamål upptagits gemensamt lån,
fördelas låneskuld och annuitet efter i rubriken angivna ändamål.
Kol. 16, 18, 20, 22 och 24. Med annuitet för visst år förstås såväl de
kapitalavbetalningar som de räntor å oguldna belopp, vilka enligt de under året
fastställda utgifts- och inkomststaterna förfalla till betalning nästföljande år.
Kol. 25. Talen i denna kolumn skola överensstämma med summan av
motsvarande tal i kol. 15, 17, 19, 21 och 23.
Kol. 26. D:o med summan av motsvarande tal i kol. 16, 18, 20, 22 och 24.
Kol. 28—31. Utgår kommunalskatten med olika belopp, per 100 kr. inkomst
räknat, inom olika delar av kommunen, upptages den högsta debiteringen.
I anmärkningarna redogöres för samtliga inom kommunen förekommande debiteringar,
det område, varje debitering omfattar, samt den beräknade (beskattningsbara)
inkomsten inom varje sådant område.
Talen i kol. 30 skola överensstämma med motsvarande tal i kol. 2.
Kol. 34—36. Utgår landstingsskatten eller vägskatten med olika belopp
inom olika delar av kommunen, meddelas uppgifter i överensstämmelse med vaa
i anvisningarna beträffande kol. 28—31 är angivet.
Kol. 36. Talen i denna kolumn skola överensstämma med det tal, som erhålles
genom att multiplicera motsvarande tal i kol. 35 med tre och en tredjedel.
Kol. 37. Talen i denna kolumn skola överensstämma med summan av motsvarande
tal i kol. 31, 34 och 36.
Kol. 38. D:o med summan av motsvarande tal i kol. 2 och 5.
Övriga anvisningar.
Under G ifylles endast endera av avdelningarna 1 och. 2.
I anmärkningarna meddelas de upplysningar, som till förklaring eller
komplettering av uppgifterna i kol. 1—38 må anses erforderliga, särskilt beträffande
skattskyldigheten inom olika delar av kommunen (se ovan under anvisningarna
beträffande kol. 2, 5, 28—31 och 34—36).
Motivering.
♦
Cl
13
Enligt de sakkunniga tillhandakommet utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 8 juli 1916 anförde vid underdånig hemställan
om anordnande av den åt de sakkunniga sedermera uppdragna utredningen
statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet till berörda protokoll
följande:
Den alltför dryga beskattningen för kommunala ändamål hade på många
håll varit en väsentlig orsak till att kommuner råkat i verkligt nödställd belägenhet.
Det vore också en av kommunalskattereformens angelägnaste uppgifter
att åvägabringa en reglering av den kommunala skattebördan, så att
lindring kunde åstadkommas för de mest skattetyngda kommunerna. Definitiva
åtgärder för utjämning och reglering av det kommunala skattetrycket
torde icke med fördel kunna genomföras, förrän den kommunala
beskattningen blivit så ordnad, att man fatt skattebördan rationellt fördelad
inom kommunen och vunnit en säkrare mätare på skattetrycket. Emellertid
hade med hänsyn till å ena sidan det omfattande och mycket
tidskrävande arbete, som erfordrades för kommunalskattereformens fullständiga
genomförande, samt å andra sidan det trängande behovet att
bispringa de genom högt skattetryck svarast nödställda kommunerna från
Kungl. °Maj:ts sida år 1912 framlagts förslag till provisoriska åtgärder för
lindring av skattebördan. Detta förslag vann dock icke riksdagens godkännande.
En omständighet, som därvid bidrog till riksdagens avvisande
hållning, var utan tvivel förhoppningen, att kommunalskattefrågan skulle
vara inom få år löst i sin helhet. Denna förhoppning hade ännu icke
uppfyllts, och det skulle med all säkerhet dröja ytterligare en avsevärd tid,
innan kommunalskattereformen hunnit så långt, att en interkommunal
skattereglering kunde vidtagas. Visserligen torde vara att inom kort förvänta
förslag från kommunalskattekommitterade till en lag, som avsåge
att åstadkomma skatteutjämning inom kommunerna, men med hänsyn till
frågans vidlyftighet vore det knappast att förutse, att förslag i ämnet
kunde föreläggas nästkommande riksdag. Under sådana förhållanden och
då jämväl utarbetande och genomförande av definitiva förslag till åtgärder
för åstadkommande av en interkommunal skatteutjämning sannolikt komme
att taga mycken tid, syntes det departementschefen vara oundgängligt att
De sakkunnigas
uppdrag.
14
Historik.
1904 års
riksdag.
ånyo upptaga tanken på provisoriska åtgärder för nedbringande av skattetrycket
i sådana kommuner, som mera oförskyllt drabbats av alltför tyngande
kommunal beskattning. Departementschefen vore ingalunda blind för
de mycket betydande svårigheter, som mötte att vidtaga mera tillfälliga
åtgärder, vilka utan att föregripa det slutliga förslaget endast bragte
hjälp i sådana fall, där understöd vore av verkligt behov påkallat. lian
vågade icke ens med säkerhet påstå, att en någorlunda tillfredsställande
provisorisk lösning av frågan vore över huvud taget möjlig att vinna.
Men i betraktande av de enligt hans mening mycket välgrundade krav på
en snar hjälp till i beskattningsavseende verkligt nödställda kommuner,
som allt starkare gjorde sig gällande, ansåge han det oundgängligt att
låta ånyo undersöka, huruvida provisoriska åtgärder av antytt slag skulle
kunna utfinnas.
Här nedan lämnas eu kortfattad redogörelse för de förslag till lösningav
frågan om lindring i kommunernas ekonomiska bördor för allmänna ändamål,
som under de senare åren behandlats inom riksdagen.
Vid 1904 års riksdag väcktes av enskilda motionärer i eu inom andra
kammaren framlagd motion (nr 74) förslag, att riksdagen måtte besluta
ingå till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning, huru utgifterna till
allmänna fattigvården i riket lämpligen skulle kunna utjämnas mellan
kommunerna, och om framläggande för riksdagen av det förslag, som
kunde föranledas av sådan utredning.
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 4 tillstyrkte i avgivet utlåtande
— efter att hava visat, att skattebördan under de senaste femton
åren i såväl stads- som landskommunerna varit i ständig stegring — skrivelse
till Kungl. Maj:t, däri borde uttalas den uppfattningen, att den önskade
utjämningen möjligen kunde ske därigenom, att staten övertoge
alla i kommunernas fattigvårdskostnader ingående utgifter för sinnessjuka,
sinnesslöa eller på annat sätt abnorma fattiga, eller därigenom, att staten
trädde hjälpande emellan i de fall, där den kommunala utdebiteringen
vore särdeles hög, exempelvis över 50 öre per fyrk eller 5 kronor per
bevillningskrona, och där i den höga utdebiteringen inginge fattigvårdskostnader
till avsevärt belopp, t. ex. 10 öre per fyrk eller 1 krona per
bevillningskrona. I den kostnad för fattigvård, som överstege detta belopp,
borde enligt utskottets mening staten deltaga med viss kvotdel.
Andra kammaren antog utskottets förslag.
Första kammarens tillfälliga utskott nr 1, som därefter hade mo -
15
tioneu till behandling, ansåg sig ej kunna biträda tanken, att staten
skulle övertaga de i kommunernas fattigvårdskostnader ingående utgifter
för sinnessjuka, sinnesslöa eller på annat sätt abnorma fattiga, enär detta
mången gång ej skulle lända till utjämning. Ej heller ansåg utskottet sig
kunna biträda uppslaget, att staten skulle med viss kvotdel träda hjälpande
emellan i de fall, där den kommunala utdebiteringen vore särdeles hög
och i densamma inginge fattigvårdskostnad till avsevärt belopp. Men i
anslutning till den uttalade tanken om utjämning medelst bidrag ifrågasatte
utskottet, att åt den eller de kommuner, som under ett år varit i
jämförelse med övriga kommuner inom landstingsområdet synnerligt hårt
betungade av fattigvård, skulle beredas tillfälle att göra ansökan om bidrag
av landstingsmedel; och i enlighet härmed tillstyrkte utskottet eu
skrivelse till Kungl. Maj:t i ärendet.
Detta förslag avslogs av första kammaren. Under debatten framhölls
olämpligheten av att riksdagen beslöte skrivelse till Kungl. Maj:t,
utan att kamrarna enats om dess motivering.
Vid 1905 års riksdag förnyade motionärerna (motion II: 88) sin föregående
år gjorda hemställan.
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 4 avstyrkte motionen på den
grund, att samma års riksdag fattat beslut dels om ändrad fördelning av
brännvinsförsäljningsmedlen, av vilka flertalet kommuner skulle komma att
erhålla större andel än förut, dels om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran
om utredning, huruledes erforderliga förbättringar skulle kunna
åstadkommas i den enskilda och kommunala sinnessjukvården, och dels
om ytterligare eu skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om omarbetning
i vissa delar av fattigvårdsförordningen, särskilt i syfte dels att § 31
andra stycket måtte ändras därhän, att fattigvårdssamhälle obetingat skulle
kunna påräkna ersättning av statsmedel för fattigvårdskostnad, som samhället
måst vidkännas för personer, vilka varit borta från samhället viss
tid, dels ock att fattigvårdssamhälle skulle berättigas till gottgörelse av
staten för kostnader i anledning av fattigvård åt sinnesslöa och fallandesjuka
samt därmed jämförliga personer.
Motionen avslogs av andra kammaren, vadan frågan förföll.
Vid 1907 års riksdag väcktes flera motioner i föreliggande ämne.
I eu av motionerna (I: 46) föreslogs, att riksdagen skulle i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära utredning, om vilka åtgärder skulle kunna vidtagas för
åstadkommande av rättelse i fråga om kommunalskatternas ojämna fördelning
mellan kommuner och olika beskattningsföremål. I eu annan (IT: 182)
1905 års
riksdag.
1907 års
riksdag.
16
hemställdes, att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
angående det sätt, varpå staten borde, utöver vad redan då ägde rum, bidraga
till jämnare fördelning av kommunernas skattebördor.
Första kammarens tillfälliga utskott nr 1, till vars behandling förstnämnda
motion överlämnades, hemställde, att motionen icke måtte till
någon kammarens åtgärd föranleda. Till stöd för sin hemställan anförde
utskottet i huvudsak följande:
Ehuru vad motionären anfört angående den ojämna fördelningen av kommunalskatterna,
avgifterna till prästerskapet och vägskatten syntes värt beaktande,
kunde dock utskottet icke biträda hans framställning om eu skrivelse till
Kungl. Maj:t i det i motionen angivna syfte. Den omständigheten att statistiken
utvisade, att ett större eller mindre antal kommuner tyngdes av höga kommunalskatter,
borde icke tillmätas avgörande betydelse vid bedömandet av de
missförhållanden, motionären velat påvisa. Det vore icke ovanligt, att anstalter
för fattigvård, skolväsen och andra ändamål alltför länge uppskötes och, då de
äntligen måste utföras, för ett eller flera år uppdreve uttaxeringarna till nära
nog oskäliga belopp. Därjämte förefunnes säkerligen stora ojämnheter i taxeringen.
Beträffande statens bidrag till kommunernas skolväsen hade år 1906 antagits nya
grunder; och med anledning av särskilda skrivelser, som 1905 års riksdag avlåtit
till Kungl. Maj:t med anhållan om förslag till ändrade bestämmelser i åtskilliga
hänseenden beträffande fattigvården, torde i sinom tid vara att förvänta förslag,
som avsåge att bereda någon lindring i kommunernas fattigvårdstunga.
Vidkommande avlöningen till prästerskapet vore denna beroende på mellan
församlingarna och prästerskapet för femtio år avslutade konventioner. Val vore
det sant, att härutinnan stor ojämnhet förekomme såsom följd av de olika grunder,
efter vilka prästerskapets avlöning utginge, men ändring däri torde svårligen
kunna åstadkommas, då någon rubbning i konventionerna icke syntes kunna
ifrågasättas.
År 1905. antogos förändrade bestämmelser angående väghållningsbesvärets
utgörande, ^ varigenom nya skatteobjekt tillkommo och statens bidrag väsentligen
höjdes. Då verkningarna av denna lagstiftning ännu icke kunde bedömas och då
riksdagen ställt till Kungl. Majrts förfogande anslag, varifrån understöd kunde
tilldelas synnerligt betungade väghållningsdistrikt, hölle utskottet före, att framställning
om annan fördelning av de med väghållningen förenade kostnader för
det dåvarande icke borde göras.
Utskottets hemställan blev av första kammaren bifallen, varmed frågan
förföll.
Beträffande den andra motionen hemställde andra kammarens
tillfälliga utskott nr 1, som fått motionen till behandling, i avgivet
utlåtande (nr 27), att kammaren måtte besluta att hos Kungl. Maj:t
anhålla om en såvitt möjligt fullständig, jämförande utredning angående ''de
olika kommunala skattebördorna jämte därpå inverkande förhållanden till
ledning för eventuella vidare åtgärder i motionens allmänna svfte.
17
Denna utskottets hemställan blev av andra kammaren bifallen.
Sedan beslut härom delgivits första kammaren, överlämnades ärendet
till denna kammares tillfälliga utskott nr 1, som därefter i utlåtande
(nr 17), med förmälan att utskottet i huvudsak gillade de av andra kammarens
utskott anförda skäl till stöd för den ifrågasatta utredningen, hemställde,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut.
Berörda hemställan avslogs av första kammaren efter debatt, varunder
framhölls, att en stor del av den föreslagna, synnerligen omfattande
utredningen icke vore erforderlig för den därmed åsyftade frågans lösning
samt att kungl. statistiska centralbyråns arbetskrafter redan då vore fullt
upptagna av andra statistiska utredningar. Därmed hade jämväl denna
fråga förfallit.
I en tredje motion vid 1907 års riksdag (I: 4) föreslogs, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, efter vilka beräkningsgrunder
och i vilken omfattning direkta statsbidrag till folkskoleundervisningen
kunde, utöver de då utgående, lämnas till kommuner, vilka vore av kostnaderna
för denna undervisning särskilt betungade, samt framläggande för
riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I motionen
framhölls såsom ändamålsenligast, att viss maximisiffra fastställdes, ungefärligen
motsvarande den för rikets landsbygd gemensamma medel utdebiteringen,
samt att statsbidrag med hälften av det denna siffra överskjutande
belopp utginge till de kommuner, som därtill kunde komma i fråga.
I anledning av sistberörda motion hemställde statsutskottet i utlåtande
(nr 167), att motionen icke måtte till någon riksdagens vidare
åtgärd föranleda, vilken hemställan ock blev av riksdagen bifallen.
Frågan om statsbidrag till kommuner, som vore synnerligt betungade
av skatter för skolväsendet, återupptogs vid 1908 års riksdag i ett flertal
motioner.
I en inom första kammaren väckt motion (I: 5) hemställdes sålunda
om anhållan från riksdagen hos Kungl. Maj:t om utredning i fråga om
det sätt, varpå folkskoleväsendet i de olika kommunerna vore tillgodosett,
och huruvida de utgifter, för vilkas bestridande kommunernas skatteinkomster
i övrigt vore avsedda, kunde anses vara för kommunerna nödvändiga
och stå i rimligt förhållande till deras ekonomiska bärkraft. Därjämte
upprepades i motionen det förslag, som framställts i ovan omförmälda
motion I: 4 vid 1907 års riksdag.
Nämnda motion jämte fem i andra kammaren vid 1908 års riksdag
väckta motioner i samma ämne (II: 11, 35, 71, 103 och 113), behandlades
av sammansatta stats- och lagutskottet i gemensamt utlåtande (nr
5—163407.
1908 års
riksdag.
18
5). I enlighet med utskottets hemställan blevo samtliga motionerna
av riksdagen avslagna, vartill torde bidragit den vid samma riksdag väckta,
här nedan omnämnda motion (II: 229) om skrivelse till Kungi. Maj:t
med begäran om utredning angående kommunernas bärkraft i förhållande
till dem påvilande skattebördor.
I sist omförmälda motion (II: 229) återupptogs den kommunala skatteutjämningsfrågan
i hela dess vidd. I motionen hemställdes, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t begära, att allsidig utredning så snart som möjligt
anställdes rörande vilka kommuner, som ägde alltför ringa ekonomisk
bärkraft i förhållande till sina skattebördor, samt att det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning, måtte framläggas för riksdagen.
I motionens motivering yttrades bl. a. följande:
»Kommunerna hava hos oss två särskilda uppgifter. Dels bär staten åt
dem överlåtit omsorgen om vissa statsändamål, synnerligen folkundervisning, fattigvård
och prästerskapets avlönande. Dels äga kommunerna vid sidan härav eu
befogenhet, som i praxis fattats mycket vidsträckt, att sköta sina egna angelägenheter—
därunder inräknade jämväl sådana intressen som deltagande i anläggningen
av stora järnvägsföretag m. m.
Då det nu gäller att åstadkomma ett rättvist upphjälpande av vissa kommuners
betryckta ställning, är det givet, att man måste taga hänsyn till beskaffenheten
av de orsaker, som bragt de särskilda kommunerna i en sådan ställning.
Utgångspunkten synes nämligen böra vara den, att det är de kommuner, vilka i
anseende till sin folkfattigdom och den ringa ekonomiska styrkan hos sina medlemmar
äga för liten bärkraft för de ändamål, vilkas tillgodoseende ålegat dem,
som härvid böra erhålla hjälp. Givet är nämligen, att då kostnaden för statsändamål,
som ju principiellt borde drabba invånarna över hela riket med jämnhet,
pålades kommunerna, det också borde hava tillsetts, att kommunerna bleve
sådana, att eu naturlig utjämning av sig själv komme att äga rum. De borde
med andra ord hava erhållit ungefär liknande bärkraft i förhållande till de bördor,
som de förpliktades åtaga sig. Då så ej skett, föreligger i själva verket en
fullt lika stor orättvisa, som om staten pålade en direkt skatt på sina medborgare
med fullkomligt godtycke i fråga om de normer, efter vilka medborgarna i
olika landsdelar hade att utgöra skatten.
Å andra sidan får man naturligtvis ej av det blotta faktum, att en kommun,
som befinner sig i svårigheter, är folkfattig och icke har stora ekonomiska
förutsättningar, draga den ovillkorliga slutsatsen, att en sådan kommun hör till
dem, vilka här avses. Ty det kan ju hända, att den ägt normal förmåga att
fylla de uppgifter, som ålegat densamma, ehuru den genom vanvård åsamkat sig
en mindre god ställning.
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 5, som behandlade denna
motion, tillstyrkte densamma under framhållande såsom synnerligen önskvärt,
att rättelse i här berörda missförhållanden snarast möjligt kunde ernås.
19
Andra kammaren biföll utskottets hemställan och första kammarens
tillfälliga utskott nr 2, till vilket ärendet remitterades, tillstyrkte ävenledes
bifall till motionen.
Under frågans behandling i första kammaren betonades särskilt,
att de kommunala skattebördor, varom bär vore fråga, väsentligen vore
av två olika slag: dels sådana, som utginge för ändamål, vilka vore
att betrakta såsom statsändamål, och dels sådana, som skulle fylla rent
lokala behov och sålunda tillkommit för ändamål, vilka läge speciell!
i vederbörande kommuns enskilda intresse. Utredningen borde, framhölls
det vidare, inrikta sig endast på undersökning av förstnämnda slag
av kommunala skattebördor. Kammaren biföll ett under överläggningen
framställt yrkande, att riksdagens beslut mätte formuleras till att
avse utredning i antydd riktning. Detta kammarens beslut biträddes sedermera
av andra kammaren.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni 1908 (nr 2*26) yttrade riksdagen
bl. a. följande:
»Riksdagen anser en utjämning i viss mån av de kommunala skatterna, då
dessa trycka alltför ojämnt, vara önskvärd. De nu tillgängliga statistiska uppgifterna
lära dock icke vara tillräckliga för att av desamma erhålla en för denna
frågas bedömande tillförlitlig utredning, vilken dock enligt riksdagens mening bör
begränsas till en undersökning rörande vilka kommuner, som äga alltför ringa
ekonomisk bärkraft i förhållande till sådana skyldigheter, vilka staten genom sin
lagstiftning ålägger dem och således icke äro av uteslutande kommunal natur,
utan tillika äro av beskaffenhet att tjäna statsändamål.
Riksdagen får alltså anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t så snart som
möjligt låta anställa en allsidig utredning rörande vilka kommuner, som äga alltför
ringa ekonomisk bärkraft i förhållande till dem ålagda skyldigheter för ändamål,
de där tillika kunna anses vara statsändamål, samt därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen giver anledning.»
Med anledning av denna skrivelse uppdrogs genom Kungl. Maj:ts
beslut den 5 mars 1909 åt förste aktuarien Edv. Söderberg att verkställa
en förberedande statistisk utredning uti ifrågavarande ämne. På grund
av Kungl. Maj:ts bemyndigande!! den 14 oktober och den 18 november 1910
tillkallade dåvarande chefen för kungl. finansdepartementet, vilken fattade
riksdagens skrivelse såsom syftande till fullständig revision av den kommunala
beskattningen, dels professorn vid Stockholms högskola Gustav
Cassel att utarbeta en översikt över kommunalbeskattningens utveckling
och gestaltning inom vissa främmande länder, dels ock sakkunniga personer
att inom finansdepartementet biträda med utförandet av de arbeten,
tyll års
riksdag.
2U
vilka kunde anses erforderliga för lösningen av kommunalskattefrågan, (de
s. k. koloniunalskattekommitterade).
De båda förstnämnda utredningarna äro avslutade. Förste aktuarien
Söderberg fullbordade och utgav från trycket den 6 november 1911 en
förberedande statistisk undersökning rörande landskommunernas och köpingarnas
ekonomiska bärkraft, och professor Cassel överlämnade den 15 april
1912 till chefen för kungl. finansdepartementet en »översikt över kommunalbeskattningens
utveckling och nuvarande gestaltning inom vissa främmande
länder», vilken likaledes utgivits från trycket.
Kommunalskattekommitterade hava däremot icke avslutat sitt arbete.
Emellertid hade vid 1911 års riksdag väckts motion (11:85), vari
hemställdes, att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta
verkställa utredning, ej mindre i vilken utsträckning staten borde bidraga
till bestridande av kommunernas utgifter för fattigvården, än även huruvida
staten kunde i väsentligt högre grad än för det dåvarande vore fallet
bidraga till kostnaderna för folkundervisningen, ävensom rörande möjligheten
att medelst höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten anskaffa
medel till ifrågavarande utgifters bestridande, samt därefter till riksdagen
inkomma med de förslag, vartill berörda utredningar gåve anledning.
Andra kammarens tillfälliga utskott nr 5 hemställde, att motionen
icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda. Utskottet yttrade därvid
bl. a. följande:
»Utskottet anser sig höra erinra om, att andra kammaren för sin del vid
innevarande riksdag fattat beslut i överensstämmelse med en i motionen nr 84
gjord hemställan, att staten måtte bidraga till avlöning åt lärare vid folkskolor
och småskolor med nittio procent i stället för nu sextiosex och två tredjedels
procent av fastställda minimilöner samt bestrida utgifterna för ålderstillägg.
Beträffande åter fattigvården tillåter sig utskottet i likhet med motionären uttala
såsom sin fasta övertygelse, att ålderdomspensioneringen, en gång genomförd,
skall visa sig vara det kraftigaste medlet att åstadkomma den länge åtrådda
skatteutjämningen på detta område. Man är dock icke berättigad att tro, att
nämnda pensionering skall göra alla utgifter för fattigvården överflödiga. Emellertid
torde utjämningsspörsmålets invecklade beskaffenhet göra det hart när
omöjligt att för närvarande med bestämdhet säga, vilken av de anvisade vägarna
som säkrast leder till målet eller om tilläventyrs någon ny väg bör beträdas.
Ett klart bedömande av den högst viktiga skatteutjämningsfiågan i hela dess
omfång kan tydligen ej ske, förrän de nu pågående allsidiga utredningarna inom
samtliga de områden, som av frågan beröras, blivit slutförda. Huru sedan de
ökade utgifter för statsverket, som möjligen bliva en följd av kommunalskatternas
utjämning, skola uppbringas, är tydligtvis en angelägenhet, som står i samband
med utjämningsspörsmålets lösning. Att redan nu vilja angiva sättet därför
skulle enligt utskottets åsikt vara förhastat.»
1 enlighet med denna utskottets hemställan blev motionen av andra
kammaren avslagen, varmed frågan förföll.
I 1912 års statsverksproposition under sjunde huvudtiteln föreslog
Kung]. Magt, att riksdagen skulle på extra stat för år 191M bevilja ett
anslag av 600,000 kronor att utdelas till de landskommuner och köpingar,
där ett mera stadigvarande, synnerligt betungande skattetryck vore rådande.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t yttrade vederbörande
departementschef bl. a. följande:
»Bland alla de olikartade uppgifter, som kräva sin lösning vid utarbetandet
av förslag till en kommunal skattereform, intager frågan om utjämning av de
stora olikheterna i den kommunala beskattningen och om nedbringande av det
mångenstädes abnormt höga skattetrycket eu synnerligen viktig plats och är
dessutom kanske en av de mest svårlösta.
Frågan har under utredningsarbetet upprepade gånger tidvis varit under
behandling, men dels har den för kommunalskattefrågans beredande särskilt utarbetade
och för utjämningsfrågan erforderliga statistiken med därtill hörande
kommentarer först under allra senaste tiden förelegat i fullständigt skick, och
dels har det alltmera framstått såsom lämpligt att undanskjuta denna fråga till
att bliva ett slutled i reformarbetet, vadan linjer för utjämningsfrågan icke ännu
kunnat uppdragas och framläggas. Frågan sammanhänger nämligen i väsentlig
grad mecl det slutresultat, vartill det åt särskilda kommitterade uppdragna reformarbetet
i fråga om fattigvårdsväsendet kan komma, likasom den ock beröres
av folkundervisningskommitténs och ålderdomsförsäkringskommitténs arbeten.
Dessutom och icke minst blir skatteutjämningsfrågan beroende av sättet, på vilket
det kommunala skatteväsendet kommer att omläggas, ävensom i vad mån
nya skatteobjekt vinnas eller skattebördan eljest kan komma att mera eller
mindre olika emot nu fördelas å förut befintliga beskattningsföremål.
En omständighet, bland andra, som för närvarande försvårar skatteutjämningsproblemet
är ock den allmänt överklagade olikformigheten i taxeringen,
framför allt jordbruksfastighetstaxeringen, ävensom de olika grunder, sona för
närvarande tillämpas vid uppdelning mellan kommunerna av skattepliktig inkomst
av rörelse, som bedrives inom två eller flera kommuner. Framför allt
skulle en tidigare genomförd jordbruksfastighetstaxering efter rättvisare och enhetligare
grunder lämna ett värdefullt stöd vid skatteutjämningsfrågans slutliga
bedömande.
Då på grund av dessa förhållanden det måste antagas komma att kräva
rätt lång tid, innan en högst välbehövlig lindring kan i sammanhang med den
slutliga kommunalskattereformen beredas de av oskäligt höga skatter mest betungade
landskommunerna, har jag funnit det angeläget att tillse, om ej genom
provisoriska åtgärder kunde åstadkommas lättnader i dessa kommuners skattetryck.
I detta syfte har jag överlagt med kommunalskattekommitterade; och har
ur dessa överläggningar framgått det resultat, för vilket jag nu anhåller att få
närmare redogöra.
Huru det kommunala skatteväsendet än slutligen kommer att omläggas
och även om, genom rättvisare taxering av beskattningsföremål en såväl som för
-
1912 (in''
riksdag.
22
delning av skattebördan samt kanske även genom framdragande av nya skatteobjekt,
det kommunala skattetrycket i stort sett kan tänkas komma att avsevärt
minskas, lärer under alla förhållanden kvarstå en betydande olikhet kommunerna
emellan i fråga om tillgången på. beskattangsföremål och därav härflytande förmåga
att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser. Om kommunerna allt fortfarande
såsom hittills skola vara ålagda förpliktelser av icke uteslutande lokal
utan även av mera allmän natur, måste detta alltså med nödvändighet medföra,
att de mindre skattekraftiga kommunerna bliva oskäligt betungade, såvida icke
åtgärder vidtagas för att bereda dessa kommuner lindring i bördan.
Åtgärder, som i berörda avseende med all sannolikhet komma att påkallas,
äro väl sådana, som gå ut på ett mera eller mindre fullständigt avlyftande från
kommunerna av vissa bördor av allmän natur samt överflyttande av dessa antingen
på riket i dess helhet, det vill säga på statsverket, eller på större kommuner,
omfattande länen eller landstingsområdena. I vad mån ett sådant överflyttande
av kommunernas nuvarande ekonomiska förpliktelser kan befinnas
lämpligt, beror tydligtvis icke blott av utgifternas beskaffenhet utan även av,
bland annat, den större möjlighet, som kan beredas statsverket eller den större
kommunen att öva inflytande och kontroll i fråga om användningen av de för
utgifternas bestridande utgående medlen. 1 varje fall synes emellertid, såvitt
nu kan bedömas, ett avlyftande av primärkommunernas bördor svårligen kunna
genomföras i sådan omfattning, att icke bidrag från statens sida till dessa kommuner
under alla förhållanden bliva nödiga, kanske i högre grad än hittills,
vilka bidrag torde böra mera än de nuvarande avvägas i skatteutjämningssyfte.
Under sådana förhållanden synes något principiellt hinder ej möta mot
att redan nu medelst statsunderstöd åt de mest betungade kommunerna åstadkomma
en provisorisk lindring. Denna utväg att genom statsunderstöd bereda
lindring torde för övrigt vara den enda nu tänkbara, då det näppeligen kan ifrågasättas
att för berörda ändamål föreslå ett överflyttande på staten eller på högre
kommuner av förpliktelser, som nu åligga primärkommunerna. Emellertid måste
bestämt utsägas, att en dylik lindring icke får från att vara av provisorisk beskaffenhet
utan vidare och i oförändrad form övergå till att bliva ett statsunderstöd
av permanent karaktär. Något sådant lärer ej heller vara att befara,
om statsunderstödet hålles inom måttliga gränser och endast lämnas till synnerligen
skattetyngda kommuner, ty under alla förhållanden lärer väl få förutsättas,
att den kommunala skattereformen kommer att lösas i sådan riktning, att anledningarna
till ett sådant stadigvarande högt skattetryck som det, vilket skulle
berättiga till understöd av här ifrågasatt slag, bliva för framtiden undanröjda och
sålunda grunden för ifrågavarande understöd bortryckt.»
Fn hjälp från statens sida för att lätta kommunernas ekonomi ansågs
i propositionen böra i möjligaste mån begränsas till sådana kommunala
skyldigheter, som kunde anses tillika avse statsändamål. Såsom
kommunala förpliktelser av dylik beskaffenhet ansågos, såvitt kunde slutas
av redan utgående eller beslutade statsbidrag, ostridigt vara erkända väghållningsbesväret,
prästerskapets och folkskollärares avlöning ävensom till
vissa delar fattigvården och sundhetsvården.
Frågan om provisorisk lindring av väghållningsbördan ansågs falla utan -
2ö
för ramen för ifrågavarande framställning. Denna fråga upptogs vid samma
riksdag av chefen för kungl. jordbruksdepartementet till särskild behandling.
1 Likaledes tillerkändes utgifterna för prästerskapets avlöning icke någon
inverkan vid bestämmandet av de kommuner, som enligt förslaget skulle
komma i åtnjutande av provisorisk lindring i skattebördan. Denna utgiftspost
ansågs äga eu förhållandevis mindre betydelse, enär genom lagarna den
9 december 1910 om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets
tionde samt om ersättning därför, om reglering av prästerskapets
avlöning samt om kyrkofond in. in. kommunernas utgifter för prästerskapets
avlöning dåmera ordnats på ett i skatteutjämningsavsecnde synnerligen
tillfredsställande sätt. Den omständigheten, att skattejämkningen
först i en mera eller mindre avlägsen framtid — beroende på när inom
varje pastorat den gamla löneregleringen för prästerskapet upphörde att
gälla — bleve genomförd, skulle ju, framhöll departementschefen, visserligen
kunna motivera en provisorisk hjälp åt de av denna och andra utgifter
hårdast betungade kommunerna, men en provisorisk statshjälp åt
kommunerna, beräknad efter utgifterna för prästerskapets avlöning, syntes
desto mindre kunna komma i fråga, som dessa utgifter i allmänhet utginge
efter helt andra grunder, bestämda i gällande lönekonventioner, än
övriga kommunala utgifter och därför icke kom me att nedbringa skattetrycket
inom kommunen i dess helhet. Icke heller utgifter för kyrkobyggnader,
reparationer och övriga kyrkliga ändamål an sågos i allmänhet
hava någon större betydelse för den kommunala utgiftsbudgeten, och då
de för övrigt icke syntes lämpa sig såsom grund för beräkning av provisoriskt
statsunderstöd, togos ej heller dessa utgifter med i beräkningen
vid understödets bestämmande enligt förslaget.
De kommunala utgifterna för folkskoleväsendet och fattigvården,
vilka vore de mest betungande, tillädes däremot i förslaget en avgörande
betydelse, då det gällde att bestämma, om eu kommun skulle få understöd
eller icke.
Utgifterna för sundhetsvården ansågos icke vara av någon större
betydelse, och i sådana kommuner, där de under visst år varit särskilt
betungande, förmenades detta hava varit allenast eu tillfällig företeelse.
Enligt förslaget skulle statsunderstöd åt de av skatter mest betungade
kommunerna förbindas med sådana villkor, att det utginge allenast
till de kommuner, som vore särskilt hårt tryckta just av sådana utgifter,
vilka tillika kunde anses tjäna statsändamål, vadan statsunderstöd
icke syntes böra i allmänhet tillgodokomma kommuner, vilka oaktat god
1 Se nedan sid. 31.
‘24
tillgång på beskattningsföremål blivit skattetyngda på grund av utgifter
av mera lokal natur eller på grund av mera storartade anläggningar
än som varit av nöden. Med en sådan utgångspunkt ansågos
utgifterna för skolväsendet och för fattigvården lämpa sig synnerligen
väl att tjäna såsom underlag, för berättigandet till statsunderstöd
på sådant sätt, att understödet i regel utginge allenast till de kommuner,
som drabbades just av dessa utgifter till högre mått än det i allmänhet
vanliga och som jämväl i övrigt vore att hänföra till de mest
skattetyngda kommunerna. Men det ansågs icke tillräckligt att härvid
utgå från ettdera av dessa två utgiftsslag, utan måste bägge tillhopa tagas
i beräkning, ty det uppgavs icke sällan förekomma, att det allenast vore
ettdera av dessa utgiftsslag, som orsakat det höga skattetrycket.
För bekommande av statsunderstöd skulle emellertid enligt förslaget
ytterligare krävas, att skattetrycket i det hela inom kommunen vore ovanligt
högt samt att det höga skattetrycket vore utav mera stadigvarande
art. Sålunda fordrades, att det kommunala skattetrycket i medeltal under
de tre senaste åren före det, varunder ansökan gjordes, skulle hava utgjort
mera än 80 öre per fyrk och att kommunen dessutom under ansökningsåret
vore betungad av eu debitering, som överstigit 80 öre. Därjämte
föreslogs viss begränsning av understödsbeloppet, på sätt framgår av nedan
intagna sammanfattning av de grunder, efter vilka understöd skulle utgå.
De kommuner, vilka ville komma i åtnjutande av statsunderstöd,
skulle därom göra ansökan. Ansökningarna skulle prövas av lvungl. Maj:t,
som ägde att besluta om statsunderstöds utdelande.
Departementschefen sammanfattade de huvudsakliga grunder, efter
vilka statsunderstöd borde lämnas, på följande sätt:
»Till kommun, som under de senaste tre åren före det, varunder ansökan
om statsunderstöd göres, varit för kommunens utgifter betungad med ett skattetryck
av i medeltal mera än 8 kronor bevillningskronan (= 80 öre per gammal
kommunalfyrk),
samt vars utgifter för folkskoleväsendet och fattigvården under det år, då
ansökan om understöd göres, efter avdrag av sådana statsbidrag och andra kommunens
inkomster, som omedelbart hänföra sig till skolväsendet eller till fattigvården,
överstigit det medelbelopp per bevillningskrona, varmed dessa utgifter
med nyssnämnda avdrag euligt den officiella statistiken under de tre senaste år,
för vilka den i tryck föreligger, drabbat rikets landskommuner,
må extra statsunderstöd kunna lämnas till högst det belopp, som erfordras
för berörda utgifters nedbringande till nyss anmärkta medelbelopp per bevillningskrona,
med den ytterligare begränsning likväl, att det extra statsunderstödet icke
heller må uppgå till högre belopp, än att understödsbeloppet kunnat nedbringa
25
det kommunala skattetrycket för året med högst 25 procent, i den mån det legat
över 8 till oeli med 9 kronor bevillningskronan, högst 50 procent, i den mån det
legat över 9 till och med 10 kronor bevillningskronan samt högst 75 procent, i
den man det legat över 10 kronor bevillningskronan.
Såsom villkor för statsunderstöds erhållande bör vidare gälla, att kommunen
i laga ordning beslutat, att stämma för uppbörd av den del av kommunalskatten,
som motsvarar en debitering, överstigande 8 kronor bevillningskronan,
icke kommer att hållas tidigare än i juni månad det år, då skatten skall erläggas.»
Departementschefen yttrade vidare:
»Det bör i detta sammanhang framhållas, att beviljat extra statsunderstöd
icke bör tagas i beräkning vid prövning av kommuns befogenhet till statsunderstöd
under följande _år, utan bör vid denna prövning allenast tagas i beräkning
debiteringssiffrorna sådana de voro före avkortningen. Det inses nämligen lätt,
att statsunderstöd med erforderligt belopp åt skattebetungade kommuner eljest
skulle kunna komma att utgå allenast ryckvis med ett eller ett par års mellanrum.
Ehuru visserligen nu angivna grunder böra bliva huvudsakligen bestämmande
vid prövningen av ansökningar om understöd och ehuru vid uträkningen
av anslagsbehovet för ändamålet dessa grunder visat sig medföra tillfredsställande
resultat, lärer dock åt Kungl. Makt böra förbehållas en friare prövningsrätt, enär
fall torde kunna inträffa, då en kommun kan vara i synnerligt behov av understöd
och jämväl förtjänt därav, oaktat dess utgifter för fattigvård och skolväsen
kanske icke i och för sig varit så särskilt betungande. För Kungl. Maj:t bör
möjlighet då stå öppen att i dylika undantagsfall bereda någon hjälp.»
Statsutskottet avgav utlåtande (n:r 69) över Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, därvid utskottet hemställde, att densamma icke måtte
av riksdagen bifallas. Utskottet yttrade följande:
»Emot de principer, enligt vilka Kungl. Maj:t ansett denna fråga böra
vinna en provisorisk lösning, har utskottet för sin del icke funnit något att i
huvudsak erinra.
Frågan om vilka kommuner, som äro i verkligt behov av det ifrågasatta
statsunderstödet, synes utskottet däremot oklar. Av deu utredning, som härför
i ärendet åberopats, lärer nämligen, enligt utskottets förmenande, icke kunna
vinnas någon tillförlitlig grund för bedömande härav. Snarare synes utredningen
giva vid handen, att en sådan icke kan för närvarande erhållas. Anledning härtill
torde vara att söka dels i den förefintliga olikformigheten i taxeringen, framför
allt jordbruksfastighetstaxeringen, ävensom i de olika grunder, som för närvarande
tillämpas vid uppdelning mellan kommunerna av skattepliktig inkomst
av rörelse, som bedrives inom två eller flera kommuner, dels ock den olikhet med
avseende å räkenskapsföringen, som är rådande de skilda kommunerna emellan.
Allenast pa detta sätt synes man kunna förklara, att enligt utredningen exempelvis
i Älvsborgs län antalet landskommuner, där under ett eller flera av åren
1907—1909 kommunalskatten utgick med minst 100 öre per kommunalfyrk, utgjorde
119, medan motsvarande siffra för t. ex. Norrbottens och Västerbottens län
allenast uppgick till respektive 10 och 12.
6—183407
26
Frågan om åstadkommande av likformighet i taxeringen är emellertid, enligt
vad departementschefen meddelat, för närvarande föremål för ett ingående
utredningsarbete i sammanhang med den igångsatta revisionen av den kommunala
beskattningen och torde väl inom en ej allt för avlägsen framtid vinna sin lösning
i samband med en omläggning av denna beskattning. Därmed skulle man
alltså jämte den utjämning av de stora olikheterna i den kommunala beskattningen
och det nedbringande av det mångenstädes abnormt höga skattetrycket, vartill
den förenämnda revisionen syftar och som väl bleve en följd därav, erhålla en
säkrare grund för bedömande av det verkliga behovet av statsunderstöd i nu
ifrågavarande avseende, därest sådant då skulle anses vara av omständigheterna
påkallat.»
Då utskottet fann det synnerligen anmärkningsvärt, huru det ifrågavarande
understödsbeloppet skulle komma att fördelas de olika länen
emellan, ansåg sig utskottet böra lämna redogörelse härför genom en i
utlåtandet intagen tabell. Denna är av följande innehåll:
Län. | Antal kom- muner. | Uträknat under-stödsbelopp enligt | '' L ä n. | Antal kom- muner. | Uträknat under-stödsbelopp enligt |
Stockholms .... | Ils. | 5,328 | Örebro......'' | 6 s. | 4,841 |
Uppsala...... | 7 » | 6,620 | Västmanlands . . . | 16 » | 17,175 |
Södermanlands . . | 10 » | 5,618 | Kopparbergs . . . | 4 » | 4,738 |
Östergötlands . . . | 6 » | 2,717 | Gävleborgs .... | 5 » | 4,609 |
Jönköpings .... | 25 » | 9,898 | Västernorrlands . . | 14 » | 14,592 |
Kronobergs .... | 19 » | 16,822 | Jämtlands .... | 21 » | 31,759 |
Kalmar...... | 32 > | 35,135 | Västerbottens . . , | 9 » | 8,111 |
Gottlands..... | 30 » | 8,744 | Norrbottens . . . | 10 » | 29819 |
Blekinge..... | 22 » | 31,322 |
|
| 571,222 |
Kristianstads . . . | 17 » | 12,132 |
|
| |
Malmöhus..... | 3 » | 1,717 | Norrland o. Dalarna | 63 s. | 93,628 |
j Hallands..... | 34 » | 33,950 | Svealand utom Da- |
|
|
Göteborgs o. Bohus | 54 » | 133,491 | lama...... | 78 » | 77,419 |
Älvsborgs ..... | 116 » | 94,554 | Götaland..... | 406 » | 400,175 |
Skaraborgs .... | 48 » | 19,633 |
|
|
|
Värmlands .... | 28 » | 37,807 | Summa |
| 571,222 |
27
»Av tabellen framgår», yttrade utskottet vidare, »att understödsbeloppet
skulle komma att till allra största delen tillfalla länen inom Göta land, vilket
näppeligen överensstämmer med den allmänna uppfattningen, som råder beträffande
den olika ekonomiska ställningen inom ovannämnda särskilda delar av landet. Vid
sådant förhållande och då dylikt statsunderstöd sä mycket mindre synes vara sä
oundgängligen nödvändigt, att därmed icke kan anstå, till dess man erhållit fullt
tillförlitliga grunder för dess utdelande, som det av Kungl. Maj:t i sådant avseende
äskade beloppet utgör en obetydlighet i förhållande till de kommunernas
utgifter, vilkas nedbringande därmed avses, finner utskottet, i anledning härav och
då i allt fall en stor del av de ifrågavarande kommunerna frän och med år 1911
kommit i åtnjutande av skogsaccis till ganska avsevärda belopp, icke anledning
att tillstyrka bifall till Kung!. Maj:ts nu förevarande förslag.»
Nio reservanter inom utskottet ansågo dock, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag av
500,000 kronor att utgå för ifrågavarande ändamål. Till motivering av
reservationen anfördes följande:
Av utredningen i ärendet framginge, att det rådde en betydande olikhet
mellan kommunerna icke blott beträffande skatternas storlek utan jämväl i fråga
om tillgången på beskattningsföremål. Visserligen vore en revision av den kommunala
beskattningen igångsatt, men då, -på sätt departementschefen meddelat,
därmed vore förbundna dera frågor, som i och för sig vore svårlösta och krävde
långvariga utredningar, torde det med visshet kunna antagas, att avsevärd tid
komme att förbyta, innan den kommunala skattereformen kunde bliva genomförd.
Det vore därför synnerligen önskvärt, att åtgärder till eu provisorisk lindring i
. de hårdast betungade kommunernas skattetryck bleve vidtagna. Till bestyrkande
av angelägenheten av ett dylikt provisoriskt ordnande av denna fråga hade inom
utskottet verkställts undersökning rörande folkmängdsförhållandena för åren 1905_
1910 uti de kommuner, där under något av åren 1907—1909 kommunalskatten
utgått med mera än 100 öre samt tillika under ettvart av dessa år utgjort minst
80 öre per kommunalfyrk.1
Av denna undersökning, som vad året 1910 anginge, grundade sig på
preliminära men dock i allt väsentligt riktiga siffror, syntes- framgå, att en
tydlig tendens till avfolkning gjorde sig gällande inom de särskilt skattetyngda
kommunerna. Anledningarna härtill kunde ju vara derahanda, men uteslutet vore
icke, att det hårda skattetrycket bidragit till denna avfolkning, och i varje fall
torde med säkerhet kunna antagas, att de höga skatterna avskräckte från iindyttning
och såmedelst försvårade en ändring till det bättre.
Emot förslaget att, på sätt i propositionen föresloges, lämna statsunderstöd
åt synnerligen skattetyngda kommuner torde möjligen kunna invändas, att på
grund av den nu föredntliga olikformigheten i taxeringen, framför allt jordbruksfastighetstaxeringen,
en eller annan kommun, som i verkligheten icke vore i trängande
behov av dylikt understöd, skulle kunna därav erhålla del. För att utröna,
huruvida en sådan invändning ägde någon större allmängiltighet, hade utskottet
latit verkställa en undersökning angående i vad mån de vid 1908 års
1 Det siffermässiga resultatet av undersökningen är infört i utskottsutlåtandet.
28
fastighetstaxering fastställda taxeringsvärdena å under femårsperioden 1903—
1908 försålda fastigheter inom Älvsborgs län, eller det län, som omfattade de flesta
enligt förslaget understödsberättigade kommunerna, samt Örebro län, där allenast
ett fatal dylika kommuner förekomme, understege senaste köpeskillingarna för
samma fastigheter. Därvid hade framgått, att sammanlagda taxeringsvärdet för
de försålda fastigheterna i båda fallen uppgått till 87.4 procent av sammanlagda
köpeskillingarna för fastigheterna i såväl Älvsborgs som Örebro län. Utan att
vilja låta denna samstämmighet framstå såsom ett avgörande bevis för likformigheten
i taxeringsförhållandena i stort sett inom hela landet, kunde utskottet dock
icke undgå att finna, att detta resultat dock måste minska betänkligheterna
mot ett bifall till propositionen i nu berörda avseende.
Emot de av departementschefen uppställda grunder, _ efter vilka statsunderstöd
torde böra utgå, hade reservanterna i likhet med majoriteten icke funnit
något att i huvudsak erinra.
Dock syntes det reservanterna, som om, utöver de av departementschefen
angivna, ytterligare några begränsningar borde vidtagas i rätten att erhålla statsunderstöd.
Sålunda borde för undvikande därav, att staten komme att lämna
kommun understöd för utgifter av uteslutande lokal natur, vilket ju icke kunde
vara lämpligt, kommun icke vara berättigad att vid ansökan om statsunderstöd
räkna sig till godo i vederbörande utdebiteringar möjligen ingående utgifter för
annuiteter (räntor och amorteringar) å lån för andra ändamål än kyrko-, skol-,
fattigvårds- och sundhetsväsen. Vid beräknande av kommuns inkomster borde
vidare upptagas det skogsaccisbelopp, som enligt 3 § i lagen om skogsaccis finge
högst användas för nedbringande av kommunens utdebiteringar.
De grunder, efter vilka statsunderstöd syntes böra lämnas, kunde, med
användande av kommunallagarnas beteckning för den på de^ olika beskattningsföremålen
belöpande skattskyldigheten, alltså sammanfattas sålunda:
Till kommun, som under de tre senaste åren före det, varunder ansökan
om statsunderstöd gjordes, varit för kommunens utgifter betungad med ett så
högt skattetryck, att detsamma, med frånräknande av de uti ifrågavarande års utdebiteringar
möjligen ingående utgifter för annuiteter (räntor och amorteringar) a
lån för andra ändamål än kyrko-, skol-, fattigvårds- och sundhetsväsen, i allt
fall skulle i medeltal uppgått till mera än 8 kronor för 100 kronor skattepliktig
inkomst, beräknad på sätt närmare angåves i § 58 av kungl. förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådant detta lagrum lydde i lagen
den 26 maj 1909, .
samt vars utgifter för folkskoleväsendet och fattigvården under det ar, da
ansökan om understöd gjordes, efter avdrag av sadana statsbidrag och andra
kommunens inkomster, som omedelbart hänförde sig till skolväsendet och fattigvården,
överstigit det medelbelopp i jämnat tiotal ören för 100 kronor skattepliktig
inkomst, varmed dessa utgifter med avdrag av statsbidragen enligt den officiella
statistiken under de tre senaste år, för vilka den i tryck förelåge, drabbat
rikets landskommuner,
finge extra statsunderstöd lämnas till högst det belopp, som erfordrades
för berörda utgifters nedbringande till nyss anmärkta medelbelopp för 100 kronor
skattepliktig inkomst, _
med den ytterligare begränsning likväl, att det extra statsunderstödet icke
heller finge uppgå till högre belopp, än att understödsbeloppet kunde nedbringa
29
det kommunala skattetrycket — sådant detta skulle under det år, för vilket
understödet lämnades, varit efter frånräknande av de i årets utdebitering möjligen
ingående utgifter för annuiteter (räntor och amorteringar) å lån för andra ändamål
än kyrko-, skol-, fattigvårds- och sundhetsväsen — med högst 25 procent, i
den mån det skulle legat över 8 till och med 9 kronor, högst 50 procent, i den
mån det skulle legat över 9 till och med 10 kronor, samt högst 75 procent, i den
man det skulle legat över 10 kronor, allt för 100 kronor skattepliktig inkomst,
beräknad enligt bestämmelserna i ovan åberopade lagrum;
och skulle härvid i varje fall läggas till grund det skattetryck, som skolat
förefinnas, därest kommunen till fullo begagnat sig av den uti 3 § i lagen om skogsaccis
den 18 september 1909 medgivna rättigheten att med skogsaccismedlen nedbringa
skattetrycket.
Såsom villkor för statsunderstöds erhållande borde vidare, på sätt Kungl.
Maj:t föreslagit, gälla, att kommunen i laga ordning beslutat, att stämma för
uppbörd av den del av kommunalskatten, som motsvarade en debitering, överstigande
8 kronor för 100 kronor skattepliktig inkomst, icke komme att hållas
tidigare än i juni månad det år, då skatten skulle erläggas.
De sålunda förordade grunderna borde i varje särskilt fall lända till efterrättelse,
och någon friare prövningsrätt till förmån för sådana kommuner, som
enligt dessa grunder icke borde komma i åtnjutande av statsunderstöd, syntes
icke böra åt Kungl. Maj:t inrymmas.
Med anmärkande att det för det dåvarande syntes råda en viss olikformighet
med avseende å kommunernas räkenskapsföring, förutsatte reservanterna, det Kungl.
Maj:t icke skulle underlåta att tillse, det större likformighet härutinnan infördes,
så att ur denna synpunkt prövningen av statsunderstöd bleve så enhetlig som
möjligt.
Vid frågans behandling i kamrarna anfördes, utöver de av utskottsmajoriteten
framhållna synpunkter, ytterligare följande skäl för avslag å
den kungl. propositionen:
a) Det kungl. förslaget, enligt vilket skattebördor skulle överflyttas
från kommunerna till staten, innebure en skattepolitisk orättvisa. En dylik
överflyttning betydde nämligen i stort sett, att på de indirekta skatterna
lades vad som i kommunerna utginge såsom direkt skatt, och då de indirekta
skatterna, vilka spelade den mest betydande rollen bland statens
inkomster, till övervägande del utginge från städerna och industrisamhällena,
komme alltså att å dem överflyttas en del av den skattebörda, som enligt
kommunalförfattningarna eljest skulle påvila landsbygdens skattskyldiga
befolkning. Såsom skäl till överflyttningen hade anförts, att befolkningen å
landsbygden vore så skattetyngd, men den skattepolitiska rättvisan finge
icke avgöras endast efter skattetungan; bostads- och livsmedelsförhållandena
förtjänade lika stort avseende, och de ställde sig säkerligen ogynnsammare
i städerna, där man levde i penninghushållningens tecken, än på landsbygden,
där naturahushållningen ännu vore den förhärskande. För övrigt
vore här fråga om en helt ny princip. Medan förut vissa ändamål under
-
30
stöddes av staten, föresloges här att understödja kommuner i deras samlade
verksamhet.
b) Det vore antagligt, att utjämning av kommunala utgifter av mer
eller mindre statlig natur komme att ske kommunerna emellan genom
vissa dylika utgifters överflyttning till landstingen. Bidrag från statens
sida komme således icke, såsom det uppgåves i förslaget, att under alla förhållanden
bliva nödvändiga. Ett »starkt principiellt hinder» för förslaget
läge just i den omständigheten, att icke någon sådan utjämning ännu försiggått
i de olika länen, och det vore först sedan en sådan ägt rum, som
man kunde tala om utjämning med stöd av statsbidrag, vilket då, såsom
nämnts, skulle lämnas till landstingen. Men om man under alla förhållanden
redan nu ansåge sig böra göra något i frågan, medgåves, att det
icke kunde ske på annat sätt än som innehölles i förslaget, eller genom
att gi''ipa in direkt på primärkommunernas område och giva dem bidrag,
vilket emellertid måste ske efter fullt rättvisa och riktiga grunder.
c) Det kungl. förslaget kunde åstadkomma eu viss spekulation i
understöd på så sätt, att man under de kommande åren utdebiterade
större belopp än annars skulle ifrågakommit. Under sådana omständigheter
kunde förslaget medföra en preiniering av mindre väl skötta kommuner.
d) Det vore ej säkert, att genom det kungl. förslaget bereddes lindring
åt verkligt behövande kommuner. Det kunde nämligen hända, att i
kommuner, som kunde komma att beröras av det kungl. förslaget, invånarna
trots den höga skatten ägde den ekonomiska bärkraft, som behövdes,
för att de skulle utan kännbar olägenhet kunna fullgöra sin skattskyldighet,
medan det å andra sidan kunde inträffa, att i kommuner, som
ej uppnått den skattesiffra, som erfordrades för erhållande av statshjälp,
invånarna hade mindre ekonomisk bärkraft än den, som funnes i en
kommun, som uppnått sådan skattesiffra.
e) Det kungl. förslaget lede av den väsentliga bristen, att skogsaccismedlen
icke alls tagits med i beräkningen. Vidare hade municipalsamhällenas
särskilt betryckta ställning i skatteavseende lämnats obeaktad.
Dessa samhällen deltoge såsom tillhörande landskommunerna i dessas skatter
och därjämte hade de sina egna pålagor. I synnerhet deras dubbla
vägskatt vore betänklig.
f) Den utredning om befolkningsförhållandena i skattetyngda kommuner,
vars resultat influtit i utskottets utlåtande och åberopats av reservanterna,
vore nog såtillvida riktig, att tendens till avfolkning förefnnnes
i- dylika kommuner, men huvudsakligast berodde denna tendens icke av
det hårda skattetrycket, utan av andra omständigheter, nämligen den brist
31
på arbetstillfällen och de dåliga kommunikationer, som så ofta vore för
handen i kommuner av ifrågavarande slag.
g) Då det gällde en utjämning över hela landet, vore det begärda
beloppet 600,000 kronor eu alltför obetydlig summa. Det bleve ju endast
1,000 kronor per hjälpbehövande kommun.
h) I 1908 års riksdagsskrivelse hade icke begärts framläggande av
förslag om allenast provisoriska åtgärder, men väl fullständig utredning
i ämnet och därpå grundat definitivt förslag. Nu föresloges emellertid
endast ett provisorium, som därtill vore byggt på ofullständig utredning.
i) Antoges det kung], förslaget, kunde det hava till följd, att arbetet
med den definitiva kommunalskattereformen icke bedreves med önskvärd
raskhet. •
I första kammaren bifölls utskottets utlåtande med 65 röster mot
49, varemot i andra kammaren reservationen bifölls med 98 röster mot
82. Vid gemensam omröstning, som företogs i anledning av kamrarnas
skiljaktiga beslut, avslogs Kung!. Maj:ts framställning med 195 röster mot
165, vilka avgåvos för bifall till reservationen.
Under nionde huvudtiteln i 1912 års statsverksproposition föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att till understöd åt synnerligt betungade väghållning
sd istrikt på extra stat för år 1913 anvisa 400,000 kronor (i stället för
under år 1912 utgående 150,000 kronor). Uti en i andra kammaren
väckt motion (II: 119) hemställdes om anslagets förhöjning till 800,000
kronor.
Jordbruksutskottet, som avgav utlåtande i ämnet (nr 1, punkt 83),
tillstyrkte bifall till Kungl. Maj:ts framställning under betonande, att åtgärden
i fråga borde betraktas såsom endast provisorisk. Reservationsvis
hemställdes bl. a. om anslagets bibehållande vid det förutvarande beloppet,
varvid huvudsakligen följande synpunkter framhöllos: Den avsedda lättnaden
syftade visserligen allenast till ett provisorium, men det torde dock
icke kunna förnekas, att ett anslag, som utginge efter icke rationella och
ej odelat rättvisa grunder, efter en avsevärd höjning måste komma att
ännu mer verka i ensidig riktning och realiter än mera orättvist. Ifrågavarande
provisoriska åtgärd kunde vidare icke rimligtvis anses stå i verklig
samklang med frågan om de kommunala bördornas på landsbygden
utjämning och lättnad över huvud. Dessa bördor vore av flera olika
slag, och då man på ena stället trycktes hårdast av en pålaga, så hade
man på det andra stället svårighet med en annan och tvärtom. Först
med den pågående utredningen för den kommunala skattereformen kunde
man få ett fastare grepp på hithörande spörsmål och ernå möjlighet
32
1914 års
B riksdag.
att i ett sammanhang överblicka det lagstiftningsområde, som syftade till
statens ingripande för en rättvis fördelning och lättnad av folkets bördor.
Utskottets hemställan avslogs av första kammaren, men bifölls av
andra kammaren. I gemensam votering segrade första kammarens mening
med 183 röster mot 179.
Vid 1914 års senare riksdag väcktes inom andra kammaren två motioner,
berörande frågan om olikformigheten i det kommunala skattetrycket.
I den ena (II: 155) föreslogs, att riksdagen skulle anhålla, att
Kung]. Maj:t måtte taga i övervägande vad från statens sida kunde göras
för förbättring av folkskoleväsendet på landsbygden.
Andra kammarens tillfälliga, utskott nr 1, till vilket motionen överlämnades,
yttrade i avgivet utlåtande (nr 2) bl. a. följande:
»Här kunna olika utvägar väljas. Den enklaste lösningen vore tydligen,
att staten övertoge hela folkskolebudgeten. Frånsett att riksdagen för närvarande
svårligen torde biträda ett sådant förslag, kan det anmärkas, att åtgärden synes
betinga en väsentlig inskränkning i den kommunala självstyrelsen i vad beträffar
folkskoleväsendet. I motion till denna riksdag har av herr Hamilton framställts
ett annat förslag till frågans lösning, nämligen att staten lämnar ett bidrag av
10 kronor för varje undervisat barn. Härom har dock utskottet icke ansett sig
hava anledning att vid detta tillfälle göra något uttalande, då nämnda motion hänvisats
till behandling av annat utskott. Mest tilltalande synes utskottet motionärens
förslag, att staten lämnar extra anslag till kommuner, som för nödvändiga
skolutgifter betala ett visst minimibelopp per bevillningshundra. Men utskottet
anser sig icke böra göra något bestämt uttalande till förmån för detsamiha, då
den föreliggande frågans besvarande kräver en långt mera ingående undersökning
än vad utskottet kan åstadkomma. Även andra förslag ha framkommit, såsom
att staten skulle övertaga vissa av kommunernas utgifter för skolbyggnader och
skolmaterial.
Utskottet anser, att riksdagen icke bör binda sig vid ett uttalande till
förmån för något visst av dessa eller andra förslag till lösande av föreliggande
betydelsefulla fråga. Huvudsaken är, att kraftiga åtgärder vidtagas till avhjälpande
av ovannämnda stora missförhållanden och att vad i detta hänseende kan
göras göres snart.»
Utskottets hemställan gick ut på att andra kammaren för sin del
måtte besluta i enlighet med motionärens förslag.
Denna hemställan blev av andra kammaren bifallen, varefter ärendet
överlämnades till första kammaren, som remitterade det till sitt tillfälliga
utskott nr 1.
Detta utskott yttrade i avgivet utlåtande (nr 4) bl. a. följande:
»Frågan står tydligen i intimt samband med de uppgifter, som för närvarande
äro förelagda den s. k. kommunalskattekommittén. Det synes utskottet,
som borde resultatet av dennas arbete avvaktas, innan mera ingripande åtgärder,
på sätt motionären och andra kammarens utskott åsyfta, vidtagas. Att tillsätta
en ny kommitté för ändamålet torde vara mindre välbetänkt redan därför, att
de förutsättningar, som böra förefinnas hos dem, som skola utföra ett sådant arbete,
i rikt mått torde vara till finnandes hos folkskolöverstyrelsen, som ju dessutom,
om övriga ärendens vikt och mängd skulle kräva dess särskilda uppmärksamhet,
torde kunna begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla och med
sig adjungera sakkunniga för frågans behandling. Men därjämte skulle helt naturligt
mycket dubbelarbete bliva följden, om en ny kommitté sattes att utreda,
vad som delvis faller under kommunalskattekommitténs verksamhet.
Utskottet har emellertid intet att erinra mot att rent provisoriska anordningar
bliva vidtagna i syfte att bereda fattiga, skattetyngda kommuner ekonomiskt
understöd. Tvärtom skulle utskottet vilja anbefalla en sådan åtgärd såsom
synnerligen välbetänkt. Därigenom skulle icke blott åtskilligt inom den närmaste
framtiden kunna göras till förverkligande av den tanke, för vilken motionen är ett
uttryck, utan ock en för ett kommande reformarbete värdefull erfarenhet vinnas.»
Utskottet hemställde alltså, att första kammaren måtte på det sätt
biträda andra kammarens beslut, att kammaren för sin del beslutade att
hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t toge i övervägande vad från
statens sida kunde göras för förbättring av folkskoleväsendet på landsbygden
genom beredande av ekonomiskt understöd åt fattiga, skattetyngda
kommuner och om möjligt redan till nästkommande riksdag framlade de
förslag, vartill en blivande utredning kunde giva anledning.
Denna hemställan blev av första kammaren avslagen, och den i
motionen berörda frågan förföll alltså. Under debatten erinrades bl. a.,
att riksdagen så nyligen som 1912 avslagit framställning i liknande syfte
och att för övrigt den ifrågasatta utredningen, vilken borde anförtros åt
kommunalskattekommitterade, komme att fördröja fullbordandet av deras
egentliga uppdrag.
I den andra av ovan berörda två motioner (II: 128) hemställdes,
att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning,
på vilket sätt ökade statsbidrag till kommunernas folkskoleutgifter
lämpligast borde utgå för att skattebördorna skulle minskas och samtidigt
de bättre skolformerna vinna ökad utbredning, samt att Kungl. Maj:t ville,
om möjligt till nästkommande riksdag, framlägga de förslag, till vilka utredningen
kunde föranleda. Såsom tänkbara sätt att lösa den i motionen
berörda frågan angav motionären, att visst belopp, t. ex. 10 kronor per
barn, av staten utbetaltes för varje i folkskolorna undervisat barn eller
att statsbidrag lämnades till kommunernas samtliga folkskoleutgifter i viss
proportion till dessa samt med högre belopp i samma mån som åtgärder
till bättre ordnande av folkskoleförhållandena vidtoges.
7—163407
34
Statsutskottet hänvisade till den behandling inom riksdagen, ovan
berörda motion II: 155 erhållit, samt hemställde om avslag å motionen,
vilket ock blev riksdagens beslut.
O
1915 års
riksdag,
Frågan om provisorisk lindring av kommunernas ekonomiska bördor
upptogs på nytt vid 1915 års riksdag av enskilda motionärer, vilka i en
inom andra kammaren väckt motion (II: 64) hemställde, att riksdagen
måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville skyndsamt låta verkställa utredning,
på vad sätt en provisorisk lindring av kommunernas ekonomiska bördor
måtte ’ kunna ske, samt om möjligt till nästkommande riksdag framlägga
de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.
Ärendet remitterades till andra kammarens tillfälliga utskott nr 4,
som i avgivet utlåtande (nr 11) hemställde om bifall till motionen.
I utlåtandet framhölls huvudsakligen följande:
Det vore utrett, att den kommunala utdebiteringen inom ett flertal landskommuner
stigit till sådan böjd och år efter år bibehållit sig så hög, att fullständigt
olidliga förhållanden iöom dessa kommuner vore rådande; skyndsam hjälp vore
alltså av nöden. Utredningen visade jämväl, att de höga skatterna icke vore
åsamkade på grund av stora utgifter för lokala ändamål, men att de berodde på
utgifter för ändamål, som tillika kunde anses såsom statsändamål. Det hade invänts,
att skattetrycket på landet visserligen vore nominellt högt, men att det
verkliga trycket ej vore så svårt, emedan taxeringarna, i all synnerhet fastighetstaxeringarna,
vore alldeles för låga. Härtill ville utskottet genmäla, att det nog
torde hända, att taxeringarna ännu på sina ställen vore oskäligt låga, men att
detta icke torde kunna sägas vara regel, samt att stadig förbättring ständigt
gjorde sig gällande. För övrigt kunde riktigare taxeringsvärden åstadkommas
först så småningom och i den mån den allmänna uppmärksamheten inriktades på
dessa förhållanden. I stort sett hade utskottet den uppfattningen, att missförhållandena
i fråga om taxeringen ingalunda vore så stora och så vanliga, att de
borde förhindra ett ingripande mot det svåraste skattetrycket.
Om det vidare invändes, att åtgärder de senaste åren vidtagits eller snart
skulle vidtagas, vilka komme att utjämna skattetrycket — man nämnde därvid
särskilt den nyligen införda skogsaccisen samt fattigvårdslagstiftningskommitténs
väntade förslag, i vad det avsåge ett lättande av kommunernas ekonomiska bördor
för fattigvården — så ville utskottet anmärka, att vad skogsaccisen anginge
densamma visserligen kunde sägas minska en del kommuners utdebitering, men
att den däremot knappast kunde medföra någon nämnvärd utjämning av skattetrycket,
då man ju icke kunde förvänta, att det just bleve de mest skattetyngda
kommunerna, som erhölle skogsaccismedel. Tvärtom syntes det antagligt, att de
skogrikare kommunerna redan förut v.ore jämförelsevis lyckligt lottade i ekonomiskt
avseende, medan däremot de hårt skattetyngda kommunerna, särskilt i
södra Sverige, icke torde erhålla nämnvärd lindring genom skogsaccisen. Yad fattigvårdslagstiftningskommitténs
väntade förslag anginge, kände man ännu ej dess
huvudgrunder, men man torde hava rätt att antaga, att detsamma på det ekonomiska
området ej bleve så genomgripande, att dess genomförande, vilket för övrigt
kunde komina att låta vänta på sig ännu under flera ar, skulle onödiggöra en
provisorisk skattelindring för landskommunerna. Icke heller torde den omständigheten,
att staten numera bidroge med 710 av folkskollärarnas grundlöner, kunna
betecknas såsom någon nämnvärd utjämning av det kommunala skattetrycket, då
samtidigt kommunernas andelar i brännvinsmedlen in dragits till statskassan.
En ytterligare invändning mot motionärernas förslag vore, att detsamma
skulle premiera de kommuner, som vårdslösade sin ekonomi, och möjliggöra anhopning
av kommunala utgifter på nagla fa år för att kommunerna därigenom
skulle komma i åtnjutande av statsunderstöd. Härpå kunde enligt utskottets mening
svaras, att den utredning, som begärdes, skulle till huvuduppgift erhålla
att undersöka, att endast det verkliga, fullt konstaterade behovet av statshjälp
bleve tillgodosett, en uppgift, som icke syntes omöjlig att utföra, om också betydande
svårigheter sannolikt därvid komme att möta.
Beträffande de medel, genom vilka en provisorisk utjämning av landsbygdens
skattetryck skulle kunna ernås, ville utskottet icke före den begärda utredningen
göra något bestämt uttalande. Utskottet kunde dock icke underlåta att
framhålla, det även andra vägar än de av Kungl. Maj:t år 1912 föreslagna torde
stå till buds. Att lämna penningbidrag, som utginge efter vissa grunder till
kommuner med utdebitering av en viss höjd, vore visserligen den närmast till
hands liggande utvägen, mot vilken dock allvarliga invändningar kunde göras,
framför allt den, att man på så sätt toge hela problemet för formellt. Andra
vägar vore dock tänkbara — i motion nr 128 i andra kammaren vid 1914 års
senare riksdag hade en sådan angivits — och den utredning, utskottet ville tillstyrka,
borde såsom sitt främsta direktiv erhålla att undersöka, på vilka olika
sätt den provisoriska lindringen kunde tänkas ske. Vid behandlingen av 1912
års kungl. proposition i ämnet syntes icke heller från något håll principiella betänkligheter
mot densamma hava framförts. Man ville ej godkänna det fört slagna
sättet, eller man förmodade, att frågan i sin helhet snart skulle bliva löst. Då
man nu begärde en utredning rörande sättet och man med ledning av erhållna
upplysningar från kommunalskattekommitterade kunde konstatera, att den slutgiltiga
lösningen ännu länge kunde låta vänta på sig, syntes de år 1912 framförda
skälen ej kunna riktas emot utskottets förevarande förslag.
I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hemställdes, att motionen
icke måtte föranleda till någon andra kammarens åtgärd. Reservationen
motiverades sålunda:
»I föreliggande motion påvisas de höga kommunalskatter, som trycka ett
stort antal landskommuner. För att åstadkomma lindring i dessa uttalas önskemål,
att de utgifter, ’som rätteligen borde höra staten till’, utgifterna för ''kyrka
och folkskola, fattigvård och sundhetsvård’, och vilka enligt 1911 års officiella
statistik uppgå till 89,i procent av landskommunernas samtliga utgifter, borde
på ett eller annat sätt lättas.
Dessa önskemål äro beaktansvärda. Vissa av dem äro emellertid redan
tillgodosedda och de övriga äro föremål för utredning.
Beträffande kyrkliga utgifter kommer sålunda en utjämning att ske genom
den beslutade prästlöneregleringen, som började tillämpas den 1 maj 1914 och
successivt genomföres under de närmaste 10 åren. Likaså hava utgifterna för folk
-
36
skoleväsendet i högre grad än förut blivit lagda på staten, då numera 9/io av
skollärarlönerna utgå av statsmedel i stället för förutvarande 2/3.
Vad utgifterna för fattig- och sundhetsvård vidkommer, föreligger nu förslag
från fattigvårdslagstiftningskommittén, att kommunernas utgifter för vård av
sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka, liksom för iuberkulösa eller vanföra,
vilka vårdas å statens eller landstingens vårdanstalter eller sådana, som åtnjuta
statsbidrag eller äro av Konungen godkända, skola gottgöras av landstingen.
Vinner detta förslag godkännande, kommer härigenom eu betydande utjämning
att ske. Utgifter av detta slag äro ju för många små kommuner i mycket hög
grad tryckande.
Genom den nu genomförda ålderdoms- och invaliditetspensioneringen beräknas
också, att kommunernas utgifter för fattigvården så småningom skola
minskas. Vid årets riksdag föreslås därjämte i kungl. propositionen nr 139 en
ytterligare utvidgning av rätten till pension.
Enligt utskottsutlåtandet bifogat meddelande från kommunalskattekommittén
beräknas vissa delar av dess arbete föreligga färdiga innevarande år. Dessa
gälla själva grunderna för den kommunala beskattningen. Då dessa erkännas vara
bristfälliga och ojämnheter i taxeringen på många håll torde orsaka ett mera
skenbart än verkligt högt skattetryck, torde skäl föreligga att avvakta dessa snart
färdiga förslag till fullkomligare och jämnare grunder för den kommunala beskattningen.
Sedan detta arbete slutförts, ämna kommunalskattekommitterade bereda
''frågan om lindring av kommunernas absoluta skattetyngd och de spörsmål av
mera budgetteknisk art, som med detta ämne sammanhöra’.
Då utskottet framhåller den föreliggande frågan såsom ''oerhört omfattande
och svårlöst’, vari vi instämma, tro vi det icke vara Kungl. Maj:t möjligt åstadkomma
ett acceptabelt förslag till provisorisk lindring redan till nästa riksdag.
En grundlig utredning skulle taga vida längre tid, vadan därigenom näppeligen
mycket skulle vinnas. Uppdrages en sådan åt kommunalskattekommitterade, befara
dessa en avsevärd försening i sitt arbete, vilket väl ej torde vara önskligt.
En mera hastigt hopkommen utredning och ett därpå grundat provisorium torde
ej heller tillfredsställa berättigat krav på rättvisa.
Reservanterna uttala som önskemål, att kommunalskattekommitterade i
görligaste mån påskynda sitt arbete, och kunna därför ej vara med om att framställa
nya utredningskrav av natur att försena detta arbete.»
Vid ärendets handläggning inom andra kammaren framställdes yrkanden
dels om bifall till utskottets hemställan, dels om avslag därå och bifall
till reservationen, dels ock om bifall till ett under överläggningen framställt
yrkande, att kammaren ville för sin del besluta, att riksdagen måtte
anhålla, att Kungl. Ma>:t ville skyndsamt låta verkställa utredning angående
på vad sätt genom statens försorg särskilt nödställda kommuner måtte
i avvaktan på kommunalskattereformen erhålla lindring av sina ekonomiska
bördor samt om möjligt till nästkommande riksdag framlägga de förslag,
till vilka utredningen kunde föranleda.
Till motivering av sistberörda yrkande anförde dess framställare i
huvudsak följande: En hemställan från riksdagens sida om allmän proviso
-
37
risk utjämning vore olämplig, enär eu sådan, företagen innan den stora
kommunalskatteutredningen vore färdig, kunde rent av skapa stora ojämnheter
och även premiera kommuner, som sköttes slarvigt med avseende
å uttaxeringar och annat. En annan sak vore, att där man efter undersökning
såväl av det sätt, varpå kommunen förvaltades, som ock av befolkningens
läge, dess möjligheter att livnära sig, skattebördan in. in. funne,
att hela kommunen och dess befolkning finge sin tillvaro försvårad, därest
icke staten bisprunge densamma, där borde staten efter ansökning inskrida
hjälpande. Genom en sådan lösning av frågan koinme därjämte att vinnas,
att arbetet på den definitiva kommunalskattereformen icke förrycktes.
Andra kammaren biföll sistnämnda yrkande, varefter ärendet överlämnades
till första kammaren, vars andra tillfälliga utskott hemställde,
att första kammaren icke måtte biträda andra kammarens beslut.
Utskottets yttrande är av följande lydelse:
»Motiveringen till andra kammarens beslut torde vara att söka i förslagsställarens
yttrande i frågan, vilket sålunda i stället för utskottets förkasiade
betänkande skulle angiva direktiven för utredningen. I denna motivering framhålles,
att icke endast hög utdebitering till kommunala ändamål, vilken kan vara
missvisande, utan ock dyra levnadsförhållanden m. m. skulle bliva bestämmande
i fråga om vilka kommuner kunna anses befinna sig i ekonomiskt trångmål och
därför behöva understöd i någon form från statens sida. Denna synpunkt har
utan tvivel sitt berättigande och framhölls även vid 1912 års riksdag under
diskussionen rörande detta ärende i första kammaren. Men detta nya uppslag komplicerar
och försvårar i hög grad utredningsspörsmålet.
En tillfredsställande utredning av det verkliga behovet av ekonomisk hjälp
åt mer eller mindre skattetyngda kommuner, för vilket behov det'' nominella
skattetrycket icke ensamt kan betraktas såsom tillförlitlig mätare, anser utskottet
icke kunna åstadkommas utan en mycket ingående undersökning, vilken måste
taga lång tid. Frågan om en utjämning av skattetungan i en del landskommuner
kan enligt utskottets förmenande icke på rättvisa grunder lösas utan genom och
i samband med en omläggning av hela vårt kommunala skattesystem.
Enligt ett i andra kammarens utskottsbetänkande intaget meddelande från
kommunalskattekommitterade beräknas dessas förslag till lagstiftning om kommunal
skattskyldighet och taxering m. m. föreligga utarbetat innevarande år, och
därpå upptages till behandling bl. a. frågan om lindring av kommunernas absoluta
skattetyngd. Utredningen för en slutgiltig lösning kommer således att under den
allra närmaste tiden påbörjas, och önskligt vore, att detta utredningsarbete i
möjligaste mån påskyndas.
Det synes därför utskottet icke skäligt att för en eventuell och oviss provisorisk
skattelindring åt mera skattetyngda kommuner anordna en särskild utredning,
som även den måste taga sin dryga tid, och vilken svårligen kan utföras
av andra än nämnda sakkunniga. Enligt dessas yttrande komme ett sådant dem
lämnat nytt utredningsuppdrag att avsevärt försena arbetet på kommunalskattefrågans
lösning och därmed ock fördröja en rationell utjämning av den kommu
-
38
nala skattebördan. Den genom andra kammarens beslut helt allmänt och svävande
angivna utredningen skulle sålunda i själva verket komma att betänkligt motverka
sitt eget ändamål.»
Vid utskottets betänkande var fogad eu reservation av följande lydelse:
»Den föreliggande frågan är otvivelaktigt av den allra största betydelse för
vår landsbygd och därigenom för hela vårt land. Det är ingen överdrift att säga,
att åtskilliga av våra kommuner lida under så tryckande ekonomiska bördor, att
ett verkligt nödläge är för handen. Detta visar sig ej minst derutinnan, att dessa
kommuner ej äga tillräcklig ekonomisk styrka för att tillfredsställande ordna
folkskoleundervisning och fattigvård, varför i dessa avseenden mångenstädes råda
svåra missförhållanden. De tryckande skatterna vålla dessutom, att den enskilda
företagsamheten lamslås, varigenom samhällets utveckling hämmas. Det är därför
ej att undra på, att de kraftigare folkelementen uppsöka mera fruktbara verksamhetsfält,
i främsta rummet städerna samt Amerika. En alltjämt pågående avfolkning
och en allmän tillbakagång i avseende å jordbruket äro de sorgliga följderna
av dessa förhållanden.
Det torde vara utan vidare tydligt, att en verksam hjälp till dessa kommuner
endast kan lämnas av staten. Att bär föreligger ett verkligt statsintresse
kan ej heller bestridas. Svårigheten är blott att finna den lämpligaste formen för
ett statsingripande. De åtgärder, som från statens sida redan beslutats eller varom
förslag föreligga och vilka syfta åt en utjämning av de ekonomiska bördorna,
visa sig vid en närmare granskning antingen ganska ineffektiva eller äro av beskaffenhet
att först långt fram i tiden utöva sin verkan. Så är fallet med prästlöneregleringen,
pensionsförsäkringen och det nyligen framlagda förslaget till ny fattigvårdslagstiftning.
Man torde kunna utgå ifrån, att om de nu rådande missförhållandena
skola med den nödiga skyndsamheten kunna avlägsnas, staten måste på ett
annat och mera omedelbart effektivt sätt lämna de nödställda kommunerna hjälp.
Att nu söka genomföra eu definitiv lösning, utan att först ordna själva
grunderna för den kommunala beskattningen, kan av helt naturliga skäl ej ifrågakomma.
Återstår då att söka åstadkomma en provisorisk lindring av de särskilt
nödställda kommunernas ekonomiska bördor. För en sådan åtgärd tala vägande
skäl och ej minst den omständigheten, att det kan befaras, att den pågående utredningen
av kommunalskattefrågan skall taga en lång tid och därför ej kan avvaktas,
förrän några lindrande åtgärder vidtagas från statens sida. Det är ock
rörande sådana provisoriska åtgärder, som andra kammaren för sin del beslutat eu
skrivelse; och därför förordas, att första kammaren biträder medkammarens beslut.
Härvid är att märka, att en sådan provisorisk åtgärd, som här åsyftas, i
väsentliga avseenden skiljer sig från förut i denna fråga framlagda förslag. Det
är nämligen ej ifrågasatt att åstadkomma en schablonmässig lindring av samtliga
kommuners ekonomiska bördor, grundad uteslutande på den kommunala utdebiteringen.
Vad som nu ifrågasättes är, att staten skall lämna provisorisk lindring
åt de kommuner, som, bedömda från olika synpunkter, befinna.sig i ett synnerligensvårt
nödläge. På vad sätt denna hjälp bör lämnas och vilka garantier måste
uppställas gentemot befarade missbruk måste givetvis bliva föremål för en noggrann
utredning. Även om en sådan utredning ej kan tänkas verkställd inom så kort
tid som i andra-kammar-beslutet ifrågasättes, finnes ingen anledning att tro, att
densamma skall möta oövervinneliga svårigheter. Det betydande material, som
av kommunalskattekommitterade är samlat rörande kommunernas förhållanden,
kommer givetvis till användning, vare sig nämnda kommitterade, förstärkta med
ytterligare krafter, anförtros utredningen, eller om det skulle visa sig lämpligare
att länsvis, genom Konungens befailningshavande, företaga undersökningen om
kommunernas ekonomiska sållning. Den befarade olägenheten, att den ifrågavarande
utredningen skulle avsevärt fördröja nämnda kommitterades arbete i dess
helhet, torde, med klok beräkning av arbetets planläggning och om extra arbetskrafter
för ändamålet användas, ej behöva ifrågakomma.»
Efter överläggning, därunder bl. a. erinrades, att den av reservanterna
föreslagna utredningen vore av helt annan art än den, söm kommunalskattekommitterade
fått till sig hänskjuten, biföll första kammaren utskottets
hemställan; och både frågan sålunda förfallit.
Den officiella statistiken rörande kommunernas finanser utvisar, att inledning,
storleken av den kommunala utdebiteringen städse växlat högst betydligt Kommunallandskommunerna
emellan. Likaså giver nämnda statistik vid handen, att SstorM.
antalet landskommuner med stigande kommunalutskylder varit sedan långtid
tillbaka i stort sett statt i oavbruten tillväxt ända till 1911, men att
från och med nämnda år den kommunala utdebiteringen visat sjunkande
tendens. Berörda förhållanden belysas av följande tabell, som upprättats
med ledning av den officiella statistiken för så många år framåt som den
är i tryck tillgänglig.
Utdebitering för kronor. |
|
|
|
| L | i n | d | S | k o ni ni | u | n | e | r. 1 |
|
|
| ||
1895 | 1896 1897 | 1898 | 1899 | 1900 1901 1902 | 1903 | 1904 | 1905 | 1906 | 1907 | 1908j 1909 | 1910 | 1911 | 1912 | |||||
0.00..... | 0.2 | 0.1 | 0.1 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.0 | 0.1 | 0.1 | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 0.2 | 0.1 | 0.2- |
0.01— 1.00 . . | 0.1 | 0.4 | 0.2 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.2 | — | 0.1 | 0.1 | 0.1 | _ | 0.1 | — | 0.0 | 0.2 | 0.2 | O.oj |
1.01— 2.50 . . | 6.5 | 7.0 | 6.2 | 5.6 | 4.4 | 3.0 | 2.7 | 2.6 | 2.2 | 1.9 | 2.1 | 2.0 | 1.3 | 1.1 | 0.9 | 0.7 | 1.1 | 11 |
2.51— 5.00 . . | 43.6 | 42.2 | 41.1 | 40.2 | 37.3 | 33.3 | 30.6 | 29.5 | 30.6 | 29.8 | 25.3 | 22.3 | 19.9 | 19.8 | 20.4 | 18.1 | 22.8 | 23.5! |
5.01— 7.50 . . | 33.6 | 33.4 | 34.0 | 33.4 | 35.7 | 37.7 | 39.4 | 39.6 | 40.7 | 39.7 | 39.6 | 37.7 | 38.6 | 39.9 | 40.6 | 40.3 | 41.1 | 41.3 |
7.51—10.00 . . | 12.1 | 12.8 | 13.5 | 15.3 | 15.2 | 17.4 | 18.7 | 19.2 | 18.1 | 19.0 | 21.6 | 24.8 | 24.3 | 24.8 | 24.5 | 25.1 | 23.0 | 22.6 |
Över 10.00 . . | 3.9 | 4.1 | 4.9 | 5.4 | 7.3 | 8.5 | 8.3 | 9.0 | 8.2 | 9.5 | 11.2 | 13.1 | 15.8 | 14.4 | 13.6 | 15.4 | 11.7 | 11.3 |
Summa | 100.0 | 100.0 | 100.0 # | lOO.o | 100.0100.0 | 100.o;100.0!100.0 | 100.0 | IOO.oIOO.O | lOO.o | 100.0 | lOO.o | lOO.o | 100.0 | lOO.oj |
1 Här avses egentliga landskommuner, vilka år 1912 voro 2,377. Köpingar med
egen kommunalförvaltning voro nämnda år 32.
40
Då i denna tabell och annorstädes i betänkandet talas om utdebitering
visst år, åsyftas den under året beslutade utdebiteringen.
Denna redovisas i den officiella statistiken för det nästföljande året. Sålunda
åsyftar nämnda statistik för t. ex. 1913 de skatter, som utdebiterats
1912 och uppburits 1913. Med uttrycket »100 kronor inkomst» — liksom
även med uttrycket »skattepliktig inkomst» — avses i betänkandet såväl
100 kronor beräknad inkomst av fast egendom som 100 kronor beskattningsbar
inkomst av kapital och arbete.
En grafisk framställning av de i tabellen angivna förhållanden finnes
såsom bil. 8 (sid. 201) fogad vid betänkandet.
Såväl tabellen som den grafiska framställningen röra sig uteslutande
med en utdebitering för 100 kronor inkomst, oaktat utdebiteringen
före år 1910 beräknades per fyrk. Denna evalvering har gjorts i syfte att
underlätta jämförelse mellan förhållandena i längre tillbaka liggande tid
och under senare år. Det bör emellertid uppmärksammas, att motsvarande
siffror, som, vad beträffar åren 1895—1909, återfinnas i den officiella statistiken
för åren 1896—1910, där hänföra sig till följande grupper av utdebitering
per fyrk: 0, 1—10, 11—25, 26—50, 51—75, 76—100 och över
100 öre. Vid evalveriugen från fyrk till 100 kronor inkomst har t. ex.
11 öre per fyrk evalverats till l.oi krona i stället för, såsom rätteligen
bort ske, till l.io krona för 100 kronor inkomst. Någon större betydelse
i sak torde denna oegentlighet dock icke hava.
I fråga om utdebiteringarna efter 1912 framgår av verkställda överslagsberäkningar,
att antalet landskommuner med en utdebitering av mera
än .10 kronor för 100 kronor inkomst utgjorde 203 år 1913 och 217
år 1914. Motsvarande siffra för år 1912 utgjorde 269. Härigenom bekräftas
ytterligare, att antalet av de hårdast skattetyngda landskommu-,
nerna rätt väsentligt nedgått under de senaste åren.
Den förbättrade ekonomiska ställning, som sålunda tydligen inträtt
för en del förut hårt skattetyngda kommuner, är givetvis i någon mån
att tillskriva skogsaccisen. Redan en flyktig blick på förhållandena visar
emellertid, att någon synnerligen stor betydelse för det stora flertalet
kommuners ekonomi kan denna inkomstkälla näppeligen hava. Det sammanlagda
beloppet skogsaccis, som inflöt till landskommunerna, utgjorde
år 1911, då skogsaccis första gången tillföll kommunerna, 1,165,299, år
1912 1,808,973 och år 1913 1,848,380 kronor. Om den under 1913
influtna skogsaccisen fördelas på antalet kommuner, för vilka skogsaccis
redovisats, kommer på varje kommun över huvud eu inkomst av 1,113
kronor. En närmare granskning visar ock, att denna ''medelsiffra överträffades
allenast av medeltalet för kommunerna i de norrländska länen
41
samt i Kopparbergs, Värmlands, Örebro ocli Kalmar län, av vilka
de i Västerbottens län utvisade det högsta medelbeloppet 5,528 kronor,
varemot å andra sidan för kommunerna å Gottland medelinkomsten
av influtna skogsaccismedel stannade vid det obetydliga beloppet av 80
kronor. 1 de norrländska länen hade emedlertid under sistnämnda år
19 kommuner mer än 10,000 kronor i inkomst av skogsaccis. Det till
landskommunerna influtna, på den skattepliktiga inkomsten utdebiterade
beloppet utgjorde år 1911 30,683,542 kronor, år 1912 32,273,838 kronor
och år 1913 32,694,979 kronor, och även i jämförelse med dessa siffror
framstår skogsaceisen såsom varande av ganska begränsad betydelse för
den kommunala ekonomien i gemen.1 Varest för övrigt orsakerna till
det förbättrade läget äro att finna, lärer icke i detta sammanhang behöva
undersökas.
1 rots den tydliga nedgången av antalet hårdast skattetyngda landskommuner
finnes emellertid, såsom ovan är visat, fortfarande ett ej ringa
antal sådana kommuner, och ojämnheten i det kommunala skattetrycket
är alltjämt betydande. Utdebiteringen år 1914 för 100 kronor inkomst
växlar sålunda mellan ingen och 28 kronor 30 öre, vilket belopp beslutats i
Loj sta kommun å Gottland.
Förestående översikt rörande kommunalskattens storlek har endast
berört landskommunerna; det är nämligen i dem, som missförhållandena
i förevarande avseende skarpast framträda. Vad städerna angår kan
icke sägas, att något särskilt högt skattetryck råder i någon av dem, och
icke heller äro där växlingarna i kommunalskattens storlek jämförliga med
4e skiljaktigheter, som förefinnas mellan skatterna i olika landskommuner.
År 1912 förekom icke i någon av städerna utdebitering till högre belopp
än 7 kronor 80 öre för 100 kronor inkomst. Den lägsta utdebiteringen
var 2 kronor 30 öre för 100 kronor inkomst. Ej heller under åren
1913 och 1914 utdebiterades i någon stad över 8 kronor för 100 kronor
inkomst.
•
Då det gäller att bedöma en kommuns ekonomiska läge, ligger nära Skattetill
hands att rätta sig efter det större eller mindre belopp, varmed kom- lom^mätai-e
munalskatten utgår. Dock får ej förbises, att skattetryckets tillförlitlighet
härutinnan med allt fog kan sägas i mycket bero på om den taxering
enligt bevillningsförordningen, som ligger till grund för kommunalskat- m** a age''
tens påförande, är i erforderlig grad riktig och i förhållande till taxeringen
i andra kommuner jämlik.
1 A sid. 66 redogöres särskilt för skogsaccisens förekomst inom synnerligt skattetyngda
landskommuner.
8—163407.
42
Fastighetstaxeringen inom landet är ännu alltjämt behäftad med
brister i vad jordbruksfastighet angår. Denna synpunkt gjordes i ett särskilt
hänseende gällande vid tiden för tillkomsten av skogssaccislagstiftningen. I
det anförande till statsrådsprotokollet, som finnes bilagt Kungl. Maj:ts proposition
till 1909 års riksdag med förslag till lag om skogsaccis, framhöll nämligen
dåvarande chefen för kungl. finansdepartementet bl. a. följande: Under
gällande taxeringssystem hade avkastningen av skogsbruk i icke ringa mån
undgått beskattning. Härigenom hade i de kommuner, som hade skog i
mera avsevärd omfattning, åstadkommits eu förryckning av de kommunala
skattebördorna, varför behovet av en ändring på det kommunala beskattningsområdet
i syfte att tillföra dylika kommuner ökade skattebidrag
av skogsavkastningen måste anses vara av trängande art. Visserligen
hade taxeringsmyndigheterna under senare tider lagt i dagen ett
tydligt strävande att vid fastighetstaxeringen mera än förut beakta den
växande skogens värde och taxeringsvärdena hade också därför så småningom
stigit. Men därvid vore att ihågkomma, att ökningen till
stor del berott även av den allmänna värdestegring, som den fasta
egendomen i övrigt undergått. Sålunda skedde vid den allmänna fastighetstaxeringen
år 1903 å många orter ganska betydande förhöjningar i
taxeringsvärdena och denna stegring hade fortgått även vid den allmänna
fastighetstaxering, som verkställts år 1908. Oavsett den höjning av taxeringsvärdena,
som berott på den allmänna värdestegringen av fast egendom,
funne man, att särskilt i de norrländska länen skett en ökning av värdena,
vilken visserligen måste i sin mån hänföras till att skogstillgången blivit
mera än förut beaktad vid taxeringen. På grund av vunna upplysningar
och med kännedom om den missproportion, som förut i allmänhet rått
mellan taxeringsvärdet och det verkliga värdet å skogsfastigheter, vore
man emellertid berättigad till den slutsatsen, att taxeringen fortfarande
väsentligen understege det verkliga värdet och att det således funnes en
bred marginal för en tilläggsbeskattning.1
Frågan om taxeringsvärdenas överensstämmelse med det verkliga
värdet har upptagits till behandling även i en av numera byråchefen I.
Flodström verkställd, den 30 december 1912 till chefen för kungl.
finansdepartementet överlämnad utredning om Sveriges nationalförmögenhet
omkring år 1908. Däri åberopas, i fråga om taxeringsvärdena
å jordbruksfastigheter, en av 1907 års skogsbeskattningskommitté verkställd,
på uppgifter från år 1907 stödd utredning, av vilken framginge,
1 I här berörda förhållande har man också att söka den väsentligaste orsaken
till att en särskild kommunal beskattning under sko^saccisens form genomfördes. Beträffande
verkningarna av densamma hänvisas till ovan (sid. 40 och 41) anförda siffror.
43
att skogsmark med växande skog endast mera undantagsvis vore taxerad
till hela sitt salu- eller avkastningsvärde. Byråchefen Flodström ansåg dock
skäl finnas för det antagandet, att på de senare åren, särskilt i de norrländska
länen, allt större hänsyn vid taxeringen tagits till skogens värde,
och i sina beräkningar kom han till ett sammanlagt saluvärde å jordbruksfastigheter
vid 1908 års taxering av 3 836 000 000 kronor. Det sammanlagda,
jordbruksfastighet år 1908 åsätta taxeringsvärdet utgjorde
endast 3 022 079 900 kronor. Den bristande överensstämmelsen mellan
dessa siffror ansåg han bero därpå, att taxeringarna varit för låga. Det
sammanlagda verkliga värdet å bevillningsskyldig annan fastighet efter
1908 års taxeringar anslogs till ungefär 4 021 202 000 kronor, under det
att motsvarande taxeringsvärde utgjorde 3 843 490 100 kronor.
Huru taxeringsvärdena under senare år, särskilt vid 1913 års allmänna
fastighetstaxering stigit, belyses genom nedanstående tablå:
| Taxeringsvärde, kr., å be-villningsskyldig fastighet. | Taxeringsvärde, kr., å bevillnings-fri fastighet. | |||
År | Jordbruks- | Annan fastighet. | Tillhörig staten. | Tillhörig | |
| fastighet. | Jordbruks- fastighet. | Annan fastighet. | ||
1902 ........... | 2,357,638,800 | 2,340,548,100 | 140,415,400 | 120,682,500 | 295,726,251 |
1903 | 2,597,860,500 | 2,708,157,950 | 164,471,600 | 135,186,400 | 337,880,559 |
1907 ........... | 2,606,593,650 | 3,325,906,250 | 169,647,100 | 155,026,600 | 398,411,250 |
1908 ........... | 3,022,079,900 | 3,843,490,100 | 207,684,454 | 210,313,440 | 515,693,130 |
1912........... | 3,025,172,150 | 4,401,089,868 | 212,319,300 | 252,509,900 | 594,489,1U |
1913........... | 3,480,293,135 | 4,785,673,805 | 260,591,400 | 304,880,366 | 746,178,915 |
1914........... | 3,478,863,030 | 4,953,870,910 | 262,762,575 | 313,131,900 | 754,212,510 |
1915........... | 3,479,245,750 | 5,108,275,760 | 264,390,500 | 331,179,000 | 781,781,310 |
Den höjning i taxeringsvärdena, som sålunda inträtt, torde, åtminstone
vad de två senaste allmänna fastighetstaxeringarna beträffar, icke
kunna förklaras endast med en hänvisning till den allmänna värdestegringen
å fast egendom och det sjunkande penningvärdet. Tvivelsutan
hava under senare år taxeringsmyndigheterna allt mera strävat efter att
nå fram till det verkliga värdet vid fastställandet av taxeringsvärdet.
Det torde också kunna antagas, att ojämnheten i taxeringsvärdena inom
landets olika delar numera är icke oväsentligt mindre än för endast några
år sedan, liksom att 1918 förestående allmänna fastighetstaxering skall verka
44
i ytterligare värdehöjande och utjämnande riktning. Där alltför låga taxeringsvärden
förekomma, synas de emellertid allt fortfarande synnerligen
ofta bero på undervärdering av skogen. Detta förhållande bestyrkes av
kommunalskattekommitterade från ordförandena i 1913 års taxeringsnämnder
tillhandakomna yttranden i fråga om grunderna för uppskattning
av skog, vilka yttranden varit för de sakkunniga tillgängliga. Med hänsyn
till berörda förhållande må erinras därom, att just i de skogrika kommunerna
skattetrycket lindras genom skogsaccisen. Man torde dock å andra
sidan måhända icke kunna göra gällande, att ens i dessa kommuner
skogsaccisen allmänt medför samma lättnad i skattetrycket, som skulle
vunnits, om taxeringsvärdena bragts till närmare överensstämmelse med
de verkliga värdena.
De sakkunniga hava låtit utarbeta en jämförelse mellan köpeskillingar
åren 1908—1912 samt taxeringsvärden åren 1912 och 1913 för
jordbruksfastigheter i vissa av de mest skattetyngda kommunerna i Alvsborgs
och Norrbottens län. Det har därvid visat sig, att i 15 av 70
undersökta kommuner inom Älvsborgs län sammanlagda taxeringsvärdet
år 1913 å inalles 256 försålda fastigheter utgjorde mera än 100 procent
av köpeskillingarna för samma fastigheter. Ä andra sidan motsvarade
sammanlagda taxeringsvärdet å 19 försålda fastigheter endast 60 procent
av köpeskillingarna för desamma i en av de återstående socknarna.
Sammanlagda taxeringsvärdet å 309 försålda fastigheter inom Nordals,
Sundals och Valbo härad (11 undersökta kommuner) utgjorde lO0''5
procent av köpeskillingarna för samma fastigheter, under det att summan
av taxeringsvärdena å 787 försålda fastigheter inom övriga undersökta, inom
andra härad belägna kommuner motsvarade endast 84''6 procent av köpeskillingarna
för samma fastigheter. Denna rätt väsentliga olikhet synes tyda
på särskilda förhållanden vid försäljning av fastigheter inom nämnda härad,
möjligen av enahanda eller liknande natur som de här nedan beträffande
Överkalix och Pajala kommuner i Norrbottens län anförda.
Beträffande sistnämnda kommuner utvisade undersökningen det överraskande
resultatet, att sammanlagda taxeringsvärdet å 136 i överkalix
kommun försålda fastigheter utgjorde 196''3 procent av köpeskillingarna
för desamma och att sammanlagda taxeringsvärdet å 110 i Pajala kommun
försålda fastigheter utgjorde ända till 230''3 procent av köpeskillingarna.
Rörande de omständigheter, som föranlett sistberörda förhållande,
har på förfrågan av de sakkunniga Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Norrbottens län — efter att hava i ärendet hört taxeringsnämndernas
ordförande i angivna kommuner, tillika länsmän i respektive distrikt —
meddelat följande: Anledningen till de i förhållande till köpeskillingarna
45
till synes så höga taxeringsvärdena torde huvudsakligep vara den,
att åtminstone de flesta försäljningar av jordbruksfastigheter under tidsperioden
1908—1912 skett mellan föräldrar och barn eller andra närskylda,
vartill kom me, att säljaren i de flesta fall betingat sig och sin hustru
födoråd av köparen att utgå under deras livstid. I intet fall där försäljning
skett frivilligt mellan oskylda torde köpeskillingen hava understigit
gällande taxeringsvärde. Kungl. Maj:ts befallningshavande hade sig.
icke bekant, vilka andra kommuner inom länet utredningen omfattat, men
föreställde sig, att om förhållandena i nu angivna hänseende därstädes
gestaltat sig på annat sätt än inom Pajala och överkalix kommuner, detta
berott därpå, att förstnämnda kommuner hade en mera rörlig befolkning
och att försäljningar av fastigheter där oftare skedde till nyinflyttade
personer, till arbetare vid därstädes belägna industriella verk eller dylikt,
medan däremot befolkningen i de mera avlägset belägna Pajala och Överkalix
kommuner vore mera stabil och hemmanen där i regel ginge i köp
mellan far och son.
Förutom ovanberörda omständigheter — vilka för övrigt lära äga
motsvarighet även i andra län — torde ytterligare åtskilliga omständigheter
föranleda, att köpeskillingen ofta icke är ett tillförlitligt uttryck för
en fastighets verkliga värde. Sålunda händer ibland, att köpeskillingen
avser även annan egendom (inventarier el. d.) än själva fastigheten.
Vidare kan avverkningsrätt till fastigheten tillhörande skog genom särskild
avhandling hava upplåtits till köparen eller annan person. Efter försäljningen
men före taxeringen kan fastigheten hava undergått betydande
värdeförändring genom frånsäljning av lägenheter, skogsavverkning, nybyggnader
m. fl. åtgöranden.
Den sålunda förebragta utredningen torde giva vid handen, att
bristande överensstämmelse mellan köpeskilling och taxeringsvärde icke
utan vidare får anses innefatta bevis för otillfredsställande taxering.
För att få inblick i de ekonomiska förhållandena inom de mest Statistisk
skattetyngda kommunerna och för att fullständiga det material, som i av- redo9°relseseende
därå finnes tillgängligt i den officiella statistiken, hava de sakkunniga
låtit utsända frågeformulär till ordförandena i kommunalnämnden och kyrkostämman
uti alla de kommuner, som under något av åren 1912, 1913 eller
1914 beslutat högre kommunalskatt än 8 kronor för 100 kronor inkomst.
Så gott som fullständiga uppgifter hava av vederbörande lämnats vid ifyllande
av formulären, vilkas innehåll framgår av de vid betänkandet fogade
bilagorna 1 och 2 (sid. 85—88). Uppgifterna hava bearbetats inom kungl.
statistiska centralbyrån, som av Kungl. Maj:t erhållit i uppdrag att verkställa
för de sakkunnigas arbete erforderliga statistiska utredningar. Bear
-
46
betningen har emellertid omfattat allenast de kommuner, som — under
antagande, att* det varit trycket av år 1914 beslutad skatt, som skolat lättas —
skulle uppfyllt de i författningsförslaget stadgade huvudvillkoren för erhållande
av statsunderstöd. Det bearbetade materialet, vilket omfattar 424 kommuner,
har jämte åtskilliga kompletterande uppgifter, hämtade ur den officiella
statistiken, sammanförts i tabellbilagorna 1—4 (sid. 89—200) vid betänkandet.
Vidare må nämnas, att på begäran av de sakkunniga har från kungl.
statistiska centralbyrån till dem överlämnats nedanstående tablå, innefattande
jämförelse i vissa avseenden mellan de mest skattetyngda kommunerna, å ena,
och övriga kommuner, å andra sidan. I tablån hava till »mest skattetyngda
kommuner» hänförts alla de till ett antal av 403 uppgående kommuner,
som under ett eller flera av åren 1912, 1913 och 1914 beslutat
utdebitera 10 kronor eller mera för 100 kronor inkomst.1
| De mest | Övriga lands- kommu- ner. | Rikets lands- bygd. | Städerna. | Hela riket. |
| nerna. |
|
|
| |
Folkmängd per kommun den 1 jan. 1916 . . Folkökning ( + ) eller -minskning (—) 1906— | 1,255 | 1,805 | 1,713 | 15,702 | 2,276 |
1915 i % av folkmängden 1905 ...... Årligt överskott av inflyttning (+) eller utflvtt- | — 3.5 | 2 + 5.6 | 2 + 4.4 | 3 + 18.6 | + 7.9 |
ning (—) 1913—1915 i % av medelfolkmäng-den ................... | -0.9 | — 0.5 | — 0.5 | + 0.6 | — 0.2 |
Folkmängdens procentiska fördelning efter ålder |
|
|
|
|
|
1910: |
|
|
|
|
|
0—15 år................ | 31.7 | 33.3 | 33.1 | 27.5 | 31.7 |
15—60 >................ | 53.0 | 54.3 | 54.1 | 63.0 | 56.3 |
Över 60 år............... | 15.3 | 12.4 | 12.8 | 9.5 | 12 0 |
22—27 år................ | 6.8 | 7.4 | 7.3 | 10.2 | 8.0 |
Folkskolebarn 1914 i % av folkmängden . . . | 15.4 | 15.5 | 15.5 | 11.2 | 14.3 |
Skattepliktig inkomst 1915 per kommun kr. | 100,567 | 355,900 | 313,400 | 10,550,000 | 721 400 |
> » * » invånare > > > 1914 > folkskola- | 80 | 196 | 182 | 688 | 319 |
barn . . kr. | 498 | 1,194 | 1,110 | 5,860 | 2,110 |
Den skattepliktiga inkomstens procentiska för- |
|
|
| ||
delning efter beskattningsföremål 1914: | 59.9 | 27.9 | 29.7 | 0.4 | 12.5 |
Annan fastighet............. | 5.4 | 9.6 | 9.3 | 16.7 | 13.7 |
Inkomst av kapital och arbete...... Årlig kostnad för folkskoleväsendet 1913—1915 | 34.7 | 62.5 | 61.0 | 82.9 | 73.8 |
per skolbarn (efter avdrag för statsbidraget) kr. | 22 | c:a 30 | c:a SO | c:a 70 | c:a 40 |
bidraget) och fattigvården 1915 per 100 kr. | 9.03 | c:a 4.40 | c:a 4.60 | c:a 2.50 | c:a B.40 |
1 Nämnda begäran framställdes i början av de sakkunnigas arbete, då detta skattetryck
antogs såsom utgångspunkt för några av de sakkunnigas förberedande undersökningar.
2 Avser de områden, som år 1915 tillhörde landsbygden.
3 » » >; » » » ;> städerna.
47
Vid närmare studium av de vid betänkandet fogade statistiska tabellbilagorna
och ovan intagna tablå — vilka, såsom framgår av den i slutet
r"> O 7 O
av tabellbilagan 1 (sid. 138 och 139) gjorda sammanfattningen, uti de i tablån
angivna avseenden visa i stort sett samma resultat — finner man, att i landskommuner,
som tryckas av hög skattebörda, råda i flera avseenden likartade
förhållanden, framkallade av det betryckta ekonomiska läget och
ägnade att ytterligare försvåra detsamma.
Ett utmärkande drag hos ifrågavarande kommuner är, att de i
övervägande grad äro jordbrukskotnmuner. Vidare är den skattepliktiga
inkomsten därstädes i genomsnitt väsentligt mindre än såväl medelbeloppet
av skattepliktig inkomst inom rikets samtliga kommuner, landsoch
stadskommuner, som motsvarande medeltal för rikets landskommuner.
Sätter man den skattepliktiga inkomsten i relation till antalet invånare,
visar det sig, att även i detta hänseende ifrågavarande kommuner
intaga en synnerligen ofördelaktig ställning i jämförelse med såväl riket i
dess helhet som rikets landskommuner i övrigt, liksom ock i avseende å
den dryga utgiftspost i den kommunala budgeten, vilken föranledes av
skolväsendet, är att märka, huru jämförelsevis litet inkomstbelopp här
svarar mot varje folkskolebarn.
Ojämnheten på landsbygden kommunerna emellan i avseende å den
skattepliktiga inkomstens storlek är för övrigt betydande. Enligt den
officiella statistiken för år 1913 hade sålunda 94 landskommuner var för
sig en skattepliktig inkomst, överstigande 1 miljon kronor. A andra
sidan uppgåvos 5 kommuner, därav 3 ensamt i Alvsborgs län, vara i
den ställningen, att den skattepliktiga inkomsten ej ens uppginge till
10,000 kronor. Den lägsta skattepliktiga inkomsten, 8,092 kronor, förekom
i Hulareds kommun i nämnda län, närmast följd av Norra Sätns och Södra
Vänga kommuner i samma län med respektive 8,478 och 8,650 kronor.
Än vidare kan konstateras, att utgifterna för skolväsendet per
skolbarn, efter avdrag för statsbidraget, äro oproportionerligt små i de mest
skattetyngda kommunerna — något, som giver en föreställning om huru
otillfredsställande skolväsendet där torde vara ordnat — under det att den
sammanlagda kostnaden för skolväsendet och fattigvården i förhållande till
den skattepliktiga inkomsten är betydligt högre i nämnda kommuner än i
övriga kommuner, i all synnerhet städerna.
Även befolkningsförhållandena äro av en för de mest skattetyngda
kommunerna egenartad karaktär. Folkmängden utvisar i medeltal för dessa
kommuner en betydligt lägre siffra än medeltalet för icke blott alla rikets
kommuner utan även landskommunerna enbart; under åren 1906—1915 har
den nedgått med tillhopa 3.5 procent av folkmängden år 1905. Medan, i fråga
48
Orsaker
till vissa
kommuners
ekonomiska
nödläge.
om inflyttnings- och utflyttningsförhållandena i rikets kommuner åren
1913—1915, städerna utvisa ett inflyttningsöverskott av 0.6 procent av
medelfolkmängden, företer rikets landsbygd ett utflyttningsöverskott av 0.5
procent av medelfolkmängden, vilken siffra för de mest skattetyngda kommunerna
stiger till 0.9 procent av medelfolkmängden.
Ser man till folkmängdens procentiska fördelning efter ålder, visar
även denna (år 1910) mindre fördelaktiga siffror, vad de mest skattetyngda
kommunerna angår. Det visar sig här tydligt, att de »tärande årsklasserna»
äro alltför starkt representerade i förhållande till »de närande.» Särskilt är
procenttalet åldringar högt i de skattetyngda kommunerna i jämförelse
med övriga kommuner.
Någon djupgående undersökning rörande orsakerna till det otillfredsställande
läge i olika hänseenden, vari vissa kommuner på landsbygden
beflnna sig, kan av naturliga skäl icke förekomma inom ramen av föreliggande
betänkande. Dock må här i korthet antydas några omständigheter,
som stå i orsakssammanhang med ifrågavarande faktum eller äro
ägnade att ytterligare åskådliggöra detta.
Det är bekant, att befolkningsrörelsen i stort sett ledes av förvärvslivets
möjligheter, och vad här berörda kommuner angår bekräftas även
detta förhållande. Man finner, att landsbefolkningen, sedan den i hemorten
åtnjutit uppfostran och erhållit sin utbildning, i stor utsträckning
dragés till städer och industricentra med deras ofta gynsammare utkomstmöjligheter.
varigenom landsbygden, särskilt de rena jordbrukskommunerna,
går miste om de mest produktiv^ krafterna och samtidigt förlorar värdefulla
beskattningsföremål. När landsbefolkningen i städerna förnött sin bästa
arbetskraft, återvänder den ofta till hembygden, som därigenom ej sällan
får sina kostnader för fattigvården ökade. Industrien söker sig företrädesvis
till städerna eller deras närmaste grannskap. Bristen på goda kommunikationer,
vad såväl järnvägar som landsvägar angår, är en vanlig anledning
till att en kommun i ekonomiskt avseende står lågt. Jorden har i en sådan
kommun lägre värde än annorstädes; industrien uppsöker icke en sådan
plats och människorna söka sig gärna till orter, som erbjuda bättre
utkomstmöjligheter. Följden blir lätteligen sjunkande skattepliktig inkomst
samtidigt med att kommunens utgifter stiga. A många ställen torde en
bidragande orsak till svårigheterna vara att söka däri, att de kommunala
enheterna äro för små. Sammanslagna till en kommun, skulle sådana mindre
kommuner säkerligen mången gång betydligt lättare vara i stånd att bära
dem ålagda bördor än vad de kunna göra var för sig.
4!)
I de utsända frågeformulären förekomma bland andra följande frågor:
»Aro de höga skatterna till den borgerliga och kyrkliga kommunen
i mera avsevärd oråd att tillskriva någon eller några av nedanstående
o O O
omständigheter, och vilka särskilda förhållanden hava föranlett detta?
a) höga fattigvårdskostnader?
b) höga kostnader för folkskoleväsendet?
c) höga ränte- eller amorteringskostnader?
d) industriföretags nedläggande eller förflyttning från orten?
e) förfarande vid taxeringar (t. ex. för låg taxering av fastigheter
e. d.)?»
Därjämte hava vederbörande anmodats uppgiva: »Övriga omständigheter,
som kunna anses hava förorsakat de höga skatterna».
Då de svar, som lämnats å dessa frågor, ytterligare belysa nu särskilt
föreliggande spörsmål, har det ansetts lämpligt att här redogöra för
nämnda svar i vad de avse de å sid. 46 omförmälda 424 kommunerna.
Vad först beträffar kostnaderna för fattigvård och folkskola, uppgivas
i en mångfald av svaren höga dylika kostnader, tillsammans eller var
för sig, hava förorsakat dryga skatter. Anledningen till de höga fattigvårdskostnaderna
tillskrives ofta den omständigheten, att kommunen drabbats
av betungande utgifter för sinnessjuka. Förbättrad fattigvård angives
även såsom anledning till kostnadsökningen, liksom även byggnadskostnader
för fattigvårdsändamål, för folkskoleväsendet eller för kyrkan.
Beträffande förekomsten av höga ränte- eller amorteringskostnader
hänvisas till tabellbilagan 3 (sid. 181—199) i den vid betänkandet fogade
statistiken. Bland uppgivna orsaker till dylika kostnader märkas särskilt
lån för nyss omförmälda byggnadsändamål och för tecknande av aktier i
privata järnvägsanläggningar inom orten.
Industriföretags nedläggande eller förflyttning från orten angives
endast undantagsvis såsom orsak till de höga skatterna. Från ett flertal
kommuner inom Blekinge samt Göteborgs och Bohus län klagas emellertid
över, att den där eljest livaktiga stenindustrien på grund av krigsförhållandena
tvingats till inskränkningar eller fullkomlig arbetsnedläggelse.
övrigt uppgives ifrågavarande anledning till höga skatter hava förelegat
endast inom 11 kommuner, därav en inom vartdera av Östergötlands, Kalmar,
Gottlands, Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands
län samt 2 inom ettvart av Skaraborgs och Norrbottens län. Däremot
framhålles ej sällan frånvaro av industri såsom anledning till det dåliga
ekonomiska läget inom kommunen.
Med avseende å frågan om förfarandet vid taxeringarna hava de inkomna
svaren särskilt inriktat sig på spörsmålet om taxeringsvärdenas
9—183*07.
50
riktighet. Från icke mindre än 160 kommuner av ifrågavarande 424,
d. v. s. nära 40 procent av hela antalet, uppgives — naturligtvis med
växlande styrka — att taxeringsvärdena äro för låga, varförutom ett mindre
antal av svaren innehåller mer eller mindre svaga förmodanden av samma
innebörd. Understundom innefatta svaren på denna punkt en förklaring,
att taxeringsvärdena inom kommunen måste anses överensstämma med vad
som gäller i övriga delar av länet.
Från en kommun anmärkes, att kapitalinkomst ofta undgår beskattning,
och från ett annat håll, en kommun i Blekinge län, göres gällande,
att fiskarenas inkomster upptaxeras för lågt.
Bland övriga omständigheter, som uppgifvits hava förorsakat högt
skattetryck, torde slutligen följande böra antecknas:
låg skattepliktig inkomst;
befolkningens utvandring till städerna och utlandet;
kommunens litenhet i administrativt hänseende;
underlåtenhet att betala påförda utskylder och bristfällig indrivning
av desamma;
höga avgifter för pensionsförsäkringen; samt
förlust genom teckning av aktier i järnvägsföretag, som sedermera
försatts i konkurs.
De sakkun- Genom ovan lämnade framställning torde hava ådagalagts, att skatte
nigas
förslag. trycket inom landskommunerna är högst väsentligt olika och att det mångenstädes
måste anses olidligt tryckande. Att från statens sida något
måste göras för att söka avhjälpa nämnda missförhållanden, lärer vara så
mycket angelägnare, som kommunerna fullgöra skyldigheter för ändamål,
vilka tillika äro statsändamål, och har för övrigt redan tagit sig uttryck i
det uppdrag, som lämnats åt kommunalskattekommitterade, liksom däri,
att staten bispringer kommunerna vid deras fullgörande av vissa åligganden
av mera allmän natur. Främst är här att märka statsbidraget till
folkskolan, vilket efter indragningen till statsverket av de s. k. kommunandelarna
av brännvinsförsäljningsmedlen från och med år 1915 utgår med
ökat belopp, eller nio tiondelar av lärarnas minimibegynnelselöner, varjämte
ålderstil laggen helt ersättas av staten. Ordinarie förslagsanslaget,
varifrån detta statsbidrag utgår, är för innevarande år bestämt till 17,030,000
kronor. Vidare erhålla kommunerna jämlikt kungl. förordningen angående
fattigvården den 9 juni 1871 gottgörelse av staten för vissa fattigvårdskostnader.
Att denna ersättningsskyldighet emellertid i ekonomiskt av
-
Öl
seende icke spelar någon större roll framgår redan därav, att det för berörda
och vissa andra ändamål under nionde huvudtiteln upptagna förslagsanslag
för »fattigvården i allmänhet» för innevarande år bestämts till endast
350,000 kronor.
Till vägunderhåll utgå bidrag för innevarande år från åtskilliga anslag,
av vilka må nämnas följande:
a) ett ordinarie förslagsanslag å 1,350,000 kronor: »bidrag till vägunderhållet
på landet», samt
b) ett extra anslag å 150,000 kronor: »till understöd åt synnerligt
betungade väghållningsdistrikt».
Vidare hava skogskommunerna genom skogsaccislagstiftningen tillförts
ökade inkomster, och slutligen må nämnas, att den år 1913 genomförda
och 1915 utvidgade allmänna pensionsförsäkringen lärer få antagas
så småningom medföra en icke oväsentlig nedgång i kommunernas utgifter
för fattigvården. Under de närmaste åren torde emellertid pensionsförsäkringen
snarast medföra utgiftsökning för kommunerna.
Då med ovan antydda statsåtgärder icke vunnits — och för övrigt
ej heller åsyftats — någon allmän skatteutjämning, utan allenast en till
ett eller annat kommunalt verksamhetsområde begränsad lättnad, kvarstår
naturligtvis det interkommunala skatteutjämningsproblemet alltjämt olöst.
Kommunalskattekommitterade hava angående sitt arbete meddelat
följande:
De hade avslutat, men ännu icke avlämnat förslag till omläggning
av själva beskattningsgrunderna, eller s. k. skattereglering. Väl
kunde genom denna åstadkommas en här och var ganska avsevärd ökning
av beskattningsföremål med bidragsskyldighet till kommunen och därigenom
vinnas motsvarande minskning av skattetrycket, men ojämnheten
i tillgången på beskattningsföremål och därav föranlett alltför hårt skattetryck
inom vissa kommuner i jämförelse med andra koinme säkerligen
att i allt fall till icke ringa del kvarstå. Då alltså utöver skatteregleringen
ytterligare borde vidtagas åtgärder med skatteutjämning till syftemål,
torde ett kommande led i kommitterades arbete omfatta uppgörande
av förslag till sådana åtgärder.
Då härav framgår, att kommunalskattekommitterade ännu icke ens
påbörjat arbetet med den egentliga skatteutjämningsfrågan, och det med
visshet kan antagas, att nämnda, synnerligen svårlösta frågas behandling
kommer att kräva ansenlig tid, torde det få anses påkallat, att staten, i
avbidan på definitiva anordningar i skatteutjämningsavseende, vidtager
provisoriska åtgärder för undanröjande eller åtminstone mildrande av det
nödläge i finansiellt avseende, vari så många kommuner råkat.
52
Provisorisk
statshjälp
genom
understöd.
Vid undersökning av olika sätt, varpå sådana åtgärder skulle kunna
genomföras, har det synts de sakkunniga, att åtgärdernas egenskap av
provisoriska föranleder, att nuvarande kommunala anordningar böra lämnas
i huvudsak orubbade. I överensstämmelse härmed torde det få anses
uteslutet att i förevarande syfte taga sin tillflykt till sådana åtgärder som
utvidgning av kommunernas områden genom sammanslagning av kommuner,
överflyttning av primärkommunala bestyr på landstingen eller på särskilt
för ändamålet inrättade organisationer, begränsning av kommunernas rätt
att utdebitera kommunalutskylder och upptaga lån o. s. v. Ej heller hava
de sakkunniga funnit anledning att närmare granska hittills tillämpade
grunder för beviljandet av statsbidrag till kommunerna för vården av
sådana kommunala angelägenheter, som tillika fylla statsändamål, eller frågan
om statens övertagande helt och hållet av någon dylik angelägenhet.
För de sakkunniga har det framstått såsom ganska påtagligt, att
den enda väg till ett provisoriskt inskridande från statens sida, som
med utsikt till framgång nu skulle kunna förordas, vore att lämna
direkt statsunderstöd till särskilt skattetyngda primärkommuner, utan
att några ändringar av gällande kommunalförfattningar eller grunder för
nu utgående understöd till kommunerna för särskilda ändamål skedde.
De sakkunniga hava vid utarbetandet av sitt förslag även sökt beakta de
inom riksdagen särskilt år 1912 framställda synpunkterna, varför nu föreliggande
förslag i åtskilliga avseenden skiljer sig från den nämnda år framlagda
propositionen.
Emellertid må framhållas, att då här endast avses en provisorisk anordning,
torde framställd erinran att en skattepolitisk orättvisa komme att
begås, huru än grunderna för understödets beviljande uppgjordes, kunna
lämnas åsido, alldeles oavsett, om principiellt berättigande må tillerkännas
denna erinran eller icke. Understödets relativa obetydlighet medför även,
att dess beviljande icke kan spela någon nämnvärd roll i statsfinansiellt hänseende.
Större vikt lärer däremot böra fästas vid erinringen, att det ifrågasatta
understödet i viss mån kunde innebära frestelse till kommunalt
slöseri och till viss spekulation i erhållande av understöd. Det kan ju
tilläventyrs tänkas, att en kommun, som en gång börjat räkna med
statsunderstöd, för framtiden komme att mer eller mindre medvetet rätta
sin hushållning därefter eller att en kommun endast för att erhålla
understöd i sin hushållning vidtoge åtgärder, som eljest icke skulle ifrågakomma.
I det av de sakkunniga upprättade författningsförslaget har därför
intagits en bestämmelse (se 6 §), att statsunderstöd icke må utgå,
därest det höga skattetrycket kan anses hava väsentligen förorsakats därav,
att kommunen under det löpande eller något av de två nästföre
-
gående åren vidtagit med avsevärda utgifter förenade anstalter, vilka icke
varit av trängande behov påkallade, eller beslutat kommunalskatt för
täckande av utgifter, vilka enligt normal hushållning i stället bort bestridas
med lånemedel. Med dylik bestämmelse om kontroll å kommunens
hushållning lärer väl den angivna eventualiteten kunna anses förebyggd.
I detta sammanhang framställer sig till beaktande även möjligheten
därav, att eu kommun icke vidtager erforderliga åtgärder för restantiers
indrivande. Under vanliga förhållandena lärer man emellertid knappast
behöva räkna med denna möjlighet såsom eu följd av medgivande för
kommunen att provisoriskt komma i åtnjutande av statsunderstöd på grund
av högt skattetryck. Den omständigheten att under nu rådande dyrtid
restantierna i en eller annan kommun kunna uppgå till avsevärda belopp
synes icke heller i och för sig vara ägnad att rubba denna uppfattning.
Då det härefter gäller att bestämma, vilka omständigheter skola Skattetrycanses
avgörande för frågan om behovet av understöd, synes skattetrycket ke,t exP°fent
inom kommunen — i främsta rummet trycket av kommunalskatten— kunna stödsbehovet.
betraktas såsom utslagsgivande. Vid frågans behandling i riksdagen framställdes,
såsom förut nämnts, åtskilliga erinringar, gående ut på, att, skattetrycket
såsom exponent för understödsbehovet ofta nog vore missvisande,
dels i och för sig till följd av otillförlitligheten i fastigheternas, särskilt
jordbruksfastigheternas, taxering, dels ock såtillvida, att skatten icke ensam
vore avgörande för frågan om behov av understöd förelåge; särskilt bostadsoch
livsmedelsförhållandena inom kommunen förmenades därvidlag icke
sakna betydelse.
Vad först angår frågan om fastighetstaxeringens tillförlitlighet torde
det visserligen vara obestridligt, att taxeringen av fast egendom och
särskilt av jordbruksfastighet mångenstädes är behäftad med så betydande
brister, att taxeringsvärdena icke kunna anses jämlika i olika
taxeringsdistrikt och att följaktligen höga kommunalutskylder inom en
kommun icke undantagslöst utmärka ett motsvarande tryckt ekonomiskt
läge för kommunen. Men å andra sidan lärer det dock icke kunna förnekas,
att trots mer eller mindre otillfredsställande taxering det kommunala
skattetrycket är den enda någorlunda tillförlitliga mätare av kommunens
ekonomiska läge, som under förhandenvarande omständigheter står till buds.
Möjligheten av för låg fastighetstaxering har dock i de sakkunnigas förslag
beaktats och till en början föranlett en reducering av de understödsberättigade
kommunernas antal genom fordran på ett högre skattetryck såsom
villkor för understöds erhållande än det, vartill anledning kunde förefinnas
54
med hänsyn tagen till medeltalet för kommunalskatten i rikets samtliga
landskommuner, vilket medeltal enligt hos kungl. statistiska centralbyrån
verkställd överslagsberäkning torde kunna anslås till 6 kronor för 100
kronor inkomst. I den siffra, vartill enligt förslagets 2 § understödsberättigad
kommuns skattetryck skulle lägst uppgå, kan nämligen kommunalskatten
anses ingå med vid pass 8 kronor. Här finnes sålunda en
marginal på ungefär 2 kronor, inom vilken bristfällig fastighetstaxering
kan förekomma utan att ändock föranleda understöd åt kommun, vars
kommunalskatt icke ligger över nyssberörda allmänna medeltal. Hur
marginalen kommer att gestalta sig under närmaste framtiden är ej
lätt att säoga, då åtskilliga nytillkomna omständigheter verka i skilda riktningar.
A ena sidan torde det sjunkande penningvärdet och kommunernas
utgifter för pensionsförsäkringen medföra höjning av skattemedeltalet. I
samma riktning kommer även den omständighet att verka, att allt eftersom
1910 års lönereglering för prästerskapet genomföres, församlingsavgifter
till dess avlöning uttagas såsom annan kommunalskatt. Å andra sidan
märkes, att då ovan angivna medeltal beräknats efter den kommunalskatt,
som påförts under åren 1904—1913, har säkerligen till medeltalets sänkning
verkat den allmänna fastighetstaxeringen år 1913 med dess höjning
av taxeringsvärdena. Ännu mera torde så bliva förhållandet med 1918 års
taxering.
Emellertid torde det finnas enstaka kommuner, där fastighetstaxeringen
är bristfällig i sådan grad, att än verksammare garantier erfordras
mot missbruk av understödsrätten. För sådana kommuners vidkommande
har i författningsförslaget (se 6 §) intagits eu bestämmelse, att understöd
icke må utgå, därest det höga skattetrycket kan anses hava väsentligen
orsakats därav, att jordbruksfastigheterna inom kommunen taxerats lägre
än vad inom länet i allmänhet i sådant avseende gäller. Att härvid icke
kan bliva tal om någon strängt genomförd matematisk beräkning torde vara
uppenbart; allenast ett generellt omdöme har ansetts kunna ifrågakomma.
Bestämmelsens tillämpning i praktiken kommer att beröras här nedan.
Vad härefter beträffar synpunkten, att förutom skattetrycket även
bostads- och livsmedelsförhållandena vore av vikt vid avgörande av frågan
huruvida en kommun borde tilldelas understöd, har nämnda synpunkt framkommit
bl. a. i sammanhang med följande erinran: Statsunderstöd till
skattetyngda landskommuner innebure i själva verket ett partiellt överflyttande
av skattebördan från kommunen på staten, d. v. s. från dem,
som vore skattskyldiga till kommunen, på dem, som vore skattskyldiga
till staten. Då statens inkomster till väsentlig del utgjordes av de
55
indirekta skatterna, skulle en dylik överflyttning av skattebördan närmast
medföra en ökning av dessa skatter och en ökad börda för dem,
som hade att betala desamma. De indirekta skatterna utginge emellertid
till övervägande del från städerna och industrisamhällena, och borde
vid sådant förhållande denna överflyttning icke komma i fråga annat
än under förutsättning bl. a., att bostads- och livsmedelsförhållandena vore
likartade för dem, som erhölle lättnad i skattebördan, och för dem, å vilka
den väsentligaste delen av denna skattebörda överflyttades.
Aven om ovan angivna synpunkt tillädes ett visst berättigande och
även om man skulle utgå från att bostads- och livsmedelskostnaderna i
regel ställa sig lägre på landsbygden än i städer och industrisamhällen
och att det störa flertalet av landsbygdens invånare åtnjuter förmåner,
som följa med naturahushållningen, bör emellertid härvid ihågkommas,
att mot nämnda förmåner stå motsvarande lägre priser, som erhållas
för därstädes alstrade produkter. För övrigt är det ej heller sagt, att
ifrågavarande synpunkt, i den man den kan anses hava berättigande,
kan komma till uttryck, då det gäller att bestämma villkoren för understödets
beviljande. Det lärer nämligen icke kunna förutsättas, att
Kungl. Maj:ts befallningshavande, på vars utlåtande Kungl. Maj:ts beslut
i ärendet kan antagas i regel komma att grundas, skulle vara i
tillfälle att förebringa erforderlig utredning i detta ämne. Dess riktiga
bedömande torde för övrigt vara så mycket vanskligare, som bostads-
och livsmedelskostnaderna inom skattetyngda kommuner icke torde
mera allmänt avvika från vad i detta hänseende förekommer i andra
kommuner. För att få någon inblick i hur härmed förhåller sig hava de
sakkunniga vänt sig till kungl. socialstyrelsen med begäran om undersökning
rörande levnadskostnaderna i sådana landskommuner, som under
något av åren 1912, 1913 och 1914 beslutat kommunalskatt å 10 kronor
eller därutöver för 100 kronor inkomst.1 Socialstyrelsen har i anledning
härav, med förmälan att inom styrelsen för närvarande påginge undersökning
av kostnaderna för livsmedel, bostad och skatter inom riket i dess helhet men
att nämnda riksundersökning ännu icke slutförts, till de sakkunniga avlämnat
redogörelse för undersökningens resultat beträffande, bland annat,
ovan avsedda landskommuner, upptagna till ett antal av 405 stycken.
Denna partiella undersökning, vilken liksom riksundersökningen i dess
helhet i första hand avsett att beräkna det utgiftsbelopp, som ett
normalhushåll — man, hustru och två barn — med årlig inkomst av
1 Jämför not. l.sid. 46.
56
cirka 2,000 kronor har att vidkännas för ovannämnda levnadskostnader
under ett år, innehåller dessutom gruppering av landskommunerna
i förhållande till ett approximativt beräknat riksmedeltal för samma
kostnader. Detta riksmedeltal, som emellertid omfattar både städer
och landsbygd, beräknas utgöra för livsmedel och bostad 1,084 kronor
samt för livsmedel, bostad och skatter 1,286 kronor. Grupperingen utvisar,
bland annat, att om hänsyn toges endast till livsmedel och bostad,
läge 391 kommuner, eller 97 procent av ifrågavarande antal, under riksmedeltalet
(72 med 15—10 procent, 223 med 10—5 procent och 96 med
5 procent eller mindre) samt 14 kommuner, eller 3 procent av antalet,
över riksmedeltalet (11 med 5 procent eller mindre och 3 med 5—10
procent). Det resultat, vartill undersökningen sålunda lett, lärer bekräfta
vad ovan antagits, eller att skattetyngda kommuner i allmänhet icke
erbjuda något särskilt i ögonen fallande med avseende å levnadskostnadernas
höj dläge. Ej heller kunna nämnda kostnader därstädes anses vara
anmärkningsvärt låga i jämförelse med förhållandet inom mindre skattetyngda
kommuner. Med avseende härå och i betraktande av den omständighet,
att levnadskostnadsstatistiken ännu saknar erforderlig fullständighet,
hava de sakkunniga vid förslagets utarbetande måst lämna nu omhandlade
synpunkt åsido. I
I sammanhang med frågan om skattetryckets tillförlitlighet såsom
exponent för en kommuns understödsbehov torde vidare böra erinras om,
vad även tidigare berörts, att en viss olikformighet kan konstateras i avseende
å kommunernas bokföring och att detta förhållande i någon mån
försvårar en enhetlig prövning av behovets förhandenvaro och storlek i
olika kommuner. Riksdagen har emellertid i skrivelse till Kungl. Magt
den 17 maj 1913 anhållit om utredning, huruvida och i vilken utsträckning
normerande bestämmelser från statens sida borde utfärdas till ledning
för bokföringen av kommunernas räkenskaper, varjämte hemställts,
att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. Det torde väl förty kunna förutsättas, att den
svårighet, som berörda förhållande skulle i ett eller annat fall kunna medföra
vid bedömandet av en kommuns finansiella läge, snart nog skall undanröjas.
Emellertid har förhållandet föranlett de sakkunniga att söka
förskaffa myndigheterna tillfälle till erforderlig kontroll å kommunernas
räkenskapsföring i sammanhang med den granskning av den kommunala
hushållningen, som skall äga rum vid handläggningen av understödsansökning.
Härvid syftas på en i författningsförslaget intagen bestämmelse
57
(sc 8 §), att vid ansökan om understöd skola fogas, förutom å kommunalstämma
och kyrkostämma under det löpande året fastställda utgiftsoch
inkomststater, uppgifter i de hänseenden, som innehållas i det vid författningsförslaget
fogade formuläret. Detta är avsett att inrymma alla
uppgifter ur kommunens räkenskaper m. in., som kunna behövas för ansökningens
riktiga bedömande.
Slutligen må i avseende å betänkligheter, som kunna resas mot förslaget,
framhållas, att då inom de kommuner, som kunna ifrågasättas till
delaktighet i understödet, industrien i allmänhet är föga representerad, den
omständigheten icke torde behöva tillmätas större avseende, att på vissa
håll olika taxeringsgrunder kunna hava tillämpats vid uppdelning vederbörande
kommuner emellan av beskattningsbar inkomst av rörelse, som drives
inom två eller flera kommuner.
Nästa fråga är, till vilka skatter hänsyn bör tagas vid bedömandet, Skatter, som
om en kommun skall anses vara av skatt synnerligt betungad och på grund skattltZcdärav
i behov av understöd. I första hand ifrågakommer naturligtvis kom- M.
munalskatten, d. v. s. kommunens egna utskylder, vare sig de beslutats å
kommunalstämma eller å kyrkostämma.1 Även andra utskylder gives det
emellertid, som kunna olika hårt tynga den ena kommunen i förhållande till
den andra. Hit höra till en början landstingsskatten och vägskatten; och ytterligare
tillkomma avgifter till prästerskapets avlöning ävensom bidrar till
byggnad och underhåll av tingshus och häradsfängelse samt till skiutsentreprenad.
J
Vad angar avgifterna till prästerskapets avlöning må erinras,- att i
de pastorat, som ännu ej reglerats enligt 1910 års lönebestämmelser, beslutas
dylika avgifter ej å kyrkostämma, utan utgå enligt särskilda av Kung!
Maj:t för varje pastorat utfärdade resolutioner. Avgifternas medeltal torde
motsvara omkring en femtedel av medeltalet för kommunalskatten. Att
märka är emellertid, att dessa avgifter i oreglerade pastorat utgå efter helt
andra grunder än kommunalskatten. Enligt prästlöneregleringskommitténs
den 19 juni 1903 avgivna betänkande utgick ej mindre än 74,6 procent
av de under ecklesiastikåret 1896—97 å landsbygden debiterade avgifterna
ur jordbruksfastigheter, medan resten uttogs dels såsom personliga avgifter
... 1 ®en utan åtskillnad till orten drabbande statsbeskattningen kommer givetvis här
ej i beaktande.
10—163407.
58
och dels ur annan fastighet och inkomst. Uppbörden av avgifterna i oreglerade
pastorat sker icke i samband med kommunalskatten utan genom
en eller flera av församlingen särskilt för ändamålet utsedda uppbördsman.
— i reglerade pastorat däremot utgå avgifterna efter samma grunder
som kommunalskatten samt uppföras å kommunens debetsedel såsom kommunalskatt;
har högre belopp än 60 öre för 100 kronor inkomst utdebiterats,
undfår pastoratet ersättning ur kyrkofondens medel. De tidigare
erlagda avgifterna, vilka indragits till statsverket, avskrivas successivt under
°20 år. Reglerandet av pastoraten enligt 1910 års bestämmelser sker
efter hand. Av 2,379 kommuner voro 238 reglerade intill år 1917. Den
stora mängden kommuner, eller 2,026 stycken, regleras under loppet av
åren 1917—1923, resten därefter.
Vid så olikartade förhållanden, vad angår kommunmedlemmarnas
betungande av ifrågavarande avgifter, är det icke gärna möjligt att taga
hänsyn till dessa avgifter vid genomförande av en sådan provisorisk anordning,
som nu ifrågasättes till lättnad för de mest skattetyngda kommunerna.
Utan allt för stor olägenhet lärer ock kunna bortses från dem,
i synnerhet som prästlöneregleringarna komma att i stor utsträckning
genomföras under den närmaste framtiden och avgifterna därmed komma
att ingå i kommunalskatten.
Bidragen till byggnad och underhåll av tingshus och häradsfängelse
samt till skjutsentreprenad, torde även, såsom i regel rörande sig om relativt
obetydliga belopp, kunna utan vidare lämnas åsido. Annorlunda är
enligt, de sakkunnigas mening förhållandet med landstingsskatten och vägskatten.
I
I fråga om landstingsskatten hänvisas till motstående tablå, vars
uppgifter i kolumnerna för 1914 och 1915 tillhandahållits de sakkunniga
från° kungl. statistiska centralbyrån, varemot uppgifterna i kolumnen för
1916 tillkommit efter meddelanden från Kungl. Maj:ts befallningsha
vande.
Tablån utvisar, att landstingsskatten drabbar inom olika län mycket
ojämnt och att densamma särskilt år 1916 på många håll högst avsevärt
höjts. Denna höjning, vars orsaker framför allt lära vara att söka i landstingens
ökade utgifter för sjukvårdsväsendet och i deras andel i kostnaden
för° pensionsförsäkringens genomförande, torde säkerligen för framtiden,
om ej rent av ytterligare skärpas, så åtminstone bestå.
59
Landstingsskatt per 100 kronor inkomst inom lnndskommiinerna enligt beslut av 1914,
1915 ocii 1910 års landsting. 1
Område. |
|
| 1914 | 1915. | 1916. |
Stockholms län.............. |
| kr. | 0''fio | 0-60 | 0-60 |
Uppsala >........ |
|
| 0-785 | 0-78 | 1*07 |
Södermanlands >........ |
| » | 1''33 | 1-52 | 1-67—3‘372 |
Östergötlands >.......... |
| > | 1-05 | 1*15 | 1-35 |
Jönköpings ».......... |
| ■> | 0-60 | 0-85 | 1*20 |
Kronobergs j.............. |
|
| 0-70 | 1-20 | 1''50 |
Kalmar läns norra landstingsområde: Rumskulla skate......... |
| > | 0-74 | 098 | 1-44 |
I övrigt........... |
| > | 0-90 | 1*14 | 1''58 | |
! Kalmar läns södra landstingsområde . |
|
| l-oo | 1''00 | 100 |
Gottlands län: jordbruksfastighet..... |
| » | 118 | 1-58 | 1-68 i |
i övrigt......... |
| > | 1*05 | 1''45 | 1-55 |
Blekinge län................ |
| > | 1-05 | 1-32 | 1-32 |
Kristianstads län....... |
|
| l-oo | l-oo | ris |
Malmöhus » ..... |
|
| 0-95 | 1 05 | 111 |
Hallands > ...... |
|
| l-oo | l-oo | 170 |
Göteborgs och Bohns län .... |
| > | 0’80 | 115 | 1-25 |
Alvsborgs län ...... |
| > | 1*15 | 136 | 150 |
Skaraborgs >..... |
| > | 0-60 | 090 |
|
Värmlands »......... |
| » | 0-77 | 0-85 | 1-30 |
Örebro >....... |
| > | 085 | 0-70 | 0-70 |
Västmanlands >........ |
| > | 093 | 1-18 | 1*16 |
Kopparbergs »......... |
| > | 0-80 |
| 1-30 |
Gävleborgs1 > : Gästrikland .... |
| > | 113 | 1 00 | 083 |
Södra Hälsingland........ |
|
| 1-25 | 1-20 | 1-53 |
Norra > . . |
| i | 1-40 | 1-82 | 1-74 |
Västernorrlands > : jordbruksfastighet........ |
| J | 1-05 | 1-16 | 1-34 |
i övrigt....... |
| > | l-oo | 1-13 | > |
Jämtlands2 > : jordbruksfastighet......... | . . . högst | > | 110 | 1-4.3 | 1-75 |
| lägst | > | 0-60 | 0-93 | 1-25 |
annan fastighet.......... | . . . högst | } | 1-60 | 1-93 | 2-25 |
inkomst av kapital och arbete . . . | lägst | > | 060 | 093 | 1-25 |
. . . högst | > | 0-70 | 1-03 | 1-35 | |
Västerbottens2 ».................. | lägst | 5> | 0-60 | 0-93 | 1-25 |
. . . högst | > | 1-415 | 2055 | 2-38 | |
Norrbottens > : jordbruksfastighet2........ | lägst |
| 1-25 | 1.85 | 2-20 |
. . . högst |
| 1-08 | 1-267 | 1-22 | |
i övrigt2............. | lägst | » | 094 | 111 | 114 |
. . . högst | > | 0-87 | 1-046 | 1-12 | | |
| lägst | > | 0-78 | 0-93 | 1-07 |
1 Växlingarna bero på uttaxeringar för lasarettsväsendet.
> » > > > järnvägsändamål.
60
Beträffande vägskatt år 1914 åberopas följande tablå:
1 | 2 | 1 | 2 |
| Uttaxeringen |
| U ttaxeringen |
Län. | uttaxering Öre. | Län. | uttaxering Öre. |
Stockholms............ | 34-90 | Älvsborgs ............ | 62-87 |
Uppsala............. | 57-87 | Skaraborgs........... | 72-40 |
Södermanlands.......... | 44-47 | Värmlands........... | 69-90 |
Östergötlands........... | 61-13 | Örebro............. | 36-47 |
Jönköpings ............ | 68-97 | Västmanlands.......... | 56-13 |
Kronobergs............ | 65-73 | Kopparbergs........... | 60-17 |
Kalmar............... | 53-20 | Gävleborgs............ | 42-67 |
Gottlands............ | 95-47 | Västernorrlands......... | 83-63 |
Blekinge............. | 66-67 | Jämtlands............ | 114-23 |
Kristianstads........... | 80-30 | Västerbottens.......... | 131-20 |
| 82-60 | Norrbottens........... | 114-40 |
Hallands............. Göteborgs o. Bohus........ | 74-67 77-30 | I medeltal per vägfyrk..... | 67-77 |
Vägskatten utgår av jordbruksfastighet med 5 gånger — varav större delen in natura — och ur
annan fastighet med 3 gånger så stort belopp som av inkomst.
Av denna tablå framgår vägbördans tyngd och ojämnhet inom de olika
länen under 1914, och för tablån grundläggande siffror utvisa, att jämväl
mellan väghållningsdistrikten inom ett och samma län vägbördan under
nämnda år var mycket ojämnt fördelad.1 Särskilt inom de fyra nordligaste
länen och å Gottland utdebiterades dryg vägskatt. Såsom exempel må nämnas,
att i tre väghållningsdistrikt i Norrbottens län utgjorde vägskatten per inkomstvägfyrk
respektive 90, 90,6 och 93 öre, d. v. s. respektive 3 kronor, 3 kronor
1 Härvid må erinras, att såväl det ordinarie statsbidraget enligt 60 § väglagen som
ock bekommen andel i det extra statsanslaget till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
förut avdragits från underhållskostnaden, varefter återstoden utdebiteras
såsom vägskatt.
61
2 öre och 3 kronor 10 öre för 100 kronor inkomst. Vidare utdebiterades
i Västerbottens län inom två väghallningsdistrikt SO öre per inkomstvägfyrk,
eller 1 krona 66 öre för 100 kronor inkomst i Jämtlands län inom fyra,
distrikt samma belopp eller därutöver och i Västernorrlands län inom två
distrikt respektive 56 och 57 öre per inkomstvägfyrk, eller respektive 1
krona 87 öre och 1 krona 90 öre för 100 kronor inkomst. Inom Gottlands
två väghållningsdistrikt utdebiterades respektive 28,i och 29 öre, motsvarande
93 och 97 öre för enahanda inkomst. Enligt vad de sakkunniga
inhämtat avvika ovan intagna tablås siffror icke i avsevärd mån frän
motsvarande siffror för de fem närmast föregående åren, och ej heller
föreligger någon anledning till antagande, att statistiken för tiden efter
1914 kommer att visa nämnvärt avvikande resultat. Visserligen innehåller
den s. k. vägkommissionens den 15 december 1916 dagtecknade
betänkande med, bland annat, förslag till lag om allmänna vägar på landet
åtskilliga uppslag för åvägabringande av jämnare fördelning av
väghållningsbesväret. Men å andra sidan har kommissionen ännu icke
hunnit upprätta ett i betänkandet bebådat förslag angående ändrade grunder
för vägskattens utgörande inom kommunerna och den kommunala
organisationen därför. Redan härav torde vara tydligt, att de skattetyngda
kommuner, som besväras av bl. a. dryg vägskatt, icke hava att under den
närmaste framtiden motse lättnad däri såsom en följd av ändrad lagstiftning
i detta ämne.
Av vad ovan anförts lärer ock framgå^ att det tryck, som härrör från
landstingsskatt och vägfekatt tillhopa, drabbar de skattskyldiga ojämnt och
mångenstädes ganska kännbart. Vid sådant förhållande synes all anledning
vara för handen, att vid bedömandet, om en kommun skall anses vara av
skatt synnerligt betungad, taga hänsyn till storleken ej blott av kommunalskatten
utan jämväl av den landstingsskatt och den vägskatt, som uttages
inom kommunen, och att alltså ett av nämnda tre skatter tillhopa härrörande
tryck av viss storlek uppställes såsom villkor för erhållande av
understöd. Understödets utdelande på grundval av kommunalskatten såsom
allena avgörande faktor skulle nämligen tvivelsutan kunna leda till
oegentligheter. Antages t. ex., att såsom villkor för erhållande av understöd
stadgats, att kommunen skulle beslutat kommunalskatt å mer än 8
kronor för 100 kronor inkomst, skulle en kommun, som hade 8 kronor i
kommunalskatt och tillhopa 3 kronor i landstingsskatt och vägskatt, eller
alltså ett sammanlagt skattetryck av 11 kronor, för 100 kronor inkomst
räknat, icke vara berättigad till understöd, villket däremot komme att
bliva fallet med en kommun, som hade 8 kronor 50 öre i kommunal
-
62
Skatte
tryckets
mått.
skatt och 2 kronor i landstingsskatt och vägskatt, eller alltså ett sammanlagt
skattetryck av allenast 10 kronor 50 öre, för enahanda inkomst
räknat. Ur synpunkten av skattetryckets kännbarhet inom dessa två kommuner
skulle nog detta icke framstå såsom med billighet förenligt. Ett
bättre resultat vinnes däremot utan all fråga, om man utgar från ett kombinerat
tryck av kommunalskatt, landstingsskatt och vägskatt såsom första
villkor för erhållande av understöd. Vad särskilt angår kombinationen av
kommunalskatt och vägskatt må erinras, hurusom dylik kombination ej
lärer kunna sägas vara alldeles främmande för de förut omförmälda kungl.
förslagen till 1912 års riksdag; sedda i ett sammanhang, avsågo ju dessa
samtidig lindring av kommunernas skattebörda och av väghållningsbördan.
En annan sak är, att själva det tekniska genomförandet av lindringen i
förslagen lades på annat sätt än här föreslås.
Vid övervägande av frågan, vilket mått av skattetryck bör föreligga,
för att en kommun må anses vara av skatt synnerligt betungad,
hava de sakkunniga stannat vid att föreslå, att trycket av ovannämnda
tre skatter — kommunalskatt, landstingsskatt och vägskatt — beräknat
enligt grunder, som här nedan närmare utvecklas, skall överstiga 10 kronor
för 100 kronor inkomst. Häri beräknas, såsom förut är nämnt, kommunalskatten
ingå med 8 kronor; resten fylles av landstingsskatten och
vägskatten, vilkas sammanlagda medeltal enligt en i kungl. statistiska centralbyrån
på grundval av senast tillgängliga siffror verkställd överslagsberäkning
kan anses utgöra omkring 2 kronor för 100 kronor inkomst.
Enligt förslaget skall nu angivna skattetryck hänföra sig till de
beslut om uttaxering, som fattats under det löpande året, d. v. s. det år,
varunder ansökning om understöd skall göras. Emellertid är att märka,
att växlingar år från år särskilt i fråga om kommunalskattens storlek talrikt
förekomma; och att dessa växlingar kunna vara ganska betydande
framgår av följande stickprov ur den kommunala uttaxeringen:
Kommun | Län | Kommunalskatt för 100 kr. inkomst, | ||
1912 Kr. | 1913 Kr. | 1914 Kr. | ||
Årdala | Södermanlands | 5-49 | 8-70 | 10-60 |
Ormesberga | Kronobergs | 8-20 | 4''58 | 10-30 |
Våthult | Jönköpings | 4-50 | 10''10 | 7-oo |
Jällby | Älvsborgs | 3''50 | 12-10 | 5-80 |
03
Under antagande, att 1914 är det löpande året, lårer t. ex. Ardala
kommun, därför att den måhända rent tillfälligtvis under nämnda år behövt
besluta kommunalskatt till belopp av 10 kronor 60 öre, medan den under
de närmast föregående åren haft väsentligt lägre uttaxering, icke kunna
anses vara av skatt synnerligt betungad. För att dylikt omdöme med fog
skall kunna fällas om en kommun, torde böra fordras, att skattetrycket
skall vara av mera stadigvarande art. Bestämmelse i dylik riktning har ock
införts i författningsförslaget, i vars 2 § stadgas, att det tryck av ovan
angivna tre skatteslag, som föranletts av det löpande och de två nästföregående
årens uttaxeringar, i medeltal för dessa tre år skall överstiga 10
kronor för 100 kronor inkomst.
Om det sålunda ansetts vara befogat att uppställa vissa fordringar å
skattetrycket med avseende på tiden närmast före det löpande året, har
det å andra sidan synts vara likgiltigt, huru skattetrycket kan antagas
komma att därefter gestalta sig. Det är ju det löpande årets skattskyldiga,
som skola bliva delaktiga i understödet. Aven om såsom visst skulle
kunna antagas, att en kommun på grund av nytillkomna omständigheter, t. ex.
ett låns slutamortering eller inflyttning av industri, komme att under året
näst efter det löpande kunna sänka skatten så mycket, att ovan angivna
skattegräns av 10 kronor för 100 kronor inkomst icke komme att
överskridas, bör det alltså icke få inverka på kommunens rätt till lindring
i det löpande årets skattetryck. En annan sak är naturligtvis, att till
följd av dylik skattesänkning möjligheten till understöds erhållande under
därpå följande år kan bortfalla.
Beräknandet av skattetrycket inom en kommun är förenat med vissa
svårigheter till följd därav, att vägskatten alltid samt kommunalskatten
och landstingsskatten understundom tynga olika på olika beskattningsföremål,
varjämte vägskatten utgår efter andra grunder än de andra två
skatterna.
Vad först beträffar kommunalskatten utgår denna i de allra flesta
kommuner med lika belopp för 100 kronor inkomst av de tre särskilda
beskattningsföremålen: jordbruksfastighet, annan fastighet samt kapital och
arbete. I de fall, då utskyldsbeloppen äro olika för skilda slag av inkomst,
har detta, såsom av den officiella statistiken framgår, sin grund i
säregna förhållanden, såsom exempelvis att avlöning åt veterinär utdebiterats
endast å jordbruksfastighet eller att ägarna av i mantal satt jord haft
att förfoga över räntor å magasinsfonder, vilka räntor kommunerna fått
disponera mot vederlag av motsvarande lindring i hemmansägarnas kommunalskatt.
Skattetryckets
beräknande.
64
Landstingsskatten, som i likhet med kommunalskatten bestämmes till
visst belopp för 100 kronor utav den i enlighet med taxeringen fastställda
inkomsten av ovan angivna beskattningsföreinål, utgår i allmänhet lika för
jordbruksfastighet och övriga beskattningsföreinål inom samma lnndstingsområde.
Ovan intagna tablå angående landstingsskattens storlek utvisar
emellertid, hurusom inom Norrbottens, Jämtlands, Västernorrlands och
Gottlands län utdebiteringarna under de med tablån avsedda år voro olika
för olika beskattningsföreinål.
Beträdande vägskatten må erinras, att de beskattningsföreinål,
på vilka vägbördan vilar, äro desamma som de ovan angivna, eller jordbruksfastighet,
annan fastighet och inkomst (av kapital och arbete).
Den av särskilda nämnden uppskattade kostnad för underhåll av indelad
väg inom distriktet skall, efter avdrag för erhållet bidrag av statsmedel,
fördelas på de till vägunderhåll in natura förpliktade vägfyrkar,
varefter det belopp, som enligt denna fördelning på värjo sådan fyrk belöper,
såsom vägskatt påföres varje annan vägfyrk. Vad därutöver erfordras
för bestridande av vägkassans utgifter påföres samtliga vägfyrkar
till lika andel för envar av dem. Härav framgår, att medan jordbruksfastighet
fullgör sin skyldighet i fråga om vägskatt till ojämförligt största
delen in natura och allenast resten, i den mån sådan erfordras, kontant,
utgöra annan fastighet och inkomst vägskatten i dess helhet i penningar.
Av väglagens bestämmelser om påförandet av vägfyrkar å de
olika beskattningsföremålen följer vidare, att från jordbruksfastighet —
med visst undantag, för vilket särskilda bestämmelser gälla — utgår
vägskatt, in natura och merendels även kontant, med fem gånger så stort
belopp som från inkomst samt att den från annan fastighet utgående
vägskatten är tre gånger större än den från inkomst utgående. Slutligen
må framhållas, att om man vill beräkna vägskatt efter samma grunder som
kommunalskatten, d. v. s. efter 100 kronor inkomst, sker sådan beräkning
enklast genom att multiplicera vägskattebeloppet per vägfyrk med 162/3,
om vägfyrken påförts jordbruksfastighet (med antytt undantag), med'' 10,
om den påförts annan fastighet, och med 3V3, om den påförts inkomst.
Givet är, att vid skattetryckets beräknande måste byggas å enhetlig
grund. Härutinnan föreslås (se 4 §), att kommunalskatten och landstingsskatten
skola upptagas till det belopp för 100 kronor inkomst, varmed de
uttaxerats å inkomst av kapital och arbete, samt att vägskatten skall beräknas
till det belopp för 100 kronor inkomst, som det uttaxerade beloppet
per vägfyrk utav inkomst av kapital och arbete motsvarar för 100
kronor sådan inkomst. Om t. ex. inom en kommun kommunalskatten utgår
för 100 kronor inkomst med 10 kronor 27 öre av jordbruksfastighet
och'' 10 kronor 44 öre av andra beskattningsföremål, landstingsskatten, för
enahanda inkomst räknat, med respektive 1 krona 8 öre och 87 öre samt
vägskatten med 21 öre per vägfyrk utav inkomst av kupital och arbete,
skall sålunda det tryck, som nämnda tre skatter tillhopa utöva å kommunen,
beräknas till 12 kronor 1 öre för 100 kronor inkomst. Man rör sig
alltså här med ett fingerat skattetryck, såtillvida att värjo 100-tal kronor
inkomst inom kommunen antages'', oavsett beskattningsföremålet, varifrån
inkomsten härflyter, vara lika belastat av alla tre skatterna. Vad kommunalskatten
och landstingsskatten angår synes dylikt antagande icke innebära
något större avsteg från vad i verkligheten äger ruin. De utgå
ju — såsom ovan framhållits —- i regel med samma belopp, för 100
kronor inkomst räknat, ur olika beskattningsföremål, och i de fall, där så
ej sker, äro växlingarna icke av mera avsevärd betydelse. Däremot utgår
vägskatten med väsentligt olika belopp för olika beskattningsföremål, och
särskilt kunna jordbruksfastigheterna — vilka äro de förhärskande beskattningsföremålen
i de kommuner, som nu äro i fråga — synas oproportionerligt
tyngda -av densamma. Emellertid fullgöras, såsom ovan nämnts,
berörda fastigheters väsentliga åligganden i fråga om vägskatt in natura,
och den uppskattning därav, som särskilda nämnden verkställer, lärer icke
kunna anses förete den jämlikhet inom olika distrikt, att det är möjligt
att härutinnan räkna med någon enhetlighet i bördan, sådan den framgår
ur för handen varande siffror. Också skulle enligt gjord överslagsberäkning
minst halva antalet landskommuner i riket komma att bliva understödsberättigade,
därest vägbördans siffermässiga tryck å jordbruksfastighet
skulle vara avgörande, något som icke skulle komma i god överensstämmelse
med utgångspunkten för förslaget, enligt vilket endast kommuner
med abnormt högt skattetryck böra bispringas.
Här återstår vid närmare granskning svårligen annan utväg än att
räkna efter belastningen å inkomst av kapital och arbete. En oegentlighet
vid den föreslagna anordningen är visserligen, att av kapital och arbete härrörande
inkomst, som bevillningstaxerats till lägre belopp än 1 000 kronor
och på den grund enligt lag är fri från vägskatt, ändock antages vara
tyngd av dylik skatt, och detsamma gäller i fråga om »annan» fastighet,
som bevillningstaxerats till lägre belopp än 800 kronor. Då emellertid
oegentligheterna icke komma att hava annan påföljd, än att ägare av
nämnda beskattningsföremål, d. v. s. kommunens minsta skattebetalare,
få något högre andel i understödet än som strängt taget borde tillkomma
dem, hava de sakkunniga ansett sig kunna lämna berörda oegentligheter,
som förvisso icke komma att röra sig om annat än obetydliga belopp, utan
vidare avseende. En annan påtaglig oegentlighet är den, att vägskattepliktig
11—163407
6G
»annan» fastighet, som ju betalar tre gånger större vägskatt än inkomst,
måste antagas hava tre gånger mindre vägskatt än den i verkligheten har
och att dess ägare sålunda får minskad andel i understödet. Men då dylika
fastigheter torde förekomma tämligen sparsamt i de med förslaget avsedda
kommuner och minskningen i allt fall icke kan antagas hava nämnvärd
betydelse, har ej heller denna oegentlighet synts böra hindra antagandet
av en enhetlig grund för skattetryckets beräknande.
. Undantagsvis kan skattetrycket vara olika inom olika delar av en
kommun av den anledning, att ovan avsedda skatter utgå med olika belopp
inom de olika kommundelarna. Sålunda kan kommunen vara uppdelad i
skolrotar med olika skolkostnader och därav följande olika hög kommunalskatt,
och liknande uppdelning kan förekomma på fattigvårdens område:
fattigrotar med olika fattigvårdskostnader. Om vidare en kommun omfattar
två församlingar med olika uttaxeringar för kyrkliga ändamål, blir
naturligtvis kommunalskatten i den kommundel, som omfattar den ena församlingen,
en annan än i den andra kommundelen, och slutligen — fast
såsom rena undantagsfall — händer det, att landstingsskatten utgår med olika
• belopp i olika kommundelar samt att en kommun är uppdelad på olika
väghållningsdistrikt med olika vägskatt.
I sådana fall som de nu angivna får särskild beräkning av skattetrycket
göras för varje sådan kommundel, inom vilken ifrågavarande skatter
tillhopa utgå med annat belopp än i övriga delar av kommunen.
Kontroll- Här ovan har närmare utvecklats, huru skattetrycket inom en kom
föreskriftermun
mä kunna på grundval av beslutade uttaxeringar beräknas. Det har
taxeringen, emellertid ansetts nödigt att meddela vissa särskilda föreskrifter till vinnande
av kontroll över att den kommunala uttaxeringen verkställts först
sedan alla disponibla tillgångar använts för bestridande av kommunens utgifter.
Bland de tillgångar, som härvid komma i fråga, äro främst att nämna
1) skogsaccismedlen. Den vid betänkandet fogade tabellbilagan 4 (sid.
200) utvisar, att av de i tabellbilagorna 1—3 (sid. 04—199) behandlade 424
kommunerna förfogade enligt inkomna uppgifter 84 stycken vid 1915 års slut
över skogsaccisfonder till sammanlagt belopp av 144,872 kronor. I tabellen
angives även skogsaccisfondens förhållande till den beskattningsbara inkomsten
enligt 1914 års taxering, och härigenom kan åtminstone ungefärligen
bedömas, huru mycket kommunalskatten kunnat minskas, om fonden
tagits i anspråk för 1916 års budget.1
1 Egentligen skulle skogsaccisfonden satts i relation till den beskattningsbara inkomsten
enligt 1915 års taxering, men härför erforderligt statistiskt material är ännu ej tillgängligt.
G7
Härvid bör dock följande ihågkomma!*. För det första kunna skogsaccislagens
bestämmelser lägga hinder i vägen för disponerande av hela
fonden. Då vidare är regel — för samtliga kommuner i riket år 1913 i
ungefär 3 fall av 4 — att uppbörden av skogsaccis äger rum samma år
som virkestaxeringen, har detta givetvis till följd, att ett års uppbörd kvarligger
i fonden vid årets slut och disponeras först för följande års budget.
Någon fondering i egentlig mening innebär detta naturligtvis icke. Slutligen
framgår av svaren på de utsända frågeformulären, att skogsaccismedlen
stundom kunna hava anslagits till visst ändamål, såsom skogsodling,
orgelbyggnad, fattiggård, sjukstuga eller dylikt.
Med erinran härom hänvisas till följande överslagsberäkning, som
utvisar, huru kommunerna fördela sig efter disponibla skogsaccismedels
procentiska förhållande till den beskattningsbara inkomsten:
Högst 0''50 %
0- 51—1 00 »
1- 01—2-00 »
2- 01—3-00 »
3- 01—400 »
4- 01—5-00 »
5- 01—6-00 >
6- 01—7-00 >
20 01—21-00 >
... 26 kommuner.
... 21
. ... 18
. . . . 8
... 5
. ... 2 >
. ... 2
... 1
. . . . 1 >
Summa 84 kommuner.
Främst kommer Klövsjö kommun i Jämtlands län med procenttalet
20''o5, därnäst Sorsele kommun i Västerbottens län med 6''77 o. s. v.
Vidare må nämnas
2) andra fonder, huvudsakligen donationsfonder. Uppgifter härom
föreligga från 397 av de 424 kommunerna. 211 kommuner sakna fonder,
varemot återstående 186 hava redovisat fonder till sammanlagt belopp vid
1915 års slut av 1,087,183 kronor. Den disponibla avkastningen år 1915
är uppgiven till 62,353 kronor, varav för kommunala ändamål disponerats
49,581 kronor. I 60 fall har det disponerade beloppet uppgivits lägre än
der disponibla, vilket emellertid i många fall torde bero på ofullständighet
i uppgifterna, i andra åter på missuppfattning av frågeformuläret, jämställt
med donationsbestämmelserna (t. ex. att viss del av avkastningen
skall läggas till kapitalet). I alla händelser lärer skillnaden — 12,772
kronor — ej kunna anses vara av den storlek, att den har nämnvärd betydelse
för föreliggande fråga.
68
Slutligen några ord om
3) den personliga avgiften till folkskolan. Dylik avgift må upptagas
från envar, som erlågger mantalspenningar, och skall utgöras av kvinna med
hälften av det belopp, som erlägges av man. Avgiften må icke sättas
högre än till 50 öre för varje skattskyldig av mankön. Finge det förutsättas,
att alla de kommuner, som kunde antagas komma att beröras av förslaget,
år 1915 upptagit sådan avgift till dess högsta belopp — vilket även i regel
varit fallet — samt att de alla skulle företaga sig att framdeles ersätta
avgiften med ökad utdebitering efter inkomsten för att på så sätt komma
i åtnjutande av statsunderstöd eller vinna förhöjning däri, skulle sådan
åtgärd kunna beräknas medföra ökad utgift för statsverket om cirka
65,000 kronor.
Den åsyftade föreskriften om kontroll å uttaxeringen har inrymts i förslagets
4 § under b), där det föreskrives, att om en kommun icke eller
endast delvis begagnat sig av sin rätt att såsom förskott till täckande av
utgifter använda skogsaccismedel eller för sådant ändamål icke använt därför
eljest tillgängliga medel, skall beräknas den uttaxering, som skulle
erfordrats, därest nämnda tillgångar kommit till dylik användning.
Ännu en kontrollföreskrift med avseende å uttaxeringen har intagits
i 4 § under c), som innehåller stadgande, att om bland kommunens utgifter
ingår annuitet (ränta och amortering) å lån för annat ändamål än kyrko-,
folkskole-, fattigvårds- eller sundhetsväsen, skall beräknas allenast den
uttaxering, som skulle erfordrats, därest dylik annuitet icke medräknats
vid uttaxeringens bestämmande. Med detta stadgande, som upptagits från
den av reservanterna i 1912 års statsutskott gjorda hemställan beträffande
det ovan omförmälda kungl. förslaget i föreliggande fråga, har åsyftats att
förhindra kommun från att erhålla understöd för utgifter, som vore av
uteslutande lokal natur. Härvid har närmast tänkts på annuiteter å lån för
teckning av aktier i järnväg, vilka lån enligt den vid betänkandet fogade
tabellbilagan 3 (sid. 199) i de 424 kommunerna vid 1915 års slut utgjorde ej
mindre än 28,2 procent av kommunernas sammanlagda låneskuld. Visserligen
anmärktes under debatten i 1912 års riksdag, att om gemensamt lån upptagits
för skilda ändamål av lokal och allmän natur, det icke bleve möjligt att reda
ut, hur lånet skulle uppdelas på de olika ändamålen. Frånsett emellertid
den omständigheten, att lån av dylikt slag mera sällan torde upptagits av
sådana kommuner som de nu ifrågavarande, får det väl antagas, att erforderlig
utredning skall kunna, under ärendets handläggning av Kungl.
Maj:ts befallningshavande, förebringas genom skriftväxling med kommunen.
(39
Senast omhandlade stadgande anknyter till tanken, att statsunder- Kostnad för
stödet bör avse att bringa lättnad allenast i utgifter, vilka drabba korn- o^fattiqmunerna
för fullgörande av sådana skyldigheter, som tillika kunna anses vård. ''
avse statsändamål, samt att en kommun för att få understöd skall hava
under det löpande året beslutat utgifter för dylika skyldigheter utöver visst
minimibelopp. Ett strängt särskiljande av berörda skyldigheter från andra
kommunala åligganden är i fråga om landskommunerna vanskligt nog. J
1912 års förslag antogos utgifterna för folkskola och fattigvård såsom
underlag för berättigandet till understöd. Då dessa utgifter äro ostridigt
erkända såsom fyllande statsändamål och då de tillhopa städse utgjort och
även framdeles torde komma att utgöra den ojämförligt största delen av
landskommunernas utgifter, lärer anledning icke Unnas att i detta avseende
frångå nämnda förslag, mot vilket härutinnan för övrigt ej framställdes
någon erinran inom riksdagen. Till ådagaläggande av nämnda utgifters
storlek dels i och för sig och dels jämställda med landskommunernas samtliga
utgifter under åren 1905—1914 hänvisas till följande, med ledning av
den officiella statistiken uppgjorda tabell:
Kostnad för skolväsendet (efter avdrag1 för statsbidraget) och fattigvården inom de egentliga
landskommunerna åren 1905—1914.
Å r | Skolkostnad Er. | Fattigvårds- kostnad Kr. | Summa kostnad Kr. | Kom-munernas Kr. | Skol- och Kr. |
1905 ..... | 12,207,000 | 11,302,000 | 23,509,000 | 33,476,000 | 70.2 |
1906 ..... | 12,433,000 | 11,490,000 | 23,923,000 | 33,784,(»0 | 70.8 |
1907 ..... | 14,274,000 | 12,029,000 | 26,303,000 | 36,968,000 | 71.2 |
1908 ..... | 16,059,000 | 13,446,000 | 29,505,000 | 41,127,000 | 71.7 |
1909 ..... | 17,264,000 | 13,470,000 | 30,734,000 | 42,753,000 | 71.9 |
1910..... | 16,819,000 | 14,002,000 | 30,821,000 | 42,972,000 | 71.7 |
1911..... | 17,478,000 | 14,348,000 | 31,826,000 | 45,691,000 | 69.6 |
1912..... | 18,014,000 | 15,695,000 | 33,709,000 | 47,014,00) | 71.7 |
1913..... | 19,320,000 | 16,020,000 | 35,340,000 | 48,774,000 | 72.5 |
1911..... | 20,969,000 | 16,152,000 | 37,121,000 | 52,487,000 | 70.7 |
Medeltal för alla 10 åren 70.8
> > åren 1912—1914 71.6
1 Efter avdrag för statsbidraget till folkskolan och avgifter för prästerskapets avlöning. Att
märka är, att i kolumnens belopp även ingå kostnader, som bestritts med lånemedel, men däremot ej
amorteringskostnader.
70
Belysande härutinnan är även nyssnämnda tabellbilagan 3 (sid. 199),
enligt vilken de 424 kommunernas låneskulder för folkskole- och fattio--vårdsändamål vid 1915 års slut utgjorde ej mindre än 53.i procent av
kommunernas sammanlagda låneskuld.
Då utgifterna för folkskola och fattigvård antagas såsom underlag
för berättigande till understöd, ligger naturligtvis däri icke, att ej därutöver
kunna finnas andra kommunala utgifter, som tjäna statsändamål.
Såsom sådana lära exempelvis få räknas även utgifter för prästerskapets
avlöning och andra kyrkliga ändamål, särskilt byggande och reparation• av
kyrka, ävensom utgifter för sundhetsvården. En annan sak är, att det icke
ansetts lämpligt att medtaga dem, då det gällt vilka utgifter, som borde
lättas medelst statsunderstödet. Vad utgifterna för prästerskapets avlöning
angår, torde nämligen de skäl, som i första hand varit bestämmande
för att icke taga dem med i räkningen vid uppställandet av
regler för bedömandet av skattetrycket, även gälla här; och utgifterna för
övriga kyrkliga ändamål och för sundhetsvården utgöra ju allenast en ringa
del av landskommunernas samtliga utgiftsbelopp, i regel omkring respektive
9 och 3 procent. I fråga särskilt om utgifter för byggande och reparation
av kyrka må det visserligen vara sant, att de inom åtskilliga kommuner,
dock ej många, äro betungande nog. Då emellertid den medeltalssiffra,
vartill enligt förslaget utgifterna för statsändamål genom understödet
skulle nedbringas, komme att höjas, därest utgifterna för byggande och
reparation av kyrka medräknades, och det kan antagas, att kommuner,
som icke hade dylika utgifter, härigenom bleve utestängda från måhända
eljest förefintlig möjlighet att erhålla understöd, har det ansetts lämpligast
att bortse även från sistberörda utgifter.
I fråga om det minimibelopp, som utgifterna för folkskola och fattigvård
skola överstiga, för att understöd må beviljas, torde böra erinras,
hurusom 1912 års förslag härutinnan innehöll den bestämmelse, att nämnda
utgifter per bevillningskrona skulle under det år, då ansökan om understöd
gjordes, överstiga det medelbelopp per bevillningskrona, varmed dessa utgifter
enligt den officiella statistiken under de tre senaste år, för vilka den
i tryck förelåge, drabbat rikets landskommuner. Det har emellertid synts
de sakkunniga lämpligare att i författningsförslaget fixera medelsiffran. Härigenom
vinnas åtskilliga fördelar. Sålunda kan en kommun med ledning
av dylik siffra utan vidare avgöra, om ifrågavarande villkor för erhållande
av understöd föreligger och på så sätt kunna onödiga ansökningar undvikas.
Vidare slipper man olägenheten att under handläggning av ett
understödsärende två medeltalssiffror föreligga, vilket enligt 1912 års för
-
71
slag icke lärer kunnat undvikas, enär ny årgång av den officiella statistiken
rörande kommunernas finanser plägar utkomma under den tid, som skulle
komma att falla mellan avgivandet av Kungl. Maj:ts befallningshavandes
yttrande och Kungl. Maj:ts beslut i ärendet.
Här må anmärkas, att med utgifter för folkskola och fattigvård avses
de utgifter för nämnda ändamål, som kvarstå efter avdrag för sådana statsbidrag
och andra kommunens inkomster, vilka omedelbart hänföra sig till
dylika ändamål. Denna definition förekommer i förslagets 3 §. Dessutom
framgår av stadgandet i 2 § sista stycket, att av nu avsedda utgifter
allenast sådana må komma i fråga, för vilkas bestridande uttaxering beslutats,
vilket stadgande innebär, att utgifter, som bestritts med lånemedel,
icke skola medräknas, men väl räntor och amorteringar.
Verkställda överslagsberäkningar hava givit vid handen, att om nyss
angivna begränsningar i begreppet »utgifter för folkskola och fattigvård»
iakttagas, kan förenämnda medelsiffra för åren 1912—1914 beräknas till
omkring 5 kronor för 100 kronor inkomst. Från och med 1915 utgår
emellertid statsbidraget till folkskolan med. väsentligt ökat belopp, och den
sänkning i utgifterna, som förorsakas härav, torde kunna uppskattas till
omkring 10 procent. Medelsiffran har därför ansetts kunna sättas till 4
kronor 50 öre för nyssnämnda inkomst räknat.
I fråga om de riktlinjer, efter vilka understödet bör begränsas, torde
delade meningar knappast behöva förutsättas. I sådant hänseende synes
i första hand böra beaktas nyss angivna medeltal för folkskole- och fattigvårdsutgifter.
Någon anledning att lätta den kommunala skattebördan på
denna punkt utöver vad landskommunerna i allmänhet få vidkännas torde
nämligen icke förefinnas. Vidare synes understödet böra utgå enligt en i
förhållande till skattetrycket stigande skala.
Efter överläggning om olika sådana skalor hava de sakkunniga enats
o o
om en sådan av följande utseende:
Skala I. lO.oi—11: 40 %
n.oi—12: 50 *
12.01—16: 60 %
Över 16: 75 %
Till jämförelse härmed meddelas den i 1912 års förslag tillämpade
skalan:
8.01— 9: 25 %
9.01— 10: 50 /
Över 10: 75 /
Understödsbeloppets
bestämmande.
72
Processuella
bestämmel
ser.
Härvid bör emellertid erinras, att sistnämnda skala byggts allenast
på kommunalskatten och icke, såsom förevarande förslag, jämväl på landstingsskatten
och vägskatten. Om trycket av sistnämnda två skatter beräknas
till 2 kronor för 100 kronor inkomst, torde sistnämnda skala, omsatt
till att motsvara den nu föreslagna, fått följande utseende:
Skala II. lO.oi—11: 25 /
ll.oi—12: 50 %
över 12: 75 %
Såsom skäl för valet av den föreslagna skalan må framhållas bl. a., dels
att stegringen av understödets storlek enligt densamma fortlöper jämnare
än enligt andra skalor, dels ock att den i skalan II förekommande stegringen
från 50 direkt till 75 procent ansetts kunna innebära frestelse för
en kommun att för statsunderstöds erhållande på konstlad väg uppdriva
debiteringssiffran, låt vara att denna frestelse till icke ringa grad komme
att motvägas av det förhållande, att kommunen alltid, vilken skala än väljes,
själv får vidkännas en kännbar anpart av sina stora utgifter.
Den procentiska inverkan av skalorna I och II på den kommunala
uttaxeringen framgår närmare av den vid betänkandet såsom bilaga 9
(sid. 202) fogade grafiska framställning. Till ytterligare förklaring rörande
innebörden av skalan I hänvisas till följande tabell:
Skattesats Kr. | Understöd Kr. | Understödet | Skattesats Kr. | Understöd Er. | Understödet |
för 100 kr. inkomst | för 100 kr. inkomst | ||||
11 | 0.40 | 3.64 | 21 | 7.05 | 33.57 |
12 | 0.90 | 7.50 | 22 | 7.80 | 35.45 |
13 | 1.50 | 11.54 | 23 | 8.55 | 37.17 |
14 | 2.10 | 15.00 | 24 | 9.30 | 38.75 |
15 | 2.70 | 18.oo | 25 | 10.05 | 40.20 |
16 | 3.30 | 20.62 | 26 | 10.80 | 41.54 |
17 | 4.05 | 23.82 | 27 | 11.55 | 42.78 |
18 | 4.80 | 26.67 | 28 | 12.30 | 43.93 |
19 | 5.55 | 29.21 | 29 | 13.05 | 45.00 |
20 | 6.30 | 31.50 | 30 | 13.80 | 46.00 |
Redan förut har antytts, att kommun, som önskar komma i åtnjutande
av statsunderstöd, skall därom göra ansökan. Då såsom grundlag
-
gande villkor för erhållande av understöd föreslagits, att konnnunen skall
på grund av beslut under det löpande året hava visst högt skattetryck,
ligger dåri, att det år trycket av just de under detta år beslutade skatter,
som genom understödet skall låttas. Ansökning om statsunderstöd kan
följaktligen icke göras förrän efter den kommunalstämma och den kyrkostämma,
som beslutat uttaxeringarna av det löpande årets kommunalskatt,
d. v. s. oktoberstämmorna. Beträffande ansökningens ingivande föreslås
(so 8 §), .att ansökningen, i vilken bör styrkas, att kommunen uppfyller
för erhållande av understöd stadgade villkor, skall, ställd till Kung!. Maj:t,
senast den 1 december det löpande året ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som har att avgiva utlåtande i ärendet. Här må nämnas,
att under de sakkunnigas överläggning diskuterats lämpligheten att lämna
den första granskningen av ansökningen åt någon särskild för ändamålet
utsedd förtroendenämnd, bestående av personer från skilda delar av länet.
Dylik nämnd skulle förvisso icke sakna särskilda betingelser för en verksam
granskning av inkomna ansökningar, ej minst i betraktande därav, att i
granskningen även skulle ingå att kontrollera den kommunala hushållningen
och bedöma den ungefärliga riktigheten utav taxeringen av jordbruksfastigheterna
inom kommunen. Då emellertid en dylik nämnd, försåvitt
den skulle representera erforderlig ortskännedoin, bleve en alltför vidlyftig
apparat, hava de sakkunniga ansett sig icke böra föreslå er. sådan anordning,
Genom Kungl. Maj:ts befallningshavande bör också fullt tillfredsställande
granskning kunna åstadkommas, särskilt om, såsom de sakkunniga
förutsätta kommer att ske, ansökningen remitteras till vederbörande kronobetjäning,
vilken kan antagas äga god kännedom om de kommunala förhållandena
och fastighetstaxeringens större eller mindre riktighet inom
distriktet.
Till ledning vid granskningen böra, såsom redan förut omnämnts,
vid ansökningen fogas å kommunalstämma och kyrkostämma under det
löpande året fastställda utgifts- och inkomststater ävensom för ansökningens
prövning erforderliga uppgifter enligt fastställt formulär. Granskningen
skall utmynna i utlåtande över ansökningen. I detta lärer, därest
icke hinder anses föreligga för ansökningens beviljande, det belopp komma
att föreslås, varmed understödet skall utgå. Vad särskilt angår de i 6 §
upptagna hinder för erhållande av understöd, har, då Kungl. Maj:ts uppfattning
därutinnan väsentligen torde få grundas på Kungl. Maj:ts befallningshavandes
utredning, det ansetts vara av vikt, att i utlåtandet direkt
utsäges, huruvida dylikt hinder må anses föreligga eller icke. Skulle
skattetrycket allenast i viss del av kommunen överstiga det stadgade
minimibeloppet, lärer Kungl. Maj:ts befallningshavandes utlåtande utmynna
i förslag, att endast för nämnda del av kommunen understöd må utgå.
12—183407
74
För uträknande av dess belopp erfordras naturligtvis uppgift å den skattepliktiga
inkomsten inom den till erhållande av understöd föreslagna kommundelen.
Kungl. Maj:ts befallningshavandes utlåtande torde, för att handläggningen
sedermera må medhinnas, höra avgivas före den 1 februari
året efter det löpande året (se 9 §). Är utlåtandet helt eller delvis avstyrkande,
torde kommunen böra underrättas därom, på det att den må
komma i tillfälle att avgiva påminnelser, en rätt, som det icke ansetts
nödigt att uttryckligen framhålla i förslaget.
I fråga om det sätt, på vilket understödet skulle komma kommunerna
till godo, hänvisas till 5, 10 och 11 §§, som härutinnan innehålla
följande: För att kommun må erhålla understöd skall i laga ordning hava
beslutats, att uppbörd av minst hälften utav den under det löpande året
beslutade kommunalskatt skall verkställas tidigast efter utgången av juni
månad påföljande år. Verkställes kommunalskattens uppbörd av skilda
uppbördsmyndigheter för kommunalstämma och för kyrkostämma, skall
nämnda villkor för erhållande av understöd tillämpas å vardera uppbörden.
Beviljat understöd må icke — utom i nedan angivna fall — användas för
bestridande av kommunens utgifter, utan skall vid ovannämnda uppbörd
genom avkortning å därvid förfallande skattebelopp tillgodokomma de
skattskyldiga efter storleken av deras kommunalskatt. För sådant ändamål
skall kommunen låta upprätta avkortningslängd, upptagande för envar
skattskyldig det belopp, som tillgodokommer honom. Verkställes uppbörden
av skilda uppbördsmyndigheter för kommunalstämma och för kyrkostämma,
skall särskild avkortningslängd upprättas till vardera uppbörden,
överstiger understödet icke 25 öre för 100 kronor inkomst, tillfaller det
kommunen såsom dess inkomst och avkortningslängd behöver sålunda då
icke upprättas.
Härvid har icke förbisetts, att en viss tyngande omgång — företrädesvis
avkortningslängdens upprättande — är förenad med det föreslagna
förfaringssättet, och att denna kunnat undvikas, därest understödet
fått utan vidare överlämnas till kommunen och ingå i dess budget lör att
såmedelst nedbringa den uttaxering, som kunde komma att vid den näst
därefter följande budgetbehandlingen beslutas.
Oavsett det förhållande, att icke någon anmärkning framställdes vare
sig inom vederbörande utskott eller eljest inom riksdagen mot 1912 års förslag
i nu ifrågavarande hänseende, torde emellertid rent principiella skäl
tala till förmån för det föreslagna förfaringssättet. Det måste ihågkommas,
att ett bispringande av skattetyngd kommun i realiteten intet annat innebär
än ett lindrande av skattebördan, som vilar tyngande på kommunmedlem
-
75
marna. Det itr ju i själva verket kommunens medlemmar, som äro skattetyngda,
och det är deras skattebörda, man vill lätta genom understödet.
Indirekt skulle ju visserligen detta ske även genom att låta understödet
utan vidare ingå i den kommunala budgeten, eftersom detta skulle kunna
antagas nedbringa uttaxeringen. Full säkerhet härför har man dock icke,
ty den möjligheten är icke alldeles utesluten, att kommunen skulle kunna
med avseende å den erhållna budgetsförstärkningen besluta nya utgifter,
som eljest kunnat undvikas eller åtminstone uppskjutas. Det torde för
övrigt utan vidare vara klart, att understöd kännes såsom lättnad allenast
om det tillgodonjutes, då den höga skatten skall erläggas. Härtill kommer
ytterligare, att om understödet inginge i den kommunala budgeten,
skulle det icke alltid tillgodokoinma just de skattdragare, vilkas beräknade
skattebörda legat till grund för avvägningen av understödets storlek. Om
exempelvis, såsom nu ifrågasattes, understödet första gången beräknades
efter skattetrycket på grund av år 1917 verkställd uttaxering, skulle
det sålunda avvägda understödsbeloppet ingå i 1918 års budget och eventuellt
lindra skattebördan för ett senare års skattdragare, iiven om det
skulle kunna sägas, att skattdragarna individuellt icke så starkt växla,
kan dock deras skattepliktiga inkomst i större inån växla från år till annat.
Enligt förslaget är uppenbart, att beviljat statsunderstöd — i den
mån det ej tillfaller kommunen såsom dess inkomst — icke bör tagas
i beräkning vid prövning av kommunens befogenhet att under följande
år erhålla statsunderstöd; vid den prövningen böra debiteringssiffrorna
beräknas sådana de voro före avkortningen, eljest komme statsunderstöd
att utgå allenast ryckvis med ett eller ett par års mellanrum.
Av stadgandet i andra stycket av 11 §, att avkortningslängd skall justeras
å kommunal- respektive kyrkostämma, framgår, att för anförande av
klagomål angående innehållet i avkortningslängd äro de allmänna reglerna
i § 75 i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet och § 41 i
kungl. förordningen om kyrkostämma m. m. avsedda att gälla.
Stadgandet i första punkten av tredje stycket i 11 § lärer icke hava
någon större praktisk betydelse, enär vad skattskyldig vid den senare uppbörden
har att erlägga i regel torde uppgå till större belopp än vad som
avkortningsvis skall tillgodokoinma honom. Endast mera sällan — såsom
då kommunalskatten är osedvanligt hög — lärer motsatt förhållande kunna
antagas äga rum.
Med den skattegräns, som antagits i förslaget, är det naturligt, att
stadskommunerna därur uteslutits. Oavsett berörda anledning lärer med
Stadskommuner
och municipalsamrtällen.
hänsyn till grunderna för understöds beviljande detta icke kunna anses
opåkallat. I städernas budgeter intaga nämligen utgifterna för rent lokala
ändamål vida större rum i förhållande till utgifterna av mera allmän natur
än vad fallet är med motsvarande utgifter i landskommunernas stater.
Förslaget inrymmer alltså allenast landskommuner. Att två eller
flera socknar, som förenats under gemensam kommunalförvaltning, äro att
anse såsom en landskommun, lärer vara självklart. Vad köpingar beträffar,
stadgas i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet, § 79, att
köping må kunna utgöra en kommun för sig eller ock gemensamt med
den socken, inom vars område köpingen är belägen; och skall i vartdera
fallet nämnda förordning tjäna till efterrättelse. Med hänsyn till detta
stadgande lärer köping, som utgör en kommun för sig, uppenbarligen vara
att anse såsom landskommun, och vid sådant förhållande har det icke ansetts
nödigt att i författningsförslaget särskilt omnämna dylik köping.
De sakkunniga hava haft under överläggning, huruvida även skattetvngda
municipalsamhällen borde tillerkännas understöd. Dylika samhällen
hava förutom kommunalskatt till den kommun, inom vilken de äro belägna,
samt landstingsskatt jämväl sin ofta dryga municipalskatt. Vad vidare
allmänna väghållningsbesväret angår äro de därutinnan att räkna till landsbygden.
Sådana municipalsamhällen eller delar därav, för vilka stadsplanelagen
äger tillämpning, äro med avseende å gatuhållningen likställda
med städerna och tyngas sålunda av dubbel vägbörda. Municipalskatten
torde i medeltal för alla municipalsamhällen i riket kunna anses utgöra
omkring 1 krona för 100 kronor inkomst. Därest municipalsamhällen
skulle kunna tilldelas understöd, torde alltså skattegränsen för deras vidkommande
böra sättas till 11 kronor för alla fyra skatterna sammanlagt.
Under sådant antagande skulle, med utgångspunkt från utdebiteringsbeslut
under 1914, antalet understödsberättigade municipalsamhällen uppgått till
16, av vilka 14 legat inom sådana kommuner, som enligt förslaget varit
berättigade till understöd, och återstående 2 inom därtill icke berättigade
kommuner.1
Då de skattskyldiga i sådant municipalsamhälle, som ligger inom
understödsberättigad kommun, komma såsom medlemmar av kommunen i
åtnjutande av understöd, som lämnats densamma, samt, vad andra municipalsamhällen
angår, dessa under alla omständigheter torde komma att vara
så få till antalet, att särskilda bestämmelser för dem knappast lära vara
motiverade, har icke föreslagits, att municipalsamhällen såsom sådana skulle
kunna tilldelas understöd.
1 Av de 14 lågo 11 i Göteborgs och Bohus län, 1 i Västmanlands län och 2 i Norrbottens
län. De 2 voro båda belägna i förstnämnda län.
Under antagande, att det varit trycket av år 1914 beslutade skatter, Understödssom
skolat lättas, torde enligt författningsförslaget utdelade understöd hava vseyrfningnr.
tillwodokoramit kommuner inom de olika länen i huvudsaklig överensstämmelse
med följande tabell:
1. | 2. | 3. | 4- | 1. | 2. | 3. | 4. |
L ä n. | Antal lands- kom- muner. | Antal under- stödda lands- kom- muner. | Kol. 3 | L ä n. | Antal lands- kom- muner. | Antal under- stödda lands- kom- muner. | Kol. 3 |
Norrbottens ...... | 22 | 17 | 77-3 | Skaraborgs ....... | 262 | 32 | 12-2 |
Blekinge........ | 35 | 17 | 48-6 | Jönköpings....... | 129 | 14 | 10-8 |
Göteborgs och Bohus . . | 87 | 42 | 48-3 | Uppsala........ | 85 | 4 | 4-7 ! |
Alvsborgs ....... | 221 | 87 | 39-4 | Stockholms....... | 113 | 5 | 4-4 j |
Jämtlands....... | 59 | 20 | 33-9 | Kristianstads...... | 144 | 6 | 4-2 ! |
Kalmar ........ | 105 | 32 | 30-5 | Östergötlands...... | 149 | 5 | 3-4 |
Hallands ........ | 86 | 26 | 302 | Örebro......... | 60 | 1 | 1-7 |
Gottlands....... | 92 | 27 | 29-3 | Malmöhus ....... | 239 | 2 | 08 |
Västerbottens...... | 26 | 7 | 26-9 | Kopparbergs...... | 50 | — | o-o |
Gävleborgs....... | 49 | 11 | 22-4 | Summa | 2 40!) | 424 | 17-6 J |
Västmanlands ..... | 69 | 14 | 20-3 |
|
|
| : |
Värmlands ''....... | 88 | 17 | 19-3 | Därav: |
|
| . |
Västemorrländs . . . . . | 64 | 12 | 18-8 | i Norrland och Dalarna . | 270 | 67 | 24-8 |
Kronobergs....... | 85 | 15 | 17-6 | i Götaland....... | 1634 | 305 | 18-7 |
Södermanlands..... | 90 | 11 | 12-2 | i Svealand....... | 505 | 52 | 10-3 |
78
Till jämförelse meddelas härmed en annan, på enahanda sätt uppställd
tabell, utvisande, huru det med 1912 års förslag avsedda understödsbeloppet
skulle hava fördelats de olika länen emellan:
1. | 2. | 3. | 4. | 1. | 2. | 3. | 4. | |
|
| Antal |
|
|
| Antal |
|
| Antal | under- | Kol. 3 |
| Antal | under- | Kol. 3 |
| lands- | stödda |
| lands- | stödda | ||
L ä n. | kom- | lands- | i % av | Län. | kom- | lands- | i % av |
| maner. | kom- |
| maner. | kom- | ||
|
| maner. |
|
|
| maner. |
|
Blekinge........ | 35 | 22 | 62-9 | Kristianstads...... | 145 | 17 | 11-7 |
Göteborgs och Bohus . . | 87 | 54 | 621 | Södermanlands ...... | 90 | 10 | 111 |
Älvsborgs ....... | 221 | 116 | 52-5 | Gävleborgs....... | 48 | 5 | 10-4 |
Norrbottens...... | 21 | 10 | 47-6 | Örebro......... | 60 | 6 | 10o |
Hallands........ | 86 | 34 | 39 5 | Stockholms....... | 115 | 11 | 9-6 |
Västerbottens...... | 24 | 9 | 37-5 | Uppsala........ | 85 | 7 | 8-2 |
Jämtlands....... | 59 | 21 | 35*6 | Kopparbergs...... | 49 | 4 | 8-2 |
Gottlands....... | 92 | 30 | 32-6 | Östergötlands...... | 148 | 6 | 4-1 |
Värmlands....... | 88 | 28 | 31-8 | Malmöhus....... | 240 | 3 | 1-3 |
Kalmar........ | 105 | 32 | 305 | Summa | 2 40» | 547 | 22-7 |
Västmanlands..... | 69 | 16 | 23-2 |
|
|
|
|
Kronobergs....... | 86 | 19 | 221 | Därav: |
|
|
|
Västernorrlands..... | 64 | 14 | 21-9 | i Götaland....... | 1637 | 406 | 24-8 |
Jönköpings....... | 129 | 25 | 194 | i Norrland och Dalarna . | 265 | 63 | 238 |
Skaraborgs....... | 263 | 48 | 18-3 | i Svealand....... | 507 | '' 78 | 15-4 |
Efterföljande sammanställningar utvisa de verkningar, som understöd
skulle medföra i avseende å de kommuner, som upptagits i den å sid. 77
förekommande tabellen.
a) Mod avseende A kommunalskatten.
1. | 2- | 8. |
• | Antal kommuner | |
Kommunalskatt för 100 kr. inkomst av |
|
|
kapital och arbete, kr. | före skatte- | efter skatte- |
. | utjämningen. | utjämningen. |
6-oi 7-oo................. | 1 | 1 1 |
7-01— 8-00................. | 10 | 20 |
8-oi 9-oo................. | 86 | 127 |
9oi 10-oo................. | 116 | 176 |
10-oi ll-oo................. | 70 | 67 |
11-01 1200 ................. | 54 | 20 |
12oi i3-oo................. | 30 | 7 |
13-01 14-00................. | 18 | 3 |
14-01 15-00................. | 11 | 2 |
15-01 16-00.............•. . . . | 6 | — |
16-01 17.00................. | 8 | — |
17-01 18-00................. | 4 | — |
18-01 19-00................. | 4 | — |
1901 20-00 ................. | 2 | — 1 |
20-oi 25oo................. | 2 | 1 |
över 25-00 .................. | 2 | — ! |
Samma | 424 | 424 |
b) Med avseende å alla tre skatterna.
1. | 2- | 3. |
Sammanlagd kommunal-, landstings- och | Antal kommuner | |
vägskatt för 100 kr. inkomst av kapital och |
|
|
arbete, kr. | före skatte- | efter skatte- |
| utjämningen. | utjämningen. |
10-01 1100................. | 101 | 190 |
1101—12-00................. | 116 | 138 |
12-01 13-00................. | 76 | 55 |
13-01 14-00................. | 46 | 21 |
14-01 1500 ................. | 29 | 14 |
15-01 16-00................. | 16 | 3 |
16-01 17-00................. | 10 | 2 |
17-01 18-00................. | 8 | — |
1801—19-00 ................. | 7 | — |
19-01—20-00 ................. | 4 | — |
20-01 25-00 ................. | 8 | — |
över 25-00 .................. | 3 | 1 |
Summa | 424 | 424 |
80
Kostnads
beräklling.
Av ifrågavarande 424 kommuner skulle 33 stycken bekommit ett
understödsbelopp, som icke uppgått till 100 kronor, och 55 stycken erhållit
ett belopp, som icke uppgått till 150 kronor. Understödsbeloppets
ringa storlek sammanhänger i regel därmed, att den sammanlagda utdebiteringen
för kommunalskatt, landstingsskatt och vägskatt år 1914 endast
obetydligt överstigit 10 kronor för 100 kronor inkomst av kapital och
arbete. I ett fåtal fall har det sin grund däri, att kommunens utgifter
för skola och fattigvård högst oväsentligt överstigit 4 kronor 50 öre för
enahanda inkomstbelopp.
Man får emellertid icke av den omständigheten, att en kommun erhåller
endast relativt litet understödsbelopp, draga den slutsatsen, att ett
sådant belopp saknar betydelse såsom skattelindring. Detta kan påvisas
med exempel. Sålunda skulle Kvinnerstads kommun i Älvsborgs län,
vilken enligt de verkställda beräkningarna skulle erhållit i statsunderstöd
ett relativt så pass obetydligt belopp som 599 kronor, därmed vunnit skattelindring
från 18 kronor 42 öre till 13 kronor 30 öre för 100 kronor inkomst.
Även ett i och för sig obetydligt understödsbelopp skulle understundom
varit tillfyllest för att åvägabringa ingalunda betydelselös skattelindring.
Såsom exempel härpå kan nämnas Hulareds kommun i nyssnämnda
län, vilken med ett understöd å allenast 57 kronor skulle ernått
lättnad från 11 kronor 15 öre till 10 kronor 67 öre för 100 kronor inkomst.
Det har slutligen gällt att beräkna de kostnader för statsverket, som
skulle föranledas av ett antagande av föreliggande förslag.
De beräkningar, som härutinnan verkställts, grunda sig på samma
antagande som uppgifterna i den å sid. 77 intagna tabellen och omfatta
sålunda samma kommuner som don vid betänkandet fogade statistiken.
Beräkningarna hava givit såsom slutresultat ett belopp av 520,437 kronor.1
1 Skalan II å sid. 72 hade krävt ett belopp av omkring 490,000 kronor.
81
Huru detta belopp skulle länsvis fördelats framgår av följande tabell
1. | 1 '' 2- | 8. |
L ä n. | Statsui kr. | iderstöd. i % av to-tala stats-understödet. |
Göteborgs och Bohus............. | 92 203 | 17-7 |
Älvsborgs . ..........., . . | | 78 217 | 15-0 |
Norrbottens............... | 62 667 | 12-0 |
Kalmar............... | 35 158 | 6-8 |
Jämtlands............ | 30 386 | 5-8 |
Blekinge ............. | 28 971 | 5-6 |
Gävleborgs.............. | 27 909 | 5''4 |
Hallands............. | 25 085 | 4-8 |
Västmanlands............ | ,20773 | 4-0 |
Kronobergs........ | 19 819 | 3-8 |
Värmlands.........,. | 17 520 | 3-4 |
Västernorrlands.......... | 14 751 | 2-8 |
Gottlands......... | 13 902 | 2-7 |
Skaraborgs................. | 12 440 | 2-4 |
Västerbottens.......... | 12 422 | 2-4 |
Jönköpings ........... | i7 638 | 1-4 |
Kristianstads............. | 5811 | 11 |
Södermanlands............... | 4 969 | 10 |
Stockholms................. | 4 002 | 0-8 |
Östergötlands............... | 2 329 | 0-4 |
Uppsala................... | 2 131 | 0-4 |
Örebro................... | . 822 | 0-2 |
Malmöhus........\''......., . |
| : 0-1 |
Kopparbergs................. |
| . -• ;• |
Summa | 520437 | 100-o |
Därav: |
|
|
Götaland.................. | 322 085 | 61-89 |
Norrland och Dalarna............ | 148135 | 28-46 |
Svealand..................| | 50217 | 9-65 |
13—163407.
82
Det beräknade beloppet kan naturligtvis icke utan vidare anses
motsvara framdeles erforderligt belopp. Vad först beträffar med förslaget
avsedda skatter, torde, såsom förut framhållits, flera omständigheter
verka höjande på kommunalskatten och därmed även på understödsbeloppen.
Sådana omständigheter äro framför allt det sjunkande penningvärdet,
kommunernas utgifter för pensionsförsäkringens genomförande och
avgifter till prästerskapets avlöning i reglerade pastorat. Visserligen kunna
häremot med största fog sättas de motsedda verkningarna av en mera tillfredsställande
fastighetstaxering, men detta oaktat torde skäligen kunna
ifrågasättas, huruvida icke ändock kommunalskatten kommer att under de
följande åren stiga. En påtaglig tendens till ökning kan ock skönjas hos
landstingsskatten, som ju särskilt under 1916 mångenstädes högst avsevärt
höjts. Vidare är att märka, att antalet understödsberättigade kommuner
torde komma att i någon mån ökas jämväl av den grund, att — såsom
även förut anmärkts — det beräkningssätt, som i förslaget tillämpats i
fråga om kommunernas utgifter för folkskola och fattigvård, är ett annat
än det, som tillämpas i den officiella statistiken och jämväl legat till grund
för uttagandet av de ovan omhandlade 424 kommunerna. Nämnda statistik
inberäkna!- nämligen i berörda utgifter icke amorteringskostnader, men väl
kostnader, som bestritts med lånemedel, medan i författningsförslaget motsatsen
äger rum.
Med hänsyn till ovannämnda omständigheter torde ett godkännande
i huvudsak av de sakkunnigas förslag till frågans lösning kunna anses
betinga uppförande för ifrågavarande ändamål i 1918 års riksstat av ett
förslagsanslag å 600,000 kronor. I förhållande till de bördor, som förslaget
avser att lätta, torde detta anslagsbelopp kunna anses ringa. Den
lättnad, som därmed skulle kunna beredas särskilt skattetyngda kommuner,
bleve emellertid av väsentlig betydelse. För de sakkunniga har ock framstått
såsom huvudsaklig synpunkt vid frågans behandling, icke huruvida
större eller mindre anslagsbelopp skulle kunna för ändamålet avses, utan
varest och i vad mån särskilt trängande omständigheter kunde påkalla, att
staten i avbidan på åtgärder för nöjaktig interkommunal skatteutjämning
provisoriskt ingrepe med en nödfallsåtgärd.
BILAGOR.
- f i;
: ■ i
Bil. I.
85
Till Kommunalnämndens ordförande i
( .......................... .......... län).
Enligt den 8 juli 11)16 lämnat nådigt bemyndigande har chefen för Kungl.
finansdepartementet tillkallat sakkunniga personer för utarbetande av förslag till
provisoriska åtgärder för åvägabringande av skattelindring i kommuner med oskäligt
hög utdebitering för kommunala ändamål. De sakkunniga hava funnit, att
vissa uppgifter, som icke kunna hämtas ur den officiella statistiken eller eljest
äro för de sakkunniga omedelbart tillgängliga, erfordras för vinnande av en såvitt
möjligt fullständig utredning av föreliggande ämne. Med hänsyn till dettas
stora betydelse för de skattetyngda kommunernas ekonomi hava de sakkunniga
emellertid ansett sig kunna räkna på ett verksamt biträde från kommunernas
sida i nyss berörda avseende.
På grund härav anhålla de sakkunniga, att Ni benäget ville meddela de
upplysningar, som här nedan begäras, samt därefter snarast möjligt och senast
inom 14 dagar återställa det exemplar av cirkuläret, varå upplysningarna meddelats,
till SkatteutjäniningsTcommittén under adress: Kungl. Finansdepartementet,
Stockholm.
Stockholm den 8 september 1916.
För de sakkunniga;
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Sune Norrman.
1. Enligt beslut å oktoberstämman 1914 utgick under år 1915 kommunalskatten
med följande belopp per 100 kr. beräknad inkomst:
1 1 : Till den borgerliga kommunen....... > kyrkan ............... | Utskyldcr per 100 kronor beräknad inkomst av | |||||||
i mantal satt | jordbruks-fastighet utan | ''annan | kapital och | |||||
Kr. | öre | Kr. | öre | Kr. | öre | Kr. | öre | |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| |
> skolan................ |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm. Uppgifter om utskylderna till kyrkan och skolan behöva meddelas endast i det fall, att
debiteringen och uppbörden skett genom kommunalnämnden, ^ ...
2. Om uttaxeringen varit olika för olika beskattningsföremål eller för olika delar av
kommunen, vad är orsaken därtill?______________ ________________________________
Vänd!
86
3. Därest utöver de under punkten 1 upptagna utskylder särskild skatt under år
1915 utgått inom olika rotar, huru stort var det belopp, som sammanlagt utdebiterats inom:
a) fattigrotar? __________________ kr.
b) skolrotar? ......-........... kr.
4. Hava taxeringar till skogsaccis hittills förekommit inom kommunen?
5. Om så är fallet, i vad mån hava skogsaccismedel fouderats? --------
6. Om skogsaccisfond finnes, huru stor var fonden vid 1915 årsslut----- kr.
7. Därest andra fonder finnas, vilkas avkastning helt eller delvis får för den borgerliga
kommunens ändamål disponeras:
a) huru stort var fondernas sammanlagda belopp vid 1915 års slut? ------------kr.
b) huru stort var den under år 1915 disponibla avkastningens belopp? ------------kr.
c) huru stor del av sistnämnda belopp har för ovan berörda ändamål disponerats?
.................. kr.
8. Huru stor var kommunens låneskuld vid 1915 års slut? ------------------ kr.
9. Huru stor del av denna skuld belöper sig på lån; upptagna för:
a) fattigvårdsändamål? __________________ kr.
b) aktieteckning i järnväg? __________________ kr.
cj andra ändamål, nämligen:
10. Äro de höga skatterna till den borgerliga och kyrkliga kommunen i mera avsevärd
grad att. tillskriva någon eller några av nedanstående omständigheter, och vilka särskilda
förhållanden hava föranlett detta?
a) höga fattigvårdskostnader? _______________________________________________________________
b) höga kostnader för folkskoleväsendet?_______
c) höga ränte- eller amorteringskostnader?
d) industriföretags nedläggande eller förflyttning från orten?
e) förfarande vid taxeringar (t. ex. för låg taxering av fastigheter e. d,)?.
11. Övriga omständigheter, som kunna anses hava förorsakat de höga skatterna:
Förestående upplysningar äro meddelade av:
________________________ _______ den ___________________________ 1916.
Kommunalnämndens ordförande.
87
Bil. 2.
''till Kyrkostämmans ordförande..................................................................
(..........................................län).
Enligt den 8 juli 1916 lämnat nådigt bemyndigande bar chefen för Kung],
finansdepartementet tillkallat sakkunniga personer för utarbetande av förslag till
provisoriska åtgärder för åvägabringande av skattelindring i kommuner med oskäligt
hög utdebitering för kommunala ändamål. De sakkunniga hava funnit, att
vissa uppgifter, som icke kunna hämtas ur den officiella statistiken eller eljest
äro för de sakkunniga omedelbart tillgängliga, erfordras för vinnande av en såvitt
möjligt fullständig utredning av föreliggande ämne. Med hänsyn till dettas
stora betydelse för de skattetyngda kommunernas ekonomi hava de sakkunniga
emellertid ansett sig kunna räkna på ett verksamt biträde från kommunernas
sida i nyss berörda avseende.
På grund härav anhålla de sakkunniga, att Ni benäget ville meddela de
upplysningar, som här nedan begäras, samt därefter snarast möjligt och senast
inom 14 dagar återställa det exemplar av cirkuläret, varå upplysningarna meddelats,
till Skatteutjämning skommittén under adress: Kungl. Finansdepartementet,
Stockholm.
Stockholm den 8 september 1916.
För de sakkunniga:
ALEXIS HAMMARSTRÖM.
Sune Norrman. 1
1. Enligt beslut å oktoberstämman 1914 utgick under år 1915 kommunalskatten till
församlingen med följande belopp per 100 kr. beräknad inkomst:
Utskyldcr per 100 kr. beräknad inkomst av
jordbruksfastighet
utan
mantal
i mantal
satt jord
kapital och
arbete
annan
fastighet
Till kyrkan . .
Summa
Anm. Dessa uppgifter ävensom de under punkten 2 begärda upplysningarna behöva icke meddelas
i det fall, att debiteringen och uppbörden skett genom kommunalnämnden.
2. Om uttaxeringen varit olika för olika beskattningsföremål eller för olika delar avförsamlingen,
vad är orsaken därtill? .....................................................................
Vänd!
88
3. Därest utöver de under punkten 1 upptagna utskylder särskild skatt under år 1915
utgått inom skolrotar, huru stort var det belopp, som inom dessa rotar sammanlagt utdebiterats?
_______________kr.
4. Därest fonder finnas, vilkas avkastning helt eller delvis får för församlingens ändamål
disponeras:
a) huru stort var fondernas sammanlagda belopp vid 1915 års slut?.......... kr.
b) huru stort var den under år 1916 disponibla avkastningens belopp? -----kr.
c) huru stor del av sistnämnda belopp har för ovan berörda ändamål disponerats?
_______________kr.
5. Huru stor var församlingens låneskuld vid 1915 års slut?--------------- kr.
6. Huru stor del av denna skuld belöper sig på lån, upptagna för:
a) kyrkobyggnad? ...---------------------kr.
b) prästgårdsbyggnad? __________________ kr.
c) folkskolebyggnad?_______________...... kr.
d) andra ändamål, nämligen:
7. Äro de höga skatterna till den kyrkliga och borgerliga kommunen i mera avsevärd
grad att tillskriva någon eller några av nedanstående omständigheter, och vilka särskilda förhållanden
hava föranlett detta? : ’
a) höga fattig vårdskostnader ? ............................................—,... - T A.
b) höga kostnader för folkskoleväsendet?
c) höga ränte- eller amorteringskostnader?
d) industriföretags nedläggande eller förflyttning från orten?
e) förfarande vid taxeringar (t. cx. för låg taxering av fastigheter e. d.)?...............
8. Övriga omständigheter, som kunna anses hava förorsakat de höga skatterna?
Förestående upplysningar äro meddelade av: j
den........................ 1916,
Kyrkostämmans ordförande.
Register
*9
Bil. 3.
över de i efterföljande tab. I—3 upptagna kommuner, ordnade efter storleken av
sammanlagda skatten år 1915 till kommun, väghållningsdistrikt och landsting.
Kommun. (Län.) | N:r i tab. 1-3. | Skatt per 100 kr. inkomst | '' Kommun. (Län.) | N:r i tab. 1-3. | Skatt per 100 kr. inkomst j | ||||||
Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- ma. Kr. | Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- i | ||||
Lojsta (Gottl.) .... | in | 28-30 | 0''95 | 1-05 | 30-30 | Råggärd (Älvsb.) . . . | 286 | 1400 | 0-93 | 1 16 | 16-08 |
Redslared (Älvsb.). . . | 267 | 27-00 | 1-00 | 115 | 29-15 | Trökörna (Skarab.) . . | 315 | 14-60 | 0-80 | 0-60 | 16-00 |
Om angå (Älvsb.) . . . | 227 | 24-65 | 0-97 | 1-15 | 26-77 | Dannike (Älvsb.) . . . | 271 | 13-76 | 1-00 | 1-15 | 15-91 |
Karl Gustav (Älvsb.) . | 246 | 21-50 | 0-70 | 1-15 | 23-35 | Krokstad (Göt. o. Boh.) | 193 | 14-20 | 0-73 | 0-80 | 15-73 |
Öxabäck (Älvsb.) . . . | 242 | 19-60 | 0-70 | 115 | 21-35 | Marby (Jämtl.) .... | 392 | 13-60 | l-io | 069 | 15-39 |
Linde (Gottl.) .... | no | 19-30 | 0-95 | 1-05 | 2130 | Ala (Gottl.)..... | 96 | 13-40 | 090 | 1*05 | 1535 |
Lerdal (Älvsb.) .... | 287 | 19-00 | 0-93 | 116 | 21-08 | Humla (Älvsb.) .... | 260 | 13-25 | 093 | 115 | 15-33 j |
Gunnars jo (Älvsb.) . . | 244 | 19-00 | 0-70 | 115 | 20-85 | S. Ving (Älvsb.) . . . | 233 | 12-95 | 1-20 | 115 | 15-30 j |
Lane-Ryr (Göt. o. Bob.) | 183 | 19-00 | l-oo | 0''80 | 20-80 | överkalix (Norrb.) . . | 415 | 12-40 | 2-04 | 0-85 | 15-29 j |
Rolfstorp (Hall.) . . . | 150 | 18-25 | 0-94 | l-oo | 20-19 | Gullabo (Kalmar) . . . | 58 | 1360 | 0''63 | 1-00 | 15-23 j |
Tärendö (Norrb.) . . . | 421 | 16-30 | 3-00 | 0-82 | 20-12 | Naverstad (Göt. o. Boll.) | 205 | 1310 | 1-33 | 0-80 | 15-28 |
Skepphult (Älvsb.) . . | 240 | 18-00 | 0*70 | 115 | 19-85 | Äspered (Älvsb.) . . . | 231 | 12-85 | 1-20 | 1-15 | 15-20 | |
Fröjel (Gottl.) .... | 103 | 17-79 | 0-95 | 1-05 | 19-79 | Pajala (Norrb.) .... | 422 | 11-34 | 3-01 | 0-83 | 15-18 |
Gällared (Hall.) .... | 143 | 17-75 | 0-73 | l-oo | 19-48 | Nösslinge (Hall.) . . . | 154 | 13-20 | 0-94 | loo | 15-14 |
Horla (Älvsb.) .... | 215 | 17-26 | 0-63 | 1*15 | 19-04 | Sanne (Göt. o. Boll.) . | 194 | 13-50 | 0-73 | 0-80 | 15-03 |
Guldrupe (Gottl.) . . . | 95 | 16-94 | 0-90- | 1-05 | 18-89 | Storsjö (Jämtl.) .... | 397 | 1266 | 1-77 | 0-60 | 1503 |
Ljur (Älvsb.) .... | 226 | 16-75 | 0-97 | 1.16 | 18-87 | Kalvsvik (Kronob.) . . | 45 | 13-62 | 0-70 | 0-70 | 15-02 |
Karlslunda (Kalmar) . | 62 | 16-90 | 0-63 | 1-00 | 18-53 | Torp (Älvsb.)..... | 283 | 12-90 | 0-93 | 1-15 | 14-98 |
Bärfendal (Göt. o. Bob.) | 197 | 17-00 | 0-70 | 0-80 | 18-50 | Tärna (Västerb.) . . . | 405 | 12-32 | 1-40 | 1-25 | 14-97 |
Tönnersjö (Hall.) . . . | 140 | 15-90 | 1-57’ | 100 | 18-47 | Nora (Västmaul.) . . . | 355 | 12-80 | 1-28 | 0-93 | 14-96 |
Kvinnestad (Älvsb.) . . | 228 | 16-30 | 0-97 | 1*15 | 18-42 | Högby (Kalmar) . . . | 68 | 13*55 | 0*40 | 100 | 14-95 |
Lnr (Göt. o. Bob.) . . | 204 | 16-00 | 1-40 | 0-80 | 18-20 | Vrå (Kronob.)..... | 54 | 13-50 | 073 | 0-70 | 14-93 |
Flakeberg (Skarab.) . . | 318 | 16*45 | 0-80 | 0-60 | 17-85 | Sunne (Jämtl.) .... | 388 | 12-90 | 1-83 | 0-70 | 1493 |
Jnnosuando (Norrb.) . . | 423 | 1373 | 301 | 0-83 | 17-57 | Spekeröd (Göt. o. Boh.) | 170 | 13-00 | 1-10 | 0-80 | 14-90; |
Torestorp (Alvsb.) . . . | 241 | 15-70 | 0-70 | 1-15 | 17''55 | Bergbem (Älvsb.) . . . | 251 | 1305 | 0*70 | 115 | 14-90 |
Källa (Kalmar) .... | 69 | 16-01 | (140 | l-oo | 17-41 | Mästerbv (Gottl.) . . . | 99 | 12-85 | 0-95 | 1-05 | 14-85 |
Häggdånger (V.-norrl.). | 373 | 15-00 | 1-37 | l-oo | 17.37 | Korpilombolo (Norr!).) . | 420 | 10-95 | 3-00 | 083 | 14-78: |
Tostared (Alvsb.) . . . | 255 | 15-50 | 0-70 | 1-16 | 17-35 | Vänga (Älvsb.) .... | 258 | 12-80 | 077 | 1-15 | 14-72 |
Hajom (Älvsb.) .... | 252 | 15-31 | 0-70 | 1-15 | 1710 | Hall (Gottl.)..... | 91 | 12-70 | 0-90 | 1-05 | 1465 |
Roasjö (Älvsb.) .... | 269 | 1500 | l-oo | 1-15 | 17-15 | Ödsmål (Göt. o. Boh.) . | 172 | 12-70 | no | 0-80 | 14-60 |
Nårunga (Älvsb.) . . . | 225 | 14-75 | 097 | 1-15 | 16-87 | Gnarp (Gävleb.) .... | 363 | 12-00 | 1*10 | 1-48 | 14-58 ! |
Istorp (Älvsb.) .... | 247 | 15-00 | 0-70 | 1-15 | 16*85 | Hyssna (Älvsb.).... | 250 | 12-72 | 0-70 | 115 | 14-57 ; |
Vemdalen (Jämtl.) . . . | 398 | 14-48 | 1-77 | 0-60 | 16-85 | Hnlterstad (Kalmar) . . | 81 | 13-35 | 0-20 | 1-00 | 14-55 |
Asklanda (Älvsb.) . . . | 229 | 14-70 | 0-97 | 115 | 16-82 | Skogsbygden (Älvsb.) . | 216 | 12-75 | 0''63 | 1-15 | 14-58 ! |
Varnum (Älvsb.) . . . | 232 | 14-30 | .1-20 | 1*15 | 16*65 | Frändefors (Alvsb.) . . | 279 | 12-50 | 0-87 | 1-15 | 14-52 ! |
Hinneryd (Kronob.) . . | 53 | 15-20 | 0-73 | 0-70 | 16-63 | Rone (Gottl.)..... | 107 | 12-50 | 0-95 | 1-05 | 14-50 |
Torp (Göt. o. Boh.) . . | 177 | 14-20 | 1-33 | 0-80 | 16-33 | Grimmared (Älvsb.) . . | 245 | 12-50 | 0-70 | 1-15 | 14-35 |
Näs (Jämtl.)..... | 382 | 13-83 | 1-77 | 0-69 | 16-29 | Söderby-Karl (Stocka.) | 5 | 12-65 | 1-07 | 0-60 | 14-32 |
Härlunda (Kronob.) . . | 48 | 15-oo | 0-57 | 0-70 | 16-27 | S:t Sigfrid (Kalmar) | 66 | 12-65 | 0-63 | 1''00 | 14-28 |
14—16.140 7
90
Kommun. (Län.) | N:r | Skatt av | per 100 kr. inkomst | Kommun. (lian.) | N:r i talj. 1-3. | Skatt av | per 100 kr. inkomst | ||||
tall. 1-3. | Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- ma. Kr. | Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- ma. Kr. | |||
Tviug (Blekinge) . . . | 123 | 12''70 | 0-53 | 105 | 14 28 | Öljehult (Blek.) . . . | 126 | 11-50 | 050 | 1-05 | 13-05 |
Nittorp (Alvsi).) . . . | 275 | 12-10 | 1-00 | 115 | 14-25 | Ås (Hall.)...... | 160 | 10-83 | 1-70 | 1-00 | 13-03- |
Uråsa (Kronob.) .... | 42 | 1303 | 0-50 | 0-70 | 14-23 | Gemm (Gottl.) .... | 112 | 11-00 | 0-95 | 1-05 | 13-00 |
Hasslö-Aspö (Blekinge) | 121 | 12-60 | 0-53 | TOä | 14-18 | Svartrå (Hall.) .... | 149 | 11-27 | 0-73 | 100 | 13-on |
S. Solberga (Jönköp.) . | 32 | 1320 | 0-37 | 0-60 | 14-17 | Bro (Göt. o. Boh.) . . . | 190 | 1100 | 1-20 | 0-80 | 13-00 |
Tjärnö (Göt. o. Boh.) . | 198 | 12-25 | 107 | 080 | 14-12 | Vistorp (Skarab.) . . . | 303 | 11-22 | 117 | 0-60 | 12-99 |
Gryteryd (Jönköp.) . . | 38 | 12-30 | 113 | 0.60 | 14-03 | Strängsered (Älvsb.) . . | 261 | 10-90 | 0-93 | 1-15 | 12-98 |
Sävar (Västerb.) . . . | 401 | 11-27 | 1-40 | 1-31 | 13-98 | Töllsjö (Älvsb.) .... | 256 | 11-25 | 0-57 | 1-15 | 12-97 |
Vamlingbo (Gottl.) . . | 105 | 11-95 | 0-95 | 105 | 13''95 | Ullånger (Västernorrl.) . | 378 | 11-10 | 0-87 | 1-00 | 12-97 |
Rölanda (Älvsb.) . . . | 289 | 12-22 | 053 | 1''15 | 13-90 | Eringsboda (Blek.) . . | 124 | 11-37 | 0-53 | 1*05 | 12-95 |
Enånger (Gävlcb.) . . . | 361 | 11-60 | 0-80 | 1-48 | 1388 | Stugun (Jämtl.) .... | 381 | 11-29 | 0-97 | 068 | 12-94 |
Älekulla (Älvsb.) . . . | 243 | 12-00 | 0-70 | 115 | 13-85 | Näsum (Krist.) .... | 134 | 1100 | 0-93 | l-oo | 12-93 | |
Tösse (Älvsb.) .... | 293 | 11-27 | 1-37 | 115 | 13-79 | Trävattna (Skarab.) . . | 310 | 1100 | 1-30 | 0-60 | 12-90 |
Buttle (Gottl.) .... | 94 | 11-83 | 0-90 | 1-05 | 13-78 | Korsberga (Jönköp.) . . | 31 | 11-41 | 0-87 | 0*60 | 12-88 |
Tännäs (Jämtl.) . . . | 399 | 11-40 | 1-77 | 0-60 | 1377 | Mjöbäck (Älvsb.) . . . | 264 | 10-70 | l-oo | 1-15 | 1285 |
Väne-Åsaka (Älvsb.) . . | 208 | 12-00 | 0-60 | 115 | 13‘75 | Högsäter (Älvsb.) . . . | 284 | 10-75 | 0-93 | 1-15 | 12-83 |
Rångedala (Älvsb.) . . | 230 | 11-40 | 1-20 | 115 | 13''7 5 | Hal (Västernorrl.) . . . | 375 | ll-oo | 0-83 | l-oo | 12-83 |
Kärråkra (Älvsb.) . . . | 238 | 1110 | 1-20 | 115 | 13-75 | Hangvar (Gottl.) . . . | 90 | 10-87 | 0-90 | 105 | 12-82 |
Söderåkra (Salm.) . . | 59 | 12''10 | 0-63 | 1-00 | 13-73 | Bäve (Göt. o. Bob.) . . | 184 | 11-00 | l-oo | 0-80 | 12-80 |
Solberga (Göt. o. Boh.) . | 168 | 11-80 | 110 | 080 | 13-70 | Ölmevalla (Hall.) . . . | 162 | 10-87 | 0-90 | l-oo | 12-77 |
Herrestad (Göt. o. Boll.) | 186 | 11-90 | 100 | 0-80 | 13-70 | N. Björke (Älvsb.) . . | 207 | 11-00 | 0-60 | 1*15 | 12-75 |
Tengene (Skara!).) . . . | 314 | 1230 | 0-80 | 060 | 1370 | Grovare (Älvsb.) . . . | 236 | 10-40 | 1''20 | 115 | 12''75 j |
Hålanda (Älvsb.) . . . | 212 | 11-90 | 0''60 | 115 | 1365 | Härnevi (Västmanl.) . . | 347 | 1100 | 0-80 | 0-93 | 12-73 ! |
Värmskog (Värml.) . . | 330 | 11-94 | 0''93 | 0-77 | 13-64 | Skredsvik (Göt. o. Boh.) | 185 | 10-90 | l-oo | 0-80 | 12-70 ! |
Ganthem (Gottl.) . . . | 92 | 1168 | 0-90 | 1-05 | 1363 | Högås (Göt. o. Bob.) . . | 187 | 10-90 | l-oo | 0-80 | 12-70 ^ |
Hamra (Gottl.) .... | 104 | 11-68 | 0''95 | 105 | 13-63 | Simtuna (Västmanl.) | 351 | 10-89 | 0-87 | 0-93 | 12-69 , |
Sundals-Ryr (Älvsb.) . | 280 | 11-50 | 0-87 | 115 | 13''52 | Kall (Jämtl.)..... | 393 | lO-oo | 2-00 | 0-69 | 12-69 | |
Sproge (Gottl.) .... | 109 | 11-50 | 0-95 | 1-05 | 13-50 | Torskinge (Jönköp.) . . | 39 | 10-95 | 1-13 | 0-60 | 12-68 ! |
Björkö (Jönköp.) . . . | 30 | 12-00 | 0-87 | 0-60 | 13-47 | Frösthult (Västmanl.) . | 353 | 10-88 | 0-87 | 0-93 | 12-68 |
N. Härene (Skara!).) . . | 321 | 1200 | 0-87 | 0-60 | 13-47 | Lau (Gottl.)..... | 113 | 10-67 | 0-95 | 1-05 | 12-67 |
Lysvik (Värml.) . . . | 342 | 12-00 | 0-67 | 0-77 | 1344 | Hallarvd (Kronob.) . . | 52 | 11.20 | 0-73 | 070 | 12-63 ! |
Tångeråsa (Örebro) . . | 343 | 12-10 | 047 | 0-85 | 13-42 | Stengårdshult (Jönk.) . | 27 | 10-70 | 1-30 | 0-60 | 12-60 ! |
Kalv (Älvsb.)..... | 262 | 11*26 | l-oo | 1-15 | 13-41 | Hultsjö (Jönk.) .... | 33 | 11-62 | 0-37 | 0-60 | 12-59 |
Älmeboda (Kronob.) . . | 40 | 12-20 | 0-50 | 0-70 | 13-40 | Gesäter (Älvsb.) . . . | 290 | 10-91 | 0-53 | 1-15 | 12-59 |
Mangskog (Värml.) . . | 338 | 11-60 | 0-99 | 0-77 | 13-36 | Nedertorneå (Norrb.) . . | 416 | 923 | 2-50 | 0-86 | 12-59 |
Oviken (Jämtl.) .... | 390 | 11-50 | 117 | 0''(>9 | 13-36 | Långared (Älvsb.) . . . | 219 | 10''80 | 0-63 | 1*15 | 12-58 |
Ullared (Hall.) .... | 148 | 11-62 | 0-73 | l-oo | 13-35 | Halna (Skarab.) . . . | 296 | 1108 | 0-87 | 0-60 | 1255 |
Röra (Göt. o. Boh.) . . | 180 | 11-20 | 1-33 | 0''80 | 13-38 | Mularp (Skarab.) . . . | 298 | 11-15 | 080 | 0(10 | 12-55 |
Alboga (Älvsb.) .... | 223 | 11-20 | 0-97 | 115 | 13-32 | Hede (Göt. o. Boh.) . . | 195 | 11-00 | 073 | 0-80 | 12-53 |
Eridlevstad (Blek.) . . | 119 | 11-70 | 0-53 | 1-06 | 1328 | Kville (Göt. o. Boh.) . . | 200 | 10-50 | 1-23 | 0-80 | 12-53 |
Övertorneå (Norrb.) . . | 418 | 9-32 | 3io | 0-86 | 13-28 | Torsåker (Västernorrl.) | 374 | 10-70 | 0-83 | 1-00 | 12-63 |
Skälunge (Hall.) . . . | 153 | 11-30 | 0''94 | l-oo | 13-24 | Gestad (Älvsb.) .... | 278 | 10-50 | 0-87 | 115 | 12-5-2 |
Tannm (Göt. o. Boll.) . | 203 | 1100 | 1-40 | 0-80 | 1320 | Mo (Älvsb.)..... | 292 | lO-oo | 1-37 | 115 | 12-52 ; |
Kyrkås (Skarab.) . . . | 319 | 11-98 | 0-60 | 0*60 | 13-18 | Gärdslösa (Kalmar) . . | 73 | 11-00 | 0''50 | 1''00 | 12-50 |
Tnve (Göt. o. Bob.) . . | 167 | 1110 | 1-27 | 0-80 | 1317 | Ottravad (Skarab.) . . | 300 | 1110 | 0-80 | 060 | 12-50 |
Svarteborg (Göt. o. Boh.) | 189 | 11-70 | 0-67 | 0-80 | 1317 | Persnäs (Kalmar) . . . | 70 | 11-05 | 0-40 | l-oo | 12-45 |
Stamnared (Hall.) . . . | 152 | 11-21 | 0-94 | l-oo | 13-15 | Stenhumla (Gottl.) . . | 97 | 10-45 | 0-95 | 1-05 | 12-45 |
Västergarn (Gottl.) . . | 100 | 11-10 | 0-95 | 1-05 | 13-10 | Bottna (Göt. o. Boll.) | 202 | 1040 | 1-23 | 0-80 | 12-43 |
Klövsjö (Jämtl.) . . . | 400 | 11-08 | 1-40 | 0-67 | 1310 | Mo (Göt. o. Boh.) . . . | 206 | 10-30 | 1-33 | 0-80 | 12-43 |
Ödenäs (Älvsb.).... | 220 | 11-30 | 0-63 | Ilo | 13-08 | Vederslöv (Kronob.) . . | 43 | 11-00 | 0-70 | 0-70 | 12-40 |
Rännelanda (Älvsb.) . . | 285 | 11-00 | 0-93 | 1-15 | 13-08 | As (Kalmar)..... | 84 | 11-20 | 0-20 | l-oo | 12-40 |
in
Skatt jior 100 kr. inkomst
N:r j av kapital och arbete.
Kommun. i
i Län.) | tab. 1-B. | Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- ma. Kr. |
Torhamn (lilek.) . . . | 115 | 10-50 | 0-80 | 1/05 | 12-35 |
Sätila (Älvsb.) .... | ‘149 | 10-50 | 0-70 | 115 | 12-35 |
Stenkyrka (Löt. o. Boll.) | 182 | 10-25 | 1-27 | 0-80 | 112-32 |
N. Möckleby (Kalmar) . | 79 | 1110 | 0-2O | loo | 12-30 |
Valstad (Skarab.) . . . | BO t | 10-50 | 1-17 | 0-60 | 12-27 |
Fänneslunda (Älvsb.) | 235 | 9-so | 1-20 | 1 • 15 | 12-25 |
Sorsele (Västerb.) . . . | 400 | 9-30 | 1-67 | 1/265 | 12-235 |
Svennebv (fiol. o. Boll.) | 201 | 1020 | 1-23 | 0-8O | 12-23 |
Väckelsång (Krono!).) | 41 | 1100 | 0''5O | 0*70 | 12--20 |
Jät (K ro no b.)..... | 46 | 10-80 | 0-7O | 0''70 | 12-2(1 |
Noram (blöt. o. Boll.) | 173 | 10-30 | 1-10 | 080 | 12-20 |
Dal liv (Uppsala) . . . | 9 | 10-60 | 0-79 | 0*785 | 12-175 |
Rörum (Krist.) .... | 136 | 10-34 | 0-83 | l-oo | 12-17 |
Källunge (Gottl.) . . . | 88 | 1021 | 0-9O | 1-05 | 12-10 |
Revesjö (Älvsb.) . . . | 266 | 1000 | 1-00 | Ilo | 12-15 |
Sexdrega (Älvsb.) . . . | 268 | 10-oo | l-oo | 1-15 | 12-15 |
Månstad (Älvsb.) . . . | 272 | 10-00 | l-oo | 1-15 | 12-15 |
Lerbo (Södermani.) . . | 17 | 10-30 | 0.49 | 1-33 | 12-12 |
Källuuga (Älvsb.) . . | 222 | 10-oo | 097 | 115 | 12-12 |
Molla (Älvsb.) .... | 224 | 10-00 | 0-97 | 115 | 12-12 |
Grinstad (Älvsb.) . . . | 277 | 10-10 | 0-87 | 1-15 | 12-12 |
Ucklum (Göt. o. Boll.) . | 171 | 10-20 | 1-10 | 0-80 | 12-10 |
Tarsled ( Ivsb.) . . . | 213 | 10-30 | 0-63 | 115 | 12-08 |
Vibvggerå (V.-norrl.) | 379 | 10-2O | 0-87 | l-oo | 12-07 |
Hagby (Kalmar) . . . | 63 | 10-43 | 0-63 | l-oo | 12-06 |
Frostviken (Jämtl.) . . | 387 | 1010 | 1-33 | 0-63 | 12-06 |
Bjälbo (Östergötl.) . . | 25 | 1030 | 0-70 | 1-05 | 12-05 |
Remmene (Älvsb.) . . . | 214 | 1020 | 0-63 | 115 | 11-98 |
Svensköp (Malmöhus) . | 137 | 10-00 | 1-00 | 0*95 | 11-95 |
Rumskulla (Kalmar) . . | 55 | 10»0 | 0-53 | 0*90 | 11-93 |
Långelanda (Göt. o. Bob.) | 178 | 9-80 | 1-33 | 08O | 11-93 |
Träkumla (Gottl.) . . . | 98 | 9-92 | 0-95 | 105 | 1192 |
Sundre (Gottl.) .... | 106 | 9-91 | 0-95 | 105 | 11-91 |
Segerstad (Kalmar) . . | 82 | 10-70 | 0-20 | 1-00 | 11-90 |
Förlanda (Hall.) .... | 164 | lOoo | 0''90 | l-oo | 11-90 |
Jörlanda (Göt. o. Boll.) . | 169 | 10-oo | 1-10 | 0-80 | 11-90 |
Backaryd (Blekinge) . . | 125 | 10-30 | 0-53 | 1''05 | 11-88 |
Färila (Gävle b.) . . . | 368 | 9-70 | 0-70 | 1-48 | 11-88 |
Kråksmåla (Kalmar) . . | 56 | 10-30 | 0-67 | 1-00 | 11-87 |
Karl Gustav (Norr!).) . | 417 | 8.50 | 2-50 | 0-87 | 11-87 |
Vårfrukyrka (Uppsala) . | 7 | 10-35 | 0-73 | 0*785 | 11-865 |
Ekeby (Gottl.) .... | 87 | 9-91 | 0-9o | 1-05 | 11-86 |
Kristianopel (Blekinge) | 114 | lO-oo | 0*80 | 105 | 11-85 |
Ramdala (Blekinge) . . | 116 | lO-oo | 0-80 | 1-05 | 11-85 |
Järnjö (Blekinge) . . . | 117 | lO-oo | 0''80 | 1-05 | i 1/85 |
Oskar (Kalmar) .... | 65 | 10-21) | 0-63 | l-oo | 11-83 |
Björlanda (Göt. o. Boll.) | 166 | 9-60 | 1-43 | 0-80 | 11-83 |
Grinneröd (Göt. o. Boh.) | 175 | 1000 | 1-03 | 0-80 | 11-83 |
Häggum (Skarab.) . . . | 312 | 1036 | 0-87 | 0-60 | 11-83 |
Hunnestad (Hall.) . . . | 157 | 9-88 | 0-94 | l-oo | 11-82 |
Linsäll (Jämtl.) .... | 395 | 10-42 | 0-8O | 0-6(1 | 11-82 |
|
| Skatt | per 100 kr. in | ko in st | |
Kommun. | N-.r | av 1 | capital | och arbete. | |
i |
|
|
| ||
(Bän.) | tab. 1-3. | Kom- munal- | Väg- | Lands- tings- | Sum- '' •ma. |
|
| skatt. |
| skatt. | Kr. |
Altuna (Västmän!.) . . | 352 | lOoo | 087 | 0*93 | 11 So |
Lena (Älvsb.)..... | 217 | 10''00 | 0-63 | 1 15 | 11-78 |
Fullestad (Älvsb.) . . . | 218 | 10-00 | 063 | 115 | 11-78 |
Låstad (Skarab.) . . . | 291 | 10-30 | (187 | 0*60 | 11-77 |
KöJa (Vanill.) .... | 335 | 10-oo | 0-99 | 0-77 | 11-76 |
Gunuarskog (Värml.) . | 337 | 10-oo | 0-99 | 0-77 | 11-76 |
Muruni (Älvsb.) .... | 237 | 9-40 | 1-20 | 115 | 11-75 |
Surtebv (Älvsb.) . . . | 253 | 9-90 | 0-70 | 1-15 | 11-75 |
Rengsjö (Gävleb.) . . . | 359 | 10-00 | 0-50 | 1-26 | 11-75 |
11 | 9-70 | 0*70 | 1*38 | 11-73 | |
Vinberg (Hall.) .... | 145 | 1000 | 0-73 | 1-00 | 11-73 |
Ovanåker (Gävleb.) . . | 358 | 10-00 | 0-47 | 1-26 | 11-72 ! |
Ilsbo (Gävleb.) .... | 367 | 9-21 | 1-03 | 1-48 | 11-72 |
Arvidsjaur (Norrb.) . . | 109 | 9-70 | 1-20 | 0-82 | 11-72 |
Gräsgård (Kalmar) . . | 83 | 10-50 | 0-20 | l-oo | 11-70 |
Visseltofta (Kristianst.) | 132 | 10-00 | 0-70 | l-oo | 11-70 ■ |
Älvsbacka (Värml.) . . | 326 | 9-70 | 1-28 | 0*77 | 11-70 |
Elleliolm (Blekinge) . . | 128 | 9-32 | 1-30 | 105 | 11-67 |
Näsinge (Göt. o. Boh.) . | 199 | 9-80 | 1-07 | 0-80 | 11-67 |
Brastad (Göt. o. Boh.) . | 191 | 9-60 | 1-20 | 0-8(1 | 11-60 |
Sillhövda (Blekinge). . | 120 | lO-oo | 053 | 1-06 | 11-58 |
Karleby (Skarab.) . . . | 305 | 9-88 | 1-10 | 0-60 | Ilo» |
Kyrkhult (Blekinge). . | 129 | 9-70 | 0-80 | 1-06 | 11''55 : |
Stenkyrka (Gottl.) . . . | 89 | 9-59 | 0-90 | 1-05 | 11-54 |
Slätthög (Kronob.) . . | 49 | 10-25 | 0-57 | 0-7O | 11-52 |
Kastlösa (Kalmar) . . | 86 | 10-32 | 0”20 | 100 | 11-52 |
Abild (Hall.)..... | 141 | 995 | 0-57 | l-oo | 11-52 |
Ventlinge (Kalmar) . . | 85 | 10-30 | 0-20 | l-oo | 11-50 i |
Bokenäs (Göt. o. Bob.) . | 188 | 9-70 | l-oo | 0-80 | 11-60 |
Åskum (Göt o. Boh.) . . | 196 | 1000 | 0-70 | 0-80 | 11-50 |
Älvshy (Norrb.) .... | 408 | 8-70 | 1-97 | 0-82 | 11-49 |
Järn (Älvsb.)..... | 282 | 9*45 | 0-87 | 115 | 11-47 |
Hovbv (Skarab.) . . . | 322 | 10-00 | 0-87 | 060 | 11-47 |
Hasslösa (Skarab.) . . | 323 | 10-00 | 0-87 | 0"60 | 11-47 |
Svanshals (Östergötl.) . | 23 | 9-78 | 0-63 | 1-05 | 11-46 |
Arby (Kalmar) .... | 61 | 9-83 | 0-63 | 100 | 11-46 |
Morlanda (Göt. o. Boh.) | 181 | 9-32 | 1-88 | 0-80 | 11-45 |
Grönahög (Älvsb.) . . . | 273 | 9-30 | l-oo | 115 | 11-46 |
Ö. Emtervik (Värml.) . | 340 | lOoo | 0-67 | 0-77 | 11-44 |
V. Emtervik (Värml.) . | 341 | 10-00 | 0-67 | 0-77 | 11-44 |
Gunnarp (Kall.) .... | 144 | 9-69 | 0-73 | l-oo | 11-42 |
Rogsta (Gävleb.) . . . | 366 | 8-90 | 108 | 1-48 | 11-41 |
Hejde (Gottl.)..... | 101 | 9-40 | 0-95 | 105 | 11-40 |
Längnum (Skarab.) . . | 316 | 10-oo | 0-80 | 0-60 | 11-40 |
Främmestad (Skarab.) . | 317 | 10-00 | 0-80 | 0-60 | 11-40 |
Tvååker (Hall.) .... | 155 | 9-45 | 0-94 | 100 | 11-39 |
Häggenås (Jämtl.) . . . | 383 | 8-80 | 1-90 | 0-69 | 11-39 |
Mjällby (Blekinge) . . | 130 | 8-92 | 1-40 | 105 | 11-37 |
Rya (Kristianst.) . . . | 131 | 9*50 | 0-87 | l-oo | 11-87 |
Ölme (Värml.) .... | 327 | 9-90 | 070 | 0-77 | 11-87 |
Stigsjö (Västernorrl.) . | 372 | 9-oo | 1-37 | l-oo | 11-37 |
92
Kommun. (Län.) | N:r i tab. 1-3. | Skatt per 100 kr. inkomst | Kommun. (Län.) | 1 N:r i | Skatt per 100 kr. inkomst | ||||||
Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- ma. Kr. | Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- ma. Kr. | ||||
Öxnevalla (Älvsb.) . . | 248 | 9''50 | 070 | 1-15 | 11-85 | Kila (Värml.)..... | 332 | 9-ön | 070 | 0''77 | 10-97 |
Fogdö (Södermani.) . . | 19 | 9-50 | 0*50 | 1-33 | 11-33 | Nederluleå (Norrb.) . . | 410 | 8-54 | 1-60 | 0-83 | 10-9? |
itortorp (Kalmar) . . . | 64 | 9''70 | 0-63 | 1-00 | 11-88 | Rödeby (Blekinge) . . | 118 | 9-11 | 0-80 | 1*05 | 10-96 |
Hishult (Hall.) .... | 139 | 10-00 | 0-33 | l-oo- | 11-33 | Trönö (Gävleb.) .... | 360 | 9-20 | 0-50 | 1-25 | 10-95 |
Hallen (Jämtl.) .... | 391 | 9-52 | ilo | 0-70 | 11-32 | Valinge (Hall.) .... | 151 | 9-oo | 0-94 | 1-00 | 10-94 |
Skända (Stockh.) . . . | 2 | 10-10 | 0''60 | 0-G0 | 11-30 | Vansö (Söderman!.) . . | 18 | 9- i u | 0-50 | 1-33 | 10*93 |
Borstig (Skarab.) . . . | 306 | 9-GO | 110 | Ogo | 11-30 | Sandhult (Älvsb.) . . . | 259 | 9-00 | 0-77 | 115 | 10-92 |
Norrby (Västmanl. ) . . | 350 | 9-50 | 087 | 0-93 | 11-30 | Viklau (Gottl.) .... | 93 | 8-90 | 0-90 | 1*05 | 10-90 |
Bäckebo (Kalmar) . . . | 57 | 9-89 | 0-40 | 1-00 | 11-29 | Skepperstad (Jönk.) . . | 34 | 9-91 | 0-37 | 0''60 | 1088 |
Virestad (Kronob.) . . | 47 | 1000 | 0-57 | 0-70 | 11-27 | Bergsjö (Gävleb.) . . . | 364 | 8-30 | 1*10 | 1-48 | 10-88 |
Trässberg (Skarab.) . . | 307 | 10-00 | 007 | 0-60 | 11-27 | Allhelgona (Östergötl.). | 24. | 9-12 | 0-70 | 1-05 | 10-87 |
Vilhelmina (Västerb.) . | 407 | 8-35 | 1-05 | 1*265 | 11-265 | Edsvära (Skarab.) . . . | 308 1 | 9-60 | 0-67 | 0-60 | 10-87 |
Råneå (Norrb.) .... | 413 | 902 | 1-40 | 0-84 | 11-26 | Källsjö (Hall.) .... | 147 | 9-10 | 0*73 | l-oo | 1083 |
Låugtora (Uppsala) . . | 8 | 9-70 | 070 | 0785 | 11-245 | Kröson (Jämtl.) .... | 389 | 8-80 | 1-33 | 0-70 | 10*83 |
Häri linda (Skarab.) . . | 309 | 0''95 | 0-67 | 0-60 | 11-22 | Alsea (Jämtl.) .... | 394 | 8*50 | 1-68 | 070 | 10-83 |
Gärdhem (Älvsb.) . . . | 209 | 9-40 | 0-60 | 1*15 | 11-21 | Hede (Jämtl.)..... | 396 | 8-46 | 1-77 | 0-60 | 10-83 |
Ekby (Kalmar) .... | 72 | 9-10 | 1-10 | l-oo | 11-20 | Kälvene (Skarab.) . . . | 304 | 9-05 | 1-17 | 0-60 | 10-82 |
Bredsätra (Kalmar) . . | 74 | 9-10 | 1-10 | l-oo | 11-20 | Vada (Stockh.) .... | 3 i | 9-40 | 0-80 | 0-60 | 10-80 |
Sandbv (Kalmar) . . . | 80 | 10-00 | 0-20 | l-oo | 11-20 | Föra (Kalmar) .... | 71 | 9-40 | 0''40 | l-oo | 10-80 |
.Tala (Skarab.) .... | 311 | 9-30 | 1-30 | 0-60 | 11-20 | Seglora (Älvsb.) .... | 239 | 8-95 | 0-70 | 1-15 | 10-80 |
Västerlövsta (Västm.) . | 348 | 9-10 | 0-87 | 0-93 | 11-20 | Mellb37 (Skarab.) . . . | 325 | 9-80 | 0''40 | 0-60 | 10*80 |
Ligterbv (Blekinge) . . | 122 | 9-60 | 0-53 | 105 | 11-18 | Alva (Gottl.)..... | 108 | 8-75 | 0-95 | 105 | 10-76 |
Veddige (Hall.) .... | 159 | 8-48 | 1-70 | 1-00 | 11-18 | Långlöt (Kalmar) . . . | 75 | 923 | 0''50 | l-oo | 10-73 |
Harbo (Västmanl.) . . | 356 | 9-00 | 1-23 | 0-93 | 11-16 | Länghem (Älvsb.) . . . | 270 | 858 | 1-00 | 1-16 | 10-73 |
Hällarvd (Blekinge) . . | 127 | 9-60 | 0-50 | 1-05 | 11-15 | Ilaraker (Västmanl.) . . | 345 | 9-33 | 0-47 | 0-93 | 10-73 |
Holsljunga (Älvsb.) . . | 265 | 9-00 | 1-00 | 1-15 | 11-15 | Åsbräcka (Älvsb.) . . . | 211 | 9-00 | 0*57 | 115 | 10-72 |
Hnlared (Älvsb.) . . . | 274 | 900 | 1-00 | 115 | 11-15 | Hassela (Gävleb.) . . . | 365 | 8-14 | 1-10 | 1-48 | 10-72 |
Spelvik (Södermani.) | 10 | 9-io | 0-70 | 1-88 | 1113 | Laxsjö (Jämtl.) .... |
| 8-14 | 1-90 | 0-68 | 10-72 |
Ståla (Göt. o. Boll.) . . | 179 | 9oo | 1-33 | "0-80 | 11-18 | Tveta (Värml.) .... | 333 | •9-24 | 0-7O | 0-77 | 10-71 |
Köping (Kalmar) . . . | 77 | 9oo | 1-10 | 1-00 | 11-10 | Väte (Gottl.)..... | 102 | 8*70 | 0-95 | 1-05 | 10-70 |
Jokkmokk (.Norrb.) . . | 412 | 8-2 B | 2-03 | 0-81 | 1109 | Hietaniemi (Norrb.) . . | 419 | 6-72 | 3*lo | 0-86 | 10*68 |
Jättendal (Gävleb.) . . | 362 | 8-60 | 1-10 | 1*48 | 11-08 | Hycklinge (Östergötl.) | 21 | 9-00 | 0-6O | 1-05 | 10*65 |
Sånga (Västernorrl.) . . | 377 | 9-25 | 0*83 | l-oo | 11-08 | Berga (Kronob.) .... | 50 | 9-22 | 0-73 | 0-70 | 10-65 |
Grundsunda (V.-norrl.) . | 380 | 8-20 | 1-87 | l-oo | 1107 | Trosa lk. (Södermani.) . | 15 | 8*60 | 0-70 | 1-33 | 10-68 |
Karesuando (Norrb.) . . | 424 | 7-90 | 2-33 | 0-78 | 11-07 | Edskult (Jönköp.) . . . | 28; | 9-20 | 0-83 | 0-60 | 10-63 |
Hörna (Älvsb.) .... | 234 | 8-70 | 1-20 | 1-15 | 11-05 | Våxtorp (Kalmar) . . . | 60 | 9-00 | 0-63 | 1-00 | 10-68 |
Mårdaklev (Älvsb.) . . | 263 | 8-90 | 1-00 | llö | 11-05 | Stöde (Västernorrl.) . . | 370 | 8-50 | 1-13 | l-oo | 10-63 |
Edefors (Norrb.) . . . | 411 | 8-60 | 1-63 | 0-81 | 11-04 | Tåby (Östergötl.) . . . | 22 | 8-70 | 0-87 | 1.06 | 10-62 |
Västerljung (Söderm.) . | 14 | 9-00 | 0-70 | 1-88 | 11-03 | Norsjö (Västerb.) . . . | 104 | 7*55 | 1-67 | 1-40 | 10-62 |
Forshälla (Göt. o. Boll.) | 174 | 9-20 | 1-03 | 0-80 | 11-03 | Svärta (Södermani.) . . | 12: | 8*57 | 0.70 | 1-33 | 10-60 |
Bolstad (Älvsb.) . . . | 276 | 9-00 | 087 | 1-15 | 1102 | Alböke (Kalmar) . . . | 76 | 8-50 | 110 | l-oo | 10-60 |
Adelsö (Stockh.) . . . | 1 | lO-oo | 0-40 | 0-GO | 11-00 | Fotskäl (Älvsb.) . . . | 254 | 8-75 | 0-70 | 1-16 | 10-60 |
Räpplinge (Kalmar) . . | 78 | 9.50 | 0-50 | l-oo | 11-00 | Järbo (Älvsb.) .... | 2881 | 8''50 | 0-93 | 1-16 | 10-58 |
| Farstorp (Kristianst.) . | 133 | 9-30 | 070 | 1-00 | 1100 | Julita . (Södermani.) | 16 i | 8-75 | 0-49 | 1.33 | 10-57 |
| Säve (Göt. o. Boh.) . . | 165 | 8-77 | 1-43 | 0-80 | 1100 | Hnddunge (Västmanl.) . | 357 : | 8-40 | 1-23 | 0-93 | 10-56 |
Örslösa (Skarab.) . . . | 324 | lO-oo | 0-‘40 | 0-6(1 | 11-00 | Frillesås (Hall.).... | 163 | 8*65 | 0-90 | l-oo | 10*55 |
Ås (Jämtl.)...... | 385 | 9-00 | 1-30 | 0-70 | 11-00 | Hånger (Jönköp.) . . . | 36 | 9-14 | 0-80 | 0-60 | 10-54 |
Stockaryd (Jönk.) . . . | 35 | 10-00 | 0-37 | 0-60 | 10-97 | Burträsk (Västerb.) . . | 402 | 8-00 | 117 | 1-37 | 10-54 |
Böja (Skarab.) .... | 295 | 9-60 | 0-87 | 0-60 | 10-97 | Stafsinge (Hall.) . . . | 146 | 8-80 | 0-73 | l-oo | 10*63 |
In. Fågelås (Skarab.) . . | 297 | 9-00 | 1-37 | 0-60 | 10-97 | Jörn (Västerb.) .... | 403 | 8-00 | 1-17 | 1-34 | 10-51 |
! Snntak (Skarab.) . . . | 302 | 9-20 | 117 | 0*60 | 1097 | Tynderö (Västernorrl.). | 371 | | 7-62 | 1-87 | l-oo | 10-49 |
9;
Kommun. (Län.) | N:r i tall. 1-3. | av kapital | och arbete. | Kommun. (Län.) | N:r i tab. 1-3. | av kapital | och arbete. | ||||
Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- ma. Kr. | Kom- munal- skatt. | Väg- skatt. | Lands- tings- skatt. | Sum- ma. Kr. | ||||
Torstuna (Västmanl.) . | 346 | 8-76 | 0-8O | 0-98 | 10-48 | Högerud (Värml.) . . . | 329 | 8-60 | 0-93 | 077 | 10.30 |
''före förs. (Norr!).) . . | 414 | 8-04 | 1-57 | 0*85 | 10''46 | Enåker (Västmanl.) . . | 349 | 8-50 | 0-87 | 0-93 | 10-30 |
Väne-Ryr (Älvsb.). . . | 210 | 8-70 | 0-iSO | 1-15 | 10-45 | Angerdshcstra (Jönköp.) | 26 | 8-37 | 1-30 | 0-60 | 10*27 |
Alster (Värml.) .... | 328 | 9*00 | 0-07 | 0-77 | 10*44 | Älgå Värml.) .... | 336 | 8-60 | 099 | 0-77 | 10-26 |
Eksjö lk. (Jönköp.) . . | 29 | 9oo | 0-83 | 0-60 | 10-43 | Attmar (Västernorrl.) . | 369 | 8-10 | 113 | 1-00 | 10-23 |
Trollc-Ljungby (Krist.) | 135 | 8-ö0 | 0-93 | 100 | 10-43 | Åker (Jönköp.) .... | 37 | 8-80 | 0-80 | 060 | 10-20 |
Hällestad (Älvsb.) . . . | 221 | 8-30 | 097 | 115 | 10-42 | Namn (Skarab.) .... | 320 | 9-00 | 0-60 | 0-60 | 10-20 |
liöda (Kalmar) .... | 67 | 900 | 0-40 | l-oo | 10-40 | Svanskog (Värml.) . . | 331 | 8-50 | 0-93 | 0-77 | 10-20 |
Lyse (Göt. o. Boll.) . . | 192 | 8-40 | 1-20 | 080 | 1040 | Pjätteryd (Kronob.) . . | 51 | 8-75 | 0''73 | 0-70 | 10-18 |
Hölö (Södermani.) . . . | 13 | 8-34 | 070 | 1-33 | 10-37 | Dalskog (Älvsb.) . . . | 281 | 8-15 | 0-87 | 115 | 10-17 |
Lindberg (Hall.) . . . | 158 | 8-43 | 0-94 | 100 | 10-37 | Elo (Skarab.)..... | 313 | 8-80 | 0''77 | 0-60 | 1017 |
Tämta (Älvsb.) .... | 257 | 8-45 | 0-77 | Ilo | 1037 | Sillerud (Värml.) . . . | 334 | 9-oo | 040 | 0-77 | 10*17 |
Tillinge (Uppsala). . . | 6 | 8-85 | 0-73 | 0-785 | 10-365 | Krogsered (Hall.) . | 142 | 8''5 5 | 0-57 | 1-00 | 10-12 |
Gräsö (Stockh.) .... | 4 | 903 | 0‘78 | 0*60 | 10-36 | St. Herrestad (Malm.) . | 138 | 7*75 | 1-40 | 0''95 | 10*10 |
Mycklebv (Göt. o. Boll.) | 176 | 8-20 | 1-33 | 0-80 | 10-33 | Kungsåra (Västmanl.) | 44 | 8-00 | 117 | 0-93 | 1010 |
Sala lk. (Västmanl.). . | 354 | 8-10 | 1-30 | 0-93 | 10''33 | Sällstorp (Hall.) . . . | 161 | 7-37 | 1-70 | 1-00 | 10-07 |
Aspö (Södermanl.) . . . | 20 | 8-66 | 0-33 | 1-33 | 10-32 | Spannarp (Hall.) . . . | 156 | 8-io | 0-94 | l-oo | 1004 |
Boda (Värml.) .... | 339 | 8''55 | 099 | 0-77 | 10-31 | Boteå (Västernorrl.) . . | 376 | 8-20 | 0-83 | l-oo | 10*03 |
Tävelsås (Kronob.) . . | 44 | 8''90 | 0*70 | 0*70 | 10-30 | Edsleskog (Älvsb.) . . | 291 | 7-50 | 1-37 | 115 | 1002 |
Tiarp (Skarab.) .... | 299 | 8-90 | 0-80 | 0-60 | 10-30 | Gåxsjö (Jämtl.) .... | 386 | 8-oo | 1-33 | 0-68 | 10-01 |
inkomst
Anm. I de fall, då skatten varit olika inom olika delar av en kommun, avse uppgifterna.den högsta skatt,
som förekommit.
Tall. 1. Befolknings-, inkomst- och skatteförhållamlena
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| Kommun. | Folk-mängd | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskatt ningsbar | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915 Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
1 | Stockholms liin. Färentuna hd. Adelsö...... | . 711 | 6-0 | — 1''9 | 34-5 | 51''fi | 13-9 | 111 820 | 148 | 1 102 | 51-0 | 11-2 | 37-8 |
2 | Seminghundra h:d. | 558 | — 15-3 | — 2-1 | 33-8 | 50-1 | 161 | 76110 | 135 | 621 | 69-2 | 3(» | 27-2 |
3 | Vallentuna h:d. Vada....... | 980 | — 8-8 | — 1-7 | 38-2 | 48-5 | 133 | 32 016 | no | 490 | 70-3 | 2-7 | 27''0 |
4 | Frösåkers h:d. Gräsö....... - | 1 191 | — 7-3 | — 0-(l | 341 | 51-4 | 14 5 | 79 501 | 66 | 372 | 54f. | 3-0 | 42-5 |
B | Lyhundra hd. | 1 759 | — 2-6 | -0-2 | 32-0 | 52-7 | 15-3 | 127 623 | 73 | 532 | 70-4 | 4-4 | 25-2 |
6 | Uppsala län. Åsunda h:d. | 1368 | — 1-9 | — 1-8 | 29-8 | 56-3 | 13-9 | 155 779 | 114 | 811 | 66’ B | 3-8 | 29-7 |
7 | Vårfrukyrka .... | 1212 | - 4-9 | — DS | 29-9 | 56-1 | 140 | 129736 | 104 | 772 | 65-8 | 2-8 | 31-4 |
8 | Lagunda hd. | 607 | 5-9 | 0-2 | 29-3 | 57-1 | 13*6 | 65 282 | 100 | 824 | 72*5 | 2''7 | 24-8 |
9 | Hagunda hd. | 513 | 2-2 | 0*5 | 30-0 | 57-7 | 12-3 | 46 339 | 97 | 729 | 82-o | 4-7 | 13-3 |
10 | Södermanlands län. Jiönö h:d. | 262 | — 4-0 | — 0-8 | 27-6 | 54-1 | 183 | 29 290 | in | 713 | •78-3 | 0"2 | 21*5 |
n | Torsåker..... | 406 | — 65 | — 1''4 | 38-7 | 49-6 | 11-7 | 34 261 | 87 | 536 | 74-2 | 30 | 22-8 |
12 | Svärta...... | 1432 | 6-9 | 0‘5 | 32-0 | 54-5 | 13f» | 148 989 | 102 | 600 | 63-2 | 5-5 | 31-3 |
l) För i mantal satt jord 2-6f§&
95
in. in. inom ilo mest skutt,etyngda kommlinorna.
14 | | 15 | 16 ! | 17 ! | 18 | | 19 || | 20 | | 21 | | 22 | | 23 || | 24 || | 25 | 26 | | 27 | | 28 || | 29 |
|
Årlig ; | Kost-nad för | Kommunalskatt 1915 i | Vägskatt 1915 per 100 1 | Lands-1 |
| Utskylder till präster- j | Nya |
| ||||||||
skol- väsen- | det och | och arbete. | * | 1 II KOIIlft L liv . | i: 100 Kr. || | Summa | bär inkomst | av: | lagen j |
| ||||||
det 1913— | 1916 per | Till den | Till | Till sko-'' lan. | Sum-: | Jordbruks-fastighet. j | An- I | Kapi-tal j | bar in-komst | 19, 23 | Jord- bruks- fastig- het. | Annan | Kapi-:al och | (har |
| |
skol- barn. | kom- munen. | ma. | [nna-i tura. | Kon-tant. | | tig- | het. i | ar- ii | och arbete. |
| år | |
| ||||||
Kr. | Kr. | Kr. | | Kr. | Kr. | | Kr. 1 | Kr. | Kr. | Kr. ! | Kr. || | Kr. | Kr | Kr. | Kr. | | Kr. | |
|
|
44 | 5-80 | 4-20 | 1-60 | : 4-2o; | 10-00 | 2*oo; |
| ‘ 1 1-20 | II 1 || 0''40 0-60 | 11-00 | 3-61 | 3*18 j | 0-50 | 20 | 1 1 | |
24 | 652 | 370 | 2-40 | 4-00 | 10-10 | 2-83 | 0-17 | 1-80 | 0*60 j | 0*60 | 11-30 | 2-65 | _ |
| 15 | -J |
20 | 5-21 | 3-70 | 1-40 | 4-30 | 9-40 | 2*88 | 1*17 | 2-40 | 080 | 0*60 | 10-80 | 3*41 | — | 1-06 | 20 | 3 |
19 | 4''86 | 4-18 | 4- | 35 | 903 | 2-83 | 0-83 | 2-20 | 0*73 | 0-60 | 10-36 | 5-20 | — | l-oo | 1 20 '' | 4 |
49 | 22-92 | 6-35 | 0-30 | 6-00 | 12-65 | 4-00 | 1-33 | 3-20 | 107 | 0*60 | 14-32 | 3*86 | 365 | 1-00 | i ! 20 I | 5 |
34 | 7-17 | '') 2-83 | 2-49 | 3*58 | 8-85 | | 3-33 | 0-33 | 2*20 |
| 0*785 | 110*365 | 399 |
| 0-21 | i 18 | 6 |
29 | 9-34 | 7-13 | 3-22 | 10-35 |
|
| 111-865 | 4-09 |
| 0-21 | 18 | » | ||||
32 | 9-31 | 4-64 | 1-29 | 3-83 | 9-76 | 3-oo | 0*50 | 2-10 | 0-70 | 0*785 i | 11-245 | 4*13 | 0-09 | 0-11 | 19 | 8 |
21 | 12-44 | 5-87 | 396 | 0-77 | 10-60 | 2-28 | 1*67 1 | 2-37 |
| 0-785 | j 12-175 | 4-34 | 1 o-ll | 0-26 i | 19 | 9 |
27 | 5-55 | 5-30 | ITC | 2-70 | 910 | 1 |
|
|
|
| [1113 | 3-50 | 0-08 | 1*20 | j 20 | 10 |
30 | 9-60 | 4-50 | 0-70 | 4-50 | 1 9-70 | j-3-00 | 0*50 | | 2-lu | 0-70 | | 133 | 11-73 | 4-06 | 0-06 | 0-20 | 21 | 11 |
23 | 6-84 | 5-00 | 057 | 3-00 | ! 8-57 | 1 |
| | |
|
| 110*60 | 3-20 | 1 1-98 | 0-84 | I 17 | 12 |
96
Tal. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 ! 6 | 1 7 | 8 | , 9 | 10 | ! H | 12 | 1 13 |
K o m m u n. | Folk-'' mängc | ! Folk-; ökning | j Årligt : 1913— | ; Folkmängdens 1 procenti ska för-delning efter | Beskattningsbar inkomst. | 1 Beskattningsbara 1 inkomstens procen-tiska fördelning | ||||||
Un- der 15 i „b0 | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst arbete. | |||||
| Hölebo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 | Hölö....... | 1671 | 7-0 | — 0-1 | 31-2 53-2 | 15-0 | 221100 | 133 | 811 | 51-4 | 4''3 | 44-3 |
| Västerljung .... | 1283 | 1''9 | — 0-9 | 34-sl ol*6 | 13-6 | 121 534 | 93 | 620 | 54-7 | 31 | 42-2 |
15 | Trosa landskommun | 874 | l-o | — 2-4 | 32-5 54-0 | 13-5 | 105 660 | 114 | 595 | 50*6 | 6-3 | 43-1 |
| Oppunda li:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
j 16 | Junta....... | 2 914 | — ti‘8 | — 1*5 | 31-0 54-3 | 14-7 | 342 642 | 116 | 809 | 48-8 | 3-1 | 48-1 |
17 | Lcrlto....... | 1258 | — 0-7 | — 1-7 | 33 l 51-8 | 15-1 | 130 091 | 103 | 548 | 67-2 | 2-1 | 30-7 |
| Åkers h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 | Vansö....... | 701 | OM! | — 0-9 | 30-0| 56-3 | 13-7 | 73137 | 103 | 1002 | 731 | 5*7 | 21-2 |
19 | Fogdö ....... | 1 187 | — ’4-3 | — 0-8 | 31-1 52-4 | 16-5 | 122 950 | 106 | 737 | 63''0 | 3*8 | 33-7 |
| Selebo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 20 | Åspö....... | 684 | 4-7 | • 13 | 35''11 51-8 | 13-6 | 62 026 | 89 | 535 | 63-4 | 2-4 | 34-2 |
| Östergötlands län. |
|
|
| ! |
|
|
|
|
|
|
|
| Kinda h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 | Hvcklinge..... | 1551 | — 2-8 | — 0''8 | 28''6| 52-8 | 18-6 | 128 040 | 84 | 590 | 70-4 | 5-3 | 24-3 |
| Björkekinds hal. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 | Tåbv....... | 679 | — 15-3 | — 4-3 | 34-si 52-1 | 13-1 | 113 150 | 151 | 957 | 55''o | 4-4 | 40-6 |
| Lysings h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- 23 | Svanhals.....ä | 1097 | — 2-2 | — 10 | 35-8 50-2 | 14-0 | 136 980 | 124 | 717 | 68-0 | 2-7 | 29-3 |
| Göstrings hal. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 | Allhelgona . . . . | 888 | — 0-7 | — 0-9 | 35-4: 51-4 | 13-2 | 97 993 | no | 816 | 86-0 | 0-4 | 13-0 |
25 | Bjälbo ...... | 781 | 5*3 | | 0''6 | 35-sj 54-2 | 10-0 | 98 704 | 129 | 710 | 68-2 | 1-3 | 30-5 |
| Jönköpings län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Mo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 | Angcrilshestra . . . | 509 | — 4-0 | 0-5 | 27-8 53 o] | 19-2 | 34 648j | 68 ! | 429j | 82-1 | 1-8 | 161 |
27 | Stengårdshult . . . j | 572! | — 0-3 | 0-1 | 31-8| 49-5! | 18- 71 | 36 556! | 65 | | 525; | 69-1 | 3-8 | 27-1 |
förhållandena in. in. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 | 16 | 16 | 17 nunals | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913-1915 per Kr. | Kost-nad för Kr. | Konn | katt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt och arbete. Kr. | Summa Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19.... | ||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | " I Sum- ma. Kr. j | Jordbruks- fastighet. In na-J Kon-tura. ; tant. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- liet. Kr. | Annan Kr. | Kapi-tal och Kr. | |||||||
27 | 6-30 | 4-61 | 3 | 73 | 8-34 | 1 |
|
|
|
| | 1037 | 2-95 | 0-80 | 0-32 | 20 | L3 |
20 | 6-92 | 5-40 | Ilo | 2-50 | 9-oo | 2-67 | 0-83 | 2-lo | 0-7O | 1-33 | 11-03 | 2-80 | 0-31 | 0-31 | 20 | 14 |
19 | 550 | 4-10 | 1-30 | 3-20 | 8-60 | 1 |
|
|
|
| \ 10-63 | 3-07 | 014 | 018 | 17 | 15 |
30 | 7-60 | 3*75 | loo | 4-oo | 8''75 | 1 |
|
|
|
| j 10-57 | 2-24 | 0"07 | 0-24 | 17 | 16 |
24 | 9-90 | 4-80 | 1-40 | 4-10 | 1030 | >1-94 | 0*50 | 1-46 | 049 | 1-33 | \ 1212 | 3-49 | 0-19 | 0*30 | 14 | 17 |
20 | 5-21 | 5*50 | 3-60 | 9-10 | 1 |
|
|
|
| 1 10-93 | 3''75 | 0-09 | 0-09 | 17 | 18 | |
18 | 7-01 | O''40 | 4-10 1 | 9-50 | >1-83 | 0-67 | 1’50 | 0-50 | 1-33 | \ 11-33 | 3-13 | 0-io | 0-22 | 17 | 19 | |
20 | 623 | 3-49 | 1 5-17 | 8-06 | 1-50 | 0-17 | loo | 0-33 | 1*88 • | 10-32 | 3-39 | 0-16 | 0-45 | 16 | 20 | |
18 | 7*63 | 5-oo | 4-00 | 9oo | 2-17 | 0-83 | 1*80 | 0''60 | 105 | 10*65 | 1-93 | 1-20 | 0*57 | 20 | 21 | |
18 | 9-01 | 6-00 | l-oo | 1-70 | 8-70; | 383 | 1''00 | 2-60 | 0-87 | 1-05 | 1062 | 2-69 | — | 0-38 | 17 | 22 |
13 | 4''83 | 7''50 | 2 | 28 | 9-78 | 2-33 | 0-83 | 1-90 | 0-63 | 106 | 11-46 | 3*14 | — | 0-61 | 17 | 23 |
21 | 1056 | 535 | 1*55 | 2-22 | 9-12 | 1 , |
|
|
|
| J 1087 | 3-46 | 7-80 | 2*26 | 21 | 24 |
14 | 7*65 | 7-70 | 1-30 | 1-30 | 10-30 | /3*50 |
| 2-10 | 0-70 | 1-05 | 1 1205 | 3-31 | 13-23 | 0*54 | 21 | 25 |
44 | 623 | 250 | 073 | 514 | 8-37 | 1 „ |
|
|
|
| J 10-27 | 2*16 | 100 | 0-40 | 18 | 26 |
19 | 5-73 | 4-00 | 4-20 | 2''50 | 1070 | M5*50 | — | 3-90 | 1-30 | 0-60 | \ 12-60 | 377 | l-oo | • 0-39 | 18 | 27 |
15—163407
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| i | 2 | 3 | 4 | 5 | fi | 7 | 8 | 9 | 10 ! 11 | 12 | 13 |
| Kommun. | Folk-mängd | Folk-ökning | Årligt 1913— | Folkmängdens | Beskattningsbara inkomst 1 tlska fördelning j efter beskattnings-föremål 1914. | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | U 1 ; Jord- sko1'' bruks-barn !ru,KS | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
28 | Södra Vedbo hal. Edshult...... | 636 | — 11-7 | — 1-7 | 26-0 | 56T | 17-9 | 56 297 | 90 | i 887 75-0 | 1, | 230 |
29 | Eksjö landskommun | 1255 | — 9-2 | — 1-8 | 30-3 | 56''5 | 13-2 | 140 364 | no | 834 71-5 | 1-9 | 26-6 |
30 | Östra hal. | 1 389 | 4-5 | 0-4 | 30-2 | 52-9 | 16-9 | 119 801 | 88 | 563j 75 9 | 2-9 | 21-2 |
31 | Korsberga..... | 1473 | — 0''8 | 0-2 | 28-0 | 54*0 | 17l | 134 322 | 93 | 597 72-fi | 6-2 | 21-2 |
: 32 | Västra h:d. Södra So] berga. . . | 623 | — 12-0 | — 1-2 | 30T | 51-3 | 18-B | 30 330 | 49 | 378| 89-7 | 0’5 | 9-8 |
33 | Hultsjö...... | 1484 | —10-0 | — 1*5 | 32-9 | 52.0 | 15*1 | 80 683 | 54 | 329j 88-1 | 1-8 | 10-6 |
j 34 | Skepperstad .... | 698 | — 160 | -2-1 | 29-8 | 52-8 | 17-4 | 35 769 | 51 | 4561 88-8 | 1-6 | 9-ti |
35 | Stockaryd ..... | 1061 | 5-7 | 0''9 | 35-9 | 49-4 | 14-7 | 97 813 | 96 | 613 i 47 l | 5*7 | 47-2 |
| i 36 | Östbo hal. | 674 | — 5-2 | — 0-9 | 28-4 | 55-4 | 16-2 | 49 439 | 73 | 764 68-5 | 2-8 | 28-7 |
37 | Åker....... | 1606 | — 7-3 | — 1-2. | 28-9 | 54-9 | 16-2 | 113136 | 70 | 532j 54-2 | 6-8 | 39-0 |
j 38 | Västbo hal. | 421 | — 9-3 | — 1''6 | 29-2 | 55T | 15*7 | 22 700 | 53 | 475 75-8 | 3-3 | 21-4 |
: 39 | Torskinge..... | 655 | — 5-9 | — IT | 34-2 | 519 | 13-9 | 35 469 | 54 | 389 64-2 | 1-7 | 34T |
40 | Kronobergs liin. Kong a hal. | 2 757 | - 7-7 | — IT | 310 | 52-6 | 16-4 | 184 937 | 68 | 506; 63*6 | 49 | 31-5 |
41 | Väckelsång .... | 2 368 | — 2-9 | — 1-2 | 33-5 | 52-3 | 14-2 | 192 740 | 81 | 530 58-9 | 4-1 | 37-0 |
! 42 | Fräsa....... | 703 | - 1-8 | — 1-3 | 37« | 51''5 | 10-9 | 52 724 | 74 | 439 65-4 | 4-6 | 300 |
1 43 | Kinnevalds hal. Vederslöv..... | 1066 | — Ilo | — 2-5 | 30-0 | 52-2 | 17-8 | 57 500 | 53 | 3931 74*7 | 0-9 | 24-4 |
j 44 | Tävelsås..... | 1014 | —• 121 | — 0-8 | 29-2 | 55-9 | 14-9 | 80 772 | 80 | 564 68-5 | 2-7 | 28-8 |
} 46 | Kalvsvik..... | 1140 | — 7-9 | — 0-4 | 256 | 55-4 | 19-0 | 68 725 | 61 | 432 73-8 | 48 | 2T9 |
• 46 | Jät......... | 8031 — 10-3 | — 1''8 | 33-8 | 52-5 | 13-7 | 74 170 | 92 | 478; 78-6 | IT | 20-3 |
förhållandena in. in. inom de mest skattetynyda kommunerna.
14 | 16 1 | 16 | 17 | 18 | 19 | | 20 1 | 21 | | 22 | | 23 | | 24 | 25 | 26 ! | 27 | | 28 | | 29 |
|
Årlig kostnad | Kost-nad för | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 por 100 kr. beskattningsbar | Lands- tings- skatt |
| Utskyl der till präster-skapet 1896/97 per | Nya präst- |
| ||||||||
för skol- väsen- | väsen-det och | bar inkomst av kapital | 1915 per | Summa | 100 kr. beskattnings-bar inkomst av: | löne- lagen träder |
| |||||||||
det ma-lt)] 5 per | 1915 per | Till den | Till kyr- | Till sko- | So in- | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- | Kapi- tal och | bar in-komst | 19, 23 | Jord- bruks- | Annan | Kapi-tal och | (har |
| |
skol- | korn- | ma. | I n na- | Kon- | tig- | ar- | och |
| fastig-, | år |
| |||||
barn. | komst. | munen. | kan. | lan. |
| tura. | tant. | hot. | bete. | arbete. |
| bet. | het. | arbete. | 19.... | | |
Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
|
SB | 7-16 | fy 4:5 | 0-75 | 200 | 9" 20 | (4-17 |
|
|
| 0-60 | 1 10 63 | 2-78 | 1-65 | 1-20 | 16 | 28 |
54 | 7''til | 5''40 | 1-30 | 2-30 | 9-00 |
| 2-50 | 0-83 | | 1043 | 1-94 | 0-50 | 0-60 | 16 | 29 | | ||
17 | 5''77 | 8-50 | 3-50 | 12-oo | 1 |
| 2-60 | 0-87 |
| 1 13-47 | 1-81 | 0-96 | 0-82 | 18 | 30 | |
14 | 6-24 | 8-80 | 0-66 | 1-95 | 1141 1 | 4-33 | - | j 0-60 | \ 12-88 | 2-55 | 2*47 | 0-38 | 19 | 31 | ||
13 | 14-50 | 9-45 | 3-75 | 13-20 | 1 |
|
|
|
| | 1417 | 2''58 |
|
| 19 | 32 | | |
11 | 9-02 | 7-62 | 070 | 3-80 | 11-62 |
|
|
|
| 0-60 | ) 12-59 | 2-40 | 0-66 | 0-59 | 16 | 33 |
16 | 12-00 | 6-71 | l-oo | 2-20 | 9-91 | ll-83 | — | 1-10 | 0-37 | | 1088 | 2-48 | 2-07 | 1-36 | 1 16 | 34 ! | |
20 | 6-12 | 3-00 | 7-oo i | 10-oo | 1 |
|
|
|
| 1 10-97 | 206 | 1-34 | 0-24 | | 19 | 35 | | |
20 | 522 | 6’15 | i 2-99 | 914 | 1 |
| 2-40 |
| 0-60 | 1 10-54 | 3-23 | 0-88 | 0-44 | 18 | 1 i>6 | |
37 | 7''55 | 4-20 | 0-60 | 400 | 8-80 | 74-00 |
| 0-80 | \ 10-20 | 299 | 113 | 0-57 | 17 | 37 | ||
26 | 1202 | 7-70 | 1-10 | 3*50 | 12-30 | 1 |
| 3-40 | 1-13 | 0-60 | j 14-03 | 4-85 | 8-16 | 0-35 | 19 | 38 |
18 | 7-26 | 5-90 | 0-55 | 4o0 | 10-95 | 15 67 |
| \ 12-68 | 4-14 | 0-97 | 0-40 | 18 | 39 | |||
18 | 11-67 | 9-20 | 0-50 | 2-50 | 12-20 | 1 |
|
|
|
| 113-40 | 2-78 | 0-64 | 0-89 | i 20 | 40 |
35 | 7-48 | 5-30 | 2-00 | 370 | ll-oo | 1-67 | 0-83 | 1-50 | 0''50 | 0*70 | ] 12-20 | 2-77 | 1-94 | 0-36 | 1 21 | 41 |
10 | 7-80 | 933 | 3- | 70 | 1303 | f |
|
|
|
| ( 14-23 | 2-67 | 2.70 | 4-40 | 21 | 42 |
16 | 1048 | 6-30 | 2-oo | 2-70 | 11-00 | 1 |
|
|
|
| f 12-40 | 3-79 |
| 0-51 | 16 | 43 |
20 | 7-68 | 4-00 | 2-io | 2-80 | 8-90 |
|
|
|
|
| ) 10-30 | 2-80 | 1-33 | 0*06 | ! 21 | 44 |
15 | 9-48 | 7-50 | 2-36 | 3-76 | 13-62 | >3 17 | 0-33 | 210 | 0-70 | 0-70 | \ 15-02 | 303 | 1-54 | 0-88 | 21 | 45 |
12 | 4-52 | 6-20 | 2-60 | 2-00 | 10-80 | 1 |
|
|
|
| 1 12-20 | 2-73 | 2-58 | 0-85 | ! 21 | 46 |
100
Tal). 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | •> ~ | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| 10 | 11 | 12 | 13 |
| Korn in u n. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning av folk-mäng-den | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | _ Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- brnks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
47 | Allbo h:d. Virestad ...... | 3 583 | — 10-4 | — 11 | 32-8 | 48-7 | 19-0 | 262 112 | 72 | 418 | 75-3 | 2*5 | 22-2 |
48 | Härlunda..... | 1410 | - 9-3 | — 2-5 | 32-0 | 51-3 | 16-7 | 54 557 | 38 | 267 | 72-8 | 1-3 | 25-9 |
49 | Slätthög ..... | 1837 | — 6-8 | — 1-8 | 31-8 | 52''0 | 16''i | 101198 | 54 | 394 | 80-0 | 1-8 | 18 I |
50 | Sunnerbo h:d. Berga....... | 2 803 | — 2*9 | — 0-4 | 31-7 | 50-6 | 17-7 | 229 086 | ■ 81 | 542 | 65-7 | 6*0 | 28*3 |
51 | Pjättervd..... | 1732 | — 9-4 | — 1-7 | 31*5 | 50'' 6 | 17-9 | 127 541 | 72 | 574 | 596 | 4-9 | 35-5 |
52 | Hallaryd..... | 1572 | — 6-7 | — 11 | 27-7 | 53-5 | 18-8 | 76 455 | 48 | 333 | 71-2 | 4-8 | 24-0 |
53 | Hinneryd..... | 2152 | — 3<J | — 1-8 | 29-8 | 54-2 | 16-0 | 110 526 | Öl | 360 | 71-4 | 2-3 | 26-3 |
54 | Vrå........ | 1047 | — 8-7 | — 2-0 | 32-3 | 556 | 121 | 37 615 | 36 | 236 | 55-3 | 1-5 | 43-2 |
55 | Kalmar län. Sevede li:d. Rumsknlla .... | 1487 | — 6-3 | — 1-5 | 27-5 | 54-4 | 18-1 | 142 200 | 97 | 690 | 70-4 | 1-9 | 27-7 |
56 | Handbörds h:d. Kråksmåla .... | 1914 | — 4''3 | — 0-6 | 30-7 | 53*5 | 15-8 | 212 493 | in | 731 | 59o | 4*0 | 37o |
57 | Norra Möre h:d. Bäckeho ..... | 1954 | — 13-9 | — 2-2 | 320 | 51-7 | 16-3 | 138 835 | 69 | 440 | 73-8 | 4-2 | 22-o |
58 | Södra Möre li:d. Gullabo...... | 2 210 | — 12-3 | — 2*1 | 31-8 | 48-0 | 20-2 | 82 313 | 36 | 214 | 80-5 | 4-4 | 15-1 |
59 | Söderåkra...... | 4 330 | — 2-4 | — 1-4 | 31-3 | 52-6 | 161 | 487 768 | no | 903 | 32-7 | 7-3 | 60-0 |
60 | Våxtorp...... | 598 | — 9-9 | — 0-2 | 24-2 | 54-6 | 21-2 | 60182 | 98 | 975 | 60-3 | 11-8 | 27’9 |
61 | Arby......• | 1347 | - 7-2 | — 0-8 | 26*5 | 54-3 | 19-2 | 103 699 | 76 | 688 | 68-6 | 0.-6 | 25-9 |
62 | Karlslumla . . | 1472 | — 8-0 | —1*5 | 29-5 | 51-9 | 18-6 | 85 542 | 59 | 497 | 65-6 | 8-5 | 25''9 |
63 | Hagby...... | 944 | — 2-1 | -0-6 | 27-1 | 550 | 17-9 | 100 770 | 106 | 741 | 57-6 | 5*5 | 36-9 |
64 | Mortorp...... | 1547 | — 8-2 | — 1-9 | 31-6 | 52''0 | 16-5 | 110 524 | 71 | 487 | 71-8 | 4-2 | 24-0 |
65 | Oskär....... | 1247 | — 10-2 | — 19 | 32-9 | 46-9 | 20-2 | 52 586 | 42 | 267 | 74-8 | 3-8 | 21-4 |
66 | S:t Sigfrid .... | 623 | — 18-3 | — 40 | 25-8 | 560 | 18-2 | 46 666 | 74 | 455 | 75-7 | 2-8 | 21-5 |
*) Inom en del av kommunen 0''74. — 2) För i mantal satt jord 6''51.
101
förhållandeva tv. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 | 15 | 10 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 26 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— Kr. | Kost-nad för | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt Kr. | Summa Kr | (Jtskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya ID!... | |||||||||
1915 per Kr. | Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | ||||||
In na-tura. | Kon- tant. Kr. | |||||||||||||||
11 | 8-33 | 7-00 | 0-60 | 2-40 | lOoo |
|
|
|
|
| f 11-27 | 3-26 | 0*86 | 0-24 | 21 | 47 , |
10 | 10-71 | 10-60 | 1-90 | 2-50 | 15-oo | J.2-G7 | 0-17 | 1-70 | (J''57 | 0-70 | 16-27 | 2-95 | 1-71 | 0-51 | 22 | 48 |
17 | 7-28 | 4-80 | 0-95 | 4-50 | 10-25 |
|
|
|
|
| 111-52 | 2-71 | 0*66 | 0-44 | 21 | 49 |
25 | 8-70 | 525 | 0*57 | 3-40 | 9-22 |
|
|
|
|
| 10-65 | 3-38 | 3-04 | 0*81 | 19 | 50 |
18 | 8''05 | 5-oo | 0-75 | 3-00 | 8-75 |
|
|
|
|
| 10-18 | 3-64 | 1-90 | 0 21 | 20 | 51 |
24 | 9''87 | 550 | 2''70 | 3-00 | 11-20 | 13-67 | — | 2-20 | 0''73 | 0-70 | 12-63 | 4-70 | 1-76 | 0-61 | 19 | 52 |
13 | 34-77 | 9-oo | 620 | 15-20 |
|
|
|
|
| 1 16-63 | 4-99 | 1-34 | 0-61 | 21 | 53 | |
14 | 9-30 | 5-20 | 2-80 | 5*50 | 13-50 |
|
|
|
|
| ( 14-93 | 7-58 | 1-84 | 116 | 22 | 54 |
18 | 7*85 | 6-00 | l-oo | 3*50 | 10*50 | 2*67 | — | 1-60 | 0’58 | *) 0-90 | 11-93 | 2*68 | 1*01 | 1-01 | 19 | 55 |
11 | 4-93 | 8-00 | 2- | JO | 10-30 | 2-83 | — | 1-70 | 0-57 | l-oo | 11-87 | 211 | 1-50 | 1-50 | 16 | 56 |
12 | 6-29. | 7-25 | 0-83 | 1-81 | 0-89 | 2-00 | — | 1-20 | 0-40 | l-oo | 11-29 | 2-47 | 3-33 | 0-48 | 19 | 57 |
15 | 11-39 | 7-61 | 5- | 19 | 13-60 |
|
|
|
|
| 15-23 | 266 | 2-65 | 2-88 | 21 | 58 |
73 | 26-12 | 5-38 | 0-52 | 6-20 | 12-10 |
|
|
|
|
| 13 73 | 3-03 | 2-40 | 0-65 | 18 | 59 |
22 | 5-88 | 6-00 | l-oo | 2-00 | 9-00 |
|
|
|
|
| 10 G8 | 3*25 | 0-88 | 0-60 | 20 | 60 |
15 | 12-29 | 2)6-6i | 3-22 | 9-83 |
|
|
|
|
| 11-46 | 292 | 1-76 | 0-78 | 19 | 61 | |
4(3 | 12-39 | 13-00 | 0-90 | 300 | 16-90 | 13-17 | — | 1-90 | 0-63 | l-oo | 18*58 | 4-09 | 1-05 | 0-58 | 19 | 62 |
11 | 7-23 | 9-oo | 0-89 | 0-54 | 10-43 |
|
|
|
|
| 12-06 | 3-49 | 1-60 | 0-37 | 19 | 68 i |
13 | 8-44 | 7-50 | 0''90 | 1-30 | 9-70 |
|
|
|
|
| 11-33 | 2-94 | l-oo | l-oo | 16 | 64 |
10 | 9-62 | 6-20 | 4-bo | 10-20 |
|
|
|
|
| 11-83 | 3-13 | 1-50 | 1-50 | 16 | 65 | |
15 | 13-55 | 8-86 | 3- | 79 | 12-65 |
|
|
|
|
| 14-28 | 3-52 | 103 | 0-60 | 19 | 66 | |
102
Talj. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3. | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| Kommun. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning 1906— | Ärligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 6° år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- bet. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
67 | Åkerbo h:d. Böda....... | 1552 | — 5*6 | — 0-2 | 27-6 | 52''4 | 20-0 | 90 064 | 58 | 476 | 49-2 | 2-6 | 48-2 |
68 | Högbv...... | 1908 | - 10-5 | — 1-5 | 333 | 47-7 | 190 | 99 391 | 52 | 351 | 74-3 | 1-9 | 23-8 |
69 | Källa....... | 713 | - 17 | — 2-5 | 31-3 | 52-8 | 159 | 31037 | 44 | 291 | 89-fi | 1-2 | 9-2 |
70 | Persnäs...... | 1410 | — 15-6 | — 2-6 | 33-4 | 511 | 15-5 | 71 745 | 50 | 265 | 62-9 | 2-3 | 34-8 |
71 | Föra....... | 913 | — 10-3 | — 1-8 | 27-6 | 554 | 17-0 | 48 156 | 52 | 398 | 77''2 | 0*5 | 22-3 |
72 | Runstens hal. Ekby....... | 244 | — 1-2 | 0-7 | 255 | 51''9 | 22-6 | 16 378 | 67 | 539 | 89-7 | O-o | 9-7 |
78 | Gärdslösa..... | 1214 | — 2-3 | 0''3 | 28-1 | 52-2 | 19-7 | 104 364 | 87 | 530 | 82-0 | 2-5 | 15-5 |
74 | Bredsätra..... | 578 | — 13-6 | -0-7 | 29-8 | 49-6 | 20-6 | 41934 | 72 | 420 | 82-0 | 0-6 | 17-4 |
76 | Långlöt...... | 450 | - 7-8 | — 0-6 | 240 | 558 | 20-2 | 41130 | 90 | 667 | 79-fi | 1-2 | 19-2 |
7« | Slättbo h:d. Alböke ...... | 563 | — 5*7 | — 0''3 | 315 | 48-8 | 19-7 | 36 502 | 65 | 379 | 89-8 | 07 | 9-5 |
77 | Köping...... | 1511 | 136 | 1''3 | 33-4 | 49-6 | 17-0 | 127 360 | 85 | 533 | 60-3 | 6‘5 | 33-2 |
78 | Räpplinge..... | 830 | — 1-3 | —1-7 | 31-9 | 50-1 | 18-0 | 90 589 | 105 | 669 | 536 | Ilo | 35*5 |
79 | Möckleby hal. Norra Möckleby . . | 710 | — 91 | — 0-3 | 26-8 | 51-8 | 21-4 | 49140 | 68 | 511 | 83-9 | 11 | 15*0 |
80 | Sandby ...... | 399 | — 16-2 | — 1-6 | 26-5 | 50-6 | 229 | 32 300 | 80 | 556 | 82-7 | 1-7 | 15-6 |
81 | Hnlterstad..... | 761 | — 8-2 | — 1-3 | 310 | 51-7 | 17-3 | 55 563 | 74 | 420 | 821 | 4-3 | 13-6 |
82 | Gräsgårds h:d. Segerstad..... | 352 | — o-6 | 0''6 | 22-0 | 57-6 | 19-8 | 37141 | 102 | 1170 | 629 | 4-3 | 32-8 |
83 | Gräsgård ..... | 651 | — 0''3 | 0''4 | 26-8 | 55-4 | 17-8 | 62 370 | 97 | 797 | 68-0 | 4-7 | 27-3 |
84 | ÅS........ | 433 | — 2-3 | — 2-2 | 32-8 | 491 | 181 | 65 747 | 146 | 880 | 67-1 | 3-4 | 29-5 |
85 | Ventlinge..... | 443 | — 8-5 | — 15 | 26-9 | 541 | 190 | 40 981 | 91 | 772 | 61-9 | 6-3 | 318 |
86 | Kastlösa..... | 938 | 3-2 | Öl | 31-3 | 54-4 | 14-3 | 117 695 | 126 | 716 | 65''9 | 3-6 | 30-5 |
103
förhållandena in. in. inom de mest skattetyugdu kommunerna.
14 | lf, | 1 16 | ! 17 | ! 18 | 1 1» | j 20 | ! 91 | | 22 | | 28 | !| 24 | 25 | 26 | | 27 | | 28 | || 23 | i |
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— 1915per skol- barn. Kr. | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | 1 Lands-tings-skatt 1 och 1 Kr. | | ! Stimma Kr. | ötskyldertill präster-skapet 1896/97 per | Nya J 19.... | |||||||||
Till den Kr. | Till kyr- kan. i Kr. | I Till Kr. | | Sum-; ma. 1 Kr. | | Jordbruks-j fastighet. In na-l Kon-J tura. I tant. ! Kr. ! Kr. | j An-nan fas- tig- het. Kr. | IKapi-| tal ! ar_ | Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | 1 Annan fastig- het. | Kr. | Kapi-tal och ! Kr. | |||||||
13 | 1 5*87 | 5*00 | 170 | 2-24 | 9-00 |
|
|
|
| ! | [ 10-40 | 6-52 | 1*07 | 1-25 | ! i 18 |
|
13 | 10-60 | 1016 | 1-32 | 207 | 13-55 |
|
|
|
| 1 | 14-9» | 6-69 | 0-75 | 0-74 | 17 | 68 ! |
30 | 12-69 | 10-00 | 1-96 | 4-05 | 16-01 | 1-67 | 0-33 | 1-20 | 0-40 | l-oo | 17-41 | 6*45 | 115 | 0-73 | 17 | 69 | |
11 | 1005 | 6-07 | 1-20 | 3-78 | 1105 |
|
|
|
|
| 12-45 | 7-94 | 0-73 | 0-65 | 17 | 70 |
20 | 8-82 | 520 | 1-80 | 2-40 | 9-40 |
|
|
|
|
| ( 10-80 | 6-16 | 0-43 | 1-32 | 17 | 71 1 |
24 | 8-61 | 5io | 4- | 10 | 9-10 | 4-60 | l-oo | 3-80 | 1-10 | l-oo | 11-20 | 9*35 | 1-30 | 1-82 | 18 | 72 |
12 | 7-83 | 7-69 | 1-65 | 1‘66 | 11-00 | 1-67 | 0-83 | 1-50 | 0-50 | l-oo | 12-50 | 7-53 | 3-71 | 1-80 | 19 | 7 3 |
14 | 7-97 | 4-20 | 1-50 | 3-40 | 9-10 | 4-50 | l-oo | 3-30 | 1-10 | l-oo | 11-20 | 7-43 | 3-55 | 0-81 | 19 | 74 ; |
22 | 7-13 | 6-32 | 1-31 | 1-60 | 9-23; | 1-67 | 0-83 | 1-60 | 0-50 | l-oo I | 10-73 | 6-70 | 3''34 | 1-15 | 17 | 75 '' |
13 | 6-81 | 4''50 | 4-00 | 8-50 | 1, |
|
|
|
| J 10-60 | 7-89 | 0*60 | 0-67 | 18 |
| |
16 | 12-85 | 6-00 | 0-50 | 2-50 | 9-oo | ^ 4-50 | l-oo | 3-30 | Ilo | l-oo | \ ll-io | 6-61 | 323 | 0-64 | 18 | 77 i |
16 | 8-85 | 5-50 | 4- |
| 9-50 | 1-67 | 0-88 | 1-50 | 0-60 | l-oo ! | 11-00 | 4-72 | 1-66 | 006 | 18 | 78 | |
16 | 7-69 | 7-50 | 080 | 2-80 | 11-10 | I |
|
|
|
| j 12-30 | 6-81 | 10-32 | '' 0-98 | 17 | 79 '' |
11 | 6-28 | 7-00 | 2-15 | 0-85 | 10-oo | VO''83 | 017 | 0-60 | 0-20 | l-oo | 11 20 | 1056 | 0-81 | 0-74 | 17 | 80 1 |
15 | 8-30 | 1055 | 0-60 | 2-20 | 1385 i | I |
|
|
|
| ( 14-55 | 8-06 | 8-40 | o-i9! | 18 | 81 |
28 | 6-17 | 7-20 | 1-30 | 2-20 | 10-70 |
|
|
|
|
| | 11-90 | 6-68 | 2-68 | 1-82 i | 16 | 82 |
18 | 4-84 | 8-00 | 0-70 | 1-80 | 10-60 |
|
|
|
|
| 11-70 | 6-82 | 0-53 | 4-07 | 16 | 83 | |
17 | 7-17 | 9-50 | 0-50 | 1-20 | 11-20 | 0-83 | 017 | 0*60 | 0-20 j | 1-00 | 12-40 | 3-28 | l-oo | l-oo | 17 | 84 j |
34 | 12-92 | 4-50 | 1-30 | 4-50 | 10-30 |
|
|
|
|
| 11-50 | 5-97 | l-oo | l-oo | 17 | 85 ! |
10 | 5-48 | 9-00 j | 1- | 2 | 10-32! |
|
|
|
|
| 11-62 | 3-81 | 0-33 | 0-33 -| | 17 | 86 |
104
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3 | t | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 I | 11 1 | 12 | | 13 |
| K o m m u n. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- brnks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
, 87 | Gottlimds län. Gottlands norra Ekeby...... | 342 | 6*5 | — 1-3 | 27*7 | 58*1 | 14*2 | 35 680 | 103 | 890 | 67*4 | 7*1 | 25*5 |
j 88 | Källnnge ..... | 328 | 30-2 | 0-8 | 26*2 | 59*0 | 14*8 | 40 017 | 125 | 899 | 78*3 | 4*8 | 16*9 |
! 89 | Stenkyrka..... | 398 | — 102 | — 0-4 | 25*8 | 53*6 | 20*6 | 50 508 | 72 | 477 | 72*8 | 5*1 | 22*1 |
90 | Haugvar..... | 863 | — 5l | — 1-4 | 33*o | 51*3 | 15*7 | 66 033 | 75 | 397 | 45*5 | 11*0 | 43*5 |
91 | Hall....... | 245 | — 7-9 | 2-0 | 29*5 | 48*5 | 22*0 | 14 226 | 59 | 366 | 70*4 | 6*3 | 23*3 |
92 | (ianthem..... | 285 | — | 0-3 | 23*6 | 59*2 | 17*2 | 24190 | 82 | 885 | 86*3 | 2*8 | 10*9 |
93 | Viklau ...... | 186 | 2-8 | 1-3 | 23*0 | 62*8 | 14*2 | 23 218 | 137 | 1329 | 80*7 | 2*6 | 16*7 |
94 | Buttle...... | 319 | — 14-2 | — 3''6 | 31*4 | 49*4 | 19*2 | 22 251 | 67 | 485 | 64*3 | 6*9 | 28*8 |
ÖB | Gruldrupe..... | 256 | 3-2 | 1*6 | 27*3 | 53'' 3 | 19*4 | 11146 | 45 | 338 | 94*0 | 6*0 | _ |
96 | Ala........ | 301 | — 0-3 | — 2*4 | 32*2 | 50*0 | 17*8 | 14 220 | 48 | 277 | 67*0 | 5*0 | 28*0 |
j 97 | Gottlands södra Stenhumla .... | 454 | 7-6 | — 1*4 | 29*0 | 54*3 | 16*7 | 31 640 | 68 | 350 | 83*0 | 1 5 | 15*5 |
98 | Träkumla..... | 258 | — 1''5 | — 2*2 | 34*8 | 50*6 | 14*6 | 17 300 | 73 | 349 | 76*8 | 3*6 | 19*6 |
99 | Mästerby...... | 456 | 22-9 | 1*1 | 29*3 | 57*4 | 13*3 | 38860 | 85 | 546 | 73*7 | 4*2 | 22*1 |
100 | Västergarn .... | 265 | — 2-6 | — 2*7 | 26*8 | 52*5 | 20*7 | 22 030 | 78 | 356 | 67*9 | 6*6 | 25*5 |
101 | Hej de....... | 579 | 5-5 | — 0*2 | 26*9 | 51*2 | 21*9 | 34 886 | 60 | 454 | 77*3 | 3*1 | 19*6 |
102 | Väte....... | 601 | 5-0 | 0*2 | 26*4 | 56*6 | 17*0 | 35102 | 58 | 494 | 85*9 | 2*3 | 11*8 |
103 | Fröjel....... | 524 | — 3-1 | 0*2 | 20*4 | 59*7 | 19*9 | 28 645 | 55 | 613 | 90*8 | 6*4 | 2*8 |
104 | Hamra...... | 310 | 1-0 | 0*4 | 24*2 | 55*1 | 20*7 | 17 649 | 57 | 422 | 74*5 | 5*7 | 19*8 |
105 | Vamlingbo .... | 645! — 6-1 | — 1*2 | 22*9 | 56*9 | 20*2 | 48 605 | 75 | 751 | 67*0 | 7*2 | 25*8 | |
; 106 | Sundre...... | 183; 1-1 | — 1*5 | 27*6 | 51*3 | 21*1 | 13 526 | 68 | 619 | 61*2 | 4*8 | 34*0 | |
107 | Rone....... | 1009|— 1-7 | 0*2 | 28*4 | 54*9 | 16*7 | 106 379 | 102 | 716 | 47*4 | 7*6 | 45*0 | |
4 08 | Alva....... | 489 | 45 | — O-o | 25*7 | 56*9 | 17*4 | 45 607 | 93 | 819 | 75*9 | 7*4 | 16*7 |
: 109 | Sproge...... | 2981— 4-5 | 0*4 | 26*0 | 53*9 | 20*1 | 17 877 | 60 | 413 | 83*4 | 3*8 | 12*8 | |
i 110 | Linde ....... | 413 | 16''0 | — 1*5 | 34*0 | 53*3 | 12*7 | 25 854 | 61 | 341 | 81*9 | 6*3 | 11*8 |
Hl | Loj sta...... | 307 | 4-1 | 1*3 | 29*4 | 50*8 | 19*8 | 17 929 | 58 | 557 | 74*8 | 3*3 | 21*9 |
112 | Gerum...... | 178 6-0 | — 1*1 | 25*0 | 58*1 | 16*9 | 11729 | 68 | 853 | 59*7 | 5*4 | 34*9 | |
113 | Lan....... | 476 — 1-0 | 0*2 | 22*8 | 55*2 | 22*0 | 26 622 | 56 | 501 | 82*9 | 5*3 | 11*8 |
förhållandena m. m. Inom de mest skattctyngda kommunerna.
14 | 15 | 10 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | : 2i i | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— 1915per skol- barn. Kr. | Kost-nad fbr Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per 100 kr. beskattningsbar | Lands-! Kr. | Summa Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19.... |
| ||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jordbruks- fastighet. In ua-j Kon-tura. j tant. | An- nan faa- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bote. Kr. | Jord- bruks- fastig- hct. Kr. | A nuan Kr. | Kapi-tal och Kr. | |||||||
23 | 4-98 | 3*50 | 1 1 6-41 | 9-91 |
|
|
|
| 1 | 11-86 | 1-72 |
| 0-24 | 20 | 87 | |
15 | 529 | 8-50 | 0-80 | 0-91 | 1021 |
|
|
|
|
| 12-16 | 2-14 | — | — | 18 | 88 |
16 | o"55 | 3-97 | 2-28 | 3-34 | 9-59 |
|
|
|
|
| 11-54 | 2-68 | — | 0-20 | 20 | 89 |
18 | 6-68 | 7-30 | 1-14 | 2-48 | 1087 |
|
|
|
|
| 12-82 | 2-27 | — | 0-25 | 20 | 90 |
22 | 8-51 | 6-20 | 1-90 | 4-oo | 12-70 |
|
|
|
| 1 | 14-65 | 3-01 |
| 0-25 | 20 | 91 |
68 | 4-go | l-oo | 2-69 | 7-99 | 11-68 | 3"83 | 0-67 | 2-70 | 0-90 | 1-05 | 13-63 | 2-41 | _ | 0*56 | 20 | 92 |
54 | 4-6H | 3*45 | 100 | 4*50 | 8-95 |
|
|
|
|
| 10-90 | 2-31 | — | 0-25 | 20 | 96 |
35 | 10-18 | 3*05 | 8- | 78 | 11-88 |
|
|
| '' |
| 1378 | 2-86 | — | 0-27 | 20 | 94 |
79 | 24-78 | 5-40 | 1-24 | 10-30 | 16-94 |
|
|
|
|
| 18 89 | 2-45 | _ | 0-25 | 20 | 95 |
51 | 7-44 | 0*05 | 1-35 | 11-10 | 1310 |
|
|
|
|
| 15"35 | 2-93 | — |
| 20 | 96 |
19 | 8-49 | 4-32 | 6- | 13 | 10-45 |
|
|
|
|
| 12-45 | 2-39 |
| 0-25 | 20 | 97 |
25 '' | 7-29 | 509 | 1-37 | 3-46 | 9-92 |
|
|
| • |
| 11-92 | 2-42 | — | 0-25 | 20 | 98 |
24 | 7-87 | 7-00 | 2-68 | 3"22 | 12-85 |
|
|
|
|
| 14-85 | 2-37 | _ | 0-70 | 19 | 99 |
19 | 7-83 | 4-90 | 2-30 | 3-90 | ll-io |
|
|
|
|
| 18-io | 3-18 |
| 025 | 19 | 100 |
23 | 908 | 4-00 | TöO | 3-30 | 9-40 |
|
|
|
|
| 11-40 | 402 | — | 0-24 | 20 | 101 |
27 | 12-25 | 2-60 | 6-10 | 8-70 |
|
|
|
|
| 1070 | 3-47 | _ | 0-26 | 20 | 102 | |
107 | 16-31 | 9-20 | 2-24 | 6''35 | 17-79 |
|
|
|
|
| 19-79 | 3-44 | — | 0-26 | 20 | 103 |
26 | 614 | 5-56 | 2-42 | 3*05 | 11-63 |
|
|
|
|
| 13-63 | 6-42 | — | 0-25 | 20 | 104 |
22 | 5-68 | 7''50 | 2-45 | 2-00 | 11-95 | >367 | 1-08 | 2-85 | 0-95 | 1-05 | 18-95 | 3*76 |
| 0-25 | 20 | 105 |
34 | 5-58 | 3-28 | 3-43 | 3-25 | 9-91 |
|
|
|
|
| 11-91 | 3-06 | — | 0-25 | 20 | 106 |
32 | 704 | 7-00 | 2-10 | 3-40 | 12-50 |
|
|
|
|
| 14-50 | 3-42 | — | 0-25 | 19 | 107 |
29 | 4-80 | 2-65 | 2-20 | 3-90 | 8*75 |
|
|
|
|
| 1075 | 2-79 | — | 109 | 19 | 108 |
27 | 9-40 | 5oo | 1*50 | 5-oo | 11-50 |
|
|
|
|
| 13-50 | 3-22 | — | 0-25 | 20 | 109 |
71 | 8-82 | 4-50 | 5-30 | 9 50 | 19-30 |
|
|
|
|
| 21-30 | 2-87 | — | 0-25 : | 20 | no |
69 | 8-68 | 7-50 | 5-30 | 15-50 | 28-30 |
|
|
|
|
| 30-30 | 2-95 | _ |
| 20 | in |
40 | 5-71 | 2-83 | 3-93 | 4-24 | 11-00 |
|
|
|
|
| 13-00 | 3-57 | — |
| 20 | 112 |
26 | 7-40 | 4-50 | 3-60 | 2-57 | 10-67 | . |
|
|
|
| 12-67 | 4-15 | — | 0-26 i | 20 | 113 |
16—163407
106
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och sJeatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | il | 12 | 13 |
| K 0 m m u n. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- brnks- fastig- liet. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
m | Blekinge län. Östra h:d. | . 2 773 | — 0-4 | — 1-0 | 305 | 51-3 | 18-2 | 164 747 | 59 | 365 | 62-1 | 13-2 | 24-7 |
Ilo | Torbamn..... | 2 968 | -12-0 | — 21 | 29-9 | 52-3 | 17-8 | 139 222 | 46 | 275 | 58''3 | 11-7 | 30-0 |
116 | Ramdala..... | 2 801 | - 3-1 | — 1-9 | 35-2 | 52-0 | 12-8 | 220 504 | 78 | 431 | 68-1 | 5-8 | 26-1 |
117 | Jämjö....... | 2 495 | — 34 | — 10 | 33-1 | 52-5 | 14-4 | 174 844 | 70 | 405 | 67-7 | 71 | 25-2 |
118 | Ilödeby...... |
| — 11 | — 1-4 | 37-6 | 49-2 | 13-2 | 241 188 | « | 282 | 56''9 | 10-4 | 32-7 |
119 | Medelstads h:d. Fridlevstad .... | 2 891 | - 3-0 | — 0-8 | 34-7 | 50-1 | 15''2 | 189 771 | 65 | 349 | 66*5 | 4-9 | 28-6 |
120 | Sillhövda..... | 2 376 | — 10-7 | — 1-7 | 33*5 | 51-6 | 14-9 | 160106 | 66 | 439 | 48-8 | 7*4 | 43-8 |
121 | Hasslö o. Aspö . . | 2 302 | 8''9 | — 1-4 | 411 | 49-7 | 9-2 | 111 013 | 49 | 252 | 23-0 | 6-8 | 70-2 |
122 | Listerby..... | 2 486 | — 3*0 | -1-4 | 38-5 | 501 | 114 | 162 041 | 65 | 327 | 50-5 | 7-3 | 42-2 |
123 | Tving....... | 3 240 | — 12-4 | — 1-8 | 34-0 | 51-5 | 14-5 | 208 634 | 64 | 352 | 57-2 | 7-5 | 35-3 |
124 | Eringsboda .... | 2 378 | - 6''S | — 2-6 | 36’4 | 50-6 | 13-0 | 120 467 | 50 | 272 | 621 | 4-7 | 33-2 |
125 | Backarvd..... | 2 518 | — 11-3 | — 3.2 | .33-3 | 53-0 | 13-7 | 156 773 | 61 | 316 | 49« | 5o | 45-4 |
126 | Bräkne h:d. | 1621 | — 15-3 | — 4-8 | 30-4 | 55-7 | 13-9 | 67 613 | 41 | 248 | 72-9 | 4-4 | 22-7 |
127 | Hällarvd..... | 3162 | — 3-2 | — 2-0 | 35-9 | 52-2 | 11-9 | 235 235 | 73 | 341 | 47-8 | 7*7 | 44-5 |
j 128 | Listers h:d. Elleholin..... | 451 | 6-9 | — 0-2 | 43-6 | 48-1 | 8*3 | 43161 | 96 | 427 | 47-0 | 6-1 | 46-9 |
[129 | Kyrkhnlt..... | 4 875 | — 4-3 | —1-5 | 361 | 49-7 | 14-2 | 353 840 | 72 | 366 | 44-4 | 25-6 | 3Ö0 |
;130 | Mjällby...... | 5 428 | — 4-4 | — 11 | 32-3 | 52-1 | 15-fi | 427 490 | 79 | 476 | 51-2 | 13-3 | 35*5 |
131 | Kristianstads län. Norra Åsbo hd. | 1217 | 16-3 | — 0-4 | 33-7 | 51-8 | 14 a | 94 337 | 77 | 480 | 61-7 | 8-9 | 29-4 |
132 | Västra Oöinge li:d. | 1018 | — 9-7 | -11 | 23-5 | 57-0 | 195 | 65 331 | 66 | 528 | 53*4 | 5-3 | 41-3 |
138 | Farstorp..... | 1490 | — 4-7 | — 1-4 | 330 | 48-7 | 18-3 | 98 478 | 64 | 405 | 67''7 | 4-4 | 27-9 |
'') Avser Hasslö fors.; i Aspö förs. resp. 250 och 8''00. — 2) Avser Hasslö fors.; i Aspö förs. resp. 1’3G
107
förhållandena m. m. inom de mest shattetyngda kommunerna.
14 | 15 | 16 | 1 17 | 1 1« | 1 19 | 20 | 1 21 | | 22 | | 28 | 24 | 25 | 26 | 1 27 | j 28 | 29 | ! |
Årlig kostnac för skol- väsen- det 1913— | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt Kr. | Summa Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19. . | |||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | i Till Kr. | Sum- ma. 1 Kr. | Jordbruks- fastighet. | An-nan | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- Bet. Kr. | Kapi-tal och i Kr. | |||||||
{In na { Kr. | j Kon-tant. | |||||||||||||||
31 | 8-42 | 5‘00 | 0*60 | 4-40 | lO-oo |
|
| ’ |
| 1 | i i 1185 | 1*57 | 0*19 | ] 119 | ; 21 | 114 |
8 | 12-46 | 9-00 | 0''50 | l-oo | 10-50 |
|
|
|
|
| 12’35 | 1-88 | 240 | 0-94 | 23 | 115 |
13 | 7-41 | 6''50 | 0*50 | 3-oo | 10-00 | 4-oo | — | 2-40 | 0*80 | 1*05 | 11’85 | 1-22 | _ | 0-30 | 21 | 116 |
19 | 26-95 | 650 | 0*75 | 2-75 | 10-oo |
|
|
|
|
| 11*85 | 1*05 | _ | 0-42 | 21 | 117 |
9 | 773 | 6-07 | 0-87 | 2-17 | 9-n | 1 |
|
|
| ! | 10-96 | 0-81 | — | 050 | 19 | 118 |
18 | 12-60 | /*3 3 | 0''9ö | 3-42 | 11-70 |
|
|
|
|
| 13-28 | 0-78 |
| 0-60 | 19 | I 119 |
20 | 9-42 | ö''45 | 065 | 4-00 | lO-oo |
|
|
|
|
| 11-58 | 0*90 | _ | 0-44 | 19 | 120 |
11 | 7-60 | 6-00 | ‘)2-80 | >)3-80 | 12-60 |
|
|
|
|
| 14-18 | 2) 1*27 | — | *) 0-42 | 20 | 121 |
12 | 7-54 | 5-00 | 4-60 | 9-60 | 2-50 | 0-17 | 1-60 | 0-53 | 1-05 | 11-18 | 1-62 | — | 0*50 | 23 | 122 | |
15 | 1378 | 9-00 | 1-20 | 2-50 | 12-70 |
|
|
|
|
| 14-28 | 1-46 | — | 0-44 | 20 | 123 |
9 | 7-34 | 8-50 | 0-67 | 2-20 | 11-37 |
|
|
|
|
| 12*95 | 1-68 |
| 0-65 | 20 | 124 |
12 | 6''79 | 6-oo | 4- | 10 | 10-30 ■ |
|
|
|
|
| 11-88 | 0*80 | — | 0-56 | 22 | 125 |
13 | 9-27 | 6-50 | 100 | 400 | 11-50 | 1 > - |
|
|
|
| j 13-05 | 0-65 |
| 0-45 | 25 | 126 |
12 | 7-14 | 5-00 | 1-60 | 3-oo | 9-60 | p50 | - | 1"50 | 0*50: | 105 ! | | | 11-16 | 0-83 | — | 0-85 | 15 | 127 |
20 | 6''73 | 4-82 | 1-25 | 325 | 9-32 | 4-83 | 1-67 | 3-90 | 1-30 i | 1-05 | 11-67 | 1-49 |
| 102 | 19 | 128 |
12 | 650 | 6-60 | 0-40 | 2-70 | 9-70 | 400 |
| 2-40 | 0*80 | 1*05 | 11*55 | 0-67 | _ | 0-44 | 20 | 129 |
18 | 7-32 | 4-70 | 072 | 3-50 | 8-92 | 7-oo | - | 4-20 | 1-40 : | 105 . | 11-37 | 2-13 | 0-57 | 0-24 | 16 | 130 |
34 | 7-67 | 3-50 | fri | >0 | 9 50 | 4-33 | — | 2-60 | 0-87 | l-oo | 11.37 | 2-16 | 1-44 | 0*65 | 24 | 131 |
21 | 9-27 | 7-oo | I | 3-00 | 10-ooj | lo |
|
|
|
| 11-70 | 6-07 | 1''59 | 0-93 | 19 | 132 |
41 | 25-68 | 5-30 | O30i | 3-70 | 9-301 | >3-50 | — | 2-10 | 0*70 | 1-00 | ll-oo | 3-95 | 1-28 | 0-17 | 21 | 133 |
och 054.
108
Tai. 1 (forts.). Befolkningsinkomst- och skatte -
| 1 1 | 2 | 8 | 4 | 5 1 | 6 1 | 7 | 8 | 9 | 10 | H | | 12 ! | 13 |
| ! K o m m u n. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk- j 1906-1915 i % | Ärligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per 1 Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
134 | Villande h:d. Näsum...... | 2 283 | — 8-3 | ] — 11 | 31-4 i | 52''3 | 16-3 | | 238 260 | : 108 | 609 | 59-6 | 13-7 | 26-7 |
135 | Trolle-Lj ungby . . | 1568 | — 1-4 | — 1-5 | 32-4 [ | 54’5 | 13-1 | 229 464 | 145 | 839 | 56-6 | 4*5 1 | 38-9 |
136 | Albo h:d. Rörom...... | 794 | 0-3 | 0-2 | 27-7 | 54-5 | 17-8 | 50110 | 62 | 364 | 73-6 | 5*1 | 21-3 |
1 ''137 | Malmöhus lHn. Frosta h:d. | 753 | — 6''4 | — l-o | 27-0 | 56-3 | 16-7 | 49 892 | 66 | 520 | 85''2 | 3*8 | 11*5 |
138 | Herrestads h:d. Stora Herrestad . . | 1083 |
| — 1-1 | 38*1 | 53-3 | 8-6 | 174 182 | 159 | 885 | 641 | 1-2 | 347 |
i 1-39 | Hallands Un. Höks h:d. Hishult1)..... | 2 050 | 6*4 | — 0-1 | 30-4 | 5o’4 | 16-2 | 86 908 | • 49 | 314 | 72-7 | 3''9 | 23*4 |
140 | Tönnersjö h:d. | 1 872 | — 0''9 | — 2-9 | 35-8 | 510 | 13*2 | 68 491 | 78 | 435 | 78-4 | 2-3 | 19-3 |
141 | Årstads h:d. Abild....... | 578 | 1 | —13-3 | -1-9 | 32-5 | 52-2 | 15-8 | 77 305 | i 136 | 984 | 75-5 | 2-1 | 22-4 |
1142 | Krogsered..... | 646 | 1-4 | — 2*1 | 33-5 | 48-8 | 17-7 | 36853 | 55 | : 314 | 75*9 | | '' 4-3 | 19-8 |
i 143 | Faurås h:d. Gällared...... | 874 | ! 3-6 | 0-3 | 35’2 | 49-0 | 15-8 | 42 094 | 48 | i 350 | 74-6 | 1-4 | ; 24-o |
144 | Gunnarp..... | 1342 | 7-1 | — 1-5 | 39-7 | 48-4 | 11-9 | 135 228 | 102 | ! 476 | 391 | 100 | | 50''9 |
1145 | Vinberg...... | 1667 | — 0-8 | — 0-9 | 30-7 | 55''3 | 140 | 195 265 | 117 | | 805 | 71-2 | 3-8 | 25-0 |
146 | Stafsinge..... | 2 75C | 7-4 | — 11 | 35-8 | 51''8 | 12-4 | 255 800 | 1 94 | 508 | 70-2 | 39 | 25-9 |
147 | Källsjö...... | 382 | — 45 | — 2-2 | 34-8 | 49-5 | 15-7 | 16 831 | 43 | 231 | 75-3 | 26 | 22-1 |
1148 | Ullared...... | 685 | 51 | — 0-7 | 300 | 55''1 | 14-9 | 59 680! 90 | 451 | 530 | 7-8 | 39-2 | |
1148 | Svartrå...... | 41S | — 12-6 | -2-0 | 28-0 | 53-4 | 18-6 | 41152! 96 | 1 679 | 74-7 | 20 | 23-3 |
*) Inom den del av kommunen, som tillhör Norra Åsbo härad av Kristianstads län, utgjorde vägskatten
109
förhållandena m. m. inom de mest skattetyugda kommunerna.
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— | Kost-nad för | 1 Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt och arbete. Kr. | Samma Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19.... | |||||||||
1915 per Kr. | Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jord! fasti In na-tura. | ruks- ghet. Kon- tant. Kr. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | |||||
46 | 13''72 | 5-50 | 0*40 | 510 | 11*00 | 1 , |
|
|
|
| 1 12-93 | 2*38 | 0-24 | 0-24 | 20 | 134 |
68 | 11-56 | 4-80 | 3- | ro | 8‘50 | / 4 00 | 0-07 | 2-80 | 0-93 | l-oo | \ 10-43 | 4-31 | 0-13 | 0-13 | 20 | 135 |
18 | 7-02 | 3-87 | 2-13 | 4-34 | 1034 | 4-17 | — | 2-50 | 0-83 | l-oo | 12-17 | 4-28 | 8-83 | 0-52 | 22 | 136 |
30 | 677 | 4-50 | 1-86 | 3-64 | lO-oo | 5-00 | — | 3-00 | l-oo | 0-95 | 11-95 | 3-48 | 0*87 | 0-20 | 19 | 137 |
34 | 11-30 | 4-50 | 3- | Jo | 775 | 7-00 |
| 4-20 | 1-40 | 0-95 | 10-10 | 2-57 | 1-35 | 037 | 22 | 138 |
22 | 6-99 | 4-00* | 2-00 | 4-00 | 1O-00 | 1)1*67 | — | ‘)l-00 | *) 0"33 | l-oo | 11-83 | 3-06 | 0-33 | 0-15 | 24 | 139 |
23 | 9-73 | 9''50 | 2-40 | 4-00 | 15-90 | 7-83 | — | 4-70 | 1-57 | l-oo | 18-47 | 4-60 | 0-76 | 0-14 | 22 | 140 |
26 | 544 | 3-59 | 4-10 | 2-26 | 995 | 1 |
|
|
| l-oo | i 11-62 | 4-08 |
|
| 1 15 | 141 |
10 | 6"50 | 5-10 | O, | 45 | 8-55 | >2-00 | 0-83 | 1-70 | 0-57 | \ 1012 | 600 | 0-44 | 0-42 | 22 | 142 | |
20 | 8-93 | 11-00 | 1-78 | 497 | 17-75 |
|
|
|
|
| 19-48 | 5-71 | 0-78 | 0-81 | 19 | 143 |
19 | 6-47 | 6-40 | 1-29 | 2-oo | 9-69 |
| ■ |
|
|
| 11-42 | 527 | 0-80 | 0-30 | 19 | 144 |
29 | 8-36 | 4-60 | 2-10 | 3-30 | 10-oo |
|
|
|
|
| 11-73 | 415 | 0-83 | — | 21 | 145 |
15 | 6-02 | 4-63 | 1-38 | 2-79 | 8-80 | >2-83 | 0-83 | 2-201 | 0-73 | 1-00 | 10-58 | 2-72 | 1-60 | — | 21 | 146 |
11 | 5-12 | 3-50 | 1-20 | 4-40 | 9-10 |
|
|
|
|
| 10-88 | 7-70 | — |
| 21 | 147 |
16 | 5-57 | 7-62 | 1-40 | 2-60 | 11-62 |
|
|
|
|
| 18-35 | 6*74 |
| - | 21 | 148 |
30 | 5-78 | 4-86 | 1-69 | 4-72 | 11-27 |
|
|
|
|
| 13-00 | 5-66 |
|
| 21 | 149 |
resp. 4''33, och 0-87 kr.
no
Tab. 1 (forts.). Befolkningsinkomst- och skutte -
• | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 |
; | K o in in u n. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
150 | Himle h:d. | 1093 | — 10o | — 1*5 | 32 l | 50-G | 17-3 | 85195 | 79 | 484 | 81-o | 4''8 | 14*2 |
151 | Valinge....... | 793 | — 9-0 | — 1-6 | 28-7 | 540 | 17''3 | 77 010 | 96 | 685 | S2''5 | 0''G | 16-9 |
152 | Stamnared..... | 366 | — 6-2 | — 0-4 | 30-o | 531 | 16-9 | 22 530 | 62 | 334 | 86’ 5 | 2''1 | 11''4 |
153 | Skälunge..... | 753 | — 4l | — 0-9 | 27-7 | 540 | 18-3 | 56 074 | 75 | 421 | 71-4 | 65 | 221 |
154 | Nösslinge..... | 319 | — 16 7 | -2-8 | 29-5 | 50-3 | 202 | 13 411 | 42 | 321 | 88-3 | 1''8 | 9-4 |
155 | Tvåäker...... | 2 787 | 43 | -0-6 | 32''l | 53-3 | 14-6 | 352 447 | 128 | 752 | 623 | 7-1 | 30''G |
156 | Spanuarp ..... | 822 | 7-6 | — 1-2 | 31''5 | 54-5 | 14-0 | 88 718 | 106 | 684 | 707 | 4-1 | 25''2 |
157 | Hunnestad .... | 637 | — 60 | — 0-6 | 33-9 | 48-6 | 17-ä | 72 008 | no | 705 | 76 1 | 2''8 | 211 |
158 | Lindberg ..... | 1674 | — 6-4 | — 0-7 | 31-7 | 52-6 | 157 | 208 674 | 127 | 817 | 60'' 5 | 5''4 | 341 |
159 | Vi ske h:d. | 1667 | — 7-0 | — 0-7 | 29-7 | 52-8 | 175 | 186 496 | in | 829 | 621 | 4-0 | 33''9 |
160 | Ås........ | 1216 | 2''6 | — 0-5 | 33-7 | 49-3 | 17-0 | 127 045 | 106 | 559 | 68-4 | 4*1 | 27-5 |
161 | Såll storp..... | 390 | -10-3 | — 0-8 | 28-2 | 50-5 | 21-3 | 34 177 | 87 | 659 | 87''G | 09 | 11-6 |
162 | Fjäre h:d. Ölmevalla..... | 1109 | — 8-9 | — 1-8 | 341 | 50-G | 15-3 | 88 390 | 79 | 467 | 62-3 | 31 | 34 g |
163 | Frillesås..... | 1028 | — 5-3 | — 1-7 | 34-9 | 49-3 | 15-8 | 65 608 | 63 | 391 | 77-0 | 31 | 19-9 |
164 | Förlauda ..... | 835 | — 6-6 | — 0-6 | 31-8 | 49-6 | 19-1 | 32 066 | 38 | 231 | 85-4 | 10 | 13-6 |
165 | Göte!», o. Boll. lön. Västra Hisings h:d. | 1661 | — 2*1 | 05 | 25-7 | 58-9 | 15-4 | 237 381 | 147 | 1310 | 76*8 | 2*5 | 20''7 |
166 | Björlanda..... | 949 | — 7*5 | -0-5 | 24-1 | 61-7 | 14-2 | 135 546 | 142 | 1565 | 89-3 | 3-5 | 7-2 |
167 | Östra Hisings h:d. | 700 | 8-2 | — 1-8 | 33-9 | 55''1 | ilo | 88 786 | 131 | 775 | 74-8 | 3-2 | 22o |
168 | Inlands Nordre h:d. | 2 013 | - 9-7 | — 0-5 | 31-7 | 54-2 | 141 | 139188 | 69 | 414 | 71''0 | 5-4 | 23-6 |
169 | Jörlanda..... | 1539 | — Öl | — 1-9 | 31-3 | 52-2 | 16-5 | 121 932 | 78 | 494 | 590 | 5*4 | 35-G |
170 | Spekeröd ..... | 1178 | — 9-3 | — 1-7 | 34-3 | 49-3 | 16-4 | 72 448 | 60 | 371 | 67-8 | 5-4 | 26-8 |
171 | Ucklum...... | 1284 | — 3*5 | — 1 1 | 30-9 | 50-9 | 18-2 | 87 657 | 68 | 441 | 60-3 | 3-4 | 36-3 |
172 | Ödsmål...... | 1555 | — 7-5 | — 1-7 | 31-8 | 52-9 | 15-3 | 106 877 | 68 | 377 | 62-7 | ry. — | 29 g |
173 | Norum...... | 1477 | 6-6 | — 00 | 30-5 | 52-5 | 170 | 201 614 | 135 | 857 | 308 | 19-2 | 50-0 |
'') Inom en del av kommunen 1-90.
in
förhållandena in. in. inom de mest skattetynyda kommunerna,
14 | 15 | | 16 j | 17 | 18 | | 19 | 20 | | 21 | | 22 1 | 23 |, | 24 || | 25 | 26 : | 27 | | 28 || | 29 |
|
Ärlig kostnad för | Kost-nad för | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands- | |
| ! (Jtskylder till präster-} | Nya präst- löne- |
| ||||||||
skol- väsen'' | det och | och arbete. • |
|
| lDKomsi av: |
| 100 kr. | Summa | bar inkomst | av: i | lagen träder |
| ||||
det | 1915 per | Till den |
|
|
|
|
| An- | Kapi-! | bar in- | 19, 23 | Jord- bruks- fastig- het. | '' |
| (har |
|
1913— | 100 kr. | borger- liga | Till kyr- kan. | Till sko- lan. | Smil- | jordbruks- fastighet. | lian fas- | tal | och | kemist | och 24. | Annan fastig- het. | Kapi-j | trätt) |
| ||
skol- barn. | bar in-komst. | kom- munen. | ma. | In na-tura. | Kon- tant. | tig- het. | ar- bete. | och arbete. |
| år 19.... | ’ | |||||
Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
|
15 | 13-96 | 13’50 | 2-50 | 2*25 | 18-25: |
|
|
|
|
| 20-19 | 4’45 | 0-66 | 0-20 | 18 | 150 |
12 | 6*58 | 6-00 | 3-00 | 9-00 |
|
|
|
|
| 10-94 | 3-28 | 056 | 0-34 i | 19 | 151 | |
18 | 8-10 | 3-83 | 2-02 | 5-36 | 11-21 |
|
|
|
|
| 13-15 | 2-61 | 0-15 | 0-34 | 19 | 152 |
28 | 5-63 | 5''50 | 1-60 | 4-20 | 11-30 |
|
|
|
|
| 1324 | 392 | 0-20 | 0T9 | 19 | 153 |
17 | 6-79 | 5’00 | 3-70 | 4-50 | 13-20 | >3-03 | 1-67 | 2-82 | 0-94 | 1-00 | 1514 | 521 | 017 | 0‘76 | 19 | 154 |
25 | 10-49 | 4-80 | 4- | 65 | 9’45 |
|
|
| 11-39 | 3-08 | 3''68 | Ö-30 | 22 | 156 | ||
25 | 7-50 | 4-25 | 3-85 | 8-io |
|
|
|
|
| 1004 | 2-81 | 2-89 | 0-46 | 22 | 156 | |
36 | 5-93 | 5-08 | 0-76 | 4-04 | 9-88 |
|
|
|
|
| 11-82 | 3-40 | — | — | 20 | 157 |
22 | 8-98 | 5-44 | 1-51 | 1-48 | 8-43 |
|
|
|
|
| 10-37 | 292 | — | 0-77 | 25 | 158 |
17 | 8-07 | 530 | 0-60 | 2-58 | 8"48 | |
|
|
|
| 11118 | 3-28 | 1-60 | 0-25 | 22 | 159 | |
21 | 7-96 | 6-00 | T13 | 3-20 | 10-33 | 817 | 0-33 | 5-10 | 1-70 | l-oo | 13-03 | 3*55 | — | 0-25 | 22 | 160 |
28 | 6*17 | 2-u | — | 5-26 | 7-37 | 1 |
|
|
|
| | 1007 | 3-29 | — | 0*24 | 22 | 161 |
31 | 9''6ö | 5-oo | 202 | 3-85 | 1087 | 1 |
|
|
|
| f 12 77 | 328 | 014 | 014 | 21 | 162 |
14 | 6-92 | 5-16 | 1-51 | 1-98 | 8-65 | U-50 | — | 2-70 | 0*90 | 1-00 | ] 10-55 | 419 | T09 | — | 21 | 163 |
11 | 610 | 5-00 | 100 | 4-00 | 10-oo | ( |
|
|
|
| 1 11-90 | 4-87 | 059 | 0-35 | 23 | 164 |
45 | 8-17 | 4-70 | 0-67 | 3-40 | 8-77 | J-7 17 |
| 4-30 | 1-43 | ! 0*80 | 1 1100 | 1''75 | 0‘31 | 0-31 | 19 | 165 |
48 | 5*77 | 3-00 | 2-601)4-00 | 9-60 |
| \ 11-83 | 1-70 | 0-29 | 0-46 | 19 | 166 | |||||
16 | 10-77 | 8*50 | 1-00 | 1-60 | 11-10 | 6-33 | — | 3-80 | 1-27 | 0-80 | 1317 | 1-20 | 1-30 | 0-27 | I 23 | 167 |
18 | 9-92 | 8-70 | 0-70 | 2-40 | 11-80 |
|
|
|
| | | 13-70 | 228 | 112 | 0-61 | 26 | 168 |
20 | 717 | 6-00 | 0-86 | 3-14 | lO-oo |
|
|
|
|
| 11-90 | 2-46 | 1-16 | 0-60 | 26 | 169 |
14 | 1107 | 8-00 | 200 | 3oo | 13-00 |
| 017 | 3-30 | 1-10 | 0-80 | 14-90 | 2-39 | 0''61 | 0-69 | 19 | 170 |
14 | 628 | 5''70 | 2-60 | 2-oo | 10-20 | /5"33 | 12-10 | 214 | 061 | 102 | 19 | 171 | ||||
10 | 9-09 | 7-20 | 5-50 | 12-70 |
|
|
|
|
| 14-60 | 1-95 | 309 | 0-45 | 19 | 172 | |
34 | 15-64 | 4-00 | 2-80 | 3-50 | 10-30 |
|
|
|
|
| 12-20 | 1-98 | 0-91 | 0''58 | 19 | 173 |
112
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 1 2 | I » | 1 4 | 1 6 | ! 6 | I 7 | 1 K | 9 | i 10 | 11 | ! 12 | i 18 |
| Kommun. | Folk- ökning eller Folk- j -minsk-mängdning (-) den 1906— | Årligt 1913-1915 i % | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. • | Beskattningsbara | |||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst arbete. | ||||
174 | Inlands Fräkne li:d. Förställa..... | 22181 —11-9 | —1''8 | 28-8 | 53-9 | j 17-3 | 208 420 | 95 | 468 | 74’0 | 4*4 | ''21-0 | |
1 75 | Grinneröd..... | 692 | — 140 | — 4-7 | 32-2 | 53-8 | >140 | 64 962 | 93 | 542 | 38-n | 8-5 | 52-6 |
! 176 | Orust s östra h:d. Mvcklebv..... | 1 995 | — 7-8 | — 1-4 | 30-9 | 52-6 | 16‘5 | 152 920 | 75 | 427 | 60-4 | 4-1 | 35‘5 |
177 | Torp....... | 1683 | — 12-3 | — 1''9 | 29-2 | 561 | 14-7 | 73 464 | 43 | 304 | 49-2 | 4-7 | 461 |
178 | Långelanda .... | 1407 | — 15-7 | — 1-6 | 31-8 | 52-8 | 159 | 132 966 | 92 | 526 | 46T, | 6-4 | 470 |
179 | Ståla ....... | 1 382 | — 11 2 | — 1*5 | 27-9 | 530 | 19 1 | 96 470 | 68 | 512 | 561 | 2*3 | 41-6 |
180 | Orusts västra h:d. Röra....... | 1671 | - 2-4 | -0-3 | 31-8 | 53-6 | 14-6 | 110165 | 65 | 391 | 61-9 | 7*4 | 30-7 |
181 | Morlanda'').... | 3 691 | 3-7 | — 0-« | 30-9 | 55-4 | 13-7 | 328 625 | 89 | 578 | 30-7 | 9-8 | 59-5 |
il 82 | Tjärns h:d. | 5 542 | - 17 | — 1-2 | 32-7 | 55-6 | 11-8 | 423 651 | 76 | 495 | 39-8 | 9-o | 51-2 |
188 | hane h:d. Lane-Rvr..... | 1446 | — 9-2 | -0-3 | 29-fi | 51-8 | 18-6 | 73 021 | 51 | 266 | 90‘2 | 61 | 3-7 |
184 | Bäve....... | 1423 | 11 | — 0-7 | 32-8 | 52-3 | 14-9 | 163 625 | 112 | 625 | 46-8 | 6*7 | 47-0 |
185 | Skredsvik..... | 1628 | - 8-4 | — 0-9 | 27-7 | 551 | 17-2 | 116 167 | 72 | 453 | 78-8 | 1-8 | 20-4 |
|186 | Herrestad..... | 1 548 | — 118 | -2-0 | 31-6 | 53-5 | 14-9 | 119 765 | 77 | 411 | 74-2 | 1-9 | 23-9 |
,187 | Högås....... | 467 | - 8-4 | — 0-7 | 280 | 55’4 | 160 | 35 391 | 75 | 490 | 70-6 | 2-9 | 26-5 |
! 188 | Bokenäs...... | 1 251 | — 11 2 | — IG | 31 7 | 54-2 | 14 l | % 105 | 76 | 430 | 52-2 | 9-8 | 38-0 |
189 | Tunge h:d. | 2 403 | — 4-8 | — 1*3 | 34-2 | 49-6 | 16-2 | 177 730 | 73 | 371 | 70.i | 20 | 27-5 |
190 | Stångenas h:d. Bro........ | 2834 | 2-3 | — 1-4 | 351 | 53-8 | 111 | 232 331 | 80 | 394 | 46-1 | 5-8 | 48-1 |
191 | Brastad...... | 3 354 | 273 | — it | 39-8 | 520 | 8-2 | 388318 | 114 | 514 | 30-5 | 9-7 | 59-8 |
192 | Lyse....... | 4 644 | 12-2 | — 1-2 | 40"0 | 51-8 | 8-2 | 541 460 | 116 | 512 | 17-3 | 12-9 | 69-8 |
198 | Sörbygdens h:d. | 1996 | --121 | — 2-5 | 30-9 | 53-6 | 15-6 | 105 907 | 53 | 330 | 73-1 | 4-1 | 22-8 |
194 | Sanne....... | 746 | — 17-7 | — 1-3 | 33-8 | 511 | 151 | 33 922 | 44 | 241 | 81-3 | 2-7 | 160 |
195 | Hede....... | 1124 | - 0-4 | — 0-6 | 36-8 | 48-7 | 145 | 61909 | 56 | 256 | 78-0 | 1-6 | 20-4 |
*) En mindre del av Morlanda bildar eget väghållningsdistrikt, Flat!) distrikt, inom vilket vägskatten
förhållandena in. in. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 | 15 | 1 1C | 17 | 18 | 19 | i 20 | 21 | 22 | 23 | i 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— | Kost-nad för | Kommunalskatt, 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt | Summa | Utskyldcr till präster-skapet 1896/97 per | Nya präst- lönc- iagen träder |
| ||||||||
1915 per | Till den | Till kyr- | Till sko- | 8um- | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- | Kapi- tal och | bar in-komst | 19, 23 | Jord- bruks- | Annan fastig- | Kapi-tal och | (har |
| ||
skol- | bar in- | kom- | ma. |
|
| tig- | ar- | och |
| fastig- |
|
| ||||
barn. | komst. | munen. | kan. | lan. | tura. | tant. | het. | bete. | arbete. |
| het. | hot. | arbete. | 19 . |
| |
Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
|
12 | 525 | 6-40 | 2*80 | 9-20 | |l-oo |
| 3-10 | 103 |
| 1 11-03 | 1-90 | 0*55 | 055 | 24 | 174 | |
13 | 7''64 | 5-oo | 3-00 | 2-00 | lO-oo | 4-17 | 0-80 | | 11-83 | 1-96 | 0-43 | 0-48 | 24 | 175 | |||
10 | 5-89 | 5oo | 3-20 | 8-20 |
|
|
|
|
| | 10-33 | 2-04 | 0''65 | 0-65 | 23 | 176 | |
14 | 12-31 | 7-20 | 2-50 | 4*50 | 14-20 | j 7 3-83 |
| 4-00 |
|
| ) 16-3.3 | 1-89 | 0-65 | 0-68 | 23 | 177 |
17 | 816 | 5-80 | 100 | 3-00 | 9-80 | 3-33 | 1-83 | 0-80 | 11-93 | 2-11 | 065 | 0-66 | 23 | 178 | ||
13 | 9-88 | 6-40 | 1*60 | 1-00 | 9oo | 1 |
|
|
|
| 11113 | 1-99 | 0-48 | 049 | 22 | 179 |
11 | 8-03 | 8-00 | 3-20 | 11-20 | t | ■ l)3''33 | 4''rtO |
| 0-80 | 1 18-33 | 202 | 0-48 | 1 47 | 22 | 180 | |
13 | 8-08 | 6-50 | 0-82 | 2-00 | 9-32 | >'')3-38 | >)l-33 | \ 11 45 | T80 | 0-27 | 1-47 | 34 | 181; | |||
13 | 7-09 | 650 | 2)0-76 | *)3-00 | 10-25 | 2l>7 | 3*67 | 3*80 | 1-27 | 080 | 12-32 | 1-95 | 0*80 | 0-34 | 20 | ! 182 |
20 | 1315 | 10-90 | 6-70 | 1-40 | 19-00 |
|
|
|
|
| 20-80 | 215 | 3*87 | 0-80 | 22 | 188 |
17 | 7-93 | 7-20 | — | 3-80 | ll-oo |
|
|
|
|
| 12-80 | 1-80 | 1''05 | 0-80 | 22 | 184- |
18 | 8-52 | 5-50 | 1-40 | 4-00 | 1090 |
|
| 3-00 |
| 0*80 | 12-70 | 2-07 | 0-88 | 0-88 | 25 | 185: |
15 | 7-37 | 6-50 | 5- | 40 | 11-90 | 3''50 | 1*50 | l-oo | 18-70 | 2-52 | 087 | 088 | 25 | 186 | ||
17 | 7-48 | 6-25 | 4-65 | 10-90 |
|
|
|
|
| 12-70 | 2-61 | 0-88 | 0-88 | 25 | 187 i | |
14 | 6-73 | 5-00 | 310 | 1-60 | 9-70 |
|
|
|
|
| 11-50 | 2-00 | 0-08 | 0i0 | 18 | 188 |
28 | 7-G8 | 570 | 6* | DO | 11-70 | 3-33 | — | 2-00 | 0-67 | 0-80 | 1317 | 1*78 | 1''52 | 0-22 | 21 | | 189'' |
10 | 7-90 | 7-00 | 100 | 300 | ll-oo | I |
|
|
|
| j 13-00 | 1-52 | 0-30 | 0*30 | 18 | 19(1 |
12 | 4-84 | 6-10 | 3*50 | 9-60 | }6oo | — | 3-60 | T20 | 0-80 | { 11-60 | 1-54 | 030 | 0-30 | 18 | 191; | |
19 | 8-45 | 3-00 | 2-20 | 3-20 | 8-40 | 1 |
|
|
| , i | | 10 40 | 1-71 | .0*30 | 0-30 | 18 | 192; |
13 | 14-52 | 10-00 | 1-70 | 2-50 | 14-20 | 1 |
|
|
|
| [15-78 | 300 | 7-89 | 070 | 17 | 193, |
14 | 1109 | 6-00 | 2-50 | 5-00 | 18-50 | V2-07 | l-oo | 2-20 | 0-73 | 0-80 | { 15-03 | 3-39 | 3oi | 070 | 17 | 194: |
8 | 8-80 | 6-oo | 2-50 | 2-50 | ll-oo | 1 |
|
|
| | 12-53 | 3-17 | 7-13 | 070 | 17 | 195; |
utgjorde resp. 1-50, 1M7, l-60 och 0''53 kr. — -) Avsor Rönnängs kapellera.; eljest resp. 0''60 och Ilo.
17—163407
114
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och. skatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | « | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| Kom in u n. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Ber invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- brnks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
196 | Sotenäs h:d. Askum...... | 2 990 | — 24*9 | — 0-7 | 38''7 | 51-2 | 10-1 | 334 134 | in | 506 | 26-8 | 7-6 | 656 |
197 | Bärfendal..... | 542 | — 23 | 04 | 24-2 | 57 l | 18-7 | 30 600 | 58 | 426 | 72-7 | 31 | 23-9 |
198 | Vette h:d. Tjärn!)...... | 2 256 | — 3''5 | —1*5 | 334 | 547 | 11-9 | 152 332 | 68 | 327 | 37-1 | 6’6 | 56-3 |
199 | Näsinge...... | 1433 | 16-5 | — 1-6 | 40-9 | 499 | 9-2 | 156 486 | 107 | 471 | 38-8 | 4-2 | 57-0 |
200 | Kville h:d. Kville...... | 5 361 | — 7-2 | — 0-9 | 32-2 | 52-6 | 15''2 | 470 836 | 86 | 437 | 47''6 | 8-1 | 44-3 |
201 | Svennebv..... | 1470 | — 1-9 | 03 | 338 | 546 | 11-6 | 134 284 | 90 | 397 | 381 | 6-9 | 550 |
202 | Bottna...... | 643 | 8-1 | — 1-6 | 33-7 | 52-7 | 136 | 47 360 | 74 | 425 | 60-3 | 2-8 | 36-9 |
!20S | Tanunis h:d. Tanum...... | 6 719 | — 4-5 | — 0-7 | 32-4 | 532 | 14-4 | 671108 | 99 | 642 | 320 | 11-2 | 56-8 |
''204 | Lur........ | 2 012 | - o-l | — 11 | 36-6 | 50-5 | 12-9 | 104 741 | 52 | 275 | 60’ 5 | 6-8 | 32-7 |
205 | Bullar ens h:d. Naverstad..... | 2 634 | — 10-0 | — 1-4 | 31-2 | 51-3 | 17-5 | 192 635 | 73 | 425 | 649 | 1-9 | 33-2 |
206 | Mo........ | 882 | — 7-5 | o-o | 31-2 | 50-7 | 18 1 | 48 440 | 55 | 273 | 80-5 | 2-7 | 16-8 |
1 207 | Älvsborgs län. Vane h:d. Norra Björke . . . | 743 | — 11-8 | 03 | 23-8 | 56-5 | 19-7 | 42065 | 57 | 412 | 76-9 | 19 | 21 2 |
208 | Väne-Asaka .... | 1875 | — 5*4 | Öl | 301 | 548 | 15 1 | 129 220 | 68 | 485 | 70-8 | 30 | 26-2 |
209 | Gärdhem..... | 3 579 | 41-2 | 0-0 | 36-3 | 54-4 | 9-3 | 542 600 | 156 | 950 | 23-8 | 4-0 | 72-2 |
210 | Väne-Rvr..... | 595 | - 6-4 | — 2-0 | 30-2 | 50-9 | 18-9 | 58 777 | 95 | 570 | 59-2 | 3-2 | 37-fi |
211 | Flundre h:d. Asbräcka..... | 258 | — 19-9 | — Öl | 26-2 | 61-9 | 11-9 | 24:104 | 93 | 864 | 83-1 | 3-9 | 130 |
) I Gräbbestad 3''30.
förhållandena in. ni. inom de med skattetynyda kommunerna.
14 | 15 | 1(5 | 17 | 18 | 19 | | 20 | 21 | 22 | 23 j | 24 | 25 | 2(5 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad | Kost-nad för | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per 100 kr. beskattningsbar | Lands- tings- skatt |
| Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya präst- |
| ||||||||
för skol- väsen- | viisen -det och | bar inkomst av kapital | 1915 per | Summa | 100 kr. beskattnings-bar inkomst av. | löne- lagen träder |
| |||||||||
det 1913-1915 per | 1916 per | Till den | Till kyr- | Till sko- | Sum- | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- | Kapi- tal och | bär in-komst | 19, 23 | Jord- bruks- | Annan fastig- | Kapi-tal och | (har |
| |
skol- | korn- | iua. | In na- | Kon- | tig- | ar- |
| fastig- | är |
| ||||||
barn. | komst. | munen. | kan. | lan. | tura. | tant. | het. | bete. | arbete. |
| het. | bet. | arbete. | 19 ... |
| |
Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
|
23 19 | 6'' 17 | 5-(jo | 1-00 1-50 | 1 4-oo 10uo | K50 | — | 210 | 0-70 | 0*80 | 1 11-50 1 18-50 | 2*26 2*69 | 0-63 2-95 | 0-40 0-40 | 17 17 | 196 197 | |
14 12 | 1117 9-41 | 8-50 6-80 | 1-25 | 2-50 12-25 1 1-951 o-sor0'' | 1-157 | 3-20 | 1*07 | 0-80 | | 14-12 | 1-32 1-41 | 0-47 0-34 | 0-29 017 | 22- 19 | 198 199 | ||
17 | 7-50 | 4*75 | 2''53 | 3-22 | 1050 | . |
|
|
|
| I 12-53 | 235 | 0-38 | 038 | 21 | 200 |
11 | 4-96 | 5-60 | 4-60 | 10-20 | >5oo | 117 | 3*70 | 1-23 | 0-80 | ] 1223 | 2-37 | 2-88 | 0-38 | 21 | 201 | |
13 | 6-84 | 6-98 | 1-7(5 | 1-6(5 | 1040 |
|
|
|
|
| [ 12-43 | 2-56 | 3-20 | 0-38 | 21 | 202, |
20 | 7-16 | 4-45 | 2-25 | ^4-SO | ll-oo | 083 | 4-20 | 1*40 |
| 1 13-20 | 2-36 | 0-38 | 0-26 | 34 | 203 | |
25 | 10-8(5 | 9-00 | 3-oo | 4-oo | 1000 | b7 | 0-80 | | 18-20 | 2-40 | 0-38 | 0-27 | 34 | 204 | |||
16 | 11-97 | 9-30 | l-oo | 2-80 | 1:4-10 | 1 |
| 4-00 | 1*33 |
| J 15-23 | 1-79 | 2-88 | 0-20 | 19 | 205 |
12 | 8*38 | 5-70 | 4- | 30 | 10-30 | poo | 1-07 | 0-8(1 | 1 1243 | 2-02 | 3-20 | ''0*20 | 19 | 200 | ||
10 | 6-86 | 7-oo | 3oo | l-oo | ll-oo | I |
|
|
|
| ( 12-76 | 1-40 | 436 |
| 18 | 207 |
16 | 7-08 | 9-30 | 0-90 | 1-80 | 12-00 | poo |
| 1-80 | 0-60 | 1-15 | | 13-75 | 1-81 | 6-45 | — | 18 | 208 |
25 | 4-72 | 5-50 | 396 | 9-46 |
| 11-21 | 1-65 | 2-11 | — | 18 | 209 | |||||
14 | 4-56 | 4-50 | 210 | 2-io | 8-70 | 1 |
| • |
|
| 1 10-45 | 2-78 | 2-72 | 0-95 | 19 | 210 |
28 | 6-88 | 4’50 | l 4-50 | 9-oo | 2-17 | 0-67 | 1-70 | 0*57 | 1-15 | 10-72 | 2-52 | 014 | 017 | 18 | 211 |
116
Tält. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 8 | 4 | 5 | C | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
r | Kommun. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
212 | Alu h:d. H blanda..... | 1077 | - 3-9 | — lo | 32-5 | 49-7 | 17-8 | 54 906 | '' 50 | 265 | 85-0 | 2-2 | 11-9 |
213 | Kullings h:d. | 465 | 04 | — 0-2 | 29-2 | 560 | 14-8 | 32 475 | 70 | 425 | 57-0 | 1-6 | 41-4 |
214 | Remmene..... | 355 | - 0''8 | — 10 | 28-4 | 560 | 15-6 | 21216 | 61 | 379 | 70-9 | 31 | 260 |
215 | Horla....... | 384 | - 9-4 | — 1-7 | 27-3 | 54-6 | 181 | 16 071 | 42 | 382 | 70-7 | 6-6 | 22-7 |
216 | Skogsbygden .... | 474 | 1-8 | — 0-6 | 29-6 | 51-4 | 190 | 14 519 | 30 | 246 | 97-9 | 0-3 | 1-8 |
217 | Lena....... | 958 | — 2-3 | 04 | 300 | 53-1 | 16-9 | 57 796 | 61 | 472 | 75-5 | 2-6 | 2P9 |
218 | Fullestad..... | 394 | 23-5 | 1-7 | 44-3 | 44-3 | 11 4 | 49 800 | 128 | 553 | 50-6 | 7-4 | 420 |
219 | L&ngared..... | 1749 | — 7-5 | — 0-7 | 290 | 55-2 | 15-8 | 83 864 | 47 | 351 | 68-4 | 4-3 | 27-3 |
220 | Ödenäs...... | 561 | — 11-4 | — 1-6 | 31-9 | 50-6 | 17-5 | 20 793 | 37 | 220 | &3-6 | 3-9 | 12-5 |
221 | Qäsene h:d. Hällestad..... | 331 | — 16-8 | — 2-0 | 27-3 | 532 | 19-6 | 21 441 | 67 | 437 | 73-9 | 0-9 | 252 |
222 | Källunga..... | 378 | 1''9 | -10 | 25''2 | 58-4 | 16-4 | 25 252 | 67 | 587 | 65-2 | 40 | 30-8 |
223 | Alboga ...... | 396 | — 4''1 | — 2-9 | 27-4 | 54-7 | 17-9 | 17 910 | 44 | 401 | 85-0 | 2-2 | 12-8 |
224 | Molla....... | 575 | — 3-7 | — | 24-5 | 54-2 | 21-3 | 29 599 | ,52 | 450 | 69-0 | 2-2 | 28-8 |
225 | N årnnga..... | 566 | — 6-6 | 0''4 | 28-4 | 52-6 | 19-0 | 17 828 | 32 | 260 | 69-4 | 0-8 | 29-8 |
226 | Ljnr . ...... | 437 | — 9-9 | — 0-2 | 24-4 | 56-9 | 18-7 | 17 897 | 41 | 310 | 77-5 | 3’5 | 19-0 |
227 | Ornunga..... | 491 | — 6-3 | — 0-9 | 23-7 | 57-9 | 18-4 | 16 278 | 33 | 370 | 95-4 | 0-9 | 3-7 |
228 | Kvinnestad .... | 336 | — 14-7 | — 1-8 | 21-8 | 57-8 | 20-4 | 11696 | 34 | 400 | 94-5 | — | 5-5 |
229 | Asklanda..... | 216 | — 11-5 | — 1*2 | 24-0 | 590 | 17-0 | 16 721 | 77 | 702 | 62-3 | 5*0 | 32-7 |
230 | Åt h:d. llåugedala..... | 883 | — 8''1 | — 0-2 | 24-2 | 56-4 | 19-4 | 52 478 | 59 | 562 | 55-3 | 3-2 | 41-5 |
231 | Äspered...... | 624 | — 11-7 | — 1-6 | 27-7 | 52-2 | 20-1 | 31907 | 49 | 291 | 65-8 | 3-6 | 30-6 |
232 | Varnnm...... | 354 | — 7-1 | 0-9 | 26-9 | 500 | 23-1 | 24 207 | 70 | 543 | 65-1 | 8-3 | 26-6 |
233 | Södra Ying .... | 1245 | — 10-5 | — 1-6 | 301 | 51-4 | 18-5 | 80 985 | 64 | 429 | 76-5 | 1-7 | 21-8 |
234 | Hörna...... | 393 | -15-3 | — 11 | 27-6 | 54-4 | 18-0 | 23 847 | 62 | 390 | 88-1 | 06 | 11-8 |
235 | Fänneslnnda .... | 328 | — 6-6 | — 0-5 | 310 | 51-5 | 17-5 | 20 800 | 66 | 430 | 60-1 | 5-4 | 34-5 |
236 | G rövare...... | 229 | — 13-9 | — 4-2 | 31-7 | 51-0 | 17-3 | 15 455 | 63 | 414 | 74-3 | 2-3 | 23-4 |
237 | Mnrnm...... | 458 | — 10-9 | — 1-1 | 32-8 | 50-5 | 16-7 | 24101 | 53 | 280 | 78-2 | 2-1 | 19-7 |
238 | Kärråkra..... | 265 | — 11-7 | — 2-0 | 21-8 | 60-7 | 17-5 | 15 718 | 58 | 721 | 91 5 | 0-7 | 7-8 |
117
förhållandena in. in. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 | | 16 | | 16 1 | 17 I | 18 | | 19 || | 20 1 | 21 | | 22 | | 28 II | 24 || | 25 | | 26 | | 27 | | 28 | | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913-1915per Kr. | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per 100 kr. beskattningsbar | | Lands-tings-skatt beskatt-nings och | Kr. i | Summa Kr. | Otskyldcr till präater-skapot 1896/97 per | Nya 19 ... | |||||||||
Till dom | Till kyr- kan. Kr. | Till Kr. | | Sum-1 Kr. |i | jordbruks- j | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi-tal | Jord- brnks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | |||||||
In na-| | Kon-| | |||||||||||||||
10 | 8-51 | 7-00 | 1-20 | 3-70 | 11-901 ■ | 1-83 | 1-17 | Iso | O-oo | 115 S | 13*65 | 4*65 | 3-29 | | : 1-10 | 18 | 212 |
27 | 7''43 | 450 | 0-30 | 5''50 | 10-30 |
|
|
|
|
| 12-08 | 379 | 0-29 | ! 0*29 | 19 | 213 |
12 | 7’58 | 5-80 | 1-50 | 2-90 | 10-20 |
|
|
|
|
| 11-98 | 3-93 | 032 | 0-32 | 19 | 214 |
15 | 12-03 | 12-00 | 316 | 2-10 | 17-20 |
|
|
|
|
| 1904 | 3-68 | 3-81 | 019 | 19 | 215 |
13 | 8-49 | 4-00 | 5-75 | 3-00 | 1276 |
|
|
|
|
| 14-58 | 5-18 | 3-34 | — | 18 | 216, |
14 | 8-42 | 5-50 | 1-20 | 3-30 | 10-oo | 2-67 | 0-50 | 1-90 | 0-63 | 1-15 | | 11-78 | 2-75 | 5-24 | 0-97 | 16 | 217'' |
17 | 687 | 4-00 | 2-00 | 4-oo | lO-oo |
|
|
|
|
| 1178 | 2-70 | 314 | 072 | 16 | 218; |
11 | 19-18 | 8-50 | 090 | 1-40 | 10-80 |
|
|
|
|
| 12-58 | 402 | 3-58 | 2-91 | 16 | 219 |
45 ■ | 11-58 | 2-00 | 9-30 1 | 11-30 |
|
|
|
|
| 13-08 | 2-40 | 0-32 | 0-30 | 18 | 220; | |
20 | 8-63 | 1-50 | 1-50 | 5-30 | 8-30 |
|
|
|
|
| 10 42 | 3-80 | 227 |
| 17 | 221 |
23 | 662 | 3-oo | 1-80 | 5-20 | 10-oo |
|
|
|
|
| 12-12 | 3-77 | 3-31 | — | 15 | 22‘2 |
14 | 6-99 | 6-00 | 3-20 | 2-00 | 11-20 |
|
|
|
|
| 13-32 | 3*72 | 13-60 | 0-60 | 18 | 223 |
13 | 1107 | 7-60 | T15 | 1-35 | 10-oo |
|
|
|
|
| 12-12 | 403 | 965 | 0-56 | 18 | 224 |
14 | 11-29 | 6-00 | 575 | 3-oo | 1475 | ''4-17 | 0*07 | 2-9o | 0-97 | I 1-15 | 16-87 | 4-13 | 18-57 | — | 18 | 225 |
17 | 9-81 | 8-oo | 5*75 | 3-00 | 16 75 |
|
|
|
|
| 18-87 | 4-47 | 10-44 | — | 18 | 226 |
38 | 18-88 | 10-50 | 875 | 540 | 24-65 |
|
|
|
|
| 26-77 | 4-23 | — | — | 18 | 227 |
40 | 16-30 | 6-00 | 490 | 5-40 | 16-30 |
|
|
|
|
| 18-42 | 4''39 | — | — | 18 | 228 |
79 | 13-52 | 550 | 380 | 5*40 | 14-70 |
|
|
|
|
| 1682 | 406 | 3-29 | — | 18 | 229 |
17 | 6-49 | 800 | 200 | 1-40 | 11-40 |
|
|
|
|
| 1375 | 8*74 | 1-39 | 0-37 | 16 | 230 |
17 | 1105 | 6-30 | 6- | 55 | 12-85 |
|
|
|
|
| 15-20 | 2-96 | 2-80 | 090 | 16 | 231 |
15 | 7-01 | 11-40 | 1-60 | 1-30 | 14-30 |
|
|
|
|
| 16-66 | 3-27 | 3-32 | 0-60 | 16 | 232 |
20 | 9-48 | 8-20 | — | 4-75 | 12-96 |
|
|
|
|
| 15-so | 2-72 | | 9-16 | 0-23 | 16 | 233 |
19 | 7-28 | 4-20 | 1-20 | 3-30 | 8-70 | >4-00 | 2-00 | 3-60 | 1-20 | j 1-15 | 11-06 | 2-44 | 0-74 | : 0-20 | 16 | 234 |
14 | 9-20 | 7-50 | 070 | 1-70 | 0*90 |
|
|
|
| | | 12-25 | 2-71 | 1-67 | t 0-25 | 16 | 236 |
14 | 8-22 | 8-00 | 0''70 | i 1-70 | 10-40 |
|
|
|
| '' | 12-75 | 3-09 | 3-13 | 1 0-26 | 16 | 236 |
11 | 8-03 | 5-00 | 440 | 9-40 |
|
|
|
|
| 1175 | 324 | 0-30 | 0-30 | 17 | 237 | |
36 | 6-76 | 2-00 | 5-60 | 3-80 | 11-40 |
|
|
|
|
| 18-75 | 3-87 |
| 2-04 | 21 | 238 |
Talj. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | | 5 | : G | I 7 | 8 | 9 | ! i» | n | : 12 | 13 |
i | Kommun. | | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-| ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
1 i | Un- der 15 år. | |15— | i lÖver 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. | Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | [Annan | ! In-komst | ||||
i ■239 | | Marks li:d. Seglora...... | 2166 | — 5’2 | — 0-5 | 307 | 54‘5 | 148 | 316 638 | 147 | 962 | 19-5 | 11 1 | 69-4 |
240 | Skepphult..... | 569 | — 19-5 | — 2-2 | 31 1 | 50-9 | 18-0 | 24198 | 42 | 240 | 85-9 | 2-3 | 11 8 |
241 | Torestorp..... | 1203 | — 10-5 | — 0-8 | 26-2 | 52-4 | 21-4 | 34 480 | 28 | 223 | 72-6 | 3-2 | 24-2 |
242 | Öxabäck ..... | 1386 | — 11 2 | — 1-4 | 320 | 51-6 | 16-4 | 30019 | 21 | 172 | 80-8 | 3-9 | 15-8 |
243 | Älekulla...... | 653 | 6*5 | — 1-7 | 331 | 50''6 | 16-3 | 16 650 | 25 | 168 | 74-4 | 1-2 | 24-4 |
244 | Gunnarsjö..... | 608 | — 7*7 | — 0-8 | 31-0 | 52-9 | 16 l | 13133 | 21 | 107 | 80-4 | 2-3 | 17-3 |
246 | Grimmarod .... | 483 | — 1-2 | 04 | 331 | 48-3 | 18-6 | 19 255 | 40 | 239 | 92-6 | 1-6 | 5-8 |
246 | Karl Gustav .... | 901 | — 1-4 | — 0-4 | 31-5 | 47-8 | 20-7 | 19 250 | 21 | 126 | 83-9 | 4*4 | 11-7 |
247 | Istorp ....... | 1316 | — 11-6 | — 1-2 | 29-6 | 52-9 | 17-5 | 70 028 | 52 | 383 | 78-7 | 3-5 | 17-8 |
248 | Öxnevalla..... | 937 | — 130 | — 1-8 | 32-6 | 485 | 18''9 | 47 420 | 50 | 295 | 83-3 | 1-2 | 15-5 |
|249 | Sätila....... | 2 701 | — 5*5 | — l-o | 295 | 531 | 17-4 | 152 968 | 56 | 357 | 68-2 | 4-3 | 27-5 |
250 | Hyssna...... | 1738 | — 6-8 | — 0''9 | 29-9 | 53-5 | 16f> | 100112 | 58 | 376 | 50''9 | 3-7 | 45''4 |
251 | Berghem..... | 1131 | — 0-8 | — 0-2 | 29-8 | 50-8 | 19-4 | 109 816 | 96 | 517 | 54-6 | 10-8 | 34-« |
252 | Haj om...... | 1014 | — 4-9 | — 1-3 | 28-6 | 51-9 | 19-5 | 44 364 | 43 | 325 | 74-2 | 4-9 | 20-9 |
263 | Surteby...... | 791 | — 12-0 | — 1-4 | 29-8 | 51-7 | 185 | 79834 | 100 | 705 | 454 | 3-4 | 51-2 |
254 | Fotskäl...... | 966 | — 14-2 | — 2-3 | 29-1 | 53-3 | 17-6 | 60583 | 62 | 569 | 73-6 | 4-5 | 21-9 |
255 | Tostared ...... | 388 | — 9-8 | — 0-6 | 25-2 | 51-1 | 23-7 | 20861 | 54 | 436 | 66-6 | 2-3 | 311 |
256 | Bollebygds h:d. Töllsjö...... | 1370 | — 1-4 | -0-3 | 30-1 | 54-6 | 153 | 48 536 | 35 | 175 | 77-4 | 2-0 | 20-« |
267 | Vedens h:d. Tämta...... | 400 | — fri | — 11 | 23-9 | 57-4 | 18''7 | 20 730 | 52 | 426 | 82-4 | 0-6 | 17-1 |
258 | Vänga...... | 477 | — 04 | — l-o | 26-3 | 58-0 | 15-7 | 19 158 | 40 | 247 | 76-9 | 3*5 | 19-6 |
259 | Sandhult..... | 2 246 | 2-1 | — 0-8 | 341 | 54-3 | 11''6 | 107 542 | 48 | 301 | 46-7 | 4-2 | 49 1 |
260 | Bedvägs h:d. Humla...... | 2931 | — 4-9 | — 0-7 | 30*9 | 52-3 | 168 | 13 499 | 47 | 335 ; | 94-0 | 3*2 | 2-8 |
261 | Strängsercd .... | 4571 | — 13''8 | — 0-3 | 27-o | 55-5 | 17-5 | 30 711 | 66 | 593 1 | 63-9 | 4-8 | 31-3 |
*) Inom eu del av kommunen 1-10.
förhållandena in. m. inom de mest skatte! y ny da kommunerna.
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 28 | ! 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 20 |
|
Årlig | Kost- | Kommunalskatt 1915 |
|
|
|
| Lands* |
| Utskvlder till | präster- | Nya |
| ||||
kostnad för skol- | skol-viisen-det och | per 100 kr. beskattnings-bar inkomst av kapital | vagsaau ui;i por | Summa | skåpet 1896/97 per | präst- löne- lagen |
| |||||||||
väsen- |
|
|
|
|
|
|
|
| nings- | av kol. |
|
|
| träder |
| |
det 1913— | 1915 per | Till den | Till kyr- kan. | Till sko- lan. | Sum- | Jordbruks- fastighet. | An- uan fas- | Kapi- tal och | bär in-komst | 19, 23 | Jord- bruks- | Annan fastig- het. | Kapi-tal och | (har |
| |
skol- barn. | kom- munen. | ma. | In na-tura. | Kon- tant. | tig- het. | ar- bete. |
| lustig- het. | år |
| ||||||
Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
|
25 | 5-84 | 425 | 1*70 | 300 | 8-95 |
|
|
|
|
| 10-80 | 4-69 | 1-21 | Ilo | 19 | 239 |
10 | 996 | 900 | 2-00 | 7-00 | 18-oo |
|
|
|
|
| 19-85 | 4-33 | 16-54 | 1-20 | 19 | 240 |
14 | 14-46 | 9-00 | 6-70 | 15-70 |
|
|
|
|
| 17-55 | 816 | 7-80 | 2-36 | 21 | 241 | |
9 | 22-29 | 14-00 | 3-oo | 2-50 | 19-50 |
|
|
|
|
| 21-35 | 8-70 | 8-16 | 2-90 | 21 | 242 |
16 | 4''57 | 5-20 | 3*50 | 3-30 | 12-oo |
|
|
|
|
| 13‘85 | 8-21 | 11-44 | 2-73 | 21 | 243 |
11 | 20-68 | 10-oo | 4-oo | 5-oo | 19-00 |
|
|
|
|
| 20-85 | 6-87 | 2-76 | 1-57 | 20 | 244 |
17 | 8-96 | 500 | 7*50 | 12-50 |
|
|
|
|
| 14-35 | 5-38 | 1-38 | 1-39 | 20 | 245 | |
16 | 20-45 | 10-00 | 11-60 | 21-50 |
|
|
|
| i | 23-35 | 6-29 | 313 | 1-35 | 20 . | 246 | |
’ 22 | 44-61 | 10-00 | 3-00 | 2-oo | 15-oo | >2-00 | 1-50 | 2-10 | 0-70 | 1-15 | 16-85 | 2-87 | 1 13 | 020 | 20 | 247 |
16 | 11-25 | 6-00 | 3-50 | 9-50 |
|
|
|
|
| 11-85 | 3''22 | 1-61 | 0-21 | 20 | 248 | |
16 | 1112 | 5-00 | 3oo | 2-50 | 10-50 |
|
|
|
|
| 12-35 | 3-44 | 2-29 | 0-51 | 20 | 249 |
14 | 11-60 | 6''87 | 3-16 | 2-69 | 1272 |
|
|
|
|
| 14o7 | 3-33 | 5-43 | 0-32 | 20 | 250 |
37 | 6-65 | 6-00 | 2-50 | 4-55 | 13-05 |
|
|
|
|
| 14-90 | 4-59 | 2-25 | 1-25 | 24 | 251 |
12 | 11-80 | 9-50 | 2-00 | 3-81 | 15-31 |
|
|
|
| I | 1716 | 5-14 | 8-33 | 1-42 | 24 | 252 |
15 | 7''45 | 700 | 1''50 | 1-40 | 9-90 |
|
|
|
|
| 11-75 | 3-04 | 0-59 | 0-41 | 20 | 253 |
27 | 7-33 | 3-00 | 325 | 2-50 | 8-75 |
|
|
|
|
| 10-60 | 3-95 | 1*63 | 0-65 | 20 | 254 |
19 | ?36 | 10-oo | 300 | 2-50 | 15-50 |
|
|
|
|
| 117 35 | 311 | 1-27 | 0-29 | 20 | 255 |
9 | 11-92 | 7-00 | 225 | 2-00 | 11-25 1 | 2*88 | _ | 1-70 | 0*57 | i 1*15 | 12-97 | 5-21 | 8-59 | 072 | 21 | 250 |
20 | 7-60 | 425 | 4-20 | 8-45 | | |
|
|
|
| | 10-37 | 4-40 |
| 0l8 | 16 | 267 | |
14 | 10-92 | 3oo | 530 | 4-50 | 12-80 | Ul7 | 0-67 | 2-30 | 077 | 115 | 14-72 | 4-40 | 8-78 | 011 | 16 | 258 |
11 | 5-12 | ‘)4-00 | 2-oo | 3-00 | 9-oo | r |
|
|
|
| 1 10-92 | 428 | 7-71 | 0*40 | 16 | 259 |
9 | 8-51 | 7-20 | 205 | 4-00 | 13-25 | J.3-67 |
| 2-80 | 0-98 | 1-15 | 1 15 33 | 438 | 9-68 | 0l5 | 16 | 260, |
108 | lO-oi | 5-20 | 0-90 | 4-80 | 10-90! | l-oo | \ 12<>8 | 3-07 | 1-80 | 0-39 | 17 | 261 |
120
Talj. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| Kommun. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | i Jord- | . , , ; Annan braks- « .. I '' | In-komst | |||||
262 | Kinds h:d. Kalv....... | 1042 | — 8 T | — 0-6 | 33*8 | 474 | 18-8 | 55128 | 53 | 320 | 75*9 | 0-6 | 235 |
263 | Mårdaklev..... | 712 | — 5''9 | — 05 | 28-0 | 51-8 | 202 | 61797 | 86 | 532 | 47-8 | 1-4 | 50-8 |
264 | Mjöbäck ...... | 844 | 9-3 | 0-2 | 36-2 | 49-9 | 13-9 | 52 776 | 64 | 287 | 565 | 42 | 393 |
265 | Holsljunga .... | 889 | — 4-9 | — 1-4 | 34-2 | 487 | 17 1 | 55 419 | 63 | 399 | Öb'' 4 | 4''3 | 40-3 |
266 | Revesjö...... | 428 | 2-6 | — 2-3 | 290 | 52-4 | 18-6 | 44 670 | 100 | 789 | 48-8 | 10 | 50-2 |
267 | Redslared..... | 457 | — 13-6 | — 0-7 | 24-8 | 520 | 23-2 | 13 068 | 28 | 215 | 81-6 | 1-3 | 171 |
268 | Sexdrega..... | 1155 | — 11 6 | — 0-4 | 257 | 541 | 20-2 | 75 633 | 65 | 461 | 55-3 | 4i | 40-6 |
269 | Roasjö...... | 411 | —13-7 | — 0*ft | Bil | 48-0 | 20-9 | 14 018 | 33 | 196 | 77-9 | 3-2 | 18-9 |
270 | Länghem ..... | 1233 | 2-4 | — 0*5 | 320 | 52-2 | 15-8 | ■85 620 | 68 | 479 | 62-5 | 1-8 | 35*7 |
271 | Dannike...... | 668 | — 6-2 | — 0-2 | 34-7 | 52''5 | 12-8 | 21230 | 32 | 187 | 67-9 | 6''2 | 25-9'' |
;272 | Månstad...... | 632 | 2''6 | — 0-3 | 30*8 | 54-5 | 14-7 | 41920 | 67 | 375 | 68-7 | 4-1 | 27-2 |
;273 | Grönabög ..... | 559 | — 11-8 | — 1-5 | 27-3 | 50-9 | 21-8 | 21351 | 38 | 405 | 83-9 | 3.3 | 12-8 |
271 | Hulared...... | 222 | 0-9 | -2''5 | 81 1 | 55" l | 138 | 11860 | 52 | 376 | 83-3 | 11 | 15’ 6 |
275 | Nittorp...... | 709 | _ | — 0-6 | 28-7 | 520 | 19-3 | 42 180 | 59 | 430 | 78-5 | 1-9 | 19 g |
276 | Sundals hal. Bolstad...... | 1421 | — 7*2 | 0-6 | 26-9 | 54''3 | 18-8 | 138 315 | 99 | 835 | 71-9 | 4* i | 24o |
;277 | Grinstad..... | 1404 | — 3''8 | — 0-5 | 250 | 52-3 | 22-7 | 92 531 | 65 | 472 | 82-7 | 2-3 | 150 |
|278 | Gestad...... | 1445 | — 11-8 | — 0''9 | 27-0 | 53-9 | 191 | 83 820 | 57 | 489 | 901 | 0*5 | 9-4 |
279 | Frändefors .... | 3 915 | - 9-1 | — 0-9 | 28-5 | 520 | 195 | 258960 | 65 | 431 | 69-4 | 30 | 27-6 |
280 | Sundals-Ryr .... | 1351 | — 11-5 | — 1-9 | 27-6 | 530 | 19-4 | 102 041 | 74 | 502 | 83-3 | 0-9 | 15-8 |
! 281 | Nordals h:d. Dalskog...... | 1187 | — 14-3 | — Öl | 24-3 | 567 | 190 | 94 770 | 79 | 605 | 66-5 | 2-2 | 31-8 |
282 i | Järn....... | 571 | — 7-8 | — 1-7 | 28-8 | 511 | 20T | 46 944 | 81 | 712 | 790 | 0-9 | 201 |
i j283 | Valbo h:d. Torp ....... | 881 | — 200 | — 1-7 | 34-9 | 49i | 16-0 | 69889 | 78 | 397 | 67-1 | 22 | 30-7 |
■284 | Högsäter..... | 2146 | — 8‘5 | — 0-9 | 30-3 | 53-9 | 15-8 | 151649 | • 70 | 437 | 60-8 | 3-4 | 35-8 |
|285 | Rännelanda .... | 883 | -13-4 | — 26 | 32-6 | 540 | 13-4 | 55 968 | 63 | 394 | 74-5 | 1-8 | 24-2 |
■286 | R&ggärd...... | 762 | — 19-9 | — 0-5 | 30-4 | 50-2 | 19-4 | 34 290 | 45 | 311 | 87-8 | 0-6 | 11-6 |
287 | Lerdal...... | 856 | —-11-9 | — 2-1 | 31''2 | 52-3 | 16-5 | 35 884 | 42 | 320 | 88-0 | 0-4 | ilo |
288 | Järbo ....... | 1047 | — 9-8 | — 0-3 | 29-2 | 52-1 | 18-7 | 55 160 | 52 | 455 | 83-3 | 1-5 | 15-2 |
121
förhållandena m. m. inom de mest shattetyngda kommunerna.
14 | 16 | lö | I 17 | 1 I» | 1 1» | 20 | 1 21 | | 22 | | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vftgskatt 1915 per | Lands-tings-skatt Kr. | Summa Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya |
| ||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- tig1 het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | |||||||
In na-tura. | Kon- tant. Kr. | |||||||||||||||
15 | 6-99 | 5-00 | fr | 26 | 11-26 |
|
|
|
|
| 13-41 | 5.09 | 4-71 | 0-84 | 19 | 262 |
15 | 7-53 | 5-06 | TG5 | 2-20 | 8-90 |
|
|
|
|
| 11-05 | 5’75 | 2-30 | 0-65 | 19 | 263 |
18 | 12-40 | 6-40 | 1-70 | 2-60 | 10-70 |
|
|
|
|
| 12-85 | 8-64 | 3-45 | 1-75 | 20 | 264 |
14 | 7-47 | 5-39 | 1-70 | 2-oo | 9-oo |
|
|
|
|
| 11-15 | 7-42 | 1546 | 0-95 | 20 | 265 |
53 | 16-08 | 4-60 | 2-50 | 3-oo | 10-oo |
|
|
|
|
| 12-15 | 3-33 | 035 | 0-35 | 21 | 266 |
21 | 26-11 | 17-00 | 5-oo | 5-oo | 27-oo |
|
|
|
|
| 29-15 | 4-07 | 1-38 | 0-39 | 21 | 267 |
14 | 9-66 | 7-00 | l-oo | 2-oo | 10-oo |
|
|
| 1-00. |
| 12-15 | 5-34 | 3-33 | 0-79 | 18 | 268 |
13 | 17-31 | 8''50 | 2-50 | 4-oo | 15-00 | 5-oo | — | 3-oo | 1-15 | 17-15 | 516 | 503 | 102 | 18 | 269 | |
12 | 6-08 | 5-84 | 1-02 | 1-72 | 8-58 |
|
|
|
|
| 10-73 | 3-39 | 0-51 | 012 | 20 | 270 |
33 | 16-74 | 300 | 1-89 | 8-87 | 13-76 |
|
|
|
|
| 15-91 | 4-19 | 3-23 | 0-15 | 20 | 271 |
19 | 7-96 | 500 | 1-50 | 3-50 | 10-oo |
|
|
|
|
| 12-15 | 4-29 | 3-78 | 1-06 | 20 | 272 |
16 | 14-93 | 4-80 | 1-50 | 3-oo | 9-30 |
|
|
|
|
| 11-45 | 426 | 4-82 | 1-70 | 21 | 273 |
13 | 650 | 5-oo | l-oo | 3oo | 9-00 |
|
|
|
|
| 11-15 | 4-80 | 1-50 | 1-49 | 21 | 274 |
28 | 6-86 | 6-00 | l-io | 5-00 | 12-io |
|
|
|
|
| 14-25 | 5-63 | 2-92 | .1-05 | 21 | 275 |
37 | 9-57 | 6oo | 1-50 | 1-50 | 9-oo |
|
|
|
|
| (1102 | 2-47 | 1*25 |
| 16 | 276 |
12 | 7-63 | 4-60 | 3-oo | 2-60 | 10-10 |
|
|
|
|
| 1212 | 2-72 | 1-14 | — | 16 | 277 |
27 | 8-37 | 7-50 | 3-oo | 10-50 | 3-33 | l-oo | 2-60 | 0-87 | 1*15 | 12-52 | 2-55 | — | — | 16 | 278 | |
42 | 3170 | 7 60 | 0-80 | 4-20 | 12-50 |
|
|
|
|
| 14-52 | 3-33 | 1-61 | 0-37 | 21 | 279 |
11 | 6-81 | 6-50 | 3-00 | 2-oo | 11-50 |
|
|
|
|
| 13-52 | 570 | 2-43 | 0-37 | 21 | 280 |
30 | 8-44 | 3*75 | 060 | 3-80 | 815 | 1 . |
|
| 0-87 |
| 1017 | 2-88 | 1-64 | Oto | 27 | 281 |
19 | 5-84 | 4-90 | 4- | 35 | 9-45 | 14-33 |
| 2-60 | 1-15 | | 11-47 | 3-oo | Oio | 0-10 | 27 | 282 | |
19 | 15''57 | 8-90 | l-oo | 3-00 | 12-90 |
|
|
|
|
| 114-98 | 2-41 | 1-68 | 0''40 | 17 | 283 |
13 | 9-82 | 6-00 | 4- | ''5 | 10-75 |
|
|
|
|
| 12-83 | 3-69 | 3-24 | 0-58 | 17 | 284 |
56 | 10-70 | 4''50 | Töo | 5-00 | 11-00 |
|
|
| 0-93 |
| 13-08 | 4-26 | 3-37 | 0-60 | 17 | 285 |
9 | 10-10 | 1100 | — | 3-00 | 14-oo | 3-33 | 1-33 | 2-80 | 1-15 | IG''08 | 4-38 | 5-60 | 0-62 | 17 | 286 | |
38 | 11-18 | 350 | 9oo | 6''50 | 19-oo |
|
|
|
|
| 21-08 | 4-65 | 4-81 | 0*70 | 17 | 287 |
15 | 8-40 | 3-00 | 5-50 | 8''50] |
|
|
|
|
| 1058 | 4-78 | 5-45 | 0-68 | 17 | 288 |
18—163407
122
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| . 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| Kommun. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15'' år. | ,5- 60 år. | Över 60 år. | 1915. Er. | Per invå- nare 1915. Er. | Per skol- barn 1914. Er. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
289 | Vedbo h:d. Rölanda...... | 1376 | — 9-9 | — 0-3 | 28-9 | 522 | 18''9 | 74 553 | 54 | 356 | 79''0 | 0''5 | 20''5 |
290 | Gesäter...... | 473 | — 4-6 | — 1-6 | 29-2 | 510 | 19''8 | 26 009 | 52 | 378 | 89''4 | 0''3 | 10''3 |
291 | Tössbo h:d. Edsleskog..... | 745 | — 191 | — IT | 25''7 | 50-4 | 23''9 | 64 283 | 87 | 615 | 83''5 | 0''4 | 16-1 |
292 | Ilo........ | 742 | — 13-5 | — 0-3 | 27T | 51''5 | 21''4 | 77 788 | 103 | 766 | 82''9 | 1''7 | 15''4 |
293 | Tösse....... | 1047 | — 13-9 |
| 311 | 52-8 | 16T | 107 606 | 97 | 715 | 53t | 50 | 41''9 |
294 | Skaraborgs län. Vadsbo h:d. Låstad...... | 368 | — 6-1 | — 1-4 | 23''7 | 64-3 | 120 | 33 768 | 91 | 674 | 88-6 | 0''9 | 10''5 |
205 | Böja....... | 383 | — 11-3 | 0''3 | 21-2 | 60''3 | 18''5 | 23 380 | 61 | 940 | 72-4 | 1''0 | 26''6 |
29G | Halna....... | 664 | — 14-9 | — 1-7 | 23-6 | 54-8 | 21-6 | 42 717 | 63 | 571 | 67''5 | 1''4 | 31T |
297 | Kåkinds h:d. | '' 1251 | — 4-4 | — 1-7 | 32-2 | 530 | 14-8 | 158 787 | 122 | 881 | 59-8 | IT | 39i |
298 | Vartofta h:d. | 192 | — 5-9 | — 1-2 | 28-8 | 52''5 | 18''7 | 17 976 | 92 | 624 | 89-0 | 0''5 | 10-5 |
1299 | Tiarp ....... | 256 | - 8-9 | — T8 | 27-7 | 56-7 | 15''6 | 24 990 | 100 | 614 | 95''5 | 1''6 | 2''9 |
1300 | Ottravad..... | 232 | -22-4 | — l-o | 24-6 | 531 | 22-3 | 17 438 | 73 | 415 | 89-4 | IT | 9''5 |
301 | Yalstad...... | 512 | — 11-3 | — 1-2 | 29-7 | 55''8 | 14''5 | 51 574 | 100 | 844 | 66-1 | 2''0 | 31-9 |
302 | Suntak...... | 324 | — | — 2''2 | 29-6 | 55-9 | 14 5 | 43 859 | 128 | 878 | 39-7 | 3''3 | 570 |
303 | Yistorp...... | 333 | — 21 | — 10 | 33''4 | 51''4 | 15''2 | 21132 | 63 | 386 | 855 | 1''6 | 12''9 |
304 | Kälvene...... | 210 | l-o | — 0-5 | 25-2 | 55''2 | 19-6 | 20 255 | 92 | 660 | 78-4 | 2''2 | 19-4 |
305 | Earleby...... | 919 | 13-2 | — l-o | 37''6 | 52''5 | 9''9 | 126 917 | 139 | 870 | 43-7 | 2''9 | 53-4 |
! 306 | Frökinds h:d. | 726 | — 7-3 | — 12 | 30-9 | 55'' 5 | 13''6 | 43 870 | 60 | 495 | 74-0 | 1''6 | 24-4 |
307 | Skånings h:d. | 666 | — 8-8 | — 0-6 | 27-9 | 55''2 | 16''9 | 48 369 | 73 | 429 | 90''9 | 2''9 | 6''2 |
! 308 | Edsvära...... | 982 | — 9-7 | — 1-8 | 30-8 | 54-3 | 14''9 | 82 370 | 83 | 466 | 78''3 | 6''3 | 15''4 |
|309 | Härlnnda..... | 659 | — 8-1 | — 1*5 | 34-8 | 47-9 | 17''3 | 42 225 | 64 | 346 | 69-3 | 3*5 | 272 |
förhållandena m. m. inom de, mest skattetyngda kommunerna.
14 | 16 | IG | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— Kr. | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt Kr. | Summa Kr. | Otskyldertill präster-skapet 1896/97 per | Nya 19.... | |||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jord! fasti In na-tura. | ruks- ghet. Kon- tant. Kr. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord-bruk s-fastig-het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | ||||||
15 | 10-07 | 8-70 | 0-52 | 3-00 | 12-22 | jl-83 | 0-83 | 1-60 | 0-53 | 115 | (13-90 | 5-56 | 13-78 | 0*70 | 17 | 289 |
17 | 7-34 | 3-66 | 3-62 | 3-73 | 10-91 | \ 12*59 | 5-45 | 17-09 | 0-61 | 17 | 290 | |||||
27 | 1001 | 3-80 | l-oo | 2-70 | 7-50 | I |
|
|
|
| t 1002 | 3-32 | 462 | 044 | 17 | 291 |
34 | 7-90 | 7-30 | 2- | 70 | 10oo | 600 | 0-83 | 4-10 | 1-37 | 1-15 | i 12-52 | 3-47 | 306 | 058 | 17 | 292 |
32 | 7-93 | 6-50 | 2-27 | 2-50 | IT 2 7 | 1 |
|
|
|
| ( 13-79 | 2-45 | 2-35 | 012 | 18 | 293 |
25 | 683 | 5-50 | 0-20 | 460 | 10-30 | | |
|
|
|
| f 11-77 | 2-58 |
| 3-20 | 19 | 294 |
30 | 505 | 5-10 | 2-80 | 1-60 | 9-50 | 3-67 | 0-67 | 2-60 | 0-87 | 0-60 | ■J 10-97 | 3-08 | — | — | 15 | 295 |
22 | 10-99 | 7-oo | 1-30 | 2-78 | 11-08 | 1 |
|
|
|
| ( 12-55 | T62 | 22-03 | 0-42 | 19 | 296 |
17 | 6-26 | 4-50 | 3-oo | 1-50 | 9oo | 6-33 | 0-50 | 4-10 | 1-37 | 0;60 | 10-97 | 2-51 | 2-92 | 101 | 19 | 297 |
21 | 10-09 | 7oo | 1-85 | 230 | 11-15 | | |
|
|
|
| [ 12-55 | 2-88 |
|
| 19 | 298 |
21 | 4-71 | — | 6-60 | 2-30 | 8-90 | 3-50 | 0-50 | 2-40 | 0-80 | 0*60 | 10-30 | 330 | — | _ | 19 | 299 |
10 | 6-96 | 6-80 | 2-95 | 1-35 | 11-10 | 1 |
|
|
|
| 112-50 | 2-81 | — | 0-37 | 17 | 300 |
20 | 8-37 | 8-00 | l-oo | 1-50 | 10-50 | j |
|
|
|
| ( 12-27 | 2-98 | — | 043 | 17 | 301 |
15 | 4-68 | 5-00 | 3-20 | T00 | 9-20 |
|
|
|
| 0-60 | | 10-97 | 2-32 |
| 0-50 | 17 | 302 |
18 | 1116 | 5-83 | 2-58 | 2-81 | 11-22 | /4-17 | 1-67 | 3-50 | 1-17 | 1299 | 2-51 | _ | V29 | 20 | 303 | |
20 | 6-42 | 4-50 | 2-40 | 2-16 | 9-05 | 1 |
|
|
|
| 1 10-82 | 3-31 | — | V02 | 18 | 304 |
80 | 6-07 | 4-88 | 2-00 | 300 | 9-88 | 550 | — | 3-30 | 1-10 | 0-60 | 11-58 | 3-21 | — | 0-88 | 19 | 305 |
27 | 709 | 3-80 | 2-50 | 3-30 | 9-60 | 5-50 | — | 3-30 | l-io • | 0-60 | 11-30 | 3-53 | — | 0-69 | 21 | 306 |
27 | 15-56 | 3-50 | 3-00 | 3-50 | lO-oo | 1 |
|
|
|
| f 11-27 | 2''44 | 2-43 |
| 17 | 307 |
16 | 8-33 | 6-00 | 0-60 | 300 | 9-60 | 13-00 | 033 | 2-00 | 067 | 0-60 | ] 10-87 | 2-24 | 403 | 0-42 | 21 | 308 |
20 | 13-78 | 4-80 | 0-85 | 4-30 | 9-95 | 1 |
|
|
|
| | 11-22 | 2-01 | 3-08 | 056 | 18 | 309 |
124
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | U | 12 | 13 |
| K o m in u n. • | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
310 | Vilske h:d. Trävattna..... | 443 | — 11-4 | — 0''2 | 25''3 | 61''0 | 13-7 | 29 956 | 69 | 600 | 62-5 | Sfi | 33-9 |
311 | Jäla....... | 545 | — 1-1 | — 0-5 | 301 | 53-5 | 16''4 | 32 590 | 61 | 362 | 80-0 | 2-0 | 18-0 |
312 | Valle h:d. Häegum..... | 448 | — 9l | —o-i | 27-6 | 54-6 | 17-8 | 32 077 | 75 | 499 | 79-7 | ro | 19-3 |
313 | Åse h:d. Flo......... | 1227 | — 12-3 | — l-o | 29-8 | 554 | 14-8 | 119 044 | 95 | 733 | 77-8 | 0-4 | 21-8 |
314 | Viste h:d. Tengene...... | 771 | — 15''2 | — 0-8 | 290 | 552 | 15-8 | 61 757 | 78 | 569 | 72-2 | 53 | 22-5 |
315 | Trökörna..... | 923 | — 2-5 | — 1-6 | 311 | 52-8 | 16 l | 52 698 | 57 | 406 | 83-7 | 1-6 | 14-7 |
316 | Längnnm..... | 265 | —11-7 | — 2-0 | 31-3 | 54-3 | 14-4 | 18 234 | 70 | 512 | 83-3 | 1-9 | 14-8 |
317 | Främmestad .... | 1297 | — 45 | — 0-2 | 300 | 53-6 | 16-4 | 88 650 | 69 | 533 | 73-9 | 3-3 | 22-8 |
318 | Flakeberg ..... | 662 | — 4-3 | -0-9 | 31-2 | 51-8 | 17-0 | 36 948 | 54 | 374 | 91-2 | ro | 7-8 |
319 | Barm h:d. | 188 | — 10-5 | 0''2 | 32-6 | 531 | 14-3 | 11240 | 59 | 294 | 767 | 09 | 22-4 |
320 | Namn ...... | 978 | — 3-6 | — 0-4 | 28-3 | 58-4 | 13-3 | 65 581 | 67 | 533 | 84-9 | 0-8 | 14-3 |
321 | Kinnefjärdings h:d. | 983 | — 5-8 | — 0-3 | 24-6 | 60-7 | 14-7 | 102 637 | 106 | 1010 | 75-7 | 6-4 | 17-9 |
322 | Hovby ...... | 527 | — 13 | — 0-6 | 29-2 | 57-0 | 13-8 | 50 284 | 92 | 647 | 82-8 | — | 17-2 |
323 | Hasslösa..... | 679 | — 0-4 | — 0-5 | 22-9 | 572 | 19-9 | 44 617 | 66 | 544 | 84-6 | 0''3 | 15 1 |
324 | Kållands h:d. | 770 | 3-6 | — 0-4 | 27-8 | 55-2 | 17-0 | 65 435 | 84 | 648 | 71-5 | 1-8 | 26-7 |
325 | Mellby...... | 659 | — 7-1 | — 2''9 | 29-3 | 540 | 16-7 | 49 690 | 73 | 549 | 86-5 | ro | 12-5 |
326 | Värmlands län. Nyeds h:d. | 832 | 04 | — o-l | 29-0 | 54-2 | 16-8 | 91 435 | in | 697 | 67-0 | 2-7 | 29-7 |
327 | Ölme h:d. Ölme....... | 2 455 | — 3-7 | — 0-7 | 29-9 | 54-1 | 160 | 245 123 | 100 | 660 | 72-7 | 3-3 | 24-0 |
'') Inom en del av kommnnen 5 00.
125
förhållandena m. m. inom de mest slcattetyngda kommunerna.
14 | 16 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— Kr. | Kost-nad för | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt Kr. | Summa Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19.... | |||||||||
1915 per Kr. | Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- hct. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | ||||||
In na-tura. | Kon- tant. Kr. | |||||||||||||||
32 | 8''12 | 450 | 1''00 | 5-60 | 11-00 | 1 „ |
|
|
| 0-60 | 112-90 | 3-61 | 8 36 |
| 17 | 310 |
24 | 9''99 | 1-10 | 2-30 | 5-90 | 9-30 | > 650 |
| 3-90 | 1-80 | \ 11-20 | 4-47 | 7-68 | — | 22 | 311 | |
23 | 7-57 | 3io | 1-34 | 5''92 | 10-36 | 4-00 | 0-33 | 2-60 | 0-87 | 0*60 | 11-83 | 3-29 | 18-27 | — | 22 | 312 |
22 | 8-07 | 4-50 | 1-80 | 2-50 | 8-80 | 3-50 | 033 | 2-30 | 0-77 | 0*60 | 10 17 | 2-63 | — | 175 | 18 | 313 |
31 | 1006 | 3-80 | 2-50 | 6-oo | 12-30 |
|
|
|
|
| 13-70 | 2-44 | 203 | 0-66 | 21 | 314 |
12 | 6''99 | 11-00 | 2-00 | 1-60 | i4-6o; |
|
|
|
|
| 16-00 | 2-53 | — | 0-86 | 21 | 315 |
11 | 8-43 | 7-00 | 1-10 | 1-90 | 10-00 | 4-00 | — | 2-40 | 080 | 0-60 | 11-40 | 304 | — | 1-91 | 21 | 316 |
10 | 595 | 7-60 | 1-50 | l-oo | 10oo |
|
|
|
|
| 1140 | 2-04 | 4''66 | 041 | 21 | 317 |
95 | 51-42 | 6*60 | 335 | 6-60 | 16-45 |
|
|
|
|
| 17-85 | 3-53 | — | 053 | 21 | 318 |
19 | 6-24 | 3-30 | 4-49 | 4-19 | 11-98 | 1 |
|
| 0-60 | 0-60 | ) 13-18 | 2-35 |
| 1-07 | 22 | 319 |
9 | 6-30 | 5-26 | 2D5 | 1-70 | 9-oo | >3oo |
| 1-80 | \ 10-20 | 2-41 | — | — | 17 | 320 | ||
48 | 509 | *)7’50 | 2-00 | 2-50 | 12oo | 1 |
|
|
|
| | 13 47 | 2*77 | 6-56 | 112 | 17 | 321 |
93 | 949 | 3*70 | 6- | 30 | 10oo | U-83 | 0-50 | 2-60 | 087 | 0*60 | \ 11 47 | 2*09 | — | 1-44 | 17 | 322 |
20 | 5-22 | 4-30 | 2-70 | 3-00 | 1000 | i |
|
|
|
| ( 11-47 | 214 | — |
| 21 | 323 |
16 | 626 | 7-oo | 2-00 | l-oo | 10-00 | 1 |
|
| 0-40 | 0-60 | | ll-oo | 307 |
| 0-47 | 23 | 324 |
18 | 9-83 | 3*50 | 6- | 10 | 9-80 | > 167 | 0-33 | 1-20 | i 10-80 | 2-93 |
|
| 20 | 325 | ||
23 | 6''92 | 5-70 | 1-30 | 2-70 | 9-70 | 6 17 | — | 3-70 | 1-28 | 0-77 | 11-70 | 2-89 | 3-36 | 0-94 | 24 | 326 |
16 | 15-24 | 7*55 | 0-87 | 1-48 | 9-90 | 233 | 117 | 2-io | 0-70 | 077 | 11-37 | 2-48 | 1-66 | 0-98 | 1 21 | 327 |
126
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
1 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 6 | ! ^ | 8 | 1 9 | 1 io | 1 It | 1 12 | 1 13 | |
Kommun. 1 | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning 1906— | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | |||||||
Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | |||||
| Vase h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
328 1 | Alster....... | 1520 | — 1-2. | 00 | 31-2 | 54-5 | 14-3 | 200 267 | 130 | 955 | 60-9 | 40 | 351 |
| Gillbergs h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
329 | Högerud..... | 670 | — 11-6 | — 11 | 24-8 | 51-4 | 23-8 | 58 434 | 87 | 816 | 76-6 | 2-9 | 20-5 |
330 | Värmskog..... | 1256 | - 8-7 | 0-7 | 26-2 | 52-6 | 21-2 | 96 762 | 76 | 465 | 73-9 | 0''8 | 25-3 |
331 | Svanskog ..... | 1531 | - 50 | — 0-3 | 28-4 | 50-9 | 20-7 | 126 030 | 81 | 533 | 76-1 | 83 | 15''6 |
| Näs h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
332 | Kila....... | 1750 | -13-7 | — 1-4 | 260 | 542 | 19-8 | 139 310 | 79 | 654 | 78-5 | 0''5 | 210 |
333 | Tveta....... | 1100 | —111 | — 1-2 | 29-8 | 54-6 | 15-6 | 80 493 | 73 | 506 | 75-4 | 0''2 | 24-4 |
| Nordmarks h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
334 | Sillerud...... | 3 023 | — 14-6 | — 0-9 | 28-6 | 54-5 | 16-9 | 326 175 | 107 | 763 | 80-1 | 1-6 | 18-3 |
| Jösse h:d |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
335 | Kola....... | 2 526 | — 50 | — 00 | 25-8 | 554 | 18-8 | 262 548 | 105 | 845 | 65-6 | 4-6 | 29-8 |
336 | Älgå....... | 1556 | — 2-4 | 0''2 | 29-3 | 531 | 17-6 | 213191 | 138 | 957 | 70-1 | 0-9 | 29-0 |
337 | Gunnarskog .... | 4 320 | — 13-9 | — 0-8 | 29-0 | 52-2 | 18-8 | 363 517 | 83 | 587 | 68-5 | 1-6 | 29-9 |
338 | Hangskog..... | 1306 | — 16-2 | — 1-6 | 26-8 | 48-7 | 24-5 | 79 257 | 60 | 397 | 78-3 | 30 | 18''7 |
339 | Boda....... | 1463 | — 13-5 | Öl | 25-9 | 53-3 | 20-8 | 131 304 | 90 | 707 | 67-7 | 2-6 | 29-7 |
| Fryksdals hd. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
340 | Östra Emtervik . . | 2 086 | — 11-2 | — l-o | 26-9 | 55-7 | 17-4 | 186 220 | 88 | 619 | 57-7 | 30 | 39-3 |
341 | Västra Emtervik . . | 1892 | — 3-5 | — 05 | 271 | 55-2 | 17-7 | 149 945 | 79 | 509 | 7P7 | 41 | 24-2 |
,342 | Lysvik...... | 3 300 | — 8-4 | — 0-8 | 32-2 | 50-9 | 16-9 | 189 759 | 57 | 302 | 70-8 | 3-7 | 25-5 |
| Örebro län. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Edsbergs hd. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
343 | Tångeråsa..... | 543 | — 3-4 | -3-6 | 35''3 | 47-7 | lf-o | 46 947 | 85 J | 553 | 88’4 | Öl | 116 |
127
förhållandena in. m. inom de mest slcattetyngda kommunerna.
14 | 15 | 16 | | 17 1 | 18 | | 19 || | 20 | | 21 | | 22 | | 23 | | 24 | 25 | 26 | | 27 | | 28 | | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— Kr. | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per 100 kr. beskattningsbar | Lands-tings-skatt och arbete. Kr. | Summa Kr. | [Jtskylder till präster-sknpet 1893/97 per | Nya präst- löne- lagen tjäder (har trätt) kraft år 19.... | |||||||||
Till den Kr. | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum-ma. I Kr. | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | |||||||
En na-tura. | Kon- tant. Kr. | |||||||||||||||
23 | 6-20 | 6-40 ! | 1-10 | 1-50 | 900 | 2-17 | 1-17 | 2-00 | 067 | 0-77 | 10 44 | 2-08 | 327 | 101 | 21 | 328! |
30 | 639 | 3-10 i | 1-70 | 3-80 | 8-60 | I |
|
|
|
| f 10-30 | 1-68 | 1-00 | l-oo | 18 | 329 |
15 | 9-21 | 9-70 | 0''70 | 1-54 | 11-94 | 13-83 | 0-83 | 2-80 | 0-93 | 077 | | 1364 | 1-70 | 070 | 1-07 | 18 | 330 |
20 | 8-02 | 5-oo | 0-50 | 3-00 | 8-50 | 1 |
|
|
|
| | 10 20 | 2-89 | 2-67 | 0-96 | 18 | 331 |
17 |
| 5''50 | 0''70 | 330 | 950 | L |
|
|
|
| | 1097 | 3-49 | 9-82 | 0-98 | 18 | 332 |
17 | 6-53 | 4-75 | 0-99 | 3-60 | 9-24 | j-2-83 | 067 | 2-10 | 0''70 | 077 | ) 1071 | 2-18 |
| l-oo | 18 | 333 |
37 | 10-51 . | 5-oo | 0-60 | 3''40 | 900 | 1-67 | 033 | 1-20 | 040 | 0-77 | 1017 | 1-64 | 2-29 | 1-51 | 18 | 334! |
117 | 1344 | 5-00 | 0''57 | 4-43 | lO-oo | 1 |
|
|
|
| 11-76 | T52 | 563 | 0-98 | 24 | 335 |
22 | 7-33 | 4''00 | T00 | 350 | 8-50 |
|
|
|
|
| 1026 | 203 | 2-69 | l-oo | 20 | 336 |
23 | 8-75 | 5-50 | 4 50 | 10-00 | 443 | 0-50 | 2-96 | 0-99 | 0-77 | 11-76 | 2-57 | — | l-oo | 20 | 337 | |
29 | 11-34 | 5-20 | l-oo | 4-80 | 11-60 |
|
|
|
|
| I 13-36 | 2-58 | 263 | 064 | 17 | 338 |
20 | i 9-52 | 4-55 | 069 | 3-31 | 8-55 |
|
|
|
|
| (10-31 | 2-33 | 1-86 | 0''93 | 17 | 339 |
39 | j 9‘39 | 5-60 | 1-60 | i 2-80 | lO-oo | 1 |
|
|
|
| jr 11-44 | 2-57 | 372 | 1-10 | 27 | 340 |
52 | 8-91 | 6-oo | 4-00 | 10-00 | M.-83 | 1-50 | 2-oo | 0-67 | 0-77 | 1 11-44 | 2-79 | T80 | l-oo | 27 | 341 | |
14 | i 9-7 6 | 7-00 | 2-30 | 2-70 | 12-00 | J | ; |
|
|
| ( 1344 | 1-92 | l-oo | l-oo | 28 | 342 |
11 | ; 7-46 | 8-oo | 2-50 | 1-60 | 12-10 | T50 | | 0-83 | 1-40 | ! 0-47 | 0-85 | 1342 | 1-43 |
| _ | 20 | |343 |
128
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och slcatte -
| 1 | 1 2 | 3 | 4 | 1 5 | 1 6 | i 7 | 8 | 1 9 | 1 10 | 11 | 1 12 | 1 13 |
| K o m in n n. | 1 j Folk-mängi | Folk-ökning 1906— | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| 31 dec | Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Er. | Per invå- nare 1915. Er. | Per skol- barn 1914. Er. | Jord- bruks- fastig- ket. | Annan fastig het. | In-komst | |||
344 | Västmanlands län. Siende h:d. | 421 | — 14-3 | 0-3 | 35*4 | 51-5 | 13l | 61820 | 145 | 861 | 64-9 | 1-4 | : 33-7 |
345 | Norrbo h:d. | 1298 | — 6-8 | — 2-6 | 331 | 51-9 | 150 | 197 423 | 146 | 943 | 45''4 | 5''2 | 49-4 |
346 | Tor stund h:d. | 1283 | — 3-1 | — 1-7 | 27-3 | 54-9 | 17''8 | 122 777 | 94 | 983 | 75-0 | 2-8 | 22-2 |
347 | Härnevi...... | 390 | 2-6 | -30 | 28-8 | 54-7 | 16-5 | 36 430 | 90 | 552 | 59-9 | 14-1 | 26-0 |
348 | Simtuna h:d. | 3 679 | - 0-3 | — 2-2 | 32-6 | 550 | 12-4 | 702 645 | 185 | 1340 | 26-9 | 9-9 |
|
349 | Enåker...... | 1210 | 16-6 | — 00 | 34-3 | 53-5 | 12-2 | 144 037 | 121 | 929 | 46-8 | 5-4 | 47-8 |
350 | Norrby...... | 1543 | — 35 | — 1-6 | 26-6 | 58-1 | 15-3 | 171 935 | 109 | 1030 | 64*(> | 3-0 | 32-4 |
351 | Simtuna..... | 2143 | 1-2 | — Öl | 31-6 | 54-3 | 14-1 | 235 148 | no | 778 | 60-3 | 5-8 | 33-9 |
352 | Altuna...... | 984 | 4-7 | — 2-9 | 35l | 50-6 | 14-3 | 103102 | 103 | 825 | 47-7 | 2-5 | 49-8 |
353 | Frösthult .... | 590 | 109 | — 0-7 | 31-3 | 52-9 | 15-8 | 70338 | 121 | 911 | 50-9 | 3-8 | 45''3 |
354 | Overtjurbo h:d. | 1201 | 31 | — 21 | 29 1 | 56-4 | 14-5 | 151 542 | 125 | 937 | 54-8 ; | 5-6 | 39-6 |
355 | Våla h:d. Nora.......j | 3 431 | 4-6 | — 0-7 | 30-2 | 57-0 | 12-8 | 336 302 | 99 | 814 | 56''8 | 6''5 | 36-7 |
356 | Harbo ...... | 1419 | 8-4 | — 3-3 | 37-7 | 48-7 | 13-6 | 110 959 | 78 | 550 | 68-7 | | 4-4 | 26-9 |
357 | Huddunge..... | 1302 | — 8-0 | —1-6 | 30-2 | 52-7 | 17 1 | 115 023 | 90 | 580 | 63-9 | 5-7 | 304 |
358 | Gävleborgs län. Bollnäs t:g. | 4 948 | 15-0 | 0-5 | 36-3 | 53-9 | 9-8 | 763 321 | 158 | 850 | 39-2 | 4-6 | 56-2 |
'') Inom Öjungs kapellan resp. 0''60 och P00.
129
förhållandena rn. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 | 16 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— 1915per skol- barn. Kr. | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt och arbete. Kr. | Summa Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19... | |||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jordbruks- fastighet. Inna-| Kon-tura. tant. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | |||||||
31 | 5-71 | 2-10 | 2-80 | 3-10 | 8oo | 5-83 |
| 3-50 | 117 | 0-93 - | 1010 | 5-09 |
| 0-28 | 18 | 344 |
26 | 7-94 | 4''70 | 1-02 | 3-65 | 9-33 | 2-33 |
| 1-40 | 0-47 | 0-93 | 10-73 | 3-45 | — | 109 | 21 | 345 |
26 | 7-U9 | 4-10 | 2-20 | 2-45 | 8-75 | 1 |
|
| 0-80 | 0-93 | 1 10-48 | 4-62 |
| 1"55 | 21 | 346 |
25 | 773 | 5-78 | 0-41 | 4-81 | ll-oo | j-1-50 | 2*50 | 2-40 | \ 12-73 | 4-61 | 2-20 | 0-67 | 22 | 347 | ||
35 | 5-(i0 | 5-20 | 4- | 20 | ''9-40 |
|
|
|
|
| 11-20 | 3-24 |
| 1-02 | 20 | 348 |
82 | 6-02 | 4-20 | 0-80 | 3-50 | 8-50 |
|
|
|
|
| 10-30 | 353 | — | 0-73 | 20 | 349 |
77 | 6''57 | 4-60 | 4- | 90 | 950 |
|
| 2-60 | 0-87 | 0-93 | 11-30 | 2-68 | _ | 0-97 | 21 | 350 |
21 | 7-34 | 7-37 | 117 | 2-35 | 10-89 | 3-00 | 1-33 | 12-69 | 2-85 | — | 0-34 | 19 | 351 | |||
23 | 7-40 | 6’50 | 1-20 | 2-30 | lO-oo |
|
|
|
|
| 11-80 | 3''46 | — | 059 | 19 | 352 |
15 | 618 | 8-60 | 1-07 | 1-21 | 10-88 |
|
|
|
|
| 12 68 | 4-60 | 2oo | 082 | 22 | 353 |
26 | 4-76 | 3-40 | 4- | (0 | 8-10 | 350 | 300 | 3-90 | 1-30 | 093 | 10-33 | 2-67 | — | 0-66 | 21 | 354 |
93 | 17''04 | 8-50 | 0-90 | 3-40 | 12-80 | I |
|
|
|
| I 14-96 | 3-68 |
| 1-01 | 24 | 355 |
38 | 17-31 | 4-00 | 1-40 | 3-60 | 9-00 | 517 | l-oo | 370 | 1-23 | 0-93 | ] 1116 | 339 | 3-84 | 1-15 | 21 | 356 |
22 | 7-38 | 4-47 | 1-49 | 2-44 | 8-40 | 1 |
|
|
|
| | 10-5G | 4-17 | 2-46 | 025 | 21 | 357 |
29 | 5-64 | 5-47 | '') 0*73 | ‘)3-80 | 10-oo | 2-17 | 017 | 1-40 | 0-47 | 1.25 | 11 72 | 3-69 | 5-oo | 0-28 | 15 | 358 |
19—163407.
130
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | « | 7 | 8 | 9 | 10 | u | 12 | 13 |
| Kommun. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning | Ärligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15- 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- bet. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
359 | Ala t:g. Rengsjö...... | ■ 1828 | 61 | -0-8 | 32-4 | 533 | 14-3 | 104 837 | 57 | 405 | 601 | 3''4 | 36''5 |
360 | TrönB....... | 1719 | — 2-7 | — 16 | 33-7 | 54-3 | 120 | 128 160 | 73 | 450 | 57-6 | 38 | 38-6 |
361 | Enångers t:g. | 2 806 | — 3-4 | — 0-8 | 32-2 | 53-3 | 14-5 | 261 004 | 94 | 620 | 571 | 71 | 35''8 |
362 | Bergsjö o. Forsa t:g. | 1350 | 3-4 | — Öl | 27-3 | 56-2 | 165 | 127 070 | 96 | 576 | 59-2 | 8''0 | 32-8 |
363 | Gnarp...... | 3 639 | — 12-6 | — 1-4 | 320 | 551 | 12-9 | 221 916 | 60 | 390 | 62-3 | 65 | 31''2 |
364 | Bergsjö...... | 4 309 | 8-2 | — 0-5 | 34-5 | 53-2 | 12-3 | 523 510 | 124 | 841 | 37-7 | 8-0 | 54-3 |
365 | Hassela...... | 2 233 | 1-5 | — 0-4 | 34-6 | 53-6 | 11-8 | 226 580 | 102 | 729 | 56''9 | 1''7 | 41-4 |
366 | Rogsta...... | 2186 | 2-7 | — 1-4 | 32-4 | 540 | 13-6 | 219 253 | 100 | 625 | 50-2 | 5-1 | 44-7 |
367 | Ilsbo....... | 568 | 90 | 02 | 32-2 | 53-4 | 14-4 | 38 756 | 69 | 445 | 70-9 | 2-7 | 26-4 |
368 | Ljusdals t:g. | 5 470 | 8-4 | — 0-o | 34-3 | 551 | 106 | 641 379 | 118 | 777 | 62-8 | 4-0 | 33-2 |
369 | Västernorrlaiuls lön. Medelpads västra Attmar...... | 3 296 | 40 | — 0-1 | 34-2 | 530 | 12-8 | 369 646 | 115 | 887 | 55-2 | 3''7 | 411 |
370 | Stöde ....... | 5 493 | 7-4 | — 12 | 36-2 | 53-6 | 102 | 832 031 | 151 | 970 | 30-4 | 8''6 | 610 |
371 | Ljustorps t:g. | 1354 | — 6-7 | -1-7 | 31*4 | 56-4 | 12-2 | 135 680 | 97 | 634 | 47-5 | 1-7 | 50-8 |
372 | Ångermanlands Stigsjö...... | 2116 | 1-8 | - 07 | 36-3 | 511 | 12-6 | 142 523 | 67 | 343 | 69-2 | 1''7 | 29''1 |
373 | Häggdånger .... | 1 101 | 2-9 | — 2-4 | 36-6 | 52-3 | 111 | 78 530 | 71 | 369 | 651 | 4''2 | 30-7 |
'') Inom Kårböle kapell sannolikt något mindre.
131
förhållandena m. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913- 191f)per skol- barn. Kr. | Kost- Il Hd för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt och arbete. Kr. | Summa Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya | |||||||||
Till den Kr. | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jordl fasti in na-tura. | ruks- ghet. .Kon- tant. Kr. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | ||||||
29 | 1618 | 5-60 | 4- | jO | 10-00 | J-l-83 | 067 |
| 0-50 | 1-26 | | 11-76 | 6-63 |
| 047 | 17 | 359 |
31 | 7-29 | 3 60 | 5- | 60 | 9-20 | 1-50 | \ 10*95 | 4-79 | 017 | 0*20 | 16 | 360 | ||||
28 | 8-34 | 6-40 | 2-30 | 2-90 | 11-60 | 3-00 | l-oo | 2-40 | 0*80 | 1-48 | 13*88 | 3-23 | 2-25 | — | 15 | 361 |
11 | 6-02 | 5-50 | 100 | 2-00 | 8-50 | I |
|
|
|
| 11108 | 3*97 |
| 0-25 | 16 | 362 |
16 | 8''05 | 8-00 | 1-50 | 2-50 | 12-oo |
| 0-67 |
|
|
| J 14-58 | 4-70 | 0-59 | 0-44 | 16 | 363 |
26 | 5‘42 | 5-00 | 3- | 30 | 8-30 | . 4-83 | 3-30 | 1-10 | 1*48 | 10-88 | 3-43 | 2-43 | 0-25 | 15 | 364 | |
30 | 6-77 | 490 | 0-76 | 2-48 | 8-14 | ) |
|
|
|
| 1 10 72 | 3-87 | — | 0*29 | 42 | 365 |
29 | 8-io | 3-70 | 0-90 | 4-30 | 8-90 | \ ^ |
|
| 103 |
| (11-41 | 5-71 | 072 | 1-28 | 17 | 366 |
49 | 23-14 | 339 | 1-64 | 4-18 | 9-21 | 12-50 | 2-67 | 310 | 1-48 | \ 11-72 | 4-47 | 232 | 0*72 | 17 | 367 | |
37 | 7-89 | 1)6''25 | 0-80 | 2-65 | 970 | 1-83 | T67 | 2-10 | 0*70 | 1-48 | 11-88 | 2-88 | 2"20 | 030 | 18 | 368 |
35 | 9‘53 | 3-80 | 0-30 | 4-00 | 8-io |
|
|
| 1-13 |
| ( 10-23 | 227 | 7*58 | 075 | • 21 | 369 |
31 | 6-50 | 4-80 | 0-60 | 3-10 | 8-50 | | 2 33 | 3-33 | 3-40 | l-oo | \ 10-63 | 276 | 4-75 | 027 | 21 | 370 | |
24 | 737 | 3io | 4- | 52 | 7-62 | 933 | — | 560 | 1-87 | 100 | 1049 | 1''54 | — | 0-84 | 20 | 371 |
15 | 8-67 | 4-oo | 1-00 | 4-00 | 9-oo | i „ |
|
| 1-37 |
| I 11-37 | 2-88 | 5-48 | 108 | 19 | 372 |
14 | 9-61 | 7-oo | 3-00 | 5-oo | 15-oo | [3-67 | 3-17 | 4-10 | l-oo | 1 17-37 | 2-95 | 7-96 | 0-93 | 20 | 373 |
132
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och slcatte -
| 1 | 2 | 3 | * | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | n | 12 | 13 |
| Kom in u n. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning 1906— | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Ber invå- nare. 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
374 | Boteå t:g. | 1361 | 6-4 | — 10 | 323 | 560 | 11-7 | 130 034 | 95 | 776 | 47*1 | 2*4 | 50*6 |
|375 | Dal........ | 1231 | 101 | — 1"2 | 34-4 | 54-6 | ilo | 114 073 | 92 | 465 | 57*3 | 2*7 | 40*0 |
i 3 76 | Boteå....... | 1812 | — 11 | — 2-2 | 365 | 53-5 | 10-0 | 195 910 | 106 | 659 | 34*1 | 6*1 | 59*8 |
377 | Sånga ....... | 675 | — 40 | — 0-3 | 351 | 52-3 | 12-6 | 63121 | 96 | 591 | 54*1 | 0*9 | 45*0 |
378 | Nordingrå t:g. | 1867 | — 0-2 | — 10 | 32-7 | 54-5 | 12-8 | 171 899 | 92 | 625 | 47*1 | 6*0 | 46*9 |
379 | Vibyggerå..... | ■2 080 | — 21 | -0-4 | 300 | 55-4 | 14-6 | 120 990 | 58 | 485 | 62*1 | 2*2 | 35*7 |
380 | Själevads och Ar-näs t:g. Grundsunda .... | 3 324 | — 19''5 | — 1-8 | 33-5 | 54''9 | 11*6 | 252 063 | * 75 | 514 | 44*7 | 5*2 | 50*1 |
381 | Jämtlands län. Ragunda t:g. | 2 510 | — 3-7 | — 0-8 | 34<J | 551 | 10*0 | 255 614 | 103 | 643 | 53*4 | 1*1 | 45*5 |
382 | Revsunds, Br\mflo Näs........ | 1 107 | — 7-8 | — 0-6 | 30-3 | 55-5 | 14 2 | 89 817 | 82 | 507 | 64*9 | 1*5 | 33*6 |
383 | Lits och Rödöns t:g. | 2 439 | 22-3 | 0''3 | 33''6 | 53-5 | 12*9 | 197 949 | 82 | 493 | 65''5 | 1*2 | 33*3 |
384 | Laxsjö...... | 1120 | 10-2 | — 0-7 | 340 | 541 | 11 9 | 67 963 | 62 | 475 | 54*9 | 1*6 | 43*5 |
285 | As........ | 1515 | 13-8 | — 0-2 | 32-3 | 563 | 11*4 | 160 984 | no | 730 | 47*3 | 3*8 | 48*9 |
386 | Hammerdals t:g. | 906 | 160 | 03 | 31-9 | 55''2 | 12*9 | 68161 | 75 | 446 | 72*8 | 0*5 | 26*7 |
387 | Frostviken .... | 2 315 | 12-4 | Öl | 37-7 | 52-5 | 9*8 | 207 490 | 91 | 461 | 58*1 | 0*5 | 41*4 |
388 | Sunne t:g. Sunne ...... | 1467 | 9-5 | 0-2 | 33-4 | 53-4 | 13*2 | 95 041 | 66 | 445 | 72*4 | 1*7 | 25*9 |
389 | Frösön...... | 3072 | 190 | 2-9 | 34-2 | 53-9 | 11*9 | 366 602 | 126 | 755 | 28* B | 8*7 | 62*8 |
'') För i mantal satt jord 3*76.
133
förhållandena m. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 | 16 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— Kr. | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tiugs-skatt Kr. | Summa Kr. | Otskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19... |
| ||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jord b In na-tura. | ruks- gliet. Kon- tant. Kr. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | ||||||
27 | 6-45 | 6-58 | 1-92 | 2-20 | 10-70 | \ |
|
|
|
| (12-53 | 3-32 |
| 0''63 | 19 | 374 |
19 15 | 5-51 | 5-oo | 2-00 | 4-00 | 11-00 |
|
|
| 0-83 |
| ) 12-83 | 3-07 | 2-89 | 060 | 19 | 375 |
5-75 | 4-00 | I-50 | 2-70 | 8-20 | 417 | - | 2-60 | l-oo | j 1003 | 3*53 | 7-85 | 0*60 | 19 | 376 | ||
25 | 6-12 | 2-10 | 7- | 15 | 9-25 | i |
|
|
|
| [ 11-08 | 3-90 | 61-10 | 0-51 | 19 | 377 |
25 | 8''36 | 6-eo | 4- | >0 | 11-10 | 11-83 |
|
| 0-87 |
| 1 12-97 | 4-44 | 4-04 | 0-87 | 16 | 378 |
16 | 9-09 | 6-20 | 4- | 00 | 10-20 | 2-50 | 2-60 | l-oo | \ 1207 | 3-92 | 2-55 | 0-94 | 16 | 379 | ||
17 | 7-09 | 4-54 | 0-88 | 2-78 | 8-20 | 5-17 | 4-17 | 5-60 | 1’87 | 1’00 | 11-07 | 4-oi | 0-99 | 0-35 | 21 | 380 |
27 | 8-60 | 492 | 6- | 17 | 11-29 | 2-67 | 2-17 | 2-90 | 0-97 | 0-68 | 12-94 | 3-01 | — | 1-01 | 23 | 381 |
23 | 8-60 | 8-00 | 1-75 | 4-08 | 13-83 | 8-83 | ■ — | 5-30 | 1-77 | 0-69 | 16-29 | 433 | — | 0-74 | 21 | 382 |
21 | 8-88 | 2-96 | 0-99 | 4-85 | 8-80 | 1.. | ''3-17 |
| 1''90 | ) 0-69 | 11-39 | 4-27 |
| 0-98 | 22 | 383 |
12 | 5-12 | 2-22 | 3-83 | 2-09 | 8 14 | >6-33 | 5-70 | 1 0-68 | 10 72 | 7-87 | — | 050 | 23 | 384 | ||
50 | 13’50 | 4-05 | 4- | 95 | 9oo | 6-50 | — | 3-90 | 1-30 | 0-70 | ll-oo | 3-82 | — | 0-99 | 23 | 385 |
28 | 10-94 | 2-11 | 3-89 | 2-oo | 8-00 | 1 „ |
|
| 1-33 | 1 0-68 | 10-01 | 3-61 | 8oo | 2-32 | 22 | 386 |
22 | 7-69 | l)3"60 | 6- | >0 | 10 io | > 2-83 | 3-83 | 4-00 | | 0-63 | 12-06 | 4*71 | — | 1-49 | 23 | 387 | |
20 | 9 45 | 5-84 | 7- | 06 | 12-90 | 1 |
|
|
| 0-70 | 1 14-93 | 3-99 |
| 1-18 | 23 | 388 |
30 | 7-40 | 4-40 | 029 | 4ll | 8-80 | 1 5-83 | 0-83 | 4-00 | 1-33 | \ 1083 | 3-76 | — | 0-35 | 23 | 389 |
\u
Tdb. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 | 1 8 | 9 | 10 | it | 12 | 13 |
|
| Folk-mängd | Folk-ökning 1906— | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
|
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | |||
390 | Ovikens t:g. Oviken...... | 2 206 | 2-1 | — 0-5 | 292 | 54-7 | 161 | 170 415 | 78 | 556 | 731 | 1-9 | 25-0 |
391 | Hallens t:g. Hallen...... | 1359 |
| — 0-7 | 32-8 | 53-0 | 14-2 | 114 767 | 84 | 574 | 60-3 | 2-3 | 37-4 |
392 | Marby...... | 562 | 100 | — 1-5 | 358 | 50-6 | 13-6 | 36 988 | 67 | 400 | 68-8 | 2-3 | 28-9 |
393 | Undersåkers t:g. Kall....... | 1696 | — 16-6 | — 2-2 | 30-9 | 54-7 | 14-4 | 116 513 | 68 | 444 | 59-4 | 05 | 40-1 |
394 | Offerdals t:g. | 2 454 | 0-1 | — Öl | 30-5 | 54-9 | 14-6 | 242159 | 101 | 646 | 43-7 | 6-6 | 49-7 |
395 | Svegs t:g. Linsäll...... | 1127 | 5-7 | — 1-7 | 35-2 | 54-4 | 104 | 116 803 | 103 | 602 | 597 | 09 | 39-4 |
396 | Hede t:g. Hede....... | 1482 | 4-7 | — 0-7 | 34-7 | 50-2 | 151 | 155 263 | 106 | 626 | 56-7 | 1-6 | 41-8 |
397 | Storsjö...... | 582 | 8-4 | — 0-8 | 311 | 53-9 | 150 | 41685 | 73 | 548 | 79-8 | 9-2 | ll-o |
398 | Yemdalen..... | 1193 | 14-2 | 1-2 | 340 | 52-6 | 13-4 | 87 848 | 78 | 496 | 78-7 | 1-3 | 20''0 |
399 | Tännäs ...... | 1821 | 5-2 | l*o | 34-7 | 54-7 | 10-6 | 89 249 | 49 | 327 | 58-4 | 2o | 39-6 |
400 | Bergs t:g. | 1066 | 40 | Öl | 32-2 | 54-4 | 13-4 | 63 491 | 61 | 345 | 601 | 0-7 | 39-2 |
401 | Västerbottens län. Umeå t:g. Sävar (utom Holmö | 3 420 | 5-8 | — 0-9 | 36-7 | 53 1 | 10-2 | 193 364 | 57 | 338 | 72-6 | 41 | 23-3 |
402 | Burträsks t:g. | 9 311 | 7-9 | -0-6 | 36-4 | 52-8 | 10-8 | 645 709 | 70 | 393 | 57-0 | 3-7 | 39-3 |
’) Inom Ljusnedals bruksförsamling 5''60.
135
förhållandena in. m. inom, de mest skaltetyngda kommunerna.
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 1? | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 26 | 26 | 27 | 28 | 29 | | |
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— Kr. | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt och arbete. Kr. | Summa Kr. | Utskylder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19.... | |||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jord b In na-tura. | rnks- ghet. Kon- tant. Kr. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | ||||||
88 | 13-68 | 6-oo | 5* | >0 | 11-50 | 4-17 | 1-67 | 3*50 | 1-17 | 0-69 | 13-36 | 4-49 | — | 0*86 | 21 | 390 |
47 | 8-36 | 5-oo | 4- | >2 | 9-52 | 1 „ |
|
|
| j 0-70 | 11-32 | 4-73 |
| 0-61 | 22 | 391 |
20 | 8-35 | 8-14 | 2-10 | 3-36 | 13-60 | >2-83 | 2-67 | 3-30 | 1-10 | \ 0-69 | 15-39 | 456 | — | 1-29 | 22 | 392 |
21 | 952 | 6-44 | 3- | 56 | lOoo | .6-33 | 3-67 | 6-oo | 2-00 | 0-69 | 12-69 | 4 37 | — | 1-18 | 21 | 393 |
25 | 5-73 | 4-50 | 100 | 3-oo | 8-50 | 8-oo | 0-17 | 4-90 | 1-63 | 0-70 | 10-83 | 4-36 | 1-51 | l-oo | 20 | 394 |
36 | 13-21 | 6-80 | 052 | 3-10 | 10-42 | 1-33 | 2-67 | 2-40 | 0-80 | 0-60 | 1182 | 3-19 | — | 0-98 | 21 | 395 |
19 | 619 | 4-98 | 076 | 2-72 | 8-46 |
|
|
|
|
| (10-83 | 3-14 |
| 0-44 | 21 | 396 |
42 | 15''56 | 6-oo | 6’ | 66 | 12-66 |
|
|
|
|
| 115-03 | 3-12 | _ | l-oo | 21 | 397 |
32 | 12-00 | 5-81 | 8- | 67 | 14-48 | J 7 33 | 1-50 | 5-30 | 1-77 | 0-60 | 1 16 85 | 2-90 | — | 0-25 | 21 | 398 |
21 | 10-89 | 4-90 | *) 6- | 50 | 11-40 |
|
|
|
|
| ( 13-77 | 3-16 | — | 057 | 21 | 399 |
26 | 10-70 | 5-14 | 1-34 | 4''55 | 1103 | 4-67 | 2-33 | 4-20 | 1-40 | 0*67 | 1310 | 4-14 | — | — | 20 | 400 |
18 | 7-84 | 5-62 | 0-85 | 4-80 | 1127 | 1-67 | 5-33 | 4-20 | 1-40 | 1-31 | 13*98 | 374 | 2-58 | 0-43 | 18 | 401 |
14 | 5*53 | 3-90 | 0-80 | 330 | 8-00 | _ | 5-83 | 3-50 | 1-17 | 1-37 | 10-54 | 4-03 | 0-89 | 016 | 19 | 402; |
136
Idb. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| Kommu n. | Folk- mängd den 31 dec. | Folk-ökning 1906— | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15— 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord-bro ks-fastig-het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
403 | Skellefteå t:g. | 4 740 | 13-5 | —1-9 | 39-5 | 54-3 | 6-2 | 410 903 | 88 | 458 | 31-5 | 4-8 | 63-7 |
404 | Norsjö o. Mala t:g. | 6 084 | 16-3 | — ro | 39-7 | 53-0 | 7-3 | 490 761 | 81 | 477 | 47-0 | 5-5 | 47-5 |
405 | Lycksele lappmarks Tärna....... | 1596 | 19-0 | — 0-8 | 39-7 | 511 | 9-2 | 43 913 | 28 | 176 | 46-4 | 0-8 | 52-8 |
406 | Sorsele...... | 3 750 | 17-6 | — 0-6 | 38-3 | 51-8 | 9-9 | 174 449 | 47 | 331 | 54-8 | 1-7 | 43-5 |
407 | Åsele lappmarks t:g. | 8172 | 16-3 | 0-2 | 38-9 | 52-3 | 8-8 | 466 672 | 58 | 339 | 64-2 | 21 | 38''7 |
408 | Norrbottens län. Alvsby t:g. | 6 376 | 19-5 | — 0-3 | 42-6 | 51-6 | 5-8 | 561 615 | 90 | 487 | 30-7 | 50 | 64-3 |
409 | Arvidsjaurs lapp-marks t:g. Arvidsjaur .... | 6 708 | 13-6 | — 0-6 | 40-6 | 52-7 | 6-7 | 502 128 | 75 | 410 | 45-8 | 3-7 | 50-5 |
410 | Nederluleå t:g. | 12 321 | -30 | — 0-5 | 38-2 | 52-0 | 9-8 | 1 533 405 | 126 | 631 | 32-9 | 7-9 | 59-2 |
411 | Overluleå t:g. | 2 852 | 13-2 | 0-4 | 39-3 | 53-2 | 7-5 | 404 324 | 146 | 665 | 40-8 | 2-9 | 56-3 |
412 | Jokkmokks lapp-marks t:g. Jokkmokk..... | 6 565 | 25-8 | 0-3 | 39-9 | 51-9 | 8-2 | 1 722 957 | 264 | 1171 | 34-0 | 2-0 | 64-0 |
413 | Råneå t:g. Råneå...... | 8 392 | 6-4 | — 0-5 | 40-4 | 49-5 | 10-1 | 622 833 | 75 | 384 | 45-8 | 3-6 | 50-7 |
J) Naturaunderhåll »efter en sämjodelning».
förhållandena m. m. inom de mest skattetyngda kommunerna.
14 | 15 | 16 | 17 | 1* | 19 | | 20 | 21 | 22 | 23 j | 24 j | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— Kr. | Kost-nad för Kr. | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt och arbete. Kr. | Summa Kr. | U tsky lder till präster-skapet 1896/97 per | Nya 19. . |
| ||||||||
Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- ma. Kr. | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- tig- het. Kr. | Kapi- tal och ar- bete. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. Kr. | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | |||||||
In na-tura. | Kon- tant. Kr. | |||||||||||||||
15 | 515 | 4-00 | l-oo | 300 | 8-oo |
| 5-83 | 3-50 | 1-17 | 1*34 | 10 51 | 5*01 | 112 | 0*36 | 21 | 403 |
12 | 6''40 | 4-26 | 1-79 | 1*50 | 7 *55 | 8-33 | — | 5-00 | 1-67 | 1-40 | 10-62 | 3-96 | 7-65 | 0-61 | 21 | 404 |
10 | 9-39 | 4-38 | 2-95 | 4-99 | 12-32 | '')- | 7-oo | 4-20 | 1-40 | 1-25 | 14-97 | 6-93 |
| 0*37 | 22 | 405 |
12 | 563 | 4-00 | 3-15 | 2-15 | 9-30 | 8-33 | — | 5-00 | 1-67 | 1-265 | 12*235 | 625 | — | 0-30 | 23 | 406 |
16 | 1415 | 4-25 | 1-06 | 304 | 835 | 4*90 | 333 | 4-94 | 1*65 | 1*265 | 11-265 | 3-45 | — | 043 | 23 | 407 |
13 | 667 | 5-30 | 0-80 | 2-60 | 8-70 | — | 9-83 | 5-90 | 1*97 | 0-82 | 11-49 | 1-65 | 019 | 019 | 20 | 408 |
22 | 10-91 | 370 | 0-97 | 5-03 | 9-70 | _ | 6-00 | 3-60 | 1-20 | 0-82 | 11 72 | T01 | — | 0-43 | 23 | 409 |
29 | 6-89 | 4-74 | 0-40 | 3-40 | 8-54 | 8-00 | — | 4-80 | 1-60 | 0-83 | 10-97 | 2-49 | 7-00 | 0-32 | 18 | 410 |
33 | 4-55 | 4-30 | 0-80 | 3*50 | 8-60 | 6-67 | 1-50 | 4-90 | 1-63 | 0-81 | 11*04 | 4-98 | 20*00 | 0-21 | 19 | 411 |
43 | 6-20 | 500 | 0-32 | 2-93 | 8-25 | i 10-17 | — | 6-10 | 2-03 | 0-81 | . 11-09 | 0-77 | _ | 0-26 | 23 | 412 |
17 | 7-42 | 4-05 | 4- | 17 | 9-02 | 4-17 | 2-83 | 4-20 | 1-40 | 0-84 | 11-26 | 3-76 | — | 016 | i 20 | 4 13 |
20- 163407
Tab. 1 (forts.). Befolknings-, inkomst- och skatte -
| i | 2 | 3 | 4 | 5 | I 6 | 1 7 | 8 | i 9 | 1 10 | 11 | 1 12 | 1 13 |
| Kommun. | Folk-mängd | Folk-ökning 1906— | Årligt | Folkmängdens | Beskattningsbar inkomst. | Beskattningsbara | ||||||
| Un- der 15 år. | 15- 60 år. | Över 60 år. | 1915. Kr. | Per invå- nare 1915. Kr. | Per skol- barn 1914. Kr. | Jord- bruks- fastig- het. | Annan fastig- het. | In-komst | ||||
414 | Nederkalix t:g. | 4 312 |
| — 1-2 | 419 | 516 | 6-6 | 414 212 | 97 | 500 | 28-9 | 5-8 | 65-3 |
415 | Överkalix t:g. | 6 208 | 5-7 | — 0-6 | 38-4 | 53-4 | 8-2 | 273 813 | 45 | 240 | 51-8 | 2-6 | 45-6 |
416 | Nedertorneå t:g. | 4 436 | 24-4 | 0''5 | 39-7 | 53-2 | 71 | 525 906 | 121 | 564 | 19-6 | 7-4 | 73-0 |
417 | Karl Gustav.... | 2 996 | 25-7 | — 1-7 | 382 | 52-4 | 9-4 | 280 442 | 94 | 564 | 26-4 | 1-6 | 72-0 |
1 418 | Overtorneå t:g. | 3 891 | 9-2 | — 10 | 39-8 | 51-5 | 8-7 | 261 509 | 68 | 363 | 38-8 | 2-6 | 58-6 |
419 | Hietaniemi .... | 2 323 | 9-6 | — 0-7 | 40-6 | 49-6 | 9-8 | 158 503 | 70 | 365 | 42-7 | 2-2 | 551 |
420 | Korpilombolo t:g. | 2 058 | 2-4 | — 0-6 | 40-4 | 520 | 7-6 | 77 056 | 38 | 177 | 64-6 | Öl | 35-3 |
421 | Tärendö...... | 1561 | 7-9 | — 1-6 | 42-9 | 49-9 | 7-2 | 63 067 | 40 | 228 | 74-4 | Öl | 25-5 |
422 1423 | Pajala t:g. Pajala...... Junosuando .... | 4 015 | | 7-9 | f —0-5 | Uo-3 | 521 | 7-6 | 1 256 115 | 64 58 | 389 322 | 491 732 | 1-4 a 6 | 49-5 26-2 |
424 | Karesuando lapp-marks t:g. Karesuando .... | 1183 | -3-3 | — 0-7 | 28-0 | 58-8 | 13-2 | 26 078 | 22 | 326 | 25-8 | 1-7 | 72-5 |
Medeltal per kom-mun. Ovanstående kommuner | 1501 | — 1-5 | — 0-9 | 32-9 | 52-9 | 14-2 | 127 500 | 85 | 522 | 55-2 | 5-0 | 39-8 | |
Övriga landskommuner | 1758 | s) 5-4 | -0-4 | 331 | 54-4 | 12-5 | 353 500 | 200 | 1218 | 27-6 | 9-7 | 62-7 | |
Samtliga » | 1 713 | 3)4-4 | — 0-5 | 33i | 541 | 12-8 | 313 400 | 182 | 1110 | 29-7 | 9-3 | 61-0 | |
Städerna .......| | 15 702 | s) 18-6 | 0''6 | 27-5 | 63 0 | 9-5 | 10 SO 000 | 688 | 5 860 | 0-4 | 16-7 | 82-9 | |
Samtliga kommuner . . | | 2 276 | 7-9 | — 0-2 | | 31''7 | 56-3 | 12-0 | 721400 | 319 | 2110 | 12-6 | 13-7 | 73-8 | |
| '') För jordbruksfastighet 4''44. - | - 2) Avser | sannolikt 1916. | — s) Inom deras område vid | 1915 års slut. |
förhållandena m. in. inom de mest slcattetyngda kommunerna.
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ro | | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 '' | 27 | 28 | 29 |
|
Årlig kostnad för skol- väsen- det 1913— Kr. | Kost-nad för | Kommunalskatt 1915 | Vägskatt 1915 per | Lands-tings-skatt | Summa | Utskylder till präster | Nya präst- löne- lagen träder |
| ||||||||
1915 per | Till den | Till kyr- kan. Kr. | Till sko- lan. Kr. | Sum- | Jordbruks- fastighet. | An- nan fas- | Kapi- tal och | bar in-komst | 19, 23 | Jord- bruks- | Annan fastig- het. Kr. | Kapi-tal och Kr. | (har |
| ||
bär in-komst. Kr. | kom- munen. Kr. | ma. Kr. | In na-tura. | Kon- tant. Kr. | tig- het. Kr. | ar- bete. Kr. | och arbete. Kr. | Kr. | fastig- het. Kr. | år 19.... |
| |||||
20 | 5-20 | >) 4-16 | 3- | 48 | 8-04 | 5-83 | 2-00 | 4-70 | 1*57 | 0-86 | 10-46 | 4-48 | — | 0-44 | 22 | 414 |
IG | 13-86 | 7-00 | l-oo | 4-40 | 12-40 | 8-38 | 1-83 | 613 | 2-04 | 0*85 | 15-29 | 6-68 | 2-41 | 0-46 | 18 | 415 |
22 '' | 5-68 5-83 | 5-oo 3-70 | 0''47 4- | 3-76 30 | 9-23 8-50 | }l2-50 | — | 7-50 | 2-50 | i 0-86 | 12-59 11-87 | 5-72 | 11-90 0-87 | 0-33 0-41 | 23 J8 | 416 417 |
15 10 | 7-70 7-45 | 4-50 410 | 1-12 1-04 | 3-70 1-58 | 9-32 6-72 | |l2-17 | 3-33 | 9-30 | 3-io | 0-86 | | 13-28 | 5-61 4-50 | 1-89 6-08 | 0-36 0-49 | 20 20 • | 418 419 |
6 26 | 8-93 17-01 | 2) 6-00 | 2)070 l-oo | 2)4-25 11-30 | 10-95 16-30 | 1-15-00 | — | 9-00 | 3-oo | f 0-83 | 1478 20-12 | 9-06 315 | 0-12 | 0-34 | 20 16 | 420 421 |
| f 8-79 | 6- 53 7- 22 | 4- 6- | 81 51 | 11-34 13-73 | 9-92 | 515 | 9-04 | 3-oi | 0-83 | j 15-18) | 17-57 ( | 359 | 22-12 | 0-66 | 16 { | 422 423 |
17 | 13-93 | 5-90 | 0-76 | 1-30 | 7-96 |
| 11-67 | 7-00 | 2-33 | ! 0-78 | 11-07 | 12-49 | — | 054 | 19 | 424 |
22 c:a 30 c:a 30 c:a 70 c:a 40 | 8''76 c:a4''30 c:a4''60 c:a2*50 c:a3''40 | Allmänna anmärkningar. Antalet skolbarn, vartill talen i kol. 10 och 14 hänföra sig, avser det till folkskole-statistiken uppgivna hela antalet i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor under år 1914 |
och den kontanta utdebiteringen per vägfyrk för jordbruksfastighet med vägunderhåll in natura.
— Landstingsskatten (kol. 24) avser den utdebitering, som beslöts år 1914. — Angående
den beskattningsbara inkomsten, slcol- och fattigvårdskostnaderna samt kommunalskatten
se allmänna anmärkningarna till tall. 2 (sid. 180).
140
Bil. 5.
Tab. 2. Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, kostnad för skolväsendet och
fattigvården samt influten skogsaccis inom de mest skattetyngda kommunerna
åren 1913—1915.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | G | 7 |
K o in m u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Stockholms liiu. |
|
|
|
|
|
|
| Färentuna hal. |
|
|
|
|
|
|
1 | Adelsö............ | 1913 | 88 580 | 14-00 | 3 587 | 1554 | 406 |
|
| 1914 | 109 065 | 6-00 | 6 216 | 1932 | 66 |
|
| 1915 | 111820 | lOoo | 3 398 | 2 532 | 383 |
| Seminghundra h:d. |
|
|
|
|
|
|
2 | Skända............ | 1913 | 78 338 | 7-80 | 3 007 | 1821 | 14 |
|
| 1914 | 73 255 | 8-60 | 3 080 | 1556 | 228 |
|
| 1915 | 76 110 | 10-10 | 2 467 | 2 493 | 216 |
| Vallentuna h:d. |
|
|
|
|
|
|
3 | Vada............. | 1913 | 30114 | 9-00 | 1538 | 887 | 6 |
|
| 1914 | 32 846 | 11-60 | 1399 | 812 | — |
|
| 1915 | 32 016 | 9-40 | 1169 | 499 | 25 |
| Frösåkers hal. |
|
|
|
|
|
|
4 | Gräsö............. | 1913 | 70 444 | 8-54 | 3 533 | 1001 | 280 |
|
| 1914 | 71769 | 10-15 | 4 494 | 1529 | 280 |
|
| 1915 | 79 501 | 903 | 2 932 | 933 | 280 |
| Lyhundra hal. |
|
|
|
|
|
|
5 | Söderbv-Karl......... | 1913 | 116 678 | 8-90 | 6 201 | 8127 | 1916 |
|
| 1914 | 128 830 | 8-40 | 7 302 | 6 716 | 477 |
|
| 1915 | 127 623 | 12-65 | 21 998 | 7 252 | 328 |
| Uppfila län. |
|
|
|
|
|
|
| Åsunda h:d. |
|
|
|
|
|
|
6 | Tillinge............ | 1913 | 147 881 | >) 10-44 | 6 361 | 7 453 | 126 |
|
| 1914 | 148 379 | l) 10-90 | 6 941 | 7 343 | 190 |
|
| 1915 | 155 779 | *) 8-85 | 5 489 | 5 687 | 77 |
7 | Vårfrukyrka.......... | 1913 | 118145 | 8-26 | 5143 | 7 761 | 116 |
|
| 1914 | 138136 | 9-07 | 5 854 | 8128 | 101 |
|
| 1915 | 129 736 | 10-35 | 4 711 | 7 404 | 105 |
| Lagunda hal. |
|
|
|
|
|
|
8 | Lån g fora........... | 1913 | 59 180 | 9-08 | 2 590 | 2 290 | 14 |
|
| 1914 | 61811 | 9-33 | 2 472 | 2 414 | — |
|
| 1915 | 65 282 | 9-76 | 2134 | 3 944 | • — |
’) För i mantal satt jord resp. 1027, 10-74 och 8’69.
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattig vårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | ä | « | 7 | |
K o in in u n. • | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Iniiutcn skogs- accis. Kr. | |
| Hagunda h:d. |
|
|
|
|
|
|
9 | Dalbv............. | 1913 | 43 941 | 11-69 | 915 | 2 907 | — |
|
| 1914 | 43 722 | 11-10 | 1 124 | 2 522 | — |
|
| 1915 | 46 339 | 10 60 | 1754 | 4 010 | — |
| Södermanlands län. |
|
|
|
|
|
|
| Rond h:d. |
|
|
|
|
|
|
10 | Spelvik............ | 1913 | 25 410 | 900 | 1040 | 1941 | 8 i |
|
| 1914 | 27110 | 8-to | 1134 | 3 501 | — |
|
| 1915 | 29 290 | 9-10 | 890 | 736 | 80 1 |
11 | Torsäker........... | 1913 | 29 976 | 8-80 | 1904 | 1308 | - | |
|
| 1914 | 33 201 | 9-20 | 1948 | 1882 | — |
|
| 1915 | 34 261 | 9-70 | 1690 | 1598 | — |
12 | Svärta ............. | 1913 | 137 856 | 9-24 | 7 645 | 6 083 | 73 |
|
| 1914 | 139 274 | 9''75 | 5 632 | 7 077 | 301 |
| • | 1915 | 148 989 | 8-57 | 2 609 | 7 582 | 249 |
| Hölebo h:d. |
|
|
|
|
|
|
13 | Hölö............. | 1913 | 190 730 | 8-30 | 8 469 | 8 556 | 200 |
|
| 1914 | 216 460 | 8-00 | 7 649 | 7 588 | 9 |
|
| 1915 | 221100 | 8-34 | 5 614 | 8 326 | 134 |
14 | Västerljung.......... | 1913 | 105 548 | 8-40 | 3 939 | 4 470 | 222 |
|
| 1914 | 122 205 | 8-00 | 4 523 | 4 392 | 236 |
|
| 1915 | 121534 | 9-00 | 3 399 | 5 016 | 225 |
15 | Tros?, landskommun...... | 1913 | 100 550 | 8-oo | 3 376 | 2 201 | 75 |
|
| 1914 | 104 050 | 8-00 | 3 766 | 2 368 | 21 |
|
| 1915 | 105 660 | 8-60 | 2 673 | 3143 | 54 |
| Oppunda h:d. |
|
|
|
|
|
|
16 | Julita............. | 1913 | 368 318 | 7-40 | 13 882 | 11090 | 1261 |
|
| 1914 | 364 902 | 8-70 | 13 476 | 13 751 | 888 |
|
| 1915 | 342 642 | 8-75 | 13 334 | 12 690 | 1826 |
17 | Lerbo............. | 1913 | 112 409 | 975 | 5 727 | 5 983 | 245 |
|
| 1914 | 117 375 | 1071 | 5 868 | 7 246 | 287 |
|
| 1915 | 130 091 | 1030 | 4 002 | 8 879 | 164 |
| Åkers h:d. |
|
|
| ► |
|
|
18 | Vansö............. | 1913 | 66 287 | 8-90 | 1603 | 2 686 | — |
|
| 1914 | 71129 | 8-60 | 1443 | 4 360 | — |
|
| 1915 | 73137 | 910 | 1241 | 2 566 | — |
142
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. in. 1912—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | 1 Influten skogs- accis. Kr. | |
19 | Fogdi)............. | 1913 | 116 232 | 7"50 | 3125 | 4 901 | 50 |
|
| 1914 | 122 365 | 8''67 | 3147 | 5 488 | 128 |
|
| 1915 | 122 950 | 9-50 | 2 694 | 5 927 | 175 j |
| Selebo h:d. |
|
|
|
|
|
|
20 | Aspö............ | 1913 | 61349 | 8''71 | 2 465 | 2 078 | 1109 i |
|
| 1914 | 64 743 | 9''09 | 2 726 | 1964 | 392 |
|
| 1915 | 62 026 | 8-66 | 2 032 | 1835 | 143 | |
| Östergötlands län. |
|
|
|
|
|
|
| Kinda h:d. |
|
|
|
|
|
|
21 | Hycklinge........... | 1913 | 95177 | 8-70 | 3 647 | 4 950 | 759 |
|
| 1914 | 119 225 | 9''00 | 4 332 | 5 328 | 874 |
|
| 1915 | 128 040 | 9''00 | 3 054 | 6 712 | 941 |
| Björkekinds h:d. |
|
|
|
|
|
|
i 22 | Tåby............. | 1913 | 111080 | 8-50 | 2169 | 5 286 | _ |
|
| 1914 | 111 950 | 763 | 2 217 | 5 873 | 25 |
|
| 1915 | 113 150 | 8-70 | 1868 | 8 325- |
|
| Lysings h:d. |
|
|
|
|
|
|
23 | Svanhals........... | 1913 | 132 503 | 8-70 | 3 044 | 9 746 | _ |
|
| 1914 | 142 605 | 9-88 | 2 949 | 4 298 |
|
|
| 1915 | 136 980 | 9-78 | 2 045 | 4 568 | 63 |
| Göstrings h:d. |
|
|
|
|
|
|
; 24 | Allhelgona.......... | 1913 | 86 061 | 10-15 | 2 310 | 4 763 | 536 |
|
| 1914 | 93 873 | 9-15 | 2 591 | 4 701 | 199 |
|
| 1915 . | 97993 | 9-12 | 2 271 | 8 075 | 305 |
25 | Bjälbo............ | 1913 | 90 893 | 8-10 | 1878 | 6 205 |
|
|
| 1914 | 96 499 | 8-45 | 1789 | 5 304 | _ |
|
| 1915 | 98 704 | 10-30 | 1906 | 5 645 | — |
| Jönköpings län. |
|
|
|
|
|
|
| Mo hd. |
|
|
|
|
|
|
26 | Angerdsbestra......... | 1913 | 31786 | 9-18 | 6 850 | 1119 | 786 |
|
| 1914 | 34 289 | 9-40 | 2 317 | 1290 | 642 |
|
| 1915 | 34 648 | 8-37 | 1314 | 843 | 414 |
27 | Stengårdshult......... | 1913 | 32 500 | 7-90 | 1416 | 988 | 559 |
|
| 1914 | 36 765 | 7-00 | 1434 | 1149 | 508 |
|
| 1915 | 36 556 | 10-70 | 1159 | 937 | 359 |
| Södra Vedbo hd. * |
|
|
|
|
|
|
28 | Edshult............ | 1913 | 49 997 | 9-50 | 2197 | 2112 | 184 i |
|
| 1914 | 57 649 | 8-85 | 1547 ! | 2 445 | 250 |
|
| 1915 | 56 297 | 9-20 | 1337 | | 2 687 | 285 |
143
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 8 | 4 | 6 1 | 6 | 7I | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | 1 Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
29 | Eksjö landskommun...... | 1913 | 123 700 | 9''70 | 18 708 | 6 361 | 591 |
|
| 1914 | 136 773 | 9-25 | 4 816 | 7 001 | 733 |
|
| 1915 | 140 364 | 9-00 | 3 229 | 7 446 | 952 |
| Östra h:d. |
|
|
|
|
|
|
30 | Biörkö ............ | 1913 | 102 020 | 12-oo | 3 852 | 3 689 | 570 |
|
| 1914 | 118 730 | 13-00 | 4165 | 3 298 | 358 |
|
| 1915 | 119 801 | 12-00 | 2 645 | 4 269 | 293 |
31 | Korsberga........... | 1913 | 102 920 | 19-47 | 3 412 | 6104 | 842 |
|
| 1914 | 125 900 | 14-02 | 3 337 | 5143 | 1207 |
|
| 1915 | 134 322 | 11-41 | 2178 | 6 2u7 | 1084 | |
| Västra hal. |
|
|
|
|
|
|
32 | Södra Solberga........ | 1913 | 26 060 | 12-65 | 983 | 2134 | 81 1 |
|
| 1914 | 29 100 | 12-83 | 1027 | 2 394 | 193 |
|
| 1915 | 30 330 | 1320 | 1096 | 3 301 | 277 |
33 | Hultsjö...........* . | 1913 | 68161 | 11-40 | 3139 | 5 865 | 333 |
|
| 1914 | 77 261 | 12-00 | 2 924 | 5 812 | 692 |
|
| 1915 | 80 683 | 11-62 | 1788 | 5489 | 566 |
i 34 | Skcpperstad.......... | 1913 | 31220 | 12-20 | 1545 | 3106 | 247 |
|
| 1914 | 36 456 | 13-08 | 1405 | 2 939 | 255 |
|
| 1915 | 35 769 | 9-91 | 963 | 3 331 | 184 |
33 | Stockaryd ........... | 1913 | 84 754 | 9-00 | 4 021 | 3 378 | — |
|
| 1914 | 93 796 | 9-50 | 2 536 | 3 576 | 178 |
|
| 1915 | 97 813 | lO-oo | 2 427 | 3 562 | 7 |
| Östbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
| 36 | Håoger............ | 1913 | 46 984 | 10-37 | 1722 | 1473 | ... 144 |
|
| 1914 | 51 209 | 8-97 | 1449 | 1478 | 257 |
|
| 1915 | 49 439 | 9-14 | 922 | 1658 | 255 |
37 | Åker............. | 1913 | 98846 | lO-oo | 12143 | 4 726 | 1087 |
|
| 1914 | 112 742 | 8-75 | 8 201 | 5 017 | 921 |
|
| 1915 | 113 136 | 8-80 | 3 442 | 5 097 | 1639 |
| Västbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
38 | Gryteryd........... | 1913 | 18 203 | 12-00 | 1397 | 1 556 | 325 |
|
| 1914 | 19 930 | 11-90 | 1174 | 2 262 | 440 |
|
| 1915 | 22 700 | 12-30 | 726 | 2 003 | 253 |
! 39 | Torskinge........... | 1913 | 32 623 | 10-io | 1927 | 1198 | 50 |
|
| 1914 | 37 325 | 9-65 | 1948 | 1338 | 79 |
| |
| 1915 | 35469 | | 10-95 | 1189 | 1386 | 73 |
144
Tab. 2 (forts.).
Beskattningsbar inkomst,
der in. in.
kommunalskatt, skol- och fattig v år dsko stna1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | ! « | 7 |
Korn u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | 1 Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. |
| Kronobergs lnn. |
|
|
|
|
|
|
Ko ng a h:d. |
|
|
|
|
|
|
| 40 Älmeboda........... | 1913 | 174 919 | 9-65 | 5 575 | 7180 | 1438 |
| 1914 | 188 879 | 9-50 | 3 507 | 7 835 | 1085 |
| 1915 | 184 937 | 12-20 | 10883 | 10 704 | 1365 |
41 Väckelsång.......... | 1913 | 193 830 | 7-90 | 8003 | 8 017 | 753 |
| 1914 | 195 090 | 9-16 | 23 908 | 8 235 | 690 |
| 1915 | 192 740 | 11-00 | 7 070 | 7 241 | 644 |
J 42 1 Uråsa............. | 1913 | 58 628 | 9-07 | 1389 | 2 579 | 123 |
- | 1914 | 52 216 | 11-50 | 1392 | 2 509 | 144 |
| 1915 | 52 724 | 1303 | 797 | 3 317 | 114 |
Kinnevalcls li:d. |
|
|
|
|
|
|
43 Vederslöv........... | 1913 | 56 800 | 8-80 | 2 268 | 3 558 | _ |
| 1914 | 58100 | 10-60 | 2 075 | 3 666 | 191 |
| 1915 | 57 500 | ll-oo | 1783 | 4 243 | 142 |
i 44 | Tävelsås........... | 1913 | 72 780 | 9''65 | 3 740 | 2 793 | 104 |
| 1914 | 81185 | 8-55 | 2 865 | 3 288 | 86 |
| 1915 | 80 772 | 8-90 | 2102 | 4 060 | 81 |
i 45 | Kalvsvik........... | 1913 | 58 948 | 12-90 | 2 071 | 4 286 | 253 |
1 | 1914 | 63 875 | 12-61 | 2 388 | 4 040 | 369 |
| 1915 | 68 725 | 13-62 | 2136 | 4 377 | 160 |
46 Jät .............. | 1913 | 60190 | 14-15 | 1758 | 2016 | 185 |
| 1914 | 64 940 | 13-20 | 1926 | 1882 | 209 |
| 1915 | 74170 | 10-80 | 1407 | 1945 | 417 |
Allbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
j 47 | Virestad........... | 1913 | 216 661 | 10oo | 7 032 | 16 372 | 857 |
| 1914 | 249 806 | lO-oo | 6 766 | 15 739 | 1 114 |
| 1915 | 262 112 | lO-oo | 5 960 | 15 870 | 1106 |
48 i Härlunda........... | 1913 | 40 672 | 20-00 | 2 048 | 3 905 | 348 |
| 1914 | 55 727 | 1200 | 2 205 | 3 676 |
|
| 1915 | 54 557 | 15oo | 1744 | 4 098 | 340 |
49 j Slätthög ........... | 1913 | 95 741 | 8-59 ; | 5 266 | 3 540 | 667 |
| 1914 | 102 719 | 9-40 | 4 572 | 3 901 i | 1174 |
| 1915 | 101 198 | 10-25 | 3 575 | 3 790 | | 766 |
Talj. 2 (forte.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 | |
K o m m u u. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | luiluten skogs- accis. Kr. | |
| Sunnerbo hal. |
|
|
|
|
|
|
50 | Berga............. | 1913 | 197 562 | 9-25 | 16 516 | 74 378 | 771 |
|
| 1914 | 225 093 | 8-30 | 7 234 | 12137 | 784 |
|
| 1915 | 229 086 | 9-22 | 7 204 | 12 729 | 547 |
51 | Piätteryd........... | 1913 | 111 743 | 8‘50 | 4 387 | 5 270 | 1096 |
|
| 1914 | 126 830 | 8-50 | 4 519 | 8 998 | 1095 |
|
| 1915 | 127 541 | 8-75 | 2 865 | . 7 405 | 1246 |
52 | Hallaryd........... | 1913 | 60 280 | 1290 | 10 966 | 5 778 | 554 |
|
| 1914 | 70 532 | 11-40 | 2 499 | 7141 | 355 |
|
| 1915 | 76 455 | 11-20 | 1745 | 5 804 | 349 |
53 | Hinneryd........... | 1913 | 105138 | 9''50 | 4 615 | 12 069 | 918 |
|
| 1914 | 111232 | U-oo | 3 643 | 6 563 | 187 |
|
| 1915 | 110 526 | 15-20 | 3 570 | 34 859 | 584 |
54 | Vrå ............. | 1913 | 30 540 | 14-66 | 3 075 | 1918 | 330 |
|
| 1914 | 38 540 | 11-59 | 2171 | 2 072 | 283 |
|
| 1915 | 37 615 | 13-50 | 1644 | 1856 | 283 |
| Kalmar län. |
|
|
|
|
|
|
| Sevede h:d. |
|
|
|
|
|
|
55 | RumskuUa.......... | 1913 | 125 780 | 7''45 | 3 840 | 16 948 | 2123 |
|
| 1914 | 141471 | 9-70 | 3 907 | 9 360 | 2 729 |
|
| 1915 | 142 200 | 10-50 | 3 421 | 7 742 | 2 661 |
| Handbörds hal. |
|
|
|
|
|
|
56 | Kråksmåla.......... | 1913 | 155 500 | 10-oo | 4 050 | 6 345 | 2 394 |
|
| 1914 | 189 331 | 9-70 | 2 627 | 6 781 | 1040 |
|
| 1915 | 212 493 | 10-30 | 1997 | 8 469 | 1539 |
| Norra Möre hal. |
|
|
|
|
|
|
57 | Bäckebo............ | 1913 | 125 181 | 8-84 | 5 738 | 6143 | 1855 |
|
| 1914 | 141 975 | 7-87 | 3 094 | 33 002 | 1590 |
|
| 1915 | 138 835 | 9-89 | 2 426 | 6 307 | 1953 |
| Södra Möre h:d. |
|
|
|
|
|
|
58 | Gullabo............ | 1913 | 75 459 | 9-20 | 4 784 | 3 725 | 210 |
|
| 1914 | 80182 | 1000 | 6 386 | 3 921 | 120 |
|
| 1915 | 82 313 | 13-60 | 5-531 | 3 841 | 175 |
59 | Söderåk ra........... | 1913 | 431128 | 7''55 | 17 414 | 19 572 | 29 |
|
| 1914 | 574 007 | 7-49 | 16 345 | 18150 | 14 |
|
| 1915 | 487 768 | 12-10 | 105 054 | 22 343 | 112 |
21—163407
146
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accls. Kr. | |
60 | Våxtorp............ | 1913 | 54 922 | 9-50 | 1626 | 3 391 |
|
|
| 1914 | 61445 | 9-00 | 1842 | 2 995 | - ! |
|
| 1915 | 60182 | 9-00 | 783 | 2 753 |
|
61 | Arbv............. | 1913 | 87 058 | >) 9-12 | 2 568 | 10 856 | 271 |
|
| 1914 | 106 587 | ^7-äo | 2 579 | 10 884 | 71 |
| * | 1915 | 103 699 | *) 9-83 | 2 035 | 10 714 | 16 |
62 | Karlslund a.......... | 1913 | 80 436 | 15-00 | 8 651 | 3 741 | 745 |
|
| 1914 | 88027 | 12-50 | 9 014 | 5 561 | 512 |
|
| 1915 | 85 542 | 1690 | 3 778 | 6 824 | 695 |
63 | Hagbv............ | 1913 | 87 088 | 9-17 | 1808 | 6 274 | _ |
|
| 1914 | 108135 | 6-85 | 1549 | 6 070 | _ |
|
| 1915 | 100 770 | 10-43 | 1380 | 5 910 | 146 |
64 | Mortorp............ | 1913 | 88 931 | 12-16 | 3 345 | 6 978 | 452 |
|
| 1914 | 107 591 | 11-17 | 3 060 | 8 294 | 742 |
|
| 1915 | 110 524 | 9-70 | 2149 | 7179 | 588 |
65 | Oskar ............. | 1913 | 44 037 | 11.95 | 2 233 | 2 967 | '' 479 |
|
| 1914 | 5t> 6U0 | 9-37 | 2 899 | 2 697 | 124 |
|
| 1915 | 52 586 | 10-20 | 1433 | 3 627 | 321 |
66 | S:t Sigfrid.......... | 1913 | 42 252 | 18-40 | 1363 | 5 494 | 180 |
|
| 1914 | 44 582 | 14-53 | 1278 | 5109 | 163 |
|
| 1915 | 46 666 | 12-65 | 1716 | 4 605 | 99 |
| Åkerbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
67 | Böda............. | 1913 | 75 765 | 11-34 | 2 708 | 3 632 | 1570 |
|
| 1914 | 84 814 | 9-00 | 2 508 | 3 862 | 1475 |
|
| 1915 | 90064 | 9-oo | 1818 | 3 472 | 1708 |
68 | Högby............ | 1913 | 90 852 | 11-70 | 3 611 | 7 250 |
|
|
| 1914 | 98246 | 11-95 | 4 272 | 7 955 | _ |
|
| 1915 | 99 391 | 13''55 | 2 872 | 7 668 | — |
69 | Källa............. | 1913 | 30 307 | 17-79 | 5 783 | 1848 | _ |
|
| 1914 | 30 549 | 16-18 | 1797 | 1805 | _ |
|
| 1915 | 31037 | 16-01 | 1716 | 2 223 | — |
70 | Persnäs............ | 1913 | 58 418 | 12-40 | 3 213 | 3 798 | _ |
|
| 1914 | 73 454 | 10-40 | 3 463 | 3 721 | _ |
|
| 1915 | 71 745 | 11-05 | 2 570 | 4 641 | — |
‘) För i mantal satt jord resp. 9-02, 7-80 och 9''73.
147
Tub. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattig vårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | « | 7 | |
K o m in u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | • Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
71 | Fora............. | 1913 | 41 768 | 12-24 | 2174 | 1849 |
|
|
| 1914 | 47 388 | 8-50 | 2 937 | 2153 | — |
|
| 1915 | 48156 | 9-40 | 2101 | 2144 | — |
| Runstens h:d. |
|
|
|
|
|
|
72 | Ekby............. | 1913 | 15 906 | 9-40 | 649 | 775 | — |
|
| 1914 | 16174 | 8-80 | 667 | 632 | — |
|
| 1915 | 16 378 | 9-10 | 815 | 595 | — |
73 | Clärdslösa........... | 1913 | 88 065 | 12-50 | 2 558 | 5 997 | _ |
|
| 1914 | 100 252 | 10-10 | 2 933 | 6 720 |
|
|
| 1915 | 104364 | 11-00 | 1555 | 6 619 |
|
74 | Bredsätra........... | 1913 | 34 474 | 11-90 | 1293 | 1 869 | _ |
|
| 1914 | 42 003 | 10-30 | 1375 | 1677 | — |
|
| 1915 | 41934 | 9-10 | 1614 | 1727 | — |
75 | Långlöt............ | 1913 | 33 342 | 13-60 | 1265 | 968 | _ |
|
| 1914 | 41 996 | 8-77 | 1276 | 1163 | — |
|
| 1915 | 41130 | 9-23 | 1 555 | 1379 | — |
| Slättbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
76 | Alböke ............ | 1913 | 32 051 | 8-52 | 1127 | 1275 | — |
|
| 1914 | 34 898 | 8-10 | 1410 | 1271 | — |
|
| 1915 | 36 502 | 8-50 | 1004 | 1482 | — |
77 | Köping............ | 1913 | 112 732 | 9-30 | 2 865 | 9 835 | — |
|
| 1914 | 120 931 | 6-10 | 3 528 | 9 094 | 231 |
|
| 1915 | 127 360 | 9-00 | 4 595 | 11767 | 33 |
78 | Räpplinge........... | 1913 | 78 081 | 9-50 | 2 090 | 5122 | _ |
|
| 1914 | 91 013 | 8-70 | 2 804 | 5 593 | — |
|
| 1915 | 90 589 | 9-50 | 1704 | 6 313 | — |
| Möckleby hal. |
|
|
|
|
|
|
79 | Norra Möckleby........ | 1913 | 49 520 | 10-00 | 1384 | 1648 | — |
|
| 1914 | 49 520 | 8-90 | 2 031 | 1938 | — |
|
| 1915 | 49140 | 11-10 | 1287 | 2 490 | — |
80 | Sandby . ........... | 1913 | 33 000 | 8-54 | 731 | 751 | _ |
|
| 1914 | 35 000 | 9-72 | 904 | 898 | — |
|
| 1915 | 32 300 | 10-oo | 499 | 1531 | — |
81 | Hnlterstad.......... | 1913 | 74 418 | 10-26 | 1393 | 2 029 | _ |
|
| 1914 | 52 920 | 9-89 | 1 655 | 2 837 | — |
|
| 1915 | 55 563 | 13-35 | 2 497 | 2115 | — |
148
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, s&oi- och fattigvurdskostna
dcr
m. in. 1913-1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
% Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. K, | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Gräsgårds h:d. |
|
|
|
|
|
|
82 | Segerstad........... | 1913 | 30 806 | 11-80 | 788 | 1576 | — |
|
| 1914 | 37 425 | 12-30 | 884 ■ | 1381 | — |
|
| 1915 | 37141 | 10-70 | 1002 | 1291 | — |
83 | Gräsgård ........... | 1913 | 57 464 | 11-90 | 1 355 | 1730 | _ |
|
| 1914 | 63 760 | 8-80 | 1401 | 1472 | — |
|
| 1915 | 62 370 | 10"50 | 1479 | 1541 | — |
84 | ÅS.............. | 1913 | 50 848 | 12-90 | 1164 | 2 444 | _ |
|
| 1914 | 58 963 | 11-30 | 1054 | 3 360 | — |
|
| 1915 | 65 747 | 11-20 | 1183 | 3 528 | — |
83 | Ventil ngc........... | 1913 | 40 231 | 970 | 1254 | 1884 | _ |
|
| 1914 | 44 016 | 8-00 | 1 324 | 1 642 | — |
|
| 1915 | 40 981 | 10-30 | 3185 | 2111 | — |
86 | Kastlösa........... | 1913 | 100980 | 8-82 | 1349 | 2 620 | _ |
|
| 1914 | 110 905 | 7-81 | 1434 | 12 037 | — |
|
| 1915 | 117 695 | 1032 | 2 029 | 4 425 | — |
| Gottlauds län. |
|
|
|
|
|
|
| Gottlands norra h:d. |
|
|
|
|
|
|
1 87 | Ekbv............. | 1913 | 42 750 | 7-10 | 1147 | 846 | 106 |
|
| 1914 | 40030 | 810 | 1259 | 782 | 102 |
|
| 1915 | 35680 | 9-91 | 695 | 1081 | no |
88 | Källunge........... | 1913 | 35 281 | 10-13 | 631 | 1257 | 18 |
|
| 1914 | 36 842 | 12-18 | 696 | 1414 | 122 |
|
| 1915 | 40 017 | 10-21 | 483 | 1632 | 209 |
89 | Stenkyrka........... | 1913 | 48 307 | 10"50 | 1658 | 1629 | 87 |
|
| 1914 | 48 214 | 10-42 | 1894 | 1637 | 97 |
|
| 1915 | 50 508 | 959 | 1277 | 1527 | 312 |
90 | Hangvar ........... | 1913 | 61055 | 9-86 | 2 496 | 2 805 | 44 |
|
| 1914 | 59 934 | 965 | 3 244 | 2 483 | 164 |
|
| 1915 | 66 033 | 10-87 | 2 355 | 2 059 | 85 |
i 91 | Hall............. | 1913 | 14 500 | 10-öG | 930 | 389 | _ |
|
| 1914 | 14 646 | 10''50 | 1077 | 546 | 44 |
|
| 1915 | 14 226 | 12-70 | 669 | 541 | — |
Tall. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, Kommunalskatt, skot- och fattig vår dskostna
der
m. m. 1912—1915.
1 . | 2 | 3 | 4 | B | G | 7 | |
Kom in u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. K, . | |
92 | Ganthem........... | 1913 | 19 340 | 7-29 | 1102 | 156 | 55 1 |
|
| 1914 | 23 000 | 9-53 | 3 318 | 20 |
|
|
| 1915 | 24 190 | 11-68 | 871 | 241 | 9 |
93 | Viklau............ | 1913 | 20 783 | 9''50 | 777 | 216 | 50 |
|
| 1914 | 23 922 | 9-00 | 1 282 | 311 | 292 |
|
| 1915 | 23 218 | 8-95 | 843 | 239 | 105 | |
94 | Buttle............ | 1913 | 19 422 | 15-75 | 2 067 | 1242 | 45 |
|
| 1914 | 21807 | 15-17 | 1330 | 923 | 32 |
|
| 1915 | 22 251 | 11-83 | 1 317 | 948 | — |
95 | Guldrupe ........... | 1913 | 10 868 | 14oo | 785 | 475 | 12 |
|
| 1914 | 11 158 | 17-80 | 4 712 | 467 | 60 |
|
| 1915 | 11146 | 16-94 | 2 307 | 455 | 14 |
96 | Ala.............. | 1913 | 14 187 | 12-39 | 848 | 90 | 141 |
|
| 1914 | 15 208 | 15-96 | 6 472 | — | 82 |
|
| 1915 | 14 220 | 1340 | 1058 |
| 35 |
| Gottlands södra Jod. |
|
|
|
|
|
|
97 | Stenkumla.......... | 1913 | 30420 | 1396 | 1932 | 1976 | _ |
|
| 1914 | 32164 | 18-90 | 2 317 | 1592 | _ |
|
| 1915 | 31640 | 1045 | 1124 | 1563 | — | |
98 | Träkumla........... | 1913 | 15 599 | 1465 | 1431 | 477 |
|
|
| 1914 | 15 702 | 1211 | 1259 | 591 | _ |
|
| 1915 | 17 300 | 9-92 | 711 | 550 | 17 |
99 | Hästerby........... | 1913 | 35 890 | 10-25 | 1624 | 900 | 135 |
|
| 1914 | 41 510 | 9-81 | 2 554 | 1063 | _ |
|
| 1915 | 38860 | 12-85 | 1267 | 1792 | 135 |
100 | Västergarn.......... | 1913 | 24 340 | 10-50 | 1194 | 809 |
|
|
| 1914 | 21000 | 11-83 | 1316 | 885 | _ |
|
| 1915 | 22 030 | 11-10 | 787 | 937 | — |
101 | Hejde............. | 1913 | 38176 | 12-50 | 1968 | 3 416 | 231 |
|
| 1914 | 34 527 | 10-oo | 1 922 | 1214 | 3 |
|
| 1915 | 34 886 | 9-40 | 1257 | 1912 | 112 |
102 | Väte............. | 1913 | 33 754 | 13-85 | 1686 | 1155 | 191 |
|
| 1914 | 35 049 | 13-90 | 1381 | 1847 | 247 |
|
| 1915 | 35 102 | 8-70 | 2 748 | 1551 | 14 1 |
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvård skostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
|
| '' |
| Kommunal- | Kostnad |
|
|
|
|
|
| skatt per | för skol- |
|
|
|
|
|
| 100 kr. be- | väsendet | Kostnad | Influten |
| Kommun. | År. | ningsbar inkomst. | skattnings-bar inkomst | (efter av-drag av | för fattig-vården. | skogs- accis. |
|
|
|
| och arbete. | bidraget). |
|
|
|
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
i 103 | Fröjel............. | 1913 | 26 804 | 13-87 | 10 539 | 1235 | 12 |
| 1914 | 28 204 | 16-51 | 2 332 | 1255 | 21 | |
|
| 1915 | 28 645 | 17-79 | 1857 | 2 814 | 313 |
‘ 104 | Hamra............ | 1913 | 16 538 | 13-91 | 1068 | 231 | — |
|
| 1914 | 17 722 | 13-04 | 1442 | 219 | — |
|
| 1915 | 17 649 | 1163 | 824 | 260 | — |
105 | Vamlingbo.......... | 1913 | 45 070 | 1236 | 1496 | 1520 | — |
| 1914 | 47 314 | 13 35 | 1447 | 1683 | — | |
|
| 1915 | 48 605 | 11-95 | 1126 | 1636 | — |
106 | Sundre............ | 1913 | 12 424 | 14-43 | 769 | 281 | _ |
|
| 1914 | 13 008 | 12-15 | 765 | 153 | — |
|
| 1915 | 13 526 | 9-91 | 598 | 157 | — |
107 | Rone............. | 1913 | 94 185 | 12-30 | 4 970 | 2 211 | 80 |
|
| 1914 | 102 355 | 10-70 | 3 859 | 2 430 | — |
|
| 1915 | 106 379 | 12-50 | 5 024 | 2 468 | — |
108 | Alva............. | 1913 | 42 833 | 8-20 | 1636 | 1083 | _ |
|
| 1914 | 44 227 | 8-80 | 1636 | 1422 | — |
|
| 1915 | 45 607 | 8-75 | 1485 | 702 | — |
109 | Sproge ............ | 1913 | 15 641 | 12-00 | 1 194 | 836 | 48 |
| 1914 | 16 945 | 11-50 | 1153 | 712 | 330 | |
|
| 1915 | 17 877 | 11-50 | 915 | 765 | 57 |
no | Linde............. | 1913 | 27 772 | 14-20 | 1949 | 395 | 66 |
|
| 1914 | 25 210 | 2225 | 12 291 | 527 | — |
|
| 1915 | 25 854 | 19-30 | 1444 | 837 | Öl |
111 | Loj sta ............ | 1913 | 16 755 | 16-20 | 4 346 | 790 | 29 |
| 1914 | 18 396 | 25-25 | 1471 | 678 | 69 | |
|
| 1915 | 17 929 | 28-30 | 976 | 580 | 29 |
112 | Gemm............ | 1913 | 10079 | 7-90 | 667 | 120 | _ |
|
| 1914 | 17 068 | 7-50 | 1160 | 120 | 46 |
|
| 1915 | 11729 | 11-00 | 562 | 108 | 32 |
113 | Lau............. | 1913 | 24 831 | 9-67 | 1477 | 741 | _ |
|
| 1914 | 26 589 | 9-41 | 1605 | 1 252 | — |
|
| 1915 | 26 622 | 10-67 | 1017 | 968 | — |
Tält. H (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skal- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
| i | 2 | 8 | 4 | 6 | « | 7 |
Kommu n. | År. | 1 Beskatt-| ningsbar Kr. | (Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad i Kr. | | Influten skogs- äng. Kr. | |
| lilek i inre län. |
|
|
|
|
|
|
| Östra h:d. |
|
|
|
|
|
|
114 | Kristianopel . . . *....... | 1913 | 141 863 | 10''64 | 7 021 | 6 091 | 143 I |
|
| 1914 | 160 465 | 9-72 | 27 734 | 7 051 | 94 |
|
| 1915 | 164 747 | 10-oo | 6 692 | 7172 | 183 |
115 | Torhamn........... | 1913 | 118 673 | 13-60 | 3 334 | 9 854 |
|
|
| 1914 | 195 461 | 12 50 | 4 990 | 9 739 | _ |
|
| 1915 | 139 222 | 10-50 | 2 832 | 14 510 | — |
116 | Ramdala . . . ’........ | 1913 | 195 222 | 10-oo | 8 732 | 10 323 | 195 |
|
| 1914 | 215 296 | 10-oo | 6 535 | 10 215 | 102 |
|
| 1915 | 220 504 | 10-oo | 4 728 | 11612 | 92 |
117 | Jämjö............. | 1913 | 173 690 | 10-oo | 7 252 | 6 917 | 408 |
|
| 1914 | 157 712 | 10 00 | 7 505 | 7 379 | 167 |
|
| 1915 | 174 844 | 10-oo | 6 940 | 40187 | 45 1 |
118 | Rödeby............ | 1913 | 204 012 | 11-78 | 8 409 | 12 435 | 246 |
|
| 1914 | 223 286 | 9-55 | 5 756 | 10 008 | 296 |
|
| 1915 | 241188 | 911 | 6 279 | 12 356 | 208 |
| Medelstads h:d. |
|
|
|
|
|
|
119 | Fridlevstad.......... | 1913 | 173 712 | 9-10 | 9 792 | 8 280 | 572 | |
|
| 1914 | 187 519 | 8-26 | 6 893 | 8 523 | 649 |
|
| 1915 | 189 771 | 11-70 | 12 881 | 11023 | 245 |
120 | Sillhövda........... | 1913 | 153 560 | 8-90 | 9 681 | 7 331 | 142 |
|
| 1914 | 151 852 | 9-90 | 7 079 | 9 048. | no |
|
| 1915 | 160106 | 1000 | 4 690 | 10 393 | 496 |
121 | Hasslö och Aspö........ | 1913 | 91 451 | >) 11-18 | 4 650 | 4184 | _ |
|
| 1914 | 103 745 | ‘) 10-17 | 5 096 | 4 465 | _ |
|
| 1915 | 111 013 | >) 12-60 | 3 490 | 4 942 | — |
122 | Listerbv........... | 1913 | 143 289 | 9-00 | 5 302 | 7500 | | 8 |
|
| 1914 | 151160 - | 9-oo | 8 085 | 8 272 1 | 314 |
|
| 1915 | 162 041 | 9-60 | 3 499 | 8 725 | — |
123 | Tving ............ | 1913 | 180 435 | 1000 | 6 204 | 26 623 | 247 |
|
| 1914 | 195 745 | ll-oo | 5 859 | 32 978 | 742 |
|
| 1915 | | 208 634 | 12-70 | 13 096 | 15 656 | 659 |
'') Avser Hasslö fors.; i Aspö förs. resp. 1012, 9 93 och 11*50.
152
Tah. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
m. in. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | ||
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
124 | Eringsboda.......... | 1913 | 111 825 | 11-30 | 4 728 | 8883 | 345 |
|
| 1914 | 121 495 | 12-70 | 4807 | 8 379 | 1 350 |
|
| 1915 | 120 467 | 11-37 | 2 814 | 6 032 | 723 |
125 |
| 1913 | 122 351 | 9-70 | 6134* | 6 268 | 401 |
|
| 1914 | 139 327 | 8-30 | 5 491 | 7 269 | 145 |
|
| 1915 | 156 773 | 10-30 | 3 985 | 6 656 | 173 ] |
| Bräkne h:d. |
|
|
|
|
|
|
; 126 | Öljehult........... | 1913 | 58 490 | 12-00 | 3 941 | 3 081 | 164 j |
| 1914 | 63 093 | ll-oo | 3 729 | 3 518 | 39 ! | |
|
| 1915 | 67 613 | 11-50 | 2 431 | 3 837 | 52 ; |
1 127 | Hällarvd........... | 1913 | 193 505 | 10-oo | 7 450 | ‘ 8545 | 161 |
|
| 1914 | 207 761 | 9-oo | 8 304 | 8 041 | 136 |
|
| 1915 | 235 235 | 9-60 | 6 808 | 9 997 | 140 |
| Listers h:d. |
|
|
|
|
|
|
128 | Elleholm........... | 1913 | 37 949 | 11-87 | 2 033 | 1325 | 6 |
|
| 1914 | 41373 | 10-70 | 2110 | 1 256 | — |
|
| 1915 | 43 161 | 9-32 | 1680 | 1225 | — ! |
129 | Kvrkhult........... | 1913 | 295 460 | 900 | 11200 | 13 755 | 329 1 |
|
| 1914 | 307 490 | 9-00 | 11077 | 13 721 | 437 : |
|
| 1915 | 353 840 | 9-70 | 8 328 | 14 664 | 919 |
130 | Mjällby............ | 1913 | 401160 | 9-oo | 16 007 | 13111 | 29 1 |
| 1914 | 417 870 | 9-50 | 16 735 | 14 240 | 35 | |
|
| 1915 | 427 490 | 8-92 | 15 968 | 15 311 | 16 | |
| Kristianstads län. |
|
|
|
|
|
|
| Norra Åsbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
j 131 | Rya .............. | • 1913 | 81898 | 8-50 | 7 588 | 3 091 | 83 |
| 1914 | 85 947 | lO-oo | 6 098 | 1830 | 12 | |
|
| 1915 | 94 337 | 9-50 | 4 800 | 2 438 | 41 |
| Västra Gröinge h:d. |
|
|
|
|
|
|
132 | Yisseltofta........... | 1913 | 59 110 | 1000 | 3 030 | 3 251 | 602 |
|
| 1914 | 68 642 | 9-50 | 3142 | 3 640 | 616 |
|
| 1915 | 65 331 | 10-oo | 2 037 | 4 019 | 680 |
133 | Parstorp........... | 1913 | 73 521 | 10-50 | 4 528 | 4 782 | 204 |
| 1914 | 100 011 | 7-90 | 4958 | 4 337 | 625 | |
|
| 1915 | 98 478 | 9-30 | 21096 | 4198 | 355 |
Tub. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvärdskostna
der
m. m. 1913—1915.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
| Kommu n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Er. | Kommunal-skatt por Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | I Influten skogs- accis. Kr. |
| Villands Ir.d. |
|
|
|
|
|
|
134 | Näsum............ | 1913 | 211 745 | 9-40 | 11504 | 6 473 | 161 |
|
| 1914 | 216 961 | 9''35 | 12 162 | 6 804 | 204 |
|
| 1915 | 238 260 | 11-00 | 25 215 | 7 465 | 259 |
135 | Trolle-Ljungby........ | 1913 | 194 716 | 940 | 7121 | 14 024 | 38 |
|
| 1914 | 217 282 | 7-70 | 36 854 | 21964 | 120 |
|
| 1915 | 229 464 | 8-50 | 8 507 | 18 028 | 78 |
| Albo h:d. |
|
|
|
|
|
|
130 | Korum............ | 1913 | 48 265 | 8-82 | 2 681 | 661 | — |
|
| 1914 | 47 621 | 9-78 | 2 568 | 961 | _ j |
|
| 1915 | 50110 | 10-34 | 1773 | 1743 | — | |
| Malmöhus län. |
|
|
|
|
|
|
| Frosta h:d. |
|
|
|
|
|
|
137 | Svensköp........... | 1913 | 44 037 | 11-15 | 3 420 | 1398 | — |
|
| 1914 | 48 634 | 12-40 | 2 875 | 1231 | — |
|
| 1915 | 49 892 | 10-00 | 1974 | 1405 | _ |
| Herrestads h:d. |
|
|
|
|
|
|
138 | Stora Herrestad........ | 1913 | 164 281 | 9-00 | 6 493 | 14 511 | - '' |
|
| 1914 | 168 187 | 8-65 | 6 735 | 13 652 | — |
|
| 1915 | 174 182 | 7-75 | 6 067 | 13 620 | — |
| Hallands län. |
|
|
|
|
|
|
| Höks h:d. |
|
|
|
|
|
|
139 | Hishult ’)........... | 1913 | 70170 | 9-50 | 11022 | 2 850 | 183 |
|
| 1914 | 85 809 | 6-50 | 3 945 | 2 860 | 221 |
|
| 1915 | 86 908 | 1000 | 3 304 | 2 775 | 218 |
| Förmer sjö h:d. |
|
|
|
|
|
|
140 | Tönnersjö........... | 1913 | 65 226 | 9-50 | 3135 | 3 547 | 62 |
|
| 1914 | 66 972 | 12-20 | 4 578 | 3 429 | 63 |
|
| 1915 | 68 491 | 15-90 | 3 091 | 3 573 | 309 |
| Årstads h:d. |
|
|
|
|
|
|
141 | Abild............. | 1913 | 66 033 | 824 | 2 276 | 1788 | 468 |
|
| 1914 | 79 731 | 8-00 | 2 332 | 1812 | 386 |
| * | 1915 | 77 305 | 9-95 | 1662 | 2 543 | 201 |
142 | Krogsered........... | 1913 | 26134 | 9-61 | 1313 | 2048 | 167 |
|
| 1914 | 39 521 | 832 | 1622 | 2 010 | 94 |
|
| 1915 | 36 853 | 8-55 | 1017 | 1379 | 533 |
*) En mindre del av kommunen tillhör Norra Åsbo härad av Kristianstads län.
32—163407
15 4
''Idb. 2 (forts.).
Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostnader
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | » ! 4 | 5 | 6 | 7 | ||
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Famös h:d. |
|
|
|
|
|
|
143 | Gällared........... | 1913 | 31 673 | J) 20-92 | 2 926 | 1582 | 133 |
|
| 1914 | 45 125 | 17-55 | 2 654 | 1550 | 212 |
|
| 1915 | 42 094 | 17-75 | 2 346 | 1412 | 214 |
144 | Gunnarp........... | 1913 | 98 767 | 11''65 | 4 911 | 3 915 | 607 |
|
| 1914 | 124 697 | 8-80 | 6117 | 3 983 | 573 |
|
| 1915 | 135 228 | 969 | 4 004 | 4 742 | 349 |
145 | Vinberg ............ | 1913 | 165 602 | 7-50 | 6 976 | 9 815 | _ |
|
| 1914 | 197 290 | lO-oo | 6121 | 8 841 | _ |
|
| 1915 | 195 265 | 1000 | 8 035 | 8 280 | — |
146 | Stafsinge........... | 1913 | 207 200 | 7-90 | 7 064 | 7 610 | _ |
|
| 1914 | 244 40» | 8-60 | 9 003 | 8 646 | — |
|
| 1915 | 255 800 | 8-80 | 5 925 | 9 470 | — |
147 | Källsjö............ | 1913 | 13 615 | 14-60 | 866 | 636 | 10 |
|
| 1914 | 16 384 | 11-00 | 1 103 | 813 | — |
|
| 1915 | 16 831 | 910 | 455 | 407 | 7 |
1,48 | Ullared............ | 1913 | 48 346 | 15-48 | 1891 | 1238 | 79 |
|
| 1914 | 54 083 | 14-30 | 2137 | 1386 | 498 |
|
| 1915 | 59 680 | 11-62 | 1704 | 1618 | 128 |
149 | Svarträ............ | 1913 | 28317 | 14-06 | 1893 | 900 |
|
|
| 1914 | 38 706 | 8-48 | 1834 | 940 | — |
|
| 1915 | 41152 | 11-27 | 1409 | 968 | _ |
| Himle li:d. |
|
|
|
|
|
|
160 | Rolfstorp........... | 1913 | 74 065 | 22-40 | 2 665 | 8 343 | -- |
|
| 1914 | 85 609 | 21-40 | 2 600 | 8 360 | — L |
|
| 1915 | 85 195 | 18-25 | 2 625 | 9 270 | 199 |
151 | Valinge............ | 1913 | 64 515 | 9-96 | 1388 | 4 240 | _ |
|
| 1914 | 78 109 | 8-92 | 1761 | 4 321 | '' - |
|
| 1915 | 77 i 10 | 9-00 | 880 | 4190 | -- |
152 | Stamnared.......... | 1913 | 17 973 | 15-75 | 1193 | 965 | _ |
|
| 1914 | 21 367 | 11-02 | 1293 | 741 |
|
|
| 1915 | 22 530 | 11-21 | 888 | 936 | -t- |
153 | Skälunge........... | 1913 | 46 437 | 10-81 | 3 301 | 1866 | L : |
|
| 1914 | 55 547 | 9-79 | 6 216 | 1879 | __ |
|
| 1915 | 56 074 | 11-30 | 1469 | 1688 | — |
*) För jordbruksfastighet 21/06.
Tub, 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. Våld—11)15.
| i | 2 | 8 | 4 | 5 | tf | 7 |
Kommu n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | InHuten skogs- accis. Kr. | |
154 | Nösslinge........... | 1913 | 9 481 | 17-50 | 596 | 795 | 106 |
|
| 1914 | 13 795 | 13-20 | 1 191 | 497 | 85 |
|
| 1915 | 13 411 | 13-20 | 366 | 544 | 401 |
155 | Tvååker............ | 1913 | 319 092 | 9-80 | 12 034 | 22 197 | _ |
|
| 1914 | 355 021 | 9-60 | 12 012 | 22 437 | — |
|
| 1915 | 352 447 | 9*45 | 11256 | 25 733 | — |
156 | Spannarp ........... | 1913 | 75 649 | 9-30 | 3 592 | 7 939 | — |
|
| 1914 | 87 523 | 9-05 | 2 865 | 5 314 | — |
|
| 1915 | 83 718 | 8-10 | 3 000 | 3 651 | — |
157 | Hunnestad.......... | 1913 | 65 986 | 7-93 | 6 572 | 1468 | __ |
|
| 1914 | 74 689 | 8-12 | 2 535 | 1773 | — |
|
| 1915 | 72 U08 | 9-88 | 2 399 | 1869 | — |
158 | Lindberg ........... | 1913 | 166 999 | 11-35 | 5 919 | 13 277 | _ |
|
| 1914 | 201 699 | 8-93 | 6 096 | 12 862 | — |
|
| 1915 | 208 674 | 8-43 | 4 098 | 14 634 | — |
| Viske h:cl. |
|
|
|
|
|
|
159 | Veddige............ | 1913 | 168 171 | 10-90 | 4 653 | 8 865 | 61 |
|
| 1914 | 194 754 | 8-19 | 3 636 | 10139 | 218 |
|
| 1915 | 186 496 | 8-48 | 3 777 | 11276 | 122 |
160 | Ås.............. | 1913 | 99 379 | 11-94 | 6 490 | 8 865 |
|
|
| 1914 | 125.238 | 9-53 | 4 022 | 6 091 | — |
|
| 1915 | 127 045 | 1033 | 3 724 | 6 387 | — |
161 | Sällstorp........... | 1913 | 27 453 | 9-20 | 1402 | 561 | _ |
|
| 1914 | 33 610 | 8-oo | 1309 | 690 | — |
|
| 1915 | 34 177 | 737 | 1532 | 576 | — |
| Fjärd lull |
|
|
|
|
|
|
162 | Ölmevalla........... | 1913 | 86 214 | 9-00 | 5 785 | 4 019 | — |
|
| 1914 | 92 972 | 6''70 | 7 988 | 3 551 | — |
|
| 1915 | 88 390 | 10-87 | 4 491 | 4 037 | — |
163 | Frillesås........... | 1913 | 59 030 | 12-66 | 2 774 | 3 233 | _ |
|
| 1914 | 63 309 | 12-22 | 2 493 | 2 692 | — |
|
| 1915 | 65 608 | 8-65 | 1629 | 2 911 | — |
164 | Förlanda........... | 1913 | 19 603 | ‘) 12-00 | 1678 | 856 | _ |
|
| 1914 | 31187 | '') lO-oo | 1904 | 978 | — |
|
| 1915 | 32 066 | 10-oc | lön | 946 | — |
*) För i mantal satt jord resp. 14-05 och 11''43.
156
Talj. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | <) | 7 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Göteborgs och Bohus län. |
|
|
|
|
|
|
| Västra Hisings h:d. |
|
|
|
|
|
|
165 | Säve............. | 1913 | 213 278 | 9-20 | 7 700 | 9 859 |
|
|
| 1914 | 227 858 | 9-20 | 7 959 | 10 630 | _ |
|
| 1915 | 237 381 | 8-77 | 7 809 | 11587 |
|
166 | Björlanda........... | 1913 | 131 576 | '') 9-20 | 4190 | 3 593 |
|
|
| 1914 | 134 624 | x) 8-60 | 4 651 | 3193 | _ |
|
| 1915 | 135 546 | *) 9-60 | 3 606 | 4 216 |
|
| Ostra Hisings hal. |
|
|
|
|
|
|
! 167 | Tuve............. | 1913 | 103 280 | 9-76 | 1869 | 7 255 | _ |
|
| 1914 | 88 390 | 1076 | 2 073 | 7132 | _ |
| Inlands Nordre h:d. | 1915 | 88 786 | 11-10 | 1401 | 8157 | — |
1 163 | Solberga........... | 1913 | 127 345 | 11-00 | 7 277 | 8 689 | 35 |
|
| 1914 | 135 712 | 9-70 | 6190 | 7 353 | 36 |
|
| 1915 | 139 188 | 11-80 | 4 349 | 9 458 | 53 |
169 | Jörlanda........... | 1913 | 101109 | 8-25 | 5 848 | 6127 | 22 |
|
| 1914 | 118 665 | 8-14 | 4 972 | 5 328 | 27 |
|
| 1915 | 121932 | lo-oo | 3 819 | 4 920 | 18 |
! 170 | Spekeröd........... | 1913 | 69 478 | 13-50 | 2 908 | 4 671 |
|
|
| 1914 | 72 775 | 13-oo | 2 711 | 15 512 | 13 |
|
| 1915 | 72 448 | 13-00 | 2 588 | 5 433 | 27 |
171 | Ucklnni............ | 1913 | 62819 | 1220 | 2 628 | 4 064 | 190 |
|
| 1914 | 76 766 | 12-00 | 3 448 | 3 454 | 200 |
|
| 1915 | 87 657 | 10-20 | 1472 | 4 034 | 237 |
172 | Ödsmål............ | 1913 | 77 171 | 1515 | 3141 | 6 324 | 56 |
|
| 1914 | 99 931 | 12-70 | 2 549 | 6 694 | 149 |
|
| 1915 | 106 877 | 12-70 | 2145 | 7 565 | 209 |
173 | Korum............ | 1913 | 167 200 | 9-60 | 5 875 | 5 500 |
|
|
| 1914 | 197 066 | 10-00 | 10 941 | 5 279 | _ |
| Inlands Fräkne h:d. | 1915 | 201 614 | 1030 | 6 448 | 25 091 | — |
174 | Forshälla........... | 1913 | 176894 | 2) 8*31 | 5 713 | 11 294 | 237 |
|
| . 1914 | 193 457 | 8-00 | 5 055 | 7195 | 617 |
|
| 1915 | 208 420 | 9-20 | 3868 | 7 070 | 533 |
'') Inom en del av kommunen resp. 7''30, 6''60 och 7’50. — 2) För i mantal satt jord 8*11.
157
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvdrdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 8 | 4 | 6 | 6 | 7 | |
| K o m in u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. |
175 | (Jrinneröd........... | 1913 | 73 060 | 10-10 | 1785 | 2 982 | 262 |
|
| 1914 | 79 590 | 10-00 | 1908 | 2 571 | 258 |
|
| 1915 | 64 962 | 10-00 | 1729 | 3 235 | 300 |
| Orusts östra h:d. |
|
|
|
|
|
|
176 | Myckleby........... | 1913 | 131 400 | 8-50 | 3 493 | 6 063 | 93 |
|
| 1914 | 146 010 | 8-20 | 3 832 | 6 403 | 89 |
|
| 1915 | 152 920 | 8-20 | 2 931 | 6 072 | 59 |
177 | Torp............. | 1913 | 80 511 | 14-20 | 4 030 | 6 098 |
|
|
| 1914 | 79 282 | 14-20 | 3 884 | 6 221 | 50 |
|
| 1915 | 73 464 | 14-20 | 3 345 | 5 700 | 21 |
178 | Långelanda.......... | 1913 | 119 810 | ll-oo | 4 777 | 7 089 | 42 |
• |
| 1914 | 127 767 | lOoo | 4 216 | 6 389 | 15 |
1 |
| 1915 | 132 966 | 9-80 | 3116 | 7 735 | 9 |
1 179 | Ståla............. | 1913 | 111502 | 11-04 | 2 857 | 6156 |
|
|
| 1914 | 111 507 | 11-21 | 2 849 | 6 871 | _ |
|
| 1915 | 96 470 | 9-oo | 2 560 | 6 974 | . . _ |
| Orusts västra h:d. |
|
|
|
|
|
|
180 | Röra............. | 1913 | 82170 | 11-79 | 3 550 | 5 804 | _ |
|
| 1914 | 101 943 | 10-19 | 2 861 | 6 709 | _ |
|
| 1915 | 110165 | 11-20 | 2100 | 6 744 | — |
181 | Morlanda........... | 1913 | 295 178 | 8-96 | 7 262 | 15 575 |
|
|
| 1914 | 320 066 | 9-75 | 6 912 | 18 445 | _ |
|
| 1915 | 328 625 | 9-32 | 6 830 | 19 709 | 24 |
| Tjärns h:d. |
|
|
|
|
|
|
182 | Stenkyrka........... | 1913 | 368 593 | '') 10-40 | 11 552 | 21804 | _ |
|
| 1914 | 416 382 | *) 9-io | 12 993 | 22 918 | _ |
|
| 1915 | 423 651 | ‘) 10-25 • | 8 819 | 21197 |
|
| Lånt h:d. |
|
|
|
|
|
|
183 | Lane-Ryr........... | 1913 | 64 000 | 14-70 | 6 327 | 6 837 | _ |
| « | 1914 | 65 400 | 16-70 | 4 831 | 7 079 | 288 |
|
| 1915 | 73 021 | 19-00 | 3 396 | 6 205 | 206 |
184 | Bäve............. | 1913 | 133 106 | 10-oo | 4 956 | 8 709 |
|
|
| 1914 | 156 175 | 9-oo | 4 518 | 9 592 | _ |
|
| 1915 | 163 625 | 11-00 | 3 279 | 9 690 | — |
185 | Skredsvik........... | 1913 | 82 294 | 12-15 | 4 806 | 4 915 | 164 |
|
| 1914 | 114 545 | 10-30 | 4 652 | 5 216 | 150 |
|
| 1915 | 116 167 | 10-90 | 4109 | 5 793 | 281 |
'') Avser Rönnängs kapellera., inom vilken dessutom skatten å i mantal satt jord år 1913 utgjorde
10''30 kr. och å jordbruksfastighet år 1914 8''90 kr. Inom återstående delen av kommunen utgjorde skatten
år 1913: å i mantal satt jord 7''70 kr., eljest 7''80; år 1914: å jordbruksfastighet 7''40 kr., eljest 7''60; år
1915: 8‘50 kr.
158
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
.
der m. m. 1913—1915.
| 1 | 2 | 3 | i | 5 | 6 | 7 |
| 1 K o in in u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. |
186 | Herrestad........... | 1913 | 107 620 | 10-io | 4 614 | 4 478 | 22 |
|
| 1914 | 115 020 | 9-60 | 4 210 | 4 782 | — |
|
| 1915 | 119 765 | 11-90 | 3 614 | 5 214 | 66 |
187 | Högås........... | 1913 | 30 308 | 10-oo | 1379 | 1669 | 27 |
|
| 1914 | 36 278 | 9-70 | 1421 | 1899 | 137 |
|
| 1915 | 35391 | 10*90 | 872 | 1775 | 82 |
188 | Bokenäs........... | 1913 | 78 007 | 11-40 | 3 633 | 3 669 | 379 |
|
| ''1914 | 95 475 | 9-20 | 3 425 | 3 331 | 207 |
|
| 1915 | 96 105 | 9-70 | 2 475 | 3 992 | 140 |
| Tunge h:d. |
|
|
|
|
|
|
189 | Svarteborg.......... | 1913 | 169 340 | 9-00 | 8 349 | 7 307 | 44 |
|
| 1914 | 173 830 | 9-50 | 23 686 | 7 229 | 74 |
|
| 1915 | 177 730 | 11-70 | 6 647 | 7 007 | 124 |
| Stång enäs h:d. |
|
|
|
|
| ■ i |
190 | Bro.............. | 1913 | 190 811 | 11-50 | 6 202 | 11555 | 40 |
|
| 1914 | 218 188 | 9-75 | 5 687 | 10 952 | 77 |
| “ | 1915 | 232 331 | 11-00 | 4 592 | 13 758 | 40 |
191 | Brastad............ | 1913 | 275 876 | 7-50 | 7 166 | 9 486 | 28 |
|
| 1914 | 309 642 | 7-50 | 8 342 | 10 499 | 53 |
|
| 1915 | 388 318 | 9-60 | 6 430 | 12 347 | 90 |
192 | Lyse............. | 1913 | 367 700 | 14-80 | 9 577 | 18 202 | _ |
|
| 1914 | 451 660 | 10-80 | 18 948 | 20 201 | .- |
|
| 1915 | 541 460 | 8-40 | 22 691 | 23 057 | — |
| Sörby g dens h:d. |
|
|
|
|
|
|
193 | Krokstad........... | 1913 | 87 863 | 15-00 | 4 431 | 11892 | 74 |
|
| 1914 | 103 614 | 16-50 | 5 256 | 11453 | 64 |
| '' | 1915 | 105 907 | 14-20 | 2 828 | 12 550 | 13 |
194 | Sanne ............. | 1913 | 28 074 | 19-00 | 2 243 | 3120 | 44 |
|
| 1914 | 34 259 | 14-50 | 2 207 | 2 294 | 16 |
|
| 1915 | 33 922 | 13-50 | 1633 | 2130 | — |
195 | Hede............. | 1913 | 48 920 | 11-20 | 2125 | 3 609 | 152 |
|
| 1914 | 57 621 | 11-60 | 1950 | 3 243 | 304 |
|
| 1915 | 61909 | ll-oo | 1223 | 4 227 | 121 |
| Sotenäs h:d. |
|
|
|
|
|
|
196 | Askum............ | 1913 | 209 806 | 12-50 | 12 454 | 13 341 | ''- |
|
| 1914 | 271398 | 11-00 | 16 057 | 11146 | :— |
|
| 1915 | 334 134 | 10-00 | 7 933 | 12 673 | — |
159
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 6 | (i | 7 |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Iniiuten skogs- accis. Kr. | |
197 | Bärfendal........... | 1913 | 31113 | 16-50 | 1826 | 2 722 | 54 |
|
| 1914 | 30 680 | 17-50 | 1558 | 2 987 | 147 |
|
| 1915 | 30 600 | 17-00 | 800 | 3 066 | 82 |
| Vette h:d. |
|
|
|
|
|
|
198 | Tjärnö ............ | 1913 | 108 735 | 13-50 | 5 754 | 9 558 | 44 |
|
| 1914 | 132 918 | 11-50 | 5 551 | 10 505 | 162 |
|
| 1915 | 152 332 | 12-25 | 5 279 | 11730 | 146 |
199 | Näsinge............ | 1913 | 104 633 | 14-10 | 3 331 | 6 820 | 68 |
|
| 1914 | 142 563 | 10-50 | 3 047 | 6 604 | 17 |
|
| 1915 | 156 486 | 9-80 | 4 366 | 10 365 | 288 |
| Kville h:d. |
|
|
|
|
|
|
200 | Kville............ | 1913 | 383 812 | 12-90 | 16 179 | 18 265 | 360 |
|
| 1914 | 418 247 | 10-75 | 16 162 | 16 848 | 848 |
|
| 1915 | 470 836 | 10-50 | 17 384 | 17 932 | 77 |
201 | Svennebv........... | 1913 | 99 272 | 9-22 | 4 027 | 5 021 | _ |
|
| 1914 | 108 410 | 10-80 | 2 704 | 4 876 | — |
|
| 1915 | 134 284 | 10-20 | 1948 | 4 708 | — |
202 | Bottna............ | 1913 | 37 740 | 1200 | 1761 | 1633 | _ |
|
| 1914 | 48 400 | 9-00 | 1724 | 2 038 | --1 |
|
| 1915 | 47 360 | 1040 | 1113 | 2126 | — 1 |
| Tanums h:d. |
|
|
|
| * |
|
203 | Tannm............ | 1913 | 612 129 | >) 9 10 | 22 639 | 83 888 | 48 |
|
| 1914 | 676 019 | *) 10-00 | 22 893 | 29 387 | 27 |
|
| 1915 | 671108 | *) 1100 | 25 335 | 22 698 | 128 |
204 | Lur............. | 1913 | 90 072 | 13-20 | 18 393 | 7185 | _ |
|
| 1914 | 99 410 | 13-50 | 5 088 | 7 405 | 180 |
|
| 1915 | 104 741 | 16-00 | 3 761 | 7 618 | 109 |
| Bullarens h:d. |
|
|
|
|
|
|
205 | Naverstad........... | 1913 | 141171 | 1455 | 7 411 | 14 776 | 296 |
|
| 1914 | 191 844 | 11-10 | 8 028 | 16 873 | 311 |
|
| 1915 | 192 635 | 13-10 | 6 682 | 16 383 | 325 |
206 | Mo......... | 1913 | 41150 | 11-50 | 2116 | 2120 | 195 |
|
| 1914 | 45 920 | 8-60 | 1948 | 1708 | 154 |
|
| 1915 | 48 440 | 10-30 | 1792 | 2 245 | 98 |
'') I Gräbbestad resp. 8'' 10, 8''00 och 10''00.
160
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Alvsborgs län. |
|
|
|
|
|
|
| Vane h:d. |
|
|
|
|
| j |
! 207 | Norra Björk»''......... | 1913 | 37520 | 12-54 | 1192 | 3 226 | _ |
|
| 1914 | 41165 | 13''93 | 1333 | 3 290 | — |
|
| 1915 | 42 065 | 11-00 | 597 | 2 289 | — |
208 | Väne-Åsaka.......... | 1913 | 106 080 | 12-90 | 3 760 | 7 060 | 16 |
|
| 1914 | 124080 | 12-07 | 5 747 | 7 533 | 20 |
|
| 1915 | 129 220 | 12-00 | 2 422 | 6 723 | 20 |
209 | Gärdhem........... | 1913 | 417 000 | 9-32 | 14 712 | 11042 | 321 |
|
| 1914 | 513 980 | 8-40 | 14 807 | 13 057 | 87 |
|
| 1915 | 542 600 | 9-46 | 11200 | 14 413 | 246 |
210 | Väne-Ryr........... | 1913 | 47 567 | 9oo | 1652 | 2 816 | 55 |
|
| 1914 | 55837 | 9-30 | 1545 | 2 221 | 190 |
|
| 1915 | 58 777 | 8-70 | 866 | 1814 | 46 |
| Flundre h:d. |
|
|
|
|
|
|
211 | Asbräcka........... | 1913 | 22 070 | 8-80 | 722 | 1111 | 63 |
|
| 1914 | 23 324 | 12-10 | 796 | 1066 | 54 |
|
| 1915 | 24 304 | 9-oo | 782 | 890 | 173 |
| A le h:d. |
|
|
|
|
|
|
212 | Hålanda........... | 1913 | 46 923 | 9"20 | 2 320 | 3 079 | 232 |
|
| 1914 | 52 750 | 9-30 | 2121 | 3114 | 375 |
| • | 1915 | 54 906 | 11-90 | 1413 | 3 261 | 313 |
| Kullings h:d. |
|
|
|
|
|
|
213 | Tarsled............ | 1913 | 27 138 | 9-30 | 2 494 | 911 | — |
|
| 1914 | 30 589 | 1062 | 2 049 | 1021 | _ |
|
| 1915 | 32 475 | 10-30 | 1372 | 1040 | — |
214 | Remmene........... | 1913 | 21205 | 10-80 | 758 | 1260 | _ |
|
| 1914 | 21206 | 10-82 | 706 | 1377 | — |
|
| 1915 | 21216 | 10-20 | 538 | 1071 | _ |
215 | Horla............. | 1913 | 13 377 | 1564 | 722 | 925 | 50 |
|
| 1914 | 15671 | 11-88 | 622 | 928 | 58 |
|
| 1915 | 16 071 | 17-26 | 530 | 1404 | no |
216 | Skogsbygden......... | 1913 | 14 364 | 7-85 | 731 | _ | 71 |
|
| 1914 | 15 016 | 13-31 | 1194 | 524 | 175 |
|
| 1915 | 14 519 | 1275 | 544 | 688 | 175 | |
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 6 | <) | 7 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
217 | Lena............. | 1913 | 53 534 | ll-oo | 1781 | 3 860 | 83 |
|
| 1914 | 57 080 | 9-00 | 1778 | 2 987 | 80 |
|
| 1915 | 57 796 | io-oo | 1 534 | 3 333 | 77 |
218 | Fullestad........... | 1913 | 38 169 | 9 30 | 1279 | 1660 |
|
|
| 1914 | 44 230 | 10-50 | 1387 | 1597 | _ |
|
| 1915 | 49 800 | lO-oo | 1332 | 2 091 | — |
219 | I.ångared........... | 1913 | 74 410 | 11-00 | 3 082 | 5 021 | 575 |
|
| 1914 | 87 401 | 10-00 | 2 852 | 7193 | 558 |
|
| 1915 | 83864 | 10-80 | 2 539 | 13 543 | 499 |
220 | Odenäs........ | 1913 | 18 283 | 12-00 | 8 410 | 847 | 123 |
|
| 1914 | 19 585 | 1350 | 1873 | 859 | 130 |
|
| 1915 | 20 793 | 11-30 | 1805 | 602 | 179 |
| Gäsenc h:d. |
|
|
|
|
|
|
221 | Hällestad........... | 1913 | 18 820 | 11-80 | 983 | 1275 | 19 |
|
| 1914 | 23 615 | 9-oo | 1218 | 1188 | 19 |
|
| 1915 | 21 441 | 8-30 | 1036 | 814 | 11 |
222 | Källunga........... | 1913 | 20 472 | 13-00 | 1046 | 1043 | 39 |
|
| 1914 | 24 072 | 11-05 | 982 | 1096 | 83 |
|
| 1915 | 25 252 | 10-oo | 760 | 911 | 42 |
223 | Alboga ........... | 1913 | 16 100 | 12-20 | 728 | 1149 | 29 |
|
| 1914 | 18 830 | 11-90 | 762 | 649 | _ |
|
| 1915 | 17 910 | 11-20 | 431 | 821 | 31 |
224 | Molla.......... | 1913 | 26 437 | 14-20 | 1046 | 1937 | 215 |
|
| 1914 | 30 591 | 9-10 | 882 | 1992 | 157 |
|
| 1915 | 29 599 | lO-oo | 670 | 2 607 | 244 |
225 | Nårunga........... | 1913 | 16 538 | 17-85 | 839 | 1564 | 102 |
|
| 1914 | 18452 | 16-31 | 1465 | 1415 | 31 |
|
| 1915 | 17 828 | 14-75 | 666 | 1346 | 86 |
226 | Ljnr............. | 1913 | 15 962 | 1285 | 820 | 1191 | _ |
|
| 1914 | 17 025 | 16-81 | 1363 | 1273 | — |
|
| 1915 | 17 897 | 16-75 | 678 | 1078 | 14 |
227 | Om unga........... | 1913 | 14 204 | 27-61 | 2 238 | 1341 | _ |
|
| 1914 | 15 542 | 24-74 | 922 | 1481 | _ |
|
| 1915 | 16 278 | 24-65 | 1604 | 1470 | 49 |
23—163407
162
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
dcr
m. m. 1913—1915.
| i | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 1 |
Korn m u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | kommunal-skatt per Kr. | Kostnad - | Kostnad Kr. | Influten j Kr. | |
1 228 | Kvinnestad.......... | 1913 i | 10 270 | 12-56 | 1624 | 278 | _ |
|
| 1914 | 11600 | 14-81 | 694 | 531 | 121 |
|
| 1915 | 11696 | 16-30 | 1157 ! | 749 | 47 I |
| 229 | Asklanda ........... | 1913 | 13 344 | 16-76 | 2 086 | 704 | 28 |
|
| 1914 | 13 345 | 17''03 | 777 | 589 | 9 |
|
| 1915 | 16 721 | 14-70 | 1631 | 630 | 15 |
| As h:(l. |
|
|
|
|
| : |
230 | Rån gödsla .......... | 1913 | 52103 | 8-15 | 2 340 | 2 342 | 92 |
|
| 1914 | 52 798 | 7-25 | 1416 | 2 592 | 28 |
|
| 1915 | 52 478 | 11-40 | 963 | 2 442 | 28 i |
1 231 | Äspered............ | 1913 | 27 169 | 13-52 | 2 014 | 1517 | 274 |
|
| 1914 | 31467 | 11-85 | 1840 | 1703 | 129 |
|
| 1915 | 31907 | 12-85 | 1656 | 1869 | 200 |
! 232 | Varnum............ | 1913 | 24 384 | 7-60 | 725 | 1364 | 153 |
1 |
| 1914 | 24 427 | 7-95 | 794 | 1409 | 108 |
|
| 1915 | 24 207 | 14-30 | 472 | 1226 | 133 | |
233 | Södra Vin g.......... | 1913 | 73065 | 7-70 | 3 386 | 3 489 | 118 |
|
| 1914 | 82 305 | 7-30 | 4 396 | 3 308 | 125 |
| % | 1915 | 80 985 | 1295 | 3 876 | 3 798 | 371 |
234 | Härna............ | 1913 | 21009 | 7-15 | 822 | 584 | 14 |
|
| 1914 | 21827 | 7-70 | 1232 | 583 | 48 |
|
| 1915 | 23 847 | 8-70 | 1131 | 606 | 23 ! |
235 | Fänneslunda.......... | 1913 | 18 072 | 12-10 | 729 | 1458 | 63 |
|
| 1914 | 21070 | 9-83 | ?64 | 1557 | 73 |
|
| 1915 | 20800 | 990 | 618 | 1296 | 106 , |
236 | Grovare............ | 1913 | 14 026 | 1250 | 564 | 880 |
|
|
| 1914 | 15 715 | 1233 | 568 | 1319 | 177 |
|
| 1915 | 15 455 | 10-40 | 460 | 811 | 43 |
237 | Murum............ | 1913 | 20 900 | 8-30 | 994 | 745 | 19 |
|
| 1914 | 23 561 | 8-40 | 946 | 1268 |
|
|
| 1915 | 24101 | 9-40 | 737 | 1198 | 32 |
1 238 | Kärråkra........... | 1913 | 14 240 | 10''00 | 851 | 353 | •_ I |
|
| 1914 | 15 858 | 11-50 | 829 | 400 | 182 ; |
|
| 1915 | 15 718 | 11-40 | 663 | 400 | 124 |
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvår dskostna
(ler
m. m. 1913—1915.
1 | 2 i | 3 | 4 | 6 1 | 6 |
| |
K o m m u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | i Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Marks h:d. |
|
|
|
|
|
|
239 | Seglora............ | 1913 | 230 849 | 8-8(1 | 8 390 | 10 347 | 1286 |
|
| 1914 | 324 241 | 8-18 | 8 678 | 11 220 | 943 |
|
| 1915 | 316 638 | 8-95 | 7 864 | 10 634 | 896 |
240 | Skepphult........... | 1913 | 18 588 | 21-70 | 1055 | 2 244 | 261 |
|
| 1914 | 25 486 | 16-25 | 1338 | 2 539 | 801 |
|
| 1915 | 24198 | 18-00 | 853 | 1558 | 649 |
241 | Torcstorp........... | 1913 | 24 112 | 17-80 | 2 313 | 1238 | — |
|
| 1914 | 30 820 | 1300 | 2 026 | 19 865 | 631 |
|
| 1915 | 34 480 | 15-70 | 1369 | 3 617 | 225 |
'' 242 | Öxabäck........... | 1913 | 20 244 | 23-46 | 1963 | 3 650 | 274 |
| - | 1914 | 30 500 | 14-00 | 1729 | 5 040 | 210 |
j |
| 1915 | 30019 | 19-50 | 1124 | 5 566 | 615 |
243 | Älekulla........... | 1913 | 10 976 | 13-30 | 1408 | 922 | 16 |
|
| 1914 | 16 003 | 12-50 | 2 090 | 1285 | 365 |
|
| 1915 | 16 650 | 12-00 | 941 | 986 | . 557 |
244 | Gunnarsjö........... | 1913 | 10 509 | 22-35 | 1422 | 1260 | 163 |
|
| 1914 | 12 678 | 18-60 | 1371 | 1232 | 139 |
|
| 1915 | 13133 | 19oo | 1028 | 1688 | 46 |
24 5 | Grimmared.......... | 1913 | 17 434 | 11-90 | 1434 | 545 | — |
|
| 1914 | 19115 | 10-40 | 1586 | 423 | .- |
|
| 1915 | 19 255 | 12-50 | 986 | 739 | — |
! 246 | Karl Gustav.......... | 1913 | 17 023 | 25*50 | 2 403 | 2 023 | 594 |
|
| 1914 | 18 450 | 25-60 | 2 892 | 2129 | 210 |
|
| 1915 | 19 250 | 21-50 | 1649 | 2 287 | 224 |
i 247 | Istorp ............ | 1913 | 65 559 | 16-50 | 5 657 | 5 764 | 83 |
|
| 1914 | 73 573 | 15-oo | 3 494 | 6 733 | 23 |
|
| 1915 | 70028 | 15-oo | 3 250 | 27 986 | — |
248 | Öxnevalla........... | 1913 | 41 510 | ll-oo | 2 835 - | 2 796 | 95 |
|
| 1914 | 46 870 | ll-oo | 2 837 | 2 833 | 520 |
|
| 1915 | 47 420 | 9-50 | 1771 | 3 562 | 282 |
249 | Sätila............. | 1913 | 114 780 | 13-00 | 5 758 | 13 288 | 756 |
|
| 1914 | 132 378 | 10-90 | 5 942 | 9 573 | 871 |
|
| 1915 | 152 968 | 10-50 | 5 853 | It 162 | 667 |
Tub. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
250 | Hyssna............ | 1913 | 87 955 | 10-oo | 4 040 | 7 796 | t 513 |
|
| 1914 | 97 062 | 1110 | 4 223 | 9 483 | 954 |
|
| 1915 | 100 112 | 12-72 | 2 607 | 9 001 | 826 |
251 | Berghem........... | 1913 | 68 642 | 12-11 | 3 239 | 4 002 | 130 |
|
| 1914 | 79 593 | 10-36 | 10 787 | 3 543 | 20 |
|
| 1915 | 109 816 | 13-05 | 2 898 | 4 408 | 460 |
252 | Haj om............ | 1913 | 38 772 | 19-47 | 1561 | 5 780 | 26 |
|
| 1914 | 44 488 | 16-50 | 1893 | 4 622 | 9 |
|
| 1915 | 44 364 | 15-31 | 1593 | 3 642 | 133 | |
253 | Surteby............ | 1913 | 72 425 | 11-00 | 1888 | 4 209 | _ |
|
| 1914 | 78 234 | 9-50 | 1097 | 4 333 | . - |
|
| 1915 | 79 834 | 9-90 | 1886 | 4 065 | — |
254 | Fotskäl............ | 1913 | 48 602 | 12-50 | 2107 | 5 212 | _ |
|
| 1914 | 61 433 | 10-20 | 4 582 | 2 289 | — |
|
| 1915 | 60 583 | 8-75 | 1941 | 2 501 | - |
255 | Tostared........... | 1913 | 17 716 | 14-57 | 907 | 1404 | 24 |
|
| 1914 | 20511 | 16-05 | 1310 | 917 | 18 |
|
| 1915 | 20861 | 15"50 | 495 | 1040 | 24 |
| Bollebygds hd. |
|
|
|
|
|
|
25G | Töllsjö............ | 1913 | 38192 | ll-oo | 2 322 | 3 076 | 772 |
|
| 1914 | 42 096 | 10-16 | 2 494 | 3 250 | 1665 |
|
| 1915 | 48 536 | 11-25 | 1693 | 4 092 | 1571 |
| Vedens hd. |
|
|
|
|
|
|
257 | Tämta............ | 1913 | 15 906 | 9-35 | 1144 | 678 | 241 |
|
| 1914 | 20 436 | 8-60 | 1026 | 783 | 287 |
|
| 1915 | 20 730 | 8-45- | 700 | 876 | 459 |
258 | Vänga............ | 1913 | 17 906 | 14-60 | 1275 | 701 | 187 i |
|
| 1914 | 19 798 | 13-60 | 1432 | 789 | 444 |
|
| 1915 | 19158 | 12-80 | 755 | 1337 | 474 |
259 | Sandhult..........- | 1913 | 77 260 | ‘) 10-70 | 4 408 | 2 256 | 571 |
|
| 1914 | 106 843 | *) 10-30 | 3 876 | 2 426 | 555 |
|
| 1915 | 107 542 | ») 9-00 | 3 000 | 2 503 | 794 |
| Redvägs h:d. |
|
|
|
|
|
|
260 | Humla............ | 1913 | 11494 | 1010 | 487 | 771 | 246 |
|
| 1914 | 13 721 | 14-25 | 460 | 1048 | 737 |
|
| 1915 | 13 499 | 13-25 | 150 | 999 | 149 1 |
'') Inom en del av kommunen resp. 9''20, 7''90 och 6''10.
165
''Xab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårds kostna
der
m. m. 1913—1915.
| 1 | 2 | 8 | 4 | 6 | « | 7 |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
261 | Strängeered.......... | 1913 | 29 492 | 8-90 | 12 880 | 1690 |
|
|
| 1914 | 30 834 | 950 | 2 522 | 1450 | 130 |
|
| 1915 | 30 711 | 10-90 | 1469 | 1606 | 215 |
| Kinds h:d. |
|
|
|
|
|
|
262 | Kalv............. | 1913 | 44 067 | 15-77 | 2 830 | 2120 | 694 |
|
| 1914 | 55 318 | 11-52 | 2 746 | 2 006 | 514 |
|
| 1915 | 55128 | 11-26 | 1964 | 1888 | 566 |
263 | Mårdaklev .......... | 1913 | 46 081 | 11-59 | 2 098 | 2 571 | 1267 |
|
| 1914 | 61655 | 6-70 | 1845 | 3 080 | 532 |
|
| 1915 | 61797 | 8-90 | 1410 | 3 243 | 1285 |
264 | Mjöbäck ........... | 1913 | 39 412 | 15-80 | 2 853 | 3128 | 712 |
|
| 1914 | 49 294 | 11-30 | 3 934 | 3 3ö0 | 331 |
|
| 1915 | 52 776 | 10-70 | 2 582 | 3 961 | 638 |
265 | Holsljnnga.......... | 1913 | 44 210 | 14-90 | 2185 | 3 052 | 640 |
|
| 1914 | 56 204 | 10-50 | 2 093 | 3134 | 1010 |
|
| 1915 | 55 419 | 9-oo | 1695 | 2 445 | 379 |
266 | Revesjö............ | 1913 | 51300 | lO-oo | 1363 | 3 479 | 967 |
|
| 1914 | 44 195 | 9-50 | 1917 | 1510 | 473 |
|
| 1915 | 44 670 | 10-00 | 5 682 | 1502 | 18 |
267 | Redslared........... | 1913 | 11472 | 21-00 | 1417 | 1659 | 183 |
|
| 1914 | 13 987 | 21-00 | 1583 | 2 228 | 292 |
|
| 1915 | 13 068 | 27-00 | 1189 | 2 223 | 309 |
268 | Sexdrega........... | 1913 | 58 444 | 10-83 | 2 089 | 4 499 | 708 |
|
| 1914 | 71843 | 7-08 | 1767 | 4 293 | 2 026 |
|
| 1915 | 75 633 | 10-00 | 2 520 | 4 776 | 1779 |
269 | Roasjö........ | 1913 | 12 456 | 15-00 | 896 | 1926 | 164 |
|
| 1914 | 13 700 | 18-oo | 951 | 1496 | 161 |
|
| 1915 | 14 018 | 15-00 | 819 | 1608 | 112 |
270 | Länghem ........... | 1913 | 74 230 | 9-55 | 2 368 | 11496 | 1440 |
|
| 1914 | 86 740 | 8-47 | 2 604 | 3 561 | 916 |
|
| 1915 | 85 620 | 858 | 1481 | 3 726 | 888 |
271 | Dannike ........... | 1913 | 15 329 | 11-93 | 2 097 | 1643 | 1814 |
|
| 1914 | 20 547 | 9-70 | 7165 | 1691 | 1141 |
|
| 1915 | 21230 | 13-76 | 1521 | 2 033 | 829 |
166
Tab. 2 (forts.)- Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 1 | 6 | 7 1 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | kommunal-skatt per Kr. - | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten j'' Kr. | |
272 |
| 1913 | 29 530 | 13-00 | 2 260 | 1346 | 644 |
|
| 1914 | 36 000 | 11-00 | 1827 | 1724 | 385 |
|
| 1915 | 41 920 | lO-oo | 1526 | 1812 | 385 |
273 |
| 1913 | 18 707 | 9-10 | 930 | 1272 | 302 |
|
| 1914 | 21 887 | 8-40 | 912 | 1302 | 251 |
|
| 1915 | 21351 | 9-30 | 799 | 2 388 | 273 |
274 |
| 1913 | 8 092 | ll-oo | 529 | 454 | 141 |
|
| 1914 | 12 033 | 14''50 | 425 | 558 | 202 |
|
| 1915 | 11860 | 9-00 | 290 | 481 | 166 |
i 275 | Nittorp............ | 1913 | 33 030 | lO-oo | 5 013 | 2 401 | 971 |
| 1914 | 40 400 | 6-50 | 2 024 | 1965 | 1236 ! | |
|
| 1915 | 42180 | 12-10 | 815 | 2 079 | 1072 |
| Sundals h:d. |
|
|
|
|
|
|
276 |
| 1913 | 116 830 | 8-00 | 8 420 | 6 099 | 309 ; |
|
| 1914 | 139 521 | 7-40 | 3 876 | 6 265 | — 1 |
|
| 1915 | 138 315 | 9-00 | 6195 | 7 042 | 342 i |
i 277 |
| 1913 | 79 611 | 10-00 | 3 099 | 3 677 | 21 |
|
| 1914 | 90141 | 10-20 | 2 347 | 4 047 | 8 |
|
| 1915 | 92 531 | 1010 | 1572 | 5 489 | 11 |
*278 |
| 1913 | 73 840 | 9-30 | 2 804 | 4 555 | 263 |
| ■ | 1914 | 85 050 | 11-00 | 9 292 | 4 806 | o3i> i |
|
| 1915 | 83 820 | 10-50 | 1774 | 5 241 | 221 |
279 |
| 1913 | 208 795 | 10-60 | 7 218 | 26 503 | 278 |
|
| 1914 | 254 994 | 10-oo | 14 822 | 28 595 | 187 |
|
| 1915 | 258 960 | 12-50 | 53 314 | 28 788 | 234 ; |
280 | Sundals-Ryr.......... | 1913 | 80 734 | 9-50 | 2 646 | 6 210 | 15 | |
|
| 1914 | 96 939 | 11-50 | 2 415 | 5 272 | 405 |
|
| 1915 | 102 041 | 11-50 | 1448 | 5 504 | 67 | |
| Nordals li:d. |
|
|
|
|
|
|
281 |
| 1913 | 76115 | 1037 | 5 815 | 3 458 | 343 | |
|
| 1914 | 90 820 | 8-06 | 3 433 | 3 464 | 223 i |
|
| 1915 | 94 770 | 8-16 | 4 028 | 3 966 | 658 |
282 |
| 1913 | 38107 | 9''67 | 1 566 | 3012 | 199 |
|
| 1914 | 49 834 | 8-55 | 1 565 | 1601 | 85 |
|
| 1915 | | 46 944 | 9''45 | 938 | 1805 | 146 |
167
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och futtigvårdskostna
der
in. in. 1913—1915.
1 | 2 | 8 | 4 | 6 | 6 | 7 | |
Korn" m u n. | I År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Valbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
288 | Torp ............ | 1913 | 63 765 | 12-79 | 3 493 | 7 372 | 186 |
|
| 1914 | 69 904 | 1080 | 4 090 | 8 057 | 340 |
|
| 1915 | 69 889 | 12-90 | 2 623 | 8 259 | 142 |
284 | Högsäter.......... . | 1913 | 141 366 | 12-50 | 4 835 | 6 293 |
|
|
| 1914 | 152 490 | 11-50 | 4 476 | 8 852 | 95 i |
|
| 1915 | 151 649 | 10-75 | 3 912 | 10 985 | 444 |
285 | Rännelan da.......... | 1913 | 46 925 | 9-50 | 9 678 | 2 010 | 236 |
|
| 1914 | 53 518 | 9-00 | 9 851 | 1939 | 218 |
|
| 1915 | 55968 | ll-oo | 3 455 | 2 532 | 58 j |
286 | Råggärd ............ | 1913 | 30 192 | 10''50 | 1 125 | 2 483 | 92 |
|
| 1914 | 33 910 | 10-50 | 1241 | 2 703 | 103 1 |
|
| 1915 | 34 290 | 14''00 | J503 | 2 961 | 116 ; |
287 | Lerdal.......... | 1913 | 33 082 | 12-65 | 4 007 | 1962 | 97 |
|
| 1914 | 35 785 | 16-77 | 6 468 | 1705 | 55 |
|
| 1915 | 35 884 | 19-oo | 2 359 | 1652 | 79 |
288 | Järbo............ | 1913 | 41780 | 10-50 | 2 593 | 3 048 | 216 |
|
| 1914 | 55 570 | 8-50 | 1801 | 3 289 | 310 |
|
| 1915 | 55160 | 8-50 | 1232 | 3 432 | 485 |
| Vedbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
289 | Rölanda............ | 1913 | 57 934 | 15-46 | 3 309 | 4 782 | _ |
| • | 1914 | 73 301 | 8-41 | 3 504 | 3 312 | 176 |
|
| 1915 | 74 553 | 12-22 | 2 345 | 5167 | 178 |
290 | Geaäter........... | 1913 | 24 708 | 9-38 | 909 | 975 |
|
|
| 1914 | 23 783 | 8-08 | 1401 | 807 | _ |
|
| 1915 | 26 009 | 10-91 | 878 | 1031 |
|
| Tössbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
291 | Edsleskog........... | 1913 | 40 383 | 12-00 | 1800 | 3 767 | 679 |
|
| 1914 | 63 335 | 7-50 | 4 256 | 3 774 | 866 |
|
| 1915 | 64 283 | 7-50 | 2 380 | 4 056 | 1435 |
292 | Mo.......... | 1913 | 52 119 | 12-00 | 1629 | 5 621 | 543 |
|
| 1914 | 77 327 | 9-20 | 7 577 | 5 289 | 428 |
|
| 1915 | 77 788 | 10oo | 1226 | 4 919 | 511 |
293 | Tösse............ | 1913 | 83 660 | 7-90 | 9 052 | 6176 | 736 j |
|
| 1914 | 114 446 | 8-20 | 3 677 | 5 602 | 786 |
|
| 1915 | , 107 606 | 11-27 | 2 753 | 5 781 | 1020 |
168
Tal. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
| 1 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Skaraborgs län. |
|
|
|
|
|
|
| Vadsbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
294 | Låstad............ | 1913 | 33 692 | 8-40 | 1374 | 1206 | — |
|
| 1914 | 33 692 | 11-70 | 1282 | 1280 | — |
|
| 1915 | 33 768 | 10-30 | 1062 | 1246 | — |
| 295 | Böja............ | 1913 | 22 781 | 7-05 | 914 | 520 | 16 |
| |
| 1914 | 24 431 | 9-50 | 965 | 632 | 21 |
1 |
| 1915 | 23 380 | 9-50 | 497 | 683 | 25 |
296 | Halna ............ | 1913 | 39 994 | 14-63 | 2 099 | 3126 | 59 |
|
| 1914 | 45 143 | 10-89 | 2 034 | 3 013 | 28 |
|
| 1915 | 42 717 | 11-08 | 1093 | 3 603 | 69 |
| Kåkinds h:d. |
|
|
|
|
|
|
297 | Norra Fågelås......... | 1913 | 134 618 | 10-oo | 2 741 | 9 242 | 255 |
|
| 1914 | 156 024 | lO-oo | 3 081 | 9153 | 238 |
|
| 1915 | 158 787 | 9-oo | 2 355 | 7 584 | 376 |
| Vartofta h:d. |
|
|
|
|
|
|
298 | Mularp............ | 1913 | 18 598 | 10-49 | 556 | 1144 | — |
|
| 1914 | 18 104 | 9-35 | 626 | 1185 | — |
|
| 1915 | 17 976 | 11-15 | 617 | 1197 | — |
299 | Tiarp ............. | 1913 | 21458 | 15-03 | 640 | 221 | — |
|
| 1914 | 22 716 | 9-90 | 782 | 245 | — |
|
| 1915 | 24990 | 8-90 | 855 | 321 | — |
300 | Ottrayad........... | 1913 | 14 792 | 11-10 | 375 | 865 | — |
|
| 1914 | 16 193 | 8-20 | 375 | 854 | — |
|
| 1915 | 17 438 | 1110 | 376 | 838 | — |
301 | Yalatad............ | 1913 | 48 935 | 10-50 | 1354 | 3142 | 22 |
|
| 1914 | 53 187 | 12-00 | 1283 | 3166 | — |
|
| 1915 | 51574 | 10-50 | 1196 | 3123 | — |
302 | Snntak............ | 1913 | 34164 | 7-90 | 793 | 1 175 | — |
|
| 1914 | 37 754 | 10-45 | 629 | 1433 | 11 |
|
| 1915 | 43 859 | 9-20 | 502 | 1506 | 88 |
303 | Vistorp............ | 1913 | 18 283 | 12-77 | 915 | 912 | 19 |
|
| 1914 | 20 845 | 11-39 | 920 | 946 | 49 |
|
| 1915 | 21132 | 11-22 | 1115 | 1242 | 327 |
169
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 8 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Er. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- äng. Kr. | |
804 | Kälvene............ | 1913 | 16 830 | 7-56 | 644 | 803 |
|
|
| 1914 | 20 470 | 8-79 | 696 | 634 |
|
|
| 1915 | 20 255 | 905 | 495 | 806 | — |
305 | Karlcby............ | 1913 | 112 981 | 8-11 | 22 551 | 2 816 |
|
|
| 1914 | 119 237 | 9-60 | 5 367 | 2 643 | _ |
|
| 1915 | 126 917 | 9-88 | 4 923 | 2 779 |
|
| Frökinds h:d. |
|
|
|
|
|
|
306 | BBrstig............ | 1913 | 38 977 | 8''60 | 3 431 | 1397 | 65 |
|
| 1914 | 43 089 | 7''46 | 1711 | 2 060 | 256 |
|
| 1915 | 43 870 | 9-60 | 1833 | 1277 |
|
| Skånings h:d. |
|
|
|
|
|
|
307 | Trässberg ........... | 1913 | 42 819 | 8-70 | 1634 | 1041 |
|
|
| 1914 | 45 937 | 9-30 | 1260 | 1330 | __ |
|
| 1915 | 48 369 | 10-oo | 5 883 | 1644 | — |
308 | Edsvära............ | 1913 | 64 854 | 9-50 | 2 434 | 3 593 |
|
|
| 1914 | 76 880 | 10-52 | 3185 | 5 625 |
|
|
| 1915 | 82 370 | 9-60 | 2 366 | 4 492 | 153 |
309 | Härlnnda........... | 1913 | 45 367 | 10-oo | 2 963 |
| 73 |
|
| 1914 | 44 317 | 9-75 | 2 413 | 3155 | 77 |
|
| 1915 | 42 225 | 9-95 | 2 251 | 3 567 | 131 |
| Vilske h:d. |
|
|
|
|
|
|
310 | Trävattna........... | 1913 | 31389 | 8-48 | 1598 | 1721 | 121 |
|
| 1914 | 32 976 | 8-65 | 2 209 | 1778 | 34 |
| * | 1915 | 29 956 | 1100 | 1429 | 1003 | 31 |
311 | Jäla............. | 1913 | 25120 | 10-60 | 1960 | 778 |
|
|
| 1914 | 30 400 | 8-80 | 1938 | 603 | _ |
|
| 1915 | 32 590 | 9-30 | 2 069 | 1187 |
|
| Valle h:d. |
|
|
|
|
| • |
312 | Häggum........... | 1913 | 30 839 | 9-18 | 1563 | 953 | __ i |
|
| 1914 | 31447 | 7-73 | 1816 | 1158 | _ |
|
| 1915 | 32 077 | 1036 | 1004 | 1424 | ii |
| Åse h:d. |
|
|
|
|
|
|
313 | Flo.............. | 1913 | 101825 | 10-40 | 3820 | 4 855 | 173 |
|
| 1914 | 119 458 | 9-10 | 4 002 | 5 505 | 152 |
|
| 1915 | 119 044 | 8-80 | 2 852 | 6 757 | 156 |
| Viste h:d. |
|
|
|
|
|
|
314 | Tengene ........... | 1913 | 54 060 | 10-90 | 2 082 | 2 752 |
|
|
| 1914 | 59 792 | 900 | 3 720 | 1885 |
|
|
| 1915 | 61757 | 1230 | 3 851 | 2 362 | _ |
24—163407
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna,-
der m. m. 1913—1915.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
315 | Trökörna........... | 1913 | 42 314 | 9-oo | 1793 | 2 046 | 17 |
|
| 1914 | 52 003 | 15''75 | 1645 | 2 525 | 57 |
|
| 1915 | 52 698 | 14-60 | 1062 | 2 622 | 34 |
316 | Längnnm........... | 1913 | 17 360 | 9-95 | 431 | 1263 | _ |
|
| 1914 | 18 933 | 10-50 | 413 | 1094 | _ |
|
| 1915 | 18 234 | 10-oo | 338- | 1200 | — |
317 | Främmestad.......... | 1913 | 88 340 | 8-30 | 1721 | 3 380 | 167 |
|
| 1914 | 89 040 | 7-50 | 1908 | 3 925 | 178 |
|
| 1915 | 88 650 | 10-oo | 1423 | 3 852 | 316 |
318 | Flakeberg ........... | 1913 | 33 337 | 11-00 | 1052 | 1751 | _ |
|
| 1914 | 37 052 | 13-32 | 10791 | 1987 | — |
|
| 1915 | 36 948 | 16-45 | 16 520 | 2 478 | - |
| Barne hal. |
|
|
|
|
|
|
319 | Kyrkås............ | 1913 | 9 799 | 8-90 | 757 | — | — |
|
| 1914 | 11750 | 8-78 | 844 | 60 | — |
|
| 1915 | 11240 | 11-98 | 641 | 60 | — |
320 | Namn............. | 1913 | 50 459 | lO-oo | 1321 | 3 256 |
|
|
| 1914 | 63 451 | 8-50 | 1186 | 3 265 | 10 |
|
| 1915 | 65 581 | 9-00 | 833 | 3 299 | 46 |
| Kinnefjärdings h:d. |
|
|
|
|
|
|
321 | Norra Härene......... | 1913 | 87 358 | ») 9-10 | 6 392 | 3 582 | _ |
|
| 1914 | 101 962 | '') 9-10 | 6 387 | 3 065 | _ |
|
| 1915 | 102 637 | *) 12-00 | 1896 | 3 328 - |
|
322 | Hovby............ | 1913 | 42 170 | 11-40 | 15449 | 1730 | _ |
|
| 1914 | 49 134 | 11-20 | 3 322 | 2 215 | _ |
|
| 1915 | 50 284 | 10-oo | 2 489 | 2 285 | — |
323 | HasslBsa........... | 1913 | 40 419 | 10oo | 1913 | 1460 | 40 |
|
| 1914 | 45 669 | 8-90 | 1930 | 1346 | 44 |
|
| 1915 | 44 617 | 10-oo | 1250 | 1078 | — |
| Kållands h:d. |
|
|
|
|
|
|
324 | Örslösa............ | 1913 | 59 984 | 10-82 | 1342 | 2 870 | — |
|
| 1914 | 67 374 | 8-80 | 2 633 | 2 772 | — |
|
| 1915 | 65 435 | 10-oo | 892 | 3 201 | 17 |
325 | Mellby............ | 1913 | 45 488 | 11-00 | 1239 | 1911 | 55 |
|
| 1914 | 49 955 | 8-80 | 1463 | 2157 | 43 |
|
| 1915 | 49 690 | 9-80 | 2 205 | 2 678 | 54 1 |
l) Inom en del av kommunen resp. 8''00, 8 00 och 9''50
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvdrdskostna
der
in. m. 1913—1915.
1 | 2 | » | 4 | 5 | 6 | 7 | |
K o in m u n. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. '' | Kr. | |
| Värmlands län. |
|
|
|
|
| ! |
| Nyeds h:d. |
| • |
|
|
|
|
326 | Älvsbacka ........... | 1913 | 80 012 | 11-68 | 2 902 | 6 480 | 642 |
|
| 1914 | 85 060 | 9-80 | 3 649 | 4 949 | 839 |
|
| 1915 | 91435 | 9-70 | 1882 | 4 448 | 614 |
| Ölme h:d. |
|
|
|
|
|
|
827 | Ölme............. | 1913 | 208 542 | 9-50 | 5 733 | 23 625 | 494 |
|
| 1914 | 239 068 | 8-00 | 6149 | 24 043 | 726 |
|
| 1915 | 245123 | 990 | 5 943 | 31407 | 471 |
| Vase li:d. |
|
|
|
|
|
|
328 | Alster............ | 1913 | 193 040 | 10-00 | 6 034 | 10 636 | 540 |
|
| 1914 | 193000 | 9-50 | 4 548 | 10 219 | 647 |
|
| 1915 | 200 267 | 9-00 | 3 337 | 9 080 | 1105 |
| Gillbergs h:d. |
|
|
|
|
|
|
329 | Högerud........... | 1913 | 58229 | 8-50 | 2 036 | 2 202 | 561 |
|
| 1914 | 59 537 | 9-00 | 2106 | 1553 | 735 |
|
| 1915 | 58 434 | 8-60 | 2 504 | 1230 | 543 |
330 | Värmskog........... | 1913 | 83 223 | 12-55 | 3 559 | 6169 | 506 |
|
| 1914 | 95 829 | 10-66 | 3 622 | 6 949 | 1094 |
|
| 1915 | 96 762 | 11-94 | 2 269 | 6 638 | 698 |
831 | Svanskog ........... | 1913 | 90190 | 1100 | 5103 | 6 654 | 810 |
|
| 1914 | 121 610 | lO-oo | 5195 | 6 844 | 1113 |
|
| 1915 | 126 030 | 8-50 | 3 692 | 6 420 | 1015 |
| Näs h:d. |
|
|
|
|
|
|
332 | Kila............. | 1913 | 106 320 | 11-60 | 4 703 | 8 575 | 1282 |
|
| 1914 | 137 270 | lO-oo | 3 706 | 6 849 | 575 |
|
| 1915 | 139 310 | 9-50 | 2 414 | 7163 | 946 |
333 | Tveta............. | 1913 | 75 742 | 7-93 | 2 830 | 3 320 | 561 |
|
| 1914 | 80 940 | 9-62 | 3125 | 3154 | 507 |
|
| 1915 | 80 493 | 9-24 | 2 414 | 2 840 | 922 |
| Nordmarks h:d. |
|
|
|
|
|
|
334 | Sillerud............ | 1913 | 284 470 | 11-38 | 20 532 | 18 331 | 4 033 |
|
| 1914 | 328 133 | 9-50 | 13 293 | 17 673 | 5 656 |
|
| 1915 | 326 175 | 900 | 14 335 | 19 957 | 6 030 t |
| Jösse h:d. |
|
|
|
|
|
|
335 | Kola............. | 1913 | 200 094 | 10-62 | 21 759 | 14 558 | 3806 j |
|
| 1914 | 233 152 | 10-70 | 56 583 | 16 671 | 3 924 1 |
|
| 1915 | 262 548 | 10-oo | 18 635 | 16 654 | 2 835 |
172
Tab. 2 (forts.)- Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
Kommun, | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. • Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. '' | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
336 |
| 1913 | 124 324 | 9-74 | 3090 | 10 593 | 709 |
|
| 1914 | 203 917 | 6 95 | 6 332 | 10 342 | 1560 |
|
| 1915 | 213191 | 8-50 | 4 947 | 10 682 | 3 500 |
337 | Gnnn arskog.....• .... | 1913 | 299 000 | 7-00 | 14 844 | 15882 | 2 942 |
|
| 1914 | 354 046 | 9-10 | 12 432 | 15 790 | 3 374 |
|
| 1915 | 363 517 | 10''00 | 14 056 | 17 742 | 3 364 |
338 | Mangskog.......... | 1913 | 61 148 | 15-60 | 3 632 | 6 479 | 598 |
|
| 1914 | 72 590 | 12-60 | 7 764 | 6 712 | 7’67 |
|
| 1915 | 79 257 | 11-60 | 4 530 | 4 458 | 606 |
339 |
| 1913 | 107 330 | 10-53 | 4 451 | 44 461 | 1007 |
|
| 1914 | 126 614 | 835 | 2 560 | 8 970 | 1030 |
|
| 1915 | 131304 | 8''55 | 3 959 | 8 541 | 802 |
| Fryksdals h:d. |
|
|
|
|
|
|
340 | Östra Emtervik........ | 1913 | 167 203 | 9-50 | 6 222 | 23 103 | 1059 |
|
| 1914 | 194887 | 7-20 | 23 787 | 11589 | 830 |
|
| 1915 | 186 220 | 10-oo | 7106 | 10 389 | 777 |
341 | Västra Emtervik....... | 1913 | 116 475 | 11-00 | 4 070 | 6 434 | 104 |
|
| 1914 | 142 550 | 9-00 | 34 033 | 4 907 | 1077 |
|
| 1915 | 149 945 | 10-00 | 5 714 | 7 639 | 1290 |
342 | Lysvik ............ | 1913 | 134 799 | 16-10 | 8371 | 13 205 | 549 |
| 1914 | 179 465 | 14-90 | 10 411 | 12 915 | 1587 | |
|
| 1915 | 189 759 | 12-00 | 6121 | 12 395 | 1149 |
| Örebro län. |
|
|
|
|
|
|
| Edsbergs h:d. |
|
|
|
|
|
|
343 | Tångeråsa........... | 1913 | 51187 | 9-10 | 1202 | 2 411 | 338 |
|
| 1914 | 49 254 | 9-80 | 975 | 2 557 | 186 |
|
| 1915 | 46 947 | 12-10 | 753 | 2 751 | 154 |
| Västmanlands län. |
|
|
|
|
|
|
| Siende h:d. |
|
|
|
|
|
|
344 | Kungsåra........... | 1913 | 56 250 | 10-24 | 2 069 | 1942 | 132 |
| 1914 | 58 530 | 7-76 | 2168 | 1802 | 418 | |
|
| 1915 | 61820 | 8-00 | 1996 | 1535 | 100 |
173
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | « | 7 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
| Norrbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
345 | Haraker............ | 1913 | 189 920 | 8-80 | 5 927 | 9 799 | 179 |
|
| 1914 | 205 568 | 8''43 | 5 944 | 9 067 | 122 |
|
| 1915 | 197 423 | 9-33 | 5 055 | 10 614 | 277 |
| Torstuna h:cl. |
|
|
|
|
|
|
346 | Torstuna........... | 1913 | 87 550 | 12''03 | 1549 | 2 366 | 35 |
|
| 1914 | 125 805 | 10''25 | 5 022 | 4 838 | 26 |
|
| 1915 | 122 777 | 8''75 | 3 497 | 5 206 | 77 |
347 | Härnevi........... | 1913 | 35 315 | 12-50 | 2 025 | 1977 | _ |
|
| 1914 | 35 866 | 1300 | 1 649 | 1864 | — |
|
| 1915 | 36 430 | 1100 | 1246 | 1569 | — |
| Simtuna kal. |
|
|
|
|
|
|
348 | Västerlövsta.......... | 1913 | 653 215 | 8-40 | 18 027 | 15 069 | 2182 |
|
| 1914 | 683 493 | 9-30 | 16 321 | 20 653 | 1442 |
|
| 1915 | 702 645 | 9-40 | 18531 | 20 807 | 2 399 |
349 | Enåker............ | 1913 | 114 439 | 8-40 | 16 417 | 3 982 | 1214 |
|
| 1914 | 157 910 | 8-00 | 20 577 | 4 034 | 1355 |
|
| 1915 | 144 037 | 8-50 | 4 744 | 3 927 | 1247 |
350 | Norrby............ | 1913 | 155 209 | 1035 | 23 921 | 6 034 | 368 |
|
| 1914 | 179 285 | 10-70 | 9 769 | 10 236 | 260 |
|
| 1915 | 171 935 | 9''50 | 6 444 | 4 848 | 260 |
351 | Simtnna........... | 1913 | 213 832 | 10-31 | 6 516 | 9 889 | 426 |
|
| 1914 | 227 274 | 11-62 | 6 358 | 10 259 | 71 |
|
| 1915 | 235 148 | 10-89 | 5 419 | 11831 | 360 |
352 | Altuna............ | 1913 | 96 832 | 11-00 | 4 364 | 3 854 | 310 |
|
| 1914 | 127 812 | 10-00 | 3 895 | 4179 | 420 |
|
| 1915 | 103 102 | lO-oo | 2 332 | 5 298 | 264 |
353 | Frösthult........... | 1913 | 61498 | 9-59 | 1 255 | 2 441 | 91 |
|
| 1914 | 74 706 | 9-22 | 1581 | 3 571 | — |
|
| 1915 | 70 338 | 10-88 | 962 | 3 387 | — |
| Övertjurbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
354 | Sala landskommun....... | 1913 | 142 350 | 9-50 | 5165 | 7 677 | 470 |
|
| 1914 | 145 311 | 7-60 | 4 597 | 4 828 | 399 |
|
| 1915 | 151 542 | 8-10 | 2 420 | 4 793 | 161 |
| Våla hal. |
|
|
|
|
|
|
355 | Nora............. | 1913 | 270 864 | 12-75 | 8 630 | 12 792 | 3 395 |
|
| 1914 | 314 111 | 10-50 | 55 578 | 39 035 | 4 264 |
|
| 1915 | 336 302 | 12-80 | 43 851 | 13 468 | 5085 |
174
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
m. m. 1913 — 1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
. Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
356 | Harbo............. | 1913 | 101 514 | 9-50 | 4 279 | 4 934 | 475 |
|
| 1914 | 112 849 | 9-50 | 4a59 | 4 238 | 900 |
|
| 1915 | no 959 | 9-00 | 14 866 | 4 342 | 816 |
357 | Huddunge........... | 1913 | 104 490 | 815 | 5176 | 3 661 | 1726 |
|
| 1914 | 106 705 | 8-15 | 3190 | 4 026 | 745 |
|
| 1915 | 115 023 | 8-40 | 3 598 | 4 893 - | 1068 |
| Gävleborgs län. |
|
|
|
|
|
|
| Bollnäs t:g. |
|
|
|
|
|
|
358 | Ovanåker........... | 1913 | 665 190 | M7-90 | 19 331 | 18 519 | 6 408 |
|
| 1914 | 708 998 | >)9-oo | 29 408 | 16 659 | 7722 |
|
| 1915 | 763 321 | >) 10-00 | 24 292 | 18 784 | 9 389 |
| Ala t:g. |
|
|
|
|
|
|
359 | Rengsjö............ | 1913 | 93 436 | 12-40 | 4 559 | 4 441 | 1059 |
|
| 1914 | 104 413 | 9-50 | 6 426 | 4 747 | 859 |
|
| 1915 | 104 837 | lo-oo | 11815 | 5149 | 622 |
360 | Trönö............ | 1913 | 98 875 | 11-00 | 15 983 | 6 010 | 2 210 |
|
| 1914 | 125 060 | 10-09 | 5 835 | 4 368 | — |
|
| 1915 | 128160 | 9-20 | 4 070 | 5 267 | 2 500 |
| Enånqers t:q. |
|
|
|
|
|
|
361 | Enånger ........... | 1913 | 213 069 | 11-40 | 14 498 | 11075 | 1777 |
|
| 1914 | 242 579 | 10-40 | 11370 | 10 871 | 2187 |
|
| 1915 | 261 004 | 11-60 | 6 452 | 15 306 | 4174 |
| Bergsjö o. Forsa t:g. |
|
|
|
|
|
|
362 | Jättendal........... | 1913 | 110 230 | 9-10 | 2 530 | 4 061 | 756 |
|
| 1914 | 118100 | 7-80 | 2 463 | 4 683 | 470 |
|
| 1915 | 127 070 | 8-50 | 1817 | 5 828 | 1279 |
363 | Gnarp........... | 1913 | 212 081 | 11-00 | 9 678 | 12 761 | 1543 |
|
| 1914 | 220 174 | 12-00 | 10452 | 10111 | 1006 |
|
| 1915 | 221 916 | 12-oo | 7112 | 10 750 | 1018 |
364 | Bergsjö............ | 1913 | 450 792 | 7-50 | 16 737 | 12 941 | 5027 |
|
| 1914 | 496 464 | 7-00 | 15 274 | 14 417 | 4 161 |
|
| 1915 | 523 510 | 8-30 | 13 346 | 15 036 | 4 416 |
365 | Hassela............ | 1913 | 205 958 | 8-80 | 13 795 | 7 839 | 5 967 |
|
| 1914 | 215 858 | 8-65 | 6 966 | 8385 | 7 480 |
|
| 1915 | 226 580 | 8-14 | 5 948 | 9 383 | 3 044 |
*) Inom Öjunga kapellag rcap. 5 92, 6’46 och 7’07.
175
Tub 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 1 | 2 1 | 3 | 4 | & 1 | 6 | 7" | |
K o m m u n. 1 | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
366 | Högsta............ | 1918 | 206 153 | 8-80 | 9 337 | 6 983 | 389 ! |
|
| 1914 | 220 739 | 9-60 | 10 680 | 6 402 | 935 1 |
|
| 1915 | 219 253 | 8-90 | 10 283 | 7 478 | 534 i |
367 |
| 1913 | 35 042 | 1026 | 864 | 1399 |
|
|
| 1914 | 36 041 | 10-91 | 3145 | 1 420 | 135 |
|
| 1915 | 38 756 | 9-21 | 7 797 | 1172 | 425 |
368 | Ljusdals t:g. Färihi............ | 1913 | 503 146 | ») 12-58 | 42 916 | 28 302 | 13 276 | |
|
| 1914 | 617 676 | >) 10-89 | 26 030 | 27 843 | 8951 |
|
| 1915 | 641379 | >) 9-70 | 20 443 | 30183 | 10 969 1 i |
| Västernorrland» län. |
|
|
|
|
|
|
| Medelpads västra domsagas t:g. |
|
|
|
|
|
|
369 | Attmar ............ | 1913 | 296 817 | 9-32 | 11695 | 10451 | 5 291 |
|
| 1914 | 365 405 | 8-45 | 8 661 | 10304 | 5 277 |
|
| 1915 | 369 646 | 8-10 | 23 444 | 11787 | 6045 |
376 |
| 1913 | 857 718 | 8-60 | 36 535 | 25 763 | 8 667 |
|
| 1914 | 892 638 | 7-50 | 21 444 | 27 229 | 6 758 |
|
| 1915 | 832 031 | 8-50 | 26 596 | 27 507 | 10 842 |
371 | Ljustorps t:g. Tynderö............ | ! 1913 | 114 440 | 8-80 | 4192 | 2 950 | 858 |
|
| 1914 | 133 090 | 7-35 | 4 876 | 3162 | 856 |
| Ångermanlands södra | 1915 | 135 680 | 7-62 | 5 773 | 4 225 | 517 |
372 | domsägas t:g. Stigsjö............ | 1913 | 115 345 | 10-00 | 6119 | 5 452 | 1084 1 |
|
| l!''14 | 134 262 | 10-30 | 6155 | 5912 | 664 |
|
| ! 1915 | 142 523 | 9-00 | 5 307 | 7 051 | 2 565 |
373 | Häggdånger.......... | 1913 | 76 660 | 15-00 | 3 431 | 3871 | 750 |
|
| 1914 | 82 200 | 15-00 | 3 512 | 3 754 | 538 ! |
|
| 1915 | 78 530 | 1500 | 2 669 | 4 880 | 387 |
| Boteå t:g. |
|
|
|
|
|
|
374 | Torsåker........... | 1913 | 119115 | 10-00 | 4 235 | 4 973 | 715 |
|
| 1914 | 124 934 | 10-60 | 5 810 | 4 599 | 291 |
|
| 1915 | 130 034 | 10-70 | 3 213 | 5180 | 560 |
375 | Dal.............. | 1913 | 79 490 | 13-00 | 4 933 | 3 545 | 3 875 |
|
| 1914 | 100 460 | 1100 | 4106 | 3 437 | 3 314 |
|
| | 1915 | 114073 | | ll-oo | 3 068 | 3 215 | 2 455 |
*) Inom Kårböle kapell sannolikt något mindre.
176
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattiqvårdskostna
der
m. m. 1213—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 « | 1 7 | |
Kommun. | i År'' | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal Kr. | - Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
37( | Boteå....... | 1913 | 162 160 | 9-70 | 5 057 | 6 963 | 1012 |
|
| 1914 | l!i6 910 | 7-70 | 4 081 | 7 364 | 1401 |
|
| 1915 | 195 910 | 8-20 | 3 958 | 7 309 | 1587 |
377 | Sånga ...... | 1913 | 49 518 | 10-76 | 2 320 | 1495 | 1461 |
|
| 1914 | 57 291 | 8-26 | 2 732 | 1659 | 1051 |
| Nordingrå t:g. | 1915 | 63121 | 9-25 | 2144 | 1722 | 1234 |
378 | Ullånger...... | 1913 | 158 034 | *) 11-64 | 6 887 | 6 602 | 1582 |
|
| 1914 | 158 748 | *) 9-70 | 6 513 | 13 843 | 1528 |
|
| 1915 | 171 899 | 11-10 | 5283 | 9 065 | 1470 |
379 | Vibyggerå........ | 1913 | 113 720 | 12.05 | 3 841 | 7 716 | 907 |
|
| 1914 | 114470 | 10-86 | 4 097 | 7 032 | 1486 |
| Själevads och Arnäs t:g. | 1915 | 120 990 | 1020 | 3158 | 7 834 | 1804 |
380 | Grundsunda . . . | 1913 | 232 191 | 7-08 | 9173 | 10 269 | 1130 |
|
| 1914 | 244 653 | 7-00 | 8196 | 9 750 | 1422 |
|
| 1915 | 252 063 | 8-20 | 7109 | 10 751 | 648 |
| Jämtlands län. | 1 |
|
|
|
|
|
| Ragunda t:g. |
|
|
|
|
|
|
381 | Stugun ...... . | 1913 | 224 194 | 11-86 | 13180 | 19823 | 9 782 |
|
| 1914 | 253 938 | 14-50 | 10 676 | 27 770 | 9 056 |
| Revsunds, Brunflo o. Näs t:g. | 1915 | 255 614 | 11-29 | 8 299 | 13 677 | 9440 |
382 | Näs....... | 1913 | 78 647 | 12-87 | 4 039 | 2873 | 538 |
|
| 1914 | 83 093 | 14-38 | 4 495 | 2 807 | 248 |
| Lits och Rödöns t:g. | 1915 | 89 817 | 13-83 | 2896 | 4 829 | 119 |
383 | Häggenås......... | 1913 | 176 307 | 9-59 | 8 924 | 6 439 | 5262 |
|
| 1914 | 193 575 | 9-60 | 7 978 | 7 209 | 3623 |
|
| 1915 | 197 949 | 8-80 | 8163 | 9 406 | 7 874 |
384 | Laxsjö...... | 1913 | 52 013 | 10-91 | 1571 | 2177 | 2215 |
|
| 1914 | 67 963 | 8-03 1 | 1845 | 1929 | 2 404 |
|
| 1915 | 67 963 | 8-14 | 1660 | 1823 | 2 365 |
385 | Ås....... | 1913 | 152 446 | 9*50 | 6 369 | 2 442 | 1547 |
|
| 1914 | 150 358 | 9-oo | 7 367 | 3223 | 1170 |
|
| 1915 | 160 984 | 9-00 | 16 871 1 | 4 867 | 1319 |
'') För jordbruksfastighet resp. 11-80 och 9-85.
177
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, s/coZ- och fattig vår dslcostna
der
m. m. 1913—1915.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | « | 7 |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten Kr. | |
| Hammerdals t:g. |
|
|
|
|
|
|
386 | Gåxsjö............ | 1913 | 60 322 | 900 | 2 448 | 1 421 | 2 350 |
|
| 1914 | 59 751 | 9-00 | 2 674 | 1047 | 2 937 |
|
| 1915 | 68161 | 8''00 | 6 201 | 1.253 | 3 167 |
387 | Frostviken.......... | 1913 | 140 400 | >) 12-50 | 7174 | 6 985 | 4 300 |
|
| 1914 | 177 730 | >) 11-50 | 9 963 | 7 206 | 5387 |
|
| 1915 | 207 490 | !) 10-10 | 8 688 | 7 275 | 6 227 |
| Sunne t:g. |
|
|
|
|
| j ; |
388 | Sunnc ............. | 1913 | 90 273 | 11-80 | 4 041 | 5160 | 238 |
|
| 1914 | 95 646 | 12-80 | 5 284 | 5 757 | 457 |
|
| 1915 | 95 041 | 12-90 | 3 384 | 5 595 | 259 j |
389 | Frösön............ | 1913 | 309 649 | 8-27 | 14 158 | 11 637 '' | 457 1 |
|
| 1914 | 342 619 | 7-67 | 13 424 | 13 747 | 6.1 |
|
| 1915 | 366 602 | 8-80 | 12 625 | 14 502 | 450 1 |
| Ovikens t:g. |
|
|
|
|
|
|
390 | Oviken............ | 1913 | 150 248 | 12-60 | 14 940 | 13 347 | 2 864 |
|
| 1914 | 171 120 | 13-50 | 11765 | 11994 | 1392 |
I |
| 1915 | 170 415 | 11*50 | 8 845 | 14 472 | 3136 j |
| Hallens t:g. |
|
|
|
|
|
|
1 391 | Hallen............ | 1913 | 98171 | 9oo | 19 371 | 4 821 | 1342 |
1 |
| 1914 | 114 779 | 6-40 | 4 878 | 5 455 | 1028 |
|
| 1915 | 114 767 | 9-52 | 3 990 | 5 608 | 2 356 | |
392 | Marby ......... | 1913 | 29 510 | 10-70 | 1786 | 1033 | 854 |
|
| 1914 | 34 018 | 12-20 | 1659 | 1387 | 298 I |
|
| 1915 | 36 988 | 13-60 | 1543 | 1546 | 29 1 |
| Undersåkers t:q. |
|
|
|
|
|
|
393 | Kall............. | 1913 | 108 633 | 10-40 | 5 383 | 12 919 | 1527 |
|
| 1914 | 113 783 | 10-50 | 5 830 | 6 492 | — |
|
| 1915 | 116 513 | 1000 | 4 888 | 6199 | 3 697 ! |
| Offerdals t:g. |
|
|
|
|
|
|
394 | Alsen............. | 1913 | 232 770 | 9-oo | 14 541 | 7 994 | 43 |
|
| 1914 | 256 293 | 8-00 | 8107 | 8199 | 3 837 |
|
| 1915 | 242 159 | 8-50 | 6 834 | 7 041 | 1600 ! |
| Svegs t:g. |
|
|
|
|
|
|
395 | Linsäll............ | 1913 | 103 642 | 1110 | 3 999 | 5 973 | 1943 |
|
| 1914 | 107 071 | 10-03 | 4 834 | 4 978 | 3 029 |
|
| 1915 | 116 803 | 10-42 | 10179 | 5 249 | 4 499 |
| Mede t:g. |
|
|
|
|
|
|
396 | Hede............. | 1913 | 135 450 | 10-05 | 4 232 | 6 670 | 1672 |
|
| 1914 | 152 844 | 8-59 | 4 722 | 5 784 | 2 447 |
|
| 1915 | 155 263 | 8-46 ; | 4 8o0 | 4 724 | 2430 |
’) För i mantal satt jord resp. 13 20, 12 60 och 10 26.
25—183407
178
T eib. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattigvår dskostna
der
m. m. 1913—1915.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
1 Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- accis. Kr. | |
397 | Storsjö............ | 1913 | 24 854 | 20-47 | 3 420 | 1824 |
|
|
| 1914 | 42 200 | 13-66 | 3 563 | 2 261 | 816 |
|
| 1915 | 41685 | 12-66 | 2 804 | 3 681 | 578 |
398 | Vemdalen........... | 1913 | 76 819 | 11-78 | 4178 | 3116 | 302 |
|
| 1914 | 85 391 | 14-01 | 8160 | 3 854 | 830 |
1 |
| 1915 | 87 848 | 14-48 | 4 331 | 6 212 | 5 729 |
399 | Tännäs............ | 1913 | 84 221 | '') 14-00 | 5 794 | 3182 | 409 |
|
| 1914 | 89 219 | >) 11-90 | 5 625 | 2 464 | 509 |
• |
| 1915 | 89 219 | *) 11-40 | 5 397 | 4 319 | 378 |
| Bergs t:g. |
|
|
|
|
|
|
400 | Klövsjö............ | 1913 | 38 735 | 8-18 | 4 236 | 2 400 | 3 558 |
|
| 1914 | 53 753 | 6-62 | 4 690 | 2 817 | 7 231 |
|
| 1915 | 63 491 | 11-03 | 3149 | 3 643 | 8 015 |
| Västerbottens län. |
|
|
|
|
|
|
| Umeå t:g. |
|
|
|
|
|
|
j 401 | Sävar (utom Holmö kapellförs.) . | 1913 | 179 167 | 10-09 | 14 766 | 6 527 | 2)1 500 |
|
| 1914 | 191 303 | 10-11 | 9 263 | 6 240 | 2)1 500 |
1 |
| 1915 | 193 364 | 11-27 | 7 377 | 7 776 | 2)2 499 |
| Burträsks t:g. |
|
|
|
|
|
|
! 402 | Burträsk........... | 1913 | 547 900 | 9-oo | 25 363 | 13 042 | .5 269 |
|
| 1914 | 622 494 | 8-00 | 26 513 | 16 261 | 5 910 |
|
| 1915 | 645 709 | 8-00 | 16 798 | 18 893 | 8 422 |
| Skellefteå t:g. |
|
|
|
|
|
|
i 403 | Jörn............. | 1913 | 39c 092 | 8-50 | 13 538 | 9177 | 4160 |
|
| 1914 | 390 092 | 8-50 | 12 859 | 9 490 | 4092 |
|
| 1915 | 410 903 | 8-00 | 10 690 | 10 491 | 5 239 |
| Norsjö och Mala t:g. |
|
|
|
|
|
|
• 404 | Norsjö............ | 1913 | 414 700 | 8-30 | 10 235 | 18 169 | 7 052 |
|
| 1914 | 498 080 | 7-00 | 15 895 | 19 431 | 8 599 |
1 |
| 1915 | 490 761 | 7-55 | 11 053 | 20 337 | 11099 |
| Lycksele lappmarks t:g. |
|
|
|
|
|
|
1 405 | Tärna............. | 1913 | 42 630 | 5-15 | 2 404 | 1741 | — |
|
| 1914 | 45 027 | 9-11 | 3 416 | 1818 | — |
|
| 1915 | 43 913 | 12-32 | 1860 | 2 264 | — |
| 406 | Sorsele............ | 1913 | 111 949 | 10-00 | 5 674 | 7 050 | 3 258 |
1 |
| 1914 | 163023 | 8-oo | 5 885 | 7100 | 4092 |
, |
| 1915 | 174 449 | 9-30 | 5 603 | 4 225 | 4 277 |
*) Inom Ljnsnedals bruksförsamling resp. 8''70, 1040 och 10 50. — 2) Avser hela kommunen.
179
Till. % (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skot- och fattigvårdskostna
der
in. m. 1913—1915.
1 | 9 | 8 | 4 | 5 | 6 | 7 . 1 | |
K o in m u n. • | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Er. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten Kr. | |
| Åsele lappmarks t:g. |
|
|
|
|
|
|
407 | Vilhelmina.......... | 1913 | 350041 | 8-90 | 13 988 | 20 344 | 6 678 |
|
| 1914 | 466 564 | 8-35 | 14 614 | 21347 | 8 008 |
|
| 1915 | 466 672 | 8-35 | 37 646 | 28 366 | 8 000 |
| Norrbottens län. |
|
|
|
|
|
|
| Älvsby t:y. |
|
|
|
|
|
|
408 | Älvsby ............ | 1913 | 440 067 | 8.50 | 12 930 | 16 427 | 4 907 |
|
| 1914 | 533 603 | 8-00 | 14 733 | 16166 | 4 612 |
|
| 1915 | 561 615 | 8-70 | 15845 | 21 631 | 7 537 |
| Arvidsjaurs lappmarks t:g. |
|
|
|
|
|
|
409 | Arvidsjaur.......... | 1913 | 441509 | 8-40 | 19 709 | 21761 | 13 946 |
|
| 1914 | 481 562 | 8-40 | 31183 | 25 001 | 11141 |
|
| 1915 | 502 128 | 970 | 24 985 | 29 815 | 22 305 |
| Nederluleå t:g. |
|
|
|
|
|
|
410 | Nederluleå........... | 1913 | 1434 913 | 8-72 | 65 225 | 38 765 | 128 |
|
| 1914 | 1436 481 | 8''80 | 74 765 | 42 522 | 545 |
|
| 1915 | 1 533 405 | 8''54 | 59 479 | 46 143 | 1 171 |
| Överluleå t:g. |
|
|
|
|
|
|
411 | Edefors............ | 1913 | 285 035 | 8-10 | 24 715 | 8 421 | 152 |
|
| 1914 | 317 417 | 8-00 | 13 888 | 8 148 | 1887 |
|
| 1915 | 404 324 | 8-60 | 9 146 | 9 238 | 2 997 |
| Jokkmokks lappmarks t:y. |
|
|
|
|
|
|
412 | Jokkmokk........... | 1913 | 1 140 436 | M8-40 | 38 357 | 46 759 | 9 990 |
|
| 1914 | 139.. 576 | *)7-40 | 56 457 | 43 800 | 14 813 |
|
| 1915 | 1722 957 | 8''25 | 58 322 | 48502 | 10 795 |
| Råneå t:g. |
|
|
|
|
|
|
413 | Rånen ............ | 1913 | 553 341 | 7-85 | 25 147 | 20 278 | 1349 |
|
| 1914 | 608 M5 | 8-04 | 31 048 | 21 171 | 1350 |
|
| 1915 | 622 833 | 902 | 22 379 | 23 822 | 3 499 |
| Nederkalix t:g. |
|
|
|
|
|
|
414 | Töre förs............ | 1913 | 362 686 | *)9''36 | 18 459 | 8 600 |
|
|
| 1914 | 410 980 | 2)9''05 | 17 444 | 10 010 |
|
|
| 1915 | 414 212 | s)8''04 | 14 625 | 6 932 |
|
| Överkalix t:g. |
|
|
|
|
|
|
415 | Överkalix........... | 1913 | 284 128 | 10-65 | 19 085 | 19 354 | 3 578 |
|
| 1914 | 285 426 | 12-20 | 19 997 | 16 390 | 5 927 |
|
| 1915 | 273 813 | 12-40 | 16 192 | 21757 | 6 651 |
| Nedertorneå t:g. |
|
|
|
|
|
|
416 | Nedertorneå.......... | 1913 | 456 816 | 8-06 | 8 788 | 11439 | 295 |
|
| 1914 | 435 990 | 6-53 | 25 620 | 9 688 | — |
|
| 1915 | 525 906 | 9-23 | 16 480 | 13 399 | 134 |
*) För jordbruksfastighet resp. 9''70 och 8''70. — 2) D:o resp. 9-66, 9-85 och 8 32.
180
Tab. 2 (forts.). Beskattningsbar inkomst, kommunalskatt, skol- och fattig vårdskostna
der
m. m. 1913—1915.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
Kommun. | År. | Beskatt- ningsbar inkomst. Kr. | Kommunal-skatt per Kr. | Kostnad Kr. | Kostnad Kr. | Influten skogs- äple. • Kr. | |
417 | Karl Gustav.......... | 1913 | 216 985 | 9-50 | 7 927 | 6 076 | 3 |
|
| 1914 | 285 275 | 7''50 | 4 910 | 7137 | — |
|
| 1915 | 280 442 | 8''o0 | 7 556 | 8 792 | 814 |
| Övertorneå t:g. |
|
|
|
|
|
|
418 | Övertorneå . ......... | 1913 | 204 481 | 7''85 | 12 228 | 8 998 | 549 |
|
| 1914 | 240 935 | 7''92 | 9 496 | 8 270 | 474 |
|
| 1915 | 261509 | 9-32 | 8 735 | 11414 | 584 |
419 | Hietaniemi.......... | 1913 | 123 674 | 9-11 | 4 474 | 5 228 | 150 |
|
| 1914 | 152 135 | 8-70 | 3 610 | 5161 | 300 |
|
| 1915 | 158 503 | 672 | 4 909 | 6 900 | 543 |
| Korpilombolo t:g. |
|
|
|
|
|
|
420 | Korpilomboio......... | 1913 | 63 376 | 9-60 | 2 842 | 3000 | 1372 |
|
| 1914 | 71180 | 9-00 | 2 773 | 3 601 | 782 |
|
| 1915 | 77 056 | 4) 10-95 | 2100 | 4 724 | 776 |
421 | Tärendö............ | 1913 | 59 013 | 10-oo | 6 803 | 1964 | 1736 |
|
| 1914 | 61 705 | 1500 | 7 096 | 2 927 | 450 |
|
| 1915 | 63 067 | 16-30 | 7083 | ö 643 | 450 |
! | Pajala t:g. |
|
|
|
|
|
|
422 | Pajala............ | 1913 | 2) 294 615 | 2) 12-48 | 2) 17 490 | 2) 16 566 | 2) 1 520 |
|
| 1914 | 239 903 | 12-36 | 11063 | 12 665 | 1 531 |
|
| 1915 | 2.j6 115 | 11-34 | 10 029 | 12479 | 2 310 |
423 | Jnnosuando .......... | 1913 | s) | 4) 12-48 | 3) | 3) | 8) |
|
| 1914 | 56 279 | 21-38 | 4 428 | 3 049 | 315 |
|
| 1915 | 62 514 | 13-73 | 1425 | 3 339 | 520 |
| Karesuando lappmarks t:g. |
|
|
|
|
|
|
424 | Karesuando.......... | 1913 | 26 108 | 7-83 | 1331 | 3197 | — |
|
| 1914 | 23 818 | 1001 | 1576 | 3 361 | — |
|
| 1915 | 26 078 | 7-96 | 786 | 2 847 | — |
*) Avser sannolikt 1916. — 2) Avser även nuvarande Jnnosuando kommun. — 3) Ingår i uppgiften
för Pajala. — 4 Avser dåvarande Pajala.
Allmänna anmärkningar.
Uppgifterna lör år 1915 (och delvis även för år J914) äro preliminära. — Med beskattningsbar
inkomst för ett visst år avses här den inkomst, varpå den under året förfallande kommunalskatten debiterats;
den grundar sig därför på taxeringarna under näst föregående år. — Kommunalskatten är upptagen på det
år, varunder den skolat erläggas; utdebiteringen beslöts således under näst föregående år. — Kostnaderna
för skolräsendet och fattigvården, vilka även innefatta räntor å lån och sådana engångskostnader, som
bestritts av lånemedel, men däremot icke amorteringskostnader, äro angivna brutto, dock med avdrag av
statsbidraget till folkskolan. I de fall då en kommun haft med annan kommun ge ensamma folkskole- eller
fattigvårdsräkenskaper, hava nämnda kostnader utproportionerats efter den beskattningsbara inkomsten. För
några kommuner äro en del utgifter inom fattigrotar icke inräknade i de här upptagna fattigvårdskostnaderna.
181
Bil. 6.
Till). 3. De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut,
fördelad efter lånens ändamål.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 8 | 7 | 8 |
| K ömma n. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
1 | Stockholms lön. Färentuna h:d. Adelsö............ |
|
| 24 267 |
|
|
| 24 267 |
2 | Seminghundra h:d. | — | — | 18 501 | — | — | — | 18 501 |
S | Vallentuna h:d. Vada............. | — | — | 7 444 | — | — | — | 7 444 |
4 | Frösåkers h:d. Gräsö............. | _ | _ | 17 820 | _ | _ | _ | 17 820 |
5 | Lyhundra h:d. Söderbv-Karl......... | — | — | 19 200 | — | — | — | 19 200 |
6 | Uppsala lön. Asunda h:d. Tillinge ........... | 33 221 |
| 35 731 | 14 500 |
| >)1000 | 84452 |
7 | Vårfrukyrka......... | — | — | 10 647. | 22 683 | — | — | 33 330 |
8 | Lagunda h:d. Långtora........... | — | — | 20 502 | — | — | — | 20 502 |
9 | Hagunda h:d. Dalby............ | 10 725 | — | — | 1661 |
| *) 906 | 13 292 |
10 | Södermanlands län. Rond h:d. Spelvik............ |
|
| 5) |
|
|
|
|
11 | Torsåker........... | 59 | — | 7 222 | — | — | — | 7 281 |
12 | Svärta............. | — | — | 14 395 | 12 458 | — | — | 26 853 |
13 | Hölebo h:d. Hölö ............. | 10000 | 4107 | 29179 |
| • |
| 43 286 |
14 | Västerljnng.......... | — | 11892 | 14 215 | — | — | — | 26107 |
15 | Trosa landskommun...... | 2 025 | — | 2 475 | — | — | — | 4 500 |
'') För kyrkstall. — 2) För diverse kyrko- och skoländamål. — *) Andel i pastoratets lån.
182
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | H |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Er. | För präst- gårds- byggnad. Er. | För Er. | För fattig- vårds- ändamål. Er. | För järn- vägs- ändamål. Er. | För andra ändamål. Er. | Summa. Er. |
16 | Oppunda h:cl. Jnlita............. | 26 563 | 6 000 | 22 385 | 2 539 |
| >) 2 400 | 59 887 |
17 | Lerbo............. | 24 099 | 2 407 | 21 640 | 40 255 | — | — | 88 401 |
18 | Åkers h:d. Yansö............ |
|
|
|
| 4 715 |
| a) 20 059 |
19 | Fogdö............ | — | 729 | 500 | — | 7 924 | — | 9153 |
20 | Selebo h:d. Aspö............. |
| • |
|
|
|
| 3) 9 146 |
21 | Östergötlands lön. Kinda h:d. Hycklinge........... |
| _ | 257 | 9 000 |
| ‘) 26 700 | 35 957 |
22 | Björkelcinds h:d. Tåbv............. | 1365 | — | 2 447 | 4 450 | — | — | 8 262 |
23 | Lysings h:d. Svansbals........... | _ | _ | 7 055 | 3 000 | 66 055 | — | 76 110 |
24 | Oöstrings h:d. Allhelgona......... |
|
|
|
|
|
|
|
25 | Bjälbo...........1 | — | — | — | 4 020 | 24 071 | 6) 800 | 28 891 |
26 | Jönköpings län. Mo hal. Angersdshestra........ |
|
| 3000 |
|
|
| 3 000 |
27 | Stengårdshalt......... | 6)3 000 | — | — | — | — | — | 3000 |
28 | Södra Vedbo h:d. Edshult............ |
|
|
| 3 000 |
|
| 3000 |
29 | Eksjö landskommun...... | 10 000 | — | 11000 | 7 000 | 15 000 | — | 43000 |
30 | Ostra h:d. Björkö ............ |
|
|
|
| 96 727 |
| 96 727 |
31 | Korsberga........... | — | — | 6 471 | 1 200 | 150000 | — | 157 671 |
1 32 | Västrå li:d. Södra Solberga........ |
|
| 2 381 |
|
|
| 2 381 |
| 33 | Hultsjö............ | — |
| 1000 | — | — | — | 1000 |
l) För torgplats, stallar m. m. — s) Därav 15 344 kr. för kyrkostämman. — s) D:o 3114 kr. d:o.
— 4) För inköp av jordbruksfastighet. — 5) För kyrkstallsbyggnad. — 6) För orgelbyggnad.
183
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1315 års slut
1 | 2 | 8 | 4 | 5 | <> | 7 | * ! | |
|
| För kyrko- byggnad. | För | För | För | För | För andra ändamål. |
|
| K o m m u n. | präst- gårds- byggnad. | folk- skole- ändamål. | fattig- vårds- ändamål. | järn- vägö- ändamål. | Summa, j | ||
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
34 | Skepperstad.......... | _ |
| 3 450 | _ |
|
| 3 450 |
35 | Stockaryd........... | 16 529 | — | 4 805 | 2 671 | — | — | 24 005 |
| Östbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
36 | Hånger............ | — | — | 450 | — | 10 000 | ■) 7 300 | 17 750 |
37 | Åker............. | — | — | 12 449 | — | — | — | 12 449 |
| Va st bo h:tl. |
|
|
|
|
|
|
|
38 | Gryteryd........... | — | — | — | — | — | — | — |
39 | Torskinge........... | — | — | 3 255 | — | — | — | 3 255 |
| Kronobergs län. |
|
|
|
|
|
|
|
| Konga h:d. |
|
|
|
|
|
| i i |
40 | Älmeboda ........... | — | 490 | 11100 | 11270 | 75000 | — | 97 860 |
41 | Väekelsång.......... | 2 225 | 6 000 | 30800 | 12 730 | 40 981 | 53 | 92 789 |
42 | Uråsa............. | — | — | — | — | 14 098 | - | 14 098 |
| Kinnevalds h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
43 | Vederslöv........... | 493 | — | 4 800 | — | — | — | 5 293 |
44 | Tävelsås........... | — | 344 | 5 238 | '' - | — | a) 2 000 | 7 582 |
45 | Kalvsvik........... | 10 776 | — | 20 000 | — | — | — | 30 776 |
46 | Jät.............. | 30174 | — | 9 600 | — | 18 667 | — | 58441 |
| Allbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
47 | Virestad ........... | — | — | — | 18 000 | — | *) 5 000 | 23 000 |
48 | Härlunda........... | — | — | 9 498 | — | — | - | 9 498 |
49 | Slätthög........... | — | — | 18874 | — | — | — | 18 874 |
| Sunnerbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
50 | Berga............. | — | — | — |
|
| • | 3) 78 752 |
51 | Pjätteryd........... | — | — | 9 230 | 5 800 | — | — | 15 030 |
52 | Hallaryd........... | — | 2 344 | 7 491 | 4)9 500 | — | — | 19 335 |
53 | Hinneryd........... |
|
|
|
|
|
| ä) 32 029 |
64 | Vrå............. | — | — | 10 768 | — | — | — | 10768 |
| Kallnar lön. |
|
|
|
|
|
|
|
| Sevede list. |
|
|
|
|
|
|
|
55 | Rumskulla.......... | — | — | 13 944 | 34 614 | — | — | 48558 |
| Handbörds h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
56 | Kråksmåla.......... | — | — | — |
| 62 629 | 6) 1 000 | 63 629 |
1) För väganlägguing. — 2) För inköp av råg. — 8) För kommunalstämman. — 4) För ålderdomshem
och sockenstuga. — 6) Därav 3 671 kr. för kyrkostämman. — 6) För läkarbostad.
184
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| Kommun. | För Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål Kr. | Summa. Kr. |
57 | Norra Möre h:d. Bäckebo........... | '' | _ | 2 900 | 25000 | 33 000 | — | 60 900 |
58 | Södra Möre h:d. Gullabo............ |
|
| 1000 |
|
|
| 1000 |
59 | Söderåkra........... | 12 450 | 1600 | 161515 | 37 577 | 70 000 | — | 283142 |
60 | Våxtorp ........... | 400 | — | — | — | 2117 | >) 750 | 3 267 |
61 | Arby............. | — | — | 6 276 | 40 649 | 11441 | — | 58 366 |
62 | Karlslnnda.......... | — | — | 15 071 | 1350 | 84 591 | — | 101012 |
63 | Hagby............ | — | — | — | 800 | 10 613 | — | 11413 |
64 | Hortorp............ | — | — | 2 245 | — | 31 799 | — | 34 044 |
65 | Oskar............. | — | — | 3 400 | — | — | — | 3 400 |
66 | S:t Sigfrid.......... | — | — | — | 31000 | 1000 | — | 32 000 |
67 | Åkerbo h:d. Böda............. | 4 200 |
| 1551 |
| 7 960 |
| 13 711 |
68 | Högbv............ | 583 | — | 3 441 | 12 £82 | 13 053 | — | 29 459 |
69 | Källa............. | 1897 | — | 10 000 | — | 4 008 | — | 15905 |
70 | Persnäs............ | — | — | — | — | — | !)2 000 | 2000 |
71 | Föra............*• | — | — | 4 000 | — | — | — | 4 000 |
72 | Runstens h:d. Ekby............. |
|
| 160 |
|
| _ | 160 |
73 | Gärdslösa........... | — | — | — | 20 093 | 61148 | — | 81 241 |
74 | Bredsätra........... | — | — | 2 852 | — | — | 1900 | 4 752 |
75 | Långlöt............ | — | — |
| — | 23 024 | — | 23024 |
76 | Slättbo h:d. Alböke............ |
|
|
|
| 1800 |
| 1800 |
77 | Köping............. | 425 | — | 6 672 | 37 305 | — | — | 44 402 |
78 | Räpplinge........... | 260 | — | 1900 | 20 185 | — | — | 22 345 |
79 | Möckleby h:d. Norra Möckleby........ |
|
| 500 |
| 23 024 |
| 23 524 |
80 | Sandby ............ | — | — | — | — | 13 814 | — | 13 814 |
81 | Hulterstad.......... | — | — | — | — | 18 420 | — | 18 420 |
82 | Gräsgårds h:d. Segerstad........... | 500 |
| 200 |
| 22 919 | _ | 23 619 |
83 | Gräsgård ........... | — | — | — | — | 40 950 | 800 | 41750 |
84 | Ås.............. | — | — | — | — | 36 839 | — | 36 839 |
l) För barnmorskebostad m. m. — s) För hamnanläggning.
185
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1913 års slut.
| 1 | 2 | 8 | 4 | 5 | G | 7 | 8 |
|
| För kyrko- byggnad. | För | För | För | För | För andra ändamål. |
|
| Kommun. | präst- gårds- byggnad. | folk- skole- ändamål. | fattig- vårds- ändamål. | järn- vägs- ändamål. | Summa. | ||
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
85 | Ventlinge............ | _ | _ | 13 500 | _ | _ | ‘) 2 000 | 15 500 |
86 | Kastlösa........... | — | — | — | — | 65 000 | — | 65 000 |
| Gottlands län. |
|
|
|
|
|
|
|
| Gottlands norra h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
87 | Ekeby............ | — | 1682 | 500 | — | — | — | 2182 |
88 | Källunge........... | — | — | — | — | 24174 | — | 24 174 |
89 | Stenkyrka.......... | — | — | 2 000 | — | — | — | 2 000 |
90 | Hangvar........... | — | — | 2 000 | 500 | — | — | 2 500 |
91 | Hall............. | 650 | — | — | — | — | — | 650 |
92 | Gantliem........... | 450 | — | 600 | _ | _ | _ | 1050 |
93 | Yiklau ............ | — | — | — | _ | _ | _ | _ |
94 | Bnttle............ | — | — | 4 768 | _ | — | _ | 4 768 |
95 | Guldrupe........... | — | — | 2 500 | _ | — | — | 2 500 |
96 | Ala.............. | — | — | 3 600 | — | — | — | 3 600 |
| Gottlands södra h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
97 | Stenkumla.......... | — | — | — | _ | _ | 200 | 200 |
| 98 | Träknmla........... |
| . |
| _ | _ | _ | 1 000 |
! 99 | Mästerby........... | — | — | — |
|
|
| 2) 7 363 |
100 | Västergarn.......... | — | — | 150 | _ | — | _ | 150 |
101 | Hej de............. | — | 150 | — | — | — | — | 150 |
102 | Väte............. | 650 | 150 | 1860 | — | — | — | 2 660 |
103 | Fröjel . . »......... | — | — | 13 300 | _ | — | — | 13 300 |
104 | Hamra............ | 31 | — | — | — | 9132 | _ | 9163 |
105 | Vamlingbo.......... | — | — | — | — | 22 832 | _ | 22 832 |
106 | Sundre............ | — | — | — | — | 2 739 | — | 2 739 |
107 | Bene............. | — | — | 20 000 | — | 50 000 | 5 000 | 75 000 |
108 | Alva............. | 3) 967 | — | 4 632 | _ | _ | _ | 5 599 |
109 | Sproge............ | — | — | — | _ | _ | _ | _ |
no | Linde ............. | 408 | — | 8 861 | 400 | _ | _ | 9 669 |
in | Lojsta............ | 1000 | — | 1125 | __ | _ | _ | 2125 |
112 | Gerum............ | _ | _ | _ | _ |
|
|
|
113 | Lau............. | — | — | — | — | — | — | — |
| Blekinge län. |
|
|
|
|
|
|
|
| Ostra h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
114 | Kristianopel.......... | — | — | 38 306 | _ | 25 000 | 4) 3000 | 66 306 |
115 | Torhamn........... | — | — | — | 41 710 | — |
| 41710 |
1) För reparation av hamn. — 2) För kommunalstämman. —s) För kyrkorgel. — *) För sockenstuga.
26—163407
186
Tab. 3 (forts.)- De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Er. | För präst- gårds- byggnad. Er. | För Er. | För fattig- vårds- ändamål. Er. | För järn- vägs- ändamål. Er. | För andra ändamål. Er. | Summa. Er. |
116 | Ramdala........... | 4 000 | _ | 9125 | _ | 18 399 | _ | 31524 |
117 | Jämjö ............ | — | — | 23 980 | 31000 | 18 240 | — | 73 220 |
118 | Rödeby............ Medelstads h:d. | “ | " | 33180 | 27 332 |
|
| 60 512 |
119 | Fridlevstad.......... | — | — | 16 300 | 19 000 | — | — | 35 300 |
120 | Sillhövda........... | — | — | 30 000 | 5000 | — | — | 35 000 |
121 | Hasslö och Aspö....... | 9 500 | — | — | 3 000 | — | — | 12 500 |
122 | Listerby........... | — | 7 801 | 3 607 | 27 930 | — | ‘) 4 250 | 43 588 |
123 | Tving............. | 1550 | 7 074 | 12 831 | 40891 | 12 693 | — | 75 039 |
124 | Eringsboda.......... | — | — | 7 600 | — | 16 000 | — | 23 600 |
125 | Backaryd........... Brälcne h:d. | 1141 |
| 10 261 |
| 20 226 |
| 31 628 |
126 | Öljehult........... | — | — | 5 583 | 1000 | 8 069 | — | 14 652 |
127 | Hällaryd........... Listers h:d. | " | 11979 | 24 289 | 12 215 |
|
| 48 483 |
128 | Elleholm........... | — | 1200 | 10 066 | — | 1130 | — | 12 396 |
129 | Eyrkhult........... | — | — | 25 890 | c:a40000 | • — | 16 862 | '' 82 752 |
130 | Mjällby............ Kristianstads län. Norra Åsbo h:d. |
|
| 31385 | 21900 | 60 000 |
| 113 285 |
131 | Rya............. Västra Göinge h:d. | 1800 | “ | 15 500 |
| 10 000 | 9 | 27 300 |
132 | Visseltofta.......... | — | — | — | — | — | — | — |
183 | Farstorp........... Villands h:d. |
| “ | 22 800 |
|
|
| 22 800 |
134 | Näsum............ | 4 000 | — | 35207 | — | 63 681 | — | 102 888 |
135 | Trolle-Ljnngby........ Albo h:d. | — |
| 31408 | 12 576 | ~ | ~ | 43 984 |
136 | Rörom............ Malmöhus län. Frosta h:d. | 3 641 |
| 6 372 |
|
|
| 10013 |
137 | Svensköp........... Herrestads hd. | 500 |
| 600 |
|
|
| 1100 |
138 | Stora Herrestad........ | — | — | 15 623 | 17 355 | — | — | 32 978 |
l) För inköp av brödsäd.
187
Tab. 3 (forts.)- De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 8 | 4 | 6 | 6 | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
139 | Hallands län. Hölcs h:d. Hishult8)........... | 4 694 |
| 8 500 | 1500 |
|
| 14 694 |
140 | Tönnersjö h:d. Tönnersjö........... | — | >)1000 | 1401 | _ | _ | a) 2100 | 4 501 |
141 | Årstads h:d. Abild............. |
| 4 892 | 1904 | 2 320 |
|
| 9116 |
142 | Krogserod........... | — | — | — | — | — | — | __ |
143 | Faurås h:d. Gällared........... |
|
| 5 551 |
| 36 912 |
| 42 463 |
144 | Gunnarp..... | — | — | 15408 | — | 33 071 | *) 14 926 | 63 405 |
145 | Vinberg........... | 19 558 | 5 222 | 13 033 | 50 380 | 7 992 | _ | 96 185 |
146 | Stafsinge......... | 9 825 | 9 784 | 39 298 | 28 386 | 6 429 | _ | 93 722 |
147 | Källsjö........... |
| — | 1426 | — | — | — | 1426 |
148 | Ullared.......... | — | — | 4120 | 97 | 21 343 | *) 26 521 | 52 081 |
149 | Svartrå.......... | — | — | 12 440 | — | 13 904 | — | 26 344 |
150 | Himle h:d. Rolfstorp......... | 500 |
|
| 69 912 | 70910 |
| 141322 |
151 | Valinge......... | 4 791 | — | — | — | _ | _ | 4 791 |
152 | Stamnared........ | — | — | 3 253 | — | _ | _ | 3 253 |
153 | Skälunge........ | 5 994 | — | 8 935 | — | 3 734 | _ | 18 663 |
154 | Nösslinge....... | — | — | _ | _ | _ | _ | __ |
155 | Tvååker......... |
|
|
|
|
|
| 6) 124463 |
156 | Spannarp ......... |
|
|
|
|
|
| «) 22 043 |
157 | Hunnestad....... | — | — | 7 251 | — | 25 000 | — | 32 251 |
158 | Lindberg........ | 10 383 | — | 17 313 | 79 739 | 5 000 | — | 112 435 |
159 | Viske hd. Veddige ............ | 16 454 | 8 000 | 12 634 | 31732 |
|
| 68 820 |
160 | Ås.............. | 1252 | 4 000 | 17 000 | 37 489 | — | _ | 59 741 |
161 | Sällstorp........... | — | — | 2 700 | — | — | — | 2 700 |
162 | Fjäre hd. Olmevalla........... | 2 000 |
| 8 713 |
|
| > | 10 713 |
163 | Frillesås........... | 12 900 | — | — | 438 | — | — | 13 338 |
164 | Förlanda........... | — | — | 1260 | — | — | ’) 3 205 | 4 465 |
*) Aven för klockargård. — a) För vägan läggning. — *) För kommunalhus. — 4) För bostäder åt
läkare, veterinär och barnmorska. — b) Därav 66 077 kr. för kommunalstämman. — 6) D:o 10 000 kr. d:o.
— 7) För väganläggning. — 8) En mindre del av kommnnen tillhör Norra Åsbo härad av Kristianstads län.
188
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 1 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 1 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Er. | För fattig- vårds- ändamål. Er. | För järn- vägs- ändamål. Er. | För andra ändamål. Er. | Summa. Er. |
! 165 | Göteborgs och Bolins lön. Västra Hisings h:d. Säve............. |
|
| 25 863 | 34 600 |
|
| 60 463 |
166 | Björlanda........... | 2 856 | — | 10 137 | 1800 | — | — | 14 793 |
167 | Östra Hisings h:d. Tuve............. | 400 | — | — | 20 384 | — | — | 20 784 |
168 | Inlands Nordre h:d. |
|
| 8 640 |
|
|
| *) 47 120 |
169 | Jörlanda ........... | — | — | 12 800 | 1680 | — | s) 1 066 | 15 546 |
170 | Spekeröd........... | — | — | — | 8 775 | — | — | 8 775 |
171 | Ucklum............ | 3000 | — | — | c:a 7 000 | — | — | c:a 10 000 |
172 | Ödsmål............ | 1000 | 1828 | 1700 | 2 665 | — | — | 7193 |
173 | Korum............ | — | 3 243 | 22 704 | 16 594 | — | — | 42 541 |
174 | Inlands Fräkne h:d. |
|
|
| 16 717 |
|
| s) 19 317 |
175 1 | Grinneröd........... | — | — | 3 210 | — | — | — | 3 210 |
176 | Orusts östra h:d. |
|
| 3 257 |
|
| _ | 3 257 |
177 | Torp............. | — | — | 11900 | — | — | — | 11900 |
178 | Långelanda.......... | 2 000 | — | 7 500 | — | — | — | 9 500 |
179 | Ståla ............. | 3 000 | —* | — | — | — | — | 3 000 |
180 | Orusts västra h:d. Röra............. | 2000 |
|
| » _ |
|
| 2 000 |
181 | Morlanda........... | 3 000 | — | 3 600 | — | — | — | 6 600 |
182 | Tjärns h:d. Stenkyrka........... | 575 | — | 14 030 | 14 000 | — | 4)5 000 | 33 605 |
183 | Inne h:d. Lane-Ryr........... |
|
| 24 431 |
|
|
| 24 431 |
184 | Bäve,............. | — | — | 1600 | 4 000 | — | — | 5 600 |
185 | Skredsvik........... | — | — | 5 600 | — | — | — | 5 600 |
186 | Herrestad........... | ! 1800 | — | 10119 | — | — | — | 11919 |
187 | Högås............. | - | — | 2 500 | — | — | — | 2 500 |
188 | Bokenäs.......■..... | 1 16176 | — | 14 422 | — | — | — | 30 598 |
*) Därav 38480 kr. för kommunalstämman. — s) För kyrkliga ändamål ock till skolhusreparation.
— 3) Därav 2 600 kr. för kyrkostämman. — 4) Därav 4 000 kr. för kommunalhus och 1 000 kr. för
ångbåtsbrygga.
Tub. 3 (forts.). De mest slcuttetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 8 | 4 | 5 | « | 7 | 8 |
| K o in ni u n. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk-skole-än damål. Kr. | För fattig- vårds- ändamåi. Kr. | För järu- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
189 | Tunge h:d. Svarteborg.......... | 9 000 | _ | 13 694 | _ | _ | _ | 22 694 |
190 | Stångenäs h:d. Bro.............. |
|
| 15 509 | 18 100 | 27 000 |
| 60 609 |
191 | Brastad............ | 3 545 | — | 34 195 | — | 27 000 | — | 64 740 |
192 | Lyse............. | 81 052 | — | 40 004 | — | 27 000 | >) 4 244 | 152 300 |
! 198 | Sörbygdens h:d. Krokstad........... | 1700 | 690 | 2 008 | 24 967 |
|
| 29 365 |
194 | Sanne............. | 250 | 210 | 1228 | — | — | — | 1688 |
195 | Hede............. | 648 | 300 | — | 620 | — | — | 1568 |
196 | Sotenäs hd. Askum............ |
|
| 38 957 | 6 479 |
|
| 45 436 |
197 | Bärfendal........... | 1950 | — | 1600 | — | — | — | 3 550 |
198 | Vette hd. Tjärnö ............ | 1830 | 2 000 | 14 500 | 34 616 |
|
| 52 946 |
199 | Näsinge............ | '' — | — | 8 745 | 13179 | — | 2) 10 000 | 31 924 |
1 i 200 | Kville hd. Kville............ | 26 772 |
| 68117 | 49 633 |
|
| 144 522 |
201 | Svenneby ........... | 96 700 | — | — | — | — | — | 96 700 |
202 | Bottna............ | — | — | — | — | — | — | — |
203 | Tanums hd. Tanum............ | 45 363 | 12 092 | 71476 | 73 000 |
|
| 201 931 |
204 | Lnr.............. | 9 995 | — | 12 619 | — | — | — | 22 614 |
205 | Bullarens hd. Naverstad........... |
|
| 16 000 | 57 921 |
|
| 73 921 |
206 | Ko.............. | — | — | — | — | — | — | — |
207 | Älvsborgs län. Vane hd. Norra Björke......... | 6 083 |
|
|
| 9 838 |
| 15 921 |
208 | Väne-Asaka.......... | 7 220 | — | 1378 | 19137 | 28 000 | — | 55 735 |
209 | Gärdhem........... | 40 821 | — | 34 437 | — | — | 2 704 | 77 962 |
210 | Yäne-Ryr........... | 6 047 | — | — | — | — | — | 6 047 |
*) För kyrkogård. — 2) Därav 5000 kr. för inköp av brödsäd.
190
Tab. 3 (forts.)- De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut -
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. | För präst- gårds- byggnad. | För folk- skole- ändamål. | För | För järn- vägs- ändamål. | För andra ändamål. | Summa. |
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
| Flun dre h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
211 | Asbräcka........... | 3000 | — | — | — | — | '') 600 | 3600 |
| Ale h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
212 | Hålanda........... | — | — | 4 766 | — | — | — | 4 766 |
| Kullings h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
213 | Tarsled............ | — | — | 11493 | 300 | — | — | 11793 |
214 | Remmene . . .......... | — | — | 1891 | — | — | — | 1891 |
215 | Horla............. | — | 2) | — | — | — | — | — |
216 | Skogsbygden .......... | — | — | — | — | — | — | — |
217 | Lena............. | 2) | — | 3 600 | — | — | — | 3 600 |
218 | Fullestad........... | 2) | — | 4 404 | — | — | — | 4 404 |
219 | Långared........... | — | — | — | 8 000 | 2 000 | — | 10 000 |
220 | Odenäs............ | — | — | c:a 9 000 | — | — | — | 9 000 |
| Gäsene h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
221 | Hällestad........... | 4 000 | — | — | — | — | — | 4 000 |
222 | Källunga........... | * - | — | 8 000 | — | — | — | 8000 |
223 | Alboga ............ | 404 | — | — | — | — | — | 404 |
224 | Molla............. | — | — | — | — | — | — | — |
225 | Nårunga........... | — | — | — | — | — | — | — |
226 | Ljnr............. | — | — | — | — | — | — | — |
227 | Ornnnga ........... | 4 809 | — | | |
|
|
|
|
228 | Kvinnestad.......... | — | — | } 4 431 | — | — | — | 9 240 |
229 | Asklanda........... | — | — | \ |
|
|
|
|
| As h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
230 | Rångedala........... | — | — | — | — | 30 000 | — | 30000 |
231 | Äspered............ | 1000 | — | 13 486 | — | 6 000 | — | 20486 |
232 | Varna m............ | — | — | — | — | 20 000 | — | 20 000 |
233 | Södra Ving .......... | — | i r | 718 | — | 50 000 | 3) 1500 | | |
234 235 | Härna............ Fänneslunda.......... | — | [ 1000 | 866 1 | 1 — | 15 000 5 000 | — | 174 287 |
236 | Grovare............ | — | I 1 | 203 | i - |
| _ | J |
237 | Murum............ | — | — | — |
| — | — | _ |
238 | Kärråkra........... | 9 419 | — | — | — | — | — | 9 419 |
| Marks h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
239 | Seglora ............ | 49131 | — | 24 367 | 25 000 | — | — | 98 498 |
240 | Skepphult........... | — | — | — | — | — | — | — |
*) För kyrkogård. — 2) Andel i pastoratets lån. — s) För bammorskebostad m. m.
191
Talj. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 1 | 2 | 3 | 4 | 6 | 6 | 7 | 8 |
| K o in m u n. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
241 | Torestorp........... | _ | _ | _ | 20 000 | — | — | 20 000 ; |
242 | Öxabäck........... | 1 450 | — | — | 6 743 | — | — | 8193 |
243 | Äleknlla........... | — | — | — | — | — | — | — |
244 | Gunnarsjö........... | — | — | — | — | — | — | — |
245 | Grimmarcd.......... | — | — | — | — | — | — | - 1 |
246 | Karl Gustav.......... | — | — | 1000 | — | — | ‘) 300 | 1300 |
247 | Istorp ............. | — | — | — | — | — | — | — |
248 | Öxnevalla........... | — | — | 2 233 | — | — | — | 2 233 |
1249 | Sätila............. | 23 400 | — | 15 400 | 8 200 | — | 2)8 000 | 55 000 |
250 | Hyssna............ | 18 247 | — | 6 255 | 22 038 | — | — | 46 540 |
251 | Berghem........... | 9 280 | 246 | 9 200 | 400 | — | — | 19126 |
252 | Haj om............ | — | 123 | 450 | 8 855 | — | — | 9 428 |
253 | Surteby............ | 1054 | — | — | 489 | — | — | 1543 |
254 | Fotskäl . . . . -........ | 6 248 | — | 2 382 | 4 237 | — | 2) 1 500 | 14 367 |
255 | Tostared........... Bollebygds h:d. |
|
|
| 2 500 |
|
| 2 500 |
256 | | Töllsjö............ Vedens h:d. |
|
|
| 1300 |
|
| 1 300 | |
257 | Tämta............ | — | 3) | — | — | — | — | — |
258 | Vänga ............ | — | s) | — | — | — | — | — |
259 | Sandbnlt........... Redvägs h:d. | 500 | 3) | 12 284 |
|
|
| 12 784 |
260 | Humla............ | — | — | 2 200 | — | — | — | 2 200 |
261 | Strängsered.......... Kinds h:d. |
|
| 12 564 |
| • ~ |
| 12 564 |
262 | Kalv............. | 3 757 | — | 376 | — | — | — | 4133 |
263 | Mårdaklev........... | 547 | — | — | — | — | — | 547 |
264 | Mjöbäck ............ | 4 475 | — | 4 870 | 3 600 | 7 480 | — | 20 425 |
265 | Holsljunga........... | — | — | 4 378 | — | 15 000 | — | 19 378 |
266 | Revesjö............ | 5 903 | 900 | 3 600 | 1223 | 6 488 | — | 18114 |
267 | Redslared........... | — | — | 1150 | 3 270 | — | — | 4 420 |
268 | Sexdrega ........... | — | — | — | — | 2 841 | — | 2 841 |
269 | Roasjö............ | — | — | — | — | — | — | —'' |
270 | Länghem........... | 3 000 | — | 4 706 | 1889 | 7 644 | — | 17 239 |
271 | Dannike............ | 1500 | — | 6 300 | — | — | — | 7 800 |
272 | Månstad............ | — | — | 2 058 | — | 4 000 | — | 6 058 |
'') För kyrkogård. — 2) För aktieteckning i ångbåtsbolag. — s) Andel i pastoratets lån.
192
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 1 * | |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. | För präst- gårds- byggnad. | För folk- skole- ändamål. | För fattig- vårds- ändamål. | För järn- vägs- ändamål. | För andra ändamål. | Summa. |
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
273 | Grönahög ........... | _ | _ | 900 |
|
|
| 900 |
274 | Hulared............ | — | — | — | — | 552 | — | 552 |
275 | Nittorp............ | — | — | 1300 | — | 2 500 | — | 3 800 |
| Sundals h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
276 | Bolstad............ | ■) 630 | — | 16 395 | — | — | _ | 17 025 |
277 | Grinstad . . . . ,...... | 454 | — | — | — | — | _ | 454 |
278 | Gestad............ | 701 | — | 5 400 | 500 | — | _ | 6 601 |
279 | Frändefors.......... | — | — | 50 000 | — | — | — | 50 000 |
280 | Sundals-Ryr.......... | 27125 |
| — | — |
| — | 27125 |
| Nordals h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
281 | Dalskog............ | — | — | 10 961 | — | — | — | 10 961 |
282 | Järn............. |
|
|
| 1950 |
| — | *) 6 250 |
| Valbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
283 | Torp............. | — | — | 11158 | 46 081 | 10 700 | — | 67 939 |
284 | Högsäter.......... | 49 450 | — | — | 31047 | 4 988 | — | 85 485 |
285 | Rännelanda.......... | — | — | 14 362 | — | — | — | 14 362 |
286 | Råggärd........... | — | — | — | — | — | — | — |
287 | Lerdal............ | — | — | 6 222 | — | — | — | 6 222 |
288 | Järbo ............. | — | — | 7 1S8 |
|
|
| ») 9 089 |
| Vedbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
289 | Rotända............ | — | — | — | — | _ | _ | _ |
290 | Gesäter............ | — | — | — | — | — | — | - |
| Tössbo Ji:d. |
|
|
|
|
|
|
|
291 | Edsleskog........... | — | — | 4 600 | — | — | — | 4 600 |
292 | Mo.............. | — | — | 5 400 | 3000 | — | — | 8 400 |
293 | Tösse............. | — | — | 4) | — | 1406 | — | 1406 |
| Skaraborgs län. |
|
|
|
|
|
|
|
| Vadsbo h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
294 | Låstad............ | — | 430 | 11100 | — | 21000 | — | 32 530 |
295 | Böja............. | — | — | — | — | 3 000 | — | 3000 |
296 | Hal na............. | — | — | 4 222 | — | — | — | 4 222 |
| Kåkinds h:d. |
|
|
|
|
|
|
|
297 | Norra Fågelås......... | — | — | — | — | — | — | — |
J) För orgelbyggnad. — 2) Därav 4 300 kr. för kyrkostämman. — 8) Därav 1901 kr. för kommunalstämman.
— 4) Andel i pastoratets lån.
Tub. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut
| 1 | 2 | 8 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- äudamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. | |
298 | Vartofta h:d. Mularp............ |
| '') |
| 300 |
|
| 300 |
299 | Tiarp ............. | 11523 | '') | — | — | — | — | 11 523 |
300 | Ottravad........... | 16 738 | — | — | — | — | — | 16 738 |
301 | Valstad............ | — | — | — | — | 13 277 | — | 13 277 |
302 | Suntak............ | 4 600 | — | — |
|
|
| *) 8 675 |
303 | Vistorp............ | — | — | — | — | — | — | — |
304 | Kälvene............ | — | — | — | — | 1 100 | — | 1100 |
305 | Karleby............ | 6 500 | — | 21196 | — | — | — | 27 696 |
306 | Frökinds h:d. Borstig............ | — | — | 5123 | — | — | — | 5123 |
307 | Skånings h:d. Trässberg........... |
|
| 4 988 | 1019 |
|
| 6007! |
308 | Edsvära ........... | 1090 | — | 8000 | 4 425 | 11654 | — | 25 169 |
309 | Härlnnda........... | — | — | 18 977 | — | — | — | 18 977 |
310 | Vilslce h:d. Trävattna........... |
|
| 8 000 | 500 |
|
| 8 500 |
311 | Jäla............. | — | 4 023 | 1601 | — | — | — | 5 624! |
312 | Valle h:d. Häggum............ | 100 | _ | 8148 | — | _ | — | 8 248 |
313 | Åse h:d. Flo.............. | 1107 | 2 500 | 11450 | — | — | 601 | 15 658 |
314 | . Viste h:d. Tengcne ............ | s) 64 101 | \ |
|
|
|
| 3)64 101 |
315 | Trökörna........... | — | — | — | — | 24 000 | — | 24 000 |
316 | Län gnom........... | — | — | — | 1034 | — | — | 1034 |
317 | Främmestad.......... | 3 594 | — | — | — | 16 830 | — | 20 424 |
318 | Flakeberg ........... | 8195 | — | 26 020 | — | — | — | 34 215 |
319 | Barne h:d. Kyrkås............ |
| *) |
| _ | _ | 221 | 221 |
320 | Namn............. | 3 936 | — | — | — | — | — | 3 936 |
321 | Kinnefjärdings h:d. Norra Härene......... | 1400 |
| 13 648 | — |
|
| 15 048 |
322 | Hovby............ | — | — | 12 411 | — | — | — | 12 411 |
323 | Hasslösa........... | 4 500 | 10 800 | 3 667 | — | — | — | 18 967 |
*) Andel i pastoratets lån. — 2) Därav 4 075 kr. för kommunalstämman. — 8) Gemensamt med
Grästorps köping.
21—163407
194
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr.- | Summa. Kr. |
324 | Kållands h:d. Örslösa............ |
|
|
| 5 455 | 23 390 |
| 28 845 |
325 | Mellby............ | 3 796 | — | 2 850 | — | — | — | 6 646 |
326 | Värmlands län. Nyeds h:d. Älvsbacka ........... |
|
| 1200 | 11383 |
|
| 12 583 |
327 | Ölme h:d. Ölme............. | Öl 170 | _ | 1830 | 63 354 |
|
| •66 354 |
328 | Vase h:d. Alster............ | 10000 | _ | 4 900 | 61110 | _ | a) 18 000 | 94010 |
329 | Gillbergs h:d. Högerud ........... |
|
|
|
|
|
|
|
330 | Värmskog........... | — | — | — | — | — | , _ | _ |
331 | Svanskog ........... | — | — | 6171 | 2 500 | 65 000 | — | 73 671 |
332 | Näs h:d. Kila............. |
|
|
| 807 | • |
| 807 |
333 | Tveta............. | — | — | 4 670 | — | — | — | 4 670 |
334 | Nordmarks h:d. Sillerud............ | _ | _ | 7 385 | 44169 | _ |
| 51554 |
335 | Jösse h:d. Kola............. |
|
| 62 218 | 20 000 |
|
| 82 218 |
336 | Älgå............. | — | — | — | 33 834 | 10 260 | — | 44 094 |
337 | Gunnarskog.......... | — | — | 10 000 | 74 596 | — | — | 84 596 |
338 | Slangskog........... | 3892 | — | 6 891 | — | — | _ | 10 783 |
339 | Boda............. | — | — | — | 19 618 | — | — | 19 618 |
340 | Fryksdals h:d. Östra Emtervik........ |
|
| 48 535 | 45 267 |
|
| 93 802 |
341 | Västra Emtervik........ | — | 1452 | 30 000 | 18 639 | 57 235 | 1960 | 109 286 |
342 | Lysvik............ | 6 000 | — | — | 16 705 | 33 580 | — | 56 285 |
343 | Örebro län. Edsbergs h:d. Tångeråsa........... |
| 350 |
| 45 |
|
| 395 |
*) För orgelbyggnad. — 2) För inköp av skogsegendom.
195
Tab. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 8 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändawål. Kr. | För Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
344 | Västmanlands län. Siendc h:cl. Kungsåra........... |
|
| 12 694 |
|
|
| 12 694 |
345 | Norrbo h:d. Haraker............ | — | — | 10 200 | 4 450 | — | — | 14 650 |
346 | Torstuna h:d. Torstuna........... |
|
|
|
|
|
| *) 34 447 |
347 | Härnevi............ | — | — | 3126 | 1500 | — | — | 4 626 |
348 | Simtuna h:d. Yästerlövsta.......... |
|
|
|
| 53 300 |
| 53300 |
349 | Enåker............ | — | — | 24 196 | — | 22 245 | — | 46 441 |
350 | Norrby............ | — | — | 38 645 | — | — | — | 38 645 |
351 | Simtnna ........... | — | — | 3 000 | 13 940 | 86 562 | 2) 8 000 | 111502 |
352 | Altana............ | — | — | 16 312 | — | 51938 | — | 68250 |
353 | Frösthult........... | — | — | — | 5 853 | 25 969 | — | 31822 |
354 | Övertjurbo h:d. Sala landskommun....... | . | . |
|
|
|
| 5) 14 527 |
355 | Våla h:d. Nora............. | 18 000 |
| 82 000 |
| 109 696 |
| 209 696 |
356 | Harbo............. | — | — | 19 765 | — | — | — | 19 765 |
357 | Hnddnnge........... |
|
|
| — | — | — | 4)26 673 |
358 | Gävleborgs län. Bollnäs t:g. Ovanåker........... |
| 546 | 55 610 | 5 615 | 269 610 | 5) 89 841 | 421 222 |
359 | Ala t:g. Rengsjö............ | 1650 | 88 | 8 650 |
|
|
| 10 388 |
360 | Trönö ............. | 19 000 | — | — | — |
| — | 19 000 |
361 | Enångers t:g. Enånger............ | — | 932 | 21434 | 23 362 | 75 000 | 1000 | 121 728 |
*) Därav 11 883 kr. för kommunalstämman. — 8) För veterinärbostad. — s) Därav 3 262 kr. för
kommunalstämman. — *) För kyrkostämman. — 6) För borgensutbetalning för järnväg m. m.
196
Tal. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
362 | Bergsjö och Forsa t:g. |
|
|
| 728 | 27 003 | *)1 840 | 29 571 |
363 | Gnarp............. | — | — | 2 020 | 27 959 | 94 294 | — | 124 273 |
364 | Bergsjö............ |
|
|
| — | 76 972 | s) 3150 | 3) 97 007 |
365 | Hassela............ | — | — | — | — | 7 056 | — | 7 056 |
366 | Rogsta............ | — | — | — | 25 922 | 9 750 | — | 35 672 |
367 | Ilsbo............. | — | — | 7 500 | — | - | — | 7 500 |
368 | Ljusdals t:g. Färila............. | — | — | 48 200 | 4) 50 000 | — | — | 98 200 |
369 | Yästernorrlands län. Medelpads västra domsagas t:g. |
|
| 20 000 |
|
| 3) 890 | 20 890 |
370 | Stöde............. | — | — | 34 212 | 6 316 | — | — | 40 528 |
371 | Ljustorps t:g. Tynderö............ | — | _ | 19 334 | _ | — | 6)6 788 | 26 122 |
372 | Ångermanlands södra dom-sagas t:g. Stigsjö............ |
| 400 | '' 8 820 | 7 869 |
|
| 17 089 |
373 | Häggdånger.......... | 2 500 | — | 17 460 | 3000 | 6 665 | — | 29 625 |
374 | Boteå t:g. Torsåker........... |
|
| 4 094 |
| 16 378 |
| 20 472 |
375 | Dal.............. | 2 803 | — | 4 205 | 3 500 | — | 7)1133 | 11641 |
376 | Boteå............. | — | — | 4 800 | — | — | — | 4 800 |
377 | Sånga ............. | — | — | 2 952 | — | — | — | 2 952 |
378 | Nordingrå t:g. Ullånger........... |
|
| 1000 |
|
|
| 1000 |
379 | Yibyggerå........... | 3 450 | — | 4 050 | — | — | — | 7 500 |
380 | Själevads och Arnäs t:g. | — | — | — | — | — | 9 000 | 9 000 |
381 | Jämtlands län. Bagunda t:g. Stugun ............ | 27 623 |
| 4 500 |
|
|
| 3)50240 |
*) För sjukstuga. — 2) För vägbyggnad. — 3) Därav 16 885 kr. för kyrkostämman. — *) Även
för inköp av livsförnödenheter samt till läkarbostad. — 6) För tingshus. — 6) Därav för kyrkogård 5 660
kr., för Tynderösundets kanaler 407 kr. samt för skärgårdsfiskets ordnande 721 kr. — 7) För begravningsplats.
— 8) Därav 18 117 kr. för kommunalstämman.
197
''iab. 3 (forts.)- De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | ‘■i | 8 | 4 | 5 | ö | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
382 | Ite vsunds, Brunflo och Näs t:g. | _ | _ | 1000 | — | — | — | 1000 |
383 | Lits och Rödöns t:g. |
|
|
|
| 33 678 |
| 33 678 |
384 | Laxsjö............ | 11500 |
| 200 |
| — | — | 11700 |
385 | Ås.............. | l) 1 000 | — | 23 756 | — | — | 3 278 | 28 034 |
386 | Hammerdals t:g. Gåxsjö............ | 21 312 |
| 1103 |
|
| 2)5 083 | 27 498 |
387 | Frostviken.......... | — | — | 24 865 | — | — | 3 743 | 28 608 |
388 | Sunne t:g. Snnne ............ |
|
| 14 975 | 10 237 |
| 3) 3 124 | 28 336 |
389 | Frösön .... ........ | _ | 7816 | 47 054 | 22 632 | — | — | 77 502 |
1 390 | 0 vikens t:g. Oviken............ | — | — | 25 730 | 36 397 | — | — | 62 127 |
391 | Hallens t:g. Hallen............ |
|
| 17 000 |
|
|
| 17 000 |
392 | Harbv............ | — | — | — | — | — | — | — |
393 | Undersåkers t:g. Kall ........’..... | — | — | — |
| - | - | *) 8 580 |
394 | Offer dals t:g. Alsen ............. | — | — | 3 539 | 12 691 | — | — | 16 230 |
395 | Rvegs t:g. Linsäll............ | — | — | 15 850 | — | 20 578 | 6)3 808 | 40 236 |
396 | Hede t:g. Hede.............. |
|
|
| 10 855 | 3 965 |
| 14 820 |
397 | Storsjö............ | — | — | 11819 | — | — | — | 11819 |
398 | Yemdalen........... | — | — | 10 728 | — | 659 | — | 11387 |
399 | Tännäs............ | — | — | 14 925 | — | — | — | 14 925 |
400 | Bergs t:g.'' Klövsjö........... |
|
| 2197 | 1498 |
| _ | 3 695 |
11 För orgelbyggnad. — 2) För sockenstuga. — 3) För inköp av korn. — *) För kommnalstämman.
— 6) För barnmorskebostad och kommunalhus.
198
Tal. 3 (forts.). De mest skattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
401 | Västerbottens län. Umeå t:g. Sävar (utom Holmö kapellera.) . |
|
| 6 717 |
|
|
| 6 717 |
402 | Burträsks t:g. Burträsk........... | 800 | 1123 | 6 400 | 2 000 | _ | ’) 2100 | 12 423 |
403 | Skellefteå t:g. Jörn............. | — | — | 14 006 | _ | _ | _ | 14 006 |
404 | Norsjö och Malå t:g. Norsjö............ | 32 968 | — | — | _ | _ | _ | 32 968 |
405 | Lycksele lappmarks t:g. | 4 588 |
| 1 445 |
|
|
| 6 033 |
406 | Sorsele............ | — | — | 4 676 | — | — | 1395 | 6 071 |
407 | Åsele lappmarks t:g. | — | — | — | ._ | _ | _ | i |
408 | Norrbottens län. Älvshy t:g. Älvsby ............ | 6 000 |
| 6 042 | 8500 |
| s) 35 418 | 55 960 |
409 | Arvidsjaurs lappmarks t:g. | 62 500 | — | 1500 | _ | _ | _ | 64 000 |
410 | Nederluleå t:g. Nederluleå........... | _ | _ | 146128 | 44 912 | _ | 28 576 | 219 616 |
411 | Överluleå t:g. Edefors............ | 2 667 | _ | 49 549 | _ |
| 8) 24 604 | 76 820 |
412 | Jokkmokks lappmarks t:g. | 1667 | 34 000 | 194 225 | _ | _ | 4) 193 628 | 423520 |
413 | Iiåneå t:g. Råneå ............. | _ | _ | 17 650 | _ | _ | _ | 17 650 |
414 | Nederkalix t:g. Töre förs............ |
|
|
|
|
|
| 6) |
*1 För sjukstuga. — s) Därav för inköp av brödsäd 18 928 kr. och för grnndfondsteckning i sparbank
4 138 kr. — 3) Därav 20 893 kr. för inköp av mjöl. — 4) För gästgivaregård, apotek, läkarbostad,
tingshus, häradshäkte m. m. — 6) Andel i Nederkalix kommuns skulder.
19!)
Tab. 3 (forts.)- De mest slcattetyngda kommunernas låneskuld vid 1915 års slut.
| 1 | 2 | 8 | 4 | 5 | (i | 7 | 8 |
| Kommun. | För kyrko- byggnad. Kr. | För präst- gårds- byggnad. Kr. | För folk- skole- ändamål. Kr. | För fattig- vårds- ändamål. Kr. | För järn- vägs- ändamål. Kr. | För andra ändamål. Kr. | Summa. Kr. |
415 | Överkalix t:g. Övcrkalix........... | _ |
| 54 248 |
|
|
| 54 248 |
416 | Nedertorneå t:g. | 12 000 |
| 15 489 | 9 289 |
|
| 36 778 |
417 | Karl Gustav.......... | 2500 | — | — | — | — | — | 2 500 |
418 | Övertorneå t:g. Overtorneå.......... | 22 975 |
| 36 403 |
|
| ■) 74 000 | 133378 |
419 | flietaniemi.......... | — | — | — | — | — | — | — |
420 | Korpilombolo t:g. ■ |
|
| 2 765 |
|
|
| 2 765 |
421 | Tärendö............ | — | — | — | — | — | — | — |
422 | Pajala t:g. Paj ala............ |
|
|
|
|
|
| s) 39 287 |
423 | Junosuando .......... |
|
|
|
|
|
| 8) 9 346 |
424 | Karesuando lappmarks t:g. |
|
|
|
|
|
|
|
l) Till vägbyggnader. — s) Därav 28 040 kr. för kommunalstämman. — 3) D:o 5 910 kr. d:o.
Sammanfattning.
De i kol. 8 upptagna låneskulderna uppgå inalles till 12 325110 kr. Fördelningen efter ändamål
är känd för 11816 752 kr., och ställer sig denna sålunda:
Kronor.
För kyrkobyggnad................. 1 334 620
» prästgårdsbyggnad............... 185 939
» folkskoleändamål ............... 3 837 579
> fattigvårdsändamål............... 2 440 768
» järn vägsändamål................ 3 331 078
» andra ändamål................ 686 768
I %.
11-8
1-6
32-5
20-6
28-2
5-8
1000
Summa 11 816 752
200
Bil. 7.
Tab. 4. Skogsaccisfonder inom de mest skattetyngda kommunerna år 1915.
|
|
| Skogsaecisfond |
| Kommun. | Skogsaecisfond | |||
|
|
| vid 1915 års slut. |
| vid 1915 års slut. | ||||
L ä n. | N:r |
|
| I % av | Län. | N:r |
|
| 1 % av |
|
| Namn. | Krouor. | nings- |
|
| Namn. | Kronor. | nings- |
| 1-3. |
|
| bara in-komsten. |
| 1-3. |
|
| bara in-komsten. |
Stockholms. | 1 | Adelsö .... | 1000 | 0-89 | Älvsb. (forts.). | 257 | Tämta .... | 205 | 0 99 |
| 5 | Söderby-Karl . | 2 207 | 1 73 | 258 | Vänga .... | 542 | 2-83 | |
Södermanlands. | 15 16 | Trosa ländsk. . | 171 1776 | 016 052 |
| 260 262 265 | Humla .... Kalv..... Holsljunga . . | 359 1045 539 | 2''66 1-90 0''97 |
Jönköpings. | 29 | Eksjö ländsk. . | 898 | 0-64 |
| 267 | Redslared . . . | 511 | 391 |
| 30 | Björkö .... | 1266 | 1-06 |
| 268 | Sexdrega . . . | 2 702 | 357 |
| 35 | Stockaryd . . . | 343 | 035 |
| 270 | Länghem . . . | 1447 | 1-69 |
| 37 | Åker..... | 493 | 044 |
| 271 | Dannike.... | 647 | 3-05 |
| 39 | Torskinge . . . | 250 | 0''70 |
| 290 | Gesäter .... | 61 | 0-23 |
Kronobergs. | 42 | "Dråsa..... | 511 | 0-97 | Skaraborgs. | 297 | Norra Fågelås . | 969 | 061 |
| 48 | Härlunda . . . | 2) 1371 | 2-51 |
|
|
|
| |
| 52 | Hallaryd . . . | 50 | 007 | Värmlands. | 340 | Östra Emtervik | 217 | 012 |
Kalmar. | 58 | Gnllabo .... | 1136 | 1-38 | Västmanlands. | 345 | Haraker .... | 590 | 0''30 |
Gottian ds. | 89 93 109 | Stenkyrka . . . | 321 104 356 | 0''64 0- 45 1- 99 |
| 348 351 356 | Västerlövsta . . | 9 260 | 1-32 026 1-49 |
Blekinge. | 116 | Ramdala . . . | 455 | 021 | Gävleborgs. | 360 | Trönö ..... | 1833 | 1-43 |
118 122 | Ködeby .... | ») 536 | 0-22 025 |
| 364 365 | Bergsjö .... | 5 241 | l-oo 043 | |
| 126 | ÖJjehult . . . | 494 | 0-73 | Västernorrlands. | 370 | Stöde ..... | 7 514 | 090 |
Kristianstads. | 131 | Rva..... | 5) 75 | 008 |
| 371 | Tvnderö .... | 709 | 0-52 |
| 132 | Yisseltofta . . | 403 | 062 |
| 372 | Stigsjo .... | 8) 4 156 | 2''92 |
|
| 375 | Dal...... | 3 757 | 3''29 | ||||
Hallands. | 143 | Gällared . . . | 826 | 1-96 |
| 377 | Sånga .... | 1 923 | 3''05 |
| 159 | Yeddige .... | 953 | 0-51 |
| 379 | Vibyggerå . . . | 1397 | 1-1B |
Göteb. o. Bohus. | 169 | Jörlanda . . . | 33 | 003 | Jämtlands. | 382 | Näs..... | 1142 | 1-27 |
| 171 | Ucklum .... | 192 | 0''22 |
| 383 | Häggenås . . . | 2 460 | 1-24 |
| 172 | Ödsmål .... | 668 | 0''63 |
| 384 | Laxsjö .... | 3 600 | 5''30 |
| 174 | Forsbälla . . . | 2 074 | 100 |
| 386 | Gåxsjö .... | 3 658 | 537 |
| 176 | Myckleby . . . | 526 | 0-34 |
| 387 | Frostviken . . | 170 | 0-08 |
| 183 | Lane-Ryr . . . | 660 | 0-90 |
| 394 | Alsen..... | 7197 | 2-97 |
| 185 | Skredsvik . . . | 1180 | 1-02 |
| 396 | Hede..... | 7 300 | 4''70 |
| 187 | Högås .... | 302 | 0''85 |
| 399 | Tännäs .... | 796 | 0-89 |
| 200 | Kvilie . . . | 189 | 0''04 |
| 400 | Klövsjö .... | 12 729 | 20-05 |
| 206 | ilo...... | 368 | 0''76 |
|
|
|
| |
Älvsborgs. | 208 | 0 | 20 |
| Västerbottens. | 402 | Burträsk . . . | 1999 | 0''31 |
Väne-Asaka . . | 0-02 | 403 | Jörn..... | 8 272 | 2-01 | ||||
| 220 | Odenäs .... | 568 | 2-73 |
| 404 | Norsjö .... | 4) 2 000 | 041 |
| 233 | Södra Ving . . | 453 | 056 |
| 406 | Sorsele .... | 5) 11818 | 6-77 |
| 240 | Skepphult . . . | 1171 | 4’8i |
| ||||
| 244 | Gunnarsjö . . . | 364 | 2-77 | Norrbottens. | 410 | Nederluleå. . . | 3 216 | 0-21 |
| 251 | Berghem . . . | 205 | 019 |
| 411 | Edefors .... | 583 | 0-14 |
| 252 | Hajom .... | 224 | 0*50 |
| 415 | Överkalix . . . | 2 908 | 1-06 |
| 256 | Töllsjö .... | 500 | 1-03 |
| 417 | Karl Gustav. . | 52 | 002 |
'') För 35 av de i tab. 1—3 upptagna 423 kommuner (frånsett Töre förs.) bar uppgift om skogsaecisfond
ej erhållits. Av återstående 388 kommuner saknade 304 dylik fond, varemot de i denna tabell redovisade 84
kommunerna förfogade över skogsaccisfonder till ett sammanlagt belopp av 144 872 kr., vilket motsvarar 102 %
av den beskattningsbara inkomsten år 1915 inom dessa kommuner. — 2) Avsatt till orgelbyggnad. — 3) För
skogsodling. — 4) Till fattiggård. — 6) För sjukstugas inredning.
201
nu. s.
Översikt för åren 1895-1912 av antalet, landskommuner inom vissa an -
■ jivna debiterings grupper i procent av hela. antalet landskommuner.
■Antalet kommuner med en utdebitering av 0,oo kr. för 100 ku inkomst av kapital och. aibete.
• !i „ » „ „ „ (loi-toO „ „ „ „ „ „ „ „ „
“ i» » i> ’i v m toi-2,50,, „ „ „ „ ,, n „ „
~ » » .. « V „ 2,51-5,00,, - „ -
"* n *» ii ii ii ii ^ X®® »»**«** n ii n m n
* » .in r „ 7,5HO,00„ „ „ * „ „ „ w
** ” ” »• ti it p överlftoo„ „ it « n „ n ti
28—16;t40
1912
2 02
Bil. 9.
Procentuell nedsättning av visst skattetryck
per 100 kronor inkomst vid tillämpning sv
täljande skalor:
Skala I: Skala II:
10:oi-ll =40 % ---10:01-11=25 *
11:01-12 = 60 & 11:01 -12 = 60 %
12:01 -16 = 60 över 12 = 75 %
Kronor per 100 kr inkomst