STAMBANA GENOM ÖFRA NORRLAND (Statens offentliga utredningar 1886:1)

BETÄNKANDE

I FRÅGA OM

BYGGNADSSÅ T T M. M.

FÖR

STAMBANA GENOM ÖFRA NORRLAND

MELLAN

SOLLEFTEÅ OCH LULEÅ

AFGIFVET DEN 14 DECEMBER 1885

DEN DERTILL I NÅDER TILLSATTA KOMITÉN.

---

STOCKHOLM

TRYCKT I CENTEAL-TRYCKERIET
18 8 6

TILL KONUNGEN.

Den af Eders Kongl. Maj:t, jemlikt nådiga brefvet den 31 sistlidne
Juli, tillsatta Komitén för afgifvande af yttrande i fråga om byggnadssätt
in. in. för stambanan genom öfra Norrland mellan Sollefteå och Luleå
får, efter nu afslutade arbeten, härhos i underdånighet öfverlemna sitt
betänkande i ämnet.

Underdånigst

Gustaf Ryding.

F. v. Essen. A. F. 0. Cederberg. Rudolf Cronstedt.

Hj. Elworth. P. 0. Hörnfeldt. C. Jehander.

F. v. Krusenstierna. J. E. Wikstén.

C. Ii. Troilius.

Stockholm den 14 December 1885.

fj emlikt nådiga brefvet den 31 Juli 1885 har Kongl. Maj:t åt eu
komité, bestående af undertecknade, uppdragit att, efter utredning af omfattningen
och beskaffenheten af den trafik, som vore att påräkna för en
stambana genom öfra Norrland mellan Sollefteå och Luleå, afgifva yttrande,
huruvida vid en sådan stambanas byggande och trafikerande borde
tillämpas samma system, som det hittills vid stambanan genom Norrland
följda, eller om med hänsyn till den blifvande trafiken förenklingar kunde
och borde vidtagas, ledande till nedsättning i kostnaderna, äfvensom att
i sammanhang härmed jemväl yttra sig om anledning förefunnes att vid
banans byggande i större eller mindre mån använda entreprenadsystemet.

Den stambana, om hvilken nu är fråga, är ämnad att utgöra en fortsättning
af den från Bräcke utgående stambanan till Sollefteå, till påbörjande
af hvilken jernvägsanläggning 1881 års Riksdag, med anledning
af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat anslag. Redan på
hösten samma år vidtogos de första åtgärderna för åstadkommande af en
undersökning om lämpligaste sträckningen af fortsatt jernväg från den
punkt vid Angermanelfven, dit norra stambanan på grund af samma års
riksdags beslut komme att sträcka sig, eller från annan lämplig utgångspunkt
vid samma bana till Vesternorrlands lånegräns mot Vesterbotten,
i det att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i förstnämnda län den 26
November 1881 aflat skrifvelse till Kongl. styrelsen för statens jernvägsbyggnader
med anhållan, att styrelsen måtte föranstalta, att en sådan
undersökning blefve så fullständigt verkstäld, att densamma, derest Kongl.
Maj:t framdeles skulle vilja föreslå Riksdagen att fortsätta stambanan
norr ut, måtte kunna läggas till grund för en proposition derom. I samma
skrifvelse meddelades tillika, dels att Vesternorrlands läns landsting an -

Förberedande

under sökningar.

visat medel till bestridande af kostnaderna för undersökningen, och dels
att en af landstinget i Vesterbottens län tillsatt jernvägskomité i samråd
med delegerade från en dylik af Norrbottens läns landsting tillsatt komité
uttalat den åsigt, att stambanan borde framgå i sådan riktning, att densamma
vid Trehörningsjö träffade gränsen mellan Vesternorrlands och
Vesterbottens län; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i sistnämnda
län förklarat siar instämma i denna åsigt.

o o

På grund af ofvanberörda hos jernvägsbyggnadsstyrelsen gjorda framställning
blef genom dertill förordnad person undersökningen företagen.
Dessförinnan hade styrelsen angifvit de grunder, som vid undersökningen
borde följas, nemligen, att banan skulle beräknas med den för stambanorna
brukliga spårvidden (4,83 fot = 1,435 meter) med broöfverbyggnader
af jern, och såsom regel antagas, att den starkaste lutningen icke
finge öfverstiga 1 : 60, samt att den minsta krökningsradien icke finge understiga
1,000 fot.

. °

Vid undersökningens början i Augusti månad 1882 hade inom Ångermanland
framstälts alternativa förslag till fyra olika hufvudsträckningar
för banan, nemligen:

Bo en med utgångspunkt från Bräcke—Sollefteåbanan vid Helgumsjön
förbi Norrsjön, Salsjö, Tunsjön, genom Liden, Junsele och öfverstå
delen af Anundsjö samt Björna socknar till Vesterbottens gräns vid Aspsele.

2:o en med utgångspunkt från nämnda bana vid Långsele öfver
Granvåg, genom Ed, Resele, Skorped, Anundsjö och Björna socknar till
lånegränsen i närheten af Trehörningsjö;

)>:o eu med utgångspunkt antingen från Sollefteå eller Långsele öfver
Skedom, Multrå och Strinne samt genom nå,gon af de der i trakten utmynnande
dalgångarne till Skorped, hvarefter banan skulle fortsättas på
sätt i näst föregående punkt angifvits; samt

4:o en från Sollefteå på någondera sidan af Angermanelfven till Nyland
och derifrån vidare efter kusten norr ut.

Undersökningsförrättaren fann det första och det fjerde alternativet
icke böra ifrågakomma, det förra, emedan det medförde en betydligare
vägförlängning, bland annat derför, att eu till Aspsele framdragen linie

maste kringgå den i Vesterbotten belägna bergsträckningen Angermaubalilen,
samt det senare, dels emedan äfven här en vägförlängning uppstode,
om banan först skulle sträckas till Nyland och derifrån vidare norr
ut genom den kuperade marken utefter hafskusten, och dels emedan jernvägens
anläggande i denna riktning stode i strid med den antagna grundsatsen,
att stambanorna icke borde ledas utmed segelbara vatten, och att
de gagnade det allmänna samt motsvarade nedlagda kostnader i den mån
de byggdes i trakter, der långa och dyra transporter hämmade industriens
och jordbrukets utveckling.

Beträffande derefter de bida återstående alternativen, så blefvo för
vinnande af antaglig uppgång öfver den vattendelare, som skiljer Angermandalen
från Nätradalen, omfattande dels okulära och dels fullständiga
undersökningar utförda i alla de dalgångar, som från norr utmynna till
Angermanelfven mellan Sollefteå och Nyland. Dervid utröntes, att, i
hvilken af dessa dalgångar jernväg än förlädes, vägförlängning uppkomme,
och med anledning häraf ansåg undersökningsförrättaren äfven det tredje
alternativet böra öfvergifvas.

Sålunda återstod, såsom enligt undersökningsförrättarens åsigt lämpligt,
allenast det andra alternativet. Till utgångspunkt för den blifvande
jernvägens utstakning valdes Nässjö (Hjelta) i Långsele socken, emedan
det på grund af terrängförhållandena befanns nödvändigt att redan vid
denna punkt linierna åtskildes. Stambanans blifvande fortsättning skulle
då dragas öfver Faxelfven och vidare utefter Ångermanelfvens venstra
strand till Ohns by, der jernvägen lämpligast kunde öfvergå Ångermanelfven
och vidare framdragas förbi Eds kyrka, Forsmo, Selsjön, Backsjöbränna
och stora Aspsjön till Jussjö. Derifrån utstakades linien förbi Byvattnet,
Holm, Lännäs, Skorped, Bredbyn till Anundsjö-sjön samt vidare i
ostlig riktning förbi Selsbyarne, Gottne och Östansjö till Fors. Från denna
plats visade det sig möjligt att framdraga linien antingen förbi Utanlandsjö
sågverk till Gideå kyrka eller ock vester om Vestergunsjön samt öster
om Perresjö och Ledingen till det s. k. Björnafallet vid Gideå eif. Med
anledning deraf, att sträckningen Fors—Gideå, ehuru närmande sig kusten,
syntes ega företräde genom bättre kurv- och lutningsförhållanden, lättare

arbeten och bättre jordmån för jernväg!* anläggande samt vid framtida
utsträckning af stambanan genom Vesterbotten erbjöde kortare och fördelaktigare
väg, utstakades först denna linie, som i närheten af Gideå
kyrka öfvergår Gideåvattnet, hvilket är segelbart omkring en och en halt
mil inåt landet, räknadt från den plats, der det direkt skulle komma att
beröras af jernvägen.

Från Fors till Björna utstakades jemväl eu linie.

Sammanlagda längden af de sålunda utstakade jernvägslinierna utgör:
från Hjelta öfver Fors till Gideå kyrka 1 1 mil 32,800 fot (127,4 km.)
» » » )) » Björnafallet 11 » 12,900 » (121,4 » )

Efter fullbordan af denna undersökning afstannade utstakningen af
jernvägslinien för någon tid och återupptogs först sedan Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Vesternorrlands län i skrifvelse till Kongl. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen den 7 April 1884 gjort framställning om verkställande
genom bemälda styrelses försorg af fullständig undersökning
jemte upprättande af kostnadsförslag rörande, jemte annat, lämpligaste
sträckningen för den inom Vesternorrlands. län fallande fortsättningen af
norra stambanan mellan Fors och Vännäs. I denna skrifvelse åberopade
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eu från den af landstinget i Vesterbottens
län tillsatta jernvägskomitén mottagen skrifvelse, hvari koinitén
tillkännagifvit, att den icke ville framställa något bestämdt påstående angående
jernvägens riktning genom norra Ångermanland och södra delen
af Vesterbotten i vidare mån än. att komitén, som ansåg, att terrängoch
öfriga på sträckningen inverkande förhållanden borde i fråga härom
verka afgörande, så vidt Vesterbottens län angick, bestämdt yrkade, att
jernvägen skulle beröra någon punkt i närheten af den vid Urnans och
Vindelns sammanfiöden belägna Vännäs kyrka.

Sedan med anledning häraf bemälda styrelse åt samme ingeniör, som
utstakat här ofvan omförmälda jernvägslinier inom Ångermanland, uppdragit
att i öfverensstämmelse med de uttalade önskningarna verkställa
den ifrågasatta nya undersökningen, påbörjades denna samt afslutades på
sommaren 1884. Utstakningen fortsattes från hvardera ändpunkten af
alternativlinierna, den ena från Fors till Björnafallet och den andra från

Fors till Gideå kyrka. Björnalinien leddes från Björnafallet förbi Mattarbodum,
Storsjön, Långvattnet och vestra änden af inre Lemmusjön vid
Trehörningsjö samt vidare förbi Norsjön och Önskasjön till lånegränsen
vid Nordsjö; och angafs såsom särskildt talande för denna linie, att en
direkt förbindelse med Lemmusjöarne ernåddes, hvaremot, om den framdroges
till lånegränsen förbi Ökvattnet, Trehörningssjön, Atjern och längs
sydöstra stranden af Önskasjön, gynsammare lutningsförhållanden vunnes.

Den andra alternativlinien eller Gideålinien utstakades i riktning från

Gideå kyrka förbi Hundsjön och Flärke till Grösjön samt derifrån till
länegränsen vid Nybergsjö. Denna sträckning föredrogs framför en ännu
östligare, som erbjöd fördelen af förkortad väglängd, hufvudsakligen derför,
att jernvägen, om den lades i den utstakade riktningen, vid Grösjön
komme Lemmusjöarne så nära, som med denna alternativlinie vore möjligt.

De båda alternativliniernas längd utgör:
från Björna öfver Trehörningsjö till Nordsjö 3 mil 10,199 fot (35,1 km.)

)) Gideå kyrka ........................ » Nybergsjö 1 mil 30,500 )> (19,7 » )

Inom Vesterbottens län företogos, jemlikt den ofvannämnda, af landstinget
tillsatta jernvägskomiténs begäran och på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
förordnande, under sommaren 1884 undersökning för utrönande
af jernvägens lämpligaste sträckning genom länet. Svåra terrängförhållanden
inom södra delen af Vesterbotten befunnos dervid göra
det oundvikligt att dels öfvergå vattendragen på betydliga höjder och
dels göra stora krökningar för att med föreskrifven högsta lutning af -1 : 60 öfvervinna de stora höjdskilnaderna. Gideålinien ansågs böra framdragas
från länegränsen vid Nybergsjö förbi Storfall, Djupsjö, Torrböle
och Gräsmyr till Pengsjö. Från Pengsjö utstakades med hänsyn till en
möjligen blifvande bibana till Umeå och Holmsund två alternativa riktningar
för hufvudbanan, nemligen den ena vestligare, öfvergående Ume
eif vid Nyby och derifrån följande elfvens vestra strand förbi Vännäs
kyrka utmed Vindelelfven till Hedlunda, hvaremot, enligt det andra, östligare
alternativet, banan skulle från Pengsjö framgå på Umeelfvens östra
strand till Brån samt der öfvergå elfven och derpå fortsätta längs östra
stranden af Vindelelfven till dess linien omkring ’/2 fjerdingsväg norr om

Hedlunda sammanfölle med det vestra alternativet. För den föreslagna
bibanan skulle det östligare alternativet, såsom väsentligen underlättande
byggandet af samma bana, ega företräde, men det vestligare medförde
för hufvudbanan till det öfra Norrland 0,2 mil (2 kilometer) kortare
värn Från Hedlunda fortsättes linien utefter östra stranden af Vindel o elfven

till Ytter flöda, hvarefter den ingår i Rödåns dalgång och vid
Qvarnsvedjan gör en betydlig svängning för att möjliggöra öfvergången
af vattendelaren mellan Qvarnsvedjan och gården Norrland. Sedermera
löper linien i temligen rak sträckning förbi Eriksbo, Björklund, Björntjälen,
Nya Bäcknäs och Förliden till Äträsk och derifrån mot öster
förbi Mjödtjern, Bjursjön till Hvälfsjön samt utmed södra änden af stora
Bygdeträsket till Bygdsiljum. Från Bygdsiljum fortsätter linien längs
östra stranden af stora Bygdeträsket till Bygdeträsk by och följer derefter
östra stranden af Göksjön samt framgår i nära nordlig riktning omkring
V4 mil vester om Burträsks kyrka samt derefter längs östra stranden
af Lidträsket och Skråmträsket fram till Skellefte eif, som den öfvergår
i närheten af Gråberget. Linien är vidare utstakad förbi Löparnäs,
Svanström och Torsbäckliden till Bäckfors, hvarifrån den gör en svängning
åt vester till Norrbäck och derifrån åter åt öster till Falkliden,
hvarefter den följer vestra stranden af Kågeelf och Storkågeträsket, Derifrån
gick linien öfver Aspliden till gränsen mot Norrbottens län, som den
nådde ungefär vid rålinien mellan Byske och Jörns socknar vid Stryckfors.

Vid Pengsjö sammanfaller den nu angifna linien med den s. k.
Björnalinien, hvilken vid Nordsjö öfvergår länegränsen mot Vesternorrlands
län. Af undersökningsförrättaren har denna senare linie utstakats
från Nordsjö till Mjösjön och derifrån till Fällfors, hvarest den öfvergår
Fogde eif, samt vidare i nära nordlig riktning förbi Bjurvik, nedra Nyland
och Johannisbo. Derpå svänger linien åt öster och framgår till
Bahlsjö och Ljusåker, hvarifrån den i nära sydöstlig riktning följer Bahlån
till dess sammanflöde med öre-elf. Efter att hafva passerat nämnda eif
fortsätter linien längs elfvens norra strand å en längd af omkring 0,3
mil (3 kilometer) förbi Agnäs, gör sedan åter en tvär böjning mot
norr till Lågsjö, går vidare i östlig riktning till södra änden af Hvit -

vattnet och följer derefter i nordlig riktning detta vattenbäckens vestra
strand till Hvitvattnets by, kröker åter i sydostlig riktning förbi Brännland
till Thorsjön samt derpå förbi Östanbäck till Pengsjö för att vid
den s. k. Pengsjö qvarn förena sig med den öfver Gideå— Nybergsjö
framdragna linien.

Längden af de sålunda utstakade linierna utgör:

från Nybergsjö............ till Pengsjö.................. 5 mil 17,982 fot ( 58,8 km)

» Nordsjö ............... » » ................ 7 » 5,601 » ( 76,5 » )

» Pengsjö ............... » Vännäs.................. 1 » 1,200 » (11 » )

» Vännäs ............... x> Storkågeträsk...... 14 )) 7,518 » (151,9 » )

» Storkågeträsk...... »• Norrbottens gräns 8 » 16,620 )) ( 87 » ).

Liniens längd inom Vesterbottens län utgjorde följaktligen, om alternativlinien
Nybergsjö—Pengsjö valdes, 24 mil 7,820 fot (258,7 km) och,
om alternativlinien Nordsjö—Pengsjö valdes, 25 mil 30,939 fot (27 6,4 km).

Hvad slutligen angår den del af stambanan genom öfra Norrland,
som skulle dragas genom Norrbottens län, så blef af Kongl. Majrts Befallningshafvande
i länet i underdånig skrifvelse den 30 September 1884
på anförda skäl hemstäldt, att Kongl. Maj:t måtte anbefalla Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen att låta verkställa definitiv undersökning för
norra stambanans sträckning genom länet från gränsen mot Vesterbottens
län till lämplig punkt vid riksgränsen mot Finland. Sedan nämnda styrelse
meddelat utlåtande i frågan samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ytterligare blifvit hörd och dervid meddelat, hurusom de kommuner i
länet, inom hvilka stambaneundersökningar kunde komma att verkställas,
förbundit sig, medelst laga kraft egande beslut, att vid desamma kostnadsfritt
bestrida all erforderlig handtlangning, hvadan blifvande undersökningsförrättare
endast hade att hänvända sig till ordförandena i vederbörande
kommunalnämnder för att erhålla erforderligt arbetsmanskap,
fann Kongl. Maj:t, jemlikt nådiga brefvet den 10 April 1885, godt att,
för verkställande under året af undersökningar till utrönande af lämpligaste
sträckningen utaf norra stambanan från gränsen mellan Vesterbottens
och Norrbottens län till lämplig punkt å Luleå— Ofotenbanan, ställa till

styrelsens förfogande ett belopp, af 7,500 kronor att, under vilkor af för

staten kostnadsfri handtlangning, användas till betäckande af öfriga med
nämnda undersökningar förenade utgifter. Innan styrelsen med anledning
häraf vidtog åtgärder, fick styrelsen från den af landstinget i länet tillsatta
jernvägskomitén mottaga en skrifvelse af den 1 Maj 1885 jemte en
dervid fogad karta öfver den del af länets kustland, der undersökningen
skulle ega rum, å hvilken karta den ungefärliga sträckningen af jernväa-en
angifvits sådan den enligt komiténs förmenande borde läggas för
att rätt tillgodose ortens kraf. I skrifvelsen framhölls bland annat Imfvudsakligen,
att hänsyn så väl till befolkningens intressen som till beredande
af den största möjliga trafik för banan kräfde, att jernvägen genom
Norrbotten förlädes närmare kusten än utstakningen af jernvägslinien genom
Vesterbotten syntes förutsätta, och att derför denna senare linie
borde erhålla eu förändrad riktning, så att den komme att vid 1 innträsket öfvergå
länegränsen; och påpekades äfven, att rent tekniska förhallanden gjorde
en förändring af en del af jernvägslinien närmast länegränsen önsklig.

Kongl. styrelsen anbefalde sedermera i skrifvelse den 12 Juni 1885
behörig person att verkställa de ifrågasatta jernvägsundersökningarna i
fortsättning af de under år 1884 verkstälda undersökningarna inom Vesterbottens
län samt att, då efter förmodan terrängförhållandena inom Norrbottens
län vore sådana, att de utan allt för stora arbeten och kostnader
medgåfve lutningsförhållanden af 1 : 100 i stället för 1 : 60, som mast
användas å den undersökta linien mellan Sollefteå och Norrbottens lånegräns,
förstnämnda lutningsförhållande borde ligga till grund för undersökningarna,
hvarjemte minsta krökningsradien å kurvorna icke finge understiga
1,000 fot.

Med ledning af dessa och under hand lemnade föreskrifter börjades
undersökningen under Juli månad och afslutades pa hösten sistlidne ar.

Enär allt för stora terrängsvårigheter mötte att fortsätta linien norr ut
från Stryckfors, eller den punkt dit den under det föregående året undersökta
linien nådde gränsen mellan Vester-och Norrbottens län, fann undersökningsförrättaren
nödigt, att öfvergången förlädes till en omkring 17,
mil (16 km) öster om Stryckfors belägen punkt, eller till närheten af
Uddfors. Denna förändring hade till följd, att den nordligaste delen af

den genom Vesterbotten utstakade linien måste omstakas, och valdes dervid
Storkågeträsket till utgångspunkt för den nya undersökningen. Härifrån
framgår linien söder om Lillkågeträsk, öster om Norrlångträsk förbi Degerliden,
der den öfvergår Byske eif, och öfver Lundfors till ofvannämnda
punkt å länegränsen i närheten af Uddfors.

Genom Norrbottens län är linien framdragen vester om Granträsk
till det vester om Kalaträsket belägna Kalamark, hvarifrån Rokåns dalgång
följes till Storinyrbodarne. Derifrån löper linien till Ytterfors, der
den öfvergår Lill-Pite eif. För att möjliggöra öfvergångarne af vattendelarne
mellan Lill-Pite eif och Norrbodbäcken samt der emellan och Pite
eif har linien måst dragas i en betydlig krökning mot öster och når ej
långt ifrån Finnbäck Pite elfs dalgång, som derefter i nordlig riktning
följes förbi Borgfors upp till Sikfors. Från Sikfors framgår linien i östlig
riktning till Långträsket, der den öfvergår Alterelfven, och vidare till
Holmträsk och Vestmark, der den nordliga riktningen åter vidtager.
Linien är derifrån utstakad förbi Rosfors, mellan inre och yttre Bjurträsket,
förbi det helt nära Selet belägna Eriksberg, vester om och utmed
Mokkträsket upp till Heden och Långforsen, der den öfvergår Lule
eif, samt derifrån i östlig riktning mot det vid södra änden af Bodträsket
belägna Boden i Öfver-Luleå socken, vid hvilken punkt linien anknytes
med Luleå-Ofotens jernväg.

Längden af den sålunda undersökta linien utgör 15 mil 22,466 fot
(167 km), hvaraf 4 mil 13,957 fot (46,9 km) falla inom Vesterbottens
och 11 mil 8,509 fot (120,1 km) inom Norrbottens län.

Sedan Komitén sålunda angifvit föreslagna riktningar af den bana,
om hvilken Komitén fått nådigt uppdrag att i uppgifna hänseenden afgifva
yttrande, har Komitén att redogöra för de under fortgången af
Komiténs arbeten till densamma inkomna ärenden, äfvensom för de af
Komitén från åtskilliga myndigheter och korporationer infordrade yttranden.

Genom särskilda remisser den 5, 19, 26 och 31 Oktober 1885 har
Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Civildepartementet till Komitén

Remisser.

öfverlemna!, för att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det Komitén
lemnade uppdrag, följande ärenden:

l:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesternorrlands län underdåniga
skrifvelse den 5 Augusti 1885, hvari Kongl. Majrts Befallningshafvande,
efter omförmälande af den af landstinget samt enskilde personer
bekostade jernvägsundersökning, som egt ruin, och för hvars resultat,
så vidt stambanan angår, här ofvan närmare redogjorts, dels hemstält om
aflåtande till 1886 års Riksdag af nådig proposition om fortsättning af
norra stambanan från lämplig punkt i riktning mot Vesterbotten; dels
ock, jemte anmälan, att på köpingen Örnsköldsviks bekostnad fullständiga
undersökningar egt rum till utrönande af lämpligaste sträckningen för en
bibana från den föreslagna fortsättningen af stambanan norr om Sollefteå
till nämnda köping, framhållit de omständigheter, som, för den händelse
att Kongl. Maj:t skulle vilja taga i nådigt öfvervägande, huruvida det icke
vore med statens fördel bäst förenligt att sjelf öfvertaga byggandet af
denna bibana, kunde på ett dylikt beslut inverka.

2:o. En af J. E. Gavelius, Fr. Malmberg in. fl. hos Herr Statsrådet
och Chefen för Kongl. Civildepartementet den 14 September 1885 gjord
ansökning, hvari desse, med förmälan, att de af Ytter! ännäs församling i
Ångermanland utsetts till komiterade för att föranstalta om fullständig
undersökning af en linie för stambanans fortsättning från Sollefteå genom
Dals socken till stora segelleden af Ångermanelfven i närheten af Nyland
samt vidare öfver samma eif vid Hammar genom Styrnäs, Sidensjö och
Mo socknar till Fors by i Själevads socken, anhållit, att den af Kongl.
Maj:t tillsatta Komitén måtte erhålla uppdrag att taga äfven nyssnämnda
linie i öfvervägande; och skulle sökandene framdeles, sedan kartor, profiler
och kostnadsförslag hunnit fullbordas, öfverlemna desamma.

3:o. Kongl. Majfis Befallningshafvandes i Vesterbottens län underdåniga
skrifvelse den 19 September 1885, hvari hemstälts, att till 1886
års Riksdag i nåder måtte framläggas proposition om fortsättning af norra
stambanan från lämplig punkt på gränsen mot Ångermanland i sådan
sträckning mot Norrbottens lånegräns, som kunde anses fördelaktigast,
hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande — med tillkännagifvande, att

på Umeå stads och enskilde personers bekostnad undersökts lämpligaste
sträckningen för en bibana från Vännäs till Umeå samt Sandviks och
Holmsunds lastageplatser, och att kostnadsförslag öfver en sådan bana
upprättats, — hemstält, huruvida det icke vore med statens fördel bäst
förenligt, att staten sjelf besörjde byggandet af samma bana.

Lo. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län underdåniga
skrifvelse den 20 September 1885, hvari hemstälts, att till kommande
Riksdag måtte aflåtas nådig proposition om norra stambanans oafbrutna
fortsättning från lämplig punkt vid Angermanelfven genom de öfra
norrländska länen till Lule eif med anslutning på derför tjenlig plats
till Luleå—Ofotens jernväg; samt

5:o—7:o. Af vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända
underdåniga framställningar från 1885 års landsting i Vesternorrlands, Vesterbottens
och Norrbottens län angående norra stambanans fortsättning genom
länen; i hvilka framställningar landstingen hufvudsakligen instämt i
hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i ofvanberörda skrivelser hemstält.

Förutom de sålunda till Komitén öfverlemnade ärenden, har till Komitén
af uppgifna ombud för Sollefteå, Multrå, Sånga och Öfverlännäs socknar
insändts en skrifvelse af den 21 November 1885, hvari ombuden fäst
uppmärksamheten å ett framstäldt förslag, att bandelen Nässjö—Ed—Lännäs
(Skorped) måtte utbytas mot en linie Sollefteå—Björkå-—Lännäs (Skorped).

För fullgörande af det Komitén lemnade uppdrag att utreda omfattningen
och beskaffenheten af den för stambanan genom öfra Norrland
påräkneliga trafik, har Komitén i fråga om samtliga här ofvan omförmälda
jernvägslinier från de af vederbörande landsting tillsatta jernvägskoinitéer
infordrat upplysningar angående särskildt huru stort antal passagerare,
huru mycken boskap och huru många centner gods, som antagligen
komme att å stambanan inom hvart och ett af de tre länen transporteras;
hvarjemte angafs de slag af gods, som borde särskildt upptagas,
nemligen:

a) fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt;

b) bränvin;

Statistiska

redogörelser.

cj fisk, (färsk, rökt och torr), specerier och viktualier;

d) hudar och skinn (råa);

e) halm och hö;

f) sill, strömming och annan fisk (saltad);

g) snickeriarbeten;

It) asfalt och tjära;

i) frö, mjöl, gryn, spannmål och rotfrukter;

j) foderämnen (konstgjorda);

Tc) bark, näfver, cement och salt;

l) jern och stål;

m) träkol;

n) gödningsämnen;

o) trävaror (icke snickerifabrikat);

p) kalk, malmer och stenkol;

q) gods, diverse slag.

Beräkning skulle vidare göras öfver den väglängd, hvarje person,
hvarje djur och hvarje centner gods kunde antagas komma att transporteras
å ifrågavarande stambanas olika delar inom hvart och ett af länen.

Slutligen har Komitén från Kong]. Dom än styrel sen inhemtat yttrande,
öfver hvilket inflytande en stambana genom öfra Norrland kunde komma
att utöfva på afsättningen af statens skogseffekter i Norrland samt i hvad
mån dessa kunde komma att befraktas å nämnda bana.

Ehuru möjligen liggande vid sidan af Komiténs uppdrag har Komitén
likväl, för frågans närmare belysning, sökt utreda, huruvida den del af
landet, genom hvilken den ifrågasatta stambanan skulle komma att fortsättas,
'' är i och för sig af den betydenhet, att den kan uthärda jemförelse
med de landsdelar, livilka redan genom statsmakternas medverkan fått
stambanor inom sina områden anlagda; och då en landsdels lifskraft väl
i allmänhet beror af dels den naturliga folkmängdstillväxten, dels derinom
befintliga naturliga tillgångar samt dels den industriela rörelse, som
inom densamma utvecklat sig, har Komitén ansett sig böra från hvarje af

dessa olika synpunkter skärskåda, huru förhållandena gestalta sig inom
den del af öfra Norrland, som nu är i fråga.

Upplysande i detta hänseende äro de i tabellform ordnade uppgifter
öfver folkmängd, folkmängdstäthet, folkökning, odlad jordareal o. s. v. (se Tab.
N:ris 1 —12) samt dertill hörande text, som fogats vid och intagits i Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes i Vesternorrlands län ofvanberörda underdåniga
skrifvelse den 5 Augusti 1885; och med ledning af tillgängliga handlingar
samt införskaffade upplysningar äro motsvarande, uppgifter jemväl angående
Vester- och Norrbottens län här nedan meddelade.

I ofvannämnda skrifvelse anför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Vesternorrlands län beträffande den del af Ångermanland, som lyder under
samma län, d. v. s. hela den gamla provinsen, med undantag af Nordmalings
tingslag, hufvudsakligen följande:

På detta område, omfattande ett ytinnehåll af något mer än 145
svenska qvadratmil, förutom öfver 8 qvadratmil vatten, lefde vid 1884
års slut i rundt tal 110,000 invånare, så att vid en jemn fördelning
hvarje qvadratmil land skulle ega en folkmängd af 755 personer. Motsvarande
medeltal för hela riket var vid 1880 års slut 1,285 personer;
och skulle alltså Ångermanland vara endast något mer än hälften så tätt
befolkadt, som riket i dess helhet. Den ofantliga ojemnhet, som i fråga
om befolkningstätheten vore ett utmärkande drag för Norrland, gjorde
sig dock gällande äfven här. I enskilda socknar och tingslag öfverträffades
nemligen sistnämnda medeltal ganska betydligt; och äfven i Norra
Ångermanland voro icke mindre än fem socknar: Nordingrå, Ullånger,
Nätra, Själevad och Arnäs, tätare bebodda, än som angåfves af medeltalet
för hela Sverige.

Till denna för ett så nordligt läge ganska aktningsbjudande folkrikedom
hade Ångermanland oaflåtligt höjt sig genom en folkökning, som,
så långt vår kunskap sträckte sig, städse varit, från svensk synpunkt sedt,
vida utöfver det vanliga måttet. Medan vårt land i dess helhet under
de tre fjerdedels sekel, som förflutit sedan år 1810, ökat sin folkmängd
med 95 procent eller ej fullt fördubblat densamma, hade deremot Ångermanlands
folkmängd under samma tid vuxit med öfver 170 procent eller

eu nära nog dubbelt starkare ökning. Denna skilnad till Ångermanlands
förmån hade ingalunda utplånats i den mån landet blifvit allt tätare och
tätare bebygdt. Tvärtom funnes äfven för perioden 1861 —1880 den årliga
tillväxten i Ångermanland hafva uppgått till ej mindre än 1,53 procent,
medan motsvarande riksmedeltal endast vore 0,83 procent.

Af rikets officiela statistik framginge likaledes, att den högre tillväxten
i Ångermanland icke, såsom man väl kunde vara benägen att tro,
i någon väsentligare mån vore beroende på inflyttningsöfverskott. Årliga
inflyttningsöfverskottet under de nämnda 20 åren hade nemligen uppgått
till endast 0,05 procent, nativitets-öfverskottet deremot till 1,48 procent.
— För riket i dess helhet hade det årliga nativitets-öfverskottet uppgått
till 1,17 procent, således betydligt lägre än i Ångermanland; och genom
ett utflyttnings-öfverskott af 0,34 procent per år hade den verkliga folkökningen
ytterligare, såsom nämndes, nedsatts till 0,83 procent.

Såsom ett vackert exempel på den nära nog amerikanska hastighet,
hvarmed många orter i Norrland tilltoge i folkmängd, kunde från Ångermanland
anföras de fem socknar, som bildade Ramsele tingslag, det nordvestra
hörnet af provinsen. Medan nativitets-procenten för riket i dess helhet utgjort
3,09, hade den i denna bygd stigit till 3,82; men icke desto mindre
hade dödssiffran i Ramsele betydligt understigit riksmedeltalet, och
öfverskottet af födda per år hade stegrats ända till 2,25 procent, en i
vår verldsdel synnerligen sällsynt siffra. Härtill komme, att denna oerhörda
tillväxt af befolkningen icke allenast funnit fullt utrymme i hembygden,
utan till och med ytterligare ökats genom inflyttningar, i medeltal
uppgående till nära en fjerdedel procent per år. I allt hade folkmängden
inom detta tingslag sedan år 1810 ökats med ej mindre än 354
procent (i Fjällsjö och Tåsjö socknar resp. 618 och 737 procent). — Nära
nog lika gynsamma siffror uppvisades af Resele tingslag omkring mellersta
delen af Ångermanelfven.

Under det att den naturliga folkökningen för Ångermanlands samtliga
tingslag (med blott ett par undantag) skulle betinga desamma en
plats öfver medelmåttan, hade den verkliga folkökningen varierat rätt
betydligt inom provinsen till följd af en liflig omflyttning de olika or -

terna emellan; och den ekonomiska rörelsen hade koncentrerats i de nejder,
som lyckliggjorts med mera fördelaktiga samfärdsmedel.

Att nya sådana verkligen äfven i vårt land förmått skapa tillfällen
till utkomst, som ej blott möjliggjorde den inhemska befolkningens uppehälle,
utan äfven inbjöde till inflyttningar, syntes tydligt af förhållandena
i Jemtland, der efter statsbanans färdigbyggande folkmängden tilltagit
i en oerhörd grad. År 1883 egde Jemtlands län endast 88,186 inbyggare,
år 1884 åter 90,631, d. v. s. nära nog 3 procents tillväxt på
ett enda år. Man hade ju rätt att under lika yttre vilkor förutsätta
samma möjlighet äfven för det hittills på kommunikationer vanlottade
norra Ångermanland, hvars inbyggare nu ofta nog såge sig nödsakade
att uppsöka på samfärdsmedel rikare, men måhända ingalunda af naturen
i öfrigt bättre utrustade nejder.

Af Ångermanlands till 3,370,000 tunnland uppskattade hela landområde
upptogos enligt nyaste tillgängliga uppgifter 73,763 (i närvarande
stund väl mera än 80,000) tunnland af odlad jord. Mera än 150,000
tunnland utgjorde naturlig äng och af återstoden vore åtminstone 2,450,000
tunnland beklädda med skog. Den improduktiva ytvidden skulle alltså
uppgå till ej fullt 700,000 tunnland eller endast omkring 20 procent,
hvilket stälde Ångermanland på en hög plats bland Sveriges provinser,
i det nemligen den oredovisade marken eljest upptoge i medeltal ej mindre
än 44 procent af vårt land.

Redan här framträdde på ett glänsande sätt Ångermanlands rikedom
och stolthet, dess ofantliga skogar; men innan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
öfverginge att kasta en blick på denna hufvudnäringskälla, återstode
att egna några ord äfven åt de för ingen del obetydliga näringsgrenarne
jordbruket och boskapsskötseln.

Jemfördes den odlade jordens utsträckning med ytvidden i det hela,
vore det naturligt, att Ångermanlands läge ej långt från polkretsen skulle
göra sig påmint genom en siffra, som ej kunde uthärda jemförelsen med
motsvarande siffror för trakter med ett gynsaminare luftstreck. Sålunda
funne man, att endast omkring 21/a procent af Ångermanlands jord vore
lagd under plog mot 7J/2 procent inom vårt land i dess helhet; men äf -

ven här måste ihågkommas den stora olikheten mellan de bördiga floddalarne
och de undangömda, högt belägna fjelltrakterna, indika senare
hade sin rikedom inom ett annat näringsområde: skogsbruket. Likaså
funne man, att uppodlingen af Ångermanland fortgått med en kraft och
i en utsträckning, som öfverginge det hos oss vanliga måttet. Pa sextio
år hade Sveriges odlade jord utvidgats med 250 procent; men Ångermanland
hade nått ännu högre eller till den verkligen storartade siffran
350 procent; ja, det vore ingenting ovanligt inom provinsen att finna
tingslag och socknar, hvilkas areal af odlad jord fem- och sexfaldigats
under nämnda tidrymd. — Ramsele tingslag egde år 1S65 till och med
tolf gånger större åker-areal, än vid århundradets början; och oaktadt
folkökningen till en stor del framkallats af skogsskötselns stigande utveckling,
hade likväl jordens uppodling ej allenast hållit jemna steg med
folkmängdens tillväxt, utan till och med ej obetydligt öfverträffat densamma.
Mot 100 inbyggare funnos år 1805 endast omkring 40 tunnland
åker. I närvarande stund torde detta tal hafva höjt sig till omkring
80 tunnland. Detta tal vore visserligen fortfarande lågt i jemförelse
med riksmedeltalet, som utgjorde ungefär 130 tunnland; men det
funnes dock vara oemotsägligt, att Ångermanlands ekonomiska trygghet,
för så vidt densamma grundade sig på jordbruket, ingalunda rubbats,
utan tvärtom väsentligen förstärkts under den ofantliga utveckling, som
framkallats genom skogsskötseln.

Hvad skördebeloppet beträffade, uppgick detsamma år 1882, hvilket
betecknats såsom ett fullt medelmåttigt år, till i rundt tal 800,000 kubikfot
korn, 70,000 kubikfot råg, 60,000 kubikfot hafre, 13,000 kubikfot ärter
och 740,000 kubikfot potatis; hvartill komrne något blandsäd och vicker.
I »rågvärde» beräknades hela skörden af säd och rotfrukter till något
mer än en million kubikfot, hvaraf hälften för Norra Ångermanlands
fögderi. — Af lin hade skörden uppgifvits till 9,000 lispund och af hö
till öfver en million centner, säkerligen ett tal, som vore vida under verkliga
förhållandet; och gåfve linskörden upphof till en särdeles värdefull samt
med afseende å finhet och godhet troligtvis inom riket oöfverträffad tillverkning
af linnelärfter.

Mindre framsteg än åkerbruket hade tvifvelsutan en af provinsens
naturligaste näringsgrenar gjort, nemligen boskapsskötseln. Finge man
döma endast efter antalet kreatur, så skulle till och med ett bestämdt
tillbakagående kunna påvisas, åtminstone relativt. Under det att nemligen
sedan århundradets begynnelse folkmängden vuxit med 180 procent
och åkervidden med minst 350 procent, hade kreatursstocken ökats med
allenast 30 procent, så att medan i äldre tider antalet inbyggare och antalet
beräknade nötkreatur vägde ungefärligen jemnt, så uppginge i våra
dagar kreatursstockens reducerade numerär endast till ungefär halfva antalet
mot folkmängden. Detta förhållande vore emellertid icke något säreget
för Ångermanland, utan gälde, om än i lägre grad, hela våld land.

Det torde ej heller kunna förnekas, att vigtiga förbättringar i ladugårdsskötseln
allmänt genomförts under detta århundrade såväl i Ångermanland,
som i öfriga provinser; hvarför det vore orätt att döma qvaliteten efter
qvantiteten; men i alla händelser finge det anses visst, att Ångermanland
i boskapsskötseln hade en näringsgren, ''som — äfven med hänsyn till de
mejeri-anläggningar, hvilka, med understöd af hushållningssällskapet, under
nästlidet och innevarande år kommit till stånd — vore mäktig af en mycket
större utveckling, än som hittills kommit densamma till del. Få provinsers
ängar torde kunna täfla med Ångermanlands i gräsrikedom och fodervärde,
och otvifelaktigt skulle förbättrade kommunikationer äfven i detta fall
visa sin förmåga att väcka slumrande krafter till nytt lif.

I fråga om provinsens största naturrikedom, skogarne, vore redan i
det föregående påpekadt, att Ångermanland relativt vore bättre försedt
med skog, än annorstädes äfven i vårt skogrika land vore vanligt. I bestämda
siffertal syntes förhållandet kunna uttryckas sålunda, att medan
skogarne betäckte 44 procent af Sveriges yta, upptoge de ej mindre än
73 procent af Ångermanlands yta, tagen för sig. Af Sveriges aderton
millioner hektar skogsmark, egde Ångermanland åtminstone 1,200,000;
men räknade man härtill äfven de trakters skogar, hvilka i Ångermanlands
vattenleder hade sina naturliga utfartsvägar, så stege detta tal ofantligt
mycket högre. Man hade beräknat, att hela Vesternorrlands län förmedlade
exporten från ett skogsområde, uppgående till nära tre millioner

hektar, alltså icke mindre än en sjettedel af Sveriges alla skogar. Häraf
torde säkerligen lejonparten komma på Ångermanland. I många trakter
af provinsen upptoge skogarne 80 å 90 procent af all mark. Fögderivis
räknadt egde Södra Ångermanlands öfra och Norra Ångermanlands fögderier
hvartdera ungefär en half million samt Södra Ångermanlands nedra
fögderi mer än tvåhundra tusen hektar.

För den ofantliga virkesexport, som försigginge från dessa väldiga
skogar, företeddes följande siffertal. Af den vigtigaste exportartikeln,
plank och bräder, afskeppades från Hernösands tullkammaredistrikt, om o fattande

just de hamnar, Indika funnes i den ifrågavarande delen af Ångermanland,
under sistförflutna årtionde mer än femton millioner kubikfot
årligen eller fullt sexton procent af hela rikets utförsel af denna artikel.
Ännu mera storartad var, relativt taget, exporten af gröfre rundvirke,
hvilken under nämnda årtionde uppgick till ej mindre än en femtedel
af rikets hela export; men dessa tal, representerande medelbeloppen för
eu nyss förgången tid, hade delvis hunnit betydligt öfverträffas. Under
det senaste år, för hvilket uppgifter förelåge, eller år 1883, utskeppades
från Hernösands distrikt af bräder och plank ej mindre än tjugosex millioner
kubikfot, af bräd- och plankstump nära en och tre fjerdedels million
kubikfot och af gröfre rundvirke fullt eu half million kubikfot. Sammanlagda
utförseln af trävaror från distriktet närmade sig tjugonio millioner
kubikfot (750,000 kubikmeter).

Om den stora betydelsen af denna rörelse vunnes ock en föreställning
när man funne, att, i värde räknad, Ångermanlands trävaru-utförsel,
antagligen uppgående för sistnämnda år till ett tjugotal millioner kronor,
omfattade en femtedel af rikets hela trävaruexport och ungefär åtta procent
af rikets utförsel i det hela af alla dess produkter tillsammantagna. Af alla
rikets län funnes också intet enda, hvars landsbygd skattade för en högre
taxerad inkomst af kapital och arbete, än Vesternorrlands län. Ensamt i

Ångermanland funnes åttiosex större sågverk, hvilka med lastageplatser
och åbyggnader vore taxerade till mer än tre och en half millioner
kronor och hvilka för år 1884, ett år med dåliga konjunkturer, uppförts
att skatta för en till nära en million åttahundra tusen kronor beräknad
inkomst.

Äfven under den form af beskattning, som utgjordes af tulluppbörden,
hade provinsen under senare tider allt mer bidragit till statskassan.
Det årliga beloppet häraf, från att under förra hälften af 1870-talet hafva
utgjort endast ungefär 80,000 kronor, hade nu stigit till 120,000 kronor
eller 50 procent mera. Om, såsom ofta skedde, tulluppbörden finge anses
såsom mätare af ett lands konsumtionsförmåga, så hade denna följaktligen
under senare tiden ej obetydligt ökats i Ångermanland, och i alla hän o delser

kunde man säga, att med förbättrade kommunikationer Ångermanland
skulle blifva en fördelaktig afsättningsort för många af de sydligare
landsdelarnes produkter. Man viste för öfrigt, att redan nu den ojemförligt
största delen af Ångermanlands förbrukning, hvad kolonialvaror
m. m. beträffade, ej inginge i siffrorna för tulluppbörden vid Hernösands
tullkammare, i det att Norrland sedan äldre tider fortfarande läte största
delen af sina behof i dessa hänseenden fyllas af importfirmor i Stockholm.

Den kanske sannaste föreställningen om den lifliga affärsrörelsen i
provinsen vunne man derför, om man, jemte de nyss meddelade data
angående trävaruexporten, toge i betraktande sjelfva drägtigheten af de
från Ångermanlands hamnar årligen utklarerade fartyg. Man funne då,
t. ex., för år 1883, att i detta hänseende Hernösand med derunder lydande
hamnar, alla tillhörande Ångermanland, intog tredje rummet af alla.
Sveriges tullkammardistrikt, i det att endast Göteborg (med 658,000 tons)
och Sundsvall (med 510,000 tons) öfverträffade Hernösand, från hvars
distrikt utklarerades 1,042 lastade fartyg om sammanlagdt 320,000 tons.
Samtidigt utklarerades från Stockholm endast 743 fartyg med last om
tillsammans blott 273,000 tons.

Mycket mera kunde ännu vara att anföra i fråga om provinsens näringar,
såsom, bland annat, den storartade tillverkningen af träkol vid
sågverken, den derstädes allt mer tilltagande förädlingen af trävarorna,
den betydliga handeln med skogsvildt, den ganska afsevärda hästkulturen
i Norra Ångermanland, det ansenliga lax- och strömmingsfisket, in. m.,
men hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett sig desto hellre kunna
här afbryta den statistiska redogörelsen, som den omfattande utställning,
hvilken för blott tre år sedan egde rum i Sundsvall, allra bäst utvisade
på hvilken ståndpunkt Norrlands industri befunne sig.

Följande samma uppställning, som af Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vesternorrlands län användts, får Komitén här redogöra för motsvarande
förhållanden i Vester- och Norrbottens län, samt dervid, hvad
först Vesterbottens län (se Tab. N:ris 13—24) angår, anföra följande.

Af de nära 500 svenska qvadratmil — en åttondedel af Sveriges
hela rike, — som Vesterbottens län upptager, komma nära 320 qvadratmil
på länets lappmarker, hvaremot ej fullt 180 qvadratmil räknas till
kustlandet. Fråndragas innanvattnen, nedsättas ytinnehållen till i runda
tal för lappmarkerna 300 qvadratmil och för kustlandet 170 qvadratmil.
Afser man folkmängden, varder, såsom bekant, de båda landsdelarnes betydelse
alldeles omvänd. Inom länets kustland torde i närvarande stund
lefva nära 90,000 menniskor, det är på hvarje qvadratmil land mer än
500; å lappmarkens trehundra qvadratmil torde folkmängden deremot ännu
ej hunnit ens till 25,000, eller på hvarje qvadratmil ungefär 80 menniskor.

Fäster man sig allenast vid kustlandet, kan alltså folkmängdstätheten
i närvarande stund sägas uppgå till fullt 500 personer per qvadratmil.
Inom hela Sverige med frånräknande af lappmarkerna uppgår motsvarande
siffra till ungefär 1,600, eller omkring tre gånger så mycket som
i Vesterbottens län. Inräknas åter å ömse sidor lappmarkerna, blir hela
rikets folkmängdstäthet nära sex gånger högre än Vesterbottens läns, hvaraf
framgår, att lappmarkerna göra länets ställning dubbelt sämre än den
annars skulle vara. Då nu den föreslagna stambanan i alla händelser
skulle komma att under hela sitt lopp hålla sig åtskilliga mil från lappmarkernas
gräns, torde man kunna utgå från det antagandet, att den bygd,
hon komme att genomlöpa, i medeltal är endast omkring tre gånger svagare
befolkad än vårt land öfver hufvud, och dermed tager denna bygd
ett bestämdt försteg framför åtskilliga af de nejder inom Helsingland och
Jernband, genom hvilka staten redan anlagt jernväg.

Härtill kommer, att Vesterbottens läns folkökning, såsom välbekant
torde vara, under en stor del af vårt århundrade fortgått med en utomordentlig
hastighet, och att den till och med skulle kunnat vara ännu
något högre, om ej i många hänseenden ogynsamma förhållanden, som
afstängningen från det öfriga landet åstadkomma, nödgat en del af be -

folkningen att utvandra. De föddes öfverskott öfver de aflidne är ej blott
det högsta inom vårt land utan öfverhufvud ett af de allra högsta, som
kan uppletas inom hela vår verldsdel. Beräknar man detta öfverskott i
årlig procent af folkmängden, finnes det nemligen ha utgjort:

Aren		I Europa*	I Sverige	I Vesterbottens län
1816—	-40 .....	........ 0,90 ........	....... 0,97 .....	........... 1,90
1841-	-50 .....	........ 0,81.........	....... 1,05 .....	.......... 2,18
1851 —	-60 .....	........ 0,8 G ........	...... 1,11 .....	........... 1,87
1861 —	-70.....	........ 0,86 ........	....... 1,12 .....	........... 1,37
1871-	-80.....	........ 0,99 ........	...... 1,22 .....	........... 1,86

Länets siffra är alltså i de flesta fall från 50 till mer än 100 procent
högre än riksmedeltalet, och öfvervigten i jemförelse med det europeiska
medeltalet är ännu högre. Till och med för tjuguårsperioden 1S61—SO
i dess helhet, hvars tal dock i så hög grad nedtryckts genom följderna
af de svåra missväxterna under 1860-talet, utgjorde de föddes öfverskott
årligen i Degerfors tingslag 2,33 % och i Norsjö och Mala 2,28 %. Äfven
inom lappmarkens båda tingslag nåddes och öfverskredos 2 %.

Detta höga nativitetsöfverskott har varit tillräckligt ej blott att,
såsom redan är nämndt, tillförsäkra länet en utomordentlig folkökning,
utan ock dertill att låta länet afstå en icke obetydlig del af sin befolkning
till andra orter så väl inom som utom fäderneslandet. Hvad först
detta sistnämnda förhållande angår, har under den senaste tjuguårsperioden
(1861 — 1880) utflyttningens öfverskott öfver inflyttningen årligen uppgått
till 0,33 %, eller nästan alldeles lika med riksmedeltalet, som är 0,34
%. Men den verkliga folkökningen har dock per år inom länet uppgått
till 1,31 %, mot inom riket i dess helhet ondast 0,83. Och tager man
perioden 1811—1884: under ett, utfaller resultatet än mer till Vesterbottens
förmån. Under denna tid ökades Sveriges folkmängd med ej fullt
100 %, men samtidigt växte folkmängden i Vesterbottens län med nära
250 %, det är, den blef mellan tre och fyra gånger större än vid tid För

tidrymden efter 1840 enligt Stat. Tidskr. h. 67: för perioden 1816—40 lös
uppskattning.

rymdens början. Inom länets särskilda delar uppgick tillväxten till: i
första fögderiet 228, i andra 224 och i lappmarksfögderiet 364 %\ särskild!
i Degerfors tingslag till 396 % och i Skellefteå, Norsjö och Malå
till sammanlagdt 310 %. Högst bland socknarna står Bjurholm, hvars
folkmängd under denna tid stigit från 368 till 3,427 och alltså blifvit
mer än niofaldigad.

Med hänsyn till den starka folkökningen skulle man kunna förmoda,
att Vesterbottens befolkning mer och mer skulle finna sig hänvisad till
de rörligare näringsgrenarne, i ty att provinsens nordliga läge måste
försvåra en mot folkökningen svarande fortgång af jordens uppodling.
Men märkvärdigt nog har i Vesterbottens län, liksom ock i det öfriga
Norrland (och inom vårt land öfver hufvud) denna farhåga visat sig vara
oberättigad, i det att i sjelfva verket röjningarna och uppodlingen ej blott
hållit jemna steg med folkökningen, utan till och med vida öfverträffat
densamma. Inom vårt land i dess helhet har sålunda under tidrymden
1806—1871 mot en ökning af mindre än 80 % inom folkmängden svarat
en tillväxt af ej mindre än 280 % af den odlade jordens utsträckning,
och inom Vesterbottens län har åkerns utvidgning varit till och med
dubbelt starkare eller 560 % (mot 250 % folkökning). Såsom en följd
häraf visar sig, att medan år 1805 hvarje hundratal af länets befolkning
förfogade blott öfver 30 tunnland åkerjord, motsvaras i våra dagar en
liknande folkmängd af bortåt 70 tunnland, ett förhållande, som utan allt
tvifvel är egnadt att åt befolkningens hela ekonomi gifva en ökad grad
af trygghet.

Naturligt är dock, att förhållandet mellan åkerjordens utsträckning
och befolkningens talrikhet icke desto mindre inom länet måste blifva
ogynsammare än inom vårt land i allmänhet är händelsen. Såsom ett
exempel på en hög grad af uppodling må emellertid det faktum anföras,
att äfven på denna nordliga breddgrad socknar kunna uppletas
med en relativt lika god tillgång på åkerjord som inom vårt lands sydligare
delar. Detta är fallet med Umeå och Nysätra församlingar, hvilka
ega 120 ä 140 tunnland åker för hvarje hundratal af sin befolkning, då
medeltalet för hela riket uppgår till omkring 130.

Under år 1882 skördades inom länet mer än 1,850,000 kubikfot
korn, omkring 50,000 kubikfot hafre, 30,000 kubikfot råg, 25,000 kubikfot
blandsäd och nära 1 million kubikfot potatis. Reducerad till rågvärde
utgjorde hela skörden af säd och rotfrukter omkring 1,550,000
kubikfot, det är i penningevärde åtminstone 3 millioner kronor.

Af minst lika högt värde torde väl länets skörd få anses vara af
foderväxter, af hvilka under nyssnämnda år, enligt tillgängliga uppgifter,
inbergades inemot 3 millioner centner. Högst få delar af vårt
land ega ock en sådan rikedom på ängsmark som Vesterbottens län; ensamt
dess kustland besitter sådan till en utsträckning af mer än 200,000
tunnland. Helt naturligt pekar detta förhållande på boskapsskötseln såsom
en för provinsen sjelfskrifven, ja såsom dess för framtiden mest lofvande
näringsgren. I den mån insigten härom väckts till nytt lif hos
länets befolkning, hafva ock förbättringar af glädjande art genomförts
inom ladugårdsskötsel!!, och särskildt torde härvid få omnämnas den betydande
mejerihandtering, som under de senare åren inom länet kommit
till stånd.

Gent emot dessa fakta framträder såsom skenbart vittnande om tillbakagång
det förhållande, att otvifvelaktigt kreatursuppsättningens numerär
icke under innevarande århundrade på långt när ökats i den grad, som
för den växande folkmängden kunde synas behöfligt. Men detta förhållande,
som icke är något för Vesterbottens län särskildt utmärkande, torde
väl i främsta rummet få betraktas såsom vittnesbörd om en systemförändring
inom ladugårdsskötsel^ nemligen eu öfvergång till att hufvudvigten
lägges på kreaturens möjligast bästa utfodring, icke på deras antal.
Sålunda fattadt, innebär alltså äfven detta förhållande snarast ett
framsteg, om än tilläggas bör, att i den mån odlingen af gräs mer och
mer lemnas tillträde till all mark, som af naturen är densamma beskärd,
Vesterbottens län väl skall finnas i stånd att med bibehållande af den
bättre utfodringen uppbringa kreatursstockens relativa storlek till samma
höjd som vid århundradets början.

Ännu en rikedomskälla eger länet i sina ofantliga skogar. Saminan lagdt

upptaga dessa en ytvidd af mer än 2,100,000 hektar, eller mellan

en åttondedel och en niondedel af all rikets skogsmark. Ungefär med
halfva beloppet på hvardera är denna skogsareal fördelad på kustlandet
och lappmarken. Inom så godt som alla kustlandets och nedra lappmarkens
socknar äro skogarne oerhördt vidsträckta i förhållande till ytinnehållet
i öfrig! ; inom öfra lappmarken deremot utgöres största delen af
marken af myrar eller öde fjell. Om betydelsen af länets skogsafverkning
kan lätt dömas, då man finner, att ensamt från Umeå tullkammardistrikt
trävaror årligen utskeppas till en mängd af 140,000 kubikmeter,
under det att från den nyblifna stapelstaden Skellefteå torde utskeppas
än mera. Sammanlagdt synes länets hela trävaruutförsel uppgå till fulla

300,000 kubikmeter. Också finnas i taxeringslängderna upptagna eu mängd
sågverk, med ett sammanlagdt taxeringsvärde af mer än 2 millioner
kronor och en beskattad inkomst af mer än 400,000 kronor.

Jerntillverkningen inom länet, som bedrifves med malm, hemtad från
sydligare orter, idkas i jemförelsevis ringa omfång och utgjorde för år
1883 endast 0,6 procent af hela rikets tillverkning. — Den enda kända
jernmalmsgrufva inom länet, belägen vid Byske eif i Jörns socken, bearbetas
icke i saknad af kommunikationer.

Bland länets binäringar, för hvilka bestämda sifferuppgifter endast
undantagsvis och ofullständigt kunnat erhållas, torde i främsta rummet
böra nämnas fisket samt vidare jagt och kolning.

Hvad till sist angår Norrbottens län, (se Tab. N:ris 25—36), så är
det till arealen det största af rikets län, men på samma gång det glesast
befolkade. På ett ytområde af något mer än 855 svenska qvadratmil
(oberäknadt nära 59 qvadratmil vatten) hade nemligen detta Sveriges
nordligaste län år 1880 en folkmängd af 90,761 personer, eller på
hvarje qvadratmil land i medeltal 106. Motsvarande medeltal för hela
riket var 1,285 personer.

Med afseende på dessa förhållanden gäller emellertid om Norrbottens
län detsamma som om alla andra län norr om Dalelfven, nemligen
att den ojemförligt största delen af befolkningen är koncentrerad på vissa
platser i närheten af floderna och hafvet; och i en socken, Neder-Luleå,
uppgår befolkningstätheten till och med till 1,085 personer på qvadratmilen.

Så långt tillbaka vår befolkningsstatistik sträcker sig, har Norrbottens
län likasom de öfriga norrländska utmärkt sig genom en folkökning, som
varit vida öfver den för hela landet normala. Medan Sveriges hela befolkning
under tidrymden 1811 —1884 ej fullt fördubblats, har invånarantalet
i Norrbottens län under samma tid ökats med icke mindre än
181 %. I kustlandet var folkökningen under nämnda tid 184 %, i
lappmarkerna åter 164 %. Att länets folkökning fortfarande likasom i
äldre tider är högst betydlig, blifver tydligt, när man finner, att under
tjuguårsperioden 1861 —1880 Norrbottens läns folkmängd årligen vuxit
med 1,42 %, medan motsvarande riksmedeltal endast var 0,83 %.

Äfven om Norrbottens län gäller emellertid, livad som i än högre
grad är händelsen med Vesterbottens, att nemligen folkökningen skulle
vara ännu högre, om ej eu del af nativitetsöfverskottet förlorades genom
utflyttning. Arliga, utflyttningsöfverskottet är dock inom förstnämnda
län betydligt mindre än för hela riket, eller under tidrymden 1861 —1880
årligen 0,10 % för länet mot för hela riket 0,34 %. Den naturliga
folkökningen, eller de föddes öfverskott öfver de aflidne, är inom Norrbottens
län det högsta i riket med undantag af Vesterbottens. Medan
detta öfverskott inom riket i dess helhet under ofta nämnda tjuguårsperiod
uppgått till 1,17 % per år, stiger siffran för Norrbottens län till
1,52 %, och för en del orter naturligtvis ännu högre, sålunda inom
Öfver-Kalix’ tingslag och Arvidsjaurs lappmark ända till 2 å 2,2 %.

Trots Norrbottens läns belägenhet omkring polkretsen, är åkerbruket
befolkningens förnämsta näringskälla. Enligt hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
påpekat i sin senast afgifna femårsberättelse, kunna omkring
70 % af länets befolkning sägas vara fästa vid jorden, antingen
såsom hemmansegare, hemmansinnehafvare och nybyggare eller ock såsom
besittande från hemman vederbörligen afsöndrade lägenheter. Af länets
till omkring 20 millioner tunnland uppskattade landområde voro visserligen
år 1884 endast inemot 60,000 lagda under plogen; men länets uppodling
har fortgått med en hastighet, som vida öfvergår så väl det annars
inom riket vanliga måttet som ock den inom länet försiggångna folkökningen.
På 80 år har Sveriges odlade jord ökats med 350 %, men Norrbot -

tens län har att uppvisa den verkligen storartade siffran af 710 %, hvilket
tal blir så mycket betydelsefullare, när man erinrar sig, att folkmängden
vuxit endast med 181 %. Under loppet af innevarande århundrade

hafva i dessa nordliga bygder omkring 50,000 tunnland lagts under
plog, och mot hvar och en af länets inbyggare svarar nu en nära fyra
gånger större odlad jordvidd än vid århundradets början, en tillökning i
befolkningens ekonomiska säkerhet som väl må kallas utomordentlig.

Kändt är ock, att jordbruket inom Norrbottens län under de senaste
årtiondena gått framåt i afseende icke blott på extensitet utan äfven uti
intensitet. Af länets hufvudsäde, kornet, skördades öfver 1,300,000 kubikfot
år 1884, samtidigt inhöstades mer än 50,000 kubikfot råg, nära

70,000 kubikfot hafre och inemot 600,000 kubikfot potatis. Hela skörden
af säd och rotfrukter beräknades i rågvärde utgöra nära en och en half
million kubikfot, eller i penningevärde åtminstone tre millioner kronor.
Mer än hälften häraf skördades ensamt inom Piteå samt Neder- och öfverLuleå
tingslag, och något mer än en sjettedel inom Råneå, Neder-Kalix’
och Ofver-Kalix’ socknar. Inom dessa bygder är ock den mesta åkerjorden
att finna, liggande denna i allmänhet utefter kusten och vid de
stora elfvarnes nedre lopp. Bäst uppodladt i förhållande till ytvidden är
Neder-Luleå tingslag, af hvars område åkerjorden upptager 4 %; rikastförsedt
i förhållande till folkmängden är Ofver-Luleå, med 48 hektar
odlad jord för hvarje hundratal af sina inbyggare, eller inemot lika
mycket som det för riket gällande medeltalet.

Den underlägsenhet, som helt naturligt måste förefinnas hos Norrbottens
län i fråga om åkerjordens relativa utsträckning, uppväges till
fullo af länets utomordentliga rikedom på till en stor del förträffliga
ängar. Visserligen har under långa tider länets häraf betingade, kanske
naturligaste näringsgren, boskapsskötseln, gjort mindre framsteg än åkerbruket,
men detta förhållande är, såsom bekant, icke något för detta län
särskild! utmärkande, utan gäller om hela vårt land. I äldre tider lade
allmogen i Norrbotten, liksom i andra delar af riket, an på att ega en
möjligast stor kreatursuppsättning, hvaraf dock följden allt för ofta blef
att utfodringen kom att lemna åtskilligt öfrigt att önska. Så småningom

har dock äfven i dessa bygder spridt sig insigten om, att det är bättre
att hafva få, men välfödda kreatur än många klent utfodrade; och dermed
kan man hoppas, att en ny period har ingått för Norrbottens boskapsskötsel,
hvilken i fråga om naturliga förutsättningar torde vara bättre
lottad än någon annan trakts af vårt land. Och att länets inbyggare
allt fortfarande äro betänkta på en ytterligare utveckling i denna riktning,
framgår af den stigande användningen äfven af odlad jord för gräsbörd.
Allt talar för att den tid ej torde vara aflägsen då äfven inom detta län,
liksom i det sydligare belägna Vester bottens, skall uppstå en för länets
ekonomiska uppblomstring i hög grad betydelsefull mejerihandtering.

I förhållande till sin areal är Norrbottens län i sin helhet mindre
försedt med skog än Sverige öfver hufvud, i det att blott 27 % af länets
areal utgör skogsmark, medan af hela rikets landområde 44 % betäckas
af skog. Men detta förhållande är uteslutande att tillskrifva de vidsträckta
lappmarkerna med deras oerhörda utsträckning af fjellar och
myrar, och trots impedimentens vidd och trots att skogsarealen i länet
utgör föga mer än en fjerdedel af länets ytvidd, så innesluter dock Norrbottens
län inom sina gränser öfver en sjundedel af rikets hela skogsareal
eller 2,675,000 hektar. Endast för en mindre del af befolkningen utgör
dock skogsbruket hufvudnäringskällan; detta måste ännu inom Norrbottens
hushållning räknas endast såsom den förnämsta binäringen, och här torde
i synnerhet de rika möjligheter framträda, hvilka endast vänta på förbättrade
kommunikationer för att öfvergå till verklighet.

Att Norrbottens skogsbruk redan nu lemnar en högst betydande afkastning
framgår deraf, att den årliga trävaruutförseln från dess hamnar
uppgår till ej mindre än omkring 400,000 kubikmeter. I taxeringslängderna
upptagas ock för länet nära ett femtiotal sågverk, hvilka tillsammans
äro taxerade till ett värde af 1,600,000 kronor.

En särskild betydelse tillkommer Norrbottens skogsbruk från den
synpunkten, att det omsluter tre fjerdedelar af rikets samtliga kronoparker.
Nära nog två tredjedelar af all länets skog utgör sålunda statsegendom,
en tillgång, som tvifvels utan icke under närvarande förhållanden
lemnar hela den afkastning, af hvilken densamma är mäktig.

Eu ytterligare betydelse eger Norrbotten genom sina malmrikedomar
och främst i detta hänseende stå Gellivare och Jukkasjärvi socknar, inom
livilka finnas outtömliga tillgångar af jernmalm, rikare än det stora flertalet
af södra Sveriges malmer, och som derför samt till följd af låg
brytningskostnad ega utsigt att med tillhjelp af lättare kommunikationer
uthärda pristäflan å verldsmarknaden, men som nu ej ens inom Norrbottens
län kunna med fördel användas vid der befintlig jernhandtering. På
nådig befallning underkastades hithörande ämne fullständig utredning år
1875 enligt plan uppgjord af chefen för Sveriges geologiska undersökning,
till hvilkens härom afgifna berättelse* Ivomitén får hänvisa.

Den nuvarande jernhandteringen inom länet är af mindre betydelse
och uppgick år 1883 till 0,8 procent af rikets hela jerntillverkning.

Såsom ett allmänt vitsord, om ock ofullständigt, angående länets
växande konsumtionsförmåga, torde få anföras, hurusom tulluppbörden
inom länets samtliga hamnar, hvilken under åren 1871 —1875 blott uppgick
till 48,000 kronor pr år, under perioden 1881 —1883 deremot stigit till

89,000 kronor årligen och alltså mer än fördubblats.

För att underlätta öfversigten öfver eu del af de förhållanden, som
nu blifvit behandlade, har Komitén låtit upprätta och vid sitt betänkande
fogat en statistisk karta öfver de län, genom hvilka jernvägen skall dragas.
Och torde till ledning för begagnandet af denna karta följande böra anföras.

Den ringa folkmängdstäthet, som de af Kongl. Statistiska Centralbyrån
meddelade uppgifter för de tre öfra norrländska länen utvisa, beror
derpå, att befolkningen i dessa län är så ojemt fördelad på den stora
arealen. Delar af en socken kunna således vara ganska tätt befolkade,
medan åter andra delar deraf endast bebos af några få personer, i följd
hvaraf medeltalssiffran för socknen varder låg. Med anledning häraf har
Komitén låtit beräkna folkmängdstätheten särskild! för de folkrikare och

* Underdånig berättelse om en på nådig befallning år 1875 företagen undersökning
af malmfyndigheter inom Gellivare och Jukkasjärvi socknar af Norrbottens län. Stockholm
1877.

särskild! lör de folkfattigare delande af de 51 socknar inom förenämnda
län, som närmast tillhöra jernvägens trafikområde. Detta har tillgått på
det sätt, att med ledning af husförhörslängderna för år 1880 folkmängden
inom hvarje by uträknats och den dervid erhållna siffran utsatts inom
byns rågångslinier på en karta i relativt stor skala. Derefter särskildes
den folkrikare från den folkfattigare delen af socknen och för hvardera
af dessa uträknades befolkningstalet. Genom uträkning af hvardera delens
areal kunde derpå folkmängdstätheten utan svårighet bestämmas. De
resultat, som sålunda vunnits, åskådliggöras på kartan genom färgbeteckningar,
hvilka äro mörkare och mera i ögonen fallande i den mån, folkmängdstätheten
är större, samt ljusare, när tätheten är ringare. För hvarje
socken finnas således två färger, endast med undantag af några socknar,
såsom t. ex. Asele, Fredrika, Lycksele och Malå i Vesterbottens län samt
Ofver-Torneå och Korpilombolo i Norrbottens län, hvilka utmärkts endast
med en enda färg, motsvarande folkmängdstätheten för hela socknen,
emedan befolkningens fördelning, som inom dessa socknar ej kan komma
att utöfva något väsentligare inflytande på frågan om jernvägens sträckning,
ej blifvit särskildt uträknad.

Med ledning af den å kartan anbragta färgskalan samt tillhörande
tabell kan utan svårighet i detalj utrönas befolkningens täthet inom de
olika socknarna.

Beträffande kronoparkerna, hvilka å kartan utmärkas med grön färg
och om hvilka uppgifter lemnats af Ivongl. Domänstyrelsen, får Komitén
endast anmärka, att inom Asele, Fredrika och Malå socknar finnas kronoparker,
hvilka ej kunnat utsättas på kartan, emedan afvittringen inom
dessa socknar ej ännu är afslutad, och att arealen af dessa kronoparker
ungefärligen står i samma förhållande till dessa socknars areal som kronoparkerna
i Lycksele socken till denna sockens areal.

Slutligen hafva å kartan upptagits de jernvägslinier inom det öfra
Norrland, som, så vidt till Komiténs kunskap kommit, hittills blifvit mer
eller mindre fullständigt undersökta.

De förhållanden, som i det föregående blifvit, med stöd af tillförlitliga
uppgifter, meddelade, synas innebära fullgiltiga bevis derför, att utveck -

lingen i de tre öfra norrländska länen nu nått en sådan stadga, att befolkningen
i dessa län väl förtjenar det kraftiga stöd till ytterligare förkofran
och framsteg, som en stambana bereder, på samma gång som en
sådan bana med fullt skäl kan antagas blifva äfven för ofri ga delar af landet
af stor betydelse såsom möjliggörande ett lättare utbyte af skilda landsdelars
produkter, ett utbyte som nu endast med svårighet och tidsutdrägt
kan ega rum.

I sammanhang härmed bör ej lemnas oanmärkt den betydelse, som
stambanan genom öfra Norrland kan ega för staten sjelf med afseende
på värdet af de stora skogar, som staten der eger. I fråga härom har
Domänstyrelsen i utlåtande den 18 November 1885 meddelat hufvudsakligen:
att de inom Vester- och Norrbottens län befintliga kronoparker

och kronoöfverloppsmarker samt sådana oafvittrade kronomarker, som
efter slutad afvittring ansåges förblifva kronans tillhörighet, innehölle
sammanlagdt en areal af 2,863,656 hektar, hvaraf omkring 863,000 hektar
vore belägna i nordostliga delen af sistnämnda län vid Råne, Kalix’ och
Torne elfvar, dit det för närvarande ej vore ifrågasatt att utsträcka stambanan;
att den öfriga delen af dessa skogar, utgörande omkring 2 millioner
hektar, deremot vore belägen vid vattendrag, hvars nedra lopp komme
att skäras af stambanan, hvilken emellertid, med den sträckning, som för
densamma blifvit föreslagen, endast komme att beröra en obetydlig del
af kronoskogarne, hvilka i allmänhet vore belägna i öfra landet; att inom
den norr om Angermanelfven belägna delen af Vesternorrlands län kronan
egde 52,910 hektar kronoparker, hvilka dock ej vore så belägna, att
de direkt berördes af banan; att dessa 2,052,910 hektar kronoskogar, å
hvilka under nuvarande förhållanden endast bjelkar och timmer rönte
efterfrågan, kunde i medeltal beräknas lemna i årlig afkastning omkring

700,000 timmerträd förutom hvad som af skadade träd kunde afyttras;
att om ock svårighet nu mötte att bedöma, huru stor qvantitet virke från
kronans skogar kunde komma att forslas på banan och genom densamma
vinna direkt afsättning, framdragandet af en jernbana genom öfra Norrland,
hvarigenom de särskilda floddalarne sattes i förbindelse med hvarandra,
likväl otvifvelaktigt syntes komma att utöfva inflytande å virkes -

prisen, som till följd af olika efterfrågan nu vore mycket vexlande vid
särskilda vattendrag; att sålunda, för att anföra exempel, kronans virke

å rot per sågtimmerträd betingade vid Angermanelfven 3 å 4 kronor,
under det att under vissa år ej hälften af detta pris erhållits vid Ume
och Vindelelfvarne; att, derest genom direkt jernvägsförbindelse mellan
vattendragen virket kunde fortskaffas från ett vattendrag. till ett annat,
antagligt vore, att kronans virke å trakter, der virkesprisen vore låga,
skulle röna efterfrågan af spekulanter jemväl från andra orter, hvarigenom
konkurrens och prisstegring kunde förväntas; att härtill komme,
att en lättare samfärdsel och den utveckling af ortens näringar, som städse
visat sig vara en följd af jernvägsanläggningar, måste i ifrågavarande vidsträckta
och aflägsna landsdel framkalla ökad afsättning af skogseffekter
från kronans skogar; samt att, ehuru styrelsen icke nu ansåge sig kunna
anställa någon beräkning vare sig öfver de qvantiteter virke, som kunde
komma att å banan transporteras, eller med hvilket belopp årliga inkomsten
från kronans skogar genom banans inflytande kunde ökas, styrelsen
hölle före, att statens skogsväsende i betraktande af kronoskogarnes störa
areal i öfra Norrland utan allt tvifvel skulle tillföras synnerligen stora
fördelar genom ifrågavarande jernvägsanläggning, helst den för såväl skogarnes
afkastning som deras skötsel och vård ogynsamma omständigheten,
att endast gröfre virke kunde vinna afsättning, i väsentlig mån undanröjdes,
om i sammanhang med eller till följd af ifrågavarande stambana
bibanor efter hand komme att utsträckas till det inre landet, der ofantliga
tillgångar af mindre virkesslag och s. k. kolningsvirke, som nu måste
lemnas att förfaras i skogen till men för skogsåterväxten, kunde tillgodogöras.

På sätt här ofvan blifvit omförmäldt, föreligga åtskilliga alternativa
förslag i fråga om stambanans sträckning från Hjelta till Öfver-Luleå,
men, då Komitén icke har till uppgift att utreda det företräde, som de
alternativa linierna kunna ega, den ena framför den andra, har Komitén
funnit sig böra i den följande framställningen yttra sig endast om den

’)■

Tv cijikuppgifter.

linie, solo genom kortare våglängd och andra förhållanden enligt undersökningsförrättarnes
beräkningar visat sig kräfva den minsta kostnaden,
nemligen linien Hjelta—Aspeå— Gideå — V''minus— Ucldfors— Öfver-Luleå.

Till svar å de skrifvelse!’, som Komité]!, enligt hvad ofvan förmälts,
aflåtit till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de tre öfra norrländska länen
med begäran om infordrande från de af landstingen i länen tillsatta jernvägskomitéerna
af beräkningar å den trafik, som för ifrågavarande stambana
vore att påräkna inom hvart och ett af länen, har Komité!! fått
mottaga dels särskilda skrivelser från '' hvar och en af komitéerne jemte
dertill hörande i tabellform sammanförda trafikberäkningar, dels ock yttranden
i frågan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

Af de från landstingskomitéerna inkomna tabellariska uppgifterna
meddelas de, som angå ofvannämnda bana, Hjelta—Aspeå—Gideå—Vännäs
—Uddfors—Öfver-Luleå under N:ris 37—39 bland tabellbilagorna.

Till vinnande af öfverskådlighet hafva dessa uppgifter, i hvad de
afse godstrafiken, sammanförts i en tabell (se Tab. N:o 40), i hvilken med
här nedan antydda modifikationer de uppgifna godsqvantiteterna upptagits,
reducerade till metriska ton.

Då de af landstingen tillsatta komitéerna arbetat hvar och en för
sig, och någon i alla detaljer utförd gemensam plan för beräkningarna
icke blifvit följd, har till undanrödjande af den svårighet för sammandragets
utarbetande, som härigenom uppkommit, Komitén funnit sig föranlåten
att på det sätt modifiera uppgifterna, att försändning från ett län
till ett annat antagits komma att omfatta den godsmängd, som landstingskoinitén
i det län, dit försändningen gått, uppgifva detta län kunna mottaga.
Härifrån har endast det undantag gjorts, att, när försändningen
kunnat antagas gå till ort söder om Hjelta, den af landstingskomitén uppgifna
godsmängden antagits antingen transitera genom närmaste län eller
afgå till närmaste hamn. Huru dessa allmänna grunder i detalj tillämpats
inhemtas af de vid tabellen (N:o 40) fogade anmärkningar.

Af landstingskomitéernas uppgifter och omförmälda sammandrag framgår,
att följande antal personer och godsmängder skulle komma att1 mellan
nedannämnda platser transporteras å banan.

Statione r.	Re-sande. * Antal.	Gods. ** Metriska ton.	Stationer.	Re-sande. * Antal.	Gods. ** Metriska ton.
Hjelta—Ed ............\|	3,000	102,878	Botsmark-—Bvgdsil- j juni..............- —(	7,500	31,146
10,000	42,815	7,500	44,447
Ed—Aspeå ._..........\|	5,000	00,078	Bygdsilj um—Bur-	11,000	31,447
2,000	37,193	träsk ...............\	11,000	44,944
Aspeå''—Skorped ......\|	2,000	98,490	Burträsk—Skellefte eif ..................j	18,000	22,082
3,000	25,321	18,000	44,162
Skorped—Bredbyn ...\|	4,000	100,705	Skellefte eif—Stor- f kågeträsk .........(	15,000	14,011
4,000	25,853	15,000	44,638
Bredbyn—Gottnc......j	10,000	116,031	Storkågeträsk—Byske ( eif ________________..(	13,500	14,481
5,000	28,535	13,500	43,257
Gott ne—Fors ....... 1	2,000	54,197	Byske eif-—Storm yran j	4,385	11,220
3,000	54,170	4,385	27,387
(	1,500	55,081	f	5,110	10,850
Fors-—< i idea............\	6,000	47,978	Stormyran—Bil 1-Pite 1 1	5,840	27,601
1	2,000	51,323	j	5,840	7,552
Gideä—Fltirke.........\|	3,000	47,468	Lill-Pite—Sikfors......j	5,840	27,913
Flärke—Djupsjö ______\|	15,000	51,027	1	8,760	6,833
13,500	44,983	Sikfors—After.........<	8,760	61,844
Dj upsj ö—Gräsmyr ... j	15,000 13,500	44,588 55,871	After—Rosfors.......... j	9,125 9,125	5,370 62,086
Gräsmyr—Vännäs .j	15,000 13,500	40,679 53,610-	Rosfors—Sele!.........j	7,300 7,300	4,310 63,801
Vännäs—Rödå.........\|	18,000 18,000	35,410 58,395	! Selet—Heden _________j	9,125 9,125	9,002 80,190
Ruda—Botsmark......\|	7,500 7,500	30,384 45,389	Heden—Boden.........j	10,950 10,950	8,711 80,982

* Antalet resande norr vt angifves med svart tryck och söder ut med rödt tryck.

** De godsej vant] tete r, som sändas norr vt, angifvas med svart tryck och söder vt med rödt tryck.

Den nu uppgifva trafiken kan naturligtvis icke vara att påräkna
omedelbart efter det jernvägen blifvit för trafik upplåten, utan endast
efter hand utveckla sig. När detta kan komma att inträffa, låter sig icke
på förhand beräkna, men klart är, att vid banans anläggning hänsyn
måste tagas till denna utveckling och icke endast till den genast i början
uppstående mindre trafiken. Banan bör derför erhålla en sådan konstruktion,
att hon kan utan särskilda anstalter för stärkandet af hennes trafikförmåga
motsvara de fordringar, som komma att ställas på henne, när
den motsedda tillväxten i trafik förr eller senare inträffat.

Om byggnads- Sedan Komitén sålunda redogjort för den trafik, till hvilken hänsyn

bör tagas vid bestämmande af banans konstruktion, får Komitén öfvergå
till behandlingen af återstående delar af sitt uppdrag, hvarvid först möter
frågan om de förenklingar eller förändringar i byggnadssätt, som för åstadkommande
af besparing i kostnaderna kunna och böra vidtagas.

Härvid har komitén ansett sig först böra undersöka, huruvida skäl
finnas, att i ett eller flere hänseenden fullständigt bryta med det hittills
tillämpade byggnadssystemet för att på denna väg söka ernå den åsyftade
besparingen. De byggnadssätt, som då kunna ifrågasättas äro:

l:o. användande af en smalare spårvidd än den för statens jernvägar
nu faststälda af 4,83 fot (1,435 meter);

2:o. användande af lättare räler än de vid stambanorna i Norrland
hittills begagnade, hvilka väga 19,04 skålpund per fot (27,2 7 kilogram
per meter); samt

3:o. användande af skarpare lutning än den hittills medgifna af 1: 60;

och får Komitén här nedan hvart för sig afhandla dessa olika byggnadssätt
och det inflytande de hafva på jernvägens anläggningskostnad och
trafikförmåga m. m.

Do.

Hvad angår minskning eif spårvidden, så är frågan derom ingalunda
ny, utan har tillförene varit föremål för uppmärksamhet inom representationen.
Då nemligen vid 1870 års Riksdag Kongl. Maj:ts propo -

sition om anslag till norra stambanans fortsättande från Upsala till
Storvik framlades, väcktes jemväl en enskild motion om samma banas
byggande med en spårvidd af endast 31/2 fot; och detta förslag, som af
Första Kammaren afslogs, blef af Andra Kammaren på det sätt bifallet,
att Kammaren beslöt, att banan skulle byggas med eu spårvidd af 3 fot
6 tum engelskt mått. Då de olika besluten icke kunde sammanjemkas,
gjorde Riksdagen icke något uttalande om norra stambanans spårvidd,
men anhöll, att styrelsen för statens jernvägsbyggnader måtte anbefallas
att vid utförande af de jernvägsbyggnader, för hvilka anslag blifvit beviljade,
iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och banornas
ändamålsenlighet kunde vara förenlig.

Med anledning af denna Riksdagens framställning blefvo, på Kongl.
Maj:ts befallning, undersökningar gjorda angående de förändringar i dittills
användt byggnadssätt för stambanorna, som, till åstadkommande af
den af Riksdagen åsyftade besparing, vid arbetena å norra stambanans
fortsättning företrädesvis kunde ifrågasättas; och bland sådana förändringar
omförmäldes jemväl förslaget att bygga banan med smal spårvidd,
men på grund af de betänkligheter, som härutinnan uttalades af styrelserna
för statens jernvägsbyggnader och jernvägstrafik, beslöt Kongl.
Maj:t, att någon förändring i spårvidd icke skulle vidtagas, hvilket Kongl.
Maj:ts beslut meddelades 1871 års Riksdag och icke föranledde någon
anmärkning af Riksdagen.

Frågan om byggandet af smalspåriga jernvägar för statens räkning
återupptogs sedermera vid 1873 års Riksdag, då, med anledning af Kongl.
Maj:ts proposition, beslöts, dels att med en bredspårig jernväg fortsätta
norra stambanan från Storvik till Torpshammar eller annan lämplig punkt
på sträckningen mellan Sundsvall och riksgränsen, dels ock att bygga en
smalspårig bana från Torpshammar eller annan punkt på berörda sträckning
öfver Östersund till riksgränsen, en norsk statsbana från Trondhjem
till mötes. Yrkanden blefvo visserligen i Andra Kammaren gjorda, att
hela jernvägslinien ifrån Storvik skulle erhålla samma spårvidd som tvärbanan,
men dessa yrkanden blefvo afslagna; och ej heller den beslutade
tvärbanan kom till utförande med den spårvidd, som Kongl. Maj:t före -

slagit och Riksdagen godkänt, ty redan vid 1874 års Riksdag blef, i enlighet
med Kongl. Maj:ts framställning, beslutet ändradt derhän, att tvärbanan
till riksgränsen skulle byggas bredspårig, under förutsättning, att
samma banas fortsättning inom Norge erhölle samma spårvidd som den
svenska delen af banan; en förutsättning, som sedermera förverkligats.

Ehuru, enligt hvad ofvan är anfördt, någon smalspårig jernväg för
statens räkning icke blifvit byggd, och ehuru det med afseende på den
del af stambanenätet, om hvilken nu är fråga, icke synes sannolikt, att
en afvikelse från den hittills för stambanorna brukliga spårvidden skall
komma att beslutas, har Komitén likväl, för utredande af frågan, huruvida
antagandet af ett smalare spårsystem för nämnda del af statens jernvägsnät
skulle medföra någon väsentligare nedsättning i anläggningskostnaden,
anstalt beräkningar i detta syfte.

Såsom grund för jemförelse!! mellan kostnaderna för smal- och
bredspårig jernväg har Komitén antagit, att spårvidden för den smala
banan skulle bestämmas till 3 fot (0,89 meter) eller 0,59 fot mindre
än i hittills framstälda förslag om smalspåriga banors byggande af staten
satts i fråga. Till detta antagande har Komitén föranledts deraf, att,
jemte det eu bana med 3 fots (0,89 meter) spårvidd är billigare att anlägga
än eu med 3,59 fots (1,067 meter), densamma är tillräcklig för
ombesörjandet af en jemförelsevis ganska stor och tung trafik. Stöd för
riktigheten häraf lemnar erfarenheten å de med en spårvidd af 3 fot
(0,89 meter) byggda jernvägarne Pålsboda-—Norsholm—Vestervik—Hultsfred
samt Filipstad—Nordmark—Klarelfven, hvilka hafva en längd af
tillsammans 358 kilometer.

Vidare har, beträffande rälsvigten, Komitén antagit, att denna skulle
blifva densamma för begge spårvidderna, nemligen 15 skålpund per fot
(21,5 kilogram per meter), enär denna rälsvigt, som hvad smalspårig jernväg
angår, är jemförelsevis stor, måste anses vara den minsta, som för en
jernväg i de nordliga trakter, hvarom nu är fråga, bör användas. Genom
der rådande klimatiska förhållanden är spåret i vida högre grad än i
sydliga delar af landet utsatt för rubbningar och ojemnheter, hvilka, i
fall för svaga räler användas, lätt kunna orsaka rälsbrott samt olycksfall

för bautågeu. Härtill kominer, att erfarenheten från en del smalspåriga
jern vägar ådagalagt, att, sedan trafiken der någon tid varit i gång, dessa
jernvägars styrelser funnit sig föranlåtna att efter hand utbyta de vid
anläggningen använda lättare rälerna mot tyngre.

Slutligen har Komité]) antagit, att alla de tekniska bestämmelser,
som afse banans soliditet, skulle komma att blifva lika, vare sig att
banan byggdes smal- eller bredspårig, hvarjemte Komitén ur beräkningarna
uteslutit kostnaden för anskaffande af rörlig materiel, enär denna
kostnad, under förutsättning att samma trafik skall ombesörjas, kan antagas
blifva lika stor i begge fallen.

För jemförelsens verkställande har Komitén funnit det icke vara
nödvändigt att anställa särskilda kostnadsberäkningar för hela linien Sollefteå—Luleå,
utan för ändamålet valt sträckningen Hedlunda—-Skellefteå,
som har eu längd af 105,26 kilometer eller 9,85 gammal mil, och hvilken
handel lämpar sig för ifrågavarande jemförelse, enär anläggningskostnaden
för densamma, byggd bredspårig, temligen nära motsvarar den
beräknade medelkostnaden för linien i dess helhet.

Resultatet af de, med iakttagande af ofvan angifna grunder, verkstälda
kostnadsberäkningar inhemtas af bilagda tabeller [se Tab. N:r dia)
och b.)]

Af desamma framgår, att den nedsättning i kostnad, som uppkommer
genom spårviddens minskning, vunnits å de egentliga terrasseringarbetena,
bro- och trumbyggnader, öfverbyggnaden med undantag af räler
med tillbehör, jordlösen samt å beloppet af administrations- in. fl; kostnader,
hvilka senare i begge förslagen äro upptagna till samma eller 15
procent af totala byggnadskostnad^].

På sätt kostnadsförslag^]] gifva vid handen skulle kostnaden för bansträckningen
Hedlunda—Skellefteå uppgå till följande belopp:

per kilometer per gammal mil

1") bredspårig bana med räler af 15 it vigt

pr fot (21,5 kilogram pr meter)....... Kr. il,744:— Kr. 446,091: —

2) smalspårig bana med räler af 15 vigt

pr fot (21,5 kilogram pr meter)...... » 39,787:-—-

)> 425,178: —

Besparingen i anläggningskostnaden blefve således för den smalspåriga
banan per kilometer 1,957 kronor och per gammal mil 20,918 kronor
samt för hela bansträckan Hedlunda—Skellefteå 206,000 kronor.
Läggas dessa medeltal till grund för en beräkning af den besparing i
anläggningskostnad, som skulle vinnas genom att bygga hela banan från
Hjelta till Öfver-Luleå smalspårig, så befinnes besparingen uppgå till kr.
1,048,462: 75.

Denna besparing är dock mera skenbar än verklig, i det att, hvad
som genom minskad spårvidd vinnes på ena hållet, å det andra motsvaras
af utgifter och förluster, Indika äro af den betydenhet, att den motsedda
vinsten försvinner; och får Komitén till stöd för detta uttalande anföra:

att staten för anläggandet af sina hittills utförda jernvägsbyggnader
efter hand anskaffat en ballastmateriel af lokomotiv och vagnar, som för
närvarande kan uppskattas till ett värde af omkring 350,000 kronor och
hvilken icke kan begagnas vid anläggningen af den smalspåriga banan
utan måste, då byggandet af bredspårig bana upphör, försäljas, dervid
högre pris icke torde kunna betingas, än som motsvarar hälften af den
bokförda kostnaden; och som det dervid inflytande beloppet icke torde
blifva tillräckligt för anskaffande af den nya erforderliga ballastmaterielen,
uppstår härigenom en icke obetydlig förlust;

att den smalspåriga jernvägens begge ändstationer, vid hvilka anslutning
till bredspåriga jernvägar kommer att ega rum, måste förses med fullständigt
spårsystem för hvardera spårvidden, med särskilda spår, godsmagasin
och lastkajer för transiterande gods, som ej genast kan omlastas, och med
dubbelt antal lokomotivstall, enär särskilda sådana måste finnas för hvardera
spårvidden, hvarförutom nödiga bostadsbyggnader erfordras för den
ökade stationspersonal, som måste anställas för omlastningarnas verkställande;
medförande allt detta en ganska betydlig förhöjning i dessa stationers
anläggningskostnad, hvaraf dock en del vid norra ändstationen
drabbar Luleå—Ofotens jernväg;

att den vid anslutningsstationerna nödiga omlastningen dels medför
kostnader, som komma att drabba jernvägen och således minska dess inkomster,
och dels krafvel'' tid, hvilket gör att eu del vagnar blifva uppe -

hållna och att således vagnantalet måste ökas i motsvarande förhållande
såväl å den bred- som å den smalspåriga banan, hvadan alltså en särskild reservpark
måste uppsättas, som icke vore behöflig, om samma vagnar
kunde framföras hela vägen utan omlastning; samt

att eu ingalunda obetydlig kostnad föranledes deraf, att särskilda
reservdelar måste anskaffas till lokomotiv och vagnar för den smalspåriga
jernvägen, enär statens jernvägstrafiks förråd af dylika effekter för de
bredspåriga banornas rörliga materiel blifver utan gagn för de smalspåriga
banornas.

Enligt Ivomiténs åsigt utvisa de nu påpekade, af eu olika spårvidd
föranledda, särskilda kostnaderna, att den beräknade besparingen motsvaras
af utgifter såväl för sjelfva byggnaden af jernvägen som för ombesörjandet
af trafiken å densamma.

Ur sparsamhetens synpunkt kan således företräde icke gifvas åt den
smalspåriga banan; hvartill kommer, att en dylik bana, som anknytes till
eu eller flere bredspåriga icke på långt när uppfyller sitt ändamål lika
bra som en bana af samma spårvidd med de tillstötande, men deremot
medför ganska stora olägenheter. Af dessa må särskilt bemärkas, att
omlastningen ofta nog föranleder en betydlig tidsutdrägt, hvilken bereder
producenter och afnämare förluster och olägenheter af mångfaldigt slag,
deribland i synnerhet den osäkerhet om tiden för en bestäld varas ankomst,
som den nyare tidens affärslif minst kan fördraga; hvarförutom
i fråga om ett särskildt slag af gods, för hvilket stor trafik i öfra Norrland
påräknas, nemligen träkol, vid omlastning antingen en del af varan
går genom afstybbning förlorad eller transporten drabbas af en icke
oväsentlig utgift genom kostnaden för anskaffning och återförande af de
för transporten begagnade kolkorgar.

För staten, såsom jernvägens egare, måste ofvan antydda olägenheter
jemväl blifva af betydelse, i det att en försvårad trafik till följd af omlastningstvånget
utsätter jernvägen för eu menlig täflan med andra kommunikationsleder,
särskildt sjökommunikationerna.

De menliga följderna af ifrågavarande banas byggande med annan

spårvidd, än de tillstötande banorna, skola vidare tydligt visa sig, i hän 6 -

delse banan vid inträffande krig behöfver begagnas för militära ändamål.
Förutom de svårigheter vid fortskaffande af trupper, särskilt artilleri och
kavalleri, som uppkomma genom de för dylika transporter mindre lämpliga
dimensionerna å den smalspåriga jernvägens vagnar, måste den tidsutdrägt,
som omflyttningen af krigsmateriel och proviant kommer att förorsaka,
nära nog omöjliggöra begagnandet af i fråga varande jernvägsförbindelse
till förflyttning af en något så när betydande militärstyrka,
sammansatt af flere olika vapenslag, inom en på förhand beräknad tid
och med den skyndsamhet och regelmessighet, som den moderna krigskonsten
fordrar; isynnerhet som den olika spårvidden medför hinder för
sammandragningen och begagnandet af öfriga statsbanors och enskilda
bredspåriga jernvägars transportmedel på de punkter, der de för tillfället
bäst kunna behöfvas.

Att i bestämda penningebelopp uppskatta de kostnader och förluster,
som härflyta af ofvan omförmälda olägenheter, låter sig ej göra, men
deras inträdande kan dock, derest i fråga varande bana skulle erhålla
annan spårvidd än de till henne stötande jernvägar, med visshet förutses.

Alla de olägenheter, kostnader och förluster, hvilka, om i fråga varande
bana bygges smalspårig, komma, till följd af den derigenom nödig
blifna omlastningen, att uppstå och i mån af rörelsens tillväxt ökas, skulle
tvifvelsutan flill sist framtvinga en förändring af spårvidden från smal till
bred, hvilken förändring icke kan åstadkommas utan högst betydliga kostnader,
vida öfverstigande den nedsättning i ursprungliga anläggningskostnaden,
som tillämpning af den smala spårvidden skulle kunna medföra.
Fn sådan förändring har flerstädes i utlandet och äfven inom vårt land
å banorna Sundsvall—Torpshammar och Söderhamn—Bergviken måst vidtagas,
när banor af olika spårvidd blifvit satta i förbindelse med hvarandra;
och det är så mycket sannolikare, att ett dylikt tvång kommer
att inträda äfven härstädes, som dels, enligt hvad ofvan åberopade statistiska
uppgifter ådagalägga, hela öfra Norrland är stadt i en ovanlig tillväxt,
hvad både folkmängd och landets uppodling beträffar, och dels
stambanan genom denna landsdel kommer att bilda en föreningslänk å
ena sidan med statens bredspåriga jernvägar i södra och mellersta Sverige

samt å andra sidan med den likaledes bredspåriga under byggnad varande
Luleå-Qfotens jernväg, hvilken senare jernväg kommer att för öfra Norrland
öppna tillträde till en på Norges vestkust belägen, året om isfri
hamn, och således har en mycket stor betydelse för befolkningen i rikets
nordligare län.

Komitén finner, vid öfvervägande af samtliga de förhållanden, hvilka
böra beaktas vid valet af spårvidd för i fråga varande jernväg, den
breda ega afgjorda företräden framför den smala; och då skilnaden i kostnad
för smalspårig och bredspårig jernväg i verkligheten icke medför
någon fördel, om man deremot väger de ökade utgifter, som olikheten i
spårvidd föranleder, torde alla slätt saknas att på denna väg söka ernå en
lägre anläggningskostnad för i fråga varande stambana.

Ett vigtigt stöd för riktigheten af Komiténs åsigt, att det icke är
med statens fördel förenligt, att för en jernvägsanläggning, hvilken skall
utgöra en fortsättning af dess redan färdiga, en stor del af landet omfattande
jernvägsnät, begagna annan spårvidd än den hittills använda,
hemtar Komitén jemväl från de upplysningar, som meddelats angående
statens jernvägsbyggnader i Finland. Äfven der hafva de betydliga kostnaderna
för de först byggda jernvägarne framkallat sträfvanden, att för
de sedermera anlagda nedbringa kostnaderna, och man har sökt nå detta
mål genom uppoffringar i flere hänseenden af dessa jernvägars trafikförmåga;
men, huru långt nämnda uppoffringar än blifvit sträckta, har det dock
icke ansetts fördelaktigt att ändra spårvidden för de nya jernvägarne, ehuru
en minskning i sjelfva anläggningskostnaden på sådant sätt kunnat vinnas.

2:o.

Beträffande frågan om användande af lättare väder än de hittills
vid statens jernvägar begagnade, måste först utredas, huru mycket rälsvigten
skulle kunna nedsättas. I sydligare delar af landet har det visat
sig, att fullastade godsvagnar kunna från statens banor, der rälerna i allmänhet
hafva en vigt af 22,5 skålpund per fot, införas å banor, der rälernas
vigt endast uppgår till 12 skålpund per fot, utan att olägenheter deraf
uppstått. Komitén har dock redan här ofvan vid redogörelsen angående

frågan om smalare spårvidd anfört de skäl, som tala mot användandet af
så lätta räler i de nordliga trakter, om hvilka nu är fråga och påvisat, att
15 skålpund per fot är den minsta rälsvigt, som för en bana genom öfra
Norrland bör ifrågakomma. Användandet af räler med denna vigt i stället
för räler om 19 skålpunds vigt per fot, som för de färdiga delarne af stambanan
i Norrland begagnats, skulle medföra en nedsättning i kostnaden
för räler med tillbehör af 920,725 kronor, och anläggningskostnaden således,
om allt annat kunde vara lika, från det belopp af 27,437,750 kronor,
hvartill jernvägens kostnad, enligt hvad här nedan närmare omförmäles,
blifvit beräknad, nedbringas till 26,517,025 kronor.

Den verkliga nedsättningen varder dock ingalunda så stor. De svagare
rälerna böra nemligen förses med en sliper mera för hvarje skenlängd
än de starkare, men tillåta det oaktadt icke användning af tyngre
lokomotiv. Ä 19 skålpunds räler kunna med säkerhet framgå lokomotiv
af 30 tons vigt, under det att 15 skålpunds räler ej medgifva användandet
af lokomotiv med större vigt än 24 ton; och medan förstnämnda lokomotiv
i lutning af 1 : 60 förmå framdraga 15 fullt lastade vagnar, kunna
de sistnämnda endast draga 12 sådana. En och samma trafik föranleder
således å den svagare banan i regel större antal tåg än å den starkare,
och redan den trafik, som kan motses under banans tidigare trafikperiod,
kräfver för framförandet af dessa tåg 6 lokomotiv mera för den svagare
än för den starkare banan, hvarjemte det ökade antalet tåg fordrar större
personal, för hvithet allt redan vid banans byggande särskilda anordningar
måste vidtagas. Kostnaden för det större antalet sliprar, för lokomotivstall
till nämnda 6 lokomotiv samt bostäder för den ökade personalen in. in.,
uppgår till 151,000 kronor, i hvilket belopp ingår den vanliga förhöjningen
af 15 procent för administrations- in. fl. kostnader. Hvad lokomotiven
angår, så varda visserligen de svagare något billigare än de starkare,
men, på grund af det större antalet, höjes dock kostnaden för rörlig
materiel med 234,000 kronor, hvadan kostnaden för den svagare banan
i verkligheten blefve 26,902,825 kronor, eller endast 534,925 kronor
mindre än för den starkare.

Angående frågans ekonomiska sida kan ensamt af byggnadskostnaden

emellertid icke något bestämdt omdöme vinnas, utan måste i sådant hänseende
jemväl driftkostnaderna å de begge olika slagen af banor tagas med
i beräkningen; och att dessa kostnader under antagande, att samma trafik
skall besörjas, blifva högre å banan med 15 skålpunds räler än å den med
19 skålpunds faller af sig sjelf!, då, såsom här ofvan påvisats, den svagare
banan kräfver ett större antal tåg. En beräkning af dessa högre kostnader
bör derför verkställas och torde lämpligast ske under följande grupper:

a) Byråafdelningen. Utgifterna å denna afdelning äro i det allra
närmaste lika för olika slag af banor och kunna derför helt och hållet
här uteleinnas.

b) Banafdelningen. A denna afdelning uppstår egentligen ingen annan
ökad kostnad än den för rälernas hastigare förslitning, orsakad dels deraf
att flere lokomotiv måste passera banan för besörjandet af samma trafik
och dels deraf, att de lika tungt lastade vagnarne jemförelsevis mera
fresta de svagare rälerna än de starkare. Då emellertid denna förslitning
sker mycket långsamt, sedan räler af stål numera användas, blifver den
tillökning i kostnad, som föranledes af slitningen, icke så betydlig, att den
här behöfver medtagas.

c) Trafikafdelningen. Den hufvudsakliga tillökningen i kostnad å
denna afdelning uppkommer genom behofvet af ökad tågbetjening. Kostnaden
för denna är inom de gränser, hvarom här är fråga, visserligen
lika för hvarje tåg, vare sig att det framdrages af det starkare eller svagare
lokomotivet, men, enär med de svagare lokomotiven erfordras flere
tåg, uppkommer derigenom enligt förslagsberäkning en tillökning af omkring
152,000 tågkilometer; och då kostnaden för tågbetjeningen vid statens
banor i medeltal uppgår till 9,5 öre per tågkilometer, så varder
härigenom tillökningen i driftkostnad för den svagare banan 14,440 kronor
per år.

d) Maskinafdelningen. Bränslekostnaden för de lättare lokomotiven
ställer sig något lägre än för de tyngre, men tillökningen i tåg varder
så stor, att kostnaden för dragkraften det oaktadt i sin helhet blifver
större å den svagare banan än å den starkare. Bedömas dessa kostnader
med ledning af Kongl. trafikstyrelsens berättelse för år 1884, skulle drag -

knif ten för de tyngre tågen uppgå till 52,2 öre och för de tattare till
49,8 öre, allt per tågkilometer. Antages ifrågavarande jernväg komma
att erhålla en lutning af 1: 60 samt 19 skålpunds räler, så skulle den under
första tiden efter banans öppnande beräknade godstrafiken å densamma
komma att erfordra ett årligt tågkilometertal af 412,500. Minskas rälsvigten
till 1 o skålpund, ökas, enligt hvad ofvan är sagdt, tågkilometertalet
med 152,000 eller till 564,500. Dragkraften för bemälda trafik skulle alltså
komma att kosta, å den starkare banan, 215,325 kronor och å den svagare
281,121 kronor; hvadan således tillökningen i kostnad skulle utgöra
65,796 kronor.

I sin helhet skulle sålunda redan under de första trafikåren efter
banans fullbordande den årliga driftkostnaden blifva 80,236 kronor högre
för den svagare banan. Detta årliga utgiftsbelopp, kapitaliseradt efter
4 procent, motsvarar en summa af mer än två millioner kronor.

Med en växande trafik ökas tydligen detta utgiftsbelopp; och när
rörelsen å banan framdeles hunnit den utveckling, som landstingskomitéerna
i sina trafikuppgifter förutsätta, skulle skilnaden i driftkostnad
uppgå till 171,440 kronor årligen, motsvarande ett kapital af mer än fyra
millioner kronor.

Härtill kommer, att den lättare öfverbyggnaden medför många olägenheter,
livilka, fastän de icke kunna till siffran uppskattas, dock äro synnerligen
menliga. Dessa olägenheter äro hufvudsakligen desamma, som omnämnts
vid behandlingen af frågan om spårvidden, och Komitén får derför
hänvisa till framställningen derom. Här torde endast böra särskildt
påpekas, att de ballastlokomotiv, som staten nu eger, icke lämpa sig för
en bana med den svaga öfverbyggnad, hvarom här är fråga. Nya, för
denna bana särskildt afsedda ballastlokomotiv måste derför anskaffas, hvilket
icke kan ske utan förlust.

Slutligen bör beaktas, hurusom eu växande trafiks kraf endast till
en viss gräns kunna tillgodoses genom att öka tågens antal på den svagare
banan. Fortfara rörelsen och allmänhetens anspråk på banans trafikförmåga
att växa, sedan denna gräns uppnåtts, återstår ingen annan

utväg än att utbyta de lättare rälerna mot tyngre, hvilket naturligtvis
ej kan ske utan betydliga kostnader.

3:o.

Hvad slutligen angår användandet af brantare lutning än den hittills
för statsbanorna i Norrland medgifna af 1: 60, så har Komitén,
som, på det att jernvägens trafikförmåga icke måtte öfver höfvan inskränkas,
ej ansett större lutningsmaximum än 1: 40 böra ifrågakomma,
icke varit i tillfälle, att låta verkställa undersökning på marken för utrönande
af det inflytande på jernvägens sträckning och kostnad, som användandet
af denna brantare lutning skulle kunna medföra; en undersökning,
som antagligen hade gifvit vid handen, att en del krökningar skulle
kunnat undvikas och jernvägen sålunda blifva något kortare än den af
vederbörande undersökningsförrättare i enlighet med erhållna instruktioner
nu utstakade.

Komitén har af sagda anledning i stället sökt beräkna skilnaden i
anläggningskostnad mellan jernvägen byggd med lutning i ena fallet af
1: 60 och i andra af 1: 40 på det sätt, att, sedan alternativa balanslinier
blifvit å den tillgängliga profilen utlagda så nära markens yta, som
med användande af nämnda lutningar varit möjligt, de arbetsqvantiteter,
som bero af terrängen och röna inverkan af lutningsförhållandena, blifvit
för hvartdera alternativet särskildt beräknade och värderade. Genom dessa
beräkningar har utrönts, att de arbeten, hvilka bero af terrängen, skulle å den
brantare banan blifva 2,228,000 kronor billigare, än om samma jernväg utföres
i lutningen 1: 60. Men på sätt här ofvan anförts i fråga om lättare
skenvigt, minskas äfven i detta fall den beräknade besparingen genom
en för den brantare banan behöflig tillökning i kostnad å åtskilliga
poster, beroende derpå, att, äfven om lika starka, efter rälernas bärighet
lämpade lokomotiv användas, tågen dock måste blifva betydligt mindre,
och således för samma trafiks ombesörjande flere sådana anordnas å den
brantare banan. Af denna anledning måste för densamma flere lokomotiv
anskaffas och stallutrymme för dessa beredas samt större lokomotivoch
tågpersonal anställas.

De lokomotiv, som nu användas å de norrländska statsbanorna med
19 skålpunds rälsvigt, förmå enligt hvad å statens jernvägar nyligen anstälda
försök med derpå grundade beräkningar utvisa att i lutning 1: 60 framdraga
15 fullt lastade vagnar, men i lutning 1: 40 endast 10 sådana. Häraf följer,
att å de bandelar, der lutning af 1: 40 förekomme, skulle godstrafikens ombesörjande
erfordra 50 % större lokomotivpark än der lutningen vore
1: 60. Af samma orsak måste den godsqvantitet, som kan antagas medfölja
persontågen, blifva mindre å den brantare banan, livilket i sin mån
äfven bidrager till ökning af godstågen, men då, enligt hvad profilerna
utvisa, jemna bandelar förekomma, der enligt trafik utredningarna extra
godståg kunna antagas blifva behöfliga, samt storleken af godstågen å
dessa jemnare bandelar ej behöfver minskas i samma grad som af de tåg,
hvilka framgå öfver brantare bandelar, så har Komitén, som funnit, att
för ifrågavarande jernväg, byggd med maximilutningen 1: 60, under
första trafiktiden en lokomotivpark af 24 stycken skulle vara behöflig,
ansett sig ej böra beräkna den af den brantare lutningen beroende tillökningen
i lokomotivens antal till mer än 9 stycken. Kostnaden för dessa
lokomotiv med behöfliga stallrum äfvensom bostäder och vaktrum för
större så väl lokomotiv- som tågpersonal m. in. uppgår tillsammans till
596,000 kronor, hvadan således det belopp, som vid banans anläggning
kunde besparas genom att höja lutningsmaximum till 1: 40, reduceras
till 1,632,000 kronor.

Likasom vid frågan om mindre rälsvigt måste emellertid äfven i detta
fall driftkostnaderna tagas med i beräkningen för en fullständig utredning
af sakens ekonomiska sida, hvarför Komitén ansett sig böra särskilt,
beräkna dessa kostnader, så vidt de icke äro lika eller i det närmaste
lika för banor med de begge ifrågasatta maximilutningarna; och har Komitén
dervid utgått från samma grunder, som antagits vid motsvarande
utredning i fråga om den lättare rälsvigten.

Sålunda hafva utgifterna under byrå- och banafdelningarna lemnats
ur räkningen, ehuru tydligen den starka bromsning, som erfordras i de
brantare lutningarna, något ökar slitningen å rälerna och dermed äfven
utgifterna under sistnämnda afdelning.

ro O

För beräkning af förhöjningarna i utgifterna så väl under trafikafdelningen
— hvilka här liksom i fråga om lättare skenvigt hufvudsakligast
bero af nödvändigheten att öka tågbetjeningen — som under maskinafdelningen,
kunna de förut antagna kostnadsbeloppen för tågbetjening
(9,5 öre pr tågkilometer) och för dragkraften (52,2 öre pr tågkilometer
med 30 tons lokomotiv) fortfarande användas; då det endast återstår
att bestämma tillökningen i antalet tågkilometer, som betingas af den
brantare lutningen. Denna kan visserligen icke här beräknas med samma
säkerhet som vid frågan om den lättare rälsvigten, enär den brantare lutningen
icke verkar lika jemt efter hela banlängden som en nedsättning i
rälernas vigt, men bedömd efter samma grunder som nyss här ofvan vid
beräkningen af det större antalet lokomotiv, skulle tillökningen i tågkilometer
varda ungefär 270,000. Det större tågantalet skulle då orsaka en
förhöjning i kostnaden för tågbetjening af 25,650 kronor och för dragkraften
af 140,940 kronor, eller tillsammans 166,590 kronor, motsvarande
i kapital efter 4 procent ett belopp af mer än fyra millioner kronor.

Dessa större driftkostnader ökas naturligtvis i den mån, som trafiken
växer och allt flere tåg måste anordnas. Slutligen kommer en tidpunkt,
då banans trafikförmåga nått sin gräns, det vill saga, när rörelsen så utvecklat
sig, att trafiken icke kan besörjas med hela det antal tåg, som
å ifrågavarande bana, byggd med maxiinilutningen 1: 40, är möjligt att
anordna. Man har då ingen annan utväg för att tillmötesgå rörelsens
fordringar än att antingen omlägga banan med tunga räler och anskaffa
mycket starka lokomotiv eller att anlägga dubbel bana eller ock att verkställa
en ombyggnad af banan, hvarvid, om jernvägen vid första anläggningen
förlagts i sådan riktning, som endast på grund af den brantare
lutningens användande kunnat väljas, aldeles nya linier måste uppsökas
och således ny jernväg delvis byggas. Ilvilket af dessa sätt, som än användes,
skulle det komma att medföra kostnad af många millioner, hvarförutom
det sistnämnda sättet skulle orsaka betydliga hinder och rubbningar
för den pågående trafiken.

Af hvad Komitén nu anfört rörande så väl frågan om mindre skenvigt
som om brantare maximilutning för banan genom öfra Norrland

framgår, att intetdera af dessa sätt för minskande af banans anläggningskostnad
medför några verkliga besparingar, utan endast leder derhän, att
man åstadkommer en sämre, med olägenheter i större eller mindre grad
behäftad jernväg, å hvilken driftkostnaderna blifva i betydlig grad förhöjda.
; och anser sig Ivomitén derför hafva fidla skal att afstyrka förändring
i byggnadssättet i någondera af dessa båda hänseenden.

Då Ivomitén alltså funnit sig böra uttala sig mot användandet vid
ifrågavarande stambana af mindre spårvidd, mindre rälsvigt och skarpare
lutningar än vid statens hittills byggda jernvägar i Norrland begagnas,
återstår att undersöka, huruvida icke på annat sätt förenklingar i byggnadssättet
kunna vidtagas för kostnadernas nedbringande, utan att en afsevärd
minskning i jernvägens trafikförmåga eller höjning i driftkostnad deraf
varder en följd.

För detta ändamål har Komitén, i olikhet med hvad som skett i de
af undersökningsförrättarne uppgjorda kostnadsförslagen, hvilka hvila på
antagandet, att lutningen skulle bestämmas till 1: 60 endast der sådant
icke kunde undvikas, och att mindre branta lutningar företrädesvis borde
sökas, låtit på tillgängliga profiler utlägga balanslinien så nära markens
yta som möjligt med begagnande af en lutning af 1: 60, öfverallt der
terrängförhållandena sådant föranledt; och vinnes härigenom en betydlig
nedsättning å de poster i kostnadsförslagen, som omfatta jordschaktning,
terrassering nära markens plan, doseringars befästande, bergsprängning
samt afloppstrummor, broar och vägportar.

Vidare har Komitén ansett, att vissa delar af jernvägsarbetena skulle
kunna utföras på ett enklare sätt än hittills, och att äfven i öfrigt åtskilliga
anordningar skulle kunna vidtagas, genom hvilka jernvägen komme
att något skilja sig från förutvarande statsbanor i Norrland.

De af Komitén nu åsyftade förenklingar falla under följande rubriker
i kostnadsförslaget: ''

1. Underbyggnad.

Komitén har ansett, att tillhuggning af sten endast bör utföras der
sådan af praktiskt behof oafvisligen påkallas.

Vidare hafva kostnadsberäkningarna för jernöfverbyggnaden till broar
kunnat något nedsättas genom antagandet, att nu gällande låga pris på
allt slags jern skulle komma att fortfara vid tiden för banans byggande.

För stängslet hafva slutligen kostnadsberäkningarna kunnat nedsättas
genom minskning i sianornas antal.

2. Öfverbyggnad.

Då priset å räler under en längre tid varit synnerligen lågt och anledning
synts förefinnas antaga, att någon betydligare höjning i detta pris
icke är för den närmare framtiden att förvänta, har Komitén trott sig
kunna beräkna priset ungefärligen lika med det, som för närvarande gäller
samt härigenom kunnat nedsätta kostnadsberäkningarna.

O O

3. Stationer, telegraf m. m.

Hvad . angår antalet af stationer utefter banan, så har Komitén utgått
från den förutsättning, att i medeltal endast en station skulle behöfva
uppföras på hvarje vägsträcka af 2 mils längd, hvilket innefattar
en inskränkning i hvad af de särskilde undersökningsförrättarne antagits
och i allmänhet vid stambanorna beräknats.

För att emellertid lättare kunna tillgodose de af eu utvecklad rorelse
framdeles sannolikt uppstående anspråken på flere stationer samt
med hänsyn till föreskriften i Kongl. Brefvet den 16 Mars 1877 om inrättande
på ett afstånd af omkring 1,3 mil af mötesplatser för militärtåg,
har Komitén i kostnadsförslaget upptagit kostnaderna för terrassering
och ballastning af för hela linien tillhopa 23 mötesplatser, förlagda, så
vidt det med iakttagande af de bestämda afstånden varit möjligt, på platser,
der behof af nya stationer kunna antagas först komma att yppas.

Beträffande stationernas beskaffenhet har Komitén ansett, att endast
vid hufvudpunkterna Vännäs och Ofver-Luleå större stationsanläggningar
behöfva utföras, hvaremot alla öfriga stationer kunna göras enklare

än de förut vid stambanorna i Norrland använda; ocli hafva desamma
indelats i större och mindre, enligt följande grunder:

Större stationer.

Spårsystemet: 380 meter hufvudspår, 800 meter sidospår.

Stationsbyggnaderna: Stationshuset, 2 våningar, den Hedra innehållande
expeditionslokaler, 2 väntrum och förstuga, samt den öfra bostad för stationsbetjcning.
Särskilt godsmagasin, uthus och källare samt afträde.

Mindre stationer.

Spårsystemet: 300 meter hufvudspår, 425 meter sidospår.

Stationsbyggnaderna: Stationshuset, 1 våning innehållande expeditionsrum,
1 väntrum, förstuga, 1 förvaringsrum för gods samt, på vinden, bostad
för stationsbetjening. Särskildt uthus, källare och afträde.

Hvad vattenstationer angår, så har Komitén väl ej funnit antalet sådana
kunna i nämnvärd mån minskas i förhållande till antalet vid de hittills
byggda norrländska statsbanorna, utan beräknat dylika komma att
uppföras, såsom hittills, till ett antal af eu på hvar tredje mil. Kostnaden
för vattenstationer har dock kunnat beräknas något lägre, enär Komitén
icke fasthållit vid den eljest tillämpade regeln, att dessa skola läggas
vid trafikstationerna, äfven i sådana fall, der vattentillgång endast
medelst dyrbara ledningar och pumpverk kan beredas. I följd häraf är
en del vattenstationer vid ifrågavarande bana beräknad att förläggas på
lämpliga ställen mellan trafikstationerna.

Hvad telegrafen angår, så har det synts Komitén tillräckligt att för
hela banlinien beräkna endast en ledning.

4. Banvakts- och Banmästarestugor.

Vid de i Norrland hittills byggda stambanorna finnes på hvarje
vägsträcka af 6 nymil ett antal af 36 banvaktsstugor och i allmänhet
2—3 banmästarestugor.

För den nu ifrågavarande stambanan bär Komitén ansett en minskning
i detta antal lämpligen kunna ske, samt på nämnda väglängd bo -

räknat endast 18 banvakts- och 2 banmästarestugor, dessa’senare i kostnad
beräknade motsvara 3 banvaktsstugor.

5. Expropriation.

De af undersökningsförrättarne beräknade kostnaderna för jordlösen
har Komitén i sina beräkningar bibehållit.

Hvad angår de till extra ersättningar för husflyttning, försvårad brukning,
förlängda vägar in. in. erforderliga kostnader, så har det naturligtvis
mött svårigheter att på förhand beräkna dessa, men Komitén har trott
sig böra approximativt upptaga dem i medeltal till 50 procent af uppskattade
jordvärdet.

Ett sammandrag af de kostnadsberäkningar, Komitén med iakttagande
af nu angifna grunder anstalt, utvisar eu kostnadssumma för hela linien

O ö 7

mellan Bjella och Öfver-Luleå af 27,437,7 50 kronor (rörlig materiel inberäknad);
varande detta sammandrag af följande innehåll:

Kostnadsförslag

för linien Hjelta—Aspeå—Gideå—Vännäs—-Uddfors—Öfver-Luleå.

Spårvidd — 1,435 meter (4,83 fot). Största lutning 1: 60. Längd = 535,76 km.

		Antal	il	Kostnad	Summa
			kr.	CD	kronor	O: CD	kronor	<5
Underbyggnad.
Banvallen:
Röjning .....................	.. meter	535,750	0	80	428,600	00
	kub.-m.	671,910	i	07	718,950	12
Jordschaktning, inberäknad	»	232,965	i	1 2	260,920	80
för 24 stationer och 23 mö-	).)	1,942,470	i	2 2	2,369,813	40
tesplatser........................	X>	1,816,018	i	20	2,288,182	68
	»	245,893	i	30	319,660	9 0
Transport	—		—	6,386,127	9 0

			ä		Kostnad
		Antal
			kr.	O: 6	kronor	<T>
Transport	—	—	—	6,386,127	''JO
Banvallen:
Terassering der balansplanet
ligger nära marken.....	____ meter	70,343	3	00	211,029	00
Doseringars befästande, 6	% af jord-
schaktningskostnaden...		—	—	—	357,451	07
Stenbeklädnad af sjöbankar.........	—	—	—	66,450	00
Bergsprängning, öppen .	. kub.-in.	262,145	4	so	1,258,296	00
» i tunnel	... meter	230	340	00	78,200	00
Slutplanering ..............	____ )>	535,750	0	70	375,025	00
Afloppstrummor:
1G0 st. enkla______________	»	2,745	47	00	129,015	00
197 » » ..............	____ )>	2,360	50	00	131,500	00
31 » » ..............	____ )>	531	52	00	27,612	00
309 » » ..............	____ »	3,705	54	0 0	200,070	00
31 » » ..............	.... »	588	70	00	41,160	00
2 » dubbla ...........	____ »	59	135	00	7,965	00
4 » » ..........	____ ))	54	140	00	7,560	00
17 » )» ...........	____ »	317	155	00	49,135	00
26 » )> ___________	____ ))	617	158	00	97,486	00
16 » » ...........	_____ »	481	165	00	79,365	00
6 )) D ...........	____ ))	S4	252	00	21,168	00
Kulvertar: 4 st................		—	—	—	35,570	00
Broar: större.
En öfver Faxelfven .....		—	—		82,544	00
» » Ångermanelfven____________	—	—	—-	171,670	00
» » Gideå eif .....		—	—	—	53,464	00
» » Lögde å________		—	—	—	183,760	00
« » Ledu å ........		—	—	—-	51,010	00
» » Öre eif ........		—	—	—	90,716	00
» » linie eif.........		—	—	—	206,837	00
	Transport		—	—	10,400,186	5 7

Summa

kronor

öre

					Kostnad		Summa
		Antal
			kr.	C: s	kronor	©:	kronor	©:
Transport	—	—	—	10,400,186	5 7
Broar: större.
En öfver Vindelelfven _________	—	. —	—	105,878	00
» i> Skellefte eif		—	—	—	123,487	00
» » Kåge eif____		—	—	—	60,264	OO
o » Byske eif -		—	—	—	121,598	OO
» v Aby ån____		—	—	—	55,660	00
» » Lill-Pite eif		—	—	—	57,750	00
« » Pite eif____		—	—	—	175,962	00
)i » Lille eif____		—	—	—	114,600	00
» » Boda eif____		—	—	—	65,500	00
i> mindre, 43 st. _______		—	—	—	685,081	00
Flätning af vattendrag_________		—	—	—-	25,575	0 0
Vägar:
Vägöfvergångår i plan större ... st.	27	250	00	6,750	00
» » mindre »	788	125	00	98,500	00
Vägportar............-........	»	3	—	—	11,000	00
Vägomläggningar ..........		—	— _	—	121,007	00
Stängsel ________________________	.. meter	1,071,500	0	3 5	375,025	00	12,603,823
Öfverbyggnad till hufvudspåret.
	kub.-m.	285,111	1	07	305,068	7 7
Ballast _________________________		292,250	1	15	336,087	5 0
		182,507	1	18	215,358	26
	))	177,695	1	20	213,234	00
Sliprar ...........................	/st.	174,425	0	6 5	113,376	25
	1 »	559,564	0	75	419,673	00
Räler med tillbehör.............	.. meter	535,750	7	3 2	3,921,690	00
Utläggning af banan_____________		535,750	1	18	632,185	00	6,156,672	7 8
Transport			—\| —	-	18,760,496	35

Transport

Stations- och husbyggnader m. m.

Stationsanläggningar vid:

Hjelta....................................

Ed _______________________________________

Aspeå....................................

Skorped _________________________________

Bredbyn ... .............................

Gottne eller Fors, med lokomotivstall

. G ideå....................................

Flärke....................................

Djupsjö (Nordmaling) ...............

Gräsmyr.................................

Vännäs, med lokomotivstall.........

Rödå ....................................

Botsmark ..............................

Bygdsiljum..............................

Burträsk........................•.........

Skellefte eif, med lokomotivstall...

Storkågeträsk...........................

Byske....................................

Uddfors eller Stormyran ............

Ytterfors (Lill-Pite) ..................

Sikfors, med lastplats vid Alter ...

Rosfors .................................

Selet ....................................

Öfver-Luleå, med lastplats vid Heden
samt med lokomotivstall och en
mindre reparationsverkstad ......

Telegraf och signaler............... km.

Banvaktsstugor med uthus............ st.

Transport

Antal

535,75

187

kr.

300

4,000

Kostnad

kronor

45,900

41.800
23,390

37.800

41.800

58.800

41.800
26,030
26,030
26,030

113,060

41,880

26,030

41.880

62.880
26,030
26,030
26,030
41,880
41,880
26,030
41,880

228,060

160,725

748,000

Summa

kronor

18,760,496

2,047,685

20,808,181

3 5

o re

		Antal	å	Kostnad	Summa
			kr.	O: CD	kronor	O: >1 CD	kronor	O: CD
Transport	—	—	—	—	—	20,808,181	35
Ofriga kostnader för banans
anläggning.
Expropriation:	hektar	102	140	00	14,280	00
	»	90	280	00	25,200	00
	)>	742	300	00	222,600	00
Jordlösen.....................	ö	164	320	00	52,480	00
	s>	296	330	00	97,680	00
	))	64	570	00	36,480	00
	»	47	650	00	30,550	00
Diverse ersättningar till jordinne-
häfvare 50 % af jordlösen ......	—	,-	—	239,635	00
Administrations- och förrådskostnader,
provisionela byggnader m. in	. omkr.
15 % af ofvanstående kostnader...	—	—	—	3,231,913	6 5	3,950,818	65
Rörlig materiel.
Beräknad till 5,000 kronor pr kilo-
meter ...........................		—	—	—	—	—	2,678,750	00
Summa	—	—	—	-	—	27,437,750	00

Fördelning af förestående kostnadsbelopp å följande bandelar.

	Kilometer	Total kosta. med materiel	Kostnad pr kilometer
IJjelta—Fors .........................	101,54	6,401,700	63,046
Fors—Vännäs—Hedlunda ........................	130,18	7,758,900	59,601
Hedlunda—Storkågeträsk...........................	137,03	6,391,150	46,641
Storkågeträsk—Öfver-Luleå ........................	167,oo	6,886,000	41,233
Summa-	535,7 5	27,437,750	51,214

Det kostnadsbelopp för ifrågavarande linie, till hvilken undersökningsförrättarne
kommit, kan, till följd af den förändrade utstakningen i Vesterbottens
läns nordligaste del, icke till bestämd siffra uppgifvas; men uppgår i
alla händelser till minst 9 millioner kronor mer än Ivomitén här ofvan
beräknat; hvadan genom de af Komitén föreslagna förenklingar en minskning
i kostnad af 25 procent vunnits.

I fråga om den trafikinkomst, som ifrågavarande stambana kan antagas
komma att lemna, hafva inom Komitén alternativa beräkningar uppgjorts,
grundade dels omedelbart på det här ofvan å pag. 35 införda
sammandrag, dels på folkmängdsförhållandena, jemförda med enahanda
förhållanden i andra, med jernvägar redan försedda delar af Norrland
och dels på inkomsten af vagnkilometer vid andra delar af statens jernvägar.
Alla dessa särskilda beräkningar hafva, med afseende å den
för ifrågavarande stambana förutsatta låga kostnad, gifvit vid handen, att
nettoinkomsten af banan skulle redan i början uthärda jemförelse med
motsvarande inkomst vid en del af rikets nu trafikerade stambanor och
inom en icke aflägsen framtid antagligen öfverträffa densamma. Då likväl
dessa beräkningar äro af ett särdeles vidlyftigt innehåll, samt härtill
kommer, att Komitén icke erhållit uppdrag att i denna fråga afgifva
yttrande, har Komitén icke ansett lämpligt att för nämnda beräkningar
här vidare redogöra.

Till sist har Komitén att yttra sig öfver frågan, om anledning förefinnes
att vid banans byggande i större eller mindre mån använda entreprenadsystemet.

I detta hänseende hafva inom representationen förekommit yrkanden,
att vid fortsatt stambanebyggande entreprenadsystemet skulle i vidsträcktare
grad tillämpas, utan att dock Riksdagen ännu i denna riktning fattat
något afgörande beslut.

I regel utföras redan nu nästan alla arbeten vid statens jernvägar på

beting, hvarvid så tillgår, att ingeniören, efter undersökning af arbetets
beskaffenhet, erbjuder arbetslaget dess utförande mot en viss, af ingeniören
beräknad summa. Dessa ackordsarbeten äro i regel icke större,
än att de hinna fullbordas under en period af 14 dagar ä 1 månad.
Visar sig under arbetets fortgång, att sådana omständigheter, soin icke
kunnat på förhand beräknas, bort föranleda till ackordsummans förhöjning,
varder, efter arbetsbefälets ompröfning, sådan förhöjning beviljad;
hvaremot nedsättning för minskade svårigheter ej förekommer.

Enär det vid detta slags ackord alltid blir arbetsbefälet, som anskaffar
redskap och materialier samt träffar de mera omfattande anordningarna
för arbetets gång, så är det klart, att på det sätt, hvarpå arbetsbefälet
leder och anordnar arbetet, till stor del beror, huruvida arbetet
blir dyrare eller billigare.

Arbete mot bestämd dagspenning kan dock ej fullständigt undvikas
och användes alltid vid detaljer af synnerligen grannlaga beskaffenhet,
men detta aflöningssätt förekommer mera som undantag än som regel.

Stundom har dock inträffat, att ackordsarbete blifvit i något större
utsträckning använda i det att husbyggnader och äfven andra arbeten
blifvit upplåtna åt personer, hvilka sjelfve uppträdt som arbetsledare och
varit så godt som oberoende, väl icke af jernvägsbefälets kontroll, men af
dess omedelbara ledning vid arbetets utförande.

Detta sistnämnda sätt för arbetets utförande tick vid statens jernvägsarbeten
sin största utsträckning vid byggandet af Värta-banan, der nästan
allt arbete verkstäldes af entreprenör, som sjelf svarade för redskap m. m.,
hvaremot de i banbyggnaden ingående hufvudsakligaste materialierna såsom
skenor, sliprar o. d. anskaffades af Trafikstyrelsen, åt hvilken banans
byggande var öfverlemnadt.

Det är detta system för jernvägsarbetens utförande, eller det i allmänhet
s. k. general-entreprenadsystemet, som numera nästan uteslutande
följes vid byggande af enskilda banor, hvaremot vid statsbanebyggande
betingssystemet nästan lika uteslutande herskar.

I vissa hänseenden arbetar statens jernvägsbyggnadsförvaltning (nu
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen) icke under alldeles samma förhållanden,

som de enskilda banornas styrelser. Hos den förra bär man rätt att förutsätta
eu genom mångårig vana vid jernvägsarbetens anordnande och utförande
högt uppdrifven skicklighet, under det att man hos direktionerna
för de enskilda banorna, hvilka direktioner tillsättas för ett eller annat år,
och som bestå af personer, för hvilka ledamotskapet i en jern vägsförvaltning
måste vara ett tillfälligt uppdrag, icke eger rätt att fordra annan
utbildning än den, som finnes hos hvarje dugande praktisk man.

Det är under sådana omständigheter naturligt, att statsjernvägarnes
byggnadsförvaltning helst sjelf öfvertager ledningen af arbetena, under
det att den enskilda banans styrelse föredrager att åt en entreprenör öfverlemna
de arbeten, som kunna åt honom anförtros, och derigenom befriar
sig från en mängd detaljbestyr, för den ovane medförande bekymmer
och besvär, synnerligast som direktionen derigenom jemväl befrias från en
icke ringa del af den dyrbara förrådsuppsättningen och den dermed förenade
förvaltning, hvilken till stor del af entreprenören bestrides. Då
emellertid, så vidt Komitén har sig bekant, hittills ingen anmärkning i
tekniskt hänseende förekommit mot det sätt, hvarpå statens jernvägar blifva
byggda, utan tvärtom alla synas vara derom ense, att de utförts vida
bättre än de flesta enskilda banor, finnes således i tekniskt hänseende ej
skäl till någon förändring i arbetsledningen.

Skälen skulle således finnas i ekonomiska förhållanden; och har
Komitén derför gjort till sin uppgift att söka utreda, dels huruvida enskilda
på entreprenad utförda jernvägar varit billigare än statsbanorna,
dels ock huruvida de enskilda banor, som varit utförda under vederbörande
styrelses egen ledning, i stort taget blifvit dyrare än de enskilda
banor, som samtidigt och under liknande förhållanden varit utförda på
entreprenad.

För att erhålla någon ledning för omdömet i förra hänseendet har
Komitén till en början låtit genom två sina ledamöter utarbeta en jemförelse
mellan å ena sidan bandelen Mjölby—Nässjö af östra stambanan
och å andra sidan den ungefärligen samtidigt på entreprenad utförda
Halsberg—Motala—Mjölby-jernvägen. Då endast för den förra fanns fullständiga
räkenskaper, kunde jemförelsen icke ske på annat sätt, ärt att

verkliga kostnaden å Motäla-banan jemfördes med den kostnad, som skulle
uppstått, derest samma banas arbetsqvantiteter blifvit efter stambanans
medelpris beräknade, eller med andra ord, jemförelse!! afsåg att lemna
svar på frågan: huru mycket hade den enskilda banan kostat om arbetsprisen
varit desamma som på statsbanan? De genom dessa reduktioner
funna summorna visade, att jordarbeten, bergsprängning, afloppstruminor,
trästängsel, telegraf och signaler kostat jemförelsevis mera å statsbanan
än å den enskilda; men att öfverbyggnad, bangårdar och husbyggnader
betingat ungefär samma pris å båda ställena. Största skilnaden förefanns
under rubrikerna undersökningar, byråomkostnader och tjensteman aflöning,
der statsbanan visade väsentligt större kostnader än den enskilda
banan. — Att så skall vara förhållandet ligger ock i sakens natur och
skulle påtagligen ej hafva kunnat förekommas, äfven om arbetena utförts
på entreprenad, men huruvida skilnaden i kostnad under de förstnämnda
rubrikerna berodde af sättet för arbetets ledning (entreprenad eller egen
förvaltning), af arbetenas mer eller mindre omsorgsfulla utförande, eller
af dessa arbetens svårare eller lättare beskaffenhet, derom har genom de
anstälda jemförelserna icke något bestämdt omdöme kunnat bildas.

För att belysa frågan, huruvida enskilda på entreprenad utförda jernväg
ar åter varit billigare än de enskilda jernvägar, som samtidigt byggts
af arbetsstyrelsernas egna ingeniörer hafva först försök blifvit gjorda att
å de olika banorna jemföra de upprättade kostnadsförslagens slutsummor
med de verkliga kostnaderna.

Ehuru denna undersökning syntes i flnansielt hänseende luta till förmån
för entreprenadsystemet, voro dock de jernvägar, för Indika fullständiga
uppgifter rörande både beräknad och verklig kostnad kunde anskaffas,
allt för få, för att på dem skulle kunna grundas ett säkert omdöme;
och då dertill lägges, att förut antagna arbetsplaner ofta varda vid
arbetenas utförande förändrade, och detta af nära till hands liggande skäl
lättare låter sig göra då ej entreprenadkontrakt till en del fastläst arbetets
detaljer, så torde äfven på denna väg vara föga att inhemta.

Dernäst har blifvit försökt att jemföra de enskilda banor, som blifvit
under olika tidsperioder byggda, och att tillse, huruvida denna samman -

ställning utvisade bestämda fördelar hos vare sig det ena eller andra arbetssättet.

De första enskilda jernvägar, som byggdes i landet, voro: Gefle—
Dala, Köping—Hult, Kora—Ervalla, Christianstad—Hessleholm, Landskrona—Helsingboi^g—Eslöf
samt Ystad—Eslöf af tillsammans 32,4 mils
längd, hvilka under åren 1857 —1866 öppnades för trafik, och samtliga
byggdes direkt genom sina styrelsers försorg. Efter denna tidsperiod hvilade
jernvägsbyggandet för enskildes räkning i flere år, men tog derefter
en så mycket större fart, så att under tiden från och med 1874—1880
enskilda jernvägar med eu sammanlagd längd af mer än 250 mil öppnades
för trafik, en del byggda med, en del utan entreprenad. För
större delen af dessa jernvägar bar Komitén, med ledning af Trafikstyrelsens
årsberättelser, upprättat tabeller, hvilka utvisa jernvägarnes
längd, vigten å använda räler samt anläggningskostnaden i helt krontal.
De under tidsperioden 1857 —1866 för trafik öppnade banorna, hvilka
alla hafva eu spårvidd af 4,83 fot, hafva sammanförts i en tabell för sig
(se Tab. N:r 42); och, hvad angår de under 1874 — 1880 färdigbyggda
enskilda jernvägarne, har Komitén upptagit dessa i två särskilda tabeller,
af hvilka en (se Tab. N:r 43) afser banor med 4,83 fots (1,435 meter)
och en (se Tab. N:r 44) banor med 3 fots (0,89 meter) spårvidd.
För erhållande af en, så vidt förhållandena medgifva, riktigare jemförelse
liar i tabellerna rälsvigten för de bredspåriga banorna antagits utgöra
22,5 skålpund per fot (32,21 kilogram per meter) eller den vigt, som
vid stambanorna allmännast förekommer, samt för de smalspåriga
banorna 10 skålpund per fot (14,32 kilogram per meter) eller den
vid sådana banor vanligen använda; och har jernvägarnes på grund
häraf reducerade kostnad införts i en särskild kolumn. Rälskostnaden
har dervid för hvarje skålpund beräknats till 5,000 kronor milen, motsvarande
ett pris af omkring 6 kronor 50 öre per centner, hvilket under
de ifrågavarande tidsperioderna torde kunna anses såsom ett medelpris,

Af de under åren 1S74—1880 färdigbyggda banorna med 4,83 fots
spårvidd hafva några icke kunnat i tabellen upptagas, nemligen Krylbo—
Norbergs (1,8 mil), Vimmerby—Hultsfred (2 mil) och Vexiö—Alfvesta

(1,7 mil), hvilka jernvägar sakna egen rörlig materiel, samt Oxelösund—
Flen—Vestmanlands (14,6 mil) och Halmstad—Nässjö (10,8 mil) jernvägar,
för hvilka kostnadsuppgifter icke leinnats, äfvensom Bånghammar—
Klotens (2 mil) jernväg, hvilken jernväg är byggd med eu lutning af
1 : 40 och således icke är jemförlig med de öfriga, hvilka hafva lutning,
som icke för någon öfverstiger 1 : 60, samt slutligen Bergslagernas jernväg
mellan Göteborg och Falun, hvilken uteslutits af skäl, som nedan
angifvas.

Upplysande i det fall, hvarom här är fråga, äro endast de för tidsperioden
1874—1880 uppgjorda tabellerna, enär entreprenadsystemet först
under dessa år kom i bruk. Enligt tabellen (Tab. N:r 43) skulle jemförelsen
mellan kostnaderna för de å densamma upptagna åtta banorna,
som byggts enligt hvardera systemet, utfalla till fördel för det system,
enligt hvilket vederbörande jernvägsstyrelser sjelfva direkt ombesörjt banornas
byggande, i det att medelkostnaden, beräknad enligt antagna grunder,
för 60,4 mil bredspårig bana, byggd enligt detta system, utgör 637,737
kronor, men för 72,6 mil likaledes bredspårig jernväg, byggd på entreprenad,
658,825 kronor, eller således 21,088 kronor mera per mil.

Detta resultat erhålles, om från jemförelsen uteslutes Bergslagernas,
af vederbörande styrelse sjelf direkt byggda jernväg mellan Göteborg och
Falun. Om deremot denna jernväg medtages, utfaller jemförelsen så, att
ehuru flere af de på entreprenad utförda banorna äro dyrare än sådana,
som byggts direkt genom styrelsernas försorg, dessa senare banor utvisa
eu (reducerad) medelkostnad af 762,470 kronor per mil. Detta beror
derpå, att Bergslagernas jernväg har att uppvisa den höga summan af
926,923 kronor per mil i (reducerad) anläggningskostnad; och då denna
jernväg genom stora lokala svårigheter och andra förhållanden är nästan
den dyraste i landet samt alldeles saknar motsvarighet bland de på
entreprenad utförda, å tabellen (N:r 43) upptagna banorna, så har den
samma, enligt Komiténs åsigt, bort utgå vid ifrågavarande jemförelse.

Hvad de smalspåriga jernvägarne angår, så har ur jemförelsetabellen
(Tab. N:r 44) uteslutits Norsholm—Vestervik—Hultsfred samt Uddeholms
och Filipstads norra bergslags jernvägar, enär dessa äro anlagda å en

delvis särdeles ogynsam terräng samt, såsom afsedda ätt betjena en stor
bruks- och skogsrörelse, blifvit försedda med många utgreningsspår, stora
stationer och synnerligen betydlig rörlig materiel, så att de icke lämpligen
kunna jeinföras med de på entreprenad utförda, i tabellen upptagna
banorna.

Medelkostnaden per mil för de direkt genom jernvägsstyrelsernas försorg
samt de på entreprenad utförda smalspåriga banorna utvisar icke, att,
med hänsyn till kostnaden, företräde kan gifvas åt någotdera systemet,
enär den ringa skilnad af 380 kronor, som förefinnes, icke kan tillmätas
någon betydelse.

Ehuru Komitén, såsom ofvan är anfördt, ur dessa tabeller uteslutit
de jernvägar, som genom sin höga kostnad tydligen gifva vid handen, att
de äro anlagda under särdeles svåra terrängförhållanden, kan Komitén
emellertid icke tillmäta de siffror, som framgått ur nu anstälda jemförelse
någon afgörande betydelse för frågan, huruvida tillämpningen af det ena
eller andra systemet i och för sig medför besparing i anläggningskostnad,
enär åtskilliga på samma kostnad i hög grad inverkande faktorer, såsom
t. ex. banornas olika soliditet, de olika svårigheterna med afseende å jordmånens
beskaffenhet och öfriga terrängförhållanden, samt, hvad banor byggda
på entreprenad angår, de mellan bolaget och entreprenören öfverenskomna
betalningsvilkor, icke äro af Komitén kända.

Efter 1880 har emellertid entreprenadsystemet vid det enskilda jernvägsbyggandet
vunnit allt mer och mer insteg; och numera torde knappast
finnas något enda företag af denna beskaffenhet, der icke entreprenör
anlitas.

Inom de stora kulturländerna användes entreprenadsystemet vid statsjernvägars
utförande i Frankrike och Österrike samt delvis äfven i Preussen.
Der förekommande banor erbjuda å många ställen vida större terrängsvårigheter
än hvad hos oss och särskildt å den bana, hvarom nu är
fråga, i allmänhet är fallet; och till följd deraf kräfva de ock vida större
personal för tillsyn. Den vid dessa banförvaltningar anstälda personalen
är nemligen talrikare, än man här föreställer sig, och öfverstiger i antal
den personal, som vid byggandet af våra statsbanor bestrider på en gång

både tillsyn och arbetsledning. Huruvida arbetena det oaktadt blifva
billigare eller dyrare, än om entreprenör icke begagnades, derom torde
vara än svårare att döma, än i afseende å samma förhållanden inom landet.

Att det utländska entreprenadsystemet icke allestädes odeladt gillas,
utan tvärtom å vissa håll anses ofördelaktigt, är dock kändt, såsom exempel
hvarpå kan anföras, att i Wurtemberg man helt och hållet frångått
detta system. Förut hade vid en konferens af tyske jernvägsteknici,
som hölls i Diisseldorf 1874 och vid hvilken 98 olika jernvägsförvaltningar
voro representerade, framstälts till besvarande följande fråga:

»Hvilken erfarenhet har vunnits vid den under senare åren särdeles
lilliga byggnadsverksamheten angående sättet för jernvägsanläggningars utförande
(generalentreprenad, större ackord, mindre ackord eller byggande
under egen förvaltning) och hvilket af dessa byggnadssätt erbjuder största
garanti för ett solidt och billigt utförande?»

A frågan lemnade konferensen följande svar:

»Efter det material till frågans besvarande, som föreligger, synes frågan
utan allt tvifvel vara afgjord till förkastande af generalentreprenader
och större ackorder och till fördel för byggande under egen förvaltning
med mindre ackord.»

Detta den stora tyska konferensens yttrande har antagligen, om än
icke föranledt, åtminstone bidragit till den öfvergång från generalentreprenaden
till byggande under egen förvaltning, som under de senare åren
mer och mer inom Tyskland egt rum.

Kan alltså på erfarenhetens väg visshet icke ernås om hvilketdera
af ifrågavarande system för jernvägsbyggnaders utförande, som är billigast,
finnas dock åtskilliga sannolikhetsskäl för att entreprenaden kan medföra
besparing.

Främst får då erinras, att samma skäl som tala för beting i stället
för arbete mot dagspenning, i stort taget äfven gälla för entreprenad.
1 betinget är det kroppsarbetarnes flit och omtanke, som eggas genom
hoppet om vinst, i entreprenaden arbetar jemväl hufvudledaren,
d. v. s. entreprenören, under samma förhoppning om vinst, hvarförutom,

der entreprenören använder tantiémesystemet vid uppgörelsen med sina

ingeniörer, äfven desse blifva direkt intresserade i att det arbetas billigt;
och den egna fördelen är ju alltid en kraftig sporre till omtanke och
ansträngning. Visserligen begagnar entreprenören äfven ingeniörer mot
fast aflöning; men dessa stå till honom i icke alldeles samma förhållande,
som till eu styrelse. Denna senare måste nemligen i vanliga fall med
en viss hänsyn till ålder i tjensten, studier in. in. välja sina biträden, eu
hänsyn, som entreprenören deremot jemförelsevis mindre behöfver fästa
sig vid.

Hvad särskildt entreprenadsystemet för den enskilde jernvägsbyggaren
vidkommer, kan derjemte påpekas, att entreprenaden sätter honom i
stånd att med större noggrannhet, än eljest, beräkna det belopp, han för
sill banas fullbordande behöfver; till följd hvaraf han kan med större
säkerhet ordna sin penningeanskaffning, än vid byggnad under egen förvaltning;
och trots den mindre talrika kontrollpersonal, som i allmänhet
blifvit af de enskilda styrelserna använd, hafva dock de af dem anlagda
jernvägar i de flesta fall blifvit utförda till de kontrollerande statsmyndigheternas
belåtenhet.

Den enskilde jernvägsbyggaren kan dessutom vid valet af entreprenör
förfara med fullständig frihet och till täflan inbjuda endast dem, för
hvilka han har förtroende, samt på detta sätt möjliggöra entreprenadens
verkställande med den minst kostsamma kontroll och med ringa eller ingen
risk för försummelse i afseende å ingångna förbindelsers fullgörande; och
dessa fördelar förringas ej här af några nämnvärda olägenheter, enär jernvägens
längd oftast ej är större, än att den kan i sin helhet utbjudas
och risken för konjunkturvexlingar, som skulle kunna föranleda entreprenören
att af denna anledning höja sitt anbud, är ringa eller ingen.

I fråga åter om generalentreprenad vid statsjernvägarne och särskildt
vid den bana, om hvilken här är fråga, ställer sig saken annorlunda.
Koinitén torde knappast behöfva förutsätta, det någon tänker på möjligheten
att utbjuda hela jernvägen Sollefteå—Luleå i eu enda entreprise.
Detta omöjliggöres redan af det sätt, hvarpå besluten om stambanors
byggande i allmänhet fattas, nemligen så, att Riksdagen beslutar, att eu
stambana af en viss betydligare längd skall för statens räkning utföras,

men icke på eu gång utan i smärre poster beviljar och anvisar de erforderliga
medlen, ett tillvägagående, som erbjuder flere och säkrare fördelar
än de ovissa, som kunde af en generalentreprenad i ofvannämnda omfattning
påräknas. Det återstode således, att på generalentreprenad upplåta
de delar af den beslutade stambanan, som kunde byggas med de särskilda
anvisningarna. Redan utbjudandet af äfven en sådan entreprenad
ställer sig dock helt annorlunda för staten än för den enskilde. Man har
i Tyskland försökt att till täflan inbjuda endast några få såsom duglige
och samvetsgranne kände entreprenörer, alldeles som nu vid de enskilda
banorna inom landet eger rum, men detta förfaringssätt har å de från
täflan uieslutne entreprenörernes sida'' föranledt sådana klagomål och tillvitelser
mot vederbörande förvaltning för partiskhet och mannamån, att
man omsider måst medgifva allmän och offentlig konkurrens för hugade
spekulanter utan undantag i fråga om större delen af de till jern vägsbyggnaderna
hörande arbeten.

I enlighet med den princip, hvarpå ett följdriktigt genomförd t entreprenadsystem
hvilar, lemnas utförandet af de för generalentreprenad afsedda
arbetena åt den bland spekulanterna, som afgifvit lägsta anbudet
och tillika förmår ställa nöjaktig säkerhet. I stället för att den bepröfvade
dugligheten hos den täflande entreprenören utgör grunden för förtroendet
att utföra arbetet, kommer, då konkurrensen varder fri och
allmän, grunden för detta förtroende att blifva en annan, nemligen beskaffenheten
af den säkerhet, som ställes, hvilken vid generalentreprenad
af den storlek, hvarom här är fråga, är ur flere synpunkter mycket vansklig
att uteslutande bygga på. Ty för så vidt icke fordringarna på säkerhetens
beskaffenhet skärpas ända derhän, att de faktiskt endast genom
medverkan af några få rike förläggare kunna uppfyllas, är det nödvändigt
att i den mån modifiera sagda fordringar, att säkerheten blott vid
tiden för pröfningen finnes tillfredsställande. Eu så beskaffad säkerhet är
naturligtvis underkastad vexlingar i följd af dödsfall, förändrad affärsställning
i landet o. s. v. och olägenheterna deraf kunna endast i ringa
mån förekommas genom en bestämmelse, att säkerheten skall tid efter
annan förnyas. Om nemligen den en gång antagne entreprenören icke

är i tillfälle till sådan förnyelse, måste ny täflan om återstående arbetens
öfvertagande af annan entreprenör anställas, och i sådant fall naturligtvis
under minskade utsigter att erhålla billiga anbud.

I ett afseende varder den stälda säkerheten, huru stränga fordringarna
å densamma än må vara, alltid otillräcklig, nemligen för den händelse
att entreprenören icke fullbordar åtagna arbeten å bestämd tid. De
i fixa penningebelopp uppskattbara förluster, som i sådant fall uppstå,
kunna visserligen ersättas, om säkerheten dertill lemnar tillgång, men för
den skada för den allmänna rörelsen, som förorsakas genom ett på förhand
icke beräknadt uppskof med arbetenas fullbordan, finnes icke något
medel att skydda sig.

Nödvändigheten af fri täflan och dermed följande risk att erhålla en
mindre kunnig eller samvetsgrann entreprenör, medför vidare nödvändigheten
för staten att hålla vida större kontrollpersonal än den enskilda
jernvägsdirektionen, som eger valfrihet i afseende på entreprenör. Öfver
de arbeten, generalentreprenören utför, måste nemligen staten utöfva en
oaflåtlig och i alla detaljer strängt genomförd kontroll; och hvilken personal
härför erfordras, visar sig bäst vid eu blick på förhållandena i de
länder, der man för statens jernvägsanläggningar tillämpat generalentreprenadsystemet,
och hvarest kontrollpersonalen, såsom ofvan är nämndt,
varit och är större än den man nu i Sverige använder för både ledningen
och utförandet af motsvarande arbeten.

Deremot minskas behofvet af den personal, hvilken nu erfordras vid
förvaltningen af arbetsmaterielen samt dennas redovisning och bokföring,
men att realisera förrådet för att kunna indi’aga. den dervid anstälda personal,
torde vara mindre välbetänkt, ty derigenom skulle staten så godt
som afskära möjligheten för sig att förkasta för högt tilltagna entreprenadanbud
och eventuel utföra arbetena under egen förvaltning. För närvarande
är nemligen inom landet antalet jernvägsentreprenörer, som skulle
kunna täfla om generalentreprenad å statsbanan, icke större, än att dessa
kunna sammansluta sig om ett gemensamt anbud; hvarigenom förhoppningen
om verksam konkurrens blefve illusorisk; och för att möta sa väl
denna eventualitet, som risken att möjligen behöfva öfvertaga en försumlig

entreprenörs återstående arbeten, måste arbetsförrådet bibehållas. Eljest
blefve den för den först upplåtna bandelen antagne generalentreprenören
vid utbjudande af nästföljande bandelar försatt i så stark ställning, gentemot
så väl staten, som nya spekulanter, att täflan blefve i hög grad
försvårad. Till sist måste till olägenheterna af generalentreprenad räknas,
att, ehuru den naturligtvis förutsätter förberedande fullständiga undersökningar,
åtföljda af noggranna kostnadsberäkningar samt en i alla detaljer
strängt genomförd plan för arbetenas utförande, upprättad genom statens
försorg och af dess ingeniörer, dermed dock icke kan förekommas, att
under arbetenas fortgång, förhållanden möjligen yppas, hvilka icke kunnat
förutses; och då entreprenören vid kontraktssummans bestämmande måste
vara beredd att möta konjunkturvexlingar och andra oförutsedda händelser,
som kunna inträffa, så måste på grund deraf anbudet ställas högre, än den
ursprungligen beräknade kostnaden eljest skulle kraft.

Dessa och flere dylika skäl, jemförda med den omständighet, att
någon bindande bevisning ej kunnat förebringas derom, att ovilkorligt
entreprenadsystem medför eller medfört sådana fördelar, att dessa böra
föranleda till en fullständig öfvergång från hittills antagen praxis vid
jernvägsarbetenas utförande, synas derför mana till försigtighet, så att
man icke öfvergifver det goda, man eger i det gamla, för ett nytt, som
måhända kan vara bättre i vissa fall, men med säkerhet måste medföra
olägenheter i andra och som dertill hos oss är nästan alldeles opröfvadt
i hvad det rörer statsbanebyggande.

Deraf följer dock icke, att man ej bör försöka en utveckling af arbetsbetinget
i riktning mot entreprenaden, men med undvikande af de olägenheter,
som påtagligen äro förknippade med entreprenad i större omfattning
(generalentreprenad) och som ofvan påvisats.

För det system, som hittills varit vid statsbanearbetena tillämpadt,
har det ej heller varit främmande att begagna sig af de fördelar, som
entreprenaden i mindre omfattning erbjuder, ehuru med undantag i fråga
om Värtabanan den i allmänhet endast omfattat husbyggnader. Det
synes då ligga nära till hands att utsträcka denna art af entreprenad äfven
till andra arbeten, hvilka äro af den beskaffenhet, att de egna sig för

utförande genom entreprenör. Derigenom att vederbörande arbetsförvaltning
sjelf skulle komma, att utföra alla sådana arbeten, der större
noggrannhet och ingeniörsskicklighet är af nöden, kommer antagligen
ingeniörspersonal att finnas samlad å de bansträckor, som äro under arbete.
Genom denna personal torde styrelsen utan svårighet kunna utöfva
erforderlig tillsyn å de arbeten, hvilka anses kunna anförtros åt eu eller
flere under arbetsbefälets kontroll arbetande, men af dess arbetsledning
oberoende entreprenörer.

Att fullständigt bestämma gränsen mellan och omfattningen af de
arbeten, som skola på entreprenad utbjudas eller icke, bör enligt Komiténs
åsigt öfverlemnas åt styrelsen; likasom styrelsen jemväl i fråga om de
arbeten, som utbjudits på entreprenad, bör ega rättighet att, efter pröfning
af de inkomna entreprenadanbuden, afgöra huruvida dessa äro af den beskaffenhet,
att de böra antagas eller om icke möjligen det skulle bereda
staten större fördelar att på annat sätt låta utföra arbetena; och torde
vid all entreprenad täflingen böra blifva fri och allmän.

Såsom exempel på sådana arbeten, som synas kunna utlemnas på
entreprenad, får Komitén nämna stations- och andra husbyggnader, jordschaktning,
bergsprängning, hägnader, trummor i allmänhet, samt större
murningsarbeten.

Genom en på detta sätt ordnad entreprenad kunna visserligen icke
alla, men dock en väsentlig del af de olägenheter, som vidlåda generalentreprenaden,
undvikas. Det varder icke nödvändigt att, allenast för att
kunna åstadkomma en entreprenad, anvisa medel på en gång till fullbordande
af större delar af banan än som anses vara i och för sig
önskligt; och genom att till entreprenören uthyra tillgänglig arbetsmateriel,
kan staten draga nytta äfven af den del af samma materiel,
som, ifall entreprenör för vissa arbeten antages, icke af staten begagnas.
Derigenom bör dels vinnas minskad entreprenadsumma och dels förekommas,
att en en gång antagen entreprenör kommer i en bättre ställning
i förhållande till möjligen uppträdande spekulanter på samma slags
arbeten å en annan del af banan.

Genom den mindre omfattning, som ifrågavarande entreprenad kom -

mer att erhålla, varder dessutom sannolikheten större för att flere entreprenörer
skola komma att inlåta sig på täflan, helst någon betydligare
svårighet att ställa säkerhet för gjorda åtaganden här icke bör komma
att förefinnas. Vådan af försummelser, som föranleda tidsutdrägt, varder
jemväl vida mindre vid denna entreprenad än vid generalentreprenaden,
i det att staten har vida lättare att ingripa och sjelf låta fullgöra de
försummade arbetena.

På grund af hvad nu blifvit anfördt i fråga om entreprenadsystemets
tillämpande vid byggandet af stambanan genom öfra Norrland från Sollefteå
till Luleå får Komitén alltså såsom sin åsigt uttala, att Komitén
saknar tillräckliga skäl att nu förorda eu ovilkorlig öfvergång till fullständigt,
entreprenadsystem, men tillstyrker, det vederbörande förvaltning må erhålla
uppdrag att vare sig på beting eller, efter pröfning af infordrade anbud, på
entreprenad låta utföra större eller mindre del af arbetet, derest förvaltningen
finner sådant med statens fördel förenligt.

De resultat, till hvilka Komitén för sin del vid fullgörande af det
Komitén nådigst lemnade uppdrag kommit, äro följaktligen:

att utvecklingen i de tre öfra norrländska länen nu nått eu sådan
stadga, att befolkningen derstädes väl förtjenar det kraftiga stöd till ytterligare
förkofran och framsteg, som en stambana bereder;

att omfattningen och beskaffenheten af den trafik, som är att påräkna
för ifrågavarande stambana, synas böra utesluta användandet af vare sig
mindre spårvidd, lättare öfverbyggnad eller skarpare lutningar, än vid
statens hittills byggda jernvägar i Norrland användas;

att deremot andra förenklingar i byggnadssätt kunna vidtagas för
kostnadernas nedsättande utan att en afsevärd minskning i jernvägens
trafikförmåga deraf varder en följd;

att, med iakttagande af dylika förenklingar, luden Hjelta—Aspeå—
(jidea—Vännäs—Uddfors—Öfver-Luleå, upptagande eu sträcka af 535,7 5
kilometer, skulle kunna byggas för eu kostnad i ett för allt af 27,437,750
kronor, rörlig materiel häri inberäknad;

att i fråga om den trafikinkomst, som ifrågavarande stambana kan
antagas komma att lemna, nettoinkomsten deraf torde redan i början uthärda
jemförelse med motsvarande inkomst vid en del af rikets nu trafikerade
stambanor och inom eu icke aflägsen framtid antagligen öfverträffa
densamma; samt slutligen

att Kömitén saknar tillräckliga skäl att nu förorda en ovilkorlig
öfvergång till fullständigt entreprenadsystem, men tillstyrker, det vederbörande
förvaltning må erhålla uppdrag att vare sig på beting eller, efter
pröfning af infordrade anbud, på entreprenad låta utföra större eller mindre
del af arbetet, derest förvaltningen finner sådant med statens fördel förenligt,

Stockholm den 14 December 1885.

GUSTAF RYDING.

F. v. Essen. A» F. 0. Cederborg. Rudolf Cronstedt.
llj. Elwortli. P. 0. Hörnfeldt. C. Jeliander.

F. v. Krusenstierna. J. E. Wikstén.

C. 11. Troilias.

——J—DhhH

TABELLER

TILL BETÄNKANDET

JST:ris 1—44.

Tub. N:r 1.

Vesternorrlands län.

Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.

0 m r å d e. .	Ytinnehåll, sv.	qv.-mil.	Folkmängd	Inbyggare på hvarje
Land.	Vatten.	Summa.	1880.	qv.-mil land.
Hela Sverige ........................	8,552,3 6	317,57	3,869,9 3	4,565,668	1,285
Ångermanland * .....................	145,39	8,27	153,6 6	102,983	708
Tingslag.
Säbrå _________________________________	6,1 4	0,23	6,3 7	8,628	1,400
Gudmundrå...........................	4,21	0,4 2	4,6 3	6,534	1,560
Nora....................................	3,28	0,4 0	3,6 8	5,990	1,826
Boteå ..............................	8,6 3	0,50	9,13	9,450	1,095
Sollefteå ..............................	8,46	0,40	8,86	8,132	961
Resele..................................	17,5 3	1,09	18,62	5,924	339
Ramsele ______________________________	36,43	2,7 8	39,2 1	11,505	316
! Nordingrå ...........................	4,74	0,16	4,90	7,087	1,495
Nätra .................................	32,13	1,09	33,22	13,376	416
Själevad ..............................	11,69	0,5 2	12,21	9,514	814
Arnäs ..................................	11,80	0,6 8	12,48	11,473	972
Socknarna i N. Ångermanland.
1 Nordingrå ...........................	1,65	0,0 6	1,71	3,352	2,032
Ullånger ..............................	1,30	0,0 4	1,34	1,672	1,286
Vibyggerå ...........................	1,79	0,06	1,85	2,063	1,153
i Nätra .................................	3,0 7	0,16	3,2 3	4,777	1,556
Sidensjö _______________________________	3,2 6	0,1 3	3,39	2,468	757
S Skorped ..............................	3,8 7	0,10	3,9 7	1,682	435
Anundsjö..............................	21,55	0,70	22,25	4,385	203
Själevad ..............................	2,48	0,1 7	2,65	5,470	2,206
Mo .....................................	1,46	0,0 2	1,48	1,739	1,191
Björna.................................	7,75	0,3 3	8,0 8	2,305	297
Arnäs .................................	2,90	0,17	3,07	4,397	1,516
Gideå och Trehörningsjö _________	6,04	0,4 7	6,51	3,896	645
Grundsunda ........................	2,8 6	0,04	2,90	3,180	1,112

* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad (0,3 5 qv.-mil land och 5,370 inb.).

Tal). N:r 2.

Vesternorrlands län.

Folkmängd och folkökning 1810—1884.

0 in r å d e.	F	0 1	v m ä n g	d.	Folkökning, %.
	1810	1840	1860	1880	1884	1811—84! 1861 —84
Vesternorrlands län_________	60,500	85,875	116,669	169,195	181,808	200	56
nemligen:
Medelpad.....................	19,965	28,814	40,743	66,212	71,978	261	78
Ångermanland ...............	40,535	57,061	75,926	102,983	109,830	171	45
Fögderier (i Ångermani.)
Södra Ångermani. Nedre...	13,815	17,920	22,424	30,602	33,044	139	47
Södra Ångermani. Öfre ...	7,180	11,560	16,833	25,561	27,418	282	63
Norra Ångermani. .........	17,565	25,237	33,158	41,450	43,712	149	32
Tingslag.
Säbrå ........................	4,081	5,216	6,581	8,628	8,955	119	36
Gn dmim drå ..................	2,373	3,353	3,991	6,534	7,280	207	82
Nora...........................	3,114	4,124	4,727	5,990	6,517	109	38
Boteå ........................	4,247	5,227	7,125	9,450	10,292	142	44
Sollefteå .................. ..	2,792	4,433	6,052	8,132	8,649	210	43
Resele ........................	1,648	2,497	3,884	5,924	6,338	285	63
Ramsele _____________________	2,740	4,630	6,897	11,505	12,431	354	80
Nordingrå....................	4,239	5,331	6,604	7,087	7,253	71	10
Nätra ________________________	5,971	8,160	10,393	13,376	14,055	135	35
Själevad .....................	3,333	5,089	6,915	9,514	10,259	208	48
Arnäs ........................	4,022	6,657	9,246	11,473	12,145	202	31
Socknar. Säbrå tingslag.
Säbrå *......................	1,757	2,163	2,701	4,333	4,568	160	69
S tigsjö ------------------------	892	1,250	1,707	1,898	1,901	113	11
Viksjö ................	622	929	1,185	1,295	1,323	113	12
Häggdånger ..................	810	874	988	1,102	1,163	44	18

* I Säbrå socken ingår här Hernösands centralhospital.

Tab. N:r 2. (Forts.)

Område.	F	0 1 1	m ä	n g	d.	F olköknii	g, %■

	1810	1840	1800	1880	1884	1811-84	18G1-84
Gudmundrå tingslag.
Gudmundrå..................	1,225 } 1,148	1,551	2,004 / 1,536 \ 451	4,163 1,856 515	4,643 2,134 503	279		132
Högsjö ......................... Hernsö ........................	1,802	j 130	f l	39 12
Nora tingslag.
Nora...........................	1,470	2,215	2,517	2,673	2,884	96		15
Bjertrå ........................	1,044	1,179	1,502	2,424	2,724	161		81
Skog...........................	600	730	708	893	909	152		28
Boteå tingslag.
Torsåker ._...................	592	721	847	946	1,042	76		23
Ytter-Lännäs ...............	1,071 474	1,345	2,083 758	3,392 839	3,862 925	261		85
Dal ... .......................	631	95		22
Boteå med Gålsjö bruk ...	732	931	1,201	1,404	1,445	97		20
Styrnäs ........................	639	663	930	1,229	1,353	112		45
Öfver-Lännäs .............	546	626	830	1,002 629	986	81		19
Sånga ........................	193	310	476	667	246		14
Sollefteå tingslag.
Sollefteå .....................	812	1,156	1,542	2,289	2,579	218		67
Multrå ........................	459	634	777	1,134	1,178	157		52
Ed..............................	391	594	831	1,181	1,151	194		39
Långsele _____ _______________	518	1,043	1,592	2,097	2,273	339		43
Graninge (länsdel) __________	612	1,006	1,310	1,440	1,480	142		13
Resele tingslag.
Resele ........................	768	1,070	1,513	1,952	2,031	164		34
Adals-Liden ..................	469	726	1,144	1,853	1,990	324		74
Junsele........................	411	701	1,227	2,183	2,398	483		95
Ramsele tingslag.
Helgurn .....................	794	1,083	1,527	2,136	2,282	187		49
Ramsele .....................	762	1,331	1,672	2,733	2,937	285		76
Ström (länsdel) ............	—	—	117	227	269	—		130
Edsele ........................	415	655	984	1,507	1,529	268		55
Bodum........................	231	370	499	1,016	1,120	385		124
Fjällsjö........................	252	532	912	1,589	1,809	618		98

T eib. N:r 2. (Forts.)

O m r å cl e.

F o 1 k m ä n

1810 1840

1800

1880

1884

1811-84

Folkökning, %.

1801-84

Tåsjö------------------------

Dorotea (länsdel).........

Nordinera tingslag.

Nordingrå..................

Ullånger ..................

Vibyggerå------------------

Nätt a tingslag.

Nät ra .....................

Sidensjö __________________

Skorped .................

Anundsjö ._...............

Själevads tingslag.

286

1,941

1,024

1,274

2,246

1,482

398

1,845

Siälevad --------------------- Mo ......................	j 2,788 535
Björna ........................ Arnäs tingslag. Arnäs ...... ..........
2,157 J 757 1,108
Clideå ........................ Trehörningsjö _______________ Grundsunda..................
Stad.
Hernösand *..................	1,975

659

2,498

1,148

1,685

2,863

1,966

727

2,604

\ 3,172
| 844

1,073

2,948

1,943

1,766

2,344

1,155

3,092

1,484

2,028

3,933

2,094

1,207

3,159

4,092

1,359

1,464

3,694

2,934

2,618

3,511

2,188

109

3,352

1,672

2,063

4,777

2,468

1,682

4,385

5,470

1,739

2,305

4,397
/ 2,790
| 1,106
3,180

5,370

2,393

3,429

1,692

2,132

4,921

2,509

1,696

4,848

6,001

1,831

2,427

4,584

2,954

1,160

3,447

737

119

326

163

181

354

113

443

211

186

107

/ 47
\ 35
66

* Jlernö församlings folkmängd är för alla åren räknad till staden.

Tab. N:r 3.

Vesternorrlands län.

Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.

	Folkmängd.		Under	åren 1861-—1880.
Område.	1860	1880	Lefvande födde.	Aflidne.	< öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Således: Öfverskott af in- ( + ) eller utflygt-ning (—).
Vesternorrlands län......	116,638	169,086	98,192	56,827	41,365	52,448	+ 11,083
nemligen:
Medelpad ..................	40,743	66,212	35,475	20,271	15,204	25,469	+ 10,265
Ångermanland ............	75,895	102,874	62,717	36,556	26,161	26,979	+	818
Fögderier. (i Ångermanland)
Södra Ångermani. Nedre	22,424	30,593	18,405	11,518	6,887	8,169	+	1,282
Södra Ångermani. Öfre...	16,802	25,525	15,409	7,245	8,164	8,723	+	559
Norra Ångermanland ...	33,158	41,386	26,158	15,726	10,432	8,228	—	2,204
Tingslag.
Säbrå........................	6,581	8,628	5,196	3,332	1,864	2,047	+	183
Gudmundrå ...............	3,991	6,534	3,650	2,093	1,557	2,543	+	9861
Nora ........................	4,727	5,990	3,743	2,518	1,225	1,263	+	381
Boteå........................	7,125	9,441	5,816	3,575	2,241	2,316	+	75
Sollefteå.....................	6,052	8,141	4,856	2,767	2,089	2,089	+	0
Resele _____________________	3,884	5,988	3,604	1,618	1,986	2,104	+	118
Ramsele.....................	6,866	11,396	6,949	2,860	4,089	4,530	+	441
Nordingrå..............	6,604	7,087	4,299	3,031	1,268	483	_	785
Nätra..................	10,393	13,312	8,284	5,039	3,245	2,919	—	326
Själevad	6,915	9,514	6,098	3,477	2,621	2,599	—	22
Arnäs.....................	9,246	11,473	7,477	4,179	3,298	2,227	—	1,071
Socknar. Säbrå tingslag.
Säbrå................	2,644	4,274	2,436	1,628	808	1,630	+	822
Stigsjö ---------------------	1,707	1,898	1,198	764	434	191		243
Viksjö ..............	1,185	1,295	862	436	426	no	—	316
Häggdånger ___________ ...	988	1,102	675	487	188	114	—	74

Idb. N:r 3. (Forts.)

0 m r å d e.	Folkmängd.		Under	åren 1861 —1880.
18G0	1880	Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Således: Öfverskott af in- (+) eller utflytt-ning (—).
Gudmundrå tingslag.
Gudmundrå _______________	2,004	4,163	2,192	1,187	1,005	2,159	+ 1,154
Högsjö ...................~	1,536	1,856	1,124	707	417	320	—	97
Hemsö .................—	451	515	334	199	135	64	—	71
Nora tingslag.
Nora ........................	2,517	2,673	1,582	1,120	462	146	—	316
Bjertrå .....................	1,502	2,424	1,608	1,006	602	922	+	320
Skog .....................—	708	893	553	392	161	185	+	24
Boteå tingslag.
Torsåker ..................	847	946	654	440	214	99	—	115
Ytter-Lännäs................	2,083	3,392	1,967	1,158	809	1,309	+	500
Dal...........................	758	839	480	298	182	81	—	101
Boteå........................	1,009	1,230	793	505	288	221	—	67
Gålsjö .....................	192	174	91	49	42	— 18	—	60
Styrnäs_____________________	930	1,229	786	489	297	299	+	2
Öfver-Lännäs_______________	830	1,002	659	406	253	172	—	81
Sånga........................	476	629	386	230	156	153	—	3
Sollefteå tingslag.
Sollefteå....................	1,542	2,289	1,259	787	472	747	+	275
Multrå .....................	777	1,134	695	406	289	357	+	68
Ed...........................	831	1,181	674	418	256	350	+	94
Långsele	1,592	2,097	1,283	704	579	505	—	74
Graninge (länsdel) ______	1,310	1,440	945	452	493	130	—	363
Resele tingslag.
Resele .....................	1,513	1,952	1,073	570	503	439	—	64
Ådals-Liden _______________	1,144	1,853	1,201	518	683	709	+	26
Junsele _____________________	1,227	2,183	1,330	530	800	956	+	156
Ramsele tingslag.
Helgum....................	1,527	2,136	1,276	693	583	609	+	26
Ramsele.....................	1,672	2,733	1,760	691	1,069	1,061	—	8

Tub. N:r 3. (Forts.)

	Folkmängd.		Under	åren 1861—1880.
0 m rå de.	1860	1880	Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Således: Öfverskott af in- ( + ) eller utflygt- ning (—)•
Ström (länsdel)	117	227	155	62	93	no	+ 17
Edsele .....................	984	1,507	872	386	486	523	+ 37
Bodum ---------------------	499	1,016	588	207	381	517	+ 136
Fjällsjö .....................	912	1,589	934	339	595	677	+ 82
Tåsjö........................	1,155	2,188	1,364	482	882	1,033	+ 151
Nordingrå tingslag.
Nordingrå..................	3,092	3,352	2,049	1,488	561	260	— 301
Ullånger.....................	1,484	1,672	1,065	702	363	188	— 175
Vibyggerå ... ..............	2,028	2,063	1,185	841	344	35	— 309
Nätra tingslag.
Nätra........................	3,933	4,777	2,940	2,071	869	844	— 25
Sidensjö.....................	2,094	2,468	1,615	1,040	575	374	— 201
Skorped.....................	1,207	1,682	1,070	600	470	475	+ 5
Anundsjö ..................	3,159	4,385	2,659	1,328	1,331	1,226	— 105
Själevads tingslag.
Själevad.....................	4,092	5,470	3,485	2,175	1,310	1,378	+ 68
Mo_..........................	1,359	1,739	1,072	610	462	380	— 82
Björna .....................	1,464	2,305	1,541	692	849	841	— 8
Arnäs tingslag.
Arnäs....................-----	3,694	4,397	2,738	1,702	1,036	703	— 333
Gideå och Trehörningsjö	2,934	3,896	2,729	1,311	1,418	962	— 456
Grundsunda ...............	2,618	3,180	2,010	1,166	844	562	— 282
Stad.
Hernösand..................	3,511	5,370	2,745	2,067	678	1,859	+ 1,181

Tab. N:r 3. (Forts.)

18G1 —1880 årligen på 1,000 inb.

0 m r å cl e.	Medel- folkmängd 1861—1880.	Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Öfverskott af in- eller utflyttning.
Hela Sverige ....___________	4,233,000	30,9	19,2	11,7	8,3		3,4
Ångermanland ..............	88,200	35,5	20,7	14,8	15,3	+	.0,5
Tingslag.
Säbrå_____________________	7,600	34,2	21,9	12,3	13,5	+	1,2
Gudmundrå _______________	5,000	36,5	20,9	15,6	25,4	+	9,8
Nora ...............	5,300	3.5,3	23,8	11,5	11,9	+	0,4
Boteå .................	8,100	35,9	22,1	13,8	14,3	+	0,5
Sollefteå____________	7,000	34,7	19,8	14,9	14,9	+	0,o
Resele __________	4,900	36,8	16,5	20,3	21,5	+	1,2
Ramsele...........	9,10.0	38,2	15,7	22,5	24,9	+	2,4
Nordingrå ........	6,800	31,6	22,3	9,3	3,6		5,7
Nätra..............	11,800	35,1	21,4	13,7	12,4	_	1,3
Själevad_________	8,100	37,6	21,4	16,2	16,0	_	0,2
Arnäs______________	10,200	36,7	20,5	16,2	10,9	—	5,3
Hernösands stad.....	O o CO	31,9	24,o	7,9	21,6	+	13,7

Tab. N:r 4.

Vesternorrlands län.

Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1865.

Område.	Ytinne- håll	Deraf	Område.	Ytinne- håll	Deraf
(land) tunnland.	odlad jord.	naturlig äng.	(land) tunnland.	odlad jord.	naturlig äng.
Ångermanland *. Tingslag.	3,370,063	73,763	152,865	Socknarna i N. Angermanl. Nordingrå ...... Ullånger .........	38,186 30,086	2,371 1,347	3,634 1,844
Säbrå ............	142,097	6,669	9,336	Vibyggerå ------	41,425	1,404	2,684
Gudmundrå......	97,431	4,870	2,599	Nätra ............	71,049	2,843	5,160
Nora ............	75,909 199,723	6,019 9,407	''4,044 7,478	Siden sjö	75,446 89,563	2,019 958	3,903 3,121
Boteå ............	Skorped .........
Sollefteå .........	195,788	6,995	9,814	Anundsjö____	498,728	3,343	14,576
Resele .............	405,695	4,622	13,202	Själevad .........	57,394	3,552	5,859
Ramsele .........	848,417	7,554	39,312	Mo ...............	33,789	802	2,666
Nordingrå ......	109,697	5,122	8,162	Björna............	179,357	1,108	5,145
Nätra ............	743,580	9,163	26,760	Arnäs ............	67,114	3,249	6,961
Själevad .........	270,540	5,462	13,670	Gideå och Treh.	139,783	1,756	7,913
Arnäs ............	273,086	6,868	18,488	Grundsunda ...	66,189	1,863	3,614

I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad (8,100 tid, hvaraf 1,012 tid . åker).

Tab. N:r 5.

Vesternorrlands län.

Ångermanlands uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.

Område.	Ytinnehåll, qvkm (land).	Folkmängd 1880.	nektar	Nötkreaturs- enheter.	På 100 hektar land komma	Mot 100 inb. svara
odlad jord.	naturlig äng.	hektar odlad jord.	inb.	hektar odlad jord.	nötkrea- turs- enheter.
Hela Sverige_________	406,721	4,565,668	2,986,160	1,905,640	2,945,666	7,4	n	65	64
Ångermanland*______	16,610	102,983	40,575	75,500	56,555	2,4	6	39	55
Tingslag.
Säbrå..................■	701	8,628	3,900	4,610	4,497	6	12	45	52
Gudmundrå _________	481	6,534	2,680	1,280	2,549	6	14	41	39
Nora __________________	375	5,990	3,310	2,000	3,632	9	16	55	61
Boteå................_.	986	9,450	5,175	3,690	5,245	5	10	55	56
Sollefteå----------------	966	8,132	3,850	4,850	5,554	4	8	47	68
Resele . .............	2,003	5,924	2,540	6,520	3,834	1	3	43	65
Ramsele...............	4,162	11,505	4,155	19,420	7,281	1	3	36	63
Nördingrå ............	542	7,087	2,820	4,030	4,059	5	13	40	57
Nätra..................	3,671	13,376	5,040	13,220	8,217	1,4	4	38	61
Själevad_______________	1,335	9,514	3,005	6,750	4,548	2	7	32	48
Arnäs..................	1,348	11,473	3,780	9,130	6,600	3	9	33	58

* I summorna för Ångermanland ingår Hernösands stad (och Hernö socken) med 40 qvkms ytinnehåll, 5,370 inb., 320 har
odlad jord och 539 nötkreatursenheter.

1 o
1 o

Tab. N:r 6.

Vesternorrlands län.

Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.

Område.	Folkmängd.	Åkerjord tunnland.	Kreatursstock (nötkr.-enheter).	Om 1805 års tal = 1, så är det nyaste talet för
1805	1884	. 1805	1865	1805	1880	folk- m.	åker- vidd.	krea- turs- stock.
Hela Sverige ...	2,422,039	4,643,128	1,370,580	4,754,000	2,000,000	2,945,666	1,9	3,5	1,5
Ångermanland*.	39,701	109,830	16,242	73,763	42,200	56,555	2,8	4,5	1,3
Tingslag.
Säbrå ............	3,980	8,955	894	6,669	3,900	4,497	2,3	7,5	1,2
Gudmundrå______	2,270	7,280	708	4,870	2,350	2,549	3,2	6,9	1,1
Nora ____________	3,091	6,517	1,168	6,019	3,250	3,632	2,1	5,2	1,1
Boteå ............	4,151	10,292	1,441	9,407	3,800	5,245	2,5	6,5	1,4
Sollefteå .........	2,737	8,649	911	6,995	2,800	5,554	3,2	7,7	2,0
Resele ____________	1,569	6,338	586	4,622	2,500	3,834	4,0	7,9	1,5
Ramsele .........	2,457	12,431	624	7,554	4,000	7,281	5,i	12,1	1,8
Nordingrå ......	4,311	7,253	2,426	5,122	4,100	4,059	1,7	2,1	1,0
Nätra ............	5,781	14,055	2,500	9,163	6,300	8,217	2,4	3,7	1,3
Själevad _________	3,396	10,259	3,440	5,462	3,750	4,548	3,0	1,6	1,5
Arnäs ............	3,905	12,145	1,432	6,868	5,000	6,600	3,1	4,8	1,8
Socknarna i N. Angermanl.
'' Nordingrå ______	1,923	3,429	1,120	2,371	1,850	1,854	1,8	2,1	1,0
Ullånger _________	1,144	1,692	520	1,347	950	980	1,5	2,6	1,0
Vibyggerå ......	1,244	2,132	786	1,404	1,300	1,225	1,7	1,8	0,9
Nätra ............	2,279	4,921	1,000	2,843	2,400	2,286	2,2	2,8	1,0
Siden sjö _________	1,446	2,509	700	2,019	1,550	1,757	1,7	2,9	1,1
Skorped .........	393	1,696	200	958	350	999	4,3	4,8	2,9
Anundsjö.........	1,663	'' 4,848	600	3,343	2,000	3,175	2,9	5,5	1,0
Själevad och Mo	2,837	7,832	2,940	4,354	3,000	3,544	2,8	1,5	1,2
Björna............	559	2,427	500	1,108	750	1,004	4,3	2,2	1,3
Arnäs, Gideå och
Trehörningsjö	2,830	8,698	1,032	5,005	3,800	4,373	3,1	4,8	1,2
Grundsunda ...	1,075	3,447	400	1,863	1,200	2,227	3,2	4,7	1,9

* I summorna för Ångermanland ingår Hernösands stad (och Hernö socken) med 2,053 inb. år 1805
och 5,656 år 1884; 112 tid åker år 1805 (endast Hernö) och 1,012 år 1865, samt omkr. 450 nötkr.-enheter år
1805 och 539 år 1880.

Idb. N:r 7.

Vesternorrlands län.

Skörden (i kubikfot) år 1882.

Område.	Hela skör-den af säd och rot fr., reducerad till råg.	Råg.	Korn.	Hafre.	Ärter.	Potatis.	Lin Lisp.	Hö Ctr.
Ångermanland * .	1,031,427	68,599	798,446	64,295	13,339	736,057	9,094	1,064,655
Tingslag.
Säbrå ____________	74,193	4,132	51,710	5,050	356	78,100	403	139,000
Gudm undra______	52,538	3,551	36,875	4,857	275	47,868	295	56,620
Nora ............	83,414	6,360	61,800	2,900	955	70,300	1,120	40,800
Boteå ............	106,582	10,118	79,579	8,946	2,471	61,672	472	92,028
Sollefteå _____ ...	78,172	9,551	56,284	8,036	1,629	42,224	280	92,887
Resele ............	50,363	2,210	43,300	2,450	595	25,900	80	51,000
Ramsele __________	53,308	5,472	46,824	4,123	740	61,173	147	149,420
Nordingrå ______	103,140	9,425	79,920	951	565	75,680	,1,000	100,400
Nätra ____________	178,125	5,875	147,120	8,760	4,210	102,340	2,705	112,000
Själa vad _________	130,673	4,607	99,270	9,931	888	86,228	1,147	86,500
Arnäs ____________	111,141	6,948	90,264	4,791	655	71,572	1,437	129,000
Socknarna i N. Ångermani.
Nordingrå ______	40,824	2,975	31,220	261	295	33,680	—	45,300
Ullånger _________	25,190	2,000	19,200	580	150	20,000	200	25,000
Yibvggerå ______	37,126	4,450	29,500	no	120	22,000	800	30,100
Nätra ............	61,1(12	2,320	52,920	2,960	2,160	24,000	600	55,000
Sidens jo ________	36,909	1,125	29,400	2,500	300	26,500	1,500	25,000
Skorped _________	20,520	530	16,800	1,800	250	11,840	205	12,000
Anundsjö.........	59,594	1,900	48,000	1,500	1,500	40,000	400	20,000
Själevad .........	90,711	3,112	70,000	8,800	420	71,330	750	60,000
Mo ...............	26,631	1,206	18,700	795	410	2,450	280	12,500
Björna ............	13,331	295	10,570	336	58	12,448	117	14,000
Arnäs ____________	42,396	4,675	36,774	531	601	10,772	197	86,000
Gideå och Treh.	43,591	1,548	32,040	3,360	54	43,200	340	32,000
Grundsunda ...	25,154	725	21,450	900	—	17,600	900	11,000

* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad med 350 kbft råg, 5,500 kbft korn, 3,500
kbft hafre, 13,000 kbft potatis, 8 lisp. lin och 15,000 ctr hö; skörden i rägvärde = 9,778 kbft.

Talj. N:r 8.

Vesternorrlands län.

Antalet vid 1883 års slut underhållna kreatur.

0 m r å d e.	Hästar.	Oxar.	Tjurar.	Kor.	Ungnöt under 2 år.	Får.	Getter.	Svin.
Ångermanland * ...	10,165	162	1,096	30,732	5,954	35,174	10,298	4,801
Tingslag.
Säbrå ...............	777	1	89	3,076	548	2,253	394	324
Gudmundrå.........	510	1	50	1,484	201	1,029	129	177
Nora............	635	2	93	1,703	470	2,064	50	497
Boteå .............	1,124	10	78	2,631	472	2,425	313	407
Sollefteå ............	1,025	36	82	2,444	500	3,066	985	367
Resele ...............	678	1	69	1,960	258	2,800	475	327
Ramsele ............	1,431	4	109	3,645	586	6,310	5,088	382
Nordingrå............	700	4	116	2,192	387	1,691	68	253
Nätra ...............	1,079	12	186	4,730	940	4,705	163	874
Själevad ............	837	12	90	2,397	623	3,066	176	538
Arnäs ...............	1,269	79	128	4,107	954	5,692	2,421	606
Socknarna i N. Ångermanland.
Nordingrå........	355	4	51	992	197	791	18	73
Ullånger ............	150	—	15	550	130	400	25	80
Vibyggerå .........	195	—	50	650	60	500	25	100
Nätra .....	312	2	49	1,370	425	1,360	55	260
Sidensjö .........	225	—	45	1,000	225	845	18	219
Skorped ............	182	1	22	560	90	600	15	75
Anundsjö.........	360	9	70	1,800	200	1,900	75	320
Själevad ............	430	6	4.6	1,419	300	1,260	27	299
Mo ............	167	1	15	530	130	600	30	135
Björna............	240	5	29	448	193	1,206	119	104
Arnäs .........	755	51	58	2,007	463	2,827	886	306
Gideå och Trehörn.	285	20	40	1,200	295	1,605	1,000	160
Grundsunda......	229	8	30	900	196	1,260	535	140

* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad med 100 hästar, 6 tjurar, 363 kor, 15
ungnöt, 73 får, 36 getter och 49 svin.

T eib. N.r 9.

Vesternorrlands län.

Arealen af den skogbärande marken.

G m r å d o.	Areal (land).	Deraf skog.	ce o CTQ
	Hekt a r.
Hela Sverige......	40,584,532	17,659,200	44
Ångermanland *	1,648,358	1,206,530	73
Tingslag.
1. Säbrå_________	70,148	57,140	81
2. Gudmundrä	48,098	41,200	86
3. Nora .........	87,473	27,830	74
4. Boteå_________	98,596	81,630	83
5. Sollefteå______	96,653	83,940	87
6. Resele ______	204,616	136,260	67
7. Ramsele______	403,521	285,890	71
8. Nordingrå ...	54,153	40,190	74
9. Nätra.........	362,735	268,860	74
10. Själevad...... 11. Arnäs_________	133,554	78,340	59
134,812	103,330	77
Socknar.
1. Säbrå_________	22,507	17,050	76
S tigsjö ......	17,251	14,910	86
Viksjö ______	20,679	17,440	85
Häggdånger	9,711	7,740	80
2. Gudmundrå	22,621	18,560	82
Högsjö och			89
Hemsö	25,477	22,640
3. Nora ._.......	18,965	12,960	68
Bjerträ ______	12,796	10,540	82
Skog .........	5,712	4,330	76
4. Tor säker......	9,140	7,260	79
Ytter-Lännäs	26,734	20,820	78
Dal____________	10,168	8,650	85
Boteå.........	15,309	? 15,380	?

O m r å d e.

Areal	Deraf	ce
(land).	skog.	O CfQ
		X
Hekta r.
15,880	11,860	75:
14,167	11,810	83
7,198	5,850	81
18,508	16,230	88
13,253	11,900	90
16,794	13,680	81
48,098	42,130	88
- 50,383	41,290	82
45,013	32,010	71
109,220	62,960	58
44,442	35,280	79
94,368	83,700	89
39,181	30,790	79
64,327	30,470	57
71,633	40,530	57
89,570	59,120	66
18,851	11,630	62
14,852	12,140	82
20,450	16,420	80
35,074	27,560	79
37,245	24,400	66
44,214	38,330	87
246,202	178,570	73
28,333	20,660	73
16,680	13,060	78
88,541	44,620	50
33,132	23,330	70
69,005	54,070	78
32,675	25,930	79

10.

Styrnäs .
Öfver-Lännäs
Sänga .
Sollefteå
Multrå .

Ed.......

Långsele och
Graninge. ..

Resele ......

Liden (Åd.-)

Junsele______

Helgnm ..
Ramsele

Edsele _____

Bodum.....

Fjällsjö_____

Tåsjö........

Nordingrå__
Ullånger ..
Yibvggerå...

Nii t ra ......

Sidensjö ...
Skorped ...
Anundsjö ....
Siälevad ...

Mo _________

Björna ......

Arnäs ______

Gideå mec
Trehörning

sjö** ......

Grundsunda

* I summan för Ångermanland ingår Hemösands stad. (med Hernö), egande 1,920 hektar skog

(hela ytinnehållet ~ 3,999 har). _ , ..

** Skogbärande marken uppgifves särskildt för Gideå socken till 33,070 har, och för Trehorningsjo

till 20,310 har. ______

Tab. N:r JO.

Vesternorrlands län.

Trävaruutförseln (i kubikfot) från Ångermanland åren 1871—1883.

1871 ..

1872 ..

1873 ..

1874 ..

1875 ..

1876 ..

1877 ..

1878 ..

1879 ..

1880 ..
1881 ..
1882 ..
1883 ...

År.

Timmer,
master m. m.
8,3 tums
(25 cm.).

Timmer,
master
m. m.
derunder.

Bjelkar

och

sparrar
6,6 tums
(20 cm.).

Bjelkar

och

sparrar

derunder.

Bräder

och

plankor.

Bräd och plankstump.

S u m m a.

D:o i
kubikmeter.

1,297,097

1,305,140

1,336,328

1,087,409

954,290

896,060

809,475

1,121,272

1,007,803

730,552

916,609

674,497

514,860

3,676

49,503

44,155

2,964

23,165

28,552

70,916

77,782

259,492

157,460

143,594

295,859

232,526

233,161

367,687

298,838

145,346

348,693

446,776

582,106

105,714

196,061

205,898

196,654

171,671

5,191

6,090

22,500

10,157

14,025

17,745

8,495

1,822

7,564

8,862

22,538

11,963,228

12,622,435

14,152,901

13,991,900

14,155,111

15,682,700

18,501,424

15,343,994

18,850,262

17,536,489

19,132,508

24,324,576

25,989,714

666,695

691,209

586,776

693,260

1,298,768

855,854

858,071

1,058,839

1,294,179

1,391,053

1,522,690

1,524,218

1,713,041

14,168,413

14,851,945

16,499,285

16,138,062

16,566,636

17,806,472

20,658,323

18,194,872

21,344,235

20,115,469

21,942,729

26,872,401

28,707,683

371,212

389,121

432,281

422,817

434,046

466,530

541,248

476,706

559,219

527,025

574,417

703,466

751,510

Årligt medeltal.

1871—75 ...........

1876—80 ..........

1881—83 ...........

1,196,053

913,032

701,989

20,060

91,982

198,971

255,511
335,87 0
191.408i

8,788

8,417

12.988

13,377,115
17,182,974
23.14?

787,341

1,091,599

1.586 650

15,644,868 409,896
19,623,874 514,146

or. OJAOQQ RH RARA

Talj. N:r 11.

Vesternorrlands län.

Öfversigt af trävaruexporten under år 1883 samt beskattningen af trävarurörelsen
för år 1884.

		Taxerings-	Utförsel, 188 3.	Beskattning för 1884.
0 m r å d e.	Antal sågverk.	värde, 1884 å sågverk, lastageplatser och åbyggnader.	Plankor, brä-der, bräd- o. plankstump, bjelkar, sparrar, tim-mer, spiror, ved.	Bärlin-gar, år-ämnen m. m.	Stäfver.	Af taxerings-nämnden uppskattad inkomst.
		Kronor.	Standard.	Stycken.	Kronor.
Ångermanland.......—	86	3,558,200	161,956	55,734	3,516,976	1,790,859
Fögderier. Södra Ångermani. Nedre	53	2,327,700	115,037	900	1,488,556	1,263,814
Södra Ångermani. Öfre	5	144,000	492	—	—	7,000
Norra Ångermani. ......	27	986,500	38,732	486	2,028,420	416,095
Tingslag.
1. Säbrå__________________	13	215,800	6,988	—•	—	121,884
2. Gudmundrå ---------	17	1,047,400	54,480	—•	145,056	564,300
3. Nora ..................	7	707,000	25,023	—	1,343,500	326,800
4. Boteå.................-	16	357,500	28,546	900	—	250,830
5. Sollefteå ____________	4	124,000	492	—	—	7,000
6. Resele ...............	—	—	—	—	—	—
7. Ramsele ------------	1	20,000	—	—	—	—
8. Nordingrå ...........-	3	105,000	3,845	—	—	31,300
0. Nätra..................	10	214,500	3,848	—	—	46,250
10. Själevad ------------	7	321,000	17,685	—.	—	177,700
11. Arnäs _______________	7	346,000	13,354	486	2,028,420	160,845
Hernösands stad ...	1	100,000	7,695	54,348	—	103,950
Socknar.
1. Säbrå..................	9	194,300	6,988	—	—	121,884
Stigsjö ---------------	4	21,500	—	—	—	—
2. Gudmundrå .........	11	851,400	45,097	—	■—■	471,900
Högsjö och Hemsi	6	196,000	9,383	—	145,056	92,400

Tab. N:r 11. (Forts.)

		Taxerings-	U tfn	r sel, 1883.	Beskattning för 1884.
0 m r å d e.	Antal sågverk.	värde 1884 å sågverk, lastageplatser och åbyggnader.	Plankor, brä-der, bräd- o. plankstump, bjelkar, sparrar, tim-mer, spiror, ved.	Bärlin-gar, år-ämnen m. m.	Stäfver.	Af taxerings-nämnden uppskattad inkomst.
		Kronor.	Standard.	Stycken.	Kronor.
3. Nora..................	i	25,000				1,500
Bjertrå .....:.........	6	682,000	25,023	—	1,343,500	325,300
4. Sånga ...............	1	15,000	552	—	—	11,000
Öfver-Lännäs.........	2	44,000	1,491	900	—	30,000
Boteå..................	1	10,000	—	—	—	—
Styrnäs ...............	2	20,000	481	—	—	11,500
Dal ..................	2	8,500	—	—	—	1,000
Ytter-Lännäs ......	8	260,000	26,022	—	—	197,330
5. Sollefteå ............	1	100,000	—	—	—	1,500
Ed.....................	1	6,000	492	—	—	3,100
Långsele ............	1	15.000	—	—	—	2,100
Graninge ............	1	3,000	—	—	—	300
7. Helgum...............	1	20,000	•—	—	—	—
8. Nordingrå............	2	65,000	1,518	—	—	20,500
Ullånger ............	1	40,000	2,327	—	—	10,800
9. Nätra..................	6	196,000	3,848	—	—	46,250
Sidensjö ............ 10. Själevad med Örn-	4	18,500	—	—	—	—
sköldsvik............	4	252,000	16,273	—	—	120,700
Mo.....................	3	69,000	1,412	—	—	57,000
11. Arnäs ...............	4	163,000	4,500	—	—	43,500
Grundsunda .........	3	183,000	8,854	486	2,028,420	117,345

Tab. N:r 12.,

Vesternorrlands län.

Tulluppbörden vid Hernösands Tullkammare åren 1871—1883.

År.	Kronor.	År.	Kronor.	År.	Kronor.
1871 ............	60,467	1876 ............	61,787	1881	102,811
1872 ............	88,565	1877 ............	100,161	1882	118,239
1873 ............	100,491	1878 .........	87,270	1883	138,391
1874 .......	68,258	1879	76 448
1875 ............	76,327	1880 ............	119,417

Medeltal årligen 1871—1875 ...............................__ Kr. 78,822.

» » 187G—1880 _______________________________ b 89,017.

» b 1881—1883 ................................ b 119,814.

Anmärkningar till tabellerna N:ris 1—12.

Tab. 1. Siffrorna hem tade ur Bidrag till Sveriges Ofta lela Statistik A) Be.
folkningsstatistik; ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, hvilka
tal särskildt beräknats.

Tab. 2. Folkmängdsbeloppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag bil
Sveriges Off. Stat, A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna direkt hemtats
ur presterskapets summariska redogörelser.

Folkmängden 1880 och 1884 afser resp. fögderier och tingslag inom deras verk.
liga gränser, alltså med iakttagande af vissa socknars fördelning på olika tingslag och

fögderier. För äldre år äro dessa delningar icke iakttagna, hvadan för åren 1810_

1860 länsdelen af Graninge är förd odelad på Sollefteå tingslag och Junsele socken
odelad på Resele tingslag.

För 1860, men ej för öfriga år, är en mindre del af Borgvattnets församling
(med 31 inb. år 1860) påförd länet och räknad till Ramsele tingslag.

För 1860 och följande år (men icke förut) är till länet och Ramsele tingslagräknad
en mindre del af Ströms förs.

För 1880 och 1884 (men icke förut) är till samma tingslag räknad en länsdel
af Dorotea förs.

Tab. 3. De mindre skiljaktigheter, som, i fråga om folkmängdsbeloppen, förekomma
mellan denna och föregående tabell, ha sin grund deri, att socknarna här
måst föras odelade på resp. tingslag. — Länsdelen af Dorotea är alldeles utelemnad,
emedan uppgifter saknas angående derinom födde och aflidne. — Länsdelen af Borgvattnet
är utesluten (ur 1860 års folkmängd).

I Säbrå tingslag ingår Hernösands centralhospital, med 57 inb. år 1860 och
59 år 1880 samt under åren 1861 — 80: 25 födde, 17 aflidne.

Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 ur
Bidrag etc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.

Tab. 4. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng ur Hushållningssällskapets
berättelse för 1865. Uppgifterna om ytinnehållet ur Stat. Tidskr. h. 47.

Tab. 5. Tabellen är hemtad ur Stat. Tidskr. h. 66. Arealen af odlad jord är
1865 års uppgifna (se tab. 4), höjd med 10 proc. (och reducerad till hektar efter förhållandet
1 hektar = 2 tid). Naturlig äng = 1865 års siffror (se tab. 4). Kreatursstocken
1880 reducerad till »nötkreatursenheter» efter den beräkningsgrund, som
är angifven i 1877 års jordbruksstatistik.

Tab. 6. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och kreatursstock
år 1805 enligt officiel» uppgifter, förvarade i Stat. Centralbyrån. Reduktionen
till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej skilja
mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin. Getternas
antal har då antagits lika med år 1880 och svinens lika med hälften af 1880
års tal. Antalet unghästar har i allmänhet antagits = år 1880 (hela antalet hästar
i Sverige år 1805 = 392,000, år 1880 = 405,000). Antalet renar har likaledes antagits
lika med år 1880.

Åkerjorden för hela riket år 1865 ur detta års jordbruksstatistik. — Kreatursstocken
1880 ur Stat. Tidskr. h. 66.

Talj. 7. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1882. Reduktionen till
rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.

Tab. 8. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1883.

Tab. 9. Hela arealen (land) är hemtad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Reduktion
till hektar: 1 sv. qv.-mil = 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbärande mark
ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktionen till hektar: 1 qv.-ref = 0,0882 hektar.

Länsdelen af Graninge är odelad förd på Sollefteå tingslag, och Junsele socken
odelad på Resele tingslag.

Tab. 10. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, Lit. F. Från och med
1881 lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kbft antagits = 0,026 2
kubikmeter, och 1 kubikmeter = 38,2 kubikfot.

TcA. 11. Enligt utdrag ur taxeringslängderna. De uppgifna taxeringsvärdena
äfvensom den uppskattade inkomsten äro å en eller annan socken helt obetydligt för
höga, beroende derpå, att i några fall annan industriel rörelse, idkad i förening med
trävarurörelsen, ej kunnat vederbörligen frånskiljas.

Exporten är i allmänhet påförd den socken, inom hvilken resp. sågverk äro
belägna; i några fall är deremot den taxerade inkomsten påförd sjelfva exportplatsen.
Antal sågverk omfattar endast de större.

Tab. 12. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit. F.

T eib. N:r 13.

Vesterbottens län.

Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.

	Ytinnehåll, svenska	qv.-mil.		Inb. på
Område.			Folkmängd	hvarje
			1880.	qv.-mil
	Land.	Vatten.	Summa.		land.
Hela Sverige .....................	3,552,3 6	317,57	3,869,9 3	4,565,668	1,285
	471,48	25,9 3	497,41	106,485	226
Tingslag.
Nordmalings och Bjurholms ...	19,7 8	0,7 8	20,5 6	10,300	521
	20,3 4	0,7 5	21,09	18,845	926
Degerfors ...................	24,5 9	1,6 2	26,21	5,358	225
Bygdeå ______________________________	7,83	0,19	8,0 2	5,403	691
Nysätra .......................	2,96	0,0 6	3,0 2	3,070	1,039
Löfångers...........................	4,2 8	0,2 7	4,5 5	3,926	917
	20,16	1,3 5	21,5 1	6,755	335
Skellefteå ......................	37,42	1,27	38,69	23,355	624
Norsjö och Malå..................	32,10	2,3 5	34,4 5	4,776	149
Lycksele lappmarks---------------	170,71	9,8 6	180,57	10,403	61
Åsele lappmarks __________________	181,2 1	7,4 3	138,6 4	10,549	80
Socknar.
Nordmaling ........................	10,04	0,34	10,38	7,051	702
Bjurholm--------------------------- Umeå landsförsaml. med Holm-	9,7 4	0,44	10,18	3,219	334
sund ......................	9,2 3	0,39	9,6 2	12,054	1,306
Vännäs..............................	5,5 0	0,21	5,71	3,282	597
Säfvar ............................	5,25	0,1 3	5,3 8	3,199	609
Holmö ........................	0,3 6	0,02	0,38	361	1,003
	24,6 9	1,6 2	26,21	5,858	225
Bygdeå med Robertsfors.........	7,8 3	0,19	8,02	5,352	691
Nysätra..........................—	2,9 6	0,0 6	3,0 2	3,070	1,039

I summan för länet ingå städerna (0,10 qv.-mil land och 3,695 inb.)-

Tab. N:r 13. (Forts.)

Område.	Ytinnehåll, svenska	qv.-mil.	Folkmängd 1880.	Inb. på hvarje qv.-mil land.
Land.	Vatten.	Summa.
1 i Löfånger ...................	4,28	0,27	4,5 5	3,926	917
Burträsk ..................	20,io	1,3 5	21,51	6,755	335
Skellefteå landsförsamling	14,49	0,5 2	15,01	14,886	1,023
Byske ..........	8,94	0,29	9,23	6,116	684
Jörn____________________	13,99	0,4 6	14,45	2,403	172
■ Norsjö .....................	15,7 5	1,31	17,06	3,268	207
Mala__________________	16,35	1,04	17,39	1,352	83
Lycksele med Örträsks kapell...	49,5 3	1,90	51,43	5,783	117
Stensele med Tärna kapell...	61,20	5,33	66,5 3	2,827	46
Sorsele ________________	59,98	2,6 3	62,61	1,949	32
Asele..................... _	27,88	1,12	29,oo	2,862	103
Fredrika ...................	9,3 2	0,3 7	9,69	923	99
Vilhelmina ...............	70,44	4,78	75,22	4,660	66
Länsdel af Dorotea...............	23,5 7	1,16	24,7 3	2,104	89

Tab. N:r 14.

Vesterbottens län.

Folkmängd och folkökning 1810—1884.

Område.	F	o 1 k m ä	n g	d.	Folkökning, %.
1810	1840	1860	1880	1884	1811-84	1861-84
Vesterbottens län............	32,205	55,003	82,158	106,435	112,209	248	37
nemligen:
Kustlandet ..................	27,191	45,127	65,771	83,975	88,112	224	34
Lappmarken..................	5,014	9,876	16,387	22,460	24,097	381	47
Fögderier.
Första fögderiet ............	12,652	21,059	31,513	39,906	41,547	228	32
Andra » ............	13,700	23,199	32,736	41,726	44,396	224	36
Lappmarks-fögderiet_________	4,814	9,476	15,707	21,108	22,360	364	42
Tingslag.
Nordmalings och Bjurh....	2,885	4,925	7,520	10,300	10,964	280	46
Umeå ........................	6,713	11,039	15,886	18,896	19,488	190	23
Degerfors .....................	1,145	2,066	3,426	5,358	5,681	396	66
Bygdeä ........................	1,909	3,029	4,681	5,352	5,414	184	16
Nysätra........................	1,615	2,321	3,058	3,070	3,186	97	4
Löfångers.....................	2,135	3,042	3,713	3,926	4,003	87	8
Burträsks .....................	2,609	3,986	5,766	6,766	7,088	172	23
Skellefteå.....................	\| 7,341	(12,148	17,402	23,344	24,808	310	43
Norsjö och Mala............	\| 1,702	2,797	4,620	5,311	90
Lycksele lappmarks........	2,166	4,732	7,537	10,559	11,272	420	50
Åsele » ......... Socknar.	2,648	4,744	8,170	10,549	11,088	319	36
Nordmalings tingslag.
Nordmaling ..................	2,517	3,591	5,289	7,051	7,537	199	43
Bjurholm_____________________	368	1,334	2,231	3,249	3,427	831	54

Tab. N:r 14. (Forts.)

	F	o 1 k m ä	n g	d.	Folkökning, %.
0 m r å cl e.
1810	1840	1860	1880	1884	1811-84	1861-84
Umeå tingslag.
Umeå landsförsamling......		7,217	10,229	111,607	11,747		i 19
Holm sunds kapell .........		\| 447	437		I ''
Vännäs________________________	6,713	1,787	2,746	3,282	3,620	190	32
Säfvar .......................-	1,828	2,601	3,199	3,321		28
Holmö kapell _..............		207	310	361	363		17
Degerfors tingslag. Degerfors _____________________	1,145	2,066	3,426	5,358	5,681	396	66
Bygdeå tingslag.
Bygdeå ........................	1,669	2,614	4,092	4,671	4,774	186	17
Robertsfors ...................	240	415	589	681	640	167	9
Nysätra tingslag.
Nvsätra........................	1,615	2,321	3,058	3,070	3,186	97	4
Löfängers tingslag. Löfånger ......................	2,135	3,042	3,713	3,926	4,003	87	8
Burträsks tingslag.
Burträsk .....................	2,609	3,986	5,766	6,766	7,088	172	23
Skellefteå tingslag. Skellefteå landsförsaml. ... Byske ........................		Jl 1,453	15,898	114,825 ( 6,116	15,575 6,588		39
Jörn ___________________________	7,141	695	1,504	2,403	2,645	297	76
Norsjö o. Mala tingslag. Norsjö ........................		1,302	2,117	3,268	3,574		69
Mala ...........................	200	400	680	1,352	1,737	769	155
Lycksele lajjpm. tingslag. Lycksele .....................		j 2,692	3,672	5,040	5,337	,	45
Örträsks kapell...............		631	743	747		18
Stensele........................	2,166	1,066	1,321	1,906	2,085	420	58
Tärna kapell..................		496	921	957		93
Sorsele ........................		974	1,417	1,949	2,146		51

Tab. N:r 14. (Forts.)

0 m r å d e.	F	o 1 k m ä	n g	d.	Folkökning, %.
1810	1840	1860	1880	1884	1811—84	1861-84
Äsele lappm. tingslag.
Åsele..........................	916	1,415	2,228	2,862	2,948	222	32
Fredrika .....................	441	686	1,050	923	977	122	— 7
Vilhelmina ..................	854	1,759	3,184	4,660	4,971	482	56
Dorotea (länsdel)........	■487	884	1,556	2,104	2,192	402	41
Tåsjö (länsdel).______________	—	—	. 100	—	—	—	—
Anundsjö (länsdel) .........	—	—	52	—	—	—	—
Städer.
Umeå ........................	1,039	1,269	1,855	2,818	2,887	178	56
Skellefteå .....................	—	—	347	877	1,019	—	194

Tab. N:r 15.

Vesterbottens län.

Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.

0 m r å d e.	Folkmängd.		Under	åren 1860—1880.
1860	1880	Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning. %	Således: Öfverskott af in- ( + ) eller utflytt-ning (—).
Vesterbottens län ......	82,006	106,435	64,926	34,423	30,503	24,429	— 6,074
nemligen:
Kustlandet ...............	65,771	83,975	51,053	28,591	22,462	18,204	— 4,258
Lappmarken.,.............	16,235	22,460	13,873	5,832	8,041	6,225	- 1,816
Fögderier.
Första lögderiet .........	31,513	39,906	25,933	14,527	11,406	8,393	— 3,013
Andra fögderiet .........	32,736	41,726	24,144	13,105	11,039	8,990	— 2,049
Lappmarks-fögderiet ...	15,555	21,108	13,117	5,573	7,544	5,553	— 1,991
Tingslag.
Nordmalings och Bjurh.	7,520	10,300	6,737	3,499	3,238	2,780	— 458
Umeå .....................	15,886	18,896	12,477	7,449	5,028	3,010	— 2,018
Degerfors..................	3,426	5,358	3,371	1,372	1,999	1,932	— 67
Bygdeå.....................	4,681	5,352	3,348	2,207	1,141	671	470
Nysätra ..................	3,058	3,070	1,632	1,158	474	12	— 462
Löfångers..................	3,713	3,926	2,156	1,255	901	213	— 688
Burträsks__________________	5,766	6,766	3,965	2,277	1,688	1,000	— 688
Skellefteå..................	17,402	23,344	13,754	7,375	6,379	5,942	— 437
Norsjö och Malå.........	2,797	4,620	2,637	1,040	1,597	1,823	+ 226
Lycksele lappmarks ...	7,537	10,559	6,759	2,910	3,849	3,022	— 827
Åsele »	8,018	10,549	6,358	2,663	3,695	2,531	- 1,164

lab. N:r 15. (Forts.)

1	Folkmängd.		Under	åren 4860—1880.
Områ d e.	1800	1880	Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Således: Öfverskott af in- ( + ) eller utflyta-ning (—).
Socknar.
Nordmalings tingslag. Nordmaling...............	5,289	7,051	4,602	2,603	1,999	1,762	— 237
Bjurholm..................	2,231	3,249	2,135	896	1,239	1,018	— 221
Umeå tingslag.
Umeå landsförsamling... Holmsunds kapell ......	j 10,229	11,607 447	7,422 350	4,647 158	2,775 192	j 1,825	— 1,142
Vännäs.....................	2,746	3,282	2,268	1,252	1,016	536	— 480
Säfvar .....................	2,601 310	3,199 361	2,203	1,222 170	981	598	— 383 — 13
Holmö kapell............	234	64	51
Degerfors tingslag. Degerfors..................	3,426	5,358	3,371	1,372	1,999	1,932	— 67
Bygdeå tingslag. Bygdeå.....................	4,092	4,671	2,848	1,867	981	579	402
Robertsfors bruksfolk____	589	681	500	340	160	92	— 68
Ny såfra tingslag. Ny såfra .................	3,058	3,070	1,632	1,158	474	12	— 462
Löfångers tingslag.
Löfånger ..................	3,713	3,926	2,156	1,255	901	213	— 688
Burträsks tingslag.
Burträsk ...............	5,766	6,766	3,965	2,277	1,688	1,000	— 688
Skellefteå tingslag.
Skellefteå landsförs. Byske ...................	j 15,898	(14,825 \| 6,116	j 12,225	6,748	5,477	5,043	— 434
Jörn...............	1,504	2,403	1,529	627	902	899	— 3

Tab. N:r 15. (Forts.)

	Folkmängd.		Under	åren 1860—1880.
0 m r å d e.	1860	1880	Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Således: Öfverskott af in- ( + ) eller utflytt-ning (—).
Norsjö och Maki tingsl.
Norsjö .....................	2,117	3,268	1,881	781	1,100	1,151	+	51
Malå........................	680	1,352	756	259	497	672	+	175
Lyclcsele lappm. tingsl.
Lycksele ''...................	3,672	5,040	3,320	1,445	1,875	1,368	—	507
Örträsks kapell ---------	631	743	543	255	288	112	—	176
Stensele ..................	1,321	1,906	1,170	516	654	585	—	69
Tärna kapell ____________	496	921	547	196	351	425	+	74
Sorsele................____	1,417	1,949	1,179	498	681	532	—	149
Asele lappm. tingslag.
Åsele .....................	2,228	2,862	1,674	692	982	634	—	348
Fredrika ..................	1,050	923	616	289	327	— 127	—	454
Vilhelmina ...............	3,184	4,660	2,766	1,233	1,533	1,476	—	57
Dorotea .................	1,556	2,104	1,302	449	853	548	—	305
Städer.
Umeå ......................	1,855	2,818	1,406	1,023	383	963	+	580
Skellefteå__________________	347	877	326	195	131	530	+	399

T eib. N:r 15. (Forts.)

1. Område.	Medel- folkmängd 1861—80	1861—80	årligen på 1,000 inb.
Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Öfverskott af in- eller utflyttning.
Hela Sverige ..................	4,233,000	30,9	19,2	11,7	8,3		3,4
Vesterbottens län...............	93,400	34,8	18,4	16,4	13,1	—	3,3
Tingslag.
Nordmalings och Bjurh.......	8,900	37,9	19,7	18,2	15,6	—	2,6
Umeå ............................	17,300	30,1	21,5	14,6	8,7	—-	5,9
Degerfors ______________________	4,300	39,3	16,0	23,3	22,6	—	0,7
Bygdeå...........................	5,100	32,7	21,6	ll,i	6,7	—	4,4
Nysätra..........................	3,000	27,3	19,3	8,o	0,2	—	7,8
Löfångers.................... .	3,800	28,4	16,6	11,8	2,9	—	8,9
Burträsks______________ ____	6,200	31,9	18,4	13,5	8,1	—	5,4
Skellefteå________________________	20,200	34,1	18,3	15,8	14,7	—	1,1
Norsjö och Mala...............	3,600	37,2	14,4	22,8	25,3	+	2,5
Lycksele lappmarks _________	9,000	37,c	16,2	21,4	16,8	—	4,6
Asele >> ______ .	9,000	35,3	14,8	20,5	14,1	—	6,4
Umeå .....................	2,400	29,2	21,3	7,9	20,o	+	12,1
Skellefteå____________ ... . .	600	26,7	16,7	10,0	45,o	+	35,0

Tab. N:r 16.

Vesterbottens län.

Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1871.

0 m r å d e.	Ytinnehåll	D e	a f
(land) tunnland.	odlad jord.	naturlig äng.
Vesterbottens län*	10,911,355	64,233	280,116
Tingslag. Nordm alings och
Bjurholms______	457,784	7,800	19,974
Umeå ............	470,780	21,249	39,205
Degerfors .........	569,055	3,290	20,296
Bvgdeå ...........	181,070	3,066	15,283
Nvsätra............	68,355	3,850	5,137
1 Löfångers.........	99,052	3,600	9,119
Burträsks .........	466,671	4,085	23,830
Skellefteå ..........	866,082	8,765	69,366
Norsjö och Mala	742,978	1,071	14,642
Lycksele lappm.	3,950,717	3,804	33,910
Åsele »	3,036,491	2,717	29,354
Socknar.
Nordmaling ______	297,117	6,000	11,164
Bjurholm _________	160,667	1,800	8,810
\| Umeå landsförs.	J 213,673
\| Holmsunds kapell	14,494	22,598
Vännäs____________ Säfvar ............	127,193 J 129,864	3,030	8,035
Holme kapell ...	3,725	8,572

O m r å d c.	Ytinnehåll	It e	• a f
(land) tunnland.	odlad jord.	naturlig Ung.
Degerfors _________	569,055	3,290	20,296
Bvgdeå ............
Robertsfors bruks-	. 181,070	3,066	15,283
församling......
Ny såfra_____________	68,355	3,850	5,137
Löfånger .........	99,052	3,600	9,119
Burträsk .........	466,671	4,085	23,830
Skellefteå landsf.
Byske ............	j 542,378	8,269	51,843
Jörn ...............	323,704	496	17,523
Norsjö ____________	364,546	843	14,642
Mala............... Lycksele .........	378,432 J 1,146,266	228 { 2,165	? 17,549
Örträsks kapell...	{ 516	2,341
Stensele.___________	j 1,416,343		7,939
Tärna kapell______	668
Sorsele ____________	1,388,108	455	6,081
Åsele...............	645,223	1,144	7,106
Fredrika .........	215,691	283	3,181
Vilhelmina ......	1,630,183	869	12,631
Dorotea............	545,394	421	6,436

* I summan för länet ingå städerna (2,370 tid, hvaraf 986 tid åker).

Tab. N:r 17.

Vesterbottens län.

Vesterbottens läns uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.

0 m r & d e.	Ytinne- håll, qvkm. (land).	Folkmängd 1880.	Hektar	NÖtkreaturs- enheter.	På 100 hektar land komma	Mot 100 inb. svara
odlad jord.	naturlig äng.	hektar odlad jord.	inb.	hektar odlad jord.	nötkre-aturs-enhe-ter.
Hela Sverige ..................	406,721	4,565,668	2,986,160	1,905,640	2,945,666	7,4	n	65	64
Vesterbottens län *............	53,851	102,740	33,870	135,670	76,368	0,6	1,9	33	74
Tingslag.
Nordmalings och Bjurholms	2,260	10,300	4,210	9,500	5,799	2	5	41	56
Umeå ...........................	2,324	18,838	11,245	18,600	11,893	5	8	60	63
Degerfors........................	2,800	5,358	1,810	9,830	3,654	0,6	2	34	68
Bygdeå___________________________	894	5,410	1,685	7,370	4,178	2	6	31	77
Nysätra _________________________	337	3,070	2,120	2,320	2,771	6	9	69	90
Löfångers........................	489	3,926	1,380	4,900	2,921	3	8	35	74
Burträsks........................	2,304	6,755	2,070	11,710	4,315	0,9	3	31	64
Skellefteå........................	4,276	23,355	4,790	33,780	11,539	U	5	21	49
Norsjö och Malå...............	3,668	4,776	585	7,180	4,075	0,2	1,3	12	85
Lycksele lappmarks............	19,500	10,403	2,530	16,090	13,552	0,1	0,5	24	130
Åsele » .............	14,990	10,549	1,445	14,390	11,671	0,1	0,7	14;	in

* Landsbygden.

Tab. N:r 18.

Vesterbottens län.

Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.

Område.	Folk m ängd.	Ä k e r j ord, tunnland.	Kreatursstock (nötkreatursenheter).	Om 1805 års tal = 1, så är det nyaste talet för
	1805.	1884.	1805.	1871.	1805.	1880.	folk- ni.	åker- vidd.	krea- tursst.
Hela Sverige......	2,422,039	4,644,448	1,370,580	5,245,871	2,000,000	2,945,666	1,9	3,8	1,5
Vesterbottens län*	32,491	112,209	9,695	64,233	41,447	77,010	3,5	6,6	1,9
Tingslag. Nordmalings och
Bjurholms ......	2,755	10,964	767	7,800	2,845	5,799	4,0	10,2	2,0
Umeå...............	7,439	19,488	1,950	21,249	8,196	11,893	2,6	10,9	1,5
Degerfors _________	1,057	5,681	492	3,290	1,472	3,654	5,4	6,7	2,5
Bvgdeå ............	1,891	5,414	732	3,066	1,478	4,178	2,9	4,2	2,8
Nysätra ............	1,678	3,186	805	3,850	1,702	2,771	1,9	4,8	1,6
Löfångers .......	2,233	4,003	910	3,600	2,666	2,921	1,8	4,o	1,1
Burträsks ......... Skellefteå .........	2,579	7,088	656	4,085	2,558	4,315	2,7	6,2	1,7
Norsjö och Mala...	j 7,460	30,119	2,917	9,836	7,240	15,614	4,o	3,4	2,2
Lycksele lappm____	2,023	11,272	?	3,804	7,240	13,552	5,6	?	1,9
Åsele »	2,366	11,088	412	2,717	5,738	11,671	4,7	6,6	2,0
Socknar.
Nordmaling ** ...	2,755	10,964	767	7,800	2,845	5,799	4,0	10,2	2,0
Umeå landsförs.***	7,439	19,488	1,950	21,249	8,196	11,893	2,6	lO.oi 1,5

* I summan för länet ingå städerna med 1,010 inb. år 1805 och 8,906 år 1884; 54 tid åker år 1805 och
936 år 1871, samt omkr. 312 nötkr.-enh. år 1805 och 642 år 1880.

** + Bjurholm.

+ Holmsunds kapell, Vännäs, Säfvar och Holmö kap.

***

Tal. N:r 18. (Forts.)

Folkmängd.	Åkerjord, tunnland.	Kreatursstock (nötkreatursenheter).	Om 1805 års tal = 1, så är det nyaste talet för
1805.	1881.	1805.	1871.	1805.	1880.	folk- m.	åker- vidd.	krea- tursst.
1,057	5,681	492	3,290	1,472	3,654	5,4	6,7	2,5
1,891	5,414	732	3,066	1,478	4,178	2,9	4,2	2,8
1,678	3,186	805	3,850	1,702	2,771	1,9	4,8	1,6
2,233	4,003	910	3,600	2,666	2,921	1,8	4,0	1,1
• 2,579	7,088	656	4,085	2,558	4,315	2,7	6,2	1,7
7,280	28,382	2,917	9,608	7,240	13,270	3,9	3,3	1,8
200	1,737		228		2,344	8,7	?	9
j 2,023	11,272	i ;	3,349 455	4,575 2,665	9,377 4,175	j 5,6	(? \ ?	2.0 1.0
845	2,948	220	1,144	1,254	2,373	3,5	5,2	1,9
372	977	81	283	429	804	2,6	3,5	1,9
791	4,971	50	869	3,514	6,722	6,3	17,4	1,9
358	2,192	61	421	541	1,772	6,1	6,9	3,3

0 m r å cl o.

Degerfors .........

Bygdeå ............

Nysätra ............

Löfånger............

Burträsk............

Skellefteå landsf. f

Mala ...............

Lycksele ff.........

Sorsele ............

Åsele ________________

Fredrika____________

Vilhelmina_________

Dorotea ____________

f + Byske, Jörn och Norsjö.
tf + Örträsks kapell, Stensele och Tärna kap.

Talj. y.r 19.

Vesterbottens län.

Skörden (i kubikfot) år 1882.

Område.	Hela skör-den af säd och rotfruk-ter, reduce-rad till råg.	Eäg.	Korn.	Hafre.	Blandsäd.	Potatis.	Lin, centner.	Hö, centner.
Vesterbottens län *	1,553,498	31,106	1,356,390	50,759	25,061	964,858	1,077	2,823,370
Tingslag. Nordmalings o. Bjur-
hokus...............	172,759	3,459	138,285	13,633	13,954	102,407	60	300,500
Umeå..................	247,710	8,278	206,212	24,343	3,219	141,378	614	454,158
Degerfors ____________	111,831	819	104,296	4,410	441	52,920	90	165,952
Bygden ...............	97,908	1,096	85,617	4,763	1,109	61,110	95	190,000
Nysätra...............	26,044	315	18,900	—	945	31,500	145	94,500
Löfångers ............	93,410	1,418	79,380	1,575	—	75,600	10	100,000
Burträsks ............	138,317	466	145,908	1,481	—	17,325	—	160,000
Skellefteå ............	367,528	8,964	334,379	—	3,604	207,333	40	444,000
Norsjö och Mala ...	75,657	1,093	68,985	50	—	47,250	3	96,100
Lycksele lappmarks	107,106	2,792	81,037	378	1,789	116,613	20	396,000
Åsele »	110,679	2,312	89,359	—	—	108,555	—	407,500
Socknar.
Nordmaling ..........	125,509	2,426	91,035	12,751	13,639	92,327	—	215,500
Bjurholm ............	47,250	1,033	47,250	882	315	10,080	60	85,000
Umeå landsförsaml.	161,664	7,377	125,824	18,887	3,219	105,972	409	297,798
Vännäs ----------------	41,612	611	36,855	2,835		23,310	100	100,000
Säfvar ...............	44,434	290	43,533	2,621		12,096	105	56,360

* I summan för länet ingå städerna med 94 kbft råg, 4,082 kbft korn, 126 kbft hafre, 2,867 kbft potatis
och 14,660 ctr hö; skörden i rågvärde = 4,549 kbft.

Tub. \:r W. (Forts.)

0 in r å d e.	Hela skör-den af säd och rotfruk-ter, reduce-rad till råg.	Båg.	Korn.	Hafre.	Blandsäd.	Potatis.	Lin, centner.	Hö, centner.
! Degerfors ............	111,821	819	104,296	4,410	441	52,920	90	165,952
Bygdeå ...............	97,908	1,096	85,617	4,763	1,109	61,110	95	190,000
1 Ny såfra ...............	26,044	315	18,900	—	945	31,500	145	94,500
j Löfånger ............	93,410	1,418	79,380	1,575	—	75,600	10	100,000
Burträsk ............	138,317	466	145,908	1,481	—	17,325	—	160,000
Skellefteå ............	228,708	5,216	206,615	—	2,268	135,828	30	340,000
By ske..................	117,734	3,339	110,124	—	643	55,125	10	79,000
Jörn ..................	21,086	409	17,640	—	693	16,380	—	25,000
Norsjö ...............	58,930	1,084	56,700	—	—	25,200	3	61,100
Malå ..................	16,727	9	12,285	50	—	22,050	—	35,000
\| j Lycksele ............	60,341	1,544	46,368	—	1,260	63,000	—	120,000
Örträsks kapell......	12,701	554	11,605	—	378	5,292	4	109,000
Stensele...............	15,983	347	11,025	—	151	22,050	16	22,000
Tärna kapell.........	2,318	—	1,417	—	—	4,095	—	25,000
Sorsele ...............	15,763	347	10,622	378	—	22,176	—	120,000
Asele..................	35,608	441	31,399	—	—	26,504	—	80,000
Fredrika ............	7,396	57	5,922	—	—	7,787	—	25,000
Vilhelmina .........	45,329	1,625	32,508	—	—	56,624	—	218,000
Dorotea ...............	22,346	189	19,530	—	—	17,640	—	84,500

Tält. N:r 20.

Vesterbottens län.

Antalet vid 1883 års slut underhållna kreatur.

0 in r å d e.	Hästar.	Oxar.	Tj urar.	Kor.	Ungnöt under 2 år.	Får.	Getter.	Svin.	Renar.
Vesterbottens län *	12,861	434	1,676	38,937	7,102	44,302	3,404	6,126	12,000
Tingslag. Nordmalings och
Bjurholms ......	1,040	32	90	3,330	928	4,550	346	684	—
Umeå ...............	2,084	125	239	7,839	1,030	5,987	532	1,621	—
Degerfors............	650	15	100	2,300	500	3,500	150	300	—
Bygdeå...............	590	130	96	2,500	230	2,100	60	220	—
Nysätra ............	395	12	40	1,725	450	1,870	20	250	—
Löfångers............	500	2	80	1,600	400	1,000	20	400	—
Burträsks___________	890	15	70	2,200	140	1,050	175	450	—
Skellefteå.............	2,850	27	200	5,440	850	6,000	585	1,650	—
Norsjö och Malå...	600	26	65	1,480	230	3,630	237	60
Lycksele lappmarks	1,595	22	273	5,380	1,320	9,520	250	118	12,000
Asele »	1,511	28	417	4,828	1,004	5,059	1,029	235	9
Socknar.
\| Nordm äling.........	620	12	40	2,130	598	2,900	146	609	—
i Bjurholm____________	420	20	50	1,200	330	1,650	200	75	—
i Umeå landsförsaml.	1,409	93	194	4,924	780	4,387	432	1,196	—
Vännäs...............	350	7	15	1,550	150	1,100	50	225	—
Säfvar ...............	325	25	30	1,365	100	500	50	200	—
Degerfors............	650	15	100	2,300	500	3,500	150	300	■ —
Bygdeå...............	590	130	96	2,500	230	2,100	60	220	—

* I summan för länet ingå städerna med 156 hästar, 6 tjurar, 315 kor, 20 ungnöt, 36 får och 138 svin.

Tab. N:r 20. (Forts.)

Område.	Hästar.	Oxar.	Tjurar.	Kor.	Ungnöt under 2 år.	Får.	Getter.	Svin.	Renar.
Nysätra ............	395	12	40	1,725	450	1,870	20	250
Löfånger ............	500	2	80	1,600	400	1,000	20	400	—
Burträsk ............	890	15	70	2,200	140	1,050	175	450	—
Skellefteå landsförs.	1,760	15	no	3,250	380	2,700	175	1,390	—
By ske ...............	750	10	40	1,450	300	2,000	250	200	—
Jörn._................	340	2	50	740	170	1,300	160	60	—
Norsjö ...............	360	16	35	850	100	1,600	150	30	—
Malå..................	240	10	30	630	130	2,030	87	30	9
Lycksele ...........	680	5	60	1,900	650	2,850	90	60	9
Örträsks kapell ...	105	4	8	300	100	850	40	30	V
Stensele ............	410	10	100	1,760	290	2,700	50	10	9
Tärna kapell .......	100	—	20	425	90	520	10	10	9
Sorsele_______________	300	3	85	995	190	2,600	60	8	12,000
Asele ...............	375	4	95	1,355	200	450	140	135	?
Fredrika ............	130	5	20	475	65	565	90	40	9 1 • 1
Vilhelmina .........	711	14	236	1,913	476	2,213	86	3	9
Länsdel af Dorotea	295	5	66	1,085	263	1,831	713	57	?

Tal. N:r 21.

Vesterbottens län.

Arealen af den skogbärande marken.

	Areal	Deraf skog	U1 VT			Areal	Deraf	m 1 VT
	(land)	09		Område	(land)	skog	CfQ
Område
		h-				»75
	Hektar	ö p			Hektar	d o ''
Hela Sverige______	40,584,532	17,659,200	44		Vännäs ______	62,790	27,709	44
Vesterbottens län *	5,386,498	2,120,703	39		Säfvar med Holmö kapell	64,108	37,655	58!
Tingslag.				3.	Degerfors ...	280,920	185,815	66
1. Nordmalings				4.	Bygdeå ------	89,387	49,010	55
o. Bjurh. ...	225,990	195,333	86	5.	Nysätra ______	33,744	24,298	72;
2. Umeå_________	232,380	145,603	63	6.	Löfånger ...	48,898	33,973	69
3. Degerfors ...	280,920	185,815	66	7.	Burträsk______	230,377	75,214	33
4. Bygdeå ______	89,387	49,010	55	8.	Skellefteå
5. Nysätra......	33,744	24,298	72		landsf. ______	165,586	jl 83,597	69
6. Löfångers ___	48,898	33,978	69		Byske.........	102,164
7. Burträsks ...	230,377	75,214	33		Jörn .........	159,799	94,419	59
8. Skellefteå ...	427,549	278,016	65	9.	Norsjö ______	179,962	77,053	43
9. Norsjö och					Mala''™'' ......	186,817	?	9
Mala ______	366,779	77,053	21	10.	Lycksele......	1	263,471	I
1 10. Lycksele lapp-					Örträsks ka-	565,865		49
mark_________	1,950,310	604,526	31		pell _________	\|	13,999	]
11. A sele lappm.	1,498,994	451,481	30		Stensele______ Tärna kapell	Jö99,191	208,826	30
Socknar.					Sorsele ______	685,254	118,230	17
1. Nordmaling ...	114,686	98,463	86	11.	Asele _________	318,521	135,810	43
Bjurholm______	111,304	96,870	87		Fredrika______	106,478	28,324	27
2. Umeå landsf.			76		Vilhelmina...	804,756	238,061	30
Holmsnnds k.	j 105,482	j o0,2o9		Dorotea ......	269,239	49,286	18

* I summan för länet ingå städerna, som ega 381 hektar skog (hela ytinnehållet = 1,170 hektar).
c* Malå sockens skog ingår i Arvidsjaurs.

Vesterbottens län.

Trävaruutförseln (i kubikfot) från Umeå åren 1871—1883.

År.	Timmer, master, m.m. 8,;: tums (25 cm.).	Timmer, master, m. m. derunder.	Bjelkar och spärra r 6,G tums (20 cm.).	Bjelkar och sparrar derunder.	Bräder och plankor.	Bräder och plankstump.	Summa.	l):o i kubik- meter.
1871 ............		1,916	4,530	19,900	4,408,714	269,805	4,704,865	123,267
1872 ............	—	1,470	9,857	—	5,347,175	303,486	5,661,988	148,344
1873 ............	—	255	15,902	29,916	4,002,895	325,775	4,374,743	114,618
1874 ............	1,885	689	4,854	68,638	4,480,074	392,055	4,948,195	129,643
1875 ............	26,400	265	4,025	33,700	4,344,136	412,540	4,821,066	126,312
1876 ............	116,555	20,820	35,601	117,179	4,065,393	539,368	4,894,916	128,247
1877 ............	—	5,305	83,208	41,818	4,626,126	343,781	5,100,238	133,626
1878 ............	39,402	825	55,378	300	3,021,480	240,043	3,357,428	87,965
1879 ____________	—	1,060	20,355	47,241	3,851,501	321,442	4,241,599	111,130
1880 ............	34,290	3,654	108,842	190,455	4,764,301	561,162	5,662,704	148,363
1881 ............	63,985	1,490	308,389	262,587	3,891,167	471,579	4,999,197	130,979
1882 ............	—	—	497,479	441,439	4,829,435	388,418	6,156,771	161,307
1883 ............	—	38	548,552	414,088	3,759,453	443,235	5,165,366	135,333
Ärligt, medeltal.
1871—75 ......	5,657	919	7,834	30,431	4,516,599	340,732	4,902,172	128,437
1876—80 ______	38,049	6,333	60,677	79,399	4,065,760	401,159	4,651,377	121,866
1881—83 ______	21,328	509	451,473	372,705	4,160,018	434,411	5,440,444	142,540

Tab. N:r ,2.V.

Vesterbottens län.

Antalet sågverk och deras taxeringsvärde samt för dem beskattad inkomst

år 1884.

Område.	Antal sågverk.	Taxerings-värde, 1884 å sågverk, lastageplatser och åbyggnader.	Beskattning för 1884. Af taxerings-nämnden uppskattad inkomst.
Kronor.	Kronor.
Vesterbottens län.......................................	129	2,078,250	416,009
Fögderier.
Första fögderi et ...................... ... .......	39	1,070,650	203,100
Andra fögderiet ...................v.........................	89	994,200	177,409
Lappmarksfögderiet ..........................................	—	—	—
Tingslag.
1. Nordmalings och Bjurholms____________ ______________	14	415,800	74,500
2. Umeå ..................................	6	635,700	127,100
3. Degerfors ..............................	14	6,150	—
4. Bygdeå ..............................	5	13,000	1,500
5. Nysätra .............................	2	2,500	—
G. Löfångers ..............................	4	5,700	—
7. Burträsks ________________________	22	43,500	2,800
8. Skellefteå ...........................	47	935,400	174,609
9. Norsjö och Mala ...............................	14	7,100	—
10. Lycksele lappmarks _________________	—	—	—
11. Asele »	—	—	__
Umeå stad ..............._. . ..	1	13,400	35,500
Skellefteå stad ............................	—	—	—
Socknar.
1. Nordmaling ________________________	11	413,500	74,500
Bjurholm__________________________	3	2,300	—

Tab. N:r 23. (Forts.)

0 m r å d e.	Antal sågverk.	Taxerings-värde, 1884 å sågverk, lastageplats^’ och ^byggnader.	Beskattning för 1884.
Af taxerings-nämnden uppskattad inkomst.
Kronor.	Kronor.
2. Umeå landsförsamling...	O o	627,100	126,300
Säfvar ...______...... .. .	3	8,600	800
3. Degerfors.................	14	6,150	_
4. Bygdeå........................	5	13,000	1,500
5. Nysätra.....................	2	2,500	_
6. Löfånger ..................	4	5,700	_
7. Burträsk ..................	22	43,500	2,800
8. Skellefteå landsförsamling . .	28	533,000	42,397
Byske .....................	14	399,000	132,000
Jörn..................	5	3 400	212
9. Norsjö .....................	10	5,900
Mala.........................	4	1,200	- -

Tal. N:r 24.

Vesterbottens län.

Tulluppbörden vid Umeå Tullkammare åren 1871—1883.

År.	Kronor.	År.	Kronor.	År.	Kronor.
1871............	40,753	1876............	35,143	1881____________	39,931
1872............	33,922	1877............	34,099	1882............	44,570
1873............	48,310	1878............	34,513	1883____________	43,637
1874............	36,413	1879............	22,996
1875............	32,394	1880............	27,060

Medeltal årligen 1871—1875....................... Kr. 38,358.

» » 1876—1880....... » 30,762.

» » 1881—1883........ » 42,713.

Anmärkningar till tabellerna N:ris 13—24.

Tab. 13. Siffrorna hemtade ur Bidrag till Sveriges Officiela Statistik A) Bcfolkningsstatistik;
ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, livilka
tal särskild! beräknats.

Folkmängden 1880 afser respektiva tingslag inom deras verkliga gränser,* alltså
med iakttagande af vissa socknars fördelning på olika tingslag.

Tab. 14. Folkmängdsbeloppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag
till Sveriges Officiela Statistik A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna
direkt hemtats ur presterskapets summariska redogörelser.

För 1810 äro Arvidsjaurs och Arjeplougs socknar (1,528 inbyggare) frånräknade
länet och Norsjö och Malå tingslag samt öfverflyttade till Norrbottens län;
Malå kapell, hvars folkmängd ingick i Arvidsjaurs socken, antages till 200 personer.
För 1840 och 1860 är Malå kapell räknadt till länet och Norsjö och Malå tingslag
med en folkmängd af 400 år 1840 och 680 år 1860.

Tab. 13. Den mindre skiljaktigheten, som i fråga om folkmängden förekommer
mellan denna och föregående tabeller, har sin grund deri, att länsdelarne af
Anundsjö och Täsjö äro alldeles uteslutna vid beräkningen af 1860 års folkmängd.
Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 ur Bidrag
etc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.

Tab. 16. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng äro hemtade
ur Hushållningssällskapets berättelse för 1871. Uppgifterna om ytinnehållet ur
Statistisk Tidskrift, häft. 47.

Tab. 17. Tabellen är hemtad ur Statistisk Tidskrift, häft. 66. Arealen af
odlad jord är den för år 1871 uppgifna (se tab. 16), höjd med 10 proc. Naturlig äng =
1871 års siffror (so tab. 16). Kreatursstocken 1880 reducerad till »nötkreatursenheter»
efter den beräkningsgrund, som är angifven i 1877 års jordbruksstatistik. Dessutom
hafva tillagts 30 renar för hvarje lapp inom befolkningen, hvarjemte 5 renar
antagits motsvara 1 nötkreatur.

Tab. 18. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och
kreatursstock år 1805 enligt officiela uppgifter, förvarade i Statistiska Centralbyrån.
Reduktionen till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej
skilja mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin.
Getternas samt renarnes antal har då antagits lika med antalet år 1880, svinens och
unghästarnes lika med hälften af 1880 års tal.

Sådana dessa äro angifna i nämnda häfte af Bidr. till Sveriges Off. Statistik.

Uppgift om åkerjorden för hela riket år 1871 är hemtad ur detta års jordbruksstatistik.
Kreatursstocken 1880 ur Statistisk Tidskrift, haft. 66.

Tab. 19. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1882. Reduktionen
till rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.

Tab. 20. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1883.

Tab. 21. Hela arealen (land) är hemtad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Reduktion
till hektar: 1 svensk qvadratmil = 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbärande
mark ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktion till hektar: 1 qvadratref
= 0,08 8 2 hektar.

Tab. 22. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, lätt. F. Från och
med 1881 lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kubikfot antagits
= 0,026 2 kubikmeter och 1 kubikmeter = 38,2 kubikfot.

Tab. 23. Uppgifterna äro utdragna ur till Statistiska Centralbyrån inkomna
uppgifter för utarbetande af en statistik angående den politiska rösträtten.

Tab. 24. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, Lätt. F.

Tab. N:r 25.

Norrbottens län.

Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.

O m r å d o.	Ytinnehåll, svenska qvadratinil.	Folkmängd	Inbyggare på hvarje qv.-mil land.
Land.	Vatten.	Summa.	1880.
Hela Sverige _________	3,552,3 6	317,67	3,869,9 3	4,565,668	1,285
Norrbottens län*.........	855,1362	58,7906	913,9268	90,761	106
Tingslag.
Piteå..........	40,4666	2,66 1 9	43,0185	16,597	410
Arvidsjaurs lappmarks _____	49,7 6 7	3,552	53,309	3,164	64
Arjepluogs »	114,261	14,28 1	128,532	1,352	12
Neder-Luleå ... .......	9,3166	1,0327	10,3483	10,105	1,085
Öfver-Luleå ............	24,3010	1,3421	25,6431	8,386	345
Jockmocks lappmarks ...	159,062	10,883	169,935	2,522	16
Råneå .......	17,6668	1,3904	19,0472	7,135	404
Neder-Kalix .....	14,7822	1,0499	15,8321	9,419	637
Öfver-Kalix ........	23,86 62	1,3875	25,2427	4,217	177
Gellivare lappmarks .....	138,639	9,880	148,5 1 9	3,253	23
Neder-Torneå och Karl Gust....	7,6963	0,4425	8,1 388	5,630	732
Öfver-Torneå.......	20,6668	1,15 9 5	21,7163	4,940	240
Korpilombolo ......	12,9272	0,317 1	13,2443	1,415	109
Paj ala .............	55,324	1,6 9 2	56,9 1 6	3,903	71
Juckasjärvi lappmarks.. Enontekis »	1 , j 165,8 3 2	7,9 2 0	173,7 5 2	\| 1,973 \| 1,293	20
Socknar
Piteå landsförsamling..........	26,6096	1,7324	28,2420	13,682	516
Elfsby ......	13,9670	0,8195	14,7766	2,915	209
Arvidsjaur .............	49,7 5 7	3,5 5 2	53,309	3,164	64
Arjepluog................	114,251	14,281	128,532	1,352	12
Neder-Luleå..........	9,3156	1,0327	10,3483	10,105	1,085
Öfver-Luleå ..........	24,3010	1,3421	25,6431	8,386	345
Jockmock............. Qvickjocks kapell .............	159,0 5 2	10,883	169,935	\| 2,092 \| 430	! >«

1 1 summan för länet ingå städerna (0,8825 qv.-mil land, 0,0106 qv.-mil vatten och 6,496 inb.).

Tal. N:r 25. (Forts.)

0 in r å d e.	Ytinnehåll	svenska qvadratmil.	Folkmängd	Inbyggare på hvarje
Land.	Vatten.	Summa.	1880.	qv.-mil land.
Råneå ............................... Neder-Kalix ..............	17,6 568 14,782 2 28,8552 138,639 3,6636 3,8737	1,3901 1,0199 1,3875 9,880 0,1 8 5 5 0,2551	19,0172 15,8321	7,135 9,419	404 637
! Öfver-Kalix .............	25,2127	4,217	177
Gelli vare ........................... i Neder-Torneå .............	148,5 19 3,8191	3,253 2,347	23 641
i Karl Gustaf.......................	4,1291	2,244	579
Öfver-Torneå........................	12,8976	0,5838	13,1811	2,942	228
\| Hietaniemi ........................		0,5 7 57	8,2319	1,998	261
i Korpilombolo kapell . _____	12,9272 55,321	0,3171 1,592	13,2113	1,415	109
Pajala .........................	56,916	3,903	71
1 Jucka si är vi .......................	[ 165,8 3 2	7,9 2 0	1 1,973 \ 1,293	1 20
Euontekis...........................	173,752

Tal. AV 26.

Norrbottens län.

Folkmängd och folkökning 1810—1884.

0 m r å d e.		Folkmängd.		Folkökning, %
1810	1840	1800	1880	1884	1811-84	18G1-84
Norrbottens län...............	33,930	48,928	68,545	90,761	95,340	181	39
nemligen:
Kustlandet.....................	28,422	41,567	57,935	77,204	80,791	184	39
Lappmarken ..................	5,508	7,361	10,610	13,557	14,549	164	37
Fögderier.
Piteä ___________________________	7,390	11,113	15,526	21,113	22,534	205	45
Luleå...........................	8,394	11,800	15,997	21,013	21,022	158	35
Kalix...........................	8,715	12,606	17,812	24,024	25,177	189	41
Torneå ........................	7,924	11,038	15,403	18,115	18,961	139	23
Tingslag.
Piteå ...........................	5,802	8,952	12,253	16,597	17,601	200	44
Arvidsjaurs lappmarks ......	771	1,216	2,046	3,164	3,454	348	69
Arjepluogs » ......	757	945	1,227	1,352	1,479	95	21
Neder-Luleå ___________________	\| 7,002	f 6,432	8,283	10,105	10,142	} 166	1 22
Öfver-Luleå ..................	\| 3,861	5,809	8,386	8,0)51	\| 49
Jockmocks lappmarks ______	1,332	1,567	1,905	2,522	2,829	112	49
Råneå...........................	2,405	3,910	5,487	7,135	7,298	196	33
Neder-Kalix ..................	3,473	4,961	6,969	9,419	10,006	188	44
Öfver-Kalix ..................	1,537	2,123	2,913	4,217	4,463	190	53
Gellivare lappmarks .........	1,240	1,612	2,443	3,253	3,410	175	40
Neder-Torneå o. Karl Gustafs	2,334	3,517	4.280	4,591	4,652	99	9
Öfver-Torneå __________________	2,924	3,556	4,164	4,940	5,132	76	23
Korpilombolo..................	—	—	962	1,415	1,530	—	59
Paiala...........................	1.258	1,944	3,008	3,903	4,270	239	42
Juckasjärvi lappmarks ......	905	1,250	1,750	1,973	2,065	114	18
Enontekis » ......	443	771	1,239	1,293	1,312	196	6

Tal. N:r 26. (Forts.)

Område.	Folkmängd.	Folkökning, %
1810	1840	1860	1880	1884	1811-84	1861-84
Socknar.
Piteå tingslag.
Piteå landsförsamling ......		/ 7,869	10,451	13,682	14,332	l 9fin	\| 37
Elfsby.............................	r 9,oOZ	\ 1,083	1,802	2,915	3,269		1 81
Arvidsjaurs lappm. t:g.
Arvidsjaur ......................	771	1,216	2,026	3,164	3,454	348	70
Länsdel af Norsjö ............	—	—	20	—	—	—	—
Arjepluogs lappm. t:g.
Arjepluog .....................	757	945	1,207	1,352	1,479	95	23
Länsdel af Sorsele____________	—	—	20	—	—
Neder-Luleå tingslag.
Neder-Luleå __________________	j	6,432	8,283	10,105	10,142	I	( 22
Ofver-Luleå tingslag.	[ 7,062					\| 166	) )
Öfver-Luleå ...................	>	3,861	5,809	8,386	8,651	J	I 49
Jockmoclcs lappm. tingslag.
Jockmock _____________________	636	1,006	1,378	2,092	2,379	274	73
Qvick] ocks kapell ............	696	561	527	430	450	— 55	— 17
Råneå tingslag.
Råneå...........................	2,465	3,910	5,487	7,135	7,298	191)	33
Neder-Kalix tingslag.
! Neder-Kalix ... ______________	3,473	4,961	6,969	9,419	10,006	188	44
Öfver-Kalix tingslag.
Öfver-Kalix ..................	1,537	2,123	2,913	4,217	4,463	190	53
Gellivare lappm. tingslag.
Clelli vare........................	1,240	1,612	2,443	3,253	3,410	175	40
Neder-Torneå o. Karl Gust. t.
Neder-Torneå..................	1,237	1,986	1,995	2,347	2,403	94	20
Karl Gustaf ..................	1,097	1,531	2,285	2,244	2,249	105	— 2

Tab. N:r 26. (Forts.)

Områ cl e.	Folkmängd.	Folkökning, %•
1810	1840	1860	1880	1884	1811-84	1861- 84
Öfver-Torneå tingslag.
Öfver-Torneå ..................	1,808	2,113	2,368	2,942	3,091	71	31
Hietaniemi.....................	1,110	1,443	1,796	1,998	2,041	83	14
Korpilombolo tingslag.
Korpilombolo kapell * ......	—	—	962	1,415	1,530	—	'' 59
Pajala tingslag.
Pajala...........................	1,258	1,944	3,008	3,903	4,270	239	42
Juckasjärvi lappm. t:g.
Juckasjärvi.....................	965	1,250	1,750	1,973	2,065	114	18
E nord ekis lappm. tingslag.
Enontekis .....................	443	771	1,239	1,293	1,312	196	6
Städer.
Luleå............................	873	1,139	1,516	3,120	3,306	279	118
Piteå ..........................	634	1,172	1,554	2,337	2,557	303	65
Haparanda **.................	-	—	737	1,039	1,183	—	61

* Korpilombolo kapell bildades 1856 ur Öfver-Torneå, Öfver-Kalix och Pajala socknar.
** Ingick förut med sill folkmängd i Neder-Torneä församling.

Tab. N:r 27.

Norrbottens län.

Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.

	Folkmängd.	Under åren 1861—1880
0 m ra d c.	1860	1880	Lefvande födde.	Aflidne.	<öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Således: Öfver-skott af in-( + ) eller utflytt-ning (—).
Norrbottens län...............	68,505	90,761	58,465	34,618	23,847	22,256	— 1,591
nemligen:							— 1,161
Kustlandet.....................	57,935	77,204	50,351	29,921	20,430	19,269
Lappmarken ..................	10,570	13,557	8,114	4,697	3,417	2,987	— 430
Fögderier.
Piteå ___________________________	15,486	21,113	13,177	6,870	6,307	5,627	— 680
Luleå ____________________________	15,997	21,013	13,041	7,493	5,548	5,016	— 532
Kalix............................	17,812	24,024	16,389	9,731	6,658	6,212	— 446
Torneå ........................	15,403	18,115	12,508	8,217	4,291	2,712	-1,579
Tingslag.
Piteå _________________________	12,253	16,597	10,419	5,621	4,798	4,344	— 454
Arvidsjaurs lappmarks ......	2,026	3,164	1,963	812	1,151	1,138	— 13
Arjepluogs » ......	1,207	1,352	795	437	358	145	— 213
Neder-Luleå ...................	8,283	10,105	6,021	3,690	2,331	1,822	— 509
Öfver-Luleå __________________	5,809	8,386	5,683	2,956	2,727	2,577	— 150
Jockmocks lappmarks ......	1,905	2,522	1,337	847	490	617	+ 127
Råneå...........................	5,487	7,135	5,095	3,129	1,966	1,648	— 318
Neder-Kalix ..................	6,969	9,419	6,357	3,921	2,436	2,450	+ 14
Öfver-Kalix ..................	2,913	4,217	2,811	1,359	1,452	1,304	— 148
Gellivare lappmarks .........	2,443	3,253	2,126	1,322	804	810	+ 6
Neder-Torneå och Karl Gust.	4,280	4,591	3,387	2,548	839	311	— 528
Öfver-Torneå ..................	4,164	4,940	3,522	2,166	1,356	776	— 580
Korpilombolo..................	962	1,415	1,104	709	395	453	+ 58
Pajala...........................	3,008	3,903	2,602	1 jt) 10	1,087	895	— 192
Juckasjärvi lappmarks ......	1,750	1,973	1,106	680	486	223	— 263
Enontekis » ......	1,239	1,293	727	599	128	54	— 74

Tab. N:r 27. (Forts.)

	Folkmängd.	Under åren 1861 —1880
0 m r å d e.	18(50	1880	Lefvande födde.	Aflåta e.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Således: Öfver-skott af in-( + ) eller utflyt t-ning (—).
Socknar. Piteå tingslag. Piteå landsförsamling ......	10,451	13,682	8,443	4,722	3,721	3,231		490
Elfsby...........................	1,802	2,915	1,976	899	1,077	1,113	+	86
Arvidsjaurs lappm. t:g. Arvidsjaur.....................	'' 2,026	3,164	1,963	812	1,151	1,138	—	13
Arjepluogs lappm. tingslag. Arjepluog ................. ...	1,207	1,352	795	437	358	145	—	213
Neder-Luleå tingslag. Neder-Luleå ..................	8,283	10,105	6,021	3,690	2,331	1,822	—	509
Öfver-Luleå tingslag. Öfver-Luleå ..................	5,809	8,386	5,683	2,956	2,727	2,577	—	150
Jochmoclcs lappm. tingslag. Jockmock .....................	1,378	2,092	1,142	659	483	714	+	231
Qvickjocks kapell............	527	430	195	188	7	— 97	—	104
Bäneå tingslag. Råneå...........................	5,487	7,135	5,095	3,129	1,966	1,648	_	318
Neder-Kalix tingslag. Neder-Kalix ..................	6,969	9,419	6,357	3,921	2,436	2,450	+	14
Ofver-Kalix tingslag. Öfver-Kalix.....................	2,913	4,217	2,811	1,359	1,452	1,304	_	148
Gellivare lappm. tingslag. Gelli vare________________________	2,443	3,253	2,126	1,322	804	810	+	6
Neder-Torneå o. Karl Gust. t. Neder-Torneå..................	1,995	2,347	1,634	1,211	423	352		71
Karl Gustaf ..................	2,285	2,244	1,753	1,337	416	— 41	—	457

Tal. N:r 27. (Forts.)

0 in r ä cl e.	Folkmängd.	Under åren 1861—1880.
1860	1880	Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Således: Öfver-skott af in-( + ) eller utflyta-ning (—).
Öfver- Torrved tingslag.
Öfver-Torneå ..................	2,308	2,942	2,034	1,225	809	574	— 235
Hietaniemi.....................	1,796	1,998	1,488	941	547	202	— 345
Korpilombolo tingslag.
Korpilombolo kapell.........	962	1,415	1,104	709	395	453	+ 58
Paj ala tingslag.
Pajala ..........................	3,008	3,903	2,602	1 1	1,087	895	— 192
Juclcasjärvi lappm. t:g.							\|
Juckasjärvi.....................	1,750	1,973	1,166	680	486	223	-- 263
PnonteMs lappm. tingslag.
Enontekis .....................	1,239	1,293	727	599	128	54	— 74
Städer.
Luleå ...........................	1,516	3,120	1,455	957	498	1,604	+ 1,106
Piteå ...........................	1,554	2,337	1,223	837	386	783	+ 397
Haparanda...........1.........	737	1,039	672	513	159	302	+ 143

Tab. N:r 27. (Forts.)

0 m r å d e.	Medel- folkmängd 1861—1880.	1861—	80 årligen på 1,000 inbyggare.
Lefvande födde.	Aflidne.	Öfver-skott af födde.	Folk- ökning.	Öfver-skott af in- eller utflytt-ning.
Hela Sverige.........................	4,233,000	30,9	19,2	11,7	8,3	_	3,4
Norrbottens län __................	78,500	37,2	22,0	15,2	14,2	—	1,0
Tingslag.
Piteå.................................	14,300	36,4	19,7	16,7	15,2	—	1,5
Arvidsjaurs lappmarks____________	2,600	37,7	15,8	21,9	21,9	—	0,o
Arjepluogs » ............	1,300	30,8	16,9	13,9	5,4	—	8,5
Neder Luleå ........................	9,000	33,4	20,6	12,8	10,1	—	2,7
Öfver-Luleå ........................	7,100	40,o	20,8	19,2	18,2	—	1,0
Jockmocks lappmarks____________	2,100	31,9	20,o	11,9	14,8	+	2,9
Råneå ..............................	6,200	41,1	25,2	15,9	13,2	—	2,7
Neder-Kalix ........................	8,000	39,8	24,5	15,3	15,4	+	0,1
Öfver-Kalix ........................	3,600	39,2	18,9	20,3	18,1	—	2,2
Gellivare lappmarks...............	2,800	37,9	23,6	14,3	14,6	+	0,3
Neder-Torneå och Karl Gustafs	4,300	39,3	29,5	9,8	3,7	—	6,1
Öfver-Torneå.........................	4,500	39,1	24,o	15,1	8,7	—	6,4
Korpilombolo _____________________	1,200	45,8	29,2	16,6	19,2	+	2,6
Pajala ..............................	3,400	38,2	22,4	15,8	13,2	—	2,6
Juckasjärvi lappmarks............	1,800	32,2	18,9	13,3	6,1	—	7,2
Enontekis » ............	1,300	27,7	23,i	4,6	2,3		2,3
Luleå.................................	2,200	33,2	21,s	11,4	36,4	+	25,0
Piteå.................................	1,900	32,i	22,i	10,0	20,5	+	10,5
Haparanda ........................	900	37,8	28,9	8,9	16,7	+	7,8

Tab. N:r 28.

Norrbottens län.

Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1884.

O m r å d e.

Ytinnehåll

(land)

tunnland.

Deraf

odlad

jord.

naturlig

äng.

O m r å d e.

Ytinnehåll

(land)

tunnland.

Norrbottens län *

Tingslag.

Piteå ...............

Arvidsjaurs lappm
Arjepluogs »

Neder-Luleå ......

Öfver-Luleå _______

■Jockmocks lappm.

Eåneå_______________

Neder-Kalix ______

Öfver-Kalix.........

Gellivare lappm....

Neder-Torneå......

Öfver-Torneå ......

Korpilombolo......

Pajala...............

Juckasjärvi lappm.
Enontekis »

19,956,849

961,563

1,151,519

2,765,571

215,599

562,395

3,680,918

408,633

342,098

547,259

3,208,502

174,451

503,288

296,622

1,280,355

3,837,826

57,888

13,110

1,982

394

9,283

8,414

1,680

3,790

4,696

1,690

1,718

3,399

2,237

375

2,174

580

155

346,057

50,550

56,357

7,183

27.911
26,411

15.268
21,366
23,732
17,071
14,186

21.268

21.911
10,866
24,808

4,815

1,727

Socknar.

Piteå landsförs.... 1

Elfsby ............/

Arvidsjaur......

Arjepluog______

Neder-Luleå ...
Öfver-Luleå ...

Jockmoek......

Qvickjocks kap.

Råneå _________

Neder-Kalix ...
Öfver-Kalix ...

Gellivare _______

Neder-Torneå
Karl Gustaf ...

Öfver-Torneå......|

Hietaniemi ______j

Korpilombolo

Pajala .......

Juckasjärvi ......^

Enontekis........./

961,563

1,151,519

2 765,571
215,599
562,395

3,680,918

408,633

342,098

547,259

3 208,502
’ 84,795

89,656

503,288 {

296,622

1,280,355

3,837,826 {

Deraf

odlad	naturlig
jord.	äng.
11,421	38,946
1,689	11,604
1,982	56,357
394	7,183
9,283	27,911
8,414	26,411
1,680	15,268
3,790	21,366
4,696	23,732
1,690	17,071
1,718	14,186
1,745	9,589
1,654	11,679
1,140	13,268
1,097	8,643
375	10,866
2,174	24,808
580	4,815
155	1,727

I summan för länet ingå städerna (20,250 tid, hvaraf 2,211 tid åker och 627 tid äng).

Tal. N:r 29.

Norrbottens län.

Norrbottens läns uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.

0 m r å d e.	Ytinnehåll, qvkm (land).	Folkmängd 1880	H e k t a r	Nötkreaturs- enheter.	På 100 hektar land komma	Mot 100 inb. svara
odlad jord.	naturlig äng.	hektar odlad jord.	inb.	hektar odlad jord.	nötkre-atur s- en- lieter.
Hela Sverige_______________	406,721	4,565,668	2,986,160	1,905,640	2,945,666	7,4	n	65	(54
Norrbottens län *.........	98,420	84,265	25,760	148,040	79,574	0,3	0,9	31	94
Tingslag.
Piteå........................	4,747	16,597	6,150	25,000	8,772	1,3	3	37	53
Arvidsjaurs lappmarks ...	5,685	3,164	820	6,250	3,133	0,1	0,6	26	99
Arjepluogs » ......	13,653	1,352	180	3,540	3,671	0,o i	0,1	13	272
Neder-Luleå ...............	1,064	10,105	4,320	13,580	6,993	4	9	43	69
Öfver-Luleå ...............	2,777	8,386	4,020	12,950	7,553	1,4	3	48	90
Jockmocks lappmarks ...	18,170	2,522	770	7,260	4,756	0,04	0,i	31	189
Råneå .....................	2,017	7,135	1,775	10,500	3,287	0,9	4	25	46
Neder-Kalix ...............	1,689	9,419	2,170	11,590	4,274	1,3	6	23	45
Öfver-Kalix ...............	2,702	4,217	780	8,370	2,494	0,3	1,6	18	59
Gellivare lappmarks......	15,839	3,253	730	7,050	7,087	0,05	0,2	23	218
Neder-Torneå_______________	861	4,591	1,585	10,490	3,790	2	5	35	83
Öfver Törne;!...............	2,485	4,940	890	10,750	4,824	0,4	2	18	98
Korpilombolo ............	1,464	1,415	175	5,250	1,441	0,1	1	12	102
Pajala________________________	6,321	3,903	1,040	12,230	3,479	0,2	0,6	27	89
Juckasjärvi lappmarks ...	12,631	1,973	280	2,380	6,101	0,02	0,2	14	309
Enonteltis »	6,315	1,293	75	850	7,919	0,01	0,2	6	612

* Landsbygden.

Idb. N:r 30.

Norrbottens län.

Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.

() m r ä d c.

Folkmängd.	Åkerj ord tunnland.	Kreatursstock (nötkr.-enheter).	Om 1805 års tal = 1, så är det nyaste talet för
1805	1884	1805	1884	1805	1880	folk- m.	åker- vidd.	krea- tursst.
2,422,039	4,644,448	1,370,580	6,105,854	2,000,000	2,945,666	1,9	4,5	1,5
35,398	95,340	7,162	57,888	59,490	80,417	2,7	8,1	1,4
G,151	17,601	1,500	13,110	6,221	8,772	2,9	8,7	1,4
712	3,454	99	1,982	1,825	3,133	4,9	20,0	1,7
669	1,479	?	394	3,077	3,671	2,2	?	1,2
} 7,742	18,793	1,775	17,697	8,918	14,546	2,4	10,o	1,6
1,294	2,829	50	1,680	3,545	4,756	2,2	33,6	1,3
2,497	7,298	400	3,790	3,156	3,287	2,9	9,5	1,0
3,497	10,006	433	4,696	3,238	4,274	2,9	10,8	1,3
1,481	4,463	225	1,690	2,317	2,494	3,0	7,5	1,1
1,272	3,410	60	1,718	5,028	7,087	2,7	28,6	1,4
2,724	4,652	1,471	3,399	3,408	3,790	1,7	2,3	1,1
2,836	5,132	775	2,237	2,979	4,824	1,8	2,9	1,6
—	1,530	—	375	—	1,441	—	—	—
1,290	4,270	312	2,174	1,835	3,479	3,3	7,0	1,9
953	2,065	?	580	5,345	6,101	2,2	?	1,1
434	1,312	?	155	7,775	7,919	3,0	?	1,0
6,151	17,601	1,500	13,110	6,221	8,772	2,9	8,7	1,4
712	3,454	99	1,982	1,825	3,133	4,9	20,0	1,7
669	1,479	?	394	3,077	3,671	2,2	?	1,2
7,742	18,793	1,775	17,697	8,918	14,546	2,4	10,o	1,6

Hela Sverige------

Norrbottens län *

Tingslag.

Piteå ................

Arvidsjaurs lappm.
Arjepluogs »

Neder-Luleå ......

Öfver-Luleå_________

Jockmocks lappm.

Råneå.............

Neder-Kalix —

Öfver-Kalix ____

Gellivare lappm.

Neder-Torneå____

Öfver-Torneå ....

Korpilombolo____

Paj ala.............

Jnckasjärvi.......

Enontekis .......

Socknar.

Piteå landsförs.

med Elfsby ____

Arvidsjaur .......

Arjepluog .......

Luleå landsförs..

* I summan för länet ingå städerna med 1,846 inb. år 1806 och 7,046 år 1884, 62 tid åker år 1805 och
2,211 år 1884 samt omkring 823 nötkr.-enh. år 1805 ocli 843 år 1880.

Tah. N:r SO. (Forts.)

Område.	Folkmängd.	Ä k e r j o r d tunnland.	Kreatursstock (nötkr.-enheter).	Om 1885 års tal = 1, så är det nyaste talet för
	1805	1884	1805	1884	1805	1880	folk- m.	åker- vidd.	krea- tursst.
Jockmock med Qviekjocks kapell	1,294	2,829	50	1,680	3,545	4,756	2,2	33,6	1,3
Råneå............. .	2,497	7,298	400	3,790	3,156	3,287	2,9	9,6	1 ,0
Neder-Kalix ......	3,497	10,006	433	4,696	3,238	4,274	2,9	10,8	1,3
Öfver-Kalix ......	1,481	4,463	225	1,690	2,317	2,494	3,0	7,5	1,1
Gelli vare............	1,272	3,410	60	1,718	5,028	7,087	2,7	28,6	1,4
Neder-Torneå ......	1,416	2,403	961	1,745	2,198	1,870	1,7	1,8
Karl Gustaf ......	1,308	2,249	510	1,654	1,210	1,920	1,7	3,2	1,6
Öfver-Torneå ......	1,674	3,091	300	1,140	1,542	2,588	1,8	3,8	1,7
Hietaniemi.........	1,162	2,041	475	1,097	1,437	2,236	1,8	2,3	1,6
Korpilombolo......	—	1,530	—	375	—	1,441
Pajala...............	1,290	4,270	312	2,174	1,835	3,479	3,3	7,0	1,9
Juckasjärvi_________	953	2,065	?	580	5,345	6,101	2,2	?	1,1
Enontekis .........	434	1,312	?	155	7,775	7,919	3,0	?	1,0

Tub. N:r 31.

Norrbottens län.

Skörden (i kubikfot) år 1884.

O m råd e.	Hela skör-den af säd och rotfr. reducerad till råg.	Käg.	Korn.	Hafre.	Bland- säd.	Potatis.	_ T.''	Hö, ctr.
Norrbottens län* ... i	1,449,926	52,006	1,327,528	68,116	1,789	582,246	36	3,560,030
Tingslag.
Piteå ..................	313,618	34,810	261,077	27,950	800	92,950	27	621,200
Arvidsjaurs lappm____	56,154	280	54,160	—	—	26,250	—	146,900
Arjepluogs »	12,942	—	9,780	—	—	16,000	—	44,200!
Neder-Luleå .........	213,818	5,355	200,040	14,500	—	68,918	3	439,500
Öfver-Luleå .........	211,405	3,780	199,920	10,250	—	78,000	2	415,150
Jockmocks lappri!____	18,007	66	15,540	—	—	14,995	—	129,000
Råneå..................	90,117	1,350	77,490	4,296	196	61,420	2	210,600
Neder-Kalix _________	117,157	2,460	106,645	6,800	595	51,510	2	275,800
Öfver-Kalix _________	55,322	532	54,725	—	198	19,200	—	159,500
Gellivare lappm. ...	35,490	168	33,129	—	—	19,800	—	178,500
Neder-Torneå.........	96,728	1,003	96,460	1,920	—	26,988	—	240,000
Öfver-Torneå _________	84,965	405	84,695	800	—	27,990	—	315,880
Korpilombolo_________	20,671	—	21,235	—	—	5,440	—	67,900
Pajala__________________	66,321	120	66,742	—	—	22,100	—	186,800
•Juckasjärvi............	16,917	—	15,795	—	—	10,237	—	75,300
Enontekis ............	1,619	—	—	—	—	6,475	—	21,500
Socknar.
Piteå landsförs. ......	263,411	29,410	219,725	25,000	800	71,500	25	509,600
Elfsby ...............	50,207	5,400	41,352	2,950	—	21,450	2	111,600
Arvidsjaur____________	56,154	280	54,160	—	—	26,250	—	146,900!
Arjepluog ............	12,942	—	9,780	—	—	16,000	—	44,200
Neder-Luleå .........	213,818	5,355	200,040	14,500	—	68,918	3	439,500!
Öfver-Luleå .........	211,405	3,780	199,920	10,250	—	78,000	2	415,150
.Jockmock ............	18,007	66	15,540	—	—	14,995	—	129,000

* I summan för länet ingå städerna med 1,677 kubikfot råg, 30,095 kubikfot korn, 1,600 kubikfot
hafre, 33,973 kubikfot potatis och 32,300 centner hö; skörden i rågvärde = 38,675 kubikfot.

T oh. N:r 31. (Forts.)

Område.	Hela skör-den af säd och rotfr. reducerad till råg.	Råg.	Korn.	Hafre.	Bland- säd.	Potatis.	£ ce'' y	Hö, cfcr.
Råneå........	90,117	1,350	77,490	4,296	196	61,420	2	210,600
Neder-Kalix .........	117,157	2,460	106,645	6,800	595	51,510	2	275,800
Öfver-Kalix _________	55,322	532	54,725	—	198	19,200	—	159,500
Gellivare ......	35,490	168	33,129	—	—	19,800	—	178,500
Neder-Torneå_________	48,966	527	49,000	1,050	—	12,688	—	119,000
Karl Gustaf .........	47,762	476	47,460	870	—	14,300	—	121,000
Öfver-Torneå _________	49,759	135	51,740	300	—	9,450	—	171,980
Hietaniemi............	35,206	270	32,955	500	—	18,540	—-	143,900
Korpilombolo.......	20,671	—	21,235	—	—	5,440	—	67,900
Paj ala............... .	66,321	120	66,742	—	—	22,100	—	186,800
Juckasjårvi............	16,917	—	15,795	—	—	10,237	—	75,300
Enontekis ............	1,619	—	—	—	—	. 6,475	—	21,500

Tab. N:r 32.

Norrbottens län.

Antalet vid 1884 års slut underhållna kreatur.

Område.	Hästar.	O >4 SO	Tjurar.	w O	Ungnöt under 2 ar.	Hrj po	Getter.	Svin.	Renar.
Norrbottens län* ______	9,270	41	1,065	33,239	6,668	34,269	1,411	3,109	171,500
Tingslag.
Piteå ___________________	1,632	4	137	6,106	1,165	2,390	305	2,496	—
Arvidsjaurs lappmarks	442	—	84	1,072	224	2,142	83	6	7,000
Arjepluogs »	• 85	5	30	400	65	750	200	—	13,000
Neder-Luleå ............	1,100	1	80	4,000	1,200	4,800	30	100	—
Öfver-Luleå_______________	1,530	1	72	3,465	520	4,000	33	165	3,500
J ockmocks lappmarks...	494	O u	41	755	194	2,000	200	16	22,300
Råneå.....................	609	2	62	1,780	310	2,250	150	45	500
Neder-Kalix ............	688	1	75	2,610	512	2,360	200	no	250
Öfver-Kalix ............	358	1	44	1,437	236	2,585	—	8	2,500
Geliivare lappmarks ...	490	2	75	1,375	370	2,620	60	—	38,000
Neder-Torneå...........	487	4	87	2,645	500	1,500	55	23	650
Öfver-Torneå ............	604	3	84	3,510	660	2,560	11	32	200
Korpilombolo............	166	—	20	630	140	640	—	—	2,400
Pajala_____________________	400	15	130	1,751	425	2,400	20	7	4,900
Juckasjärvi...............	83	—	26	908	85	850	30	—	28,300
Enontekis ................	10	—	12	250	34	400	25	—	48,000
Socknar.
Piteå landsförsamling...	1,300	4	100	5,200	1,000	1,300	120	2,400	—
Elfsbv ..................	332	—	37	906	165	1,090	185	96	—
Arvidsjaur ...............	442	—	84	1,072	224	2,142	83	6	7,000
Arjepluog _______________	85	5	30	400	65	750	200	—	13,000
Neder-Luleå .............	1,100	1	80	4,000	1,200	4,800	30	100	—
Öfver-Luleå_______________	1,530	1	72	3,465	520	4,000	33	165	3,500
Jockmock ...............	494	2	41	755	194	2,000	200	16	22,300

* I summan för länet ingå städerna med 92 hästar, 6 tjurar, 545 kor, 28 ungnöt, 22 får, 9 getter
och 101 svin.

Tab. N:r 32. (Forts.)

0 m r å d e.	Hästar.	Oxar.	Tjurar.	w o	Ungnöt j under 2 år.	2°	Getter.	Svin.	w a> 3 2
Råneå...........	609	2	62	1,780	310	2,250	150	45	500
Neder-Kalix ..........	688	1	75	2,610	512	2,360	200	no	250
Öfver-Kalix .....	358	1	44	1,437	236	2,585	—	8	2,500
Gelli vare................	490	2	75	1,375	370	2,620	60	_	38,000
Neder-Torneå............	242	2	43	1,245	215	800	45	15	250
Karl Gustaf ............	245	2	44	1,400	285	700	10	8	400
Öfver-Torneå ____________	329	1	40	1,850	335	1,250	5	—	200
Hietaniemi..........	275	2	44	1,660	325	1,310	6	32	_.
Korpilombolo............	166	—	20	630	140	640	—	—	2,400
Pajala............	400	15	130	1,751	425	2,400	20	7	4,900
Juckasjärvi...............	83	—	26	908	85	850	30	—	28,300
Enontekis ...............	10	—	12	250	34	400	25	—	48,000

Idb. N:r 33.

Norrbottens län.

Arealen af den skogbärande marken.

0 m r å d e.	Areal (land).	Deraf skog.	\| Skog, %.
Hektar.
Hela Sverige ...	40,584,532	17,659,200	44
Norrbottens län*	9,769,675	2,674,740	27
Tingslag.
1. Piteå ......	462,319	317,637	69
2. Arvidsjaurs
lappm. ...	568,459	327,409	58
3. Arjepluogs
lappm. ...	1,305,283	139,447	11
4. Neder-Luleå	106,428	70,249	66
5. Öfver-Luleå	277,632	180,423	65
6. Jockmocks
lappm. ...	1,817,121	248,353	14
7. Råneå ......	201,724	144,345	72
8. Neder-Kalix	168,882	75,841	45
9. Öfver-Kalix	272,539	134,189	49
10. Gellivare
lappm. ...	1,583,909	365,878	23
11. Ned.-Torneå	86,112	41,310	48
12. Öfv.-Torneå	234,855	117,236	50
13. Korpilom-
bolo ......	147,689	74,138	50
14. Paj ala ______	632,060	262,199	41
15. Juckasjärvi	yj ■JD 4^ IT* DO	168,553	i 9
16. Enontekis...	1 ’		I

O m r a d o.

Areal	Deraf	Ul
(land).	skog.
Hektar.
302,864 159,455	j 317,637	jö9
568,459	327,409	58
1,305,283	139,447	11
106,428	70,249	66
277,632	180,423	65 i
1,817,121	j 248,353	L
1 201,724	144,345	72
168,882	75,841	45
272,539	134,189	49
1,583,909	365,878	23
41,856	21,402	51
44,256	19,908	45
147,351 87,504	j 117,236	jso
147,689	74,138	50
632,060	262,199	41
jl,894,581	121,998 46,555	1 9 jl ''
la ytinnehållet	= 10,082 hektar)

10.

11.

12.

13.

14.

15.

Socknar.

Piteå landsf.

Elfsby______

Arvidsjaur**
Arjepluog...
Neder-Luleå
Öfver-Luleå
Jockmock...
Qvickjocks

kapell______

Råneå ______

Neder-Kalix
Öfver-Kalix
Gellivare ...
Ned.-Torneå
Karl Gustaf
Öfv. -Torneå
Hietaniemi
Korpilom bolo

______

Pajala______

Juckasjärvi

16. Enontekis...

I summan för li
* + Måla skog.

Tab. N:r 34 A.

Norrbottens län.

Trävaruutförseln (i kubikfot) från Luleå åren 1871—1883.

År.	Timmer, master in. m 8,3 tums (25 cm.).	Timmer, master m. m. derunder.	Bjelkar och sparrar 6,6 tums (20 cm.).	Bjelkar och sparr ar derunder.	Bräder och plankor.	Bråd- öd! plank- stump.	Summa.	Dito i kubikmeter.
! 1871 ________________________	_	300	527.151	878,275	2,251,574	19,285	3,676,585	96,327
11872 _________________ ______	51	112	943,649	666,045	2,337,974	77,019	4,024,850	105,451
1873 ........................	—		826,655	1,161,472	1,823,786	27,240	3,839,153	100,586
11874 ________________________	—	—	646,636	1,341,978	1,902,200	108,864	3,999,678	104,792
1875 ........................	588	601	402,214	691,146	1,680,899	47,536	2,822,984	73,962
1871) ________________________	279	_	860,220	924,653	1,949,925	148,906	3,883,983	101,760
i 1877 ________________________	—	16,995	773,260	719,258	3,466,218	126,493	5,102,224	133,678
1878 ........................		350	450,952	183,535	2,416,344	98,407	3,149,588	82,519
11879 ________________________		940	450,778	90,720:3,017,163	360,383	3,919,984	102,704
1880 ________________________	263	1,349	1,128,578	165,880	2,800,559	188,518	4,285,147	112,271
; 1881________________________	115	955 1,642,485	78,348	2,276,682	182,290	4,180,875	109,539
1882 ________________________	382	1,872 1,530,445	156,658	3,517,762	231,950	5,439,069	142,504
1883 ________________________	115	64911,320,116	89,388	3,078,500	320,116	4,808,884	125,993
Ärligt medeltal.
1871—75 ..................	128	203	669,261	947,783	1,999,286	55,989	3,672,650	96,223
1876—80 ..................	108	3,9271	732,758	416,809	2,730,042	184,541	4,068,185	106,586
1881 — 83 ...................	204	1,159 1,497,682	108,131	2,957,648	244,785	4,809,609	126,012

Tal. N:r 34 It.

Norrbottens län.

Trävaruutförseln (i kubikfot) från Piteå åren 1871—1883.

År.	Timmer, master in. in. 8,3 tums (25 em.).	. rrv 1 mimer, masterm. in. derunder.	Bjelkar och sparrar 6,G tums (20 cm.).	Bjelkar O eif sparrar derunder	Bräder och plankor.	Bräd- och plank- stump.	Sum mav	Dito i kubikmeter.
1871 ________________________	1,185	374	451,159	3,373,089 3,909,998	100,262	7,896,067	200,8771
1872 ........................	590	226	607,291	3,651,563	5,408,294	53,508	9,721,472	254,703
1873 ________________________	77ii	563	536,414 4,975,544	3,929,719	110,087	9,553,097	250,291
1874 ________________________	120	2.040	457,953	4,467,636 4,123,928	109,658	9,161,335	240,027
1875 ........................	—	387	390,304	2,665,525	4,026,566	289,268	7,372,050	193,148
1876 ........................	357	20	432,220 3,958,399	4,559,131	227,705	9,177,832	240,459
1877 ........................	--	—	405,271	3,191,239	5,450,815	158,233	9,205,558	241,186,
1878 ________________________	250	1.512	233.533 2,455,079 4,277,870	244,258	7,212,502	188,968
1879 ________________________	171	271	288,798	2,819,7204,300,631	503,740	7,913,331	207,329}
1880 ________________________	100	1,576	416,746:4,166,430	5,670,468	227,486	10,482,806	274,650
1881 ________________________	535	688	332,684 3,785,391	5,268,926	394,453	9,782,677	256,306
1882= _____________________	229	2li7	316,831	1,868,438	3,052,333	304,569	5,542,667	145,218
1883 _________________________	802	191	197,341	424,05812,576,552	204,523	3,403,467	89,171
Ärligt medeltal.
1871 —75 ..................	r o o O DO	718	488,624	3,826,671	4,291,701	132,557	8,740,804	229,009
1876-80 __________________	176	676	355,314 3,318,173	4,851,783	272,284	8,798,406	230,518
! 1881 —83 ..................	522	382	282,285	2,025,962	3,632,604	301,182	6,242,937	1 Ii3,565

* Minskningen under de båda senaste åren beror derpå, att Skellefteå under dessa år räknats såsom eget tullkammardistrikt,
under det att exporten derifrån under föregående år ingår i Piteås.

Tal», N:r 34 C.

Norrbottens län.

Trävaruutförseln (i kubikfot) från Haparanda åren 1871—1883.

År.	Timmer, master m.m. 8,3 tums (25 cm.).	Timmer, masterm. m. derunder.	Bjelkar och sparrar 6,6 tums (20 cm.).	Bjelkar och sparrar derunder.	Bräder och plankor.	Bräd- ocli plan k-stump.	8 u in in a.	Dito i kubikmeter.
1871 ________________________	727	574	52,279	65,193	2,440,805	20,779	2,580,357	67,605
1872 ........................	—	977	112,734	9,403	2,872,401	33,565	3,029,080	79,362
1873 ........................	—	4,386	31,088	23,124	3,051,442	123,238	3,233,278	84,712
1874 ........................	—	1,000	51,936	27,168	2,587,978	62,307	2,730,389	71,536
1875 ________________________	1,212	551	109,998	20,914	2,337,187	17,578	2,487,440	65,171
1876 ________________________	872	—	182,009	12,811	2,654,103	206,956	3,056,751	80,087
1877 ________________________	—	1,229	124,803	73,568	2,975,137	128,581	3,303,318	86,547
1878 ________________________	1 680	—	60,127	82,925	2,546,765	73,536	2,765,033	72,444
1879 ________________________	802	556	305,706	3,844 3,288,582	204,087	3,803,577	99,654
1880 ......................	1,565	470	416,314	938 3,215,141	208,174	3,842,602	100,676
1881 ________________________	1,528	344	398,120	3,285	2,283,902	157,881	2,845,060	74,541
1882 ________________________	2,407	115	491,787	16,655	3,579,760	138,666	4,229,390	110,810
1883 ________________________	2,559	—	366,987	18,260 2,293,108	175,605	2,856,519	74,841
Ärligt medeltal.
1871 — 75 __________________	388	1,498	71,607	29,160 2,657,963	51,493	2,812,109	73,677
1876—80 ..................	984	451	217,792	34,817	2,935,945	164,267	3,354,256	87,882
1881—83 ..................	2,165	153	418,965	12,733	2,718,923	157,384	3,310,323	86,730

-<I

Tab. N:r 35.

Norrbottens län.

Öfversigt af sågverkens antal och taxeringsvärde inom länet år 1884.

0 m r å d e.	Antal sågverk.	Taxerings-värde 1884 å sågverk, lastageplatser och åbyggnader.	Beskattning för 1884.
Af taxerings-nämnden uppskattad inkomst.
Kronor.	Kronor.
Norrbottens län .............................................	48	1,626,500	?
Fögderier.
Piteå............................................................	15	453,100	52,800
Luleå.............................................................	12	616,800	?
Kalix------------------------------------------------------------	16	337,200	62,900
Torneå .........................................................	5	219,400	10,000
Tingslag.
1. Piteå ......................................................	15	453,100	52,800
2. Arvidsjaurs lappmark .................................	—■	—	—
3. Arjepluogs » .................................	—	—	—
4. Neder-Luleå _____________________________________________	2	410,000	?
5. Öfver Luleå .............................................	10	206,800	?
6. Jockmocks lappmark .................................	—	—	—
7. Råneå......................................................	12	142,200	20,000
8. Neder-Kalix _____________________________________________	2	75,000	23,900
9. Öfver-Kalix.................................................	2	120,000	19,000
10. Gellivare lappmark ....................................	—	—	—
11. Neder-Torneå.............................................	1	135,900	2,000
12. Öfver-Torneå .............................................	2	67,000	1,500
13. Korpilombolo.............................................	1	10,000	3,500
14. Pajala......................................................	1	6,500	3,000
15. Juckasjärvi lappmark .................................	—	—	—
16. Enontekis » .................................	—	—	—
Luleå ......................................................	2	37,500	15,750
Piteå ......................................................	1	50,000	6,635
Haparanda ................................................	—	—	—

Tab. N:r 35. (Forts.)

Område.	Antal sågverk.	Taxerings-värde 1S84 å sågverk, lastageplatser och åbyggnader.	Beskattning för 1884.
Af taxerings-nämnden uppskattad inkomst.
Kronor.	Kronor.
Socknar.
1. Piteå landsförsamling ................	12	434,100	50,300
Elfsby.................................... .	3	19,000	2,500
4. Neder-Luleå .....................	2	410,000	p
5. Öfver-Luleå ____________________________	10	206,800	•p
7. Råneå............................................	12	142,200	20,000
8. Neder-Kalix _______________________	2	75,000	23,900
9. Öfver-Kalix..............................	2	120,000	19,000
11. Neder-Torneå................................	1	135,900	2,000
12. Öfver-Torneå ...............................	1	42,000	1,500
Hietaniemi..............................................	1	25,000	—
18. Korpilombolo.............................................	1	10,000	3,500
14. Pajala......................................................	1	6,500	3,000

Tal. N:r 36 A.

Norrbottens län.

Tulluppbörden vid Luleå Tullkammare åren 1871—1883.

År.	Kronur.	År.	Kronor.	År.	Kronor.
1871............	3,544	1876 ______	10,604	1881__________	.. : 14,087
1872	6,072	1877	16,084	1882 _______	13,326
1873............	12,124	1878 ______	..... 15,358	1883__________	16,022
1874____________	9,859	1879 .......	14,558
1875............	7,321	1880......	13,706

Medeltal årligen 1871 —1875 ___________________________________ Kr. 7,784.

>. 1876—1880____________ » 14,062.

r >, 1881 —1883............ >- 14,478.

Tal. N:r 36 B.

Tulluppbörden vid Piteå Tullkammare åren 1871—1883.

År.	Kronor.	År.	Kronor.	År.	Kronor.
1871____________	9,788	1876____________	11,363	1881............	17,232
1S72............	16,408	1877............	17,317	1882____________	19,154
1873............	30,268	1878____________	11,023	1883............	21,333
1874............	35,525	1879____________	12,631
1875............	13,574	1880____________	13,884

Medeltal årligen 1871—1875............... Kr. 21,113.

» V 1876—1880....... ). 13,244.

b b 1881—1883 _______ b 19,240.

Tab. N:r 36 C.

Tulluppbörden vid Haparanda Tullkammare åren 1871—1883.

År.	Kronor.	Av.	Kronor.	År.	Kronor.
1871............	29,931	1876............	41,485	1881____________	57,159
1872............	82,458	1877 ............	29,059	1882____________	56,862
1873____________	46,259	1878____________	86,072	1883___________	51,804
1874............	43,047	1879____________	35,193
187.-»____________	40,308	1880 ___________	84,885

Medeltal	årligen	1871-	-1875...................	.................. Kr.	38,412
»	D	1876-	188(1___________________	................... »	35,329
»	»	1881-	-1883 ..................	.................. )>	55,275

Anmärkningar till tabellerna N:ris 25—36.

Tab. 25. Siffrorna hemtade ur Bidrag till Sveriges Officiela Statistik A) Bofolkningsstatistik;
ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, hvilka
tal särskild t beräknats.

Staden Haparanda lyder under landsrätt och räknas till Neder-Torneå och
Karl Gustafs tingslag.

Tab. 26. Folkmängdsbeioppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag
till Sveriges Off. Stat. A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna direkt
hemtats ur presterskapets summariska redogörelser.

För 1810 äro Arvidsjaurs och Arjepluogs socknar (771 och 757 inv.) räknade
till länet.

För 1840 och 1860 är Maki kapellförsamling frånräknad länet och Överflyttad
till Vesterbottens län.

Tab. 27. Den mindre skiljaktighet, som i fråga om folkmängden förekommer
mellan denna och föregående tabeller, har sin grund deri, att iänsdelarne af Sorsele
och Norsjö äro alldeles uteslutna vid beräkningen af 1860 års folkmängd.

Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 luftdrag
otc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.

Tab. 28. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng ur Hushållningssällskapets
berättelse för år 1884. Uppgifterna om ytinnehållet ur Stat.
Tidskr. h. 47.

Tab. 29. Tabellen är herntad ur Stat. Tidskr., h. 66.

Tab. 30. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och
kreatursstock år 1805 enligt officiela uppgifter, förvarade i Stat. Centralbyrån. Reduktionen
till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej
skilja mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin.
Getternas samt renarnes antal har då antagits lika med år 1880, svinens och unghästarnes
lika med hälften af 1880 års tal.

Tab. 31. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1884. Reduktionen till
rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.

Tab. 32. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1884.

Tab. 33. Hela arealen (land) är herntad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Reduktion
till hektar: 1 sv. qv.-mil .-= 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbärande

mark ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktion till hektar: 1 qv.-ref =
0,08 82 hektar.

Tab. 34. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit, P. Från och med 1881
lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kubikfot antagits = 0,0 2 6 2
kubikmeter, och 1 kubikmeter = 88,2 kubikfot.

Tab. 35. Uppgifterna för Neder- och Öfver-Luleå socknar äro hemtade ur
de taxeringslängd^-,. som förvaras i Kammarrätten; för öfriga socknar ur till Statistiska
Centralbyrån insända uppgifter i och för den politiska rösträttsstatistiken.

Tab. 36. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit. F.

Talj. N:

Vesternorr

Uppgift på beräk

å Stambana Hjelta (Nässjö)—Aspeå—Anundsjö—Gottne

F r å n.	Till.	Antal nymil.	1 Resande, antal.	Boskap, antal.	Fjäder, garn, klä-den, väfnader och dylikt.	Bränvin.	Fisk, färsk, rökt, torr, specerier och viktualier.	o Hudar cell skinn, råa.	T3 Halm och hö. o	Sill, strömming och ce annan fisk, saltad.
					a.	b.	c.	d.	e.	f.
Hjelta (Nässjö)-----	Ed _____________________	0,9	3,000	300	60,000	77,500	540,000	5,000	2,000	50,000
Ed ___________________	Aspeå ...........	3,1	5,000	ISO	47,300	75,000	531,000	5,000	4,000	42,000
Aspeå..--.............	Lännäs (Skorped)...	1,6	2,000	200	47,000	74,900	530,000	5,000	2,000	41,000
Lännäs (Skorped)...	Bredbyn-------------	2,9	4,000	250	45,000	74,700	524,000	5,020	—	39,400
Bredbyn och anhaltstation Vestersel till
Gottne		1,7	10,000	600	30,000	71,700	424,000	5,020	—	37,500
Af det i Gottne sålunda samlade godset
anses följande komma att transporteras
med bibana till Örnsköldsvik--......—	—	—	500	3,000	1,000	50,000	2,500	—	8,000
för vidare transport
Gottne --------------	Fors ------------------	0,8	2,000	100	27,000	70,700	374,000	2,520	—	29,500
Genom Örusköldsviks bibana anses till-
bomma ____________		—	—	50	7,500	1,000	10,000	—	—	4,000
Fors ------------------	Gideå------------------	2,c	1,500	125	34,400	71,500	382,000	2,520	—	33,00,0
Gideå..................	Flärke (lånegränsen)	1,1	2,000	75	32,900	71,000	372,000	2,500	—	31,50

37 A.

lands län.

nåd årlig trafik

Fors—Gideå—Lånegränsen (mot Vesterbottens län).

(C	e n t	n e r)
Snickeriarbeten.	Asfalt och tjära.	Frö, mjöl, gryn, span- mål och rotfrukter.	Foderämnen, konstgjorda.	Bark, näfver, cement och salt.	Jern och stål.	Träkol.	Gödningsämnen.	Trävaror (icke snickerifabrikat).	Kalk, malmer och stenkol.	Gods, diverse slag.	& <2. CD O £ K CD \|-S	Summa Centner.
g*	b.	i.	j.	k.	1.	m.	n.	0.	P-	q-
10,000	105,000	800,000	12,000	60,000	350,000	—	25,000	—	600,000	110,000	—	2,806,500
8,500	100,000	760,000	9,500	19,000	290,200	—	19,000	—	470,000	101,000	—	2,481,500
8,300	100,000	755,000	9,000	18,500	290,000	180,000	18,500	66,000	460,000	98,000	—	2,703,200
7,800	101,000	745,000	8,500	18,000	288,000	—	17,500	352,000	435,000	94,000	400	2,755,320
6,300	111,000	595,000	6,500	15,000	263,000	300,000	12,000	926,000	235,000	74,000	3,900	3,115,920
500	50,000	50,000	1,000	1,000	20,000	300,000	3,000	026,000	30,000	5,000	3,900	—
5,800	61,000	545,000	5,500	14,000	243,000	—	9,000	—	205,000	69,000	—	1,661,020
—	1,000	10,000	300	5,000	3,000	—	200	_	_	2,000	_	_
5,800	61,500	550,000	5,700	18,500	245,500	6,000	9,000	—	200,000	70,500	—	1,695,920
5,300	60,500	500,000	5,200	15,500	240,500	—	8,000	—	175,000	67,500	—	1,587,400

7(3

Tal. N:r

Vesternorr Uppgift

på beräk -

å Stambana Lånegränsen (mot Vesterbottens län)—Gideå—

F r å n.	Till.	Antal nymil.	Resande, antal.	Boskap, antal.	Fjäder, garn, klä-den, väfnader och dylikt.	Bränvin.	Fisk, färsk, rökt, torr, specerier och viktualier.	Hudar och skinn, råa.	Halm och liö.	Sill, strömming och co annan fisk, saltad.
					a.	b.	c.	d.	e.	f.
Transitogods från Norr- och Vesterbotten	—	—	200	—	—	100,000	10,000	—	2,000
Flärke _______________	Gideå —......... ...	1,1	3,000	400	—	—	100,000	10,000	—	2,000
Gideå__________________	Fors ________ ________	2, G	6,000	600	—	—	101,000	10,200	—	1,800
Fors __________________	Gottne _______________	0,8	3,000	900	—	—	101,500	10,300	5,000	1,700
Af det i Gottne sålunda samlade godset
anses följande komma att föras på
bibana till Örnsköldsvik __________________	—	—	600	—	—	1,500	1,300	—	700
Återstoden och genom bibana från Örn-
sköldsvik ankommet gods:
Gottne ...............	Bredbyn_______________	1,7	5,000	450	7,500	1,500	110,000	9,000	13,000	7,000
Bredbyn_______________	Bannas (Skorped)...	2,2	4,000	700	2,500	200	110,000	11,000	3,000	2,000
Lännäs (Skorped)...	Aspeå________ _________	1,5	3,000	900	'' 2,000	100	109,000	11,000	1,000	500
Aspeå-.........-.....	Ed _____________________	3,1	2,000	975	1,500	—	108,500	11,025	—	400
Ed _____________________	Hjelta (Nässjö)------	0,9	10,000	1,975	—	—	120,000	12,000	—	—

37 B.

lands län.

nåd årlig trafik

Fors—Gottne—Anundsjö—Aspeå — Hjelta (Nässjö).

(C c n t n e r).

Snickeriarbeten.	Asfalt och tjära.	Frö, mjöl, gryn, span- mål och rotfrukter.	Foderämnen, konstgjorda.	Bark, näfver, cement och salt.	Jern och stål.	Träkol.	Gödningsämnen.	Trävaror (icke snickerifabrikat).	Kalk, malmer och stenkol.	Gods, diverse slag.	Mejeriprodukter.	S u m in a Centner.
g-	h.	i.	j-	k.	1.	m.	n.	0.	P-	q-
5,000	20,000	40,000	—	—	25,000	6,000	—	10,000	800,000	3,000	10,000	_
5,000	30,000	40,000	—	—	25,000	36,000	—	55,000	800,000	3,000	10,500	1,116,500
4,000	38,000	35,000	—	—	210,000	—	—	414,000	300,000	2,000	12,500	1,128,500
4,000	39,500	33,000	—	—	209,000	—	—	555,000	300,000	1,700	13,500	1,274,200
2,000	39,500	5,000	—	—	53,000	—	—	555,000	—	500	6,500	—
2,300	1,000	43,000	700	5,000	158,000	__	300		301,500	4,200	7,000	671,000
800	300	13,000	300	2,000	152,000	—	100	—	300,500	1,200	9,000	607,900
600	100	10,000	100	500	150,500	—	—	—	300,000	1,000	9,000	595,400
500	4,000	9,000	—	—	150,000	180,000	—	100,000	300,000	800	9,000	871,725
—	6,000	5,000	—	—	150,000	200,000	—	200,000	300,000	—	14,000	1,007,000

VesterbotUppgift
å beräk å

den del af Norra Stambanan, som

								G	O	d	s
F r A n.	Till.	Antal nymil.	Resande, antal.	Boskap, antal.	Fjäder, garn, klä-den, väfnader och dylikt.	Bränvin.	Fisk, färsk, rökt, torr, specerier och viktualier.	Hudar och skinn, råa.	Halm och hö.	Sill, strömming och annan fisk, saltad.
					a.	b.	c.	d.	e.	f.
Vesternorrl. gräns ,.	Djupsjö ...	1 9 r	15,000	—	51,000	15,500	372,000	4,460		—	30,300
Djupsjö ....	Vesternorrl. gräns...		13,500	3,000	—		100,000	10,000		—	2,000
D:0 _______________	Gräsmyr........ .......	} 2,3	15,000	—	51,000	14,300	330,200	3,660		—	23,800
Gräsmyr... ___________	Djupsjö	13,500	2,500	—	—	90,000	9,200		—	—
D:o ______________ Vännäs ...	Vännäs ______________ Gräsmyr---____________	12,s	15,000 13,500	500 2,000	50,000	14,200	323,800 85,000	3,510 9,000			21,800
D:o _______________	Rödå __________________	J 2,2	18,000	—	38,000	11,700	219,800	2,510	1,000	13,000
Rödå _______ . . . .	Vännäs _______________	18,000	5,000	—	—	80,000	8,000		—	—
D:o ________________ .	Botsmark ____________	''bo	. 7,500	—	30,000	10,800	219,800	2,310		—	12,300
Botsmark ............	Rödå ..................	j 2, i)	7,500	1,000	—	—	66,000	4,900		—	300
	Bygdsiljum .. ______	\| 2,2	7,500	—	29,000	10,600	217,100	2,275		—	11,850
Bygdsiljum ..........	Botsmark ............	7,500	1,500	—		65,000	1,800		—	—
D:o Burträsk ____________	Burträsk ____________ Bygdsiljum _________	\| 2, 5	11,000 11,000	1,500	28,500	10,400	211,700 58,000	2,255 4,700		—	10,750
D:0 __________ Skellefte eif . ... ...	Skellefte eif . ----- Burträsk ............	\| 2,2	18,000 18,000	3,500	21,500	9,800	187,700 48,000	2,055 4,200	1,000	3,100 300
D:o .....	Storkågeträsk ...... Skellefte eif.........	J 3,0	15,000 15,000	__	10,000	6,800	87,700	1,555		—	3,000
Storkågeträsk ______	3,500	38,000	3,200		—	100
D:o Byske eif . ______.	Byske eif ____________ Storkågeträsk ______	J 3,o	13,500 13,500	1,000	9,000	6,700	81,700 37,000	1,455 3,000			2,600 50
D:0 ............	Norrbottens gräns... Byske eif ............	j 1,8	7,000 7,000	_	6,000	6,500	81,700	1,455	1,000	2,356
Norrbottens gräns...	1,000	36,700	2,800		—	30
			280,500	20,000

N:r 38.

tens län.

nåd årlig trafik

ifrågasatts inom Vester!)ottens län.

(Cent	n e r).
Snickeriarbeten.	Asfalt och tjära.	Frö, mjöl, gryn, span- mål och rotfrukter.	Foderämnen, konst- gjorda.	Bark, näfver, cement och salt.	Jern och stål.	H3 p: O	Gödningsämnen.	Trävaror (icke snickerifabrikat).	Kalk, malmer och stenkol.	j Gods, diverse slag.		S u in m a Centner.
g-	h.	i.	j-	k.	1.	in.	n.	0.	p.	q-
2,250	0,240	488,200	11,000	15,500	180,400	6,000	123,600	—	—	400,000	1,709,450
1,000	100,000	74,200	—	—	25,000	315,000	—	10,000	800,000		1,437,200	3,146,650
1,050	5,940	440,200	8,900	10,000	155,100	-	105,600	—	—	332,000	1,482,650
900	100,000	74,200	—	—	10,000	165,000	—	20,000	801,300	—	1,271,100	2,753,750
1,600	5,840	432,700	8,900	10,000	152,400	—	105,000	—	—	328,000	1,457,750
900	80,000	74,200	—	—	1,000	205,000	—	—	802,800	—	1,257,900	2,715,650
1,000	3,240	285,700	6,900	20,000	123,900	—	72,000	—	—	262,000	1,060,750
600	80,000	70,200	—	—	14,000	170,000	—	140,000	810,800	—	1,873,600	2,434,350
950	3,040	261,700	6,400	10,000	103,900	—	52,000	—	—	232,000	945,200
400	78,000	70,20"	—	—	29,000	—	—	8,000	815,800	—	1,067,600	2,012,800
850	2,940	249,700	6,200	9,000	102,100	40,000	50,500	—	—	228,000	960,415
400	60,000	69,200	—	—	30,000	—	—	—	816,000	—	1,045,400	2,005,815
700	2,800	225,700	4,700	8,000	81,000	75,000	43,000	—	—	223,000	927,505
400	60,000	69,000	—	—	1,000	—	—	7,000	857,000	—	1,057,100	1,984,605
300	300	225,700	3,200	6,000	69,500	110,000	34,000	40,000	—	183,000	897,155
200	60,000	67,000	—	—	2,000	—	—	—	857,000	—	1,038,700	1,935,855
300	300	105,700	1,400	5,000	10,500	280,000	4,000	—	—	63,000	579,255
30	51,000	52,000	—	—	8,500	—	—	40,000	857,000	-	1,049,830	1,629,085
250	100	105,700	1,400	4,000	10,000	305,000	2,400	—	—	60,000	590,305
30	44,800	52,000	—	—	8,500	—	—	15,000	857,000	—	1,017,380	1,607,685
239	100	93,700	900	2,500	4,900	205,000	1,600	86,000	7,400	20,700	522,050
30	25,000	52,000		2,500	8,500	25,000	100	15,000	472,000	4,350	644,010	1,166,060 23,392,305

Tab.

Norrbot Uppgift

på beräk -

å den del af Norra Stambanan, som ifrågasatts mellan

								G	0 cl	s
F r å n.	T i 11.	Antal nymil.	Resande, antal.	Boskap, antal.	Fjäder, garn, klä-den, väfnader och dylikt.	Bränvin.	Fisk, färsk, rökt, torr, specerier och viktualier.	Hudar och skinn, råa.	Halm och hö.	Sill, strömming och annan fisk, saltad.
					a.	b.	c.	d.	e.	f.
Boden ______ ________	Heden ...............	0,o	10,950	1,300	700	_	37,800	2,400	6,000	200
Heden ...............	Boden ..............	0,o	10,950	—	2,447	3,549	15,865	801	—	1,209
1).. ...........	Selet .......	1,6	9,125	1,250	660	—	32,700	2,400	5,000	200
Selet __________________	Heden . _____ .	1,6	9,125	—	2,667	3,919	17,155	876	—	1,302
Ilo __________________	Rosfors _______________	1,6	7,300	1,200	660	—	31,600	2,400	5,000	200
Eosfors ...............	Selet __________________	1,6	7,300	—	2,727	3,999	17,512	899	—	1,326
Ilo ____________	Alter _____	1,2	9,125	1,175	610	—	33,400	2,500	8,000	150
Alter ... ... ... .	Rosfors _______________	1,2	9,125	—	3,245	4,349	19,129	955	—	1,529
D:o ...............	Sikfors ...............	0,6	10,950	1,025	510	—	34,600	2,570	7,000	350
Sikfors . ......	Alter __________________	0,6	8,760	—	3,973	4,925	21,805	1,088	—	1,834
Ilo .. .. _________	Lill-Piteå ____________	?,2	8,760	925	660	—	36,600	2,720	--	120
Lill-Piteå .	Sikfors . ... .....	2,2	5,840	—	4,956	5,751	24,433	1,438	1,000	2,047
D:o . .......	Storm}Tan............	0,5	5,840	875	510	—	37,350	2,700	1,000	60
Stormyran____________	Lill-Piteå ............	0,6	5,110	—	5,434	6,127	25,609	1,472	—	2,202
D:0 ____________	Vesterbottens gräns	1,8	4,380	825	410	—	36,700	2,800	1,000	30
Vesterbottens gräns	Stormyran ............	1,8	4,385	—	5,912	6,502	20,685	1,455	—	2,356

N:r 39.

tens län.

nåd årlig trafik

Norrbottens södra lånegräns och Boden vid Lule eif.

Snickeriarbeten.	° Asfalt och tjära. O	£ Frö, mjöl, gryn, span- -4-5 mål och rotfrukter.	^ Foderämnen, konst- gjorda. <X>	Bark, näfver, cement och salt.	Jern och stål.	Träkol.	Gödningsämnen.	Trävaror (icke snickerifabrikat).	Kalk, malmer och stenkol.	Gods, diverse slag.	Maskiner, redskap och gjutgods.		S u in m a Centner.
g-	h.	i.	j-	k.	1.	m.	n.	O.	P-	q-
500	25,000	52,000	—	12,000	—	58,750	—	415,000	1,294,000	1,000	100	1,905,450
37	84	41,135	60	812	82,897	—	272	35,000	6,020	13,682	1,093	204,963	2,110,413
500	25,000	49,500	—	2,000	—	58,750	—	415,000	1,294,000	1,000	100	1,886,810
41	89	44,255	70	912	83,208	—	302	35,000	6,570	14,109	1,319	211,794	2,098,604
500	25,000	47,000	—	2,000	—	58,750	—	215,000	1,112,000	1,000	100	1,501,210
44	91	47,690	82	942	3,310	—	319	—	6,773	14,236	1,457	101,407	1,602,617
450	27,000	47,500	—	2,200	100,000	25,000	—	255,000	952,000	6,950	90	1,460,850
114	131	57,289	360	1,602	3,469	—	599	—	16,432	15,388	1,770	126,361	1,587,211
400	29,000	47,500	—	2,300	170,000	25,000	—	335,000	792,000	8,850	70	1,455,150
243	191	72,189	677	3,342	3,708	—	1,044	—	26,119	17,365	2,263	160,766	1,615,916
100	25,000	59,500	—	4,000	10,000	25,000	500	15,000	472,000	5,550	20	656,770
281	2,291	80,886	628	2,061	4,425	16,500	1,229	—	7,182	19,999	2,595	177,702	834,472
50	25,000	54,400	—	3,000	9,000	25,000	250	15,000	472,000	5,120	—	650,440
260	291	87,185	745	2,301	4,664	1,500	1,424	86,000	7,270	19,976	2,838	255,298	905,738
30	25,000	52,000	—	2,500	8,500	25,000	100	15,000	472,000	4,350	—	645,420
239	91	93,684	862	2,541	4,903	—	1,619	86,000	7,358	20,754	3,082	264,043	909,463

Anmärkningar till Tab. N:r 40.

A) Norrut gående trafik, a) Fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt. Från
Vesternorrlands län afsändes endast 1,398 tons. Detta parti är tillräckligt för atlask
ti in garn a söder om Vännäs. Hvad som derutöfver af Vesterbottens och Norrbottens
landstingskomitéer ansetts böra vid resp. stationer aflastas antages vara på bibana infördt
till Vännäs.

b) Bränvin. Vesternorrlands läns landstingskomité har antagit,, att 3,294 tons
skulle inkomma vid Hjelta under förutsättning att till Vesterbotten skulle afgå 3,018
tons, men enär landstingskomitén i Vesterbottens län antagit en införsel af endast 659
tons, är transportmängden inom Vesternorrland minskad med skilnaden = 2,359 tons.

c) Fisk, färsk, rökt, torr, specerier och viktualier. Norrbottens läns landstingskomité
har beräknat införseln till länet till allenast 1,134 tons under det att de båda
öfriga landstingskomitéerna beräknat en afsändning norr ut af 3,472 tons. Skilnaden,
2,338 tons, är afdragen från den af de båda sydligare länens komitéer beräknade transportmängd.

d) Hudar och skinn, råa. Af denna artikel har Vesternorrlands läns landstingskomité
beräknat afsättningen till de norra länen 84 tons lägre än dessa läns komitéer
uppgifvit. Med anledning häraf har den för Vesternorrlands län beräknade qvantiteten
höjts med nämnda belopp.

e) Halm och hö. Vesterbottens läns landstingskomité har antagit eu afsättning
derifrån norr ut af 43 tons, under det att Norrbottens läns landstingskomité icke beräknat
någon import af ifrågavarande artikel. Posten har derför uteslutits.

f) Sill, strömming och annan fisk, saltad. Vesternorrlands läns landstingskomité
har beräknat en afsättning af denna artikel norr ut af 51 tons mera än der beräknats
komma att mottagas. Af sådan anledning är detta belopp uteslutet.

g) Snickeriarbeten. Med beräkningen af detta godsslag är förhållandet enahanda,
som i nästföregående punkt för sill m. m. angifvits. Skilnaden beträffande nu förevarande
artikel utgör 129 tons och har afdragits från den beräknade trafiken i Vesternorrlands
län.

h) Asfalt och tjära. Här gäller samma anmärkning, som i de två nästföregående
punkterna. Skilnadsbeloppet 2,306 tons har afdragits.

j) Foderämnen. Vid denna artikel har för de båda nordligare länen beräknats
246 tons mera än landstingskomitén i Vesternorrlands län beräknat skola komma att
från detta län transporteras norr ut. Nämnda skilnad, 246 tons, har tillagts beräkningarna
för sistnämnda län.

Talj. N:r 40

Sammandrag och bearbetning

af de af landstingskomitéerna i Vesternorrlands samt Vester- och Norrbottens län meddelade uppgifter angående påräknelig godstrafik för stambanan Hjelta—Aspeå—Fors- G ide å__Yäimäs—Öfver-Luleå.

	td tel U'' r>, <r+- . p i	in \|	Aspeå— Skorped.	g g CD Vj {fL ? 1	UJ Q g 6 P- c+- £2“ B r< CD P • i	Gottne— Fors.	Fors— Gideå.	hrj Q & K CD ® i	Flarke— Djupsjö.	Djupsjö Gräsmyr.	Gräsmyr— Vännäs.	Vännäs— Rödå.	Rödå—• Botsmark.	fcc tö V- O U g in £5 «=-: g	Bygdsiljum— Burträsk.	Burträsk— Skellefte eif.	Skellefte eif— Storkåge träsk.	Storkågeträsk— Byske eif.	Bj^ske eif— Stormyren.	Stormyren— Lillpite.	Lillpite— Sikfors.	Sikfors— Alter.	Alter— Rosfors.	W § CD H+! a 2 r- 3 1	Selet— Heden.	Heden— Boden.	Summa.	Summa. 1
	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.	Ton.
\| Tjäder, gam, kläden, väf-	2,550	2,010	1,997	1,912	1,275	1,147	1,462	1,398	1,390	1,262	1,220	1,615	1,275	1,232	1,211	914	425	382	251	231	211	169	138	116	113	104	3,260	j 3,615
nader och dylikt... (a)	J 7	81	102	123	336	17	17	17	17	17	17	1 i	17	17	17	17	17	17	17	22	28	22	26	28	28	30	355
	935	828	824	816	688	646	680	659	658	608	604	497	459	451	443	416	289	285	276	260	244	210	185	170	167	151	969
Bränvin ............... (b)	—		4	. 8	64 - ..	—			—			—	—			—	—	—		—	—	—	—			• —	64	j 1,033
Fisk, färsk, rökt, torr; spe-	20,612	20,230	20,187	19,949	15,848	13,557	13,897	13,472	13,470	11,695	11,423	7,004	6,889	6,889	6,659	5,639	/ 1,389	1,134	1,134	1,088	1,038	927	813	744	729	674	20,952	\| 26,991
eerier och viktualier (c)	5,695	4,993	5,015	5,057	4,972	4,887	4,823	4,696 _	4,250	3,825	3,613	3,400	2,805	2,763	2,465	2,040	1,615	1,572	1,560	1,587	1,555	1,470	1,420	1,343	1,390	1,606	6,039
	296	296	296	297	297	191	191	190	189	156	149	107	98	97	96	87	66	62	62	63	61	46	41	88	37	34	297	865
Hudar och skinn, råa (d)	510	469	467	468	382	438	434	425	425	391	383	340	208	204	200	179	136	128	119	115	116	109	106	102	102	102	568
	85	170	85	__	_	_	_	_	_			42				42	_	_	_	tf	43				-		297	1
Halm och hö ......... (e)	—	—	43	128	552	213	—	—			—		—		—	—	—	—		—	— 298	340	212	212	255	892	j 1,189
Sill, strömming och an-	2,074	1,734	1,692	1,624	1,543	1,203	1,351	1,288	1,280	1,012	926	553	523	504	457	132	127	in	100	94	87	78	65	56	55	51	2,222	\| 2,562
nan fisk, saltad ... (f)	—-	17	21	85	298	72	77	85	85		—	—	13	—		13	4	2	1	B	5	15	6	8	8	8	340
	296	232	224	203	139	118	118	96	95	70	68	42	40	36	30	13	13	ii	10	11	12	10	5	2	•2	2	298	\|
Snickeriarbeten ...... (g)		22	26	34	98	170	170	213	213	170	170	26	17	17	17	8	4	2	1	2	4	17	19	21	21	21	233	531
Asfalt och tjära...... (h)	2,157	1,944	1,944	1,986	2,411	286	308	. 265	262	252	248	188	129	125	119	13	13	4	4	12	97	8	6	4	4	4	2,739	\| 7,794
255	170	4	13	43	1,679	1,615	1,275	1,275	4,250	3,400	3,400	3,315	2,550	2,550	2,550	2,168	1,904	1,063	1,062	1,063	1,232	1,148	1,063	1,063	1,063	5,055
i Frö, mjöl, gryn, spanmål	33,498	32,798	31,586	31,161	24,786	22,660	22,873	20,748	20,740	18,709	18,390	12,142	11,122	10,612	9,592	9,592	4,492	4,492	3,982	3,705	3,438	3,068	2,435	2,027	1,881	1,748	37,711	t
och rotfrukter...... (i)	213	382	425	553	1,827	1,402	1,487	1,700	1,700	3,153	3,153	2,983	2,983	2,941	2,933	2,848	2,210	2,210	2,210	2,312	2,529	2,019	2,019	1,997	2,104	2,210	4,110	\| 37,821
Foderämnen, konstgjorda	756	650	629	607	522	480	488	467	460	378	378	293	272	264	200	136	60	60	37	32	27	29	15	O	8	O o	764	\| 794
------------------------ (j)		—	4	13	30	—	—	—	—		—	—-		—	—			—					—		—	-	30
Bark, näfver, cement, salt ___________________ (k)			7QA				786	659	65Q	A9K	425	850		382	340		91 Q	1 70	1 OK	Q 7	qq	142 98	68 93	40 85	39 85	or	3,220 808	\| 4,028 1
		21	85	213						i-i 10		106	127	170	510
1 ! Jern och stål ......... (1)	12,321	9,790	9,771	9,686	8,624	7,773	7,880	9.667	7,665	6,605	6,447	5,266	4,416	4,352	3,442	2,954	446	425	208	— 198	188	158	147	141	3,536	3,523	15,823	j 33,164 ''
6,375	6,375	6,396	6,460	6,715	8,883	8,925	1,063	1,063	425	42	595	1,233	1,275	42	85	361	361	361	382	425	7,225	4,250	—	—	—	17,341
			7,650		12,750		255	255	_					1.700	3,188		3,187	4,219		64	701						28,793	J 48,503
1 Träkol _______________ (in)	8,500	7,050 _ . _ _	—	—	i_ . ....		1,530	1,530	8,713	8,713	7,225	—	—	—	—	—	1,063	1,063	1,063	1,063	1,063	2,497	2,497	2,497	19,710
	1,698	1,446	1,424	1,382	1.148	1,020	1,021	978	978	213	88	3,060	2,210	2,146	1,827	1,445	170	102	69	61	52	44	25	14	13	12	4.671	\| 4,705
1 Gödningsämnen...... (n)			13	~	—				—	—		—	—	—		4''	11	21	—	—	—	—		34
Trävaror (icke snickeri-			2,805	14,960	39,355		_								1,700				3,655	3,655					1.488	1,487	36,198	j 98,758
fabrikat) ............ (o)	8,500	4,250	—	—	23,587	17,595	2,337	425	850		5,950	127	—	298	—	1,700	638	637	637	637	14,237	10,837	9,138	17,638	17,638	62,560
	18,375	12,850	12,425	11,862	2,863	1,588	1,375	313	313	313	313	313	313	313	313	313	313	313	313	309	305	1.110	698	288	279	256	19,180	]
Kalk, malmer, stenkol (p)	12,750	12,750	12,750	12,771	12,814	12,750 _______	12,750	34,000	34,000	34,077	34,119	34,459	34,671	34,680	36,422	36,422	36,423	36,423	20,060	20,060	20,060	33,660	40,460	47,260	54,995	54,995	71,422	1 90,602
	4,675	4,293	4,165	3,995	3,145	2,933	2,996	2,868	2,868	2,890		3,357	2,082 -	1,912	1,699		2,677	2,550	880	849	850	738	654	605	600	581	10,795	1
\| Gods, diverse slag ... (q)	—	34	43	51	178	72	85	127	—	—	—		—			185	218	236	376	295	43	43	43	609	11,404
Machiner, gjutgods, red-	—		_	—	--	—	—	_	—	—	—	131	131	131	131	131	131	131	131	121	no	96	75	62	56	46	131	\|
skap ____________________	—		—	—	—	—		—		—	—		—	—	—	—	—	—			i	3	4	4	4	4	4	\| 135
	102,8781 90.078	98,490	100,705	116,031	54,197	55,681	51,323	51,027	44,588	40,679	35,410	30,384	31,146	31.447 22.082	14,011	14,481	11.220	10,850	7,552	(i,833	5,370	4,310	9,002	8,711		)
Summa ton ■_........	42,815 _____________ ______	37,193	25,321	25,858	28,535	54,170	47,978	47,468	44,983	55,871	53,610	58,395	45,389	44,447	44,944	44,162	44,638	43,257	27,387	27,601	27,913	61,844	62,086	63,801	80,190	80,982		\| 374,494 j
Afstånd i kilometer	9	31	21	w	17	8	26	11	32	23	24	22	28	22	25	22	30	30	40	11	22	9	13	20	18	6		536
Ton kilometer ______	1,311,237	3,945,401	j 2,600,031	2,024,928	2,457,622	866,936	2,695,134	1,086,701	3,072,320	2,310,557	2,262,936	2,063,710	2,121,644	1,663,046	1,909,775	1,457,368	1,759,470	1,732,140	1,544,280:422,901 1	780,230	618,093	876,928	1,362,220	1,605,456	538,158		45,089,282

l) Jern och stål. Vesternorrlands läns landstingskomité har beräknat en export
från länet till Vesterbottens län af 2,554 tons mera än för detta län af dess landstingskomité
beräknats. Detta belopp har derför afdragits.

m) Träkol. Af Vesterbottens läns landstingskomité beräknad afsättning till Norrbotten,
8,713 tons, som der ej mottages, har uteslutits; och motsvarande nedsättning
har gjorts äfven söder om Byske eif.

n) G ''tidningsömnen hafva af Vesterbottens läns landstingskomité beräknats komma
att till länet införas i vida större mängd än Vesternorrlands läns landstingskomité
beräknat blifva från detta län afskickad till Vesterbottens. Då större delen af skilnaden
antagits komma per jernväg från Umeå, har emellertid Vesternorrlands läns
landstingskomités beräkning höjts endast med ett ringare belopp.

p) Kalk, malmer, stenkol. De 313 tons, som Norrbottens läns landstingskomité
ansett komma att söder ifrån införas i länet, hafva tillagts i beräkningarna för de båda
sydligare länen.

q) Gods, diverse slag. Den myckenhet häraf, som Vesterbottens läns landstingskomité
antagit skola till länet införas och som ej betäckes af den beräknade exporten
från Veslernorrlands län, har antagits tillförd från Umeå.

Mejeriprodukter äro upptagna under rubriken för specerier in. m.

B) Söder ut gående trafik, a) och e) Fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt
samt halm och hö. I fråga om dessa artiklar äro endast obetydligare ändringar vidtagna.

g) Snickeriarbeten. 170 tons, som af Vesternorrlands läns landstingskomité beräknats,
antagas inkomma vid Vännäs från Holmsund.

h) Asfalt och tjära.. Den export af tjära, som af Vesterbottens läns landstingskomité
beräknats komma att ske till Vesternorrlands län, men af detta läns landstingskomité
icke tagits i beräkning, antages gå söder ut öfver Nordmalings hamn.

i) Frö, mjöl, gryn, spanmål och rotfrukter. I fråga om dessa artiklar är samma
antagande gjordt, som angifvits beträffande artikeln tjära.

m) Träkol. Antagas stadna vid Djupsjö för Olofsfors bruks räkning.

Talj. N:r 41 A.

Kostnadsförslag

för

bredspårig bana mellan Hedlunda och Skellefteå.

Spårvidden 1,435 meter; rälsvigten 21,5 kilogram pr meter; högsta lutning 1:60; banans längd
105,2 6 kilometer (= 9,8 5 gammal mil).

Arbetsqvanti teter.	ä	Kostnad.	Stim in a.
Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
Underbyggnad.
Röjning af 105,260 meter ..................	—	80	84,208	—
Jordschaktning (inbegripet 5 stationsplaner)
af 1,030,548 kubikmeter__________________	i	22	1,257,268	56
Terrassering nära markens plan, 13,064
meter..........................................	3	—	39,192	—
Doseringars befästande; 6 X ä jordschakt-
ningsbeloppet.................................	—	—	75,436	ii
Stenbeklädnad å sjöbankar ..................	—	—	20,000	—
Bergsprängning af 44,149 kubikmeter ...	4	80	211,915	20
Slutplanering af 105,260 meter ............	—	70	73.682	—
Trummor: 130 stycken enkla 1,750 meter	50	—	87,500	—
D:o 17 » dubbla 317 »	155	—	49,135	—
1 kul vert; 4,5 meter spann..................	—	—	13,570	—
1 bro öfver Skellefte eif; 3 spann å till-
samman? 104 meter.........................	—	—	123,487	50
7 mindre broar med tillsammans 97 meter
spann..........................................	—	—	105,525	50
Rätning af vattendrag ........................	—	—	3,600	—
Vägöfvergångar: 4 större..................	250	—	1,000	—
D:o 190 mindre ................	125	—	23,750	—
Vägomläggningar: landsvägar 831 meter	5	—	4,155	—
D:o mindre vägar 4,810 »	3	■-	14,430	—
Stängsel, 210,520 meter ......................	—	35	73,682	—	2,261,536	87
Öfverbyggnad.
Ballast, 184,205 kubikmeter ...............	1	07	197,099	35
Sliprar, 158,627 stycken (1,507 pr kilom.)	—	75	118,970	25
Transport	_	—	316,069	60	2,261,536	87

sr,

Tab. N:r 41 A. (Forts.).

År be tsq van ti t et er.	n	Kostnad.	S u in m a.
Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
Transport	_	_	316,069	60	2,261,536	87
Räler å 43 tons per kilometer, 4,526 tons	114	—	515,964	—
Skärjern, 299 tons (6,6 % af rälsvigten
= 2,8 4 tons pr kilometer) ...............	156	—	46,644	—
Skarfbult ä 0,64 ton pr Idiom., 67 tons	336	—	22,512	—
Rälsspik å 1,4 8 ton pr Idiom., 156 tons	220	—	34,320	—
Nedläggning af spåret, 105,260 meter ...	1	18	124,206	80	1,059,716	40
Stationer och husbyggnader m. m.
Sidospår vid 3 stationer: Rödå, Burträsk
och Skellefteå, ä 800 meter vid hvarje		a
= 2,400 meter..............................	10	07	24,168	—
18 stycken vexlar vid dessa 3 stationer	500	--	9,000	—
Husbyggnader » » » »	27,600	—	82,800	—
Sidospår vid 2 mindre stationer: Botsmark
och Bygdsiljum ä 425 meter = 850 m.	10	07	8,559	50
6 stycken vexlar ..............................	500	—	3,000	—
Husbyggnader vid 2 mindre stationer ...	18,600	—	37,200	—
Stationsinventarier..............................	—	—	8,000	—
Telegrafer och signaler, 106 kilometer ...	300	—	31,800	—
Banvaktstugor, 37 stycken ..................	4,000	—	148,000	—	352,527	50
Öfrig kostnad.
Expropriation, jordlösen för 296 hektar...	330	—	97,680	—
Extra ersättningar, 50 % af
förenämda post____________	—	—	48,840	—
Administrations-, förråds- m. fl. kostnader,
15 % k summan af förestående poster,
3,820,300: 77, för erhållande af jemn
slutsumma utförda med ..................	—	—	573,699	23	720,219	23
Summa kr.	—	—	-	—	4,394,000	—

Kostnaden alltså per kilometer............ 41,744: — Kronor.

» » » gammal mil......... 446,091: — »

Tab. N:r 41 B.

Kostnadsförslag

ioi smalspårig

bana mellan Hedlunda och Skellefteå.

Spårvidden 0,89 meter; rälsvigten 21,5 kilogram pr meter; högsta lutning 1:60; banans längd
105,20 kilometer (= 9,83 gammal mil).

Arbetsqvantiteter.	ä	Kostnad.	S u m in a.
Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
Underbyggnad.
Röjning af 105,260 meter ..................	—	79	83,155	40
Jordschaktning (inbegripet 5 stationsplaner)
967,505 kubikmeter________________________	i	22	1,180,356	10
Terrassering nära markens plan, 13,064
meter__________________________________________	2	SO	36,579	20
Doseringars befästande; 6 % å jordschakt-
ningsbeloppet_________________________________	—	—	7 o,436	11
Stenbeklädnad af sjöbankar-------------------	—	—	20,000	—
Bergsprängning af 39,778 kubikmeter ...	4	80	190,934	40
Slutplanering af 105,260 meter ..........--	—	67	70,524	20
Trummor: 130 stycken enkla 1,680 meter	50	—	84,000	—
D o 17 . » dubbla 308 »	155	—	47,740	—
1 kulvert .............--------------------------	—	—	13,268	50
1 bro öfver Skellefte eif, 3 spann å till-
samnrans 104 meter------------------------	—	—	121,837	10
7 mindre broar med tillsammans 97 meter
spann..........................................	—	—	101,613	50
Rötning af vattendrag ------------------------	—	—	3,600	—
Vägöfvergångar: 4 större ---------------------	230	—	920	—
D:o 190 mindre ...............	115	—	21,850	—
Vägomläggningar: landsvägar 831 meter	5	—	4,155	—
D:o mindre vägar 4,810 »	3	—	14,430	—
Stängsel, 210,520 meter .....................	—	35	73,682	—	2,144,081	51
Öfverbyggnad.
Ballast, 168,416 kubikmeter ............—	1	07	180,205	12
Sliprar, 158,627 stycken (1,507 pr kilom.)	—	5b	88,831	12
Transport	—	--	269,036	24\| 2,144,081	51

Tab. N:r 41 B. (Forts.).

Arbetsq vantiteter.	ti	Kostnad		S u in in a.
Kronor.	öre.	Kronor.	öre.	Kronor.	öre.
Transport	—		269,036	24	2,144,081	51
Iläler å 43 tons pr kilometer, 4,526 tons	114	—	515,964	_
Skärjern, 29‘J tons (6,c % af räls vigten
= 2,8 4 tons pr kilometer).........	156	—	46,644	—
Skarfbult å 0,6 4 ton pr Idiom., 67 tons	336	—	22,512	—
Rälsspik å 1,4 8 ton pr Idiom., 156 tons	220	—	34,320	—
Nedläggning af spåret, 105,260 meter ...	1	08	113,680	80	1,002,157	04
Stationer och husbyggnader in. m.
Sidospår vid 3 stationer: Rödå, Burträsk
och Skellefteå, å 800 meter vid hvarje
= 2,400 meter_________	9	52	22,848
18 stycken vexlar vid dessa 3 stationer	500	_	9,000
Husbyggnader » » » »	27,600	_	82,800
Sidospår vid 2 mindre stationer: Botsmark
och Bygdsiljum, ä 425 meter = 850 m.	9	52	8,092
6 stycken vexlar ...	500		3,000
Husbyggnader .........	18,600	_	37,200
Stationsinventarier......	_	_	8,000
Telegrafer och signaler, 106 kilometer	300	_	31,800
Banvaktstugor, 37 stycken ..........	4,000	—	148,000	—	350,740
Öfrig kostnad.
Expropriationer: jordlösen för 290 hektar	330	—	95,700	—
Extra ersättningar	_	__	48,840	—
Administrations-, förråds- in. fl. kostnader,
15 % å summan af förestående poster,
3,641,518: 55, för erhållande af jemn
slutsumma utförda med	—	—	546,481	45	691,021	45
Summa Kr.	—	—	—	—	4,188,000	—

Kostnaden alltså per kilometer............ 39,787: — Kronor.

» » » gammal mil ..... 425,178: — »

Anmärkningar till tabell N:r 41 B.

De nedsättningar i anläggningskostnaden för en smalspårig jernväg mellan
Hedlunda och Skellefteå, som, enligt hvad förestående tabell utvisar, ansetts kunna
göras, bero på följande förhållanden.

Underbyggnaden.

a) Röjning af banan. Genom spårviddens minskning och i samma mån som
denna kan medelbredden på banområdet för den smalspåriga banan minskas, eller
med 1,8 3 fot (= 0,5 45 meter);

b) JordschaJdning. Då för den bredspåriga banan erfordras omflyttning af
1,030,540 kubikmeter jord, krafvel- den smalspåriga omflyttning af endast 967,505
kubikmeter;

c) Terrassering nära markens plan. I kostnaden för en mindre del af de
arbeten, som innefattas under denna post, uppstår genom spårviddens minskningmöjligheten
att göra en nedsättning, hvilken uppskattats till 8 X i förhållande till
kostnaden för den bredspåriga banan samt i jemnadt tal utförts med 20 öre per meter;

d) Bergsprängning. Minskningen i denna post beror på minskningen i den
bergmassa, som bör bortsprängas, om smalspårig bana mellan ifrågavarande platser
bygges; så att, då för den bredspåriga banan den bergmassa, som skall bortsprängas,
beräknats till 44,149 kubikmeter, densamma för den smalspåriga jernvägen utgör
endast 39,778 kubikmeter;

é) Slutplanering. Minskningen i kostnad är beräknad enligt samma norm,
som i mom. c) angifvits, och har uppskattats till 3 öre per meter.

f) och g) Trummor samt broar. Då den bredspåriga banan kräfver enkla
trummor till en längd af 1,750 meter samt dubbla till en längd af 317 meter, mot’
svaras dessa poster vid den smalspåriga banan af 1,680 samt 308 meter. J broarnes
murmassa kan vid den smalspåriga banan en minskning göras af 54 kubikmeter.

Ofverbyggnaden.

a) Ballasten. Tjockleken å denna varder vid så väl den bred- som den smalspåriga
banan lika, men medelbredden kan vid den senare minskas med 1,83 fot (= 0,545
meter); en minskning, som i tabellen iakttagits;

b) Slijjrar. Antalet varder vid båda slagens banor lika, men sliprarnes
dimensioner mindre vid den smalspåriga banan; hvadan vid den smalspåriga banan
kostnaden ansetts komma att med 1/i understiga motsvarande kostnad vid den
bredspåriga.

c) Nedläggning af sjiåret. Vid den smala banan kunna sliprarne, till följd
af deras ringare dimensioner, lättare handteras och understoppas än vid den bredspåriga
banan; och med hänsyn härtill har kostnaden för spårets nedläggning vid
den förra banan minskats med 10 öre per meter.

Stationer’ och husbyggnader.

De kostnader, som erfordras för stationer och husbyggnader, varda i allmänhet
lika för den bred- och den smalspåriga banan, utom beträffande sidospåren, för Indika
vid den smalspåriga banan kostnaden beräknats kunna minskas med 55 öre per meter.

Ofriga kostnader.

Den jordareal, som kräfves för den smalspåriga banan, varder något mindre
än den, som åtgår för den bredspåriga. Skilnaden har beräknats till 6 hektar, eller
ungefärligen ''/so^el -

Tab. N:r 42.

Byggnadskostnaden

för nedannämnda enskilda jernvägar med 4,83 fot (= 1,435 meter) spårvidd,
hvilka öppnats för trafik under tidsperioden 1857—1866.

Banan öppnad föi-trafik år	Banornas namn.	Längd. Mil.	Rälsvigt per fot.	Kostnad per mil. Kronor.	Reducerad kostnad per mil. Kronor.
1857—59	Gefle—Dala ..................	8	60	21	23	736,283	—	737,633	—
1857—67	Köping—Hult samt Nora—
	Er valla .............-.......	8	30	22	50	735,964	—	735,964	—
1865	Kristianstad—Hessleholm...	2	SO	17	24	556,328	—	582,628	—
1865	Landskrona —Helsingborg—
	Eslöf ........................	5	60	17	30	556,653	—	582,653	—
1865—66	Ystad—Eslöf..................	7	10	17	30	520,895	—	546,895	—
	Summa	32	40

Medelkostnaden per mil alltså Kronor 655,226: —.

Tab. N:r 43.

Byggnadskostnaden

för nedannämnda enskilda jernvägar med 4,83 fot ( = 1,435 meter) spårvidd,
hvilka öppnats för trafik under tidsperioden 1874—1880.

Banan öppnad för trafik är	Banornas namn.	Längd. Mil.	Häl svigt per fot.	Kostnad per mil. Kronor.	Iteducerad kostnad per mil. Kronor.
:	1 :o) Banor byggda direkt genom styrelsernas försorg.
1874	Nässjö—Oskarshamn______ .	18	90	15	—	788,124	—	825,624	—
1874	Carlshamn—V exiö..........	10	60	17	50	481,739	—	506,739	—
1874	Calmar—Emmaboda.........	5	30	14	—	526,757	—	569,257	—
1874	Upsala—Gefle ...............	12	20	15	—	620,429	—	657,929	—
1874	Malmö—Ystad ................	5	90	17	30	595,532	—	621,532	—
1875	Lund—Trelleborg...........	4	—	17	30	525,330	—	551,330	—
1876	Landskrona—Engelholm ...	4	50	17	50	593,535	—	618,535	—
1877	Nybro—Säfsjöström .........	4	—	14	—	465,538	—	508,038	—
	Summa	60	40	—	—	—	—	—	—
	Medelkostnaden per mil alltså Kronor	637,737: -
	2:o) Banor byggda genom entreprenad.
1874	Halsberg—Motala •— Mjölby	9	—	19	90	668,212	—	681,212	-''
1875	Helsingborg—Hessleholm...	7	40	17	36	558,338	—	584,038	—
1876	Östra Yermlands ............	6	30	17	—	653,319	—	680,819	_
1876	Nora—Carlskoga ...........	10	80	15	50	726,786	—	761,786	_
1876	Stockholm—Vesterås—Bergs-
	lagens.................	18	40	19	40	618,864	—	634,364	—
1879	Dalslands ............	6	50	23	—	725,989	—	723,489	__
1880	Södra Dalarnes jernväg ...	6	20	17	—	617,340	—	644,840	_
1880	V arberg—Borås..........	8	—	17	—	533,560	—	561,060	—
	Summa	72	60	—	—	—	—	—	—
	Medelkostnaden per mil alltså Kronor	65	8,825: -

Talj. N:r 44.

Byggnadskostnaden

för nedannämnda enskilda jernvägar med 3 fot (= 0,89 meter) spårvidd, hvilka
öppnats för trafik under tidsperioden 1874—1880.

Banan öppnad för trafik år	Banornas namn.	Längd. Mil.	Rälsvigt per fot.	Kostnad per mil. Kronor.	Reducerad kostnad per mil. Kronor.
	ko) Banor byggda direkt genom	styrelsernas försorg.
1874	Pålsboda—Finspong _________	5	40	10	50	390,794	—	388,294	—
1874	Vadstena—Fogelsta .........	1	—	8	—	352,274	—	362,274	—
1874	Ulricehamn—Vartofta ......	3	50	8	10	242,409	—	251,909	—
1876	Näs—Morshyttan ............	1	10	8	—	263,226	—	273,226	—
1878	Gotlands........................	5	30	10	40	221,833	—	219,833	—
1877	Vintjern—Jädraås * .........	2	80	10	—	222,150	—	222,150	—
	Summa	19	10	—	—	—	—	—	—
	Medelkostnaden per mil alltså Kronor	284,211: -
	2:o) Banor byggda genom entreprenad.				1
1874	Maricstad—Moholm .........	1	70	8	—	258,630	—	268,630	—
1874	Lidköping—Skara - Stenstorp	4	70	10	40	288,923	—	286,923
1876	Upsala—Länna--------------	2	—	10	—	269,119	—	269,119	1
1876	Hjo—Stenstorp...............	5	10	8	—	259,254	—	269,254
1877	Lidköping—Håkantorp......	2	60	10	—	272,463	—	272,463	—
1878	Dannemora—H arg------------	4	40	10	40	318,701	—	316,701	—
	Summa	20	50	—	—	—	—	—

Medelkostnaden per mil alltså Kronor 283,831: —.

* 1,7 mil öppnades för trafik först år 1881.

»Hiva in

ulombolo*

år 1885

Kartans skala 1:750000

jo k il om

Roffa)

Folkmäng d stätheten

sålunda:

Körbar)

ÖlVer

under IOO personer på O milen

KotyziivtäX

mellan 100-500

jKarungi

■J (Juni

500-1000

rno-woo

!mertid

Ljusa

1000-3000

Uresthm

Buddbyji.

■nas.

Yller/tyn

öfver 3000

Fullständigare uppgifter om hefolli ninejsfnrhuls
lan ärna erhållas för de särskilda sockname af
den på kartan helin flipa tabellen.

Krön o pa rf er

Inom Fredrika, Åsele, Mula, av. fl. socknar år
aftittringen ännu ej afslutad; hvarför krono
parkerna der ej kunnat utmärkas.

vfsgp

■

Stambana under arbete.

undersökt.

Bibana

Stähnyranj,

Undersökt linie after Nyland.
ItSta hatt d" p en om Björk ä dalen

i Lundto fl

•Oagsmarltn,

tall lön

hnur\

/träsk

v,on*

lignitrusk

Folkmängdstäthet på 1 Dmil*) land

Folkmängd
d 31 dec.
1883.

för deii folk
fattigare
delen af
socknen.

''etnisk

för den folkrikare
delen
af socknen.

I''erstfors

för hela
socknen.

Socknens namn

unlpenjetjÅ Drii/upwark. * *

skräll n ken/s-—. fnMkii</r

% j V. \

Kusin arfe

Er&nark

tNori

Svanström

Vesternorrlands Län.

Själevad med Örnsköldsvik

Långsele_____________________

N åtrå-----------------------

Gråberg

Arnäs

Sollefteå

''itswr/lri et

Tors åker.

Grundsunda__________

Vibyggerå
Boteå med Gålsjö

21 11

S\ASv[cyVeVV<

Multrå

Dal

sViterviilfi

yrnas______

''ver-Lännäs

klia

Sidensjö

Gideå

\ ''Jlubdrtsjor:

Kicldea

Trehörningsjö
Liden___________

TviirnjraiF

Graninge
Resele____

Jledlum

Yånnfbn

Skorped

''jonisk

Sjiålarul

Junsele—
Äöundsjö

.Xyländ

Qfvérboi

Vesterbottens Län.

Umeå landsförsamling_____

Nysätra------------

Skellefteå landsförsamling
Löfånger ___ ---------

BaifijboU^yy

Umeå lands!

r hy/ii) bark

ill tors

Höhnftn

12235

3i84

i5386

3969

7388

6451

544i

3240

334°

6970

3337

5572

3484

*583

Q Oräsi

;eson

smula g -

Nordmaling

Byske-------------------

Bygdeå med Robertsfors.

Säfvar_____________________

V ännäs------------------

Burträsk_________________

me fors

/feinlin^

iliirke

Mvrkelgt

Jtubh

^ Jern ds \

Bjurholm

Degerfors

N or sjö____

Jörn______

åi$terfarÄ

Holm

förr! ari fl o

dsuiida

smil

Norrbottens län.

Neder-Luleå__________

Neder-Kalix ---------

Neder-Torneå____________

Karl Gustaf__________

Piteå landsförsamling

Råneå________________

Öfver-Luleå---------

Elfsby______________

Öfver-Kalix_________

10029

9885

2365

2245

14137

7197

8493

3164

4411

:>si(it''usi

v,''--**

Gram

UlfÖTl

*) Gammal svensk Omil.

52E

Höhnftn

;eson

Upprättad af A. U or ström, Lojtn

Gen. Stab. Lit.Anst.