RÄTTSSTATISTIKENS ORGANISATION (Statens offentliga utredningar 1913:1)

FÖRSLAG

BÖRANDE

RÄTTSSTATISTIKENS ORGANISATION

OCH

DÄRMED SAMMANHÄNGANDE ÄMNEN

AFGIFNA DEN 6 DECEMBER 1912
AF

TILL KUNGL. JUSTITIEDEPARTEMENTET
TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNBR

1912

[122672]

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.

På grund af nådigt bemyndigande den 17 maj 1912 har Herr Statsrådet
tillkallat undertecknade att såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet
med den omarbetning af den s. k. statistiska kommitténs
förslag beträffande rättsstatistiken, som påkallas af hvad mot detsamma
anförts i de öfver förslaget afgifna utlåtandena, äfvensom med afgifvande
af förslag i fråga om det ämbetsverk, som, efter den ifrågasatta indragningen
af justitiedepartementets statistiska byrå, bör få straffregistrets förande
sig anförtrodt.

Sedan de sakkunniga nu fullgjort sitt uppdrag, få de härmed vördsamt
öfverlämna bifogade förslag.

Stockholm den 6 december 1912.

LUDVIG WIDELL.

Knut Ekbom. K. Schlytek. N. Stjernberg.

FÖRSLAG

RÖRANDE

RÄTTSSTATISTIKEN I ALLMÄNHET
STRAFEREGISTRET OCH KRIMINALSTATISTIKEN

KREDITREGISTER

ÄKTENSKAPSSKILLNADSSTATISTIKEN

Korn mitte råd es uppdrag.

Rörande anledningen till och omfattningen af det kommitterade
meddelade uppdraget anförde chefen för justitiedepartementet i statsrådet
den 17 maj 1912 följande:

»I det underdåniga betänkande angående den officiella statistikens
allmänna organisation, som den s. k. statistiska kommittén afgaf den 7
september 1910, föreslog kommittén, bland annat, att rättsstatistiken skulle
från justitiedepartementet, där den för närvarande utarbetas, öfverflyttas
till det nya statistiska ämbetsverk, som, benämndt statistiska centralverket,
enligt betänkandet skulle träda i stället för den nuvarande statistiska
centralbyrån, att i sammanhang härmed justitiedepartementets statistiska
byrå skulle indragas, samt att genomgripande förändringar skulle genomföras
såväl beträffande primärmaterialet för rättsstatistiken som i fråga om
de uppgifter, de rättsstatistiska publikationerna skola innehålla. Därjämte
hade kommittén tagit under öfvervägande, huruvida icke skötseln af straffregistret,
som nu föres i justitiedepartementet under inseende af byråchefen
för statistiska ärenden, skulle kunna, till underlättande af arbetet
med brottmålsstatistiken, för hvilken erfordras vissa upplysningar ur straffregistret,
öfverflyttas till statistiska centralverket. Angående sådan öfverflyttning
ansåg sig emellertid kommittén, med hänsyn till arten af sitt
uppdrag, icke böra framställa formligt förslag, då det för rättsstatistiken
erforderliga primärmaterialet kunde, om också icke utan svårigheter, åstadkommas,
äfven om straffregistret fördes utom centralverket.

Sedan statistiska kommitténs nämnda betänkande för utlåtandens
afgifvande remitterats till ett stort antal domstolar, ämbetsverk och myndigheter
samt de sålunda infordrade utlåtandena inkommit, uttalade sig
chefen för finansdepartementet i statsrådet den 13 januari 1912 angående
åtskilliga delar af betänkandet. Beträffande rättsstatistiken, som chefen
för finansdepartementet lika med kommittén ansåg böra öfverflyttas till

Kommitterades uppdrag.

det statistiska ämbetsverket, erinrade han därvid, att förutsättningen för
det af kommittén framlagda förslaget till en fullständig omgestaltning af
denna statistik vore, att sättet för primäruppgifternas afgifvande blefve ett
annat än det nuvarande, samt att kommittén i sådant afseende föreslagit,
att domstolarna och de öfriga myndigheter, som lämnade uppgifter till
rättsstatistiken, skulle åläggas att föra särskilda, utförliga register eller
diarier öfver de olika slag af mål och ärenden, som vore föremål för deras
handläggning, och att uppgifterna till rättsstatistiken skulle utgöras af nominativa
utdrag af dessa register, hvilka utdrag sedermera skulle undergå
statistisk bearbetning i det centrala verket. I fråga om den af kommittén
sålunda föreslagna anordningen framhöll chefen för finansdepartementet, att
det vore otvifvelaktigt och ej heller från något håll bestridt, att densamma
skulle möjliggöra erhållandet af en synnerligen tillförlitlig och utförlig rättsstatistik,
men att å andra sidan förandet af de föreslagna registren komme
att för domstolarna blifva synnerligen betungande, af hvilken anledning
kommitténs förslag äfven blifvit afstyrkt af de i ärendet hörda hofrätterna.
Oförminskadt kvarstode emellertid behofvet af en reform af rättsstatistiken,
ehuru ny utredning måste ske om sättet att åstadkomma en dylik, i samband
hvarmed jämväl frågan om straffregistrets förläggning borde göras
till föremål för närmare utredning.

I anslutning till detta chefens för finansdepartementet uttalande,
hvilket jag i allo biträder, och då ifrågavarande förnyade utredning lämpligen
torde utföras inom justitiedepartementet genom några tillkallade
sakkunniga — statistiker och jurister —, föranlåtes jag hemställa om
nådigt bemyndigande för chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst
fyra sakkunniga personer att inom departementet biträda med den omarbetning
af statistiska kommitténs förslag beträffande rättsstatistiken, som
påkallas af hvad mot detsamma anförts i de öfver förslaget afgifna utlåtandena,
äfvensom med afgifvande af förslag i fråga om det ämbetsverk,
som, efter den ifrågasatta indragningen af justitiedepartementets statistiska
byrå, bör få straffregistrets förande sig anförtrodt.»

Kommitterades uppdrag har således afsett beredande af dels frågan
om rättsstatistikens organisation, dels frågan om straffregistrets förläggning.
På grund af den stora betydelse straffregistret skulle komma att
äga för den organisation af rättsstatistiken, som kommitterade föreslå,
hafva emellertid kommitterade beträffande nämnda register icke kunnat
inskränka sig till endast förläggningsfrågan och hvad därmed står i samband
utan hafva måst framställa förslag rörande åtskilliga andra mer
eller mindre genomgripande förändringar i straffregistrets anordning. I sammanhang
härmed framlägga kommitterade sina förslag rörande kriminal -

Kommitterades uppdrag.

statistikens organisation. Likaledes på grund af dess betydelse för rättsstatistiken
hafva kommitterade ansett sig böra till behandling upptaga den
af Sveriges allmänna handelsförening i underdånig skrifvelse den 3 juni
1909 väckta frågan om inrättande af ett offentligt konkursregister, och
hafva kommitterade utarbetat förslag till anordnande af central registrering
af såväl konkurser som, i samband därmed, omyndighetsförklaringar, äktenskapsförord,
boskillnader och lösöreköp, hvilket register kommitterade
föreslå skola benämnas kreditregister. Slutligen hafva kommitterade under
sin behandling af de familjerätten berörande delarne af rättsstatistiken
funnit, att den för närvarande i befolkningsstatistiken offentliggjorda
statistiken rörande äktenskapsskillnaderna i flera afseenden är behäftad
med ej oväsentliga brister beroende på primärmaterialets natur, och hafva
kommitterade därför ansett sig böra utarbeta förslag till ändrade bestämmelser
rörande uppgifterna till nämnda statistik.

Kommitterade framlägga sålunda särskilda förslag rörande dels rättsstatistiken
i allmänhet, dels straffregistret och kriminalstatistiken, dels
kreditregister, dels äktenskapsskillnadsstatistiken.

2—122672. Rättsstatistiken.

II.

Förslag rörande rättsstatistiken i allmänhet.

I fråga om rättsstatistikens förläggning torde man numera kunna
utgå ifrån, att nämnda statistik kommer att under år 1914 i sin helhet
öfverflyttas från justitiedepartementet till statistiska centralbyrån. Visserligen
har formligt beslut härom ännu icke fattats, men då chefen för
finansdepartementet till statsrådsprotokollet den 13 januari 1912 uttalat
sig för en öfverflyttning till centralbyrån och hans uttalande i allo biträdts
af chefen för justitiedepartementet i hans ofvan (sid. 7) anförda yttrande
till statsrådsprotokollet den 17 maj 1912 samt jämväl synes hafva biträdts
af Riksdagen i dess skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel den 30 maj 1912, torde med all sannolikhet
berörda öfverflyttning komma till stånd. Kommitterade hafva därför vid
utarbetandet af sina förslag beträffande rättsstatistikens organisation och
därmed i sammanhang stående förslag rörande förandet af straffregister
och kreditregister förutsatt, att rättsstatistiken kommer att under år 1914
öfverflyttas till statistiska centralbyrån, och att således uppgifterna för år
1913 och följande år skola bearbetas därstädes.

I tvenne hufvudsakliga delar är, såsom statistiska kommittén visat,
den nuvarande rättsstatistikens beskaffenhet att anse såsom synnerligen
otillfredsställande, nämligen dels i fråga om uppgifternas tillförlitlighet,
dels beträffande statistikens detaljering, som öfver hufvud måste betraktas
såsom alltför ringa och därtill ej sällan mindre lämpligt vald. Hvad särskild!
krafvet på större detaljrikedom beträffar, så måste detta för närvarande
framträda ännu starkare än vid den tidpunkt, då statistiska
kommittén utarbetade sitt betänkande. För den förberedande utredning
angående en rättegångsreform, som sedan dess uppdragits åt f. d. justitierådet
J. Hellner, förefinnes nämligen behof af mycket ingående statistiska
uppgifter rörande rättsskipningens nuvarande tillstånd, uppgifter,

Rättsstatistiken i allmänhet.

hvilkas anskaffande för arbetet på den stundande processreformen ar af
så stor vikt, att otvifvelaktigt en särskild, synnerligen omfattande statistisk
undersökning måste anställas, därest icke rättsstatistiken omorganiseras
och utvecklas så, att den kan tillfredsställa de kraf, som för den nämnda
utredningen ställas på densamma. Häremot kan ej med fog invändas, att
den allmänna statistiken på detta sätt skulle omläggas för ett mera tillfälligt
behof, då flertalet af de för processreformen önskade uppgifterna
äro af den art, att de allt fortfarande böra lämnas, när reformen en gång
blifvit genomförd. För öfrigt måste uppenbarligen i sammanhang med reformens
genomförande under alla förhållanden en stor del ändringar göras
i de statistiska formulären, hvarför ändringar, som nu genomföras, ej
komma att kvarstå under längre tid, än de äro ändamålsenliga och af behofvet
påkallade.

Statistiska kommittén ansåg, att en större tillförlitlighet i rättsstatistikens
uppgifter och eu samtidigt ökad detaljrikedom icke kunde åstadkommas,
utan att man öfvergåfve det nuvarande systemet för primärmaterialets
åstadkommande, nämligen upprättande af tabellariska sammandrag genom
de lokala myndigheternas försorg, och öfverginge till systemet med individualuppgifter,
hvilka skulle bearbetas uteslutande i det centrala statistiska
verket. Kommittén tänkte sig dylika uppgifter kunna erhållas på sådant
sätt, att domstolarna och öfriga myndigheter, som hafva att lämna uppgifter
till rättsstatistiken, ålades att öfver alla förekommande mål och
ärenden föra utförliga register eller diarier, i hvilka för statistiken erforderliga
anteckningar rörande beskaffenhet, handläggning m. in. skulle införas.
Materialet för statistiken skulle utgöras af till det statistiska ämbetsverket
insända afskrifter af dessa register. Emellertid blef kommitténs
ifrågavarande förslag afstyrkt af flertalet i ärendet hörda myndigheter och
särskildt af hofrätterna, hvilka ansågo, att de föreslagna registrens förande
skulle för domstolarna blifva allt för betungande.

I likhet med statistiska kommittén hafva kommitterade funnit, att
en mera genomgripande förbättring af rättsstatistiken icke står att vinna
utan antagande af systemet med individualuppgifter och central bearbetning.
Då den af statistiska kommittén föreslagna utvägen att erhålla
sådana uppgifter icke lärer kunna ifrågakomma emot myndigheternas bestämda
afstyrkande, hafva kommitterade måst söka på annan väg ernå
samma resultat och hafva därvid stannat vid följande anordning, hvilken
å ena sidan torde tillfredsställa äfven högt ställda kraf från de statistiska
intressenas sida och å andra sidan, hvad åtminstone underrätterna beträffar,
snarast torde medföra en lättnad i deras nuvarande arbete för
rättsstatistiken.

Rättsstatistiken i allmänhet.

De af underrätterna för närvarande lämnade arbetsredogörelserna
för civila mål och ärenden (formulär 10 och 11), för konkurs- och urarfvaärenden
(formulär 15) samt angående brottmål (formulär 7) ersättas dels af
en enda arbetsredogörelse (föreslaget formulär 1) och dels af individualuppgifter
om genom slutligt utslag afgjorda tvistemål och brottmål med undantag
af flertalet mål angående mindre förseelser (föreslagna formulär 2 och 3).
Den förra, arbetsredogörelsen, upprättas vid årets slut och innehåller beträffande
tvistemål och brottmål uppgift å balanserna från föregående och till
följande år samt å det sätt, hvarpå de slutligt handlagda målen skilts från
domstolen (afskrifning, slutligt utslag o. s. v.), men beträffande öfriga ärenden
endast uppgift å antalet slutligt handlagda sådana, fördelade i grupper
efter beskaffenheten. Domstolarna befrias alltså från all statistisk bearbetning
af målen med hänsyn till deras art (beträffande brottmålen delvis gjord
i nuvarande formulär 1) och tiden, då de uppskjutna målen inkommit, men
skola i stället beträffande hvarje genom slutligt utslag afgjordt mål med
ofvannämnda undantag i de föreslagna formulären 2 eller 3 lämna uppgift
om dess beskaffenhet och utgång samt åtskilliga processuella förhållanden
m. m. Då dessa uppgifter måste lämnas i mån som utslagen meddelas,
medan målen ännu äro för domaren i färskt minne, torde trots detaljrikedomen
i formulären dessas ifyllande icke komma att för domstolarna
blifva mera betungande än den nuvarande statistiska bearbetningen af
målen en gång om året, hvilken, där den gjorts omsorgsfullt, måste hafva
varit mycket tidsödande. Härtill kommer ytterligare, att enligt kommitterades
förslag domstolarna fullständigt befrias från den s. k. småprotokollsstatistiken
enligt nuvarande formulären 17, 17 b, 17 c och 18, konkursstatistiken
enligt formulär 15, kol. 8—26, och statistiken angående skiftesärenden
enligt formulär 16. Kommitterade hafva nämligen tänkt sig,
att den förstnämnda, d. v. s. statistiken öfver lagfarter, tomträtt och inteckningar,
skulle utarbetas af statistiska centralbyrån med direkt användande
af de till hofrätterna insända renovationsprotokollen, hvilka kunna
vid hofrätterna bearbetas af från centralbyrån utsända biträden; konkursstatistiken
skulle helt och hållet grundas på de af kommitterade föreslagna
uppgifterna från rättens ombudsman till kreditregistret, och statistiken
angående skiftesärenden på ägodelningsrätternas hos justitiekanslersämbetet
tillgängliga dagböcker. Då enligt förslaget kreditregistret skulle börja föras
först med ingången af år 1914, blir det emellertid, hvad konkursstatistiken
beträffar, nödvändigt, att för år 1913 uppgifter fortfarande lämnas angående
vid domstolarna anhängiga konkurser enligt nuvarande formulär 15, kol.
8—26. Likaledes torde, då föreskrift saknas om skyldighet för magistraterna
att föra och till justitiekanslersämbetet insända dagbok öfver skiftes -

Rättsstatistiken i allmänhet.

ärenden, statistiska uppgifter angående skiftesärenden i stad fortfarande
tillsvidare böra lämnas enligt nuvarande formulär 16. Kommitterade hafva
nämligen, med hänsyn såväl till dessa ärendens fåtalighet som till antagligheten
af att magistraterna inom en ej aflägsen framtid komma att helt
befrias från ärenden af ifrågavarande art, ej ansett det vara af behof påkalladt
att utarbeta något särskilt formulär till statistiska uppgifter från
magistraterna rörande skiftesärenden. Nuvarande formulär 16 torde dessutom
tillsvidare böra bibehållas jämväl för ägoskillnadsrätternas del. —
Kriminalstatistiken baseras dels på uppgifterna till straffregistret, dels på
de ofvan nämnda individualuppgifterna från domstolarna angående genom
slutligt utslag afgjorda brottmål (föresl. form. 3), dels ock, särskildt hvad
de i dessa ej upptagna förseelser beträffar, på saköreslängderna, hvilka
finnas tillgängliga i kammarrätten. På detta sätt ersättas helt och hållet
de nuvarande formulären 1 och 2. Material för statistisk bearbetning
lämna ytterligare de uppgifter, som föreslagits skola af domstolarna insändas
till kreditregistret i statistiska centralbyrån.

Af de myndigheter, som taga befattning med utsökningsmål, hafva
hittills endast öfverexekutorcrna aflämnat några statistiska uppgifter,
och detta endast beträffande mål af viss beskaffenhet (nuvar. form. 19
och 19 b). Den af kommitterade föreslagna arbetsredogörelsen från öfverexekutor
(föresl. form. 4) upptager alla utsökningsmål. Individualuppgifter
lämnas kvartalsvis dels angående lagsökningar och mål om handräckning
för fordrans utfående i form af osummerade listor å kapitalbeloppen
(föresl. form. 5), dels ock angående af öfverexekutor förrättade exekutiva
auktioner å fast egendom (föresl. form. 7). Uppgiftsplikten har utsträckts
till utmätningsmannen, som enligt förslaget skola kvartalsvis lämna uppgifter
rörande såväl utmätningsärenden (föresl. form. 6) som exekutiva
auktioner å fast och lös egendom (föresl. form. 7 och 8).

I detta sammanhang få kommitterade erinra om det af chefen för
finansdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet den 13 januari
1912 (sjunde hufvudtiteln, sid. 183 if.) framlagda förslaget om åstadkommande
af statistik rörande protesterade växlar. Då genomförandet af detta
förslag redan från början af nästkommande år synes vara af stor vikt,
hafva" kommitterade ansett sig böra utarbeta förslag rörande tillägg till
stadgan angående notam publicibefattningen, afseende skyldighet för notarie
publicus att till statistiska centralbyrån insända uppgifter rörande
protesterade växlar. Förslaget står i full öfverensstämmelse med chefens
för finansdepartementet nyssnämnda uttalande. (Se nedan, sid. 32.)

Arbetsredogörelser och individualuppgifter från hofrätterna och
nedre justitierevisionen (föresl. form. 9—14, hvilka ersätta nuvar.

Rättsstatistiken i allmänhet.

form. 3, 4, 8, 9, 12—14) äro grundade på samma principer som motsvarande
uppgifter från underrätterna, blott med den afvikelse, att individualuppgifterna
rörande från lägre instans fullföljda mål ej lämnas genom
ifyllande af listor, sådana som de föreslagna formulären 2 och 3, utan
genom ifyllande af en särskild blankett för hvarje mål. Genom denna
sista anordning vinnes, dels att föredraganden kan vid målets förberedande
ifylla flertalet uppgifter i blanketten resp. justera dem, där de förut ifyllts
af annan tjänsteman, så att det med den statistiska uppgiftens atlämnande
förenade besväret vid målets expedierande inskränker sig till blankettens
ifyllande beträffande utgången i hofrätten eller högsta domstolen, dels
och att uppgifterna rörande hvarje särskildt mål ej behöfva för bearbetningen
i statistiska centralbyrån öfverföras å särskilda s. k. kartoliner.
Beträffande mål, som handlagts af hofrätt eller högsta domstolen såsom
första instans, användas formulären 2 och 3. — Såsom i justitiekanslerns
utlåtande öfver statistiska kommitténs förslag anmärkts, verkställes af
honom årligen granskning af hofrätternas arbetsförteckningar. Om dessa
senares afgifvande stadgas i kungl. brefven den 24 mars 1832 och den 9
november 1841. Efter genomförande af kommitterades förslag angående
statistiska uppgifter från hofrätterna torde det ej finnas någon anledning
att vid sidan om dessa uppgifter bibehålla nämnda särskilda arbetsförteckningar.
Dels kan ju justitiekanslersämbetet från statistiska centralbyrån erhålla
statistiskt bearbetade uppgifter angående hofrätterna i alla de afseenden,
ämbetet kan finna vara af betydelse, dels erbjuda de af kommitterade
föreslagna, i hofrätterna kvarliggande formulären 10 b. och 11 b (se nedan
sid. 28), hvilka kunna efter rekvisition till justitiekanslersämbetet öfversändas,
ur kontrollsynpunkt ett vida bättre material än de för närvarande
lämnade arbetsförteckningarna. Sin egentliga betydelse för justitiekanslersämbetet
torde emellertid dessa hafva haft med hänsyn till de i dem förekommande
uppgifterna om tiden, då de balanserade målen till hofrätten
inkommit, hvilka uppgifter kunnat tjäna till en viss ledning vid ämbetets
undersökningar, huruvida det förekomme, att enstaka måls afgörande utan
laga skäl fördröjdes. För dylikt ändamål måste dock enligt kommitterades
tanke summariska statistiska uppgifter vara af vida mindre värde än förteckningar
å balanserade mål, sådana som för närvarande årligen lämnas
af åtskilliga centrala ämbetsverk och äfven af krigshot rätten. Dylika förteckningar
torde för hofrätternas del icke behöfva upptaga andra mål än
dem, som vid årsskiftet varit på hofrätts pröfning beroende under någon
viss tidrymd, t. ex. ett år i fråga om vademålen och sex månader i fråga
om öfriga mål. Då det gifvetvis är af vikt, att domstolarna icke belastas
med afgifvande af statistiska uppgifter utan motsvarande nytta, få kom -

Rättsstatistiken i allmänhet.

mitterade därför hemställa, huruvida icke föreskrifterna i ofvan berörda
kungl. bref kunde i sammanhang med det definitiva fastställandet af den
nya organisationen för rättsstatistiken upphäfvas. Angående föreskrifter
om arbetsförteckningarnas ersättande med verkliga förteckningar öfver
balanserade mål tillkommer det icke kommitterade att väcka något förslag.

Den omständigheten, att en reform af krigslagstiftningen torde vara
förestående, har icke synts kommitterade utgöra tillräcklig anledning till
att beträffande krigsdomstolarna uppskjuta genomförandet af de principer
för de statistiska uppgifternas införskaffande, som föreslagits beträffande
de allmänna domstolarna. Förändrade formulär äro under alla förhållanden
behöfliga med hänsyn till de af kommitterade i annat sammanhang
föreslagna ändringarna i fråga om kriminalstatistiken. Från krigsrätter
och krigshofrätten skola sålunda enligt förslaget lämnas arbetsredogörelser
och individualuppgifter analoga med de förut omtalade (föresl.
form. 15, 16 och 18 jämte det för krigshofrätten och de allmänna hofrätterna
gemensamma form. 11, ersättande nuvar. form. 5, 6,7 b, 8). Då på grund
af bestämmelsen i kungl. förordningen om krigsdomstolar 17 § 2 stycket
fältkrigsrätts protokoll skola insändas till krigshofrätten å sådan tid,
att de ej kunna vara vid fält krigsrätten tillgängliga, när arbetsredogörelse
för året skulle aflämnas, hafva kommitterade varit nödsakade att i
stället för arbetsredogörelse från fältkrigsrätt föreslå en särskild uppgift
rörande samtliga af fältkrigsrätt handlagda mål och slutligt afgjorda ärenden
att ifyllas successivt, i mån som de förekomma (föresl. form. 17).

Polisdomstolar och poliskammare med domsrätt samt gränsetullrätter
lämna statistiska uppgifter enligt de för de allmänna underrätterna
föreslagna formulären.1 Ur kriininalstatistisk synpunkt skulle det hafva
varit åt intresse att från polismyndigheterna erhålla uppgifter äfven om annat
än anställda åtal, t. ex. om alla anmälda förbrytelser, till Indika gärningsmannen
ej kunnat ant rätfas, men hafva kommitterade ansett det ligga utom
det erhållna uppdraget att väcka förslag om upprättande af en polisstatistik.

Icke heller eljest hafva kommitterade — bortsedt från den föreslagna
utvidgningen af utsökningsstatistiken och den nya statistiken öfver
protesterade växlar — ansett sig böra nu föreslå uppgiftsskyldighetens utsträckande
till myndigheter, som icke för närvarande lämna uppgifter till
rättsstatistiken. Sålunda hafva kommitterade icke ingått på frågan om
en statistik öfver den administrativa rättsskipningen. Kammarrätten be 1

Nuvarande formulär 21, som lämDar »uppgift angående vid poliskammare förekafda
mål, uti hvilka ansvar mot person ej ifrågakomma», bortfaller utan att ersättas af något nytt.
Enligt hvad den officiella statistiken utvisar, har sedan 1902 ej handlagts något tvistemål
vid poliskammare eller polisdomstol. I förekommande fall användes föresl. form. 3.

Rättsstatistiken i allmänhet.

röres af kommitterades förslag endast så till vida, att den föreslagits skola
lämna individualuppgifter enligt form. 3 rörande balansmål och fiskaliska
aktioner.

De af kommitterade föreslagna nya bestämmelserna rörande individualuppgifter
för utsökningsstatistiken äfvensom det ofvan berörda förslaget till
statistik rörande växelprotester synas delvis vara af så stor vikt för den statistik
till belysande af de ekonomiska konjunkturernas växlingar, som från nästa
års början skall utgifvas af statistiska centralbyrån, att deras genomförande
redan från början af nämnda år vore synnerligen önskligt. Likaså är det,
hvad angår den af kommitterade föreslagna omorganisationen af domstolsstatistiken,
för utredningen angående rättegångsreformen af särdeles stor
vikt att redan för nästkommande år erhålla statistik, upprättad enligt de
nya bestämmelserna. Med hänsyn därtill, att individualuppgifterna om
genom slutligt utslag afgjorda mål måste lämnas successivt från redogörelseårets
början, torde det emellertid ej vara möjligt att definitivt fastställa
de ifrågavarande formulären till begagnande tidigare än från och
med ingången af 1914, då de före beslutets fattande erforderliga remisserna
ej skulle hinna besvaras före innevarande års utgång. Under sådana omständigheter
torde lämpligaste utvägen vara, att domstolar, öfverexekutorer
och utmätningsmän till en början anbefallas att allenast under nästkommande
år tillämpa de för individualuppgifter från de allmänna domstolarna
afsedda, af kommitterade föreslagna formulären 2, 3, 10, 11, 13 och 14
resp. aflämna uppgifter till utsökningsstatistiken enligt föresl. form. 5—8,
hvarom förordnande i så fall måste utfärdas redan under innevarande år.
Formulärens tillämpande så att säga på försök under 1913 medför dessutom
den betydande fördelen, att myndigheterna vid afgifvande af sina blifvande
utlåtanden öfver kommitterades förslag kunna stödja sig på vunnen praktisk
erfarenhet om lämpligheten af de ifrågavarande formulären. Af detta
skäl torde jämväl formulären 16 och 17 samt 11 för krigshofrätten böra
träda i bruk från årets början. Beträffande öfriga formulär (1, 4, 9, 12, 15
och 18) behöfver beslut ej fattas förr än under nästkommande år, då de skolaifyllas
först efter redogörelseårets utgång. Frågan om statistik rörande
växelprotester torde återigen vara mogen för definitivt afgörande redan i år.

För genomförandet af kommitterades förslag om statistiska formulär,
afsedda att ifyllas successivt under årets lopp, erfordras en ändring af 5 §
i kungl. förordningen den 12 juli 1907 angående de slag af papper, bläck,
skrifmaskin- och stämpelfärger, som må till vissa offentliga handlingar
användas. Enligt nämnda paragraf, sådan den lyder enligt kungl. förordn.
den 29 september 1911, skall för blanketter till statistiska primäruppgifter,
som skola för all framtid bevaras, användas normalpapper af klass

Rättsstatistiken i allmänhet.

n:r 4. För de ofvan berörda formulären, hvilka under ifyllandet måste
blifva föremål för ganska stark slitning, är dock papper af denna klass
allt för svagt, och torde vara behöflig! att i stället använda papper af
klass n:r 2. Kommitterade hafva därför ansett sig böra framlägga förslag
till ändring af ofvannämnda paragraf (infördt nedan, sid. 32). I detta
förslag hafva kommitterade äfven infört bestämmelse om användande af
papper af samma klass för uppgifter till det af kommitterade föreslagna
kreditregistret. Beträffande uppgifter till straffregistret är visserligen förordnadt
om användande af papper af klass n:r 1, men synes ett så dyrbart
papper knappast erfordras för kreditregistret. Det torde dock vara
lämpligt, att ändring i förordningen icke vidtages, förrän blanketterna
definitivt fastställas; rörande papper för de blanketter, som skola tillämpas
under år 1913, torde bestämmelser lämpligen kunna meddelas i en blifvande
kungl. kungörelse angående nämnda blanketter.

Efter ofvan lämnade öfversikt öfvergå kommitterade till den närmare
redogörelsen för sina förslag beträffande primärmaterialets anskaffande för
rättsstatistikens särskilda delar.

Formulären 1—3.

Såsom nämndt skola enligt förslaget domstolarna lämna individualuppgifter
angående genom slutligt utslag afgjorda tvistemål och brottmål.
Med hänsyn dels till den likhet, som i fråga om den processuella behandlingen
och de önskade statistiska uppgifterna råder mellan tvistemålen
och sådana brottmål, i hvilka talan om ansvar ej förts, dels till den
flytande gränsen mellan dessa grupper af mål hafva de sammanförts i
formulär 2, medan brottmål, i hvilka talan om ansvar förts, redovisas i
formulär 3. Gränsen mellan tvistemålen och ärendena, i den betydelse
detta ord tagits i formulär 1, har dragits sålunda, att endast de i R. B.
25: l omtalade tvistemålen jämte mål om klander af dispasch redovisas
individuellt, medan öfriga tvistemål, samtliga anhängiggjorda på annat
sätt än genom stämning, föras till ärendena. 1 fråga om brottmålen åter
hafva kommitterade ansett önskvärd! att ej belasta formulär 3 med det
stora antalet åklagarmål angående fylleriförseelser och förseelser enligt
specialförfattningar. Beträffande flertalet af dessa mål lämnas för statistiken
tillräckliga uppgifter i saköreslängderna. Endast när så ej är fallet, t. ex.
när tilltalad frikänts eller i målet äfven förts civil talan, skola enligt

3—122672. Rä tts statistiken.

Rättsstatistiken i allmänhet.

förslaget dylika mål redovisas i formulär 3 (se vidare anvisningarna till
detta).1

Uppgifterna i formulär 1 om de balanserade samt de under året inkomna
målens antal förete den olikhet med dem, som hittills lämnats, att
någon skillnad ej göres mellan tvistemål och brottmål. På samma gång
som detta innebär en lättnad för domstolarna, undvikas härigenom sådana
oegentligheter, som att ett mål, hvilket inbalanserats såsom tvistemål, till följd
af ett mellankommet ansvarsyrkande skulle få upptagas bland afgjorda
brottmål och tvärtom. Någon statistisk uppgift af värde går ej genom den
sålunda föreslagna förenklingen förlorad, då det efter införandet af en noggrann
statistik öfver processlängden vid mål af olika slag ej synes vara af
någon större betydelse att veta, huru de vid årsskiftet oafgjorda målen fördela
sig på tvistemål och brottmål. Beträffande alla under året slutligt handlagda
mål, icke blott de genom slutligt utslag afgjorda, göres däremot en
dylik åtskillnad. Formuläret angifver sålunda, till hvilket antal tvistemål
resp. brottmål före inställelsen förfallit eller efter upptagandet afskrifvits,
samt huru många brottmål som under året blifvit till annan domstol förvista.
Mål, däri enligt B. B. 20: 2 af domstolen stadfästs förlikning, räknas till
de genom slutligt utslag afgjorda. Till hvilket antal de förekomma, kan
inhämtas af formulär 2. — Då några individualuppgifter ej lämnas om
ärendena, har i formulär 1 införts en specifikation af dem, upptagande
konkursärenden, de olika slagen småprotokollsärenden, syneförrättningar
samt vissa andra ärenden af angifven art, om hvilkas antal det ansetts
vara af intresse att erhålla en bestämd uppgift.

I formulär 1 är äfven inrymd en uppgift om antalet ting eller
tingssammanträden och rättegångsdagar vid häradsrätt, under hvilka dels
ordinarie domaren, dels vikarie, dels ock ständig brottmålsdomare tjänstgjort
såsom rättens ordförande. Den sålunda erhållna statistiken öfver
arbetets fördelning mellan ordinarie och vikarierande domare kompletteras
genom uppgifterna i föresl. form. 2 och 3 (kol. 60, 61, resp. 40, 41), under
hvems ordförandeskap utslaget i hvarje mål meddelats.

1 År 1910 utgjorde antalet genom slutligt utslag afgjorda brottmål rörande gröfre och
och ringare brott mot strafflag, krigslag och tryckfrihetsförordning vid häradsrätterna 4,732,
vid rådhusrätterna 5,981 och vid polismyndigheterna 2,329, tillsamman 13,042, samt rörande
öfriga brott och förseelser vid häradsrätterna 14,148, vid rådhusrätterna 30,611 och vid
polismyndigheterna 29,176, tillsamman 73,935. Af sistnämnda antal torde icke mer än
omkring 1,500 hafva varit af natur, att uppgifter skolatom dem lämnas i föresl. form. 3, därest
detta varit tillämpadt under år 1910. Hade nämnda formulär skolat ifyllas för år 1910,
skulla således af hela antalet brottmål, i rundt tal 87,000, endast omkring 14,500 skolat
redovisas i formuläret, hvaremot om öfriga 72,500 erforderliga uppgifter skalle hämtats ur
saköreslängderna.

Rättsstatistiken i allmänhet.

Enligt statistiska kommitténs förslag skulle de ifrågasatta registren
öfver tvistemål och brottmål innehålla uppgifter rörande kärande- och svarandeparternas
namn och yrke, samt huruvida parterna fört sin talan skälfva
ellér genom ombud, och i sådant fall, huruvida dessa varit rättsbildade
eller icke, äfvensom beträffande brottmål, huruvida allmänt åtal ägt rum;
dagen för målets anhängiggörande; tvistens föremål resp. arten af åtaladt
brott; dagen för hvarje rättegångstillfälle, då målet förevarit; i händelse
målet afskrifvits, dagen härför samt anledningen därtill; dagen för domstolens
utslag, samt huruvida käromålet gillats helt eller delvis eller ogillats,
resp. om den åtalade sakfällts eller icke, äfvensom hvem betalningsskyldighet
för rättegångskostnaderna blifvit ålagd, samt slutligen huruvida
utslaget öfverklagats.

Vissa af de utaf statistiska kommittén föreslagna uppgifterna
bortfalla enligt det föreliggande förslaget såsom följd däraf, att registren
ersatts af tabeller öfver de slutliga utslagen. I dessa tabeller inflyta sålunda
icke parternas namn, då målen tillräckligt individualiseras genom angifvande
af utslagets dag och nummer. Dagen för hvarje särskildt rättegångstillfälle
upptages icke, och om afskrifva mål lämnas ej några individuella
uppgifter. Då domstolen icke utan införskaffande af bevis från hofrätten
skulle kunna angifva, huruvida utslag, mot hvithet talan föres genom besvär,
blifvit öfverklngadt, eller huruvida erlagdt vad fullföljts, samt uppgift om
vads erläggande i allmänhet ej skulle kunna införas i formuläret samtidigt
med öfriga uppgifter omedelbart efter utslagets meddelande, hafva
enligt föreliggande förslag ej begärts några uppgifter i fråga om utslagens
Överklagande, bortsedt från att hela antalet erlagda vad angifves i formulär 1.

Utan att bestrida intresset af en statistik öfver parternas yrke,
hafva dock kommitterade ansett densamma för närvarande ej böra genomföras
i den omfattning, som ifrågasatts. Beträffande för brott tilltalade
personer, om hvilka straffuppgifter lämnas, innehålla dessa uppgift härutinnan.
Och för civilmålens del har det synts vara tillfyllest att söka erhålla
upplysning om förekomsten af processer, förda af dels vissa grupper af
juridiska personer, nämligen stat, kommun, aktiebolag, bank- och försäkringsbolag,
förening, anstalt och stiftelse, dels ock utlänningar (föreslå
form. 2, kol. 3—10). En kolumn för mål mellan köpmän har icke ansetts
behöflig, då af målens beteckning i kol. 18 (t. ex. »handelsköp») i allmänhet
torde framgå detsamma, som man ur en statistik öfver köpmän såsom
parter skulle vilja hämta. I de för parternas betecknande afsedda kolumner
angifves jämväl antalet parter.

Äfven i öfrigt förete de af kommitterade föreslagna formulären 2
och 3 afvikelse!’ från statistiska kommitténs förslag. Hvad först angår mål,

Rättsstatistiken i allmänhet.

i hvilka talan om ansvar ej förts (föresl. form. 2), hafva kommitterade
ansett framför allt af vikt att vinna en detaljerad statistik öfver såväl tvisteföremålens
beskaffenhet som deras ekonomiska värde, där detta senare kan
angifvas. Med det sätt, kommitterade föreslagit för primärmaterialets insamlande,
kunna öfriga statistiska uppgifter sedan efter behag bearbetas
för olika grupper af mål.

En noggrann kännedom om målens beskaffenhet hafva kommitterade.
ansett bäst vinnas på det sätt, att för hvarje afgjordt mål antecknas
dels hvad kärandens talan gått ut på, t. ex. svarandens förpliktande att
gälda penningar, att afflytta från fastighet etc., dels grunden för anspråket
eller det rättsförhållande, hvarur detsamma härflutit, t. ex. hyra,
testamente. Kol. 13—17 afse att i första hand lämna upplysning i det
förra hänseendet, kol.1 18 närmast i det senare. För att underlätta en
statistisk bearbetning af kol. 18 hafva i utförliga anvisningar till densamma
angifvits, huru ett stort antal af de vanligare målen böra däri betecknas.
Härvid har en enhetlig princip icke kunnat följas. I många fall
angifves rätt och slätt det aftal, som ligger till grund för käromålet, t. ex.
handelsköp, försäkringsaftal. I andra fall innehåller kolumnen ett närmare
angifvande af hvad kärandens yrkande går ut på, t. ex. skillnad i
äktenskap, klander af bolagsstämmas beslut. I återigen andra fall åsyftar
beteckningen en speciell procedur för ett visst anspråks genomföran de''oberoende
af dess materiella grund, t. ex. återvinning efter tredskodom, betalningsrätt
i konkurs. Denna bristande konsekvens i sättet för målens
beteckning är emellertid föranledd af praktiska behof och torde icke vålla
någon svårighet vid kolumnens ifyllande, då beteckningarna så nära som
möjligt ansluta sig till dem, som i allmänhet torde förekomma i underrätternas
protokoll, allenast med ett fåtal generaliseringar och med tillägg
af käromålets grund, när fråga är om fordran, skadestånd eller dylikt.

De anvisningar, som lämnats för beräkning af tvisteföremålets värde
i vissa fall (kol. 19), äro delvis hämtade ur ett inom justitiedepartementet år
1906 utarbetadt förslag till lag om ändrad lydelse af 30 kap. rättegångsbalken,
åsyftande inskränkning af fullföljdsrätten till högsta domstolen (se k. prop.
den 8 mars 1907, n:r 93, s. 74). I många fall är det emellertid icke
möjligt att angifva tvisteföremålets värde till visst belopp, äfven när tvisteföremålet
påtagligen har ett visst förmögenhetsvärde. I åtskilliga af dessa
fall torde domaren dock utan svårighet kunna besvara frågan, huruvida
värdet uppenbarligen understiger eller öfverstiger 1,000 kronor (kol. 20, 21).
Endast när icke heller detta låter sig göra eller när tvisteföremålet ej är
af förmögen hetsnatur, ifylles kol. 22.

Rättsstatistiken i allmänhet.

En af de allvarligaste bristerna i vårt lands rättegångsväsende utgör
rättsskipningens långsamhet. En jämförelse härutinnan mellan olika tidsperioder
eller med främmande länder kan emellertid icke anställas, då vi
hittills saknat en statistik öfver processernas längd. En dylik statistik
är af lika stor betydelse före som efter en genomgripande reform. Efter
reformen utgör den en synnerligen känslig mätare på effektiviteten af de
åtgärder, som vidtagits för vinnande af snabbhet i rättsskipningen.

Den rationella utgångspunkten för beräkning af den tid, ett mål
tagit vid en domstol, är enligt kommitterades mening dagen för målets
anhängiggörande. Då kommitterade icke desto mindre afvikit från statistiska
kommitténs förslag så till vida, som någon uppgift om denna dag icke begärts
utan allenast om dagen för första rättegångstillfället (kol. 23), har detta haft
sin grund framför allt i önskan att bespara domaren det större besväret att
taga reda på dagen för anhängiggörandet, hvilken ofta såsom saknande betydelse
för själfva målet ej antecknas i protokollet. Då det hos oss städse toi’de ligga
i kärandens fria skön att få målet utsatt att första gången förekomma å
den dag han själf önskar, torde för öfrigt tiden mellan målets anhängiggörande
och första rättegångstillfället i allmänhet ungefär motsvara den legala
stämningstiden. Därigenom att dagen för sista rättegångstillfället jämväl
upptagits (kol. 27), blir det möjligt att undersöka bl. a., huru ofta utslag
meddelas å denna eller å särskild dag, och i senare fallet, huru lång tid
som åtgått från handläggningens afslutande till utslagets afkunnande. —
Efter erhållande af en statistik öfver processernas längd torde de nu lämnade,
föga upplysande uppgifterna angående de år, under hvilka uppskjutna
mål till rätten inkommit, ytterligare förlora i intresse, hvarför de ej medtagits
i förslaget till arbetsredogörelse (form. 1).

Vissa omständigheter af beskaffenhet att fördröja ett måls slutliga
afgörande angifvas i kol. 24—26. Mål som varit återförvisade eller
hvilande (kol. 24) böra ju vid en undersökning af processtiden utbrytas
för att ej förrycka resultatet af statistiken, liksom för öfrigt vid en dylik
undersökning mål, i hvilka något egentligt kontradiktoriskt förfarande ej
kommit till stånd, d. v. s. utom de tredskovis afgjorda målen (kol. 47)
sådana, i hvilka svaranden omedelbart medgifvit käromålet i dess helhet
(kol. 36), jämväl böra behandlas för sig.

Det skulle hafva varit i hög grad belysande för processernas gestaltning,
därest uppgift kunnat erhållas ej blott om antalet rättegångstillfällen,
vid hvilka hvarje mål förekommit till handläggning, utan äfven t. ex. vid
huru många tillfällen part varit företrädd eller biträdd af rättsbildadt
eller annat ombud resp. kommit personligen tillstädes eller
uteblifvit, huru ofta vittnen afhörts o. s. v. För att domstolarna icke

Rättsstatistiken i allmänhet.

måtte öfver höfvan belastas med arbete för rättsstatistiken, hafva kommitterade
emellertid inskränkt sig till att föreslå uppgifter om hela antalet
rättegångstillfällen i målet (kol. 28), lätt erhållet genom en räkning af
protokollen, samt därom, huruvida part vid något rättegångstillfälle varit
företrädd på det ena eller andra sättet resp. personligen tillstädes (kol.
29—34), och huruvida öfver hufvud vittnesförhör förekommit, med särskildt
angifvande, om det hållits vid den ifrågavarande domstolen (kol. 39), eller
vid annan domstol, inländsk eller utländsk (kol. 25, 26), allt uppgifter,
som domaren vid utslagets meddelande har i minne och för hvilkas afgifvande
han alltså ej behöfver anställa några efterforskningar i protokollen.

Kommitterade hafva varit tveksamma, huruvida en statistik öfver
bevismedlen i den utsträckning som föreslagits (kol. 35—44) — parts
personliga afhörande, erkännande och ed, vittnes- och sakkunnigbevis,
skriftliga bevis af olika slag och syn — varit påkallad. Men då vissa af dessa
uppgifter ej kunnat undvaras och samtliga äro af ett obestridligt intresse,
har det synts önskvärdt att åtminstone för ett år få en så fullständig bild
som möjligt af bevismedlens förekomst i civilprocessen. Vid formulärens
definitiva fastställande kunna möjligen någon eller några kolumner utgallras.

Vid redogörelsen för domstolens slutliga beslut beträffande hufvudsaken
(kol. 45—51) hafva, utöfver af statistiska kommittén föreslagna
uppgifter, i särskilda kolumner upptagits de fall, då domstolen enligt R. B.
20: 2 stadfäst mellan parterna träffad förlikning (kol. 45), då på grund af
bristande processförutsättning käromålet ej upptagits till pröfning (kol. 46)
samt då tredskodom mot svaranden meddelats (kol. 47). Därjämte har
införts en kolumn för uppgift om kapitalbelopp, för hvilket betalningsskyldighet
ålagts (kol. 51), af intresse — bortsedt från de synpunkter,
som gifvit anledning till kol. 19 — särskildt beträffande vanliga krafmål,
däri svaranden medgifvit kärandens talan eller tredskodom meddelats
och rättegången alltså icke beror på att parternas mellanvarande är tvistigt,
utan i allmänhet på svarandens bristande betalningsförmåga. Berörda uppgifter
torde nämligen i likhet med de motsvarande från öfverexekutorerna
beträffande lagsökningar och handräckning för fordrans utfående vara belysande
för växlingarna i den ekonomiska ställningen i landet.

Beträffande rättegångskostnaderna (kol. 52—54) lämnas uppgift
ej blott därom, huruvida ersättning för desamma blifvit tillerkänd någondera
parten, utan jämväl om utdömd ersättnings belopp. För ytterligare
belysning af de verkliga processkostnadernas storlek och af olika domstolars
benägenhet att tillerkänna vinnande part full ersättning för häfda utgifter
skulle det hafva varit af stort intresse att jämväl erhålla kännedom om de
af parterna å ömse sidor fordrade beloppen, men hafva kommitterade af

Rättsstatistiken i allmänhet.

samma skäl, som föranledt materialets begränsning i andra afseenden, ej
velat ifrågasätta infordrande af uppgifter härom.

Formulär 2 innehåller slutligen kolumner för anteckning, huruvida
skiljaktiga meningar beträffande domslutet förekommit (kol. 55), hvarigenom
i fråga om häradsrätt vinnes upplysning, i hvilken utsträckning nämnden
öfverröstat domaren; huruvida talan mot vederbörande utslag fullföljes
efter vad eller genom besvär (kol. 56, 57), en uppgift behöflig t. ex.
för undersökning af, i hvilket förhållande i hofrätten fullföljda vademål
stå till antalet i underrätterna meddelade utslag, mot hvilka talan skolat
fullföljas efter vad; samt huruvida protokoll på grund af parts fattigdom
afgiftsfritt utlämnats (kol. 58, 59).

Hvad härefter angår brottmål, däri talan om ansvar förts, tjänar det
föreslagna formuläret 3, såsom redan nämndt, den dubbla uppgiften att
utgöra grundval dels för en processtatistik öfver de däri upptagna brottmålen,
dels ock för den egentliga kriminalstatistiken i vissa afseenden.

Af kriminalstatistiskt intresse äro särskildt kol. 3—6 angående
tilltalad persons kön och ålder vid brottets begående, kol. 13 angående
tiden härför, kol. 30 angående de lagrum, enligt hvilka den tilltalade sak*
fällts, och kol. 31 — 33 angående straffets beskaffenhet. En statistik öfver
förbrytelser, för hvilka personer tilltalats men ej sakfällts, kan erhållas
genom sammanställning af kol. 9 med kol. 27—30.

Kol. 14—17, som angå häktningsinstitutets tillämpning, hvaröfver
hittills all statistik saknats, lämna tillfälle till undersökning af häktnings
förekomst i olika slags mål, i hvilken utsträckning domstolarna varit
af annan mening än åklagaren i fråga om häktnings befogenhet, tidslängden
såväl för det egentliga hållandet i häkte som för den frihetsberöfning,
hvilken enligt praxis i gröfre brottmål ofta äger rum, innan för brott
misstänkt person förklaras häktad o. s. v. För erhållande af en fullständig
häktningsstatistik upptagas mål, i hvilka någon varit häktad, städse i
formulär 3, alltså äfven när ansvar yrkats enligt annan författning än
strafflag, krigslag eller tryckfrihetslag, eller när målet i sin helhet nedlagts
eller i allt fall ansvarstalan ej blifvit fullföljd. Fluruvida afräkning å
straffet ägt rum på grund däraf, att den tilltalade suttit häktad, angifves
i kol. 34.

Ifråga om parterna upplyses i formulär 3, bortsedt från uppgifterna
om tilltalades kön och ålder, endast huruvida ansvarstalan förts af allmän
åklagare eller allenast af enskild part (kol. 7, 8), samt med afseende å
deras företrädande inför rätten genom ombud, allenast huruvida häktad
person haft af myndighet förordnadt biträde eller eljest anlitat sådant
(kol. 18, 19).

Rättsstatistiken i allmänhet.

Skadeståndspåståenden och andra civila yrkanden, som kunna förekomma
i ett brottmål jämte ansvarstalan, redovisas till beskaffenhet, värde
och utgång i kol. 9 —12, 35—37. Processlängden belyses af kol. 20—24
enligt i hufvudsak samma grunder som i fråga om formulär 2. Då
ett från annan domstol förvist mål skall i sin helhet redovisas af den
domstol, som slutligen dömt, och alltså i kol. 20 angifves dagen för första
rannsakningstillfället vid den första domstolen och i kol. 24° hela antalet
rannsakningstillfällen vid samtliga domstolar, erfordras en kolumn, som
utvisar vid huru många domstolar förvist mål förut handlagts (kol. 22).

Af bevismedlen redovisas endast värjemålsed (kol. 25, 26). För att
statistiken öfver förekomsten häraf ej skall blifva ofullständig, upptages i
formulär 3 i strid mot hufvudregeln äfven brottmål, däri allmän åklagare
fört talan om ansvar allenast enligt specialförfattning, så snart ed^ånoblifvit
den tilltalade ålagd.

Processkostnaden vid våra domstolar har ansetts tillräckligt belyst med
den statistik, som kan byggas på formulär 2, hvarför uppgift om rättens
beslut i kostnadsfrågan ej begäres beträffande brottmålen. I åklagarmål
spelar för öfrigt frågan om ersättning för rättegångskostnad vanligen en
underordnad roll. Liksom i fråga om civilmålen angifves, om skiljaktiga
meningar vid utslagets afkunnande förekommit beträffande domslutet (kol.
38). Kol. 39 upplyser om förekomsten af jury.

Att individualuppgifterna om målen införas i formulären 2 och 3 i
omedelbart samband med utslagens meddelande, ligger i domstolarnas eget
intresse. Af hänsyn till domstolarna skulle därför intet hinder hafva mött
för insändande till statistiska centralbyrån af uppgifter enligt nämnda formulär
t. ex. i fråga om häradsrätterna inom viss tid efter hvarje tingssaminanträde
och i fråga om rådhusrätterna för hvarje månad. Beträffande
åtskilliga domstolar skulle emellertid ett stadgande i denna riktning med
hänsyn till fåtaligheten afgjorda mål leda till ett onödigt slöseri med blanketter
med däraf följande onödig anhopning af dem i centralbyrån. Å
andra sidan kan ej lämpligen anstå med uppgifternas insändande till årets
slut, da i dylikt fall det skulle kunna inträffa, att vid en eller annan
domstol deras ifyllande också uppskötes till denna tid, till oerhördt betungande
af den för uppgiftens expedierande ansvarige, hvilken kanske ej
haft i sin hand att tillse, det blanketterna successivt ifylldes, och till men för
uppgifternas tillförlitlighet. Kommitterade hafva ansett en lämplig medelväg
vara, att formulären 2 och 3 insändas kvartalsvis inom utgången af påföljande
månad. Härigenom vinnes äfven, att uppgifterna i formulär
2 om utdömda belopp i kråsnål (kol. 51) kunna bearbetas efter samma
principer som uppgifterna om kapitalbeloppen i lagsöknings- och hand -

Rättsstatistiken i allmänhet.

räckningsmål, hvilka föreslås skola af öfverexekutorerna insändas kvartalsvis.

Formulär 1 åter måste med hänsyn till sitt innehåll utarbetas
för hela året efter dess slut. Då detta blir den enda statistiska redogörelse
domstolarna få att utarbeta, torde ingen betänklighet möta mot det åt
kommitterade föreslagna stadgandet, att densamma skall till statistiska
centralbyrån insändas inom utgången af januari manad.

Formulären 4—8.

Ofverexekutor har hittills lämnat statistiska uppgifter om mål
angående 1) lagsökning, 2) kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckning
3) klagan öfver utmätningsmans förfarande (nuvar. form. 1J)
samt 4) angående mål, som afses i lagen om handräckning för fordrans
utfående (nuvar. form. 19 b). 1 analogi med den föreslagna arbetsredo görelsen

från underrätt har den förenklingen vidtagits i arbetsredogörelsen
från ofverexekutor (föresl. form. 4) — hvilken, såsom nämnts (ofvan s.
13), utvido-ats att omfatta alla af ofverexekutor handlagda mål — att i
frä^a om in- och utbalanserade samt under året inkomna mål någon åtskillnad
ej gjorts mellan de olika slagen. Däremot lämnas med afseende
å de slutligt''handlagda målen en detaljerad redogörelse för det sätt, hvarpå
mål af olika art skilts från ofverexekutor (kol. 2 — 10), därvid i fråga
om sådana mål, i hvilka sökandens eller klagandens talan bifallits resp.
begärd åtgärd blifvit vidtagen, angifvits, inom hvilken tid efter det målet
inkommit öfverexekutors beslut meddelats (kol. 4 9).

Genom individualuppgifterna angående kapitalbeloppen i föresl. form.
5 möjliggöres den fördelning i storleksgrupper, som . statistiska kommittén
ansåg önskvärd (s. 307). Det af nämnda kommitté jämväl uttalade önskemålet
att erhålla uppgifter om gäldenärernas egenskap af fysiska efter juridiska
personer har likaledes beaktats. De för uppgift härom afsedda
kolumnerna (kol- 2, 3) lämna äfven upplysning om antalet galdenarer,
motsvarande den för närvarande i statistiken ingående.. Mera detaljerade
uppgifter angående gäldenärernas personer hafva kommitterade icke ansett
bör£i bG^är&s.

I''öfverensstämmelse med statistiska kommitténs förslag skola uppo-ifter
enligt formulär 5 insändas kvartalsvis till statistiska centralbyrån.
Såsom förut nämnts (ofvan sid. 22), erhåller enligt kommitterades förslag
centralbyrån jämväl kvartalsvis, uppgifterna i formulär 2 om utdömda
belopp i tvistemål. Men kommitterade hafva i ännu ett afseende gatt ut

4—122672. Rättsstatistiken.

Rättsstatistiken i allmänhet.

öfver statistiska kommitténs förslag för erhållande af statistik, som tord
kunna bidraga till belysning af växlingarna i ekonomisk konjunktur. Enligt
föresl. form. 6 skola nämligen individualuppgifter från utmätningsmannen
k vai tåls vis lämnas rörande vissa utmätningsärenden. Huru intressant en
statistik öfver utmätningar för krono- och kommunalutskylder, allmänna avgifter
in. in. än skulle hafva varit, har det synts kommitterade förenadt med
alltför störa svårigheter att åstadkomma en dylik, hvarför kommitterade inskränkt
sig till att föreslå en statistik öfver ansökningar om utmätning på
grund af domstols utslag, på grund af utslag i utsökningsmål, enligt lagen om
handräckning för fordrans utfående, på grund af skiljedom och på grund af
auktionsprotokoll. I formuläret upptagas ej blott ansökningar, som ledt till
utmätning, med angifvande af den utmätta egendomens beskaffenhet (fast
egendom; fartyg, fartygslott eller gods i fartyg; annan lös egendom), utan
äfven alla de ansökningar, som under kvartalet förfallit eller eljest slutligen
handlagts utan utmätning t. ex. därför, att gäldenären godvillig
betalt eller vid utmätningsförsök saknat utmätningsbara tillgångar. Uppgift
lämnas såväl om tiden, då målet till utmätningsmannen inkommit,
soin om dagen för utmätningen resp. målets afförande ur dagboken (kol!

14). I valet mellan individualuppgifter af nu beskrifven art och
en på samma grunder byggd, af utmätningsmannen själf utarbetad statistisk
kvartalsuppgift, hafva kommitterade utan tvekan stannat vid det förra
systemet. Bortsedt från dettas allmänna företräden, torde det för utmätningsmannen
snarast vara mindre betungande att ur dagboken anteckna
hvarje fordringsbelopp jämte ett par data än att gruppera och summera
samma belopp för afkunnande af en statistisk redogörelse.

. Slutligen hafva kommitterade i likhet med statistiska kommittén
funnit det vara af vikt att erhålla en särskild och utförlig redogörelse för
exekutiva försäljningar, men ej blott — såsom statistiska kommittén
öreslagit af fast egendom, utan äfven af lös. Enligt föreslagna formulär
7 afl ämnas kvartalsvis af öfverexekutor resp. utmätningsman individual*
uppgifter rörande exekutiva auktioner å fast egendom, efter hvilka sammanträde
för köpeskillingens fördelning ägt rum under kvartalet. Efter
ikraftträdandet den 1 januari 1914 af 1912 års ändringar i utsökningsmål1
bor uppgiften utsträckas att omfatta jämväl exekutiva auktioner, å
hvilka försäljning af egendomen ej kommit till stånd, hvilket äfven medför
vissa ändringar i afseende å kolumnerna. Enligt formulär 8 lämnar
utmätningsman kvartalsvis uppgifter angående auktioner å lös egendom,
efter hvilka slutlig redovisning till sökanden (resp. fördelning af köpeskilmgen)
under kvartalet ägt rum.

Samtliga uppgifter från utmätningsmannen (föresl. form. 6—8) in -

Rättsstatistiken i allmänhet.

sändas till öfverexekutor samtidigt med det i utsökmngslagen 9 § omfor*
malda utdrag af dagboken. Detta torde utgöra en för utmätningsmannen
synnerligen läglig tidpunkt för uppgifternas afkunnande. \ ld förekommen
anledning medgifves också härigenom möjlighet för närmast öfverordnade
myndighet att granska uppgifternas riktighet.

Formulären 9—11.

De ingående statistiska redogörelser, som för närvarande af de allmänna
hofrätterna lämnas angående brott och brottmål (nuvar. for“t ’
och 8) samt civila mål och ärenden (nuvar. form. 12 och 13), ersättas åt
en enda förenklad arbeteredogörelse jämte individualuppgifterom de s a -ligen afgärda målen. I arbetsredogörelsen (föresl. form. 9) hvilken skall
till statistiska centralbyrån insändas för hvarje år inom påförande januari
månads utgång, lämnas balansuppgifter allenast om följande grupper
mål, nämligen vademål, besvärsmål af civil natur, kriminella besvärsmål,
underställningsmål, instämda tvistemål samt fiskaliska aktioner _ och andra
i första instans handlagda brottmål. Af andra ärenden redovisas endast
sådana, som under redogörelseåret slutligen handlagts Ärenden angående
»ansökningar till tjänst och om tjänstledighet, afsked, attestat, oja
domares förordnande, anstånd med insändande af dombok, uppvisande af
fullmakt, afläggande af tjänsteed, anmälan om urtima ting, remisser _i
brottmålsdomare, adeliga dödsfall, domares adresser och om domares hinder
för fullgörande ad tjänsteåligganden, memorial af arkivarie^ memorial
af advokatfiskal om aflöningsförslag, reparationer, recipisser samt pos -räkningar m. m.», hvilka hittills upptagits i nuvar. form. 12, aro uteslutna
såsom saknande hvarje intresse för rättsstatistiken. Däremot hafva de
ärenden, som af hofrätten handlagts såsom forum privilegium jämte
vissa andra grupper, bland dem de å raderna s och t angifva, hvilka bvea
hofrätt ensam är behörig upptaga, närmare specificerats. Missnöjesanmålnino-ar
och ansökningar om utbekommande af handlingar upptagas ej sa
som särskilda ärenden, men uppgifves antalet domar, mot hvilka missnöje
anmälts, för jämförelse med antalet fullföljda revisionsmal.

Individualuppgifter rörande till hofrätt instämda tvistemål samt
fiskaliska aktioner och andra i första instans handlagda brottmål finnas
såsom af underrätterna å föresl. form. 2 och 3 särskilt för hvarjeidm
sion. Angående till hofrätt från lägre instans fullföljda samt hofrätt underställda
"mål lämnas uppgifter enligt föresl. form. 10 och 11, det luna
för vademål och besvärsmål af civil natur, det senare for understallningsma

Kättsstatistiken i allmänhet.

och kriminella besvärsmål. Hvartdera formuläret föreligger i dubbel Gestalt
a och b. I formuläret a, af hvilket ett exemplar åtgår för hvarje mål införas
uppgifterna af vederbörande föredragande eller eljest under hans ansvar.

ill formuläret b, som har alldeles samma kolumnindelning och är afsedt
att upptaga samtliga å hvarje division afgjorda mål i ordning efter domarnas
och utslagens meddelande, öfverföres innehållet i formulär a af expeditionshafvanden
i målet. För hvarje kvartal insändas formulären a till
statistiska, .centralbyrån, medan formuläret b förvaras å divisionen berecance
möjlighet ej blott till kontroll öfver att statistiska uppgifter vederbörligen
expedierats utan äfven till reproducering af uppgifter enligt formulär
a, hvilka till äfventyra kunna hafva förkommit. Gagnet för hoflif611
själf i annat än statistiskt afseende af liggare, förda divisionsvis år
hållas ^ 1 Gnllghet med formulären 10 och 11, behöfver här ej fram Gränsen

.inbördes mellan de mål, som redovisas enligt nämnda båda
formulär, har i princip dragits så, att mål, som af underrätt varit upptaget
1 ettdera af föresl. form. 2 och 3, efter att hafva i hofrätt fullföljts och
dar åtgjorts redovisas enligt motsvarande hofrättsformulär. Har t. ex.
i ett mål ansvarstalan förts vid underrätten och detta förty upptagits i
föresl. form. 3, men allenast ersättningstalan fullföljts i hofrätten, radovisas
malet alltså i det form. 3 motsvarande form. 11, fastän en dylik
ersättningstalan förd i underrätten skulle hafva föranledt målets upptagande
! *f.r1es '' ,m'' 2 (såsom »brottmål, däri talan om ansvar ej förts»). Emellertid
afse form 10 och 11 Qckså mål, däri sådana underrättsbeslut öfverklagats,
om hvilka individuella uppgifter icke af underrätterna lämnas,
nämligen dela slutliga beslut i andra civila mål och ärenden än instämda
och därmed jämförliga tvistemål, dels ock edgångsbeslut och andra beslut
under rättegången mot hvilka talan får särskildt fullföljas. Besvärsmål
afseende beslut af förstnämnda slag redovisas enligt form. 10, mål, i
hvilka beslut under rättegången öfverklagats, i allmänhet enligt det formulär,
hvartill hufvudmålet föranleder (se vidare anvisningarna för form in
ärans ifyllande). Mål,, som fullföljas från andra myndigheter, torde utan
svårighet låta fördela sig i civila och kriminella besvärsmål. — Det öfverklagade
utslagets eller beslutets egenskap af slutligt utslag, edgångsbeslut
o. s. v. angifves i kol. 7 af hvartdera formuläret, därvid i fråga om civilmål
äfven skillnaden mellan de slutliga utslag, som af underrätterna varit redovisade
i föresl. form 2, och andra slutliga ulslag eller beslut framträder.

... , Gemensamma för båda formulären äro vidare uppgifterna om process langden,

hoträttens förberedande beslut in. in. i kol. 18—30 af form. 10
och 22—33 af form. 11, samt om ordinarie och vikarierande domares del -

Rättsstatistiken i allmänhet.

tagande i och skiljaktiga meningars förekomst vid måls afgörande såväl
i underrätten som i hofrätten (10: 5,6,35-38; 1 1:4,5,44-47).

Civilmålens närmare beskaffenhet och värdet af ändringsyrkandets
föremål angifvas efter samma grunder som motsvarande uppgifter beträffande
underrätterna (i0: 13-17). Fullföljes särskild talan mot beslut
under rättegången, angifves såväl hvad detta beslut som hvad själfva målet
angått. Beträffande besvär i ansökningsärenden och mål, som fullföljas
från andra myndigheter än häradsrätt och rådhusrätt, har det ej ansetts
behöfligt att af hänsyn till den statistiska bearbetningens underlättande
lämna några anvisningar rörande deras beteckning.

Brottmålen betecknas i allmänhet på det sätt, att uppgift lämnas
dels om arten af det eller de brott, hvarför ansvar yrkats i underrätten
och som fortfarande äro i fråga i hofrätten, och dels därom, huruvida
ändringsyrkandet afser ansvar, skadestånd eller annat (11: 6, 10-15). Då
kriminalstatistiken — frånsedt den del däraf, som kan grundas på straffregistret
— måste utgå ifrån underrätternas utslag, oberoende af om dessa
vunnit laga kraft eller ej, äro uppgifterna från öfverrätterna angående
brottens och straffens art ur rent krimirialstatistisk synpunkt af underordnad
betydelse. Brottens betecknande behöfver därför icke ske noggrannare,
än att af olika slags brott, som i ett mål kunna vara i fråga,
blott det eller de väsentligaste upptagas. Målets utgång i underrätten
beträffande ansvarsfrågan angifves endast, när besvär härutinnan anförts
af tilltalad, därvid uppgift äfven lämnas om storleken af ådömdt bötesbelopp
(11: 13). Civilt processföremåls värde angifves blott, när fråga är
om skadestånd (11: 11, 14). De nämnda förhållandena äro af betydelse
såsom belysande för målens större eller ringare vikt och delvis också såsom
medförande målens föredragning med förtursrätt. Rörande häktning lämnas
i form. 11, kol. 17—21, uppgifter efter samma grunder som i föresl. form. 3.

Såväl för civil- som brottmålen uppgifves förhållandet mellan partställningen
i den lägre instansen och i hofrätten: om kärande eller svarande,
sökande (klagande) eller förklarande, resp. allmän åklagare, målsägande
eller tilltalad eller ock annan fullföljt talan (10: 10-12; 11: 9-16).
Beträffande målets slutliga utgång i hofrätten öfverensstämma de i form. 10,
kol. 31-34, begärda uppgifterna med dem, som redan nu lämnas angående
civilmål (nuvar. form. 13). I fråga om brottmålen lämnas för närvarande
motsvarande uppgifter i form. 3, därvid dock räkning sker icke af målen,
i hvilka fastställelse eller ändring ägt rum, utan af de brott, i fråga om
hvilka förut sakfälld frikänts, förut trikänd sakfällts o. s. v. Enligt föresl.
form. 11, kol. 34—43, lämnas uppgifterna om hofrättens slutliga beslut ej
angående hvarje särskildt brott utan angående hvarje särskild tilltalad, i det

Rättsstatistiken i allmänhet.

åtalet mot honom, äfven där det afser flera brott, betraktas enhetligt med
hänsyn till slutet. I (ifrigt afvika de nya uppgifterna från de förut lämnade
hufvudsakligen i det afseendet, att de fall, då person, som af underrätt
frikänts eller fällts till böter, af hofrätten dömts till frihetsstraff,
särskilt utskiljas (11:38, 41).

Formulären 12—14.

Liksom de från de olika rotlarna i nedre justitierevisionen för närvarande
lämnade statistiska redogörelserna (nuvar. form. 3, 4 och 9 angående
brott och brottmål, form. 14 angående civilmål) i hufvudsak öfverensstämma
med hofrätternas motsvarande uppgifter, så kan ock beträffande de af
kommitterade föreslagna nya formulären för uppgifter från nedre revisionen
i väsentliga delar åberopas hvad som redan anförts rörande formulären
för hofrätt.

I arbetsredogörelsen (föresl. form. 12) hafva såväl revisionsrnålen som
de civila och de kriminella besvärsmål!! uppdelats i grupperna »specialmål»
och »andra». Balansuppgifter lämnas rörande samtliga mål och ärenden.
I. fråga om resnings- och nådeansökningar uppgifves antalet af dem, som
bifallits resp. afslagits.

Af högsta domstolen omedelbart upptagna åtal redovisas i föresl.
form. 3. Individualuppgifter rörande från lägre instans fullföljda samt
högsta domstolen underställda mål lämnas enligt föresl. form. 13 och 14.
De skäl, som föranledt kommitterade att beträffande hofrätt föreslå de dubbla
formulären a och b, föreligga ej i fråga om nedre revisionen. Då uppgifterna
insändas till statistiska centralbyrån särskild! för hvarje rotel, "bereder
den å roteln förda förteckningen öfver mål och ärenden tillräcklig
möjlighet till kontroll öfver att samtliga statistiska uppgifter vederbörligen
aflämnats; och skulle någon uppgift förkomma, finnes tillfälle att med
hjälp af promemorian i målet åstadkomma en alldeles eller i det närmaste
fullständig ny sådan.

Redogörelsen för målets utgång i högsta domstolen (föresl. form.
13, kol. 25—34; form. ll, kol. 34—43) är mera detaljerad än den, som
hittills lämnats. Utvidgningen afser särskildt att möjliggöra utredning, i
hvilken omfattning högsta domstolen fastställer eller ändrar öfverklagade
utslag i mål, däri af de båda lägre instanserna meddelats sins emellan
öfverensstämmande resp. icke öfverensstämmande beslut. Huruvida konformitet
eller difformitet skall anses föreligga, bedömes enbart med hänsyn
till slutet, ej till domskälen.

Rättsstatistiken i allmänhet.

Liksom den nuvarande officiella statistiken beträffande högsta domstolen
till en del är grundad på själfva diarierna i nedre revisionen, torde
dessa äfven för framtiden böra tjäna som material för vissa statistiska undersökningar.

Formulären 15—18.

Såsom förut nämnts föreslå kommitterade, att de nuvarande uppgifterna
från krigsdomstolarna utbytas mot dels arbetsredogörelser från krigsrätterna
(föresl. form. 15) och krigshofrätten (föresl. form. 18), dels individualuppgifter
rörande af krigsdomstolarna slutligt afgjorda mål i första
instans (föresl. form. 16), dels ock individualuppgifter rörande samtliga
vid fältkrigsrätt handlagda mål och slutligt afgjorda ärenden (föresl. form.
17). Därjämte skulle krigshofrätten hafva att rörande slutligen afgjorda underställningsmål
och besvärsmål lämna uppgifter efter det för de allmänna
hofrätterna föreslagna formulär 11.

Formulären 15, 16 och 18 ansluta sig till motsvarande formulär för
de allmänna domstolarna, endast med de afvikelser, som påkallas af den
olika beskaffenheten af krigsdomstolarna och de af dem handlagda målen
och ärendena. Fn närmare redogörelse för dessa formulär torde ej vara af
nöden. Angående formulär 17 hänvisas till hvad ofvan (sid. 15) redan
blifvit anfördt.

Rättsstatistiken i allmänhet.

Förslag till kungl. kungörelse om tillägg till 9 § i stadgan angående
notarii publ i eib efältning en den 6 oktober 1882.

9 §•

4 mom. Notarius publieus vare skyldig att för hvarje månad senast
å andra söckendagen efter dess utgång till statistiska centralbyrån insända
förteckning öfver de särskilda beloppen af accepterade och egna växlar,
som under månaden protesterats på grund af uteblifven betalning.

Förslag till kungl. förordning angående ändrad lydelse af 5 § i förordningen
den 12 juli 1907 angående de sla-g af papper, bläck, skrifmaskin-
och stämpel färger, som må till vissa offentliga handlingar
användas, sådan nämnda paragraf lyder enligt förordningen den

29 september 1911.

5 §•

2:o) papper af klass n:r 2 skall användas — — — — —

B. hos öfverrätter och kollegier samt öfriga till statsförvaltningen
hörande allmänna verk och styrelser:

protokoll-----— samt blanketter till utdrag ur kyrkoböcker, blan ketter

för uppgifter till det i statistiska centralbyrån förda kreditregister och
blanketter för rättsstatistiken, afsedda att under årets lopp successivt ifyllas.

4:o) papper af klass n:r 4 — — — — — — — — —

A. — — — — — — — — — _____

till utgående expeditioner af ringa vikt, exempelvis skrifvelse!’ med
anmärkningar i anledning af statistiska uppgifter, samt blanketter till
statistiska primäruppgifter, för så vidt de skola för all framtid bevaras
och icke, enligt hvad nyss sagts, papper af klass n:r 2 skall därtill användas; -

in.

Förslag rörande straffregistret och kriminalstatistiken.

Enligt statistiska kommitténs förslag skulle straffregistret utgöra en
hufvudkälla för uppgifterna till kriminalstatistiken. I)å denna förutsattes
skola utarbetas inom det af kommittén föreslagna statistiska centralverket,
uppstod frågan, på hvad sätt de för statistiken erforderliga uppgifterna ur
straffregistret skulle ställas till statistiska centralverkets förfogande. Enklast
och bäst skulle saken, enligt kommittén, ordnas, genom att straffregistrets
förande öfverflyttades till statistiska centralverket. Emellertid kunde
frågan lösas äfven med straffregistrets bibehållande i justitiedepartementet
eller dess förläggande till annan myndighet utom statistiska centralverket.
Att de för den allmänna brottmålsstatistiken erforderliga
afskrifterna eller utdragen ur straffuppgifterna komme att verkställas i
annat ämbetsverk och sedermera öfverlämnas till statistiska centralverket,
kunde icke erbjuda några betänkligheter eller svårigheter. Dock torde för
en sådan anordning erfordras ändring af lagen om straffregister. Svårare
ställde sig saker) beträffande de utdrag ur själfva registerakterna, som erfordrades
för den af kommittén föreslagna särskilda återfallsstatistiken för längre
tidsperioder. Dessa utdrag måste verkställas på kartoliner, en för hvarje person,
och upptaga alla väsentliga uppgifter, som straffregistret om honom
innehölle. Uppenbarligen måste deras utskrifvande blifva ett omfattande
och maktpåliggande arbete. På grund af det ansvar i fråga om registeruppgifternas
hemlighållande, som ålåge det ämbetsverk, åt hvilket straffregistrets
förande uppdraga, kunde icke ifrågasättas, att berörda arbete
skulle kunna utföras af personal från annat ämbetsverk, sålunda ej heller
från statistiska centralverket. — Med hänsyn härtill hade kommittén ansett
sig böra taga under öfvervägande, huruvida icke straffregistrets förande
skulle kunna öfverflyttas till statistiska centralverket. Det hade därvid synts
kommittén otvifvelaktigt, att registrets förande måste komma att blifva
föremål för stort intresse och god omvårdnad i statistiska centralverket,

5—122672. Rättsstatistiken.

Straffregistret och kriminalstatistiken.

som hade att anlita det såsom källa för en viktig gren af sin statistik.
Gifvetvis skulle i statistiska centralverket registrets förande uppdragas
åt samma tjänstemän, som skulle utarbeta rättsstatistiken. Tydligen måste
det för dessa och därmed för själfva rättsstatistiken blifva af den största
fördel, att dem bereddes tillfälle att under det dagliga löpande arbetet
med registrets förande vinna en grundlig kännedom om beskaffenheten
af det material, hvarpå en så väsentlig del af rättsstatistiken
skulle komma att hvila. Vidare skulle kostnadsbesparing åstadkommas
genom att samma tjänstepersonal skulle omhänderhafva såväl straffregistrets
förande som rättsstatistikens utarbetande. Slutligen torde jämväl
böra tagas i betraktande, att statistiska centralverket i de där förvarade
dupletter af kyrkoböckerna ägde medel att verifiera vissa af
straffregistrets uppgifter utan skriftväxling med pastorsämbetena. Uppdroges
straffregistrets förande åt statistiska centralverket, borde däraf
blifva en följd, att särskilda kompetensvillkor för tjänstgöring på den rättsstatistiska
avdelningen skulle kräfvas, förutom vanlig statistisk kompetens.
— Emot en öfverflyttning af straffregistret skulle, enligt kommittén, kunna
anföras, att statistiska centralverket härmed skulle erhålla en uppgift, som
komme att väsentligen skilja sig från ämbetsverkets öfriga, bland hvilka icke
skulle finnas några af egentligen administrativ natur. Detta vore dock icke
fallet. Statistiska centralbyrån hade redan i afseende på kyrkobokföringen
åtskilliga uppgifter af administrativ natur, hvilka efter hand ökades. Centralbyrån
hade på sådant sätt faktiskt kommit att intaga en ställning såsom
central myndighet i fråga om kyrkobokföringen, ehuru detta ännu icke
fått något uttryck i ämbetsverkets instruktion. En annan invändning mot
registrets öfverflyttande vore, att dess förande skulle förutsätta grundlig juridisk
utbildning och förfarenhet i domarevärf. Enligt hvad kommittén erfarit
hade det förhållandet, att straffregistret dittills förts under ledning af en
ämbetsman med sådan kompetens, åstadkommit, att i några fall, där af
inkommen straffuppgift visat sig, att afkunnad dom icke stått i öfverensstämmelse
med gällande lag, rättelse kunnat vinnas genom besvär eller i
nådeväg. Emellertid torde aldrig ha afsetts, att straffregistret skulle möjliggöra
en granskning af afkunnade utslags laglighet, utan finge detta
anses ligga helt vid sidan af registrets verkliga uppgift. För den ur
registreringssynpunkt behöfliga granskningen af de inkomna uppgifterna
syntes icke erfordras någon högre juridisk kompetens. — Kommittén, som
sålunda hade velat framlägga de viktigaste skälen för och emot straffregistrets
öfverflyttande till statistiska centralverket, ansåg sig med hänsyn
till arten af sitt uppdrag icke böra framställa formligt förslag till sådan
öfverflyttning, alldenstund det för rättsstatistiken erforderliga primärmateri -

Straffregistret och kriminalstatistiken.

alet kunde om också icke utan svårigheter åstadkommas, äfven om straffregistret
fördes af annan myndighet.

öfver statistiska kommitténs ifrågavarande förslag hafva underdåniga
utlåtanden afgifvits af justitiekanslersämbetet den 31 oktober 1910 och af
fångvårdsstyrelsen den 4 november 1910.

Justitiekanslersämbetet uttalar såsom sin uppfattning, att, därest
rättsstatistikens utarbetande öfverflyttas till statistiska centralverket, borde
äfven straffregistrets förande dit förläggas; de skäl, som för ett dylikt
förfarande af kommittén anförts, hade synts ämbetet öfvertygande. En
nödvändig förutsättning, för att straffregistrets förande skulle uppdragas
åt statistiska centralverket, vore dock, att för tjänstgöring på den rättsstatistiska
afdelningen stadgas förutom vanlig statistisk kompetens särskilda
kompetensvillkor, såsom juridisk utbildning och förfarenhet i domarevärf.

Fångvårdsstyrelsen yttrar, att det af statistiska kommittén framhållna
önskemålet att åstadkomma en fullt pålitlig återfallsstatistik redan
länge hade af styrelsen eftersträfvats; och hade styrelsen, särskild! för att
från dess sida realisera saken, hyst tanken att få straffregistrets förande
till sig öfverlåtet. '' Styrelsen insåge fullväl, att ändamålet kunde vinnas
jämväl, om straffregistret såsom nu föres i justitiedepartementets statistiska
byrå eller i ett blifvande centralverk. Dock trodde styrelsen, att i de båda
senare fallen kostnaderna måste ställa sig högre, i det att då för ändamålet
torde behöfvas flera särskildt anställda tjänstemän, än om uppdraget
öfverlämnades åt fångvårdsstyrelsen, med hvars öfriga arbeten såväl straffregistrets
förande som statistikens utarbetande både nära beröringspunkter
och hvars tjänstemän vore med straffrättsfrågorna förtrogna.

För egen del få kommitterade i fråga om straffregistrets förläggning
anföra följande.

I och med rättsstatistikens öfverflyttande från justitiedepartementet
till statistiska centralbyrån torde hvarje skäl för straffregistrets förläggning
under nämnda departement hafva bortfallit. Något samband mellan straffregistrets
förande och departementets arbeten i öfrigt förefinnes nämligen
icke. Under sådana omständigheter synas, jämte statistiska centralbyrån,
endast två myndigheter kunna ifrågakomma att öfvertaga straffregistret,
nämligen justitiekanslersämbetet och fångvårdsstyrelsen.

Fn öfverflyttning till justitiekanslersämbetet skulle måhända i
ett eller annat fall möjliggöra för ämbetet att i fråga om felaktig dom
ingripa på ett tidigare stadium, än eljest skulle vara möjligt. Denna
fördel synes dock vara alltför ringa i jämförelse med de nackdelar,
registrets förläggande till justitiekanslersämbetet skulle medföra. På
grund af fåtaligheten af ämbetets öfriga personal och den häraf för -

Straffregistret och kriminalstatistiken.

orsakade svårigheten att vid tillfälligt behof erhålla förstärkning i arbetskrafterna
måste registret sannolikt utrustas rikare med personal och
sålunda kostnaderna blifva större, än därest det förlägges till ett större
ämbetsverk. Till följd af den öfriga personalens fåtalighet och dess väsentligt
olika arbetsområde måste därjämte befordringsförhållandena och sålunda
också rekryteringen af personalen ställa sig synnerligen ogynnsamt vid
ett straffregister i justitiekanslersämbetet. På dessa båda grunder anse
sig kommitterade icke kunna förorda straffregistrets förflyttande till justitiekanslergämbetet.

Återstår då att välja mellan fångvårdsstyrelsen och statistiska central*
byrån. Härvid måste emellertid kommitterade till att börja med motsätta
sig den af fångvårdsstyrelsen framkastade tanken, att, i händelse straff*
registret öfverflyttas till fångvårdsstyrelsen, äfven kriminalstatistiken skulle
dit öfverflyttas. Ett utbrytande af den allmänna kriminalstatistiken från
den öfriga rättsstatistiken är nämligen icke möjligt med den organisation af
nämnda statistik, som af kommitterade föreslås. Straffregistrets öfverflyttande
till fångvårdsstyrelsen måste således innebära den allmänna
kriminalstatistikens skiljande från registret. Något annorlunda kan möjligen
saken ställa sig beträffande en särskild återfallsstatistik för längre
tidsperioder; af skäl, som nedan anföras, hafva emellertid kommitterade
stannat vid att icke för närvarande föreslå utarbetandet af en dylik statistik.

Statistiska kommittén ansåg, att straffregistrets och kriminalstatistikens
förläggande till olika myndigheter skulle låta sig genomföras,
om också icke utan svårigheter. Det är dock möjligt, att kommittén
något öfverskattat dessa. Om statistiska centralbyrån tillhandahåller
fångvårdsstyrelsen räknekort, att ifyllas efter hand som uppgifterna
till registret inkomma, så torde materialet för statistiken kunna
erhållas lika lätt och med samma kostnad, som om registret vore förlagdt
till centralbyrån, där alldeles samma arbete i så fall måste utföras.
Sedan statistiska kommittén afgaf sitt betänkande har för öfrigt
tillkommit en omständighet, som i hög grad underlättar förbindelsen
mellan fångvårdsstyrelsen och statistiska centralbyrån; båda ämbetsverken
äro nämligen numera förlagda till lokaler i samma byggnad och i omedelbar
närhet af hvarandra. Härigenom blir det synnerligen lätt för vederbörande
tjänstemän i centralbyrån att från fångvårdsstyrelsen, därest denna
för straffregistret, inhämta erforderliga upplysningar och förklaringar.
Likaledes kan för straffregistret med lätthet i statistiska centralbyrån
hämtas behöfliga uppgifter ur kyrkoboksutdragen.

Enligt koinmitterades åsikt lärer därför statistikens intresse icke i
någon högre grad påkalla straffregistrets öfverflyttande till statistiska

Straffregistret och kriminalstatistiken.

centralbyrån. Öfriga omständigheter torde samtliga tala för registrets
förläggande till fångvårdsstyrelsen. Befordringsutsikter och rekrytering
måste gifvetvis där ställa sig betydligt gynnsammare än i centralbyrån,
och frågan om särskild kompetens för tjänstemännen bortfaller. Därtill
kommer, att straffregistrets förande måste för fångvårdsstyrelsen blifva föremål
för alldeles särskild! intresse, då de personer, om hvilka det innehåller
uppgifter, för fångvårdsmyndigheterna icke äro tomma namn.
Framför allt kommer emellertid genom straffregistrets förläggande till
fångvårdsstyrelsen att undgås ett eljest oundvikligt, betydligt dubbelarbete.
Redan nu skola i många fall af fångvårdsstyrelsen lämnas uppgifter till
straffregistret och, därest kommitterades nedan framställda förslag till
ändringar i fråga om registret genomföras, blifva dessa uppgifter ännu
långt derå. Föres registret inom fångvårdsstyrelsen, kunna tydligen de
erforderliga anteckningarna omedelbarligen verkställas i registret, hvarigenom
särskilda uppgifter blifva obehöfliga.

Kommitterade anse sig alltså böra föreslå, att straffregistrets förande
öfverflyttas från justitiedepartementet till fångvårdsstyrelsen. De härför
erforderliga ändringarna i fångvårdsstyrelsens stat torde böra ankomma
på styrelsen själf att föreslå. För öfverflyttningens genomförande erfordras
därjämte ändringar i 1, 3, 5 och 8 §§ i lagen om straffregister, hvarjämte
i sistnämnda paragraf erfordras ett tillägg rörande för statistiken
erforderliga utdrag. Förslag till dessa ändringar framlägga kommitterade
i sammanhang med sina öfriga nedan ornförmälda förslag till ändringar i
nämnda lag.

Då straffregistret enligt förevarande kommitterades liksom enligt
statistiska kommitténs åsikt bör utgöra en hufvudkälla för kriminalstatistiken,
måste det ock tillses, att uppgifter till straffregistret insamlas i den
omfattning, som för detta syfte är af nöden. Detta gäller särskild! med
hänsyn till återfallsstatistiken och hvad därmed äger sammanhang, i det
denna bör helt byggas på uppgifterna till straffregistret.

Statistiska kommittén föreslog i sådant afseende, att till straff registret
skulle meddelas uppgifter om dem, som dömts till tvångsarbete. Dylika
.uppgifter vore erforderliga för vinnande af kännedom om den tid, under
hvilken straffade personer på grund af frihetsstraffs undergående i regel
äro urståndsätta att återfalla i brott, och hvartill gifvetvis måste tagas
hänsyn vid återfallsstatistikens utarbetande. Jämväl för den årliga kriminalstatistiken
syntes det kommittén vara af vikt, att uppgifter om dylika
personer meddelades till straffregistret. Kommitténs ifrågavarande förslag
har visserligen afstyrkts af flera länsstyrelser, emedan uppgifter om ålagdt
tvångsarbete antogos kunna hämtas ur tidningen polisunderrättelser, men

38 Straffregistret och kriminalstatistiken.

har däremot af fångvårdsstyrelsen tillstyrkts och af justitiekanslersämbetet
lämnats utan erinran.

Mot den af kommittén föreslagna anordningen synas icke heller från
straffrättslig synpunkt några vägande invändningar kunna göras. Tvärtom
måste det från straffrättsskipningens synpunkt vara en väsentlig fördel, att
straffdomaren genom utdrag af straffregistret kan vinna kännedom om att den
tilltalade förut i samhällets skyddsintresse varit föremål för en så allvarlig
åtgärd som ådömdt tvångsarbete. Lika visst som den omständigheten, att en
person förut undergått straffarbete, enligt gällande lösdrifvarelag tillagts en
mycket afsevärd betydelse för frågan om på huru lång tid tvångsarbete skall
ådömas, lika visst måste den omständigheten, att en person förut ålagts
tvångsarbete, vara af mycket stor betydelse för utmätandet af straff. I
afseende å de kriminella element, hvarom i detta sammanhang är fråga,
är det ofta att anse såsom eu tillfällighet, om den repressiva åtgärd, som
från samhällets sida träffat honom, fått karaktären af tvångsarbete eller
af bestraffning. I främmande länders lagstiftning behandlas ock ofta de
lagbestämda påföljderna af lösdrifveri såsom verkligt straff; och om än så
icke kan anses vara fallet med det tvångsarbete, som ådömes enligt gällande
lösdrifvarelag, så torde likvisst så få anses vara förhållandet med det
tvångsarbete, som ålägges enligt kungl. förordningen ang. fattigvården den
9 juni 1871 § 41 mom. 2. Och i hvarje fall kan förstnämnda förhållande
icke sägas vara af beskaffenhet att uppväga de skäl, som tala för den föreslagna
åtgärden.

Mot statistiska kommitténs förslag att bygga återfallsstatistiken på
straffregistret har äfven i öfrigt från åtskilliga håll anmärkts, att detta
erbjöde ett alltför ofullständigt material för sagda ändamål. Så har fram*
hållits, hurusom jämväl andra brott än de, som medfört urbota bestraffning,
kunna ur återfå!Isstatistikens synpunkt äga ett betydande intresse,
äfven om de icke äro att hänföra till snatteri, samt att man medelst en
återfallsstatistik, som blott byggde på straffregistret i dess nuvarande omfattning,
icke blefve i stånd att belysa ett sådant betydelsefullt kriminalpolitiskt
spörsmål som frågan om förvandlingsstraffets betydelse ur återfallssynpunkt.

Jämväl i annat afseende torde anmärkning kunna göras mot att
straffregistret i dess nuvarande form lägges till grund för återfallsstatistiken.
Sålunda måste det med hänsyn till att man vid en återfallsstatistiks
upprättande icke bör taga hänsyn till den tid, under hvilken till
straff dömda personer äro på grund af åtgärder från statens sida i afsevärd
mån undandragna frestelsen att begå nya brott, betecknas såsom en
oegentlighet, att enligt gällande lagstiftning uppgift om ålagd tvångsupp -

Straffregistret och kriminalstatistiken.

fostran icke lämnas till straffregistret i alla de fall, då därom förordnas.
Endast i de fall, då brottet föranledt ådömande åf fängelsestraff eller böter
ådömts för snatteri, äro nämligen domstolarna för närvarande skyldiga
att lämna sådan uppgift.

I anledning af dessa anmärkningar hafva kommitterade tagit under
öfvervägande, i hvad mån det kunde befinnas möjligt att i statistiskt syfte
föreskrifva uppgifters insändande till straffregistret i större omfattning än
hittills. Utgående från den synpunkten, att de flesta af dem, som senare
rekrytera återfallsförbrytarnas led, vanligen redan i tidiga år beträdt brottets
bana, samt att det därför vid ett bekämpande af återfallskriminaliteten
framförallt är af vikt att gestalta samhällets ingripande mot de unge,s kriminalitet
så ändamålsenligt som möjligt, hafva kommitterade ansett att mycket
ur kriminalstatistisk synpunkt vore att vinna, därest man kunde sörja för
att de uppgifter, hvarpå en återfallsstatistik uppbygges, vore så fullständiga
som möjligt åtminstone hvad beträffar de tidigare undomsårens krimfnalitet.
Eu utvidgning af skyldigheten att lämna uppgifter till straffregistret
i detta afseende synes ock kommitterade i själfva verket stå i
bästa samklang med hvad som redan föreskrifvits i lagen den 27 juni
1902, innefattande vissa bestämmelser om förfarandet vid brottmål rörande
minderåriga, i hvars 1 § särskilt ålägges domstolarna att i mål angående
person, som ej fyllt 18 år och som tilltalats för gärning, hvilken i allmänna
strafflagen är''belagd med straff, införskaffa och i protokollet intaga upplysningar
om, huruvida den minderårige tillförene gjort sig känd för vanart.
Detta Stadgande, mot hvars effektivitet för närvarande icke sällan gjorts
berättigade anmärkningar, skulle naturligen erhålla ett väsentligt större
värde, därest det blefve möjligt att från straffregistret erhålla upplysningar
rörande alla tidigare afdömda brottsliga gärningar af minderåriga, äfven
dem som icke förskyllt urbota straff eller utgjorts af snatteriförseelse.
För att icke onödigtvis betunga domstolarna borde dock denna uppgiftsskyldighet
lämpligen begränsas i öfverensstämmelse med nyssnämda lag till
att allenast afse gärningar, som i allmänna strafflagen äro straffbelagda.
Medan enligt berörda lag vikten lagts på vederbörandes ålder vid lagföringen,
måste däremot från statistisk synpunkt såsom naturligt är vederbörandes
ålder vid gärningens föröfvande blifva afgörande. Och ehuruväl
önskvärd! vore, att ifrågavarande uppgiftsskyldighet omfattade äfven
en något högre ålder än den i lagen uppställda 18-årsgränsen, hafva
kommitterade vid det förhållande, att enligt gällande strafflagstiftning
särskilda bestraffningsregler i fråga om unga förbrytare endast uppställts
beträffande gärningar, företräde före fyllda 18 år, icke funnit anledning

Straffregistret och kriminalstatistiken.

att för närvarande föreslå ett utsträckande af uppgiftsskyldigheten utöfver
denna gräns.

Nu nämnda anordning torde äfven i öfrigt vara af värde från straffrättsskipningens
synpunkt. Sålunda måste t. ex. den omständigheten, att
en person tidigare ålagts tvångsuppfostran, anses vara en omständighet af
den vikt och betydelse för strå flin äi ningen vid senare föröivade brotts bestraffande,
att uppgift därom i hvarje fall borde vara att tillgå i straffregistret.
Och omvändt måste det lör ett ändamålsenligt handhafvande
från domstolarnas sida af de regler, som lagen uppställt angående minderåriga
förbrytares_ behandling, vara af stort värde för domstolen att kunna
erhålla fullständig kännedom om deras tidigare förhållande i kriminellt
hänseende. Särskild!, må i detta sammanhang framhållas, hurusom den
obenägenhet som, enligt hvad från flera håll anmärkts, i strid med lagstiftarens
ursprungliga afsikt förefinnes hos underdomstolarna att i sådana fall,
då ett relativt obetydligt straff ådömes, tillgripa en så allvarlig påföljd
som tvångsuppfostran, och detta äfven i de fall, då en sådan eljes varit
högeligen . önskvärd och påkallad, skulle kunna väsentligen motverkas åtminstone
i de fall, då vederbörande redan förut gjort sig skyldig till förseelser,
därest domstolen sattes i tillfälle att därom vinna kännedom genom
straffregistret.

I enlighet med nu nämnda synpunkter få kommitterade framlägga
bifogade förslag till ändrad lydelse af 1—5 samt 7—9 §§ i lagen om
straöregistret. I 1 § har införts bestämmelsen, att straffregistret skall
föras af fångvårdsstyrelsen samt att uppgift alltid skall lämnas angående
personer, som blifvit dömda till ansvar för gärning, som är i allmänna strafflagen
med straff’ belagd och föröfvats före fyllda 18 år; äfvensom bestämmelsen,
att uppgift skall lämnas angående dem, som genom utslag af myndighet
i riket dömts till tvångsarbete. 2 och 4 §§ hafva undergått i anledning
häraf påkallade ändringar. Då registret enligt kommitterades förslag skall föras
af fångvårdsstyrelsen, blir däraf en följd, att det åligger fångvårdsstyrelsen
att föranstalta om anteckning i registret i de afseenden, i hvilka det enligt 5 §
hittills ålegat densamma att dit insända särskilda uppgifter. De närmare
bestämmelserna härom torde böra meddelas genom ändring af kungl. kungörelsen
om uppgifter till straffregistret och om registrets^ förande den 17
oktober 1900. Med hänsyn till återfallsstatistikens behof har dessutom i 5 §
införts föreskrift dels om skyldighet för fångvårdsstyrelsen att låta uppgift inflyta
i registret äfven om den tidpunkt, då vederbörande utsläppts från tvångsarbetsanstalt,
dels ock om skyldighet för tvångsuppfostringsanstalts föreståndare
att till registret insända uppgift, då minderårig utskrifvits från
sådan anstalt. Dessutom har i denna paragraf föreslagits stadgande, att

Straffregistret och kriminalstatistiken.

uppgift skall i straff registret inflyta icke blott, såsom hittills, om Ingifvande
från straffanstalt efter utståndet omedelbart ådömdt frihetsstraff för
tillgreppsbrott eller förvändlingsstraff för snatteri, utan ock i hvarje fall,
då en person frigifves efter utståndet omedelbart ådömdt frihetsstraff'',
samt jämväl då någon frigifves efter utståndet förvandlingsstraff för
gärning, som i 1 § 1 mom. 3 punkten sägs. Sistnämnda föreskrift
är förestafvad af önskemålet, att återfallsstatistiken må kunna tjäna
till ledning för bedömande af förvandlingsstraffets betydelse ur återfallssynpunkt.
Däremot har på grund af de stora svårigheter, som skulle
vara därmed förenade, samt på grund af det relativt ringa värde, som
ur statistisk synpunkt vore därmed förknippadt, någon motsvarande utvidgning
icke föreslagits af skyldigheten enligt 6 § att i vissa fåll till
registret insända uppgift angående indrifna böter. 7 § har undergått en
i anledning af 1 §:s ändrade lydelse påkallad redaktionsförändring. I 8 §
har dels gjorts en ändring, föranledd af registrets förläggande under
fångvårdsstyrelsen, dels ock införts bestämmelse om skyldighet för fångvårdsstyrelsen
att för statistiskt behof meddela utdrag ur straff registret.
Slutligen har i 9 § äfven företagits en mindre ändring, som synts påkallad
af förslaget att i straffregistret insamla uppgifter äfven om ådömdt
tvångsarbete.

1 fråga om de ändringar, som kunna erfordras i kungl. kungörelsen
angående uppgifter till straff registret och om registrets förande hafva
kommitterade icke ansett påkalladt att för närvarande framlägga något
förslag, innan ännu vederbörliga ändringar i lagen, om straffregister blifvit
genomförda. På grund af den vikt, som uppgifterna till straff registret
skulle komma att äga såsom en hufvudkälla för äfven den allmänna kriminalstatistiken,
hafva kommitterade emellertid uppgjort förslag till formulär
för dylika uppgifter särskilt för minderåriga och särskilt för
vuxna förbrytare, hvilka bifogas föreliggande förslag (formulär litt. A

I—II)1)-

En jämförelse mellan nu gällande formulär och de af kommitterade
föreslagna visa följande viktigare olikheter. Den allmänna uppställningen
af formulären har förändrats, så att främre sidan upptager alla uppgifter
om den dömdes personliga förhållanden och bakre sidan uppgifterna om
brott och straff. I fråga om förstnämnda uppgifter föreslås följande förändringar.
För närvarande lämnas uppgift om kyrkobokföringsorten vid
tiden för brottets begående. Denna uppgift har utbytts mot uppgift om
senaste kyrkobokföringsort, hvilken angifves af prästbetyget; mången förbry- *)

*) Införda sist i betänkandet.

6—122672. Rättsstatistiken.

Straffregistret och kriminalstatistiken.

tare torde för öfrigt vid tiden för brottets begående sakna kyrkobokföringsort.
I anslutning till hvad t. f. professorn i straffrätt F. P:son Wetter i underdånigt
utlåtande öfver statistiska kommitténs förslag anfört, hafva kornmitterade
föreslagit uppgifter äfven om s. k. negativa yrken, d. v. s.
tillhörighet till de kriminella befolkningsgrupperna. Beträffande föräldrarna
efterfrågas ej blott deras namn utan äfven deras yrke, hvilket ofta kan vara
af stort intresse att lära känna, äfven ifråga om dem, som ej äro minderåriga.
För närvarande lämnas uppgift om föräldrarnas yrke endast beträffande
dessa. För uppgifter om främmande nationalitet och trosbekännelse
hafva i föreslagna formulären afsetts särskilda rader; för närvarande
lämnas dessa uppgifter i sammanhang med uppgifterna om kyrkobokföringsort,
resp. kristendomskunskap. Statistiska kommittén hade visserligen
föreslagit, att uppgifterna om trosbekännelse skulle utgå, men
hafva kommitterade bibehållit dem i sitt förslag, då de i vissa afseenden
torde erbjuda intresse. Däremot hafva kommitterade i likhet med statistiska
kommittén ansett, att uppgifterna om kristendomskunskap saklöst
kunna utelämnas. Detta dock endast hvad de vuxna förbrytarna angår;
för de minderåriga har däremot synts vara af intresse att erhålla uppgift,
huruvida de äro konfirmerade och i sådant fall med hvilket betyg för
kristendomskunskap. Uppgifterna om bildningsgrad hafva af kommitterade
något fullständigats. Förutom nu nämnda uppgifter hafva för de
minderåriga föreslagits vissa upplysningar om de förhållanden, under hvilka
de uppväxt och uppfostrats, och som helt naturligt äro af vikt att känna
för bedömande af de omständigheter, som fört dem in på brottets bana.

Baksidan af blanketten är, såsom förut nämnts, enligt kommitterades
förslag afsedd för uppgifterna om brott och straff. Af hit hänförliga uppgifter,
som för närvarande meddelas, hafva uteslutits uppgifterna om samtidigt
åtalade andra brott än sådana, som skola uppgifvas till straffregistret,
samt om tiden för rannsakningens början, då dessa uppgifter kunna hämtas ur
de af kommitterade föreslagna formulären 3 och 16; någon betydelse för själfva
straffregistret äga de icke. Det sistnämnda gäller äfven de under punkt 18)
i nuvarande formulär meddelade uppgifterna om förutgående sakfällningar
och bestraffningar, hvilka uppgifter uteslutande afsett statistiskt ändamål; i
kommitterades förslag hafva de uteslutits, då de med större fördel ansetts
kunna hämtas ur själfva straffregistret. Enligt anvisningarna för ifyllande
af nu gällande blanketter skola bland anmärkningarna uppgifvas vissa omständigheter
angående brottet eller den tilltalade, hvilka i kriminellt afseende
äro af betydelse. Dessa uppgifter hafva synts kommitterade vara
af den vikt, att de i förslaget till formulär uppräknats, hvarvid äfven
tillfogats vissa andra omständigheter, som synts vara af särskild betydelse

Straffregistret och kriminalstatistiken.

för frågan om brottslighetens orsaker, exempelvis beträffande brottets begående
i rusigt tillstånd. I punkt 14) af kommitterades förslag har införts
uppgift, dock endast beträffande förvist mål, om orten för brottets begående.
Ändamålet härmed är att möjliggöra en fördelning af förbrytelserna
på olika jurisdiktionsområden.

* *
tf?

Enligt statistiska kommitténs förslag skulle den egentliga kriminalstatistiken
uteslutande grundas på straffregistret och uppgifterna till detta.
Häremot har emellertid gjorts gällande, dels att kriminalstatistiken på sådant
sätt skulle få en alltför trång begränsning, så att åtskilliga ur kriminalistisk
synpunkt viktiga förbrytelser skulle komma att uteslutas, dels att
begränsningen till de i straffregistret upptagna för brytande skulle medföra
en betydlig ojämnhet och godtycklighet, då exempelvis härigenom skulle
komma att af de med böter bestraffade redovisas, frånsedt de för snatteri
sakfälla, endast de som fått villkorlig dom, hvaremot de öfriga skulle saknas.
Riktigheten af dessa anmärkningar torde icke kunna bestridas. Kommitterade
hafva därför måst söka en delvis annan grundläggning för kriminalstatistiken
än den af statistiska kommittén föreslagna. Den egentliga
svårigheten härvid har varit, att det icke kunnat ifrågasättas, att domstolarne
skulle lämna mera ingående uppgifter om sådana förbrytare, rörande
hvilka uppgifter till straffregistret icke skola lämnas. En utsträckning af
domstolarnas uppgiftsskyldighet i detta afseende måste nämligen medföra
en motsvarande utsträckning af deras skyldighet att rannsaka rörande de
tilltalades personliga förhållanden, något som för närvarande icke torde böra
ifrågasättas. Under sådana omständigheter nödgas man vid den närmare
behandlingen af de sakfälldas personliga förhållanden, yrken, ålder, civilstånd
o. s. v. — den mera uttömmande kriminalstatistiken, om hvilken
närmast är fråga i det följande — bygga på uppgifterna till straffregistret.
Enligt ofvan framställdt förslag skulle emellertid för framtiden till straffregistret
ingå uppgifter om alla för brott mot strafflagen sakfällda personer,
som vid brottets begående icke fyllt 18 år. Härigenom möjliggöres,
att kriminalstatistiken kan så godt som fullständigt redovisa de minderåriga
förbrytarne, den ur kriminalpolitisk synpunkt ojämförligt viktigaste
förbrytargruppen. Hvad åter de vuxna förbrytarna angår, måste statistiken
nödvändigtvis blifva mindre fullständig, då straffregistret redovisar
endast en mindre del af dem. För vinnande af en möjligast rationell
begränsning af kriminalstatistikens omfattning, torde denna mera uttömmande
kriminalstatistik endast böra redovisa dem, om hvilka uppgift till straff -

Straffregistret och kriminalstatistiken.

registret lämnats på grund af stadgandena i lagen om straffregister 1 §
1 mom. 1—3 punkterna. Därjämte böra naturligtvis särskildt redovisas
de, som erhållit villkorlig dom, som blifvit för brott ställda under framtiden,
eller hvilka tvångsarbete ålagts.

Till följd af den nu ifrågavarande delens af kriminalstatistiken grundande
på uppgifterna till straffregistret kan afräkning för såväl dem, som
i en och samma lagföring dömts för mera än ett brott, som dem, hvilka
under samma år mer än en gång dömts för brott, lätteligen utföras.
Likaledes yppas härigenom möjlighet att grunda statistiken på de laga
kraftvunna utslagen och sålunda erhålla fullt exakta uppgifter. Visserligen
kommer, såsom statistiska kommittén erinrat, statistikens bearbetning och
offentliggörande att härigenom betydligt försenas. Men då enligt kommittérades
nedan framlagda förslag kriminalstatistikens bearbetande
skulle så ordnas, att vid sidan af den uttömmande, på straffregistret
grundade kriminalstatistiken skulle årligen offentliggöras en beträffande
förbrytarnes personliga förhållanden mera summarisk redogörelse, delvis
baserad på annat material och utgående från utslagen i första instans, synes
denna omständighet icke vara att tillmäta alltför stor vikt. Då, som nyss
nämndes, en årlig summarisk kriminalstatistik skulle utarbetas, torde icke
heller vara af behofvet påkalladt, att den utförliga kriminalstatistiken publiceras
årligen, utan kan den lämpligen sammanföras för femårsperioder; den
första perioden skulle dock komma att omfatta endast de två åren 1914 och
1915, då de föreslagna ändringarna ifråga om straffregistret icke kunna
genomföras förrän med början af år 1914. Att statistiken får omfatta längre
tidsperioder än året, medför större tal och därmed möjlighet för säkrare
slutsatser.

Den nu ifrågavarande delen af kriminalstatistiken skulle redogöra
för förbrytarnes personliga förhållanden och deras förbrytelser, allt i den
utsträckning, som beskaffenheten af uppgifterna till straffregistret medgifver.
Därjämte bör den emellertid jämväl meddela uppgifter om återfall i
brott, grundade på själfva straffregistret. För åren 1914—15 kan visserligen
icke blifva möjligt att utarbeta en sådan rationell återfallsstatistik,
som af statistiska kommittén föreslagits, då en dylik statistik förutsätter,
att de nya bestämmelserna rörande straffregistret varit tillämpade någon
längre tid, men däremot synas med fördel kunna meddelas återfall sstatistiska
uppgifter af ungefär samma natur som t. ex. i den tyska kriminalstatistiken.
Huruvida för den följande perioden, 1916—20, den af statistiska
kommittén föreslagna återfallsstatistiken bör komma till stånd, torde för
närvarande icke behöfva blifva föremål för utredning, utan kan därmed
anstå ännu några år.

Straffregistret och kriminalstatistiken.

Såsom redan antydts, bör vid sidan om den uttömmande, för längre
perioder offentliggjorda kriminalstatistik, hvarom ofvan talats, utarbetas
och publiceras en årlig kriminalstatistik. Denna skulle blifva mera summarisk
såtillvida, att den icke skulle ingå på en närmare redogörelse för de
sakfälldas personliga förhållanden, återfall i brott in. m., men å andra
sidan kan och bör den omfatta alla personer, som tilltalas eller sakfällas
för brott, oafsedt dess natur. Materialet för en sådan statistik skulle utgöras
af de af kommitterade föreslagna uppgifterna enligt formulären 3 och
16 samt saköreslängderna, hvilka ingå till kammarrätten såsom bilagor
till länsräkenskaperna och sålunda kunna af statistiska centralbyrån direkt
underkastas statistisk bearbetning, hvarjämte äfven för den årliga statistiken
uppgifterna till straffregistret böra användas. Såsom af anvisningarna
till formulär 3 torde framgå, skulle ur saköreslängderna i allmänhet
hämtas uppgifter rörande dem, som sakfällts uteslutande för brott mot Str.
L. 11:15 eller 18:15 eller mot specialförfattningar. I ett afseende behöfva
emellertid saköreslängderna kompletteras för att blifva fullt lämpliga som
material för kriminalstatistiken: för att möjliggöra en statistik öfver tiderna
för brottens föröfvande, en statistik som ur flera synpunkter bör tillerkännas
en synnerligen stor betydelse, är nödigt, att i saköreslängderna angifves
tiden för begåendet af de brott, som icke redovisas i formulär 3.
Det synes dock .vara tillräckligt, att sådan uppgift lämnas ifråga om brott
mot Str. L. 11:15 och 18: 15; förbrytelserna mot specialförfattningar erbjuda
härvid ringa intresse. Förslag till härför erforderlig ändring i
kungl. kungörelsen den 29 januari 1861 angående indrifning och redovisning
af böter och viten § 1 har af kommitterade uppgjorts och är här bifogadt.
I nämnda förslag har därjämte införts bestämmelse om skyldighet
att i saköreslängd anteckna nummer i underrätts protokoll. Afsikten
härmed är att möjliggöra en fullt säker identifiering i saköreslängderna
af de mål, som redovisas i formulär 3, eu identifiering som är nödvändig
med hänsyn därtill, att saköreslängderna skola jämte uppgifterna enligt
formulär 3 utgöra material för kriminalstatistiken. Bestämmelsen utgör
emellertid ingen nyhet utan innebär endast ett fastställande af hvad som
genom praxis redan införts i fråga om de allra flesta domstolars saköreslängder.

Den årliga kriminalstatistiken synes böra i hufvudsak meddela följande
uppgifter. 1) Antalet tilltalade och sakfällda personer, fördelade efter
kön samt arten af förbrytelse. Uppgifterna rörande de frikända hämtas
från formulären 3 och 16, uppgifterna rörande de sakfällda från nämnda
formulär och saköreslängderna. — 2) De för brott mot strafflagen sakfälldas
fördelning efter ålder under 18 år samt 18 år och häröfver vid

Straffregistret och kriminalstatistiken.

tiden för brottets begående, hvilken fördelning möjliggöres genom att
straffregistret föreslagits skola fullständigt redovisa alla förbrytare under
18 år. — 3) Brotten mot strafflagen, fördelade efter tiden för deras begående,
i den mån en sådan fördelning kan ske. Härför erforderliga

0 o O

uppgifter hämtas ur formulären 3 och 16 samt saköreslängderna. —

4) Brotten (samtliga, utom de af krigsdomstol afdömda), fördelade efter
domstolar, inom hvilkas doinvärjo de begåtts, med lämplig specifikation i
fråga om brottens art. Antalet för hvarje domstol är lika med det i
formulär 3 och saköreslängderna redovisade efter med ledning af uppgifterna
till straffregistret utförd 0 korrigering ifråga om brott, rörande
hvilka dömts i förvista mål. — 5) Adömda straff. Uppgifter härom hämtas
från formulären 3 och 16, uppgifterna till straffregistret och saköreslängderna.

Då det under punkterna 3) och 4) härofvan talas om antalet brott,
afses härmed icke en sådan räkning af brottens antal, soin hittills gjorts

1 vår officiella statistik och som jämväl af statistiska kommittén föreslagits.
Såsom af Wetter i hans ofvan berörda underdåniga utlåtande påpekats,
utgår den nuvarande svenska statistiken från ett bestämmande af hvad
som innefattas under en förbrytelse, hvilket närmast härrör från ett populärt
föreställningssätt och såsom sådant kommit att sakna motsvarighet
inom straffrätten. Denna statistik utgår nämligen därifrån, att liksom en
person kan begå flera förbrytelser, så kan ock »en förbrytelse» begås af
derå personer såsom medgärningsmän eller såsom hufvudgärningsmän och
delaktiga. Motsvarighet till en dylik begreppsbestämning, enligt hvilken
förbrytelse identifieras med kriminalfall, återfinnes icke i den materiella
straffrätten, inför hvilken hvarje subjekts brottsliga handling framstår såsom
ett brott, och torde icke heller annorstädes hafva erhållit någon närmare
bestämning. Kommitterade anse af detta skäl, att sådana uppgifter om
antalet brott, som för närvarande förekomma i rättsstatistiken, icke vidare
böra meddelas.

Då den ifrågavarande kriminalstatistiken skulle grundas på uppgifterna
enligt formulären 3 och 16 samt saköreslängderna, ligger det i sakens
natur, att densamma måste komma att räkna med utslagen i första instans,
oafsedt om de blifvit i högre instans ändrade. Uppgifter om i hvilken
utsträckning underätternas utslag i brottmål blifva ändrade i högre
rätt kunna emellertid hämtas ur den af kommitterade föreslagna processstatistiken.

Beskaffenheten af materialet för den nu föreslagna årliga kriminalstatistiken
möjliggör afräkning för de fall, då en person i en och samma
lagföring dömes för brott af mer än ett slag. Äfven för de fall, då en

Straffregistret och kriminalstatistiken.

person under ett och samma år mer än en gång sakfälles för brott, skulle
afräkning kunna ske, då uppgifterna till straffregistret och i saköreslängderna
äro nominativa. Då emellertid eu sådan afräkning måste, hvad de
i saköreslängderna redovisade angår, blifva synnerligen besvärlig och förenad
med mycket betydande kostnader, torde den endast något enstaka år
kunna utföras och därvid förslagsvis böra inskränkas till att afse endast
de för fylleri sakfälla, beträffande hvilka en sådan afräkning synes vara
af särskild! stort intresse.

I fråga om sättet för kriminalstatistikens publicerande torde vara
lämpligt, att den mera uttömmande statistiken för längre tidsperioder
offentliggöres i särskild publikation, hvaremot den årliga statistiken lärer
kunna offentliggöras tillsammans med rättsstatistiken i öfrigt.

Straffregistret och kriminalstatistiken.

Förslag till ändrad lydelse af 1—3 samt 7—9 §§ i lagen om straffregister
den 17 oktober 1900.

1 §•

1 mom. I fångvårdsstyrelsen skall finnas straffregister, innehållande
uppgifter, som i denna lag stadgas, angående dem, som genom utslag af
rikets domstolar

1. blifvit dömda till dödsstraff, straffarbete eller fängelse eller för
snatteri till böter, eller

2. förklarats ovärdiga att i rikets tjänst nyttjas eller att föra andras
talan inför rätta, eller

3. blifvit dömda till ansvar för någon i allmänna strafflagen med
straff belagd gärning, föröfvad före fyllda 18 dr, eller

4. erhållit villkorlig straffdom, eller

5. blifvit för brott ställda under framtiden.

2 mom. Straffregistret skall ock innehålla uppgift angående dem,
som genom utslag af myndighet i riket dömts till tvångsarbete.

2 §•

Mom. 1. För enhvar, om hvilken blifvit så dömdt, som i 1 § sägs,
skall från domstolen eller myndigheten till registret lämnas särskild uppgift,
innefattande upplysning om den dömdes namn och hvad i öfrigt må
erfordras till hans betecknande samt om förbrytelsen eller anledningen till
tvångsarbetets ådömande och om domen.

Mom. 2. — — — — — — — — — — — — —

Mom. 4. — — — — — — ■—• — — — — — —

3 §•

De straffnppgifter, som i 2 § afses, skola i fångvårdsstyrelsen hållas
ordnade efter den dömdes namn.

Straffregistret och kriminalstatistiken.

4 §•

Har talan fullföljts mot utslag, som i 1 § sägs, eller mot beslut,
som i 2 § 2 mom. förmärs, eller har sådant utslag eller beslut blifvit
underställdt högre rätts pröfning, skall uppgift om rättens beslut i hvarje
fall lämnas till registret.

Där Konungen fastställer eller upphäfver beslut, hvarigenom villkorligt
medgifven frihet blifvit återkallad, eller af nåd efterskänker eller mildrar
straff eller annan påföljd, hvarom straffregistret skall innehålla upplysning,
värde jämväl därom uppgift till registret meddelad.

Då någon frigifvits från straffanstalt efter utstånden bestraffning på
grund af utslag, som t 1 § 1 mom. 1 eller 3 punkten sägs, sä och då
någon frigifvits från tvångsarbetsanstalt, åligger det fångvårdsstyrelsen att
därom låta göra anteckning i registret. Sådan anteckning skall ock ske,
då någon i straff- eller tvångsarbetsanstalt intagen person därstädes aflidit.

Fångvårdsstyrelsen skall likaledes låta göra anteckning i registret
om villkorlig frigifning af fånge med angifvande af den återstående strafftidens
längd.

Då minderårig, som jämlikt 5 kap. 3 § strafflagen blifvit intagen i
allmän upp)fostring sanstalt, utskrifveé från densamma, skall uppgift därom
af anstaltens föreståndare insändas till straffregistret.

7 §•

Straffuppgift skall afskiljas ur registret,

därest den dömde, enligt vunnen upplysning, genom högre rätts
laga kraftägande dom blifvit från ansvar befriad, eller ock, där ej fråga
är om fall, som i 3 och 4 punkterna af 1 § 1 mom. afses, ansedd skyldig
allenast till annat ansvar än i 1 eller 2 punkten af samma mom. sägs;

då tillförlitlig upplysning vunnits, att den dömde aflidit; samt

då nittio år förflutit från den dömdes uppgifna födelseår.

8 §■

Utdrag af registret skall meddelas, då framställning därom göres af
domstol, Konungens befallningshafvande eller allmän åklagare "eller af
annan myndighet, hvilken enligt lag äger förordna om häktning.

7—122672. Rättsstatistiken.

Straffregistret och kriminalstatistiken.

Därjämte skola ock till statistiska centralbyrån meddelas för den
officiella statistiken erforderliga utdrag ur straff registret. Sådana utdrag
skola icke innehålla uppgifter om den dömdes namn.

Till annan myndighet än nu är sagdt, så ock till enskild, hvars
rätt må vara på upplysning ur registret beroende, skall registerutdraglämnas,
där Konungen för särskilt fall därtill gifvit tillstånd.

9 §•

1 fråga om meddelande till utländska myndigheter rörande gifna
straffdomar eller ådömdt tvångsarbete äger, under förutsättning åt ömsesidighet,
Konungen utfärda bestämmelser.

Förslag till ändrad lydelse af § 1 i kanyl, kungörelsen angående
indrifning och redovisning af böter och viten den 29 januari 1861.

Böter, som af domstol eller annan ämbetsmyndighet åläggas, skola,
utan undantag och till fulla beloppet, upptagas i saköreslängd, som skall
utvisa dagen, då böterna blifvit ålagda; nummer i underrätts protokoll; den
pliktfälldes samt målsägarens och åklagarens namn och hemvist; förbrytelsen,
för hvilken böterna ålagts, samt, dä fråga är om förbrytelse mot
11 kap. 15 § eller 18 kap. 15 § strafflagen, dagen, dä den begåtts; böternas
belopp och i särskilda kolumner utförda fördelning, samt hvad där utöfver
kan vara nödigt till upplysning om hvem som till böterna är berättigad
och det belopp honom tillkommer. År den som pliktfälles häktad, eller
dömes han genom samma utslag till böter och fängelse eller straffarbete,
skall sådant i saköreslängden antecknas.

Anteckning — — — -- — erfordras.

IV.

Förslag rörande kreditregister.

I underdånig skrifvelse den 3 juni 1909 erinrade Sveriges allmänna
handelsförening, hurusom man i vår tid kommit till allt större insikt om
betydelsen för staten och den enskilde af en omfattande och noggrann
statistik ej minst i fråga om förhållandena på näringslifvets område, men
att på detta område ännu funnes förhållanden, hvilka icke alls eller endast
i ringa mån blifvit föremål för statistikens uppmärksamhet. Dit hörde
bland annat frågan om upphörandet af privata" affärsföretag genom betai*
ningsinställelse och konkurs. Den statistik, som hittills genom statens
försorg inhämtats och bearbetats rörande dessa saker, vore ytterst knapp
och torftig, då den endast upptoge antalet började och slutade konkurser.
Det vore emellertid uppenbart, att det såväl för den enskilde näringsidkaren
som för samhället skulle vara af synnerligen stort intresse att
rörande insolvenser inom näringsidkarnas krets, i den mån de uppenbarade
sig genom betalningsinställelse och konkurs, äfvensom rörande själfva af*
vecklingen af insolventa affärer ha tillgång till samlade upplysningar i
sådana hänseenden, som hade verklig praktisk betydelse. Häri skulle staten
ha ett ingalunda oviktigt material vid bedömande af de ekonomiska
förhållandena inom samhället, och för den enskilde näringsidkaren kunde
upplysningar stå till buds, hvilka komme honom till nytta vid utöfningen
af hans verksamhet. Sanningen härutaf framstode vid ett närmare angifvande
af de önskemål handelsföreningen ville uppställa i afseende på detaljerna
i en allmän konkursstatistik. En sådan borde omfatta uppgifter
åtminstone i följande hänseenden: gäldenärens namn, yrke och hemvist;
tidpunkten för konkursens början; summan af tillgångar i boet enligt bouppteckningen
dels pantsatta, dels ograverade; summan af skulder dels
utan, dels med pant; summan af borgensförbindelser och andra därmed
likställda ansvarsförbindelser; orsakerna till obeståndet, sådana de funnes
angifna i godemansbei’ättelsen; godemännens och sysslomannens samt rättens
ombudsmans namn, yrke och hemvist; sammanlagda beloppet af kon -

Kreditregister.

kursutredingsarfvodena, särskildt för godemännen och sysslomannen ocli
särskildt för rättens ombudsman; sammanlagda beloppet af hvad som tillkommit
prioriterade fordringsägare i konkursen; sammanlagda beloppet af
hvad som utdelats till oprioriterade fordringsägare tillika med angifvande
af hela deras utdelningsprocent; ackord där sådant förekommit samt uppgift
om ackordsprocenten; tidpunkten för konkursens afslutande; uppgift
huruvida konkursgäldenären blifvit åtalad för konkursförbrytelse. Att
åstadkomma en statistik i nu angifna hänseenden skulle icke stöta på alltför
stora svårigheter eller medföra alltför stora kostnader. Det kunde
lämpligen åläggas rättens ombudsman eller i händelse af förändrad konkurslagstiftning
den ledamot i konkursförvaltningen, som finge hans funktioner
på sig Överflyttade, att till ett centralt ämbetsverk insända uppgifterna,
för hvilket ändamål blanketter borde tillhandahållas af staten. 1
fråga om hvarje rapports omfattning och tiden för dess afgifvande kunde
man gå två vägar. Den ena anordningen vore, att vederbörande först vid
konkursens afslutande insände uppgifterna, och den andra,, att uppgifterna
för hvarje kalenderår inom viss tid efter dess utgång insändes rörande
hvarje af den uppgiftspliktige handlagd vid det gångna årets början ännu
ej afslutad konkurs. Den senare anordningen syntes vara att föredraga,
enär man härigenom bereddes bättre tillfälle till öfversikt öfver förhållandena
vid hvarje särskild tidpunkt. I det centrala verk, dit uppgifterna
skulle ingå, borde i liggare eller diarium särskildt upplägg göras för hvarje
konkurs, å hvilket upplägg senare inkomna uppgifter om samma konkurs
skulle införas. Alla uppgifter rörande en viss konkurs komine sålunda
att blifva samlade på ett ställe och på ett bekvämt sätt tillgängliga såväl
för den enskilde som för statistiska bearbetningar från det allmännas
sida.

På grund af nådig remiss afgaf statistiska kommittén i sitt betänkande
rörande Sveriges officiella statistik och dess allmänna organisation
jämväl utlåtande öfver handelsföreningens ifrågavarande skrifvelse. Kommittén
anförde därvid följande.

Den af handelsföreningen ifrågasatta anordningen afsåge tydligen
mindre åstadkommandet af en tillfredsställande statistik i ämnet än inrättandet
af ett centralt konkursregister, i hvilket uppgifter om inträffade
konkurser skulle införas. Huruvida ett dylikt register vore behöfligt, ansåg
kommittén icke tillkomma sig att bedöma. Skulle emellertid ett centralt
konkursregister komma till stånd, borde enligt kommitténs åsikt de
till detta register insända uppgifterna gifvetvis jämväl användas såsom
primäruppgifter för konkursstatistiken. På denna grund ansåg sig kommittén
böra närmare utreda, huru med hänsyn till statistikens kraf ett

Kreditregister.

sådant register lämpligen borde vara inrättadt, och huru de för registrets
förande erforderliga uppgifterna skulle erhållas. — Alla uppgifter om
eu konkurs borde i registret sammanföras på ett och samma ställe och
registret sålunda blifva fortlöpande samt ej afslutas för år. Hvarje konkurs
skulle betecknas med ett nummer, som borde införas i ett alfabetiskt
register öfver konkursgäldenärerna. Enligt de i posttidningen
kungjorda stämningarna å borgenärer skulle i registret för hvarje konkurs
införas uppgift å gäldenärens namn och hemvist, namn å domstol
vid hvilken konkursen anhängiggjorts, dag för konkursens början
samt inställelsedag. De för registret i öfrigt erforderliga uppgifterna
måste lämnas dels af rådstufvurätten eller domaren, dels af rättens ombudsman
i konkursen eller i händelse af förändrad konkurslagstiftning
den som kunde komma att tråda i hans ställe. Dessa uppgifter borde
afgifvas enligt formulär, som af Kung!. Maj:t skulle fastställas, å blanketter,
som skulle tillhandahållas af det ämbetsverk hos hvithet registret
fördes. Af rätten eller domaren syntes uppgift till registret böra lämnas,
så snart gode män i konkursen blifvit utsedda. Sådan uppgift borde innehålla
upplysning om gäldenärens namn, födelsetid, födelseort, yrke och
hemvist; huruvida konkursen föranledts af ansökan från gäldenären själf
eller borgenär samt eventuellt dess egenskap af urarfvakonkurs; tidpunkten
för konkursens början; summan af tillgångar i boet enligt bouppteckningen,
dels pantsatta, dels ograverade; summan af skulder dels utan, dels med
pant; summan af borgensförbindelser och andra därmed likställda ansvarsförbindelser;
samt rättens ombudsmans namn, yrke och hemvist. Af rättens
ombudsman borde uppgift lämnas, så snart konkurs förfallit, afskrifvits
eller afslutats eller ackord blifvit fastställdt. Att, såsom handelsföreningen
ifrågasatt, uppgifter skulle lämnas för hvarje år, ansåg
kommittén vara en mindre lämplig anordning. Alldenstund enligt kommitténs
förslag till konkursstatistikens anordnande den definitiva statistiken
skulle uteslutande grundas på uppgifterna från rättens ombudsman, borde
dessa uppgifter innehålla samtliga upplysningar, som för statistiskt ändamål
vore erforderliga. I allt väsentligt syntes dessa vara desamma som
af handelsföreningen föreslagits. — Då enligt kommitténs förslag konkursstatistiken
icke skulle baseras på själfva konkursregistret utan på de uppgifter,
som skulle insändas till detta, vore frågan om registrets förläggning
utan betydelse ur statistisk synpunkt. 1 händelse registret skulle
komma att föras i annat ämbetsverk än det af kommittén föreslagna
statistiska centralverket, kunde nämligen utan svårighet de inkomna uppgifterna
öfverlämnas till centralverket, sedan de införts i registret, eller
ock afskrifter af dem lämnas. Skulle emellertid registrets förläggande till

Kreditregister.

statistiska centralverket anses lämpligt, syntes inga hinder härför möta,
liksom ej heller någon särskild tjänsteman där behöfde anställas för registrets
"förande. — För den händelse ett centralt konkursregister icke
skulle komma till stånd, borde sådana uppgifter, som föreslagits skola insändas
till konkursregistret, i stället för statistiskt ändamål äfgifvas till
statistiska centralverket.

Med anledning af statistiska kommitténs ifrågavarande utlåtande afgaf
Sveriges allmänna handelsförening den 12 oktober 1910 ånyo underdånig
skrifvelse i ärendet. Handelsföreningen yttrar häri, att det skulle
efter dess uppfattning lända köpmanskåren och allmänheten i öfrigt till
synnerlig nytta att äga ett register för hela riket, där upplysningar kunde
inhämtas rörande vissa data och fakta i konkurser och vid ackordsförhand1
ingav utan konkurs, därest ett sådant rättsinstitut hos oss komme att införas.
Lämpligen borde äfven i samband med detta register samlas och
ordnas uppgifter om personer, som förklaras omyndiga, äfvensom uppgifter,
när de åter förklaras myndiga. Kostnaderna för de ifrågasatta registrens
anordnande och skötsel torde icke blifva synnerligen stora, och
det kunde väntas, att de till afsevärd del skulle ersättas, därest afgifter
genom stämpel eller i annan form upptog*-.s för meddelande af upplysningar
ur registren. Med hänsyn härtill och i betraktande af den nytta,
som skulle vinnas, hemställde handelsföreningen, att oberoende utaf ordnandet
af den officiella statistiken i dess helhet, anordningar måtte med
snaraste vidtagas för upprättande af register för upplysningar rörande
konkurser och omyndiga personer i den omfattning handelsföreningen
antydt.

Efter erhållen remiss af handelsföreningens senast berörda skrifvelse
yttrade kommerskol legitim i underdånigt utlåtande den 18 november
1910, att kollegium, som ansåge, att tillgång till ett centralregister
rörande konkurser och omyndiga förklarade personer skulle bereda
stora fördelar för affärsvärlden, biträdde ifrågavarande framställning af
Sveriges allmänna handelsförening. Att föreslå de bestämmelser, som betingades
för ändamålet, ansåg kollegium närmast tillkomma den af Kung!.
Maj:t den 21 juni 1907 tillsatta konkurslagstiftningskommittén.

Sedan emellertid konkurslagstiftningskommittén numera åtskilts utan
att afgifva något sådant förslag, som af kommerskollegium ifrågasatts,
hafva förevarande kommitté rade ansett det icke falla utom området för
deras uppdrag att till behandling upptaga frågan om anordnande af ett
konkursregister. I likhet med statistiska kommittén hafva nämligen kommitterade
funnit det under alla omständigheter erforderligt, att för statistikens
behof anskaffas uppgifter om konkurserna i hufvudsakligen samma

Kreditregister.

omfattning och på samma sätt, som behöfde ske för ett eventuellt konkursregister.
Och detsamma kan enligt kommitterades mening sägas om
uppgifterna till ett omyndighetsregister. För de uppgiftsskyldiga blir således
arbetet ungefär detsamma, om de skola lämna uppgifter uteslutande
för statistiskt ändamål eller till register af angifven art. Då dylika register
säkerligen skulle komma att vinna direkt praktisk betydelse för affärsvärlden,
hafva kommitterade ansett sig icke kunna underlåta att utarbeta
förslag till deras anordnande.

Såsom ett skäl emot, att åtgärder nu vidtagas för upprättande af
ett konkursregister, bär anförts, att frågan om ny konkurslagstiftning står
på dagordningen och att man borde afvakta dennas genomförande. Då
emellertid sättet för konkursernas registrerande måste blifva i väsentliga
delar detsamma under en blifvande ny konkurslagstiftning och en omarbetning
af formulären till öfverensstämmelse med den nya lagstiftningen
måste vara synnerligen lätt gjord och ej i någon mån kan minska värdet
af de äldre uppgifterna, synes kommitterade giltig anledning saknas att
af hänsyn till den förestående revisionen af konkurslagen uppskjuta inrättandet
af ett konkursregister.

Med afseende å den omedelbara praktiska nyttan af eu central registrering
af konkurser och omyndighetsförklaringar må här erinras om
stadgandet i kung], förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18
juni 1864 § 2, sådan denna § lyder enligt kung!, förordningen den 23
september 1887, att för rättigheten att idka grosshandel eller försälja
varor i bod eller från annat upplags,ställe, eller att, med biträde af
annan än hustru och hemmavarande barn, till afsalu tillverka fabriksoch
handtverksarbeten, eller såsom yrke utöfva annan handtering, fordras
såsom villkor att hafva god frejd samt råda öfver sig själf och sin egendom.
Att tillförlitligt styrka, att en person råder öfver sig själf och
sin egendom, kan för närvarande ofta vara förenad! med ej ringa besvär
och svårigheter, då häri flyttat mellan orter1, som ligga under olika rätters
dom värj o. Då ett register, sådant som här är i fråga, kommit till stånd,
kan däremot sådan uppgift lämnas från registret med största lätthet
och full tillförlitlighet. De intyg från domstolen i orten om frihet från
konkurs och omyndighet, som för närvarande företes af den, som ingifver
anmälan till handelsregistret, böra under sådana omständigheter,
ifall register öfver konkurser och omyndighetsförklaringar kommer till
stånd, gifvetvis kunna ersättas af bevis, grundade på nämnda register,
Vidare må det här framhållas, att medlemmar af köpmannaföreningar och
andra dylika sammanslutningar väl genom sina organisationer ofta äro i
tillfälle att med lätthet erhålla behöfiiga upplysningar om pågående kon -

Kreditregister.

kurser — ett konkursregister kan för öfrigt aldrig komma att lämna så
snabba och detaljerade upplysningar, att det skulle kunna på något sätt
konkurrera med institutioner af denna art — men om en persons så att
säga konkursantecedentier på olika platser i riket är det nu icke sällan
omöjligt att skaffa sig någon visshet. Att lämna upplysning härom skulle
för ett konkursregister, sedan det varit fördt i erforderligt antal år, blifva''
en ej oväsentlig uppgift.

Af betydelse för kreditgifning är emellertid äfven förekomsten
af sådana rättsinstitut som äktenskapsförord, boskillnad och lösöreköp.
Visserligen har lagen sökt sörja för en viss publicitet beträffande
de nämnda instituten, men dessa bestämmelser hafva dock visat sig
otillräckliga för att bereda affärsmannen erforderlig kännedom därom.
Uppenbarligen måste det då för affärsvärlden blifva synnerligen värdefullt,
om ett centralt register upprättas, ur hvilket man hastigt och
med ringa kostnad kan erhålla uppgift i berörda afseenden för hvilken
person som helst. Kommitterade äro ingalunda af den meningen, att
t. ex. ett äktenskapsförords förekomst i och för sig skulle stämpla en
person såsom mindre kreditvärdig. Men om blott den intresserade genom
ett centralt register kan erhålla kännedom om ett förords existens, kan
lian sedan lätt hos domstolen i orten göra sig underrättad om dess innehåll.
Som en utvidgning af registreringen till att omfatta äfven äktenskapsförord,
boskillnader och lösöreköp icke i nämnvärd mån skulle öka kostnaderna
för registreringen och närmare uppgifter rörande jämväl dessa rättsärenden
äro af betydelse för statistiken, något som i all synnerhet gäller om boskillnaderna,
hafva kommitterade ansett sig böra föreslå central registrering
af äktenskapsförord, boskillnader och lösöreköp. Kommitterade hafva
icke förbisett, att en registrering äfven af vissa andra inom rättslifvet
fallande företeelser än de ofvan omtalade skulle hafva sin betydelse. De
s. k. afbetalningskontrakten exempelvis vinna en allt större utbredning
såsom en form för att bereda säljaren säkerhet för köpeskillingen i den
försålda lösegendomen. Att utan särskild lagstiftning på detta område
åstadkomma någon registrering är dock icke möjligt. Emellertid är det
ingenting, som hindrar, att den centrala registreringen, sedan den eu
gång kommit till stånd, framdeles utvidgas att omfatta såväl detta som
andra besläktade områden.

Då samtliga de föreslagna registren afse samma hufvudsakliga ändamål,
nämligen att tjäna till ledning för affärsvärlden särskild! i fråga om
kreditgifning, synes lämpligt, att de formellt betraktas icke såsom fristående
särskilda register utan såsom afdelningar af ett gemensamt dylikt, hvilket
då synes kunna benämnas kreditregister.

Kreditregister.

Då registeruppgifterna jämväl skulle tjänstgöra som primärmaterial
för rättsstatistiken, synes registrets förande lämpligen böra uppdragas åt
statistiska centralbyrån. Någon särskild tjänsteman kan icke behöfva anställas
härför, utan torde det utan olägenhet kunna uppdragas åt ett biträde
i centralbyrån att, under uppsikt af förste aktuarien å den rättsstatistiska
afdelningen men på eget ansvar, föra registret och expediera begärda utdrag
ur och bevis grundade på detsamma. Statistiska kommittén ansåg
visserligen, att statistikens kraf icke medförde något behof af konkursregistrets
förläggande till samma ämbetsverk, som utarbetar konkursstatistiken.
Den af kommitterade nedan föreslagna anordningen af konkursregistreringen
enligt aktsystemet medför dock ej obetydligt ändrade förhållanden
härvid, då i händelse af registrets och statistikens åtskiljande
nyssnämnda anordning skulle nödvändiggöra, att konkursuppgifterna måste
kopieras för statistiken, medan däremot, om register och statistik äro förenade,
uppgifterna till registret kunna direkt användas för statistikens behof.

I öfrigt hafva kommitterade tänkt sig registret anordnadt på följande
sätt.

Hvad först registrets konkursafdelning angår, så skulle rörande samtliga
konkurser samt öfver de om dem inkommande registeruppgifterna
föras ett konkursdiarium med följande utseende (i förminskad skala):

Vänstersida.

Reg.-

num-

mer

Första

kungjt

posttidr

Mån.

fången
>rd i
ingen

Dag

Gräldenären

Tid för
konkur-sens
början

Domstol,

vid hvilken konkursen
är anhängig

In-

ställelse-

dag

Högersida.

Uppgift I från rät-ten in-kommit den	Uppgift från rättens om-bndsman inkommit	Årsberättelse från rättens ombudsman inkommit Anmärkningar
N:r 1	N:r 2	N:r 3

8—J22672. Rättsstatistiken.

Kreditregister.

I detta diarium införas konkurserna, efter hand som kungörelserna om
offentlig stämning inflyta i post- och inrikes tidningar. Konkurserna numreras
härvid i fortlöpande följd, som afslutas för hvarje år. Det i diariet in -

förda numret utgör med tillägg af årtalet (t. ex.

1914

den ifrågavarande

konkursens registernummer. Kolumnerna å diaidets vänstersidor ifyllas med
ledning af kungörelserna, kompletterade, där så i undantagsfall kan erfordras,
genom de nedan nämnda uppgifterna från konkursdomarna.

Senast dagen efter det rättens ombudsman i konkurs blifvit utsedd
skall konkursdomaren till registret insända uppgift enligt föreslaget formulär
a rörande ombudsmannens namn, titel eller yrke och postadress. Sådan uppgift
skall ock inom samma tid insändas vid ombyte af ombudsman. Anteckning
om dagen för uppgiftens inkommande införes i diariet, beträffande
uppgift om första utseende af ombudsman i första kolumnen på
högersidan och eljest i anmärkningskolumnen. Därigenom att konkurserna
införas i registret med ledning af kungörelserna, vinnes en synnerligen effektiv
kontroll öfver att uppgift vederbörligen insändes af konkursdomaren.

Så snart domarens uppgift om utseende af rättens ombudsman inkommit
till registret, utsändas till ombudsmannen blanketter enligt formulären
b—d. Uppgifter enligt formulär b skola af ombudsmannen lämnas
inom 14 dagar efter det s. k. första förhör ägt rum, uppgift enligt
formulär c inom 14 dagar efter inställelsedagen och uppgift enligt formulär
d inom 14 dagar efter konkursens afslutande. Uppgifterna enligt
formulären b och c afse hufvudsakligen dels konkursgäldenärens säkra
identifierande, dels meddelande af uppgifter, som äro af betydelse för
borgenärerna att få kännedom om. Endast en mindre del af uppgifterna

1 dessa formulär är af statistisk betydelse. Hufvudkällan för konkursstatistiken
skulle däremot blifva formuläret d, hvilket därför måst göras
åtskilligt mera detaljerad! än som ur registersynpunkt kunde vara behöflig!
Särskild! gäller detta den å formulärets baksida meddelade kapitalräkningen.
Däremot hafva beträffande rättsfrågor endast ett fåtal upplysningar
äskats, då erforderliga uppgifter i detta afseende till stor del
kunna hämtas ur de af kommitterade föreslagna rättsstatistiska formulären

2 och 3. En ur registersynpunkt onekligen betydelsefull uppgift saknas
i formuläret, nämligen rörande åtal och dom för konkursförbrytelser. Då
införandet af dylik uppgift faktiskt komme att innebära upprättandet af
ett särskildt, offentligt straffregister rörande konkursförbrytare vid sidan
af det allmänna, hemliga straffregistret, hafva kommitterade icke ansett sig
kunna ifrågasätta något dylikt. Därest ur kreditsynpunkt införande i
registret af uppgifter om förbrytelser i konkurs skulle visa sig nödvändigt,

Kreditregister.

synes rätta utvägen vara, att lagen om straffregister ändras därhän, att
uppgifter om förbrytelser i konkurs få ur straffregistret meddelas till
kreditregistret. Det torde dock, enligt kommitterades åsikt, kunna ifrågasättas,
om icke de i formulär c meddelade utdragen ur godemansberättelsen
kunna åtminstone delvis ersätta straffuppgifter.

Förutom uppgifter enligt formulären b—d skall rättens ombudsman årligen
till registret insända afskrift af den i 127 § Konk. L. föreskrifna årsredogörelsen
samtidigt med att den ingifves till rätten. Från hofrätt och nedre
justi ti erevisionen skall, då besvär öfver någons försättande i konkurs blifvit
anförda, till registret lämnas erforderligt meddelande dels inom en vecka
efter det besvären inkommit, dels ock inom 14 dagar efter deras afgörande.
Anteckning om dagen, då uppgift eller årsberättelse från rättens
ombudsman inkommer till registret, införes i vederbörande kolumn i diariet;
beträffande uppgift från hofrätt eller nedre revisionen göres motsvarande
anteckning i diariets anmärkningskolumn.

De inkomna uppgifterna och årsberättelserna förvaras i statistiska
centralbyrån inlagda i konvolut, ett för hvarje konkurs, försedda med påskrift
om registernummer, gäldenärens namn m. in., dag» då konkursen
började samt domstol vid hvilken den är anhängig, och hållas ordnade
efter registernumren. Förutom den för samtliga af delningar af registret
gemensamma alfabetiska personförteckningen, hvarom nedan talas, bör sär*
skridt beträffande konkurserna föras förteckning för de särskilda domstolarna
rörande vid dem anhängig;:, oafslutade konkurser, med hänvisning
till registernummer.

Uppgifter rörande omyndighets* eller myndighetsförklaring, äktenskapsförord,
boskillnad utan sammanhang med konkurs, skifte efter boskillnad
och lösöreköp böra från underrätterna (resp. hofrätt och nedre justitierevisionen
rörande omyndighets- eller myndighetsförklaring i vissa fall och
öfverståthållarämbetet rörande lösöreköp) lämnas enligt formulären t—j
samt insändas till registermyndigheten inom 14 dagar efter det utslag
afkunnats, "resp. införande skett i protokoll. Rörande boskillnader i
sammanhang med konkurs böra af registerföraren uppgifter hämtas ur
konkursuppgifterna enligt formulär d. Beträffande boskillnadsmål hafva
kommitterade ansett nödigt, att uppgift lämnas ej blott om sådana, i hvilka
ansökningen af rätten bifallits, utan äfven rörande afslagna eller afskrifna
ansökningar. Ur registersynpunkt äro visserligen uppgifter om de sistnämnda
ej behöfliga, men såväl för den nedan omnämnda kontrollen med
ledning af kungörelserna i posttidningen, hvilka afse samtliga ansökningar
om boskillnad utan sammanhang med konkurs, som för statistiken erfordras
sådana uppgifter. Innehållet i de olika formulären har måst starkt begrän -

Kreditregister.

sas med hänsyn därtill, att domaren vanligen saknar annan kännedom om
sökandena och ärendet än som kan hämtas nr de ingifna handlingarna.
Sålunda har i fråga om äktenskapsförord, boskillnad och lösöreköp uppgift
ej kunnat begäras ens rörande personernas födelsetid, liksom i de två förstnämnda
fallen ej heller rörande tiden och sättet (vigsel eller borgerligt
äktenskap) för äktenskapets ingående. Ej blott ur statistisk synpunkt är
detta att beklaga, utan jämväl för registreringen medför det allvarliga
olägenheter, då särskild! uppgift om födelsetid är nästan oundgänglig för
att säkert kunna identifiera en person. Med hänsyn härtill torde vara behöflig!
att de inkomna registeruppgifterna i statistiska centralbyrån kompletteras
med ledning af de dit ingående utdragen ur kyrkoböckerna
samt i vissa fall särskilt införskaffade uppgifter från vederbörande pastorsämbeten.
Uttryckligt stadgande härom torde dock icke behöfva meddelas
i en blifvande förordning om registrens förande.

Att ifrågavarande uppgifter vederbörligen inkomma till registret, bör
af registerföraren, i den mån sådant kan ske, kontrolleras med ledning af
kungörelserna i posttidningen. Därjämte synes emellertid ur kontrollsynpunkt
vara lämpligt, att, liksom i fråga om uppgifter till straffregistret
är stadgadt, förordnande meddelas, att anteckning om dagen, då uppgift
■enligt formulären e—j afsändes till registret, göres i brädden af protokollet,
resp. å konceptutslaget. Härigenom möjliggöres äfven, att kontroll öfver
uppgifternas insändande kan utöfvas af justitiekanslern och justitieombudsmannen
vid deras inspektionsresor.

Då talan hos hofrätt eller Kung!. Maj:t fullföljts mot beslut, hvarigenom
någon förklarats omyndig eller åter myndig, eller i mål om boskillnad,
skall erforderligt meddelande lämnas från hofrätten eller nedre
justitierevision en dels inom en vecka efter målets inkommande, dels inom
14 dagar efter utslags meddelande eller målets afskrifvande.

Liksom konkursafdelningen synas äfven afdelningarna för omyndighetsförklaringar
och boskillnader böra ordnas kronologiskt efter aktsystem.
Jämväl uppgifterna till afdelningarna för äktenskapsförord och lösöreköp
ordnas lämpligen kronologiskt efter tiden för deras inkommande. Till
samtliga afdelningar af registret bör föras eu gemensam alfabetisk personförteckning
med hänvisning till registernumren. Registerakt eller uppgift
som nyss nämnts afföres, då sextio år förflutit efter dess införande i registret
eller chefen för statistiska centralbyrån eljest pröfvar den icke
längre för registret erfordras.

Kreditregistret bör i statistiska centralbyrån hållas tillgängligt för
den, som vill på ort och ställe hämta upplysningar därur. Dessutom böra
på begäran lämnas bestyrkta afskrifter af registeruppgifter samt på re -

Kreditregister.

gistret grundade bevis. För sådana afskrift»- och bevis torde dock icke
böra erläggas expeditionslösen till det biträde, som för registret, utan endast
stämpelafgift. Stadgande om frihet från expeditionslösen behöfver i
sådant fall införas i kungl. förordningen angående expeditionslösen.

Kommitterade hafva tänkt sig, att den föreslagna registreringen
skulle taga sin början med ingången af år 1914. Därest man emellertid
inskränker sig till registrering af de konkurser som börja och de omyndighetsförklaringar
som beslutas efter nämnda tidpunkt, skulle det komma
att dröja eu ansenlig följd af år, innan registret vinner den fullständighet,
att på detsamma kunna grundas bevis om att en person råder öfver sig
och sitt gods. Det synes därför vara oundgängligt, att uppgifter införskaffas
till registret rörande alla vid början af år 1914 oafslutade konkurser
och * alla personer, som då voro omyndiga förklarade. Hvad särskildt
konkurserna angår, är en dylik komplettering nödvändig jämväl med
hänsyn till statistiken, som krafvel’ uppgifter rörande hvarje konkurs, som
afslutas under år 1914 och följande år, oafsedt när den börjat. Ur registersynpunkt
vore synnerligen ömkligt att kunna retroaktivt komplettera
registret äfven beträffande äktenskapsförord, boskillnader och lösöreköp.
Detta skulle emellertid stöta på så stora praktiska svårigheter, att man
nödgas afse därifrån.

1 öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder hafva kommitterade
uppgjort bifogade förslag till dels lag angående kreditregister,* dels kungl.
förordning om ändring i förordningen angående expeditionslösen den 7
december 1883, § 15, dels kungl. förordning om uppgifter till kreditregistret
samt om registrets förande jämte tillhörande formulär a—j. Därjämte
blir en följd af registrets upprättande, att kommissionär behöfver anställas
i statistiska centralbyrån och sålunda kungl. kungörelse utfärdas härom.

Kreditregister.

Förslag till lag om kreditregister.

§ 1.

1 statistiska centralbyrån skall föras kreditregister med särskilda afdelningar
för konkurser, omyndighetsförklaringar, äktenskapsförord, boskillnader
och lösöreköp.

§ 2.

Uppgifter till registret skola lämnas från rikets domstolar samt i fråga
om konkurs jämväl af rättens ombudsman och i fråga om lösöreköp af
öfverståthållarämbetet.

§ 3.

Närmare föreskrifter om uppgifterna till registret och om registrets
förande meddelas af Konungen.

§ 4.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1914.

Förslag till Jeungl. förordning om ändrad lydelse af § 15 i förnyade
förordningen angående expeditionslösen den 7 december 1883.

Följande expeditioner skola utan lösen åt vederbörande utfärdas:

afflyttningsbetyg för sjöman;

afsked;

afskrift af uppgift till kreditregistret;

bevis, som af nautisk-meteorologiska byrån utfärdas på grund åt
verkställd undersökning af kompass eller kompensationsmagnet;
» grundadt på kreditregistret;

Kreditregister.

Förslag till himgl. förordning om uppgifter till kreditregistret
samt om registrets förande.

§ 1.

Till kreditregistret skall uppgift insändas:

a) hvad angår konkurser, dels af domare å landet och rättens ordförande
i stad enligt bifogade formulär a senast dagen efter det rättens
ombudsman i konkurs blifvit utsedd eller ombyte af ombudsman ägt rum,
dels af vederbörande aktuarie eller registrator därom, att besvär hos hofrätt
eller Kungl. Maj:t anförts öfver någons försättande i konkurs, inom
en vecka efter det besvären inkommit, dels af sekreterare i hofrätt eller
vederbörande revisionssekreterare om besvärsmålets utgång i hofrätt eller
hos Kungl. Maj:t inom 14 dagar efter utslags meddelande eller målets
afskrifvande, dels ock af rättens ombudsman i konkurs enligt bifogade
formulär b inom 14 dagar efter det förhör enligt 25 och 39 §§ konkurslagen
ägt rum, enligt bifogade formulär c inom 14 dagar efter inställelsedagen
och enligt bifogade formulär d inom 14 dagar efter konkursens afsilande;
samt

b) hvad angår omyndighets- och myndighetsförklaringar, äktenskapsförord,
ansökningar om boskillnad, skiften efter boskillnad och lösöreköp,
dels af domare å landet och rättens ordförande i stad enligt bifogade formulär
e—j inom 14 dagar efter det någon förklarats omyndig eller åter
myndig, eller ansökning om boskillnad slutligen afgjorts eller afskrifvits,
eller den öfver skifte efter boskillnad upprättade handling till rätten ingifvits,
eller äktenskapsförord eller lösöreköp införts i rättens protokoll, dels
af öfverståthållarämbetet enligt formulär j inom 14 dagar efter det lösöreköp
införts i ämbetets protokoll, dels af sekreterare i hofrätt enligt formulär
e eller f inom 14 dagar efter det hofrätt såsom första domstol förklarat
någon omyndig eller åter myndig, dels af vederbörande aktuarie eller registrator
därom, att talan hos hofrätt eller Kungl. Maj:t fullföljts mot beslut,
hvarigenom någon förklarats omyndig eller åter myndig, eller i mål
om boskillnad, inom en vecka efter det målet till hofrätten eller nedre
justitierevision en inkommit, dels ock af sekreterare i hofrätt eller vederbörande
revisionssekreterare om utgången i hofrätt eller hos Kungl. Maj:t
af mål, som nyss sagts, inom 14 dagar efter utslags meddelande eller målets
afskrifvande, hvarvid, då hofrätt eller Kungl. Maj:t med upphäfvande af
öfverklagadt beslut förklarat någon omyndig eller åter myndig, uppgiften
skall lämnas enligt formulär e eller f.

Kreditregister.

Angående dagen, då uppgift enligt formulär e—j afsändes, skall anteckning
göras i brädden af protokollet eller å konceptutslaget.

§ 2.

Rättens ombudsman i konkurs skall ock till registret årligen insända

Ö O

afskrift af den i 127 § konkurslagen föreskrifna uppgift samtidigt med
att den ingifves till rätten.

§ 3.

Blanketter till uppgifter enligt formulär a samt e—j tillhandahållas
af statistiska centralbyrån på rekvisition; blanketter till uppgifter enligt
formulär b—d utsändas från centralbyrån till rättens ombudsman i hvarje
konkurs, så snart uppgift ingått om att han blifvit utsedd.

§ 4.

Registret skall i statistiska centralbyrån, under uppsikt af förste
aktuarien å den rättsstatistiska afdelningen, föras på eget ansvar af det
biträde, som därtill af ämbetsverkets chef förordnas, ägande nämnda biträde
jämväl meddela afskrifter af uppgifter till registret samt bevis grundade
på registret. Erforderlig skriftväxling med domare och andra myndigheter
i ärenden rörande registret ombesörj es dock af nyss nämnda
förste aktuarie.

Beträffande konkurser iakttages, att deras första införande i registret
sker med ledning af kungörelserna i post* och inrikes tidningar. I
öfrigt åligger det registerföraren att, i den mån sådant kan ske, med ledning
af kungörelserna i nämnda tidning kontrollera, att uppgifter vederbörligen
inkomma till registret.

o o

§ 6.

De inkomna uppgifterna till registrets afdelningar för konkurser,
omyndighetsförklaringar och boskillnader skola, särskilt för hvarje afdelning,
hållas ordnade i akter, en för hvarje ärende eller, i fråga om omyndighetsförklaringar,
hvarje person. Akterna liksom de inkomna uppgif -

Kreditregister.

terna till registrets af delningar för äktenskapsförord och lösöreköp ordnas
efter registernunimer. Till samtliga afdelningar af registret skall därjämte
föras gemensam alfabetisk personförteckning samt till afdelningen för konkurser
äfven domstolsvis upprättad förteckning öfver oafslutade konkurser,
båda med hänvisning till registernummer. Registerakt eller uppgift, som
nu sagts, afföres från registret, då sextio år förflutit efter det den infördes
däri eller chefen för statistiska centralbyrån eljest pröfvar den icke längre
för registret erfordras.

§ 7.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1914.

Domare å landet och rättens ordförande i stad skall inom utgången
af februari månad 1914 till registret insända uppgift för alla vid rätten
den 1 januari samma år anhängiga konkurser rörande konkursgäldenärens
namn, dag, då konkursen börjat, samt namn, yrke och postadress för rättens
ombudsman. Sedan rättens ombudsman härefter från statistiska centralbyrån
mottagit erforderliga blanketter, har han att till registret insända
uppgifter enligt formulär b och c så snart ske kan samt enligt formulär
d inom tid som i § 1 sägs.

Domare å landet, rättens ordförande i stad och sekreterare i hofrätt
skall före utgången af år 1914 till registret insända uppgift enligt formulär
e angående hvar och en, som vid årets början uppnått 21 års ålder
samt stod under förmynderskap, därå vårdnaden tillkommer rätten, hvarvid
dock uppgiften må inskränkas till att afse personernas fullständiga
namn, yrke, hemvist och födelsetid.

9—122672. Rättsstatistiken.

Formulär a.

Kreditregister

(Framsida).

Till

Kungl. Statistiska Centralbyrån

(Kreditregistret)

Stockholm 2

Tj.-förs.

(Baksida).

Till kreditregistret meddelas, att till rättens ombudsman i

den

härads-1
rådhus

19 vid

I-} rätt bör-iade {urarfvakonkurs} denna da« utsetts

I fullst. namn
• j samt titel
(eller yrke

postadress:

den

Uppgift enligt detta formulär skall af konkursdomare insändas till kreditregistret i statistiska centralbyrån
senast dagen efter det rättens ombudsman i konkurs blifvit utsedd. Motsvarande uppgift skall inom samma tid
lämnas jämväl vid ombyte af ombudsman. (Se kungl. förordn. den ...................................... 1913.)

Kreditregister.

Formulär b.

Reg.-n:r

Uppgift n:r 1 till kreditregistret från rättens ombudsman i

den / 19 vid

började konkurs, urarfvakonkurs.

-1)

häradsrätt

rådhusrätt

Gäldenären är född den / ........... i

är | myndig, J gift med
\ omyndig, ( ogift,

har ]
har ej f

äktensk apsföror d.

Boskillnad j beT“j"?: ,

I ej beviljad.

Skifte

f skett.

I ej skett.s)

Bolaget........j

Föreningen......j bildades år ....................

{ gäldenären.

Konkursansökningen gjord af'' stärbhusdelägare.

1 borgenär, nämligen ..................

i x- I oguldna utskylder.
pa grund af ° . . *

1 annan anledning, med åberopande af (lagrum):

Gäldenären död
den / 19...

Gäldenären har

medgifvit borgenärs ansökning,
gjort jäf mot borgenärs ansökning.

med förklaring uteblifvit I e?r ?eliffnde af ansökningen.

I etter kallelse genom kungörelse.

(församla
och län),

(fullst.

namn),

Offentlig stämning utfärdad den / 19........... Inställelsedag: den / 19..........

Vid förhör den / 19........ enligt 25 och 39 §§ Konk. L. hafva till gode män utsetts:

’) A de prickade raderna antecknas gäldenär» fullständiga hamn, yrke och hemvist samt i förekommande fall firma.
2) Samtliga förestående uppgifter skola lämnas jämväl vid urarfvakonkurs (beträffande den aflidne).

Kreditregister.

I af gäldenären beedigad den / 19

Bouppteckningen af annan person beedigad den
I ännu ej beedigad.

Tillgångar och skulder enligt bouppteckning den / 19

	Kronor		I Kronor
Tillgångar. Fast egendom......... Kontant, värdepapper och säkra fordringar..........		Skulder. Mot säkerhet af inteckning eller bandpant .......... Öfriga skulder.........
öfriga tillgångar.......
Summa		Summa	..........................
Osäkra fordringar.......		Borgensförbindelser o. dyl. . . .	.........................1

Värde af i boet befintlig lös egendom, som på grund af lösöreköp ej upptagits i bouppteckningen:
.............................. kronor.

Anmärkningar:

den ........................... ........ 19

rättens ombudsman.

Uppgift enligt detta formulär skall af rättens ombudsman i konkurs insändas till kreditregistret i statistiska centralbyrån
inom 14 dagar efter det s. k. första förböret. .(Se kungl. förordn. den ............. 1913).

Förutom förevarande uppgift åligger det rättens ombudsman att till kreditregistret dels lämna uppgift enligt formulär c
inom 14 dagar efter inställelsedagen och enligt formulär d inom 14 dagar efter konkursens afslutande, dels ock insända
afskrift af den i 127 § Konk. L. föreskrifna årsredogörelse samtidigt med att den ingifves till rätten.

Formulär c.

Kreditregiste r.

lieg.-n:r ................

Uppgift n:r 2 till kreditregistret från rättens ombudsman i

den / i9

vid ...............................................................

började konkurs, urarfvakonkurs.

I häradsrätt
(rådhusrätt

Seloppet af å inställelsedagen den / 19 ...... bevakade fordringar:

Prioriterade: på grund af inteckning eller handpant.....

förmyndarmedel................

öfriga.....................

Oprioriterade.......................

Summa bevakade fordringar

Häraf på grund af borgensförbindelser af gäldenären

(samtliga godkända.

Sevalcade fordringar å inställelsedagen (delvis godkända.

(ej granskade.

Godemännens berättelse upplyser:

a) angående anledningarna till obeståndet:

Kronor.

b) angående gäldenärens bokföring:

(bedrägligt förhållande.

(närer.

Kreditregister.

Till sysslomän hafva utsetts:

Boskillnad

(sökt den
(icke sökt.

Undanskiftand e

jbegärdt.

[icke begärdt.

Ackord erbjudet af gäldenären på följande villkor:

Sammanträde inför rättens ombudsman enligt 74 § Konk. L. äger rum den
i .............

Anmärkningar:

den

rättens ombudsman.

Uppgift enligt detta formulär stall af rättens ombudsman i konkurs insändas till kreditregistret i statistiska

centralbyrån inom 14 dagar efter inställelsedagen i konkursen. (Se kungl. förorda den........ ..........1913.)

Dessutom skall rättens ombudsman till kreditregistret insända uppgift enligt formulär cl inom 14 dagar efter
konkursens afslutande, äfvensom afskrift af den i 127 § Konk. L. föreskrifna årsredogörelse samtidigt med att den

ingifves till rätten. .

Bland anmärkningarna här ofvan skola antecknas de rättelser eller ändringar, som äro att vidtaga i den
lämnade uppgiften n:r 1 (formulär b), och särskildt om beloppen af tillgångar och skulder enligt bouppteckningen
undergått ändring.

Kreditregister.

Formulär d.

Reg.-n:r

Uppgift n:r 3 til! kreditregistret från rättens ombudsman i

den / 19 vid

började konkurs, urarfvakonkurs.

häradsrätt

rådhusrätt

Ansökan om boskillnad bifallen den / 19.........

Antal bevakningar, mot Indika jäf gjorts:

Tili rätten hänskjntna........tvistiga bevakningar i

(antal)

Borgenärsed

j äskad mot
\ aflagd af ..

borgenärer.

Yrkande om undanskiftande

bifallet,
ej bifallet.

afgjorda genom domar den
ännu ej afgjorda.

Konkursen afslutad den

genom

1 utdelning.

{ afskrifning enl. 126 § Konk. L.
j förlikning.

! ackord med ......... procent.

Anmärkningar 1):

den

rättens ombudsman.

.....ti Uppgift

enligt detta formulär skall af rättens ombudsman i konkurs insändas till kreditregistret i statistiska centralbyrån inom
14 dagar efter konkursens afsilande. (Se kungl. förordn. den 1918.)

'') Här intagas rättelser och tillägg till uppgifterna n:r 1 och 2 (t. ex. beloppet af efterbevakade fordringar).

Kreditregister.

Kapitalräkning rörande genom slutlig utdelning afslutad konkurs, ur arfv akonkurs.

i Kronor | Öre

Debet.

Realiserade tillgångar:

Fast egendom försåld genom kon- j
knrsförvaltningen......!

D:o försåld genom exekutiv myn- i
digket...........|

Lös egendom försåld genom kon- ]
kursförvaltningen......

D:o försåld genom exekutiv myndighet
...........i

D:o försåld genom panthafvare . !

Inbetalta fordringar och kontanta
tillgångar.....

Inkomster:

Räntemedel . . .

öfriga inkomster

Summa

Kredit.

Utgifter:

Gäldenärens underhåll.....

Förvaltningskostnaderx):

arfvode till rättens ombudsman

» » godemän.....

» > syssloman . . . .

öfriga förvaltningskostnader .

Kronor

Öre

Utdelning till borgenärer:

Till prioriterade:

på grund af inteckning i fast
egendom, tomträtt o. dyl.
af fordrade2) .................... kr.

på grund af inteckning'' i fartyg
af fordrade2) ...... kr. !

på grund af förlagsinteckning
af fordrade2) .................. kr.

på grund af handpant af lord- !
rade2) ............ kr. . . . j

löner å 2) .................. kr. med .

hyra, arrende o. dyl. å2)................

kr. med.........

skatter å 2)...................kr. med

förmyndarmedel å2)

kr. med..........

af annan fordran å2)

kr. med..........

Till oprioriterade: å till utdelning

berättigadt belopp kr.

med __________%.........

Afsätta medel

Summa

’) Härunder ingå äfven arfvoden och kostnader för exekutivt försåld egendom.
2) Här införes vid utdelningen förmånsberättigadt belopp.

Kreditregister.

Formulär

från

7 o

é O

Eeg.-n:r -

Uppgift till kreditregistret

(domstolens

................ .............................. .................................. namn)

rörande omyndighetsförklaring.

(fullständigt namn
ocli yrke)

från ................................................................... af................................................................... församling

och .................................................................................. län, född den ....................................................

Ipå egen begäran,

efter anmälan af hospitalsmyndighet,
på begäran af annan,

I sinnessjukdom j

blifvit genom beslut den / 19 . på grund af '' slöseri \

1 annan anledning j

icke gift (ogift, änkling o. s. v.) (
gift I

förklarad 1 om.Yndig .

f i fortfarande omyndig efter fyllda 21 år intill

den ....................................... 19

Uppgift enligt detta formulär skall af domstol, som förklarat någon omyndig eller fortfarande omyndig efter fyllda

21 år, insändas till kreditregistret i statistiska centralbyrån inom 14 dagar efter beslutets meddelande. (Se kungl.

förordn. den .............................. 1913.) — Blanketter tillhandahållas af centralbyrån på rekvisition.

10—-122672. Rättsstatistiken.

Kreditregister.

Formulär f.

Beg.-n:r -

från

Uppgift till kredstregistret

(domstolens

namn)

rörande myndighetsförklaring.

(fullständigt namn
och yrke)

från —.............. ............................................. af ............................................................... församling

och

län, född den

som genom beslut af

den ................................... förklarats omyndig, har genom beslut den / 19.......... förklarats

åter myndig.

...................................................... den ................................ 19..........

Uppgift enligt detta formulär skall af domstol, som förklarat omyndig person åter myndig, insändas till kredit registret

i statistiska centralbyrån inom 14 dagar efter beslutets meddelande. (Se kungl. förordn. den

............. 1913.) — Blanketter tillhandahållas af centralbyrån på rekvisition.

Kreditregister.

Formulär g.

Reg.-n:r

Uppgift till kreditregistret

från

rörande äktenskapsförord.

(domstolens

namn)

Sedan ...........................................-----................		(mannens yrke och ............................. fullständiga namn)
från .........................................................................	... af....................	...................................... församling
och ................................................................ .........		__________ län samt hans hustru
		(fullständigt ....................’ namn)
sig emellan upprättat ett den / 19.....	... dagtecknadt	äktenskapsförord, har nämnda

förord den / 19.......... blifvit infördt i rättens protokoll, §

.......................................................... den ...................................... 19

Uppgift enligt detta formulär skall af domstol, i hvars protokoll äktenskapsförord blifvit infördt, inom 14 dagar

därefter insändas till kreditregistret i statistiska centralbyrån. (Se kung! förordn. den ................................ 1913.) —

Blanketter tillhandahållas af centralbyrån på rekvisition.

Formulär h.

Kreditregister.

Reg.-n:r

från

Uppgift til! kreditregistret

(domstolens

namn)

rörande ansökan om boskillnad utan sammanhang med konkurs.

Mannen:

(yrke och
fnllst. namn)

från

församling och

län.

Hustrun:

(fullst. namn
och event. yrke)

från _______________________________________ af

Ansökning om boskillnad den

.......... ____________________ församling'' och _______

l mannen

/ It)......... gjord ad ! hustrun

( båda makarna

.................... län.

på grund däraf, att

medgifvit ansökningen.

Andra maken har { bestridt ansökningen. , , „ . .

., efter delfående åt ansökningen,
med förklaring uteblifvit , ° .

v I efter kallelse genom kungörelse.

kr.

Bouppteckningen utvisade: tillgångar ...................... kr., skulder ................

Hustrun | | ansökning om enskild egendoms undantagande från mannens förvaltning.

mannen

hustrun

| gjord ansökning om egendoms afskiljande enl. 14 § B. L. har af rätten j

Hätten har

i dom den
den / 19.

19.......... | ^} bifallit | boskillnadsansökningen.

afskrifvit målet.
...................... den

19.

Uppgift enligt detta formulär skall af domstol, som handlagt mål om boskillnad utan sammanhang med konkurs,

insändas till kreditregistret i statistiska centralbyrån inom 14 dagar efter det dom meddelats eller målet af skrifvits.

(Se kung! förordn. den ......... .......... 1913). — Blanketter tillhandahållas af centralbyrån

på rekvisition.

Kreditregister

Formulär i.

från

Sedan

till rätten ingifvits

Uppgift enligt detta
statistiska centralbyrån
(Se kungl. förordningen
rekvisition.

lieg.-n:r

Uppgift till kreditregistret

(domstolens

namn)

angående skifte efter boskillnad.

............ rätten genom dom den / 19......... beviljat boskillnad mellan

............................................................................................. och hans hustru

.............................................................. har den 19........

en handling öfver den / 19.......... verkställdt skifte.

................................. den :.................................................... 19...........

formulär skall af domstol, som handlagt mål om boskillnad, insändas till kreditregistiet i
inom 14 dagar efter det öfver verkställdt skifte upprättad handling till rätten ingifvits.
den ..................................... 1918). — Blanketter tillhandahållas af centralbyrån på

Kreditregister.

Formulär j.

lleg.-n:r

från

Uppgift till kreditregistret

(myndighets

........................>.............................................................. namn)

rörande lösöreköp.

Sedan ..........................		(fullständigt .................. ................................................... namn och yrke)
från................................		af ................................................... församling
och ______________________________		............................. län genom afhandling den / 19......
till...........		(namn. yrke
	............ .............—..........................................och bostad)
för ett pris af............	.......... kr......	.......öre försålt viss lös egendom, därvid köparen tillåtit,

att densamma finge i säljarens vård kvarblifva, har afhandlingen den / 19 blifvit

intagen i I ^ttens __ | protokoll. §__________

° \ otverstathallaram betets )

den ................................................ 19

Uppgift enligt detta formulär skall af domstol (resp. öfverståthållarämbetet), i hvars protokoll afhandling om
lösöreköp blifvit intagen, inom 14 dagar därefter insändas till kreditregistret i statistiska centralbyrån. (Se kungl.
förorda, den .......................................1913) — Blanketter tillhandahållas af centralbyrån på rekvisition.

Förslag rörande äktenskapsskillnadsstatistiken.

Intill år 1910 grundade sig statistiken öfver äktenskapsskillnaderna
uteslutande på uppgifter från konsistorierna rörande utfärdade skiljebref.
Sådana uppgifter lämnades dels till statistiska centralbyrån i form af nominativa
förteckningar rörande genom skiljebref upplösta äktenskap (och
trolofningar), innehållande uppgifter om makarnas personliga förhållanden
m. in. men icke rörande orsakerna till skilsmässan, dels till justitiedepartementets
statistiska byrå såsom tabellariska sammandrag, i hvilka
bl. a. uppgifter om skilsmässeanledningarna meddelades. De sistnämnda
uppgifterna sammanställdes och offentliggjordes i rättsstatistiken; de till
statistiska centralbyrån ingångna uppgifterna bearbetades för befolkningsstatistiken,
i hvilken emellertid, äfven meddelades uppgifter om skilsmässeanledningarna,
hämtade från rättsstatistiken.

Då den ifrågavarande statistiken uteslutande grundade sig på uppgifter
om utfärdade skiljebref, kunde den icke redovisa de skilsmässor,
som gå i verkställighet utan utfärdande af skiljebref, särskilt skillnader
i äktenskap, afslutade inför borgerlig myndighet eller med vigsel af präst
i främmande trossamfund. Denna lucka är emellertid numera fylld. På
framställning af statistiska centralbyrån förordnades nämligen genom kungl.
kung. den 31 december 1909, att det fr. o. m. 1910 års ingång skulle
åligga dels domstol, som dömt till skillnad i äktenskap, afslutadt inför
borgerlig myndighet eller med vigsel af präst inom främmande trossamfund,
hvars prästerskap äger rättighet att med laga verkan förrätta vigsel,
äfvensom vederbörande tjänsteman i justitiedepartementet, då Kungl. Maj:t
medgifvit upplösning af sådant äktenskap, att om äktenskapsskillnaden
skyndsamt till statistiska centralbyrån insända uppgift enligt vid kungörelsen
fogadt formulär, dels, därest domstols beslut, som ofvan afses,
blifvit i högre rätt ändradt, sistnämnda myndighet att därom skyndsamt
göra anmälan hos statistiska centralbyrån. Då sålunda från och med år

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

1910 befolkningsstatistiken skulle komma att fullständigare än rättsstatistiken
redovisa äktenskapsskillnaderna, och då genom af chefen för statistiska
centralbyrån i början af år 1910 fastställdt nytt formulär för konsistoriernas
uppgifter om skiljebref sörjts för att befolkningsstatistiken för framtiden
skulle erhålla direkta uppgifter om skilsmässeanledningarna, uteslötos
uppgifterna om äktenskapsskillnaderna ur rättsstatistiken från och med
årgången 1910, i öfverensstämmelse med därom af statistiska kommittén
(betänkande, sid. 309) framställdt förslag.

Trots den komplettering och förbättring, som skilsmässestatistiken
vunnit genom ofvan berörda kung!, kungörelse och de nya formulären, lider
den dock fortfarande af ej oväsentliga brister. Först och främst föreligger
alltjämt ingen säkerhet för materialets fullständighet; tvärt om torde man
äga grundade skäl för den förmodan, att det i statistiken redovisade antalet
skilsmässor ej obetydligt understiger det verkliga. Till att börja med
föreligger möjlighet, att i statistiken uppgifter saknas om de fall, däri
domstol dömt om återgång eller ogiltighet af äktenskap, då uttryckligt
stadgande om parternas förvisande till konsistorium för undfående af skiljebref
icke är meddeladt för ifrågavarande fall. Framför allt torde emellertid
statistikens uppgifter blifva ofullständiga därigenom, att ingen skyldighet föreligger
för frånskilda att uttaga skiljebref; antagligen förekomma därför icke
så få skilsmässor, i hvilka parterna varit förvista till konsistorium för undfående
af skiljebref men underlåtit att uttaga sådant. Därtill kommer, att,
äfven om skiljebref utfärdas, detta ofta kommer att ske under ett senare år
än det, då äktenskapet upplöstes, i hvilket fall äktenskapsskillnaden kommer
att i statistiken belasta orätt år. Vidare torde ur principiell synpunkt vara
mindre riktigt att basera statistiken på skiljobrefven, då ju upplösningen
af ett äktenskap äger rum i och med domstolens utslag eller Kungl. Majtts
medgifvande af upplösning. Slutligen saknar man i skilsmässestatistiken
upplysning om åtskilliga förhållanden, hvilkas belysande vore af vikt såväl
ur moralstatistisk som rättsstatistisk synpunkt. Sålunda saknas uppgift
om, hvem som yrkat upplösning (de i statistiken meddelade upplysningarna
om hvem som varit vållande till skilsmässan äro icke alltid tillfyllest härvid),
huruvida skillnaden medgifvits af den andra maken, hvilken af
makarna barnen tilldömts, samt om utslagets innehåll beträffande makarnas
förmögenhetsförhållanden. Framför allt saknas emellertid alla upplysningar
rörande tillämpningen af det viktiga rättsinstitutet skillnad till
säng och säte. Äfvenledes vore, ej blott med hänsyn till rättsstatistiken,
af vikt att erhålla uppgift om, i hvad mån yrkanden om skillnad i äktenskap
blifva af Kungl. Maj:t eller domstolarna afslagna eller förfalla.

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

De nu nämnda bristerna i statistiken öfver äktenskapsskillnaderna
kunna uppenbarligen icke afhjälpas, utan att statistiken i sin helhet baseras
på uppgifter från domstolarna och justitiedepartementet. Lämpligaste
sättet att erhålla dylika uppgifter torde vara, att den i ofvan anförda
kung], kungörelse stadgade skyldighet för domstol och vederbörande
tjänsteman i justitiedepartementet att i visst fall till statistiska centralbyrån
insända uppgift om skillnad i äktenskap utsträckes att gälla för
alla ansökningar hos Kungl. Maj:t om skillnad i äktenskap och alla de mål,
i hvilka domstol vare sig bifallit eller afslagit yrkande om upplösning af
äktenskap (skillnad, återgång eller ogiltighet) eller skillnad till säng och säte.
Vid sidan af ifrågavarande uppgifter torde emellertid fortfarande konsistoriernas
uppgifter om utfärdade skiljebref böra bibehållas, dels såsom
material för statistiken öfver skillnader i trolofning, dels till komplettering
i vissa afseenden af domstolarnas uppgifter, dels ock för belysande af
frågan, i hvad mån frånskilda underlåta att uttaga skiljebref.

För vinnande af kontroll öfver att uppgifter vederbörligen insändas
torde vara nödigt, att bestämmelse meddelas om antecknande i protokoll
eller på konceptutslag af dagen för uppgiftens insändande, i likhet med
hvad som är stadgadt beträffande uppgifter till straffregistret och hvad
kommitterade förut föreslagit i fråga om vissa uppgifter till kreditregistret.

Därest statistiska centralbyrån sålunda om hvarje upplöst äktenskap
erhåller uppgift från vederbörande domstol eller tjänsteman i justitiedepartementet,
kan fråga uppstå, om icke den i kungl. kungörelsen den
6 augusti 1894 angående meddelanden om upplösta äktenskap stadgade
skyldighet för domkapitlen att till prästerskapet meddela uppgifter om
utfärdade skiljebref borde upphäfvas och i stället motsvarande skyldighet
åläggas statistiska centralbyrån. Det torde dock knappast vara skäl åtminstone
för närvarande att vidtaga en sådan förändring. Lysning till
äktenskap för frånskild får nämligen, då skiljebref skall utfärdas, icke
ske, förr än sådant uttagits, hvadan det för prästerskapet är af större
vikt att erhålla kännedom om utfärdande af skiljebref än om domstols
utslag eller Kungl. Maj:ts beslut, hvarigenom äktenskap upplösts. Kommitterade
vilja därför icke ifrågasätta annan utsträckning af den genom
kungl. kungörelsen den 31 december 1909 för statistiska centralbyrån
stadgade aviseringsskyldighet, än att densamma uttryckligen förklaras gälla
hvarje upplösning af äktenskap, vid hvilken parterna ej blifvit förvista
till konsistorium för undfående af skiljebref, sålunda äfven fall af återgång
eller ogiltighet, därest skiljebref i dessa fall icke skolat utfärdas.

11—122672. Rättsstatistiken.

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

Bestämmelsen i gällande förordning, att uppgifterna skola »skyndsamt»
insändas, torde, hvad domstolarna angår, lämpligen böra utbytas
mot stadgande om en bestämd tidsfrist af 14 dagar, samma tidsfrist som
af kommitterade föreslagits i fråga om insändande af uppgifter till kreditregistret
och som är stadgad beträffande insändande af uppgifter till straffregistret.

I öfverensstämmelse med nu anförda grunder hafva kommitterade
uppgjort bifogade förslag till kungl. förordning i ämnet jämte tillhörande
formulär. Då det måste anses såsom angeläget, att de ofvan anmärkta
bristerna i skilsmässestatistiken med första blifva afhjälpta, torde vara
önskligt, att de föreslagna nya bestämmelserna tillämpas redan från början
af nästkommande år.

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

Förslag till Jeungl. förordning angående uppgifter i mål och ärenden
om upplösning af äktenskap eller skillnad till säng och såte.

§ I Underrätt,

som handlagt mål om skillnad i eller återgång eller
ogiltighet af äktenskap eller skillnad till säng och säte, skall till statistiska
centralbyrån inom 14 dagar efter utslags afkunnande eller målets afskrifvande
insända uppgift enligt bifogade formulär A, då fråga är om äktenskaps
upplösning, och formulär B, då fråga är om skillnad till säng och
säte.

§ 2.

Har i mål, som i § 1 sägs, talan fullföljts hos högre rätt, åligger
det sekreterare i hofrätt eller vederbörande revisionssekreterare att till
statistiska centralbyrån insända uppgift om målets utgång inom 14 dagar
efter utslags meddelande eller målets afskrifvande.

§ 3.

Då ansökning om skillnad i äktenskap varit föremål för Konungens
pröfning, åligger det vederbörande kanslisekreterare i justitiedepartementet
att samtidigt med att beslut i ärendet expedieras eller, där expedition ej
äger rum, inom 14 dagar efter justeringen af beslutet till statistiska
centralbyrån insända uppgift enligt bifogade formulär C.

§ 4.

Angående dagen, då uppgift afsändes, som i §§ 1 och 2 sägs, skall
anteckning göras i brädden af protokollet eller å konceptutslaget.

§ 5.

Blanketter till i §§ 1 och 3 oinförmälda uppgifter tillhandahållas
vederbörande af statistiska centralbyrån på rekvisition.

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

§ 6.

Statistiska centralbyrån åligger att beträffande upplösning af äktenskap,
då skiljebref ej skall utfärdas, ofördröjligen efter det utslag härom
vunnit laga kraft eller uppgift, som i § 3 sägs, mottagits lämna vederbörande
de för kyrkobokföringen nödiga underrättelser.

§ 7.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1913, från hvilken
tid kungl. kungörelsen den 31 december 1909 angående meddelanden om
skillnad i äktenskap, då skiljebref ej utfärdas, upphör att gälla.

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

Formulär A.

Uppgift rörande mål om upplösning af äktenskap

från

(domstolens

namn)

Mannen:...................................

från ........................................

och .....................................

Hustrun: ..............................

från .........................................

och ......................................

Äktenskapet ingånget den

af................

län, född den

af ....................

län, född den

(yrke och
namn)

församling

(namn och
■ event. yrke)

församling

J genom vigsel.

1 inför borgerlig myndighet.

Antal lefvande barn (makarnas gemensamma) vid tiden för utslaget:
under 15 år: .....................

Mannens trosbekännelse:................................................... Hustruns:..................

Förut frånskilda: mannen ............. gång......., hustrun ............. gång......

Äktenskapets upplösning yrkad af j j på grund af: ....................

, däraf

Svaranden (förklarande^ har f “estridt^ } äktenskaPets upplösning.

med förklaring uteblifvit.

Åktenskapsskillnadsstatistiken.

Målet afshrifvits den / 19......, enär

Utslag den / 19........... N:r

Yrkande om upplösning j

ej upptaget till pröfning
ej bifallet

enar

Domstolen dömt till

| skillnad i

I med )

<. 0, „ . „ ? äktenskapet, < . >

l återgång åt | t utan J

rium för undfående af skiljebref.

parternas förvisande till konsisto -

Utslagets innehåll beträffande makarnas barn:

Utslagets innehåll beträffande makarnas förmögenhetsförhållanden:

Anmärkningar:

den .......................................................... 19

Uppgift enligt detta formulär skall af häradsrätt eller rådhusrätt, som handlagt mål om upplösning af
äktenskap, insändas till statistiska centralbyrån inom 14 dagar efter utslags afkunnande eller målets afskrifvande.

(Se kungl. förordn. den ...... december 1912.) Då fråga är om skillnad enligt kungl. förkl. den 23 mars 1807,

punkt 22, eller om äktenskaps ogiltighet, meddelas de i sådana fall erforderliga särskilda uppgifterna bland
anmärkningarna. — Blanketter tillhandahållas af centralbyrån på rekvisition.

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

Formulär JB.

Uppgift rörande mål om skillnad till säng och säte

från (domstolens

namn)

Mannen:		(yrke och. namn)
från ..............	.................................. af .......	församling
och	län, född den
Hustrun: ..		(namn och

från	................................. af .........................................	församling
och ...............................	............................. län, född den

Äktenskapet ingånget den ........................... I genom vigsel.

| inför borgerlig myndighet.

Antal lefvande barn (makarnas gemensamma) vid tiden för ntslaget: ...................., däraf

under 15 år:

Mannens trosbekännelse: .............................................. Hustruns:

Förut frånskilda: mannen ..... gång......., hustrun ............ gång

Makarna varnade af kyrkoherde den / 19 , inför kyrkoråd den / 19........

Skillnad till säng och säte yrkad af 1 f1*11111611-

(hustrun.

Svaranden har j } skillnaden.

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

Målet afskrifvits den / 19......., enär

Utslag den ,/ 19........ N:r

< ej upptaget till pröfning |

Käronaålet

ej bifallet

Domstolen dömt till skillnad till säng och säte | J föreläggande af vite enligt G. B. 14: 1.

Mannen 1 berättigad sitta kvar i boet.

Hustrun j

Utslagets innehåll beträffande makarnas barn samt underhållsskyldighet: ...................

Anmärkningar:

den

Uppgift enligt detta formulär skall af häradsrätt eller rådhusrätt, som handlagt mål om skillnad till säng
och säte,”insändas till statistiska centralbyrån inom 14 dagar efter utslags afkunnande eller målets afskrifvande.
(Se kung!, förordn. den december 1912.) — Bianketter tillhandahållas af centralbyrån på rekvisition.

Äktenskapsskillnadsstatistiken.

Formulär G.

Uppgift från justitiedepartementet rörande
ansökning om skillnad i äktenskap.

Mannen: .............................................			(yrke och namn)
från .....................................................	.............. af ............................		församling
och .......................................................	............ län, född den.........
Hustrun: ...........................................			(namn och event. yrke)
från ................................ .............	............... af .....................		församling
och .......................................................	............ län, född den ..........
Äktenskapet ingånget den..............		J genom vigsel. ( inför borgerlig	myndighet.

Antal lefvande barn (makarnas gemensamma) vid tiden för beslutet: ...................., däraf

under 15 år: ....................

Mannens trosbekännelse: ................................................... Hustruns:

Makarna varnade af kyrkoherde den / 19....., inför kyrkoråd den / 19........

Förut frånskilda: mannen .......... gång.........., hustrun .......... gång.........

................. ............. ...................-....................................................................... (domstolens

namn)

dömt till skillnad till säng och säte den / 19........

12—i22672. Rättsstatistiken.

Äktenskapsskillnad sstatistiken.

Skillnad i äktenskapet sökt den

J mannen \
1 hustrun |

på grund af:

Imedgifvit 1 , ,

bestridt f 9kl na 6n''
med förklaring uteblifvit.

Högsta domstolen

tillstyrkt ) .

afstyrkt } a.nSokmngen.

ej hörd i ärendet.

Kungl. Maj:ts beslut den / 19

Ansökningen ej bifallen.

Kungl. Maj:t medgifvit äktenskapets upplösning, | j parternas förvisande till konsi storium

för undfående af skiljebref.

Stockholm den

kanslisekreterare.

Uppgift enligt detta formulär skall af vederbörande kanslisekreterare insändas till statistiska centralbyrån samtidigt
som Kungl. Maj:ts beslut i ärende angående sökt upplösning af äktenskap expedieras eller, där expedition
ej äger rum, inom 14 dagar efter justeringen af Kungl. Maj:ts beslut. (Se kungl. förordn. den ....... december 1912),

Rättsstatistik.

Formulär 1.

Arbetsredogörelse för år 19
från

10
11
12

(domstolens namn)

Antal

Tvistemål och brottmål.--

Från föregående år uppskjutna .............

Under året inlcomna (rad 13—rad 1) _____

Summa (= rad 13) ...........

Under året slutligt handlagda:

a) tvistemål äfvensom brottmål, i
hvilka talan om ansvar ej förts:

1) före inställelsen förfallna . .

2) efter upptagandet afskrifna .

3) genom slutligt utslag afgjorda

b) brottmål i hvilka talan om ansvar
förts:

1) före inställelsen förfallna ...........

2) efter upptagandet afskrifna .

3) till annan domstol för vista ........

4) genom slutligt utslag afgj orda:

«) som redovisas i formulär 3
(j) andra.........

Till följande år uppskjutna....._...

Summa (af rader 4—12) i
Antal erlagda vad..........

Ärenden, under året slutligt handlagda,
angående:

Konkurs- och urarfvaansökningar:

a) förfallna, ej upptagna eller afslagna.
...........

h) på grund hvaraf offentlig stämning
utfärdats........

Andra konkursärenden.......

Lagfart..............

Inteckning i fast egendom.....

Förlagsinteckning..............

		Antal
21	Inteckning i fartyg........
22	Tomträtt och vattenfallsrätt ....
23	Äktenskapsförord.........
24	Förmyndares eller god mans tillsät-tande eller entledigande.....
25	Inregistrering af bouppteckning . .
26	Bevakning af testamente......
27	Morgongåfvobref..........
28	Lösöreköp........ ...
29	Syneförrättningar........ .
30	Skyldighet att söka lagfart ....
31	Skyldighet att ingifva bouppteckning
32	Dödförklaring...........
33	Omyndighets- el. myndighetsförklaring
34	Tillstånd att sälja eller inteckna omyndigs fastighet.......
35	Förmynderskap eller godmanskap i öfrigt..............
36	Arsstämning...........
37	Afbrytande af preskription.....
38	Ansökningar enligt lagen om sam-äganderätt ...........
39	Ansökningar enligt bolags- och före-ningslagarna ..........
40	Sjöförklaring...........	..........
41	Vittnesförhör för dödsfalls skull . . Vittnesförhör i mål, anhängigt vid:
42	a) annan inländsk domstol ....
43	b) utländsk domstol....... Öfriga ärenden, handlagda:
44	a) af rätten ...........
45	b) af domare å landet......
46	Summa (af rader 15—45)

Sthlm NS 12

122672

Ting eller tingssani-manträden vid härads-

Lagtima ting
el. allmänna |
samman-träden

Särskilda
ting eller
samman-träden

Anmärkningar:

rätt under ordförande-skap af:

, , t Antal i
i Antal i

i dagar1

A åtal

Antal

dagar

47; Ordinarie domaren . .

48 Vikarierande domare .

49 Ständig brottmålsdomare

50 Summa

den

1!)

Uppgift enligt detta formulär skall för hvarje år inom utgången af påföljande januari månad
insändas till statistiska centralbyrån från häradsrätt, rådhusrätt (resp. afdelning i rådhusrätt),
gränsetullrätt och polisdomstol äfvensom af poliskammare rörande mål, i hvilka den äger domsrätt.
(Se kungl. förordn. den.............................. 1918.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Till tvistemål hänföras här (liksom i formulär 2) endast
tvistemål af beskaffenhet att böra anbängiggöras genom stämning
(inkl. expropriationsmål) jämte de i It. B. 25: 1 omtalade
konkurs-, boskillnads- och vattenrättsmål äfvensom mål om
klander af dispasch. Andra tvistemål än nu är sagdt (t. e.x.
vissa förmyndare-, konkurs- och synemål) upptagas under
ärenden. Under sistnämnda rubrik upptagas ytterligare ej
blott egentliga ansöknings- och anmälningsärenden, utan ock
sådana frågor, som domstolen af egen drift upptager till
behandling (t. ex. vissa förelägganden). Till slutligt handlagda
ärenden hänföras äfven sådana, som förklarats hyllande.

Rad 1. Därest antalet inbalanserade mål icke öfverensstämmer
med antalet i föregående års redogörelse utbalanserade,
skall anledningen därtill angifvas bland anmärkningarna
här ofvan.

Rad 2. Sedan summan å rad 13 fastställts, införes samma
siffra på rad 3, hvarefter antalet på rad 2 beräknas såsom
skillnaden mellan raderna 3 och 1. En verklig räkning af
de inkomna målen skall alltså icke ske.

Rader 4 och 7. Här upptagas alla å stämningslistorna
uppförda nyinstämda mål, i hvilka parterna ej kommit
tillstädes eller som vid uppropet anmälts vara nedlagda.

Rader o och 6. Mål, i hvilka enligt Ib. B. 20: 2 af rätten
stadfästs förlikning, inräknas ej bland de afskrifna utan
bland de genom slutligt utslag afgjorda målen.

Rad,er o och 8. Mål, som lämnats beroende på anmälan och i
icke inom årets slut fullföljts, skall räknas såsom afskrifvet.
Därest det sedermera anmäles till fullföljd, upptages det såsom
nyinkommet.

Rad 11. Här upptagas brottmål, i hvilka part efter åtal af
allmän åklagare fällts till böter enligt Str. L. 11: 15 eller
IS: 15 eller special författningar, för så vidt ej målen äro spe -

cificerade i formulär 3 och således ingå på rad 10. Antalet
på rad 11 erhålles lättast genom räkning af de i saköreslängden
införda domboksnumren, med förbigående af dels alla
förseelser i rättegång och dels de mål, om hvilka statistisk
uppgift lämnats i formulär 3. För underlättande af denna
räkning bör i saköreslängden bredvid domboksnumret införas
särskild beteckning för de mål, om hvilka statistisk uppgift
lämnats i formulär 3.

Råd 17. Här upptagas ej s. k. första förhör och inställelser,
men däremot ärenden angående klander af- borgenärsbeslut,
god mans eller sysslomans skiljande från förvaltningen,
afläggande af borgenärsed m. fl.

Rader 18—28 innehålla samtliga småprotokollsärenden.

Rader 24 och 33. Där omyndighetsförklaring och förmyndares
förordnande ägt rum under samma § i protokollet,
inräknas ärendet icke desto mindre såväl å rad 24 som å
rad 33.

Rad 25. Hvarje bouppteckning räknas som ett ärende.

Råd. 29. Syner i tvistemål upptagas ej i denna arbetsredogörelse.
(Se formulär 2, kol. 44.)

Råd 31. Härunder äfven ärenden angående anstånd med
boupptecknings ingifvande.

Rad 35 afser förelägganden att inkomma med förmyndarräkning,
ärenden angående öfverflyttning af förmynderskap
in. in.

Rad 45. Här upptagas endast ärenden af sådan beskaffenhet,
att de, där de förekomma i stad, handläggas af rätten.

Rader 47—50. I »särskilda ting eller sammanträden» inräknas
såväl urtima ting som särskilda sammanträden (jämväl
slutsammanträden) under pågående lagtima ting.

Konceptexemplar af uppgift enligt detta formulär skall
förvaras i domstolens arkiv.

Rättsstatistik,

Formulär 2.

N:r

UPPGIFT FÖR ÅR 1913,

från

KVARTALET

(domstolens namn)

rörande genom slutligt utslag afgjorda tvistemål äfvensom
brottmål, i hvilka talan om ansvar ej förts.

Uppgift enligt detta formulär skall för hvarje kvartal inom utgången af påföljande månad insändas till statistiska centralbyrån
från hofrätt (särskild! för hvarje division) rörande mål, som af hofrätten afdömts i första instans, från kammarrätten
rörande dit instämda mål, från häradsrätt och rådhusrätt (resp. afdelning i rådhusrätt). Därest intet mål finnes att redovisa,
lämnas inom samma tid meddelande härom. (Se kungl. kung. den ______ december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Med tvistemål afses här endast tvistemål af beskaffenhet att böra anhängiggöras
genom stämning (inkl. expropriationsmål) jämte de i It. B. 25: 1
omtalade konkurs-, boskillnads- och vattenrättsmål äfvensom mål om klander
af dispasch. (Äfven när boskillnadsansökningen gjorts af bägge makarna,
upptages målet här.) Andra tvistemål än nu är sagdt (t. ex. vissa synemål)
redovisas endast i formulär 1. Till brottmål, i livilka talan om ansvar ej
förts, räknas äfven sådana brottmål, i hvilka förd ansvarstalan återkallats
före målets öfverlämnande till rättens pröfning. (Till yrkanden om ansvar för
förseelse i rättegång eller rättegångs missbruk tages ej hänsyn.)

Endast genom slutligt utslag afgjorda mål upptagas, alltså icke mål, i
hvilka allenast edgångsbeslut meddelats. Mål, i hvilka jämlikt B. B. 20: 2
af rätten stadfästs förlikning, redovisas städse i detta formulär. — Sedan j
expropriationsmål nämndens beslut aflämnats, upptages målet i detta formulär
äfven om rätten ej haft att meddela något slutligt utslag. I sådant fall angifves
i kol. 1 den dag, då rätten låtit nämndens beslut införas i sitt protokoll.
—- Därest i mål om betalnings- eller förmånsrätt i konkurs rätten meddelat
särskild dom angående visst fordringsanspråk, upptages denna i formuläret,
äfven om målet i öfrigt uppskjutits.

För ett och samma mål kunna åtgå ilera rader, t. ex. om flera ursprungligen
fristående mål sammanslagits eller i ett mål handlagts tvister mellan olika
parter (exempelvis i mål om betalnings- eller förmånsrätt 1 konkurs). De
olika raderna förenas då med en klammer framför kol. 3. Genkäromål redovisas
å särskild rad i kol. 13—22, 45—51.

Uppgifterna införas i formuläret i ordning efter utslagens
dag och nummer före deras expedierande, medan samtliga protokollsutdrag
åro för domaren eller rätten tillgängliga. För uppgifts införande
svarar i fråga om underrätt den, som vid målets afgörande fört ordet
i rätten, eljest den föredragande. För hvarje dag, å hvilken utslag meddelats,
undertecknas de införda uppgifterna af den för införandet ansvarige. Formulärets
ifyllande på en gång vid kvartalets slut skulle vara mycket tidsödande
och förenadt med synnerligen stora svårigheter.

Därest antalet mål är större, än att de inrymmas på en blankett, fortsattes
på ett nytt exemplar, hvarvid de olika exemplaren öfverst till höger på denna
sida numreras med 1, 2 o. s. v.

Konceptexemplar af hvarje uppgift enligt detta formulär förvaras i
domstolens arkiv. Riktigheten af den till statistiska centralbyrån insända afskriften
(upptagande jämväl underskrifterna) skall vara vederbörligen bestyrkt.

Kol. 2. I uppgift från hofrätt och kammarrätten införes här diarienummer.
Nedan lämnade särskilda anvisningar beträffande hofrätt gälla äfven kammarrätten.

I kol. 13—17, 20—22, 24—26, 29—50, 54—61 sker anteckning medelst
införande af en etta.

Kol. 3—12, 29—34, 52, 53, 58, 59. »Kär.> omfattar äfven sökande, »svar.»
äfven förklarande och genkärande. I mål om betalnings- eller förmånsrätt
i konkurs upptages den bevakande borgenären såsom »kär.», öfriga borgenärer
i konkursen såsom »svar.». Där ej annat här nedan sägs, ifylles vederbörande
kolumn, så snart innehållet i rubriken gäller för någon af flera
kärande eller svarande. Om t. ex. såväl ett inländskt som ett utländskt aktiebolag
äro svarande, ifyllas både kol. 6 och kol. 10.

Kol. 13—17 afse kärandes resp. genkärandes talan beträffande hufvudsaken.
Flera kolumner kunna samtidigt ifyllas; dock upptagas endast kärandens mera

väsentliga yrkanden och, om ett yrkande kan betraktas såsom hufvudyrkande,
endast detta.

Kol. 18. Vid ifyllandet af denna kolumn följas de å sista sidan af denna
blankett lämnade anvisningar.

Kol. 19—22. I kol. 19 införas fordrade belopp — i jämna kronor — enligt parternas
slutliga yrkanden, fast eller lös egendoms värde enligt parts uppgift eller
eljest därom förekommen upplysning, omtvistad rättighets uppgifna eller beräknade
kapitalvärde o. s. v. Saknas i mål af förmögenhetsrättslig natur erforderliga
upplysningar för ifyllande af kol. 19, bör såvidt möjligt endera af kol. 20 och
21 ifyllas och, endast när icke heller detta låter sig göra, kol. 22. — Äro i
målet flera yrkanden af samma part, eller föra flera parter gemensam talan,
skola de sålunda framställda anspråken räknas tillsammans; dock skall ränta,
afkomst, rättegångskostnad eller annat dylikt, som af hufvudsaken flyter, icke
tagas i beräkning. Om i kol. 18 särskilda anspråk upptagits å olika rader,
införes i kol. 19—21 anspråkens penningvärde å motsvarande rader. Om något
i målet väckt väsentligt anspråk ej är af beskaffenhet att kunna värderas i
penningar, ifyllas ej kol. 19—21, äfven om annat anspråk af samma part kan
i penningar skattas. Å hvarje rad ifylles alltså endast en af kol. 19—22.

Kol. 23—28 ifyllas i regeln blott en gång i hvarje mål. Beträffande mål,
som återförvisats eller varit hvilande, skola uppgifterna i dessa kolumner gälla
målets hela gång. I mål om klander af dispasch införes i kol. 23 inställelsedagen,
i mål om expropriationsnämnds tillsättande den dag, då målet efter
stämningen första gången handlagts. Beträffande hofrätt angifves här dagen,
då målet till hofrätten inkommit. I kol. 27 angifves dagen för det sista tillfälle,
vid hvilket målet handlagts eller till hvilket det varit utsatt att ånyo
förekomma till handläggning, oafsedt om utslag då meddelats eller ej. Kolumnen
ifylles ej, när målet allenast handlagts vid ett rättegångstillfälle. I antalet
rättegångstillfällen (kol. 28) inräknas alla de tillfällen, då målet handlagts
eller varit utsatt till handläggning, men ej de tillfällen, vid hvilka endast be|
slut eller utslag meddelats.

Kol. 29 —34. Så snart af flera kärande el. svarande någon varit företrädd
[ eller biträdd af ombud resp. personligen tillstädes, ifylles vederbörande kolumn.

I Såsom personlig närvaro räknas äfven, när myndling företrädts af förmyndare,

I bolag eller förening af styrelseledamot, konkursbo af syssloman o. s. v.

Kol. 37, 38. Edgångsbeslut, som af högre rätt upphäfts eller eljest förfallit,
redovisas ej.

Kol. 39—44. »Beträffande själfva saken», alltså ej beträffande stämnings
delgifning, jäf o. dyl. Kol. 40 omfattar såväl edfästa utsagor som obeedigade
utlåtanden af sakkunniga. Kolumnen ifylles, äfven om sakkunnig hörts såsom
vittne vid annan domstol och på den grund kol. 25 el. 23 redan ifyllts,
j men angifves detta i anmärkningarna. I kol. 42 åsyftas allenast enskild handling,
upprättad i ändamål att tjäna till bevis om omtvistadt rättsförhållandes
uppkomst, innehåll eller upphörande, såsom kontrakt, skuldebref, godkänd räkning,
kvitto; instrument öfver bouppteckning (äfven där det upprättats af
magistrat), arf- eller boskifte samt syn (förrättad af annan än domstolen);
äfvensom affärskorrespondens, men däremot ej andra bref, vittnesattester o. dyl.

Kol. 46 ifylles endast, när käromålet resp. genkäromålet i sin helhet på
grund af bristande processförutsättning (orätt forum, res judieata, litispendens,
olaga stämning o. s. v.) ej upptagits till pröfning.

Kol. 52, 53. När part tillerkänts ersättning för rättegångskostnad med visst
belopp jämte expeditionslösen, skall sammanlagda summan häraf angifvas.

Kol. 55 ifylles ej, om skiljaktiga meningar förekommit allenast beträffande
domskälen. I fråga om häradsrätt innebär kolumnens ifyllande, att nämnden
öfverröstat domhafvande!!.

Kol. 56. Beträffande hofrätt revisionsansökning.

Forts, å 4:e sidan.

Utslagets

dag

n:r 1
domboken -

5 | 6

10 11 12

Antal parter

B “

^ pr W
Bo g £3

w B

S- B

CD SO

: aq

3 2

O 03

13 | 14 | 15 J 16 || IT |

20 21

Kärandens talan
gått ut på

Tvisteföremåls

värde

svarandens förpliktande
att

£•3 ! 8''“

^ B* O
i ö P°

»Ä p.

oq -5= 2

B C+

po c

Målet

härflutit af eller angått

Kronor

ej angifvet,
men
uppenbarligen -

H* Po
2

O 03
° ?

• CD
C >-s

O ce
o

^ p

r5 b

cd ''~n

<rt- <3
03 H—

B K

° B

5^ o:
B=crq

Första

rätte gångs till fället.

År och
dag

B" O:

å 3.

p ce
B P

p* 2-

Anmärkningar:

26 26 27

Vittnes förhör före kommit vid -

tf
tf
Pjg
O P

B M.

ce P
O 95:

h- p

Dag

för

sista

rätte gångs till fället -

29 ! 30

Kär.

31 j 32

Svar.

vid något
rättegångstillfälle
företrädd
el. biträdd af

33 34

— S» ö
ER — 0»
2 ra 0?

22 3. e»

c+-

Pj cd
tt 4

ce ce C

2 <*»

P ce

35 36

u1 B

ce P°

2 S tf

P< {3-© p
JZJ ''-*5

cd ce
Pj P

0<5 tf"
E; cd

¥ p

CD 50

37 I 38 39 40 41 I 42 | 43 I 44

Alagd

edgång

Bevisning eljest förekommit
beträff. själfva saken, näml.

S S £.

Annan

skriftlig

urkund

Ö3

CD j Pj P
t3 I >—*• c+-ce K S

5“ STos

i-1- , CD

p. -7 ~
■<

S b

45 j 46 | 47 !| 48 | 49 | 50 !|

Domstolens slutliga beslut

p, o

Käromål et
betr. hufvudsaken
eljest

bifallet

Kapital belopp,

för

Jivilket

betal nings skyldig het ålagts -

Rättegångskostnadsersättning
tillerkänd

kärande
med kr.

svarande
med kr.

„o?

rV P

< B
tro?
3 “

p ^

fp 2

CD Ciq

5*8

3 o 3

56 | 57

o?| tf

P- M* I—•
© P P=
ce 3

58 | 59

P. *-i
fl Ärtc+aq
c

p? ^ ^

i | És

p p _

89 bo

p- s,

05 °3.d9

^2, tf
^ p

60 i 61

Utslaget
meddeladt
und. ordf.-skap af

O T
►-S CD <

o £- “ ti:

Sfi

° s as r*5

p
P

hj Pj
po ©
Pj

f §"

g B

*1 CD
89: ,-j
e*t ©

*-i Ppo
G

£2

ög

5» ©

89: ^

Målens beteckning i kol. 18.

(De kursiverade beteckningarna äro afsedda att oförändrade
begagnas vid kolumnens ifyllande.)

1. Förklarande för äkta hustru; skillnad till säng och säte;
skillnad i (återgång af) äktenskap; boskillnad utan
sammanhang med konkurs (jfr 24); bodelning efter äktenskapsskillnad
eller boskillnad; äktenskapsrätten i öfrigt
(specificeras).

2. Äkta härstamning; oäkta barns -underhåll; rättsförhållandet
mellan föräldrar och barn i öfrigt (specificeras).

3. Förmynderskap (t. ex. mål om förmyndares redovisning);
godmanskap (för hustru, frånvarande arvinge m. fl., jfr 18).

4. Bouppteckning efter afliden; arfskifte; fideikommiss;
testamente (i öfrigt); danaarf; aflidens kvarlåtenskap i
öfrigt (specificeras).

5. Klander af rågångs- eller gränsutstakning; (annan)
gränstvist (äfven i fråga om ägogränser i vatten); rättsförhållandet
mellan grannar (härunder ej mål hänförliga
till 9, 10 eller 11); lösningsrätt, klander af åtkomst till
fast egendom; köp, byte, gåfva af fast egendom.

6. Besittningsrätt till kronojord.

7. Arrende; hyra (härunder utan specifikation mål om
betalning af hyra eller arrende, ersättning för husröta, vanhäfd,
annat skadestånd, afflyttning, kvarhållande af arrendators
eller hyresgästs lösa egendom, klander af syn in. m.).

8. Tomträtt; sko g saf verkning svält; (annan) nyttjanderätt
till fast egendom■ (torf-, ler-, grus-, stentäkt, jakträtt m. ni.);
servitut; rätt till undantag; (annan) afkomst af fast
egendom (betalning af frälseränta, tionde, afgäld m. in.);
rätt till grufva.

9. Väghållning; stängselskyldighet (inkl. ersättning för skada
af annans hemdjur).

10. Afledning afl vatten (inkl. dikning, invallning, kloakledning
m. m.); rätt till vatten (inkl. byggande i vatten,
vattenfallsrätt, farled, flottled, flottning m. in.); rätt till fiske.

11. Expropriation (äfven enligt stadsplanelagen, lagen om elektriska
anläggningar m. fl.); stadsplan eller tomtindelning;
marks återställande i skogbärande skick; fast egendom
i öfrigt (specificeras).

12. Lösöreköp; panträtt i lös egendom; klander afl åtkomst
(bättre rätt) till lös egendom; lån, lega, deposition, gåfva
af lös egendom (obs. afbetalningskontrakt under 16).

13. Patent; varumärken; mönster eller modeller; äganderätt
till skrift; rätt att efterbilda konstverk eller att återgifva
fotografisk bild; rätt till firma.

14. Växel eller check.

15. Skuldebref; försträckning (utan skriftligt bevis); borgen.

16. Handelsköp (inkl. aftal mellan köpmän i och för deras
rörelse angående inköp eller försäljning i kommission af lös
egendom); afbetalningskontrakt (vare sig i form af hyreseller
köpekontrakt); auktionsf''ordran; betalning för borgade
varor (i andra fall); kreatursköp; köp eller byte af
lös egendom (i öfrigt).

17. Tjänstehjonslega; förhyrning af sjöman; arbetsaftal
(mellan arbetsgifvare och arbetare); kollektiva flat; arbetsbeting
(t, ex. entreprenadkontrakt); tjänsteaftal (i andra
fall).

18. Sysslomannaskap (t. ex. provisionsfordran, skyldighet att
redovisa, klander af redovisning, jfr 3 och 24); mäklaraftal;fraktaftal
(ej sjörättsligt).

19. Klander af dispasch-, (annat) sjörättsmål (jfr 17).

20. För säkring saf tal (äfven i fråga om sjukkassor).

21. Skada i följd af järnvägs drift, automobiltraflik, elektrisk
ström; olycksfall i arbete; skada på grand af brottslig
gärning och utomobligatorisk skada i öfrigt (specificeras).

22. Klander af bolagsstämmas eller förenings (inkl. sjukkassas)
beslut; talan å bolags eller förenings förvaltning,
å skifte af bolags eller förenings tillgångar, andra
bolags- eller föreningsmål (specificeras).

23. Återvinning efter tredskodom, efter lagsökning, efter
handräckning för fordrans utfående, efter utmätning.

24. Återvinning till konkursbo; betalnings- eller förmånsrätt
i konkurs; boskillnad i sammanhang med konkurs
(jfr 1); undanshiflaude af egendom; ackord; klander afl''
ut delnings förslag i konkurs; redovisning för konkursbos
förvaltning; andra konkursmål (specificeras).

25. Klander af skiljedom.

26. Förmögenhetsrättsliga mål i öfrigt (specificeras).

Mål må ej i något fall uppgifvas angå »fordran», »skadestånd»,
»ersättning», »redovisning» el. dy»l., utan skall i stället eller tilllika
anspråkets grund angifvas. Mål, som angår olika rättsförhållanden,
upptages under den beteckning, hvartill det rättsförhållande,
som kan anses företrädesvis vara föremål för tvisten,
föranleder. — Har svarande genstämt eller yrkat kvittning, införes
å ny rad »Genstämn. ang. t resp. »Kvittningsyrk. på grund
af t jämte uppgift å den närmare beskaffenheten af denna svarandens
talan. Likaså införes å särskild rad yrkande af mellankommande
part.

Sthlm NS 12

122672

Rättsstatistik.

Formulär 3.

N:r

UPPGIFT FÖR ÅR 1913, KVARTALET

från

i domstolens namn)

rörande genom slutligt utslag afgjorda brottmål, i

hvilka talan om ansvar förts.

Uppgift enligt detta formulär skall för hvarje kvartal inom utgången af. påföljande månad insändas
till statistiska centralbyrån från nedre justitierevisionen rörande af högsta domstolen omedelbart upptagna
åtal; från hofrätt (särskildt för hvarje division) rörande af hofrätten i första instans afgjorda
mål; från hammarrätten rörande balansmål och fiskalisk» aktioner; från häradsrätt *), rådhusrätt (ras,]), afdelning
i rådhusrätt), polisdomstol, poliskammare-) och gränsetullrätt. Därest intet mål finnes att redovisa,
lämnas inom samma tid meddelande härom, dock icke af nedre justitierevisionen. (Se kungl. kung. den
december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Endast brottmål, i hvilka talan om ansvar slutligen öfver,
lämnats till rättens pröfning, upptagas i detta formulär.2) Frågor
om ansvar för förseelse i rättegång eller rättegångs missbruk liksom
ogillade rekonventionspåståenden redovisas icke.

Då beträlfande vissa förseelser tillräckliga uppgifter för statistiken
lämnas i saköreslängderna, skall i detta formulär icke
upptagas brottmål, i hvilket talan förts af allmän åklagare om
ansvar uteslutande enligt Str. L. 11: 15 eller 18: 15 eller annan
författning än strafflag, krigslag och tryckfrihetslag, dock att
sådant mål skall upptagas i formuläret, ifall den tilltalade
varit ålagd edgång, frikänts eller ådömts annat straff än
böter, eller i målet dömts till allenast konfiskation, äfvensom
ifall enskild målsägande framställt civilt yrkande (annat än
om ersättning för rättegångskostnad). Antalet genom slutligt utslag
afgjorda brottmål, rörande hvilka uppgift ej lämnas i förevarande
formulär, skall emellertid uppgifvas i formulär 1. Detta
antal erhålles lättast genom räkning af de i saköreslängden införda
domboksnumren, med förbigående af dels alla förseelser i
rättegång och dels de mål, om hvilka statistisk uppgift lämnas
i formulär 3. För underlättande af denna räkning hör i saköreslängden
bredvid domboksnumret införas särskild beteckning för de
mål, om hvilka statistisk uppgift lämnats i nämnda formulär.

Endast genom slutligt utslag afgjorda mål upptagas, alltså
icke mål, i hvilka endast edgångsbeslnt meddelats, och ej heller
sådana, som hlifvit till annan domstol förvista. Beträffande sistnämnda
mål åligger det den domstol, som slutligen dömer, att
redogöra för hela gången af målet; sålunda upptagas i kol. 9
samtliga förbrytelser, för hvilka den tilltalade varit åtalad, i
kol. 10 summan af alla skadeståndsanspråk, i kol. 20 tidpunkten
för rannsakningens början vid den första domstolen o. s. v.

Mål, i livilket någon varit häktad och ej blifvit till annan
domstol förvist, skall städse redovisas i detta formulär utan afseende
å ofvan gifna regler.

Då i ett och samma mål mer än en person varit tilltalad,
skall hvar och en af de tilltalade upptagas på särskild rad.
De olika raderna förenas då med en klammer framför kol. 3.
Uppgift om rekonventionstalan, där sådan bifallits, införes på
raden närmast under hufvudmålet, hvarvid i kol. 9 antecknas
< Rekonvention >.

Uppgifterna införas i formuläret i ordning
efter utslagens dag och, nummer före deras expedierande,
medan samtliga protokollsutdrag i målet äro för
domaren eller rätten tillgängliga. För uppgifts införande svarar
i fråga om underrätt den, som vid målets afgörande fört ordet i
rätten, eljest den föredragande. För hvarje dag, å hvilken utslag
meddelats, undertecknas de införda uppgifterna af den för
införandet ansvarige. Formulärets ifyllande på en gång vid
kvartalets slut skulle vara mycket tidsödande och förenadt
med synnerligen stora svårigheter.

Därest antalet mål är större, än att de inrymmas på en
blankett, fortsattes på ett nytt exemplar, hvarvid de olika exemplaren
öfverst till höger på denna sida numreras med 1, 2 o. s. v.

Konceptexemplar af hvarje uppgift enligt detta formulär
förvaras i domstolens arkiv. Riktigheten af den till statistiska
centralbyrån insända afskriften (upptagande jämväl underskrifterna)
skall vara vederbörligen bestyrkt.

Vid angifvande af tid utsättas endast årtalets båda sista siffror

Kol. 2. I uppgift från nedre justitierevisionen, hofrätt och
kammarrätten införes här diarienummer eller roteln och nummer
däri.

I kol. 3—8, 11, 12, 18, 19, 21, 25-29, 31, 32, 31—41 sker
anteckning medelst införande af en etta.

Kol. 3—6. Om den tilltalade vid något brotts begående icke
fyllt 18 år, instreckas han i kol. 3 eller 4. — Om flera personer
äro i målet tilltalade, kunna kol. 3—6 ifyllas med initialer i
stället för ettor.

Kol. 9. Här antecknas, för hvilka brott eller enligt hvilka
lagrum (se vidare anvisningarna till kol. 301 ansvar yrkats.
Då anspråk på skadestånd eller annat civilt yrkande framställts,
angifves detta, med iakttagande af de vid kol. 18 i formulär
2 meddelade anvisningar. Anspråk på ersättning för rättegångskostnad
upptages ej.

Kol. 10—12. Vid ifyllande af dessa kolumner iakttagas
anvisningarna till kol. 19—21 i formulär 2.

Kol. 13 ifylles endast i fråga om personer, som sakfällts för
förbrytelse mot allmänna strafflagen. Tiden angifves så noga
som möjligt (helst dag, månad och år). Då åtalet afser ett
flertal brott, angifves om möjligt tiden för det första och det sista
(t. ex. Vs ll—6/, 13).

Kol. 14 ifylles endast beträffande häktad, som af polismyndighet
tagits i förvar å tidigare dag, än han förklarats häktad.

Kol. 20—24 ifyllas endast en gång i hvarje mål, oafsedt
antalet tilltalade. Beträffande mål, som återförvisats eller varit
hvilande, skola, liksom beträffande förvista mål, uppgifterna i
kol. 20 och 24 gälla målets hela gång. Af nedre revisionen, hofrätt
och kammarrätten angifves i kol. 20 dagen, dä målet inkom.
I kol. 23 angifves dagen för det sista tillfälle, vid hvilket målet
handlagts eller till hvilket det varit utsatt att ånyo förekomma
till handläggning, oafsedt om utslag då meddelats eller ej. Kolumnen
ifylles ej, när målet allenast handlagts vid ett rättegångstillfälle.
I antalet rättegångstillfällen (kol. 24) inräknas alla de
tillfällen, då målet handlagts eller varit utsatt till handläggning,
men ej de tillfällen, vid hvilka endast beslut eller utslag meddelats.

Kol. 25, 26. Edgångsbeslut, som af högre rätt upphäfts eller
eljest förfallit, redovisas ej.

Kol. 27—29 kunna samtidigt ifyllas. Då exempelvis en till{
talad frikänts för ett brott och sakfällts för ett annat samt beträffande
ett tredje brott ansvarstalan ej till pröfning upptagits,
ifyllas samtliga dessa kolumner. Såsom icke sakfälld räknas
äfven den, som ställts under framtiden.

Kol. 30. I fråga om allmänna strafflagen citeras endast
kap., § och mom. (t. ex. 14: 3, m. 2), i fråga om annan författning
j dess benämning med lämplig förkortning och, om så erfordras,
kap., § och mom. (t. ex. Tryckfr. 3: 11, Brännvinsförs. 40).

Kol. 31—33. Förekomma samtidigt olika straffarter, skola
alla ifrågakommande kolumner ifyllas. I kol. 33 betecknas afsättning
med afs, mistning af ämbete eller tjänst under viss tid
med m, ovärdighet att vidare nyttjas i rikets tjänst eller att föra
andras talan inför rätta med o, arreststraff med arr, konfiskation
med k. Andra påföljder upptagas ej.

Kol. 38 ifylles ej, om skiljaktiga meningar förekommit allenast
beträffande domskälen. I fråga om häradsrätt innebär
kolumnens ifyllande, att nämnden öfverröstat domhafvanden.

*) Ständig brottmålsdomare har att rörande under hans ordförandeskap slutligen afgjorda mål å särskildt exemplar af detta
formulär aflämna uppgift till ordinarie domaren, hvilken insänder densamma till statistiska centralbyrån jämte häradsrättens allmänna
kvartalsuppgift.

2) Förekommer vid polisdomstol eller poliskammare mål, däri talan om ansvar ej föres, redovisas målet i detta formulär.

122072

Sthlm NS 12

1	2	3	4 Ii 5"	6
Utslagets	Tilltalad person vid brottets be-gående
dag	n:r i dom- boken	\|\| -> i 18 år under II 18 år j!ellerdär-ötver
in.	kv. m.	kv.

14 15	16 IT
Den tilltalade af allmän åklag, el. polismynd.	Domstol be-slutat om den tilltalades
anhållen	häktad	häk- försiit- tande \|tamle Pä fri fot
År och dag

7__81

Ansvarstalan

förd af

11 ! 12

Målet

angått

Yrkadt skadestånd
eller värde å annat
förmögenhetsrättsligt
anspråk

Kronor

ej till beloppet
angifvet,

men
uppenbarligen -

“ ce

c-c l-J

0<j

w s

Tid förbrotts

begående

Anmärkningar:

18 | 19

Biträde
åt 1) äktad -

s. P

CP EP

Första
rättegångstillfället -

År

och dag

21 22

p »la

ri p» I

: 2. p

CO* {r+‘"''

Hb *

Q i Pj
ro I P |±

4 "15 E st

Bag

för

sista

rätte gångs till fällct -

25 20

Ålagd

värje målsed -

28 |_29 II

Den till-jj
talade I

Lagrum, enligt hvilka den
tilltalade sakfällts

31 32 [ 33

Adömd

bestraffning

g:Sto
a

W P5

° g3

!| 3 w

h n

p= Si
KJ<? 3*

g p°

IS <ra

35 I 36 j 37

Civilt

yrkande

bifallet

38 | 39 || 40 | 41

Utslaget

raeddeladt

under

ordf.-skap

Rättss tistik.

Formulär 4.

Arbetsredogörelse för år 19

från såsom öfverexekutor.

	M å 1	Antal.		M å 1	Antal.
a	Från föregående år balanserade.....		d	Under året slutligt handlagda......
b	Under året inkomna..........		e	Till följande år balanserade.......
C	Summa (= rad f)		f	Summa (= rad c)

1	2	3	4 \| 5 j 6 \| 7 [ 8 \| 9	10	1 1
g h i j k 1 m n 0 P q r s t u	Antal slutligt handlagda mål angående:	I hvilka ansök-ningen (klagan) ej upp-tagits.	Förfall-na på grund af under-låten fullföljd.	I hvilka ansökningen (klagan) helt eller delvis bifallits, resp. begärd åtgärd vidtagits inom	I hvilka ansök-ningen (klagan) ej bi-fallits.	in p 8 B ?
2 veckor	mer äu 2 veckor— 1 mån.	mer än 1—B mån.	mer än 3—6 mån.	mer än 6-12 mån.	mer än 12 mån.
räknadt från det målet inkommit.
Lagsökning för 1) i fastighet inteckn. fordran 2) i fartyg intecknad fordran 3) annan fordran..... Handräckning för fordrans ut-fående .......... Verkställighet af 1) laga kraftägande dom . . 2) icke laga kraftägande dom 3) skiljedom........ Exekutiva auktioner..... Beviljande af kvarstad, sking-rings- eller reseförbud . . . Handräckning för 1) rubbadt besittningsförhål-landes återställande . . . 2) arrendator eller hyresgästs vräkande ........ Klagan öfver utmätningsmans förfarande........ Skadeståndsyrkande mot ut-mätningsman ....... Annan åtgärd........ Summa	............	.............	............		.............		............	...........») 2)
				............	.............

1) I ................ af dessa fall har interimsheslut enligt U. L. 194 § (törutvar. 160 §) meddelats.

2) I ................ > » » > » > » » > > »

Anmärkningar:

den

Upppgift enligt detta formulär skall för hvarje år inom utgången af påföljande januari månad af öfverexekutor
insändas till statistiska centralbyrån. Därjämte skall öfverexekutor för hvarje kvartal inom
utgången af påföljande månad till statistiska centralbyrån insända dels egna uppgifter enligt formulären
5 och 7, dels och från utmätningsmannen inkomna uppgifter enligt formulären 6—8. (Se kungl.
förordn. den ................. .......... 1913.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Råd a. Därest antalet inbalanserade mål är ett annat än
det i föregående års redogörelse uppgifna antalet utbalangerade,
skall anledningen härtill uppgifyas bland anmärkningarna här
ofvan.

1lader g—f. Där ett mål är att hänföra till två eller flera
kategorier, upptages det under hvar och en af de ifrågakommande
rubrikerna. För underlättande af formulärets ifyllande kan vid
hvarje måls slutliga handläggning i dagboken lämpligen antecknas
rad och kolumn, där målet skall instreckas för sammanräkningen,
(t. ex. i6 för en vanlig lagsökning, bifallen genom utslag två
månader efter det målet inkommit).

Rader g—i. Här införas: i kol. 4—9 mål, ihvilka betalningsskyldighet
ålagts, resp. fordran fastställts till betalning ur intecknad
egendom, och i kol. 10 mål, som förklarats tvistiga eller
afgjorts på annat sätt utan åläggande af betalningsskyldighet,
resp. fordrans fastställande till betalning.

Rad j. Här införas: i kol. 4—9 mål, i hvilka meddelats
bevis, att ansökningen lämnats obestridd eller att jäf gjorts allenast
i fråga om handräckningskostnaden, och i kol. 10 mål, i
hvilka ansökningen förfallit på grund af gjordt jäf.

Rad n, kol. 4—9. Målet anses inkommet den dag, då verkställighet
af utslag hos utmätningsman resp. öfverexekutor begärts
eller, därest fråga är om försäljning af konkursbo tillhörig
fastighet, sådan försäljning hos öfverexekutor äskats. Den begärda
åtgärden skall anses hafva vidtagits, då sammanträde för
fördelning af köpeskillingen ägt rum.

Rad r, kol. 4—9. Här införas mål, i hvilka klagan föranledt
rättelse eller hänvisning till domstol eller målets återförvisning
till utmätningsmannen.

Rad s, kol. 10. Här införas mål, i hvilka sökanden hänvisats
till domstol.

122672

Sthlm NS 12

Rättsstatistik.

Formulär 5.

N:r

UPPGIFT FÖR ÅR 1913,

KVARTALET

från

såsom öfverexekutor

angående lagsökningsmål samt mål om handräckning för fordrans utfående.

X:r

dagbok

2 | 3

Antal

gälde närer -

Kapitalbelopp

för hyilket
ålagts betal -

som fastställts till betalning
ur

ningsskyldig-het efter lag-	intecknad	inteck-
sökning enl.	fast	nadt
TJ. L. 12 §	egendom	fartyg
Kronor	Kronor —	Kronor

i handräckningsmål,
däri meddelats
bevis, att
ansökningen lämnats
obestridd
el. att jäf gjorts
allen, st i fråga
om handräckningskoctuaden Kronor -

N:r

dagbok

2 I 3
Antal
gäldcnärer -

Kapitalbelopp

för hyilket
ålagts betalningsskyldighet
efter lagsökning
enl.
U. L. 12 §

Kronor

som fastställts till betalning
ur

inlecknad

fast

egendom

Kronor

inteck nadt fartyg Kronor -

i handräckningsmål,
dfiri meddelats
bevis, att
ansökningen lämnats
obestridd
el. att jäf gjorts
all nast i fråga
om h ndräckningskostnaden Kronor -

J22672

3thlm NS 12

N:r

dagbok

2 | 3

Antal

gälde närer -

Kapitalbelopp

för hvilket
ålagts betalningsskyldighet
efter lagsökning
enl.
17. L. 12 §

Kronor

som fastställts till bctal -

inteeknad

fast

egendom

Kronor

intecknadt

fa rty g
Kronor

i handräckninpsmål.
däri meddelats
bevis, att
ansökningen lämnats
obestridd
el. att jäf gjorts
allenast i fråga
om hundräckningskostnaden Kronor -

N:r

dagbok

Antal

gftlde nilrer -

Kapitalbelopp

för hvilket
ålagts betalningsskyldighet
efter lagsökning
enl.
U. L. 12 §

Kronor

som fastställts till betalning
ur

intecknad

fast

egendom

Kronor

inteck nadt fartyg Kronor -

i handräckningsmål,
däri meddelats
bevis, att
ansökningen lämnats
obestridd
el. att jäf gjorts
allenast i fråga
om handräckningskostnaden .

Kronor

Anmärkningar:

(lön ...................................... 19...

Uppgift enligt detta formulär skall för hvarje kvartal inom utgången af påföljande månad af öfverexekutor insändas
till statistiska centralbyrån. Därest intet mål finnes att redovisa, lämnas inom samma tid meddelande härom. (Se kungl.
kung. den ______ december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

I formuläret upptagas endast sådana under kvartalet slutligen handlagda
mål, i hvilka betalningsskyldighet ålagts eller fordran fastställts till betalning
ur intecknad egendom, resp. i hvilka meddelats bevis att ansökning om
handräckning för fordrans utfående lämnats obestridd eller att jäf gjorts allenast
i fråga om handräckningskostnaden.

Ofvanför första målet i hvarje månad antecknas månadens namn.

Kol. 4 — 7. Beloppen, i hvilka ej skall ingå ränta eller kostnadsersättning,
angifvas i jämna kronor sålunda, att 50 öre och däröfvcr räknas såsom hel
krona samt belopp under 50 öre bortfaller.

Rättsstatistik,

Formulär 6.,

N:r

UPPGIFT FÖR ÅR 1913, KVARTALET

från utmätningsmannen i

rörande utmätningsärenden, i hvilka under kvartalet antingen utmätning ägt rum
eller ock ansökning därom förfallit eller eljest slutligen handlagts.

År och dag.
då målet
inkommit -

Ford.ringsbelopp (kapital, ränta och expenser, i jämna kronor),
för hvilket utmätning sökts

på grund af
domstois
utslag

på grund af
utslag (äfven
öfverrätts)
i utsökningsmål -

enligt lagen
om handräckning
för fordrans
utfående -

på grund af
skiljedom

)å grund af
auktionsprotokoll -

Gäldenären godvilligt
hetalt

kronor

den

fcu er g"

P cs:
P rt P-

P
& ce P

i ^ 09
Is S- P

3 S
09

Utmätning skett af

o p
åt

c+- 09

^ 09 ~
09 O h,
P Pj

C/2 >-*
rj) r+-

P -V!
^0=}
p^

>-s o

122672

Sthlm NS12

1	2	3 \| 4 \| 5 \| 6 \| 7	8 \| 9	10	11	CO 03
H:r i dagboken	År och dag, då målet inkom- mit	Fordringsbelopp (kapital, ränta och expenser, i jämna kronor), för hvilket utmätning sökts	Gäidenären god-villigt betalt	Utmätningsbara tillgångar saknades vid utmätnings- försök den	Ansökningen eljest för- fallen eller utan utmätning slutligen handlagd den	Utmätning skett af
fast egendom den	fartyg, fartygslott eller gods i far-tyg den	annan lös egendom den
på grund af domstols utslag	på grund af utslag (äfven öfverrätts) i utsöknings-mål	enligt lagen om handräck-ning för for-drans ut-fående	på grund af skiljedom	på grund af auktions-protokoll
kronor	den
					..................					........			............

							............

												........ .	...........J
											...........


										...........

								............	...........
								...........
			...................

Anmärkningar:

den 19

Uppgift enligt detta formulär skall af kronofogde och stadsfogde (resp. magistrat, där denna är utmätningsman)
inom 14 dagar efter hvarje kvartals slut samtidigt med det i U. L. 9 § omförmälda utdrag ur dagboken insändas
till öfverexekutor, som efter erforderlig granskning af uppgiften har att inom utgången af samma månad
insända densamma till statistiska centralbyrån. Därest intet mål finnes att redovisa, lämnas inom samma tider meddelande
härom. (Se kungl. kung. den ____ december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

De i kungl. förordningen om nya utsökningslagens införande den 10 augusti
1877 § 14 afsedda utmätningsförrättningar redovisas ej i detta formulär.
Exekutiva auktioner efter dylika förrättningar redovisas emellertid
i formulär 7 eller 8.

I formuläret upptagas, utom alla under kvartalet verkställda utmätningar,
äfven alla de ansökningar om utmätning, som under kvartalet förfallit
eller eljest slutligen handlagts utan utmätning (afförts ur dagboken),
vare sig det kommit till utmätningsförsök eller ej. Hit höra t. ex. de
fall, då gäidenären godvilligt betalt hela fordringsbeloppet och detta under
kvartalet blifvit till borgenären redovisadt (resp. redovisning däraf erbjudits
honom), eller då gäidenären vid utmätningsförsök befunnits sakna
utmätningsbara tillgångar.

För hvarje ärende afses blott en rad. Då utmätning på en gång skett

på grund af flera ansökningar, räknas detta här såsom ett ärende. — Därest
blankettens utrymme är otillräckligt, fortsattes på ny blankett, hvarvid
de särskilda blanketterna öfverst till höger å framsidan numreras 1,
3 o. s. v.

Kol. 4. I ärende, som afser utmätning på grund af öfverexekutors beslut
om skiljedoms verkställande, upptages fordringsbeloppet ej i denna
kolumn utan i kol. 6.

Kol. 11. Bär införes t. ex. dagen, då godvilligt erlagd betalning af
hela fordringsbeloppet till borgenären redovisats; då enligt U. L. 39 §
borgen aflämnats eller gäidenären styrkt, att ban hos K. B. nedsatt penningar
till domens fullgörande; då gäidenären, när utmätning på grund af
auktionsprotokoll skolat verkställas, vägrat erkänna skulden; då borgenären
återkallat ansökningen o. s. v.

Rättsstatistik.

Formulär 7.

N:r

UPPGIFT FÖR ÅR 1913, KVARTALET

från (öfverexekutor [.

lutmätningsmannen J

rörande exekutiva auktioner k Jäst egendom, efter hvilka sammanträde för köpeskillingens
fördelning ägt rum under kvartalet.

N:r

(lag boken -

År och dag
då verkställighet

söktes

eller auktion
begärdes

3 | 4

är

er? w

Verkställighet
sökt el. auktion
begärd

& på grund af

h, a ö
£

Fordringsbelopp
(kapital,
ränta
och expenser)

Kronor

c+-

CD P*

Ma S"

Uppskattadt
värde af läst
egendom, som
försäljes

Kronor

I egendomen
intecknadt
kapitalbelopp -

Kronor

Dag för
auktionen

Köpeskilling
för den fasta
egendomen

Kronor

Dag för
sammanträde
för
köpeskillings
fördelning -

Af köpeskillingen

tillerkändes
sökanden

Kronor

Sökanden
har dessutom
erhållit genom
föregående
försäljning
af lös
egendom

Kronor

Sthrm.P.A-N.ftS. 1912

122672

N:r

dag boken -

År ock dag
då verkställighet

söktes

eller auktion
begärdes

4 | 5

Verkställighet
sökt el. auktion
begärd

•*h ''7?
JO C

Sg.

s.£

på grund a f

S-S B

PiB pr
h, S* ö
o 5 P

Oj i-b''*
p P

7? >-•
’-d Oj
-O

D P

1 O

Fordringsbelopp
(kapital,
ränta
och expenser)

Kronor

a> t»
39 ^

S 2.
p <b p.

o ^
B So:

Uppskattadt I egendomen
värde af fast intecknadt

egendom, som
försälj es

Kronor

kapital belopp -

Kronor

Dag för
auktionen

Köpeskilling
för den fasta
egendomen

Kronor

Dag för
sammanträde
för
köpeskillings
fördelning -

Af köpeskillingen

tillerkändes
sökanden

Kronor

Sökanden
har dessutom
erhållit ge
nom föregående
försäljning
af lös
egendom

Kronor

Anmärkningar:

den

Uppgift enligt detta formulär skall af öfverexeJcutor för hvarje kvartal inom utgången af påföljande månad
insändas till statistiska centralbyrån. Af kronofogde (resp. magistrat, där denna är utmätningsman) insändes uppgift
inom 14 dagar efter hvarje kvartals slut samtidigt med det i U. L. 9 § omförmälda utdrag ur dagboken till
öfverexekutor, som efter erforderlig granskning af uppgiften har att inom utgången af samma månad insända densamma
till statistiska centralbyrån. Därest ingen airktion linnes att redovisa, lämnas inom samma tider meddelande
härom. (Se kungl. kung. den... december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Kör hvarje auktion afses blott en rad. — Därest blankettens utrymme
är otillräckligt, fortsättes på ny blankett, hvarvid de särskilda blanketterna
öfverst till höger å framsidan numreras 1, 2 o. s. v.

Kol. 2. Då försäljning skett af egendom, som utmätts i mera än ett
mål, införes här dagen, då verkställighet söktes i det första målet.

I kol. 3—6, 8 sker anteckning medelst införande af en etta.

Kol. 7, 9, 10, 12, 14, 15. Beloppen angifvas i jämna kronor sålunda, att
50 öre och däröfver räknas såsom hel krona samt belopp under 50 öre
bortfaller.

Kol. 7. Här införes sammanlagda beloppet af alla de fordringar, på

grund af hvilka verkställighet sökts. Kolumnen ifylles ej, när auktionen
begärts af konkursförvaltning.

Kol. 10. Här inräknas äfven ogulden, icke intecknad köpeskilling och
odlingslån, hvarför fastigheten häftar.

Kol. 14. Här införes det sökanden tillerkända beloppet, oafsedt huruvida
utmätningsmannens fördelningsförslag resp. öfverexekutors beslut om
fördelningen vunnit laga kraft. Varder dylikt förslag eller beslut efter
klander ändradt och på grund däraf ny fördelning uppgjord, införes
auktionen icke ånyo i detta formulär, när densamma redan upptagits i
tidigare kvartalsuppgift. Kol. 14 ifylles ej, när auktionen begärts af
konkursförvaltning.

Rättsstatistik.

Formulär 8.

N:r

UPPGIFT FÖR ÅR 1913, KVARTALET

frän utmätningsmannen i

rörande exekutiva auktioner å tös egendom, efter hvilka slutlig redovisning till
sökanden (fördelning af köpeskillingen) ägt rum under kvartalet

1 1	2	3	4	5	1 6	7
, Nummer	År och dag, då verk-	Fordringsbelopp (kapital, ränta och expenser)	Fartyg, fartvgs-lott eller gods i fartyg	Annan lös
i dag-boken	ställighet söktes eller auktion begärdes	Oguldna utskylder	Annan fordran	utbjudna åa tion på begå af konkui förvaltnii	utmätta den	egendom utmätt den
		Kronor	Kronor	cn “ p 8 F

<< c
So

Dag för
auktionen

Dag för
slutligredovisning
till
sökanden
resp. för
köpeskillings
fördelning -

Till sökanden har utbetalts
(resp. sökanden
har tillerkänts)

af köpeskillingen Kronor -

af annorledes
influtna
medel
Kronor

Sökanden har
dessutom erhfillit
genom
föregående
försäljning
af fast egendom Kronor -

Sthlm.P.A.N.ÄS. 1912.

122672

Nummer

i dag-boken

År och dag,
då verk-ställighet
söktes

eller auktion
begärdes

11 j 12

Till sökanden har utbe-talts (resp. sökanden
har tillerkänts)

Sökanden har
dessutom er-hållit genom
föregående
försäljning
af fast egen-dom

Kronor

af köpeskil-lingen

Kronor

af annorledes
influtna
medel

Kronor

Fordringsbelopp (kapital,
ränta och expenser)

Oguldna

utskylder

Kronor

Annan

fordran

Kronor

Fartyg, fartygslott
eller gods i
fartyg
It c :

o:h>öS|

3 t>r-ö “ ''

££ ° er co
a ^ f Z,
s oq f31

< Hj ev

a b
oq *

p k

ö .

utmätta
den

Annan

lös

egendom

utmätt

den

< <3

<TD e-f PA-1- O

5 5

Dag för
auktionen

Dag för
slutlig redo
visning till
sökanden
resp. för
köpeskillings
fördelning -

Anmärkningar:

den 19

Uppgift enligt detta formulär skall af kronofogde och stadsfogde (resp. magistrat, där denna är utmätningsman)
inom 14 dagar efter hvarje kvartals slut samtidigt med det i U. L. 9 § omförmälda utdrag ur dagboken insändas
till öfverexekutor, som efter erforderlig granskning af uppgiften har att inom utgången af samma månad insända
densamma till statistiska centralbyrån. Därest ingen auktion finnes att redovisa, lämnas inom samma tider
meddelande härom. (Se kungl. kung. den ...... december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

För hvarje auktion afses blott eu rad. — Därest blankettens utrymme
är otillräckligt, fortsattes på ny blankett, hvarvid de särskilda blanketterna
öfverst till höger å framsidan numreras 1, 2 o. s. v.

Kol. 2. Då försäljning skett af egendom, som utmätts i mera än ett
mål, införes här dagen, då verkställighet söktes i det första målet.

Kol. 3. 4, 11—13. Beloppen angifvas i jämna kronor sålunda, att 50 öre
och däröfver räknas såsom hel krona samt belopp under 50 öre bortfaller
Kol 4. Här införes sammanlagda beloppet af alla de fordringar, andra än
oguldna utskylder, på grund af hvilka verkställighet sökts. Kolumnen
ifyiles ej, när auktionen afser fartyg eller gods i fartyg och begärts af
konkursförvaltning.

Kol. 5 och 8 ifyllas i förekommande fall med en etta.

Kol. 10, 11. Då jämlikt §§ 140 (förutvar. 119) eller 141 (förutvar. 120)
utsökningslagen sammanträde för köpeskillingens fördelning hållits, införas
här dagen för sådant sammanträde och det därvid sökandena tillerkända
beloppet, oafsedt huruvida uppgjordt fördelningsförslag vunnit
laga kraft. Har fördelningsförslaget efter klander blifvit ändradt samt
nytt förslag upprättats, införes auktionen icke ånyo i detta formulär, när
densamma redan varit upptagen i tidigare kvartalsuppgift. Kolumn 11
ifyiles ej, när fartyg eller gods i fartyg sålts på begäran af konkursförvaltning.

Rättsstatistik.

Formulär 9.

Arbetsredogörelse för år 19

från

hofrätt.

1 \| 2	3	4	5 j 6	7 \| 8	9 \| 10 \| 11
M å 1	Från föregå-ende år balan-serade	Under året inkomna	Summa	Under året slut-ligt handlagda	Till föl-jande år balanse-rade	Summa	Af de till följande år balanse-rade hafva till hofrätten inkommit

däri dom eller ut-slag med-delats	af- skrida	under redo- görelse- året	under nästföre- gående år	å tid längre till-baka
11undra instans handlagda mål: a Vademål......... Besvärsmål: b 1) af civil natur .... c 2) kriminella...... a Underställningsmål .... I första instans handlagda mål: e Instämda tvistemål .... f Fiskaliska aktioner .... g Andra brottmål...... h Summa (af rader a—g)								...........





					1 1

	Ärenden, under året slutligt handlagda,	Antal		Återfående af stämpelafgift......
		q
	angående		r	Utbekommande af ombudsarfvode . . .
i	Omyndighets- eller myndighetsförklaring		s	Ersättning för förskott åt sjömän . . .
j	Förmyndares eller god mans tillsättande		t	Stadfästelse af utländsk myndighets be-
	eller entledigande..........			slut rörande äktenskapsskillnad m. in.	.................
k	Tillstånd att sälja eller inteckna omyndigs		u	Andra ansökningsärenden.......
	fastighet..............
1	Förmynderskap och godmanskap i öfrigt		V	Summa (af rader i—u)
in	Skyldighet att ingifva bouppteckning .			Besvarade liungl. remisser
n	Inregistrering af bouppteckning ....		X	angående lagärenden ........
0	Bevakning af testamente.......		y	angående annat ..........
p	Ersättning för svarandetalans bevakande		Z	Bomar, mot hvilka missnöje anmälts . .

Alun ärkningar :

den ...................................... 19

sekreterare

Uppgift enligt detta formulär skall af hofrätt för hvarje år inom utgången af påföljande januari månad insändas
till statistiska centralbyrån. (Se kung!, förordn. den .................... 1913.)

Råd b, c. G-ransen mellan besvärsmål af civil natur och kriminella
besvärsmål dragés här på samma sätt som i formulär 10 och
11. Alltså räknas t. ex. mål om barnuppfostringsbidrag och om
äktenskapsskillnad till besvärsmål af civil natur, när talan om ansvar
ej förts. Siffrorna i kol. 5 skola öfverensstämma med antalet aflämnade
statistiska uppgifter enligt form. 10 och 11.

Råd l afser förelägganden att inkomma med förmyndarräkning,
ärenden angående öfverflyttning af förmynderskap m. m.

Råd in. Härunder äfven ärenden angående anstånd med boupptecknings
ingifvande.

Råd u. I »andra ansökningsärenden» inräknas ej missnöjesanmälningar
eller ansökningar om utbekommande af handlingar. Icke
heller lämnas någon uppgift angående antalet förordnanden af vikarier
för underdomare eller inom hofrätten, ansökningar om tjänstgöringsbetyg
eller andra ärenden af administrativ eller ekonomisk
natur.

Råd z. Här upptages antalet domar, gifna under redogörelseåret,
mot hvilka missnöje anmälts, oafsedt när missnöjesanmälningarna
af hofrätten handlagts.

122072

Sthini NS 12

R ä ttssta ti stik.

Formulär 10 a.

Uppgift

År 1913, n:r

från

(division i hofrätt)

rörande slutligen afgjordt vademål eller besvärsmål af civil natur.

ii g*

ce ®

?r £

CD ^

Ej *0

CD _

“ p

^ ii

" V
“ £■
£ 3

5 j 6 || 7 8 | 9 || 10 | 11 | 12

Öfverklagade utslaget eller beslutet

Domstol eller annan
myndighet

År

och

dag

Häradsrätts

utsl. el.
beslut
meddeladt
under
ordf.-skap af

Oj O

Talan fullföljd

part, som
i den
lägre
instansen
varit

— jo:

* <~i

*r -

-s P

pr ^

Målet angått

18	19
Första rätte- gånastill-	Målet
fallet vid
under- rätten	inkommet
resp må-	till
i et inkom-met till den lägre instansen	hofrätten
År och dag

15 | It!

Tvisteföremåls

värde

Kronor

ej an gifvet,
men
uppenbarligen -

O a
O “s
O g.

• B

O S-.

3-(W

5 es

r5 b
p -

22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27

Hofrätten förordnat om

vittnes förhör vid -

3 B
§ P

B4 B

p _

B B

p. i-s

28 | 29

Målet

före draget till slutligt afgö rande den -

af gjordt den -

Dag för
hofrättens

dom
eller
utslag

31 82 33 34 85 36

Hofrättens
slutliga beslut:

ta j>:
2. D
a &

IS ~

■SÄ

?9 Öl

aq ^

- >-j

Den lag
re instansens

beslut

Skiljaktiga
meningar

beträffande
slutet
förekommit -

D C ce

39 ^

B —

ce p:
<D aq

37 38

Antal i
beslutet
deltagande

ledamöter -

p W

m, P:

3 E

2- P
B

Anmärkningar:

den

122672

Sthlm NS 12

föredragande.

Uppgifter enligt detta formulär lämnas från allmän hofrätt. Samtliga uppgifter rörande mål, i Indika domar eller
utslag gifvits under ett kvartal, skola, samlade^för hvarje division i särskild! omslag med uppgift om antalet, insändas
till statistiska centralbyrån inom utgången af påföljande månad. (Se kungl. kung. den ...... december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Till besvärsmål af civil natur räknas äfven besvär i brottmål, däri talan
om ansvar ej förts (d. v. s. ej öfverlämnats till underrättens pröfning), särskilt
anförda besvär angående ersättning åt vittne, hördt i brottmål, angående
fullmäktigs i brottmål skiljande från fullmäktigskapet och angående
kvarstad eller skingringsförbud, när underrätt i ett brottmål genom beslut
under rättegången utlåtit sig härom. — Till bofrätten instämda tvistemål
redovisas i formulär 2. d

Kol. 1—27, 35, 39 ifyllas lämpligen vid målets beredande till föredragning,
öfriga kolumner vid domens eller utslagets expedierande.

I kol. 5, 6, 8—12. 15—17, 20—27, 31—36, 39 sker anteckning medelst
införande af en etta.

Kol 7. Vid ifyllandet af denna kolumn användas följande beteckningar:
<S 1 — underrätts slutliga utslag i tvistemål af beskaffenhet att böra anhängiggöras
genom stämning jämte de i K,. B. 25: 1 omtalade konkurs-, boskillnads-
och vattenrättsmål; slutligt utslag i brottmål, däri talan om ansvar
ej förts. Äfven utslag, hvarigenom underrätt i mål af nu angifven art
förklarat sig obehörig eller stämningen ogin, räknas bit. (Samtliga dessa
utslag hafva af underrätt redovisats i formulär 2.) 8 2= underrätts slut ga

utslag (beslut) i annat tvistemål än ofvan är sagdt, så ock i ärende,

som genom ansökning eller annorledes kommit under rättens behandling.
E = beslut, hvarigenom dömts till värjemålsed. B = annat beslut af underrätt
och interimsbeslut af annan myndighet. U = slutligt utslag (beslut) af
annan myndighet än underrätt.

Kol. 13. Beträffande mål, som i kol. 7 betecknats med 8 1 eller E, följas
vid ifyllande af kol. 13 de anvisningar, som lämnas här nedan. Afse
besvär beslut under rättegången, annat än edgångsbeslut, angifves jämväl
hvad detta angår (t. ex. behörig domstol i mål ang. etc.). Afser ändringsyrkande
allenast rättegångskostnad, anmärkes detta.

Kol. 14—17 afse allenast värdet af hvad part beträffande hufvudsaken i
föregående instans tappat och i fråga om hvilket ändring sökes. Beloppen
angifvas i jämna kronor. (Jfr anvisn. till form. 11, kol. 11 och 14.)

Kol. 27. Infordrande af felande protokoll eller tidigare i målet företedd
handling räknas icke hit.

Kol. 33, 34. Vid besluts betecknande såsom fastställda eller ändrade tages
allenast hänsyn till själfva slutet (i hufvudsaken eller beträffande rättegångskostnaden),
ej till skälen (eller till ändring i jäfsfrågor o. dyl.).

Kol. 35 ifylles beträffande häradsrätt, när nämnden öfverröstat domaren.

(De kursiverade beteckningarna uro afsedda att oförändrade
begagnas vid kolumnens ifyllande.)

1. Förklarande för äkta hustru; skillnad till säng
och säte; skillnad i {återgång af) äktenskap; boskillnad
utan sammanhang med konkurs (jfr 24);
bodelning e fter äktenskapsskillnad eller boskillnad;
äktenskapsrätten i öfrig! (specificeras).

2. Akta härstamning; oäkta barns underhåll; rättsförhållandet
mellan föräldrar och barn i (ifrigt
(specificeras).

3. Förmynderskap (t. ex. mål om förmyndares redovisning);
godmanskap (för hustru, frånvarande arfvinge
in. 11, jfr 18).

4. Bouppteckning efter afliden; arfskifte; fideikommiss;
testamente (i (ifrigt); danaarf; aflidens kvariåtenskap
i öfrigt (specificeras).

5. Klander af rågångs- eller gränsutstakning; (annan)
gränstvist (äfven i fråga om ägogränser i
vatten); rättsförhållandet mellan grannar (härunder
ej mål hänförliga till 9, 10 eller 11); lösningsrätt,
klander af åtkomst till fast egendom;
köp, byte, g (ifra af fast egendom.

6. Besittningsrätt till kronojord.

7. Arrende; hyra (härunder utan specifikation
mål om betalning af hyra eller arrende, ersättning
för husröta, vanhäfd, anuat skadestånd, afflyttning,
kvarhållande af arrendators eller hyresgästs lösa
egendom, klander af syn in. m.).

8. Tomträtt; skogsuf verkningsmått; (annan) nyttjanderätt
till fast egendom (torf-, ler-, grus-, stenlake
jakträtt in. m.); servitut; rätt till undantag; (annan)

Vissa måls beteckning i kol. 13.

a fkomst af fast egendom (betalning af frälseränta,
tionde, afgäld m. in.); rätt till grufva.

9. Väghållning; stängselskyldighet (inkl. ersättning
för skada af annans hemdjur).

10. Afledning af vatten (inkl. dikning, invallning,
kloakledning m. in.); rätt till vatten (inkl. byggande
i vatten, vatten fal lsrätt, farled, flottled,
flottning m m.); rätt till fiske.

11. Expropriation (äfven enligt stadsplanelagen, lagen
om elektriska anläggningar m. fl.); stadsplan eller
tomtindelning; marks återställande i skogbärande
skick; fast egendom i öfrigt (specificeras).

12. Lösöreköp; panträtt i lös egendom; klander af
åtkomst (bättre rätt) till lös egendom; lån, lega,
deposition, gåfva af lös egendom (obs. afbetalningskontrakt
under 16).

13. Patent; varumärken; mönster eller modeller; äganderätt
till skrift; rätt att efterbilda konstverk
eller att återgifva fotografisk bild; rätt till firma.

14. Växel eller check.

15. Skuldebref; försträckning (utan skriftligt bevis);
borgen.

16. Llandelsköp (inkl. aftal mellan köpmän i och för
deras rörelse angående inköp eller försäljning i
kommission af lös egendom); af betalning skontrakt
(vare sig i form af hyres- eller köpekontrakt);
auktions for dr an; betalning för borgade varor (i
andra fall); kreatur skap; köp eller byte af lös
egendom (i öfrigt).

17. Tjänstehjonslega; förhyrning af sjöman; arbetsaftal
(mellan arbetsgivare och arbetare); kollektivaftal;
arbetsbeting (t. ex. entreprenadkontrakt);
tjänsteafial (i andra fall).

18. Sysslomannaskap (t. ex. provisionsfordran, skyldighet
att redovisa, klander af redovisning, jfr 3 och
24); mäklaraftal; fraktaftal (ej sjö rättsligt).

19. Klander af dispasch; (annat) sjörättsmål (jfr 17).

20. Försäkringsaftal (äfven i fråga om sjukkassor).

21. Skada i följd af järnvägs drift, automobiltrafik,
elektrisk ström; olycksfall i arbete; skada på
grund af brottslig gärning och utomobligatorisk
skada i öfrigt (specificeras).

22. Klander af bolagsstämmas eller förenings (inkl.
sjukkassas) beslut; talan å bolags eller förenings
förvaltning, å skifte af bolags eller förenings
tillgångar; andra bolags- eller föreningsmål (specificeras).

23. Återvinning efter tredskodom, efter lagsökning,
efter handräckning för fordrans utfående, efter
utmätning.

24. Återvinning till konkursbo; betalnings- eller förmånsrätt
i konkurs; boskillnad i sammanhang med
konkurs (jfr 1); undansättande af egendom; ackord;
klander af utdelningsförslag i konkurs;
redovisning för konkursbos förvaltning; andra konkursmål
(specificeras).

25. Klander a f skiljedom.

26. Förmögenhetsriittsliga mål i öfrigt (specificeras).

Mål må ej i något fall uppgivas angå »fordran»,
»skadestånd», »ersättning», »redovisning» el. dyl., utan
skall i stället eller tillika anspråkets grund angifvas.
Mål, som angår olika rättsförhållanden, upptages under
den beteckning, hvartill det rättsförhållande, som
kan anses företrädesvis vara föremål för tvisten, föranleder.

i) Har ej någon dom i dylikt mål under kvartalet gifvits å divisionen, kan det meddelande, som härom skall lämnas till statistiska centralbyrån, lämpligen tecknas å omslaget
kring uppgifterna enligt detta formulär.

Rättsstatistik.

Formulär 10 b.

UPPGIFTER FÖR ÅR 1913

rörande

å ..... afbörda

(division i hofrätt)

vademål samt besvärsmål af civil natur.

Samtliga statistiska uppgifter enligt formulär 10 a införas af vederbörande expeditionshafvande i ordning
efter domarnas och utslagens meddelande i ett för hvarje division i hofrätt gemensamt, sedermera i hofrättens
arkiv förvaradt exemplar af detta formulär. (Se kung!, kung. den ...... december 1912.)

122672

Sthlm NS 12

io ! il

Talan fullföljd

Öfverklagade utslaget eller beslutet

Häradsj
rätts
utsl. el.
beslut
meddeI
ludt under
ordf.-skap af

part, som

i den

å 1 e t

Domstol eller annan

linstansen

varit

i r- <

^ H p

Anmärkningar:

15 i 10

Tvisteföremåls

värde

Kronor

ej angif-
vet,	men
uppen- barligen
g_	o:
M P-
o 2	8l
gg.	O >7-09*
	p-
CD

e* ms

s-l

P:CJV

Första
rättegångstillfället
vid
underrätten

resp. målet
inkommet
till
den lägre
instansei!

20 21

Målet

inkommet

till

hofrätten

År och dag

22 23 I 24 26 26 27

Hofrätten förordnat om

B. 3

Ct> po
PL,

vittnes förhör vid -

O 98

3 g

pr
p
p
p" p
09

S B

09*

P j
P i
P
P
P

Sg?

CKä M

as: er

a 2
^ a

Målet

före draget till slutligt afgö rande den -

af gjordt den -

Dag för
hofrättens

dom
eller
utslag

31 | 32 || 33 | 34

Hofrättens
slutliga beslut

=a h»;

SL»

-ö B.

ra b

crcia

M.O?

B o
aq P

JjDenlägI
re instansens

beslut

B 3"
as. as:

35 | 36

Skilj aktiga
meningar

beträffande
slutet
förekommit -

B p.

ce er»

C-+- P
CD ^

37 | 38

Antal i
beslutet
deltagande

ledamöter -

3=g

rf- Qj

''3 E

^09
: 3. P
P
Pi
i ^5 CD
p *3

T2.S

^ p

Rättsstatistik.

Formulär 11 a.

Uppgift

År 1913, n:r

från

(division i hofrätt)

rörande slutligen afgjordt underställningsmål eller kriminellt besvärsmål.

I 7

Öfverkl’agade eller underställda utslaget eller beslutet

Domstol eller annan myndighet

År

och

dag

Häradsrätts
utsl. el. besk
meddeladt
under ordf.-skap af

O.*

2 S

Målet angått

8 9

_10j_ 11 | 121| 13 | 14 | 161| 16

Besvär anförda af

enskild målsägande
ang.

tilltalad ang.

skade stånd,

kr.

ansvar, skade ''

näm- | stånd, g

ligen | kr. | ^

17	18	19	20	21
Den till-talade häktad af allm. åklagare el. polis-mynd. (resp. be-fälhaf-vare)	Underrätt beslutat om den tilltalades	Hofrätten beslutat om den tilltalades
häktande	försät-tande på fri fot	häktande	försät-tande på fri fot

24 j| 25 | 2fi | 27 i 28 j 29 I 30

Första

rätte gångs tillfället vid under rätten -

Målet

in kommet till hof rätten -

År och dag

Hofrätten förordnat om

vittnes förhör vid -

C: IV

PjVj
O 3

0=5

P> M:
c+- C:
0=5 *-s

So: er

Målet

före draget till slut ligt afgö rande den -

Hof rättens af-

j utslag

gjordt! gifvet

den i -i
'' den

”0 p*

‘S-OQ

as c»

d<? ''<

34 35 36 37 38 I 39 I 40 | 41 I 42 It 43

Hofrättens slutliga beslut:

Underrättens beslut ändradt

2; ö
3 P
p-0q
B O

a? 3

Tilltalad, som
af underrätten

frikänts,
af hofr.
fälld till

ro 3
g-- gr B

SO ep I 3
35

Ädömdt straff
af hofrätten

! ro

skärpt

44 45

Skilj aktiga
meningar

beträffande

slutet
förekommit -

4 (I 47

Antal i
beslutet
deltagande

ledamöter -

Anmärkningar:

.flen

föredragande

Uppgifter enligt detta formulär lämnas från allmän hofrätt samt lerig sh o fr ätt en. Samtliga uppgifter rörande mål, i Indika
utslag gifvits under ett kvartal, skola, samlade för hvarje division (resp. för krigshofrätten) i särskild! omslag med uppgift om
antalet, insändas till statistiska centralbyrån inom utgången af påföljande månad. (Se kungl. kung. den... december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Besvär i brottmål, däri talan om ansvar ej förts, redovisas enligt formulär
10.1 i Har talan om ansvar varit öfverlämuad till underrättens pröfning,
lämnas uppgift om målet enligt formulär 11, äfven om det fullföljts allenast
i fråga om ersättning eller annat civilt anspråk. Besvär öfver beslut under
rättegången redovisas enligt det formulär, hvartill hufvudmålet föranleder.
Dock upptagas särskildt anförda besvär angående utgifvande af vite eller ansvar
för uteblifvande eller annan rättegångsförseelse städse i detta formulär,
medan å andran sida särskilda besvär angående ersättning åt vittne, hördt i
brottmål, angående fullmäktigs i brottmål skiljande från fullmäktigskapet och
angående kvarstad eller skingringsförbud, när underrätt i ett brottmål genom
beslut under rättegången utlåtit sig härom, räknas till besvärsmål af civil
natur (form. 10). — Fiskaliska aktioner och andra af bofrätten i första instans
handlagda brottmål redovisas i formulär 3.8)

Bör hvarje tilltalad afses en rad. Fullföljer någon talan dels såsom målsägande,
dels såsom själf tilltalad, åtgå alltså två eller flera rader. Aro i
ett mål flera än fyra tilltalade, sammanhäftas erforderligt antal blanketter och
antecknas å dem alla i kol. 1 »forts.». Kol. 2—5, 7, 22—33, 46, 47 ifyllas blott
en gång i h varje mål och således, när flera blanketter användas, blott å den första.

Kol. 1—SO, 44 ifyllas lämpligen vid målets beredande till föredragning,
öfriga kolumner vid utslagets expedierande.

I kol. 4, 5, 8—10, 12, 15, 16, 24—30, 34—45 sker anteckning medelst
införande af en etta.

Kol. 6. Här antecknas, för hviska brott eller enligt hvilka lagrum ansvar
yrkats, samt, där målet äfven angått civilt anspråk, dettas art. Dock upptagas
endast brott, som fortfarande äro i fråga, och af olika slags brott blott
det eller de väsentligaste med tillägg af m. m. Afse besvären beslut under
rättegången, annat än edgångsbeslut, angifves under »anmärkningar» här ofvan,
hvad detta beslut angår. Likaså anmärkes där, när ändringsyrkandet allenast
afser rättegångskostnad, liksom eljest behöfliga förtydliganden där kunna göras. 1 2 *

Kol. 7. Slutligt utslag betecknas med 8; beslut, hvarigenom dömts til
| värjemålsed, med E; annat beslut med B.

Kol. 11, 14. Har målsägande i skadestånd fordrat 600 kr. och genom
| öfverklagade utslaget tillerkänts 200 kr., införes, där han fullföljer talan i
skadeståndsfrågan, i kol. 11 beloppet 300. Hade den tilltalade under samma
förutsättningar bestridt skyldighet att i skadestånd utgifva mera än 50 kr.,
och fullföljer han sin talan, införes i kol. 14 beloppet 150. Beloppen angifvas
i jämna kronor.

Kol. 13. Har tilltalad för brott, som i hofrätten är i fråga, dömts till
böter, utan att frihetsstraff samtidigt ådömts, angifves i denna kolumn bötesbeloppet.
I öfrigt betecknas straffarbete med s, fängelse med f, afsättning
med afs, mistning af ämbete eller tjänst under viss tid med in, ovärdighet
att vidare nyttjas i rikets tjänst eller att föra andras talan inför rätta med o,
varning med v. Annan påföljd, ådömd samtidigt med något af förut nämnda
straff, angifves ej; icke heller strafftids längd. Vid samtidig förekomst af
| olika slags frihetsstraff eller af dylikt straff och böter angifves endast den
I svåraste straffärten. År tilltalad ställd under framtiden, införes i denna kolumn
st. u. fr.

Kol. 17—19 ifyllas endast beträffande part, som var häktad, när målet
inkom till hofrätten. eller om hvars häktande hofrätten förordnat.

Kol. 30. Infordrande af felande protokoll eller i målet tidigare företedd
handling räknas icke hit.

Kol. 36—43. Vid hesluts betecknande såsom fastställda eller ändrade
tages allenast hänsyn till själfva slutet (i hufvudsaken eller beträffande rättegångskostnaden),
ej till skälen (eller till ändring i jäfsfrågor o. dyl.).

Kol. 41 ifylles jämväl, när disciplinstraff skärpts till svårare frihetsstraff.

Kol. 44 ifylles beträffande häradsrätt, när nämnden öfverröstat domaren.

1 Af krigshofrätten lämnas dock uppgift rörande hvarje besvärsmål enligt detta formulär.

2 ) Har ej något utslag i dylikt mål under kvartalet gifvits å divisionen, kan det meddelande, som härom skall lämna? till statistiska centralbyrån, lämpligen tecknas å omslaget kring

uppgifterna enligt detta formulär.

122672

Sthlm NS 12

Rättsstatistik.

Formulär 11 b.

UPPGIFTER FÖR ÅR 1913

rörande

å.......................................................................

afgjord a

(division i hofrätt)

underställningsmål

samt kriminella besvärsmål.

Samtliga statistiska uppgifter enligt formulär 11 a införas af vederbörande expeditionshafvande i
ordning efter utslagens meddelande i ett för hvarje division i hofrätt (resp. för krigshofrätten) gemensamt,
sedermera i hofrättens arkiv förvaradt exemplar af detta formulär. (Se kungl. kung. den ... december 1912.

Sthlm NS 12

122672

Diarienummer

15 || 16

Besvär anförda af

Öfverklagade eller underställda utslaget eller beslutet

enskild målsägande
ang.

Häradsrätts
lits] , el. besl.
ineddeladt
under ordf.-skap af

tilltalad ang.

skade stånd.

kr.

skade stånd,

ansvar,

a n gått

I\L å 1 e t

Domstol eller annan myndighet

näm ligen -

Anmärkningar:

Den till-talade
häktad
af allm.
åklagare
el. polis-mynd.
(resp. be-fälhaf-vare)

Underrätt
beslutat om den
tilltalades

Hofrätten
beslutat om den
tilltalades

försät-

häktande tande på

1 fri fot

häktande

försät-tande på
fri fot

24 || 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30

Första

rätte gångs tillfället vid under rätten -

Målet

in kommet till hof rätten -

År ock dag

Ilofrätten förordnat om

vittnes förhör vid -

B^S.

0:0,

P B
B B

CD P

o ÖT p" -

C+- **

er?

ä: 3-

83 , 84 | 85 || 36 || 37 | 88 j 39 || 40 j 41 | 42 |[ 43 44 | 45 || 46 J 47

Målet

före draget till slut ligt afgö rande den -

af gjordt den -

Ilof rättens utslag gifvet den -

Hofrättens slutliga beslut:

P. h>:

2. B
P

a b
-ö S''

Oi DO

S-*S B
P P°

P o
39 B

pu er»
cd

3 Sr

qd: "“S

5- M CD

09*

B g.

g 00

e+" er*
pi w,
^Zj C
Pj c+-

''K

Underrättens beslut ändradt

Tilltalad, som
af underrätten

p'' tf

frikänts,
af hofr.
fälld till

ST tr

P CD

o* sr

S’1?''

Ädömdt stralf
af hofrätten

skärpt

B"'' B

Bä K

Skiljaktiga
meningar

beträffande

slutet
förekommit -

Antal i
beslutet
deltagande

ledamöter -

2 w
s b

Rättsstatistik.

Formulär 12.

Arbetsredogörelse för år 19
från nedre justitierevisionen, roteln n:r

! 1 i 2

3 | 4

6 | 7 | 8

11 | 12

ljande å
re revisi

| 14 | 15

Mål och ärenden

Från
föregå-ende år
balanse-rade

Under året

Summa

Under året

Till föl-jande år
balan-serade

Snmma

Af de till fc
kafva till ned

r balanserade
onen inkommit

från an-nan rotel
Över-flyttad e

till
roteln
eljest in-komna

af Kungl.

Maj: t
afgjorda

af nedre

revisionen

afskrifna

till annan

rotel öf-verflyttade

under

redo-

görelse-

året

under
nii stföre-gående
år

under

året

dess-

förinnan

under

året

där-

förut

å tid
längre
till-baka

Revisionsmål:

1) specialmål enl. instr. § 5 litt. ......

2) andra .............

Besvärsmål af civil natur:

1) specialmål . ..........

2) andra .............

Kriminella besvärsmål:

1) specialmål...........

2) andra.............

Underställningsmål.........

Af H. _D. omedelbart upptagna brottmål

Samma (af rader a—h)
Ansökningar om resning eller återstäl-lande af försutten tid:

1) i brottmål...........

2) i andra mål..........

Nådeansökningar..........

Mål, i hvilka Kungl. Maj:t infordrat

högsta domstolens yttrande*). . . .
Andra i H. D. föredragna ärenden . .

Summa (af rader j—n)

............

.............

................

19......

—

...........

..........!)

..........*)

..........3)

...........

............

*) Däraf bifallna	, afslagna	.... 2) Däraf bifallna	......, afslagna	...... s) Däraf helt eller delvis bifallna	....., afslagna
Anmärkningar:				.............. Stockholm den ...............		.......... 19

revisi onssekreterare

Uppgift enligt detta formulär skall af
månad insändas till statistiska centralbyrån.

nedre justitierevisionen för hvarje år inom utgången af påföljande januari
(Se kungl. förordn. den ................................ 1913.)

) I kol. 6 angifves antalet mål, i hvilka yttrande af högsta domstolen afgifvits.

122672

Sthlm NS 12

Rättsstatistik.

Formulär 13.

Uppgift

från nedre justitierevisionen, roteln n:r

rörande af högsta domstolen slutligen afgjordt revisionsmål eller besvärsmål af civil natur.

År 1913.

N:r i
roteln
(U =
veckomåi,

F = förtursmål) -

Utslag eller beslut i
första instansen

Domstol

eller annan myndighet
samt år och dag

Utslag eller beslut i
andra instansen

Talan i
högsta domstolen
fullföljd
genom

Utsla-		Utsla-
gets		gets
	Hofrätt samt	eller be-
eller he-	år och dag

slutets	slutets
natur		natur

Målet angått

12 1

14 |

1«

20 |

21 |

22 j

25 j

26 | 27 |

31 |

32 |

33 j

Tvisteföremåls värde

i-3

B M.

Målet inkommet

till

Högsta domsto-len el. nedre rev.
(resp. rev.-sekr)
förordnat om

P°

Högsta domstolens slutliga

beslut:

Skiljaktiga

ej angifvet,
men uppen-barligen

c+ c+-B CD

^ Sr

rättegångs-tillfället
vid under-

rf-

22.

Dag

för

Kungl.

Maj:ts

O >:
P p

CL ^

CD M-

Målet,

återför-

Hofrätts beslut,
därigenom beslutet i
första instansen blifvit

Annat

öfver-

klagadt

meningar

beträffande

slutet

^''CR

I 8

rätten,
resp. målet
inkommet
till första
instansen

p er?

visadt

ändradt,

beslut

Kronor

“ P

hofrätt

nedre

c+-

P°

M-

b- p-

CD p

tf £

— ?r

CR P

till

ställdt,

af H. D.
ändradt

H. D.

förekommit

tf: p

tf B

CD 3-M q

££

SB-

b—* <
%-v CD

s ^

O ce
O e+

p: Ms
H O:
P M

CD g

rev.

C+-

Sot

“1 M

. 1''örbei
åtgärd

dom el.

utslag

^ O*
M- CD

M-*“ .CD

P P
ce ms
e+-

P-- M-

P ö-B tf

p —

cd er

P°

e+"

i H. D.

P° c+-

P _
P

c+-

EfS

• P
P
CD

b-CR

^ 5

cd"

3 tf
& tf

Å r

och d

a g

M-

P v-^ B

c+-

o’

till nå-iröfning

c+-

c4-

c+-

S- ce

JO: •

8“ *
P *

tf tf

c+-

•"2 77

Si 9
tf tf

B —
ce ''—

C+-

c+-

e+-

M-

»-S

e+-

M-

........

S
ss £T

OT B

— D
c S"

r~. CD
CD —

tp''

" M M

< o -

Anm ärkningar:

Stockholm den

föredragande revisionssekreterare

Samtliga uppgifter enligt detta formulär
i särskild! omslag med uppgift om antalet,
------ december 1912.)

Till besvärsmål af civil natur räknas äfven besvär i b
ej förts (d. v. s. ej öfverlämnats till underrättens pröfnin
gående ersättning åt vittne, hardt i brottmål, angående
från fullmäktigskapet och angående kvarstad eller skingrings
mål genom beslut under rättegången utlåtit sig härom.

Kol. 1—22, 35, 36, 39 ifyllas lämpligen i sammanhang m
rubrik i hvarje mål och, i den mån så ej kan ske (t. ex. o
målets beredande till föredragning, öfriga kolumner vid do
I kol. 6, 7, 12—14, 18—23, 25—37, 39 sker anteckning
Kol. 3. Vid ifyllandet af denna kolumn användas följan
rätts slutliga utslag i tvistemål af beskaffenhet att böra
jämte de i R. B. 25: 1 omtalade konkurs-, boskillnads- och v
klander af dispasch; hofrätts slutliga utslag i dit instäm
brottmål, däri talan om ansvar ej förts. Äfven utslag, hv
angifven art förklarat sig obehörig eller stämningen ogin,
slag hafva af underrätt eller hofrätt redovisats i formulär
utslag (beslut) i annat tvistemål än ofvan är sagdt, så ock
eller annorledes kommit under rättens behandling; hofrätts
mål eller ärende, hvarmed, utan föregående stämning, hofrät
befattning. E = beslut, hvarigenom dömts till värjemålsed.

(De kursiverade beteckningarna Uro afsedda att oförändrade begagnas

vid kolumnens ifyllande.)

1. Förklarande för äkta hustru; skillnad till sång och säte; skillnad i (återgång
af) äktenskap; boskillnad utan sammanhang med konkurs (jfr 24);
bodelning efter äktenskapsskillnad eller boskillnad; äktenskapsrätten i
öfrigt (specificeias).

2. Äkta härstamning; oäkta barns underhåll; rättsförhållandet mellan
föräldrar och barn i öfrigt (specificeras).

3. Förmynderskap (t. ex. mål om förmyndares redovisning); godmanskap
(för hustru, frånvarande arfvinge m. fl., jfr 18).

4. Bouppteckning efter afliden; arfskifte; fideikommiss; testamente (i
öfrigt); danaarf; aflidens kvarlåtenskap i öfrigt (specificeras).

5. Klander af rågångs- eller gränsutståkning; (annan) gränstvist (äfven
i fråga om ägogränser i vatten); rättsförhållandet mellan grannar \
(härunder ej mål hänförliga till 9, 10 eller 11); lösningsrätt, klander
af åtkomst till fast egendom; köp, byte, gåfva af fast egendom.

G. Besittningsrätt till kronojord.

7. Arrende; hyra (härunder utan specifikation mål om betalning
af hyra eller arrende, ersättning för husröta, vanhäfd, annat skadestånd,
afflyttning, kvarhållande af arrendator eller hyresgästs lösa
egendom, klander af syn m. m.).

8. Tomträtt; skogsuf verka ingsrätt; (annan) nyttjanderätt till fast egendom
(torf-, ler-, grus-, stentäkt, jakträtt m. in.); servitut \ rätt till undantag;
(annan) afkomst af fast egendom (betalning af frälseränta, tionde, I
afgäld m. ra.); rätt till grufva.

firande mål, i hvilka domar eller utslag gifvits under ett kvartal, skola, samlade för hvarje rotel
ändas till statistiska centralbyrån inom utgången af påföljande månad. (Se kungl. kung. den

Anvisningar för formulärets ifyllande.

ttmål, däri talan om ansvar
särskilt anförda besvär anäktigs
i brottmål skiljande
ud, när underrätt i ett brott uppsättandet

af förslaget till
beträffande kol. 11—14), vid
s eller utslagets expedierande,
edelst införande af en etta.
beteckningar: SI — underängiggöras
genom stämning
enrättsmål äfvensom mål om
t tvistemål; slutligt utslag i
igenom domstol i mål af nu
nas hit. (Samtliga dessa ut.
) S 2 — underrätts slutliga
ärende, som genom ansökning
tliga utslag i sådant tvisten
såsom första domstol tagit
= annat beslut af underrätt

eller hofrätt och interimsbeslut af annan myndighet. U = slutligt utslag (beslut) af
annan myndighet än underrätt och hofrätt.

Kol. 5. Utslag, hvarigenom hofrätt dömt till värjemålsed (inkl. fastställt underrätts
edgångsbeslut), betecknas med E. I öfrigt betecknas slutligt utslag (hvarigenom hofrätt
skilt målet från sig) med S, annat beslut med B.

Kol. 8. Beträffande mål, som i kol. 3 betecknats med S 1 eller E, följas vid ifyllandet
af kol. 8 de anvisningar, som lämnas här nedan. Afse besvär beslut under rättegången,
annat än edgångsbeslut, angifves jämväl hvad detta angår (t. ex. behörig domstol i
mål ang. etc.). Afser ändringsyrkande allenast rättegångskostnad, anmärkes detta,

Kol. 9 ifylles i förekommande fall med någon af bokstäfverna a—f.

Kol. 10 ifylles i förekommande fall med någon af siffrorna 1—15.

Kol. 11—14 afse allenast värdet af hvad part beträffande hufvudsaken i föregående
instans tappat och i fråga om hvilket ändring sökes. Beloppen angifvas i jämna kronor.
(Jfr anvisn. till form. 14, kol. 13 och 16.)

Kol. 22. Infordrande af felande protokoll eller tidigare i målet företedd handling
räknas icke hit.

Kol 28—34. Vid besluts betecknande såsom fastställda eller ändrade tages allenast
hänsyn till själfva slutet (i hufvudsaken eller beträffande rättegångskostnaden), ej till
skälen (eller till ändring i jäfsfrågor o. dyl.).

Kol. 35 ifylles beträffande häradsrätt, när nämnden öfverröstat domaren.

Tissa måls beteckning: i kol. 8.

9. Väghållning; stängselskyldighet (inkl. ersättning för skada af annans
hemdjur).

10. Afledning af vatten (inkl. dikning, invallning, kloakledning m. m.);
rätt till vatten (inkl. byggande i vatten, vattenfallsrätt, farled, flottled,
flottning m. m.); rätt till fiske.

11. Expropriation (äfven enligt stadsplanelagen, lagen om elektriska
anläggningar m. fl.); stadsplan eller tomtindelning; marks återställande
i skogbärande skick; fast egendom i öfrigt (specificeras).

12. Lösöreköp; panträtt i lös egendom; klander af åtkomst (bättre rätt) till
lös egendom; lån, lega, deposition, gåfva af läs egendom (obs. afbetalningskontrakt
under 16).

13. Patent; varumärken; mönster eller modeller; äganderätt till skrift;
rätt att efterbilda konstverk eller att återgifva fotografisk bild; rätt
till firma.

14. Växel eller check.

15. Skuldebref; försträckning (utan skriftligt bevis); borgen.

16. Handelsköp (inkl. aftal mellan köpmän i och för deras rörelse angående
inköp eller försäljning i kommission af lös egendom); afbetalningskontrakt
(vare sig i form af hyres-eller köpekontrakt); auktionsfordran;
betalning för borgade varor (i andra fall); kreatursköp; köp
eller byte af lös egendom (i öfrigt).

17. Tjänstehjonslega; förhyrning af sjöman; arbelsaftal (mellan arbetsgivare
och arbetare); kollekt vaftal; arbetsbeting (t. ex. entreprenadkontrakt);
tjänsteaftal (i andra fall).

18. Sysslomannaskap (t. ex. provisionsfordran, skyldighet att redovisa,
klander af redovisning, jfr 3 och 24); mäklaraftal; fraktaftal (ej sjörättsligt).

19. Klander af dispasch; (annat) sjörättsmål (jfr 17).

20. Försäkringsaftal (äfven i fråga om sjukkassor).

21. Skada i följd af järnvägs drift, automobil/rafik, elektrisk ström; olycksfall
i arbete; skada på grund af brottslig gärning och utomobliga
torisk skada i öf igt (specificeras).

22. Klander af bolagsstämmas eller förenings (inkl. sjukkassas) beslut;
talan å bolags eller förenings förvaltning, å skifte af bolags eller förenings
tillgångar; andra bolags- eller föreningsmål (specificeras).

23. Återvinning efter tredskodom, efter lagsökning, efter handräckning för
fordrans utfående, efter utmätning.

24. Återvinning till konkursbo; betalnings- eller förmånsrätt i konkurs; boskillnad
i sammanhang med konkurs (jfr 1); undanskiftande af egendom;
ackord; klander af utdelningsförslag i konkurs; redovisning för
konkursbos förvaltning; andra konkursmål (specificeras).

25. Klander af skiljedom.

26. Förmögenhetsrättsliga mål i öfrigt (specificeras).

Mål må ej i något fall uppgifvas angå ‘»fordran», »skadestånd», »ersättning»,
»redovisning» el. dyl., utan skall i stället eller tillika anspråkets
grund angifvas. Mål, som angår olika rättsförhållanden, upptages under
den beteckning, hvartill det rättsförhållande, som kan anses företrädesvis
vara föremål för tvisten, föranleder.

122672

Sthlm NS 12

Rättsstatistik.

Formulär 14.

Uppgift

från nedre justitierevisionen, roteln n:r ______

rörande af högsta domstolen slutligen afgjordt underställningsmål eller kriminellt besvärsmål.

År 1913.

-B

N:r i
roteln
(V = veckomål

F = förtursmål

K

krigsrätts raål) -

I 5

Utslag eller beslut i första instansen

Domstol

eller annan myndighet
samt år och dag

Målet angått

c 55

5-“,3

CD CD

ö CD
P —

Utslag eller
beslut i andra
instansen

Hofrätt

samt

år och dag

a &
S-cre

cd CD
to m
B CD

9	10	1''	12	13	14	15	16	17	\| 18
		Besvär i H.	D.	anförda af
allmän åklagare	enskild måls-ägande ang.	tilltalad ang.
efter för-ordnande af	CD	P	skade-	P	ansvar,	skade-	P	P
j ustitie- kanslern	justitie- ombudsm.\|	CD* CD	CD < P •-i	stånd, kr.	P	näm- ligen	stånd, kr.	P P	P

20 | 21

’ 22 | 23

25 | 26

Den till-talade
häktad
af allm.
åklagare
el. polis-mynd.
(resp.
befäl-hafvare)

Domstol
i lägre instans
beslutat om
den tilltalades

Högsta domstolen
beslut åt om den
tilltalades

borsta
rätte-gångs-til 1 fallet
vid

under-

rätten

Målet inkom-met till

häk-

tande

försät-tande
på fri
fot

häk-

tande

försät-tande
på fri
fot

hofrätt

nedre

rev.

c h

a g

År och dai

28 | 29 | 30 | 81

Högsta domstolen
el. nedre rev.
(resp. rev.-sekr.);
förordnat om

p- &

CD p

glis

Dag

för

Kung!

Maj:ts

utslag

3fe II 35 | 36 || 37 | 38 j| 39 | 40 | 41 || 42 | 43 | 44 | 45 | 46 47

Högsta domstolens slutliga beslut:

>•

3. B

Målet

återför visadt till -

Hofrätts beslut, därigenom
underrätts beslut
blifvit

ändrad t,

fastställd
t,

af II. D.
ändradt

Annat
öfverklagadt

beslut
af H. D.

Skiljaktiga
meningar
beträffande
slutet förekommit -

P. P
Et P

Anmärkningar:

Stockholm den.................................. 19......

föredragande revisionssekreterare.

Samtliga uppgifter enligt detta formulär rörande mål, i hvilka utslag gifvits under ett kvartal, skola, samlade för hvarje
rotel i särskiidt omslag med uppgift om antalet, insändas till statistiska centralbyrån inom utgången af påföljande månad.
(Se kungl. kung. den...... december 1912).

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Besvär i brottmål, däri talan om ansvar ej förts, redovisas enligt formulär
13. Har talan om ansvar varit öfverlämnad till underrättens pröfning,
lämnas uppgift om målet enligt formulär 14, äfven om det fullföljts allenast
i fråga om ersättning eller annat civilt anspråk. Besvär öfver beslut under
rättegången redovisas enligt det formulär, hvartill hufvudmålet föranleder.
Dock upptagas särskiidt anförda besvär angående utgifvande af vite eller ansvar
för uteblifvande eller annan rättegångsförseelse städse i detta formulär,
medan å andra sidan särskilda besvär angående ersättning åt vittne, hördt i
brottmål, angående fullmäktigs i brottmål skiljande från fullmäktigskapet och
angående kvarstad eller skingringsförbud, när underrätt i ett brottmål genom
beslut under rättegången utlåtit sig härom, räknas till besvärsmål af civil
natur (form. 13). Angående från krigsdomstol fullföljda mål lämnas uppgift
enligt detta formulär, äfven om ansvar ej varit yrkadt. Till de kriminella
besvärsmålen räknas äfven mål rörande ådömande af tvångsarbete samt rörande
återkallande af villkorligt medgifven frihet. — Af högsta domstolen omedelbart
upptaget åtal redovisas i formulär 3.

För hvarje tilltalad afses en rad. Fullföljer någon talan dels såsom målsägande,
dels såsom själf tilltalad, åtgå alltså två eller flera rader. Äro i
ett mål flera än fyra tilltalade, sammanhäftas erforderligt antal blanketter
och antecknas å dem alla i kol. 1 >forts.>. Kol. 2, 3, 5—7, 24—33, 47 ifyllas
blott en gång i hvarje mål och således, när flera blanketter användas, blott å
den första.

Kol. 1—31, 44, 45 ifyllas lämpligen i sammanhang med uppsättandet af
förslaget till rubrik i hvarje mål och, i den mån så ej kan ske, vid målets
beredande till föredragning, öfriga kolumner vid utslagets expedierande.

I kol. 8—lä, 14, 17, 18, 27—32, 34—46 sker anteckning medelst införande
af en etta.

Kol. 2 ifylles i förekommande fall med någon af bokstäfverna a—f.

Kol. 4. Här antecknas, för hvilka brott eller enligt hvilka lagrum ansvar
yrkats, samt, där målet äfven angått civilt anspråk, dettas art. Dock upptagas
endast brott, som fortfarande äro i fråga, och af olika slags brott blott
det eller de väsentligaste med tillägg af m. in. Afse besvären beslut under
rättegången, annat än edgångsbeslut, angifves under >anmärkningar> här ofvan,

hvad detta beslut angår. Likaså anmärkes där, när ändringsyrkandet allenast
afser rättegångskostnad, liksom eljest behöfliga förtydliganden där kunna göras.

Kol. 5. Slutligt utslag betecknas med S; beslut, hvarigenom dömts till
värjemålsed, med E; annat beslut med B.

Kol. 7. Utslag, hvarigenom hofrätt dömt till värjemålsed (inkl. fastställt
underrätts edgångsbeslut), betecknas med F. I öfrigt betecknas slutligt utslag
(hvarigenom hofrätt skilt målet från sig) med S, annat beslut med B.

Kol. 13, 16. Har målsägande i skadestånd fordrat 500 kr. och genom
öfverklagade utslaget tillerkänts 200 kr., införes, där han fullföljer talan i
skadeståndsfrågan, i kol. 13 beloppet 300. Hade den tilltalade under samma
förutsättningar bestridt skyldighet att i skadestånd utgifva mera än 50 kr.,
och fullföljer han sin talan, införes i kol. 16 beloppet 150. Beloppen augifvas
i jämna kronor.

Kol. 15. Har tilltalad för brott, som i H.D. är i fråga, dömts till
böter, utan att frihetsstraff samtidigt ådömts, angifves i denna kolumn
bötesbeloppet. I öfrigt betecknas straffarbete med s, fängelse med f, arreststraff
med arv, afsättning med afs, mistning af ämbete eller tjänst under
viss tid med m, ovärdighet att vidare nyttjas i rikets tjänst eller att föra
andras talan inför rätta med o, varning med v, tvångsarbete med tv. Annan
påföljd, ådömd samtidigt med något af förut nämnda straff, angifves ej; icke
heller strafftids eller tvångsarbetes längd. Vid samtidig förekomst af olika
slags frihetsstraff eller af dylikt straff och böter angifves endast den svåraste
straffarten. År tilltalad ställd under framtiden, införes i denna kolumn
st. u. fr.

Kol. 19—21 ifyllas endast beträffande part, som varit häktad, när målet
inkom till nedre revisionen, eller om hvars häktande högsta domstolen förordnat.

Kol. 31. Infordrande af felande protokoll eller i målet tidigare företedd
handling räknas icke hit.

Kol. 37—43. Vid besluts betecknande såsom fastställda eller ändrade
tages allenast hänsyn till själfva slutet (i hufvudsaken eller beträffande rättegångskostnaden),
ej till skälen (eller till ändring i jäfsfrågor o. dyl.).

Kol. 44 ifylles beträffande häradsrätt, när nämnden öfverröstat domaren.

122G72

Sthlm NS 12

Rättsstatistik.

Formulär 15.

Arbetsredogörelse för år 19

från krigsrätt

Mål och ärenden	Antal
	Under året handlagda mål.
1	Från föregående år uppskjutna...................
2	*% Under året inkomna........................
3	Summa (= rad 9)
	Under året slutligt handlagda:
4	Afskrifna...........................	...................
5	Till krigshofrätten öfverlämnade................
6	Eljest till annan domstol öfverlämnade eller förvista.......
7	Genom slutligt utslag afgjorda.................
8	Till följande år uppskjutna.....................
9	Summa (= rad 3)
	Ärenden, under året slutligt handlagda, angående:
10	Undersökning rörande kroppsskada eller sjukdom, ådragen under militär-tjänstgöring ...........................
11	Undersökning rörande förlust af eller skada å kronans egendom....
12	Öfriga ärenden...........................
13	Summa (af rader 10—-12)

Anmärkningar: ...................

.................................................. den ................................. 19.

auditör

Uppgift enligt detta formulär skall från krigsrätt, med undantag af fältkrigsrätt, för
hvarje år inom utgången af påföljande januari månad insändas till statistiska centralbyrån.
(Se kungl. förordn. den ...................... 1913.)

Råd. 1. Därest antalet inbalanserade mål icke öfverensstämmer
med antalet i föregående års redogörelse utbalanserade,
skall anledningen därtill angifvas.

Råd. 4. Mål, som lämnats beroende på anmälan och
icke inom årets slut fullföljts, skall räknas såsom afskrift.
Därest det sedermera anmäles till fullföljd,

upptages det såsom nyinkommet.

Raider 10—12. Ärende, som lämnats beroende på
anmälan, räknas såsom slutligt handlagdt. Därest det
under ett följande år anmäles till fullföljd och. slutligt
handlägges, räknas det jämväl för det året.

122672

Sthlm NS 12

Rättsstatistik.

Formulär 16.

N:r

UPPGIFT FÖR TIDEN /-/

från

1913

domstolens namn)

rörande genom slutligt utslag afgjorda mål.

Uppgift enligt detta formulär skall af krigshofrätten rörande mål, som där afdömts i första instans
samt af Tingsrätt, annan än fältkrigsrätt, insändas till statistiska centralbyrån för hvarje kvartal
inom utgången af påföljande månad. Af fältkrigsrätt insändes uppgift euligt detta formulär till krigshofrätten
hvarje gång protokoll från rätten dit insändas, hvarvid uppgiften skall afse samma tid som
protokollen. Från fältkrigsrätt till krigshofrätten inkomna uppgifter insändas af hofrätten till statistiska
centralbyrån för hela året inom 14 dagar efter det de sista protokollen för året inkommit till hofrätten.
Därest intet mål linnes att redovisa, lämnas af krigshofrätten och krigsrätt, annan än fältkrigsrätt,
inom tid, som nyss sagts, meddelande härom. (Se kungl. kung. den ... december 1912.)

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Endast genom slutligt utslag afgjorda mål upptagas i for- j
muläret, alltså icke mål, i livilka endast edgångsbeslut meddelats,
och ej heller sådana, som blifvit till annan domstol öfverlämnade
eller förvista. Beträffande sistnämnda mål åligger det den
domstol, som slutligen dömer, att redogöra för hela gången af j
målet; sålunda upptagas i kol. 13 samtliga förbrytelser, för hvilka
den tilltalade vant åtalad, i kol. 20 tidpunkten för rannsakningens
början vid den första domstolen o. s. v.

Då i ett och samma mål mer än en person varit tilltalad,
skall hvar och en af de tilltalade upptagas på särskild rad. De
olika raderna förenas då med en klammer framför kol. 3.

Äfven mål, däri talan om ansvar ej blifvit förd, upptagas i
formuläret. Frågor om ansvar för förseelse i rättegång eller rättegångs
missbruk liksom ogillade rekonventionspåståenden redovisas i
icke. Uppgift om bifallen rekonventionstalan införes på raden j
närmast under hufvudmålet, hvarvid i kol. 13 antecknas »Rekonvention».

Uppgifterna införas i formuläret för hvarje
utslag före dess expedierande. För hvarje dag, å hvilken
utslag meddelats, undertecknas de införda uppgifterna af j
auditören resp. föredraganden, hvilka äro för uppgifternas infö- j
rande ansvariga.

Därest antalet mål är större, än att de inrymmas på en
blankett, fortsattes på ett nytt exemplar, hvarvid de olika exemplaren
öfverst till höger på denna sida numreras med 1, 2 o. s. v. |

Vid angifvande af tid utsättas endast årtalets båda sista siffror.

Kol. 2. Beträffande krigshofrätten införes här diarienummer.

I kol. 3—12, 18, 19, 21, 24—28, 30, 31, 35, 37, 38 sker anteckning
medelst införande af en etta.

Kol. 3—8. Här afses samtliga i Str. L. för krigsmakten
2 § a)—d) upptagna personer.

Kol. 9 afser de personer, på hvilka stadgandet i Str. L. för
krigsmakten 2 § e) är tillämpligt (således särskild! personal vid
lots- och fyrväsendet). Dylika personer få icke instreckas i kol. 3—8.

Kol. 12 ifylles, där den tilltalade vid något brotts begående |
icke fyllt 18 år.

Kol. 13. Här antecknas, för hvilka brott eller enligt hvilka
lagrum (se vidare anvisningarna till kol. 29) ansvar yrkats. Då
anspråk på skadestånd framställts, angifves detta med orden
»Skadestånd å 00 kr.».

Kol. 14 ifylles endast i fråga om personer, som sakfällts.
Tiden angifves så noga som möjligt (helst dag, mån. och år).
Då åtalet afser ett flertal brott, angifves om möjligt tiden för
det första och det sista (t. ex. 4/6. 11—5/t 13).

Kol. 15 ifylles endast, då den tilltalade kvarhållits i arresten
vid tiden för rannsakningens början.

Kol. 16. Då arresterad person kvarhålles i arresten efter
första rä.ttegångstillfället, skall han betraktas såsom häktad, och
antecknas i så fall i denna kolumn dagen för första rättegångstillfället.

Kol. 20—23 ifyllas endast en gång i hvarje mål oafsedt
antalet tilltalade. Beträffande mål, som återförvisats eller varit
hvilande, skola, liksom beträffande förvista mål, uppgifterna i kol.
20, 22, 23 gälla målets hela gång. I antalet rättegångstillfällen
(kol. 22, 23) inräknas alla de tillfällen, då målet handlagts eller
varit utsatt till handläggning, men ej tillfälle, vid hvilket endast
beslut eller utslag meddelats.

Kol. 24, 25. Edgångsbeslut, som af högre rätt upphäfts eller
eljest förfallit, redovisas ej.

Kol. 26—28 kunna samtidigt ifyllas. Då exempelvis en
tilltalad frikänts för ett brott och sakfällts för ett annat samt
beträffande ett tredje brott ansvarstalan ej till pröfning upptagits,
ifyllas samtliga dessa kolumner. Såsom icke sakfälld räknas
äfven den, som ställts under framtiden.

Kol. 29. Här angifves författning med lämplig förkortning
samt, om så erfordras, kap., § och mom. (t. ex. S. f. K. 62: 2).

Kol. 30—36. Förekomma samtidigt olika straffarter, skola
alla ifrågavarande kolumner ifyllas. I kol. 36 betecknas afsättning
(skiljande från krigsmakten) med afs, mistning af ämbete
eller tjänst under viss tid med m, ovärdighet att vidare nyttjas i
rikets tjänst eller att föra andras talan inför rätta med o. Andra
påföljder upptagas ej.

Kol. 38 ifylles ej, om den rättskunnige ledamoten varit
skiljaktig allenast beträffande domskälen.

122672

3tn.ni

Utslagets

n:r

dag

| protoi
koll

9 || 10 | 11

Tilltalade personer

B c

» B

2 pS
?

Krigsmän

Manskap
Fast | F
anställa j"0 -

!? B g
f- fS, ;

M, £L
p: ft>

er? cd

83 ''

b_ r* c

^ B w

tli

P CD }-*•

er? a2

Icke

krigsm.

B B

W CD

cd" åt

p: O
B CD

P B -

5- >

Målet an

gått

Tid för
brotts
besående

15 ; T 1.6 | 17

Den tilltalade

År och dag

An m ärkningar:

[18	19
Biträde
åt häktad

t?”5
Ig B	ce et-
i b i ^ 9	g
! a ^
gV	?

	et-

20	21	22	23
	B g»	Antal
Första	CD	rätte-
	o
rätte-	P i+	gangs-
ert- O:	tillfällen
gångs-			-j
tillfället	P P a p->		§■ S
	Pj et-	3 p	3 P.
År		si	II
och dag

24 | 26

Ålagd

värje målsed -

o-e

26 II 27 | 28

Till talad -

er? ;■

S SFI

Lagrum, enligt Indika den
tilltalade sakfälla

30 I 31 | 32 I 33 I 34 j 35

Adömd bestraffning

tö

Disciplinstraff

i C»;

g <l| P t>
3 p P 2
a cn g

S- f a “

'' ^

Dagar

Se:

Eli

Iftll

g. o

B fct B-g CT?

ts ^
% er
9 a

ro 3

g å

g, t>r

rtB

3-2

5.^0,

•tt P;
P St
pr ce :
st ^
ro g

er a

S-o5‘

— B

a o

c-t- et -

Rättsstatistik.

Formulär 17.

N:r

UPPGIFT FÖR TIDEN / - / 1913

från fältkrigsrätt

rörande handlagda mål och ärenden.

1__

■>.

~ 3.

5. “

Mål

inkom-

met

Ärende

sluti.
kandlagdt
den

N:r

afskrif-

vet

den

till

krigs-

hof-

rätten

öfvcr-

lämnadt

den

eljest
till
annan
domstol
öfverläm-nadt el.
förvist
den

genom

slutligt

utslag

afgjordt

den

ej slut-ligen
hand-lagdt
vid re-dogörel-setidens
utgång

Ärendes beskaffenhet

N:r

Mål

inkom

met

Ärende
sluti
handlagdt
den

till

afskaf- “f
rätten
| öfverI
lämnadt

vet

den

eljest
till
annan
domstol
öfverlämnadt
el.
förvist
den

genom

sinligt

utslag

afgjordt

den

ej slutligen

handlagdt

vid redogörelsetidens

utgång

Ärendes beskaffenhet

Anmärkningar:

den

auditör

Uppgift enligt detta formulär skall af fältkrigsrätt insändas till krigshofrätten hvarje gång protokoll dit insändas
och skall afse samma tid som protokollen. Från fältkrigsrätt till krigshofrätten inkomna uppgifter insändas af hofrätten
till statistiska centralbyrån för hela året inom 14 dagar efter det de sista protokollen för året inkommit till hofrätten.
Angående slutligen afgjorda mål lämnar fältkrigsrätt uppgift jämväl enligt formulär 16. (Se kungl. kung. den ...
december 1912).

Anvisningar för formulärets ifyllande.

Uppgifter skola medde(as rörande samtliga mål, som förekommit, oafsedt
huruvida de blifvit slutligt handlagda eller ej, hvaremot af ärenden endast
upptagas de slutligt handlagda, hvartill äfven räknas sådana, som lämnats
beroende på anmälan.

På öfverstå raderna i hvarje redogörelse antecknas de mål, som voro inkomna
men icke slutligt handlagda vid utgången af den tid närmast föregående
redogörelse afsåg. Dessa skiljas genom en linje från de öfriga''. Därunder
införas de under den tid redogörelsen afser inkomna målen och slutligt
handlagda ärendena i kronologisk ordning, så att för hvarje dag upptagas
de därunder inkomna målen och slutligt handlagda ärendena.

Därest antalet mål och ärenden är större, än att de inrymmas på en blankett,
fortsättes på ett nytt exemplar, hvarvid de olika exemplaren öfverst till höger
på första sidan numreras med 1, 2 o. s. v.

På raden under det sist införda målet eller ärendet skall angifvas, huruvida
fältkrigsrätten vid utgången af den tid redogörelsen afser fortfarande
äger bestånd eller upphört (t. ex. »Rätten fortfar» eller »Rätten upphört»)-

Där uppgift skall lämnas om tid (kol. 2—6), behöfver året ej utsättas,
utan endast dag och månad (t. ex. ”/o).

Kol. 1, 2 ifyllas för såväl mål som ärenden. I kol. 1 antecknas målets
eller ärendets nummer i diarium eller protokoll. I kol. 2 angifves dagen,
då mål inkommit eller ärende slutligt handlagts.

Kol. 3—7 ifyllas endast beträffande mål. Mål, som lämnats beroende
på anmälan och icke före redogörelsens afgifvande fullföljts, räknas såsom
afskrifvet. Därest det sedermera anmäles till fullföljd, upptages det såsom
nyinkommet, hvarvid i kol. 2 antecknas dagen, då anmälan om fullföljd
gjordes. I kol. 7 sker anteckning medelst införande af eu etta.

Kol. 8 kan ifråga om mål användas såsom anmärkningskolumn. Beträffande
ärende skall här angifvas dess natur, hvarvid kan användas förkortj
ningen »Kroppsskada» resp. »Sjukdom» i fråga om undersökning rörande
j kroppsskada eller sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring, samt »Egendomsskada»
ifråga om undersökning rörande förlust af eller skada å kro|
nans egendom.

Sthlm NS <2

122072

Rättsstatistik.

Formulär 18.

Arbetsredogörelse från krigshofrätten för år 19

	i	2	3	4	6	C	7	1 8
		Från föregåen-de år balan-serade	Under		Under året slut-ligt handlagda	Till föl-jande år balan-serade
	Mål och ärenden	året in-komna	Samma	däri ut-slag med-delats	af-skrift! a	Summa
	I andra instans handlagda mål:
a	Besvär öfver krigsrätts utslag ....
b	Besvär i disciplinmål........
c	Underställningsmål.........
d	Summa (af rader a—c)
	I första instans handlagda mål:
e	däri utredning ägt rum vid krigsrätt
f	> » » » endast vid
	krigshofrätten...........							..............
g	Summa (af rader e—f)
h	Kungl. remisser x)...........
i	Öfriga ärenden * 2)...........

Anmärkningar:

Stockholm den ....................................... 19

sekreterare

Uppgift enligt detta formulär skall af krigshofrätten för hvarje år inom utgången af påföljande
januari månad insändas till statistiska centralbyrån. (Se kungl. förordn. den......................... 1913.)

M I kol. 5 angifves antalet under året besvarade remisser.

2) I »öfriga ärenden» inbegripas äfven ärenden angående straffsammanläggning, men däremot icke förordnanden inom
krigshofrätten, ärenden angående anmälan om auditörs förordnande eller andra ärenden af administrativ eller ekonomisk natur.
I kol. 5 angifves under året slutligt handlagda ärenden.

122672

Sthlm NS 12

Formulär litt. A 1.

JRegisteruht n:r

(Denna blankett användes rörande den, som fyllt 18 ar.)

Uppgift till straff registret

från

angående:

1) Tillnamn:

2) Förnamn:

3) Senaste kyrkobokföring sort:

4 a)

Yrke eller befattning (för den, som icke
tillhör nedan upptagna kategorier)

^ 7 \ Bettlare, vagabond, prostituerad, soutenör,
'' yrkesförbrytare eller dylik person

5) Födelseår, -mån. och -dag: ............

6) Födelseort: .............................................................

7) Föräldrars namn och yrke:.............................

8) Födsel: Inom äktenskap Utom äktenskap

9) Civilstånd: Ogift Gift Änkling Änka Frånskild

10) Nationalitet (om främmande):.

11) Trosbekännelse (om främmande): ............

12) Bildningsgrad: Högre bildning Vanlig folkskolebildning Kan läsa och skrifva Kan läsa men ej skrifva
Kan hvarken läsa eller .skrifva

122672

Sthlm NS 12

13) Utslagets dag och n:r i domboken (resp. § i protokoll): ......................................................................................................-

14) Brott för hvithet enligt 1 § af lagen om straffregister uppgift skall lämnas, samt tiden och, ifråga om förvist mål, orten
för brottets föröfvande (resp. anledning till ålag dt tvångsarbete):

15) Tillämpade lagrum, ådömdt straff eller annan påföljd, som skall till straffregistret anmälas:

16) Särskilda omständigheter: Nödställd belägenhet Svår förolämpning lusigt tillstånd Kronisk alkoholism

Kroppsligt lyte Svag fattningsgåfva Lindrig sinnessjukdom Fallandesot Annan sjukdom Senilitet.

IT) Anmärkningar: ...............................................................

(Ort och tid):

(Underskrift):

(I egenskap af):

Formulär litt. A IT.

Iiegisterakt n:r

(Denna blankett användes rörande den, som ej fyllt 18 år.)

Uppgift till straff registret

rörande minderårig

från

angående

1) Tillnamn:

2) Förnamn:.............................................................

5) Senaste lyrltob olif öring sort:............

. Yrke eller befattning för den, som icke
a> tillhör nedan upptagna kategorier
, , Bettlare, vagabond, prostituerad, soutenör,
l yrhesförbrytare eller dylik person

4 c) Saknat regelbunden sysselsättning sedan

5) Födelseår, -mån. och -dag:.....

6) Födelseort: ...........................................................

7) Föräldrars namn och yrke:.............

8 a) Födsel: Inom äktenskap Utom äktenskap
8 b) Fadern afliden Modern afliden Båda föräldrarna aflidna

8 c) Uppfostrad hos föräldrar eller anförvanter intill....... , i....................................anstalt från

till ....................................., annorstädes från .................. till ........................

8 d) Försummad uppfostran? .................. 8 e) Varit föremål för åtgärd enl. lagen om vanartade och i sedligt afseende försummade
barn den 13 juni 1902? ...................................................................................................

8 f) Åtnjuten undervisning:

9) Civilstånd: Ogift ..................

10) Nationalitet (om främmande) ...........................................................................

11 a) Trosbekännelse (om främmande).- ...........................................................................................

11 b) Konfirmerad?....................................................... // c) Kristendomskunskap: ...................................................................

12) Bildningsgrad: Högre bildning Vanlig folkskolebildning Kan läsa och skrifva Kan läsa men ej skrifva

Kan hvarken läsa eller skrifva.

Sthlm.P.A.N.&S. 1912.

122672

13) Utslagets dag och n:r i domboken (resp. § i protokoll): ..................................................................................

14) Brott för hvithet enligt 1 § af lagen om straffregister uppgift skall lämnas, samt tiden och, i fråga om förvist mål,
orten för brottets föröfvande (resp. anledning till ålagdt tvångsarbete):

15) Tillämpade lagrum, ådömdt straff eller annan påföljd, som skall till straffregistret anmälas:

16) Särskilda omständigheter: Tvungen Förledd Nödställd belägenhet Svår förolämpning lusigt tillstånd

Kronisk alkoholism Kroppsligt lyte Svag fattningsgåfva Lindrig sinnessjukdom Fallandesot Annan sjukdom

17) Anmärkningar: ...............................................................................................................................................................................................

(Ort och tid:)

(Underskrift:)..

(I egenskap af:).