OMORGANISATION AV HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN MED FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1922:6)

BETÄNKANDE

RÖRANDE

OMORGANISATION AV HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN MED FÖRSLAG

TILL FÖRORDNING ANGÅENDE ÄNDRADE ALLMÄNNA
GRUNDER FÖR HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS ORGANISATION M. M.

SAMT

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS EKONOMISKA
STÄLLNING OCH ANSLAGSBEHOV

AVGIVET DEN 8 JUNI 1921

SÄRSKILDA AV CHEFEN FÖR JORDBRUKSDEPARTEMENTET
TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1921

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
202G04

■

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Skrivelse till herr Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet 5
Förslag till förordning angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens
organisation m. m.................. 9

Kap. I. Hushållningssällskapens uppkomst och utveckling....... 20

Hushållningssällskapens uppkomst s. 20; 1813 års grundstadgar s. 22; 1848
års grundstadgar s. 25; Hushållningssällskapens ombud s. 28; Förenings -

väsendet inom jordbruket s. 30; Konsulenter m. m. s. 30; 1910 års
grundstadgar s. 31.

Kap. II. Inom riksdagen väckta förslag till omorganisation av hushållningssällskapen
samt riktlinjer för sakkunnigas utredning .... 32

1898 års riksdag s. 32; 1911 års riksdag s. 33; 1913 års riksdag s. 35;

1914 års A-riksdag s. 36; 1914 års B-riksdag s. 37; 1915 års riksdag
s. 40; 1918 års riksdag s. 40; Riktlinjer för utredningen s. 41.

Kap. III. Förslag till förordning angående ändrade allmänna grunder för

hushållningssällskapens organisation m. m.....''....... 43

Allmän motivering...................... 43

Speciell motivering...................... 47

A. Hushållningssällskapens ändamål och organisation.

1 §. 1. Hushållningssällskapens ändamål........... 47

2. Hushållningssällskapens verksamhetsområden ...... 48

2 §. 3. Ledamöter.................... 48

3 §. 4. Ledamotsavgifter m. m............... 52

5. Fråga om rätt för hushållningssällskapen att upptaga skatter

och andra avgifter än medlemsavgifter....... 53

4 §. 6. Lokal organisation................. 54

5 §. 7. Central organisation................ 54

B. Lantbrukstinget.

1. Hushållningssällskapens nuvarande sammanträden och ut utövandet

av rösträtt vid dessa........... 55

6 §. 2. Olägenheterna av nu gällande ordning och fördelarna av

ett representativt system............. 56

7 §. 3. Val av lantbruksomhud............... 59

8 §. 4. Till lantbrukstingets avgörande hörande ärenden .... 64

9, 10 §§. 5. Lantbrukstingets sammanträden........... 65

11 §. 6. Kungörelse om lantbruksting m. m.......... 66

12 §. 7. Motionsrätt.................... 67

13—16 §§. 8. Landtbrukstingets förhandlingar och beslut....... 68

17 §. 9. Ärendenas beredning inom lantbrukstinget..... 69

18 §. 10. Kvalificerad majoritet....... 72

C. Befattningshavare och förvaltningsutskott.

19 §. 1. Befattningshavare................ 73

Ordförande och vice ordförande.......... 73

Sid.

19 §. 1. Sekreterare, skattmästare och övriga befattningshavare 73

20—23 §§. 2. Förvaltningsutskott.............. 78

D. Resekostnads- och traktamentsersättning.

24 §. 1. Lantbruksombuden............... 83

26 §. 2. Ledamöter i förvaltningsutskottet......... 84

26, 27 §§. E. Revision......................... 85

28—30 §. F. Protokoll, årsberättelse m. m................. 86

G. Underavdelningar..................... 86

31 §. 1. Ändamål................... 87

32 §. 2. Antalet underavdelningar och området för envar av dessa 88

33 §. 3. Ordförande och vice ordförande ......... 88

34 §. 4. Kungörelse om vissa val m. m........... 89

35,36 §§. 5. Rösträtt m. m........ 89

37 §. H. Matrikel....................... • • • 90

38, 39 §§. 1. Besvär.......................... 90

40 §. J. Antagande och fastställande av stadgar............ 91

K. Förordningens ikraftträdande, övergångsbestämmelse...... 92

Kap. IV. Hushållningssällskapens ekonomiska ställning och anslagsbehov

för den närmaste framtiden ................. 93

Ekonomisk utredning för 1890—1920 s. 93; Allmänt anslag s. 102;
Lånefond s. 103; Ändringar rörande vissa anslag s. 194.

Sammandrag..............................109

Reservation av herr Linders.......................110

Bilagor.

1. Allmänna lantbruksföreningar i grannländerna.............111

2. Kungl. brev den 20 februari 1742 ang. »Det som Riksens ständer nödigt

funnit, till landskulturens förbättrande»...............127

3. Lantbruksakademiens underdåniga memorial den 5 augusti 1813 ang. »planen

och sättet till inrättande av Hushållningssällskap i rikets län».....130

4. Kungl. cirkulär den 7 september 1813 till lantbruksakademien ang. »plan

till Hushållssällskap i de län där sådan inrättning icke är vidtagen» . . 133

5. Lantbruksakademiens underdåniga memorial den 10 mars 1848 ang. »för ändrade

föreskrifter för Hushållningssällskapens organisation».....135

6. Kungl. brev den 16 mai 1848 till lantbruksakademien ang. »allmänna stad ganden

för Hushållningssällskapens inrättning och styrelse»......138

7. Kungl. brev den 28 oktober 1910 till lantbruksstyrelsen ang. förnyade all männa

grunder för hushållningssällskapens i riket organisation . . . . 140

8. Hushållningssällskapens ledamöter m. m................142

9. Hushållningssällskapens underavdelningar ..............143

10. Förteckning å antalet landstingsmän inom varje än..........144

11. Hushållningssällskapens inkomster 1913—1920 ............ 145

12. » » 1890, 1900, 1910 1913—1920 .... 150

13. » utgifter 1913—1920 ............ 152

14. » » 1890- 1900, 1910 1913—1920 .... 162

15. » tillgångar och skulder 1913—1920 ....... 164

16. » » » » 1900—1920 ....... 174

Till

Herr\ Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet.

Genom beslut den 13 september 1918 har Kungl. Maj:t bemyndigat
Herr Statsrådet att tillkalla högst fem sakkunniga personer med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om de åtgärder från
statens sida, som borde vidtagas för åstadkommande av sådana ändringar
i hushållningssällskapens organisation, vilka kunde finnas önskvärda och av
nuvarande förhållanden påkallade. Jämlikt det sålunda givna bemyndigandet
har Herr Statsrådet sagda dag anmodat undertecknade Holmquist,
Wachtmeister, Hellström, Linders och Pettersson i Bjälbo att fullgöra uppdraget,
ifråga samt därjämte till sakkunnigas ordförande förordnat undertecknad
Holmquist. Sakkunniga hava uppdragit åt numera t. f. sekreteraren
hos kommerskollegium Knut Ericsson att tjänstgöra såsom sakkunnigas
sekreterare.

Sakkunniga höllo sitt första sammanträde den 18 november 1918
och hava sedermera med kortare mellantider sammanträtt.

För uppdragets fullgörande hava sakkunniga genom utrikesdepartementets
förmedling erhållit uppgifter rörande de svenska hushållningssällskapen
motsvarande organ i Norge, Danmark och Finland. Med ledning
av bland annat dessa uppgifter har professorn H. Juhlin Dannfelt utarbetat
den betänkandet vidfogade utredningen om allmänna lantbruksföreningar i
grannländerna. Professorn Juhlin Dannfelt har jämväl granskat betänkandets
kap. I angående hushållningssällskapens uppkomst och utveckling.
Vidare hava från lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapen införskaffats
åtskilliga utredningar i föreliggande frågor, särskilt angående sällskapens
ekonomiska ställning vid olika tidpunkter. Sakkunniga hava nämligen
ansett sig icke kunna tillfullo utföra det dem lämnade uppdraget utan att
lämna en utredning rörande sällskapens ekonomiska ställning, sådan denna
gestaltat sig på grund av kristidens svårigheter och ökade arbetsbördor,
samt hava med stöd av denna utredning beräknat de anslag, som synas
erforderliga för sällskapens framtida verksamhet.

Beträffande de valtekniska bestämmelserna i förslaget till förordning
angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation
m. m. hava sakkunniga rådgjort med vissa av proportionsvals-sakkunniga,
nämligen sakkunnigas ordförande, professorn M. J. S. Wallengren
samt f. d. majoren W. J. E. von Heidenstam och revisionssekreteraren

S. H. T. Kylander.

På grund av särskilda remisser hava sakkunniga till Kungl. Maj:t
avgivit utlåtanden i följande ämnen: den 27 augusti 1919 angående tillfälligt
anslag åt hushållningssällskapen för år 1920; den 7 oktober 1920
och den 21 februari 1921 angående tillfälligt anslag åt hushållningssällskapen
för år 1921; den 26 oktober 1920, gemensamt med statens odlingskommitté,
angående ytterligare utredning i vissa delar av frågan om
organiserande av statsunderstödd täckdikningsverksamhet efter år 1920;

den 27 november 1920 angående statsbidrag för åren 1921 och 1922 till
avlönande av jordbrukskonsulenter; samt denna dag dels angående ändring
av stadgarna för Jönköpings läns hushållningssällskap dels ock angående
lantbruksstyrelse-sakkunnigas betänkande del II: 1.

Efter slutfört arbete få sakkunniga härmed överlämna sitt betänkande
rörande omorganisation av hushållningssällskapen med förslag till förordning
angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation
m. m. jämte utredning om sällskapens ekonomiska ställning
och anslagsbehov för den närmaste framtiden.

Mot viss del av 7 § i författningsförslaget har reservation avgivits

av undertecknad Linders.

Stockholm den 8 juni 1921.

C. F. HOLMQUIST.

Hugo Wachtmeister. Paul Hellström.

Sven Linders. David Pettersson.

Knut Ericsson.

'' 1

Förslag

till

förordning

angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens

organisation m. m.

VI Gustaf etc. göra veterligt, att VI, i enlighet med riksdagens beslut,
funnit gott dels fastställa följande allmänna grunder för hushållningssällskapens
organisation m. m. dels ock, såsom villkor för att hushållningssällskap
må komma i åtnjutande av statsanslag för sin verksamhet, föreskriva,
att sällskapet skall äga i överensstämmelse med samma grunder
avfattade och fastställda stadgar.

Ändamål och organisation.

1 §•

Hushållningssällskaps ändamål är att främja lanthushållningen
samt därtill hörande binäringar och hemslöjd ävensom fiske.

2 §•

Envar kommunalt röstberättigad, som idkar i 1 § omförmäld näring,
äger, efter därom gjord skriftlig anmälan, inträda såsom ledamot i det
hushållningssällskap, inom vars område näringen idkas.

I övrigt utses ledamöter i hushållningssällskap genom val. Valbar
är envar kommunalt röstberättigad. För sådant val må ej föreskrivas
kvalificerad röstövervikt.

Nyinvald person skall tillställas skriftlig kallelse till ledamot och må
ej påföras avgift till sällskapet, förrän vederbörande avlämnat skriftlig förklaring,
att kallelsen mottages.

Med ledamot avses i denna förordning endast sådan ledamot, som
är skyldig att erlägga ledainotsavgift.

2—202004.

3 §•

Ledamotsavgift må av hushållningssällskap upptagas årligen med
högst 3 kronor.

Angående uppbörd m. m. av ledamotsavgift gäller vad därom särskilt
stadgas.

Annan avgift, än ovan nämnts, må hushållningssällskap ej ålägga
ledamot.

4 §•

Hushållningssällskaps ledamöter fördelas i underavdelningar på sätt
i 32 § närmare förmäles.

5 §•

Hushållningssällskaps angelägenheter handhavas av ett lantbruksting
och ett förvaltningsutskott med gemensam ordförande, vice ordförande och
sekreterare.

Därjämte skola finnas en skattmästare och andra befattningshavare
till erforderligt antal.

Lantbrukstinget.

6 §.

Lantbrukstinget är sammansatt av valda ombud för hushållningssällskapets
ledamöter.

Lantbrukstinget tillkommer att i den ordning nedan angives rådslå
och besluta om hushållningssällskapets angelägenheter.

Ledamöterna i lantbrukstinget benämnas lantbruksombud.

Antalet lantbruksombud i varje lantbruksting fastställes av Kungl.
Maj:t, efter förslag av lantbrukstinget, med hänsyn till ledamotsantalet i
sällskapet och folkmängden inom hushållningssällskapets område samt med
iakttagande av att antalet lantbruksombud ej väsentligt avviker från antalet
landstingsmän inom länet.

7 §.

1. För val av lantbruksombud indelas hushållningssällskapets område
i valkretsar, var och en bestående av en eller flera underavdelningars om -

råden, med så stort antal ledamöter, att dessa enligt bestämmelserna i
tredje stycket äga välja minst 3 lantbruksombud. Därest Kungl. Maj:t
med hänsyn till särskilda lokala förhållanden därtill lämnar medgivande,
må valkrets uppdelas i valdistrikt.

2. Indelningen i valkretsar och valdistrikt fastställes enligt ovan
angivna grunder av lantbrukstinget.

3. I varje valkrets utses så många lantbruksombud, att antalet ombud
i valkretsen förhåller sig till antalet ombud i lantbrukstinget som
antalet ledamöter inom valkretsen till antalet ledamöter i hushållningssällskapet.
Uppkomma bråktal, betraktas i erforderlig utsträckning de
största av dessa såsom hela tal och bortses från de övriga. Aro bråktalen
lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet dem emellan i
ordning efter folkmängdens storlek. I sista rummet avgör lotten.

4. För varje valkrets utses suppleanter till lika antal som lantbruksombud.

5. Det antal lantbruksombud och suppleanter, som enligt ovan angivna
grunder skall utses för varje valkrets, fastställes av lantbrukstinget
året näst före det, då valen skola äga rum.

6. Lantbruksombud och suppleanter väljas för en tid av högst 4 år.

7. Lantbrukstinget fastställer bestämmelserna, dag och platserna för
valens förrättande samt utser valförrättare jämte erforderliga biträden åt
dem. Rösträtt må icke överlåtas. Kungörelse om den tid, inom vilken i
nionde stycket angivna skriftliga yrkanden om proportionellt val skola
vara ingivna till förvaltningsutskottet, skall utfärdas av förvaltningsutskottet
och senast sex månader före valen införas i en eller flera av
länets mest spridda tidningar.

8. För de fall, då valen icke, enligt vad i nionde stycket stadgas,
ske proportionellt, skola bestämmelserna för rösternas sammanräknande
fastställas av lantbrukstinget.

9. Val inom en valkrets sker proportionellt, därest senast fem
månader före valet skriftligt yrkande därom framställes till förvaltningsutskottet
av minst så många inom valkretsen röstberättigade, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om halva antalet av samtliga inom valkretsen röstberättigade
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Då val
sker proportionellt, skall vid rösternas sammanräknande i tillämpliga delar
iakttagas vad om landstingsraannaval finnes föreskrivet.

10. Kungörelse om valens förrättande skall utfärdas av förvaltningsutskottet
samt snarast möjligt, dock senast fyra månader förut, införas
i en eller flera av länets mest spridda tidningar. Kungörelsen skall för
varje valkrets, respektive valdistrikt, innehålla uppgift om plats, dag och

tid för valet, valförrättare samt vilket valsätt, som skall tillämpas. Samtidigt
med utfärdandet av kungörelsen tillställer förvaltningsutskottet varje
valförrättare förteckning över de ledamöter, som tillhöra valkretsen, respektive
valdistriktet (röstlängd).

11. Vid valen skola föras protokoll. Sedan val ägt rum, åligger
det valförrättaren att inlägga samtliga valsedlar i förseglat omslag samt
därefter skyndsamt insända valsedlarna jämte valprotokollet till förvaltningsutskottet.
Detta utskott har att vid offentlig, i god tid förut kungjord
förrättning sammanräkna de avgivna rösterna.

8 §•

Följande ärenden skola av lantbrukstinget upptagas och avgöras:

1) inval av ledamöter enligt 2 §;

2) fastställande av valkretsindelningen, fördelningen på valkretsarna
av det antal lantbruksombud, varje valkrets skall välja, bestämmelserna, dag
och platserna för valens förrättande samt föreskrifterna för rösternas sammanräknande,
därest valen icke skola ske proportionellt, ävensom utseende
av valförrättare, allt enligt 7 §;

3) val av ordförande och vice ordförande enligt 19 §;

4) val av ledamöter i förvaltningsutskottet enligt 20 §;

5) val av revisorer enligt 26 §;

6) fastställande av stadgar för underavdelningarna enligt 31 §;

7) bestämmande av antalet underavdelningar och området för envar
av dessa enligt 32 §;

8) fastställande av utgifts- och inkomststat samt i övrigt beviljande
av utgifter, i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet;

9) beviljande av ansvarsfrihet åt förvaltningsutskottet; samt

10) godkännande av förslag till ändring av stadgarna.

Lantbrukstinget åligger att avgiva av vederbörande verk och myndigheter
från lantbrukstinget begärda yttranden i frågor, som falla inom
sällskapets verksamhetsområde.

9 §.

Till lagtima möte sammanträder lantbrukstinget en gång årligen å
dag, som angives i hushållningssällskapets stadgar.

10 §.

Till urtima möte sammanträder lantbrukstinget, då Kungl. Maj:t
därom förordnar.

11 §-

Kungörelse om lantbruksting skall utfärdas av ordföranden och minst
en månad före lantbrukstingets början införas i en eller flera av länets
mest spridda tidningar. Ordföranden åligger därjämte att i god tid före
lantbrukstingets början tillsända varje lantbruksombud meddelande om
plats och tid för tinget, avtryck av förvaltningsutskottets framställningar
och väckta motioner samt föredragningslista över förekommande ärenden,
vilken, i den mån så är möjligt, skall upptaga förvaltningsutskottets hemställan
i varje ärende.

Sådan fullständig föredragningslista samt tillhörande framställningar
och motioner skola senast vid lantbrukstingets öppnande finnas tillgängliga
till erforderligt antal.

12 §.

Motion skall väckas senast en månad före lantbrukstingets början.

13 §.

Lantbrukstingets förhandlingar äro offentliga; dock må lantbrukstinget
för någon särskild fråga kunna besluta, att överläggning skall hållas
inom slutna dörrar.

14 §.

I lantbrukstinget äger varje närvarande lantbruksombud en röstDärjämte
tillkommer varje närvarande ledamot i förvaltningsutskottet, även
om vederbörande ej tillika är lantbruksombud, en röst. Ledamot i förvaltningsutskottet
må dock icke deltaga i val av revisorer för granskning
av förvaltning, för vilken han är ansvarig eller i beslut om ansvarsfrihet
för sådan förvaltning.

Landshövdingen i länet äger övervara lantbrukstingets sammanträden
och deltaga i dess överläggningar, men ej i besluten. År ej landshövding
tillsatt eller förordnad, eller har han förhinder, äger den i tjänsten äldste
ledamoten i landshövdingeämbetet sagda rätt.

15 §.

Lantbrukstinget må ej överlägga eller fatta beslut, därest icke minst
två tredjedelar av det enligt 6 § bestämda antalet lantbruksombud är närvarande.

16 §.

I lantbrukstinget skall omröstning, där så äskas, förrättas med
slutna sedlar.

17 §.

Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra
en föregående beredning, må de för sådan beredning överlämnas till särskilt
utsedda personer.

Skola två eller flera personer utses för dylik beredning, sker valet
proportionellt, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det
antal personer valet avser, ökat med 1. Då valet sker proportionellt, iakttages
vad om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m. är föreskrivet.

18 §.

För beviljande av anslag till nya ändamål eller behov vare lantbrukstingets
beslut ej giltigt, med mindre beslutet biträtts av minst två tredjedelar
av de röstande.

Befattningshavare och förvaltningsutskott.

19 §.

Ordförande och vice ordförande i hushållningssällskap väljas för en
tid av högst fyra år av lantbrukstinget bland sällskapets ledamöter.

Sekreterare och Övriga befattningshavare, som avlönas med bidrag
av statsmedel, tillsättas tillsvidare med minst sex månaders ömsesidig uppsägningstid,
där ej längre tid särskilt stadgats eller avtalats.

Ej må någon antagas till sekreterare, som icke blivit av lantbruksstyrelsen
med hänsyn till teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet förklarad
till platsen kompetent.

Arvode åt sekreteraren bestämmes på sätt därom särskilt är föreskrivet.

Sekreteraren må jämväl vara skattmästare inom hushållningssällskapet,
men må ej utan tillstånd av lantbruksstyrelsen innehava annan befattning
inom sällskapet. Ej heller må sekreteraren utan tillstånd av förvaltningsutskottet
och lantbruksstyrelsen innehava stadigvarande anställning
utom sällskapet.

20 §.

Förvaltningsutskottet är hushållningssällskapets styrelse.

Förvaltningsutskottet består av ordföranden, vice ordföranden och
sekreteraren jämte högst 6 därtill av lantbrukstinget bland hushållningssällskapets
ledamöter för en tid av högst fyra år valda ledamöter; dock
må annan hushållningssällskapets befattningshavare, än nu nämnts, icke
vara ledamot i utskottet.

Suppleanter väljas av lantbrukstinget till lika antal som ordinarie
ledamöter.

Val av ledamöter och suppleanter sker proportionellt, därest sådant
äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles,
om samtliga väljandes antal* delas med det antal personer valet avser, ökat
med 1. Då valet sker proportionellt, iakttages vad om proportionellt valsätt
vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. är föreskrivet.

Vid val av ledamöter och suppleanter må viss avgångsordning ej
bestämmas.

21 §.

Förvaltningsutskottet åligger

att enligt av lantbrukstinget bestämda grunder handhava sällskapets
ekonomiska angelägenheter och att uppgöra förslag till inkomst- och
utgiftstat;

att bereda alla ärenden, innan de överlämnas till lantbrukstingets avgörande; att

verkställa alla av lantbrukstinget fattade beslut;

att avgiva av vederbörande verk och myndigheter från hushållningssällskapet
eller förvaltningsutskottet begärda yttranden i frågor, som falla
inom förvaltningsutskottets verksamhetsområde;

att tillsätta sekreterare, skattmästare och övriga erforderliga befattningshavare;
samt

att taga den befattning med valen av lantbruksombud, vilken angives
i 7 §.

Förvaltningsutskottet må därjämte för lantbrukstinget framlägga förslag
i frågor, som falla inom området för sällskapets i 1 § angivna verksamhet.

22 §.

Då sekreterartjänsten i hushållningssällskap skall tillsättas, förklarar
förvaltningsutskottet tjänsten till ansökning ledig med föreläggande av viss
tid, inom vilken ansökningar skola vara inkomna till utskottet.

Sedan den förelagda tiden förflutit, översändas inkomna ansökningar
till lantbruksstyrelsen för erhållande av utlåtande rörande varje sökandes
kompetens för befattningen.

23 §.

Förvaltningsutskottet må ej överlägga eller fatta beslut, därest icke
minst 2/3 av det enligt 20 § fastställda antalet ledamöter äro närvarande.

Resekostnads- och traktamentsersättning.

24 §.

Lantbruksombud eller suppleant åtnjuter av statsmedel dagtraktamente
under lagtima lantbruksting för högst tre dagar ävensom ersättning för
resekostnaden fram och åter i enlighet med vad därom finnes stadgat för
landstingsmän, Ivungl. Maj:t dock obetaget att, på därom i särskilt fall gjord
framställning, medgiva utsträckning av den sålunda bestämda längsta tiden.

Har Kungl. Maj:t enligt 10 § förordnat om urtima lantbruksting,
åtnjuter lantbruksombud eller suppleant av statsmedel dagtraktamente
under mötet och resekostnadsersättning efter enahanda grunder, som, enligt
vad ovan stadgats, gälla för lagtima lantbruksting.

25 §.

Ledamot i förvaltningsutskott eller suppleant samt av lantbrukstinget
eller länsstyrelsen utsedd revisor åtnjuta av hushållningssällskapets medel
dagtraktamente och reseersättning efter enahanda grunder, som, enligt
vad i 24 § stadgats, gälla för lantbruksombud; dock att dagtraktamentet
ej är begränsat till tre dagar.

Revision.

26 §.

Förvaltningsutskottets samt hushållningssällskapets räkenskaper och
förvaltning granskas av två eller flera revisorer.

En av revisorerna förordnas av länsstyrelsen i länet. Övriga revisorer
väljas av lantbrukstinget.

27 §.

Landsting, som beviljat anslag till hushållningssällskap, äger välja
en revisor att å dess vägnar, jämte de enligt 26 § utsedda revisorerna,
deltaga i granskningen av förvaltningsutskottets förvaltning och sällskapets
räkenskaper för det år, för vilket anslaget anvisats.

Protokoll, årsberättelser m. m.

28 §.

Vid lantbrukstingets och förvaltningsutskottets sammanträden skola
föras protokoll.

Protokollet skall innehålla förteckning å de vid varje sammanträde
närvarande ledamöter samt i korthet angiva beskaffenheten av varje föredraget
ärende och det beslut, som fattats däri, jämte skälen därtill, ävensom,
där omröstning ägt rum, uppgift om huru många röstat för eller emot.
I protokollet må muntliga yttranden icke inflyta; dock äger ledamot, som
vid ett besluts fattande tillhört minoriteten, rätt att få sådant antecknat
till protokollet. I övrigt är det varje ledamot öppet att senast vid protokollets
justering skriftligen anföra de skäl, på vilka vederbörande stöder
sin mening, och skola sådana anföranden bifogas protokollet.

Lantbrukstings protokoll skall justeras för varje dag vid påföljande
dags sammanträde och för sista dagen vid tingets avslutande. Justeringen
verkställes antingen direkt av tinget eller av ordföranden och två av tinget
utsedda justeringsmän.

29 §.

Hushållningssällskap åligger att varje år före utgången av mars
månad till ffantbruksstyrelsen avgiva berättelse över de av sällskapet under
föregående år vidtagna åtgärder till främjande av lanthushållningen samt
därtill hörande binäringar och hemslöjd ävensom fiske.

SO §.

Med lantbruksstyrelsen och lantbruksakademien bör hushållningssällskap
stå i oavbruten förbindelse genom, bland annat, utbyte av utgivna
tryckta skrifter.

Underavdelningar.

31 §.

Underavdelnings ändamål är att inom sitt område främja hushållningssällskapets
verksamhet i enlighet med de bestämmelser, som finnas
intagna i hushållningssällskapets stadgar eller blivit av lantbrukstinget
fastställda.

3—202004.

32 §.

Antalet underavdelningar och området för envar av dessa bestämmas
av lantbrukstinget.

33 §.

Underavdelning väljer inom sig för en tid av högst fyra år ordförande
och vice ordförande.

34 §.

Då val av ordförande och vice ordförande skall äga rum, utfärdar
ordföranden i god tid förut kungörelse härom i en eller flera av ortens
mest spridda tidningar.

35 §.

Vid underavdelnings sammankomst äger envar tillstädeskommande
ledamot i avdelningen en röst.

36 §.

I underavdelning skall omröstning, där så äskas, förrättas med
slutna sedlar.

Matrikel.

37 §.

För varje hushållningssällskap skall finnas en fullständig och tillförlitlig
matrikel, upptagande de olika underavdelningarna och de sällskapets
ledamöter, som tillhöra varje avdelning.

Besvär.

38 §.

Ledamot av hushållningssällskap, som förmenar,-att något lantbrukstingets
beslut fattats i strid mot de i sällskapets stadgar meddelade bestämmelser,
eller ledamot av underavdelning, som förmenar, att val av lantbruksombud
och suppleanter, i vilket vederbörande ägt deltaga, icke skett
i föreskriven ordning, må däröver hos Kungl. Maj:t anföra besvär, som
skola ingivas till jordbruksdepartementet inom trettio dagar, räknat frän
dagen för beslutets fattande.

39 §.

Ledamot av underavdelning, som förmenar, att något avdelningens
beslut fattats i strid mot avdelningens eller hushållningssällskapets stadgar,
må däröver hos förvaltningsutskottet anföra besvär inom trettio dagar,
räknat från dagen för beslutets fattande.

Över förvaltningsutskotts beslut å besvär rörande tillämpningen av
hushållningssällskapets stadgar må besvär föras hos Kungl. Maj:t i den
ordning 38 § stadgar om besvär över lantbrukstingets beslut. Förvaltningsutskottets
beslut å besvär rörande tillämpningen av underavdelnings
stadgar må ej överklagas.

Förslag till stadgar och ändring däri.

40 §. •

Där ej annat stadgats i denna förordning, äger lantbruksting uppgöra
förslag till de bestämmelser, som med hänsyn till särskilda lokala
förhållanden eller eljest anses erforderliga.

Förslag till stadgar eller ändring i sådana skall, för att anses antaget
av lantbrukstinget, hava godkänts av två på varandra följande lagtima
lantbruksting.

Förslag, som ovan nämnts, fastställes av Kungl. Maj:t efter därom
gjord framställning, vilken ingives till jordbruksdepartementet.

Denna förordning träder i kraft den

Sedan hushållningssällskap erhållit av Kungl. Maj:t jämlikt bestämmelserna
i denna förordning fastställda stadgar, fullgöras i erforderlig utsträckning,
intill dess lantbruksting bildats, de åligganden, som tillkomma
lantbrukstinget, av hushållningssällskapet.

Hushållningssällskapen

uppkomst,

KAP. I.

Hushållningssällskapens uppkomst och utveckling.

Redan under 1700-talet började man i vårt land allt mer komma
s till insikt om behovet av lokala sammanslutningar till stödjande och höjande
av jordbruket, och statsmakterna vidtogo upprepade åtgärder i detta syfte.
Sålunda tillsatte Kungl. Maj:t år 1725 en »ekonomikommission» med uppdrag,
bland annat, »att utreda jordbrukets tillstånd och avgiva förslag till
dess upphjälpande». Kommissionen utsände till länsstyrelserna förfrågningar,
huru en »direktion uti lanthushållningen skulle kunna åstadkommas
genom utnämnandet av några vissa och förståndiga män i socknarna».
De förslag, som med anledning härav framkomrno, synas emellertid
icke hava föranlett några åtgärder till förverkligande av nämnda
syftemålet.

Vid riksdagen 1740—41 kom frågan åter upp inom kammar- och
ekonomiutskottet, och åtskilliga förslag framlades till dess lösande. Riksdagsförhandlingarna
i ämnet resulterade i en skrivelse till Kungl. Maj:t,
däri ständerna framhöllo, att »det ibland Riksens största och förnämsta
angelägenheter räknas bör, att igenom landskulturens upphjälpande ett så
ymnigt förråd på spannmål och brödkorn för invånarne i landet vinnes, att
man kan undgå förskaffa sådant från utrikes och främmande orter». Detta
hade icke kunnat erhållas på grund av »okunnighet om landets och åkerns
rätta brukande». I anledning av riksdagsskrivelsen utfärdades den 20 februari
1742 ett kungl. brev till landshövdingarna (bil. 2), däri dessa anbefalldes
skyndsamt ombesörja, »att i varje socken kunde utses och väljas
en eller flere förnuftige och beprövade lanthushållare, som kunde råda
och styrka de övrige socknens invånare i det, som bäst och nyttigt prövades
till landskulturens upphjälpande» och till landshövdingen i vederbörande
län inberätta allt på lantshushållningens område anmärkningsvärt.
Denna förordning hade till följd, att lantbrukssällskap bildades inom åtskilliga
län. Sålunda omtalas från Västernorrlands län en överenskommelse

om inrättande i varje socken av ett >ekonomisamhälle» av ståndspersoner
eller andra beprövade lanthushållare tillika med allmogens utnämnda byåldersmän.
I Skaraborgs och Jönköpings län tillsattes lanthushållare i
enlighet med bestämmelserna i det kungl. brevet och i Blekinge län bildades
inom socknarna särskilda åkerbrukssällskap. Någon mera allmän
påföljd synes emellertid förordningen icke hava haft.

Vid 1752 års riksdag utarbetade kammar- och ekonomideputationen
en plan, som gick ut på att till jordbrukets förbättring inrätta »sockenoch
provinssamhällen» samt ett »riksens ständers lantbrukskontor». Sockenoch
provinssamhällena synas närmast hava motsvarat de nuvarande hushållningssällskapens
underavdelningar, respektive förvaltningsutskott. Det stannade
emellertid även denna gång vid förslag.

Förslaget upptogs ånyo av kammar- och ekonomideputationen vid
1772 års riksdag, som framhöll nödvändigheten av att utse vissa fullmäktige
i varje socken, »vilka tillsammans för varje härad skulle utgöra ett
sällskap, som åtog sig vården om häradets ekonomiska intressen». I »lanthushållskommissionens»
samma år avgivna betänkande förordades däremot en
återgång till bestämmelserna i 1742 års kungl. brev med »lanthushållare»
i varje socken, som skulle samarbeta med landshövdingen, och i cirkulärbrev
till landshövdingarna den 22 mars 1775 ålade Kungl. Maj:t dessa att
såvitt möjligt befordra dessa bestämmelser till verkställighet. Några »lanthushållare»
synas dock ej hava tillsatts.

Ett samma år, 1775, framställt förslag om inrättande av en »ekonomisk
societet» i Gävleborgs län gick visserligen om intet på grund av att
riksrådet, som ogärna såg lokala organisationer av någon större vikt, vägrade
det stadfästelse, men förslaget har betydelse så tillvida, som det blev ursprunget
till de senare vid 1800-talets början bildade hushållningssällskapen.
Förslaget torde i stort sett hava gått ut på bildandet av lantbrukssällskap
med landshövdingen såsom ordförande och vissa ämbetsmän
inom provinsen såsom självskrivna medlemmar. Medlemsantalet kunde vidare
ökas genom inval. För bestridande av de löpande utgifterna skulle
vissa avgifter påläggas medlemmarna. Eu av medlemmarna skulle årligen
utses till direktör, vilken i egenskap av vice ordförande hade att
sköta de löpande ärendena och redigera societetens handlingar.

Sedan Kungl. Maj:t år 1792 tillsatt eu »allmän hushållningskommitté»,
framlade denna ■ påföljande år förslag om inrättande i varje härad av en
»hushållning snämnd» såsom rådgivande och kontrollerande myndighet i alla
lantmannanäringen tillhörande angelägenheter. Förslaget vann dock ej något
nämnvärt beaktande.

Redan år 1791 hade emellertid några länstjänstemän på Gottland bildat
ett Gottlands ekonomiska sällskap, vilket sedermera, när det år 1801
erhöll kunglig stadfästelse, ombildades till Gottlands läns hushållningssällskap.
Därmed var det första egentliga hushållningssällskapet i det nuvarande
Sverige bildat. Dessförinnan hade dock år 1797 rikets första hushållningssällskap
bildats i Abo.

Under 1800-talets första år tillkotnmo vidare hushållningssällskap i
Örebro lön 1803, Värmlands län 1803, Västernorrlands län (Västernorrland»
ekonomiska sällskap) 1805, Skaraborgs län 1807, Kalmar län 1811, Hallands
län 1811 samt i Alvsborgs län 1812. Av dessa hava sedermera
Kalmar och Älvsborgs läns hushållningssällskap vartdera uppdelats i två sällskap;
det senare år 1829 i Alvsborgs läns norra och Älvsborgs läns södra
hushållningssällskap, det förra år 1859 i Kalmar läns norra och Kalmar
läns södra hushållningssällskap.

Ovannämnda sällskap bildades alla på initiativ av enskilda ledande
personer. De sällskap åter, som tillkommo efter år 1811, då lantbruksakademien
stiftades, inrättades däremot efter officiellt direktiv och enligt en
gemensam plan. En av akademiens första uppgifter blev nämligen att söka
befordra inrättandet av nya hushållningssällskap i de orter av riket, där
1813 års sådana ännu icke förefunnos. En allmän plan till inrättande av hushållgnmdstad-
ningssällskap uppgjordes också av akademien (bil. 3) och godkändes av
gar'' Kungl. Maj:t enligt cirkulär den 7 september 1813 (bil 4).

. Enligt denna plan borde föremålet för ett hushållninssällskaps verk samhet

i allmänhet vara allt, som inom området av eget län samt utom gränserna
för ämbetsmäns och allmänna myndigheters befattning, kunde befordra
»lanthushållningens förbättring genom upplysning, efterdömen, uppmuntran
eller belöningar». Landshövdingen i länet skulle vara sällskapets ständiga
ordförande, och han ägde vid sällskapets bildande utse de första tolv
ledamöterna, bland vilka dock skulle ingå »inom länet vistande» medlemmar
av lantbruks- och vetenskapsakademierna. De sålunda utsedda
ledamöterna hade sedan att ofördröjligen genom val bland länets
invånare utöka ledamöternas antal till lämplig storlek. Minst två tredjedelar
av sällskapets ledamöter borde dock innehava jord under eget bruk. Sällskapets
vice ordförande utsågs bland tre av sällskapet på förslag uppsatta
personer av landshövdingen, som också ägde att utse tre personer, vilka
skulle jämte tre av hushållningssällskapet valda personer samt ordföranden,
sekreteraren och skattmästaren i sällskapet bilda ett förvaltningsutskott, som
hade till uppgift att bereda alla »angelägna» ärenden och befordra sällskapets
beslut till verkställighet. Jämte de i brevet angivna allmänna bestämmel -

serna, som skulle vara lika för alla sällskap, ägde sällskapen själva föreslå
de särskilda efter orternas förhållanden lämpade föreskrifter, som borde
ingå i sällskapens stadgar. Dessa stadgar erfordrade för sin giltighet stadfästelse
av Kungl. Maj:t.

1813 års cirkulär utsändes till landshövdingarna i de län, där hushållningssällskap
ännu icke bildats, med förständigande att snarast vidtaga
däri anbefallda åtgärder. Till följd härav tillkoinmo hushållningssällskap
i Göteborgs och Bohus, Kronobergs, Västmanlands, Uppsala, Gävleborgs,
Östergötlands, Malmöhus, Kristianstads, Södermanlands, Blekinge, Västerbottens
och Jönköpings län år 1814, i Norrbottens län år 1816 och i
Jämtlands län år 1817. Hushållningssällskapen i Stockholms och i Kopparbergs
län inrättades först år 1847, respektive år 1851.

Hushållningssällskapens centrala myndighet blev lantbruksakademien.
Samverkan mellan akademien och sällskapen var i början mycket livlig.
Enligt stadgarna ålåg det denna att med hushållningssällskapen, såväl
äldre som nyare, genom brevväxling och ömsesidiga underrättelser bibehålla
en oavbruten förbindelse. Sällskapen skulle varje år till akademien
avlämna redogörelser för sin verksamhet dels i form av årsberättelser
och dels i form av regelbundna meddelanden tre gånger om året —
vid vårens början, vid midsommar och på hösten — om väderlek, skörd
och spannmålspris (tertialberättelser). Vidare skulle sällskapen avgiva
ortbeskrivningar till belysande av landets ekonomiska tillstånd.

Verksamheten i sällskapen synes under de första åren hava varit
ganska livlig, vilket möjligen i viss mån torde kunna tillskrivas de omständigheterna,
att organisationen var helt ny och att medlemskapet betraktades
såsom en utmärkelse. På grund av landshövdingarnas dominerande
inflytande blev emellertid handhavandet av hushållningssällskapens angelägenheter
i många fall en bisyssla för landshövdingarna och skötseln i mycket
byråkratisk. I allt fall blev det nit och intresse, ett sällskap visade
för sin uppgift, i hög grad beroende av de personer, som genom landshövdingens
val kommo att jämte honom och i hans frånvaro leda dess
arbete.

Ledamotsantalet i sällskapen växte ganska långsamt, då medlemsavgifterna
i stort sett utestängde allmogen. Vissa sällskap stadgade dock,
att en bonde från varje socken kunde kallas till ledamot av sällskapet utan
erläggande av inskrivnings- eller årsavgift. Andra sällskap slogo in på en
motsatt väg och kallade ett stort antal både hedersledamöter och arbetande
ledamöter. Så upptog t. ex. Södermanlands läns hushållningssällskap
i sin första ledamotsförteckning 239 ordinarie och inemot 450 hedersledamöter
i alla ställningar, därav omkring 250 kvinnor.

Sällskapens verksamhet sköttes i huvudsak av förvaltningsutskotten
(»arbetsutskott», »sällskapets utskott», »beredningsutskott»), och i derå sällskap
genomfördes stadgeändringar, varigenom dessa utskott tillerkändes
beslutanderätt.

För att komma i närmare förbindelse med de olika orterna inom sällskapens
områden tillsatte vissa sällskap korrespondenter i länens skilda
delar, under det att andra utsago distriktskommittéer (»beredningskommittéer»,
»härads- och sockenberedningar», »hushållningsgillen», »sockengillen»),
ofta till stort antal.

Sällskapens verksamhet under de första åren leddes huvudsakligen
efter samma principer som lantbruksakademiens, d. v. s. gick i allmänhet
ut på att genom spridande av uppsatser, anskaffande av modellredskap och
utdelande av premier befordra nyodlingar, trädplanteringar och bättre skogsskötsel,
växelbruk och odling av lin, klöver, timotej och fabriksväxter.

Inkomsterna utgjordes i början uteslutande av medlemmarnas årsavgifter.
Statsunderstöd tilldelades hushållningssällskap första gången år
1813, då Kronobergs läns sällskap erhöll ett odlingsunderstöd å 10,000
riksdaler banko. Från och med år 1815 kunde sällskapen erhålla mindre
understöd till främjande av sitt ändamål i allmänhet. Understödet utgick
i regel till hälften såsom gåva och till hälften såsom lån mot 4 % ränta
och 10 % årlig avbetalning.

Den livliga verksamhet, som utvecklats av hushållningssällskapen under
deras första tid, följdes under 1820- och 30-talen av en avmattningsperiod,
då i de flesta län verksamheten låg fullständigt nere under längre eller
kortare tid samt till och med flera sällskap upplöstes, vilka dock sedermera
nybildades. Den förnämsta orsaken till overksamheten torde hava varit
sällskapens brist på medel. Understöden från Kungl. Maj:t hade efter
hand upphört och sällskapens enda inkomstkälla var därefter ledamotsavgifterna,
men även denna inkomst minskades på grund av sällskapens
overksamhet.

Den inom sällskapen själva rådande missbelåtenheten med förhållandena
tog sig uttryck i talrika ansökningar om stadgeändringar, som i en
del fall gingo ut på intagande av bestämmelser om inrättande i de olika
orterna av underavdelningar av sällskapen eller kommittéer eller anställande
av korrespondenter. Dessa förslag genomfördes mest fullständigt i Malmöhus
län, varest i varje pastorat inrättades en pastoratsberedning med eu
kontraktskommitté såsom närmast högre enhet. Efter denna förebild inrättades
sedermera underavdelningar även i Kristianstads län.

Såsom förut omnämnts delades Älvsborgs län år 1829 i två sällskap.
Dessa skulle visserligen hava landshövdingen till gemensam ordförande,

men voro i övrigt helt skilda. En motsatt tendens gjorde sig gällande i
Skåne. Där sökte man nämligen åstadkomma samarbete mellan de båda
hushållningssällskapen. I detta syfte beslöt Kristianstads läns sällskap år
1838 att sammansluta sig med Malmöhus läns sällskap till Skauska provinsens
hushållsförening för samverkan i alla sådana frågor, som angingo
båda länens gemensamma nytta.

Inom flera sällskap utvidgades förvaltningsutskotten i avsikt att däri
få de olika orterna inom sällskapets område representerade. Landshövdingarnas
makt inskränktes i vissa sällskap så i Kristianstads läns hushållningssällskap
år 1839 — genom att sällskapen fingo rätt att själva välja
vice ordförande och förvaltningsutskott.

I ett memorial av den 4 juni 1844 fäste lantbruksakademien Kungl.
Maj :ts uppmärksamhet på önskvärdheten av en sådan förändring i 1813
års grundstadgar, att landshövdingens självskrivenhet såsom ordförare i lånets
hushållningssällskap avskaffades. Däri framhölls, att denna bestämmelse
ej längre vore påkallad och att sällskapen allmänt önskade dess borttagande,
för att de ej såsom dittills blott skulle vara ett slags bihang till
länsstyrelserna, vilket dödade den fria verksamheten. Man hade för övrigt
exempel på sällskap, som själva valde sin ordförande, utan att detta medfört
någon olägenhet.

I nådigt brev den 25 februari 1845 förklarade emellertid Kungl.
Maj:t, att dylik bestämmelse borde genomföras först i sammanhang med
de jämkningar och förändringar, som framdeles kunde befinnas behövliga
i varje särskilt sällskaps stagar. I de följande år utfärdade nya stagarna
för Hallands och Jämtlands läns hushållningssällskap infördes också den
bestämmelsen, att sällskapen skulle själva välja sin ordförande.

Den 10 mars 1848 ingick lantbruksakademien till Kungl. Maj:t med
en ny framställning (bilaga 5) om fullständig omarbetning av de allmänna
bestämmelserna för sällskapens organisation och verksamhet. Akademiens
förslag godkändes av Kungl. Maj:t, och den 16 maj 1848 utfärdades nådigt
brev till lantbruksakademien angående allmänna stadganden för hushållningssällskapens
inrättning och styrelse (bil. 6).

De viktigaste förändringar, som härmed genomfördes, voro följande:

att ledamöter i hushållningssällskap skulle väljas, till obestämt antal,
bland män, som voro kända för kunskaper i allmänhet samt insikt och
erfarenhet i ett eller flera av de föremål, som tillhörde hushållningssällskaps
verksamhet;

att ordförande, vice ordförande, sekreterare och skattmästare samt

4—202604.

1S48 års
grundstadgar -

övriga tjänstemän, om sådana ansågos behövliga, fingo utses genom val av
sällskapet;

att förvaltningsutskottet skulle utgöras av ordföranden, sekreteraren
och skattmästaren samt minst fyra därtill av sällskapet valda ledamöter,
däribland vice ordföranden;

att sällskapet skulle ombesörja, att filialavdelningar — härads-, kontrakts-
eller socken vis — inrättades; samt

att sällskapet skulle varje år före mars månads utgång till lantbruksakademien
avgiva årsberättelse.

Inom åtskilliga sällskap började vid 1800-talets mitt en livligare verksamhet
göra sig gällande, och hushållningssällskapen blevo centralhärdar för
det under denna tid allmänt uppväckta intresset för förbättringar inom jordbruket.
Förtjänsten härav tillkom i främsta rummet enskilda personer,
som togo ledningen inom sällskapen. Men även i sällskap, där framstående
ledare och föregångsmän funnos, blev ofta resultatet av verksamheten
mindre framträdande, detta huvudsakligen beroende av brist på medel.
Medlemsavgifterna räckte ej till och statsanslagen, som ibland beviljades för
vissa särskilda ändamål, voro alltför små, oftast endast några hundratal
kronor. Behovet av ökade medel för fullföljande av deras syften sammanförde
därför vid denna tid sällskapen till gemensamma åtgärder, däribland
framställningar om statsunderstöd, vilka framställningar dock ei
biföllos. ° J

Frågan om anskaffande av medel löstes emellertid på annat sätt. Från
Örebro läns hushållningssällskap utgick år 1853 inbjudan till rikets övriga
sällskap om gemensam framställning till Kungl. Maj:t om proposition
till samma års riksdag angående en grundlig omarbetning av brännvinslagstiftningen
för nykterhetens främjande. Proposition i denna riktning framlades
också för riksdagen, och vid dess behandling av frågan framställdes
i särskilda utskottet förslag om att ställa en del av de för utskänkning
och utminutering inflytande avgifterna till hushållningssällskapens förfogande.
Riksdagen beslutade i enlighet härmed, och samtidigt med 1855
års förordning om villkoren för brännvins tillverkning utfärdades även
en förordning om villkoren för dess försäljning, i vilken stadgades, att av
avgifterna för minuthandel och utskänkning av brännvin eu femtedel skulle
tillfalla hushållningssällskapen att av dem »förvaltas och användas till ändamål,
som för länet nyttiga voro».

Fn av sällskapens första åtgärder, sedan anslaget av brännvinsmedel
tilldelats dem, blev tillsättandet av länsagronomer i de sällskap, som icke
redan hade sådana. Förut hade hushållningssällskapen för .jordbrukarnas

rakning vid behov rekvirerat biträde av lantbruksingenjörer och andra i
särskilda ämnen sakkunniga samt betalat de med förrättningarna förenade
kostnaderna, varefter de börjat anställa egna länsagronomer, exempelvis i
Värmlands län 1851—56 och i Kopparbergs län 1852—55. Nu anställdes
sådana i Uppsala län 1855, i Skaraborgs och Älvsborgs län 1856, i Örebro
och Kristianstads län 1857, i Västernorrlands län 1858 samt i Göteborgs
och Bohus lån 1859. Även sakkunniga ställdes av flera sällskap
till förfogande.

Till följd av de vidtagna åtgärdena uppblomstrade hushållningssällskapens
verksamhet, och sällskapen blevo under 1800-talets senare del inom
sina respektive områden verkliga representationer för lantmannaintresset.

Då landstingen år 1862 inrättades, övertogo dessa — i vilkas
uppgift även ingick att rådslå och besluta om jordbrukets angelägenheter —
en del av hushållningssällskapens verksamhet, varvid dock gränserna i
fråva om vissa ärenden drogos olika i skilda län. I de flesta fall är
samverkan nu ordnad så, att båda lämna understöd till lanthushållningens
främjande. Ledningen av ifrågavarande angelägenheter handhaves antingen
av hushållningssällskapets förvaltningsutskott eller av särskilt tillsatta styrelser.
I allmänhet hava landstingen på sin andel tagit undervisning (med
undantag av lantbruksskolor) samt sjukvård, jaktväsen och kommunikationer.
Hushållningssällskapen hava i regel ensamma bibehållit rena jordbruksan^lägenheter,
lantbruksskolor, kemiska 0 stationer, frökontrollanstalter,
husdjurspremiering och lantbruksmöten. Ätskilliga områden, såsom husslöjd,
veterinärväsen och fiske, hava hänförts än till hushållningssällskapens,
än till landstingens verksamhetsområde, än har deras omvårdnad delats
mellan de två myndigheterna. Bestämmelserna om fördelningen hava i regel
fastställts för varje särskilt fall, utan att ingå i sällskapens stadgar.

Med anledning av talrika framställningar om införande i sällskapens
stadgar av bestämmelser, som avveko från 1848 års allmänna stadgar för
hushållningssällskapen, särskilt med avseende på val av sällskapens funktionärer,
infordrade Kungl. Maj:t lantbruksakademiens förvaltningskommittés
yttrande, om i detta avseende några nya allmänna stadgar borde uppgöras,
kommittén avstyrkte emellertid förslagets genomförande och Kungl. Maj:t
förklarade sig år 1868 vilja besluta i varje särskilt fall.

Inrättandet av underavdelningar (gillen, hushållningsnämnder, distriktsstyrelser,
kretsavdelningar in. in.) genomfördes under 1880-talets senare hälft
i alla sällskap, sist på Gottland år 1885. I de vid denna tid antagna stadgarna
för sällskapen bestämdes, med undantag tör Älvsborgs lån, att ordförandena
skulle väljas. Föreskriften om korrespondenter i olika delar av
sällskapets område bortföll däremot i allmänhet, hör att göra deltagandet

Hushåll ningssäll skapens ombud.

i ledningen mera allmänt föreskrevs i en del stadgar, att distriktsföreningarnas
ordförande skulle vara självskrivna ledamöter i förvaltningsutskotten
eller äga rätt att deltaga i utskottens överläggningar och beslut. För
handhavande av vissa ärenden, såsom slöjd, fiske, hästavel, veterinärväsen,
lantbruksskolor, frökontrollanstalter, skogsväsen m. m. tillsattes ofta särskilda
styrelser, vanligen av förvaltningsutskottet.

Såsom förut. nämnts sammanslöto sig de skånska hushållningssällskapen
år 1838 till en förening. Dennas verksamhet gick främst ut på
anordnandet av gemensamma lantbruksmöten och vidtagandet av åtgärder
för hästavelns främjande. Sedan sällskapens inkomster ökats genom anvisandet
av brännvinsmedlen, framkommo önskningar om vidgat samarbete
mellan olika sällskap. Så inbjöd Skaraborgs läns hushållningssällskap år
1861 angränsande läns sällskap till bildande av en »association för gemensamma
ärendens behandling». Denna inbjudan ledde dock icke till någon
påföljd. År 1865 utfärdade emellertid lantbruksakademien en uppmaning°till
sällskapen att kretsvis sammansluta sig för hållande av marknadsdagar för
utställning och försäljning av slaktdjur och mejeriprodukter. Detta hade
till följd, att åtskilliga sällskap sammanslöto sig för ändamålet. Största
betydelsen fick den sammanslutning, som under namn av västra Sveriges hushållningssällskap
bildades av Skaraborgs,Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus
läns sällskap. Dessa beslöto år 1871 att tillsammans med Jönköpings och
Värmlands läns sällskap anordna gemensamma lantbruksmöten. Sällskapen
i Södermanlands och Västmanlands län bildade även eu liknande sammanslutning.

År 1866 föreslog friherre O. Åkerhielm i Stockholms läns hushållningssällskap
arliga sammanträden i Stockholm av ombud för de olika
sällskapen för avhandling av gemensamma frågor. En del sällskap ställde
sig emellertid avvisande mot förslaget. Men sedan det tolfte allmänna
lantbruksmötet ar 1868 uttalat sig för förslaget, inbjöd lantbruksakademien
sällskapen till ett sammanträde i Stockholm år 1869. Härvid beslöts, att
möten mellan hushållningssällskapens ombud skulle hållas årligen. Enligt
stadgarna, som antogos vid mötet, skulle dessa sammankomster hava till
ändamål, överläggningar om ärenden, som rörde Sveriges jordbruk ocli
därmed i samband stående näringar ävensom husslöjden samt övriga föremål
för hushållningssällskapens verksamhet.

Dessa ombudsmöten eller lantbruksriksdagar, som i viss mån hava
eisatt. de förutnämnda sammanslutningarna mellan sällskapen, utvecklade
i början en livlig verksamhet. Framstående män valdes till ombud och

ett stort antal frågor behandlades. År 1871 ändrades tiden för ombudens
sammanträden till vart tredje år.

Mötena fingo emellertid icke avsett inflytande på ledningen av lantbrukets
allmänna angelägenheter, och år 1889 hemställde därför ombuden,
att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för en närmare samverkan mellan
de statsförvaltningens organ, åt vilka handläggningen av lanthushållningens
angelägenheter voro anförtrodda. Lantbruksakademien avstyrkte framställningen,
enär den ansåg, att önskemålet kunde vinnas genom lämpliga förändringar
i ombudsmötenas organisation. Lantbruksstyrelseu, som inrättats
samma år och efterträtt akademien såsom sällskapens centrala myndighet,
upptog däremot tanken och framlade förslag till inrättande av ett lantbruksrdd,
bestående av ledamöter, utsedda dels av hushållningssällskapen och dels
av lantbruksstyrelsen, och med uppgift att lämna myndigheterna begärda
yttranden samt att självt göra framställning om åtgärder, som syntes önskvärda.

Flertalet av hushållningssällskapen, vilkas yttranden över förslaget
infordats, tillstyrkte detta, varemot några få ansågo inrättandet av ett
lantbruksråd obehövligt och snarare ägnat att förlama hushållningssällskapens
verksamhet, 1891 års riksdag ställde sig även på denna senare
ståndpunkt och avslog Kungl. Maj:ts proposition om anslag till rådet.1

Med anledning härav beslöt 1892 års ombudsmöte att öka mötena
till ett vartannat år. Såväl nämnda år som på senare tid hava vidtagits
vissa förändringar i mötenas stadgar. De genomförda stadgeförändringarna
hava dock ej medfört avsedd verkan att uppliva mötenas verksamhet Sedan
1908 sammanträda ombuden varje år i Stockholm. Det år 1917 inrättade
Sveriges allmänna lantbrukssällskap har från och med år 1920 trätt i viss
förbindelse med ombudsmötena, särskilt för utförande åt mötena av vissa
förberedande utredningar.

Under 1890-talet började hushållningssällskapens medverkan vid förberedandet
av statens åtgärder i avseende på lantbrukets främjande att
mer än förr tagas i anspråk, därigenom att lantbruksstyrelsen regelbundet
från sällskapen infordrade yttrande rörande för nämnda ändamål ifråga -

1 Förslaget upptogs dock senare ock i samband med den ar 1918 genomförda omorganisationen
av lantbruksstyrelsen beslöts, att vid styrelsens sida skulle ställas ett lantbruksråd.
Dess uppgift är, enligt § 4 punkt 5 i instruktionen för sagda styrelse den
18 september 1918 (nr 906) att avgiva yttranden och förslag i till dess prövning hänskjutna
ärenden ävensom att i övrigt tillhandagå styrelsen med upplysningar och praktiska uppslag.
Beträffande rådets sammansättning och formerna för dess arbete hänvisas till kungörelse
angående lantbruksrådet den 18 september 1918 (nr 908). Enligt vad sakkunniga inhämtat
lärer rådet hittills hava anlitats endast i ett fåtal fall.

satta åtgärder. Vanligen ställdes dessa remisser till förvaltningsutskotten
och icke till sällskapen. Härigenom vanns ej blott, att de begärda yttrandena
avgåvos hastigare, utan även att de fingo större auktoritet, då de komma
att avgivas av bestämda, i viss mån ansvariga personer, än då de dikterats
av församlingar med så oberäknelig sammansättning som hushållningssällskapen.
Såväl härigenom som på grund av förvaltningsutskottens allmänna
uppgifter ökades utskottens och sekreterarnas arbetsbördor betydligt.
Det blev därför alltmer brukligt att uppdela arbetet på delegationer eller
enskilda medlemmar.

Förenings- Deri på senare tiden inom nästan alla områden så livligt omfattade idén

inom jord- att genom enskilda sammanslutningar gemensamt verka för ideella eller
bruket, ekonomiska syften vann sent insteg inom lanthushållningen, och först sedan
de mindre jordbrukarna, vilka framför andra kunde hava nytta av
dylika sammanslutningar, började inse fördelarna av dessa, kom föreningsväsendet
att även inom jordbruket vinna en mera allmän anslutning.
Såsom exempel på sådana föreningar må nämnas inköpsföreningar, vilka
år 1905 fingo ett centralt organ i det för hela landet gemensamma Svenska
lantmännens riksförbund, hingst- och tjurföreningar, mejeriföreningar, s. k.
kontrollföreningar in. fl.

Konsulenter Den ambulerande upplvsningsverksamheten inom lanthushållningens

område, som förut omhänderhafts av först under lantbruksakademien
och sedan under lantbruksstyrelsen lydande undervisare och instruktörer,
övertogs mot 1890-talets slut av hos hushållningssällskapen anställda
konsulenter, under det att de först nämnda statstjänstemannen blevo alltmer
uteslutande sysselsatta med inspektioner och dylikt. Till en början
hade sällskapen i regel blott en konsulent, som vanligen hade att lämna
råd inom alla grenar av lanthushållningen. Nu blev det däremot alltmer
vanligt att anställa särskilda rådgivare för de olika facken: jordbrukskonsulenter,
mejerikonsulenter, länsträdgårdsmästare, dikningsförmän m. fl.

Sällskapens verksamhet har under senare tid utvidgats att omfatta
premiering av husdjur och småbruk, anordnandet av studieresor för mindre
jordbrukare, förmedling av egnahemslån, ordnande av lantbrukskurser och
lantbruksundervisning över huvud, upprättandet av kemiska stationer och
frökontrollanstalter in. in.

Beträffande sällskapens utgifter och inkomster samt tillgångar och
skulder under tiden 1890—1920 hänvisas till kap. IV med därtill fogade
bilagor (bil. 11—16).

I slutet av 1800-talet började man göra gällande, att grundstadgarna
voro mindre tillfredsställande och behövde kompletteras med bestämmelser,
som förhindrade överilade beslut i anslagsfrågor samt anvisande av medel
för ändamål, som måste anses ligga utanför området för sällskapens verksamhet.
Av dessa skäl intogo flera sällskap i sina stadgar föreskrifter,
varigenom föremålet för deras verksamhet närmare bestämdes och kvalificerad
majoritet uppsattes såsom villkor för vissa beslut i anslagsfrågor.
För erhållande av enhetliga bestämmelser i angivna avseenden föreslogs vid
1908 års ombudsmöte utarbetande av förslag till nya grundstadgar för
hushållningssällskapen. Mötet beslutade i enlighet härmed och en kommitté
tillsattes. Kommitténs förslag förelädes 1909 års ombudsmöte, som
i huvudsak godkände detsamma, och i nådigt brev till Jantbruksstyrelsen
den 28 oktober 1910 fastställde Kungl. Maj:t förnyade allmänna grunder
för hushållningssällskapens i riket organisation (bilaga 7).

De nya stadgarna överensstämma i huvudsak med 1848 års stadgar
med undantag för §§ 1, 7 och 8, som äro helt nya. I § 1 angives hushållningssällskaps
ändamål vara jordbrukets och därtill hörande binäringars
ävensom fiskets främjande. §§ 7 och 8 innehålla bestämmelser till skydd
mot förhastade beslut i ekonomiska frågor. Det stadgas nämligen i § 7,
att inom sällskap, vid vilkets sammankomster ledamöterna äga allmän och
lika rösträtt, erfordras för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet
avstyrkt, eller för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, att
av sällskapets i omröstningen deltagande medlemmar minst 2/3 äro om
beslutet ense. Enligt § 8 må ledamot, som förmenar, att av sällskapet
beslutad utgift faller utom området för sällskapets i § 1 angivna verksamhet,
eller att beslut av sällskapet fattats i strid mot de i sällskapets
stadgar meddelade bestämmelser om viss röstövervikt för beslutande av
utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt, eller för höjande av utgiftsbelopp,
som utskottet föreslagit, hos Kungl. Maj:t anföra besvär.

1910 års grundstadgar äro ännu gällande.

1910 års
qrundstaclgar.

189S års
riksdag.

kap. ir.

Inom riksdagen väckta förslag till omorganisation av hushållningssällskapen
samt riktlinjer för sakkunnigas utredning.

Under de båda senaste årtiondena hava inom riksdagens andra kammare
vid åtskilliga tillfällen väckts förslag om en tidsenligare organisation
av hushållningssällskapen, villka förslag äro av intresse för den föreliggande
utredningen.

De reformkrav, varom fråga är, framkomma redan före utfärdandet
av 1910 års nu gällande allmänna grunder för hushållningssällskapens i
riket organisation. Sålunda väckte herr Paulson inom andra kammaren
vid 1898 års riksdag en motion, nr 197, vari begärdes utarbetande av
förslag till allmän förordning med närmare bestämmelser för hushållningssällskapens
organisation, särskilt innefattande stadgande i fråga om eu
likartad och rättvis röstgrund för besluts fattande i sällskapens alla ekonomiska
angelägenheter.

I motionen framhölls, att sällskapens inkomster till övervägande
delen bestode av från staten anvisade medel, men att det likväl ej funnes
några bestämmelser om kontroll från det allmännas sida, att de betydande
statsmedlen användes på ett tillfredsställande sätt. Motionären
vände sig kraftigt mot det förhållandet att, enligt 1848 års då gällande
grunder för hushållningssällskapens organisation, även för beviljande av stora
och viktiga anslag endast erfordrades enkel majoritet, varför det ofta inträffade
att tillfällig majoritet, bestående av endast sällskapets medlemmar från
viss ort, till och med från en stad, genomdrevo ett beslut, som ogillades
av flertalet jordbrukare inom sällskapet. Med hänsyn till angivna omständigheter
vore det statens plikt att stadga mera nöjaktiga bestämmelser
för sällskapens organisation, och förordade motionären för sin del
införande av en representantförsamling, bestående av genom per capitaomröstning
utsedda ombud för socknarna eller sällskapens gillen eller kon -

tråk. Antalet ombud skulle göras beroende antingen av fastighetstaxeringsvärdet,
arealen odlad jord eller folkmängden.

Andra kammarens vederbörande utskott, (4:de tillf., uti. nr 8) biträdde
i huvudsak motionen, men motsatte sig bestämt fastställande av sådan
röstgrund, som motionären ifrågasatt, utan ansåg, att motionens huvudsyfte
borde kunna vinnas genom insättande i förvaltningsutskotten av
representanter för varje underavdelning samt genom bestämmande, att sällskapens
beslut, i vad de avsågo större utgifter eller utgifter för en följd
av år, icke emot förvaltningsutskottets avstyrkande blevo bindande, därest
de ej förnyades vid påföljande sammanträde. Utskottet, som fann det anmärkningsvärt,
att en så viktig urkund som grunderna för hushållningssällskapens
organisation bestod endast av en av Kungl. Maj:t till lantbruksakademien
avlåten skrivelse, hemställde om utredning beträffande förslag
till allmän förordning med närmare bestämmelser för hushållningssällskapens
organisation i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet antydda
grunder. Denna hemställan bifölls av andra kammaren, men beslutet
biträddes icke av första kammaren i enlighet dess utskotts förslag (2:dra
tillf., uti. nr 5).

I 1910 års allmänna grunder hava de ovan påtalade missförhållandena
endast i viss mån undanröjts. Såsom i det föregående angivits har sålunda
frågan om röstgrunden lämnats öppen och i § 7 allenast stadgats,
att inom hushållningssällskap, där ledamöterna äga allmän och lika rösträtt
vid sammankomsterna, i vissa fall erfordras kvalificerad majoritet för
ändring av förvaltningsutskottets förslag i utgiftsfrågor, varjämte för vissa i
§ 8 angivna fall medgivits besvärsrätt. (Se bil. 7.)

Redan året efter utfärdandet av 1910 års allmänna grunder väcktes
» ånyo en motion, nr 266, i samma syfte som den förutnämnda, vari herr
Grijienstedt, med instämmande av 14 ledamöter av andra kammaren, begärde,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.
Maj:t täcktes meddela de föreskrifter i avseende på hushållningssällskapens
verksamhet och organisation, till vilka i motionen angivna synpunkter
kunde föranleda, samt i de delar, vartill riksdagens medverkan krävdes, för
densamma framlägga erforderliga förslag.

Nämnda synpunkter innefattade följande:

att hushållningssällskapens verksamhetsområde borde närmare angivas
och begränsas;

att kvinnor skulle kunna inväljas i sällskapen med lika rätt som män;

att de mindre jordbrukarna borde på olika sätt intresseras för hus 5—202604.

1911 års
riksdag.

hållningssällskapen och beredas inflytande däri, särskilt genom inval i förvaltningsutskotten
;

att underlätta detta sistnämda genom att till ledamöterna i förvaltningsutskottet
utbetala arvode eller åtminstone resekostnadsersättning för
deltagande i utskottets sammanträden, samt

att föreningsväsendet på jordbruksområdet måtte inordnas under
hushållningssällskapen och beredas representationsrätt i förvaltningsutskottet.

Motionären framhöll, att man vid utarbetandet av de ovanberörda
nya grundstadgarna för hushållningssällskapen icke tagit tillräcklig hänsyn
till dessa önskemål, samt ansåg, att, då enligt hans uppfattning en reorganisation
efter de anförda synpunkterna icke kunde åstadkommas på frivillighetens
väg, riksdagen borde besluta, att hushållningssällskapen för
att få åtnjuta statsanslag eller del av brännvinsmedlen skulle hava antagit
och erhållit Kungl. Maj:ts stadfästelse å stadgar, avfattade i enlighet med
de nya föreskrifter, som i berörda hänseenden kunde anses erforderliga.

Vederbörande utskott (2:dra kam. 4:de tillf. ult. 8) anförde med
anledning av motionen, att en utredning av den väckta frågan i hela
dess vidd och i av motionären angivit syfte syntes vara av behovet påkallad.
Det vore nämligen uppenbart, att hushållningssällskapen icke med
sin dåvarande organisation och sina i vissa avseenden tunga och byråkratiska
arbetsformer kunde i allo motsvara allt mera utvidgade anspråk eller
tillräckligt allsidigt anpassa sig efter den hastigt fortskridande utvecklingen
på jordbruksområdet, med hänsyn särskilt till småbruksverksamheten, egnahemsrörelsen,
m. in. En sådan utredning skulle, enligt utskottets mening,
avse dels den ställning, som hushållningssällskapen borde intaga inom lantbruksförvaltningen,
gränserna för deras självbestämningsrätt och vad som
inom det sålunda bestämda området borde utgöra föremål för sällskapens
verksamhet allt dock med bibehållande av sällskapen som frivilliga institutioner
och utan att träda sällskapens enskilda rätt över vissa tillgångar,
fonder, fastigheter m. in. för nära — och dels det lämpligaste sättet för
sällskapens organisation, så att lantbrukets och dess binäringars alla berättigade
intressen kunde på ett tillfredställande sätt bliva representerade
inom hushållningssällskapen och deras förvaltningsutskott.

Utskottets hemställan om angivna utredning, mot vilken hemställan
två reservationer avgavs, bifölls av andra kammaren, varemot, sedan beslutet
delgivits första kammaren, denna kammare, i anledning av hemställan från
sitt andra tillfälliga utskott (uti. nr 13), icke fann skäl biträda andra
kammarens beslut i ärendet.

Härefter återkom frågan vid 1913 års riksdag i en inom andra kammaren
väckt motion, nr 106, däri herr Linders hemställde om en allsidig
utredning, huruvida och i vad mån landstingsförordningen den 21 mars
1862 krävde omarbetning och förändring, förnämligast i syfte att landstingen
helt eller delvis kunde övertaga jämväl hushållningssällskapens verksamhet
samt, ifall därigenom kunde förutses ekonomiska besparingar,
näringarnas rationella vårdande eller andra praktiska fördelar.

^Motionären erinrade i sin motion därom att landstingens arbete, utöver
politisk uppgift och hävdvunnen verksamhet för hälsovård, undervisning,
kommunikationsväsen m. m., med fullt berättigande spändes över alla områden,
. där den äldre hushållningssällskapsinstitutionen verkade. Såväl
landstingen som hushållningssällskapen behövde reformeras och utvecklas
i flera hänseenden, och det syntes motionären, som om starka skäl talade
för ett sammansmältande av de båda syskonförsamlingarna till en enda
länsorganisation. Beträffande hushållningssällskapen vände sig motionären
särskilt mot deras års- eller halvårssammanträden, vilka, icke minst när de
bestodo av ombud eller fullmäktige från underavdelningarna, voro rena
parodien på representationer för allmänna frågor. Hundratusentals kronor beviljades
i anslag, viktiga organisationsfrågor avgjordes, tjänster upprättades
och värdefulla förslag avlivades, utan att en stor del av de beslutande
visste annat än »att det skulle så vara». Alla de många val, ett hushållningssällskap
hade att förrätta, skedde ofta på förslag av en enda person. Hushållningssällskapen
voro i det hela en alltför otidsenlig institution för att
utan förändrad sammansättning och organisation få upprätthålla sitt »monopol
på att representera stora och viktiga näringsgrenar och efter eget
skön disponera väldiga summor i det allmännas budget». Hushållningssällskapen
rekryterades genom eget inval och rymde icke inom sig en
fyllig och rättvis representation för de näringar, de skulle företräda. Slutligen
förefunnes inom många hushållningssällskap icke en särskilt vald
representation, utan ägde envar tillstädeskommande medlem rösträtt, varför
understundom en tillfälligt för ändamålet samlad majoritet kunde förrycka
utgången av eu enstaka fråga.

Motionären framhöll, att det visat sig, att landstingen och hushållningssällskapen
på ett menligt sått ingrepo i varandras verksamhet.
Genom att införliva hushållningssällskapen med landstingen skulle dessa
olägenheter undanröjas, utan att någon utvidgning behövde ske av landstingens
befogenheter, som redan enligt gällande bestämmelser kunde omfatta
även de områden, inom vilka hushållningssällskapen verkade. Slutligen
gjorde motionären bland övriga skäl för överförande av hushållningssällskapens
samhälleliga uppgifter till landstingen gällande, dels att sällskapen,

1913 års
riksdag.

1914 års
A-riksdag

i saknad av beskattningsrätt, hade en given ekonomisk begränsning dels
och att de höga förvaltningsomkostnaderna för landsting och hushållningssällskap
skulle kunna nedbringas genom en sammanslagning.

Konstitutionsutskottet uitl. nr 17) medgav visserligen, att de av motionären
framställda anmärkningarna icke saknade fog, men de förefintliga miss O

O7 o

förhållandena utgjorde dock icke tillräckliga skäl för att fråntaga sällskapen
deras samhälleliga funktioner. Närmare till hands syntes då ligga att, i
den mån det funnes behövligt, genomföra reformer i sällskapens organisation,
genom vilka de sattes i stånd att bättre fylla sitt ändamål, såsom
också påyrkats åren 1898 och 1911.

Enligt utskottets åsikt kunde väl en dualism i viss mån uppstå mellan
hushållningssällskapens och landstingens verksamhet, men hade utskottet
sig icke bekant, i vad mån avsevärda olägenheter av en sådan dualism
förekommit, och i varje fall icke, att sådana olägenheter förekommit i så
stor utsträckning och av så allvarlig art, att de behövde föranleda till
sammanslagning av de båda korporationernas ifrågavarande verksamhet,
utav torde samarbetet fastmera varit tillfredsställande.

Den avgörande frågan, framhöll utskottet vidare, vore tydligen den,
om själva de uppgifter, som hushållningssällskapen företrädde, skulle kunna
fyllas lika väl eller bättre, ifall dessa uppgifter överflyttades på landstingen.
Hushållningssällskapen hade tillkommit såsom speciella organisationer
för att främja jordbruket och dess binäringar, och det arbete, som
vore förbundet med denna uppgift, vore så krävande och mångskiftande,
att det väl kunde anses fördelaktigt, att för denna näringsgren funnes ett
särskilt länsorgan. Visserligen inneslöte givetvis även landstingen många
fullt kvalificerade målsmän för jordbruksnäringen, men landstingen valdes
dock efter allmännare synpunkter, i synnerhet politiska, och de kunde
följaktligen i sin helhet icke speciellt företräda jordbruket på samma sätt
som hushållningssällskapen. Dessa förhållanden syntes utskottet tala emot
en överflyttning av hushållningssällskapens uppgifter på landstingen, så
vida man fasthölle därvid, att dessa uppgifter alltjämt behövde särskilt
tillgodoses och tillgodoses huvudsakligen av jordbrukarna själva.

Riksdagens båda kamrar beslöto i enlighet med utskottets avstyrkande
hemställan.

Påföljande riksdag förelåg ånyo en motion i frågan (nr 243), även
denna gång av herr Linders, som då begärde utredning rörande hushållningssällskapens
omorganisation, i syfte att giva dem en mera allsidigt
representativ sammansättning och göra dem på bästa sätt anpassade att fylla

sina uppgifter såsom officiella organ för vissa delar av statens verksamhet

för jordbruket och dess binäringar.

I motiveringen till motionen framhölls, förutom vissa synpunkter,
som anförts redan i herr Linders nyssberörda motion, att hushållningssällskapen
icke, såsom ofta skedde, borde betraktas såsom privata sammanslutningar,
utan att de voro lokala förmedlingsorgan för vissa statsåtgärder,
att in°-en idkare av de näringar, som hushållningssällskapen voro satta
att''främja,^ och i allmänhet ingen välfrejdad man eller kvinna borde kunna
vägras medlemskap i sin bygds hushållningssällskap, att en allmännaie an
slutning till hushållningssällskapen krävde ett konsekvent genomfört representantskap
vid sällskapens distrikts- och länsmöten, att vid sällskapens
års- och halvårsmöten borde finnas särskilda utskott med uppgift att bereda
församlingen tillfälle att i förväg taga del av förvaltningsutskottens förslag
i anslagsfrågor; att enhetliga bestämmelser för överklagande av sällskapens
beslut skulle genomföras, att gränserna för hushållningssällskapens verksamhet
borde närmare uppdragas med tillgodoseende av speciella lokala behov
och intressen, att nya grundstadgar i modern och demokratisk riktning
skulle utarbetas och göras ovillkorligt bindande för sällskapen samt att vid
den av motionären påyrkade utredning jämväl måtte tagas under övervägande
försko- till framtida fördelningsgrunder för statsanslaget till hushåll ningssällskapen.

. . , , ,

På grund av riksdagens upplösning hann motionen icke att behandlas
av riksdagen.

Vid den under sommaren år 1914 inkallade riksdagen upptogs, emellertid
spörsmålet ånyo genom en av herr Schotte m. fl. i andra kammaren
väckt motion (nr 107), i vilken begärdes skrivelse till Kungl. Maj it med anhållan
om utredning, huru och på vad sätt i motionen angivna önskemål
i avseende å hushållningssällskapens organisation och verksamhet måtte
kunna lämpligast vinnas.

De framförda önskemålen, som till sitt syfte \ stora delar överensstämde
med de av herr Linders vid samma års A-riksdag framförda, voio
i huvudsak följande:

1) Hushållningssällskapens verksamhetsområde borde noggrannare än
dittills skett fastslås, i nära överenstämmelse med 1910 års grundstadgar.
Förbud borde meddelas för hushållningssällskap, som kommit i åtnjutande
av statsanslag, att befatta sig med annan verksamhet än den sålunda angivna,
dock att, om mottagna donationer eller avsatta fonder medgåve en
vidsträcktare verksamhet, “sådan finge utövas med de medel, vid vilka en
sådan särskild användning vore fastad.

1914 års
B-riksäag.

2) Hushållningssällskapens egendomliga rätt att komplettera sig själva
borde upphöra och en sådan ordning införas, att alla jordbruksintressen
inom sällskapens verksamhetsområde bleve representerade i sällskapen. För
detta ändamål krävdes en efter bestämda enhetliga grunder lagd beslutande
representation i hushållningssällskapen, ett ersättande av års- (eller halvårs-)
mötena med en årligen sammanträdande, för vederbörande sällskap helt
beslutande representantförsamling, till vilken alla verkliga jordbrukare
inom sällskapens område — och helst dessa allena — ägde med lika och
direkt valrätt utse ombud. Det syntes oundgängligt, att ersättning utbetalades
till de sålunda utsedda ombuden i representantförsamlingen för
deras inställelse vid sammankomsterna och borde denna lämnas efter samma
grunder som gällde för landstingsmän, och kostnaden härför utgå av
vederbörande sällskaps medel.

3) Förvaltningsutskottens verksamhet skulle mera ingående regleras,
ån vad som skett i 1910 års grundstadgar, samt bestämmelse införas om
viss ersättning för dess ledamöter.

4) Den i 1911 års motion väckta frågan om föreningsväsendets på jordbruksområdet
inordnande under hushållningssällskapen och beredande av
representation i förvaltningsutskotten skulle upptagas till behandling i samband
med den begärda utredningen.

Omförmälta ändringar ansåg motionärerna påkallade därav, att hushållningssällskapen
icke hade den enhetlighet och fasthet,som vore nödvändig för
handhavandet av så betydande belopp, som sällskapen efter den år 1913
genomförda förändringen beträffande brännvinsmedlens fördelning hade till
sitt förfogande, och hade statsmakterna både rättighet och plikt att, då hushållningssällskapen
kommo i åtnjutande av direkta statsbidrag, tillse att så-dana
villkor fästes vid anslagen, att ändamålen med desamma på bästa
sätt främjades.

Motionen hänvisades till förberedande behandling av andra kammarens
andra tillfälliga utskott, som i utlåtande nr 2 i väsentliga delar
anslöt sig till motionärernas förslag. Beträffande inrättandet av en representantförsamling
ansåg utskottet för sin del lämpligt, att rösträtten begränsades
till medlemmarna i respektive hushållningssällskap, detta desto hellre
som rätten till inträde i sällskapen borde utsträckas till varje välfrejdad
man eller kvinna, som hade sin huvudsakliga inkomst av jordbruket eller
dess binäringar. Det vore lämpligt att, för vidmakthållande i möjligaste
mån av intresset för sällskapens angelägenheter hos alla dess medlemmar, taga
under övervägande, huruvida det ej borde medgivas envar av dessa att vid
ombudsmötena infinna sig och deltaga i överläggningarna, men ej i besluten.

Rörande valsättet föreslog utskottet, att valen borde förrättas av hushållningssällskapens
underavdelningar samt att ett ombud borde väljas för
vane 30- eller 40-tal medlemmar av sällskapet.

Utskottet upplyste även, att enligt vad utskottet inhämtat endast tre
hushållningssällskap omarbetat sina stadgar i enlighet med 1910 års allmänna
grunder, varförutom ett och annat sällskap redan före 1910 haft stadgar,
som i huvudsak överensstämde med nämnda grunder.

Slutligen framhöll utskottet — i likhet med herr Linders — önskvärdheten
av att möjlighet bereddes representantförsamlingarna själva, att
genom utskott eller annorledes företaga en närmare granskning av förekommande
ärenden. „

Utlåtandet utmynnade i hemställan, att andra kammaren matte tor
sin del besluta, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t ville låta utreda, huru och på vad sätt de angivna önskemålen
T avseende å hushållningssällskapens organisation och verksamhet kunde
lämpligast vinnas.

Denna hemställan bifölls av andra kammaren.

Första kammarens första tillfälliga utskott anförde (uti. nr 9), att det
trots vissa av utskottet uttalade betänkligheter mot så ingripande åtgärder,
som motionen avsåge och andra kammaren tillstrykt emellertid, med
hänsyn till den egenskap av i viss mån offentlig institution, som utvecklingen
förlänat hushållningssällskapen, enligt utskottets uppfattning icke vore annat
än önskvärt, att hushållningssällskapen inrättade sig efter de allmänna grunder,
som vore ägnade att förläna sällskapens organisation och verksamhet
nödig stadga. Då de i sådant avseende genom nådiga brevet den 28 oktober
1910° meddelade bestämmelser, enligt vad inom utskottet blivit upplyst,
endast beträffande tre hushållningssällskap kommit i tillämpning, torde
övriga sällskap böra omarbeta sina stadgar, så att de komme i överens
stämmelse med föreskrifterna i nämnda brev, samt underställa härutinnan
uppgjorda förslag Kungl. Maj:ts prövning. I sammanhang härmed
syntes det böra komma under övervägande dels att införa stadgande om
att beslutanderätten i lämplig utsträckning borde, där sällskapen så önskade,
kunna överlämnas åt representationer inom sällskapen, dels att
vid fattande av beslut inom sällskapen kvalificerad majoritet borde erfordras
i större omfattning, än sagda brev innehölle, och dels att sällskapens
beslut borde kunna överklagas i vissa andra fall, an nämnda brev medgåve.

Utskottet hemställde, att första kammaren måtte på det sätt biträda
andra kammarens beslut, att kammaren beslutade, att riksdagen i skri
velse till Kungl. Maj:t anhölle, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande,
huruvida icke 1910 års brev borde fullständigas i angivna hänseende.

1915 års
riksdag.

riksdag.

Första kammaren biföll denna hemställan, men andra kammaren
vägrade att biträda detta beslut, varför frågan även denna gång förföll.

Vid 1915 års riksdag väckte herr Linders ån jo en motion, nr
94, med samma yrkande och i huvudsak samma motionering som i den
av honom vid 1914 års första riksdag framlagda, men då ej behandlade
motionen. Därjämte framhölls, att vid en framtida utredning angående
omoiganisation av sällskapen även borde upptagas frågan om lämplio- o-ränsregleiing
beträffande åtskilliga sällskaps geografiska verksamhetsområden.
1 vissa fall hade nämligen inom länen skett en uppdelning, som visserligen
kunde åberopa sig på hävden, men icke på den praktiska nyttan och
sparsam heten.

Andra kammarens andra tillfälliga utskott (uti. nr 5), dit motionen
hänvisats, hemställde om bifall till motionen. Till stöd härför åberopade
utskottet, som visserligen ej i allt gillade vad motionären anfört, sitt vid
förgående riksdag i anledning av herr Schottes in. fl. motion avgivna utlåtande.
Utskottet fann nämligen samtliga de av motionären framförda önskemålen
däri berörda med undantag av två, nämligen förslagen om genomförande
av fördelningsgrunder beträffande sällskapens statsanslag samt
om viss geografisk gränsreglering mellan sällskapens verksamhetsområden.
-Nämnda önskemål ansåg emellertid utskottet jämväl böra, vid en blivande
utredning, varom utskottet i enlighet med den av motionären gjorda framställningen
hemställde, tagas i övervägande.

Första kammarens andra tillfälliga utskott (uti. nr 10) ställde sio-i huvudsak
på samma ståndpunkt som kammarens första tillfälliga utskott vid
B-nksdagen 1914. Utlåtandet blev emellertid ej bifallet av första kammaren.

. Vid 1918 års riksdag framkom frågan ånyo, då med anlednino- av
en inom andra kammaren väckt motion, nr 282," vari herrar Vennerström
och Werner hemställde, att riksdagen måtte i skrivelse till Kuno-1. Makt
anhålla, att Kungl. Maj:t ville ofördröjligen vidtaga åtgärder för en reform
av hushållningssällskapen, i syfte dels att tillträdet till dem måtte, utan vare
sig sakliga eller formella hinder, stå öppet för alla, vilka dreve lantbruk
som yrke, och dels att, exempelvis genom en representativ organisationsorm,
alla sällskapens medlemmar måtte få lika stor möjlighet att göra sin
mening gällande i fråga om deras verksamhet.

, ... . Motionärerna riktade en kritik mot det sätt, på vilket flertalet hushållningssällskap
skötte sin verksamhet och särskilt deras förmedlino- av
lan från egnahemslånefonden m. fl. fonder. Enligt motionärernas förme -

ilande hade detta missförhållande sin grund i att sällskapen huvudsakligen
vore godsägarorganisationer och hyste föga intresse för småbruket.

Andra kammarens andra tillfälliga utskott (uti. nr 3) åberopade sitt
yttrande vid 1914 års B-riksdag och 1915 års riksdag och fann i detta de
nu av motionärerna framförda önskemålen i allt väsentligt berörda. Utskottet,
som sade sig visserligen icke i allt gilla vad motionärerna anfört,
hemställde likväl i enlighet med motionärernas yrkande, och detta bifölls av
kammaren.

Första kammarens andra tillfälliga utskott framhöll (uti. nr 19), att den
ifrågasatta skrivelsen avsåge införande i hushållningssällskapens stadgar av
bestämmelser, som syntes dels vara onödiga och dels icke böra föreskrivas
sällskapen till ovillkorlig efterlevnad, och hemställde därför, att första kammaren
icke måtte biträda andra kammarens beslut. Kammaren beslöt i
enlighet härmed efter votering med 77 röster mot 46, vilka senare tillföllo
en vid utskottsutlåtandet fogad reservation med hemställan i överensstämmelse
med andra kammarens beslut, allenast med den ändring att de,
för vilka tillträdet skulle stå öppet, borde vara välfrejdade.

Sammanfattas i korthet den nu lämnade historiken för inom riksdagen
framkomna förslag i den föreliggande frågan och dessa förslags behandling
inom riksdagen, linner man, att det tagits bestämt avstånd från förslaget
om överflyttande av hushållningssällskapens åligganden på landstingen.

Man har ''icke heller velat göra sällskapen till några statsinstitutioner eller
inskränka deras handlingsfrihet beträffande vidtagande av åtgärder till lanthushållningens
och dess binäringars främjande, utan i huvudsak endast
påyrkat deras demokratisering samt uppdragande av bestämda gränser för
deras verksamhet ävensom enhetliga, mot tidens krav fullt svarande organisationsformer
för denna verksamhet, så att statsmakterna framdeles
skola kunna med fullt förtroende anförtro dem de alltmer ökade statsmedel,
som visat sig erforderliga för fyllandet av sällskapens betydande
uppgifter till vår modernärings främjande. Det må även antecknas, att
förslagen städse framkommit inom andra kammaren, men fallit på grund
av första kammarens motstånd.

I anförande till statsrådsprotokollet den 13 september 1918 har då- Riktlinjer
varande chefen för jordbruksdepartementet, efter att hava lämnat ett kort
referat av riksdagsförhandlingarna i ämnet, framhållit följande synpunkter,
som böra betraktas såsom riktlinjer för ifrågavarande utredning:

»För min del kan jag icke undgå att finna de yrkanden om en allmän
reformering av hushållningssällskapen, som sålunda framkommit, hava
fog för sig, om jag än på frågans nuvarande ståndpunkt icke vill yttra

6—202804.

mig om de särskilda förslagen i detalj. Jag vill visserligen på intet sätt
underkänna det betydelsefulla och gagnerika arbete, som dessa sällskap hittills
utfört, utan vill tvärtom skänka detsamma ett livligt erkännande. Det
svenska jordbrukets framsteg under det senaste århundradet hava i mycket
hög grad påverkats just av dessa sällskaps bemödanden. Men detta
utesluter ingalunda, att organisationen tarvar förändringar för att numera
kunna fortsätta att på lika framgångsrikt sätt fylla sin uppgift. Detta följer
redan av den allmänna tidsutvecklingen och av de omläggningar i skilda
hänseenden, som ägt rum inom jordbruket och dess binäringar, samt sammanhänger
jämväl med framträdandet av nya befolkningsgrupper till delaktighet
i avgörandet av allmänna angelägenheter. Det beror emellertid från
statens synpunkt i hög grad även därpå, att hushållningssällskapens befattning
med åt dem av staten anförtrodda uppdrag blivit alltmer omfattande
och ingripande, särskilt i ekonomiskt avseende. Statens direkta intresse
av dessa sällskaps ändamålsenliga organisation har därför numera blivit
vida starkare än förr.

I fall man kunde antaga, att de önskvärda förändringarna komme
att någorlunda snart genomföras utan statens särskilda medverkan, skulle
naturligtvis ett ingripande härvidlag vara obehövligt. Erfarenheten synes
emellertid giva vid handen, att detta knappast kan anses sannolikt. Det
bör nämligen erinras, att icke ens hälften av hushållningssällskapen hittills
antagit nj''a stadgar i överensstämmelse med 1910 års grunder och att de
inom riksdagen framställda anmärkningarna gällt förhållanden, som icke
reglerats i nämnda grunder. Även med beaktande av att lokala förhållanden
torde böra betinga vissa olikheter i de särskilda sällskapens organisation,
synes alltså framgå, att denna organisation är vida mer växdande,
än som kan auses för ändamålet lämpligt, och att genomförandet av reformer
i detta avseende lärer komma att ske mycket ojämnt och långsamt,
ifall endast det nuvarande systemet för framkallandet av dylika reformer
bibehålies. Det synes därför vara erforderligt, att staten söker befordra
åstadkommandet av sådana reformer i förevarande avseende, som må finnas
önskvärda. Då emellertid denna fråga är av ganska grannlaga natur och det
synes mig av vikt, att vid reformernas genomförande den relativa frihet,
gom hushållningssällskapen nu åtnjuta och som onekligen i flera hänseenden
visat sig gagnelig, icke må inskränkas i större mån, än som må finnas
oundgängligt, anser jag nödvändigt, att frågan först underkastas noggrann
och sakkunnig utredning. Då detta icke kan ske genom till jordbruksdepartementets
förfogande stående arbetskrafter, anser jag särskilda sakkunniga
höra tillkallas för ändamålet.»

KAP. III.

Förslag till förordning angående ändrade allmänna grunder för
hushållningssällskapens organisation ni. in.

Allmän motivering.

Innan sakkunniga ingå på frågan rörande ändrade allmänna grunder
för organisation av hushållningssällskapen, vilja sakkunniga icke underlåta
att giva sitt erkännande åt den kraftiga och livgivande verksamhet sällskapen
under sin hundraåriga tillvaro i många avseenden utövat för lanthushållningens
och dess binäringars utveckling i vårt land. Detta har
också medgivits i de ovan refererade riksdagshandlingarna. De anmäl kningar,
som i dessa handlingar framställts mot sällskapen, avse om
man bortser från herr Linders vid 1913 års riksdags framlagda förslag om
att landstingen skulle övertaga sällskapens verksamhet — icke heller åstadkommandet
av en genomgripande omdaning av de lokala organen föi lånt
hushållningens vårdande eller några väsentliga inskränkningar i hushållningssällskapens
verksamhet, utan i huvudsak endast vissa förändringar i
sällskapens sammansättning och arbetssätt, främst i syfte att erhålla tidsenliga
och enhetliga former, samt uppdragande av bestämda gränslinjer
för sällskapens verksamhet. Av de riktlinjer, som av departementschefen
uppdragits för denna utredning, fraingar ock, att sakkunnigas uppdrag
endast “omfattar framläggande av förslag till reformering av sällskapens
organisation i de avseenden, vari detta synes erforderligt, samt vad dår
med äger samband.

Ehuru delvis bildade på enskilt initiativ hava hushållningssällskapen i
sin egenskap av lokala organ för främjande av lanthushållningen och dess binäringar
blivit förmedlingslänken mellan statens organ för detta ändamål
och de enskilda jordbrukarna och hava härigenom erhållit en halvofficiell
karaktär. Denna sällskapens förmedlande verksamhet har under årens
lopp och särskilt under senaste tid ökats i sådan omfattning, att de däri

ingående uppgifterna numera blivit så inånga och maktpåliggande, att
deras utförande kommit att utgöra den mest betydande delen sv sällskapens
verksamhet. Såväl för sin verksamhet i allmänhet som för vissa särskilda
ändamål hava sällskapen också åtnjutit betydande understöd av
staten, varigenom deras egenskap av i viss mån officiella organ framhävts.
På sätt närmare framgår av den i kap. IV lämnade utredningen, utgjordes
före år 1915 statsunderstödet till sällskapens verksamhet huvudsakligen
av sällskapen tillerkänd andel i inflytande brännvinsförsäljningsmedel, vilken
andel, enligt vid 1913 års riksdag fattat beslut, indrogs till statsverket,
och från och med år 1915 ersattes av ett under nionde huvudtiteln
uppfört ordinarie anslag å 2,100,"000 kronor. Därjämte har av 1920 och
1921 års riksdagar för respektive år anvisats ett tillfälligt anslag till hushållningssällskapen
av 682,000 kronor. De anslag, som av statsmakterna
lämnats sällskapen för främjande av jordbruket i särskilda avseenden,
hava alltmer stegrats och uppgingo år 1920 till över 1,000,000 kronor.

Aven vissa landsting hava anvisat avsevärda bidrag till sällskapens
verksamhet. För år 1920 uppgingo dessa bidrag till omkring 325,000
kronor.

Storleken av de från staten och landstingen sedan år 1890 anvisade
anslagen framgår av den i kap. IV lämnade utredningen rörande sällskapens
ekonomiska ställning.

Ökningen av de anförtrodda uppgifterna och storleken av de anvisade
medlen måste tydligen medföra ett berättigat krav från statens
sida på tillförlitliga garantier för att dessa uppgifter och medel handhavas på
ett för de därmed åsyftade ändamålen fullt tillfredsställande sätt. Statsmakternas
stegrade intresse för hushållningssällskapen följer även, på sätt departementschefen
framhållit, av den allmänna tidsutvecklingen och de omläggningar
i skilda hänseenden, som under senare år ägt rum inom jordbruket
och dess binäringar samt äger jämväl samband med framträdandet
av nya befolkningsgrupper till delaktighet i allmänna angelägenheter. Såsom
förut påvisats har detta stigande intresse tagit sig uttryck i upprepade
gånger inom riksdagens andra kammare framställda yrkanden på
ändrad organisation av hushållningssällskapen, vilka yrkanden städse biträtts
av nämnda kammare.

Därest statsmakterna allt framgent skola kunna med fullt förtroende
anlita hushållningssällskapen för utförande av de av statsmakterna beslutade
åtgärderna till lanthushållningens och dess binäringars främjande
samt anförtro dem statsmedel härför, är det, enligt sakkunnigas åsikt,
nödvändigt, att hushållningssällskapens organisation och verksamhet så
ordnas, att de fullt motsvara tidens krav. För vinnande av detta syfte

erfordras, att organisationen blir enhetlig, fast och tidsenlig, att hushållningssällskapen
erhålla en allsidig sammansättning, byggd på demokratisk
grund, att sällskapen bliva fullt kompetenta att handhava de maktpåliggande
uppgifter, som kunna anförtros dem, samt att i övrigt tillförlitliga
garantier skapas för att anvisade medel användas på bästa sätt och i överensstämmelse
med för dem avsedda ändamål. Ehuru för vinnande av dessa
syftemål erfordras förändringar av i vissa fall tämligen genomgripande beskaffenhet,
torde dock dessa förändringar, i överensstämmelse med av departementschefen
givna riktlinjer, i huvudsak böra och kunna verkställas
inom den nuvarande organisationens ram. Ej heller bör den relativa frihet,
sällskapen nu, i egenskap av sammanslutningar av delvis privat
karaktär, åtnjuta vid ordnandet av sin organisation — vilken frihet visat
sig medföra ett förmånligt inflytande på intresset för sällskapens angelägenheter
— inskränkas i högre grad, än vad som kan anses oundgängligt
för erforderliga reformers genomförande.

Om sällskapen sålunda allt fortfarande böra få, efter egna önskningar
och behov, i viss utsträckning ordna sin verksamhet och formerna för dess
utövande, kan man dock icke även för framtiden överlämna åt sällskapen
att allt efter sin goda vilja införa de reformer, som äro erforderliga.
Man kunde nämligen då befara, att dessa reformer i många fall endast
komme att finnas på papperet. Erfarenheten beträffande tillämpningen
av 1910 års grundstadgar gör ett dylikt antagande sannolikt. Av
rikets 26 hushållningssällskap hava endast 10 stadgar, som i sin helhet
fastställts av Kungl. Maj:t efter år 1910, varjämte 5 sällskap efter nämnda
tidpunkt erhållit fastställelse å vissa ändringar i sina stadgar. I detta
sammanhang må dock erkännas, att av övriga 11 sällskap flera äga stadgar,
avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda huvudgrunder.
På grund av angivna förhållanden torde det vara nödvändigt, att reformernas
antagande göres till oeftergivligt villkor för varje hushållningssällskap,
som fortfarande vill komma i åtnjutande av statsanslag.

Även i de stadgar, som fastställts efter år 1910, kan man konstatera
väsentliga olikheter i grundläggande frågor. Detta synes mindre lämpligt,
De bestämmelser rörande hushållningssällskapens organisation och verksamhet,
som i den föreliggande utredningen komma att framläggas, böra
därför, enligt sakkunnigas åsikt, omfatta allt, som i dessa avseenden kan anses
vara av större och allmän betydelse, så att sällskapen bliva i alla för
verksamheten grundläggande avseenden enhetligt organiserade. De allmänna
bestämmelserna kunna tänkas sammanfattade i ett kungl. brev, i
likhet med 1910 års grunder, eller i en författning. Då bestämmelserna
icke synas erhålla tillbörlig auktoritet och allmängiltighet genom att in -

tagas endast i ett av Kungl. Maj:t utfärdat brev till en underordnad myndighet,
torde det senare alternativet böra anlitas, och föreslås, att bestämmelserna
intagas i en kungl. förordning. Med hänsyn till betydelsen av
en sådan förordning och det stora intresse, som genom de förut refererade
motionerna visats inom riksdagen för de föreliggande frågornas lösande,
anse sakkunniga, att förordningen bör underställes riksdagen för
dess godkännande.

Beträffande tillämpningen av en sådan förordning hava ifrågasatts
två olika alternativ. Enligt det ena skulle en uppdelning göras av föreskrifterna
för sällskapens verksamhet, nämligen dels i förordningens ovillkorliga
och för alla sällskap, som vilja komma i åtnjutande av statsanslag
för sin verksamhet, gällande bestämmelser dels ock i särskilda föreskrifter,
rörande vilka sällskapen själva på grundval av förordningens
stadganden skulle äga besluta med hänsyn tagen till lokala behov och
intressen. Förordningen skulle i sådant fall komma att i huvudsak motsvara
sällskapens nuvarande stadgar. De särskilda föreskrifterna kunde
sammanfattas under namn av arbetsordning eller dylikt, och borde för
att gälla göras beroende på faställelse av statsmyndighet, lantbruksstyrelsen
eller Kungl. Maj:t. — Det andra alternativet innebär däremot,
att förordningens bestämmelser skulle, i likhet med vad nu gäller enligt
1910 års allmänna grunder, utgöra de riktlinjer, i enlighet med vilka
varje sällskap skulle hava att utarbeta sina stadgar, som sålunda skulle
komma att innehålla såväl de ovillkorliga och allmänna bestämmelser,
vilka intagits i förordningen, som de särskilda föreskrifter, om vilka sällskapen
enligt denna själva ägde besluta. Sedan på dylikt sätt utarbetade
stadgar antagits av vederbörande hushållningssällskap, skulle dessa, likaledes
i överensstämmelse med 1910 års grunder, fastställas av Kungl.
Maj:t.

Om man i det förstnämnda alternativet kunde göra giltigheten av
de särskilda föreskrifterna oberoende -av fastställelse, skulle detta alternativ
varit att förorda såsom det enklaste sättet för frågans lösande. Då
det emellertid tydligen är av vikt, att föreskrifterna endast inom vissa
gränser utformas efter de lokala förhållandena, och det därför måste tillses,
att kontroll utövas däröver, att hushållningssällskapen ej själva antaga
och tillämpa föreskrifter, som strida mot förordningens bestämmelser, torde
dock sagda villkor beträffande stadgarnas fastställelse ej kunna eftergivas.
Måste fastställelse ske, vare sig det ena eller andra av de båda förslagen
användes, synes lämpligast, att denna fastställelse omfattar bestämmelserna
för verksamheten i deras helhet. Härigenom undvikes även ändring
i det nuvarande tillvägagångssättet.

Speciell motivering.

A. Hushållningssällskapens ändamål och organisation.

1. Hushållningssällskapens ändamål.

Enligt § 1 i 1910 års allmänna grunder är hushållningssällskaps
ändamål jordbrukets och därtill hörande binäringars ävensom fiskets främjande.
I för ett flertal sällskap gällande stadgar, som tillkommit före utfärdandet
av nämnda grunder, har sällskapens verksamhet angivits betydligt
vidare såsom att — förutom angivna syften — även främja tillkomsten
av och stödja andra föreningar och inrättningar, vilka väsentligen
kunna bidraga till höjandet av modernäringen, eller till och med att befordra
allt, som kan bidraga till förbättrande av den ekonomiska ställningen
och spridande av välstånd inom länet. Med stöd av sistnämnda,
bestämmelse kan hushållningssällskap uppenbarligen anvisa medel till
nästan vilka åtgärder som helst, och har det även förekommit, att bidrag
anvisats till sparbanker, högre flickskolor och dylikt. Att en dylik vidsträckt
användning av hushållningssällskapens medel ej överensstämmer
med de syftemål, för vilkas främjande sällskapen tillkommit och staten
anvisar medel, torde vara uppenbart. Till förekommande av dylika
oegentligheter måste sällskapens ändamål tydligt angivas, och synes detta
böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med ovan nämnda stadgande
i 1910 års grunder. De ändringar i detta stadgande, sakkunniga föreslagit,
äro därför närmast av redaktionell art. Bland jordbrukets binäringar
torde i allmänhet räknas skogshushållning och hemslöjd (husslöjd).
I många stadgar (ex. Malmöhus läns hush:s) har emellertid uttryckligen
angivits, att dessa näringsgrenar eller endera av dem äro föremål för
sällskapens verksamhet. Det torde även kunna sättas i fråga, huruvida
skogshushållningen alltid är att räkna såsom eu binäring till jordbruket.
Då emellertid skogshushållningen i allt fall står i ett så nära sammanhang
med jordbruket, att den bör vara föremål för sällskapens verksamhet,
har i detta avseende ett förtydligande av 1910 års grunder ansetts
vara lämpligt. Ordet lanthushållningen, som använts av åtskilliga hushållningssällskap
(ex. Uppsala och Östergötlands läns hush.), inbegriper

Historik.

både jordbruk och skogshushållning. I sakkunnigas förslag har därför
ordet jordbruk utbytts mot lanthushållning, varjämte hemslöjd uttryckligen
angivits vara en av de näringsgrenar, som skola vara föremål för sällskapens
verksamhet.

Paragrafens bestämmelse lägger ej hinder i vägen för hushållningssällskap
att använda tillgängliga fonder för andra ändamål än däri angivas,
därest detta sker i enlighet med för dessa fonder gällande bestämmelser.

2. Hushållningssällskapens verksamhetsområden.

Såsom bekant omfatta 22 hushållningssällskaps verksamhetsområden
ett helt län, under det att Kalmar och Älvsborgs län vartdera äro uppdelade
på två hushållningssällskap. Enligt sakkunnigas förmenande vore
det för vinnande av större enhetlighet ett önskemål, att ovannämnda
uppdelning bortfölle. Sakkunniga hava visserligen ej velat påyrka föreskrift
om att nämnda sällskap skola sammanslås för att komma i i åtnjutande
av statsanslag, men hava i sammanhang med den ekonomiska utredningen
i kap. IV framlagt förslag till ändrade fördelningsgrunder för
statsanslagen till sällskapens verksamhet, vilka förslag avse att förhindra,
att ett län erhåller större statsanslag (två grundanslag) genom länets uppdelning
på två sällskap.

3. Ledamöter.

2 §•

1910 års grunder föreskriva i § 2, att ledamöter i hushållningssällskap
väljas av sällskapen till obestämt antal. Enligt samtliga hushållningssällskaps
stadgar är också inträde i sällskapen beroende på inval.
Ledamöterna uppdelas i hedersledamöter och andra ledamöter, vilka sistnämnda
i vissa sällskap erhållit särskilda benämningar: ordinarie (ex. Stockholms
läns hush.), betalande (ex. Blekinge och Malmöhus läns hush.) eller
arbetande (ex. Jönköpings läns hush.) ledamöter. Därjämte finnas i en
del sällskap korresponderande (ex. Stockholms läns hush.) ledamöter. För
valbarhet gälla i regel olika villkor för hedersledamöter, korresponderande
ledamöter och andra ledamöter. Med ett undantag (Skaraborgs läns hush.)
medgives dock valbarhet för såväl män som kvinnor. Till hedersledamöter
kunna väljas endast sådana inom eller utom länet boende personer,

som inlagt särskilda förtjänster inom något av de områden, som utgöra föremål
för vederbörande sällskaps verksamhet. Antalet hedersledamöter är i
regel begränsat till ett mindre antal, 10 ä 12 stycken. Korresponderande
ledamöter utses bland personer, som genom kunskaper och arten av
sin verksamhet kunna främja sällskapets ändamål. För annan ledamot
förutsättes i regel endast att vara boende inom länet, välkänd och såsom
det i de flesta stadgar heter nitälska för främjande av sällskapets ändarnål.

Förslag till inval av ledamöter kan i allmänhet väckas av enskild
ledamot, förvaltningsutskott eller underavdelning. Till inval av hedersledamöter
må enligt de flesta stadgar förslag avgivas endast av förvaltningsutskottet.
För val av ledamöter föreskrives understundom kvalificerad
majoritet (ex. Södermanlands läns hush.).

Beträffande antalet ledamöter i de olika hushållningssällskapen vid
1918 års utgång hänvisas till vid denna utredning fogad bilaga (bil. 8),

En av de inom riksdagen mest påtalade bristerna i sällskapens organisation
är, att sällskapens alla ledamöter skola väljas. Det har gjorts
gällande, att den sällskapen sålunda tillkommande rätten att komplettera
sig själva, medfört, att sällskapen ej erhållit en sådan sammansättning, att
alfa jordbruksintressen där blivit tillbörligt representerade. Utan att vilja
(röra något bestämt uttalande i denna fråga, bör dock framhållas, att föreskriften
°om att inträde i ett sällskap är beroende på inval, särskilt om för
detta stadgats kvalificerad majoritet, möjliggör för vissa meningsgrupper
att förhindra, att sällskapet till ledamot upptager en för dem misshaglig
person, som dock med hänsyn till arten av sin verksamhet kan hava ett
berättigat intresse av att få taga del i sällskapets verksamhet. Det är
vidare0ovedersägligt, att, även om de mindre jordbrukarna under senare
år i ökad grad invalts i sällskapen och därmed beretts större inflytande
på sällskapens olika verksamhetsområden, dock kvarstår, att i många sällskap
godsägarna och de större jordbrukarna kommit att spela en alltför
dominerande roll. Det svenska jordbrukets av statsmakterna livligt understödda
utveckling mot övervägande mindre jordbruk synes sakkunniga
ställa berättigade krav på att dessa det mindre jordbrukets bärare beredas
möjlighet förskaffa sig tillbörligt inflytande på sällskapens angelägenheter.
Detta°torde ej kunna genomföras med mindre än, att varje person, vilken
— såsom yrke eller bisyssla — driver någon av de 1 § angivna näringarna,
därest vissa minimifordringar uppfyllas, tillförsäkras rätt att bliva
fedamot av det hushållningssällskap, inom vars verksamhetsområde vederbörandes
näring bedrives. Önskan att utöva rättigheten göres lämpligen
gällande genom inlämnande till sällskapet av skriftlig anmälan härom.

7—202004

2 §, första
stycket

2 §, andra
stycket.

Att denna rättighet bör tillkomma kvinna, såväl gift som ogift, följer såsom
en naturlig konsekvens av kvinnans verksamhet inom det svenska
jordbruket.

Såsom förutsättning för ovannämnda rätt hava bestämts i huvudsak
samma villkor, som gälla för rösträtt i kommunens allmänna angelägenheter.
(Se § 8 i K. F. 21/3 1862 om kommunalstyrelse på landet.)
Sådan rösträtt tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven man
eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående
kalenderår uppnått 23 års ålder. Rättigheten må dock ej utövas av
den, som

a) är omyndig förklarad,

b) är i konkurstillstånd,

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning,

d) i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder för
derå än två av dessa år, eller

e) är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd straffpåföljd.

Då idkandet av i 1 § omförmäld näring lagts till grund för rätt
att inträda i ett hushållningssällskap, har det ansetts följdriktigt att icke
uppställa mantalsskrivning inom den kommun, där näringen drives, såsom
förutsättning för denna rätts utövande. Näringsutövare av nämnda slag
kunna uppenbarligen ofta vara mantalsskrivna utom det hushållningssällskaps
område, inom vilket näringen drives, och kunna även idka sådan
näring inom flera sällskaps områden, men synas de icke därför böra vara
uteslutna från rätten att inträda i sällskapet, respektive sällskapen ifråga.
På grund härav har stadgats, att näringsutövaren endast behöver vara kommunalt
röstberättigad. Var han äger utöva denna rösträtt, saknar betydelse.

Inom sakkunniga har ifrågasatts att sänka åldersgänsen till 21 år.
Det har emellertid befunnits lämpligast att i förevarande avseende fastställa
samma åldersgräns som i kommunallagarna och låta ändring härutinnan
i sagda lagar automatiskt verka även på rättigheten till inträde i
hushållningssällskapen.

Beträffande intagande i sällskapen av andra personer än ovannämnda
yrkesutövare och med dem jämställda hava förslag framkommit, att sådana
personer skulle antagas till ledamöter, därest detta påyrkades av endast en
viss minoritet inom sällskapet (exempelvis 10 ledamöter).. Då sällskapen
emellertid genom en dylik bestämmelse kunde komma att tillföras en

stor mängd för deras ändamål tämligen främmande element samt sällskapen
i ^huvudsak torde böra utgöra yrkessammanslutningar, har detta
förslag befunnits mindre lämpligt och den nuvarande bestämmelsen om
inval bibehållits.

För valet har bestämts enkel majoritet, då genom föreskrift om kvalificerad
majoritet en relativt liten meningsgrupp inom ett hushållningssällskap
kunde förhindra en för sällskapets verksamhet intresserad icke-yrkesutövare
att vinna inträde, vilket knappast kan anses lämpligt eller
gagneligt. För valbarhet har endast stadgats villkoret att vara kommu
Salt röstberättigad. Det har varit föremål för övervägande, huruvida
dessutom borde uppställas såsom villkor att äga insikter inom något, av
de till sällskapets verksamhet hörande områden, ävensom att hava. visat
intresse för denna verksamhet. Visserligen böra andra personer ej inväljas,
men hava sakkunniga ansett lämpligast överlämna åt vederbörande
sällskap att själva i varje förekommande fall bedöma en föreslagen kandidats
kvalifikationer för ledamotskap.

Hushållningssällskapen invälja för närvarande ofta på sina sammanträden
en mängd personer, om vilka man ej vet, huruvida de önska bliva
ledamöter i sällskapen. I flera sällskap utsändas ej några meddelanden
om valet till vederbörande, utan bliva dessa i okunnighet härom, till
dess ledamotsavgiften utkräves, och vägra många därför att betala avgiften.
Detta förfarande är givetvis mindre lämpligt. Sedan inval ägt
rum, bör därför sällskapet tillställa den valda ett meddelande om valet,
kallelsebrev, med anhållan om svar, huruvida kallelsen mottages. Innan
svar ingått, att vederbörande mottagit kallelsen, bör hushållningssällskapet
ej äga befogenhet påföra den valda ledamotsavgift. För ändamalet kunna
lämpligen blanketter till kallelsebrev tryckas och förses med en från detta
avskilj bar tryckt blankett till erkännande om kallelsens mottagande, vilken
vederbörande endast har att underteckna samt återställa till sällskapet,
därest kallelsen antages.

Rösträtt i sällskapet inträder samtidigt med ingivandet av det skriftliga
erkännandet om kallelsens mottagande.

Det är tydligt, att även utövare av någon bland de näringar, som
utgöra föremål för sällskapens verksamhet, vilken av någon anledning ej
anmält sitt inträde i vederbörande sällskap, kan inväljas av detta sällskap.

Beträffande formen och villkoren för utseende av hedersledamöter
och korresponderande ledamöter, hava hushållningssällskapen lämnats frihet

§, tredje
stycket.

2 §, fjärde
stycket.

att meddela de föreskrifter, som de finna lämpliga. I förordningen har
därför uttryckligen angivits, att däri ej avses andra ledamöter än sådana,
som äro skyldiga erlägga ledamotsavgift.

4. Ledamotsavgifter m. m.

3 §•

Ledamots- Ledamotsavgifterna utgå antingen i form av årsavgifter, varierande

aVstorlekaS mellan 1 krona och 3 kronor, eller avgifter en gång för alla, växlande
3 §, första mellan 5 och 30 kronor, vanligen 15 k 20 kronor. I de flesta (17 st.)
stycket, sällskap finnas såväl årsavgifter som engångsavgifter, och står det ledamot
fritt att välja mellan att betala årsavgift eller engångsavgift. Årsavgifternas
storlek kan undantagsvis växla för olika ledamöter efter deras betalningsförmåga.
Sålunda föreskrives i Stockholms läns hushållningssällskaps stadgar,
att denna avgift utgör 2 kronor, »dock må för jordbrukare, vilken
innehar en åkerareal, uppgående till högst 50 hektar, och med sådana i
ekonomiskt avseende likställda, årsavgifterna utgå med blott en krona».
Norrbottens läns hushållningssällskap skiljer mellan ledamot av »allmogens
klass», som betalar en krona, och ledamot av annan samhällsklass, som har
att betala 2 kronor. I båda sällskapen finnes dock en alternativ engångsavgift,
som är lika för alla.

Av praktiska skäl hava sakkunniga ansett sig böra föreslå, att ledamotsavgiften
alltid skall utgå i form av årsavgift. Härigenom vinnes nämligen
möjlighet dels att årligen kontrollera, vilka personer som tillhöra respektive
underavdelningar, och att på grundval härav upplägga en tillförlitlig
matrikel (se 37 §), dels att någorlunda bestämt beräkna beloppet
av inflytande medlemsavgifter. Vid fastställandet av storleken av medlemsavgiften
bör beaktas, att avgiften sättes så låg, att den icke rimligtvis
kan tänkas avskräcka en småbrukare eller någon med honom jämställd från
inträde i ett sällskap. Med hänsyn härtill har i förordningen bestämts, att
årsavgiften må utgöra högst 3 kronor. Inom denna gräns rymmes, enligt
vad ovan nämnts, alla nu utgående årsavgifter.

Om förslaget antages, försvinna visserligen de i en del sällskap nu förefintliga
engångsavgifterna. De ledamöter, som i enlighet med nu gällande
stadgar erlagt engångsavgift, bliva dock icke därmed skyldiga att framdeles
erlägga årsavgift, utan gäller bestämmelsen endast för ledamöter, som vid
stadgeändringens genomförande betala årsavgift eller därefter bliva ledamöter.

Uppbörden Uppbörden av avgifterna sker på olika sätt. Ehuru bestämmelser

aVterna. därom ej finnas i alla stadgar, torde såsom regel gälla, att avgiften skall
3 §, andra erläggas till skattmästaren eller, där särskild sådan ej finnes, till sekrete stycket.

raren. Några stadgar föreskriva dock, att uppbörden skall ske på sätt
förvaltningsutskottet bestämmer eller att avgifterna skola uttagas genom
postförskott vid översändande av ledamotsbrev eller sällskapets handlingar från
föregående år. I ett mindre antal sällskap åligger det underavdelningarnas
ordförande att inkassera avgifterna. I Kopparbergs och Norrbottens läns
hushållningssällskap sker uppbörden i sammanhang med kronans uppbörd.

Indrivandet av ledamotsavgifterna har medfört stora svårigheter för
sällskapen. Särskilt hava nyinvalda personer ofta vägrat betala. Då avgiftens
betalande utgör en förutsättning för ledamotskap, har det varit tämligen
svårt att bestämt angiva ledamotsantalet i sällskapen. Genomförandet
av en säker uppbördsmetod är därför ett önskemål, som kommer att
göra sig särdeles starkt gällande, då man, såsom i det följande (6 § o. tf.)
föreslås, vill införa en representantförsamling, sammansatt av valda ombud,
vilkas antal är beroende på ledamotsantalet i vederbörande valkrets.
Sakkunniga få därför föreslå, att länsstyrelserna erhålla bemyndigande att,
på sätt stadgats beträffande räntor och annuiteter å egnahemslån [se 23 §
i K. K. 27/6 1919 (nr 483) ang. allmänna villkor och bestämmelser för
statens egnahemslånerörelse], på framställning av länets hushållningssällskap
ombesörja, att ledamotsavgifterna varda i samband med någon kronans
uppbörd genom vederbörandes försorg debiterade, uppburna och redovisade.
Rörande uppbörden böra utfärdas särskilda bestämmelser.

5. Fråga om rätt för hushållningssällskapen att upptaga skatter och andra

avgifter än medlemsavgifter.

I anslutning till ledamotsavgifterna torde beröras frågan, huruvida
hushållningssällskapen böra beredas möjlighet att på annan väg förskaffa
sig inkomster för bestridande av kostnaderna för sin verksamhet. Det
kan då tänkas att tillerkänna sällskapen beskattningsrätt — om ock i mycket
begränsad omfattning — eller att medgiva dem atfj av sina ledamöter
upptaga andra avgifter än ledamotsavgifter.

Vad först angår beskattningsrätten måste denna, om den medgåves,
naturligen begränsas till de ändamål, sällskapen hava till uppgift att främja.,
Beträffande dessa ändamål äga sällskapen, och särskilt den framdeles föreslagna
representantförsamlingen, större förutsättningar än landstingen att
bedöma, vilka åtgärder, som äro behövliga. Enligt vad i 2 § föreslagits har
envar kommunalt röstberättigad utövare av de näringar, som utgöra föremål
för sällskapens verksamhet, rätt att bliva ledamot av det sällskap, inom
vars område han utövar sådan näring. Då det vid ett ytligt betraktande
kan förefalla, att dessa yrkesutövare äro de enda, som hava intresse av

3 §, tredje
stycket.

åtgärders vidtagande till främjande av de utav dem bedrivna näringarna,
kunde det synas äga ett visst berättigande, att hushållningssällskapen tillerkändes
rätt att beskatta dem. Främjandet av omförmälda syften inom
vederbörande sällskaps område är emellertid ett intresse, som berör ej
blott dessa näringars utövare utan även länets övriga inbyggare. På
grund härav bör beskattningsrätten även i förevarande avseenden, liksom
hittills, endast tillkomma det organ, landstinget, som har att tillvarataga
länets gemensamma intressen i allmänhet, och icke vid sidan
av detta tillskapas ett nytt beskattningsorgan. Därest hushållningssällskapens
i viss mån privata karaktär skall bibehållas, torde detta för
övrigt medföra, att beskattningsrätt ej kan tillerkännas dem.

Det torde ej heller vara lämpligt, att sällskapen medgivas pålägga
sina ledamöter några andra avgifter är ledam otsavgifter.

I detta sammanhang kan beröras, att sakkunniga i det följande upptagit
till behandling, på vilket sätt landstingen skola kunna göras intresserade
för att anvisa medel till sällskapens verksamhet (se 27 §).

6. Lokal organisation.

4 §•

I § 5 av 1910 års grundstadgar föreskrives, att hushållningssällskap
besörjer, vart och ett inom sin ort, att underavdelningar inrättas samt att
erforderliga stadgar och föreskrifter för dessa meddelas. Hushållningssällskap
äger genom dessa erhålla nödiga upplysningar om ortliga förhållanden
och låta utföra beslutade åtgärder. — Samtliga sällskap äro
också fördelade i underavdelningar till olika antal och under olika benämningar.
(Härom se bil. 9.)

Dessa primära organ för de olika orternas jordbrukare äro nödvändiga
för att samla och inom sällskapen tillvarataga respektive orters intressen
samt i viss mån såsom valkorporationer. (Se 7 §.)

Beträffande underavdelningarnas organisation och arbetssätt hänvisas
till det följande, rubriken underavdelningar (31—36 §§). Här torde endast
i sammanhang med uppdragandet av linjerna för hushållningssällskapens
organisation böra angivas, att underavdelningar skola finnas.

7. Central organisation.

5 §•

Den centrala ledningen av hushållningssällskapen utövas nu av förvaltningsutskotten
samt i viss mån av vederbörande sällskaps ordförande,

vice ordförande och sekreterare. För utförande av sällskapens verksamhet
finnes dessutom ett växlande antal befattningshavare av olika slag. Föreliggande
betänkande innebär icke någon nämnvärd förändring i förvaltningsutskottens
och de olika befattningshavarnas allmänna funktioner.
Den mest framträdande förändringen i sällskapens organisation, som föreslås,
är införandet i alla sällskap av en för dem i alla viktiga frågor beslutande
representativ församling, benämnd lantbruksting. (Se 6 § o. tf.)
Dessa grundlinjer för den föreslagna framtida organisationen av sällskapen
hava redan nu omnämnts, emedan det ansetts lämpligt att bland de inledande
bestämmelserna till förordningen angiva de olika organen för den
centrala organisationen.

B. Lantbrukstinget.

1. Hushållningssällskapens nuvarande sammanträden och utövandet av rösträtt

vid dessa.

Hushållningssällskapen hålla i regel två ordinarie sammanträden årligen,
det ena under sommarhalvåret, och det andra under vinterhalvåret.
Fyra sällskap hava endast en ordinarie sammankomst årligen. Extra
sammanträden hållas, då ordföranden, förvaltningsutskottet eller sällskapet
så bestämmer, eller ett visst antal ledamöter det begär. Föreskrifterna
härutinnan variera för olika sällskap.

Rösträtt vid sällskapens sammankomster tillkommer i stort sett antingen
samtliga tillstädeskommande ledamöter, eller dessa jämte särskilda representanter
för underavdelningarna, eller ock endast sådana representanter.

Det förstnämnda systemet tillämpas i femton sällskap (ex. Stockholms,
Uppsala, Östergötlands läns hush.), och äger där varje tillstädeskommande
ledamot en röst. Vid nämnda beräkning av antalet sällskap
har antagits att, där ej annat i stadgarna uttryckligen angivits, varje tillstädeskommande
ledamot äger ej blott »yttra sig över förekommande frågor»,
utan även deltaga i besluten i dessa frågor.

Nio sällskap hava infört det andra, delvis representativa systemet, i
det att underavdelningarna utse särskilda fullmäktige eller ombud, som
skola föra underavdelningarnas talan och för dem utöva rösträtt vid vederbörande
sällskaps sammankomster. Antalet representanter för varje underavdelning
kan vara bestämt (ex. i Hallands och Kopparbergs läns 1 och i
Älvsborgs läns södra hush. 5) eller varierande och utses antingen i förhållande
till åkerarealen och antalet ledamöter inom underavdelningen eller
endast i förhållande till ledamotsantalet. Det förstnämnda alternativet vid

utseende av varierande antal representanter innebär, att underavdelningen
väljer ett antal representanter i förhållande till åkerareal (ex. varje 7,000-tal hektar) och ett annat antal i förhållande till ledamotsantalet inom avdelningen
(ex. Södermanlands och Älvsborgs läns norra hush.). Det senare
alternativet tillämpas exempelvis i Blekinge, Västernorrlands och Västerbottens
läns sällskap.

Även representanternas röstetal kan vara lika för alla ombud (ex. i
Älvsborgs läns båda sällskap 10 röster) eller i stort sett beroende av antalet
ledamöter inom avdelningen, dock med viss begränsning (ex. Blekinge
30 och Kopparbergs läns hush. 3). Undantagsvis hava även underavdelningarnas
ordförande (ex. Södermanlands läns hush.) och förvaltningsutskottets
ledamöter (ex. Kalmar läns södra hush.) flera röster.
Vid beräknande av representanternas röstetal skall understundom fråndragas
det antal röster, som tillkomma närvarande medlemmar av underavdelningen,
vilka ej äro representanter (ex. Blekinge läns hush.).

Endast två sällskap, Malmöhus och Gävleborgs läns, hava uteslutit
de enskilda ledamöterna från rösträtt och i huvudsak fullt genomfört representativt
system. I Malmöhus läns hushållningssällskap tillkommer sålunda.
rätten att vid sällskapets sammanträden framställa yrkande och deltaga
i besluten endast beredningsutskottets ledamöter — förvaltningsutskottets
ledamöter och kontraktskommittéernas ordförande — pastoratsordförandena
och fullmäktige från de pastorat, som äga utse dylika fullmäktige
pastorat med minst 80 ledamöter — eller deras suppleanter samt sällskapets
hedersledamöter. Övriga ledamöter i sällskapet äga dock närvara vid
sammanträdena . och där yttra sig. Gävleborgs läns hushållningssällskaps
stadgar föreskriva, att i beslut och val må deltaga endast förvaltningsutskottets
ledamöter, gillenas ordförande och fullmäktige, eller vid förfall
för dessa deras ersättare. I nära överensstämmelse med det i Malmöhus
län tillämpade systemet äger i Gävleborgs läns hushållningssällskap varje
annan ledamot, som erlagt stadgad avgift till sällskapet, rätt att yttra sig
i alla frågor, som komma under överläggning.

Den längsta valperioden för ombuden i de sällskap, där sådana förekomma,
är 4 år. Vanligen är den dock 3 år. Omval kan äga rum.

2. Olägenheterna av nu gällande ordning och fördelarna av ett representativt

system.

6 §•

Såsom av den lämnade historiken framgår, finnes inom flertalet av
landets 26 hushållningssällskap vid sällskapens sammanträden allmän och

lika rösträtt. Ytligt sett förefaller måhända denna röstgrund rättvis och fullt
demokratisk. I tillämpningen visar den sig emellertid icke vara praktiskt
genomförbar samt kunna medföra uppenbara missförhållanden. Antalet
av de olika sällskapens ledamöter, som vid 1919 års ingång varierade mellan
1,023 i Kalmar läns norra hushållningssällskap och 12,069 i sällskapet
i Malmöhus län, (se bil. 8), är i allmänhet mycket för stort för att alla
dessa ledamöter eller ens en väsentlig del av dem skola kunna sammankomma
i en enda lokal för att förhandla och besluta i de olika frågor,
som falla inom sällskapens verksamhetsområde. Sällskapens geografiska
områden, som i regel omfatta län, äro jämväl för stora för tillämpning
av ovannämnda röstgrund. Många från sällskapets sammanträdesort längre
bort boende ledamöter infinna sig ej vid sammanträdena, emedan de ej
vilja eller kunna offra tid och utgifter för att inställa sig. I de nordliga
länen, särskilt i Norrbottens och Västerbottens läns vidsträckta skogs- och
fjällbygder, lägga avstånden och bristen på snabba kommunikationsmedel
nästan oöverstigliga hinder i vägen för en mera allmän inställelse vid
sällskapens sammankomster. Sällskapens i och närmast invid sammanträdesorterna
boende ledamöter komma därför vanligen att diktera sällskapens
beslut. Då sammanträdena ofta äro förlagda till städerna, erhålla
härigenom sällskapens i städerna och deras omnejd bosatta personer,
som många ej representera några verkliga jordbruksintressen, ett stort
inflytande på ärendenas avgörande. Särskilt i dylikt fall finnes allt för
stora möjligheter för att tillfälligtvis samla majoritet för ett förslag och
genomdriva ett beslut, som strider mot den åsikt, som företrädes av flertalet
bland sällskapets ledamöter. Dylika beslut hava tyvärr flera gånger
förekommit och böra uppenbarligen förhindras. Även om man bortser
från möjligheten att på dylikt sätt genomdriva ett beslut, bör dock beaktas,
att ifrågavarande sällskaps beslutande församlingar måste till sammansättningen
bliva alltför mycket beroende av tillfälliga omständigheter och
utgöra föga lyckliga representationer för sällskapens ledamöter.

Endast därigenom att sällskapens beslutanderätt helt — eller åtminstone
till alldeles övervägande del — lägges i handen på en representation,
bestående av valda ombud från de olika orterna, kunna nyss påtalade
brister i sällskapens organisation undanröjas och skapas eu efter
bestämda, rättvisa grunder sammansatt beslutande församling, som allsidigt
företräder de olika jordbruksintressena inom sällskapet och länet och icke
blott har tillfälle, utan även skyldighet, underkasta de olika ärendena en
genomgående och saklig prövning. Det är sakkunnigas förhoppning, att
införandet av en representationsförsamling jämväl skall bliva ett medel

8—202604

6 §, första—
tredje styckena.

<3 §, fjärde
stycket.

att höja intresset för sällskapens angelägenheter och därmed bidraga till
ökad anslutning till sällskapen, särskilt från småbrukarnas sida.

Åt den representantförsamling, som sålunda bör finnas i alla
hushållningssällskap, bör principiellt anförtros handhavandet av sällskapets
beslutanderätt i alla viktiga frågor. Vilka dessa frågor äro, angives i
annat sammanhang. Även om endast vissa därtill utsedda ledamöter av
sällskapen böra tillerkännas denna beslutanderätt, innebär detta ingalunda
nödvändigtvis, att övriga ledamöter i sällskapet skulle uteslutas från allt
inflytande på ärendenas avgörande. Därest sällskap så önskar, kan i dess
stadgar intagas bestämmelse, att envar ledamot kan infinna sig vid representantförsamlingens
möten och där yttra sig i förekommande ärenden,
ävensom väcka motioner. (Härom se motiveringen till 12 och

14 §§•)

Det har synts lämpligt att finna benämningar för såväl den beslutande
församlingen som dess ledamöter. I valet av benämningar hava
sakkunniga stannat vid beteckningarna lantbruksting för representantförsamlingen
och lantbruksombud för ledamöterna i denna.

Innan grunderna för lantbruksombudens utseende bestämmas, är av
vikt att fastslå storleken av lantbrukstinget. Enklast vore givetvis att fastställa
antalet lika för alla län. Ett dylikt tillvägagångssätt synes dock mindre
lämpligt, då det är svårt att finna ett för alla sällskap passande antal. Man
torde därför icke kunna undgå att vid bestämmandet taga hänsyn till ledamotsantalet
inom vederbörande sällskap. Men även en annan synpunkt
bör tagas med i räkningen. Hushållningssällskapen hava till uppgift att
främja lanthushållningen samt därtill hörande binäringar och hemslöjd
ävensom fiske inom sina respektive områden och skola sålunda bedriva sin
verksamhet till gagn icke blott för de utövare av ovannämnda näringar,
som äro medlemmar av sällskapet, utan för alla dylika näringsidkare
inom respektive områden, ja, i viss mån även för länets övriga invånare.
Det vill synas, som om sistnämnda synpunkt borde vara den utslagsgivande.
Lägges huvudvikten å invånarantalet, ligger nära till'' hands
att, då hushållningssällskapens geografiska områden i regel sammanfalla
och synas böra sammanfalla med de olika länens, bestämma lantbruksombudens
antal i huvudsaklig överensstämmelse med landstingsmannens inom
länet. Enligt landstingsförordningen fastställes landstingsmannens antal
efter vissa i förordningen angivna grunder av landstinget, efter förslag
av länsstyrelsen. Beträffande lantbruksombudens antal förefaller det lämpligast
att lägga avgörandet i Kungl. Maj:ts hand efter förslag av lantbrukstinget.
Vid detta avgörande bör givetvis skäligt beaktande skänkas

den omständigheten att vissa städer — Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle
och Hälsingborg — ej tillhöra respektive landsting, men däremot respektive
hushållningssällskap. (Stockholm tillhör som bekant icke landsting,
men ej heller något hushållningssällskap.) Vidare måste iakttagas, att i
Kalmar och Älvsborgs län finnas två hushållningssällskap i vartdera länet.

Här må jämväl framhållas, att jämlikt 14 § ledamot av förvaltningsutskott
i allmänhet äger rösträtt i lantbrukstinget, även om han ej är
lantbruksombud.

Det för närvarande fastställda antalet landstingsmän i de olika
länen angives i bilagda tabell (se bil. 10).

3. Val av lantbruksombud.

7 §.

För verkställandet av val utav lantbruksombud måste hushållningssällskapens
områden indelas i valkretsar. Den naturligaste valkretsindelningen
vore givetvis att låta valkretserna sammanfalla med underavdelningarnas
områden. Bestämmandet av antalet valkretsar sammanhänger
emellertid med storleken av det enligt 6 § fastställda antalet lantbruksombud,
varje hushållningssällskap skall utse, och huru många ombud av
det sålunda fastställda antalet, som skall väljas av varje valkrets, vilken
sistnämnda fråga åter är i viss mån beroende på den valmetod, som tilllämpas.
I paragrafens nionde stycke stadgas, att proportionell valmetod i
vissa fall skall tillämpas. För att möjliggöra användandet av denna valmetod
har stadgats, att varje valkrets skall göras så stor, att den kan välja minst tre
lantbruksombud. Inom några sällskap är emellertid antalet underavdelningar
för stort, för att varje underavdelning skall kunna välja nämnda minimiantal
ombud. I vissa fall torde detta kunna avhjälpas därigenom, att ombudsantalet
för vederbörande sällskap fastställes något högre än antalet landstingsmän
för länet, men i andra blir det nödvändigt att bilda valkrets av flera underavdelningar.
Därest sistnämnda utväg måste anlitas, torde dock ej böra
förekomma att sammanslå annat än hela underavdelningar, och icke bilda
valkrets av exempelvis en och en halv underavdelning. Särskilt för de
fall, att flera underavdelningar bilda en valkrets, har det synts lämpligt
stadga, att valet skall ske på ett ställe och ej för varje underavdelning
eller ännu mindre del av valkretsen. Fn uppdelning av valet på mindre
valdistrikt skulle sannolikt komma att onödigtvis öka arbetet med och
kostnaderna för valets förrättande och rösternas sammanräknande. Ehuru

§, första
stycket.

7 §, andra
stycket.

7 §, tredje
stycket.

sakkunniga anse ändamålsenligast, att valet sker endast på ett ställe inom valkretsen,
måste dock medgivas, att denna princips upprätthållande, särskilt
i de nordligaste länen med deras vidsträckta omfattning och dåliga kommunikationer,
torde stöta på stora praktiska svårigheter. Även i andra
län kunna möjligen de lokala förhållandena göra en uppdelning av valkretsarna
önsklig. På grund härav har införts bestämmelse, att Kungl.
Maj:t må, där särskilda lokala förhållanden därtill föranleda, medgiva uppdelning
av valkrets i valdistrikt. Sådant medgivande kan lämpligen meddelas
vid stadgarnas fastställande.

Fastställandet av indelningen i valkretsar och valdistrikt enligt nyss
angivna grunder sker av lantbrukstinget, naturligen efter förslag av förvaltningsutskottet.

Vid avgörandet av frågan, huru många av det enligt 6 § av Kungl.
Maj:t för hela hushållningssällskapet fastställda antalet ombud, som varje
valkrets skall utse, har man att välja mellan att bestämma detta i förhållande
till antalet ledamöter i valkretsen eller invånartalet inom dess
område eller till bådadera. Då rösträtten för val av lantbruksombud icke
utan sönderbrytande av sällskapens nuvarande organisation och frångående
av de för den föreliggande utredningen av departementschefen uppdragna
riktlinjerna kan överlämnas till andra än hushållningssällskapens ledamöter,
har antalet ombud, som varje valkrets skall utse, även bestämts i förhållande
till antalet av sällskapets ledamöter inom valkretsen. Härav följer,
att varje valkrets skall av det fastställda antalet ombud utse så många,
att antalet ombud i valkretsen förhåller sig till det för hela sällskapet
fastställda antalet ombud som antalet ledamöter inom valkretsen till antalet
ledamöter i hushållningssällskapet. Vid uträkningen härav kommer givetvis
oftast att uppstå blandade tal, vilket kan föranleda tvivel om vilka valkretsar,
som skola välja det antal lantbruksombud, vilket motsvaras av de
uppkomna bråktalen. För sådant fall har föreskrivits, att, därest bråktal
uppkomna, de största av dessa skola i erforderlig utsträckning betraktas
såsom hela tal, och att man skall bortse från övriga bråktal. Äro bråktalen
lika för vissa valkretsar, avgöres företrädet dem emellan i ordning
efter folkmängdens storlek. Skulle frågan någon gång ej kunna lösas på
denna väg, skall lottning äga rum.

För att fullt klarlägga tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna
kan såsom exempel anföras följande. Ett sällskap har 1,500 ledamöter,
fördelade på 6 valkretsar med resp. 190, 200, 225, 275, 300 och
310 ledamöter. Antalet landstingsmän inom länet antagas vara 30, och

lantbruksombudens antal har fastställts till samma antal. Uträkningarna
av det antal lantbruksombud, <som kommer på Varje valkrets, verkställes
sålunda:

X	190 .	X = 3-8
30	1,500’
X	200 .	x = 4
30	1,500’
X	225 .	X - 4''5
30	1,500’
X	275 .	X = 5-5
30	1,500’
X	300 .	x = 6
30	1,500’
X	310 .	x = 6‘: 30-i
30	1,500’

Som framgår av dessa uträkningar hava för flertalet valkretsar uppstått
blandade tal, varigenom två av de 30 lantbruksombud, som skola utses,
ej blivit fördelade. Då den första valkretsen i förhållande till sitt ledamotsantal
skulle bliva svagare representerat med tre ombud än de övriga i
förhållande till deras resp. ledamotsantal, bör denna tilldelas ett av de två
ombuden. Därnäst komma enligt samma synpunkt den tredje och den
fjärde valkretsen. I båda dessa kretsar kunna 25 ledamöter sägas bliva
orepresenterade, > varför dem emellan ledamotsantalet ej ensamt kan bliva
utslagsgivande för vem, som skall utse ytterligare ett ombud. Man har i
detta fall att taga hänsyn till folkmängden eller rättare, hur stor del av
denna, som varje ombud i viss mån kan sägas representera och tilldela
den av valkretsarna, som därvid befinnes svagast representerad, det andra
ombudet.

För lantbruksombud skola utses suppleanter till lika antal som
lantbruksombud.

Några kvalifikationer för lantbruksombuden hava sakkunniga ej ansett
sig höra uppställa, utan har frågan härom lämnats åt hushållningssällskapen
att själva avgöra.

§, fjärde
atycket.

7 §, femte
stycket.

7 §, sjätte
stycket.

7 §, sjunde
stycket.

7 §, åttonde
stycket.

7 §, nionde
stycket.

Fastställandet av det antal lantbruksombud och suppleanter, som
enligt angivna grunder skall utses inom varje valkrets, företages av lantbrukstinget
och sker året näst före det, då valen skola äga rum. Naturligen
bör fastställandet föregås av en av förvaltningsutskottet med tilllämpning
av berörda grunder verkställd uträkning. Här bör framhållas,
att ledamöterna i förvaltningsutskottet enligt 20 § skola väljas bland hushållningssällskapets
ledamöter — icke bland lantbruksombuden — men
att de, även om de ej äro lantbruksombud, enligt 14 § äga rösträtt i
tinget. Härigenom kan antalet i tinget röstberättigade komma att ökas
och bliva något varierande.

Med avseende å tjänstgöringstid för lantbruksombud och suppleanter
har fastställts en maximitid av 4 år. Några bestämmelser om avgångs O

o o

ordning lära ej erfordras, utan kan detta överlämnas åt sällskapen att
själva bestämma.

Lantbrukstinget skall fastställa bestämmelserna för valens förrättande,
även för det fall att proportionell valmetod skall tillämpas (nionde stycket).
Stadgandena i § 5 av landstingsförordningen hava nämligen ansetts onödigt
omständliga. (Se t. ex. angående valskärmar, tiderna för valet m. m.)
Någon röstning med fullmakt må ej medgivas.

Ävenledes har lantbrukstinget att fastställa dag och platser för valen
samt utse valförrättare jämte erforderliga biträden åt envar av dessa, allt
efter förslag från förvaltningsutskottet. Valdagen kan tastställas för varje
gång eller angivas i stadgarna. I nionde stycket angives, att yrkande om
proportionellt val i en valkrets skall framställas till förvaltningsutskottet
senast fem månader före valdagen. Då det är önskligt, att valmännen i
god tid förut erinras om tidpunkten härför, har förvaltningsutskottet ålagts
utfärda kungörelse härom, vilken skall intagas i en eller flera av länets
mest spridda tidningar senast sex månader före valdagen. Tidpunkten har
satt så långt före valdagen, för att man skall i tid kunna träffa förberedelser
för valen.

Därest proportionell valmetod icke, jämlikt stadgandet i nionde stycket,
skall tillämpas, har lantbrukstinget att, efter förslag av förvaltningsutskottet,
fastställa bestämmelserna för rösternas sammanräknande, därest
sådana anses erforderliga.

Beträffande frågan om införandet av proportionell valmetod kan å
ena sidan anföras, att det endast undantagsvis inom de olika underavdel -

ningarna torde förekomma sådana partibildningar, som göra det önskvärt,
att dylik valmetod kommer till användning samt att detta system är tämligen
komplicerat och kanske nödvändiggör anlitande av i systemets
användnipg sakkunniga personer samt därigenom förorsakar onödiga kostnader.
A andra sidan har det dock synts lämpligt och ofrånkomligt att
skapa garanti för att en minoritetsåskådning inom en valkrets skall kunna
göra sig gällande vid valet. Teoretiskt sett borde minoriteten vara så stor,
att den enligt nämnda system kan insätta ett ombud i lantbrukstinget, och
följaktligen omfatta minst så många inom valkretsen röstberättigade, att de
motsvara det tal, som erhålles, om antalet av samtliga inom valkretsen röstberättigade
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Sakkunniga
hava emellertid ansett sig böra räkna med, att endast omkring
50 % av de röstberättigade komma att deltaga i valet och hava därför
beräknat valkvoten på halva antalet av de röstberättigade.

Yrkande om proportionellt val inom en valkrets skall göras skriftligen
hos förvaltningsutskottet senast fem månader före valdagen. (Jämför tiden
för kungörelsen i sjunde stycket.)

Stadgandet om tillämpning av proportionellt valsätt innebär icke
hinder för hushållningssällskap att besluta, att alla val av lantbruksombud
inom sällskapet skola ske proportionellt, eller att införa bestämmelse härom
i sina stadgar.

Då val av lantbruksombud sker proportionellt, skall beträffande röstsammanräkningen
i tillämpliga delar iakttagas de om landstingsmannaval
givna bestämmelserna för proportionella val. Se särskilt §§ 6, 7, 9 och
vissa delar av § 8. Beträffande valförfarandet hänvisas till motiveringen
för sjunde stycket.

Att val skola förrättas, måste givetvis på lämpligt sätt bringas till
väljarnas kännedom. Detta verkställes av förvaltningsutskottet, som skall
låta införa kungörelse härom i en eller flera av länets mest spridda tidningar
senast fyra månader före valdagen. Då yrkandena om proportionellt
val skola vara inkomna till utskottet inom fem månader före valdagen,
torde det dock oftast vara möjligt för utskottet att utfärda kungörelsen
tidigare. Kungörelsen skall för varje valkrets, respektive valdistrikt innehålla
uppgift om plats, dag och tid för valet, valförrättare och vilket valsätt,
som skall tillämpas. Samtidigt härmed skall utskottet tillsända de
av lantbrukstinget (se sjunde stycket) utsedda valförrättarna röstlängder.
Såsom röstlängd kan lämpligen den i 37 § angivna matrikeln, vederbörligen
justerad, användas.

§, tionde
stycket.

7 §, elfte
stycket.

Slutligen hava införts vissa bestämmelser om valförfarandet och röstsammanräkningen.
Valförrättarna hava endast att uppsamla rösterna, föra
protokoll över förrättningen samt efter dennas avslutande skyndsamt insända
valsedlarna i förseglat omslag till förvaltningsutskottet, som verkställer
sammanräkningen. Sistnämnda förrättning är offentlig, och skall
kungörelse om densamma utfärdas i god tid förut. Då förvaltningsutskotten
i allmänhet hava sitt säte i residensstäderna, torde det ej möta
några svårigheter att, om så behöves, vid proportionella val erhålla sakkunnig
hjälp för sammanräkningen.

De i 7 § intagna bestämmelserna äro ej uttömmande. I den mån
stadgande ej meddelats, äga hushållningssällskapen — liksom beträffande
övriga i förordningen ej nämnda frågor — själva utfärda bestämmelser,
som, därest så önskas, kunna intagas i stadgarna.

4. Till lantbrukstingets avgörande hörande ärenden.

8 §•

Till lantbrukstingets prövning och avgörande hava överlämnats alla
ärenden, som angå hushållningssällskapet i dess helhet och nu avgöras
på sällskapets allmänna sammanträden samt ej äro av sådan natur, att
beslutanderätten lämpligen kan anförtros åt förvaltningsutskottet. Detta torde
vara fallet med löpande ärenden och sådana, som ej tåla uppskov — under
förutsättning att detta ej föranleder någon utgift eller endast mindre utgifter
för sällskapen. Härmed är ej sagt, att hushållningssällskap ej skall
få sammanträda i dess helhet, därest så skulle anses lämpligt, exempelvis
för diskussion vid lantbruksmöte eller dylikt, utan endast att vid sådana
sammankomster ej må fattas beslut, som äro bindande för sällskapet.

Vilka ärenden, som sålunda skola avgöras av lantbrukstinget hava
uttryckligen angivits i författningen. Dessa äro:

1) val av ledamöter i sällskapet (se 2 §, andra stycket);

2) fastställande av valkretsindelningen, fördelningen på valkretsarna
av det antal lantbruksombud, varje sådan skall välja, bestämmelserna, dag
och platserna för valens förrättande samt föreskrifterna för rösternas sammanräknande,
därest valen icke skola ske proportionellt, ävensom utseende
av valförrättare (se 7 §);

3) val av ordförande och vice ordförande (se 19 §);

4) val av ledamöter i förvaltningsutskottet (se 20 §);

5) val av revisorer (se 26 §);

6) fastställande av underavdelningarnes stadgar (se 31 §);

7) bestämmandet av antalet underavdelningar och området för envar
av dessa (se 32 §);

8) fastställande av utgifts- och inkomststat samt i övrigt beviljande
av utgifter, i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet;

9) beviljande av ansvarsfrihet åt förvaltningsutskottet;

10) godkännande av förslag till ändring av stadgarna; samt

11) att avgiva av vederbörande verk och myndigheter från lantbrukstinget
begärda yttranden i frågor, som falla inom sällskapets verksamhetsområde; Vad

angår under 11) angivna frågor, har liknande bestämmelse
senare föreslagits för förvaltningsutskottets vidkommande (se 26 §).

Därest landets samtliga hushållningssällskap organiseras enligt representativt
system, torde de i högre grad än förut bliva i stånd att lämna
allsidiga och för länet representativa utredningar och yttranden rörande
de näringar, som äro föremål för deras verksamhet. Det vill därför synas
sakkunniga, att i de fall, då Kungl. Maj:t, lantbruksstyrelsen eller annan
myndighet önskar dylika utredningar eller yttranden från landets hushållningssällskap,
erforderliga remisser i ämnet borde ställas till hushållningssällskapen
(lantbrukstingen eller förvaltningsutskotten) och icke till hushållningssällskapens
ombudsmöten, vilka med hänsyn till den korta tid, de
äro samlade, icke kunna medhinna dylika utredningar och för övrigt ej
heller synas hava möjlighet att skänka vederbörligt beaktande åt de olika
landsdelarnas skiftande intressen och behov.

5. Lantbrukstingets sammanträden.

Lantbrukstingets sammanträden hava, i likhet med landstingets, uppdelats
i lagtima, eller årligen återkommande, och urtima, eller för visst
ärendes behandling utsatta.

9 §•

Till lagtima lantbrukstings handläggning och avgörande höra alla de Lagtima
ärenden, som i 8 § angivits skola behandlas av lantbrukstinget. Undan- lan$™ks''
tagsvis kan dock ett eller flera dylika ärenden komma att upptagas av urtima
lantbruksting. Härom se 10 §.

Då kostnaderna för lantbruksombudens inställelser skola gäldas av
statsmedel, (se 24 §), är det uppenbarligen ur det allmännas synpunkt

9—202804

Urtima lantbruksting.

av vikt att tillse, att det lagtima lantbrukstinget ej sammanträder flera
gånger, än som oundgängligen erfordras, och att varje sammanträde ej
utsträckes över flera dagar, än nödvändigt är, för att förekommande ärenden
skola kunna vederbörligen prövas och avgöras. Flertalet sällskap hava
nu, såsom förut utretts, två årliga sammanträden, ett sommarsammanträde
och ett vintersammanträde. Vid det förstnämnda behandlas huvudsakligen
revisionsberättelsen över det föregående årets förvaltning och vid det senare
inkomst- och utgiftsstaten för det kommande räkenskapsåret. Sakkunniga
kunna ej finna, att det skulle medföra några större olägenheter eller
svårigheter att inskränka sammanträdena till ett enda och att sålunda vid
samma tillfälle benandla alla ärenden, däribland såväl revisionsberättelse
som inkomst- och utgiftsstat och hava därför framlagt förslag, att lagtima
lantbrukstinget skall sammanträda endast en gång årligen. Det har
ansetts böra överlämnas åt hushållningssällskapen att vid utarbetandet av
sina stadgar själva avgöra, när det befinnes lämpligast hålla detta sammanträde.
Dagen för lantbrukstingets början måste finnas angiven i varje
sällskaps stadgar, bland annat av det skäl, att motion skall vara avgiven
en månad dessförinnan. (Se 12 §.)

Det antal dagar, som högst bör erfordras för det lagtima lantbrukstingets
årliga sammanträde och för vilket dagtraktamente sålunda bör utgå
av statsmedel, har i 24 § bestämts till tre, dock att Kungl. Maj:t kan,
på därom i varje särskilt fall gjord framställning, medgiva utsträckning
av dagantalet.

10 §.

Mellan två lagtima lantbruksting kunna givetvis uppkomma frågor,
vilka tillhöra dylikt tings avgörande, men ej kunna eller böra uppskjutas
till påföljande lagtima lantbruksting. Det blir då nödvändigt, att för
ändamålet sammankalla ett urtima lantbruksting. Prövningen av huruvida
behov föreligger att sammankalla ett sådant ting samt vilka ärenden, som
där skola förekomma, har lagts i Kungl. Maj:ts hand, då kostnaderna för
tinget, enligt vad i 24 § stadgats, skola utgå av statsmedel.

6. Kungörelse om lantbruksting m. m.

11 §•

Lantbrukstingets möten skola, vare sig de äro lagtima eller urtima,
på lämpligt sätt bringas till offentlig kännedom. Kungörelsen skall ske

i en eller flera av länets mest spridda tidningar och skall av ordföranden
avsändas så tidigt, att den kan intagas minst en månad före lantbrukstinget.
önskas dessutom, att kungörelsen skall införas i länskungörelserna,
kan förvaltningsutskottet lämpligen göra framställning härom till
länsstyrelsen. Kungörandet får sin största betydelse i de fall, att hushållningssällskap
medgivit andra ledamöter än lantbruksombuden rätt att
närvara vid lantbrukstinget (se motiveringen till 14 §) och väcka motioner
(se motiveringen till 12 §).

Lantbruksombuden böra i god tid före tinget av ordföranden i sällskapet
tillställas meddelande om tid och plats för dess hållande, avtryck
av förvaltningsutskottets framställningar (se 21 §, sista stycket) och väckta
motioner samt föredragningslista över förekommande ärenden, då så är möjligt,
upptagande förvaltningsutskottets hemställan i varje ärende. Härigenom
beredas ombuden tillfälle att före mötet sätta sig in i ärendena. Förvaltningsutskottets
förberedande behandling av dessa bör därför vara avslutad
i så god tid, att dylikt meddelande kan utsändas. År detta i undantagsfall
ej möjligt, bör förvaltningsutskottets beslut utsändas, så snart
detta föreligger. I allt fall kräves, att förvaltningsutskottets samtliga framställningar
och yttranden finnas upptagna å föredragningslistan vid sammanträdet.
Denna definitiva föredragningslista och därtill hörande framställningar
och motioner skola vid sammanträdets början hållas tillgängliga
för varje lantbruksombud.

7. Motionsrätt.

12 §.

En förutsättning för motionernas upptagande av lantbrukstinget är
givetvis, att dessa väckas inom så god tid före tinget, att de kunna underkastas
vederbörlig förberedande behandling av förvaltningsutskott och andra
möjligen förefintliga beredande organ. Med hänsyn till att tinget sammanträder
endast en gång om året till lagtima möte samt att tiden för
detta mötes hållande är begränsad har det varit angeläget att för motionernas
avgivande fixera en viss minimitid, en månad, som gäller såväl för
lagtima som urtima möte.

I grunderna har ej intagits någon bestämmelse om, huruvida motionsrätt
tillkommer hushållningssällskapets samtliga ledamöter eller endast lantbruksombuden,
eventuellt ledamöterna i förvaltningsutskottet. Härutinnan
hava sällskapen själva avgörandet. Frågan sammanhänger för övrigt intimt
med spörsmålet, huruvida alla sällskapets ledamöter skola äga rätt
närvara vid lantbrukstinget. Härom hänvisas till motiveringen för 14 §.

8. Lantbrukstingets förhandlingar och beslut.

13 §.

Offentlighet. I grundstadgarna har införts bestämmelse, att lantbrukstingets för handlingar

skola vara offentliga, därest ej lantbrukstinget för någon
särskild frågas behandling beslutar, att förhandlingarna skola ske inom
lykta dörrar. Motsvarande bestämmelse gäller för landstinget, enligt
§ 33 i landstingsförordningen.

14 §.

Rösträtt En konsekvens av ett fullt genomförande av ett representativt sy 14

7 Träta stem torc^e vara> att varje närvarande lantbruksombud skall äga endast en
stycket a röst. Att ombud, som valts till ledamot i förvaltningsutskottet, därmed
ej bör förlora sin rösträtt, är tydligt. Enligt 20 § kunna till ledamöter i
förvaltningsutskottet väljas även andra hushållningssällskapets ledamöter än
lantbruksombud. Dessa böra givetvis tillerkännas rösträtt. Eljest skulle
ju förvaltningsutskottets ställning försvagas och ej stärkas genom deras
ledamotsskap i utskottet. Sistnämnda bestämmelse medför, att ledamotsantalet
i tinget kan komma att ökas något utöver det enligt § 6 fastställda.
Sålunda torde sekreterarna endast undantagsvis bliva lantbruksombud, måhända
även ordförandena.

Det ligger i sakens natur, att ledamot i förvaltningsutskott ej bör
äga utöva sin rösträtt vid beslut om beviljande av ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,
för vilken han är ansvarig eller vid val av revisorer för
granskning av förvaltning, i vilken han i egenskap av ledamot i förvaltningsutskottet
deltagit.

I den förut lämnade historiken har nämnts, att de båda sällskep —
Malmöhus och Gävleborgs läns — som kunna sägas hava fullt genomfört
representativt system, tillerkänt de ledamöter, som ej äro representanter,
rätt att närvara vid representationens möten och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten. Sakkunniga hava ej velat införa en dylik bestämmelse
i grunderna, enär det befarats, att ett dylikt medgivande kunde komma
att förlänga tingets sammanträden och därmed öka statsverkets kostnader
för dessa. Det står dock hushållningssällskapet öppet att bestämma härom.
14 §> ®ndra I andra stycket av paragrafen har från landstingsförordningens § 17

s yc e'' upptagits bestämmelser om rätt för landshövdingen i länet eller viss
tjänsteman i hans ställe att vara närvarande vid lantbrukstingets sammanträden
och deltaga i överläggningarna, men ej i besluten.

15 §.

Flertalet av de sällskap, som ej infört representantförsamling, hava Beslutföri
sina stadgar infört bestämmelse om att för beslutförhet fordras närvaro
av ett visst minimiantal röstberättigade. Så är även förhållandet enligt
Malmöhus och Gävleborgs läns hushållningssällskaps stadgar. I de nya
grundstadgarna har jämväl intagits en dylik bestämmelse. Då lantbruksombudens
antal enligt 6 § skall fastställas i nära överensstämmelse med landstingsmännens,
ligger nära till hands, att antalet fastställes lika med det i
landstingsförordningen (se 34 §) föreskrivna, vilket, tillämpat på lantbrukstinget,
innebär, att detta ej må överlägga eller fatta beslut, därest icke
minst två tredjedelar av det fastställda antalet lantbruksombud är närvarande.

16 §.

Omröstning skall enligt flertalet av sällskapens stadgar vara sluten. Omröstning.
I övriga kommer denna omröstningsform i tillämpning, därest sådant begäres
eller av sällskapet beslutas. Vid lika röstetal äger vanligen ordföranden
utslagsröst.

Sakkunniga anse för sin del, att sällskapen böra erhålla frihet att
bestämma, huruvida de vilja hava sluten eller öppen omröstning samt förfaringssättet
vid lika röstetal, men att i de sällskap, som besluta sig för
öppen omröstning, genom yrkande av ett enda ombud bör kunna framtvingas
sluten omröstning.

9. Ärendenas beredning inom lantbrukstinget.

17 §.

Enligt 1910 års allmänna grunder för hushållningssällskapens erga- Historik.
nisation tillkommer det förvaltningsutskottet att bereda alla ärenden, innan
de avgöras av sällskapen. I samtliga sällskap, med undantag för Malmöhus
läns, avgiva också förvaltningsutskotten efter verkställd beredning förslag
till avgöranden, vilka utan någon särskild granskning eller ytterligare
beredning behandlas av sällskapen. Innan detta sker, erhåller den beslutande
församlingen i allmänhet mycket liten upplysning om utskottsförslagen.
I många sällskap få ledamöterna ej ens i förväg nödtorftig kännedom
om den huvudsakliga innebörden i förslagen. Även om dessa upptagas
å föredragningslistor, som jämte tillhörande motioner utsändas till
underavdelningarna före respektive sammanträden, hava ledamöterna ringa

Motivering.

möjlighet att närmare sätta sig in i och bilda sig egna omdömen om
de ärenden, som skola förekomma på sammanträdet. Den prövning, församlingen
verkställer, kan på grund av vad ovan sagts ej bliva av mera
ingående eller saklig natur, varav följden blir, att församlingen ej heller
har stor möjlighet att göra några väsentliga avvikelser från vad förvaltningsutskottet
föreslagit, även om detta skulle vara mindre väl grundat eller
strida mot majoritetens inom sällskapet åsikt.

Behovet för församlingen att underkasta föreliggande ärenden en
verklig granskning och beredning beror i viss mån på hur dessa, före
deras framläggande inför församlingen, blivit beredda. Såsom under rubriken
förvaltningsutskottet kommer att närmare angivas, äro dessa
utskott tämligen olika sammansatta. I en del sällskaps stadgar har bestämts,
att i förvaltningsutskotten skola ingå representanter för underavdelningarna.
I dylikt fall bevakas genom dessa representanter de olika ortsintressena
och åstadkommes inom förvaltningsutskottet en viss granskning av
ärendena med hänsyn till inom hushållningssällskapets olika områden rådande
synpunkter, vilket allt medför, att i dylika sällskap ärendenas beredning
kan bliva mera allsidig än i sällskap, som sakna ortsrepresentanter i sina förvaltningsutskott.
Härjämte kan den granskning, sällskapen å sina sammanträden
vidtaga, bliva mera ingående, då ortsrepresentanterna i förväg
erhållit tillfälle sätta sig in i ärendena och i sina respektive orter sprida
kännedom om innebörden i de förslag, som bliva framlagda på sammanträdena.

I Malmöhus läns hushållningssällskap tinnes för ärendenas beredning,
förutom förvaltningsutskottet, ett s. k. beredningsutskott. Förvaltningsutskottet,
som består av sju ledamöter, har där endast att ägna frågorna
en förberedande behandling före deras föredragning för beredningsutskottet.
Detta utskott utgöres av förvaltningsutskottets ledamöter och kontraktskommittéernas
ordförande samt har till uppgift att slutligt bereda ärendena
och till den beslutande representantförsamlingen framlägga de frågor,
som skola av denna behandlas. Med avseende å ärendenas beredning är
det sålunda ej någon skillnad i sak mellan Malmöhus läns hushållningssällskap
och ovan berörda sällskap, då beredningsutskottet är sammansatt
på liknande sätt som de förutnämnda stora förvaltningsutskotten.

Frågorna om beredningen av ärendena såväl inom som utom den
beslutande församlingen torde böra ordnas i sammanhang med övriga organisationsfrågor
och ordnas efter enhetliga grunder. En konsekvens av
genomförandet av en enligt representiva grunder vald beslutande församling
är, enligt sakkunnigas åsikt, att förvaltningsutskottet — med

undantag för ordföranden, vice ordföranden och sekreteraren — skall
väljas av församlingen och att underavdelningarna sålunda icke böra tilllåtas
välja representanter i utskottet. En annan konsekvens synes vara,
att representationen — lantbrukstinget — erhåller fullt tillräcklig kunskap
om de ärenden, den är vald att avgöra, samt beredes möjlighet att, genom
därtill särskilt utsedda personer, underkasta dessa ärenden granskning och
beredning efter inom densamma härskande synpunkter och strömningar.

Tillsättandet av sådana personer — utskott eller dylikt — erfordras
dock ej för alla ärenden. Rörande exempelvis årligen återkommande anslagsfrågor
torde lantbrukstinget hava tillräcklig kännedom utan särskild
utskottsbehandling. Ej heller för alla nya ärenden kan det vara nödvändigt
att företaga dylik behandling. En föreskrift härom skulle för
övrigt kunna onödigtvis förlänga lantbrukstingets sammanträden och medföra
ökade kostnader för staten till dagtraktamenten åt ombuden. Endast
då därtill förekommer särskild anledning samt yrkande därom framställes,
synes det sakkunniga behövligt att verkställa särskild beredning
inom lantbrukstinget. Olika meningar hava till en början rått inom sakkunniga,
huruvida tillsättande av utskott inom lantbrukstinget skall göras
beroende på beslut av tinget eller på yrkande, som stödjas av endast en
viss minoritet inom detta. Då intresset för att på grund av nya eller av
förvaltningsutskottet ej tillräckligt beaktade synpunkter på ett ärende
eller av andra skäl underkasta detta en ytterligare utredning med hänsyn
till kostnadsfrågan synts böra omfattas av tingets majoritet, hava
sakkunniga stannat vid det förstnämnda alternativet. Därest en minoritet
skulle kunna framtvinga utskottsbehandling inom tinget, kunde detta även
komma att utnyttjas endast för att söka åstadkomma ett misstroendevotum
mot förvaltningsutskottet.

Beslutar lantbrukstinget om verkställande av särskild beredning, bör
därest två eller flera personer skola utses härtill, valet ske proportionellt,
under förutsättning av att sådant äskas av en minoritet, som är tillräckligt
stor för att tillsätta en representant. Är valet proportionellt, bör tilllämpas
samma bestämmelser, som gälla beträffande vissa val inom landsting
och stadsfullmäktige in. m. (se kungl. stadgan den 13 juni 1913, sådan
denna lyder enligt lagen den 23 december 1918).

Paragrafens lydelse överensstämmer i tillämpliga delar ordagrant med
§ 38 i landstingsförordningen.

Slutligen bör i detta sammanhang framhållas lämpligheten av att
frågan om verkställande av särskild beredning av visst eller vissa ärenden
upptagas främst å föredragningslistan, så att lantbrukstingets förhandlingar
ej onödigtvis förlängas.

Historik.

Motivering.

10. Kvalificerad majoritet.

18 §.

I § 7 av 1910 års grundstadgar föreskrives, att inom hushållningssällskap,
vid vars sammankomster ledamöterna äga allmän och lika rösträtt,
erfordras för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt, eller
för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, att av sällskapets
i omröstningen deltagande medlemmar minst 2/3 äro om beslutet ense.
Samma bestämmelse återfinnes i sex sällskaps stadgar (ex. Stockholms läns
hush.). I flertalet stadgar finnas dock bestämmelser om kvalificerad majoritet,
åtminstone i vissa anslagsfrågor, såsom för beviljande av utgift, som
förvaltningsutskottet, respektive beredningsutskottet, avstyrkt, särskilt om
därigenom visst maximibelopp överskrides (ex. Malmöhus och Västmanlands
läns hush.), eller för höjning av utav förvaltningsutskottet föreslagen
utgift (ex. Västernorrlands läns hush.). I de fall då kvalificerad majoritet
skall förefinnas, är denna bestämd till 2/3 av de röstande. Kvalificerad
majoritet förekommer dessutom såsom villkor för val (ex. Östergötlands
och Blekinge läns hush.).

Det torde vara nödvändigt att även i de nya grundstadgarna införa
garantier mot förhastade beslut i form av bestämmelse om kvalificerad
majoritet. Detta erfordras i fråga om anslag till nya ändamål eller
behov, d. v. s. sådana anslag, som ej finnas upptagna i nästföregående års
stat,, i vilket fall beslutet torde få anses vara av sådan vikt, att det bör
stödjas av kvalificerad majoritet, vare sig detta beslut sammanfaller med
förvaltningsutskottets förslag eller icke. Majoriteten bör, liksom i nu gällande
stadgar och i landstingsförordningen (§ 40), vara 2/3 av de röstande.
Begreppet nya anslag eller behov är hämtat från landstingsförordningen,
och tillåta sig sakkunniga att, för den händelse tvekan skulle komma att
uppstå om vad därmed avses, hänvisa till under § 40 i sagda förordning
angivna prejudikat.

Här inå erinras, att för inval av ledamöter i hushållningssällskap,
förbjudits kvalificerad majoritet. (Se 2 §.)

C. Befattningshavare och förvaltningsutskott.

1. Befattningshavare.

19 §.

Ordförande och vice ordförande.

Gällande allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation Historik.
föreskriva i § 3, att ordförande och vice ordförande skola utses av sällskapet.
Enligt samtliga stadgar tillsättas även dessa befattningshavare
genom val av hushållningssällskapen. Vanligen är i stadgarna uttryckligen
bestämt, att valet skall ske bland sällskapets ledamöter och efter förslao-
av förvaltningsutskottet samt med slutna sedlar, åtminstone därest
sluten omröstning begäres. Valet avser i regel en tid av tre år, men i
ett mindre antal sällskap fyra år och i ett sällskap endast ett år. I flertalet
sällskap har landshövdingen i länet valts till ordförande.

Såsom förut nämnts skola ordförande och vice ordförande väljas av Motivering.
lantbrukstinget (se 8 §). Valet skall företagas bland hushållningssällskapets 19 §, första
ledamöter. Anledningen till att valet utsträckts till hushållningssällskapets sV<*et.
ledamöter och icke begränsats till lantbruksombuden är, att det utom lantbruksombudens
krets kan finnas personer, som med hänsyn till sakkunskap
och framstående förmåga kunna vara lämpligare än lantbruksombuden till
de viktiga befattningarna såsom ordförande och vice ordförande. Tjänstgöringstiden
för nu nämnda befattningshavare är densamma som för lantbruksombuden
eller högst fyra år (se 7 §).

Sekreterare, skattmästare och övriga befattningshavare.

»Sekreterare och skattmästare samt andra tjänstemän, om sådana Historik.
anses nödiga, utses av sällskapet eller dess förvaltningsutskott», stadgar
1910 års grunder i 3 §. I flertalet sällskap har förvaltningsutskottet att
tillsätta sekreterare (ex. Södermanlands och Östergötlands läns hush.). Väljes
sekreteraren av sällskapet, sker detta efter förslag av förvaltningsutskottet.
Tjänstetiden är i allmänhet bestämd och densamma som för ordförande
och vice ordförande d. v. s. oftast tre år, i några fall fyra år och ett fall
ett år. Understundom sker dock tillsättandet tills vidare med ömsesidig
uppsägningstid, som då är 6 månader (ex. Västmanlands läns hush.)

10—202004

eller, i Hallands läns hushållningssällskap, ett år. Malmöhus läns sällskap
tillämpar en kombination mellan båda de nämnda metoderna, i det att
sekreteraren väljes av sällskapet för tre år, varefter tjänstetiden automatiskt
förlänges tillsvidare med ett års uppsägningstid för beredningsutskottet
och innehavaren av tjänsten.

Sekreteraren är ofta ledamot av förvaltningsutskottet. Vare sig så
är förhållandet eller ej föredrager sekreteraren i regel alla ärenden inom
nämnda utskott.

För skötande av hushållningssällskapens förvaltande verksamhet finnes
enligt sällskapens stadgar i allmänhet en särskild kassör eller skattmästare,
undantagsvis dessutom en kamrer. Nämnda befattningshavare tillsättas i
regel av förvaltningsutskottet, även om sekreteraren väljes av hushållningssällskapet.

Motivering. Den i några hushållningssällskap tillämpade metoden att utse sekre ^8tacketra

^eraren P** obestämd tid och med sex månaders uppsägning har upptagits
8 yc e • av sakkunniga, men skall denna uppsägningstid gälla endast i de fallhatt
vederbörande ej avtalat om längre uppsägningstid. Äger sekreteraren
sällskapets förtroende, undvikes härigenom onödigt omval, och har han ej
detta, kan utskottet på relativt kort tid erhålla annan sekreterare.

Inom varje hushållningssällskap finnes som bekant ett flertal konsulterande
befattningshavare. Deras antal är störst i Norrbottens och
Västerbottens läns hushållningssällskap. Till dessas avlöning utgår i regel
bidrag av statsmedel, men i vissa fall även understöd från landstingen,
exempelvis i Norrbottens och Västerbottens län. I de fall då direkt^bidrag
för dessa befattningshavares avlönande utgår av statsmedel och annat
ej särskilt avtalats eller stadgats, böra jämväl dessa befattningshavare, av
samma skäl som sekreteraren, tillsättas tills vidare och med sex månaders
uppsägningstid. Här må erinras, att en ömsesidig uppsägningstid av sex
månader nyligen fastställts för hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter,
dock att tiden för anställningens upphörande städse skall vara den 31
oktober, ifall icke annorlunda frivilligt överenskommes.

19 §, tredje Sekreteraren spelar en mycket framträdande roll inom sällskapet,

stycket, och vilar i mycket utövandet av ledningen över dess verksamhet å
denne. Så bör även framdeles, enligt sakkunnigas åsikt, bliva förhållandet.
Det är därför av stor betydelse att tillse, att tilldenna befatt ning

erhållas endast fullt kompetenta personer. För detta ändamål
har uppställts vissa villkor för att bliva antagen till befattningen, varjämte
stadgats, att ledigbliven befattning skall kungöras till ansökning

ledig. Villkoren innebära, att vederbörande skall äga sådana teoretiska
kunskaper och praktisk erfarenhet, att han kan anses kompetent att erhålla
platsen. Prövningen härav tillkommer lantbruksstyrelsen. Dylika kompetensförklaringar
förekomma för närvarande i ett flertal fall, exempelvis
beträffande jordbrukskonsulenter, föreståndare för lantbruksskolor och lantmannaskolor,
föreståndarinna för lanthushållsskolor, samt föreståndare för
vissa bokföringsbyråer för lantbruksbokföring. Över lantbruksstyrelsens
beslut om kompetensförklaring kan enligt § 32 i instruktionen för lantbruksstyrelsen
den 18 september 1918 (n:r 906) anföras besvär hos Ivungl.
Maj:t, och skola dessa besvär hava inkommit till jordbruksdepartementet
före klockan 12 å trettionde dagen efter den, då klaganden erhållit del av

beslutet. , .

Det är även önskligt, att vederbörande sökande äger viss person och

lokalkännedom, men ankommer detta på förvaltningsutskottet att pröva.

Beträffande ’ sekreterarbefattningens tillsättande hänvisas till 21
och 22 §§.

En viktig förutsättning för att till sekreterarbefattningen erhålla
fullt kompetenta personer är tydligen, att de med befattningen förenade
avlöningsförmånerna äro så goda, att de göra denna eftersökt. Så är nu
i allmänhet ej förhållandet. Sekreterarnas avlöningsförmåner äro för närvarande
mycket varierande — från omkring 2,000 kronor upp till omkring
8,000 kronor, oberäknat dyrtidstillägg — beroende av omfattningen av

dem åliggande arbete. .

På av Kungl. Maj:t gjord framställning har årets riksdag medgivit
en avsevärd höjning av det nu utgående statsbidraget till jordbrukskonsulenternas
avlönande och därigenom möjliggjort en reglering av dessa
befattningshavares löner. Enligt de principer, på vilka denna lönereglering
bygger, skall statens bidrag till ifrågavarande konsulentverksamhet liksom
hittills ut«rå i form av understöd till hushållningssällskapen. Konsulents
avlöning regleras till en begynnelselön — grundlön av minst 4,200
kronor jämte tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15
års väl vitsordad tjänstgöring. Dessa belopp äro så avvägda i förhållande
till lärarlönerna vid lantmanna- och lantbruksskolor, att därigenom en önskvärd
cirkulation skall kunna vinnas mellan ifrågavarande konsulentbefattnincrar
och lärarplatser vid nämnda skolor. Eventuellt tillkommande dyrtidstillägg
ävensom tilläventyrs fri bostadsförmån hava ansetts böra bliva
beroende ar hushållningssällskapens fria bestämmande och icke uppställas
såsom nåo-ot villkor. Grundlönen och ålderstilläggen skola utgå av statsmedel
mot att hushållningssällskapen, eventuellt med biträde av lands -

) §, fjärde
stycket.

19 §, femte
stycket.

tingen, gälda samtliga övriga utgifter för konsulenterna. I viss mån har
även ersättning ansetts kunna påräknas från rekvirent för av konsulenten
lämnat biträde.

Det. synes sakkunniga lämpligt att bygga vidare på dessa nu godkända
principer. Med. hänsyn till sekreterarens chefsställning och den
ovan framhållna betydelsen av denna befattning bör givetvis grundlönen
för sekreterarna sättas avsevärt högre än för jordbrukskonsulenterna och
vid bestämmandet av denna lön hänsyn även tagas därtill, att sekreterarnas
avlöningsförmåner icke,o såsom jordbrukskonsulenternas, kunna ökas genom
förrättningsarvoden. A andra sidan bör även beaktas, att grudlönen ej
sättes högre än, att den ej kan anses utgöra mer än skälig avlöning för
en sekreterare även i de minsta hushållningssällskapen. På grund av anförda
skäl föreslå sakkunniga, att sekreterarnas grundlön bestämmes till
samma belopp, som jordbrukskonsulenternas i högsta lönegraden d. v. s.
till minst 5,700 kronor (4,200 -j- 1,500 kronor). Å denna grundlön föreslås
samma ålderstillägg som till jordbrukskonsulenterna d. v. s. tre ålderstillägg
vartdera å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Såväl grundlönen som ålderstil]äggen torde böra utgå direkt av
statsmedel. Då nämnda avlöningsförmåner avsetts såsom normallöner för
sekreterarna i allmänhet, oberoende av hushållningssällskapens storlek,
torde förmånerna böra höjas i de större sällskapen med hänsyn till det
sekreteraren avilande arbetets omfattning. Dessa förhöjningar, dyrtidstillägg
och andra förmåner böra bestridas av sällskapen själva.

Bestämmelserna angående sekreterarnas avlöning synas ej böra in°-å
bland de nya grunderna, utan utfärdas särskilt av Kungl. Maj:t.

Framför allt i de mindre hushållningssällskapen förena sekreterarna
med sin tjänst ofta andra befattningar inom hushållningssällskapen, för
vilka särskilda ersättningar utgå, exempelvis befattning såsom skattmästare,
sekreterare i egnahemsnämnd, jordbrukskonsulent in. m. Det synes önskvärt,
att ett dylikt splittrande av sekreterarens arbete, som givetvis i de
flesta fall inverkar menligt på hans verksamhet, bör såvitt möjligt undvikas.
Sekreteraren skall vara den ledande och sammanhållande kraften i
sällskapen och måste för att kunna fylla denna maktpåliggande och omfattande
uppgift, på vars lösande ett lyckligt utövande av vederbörande
sällskaps verksamhet är i väsentliga delar beroende, i regel helt ägna sig
åt sin tjänst. I denna tjänst bör, enligt sakkunnigas åsikt, ingå skyldighet
att tjänstgöra i hushållningssällskapets olika kommittéer och där liksom i
förvaltningsutskottet föredraga alla förekommande ärenden. Skulle utövandet
av sekreterartjänsten, sådan denna nu angivits, i något mindre

sällskap ej medföra tillräckligt arbete, torde med denna kunna förenas
befattningen såsom skattmästare. För innehavande av andra befattningar
inom ett sällskap hava sakkunniga ansett sig böra uppställa medgivande
av lantbruksstyrelsen, samt för innehavande av stadigvarande anställning
utom detta tillstånd av såväl förvaltningsutskottet som lantbruksstyrelsen.

Sekreterarens åligganden torde, med hänsyn till vad ovan anförts,
ej böra intagas i grundstadgarna, utan bestämmas av förvaltningsutskottet.

I detta sammanhang må nämnas några ord om en av sällskapets
befattningshavare, vars betydelse synes vara av åtskilliga sällskap underskattad,
nämligen skattmästaren. Inledningsvis har berörts och i kap. IV
utvecklas närmare, vilka betydande belopp av huvudsakligen statsmedel,
som stå till sällskapens förfogande i och för deras verksamhet. Ehuru
sällskapens stadgar ej alltid innehålla något därom, torde ock alla sällskap
hava inrättat en särskild skattmästarbefattning. Undantagsvis skötes ifrågavarande
göromål av sekreteraren, men i allmänhet utgör befattningen bisyssla
åt i enskild eller allmän tjänst anställd person. Häremot torde val
med hänsyn till göromål ens omfattning ej vara något att invända. Det vill
emellertid^synas, som om sällskapen, främst av ekonomiska skäl, stundom icke
ansett sig kunna till skattmästarna utbetala en avlöning, som utgör skälig
gottgörelse för arbetet och därför ej alltid lyckats erhålla personer, som
kunna ägna tillbörlig tid åt eller äro fullt kompetenta att sköta den rätt
krävande” befattningen. Inom åtskilliga sällskap har medelsförvaltningen
splittrats genom anställande av särskilda kassaförvaltare för sällskapets
olika kommittéer och nämnder. Detta förfaringssätt torde vara olämpligt
med hänsyn bland annat till enhetligheten i bokföringssystemet och översikten
över sällskapets i och för dess rörelse tilldelade och eljest omhänderhavda
medel samt kan även onödigtvis öka förvaltningskostnaderna. Skötes
all sällskapets medelsförvaltning av endast en skattmästare, möjliggöres
att öka den nuvarande huvudskattmästarens avlöning och att till skattmästarbefattningen
erhålla en fullt kvalificerad person, som åtminstone i
en del sällskap ägnar hela eller större delen av sin tid åt befattningens
skötande. Därest sällskapen tillerkännas ökade anslag till sin allmänna
verksamhet, varom sakkunniga i kap. IV framlagt förslag, är det därför
ett viktigt önskemål att ovan framhållna synpunkter rörande skattmästarnas
anställande och avlöning beaktas.

Vid detta betänkande hava till belysande av sällskapens ekonomiska
ställning, särskilt under senare år, fogats vissa sammandrag. Dessa äro grundade
dels på i lantbruksstyrelsens årsberättelser förefintliga eller av styrelsen

Skatt mästare.

Bokföring.

Pension.

välvilligt lämnade ekonomiska sammandrag dels ock på uppgifter direkt från
sällskapen. Det har varit sakkunnigas avsikt att göra dessa sammandrag fullt
likformiga för alla sällskap under den årsperiod sammandragen omfatta,
men har detta icke varit möjligt att inom rimlig tid åstadkomma, emedan
sällskapens bokföring ordnats efter olika, understundom i viss mån föråldrade
principer, och lantbruksstyrelsen på grund härav måst omarbeta sällskapens
till styrelsen avgivna uppgifter, vilket emellertid skett efter i viss mån
olika principer under skilda år. Värdet av att sällskapens bokföring ordnas
efter moderna och fullt riktiga grunder ligger i öppen dag. För
detta måls vinnande är av stor betydelse, att kunniga skattmästare anställas.
Men det är även av synnerlig vikt för bedömandet av sällskapens ställning,
att deras bokföring ordnas efter enhetliga grunder, så att härutinnan
en tillförlitlig jämförelse mellan sällskapen kan åstadkommas. Med hänsyn
härtill vore önskligt, att grunder för en normalbokföring för sällskapen
bleve uppställda. Sakkunniga hava emellertid icke ansett sig böra framlägga
något förslag härom, utan hemställa, att dylika grunder måtte upprättas
av lantbruksstyrelsen, eventuellt med anlitande av särskild sakkunnig.

På frågan om pension åt hushållningssällskapens befattningshavare
hava sakkunniga ej haft anledning ingå, då denna fråga synes tillfredsställande
ordnad genom kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 350) angående
tillägg till reglementet den 31 december 1919 för statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl.

2. Förvaltningsutskott,

a) Historik.

20-23 §§.

Rörande hushållningssällskapens styrelse stadgar § 4 i 1910 års
allmänna grunder följande: »Åt en särskild avdelning, bestående av ordföranden
och vice ordföranden jämte minst fem därtill för ett eller flera
år utsedda ledamöter, uppdrages att, under namn av förvaltningsutskott,
besörja sällskapets ekonomiska angelägenheter, bereda alla inkommande
ärenden, innan de till avgörande av sällskapet företagas, avgiva av myndigheter
från förvaltningsutskottet begärda utlåtanden samt verkställa alla
av sällskapet fattade beslut.»

Antalet ledamöter i de olika hushållningssällskapens förvaltningsutskott
framgår av en vid utredningen fogad tabell (se bil. 8). Här må

endast nämnas, att Malmöhus läns förvaltningsutskott har det lägsta antalet,
eller 7 ledamöter, samt Östergötlands och Kristianstads läns förvaltningsutskott
det högsta, eller 23 ledamöter, samt att genomsnittliga
antalet är 15. Av förvaltningsutskottens ledamöter äro en del självskrivna
och en del valda antingen av hushållningssällskapet eller av underavdelningarna.
Sällskapens ordförande och vice ordförande äro alltid självskrivna
och utöva samma funktioner inom utskottet. I femton sällskap
äro därjämte sekreterarna (ex. Stockholms läns hush.) och i sju skattmästarna
(ex. Uppsala läns hush.) självskrivna ledamöter, men kunna de eljest väljas
till ledamöter, vilket i eu del sällskap är brukligt, särskilt beträffande sekreterarna.
Även om sistnämnda båda befattningshavare ej äro ledamöter
i förvaltningsutskottet, äga de deltaga i dess överläggningar, varom några
stadgar innehålla särskild bestämmelse. Vidare ingå i tretton sällskap bland
förvaltningsutskottets ledamöter ordförandena i underavdelningarna såsom
självskrivna ledamöter (ex. Östergötlands läns hush.). I Norrbottens
läns hushållningssällskap äro underavdelningarnas — hushållningsgillenas
— ordförande väl ej ledamöter, men äga deltaga i utskottets överläggningar.
Elva sällskap välja, med undantag för ovannämnda befattningshavare,
förvaltningsutskottets alla ledamöter, och skall därvid, enligt fyra
sällskaps stadgar, ett antal utses med hänsyn till boningsort och ett annat
antal utan hänsyn härtill (ex. Södermanlands läns hush.) I tre sällskap
är valet av ledamöterna uppdelat mellan hushållningssällskapet och underavdelningarna
med ett antal på vardera (ex. Kalmar läns södra hush.).
Tjänstgöringstiden för ledamöterna är i regel tre år, i vilket fall en tredjedel
av antalet ledamöter avgår varje år.

Förvaltningsutskottets åligganden äro i en del stadgar mera allmänt
angivna, i andra däremot mycket specificerade. Vare sig åliggandena
angivits på det ena eller andra sättet, äro de dock i allt väsentligt
lika för alla förvaltningsutskott, nämligen huvudsakligen att besörja sällskapets
ekonomiska angelägenheter, att verkställa dess beslut, att bereda
de ärenden, som skola föreläggas sällskapet, att handlägga och avgöra
löpande och brådskande ärenden, att övervaka underavdelningarnas verksamhet,
samt att i övrigt utöva de befogenheter, som bruka tillkomma
styrelser i enskilda sällskap.

I några stadgar hava intagits särskilda bestämmelser om sättet för
ärendenas beredning. Sålunda föreskrivas i vissa stadgar, att viktigare
ärenden skola, innan de föredragas i förvaltningsutskottet, beredas av särskilda
för ändamålet av förvaltningsutskottet tillsatta kommittéer, utsedda
dels inom och dels utom utskottet (ex. Östergötlands läns hush.). I tre
sällskaps stadgar bestämmes, att sällskapet äger uppdraga åt en avdelning

Förvaltningsutskottets

sammansättning

m. m.

20 §, andra
stycket.

av utskottet att bereda de ärenden, som skola föreläggas utskottet, eller
fullgöra andra av hushållningssällskapens funktioner (ex. Göteborgs och
Bohus läns hush.). I Malmöhus läns hushållningssällskap finnes, såsom
förut under rubriken ärendenas beredning inom lantbrukstinget nämnts,
förutom förvaltningsutskottet, ett särskilt s. k. beredningsutskott. Det har
därvid påvisats, att beredningsutskottets sammansättning och dess huvudsakliga
uppgift i vad angår ärendenas beredning äro desamma som de
stora förvaltningsutskottens. Enligt Kristianstads läns hushållningssällskaps
stadgar utses för varje ärende en referent, vilken åligger att inför sällskapet
redogöra för vad som under beredningen blivit anfört och det resultat,
vartill utskottet slutligen kommit.

b) Motivering.

20 §.

Även om det, på sätt i det föregående (se 17 §) angivits, med hänsyn
till åstadkommandet av en allsidig beredning och prövning av förekommande
ärenden är fördelaktigt, att i förvaltningsutskotten ingå representanter för
underavdelningarna, är en dylik sammansättning dock mindre lämplig, då
det gäller utövandet av utskottens övriga verksamhet. Utskott på några
och tjugu personer, som finnas i en del sällskap, torde nämligen vara
onödigt stora, dyra och tungt arbetande organ för utövande av förvaltningsutskottets
verkställande och förvaltande myndighet. Det torde även
vara tämligen svårt att samla och sammanhålla så många personer, eller
ens större delen av dem.

Jämte dessa praktiska synpunkter rörande förvaltningsutskottets
sammansättning måste beträffande valet av ledamöterna i utskottet beaktas,
att en konsekvens av införandet utav en enligt representativa grunder
vald beslutande församling torde vara, att samtliga ledamöter i förvaltningsutskottet
skola väljas av lantbrukstinget. På grund av angivna skäl hava
sakkunniga icke ansett sig kunna medgiva underavdelningarna rätt att utse
representanter i utskottet, utan bestämt, att utskottets ledamöter skola väljas
av lantbrukstinget. Härifrån har dock gjorts undantag för vissa sällskapets
befattningshavare, vilka med hänsyn till sin ställning inom sällskapen
lämpligen böra vara självskrivna ledamöter i vederbörande förvaltningsutskott
och där innehava samma befattningar som i sällskapen. Främst
gäller detta ordförandena och vice ordförandena, vilka redan nu intaga en
sådan undantagsställning inom alla sällskap. Men även sekreterarna

innehava en så framskjuten plats, att de ej lämpligen kunna lämnas utanför
förvaltningsutskottet. Att såsom skett i en del sällskap upptaga skattmästaren
bland de självskrivna ledamöterna, torde ej finnas tillräcklig
anledning.

Då för valet av icke självskrivna ledamöter i förvaltningsutskottet
främst torde böra fästas avseende vid sakkunskap och lämplighet i övrigt,
har valbarheten ej begränsats endast till lantbruksombuden, utan utsträckts
till alla ledamöter av vederbörande sällskap. Ett undantag bar dock gjorts
för sällskapets avlönade befattningshavare vilka — utom sekreteraren —
på grund av sin tjänsteställning till sällskapet icke ansetts böra ifrågakomma
vid val av förvaltningsutskott.

Skola förvaltningsutskottets samtliga ledamöter, med undantag för
de självskrivna befattningshavarna, väljas av lantbrukstinget, kan ledamotsantalet
i detta göras tämligen litet. Med hänsyn till de anförda olägenheterna
av stora förvaltningsutskott samt för att göra detta så starkt som
möjligt är det även önskligt, att ledamotsantalet ej göres för stort. Vid
antalets bestämmande har dessutom skänkts beaktande åt den omständigheten,
att ledamöterna i förvaltningsutskottet av samma skäl som lantbruksombuden
(se 24 §) måste erhålla ersättning för inställelse och resekostnader.
(Angående grunderna härför se 25 §.) På grund av det anförda
bar i författningen bestämts ett mömVmantal och ej såsom i nu
gällande allmänna grunder ett minimiantal, och bar detta satts till
högst 6. Jämte de tre självskrivna skulle förvaltningsutskotten härigenom
erhålla högst 9 ledamöter.

Liksom för lantbruksombuden skall valperioden för ledamöterna
omfatta högst 4 år.

Suppleanter skola utses till samma antal som ordinarie ledamöter och
för samma tid som dessa.

Under enahanda villkor som föreslagits beträffande val av lantbruksombud,
skall proportionell valmetod tillämpas. Val av ledamöter och
suppleanter skall sålunda ske proportionellt, därest sådant äskas av minst
så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Då
valet är proportionellt, bör iakttagas vad om proportionellt valsätt vid vissa
val inom landsting och stadsfullmäktige in. m. är föreskrivet (se härom 17 §).

Med hänsyn därtill att valen till förvaltningsutskottet i vissa fall
skola ske proportionellt har föreslagits, att vid val av ledamöter och supp 11—202004 -

20 §, tredje
stycket.

20 §, fjärde
stycket.

20 §, femte
stycket.

leanter, viss (olika) avgångsordning ej må bestämmas. Detta innebär, att
alla ledamöter och suppleanter, som skola väljas, skola utses, respektive
avgå samtidigt.

21 §.

Åligganden. Beträffande förvaltningsutskottets allmänna åligganden havaesakkun niga

ej ansett sig böra ifrågasätta någon egentlig förändring. Åliggandena
äro:

att enligt av lantbrukstinget bestämda grunder handhava sällskapets
ekonomiska angelägenheter och att uppgöra förslag till inkomst och utgiftsstat; att

bereda alla ärenden, innan de överlämnas till lantbrukstingets
avgörande, däribland även sådana ärenden, som angivas i 7 §;

att verkställa alla av lantbrukstinget fattade beslut;

att taga den befattning med valen av lantbruksombud, som angives
i 7 §; samt

att avgiva av-verk och myndigheter från hushållningssällskapet eller
förvaltningsutskottet begärda yttranden i frågor, som falla inom förvaltningsutskottets
verksamhetsområde.

Utskottet har vidare tillerkänts motionsrätt i frågor, som falla inom
sällskapets i 1 § angivna verksamhetsområde.

Dessutom har utskottet erhållit vissa särskilda uppgifter.

Sekreteraren skall, liksom nu vanligen är fallet, tillsättas av förvaltningsutskottet.
Detta synes även naturligast och mest lämpligt, då
hans huvudsakligaste uppgift är att inför detta föredraga alla förekommande
ärenden samt han har att verkställa detta utskotts beslut. Det
intima samarbete, som sålunda förefinnes mellan förvaltningsutskottet och
sekreteraren kan tydligen bliva lidande, om hushållningssällskapet, därest
detta äger befogenhet välja sekreterare, skulle till sekreterare utse annan
person, än förvaltningsutskottet därtill föreslagit. Från senaste tid finnas
talande bevis härpå.

Jämväl skattmästare och övriga erforderliga befattningshavare böra
tillsättas av förvaltningsutskottet.

Vad särskilt angår ärendenas beredning står det sällskapet öppet
att anförtro den huvudsakliga delen av denna åt särskilda fasta eller
tillfälliga kommittéer eller utskott. Det synes jämväl böra framhållas,
att det framlagda förslaget om ledamotsantalets begränsning till 9 ej
lägger hinder i vägen att vid beredning och beslut, särskilt i ärenden
av större betydelse, tillkalla representanter för de olika underavdelningarna
för att rådgöra med dessa.

22 §.

Under 19 § har framhållits önskvärdheten att till sekreterarbefatt- Sekreternreningen
erhålla fullt kvalificerade personer och har i paragrafen uppställts enstillmtsåsom
villkor för antagande till befattningen att vara av lantbruksstyrelsen t ande..
förklarad därtill kompetent. På grund härav har i 22 § intagits bestämmelse
om ledigförklarande av befattningen samt insändande till lantbruksstyrelsen
av inkomna ansökningshandlingar för erhållande av kompetensförklaringar.

23 §.

För att förvaltningsutskottet skall vara behörigt att överlägga och B.es}ut~
fatta beslut torde fastslås, att ett visst antal av ledamöterna skall vara Jor e''
närvarande. Liksom skett beträffande lantbrukstinget, är detta antal satt
till 2/3 av det bestämda antalet ledamöter.

D. Resekostnads- och traktamentsersättning.

1. Lantbruksombuden.

24 §.

Anförtros hushållningssällskapens beslutanderätt åt särskilda därtill
valda ombud, synes det vara en naturlig konsekvens härav, att dessa även
beredas ersättning för de kostnader, som äro förenade med fullgörandet
av det dem anförtrodda uppdraget. Avsikten med införandet av en representation
är bland annat att intressera de mindre jordbrukarna för
sällskapens angelägenheter och bereda dem ökat inflytande på avgörandet
av dessa. Fn småbrukare kan ej åtaga sig att vara lantbruksombud, med
mindre han erhåller ersättning för utgifterna för sin inställelse, helst om
han bor mera avlägset från lantbrukstingets sammanträdesort. I sistnämnda
fall kunna även för den ekonomiskt bättre lottade kostnaderna och tidsspillan
föranleda, att han avsäger sig uppdraget, därest han ej erhåller
skälig gottgörelse härför.

Den ersättning, som föreslagits till lantbruksombuden för deras inställelser
vid lantbrukstinget, utgår efter samma grunder, som äro eller
framdeles bliva bestämda för landstingsinän. Enligt § 24 i landstingsförordningen,
sådan denna paragraf lyder enligt lag den 10 maj 1919 åtnjuter
landstingsman eller suppleant, som bor å den ort, där landstinget hålles,
dagtraktamente under landstingets möte med 9 kronor, och landstingsman,

som ej bor å denna ort, dagtraktamente under samma tid med 12 kronor
samt ersättning för resekostnader fram och åter, beräknad efter skjutslega
för en häst, där icke järnväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet begagnas,
men efter avgiften i andra klassens vagn på järnväg, där sådan
finnes, och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer, en salongsplats
på ångfartyg, där resan såmedelst sker. För resdag utgår ej dagtraktamente.

Ersättningen till lantbruksombuden borde rätteligen utgå av hushållningssällskapets
egna medel, liksom ersättningen till landstingsmannen
utgår av landstingets medel. Med hänsyn till sällskapens ekonomiska
ställning skulle dock i allmänhet ett dylikt åläggande för dem verka
synnerligen betungande och ojämnt. I de nordligaste länen med deras
vidsträckta bygder och relativt dåliga kommunikationer och följaktligen
även stora resekostnader för inställelserna är detta ej ens möjligt, särskilt
som dessa läns hushållningssällskap redan förut hava en mycket svag ekonomisk
ställning. På grund av vad sålunda anförts är det nödvändigt, att
statsmakterna träda hjälpande emellan och lämna ersättning för ifrågavarande
kostnader.

Då lantbruksombuden skola erhålla dagtraktamente av statsmedel
framträder givetvis behov av att begränsa antalet dagar, för vilka traktamente
utgår, och har antalet bestämts till högst tre för lagtima lantbruksting.
I paragrafen har dock angivits, att Kungl. Maj:t kan medgiva utsträckning
av denna tid. Framställning härom kan göras, då föredragningslistan
är klar och det synes vederbörande mycket osannolikt, att alla
därå upptagna ärenden skola kunna medhinnas inom stadgad tid. Konstateras
detta först av tinget, bör framställningen göras genom telegram. —
Har Kungl. Maj:t förordnat om urtima ting, kan i samband därmed, om så
anses erforderligt, fastställas det antal dagar, för vilka traktamente må utgå.

2. Ledamöter i förvaltningsutskottet.

25 §.

I huvudsak samma skäl, som tala för att landsbruksombuden skola
tillerkännas gottgörelse för sina kostnader för inställelse vid lantbrukstingen
kunna jämväl åberopas för lämnande av samma förmån åt ledamöter
och suppleanter i förvaltningsutskott. På grund av den mycket växlande
storleken av hushållningssällskapens områden samt skillnaden med avseende
å kommunikationsmöjligheter kunna dessa kostnader bliva betydligt varierande.
Dock torde de i allmänhet med hänsyn till det låga antalet leda -

möter utan större svårighet kunna gäldas av sällskapen, som själva få se
till att sammanträdena icke bliva derå eller längre, än behovet påkallar.

Samma dagtraktamente och reseersättning, som sålunda skall utgå
till ledamöter i förvaltningsutskottet, skall jämväl tillkomma av lantbrukstinget
eller länsstyrelsen utsedda revisorer (se 26 §) samt utgå av vederbörande
sällskaps egna medel.

E. Revision.

26 §.

För granskning av hushållningssällskapens räkenskaper och förvalt- a

ning utse sällskapen vissa revisorer vanligen två till antalet. De revisorer, vägnar.
sällskapen önska utse, böra framdeles väljas av lantbrukstinget. Med hänsyn
till de betydande statsmedel, över vilka hushållningssällskapen förfoga,
bör staten genom något av sina organ utse en revisor att deltaga i grankningen.
Bland statsmyndigheterna äro länsstyrelserna de lämpligaste att
utse denne. De ombud, som enligt kungörelsen den 27 juni 1919 (nr 483)
angående allmänna villkor och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse
skola utses för att å statens vägnar deltaga i granskningen av egnahemsnämndernas
inom hushållningssällskapen räkenskaper och förvaltning,
torde kunna tjänstgöra även vid ovannämnda granskning. I motiveringen
till berörda kungörelse, vilken innehålles i proposition nr 106 till 1919
års lagtima riksdag, uttalas även, att dessa ombud böra förordnas av vederbörande
länsstyrelse. Angående arvode till revisorerna se 25 §.

27 §.

I kap. IV av betänkandet lämnas en särskild utredning angående
den svaga ekonomiska ställning, vari hushållningssällskapen för närva- vägnar.
rande i allmänhet befinna sig. Med hänsyn till denna ställning vore det
önskvärt, att landstingen mer än vad som vanligen nu är fallet kunde
förmås att, i likhet med exempelvis landstingen i Västerbottens och Norrbottens
län, anvisa anslag till sällskapen. Erinras må, att enligt § 1 i
landstingsförordningen jordbrukets utveckling utgör en av de främst uppräknade,
för länet" gemensamma angelägenheter, varom det tillkommer
landstinget att rådslå och besluta. Ett medel att göra landstingen mera
benägna härtill har synts sakkunniga vara, att landsting, som anvisat
medel till ett sällskap, tillerkändes rätt, att utse en revisor för granskning
av hushållningssällskapets räkenskaper för det år, för vilket anslag anvisats.

Arvode åt av landstinget utsedd revisor torde böra utgå enligt bestämmelse
av detta.

Historik.

F. Protokoll, årsberättelse in. m.

28 §.

Att vid lantbrukstingets och förvaltningsutskottets sammanträden
måste föras protokoll, är uppenbart. Detta protokolls innehåll skall uppställas
efter i huvudsak samma grunder som landstingets (se landstingsförordningen
§ 44). Beträffande protokollsjusteringen hava införts vissa
bestämmelser, rörande vilka hänvisas till författningsförslaget.

29 och 30 §§.

De i 6 § av 1910 års allmänna grunder intagna stadgandena om
avgivande av årsberättelse till lantbruksstyrelsen samt upprätthållande av
förbindelse med nämnda styrelse och lantbruksakademien hava bibehållits
med vissa ändringar av formell natur rörande angivandet av berättelsens
innehåll, vilket föranledes av den ändrade lydelsen av 1 § i förslaget.

G. Underavdelningar.

31-36 §§.

Såsom i det föregående anförts, äro samtliga hushållningssällskap i
överensstämmelse med 1910 års grunder fördelade i underavdelningar till
olika antal (se bil. 9). Dessa utgöras av sällskapens inom underavdelningarnas
områden bosatta ledamöter och hava till huvuduppgift att inom
sina respektive distrikt verka för hushållningssällskapens ändamål.

Underavdelningarnas geografiska områden utgöras vanligen av härader
eller socknar. Benämningen å avdelningarna är mycket skiftande,
vanligen hushållningsgillen, eller endast hushållsgillen, men även hushållningsnämnder,
hushållningsdistrikt, distriktgillen, kretsavdelningar, avdelningar
och lantbruksföreningar. Malmöhus läns och Blekinge läns
hushållningssällskap, vilkas stadgar förete likheter i flera avseenden, hava
en mera säregen uppdelning. Enligt Malmöhus läns hushållningssällskaps
stadgar utgöra ledamöter, som bo inom samma pastorat, en s. k. pastoratskommitté
och samtliga sådana kommittéer inom ett härad i regel ett
kontrakt. Numera börja jämväl pastoratskommittéerna att uppdelas i
sockenkommittéer. I Blekinge fördelas ledamöterna sockenvis i socken -

nämnder och häradsvis i hushållningsnämnder. (Angående benämningarna

se bil. 9.) . ..

Vanligen finnas i hushållningssällskapens stadgar intagna vissa allmänna
grunder för underavdelningarnas organisation (ex. Stockholms läns
hush.). I en del fall hava dock underavdelningarna särskilda av hushållningssällskapet
eller förvaltningsutskottet fastställda stadgar, som kunna vara
fastställda särskilt för varje underavdelning (ex. Östergötlands läns hush.)
eller gemensamma för alla (ex. Värmlands läns och Kopparbergs läns hush.).

Bestämmelserna äro ofta bristfälliga och olikartade samt gränserna
för avdelningarnas verksamhet ej bestämt angivna. Det är därför nödvändig,
att de nya grundstadgarna upptaga vissa normer för avdelningarnas
organisation och verksamhet, vilka i tillämpliga delar ansluta sig
till de för lantbruksting och förvaltningsutskott gällande. Grundbestämmelserna
för underavdelningarnas organisation ävensom deras verksamhetsområden
böra angivas i varje hushållningssällskaps stadgar och sålunda,
på sätt i 40 § stadgas, underställas Kungl. Maj:ts fastställelse.
Övriga och särskilda bestämmelser, som kunna anses behövliga för ordnandet
av underavdelningarnas verksamhet, kunna antingen intagas i sällskapets
stadgar, om de göras lika för alla underavdelningar inom sällskapet,
eller sammanfattas i särskilda stadgar, vare sig för varje avdelning
eller för alla avdelningar. Enligt stadgande i 31 § tillkommer det lantbrukstinget
att fastställa dylika stadgar eller rättare arbetsordningar.

1. Ändamål.

31 §•

Underavdelningarnas ändamål skall givetvis vara att i respektive orter
främja hushållningssällskapets verksamhet. Detta innebär främst, att de
skola sammanträda oeh överlägga i sådana ärenden, som angå denna verksamhet,
och genom sina ombud göra framställningar till sällskapen i dylika
frågor. I sin verksamhet skola de ställa sig till efterrättelse de bestämmefser,
som, enligt vad nyss nämnts, meddelats dem i sällskapets stado-ar
eller fastställts av lantbrukstinget, ävensom de råd, anvisningar och
föreskrifter, som de i särskilda fall kunna erhålla av sällskapet eller förvaltningsutskottet.
Men det är ej nog härmed. Underavdelningen känner
bättre än sällskapet ortens behov och utvecklingsmöjligheter och bör därför,
om den skall fylla sin uppgift, genom egna initiativ verka for att
behoven tillgodoses och utvecklingsmöjligheterna utnyttjas till gagn för
orten och landet.

2. Antalet underavdelningar och området för envar av dessa.

32 §.

Bestämmandet av antalet underavdelningar och området för envar
av dessa skall, såsom förut nämnts, ske av lantbrukstinget.

I 7 § har föreslagits, att underavdelningarna — antingen var för sig
eller flera i förening skola utgöra valkretsar för val av lantbruksombud.
Det har därvid framhållits, att den enklaste indelningen i valkretsar vore, att
varje underavdelning bildade en valkrets, men att detta ej vore möjligt
genomföra i alla sällskap med den nuvarande indelningen i underavdelningar,
då dessa i flera sällskap vore för många för att var och en skulle
kunna välja minst tre lantbruksombud av det för ombuden fastställda antalet.
Sakkunniga hava visserligen ej velat föreslå stadgande om att underavdelnings
område skall sammanfalla med en valkrets, då detta möjligen inom
ett och annat sällskap kunde medföra vissa svårigheter, men vilja dock
förorda att, i den mån så anses kunna verkställas, en sådan indelning av
underavdelningarna genomföres, att dessa vid behov var för sig kunna
bilda valkretsar. 3

3. Ordförande och vice ordförande.

33 §.

Underavdelningens verksamhet skötes i huvudsak av dess ordförande,
varför det är av stor betydelse, att till denna post erhålles en person,
som kan och vill sköta sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. På
grund härav och då det förekommit, att av underavdelningarna själva utsedda
ordförande ej alltid fyllt dessa förutsättningar, hava sakkunniga
haft under övervägande föreslå, att ordförandena skola tillsättas av förvaltningsutskottet
i likhet med vad, som gäller i vissa sällskap (ex. Norrbottens
läns). Möjligen skulle genomförandet av en dylik anordning verka
förmånligt för samarbetet mellan den centrala ledningen och underavdelningarna.
Då sakkunniga likväl övergivit denna tanke och föreskrivit,
att underavdelningarna själva skola välja sina ordförande och vice ordförande,
har det berott därpå, att det ansetts kunna befaras att, därest avdelningarna
fråntoges denna rätt, detta skulle minska intresset för deltagandet i arbetet
inom avdelningarna. Tjänstgöringstiden är högst 4 år, liksom för ordförandena
och vice ordförandena i sällskapen, lantbruksombuden och ledamöterna
i förvaltningsutskotten. Omval är tillåtit.

4. Kungörelse om vissa val m. m.

34 §.

För valen av ordförande och vice ordförande är det givetvis av stor
betydelse att erhålla så livlig anslutning som möjligt. För detta ändamål
skall den fungerande ordföranden i god tid förut införa kungörelse om
valet i en eller flera av ortens mest spridda tidningar. För kungörandet
av andra sammankomster, ännu nämnda, gäller däremot, vad underavdelningarnas
stadgar därom innehålla.

Beträffande val av lantbruksombud och suppleanter gäller vad därom
i 7 § är stadgat.

5. Rösträtt m. m.

35 §.

Inom underavdelningen äga, såsom nu är förhållandet, alla ledamöter
lika rösträtt. För val av lantbruksombud och suppleanter galler , vad i
7 § stadgats.

36 §.

I överensstämmelse med vad som stadgats i 16 § beträffande omröstning
inom lantbrukstinget, har föreskrivits, att omröstning skall, där
så äskas, förrättas med slutna sedlar. Stadgandet utgör givetvis ej hinder
för bestämmande, att exempelvis alla val skola ske med slutna sedlar.

Inom sakkunniga har varit under övervägande att föreskriva närvaro
av ett visst minimiantal ledamöter, för att avdelningen skall vara beslutför.
Att bestämma någon generell regel i detta avseende har emellertid
visat sig svårt, då förhållandena äro mycket olika i skilda delar av landet.
Det skulle dessutom på vissa orter stöta på praktiska svårigheter att
upprätthålla en dylik regel. För övrigt synes ett stadgande i angivna avseende
icke vara av så stor principiell betydelse, att det ej kan överlåtas
åt hushållningssällskapen att ordna denna fråga.

12—202604

Lantbruks tingets beslut.

H. Matrikel.

37 §.

Hushållningssällskapens matriklar lämna ofta mycket övrigt att önska
i fråga om fullständighet. Mera sällan finnas de tryckta.

Särskilt vid valen av lantbruksombud är det av vikt att äga tillgång
till en sådan matrikel över ledamöterna i avdelningen, att den kan
användas såsom röstlängd, varför i grundstadgarna föreskrivits, att varje
hushållningssällskap skall hava en fullständig och tillförlitlig matrikel,
upptagande de olika underavdelningarna och de sällskapets ledamöter,
som tillhöra varje avdelning. För erhållande av en dylik matrikel har
i motiveringen till 3 § framhållits förmånen av att ledamotsavgifterna utgå
endast i form av årsavgifter.

I. Besvär.

38 §.

Besvärsrätt över hushållningssällskaps beslut förefinnes enligt § 8 i
nuvarande grundstadgar endast beträffande sådana beslut, som avse utgifter,
vilka förmenas falla utom området för sällskapets verksamhet, eller
fattats utan den röstövervikt, som föreskrivits i sällskapets stadgar för
beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt, eller för höjande
av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit. Besvären skola anföras hos
Kungl. Maj:t och ingivas till jordbruksdepartementet inom 30 dagar efter
beslutets fattande. — I omkring hälften av sällskapens stadgar saknas
bestämmelser om besvärsrätt. Övriga sällskaps stadgar innehålla föreskrift
härom endast i fråga om utgifter.

Enligt det nu framlagda förslaget förefinnes besvärsrätt icke blott i
ovan angivna utgiftsfrågor, utan över alla lantbrukstingets beslut, som anses
strida emot i stadgarna givna föreskrifter. Därjämte har införts rätt
till besvär över valen av lantbruksombud och suppleanter. I sistnämnda
fall är besvärsrätten begränsad till sådana ledamöter, som ägt deltaga i det

o 7 O O

val, som överklagas. Beträffande tiden och sättet för besvärens anförande
hava de i nuvarande grundstadgar upptagna bestämmelserna bibehållits
oförändrade.

39 §.

Någon besvärsrätt över underavdelningarnas beslut förefinnes ej i nu- U^™rn?s
varande grundstadgar. Underavdelningarna kunna dock givetvis fatta beslut, beslut.
som strida mot deras eller hushållningssällskapets stadgar. Angivna frågor
skola i första hand prövas av förvaltningsutskottet samt, i den händelse
klaganden ej åtnöjes med förvaltningsutskottets beslut i ärende
rörande beslut, som förmenas fattat i strid mot hushållningssällskapets
stadgar, hos Kungl. Maj:t. över förvaltningsutskottets beslut rörande
förd klagan över beslut, som förmenas vara fattat i strid mot avdelningens
"stadgar, må däremot klagan ej föras. Besvärstiden är densamma,
som gäller för klagan över lantbrukstingets beslut, d. v. s. 30 dagar.

J. Antagande och fastställelse av stadgar.

40 §.

För att ett förslag till omarbetning av eller tillägg till gällande stadgar
skall anses antaget av vederbörande sällskap, erfordras i allmänhet, att
det godkänts vid två på varandra följande sammankomster. Bestämmelse
härom har även införts i de nya grundstadgarna.

Såsom inledningsvis anförts och av det framlagda författningsförslaget
närmare framgår, avser detta, liksom 1910 års brev angående förnyade
allmänna grunder för hushållningssällskapens i riket organisation, endast att,
om ock i mera vidsträckt grad, utgöra allmänna grundstadgar, och äger hushållningssällskap
att inom ramen av dessa i viss mån med hänsyn till särskilda
lokala förhållanden och egna önskningar självt uppgöra bestämmelser
för sin och underlydande avdelningars organisation och verksamhet.
I vissa frågor innehåller författningen sålunda icke några stadganden alls,
i andra däremot endast vissa gränser för sällskapets fria bestämmanderätt.
De bestämmelser i angivna avseenden, hushållningssällskap önskar införa,
måste emellertid underkastas fastställelse för erhållande av kontroll däröver,
att de ej strida mot författningens grundstadganden och skola därför,
liksom de ovillkorligt bindande föreskrifterna, inflyta i de stadgar, som
enligt vad i inledningen angivits måste fastställas av Kungl. Maj:t på
chefens för jordbruksdepartementet föredragning.

K. Förordningens ikraftträdande. Övergångsbestämmelse.

Ikraft- Förut har påvisats nödvändigheten av att antagandet av stadgar

trådande. [ enlighet med författningens huvudgrunder göres till ett oeftergivligt
villkor för varje hushållningssällskap, som hädanefter vill komma i åtnjutande
av statsanslag för sin verksamhet. Det är givet, att hushållningssällskapen
behöva en viss tid efter författningens eventuella utfärdande
att omarbeta sina stadgar i enlighet med denna, samt att stadgarnas fastställande
av Kungl. Maj:t även drager en viss tid. Då vidare enligt flertalet
av hushållningssällskapens stadgar för ändring i dessa erfordras
sammanstämmande beslut vid två på varandra följande sammanträden, torde
förordningen böra träda i kraft tidigast med utgången av det budgetår,

som inträffar näst efter det, då förordningen utfärdats.

7 o

Övergångs bestäm melse.

^ Enligt 6 § skall antalet lantbruksombud för varje sällskap fastställas
av Kungl. Maj:t, efter förslag av lantbrukstinget. Jämlikt förslagets 7 §
skall vidare lantbrukstinget bestämma valkretsindelning och fastställa det
antal lantbruksombud och suppleanter, som skall utses av varje valkrets,
samt utfärda vissa föreskrifter rörande ombudsvalen och vad därmed äger
sammanhang. Då dessa bestämmelser och möjligen några! av de i 8 §
avgivna ej kunna tillämpas, innan lantbruksting kunnat bildas, måste en
övergångsbestämmelse finnas. Det har därför stadgats, att hushållningssällskapet
skall fullgöra lantbrukstingets funktioner, intill dess detta blivit valt.

Antalet lantbruksombud, som skall utses av hela sällskapet, kan
lämpligen bestämmas av Kungl. Maj:t i samband med fastställandet av
stadgarna, varför förslag härutinnan bör framläggas jämte förslag till nya
stadgar.

KAP. IV.

Hushållningssällskapens ekonomiska ställning och anslagsbehov
för den närmaste framtiden.

I det föregående (kap. I) har i korthet redogjorts för, huru hushållningssällskapen
under de första årtiondena av sin verksamhet tidvis förde för 1890-en tynande tillvaro, huvudsakligen på grund av brist på medel, samt huru 1920-sällskapens svårigheter härutinnan undanröjdes genom utfärdandet av förordningen
den 18 januari 1855 (nr 13) angående villkoren för försäljning
av brännvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker, varigenom
bestämdes (§ 23), att av de enligt förordningen för minuthandel
med och utskänkning av brännvin vare sig i stad eller å landet inflytande
försäljningsavgifter en femtedel skulle tillfalla sällskapet i respektive län.

Denna inkomst ökades hastigt, särskilt mot slutet av förra århundradet
och början av det innevarande, och nådde, på sätt framgår av bifogade
tabell över hushållningssällskapens inkomster åren 1890—1920 (bil. 12),
sin höjdpunkt år 1913, då avgifterna uppgingo till omkring 2,500,000
kronor. Särskilt genom denna inkomststegring erhöllo sällskapen en tämligen
trv0''0, ekonomisk ställning och blevo i stånd att alltmer verksamt
fylla sin uppgift.

Genom beslut av 1913 års riksdag indrogos emellertid brännvinsförsäljningsavgifterna
till statsverket från och med år 1915. Hushållningssällskapen
tillerkändes i samband därmed en till 2,100,000 kronor
uppgående årlig ersättning. Fördelningsgrunder för denna ''»ersättning till
hushållning ssällskapen för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedeb
fastställdes av 1914 års senare riksdag och hava av Kungl. Maj:t
upptagits i förordning den 9 oktober 1914 (nr 275).

Enligt nämnda förordning skall fördelningen för åren 1915—1919
ske så, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap
samt att därefter av anslagets återstod hälften fördelas efter den
med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskaps -

områdena och andra hälften efter den övriga folkmängden inom samma
områden. Därest enligt dessa grunder något hushållningssällskap skulle
erhålla mindre än 35,000 kronor, skall dock detta belopp tilläggas hushållningssällskapet
och återstoden av anslaget fördelas enligt sagda grunder
mellan de övriga hushållningssällskapen. Från och med år 1920 åter
skall med avseende å fördelningsgrunderna för anslaget vidtagas den jämkningen,
att belopp, som utskiftas efter folkmängd, skall med tre femtedelar
fördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden
och med två femtedelar efter den övriga folkmänden inom hushållningssällskapsområdena.
Fördelningen verkställes för tioårsperioder.

Den från och med år 1915 genomförda ändrade fördelningsgrunden
medförde för vissa sällskap en sänkning av deras inkomster, som tämligen
omedelbart åstadkom svårigheter för dem att upprätthålla en under bättre
ekonomiska förutsättningar planerad verksamhet. I stort sett torde dock
kunna sägas, att de flesta sällskaps ekonomiska ställning vid världskrigets
utbrott var relativt god samt att de kunde någorlunda nöjaktigt tillgodose
de berättigade krav, som då kunde ställas på dem. Den till följd av
detta krig så gott som avstängda importen av livsmedel och fodermedel
tvingade vårt land att med utnyttjande av sina yttersta krafter söka fylla
behoven härav inom landet. Detta medförde naturligtvis en högst betydlig
ökning i hushållningssällskapens arbetsbörda, förorsakad främst av de
många nya uppgifter av skilda slag, som särskilt under de senaste krigsåren
ålades sällskapen. Givetvis föranledde detta avsevärt stegrade utgifter.
Samtidigt härmed sjönk penningvärdet hastigt och betydande. Allt
detta förorsakade snart en avsevärd försämring av sällskapens ekonomiska
ställning, och vissa sällskap råkade i ett tämligen bekymmersamt läge.
Såväl av sällskapens ombudsmöten och enskilda sällskap som av motionärer
inom riksdagen hava också under senaste åren givits uttryck för
dessa bekymmer. Åsyftade motioner föranledde riksdagen att i skrivelse
nr 75 den 1 april 1919 anhålla, att Kungl. Maj:t ville skyndsamt låta utreda
på vad sätt staten borde ytterligare bidraga till upprätthållande av
hushållningssällskapens verksamhet. Efter härå erhållen remiss avgåvo
sakkunniga den 27 augusti 1919 utlåtande i ärendet, vilket sedermera
lades till grund för framställning av Kungl. Maj:t till riksdagen. (Se
nionde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat p. 37.) I enlighet härmed anvisade
riksdagen enligt skrivelse den 18 juni 1920 (nr 9 B p. 38) såsom
tillfälligt anslag till hushållningssällskapen, att utgå enligt av departementschefen
tillstyrkta grunder, å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,
högst 682,000 kronor. De angivna grunderna inneburo, att de
anvisade medlen skulle utgå med dels 50 procent på grundbeloppen och

dels 30 procent å återstående delen av den till sällskapen utgående ersättningen
för brännvinsförsäljningsmedlen.

Genom det av riksdagen sålunda för år 1920 anvisade anslaget torde
hava avsetts endast att avhjälpa de mest trängande behoven för nämnda
år, och lär anslaget även huvudsakligen hava tagits i anspråk till att nödtorvtigt
fylla den brist, som eljest skulle hava uppkommit under året.

Vidare har Kungl. Maj:t å tillägsstat för innevarande år såsom
tillfälligt anslag till hushållningssällskapen begärt ett anslag av 900,000
kronor. Anslaget har emellertid av riksdagen nedsatts till 682,000 kronor
att utgå på samma villkor som föregående år.

Förutom ersättningen för brännvinsmedlen hava sällskapets inkomster
utgjorts av utav staten och landstingen för särskilda ändamål beviljade
anslag, vartill komma ledamotsavgifter, räntor, hyror och arrenden samt
tidvis i en del sällskap vinster vid försäljning av avels- och exportdjur
m. m. Inkomsternas storlek under åren 1890—1920 synes av bilagda tabell
(bil. 12), vilken för åren 1890—1917 utgör sammandrag ur lantbruksstyrelsens
årsberättelser, i vissa fall något bearbetade, samt i övrigt grundar
sig beträffande år 1918 på av lantbruksstyrelsen benäget lämnat sammandrag
och beträffande åren 1919 och 1920 på av lantbruksstyrelsen och
sakkunniga införskaffat och av sakkunniga bearbetat primärmaterial. Korrektur
till vissa av de ekonomiska sammandragen (bilagorna 11 och 13) hava
för granskning utsänts till hushållningssällskapen, och hava de av dem
därvid framställda anmärkningarna och rättelserna iakttagits. På skäl,
som förut (s. 78) angivits, har det tyvärr ej varit möjligt göra sammandragen
fullt likformiga för alla sällskap.

Vid en överblick över inkomsttabellen (bil. 12) finner man att sällskapens
inkomster under det trettiotal år, tabellen omfattar, successivt
mer än fyrdubblats, nämligen från c:a 1,253,000 år 1890 till c:a

4,400,000 kronor år 1919 och c:a 5,200,000 kronor år 1920, men att
ökningen för perioden 1913—1919, respektive 1913—1920 endast uppgått
till c:a 400,000 respektive 1,200,000 kronor eller c:a 10 respektive
30 %. Den förnämsta inkomsttiteln har alltjämt utgjorts av sällskapens
andel i brännvinsförsäljningsavgifterna och därefter den förutnämnda ersättningen
för dessa å 2,100,000 kronor, vilken ersättning från och med
år 1915 utgått med ungefär samma belopp, som de närmaste åren förut
på ovannämnda väg tillförts sällskapen, vartill för år 1920 kommer det
tillfälliga anslaget å 682,000 kronor, som huvudsakligen föranlett ovannämnda
inkomstökning för år 1920. Den inkomsttitel, som med avseende
å sin storlek kommer närmast i ordningen, utgöres av de utav

riksdagen beviljade anslagen till olika åtgärder för lanthushållningens
främjande. Ehuru denna inkomsttitel år 1919 icke uppgick till hälften av
ersättningen för de indragna brännvinsförsäljningsavgifterna, utvisar den
dock den högsta stegringen sedan 1890 eller ej mindre än omkring 650 %
år 1919 och omkring 775 % år 1920. För årsperioderna 1913—1919, respektive
1913—1920 utgör dock stegringen endast c:a 24 %, respektive
42 %. Totalsumman av för år 1920 till hushållningssällskapens förfogande
ställda statsmedel uppgick till c:a 4,000,000 kronor eller c:a 77 % av
summan av hushållningssällskapens inkomster för samma år.

Bidragen från landstingen hava även de stegrats i betydande grad
och uppgingo år 1920 till omkring 325,000 kronor eller en stegring i
jämförelse med år 1890 av c:a 317 % och i förhållande till år 1913 av c:a
87 %. Ortsbidragen förete alltså under senare år en procentuellt större
ökning än statsbidragen. Sammanläggas statens allmänna och särskilda
bidrag till hushållningssällskapen med ortsbidragen, finner man, att dessa
uppgå till c:a 80 % av hushållningssällskapens sammanlagda inkomster år
1920 och att alltså endast c:a 20 % av inkomsterna utgöras av sällskapens
egna medel, vilka för övrigt även de till icke obetydlig del uppkommit
genom avkastning av besparingar å från staten ursprungligen erhållna
medel.

Av nämnda andel å c:a 20 / är posten räntor, hyror och arrenden den
viktigaste. Såväl denna som »vinst vid försäljning av avels- och exportdjur»
och »övriga inkomster» hava särskilt under kristiden och till följd av
nämnda tids gynnsamma konjunkturer och höjda räntesatser sprungit avsevärt
i höjden. Posten ledamotsavgifter har även den ökats med omkring
500 % i förhållande till år 1890, och omkring 81 % i jämförelse med år
1913, men utgjorde år 1920 dock ej stort mer än 99,500 kronor.

Beträffande inkomsternas fördelning på de olika sällskapen åren 1913
—1920 hänvisas till bilaga 11, vilken tydligt angiver inkomsternas successiva
stegring. Den lägsta siffran för årsinkomsterna innehaves däri av
Kalmar läns norra hushållningssällskap. Sammanslås inkomsterna för Kalmar
läns båda sällskap, blir det däremot i regel Gottlands läns sällskap,
som har den lägsta inkomstsiffran. Nära detta sällskap stå Kronobergs,
Blekinge och Älvsborgs läns södra hushållningssällskap. Malmöhus läns
sällskap har — av naturliga skäl — den genomsnittligt största inkomsten,
ehuru det under det åren 1919 och 1920 — av skäl, som framdeles angivas
— fått vika för vårt nordligaste sällskap. Större inkomster hava
dessutom förefunnits bland annat för Östergötlands och Kristianstads läns
hushållningssällskap.

Utgifterna hava, på sätt närmare framgår av bilaga 14, även de
mer än fyrdubblats sedan år 1890 och uppgingo år 1919 till c:a 4,690,000
kronor och år 1920 till c:a 5,180,000 kronor. De sammanlagda utgifterna
för år 1913 uppgingo till c:a 3,564,000 kronor. Stegringen från 1913
till 1919 utgör alltså c:a 32 %, eller mer än 3 gånger så stor ökning
som inkomsterna för samma år, och från år 1913 till 1920 c:a 45 %, eller
väsentligt större ökning än inkomsterna för år 1920.

Naturligen hava sällskapens utgifter för jordbruket i allmänhet intagit
främsta rummet och uppgingo år 1920 till c:a 1,688,000 kronor eller
c:a 33 % av utgifternas totalsumma. Detta innebär en ökning sedan åren
1890 och 1913 av c:a 470 %, respektive c:a 78 %. Den därnäst största
posten på kreditsidan upptages av förvaltningskostnaderna, som år 1920
uppgingo till c:a 839,000 kronor, vilket representerar en ökning av 1890
och 1913 års kostnader för ändamålet med c:a 470%, respektive c:a 100%.
Anmärkningsvärda stegringar i förhållande till år 1913 förete dessutom
endast utgifterna för »annan husdjursskötsel», som stigit med något över
100 %, vilket i främsta rummet torde bero på de av sällskapen vidtagna
åtgärderna till fåravelns upphjälpande. Övriga poster hava visserligen gått
något i höjden, flera dock relativt obetydligt. Någon ökning tillnärmelsevis
jämförlig med penningvärdets fall har ej i något fall ägt rum, varav otvetydigt
torde framgå, att hushållningssällskapen i många avseenden varit
nödsakade inskränka sin verksamhet, särskilt som de, på sätt senare påvisas,
under kristiden erhållit flera nya uppgifter.

Beträffande utgifternas fördelning å respektive sällskap hänvisas till
bilaga 13.

Av tabellerna framgår, att före kristidens inträde sällskapens utgifter
i regel understigit inkomsterna, understundom med rätt avsevärda
belopp. Härifrån bilda dock år 1910 och särskilt år 1914 undantag. 1
obetydlig grad för år 1917, men särskilt för åren 1918—1919 — d. v. s.
kristidens svåraste år — hava emellertid för vissa sällskap utgifterna ej
kunnat hållas inom ramen av inkomsterna, under det andra fortfarande
uppvisat behållning, om än i sjunkande grad. Mot behållningar för nämnda
år å respektive c:a 100,000 och c:a 157,000 kronor för vissa sällskap svara
sålunda förluster å respektive c:a 322,000 och c:a 447,000 kronor för andra
sällskap. Förlusterna (se bil. 11), voro år 1918 störst för Malmöhus, Skaraborgs,
Västmanlands och Norrbottens läns hushållningssällskap samt år
1919 för Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,
Västernorrlands samt Norrbottens läns hushållningssällskap, därav för Norrbottens
icke mindre än c:a 81,000 kronor och för Malmöhus c:a 70,000
kronor. Sällskapens sammanlagda förluster under årsperioden 1913—1920

13—202604

hava uppgått till c:a 1,835,000 kronor. Det bör dock anmärkas, att vissa
sällskap under samma tid haft ett sammanlagt överskott å c:a 1,985,000
kronor samt att flertalet sällskap under samma tid genom fonderade vinster
å försäljning av avels- och exportdjur erhållit ett sammanlagt kapitaltillskott
å c:a 3,120,000 kronor.

Sällskapens tillgångar och skulder framgå av bilaga 16.

Beträffande tillgångarnas och skuldernas fördelning på de olika sällskapen
hänvisas till bilaga 15. Denna synes giva vid handen, att vid
1920 års utgång den bästa ekonomiska ställningen innehades av Malmöhus
läns sällskap. Relativt avsevärda tillgångar hava även Stockholms, Uppsala,
Östergötlands, Kristianstads Göteborgs, Skaraborgs och Gävleborgs läns hushållningssällskap.
Svagast ställda synas Kronobergs läns, Kalmar läns norra,
Gottlands, Västei''bottens och Noi’rbottens läns hushållningssällskap vara.
Någon klar bild av sällskapens nuvarande ekonomiska ställning kunna dock
de verkställda sammandragen ej giva, då de ej lämna närmare besked om,
för vilka ändamål tillgångarna kommit till användning eller i vad mån
dessa utan men för sällskapens verksamhet kunna disponeras eller utnyttjas
för andra syften än de, för vilka de blivit tagna i anspråk. För bedömande
av sällskapens möjligheter att med till buds stående medel på
ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter torde därför jämväl andra
omständigheter böra tagas i beaktande.

Genom de under föregående och innevarande år beviljade tillfälliga
anslagsförhöjningarna hava statsmakterna erkänt, att behov föreligger att
väsentligt öka statsanslagen till sällskapen. Innan sakkunniga närmare ingå
på beräkning av det framtida anslagsbehovet från staten, synes böra undersökas,
i vad mån sällskapens nuvarande inkomster från andra källor än
statskassan kunna ökas eller om till äventyrs utgifterna för något ändamål
kunna nedbringas.

Vad först angår inkomsterna har förut påvisats att ledamotsavgifterna
stegrats rätt betydligt, en ökning, som dock varit av ytterst ringa betydelse
för sällskapens budget. Någon ytterligare höjning av medlemsavgifterna
torde ej böra ifrågasättas, då härigenom de mindre jordbrukarna
kunde utestängas från deltagande i sällskapens verksamhet. Av angivna
skäl hava också sakkunniga i det föregående föreslagit, att ledamotsavgifterna
icke skulle få sättas till högre belopp än 3 kronor för år (se 3 §
i förslaget till förordning). Härigenom blir utvägen för sällskapen att
genom dessa avgifters höjning nämnvärt stegra sina inkomster stängd.
Däremot är det att hoppas, att de föreslagna bestämmelserna rörande
sällskapens omorganisation skola i sin mån öka antalet ledamöter i säl!-

skapen och därmed även — om än i mycket ringa mån — sällskapens
inkomster. I många sällskap lämnas dock trycksaker (sällskapets handlingar,
lantbrukstidskrifter o. d.) till värde, som uppgår till eller överstiger
ledamotsavgiften.

Till sällskapen inflytande räntemedel äro även de, ehuru till beloppet
betydligt större än ledamotsavgifterna, alltför obetydliga för att
nämnvärt kunna bidraga till finansieringen av sällskapens verksamhet,
särskilt som sällskapen i många fall utlämna lån till stora belopp mot
ingen eller låg ränta, varjämte vissa sällskap, särskilt under åren 1918
och 1919 och även i viss mån under år 1920, varit nödsakade att för nödtorftigt
uppehållande av sin verksamhet tillgripa en del av sina kapitaltillgångar.

De å inkomstsidan upptagna posterna för vinst vid försäljning av
avels- och exportdjur samt »övriga inkomster» hava visserligen under
krigstiden uppgått till nämnvärda belopp, men hava med krigstidsexportens
upphörande väsentligt nedgått och äro för övrigt alltför obestämda och
ojämnt fördelade för att sällskapen skola med säkerhet kunna beräknas
härigenom tillföras några nämnvärda rörelsemedel.

Återstående inkomster utgöras av ersättningen för de indragna brännvinsförsäljningsavgifterna
samt statsbidragen för särskilda ändamål, vartill
i vissa sällskap komma bidrag från landstingen. Sakkunniga hava i det
föregående framhållit önskemålet av att landstingen kunde i högre grad
än hittills intresseras för att bispringa hushållningssällskapen i respektive
län. (Se 27 § av förslaget till förordning.) De anslag, som härigenom
möjligen kunna tillgodokomma sällskapen, torde dock endast undantagsvis
kunna uppskattas till större belopp. Frånser man statsunderstöden till
vissa särskilda ändamål, vilka givetvis få användas endast till de syften,
för vilka de anvisats, återstår endast ersättningen för brännvinsmedlen,
som sålunda, på sätt jämväl förut påvisats, utgör hushållningssällskapens
viktigaste inkomstkälla. Ehuru denna ersättning från och med år 1920
utgått efter något förändrade grunder, har härav icke förorsakats någon
större förskjutning med avseende å de olika sällskapens andelar däri.

Vad ''härefter angår utgifterna torde först med några ord böra lämnas
en utredning för posten förvaltningskostnader och allmänna utgifter,
vilka, såsom förut angivits, stigit mest i jämförelse med år 1913, eller med
c:a 100 %. Att dessa omkostnader sprungit i höjden är helt naturligt.
Hushållningssällskapen hava i likhet med staten och andra arbetsgivare
sett sig nödsakade att lämna sina olika befattningshavare dyrtidstillägg.
Ehuru sällskapen, enligt vad sakkunniga inhämtat, endast i ett fåtal fall
sett sig i stånd att bevilja sina befattningshavare sådant tillägg i samma

100

, omfattning som staten, hava dock härav förorsakade utgifter blivit mycket
betungande, detta så mycket mer, som sällskapen på grund av de många
nya uppgifterna och den även i övrigt stegrade omfattning av sin verksamhet,
nödgats anställa flera nya befattningshavare, vilkas avlönande till
stor del måst bestridas med sällskapens egna medel. Det bör vidare framhållas,
att hushållningssällskapen fått även beträffande de befattningshavare,
till vilkas avlönande staten anvisat särskilda anslag, utan hjälp från
staten bestrida såväl den ökade avlöning, kristiden framtvingat, som de kristidstillägg,
sällskapen beviljat. Hos flera sällskap har därigenom deras
andel i dessa befattningshavares avlöning kommit att bliva högst betydligt,
ja understundom flerdubbelt större, än vad som avsågs, då riksdagen
först anvisade medlen för ifrågavarande ändamål.

Administrationskostnadernas stegring är även i hög grad föranledd
av de upprepade gånger företagna höjningarna i järnvägarnas och ångfartygens
biljettpris samt i skjutstaxorna. Avenså hava dagtraktamentena för
befattningshavarnas resor måst höjas. Enligt av lantbruksstyrelsen år 1918
verkställda approximativa beräkningar hade sällskapen nämnda år för ifrågavarande
ändamål åsamkats en merutgift å 75,000 ä 100,000 kronor i jämförelse
med år 1913. Det bör anmärkas, att järnvägstaxorna även efter
år 1918 höjts betydligt.

Sällskapens utgifter för allmänna expenser, såsom för lokal, värme,
tryck in. m., hava naturligtvis även de undergått betydande stegringar
under senare år. #

Den sänkning av den allmänna prisnivån, som numera börjat inträda,
bör emellertid göra det möjligt även för hushållningssällskapen att
i viss mån minska sina administrationskostnader.

Hushållningssällskapens utgifter för andra ändamål, än nu nämnda,
hava, såsom av den ovan lämnade utredningen framgår, jämväl stegrats.
Det har redan förut påvisats, att utgifterna för jordbruket i allmänhet och
övriga ändamål ej kunna betraktas såsom några bestämda exponenter för
de behov, som i förevarande avseenden verkligen förelegat. Detta är ju
tydligt redan på grund av den omständigheten, att sällskapens inkomster
i stort sett förblivit oförändrade sedan år 1913 under det att penningvärdet
sedan nämnda år sjunkit till omkring tredjedelen av värdet år 1913
och sällskapen erhållit flera nya uppgifter att fylla. Sällskapen hava därför
måst inrikta sig på att tillgodose de mest trängande behoven, däribland i
främsta rummet administrationskostnaderna. Det bör i detta sammanhang
framhållas, att sällskapen även i fråga om sådana verksamhetsgrenar, till
vilka staten i en eller annan form bidragit, måst ikläda sig ökade omkostnader.
Detta gäller, på sätt förut nämnts, icke blott beträffande dyrtidstill -

101

läggen till vissa av sällskapens befattningshavare, utan även många och viktiga
statsanslag till lanthushållningens främjande, för vilkas tillgodonjutande
förutsättes, att sällskapen eller landstingen även lämna bidrag, enligt gällande
bestämmelser i regel till minst lika stort belopp som staten, men i realiteten
oftast till mycket större belopp. De medel, som hushållningssällskapen
sålunda måst släppa till, hava i många fall undandragits andra
åtgärder till lanthållningens främjande. Till följd av angivna omständigheter
hava sällskapen under senaste åren haft mycket stora svårigheter
med uppgörande av sina utgiftsförslag och nödgats för att tillgodose
behoven tillgripa sina kapitaltillgångar, som därigenom för några sällskap
väsentligt reducerats. Några få sällskap hava lyckats förmå vederbörande
landsting att bistå dem. Oftast — och även i nyssnämnda fall
— hava sällskapen icke sett annan utväg än att minska eller rent av
indraga vissa delar av sin verksamhet, till och med sådana, som delvis
uppehållits genom bidrag av statsmedel. Sålunda hava ett flertal sällskap
nödgats nedsätta eller indraga bidragen till premiering av mindre
jordbruk och mindre odlingsföretag, studieresor, småbrukarkurser m. in.
''Naturligen hava sällskapen än mindre varit i stånd att i någon omfattning
själva taga initiativ till nya åtgärder till jordbrukets främjande. Till belysande
av de svårigheter, vari kristiden försatt ett av de ekonomiskt svagaste
av sällskapen, nämligen Norrbottens, må nämnas, att sällskapet, såsom
av räkenskapssammandragen framgår, under åren 1918 och 1919 haft en
sammanlagd brist av ej mindre än cirka 117,000 kronor. Härigenom har
sällskapet råkat i ett sådant ekonomiskt trångmål att det, trots erhållna
bidrag från landstinget och från länets nödhjälpsmedel av 15,000 kronor för
vartdera av åren 1918 och 1919, tvingats att för nödtorftigt uppehållande
av sin verksamhet från länets landsting söka ett räntefritt lån av 60,000
kronor, vilket jämväl beviljats.

Av den förebragta utredningen torde med full tydlighet framgå, att
kristiden försatt hushållningssällskapen i en sådan situation, att eu fortsättning
av deras för landet fruktbringande verksamhet allvarligen äventyras,
om icke sällskapen snarast erhålla en fullt effektiv ökning av sina
inkomster, så att det blir möjligt för dem, icke blott att i oförminskad
och lämplig omfattning upprätthålla och fullfölja sin nuvarande verksamhets
olika grenar, utan även att till gagn för landet utvidga verksamheten
och taga nya initiativ. Sakkunniga förutsätta, att ett genomförande av
den föreslagna omorganisationen skall — åtminstone i viss mån väcka
till liv ökad initiativkraft och verksamhetslust. Sällskapens behov av
rörelsekapital kommer därför med all sannolikhet att utökas betydligt ut -

102

Allmänt

anslag.

över de anslagsbelopp, som vid krigstidens inträde stodo dem till förfogande.
Någon annan utväg för inkomstfrågans lösning än väsentligt
ökade statsbidrag torde icke förefinnas.

På anförda skäl måste den nu till sällskapen utgående ersättningen
för de indragna brännvinsmedlen — 2,100,000 kronor — väsentligt
ökas. Skall i detta avseende full kompensation lämnas för penningvärdets
fall, borde denna ökning utgå med inemot 150 %, eller c:a

3,150,000 kronor, varigenom ifrågavarande anslag skulle komma att
uppgå till 5,250,000 kronor. I betraktande av sannolikheten för alt
penningväi’det skall komma att i den närmaste framtiden förbättras samt
vissa av sakkunniga framlagda förslag till andra icke oväsentliga ekonomiska
understöd åt sällskapen, hava sakkunniga dock ansett, att det
allmänna statsbidraget bör kunna sättas betydligt lägre, än vad som
skulle motsvara en full kompensation för penningvärdets fall. Då det
emellertid å andra sidan är önskvärt, att hushållningssällskapen bliva
satta i tillfälle ej blott att fortsätta den verksamhet, som de bedrivit
före kristidens inträde, och täcka under denna tid uppkomna förluster,
utan även att giva verksamheten en omfattning, som svarar mot de nya
tidsförhållanden, kriget skapat, och vilka icke minst från hushållningssällskapens
sida kräva ett målmedvetet och energiskt arbete för lanthushållningens
och dess binäringars höjande, anse sakkunniga sig icke böra föreslå
större nedsättning än till 4,200,000 kronor, vilket innebär en ökning
av 100 %. Fråndrages det tillfälliga anslaget för vartdera av åren 1920
och 1921, blir ökningen 1,418,000 kronor.

Med hänsyn till de förändringar i penningvärdet, som torde vara
att emotse inom närmaste år, är det vanskligt att nu för en längre tid
framåt fastslå den lämpliga storleken av ifrågavarande anslag. Det synes
därför önskligt att för närvarande räkna med ett anslag å 4,200,000 kronor
endast för tre år framåt och sedan låta genom lantbruksstyrelsen Verkställa
en utredning av anslagsbehovet med hänsyn till dåvarande, antagligen
mera stabila penningvärde och de anslagsbehov, som då förefinnas.

Det anslag, som kommer att ersätta gottgörelsen för de indragna
brännvinsförsäljningsmedlen torde böra erhålla en annan benämning, exempelvis:
allmänt anslag till hushållningssällskapen.

Beträffande anslagets fördelning å de olika sällskapen torde böra
vidtagas vissa förändringar, delvis beroende av det allmänna anslagets
höjning. Sålunda synes, därest det allmänna anslaget till sällskapen
fördubblas, anledning icke längre förefinnas bibehålla den nuvarande
bestämmelsen, att fördelningen skall ske så, att varje sällskap först
tillföres ett grundbelopp av 10,000 kronor. Vill man såvitt möjligt

103

bibehålla nu gällande fördelningsgrunder, borde detta grundbelopp höjas
till 20,000 kronor. Emellertid synes sakkunniga mera rationellt att
borttaga grundbeloppet och fördela hela anslaget såsom nu sker med
de brännvinsmedel, som icke utgå enligt nyssnämnda grund med
tre femtedelar efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden
och med två femtedelar efter den övriga folkmängden inom hushållningssällskapsområdena.
Härigenom undvikes den förut (sid. 48) påtalade
oegentligheten att ett län erhåller flera grundanslag genom länets uppdelning
på flera hushållningssällskap, vilken uppdelning bland annat har
den olägenheten att öka administrationskostnaderna för jordbrukets främjande
inom respektive län. Därjämte synes det nuvarande minimibeloppet,

35,000 kronor kunna borttagas.

Strängt taget skulle sällskapen, i händelse det nu ifrågasatta allmänna
anslaget beviljades, ej erhålla någon större rörelsefrihet än före kristiden. Ej
heller5 kan någon sådan utjämning av den ekonomiska ställningen sällskapen
emellan åstadkommas, som av åtskilliga sällskap, särskilt de nordligaste,
påyrkats. Visserligen torde från och med år 1920 de förut anförda ändrade
grunderna för anslagets fördelning på de olika sällskapen tillföra några
få sällskap i någon mån efter behovet ökat anslag, men toi’de detta, med
hänsyn till vad sakkunniga inhämtat beträffande flera sällskaps ställning,
likväl bliva alldeles otillräckligt.

För att i någon mån tillgodose vissa sällskaps behov av kapital
samt möjliggöra initiativtagande få sakkunniga föreslå inrättandet av
en särskild” allmän lånefond för lanthushållningens främjande. Från
denna fond skulle hushållningssällskap kunna erhålla lån till engångsbehov
av mera extraordinär natur eller företag av sådan omfattning, att de icke
utan allvarliga rubbningar i sällskapets budget kunna av. detta med tillgängliga
medel utföras. Lånen böra beviljas av Kungl. Maj:t efter hörande
av lantbruksstyrelsen och eventuellt annan sakkunnig institution inom det
område låneansökningen avser samt utbetalas av statskontoret mot av hushållningssällskapet
avgiven skuldförbindelse därå. Lånen synas i allmänhet
böra löpa med 5 % ränta. Återbetalningen av dem torde böra taga sin
början först efter fyra år och lånen sedermera få amorteras med en fjärdedel
varje år, så att hefa lånebeloppet blir guldet med utgången av det
åttonde året, Kungl. Maj:t dock obetaget att medgiva de ändringar häri.
som kunna befinnas vara i förevarande fall och med hänsyn till gällande
räntesatser lämpliga. Sålunda bör Kungl. Maj:t kunna medgiva räntefrihet
eller höja räntefoten. Att närmare fastslå villkoren för lånens erhållande,
tillgodonjutande och återbetalande i eu författning synes varken

Lånefond.

104

behövligt eller lämpligt med hänsyn såväl till de mycket olikartade ändamål,
för vilka lånen böra kunna utlämnas, som olikheten i lånesökande
sällskaps ekonomiska ställning, utan synes fastställandet av nämnda villkor
och lånens storlek böra överlämnas åt Kungl. Maj:t. Såsom kapital till
fondens bildande synes till en början tillräckligt att anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor. Sakkunniga tillåta sig erinra att för en
av de äldsta lånefonderna, nämligen den för industrien inrättade manufakturförlagslånefonden
gälla likartade bestämmelser med dem, som ovan
föreslagits.

ÄrörZdT ,. • Beträffande de nu utgående anslagen till jordbrukets främjande, vilka

vissa anslag. _ r s^n användning förutsätta bidrag från sällskapen med viss procent — vanligen
hälften — anse sig sakkunniga böra föreslå några förändringar, närmast
åsyftande lindring i sällskapens ökade utgifter, men även vinnande
av större likformighet beträffande anslagen. I till sakkunniga inkomna
skrivelser har det största flertalet av sällskapen påyrkat dels borttagande
av sällskapens bidragsskyldighet i förevarande fall, dels ock sänkning av
bidragen. Enligt sakkunnigas mening kan det icke anses oberättigat, att
staten uppställer såsom villkor för åtnjutande av vissa statsanslag, att från
det till vederbörande sällskap beviljade allmänna anslaget eller sällskapets
övriga tillgångar skall lämnas bidrag i viss proportion mot statsanslaget,
då en dylik bestämmelse utgör en garanti för att de särskilda statsanslagen
bliva utnyttjade endast i den mån intresset i orten för företaget tager
sig uttryck i beviljande av medel härför. Ifrågavarande bestämmelse har
dock, såsom förut framhållits, många gånger visat sig ödesdiger för sällskapen,
och anse sakkunniga därför önskligt, att den borttages beträffande
sådana anslag, som ej direkt beröra sällskapens verksamhet, utan mera
avse allmänna statsändamål, samt att beträffande vissa andra statsanslag
sällskapens bidragsskyldighet minskas något.

De bidrag, vilka böra helt överflyttas från sällskapen på staten, äro
kostnaderna för jordbruks- och fiskeristatistiken, frökontrollanstalter och
kemiska stationer.

Sedan ett par år tillbaka har frågan rörande omläggning av jordbruksstatistiken
varit föremål för utredning, först av särskilda sakkunniga, vilken
utredning resulterade i proposition till 1920 års riksdag (härom se
Kungl. Maj:ts prop. nr 159 och R.skr. nr 415) och därefter av statistiska
centralbyrån och lantbruksstyrelsen, vilken sistnämnda utredning ännu icke
hunnit slutföras. Enligt kungl. kungörelse den 13 december 1912 (nr
320) bestämdes, att statsbidraget för insamlande av jordbruksstatistiska
uppgifter skulle utgå med belopp intill hälften av vederbörande hushåll -

105

ningssällskaps utgifter, vilken andel emellertid beträffande för år 1920
beviljat tilläggsanslag genom kungörelse den 30 juni 1920 (nr 467) höjdes
till tre fjärdedelar, fortfarande med viss möjlighet till ytterligare bidrag.
Med hänsyn till jordbruksstatistikens betydelse för landets folkförsörjning
och den omständigheten, att kostnaderna för densamma äro
beroende av från statsmakterna lämnade direktiv för de statistiska uppgifternas
insamlande, synes skäligt, att staten betalar hela kostnaderna
för statistiken ifråga.

Beträffande för fiskeristatistiska uppgifters insamlande avsedda anslag
gäller kungl. kungörelsen den 28 november 1912 (nr 296) med däri genom
kungörelse den 19 maj 1917 (nr 242) vidtagna ändringar. Statsbidrag må
ej utgå med högre belopp än tre fjärdedelar av de för sådant ändamål
inom orten använda medel. För år 1919 belöpte sig totala kostnaderna
för ifrågavarande uppgifters insamlande till omkring 36,000 kronor. Av
samma skäl, som anförts beträffande jordbruksstatistiken, böra jämväl kostnaderna
för fiskeristatistiken bestridas helt av staten.

Vad angår de kemiska stationerna må nämnas, att lantbruksstyrelsen
för närvarande på grund av remiss från Kungl. Maj:t har under utredning
frågan, huruvida omkostnaderna för dessa böra helt övertagas av staten.
För år 1922 har Kungl. Maj:t begärt anvisande av ett förslagsanslag,
högst, 80,000 kronor såsom bidrag till underhåll av landets åtta dylika
stationer, vilket anslag även beviljats av riksdagen.

Till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller
hushållningssällskap vart för sig eller i förening understödjas med minst

1,000 kronor, utgår för närvarande under vissa villkor ett belopp av högst
samma belopp. Enligt vad sakkunniga under hand inhämtat, försiggår
inom lantbruksstyrelsen utredning angående omläggning av ifrågavarande
anstalter.

Kostnaderna för kemiska stationerna och frökontrollanstalterna belasta
endast ett fåtal sällskaps budget.

Sakkunniga tillåta sig framhålla önskvärdheten av att de sålunda
pågående utredningarna påskyndas.

På senare tid hava åtskilliga sammanslutningar, avsedda för hela
landets samfälda gagn, vädjat till sällskapens offervillighet. Bå emellertid
sällskapen närmast hava till uppgift att främja den lokala utvecklingen av
jordbruksnäringen, hava dessa i stor omfattning avvisat dylika anslagsäskanden,
varigenom ifrågavarande föreningars ekonomiska läge blivit i viss
mån svävande. Det vill synas sakkunniga, som sällskapen borde befrias
även från den moraliska skyldigheten att understödja dessa föreningar och

14—202604

106

de i stället beredas tillräckliga understöd från staten. Sådana föreningar

o o

äro exempelvis: svenska mosskulturföreningen, svenska ayrshireföreningen,
stambokföringsföreningen för svenska ardennerhästen, avelsföreningen för
rödkullig svensk lantras och svenska svinavelsföreningen.

En av de utgiftsposter, som under krigstiden mest sprungit i höjden,
är reskostnaderna och i viss mån dagtraktamentena under resor. Beträffande
dessa utgifter för sällskapens befattningshavare hänvisas till det
föregående. I detta sammanhang avses endast resekostnader och dagtraktamenten
till ordförande och ledamöter i olika premieringsnämnder. För
den med statsmedel understödda hästaremieringen har Kungl. Maj:t den
26 november 1920 (nr 800) utfärdat reglemente. Enligt detta reglemente
skall premieringen verkställas av en nämnd, bestående av ordförande och
två ledamöter. Av dessa utses ordföranden och en ledamot jämte suppleant
av Kungl. Maj:t, varemot den andra ledamoten utses av vederbörande
sällskaps förvaltningsutskott. Till ordföranden och den av Kungl. Maj:t
utsedda ledamoten utgår av statsmedel resekostnads- och traktainentsersättning
enligt tredje klassen i gällande resereglemente samt dessutom för
varje dag då premiering sker, ett dagarvode å 10 kronor, vartill för ordföranden
kommer årsarvode å 1,000 kronor.

Beträffande utförandet av premieringen av nötboskap gäller nu reglemente
den 17 november 1914 (nr 404) med däri genom kungörelser den
15 april 1919 (nr 155) och den 9 maj 1919 (nr 217) vidtagna ändringar.
Ordförande och suppleant resp. suppleanter för denne utses av lantbruksstyrelsen
efter förslag av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
som även utser en ledamot, varemot den andra ledamoten väljes
av den underavdelning, inom vilken han skall tjänstgöra. Ordföranden
åtnjuter resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i
resereglementet, vilken ersättning må gäldas av premieringsmedlen. Enligt
vad sakkunniga inhämtat verkställes för närvarande inom lantbruksstyrelsen
utredning rörande omarbetning av reglementet för nötboskapspremieringen.

Vad härefter angår jordbrukspremieringen har genom kungörelse den
26 mars 1920 (nr 114) angående ändrad lydelse av mom. l:o och 4:o i
kungörelsen den 19 oktober 1911 (nr 116) angående statsanslag till åtgärder
för höjande av det mindre jordbruket bestämts, att till hushållningssällskap
må av statsmedel utgå bidrag motsvarande halva beloppet
av den resekostnadsersättning, som enligt av hushållningssällskapet meddelade
bestämmelser tillgodokommer ordförande och för hela distriktet
utsedd ledamot i premieringsnämnden eller för denna premiering särskilt

107

utsedd nämnd. Ordförande och en av de två ledamöterna i nämnden
utses av vederbörande förvaltningsutskott, den andra ledamoten av den
underavdelning, inom vars område han skall tjänstgöra.

Svinpremieringen företages av en nämnd bestående av ordförande
och en ledamot. Den förre utses av lantbruksstyrelsen och åtnjuter resekostnads-
och traktamentsersättning i likhet med ordförande i häst- och
nötboskapspremieringsnämnd, vilken ersättning dock skall gäldas av distriktets
premieringsinedel. Dessa kostnader och motsvarande utgifter för leda
inoten, som utses av förvaltningsutskottet, bestridas till högst halva be
loppet av statsmedel — liksom övriga kostnader för premieringen (härom
se reglemente den 19 oktober 1911 nr 120) med däri den 16 mars 1917
(nr 89) och den 7 september 1917 (nr 609) vidtagna ändringar.

Med avseende å får premieringen slutligen gäller reglemente den 31
december 1917 (nr 942) med däri den 21 maj 1920 (nr 227) vidtagen
ändring. Premieringsnämnden består av en av lantbruksstyrelsen utsedd
ordförande och en av förvaltningsutskottet vald ledamot, vilka båda åtnjuta
enahanda ersättning, som ordföranden i svinpremieringsnämnden. Ersättningen
utgår av distriktets premieringsmedel och bestrides såsom övriga
kostnader för premieringen med högst hälften av statsmedel.

Av den ovan lämnade redogörelsen för premieringsnämndernas
sammansättning och bestridandet av kostnaderna för nämndernas resor
framgår, att föga enhetliga bestämmelser gälla i detta avseende. I en del
fall är visserligen bestämt, att ersättning till ordförande resp. ledamot skall
utgå enligt tredje klassen i gällande resereglemente, men då därjämte, utom
beträffande hästpremieringen, föreskrives, att denna ersättning skall eller må
utgå av premieringsmedel, innebär detta, att hushållningssällskap resp. landsting
måste betala minst hälften av denna kostnad, liksom beträffande övriga
utgifter för premieringen. I de fall då i vederbörande reglemente föreskrivits,
att ordförande skall utses av lantbruksstyrelsen samt att han skall
erhålla resekostnads- och traktamentsersättning enligt resereglemente^ synes
det vara en naturlig konsekvens härav att statsmakterna även ikläda sig
hela kostnaderna för dessa ersättningar, i likhet med vad som redan länge
ägt rum beträffande såväl ordförande som den ena ledamoten i hästpremieringsnämnderna.
Härigenom skulle vinnas större enhetlighet i bestämmelserna
och dessutom sällskapen emellan i någon mån åstadkommas en
utjämning av utgifterna, vilken utjämning främst skulle komma de tre
nordligaste, mycket vidsträckta och ekonomiskt svaga sällskapen till godo.
Det framlagda förslaget innebär, att ordförande i nämnd för premiermg av
jordbruk, nötboskap, svin eller får framdeles böra erhålla full ersättning
av statsmedel för omförmälda kostnader. Ersättningen synes böra utgå

108

av anslagen till de respektive premieringarna, vilka anslag därför torde
böra undergå motsvarande höjningar, som enligt av sakkunniga verkställda
approximativa beräkningar sammanlagt synes kunna uppskattas till omkring

25,000 kronor.

Slutligen vilja sakkunniga i detta sammanhang erinra om två förslag,
som framlagts i kap. III. av betänkandet. Enligt det ena av dessa skulle
såsom bidrag till avlönande av sekreterarna i hushållningssällskapen av
statsmedel utgå en grundlön å 5,700 kronor samt tre ålderstillägg, vartdera
å 500 kronor. Förutom till nämnda tillägg erfordras för ändamålet
ett särskilt statsanslag å 148,200 kronor. — Det andra förslaget innebär,
att lantbruksombuden skulle erhålla reseersättning och dagtraktamente av
statsmedel. Dessa belopp, som äro svåra att beräkna, torde kunna utgå
från nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar, vilket
anslag på grund härav synes böra höjas med omkring 50,000 kronor.

Under förutsättning av att sakkunnigas förslag i huvudsakliga delar
läggas till grund för proposition till 1922 års riksdag, torde för sagda år''
och närmast följande, intill året för förordningens ikraftträdande, böra anvisas
tillfälliga anslag till lämpliga belopp. (Jämför motiveringen rörande
förordningens ikraftträdande.)

109

Sammandrag.

Föreliggande betänkande innehåller i huvudsak följande förslag:

1) utfärdande av förordning angående ändrade allmänna grunder
för hushållningssällskapens organisation m. m.;

2) utfärdande av cirkulär till länsstyrelserna angående uppbörd
in. m. av ledamotsavgift i hushållningssällskap;

3) utfärdande av kungörelse angående statsbidrag till avlönande av
sekreterare hos hushållningssällskap;

4) anvisande av anslag för samma ändamål . . kronor 148,200: —

5) höjning för en treårsperiod av allmänna anslaget
till hushållningssällskapen från 2,100,000 kronor
med 2,100,000 kronor till 4,200,000 kronor,
vilket, om de för åren 1920 och 1921 anvisade tillfälliga
anslagen å 682,000 kronor frånräknas, innebär

en effektiv ökning å.............. » 1,418,000: —

6) utfärdande av kungörelse angående ändrade
allmänna grunder för det allmänna anslagets fördelning; 7)

inrättande av en allmän lånefond till lanthushållningens
främjande, anslag till kapitalökning . » 500,000: —

8) anslag till resekostnads- och traktamentsersättning
åt lantbruksombuden (eventuellt ökning av
nionde huvudtitelns ordinarie anslag till rese- och

traktamentspenningar).............. » 50,000: —

9) vissa önskamål beträffande jordbruks- och
fiskeristatistiken, kemiska stationerna och frökontrollanstalterna,
åtskilliga föreningars understödjande samt
resekostnads- och traktamentsersättning åt ordförande
i vissa premieringsnämnder;

10) anvisande av tillfälliga anslag å lämpliga
belopp för åren 1922 och 1923.

Reservation av herr Linders.

Eu av de viktigaste förutsättningar för att hushållningssällskapens
organisation skall bliva stark och ändamålsenlig är den, att underavdelningarna
knyta bygdeintresset kring sig. Så vitt möjligt böra underavdelningarna
anpassa sina verksamhetsområden efter socken- eller kommungränser
för att nå alla med sitt inflytande. Allt, som förtager intresset
för den lokala organisationen, är ägnat att försvaga hushållningssällskapet
i sin helhet och dess arbete. Därför har det för mig stått självklart, att
då ombud skola väljas till lantbrukstinget, måste valet ordnas så, att
valsedelavlämningen kan äga rum inom varje underavdelning. Majoritetens
förslag innebär, att, då valkrets utgöres av flera sockenavdelningar,
skola medlemmarna i regel samlas på en enda plats för att avgiva sina
röster. Endast i det fall Kungl. Maj:ts medgivande sökes och vinnes,
skulle valsedlarna få avlämnas i olika valdistrikt. En sådan bestämmelse
är enligt min mening absolut otillfredsställande.

Jag har därför påyrkat, att 7 § mom. 1 i förslaget bort uppställa
såsom regel, att där valkrets består av mera än en underavdelning, valsedelavlämningen
likväl sker inom varje underavdelning för sig eller inför
dess ordförande. Skulle större underavdelningar i enstaka fall, beroende
på samfärdsmedlens bristfällighet eller annat, behöva uppdelas i två eller
flera valdistrikt, så bör lantbrukstinget ha rätt att bestämma därom. Hur
som helst, måste det anses obefogat, och, om man betänker lantbrukstingets
myndighet i övrigt, ologiskt att besvära Kungl. Maj:t med en så
ringa angelägenhet som frågan om uppdelning av valkrets i valdistrikt.

Jag föreslår alltså, att 7 § mom. 1 får följande lydelse:

1. För val av lantbruksombud — — — — — — minst 3 lantbruksombud.
Valen förrättas i underavdelningarna. Dock må underavdelningarna
uppdelas i valdistrikt, därest så erfordras med hänsyn till
samfärdsmedlens bristfällighet eller andra lokala förhållanden.

Dessutom har jag ställt mig tveksam till sakkunnigmajoritetens förslag
till bestämmelse om rätt för visst antal medlemmar att påkalla den
proportionella metoden för val av lantbruksombud (7 § mom. 9). Krånglet
med en förhandsopinionsyttring torde medföra, att rätten blir illusorisk.
Klokare torde vara, att, därest minoritetsinflytandet skall skyddas,
helt enkelt stadga proportionella metodens tillämpning vid val av lantbruksombud.
Valmännen må sedan göra bruk av denna rätt efter behag.
Blotta befintligheten av ett sådant stadgande torde oftast medföra lojala
överenskommelser om gemensamma listor.

Sven Linders.

Bil 1.

Allmänna lantforuksforeningar i grannländerna

av professorn H. Juhlin Dannfelt.

I. Danmark.

1. Det kongel. danske Landhuskoldningsselskab

stiftades den 29 januari 1769 med uppgift att »med pris och belöningar
uppmuntra landtmannen, konstnären och handelsmannen i Hans Maj:ts
samtliga riken och land». Det var sålunda från början ett allmänt patriotiskt
sällskap, som genom belöningar skulle uppmuntra flit och duglighet
inom alla medborgarklasser; dess verksamhet gick även länge i denna
allmänna riktning, om än huvudvikten allt mer lades på lantbrukets
främjande.

Enligt sällskapets nu gällande stadgar är dess uppgift att främja
lantbruket och därmed i förbindelse stående näringar.

Jämte utdelning av »hedersbelöningar» (silverbägare) till lantmän och
»hederspris» till tjänare och lantarbetare, vilket alltjämt fortsattes, verkade
sällskapet till en början för förbättringar i jordbrukets teknik, såsom införande
av ändamålsenliga redskapstyper, spridande av kunskap bland
lantmännen genom utgivande, prisbelöning och utdelning av tryckta skrifter
m. in. Från 1820 anordnade sällskapet praktisk utbildning av lantbrukslärlingar
på enskilda egendomar, år 1857 upptogs anordning av föredragsoch
diskussionsmöten på arbetsprogrammet, och år 1860 började sällskapet
anställa konsulenter, först eu i mejerihantering, 1875 en i husdj ursskötsel
och 1882 en i växtodling, vilka tjänstemän hade hela riket till verksamhetsområde.
Sällskapets verksamhet bär även genom åtskilliga donationsfonder
och legat, vilkas förvaltning anförtrotts detsamma, inriktats på särskilda
uppgifter, såsom upphjälpandet av jordbruket på Island in. in.

På det hela taget har sällskapets verksamhet gått ut på att taga
initiativ till och organisera åtskilliga grenar av arbetet för lantbrukets
främjande, i senare tid särskilt försöksverksamheten, för att, då de sålunda
igångsatta företagen nått en större omfattning, överlåta dem till staten

112

eller till andra institutioner, med vilka de hava naturligt sammanhang.
Så har skett med P. Nielsens av sällskapet från år 1877 understödda,
betydelsefulla vallodlingsförsök, de år 1882 började maltkorns- och veteförsöken,
som leddes av en särskild nämnd, det meteorologiska institutet,
konsulentverksamheten, laboratoriet för lantekonomiska försök, frökontrollanstalten,
lantbruksmuseet och statens redskapsprovningar.

Sällskapet tjänstgör dessutom som rådgivande myndighet, såsom avgiver
yttranden åt regeringen. Det står även i nära förbindelse med de
provinsiella och lokala lantmannaföreningarna, vilket fått sitt uttryck däri,
att dessa sedan 1872 få välja hälften av medlemmarna av sällskapets
»bestyrelseråd»; valbara till dessa poster äro dock blott personer, som äro
medlemmar av Landhusholdningsselskabet.

Sällskapets ledning handhaves av en styrelse, bestående av 3 presidenter
och ett bestyrelseråd av 36 personer, av vilka, som nyss nämnts,
halva antalet väljes av de lokala lantmanna-(landbo-)föreningarna, en representant
för varje amf. Bestyrelsen utser en nämnd, som förbereder de
ärenden, vilka skola upptagas till behandling. Sällskapet håller generalförsamling
under årets sista kvartal; då väljas sällskapets funktionärer,
däribland revisorer, för 3 år.

Såväl enskilda personer som institutioner kunna bliva medlemmar av
sällskapet. Årsavgiften är 20 kronor, för vilken medlemmarna få såväl
sällskapets månadsskrift »Tidskrift for blandekonomi», som de småskrifter,
sällskapet tid efter annan utgiver. Medlemmarna få också förmånen av
25 % rabatt å analysavgifterna vid undersökning av foder och gödselmedel
vid två angivna laboratorier.

Sällskapet har, utom omkring en million kronor i donationsfonder,
en grundfond på 280 000 kronor och en reservfond på omkring 20 000
kronor. Det åtnjuter, utom de statsanslag det har att förvalta för bestämda
ändamål, endast några obetydliga statsanslag, nämligen ett allmänt
anslag av 2 000 kronor, till mejerikonsulentverksamheten 3 000 kronor,
till ledning av statskonsulentverksamheten 6 000 kronor och till getavelns
främjande 3 000 kronor.

Sällskapets verksamhet omfattar för närvarande följande uppgifter,
som handhavas av särskilda nämnder:

1. Praktisk utbildning av lantbrukslärlingar. Sällskapet antager till
lärlingar unga män, oberoende av samhällsklass, och skaffar dem anställning
under tre år på välskötta enskilda gårdar, lantbrukslärlingar med vistelse
ett år på varje gård, ladugårdsskötarlärlingar två år på en och ett år på en
andra gård. Lärlingsnämnden (Lserlinge-Udvalget) i samråd med presidiet
bedömer lärlingarnas arbete och tilldelar dem betyg.

113

2. Vidareutbildning av mejerskor och mejerister.

3. Getavelns främjande.

4. Främjande av export av danskt utsäde.

5. Kontroll av fodervaror i frihamnen.

6. Främjande av jordens avdikning och bevattning.

7. Främjande av bokföring.

8. Utlåtanden över ansökningar om utdelning av böcker till lånbibliotek
på landet.

9. Utdelning av belöningar.

10. Biträde vid planläggning av lantbruksstudieresor.

Sällskapet har den befattning med de allmänna lantbruksmötena
(»de danske Landmandsforsamlinger»), att sällskapet sammankallar ett
delegerademöte av sällskapets styrelse och representanter för alla de
lantmannaföreningar (Landboforeninger), vilka hålla kreatursutställningar,
för lantbruksförbunden (FEelleslandboforeninger) samt för de städer, som
önska mottaga lantbruksmötet. Vid detta delegerademöte bestämmes plats
och tid för nästa lantbruksmöte, som skall hållas påföljande år, samt utses
ordförande och vice ordförande i styrelsen, tre medlemmar i den förberedande
kommittén samt prisdomare.

Sällskapet utgiver: a) »Tidskrift for blandekonomi», redigerad av sällskapets
sekreterare; b) årsberättelse om sällskapets verksamhet; c) fristående
smärre lantbruksskrifter, bekostade av Raben-Lewetzau’s fond;
d) »Landokonomisk Aarbog» (motsvarande lantbruksstyrelsens kalender).

2. De lokala lantmanna-(landbo-)föreningarna och deras förbund.

a) Landboföreningar.

I början av 1800-talet bildades de första lokala lantmannaföreningarna,
i allmänhet med ett amt till verksamhetsområde, och benämndes amtets
ekonomiska sällskap. De efter 1830-talet stiftade kallas i regel landboförening,
stundom lantbruksförening. Från 1860-talet ha inom alla amt
bildats flera dylika föreningar, var och en för ett härad eller än mindre
område. Deras antal i det egentliga Danmark uppgår till något över 120
med tillsammans över 100 000 medlemmar.

Dessa föreningar ha till uppgift att inom sitt område främja jordbrukets
utveckling i allmänhet genom anordnande av föredrags- och diskussionsmöten,
kreatursutställningar, lokala lantbruksmöten och fältförsök
samt premiering av välskötta småjordbruk och bildande av föreningar för
särskilda syften.

15—202604

114

Verksamheten ledes av en styrelse, som väljes av generalförsamlingen,
vilken hålles en eller två gånger årligen. Medlemskapet i föreningen
är öppet för alla jordbrukare och för jordbruket intresserade personer
inom föreningens område.

För bestridande av sina utgifter hava föreningarna att tillgå dels
medlemsavgifterna, som år 1918 uppgingo till sammanlagt över 250 000
kronor, dels statsbidrag till avlöning av konsulenter, pris vid kreatursutställningar,
växtodlingens främjande, lokala fältförsök och demonstrationsfält,
försöksträdgårdar för provning av olika fruktträdssorter, utställningar
rörande växtodling m. m. Som regel får statsbidraget uppgå högst till
lika belopp, som föreningen själv tillskjuter.

b) Föreningsförbund.

De lokala föreningarna hava distriktsvis sammanslutit sig till förbund
(Fadlesforeninger, Fadlesledelser), vilka verka för samma ändamål som de
enskilda föreningarna, men med distriktet i dess helhet som verkningskrets.
Dessa förbund utgöra en representation för lantbruket inom dess område.

Det finnes fyra dylika förbund: »De samvirkende landboforeninger» i
Själlands stift, »De samvirkende landboforeninger» i Fyens stift, »Föreningen
av jydske landboforeninger» samt »De samvirkende Lolland-Falsterske landboforeninger».
Medlemmar i förbunden äro de landboföreningar inom distriktet,
som anmäla sig att ingå i förbundet; inom det själländska och det
jutska förbundet fordras dessutom för tillträde, att sökande föreningen skall
hava minst 150 medlemmar med avgifter uppgående till sammanlagt minst
300 kronor; i det jutska och fyenska förbundets stadgar föreskrives även.,
att föreningen skall hava ägt bestånd minst ett år. Det jutska förbundet
upptager även direkt enskilda personer till medlemmar. De anslutna föreningarna
betala en viss del (5—10—20 %) av sina medlemsavgifter (i det
själländska 20 % även av statsbidraget till kreatursutställningar). De personliga
medlemmarna i det jutska förbundet betala en årsavgift av 10 kronor.

Förbunden hålla årligen ett delegerademöte, till vilket de anslutna
föreningarna äga rätt att sända representanter i visst förhållande till medlemsantalet
eller medlemsavgifternas summa eller ock (i Själländska förbundet)
representeras av sin ordförande och 2 ledamöter. Några ordinarie
allmänna möten äro ej föreskrivna. Vid de tre förstnämnda förbundens
delegerademöten väljas styrelse och vissa nämnder.

I förbundet för Lolland-Falster utgöres styrelsen av de anslutna
föreningarnas ordförande samt en vald medlem inom och en utom föreningens
styrelse.

115

c) De samverkande danska lantmanna-(landbo-)föreningarna.

De provinsiella förbunden hava sedan 1893 en gemensam centralrepresentation
i De samvirkende danske Landbo förening er, vilken omfattar
de fyra ovan nämnda förbunden samt Bornholms landokonomiske Förening.
»Samverksamhetens» uppgift är att främja lantbruket, giva uttryck åt
dess önskemål och representera föreningarna utåt, särskilt gentemot statsmakterna
och andra näringsgrenar. Den bör leda samarbetet mellan de
anslutna förbunden och uppställer överläggningsämnen för föreningsförbundens
delegerademöten av ombud från de lokala föreningarna.

»Samverksamheten» ledes av: a) förmanskapet bestående av två förmän
(ordförande) valda av bestyrelsen för två år, under vilka vardera av dem
tjänstgör ett år; b) verkställande utskottet (Forretningsudvalg) bestående av
förmanskapet, de fyra anslutna förbundens ordförande och vice ordförande
samt den Bornholmska föreningens ordförande; samt c) bestyrelsen, bestående
av det verkställande utskottets medlemmar samt 20 medlemmar
valda för tre år av de anslutna sammanslutningarnas delegerademöten proportionellt
efter deras medlemsantal. Alla de anslutna sammanslutningarnas
sekreterare hava säte och stämma, men ej rösträtt vid styrelsens möten.

»Samverksamheten» handhaver ledningen av vissa med statsmedel
understödda företag, såsom lantbruksekonomiska undersökningar, bearbetning
av kontrollföreningarnas räkenskaper, stambokföring, utbildning av
lärarinnor i hushållsskolor m. in. Dess utgifter bestridas med bidrag från
de anslutna sammanslutningarna i förhållande till antalet av dessas representanter
i bestyrelsen.

3. Husmansföreningar.

Den starka tillväxt i antal och betydelse, som småbruken vunnit,
särskilt genom statens långivning till bildande av dylika jordbruk (husmanslotter),
medförde från århundradets början bildandet av särskilda föreningar
av brukare av dylika jordegendomar för att tillgodose småbrukets
särskilda intressen bättre, än det kunde ske genom lantmannaföreningarna.
De i detta syfte bildade s. k. husmansföreningarna, vilkas antal år 191(i
närmade sig" 1 000, hava små, lokala verksamhetsområden, vanligen blott
en socken. De söka befordra småbrukets intressen genom anordnande av
föredrag och överläggningar m. m. samt representera denna klass av jordbrukare
gentemot regeringen och andra myndigheter och associationer.

Medlemskap i föreningarna står öppet för brukare av mindre än
IV2 tunnor haardkorn. Föreningarna erhålla del av statsanslagen till olika
lantbruksän damål.

Samverkande husmansföreningar. Husmansföreningarna hava likasom
lantmannaföreningarna sammanslutit sig för provinser eller amt till förbund,
av vilka de förnämsta äro De samvirkende jydske Husmandsfor eninger
och De samvirkende sjcellandske Husmands förening er. Vartdera av
dessa båda förbund hålla ett årsmöte av »sändemän», valda av de anslutna
föreningarna i proportion efter medlemsantalet. Sändemansmötet väljer
bestyrelse; i den själländska föreningen väljer bestyrelsen inom sig ordförande
och ett verkställande utskott (Forretningsudvalg). Som en högsta
central representation för husmansföreningarna verkar De samvirkende
danske Husmand''sforening er, vars ledning handhaves av en bestyrelse,
sammansatt av ett bestämt antal representanter för de båda nämnda förbunden,
de samverkande husmansföreningarna i Fyens stift, på Bornholm
och på Lolland-Falster samt en rättskunnig medlem. Inom sig väljer bestyrelsen
en verkställande nämnd (Forretningsudvalg). Ett allmänt landsmöte
hålles före varje folketingsval. Omkostnaderna för den centrala föreningen
uttaxeras på de anslutna förbunden i proportion efter deras medlemsantal.
Föreningen åtnjuter statsunderstöd för sin administration samt
handhav er statens anslag (av 100 000 kronor) till småbrukspremiering och
studieresor.

4. Lantbruksrådet.

Detta bildades år 1919, närmast för att bevaka lantbrukets intressen
under kristiden. Dess uppgift är a) att främja samarbetet mellan det
danska lantbrukets fack- och andelsorganisationer samt upptaga sådana
gemensamma uppgifter, som icke tillhöra de enskilda sammanslutningarnas
verksamhetsområden; b) att representera lantbruket inför regering
och riksdag samt gentemot andra näringsgrenar och i utlandet. Rådet
består av 5 ledamöter, valda av de samverkande andelsföreningarna, 5 av
de samverkande lantbruksföreningarna och 2 av det danska lanthushållningssällskapet.
Rådets kostnader avses att förskjutas av andelsföreningarna,
så att det skall stå ekonomiskt oberoende av staten.

5. Dansk landmandsforening.

Denna bildades år 1817 och avser att genom agitation verka för lantbrukets
ekonomiska intressen. Föreningen har underavdelningar i amten
och dessas ordinarie och vice ordförande bildar föreningens »samverksamhets
bestyrelse».

117

II. Norge.

1. Det kongel. Selskap for Norges Yel

hade vid sin instiftelse år 1809 karaktären av ett patriotiskt, litterärt och
ekonomiskt sällskap, vilket på ett slående sätt belyses därav, att sällskapets
första viktiga initiativ var grundandet av Kristiania universitet. Sällskapet
inskränkte emellertid 1829 sin uppgift till att verka för lantbrukets och
ekonomiens främjande, för vilket ändamål sällskapets klasser inskränktes
till fyra, nämligen jordbruks-, veterinär-, fiskeri- och industriklassen. Sällskapet
sammansattes av distriktsavdelningar (se nedan), för vilka det utgjorde
den centrala organisationen. Då emellertid samarbetet mellan dessa
lokala sammanslutningar och sällskapet ansågs lämna mycket övrigt att
önska, genomfördes år 1892 en ändring i stadgarna, bestående bland annat
däri, att dels sällskapets uppgift ytterligare preciserades till att i huvudsak
gälla lantbruket och dess binäringar och dels att sällskapet ej blott
skulle vara en sammanslutning av amtslantbrukssällskapen utan även hava
direkta, personliga ledamöter, varigenom man hoppades kunna få till stånd
en livligare föreningsverksamhet. Fortfarande klagades emellertid över den
bristande samverkan mellan sällskapet och dess avdelningar samt den stora
massan av lantbrukets idkare. Förbindelsen var ofta blott formell, i det
att de lokala sällskapen valde representanter i det centrala sällskapet och
insände dem åliggande årsberättelse men i övrigt levde sitt eget liv, vilket
de så mycket lättare kunde göra, som de fingo så stora anslag av staten,
att de i pekuniärt avseende blevo rätt litet beroende av centralsällskapet,
i vars arbete särskilt de från Kristiania avlägset belägna amtens representanter
föga deltogo på grund av de dyra kostnaderna för resor till representanternas
möten och det ringa intresse dessa, huvudsakligen åt sällskapets
administrativa ärenden ägnade, möten erbjödo, särdeles som i realiteten
direktionen var den avgörande i sällskapets angelägenheter. Härav framkallades
ånyo en omarbetning av sällskapets stadgar, och enligt dessa, antagna
år 1909, gälla i huvudsak följande bestämmelser:

Sällskapets uppgift är att verka för lantbrukets och dess binäringars
främjande. Sällskapet består av a) amtens »landhusholdningsselskap» (numera
fylkenas lantbrukssällskap), b) av andra sällskap eller föreningar, som
hava hela riket till verksamhetsområde och hava uppgift, som faller inom
området för det centrala sällskapets verksamhet och som av dettas representantskap
antages till underavdelning under sällskapet; c) direkta med -

118

lemmar, dels årligen betalande ledamöter, dels ständiga ledamöter, dels
korresponderande och dels hedersledamöter.

Sällskapet styres av en direktion och ett representantskap. Direktionen,
med säte i Kristiania, väljes för fyra år i sänder av representantskapet
och består av preses och fyra andra medlemmar, av vilka senare en
årligen är i tur att avgå. Dess åliggande är att förvalta sällskapets medel,
förbereda ärenden, som skola förekomma vid sällskapets och representantskapets
möten, verkställa vid dessa fattade beslut och avgiva årsberättelse.
Representantskapet består av: a) representanter för de anslutna sällskapen
och föreningarna, en för varje 50-tal medlemmar i dessa; b) 18 representanter
valda på en sällskapets allmänna sammankomst bland dess direkta ledamöter;
c) direktionen. Preses är ordförande även i representantskapet.
Representantskapet, som har ett ordinarie sammanträde om året, utgör
sällskapets beslutande myndighet och väljer direktion, varemot sällskapets
tjänstemän och de sakkunniga nämnder, som få särskilda uppdrag, utses
av direktionen. Sällskapet betalar hälften, de representerade sammanslutningarna
den andra hälften av representanternas resekostnader för deltagande
i representantskapets möten.

De till sällskapet anslutna speciella föreningarna av sällskapen äro
för närvarande: Havedyrkningens Venner, Norsk Biavlsförening, Norsk
Förening for Fjcerkrceavl, Norges Kaninavlsforening, Den norske Husjlidsforening,
Den norske Dyrlcegeforening, Den norske Meier i förening och Det
norske Traverselskap.

Sällskapet har tid efter annan upptagit speciella verksamhetsgrenar,
vilka handhavas av särskilda nämnder (Udvalg) genom konsulenter eller
assistenter eller ock direkt uppdragits åt konsulenter. Då en dylik verksamhet
vuxit, så att den ej lämpligen kan handhavas av sällskapet, plägar
staten vanligen övertaga densamma att fortsättas direkt under jordbruksdepartementet.

För närvarande utgöras dessa verksamhetsgrenar och deras verkställare
av:

Undersökning rörande säterbruket genom Stöter- og Beites-udvalget
med en konsulent som försöksledare.

Växtodlingsförsök, stamsädsodling och jordbrukspremiering av Planteavlsudvalget
med en försöksledare, en sekreterare samt en konsulent i fröodling.

Undersökningar rörande Norges jordmåner, genom Jordbundsudvalget
med en konsulent.

Undersökningar över jordbrukets driftsförhållanden genom en konsulent.

119

Främjande av föreningsväsendet genom Samvirkeudvalget med 2 konsulenter.
_ .

Undersökningar rörande jordbrukets teknik genom Udvalget tor jordbrukets
Teknik med en konsulent.

Rådgivning och ledning vid fröodling genom en konsulent.

Dessutom har sällskapet ledningen och tillsynen av några med statsmedel
understödda åtgärder till lantbrukets fromma, utdelningen av belöningar
m. m. Sällskapet har ett lantbruksmuseum på Bygdö invid
Kristiania och ett lantbruksbibliotek.

Det utgiver »Tidskrift for det norske Landbruk», med 1 häfte i må C? naden.

Sällskapet har en huvudfond å omkring 40 000 kronor samt dessutom
under sin förvaltning ett antal donationsfonder och legat å sammanlagt
något över 700 000 kronor. För bestridande av sina förvaltningskostnader
och utgifter för särskilda verksamhetsgrenar förfogar sällskapet
över räntor, omkring 5 000 kronor, medlemsavgifter, omkring 5 000 kronor,
samt statsanslag, som under senare år uppgått till omkring 140 000
kronor.

2. Norsk Landmandsforbund.

Förbundet är en år 1896 grundad sammanslutning med agrarpolitisk
läggning, och har enligt sina år 1910 förnyade stadgar till uppgift att
samla norska lantmän (jord-, skogs- och trädgårdsbrukare) till gemensamt
arbete för deras ekonomiska och speciella intressen och för att åt det
norska jordbruket och dess binäringar vinna den aktning och den betydelse,
som det såsom landets förnämsta näring förtjänar, och det stöd
från statsmakterna, det kan kräva. Förbundet vill icke bilda eget politiskt
parti eller sluta sig till något av dem, som redan finnas,_ men
vill vid kommunala och politiska val verka för att män, som sluta sig till
förbundet, bliva valda.

Förbundet består av ständiga och årsbetalande ledamöter samt av
lantmannaföreningar och andra sammanslutningar samt till jordbruksnäringen
hörande företag. Jämte bestämda årsavgifter skola de medlemmar,
vilkas jordegendom har över 1 mai*ks skatt, betala matrikelbidrag av
minst 10 öre per »skyldmark», samt varje medlem, som betalar kronoskatt,
en inkomstavgift av 2 öre per krona skatt till staten.

Förbundets angelägenheter handhavas av en Landsstyrelse på 24 medlemmar,
valda av representantskapet bland förbundets medlemmar, hälften
varje år. Landsstyrelsen har högsta ledningen av förbundet, förfogar över

120

dess medel enligt dess stadgar och landsmötets beslut, och förbereder ärendena
till landsmötet. Det kan tillsätta ett arbetsutskott på 5 medlemmar
med 3 suppleanter.

De anslutna föreningarna bilda jämte i samma valkrets boende direkta
medlemmar för varje valkrets en kretsförening, som ledes av en
kretsstyrelse med en sekreterare. Kretsstyrelsen och kretssekreteraren skola
leda förbundets verksamhet inom kretsen.

Kretsstyrelsens ordförande (förmän) och deras ställföreträdare jämte
en vald representant för varje krets med över 300 förbundsmedlemmar
bilda representantskapet, som sammanträder på kallelse av landsstyrelsen
minst en gång om året och som har att välja medlemmar av landsstyrelsen
och behandla de ärenden, som föreläggas det av landsstyrelsen.

Landsmöte sammanträder en gång om året, såvitt möjligt omväxlande
i olika delar av landet, för att mottaga berättelsen om det gångna
årets verksamhet och besluta med anledning av de för mötet framlagda
räkenskaperna, samt i övrigt behandla av landsstyrelsen framlagda ärenden.
Röstberättigade vid landsmötet äro landsstyrelsens och finanskommitténs
medlemmar, kretsstyrelsernas ordförande (förmän) och deras ställföreträdare
samt representanter valda dels av medlemmarna i kretsföreningarna,
1 för 15 50 ledamöter i kretsen och 1 för varje följande 50-tal leda möter,

dels av anslutna föreningar.

Förbundet är fullständigt fristående från statsmakterna och mottager
intet bidrag av allmänna medel. Det utgiver en egen tidning.

3. Norsk bonde- och småbrukarlag

är en opolitisk sammanslutning av föreningar särskilt för det mindre
jordbrukets främjande. Dess uppgift är enligt de år 1913 antagna stadgarna
att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom folkupplysning
och samverkan i allt, som angår förvärv och bebyggelse av småbruk,
jordbruk och husdjursskötsel, inköp av varor, avsättning av produkter
samt anordningar berörande jordbruks- och skogsarbetares löne- och
bostadsförhållanden.

I förbundet kunna upptagas föreningar, som hava en med förbundets
uppgift överensstämmande verksamhet och som stå öppna för den
som brukar jord eller i allt väsentligt delar småbrukares levnadsvillkor
och intressen.

Förbundets årsmöte hålles 1 gång årligen på tid och plats, som bestämts
av näst föregående årsmöte. Varje ansluten förening äger att
sända 2 rep“resentantar för varje påbörjat 50-tal ledamöter; vissa fylkeslag

121

representeras av sin ordförande. Årsmötet besluter i alla ärenden, som ej
äro uppdragna åt styrelsen.

Styrelsen, bestående av ordföranden (förmannen) och 6 ledamöter,
valda på årsmötet, såvitt möjligt så att de olika landsdelarna bliva rättvist
företrädda, representerar förbundet gentemot staten, lantbrukssällskap
och andra.

För att befordra förbundets särskilda syften tillsätter förbundet särskilda
3-mansnämnder och en finanskommitté på 5 ledamöter. De förra
tillsättas av styrelsen, den senare av årsmötet.

De anslutna småbrukarlagen erhålla andel av de statsbidrag, som
förbundet erhåller till stöd för sitt arbete. De anslutna lagen erlägga till
förbundet en årsavgift av 1 krona för varje lagets medlem.

4. Lantbruksråd.

Enligt stortingets beslut år 1919 skall ett lantbruksråd inrättas
med uppgift att såsom rådgivande mellanled mellan jordbruket, representerat
av dess föreningsväsen, samt landets administrativa och beviljande
myndigheter upptaga till behandling ifrågakommande åtgärder till lantbrukets
främjande.

Rådet skall vara sammansatt av en representant från vart och ett
av landets lantbrukssällskap, 4 medlemmar av Bonde- och småbrukarlaget,
lika många medlemmar av Landmandsforbundet, 2 medlemmar av Norsk
skogseierforbund och 2 av Det norske skogsselskap samt preses och vice
preses i det kgl. Selskap for Norges Vel, och skall komplettera sig själv
genom inval av 5 vetenskapsmän eller speciellt sakkunniga. Det väljer
själv sin ordförande (förman) och sekreterare samt upprättar inom sig en
arbetskommitté på 5 medlemmar.

5. Fylkes-lantbrukssällskap.

För att erhålla organ för sin verksamhet ute i landets olika bygder,
sökte sällskapet för Norges väl omedelbart efter sin instiftelse att träda i
förbindelse med de sällskap för allmännyttiga ändamål, som redan funnos
bildade, och indelade landet i 31 distrikt, inom vart och ett av vilka arbetets
ledning anförtroddes åt en distriktskommission. Sedan sällskapets
verksamhet år 1829 genom då antagna nya stadgar inskränkts till »lanthushållningens
och ekonomiens främjande» med amtslantbrukssällskap
som underavdelningar, bildades sådana sällskap i flertalet arnt, huvudsak 16—202604 -

122

ligen bestående av sällskapets i amtet boende medlemmar. Såsom redan
är nämnt utgöra dessa till ett antal av 18, ett för varje fylke, fortfarande
underavdelningar av det kungl. sällskapet med representationsrätt i dess
styrelse. Av sällskapen bestå en del blott av anslutna föreningar, under
det att andra hava även direkta ledamöter.

Sällskapens verksamhet, som i huvudsak beror av dess egna beslut,
omfattar huvudsakligen: inrättande och underhåll av lantbruksskolor; anställande
av vandringslärare eller konsulenter inom olika grenar av lantbruket
och dess binäringar; hållande av föredragskurser; anordnande av
utställningar; avelsdjurspremiering; inköp av hjälpmedel för jordbruk. För
sina utgifter hava de utöver sina medlemsavgifter bidrag från staten och
fylket, vanligen så anpassade att bygdens tillskott skall vara minst lika
stort som statens. Sällskapens angelägenheter handhavas av en styrelse,
som väljes dels av sällskapets årsmöte och dels av vederbörande amtsting
och, enligt en av 1919 års storting godkänd proposition, bör bestå av lika
många större och mindre jordbrukare.

Härads-, socken- och byföreningar, bondelag m. fl. lokala sammanslutningar
äro vanligen anslutna till fylkessällskapen, och utgöra organ för
dessa smärre kretsars lantbruksintressen och särskilt för inköpen av konstgödsel,
fodervaror, lantbruksmaskiner och andra hjälpmedel likasom även
för försäljning av produkter såsom säd, frukt, potatis och dylikt.

III. Finland.

1. Hushållnings-(lantbruks)-sällskap.

Lantbruksföreningsväsendet i Finland går tillbaka till den svenska
tiden, i det att den i Sverige under senare delen av 1700-talet allt mer
framträdande tanken att skaffa lanthushållningen en facklig representation
och en sporre till framsteg genom inrättande av lokala nämnder och provinsiella
föreningar för Finlands del ledde till bildandet år 1797 av det
Finska Hushållningssällskapet. Detta sällskap hade från början hela landet
till verksamhetsområde, men sedan omkring 1860 jordbruksexpeditioner
inrättats och särskilda, av hushållningssällskapet oberoende lantbrukssällskap
uppstått för landets olika län. förlorade hushållningssällskapet allt
mer sin centrala ställning och fick sin verksamhet allt mera inskränkt till
det s. k. Egentliga Finland och Aland. Sällskapet hade dock fortfarande
ombudsmän i hela landet, vilket var indelat i 41 ombudsmannadistrikt,
och hade inseendet över de i hela landet verksamma statsag-ronomerna sig

O O

123

anförtrott, det utdelade »belöningar för lantmannaförtjänster» i hela landet
och regeringen inhämtade dess utlåtande över allmänna ekonomiska
åtgärder. År 1905 blev den inskränkning i sällskapets verksamhetsområde,
som redan faktiskt skett, administrativt fastställd och ytterligare skärpt
genom ett senatsbeslut, som bestämde, att sällskapet ägde använda bevil
iade statsanslag endast inom de 25 svensktalande kommunerna i det s. k.
Eo-entliga Finland med Åland under det att de 50 övriga, finsktalande
kommunerna i denna landsdel överfördes till ett nyinrättat särskilt lantbrukssällskap.

Sällskapets angelägenheter handhavas av dess plenum, som sammanträder
i februari, maj och november, samt av ordförande, vice ordförande
och styrelse, vilken består av vice ordföranden och 4 av sällskapet
valda ledamöter.

För att sällskapet alltid må vara beslutmässigt, vartill tordras närvaro
av minst 10 medlemmar, utser det 20 delegerade, som böra vara
närvarande vid alla plena och särskilt sätta sig in i de frågor, som därvid
skola förekomma, utan att dock äga större myndighet än övriga tillstädeskomna
ledamöter. Om delegerad får laga förfall för frånvaro från plenarmöte,
skall detta anmälas på sällskapets kansli. Ärende, som skall förekomma
vid plenum, skall dessförinnan vara tillgängligt å sällskapets kansli;
har det varit fallet under minst 14 dagar, beror ärendets bordläggning,
om det av någon begäres, av de närvarandes beslut, men i^ motsatt fall
får begärd bordläggning ej vägras, såvida ej ärendet anses brådskande och
de närvarande besluta dess omedelbara behandling.

Styrelsen, i vilken särskilt jordbruket, mejerihanteringen och lagfarenheten
böra vara företrädda av fackmän, sammanträder 1 gång varje
månad och bereder ärenden, verkställer av plenum fattade beslut och besluter
i ärenden, vilka ej äro förbehållna pleni avgörande. .

Sällskapet åtnjuter statsbidrag såväl till förvaltningskostnader, som
till åtgärder för jordbrukets, husdjursskötselns, mejerihanteringens, husslöjdens
främjande och för särskilda ändamål.

Jämte ''det finska hushållningssällskapet finnas ytterligare 21 lantbrukssällskap
med större verksamhetsområde, för vars omfattning^ järnte
läns- även språkgränserna äro bestämmande. Liksom det förstnämnda sällskapet
intaga dessa ungefär samma ställning som de svenska hushållningssällskapen,
d. v. s. deras uppgift är att i allmänhet verka för lantbrukets
och dess binäringars, däri inbegripet skogsskötsel och fiske, utveckling och
lantbruksbefolkningens förkovran.

Sällskapen bestå antingen blott av anslutna lantmannagillen, vilkas
medlemmar sålunda medelbart äro ledamöter av lantbrukssällskapet, eller

124

även av enskilda personer eller ock (såsom finska hushållningssällskapet)
blott av enskilda ledamöter.

Tack vare av staten beviljade anslag hava de i sin tjänst konsulenter
och instruktörer — år 1914 sammanlagt 332 personer —, vilka dels
efter anmälan biträda med råd och upplysningar samt planläggning av
odling, dikning, byggnaders uppförande, utfodring m. m., dels medverka
vid föredragskurser eller hålla enstaka föredrag, biträda vid utställningars
ordnande och som prisdomare m. m. Sällskapens statsanslag uppgin^o år
1914 till sammanlagt 1 453 514 mark.

Rösträtt vid sällskapens möten tillkommer i vissa sällskap alla ledamöter,
i andra blott gillens och kretsars ombud och styrelsens ledamöter.
I avseende på den närmaste vården om sällskapens angelägenheter växla
förhållandena något inom de olika hushållningssällskapen. I Österbottens
svenska lantbrukssällskap åligger det en styrelse, bestående av sällskapets
ordförande och vice ordförande samt 8 av sällskapet för 2 år valda ledamöter
(med 4 suppleanter), av vilka hälften årligen ombytas. I Nylands
och Tavastehus läns lantbrukssällskap består styrelsen av sällskapets ordförande
och tre för 3 år av sällskapet valda ledamöter, varjämte varje
anslutet lantmannagille äger insätta 1 medlem i styrelsen. Styrelsen inom
sistnämnda sällskap sammanträder minst 2 gånger om året och har att
leda sällskapets verksamhet, förbereda ärendena till sällskapets möten, antaga
sällskapets tjänstemän, utse ledamöter i styrelser för skolor m. m.
samt att bevilja sökta anslag, men har vid sin sida ett inom styrelsen valt
förvaltningsutskott, som har att verkställa beslutade åtgärder och sköta
löpande ärenden.

2. Landtmannagillen

finnas i de flesta av rikets socknar, i större socknar stundom flera gillen,
under det att å andra sidan flera smärre socknar tillsammans kunna bilda
ett gille.

Dessa, av vilka flertalet uppkommit efter sekelskiftet, synas ofta från
början hava varit självständiga sammanslutningar, men äro nu anslutna
till områdets lantbruks- eller hushållningssällskap, vanligen så att de äro
medlemmar av dessa. Deras antal utgör för närvarande omkring 800 med
omkring 50 000 medlemmar.

Gillena verka inom sitt område för lantbrukets och den allmänna
hushållningens främjande genom anordnande av möten, undervisningskurser
och föredrag, utställningar, tävlingar, utfärder, anskaffning av maskiner
för medlemmarnas gemensamma bruk, utdelning av skrifter m. m. Några

125

gillen hava aven egen instruktör. De hava utvecklat en särdeles kraftig verksamhet
för åstadkommande av kooperativa företag (andelslag), kontrollföreningar,
tjurföreningar o. s. v., och äro de organ, genom vilka tidskrifter
och annan facklitteratur spridas i de vidaste kretsar.

'' Medel till bestridande av kostnaderna för denna verksamhet erhållas
dels av medlemsavgifterna, vilka år 1914 uppgingo till blott 28 862 mark,
dels bidrag från det överordnade lantbrukssällskapet.

3. Centralförbund.

År 1906 bildades Landtbrukssällskapens i Finland Centralförbund,
som en sammanslutning av rikets lantbruks- och hushållningssällskap samt
på lanthushållningens område verksamma speciella facksällskap. Till förbundet
höra 20 av rikets 22 lantbrukssällskap (se nedan), och 6 specialsällskap
(3 nötkreatursavelsföreningar samt landets skogsvårds-, svinavels- och
mosskulturförening).

Centralförbundet håller vart annat år på bestämda tider ett möte,
som räcker högst 10 dagar, vid vilka möten för lanthushållningen betydelsefulla
frågor behandlas. Representanter till mötena sändas av de anslutna
sällskapen och föreningarna till antal beroende av dessas medlemsantal.
Varje lantbrukssällskap vars anslutna gillen hava tillsammans 1 000
medlemmar, väljer 1 representant, ett medlemsantal av 1 001—5 000, berättigar
till 2 och över 5 000 ledamöter till 3 representanter. Varje anslutet
specialsällskap har rätt till 1 representant, men till 2, om sällskapets
verksamhetsområde är hela landet och medlemsantalet är minst 1 000.
Medlemsavgifterna i centralförbundet stå i förhållande till representanternas
antal, så att för 1 representant betalas 600, för 2 1 200 och för 3
1 600 mark. — Centralförbundet utgiver egen tidskrift, som utkommer
med 1 nummer i månaden. Dess styrelse utgöres av en delegation av 8
personer. Det har i sin tjänst en sekreterare och en konsulent, vilka biträda
de anslutna föreningarna, hålla föredrag på deras möten o. s. v.

Språkskillnaden har gjort att två av rikets lantbrukssällskap, Nylandsoch
Tavastehus läns, icke anslutit sig till lantbrukssällskapens allmänna
centralförbund utan bildat Svenska landtbrukssällskapens i Finland förbund,
till vilket även det finska hushållningssällskapet anslutit sig. Till detta
förbund äro anslutna även de lantbruksföreningar, vilkas officiella språk
är svenska eller svenska och finska och vilkas verksamhetsområde omfattar
även Finlands svenska bygder.

Förbundets ändamål är att åstadkomma samarbete mellan dessa sällskap
och föreningar genom gemensamma sammankomster, överläggningar

126

och exkursioner, gemensamt utgivande och uppköp av facklitteratur, undervisningskurser,
utställningar, tävlingar, premieringar, gemensamma företag
på försöksverksamhetens, lärlingsväsendets m. fl. områden.

I Vid förbundetso årsmöte, som hålles i februari eller mars omväx lande

i Hälsingfors, Abo och Vasa, och bör vara förenat med svenskspråkiga
föredrag, diskussioner, kurser m. m., företrädes varje anslutet lantbrukssällskap
av 3 representanter, bland dem sällskapets sekreterare, och
anslutna specialföreningar enligt förbundets i varje fall fattade beslut, av
högst 3 representanter. Varje repi''esentant har 1 röst.

Förbundets angelägenheter handhavas i övrigt av ett förvaltningsutskott,
bestående av ordförande, vice ordförande och 1 ledamot jämte 3
suppleanter, valda på årsmötet. Utskottet sammanträder minst 2 gånger
om året, och sköter ärendena i övrigt genom skriftväxling.

127

Bil. 2.

Friedrich med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung etc. LandtGrefwe
till Hessen etc.

Wår Ynnest och Nådiga benägenhet med Gud Alsmäktig, T ro-Man etc.

Oss hafwa Riksens, wid sidst» Riksdag, församlade Ständer under then 22
Augusti 1741, i underdånighet wid handen gifwit, huru som the warit omtänkte,
på hwad sätt Landthushållningen i Riket ännu mera måtte kunna förbättras, samt
åt the så mycket mera funnit nödwändigheten theraf, som thet i bland Riksens största
och förnämste angelägenheter räknas ibör, åt igenom Lands-Culturens uphielpande,
et så ymnigt Förråd på Spannemål och Brödkorn för Inwånarne i Landet winnes,
åt man kan undgå förskaffa sådant ifrån Utrikes och främmande Orter; Men åt
thetta icke kunnat erhållas, har förnämligast hörrördt af okunnoghet om Landets och
Åkerns rätta brukande, och ehuruwäl många hälsosamma och nyttiga Författningar
om Lands-Culturen tid efter annan bliwit gjorde, har dock wärkställigheten theraf,
ibland annat för then Orsaken skul, ej kunnat fortsättias,^ åt Wåre Embetsman, så
wäl som Cronobetienterne, ej kunnat för theras öfrige mångfaldige Embetssysslor.
theröfwer hafwa et behörigt inseende. _ o

Riksens Ständer förmäle härjemte, sig hafwa warit betänkte theruppa,
huru något medel til hielp häruti skulle kunna uppfinnas; samt åt the fallit på
then tankan, thet uti hwarje Sokn kunde utses och wäljas en eller flere förnuftige
och bepröfwade Landthushållare, som kunde råda och _ styrka the öfrige Soknens
Inwånare uti thet, som bäst och nyttigast pröfwas til Lands-Culturens uphielpande
och förbättrande, hwilka Landthushållare, efter eget godtyckio, kunna Årligen
ombytas, alt som Soknemännen therom öfwerenskomima. Och som theh hwar
och en undersåte lärer högst om hiertat wara, åt bidraga thertil, thet fäderneslandet
måtte bringas til then förmon, åt Oeconomien och Lands-Culturen alt mer och
mer tillwäxer och befordras; Så förmodes, åt the, som äro gode Hushållare, ej lära
sig undandraga åt antaga en sådan syssla, enär the therom bliwa anmodade, och
å andra sidan, åt hwar och en söker wärkställa och utöfwa, alt hwad thesse Hushållare
kunna styrka och förmana them til, efter som sadant länder i synnerhet them
sjelfwe til förmon och nytta: Warandes nogsamt bekant, åt intet kraftigare medel
kan wara, åt bringa Almogen ifrån sine Förfäders Gamle wane, än åt ^någon med
godt Exempel them föregår, samt sedan wägleder och -gifwer them gode råd på hwad
sätt man både nyttigast och lindrigast kan thenne fördelaktige förbättringen åstadkomma.
.

Thesse Hushållare böra, sedan the thertil äro lutwalde af Soknemännen,
hwiarje Härad, på en wiss dag, hos Eder i Orten sig inställa, och ther widare under
sig utwälja fyra eller flere Personer, som the af erfarenhet funnit wara the bestå

128

Landtmän och Hushållare wid sine egne Gårdar och Hemman, och när thet sked!,
kunna thesse senare Oeconomi eller Hushållare., sedan the, så wäl af egen erfareshet,
som igenom underrättelsers inhämtande af Hushållarne i Länet och uti Soknarne
fått efterrättelse om beskaffenheten och tilståndet med Åkerbruket, och ehuru
Angarne med mera, äro skötte och handterade, hos Eder gifwa sådant tillkänna, samt
tillika sig utlåta och gifwa wid handen, hwad the förmena wara bäst, nyttigast och
drägligast för Landtmannen, åt, efter hand kunna upodla och förbättra sine Hemman,
både Åker och Äng. hvarigenom I ej allenast kunnen få kunskap om länets
tilstånd, utan ock tilfälle åt föranstalta om the til Förbättringen i wägen warande
hinders undanrödjande, samt taga the mått och steg, som, efter hwarje Orts beskaffenhet,
kunna pröfwas wara the bäste och tienligaste. Och sedan thesse Hushållare
således öfwerlagt, huru the i Soknestugun, i Kyrkoherdens, så wäl som andra Ståndspersoners
närwaro, discourera och tala med Soknemännen om theras Åkerbruk, och
i hwad stånd thet nu är, samt huru thet lättast efter hand kan förbättras til hela
landets och i synnerhet theras egen nytta och förmon, och sedan så mycket som giörligt
är, sjelwa efterse, eller säker underrättelse inhämta, huru hwar och en efterlefwat
och wärkstält, hwad honom ålegat. Men ther något hinder wore i wägen, bör, så
udda thet ej eljest kan förekommas och rättas, sådant af Hushållaren hos Eder skrifteligen
anmälas, på thet hielp och bot härutinnan må kunna skaffas.

Bland the giöromål, som thesse Hushållare böra i akt taga, är Åkrarnas rätta
brukande och omlagande, til hwilken ända the ock wid Jord-Ransakningarne hafwa
sig åt inställa och wid handen gifwa, hwad the til Lands-Culturens förbättring funnit
eller finna vara rådeligt och nyttigt. Så är ock nödigt, åt af them giöres then
Inrättning, att Hand-Skäror brukas til Sädens utskärande, af Åkern, ther thet sig
giöra låter, emedan igenom then brukelige Mejningen, alt för mycken Säd spilles
och blifwer liggande på Åkren. The hora jemväl hafwa inseende öfwer Ängiar, theras
rödiande med hwad mera, som til theras förbättrande länder. Theras upsikt
år äfwen nödig och angelägen öfwer Skogarnes wårdande samt Löfträns plantering,
Stengårdars t>ch Jordwallars omläggande samt Häckars planterande, Boskapsskötsel
och Schäfferier, med mera, som ej så noga kan uppräknas, utan mera wid pröwningen
af en god Hushållare kan erinras och wärkställas. Hwaribland ej bör förgätas, åt
öfwertala och lära Landtmannen täcka bindtak af halm, på thet sätt, som i Skåne
sker, och på åtskillige andre orter brukas, emedan the äro mycket waraktige, och
thessutan spares mycken Halm för Creaturen, som eljest till stor myckenhet fåfängt
på taken upruttnar. Och när thesse Hushållare, som bemält är, finna nödwändigt,
åt någonting skrift- eller munteligen hos Eder andraga; Så böra the utan uppehåll
expedieras: Kommandes äfwen wid alla Sådane tilfällen och ansökningar, proto coll

åt hålas, på thet I mågen iså mycket bättre och säkrare kunna wisa, med hwad flit
och åhoga I sökt åt befrämja Lands-Culturens upkomst och fritagande, och åt theraf
jemwäl kan inhämtas beskaffenheten och tilståndet af hwarje Province samt hwar
och en Orts bruk, plägsed och wana, så Riksens Ständer therutaf, wid theras nästa
Sammankomst, kunna så mycket mer få klarare ljus och kunskap om hela Landets
ulstånd i gemen, och hwar efter så kunna tagas the mått och steg, som tienligast,
och nyttigt pröfwas. För öfrigt hafwa Riksens Ständer i anledning af thetta föregående,
så wäl som af 13 § utaf Bonde-Ståndets Allmänna Beswär wid sistledne
Riksdag, låtit författa et Project til en så kallad By-Ordning hwarutinnan äfwen et
och annat gifwes wid Handen som ännu torde wara obekant, men för en Landtman
iir nödigt åt weta. Och ehuru wäl samma By-Ordning ej kan i alla mål och omstän -

129

digheter wara lämpelig för hwarje Landsort; Så är dock merendels theruti anfört
alt hwad som för en uti Byelag boende Landtman är angelägit åt i akt taga och
efterse: Kunnandes eljest samma By-Ordning uti thet som finnes nödigt, efter hwarje
orts ibeskaffenhet, samt Grannarnas i Byelagen öfwerenskommande jemkas och inrättas.
Af alt thetta, som Riksens Ständer funnit nödigt wara, til Lands-Culturens
förbättrande, hos Oss i underdånighet åt andraga, gifwe Wi Eder härmed ej allenast
Nådig del, utan ock sände Eder härhos tillhanda så många Exemplar af förenämnde
genom trycket utkomme By-Ordning, åt hwar Sokn och Församling et theraf må
undfå, jemte Nådig wilja och betalning, åt om wärhställigheten häraf draga behörig
och skyndsam omsorg. Hwarmed Wi befalla Eder Gud Alsmäktig Nådeligen.

Stockholm i Råd-Cammaren then 20 Februari 1742.

FRIEDRICH.

Gustaf Boneauschiöld.»

Kungl. Cirkulär till samtlige landshövdingarne ang. det som Riksens ständer nödigt funnit till
landskulturens förbättrande, item med exemplar av byordningen.

■202604

130

Bil. 3.

Underdånigt Memorial.

Uti de av Eder Kungl. Maj:t för dess Lantbruksakademi under den 28
december 1811 utfärdade nådiga stadgar, bär Eder Kungl. Maj:t med övriga skyldigheter,
som blivit Akademien nådigt ålagde, förenat den, att söka befordra inrättningen
av Hushållssällskap i de orter av riket, där någon sådan stiftning ännu icke
finnes vidtagen.

Till fullgörande av denna skyldighet har Akademien trott förnämligast höra
uppgiften av någon allmän plan till dylika sällskaps inrättning, vid övervägande
varav Akademien, sedan dess förvaltningskommitté, enligt stadgarnes föreskrift, blivit
hörd och sitt betänkande avgivit, i enlighet därmed ansett följande tvenne grundsatser
böra antagas såsom rättesnöre vid en sådan plans författande, nämligen först,
att de inrättningar, som under samma överhets och samma lagars styrelse arbeta för
lika ändamål, även böra, i avseende på allmänna grunderne för sin enskilda sammansättning,
organisation och styrelse, vara lika; därnäst, då dessa inrättningar, ehuru
inom gränserna av samma land, ofta finnas för övrigt, genom lege, klimat, brister
eller tillgångar, jämte andra ispeciella föremål för sin uppmärksamhet och sin åhåga
att gagna, uti olika förhållande, bör bestämmandet av de mera speciella föreskrifteme
bero av lokala omständigheter, samt föreslås av ämbetsförvaltningen på stället, i
samråd med ortens kunnige och upplyste invånare.

Dest är i enlighet med dessa grundsatser, som Akademien vågar i underdånighet
Eder Kungl. Maj:ts visa prövning underställa följande:

Plan till ett Hushållningssällskap, allmänt för ett helt län.

1. Föremålet för de i varje län av riket till inrättande föreslagne Hushållningssällskap
bör vara i allmänhet allt sådant, som inom kretsen av egen lokal och utom
gränserna av Konungens ämbetsmäns samt tillförordnade myndigheters befattning,
kan antingen genom sällskapets allmänna eller varje ledamots enskilda åtgärd verkställas
till lanthushållningens förbättring, genom upplysning, efterdömen, uppmuntran
eller belöningar.

I anseende härtill synes intet av de ämnen, som Kungl. Maj:t för dess
Lantbruktsakademies verksamhet i nåder föreskrivit, höra anses från sällskapets åt
gärd undandragit, och må, för att ej från dessa talrika viktiga föremål draga ledamöternas
uppmärksamhet, inga främmande, ehuru eljest nyttiga ämnen, vid sällskapets
sammankomster företagas.

2. Då, till följe av Kungl. Maj:ts nådigste förordnande, det åligger dess Lånt -

131

bruksakademie, att dels för Hushållningssälskapene i varje län av riket låta förfärdiga
modeller av nya eller förbättrade åkerbruksredskap, samt om deras nyttjande
låta undervisa de till Akademien insända lärlingar, dels meddela sällskapen
nyttiga mindre kända frön till nya ordlingar m. m.: ävensom dem, jämte allmänheten
resultaten av gjorda försök och erhållna upplysningar i Lanthushållningen, varjämte
Kungl. Miaj:t i nåder anbefallt Akademien, att om dessa sällskaps framsteg
årligen avgiva underdånig berättelse, så bör emellan Akademien och Hushållningssällskapen
i riket en oavbruten kommunikation äga rum, till befrämjande av deras
enskifta och hela fäderneslandets gemensamma nytta och förkovran.

3. De förste ledamöterna utnämnas av Landshövdingen i länet till ett antal
av tolv, varibland de inom länet vistande ledamöterna av Kungl. Lantbruks- och
Kungl. Vetenskapsakademieme böra inbegripas. Desse således utnämnde “personer
må sedan genast, genom val ibland länets övrige invånare, föröka ledamöternas antal
till en storlek lämpad efter omständigheterna; dock böra av sällskapets ledamöter,
utan avseende på stånd, alltid minst tva tredjedelar vara innehavare av jord under
eget bruk, och varje ledamot tillika äga rätt att vid sammakomsterne såsom åhörare
medföra en av antingen länets egna eller främmande jordbrukare.

4. Landshövdingen i länet är ständig Ordförande, med avgörande rätt, da
rösterna finnas lika delta, att i hans ställe, i fall av frånvaro, föra ordet, väljer sållskåpet
tre bland sina ledamöter, varav landshövdingen äger att utnämna en till
vice ordförande för året, och de tvenne övriga, i den ordning de röster erhållit, fora
ordet i landshövdingens och vice ordförandens frånvaro.

5. Sekreterare och skattmästare samt andra nödiga tjänstemän tillsättas genom

val av sällskapet. , , ,

6. Sedan sällskapets antal hunnit tjugu personer, samt sekreteraren och skatt mästaren

blivit valde, utnämner ordföranden tre samt sällskapet genom omröstning
tre bland ledamöterne, vilka sex personer, jämte ordföranden, sekreteraren och
skattmästaren, utgöra ett förvaltningsutskott till alla angelägna ärendens beredning
samt utförande av sällskapets företag. .

7. Detta förvaltningsutskott förnyas på det sätt, att varje av de tva törsta
åren två av första utnämningen utgå, och året därpå även den femte och sjätte avträda.
De således yppade ledigheter uppfyllas alltid genom val, en av ordföranden
och en av sällskapet.; och vid fjärde årets slut, samt sedan framgent årligen utgå
alltid de två äldsta ledamöterna, varefter deras rum åter genom val på samma satt

besättas -

8. Detta förvaltningsutskott äger att utarbeta och till landshövdingen i länet
ingiva ett med dessa allmänna istadgar enligt och till lokala omständigheter _ för
övrigt lämpat förslag till vidare stadgar och föreskrifter för sällskapets inrättning,
sammankomster och arbeten, ävensom i framtiden till de tillägg eller förbättringar,
som däruti behövas, vilka förslag landshövdingen har att beledsagade med eget utlåtande
till Kungl. Maj :ts nådiga prövning och fastställande insända.

Vad .slutligen angår sättet, att, i händelse av Eder Kungl. Maj:ts nådiga bifall
till denna av Akademien i underdånighet föreslagna plan, befordras inrättningens
verkställighet på de orter, där den betarvas, hemställer Akademien i underdånighet
till Eder Kungl. Maj:ts nådiga omprövning, om icke det tjänligaste vore, att i nader

132

giva vederbörande landshövdingar del därav, med förklarande av Eder Kungl. Maj :ts
nådiga vilja, att den, så fort sig göra låter, måtte till ofelbar verkställighet ''bringas.

Som Akademien med detta underdåniga förslag ingenting annat åsyftat, än
Eder Kungl. Maj :ts höga nöje och fäderneslandets gagn, enligt den plikt, hon trott
sig åligga, hyser Akademien den underdåniga förhoppning, att Eder Kungl. Maj:t.
med nåd anser Akademiens underdåniga bemödande att i denna del gå Eder Kungl.
Maj:ts landsfaderliga avsikter till mötes.

Stockholm den 5 augusti 1813.

På Kungl. Lantbruksakademiens vägnar:

FRED. GYLLENBORG.

B. Rutström.

Till Kungl. Maj:t underdånigst, ang. planen och sättet till inrättande av Hushållningssällskap
i rikets län.

133

Bil. 4.

Till lantbruks Akademien angående Plan till Hushålls Sällskap i de län
där sådan Inrättning icke är vidtagen.

CARL etc. etc.

-Sedan Wi uti de för Eder, under den 28 december 1811 utfärdade Nådiga
Stadgar, ibland annat ålagt Eder, att söka befordra Inrättningen av Hushålls Sällskap
i de orter av Riket, der sådan stiftning icke finnes vidtagen; Så hafven I uti
skrifvelse av den 5 :te sistlidne augusti i underdånighet anmält, att till fullgörande
av denna iskyldighet, skulle, efter Eder underdåniga tanka, förnämligast höra uppgiften
af någon allmän Plan till dylika Sällskaps Inrättning; vid övervägande hvaraf
I, ansett följande twänne -grundsatser böra antagas såsom rättesnöre vid en sådan
Plans författande, nemligen först, att de Inrättningar, som, under samma Öfverhets
och Lagars Styrelse, arbeta för lika ändamål, äfven böra i afseende på allmänna
grunderna för sin enskifta Organisation och Styrelse, wara lika.; och dernäst, då
dessa Inrättningar, ehuru inom gränserna af -samma land, ofta finnas för övrigt genom
lege, climat, brister eller tillgångar, jemte andra speciella föremål för sin uppmärksamhet
och åhåga att gagna, uti olika förhållanden, bör bestämmandet av de mera
speciella föreskrifterna bero av locala omständigheter, som föreslås av Em-bets Förvaltningen
på stället i samråd med Ortens kunnige och upplyste innevånare.

På sådan grund hafven I därföre till Wår Nådiga pröfvning underställt följande
Plan till ett Hushållnings Sällskap, allmänt för ett helt Län:

»l:o) Föremålet för de i hvarje Län av Riket till inrättande föreslagna
Hushållnings -Sällskap, -bör wara i allmänhet ett sådant som inom kretsen av egen
local och utom gränserna av Konungens Embetsmäns och tillförordnade Myndigheters
befattning, kan, antingen genom Sällskapets allmänna eller hvarje Ledamot
särskildta åtgärd verkställas till Lanthushållningens förbättring, genom upplysning,
efterdömen, uppmuntran eller belöningar. I anseende hvartill inga af de ämnen, som
Kungl. Maj :t för dess Lantbruks Academies werksamhet föreskrifvit, böra anses från
Sällskapet åtgärd undantagit, och må, för att ej -från dessa talrika wiktiga föremål
draga Ledamoternes uppmärksamhet, inga främmande, ehuru eljest nyttiga ämnen,
wi-d Sällskapets -Sammankomster företagas.

2 ro) Då till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, det åligger Dess
Landtbruks Academi, att dels för Hushållnings Sällskaperne i hvarje Län af Riket
låta förfärdiga modeller af nya eller förbättrade åkerbruksredskap, samt om deras
nyttjande låta undervisa de till Academien sände lärlingar, dels meddela Sällskaperne
nyttiga mindre kända frön till nya odlingar m. m., ävensom dem, jemte allmänheten,
resultaterne af gjorde försök och erhållna upplysningar i Landthushåll-ningen,
hvarjemte Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt Academien, att om dessa Sällskapens
framsteg årligen a-fgifwa underdånig Berättelse; Så bör emellan Academien
och Hushållnings Sällskaperne uti Riket en oafbruten communication ega rum till

134

befrämjande af deras enskifta och hela Fäderneslandets gemensamma nytta och förkofran.

De första Ledamöterne utnämnas af Landshöfdingen i Länet till ett antal
af Tolf, hvaribland de inom Länet tvistande Ledamöter af Kongl. Landtbruks och
Kong! Wetenskaps Academierne böra inbegripas. Desse således utnämnde personer
må sedan genast, genom wal ibland Länets öfrige innewånare, föröka Ledamöternes
antal till en storlek, lämpad efter omständigheterna; Dock böra af Sällskapets
Ledamöter, utan afseende på stånd, altid minst 2/3 wara Innehafware af jord under
eget bruk, och hvarje Ledamot tillika ega rätt, att wid Sammankomster ne, såsom
åhörare medföra en af antingen Länets egne eller främmande jordbrukare.

4) Landshöfdingen i Länet är ständig Ordförande, med afgörande rätt då
rösterna finnas lika delte. Att i hans ställe, i fall af frånwaro, föra ordet, wäljer
Sällskapet Tre af sina Ledamöter, hvaraf Landshöfdingen eger att utnämna en till
vice Ordförande för året, och de Time öfriga, i den ordning de röster erhållit, föra
ordet i Landshöfdingens och vice Ordförandens frånvaro.

5:o) Secreterare och Skattmästare, samt andre nödige tjensteman, tillsättas
genom wal af Sällskapet.

öro) Sedan Sällskapets antal hunnit till 20 personer, samt Secreteraren och
Skattmästaren blivit walde, utnämner Ordföranden Tre, samt Sällskapet Tre bland
Ledamöterne, hvilka Sex personer jemte Ordföranden, Secreteraren och Skattmästaren,
utgöra ett Förwaltnings Utskott till alla angelägna ärendens Beredning, samt
utförande af Sällskapets företag.

Tro) Detta Förwaltnings Utskott förnyas på det sätt, att hvarje af de twå
första åren, två af första utnemningen utgå, och året derpå äfven den örte och örte
afträda. De således yppade ledigheterna uppfyllas altid genom wal, en af Ordföranden
och en af Sällskapet, och wid 4:de årets slut, samt sedan framgent årligen utgå altid
de twå äldsta Ledamöterne hvarefter deras rum åter genom vrål på samma sätt besattes.

8 ro) Detta Förwaltnings Utskott eger att utarbeta och till Landhöfdingen i
Länet ingifwa ett med dessa Allmänna Stadgar enligt och till locala omständigheter
för öfrigt lämpadt förslag till widare stadgar och föreskrifter för Sällskapets Inrättning,
Sammankomster och Arbeten, äfvensom i framtiden till de tillägg eller förbättringar,
som deruti behöfvas, hvilka förslag Landshöfdingen har att beledsaga
med eget utlåtande till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och fastställelse insända».

Och som Wi i Nåder gillat berörda af Eder i underdånighet föreslagna Plan
till inrättningen af Hushålls Sällskap i Riket; Så läte WI nu, på sätt I tillika i
underdånighet hemställt, en afskrift utaf berörda Plan afsändas till Wåre Befallningshafwande
i de Län, der dylike Hushållssällskap icke redan blivit fastställde,
med förständigande derjemte, att, så fort sig göra låter, planen till behörig werkställighet
befordra; hvilket WI welat Eder till Svar härmed i Nåder tillkännagifwa.
WI befalla etc. Haga Slott den 7.-de September 1813.

Carl

J. A. Börtzell.

135

Bil. 5.

Underdånigt memorial.

Bland de föreskrifter vilka Eders Kungl. Maj:t täckts i nåder meddela Lantbruksakademien
i de under den 28 augusti 1841 utfärdade stadgar, befinnes även det
i 26 § av samma stadgar upptagna åliggandet, att »söka befrämja en ändamalsenligare
organisation av Hushållningssällskapen, där bebovet sådan kan fordra». Akademien
har även i vad på henne kunnat ankomma sökt att fullgöra detta åliggande, och det
är för att icke underlåta något, som kan leda till befrämjande av ett så viktigt ändamål,
som Akademien i underdånighet anhåller att få andraga följande:

Hå för 35 år sedan Akademien befann sig vid början av sin bana, och enligt
Eders Maj :ts nådiga föreskrift borde söka befordra inrättandet av Hushallningssallskaper
i länen, ansåg Akademien, för vinnandet av detta ändamål, det vara av noden
att allmänna grunder för dessa sällskap bestämdes, och ingick däriör till Eders ivungl.
Maj :t med underdånigt förslag till dylika efter då för handen varande behov och förhållanden
lämpade föreskrifter, vilka Eders Kungl. Maj:t uti nådigt cirkulär av den

7 september 1813, täcktes till efterrättelse fastställa. , ... A ...

På den tid som sedermera förflutit, har saväl Akademien, som de först stiftade
Hushållningssällskapen, erhållit nya organisationer, sedan erfarenheten visat
att förändrade förhållanden gjort sådant nödvändigt. Endast under loppet av de sist
förflutna fem åren hava 12 Hushållningssällskap eller över hälften av det i riket
befintliga antal sökt och vunnit Eders Kungl. Maj:ts nådiga bifall till nya eller
förändrade stadgar, och då de alla blivit remitterade till Akademiens underdåniga
utlåtande, har det ej kunnat undfalla hennes uppmärksamhet, att ej något av de tran
alla dessa Hushållningssällskap inkomna förslag till stadgar vant i fullkomlig overensstämmelse
med ovannämnda nådiga cirkulär, ehuru somliga avvikit mera andra

Det var med anledning härav som Akademien i underdånig skrivelse av den
14 juni 1845 tillät sig föreslå, att Eders Kungl. Maj:ts befallmngshavande i länen
måtte befrias från det dem betungande åliggandet, att vara Hushållningssällskapens
självskrivna ordförander, ett åliggande, vars olägenheter Akademien da sökte närmare
utveckla; och då samma anledningar sedermera ej allenast fortfarit utan ökats,
så att nämnda nådiga cirkulär numera sällan i sin helhet tillämpas, sa har Akademien
på vars underdåniga förslag samma cirkulär utfärdades, trott det vara sin plikt
att i’ underdånighet fästa Eders Kungl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på berörda
förhållande, samt föreslå en förändring i dessa föreskrifter^ deras helhet, i ändamål
att de måtte bliva lämpade efter den närvarande tidens förhållanden och behov.

Granskar man i vilka delar det är som de Hushållningssällskap, vilka med

136

Eders Kungl. Maj :ts tillstånd ändrat sina stadgar, avvikit från de år 1813 givna föreskrifter,
så finner man att det huvudsakligen är 3:ne punkter, vilkas stadganden
Hushållningssällskapen numera icke synas anse lämpliga, och varuti de i allmänhet
begärt ändring, nämligen:

1. Stadgandet att Eders Kungl. Maj:ts Befallningshavande i länet är sällskapets
självskrivna ordförande;

2. Att samma ordförande äger att utse hälften av förvaltningsutskottets ledamöter,
och slutligen

3. Att det sålunda sammansatta utskottet ensamt äger att avgöra om förändring
av stadgarna äro av behovet pakallade, och, i sådant fall, samma förändringar föreslå.

Delande Hushållningssällskapens åsikter om nödvändigheten av en ändring
i dessa föreskrifter, har Akademien uti det förslag till allmänna grunder för sällskapens
organisation, som hon härmed får i underdånighet bifoga, antagit den grundsattsen
att sällskapen själva skulle aga rättighet att välja sina ordförander och förvaltningsutskott,
samt föreslå ändringar i sina stadgar. Däremot har Akademien
icke trott sig böra i underdånighet föreslå någon ändring i de föreskrifter, som avse
att sammanhålla dessa spridda sällskap till ett gemensamt helt, genom sambandet
med Lantbruksakademien, och detta så mycket mindre som upphävandet härav skulle
tillintetgöra eif av de ändamål som med Hushållningssällskapens stiftande blivit
avsedda, nämligen att styrelsen i dem skulle äga organer till erhållande av de underrättelser
och upplysningar rörande lantbruket i riket, som den kunde finna av behovet
pakallade, utan att därigenom pa något sätt lägga hinder i vägen för andra
ekonomiska föreningars bildande, vilka icke utgöra dylika organer.

Det bör måhända ej lämnas obemält, att då Akademien i underdånighet föreslagit
ovanberörda ändringar, är det ej hennes mening, att i händelse förslaget skulle
vinna Eders Kungl. Maj:ts Nådiga bifall, de nu bestående stadgarna för Hushållningssällskapen
i riket skulle därigenom på en gång ändras eller upphävas, eller att
de nu, i följd av den stadgade självskrivenheten, funktionerande landshövdingar
skulle därmed upphöra; avsikten är endast den, att när ett Hushållningssällskap
finner en förändring i sina. stadgar av behovet påkallad, en ledning för de nya stadgarnas
uppgörande matte finnas, sa att de inrättningar, vilka i samma land syfta till
samma mai, matte erhålla en likartad organisation och de spridda delarnas förening
till ett helt sålunda beredas.

. är pa dessa skäl, som Akademien, fullgörande en henne åliggande plikt,

far i underdånighet hemställa huruvida icke Eders Kungl. Maj :t skulle finna skäl
att med ändring av de i ovanberörda 1813 års cirkulär givna föreskrifter, stadga
de allmänna grunder för Hushållningssällskapens organisation, vilka finnas upptagna
i det förslag, som Akademien härmed får i underdånighet överlämna. Stockholm
den 10 Mars 1848.

På Lantbruksakademiens vägnar:

GABR. POPPIUS.

J. Th. Nathorst.

Till Kungl. Maj t med förslag till förändrade föreskrifter för Hushållningssällskapens organisation.

137

Underdånigt förslag till allmänna stadganden för Hushållningssällskapers i
länen inrättning och styrelse.

1. Föremål för Länshushållningssällskaps versamhet är, i allmänhet, allt sådant
som inom området av eget län, samt utom gränserna av embetsmäns och allmänna
myndigheters befattning, kan befordra lantbruks och därmed förbundna näringars
gagn och förkovran, genom upplysning, efterdömen, uppmuntringar och belöningar.

2. Ledamöter i Hushållningssällskap väljas, till obestämt antal, bland män
som äro kända för kunskaper i allmänhet samt insikt och erfarenhet i ett eller flera av
de föremål, som tillhöra Hushållningssällskaps verksamhet.

3. Ordförande och vice ordförande, ävensom sekreterare och skattmästare samt
andra tjänstemän, om sådana anses nödiga, må, genom val av sällskapet tillsättas.

4. En särskilt avdelning, bestående av ordföranden samt sekreteraren och
skattmästaren, jämte minst fyra därtill, för ett eller flera år valde ledamöter, varibland
vice ordföranden, uppdrages att, under namn av förvaltningsutskott, besörja sällskapets
ekonomiska angelägenheter, bereda alla inkommande ärenden innan de till avgörande
av sällskapet företagas, samt verkställa alla vid dess sammankomster fattade

beslut. .

5. Hushållningssällskaps ordinarie sammankomster utställas företrädesvis pa
tider då, i allt fall, förväntas kan att ett större antal ledamöter skola å samlingsorten

sig inställa. .

6. Hushållningssällskap .besörjer, vart och ett inom sin ort, att filialavdelningar
bliva, härads-, kontrakts- eller socknevis, inrättade samt passande stadgar och föreskrifter
dem meddelade; ägande Hushållningssällskap att, genom sina filialavdelningar
erhålla nödiga upplysningar om ortliga förhållanden och utföra beslutade åtgärder.

Vald ordförande i sådan avdelning är självskriven ledamot av Hushållningssällskapet.
. .

7. Med Lantbruksakademien bör Hushållningssällskapen sätta sig i oavbruten
förbindelse, till ömsesidigt utbyte av upplysningar; varje år, inom mars månads utgång,
till Akademien avgiva berättelse om lantbruks och tillhörande näringars tillstånd,
jämte de förändringar som inom dem inträffat under föregående året, samt
dessutom meddela Akademien underrättelser och uppsatser i ämnen som utgöra föremål
så väl för Akademiens som Hushållningssällskaps omtanke och verksamhet.

8. I övrigt och med iakttagande av ovan anbefalde grunder, äger Hushållningssällskap
att, efter särskilda i varje ort sig företeende förhållanden, själv uppgöra
de speciella föreskrifterna för sin verksamhet, och att, i. sådant avseende, upprättade
stadgar, ävensom förslag till ändring i redan befintliga till Kungl. Maj:ts
nådiga prövning och stadfästelse, i underdånighet avgiva.

18—202804

138

Bil. 6.

Till Landtbruks Akademien angående allmänna stadganden för Hushållnings
Sällskapens inrättning och styrelse,

Oscar etc.

Med anledning deraf, att de tid efter annan af de flesta Hushållnings Sällskap
här i Riket till Oss ingifna underdåniga förslag till nya eller förändrade Stadgar
för samma Sällskap ibefunnits i större eller mindre mån afvika från de i Kongl.
Circulairet den 7 September 1813 föreskrifvna allmänna grunder för inrättandet af
dylika Sällskap, samt då I, af uppgifna skäl, ansett en efter nuvarande förhållanden
lämpad förändring i berörde föreskrifter vara af behofwet påkallad, hafven I, som
genom de för Eder under den 28 Augusti 1841 i Nåder utfärdade Stadgar fått Eder
uppdraget att söka befrämja en ändamålsenligare organisation af Hushållnings Sällskapen,
der behofvet så fordrade, uti. skrifvelse af den 10 sistlidne Mars hos Oss i
underdånighet hemställt, att såsom en ledning vid uppkommande frågor, om förändring
i Stadgarne för dessa Sällskap och på det erforderlig likstämighet härvid må
iakttagas, följande allmänna grunder för Hushållnings-Sällskapens organisation måtte,
i stället för de i ofvannämnda Circulaire meddelade föreskrifter, i Nåder varda stadgade,
nämligen:

»l:o) Föremål för Län- Hushållnings Sällskaps verksamhet är i allmänhet
allt sådant som, inom området af eget Län samt utom gränserna af Embetsmäns och
allmänna Myndigheters befattning, kan befordra Landtbruks och dermed förbundne
Näringars gagn och förkofran, genom upplysning, efterdömen, uppmuntringar och
belöningar.

2 ro) Ledamöter i Hushållnings Sällskap väljas, till obestämt antal, bland
män, isom äro kände för kunskaper i allmänhet samt insigt och erfarenhet i ett eller
flera af de föremål, som tillhöra Hushållnings Sällskaps verksamhet.

3:o) Ordförande och vice Ordförande, äfvensom Sekreterare och Skattmästare,
samt andre Tjensteman, om sådane anses nödige må, genom val, af Sällskapet tillsättas.

4:o) En särskild Afdelning, bestående af Ordföranden samt Sekreteraren och
Skattmästaren, jemte minst (fyra dertill, för ett eller flera år valde, ledamöter, hvaribland
vice Ordföranden, uppdrages att, under namn af Förvaltnings Utskott, besörja
Sällskapets ekonomiska angelägenheter, bereda alla inkommande ärenden, innan
de till afgörande af Sällskapet företagas, samt verkställa alla vid dess sammankomster
fattade beslut.

5:o) Hushållnings Sällskaps ordinarie sammankomster utsättas företrädesvis
på tider, då i allt fall förväntas kan att ett större antal ledamöter skola å samlingsorten
mig inställa.

6:o) Hushållnings Sällskap besörjer, hvart och ett inom sin ort, att Filial -

139

afdelningar blifva, Härads-, Kontrakts-, eller Socknevis,
stadgar och föreskrifter dem meddelade; egande Hushållnings Sällskap att, genom
sina Filial-Afdelningar, erhålla nödige upplysningar om ortliga förhållanden och utföra
ibeslutne åtgärder. . . , , n IM1 ''__„

Vald Ordförande i .sådan Afdelning är sjelfskrifven ledamot af Hushållnings

Sällskapet. Lantbruks Akademien bör Hushållnings Sällskap sätta sig i oaf bruten

förbindelse, till ömsesidigt utbyte af upplysningar; hvarje år, inom Mars manads
utgång, till Akademien afgifva Berättelse om lantbruks och tillhörande näringars
tillstånd, jemte de förändringar, som inom dem inträffat under föregående
året, samt dessutom meddela Akademien underrättelser och uppsatser i ämnen, soin
utgöra föremål så väl för Akademiens, som Hushållnings-Sällskaps omtanke och

verksamhet. ^ ^ mecj iakttagande af ofvannämnde grunder eger Hushåll nings

Sällskap att, efter särskilda, i hvarje ort sig företeende förhållanden, sjelf
uppgöra de speciella föreskrifterne för sin verksamhet, och att,, i sadant afseende,
upprättade Stadgar, äfvensom förslag till ändring i redan befmtlige, till Kongl.
Maj :ts Nådiga pröfning och stadfästelse i underdånighet aigiiwa.»

Wid pröfvningen häraf hafwe WI funnit godt att, med ändring af de i Kongl.
Circulariet den 7 September 1813 gifne föreskrifter samt godkännande af de allmänna
grunder för Hushållnings Sällskapens organisation, hvilke 1 nu i underdånighet
föreslagit, i Nåder bifalla, att desse grunder må tjena till ledning vid uppgörande och
granskning af framtida förslag till nya Stadgar för dylika Sällskap, eller till förändringar
i nu gällande. Hvilket Wl Eder till svar och behörigt iakttagande i hvad
å Eder iberor samt till veder.börandes meddelande och underdåniga efterrättelse härmed
i Nåder tillkännagifwe; befallande etc. Stockholms slott den 16 maj 1848.

OSCAR.

J. F. Fåhreus.

140

Bil. 7.

Kungl. Maj:ts nådiga brev till lantbruksstyrelsen angående förnyade allmänna
grunder för hushållningssällskapens i riket organisation.

GUSTAF &c. &c. Vår ynnest &c. Genom nådigt brev den 16 maj 1848 fastställde
Kungl. Maj :t med tändning av de i nådigt cirkulär den 7 september 1813 i
ämnet givna föreskrifter, förnyade allmänna grunder för hushållningssällskapens i
riket organisation att tjäna till ledning vid uppgörande och granskning av framtida
förslag till nya stadgar för dylika sällskap eller till förändringar i gällande
stadgar.

Uti underdånig skrivelse den 12 november 1909 hava nu hushållningssällskapens
ombud, med överlämnande av ett utav särskilda, vid ombudens möte år 1908
utsedda kommitterade utarbetat och av ombuden vid 1909 års möte i huvudsak godkänt
förslag till gemensamma grundstadgar för hushållningssällskapen jämte motivering
till samma förslag, i underdånighet hemställt, det Oss täcktes, med ändring
av de i förenämnda nadiga brev den 16 maj 1848 givna föreskrifter, i nåder fastställa
de av ombuden i den underdåniga skrivelsen föreslagna allmänna grunder för
hushållningssällskapens organisation.

Till följd av nådig remiss har Ni den 7 juni 1910 häröver avgivit underdånigt
utlåtande och därvid överlämnat infordrade yttranden från rikets samtliga hushållningssällskap
eller deras förvaltningsutskott.

. ^ X* I111 .låtit detta ärende oss föredragas, hava Vi funnit gott att, med
ändring av de i nadiga ibrevet den 16 maj 1848 meddela föreskrifter, fastställa följande
allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation att tjäna till lednin®
vid uppgörande och granskning av förslag till nya istadgar för dylika sällskap
eller till förändringar i nu gällande, nämligen:

§ 1.

Hushållningssällskaps ändamål är jordbrukets och därtill hörande binäringars
ävensom fiskets främjande.

§ 2.

Ledamöter i hushållningssällskap väljas av sällskapen till obestämt antal.

§ 3.

Ordförande och vice ordförande utses arv sällskapet; sekreterare och skattmästare
samt andra tjänstemän, om sadana anses nödiga, utses av sällskapet eller
dess förvaltningsutskott.

141

§ 4.

Åt en särskild avdelning, bestående av ordföranden och vice ordföranden jämte
minst fem därtill för ett eller flera år utsedda ledamöter, uppdrages att, under namn
av förvaltningsutskott, besörja sällskapets ekonomiska angelägenheter, bereda alla
inkommande ärenden, innan de till avgörande av sällskapet företagas, avgiva av myndigheter
från förvaltningsutskottet begärda utlåtanden samt verkställa alla av sällskapet
fattade beslut.

§ 5.

Hushållningssällskap besörjer, vart och ett inom sin ort, att underavdelningar
inrättas samt erforderliga stadgar och föreskrifter för dessa meddelas; ägande hushållningssällskap
att genom sina underavdelningar erhålla nödiga upplysningar om
_ ortliga förhållanden och låta utföra beslutade åtgärder.

§ 6.

Med lantbruksstyrelsen och lantbruksakademien böra hushållningssällskapen
stå i oavbruten förbindelse genom, bland annat, ömsesidigt utbyte av utgivna tryckta
skrifter och böra hushållningssällskapen varje år inom mars månads utgång till
lantbruksstyrelsen avgiva (berättelse om lantbrukets och tillhörande binäringars ävensom
fiskets tillstånd jämte de förändringar, som inom dessa näringsgrenar inträffat
under föregående året.

§ 7.

Inom hushållningssällskap, vid vilkets sammankomster ledamöterna äga allmän
och lika rösträtt, erfordras för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet
avstyrkt, eller för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, att av sällskapets
i omröstningen deltagande medlemmar minst 2/3 äro om beslutet ense.

§ 8.

Förmenar ledamot av hushållningssällskap, att av sällskapet beslutad utgift
faller utom området för sällskapets i § 1 angivna verksamhet, eller att beslut av
sällskapet fattats i strid mot de i sällskapets stadgar meddelade bestämmelser om
viss röstövervikt för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt, eller
för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, må han däröver hos Kung!.
Maj:t anföra besvär, vilka skola till jordbruksdepartementet ingivas inom trettio
dagar efter beslutets fattande.

§ 9.

I övrigt och med iakttagande av ovan nämnda grunder äger hushållningssällskap
att efter särskilda i varje ort sig företeende förhållanden själv uppgöra de speciella
föreskrifterna för sin verksamhet och att till Kungl. Maj:ts nådiga prövning
och stadfästelse i underdånighet överlämna i sådant avseende upprättade stadgar
ävensom förslag till ändring i redan befintliga sådana.

Detta meddelas Eder till kännedom. Stockholms slott den 28 oktober 1910.

GUSTAF.

(Jordbruksdepartementet.)

Oskar Nyländer.

Bil. 8.

(Uppgifterna avse 1918 års utgång, med undantag för sekreterarnas löner, som i allmänhet avse

år 1919.)

Hushållningssällskap	Ledamöter i skåpet	såll-	Repre- senta- tion	Förvaltnin Självskrivna	gsutskottets ledam Valda	öter S:a	Supp- lean- ter	Tjänstgörings-tid för ordf., v. ordf., repr., led i F. U.	Sekr:s ar-vode inb. dyrtids-tillägg
He- dersle- damot	Kor- resp. led.	Bet. led.	Befatt-nings-hav. i sällska-pet	Ordf. i under-avd.	Av säll-skapet	Av un-deravd.
Stockholms läns . . .	5	4	3176	_	3		9	5	17		3 år	6 000	_
Uppsala läns.....	9		1985	-	4	9	6	—	19	2{	Ordf. o. v. ordf. 1 år, övriga 3 år	4 522	_1
Södermanlands läns . .	3	—	2 084	viss	4	—	9	—	13		3 år	4 500	_8
Östergötlands läns . .	4	—	3 414	—	2	15	6	_	23	—	3 år	6 000	—
Jönköpings läns . . .	7		3 814	—	3	9	8	—	20	—	4 år	3 500	—
Kronobergs läns . . .		—	1084	—	3	6	6	—	15	—	3 år	4 500	—
Kalmar läns norra . .	3	—	1023	—	2	4	6	—	12	—	3 år	7156	673
> » södra . .	2	—	1212	viss	3	—	6	7	16	—	3 år	5 700	_4
										I	Ordf. v. ordf. 3
Gottlands läns ....	1	—	1555	—	2	—	10	—	12	-	år. F. U.s led.	4 500	—
										\|	5 år
Blekinge läns .....	—	—	1344	viss	2	4	6	—	12	3	3 år	3 000	—
										I	Ordf. v. ordf. 4
Kristianstads läns . .		—	3 850	—	3	4	6	10	23	-	år. F. U:s led.	12 360	_6
										1	3 år
Malmöhus läns ....	8	—	12 069	fullst.	3	—	4	—	7	4	3 år	8 275	—
Hallands läns ....			3110	viss	2	8	6	—	16	-{	repr. 1 år öv-riga 3 år	4000	—
Göteborgs och Bohusläns	1	—	1199	—	2	7	7	—	16		4 år	4 000	_6
Alvsborgs läns norra .	3	—	1608	viss	2	11	6	—	19	—	3 år	2 875	—
» > södra .	5	—	1479	viss	2	9	9	—	20	—	3 år	2 000	_7
Skaraborgs läns ....	7	—	2 567	—	4	''--	18	—	22	—	4 år	5 000	—
Värmlands läns ....	—	—	2120	—	4	—	14	—	18	—	3 år	7 970	_8
Örebro läns .....	7	—	1 450	—	2	8	6	_	16	3	3 år	3 000	—
Västmanlands läns . .		—	1677	—	2	7	6	_	15	_	3 år	6 285	_9
Kopparbergs läns . . .	4		10 385	viss	2	—	9	—	11	—	3 år	3 950	—
Gävleborgs läns . . .	2	—	6 316	fullst.	3	—	7	—	10	3{	fullm. 1 år övr. 3 år	6 000	—
Västernorrlands läns .	3	—	3 200	viss	2	—	13	_	15	12	3 år	2 500	_10
Jämtlands läns ....	1		5 968	—	4	—	6	—	10	3	3 år	1900	_11
Västerbottens läns . .	2	—	9 210	viss	3	—	8	—	11	-{	ombud 1 år övr. 4 år	3000	—
Norrbottens läns . . .	9	—	8 262	—	4	—	6	—	10	3	3 år	3 333	—
S:a	86	—	95161	—	—	—	—	—	—	—	—

1 Dessutom 3 325 kronor från cgnamemlånesfondens medel. — 2 Biträdande sekr. 6 000 kronor. — 3 Sekr. även jordbruks- och
mejerikonsulent. — 4 Dessutom 800 kronor för arbete med egnahemsärenden och 300 kronor för statistikt arbete. — 5 Ingår arvode
ss. skattmästare hos sällskapet och egnamemsnämnden (?). — 6 Därav 500 kronor till skrivbiträde. Dessutom 1 000 kronor
för redigering av sällskapets publikationer. — 7 Dessutom skattmästare hos sällskapet 1 000 kroror, förste jordbrukskonsulent och
kamrer i egnahemsnämnden. — 8 Ingår arvode ss. skattmästare. — 9 Ingår arvode såsom skattmästare. — Dessutom från egnahemslånerörelsen
2 000 kronor. — 11 Dessutom sådan länsagronom 3 500 kronor.

143

Bil. 9.

Underavdelningar.

Hushållningssällskapets namn.	Äntal.	Benämning.
Stockholms län.................	13	Hushållningsgillen.
	11	Hushållningsnämnder.
Södermanlands läns...............	8	Hnshållningsgillen.
Östergötlands » ...............	15	>
Jönköpings » ...............	9
Kronobergs » ...............	6 ''	Avdelningar.
Kalmar läns norra................	4	Hushållsgillen.
Kalmar läns södra................	7	Avdelningar.
Gottlands läns .................	21	Hnshållningsgillen.
1	4	Hushållningsnämnder.
Blekinge > ................"j	38	Sockennämnder.
Kristianstads läns................	6	Distrikt.
I	13	Kontraktskommittéer.
Malmöhus läns.................	200	Pastoratskommittéer.
1	8	Häradsgillen.
Hallands läns.................^	86	Sockennämnder.
Götoborgs och Bohus läns............	7	Kretsavdelningar.
Älvsborgs läns norra ...............	11	T>
Älvsborgs läns södra ...............	9	>
Skaraborgs läns .................	12	>
Värmlands läns.................	9	Hushållningsgillen.
Örebro läns ...................	8	»
Västmanlands läns...............	7	Lantbruksföreningar.
Kopparbergs läns ...............	47	Hushållningsdistrikt
Gävleborgs läns.................	17	Hushållsgillen.
Västernorrlands läns . .............	56	>
Jämtlands län».................	37	Kretsavdelningar.
Västerbottens läns................	31	Hushållningsdistrikt.
Norrbottens läns ................	24	Hushållsgillen.

144

Bil. 10.

Förteckning å antalet landstingsman inom varje län.

År 1919.

1. Stockholms län ............52

2. Uppsala län..............31

3. Södermanlands län...........44

4. Östergötlands län...........54

4. Jönköpings län ............49

6. Kronobergs län.............34

7. Kalmar läns norra...........21

8. > » södra...........30

9. Gottlands län.............20

10. Blekinge län..............33

11. Kristianstads län............50

12. Malmöhus län.............74

13. Hallands län..............32

14. Göteborgs och Bohus län........49

15. Älvsborgs län.............63

16. Skaraborgs län . .

17. Värmlands län . .

18. Örebro län ... .

19. Västmanlands län.

20. Kopparbergs län .

21. Gävleborgs län . .

22. Västernorrlands län

23. Jämtlands län .

24. Västerbottens län...........38

25. Norrbottens län............40

ifiiflTjlCOiOiOiflN

Hushållningssällskapens inkomster,

Sammandrag för åren 1913—1920.

Hushållningssällskap	År	Leda- xnots- avgifter	Räntor, hyror, arrenden	Bränn-vins-medel1	Bidrag av staten	Bidrag av lands- ting	Vinst vid försälj-ning av avels- och export-djur	Övriga in- komster	Summa in- komster	Utgifter utöver inkom- sterna	Summa kronor
1.	Stockholms läns	1913	1138 22	36 966	12	112 496	63	28 413	15	1000				240	50	183 254	62			183 254	62
		1914	4 669!72	37 705	11	69 418	19	26 535	47	2 000	—	—	—	431	25	140 759	74	—	—	140 759	74
		1915	3 526:40	47 295	54	89 379	—	19 604	74	—	—	102 958	48	1581	66	264 345	82	—	—	264 345	82
		1916	4185	61	49 078	72	89 379	—	23 707	70	—	—	63 524	15	2 015	54	231 890	72	—	_	231890	72
		1917	4116	52	54 057	29	102 920	32\|25 678	04	—	—	31487	53	3 464	86	221 724	56	—	—	221 724	56
		1918	4 000	—	60 788	13	89 379	—	31021	80	—	—	—	—	12195	05	197 383	98	—	—	197 383	98
		1919	3 847	43	62 966	30	89 379	—	33 279	96	—	—		—	5159	54	194 632	23	12 000	16	206632	39
		1920	4 256	81	79 331	86	114 556	44	47 897	94	—	—		—	11546	50	257 589	55	2 567	01	260156	56
2.	Uppsala >	1913	699	50	12 588	49	60 480	05	18 467	61	—	_	—	—	24 422	08	116 657	73	—	—	116 657	73
		1914	2 489	—	12 361	55	40 768	17	17 704	16	—	—	—	—	23 913	95	97 236	83	8 746	95	105 983	78
		1915	1663	05	13 773	03	55 310	—	10 415	46	—	—	63 757	27	28 085	46	173 004	26	—	—	173 004	26
		1916	2 247	—	15 346	49	55 310	—	17 319	96	—	—	36 469	21	8 001	33	134 693	99	—	—	134 693	99
		1917	2 776	—	15 562	—	63 262	59	17 486	24	—	—	21160	21	11 619	74	131866	78	—	—	131866	78
		1918	3181\|46	17 059	21	55 310	—	20 948	28	—	—	1231	69	17 858	33	115 588	97	—	—	115 588	97
		1919	2 630131	17 554	04	55 310	—	23 098	64	—	—	—	—	44 222	93	142 815	92	—	—	142 815	92
		1920	3 090	75	19 487	69	73 734	75	33 595	71	—	—	—	—	18 552	80	148 461	70	—	—	148461	70
3.	Södermanlands >	1913	610	50	18 871	04	83 828	97	25 565	92	—	—	—	—	1066	60	129 943	03	—	—	129 943	03
		1914	708	—	17 441	84	56 954	89 27 624	35	—	—	—	—	1801	—	104 530	08	68 650	86	173180	94
		1915	1251	—	17 102	70	73 578	—	17 262	28	600	—	36 174	60	1 708,20 147 676	78	4 274	13	151 950	91
		1916	1017	—	15 361	93	2 80 972	72 23 096	31	200	—	33 150	38	1 622 701155 421	04	—	—	155421	04
		1917	1214	60	18 510	21	77 293	38 21 960	31	200	—	25 432	92	32 093! 301176 704	72	—	—	176 704	72
		1918	900	—	19 757	79	73 578	—	19 211	13	—	—	3 346	30	17 068	791133 862	Öl	—	—	133 802	Öl
		1919	2 430	—	17 298	33	73 578	—	23 014	96	4 737	—	4 676	58	7 565	27\|l33 300	14	12 548	54	145 848	68
		1920	2148	—	18 983	43	98 337	51	25 437	70	—	—	1802	55	5 897	20! 152 606	39	21 913	70	174 520	09
4.	Östergötlands >	1913	1 480	—	29 916	10	137 593	29	42 129	59	—	—	—	—	56 835	80 267 954	78	59 428	40	327 383	18
		1914	2 050	—	18 693	31	93 316	24	43199	88	—	—	50 000	—	4 262	60 211 522	03	114 104	89	325626	92
		1915	1830	—	24 268	45	113 418	—	29 527	34	27	—	56 814	23	2 654	03	228 539	05	52 509	47	281 l>4s	52
		1916	1990	—	24 007	28	113 418	—	40 263	87	—	—	102 575	84	3 349	39	285 604	38	—	—	285 <504	38
		1917	1290	—	18 676	79	131 621	06	39 879	06	—	—	40 372	87	2 547	64	234 387	42	—	—	231387	42
		1918	1460	—	14 303	15	113 418	—	40 525	04	—	—	—	—	3 254	78 172 960	97	12 102	—	185 062	97
		1919	1550	—	20 187	16	113 418	—	47 463	44	—	—	—	—	11 141	15 193 760	05	36 092	94	229 852	99
		1920	2150	—	47 573	38	147 882	44	45 929	19	—	—	—	—	26 255 52(269 790	53	—	—	209 790	63
5.	Jönköpings >	1913	3 553	_	7 233	10	100 203	61	37 577	34	750	—	—	—	_	—	149 317	05	—	—	149 317	06
		1914	3 853	—	5 664	13	67 745	93	18 648	20	750	—	—	—		—	96 661	26	32 716	—	129 377	26
		1915	3 592	—	8 961	32	92 564	82	31 351	07	750	—	34 250	45	—	—	171 469	66	—	—	171 409	66
		1916	3 602	—	9184	76	86 409	—	23 321	31	750	—	54 838	22	—	—	178 105	29	—	—	178 105	29
		1917	3 622	—	10 525	18	99 624	10	30 982	60	750	—	27 211	92	—	—	172 715	80	_	—	172 715	80
		1918	3 722	—	14 313	23	86 409	—	29 830	86	750	—	6 266	73	—		141 291	82	7 129	2G	148 421	08
		1919	3 830	—	15 015	36	86 409	—	36 154	11	750	—	—	—	61 075	15	203233	62	—	—	203 2!t3	62
		1920	3 750		20 726	63	115 265	94	27 324	25	—	—	—	—	500	—	167 566	82	—	—	167 5045	82

1 För år 1920 ingår under denna rubrik även tillfälligt anslag.

2 Därav 7 394: 72 kronor för år 1913.

19—202604

146

Hushållningssällskap	År	Leda- ! Räntor, mots- hyror, avgifter arrenden	Bränn vins- mede]		Bidrag av staten	Bidrag av lands- ting	Vinst vid försälj-ning av avels- och export-djur	Övriga in- komster	Samma in- komster	Utgifter utöver inkom- sterna	Summa kronor
6.	Kronobergs läns . .	1913	748	40	1325	80	73 024	67 17 224	94	1800						94123	81			»1123	81
		1914	715	60	1047	14	62 431	52 20 786	03	1300	—	—	—	—	—	86 280	29	12 096	50	98376	79
		1915	683	22	1881	81	67 665	_	15 827	50	2 300	—	26 390	53	135	19	114 883	25		—	114 883	25
		1916	824	85	1 244	18	67 665	—	24 043	65	2 800	—	14 580	84	—	—	111 158	52	_	—	111158	52
		1917	756	25	1684	60	68 455	38	25 204	89	2 800	—	35 627	01	115	22	134 643	35	277	69	134 921	04
		1918	1084	23	1920	16	67 665	—	27 221	16	1000	—	3141	86	155	32	102 187	72	18 763	28	120 951	_
		1919	1355	10	2 583	09	67 665	—	27 474	15	1000	—	—	—	143	36	100 220	70	10 223	20	110443	90
		1920	1084	70	2 035	77	93 466	57	38 982	56	1500	—	—	—	132	90	137 202	50	—	—	137 202	50
7.	Kalmar läns norra	19131	68	—	4 830	35	36 153	94	16 098	72							57 151	01	_	_	57 151	01
		1914,	30	—	3 780	—	24 348	54	13 375	40	—	—	—	—	320	—	41853	94	3 638	89	45 492	83
		1915!	62	—	3 950	72	38 124	—	9 992		—	—	—	—	320	—	52 448	72	—	—	52 448	72
		1916	26	—	4 214	09	38124	—	17 595	81	—	—	24 670	13	1353	22	85 983	25	—	—	85 983 25
		1917	no	—	4 464	02	42 873	63	15 057	19	—	—	7 996	75	300	—	70 801	59	—	—	70 801 59
		1918	50	—	5 025	87	38124	—	9 640	48	—	—	1586	97	258	—	54 685	32	6 535	23	Öl 220 55
		1919	128	—	4 431	20	38124	—	22 235	64	—	—	—	—	513	—	65 431	84	7164	48	72 596	32
		1920	24	—	4 563	—	52 711	66	21548	90	—	—	—	—	1381	91	80 229	47	—	—	80 229	47
8.	Kalmar läns södra	1913	255	_	8 381	15	69 664	03	23 508	15	_	_	_	_	2 215	34	104 023	67	5 737	62	109 761	29
		1914	250	—	6 998	88	46 867	89	22110	95	—	—	1149	03	1919	75	79 296	50	23 024	05	102 320	55
		1915	300	—	8 362	61	63 504	—	17 767	62	—	—	21 678	39	1459	45	113 072	07	28 155	64	141227	71
		1916	270	—	8 504	14	63 504	—	20 885	51	—	—	21 866	09	3 339	20	118 368	94	1916	25	120 285	19
		1917	230	—	8 443	01	72 646	45	18 455	51	—	—	17 242	72	6 273	27	123 290	96		_	123 290	96
		1918	370	—	8 751	49	63 504	—	12 998	74	—	—	6137	88	5 513	20	97 275	31	8 704	01	105 979	32
		1919	775	—	9 509	60	63 504	—	18 993	35	—	—	—	—	8 565	95	101 347	90	2 508	42	103.856	32
		1920	496	—	10 134	71	85 103	11	17 961	36	—	—	—	—	10 941	05	124 636	23	347	27	124983	50
9.	Gottlands läns	1913	23	—	7 399	31	25 710	13	14 962	55	15 475	—	_	—	874	98	64 444	97	1753	95	66198	92
		1914	30	—	7 484	70	17 326	57	18 995	68	16 175	—	—	—	2 860	59	62 872	54	6 043 66	68916	20
		1915	31	—	9 074 71	35 000	—	12 819	88	11125	_	9 781	86	2 230	78	80 063	23	28 777,04	108 N40	27
		1916	56	—	10 849	44	35 000	—	19 522	05	11125	—	10 574	57	1406	—	88 533	06	1259 80	89 792	86
		1917	24	—	10 335	81	38 379	87	19 719	30	13 425	—	7 714	09	5 498	35	95 096	42	276	42	95 372	84
		1918	56	—	11 141	18	35 000	—	26 069	24	13 825	—	3 746	23	10 341	12	100 178	77	1090	84	101 269	61
		1919	188	—	13 209	25	35 000	—	26 232	96	12 325	—	1418	90	14 573	98	102 948	09	8 551	77	111499	86
		1920	8	—	14 360	—	47 500	—	32 378	-	20 075	—	671	—	14 301	—	129 293	—	—	—	129 293	—
10. Blekinge >	1913	—	—	6 044	46	69 527	34	24 271	33	1500	—	—	—	1196	73	102 539	86	—	—	102 539	86
		1914	—	—	5 525	45	46 909	79	25 017	34	1500	—	3 768	45	318	08	83 039	11	12 226	63	»5 265	74
		1915	—	—	4 928	61	62 413	—	16 644	67	1500	—	13 214	95	417	73	99 118\|96	3 665	44	102 784	40
		1916	—	—	6 608	15	62 413	—	22 712	51	1500	—	17 884	10	417	73	111535;49	7 347	40	118 882	89
		1917	—	—	6164	66	71563	62	23 535	43	1500	—	8 025	33	495	18	111 284; 22	1858	23	113142	45
		1918	—	—	7 347	59	62 413	—	28 247	37	1 500	—	2 699	66	457	06	102 664 68	14 772	30	117 436	98
		1919	—	—	7 713	02	62 413	—	29 593	50	1500	—	—	—	14 089	14	115 308	66	3 942	98	119251	64
		1920	—	—	11287	76	82 154	65	45 840	27	1500	—	—	—	11112	11	151 894	78	—	—	151894	78
11.	Kristianstads >	1913	1089	_	3 535	15	107 176	50	44 854	33	100	50	_	_	2 709	26	159 464	74	_	—	159464	74
		1914	960	—	3 699	36	72 759	58	45 261	06	—	—	133 218	53	6 006	18	261 904	71	34,529	43	296 434	14
		1915	1284	—	5 822	10	92 920	—	29 320	79	3 908	66	83 397	76	14 787	91	231 441	22	—	—	231 441	22
		1916	192	—	5 544	35	92 920	—	44 465	52	—	—	126 649	02	57 143	03	326 913	92	—	—	326 913	92
		1917	1101	—	18 042	79	107 113	10	50 385	82	—	—	52 609	53	58 659	78	287 912	02	—	—	287 912	02
		1918	1073	—	43 849	64	92 920	—	44 682	36	—	—	24 297	04	14 406	13	221 228	17	4,203	29	225 431	46
		1919	1503	—	23 082	64	92 920	—	48 211	64	3 000	—	—	—	55 224	35	223 941	63	—	—	223 941	63
		1920	1596	—	40 386	45	126 996	99149 739	44	3 000	—	—	—	25 610	36	247 329	24	—	—	247 329	24

147

Hushållningssällskap	År	Leda- niots- avgifter	Räntor, hyror, arrenden	Bränn vins- medel		Bidrag av staten	Bidrag av lands- ting	Vinst vid försälj-ning av avels- och export-djur	Övriga in- komster	Summa in- komster	Utgifter utöver inkom- sterna	Samma kronor
12. Halmöhns läns	1913			45 723		215 465	48	44 884	45	1686	80			13 632	47	321392	20			321392	20
	1914	_	_	38 760	12	146 741	23	41 706	94	1511	90	91 295	76	12 000	—	332 015	95	17 798	36	349 814	31
	1915	_	_	58 458	52	166 279	—	30 936	74	1882	90	127 752	72	—	—	385 309	88	—	—	385 309	88
	1916	_	_	46 775	08	166 279	—	38 965	83	—	—	190 769	23	10000	—	452 789	14	7 405	57	460194	71
	1917	_	_	41 429	13	194 903	59	42 596	47	—	—	80 375	47	10 000	—	369 304	66	—	—	369 304	66
	1918	_	_	52 206	28	166 279	—	55 149	85	—	—	68 125	42	15 000	—	356 760	55	47 965	45	404 726	—
	1919	_	_	55 299	22	166 279	—	53 867	69	—	—	—	—	3190	04	278 635	95	70 276	75	348912	70
	1920	—	—	43 700	—	206 674	48	57 666	39	—	—	—	—	5 000	—	313 040	87	5 871	51	318912	38
13. Hallands >	1913	1406	25	10 924	56	68 066	41	31 955	32	2 607	83	—	—	2 620	86	117 581	23	13 491	69	131072	92
	1914	1443	25	12 031	73	45 884	99	33 577	01	3 600	—	15 000	—	1425	—	112 961	98	—	—	112 961	98
	1915	1446	25 14 447	88	63 210	—	17 655	82	4 800	—	50 815	86	1881	65	154 257	46	—	—	154 257	46
	1916 2 672	74 16 341	98	63 210	—	27 648	44	3 600	—	37 097	76	2 420	—	152 990	92	—	—	152 990	92
i	1917 4 489	83 16 788	09	72160	71	26 974	44	2 300	—	24 006	84	6 431	99	153 151	90	—	—	153 151	90
	1918 4112	08 20 276	55	63 210		20 677	80	3 300	—	12 120	82	7 735	30	131 432	55	2 999	95	134 432	50
!	1919 4 873	67 22 890	23	63 210	—	36 228	—	5 800	—	471	03	15 955	—	149 427	93	14 385	08	163 813	Öl
	1920\|\|4 364	46	28 506	76	86 348	21	37 207	61	5 800	—	—	—	8 705	—	170 932	04	—	—	170 932	04
14. Göte!), o. Eohus >	1913	678	_	21 902	79	180 986	54	30 393	56	—	—	—	—	4 000	—	237 960	89	—	—	237 960	89
	1914	622	_	22113	35	123 636	01	30 616	86	—	—	—	—	4 000	—	180 988	22	9 869	56	190 857	78
	1915	708	—	22 990	45	138 565	—	27 834	94	—	—	28 496	70	7 640	30	226 235	39	—	—	226 235	39
	1916	806	_	23 491	49	138 565	—	27161	33	—	—	16 374	02	—	—	206 397	84	—	—	206 397	84
	1917	906	_	22 163	92	140 916	83	28 097	58	—	—	6 057	43	4 500	—	202 641	76	4 288	19	206 929 95
	1918	1028	_	29 897	14	138 565	_	35 667	72							205 157	86	9 020	78	214 178''6 4
	1919 1196	_	21 273	28	138 565	—	38 405	36	—	—	—	—	6 500	—	205 939	64	34 299	08	240 238 72
	1920;jl 212	—	24 774	75	168 982	32	57 023	59	10150	—	—	—	6 500	—	268 642	66	—		268 642 66
15. Alvsborgs 1. norra .	1913	850	_	14 719	73	72 826	36	18 949 17	2 000	—	—	—	47	10	109 392	36	—	—	109392 36
	1914	510	_	15 443iC9	49 352	99	21 716198	2 000	—	—	—	197	68	89 221	34	—	—	89 221(34
	1915	270	_	17 492155	70 688	52	15 517	12	2 000	—	—	—	588	88	106 557	07	—	—	lm» 557 o7
	1916	370	—	18 218 46	66 204	—	21 538 44	2 000	—	—	—	35 50	108 366140	16 540	55	124 906 95
	1917	70	_	19 706 83	75 831 21	21 484145	2 000	—	—	—	453	75	119 546:24	—	—	119 546 24
i	1918	985	_	20 139169	66 204	—	27 539164	2 000	—	—	—	4160	—	121028:33	638	IT	121 666 50
	1919	735	—	21 921 06	66 204	—	28 762 17	2 500	—	—	—	623150	120 745:73	—	—	120 745	73
	1920	710	—	25 047	03	90 25541	39 664	84	2 500	—	—	—	6 708	90	164 886	18	—	-	164 886.18
16. Älvsborgs 1. södra .	191311150	_	4 355	Öl	61 725 99	20 372	91	2 000	—	—	—	1500	—	91104	41	—	—	91104 41
	1914	620	_	2 000	—	41 725 45	20 494	75	2 000	—	—	—	—	—	66 840	20	15 473	48	82 313 68
	1915	590	_	8 075	42	58 187	—	16 346	31	2 000	—	—	—	2 000	—	87 198	73	2 830	16	90 028,89
	1916	410	_	8 686	76	58 187	—	18 421	35	3 000	—	43 249	76	—	—	131 954	87	530	70	132 485 57
	1917	855	_	10 242	91	66 326 32	18 973	57	3 000	—	21 972	08	200	—	121 569	88	—	—	121569	88
	1918	545	_	13 036	36	58 187	—	15 325	62	1000	—	12 845	79	770	—	101 709	77	15 122	42	116832	19
	1919	815	_	16 876	55	58187	—	17 335	84	3 000	—	—	—	1000	—	97 214	39	3 487	76	100 702	15
	1920	825	—	18 521 68	80 544	75	16 607	83	2 500		—	—	3 526	98	122 525	74	—	—	122 525	74
17. Skaraborgs läns . .	1913 3 669	89	16 816 so	111 677 44	32’806 31	2 000	—	—	—	7 818	96	174 789	49	—	—	174 789	49
	1914 3 249	73	17 636 91	82 076 42	31 406 27	11 000	—	85 175	50	—	—	230 544(83	—	—	230 544	83
	1915'' 6 805	74	23 085127	98 775	—	26 774!98	11 000	—	123 051	06	—	—	289 492 05	—	—	289 492	05
\|	1916 5 072	80	22 803	72	98 775	—	23 867 20	12 000	—	100 974	97	—	—	263 493 69	2 882	81	266 376	50
	1917 4 963	52	27 540	24	113 451 89	28 592146	12 0O0	—	67 985125	—	—	254 533 35	—	—	254 533	35
	1918 4275	76	32 399	06	98 775	—	27 231	57	12 000	—	1488	65	—	—	176 169	94	51 459	17	227 629	11
	1919 5 370	91	46 427	63	98 775	_	32 689138	2 000	—	2 641	39	—		187 904	31	28 716	Öl	216620	32
	1920\| 2 765	12	49 641	—	137 167108	32 227 32	—	—	433	-	—	—	222 234	12	—	—	222 234	12

148

Hushålla ngssällskap	År	Leda- mots- avgitter	Räntor, hyror, arrenden	Bränn- vins- medel	Bidrag av staten	Bidrag av lands- ting	Vinst vid försälj-ning av avels- och export-djur	Övriga in- komster	Summa in- komster	Utgifter utöver inkom- sterna	Samma kronor
18.	Värmlands läns	1913	1964	69	19 867	I 18,120 620	47 28 902	03	400				500		172 254	32			172 254	32
			1914	2166	19	19 247	61	81 294	37:29 134	08	—	—	881 62	771	34	133 495	21	—	—	133 495	21
			1915	2 215	41	22 484	87	103 585	—	21290	26	500	—	19 782	86	55	—	169 913	40	—	—	169 913	40
			1916	2 327	34	31005	37	103 585	—	27 613	41	—	—	34 188	51	1025	—	199 744	63	—	—	19i) 744	63
			1917,	2 504	85	33160	21	105 997	81 25 591	39	—	—	17 684	06	1350	—	186 288	32	—	—	186 288	32
			1918	2 802	91	35 590	34	103 585	—	31 816	48	—	—	—	_	2 775	—	176 569	73	3 627	21	180 l!Ki	94
			19191	2 911	50	36 313	—	103 585	—	32 984	29	—	—	—	—	2 375	—	178 168	79	15 565	19	193 733	98
			1920	2 509	50	29 229	29	139 623	89 33 577	08	231	70	—	_	2 420	—	207 591	46	—	—	207 591	46
19.	Örebro	>	1913	900	_	24 073	68	97 064	4419 824	99							141 863	11	—	—	141863	11
			1914	760	—	23 416	13	65 860	46 31 392	49	—	—	1 445	32	109	02	122 983	42	22 473	85	145 457	27
			1915	2 800	—	24 940	42	88’556	49	31 353	98	—	—	28 239	99	126	22	176 017	10	—	—	176 017	10
			1916''	1340	—	23 656	28	82 572	—	21 199	72	—	—	40 024	25	68	17	168 860	42	16 713	70	185 574	12
			1917!	700	_	24 170	34	95 419	30	25 878	10	—	—	25 652	52	—		171 820	26		—	171 820	26
			1918	1010		26 775	32	82 572	—	28 956	33	—	—	26 325	87	—		165 639	52	21759	12	187 398	64
			1919	1100	—	23 719	85	82 572	—	29 608	19	—	—	1799	69	4 000		142 799	73	16 721	20 159 520	93
			1920:	690	—	29 268	84	107 825	13	39 221	77							177 005	74	4 306	87	181 312	61
20.	Västmanlands	>	1913	225	—	12 66S	89	73 370	79	15 294	57	8 000	—	_	—	6160	50	115 719	75	—	—	115 719	75
			1914	320	—	4 734	14	49 871	33	18 629	91	10 000	—	—	—	8 423	20	91 978	58	34 593	35	126 571	93
			1915	240	—	6 332	45	65 089	—	10 456 67	10 000	—	32 030	07	58 709	58	182 857	77	—	—	182 857	77
			1916''	240	—	12 520	15	65 089	—	13 959 65	6 000	—	51 208	22	—		149 017	02	17 552	38	166 569	40
			1917''	350	—	13 466	04	74 817	32	25 880 78	—	—	25 894	39	—	—	140 408	53	—	—	140 408	53
			1918!	270	—	10 528	48	65 089	—	22 925 16	—	—	—	—	—	—	98 812	64	27 852	87	126 665	51
			1919	5 499	82	23 798	31	65 089	—	28 03433	—	—	—	—	48 567	60Ö70 989	06	—	—	170 989	06
			1920	6 214	80	22 865	36	86 348	56	32 946 48							148 375	20	57 188	67	205 563	87
21.	Kopparbergs	>	1913	5 007	_	9 030	80	110 015	88	30 442 62	5 800	—	8 524	—	2 400	—	171 220	30		—	171220	30
			1914	4 665	—	7 435	—	74 726	33	31 190 48	5 800	—	8 410	—	1300	—	133 526	81	24 827	19	158 354	—
			1915	5111	55	6 483	04	92 771	—	22 82158	5 800	—	25 220	33	3 024	99	161 232	49	—	—	Kil 232	49
			1916	5 083	89	9 788	88	92 771	—	27 899 09	6 200	—	20 021	—	24 197	09	185 960	95	—	—	185 960	95
			1917	5 035	60	8 960	54	107 347	75	31 636*98	6 200	—	1563	10	21 521	07	182 265	04	—	—	182 265	04
			1918	51	70	7 702	69	92 771	—	32 067174	6 200	—	13 467	40	2 641	70	154 902	23	21442	68	176 344	91
			1919	10 163	—	8 438	—	92 771	—	31739	—	6 200	—	1462	50	14 550	—	165 323	50	34 067	04	199 390	54
			1920	9 292	—	5 034	—	122 487	69	26 980	—	6 200	—	1945	—	2 700	—	174 638	69	64 473	62	239 112	31
22. Gävleborgs	>	1913	_	—	34197	70	118 878	75 26 339	92	23 350	77	—	—	2150	—	204 917	14	—	—	204 917	14
			1914	_	—	33 641	27	84 798	83 29 777	05	23 574	95	—	—	1100	—	172 892	10	—	—	172 892	10
			1915	—	—	34 021	87	97 342	—	19 833	83	21 996	80	34 900	50	1000	—	209 095	—	—	—	205) 095	—
			1916	—	—	32 108	46	97 342	—	26 798	14	22 543	10	19 405	21	11600	—	209 796	91	—	—	209 796	91
			1917	—	_	40 134	25	113 046	29	33 302	68	23 637	60	10 520	35	1113	90	221 755	07	—	—	221 755	07
			1918	—	—	45 882	85	97 342	—	36 758	83	31961	19	34 030	25	3 069	28	249 044	40	—	—	249044	40
			1919	_	—	43 029	—	97 342	—	41 677	69	27 438	81	32 462	50	3 828	14	245 778	14	—	—	245 778	14
			1920]	—	—	41108	51	123 377	52	42 248	28	26 939	46	28 800	—	2 564	90	265 038	67	—	—	2(45 038	67
23.	Västernorrlands	>	1913	2 601	_	19 302	42	118 479	35	34 461	48	12 854	54	3 067	—	2 000	—	192 765	79	—	—	192 765	79
			1914	2 951	—	18 872	71	80 241	43	32 229	93	10 805	79	6 735	—	2 000	—	153 835	86	30 714	37	184 550	23
			1915	3 045	—	20 484	99	98 052	—	25 015	85	13 903	65	37 710	—	2 000	—	200 211	49	690	49	200 901	98
			1916	6 901	—	24 227	56	98 052	—	31 844	31	13 285	22	47 280	—	2 000	—	223 590	09	—	—	223 590	09
			1917	5 554	—	26 898	12	113 704	58	29 187	44	13 746	88	23 465	—	17 000	—	229 556	02	—	—	229 556	02
			1918	5 907	—	29 898	26	98 052	_	30181	47	13 798	65	31712	50	6 494	61	216 044	49	9 738	93	225 783	42
			1919	5 539	—	26 903	17	98 052	—	31554	87	13 489	44	1281	50	2 000	—	178 819	98	46120	58	224 940	56
			1920	4 611	—	26 277	56	128 107	18	30 718	22	13 992	48	—	—	2 000	—	205 706	44	39 534	75	245 241	19

149

Hushållningssällskap	År	Leda- mots- avgifter	Räntor, hyror, arrenden	Bränn vins- medel		Bidrag av staten	Bidrag av lands- ting	Vinst vid försälj-ning av avels- o. export-djnr	Övriga in- komster	Summa in- komster	Utgifter ntöver inkom- sterna	Samma kronor
24.	Jämtlands läns	1913	10 778		8 316	76	55 733	08	36 654	16	7 497	28			1000		119 979	28			119979	28
		1914	10 693	—	7 563	16	37 953	26	36 398	99	4 600	—	—	—	1275	—	98 483	41	27 130	69	125 614	10
		1915	10 893	36	8 451	91	53 093	—	21 655	32	5 721	78	54 046	65	5 200	—	159 062	02	2 216	49	161278	61
		1916	11505	06	11 507	39	53 093	—	32 802	02	6 099	43	34 869	91	4 426	43	154 303	24	—	—	154303	24
		1917	10 010	80	9 410	26	60 496	48	31 482	85	6161	39	25 733	12	4 200	—	147 494	90	—	—	147 494	90
		1918	11753	64	12 255	37	53 093	—	31240	42	6145	03	3175	—	1756	40	119 418	86	—	—	119 418	86
		1919	12 298	92	8118	42	53 093	_	22153	80	8 056	89	—	—	13 800	—	117 521	03	10179	86	127 700	89
		1920	11891	05	7 447	19	73 590	01	42 351	40	7 300	—	—	—	9 400	—	151 979	65	18 620	14	170 599	79
25.	Västerbottens >	1913	6 219	52	3 058	63	76 082	29	52 334	12	43 610	_	_	_	5 574	60	186 879	16	—	—	186879	16
		1914	3 915	57	8 263	16	51929	99	58 334	42	40 610	—	—	—	7 448	74	170 501	88	11469	02	181970,	90
		1915	9 488	55	8 685	77	70 438	—	45 946	65	41 010	—	—	—	5 773	38	181342	35	—	—	181342	35
		1916	5 891	65	4 303	36	70 438	—	60 748	98	41010	—	25 743	74	2 419		210 554	73	13 234	11	223 788	84
		1917	18 744	18	5 320	15	80 567	91	69 891	68	44 010	—	—	—	7 388	_	225 921	92	—	—	225921	92
		1918	14 760	50	2 806	20	70 438	—	75 293	89	49 093	15	—	—	39 430	40	251822	14	—	—	251822	14
		1919	21051	—	8 825	32	70 438	—	60 752	—	70392	—	—	—	15147	91	246 606	23	—	—	246 606	23
		1920	17 566	28	8111	06	100 263	74	75 670	34	86 600	—	—	—	17 065	19	305 276	61	6 612	02	311888	63
26.	Norrbottens >	1913	6 612	75	12 864	63	77 212	39	64 936	67	41701	50	_	_	982	96	204 310	90	—	—	204 310	90
		1914	12 826	24	12 826	29	52 793	79	58 988	37	39 425	—	—	—	13 807	53	190 667	22	1773	83	192441	05
		1915	8114	_	13 557	02	72 915	27	48 381	84	41825	—	—	—	7 574	35	192 367	48	17 151	70	209519	18
		1916	8 558	—	12 994	47	68118	_	65196	35	41825	—	—	—	8170	—	204 861	82	21389	02	226250	84
		1917	8 809	—	14 072	18	78 416	41	86 333	66	42 825	—	—	—	19 012	81	249 469	06	—	—	249469	06
		1918	9 455	_	21171	86	68118	_	132 657	75	53 070	83	—	—	8 892	35	293 365	79	36 702	22	330 068	Öl
		1919	9 334	—	9 773	01	68118	—	140 803	73	90 488	33	—	—	17 000	—	335 517	07	80 623	49	416140	56
		1920	18 324	—	10 543	03	92 693	37	159 751	22	137 495	71	—	—	17 000	—	435 807	33	—	—	435807(33

Bil. 12.

Hushållningssällskapens sammanlagda inkomster för åren 1890, 1900, 1910 och 1913—1920.

År	Leda- mots- avgifter	Räntor, hyror och arrenden	Brännvins-medel 1	Bidrag av staten	Bidrag av landsting	Vinst vid försäljning av avels-och export-djur	Övriga inkomster	Samma inkomster	Utgifter ntöver in-komsterna	Summa kronor
1890 ....	15 664	26	134 463	97	777 021	88	128 492	90	77 634	30	54 404	48	65 048	05	1 252 729	88			1252 729	83
1900 ... .	24 068	14	227 041	03	1141054	24	340116	05	182 935	28	5180	97	20 887	48	1941 283	19	—	—	1941283	19
1910 ....	41 no	85	305 428	29	1 610 780	18	822 369	88	313 757	06	20827	09	95 356	56	3209 629	41	152 294	87	»)3361924	28
1913 ....	54 726	72	394 914	19	2 434 064	82	781 625	91	174 134	22	11 591	—	139 948	74	3 991005	60	80 411	66	4 071 417	26
1914 ....	60 497	30	364386	74	1667 734	19	784 853	05	176 652	64	397 079	21	95 690	91	3546 894	04	511 901	56	4058 795	60
1915 ....	65 950	53	435 414	03	2 121 422	10	592 355	24	182 650	79	1010 465	26	148 954	76	4 557 212	70	140 270	66	4697 483	26
1916 ....	65 588	94	448 372	94	2107 394	72	742 598	46	173 937	76	1167 989	13	145 009	33	4 850 891	27	106 772	29	4957 663	56
1917 ....	78 233	16	479929	67	2 369157	90	814 248	91	174 555	87	605 790	49	214 238	86	4 736154	75	6 700	53	4 742 855	28
1918 ....	72 853	28	564 823	89	2100 000	—	893 886	73	195 643	85	255745	95	174 232	82	4 257 186	52	321 629	18	4578815	70
1919 ....	99 124	66	567 156	34	2100000	—	962 348	69	252 677	47	46 214	09	370 811	Öl	4 398 332	26	447 474	53	4845806	79
1920 ....	99 579	47	638 946	73	2 782 000	—	1110 497	19	325 784	35	33 651	55	209 822	32	5 200 281	61	221 435	66	5421 717	17

1 För år 1920 ingår under denna rubrik även tillfälligt anslag.

’) I lantbruksstyrelsens årsberättelse synes föreligga feltryck å 55 öre.

152

Hushållningssällskapens utgifter.

Hushållnings- sällskap	År	Jord-bruket i allmän-het	Häst- aveln	Nöt- boskaps- aveln	Mejeri hante- ringen	Annan husdjurs skötsel	Veteri- närvä- sendet	Träd- gårds- skötsel	Skogs- skötsel och jakt- vården	Fiskeri- näringen	Husslöj- dens befräm- jande
1. Stockholms läns	1913	29 511	56	13 134	80	13 331	17	5 279	54	6 039	46			4 218	94	3 501	—	7 743	05	2 000	—
	1914	28 47C	87	13 001	65	15 91]	49	5 466	68	5 645	70	—		4 564	98			5 882	_
	1915	22 822	27	10 567	24	9 363	38	6 045	98	6 017	85		—	4 731	58			6 253		1 000	—
	1916	[29191	57	10 095	25	15 312	14	5 883	63	7 93]	20		_	4 385	18			7 504	46
	1917	35 511	35	13 547	54	11 028	77	—	—	5 538	27		—	5 725	32			5 975	90
	1918	59 199	54	15 874	31	13 735	94	—	—	6 404	83		—	7 375	25	3 500	—	6 938	69
	1919	70 076	61	16 246	70	12 531	98	250	—	6 517	48		_	7 967	36	3 500	—	7 950	48
	1920	86 393	72	16 652	78	12 836	19	250	—	9 645	40	—	—	11578	65	2 000	—	12 404	62	_	_
2. Uppsala >	1913	21504	44	7 531	19	13 139	21	4113	86	1000		__	_	4 396	45	3 000	_	3 750		950
	1914	19 850	92	8 295	08	14 807	34	3 689	07	113c	67	_	_	3 910	10			2 904		2 142
	1915	13 605	15	6 750	01	14 351	26	3 503	53	2 705	10		—	4171	78	3 000		3 999	60	1050
	1916	20 511	83	8 092	51	14 626	12	3171	58	4 477	70	—	—	4 312	38		_	4 243	73
	1917	26101	62	8 558	22	18 350	33	375	—	5 536	50	—	—	4 468	88	250	_	3 052		1500
	1918	43 391	47	9 864	23	14 201	—	175	—	5 963	65	—	—	6 859	37	1000	_	3157	25	1800
	1919	43 714	22	10 083	79	15 069	31	150	—	7 213	42	_	—	7 842	31	1000	_	3184	30	1 800
	1920	48 352	92	10 416	65	14 923	05	150	—	8 348	79	—	—	9 531	52	1000	—	3 000		2 250	_
3. Södermanlands »	1913	32 625	49	10 590	—	22 373	21	4 576	82	3 866	93	_	_	4 915	58	1000		3 900		950
	1914	32 446	26	14 441	41	18 172	84	2 264	79	5 238	03	_	_	4 545	97		_	3 893	96	950
	1915	48 452	34	12 606	36	12 705	27	2 332	80	5 677	84	_	_	4 404	68			3 987	02	950
	1916	31 921	07	12 585	74	16 876	38	1218	20	6 227	01	_	_	5 865	30	_	_	3 906	67	950
	1917	63 474	59	12 347	46	15195	42	1208	95	6 355	05	—	—	7 713	05	_	_	3 520		950
	1918	23 815	49	14 025	47	16 708	67	1321	10	7 094	35	—	—	8 789	43	500	_	6 600		950
	1919	36 710	66	12 924	11	16 400	63	1488	65	9 557	94	_	—	8 580	62		_	7 219	56	950
	1920	45 026	32	13 857	50	19 438	23	1108	81	9 866	08	—	—	10 036	71	—	—	6 908	01	950	_
4. Östergötlands >	1913	54 977	27	26 671	11	39162	77	4 629	98	9176	80	_	_	13 197	55	800		4 654	35
	1914	62 599	98	23 397	36	29 780	20	5 297	78	10 493	80	_	—	12 633	40		_	4 402	40
	1915	49 255	69	12 477	56	35 202	37	5 414	08	9 770	72	_	_	13 895	65j		_	5160	92
	1916	60 961	99	14 093	16	27 459	23	5 398	60	10 310	72	—	_	13 209	85		_	5 926	88
	1917	52 866	35	13 978	42	26 734	34	5 586	15	10130	42	—	_	14 227	60	_	_	4 277	69
	1918	54 504	80	20 969	71	32 714	48	7 322	29	tl 571	69	_	_	16 248	38	_	_	6187	76
	1919	78 730	42	22 808	70	35 083	62	7 994	76	14150	29	_		20 201	40	_	_	6 664	15
	1920	36 737	68	23 492	32	41405	41	3 004	76	11855	62			20 511	10	—	—	6 763	56	—
5. Jönköpings >	1913	45 410	84	10 421	10	23 490		3188	45	4 237	70	4175	_	4 000		4 800		3 500		5 200
	1914	32 419	68	13 803	80	23 350	_	2 916	60	3185	15	4175	—	4 473	43	4 800		2 075		6 400
	1915	31 658	71	9 492	43	30 378	83	2 691	45	3177	04	4 221	03	5 000		4 800		3 048	51	6 400
	1916	25 115	05	9 381	85	32 565	80	2 820	85	4127	19	4 210	77	5 000		4 800		2 850		6 300
	1917	32 942	13	10 327	14,	30''232	33	2 887	35	4 832	60	4 250		5 000	—-	4 800		2 500	_	5 700
	1918	13 271	70	9 300	78	23 404	26	2 992	30	5 315	50	800		5 000	—	1800		1350		5 700
	1919	14 412	74	LO 797	45	28 877	40	—		5 017	70	—		5100	_	3 050		2 050		2 500
	1920,	37 625	98	10 873	91	26 9 56	92	1620		9 459	07	—		5 540	_ ,	3 050		8 038	43	2 500

Utgifterna för denna rörelse för åren 1918—1920 ingå bland utgifterna för jordbruket i allmänhet, därest

153

Bil. 13.

Sammandrag för åren 1913—1920.

Belönin-gar för olika ändamål	Egna-hems-rörelsen 1	Utställ- ningar	Förenin-gar m. m.	Kom- mittéer och möten	Under- avdel- ningarnas utställ- ningar	Förvalt- nings- kost- nader	Övriga utgifter	Fonderade vinst- medel	Summa utgifter	Inkoms-ter ut-över ut-gifter	Summa
233	50	11210	85	11072	96			75		1852	50	15 459	1 72	25 124	09			149 787	14	33 467	48	183 254	62
926	50	4 021	29	1124	97	9 750	_	825		3175		14 454	98	26 494	62	—		139 715	73	1044	01	140 759	74
593	50	1919	45	757	26	11788	_	_	_	—		17 304	89	34 823	83	102 958	48	236 946	71	27 399	11	264 345	82
1178	75	3 399	21	893	79	10 650	_	_		1843	50	16 224	37	40 650	70	63 524	15	218 667	90	13 222	82	231890	72
1288	25	2 416	30	1741	94	15130	37	103		2 004	50	21 702	07	39 949	42	31487	53	193 150	53	28 574	03	221 724	56
1 512						839	67	75	_	4 642	—	31289	66	33 243	41	—	—	184 630	30	12 753	68	197 383,	98
577				_		660	66	100	_	2170	_	38 718	17	39 365	95	—	—	206 632	39	—		206 632	39
1030	50	—	—	—	—	1020	35	100	—	2 008	30	35 419	06	68 816	99	—	—	260 156	56	~	—	260156	56
330				7 800	90							10 627	20	23 958	59	—	—	102 101	84	14 555	89	116657	73
80		1300		7104	80	5 400	_	2 647	80	961	—	10 830	—	20 928	—	—	—	105 983	78	—	—	105983	78
1 049		1000		6 944	93	2 400	_	2 500	_	_	—	10 690	96	24 068	89	63 757	27	165 547	48	7 456	78	173 004	26
		1000		1500		7 500	_			1535	_	13 928	24	9 476	80	36 469	21	130 845	10	3 848	89	134 603	99
		1 000		1500		4 900	_	_	_	2 421	_	14 234	16	2 327	99	21160	21	115 736	66	16130	12	131866	78
				1500				_	_	2 018	_	18 748	49	1750	—	1231	69	in 660	15	3 928	82	115 588	97
				1 650		200	_	_	_	2 018	_	23 595	39	2 025	—	—	—	119 545	74	23 270	18	142 815	92
_	_	_	_	1500	—	2 000	—	—	—	2192	—	24 961	43	1980	—	—	—	130 606	36	17 855	34	148461	70
				4 774	98			_	_	3 020	_	16 928	78	2 300	—	—	—	111 821	79	18121	24	129 943	03
				51 954	20	3 560	40	_	_	3 020	_	16 863	12	15 829	96	—	—	173 180	94	—	—	173180	94
				2199	16	3 860	55		_	_	_	15 815	46	2 784	83	36174	60	151 950	91	—	—	151950	91
				2 034	62	4 271	85	_	_	3 020	_	24 078	12	595	—	33150	38	146 700	34	8 720	70	155 421	04
				1447	82	3 200	90	_	_	3 020	_	25 657	15	—	—	25 432	92	169 523	31	7181	4l\|178 704	72
				1191	07	420	19	_	_	3 020	_	29 690	30	4 204	95	3 346	30	121 677	32	12 184	69	133 862	01
346	38			1054	67	597	a	_	_	3 020	—	34 469	74	7 852	03	4 676	58	145 848	68	—	—	145 848	68
		—	—	2141	27	3 360	49	—	—	3 020	—	38 396	20	18 607	92	1802	55	174 520	09	—	—	174 520	09
980				6 606	77			_	_	_	_	24 751	82	141774	76	—	—	327 383	18	—	—	327 383	18
1 575		1300		4 267	94	1217	70	3 407	55	—	—	24 887	14	90 366	67	50 000	—	325 626	92	—	—	325 626	92
970		2 366	23	3 208	28	568	90	_	_	—	_	19 952	04	65 991	85	56 814	23	281 048	52	—	—	281 04S	52
710		3 072	27	628	69	547	20	_	_	—	—	20 737	03	3 628	43	102 575	34	269 259	89	16 344	49	285 604	38
520		2 400		521	18	545	95	_	__	_	_	25 224	77	8 541	81	40 372	87	205 927	55	28 459	87	234387	42
410				700		500		_	_	_	—	30121	79	3 812	07	—	—	185 062	97	—	—	185 062	97
410				524	41	1001		_	_	_	_	35 142	88	7142	36	—		229 852	99	—		229 852	99
500	_	—	—			4 388	85	—	—	—	—	47 207	79	10 546	64			261 413	73	8 376	80	269 790	53
1 150				4 482	20					6 253		15 112	69	4 651	31	—		140 072	29	9 244	76	149 317	05
1 450				4 900		_		_		8 353		10 661	24	6 411	36			129 377	26			129 377	26
800				2 865		1 000		_		8 092		11607	54	5 339	36	33 000	_	163 571	90	7 897	76	171469	66
80(						1000		_		8102		11 582	GG	6 791	47	52 000	—	177 447	64	657	65	178105	29
883	33					1000		_		8122		15 983	26	8 855	26	25 000	—	163 315	89	9 399	91	172 715	80
				2 000		1300	—	_		8 222		15 383	ll	13 58(	94	6 000	—	148 421	08	—		148 421	08
						2 488	Öl			8 330		15 85C	89	9 771	11	—		140 245	85	62 987	8(	203 233	62
	—	—		474	2C	4 800	—	370		8 250	—	32 512	98	1031	96	—		158 10S	44	9 461	8f	167 561	82

de ej av vederbörande sällskap bokförta skilda frän sällskapens övriga utgifter.
20—202604

154

Hushållningssällskap	År	Jord-\| bruket i : allmän-het	Iläst- aveln	Nöt- boskaps- aveln	Hejeri- hanterin- gen	Annan husdj urs-skötsel	Veteri- när- väsendet	Träd- gårds- skötsel	Skogs-skötsel och jakt-vården	Fiskeri- näringen
6.	Kronobergs läns . .	1913	20181	72	4 037	47	17 526	92	200		2 507	30	1200		3 996	05	2 000		3 550
			1914	29 595	49	3 991	07	17 978	75	1225	—	4 415	02	1200	—	3 90411	2 000	_	4 846	40
			1915	19 940	24	3 447	62	15 621	53	1028	03	5 700	88	1200	—	3 663 80	1800	_	5 380	10
			1916	31 317	27	2 919	15	15 027	—	200	—	6 586	43	1200	—	3 462	20	2 200		4 313	30
			1917	33 553	34	2 577	10	15 414	95	200	—	5 891	70	1200	—	3 707	40	2 500	_	5 352	95
			1918	33 898	70	4154	30	21600	—	200	—	7 303	35	1 200	—	5131	50	2 471	_	4 439	96
			1919	35 206	83	3 327	40	18 628	—	200	—	8 648	44	1200	_	4 929	62	2 000	_	4 643	48
			1920	45 302	49	3 619	30	23 639	50	—	—	9 580	05	1200	—	4 411	61	2 000	—	4 938	20
7.	Kalmar läns	norra .	1913	14140	37	3 878	—	8 466	92	1233	60	2 251	20	_	_	2 244	85	_	_	1775	_
			1914	12 382	77	4 087	50	7 062	02	1493	95	4 348	10	—	—	2 990	25	_	_	1-640	_
			1915	7 052	36	4 082	86	9 406	98	1 647	85	3 589	90	_	—	2 371	97	_	_	2 684	07
			1916	16 733	63	3 358	79	8 394	20	1929	90	3 860	80	—	--	3 235	40	_	_	2 746	65
			1917	14 158	33	2 508	35	8 995	80	1305	45	3 673	25	—	—	3 056	05	_	_	2100	_
			1918	16194	82	3 098	70	11851	29	1252	60	3 600	—	—	—	3125	35	_	_	2 450	_
			1919	26 422	99	4 824	58	8611	25	774	30	4 450	_	_	_	5 349	_	_	_	2 200	_
			1920	25 067	50	5187	64	10 694	—	711	15	3 761	90	—	—	5 397	—	—	—	1800	—
8.	> »	södra .	1913	24 910	59	12 466	60	11255	12	3 364	42	7 394	27	4 850	_	3 071	10	__	.	5 000	_
			1914	30 478	97	10 943	Öl	9 655	31	3 472	13	7 299	45	4 850	_	2 900	_	_	_	3 500	_
			1915	23 454	83	12 734	37	12 255	68	3 321	97	6 668	08	4 887	50	3 668	29	_	_	4 857	80
			1916	28 950	33	10 987	68	10 601	64	3 285	31	7 564	14	5 005	_	3 696	30	__	_	4 865	93
			1917	25 538	76	9 410	28	10204	84	3 215	59	7 003	73	4 950	_	3 618	31	_	_	3 450
			1918	26 526	81	9 098	80	7 499	61	2 972	04	8120	86	4 800	_	4 951	79	1100	71	3 600	_
			1919	31515	86	6 331	06	8 063	05	3 568	47	9 215	46	4 815	—	5 438	20	1000		3 800
			1920	38 464	67	7 958	28	11959	81	1120	—	10 248	73	4 860	—	6 783	30		—	4 000	—
9.	Gottlands	läns . .	1913	17 313	15	3 517	30	11614	50	3 562	45	1472	07	_	_	5 421	19			400
			1914	21737	78	4 454	80	11231	39	3 452	—	2 382	71	_	_	4 416	69	_	_	28	_
			1915	13 021	06	34 640	60	10 099	49	3 803	11	2 973	76	_	_	4118	75	_	_	2 018
			1916	21081	97	5144	78	10 094	—	4112	29	8 381	83	—	—	3 392	55	1000	_	2 082	_
			1917	22 224	72	5 300	53	9 993	—	4 290	—	7138	69	_	_	5 870	77	_	_
			1918	28 297	38	9 517	47	9 479	36	4 350	26	7 537	18	_	_	7 985	87	1000	_	95	_
			1919	35197	87	8 466	61	11106	50	4 866	23	9 956	31	_	_	9 379	90			280	74
			1920	43 957	—	8 571	—	15 526	—	—	—	9 638	—	—	—	11584	—	—	—	3 969
10. Blekinge	» „ ^ ,	1913	23 421	90	8 971	80	18 629	84	1145	_	2 818	16	__	_	3 826	85	2 200		4 730	25
			1914	25 197	—	9 200	25	19 429	33	1425	—	3 409	85	_	_	3 086	4 0		_	3 494	85
			1915	17 573	88	6 619	06	19 937	03	1425	—	3 695	72	_	_	3 324	35	_		4149	99
			1916	25 249	72	7 791	68	22 586	67	1425		4 782	63			3 958	61			4
			1917	24 215	29	8 075	81	23 808	81	1316	67	3 553	75		_	4 240	87	_		3 746	80
			1918	30156	37	8 442	59	21 939	46	1425	—	3 499	20	_	_	5 975	99	2 400	.	3 985
			1919	86 830	86	9 439	46	18 292	77	1400	—	4 298	80	_	_	7 817	15	2 400	_	3 691	53
			1920	42 661	77	8 950	86	25 431	48	1400	—	5 943	35	—	—	10998	20	2 400	—	3 951	20
11.	Kristianstads	» . .	1913	49 385	70	15 266	41	30 845	96	4 976	60	6 325	64	3 000	_	2179	60	3000		4 810	70
			1914	52 805	19	15 108	29	28 391	99	5 967	70	6 780	07	3 000	_	2 416	90		_	3 750
			1915	31931	13	12 050	42	30028	39	6 506	20	6 879	24	108	65	1977	45	_	_	5162	49
			1916	52 808	58	13 542	10	27 315	05	5 758	35	8 301	01	_	_	1875	85	_	_	6127	55
			1917	61402	14	15 157	34	29 387	46	6125	—	7 073	66	_	_	2 477		3 000		5 086	80
			1918	57 155	70	20 620	62	34 380	29	6 726	60	10 917	57	_	_	2 884	55	3000		3 000
			1919	65 221	05	22 248	76	39 551	04	8 385	80	11068	62	__	_	2 494	90	3 000	_	5 800
			1920\|	41 978	11	23 896)94	44 977	51	10 091	25	12 374	06	—	—	2 583		3 000	—	5 400	—

155

Hus slöjdens befräm jande -

Belö ningar för olika ända mål -

Egna hems rörelsen -

Utställ ningar -

Föreningar

m. m.

Kom mittéer och möten -

Under avdel ningar,

utställ ningar -

Förvalt nings kost nader -

Övriga

utgifter

Fon derade vinst medel -

Summa

utgifter

Inkomster
utöver
utgifter -

Summa

3 700		55-				4 419	56	925
2 760	—	55		—		5 630	25	3100	-1
4 310	_i	60		—		923	75	2 900
4 655		300		—		—		1O00
5 005	60	100		—		150		3 600	—
2 425	_	100		—	-1	—		2 800	—
2125		no		—		—		3 400	—
2125		100		—		—		3 550
2 000		152		_		355	67	1000	—
2 000		140		360	47	361	54	2 250	—
2 000		234		451	88	243	49	2 250	—
2 000	_	220		453	08	—	—	2 400	—
2 000		77		438	25	—	—	2 350	—
2 000		201	50	—	—	—	—	1250	—
2 000	—	—	—	—	—	—	—	1150	—
2 000	—	158	—	—	—	—	—	6 550	—
2 500		372	_	_	_	14 798	47	—	—
4 000	_	991	—	—	—	2 669	64	1600	—
2 800	—	562	—	—	—	468	68	3 300	—
2 500	—	591	—	—		—	—	1675	—
2 500	—	787	—	—	_	—	—	2100	—
2 500	—	905	—	—	—	—	—	800	—
2 500	—	893	52	—	—	—	—	1125	—
2 500	—	1472	80	—	—	—	—	2 246	—
4 400	_	. .	_	1735	78	257	10	—	—
4150	_	_	—	1625	96	173	26	200	—
4160	_	_	—	1460	58	350	—	700	—
4 400	_	—	—	1425	96	—	—	800	—
5 365	_	_	—	1857	39	3 500	—	876	—
5 647	64	_	—	—	—	2 000	—	300	—
5100							—	200
4 660	—	—	—	—	—	—	—	200!—
5 206	Tf	600	—	—	—	3 299	18	—	—
7 924	77	600	—	—	—	2 988	79,3 600	—
6 305	04	600	—	—	—	3111	58 3 450	—
6 007	09	600	—		—	570	36 3 550 —
5 556	66	600	—			380	71 4 725 —
6 301	15	550	—		—	28C	3511 050'' —
5 945	-24	650	—			402	60	1 050 —
4 000	—	900						2 95C	—
4 300	—	_				11571	77		—
6 851		_		—		9 27''	61	7 22?	40
3 20C	—	_				14 321	61	5 575	70
3 200	)-					198;	31	7 635	14
3 400	1-	10C	—					-2 600 —
Öl It	er	—				595	15	>2 170 —
9 800	-							1 650 —
8 200	-							1 ooo\|—

300

325

225

2 400
32!2 400
—!2 400
— 2 400

—la 400
—ja 400

;2 400
2 400

175

225

380

200

175

200

100

1000

2057

500

4000

515

1655

1650

1670

1630

1770

1475

2 500

	12 322		4 644	>5			83 665	57
	12 737	18	1426	20	—		98 376	79
_	13 524	29	2 421	31	25 940	51	110 262	26
_	12 556	10	2 445	15	14 727	09	107 609	89
	16 575	32	1 276	SO	35 116	38	134 921	04
_	16 756	19	12 629	15	3141	85	120 95U
_	18 915	14	4 384	99	—		110 443	90
—	19 461	65	3164	60	—		125 717	40
_	7 444	46	2 318	21	—		47 260	28
_	5 846	23	490	—	—!		45 492	83
_	8 764	43	488	35	—	—	45 268	14
_	9 724	63	80	50	24 670,	13	79 807	71
_	11784	37	74	54	7 996	75	60 517	64
_	14 487	32	122	-	1586	97	61 220	55
_	16 704	20	no		—	—	72 596	32
—	18 070	87	—	—		—	79 913	06
_	14 429	46	3 694	26	—	—	109 761,	29
_	14 910	33	3 400	71	—	—	102 320	55
_	14 867	19	25 527	93	21 678	39	141 227	71
__	13 825	63	3 201	14	21866	09	120 285	19
	17 321	47	3 246	44	17 242	72	112 394	14
_	21411	50	3 559	32	6 137''88	105 979	32
_	20 442	34	3 673	36	—	—	103 856	32
—	29 292	56	4 077	35	—	_	124 983	50
_	11793	10	4 332	28	—	_	66 198	92
_	10 266	29	4 597	32	—		68 916	20
_	11034	82	10 603	34	978U86	108 840	27
	11100	53	6157	38	10 544	57	89 792	86
	i 13 465	49	7 602	16	7 714	09	95 372	84
	115 953	42	6 700	82	2 230	21	101269	61
	i 17 014	23	9 731	47	—		111 499	86
	,21 195	—	8 494	—	—	—	127 894	—
	! 11 542	29	1741	14	—		88133	11
	i 13 381	26	528	24	—	1_	95 265	74
	-11 236	07	6 356	08	15 000		102 784	40
	12614	58	8 460	17	17 000	—	118 882	89
	-16175	4f	6 746	62	10 000	—	113 142	45
	-19 538	04	8 893	83	3 000	_	117436	98
	-22 008	79	5 024	44			119 251	64
	-23 764	23	5 830	86			141 239	05
-	- 18 741	31	250	—			157 153	59
	- 19 268	Öl	1 87!	81	133 218	61	296 434	14
	-119 747	9<	4 94!	lf	83 397	7f	225 83$	14
	- 17 451	41	26 580	4	126 641	05	299 241	82
	-129 254	71	20 880	4f	52 601	5;	238 56(	14
	-136 081	3(	14 48-	Öl	24 297	0,	225 431	46
	-30 277	2f	14 477	101	—		213 96t	43
	-16 987	13.	>23 885	9‘	-		194 36"	14

10 458

4 620
3 548

11485
9 890

7180
6175
10 283

316

10 896

94123
98376
114883
111158
134921
120951
110443

137 202 50

57151
45492
52 448
85983
70 801
61220
72 596
80 229

1399
14 406

10 655

2 311

5 609
27672
49 351

9 975
52 962

109 761

102 320
141227
120 285
123290
105 979

103 856
-124 983

66198
68916
108 840
89 792
95 372
101269
111499
129293

75 102 539
95 265
102 784
118 882
113142
117 436
119 251
151894

159 464
296 434
231 441
326 913
287 912
225 431
223 94!
247 329

156

Hushållningssällskap	År	Jord-bruket i allmän-het	Häst- aveln i	Nöt- boskaps- aveln	Mejeri- hanterin- gen	Annan husdj urs-skötsel	Veteri- när- väsendet	Träd- gårds- skötsel	Skogs-skötsel och jakt-vård	Fiskeri- näringen
12. Malmöhus läns ....	1913	61 445	53	32 051	60	30 560	87	11422	90	16 520	82			2 733	85	1000		12 041	83
	1914	57 012	73	31548	66	30192	13	13 506	88	19 376	63	_	_	3 272	75	3 817	83	7 607	55
	1915	49 126	65	28 472	60	45 896	92	11 422	03	16 853	42	—	_	3 256	73	2 889	85	6 873	97
	1916	58 211	79	27 026	66	33183	72	8 645	76	25 797	09	_	_	5 144	32	__		7 227	68
	1917	68 797	36	26 370	60	40 294	01	8186	11	20 650		_	_	6 262	15	_	_	5 466	28
	1918	86156	59	27 264	45	39 256	25	9 369	91	40 069	57	_	_	6 918	68	1000	_	9 973	76
	1919	79 518	39	26 093	53	43 745	64	8 443	45	28 450	—	_	_	5 350	_	5100	_	8 732	03
	1920	70 971	92	18 090	87	29 753	20	9 071	85	22 200	—	7 881	94	4 358	50	1100	—	8 888	75
13. Hallands » . . . .	1913	28 628	09	27141	78	21535	82	4 396	70	3 374	60	600	_	5 213	56	5 000		3 791	20
	1914	27 512	74	21360	55	22 252	65	4 370	15	3 673	29	600	_	4 279	20		_	1818	bi
	1915	13 794	68	13 714	20	19 525	16	5 327	87	3 769	60	600	_	4 353	78	5 000	_	2 676	05
	1916	27 628	99	15 714	70	18 640	40	5147	30	4 612	30	_	_	4 604	36	_	_	4 483	95
	1917	25 517	32	16 484	42	23 594	91	5128	25	5 239	49	_	_	4 463	83	_	_	2 317	10
	1918	30 769	75	16 968	61	21 931	87	4 598	15	3 762	11	_	_	5183	30	5 000	_	3 841	94
	1919	46 724	25	17 207	24	17116	57	7 691	95	5 360	05	—	_	10 931	68	5 000	_	3 233
	1920	55 363	46	17 929	73	18 786	61	6 791	70	6 864	90	—	—	8 715	50	5100	—	3 009	76
14. Göteb. o. Bohus läns .	1913	37 227	32	21035	40	30 694	65	2166	65	1000	__	11 800		6 669	54	18 000		10 570
	1914	40 896	60	18 570	—	30 809	65	1895	05	5 597	68	11750	_	9 319	22			899	75
	1915	30 311	40	16 740	06	33 808	59	1857	—	7 360	27	9 700	_	8 956	99	500		8 507	70
	1916	33 149	98	17 783	91	34 666	68	1837	36	11505	83	7 700	_	9 211	16	200	__	7 568	85
	1917	35 010	88 20 484	67	33 623	97	1248	90	20 693	52	5 700	_	8 025	07	15 000	_	9 200
	1918	49 445	95 24 750	36	32 677	20	1832	—	14 046	34	3 700	_	13 829	80	15 300	_	9 200	_
	1919	47 593	82122 769130	29 715	47	923	25	15 308	43	1450	_	11641	68	9 500	_	9 200	_
	1920	46 876	09 23 612 77	28169	57	—	—	14 545	97	1300	—	19 269	38	9 500		8 900	02
15. Alvsborgs läns norra .	1913	15 073	25 15 407 57	14 291	—	600	_	450	_	2 200		4 446	35			3 650
	1914\|18 246	44 15 511	92	14 311	73	600	—	1133	80	2 800	_	4 285	50	_		7 972	25
.	1915	12 657	43!l6 581	95	10 784	18	600	—	2 074	90	2 800	__	5 239	75			6 226	55
	1916	16 633	37116 886	07112 857	23	600	—	1730	_	3 000	_	5 322	87	_		5 750
	1917	19 702 21116 084	22 12 796	09	625	—	2132	20	3 000	_	6 498				7 300
	1918	26 624	93 19 253	80 14 683	42	600	—	3 471	70	3 000	_	8 604	57	__		7 077	50
	1919	27171	45	18 696	16	9 574	79	328	43	2 745	09	3 000	_	7 557 46	_		7 000
	1920	32 871	72	20 212	74] 12 531	16	446	60	5 381	38	3 000	—	8 215 90	—	—	7 700	—
16. > * södra .	1913	18 976	71	12338	20]16 728	93	1925	_	1965	61	500		4 556 21			5 950
	1914	20 164	26 10 535	80! 16 093	77	1 215	04	1781	30			4912 31	_		6 000	_
1915	20151	04	8 768	88 14960	26	425	—	1736	65	_	_	4 784 24	_		5 978	63
1916	22 332	47	8 601	76 15467	17	2 635	56	1 942	55	_	_	4 737 93	_		5 434	48
1917	18 982	90	9 022	96 14 316	50	2 457	64	1542	55	_	_	5 031 61	_		5 427	64
1918	26 020	84	9 534	36:15 683	54	400	—	1798	13	_	_	5 701 45			4 177	64
	1919	27 796	56	9 048	73 11 814	25	400	—	2 920	07	_	_	5 896	48			2 250
1920	37 982	18	8 781	27;	14 670	—	—	—	1933	55	—	—	6154	92	_	_	2 500	—
17. Skaraborgs > . . . .	1913	39 835	33	23 060	76	18 037	76	5 311	22	5 555	82	11275		5121		500		7 400	_
1914	36 981	96	21741	83	20 388	17	5 394	85	5 939	21	11250	_	3 461	69	500		6 900	_
1915	27 461	14	23 043	80	15 704	37	5 606	86	6107	58	11250	_	4 466	10	500		6100	_
4916	32 714	67	26 356	85	22180	66	6103	58	6 041	15	11250	_	6 442	62	500		6 300	_
1917	34 897	38	27 238	74	14 967	27	6 310	51	5101	_	12 000	_	7 679	88	500	_	7825	_
1918	47 973	42	35 626	76	20 893	29	8190	64	5 618	_	16 066	67	9 665	57	500	_	9075	_
i 1919	59 950	31136122	65	21335	28	9 286	49	8 298	15	18 558	33	9 600	05	500		7 900	_
11920	Dt) ÖbÖ	90]	4 299	31	28 219	59	14 467	09;	8 777	78	18 950		11681	45	500		7 300	—

157

Husslöj dens befräm jande -

Belö ningar för olika ända mäl -

4 800-!

5 800-1800 —
1800-''
3 300—j

5 88112 5

6 800—j

J 4 300—j

300''—
850 —

600l1
2001 —
900 —
900!—
900; —
900 —

6148

5 394

6 000
5 211

5 030

6 455 92
9 727; 34
5 900|—

4 500 —
4 500 —

4 5001—

5 040;—
5 000
5 000
5 000|—
5 000 —

3 749 —
3 740 —
3 844 Öl
3 857 60
2 671 55
2 680 07
2 750
2 750

Egna hems rörelsen -

7 247
7 451
7 679

Utställ ningar -

Föreningar
m. m.

1284

110

2000

- 1190

— 200
20 —

— 850

— 1010

3 900
12 600

11 542

12 600
13 600
13 9001— 1040

3 900 — 1310
3 600!—I —

2 050

1796

3 013
3 444

5144 i

10 954	65
11 600	75	11075		1000-
6 862	79	9100
5 000	_I	11700		— -
—	1	11700
_	—	4 000
—		2 500	—	—1
—	—	8 650	—
noll	62	—	_1
1199	51	5 450	—	—
632	10	1135,	12	—
200	—	6 020	—	—

50	—	1100	—
200	—	1000	—	_L
—	—	1000	—	—
7 809	33	—	—	—
2 759	67	28 784	80	—
17 833	06	17 550	—	—
2 328	78	16 569	54	—
7 997	54	1500	—	—
300	—	2185	—	—
200	—	1885		—
—		1809	47	—
713 64	—		75-
728	26	—	—	75
609	63	—	—	75
141	40	—	—	75
86		_	_	150
\| 348	10	2 900	—	100
388	—	3105	—	100
1385	80	—	—	174
617	26	1925	97	243
'' 542	17	8 880		631
568	70	3 430	50	—
		600	—	200
		250	—	—
		350	—	—
		1050	—	—
4 702	37			—
4 71(	77	5 560	—	—
312C	71	7 20C	-	—
2 601	-	7 750	-	—
2 801	-	6 47f	—	—
- 2 80C	-	5 200	9	—
		2 36(	27	—
		14 011	Of	—

Kom mittéer och möten -

Under avdel ningar,

utställ ningar -

Förvalt nings kost nader -

Övriga

utgifter

Fonde rade vinst medel -

692j 62
666 12

625
1141
1769
1826
1926

12 678
12 622

10 908
11006
11106

11 228
11396
11412

725

710

3 595
3 030

2 400

2 655

3 245
3 515

3 525

1762
1762
1762
1 762
4145

4 229
4 160
4 216

46 075
53 653
57 836

62 726
64 315
83 533
95 052
60 975

12 345J29
12 854''6 B
12 443 89

15 111175

19 034 8

20 848| 50
28 442-81
27 509 01

17 983 72

16 934 44
16 009,89
16 245:78

19 216 63
26 476 80
64 436 87

63 909|75

9 979 72
10 306 54
12 474| 9 9
13118178

16 521 89

17 114 22
14 593 20

20 879|20

93
60
01
78
45
50
69

36 664
9 053
6 842
15 510
24 961
23176
39 127

91295 76
127 752 72
190 769 23
80 375 47
68125 42

72 669j77

7 041 64
2 984|41
2 387(31
1936-391
7 374,77

7 850i 61
17 708139 ■
13 578 36

6 013 86
4 624 io!

4 974 70

8 441 15

5 750 —
2 751 2

8 355

- 9 383:

9 7771
■ 8 092;

12 383
45 086
14 011
15134

16 281
14 573

4 491

4 985

3 063
2 771
1554

39 519

5 413
11242

2 899

1 256

1500

2 670
9 548
9 735

10 715
19 408
19 949
22 450:66

1 9871S G

2 541 33

4 994135

65 000
34 337
20 997
9 857

471

— 18 747	24	7 752 20
-21188	64	4 986	94
—''21227	24	2 227	68
— ''25 805	66	7 533	30
—113 445	69	24 540	83

28 496
16 374
6 057

Summa

utgifter

Inkomster
utöver

utgifter -

266 272
349 814
382 234
460 194
368 358
404 726
348 912
318 912

131 072
109 871

- 150 959
61; 140 263
65 |l38 193
75|l34 432
03 163 813

- 169 525

- 189 797
—190 857
70 219 514

55119

3 075
946

Summa

43 249
21 972
12 845

86 865
96 425
62 130
23 388

201 596
206 929
214 178

— 240 238

— 240190

77 498
86 797
80112

— — 124 906
—1 — 99 642

— — 121 666 50
—]— 107 349 02
—!— 126 942129

— — 81 699|77
—I— 82 313| 68

—j 90 028 89
76:132 485 57

321392
349814
385309
460194
369304
404 726
348 912
-318912

-131072
3 09010 112 961
3 297 70 154 257
12 727 23 152 990
14 957 92 153151

-- 134 432

--163 813

1 406 19 170 932

oe|48 163 83 237 960
— —190 857
6 72103 226235
800 88 206397
206929

28 452117
31 893 82

2 423
26 444

19 903

13 396
37 943

9 404

08 109 980
79 116 832
100 702

— 116 932

—1145 920
154 511
76 230 643
68 266 376
65 232 856
90 227 629

— :216 020
—''210 699

11589

5 593

28 869
76 033
58 848

21 677
11534

66|

7 ° I

38;

92;
98
46;
921
90:
50;
oi
04

89
78!
3 91
84:
95
64

72
66

,40

214178
240 238
268 642

109 392

89 221
106 557
124 906 95

119 546 24
121 666 50

120 745 73
164 886 18|

91104 41
82 313 68

90 028 89:
132 485 57

121 569 88
116 83219
100 702 15

122 525 74

174 789
230 544
289 492
266 376
254 533
227 629
216620
222 234

158

Hushållningssällskap	År	Jord-bruket i allmän-het	Häst- aveln	Nöt- boskaps- aveln	Mejeri- hanterin- gen	Annan husdj urs-skötsel	Veteri- när- väsendet	Träd- gårds- skötsel	Skogs-skötsel och jakt-vården	Fiskeri- näringen
18. Värmlands läns . .	1913	32 699	89	21523	03	19 237	08	6159	04	3 272	18	500	_	4 000		750		4 300
	1914	33 385	79	21 571	74	14141	29	6 651	50	5 955	25	_	—	4 000		750	_	4 280	65
	1915	26 340	60	23 350	77	17 968	82	6 308	62	5124	82	1000	_	4 000	_	750	_	5 578	14
	1916	33 415	23	24 020	53	14 996	50	6190	22	6 063	53	500	_	4 000	__	750	_	5 211	72
	1917	42 109	17	24 921	14	19 275	55	6 095	37	5 586	04	50t	_	4 000)—	750	_	6 170	46
	1918	48 600	67	26 837	15	20 518	28	11019	87	6 616	—	500	—	6 OOOl—	750	_	10 480	17
	1919	51068	62	25 244	61	20 374	97	10114	77	7 974	73	500	_	6 000:—	750	_	7 787	39
	1920	59 873	10	24 334	91	22 826	71	9 772	80	8 423	38	250	—	5 000-	750	—	8 226	41
19. Örebro > . .	1913	32 267	83	15 226	13	15 040	04	4 960	40	3 021	55	5 500	_	5 403	08	3 300		5 500
	1914	37 328	21	16 236	56	18 820	12	6 460	15	4 751	61	5 750	—	4 421	_	3 300	_	12 200	_
	1915	35 009	81	15 626	96	16 886	13	5162	95	5 664	59	6 000	_	5 396	29	3 000	_	6 000	_
	1916	45 257	27	14 588	43	19 176	51	6 363	50	5 644	96	6 000	—	5 861	79	2 000	_	5 950
	1917	48 004	62	13 576	06	20 033	13	5 394	20	4 896	64	6 000	—	6 506	43	1000	_	5 150
	1918	60 049	10	13 569	95	18 974	56	7 265	89	5 391	43	6 000	_	7 590 80	500		4 650
	191?	60 716	61	13 030	18	15 816	38	8 948	44	5 044	25	6000	—	6 223 15	500	_	5 043	69
	1920	68 520	12	13 788	63	20 316	67	9 682	40	5 996	65	6 000	—	8 333 85	500	—	4 210	51
20. Västmanlands > . .	1913	31324	83	14 648	80	16 938	42	6 001	19	1325	_	_	_	6 335 28	2 500		3 567)05
	1914	45 415; 50	11703	60	13 636	68	5 601	30	1500	_	_	_	6139	68			3 558)43
	1915	36175 81	10 094	83	17 481	27	4 823	10	1400	—	_	—	7 823	18	_	_	2 312) 15
,1916	43 570)74	9 913	83	13 538	51	4 908	88	1400	_	_	_	5 929	14			2 852	05
	1917	30 447 13	11867	92	12 679	55	3 618	40	1450	—	_	_	6 369	70			2 708	02
	1918	47 088185	12 649	51	13 778	91	6 482	02	2175	—	—	—	9 880	68	1000	_	2 428	35
	1919	53109 71	13 704	05	14 281	06	6 903	18	4158	24	_	—	9 742	63	1 600	_	4 657	82
	1920	73 572 59	11 642112	14 482	43	9 419\|36	6 020	65	—	—	13 504	62	1600	—	4 400	50
21. Kopparbergs » . .	1913 44 926 61	26 424 40	27 608	36	5 853 12	8 326	7 6	300	_	7 069	41	1100		6 506	87
1914	38 720	41	24 523 23	32 103	01	5 868	09	8 766	37	200	—	6 788	57	600	_	5 667	50
	iyi5\|pi 997	65	21 793125	29 397	54	5 453	16	7 924	87	200	—	7168	21	600	_	9 747	89
	1916\|57 584	31	22 225; 94	30 913	04	6 352	55111 573	54	200	—	7 040	58	600	_	5 708	34
	1917	34 575	67	11508	37	28 237	25	6 752	85	10 962	39	200	_	8 622	82	2 000		4 991	57
	1918	53 556	92	15 689	78	20 214	38	7 481	85	11565	—	200	—	10 578	14	5 000	_	7 341	62
	1919	55164	58	11405	—	20 762	—	10 826	—	12104	—	200	—	12 348		1100	_	6 662	45
	1920	70 089	—	22 721	—	23 395	—	12 129	—	14 224	—	300	—	15 130	—	3 500	—	5 715
22. Gävleborgs » . .	1913	45 028	90	16 437)05	10 303	55	2 535	01	1700	_	_	_	5 750 82	3 205	80	6 472
	1914	39 910	01	15125 34	13 850	18	4 210	16	1350	—	_	_	6 782)35	1331	60	4 639	76
	1915	32 150	74	18 075! 6 7	7 278	67	4 294	25	4 445	99	—	_	''5 976 15	1549	20	5 300	79
	1916	45 214	73	19 422)81	13 031	39	5 027	34	4119	10	_	_	5 366) 11	1077	15	5 623	30
	1917!	41554	36	23 537)64	14 412	33	4 453	01	2 966	73	_	_	5 872:80	1134	05	4 236	34
	1918	65 066	88	29 628,93	11900	56	3 964	85	4 715	46	_		7181	44	1203	90	4 448	11
	1919	48 974	79	41023	96	11 683	56	3 478	80	3 559	46	_	_	8 793	30	679	05	5 021	37
	1920	63 373	31	45 967	93	11347	46	1265	40	5 890	70	—	—	7 785	96	328	20	6 428	71
23. Västernorrlands > . .	1913	51 794	13	25 611	51	24 441	35	4 634	97	4 200	14	.	_	5 787	55	587	97	12 281	61
	1914	52 751	31	23 751	40	34 882	65	4 295	11	3 782	11	_	_	5 780	05	880	60	11332	77 1
	1915	49 839	50	20 113	06	35 530	50	5 269	53	3 883	20	_	_	5 368	10	993	80	13 148	03
	1916	56 785	75	25 968	65	23 932	75	6 957	26	4 056	95	_	_	5149	15	542	97	11641	96
	1917	58 804	99	39 722	26	19 249	—	5188	39	5 341	42	_	_	6 657	80	743	30	10 079	30
	1918	72 064	49	41101	47	19 937	87	6 637	24	5 281	72	_	_	7116)23	806	64	11 918	37
	1919	80168	42	19 955	98	19 808	84	7 900	11	7 251	40	_		8 847 39	647	93	16 243	79
	19201	87 767	62	22 108	45	19 666	03)	10 651	70	3 784	29	—	—	11 524)35	559	83	16 676	52

159

Husslöj dens befräm jande -

Belö ningar för olika ända mål -

Egna hems rörelsen -

Utställ ningar -

För eningar -

Kom mittéer och möten -

Under avdel ningar,

utställ ningar -

Förvalt nings kost nader -

Övriga

utgifter

Fonde rade vinst medel -

Summa

utgifter

Inkomster
utöver

utgifter -

Summa

3 716

4 214
3 450

3 420

4 214
4 541
4 669
3 549

3 934

4 039
4 075

3 996

4 050
3100
1000
1000

14 065
13 943
13 457
8 272
344
2100
2 290

2 700

3 666

3 967

4 426
6 349

5 095
4112
5 925
5127

19 532

20 192

21 007
21815
27 213
26 648
26 073120
25 861126

6143U
8 008181
7112 61

4 392:64

5 675:52

255

295

155

240

350

115

360

300

155

275

265

229

302

491

385

6 241
5 633
8 474

1090

1212

788

622

630

1 094
1239

876
3 029
1906

2 196

552
849
721
898
813
901
1 325
708

500

2 000
2 000
1000

4 206
1206
— 1012

2 078

— 3 731

— 1666
—I 758

'' 985

—j 100
—; 100

-| 860

—13 175
—Il 520

20
20 3 600

3 350

4 450
3 550
2 650

2 650

3 225

3 739 20

1143
589
600
600-504149
1 476 20

— 2 30925
2 270 20
995 61
349 25

1750

1100

900

600

6C0

1400

6 765|20
8 300 —

1976
2 567
9 082

1000 —
962 —

2 534 29
5 821 19
17 2 077 56
562 30
336 55
1 515 25

6120
4 225

600

4 250
3 600
3 050
2 950

2 750

3 850

4 900

150

341

176

154

277

497

706

1264

1230

1 500 —

1 500

2 000
2 000
2 000

642

1010

6156
6 832
1394
987
473

449

800

250
1 350

3 050
1350
1 450! —
1 450 —

4 200

9 231
250

2 033
2 888

3 493
2 563
1750

1 750

2 936

675

601
1 600
1600
1600
1600
1200
1200
1200

2100

4150
4 537
4 687

100

4<i0

13 468

16 515

17 389

18 733
21878
32 023
40 756
37 088

18 201
17 644
20 093
21918
24 836
28 441
28 272
35 515

10 348
10176
10 051
11813
12 597

14 537
12 242

15 341

3 268
3 248
3170
3 390
3187

06	2 855:69	_		118117	58	54136	74	172 254	32
31	2 366 75	_		120 109	26	13 385	95	133 495	21
14	3 028 :86	—		119 982	84	49 930	56	169 913	40
35	2 770118	41 553	41	167 489	67	32 254	96	199 744	63
81	15 30047 14 091	12	169 967	63	16 320	69	186 288	32
63	8 869 62	—		180 196	94	—	—	180196	94
45	14 80834	—		193 733	98	—	—	193 733	98
74	3 743 51	—	—	188 039	13	19 552	33	207 591	46
26	2 864 63	_	_	123 451	90	18 411	21	141863	1J
04	6 352 24	1 445	32	145 457	27	—	—	145 457	27
09	3 123 58	28 239	99	158 713	39	17 303	71	176017	10
58	5 452:62	40 024	25	185 574	12	—	—	185 574	12
15	3 110 14 25 652	52	170 585	35	1234	91	171820	26
37	2 839 67 26 325	87	187 398	64	—	—	187 398	64
18	4 249 04	1799	69	159 520	93	—	—	159 520	93
83	3 489,99	—	—	181 312	61	—	—	181312	61
35	1220 95	_	_	113 706	41	2 013	34	115 719	75
93	4 235 50	_	—	126 571	93	—	—	126 571	93
60	12 31398	32 030	07	157 671	93	25 185	84	182 857	77
71	2 044 05 51 208	22	166 569	40	—	—	166 569	40
07	8116:25	25 894	39	126 756	74	13 651	79	140 408	53
95	11138 24	—	_	126 665	51	—	—	126 665	Öl
65	19 282:33	_	—.	146 743	88	24 245	18	170989	06
15	46 983 02	—	—	205 563	87	—	—	205 563	87
04	4 455 91	_	_	161 710	04	9 510	26	171 220	30
59	4 535 92	_	—	158 354	—	—	—	158 354	—
60	2 887 85	16 818	29	157 445	92	3 786	57	161232	49
40	4 860	05	11964	43	185 957	—	3	95	185960	95
02	2 486	38	19 996	07	167 361	94	14 903	10	182 265	04
17	371	55	_	—	176 344	91	—	—	176 314	91
96	10 973	—	_	_	199 390	54	—	—	199 390	54
31	1134	—	—	—	239 112	31	—	—	239112	31
07	4 291	81	_	_	142 260	51	62 656	03	204 917	14
72	9 041	05	_	—	158 416	31	14 475	79	172 892	10
15	6 788	91	34 900	50 182 080	30	27 014	70	209095	—
31	7 308	48	19 405	21 179 194	26	30 602	65	209 796	91
59	7 958	96	10 520	35	1.74 225	01	47 530	06	221 755	07
85	11 283	31	_	_	218 833	53	30 210	87	249 044	40
9C	6 221	46	_	_	223 288	90	22 489	24	245 778	14
02	11190	76	1		257 679	46	7 359	21	265 038	67
1 51	8 918	43			174 024	98	18 740	81	192 765	79
92	6 628	28			184 550	23			184550	23
. 71	10 417	33	20 65C	—	200 901	98			200 901	98
8!	it 406	41	20 35C	—	202 679	11	20 91C	98	223 590	09
J 8!	11 087	07	-		199 976	29	29 579	73	229 55<	02
J 1(	12 207	79	—		225 783	42			225 783	42
6 6-	11591	2-1			224 946	56			224 946	66
5 t.	12 449	12			245 241	It	-		245 241	1!

160

Hushållningssällskap	År	Jord-brnketi allmän-het	Häst- aveln	Nöt- boskaps- aveln	Mejeri- hanterin- gen	Annan husdjnrs- skötsel	Veteri- när- väsendet	Träd- gårds skötsel	Skogs-skötsel och jakt-vården	Fiskeri- näringen
24. Jämtlands	läns . .	1913	38 914	57	18 605	38	21 440	55	2 848	(76	1203				1294	10			5 865	46
		1914	40 810	99	15 346	11	27 356	94	3 19E	82	1031	25	_	_	1830	09			6 056	20
		1915	20 599	55	14 782	64	21792	10	4 736	24	1140	62	_	_	1647	90			6 086	22
		1916	36 862	57	13 527	70	18 903	76	4 357	71	498	75	_	_	1918	77			6 256	03
		1917	35 444	46	16 588	17	19 251	35	4132	21	662	50	_	_	3 363	54			6 052	29
		1918	41238	03	13 274	66	10 683	53	4 969	75	150	_	_	_	2 630	40			7 213	88
		1919	52 137	41	13124	51	18 871	94	6 746	01	1000	_	_	_	4 238	30			11 242	06
		1920	65 658	45	22 895	30	19 088	20	8123	83	525	—	—	—	3 810	25	—	—	9 200	90
25. Västerbottens	> . .	1913	60 333	64	11 806	70	19 045	13	5120	65	1100	_	_	_	3 400		18 418		7 829	10
		1914	63 095	25	11856	88	19 937	88	5 470	70	1000	—	_	_	3 687	79	18 183		11645	80
		1915	48 916	11	12 733	40	25 673	31	6 977	07	1250	—	__	_	4 954	25	17 899		7 559	33
		1916	63 516	79	12 812	82	25 850	82	7157	20	1871	15	_	_	5 068	68 18 467	_	9 993	50
		1917	75 464	60	13 823	79	24 720	60	6 399	10	3 555	99	_	_	6168	27 18 540		6 339	40
		1918	83 290	05	12 094	66	27 123	92	7 511	49	1479	85	_	_	9 458	81 40 000		5 000
		1919	98 922	23	11 601	71	28 007	20	7 757	10	1300	—	_	_	10 276	28 24 000		10 500
		1920	146 942	96	12 850	65	33 466	94	10 498	68	2 719	—	—	—	11000	—	32 000	_	10 000	_
26. Norrbottens	> . .	1913	72 792	19	9 005	60	35 874	74	6 261	21	4 524	99	_	_	29	75 12 892		12 196	49
		1914	83168	Öl	8 070	53	34 702	35	6 318	95	3 279	33	_	_	651	40 16 580		7 333	94
		1915	75 273	71	7 320	64	35 334	71	4 985	29	5 082	07	_	_	1186	34:12 529		11121
		1916	100 183	32	7 833	08	36 354	33	4 359	75	3 380	33	498	50	1188	10	12 927		9 687	05
		1917	98 927	33	10 517	89	38129	86	4 757	71	7158	53	835	65	3 226	97	12 978		5 750
		1918	158 657	15	8 796	02	34 658	63	7 391	63	5 953	17	24	70	4 675	73	64 000		8 560
		1919	240 805	88	9 652	68	30 394	89	7 071	63	6 539	16	_	_	5 448	61	64 000		7 950
•		1920	210171	38	8 307	16	32 491	10	11186	181	7 732\|76	—	—	6 531	95	64 000	—	8 347	—

161

Husslöj- dens befräm- jande	Belö- ningar för olika ända- mål	Egna- hems- rörelsen	Utställ- ningar	För-eningar m. m.	Kom- mittéer och möten	Under- avdel- ningar, utställ- ningar	Förvalt- nings- kost- nader	Övriga utgifter	Fonde- rade vinst- medel	Summa utgifter	Inkoms-ter ut-över ut-gifter	Snmma
5 525		300				2 800	58			652	60			9 679	99	2 625	80			111 728	69	8 250	59	119979	28
9 092	95		_	5 449	08	805	33	2 450	—	164	40	—	—	9 623	63	2 403	31	—	—	125 614	10	—	—	125 614	10
6 590	35	_		6 408	56	6 567	02	2 878	14	358	10	—	—	10110	18	3 534	89	54 046	65	161 278	51	—	—	161278	51
5 955			_			229	60	4178	14	139	60	_	—	11073	75	8 846	61	31 223	32	143 971	31	10 331	93	154 303	24
6 330	45				_			2 375	_	236	10	_	_	10 920	63	11563,	67	12 808	12	129 728	49	17 766	41	147 494	90
7 130					_	_	_	475	_	253	60	_	_	11851	88	696	26	—	—	100 566	99	18 851	87	119418	86
6 722	50			_	_	_	_	975	_	327	70	_	—	11570	46	745	—	—	—	127 700	89	—	—	127 700	89
6 005		2000	_	—	—	—	—	2 450	—	361	70	—	—	18 508	69	11972	47	—	—	170 599	79	—	—	170599	79
8 125	57					867	08	_	_	2 093	91	_	_	16 398	18	975	—	—	—	155 512	96	31 366	20	186 879	16
4 734	79				_	1773	51	1075	__	3 678	91	_	_	16 205	54	19 625	85	—	—	181 970	90	—	—	181970	90
17 431					_	704	38	2 348	94	271	10	_	—	21996	59	10 470	22	—	—	179 184	70	2157	65	181342	35
16 248	99			_	_		_	6 589	53	75	_	_	—	25 098	92	5 294	80	25 743	74	223 788	84	—	—	223 788	84
28 869					_	_	_	1250	_	75	_	4 891	67	23 383	17	5 723	74	—	—	219 205	18	6 716	74	225 921	92
17 602	52				_	_	_	850	_	75	_	5 000	_	18 183	45	1 160	—	—	—	228 829	65	22 992	49	251822	14
18 019	69				_	_	_	850	_	100	_	5 000	—	26 923	98	2 222	28	—	—	245 480	47	1125	76	246 606	23
20 000		—	—	—	—	—	—	1000	—	175	—	5 000	—	18 562	62	7 672	78	—	—	311888	63	—	—	311888	63
6 900				5 865	61	1024	38	_	_	138	40	3 425	12	12 781	67	4 063	92	—	—	187 776	07	16 534	83	204310	90
6 900		_	_	3 808	58	772	12	1050	_	468	60	4 348	31	13 881	93	1107	—	—	—	192 441	05	—	—	192441	05
6 900	_	14	_	19 201	69	527	94	1300	_	75	—	6 095	35	20 518	68	2 053	76	—	—	209 519	18	—	—	209 519	18
6 900				16 067	31		_	550	_	305	60	5 536	38	18 335	74	2144	35	—	—	226 250	84	—	—	226 250	84
6 900		7		19 774	35	_	_	550	_	75	-_	5 226	25	17 959	48	4 044	30	—	—	236 818	32	12 650	74	249469	06
6 900						68	88		_	75	_	5 775	—	24 159	19	372	91	—	—	330068	01	—	—	330068	01
6 900								_	_	100	_	2 835	_	28 811	79	5 630	92	—	—	416 140	56	—	—	416140	56
6 900	—	—	—	—	—	—	—	760	85	100	—	7 530	—	35 394	11	18 918	98	—	—	418 371	47	17 435	86	435807	33

21—202604

162

Hushållningssällskapens sammanlagda utgifter

År	Jordbruket i allmänhet	Hästaveln	Nöt- boskap avel!	s-	Mejeri- hante- ringen	Annan husdjurs- skötsel	Veterinär- väsendet	Träd- gårds- skötseln	Skogs-skötsel och jakt-vården	Fiskeri- näringen	Husslöj-dens be-främjande	Belönin-gar för olika ändamål
1890	293 846	57	95 327	37	190804	96	_	_	4843	70	56 510	55	45 050	89	71 611	31	32 497	92	102 601	38
i 1900	468 756	50	150 902	07	341 591	87	—	—	18 322	48	81 864	06	75 975	38	133 527	68	65 442	71 164 089	07	7 571	47
1910	997 565	67 t	361 860	Öl	499 797	55	94 946	52	43 696	71	132 742	87	108158	08	70 836	Öl	106186	65 192 321	15	6 676	80
1 1913	944 651	85	406 809	69	531 613	87	106 467	44	104 630	—	45 900	—	119 278	16	87 553	77	151735	50 126 213	05	7 367	—
1914 i	983 385	12	388 178	37	539 249	86	111 722	45	123 249	38	45 575	—	119 453	83	52 743	03	134 329	84 145 156	46	8 226	50
! 1915	788 573	48	376 681	14	547 372	74	110 968	97	130 674	71	41 967	18	125 906	31	55 810	85	149 917	95 144 910	87	7187	95
1916	1 016 904	99	360 676	43	534 551	70	111847	68	162 T87	89	39 564	27	129 377	13	45 064	12	148 544	33^137 072	54	7 856	35
1917	1 060 229		383 537	04	534 926	92	97 258	31	164 666	62	38 635	66	148 854	64	63195	35	128 076	29	151173	43	10 697	04
1918	1313 016	40	432 007	35	530 430	57	116 452	98	189 421	60	36 291	37	189 343	08	154 832	25	147190	—	145 636	69	9 853	50
1919	1533 863	14	416 178	86	525 518	39	125 897	82	202107	49	35 723	33	207 995	47	131 326	98	160 907	84	139 031	30	9 403	25
1920	1 688 287	96	411 020	02	576 998	77	140 962	56	215 741	06	43 741	94	239 971	72	134 888	03	172 677	09	131 252	53	10 644	89

1 I Lantbruksstyrelsens årsberättelse synes föreligga feltryck å 55 öre.

163

Bilaga 14.

för åren 1890, 1900 och 1910, 1913—1920.

Egna- hems- rörelsen	Utställ- ningar	Förenin-gar m. m.	Kommit-téer och möten	Under- avdel- ningar, utställ- ningar	Förvalt- ningskost- nader	Övriga utgifter	Fonderade vinstmedel	Summa utgifter	Inkomster utöver utgifter	Summa Kronor
		67 306	16							144 566	71	64 982	20	_	—	1 169 949	72	82 780	11	1252 729	83
—	—	99 912	36							197 562	31	124 815	83	—	—	1 930 333	79	10 949	40	1941283	19
27 228	20	108 294	54							352 224	63	124 690	64	—	—	3 227 226	03	134 698	80	3361924	83
27 801	98	132 822	89	3 675	—	3 739	81	43 308	24	417 015	56	303 332	40	—	—	3 563 916	21	507 501	05	4071417	26
27 877	42	134 744	30	113 270	80	25 336	23	46 362	43	420 232	95	253 289	23	275 959	61	3 948 342	81	110 452	79	4 058 795	60
56 551	03	80183	59	108 571	23	4 587	41	31532	35	440 583	12	268 269	14	943 303	13	4 413 553	16	283 930	11	4697 483	26
43 477	20	22 153	35	120584	43	1124	47	47 643	82	471 707	85	£39 095	50	1125 806	11	4 765 840	16	191 823	40	4 957 663	56
46 373	78	21548	77	86 716	54	1414	10	56 385	79	556 728	98	228 101	Öl	574 628	56	4 353 147	81	389 707	47	4 742 855	28
4 757	42	13 783	67	35 496	80	6 034	60	64 613	91	678 634	77	218580	59	191 515	67	4 477 893	28	100 922	42	4 578815	70
4 709 42	6 976	70	38 041	48	2 794	44	60 772	04	809 135	62	270 985	85	6 947	30	4 688 316	72	157 490	07	4845806	79
7 194 33	9 613	33	83168	74	5 315	99	64 554	13	838 620	94	403 468	91	1802	55	5179 925	49	241 791	68	5 421 717	17

164

Hushållningssällskapens tillgångar och skulder.

Hushållningssällskap	År			T	ilig	å	n g a	r
Fastig- heter	Döda och levande in-ventarier	Fordringar för utläm-nade stats-lån	Fordringar, obligatio-ner, kontan-ter m. m.	Övriga till- gångar	Summa tillgångar
1. Stockholms län . .	1913			4 901				472 209	33			477 110	33
	1914	—	—	4 672	—	44 085	76	541 999	61	—	—	590 757	37
	1915	—	—	4 442	—	673 544	93	617 597	90	_	_	1295 584	83i
	1916	—	—	4 302	—	735 687	63	709 263	36	—	_	1449252	99
	1917	—	—	3 202	—	776 587	84	815 585	65	—	—	1595375	49
	1918	—	—	2 602	—	808 188	24	939 960	64	—	—	1 750 750	88
	1919	—	—	2 602	_	1048 298	84	912 944	48	—	—	1903 845	82
	1920	—	—	2 601	—	379 294	97	1 244 041	29	—	—	1625 937 26
2. Uppsala > . .	1913	44 750	30	34 419	95	—	—	359 445	18	_	_	438 615 43
	1914		50	36 214	19	6 013	03	365 643	47	995	03	451 713	22
	1915		79	34 936	06	8 017	35	437 069	03	918	—	523 736	23
	1916		85	33 996	42	16121	01	460 838	67	736	80	558 046	75
	1917	4o bOo	54	35 074	48	26 457	94	539 381	15	883	64	647 455	75
	1918		36	34146	29	26 338	44	701627	26	839	34	807 696	69
	1919		36	40 814	09	97 684	—	677 538	56	—	_	860 782 oi
	1920	44 OUo	09	41547	58	221 404	88	693 667	17	—	—	999127.72
3. Södermanlands > . .	1913	—	—	—	_	_	_	520 938	33	_	_	520 938''33
	1914		—	—	—	28 417	91	342 241	72	—	_	370 659	63
	1915		—	—	—	29 404	99	331 254	36	—	_	360 059	35
	1916		—	—	—	28 513	73	335 196	17	—	—	363 709	90
	1917		—	—	—	30 208	19	341 042	07	—	_	371250	26
	1918	~7	—	—	—	41058	46	353 226	76	_	_	394 285	22
	1919	15 000	—	—	—	177 296	89	340 678	22	_	_	532 975	11
	1920	15 000	—	—	—	303 686	37	302 264	52	—	—	620 950	89
4. Östergötlands > . .	1913	267 545	16	9 621	53	—	_	312 568	27	_	_	589 734	96
	1914	2bo 000	—	8 640	18	37 040	—	369 641	76	_	_	680 321	94
	1915	265 000	—	8 314	75	51250	—	415 402	19	_	_	739 5)66	94
	1916	265 000	—	10 213	90	60 356	66	564 154	06	_	_	899 724	62
	1917	265000	—	7 833	—	58123	33	673 028	88	_	_	1003 985	21
	1918	265 000	—	7 366	42	56 748	82	687 884	34	_	_	1016999	58
	1919	265 UUU	—	6 016	65	425000	68	868 091	14	_	_	1564 108	47
	1920	265 000	—	8 432	59	1 031 451	75	1012 254	72	—	—	2 317 139	06
5. Jönköpings » . .	1913	47 000	_	10 009	62	_	_	200 205	99	_	_	257 215	61
	1914	47 000	—	9162	46	2 900	—	170188	65	_	_	229 251	11
	1915	47 000	—	8 408	60	9 800	—	218 187	32	_	_	283 395	92
	1916	47 000	—	7 478	84	12 137	50	247 640	47	_	_	314 256	81
	1917	47 000	—	7 840	10	31030	—	361 691	84	—	_	447 561	94
	1918	47 000	—	7 076	24	30 851	_	367 865	03	_	_	452 792	27
	1919	74 000	—	6 471	72	33 967		444 890	13	—	—	559 331	85
	1920	74000	—	6 041	84	51 622	50	474 079	52	—		605 743	86

165

Bil. 15.

Sammandrag för åren 1913—1920.

				Skr	1 d e r						I föregående kolumner icke inräk-nade fonders belopp vid årets slut
Skuld till statskontoret	Särskilda fonder	Reserverade medel	Andra skal der		Summa skulder	Behållning efter avdrag av skulderns
				45 250	51			45 250	51	431 859	82
50109	09	471 819	12	7 320	94	* -	—	529 249	15	61508	22	—	—
687 758	50	182 655	37	414 660	67	10510	29	1295 584	83	—	—	—	—
762 461	32	679 893	89	6 897	78	—	—	1449252	99	—	—	—	—
834 298	11	742 228	91	8104	68	10 743	79	1595375	49	—	—	—	—
966 387	21	753189	62	10 580	26	20 593	79	1 750 750	88	—	—	—	—
1 209 886	50	314 459	54	12 624	38	115	—	1537 085	42	426 759	90	—	—
873 055	46	310 939	53	11730	59	6 018	79	1201744	37	424 192	89	—	—
		61286	47	27 743	13	10 047	79	99077	39	339 538	04	.98 976	16
5 819	20	63 566	94	32 408	27	9 817	45	111611	86	340 101	36	105 092	02
8 238	41	129 784	73	28088	22	18 086	83	184198	19	339 538	04	109 694	34
16 845	07	180 911	14	5 961	64	13 939	53	217 657	38	340 389	37	113 782	78
29 447	78	205 860	86	7 728	40	51 994	53	295031	57	352 424	18	120140	88
29 489	89	312 818	87	21532	60	73 562	33	437 403	69	370 293	—	129 428	46
110 684	97	318383	47	15 771	62	22 378	77	467 218	83	393 563	18	135 728	26
229 423	30	324 402	92	12 899	19	23 221	06	589 946	47	409 181	25	141136	81
		113 000		.	_	_	_	113000	_	407 938	33	166 599	61
29 842	91		_	_	_	_	_	29 842	91	340 816	72	168 613	15
29 588	32	_	_	_	_	_	_	29 588	32	331 071	03	208845	25
30397	06	_	_	_	_	_	_	30397	06	333 312	84	245 480	73
30191	51			_	_	_	_	30191	51	341 058	75	325 009	89
41078	28	_	_	__	_	_	_	41078	28	353 206	94	330 918	26
180 956	72	_	_	_	_	_	_	180 956	72	352 018	39	336 649	49
304 949	72	—	—	—	—	—	—	304 949	72	316 001	17	342 984	24
_	_	533 687	_	9 871	49	2130	37	545688	86	44 046	10	—	—
37 040	_	531 242	84	109 028	63	3 010	47	680 321	94	—	—	—	—
Öl 250	_	671 897	74	12 659	Öl	4160	19	73!) 966	94	—	—	—	—
60 356	66	749 361	12	79 443	82	1650	—	890811	RO	8 913	02	—	—
58123	33	794 324	63	112 158	22	10 283	48	974 889	66	29 095	55	—	—
56 748	82	814 623	64	122 508	07	9 053	29	1002 933	82	14 065	76	—	—
632 682	18	827 184	63	101771	66	2 470	—	1564108	47	—	—	—	—
1376 405	25	925 802	39	4 550	12	2 004	50	2 308 762	26	8376	80	—	—
_	_	24 856	34	27 700	90	5 922	94	58 480	18	198 735	43	—	-
5 000	_	25 199	14	15 540	85	1487	Öl	47 227	—	182 024	11	—	—
11500	_	25 559	08	49 550	—	2143	62	88 752	70	194 643	22	—	—
13 777	50	25 837	_	77 773	19	1789	97	119177	66	195 079	15	—	—
39 528	50	78 420	79	115 043	45	1346	Öl	234 338	75	213 223	19		—
39 478	10	81128	81	130 657	28	2 403	88	253 668	07	199 124	20		—
64 211	60	94 385	21	134 129	82	5 282	35	298008	48	261323	37		—
82 493	10	98180	80	146 196	97	2 392	46	329 263	32	276 480	54		—

166

Hushållningssällskap	År					T i 1	gångar
Fastig- heter		Döda och levande inven-tarier	Fordringar för utläm-nade stats-lån	Fordringar, obligatio-ner, kontan-ter m. m.	Övriga till- gångar	Summa tillgångar
6. Kronobergs läns . .	1913	10 000	—	2 50Cj	—			135 026	76			147 526	76
	1914	10 000	—	2 95C	—	—	—	129 776	39		_	142 726	39
	1915	19 570	—	3 000! —	1365	—	140 345	58		_	164 280	58
	1916	19 570	_	4 300 —	8 397	51	158 891	21	_	_	191158
	1917	19 570	_	3000\|-	12 952	71	194 294	19		_	229 816	90\|
	1918	19 570	-	3000	—	17 092	91	176 864	74	_	_	216 527	65
	1919	20 000		3 000	—	27 281	52	163 609	52		_	213 891	04
	1920	20 000	—	3 500	_	127 583	12	169 693	15		—	320 776	27
7. Kalmar läns norra .	1913	—	—	610		49 080		105 251	80	403	50	155 345	30
	1914	—	—	550	—	59 686	66	107107	67	372	50	167 716	83
	1915	—	—	780	—	61389	12	116 165	70	372	50	178 707	32
	1916	—	—	725	—	58 900	—	146 907	—	372	50	206 904	50
	1917	—	—	675	—	58 475	57	166 076	47	372	50	225 599	54
	1918	—	—	1110	—	47 699	36	161632	33	372	50	210 814	19
	1919	—	—	1000!—	66 596	90	166 440	14	372	50	234 409	54
	1920	—	—	1000	—	108 836	08	163 134	49	372	so	273 343	07
8. » > södra .	1913	65000	—	4112	43	_	_	108 525	17	_	_	177 637	60
	1914	65 000	—	4 165	04	57 095	—	93 986	91	852	50	221 099	45
	1915	65 000	—	3 748	50	91129	90	125 846	47	692	55	286417	42
	1916	65 000	—	3 344	—	105125	15	133 674	83	565	85	307 709	83
	1917	65 000	—	2 918	50	109 691	63	160 700	01	606	60	338 916	74
	1918	65 000	—	2 500	—	127 191	07	163 469	10	162	20	358322	37
	1919	65 000	—	2 081	50	118 752	76	156 104	28	380	18	342 318	72
	1920	65 000	—	1613	—	152 855	09	179 036	26	579	11	399 083	46
9. Gottlands läns . . .	1913	98 050	—	1329	10	—	_	53 607	05	_	_	152 986! 15
	1914	98050	—	1329	10	26 400	84	46 422	09	8194	62	180306 65
	1915	98 050	—	1329	10	40 283	60	81 444	57	8 477	62	229 584 89
	1916	98 050	—	1329	10	52 082	46	91 747	37	8 667	89	251 876	82
	1917	98 050	—	1329	10	100086	99	72 186	83	8 667	89	280320	81
	1918	98 050	—	1329	10	104 758	24	82 214	95	_	_	286 352	29
	1919	98 050	—	1329	10	155 055	34	115 770	28	_	_	370204	72
	1920	98 050	—	1329	—	205 381	—	126 306	—	8 668		439 734
10. Blekinge > ...	1913	—	—	5 257	81	—	—	505 910	72	_	_	511168	53
	1914	—	—	—	—	75102	81	403 2«3	21	5 761	72	484147	74
	1915	—	—	—	—	88 938	72	222 005	93	5 600	93	316 545	58
	1916	—		—	—	103 420	08	264 622	92	5 744	01	373 787	01
	1917	28 254	74	79 961	97	104 702	35	203 671	42	_	_	416 590	48
	1918	16 031	05	112155	61	104 032	53	178 490	29	_	_	410 709	48
	1919	15 840	25	5 893	73	237 890	59	236 027	05	118 734	16	614385	78
	1920	—		125 879	53	309 691	67	293 067	19	15 371	58	744 009	97
11. Kristianstads län .	1913	—		—		53 259	95	57 788	65	_	_	111048	60
	1914	—	—	—	—	63 689	95	182 280	97	_	_	245 970	92
	1915	—		—		129 243	30	277 196	29	_	_	406 439	59
	1916	157 336	99	10 500		130 717	51	469 741	46	_	_	768 295	96
	1917	156 000		10 500	—	176 431	32	570 797	03	_	_	913 728	35
	1918	156 253	27	10 500		219 874	73	546 385	09	1950	39	934 963	48
*	1919	156 000		10893	90	657 683	15	552 671	59	_	—	1377 248	64
	1920	156 000		11100		1 556 697	87	609 228	97	—		2 333 026	84

167

		Skal	der			I föregående kolumner icke inräk-nade fonders belopp vid årets slut
Skuld till statskontoret	Särskilda fonder	Reserverade medel	Andra skul-der	Summa skulder	Behållning efter avdrag av skulderna
	25 100 44	4195-	39 98	29335 42	118 191 34	__
__	24 227 05	6 220 5E		30 447 60	112 278 79	—
3 780 26	27 213 51	2 026-	12 082 80	45102 57	119 178 01	—
11 633 10	41995 97	3 752 8!	9 033 50	06 420 46	124 738 26	—
17 240 71	77 165 23	2117-	8 833 39	105 356 33	124 460 57	18 862 60
26 616 27	80 506 11	3 707 91	—	110 830 36	105 697 29	18 522 89
36 032 92	81224 03	1160-	—	118416 95	95 474 09	19 596 63
129 923 31	82 548 69	945-	—	213417 08	107 359 19	19 246 77
49 080 -	__	__	1975 -	51055 —	104 290 3C	—
59 686 6(		—	—	59 686 66	108 030 r	—
64 123 3 i	—	—	—	64123 32	114 584 -	—
61625 -	24 980 08		—	86 605 OS	120 299 4‘	—
59 675 5''	33 790 55	—	1 550 -	95 016 12	130 583 45	__
47 799 3	36 260 31	— -	500-	84559 71	126 254 4''	—
72 685 9	37 197 2C	—	3116 6	112999 71	121409 7
109 836 0	37 720 li	—	6 455 -	154 011 1''	119 331 8	—
''	__	__	2 356 2	9 2 356 2<	175 281 3	—
64 615 -	__	2 500-	2 100 -	69 215-	151884 4	3 --
107 329 6	0 21 678 3<	—	2 050 -	131057 8	155 359 5	3 --
107 819 7	5 44191 9	—	2 860 -	154 871 6	152 838 1	8 --
109 692 9	5 63 463 7	—	2 025-	175 181 7	4 163 735 -	—
129 740 4	6 71135 9	—	2 415-	2032913	8 155 030 9	9 --
116106 6	9 71139 4	s —	2 550-	189 796 1	5 152 522 5	7 109 454 97
173 946 8	6 71 193 3	0 --	1 766 -	246 908 1	6 152 175 3	0 --
	30 880 0	3 569	9 61380 7	0 92 829 9	2 60 15b 2	3 2 21011
26 200 8	3 30 623 8	8 1914 3	0 70 463 6	3 129 202 6	4 51 194 0	1 2 307 53\
44 636 5	0 40 626 7	4 --	88 644 2	8 173907 5	2 55 677 3	7 26 616 98
84 216 7	6 51 885 3	1 --	58 120 -	194 222 0	7 57 654 7	5 31968 94
101963 6	7 60 035 4	0 —	60 943 4	1 222 942 4	8 57 378 3	3 37 401 —
106 498 9	1 62 616 6	1 —	60 949 2	8 230 064 8	0 56 287 4	9 44 997 58
217 181 6	0 63 537 4	0 —	41 750 -	322 469 -	47 735 7	2 51575 12
254 665 -	65 583 -	2 259	- 68 092	390 599 -	49 135 -	38 630 52
__	78 902 4	8 20 737	16 --	99639o	4 411528	9 --
61 026	l 82 447 7	1 20 944	10 —	164 418 o	2 319 729	2 --
92 915	3 32 061 3	2 23 981	25 —	148 957 S	0 167 587	8 --
127 792	5 42 964 9	7 23 663	40 — -	- 194 421	2 179 365	9 --
149 951	0 45 545 -	31 612	15 —	- 227 108	5 189 482	13 --
149 553	)9 50 348	1 32 797	91 —	- 232 69!)	1 178 010	21 --
355 411	il 38 035 1	4 35157	15 9 555	13 438159	3 176 226	‘5 --
466 208	16 34 546	1 40 056	70 13 316	22 554 127	19 189 882	18 --
53 259	15 29 510	9 14 496	65 —	- . 97 267	>9 13 781	31 1080 51
70 889	16 30 666	6 345	- 4 600	- 106 501	71 139 469	21 --
130 743	30 258 084	14 1 401	10 265	25 3! K) 494	j9 15 945	- --
174 569	97 398 828	19 1 637	38 156 296	88 t 731 832	72 36 963	24 --
176 254	96 474 693	34 5 820	86 156 000	— 812 769	56 100 958	69 --
219 364	— 474 231	17 5 006	— 156115	21 854 716	68 80 246	80 --
652 071	49 487 424	■3 7 068	27 155 717	68 1802 282	L7 74 966	47 --
1 1 555 038	39 489 365	33 11 395	56 155 566	88 2 211366	65 121660\|	19 — 1 —

168

Hushållningssällskap	År					r i i i	g	å n g	a	r
Fastig- heter	Döda och levande inven-tarier	Fordringar för utläm-nade stats-lån	Fordringar, obligatio-ner, kontan-ter m. m.	Övriga till- gångar	Summa tillgångar
12. Malmöhus läns	191c	i 465 831	)8£	2 006	)-	130 95’	29	592 65	12	_		1191439 24
	1914	U 468 66E	4(	2 006	)-	157 705	92	667 981	81	16 581	)0.	1 812 93-	19
	191E	478 896	66	2 006	) —	186 078	54	1015 66c	42			1682631	i 52
	1916	486136	72	12 006	)-	258 755	82	1 115 93c	72	22 897	2:	1895 721	) 55
	1917	488 77c	39	2 006	) —	277 978	03	1 354 02c	93	3150c	25	2 154281	57
	191g	491 77c	39	2 006	) —	364 291	88	1 47316c	52	30 292	8É	2 361521
	1919	491 773	39	2 006	) —	428 86;	61	1 290 606	51			2 213241	51
	1920	491 773	39	2 006	—	762 271	51	1182 74£	54			2 438 791	44
13. Hallands >	1913		—	2151	77		_	323 50C	08			325 651	85
	1914		—	3 025	33	72 079	71	234 851	73			309951	[77
	1915		—	3 013	83	59 34c	97	322 473	54			384.831	34
	1916		—	3176	83	48 325	71	350 783	33			402285	87
	1917	—	—	3164	33	52 609	71	398 650	21			454 424	25
	1918	—	—	3164	33	55 966	57	399 807	77		_	458 938	67
	1919		—	3114	33	177 702	86	473 952	54	1	_	654 770	73
	1920		—	2000	—	355 217	09	610 480	69	1	—	967 698	78
14. Göteborgs o. Bolins >	1913		—	654	78	_	_	718 245	64	_	_	718 900	42
	1914	—	—	874	66	—	—	610 004	97	102 886	21	713 765	74
	1915	—	—	1206	56	—	—	705 895	64	—	—	707 102	20
	1916	—	—	1045	56	1600	—	746 666	29	—	—	749311	85
	1917	14 529	—	1 389	71	7 815	—	749 323	69	_	_	773 057	40
	1918	14 273	—	2 029	75	8 695	—	743 046	29	_	_	768 044	04
	1919	13 993	—	4 538	53	42 449	—	819 736	57	_	_	8S0717	10
	1920	13 713	—	3 515	03	138 531	77	999 619	12	—	—	1155 378	92
15. AJvsborgs läns norra	1913.	6 760	54	1939	41	2 815	_	396 055	78	_	_	407 570	73
	1914	6 442	52	1 629	90	2 480	—	427 586	66	_	_	438139	08
	1915	6130	40	1452	06	2145	—	455 495	81	_	_	465 223	27
	1916	5 843	88	1294	33	1810	—	465 641	90	_	_	474 590	11
	1917	5 571	69	1154	08	2141	67	488 609	78	_	_	497 477	22
	1918	5313	11	989	30	2 473	34	495 773	37	_	_	504549	12
	1919	5 067	46	1712	11	43181	34	566 534	88	_	_	616495	79
	1920	4 834	09	1623	08	118 715	63	668 963	05	—	—	794135	85
16. > > södra	1913	56 938	—	1374	95	_	_	82 816	83			141129	78
	1914!	129 660	72	3 961	45	—	—	71598	61	_		205 220	78
	1915	128 000	—	14 580	—	—		54 811	24	_		197 391	24
	L916	128 000	—	3 207	60	2 210	—	73 370	81	_		206 788	41
	1917	128 000		3 674	92	3 969		75 696	11	_		211340	03
	1918	128 000		3 714	77	5 446		59 443	40	_		196604	17
	1919	128 000		3 714	77	60 958	70	73436	94	_		266110	41
	920	128 000		3 714	77	108 598	40	173 313	37	—		413626	54
17. Skaraborgs > . . .	913	25 000		105 804		_		368 080	35	_		498 884	35
	914	25 000		900		3 250		551 048	12	_		580198	42
1	915	25 000		947	50	7 075		699 432	72	_		732 455	22
1	916	25 000		1072	50	12 725		809 962	38	__		848 760	38
1	917	25000-		1092	>0	14 875		927 808	)6	_		968 775	S6
1	918	31 075		1601	>0	18 095		923 756	SO	__		974 528	30
1	919	31 075		9 406	JO	7 525-	—	988 109		__		1036115!	0
1	920	96 2851	2	1 766	JO	8 298	16	946 287	3	30 000-	-1	1082637	1

169

				S k n	1 d e r						I föregående kolumner icke inräk-nade fonders belopp vid årets slut
Skald till statskontoret	Särskilda fonder	Reserverade medel	Andra sknJ der	-	Summa skulder	Behållning efter avdrag av skulderna
125 894	79	308 212	88	21880	38			455988		735 451	24
154 990	42	312 221	05	127 141	29	16 44£	81	610 796	57	702 137	62	—	—
182 216	05	143198	24	475 372	83	168 359	84	969146	96	713 491	56	—	—
258 424	33	367 582	13	530 313	99	113 868	54	1270188	99	625 531	56	—	—
272 607	04	371904	05	665 508	18	217 783	19	1527 802	46	626 478	11	—	—
338 654	90	377 539	17	785 491	48	281 323	46	1783 009	Öl	578 512	66	—	—
502 926	86	383 684	29	806 522	72	72 382	64	1765516	51	447 725	—	—	—
762 27J	51	389 844	19	783 868	07	66 128	35	2002112	12	436 682	32	—	—
_	_	33 000	—	_	_	112 272	50	145 272	50	180 379	35	—	—
72 635	—	173 180	—	—	—	27 705	—	273520	—	36 436	77	—	—
60 560		238 360	—	—	—	36 205	76	335125	76	49 705	58	—	—
50 219	50	273 087	Öl	—	—	25 705	—	349012	11	53 273	76	—	—
52 942	50	295 035	26	—	—	39 224	81	387 202	57	67 221	68	—	—
54116	86	309 628	Öl	—	—	32 072	07	395816	94	63121	73	—	—
256 138	65	298 602	57	24 266	47	28326	39	607 334	08	47 436	65	—	—
559 687	59	298 992	57	30 479	80	27 641	98	916801	94	50 896	84	—	—
—	—	135 540	43	40 541	14	12 247	41	188328	98	530 571	44	—	—
—	—	169 511	87	—	—	9 531	90	179 043	77	534 721	97	—	—
—	—	—	—	186 122	64	15 663	55	201 786	19	505 316	Öl	—	—
1600	—	151 561	72	44 552	83	18 736	52	216 451	07	532 860	78	—	—
7 815	—	184 411	75	48 229	—	10 462	06	250 917	81	522 139	59	—	—
8 775	—	183 298	48	54 386	31	16 623	72	263 083	51	504 960	53	—	—
65183	—	186 338	83	112 503	83	51438	82	415 464	48	465 252	62	—	—
197 542	28	188 005	46	72 049	90	123 890	56	581488	20	573 890	72	—	—
2 815	—	Öl 784	36	_	—	1360	94	55960	30	351 610	43	—	—
2 480	—	8163	—	—	—	20 330	55	30 973	55	407 165	53	—	—
2145	—	—	—	—	—	28 982	02	31127	02	434 096	25	10 098	67
1 810	—	46 687	50	—	—	56 720	58	105 218	08	369 372	03	12 200	66
3 475	—	65 533	03	—	—	1095	—	70103	03	427 374	19	—	—
3140	—	74172	05	—	—	1084	95	78 397	—	426 152	12	26 014	81
93 494	—	78 406	45	—	—	7 538	20	179 438	65	437 057	14	156 245	12
214 378	29	81092	90	—	—	22 478	72	317 949	91	476 185	94	—	—
_	_	_	_	_	_	9 000	_	9000	_	132129	78	13 334	02
—	—	—	—	—	—	69 000	—	69000	—	136 220	78	13 559	83
—	—	—	—	—	—	70026	94	70 026	94	127 364	30	13 794	45
2 800	—	—	—	_	—	73 859	78	76 <>59	78	130128	63	3 672	12
4 500	—	10 000	—	4 611	04	60 000	—	79111	04	132 228	99	11333	12
7 030	—	40 000	—	—		30 000	—	77 030	—	119 574	17	100 597	30
77 853	—	—	—	495	58	71050	—	149 398	58	116 711	83	90 618	58
138 685	40	—	—	1186	36	60 000	—	199 871	76	213 754	78	83 792	78
_	—	282 814	89	12 906	92	_	_	295 721	81	203 162	54	—	—
3 250	—	153 531	14	13156	92	1 240	—	171 178	06	409 020	36	—	—
7 075	—	256 231	67	1 280	—	—	—	264 586 57	467 868	65	—	—
12 725	—	343 558	75	23 325	64	2 547	07	382 156 36	466 604	02	—	—
14 875	—	401 290	21	54 550	(54	—	—	470 715	85	498 060	Öl	—	—
17 535	—	425 473	76	36 213	74	4 573	86	483 796	36	490 731	94	—	—
15 165	—	387 405		167 783	24	6 393	68	576 746	92	459 368	98	—	—
12 865	—	503 641	56	95 337	75	—	—	611 834	81	470 803	30	—	—

22—202004

170

Hushållningssällskap	År					r i i i	g	å n g	a	r
Fastig- heter	Inven- tarier	Fordringar för utläm-nade stats-lån	Fordringar, obligatio-ner, kontan-ter m. m.	Övriga till- gångar	Summa tillgångar
18. Värmlands läns .	1913	109 100		1882	73			i 409 76358			520 746	31
	1914:	114 081	75	2 996	36	—	—	419 618 79	—	—	536 696	90
	1915	114 081	75	3 027	87	—	—	468 634:57	—	—	585 744	19
	1916	114 081	75	2 415	58	—	—	539 010175	—	—	655 508	081
	1917	114 081	75	3 922	32	1119	50	577 803175	—	—	696 927	32
	1918	109100	—	3 931	40	6 045	63	601 655''03	—	—	720 732	06
	1919	109100	—	3 325	06	80 565	63	599 967 09	—	—	792 957	78
	1920	109 100	—	2 742	55	182 376	03	1 165 474! 28	—	—	1459692	84
19. Örebro > .	1913	60 000	—	7 893	70	—	—	533115	98	_	_	60100!)	68
	1914	60 000	—	.5 746	13	—	—	517 708	54	—	—	583 454	67
	1915	60 000	—	5 801	78	15 068	96	550 153	63	—	—	631 024	37
	1916	60000	—	6134	88	40186	78	583 072	63	—	—	689 394	29
	1917	60 000	—	5 908	65	63 705	59	618 614	87	—	—	748 229 11
	1918	60 000	—	5 613	22	76 659	62	620 954	13	—	—	763226	97
	1919	60 000	—	5 332	56	70 826	93	613 387	69	—	—	749 547	18
	1920	60 000	—	5 279	24	64 872	10	298 372	67	310 178	89	738 702	90
20. Västmanlands » .	1913	15 165	—	21469	72	—	_	327 876	07	_	_	364510	79
	1914	28 389	75	21285	44	971	—	299 714	47	—	—	350 360 66
	1915	32 400	—	3 589	06	6 636	—	384 383	26	—	—	427 008 32
	1916	32 400	—	—	—	12 341	—	376 383	24	—	—	421124 24
	1917	32 400	—	2 870	—	13494	28	465 571	52	—	—	514 3&> no
	1918	32 400	—	2 583	36	12 235	20	425 036	45	—	—	472 255	01
	1919	—	—	2 583	36	10 630	08	421 022	40	—	—	434 235	81
	1920	—		2 583	36	9 722	56	385 712	25	—	—	398018	17
1 21. Kopparbergs > .	1913	75 500	—	16 985	66	—	—	292 369	65	—	—	384 855	31
	1914	75 500	—	2 212	—	760	—	264 637	54	15 000	—	358109	54
	1915	75 500	—	1894	—	1240	—	278 691	32	14 250	—	371 575	32
	1916	75 500	—	1630	—	—	—	279 630	59	14 900	—	371 (»60	59
	1917	75 500	—	16 475	—	—	—	323 824	97	—	—	415 79!)	97
	1918	75 500	—	16130	70	—	—	313 691	75	—	—	405 322	45
	1919	85 620	—	16 552	22	—	—	302 376	01	—	—	404 548	23
	1920	87 658	—	111415	—	—	—	131913	61	—	—	3:10986	Öl
j 22. Gävleborgs » .	1913	30 400	—	24 752	08	73 841	95	702 253	20	_	_	831 247	23
	1914	30 400	—	4 746	60	71 630	71	747 881	75	—	—	854 659	06
	1915	30 400]—	4 302	43	87 963	44	777 249	90	18 550	—	91S465	77
	1916	11000	_	4 106	80	98117	34	885 957	76	6 760	—	1005 911	90
	1917	11000	—	3 938	87	133 091	03	985 833	35	—	—	1133 SOS	25
	1918	11000	—	3 574	98	129 470	62	1 014 450	29	—	—	1 158 495	89
	1919	11000	—	6 217	48	146 861	62	1047 337	51	—	—	1 211 416	61
	1920	11000	—	5 935	73	162 302	21	1 063 531	96	—	—	1242 769	90
23. Västernorrlands > .	1913	257 000	—	41764	41	—	_	211483	55	_	_	510 247	96
	1914	257 000	_	26 184	Öl	45 919	10	159 306	45	14 250		502 659	56
	1915	257 000	—	29 328	21	46 377	21	166 137	86	14 250	—	513 095	28
	1916	257 000	—	25 959	91	52 700	46	213 392	40	14 250		563 302	77
	1917	257 000	—	41 969	16	55054	47	259 087	41	—		613111	04
	1918	257 000		45 202	25	58 203	89	252 276	87	—		61268!	01
	1919	257 000		47 272	39	70 982	20	231 922	52			607 177	11
	1920	257 000		40 402	07	66 846	44	\| 181773	07	13 873	40	559 894	98

171

»t

				S k u	1 d e r						I föregående kolumner icke inräk-nade fonders belopp vid årets slut
Skuld till statskontoret	Särskilda fonder	Reserverade medel	Andra skal der		Summa skulder	Behållning efter avdrag av skulderna
		12 827	19	21866	45	4152	20	38 845	84	481 900	47
—	—	12 872	19	27 276	96	3 563	94	43 713	09	492 983	81	—	—
—	—	12 947	19	44 026	—	3 396	85	60 370	04	525 374	15	—	—
_	—	12 872	19	170 364	28	4 739	37	187 975	84	467 532	24	—	—
1135	98	12 872	19	190 744	41	5 676	68	210429	26	486 498	06	—	—
20 279	48	12 772	19	191 479	72	7 027	53	231 55S	92	489 173	14	—	—
105 714	51	12 772	19	194 560	40	6 533	38	319 580	48	473 377	30	—	—
188 591	09	12 772	19	196 424	10	571630	33	969417	71	490 275	13	—	—
_	_	_	_	2 835	_	6 319	79	9154	79	591854	89	37 469	04
_	_	15 160	83	2 490	32	12 754	81	30 405	96	553 048	71	38 035	34
15 101	25	43 549	37	545	—	286	33	59 481	95	571 542	42	88 629	79
42 318	43	85 045	35	1705	56	5 516	23	134585	57	554 808	72	39 213	44
65 359	22	122 518	23	2 481	96	1826	07	192185	48	556 043	63	39 874	98
80 217	10	263 965	95	2126	96	1637	36	347 947	37	415 279	60	40 685	61
72 016	92	284 435	94	11680	89	—	—	36S133	75	381 413	43	41453	50
64 811	27	286 771	32	10 013	75	—	—	361596	34	377 106	56	40 736	97
_	_	72 147	91	1507	Öl	_	—	73654	92	290 855	87	_	_
971	—	108 826	26	—	—	11900	—	121697	26	228 663	40	—	_
6 636	—	112 242	72	420	—	32 030	07	151328	79	275 679	53	—	_
12 841	—	129 957	47	15 834	13	—	—	158632	60	262 491	64	—
13 654	29	148 018	53	18 056	93	66 950	—	246 679	75	267 656	05	—	_
13 407	29	136 768	59	18 896	68	69 779	57	238 852	13	233 402	88	—	_
11 419	29	145 368	58	19 879	60	—	—	176667	47	257 568	37	—	_
11515	29	165 368	25	18 784	13	875	—	196 542	67	201475	50	—	—
_	_	12133	37	_	_	39 547	09	51680	46	333 174	85	_	_
760	—	12 513	37	—	—	35 550	54	48 823	91	309 285	63	—	_
_	—	12 893	37	—	—	45 887	56	58 780	93	312 794	39	—	—
—	—	13 273	37	—	—	69 443	70	82 717	07	288 943	52	—	—
_	_	63 688	74	—	—	45 916	22	109 604	96	306 195	01	—	_
—	—	70 515	68	—	—	64 898	90	135414	48	269 907	97	—	_
—	—	68 168	24	—	—	88 894	57	157 062	81	247 485	42	—	_
—	—	67 398	36	—	—	65 643	26	133 041	62	197 944	99	—	—
87 068	70	_	_	3 537	39	26 614	73	117 220	82	714 026	41	2 582	01
86 597	—	19 299	27	15 337	39	4 825	29	126 058	95	728 600	11	2 708	36
95 377	30	34 900	50	—	—	43 398	Öl	173675	81	744 789	96	2 828	38
117 837	10	130 000	—	—	—	58 578	3X	306 415	•18	699 526	42	2 960	33
149 519	10	142 884	08	—	—	66 596	28	358 999	46	774 863	79	3 098	51
142 723	70	146 965	22	—	—	70 026	55	359 715	47	798 780	42	3 243	20
168 248	40	327 082	14	—	—	65 493	23	500 823	77	650 592	84	3 394	72
204 403	10	341 734	04	—	—	12 677	50	558814	64	683 955	26	3 553	39
_	—	28 238	03	19 206	44	7 680	02	55124	49	455123	47	142 531	57
46 341	43	29 540	48	20 882	58	1813	93	98 578	42	404 081	14	147 251	41
47 253	76	52 327	74	18 911	06	2 277	13	120 769	68	392 323	60	151 233	17
54 031	07	75 861	28	14 779	13	2 687	97	147 360	05	415 942	72	155 052	59
57 263	68	78 124	11	18 770	08	9102	07	163259	84	449 851	20	159 174	38
60 817	34	85 242	93	19 748	20	4 048	30	169 856	77	442 826	24	163 106	97
71 299	81	87 831	10	30 081	25	21 130	15	210 342	31	396 834	80	166 573	58
84 407	76	90184	17	17 486	67	—	—	192 078	50	367 816	48	171 163	29

172

Hushållningssällskap	År				1	''ill	g	å n g	a	r
Fastig- heter	Inven tarier		[Fordringar för utläm-nade stats-lån	Fordringar, obligatio-ner, tontan-ter m. m.	Övriga till- gångar	Summa tillgångar
24. Jämtlands läns . •	1913	34 218	62	40309	55	96 032	02	218 489	32			389049	51
	1914	—	—	6 880	88	105 123	27	273 693	29	—	—	385 697	44
	1915	27 928	69	6 822	69	121655	40	248 798	78	_	—	405 205	56
	1916	22 000	—	6 451	58	139 745	33	279 952	50	—	—	448 149	41
	1917	20 900	—	69 729	36	151 960	29	218 707	30	—	_	461296	95
	1918	44 245	13	71597	35	149 855	95	236 010	04	—	_	501 708	47
	1919	108 491	98	4 914	87	125 309	Öl	282 296	08	—	—	521011	94
	1920	58000	—	27 823	07	134 122	70	308 004	41	—	—	527 950	18
25. Västerbottens > . .	1913	114 000	_	_	__	_	_	117 949	99	_	_	231949	99
	1914	114000	—	—	—	555 457	65	74 874	49	_	_	744332	14
	1915	114 000	—	—	—	574 562	98	68 283	50	—	—	756846	48
	1916	114 000	—	—	—	601 540	88	131 391	03	—	—	846 931	91
	1917	154 000	—	—	—	603 152	48	133 966	04	19 325	50	910444	02
	1918,	154 000	—	33 226	67	540862	40	151 321	76	—	—	879 410	83
	1919	156 500	—	28 969	99	469 370	14	143 873	57	5 722	48	804 436	18
	1920	156 500	—	6 048	—	505 269	82	243 416	58	10 583	18	921 817	53
26. Norrbottens > . .	1913	113 216	36	1831	86	351127	74	209 756	83	_	_	675 932	79
	1914	143 264	11	1667	67	407 627	84	144 855	24	_	_	697 414	86
	1915	84 368	10	2 823	50	420 358	79	223 329	84	—	—	730 880	23
	1916	89 634	32	3 790	64	430868	15	268 774	59	_	—	793067	70
	1917	88 322	32	3 843	05	444 357	30	403 331	58	_	—	939 854	25
	1918	86 764	62	3 680	94	422 679	07	475 612	66	—	—	988 737	29
	1919	86 764	62	5 920	45	458370	18	412 596	57	—	—	963651	82
	1920	89 764	62	10 896	11	456 405	88	391 026	75	—	—	948 093	36

173

				S k u	1	der						I föregående kolumner icke inräk-nade fonders belopp vid årets slut
Skuld till statskontoret	Särskilda fonder	Reserverade medel	Andra skul-der	Summa skulder	Behållning efter avdrag av skulderna
110 320	89	1595	71			5 945		117 861	60	271187	91	389 049	51
117 601	92	95 771	46	17 824	91	1745	71	232 944	—	152 753	44	315 651	94
132 164	98	—	—	5102	51	6 413	17	143 680	66	261 524	90	387 921	76
152 607	84	—	—	22 839	54	4 933	76	180 381	14	267 768	27	426 441	77
159 262	23	63 770	10	24 479	89	35 072	12	282 584	34	178 712	61	313 722	09
152 810	71	72 533	45	40 484	96	33 615	97	299 445	09	202 263	38	423 511	44
145 241	64	77 338	02	67 997	42	70 791	Öl	361368	09	159 643	85	426 122	33
158 992	70	76 099	08	125101	77	83 680	06	443 873	61	84 076	57	419 022	76
—	_	14 545	45	—	—	27 000	—	41545	45	190 404	54	_	_
555 457	65	—	—	188 874	49	—	—	744 332	14	—	—	14 596	77
581 969	98	—	—	174 876	50	—	—	756 846	48	—	—	37 341	32
608 916	88	36 587	06	174 427	97	27 000	—	846 931	91	—	—	—	—
622 822	98	42 415	92	148 780	63	42 002	—	856 021	53	54 422	49	—	—
561 941	08	47 922	86	65 271	75	42 002	—	717 137	69	162 273	14	—	—
474 901	78	58 686	93	61 668	64	42 672	—	637 929	35	166 506	83	58 686	93
514 782	76	111 478	43	71210	12	50 002	—	747 473	31	174 344	22	—	—
357 275	30	33 898	99	195 153	15	89 605	35	675 932	79	_	_	_	_
413 988	40	48 023	16	203 260	98	32142	32	697 414	86	—	—	—	—
426 085	50	62 168	09	206 101	39	36 525	25	730 880	23	—	—	—	—
443 170	35	97 318	82	209 400	88	43 177	65	793067	70	—	—	—	—
459 827	03	110 573	68	222 387	27	147 066	27	939 854	25	—	—	—	—
439 882	29	128 812	18	187 914	32	232 128	50	988 737	29	—	—	—	—
484 363	40	202 052	76	108 524	27	168 711	39	963 651	82	—	—	—	—
495 620	89	98 860	22	125 501	72	228 no	53	948 093	36	—	—	—	—

174

Hushållningssällskapens sammanlagda tillgångar

Å r				Till	g	å n g	a	r
Fastigheter	Döda och levande inventarier	Fordringar för utläm-nade statslån	Fordringar, obligationer, kontanter m. m.	Övriga tillgångar	Summa tillgångar
1900 ..........	1082 753	03	201 724	80	_	_	4 704 250	98	_	_	5 988 728	81
1910..........	1724 925	34	225 540	39	—	—	6 588250	82	—	—	8538 716	55
1913..........	1 895 474	81	343 576	06	757 113	95	8 335 885	22	403	50	11332453	54
1914..........	1980 301	75	151 793	30	1823 434	16	8 217 939	24	164 892	61	12338361	06
1915..........	1 971121	29	145 748	50	2 712 872	20	9 401 950	37	63111	60	14294 803	96
1916..........	2118 909	51	148 475	47	3 012 382	71	10 702 601	94	74 892	34	16 057 261	97
1917..........	2199 611	43	313 466	10	3 310 071	22	12 079 308	41	61361	35	17 963 818	51
1918..........	2 212 093	93	380826	18	3 434 813	97	12 545 620	66	33 617	31	18 606972	05
1919..........	2 298021	06	225 680	71	5 239 101	97	12 901 921	27	125 210	32	20 789 935	33
1920 ..........	2 299186	31	430 789	45	7 522 055	90	14 017 411	69	389 627	66	24659071	01

175

Bil. 16.

och skulder för åren 1900, 1910 samt 1913—1920.

		Skulder
Skuld till	Särskilda	Reserverade	Andra
statskontoret	fonder	medel	skulder

Summa

skulder

Behållning
efter avdrag
av skulderna

I föregående
kolumner icke
inräknade
fonders belopp
vid årets
slut


785 714	63
865 302	67
788 448	15
210 797	14
491 427	14
714 085	14
191878	44

185 804 50	314 335	85	74 390 71	574 531	06	5 414197 75	406 305 30
557 661 60	343 346	03	289 870	24	1190877	87	7 347 838 68	744 686 84
1883 962 91	469 997	91	425 598	10	3 565 273	55	7 767 1 99	853 832 54
2 418 407 52	812 468	48	340 026	36	5436205	03	6 902156 03	807 816 35
2 358 380 61	1 645124	18	627 395	74	7 419 348	68	6 875 455 28	987 004 il
4 004 243 07	1406 673	95	751209	43	9 372 923	59	6 684 338 38	1030 733 36
4 688 568 88	1 681184	79	1 052 492	38	10 913 673	19	7 050145 32	1028 617 45
5112 470 07	1 728 804	22	1 216 435	52	11 771 794	95	6 835177 10	1 281026 52
4 931143 85	1 913 646	71	944 291	08	13980960	08	6 808 975 25	1 596 099 18
5 152 517 72	1 777 477	16	1 591 591	19	17 6SC 085	71	6 972 985 30	1 260 267 53

9 164 499