OMFATTNING OCH VIKTIGARE VERKSAMHETSFORMER (Statens offentliga utredningar 1911:1)

IDEELLA FÖRENINGAR

SVERIGE.

OMFATTNING OCH VIKTIGARE VERKSAMHETSFORMER

UNDERSÖKNING

ENLIGT UPPDRAG AF HERR STATSRÅDET OCH
KUNGL. JUSTITIEDEPARTEMENTET

VERKSTÄLLD AF

ERIK SJÖSTRAND

FÖRSTE AKTUARIE I K, KOMMERSKOLLEGIUM.

FÖR

STOCKHOLM

K. L, BECKMANS BOKTRYCKERI
1911.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. De uppgifva föreningarnas antal och omfattning samt fördelning efter
landsdelar och ändamålet för verksamheten.

Materialets bearbetande ................................................................................. 5

Materialets omfattning................................................................................. 6

Fördelning efter landsdelar.............................................................................. 7

Fördelning efter ändamålet för verksamheten.................................................. 10

II. Stadgarnas innehåll i vissa hänseenden.

1. Undersökningens plan och omfattning.

Urval af representativa stadgar ................................................................... 43

De undersökta föreningarnas allmänna organisation.......................................... It

Den representativa undersökningens omfattning .............................................. 17

3. Afgifter.

Regelbundna afgifter ................................................................................... 20

Uttaxering .................................................................................................. gg

3. Medlems afgång.

Villkor för utträde ...................................................................................... 24

Grund för uteslutning.................................................................................... 2g

4. Styrelsens sammansättning och beslutförhet................................................... 29

5. Räkenskap och revision ................................................................................. 30

6. Sammanträde.

Ordinarie sammanträde.................................................................................... 32

Extra sammanträde ............................................................................. 33

7. Villkor för beslut.

Beslut om ändring af stadgarna ..................................................................... 34

Beslut i andra frågor .................................................................................... 38

8. Inskränkning i medlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningsange lägenheter

................................................................................................... 44

9. Tillgångarnas användning .............................................................................. 44

Bilagor:

Stadgarnas innehåll i vissa hänseenden (tabellarisk framställning) ......................... 47

Särskilda redogörelser för vissa föreningar........................................................... 214

I. De uppgifna föreningarnas antal och omfattning
samt fördelning efter landsdelar och
ändamålet för verksamheten.

Sedan öfverståthållareämbetet och Kungl Maj:ts befallningshafvande
i samtliga län, till åtlydnad af dem enligt nådigt beslut den 18 juni 1910
meddelad befallning, insändt uppgift å antalet ideella föreningar inom
resp. myndigheters områden samt deras medlemsantal och hufvudsakliga
ändamål, äfvensom från föreningar, hvilkas stadgar funnes i tryck tillgängliga,
infordrat exemplar af samma stadgar, blefvo dessa handlingar
till mig öfverlämnade för bearbetande. I den mån handlingarna kommo
mig tillhanda, vidtog omedelbart det förberedande arbetet med deras
granskning, ordnande och klassificering, hvarvid det särskild! gällde att
afskilja sådana föreningar, som vore att anse såsom ekonomiska eller
eljes folio utom området för hithörande lagstiftning, såsom dissenterförsamlingar
med rätt till offentlig religionsutöfning, nationsföreningar etc.
\ id midten af oktober månad förelåg materialet i ett sådant skick, att
en preliminär statistisk behandling — sammanräkning af föreningarna
och deras medlemsantal inom olika landsdelar och med olika ändamål —
kunde taga sin början. Denna preliminära uträkning gaf vid handen,
att af de 10,611 ideella föreningar, hvarom myndigheterna lämnat uppgift,
upplysning om medlemsantal erhållits för 9,702 föreningar med tillhopa
1,130,654 medlemmar, och grupperade sig dessa föreningar efter
ändamålet för deras verksamhet, såsom statsrådsprotokollet af den 25
november 1910 närmare utvisar.

Emellertid befunnos de sålunda inkomna uppgifterna vara mer eller
mindre ofullständiga, icke blott, såsom framgår af det nyss sagda, beträffande
medlemsantal, utan äfven ifråga om insända stadgar. Med
anledning häraf riktades till de myndigheter, som närmast ombesörjt
uppgifternas införskaffande, nämligen magistrater, kronofogdar och kronolänsmän
— i Stockholm dock till föreningarna själfva — anmaning att
inom viss tid, så vidt görligt, komplettera de insända handlingarna i
förenämnda hänseenden. Denna anmaning, hvilken icke gällde sådana
till större organisationer anslutna distrikts- eller lokalföreningar, för hvilka

Materialets

bearbetande.

Materialets
omfattning.

stadgar af en och samma typ veterligen voro gällande, ledde till ett synnerligen
godt resultat, i det att medlemsuppgifter ingingo för 706 ideella
föreningar och stadgar insändes för 889 dylika; bland dessa föreningar
voro dock 168 sådana, om hvilken förut saknats all upplysning. En
förnyad granskning af hela materialet, med hänsyn såväl till de ursprungliga
uppgifterna som ock till de sedermera inkomna, gaf emellertid vid handen,
att en del föreningar, hvilka på förut anförda skäl måste anses falla
utanför området för denna undersökning, ytterligare måste utmönstras,
hvarefter hela det af myndigheterna uppgillra antalet föreningar uppgick
till 10,654.

Med afseende å denna siffra bör först och främst anmärkas, att densamma
på långt när icke motsvarar hela det faktiska antalet ideella
föreningar i vårt land. Sålunda kan påvisas, att talrika smärre organisationer,
särskildt nykterhetsföreningar, fackföreningar samt skytte- och
idrottsföreningar, undgått myndigheternas kännedom eller underlåtit att
på anmaning gifva sig tillkänna. Detta framgår vid jämförelse med de
summariska resultaten af den representativa undersökning, som af mig
verkställts beträffande ett antal större centralorganisationer, och för hvars
omfattning hänvisas till sid. 17 idet följande. Och likväl är den representativa
undersökningen ofullständig äfven i så måtto, att uppgift icke
alltid kunnat erhållas från vederbörande centralorganisation om antalet
anslutna föreningar, hvarjämte några centralorganisationer, om hvilka
upplysningar förelegat, icke ansetts äga den vikt och betydelse, att de
bort medtagas i den representativa undersökningen.

Vidare bör iliågkommas, att den genom myndigheterna verkställda
undersökningen i regel gifvetvis endast kunnat sträcka sig till föreningar,
som antagit en mera offentlig karaktär och ägt en fastare konsistens.
Den öfvervägande massan af religiösa syföreningar o. d., diskussionsklubbar,
ungdomsföreningar af allehanda slag, studiecirklar, rent sällskapliga
sammanslutningar m. in. har icke kunnat eller bort omfattas af
den verkställda utredningen. Till belysande af här berörda föreningars
omfattning må endast anföras, att Evangeliska Fosterlandsstiftelsen ensam
räknar cirka 2,400 syföreningar, zenanakretsar, syster- och öresföreningar
såsom med Stiftelsen samverkande, och återfinnas dessa föreningar i regel
icke i de af myndigheterna insända förteckningarna.

Materialets här anmärkta bristfällighet framträder särskildt vid en
jämförelse mellan tablån å sid. 17 och tab. A, utvisande fördelningen
efter olika landsdelar och ändamål af de föreningar, som till myndigheterna
lämnat uppgift om medlemsantal, jämte sistnämnda antalssiffror.

Det visar sig, att, särskildt inom de stora grupperna nykterhetsföreningar,
arbetareföreningar, yrkesföreningar, politiska föreningar samt
skytte- och idrottsföreningar, det af myndigheterna redovisade antalet
föreningar icke uppgår till, och i vissa fall betydligt understiger halfva
antalet af de genom den representativa undersökningen konstaterade
föreningarna. Med afseende å antalet föreningsmedlemmar är skillnaden
icke lika stor, sannolikt beroende därpå, att företrädesvis de mera omfattande
föreningarna lämnat uppgift till myndigheterna, medan, såsom
förut anmärkts, de talrika småföreningarna i ett stort antal fall icke
kunnat nås af dem.

I hvarje fall har det emellertid ansetts vara af intresse, att såsom
gjorts i tab. A, lämna en öfversikt öfver de af myndigheterna uppgifna
föreningarnas fördelning efter landsdelar och det hufvudsakliga ändamålet
för deras verksamhet, och skall i det följande, med all reservation för
materialets bristfällighet, lämnas en kortfattad exposé öfver de mera
märkliga resultaten. Därvid bör förutskickas den anmärkningen, att tabellen
icke exakt återgifver föreningsmedlemmarnas lokala fördelning, enär uppgifterna
om belägenheten afse styrelsens säte. I de fall, där föreningarna
utgjorts af centralorganisationer med därtill anslutna distrikts- eller lokalföreningar,
hafva visserligen de senare med deras medlemmar hvar å sin
ort ingått i de af myndigheterna lämnade uppgifterna. I de fall åter,
där till föreningarna vant direkt anslutna personer å andra orter, rörande
hvilkas fördelning efter landsdelar upplysning icke förelegat, hafva resp.
medlemssiffror tillförts orten för styrelsens säte. Af denna anledningtorde
särskildt medlemssiffran för Stockholm innefatta ett betydande antal
å andra orter bosatta personer. Äfven bör uppmärksammas, att de för
olika landsdelar uppgifna medlemssiffrorna omfatta ett stort antal dubbelräknade
personer, hvilka samtidigt varit medlemmar af flera föreningar.
Vid sammanställningen af föreningarnas medlemsantal inom olika grupper,
efter ändamålet räknadt, har däremot gifvetvis dubbelräkning af personer
endast i ringa utsträckning förekommit.

Med hänsyn till medlemsantalet står Stockholms stad långt framom
öfriga län — hvarvid dock bör beaktas det nyss sagda beträffande styrelsens
säte — och därefter följa Malmöhus län, Göteborgs och Bohus
län, Gäfleborgs län och Värmlands län, samtliga med öfver 50,000
föreningsmedlemmar. Sist i ordningen anträffas Gottlands län och, från
slutet räknadt, följa därefter Västerbottens, Kronobergs, Hallands och
Blekinge län, samtliga med mindre än 20,000 medlemmar. Några bestämda
slutsatser med afseende å frekvensen af föreningsmedlemmar inom olika län

Fördelning
efter landsdelar.

{)

Tab. A. Antal uppgifva föreningar med uppgift om medlemsantal,

a -

Landsdel, där styrelsen bär sitt sate.	Religiöst.	Främjande af nykterhet.	Väl- görande.	Djur- skydd.	Bekäm-pande af sjuk-domar, sjukvård.	Anord-nande af föreläs-ningar.	Främjande af under-visning, folkbild-ning.	Socialt.	Politiskt.	Foster- ländskt.
fl £ :o PH	Med!.	fl 05 :© pH	Med].	fl 05 SO PH	Medl.	fl 05 U SO PH	Medl.	a 05 fn SO	Medl.	a 05 SO	Medl.	fl o u SO pH	Medl.	fl O Hl SO PH	Medl.	fl 05 SO Ph	Med!.	fl j-t so PH	Medl.
Stockholms stad ...	23	16,464	10	20,703	49	23,629	5	15,452	4	12,996		—	13	5,535	21	20,741	11	24,875	2	320
Stockholms län	no	5,921	149	10,537	8	471	2	137	1	75	11	950	6	699	6	691	27	2,566	—
Uppsala »	109	7,747	99	6,956	12	2,550	1	250	1	1,152	1	397	4	627	3	126	15	2,804	1	28
Södermanlands »	71	4,888	152	12,298	14	1,594	1	150	2	68	19	1,195	6	4,066	5	672	30	5,958	—	—
Östergötlands »	127	6,655	157	11,950	25	1,702	2	726	1	700	8	892	5	311	5	2,628	8	404	—	—
Jönköpings »	246	12,906	116	12,598	15	1,254	—	—	-	—	7	999	5	169	1	103	71	3,958	—	—
Kronobergs »	45	2,249	88	5,596	—	—	1	471	2	1,325	4	412	3	76	1	76	10	755	—	—
Kalmar »	so	4,924	163	10,324	12	2,343	—	—	—	—	22	1\|796	5	306	22	1,526	31	4,441	—	_
Gottlands »	32	1,5:0	34	'' 2,005	9	890	1	231	—	—	4	272	i	120	3	262	—	—	—	—
Blekinge »	44	3,145	58	3,449	14	1,641	5	480	2	710	11	1,726	2	44	9	747	13	2,580	—	—
Kristianstads »	112	5,866	107	7,006	G	925	2	171	1	268	29	4,005	5	526	7	463	42	3,332	—	—
Malmöhus »	123	10,577	168	11,925	38	9,058	4	1,130	3	1,098	31	2,697	16	2,249	6	669	44	19,140	2	180
Hallands »	8	387	74	4,538	10	891	2	1,065	1	1,000	12	980	2	36	—	—	16	1,210	—	—
Göteborgs o.Iiohus»	42	3,678	58	4,087	26	5,475	2	537	2	443	10	563	8	898	4	552	34	13,251	2	4,056
Älfsborgs »	119	5,676	175	11,562	9	2,096	4	310	—	—	11	1,099	7	622	5	368	19	2,512	—	—
Skaraborgs »	79	3,939	115	8,179	8	663	1	12	—	—	11	1,558	5	269	i	86	23	1,343	—	—
Värmlands »	196	17,730	312	20,223	6	1,732	1	125	2	205	16	1,486	7	325	6	471	45	3,780	—	—
Örebro »	134	8,830	116	6,473	4	125	4	354	—	—	17	1,701	4	989	—	—	35	3,833	2	190
Västmanlands »	75	7,411	116	8,872	8	1,417	—	—	2	3,016	6	873	1	1,126	16	809	39	7,407	—	—
Kopparbergs »	134	11,300	245	19,120	6	479	1	65	—	—	18	1,652	9	470	5	259	34	2,561	1	350
Gäfleborgs »	103	14,552	214	19,365	12	3,587	—	—	2	1,302	3	127	4	480	9	1,464	36	3,767	—	—
Västernorrlands »	125	7,285	227	17,613	9	1,442	5	625	—	—	7	302	5	518	9	725	57	4,724	—	—
Jämtlands »	45	3,120	173	11,766	4	417	—	—	1	659	2	85	4	779	2	209	45	2,070	—	—
Västerbottens »	57	3,846	102	6,545	5	467	—	—	—	—	3	457	6	340	1	12	6	621	—
Norrbottens »	74	4,356	172	10,276	17	1,982	2	1,092	1	408	7	728	10	467	2	136	26	1,463	—	—

Summa 1 74.!)72 3.400 -»(W.iNMi :fc»C <iG,S30j46| 23,383[28| 25,425[270| 2G,9o2|l43| 22,0471149 33,795j717jll9,355

105.124

fördelade efter styrelsens säte och ändamålet för verksamheten.

in					1.																	S u m m a.

Vårdande af yrkes-angelägen-heter.	Främ-jande af arbets-gifvare-intressen.	Främjande af arbetare-intressen.	Konst, litteratur, vetenskap, musik.	Idrott, gymnastik.	Skytte- verksamhot.	Främ-jande af försvaret.	Främ-jande af skogs-vård, jaktvård.	Främ-jande af turist-väsen.	Sällskap- ligt.	Diverse.
P	Med],	2 ro pH	Med!.	:© PH	Med],	fl o ro	Med!	ro	Med],	0 u :©	Med!.	0 f-i :c	Med!.	fl 0 :©	Medl.	fl 0 :© Pa	Medl.	fl O :© pH	Med!.	p :Ö pH	Medl.	fl p :© PH	Medl.
66	25,366	li	5,481	9	10,549	45	24,776	86	19,873	0	2,707	7	9,982	2	3,281	1	50,554	18	6,153	20	16,045	408	815.482	I
5	227	—	—	22	901	2	317	11	677	45	3,437	1	225	—	—	—	—	4	233	1	50	411	28,114	0
9	1,126	—	—	18	1.307	25	2,512	21	3,083	35	3,329	1	112	1	210	—	—	5	598	—	_	361	84.914	3
14	659	l	20	48	o,023	5	222	13	669	23	4,299	1	337	—	—	—	—	8	521	—	_	413	42.689	4
7	567	l	49	5	685	1	100	7	540	35	2,578	1	228	—	—	—	—	4	302	2	295	401	81.812	5
5	590	2	37	26	990	1	22	4	265	20	921	1	238	—	—	—	—	—	—	2	375	522	85.425	G
6	305	1	15	15	528	1	55	4	135	48	3,295	1	126	—	—	—	—	1	75	1	855	282	15,849	7
12	800	3	63	19	952	5	694	15	1,711	72	5,488	1	333	1	75	1	14	6	575	5	476	484	30.841	8
—	—	—	—	1	10	2	573	10	271	30	1,636	1	127	—	—	—	—	2	in	1	18	181	8,046	9
9	472	—	—	13	348	4	791	3	390	23	1,171	1	228	-	—	—	—	2	107	4	990	217	19.019	10
12	1,050	2	52	13	908	1	6	1	32	50	2,519	1	155	—	_	1	122	—	—	—	_	392	27.406	11
45	5,190	14	1,201	101	11.203	19	5,151	27	3,432	58	4,421	1	754	2	270	—	—	25	5,619	11	1.339	738	87.803	12
8	711	—	—	41	1,368	2	60	6	538	26	1,590	1	in	—	—	1	138	4	309	1	131	215	15.068	13
37	9,903	6	282	41	4,459	16	3,684	20	6,768	39	8,658	1	344	2	228	—	—	19	1,756	9	5,030	878	74.652	14
6	208	—	—	18	824	6	313	9	1,057	86	4,596	1	337	—	—	—	—	1	30	3	552	481	32,162	15
4	185	—	—	2	140	7	339	8	549	44	2,489	1	132	—	—	—	. —	2	155	_	—	811	20.038	IG
15	835	—	—	57	3,698	5	408	18	1,517	66	3,093	1	142	—	—	—	—	2	185	2	341	757	56,286	17
15	796	2	25	16	1,132	2	185	5	437	23	1,062	1	204	—	—	—	—	1	55	2	1491	883	20,540	18
18	703	5	543	39	3,485	6	688	8	801	11	1,356	1	123	—	—	_	—	3	256	1	65		38,951	19
7	241	i	230	11	671	4	194	11	607	35	1,815	1	205	—	—	—	—	O	206	2	193*	528	40,618	20
32	2,411	3	120	62	9,802	8	1,011	14	1,623	23	3,388	1	537	1	55	—	—	3	403	6	932	586	64.926	21
20	985	4	126	28	1,764	12	744	11	795	26	1,303	1	349	2	94	—	__	5	1,503	1	32''	554	40.929	22
12	589	—	—	3	200	2	150	11	845	114	4,620	1	55	—	—	—	—	4	395	2	224	425	26,183	23
4	291			4	381	3	204	8	314	28	1,091	1	100		—	—	—	1	150	—	_	229	14.819	24
16	758	—	—	23	1,383	—	—	9	818	164	7.240	1	124	—	—	—	—	1	57	2	502	527	81.790	25
384 54,968 56 8,244 635* 62,711 184 43,199,	340 47,747!l,129	78,10231; 15,608 ll\| 4,213.	4	50,828 124 19,754 SO	28,094	10,3891,175,817

Fördelning
efter ändamålet
för
-verksamheten.

tillåter gifvetvis icke det bristfälliga materialet. Påpekas må bär endast,
att i förhållande till folkmängden inom resp. landsdelar det uppgifva
medlemsantalet är störst i, förutom Stockholms stad, Gäfieboigs län,
Uppsala län, Västmanlands län och Södermanlands län, där medlemsantalet
utgör omkring en fjärdedel af befolkningssiffran, och minst i Skaraborgs,
Västerbottens, ivronobergs, Hallands och Östergötlands län, däi
medlemsantalet understiger eller obetydligt öfverträffar en tiondedel af
folkmängden.

Bland de olika grupper, hvari föreningarna fördelats med hänsyn
till ändamålet för deras verksamhet, framstå nykterhetsföreningarna med
den högsta sammanlagda medlemssiffran, hvarefter följa religiösa föreningar,
politiska föreningar, skytteföreningar, välgörande, föreningar,
arbetareföreningar, yrkesföreningar och föreningar för främjande af turistväsen,
samtliga grupper med öfver 50,000 medlemmar hvardera, enligt
hvad tabellen gifver vid handen. Med hänsyn tagen till de genom
den förut omförmälda representativa undersökningen konstaterade medlemssiffrorna
(se sid. 17 i det följande), torde emellertid ordningen rät
tast böra vara följande: nykterhetsföreningar, religiösa föreningar, arbetareföreningar,
politiska föreningar, skytteföreningar, idrottsföreningar,
välgörande föreningar, yrkesföreningar och föreningar för främjande af
turistväsen.

1 det följande skola meddelas några märkligare resultat, som framgått
ur en granskning af, huru ifrågavarande gruppers medlemssiffror
fördela sig på olika län. Med hänsyn till det ofvan sagda om medlernmarnes
fördelning efter resp. styrelsers säten, har däivid otockholms
stad lämnats ur räkningen, enär de för denna ort uppgiga medlemssiffrorna
af förut anförda skäl måste anses för höga i förhållande till
de öfriga. För öfrig! bör jämväl ånyo erinras om själfva materialets
bristfällighet, som icke tillåter några bestämda slutsatser rörande de faktiska
förhållandena.

hivad först beträffar de religiösa föreningarna, så företer bland landsdelarna
Värmlands län såväl det högsta absoluta antalet medlemmar som
ock den största frekvensen i förhållande till folkmängden. Med hänsyn
till det absoluta antalet följa därefter i ordning Gäileborgs, Jönköpings
och Kopparbergs län, med'' hänsyn till den relativa frekvensen Uppsala,
Jönköpings och Gäfleborgs län. En anmärkningsvärdt ringa frekvens
påträffas i Hallands och Göteborgs län, liksom ock i Kronobergs och
Skaraborgs län.

Äfven med hänsyn till det uppgifna antalet medlemmar i nykterhetsföreningar
står Värmlands län, absolut taget, i främsta rummet bland
landsdelarna utom hufvudstaden, och följa därefter Gäfleborgs, Kopparbergs
och Västernorrlands län i nu nämnd ordning. Den högsta relativa
frekvensen anträffas åter för Jämtlands län, och följa närmast därefter
Kopparbergs, Värmlands och Gäfleborgs län samt vidare Västernorrlands
och Södermanlands län. Den minsta frekvensen i samma hänseende
är att anteckna för Göteborgs län och därefter för Blekinge,
Malmöhus, Kristianstads, Hallands och Örebro län. Anmärkningsvärd
är i synnerhet den stora frekvensen i de nordligare landsdelarna, från
Kopparbergs län räknadt, liksom den ringa frekvensen i de sydligaste
länen.

I fråga om medlemsantalet i politiska föreningar stå, absolut
sedt, Malmöhus, Göteborgs, Västmanlands och Södermanlands län i
de främsta rummen bland landsortslänen. Den största frekvensen i
förhållande till folkmängden är att finna i Västmanlands län och därefter
i Malmöhus, Göteborgs och Södermanlands län. Den minsta
frekvensen är att anteckna för Gottlands län — därifrån uppgift icke
lämnats om någon politisk förening — och därnäst för Östergötlands,
Västerbottens, Kronobergs och Skaraborgs län. Äfven i Hallands,
Ålfsborgs och Norrbottens län är, enligt föreliggande uppgifter, frekvensen
af medlemmar i politiska föreningar ringa och understiger en
hundradel af folkmängden.

De högsta medlemssiffrorna för yrkesföreningar äro utom hufvudstaden
att finna i Malmöhus och Göteborgs län. Äfven med hänsyn
till frekvensen intaga dessa län de främsta platserna, härutinnan närmast
följda af Gäfleborgs och Uppsala län. Öfverhufvud taget är emellertid
frekvensen af uppgifna medlemmar i dylika föreningar ytterst ringa.

Hvad beträffar arbetsgifvareföreningar bör blott påpekas, att
hufvudmassan af medlemmarna blifvit tillförd Stockholm, i det att uppgifter
om fördelning å olika landsdelar i regel icke förelegat.

Beträffande arbetareföreningarna äro, såsom ock antydt blifvit,
uppgifterna ytterst bristfälliga, i det att dylika endast föreligga för 635
föreningar med 62,711 medlemmar, medan den representativa undersökningen
omfattar 4 hufvudföreningar med 2,698 lokalorganisationer och
189,209 medlemmar. I fråga om det förstnämnda medlemsantalets fördelning
på landsdelarna utom Stockholm må endast anföras, att Malmöhus,
Gäfleborgs och Södermanlands län förete de högsta såväl absoluta som
relativa medlemssiffrorna. Närmast därefter med afseende å frekvensen
följa Västmanlands, Göteborgs och Uppsala län.

Utom hufvudstaden äro de högsta medlemssiffrorna för föreningar
med konstnärligt, litterärt, vetenskapligt och musikaliskt syfte
att anträffa i Malmöhus, Göteborgs och Uppsala län, hvilka äfven
beträffande deii relativa frekvensen intaga de främsta platserna, i sistnämnda
hänseende åtföljda af Gottlands län.

Beträffande medlemmar i skytteföreningar, hvarutinnan uppgifterna
dock veterligen äro mycket bristfälliga, omfattande endast hälften af
det genom den representativa undersökningen konstaterade totalantalet,
stå, absolut taget, Göteborgs, Norrbottens, Kalmar, Jämtlands, Alfsborgs
och Malmöhus län i de främsta rummen, medan med afseende å den
största relativa frekvensen ordningen är följande: Norrbottens, Gottlands,
Uppsala, Södermanlands, Kalmar samt Göteborgs län. Den minsta
frekvensen är att finna i Jönköpings, Västernorrlands och Västerbottens
län.

De högsta uppgifna medlemssiffrorna för idrotts- och gymnastikföreningar
äro att utom Stockholm finna i Göteborgs, Malmöhus, Uppsala,
och Kalmar län, hvarvid dock liknande erinran bör göras i fråga om
materialets beskaffenhet som vid skytteföreningarna. Den största relativa
frekvensen af medlemmar i dylika föreningar förete Uppsala, Göteborgs,
Kalmar och Malmöhus län.

I fråga om sällskapliga föreningar synes materialet äfven vara
alltför ringa för att tillåta några bestämda slutsatser om det faktiska medlemsantalets
fördelning. Påpekas må endast att, frånsedt hufvudstaden,
Malmöhus, Göteborgs, Västernorrlands och Uppsala län uppvisa de
högsta, såväl absoluta som relativa, medlemssiffrorna.

Hvad hufvudstaden beträffar, intager denna i tabellen, såsom ofvan
anmärkts, en särställning, som påkallar några ytterligare erinringar.
Absolut likaväl som relativt äro medlemssiffrorna för Stockholm dominerande
gent emot landsortens ifråga om politiska, yrkes-, arbetsgivare-,
konstnärliga etc., idrotts- och sällskapliga föreningar, andra här ej särskild!
behandlade grupper att förtiga. Till stor del bör detta förhållande
tillskrifvas den omständigheten, att, äfven frånsedt de till hufvudstaden
förlagda centralstyrelserna, de flesta föreningar med styrelse i
Stockholm räkna betydande anslutning å andra orter. Särskild! beträffande
politiska föreningar, föreningar för konst etc. och idrottsföreningar
torde dock sannolikt de för hufvudstaden konstaterade högre relativa
medlemssiffrorna vara att hänföra till en större faktisk frekvens än i
andra landsdelar. I öfrigt torde emellertid icke några slutsatser med
anspråk på tillförlitlighet rörande hufvudstadens ställning i här förevarande
afseende böra göras.

II- Stadgarnas innehåll i vissa hänseenden.

1. Undersökningens plan och omfattning.

Vid en första analys af clet rikhaltiga material af stadgar för ideella
föreningar, som influtit genom den enligt nådigt beslut af den IS juni
1910 ställda anmaningen till ortsmyndigheterna och som sedermera,
enligt hvad ofvan omförmälts, kompletterats, framgick, att en undersökning^
åt dessa stadgar för att inom rimlig tid kunna slutföras måste
begränsa sig till vissa representativa stadgar1). Sedan de insamlade
stadgeexemplaren uppdelats efter de hufvudsaliga ändamålen för föreningarnas
verksamhet, visade det sig ock, att den öfvervägande mängden
af dem utan alltför stor svårighet kunde hänföras till ett antal typer,
vanligen grundade på af vederbörande hufvudorganisationer utarbetade
normalstadgar, hvilka helt eller i de viktigaste punkterna vunnit efterföljd
bland underlydande föreningar. Den starka utveckling, som förenings
väsen det i vårt land rönt, har nämligen betingats af och själ!''
nödvändiggjort eu genomförd centralisation och därmed följande likformighet
i de konstitutiva bestämmelserna. Likformigheten har åstadkommits
antingen pa sa sätt, att bestående föreningar vid sammanslutning till
en hufvudorganisation ombildat sina stadgar efter ett gemensamt mönster,
eller ock därigenom, att nygrundade afdelningar af eu hufvudorganisation
inrättat sig efter af denna utarbetade normalstatuter. Vanligen
hafva dessa normalstadgar endast varit att betrakta såsom förslag, hvilka
föreningarna efter eget godtfinnande ägt betjäna sig af vid sina stadgars
uppgörande, men i vissa fall, såsom inom ett flertal stora nykterhetsorganisationer,
några religiösa organisationer o. s. v., hafva de gemensamma
bestämmelserna ägt obligatorisk giltighet. Af det senare slaget
äio sålunda de konstitutionel’, som utfärdats åt centrala nykterhetsorganisationer
att ovillkorligen gälla för underföreningarna med eller utan
kompletterande bestämmelser, s. k. tilläggslagar, för hvilka senare utarbetats
normalförslag, som föreningarna ägt frihet att anpassa sig efter,
gifVetvis dock inom ramen af gällande konstitution. Samma princip
har, i mer eller mindre vidsträckt mån, kommit till uttryck i andra
föreningars stadgar. I vissa religiösa föreningars stadgar föreskrifves
sålunda, att förslag rörande ändring af de ideella grundbestämmel b

För 10,338 af de 10,654 föreningar, hvarom uppgift lämnats af ortsmyndigheterna,
voro insända stadgeexemplar eller gällde stadgar af samma typ som de
insända.

Urval af representativa

stadgar.

De undersökta
föreningarnas

allmänna
organisation

serna ej får väckas eller komma under omröstning, i vissa politiska
föreningars stadgar föreskrifves, att ändring af de programmatiska bestämmelserna
krafvel’ beslut af vederbörande hufvudorganisation o. s. a .
(härom närmare sid. 35 ff.).

1 vissa fall hafva de obligatoriska bestämmelserna utfärdats af en
internationell organisation, och gäller dessa bestämmelsers antagande såsom
villkor för anslutning till denna, såsom särskild! är fallet inom
vissa nvkterhetsorganisationer, för hvilka linnes närmare redogjordt i
bilagorna.

För undersökningen af stadgarna utvaldes ett antal större organisationer,
hvilka på grund af sin omfattning eller af andra skäl kunde
anses representativa för olika slags ideella föreningar. Dessa organisationer
äro upptagna i nedanstående förteckning, där de grupperats efter
det liufvudsakliga ändamålet för verksamheten:

Religiösa föreningar.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.
Förbundet af Sveriges Kristliga Föreningar
af Unga Kvinnor.

Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar
af Unge Män.

Svenska Missionsförbundet.

Sveriges Epworthförbund.

Sällskapet Svenska Baptistmissionen.
Teosofiska Samfundet i Skandinavien.

Nykterhetsföreningar.

Föreningen Hvita Bandet.

International Order of Good Templars (I.
O. G. T.).

Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund (S.
G. U.).

Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund.
Nationalgodtemplarorden (N. G. T. O.).
Ungdomsförbundet Heimdal.
Nykterhetsorden Verdandi (N. O. V.).
Svenska Postpersonalens Helnykterhetsförbund.

Sveriges Blåbandsförening.

Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund
(S. S. lT. HA
Templarorden (T. O.).

Välgörande och humanitära föreningar.

Allmänna Skyddsföreningen.

Drottning Sophias Förening till understödjande
af härens och flottans sjukvård.
Svenska Föreningen Röda Korset.

Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund.

Politiska föreningar.

Allmänna Valmansförbundet.

Ekonomiska Frihetsförbundet.
Fosterländska Förbundet.

Frisinnade landsföreningen.

Föreningen emot lifsmedeltullar.
Landsföreningen för kvinnans politiska
rösträtt.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet.
Svenska Folkförbundet.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
Sveriges Allmoge.

Sveriges Frisinnade Ungdomsförbund.
Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti.

» ungsocialistiska parti.

Sociala föreningar.

Centralförbundet för socialt arbete.
Fredrika-Bremer-Förbundet.

Sociala Centralförbundet för Västra Sverige.
Svenska Kvinnornas Nationalförbund.

Yrkesföreningar.

Allmänna svenska läkareföreningen.
Svenska Journalistföreningen.

» Jämvägsföreningen.

> Teknologföreningen.

Sveriges allmänna folkskolelärareförening.

» » handelsförening.

» ;> tulltjänstemannaförening.

» farmaceutförbund.

» kandtverksorganisation.

» minuthandlares riksförbund.

Årbetsgifvareföreningar.

Centrala Årbetsgifvareförbundet.

Svenska Arbetsgivareföreningen.

» Boktryckareföreningen.

» Järnvägarnas Arbetsgivareförening.

» Landtarbetsgifvareföreningarnes
Fullmäktige.

Sveriges Bageriidkareförening.

» Redareförening.

» Skräddaremästares Centralförening.

» Verkstadsförening.

Arbetareföreningar.

Landsorganisationen med tillhörande fackförbund.

Svenska Arbetareförbundet.

» Järnvägsmannaförbundet.

» Typografförbundet.

Skytteföreningar.
Skytteförbundens öfverstyrelse.

Idrottsföreningar.

Föreningen för skidlöpningens främjande
i Sverige. .

Sv. Gymnastik- och Idrottsföreningarnas
Riksförbund.

Svenska Segiarförbundet.

Sveriges Centralförening för idrottens främjande.

Sveriges Militära Idrottsförbund.

Försvarsföreningar.

Sveriges Flotta.

Svenska Kvinnoföreningen för Fosterlandets
försvar.

Andra föreningar.

De svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund.

Nationalföreningen mot emigrationen.
Svenska Fattigvårdsförbundet.

» Folkskolans vänner.

» likbränningsföreningen.

» nationalföreningen mot tuberkulos.

;> Turistföreningen.

» Vegetariska föreningen.

I regel äro dessa organisationer att betrakta såsom centralorganisationer
i egentlig bemärkelse d. v. s. utgöra, helt eller delvis, sammanslutningar
för hela riket af andra organisationer. Några i förteckningen
uppförda föreningar, bland hvilka må nämnas Drottning'' Sophias Förening
till understödjande af härens och flottans sjukvård, Fosterländska Förbundet,
Föreningen emot lifsmedeltullar, Svenska Boktryckareföreningeu,

Svenska Järnvägarnas Arbetsgifvareförening, Sveriges Centralförening för
idrottens främjande, Svenska Kvinnoföreningen för Fosterlandets försvar
och Svenska Turistföreningen, äro dock att anse uteslutande såsom primärföreningar
d. v. s. räkna såsom anslutna endast personer, bolag o. d.

De till hufvudföreningar anslutna organisationerna äro dels i sin tur
sammanslutningar af andra föreningar, vanligen territoriellt sammanförda
till s. k. länsförbund, distriktsförbund, kretsföreningar, distriktloger etc.,
dels ock primärföreningar med direkt anslutna personer, bolag, kommuner
o. d. De till länsförbunden etc. hörande föreningarna äro i regel
primärföreningar, såsom ock de vanligt förekommande benämningarna
lokalföreningar, lokalafdelningar, grundloger etc. angifva.

I de flesta fall hvilar, som sagdt, sammanslutningen helt på territoriell
grundval, i det att, där organisationen är mest fullständigt genomförd,
under hufvudföreningen sortera närmast distriktsorganisationer
— med län, stift, landskap eller andra större delar af riket
såsom indelningsgrund — och under dessa lokalorganisationer. Inom
vissa centralorganisationer förefinnes emellertid eu fördelning af anslutna
föreningar eller enskilda medlemmar efter yrken eller eljes skilda grenar
af verksamheten. Sålunda äro exempelvis till Svenska Arbetsgifvareföreningen
anslutna dels yrkes-, dels ortsförbund, till Landsorganisationen
fackförbund med underlydande lokalafdelningar, till Svenska Gymnastik-
och Idrottsföreningarnas Riksförbund sektionsförbund för olika
idrottsgrenar jämsides med distriktsförbund, bägge med lokala idrottsföreningar
såsom underorganisationer o. s. v. Samtliga dessa på yrkeseller
annan grundval än den territoriella Infilande organisationer hafva i
efterföljande sammanställningar tillförts en särskild grupp, organisationer''
för yrken eller olika grenar af verksamheten.

Ett spörsmål, som i detta sammanhang äfven bör beröras, är huruvida
och i hvad mån underlydande föreningar äro att anse såsom medlemmar
af hufvudorganisationen. Härutinnan är den största olikhet rådande,
beroende på den allmänna karaktär organisationen äger och de
skilda verksamhetsformer, som däraf betingas. I vissa fall äro endast
de under hufvudföreningen närmast sorterande organisationerna att anse
såsom direkta medlemmar af denna och hafva sig uteslutande tillagda
de befogenheter och skyldigheter, som pläga åtfölja medlemskap. I
andra fall ingå de under sistnämnda organisationer sorterande primärföreningarna,
jämsides med eller med förbigående af närmast högre
organisation, direkt såsom medlemmar i hufvudföreningen. I åter andra
fall är medlemskapet i hufvudföreningen direkt knutet till de enskilda
personer o. d., hvaraf denna består, med uteslutande af de organisato -

riska mellanled, som kunna förefinnas. Icke sällan uppträda ock enskilda
personer jämsides med föreningar såsom »fristående medlemmar» af hufvudföreningen.
Härjämte existera en mängd andra former för anslutning
till hufvud föreningen, hvilka stundom kunna lämna rum för tvekan
om medlemskapet och för hvilka hänvisas till den efterföljande framställningen
samt särskildt till de bland bilagorna intagna speciella redogörelserna
för vissa organisationer. Erinras må här endast om de fall,
då anslutna enskilda personer äga direkt besluta i liufvudföreningens
viktigare angelägenheter genom omröstning per capita, s. k. referendum.

Den representativa undersökningen omfattar, såsom redan är nämndt,
de på grund af sin storlek eller af andra skäl mest betydelsefulla organisationerna.
Med säkerhet kan ock påstås, att dessa organisationer
räkna såsom anslutna det öfvervägande flertalet medlemmar af ideella
föreningar i vårt land, såsom i viss mån torde framgå vid en jämförelse
mellan resultatet af den genom myndigheterna verkställda undersökningen
och efterföljande summariska öfversikt, utvisande antalet undersökta
hufvudorganisationer och till dessa, direkt eller indirekt, anslutna organisationer
för yrken m. m., distriktsorganisationer, lokalorganisationer
samt enskilda personer o. d., samtliga fördelade efter ändamålet för
lrufvudorganisationernas verksamhet:

	Hufvud-		Antal till	dessa anslutna
A n cl a m å 1	organi-	organi-	distrikts-	lokal-	enskilda
	sationer.	sationer för	organisa-	organi-	personer
		yrken m. m.	tioner.	sationer.	o. d.
Religiösa föreningar ...............	7	—	—	3,604	217,582
Nykterhetsföreningar...............	11	—	136	8,051	460,809
Välgörande o. humanitära för. ...	3	3	—	283	21,996
Politiska föreningar..................	13	—	73	2,299	161,391
Sociala föreningar ..................	4	130	—	6	3,121
Yrkesföreningar .....................	10	7	—	777	32,795
Arbetsgivareföreningar............	9	26	—	112	6,814
Arbetareföreningar ..................	4	28	—	2,698	189,209
Skytteföreningar .....................	1	—	26	2,300	150,000
Idrottsföreningar ...................	5	15	27	951	113,098
Försvarsföreningar .................	2	—	25	—	11,275
Andra föreningar....................	9	—	11	205	112,952
Summa	78	•209	298	21,286	1,481,042

Deri representativa
undersökningens

omfattning.

Med afseende å sista kolumnen i tablån bör anmärkas, att densamma
omfattar samtliga till hnfvudföreningarna anslutna personer, om hvilka
uppgifter förelegat, oafsedt om dessa personer äro direkt eller indirekt anslutna
till hufvudorgamsationen. För öfrigt erinras om hvad förut anmärkts
att i ett par viktiga fall — Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och
Allmänna Valmansförbundet — uppgifter saknas rörande det öfvervägande
antalet anslutna personer.

Vid den närmare granskningen af stadgarna gällde det i första rumatt
utröna, huruvida och i hvilken utsträckning normalstadgar vore gällande
för de till nämnda hufvudorganisationer anslutna föreningarna,
eller, där detta icke vore fallet, om och i hvad mån en viss typ af
stadgar eljes kunde anses förhärskande. Det visade sig därvid att, om
också icke eu fullständig analys af de mångfaldiga och skiftande bestämmelser,
som förefinnas inom nämnda hufvudorganisationer, inom
rimlig tid lät sig verkställa, likväl en undersökning, som begränsade
sig till de normerande stadgetyperna med angifvande, i görlig mån, af
viktigare afvikelse!-, borde äga stort värde. Förutom det att dessa normerande
stadgar af det skäl måste anses betydelsefulla framför andra,
att de i regel utarbetats på grundval af en mångsidig och rik erfarenhet
om föreningarnas praktiska behof, befunnos de ock, vid förfrågan
hos resp. hufvudorganisationer, äga ett vidsträckt giltighetsområde omfattande
det öfvervägande flertalet af anslutna föreningar. 1 vissa fall
erhölls ock exakt upplysning om det medlemsantal, som omfattades af
de normerande stadgarna, i andra fall kunde på grund af lämnade uppgifter
eu approximativ beräkning i samma hänseende verkställas.

		Stadgar	n n d e r 8	ö k t a för
	lmfvud-	organisatio-	distrikts-	lokal-	enskilda
Ändamål.	organisa-	ner för	organisa-	organi-	personer
	tioner.	yrken m. in.	tioner.	satio ner.	o. d.
Religiösa föreningar .....................	7	—	i	2,500	145.000
Nykterhetsföreningar.....................	11	—	130	6,900	403,400
Välgörande och humanitära fören.	3	3	—	65	20,300
Politiska föreningar ....................	13	—	59	1,850	141,400
Sociala föreningar ........................	4	—	—	6	3,100
Yrkesföreningar ...........................	10	—	—	530	22,100
Arbetsgifvareföreningar..................	9	-	—	15	1,200
Arbetareföreningar.......................	4	21	—	2,681	186,700
Skytteföreningar ...........................	1	—	26	2,000	135,000
Idrottsföreningar...........................	5	15	27	467	60,400
Försvarsföreningar ........................	2	—	25	—	7,800
Andra föreningar..........................	9	—	11	105	41,400
Summa	7S	39	285	17,119	1107,800

I vidstående tablå lämnas en summarisk öfversikt öfver det antal
organisationer, fördelade efter organisationsformen och hufvudföreningens
ändamål, hvilkas stadgar kunna anses granskade enligt den nyss beskrifna
representativa metoden, hvarjämte meddelas det antal personer o. d.,
för hvilka sålunda undersökta stadgar varit gällande.

2. Afgifter.

De olika slags afgifter, som förekomma i de undersökta föreningarnas
stadgar, hafva i hufvudtabellen fördelats på tvenne grupper, regelbundna
afgifter och uttaxering, med hänsyn tagen därtill, om afgiften
varit en på förhand fastställd, periodiskt återkommande utlaga, eller
om densamma utgjorts af en å medlemmarne verkställd utdebitering af
föreningens kostnader. Visserligen låter det sig icke städse göra att
uppdraga eu skarp gräns mellan dessa båda slag af afgifter, såsom särskilt
är fallet, då en regelmässigt utgående afgift icke är till beloppet
fixerad i stadgarna, utan tid efter annan fastställes genom beslut af föreningen,
i hvilka fall den regelbundna afgiften jämväl äger karaktär
af uttaxering. Detta förhållande har emellertid särskild! utmärkts i hufvudtabellen,
hvarjämte i efterföljande sammanfattande redogörelse framhäfves,
huruvida de regelbundna afgifternas storlek varit fastställd i stadgarna
eller icke. Att härvid afgiften icke kunnat anses såsom till beloppet
fixerad, då stadgarna endast angifvit den maximi- eller minimigräns,
inom hvilken föreningen ägt närmare fastställa storleken, torde
knappt behöfva anmärkas. Esomoftast har emellertid i de förslagsvis
utarbetade normalstadgar, hvarpå förevarande undersökning till betydande
del grundar sig, sjkifva beloppet visserligen icke angifvits i normalförslaget,
utan dess fastställande tillkommit föreningarna, men i allt
fall framgått, att förslaget afsett ett uttryckligt angifvande af beloppet
i stadgarna.

livad först beträffar de religiösa föreningarna, hafva dessa oftast
sin ekonomi baserad på frivilliga afgifter och bidrag. Af de undersökta 7
hufvud föreningarna hafva sålunda endast tvenne, relativt mindre betydande
— Förbundet af Sveriges Kristliga Föreningar af Unga Kvinnor och
Teosofiska Samfundet i Skandinavien — i sina stadgar införda bestämmelser
om regelbundna afgifter med angifvande af deras storlek, hvarjämte
en tredje — Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar af
Unge Män — från möte till möte fastställer storleken af det bidrag, som
skall utgå från anslutna föreningar. Där öfriga hufvudföreningar öfver -

Regelbundna

afgifter.

hufvud meddela föreskrifter om afgifter, utsäges tydligt, att dessa skola
vara frivilliga. Detsamma är förhållandet med de undersökta distriktsorganisationerna
med undantag allenast däraf, att den såsom en kretsförening
till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen anslutna organisationen
»De Ungas Förbund» har bestämmelser om »visst årligt bidrag» af understödjande
medlemmar. Äfven den öfvervägande mängden af de religiösa
lokalorganisationerna synes af sina medlemmar upptaga endast
frivilliga afgifter, hvarvid dock i normalstadgarna för till Svenska Missionsförbundet
anslutna lokalföreningar är tillagdt, att den frivilliga afgiften
skall hafva formen af »bestämd månadsalgift». Regelbundna till
beloppet i stadgarna fixerade afgifter förekomma allenast hos lokalorganisationer
tillhörande Förbundet af Sveriges Kristliga Föreningar af Unga
Kvinnor och Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar af Unge
Män samt hos det »Sällskap för befrämjande af upplysning och sedlighet»,
hvars stadgar uppgifvits vara i hufvudsak likartade med stadgarna
för de c:a 400 baptistförsamlingar, hvilka konstituerat sig såsom föreningar
för ernående af lagfart å fastigheter.

Fn säregen bestämmelse anträffas hos de s. k. epworthföreningarna,
nämligen att medlem af »det kristna förvaltareskapet» direkt utbetalar
minst Vid af årliga inkomsten.

De undersökta nykterhetsföreningarnas stadgar innehålla genomgående
föreskrifter om regelbundna afgifter, vanligen med angifvande af
dessas storlek. Af 11 hithörande hufvudföreningar hafva sålunda 9 i stadgarna
fixerat beloppet af de års- eller kvartalsafgifter, som erläggas för
hvarje direkt eller indirekt ansluten person. I de tvenne återstående
hufvudorganisationerna — Sveriges Nationalloge af Nationalgodtemplarorden
och Sveriges Blåbandsförening — bestämma hufvud föreningarna
å möte storleken af de afgifter, som i förhållande till medlemsantalet
skola erläggas af anslutna organisationer. 1 sistnämnda fall föreligger,
såsom ock ofvan antydts, ett slags uttaxering, som dock gifvetvis
praktiskt taget begränsas allt efter storleken af de till underorganisationerna
utgående personliga medlemsafgifterna, öfver hvilkas belopp
dessa själfva bestämma.

Inom distriktsorganisationerna äro förhållandena mera växlande och
förekommer i ungefär lika utsträckning, att afgiften är till beloppet i
resp. stadgar bestämd, som att densamma fastställes genom beslut å
distriktsmötena (inom Nationalgodtemplarorden hufvudföreningens årsmöte);
i några större organisationer, nämligen Goodtemplarorden (I. O. G. T.),
Nationalgodtemplarorden (N. G. T. O.) och Templarorden (T. O.), utgöra

afgifterna till distriktsorganisationema viss i stadgarna bestämd andel
af de till bufvudföreningen inflytande medlemsafgifterna.

De flesta lokalorganisationerna kafva i sina stadgar fastställt beloppet
af de regelbundna afgifter, som skola utgå. Inom trenne betydande
organisationer, nämligen N. G. T. O., Nykterhetsorden Yerdandi (N. O.
V.) och Sveriges Blåbandsförening hänvisa dock stadgarna för lokalföreningar
ock ungdomsafdelningar fastställandet af de regelbundna afgifternas
storlek till enkelt beslut af resp. föreningar. Enligt reglerna för
N. O. V :s ungdomsverksamket tillkommer det afdelningens styrelse ock
öfriga äldre medlemmar att bestämma om afgifternas storlek.

Inom gruppen välgörande föreningar äro de 3 undersökta hufvu
dföreningarna i kär förevarande afseende hvar för sig olikartade, i det
att Allmänna Skyddsföreningens stadgar icke meddela någon som helst
föreskrift om regelbundna afgifter och stadgarna för Drottning Sophias
Förening angifva den exakta storleken af utgående afgifter för aktiva
medlemmar samt Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund enligt sina stadgar
å kongress fastställer medlemsafgiften för närmaste treårsperiod. De till
Svenska Föreningen Röda korset anslutna organisationerna, nämligen
sjuk vårds föreningen och sjuksköterskehemmet samt de lokala kvinnoföreningarna,
hafva samtliga i sina stadgar fixerat storleken af afgifterna,
hvilka antingen kunna erläggas en gång för alla eller årsvis.

De politiska föreningarna hafva i de allra flesta fall fixerat afgiftsbeloppet
i stadgarna. Af undersökta 13 hufvudföreningar bilda härifrån
undantag endast Allmänna Valmansförbundet, som icke upptager några
regelbundna afgifter, och Ekonomiska frihetsförbundet, som låter vederbörande
medlem själ!’ bestämma afgiftens storlek. I öfriga hufvudföreningars
stadgar är fastställdt det belopp, som skall erläggas för hvarje
ansluten person, hvarvid i några fall beloppet angifves såsom minimum,
hvilket efter medlemmens fria vilja kan öfverskridas. De granskade stadgarna
för distriktsorganisationema angifva städse, stadgarna för lokalorganisationerna
i regel afgiftens storlek. Undantag bilda i första rummet
de till Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti anslutna lokala arbetarekommunerna,
hvilka enligt gällande grundstadgar själfva å årsmöte fastställa
de afgifter, som skola utgå från anslutna föreningar. Norm alstadgar
na för klubbar och föreningar tillhörande Socialdemokratiska ungdomsförbundet
och Sverges ungsocialistiska parti angifva endast minimum för
månadsafgifter och lämna åt hvarje särskild klubb att bestämma om storleken
af inträdes- och månadsafgifter. Nämnas bör för öfrigt, att inom

ett par betydande organisationer, Allmänna Valmansförbundets Stockholmsdistrikt
och Frisinnade landsföreningen, den personliga medlemsafgiften
är lämpad efter medlemmens förmögenhetsförhållanden, i det att
densamma ntgår i viss proportion till inkomsten, inom Frisinnade landsföreningens
lokal af delningar dock alternativt med fast belopp, hvilket
senare synes vara regeln.

Hvad beträffar de sociala föreningarna, är i detta sammanhang
endast att anteckna, att de undersökta stadgarna utan undantag innehålla
bestämmelse om afgiftens storlek, liksom ock är fallet i det öfvervägande
flertalet af de undersökta yrkesför eningarna. Undantag utgöra
bland hufvu dföreningar inom den sistnämnda gruppen Allmänna svenska
läkarföreningen och Sveriges farmaceutförbund, hvilkas stadgar föreskrifva
årsalgifter utan att angifva dessas belopp. Inom den förra föreningen
förekommer därjämte en mötesafgift, som bestämmes af styrelsen.

Inom de undersökta arbetsgivareorganisationerna utgå de
regelbundna afgifterna vaxdigen efter visst, i stadgarna närmare angifvet
förhållande till omfattningen af de anslutna arbetsgifvarnes ekonomiska
verksamhet, vare sig denna mätes efter arbetarestyrkan eller efter
det taxerade inkomstbeloppet eller ock — inom Svenska Arbetsgivareföreningen
— efter det ansvarighetsbelopp, för hvilket arbetsgifvaren
häftar inom föreningen. Därjämte är stundom visst minimibelopp angifvet
för den efter ofvannämnda grunder utgående afgiften. Svenska Järnvägarnas
Arbetsgifvareförening fastställer årligen algiften å sammanträde,
liksom ock Svenska Landtarbetsgifvareföreningarnes Fullmäktige, den
senare organisationen dock med begränsning såväl nedåt, till viss summa,
som uppåt, till visst belopp per tecknad hektar åker eller äng.

Landsorganisationen och till denna hörande fackförbund, äfvensom
de fristående fackförbund, som omfattas af undersökningen, hafva i
sina stadgar fastställt beloppen af de afgifter, som skola erläggas af anslutna
personer, vanligen fördelade på helt och hälft betalande. Däremot
hafva lokalorganisationerna — fackföreningar och platsorganisationer''
—- genomgående förbehållit sig att å möten bestämma egna regelbundna
afgifter, hvilkas minimibelopp dock vanligen finnas fastslagna i resp..
fackförbunds eller i afdelningens stadgar.

Inom grupperna skvtte-, idrotts-, försvars- och »andra)) föreningar
är den regelbundna afgiften — där dylik förekommer, såsom är

regeln i stadgarna till beloppet fixerad, med undantag, såvidt utrönas
kunnat, endast för Svenska Seglarförbundet, livilket å möte bestämmer
afgiftsbeloppet för hvarje de anslutna segelsällskapen tillkommande röst,
äfvensom för enstaka skytteföreningar, hvilka härutinnan afvika från
normalstadgarna. Anmärkas kan, att inom segelsällskapen afgiften dels
är personlig, dels ock utgår i proportion till de inregistrerade båtarnas
mätningstal, samt att densamma inom De svenska djurskyddsföreningarnas
centralförbund är satt i förhållande till anslutna föreningars kapitaltillgång.

Inom de religiösa föreningarna förekommer uttaxering icke i annan
form, än att, som nämndt, en af de undersökta hufvudföreningarna från
möte till möte bestämmer storleken af de från anslutna föreningar utgående
afgifterna. Inom nykterhetsföreningarnas grupp innehålla konstitutionerna
för tvenne betydande hufvudföreningar, nämligen Sveriges Storloge
af Goodtemplarorden och Sveriges Nationalloge af Nationalgodtemplarorden,
_ föreskrifter om uttaxering i egentlig bemärkelse, i bägge fallen
utan angifven begränsning. Den förra föreningen kan nämligen genom
beslut å ordinarie möte med två tredjedelars majoritet pålägga grundlogerna
extra beskattning, och den senare äger samma befogenhet jämväl
emot till nationallogen anslutna enskilda medlemmar, hvilka icke
äro röstberättigade. Äfven förekommer inom nationalgodtemplarordens
distriktloger ett slags uttaxering, i det att dessa enligt konstitutionen
äga upptaga nödiga missionsmedel äfvensom medel för byggnadsunderstöd
åt svagare loger.

Inom tvenne politiska hufvudföreningar, Svenska Folkförbundet och
Sverg-es ungsocialistiska parti, förekommer uttaxering under form af
utdebitering åt möteskostnader. I den förra organisationen utkräfves
sålunda af anslutna lokalafdelningar en årlig »representationsskatt»,
hvars storlek bestämmes af förbundsmötet, i den senare organisationen
äger styrelsen för bestridande af kostnad för extra kongress uttaxera
högst 50 öre per medlem. Bland yrkesföreningarna har Svenska Järnvägsföreningen
ensam i sina stadgar bestämmelser om uttaxering: vid
behof uttaxeras bidrag å de medlemmar, för hvilka beslut om bidragens
utgörande är bindande, i förhållande till hvars och ens årsafgift. Mot
beslut härom har dock visst antal af föreningens medlemmar vetorätt.

Det är egentligen inom de fackliga sammanslutningarnas grupp, som
uttaxeringen kommit till mer vidsträckt användning. Samtliga stadgar
för hufvudföreningarna å arbetsgifvaresidan innehålla sålunda föreskrifter
härom, för en förening, Svenska Landtarbetsgifvarnes Fullmäktige, dock

Uttaxering.

Villkor för
utträde.

endast under den form, att den regelbundna afgiftens storlek inom vissa
gränser fastställes från årsmöte till årsmöte. V anligen är uttaxeringen
begränsad uppåt, vare sig visst maximibelopp per år finnes utsatt, eller
den proportion till regelbunden afgift eller afgifven garantiförbindelse,
intill hvilken uttaxering årligen får ske, är fastställd. Tvenne hufvudföreningar,
Centrala Årbetsgifvareförbundet och Sveriges Skräddaremästares
Centralförening, tillåta obegränsad uttaxering till understöd
vid arbetskonflikter, hvilken inom den förra föreningen beslutes af fullmäktige,
inom den senare af centralstyrelsen.

Inom Landsorganisationen och samtliga undersökta fackförbund är
uttaxering tillåten att påbjudas af vederbörande styrelse, eventuellt af
kongress eller representantskap, till understöd vid arbetsinställelser, eller
när den för konflikter afsedda reservfonden understiger visst belopp, eller
ock för andra extra ordinära behof. I ett flertal fall äger därjämte afdelningen
(fackföreningen) att påbjuda uttaxering. 1 regel är uttaxeringen
obegränsad, dock så att stundom visst belopp per medlem är angifvet,
hvilket ej får öfverskridas utom i händelse af större arbetsinställelser
eller efter'' tillstyrkan eller beslut af viss myndighet inom organisationen.
Endast Textilarbetareförbundets stadgar fastställa det högsta
belopp per medlem, som får utdebiteras.

Inom öfriga, här ej omförmälda grupper af organisationer förekommer
öfver hufvud taget icke uttaxering i egentlig bemärkelse.

3. Medlems afgång.

Inom det stora flertalet föreningar förekomma inga som helst stadganden
om villkor för utträde. Det är hufvudsakligen endast inom
nykterhetsföreningar, yrkes föreningar, arbetsgivareföreningar och idrottsföreningar,
som dylika bestämmelser anträflats i någon större utsträckning.

Det vanligaste villkor, som stadgarna uppställa för utträde, synes
vara anmälan därom till vederbörande, hvarvid ofta tillika föreskrifves
viss kortare tid, inom hvilken anmälan bör vara skedd före utträdet.
Bland de religiösa föreningarna föreskrifva stadgarna för en hufvudorganisation,
Teosofiska Samfundet i Skandinavien, skriftlig anmälan hos
generalsekreteraren eller vederbörande loge-ordförande, hvar järnte anmälan,
med eller utan angifvande af tiden för densamma, finnes stipulerad
hos vissa af de kristliga föreningarna för unga män och för unga kvinnor.
Normalstadgarna för missionsföreningar tillhörande Svenska Mis -

sionsförbundet föreskrifva härutinnan endast, att utträdande bör underrätta
församlingsföreståndaren. Vida vanligare är föreskrift om anmälan
i de lokala nykterhetsföreningarnas stadgar, hvarvid tillika oftast bestämmes,
att anmälan skall bordläggas till nästföljande ordinarie sammanträde,
eventuellt föredragas vid detta. Eu hnfvudförening, Sveriges
Nationaltempel af Templarorden, uppställer såsom villkor för lokalförenings
utträde, att förslag delgifves nationaltemplets ombudsman eller
medlem af dess styrelse.

Bland de undersökta yrkesföreningarna föreskrifva o hufvudföreningar
anmälan, vanligen skriftlig, för enskilda medlemmars utträde.
Liknande bestämmelser hafva oek anträffats i vissa lokalföreningars
stadgar.

Samtliga de arbetsgivareföreningar, denna undersökning omfattar,
hafva uppställt såsom villkor för utträde anmälan viss tid före utgången
af det kalenderår, efter hvilket afgången sker; uppsägningstiden omfattar
i regel 6 månader eller därunder, men är i ett fall — Svenska Järnvägarnas
Arbetsbi fvarening — utsträckt till 11 månader. Dessutom hafva
en del arbetsgivareföreningar kompletterat hithörande bestämmelser med
föreskrift om medlemskap minst ett eller flera år, hvarom mera i det
följande.

Arbetareföreningarnas stadgar föreskrifva i ett flertal fall såsom
villkor för afdelnings eller enskild medlems utträde anmälan, hvarvid
stundom fordras orsakens angifvande; någon gång förutsättes ock uttryckligen
pröfning eller beslut af vederbörande styrelse eller förening,
hvarom mera nedan.

Bland idrottsföreningarna upptaga stadgarna för Svenska Gymnastik-
och Idrottsföreningarnas Riksförbund föreskrift om anmälan om
utträde minst 1 månad före slutet af det arbetsår, med hvilket ansluten
förening önskar afgå, hvarjämte normalstadgarna för såväl de till Riksförbundet
anslutna idrottsföreningarna som för de till Föreningen för
skidlöpningens främjande hörande skidklubbarna stipulera skriftlig utträdesanmälan.
Äfven Svenska Seglarförbundet och därtill anslutna
segelsällskap föreskrifva anmälan om utträde.

Inom ett flertal stora nykterhetsorganisationer — Goodtemplarorden,
Nationalgodtemplarorden, Norrbottens läns Blåbandsförbund och Templarorden
— föreskrifva lokalföreningarnas stadgar såsom villkor för
utträde, att medlem skall vara fri från »anklagelse» eller anmärkning
och hafva fullgjort sina ekonomiska skyldigheter i föreningen.
Äfven inom fackföreningar tillhörande Sv. Järn- och Metallarbetareför 4 -

Grund för
uteslutning.

bundet samt Sv. Måleriarbetareförbundet gäller såsom villkor för utträde
fullgörande af ekonomiska förpliktelser till organisationen.

Viss tids medlemskap erfordras, som nämndt, för utträde ur eu
del arbetsgivareföreningar. Svenska Landtarbetsgifvareföreningarnes
Fullmäktiges stadgar bestämma sålunda, att förening icke äger utträda
förrän efter minst ett års medlemskap och vid slutet af kalenderår,
Sveriges Bagerii dk are förening tillåter utträde först vid slutet af kalenderåret
efter det, då inträdet skett, och stadgarna för Sveriges Skräddaremästares
Central förening förutsätta beträffande såväl centralföreningen
som lokalföreningarna, att den utträdande minst 3 år skall hafva tillhört
organisationen.

Stadgarna för en del arbetareföreningar göra, såsom jämväl är
nämndt, utträdet beroende af vederbörande förenings eller styrelses pröfning
eller beslut. Sålunda krafvel- Sv. Bokbindareförbundet förebringande
af »giltig orsak» (t. ex. upphörande med yrket) för utträdes beviljande.
Sv. Murareförbundets och Sv. Måleriarbetareförbundets afdelningar
fordra bifall af två tredjedelar af medlemmarna, de sistnämnda
därjämte förbundsstyrelsens godkännande. Inom Sv. Typografförbundet
skall ingifvas motiverad ansökan till afdelningens styrelse, som äger
afge utlåtande, hvilket underställes förbundsstyrelsen. Sv. Kommunalarbetareförbundet
uppställer såsom villkor för afdelnings utträde, att
densamma med 3/4 majoritet vid tvenne sammanträden beslutat att därom
anhålla.

De flesta af de undersökta föreningarna hafva i stadgarna angifvit
de grunder, som gälla för medlems uteslutning. Stundom är ingen
särskild uteslutningsgrund angifven, utan förbehåller sig vederbörande
förening eller styrelse härutinnan fri pröfningsrätt, eller äro endast formerna
för besluts fattande om uteslutning fastställda. Icke sällan saknas
ock hvarje stadgande om medlems uteslutning.

Gifvetvis äro de i stadgarna afgifna uteslutningsgrunderna olikartade
och mångskiftande, allt efter föreningarnas karaktär och syftemål.
De bestämmelser härom, som vanligen anträffas, torde emellertid kunna
rubriceras under följande liufvudgrunder: försummelse att erlägga stadgad
afgift eller — beträffande anslutna föreningar — rapport om verksamheten,
motverkande af föreningens ändamål eller intressen, brott mot
dess stadgar och grundsatser samt ovärdigt eller vanhederligt uppförande.
I den efterföljande kortfattade redogörelsen för stadgarnas be -

stämmelser i förevarande afseende inom olika grupper af föreningar
skola särskild! framkäfvas de mer egenartade föreskrifter, som gälla.

Inom de religiösa föreningarna fästes förnämligast vikt vid
medlemmens förhållande i religiöst oeh moraliskt hänseende. Evangeliska
Fosterlandsstiftelsens normalstadgar angifva sålunda såsom utesluta!
ngsgrund bekännelsestridig eller okyrklig ståndpunkt, epworthföreningarnas
stadgar osedligt eller okristligt uppförande eller pligtförgätenhet
etc. Svenska Missionsförbundet lämnar däremot åt generalkonferensen
resp. församlingarna att fritt pröfva, på hvad grund medlem
bör uteslutas.

Nykterhetsföreningarna angifva i regel såsom ovillkorliga uteslutningsgrunder:
brott mot nykterhetslöftet, falsk angifvelse för dylikt brott
eller ogrundad! förslag om uteslutning samt — ofta äfven eventuellt
— uraktlåtenhet att erlägga afgift. Såsom eventuella uteslutningsgrunder
anföras brott mot stadgarna eller föreningens principer samt
olika fall af olämpligt uppförande, såsom —- inom Nationalgodtemplarorden
— dans, anslötliga och lastbara vanor, religiös eller politisk agitation
m. m. Ofta gälla strängare bestämmelser för s. k. graduerad
(omedelbar) medlem i organisation af högre ordning.

Beträffande välgörande, politiska och sociala föreningar må
anmärkas, att dessa i ett flertal fall sakna hvarje bestämmelse om medlems
uteslutning. Fosterländska förbundet och Frisinnade landsföreningen
lämna fritt åt resp. styrelser att bestämma om uteslutning;
enligt normalstadgarna för den sistnämnda organisationens lokalafdelningar
kan dock vädjan ske till föreningen af den, beslutet afsela För
öfrigt gäller inom ett flertal hithörande föreningar försummelse att erlägga
afgift såsom uteslutningsgrund, inom ett par — Sveriges Allmoge
och Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti — äfven motverkande
af föreningens syfte. Sistnämnda tvenne uteslutningsgrunder
finnas jämväl angifna i åtskilliga yrkesföreningars stadgar, där tillika
förekommer, att medlem kan uteslutas för ohederligt eller ovärdigt uppförande,
förlust af medborgerligt förtroende eller konkurs. Sveriges
allmänna tulltjänstemannaförenings stadgar upptaga bland annat äfven
afsked ur tullverkets tjänst utan rätt till pension.

Enligt arbetsgivareföreningarnas stadgar kan hvad Sveriges
Bageri kikare förening benämner »illojalitet eller inkollegialitet», d. v. s.
handling stridande mot det gemensamma intresset i förhållandet till
arbetarne, i regel föranleda uteslutning; detsamma torde förnämligast
afses, då brott mot stadgar eller mot af styrelse fattad t beslut angifves
såsom uteslutningsgrund. I några fall angifves ock konkurs eller ned -

läggande af verksamheten såsom ledande till medlemskapets förlust.
Påpekas bör i detta sammanhang, att flertalet hithörande föreningar i
medlemmarnas afgifna s. k. garantiförbindelser äga en säkerhet för förpliktelsernas
fullgörande och särskildt för solidariskt beteende i arbetskonflikter.

Landsorganisationen och fackförbunden hafva i regel såsom
grund för underlydande förenings uteslutning angifvit försummelse att
inom viss tid insända afgift, någon gång äfven stadgebroti. Uteslutning
af enskild medlem äger vanligen rum, om någon uraktlåter
inom viss tid erlägga afgift, motarbetar eller moraliskt skadar organisationen,
uppsåtligen bryter mot stadgarna, svekligt uppbär eller söker
uppbära understöd eller uppträder såsom strejkbrytare. Stundom finnes
förskingring af afdelningens tillhörigheter, vanärande brott, ovärdigt
beteende o. d. angifvet såsom uteslutningsgrund. 1 några fall stipuleras
å andra sidan, att försummelse att erlägga ordinarie eller extra
afgift ej får föranleda uteslutning. Några stadgar angifva icke uttryckligen
uteslutning såsom påföljd af förseelser i här nämnda hänseenden,
så t. ex. stadgarna för Internationella Tobaksarbetareförbundet, hvilka
beträffande personer, som uppträda förrädiskt mot kamrater, lämna åt
vederbörande afdelning att »vidtaga de åtgärder förhanden var an de omständigheter
nödvändiggöra». 1)

Det öfvervägande flertalet skytteföreningar hafva i stadgarna angifvit
brott mot stadgar och gällande föreskrifter samt ovärdigt beteende
såsom uteslutningsgrunder, så ock de militära idrottsföreningarna.
Normalstadgarna för idrottsföreningar, tillhörande Riksförbundet, upptaga
såsom eventuella uteslutningsgrunder försummelse att erlägga afgift
samt brott mot föreningens bestämmelser eller hederns lagar.

De fåtaliga bestämmelser härutinnan, som förefinnas inom öfriga i
tabellen behandlade kategorier af föreningar, förete intet särskildt anmärkningsvärdt.

I samband härmed må omnämnas, att inom en del arbetsgifvareoch
idrottsföreningar förefinnas bestämmelser om skyldighet för utträdd
eller utesluten medlem att erlägga afgift för det löpande året. Sveriges
Redareförening ålägger medlem att i proportion till garantiförbindelsens
belopp deltaga i täckande af eventuell brist i föreningens tillgångar vid
tiden för utträdet jämte ytterligare utgifter, som föreningen kan komma
att vidkännas på grund af arbetskonflikter under tiden till utträdet.

b Skancl. Sadelmakare- och Tapetserareförbundet, som ej upptagits i tabellen
på grund af sin ringa omfattning, ådömer strejkbrytare penningstraff.

4. Styrelsens sammansättning och beslutförhet.

Med afseende å styrelsens sammansättning är först att märka, att
de undersökta stadgarna med helt få undantag härom innehålla föreskrifter.
Till undantagen höra konstitutionen för distriktloger inom
INykterhetsorden Verdandi, som åt hvarje distriktloge öfverlämnar att
själf bestämma om styrelsens storlek och de kommittéer, som skola
väljas, samt normalstadgarna för klubbar tillhörande Sverges ungsocialistiska
parti, enligt uppgift oförändradt gällande för c:a 90 klubbar med
c:a 5,000 medlemmar, hvilka normalstadgar icke innehålla några som
helst föreskrifter om styrelsens sammansättning. Eu i detta liksom i
vissa andra hänseenden högst egenartad konstitution äger Ekonomiska
Frihetsförbundet, där hvarje medlem äger rätt att anmäla sig såsom
»styrande medlem», hvarmed följer skyldighet att deltaga i alla förhandlingar
och omröstningar.

För öfrigt äro gifvetvis styrelserna i de undersökta föreningarna af
högst växlande sammansättning och storlek, allt ifrån vissa verkstadsklubbars
tremannastyrelser till den af minst 100 personer bestående
centralstyrelsen för Föreningen emot lifsmedeltullar, och hänvisas för
en närmare kännedom om dessa förhållanden till hufvudtabellen äfvensom
till de bilagda särskilda redogörelserna. Nämnas må bär endast,
att styrelsen esomoftast öfverlämnar de löpande ärendenas skötsel åt ett
verkställande utskott, hvilket då tillkommer större eller mindre del af
styrelsens befogenhet, eller ock tillsätter den delegationer för olika
verksamhetsgrenar.

I regel väljes styrelsen å allmänt föreningssammanträde. Någon
gång utgöres den dock, helt eller delvis, af delegerade för anslutna föreningar,
eller äger högre myndighet, inom eller utom föreningen, att
utse styrelseledamot. Själfskrifna styrelseledamöter äro stundom vissa
annorledes utsedda funktionärer inom organisationen eller förutvarande
styrelseledamöter, såsom särskildt är fallet inom ett flertal nykterhetsföreningar,
eller ock innehafvare af befattning utom föreningen, såsom
inom epworthföreningarnas styrelse vederbörande församlings pastor, inom
fångvårdsföreningars styrelse direktör och predikant vid länscellfängelse.

Med afseende å valet af styrelseledamöter är att märka, att detta

’) I denna förening torde dock det af 3 personer bestående »ordförandeskapet»
vara att anse såsom egentlig styrelse.

inom vissa politiska föreningar och fackförbund förrättas af lokalafdelningarna
å den ort, där styrelsen har sitt säte.

Föreskrifter om styrelsens beslutförhet saknas inom det stora flertalet
nykterhetsföreningar, politiska föreningar och arbetareföreningar,
men förekomma inom öfriga, i tabellen angifna grupper tämligen regelmässigt.
Oftast är visst antal närvarande föreskrifvet för beslutmässighet,
stundom viss kvot, hvarvid i regel fordras minst halfva antalet.
Ej sällan erfordras dock mindre antal närvarande, därest dessa äro om
beslutet ense.

Med afseende å stadgarnas föreskrifter om styrelseberättelses
afgifvande — eu fråga, som icke behandlats i tabellen — kan påpekas,
att där dylik bestämmelse förefinnes, såsom är regeln utom i det stora
flertalet nykterhetsföreningar och politiska föreningar, berättelsen i allmänhet
skall afgifvas till föreningssammanträde. I en del religiösa,
nykterhets-, politiska och arbetsgifvareföreningars stadgar finnes bestämdt,
att styrelseberättelsen viss tid före årsmötet skall aflämnas till
revisorerna. Någon gång är stadgadt, att årsberättelse skall delgifvas
högre myndighet inom organisationen eller ock, i tryckt form eller
annorledes, bringas till medlemmarnes kännedom.

5. Räkenskap och revision.

Uttryckliga bestämmelser angående tiden för räkenskaps utslutning
saknas för ett betydande antal religiösa, nykterhets- och politiska föreningar,
särskildt i de lokala organisationernas stadgar, af hvilka dock
ofta indirekt framgår räkenskapstiden. Där dylik tid finnes angilven,
såsom inom öfriga grupper är regeln, omfattar den vanligen kalenderår.
Undantag bilda förnämligast ett stort antal lokala nykterhetsföreningar
och eu del fackförbund, hvilka i samband med den kvartalsvis skeende
revisionen, låta räkenskaperna afslutas per kvartal. Då räkenskapstiden
omfattar annan tid än kalenderår, är den vanligen fastställd med hänsyn
till årsmötet, där revisionsberättelsen skall framläggas.

Föreskrift om revision af förvaltningen förefinnes i samtliga undersökta
stadgar med undantag för epworthföreningarna, distriktloger af
Nykterhetsorden Verdandi och klubbar tillhörande Sverges ungsocialistiska
parti, hvilka tvenne sistnämnda, såsom förut omförmälts, jämväl
sakna bestämmelser om styrelsens sammansättning.

Revisorerna väljas vanligen årsvis å allmänt föreningssammanträde,
i vissa lokala nykterhetsföreningar dock för hvarje kvartal, och inom

åtskilliga större organisationer för flera års tid, såsom är fallet inom de
fackförbund, där den väljande myndigheten, kongressen, sammanträder
med flera års mellanrum. I ett fåtal fall utses revisorerna, helt eller delvis,
af högre myndighet inom vederbörande organisation, såsom inom
Goodtemplarordens ungdomsloger af »intendenten», inom Nykterhetsorden
Verdandis ungdomsafdelningar af understödjande loge. inom Svenska
gymnastik- och idrottsföreningarnas sektionsförbund af Riksförbundets
öfverstyrelse. Inom vissa fackförbund och politiska föreningar — Socialdemokratiska
ungdomsförbundet och Sverges ungsocialistiska parti —
väljas revisorerna af lokalorganisationerna å den plats, där styrelsen har
sitt säte. Äfven förekommer, att medlemmarne genom fullmäktige utse
revisorer. Ett säreget valsätt tillämpas inom Svenska Landtarbetsgifvareföreningarnes
Fullmäktige, där anslutna föreningar i tur och ordning
efter omfattning utse revisorer, liksom ock inom Svenska Murareförbundet,
där kongressen utser 3 afdelningar, hvilka bland sina medlemmar
välja hvardera 1 revisor för kongressperiod.

Revisorerna äro i regel skyldiga att öfver sin granskning afgifva
berättelse, hvilken ofta viss tid före dess framläggande å sammanträde
skall delgifvas styrelsen, stundom äfven anslutna föreningar, enskilda
medlemmar eller högre myndighet inom organisationen. Där revisorerna
fungera för flerårig period, förrättas revision minst hvarje år och delgifves
berättelse däröfver vederbörande. I vissa nykterhetsföreningar
och fackförbund, där revision äger rum kvartalsvis, är tillika stadgadt,
att berättelse hvarje kvartal skall afgifvas till styrelsen eller medlemmarne.
I ett flertal större organisationer är stadgadt, att revisionsberättelsen
i tryck skall tillställas enskilda medlemmar eller anslutna föreningar.

Esomoftast är stadgadt, att räkenskaperna inom viss tid skola tillhandahållas
revisorerna, i ett flertal fall ock, att dessa när som helst
under räkenskapsåret äga taga del af räkenskaper och handlingar, inventera
kassan och på gifven anledning företaga revision. Inom åtskilliga
fackförbund äga revisorerna en än mer vidsträckt befogenhet, i det att
de, om medlem af förbundsstyrelsen vansköter sitt uppdrag, kunna afstånga
honom från tjänstgöring eller anmäla saken till fackföreningarna,
som på grund häraf fatta beslut. Mot detta beslut kan dock vädjas till
kongressen eller till allmän omröstning. Inom Svenska Typografförbunbundet
pröfvas revisorernas anmärkningar mot styrelsen af eu kontrollnämnd,
hvilken i samråd med dessa kan förklara vederbörande afsalu

Ordinarie

sammanträde.

Extra sammanträde.

6. Sammanträde.

I regel innehålla de undersökta föreningarnas stadgar föreskrift därom,
huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas. Undantag bilda företrädesvis
Landsorganisationen och åtskilliga fackförbund, som låta hvarje
kongress fritt bestämma om tiden för nästföljande kongress eller ock
hänvisa denna fråga till afgörande genom allmän omröstning. Liknande
bestämmelser hafva ock en del föreningar inom andra grupper. Endast
undantagsvis innehålla emellertid stadgarna exakta bestämmelser om tiden
för sammanträde (dag och klockslag) eller om platsen för detsamma.
Vanligen förekommer allenast stadgande om under hvilken månad eller
huru ofta under hvarje år, kvartal eller månad sammankomst skall
hållas, och öfverlämnas åt styrelsen eller föreningen att närmare bestämma
om tid och plats.

Men oaktadt stadgarna i regel lämna öppen frågan om tiden för
sammanträde och alltså förutsätta, att medlemmarne kallas för hvarje
gång, sakna de likväl i de allra flesta fall — hvad gäller här undersökta
föreningar — bestämmelser om huru kallelse skall ske. Endast
inom grupperna: yrkesföreningar, arbetsgifvareföreningai, idiottsföi eningar

och »andra föreningar» förekomma mera regelmässigt stadganden
om kallelsesättet. Vanligen är därvid föreskrifven viss tid före mötet,
inom hvilken kallelse skall utfärdas, eu bestämmelse, som äfven anträffas
i eu del stadgar, hvilka icke angifva sättet för kallelsens delgifvande,
däribland några fackförbunds- och fackföreningsstadgar. Kallelsen skall
vanligen ske i tidningarna, stundom tillika per post eller ock endast på
sistnämnda sätt; stundom kungöres den annorledes, såsom genom pålysning
i församlingslokal, anslag m. in. Stundom föreskrifva stadgarna i
samband med kallelse, att i denna angifvas de ärenden, som skola föie
komma, en bestämmelse, som dock vanligen endast afser extra sammanträden.
I andra fall äro regler för kallelse endast gifna i flaga om
vissa viktigare ärenden, såsom, inom åtskilliga nykterhetsföreningar, beslut
om föreningens upplösning. ''*)

I flertalet stadgar finnes föreskrifter om utlysande af extra sammanträde.
Detta sker i regel efter styrelsens bepröfvande, i ett flertal fall
ock efter påfordran af visst minimiantal medlemmar resp. anslutna för -

o Härom närmare i det följande.

eningar eller viss minimidel af hela antalet medlemmar, t eu del fall
äger verkställande utskottet inom styrelsen utlysa extra sammanträde, i
andra fall styrelsens ordförande eller högre funktionär inom organisationen.
I ett flertal arbetsgivareföreningar liksom i ett par yrkesföreningar
och arbetareföreningar äga ock revisorerna att påkalla extra
sammankomst. I flertalet fackförbund tillkommer dylik rätt förutom
styrelsen äfven förbundsmedlemmarne, i det att visst antal medlemmar
kan föreslå allmän omröstning inom förbundet öfver frågan om sammankallande
af extra kongress. Inom fackföreningarna är det regel, att
extra sammanträde hålles, antingen då styrelsen finner nödigt eller
visst antal medlemmar — vanligen minst eu tiondedel af hela antalet
— därom anhåller. Inom ett par nykterhetsorganisationer — Nationalgodtemplarorden
och Templarorden •— skiljes mellan extra möten för
högre grads meddelande och för öfverläggning i allmänna frågor samt
extra ordinarie möten för viktigare frågors behandling; extra möte utlyses
af styrelsen eller dess ordförande, men extra ordinarie möte kan
påkallas jämväl af visst antal lokalföreningar.

I detta sammanhang kan påpekas, att medlemmarnes rätt att deltaga
i handhafvandet af föreningens angelägenheter i ett flertal fall utöfvas
annorledes än å förenings sammanträde. I vissa hufvudföreningar
inhämtar sålunda styrelsen skriftliga utlåtanden af anslutna föreningar.
Exempelvis äger Evangeliska Fosterlandsstiftelsens styrelse
efter omständigheterna inhämta yttranden från kretsföreningar och missionsföreningar
inom hvarje stift eller landskap, inom Lands föreningen
för kvinnans politiska rösträtt föras mellan centralstyrelsens sammanträden
— hvilka här äro att anse såsom föreningssammanträden — skriftliga
förhandlingar med ledamöterna, inom Sveriges Skräddaremästares
Centralförening remitteras frågor, som ej kunna afgöras af centralstyrelsen
eller verkställande utskottet utan lokalföreningarnas hörande, men
likväl ej kräfva allmänt mötes sammankallande, till lokalföreningarna för
infordrande af deras skriftliga utlåtande. Vanligt är att förslag, som
ingifvas till föreningssammanträde, dessförinnan utställas till yttrande af
anslutna föreningar.

Fn form för besluts fattande, som särskild! användes inom politiska
och fackliga arbetareföreningar, är allmän omröstning. Inom Sverges
Socialdemokratiska Arbetareparti äger partistyrelsen eller minst 500 partimedlemmar
taga initiativ till dylik omröstning, inom Socialdemokratiska,
ungdomsförbundet anställes på enhälligt yrkande af en klubb omröst -

Beslut om ändring
af stadgarna.

ning inom klubbarna rörande ifrågasatt ändring af kongressbeslut, och
inom Sverges ungsocialistiska parti sker omröstning inom partiet om
beslut eller förslag å kongress, om minst 5 kongressmedlemmar eller en
partiafdelning enhälligt inom en månad efter kongress därom hos styrelsen
anhåller. Inom fackförbunden äger vanligen förbundsstyrelsen,
stundom därjämte visst antal förbundsmedlemmar initiativrätt till allmän
omröstning. Ibland kan kongressen hänvisa viktigare frågor, som den
icke anser sig böra själ!'' afgöra, till allmän omröstning.

7. Villkor för beslut.

De bestämmelser, som förefinnas rörande ändring af stadgar, äro
ganska mångskiftande och olikartade. Medan vissa föreningar, däribland
särskildt flertalet fackförbund och fackföreningar, låta frågor om stadgeändring
afgöras på samma sätt som vanliga ärenden, d. v. s. genom
enkel majoritet å ett möte, hafva andra föreningar genom särskilda föreskrifter
om kvalificerad majoritet, bordläggning af förslag etc. sökt skydda
sig mot oöfverlagda eller genom öfverrumpling åstadkomna beslut i
stadgeändringsfrågor. Såsom redan inledningsvis påpekats, äro icke
sällan underföreningar, helt eller delvis, förvägrade autonomi öfver sina
stadgar, i det att dessa utfärdas af högre myndighet inom organisationen
och kunna ändras allenast med dess sanktion. Där organisationen
inom landet utnör en gren. af en flera länder omfattande sammanslutning,
tillkommer det vanligen den internationella organisationens
högsta myndighet att inom vissa gränser stifta och ändra lag för anslutna
föreningar.

De flesta religiösa föreningar låta stadgeändringsfrågor afgöras
på ett och samma möte, där förslag ingifves, men föreskrifva, att förslaget
skall vara inlämnadt till styrelsen viss tid före sammanträdet, och
att beslutet skall fattas med kvalificerad majoritet. Svenska Missionsförbundets
stadgar kräfva för beslut om ändring endast enkel majoritet
å konferens, men skall styrelsen hafva afgifvit utlåtande öfver förslaget
och detta delgifvits medlemmarne minst 2 månader före konferensen.

O _

Sällskapet Svenska Baptistmissionen fordrar, att förslaget antages till
livilande vid årskonferens, hvarefter det å nästa konferens kan definitivt bifallas
med Vs majoritet. Sveriges Epworthförbund är eljest den enda bland
de undersökta religiösa hufvudföreningarna, som i alla stadgeändringsfrågor
kräfver beslut å tvenne sammanträden; samma villkor gäller dock
inom Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar af Unge Män för

beslut om ändring i förbundets ideella grundval. Liknande föreskrift
bär ock anträffats i vissa stadgar för föreningar tillhörande Förbundet
åt Sveriges Kristliga Föreningar af Unga Kvinnor. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
undantager de religiösa grundbestämmelserna från anslutna
föreningars själfbestämmanderätt, och Teosofiska Samfundet uppställer
såsom villkor för stadgeändring stadfästelse af presidenten i den internationella
organisationen.

Inom de stora nykterhetsordnarna är det regel, att de i den
«•_ b. konstitutionen innefattade grundbestämmelserna stiftas resp. ändras
af vederbörande hufvudorganisation. Inom Goodtemplarordcn är det sålunda
den Internationella Storlogen, som stadgar konstitutioner för underlydande
storloger med deras grundloger samt ungdomsloger, inom Nationalgodtemplarorden
har nationallogen sig tillagd samma befogenhet,
inom Nykterhetsorden Verdandi bestämma de internationella mötena
öfver grundbestämmelserna (§§ 1 — 7 i konstitutionen), medan konstitutionen
i öfrigt underligger rikslogens bestämmanderätt, inom Templarorden
har nationaltemplet rätt att bestämma öfver konstitutionerna —
för nationaltemplet själft och underlydande tempel — med undantag för
vissa internationella stadganden. I Sveriges B1 å b an d s f ö r en i n gs stadgar
är däremot uttryckligen sagdt, att hvarje lokalförening och länsförbund
själf bestämmer sina stadgar, blott att dessa icke stil i strid med centralföreningens.

Jämte de för nykterhetsordnarna utfärdade konstitutionerna gälla
emellertid vanligen för organisationer af olika grad särskilda s. k. tillläggslagar,
hvilka stiftas och ändras af vederbörande organisationer
själfva med sanktion af ordenschefen eller annan högre myndighet. I
det stora flertalet fall torde dock af resp. hufvudorganisationer utfärdade
normalförslag till tilläggslagar hafva vunnit efterföljd. Beträffande de
villkor, som gälla för ändring af dessa tilläggslagar eller stadgar i öfrigt,
hvaröfver vederbörande organisationer äga själfbestämmanderätt, kan anmärkas,
att föreskrifterna äro strängare än inom de religiösa föreningarna.
Medan 1 Imf vudfö rening för stadgeändring endast fordrar enkel
majoritet och 2 hufvudföreningar kvalificerad majoritet å ett möte, har
en fjärde förening såsom villkor uppställt förslags ingifvande vid ett
möte och beslut å nästa med kvalificerad majoritet samt de sju återstående
beslut å tvenne sammanträden vare sig med enkel majoritet a
båda Sveriges Blåbandsförening, Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund
och Sveriges National tempel af Templarorden — eller
med enkel majoritet å första, kvalificerad å andra sammanträdet — Gfoodtemplarorden
— eller slutligen med kvalificerad majoritet å bägge mö.-

fena — Hvita Bandets Centralstyrelse, Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund
och Ungdomsförbundet Heimdal. Vissa hufvudföreningar stadga
därjämte, att förslag inom viss tid före sammanträde skall vara inlämnadt
till styrelsen för att kunna upptagas till behandling.

Beträffande de lokala nykterhetsföreningarnas stadgar är att märka,
att dessa — där de icke i sin helhet stå under den högre organisationens
bestämmanderätt — i ett stort antal fall såsom villkor för ändring
föreskrifva förslags inlämnande vid ett sammanträde samt beslut å nästa
med kvalificerad majoritet, i andra fall åter beslut å tvenne sammanträden
med eller utan kvalificerad majoritet å något eller bägge. Rörande
den regelmässigt förekommande bestämmelsen, att sanktion å
stadgeändring skall meddelas af vederbörande högre myndighet, hänvisas
närmare till hufvudtabellen och de särskilda redogörelserna för hvarje
förening.

Bland de undersökta välgörande föreningarnas stadgar må här
särskildt framhållas grundstadgarna för till Svenska föreningen Röda
Korset anslutna föreningar, hvilka stadgar ändras, genom samfälldt beslut
af den gemensamma öfverstyrelsen och de trenne stockholmsföreningarnas
styrelser, hvarjämte fordras sanktion af Kungl. Maj:t. De särskilda
stadgar hvarje förening äger stifta inom ramen af grundstadgarna ändras
genom beslut med enkel eller kvalificerad majoritet a årsmöte. En
annan hithörande hufvudförening — Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund
uppställer såsom villkor för stadgeändring allenast enkelt majoritetsbeslut
å ett möte; förslag till ändringen skall dock viss tid före mötet
vara inlämnadt till verkställande utskottet och meddeladt de i mötet
deltagande.

Flertalet af de undersökta politiska hufvudföreningarna uppställa
såsom villkor för stadgeändring beslut å ett sammanträde med
enkel eller kvalificerad majoritet. Hithörande socialistiska föreningar
föreskrifva allenast, att stadgeändring beslutas af kongress, hvaraf synes
framgå, att enkel majoritet är tillfyllest. Fosterländska förbundet låter
förslag, som enhälligt tillstyrkts af öfverstyrelsen, afgöras å ett sammanträde,
men stadgar eljest beslut å tvenne möten. Endast två hufvudföreningar
kräfva beslut å tvenne sammanträden med kvalificerad
majoritet, den ena föreningen dock allenast för viktigare stadgeändringsfrågor.
Ekonomiska frihetsförbundet låter stadgeändring liksom andra
frågor afgöras genom en egenartad omröstningsprocedur, för hvilken
hänvisas närmare till den bilagda särskilda redogörelsen. Land sföreningen
för kvinnans politiska rösträtt krafvel'' förutom mötesbeslut omröstning

inom lokalafdelningarne, af hvilka två tredjedelar måste biträda förslaget.

Hvad gäller de politiska distrikts- och lokalorganisationerna må påpekas,
att dessa i ett flertal fall allenast hafva bestämmanderätt öfver
de tilläggsstadgar, som de äga att stifta inom ramen af gällande grundeller
normalstadgar. Därjämte erfordras i vissa fall för stadgeändring
inom distrikts- eller lokalorganisation sanktion af högre myndighet t. ex.
verkställande utskott inom Frisinnade landsföreningen och förbundsstyrelsens
arbetsutskott inom Sveriges Frisinnade Ungdomsförbund. De
.särskilda villkor, som eljest gälla för stad geändringsbeslut, äro rätt mångskiftande.
i det hela dock strängare än de villkor som gälla för stadgeändring
inom hufvudorganisationerna, i så måtto att i ett flertal fall
erfordras beslut å tvenne sammanträden, eller ock att väckt förslag hvital''
till nästföljande möte.

Äfven inom yrkes föreningar na äro de bestämmelser, som gälla
för beslut om stadgeändring, olikartade, och uågon viss typ af stadganden
kan icke sägas vara förhärskande; medan några föreningar låta
dylika frågor afgöras å ett sammanträde, fordra andra beslut å tvenne
möten, hvarvid föreskrifves än enkel, än kvalificerad majoritet. 1 en del
fall erfordras sanktion af högre myndighet inom organisationen, i ett
fall — enligt normalstadgarna för fabriks- och handtverksföreningar •—
fastställelse af konungens befallningshafvande. I ett fall sker allmän
omröstning inom underlydande kretsföreningar.

Flertalet undersökta arbetsgifvareföreningar kräfva för stadgeändring
beslut å tvenne sammanträden med kvalificerad majoritet å bägge
eller endast det sista. Alternativt stadgas dock härvid i några fall,
att beslut kan fattas å endast ett sammanträde, därest samtliga röstberättigade
medlemmar äro ense. Inom öfriga arbetsgifvareföreningar fattas
beslut om stadgeändring ined kvalificerad majoritet å ett möte. Normalstadgarna
för lokalföreningar tillhörande Sveriges Skräddaremästares
Centralförening hafva såsom villkor uppställt pröfning af vederbörande
lokalstyrelse och sanktion af hufvudföreningens styrelse. För vissa
viktigare stadgeändringsbeslut erfordras inom ett par föreningar särskild t
kvalificerad majoritet eller enhällighet.

Inom Landsorganisationen och fackförbunden afgöras oftast
stadgeändringsfrågor på samma sätt som vanliga ärenden d. v. s. genom
enkelt majoritetsbeslut å kongress, i regel sammanträdande hvart tredje
är. Dock erfordras i allmänhet, att förslag skall vara inlämnadt till
styrelsen och af denna delgifvet underorganisationerna viss tid före kongressen.
Ett par fackförbund föreskrifva kvalificerad majoritet för stadge -

Beslut i andra
frågor.

ändring-. Svenska Arbetareförbundet uppställer såsom villkor för ändring
af vissa principiella bestämmelser kvalificerad majoritet å tvenne kongresser
och enkel majoritet vid mellan kongresserna företagen allmän
omröstning. Fackförbunden fastställa ock oftast stadgar för afdelningarna,
hvilka dock, inom ramen af förbundsstadgarna eller med förbundsstyrelsens
sanktion, kunna stifta egna tilläggsstadgar. För ändring af
tilläggsstadgar erfordras vanligen endast enkel majoritet å ett möte.

Skytte-, idrotts- och försvarsföreningarna fatta i regel beslut
om stadgeändring genom kvalificerad majoritet å ett möte; oftast skall
förslag vara ingifvet till styrelsen, eventuellt godkändt af densamma
viss tid före sammanträdet. Inom en del segelsällskap fattas beslut å.
nästföljande sammanträde efter det, där förslag inlämnats, och inom eu
del erfordras beslut a tvenne sammanträden, i bägge fallen med kvalificerad
majoritet. Ändring i stadgarna för Skytteförbundens öfverstyrelse
skall fastställas af Ivungl. Maj:t, och skytteförbundens samt skytteföreningarnas
stadgar sanktioneras af öfverstyrelsen.

Inom »andra föreningar» äro villkoren för stadgeändring högstolikartade,
i det att en del erfordra enkel eller kvalificerad majoritet å
ett sammanträde, andra däremot kvalificerad å tvenne möten. Stadgarna
för Svenska Fattigvårdsförbundets afdelning för räddningsarbete kunna
endast med förbundsstyrelsens gillande ändras.

Förutom stadgeändringsfrågor hafva emellertid i flertalet föreningar
vissa andra ärenden ansetts vara af den vikt och betydelse, att för besluts
fattande erfordras särskilda föreskrifter om kvalificerad majoritet,
förslags inlämnande viss tid före sammanträde och delgifvande i kallelse
otc. Mycket vanligt är det sålunda, att för beslut om förenings
upplösning, för inval eller uteslutning af medlem, för beslut i ekonomiska
angelägenheter (såsom uttaxering, utgifter, fastighetsförsäljning, upptagande
af lån etc. i, för val af styrelseledamöter eller andra funktionärer
m. in. dylika villkor äro stipulerade. Detsamma är stundom ock fallet
med beslut om åläggande af straff, om ändring af förut fattadt beslut
eller uppställdt program, om upptagande af i kallelse ej angifvet ärende
eller för sent inlämnadt förslag samt — i arbetsgivare- och arbetareföreningar
-— beslut om arbetsinställelse eller understöd vid dylik m. fl.
åtgärder rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare. Dessutom
bör påpekas, att åtminstone i det stora flertalet hufvudföreningar
den praxis torde råda, att förslag i viktigare ärenden ingifves till styrelsen
före sammanträde och i kallelse delgifves medlemmarne, äfven
där detta icke uttryckligen är stadgadt.

Har nedan skall i sammanträngd form redogöras för de mer anmärkningsvärda
stadganden, som i detta hänseende förefinnas inom olika
grupper af föreningar.

Inom gruppen religiösa föreningar liar flertalet distrikts- och
lokalorganisationer — men ingen hufvud förening — uppställt såsom
villkor lör beslut om upplösning af föreningen kvalificerad majoritet,
eller att medlemsantalet nedgått till viss siffra, eller ock att samtliga
medlemmar äro ense om beslutet. Enligt normalstadgarna för kretsföreningar
och missionsföreningar tillhörande Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
samt för lokalafdelningar af De Ungas Förbund får sålunda förening
icke upplösas, så länge några medlemmar vilja upprätthålla verksamheten
enligt angifna grundsatser eller stadgar.

Svenska Missionsförbundet ger styrelsen den vidsträckta befogenheten
att själ! besluta i frågor, som ej kunna uppskjutas till konferensen,
men undantager härifrån bl. a. försäljning af fast egendom; i anslutna
missionsföreningar erfordras för val af predikant och för beslut
om upplösning kvalificerad majoritet, i det senare fallet vid tvenne sammanträden.
Vissa andra föreningar uppställa särskilda villkor för inval
och uteslutning af medlemmar, äfvensom för styrelseval.

Nykterhetsordnarna och en del andra nykterhetsföreningar hafva
i regel stadgat absolut majoritet för val af styrelseledamöter och andra
funktionärer, två tredjedels majoritet för beslut om extra uttaxering,
uteslutning af medlem och ådömande af straff; för inval — med undantag
lör återinval af utesluten medlem — gälla vanligen strängare villkor
''mer än Pio majoritet inom Goodtemplarordens grundloger), liksom ock
för beslut om upplösning, för hvilket oftast erfordras behandling å tvenne
sammanträden, eller att minoriteten ej uppnår viss siffra. Stadgarna
för Svenska Postpersonalens Helnykterhetsförbund kräfva upplösning af
afdelning eller dess sammanslagning med annan, då medlemsantalet
nedgått under 3,

Fn föreskrift liknande den sistnämnda är att finna i stadgarna för
Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund, enligt Indika förbundsstyrelsen skall
förelägga kongressen förslag om upplösning, därest antalet afdelningar
nedgår under 10 och medlemsantalet samtidigt understiger 10,000.

Flertalet politiska föreningar låta andra frågor än stadgeändringsfrågor
afgöras genom enkel majoritet å ett sammanträde. Inom åtskilliga
organisationer gälla dock speciella villkor för ändring af förut
fattad t . beslut — »protokollsbeslut)) hos de ungsocialdemokratiska och
ungsocialistiska klubbarna — äfvensom för ändring i programmatiska
bestämmelser. Äfven hafva en del politiska föreningar för beslut om

uteslutning af medlem eller om förenings upplösning föreskrifvit villkor
liknande dem i nykterhetsföreningarna.

Flertalet undersökta yrkesföreningar hafva såsom villkor för upplösning
stadgat beslut å tvenne sammanträden med kvalificerad majoritet
å ettdera eller bägge. Någon gång erfordras dock endast beslut u
ett sammanträde eller afgöres frågan, såsom är fallet beträffande Svenska
Journalistföreningen och Sveriges allmänna folkskollärareförening,
genom allmän omröstning i underlydande kretsföreningar. Sveriges
handtverksorganisation låter beslut om upplösning fattas med två tredjedels
majoritet a ordinarie årsmöte och därefter underställas samtliga anslutna
föreningar och enskilda medlemmar. Svenska Teknologföreningens
stadgar kräfva, att upplösningsförslag skall enhälligt tillstyrkt af styrelsen
föreläggas ordinarie stämma; om då 10 medlemmar äro mot upplösning,
har frågan förfallit. I en del yrkesföreningar gälla särskildavillkor
för uteslutning, inval, beslut i ekonomiska frågor etc.

Det öfvervägande flertalet undersökta arbetsgifvareförenlagar
har såsom villkor för beslut om upplösning stadgat kvalificerad majoritet
å ett eller tvenne sammanträden. Åtskilliga hithörande föreningar
erfordra dessutom kvalificerad majoritet för beslut om lockout, för upptagande
af i kallelse ej angifvet eller af styrelsen icke behandladt ärende,
för belåning af garantiförbindelser etc.

Arbetareföreningarna hafva ganska detaljerade regler för fattande
af beslut om arbetsnedläggelse. Den vanliga proceduren är, att fackföreningen
med kvalificerad majoritet beslutar, om framställning rörande
ändring i arbetsvillkoren skall göras till arbetsgifvaren. Om detta beslut
skall underrättelse lämnas förbundsstyrelsen, som därpå afgifver
ibiätande, huruvida beslutet skall fullföljas eller icke, samt eventuellt utser
eu representant vid underhandlingarna. Misslyckas underhandlingarna,
skall afdelningen besluta, om strejk skall anordnas eller icke'',
hvarvid inom do flesta förbunden fordras kvalificerad majoritet inom
vederbörande afdelning; innan dylikt beslut fattas, fordra ett flertal förbund
kvalificerad majoritet af samtliga de medlemmar tvisten berör,
några, att de af tvisten berörda arbetarna utgöra viss proportion åt
samtliga arbetare å vederbörande arbetsplats. Ett dylikt beslut åt aldelning
tillkommer det förbundsstyrelsen att pröfva, i det att denna algör,
om förbundet skall lämna understöd vid konflikten. Svenska Bageriocli
Konditori arbetareförbundets stadgar tillåta förbundsstyrelsens representant
att i samråd med afdelningens styrelse besluta om strejk. Svenska
Grof- och Fabriksarbetareförbundets stadgar gifva förbundsstyrelsen
rätt att efter anställd hemlig omröstning rörande biläggande af lång -

varig konflikt själf besluta i saken, därest icke absolut majoritet ernås.
Svenska Skoarbetareförbundets stadgar låta beslut om afsittande af för
förbundet skadlig konflikt fattas med enkel majoritet, medan vanliga
beslut erfordra kvalificerad majoritet.

För beslut om upplösning gäller såsom villkor kvalificerad majoritet
å ett. eller tvenne sammanträden eller vid allmän omröstning, eller ock
att minoriteten icke uppnår viss siffra. Sålunda föreskrifva några stadgar,
att förening icke får upplösas, så länge visst antal medlemmar (3—5)
vill kvarstå. Icke sällan är för uteslutning föreskrifven kvalificerad
majoritet samt vid val absolut majoritet. Någon gång erfordras kvalificerad
majoritet för beslut om konflikts afsilande, uttaxering, ändring
af kontingent, indragning af konfliktunderstöd, ändring af fattadt beslut
återinval af medlem etc.

Att märka äi äfven, att fackförbunden i regel stadgat, att motion
skall inlämnas till förbundsstyrelsen och delgifvas afdelningarna viss
tid före kongressen.

I skytte-, idrotts- och försvarsföreningarna är för besluts
fattande - utom i stadgeändringsfrågor — i allmänhet endast föreskrifven
enkel röstpluralitet. I eu del idrottsföreningar gälla dock för beslut
om upplösning samma villkor som för stadgeändring, d. v. s. att
beslutet fattas med kvalificerad majoritet å ett eller tvenne sammanträden.
Svenska Seg]arförbundet uppställer kvalificerad majoritet såsom
villkor för beslut om uteslutning af medlem, bestämmande af högre årsafgift
än 5 kr. per röst och upptagande af i kallelse ej angifvet ärende.

Inom gruppen »andra föreningar» är jämväl i en del fall kvalificerad
majoritet föreskrifven såsom villkor för beslut om upplösning.

8. Inski änkning i medlems rätt att deltaga i handhafvandet af förenings -

angelägenheter.

De inskränkningar i medlems rätt att deltaga i handhafvande af
förenmgsangelägenheter, som förefinnas i stadgarna, äro dels af permanent,
natur, i det att exempelvis medlemmar af viss ställning inom organisationen
(passiva, understödjande, korresponderande etc.) eller af viss
ålder frånkänts beslutanderätt, dels mera tillfälliga, såsom då styrelseledamöter
förbjudas att deltaga i val af revisorer eller i beslut om ansvarsfrihet,
eller då medlem, som ej fullgjort sina ekonomiska förpliktelser
till föreningen, ej tillätes rösta o. s. v.

De förstnämnda bestämmelserna äro ganska sparsamt förekommande.
Stadganden, hvarigenom passiva, understödjande och korrespon -

deran de medlemmar frånkänts beslutanderätt, förekomma hufvudsakligen
endast inom en del religiösa och sociala föreningar. Andra föreningar,
såsom exempelvis skytteföreningarna, synas däremot tillåta såväl
aktiva som passiva, understödjande etc. medlemmar att rösta å sammanträde.
Säregna bestämmelser förefinnas hos ett par politiska föreningar,
nämligen Ekonomiska frihetsförbundet, som endast later »styrande medlem»
själfständigt rösta och Fosterländska förbundet, där utom vissa
funktionärer och ombud för underorganisationer endast af öf\ei styl elsen
kallade medlemmar äga deltaga i generalförsamlingen.

En inom nykterhetsorganisationerna mycket vanlig bestämmelse är,
att endast vissa funktionärer och ombud för underorganisationer, men
ej fristående eller s. k. graduerade medlemmar, äga rösträtt, åtminstone
i viktigare fall.

Stadganden om viss åldersgräns för rösträtts utöfvande förekomma
inom en del religiösa, nykterhets-, politiska och arbetareföreningar. Normalförslaget
för missionsföreningar, tillhörande Svenska Missionsförbundet,
ger anvisning å dylik bestämmelse, men innehåller ej någon viss
siffra för åldersgränsen. Nykterhetsföreningarna hafva med afseende å
åldern begränsat rösträtten dels nedåt — lokalföreningar af Hvita Bandet:
17 år, grundloger af Nationalgodtemplarorden: 15 år — dels ock
uppåt, i det att i vissa ungdomsföreningar äldre medlemmar helt eller
delvis sakna rösträtt. I öfrigt är att märka, att redan föi intiäde i
vissa nykterhetsorganisationer är föreskrifven en visserligen mycket
låg åldersgräns, såsom 12 —14 år inom blåbandsföreningar och 12 år
inom lokaltempel af Templarorden. Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti
frånkänner organisation, hufvudsakligen bestående af personer under
18 år, rösträtt inom partiet. Af arbetareföreningarna låter Svenska
Järn- och Metallarbetareförbundet icke medlemmar under 18 år och
Svenska Skoarbetareförbundet icke medlemmar under 16 år deltaga i
röstning om konflikter eller förbundets allmänna angelägenhetei.

Ett par religiösa och politiska föreningar ställa såsom villkor föi
rösträtt viss tids medlemskap; någon gång erfordras för ansluten förenings
representationsrätt, att dess medlemsantal uppnår viss siffra.

“Hvad beträffar tillfälliga inskränkningar i föreningsmedlems beslutanderätt,
är bestämmelse därom, att styrelseledamöter ej äga deltaga
i val af revisorer och beslut om ansvarsfrihet för förvaltningen,
ganska vanlig, särskildt inom arbetsgivare- och arbetareföreningar;
gifvetvis tillämpas ock sådan inskränkning i praxis, äfven där den icke
är uttryckligen stadgad. Vanligt är ock stadgande särskildt inom
nykterhets-, politiska, arbetsgivare- och arbetareföreningar att för

utöfvande af rösträtt erfordras att hafva fullgjort ekonomiska förpliktelser
till organisationen. Inom ett par arbetsgivareorganisationer
är föreskrifvet, att medlem ej äger rösträtt i ärende, som rör honom
särskildt, eller där hans rätt är emot föreningen stridande.

Såsom ett mera säreget stadgande må påpekas, att Sveriges Skräddaremästares
Central förenings styrelse kan suspendera lokalförening,
som motarbetar central föreningens intressen, eller hvars numerär synnerligen
afsevärdt minskats.

I detta sammanhang kan anmärkas, att, där medlemmarna utgöras
af organisationer, dessa i regel representeras af ombud allt efter föreningens
storlek. Vanligen sänder hvarje förening så många ombud dess
storlek berättigar till, och har hvarje ombud en röst; stundom äga emellertid
ombuden olika antal röster efter en graderad skala. Detta är
allmänt fallet inom arbetsgivareföreningarna, där underorganisationernas
eller de direkt anslutna medlemmarnas röstetal är beräknadt på grundval
af de anställda arbetarnes antal eller ock den taxerade inkomstens
belopp. Liknande röstgrund tillämpas ock inom den yrkesföreningarnas
grupp tillhörande Svenska Järnvägs föreningen. Ekonomiska frihetsförbundet
har den egenartade bestämmelsen, att »styrande» medlem, som
tillika är representant för »väljande» medlem, äger en tilläggsröst för
hvarje sådan han representerar. Inom de till Svenska Gymnastik- och
Idrottsföreningarnas Riksförbund hörande distriktsförbunden äger föreningsombud
en röst för hvarje fullt 10-tal medlemmar, som till föreningen
erlagt förfallna årsafgifter och inom densamma äga rösträtt;
dock får förening utöfva rösträtt för högst en femtedel af hela närvarande
röstetalet. Inom Svenska Seglarförbundet tilldelas ombuden för
segelsällskapen tilläggsröster allt efter sällskapets afhållna kappseglingar,
inregistrerade fartygs mätningstal och medlemsantal.

9. Tillgångarnas användning.

Flertalet undersökta hufvudföreningar och äfven hufvudmassan af
distrikts- och lokalorganisationerna inom grupperna politiska föreningar
samt skytte-, idrotts- och försvarsföreningar sakna bestämmelser om tillgångarnas
användning, något som tydligen får tillskrifvas den omständigheten,
att dessa föreningars tillgångar i allmänhet äro så obetydliga,
att några särskilda stadganden om användningen icke ansetts behöflig^.

Där dylika bestämmelser förefinnas, afse de i regel att utgöra en

garanti för att behållningen användes för det ändamål, som föreningen
gjort till sitt eller är därmed besläktadt. Exempelvis föreskrifva normalstadgarna
för missionsföreningar tillhörande Evangeliska Fosterlandsstiftelsen,
att influtna medel skola användas till missionen enligt föreningens
eller styrelsens bestämmande, samt att missionshuset uteslutande
tillhör föreningen, stadgarna för de flesta fackförbund, att medlen skola
användas till understöd vid konflikter, arbetslöshet, resor etc. Normalstadgarna
för grundloger inom Goodtemplarorden tillåta logerna att genom
beslut å möte med kvalificerad majoritet anslå medel till andra än
direkta nykterhetsändamål, i hvilket uttryck dock torde ligga den fordran,
att ändamålet ej får vara för föreningens verksamhet främmande.
Åtskilliga yrkes- och idrottsföreningar hafva föreskrifvit, att öfverskjlitande
medel skola afsättas till fonder, vanligen med angifvande att de
afsätta medlen endast få användas för ändamål öfverensstämmande med
föreningens. Allmänna svenska läkarföreningen afsätter eventuellt öfverskott
till eu understödsfond, som hel eller delvis användes för tillfälliga
understöd åt svenska läkare. I ett par idrottsföreningars stadgar, där
föreskrift om fondens användning saknas, är bestämdt, att endast räntan
får af styrelsen användas.

Mycket vanligt är stadgande, att vid föreningens upplösning dess
tillgångar skola användas i öfverensstämmelse med föreningens ändamål.
I fråga om det stora flertalet lokalorganisationer — särskilt inom grupperna
religiösa, nykterhets-, välgörande och arbetareföreningar — gäller
sålunda, att toreningstillgångarna vid upplösning tillfalla den öfverordnade
organisationen. Några hufvudföreningar hafva stadgat, att vid
upplösning tillgångarna skola tillfalla närstående organisation eller institution.
Sålunda har Socialdemokratiska ungdomsförbundet bestämt, att
dess eventuella behållning skall tillfalla Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti,
Sociala Centralförbundet för Västra Sverige har föreskrifvit, att
vid upplösning tillgångarna skola lämnas till någon socialt verksam institution,
och Svenska Teknologföreningen har anslagit sina behållna tillgångar
vid upplösning till en stipendiifond vid Tekniska högskolan.

I några fall stadgas uttryckligen, att tillgångarna vid upplösning
icke få fördelas bland medlemmarna. Enligt de förslagsvis utarbetade
normalstadgarna för församlingar tillhörande Svenska Missionsförbundet
bör angifvas, hvartill tillgångarna skola användas vid upplösning, men
få desamma icke mellan medlemmarne fördelas. Å andra sidan är inom
ett flertal arbetsgifvareföreningar och ett par yrkesföreningar stadgadt,
att vid upplösning behållningen skall fördelas på medlemmarne i propor -

tion till gjorda inbetalningar eller efter storleken af medlemmarnes
rörelse.

Stadgarna för en del organisationer, särskilt inom grupperna yrkesföreningar
och arbetsgivareföreningar, lämna uttryckligen åt föreningen
att fritt bestämma, huru vid upplösning skall förfaras med tillgångarna.
Enligt normalstadgarna för lokalföreningar inom Västra Sveriges Blåbandsförbund,
där samma stadgande förekommer, skall emellertid föreningens
beslut underställas förbundsstyrelsens godkännande.

Ett fåtal yrkes-, arbetsgivare- och idrottsföreningar hafva anslagit
sina tillgångar vid upplösning till allmännyttigt eller välgörande ändamål,
j ett fall dock med tillägg, att detta helst bör vara enahanda som
föreningens.

Svenska Bokbindareförbundet har den egenartade bestämmelsen,
att om förbundet upplöses, tillgångarna tillfalla fackföreningen i Stockholm,
för så vidt icke nytt förbund bildas inom 9 år, då detta öfvertager
tillgångarna.

. .

BILAGOR.

Stadgarnas innehåll i vissa hänseenden.

(s. 47 — 213)

Särskilda redogörelser för vissa föreningar.

(s. 214—292)

Stadgarnas innehåll *)

					Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	sammansätt-ning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Religiösa föreningar.1)
Evangeliska Fosterlandsstif-telsen. M c d 1.: 302 missionsföreningar och kretsföreningar. Samverkande: c:a 2,400 sy-föreningar, zenanakretsar, sys-ter- och öresföreningar.				Ombud, som sedan längre tid upphört att med Stiftelsen meddela sig eller af annan anledning be-finnes olämp-ligt, uteslutes ur matrikeln.	12 personer, valda af års-möteskonfe-rensen för 3 år i sänder; 5 be-slutföra. Sty-relsen äger inom sig åt särskilda per-soner öfver-lämna hand-läggningen af vissa Stiftel-sens angelägen-heter.	Räkenskaperna afslutas med kalenderår och granskas af 2 revisorer.
Krotsföreningar................	Frivilliga bidra	g och kollektör.			9 personer med ordförande, valda af krets-föreningen för 3 år i sänder; 5 beslutför. Styrelsen utser arbetsutskott af minst 3	I):o.
Me dl.: ej uppgifvet antal mis-sionsföreningar och enskilda personer. (Normalstadgar gällande med få undantag.)		tresse för verk-samheten, mot-verkande af ändamålet och bekännelse-stridig stånd-punkt.
					personer.
Missionsföreningar, uppbyggelse-föreningar, biträdesföreningar etc. Me dl.: ej uppgifvet antal per-soner. (Normalstadgar gällande med få undantag.)	T)	0.		Motverkande af ändamålet, be-kännelsestrid ig eller okyrklig ståndpunkt.	Växlande antal personer; halfva antalet b esl utfört.	l):o.

*) I tabellen hafva hufvudföreningar utmärkts med halffet stil, organisationer för yrken m. m. med egyptiennestil,
distriktsorganisationer med spärrad stil och lokalorganisationer med kursiv stil.

i vissa hänseenden.

skrifter o in

1 j ordinarie 1 sammanträde. [	extra sammanträde.	villkor f	ör beslut	inskränkning j i medlems rätt att del- i .... „ taga i hand- \| tillpinpi-nw hafvande af “"»aning, förenings- i angelägenheter, j	Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
					l) Styrelsen ägor efter omständig-
					laterna inhämta yttranden från
Konferens år-	- ‘)	Förslag beredes	Enkel		kretsföreningar och missions-
ligen i juni		af styrelsen och	majoritet.	möter deltaga j	föreningar inom hvarje stift eller
månad. Sätt		meddelas i tid-		ej i val af j	landskap.
för kallelse ej		ning minst 1		revisorer.	2) Stadgeändringsförslag remitteras
angifvet.		månad före			till missionsföreningarna för ytt-
		koherens. 2/s			rändes afgifvande.
		majoritet af af-
					3) Förslag om ändring i föreningens
					ställning till evangelisk-lutherska
					bekännelsen får ej väckas eller
					beslut därom fattas.
Årsmöte (under	''-■)	Förslag in-	Kretsförening	— 1 Influtna medel
sommaren) och		gifves vid half-	får ei upplösas.	j användas enligt
halfärsmötc å		årsmöte och	så länge några	j styrelsens och
af styrelsen be-		kan antagas å	medlemmar	: kretsförening-
stämd tid. Sätt		påföljande års-	villa uppehålla	1 ens beslut.
för kallelse ej		möte med 2/s	verksamheten	Vid upplösning
angifvet.		majoritet af i	enligt angifna	1 öfvergår egen-
		beslutet del-	grundsatser.	\| domen till Ev.
		tagande.3)		! Fosterlands-
				stiftelsen.
Årsmöte å af	—	Förslag med-	I):..,	— Influtna medel	■
styrelsen be-		delas styrelsen		i användas till
stämd tid. Sätt		minst 1 månad		i missionen en-
för kallelse ej		före årsmöte.		! ligt föreningens
angifvet.		då det kan an-		i eller styrelsens
		tagas med 2/s		bestämmande.
		majoritet af		! Missionshuset
		föreningens		1 tillhör ute-
		lida röstetal.3)		! slutande för-
				i eningen. Vid
				upplösning
				; öfvergår ogen-
				domen till Ev.
				\| Fosterlands-
				stiftelsen.

(Forts.) Stadgarnas innehall

If ö r e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i f t e r

regelbundna.

uttaxering

m e cl 1 c in s af g å n g

villkor för ! grund för
utträde. | uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Religiösa föreningar

(forts.).

! De Ungas Förbund...............

Med!.: 383 ungdomsföreningar
och ej uppgifvet antal enskilda
personer.

»Visst årligt ''
bidrag» af understödjande

mcdl.

Lokalafdelninyar af De TJngas
Förbund.

Me dl,: c:a 23,200 personer.
(Normalstadgar gällande nästan
undantagslöst.)

Förbundet af Sveriges Krist
liga Föreningar af Unga
Kvinnor.

Med!.: c:a 500 personer, 53
föreningar och 1 korrespon
derande medlem.

Kristliga Föreningen af Unga
Kvinnor i Stockholm.

M e d 1.: 758 person er.

(Stadgar för central fören ingen i
Stockholm, i hufvudsak normerande
för de öfriga; viktigare
afvikclser angifna i tub.)

Frivilliga bidrag.

Ärligen 25 örej
för hvarje i
medlem af j
föreningarna, j

Medlem och
aktiv medlem |
3 eller 5 kr. ;
årligen ; med- !
lem under IT år''
1 kr. Under- j
stödjande medlem
10 kr. ärligen.

12 personer,

G valda af
Ev. Fosterlandsstiftelsens

styrelse och G
af D. U. F:s
årskonferens,
de förra för 1
år, de senare
! för 2 år i
sänder.

j 5 personer,

I valda å årsmöte
för 2 år
| i sänder; 3
| beslutför.

i Minst 7 perj
soner, valda å
| konferens för

3 år; 5
i bcslutföra.

I vissa stadgar
föreskrifves
anmälan före
utträde.

Försummelse
att erlägga årsafgift.
Skadande
af föreningen.

15 ledamöter
och 3 suppl.,
valda för 3 år
i sänder af
och bland
aktiva rnedl.;
7 beslutföra.
Styrelsen utser
inom sig verkst.
utsk. af ordf.,
sekr. och minst
3 medl. samt
bland medl.
kommittéer för
olika verksamhetsgrenar.

Obestämdt j
antal revisorer.
Redogörelse för!
räkenskaperna j
insändes till !

förbundets j
styrelse före 1
februari må- 1
nads utgång. :

2 revisorer,
valda för 3 år
att etter
kalenderår
granska förvaltningen.

2 revisorer.
För en genom
10 % af årsafgifterna
bildad
hjälpkassa
redovisas särskilt
inför
styrelsen och
årsmötet.

i vissa hänseenden.

skri	f t e v	o in				j
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor j om ändring i stadgarna.	ör beslut i andra frågor.	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.	tillgångarnas användning.	j 1 A nmärkn ingar. i
1 ° I Årskonferens		Förslag del-	Förbundet får		Vid upplös-	*) Ändring af bestämmelserna om
i juni manad. Sätt för kallelse ej an-gifvet.		gifves styrelsen minst 1 månad före årskonfe-rensen, då det kan antagas med 2/s majo-ritet af närv. konferens- och styrelseleda-möter.1)	ej upplösas, så länge några medlemmar vilja uppehålla verksamheten enligt stad-garna.		ning öfvergår all egendom till Ev. Foster-landsstiftelsen att användas för missionen.	styrelse skall hafva biträdts af Ev. Fosterlandsstiftelsens sty-relse. Förslag om ändring af förbundets ideella grundval får ej väckas. 2) Förslag om ändring af förenin-gens ändamål får ej väckas.
j kitt årsmöte (och en gång- i j månaden en-\| skridt före-1 ningsmöte.	Samman-komster för uppbvggelsc-o. missions-verksamhet	Förslag dcl-gifves styrelsen minst 1 månad före årsmöte, då det kan	J):o.		Vid upplös-ning öfvergår all egendom till De Ungas Förbund att
! Sätt för kallelse ej an-gifvet.	efter omstän-digheterna.	antagas med 2/s majoritet af föreningens hela röstetal.2)			användas för missionen.
Konferens hvart 3:dje år. Sätt föi-kallelse ej angifvet.		Förslag in-lämnas till styrelsen 2 månader före konferens, då det kan antagas med 2/s majoritet.		Korresponde-rande medlem Skot ej rösträtt.		i
Årsmöte i mars	Enligt vissa	2/3 röstplurali-	I vissa stadgar	Enligt vissa	Stadgande, att
månad. Sätt	stadgar utlyses	tet vid ordina-	2/3 majoritet	stadgar hafva	tillgångarna
I för kallelse ej	extra samman-	rie årsmöte.	för beslut a)	endast aktiva	vid upplösning
angifvet.	träde af styrel-	Förslag inläm-	om ändring i	med!, rösträtt,	realiseras för
	sen. I ett fall äga minst 10	nas till styrel-sen 3 veckor	årsafgift b) i viktigare ären-	enligt några fordras viss ti ds	beredande af sjukhjälp. före-
	medlemmar skriftligen på-fordra dylikt.	förut. Före-skrift om beslut å 2 samman-träden med 2/s majoritet af af-gifna röster förekommer äfven.	den c) om upp-lösning.	medlem skap för rösträtt.	kommer. .

(Forts.) Stadgarnas innehåll

2T ö r e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f gifter

medlems

regelbundna.

uttaxering.

villkor för
utträde.

Helig lösa fm • en ing av

(forts.).

Förbundet mellan Sveriges
Kristliga Föreningar af
Unge Män.

Me dl.: 113 föreningar med ansluta
a yn gl i n gaafdelnin gar.

Hvarje konferens bestämmer
det bidrag, som intill nästa
konferens skall utgå från föreningarna.

Kristliga Föreningar af Unge

Män.

Medl.: 7,792 personer. 3,098
personer i ynglingaafdelningarna.

(Stadgar för Stockholmsförcningen,
i hufvudsak normerande
för de öfriga; viktigare afvikelse!’
angifna i tub.)

Understöd- ]
jandc medl. år-j
ligen minst 10}
kr.

Svenska Missionsförbundet.

Medl.: c:a 1,300friförsamlingar,
brö draf ören in gar etc.
Samverkande: c:a 620 ungdomsföreningar.

I vissa stadgar
föreskrifves anmälan
viss tid
före utträde
eller fullgörande
af förbindelse
till föreningen.

afgång grund för uteslutning.	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Frångående af	Minst 7 per-	Konferens
förbundets	sonor, valda	granskar sty-
grundsatser	bland aktiva	relsens förvalt-
eller annan an-	medlemmar af	ning genom ett
ledning.	allmän konfe-rens; minst hälften beslut-föra.	revisions- utskott.
Skadande af	15 personer,	2 revisorer,
föreningens	valda bland	som granska
verksamhet	aktiva o. råd-	styrelsens för-
eller anseende.	gifvande medl. för 3 år i sänder; minst 7 beslutför, sekr. oräknad. Vid behandling af stadgeänd-ringsförslag minst 9 beslut-föra.	vältning under det löpande året.
Anmäles klago-	12 personer,	lläkenskaperna
mål mot någon	valda för 2 år	afslutas för
missionsför-	i sänder af	kalenderår. 2
ening eller för-	general konfe-	revisorer, hvil-
samling, bo-	rensen; 8 be-	kas berättelse
sluter general-	slutföra. Dess-	tillställes sty-
konferensen om	utom väljer	relsen 1 månad
vidare åt-	gencralkonfe-	före general-
gärder.	rensen mis-sionsförestån-dare och di-striktsförestån-daresamtdistr.-råd. Styrelsen utser inom sig missions-utskott af 7 ledamöter; 4 beslutför a.	konferensen och tryckt ut-sändes till för-eningarna 14 dagar före konferensen.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in
		villkor	inskränkning ör beslut j medlems
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	om ändring	- rätt att del-) taga i hand-j andra i hafvande! af	tillgångarnas { användning. \|
		i stadgarna.	frågor. förenings-
			j angelägenheter.

Anmärkningar.

Allmän konferens
å tid, som
af föregående
konferens bestämmes.
Sätt
för kallelse
ej angifvet.

Ett höst- och
ett vårsammanträde
med aktiva
och rådgifvande
mcdl.

Sätt för
kallelse ej ansifyet.

Generalkonferens
1 gångom
året å tid,
som för hvart
| år af förenin[
garnas ombud
j bestämmes.

Sätt för
kallelse ej angifvet.

Styrelsen beslutar
om extra
sammanträde
för vissa frågor,
som den finner
böra hänskjutas
till aktiva
inedh.s afgörande.

Förslag ingifves
1 månad
före ordinarie
sammanträde
till styrelsen,
som skall godkänna
detsamma,
hvarefter
det kan
antagas med
2/s majoritet j
af de när- j
varande. j

I Förslag injlämnas
minst 3
i månader före
| gencralkonferensen
till
| styrelsen, som
jafger utlåtande.
(Förslaget meddelas
mcdl.
j minst 2 må!
nader före koni
ferensen, då
j det kan an;
tagas med cn|
kel majoritet.

Enkel majoritet.
I några
fall fordras för
beslut om upplösning,
att
medlemsantalet
nedgått till
viss siffra. I

Endast aktiva
och rådgifvande
medlemmar
hafva
rösträtt.

Stadganden om
tillgångarnas
användande vid
upplösning för
kristliga eller
filantropiska
ändamål förefinn
as.

Förslag rörande
förbundets
verksamhet inlämnas
minst
1 månad före
konferensen
till styrelsen,
som afger utlåtande.
Styrelsen
beslutar
själ!’ i frågor
(dock ej afyttring
af fast
egendom), som i
ej kunna upp
skjutas till
konferensen.

Andra funktionärer
än
styrelsemedlemmar
deltaga
ej i beslut,
styrelsemedl.
ej i beslut om
ansvarsfrihet, j

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IF ö r e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i f t e r j medlems a f g å n g

styrelsens
samman- räkenskap

.... i | sättning och I och revision.

,, .. yi II kor tor grund tor i , , , . I

regelbundna. ; uttaxering. uttrMe. j uteslutning. I bcslntfbrhct ■

Religiösa före) i ingå i•

(forts.).

Fr i förs civil in g ar. br Härå föreningar,
missions föreningar etc.
Modd.: c:a 9f>,000 personer.
(Normalstadgar gällande för ungefär
halfrå antalet föreningar.)

»Frivillig, men
bestämd
månadsafgift.»

i Utträdande här i Församlingen
|underrätta för- äger utesluta

samlingsföre- |
ståndaren.

den hon icke
finner höra
kvarstå.

Norm alstadgarna
föreskrifva
visst
antal styrelseledamöter,

hvaraf vissa
bcslutföra,
men angifva
oj någon siffra.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
granskas af
revisorer (antalet
ej bestämdt
i normalstadgarna).

Ungdornsföreningar * ................

Med!.: c:a 20,000 personer.
(Normalstadgar gällande för de
allra flesta.)

Sveriges Epworthförbund . .

Mcdl.: 129 Epworthforcningar.
Samverkande: 09 juniorföreningar.

\| Motverkande	Normalstad-	Räkenskaperna
'' af föreningens	garna före-	granskas af
ändamål.	skrifva visst antal styrelse-ledamöter, val-da för ett år, men angifva ej	revisorer.
	någon siffra.
- ! -	7 personer, valda för 1 år i sänder; 4 af dessa förestå hvar sin afdel-	2 revisorer.
i	ning af föreningens verksamhet.

i vissa hänseenden.

k r i f t

villkor för beslut

ordinarie
| sammanträde.

extra

sammanträde. I

om ändring
i stadgarna.

i andra
frågor.

Årsmöte i januari
på dag, bej
stämd af styj
relscn. Ord.
i församla gsI
möte månatligen.

i Kallelse till
I årsmöte och
: ord. församlingsmötc
genom
kungörelse
.eller pålysning!
iviss tid fornt.

Extra försam- Förslag in- ! För beslut i
jlingsmöte, när gifves viss tid vissa viktigare
styrelsen finner; före årsmöte till ärenden ford -

i Årsmöte, som j
i hålles viss
månad (ej an-j
gifven i normal-1
j stadgarna). Sätt i
för kallelse ejj
angifvet.

nödigt.

; styrelsen, som
: afgifvcr utj
låtande, hvarI
efter förslaget
kan antagas
med 2/s majoritet
af de närvarande.

Enkel röstplural
i tet vid
årsmöte.

ras pålysning
å tvenne söndagar
med angifvande
af
ärendet. För
val af predikant
2/s majoritet
af de närvarande.
För
beslut om upplösning
73 ma|
joritet af de
!närvarande vid
I 2 på hvarandra
följande
i ord. försam|
lingsmöten. .

Enkel röst- :
pl uralitet. !

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
fören ingsmgclägenheter.

tillgångarnas
användning. \

Åldersgräns;
siffra ej angifven
i normal
stadgarna.

Ingen medlem
i har såsom

■ sådan någon
j personlig
äganderätt till
i församlingens

| egendom eller
i någon personlig
ansvarighet

■ för dess för bindelser.

Stadgarna böra
! angifva, hvartill
tillgångarna
! skola användas
vid upplösning.
''De få icke föri
delas mellan
medl.

Anmärkningar.

Årskonvent
''på tid, som afl
föregående j
årskonvent
bestämmes.

Sätt föikallelse
ej
angifvet.

Förslag till j
årskonvent af |
minst 3 medl.!

Beslut å 2 !
; årskonvent. I

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och	a f g i	l t e r	m c d 1 e in s	a f g å n g	styrelsens	räkenskap och revision.
medlemsantal.	regelbundna.	uttaxering. \| 1	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Religiösa föreningar (forts). Sveriges Epworthföreningar..... Me dl.: 6,674 personer. (Stadgar och förslag till tilläggs-stadgar).				Osedligt eller okristligt uppförande eller plikt-förgätenhet.	9 personer, ! hvaraf 7 valda å sam-manträde, pastor i veder-börande för-samling samt af pastor ut-sedd förestån-darhför j unior-föreningen.
Junior föreningar inom Epworth-förbundet. Mc dl.: 2,807 personer.		■			0 personer, valda å års-möte, samt pastor i vederbörande församling och — eventuellt — af honom utsedd före-ståndare för juniorföre- ningen.
Sällskapet Svenska Baptist-missionen. Mcdl.: 007 baptistförsamlingai med 51,259 medlemmar.	Frivilligt	utgifter.			5 kommittéer, valda af konferens för 2 år och be-stående hvarje af 5 leda-möter. Dess-utom konfe-renskommitté, vald af hvarje årskonferens.	2 revisorer för hvarje kommitté; kommittéerna redovisa hvar för sig.
i Sällskapet för befrämjande af upplysning och sedlighet (Stadgar i hufvudsak lika för samtliga dylika sällskap, 400 till antalet).	o Årligen minst 1 krona. f	i	i	Förlust af »den goda karaktär, som är erforder-lig».	10 personer, valda för 2 år i sänder; 5 beslutför.	2 revisorer, som granska det löpande årets räken-skaper.

i vissa hänseenden.

skrifter o m

ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Möte hvarje söndags afton, första ons-dagen i hvarje månad samt årsmöte å viss dag (ej angif-va! i stadgeför-slaget). Sätt för kallelse ej angifvet.	När styrelsen så beslutar.	Skriftligt förslag till styrelsen, som skall godkänna detsamma, hvarefter det kan antagas med 2/3 majo-ritet af de närvarande vid allmänt möte.	Nya medlem-mar inväljas på förslag af styrelsen, passiva med 2/3 majoritet af de röstande. För uteslut-ning fordras förslag af 2/s af styrelsen.	Passiva medl. äga ej rösträtt och valbarhet till styrelse-ledamöter.	1 dollar år-ligen såsom föreningens bidrag till Epworth-förbundet i Chicago.	*) Medlem af »det kristna för-valtarskapet» utbetalar direkt minst Vio af årliga inkomsten.
Månådsmöte sista söndagen i hvarje månad (ev. annan dag) och årsmöte d. 5 april (ev. annan dag). Sätt för kallelse ej angifvet.			Förslag till val af nya medl. skall godkännas af styrelsen. För styrelseval förslag af pastor samt absolut majo-ritet.
o Årskonferens måndagen i 2:dra veckan af juni månad. Sätt för kallelse ej angifvet.		Förslag an-tages till hvilande vid årskonferens och kan å följande be-slutas med 2/3 majoritet.
o Årsmöte före februari må-nads utgång. Sätt för kallelse ej angifvet.	Extra sam-manträde ut-lyses af ordf. eller af sekr. på begäran af minst 7 medl. 1 vecka förut.	Förslag ingif-ves af 3 medl. skrift-ligen till ordf. 3 månader före årsmöte, då det kan antagas med 3A majoritet af de närv.	Enkel röst-pluralitet. För inval fordras anmälan af ordf. och beslut af samtliga medl. utom 2.	Endast de, som fyllt 15 år, röst-berättigade.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

					1	före-
Föreningens firma och	a f g i	f t c r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
medlemsantal.	regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Religiösa föreningar (forts.). Teosofiska Samfundet i Skan-dinavien. M e d 1. • 494 personor i Sverige, hvaraf största delen fördelade på 28 loger, resten fristående.	o Årligen 5 kronor.		Skriftlig an-mälan hos gen.-sekr. eller logeordf.	Försummelse att erlägga årsafgift.	Minst 6 per-soner, valda å årsmöte; 3 beslutföra. Styrelsen kan utom sig utse sekr. och bibliotekarie, hvarförutom där kunna in-träda särskilda ombud för hvart af de skand. län-derna.	Räkenskaperna afslutas med kalenderår. 2 revisorer, hvilkas be-rättelse skall delgifvas medlemmarna.
Nykterhetsföreningar. Hvita Bandets Centralsty-relse. Me dl.: 106 lokalföreningar.	Lokalförening erlägger i års-afgift 50 öre pr medlem.				Centralstyrel-sen väljes på årsmöte och består af 5 »funktionä-rer», 4 »med-lemmar utan funktion» samt departements-lcdarinnor; funktionärerna samt två af styrelsen inom sig själf valda led. bilda verkställande utskottet; detta är be-slutmässigt, då 5 led. äro närvarande. : !	Räkenskaperna föras för tiden mellan årsmötena. 2 revisorer. Enhvar depar-tementsleda-rinna afger till revisorerna 1 månad före årsmötet rapport öfver sin särskilda förvaltning.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o m
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-h åfvan det af förenings-angelägenheter.	Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
o Årsmöte i senare hälften af maj, på tid, som närmare bestämmes af styrelsen. Kallelse del-gifves loger och fristående medl. 3 veckor förut.	-1)	Förslag in-gifves till styrelsen 2 månader före årsmöte och delgifves i kallelse samt kan antagas med 2/a majo-ritet af afgifna röster. Stad-fästelse af Teosof. Sam-fundets president.	Förslag in-gifves till styrelsen 2 månader före årsmöte och delgifves i kallelse. Absolut majo-ritet vid val af styrelsens ordf., eljes enkel röst-pluralitet.	Hufvudsak-ligen littera-tur, föredrag o. expeditions-kostnader. V4 af afgif-terna till huf-vudkvarteret i Adyar. Vid skilsmässa från Internationella Samfundet tillfaller egen-domen detta.	*) Allmän omröstning i ärenden, som af styrelsen pröfvas böra afgöras mellan årsmötena.
I mars månad utfärdas hvarje år kallelse till årsmöte, att hållas i juni. i 1		Förslag inges till styrelsen 3 män. före årsmöte och delgifves lokal-föreningarna i god tid före mötet. För bifall fordras 2/3 majoritet å två på hvar-andra följande årsmöten.	Enkel majori-tet genom-gående.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Nykterhetsföreningar (forts.). Lokalföreningar af Hvita Bandet. Med!.: 5,743 personer. ''	Inträdes-afgift 50 öre, års afgift minst 1 kr.			Bevisligen brutet nykter-hetslöfte eller ett lif i strid mot förening-ens grund-satser; häf-tande för årsafgift.	Styrelse af 3—9 personer väljes vid års-möte ; den kan, liksom ock centralstyrel-sen, komplet-tera sig själf under året samt är be-slutmässig, då 73 af medl. äro närva-rande.	Räkenskaperna föras efter kalenderår. 2 revisorer.
International Order of Good Templars (1.0. G. T.); Sve-riges storloge. Me dl.: 31 distriktloger med 2,340 grundloger samt ett ej uppgifvet antal enskilda per-soner; dessutom 913 ungdoms-loger.	Grundloge er-lägger i hvarje kvartal 8 öre pr medlem., hvaraf dock 772 öre får behållas af distrikt-logerna, att användas för nyktcrlicts-missions- och upplysnings-verksamhet inom resp. distrikt. Graduerad medlem er-lägger vid in-trädet 3 kr.; omedelbar med-lem betalar i årsafgift 4 kr. (kvinna 2 kr.)	Extra beskatt-ning af grund-logerna är, utan begräns-ning, tillåten, om den be-slutes med 2/s majoritet å ord. möte.		I fråga om en-skild medlem: brott mot konst., ofri ga lagar, för-bindelser eller ordens prin-ciper i all-mänhet (ev.) — Loge kan ute-slutas, om den brutit mot or-dens lagar eller ledes så, att ordens an-seende däraf kan lida.	På årsmötet väljes en sty-relse af 6 per-soner, verk-ställande rådet, hvars främste man är ordens-templar för Sverige (0. T.)	Räkenskaperna-föras för tiden 1 juni—3imaj; ord. revisorer äro 3, valda för 3 år, af hvilka en afgår hvarje år. Revisions-berättelsen tryckes, jämte styrelsens för-klaring där-öfver, före årsmötet; skattmästaren afger till mötei ekonomisk rapport. • i

i vissa hänseenden,

skrifter o in

ordinarie extra j

sammanträde, sammanträde, i

Årsmötet
hålles senast i
februari. Sätt
för kallelse ej
angifvet.

Tid bestämmes
enl. konst, på
föregående årsmöte.
Sätt för
kallelse ej angifvet.

Extra möte utlyses
på befallning
af Ordenstemplar
eller
styrelsen (V.
It.) samt efter
skriftlig anhållan
af Vs af
distriktlogerna.

villkor för beslut

om ändring i andra
i stadgarna. frågor.

Lokalförcningsstadgarna

ändras genom
beslut af
central föreningen
enligt
ofvan angifna
regler.

Storlogens
tilläggslagar
ändras genom
dess beslut å
två möten, däraf
å det sista
(ord.) med V3
majoritet;
vinn er förslaget
vid första mötet
3/4 majoritet,
kan ånyo med
samma majoritet
beslutas
dess omedelbara
definitiva
antagande; i
båda fallen
fordras ock
sanktion af
internationella
storlogen eller,
mellan dess
möten af högste
ordenstemplar
(ang.

ändring af
konst, se särsk.
redog.).

Enkel majoritet.

2/s majoritet
för uttaxering
på logerna
samt för sakerförklaring
och
bestämmande
af straff rörande
enskild
medlem eller
tjänsteman;
absolut majoritet
vid tjänstemannaval,
om
mer än en person
är föreslagen.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärknin

Personer under
17 år, som
genom åldersdispens
vunnit
inträde, äga ej

rösträtt.

Endast tjänstemän
och ombud
äga rösträtt,
vid tjänstemannaval
och
uppropsröstning
endast
ombuden. Ombud
för privilegierad
grundloge
har blott
en röst, annat
ombud 10
röster.

Medlen användas
hufvudsakligen
till
ordens nvkterhetsmissionsoch
upplysningsverksamhet
samt till
ersättning af
tj änstemän nen s
och storlogeombudens
reseoch
dagtraktamentskostnader.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Nykterhetsföreningar (forts.). Distriktloger af I. 0. G. T. Me dl.: grundloger till ofvan an-gifvet antal samt ett icke upp-gifvct antal enskilda personer.	Enskild medl. erlägger inträdes-och årsafgiftor till i resp. till äggslagar bestämdt bo-lopp.1)			Underlåtenhet af enskild med-lem att erlägga årsafgift.	På årsmötet väljes en sty-relse af åtta personer, Distriktrådet, med Distrikt-templar som ordförande.	Räkenskaperna föras för i resp. tilläggslagar an gifven tid; vid årsmötet väljes en finans-kommitté på 5 personer för året; dessa ha att vid hvarje ord. möte afge utlåtande öfver ekonomien och vid nästa års-möte afge revi-sionsberättelse,
Grundloger af I. 0■ G■ T. ...... Medl.: 159,605 personer.	Medlemmar er-lägga inträdes-afgift samt kvartalsaf-gifter till visst belopp.		Frihet från skuld eller an-klagelse i logen. Ansökan beviljas först vid nästa ord. möte.	Brott mot nykterhets-löftet; åtskilli-ga slag af otill-börligt upp-trädande i öf-rigt (eventu-ellt); häftande för fyra kvar-tal safgifter å rad, dem man, af trots, vid anfordran väg-rar erlägga, (se särsk. redog.)	Styrelsen be-står af 5 för kvartalet valda ledamöter och två själfskrifna, näml. storloge-ombudet (loge-deputeraden) och förra kvar-talets ord-förande. Den är beslut-mässig, då 5 ledamöter äro närvarande.	Räkenskaperna afslutas per kvartal; senast å kvartalets andra ord. möte väljas 3 revi-sorer, som afge revisionsbe-rättelse å nästa kvartals första ord. möte före styrelsevalet.

i vissa hänseenden.

skrifter o nr

ordinarie

sammanträde.

4 extra
sammanträde.

villkor för beslut

inskränkning
i medlems
rätt att del-taga i hand-hafvandet af
förenings-angelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

om ändring
i stadgarna.

i andra
frågor.

Endast månad,
då årsmöte
hålles, är angifven.
Sätt för
kallelse ej angifyet.
2)

Dag och klockslag
för ordinarie
sammanträde
angifna
i normalstadgarna.
Vid afgörande
af fråga
om loges
upplösning ell.

sammanslagning
skall alltid
skriftlig kallelse
med angifvande
af ärendet
ske.

Extra möte utlyses,
då styrelsen
eller
Distrikttemplar
anse nödigt
samt på
skriftlig begäran
af ombud,
representerande
1/ö af
distriktets
loger; kallelse
med uppgift å
ärendena delges
logerna 8 dagar
förut.

Extra möte
utlyses, då styrelsen
anser
nödigt; kallelse
sker å nästföregående
ord.
möte; vissa
ärenden (lån
samt köp eller
försäljning af
fastighet) måste
i kallelse till
extra möte vara
angifna.

Konst, för
distriktloger
ändras af storlogen
å ord.
möte med 2/3
majoritet;
tilläggslagar
ändras enligt
normalstadgarna
genom
distriktloges
beslut med s/*
majoritet å ord.
eller härför utlyst
extra möte;
därjämte kräfves
O. T:s
sanktion.

Logens
tillläggslagar
ändras genom
beslut med 2/s
majoritet
bland de närvarande
å
ord. möte, sedan
förslaget
vid nästföreg.
möte föredragits
och bordlagts
; dessutom
fordras sanktion
af 0. T.
eller af distriktdeputerad

å 0. T:s vägnar.

Absolut majoritet
vid tjänstemannaval
och
val af ombud
i distriktloge;
mer än 9/io
majoritet vid
inval; 3) 2/s
majoritet vid
sakerförklaring
och bestämmande
af
straff samt
fastighetsförsäljning,
detta
sista enl. nya
normal stadgarn
a (jfr ock
sista kol.).
Upplösning kan
beslutas, efter
förslag å föreg.
möte, om ej 5
medl. motsätta
sig beslutet.

Endast ombud,
ej graduerade
medlemmar,
äga rösträtt vid
tjänstemannaval
och uppropsröstning

samt vid val af
storlogeombud.

Medel kunna
anslås till
andra än direkta
nykterhetsändamål

efter beslut
med 2/3 majoritet
(förut 3A)
på ord. möte,
efter förslag på
föregående ord.
möte. — Tillgångarna
tillfalla
vid upplösning
storlogen,
om ej
logens tilläggslagar
annat
bestämma.

*) Loger betala enligt normalstadgarna
ej direkt afgift, utan öfverlämnar
storlogen till distriktlogerna
viss andel af kvartalsskatten.

2) Förutom årsmötet hållas äfven
andra ordinarie möten.

3) Sökande är dock alltid invald,
om mindre än 4 nejröster afgifvits.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	:p ö r e-
Föreningens firma och medlemsantal. *	ftfgi	f t e r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Nykterhetsföreningar (forts.). Ungdomsloger af I. 0■ O. T. ... Medl.: 47,678 personer.	Inträdesafgift samt kvartals-eller månads-afgiftcr er-läggas till visst i tilläggs-1 agarn a be-stämdt belopp.			Brott mot någon del af löftet eller mot logens regler (ev.); häftande för kvartal s-afgift (ev.). Ute-slutning ur grund- eller distriktloge för löftesbrott. För extra medlem: uteslutning ur den ordinarie ungdomslogen.	Styrelsen, verkställande kommittén, be-står af 6—9 medl., af hvilka den förnämste, intendenten, samt biträ-dande inten-denten äro själfskrifna; öfriga utses på årsmöte af tjänstemän och äldre medl. Finnes under-stödjande grundloge, ut-ser denna en del af kom-mitténs med-lemmar.	Intendenten utser vid kvar-talets första möte en finans-kommitté på 3 personer, som ha att granska uppbörds-mannens och skattmästarens räkenskaper vid slutet af kvartalet och däröfver afge rapport.
Sveriges Godtemplares Ung-domsförbund (S. G. U.) Medl.: 106 af delningar, för-enade till ett ej uppgifyet antal distrikt; dessutom ett ej upp-gifvet antal enskilda personer.	Afdelning er-lägger kvartals-vis 10 öre pr medlem; fri-ståendemedlem betalar en års-afgift af 1 kr.				På årsmötet väljes en sty-relse af 12 personer, hvil-ka inom sig för de löpande ärendena utse en delegation på 5 personer, verkställande utskottet.	3 revisorer väljas på års-mötet för att till nästa års-möte afge »rapport» öfver räkenskaperna; då föredrages äfven styrelsens ekonomiska rapport.

i vissa hänseenden.

s It r i	f t e r	o ni
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Dag och klock-slag för ord. sammanträde angifyes; där-emot ej sätt för kallelse.	Extra möte ut-lyses af inten-denten, om han så anser nö-digt; endast i kallelsen an-gifna ärenden få företagas.	Tilläggs-lagarna ändras genom beslut al verkställande kommittén med 2/s majoritet, hvarjämte fordras öfver-intendentens för ungdoms-organisationer-na sanktion.	Va majoritet vid inval. x)	Endast äldre medlemmar, men bland dessa äfven de extra, äga jämte tjän-stemännen rösträtt vid val af verk-ställande kommitténs medlemmar.		*) I öfrigt är logens beslutanderätt för de flesta fall Överflyttad på verkställande kommittén eller intendenten.
Tid och plats för årsmötet, som skall hållas i juli, be-stämmas å före-gående års-möte. Sätt för kallelse ej angifvet.	:	Beslut med 3A majoritet å ett årsmöte; motion i frågan skall vara till styrelsen in-sänd två må-nader i förväg.		Endast ombud, ej fristående medlemmar, äga rösträtt; styrelsemed-lemmar äga rösträtt utom i decharge-frågor; för re-presentations-rätt fordras, att vederb. afdelning »full-gjort sina skyldigheter.»	Tillgångarna tillfalla vid upplösning I. 0. Gr. T:s studieverk-samhet.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	(Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	i'' g i	fter	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Nykterhetsföreningar (forts.). Distrikt af S. G. IT.............	Afdelningarnas				På det vik-	Räkenskaperna
	kontingent till distriktet be-stämmes genom beslut af distriktsmötet.				tigaste af de ord. mötena, årsmötet, väljes för tiden till nästa årsmöte eu styrelse af 5 personer.	skola 8 dagar före årsmöte afslutas och öfverlämnas till på föreg. årsmöte valda revisorer (an-tal ej bestämdt), hvilka till års-mötet afge revisions-berättelse.
	Medl. erlägga			Uraktlåtenhet,	På årsmöte	A årsmöte väl-
Medl.: 5,424 personer.	inträdesafgift samt kvartal s-afgifter till i stadgarna be-stämda belopp.			trots på-minnelser, under tre kvar-tal att erlägga afgift.	väljes en sty-relse af 5 per-soner.	jas 2 revisorer; räkenskaperna skola vara af-skräde o. jämte styrelsebe-rättelsen till-gängliga (för revisionen) senast 14 dagar före årsmötet.
Järnvägsmännens Helnykter-lietsförbnnd. Medl.: 114 lokalafdelningar i 13 distriktsorganisationer.	Lokalafdelning er lägger eu årsafgift af 1 krona pr medlem. ''		: ;		A ord. för-bundsmöte (årsmöte) väljes för ett år en styrelse af 5 personer; 4 beslutföra.	Räkenskaperna afslutas d. 31 maj och granskas af 3 å föreg. års-möte valda revisorer; revisionsberät-telsen skall vara styrelsen tillhanda senast d. 15 juni, samt å förbunds-mötet före-dragas af en revisor.

i vissa hänseenden.

skrifter o m

ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	T i 11 k o r	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
(De ord. mötena	Extra möte	Grundstad-		Endast ombud	Tillgångarna
hållas å tider,	hålles, då sty-	garna ändras		äga rösträtt;	tillfalla vid
som bestämts	relsen finner	af förbunds-		enskilda med-	upplösning
å distriktsmöte (årsmöte senast en månad före förbundets). Sätt för kallelse ej angifvet.	nödigt eller minst 50 förbunds-medlemmar inom distriktet därom hem-ställa.	mötet (se föreg.); till-läggslagarna genom beslut af distrikts-mötet enligt i resp. tilläggs-lagar själfva gifna regler under villkor af ändringens sanktion af förbunds-styrelsen.		lemmar af di-striktets af-delningar äga yttrande- men ej rösträtt å distriktsmöte.	förbundet.
Tid bestämmes genom af sty-relsen förut upprättadt mötesschema (ord. möte hålles minst en gång i måna-den). Sätt för kallelse ej angifvet.		Om grundstad-gar se föreg.; tilläggslagar ändras genom beslut med 2/3 majoritet vid två på hvar-andra följande möten; dess-utom kräfves förbundsstyrel-sens sanktion.	I fråga om upplösning stadgas, att den ej kan ske, så länge 5 med-lemmar rösta däremot.		Tillgångarna tillfalla vid upplösning S. G. IT. eller distrikts-förening där af.
Mötet skall	Extra möte	Beslut å 2 på	Enkel majori-	Ombud och	Tillgångarna
hållas i juli;	hålles, då sty-	hvarandra föl-	tet utom i	förbunds-	användas i
dagen bestäm-	relsen finner	jande ord. för-	fråga om för-	styrelseleda-	händelse af
mes af styrel-	nödvändigt,	bundsmöten	bundets upp-	möter äga röst-	upplösning till
sen, platsen af	samt efter på-	med 8/4 majo-	lösning, som,	rätt, utom vid	nykterhets-
föregående	fordran af 10	litet å båda.1)	därest med-	revisorsval och
förbundsmöte.	lokalafdel-	lems antalet	fråga om	jande bland
Sätt för	ningar; endast		nedgått till 50,	decharge, då	Sveriges järn-
kallelse ej angifvet.	kallelsen an-gifna frågor få behandlas.		kan beslutas med 2/3 majo-ritet å ord. möte. 1	endast ombu-den rösta. : 1	vägsmannakår. [ 1

Anmärkningar.

Hvarje motion till förbundsmötet
bör vara till styrelsen insänd
före den 15 april.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och	afgi	: t e r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
medlemsantal.	regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Nykterhetsfö ren in g ar f$32c»''" (forts.). Distriktsorganisationer af Järnvägsmännens Helnyk-terhetsförbund. Medl.: 114 lokalafdelningar.	Afdelningarna erlägga visst i stadgarna be-stämdt belopp pr medlem i kvartalsafgift.				Vid årsmöte utses för ett år en styrelse, bestående af det antal leda-möter, som i resp. distrikts stadgar är föreskrifvet; styrelsen utser själf inom sig sina funktio-närer.	Räkenskaperna föras årsvis och afslutas å dag, som i resp. distrikts stadgar anges. Vid årsmöte väljas 3 revi-sorer, som ha att före nästa årsmöte till styrelsens ord-förande af-finna revi-sionsberättelse.!
Af delningar af Järnvägsmännens Helnykterhets förbund. Medl.: 4,274 personer.	Med! erlägga inträdes- och kvartalsafgift samt årsafgift till distrikts-kassa till i stadgarna be-stämda belopp.		Endast an-mälan till styrelsen.	Brott mot för-bindelsen; häf-tande för tre på hvarandra följande kvar-tals afgifter.	Styrelsen består af det antal leda-möter, som resp. afdelnings stadgar be-stämma, samt förnyas succes-sivt för hvarje år.	På årets sista möte väljas revisorer till i resp. afdelnings stadgar be-stämdt antal, hvilka senast till nästa arbetsårs andra möte afgifva revisions-berättelse.
Natioiiiilgodtemplarorden (N. 0. T. 0.)$ Sveriges Natio-nalloge. Medl.: 21 distriktloger samt767 grundloger, omfattande 35,044 enskilda personer; dessutom 150 ungdomstempel.	Distriktloge insänder viss procent af den från grund-logerna influtna kvartals-afgiften.*)	Extra beskatt-ning kan på-läggas såväl loger som en-skilda med-lemmar genom beslut å års-möte med 2/s majoritet. 1		För loge: brott mot lagarna på sådant sätt, att orden van-hedras (ev.).2) underlåtenhet under ett helt år att afge kvar-talsrapport. För graduera*] medlem: »vårdslöshet, opassande upp-förande o.dyl.»	De 6 främsta af national-logens på års-möte för 1 år valda tjänste-män, af hvilka den förnämsta är ordf., ordenschefen, bilda, jämte förre ordens-chefen, styrel-sen eller ordensrådet.	Räkenskaperna afslutas den 31 maj hvarje år. Tre revisorer. Revisions-berättelse tryckes och framiägges på årsmötet.

i vissa hänseenden.

skrifter o no.

				inskränkning
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	Tillkor f	ör beslut	i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af	tillgångarnas användning.
om ändring	i andra
		i stadgarna.	frågor.	fören ings-an gelägenheter.
Det stadgas	Extra möte	Beslut å 2 på	V3 majoritet	Styrelsens led.
endast, att	sammankallas	hvarandra föl-	för beslut om	äga rösträtt
ord. möte	af distriktets	jande distrikts-	extra utgifter.	utom i fråga
hålles en gång	ombudsman i	möten med Va	om decharge
i kvartalet å	samråd med	majoritet å		och därmed
af föreg.	styrelsen,	■båda.		samman-
distriktsmöte	kungöres minst			hängande; för
bestämd plats.	14 dagar förut			ombuds röst-
Sätt för	i förbundets			rätt fordras,
kallelse ej	organ och får			att vederb. afd.
angifyet.	endast be-			fullgjort skyl-
	handla i			digheterna till
	kallelsen an-			förbund och
	gima frågor.			distrikt; en-skilda medl.
				äga å distrikts-möte yttrande-och förslags-, men ej rösträtt.
Ord. möte	—		Afdelning kan	—	_
hålles hvarje			ej upplösas, så
månad på			länge dess
månadsdag och			medlemsantal
klockslag, som			når en viss af
i stadgarna			hvarje afd.
bestämmas.			själf i stad-
Sätt för			garna fast-
kallelse ej			slagen minimi-
angifvet.			siffra.
Årsmötet	E. o. möte	Beslut å ord.	2/s majoritet	Endast ombud.
börjar andra	hålles på	möte med 2/s	för extra	ej graduerade
måndagen i	skriftlig be-	majoritet efter	uttaxering;	medlemmar,
juli kl. 10 f. m.	gäran af 1/5 af	väckt förslag	samma majori-	äga rösträtt.
på af föreg.	grundlogerna;	vid föreg. ord.	tet för åter-
årsmöte be-	extra möten för	möte.	inval åt ute-
stämd plats;	grads medde-		sluten gradue-
det skall tillika	lande kunna		rad medlem.
af orden schefen	af ordens chefen		Absolut majo-
genom kungö-	utlysas.		ritet vid
relse utlysas.			tjänstemanna-
			val: eljes
			enkel.

Anmärkningar.

För ombud i nationallogen erlägges
representationsafgift till
i konst, bestämdt belopp; enskild
medlem erl ägger i gradafgift 3
kronor.

Undersökning mot loge sker i
ty fall genom distriktschef och
distriktsråd.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	I*1 ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Nykterhetsföreningar (forts.). Distriktloger af N. G. T. 0.... Me dl.: 767 grnndloger samt ett icke uppgifvet antal enskilda personer.	Grundlogerna erlägga kvar-talsafgifter efter med-lemsantalet.1)	Distriktloge kan upptaga medel till understöd åt syagare loger samt missions-medel.		»Förseelse» kan för såväl graducrad medlem som grundloge med-föra uteslut-ning, resp. tvångsupplös-ning.	Styrelsen, distriktrådet, består af distriktlogens 6 främsta tjänstemän; 4 väljas på årsmötet; 2, förre distrikts-chefen och distriktsinten-denten, äro själfskrifna.	Räkenskaperna föras för tiden mellan årsmötena; 3 revisorer.
Grundloger af N. G. T. 0....... Me dl.: 35,046 personer.	Medl. erlägga inträdes- och kvartals-afgifter till belopp, som af logerna själfva bestämmas.		Medl. skall vara fri från anklagelse och hafva fullgjort sina skyldig-heter samt in-gifva skriftlig anmälan.	Uraktlåtenhet att erlägga af-gift under 2 på hvarandra föl-jande kvartal; brott mot nyk-terhetslöftet; dom till straff-arbete för van-frej dande brott; falsk angifvelse. Flera fall af olämpligt upp-trädande (ev.).	Tjänste-männen, som utses för kvar-tal, äro 12, af livilka 9 väljas af logen; be-stämmelser om styrelse i egentlig mening saknas. (so särsk. redog.)	Kassarapport afgifves vid hvarje kvartals slut af finans-sekreterare och skattmästare; 3 revisorer.

i vissa hänseenden.

skrifter

ordinarie	extra	villkor för beslut

sammanträde.	sammanträde.	om ändring	i andra
		i stadgarna.	frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvande!
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Årsmöte hålles
i maj eller
juni å dag,
som i tilläggslagarna
bestämmes
; därjämte
kunna
tre ord. kvartalsmöten

hållas å tider,
som af föreg.
årsmöte bestämts.
Intet
stadgas om
kallelse.

Minst 2 ord.
möten hållas
hvarje månad.

Sätt för
kallelse angifves
ej. Då
fråga är om
loges upplösning,
skola alla
medl. underrättas
om förslaget
och tiden
för dess afgörande.

Extra möte
hålles på begäran
af V5 af
distriktets
loger samt pa
beslut af
distriktsrådet;
kallelse utfärdas
8 dagar
förut. Endast
i kallelsen
uppgifna
frågor få
behandlas.

Extra möte
sammankallas,
då ordf. i samråd
med sekreteraren
finner
behöfligt eller
minst 7 medl.
det begära.

Konstitutionens
bestämmelser
ändras
genom beslut
af nationallogen
med 2y 3
majoritet;
tilläggslagarna
ändras enligt
i dessa själfva
gifna regler,
hvarjämte fordras
ordenschefens

sanktion.

Bestämmelserna
i konstitutionen
ändras,
genom nationallogens
beslut;
tilläggslagarna
ändras
enligt i dessa
själfva gifna
regler, hvarjämte
fordras
ordenschefens
sanktion.

2/s majoritet
vid omröstning
om medlemskaps
återvinnande
af
utesluten; 2Jz
majoritet
bland de
närvarande
vid bestämmande
af straff
å loge eller
enskild medl.
Absolut majoritet
vid
tjänstemannaval.

3A majoritet
för inval; 2jz
majoritet för
sakerförklaring
och vid
bestämmande
af straff, om ej
den anklagade
erkänt, då
straffet bestämmes
genom
enkel majoritet;
absolut
majoritet vid
val af tjänstemän
och ombud
i nationallogen;
upplösning
beslutes
med 2 jz majoritet,
efter
väckt förslag §
ord. möte 14
dagar förut.

I penningfrågor,
vid alla
val, vid bestämmande
af
plats för mötena
samt vid
uppropsröstning
äga endast
ombuden
rösta; öfriga
allmänna
frågor alla
medl.

Ombuds- och representationsafgifter
erläggas af loger, liksom
grad- och (ev.) årsafgifter af
enskild medl. till i resp. tilläggslag
bestämdt belopp.

Personer under
15 år äga ej
rösträtt.

Behållna tillgångar
vid
grundloges
upplösning tillfalla
distriktlogens
kassa.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och medlemsantal.	It1 ö r e -
afgi	fter	medlems	a f g å n g	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.
Nykterhetsföreningar
(forts.).
Ungdomstempel af N. G. T. 0.	Medl. erlägga	—	—	Brott mot löftet	Styrelsen be-	"Räkenskaperna
Me dl.: 8,853 personer.	inträdes- och			eller mot	står åt ordf.,	föras efter
	kvartalsafgift			templets lagar	tempelinten-	kvartal; revi-
	till af resp.			(ev.); uteslut-	denten, och	sion förrättas
	tempel bo-			ning ur grund-	iogeintenden-	af revisorerna
	stämdt belopp.			loge för brott	terna som	i den loge
				mot nykter-	själfskrifna	tempelinten-
				botslöftet.	samt därjämte	denten tillhör.
					3 kvartalsvis
					valda leda-
					möter.
Ungdomsförbundet Heimdal	Hvarje före-	_	Beslut med s/i	Underlåtenhet	På årsmöte	Räkenskaperna
(inom N. G. T. 0).	ning erlägger		maj. å tvenne	af förening att	väljes för ett	föras för tiden
Med.!.: 60 ungdomsföreningar.	en inträdes-		på hvarandra	inbetala af-	år en styrelse	mellan års-
	afgift af 10		följande möten,	gifter under 3	af 5 personer.	mötena; 3
	öre pr medlem		jämte redovisn.	kvartal å rad.		revisorer.
	samt kvartals-		till förbundet
	afgift till		öfver ekono-
	samma belopp.		mien.
Ungdomsföreningar inom ung-	Medl. erlägga	—	Anmälan, som	Utträde eller	Styrelsen väljes	Styrelsens
domsföröundet Heimdal.	inträdes- och		bordlägges på	uteslutning ur	kvartalsvis och	räkenskaper
Medl.: 1.850 personer.	kvartals-		en vecka.	N. G. T. 0.	består af 5	granskas af 3
	afgifter till i				personel’; för	kvartalsvis
	resp. stadgar				handhafvande	valda reviso-
	bestämdt				af ekonomi och	rer, förvalt-
	belopp.				egendom väljes	ningsutskottets
					årligen på	af 3 årsvis
					första mötet i	vadda.
					april ett förvalt-
					ningsutskott
					af 5 personer.
N ykterhetsor den Y erdandi (N.	Distriktloge	_		Uraktlåtenhet	På ord. möte	3 revisorer
0. ¥.), Kikslogen.	er lägger i			från loges sida,	väljes för tiden	granska årligen
Medl.: 419 loger i 16 distrikt-	kvartalsafgift			trots anfor-	till nästa ord.	rikslogens
loger samt 6 omedelbart an-	10 öre för			dr an, att er-	möte (2 år) en	räkenskaper
slutna loger; inalles 22,000	manlig och 5			lägga afgift till	styrelse af 9	och afgifva
personer; dessutom 72 ung-	öre för kvinn-			riks- och	personer.	»rai)port» till
domsafdelningar.	lig ordens-			distriktloge		rikslogemötet.
	medl.1)			under två
				kvartals tid.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af för en in gs-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Ord. möten hållas i hvarje kvartal; sätt för kallelse angifves ej.	—	Konstitutionen ändras af na-tion allogen; tilläggslagar finnas ej.				*) Omedelbart ansluten loge er-lägger 25 öre för manlig, 15 öre för kvinnlig medl.
Ord. möte hålles en gång om året på af föreg. årsmöte bestämd tid och rum och kungöres minst 2 mån. förut.	—	Beslut å två årsmöten å rad med 3U majo-ritet å båda.		Endast ombud, ej styrelsemed-lemmar äga rösträtt vid val af styrelse och revisorer samt i ekonomi- och lagfrågor.	Eealiserbar egendom vid upplösning till-faller N. G. T. 0:s ungdoms-temp overk-samhet.
Ord. möte hålles cn gång i veckan å tid, som af före-ningen bestäm-mes; om kallelse stadgas intet.		Beslut å två på hvarandra följande ord. möten med 3A majoritet å båda; därjämte fordras för-bundsstyrel-sens sanktion.	4/ö majoritet vid inval; för upplösning fordras beslut å 3 ord. möten å rad med 3A majoritet af samtliga medlemmar; i öfrigt gäller enkel majoritet.	Medlemmar öfver 35 år äga rösträtt endast i frågor af större eko-nomisk vikt samt i fråga om upplösning, omorganisation eller dylikt.	Egendomen tillfaller vid upplösning Ungdoms-förbundet Heimdal.
Ord. möte hålles hvart-annat år i juli å af föreg. ord. möte bestämd plats samt kungöres i rikslogens officiella organ minst 2 månader förut.	Extra möte sammankallas, då styrelsen finner nödigt eller 1/s af alla loger inom riksloge-området därom anhålla.	Beslut å ett möte med enkel majoritet.		Endast ombud äga rösträtt, enskilda medl. endast ytt-rande- och förslagsrätt; loges represen-tationsrätt för-loras genom uraktlåtenhet att rapportera eller fullgöra ofri ga skyldig-heter.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	3? ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t c r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Nykterhetsföreningar (forts.). Distriktloger af N. 0. V....... Me dl.: 419 loger.	Loger erlägga kvartalsafgift till af resp. distriktloge bestämdt be-lopp, dock minst 25 öre för manlig och 15 öre för kvinnlig medl.		—	—	På ord. möte väljes för ett år en styrelse, hvars med-lemsantal distriktlogen själf bestäm-mer.	—
Loger af N. 0. V■ ................. Medl.: 22,000 personer.	Medl. erlägga inträdes- och kvartals-afgifter till af resp. loge be-stämdt belopp; i loger ä samma plats skola af-gifterna vara lika stora.		Skriftlig an-mälan, som bordlägges till nästa ord. möte.	Brott mot förbindelsen; uraktlåtenhet, trots anfordran, att erlägga afgift under-ett kvartals tid (ev.) ‘)	Kvartalsvis väljas 10 tjänstemän; bestämmelser om styrelse i egentlig mening saknas.	Räkenskaperna föras kvartals-vis; för hvarje kvartal väljes en revisions-kommitté af 3 personer.
Ting domsafdelning ar af N. 0. V-Medl.: 3,050 personel-. 1	Medl. erlägga afgifter enligt beslut af resp. afdelnings styrelse och äldre medl.				Understödjande loge utser vid första mötet i januari för ett år en styrelse af 1 ledare och 4 andra medl.	Understödjande loge väljer vid första mötet i januari 3 revisorer.
Svenska PostpersonalensHel-nykterhetsförbund. Med!.: 17 lokalföreningar.	Lokalförening er lägger eu årsafgift af 40 öre pr medlem.				På förbunds-mötet väljes för tiden till nästa förbunds-möte (3 år) en styrelse af 5 personer, af hvilka 3 utses att bilda ett verkställande utskott.	Räkenskaperna afslutas för hvarje år den 31 mars och skola senast den 1 maj hvarje år öfver-1 ämnas för revision till 2 å ord. möte för 8 år valda
						revisorer.

i vissa hänseenden.

skrifter om

ordinarie sammanträde.		villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.	tillgångarnas användning.	Anmärkningar.
extra sammanträde.	om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
Ord. möte hålles minst en gång år-ligen; tid an-gifves ej, ej heller sätt för kallelse.	—	Konstitutionen ändras genom rikslogens eller internationellt mötes beslut, (se särsk. redoB-.)		Loge, som ej ordentligt rap-porterar och fullgör öfriga skyldigheter, förlorar repre-sentations-rätten.	—	*) I händelse af ömmande om-ständigheter kan den resterande afgiften efterskänkas. 2) Förslag om stadgeändring får dock ej väckas af ombud eller enskild, utan endast af styrelsen eller af lokalförening.
Tid för ord. möte angifves ej, ej heller sätt för kallelse.		Konstitutionen ändras genom rikslogens eller internationellt mötes beslut, (se särsk. redog.)	2/3 majoritet vid saker-förklaring; absolut majori-tet vid tjänste-manna- och ombudsval. Loge kan ej upplösas, om 5 personer vilja upprätt-hålla den.	Passiva med], äga ej rösträtt vid val af om-bud i riks- och distriktloge. Kan ej erlagd kvartal safgift styrkas, förlo-ras rösträtten.	Vid upplösning tillfaller egen-domen den distriktloge, som logen till-hört, eller, om logen sorterat direkt under rikslogen, denna.
Ord. möten höra hållas hvar eller hvar-annan söndags-eftermiddag under septem-ber—maj; intet stadgas om kallelse.				Endast sty-rclsemedl. och öfriga äldre medl. äga rösträtt vid bestämmande af afgifter; understödjande loge beslutar i vissa fall. (se det föreg.)
Ord. möte hålles hvart tredje år å tid o. plats, som styr. bestäm-mer ; sätt för kallelse angifves ej. Sker vank genom cirk. o. annonser i tidn. »Postmannen» o. »Sv. Post-arkiv» .		Beslut med 2/s majoritet å ett ombudsmöte, efter af lokal-förening eller styrelse väckt förslag.	Upplösning kan beslutas med 2/3 majoritet å ombudsmöte.	Endast om-buden äga rösträtt; en-skild medl. af lokalförening äger yttrande-rätt. 2)	Tillgångarna skola i hän-delse af upp-lösning använ-das till nykter-hetssakens befrämjande bland post-personalen.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	af g i	f t o r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning ocli beslutförhet.
Nykterhetsförening av (forts.). Lokalföreningar af Svenska Postpersonalens Helnykterhets-förbund. Mcdl.: 350 personer. (N orma! stadgar).	Mcdl. erlägga i inträdes-afgift 50 öre och i kvartals-afgift 25 öre.		Skriftlig anhållan om utträde.	Brott mot nyk-terhetslöftet; idkande af eller del ägarskap i rusdrycks-försäljning; häftande för afgifter.	A årsmöte väljes för ett år en styrelse af 7 personer; 5 beslutföra.	Räkenskaperna af slutas 31 januari; 3 revisorer; revision å årsmötet i februari.
Sveriges Blåb andsförening:. Mcdl.: 26 länsförbund och 18 direkt anslutna lokalför-eningar ; dessutom ungdoms-afdelningen Hoppets Här med 107 lokal af delningar och 11,398 mcdl.	Länsförbund erlägga en års-afgift, hvars storlek pr medl. för hvarje år bestämmes af årskonferensen; medel i öf-rigt anskaffas genom beslut af konferensen eller, enligt dess bemyndigande, af centralstyrelsen.2)			På årskonfe-rensen väljes för ett år en centralstyrelse af 7 personer.	Revision sker årligen af 2 å årskonferensen valda revisorer.
Länsförbund af Sveriges Blåb ands förening. Mcdl.: 1,424 lokalföreningar. (N ormalstadgar.)	Lokalförening erlägger en årsafgift, hvars storlek pr mcdl. för hvarje år bestäm-mes af årsmötet.			På årsmöte väljes för ett år en förbunds-styrelse af det antal personer, hvarje förbund i sina stadgar bestämmer.	Räkenskaperna föras efter kalenderår; de å årsmötet valda reviso-rerna skola minst 8 dagar före följande årsmöte till styrelsen in-lämna sin revisions-berättelse.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o m				Anmärkningar.
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor 1	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägcnheter.	tillgångarnas användning.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
Ord. möten		Beslut med 2/s	För upplösning	Styrelsemed-	Vid upplösning	*) Enligt förbundsstadgarna skall
hållas (i regel)		majoritet vid	fordras bifall	lemmarna äga	skall fattas	lokalförening upplösas och ingå
en gång i må-		årsmöte, sedan	af 2/3 af samt-	icke rösträtt	beslut, huru	i närliggande förening, om med-
naden, årsmöte		skriftligt för-	liga medl.1)	vid val af	med tillgån-	lemsantalet nedgått under 3.
i februari.		slag härom vid
Sätt för		ett föreg.				2) Direkt . ansluten lokalförening
kallelse an-						erlägger eu årsafgift, lika stor
gifves ej.						per medlem räknadt, som hela
						den till länsförbundet för orten
genom anslag å						från till detsamma anslutna
postlokalerna.						lokalföreningar ingående af-
						giften.
Ord. möte (års-	—	Beslut med	Förslag skall	Rösträtt till-	—
konferens)		enkel majoritet	vara insändt	kommer ombud
hålles hvarje		(förut 2/k) å 2	till styrelsen	och central-
år å tid och		på hvarandra	30 dagar före	styrelsemedl.,
plats, som af		följande kon-	konferensen	ombud dock
föreg. kon fe-		ferenser.	och 20 dagar	endast på Till-
rens bestämts;			före konferen-	kor, att före-
om kallelse			sen af styrelsen	ningen insändt
finnes intet			kungjordt i	rapport och
direkt stad-			föreningens	afgifter till
gande.			organ.	central-, resp.
				förbunds-
				styrelse.
Årsmöte skall	—	Beslut med	Förslag in-	Villkor för
hållas före maj		enkel majoritet	sändes till	lokalförenings
månads utgång;		å 2 på Ivrar-	styrelsen minst	representa-
ord. halfårs-		andra följande	v20 och kungö-	tionsrätt å års-
och kvartals-		årsmöten.	res minst 14	möte är, att
möten för			dagar före	rapporter och
missionering			årsmötet.	utgifter i rätt
kunna ock				tid insändts.
hållas; mötena
anordnas å tid
och plats, som
af föreg. års-
möte eller sty-
rclsen be-
stämts; om
kallelse stadgas
intet direkt.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	IP ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	af gi	f t e r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Nykterhetsförenin (jäv (forts.). Lokalföreningar af Sveriges Blåband sförenin g. Medl.: 94,797 personers samt-liga lokalföreningar). (Normal stadgar.)	Medl. erlägga inträdesafgift till i resp. stadgar bestämdt belopp (ej öfver 1 kr.). Ars-afgiftens storlek bestämmes för hvarje år å årsmöte; i öfrigt anskaffas medel på sätt, föreningen beslutar.	Anmälan hos styrelsen.	Brutet nykter-terhetslöfte. Brott mot stadgarna (ev.) 0	På årsmöte väljes för 1 år en styrelse af det antal per-soner, hvarje förening i sina stadgar be-stämmer.	o A årsmöte valda 2 revi-sorer skola minst 8 dagar före följande årsmöte till styrelsen af-lämna revi-sionsberättelse.
Lokalföreningar inom Västra Sveriges Blåbands förbund. (Normalstadgar).	Medl. erlägga årsafgift till belopp, som af föreningen beslutas.		Anmälan hos styrelsen, som föredrar saken i föreningen.	Uppsåtlig falsk anklagelse mot medl. i någon nykterhetsföre-ning för löftes-brott. Brutet nyktcrhets-löftc. Brott i öfrigt mot de absolutistiska förpliktelserna; motverkande på annat sätt af föreningens bästa eller häf-tande för afgift (i samtliga dessa 3 fall ev. och först efter varning).	Styrelsen väljes i december eller januari för ett år och består af 5 personer; 3 beslutföra.	Räkenskaperna föras efter kalenderår; 2 revisorer.
Lokalföreningar inom Norrbottens läns Blåbands förbund. (Normalstadgar.)	Medl. erlägga inträdes- och årsafgift enligt årsmötets beslut.	Frihet från skuld eller anmärkning.	Brutet nykter-hotslöfte. Medl., som på annat sätt gör sig ovärdig medlemskap, eller som vägrar betala afgift, kan ev. uteslutas.	På årsmötet i januari väljes för 1 år en styrelse af 7 personer (däraf 5 funktionärer), som är beslut-för, då fyra led. äro ense.	Revision sker till hvarje årsmöte; 2 revisorer.

i vissa Mseenden.

skri	f t e r	o in
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	y i 11 k o r för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-an gelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
o Årsmöte hålles före utgången af februari; ord. möten i öfrigt minst 1 gång i måna-den. Sätt för kallelse an-gifves ej.	—	Beslut å 2 på hvarandra föl-jande årsmöten med enkel majoritet.	.	-2)	Tillgångarna skola vid upp-lösning öfver-lämnas till vederbörande länsförbund eller Sveriges Bl&bandsfö re-nings kassa.	*) Disciplinär åtgärd vidtages af styrelsen; utesluten medl. äger rätt vädja till föreningen, som då å enskildt möte företager ärendet. 2) Inträdes åldern numera 12 år. 8) Inträdcsåldern är 14 år; yngre personer efter föräldrars eller
Ord. möte hålles (i regel) minst 2 gånger i månaden. Sätt för kallelse an-gifyes ej.		Stadgeändring sker å för-bundsmötet för västra Sverige. Förslag väckes i resp. lokal-förening, som, efter styrelsens yttrande, afgör, om förslaget skall till för-bundsmötet remitteras.	2/s majoritet för uteslutning på annan grund än brutet nykterhetslöfte eller falsk an-gifvelse. För-slag om upp-lösning be-handlas å 2 på hvarandra föl-jande möten; på det sista fordras 2/3 majoritet af de närvarande.	-2)	Vid upplösning förordnar före-ningen om sina tillhörigheter, hvilket förord-nande skall underställas förbundsstyrel-sens god-kännande.	målsmäns medgifvande.
Ord. möte hålles (i regel) 2 gånger i månaden. Sty-relsen bestäm-mer tiden för mötet och kun-gör detsamma.		Beslut, efter skriftligt för-slag, å 2 på hvarandra föl-jande (ord.) möten, med ''J/3 majoritet å båda.	Enkel mai o-ritet.	-3

(Forts.) Stadgarnas innehåll

J? ö r e -

Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång
regelbundna.	uttaxering.	villkor föi-utträde.	grund föi-uteslutning.

Nykterhetsföreningar (forts.). Sveriges Studerande Ung-doms Helnykterhetsför-blind (S. S. U. H.) Medl.: 223 lokalföreningar, (med 10,109 personer) samt 780 enskilda personer.	Lokalförening erl ägger i års-afgift 25 öre pr medlem, fristående med-lem erlägger 2 kronor pr år.	—		Brott mot stad-garna eller uppträdande, som skadar förbundets verksamhet eller nedsätter

Templarorden, Sveriges Nationalteinpel.

Me dl.: 29 distrikttempel samt
ett icke uppgifvet antal enskilda
personer; dessutom 267
studie- och barntempel.

Enskilde erlägga
inträdesafgift
å två kr.

Fristående
medl. erlägga i
kvartal saf gift
1 kr.; tempel
erlägga charterafgift,
lokaltempel
därtill
15 öre pr medlem
i kvartalsafgift.

Förslag om
lokaltcmpels
utträde delges
distriktsdeputerad
eller
nationaltcmpels
styrelsemedlem.

''dess
från lokalförenings
eller fristående
medlems
sida
(i båda fallen
ev.).

För tempel:
tredska, trots
vidtagna åtgärder,
att insända
rapport
och kvartal sskatt;
handlande
i strid
mot ordens
lagar (ev.);
för enskild:
ogrundad! förslag,
mot bättre
vetande eller :

skadeuppsåt,
om uteslutning
af annan medlem.
Handling
mot nationaltempcl,
som
kan anses
straffbar (ev.)1)

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Centralstyrelsen
består af

7 personer;
ordf. väljes för

1 år, ofri ga
ledamöter för

2 år, i det
halfva antalet
årligen förnyas.

De 7 förnämsta
af de på årsmöte
för 2 år
valda tjänstemännen
utgöra
styrelsen, Verkställ
ande rådet;
ordf. är templarchefen;
4
beslutföra, så
vidt 3 äro ense.

Räkenskaperna
afslutas den 31
maj hvarje år;
2 revisorer

Räkenskaperna
afslutas 31
mars och lämnas
en månad
före årsmötet
till 3 revisorer;

revision ka
ock, på anledning,
förrättas
under arbetsåret;
skattmästaren
af ger
till årsmötet
(ev.) ekonomisk
rapport för
kompletterande
af revisionsberättelsen.

Revisionsberättelsen

skall vid årsmötet
föreligga
i tryck.

i vissa hänseenden.

skrifter o in

ordinarie

sammanträde.

extra j
sammanträde. :

villkor för beslut

om ändring i andra
i stadgarna, j frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

j Ord. möte
I hålles årligen
| i juni eller
ijuli å plats och
i tid, som af
styrelsen tillkänna
gifves; i
öfrigt an gifves
j cj sätt för
! kallelse.

Ord. möte i
hålles

hvartannat år
första måndagen
i juli
kl. 10 f. m. å
af förcg. årsmöte
bestämd
plats. Sätt föikallelse
angifves
ej.

t Beslut å två
jord. möten med
enkel majoritet
å båda.

Extra ord.
möte hålles
efter beslut af
styrelsen eller
skriftlig begäran
af representanter
för
Vö af samtliga
lokaltempel
och kungöres i
ordens organ 2
gånger, sista
gången 2
veckor före
dess början;

endast i
kallelsen angifna
ärenden
få upptagas.2)

Beslut med
enkel majoritet
å 2 på hvar
andra följande
årsmöten.

Absolut majoritet
vid styrelseval.

Endast ombud!
och styrelse- !
medlemmar
äga rösträtt. I

Anmärkningar.

*) Graduerad medlem, som genom
kraftvunnen dom utcslutes ur
sitt lokaltcmpcl, förlorar i och;
med detsamma medlemskapet* ii
tempel af högre ordning.

2) S. k. extra möten för national-1
grads meddelande samt öfver-!
läggning (ej beslut) kunna afl
styrelsen utlysas.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IT ö r e -

Föreningens firma och medlemsantal.	a f g i f t e r regelbundna. ! uttaxering.	m e d 1 e in s a f g å n g villkor för i grund för utträde. j uteslutning.	styrelsens i samman- räkenskap sättning och j och revision, beslutförhet.
Nykter!» etsförenint/ar
(forts.).
Distrikttempel af Templar-	l)istrikttempel j	—	För enskild:	De 5 förnäm- Årsmötet utser
orden.	erhäller af den;		handling mot	sta af de på i .4 revisorer att
Med].: 042 lokaltempel.	till national-		templet, som	årsmöte för 11 vid räkenskaps-i
	templet infiy-		kan anses	år valda årets slut och,.
	tände kvartals-j		straffbar (er.).	tjänstemännen j på anledning,
	skatten från		Ogrundad! för-	utgöra styrel- i äfven under
	distriktet l/s.		slag, mot bättre	sen, Diatrib- löpande räkeh-
	Enskilde er- i		vetande eller i	tets Verk- skapsår, för-
	lägga inträdes-		skadeuppsåt,	ställande råd: tratta revision:
	afgift; ytter- j		om uteslutning	ordf. är distriktskatt-
	likare afgifter 1		åt annan med-	Distrikttcmp- mästaren afger
	kunna genom i		lem.1)	lar; 4 beslut- \| till mötet ev.
	tilläggslag på-			föra, om 3 i ekonomisk
	1 äggas, till i			äro ense. J rapport för
	donna bestämdt			1 kompletterande
	belopp.			af revisions-
				I berättelsen.
Lokaltempel af Templarnräen....	Inträdes- och \|	Att vara fri	Brott mot	Styrelsen bo- \|Räkenskaperna
Medl.: 40,192 personer.	kvartalsafgif- !	från anklagelse	ordens konst.,	stål- af 6 per-iföras kvartals-
	ter erläggas till	och skuld samt	ritualer ocli	soner, näml. j vis och
	af templet \|	ingifva an-	ofriga bestäm-	templets 5 j granskas för
	själft bestämdt!	mälan, som	mel ser (ev.).	fram ste tj än ste-1 hvarj e kvarta 1
	(enl. normal- :	bordlägges till	Brott mot nyk-	män (valda för af 3 revisorer.
	förslaget i i	nästa ord.	terhctslöftct;	kvartal, utom :
	tilläggslag an-i	möte.	uraktlåtenhet,	studieledaren, i
	gifvet) belopp, j		trots erinran,	som väljes
	dock minst		under 2 kvartal	årsvis) jämte ;
	25 öre.		å rad att er-	förra kvartalets!
			lägga afgifter.	ordf.; ordf.
			Falsk angif-	benämnes
			velse för	öfvcrtemplar. \|
			uteslutnings-
			brott."

i vissa hänseenden.

s k i'' i f t © r o ni

ordinarie 1 extra sammanträde. \| sammanträde.	villkor för beslut om ändring i andra i stadgarna, j frågor.	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvande af förenings-angelägenheter.	tillgångarnas i användning. ''
Ord. möten { Extra ord.	Konst, ändras	Absolut majo-	Endast ombud	Tillgångarna \|
hållas minst lj möte hålles	genom beslut	intet vid	och styrelse-	tillfalla vid I
gång om året; efter beslut af	af national-	stvrelseval.	medlemmar	upplösning
tid och plats styrelsen eller	templet; ev.		äga rösträtt.	Sveriges Nation
tor ord. möte ipå begäran af	tilläggslagar			naltempcl. !
bestämmes af i Va af lokal-	åter enligt i
näst föreg. i templen. Extra	dessa sj Ulfva
möte. Om ; möte för	gifna regler,			i
kallelse stadgas! distriktgrad	hvarjämte for-
intet. beslutcs af	dras sanktion
styrelsen.	af national-
	templets
	styrelse.
Ord. möten ; Extra möte	Konst, ändras	Absolut majo-	Medl., som	Tillgångarna i
skola hållas i sammankallas	af national-	litet vid val af	häftar i skuld	tillfalla vid
minst 1 gång lipa begäran ''af	templet.	ombud till	till templet,	upplösning j
månaden; (en-! */s af medl.	Tilläggslag	nationaltcmplet	äger ej rösträtt;	nationaltcmp-
ligt normal- [("skriftlig), af 4	ändras enligt	samt vid sty-	i öfrigt inga	let, om ej \|
förslaget be- j af tjänste-	dess egna be-	relseval; 2/s	inskränk-	tilläggslagen
stämmas ä männen eller af	stämm els er	majoritet för	ningar.4)	annorlunda
kvartalets sista jTcmplarchefen,	(enl. normal-	annan straff-		bestämmer.
möte tiderna national-	förslaget med	påföljd än den
för följande ! templets stv-	2/3 majoritet	lägsta i skalan;
kvartal). Om [ relse eller	efter förslag å	för inval for-
kallelse stadgas; vederbörande	föreg. möte)	dras, att nej-
endast, att vidi distrikttem-	hvarjämte	rösterna ej ut-
fråga om upp- pels styrelse.	Templarchefens	göra 1/5 af de
lösning sådan i	sanktion	afgifna röster-
skal! delgifvas,	fordras.	na.3) Tempel
samtliga med- ;		kan ej upplösas.
lemmar minst		så länge 5
2 veckor förut.1		medl. sätta sig
		däremot.

Anmärkningar.

Graducrad medlem, som genom
kraftvunnen dom uteslntes uisitt
lokaltempel, förlorar i och}
med detsamma medlemskapet i!
tempel af högre ordning.

Detta enligt konst. Normal-}
förslaget lägger härtill som ev.
uteslutningsgrund, efter föregången
varning: grofva, anstöt-!
liga eller förnärmande uttryck, |
opassande handlingar eller väg-!
rån att åtlyda tjänstemännens
befallningar under tempelmöte.

Konst, ger dessutom den an-;
visning, att lokaltempel kan i!
sina tilläggsbestämmelser stadga
kvalificerad majoritet för »beslut!
om utgift».

Inträdesfildern är 12 år.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	IT ö r e -
Föreningens firma och	a f g	f t er	medlems afgång	styrelsens
T1 4 1
					samman-	räkenskap
	rogclljundiia.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	sättning och beslutförhet.	och revision.
Nyktet 71 etsföi •eningar
(forte.).
Barntempel inom Templarorden.	Med!, erlägga	—	—	Öfverträdelse af	Kvartalsvis	Kassör och
afgifter; be-			afhållsamhets-	väljas (i	studielcdarc
	loppet i konst.			principen.	tj änstemän;	kontrolleras åt
\	ej bestämdt.			Brott mot	högsta ledare	revisorer, ut-
				konst, eller	är lokal-	sedda af resp.
				dåligt uppfö-	templets	lokaltcmpel.
				rande, efter	studieledare.
				fruktlös varning.
'' Välgörande och human!-
tära föreningar.
All manna sky <1 ds forell! n gen		_	_	_	Styrelsen,	Räkenskaperna!
(i Stockholm).					Centralkomm.it-	afslutas den 30 j
Med).: 1,682 personel- i 11 Jo-					ten, tillsättes	sept. Årsmötet
käla sky ddsfören i ngar.					för 2 år på så	utser »nödigt
					sätt, att enhvar	antal» revisorer
					af de lokala	att till nästa
					styrelserna,	årsmöte efter
					skyddskommit-	granskning af
					teerna, inom	räkenskaper
					sig utser eu	och förvaltning
					ledamot jämte	afge »utlå-
					suppl. Styrel-sen kan utse delegerade för	tan de».
					löpande ärenden.
Drottning Sopliias Förening	Aktiv medl.	—	_	-	Öfverstyrelse	Räkenskaperna
till understödjande af liä-	er! ägger i års-				och 9 under-	föras efter
rens och flottans sjukvård.	afgift ett belopp				styrelser.	kalenderår.
Me dl.: 10.393 personel1.	af minst 10 kr.,				Hvarje under-	2 revisorer
	hvilket belopp				styrelse består	väljas å års-
	dock helt eller				af 2 själ!-	möte för
	delvis kan				skrifna medl.	granskning af
	redovisas i från				(däribland	löpande årets
	af honom för-				ordf.) samt af	räkenskaper.
	värfvade				öfverstvrelsen
	passiva medl. upptagna års-afgifter; passiv medl:s årsafgift				för 3 år valda led. till obe-stämdt antal; d beslutföra. 2)
	är ej till be-
	loppet bo-
	stämd.1)

i vissa hänseenden.

s lv r i	f t e v	o m
	extra i sammanträde.	v i 11 k o r	’ ö r beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvande!; af		Anmärkningar.

oi (Inuti Jo \| sammanträde.	om ändring	i andra	tillgångarnas användning.
		i stadgarna.	frågor.	förenings- angelägenheter
\| Möte hålles i regel omedel-bart före lokal-templets möte. Sätt för	-	\| Konst, ändras af national-templet; till äggslagar antagas af	—	»Äldre med-lem» äger yttrande-, men ej rösträtt.		*) Med!., som på en gång eller under årens lopp redovisat 200 kr., blir ständig medlem, utan afgiftsskyldighct.
kallelse an-		lokaltemplet				2) Ofverstyrelsen består af ordf.
gifves ej.		och skola, för				och dennes ställföreträdare i
		att gälla, sank-				enhvar af understyrelserna som
		tioncras af				själfskrjfna samt af årsmötet för
		national-				3 år valda led. till obestämdt
		templets				antal; 5 beslutföra. Öfversty-
j		studi oledare.				relsen utser inom sig ett »bere-dande och verkställande utskott».
Ord. möte	—	Beslut å ett
skall hållas 1		årsmöte, om
gång om året;		samtl. närva-
sätt för kallelse		rande bifalla
angifves ej.		förslaget; eljes uppskjutes af-görandet till nästa årsmöte.				1
		då det sker efter enkel
		majoritet.
Ord. möte		Ofverstyrelsens	Enkel
bulles årligen i		bifall samt 2/s	majoritet.
maj; kallelse		majoritet å			i
sker genom kungörelse af öfyerstyrelsen i allm. tidningar i Stockholm och i de städer.		årsmötet.
där underst}— relse har sitt
säte.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IT ö r e ■

Föreningens firma o cl
medlemsantal.

a f g i f t c r

regelbundna. . uttaxering

m c d 1 c in s a f g a n £

villkor för grund för
utträde. uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och.
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Välgörande förenin gar

(forts.).

Röda korsets förening för frivillig
sjukvård i krig.

Me dl.: 2,342 personer.

Med!, erlägga
antingen 50 kr.
eu gång föialla
eller eu
årsafgift af 3
kr. (för med!.,
som tillika är
medl. i annan
Röda korsets
förening, 1 kr.)

Röda korsets kvinnoförening.

M e d 1.: 7,260 personel-, fördelade
på eu stoekholmsforening och
65 landsortsafdelningar.

Medl. erlägga
antingen 25 kr.
eu gång föialla
eller eu
årsafgift af
2 kr.

Styrelsen, som
| väljes å årsjmöte,
består af
i 9 personer, af
hvilka 3 årligen
afgå; 5 beslutföra.
Ordf.
representerar
ensam före- I
ningen utåt.
Dessutom eu
med de 2 öfrigaj
rödakorsförc- j
ningama
gemensam i
öfverstyrelse af
8 personer, 3
utsedda af och
inom förenin- |
garn as resp. j
styrelser, tre af
K. M:t samt 21
| af de valda |
själfva.

It fiken skap ernå
granskas af
2 revisorer.

Styrelsen,
»centralstyrelsen»,
består af
12 medl., af
hvilka 4 vid
hvarje årsmöte
afgå; 6 beslutföra.
Dessutom
en med öfriga
ödakorsföreningar
gemensam
öfverstyrelse
(so föregå.

Räkenskaperna!
föras efter j
kalenderår;

2 revisorer, i

i vissa hänseenden.

S lv r I

ordinarie
j sammanträde.

Ord. möte
| hålles i april
| efter kallelse
j af ordf. Sätt
j för kallelse
| angifves ej.

Ord. möte
i hålles årligen j
före utgången
af april å dag
och ställe, som
af styrelsen
bestämmes och
genom kallelse
minst en vecka
förut i all m. j
tidningar til L- i
kännagifves. j

f t e

extra

sammanträde.

villkor för beslut

om ändring | i andra

j i stadgarna, j frågor.

| inskränkning
; i medlems
rätt att del|
taga i handhafvandet
af ;
I foreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Grundstadi
gärna ändras
igenom samfäld!

| beslut af öfveri
styrelsen och
I de särskilda
j föreningarnas
styrelser, med
sanktion af
lv. M:t; de särskilda
stad- ;
| garna med i
''enkel majoritet!
! å ett ord. j

möte.2)

Enkel

majoritet.

x) Medlemmar å kollektiv- och rcge-|
mentslistor erlägga i årsafgift
lägst 50 öre.

2) Förslag skall 1 månad före årsmötet
ingifvas till styrelsen, som''
afgifvcr utlåtande i ämnet.

Extra möte
sammankallas
af styrelsen,
då så anses
nödigt ; ärendena
skola i
kallelsen uppgifvas.

Om grundstad-j
garna so ofvan!!
De särskilda j
stadgania
ändras genom i
beslut å års- |
möte med 2/s
majoritet af de!
närvarande.

.Stadgande gesl
■ endast i fråga;
: om lokalföre- !

ningurna i
landsorten, vidi
j hvilkas upp- i
I lösning till!gångarna
skola;
öfver! ämnas !
till central- j
j styrelsen.

(Forts.) Stadgarnas innehall


Föreningens firma och	a f g i	f t c r	medlems a f g å n g
medlemsantal.	regelbundna.	uttaxering-.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.
Välfföranife före»inf/ar {forts.). Edda Korsets sjuksköterske-	Mcdl. erlägga
Item. Med!.: 319 personel''.	antingen en gång för alla 25 kr. eller en årsafgift af 2 kr. (för med!., som tillika är mcdl. i annan röda korsets förening, 1 kr.)

J? ö r e -

styrelsens
samman-	räkenskap
sättning och beslutförhet.	och revision, i
Styrelsen be-	2 revisorer i
står af 8 medl..	väljas å års-
4 manliga och 4 kvinnliga, af hvilka 2 man-	möte.
liga och 2 kvinnliga vid
hvarje årsmöte afgå; 4 beslut-föra ; styrelsen utser inom sig
en eller flera led. att före-träda före-! ningen inför i domstol och inför tredje	i

man.

Sveriges Allmänna Sjukkasseförbuml.

M ed].: 23 centralförsamlingar
och 183 kassör samt 1 fortsättningskassa,
med inalles
240,000 personer; dessutom
ett ej uppgifvct antal omedelbara
enskilda med!.

Afdelning erlägger för hvarje
sin medlem en viss årsafgift,
hvars storlek bestämmes af
ord. kongressen för närmaste
treårsperiod.

Underlåtenhet
att i rätt tid
insända afgifter,
handlande
i strid mot
stadgarna i
ifrigt eller
åsidosättande
af kongressens
beslut från
afdelnings sida.

För 3-årsperioden
mellan
de ord. kongresserna
väljes
en styrelse af
17 personer,
beslutför, då 9
är o om beslutet
ense; 5 af led.

äro af kongressen
utsedda
att bilda ett
verkställande
utskott för
finansförvaltning,
löpande
ärenden m. in.,
beslutfört, då 3
äro ense.

Räkenskaperna!
föras efter
kalenderår. |
Revision för- j
rättas årligen j
före utgången j
af mars af 3 j
revisorer. Sammandrag
af be-j
rättelserna j
jämte kassa- I
rapport för f
tiden sedan |
senaste revision!
framlägges fbiord.
kongressen.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o ro.
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Ord. möte ihålles årligen i Japril. Styrelsen \| utfärdar kallelse senast 18 dagar förut i minst en daglig stock-holmstidning.		Om grundstad-garna so ofvan! De särskilda stadgarna ändras genom beslut å års-möte med 2/s majoritet af de närvarande.			Tillgångarna skola vid upp-lösning tillfalla föreningen Röda korset.	x) Förbundsstyrelsen kan dock i sistnämnda fall hänskjuta frågan till allmän pcrcapita-omröstning. 2) Motion till kongressen ingifves 3 månader förut till verkstäl-lande utskottet, som har att minst 30 dagar före kongressens början delgifva samtliga behö-rigen anmälda ombud motionens innehåll. — Förslag om upplös-ning skall af förbundsstyrelsen föreläggas kongressen, om an-talet afdelningar nedgår under 10 och medlemsantalet samtidigt understiger 10,000.
Ord. kongress sammankallas af styrelsen hvart 3:dje år till å föreg. kongress be-stämd plats; kallelsen skall utfärdas 6 må-nader förut; sättet för kallelsen an-gifves ej.	Extra kongress hålles, då för-bundsstyrelsen finner behöfligt eller minst 10 afd., represen-terande till-samman minst 50 kassor, för uppgifvet ända-mål det på-yrka.1)	Enkel majo-ritet å 1 möte.2)	Enkel majoritet.2)	Endast om-buden äro röst-berättigade ; motionsrätt tillkommer däremot icke ombuden, utan endast styrelse, verkställande utskott, revi-sorer samt an-sluten central-församling eller kassa.	Vid upplösning skola till-gångarna, till dess nytt för-bund kan bildas, öfver-lämnas till den myndighet, som utöfvar tillsyn öfver sjukkasse-verksamheten.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t c r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Politiska föreningar.
Allmänna Yalmansförbundet. Me dl.: 15 valkretsföreningar, omfattande riksdagsmannaval-krets.					Öfverstyrelse om 25 jämte suppl., på ordi-narie förbunds-stämma för tiden till nästa ord. stämma valda led., utser årligen ett verkställande utskott om 5 led., beslutfört med 3 led.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och öfverl ämnas före 1 april nästkommande år till 2 på ord. förbunds-stämma valda revisorer, hvilka afgifva berättelse.
Val krets föreningar, omfat-tande riksdags mannaval-krets. Me dl.: ej uppgifvet antal för-eningar och personer. (N orma! sta dgar.)	Arsafgift: för personl. medl. visst belopp. Förening läm-nar hälften af till densamma erlagda års-afgifter.				Styrelse om visst antal led. och suppl., represente-rande alla landstings-mannaval-kretsar inom förena område. Utses på ordin. årsmöte för tiden till nästa årsmöte; dock får landstings-mannavalkrets-fören. själf utse sina represen-tanter.	Räkenskaper och förvaltning granskas af 2 på ordin, års-möte valda revisorer, hvilka afgifva berättelse.
Valmansföreningar, omfattande landsting smannav alkrets. Me dl.: ej uppgifvet antal för-eningar och personer. (N ormalstadgar.)	Arsafgift: för personl. medl. visst belopp. Förening läm-nar hälften af till densamma erlagda års-afgifter.				Styrelse om visst antal led. och suppl. väljes på års-sammanträde.	Förvaltningen granskas af 2 på ordin, års-sammanträde valda revisorer, hvilka afgifva berättelse.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Hålles i maj månad årligen. Kallelse genom cirkulär till valkretsföre-ningarna minst 14 dagar förut.	Utlyses, då öfverstyrel sen finner nödigt eller verkst. utskottet så begär. Kallelse som till ordin, sammanträde. Ärende angifves i kallelsen.	Förslag angif-ves i kallelsen. 2/3 majoritet på ordin, sam-manträde. Af verkst. utsk. eller öfverstyr. afstyrkt förslag hvilar till nästa sammanträde.	Enkel majori-tet å ett sammanträde.	Yerkst. ut-skottets leda-möter, ombuds-man och sekre-terare få ej deltaga i beslut om decharge eller i revisörs-val.	—
Hålles före april månads utgång årligen. Kallelse genom offentligt till-kännagifvande minst 2 veckor förut.	Hålles, då sty-relsen anser nödigt. Kallelse som till ordin, sammanträde. Ärende angifves i kallelsen.	Förslag angif-ves i kallelsen. Om styrelsen tillstyrkt, for-dras 2/s majo-ritet å ett sam-manträde, om den afstyrkt, 2/s majoritet å 2 sammantr.	Enkel majori-tet å ett sammanträde.
Hålles »ibörjan af året». Sätt för kallelse ej angifvet.	—	Af styrelsen tillstyrkt för-slag antages genom beslut å ett, afstyrkt d:o genom be-slut å 2 sam-manträden. Alltid 2/3 ma-joritet.	Enkel majori-tet å ett sammanträde.	—	—

(Forts.) Stadgarnas innehåll

3J1 ö r e -

Föreningens firma och medlemsantal.	af gi	f t c r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Politiska föreningar (forts.). Allmänna Valmansförbundets Stockholmsdistrikt. Med!.: 13 afdelningar.	Afdeln:s medl. erlägga års-afgifter, pro-gressivt sti-gande efter årsinkomsten. Minimum 1 kr.				Af styr. an-ställd ombuds-man sjelfskrif-ven styr.-led. I öfrigt består distriktstyr. af 30 led. och 30 suppl., valda 1 led. och 1 suppl. af hvarje afdeln.-styrelse, öfriga af distriktsmöte. Styr. fungerar från årsmöte till årsmöte och utser inom sig ett verkställ, utskott om af styr. best. an-tal led.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och öfverlämnas under januari till 2 på ord. distriktsmöte valda revisorer, hvilka afgifva berättelse.
Afdelning ar, tillhörande All-männa Valmans förbundets Stockholmsdistrikt. Medl.: omkring 3.000 personer. (Normalstadgar, gällande för samtliga afdelningar).	Stadgarna hän-visa till distriktets stadgar. Se ofvan.				Styrelse om 5 led. och 3 suppl., valda på afdelningens ordin, årsmöte och fungerande till nästa årsmöte.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och öfverlämnas under första hälften af januari till 2 på årsmöte valda revisorer, hvilka afgifva berättelse.
Ekonomiska frihetsförbun-det. Medl.: omkring 40 föreningar och 150 personer.	Årlig afgift, . hvars storlek vederbörande medl. själf bestämmer.*)				Hvarje medl. äger rätt att anmäla sig såsom »sty-rande mecll.», hvarmed följer skyldighet att deltaga i alla förhandlingar och omröst-ningar. 2)	Räkenskapsår sammanfaller med kalender-år. Räkenska-perna granskas af 2 valda revisorer.

i vissa hänseenden.

skrifter o m

ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.	tillgångarnas användning.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
Hålles i	Sammankallas	Stadge-
februari månad	af distrikt-	ändringsförslag
årligen.	styr., »då	måste behand-
Distriktstyr.	sådant finnes	las på ordinarie
utfärdar	erforderligt».	distriktsmöte.
kallelse. Sätt
härför ej an-
gifvet.
	Sammankallas	Endast tilläggs-	Förslag till
	af styrelsen,	stadgar få af	ändring af
	då så anses	afdeln. ändras.	förut på af del-
	ändamåls-	Förslag härom	ningsmöte
	enligt.	väckes vid ord.	fattadt beslut
		möte, men	behandlas som
		hvilar till	stadgeändrings-
		nästa.	förslag. I öfrigt
			inga stadg.
°)		Omröstning s	jer betr. alla	I regel har
		förslag samtidi	gt. Det förslag.	end. styrande
		som efter på visst sätt verk-	medlem själf-
		ställd reduktion ensamt åter-	ständig röst-
		står, blir förbundets beslut.	rätt, »väljande
				medl.» end.
				genom
				styrande.

Anmärkningar.

*) För en afgift af minst 3 kr.
erhålles förbundets organ, Budkarlen,
samt alla under året utkommande
flygblad.

2) Motsvarar ett permanent representantskap.
Den egentliga styrelsen
utgörcs af ordförandeskapet.

3) Alla förhandlingar ske skriftligt,
genom Budkavlen eller cirkulär.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före -

Föreningens firma och medlemsantal.	a f g i	f t C 1-	medlems a f g å n g	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Politiska föreningar (forts.). Fosterländska förbundet..... Me dl.: omkring 200 personer. (Lokalföreningar torde numera ej existera).	Inskrifnings-o afgift 1 kr. Arsafgift: 1,50, 5, 10 eller 20 kr., beroende på medl:s egen vilja.			Medl. uteslutes, »då sådant anses nödigt».	Ordf. och 30 för 2 år jämte suppl. å gene-ralförsamling valda led., af hvilka hälften årligen afgå. Beslutför med ordf. och 10 led. Styr. utser verkst. utskott om 7 led., beslutfört med 4.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och hållas senast 28 febr. till-gängliga för 2 af generalför-samling valda revisorer, hvilka afgifva berättelse.
Frisinnade landsföreningen. Me dl: 56 valkretsförbund och omkring 2,500 direkt anslutna personer.	Arsafgift, för lokalafd. 10 öre pr medlem men minst 2 kr., för person i prop. till årsinkomst, minst 2 kr.			Medlem ute-slutes vid för-summelse att erlägga afgift eller eljest »på förekommande skäl».	30 led., valda jämte suppl. å ord. landsmöte och represente-rande samtliga län. Beslutför med 16 led. Ordf., ombuds-mannen och 7 af styr. valda led. utgöra ett verkst. utskott, beslutfört med 5 led.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och öfverl ämnas senast 1 mars till 2 på ord. landsmöte valda revisorer, hvilka afgifva berättelse.
	Arsafgift: för lokalafdcln: i regel 25 öre pr mcdl., för s. k. grupp m. m. 1 kr. pr medl.		_		Led. och suppl. väljas å ordin, valkretsmöte till det antal förbundet år-ligen bestäm-mer. Styrelsen utser arbets-utskott om minst 3 led., beslutfört, om 3 äro när-varande.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och granskas af 2 på ordin, sam-manträde valda revisorer, hvilka 8 dagar före ord. val-kretsmöte till styrelsen af-gifva berättelse.
Me dl.: omkring 900 lokal afdel-ningar. (Normalstadgar, omfattade af flertalet valkretsförbund).

i vissa hänseenden.

skrifter

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor f

Br beslut

om ändring

i andra

i stadgarna.

frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

användning.

Anmärkningar.

Hålles årligen
på af

öfverstyrelsen
bestämd dag
mellan 15 april
och 15 maj.
Kallelse af ordf.
30 dagar i förväg.
Sätt härför
ej angifvet.

Sammankallas,
då öfverstyr.
pröfvar nödigt.
Ärende måste i
kallelsen angifvas.
Kallelse
som till ord.
sammanträde.

Af öfverstyr.
enhälligt tillstyrkt
förslag
kan antagas å
en, annat förslag
fordrar
beslut å två
generalförs.

2/s majoritet
erforderlig för
ändring af
förbundets
program.

Utom styrelseled.
, revisorer
och ombud för
underorganisationer
äga blott
af öfverstyr.
kallade medl.

deltaga i
generalförs.

Hålles årligen
på af verkst. utskottet
bestämd
tid, i regel före
1 juli. Kallelse
genom meddelande
i
vänsterpressen.

Hålles, då
verkst. utsk.
finner nödigt
eller Vs af
förtroenderådet
(styrelsen) det
skriftligen påkallar.
Kallelse
som till ord.
sammanträde.

2/3 majoritet å
ett ord. landsmöte.

V4 majoritet
för upptagande
af för sent
väckt förslag,
eljes enkel
majoritet å ett
sammanträde.

Direkt anslutna
medl. sakna
rösträtt med
vissa undantag.

Hålles årligen
på af

arbetsutskottet
bestämd tid i
mars, april
eller maj.
Arbetsutskottet
sammankallar
förbundet. Sätt
härför ej angifvet.

Enkel majoritet
vid ett ord.
sammanträde.
Om förslag
strider mot
norm al stadgarna,
tarfvas godkännande
af
landsfören:s
verkst. utskott.

Lokalafdelning
eller grupp,
som försummat
sin afgiftsskyldighet
för
löpande och
näst föreg.
år äger
ej representeras
af röstberättigadt
ombud.

Hålles, när
arbetsutskottet
finner nödigt.

Enkel majoritet
vid ett
sammanträde.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

(Före -

Föreningens firma och	afgi	fter	medlems afgång	styrelsens
medlemsantal.	regelbundna.	uttaxering.	villkor föi-utträdc.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Politiska föreningar

(fort''..

Lokalafdelning ar ...............

Medl.: omkr. 38,000 personer.
(Normalstadgar, omfattade af
omkr. 800 lokalafdeln. med
sammanlagdt omkr. 35,000
medl.)

Årsafgift.
Visst belopp
eller i proportion
till inkomsten.

Föreningen emot lifsmedeltullar.

Medl.: 136 personer (lokalför
eningar finnas numera icke).

Inträdesafgift
3 kr. Årsafgift
2 kr.

Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt.

Medl.: 157 lokalföreningar.

Årsafgift.
Lokalfören. betalar
25 öre
pr medlem.

Medl. utcslutes
af styrelsen
vid försummelse
att erlägga
afgift, eller då
styrelsen finner
skäl därtill.

Minst 3 led.
och 2 suppl.,
valda för ett år
på årets sista
ordinarie möte.

Centralstyrelse
om minst 100
led., som själf
väljer sina led.
och inom sig
utser ordf., v.
ordf. och skattmästare
samt
därjämte 7 led.
att utgöra en
verkst. kommitté.

Centralstyrelse,
bestående af 3
medl. från
stockholmsför.
och 1 medl.
från hvarje
annan lokalförening,
valda
på ord. lokalförenings
sammanträde.

Medl. från
stockholmsför.
utgöra ett verkställande
utskott.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
granskas af 2
på ordin, sammanträde
valda
revisorer, hvilka
8 dagar före
»första kvartalsmötet»
till
styrelsen afgifva
berättelse.

Räkenskaperna
granskas för
kalenderår af
2 på centralstyrelsemöte

valda revisorer,
hvilka afgifva
berättelse.

Räkenskaperna
granskas af 2
revisorer, årligen
utsedda
af lokalföreningarnas
styrelser.
Revisionsberättelse
utsändes
årligen
af central styr.
till lokalfören:s
styrelser.

i vissa hänseenden.

f t

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor i

ör beslut

om ändring

i andra

i stadgarna.

frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
fÖreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Kallelse genom
meddelande till
hvarje medl.
''eller tillkännagifvande
i ortstidning.

Kunna af styrelsen
anordnas.
Kallelse
som till ord.
sammanträde.

Enkel majoritet
vid ett ord.
sammanträde.
Om förslag
strider mot
normalstadg.,
tarfvas godk.
af landsförenrs
verkst. utskott.

Hålles årligen
i april.1) Sätt
för kallelse ej
angifvet.

Sammankallas
af verkst. kommittén,
då den
så anser

Enkel majoritet
vid ett sammanträde.

Förslag angifves
i kallelsen.
2/s majoritet
erforderHg.
-)

IEndast central|
styrelsen äger
| handhafva förj
eningens angei
lägenheter.

Hålles årligen
å förut öfverenskommen

tid.2) Om
kallelse inga
stadg.

*) Inga andra föreningssammanträden
finnas än centralstyrelsens.

2) Mellan centralstyrelsens sammanträden
förhandlas skriftligt. I
vissa fall omröstning inom lokalföreningarna.

2 sammant:
å det sista
maj. Därefter
omröstn. inom
lokalfören., af
hvilka */3
måste biträda
förslaget.

Enkel majoritet
å ett sammanträde.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

medlemsantal.

och	a f g i f t e t	medlems	afgång
	regolbundna. uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.

Politiska föreningar

(forts.).

Lokalföreningar..................

Me dl.: 11,339 personer.
(Förslagsstadgar, omfattade af
omkr. 80 lokalför. med sammanlagdt
omkr. 6,000 medl.)

Socialdemokratiska ur
domsförbimdet.

Medl.: omkr. 400 klubbar.

Före -

År s afgift.
Visst belopp.

Inträdesafgift:
10 öre pr medl,
vid klubbens
anslutning.
Ivvartalsafgift:

25 öre pr medl

I Klubbar ..............................

Medl.: omkr. 9,000 personer.
(Normalstadgar, omfattade af
minst 350 klubbar med omkr.
8,000 medl.)

Inträdesafgift.
Månadsafgift:
minst 25 öre
för man och
15 öre för
kvinna.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Styrelse med
visst antal på
ordinarie höstsammanträde

valda led.
Styrelsen beslutför
med
visst antal led.

Klubb, som | Centralstyrelse
försummat er-j om 15 led.,
lägga sin afgift däraf 10 jämte

2 kvartal å rad,
»anses hafva
utgått».

suppl. valda af
kongressen och
5, utgörande
ett verkst. utskott,
af klubbarna
å den
plats, där styr.
enl. kongressens
beslut har
sitt säte.

Medlem, som 3j
mån. å rad
försummar full-!
göra sina skyl-j
digheter mot j
klubben, uteslutes.

Styrelse om
minst 5 led.
väljes för den
tid klubben
själf bestämmer.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
öfverlämnas
före utgången
af januari till
2 på föreningsmöte
valda
revisorer,
hvilka afgifva
berättelse.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
öfverlämnas
under januari
till 3 på samma
sätt som
verkställande
utskottet valda
revisorer. Styrelsen
afger årligen
till samtliga
klubbar
rapport öfver
föregående årsl
räkenskaper.

Revisorer
väljas för den
tid klubben
själf bestämmer.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in				-.......-
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af fÖrenings-angelägenheter		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Hållas ett i april och ett november. Sätt för kallelse ej angifvet.	Hålles, då sty-relsen anser nödigt eller visst antal före-ningsmedl. så begära.	Förslag in-gifves förut till styr., som afger utlåtande. 2Ja maj. vid 2 samman tr., däraf ett ord.		—	—	*) Om en klubb så enhälligt yrkar, sker inom klubbarna omröstning rörande ifrågasatt ändring af kongressbeslut.
\| Hålles under pingstdagarna hvart 3:dje år. Om kallelse inga stadg.	Hålles, »då för-bundets för-hållanden det kräfva». l)	Stadgeän-dringsförslag kan behandlas och afgöras endast af kon-gress.	5/e maj. bland förbundets medl. för beslut om förbundets upplösning. V3 maj vid omröstning inom klub-barna för än-dring af kon-gressbeslut.		I händelse af förbundets upp-lösning tillfalla tillgångarna Sveriges Social-demokratiska Arbetareparti.
Hålles visst antal gånger i månaden »utom i de fall, då klub-ben annorlunda beslutar». 1		Förslag väckes vid ett möte men hvilar till nästa.	Upphäfvande af »protokolls-beslut» be-handlas som stadgeändring. För beslut om upplösning brdras, att ej 5 medl. rösta emot förslaget.		I händelse af klubbs upplös-ning tillfalla tillgångarna Socialdemo-kratiska ung-domsförbundet.

100

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

För

a f g i f t e r	medlems afgång
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Politiska föreningar

(forts.).

Svenska Folkförbundet ...

Me dl.: 6 länsafdelningar med
sammanlagdt 142 lokalafdelningarx)
samt 92 direkt anslutna
lokalafdelningar.

Lokalafdeln.
betalar en årlij
afgift af minst
50 öre pr medl.
till förbundet.

Lokalafdelningar ................

Medl.: 12,903 personer.
(Normalstadgar, omfattade af
omkr. 120 afdeln. med sammanlagdt
omkr. 6,000 medl.)

Lokalafdeln
erlägga årligen
en af förbundsmöte
till storleken
bestämd
»rcpresentationsskatt»
för
täckande af
vissa möteskostnader.

Årsafgift.
Visst belopp.

(Normalstadgar, omfattade af omkr.
20 ungdomsafdelningar med om
kring 1,000 medl.)

Årsafgift.
Inga stadg. om
belopp.

Centralstyrelse
med säte i
Stockholm
om 9 led. jämte
suppl., valda
ord. förb.-möte
för ett år. Ev.
en 10:de led.,
vald jämte
suppl. af förb:s
ungdomsår.
Beslutför, då
Va af led. äro
närvarande
eller skriftligen
rösta. Utser ett
verkst. utskott
om 3 led. med
suppl.

Räkenskaperna
granskas af 3
å ord. förbundsmöte
valda
revisorer,
hvilka inom 3
mån. efter
kalenderårs
slut afgifva
»utlåtande».

7 led. och 3
suppl., valda
vid årsmöte
för ett år.
Styrelsen beslutför
med 3
led., om de
äro ense om
beslutet.

7 led. och 4
suppl., valda
vid årsmöte för
1 år. Styrelsen
beslutför med
4 led., om de
äro ense om
beslutet.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
lämnas 15 dagar
före årsmötet
till 3
på årsmöte
valda revisorer,
hvilka 5 dagar
före årsmöte
till styr. afgifva
berättelse.

Räkenskaperna
granskas af 2
revisorer,
hvilka väljas
på årsmöte och
till sådant afgifva
berättelse.

101

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in
		villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems	tillgångarnas användning.	Anmärkningar.
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	taga i hand-h åfvan det af förenings-angelägenheter.
Hålles årligen	Utlyses af cen-	För vissa vik-	Upplösning af		I händelse af	*) Fullständigt utarbetade normal-
i maj. juni eller	tralstyrelsen,	tigare stadge-	förb. kan ej		upplösning an-	stadgar för länsafdeln. saknas.
juli. Kallelse	då den finner	än dr. 3/4 maj.	beslutas, om 5		vändas till-	2) Bestämmelser om upplösning
utfärdas genom	nödigt, genom	å 2 ord. sam-	lokalafdeln.		gångarna för	återfinnas i förbunds-, ej i lokal-
skrivelser till underorganisa-tionernas sty-relser 30 dagar före möte.	14 dagar förut utfärdade kallelser, hvilka skola an-gifya orsaken.	mantr.; eljest enkel maj. å 2 sammantr., däraf ett ord.	motsätta sig beslutet. För ändring af förbis princip-program ford-ras 3/é maj. å 2 ord. möten.		Sveriges för-svar.	afdelningsstadgarna.
Hålles årligen före februari månads utgång. Styrelsens ordf. kallar på sätt styrelsen be-stämt.	Hålles, då styr:s ordf. finner an-ledning därtill, eller då 3 styr.-led. eller 10 medl. så begära. I kallelsen an-gifves orsaken.	Ändring af stadgarnas 4 första §§, hvilka beröra förbis program o. d., kan be-slutas endast å förbundsmöte. För öfriga §§ beslut å 2 lo-kalförems mö-ten, däraf ett årsmöte.	För medlems uteslutning 2/s maj. För upp-lösning 3A å 2 särsk. utlysta sammanträden, till hvilka alla medl. kallats.2)	—	Vid upplösning lämnas till-gångarna till förbis central-styrelse, om sådan finnes, eljest till Sveriges för-svar.
2:dra och 4:de sond. i hvarje månad. Års-möte i januari. Om kallelse intet stadg.	Styrelsen sam-mankallar extra samman-träde, då den finner nödigt.	De 4 första §§, hvilka beröra förbis program o. d., få ändras endast af för-bundsmöte. Föi öfrigt 2/3 maj. vid 2 samman-träden och god-kännande af förbis ’ central-styrelse.	2/s maj. vid 2 sammantr. för beslut om af-delnis upplös-ning; eljest enkel maj. vid ett sammantr.		Vid upplösning af ungdomsaf-deln. lämnas tillgångarna til] förbundets centralstyrelse.

102

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

afgifter
regelbundna.	uttaxering.

F ö r e -

medlems afgång
villkor för utträde.	grund för uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

jPolitiska föreningar

(forts.).

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Medl.: 12 lokalföreningar och
2,737 direkt anslutna personer.

Årsafgift för
lokalför.: 25
öre pr medl.;
för personl.
medl.: afgift af
frivillig storlek,
dock minst
2 kr.

Lokalföreningar..................

Medl.: 872 personer.
(Normalstadgar, omfattade af
samtliga 12 lokalföreningar,

Sveriges Allmoge ..............

Medl.: ej uppgifvet antal läns
föreningar.

Ärsafgift.
Visst belopp.

Länsförening
erlägger årligen
till förbundet
50 öre för hvar
medlem.

Centralstyrelse
med säte i
Stockholm om
15 för 2 år på.
årsmöte valda
led., af hvilka
7, resp. 8 årligen
afgå. Beslutför
med 5
led. Utser forvagn
in gsutsk.
om 6 led. beslutfört
med 3

Styrelse om
visst antal led.,
valda på ord.
möte för 2 år
och turvis afgående
årligen.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
lämnas före 15
april till på
årsmöte valda
revisorer,
hvilka före 1
maj till centralstyr.
afgifva
berättelse, som
före maj månads
slut offentliggöres.

Räkenskaperna
granskas af 2
på ord. möte
valda revisorer,
hvilka afgifva
berättelse.

Krets- eller
länsförening,
som motverkat
förb:s syfte,
uteslutes.
Medl., som 3
mån. efter årsslutet
ej inbet,
sin afgift, anses
hafva utträda -

Styrelse om
4 funktionärer.
7 andra led.
och 5 suppl.
med säte i
residensstaden i
det län, där ordföranden
bor,
väljes af kongressen.
Ordf.,
kassaförvaltare
och 5 af kongressen
valda
förbundsmedl.

utgöra ett
verkst. utskott.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
afl ämnas före
1 april till 3

af kongressen
valda revisorer,
hvilka afgifva
berättelse.
Revisorerna
äga när som
helst kontrollera
kassa och
räkenskaper.

103

i vissa hänseenden.

s k r i f t e r

ordinarie

sammanträde.

Hålles årligen
»helst i
juni eller juli».
Sätt för kallelse
ej angifvet.

Hålles visst
antal gånger
om året.

Hålles i senare
delen af juni å
tid, som af föregående
kongress
beslutats.
Intet stadgadt
om kallelse.

extra

sammanträde.

Hålles, då
styrelsen anser
nödigt.

Extra kongress
sammankallas
af styr., då den
anser nödigt
eller 3 länsför.
så begära. Äger
behandla
endast »de densamma
förelagda
frågorna».
*)

villkor för beslut

om ändring
i stadgarna.

i andra
frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

Förslag ingifves
14 dagar
dagar före möte
till centralstyr.,
som afgifver
utlåtande. 2/3
maj. vid ett
ord. årsmöte
erforderlig för
beslut.

Förslag ingifves
minst en
månad förut
till styr. 2/3
maj. på ett ord
årsmöte erfordras
för beslut
eljest hvilar
förslaget till
nästa årsmöte,
då samma maj.
fordras.

‘Va maj. å 2 på
hvarandra följande
förbundskongresser
erfordras.
Förslagtill
ändring
af § 1 (förbundets
program)
måste
väckas af länsföreningar.

Enkel maj. vid
ett sammantr.
Liksom vid fråga
om stadgeändring
ingifvas
alla förslag
minst 1 mån.
före möte till
styrelsen eller
hvila till nästa
möte.

Hedersledamöter
nämnas ej
bland de å
föreningsmöte
röstberättigade.

Endast medl.
som erlagt sin
afgift för året,
äger rösträtt å
möte.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

*) Två eller liera länsföreningar
äga rätt att samarbeta för gemensamt
afgörande af frågor,
som speciellt beröra deras län.

104

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	3B1 ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Politiska föreningar (forts.). Länsföreningar .................. Medl.: ej uppgifvet antal lokal-afdelningar. (Norm al stad gar.)	Lokalfor. läm-nar till län stor. viss andel af till lokalför. af dess medl. er-lagda afgifter.			Lokalafdeln. eller enskild medl., som uppenbarligen motverkar för-bundets syfte, kan uteslutas.	Styrelse om 7 led. och 7 suppl., valda på årssamman-träde. Beslut-för, »då minst halfva antalet är närvarande».	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och hållas den 1 febr. tillgäng-liga för på ord. sammanträde valda revisorer, hvilka senast den 15 febr. till styr. afgifva berättelse.
Lokalaf''delningar .................. Me dl.: ej uppgifvet antal per-soner. (Normalstadgar.)	Inträdesafgift 1 kr. Arsaf-gift 2 kr.			Medl., som mot-verkar förbi s syfte, uteslu-tes.*) Medlem, som ej under löpande år er-lagt sin afgift, anses hafva utträdt.	Styrelse om 5 led. och 5 suppl., valda vid ord. sam-mantr. för ett år. Beslutför med minst halfva antalet närvarande.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och afiämnas den 1 febr. till 2 på ord. samman-träde valda revisorer, hvilka sist den 15 febr. afgifva berättelse.
Sveriges Frisinnade Ung-domsförbund. Me dl.: 10 lokalafdelningar och 70 direkt anslutna medlemmar.	Arsafgift: för lokalafdelning viss afgift pr medl.; för di-rekt ansl. per-son bestämda olika afgifter för aktiva, pas-siva och under-stödj. medl.				Styrelse, be-stående af för-bundets ordf. och v. ordf. samt 7 andra aktiva medl. jämte 5 suppl., valda på ord. ombudsmöte. Styrelsen utser ett arbetsutsk. om 4 led. Både styr. och utsk. beslutföra, om flertalet äro närvarande.	Räkenskaperna föras för ka-lenderår och afiämnas före 1 febr. till 2 på ord. ombuds-möte valda re-visorer, hvilka senast 1 mars afgifva berät-telse till styr.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	O 1XL
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	T i 11 k o r f	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Hålles årligen före april må-1 nads utgång. Kallelse genom annonser i af styr. bestämda tidningar ut-färdas 14 da-gar före sam-manträde.	Hålles, då styl*, anser nödigt. Kallelse som till ord. sam-manträde. »Vid extra samman-träde förekom-ma de ärenden styrelsen före-lägger.»	2/s maj. å 2 sam-mantr , däraf ett ord., samt godkännande af förbundsstyr. erfordras. För antagande af tilläggsstadgar dock endast »beslut å ordinarie sammanträde».	2/s maj. erfor-derlig för be-slut om ute-slutning ur föreningen.			x) Best. om uteslutning på grund af motverkande af förbundets syfte återfinnes i normalstadg. för länsföreningar, ej i normal-stadg. för lokalföreningar. 2) Direkt anslutna personliga medl. välja sina ombud till förbundets ombudsmöten skriftligen, gemen-samt för hela landet.
Hålles årligen i februari. Sammantr. ut-lyses 14 dagar förut på sätt styrelsen be-stämmer.	Hålles, då styr. eller minst Vio af medl. så fordra.	Efter motion af lokalför. be-slut af länsför. som betr. dess egna stadg. Tilläggsstadgar få af lokalafd. själf antagas men under-ställas länsför: s styrelse.	2/3 maj. för be-slut om medl:s uteslutn.En-kel maj. betr. »alla beslut, hvarom ej annan ordning gäller».			1 i
Hålles på af förbunds-styrelsen be-stämd tid och ort.	s)	2/3 maj. å ett ombudsmöte erforderlig. Förslag ingif-yes 14 dagar före mötet till styr:s sekre-terare.	Enkel maj. å ett samman-träde.	Endast lokal-afdeln. och dir. anslutna aktiva medl., som full-gjort föreg. eller löpande års afgifts-skyld., äga låta sig represen-teras vid om-budsmöte.	#	i ■

106

(Ports.) Stadgarnas innehåll

	X-i1 ö r e -
Föreningens firma och	a f g i f t e r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
medlemsantal.	regelbundna.	uttaxering.	1 villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Politiska föreningar (forts.). Lolcalafdelningar .................. Me dl.: omkring 500 personer. (Normalstadgar, omfattade af 9 afdelningar med samman-lagdt omkr. 400 personer.)	Årsafgift. Yissa belopp, olika för ak-tiva och pas-siva medl.				Styrelse, be-stående af 7 led. jämte suppl., väljes å årets andra ord. sammantr. Beslutför, då 4 led. äro när-varande.	Räkenskaperna föras för ka-lenderår och aflämnas senast 1 febr. till 2 på ord. sam-mantr. valda revisorer, hvilka 3 dagar före 2:dra ord. sammanträdet afgifva berättelse.
Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti. Me dl.: 354 arbetarekommuner.	Hvarje ar b.-kommun erläg-ger kvartalsvis en afgift mot-svarande 20, resp 10 öre för hvarje helt, resp. hälft be-talande medl.			Medlem, som motverkar partiets syfte, kan uteslutas. Arbetarekom-mun, som ej i stadgad tid in-sänder rapport och afgift, anses efter ett kvartal utesluten.	Partistyrelse, bestående af 23 led., valda jämte 23 suppl. af kongressen och fungerande, tills å nästa kongress ny styrelse valts. 7 led. skola vara bosatta i Stockholm och utgöra ett verkställande utskott.	Räkenskaperna afslutas för ka-lenderår men granskas jämte kassan hvarje kvartal af 3 ut-af kongressen valda revisorer, till hvilka böckerna fär-diga aflämnas senast den 10 i nästa kvartals första månad. Revisorerna, som äga att när som helst dessutom taga del af räkensk., afgifva utlå-tanden till så-väl partistyr. som kongr.

107

i vissa hänseenden.

skrifter o m

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde

villkor för beslut

inskränkning
i medlems
rätt att del-taga i hand-hafvandet af
förenings-angelägenheter.

tillgångarnas

användning.

om ändring
i stadgarna.

i andra
frågor.

Kallelse genom
annons, anslag
eller direkt
underrättelse
till hvar medl.

Utlyses af styr.,
då den därtill
finner anledning.

*V4 maj. å ett
eller enkel maj.
å två ord. sammanträden.
Beslut
måste godkännas
af förbundsstyr:s

arbetsutskott.

Enkel maj. å Endast aktiv
ett sammantr. medl. äger rösträtt
och rätt
att afgifva
motion.

Kongressen J)

bestämmer tid
och plats för
nästa kongress.
Partistyrelsen
utfärdar kungörelse
om
kongressens
hållande minst
6 mån. förut.

Stadgeändring
får beslutas
endast af partikongress.
(sål.
ej genom partiomröstning).

3/4 maj. inom
partistyrelsen
för uteslutning
ur
partiet. Beslutet
underställes
partikongressen.

Partiprogrammet
kan ändras
blott af
kongress.

Organisation,
hufvudsakligen
bestående af
personer under
18 år, saknar
rösträtt inom
partiet. Arb.-kommun, som
ej tillhört partiet
3 mån.,
eller som ej
fullgjort sin
afgiftsskyldighet,
saknar rätt
att sända ombud
till kongr.

■

Anmärkningar.

*) Partistyrelsen kan och skall,!
om minst 500 partimedlemmar
så yrka, låta anställa omröstning
inom partiet, då omröstning
sker inom hvar arbetarekommun
för sig och protokoll
insändes till partistyrelsen.

108

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	3? ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap
				samman-
	regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	sättning och beslutförhet.	och revision.
Politiska föreningar
(forts.).
Arbetarekommuner.................	Kvartalsvis er-	Jfr föreg.	—	Förening, som	Styrelse om	Räkenskaperna
Medl.: omkring 65,000 por-	lägger hvarie	kolumn.		ej i stadgad tid	minst 5 led.	afslutas för
soner i omkring 1.200 före-	till arbetare-			insänder afgift	och 3 suppl.	kalenderår och
ningar samt omkring 5,000	kommunen an-			och rapport,	väljes på års-	granskas hvarje
direkt till arbetarekommun	sluten förening			anses efter ett	möte.	kvart, af 3 på
anslutna personer.	ett af arbetare-			kvartal ute-		årsmöte valda
(Grundstadgar, omfattade af	kommunen			sluten.		rev., hvilka till
samtliga arbetarekommuner.)	på årsmöte be-stämdt belopp.					för. eller ev. kvartalsmöte
					aflägga rapport samt till årsm.

						afgifva berät.
Sverges ungsocialistista	Organisation	För bestrid an de		Afdelning, som	» Centralkom-	Räkenskaperna
parti.	erlägger inträ-	af kostnad för		2 på hvarandra	mitté» om 7	afslutas kvar-
Medl.: 179 klubbar och för-	desafgift 10	extra kongress		följande kvar-	led.,fun ger ande	tåls vis och
eningar samt 610 direkt an-	öre pr medl.	får uttaxeras		tal försummat	från kongress	öfverlämuas
slutna personer.	och kvartals-	högst 50 öre		erlägga afgift,	till kongress	af slutade senast
afgift 40 öre	pr medl.		anses hafva	och med säte	den 20 i nästa
	pr medl. En-		utträdt.	å af kongressen	kvartals första
	skild med], er-				bestämd plats.	månad till 3
	lägger i årsaf-				Väljes af klut)-	på samma sätt
	gift 1: 60 kr.				Imma å denna	och för samma
					plats.	tid som cen-tralkommittén valda revisorer.
Klubbar eller föreningar.........	Inträdes- och	Jfr föreg.	—	Medl., som 3	—	—
Medl.: 9,374 personel’.	månadsafgifter	kolumn.		på hvarandra
(Normalstadgar, omfattade af	bestämmas af			följ. månader
största antalet klubbar.)	klubbarna			försummat sina
själfva. Mini-			skyldigheter
	mum för			mot klubben,
	månadsaf-			varder från
	gifter: 25 öre			densamma
Sociala föreningar.	för man, 15 öre för kvinna.			skild.
Centralförbundet för socialt	Organisation	—	—	—	Styrelse om	Räkenskaperna
arbete.	er lägger årligen				7—15 led,,	afslutas för
Medl.: 71 föreningar samt om-	minst 5 kr.				vald å ordin.	kalenderår och
kring 435 personer.	för hvarje re-				årsmöte.	granskas af 2
	presentnut					på årsmöte
	(högst 5).					valda revisorer.
	Understöd-jande pers.					*
	medl. erl. årl.
	minst 5 kr.

109

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in				1
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
o Årsmöte hålles före den 15 april hvarje år. Om kallelse intet stadg.	Hålles, då arbetarekom-munen anser lämpligt. Tid och villkor be-stämmer arb.-kommunen själf.	Grund-stadgarna kunna ändras endast af parti-kongress. Till-läggsstadgar kunna dock af kommunen vid årsmöte antagas.		Förening, som ej i stadgad tid insänder afgift och rap-port, äger inga rättigheter inom kom-munen.		*) Omröstning inom partiet om beslut eller förslag å kongress sker, om minst 5 kongressmedl. eller en partiafdeln. enhälligt inom en månad efter kongress därom hos centralkommittén an-håller.
Hålles under påskdagarna hvart 3:dje år. Om kallelse intet stadg.	Hålles, om par-tiets förhål-landen det kräfva och dess tillgångar det medgifva.*)	Endast kon-gress äger be-sluta om stadgeändring.	Partiet kan ej upplösas, om ej 5/e af dess medlemsantal så beslutar.	Klubb eller för en., som ej minst ett kvar-tal tillhört partiet, eller som ej full-gjort stadgade skyldigheter, saknar rätt att representeras vid kongressen.
Hålles visst antal gånger i månaden »utom i de fall, då klubben (för-eningen) annor-lunda beslutar».		Stadgc-ändringsför-slag kan väckas vid hvarje möte men livilar till det nästkom-mande.	»Protokolls-beslut» kan ändras endast på samma sätt som stadgarna.		Upplöses klubb eller förening, tillfalla dess tillhörigheter Sveriges ung-socialistiska parti.
Hålles under årets första kvartal årligen. Sätt för kal-lelse ej an-gifyet.	Hålles efter styrelsens be-slut, eller då minst 10 repre-sentanter det påfordra.	Vs maj. på ett ord. årsmöte erfordras. Förslag ingif-ves skriftl. till styrelsen.		Understödj. mcdl. äga ej deltaga i beslut.

(Ports.) Stadgarnas innehåll

Före -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i ft er

medlems afgång

regelbundna.

uttaxering.

villkor för
utträde.

grund för
uteslutning.

styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Styrelse med	Kassaförval-
säte i Stock-	faren öfver-
holm om 12	lämnar inom
led. och 12	2 män. efter
suppl., yalda	kalenderårs
på årsmöte för	slut räkensk.
3 år. 4 led.	till förbunds-
och 4 suppl.	styrelsen, som
afgå ärligen.	håller dem
7 led. beslut-	revisorerna till
mässiga.	banda. 3 revi-
Styrelsen ut-	sorer, yalda
ser förvalt-	på årsmöte,
ningsutskott	afgifva be-
om 5 led. och 3 suppl., i hv. kassaförvalta-ren är själf-skrifven led.	rättelse. j
Styrelse om 5	Räkenskaperna
personer; be-	afslutas för
slutför, då 3 äro närvarande.	kalenderår och
lämnas före januari månads utgång till 2 på årsmöte valda revisorer, hvilka afgifva berättelse.
Styrelse om 7	På samman-
medl. och 2	träde i maj
suppl. välies	väljas 2 revi-
årligen på sam-	sorer, hvilka afgifva berät-
man träde i maj. 1
telse.

Sociala föreningar

(forts.).

Fredrika-Bremer-Förbundet.

Me dl.: 2,397 personer, af hvilka
688 sammanslutit sig i lokalföreningar
(kretsar), 6 till
antalet.

Ärsafgift af 3
kr. för pcrsonl.
medl.
Ständig mcdlemsafgift

minst 30 kr.

Kretsar ............................

Medl.: dels till förbundet direkt
anslutna personer, dels 287
»lokalmedlemmar» (personer).
(Normalstadgar, antagna af 4
kretsar med samtliga 287 lokal
medl. och 177 direkt anslutna
personer.)

Sociala Centralförbundet för
Västra Sverige.

Medl.: 34 föreningar och institutioner
samt ej uppgifyet antal
personer.

Lokalmedl. erlägger
årligen
visst belopp;
förbundsmedl.
erlägger till
kretsen sin i
förbundsstadg.
föreskrifna afgift.
(Viss del
af afgifterna
insändes till
förbundskassan.
)

Ärsafgift: 5 kr.
för såväl representanter
för
fören. och inst.
som för person!.
medl.

Medl., som 2
på hvarandra
följande år försummat
erlägga
ärsafgift, anses
hafva utträdt.

Uraktlåten
afgiftsl ikvid.

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	O 111
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i an ar a frågor.	tillgångarnas användning.
Hålles före juni månads utgång årligen. Förbundssty-relsen utfärdar kallelse. Sätt för kallelse ej angifyet.	Hålles, dåför-bundsstyr. finner lämpligt eller skriftl. framställn. med uppgift om ändamålet in-gått från minst 20 förbunds-medl.	2/3 maj. å ett ord. årsmöte. Förslag ingif-ves till styr. före mars mån:s utgång och frami ägges för mötet jämte styr:s utlå-tande.	2/s maj. å ett sammantr. för beslut om an-vändande af grundfonden, eljest enkel maj. å ett sammantr.
Hålles i första hälften af februari. Sätt för kallelse ej angifvet.	Hålles, då sty-relsen finner lämpligt eller minst 10 medl. därom hos styr. skrift-ligen anhålla.	2/s maj. å 2 på hvarandra följ. samman-träden, där af ett årsmöte. Förslag ingif-ves skriftl. 12 dagar före möte till styr., som af ger utlåtande. Beslut skall stadfästas af förbundets styrelse.	Beslut om upp-lösning fattas som stadge-ändrings beslut.		—
Förbundet sammanträder minst en gång hvarje halfår. Sätt för kal-lelse ej angifyet.	_	Förslag ingif-ves skriftl. till styr. Tillstyr-ker styr. kan det å ett sam-manträde an-tagas, eljest fordras beslut å 2 ord. sam-manträden.	För upplösning fordras be-handling på 2 ord. samman-träden samt beslut med minst 2/3 maj. A ettdera mötet äfven närvaro af 2/s af medl.		Vid upplösn. lämnas till-gångarna till någon socialt verksam insti-tution.

112

(Forts.) Stadgarnas innehåll

					I-1 ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Sociala föreningar (forts.). Svenska Kvinnornas Natio-	Hvarje för-				Styrelse om 2	Räkenskaperna
nalförbund.x) Medl.: 25 föreningar samt 2 personer såsom hedersl. Yrkesforeningar. Allmänna svenska läkarför-	ening betalar årligen 12 kr. Stödjande medl. 50 kr. pr år (i 6 år) eller 300 kr. på en gång. Årsafgift.				kvinnliga om-bud från hvar fören. Beslut-mässig, om minst hälften af fören. är representerad. Styr. utser för 2 år sina funk-tionärer (8 pers.). Den äger fördela arbetet på kommittéer. Styrelsen väljes	granskas af 2 på årsmöte valda revisorer, Indika afgifva berättelse. Räkenskaperna
eningen. Medl.: 1,081 personer. Under-lydande föreningar 24. Stockholms läkare förening ......	Belopp ej angifvet 3). Årsafgiftens		Skriftlig	Uraktlåten	på allmänt läkarmöte, 7 pers., 5 beslut-mässiga. Styrelsen be-	afslutas för kalenderår. 2 revisorer, som före 1 april afge berättelse till styr., som del-gifver lokalför. densamma. 2 revisorer,
Svenska J ournal istföreningcn.	belopp bestäm-mes för året å årsmötet. Månadsafgift		anmälan hos styrelsen.	afgiftslikvid, kränkning af hederns bud eller ovärdigt uppförande. Uraktlåten af-	står af 7 leda-möter, valda å årsmöte. Minst 5 beslut-mässiga. Styrelsen utgö-	valda på års-möte; räkensk., som afslutas för kalenderår, lämnas före 1 mars till revi-sorerna, som afge ber. tillsyn före 15 mars. 3 revisorer;
Medl.: 298 personer. Under-lydande kretsa!-, ö till antalet.	1 krona.			giftslikvid. Motverkande af föreningens syfte eller andra skäl.	res af ombud för samt]., krets-för. 1 ombud för hvarje fullt 25-talmedl; ordf., sekreteraren o. skattm. utgöra verkställande utskott. 8).	räkenskaperna af slutade 31 dec., reviso-rerna afge berättelse senast 1 mars.

113

i vissa hänseenden.

s k i ■ i	f t e i1	o m
		villkor för beslut	inskränkning
		i medlems
ordinarie	extra			rätt att del-taga i hand-hafvandet af
		tillgångarnas
sammanträde.	sammanträde.	om ändring	i andra	användning.
		i stadgarna.	frågor.	fÖrenings-an gelägenheter.
Ordf. utfärdar	Sammankallas	Förslag väckes	Enkel maj. å	Stödjande led.		n )
kallelse till	af ordf., då hon	å ordin, sam-	ett sammantr.	sakna rösträtt.
styrelsens sam-	finner nödigt.2)	mantr. och		Styrelsens
manträden 2).		hvilar till nästa		funktionärer
	sammantr.. då		äga ej deltaga		2)
		beslut fattas		i revisor sval.
		med enkel maj.				3)
Allmänt läkar-	Fullmäktige	I visst fall 3A	D:o. 4).		För löpande	4^ ) 5)
möte i regel 1	skola samman-	majoritet å			utgifter ej er-
gång hvart-	träda, när sty-	blott ett möte;			forderliga
annat år.	relsen så prof-	i andra fall 3,U			medel afsättas
Kallelse af	var, eller när-helst 3 loka Iför-	majoritet af de			dels till under-
styrelsen	i omröstningen			stödsfonden
minst 3 måna-	en in gar därom	deltagande vid			och dels till
der förut.	hos styrelsen	möte näst efter			allm. svenska
Sättet ej an-	göra hem-	det, då förslaget			läkarfonden.	c)
gifYet.	ställan.	framställts.
O Årsmöte i april;	Extra möte	Stadgeändring	Enkel maj. å	_	_
kallelse med	hålles, då sty-	må ske genom	ett sammantr.;
post senast 1	relsen finner	beslut å två	för uteslutning
vecka före	nödigt, eller då minst 10 medl.	på hvarandra	på grund af
mötet.	följande möten,	kränkning af
	härom skrift-	där af ett års-	hederns bud
	ligen hos sty-	möte.	eller ovärdigt
	relsen begära.		uppförande fordras dock
			2/s majoritet.
—	—	2/3 majoritet	Vid gemensam	—	Afsättas till
		vid gemensam	omröstning		en fond, hvaraf
		omröstning	bland krets-		räntan må an-
		bland krets-	föreningarnas		vändas till
		föreningarnas	medlemmar		understöd. Vid
		medlemmar. 6).	gäller enkel		upplösning till-
			majoritet af		falla tillgån-
			de afgifna		garna Publi-
			rösterna. 6).		cisternas pen-
					sionskassa.

Anmärkningar.

Stadgarna kompletteras af en
här ej behandlad arbetsordning
för centralkommittén, som utgöres
af styr.:s funktionärer.

Sätt för kallelse (meddelande till
de särsk. ombuden) angifves i
centralkommitténs arbetsordning.

Vid mötena förekommer mötesafgift,
bestämd af styrelsen, hittills
3 kr.

För upphäfvande å allmänt läkarmöte
af ett af fullmäktige fattadt
beslut fordras dock 3A majoritet.

För styrelsens beslut fordras
enkel majoritet bland dess samtliga
medlemmar, hvilka icke behöfva
personligen sammanträffa
för att fatta beslut. Verkställande
utskottets beslut skall vara
enhälligt.

Vid omröstningarna medräknas
bevittnadt skriftligt votum, som
försegladt tillställts vederb. ordf.
senast vid omröstningssammanträdet.

Beslut om upplösning fattas på
enahanda sätt som stadgeändringsbeslut.

114

(Forts.) Stadgarnas innehåll

!					Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	af g i	11 e r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.''	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Yrkes förening av (forts.). 1 Stockholmskretsen ..................			_		Vid aprilsam-	3 revisorer;
i Svenska J ärnvägsföreniiigen.	Årsafgift	Bidrag kunna	Skriftlig anm.	Konkurs; ohör-	manträdet ut-ses styrelse af 5 personer; beslutmässig-het ej afhandlad i stadgarna. St:n består af	räkenskaperna öfverl ämnas till revisorerna senast 3ljan.; revisionsberät-telsen före 1 mars. 3 revisorer;
Medl.: 120 järnvägsförvalt-	40 kronor för	uttaxeras;	viss tid förut.	samhet mot	ordförande och	senast 1 febr.
ningar, fördelade i 3 distrikt,	hvarje medlem-	uttaxeringen		stadgar eller	9 ledamöter,	lämnas råken-
med tillhopa c:a 20,000 per-	men tillkom-	sker i för-		stämmo-	3 från hvarje	skaperna, som
	mande röst.	hållande till		beslut.	distrikt; 5	afslutas för
i Svenska Teknologforenmgen.	Under året ingående med-lem skall be-tala afgift föi-hela det löpande året. Årsafgift för	årsafgift eu för hvarje medlem.	Skriftlig		beslutmässiga, om de äro om beslutet ense, utom för beslut om entledi-gande af verk-ställande direk-tören, då minst 7 skola vara om beslutet ense. Styrelsen be-	kalenderår, till rev., som d. 1 mars till styr. lämna ber. Dessutom skola revisorerna minst 1 gång om året inven-tera fören. kassa o. värdc-handl. 1). Räkenskaperna
\| Me dl.: 1,900 personer, hvaraf större delen tillhörande eu eller flora af 7 fackafdelningar i	stockholmsbo 25 kr., föi-landsortsbo 12 kr. 50 öre.		anmälan hos styrelsen.		står af för-eningens ordf., v. ordf., valda å föreningens allmänna sam-mankomst i okt., samt 1 medlem från hvarje afdel-ning; G beslut-mässiga.	afslutas för kalenderår samt öfver-lämnas jämte st:ns berättelse och protokoll till granskning af 3 revisorer, valda af för-eningen för 1 år.

115

i vissa hänseenden.

s k r i f t e

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor för beslut

om ändring
i stadgarna.

4 ord. sammanträden
;
kallelse minst
3 dagar förut
i åtminstone 3
dagliga stockholmstidningar.

Ord. stämma
hvarje år i mars
och november
kallelse, åtföljd
af föredragningslista,

sändes medl.
med post minst
15 dagar förut
samma sätt för
andra meddelanden.

När styrelsen
finner nödigt,
eller minst 10
medlemmar
göra skriftli:
anhållan.

Ordinarie stämmor
hållas,
i mars och en
i november;
kallelse till
stämma minst
14 dagar förut
i några af
landets mest
spridda tidningar.

Extra stämma
hålles, om
sådant vid ordinarie
stämma
beslutas, eller
om styrelsen
finner den behöflig,
eller om
samtliga revisorer
eller
minst 10 medlemmar
skriftligen
begära.

Styrelsen äger
utlysa extra
stämma och
extra allmän
sammankomst.
Endast i kallelsen
angifvet
ärende får där
vid förekomma.

Förslag om
stadgeändring
skall behandlas
å 2 allmänna,
på hvarandra
följande sammanträden
och
afgöres å det
senare med 2/3
maj. af närv.
medlemmar.

Beslut om stadgeändring
ej
giltigt, om ej
samtliga medlemmar
förenat
sig därom, eller
beslut fattats
å 2 på hvarandra
följande
stämmor, däraf
minst 1 ordinarie,
och å
den sista stämman
biträdts
af minst 2/s af
de röstande.

i andra
frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägcnheter.

Ändringsförslag
inlämnas
skriftligen till
styrelsen, sou
har att å
stämma delgifva
föreningen
detsamma,
hvarefter
förslaget
afgöres tidigast
vid nästa ordinarie
stämma;

för bifall
fordras minst
3/3 af de afpfna
rösterna,
dock minst 30.

Enkel majo
ritet utom beträffande
upplösning,
hvarför
erfordras
ZU maj. af
närvarande
medl. å 2 allm.,
på hvarandra
följande sammanträden.

Enkel majoritet
utom för
beslut om upplösning,
hvarför
gälla enahanda
bestämmelser
som för
beslut om
stadgeändring.

I val af de
ledamöter och
suppleanter i
st:n, hvilka
från de särskilda
distrikten
skola
utses, få endast
medl. från
samma distrikt
deltaga. 2

användning

Förslag rör.
upplösn. skall
skriftligen och
motiveradt inlämnas
till st:n,
som om förslaget
vinner
den fulltaliga
st:ns enhälliga
bifall skall
Förelägga för.
detsamma å
ord. stämma.
Om då lOmedl.
äromot upplösning,
har frågan
förfallit. Se
vidare 3).

I händelse af
upplösning tillfalla
förenin
gens medel den
af Svenska
Journalistföreningens
centralstyrelse
förvaltade
fonden.

Vid upplösninj
skola skulderna
Överskjutande
tillgångar delas
mellan dåvarande
medlemmar
i förhållande
till årsafgiften
jämte
annat bidrag
till föreningen.

Anmärkningar.

Vid upplösnin;
skola alla föreningens
behållna
tillgångar
öfverlämnas
till
Teka. högskolan
för att
läggas till Teknologiska
institutets
elevers
stipendiefond.
5).

*) Revisor, som tjänstgjort under
2 på hvarandra följande år, får
ej för det näst därefter kommande
året återväljas.

2) Dessutom må ej någon medlem
deltaga i afgörande af fråga,
hvari hans enskilda rätt är mot
föreningens stridande. Styrelseledamot
äger sålunda ej deltaga
i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken
han är ansvarig, eller i val af
revisor.

1 behandling af samtrafiksärende
må ej deltaga ombud för annan
medlem än den, som deltager
allmänna samtrafiken.

3) Kallelse till stämma, vid hvilken
upplösningsförslag förekommer
skall med tydligt angifvande
häraf ske 3 gånger, med minst
1 veckas uppehåll mellan hvarje
gång, i några af landets mera
spridda tidningar.

4) Af inträdesafgiftema tillfalla V
allmänna fonden, och V2 byggnadsfonden.
Ständiga ledamöters
utgifter, 300 kr. för hvar
och en, tillfalla reservfonden.

116

(Forts.) Stadgarnas innehåll

3? öre -

Föreningens firma och medlemsantal.	af	f t er	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Yrkes förening av (forts.). Afdelningen för mekanik (arbetsordning).					5 ledamöter valda för 1 år; 3 beslutmäs-siga. Ingen styrelsemedlem får i styrelsen kvarstå i mera än 3 år.
Sveriges allmänna folksfcol-lärareförening. Medl.: 12,000 personer, för-delade på 289 kretsföreningar.	Årsafgift 2 kr.		Anmälan till ordföranden i den kretsför-ening, afgående medlem tillhör.	Förlust af med-borgerligt för-troende, för-summad afgiftslikvid.	12 personer, valda för 3 år; minst 8 be-slutmässiga.	Kretsarna välja revisorer för 3 år; senast 1 febr. lämnas räkenskaperna, som afsiutas för kalenderår, till revisorerna, som före 1 mars afge berättelse till styrelsen.
Stockholms folkskollärareförening.	Arsafgift 3 kr.		Anmälan.		Ordförande, vald för 1 år, och (3 andra ledamöter, valda för 2 år. 5 beslut-mässiga.	3 revisorer, räkenskaperna, som afsiutas för kalenderår, lämnas senast 1 febr.; revi-sorerna afge berättelse senast 10 febr. Eevisorerna äga ständig tillgång till föreningens alla böcker, räkenskaper och handlingar.

117

i vissa hänseenden.

skrifter o m

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde

villkor för

om ändring
i stadgarna.

beslut

i andra
frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Ordinarie sammanträden
bestämmas
vid
sista höstsammanträdet
året
förut.

Allmänt möte1''1
kan af styrelsen
anordnas efter
därom vid
föreg. sådant
möte eller genom
omröstning
i kretsföreningarna

fattadt beslut;
sätt för kallelse
ej
angifvet.

5 ord. sammanträden.

Kallelse i god
tid i eu stockholmstidning

samt för öfrigt
på sätt styrelsen

bestämmer.

Ordf. kan kalla
till extra sammanträde.

Extra sammanträde
hålles,
då styrelsen
finner nödigt,
äfvensom då
minst 5 eller,
om medlemsantalet
understiger
50.
minst en tiondedel
skriftligen
begära sådant
för visst uppgifvet
ändamål.

Förslag vid ett,
beslut vid ett
annat sammanträde
genom
acklamation af
minst 15 närv.
eller vid omröstning
minst
2/3 af af delningens
deltagande
medlemmar,
dessutom
erfordras
sanktion af
Teknologföreningen.

Förslag om
ändring i stadgarna
kan
väckas endast
af kretsförening
eller af
centralstyr. och
behandlas som
andra frågor.

Förslag måste
antagas vid 2
på hvarandra
följande ord.
sammanträden
för att gälla.
Dylikt förslag
skall skriftligen
inlämnas
till styrelsen.

Vid ärendens I
afgörande i
kretsföreningarna
af gör
enkel majoritet
utom vid beslut
om föreningens
upplösning;

*V4 majoritet
för upplösning.

Enkel majoritet
utom för beslut
om upplösning.
s).

*) Sådant möte har aldrig hållits
inom föreningen.

2) Styrelsen kan, då den finner
sådant nödigt, anordna möte
mellan ombud för kretsföreningarna.

Md upplösning
skola tillgångarna
användas
för
folkskolan.

3) Förslag om föreningens upplösning
skall skriftligen inlämnas
till styrelsen, som härför utlyser
extra sammanträde, vid
hvilket föreningen äger antingen
afslå eller bordlägga ärendet.
I senare fallet afgöres frågan
på nytt sammanträde, sedan
minst 12 mån. förflutit. Då
erfordras för beslut om upplösning
3/4 majoritet af föreningens
hela medlemsantal.

Vid upplösning
äger hvarje
medlem att
utbekomma insats
med upplupen
ränta;
återstoden användes
till
fond för beklädnad
åt
fattiga folkskolebarn.

118

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och medlem santai.	Före-
tifgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.
¥vites,förening ar		i
(forts.).
Sveriges allmänna handels-	Arsafgift 5 kr.,	—	—	—	25 personer,	3 revisorer,
förening.	första gången				valda för 2 år,	väljas vid ord.
Mcdl.: 3,375 personer och firmor,	vid inträdet				med omval	möte; räken-
af hvilka en del tillhöra 36	och sedan vid				af hälften	skaperna,
anslutna föreningar.	början af hvarje				hvarje år;	som afslutas
	år.				förvaltnings-	för kalenderår,
1					utskottet inom	lämnas till dem
					styrelsen består	senast 1 mars;
					af 9 ledamöter.	rev.-berättelsen
					valda för 1 år;	lämnas före 1
					utskottet be-	april till sty-
					slutmässigt,	relsen och
					om tre leda-	föredras där-
					möter äro	efter å ord.
					närv. och om	möte.
					beslutet ense.
Ilande Isförenin gar..................	Arsafgift minst			Uraktlåten	5 ledamöter,	2 revisorer.
(Normal stadgar).	5 kr.			afgiftslikvid.	valda å ord.
					årsmöte för
					1 år.

i vissa hänseenden.

119

skrifter o m

ordinarie ^sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-an gelägenheter.	Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Allmänt ord. möte i Stock-holm i au g. hvarje år, om ej annat på allmänt möte bestämmes. Kallelse utfär-das 1 månad förut, införes (i föreningens månadsskrift, 2 dagliga stockholms-och 3 lands-ortstidningar samt meddelas jämväl om-buden i orterna skriftligen.	Extra möte kan utlysas af styrelsen. Endast i kal-lelsen angifna ärenden få därvid före-komma.	Förslag skall antagas af två på hvarandra följande möten.
o Årsmöte i april; kallelse minst 1 vecka förut i den eller de tid-ningar, där föreningens tillkännagif-vanden pläga införas.	Extra samman-träde, då sty-relsen finner nödigt, eller då minst 3 med-lemmar i för-eningen anhålla därom för be-handling af visst angifvet ärende. Kal-lelse som för ord. årsmötet.	Beslut om stadgeändring skall för att gälla fattas å 2 samman-komster med minst 3 måna-ders mellantid, det ena ord. årsmöte; vid det senare mötet minst 2/s majoritet bland de närvarande.	Enkel majoritet utom vid fråga om föreningens upplösning, för beslut hvarom gälla enahanda villkor som för stadge- ändringsbeslut.		i

120

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och	afgi	fter	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
medlemsantal.	regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Yrkes föreningar (forts.). Sveriges allmänna tnlltjän-stemannaförening. Modl.: 450 personer, däraf eu del i 4 lokalafdelningar.	Arsafgift 4 kr.	—	Skriftlig anmälan hos styrelsen.	Motverkande af föreningens syfte; urakt-låten afgifts-likvid; afsked ur tullverkets tjänst utan rätt till pension.	8 medlemmar, valda på all-mänt möte; minst 5 be-slutmässiga.	2 revisorer ut-sedda på allm. möte; senast 31 jan. lämnas räkenskaperna; rev.-berättelsen lämnas till sty-relsen 15 mars.
Lolcalaf''delningen i Stockholm...	Arsafgift. Belopp ej an-gifvet.				5 ledamöter; 3 beslut-mässiga.	2 revisorer, valda vid ord. sammanträdet i november; senast 5 jan. lämnas räken-skaperna till revisorerna, som den 15 jan. senast till-ställa styrelsen berättelse.
Sveriges far in ac e utför! mt i d. Medl.: 572 personer. Förbundet är doladt i kretsar.	Arsafgift ej an gifven till beloppet.	\|			5 medlemmar, valda af full-mäktige ; kret-sarna välja vid kalenderårets sista ordinarie sammanträde en fullmäktig för hvarje på-börjadt 40-tal kretsmedlem-mar; minst 4 ledamöter i centralstyrel-sen beslut-mässiga.	3 revisorer, valda af full-mäktige; senast 1 mars skall bokslut öfver räkenskaperna vara fullbor-dadt; revisions-berättelsen be-handlas af fullmäktige.

121

i vissa hänseenden.

skrifter o in

villkor för beslut

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

om ändring
i stadgarna.

i andra
frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvande!
af
förenings -

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

angelägenheter.

Hvart tredje
år sammanträder
föreningen
till
allm. möte å
plats och tid,
som styrelsen
anser lämpliga
och minst 3
månader förut
kungöres.

Styrelsen äger,
då den pröfva!’
nödigt, eller då
minst 20 af
föreningens
medlemmar
det skriftligen
yrka, kalla till
extra möte, som
kungöres senast
1 mån.
förut.

Förslag till
stadgeändring
skall för att
antagas å allmänt
möte förklaras
hvilande
och på närmast
följande allmänna
möte
godkännas;
af dessa allmänna
möten
ett ordinarie.

Alla andra frågor
afgöras med
enkel majoritet
utom fråga om
föreningens
upplösning, för
beslut hvarom
gälla enahanda
bestämmelser
som för stadgeändringsförslag,
hvarförutom
erfordras
*Y4 majoritet å
sista mötet.

*) Vid upplösning 1
få tillgångarna
ej fördelas på
föreningens
medlemmar;
allmänt möte
beslutar om
deras användande.

) I öfverläggningarna vid föreningens
möten äger hvarje föreningsmedlem
deltaga, men i besluten
få endast de af valkretsarna
utsedda ombuden och
styrelsens närvarande medlemmar
deltaga.

3 ord. möten,

i jan., april
(event. juli),
november;
sätt för kallelse
ej angifvet.

Då styrelsen
så önskar eller
minst lU af
af delningens
medlemmar så
begära, utlyser
styrelsen extra
sammanträde.

Förslag inlämnas
skriftligen
till styrelsen,
delgifves
avdelningen
och bordlägges
till nästa
ordinarie sammanträde
;
ändring underställes
styrelsen
för
allmänna
föreningen.

d:o, utom att
för upplösning
fordras 3 4/s
majoritet vid
sista sammanträdet.

Vid val af
revisorer äger
styrelseledamot
ej rösträtt.

Stadgarna tala
icke om förbundssammanträde,
endast
om sammanträden
inom
fullmäktige
och centralstyrelsen;
fullmäktige
kallas
årligen af centralstyrelsen

till ord. sammanträde
i juni.

Extra sammanträde
af fullmäktige
sammankallas,
då
centralstyrelsen
anser erforderligt
eller
minst halfva
antalet fullmäktige
fordra.

För ändring af
stadgarna
fordras fullmäktiges
godkännande
vid
2 på hvarandra
följande
sammanträden,
däraf minst ett
ordinarie; för
slutgiltigt afgörande
äro
fullmäktige
skyldiga gifva
kretsarna tillfälle
yttra sig.

Enkel majoritet
utom betr.
allmängiltiga
aftal om tjänstgörings-
och
löneförhållanden,
hvilka
frågor afgöras
genom allmän
omröstning
inom farmaceutförbundet,

och i hvilka
frågor för
beslut fordras
2/s majoritet.

122

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	IF ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Yrkesföreningar (forts.). Sveriges liandtverksorgani-satiou. Me dl.: 99 anslutna föreningar med 6,800 aktiva medlemmar samt 200 enskilda medlemmar, direkt anslutna till handtverks-organisationen.	Arsafgift 1 kr. för hvarje i förening in-skrifvcn aktiv medlem samt 5 kr. för hvarje enskild medlem i organisa-tionen.	—	Anmälan skriftligen vid ord. årsmöte.	—	Ordf. och 10 ledamöter; 7 beslutmässiga; styrelsen väljer inom sig 3 personer att jämte ordf. och v. ordf. utgöra verkställ, utsk.	o Årsmötet utser 2 revisorer; senast 15 febr. lämnas räken-skaperna, som afslutas för kalenderår, till revisorerna.*)
Fabriks- o. hancltverksföreningar. (Normalstadgar).	Inträdesafgift 5 kr., årsafgift G kr.			Uraktlåten likvid af afgift.	Ordf. och 6 ledamöter, hvilka alla skola vara svenska med-borgare; 4 beslutmässiga.	2 revisorer; före 1 febr. lämnas räken-skaperna, hvilka afslutas för kalenderår, till revisorerna, som före 1 mars skola afge revisions-berättelse till styrelsen. Re-visorernas be-rättelse före-dras å ord. sammanträde.
Sveriges lninuthandlares riksförbund. Med!.: 319 lokalföreningar med inalles 6,999 firmor.	Arsafgift 3 kr. för hvarje till länsförbund eller ortsföre-ning hörande medlem.				15 personer, valda å års-sammanträde för 2 år, 7 be-slutmässiga. Styrelsen utser inom sig ett ej aflönadt arbets-utskott af 5 personer, som bereder och verkställer de löpande göro-mål en.	2 revisorer väljas å års-möte; räken-skaperna skola afslutas den 31 maj; reviso-rerna afge be-rättelse senast 1 juli. Revi-sionsberättel-sen föredrages å årsmötet.

123

i vissa hänseenden,

skri	f t e r	o m.
		villkor f		inskränkning
ordinarie sammanträde.		ör beslut	i medlems	tillgångarnas användning.	Anmärkningar.

extra sammanträde.	om ändring	i andra	taga i hand-hafvandet af
		i stadgarna.	frågor.	förenings- angelägenheter.
o Årsmöte i j uli	Extra möte	Beslut om	Enkel majori-		Afsättas till	*) ltevisionsberättelsen skall där-
hvarje år; sty-	kan utlysas	stadgeändring	tet utom vid		fonder. Vid	efter snarast möjligt införas i
reisen utfärdar	af styrelsen;	äger omedelbar	fråga om upp-		beslut om or-	tidskriften och dessutom i tryck
kungörelse om	kallelse ut-	giltighet, om	lösning. 2)		ganisationens	hållas tillgänglig vid årsmötet,
mötet senast i	färdas minst 3	det fattas med		upplösning	där den behandlas.
april.	veckor förut.	2/3 majoritet.			skall träffas af-görande om tillgångarnas användning.	2) Beslut om upplösning skall fattas med 2/3 majoritet å ord. års-möte och därefter underställas
					samtliga anslutna föreningar och
Ord. samman-	Extra samman-	Förslag till	Enkel majoritet	—	D:o.	enskilda medlemmar, hvarvid
träde minst	träde hålles, då styrelsen	ändring göres	utom vid inval			med tillämpning af den i stad-
hvarannan	skriftligen vid	i föreningen af			gärna angifna allm. röstgrunden
månad under	finner sådant	ord. samman-	person, som ej			erfordras enkel majoritet för be-
september—	af nöden, eller	träde och skall	är fabriks- eller			kräftelse af upplösningen. För-
maj. Kungöres	då minst 10	då remitteras	handtverks-			eningarnas och de enskilda med-
i platsens tid-	medl. härom	till styrelsen,	idkare, då 2/3			lemmarnas yttranden skola af-
ningar, hvar-	skriftligen be-	som har att	majoritet er-			gifvas till styrelsen inom 2 mån.
jämte kallelse	gära med upp-	snarast och då	fordras; för val			från aflåtandet af årsmötets be-
å kort afsändes	gift om de	vid ord. sam-	af hedersleda-			slut, och verkställer styrelsen
med posten till	ärenden, som	manträde afge	mot *Y4 majori-			därefter röstsammanräkningen.
samtliga för-eningsmed-lemmar.	önskas be-handlade.	utlåtande, hvarvid dock erfordras en-dast enkel ma-joritet. K. B. fastställer ändringen.	tet. För val af ordförande, för beslut om in-komst- och ut-giftsstatensamt om upplös-ning se 3).			3) För att anses vald till ord-förande erfordras minst V2 af samtliga afgifna röster. I annat fall sker omval bland de 3, som erhållit högsta röstetalet. Den, som då erhåller högsta röste-talet, är vald. — Förslaget till
Årsmöte år-	—	Ändring af	För beslut om	Ortsförening	Tillgångarna	inkomst- och utgiftsstat för föl-
ligen i juli;		stadgarna kan	upplösning er-	med mindre än	skola vid upp-	jande året föredras å ord. okt.-
minst en månad		ske efter i laga	fordras, att 3/4	50 medl, äger	lösning an-	eller nov.-mötet hvarefter bord-
förut kallelse		ordning väckt	af de anslutna	cj represen ta-	vändas till all-	läggning sker till ord. dec.-mötet,
genom cirkulär.		förslag, då	länsförbunden	tionsrätt, ej	männyttigt	då ärendet företages till slutlig
		sådan ändring	och ortsförenin-	heller de läns-	ändamål.	behandling. — För beslut om
		kan å års-	garna på sitt	förbund och		föreningsupplösning gälla ena-
		möte fast-	sista årsmöte	ortsföreningar.		hända villkor som för stadge-
		ställas, om	uttalat sig där-	som ej före		ändringsförslag, dock att för
		minst 3/4 af	för samt att	årsmötet till		bifall fordras, att förslaget an-
		de närvarande	»frågan före-	Itiksförbundet		tages med minst 3/4 af alla af-
		ombuden förena	dragits och till-	inlämnat med-		gifna röster å 2 omedelbart på
		sig därom.	styrkts på 2	lemsrapport		hvarandra följande samman-
			ord. eller extra riksförbunds-	och medlems-afgifter.		träden.
			möten».

124

(Forts.) Stadgarnas innehåll

!F ö r e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

afgifter

regelbundna.

uttaxering.

medlems afgång

villkor för
utträde.

grund för
uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Yt ''A''esföt •eu in g a v

(forts.)

I Lokalföreningar..............

(Normal stadgar).

7 kr. pr år.

Skriftlig anmälan.

Motverkande
af föreningens
syften; uraktlåten
afgiftslikvid.

Styrelsen
består af visst
antal personer,
valda för 1 år
i sänder.

Arhetsgifyarefö reningar.

Centrala Arbetsgifyarcför- För hvarje

bundet. förbundet

Me dl.: 64 lokalföreningar samt medelbart eller
ett icke uppgifvet antal en- omedelbart
skilda medlemmar. | tillhörande

person (firma)
erlägges i årsafgift
10 kr.
jämte 0.6 %
af medlems
årsinkomst af
arbetsgifvarverksamhet,

dock minst 6
kr.; beloppet
kan genom beslut
å årsstämmaändras.

Årsstämman
kan besluta
uttaxering intill
den ord.
årsafgiftens
belopp; för
extra ordinära
fall än högre,
i så fall på de
enskilda medl.
omedelbart.

Utträde kan
ske endast vid
kalenderårs
slut efter anmälan
minst
3 månader
förut.

Brott mot
stadgarna eller
uppträdande i
öfrigt, som
skadar förbundets
intressen,
kan föranleda
uteslutning.

2 revisorer;

31 dec. skola
räkenskaperna
vara slutförda;
bokslutet verkställdt
före 10
jan.; revisorerna
afge
berättelse
senast 20 jan.,
hvilken föredras
å ord.
sammanträdet
i januari.

Öfverstyrelse
och (tillsv.) 2
distriktsstyrelser.
Öfv er styrelsen

väljes
å årsstämma
för 1 år och
består af ordf.,
v. ordf. samt
af hvarje distrikts
fullmäktige
för si£
valda distriktsordf.
och 1 led.
för distriktet
5 beslutför.
Öfverstyrelsen
| utser ett verkställande
utsk.
af 5 i Stockholm
bosatta
fullmäktige.
Distriktsstyrelse
består af
för distriktet
valda led. och
suppleanter
öfverstyrelsen.

Förbundets och
distriktens
räkenskaper
föras för kalen
derår. Distriktets
räkenskaper
granskas
af 2 af
distriktets full
mäktige valda
revisorer, förbundets
af 2 å
årsstämma
valda, hvilka
handlingarna
skola tillställas
minst 14 dagar
före årsstämman
; 8 dagar
efter mottagandet
af
handlingarna
skola revisorerna
tillställa
öfverstyrelsen
revisionsberättelse.

i vissa hänseenden,

skrifter o m

ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f	ör beslut
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
4 ord. sam-	Extra samman-	Stadgeändring	Enkel majori-
manträden, i	träde hålles, då	kan ske, efter det förslag	tet, utom för
j»“-, april,	styrelsen så	medlems ute-
juli, okt.; sätt	finner nödigt	väckts inom	slutning på gr.
för kallelse ej	eller minst Vs	lokalafdelning	af motverkande
angifvet.	af föreningens	och till för-	af föreningens
	medlemmar	bundsstyrel-	intressen, hvar-
	så fordrar.	sens ordf. inom föreskrifven tid insändts samt sedan på för-bundsmöten behandlats på samma sätt som föreskrif-vits för ändring af förbundets stadgar.	för fordras 2/s maj. å ord. möte, samt för beslut om föreningens upplösning, hvarför fordras 8/4 maj. af af-gifna röster å 2 på hvarandra följande ord. möten.
Årsmöte hålles	Extra möte	Beslut å 1	2/3 majoritet
under sista	med fullmäk-	årsstämma med	för beslut om
hälften af	tige samman-	Va majoritet.	belåning af
februari;	kallas, då öfverstyrelsen		garantiförbin-
kallelse ut-		delserna och
färdas 14	finner nödigt		för lockout-
dagar förut.1)	eller reviso-		beslut; ma-
— Årsstämma	rerna på före-		joritet för upp-
hålles årligen	kommen an-		tagande af i
dagen efter	ledning utlysa		kallelsen ej
årsmötet;	sådant; kal-		angifvet ärende
kallelse skall	lelse sker 8		eller för sent
skriftligen ut-	dagar förut		inkommen mo-
färdas senast	skriftligen med		tion2); för upp-
8 dagar förut;	angifvande af		lösning fordras
endast i kal-	ärendena, i		beslut med 2/s
1 el sen angifna	nödfall dock		majoritet å års-
ärenden få behandlas.	telegrafiskt.		stämma, efter förslag å föreg. årsstämma; i öfrigt gäller enkel majo-ritet, liksom alltid å års-mötet.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
förenings -

Anmärkningar.

tillgångarnas

användning.

angelägenheter.

Medlen tillfalla
förbundets
kassa vid
upplösning.

*) Årsmötet har ej definitiv beslutanderätt,
utan äger endast bereda
ärendena för årsstämman
samt ev. göra uttalanden i allmänna
frågor.

2) Motion skall vara till öfverstyrelsen
insänd före 1 febr.

3) Ä årsmöte äger däremot hvarje
enskild medlem, äfven medelbar
sådan, 1 röst.

Såväl förening
som omedelbar
medl. äger,
därest förfallna
af gifter
äro betalda,
rösträtt enligt
förmögenhetsgradorad

skala8); sänder
förening flere
fullmäktige,
fördelas rösterna
lika på
dem. Fullmäktig
eller
medl. äger ej
rösträtt i

I händelse af
upplösning
skola fullmäktige
besluta,
huru med tillgångarna
skall
förfaras.

ärende, som
rör honom
särskild!.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

Före*

a f g i f t e r

regelbundna.

uttaxering.

villkor för
utträde.

grund för
uteslutning.

• styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Arbe t sylfvareförening av

(forts.)

Lokalföreningar af Centrala Årbets
gifvare förbundet.

Me dl.: 2.200 firmor.
(Normalstadgar).

Medl. erlägga
i årsafgift 10
kr. jämte viss
i resp. stadgar
an gifven % af
årsinkomst af
arbetsgifvarverksamhet,

dock lägst
visst minimibelopp.

Styrelsen äger
pålägga extra
uttaxering intill
den ord.
årsafgiftens
belopp.

Svenska Arbetsgivareföreningen.

Medl.: 29 yrkes- och edsförbund
(med 1,191 medl.) samt
182 delägare i Allmänna
gruppen.

Hvarje enskild
delägare erlägger
en
stadgebestämd
årsafgift af
5 % och en
stadgebestämd
inträdesafgift
af 2 */» % å
ansvarighetsbeloppet.

Vid behof infordras
viss %
(högst 10 %
pr gång) af
garantiförbindelsen.

Utträde sker
endast vid årsskiftet,
efter
anmälan före
1 oktober.

Medl., som
anses genom
sitt kvarstående
skada föreningen,
kan
efter omröstning
med 2/s
majoritet
uteslutas.

Styrelseledamöterna,

hvilkas antal i
hvarje förenings
stadgar
är bestämdt,
väljas för 2 år;
årligen förnyas
hälften å årsmöte;
föj: beslutförhet
fordras,
att ett
visst minimiantal
af led.
äro om beslutet
ense.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
öfverlämnas
före den 15
jan. till 2 å
föreg. årsmöte
valda revisorer,
som senast 5
dagar efter
handlingarnas
mottagande
skola till styrelsen
aflämna
berättelse.

Utträde kan
ske allenast vid
årsskifte, efter
skriftlig uppsägning
minst
6 månader
förut eller vid
nästkommande
årsskifte vid
affärens upphörande
(§ 42).

Brott mot stad
garnas best. om
kollektivaftal
och solidariskt
uppträdande
vid konflikter
(i 23 §) samt
öfverträdelse
af lockoutbeslut.

Af fullmäktige
väljes för ett
år en styrelse
af 9 led.; 2/s
beslutför; för
mindre viktiga
eller brådskande
ärenden
äger styrelsen
inom sig utse
ett arbetsutskott
af
direktören
jämte 2 andra
styrelsemedl.
Viktigare ärenden
hänskjutas
till en korporation
af valda
s. k. fullmäktige,
som är
beslutför, då
mer än hälften
af medl. är
närvarande.3)

Räkenskaperna
föras efter
kalenderår; 2
revisorer granska
förvaltningen
och
aflämna till
styrelsen berättelse
senast
d. 15 april.

127

i vissa hänseenden.

skrifter o ro.

ordinarie

sammanträde.

T i 11 k o r f

ör beslut

inskränkning
i medlems

extra

sammanträde.

om ändring
i stadgarna.

i andra
frågor.

taga i hand-hafvandet af
förenings-angelägenhetcr

i Ord. möten
hållas till det
antal årligen,
som resp. stadgar
bestämma
(årsmötet i
januari); kallelse
sker
skriftligen
minst 3 dagar
förut.

Extra möte
hålles, då ordf.
eller styrelsen
anser nödigt,
efter skriftlig
påfordran, med
ärendets angifvande,
af
stadgebestämdt
antal medl.,
samt på kallelse
af revisorerna.
Kallelse
till mötet skall
ske skriftligen
3 dagar förut,
utom vid
arbetskonflikt.

Beslut med 2/3
majoritet å ett
årsmöte.1)

Ord. stämma
hålles årligen
senast d. 15
maj; kallelse
sker genom
kungörelse 3
gånger (första
gången minst
14 dagar före
stämman) i
Posttidningen
samt i minst 3
andra, allmänt
spridda tidningar.
4)

Extra stämma
hålles, då fullmäktige
eller
styrelsen anse
beliöfligt, samt
vid skriftlig
påfordran, för
uppgifvet ändamål,
af revisorerna,
ett
yrkes- eller
ortsförbund
eller af minst
10 fristående
med!.; kallelse
sker på samma
sätt som till
ord.5); endast i
kallelsen uppgiga
frågor få
behandlas.

Beslut å 2 på
hvarandra följande
stämmor
(däraf den ena
ord.) med minst
en månads
mellantid, å
den sista med
3/é majoritet.

Va majoritet
för uteslutning
af medl.; 3A
majoritet för
upptagande af
för sent inkommen
motion 2);
enhälligt beslut
för upptagande
af icke af styrelsen
behandlad
motion;
för upplösning
fordras beslut
med 2/3 majoritet
å årsmöte,
efter förslag å
föreg. årsmöte.
I öfrigt gäller
enkel majoritet.

För beslut å
stämma om
lockout eller
om nedsättning
af ersättningsbeloppet
vid
allmän lockout
fordras 3/4
majoritet; för
upplösningsbeslut
gälla
samma villkor
som för stadgeändring.
I
öfrigt gäller
enkel majoritet.

Uraktlåtenhet
att inbetala
afgifter eller
fullgöra öfriga
skyldigheter
medför rösträttens
förlust;
medl. af styrelsen
äger ej
rösta vid
revisorsval.

Endast yrkesoch
ortförbund
samt fristående
medl., ej medelbara
delägare,
äga rösträtt;
röstning sker
efter graderad
skala, hvarvid
förbunds röster
fördelas lika
mellan dess
ombud.

tillgångarnas

användning.

I händelse af
upplösning bestämmer
föreningen,
huru
med tillgångarna
skall
förfaras.

Vid upplösning
fördelas tillgångarna,
i
proportion till
gjorda inbetalningar
under
de sista 10
åren, mellan
kvarvarande
delägare, dock
att å garantiförbindelser

gjorda

inbetalningar
gäldas i sin
helhet med förmånsrätt.

Anmärkningar.

4) Motion därom skall vara till
styrelsen insänd före 1 januari.

2) Motion skall, i andra fall än
rörande stadgeändring, insändas
till styrelsen 14 dagar före (ord.)
möte.

3) För lockoutbeslut kräfves 4/ö
majoritet bland fullmäktige; för
godkännande af inträdesansökan
enhällighet inom styrelsen. Vinnes
ej denna majoritet, hänskjutes
frågan till stämman,
resp. i senare fallet till fullmäktige.
För uppsagd medlems
uteslutande från stämmorna fordras
s/4 majoritet och minst 20
fullmäktiges närvaro.

4) Dessutom bör styrelsen genom
bref med allmänna posten minst
8 dagar före stämman under-j
rätta föreningens medl.

5) Påfordrar ärende skyndsam behandling,
må dock extra stämma
hållas 3 dagar efter utfärdad
telegrafisk kallelse till samtliga
medl. i föreningen.

128

(Forts.) Stadgarnas innehåll

1					IT ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	a f g i	f t e r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
\| Arbetsgifvareföreningar (forts.). i SvenskaBoktryckareförenin-	Firma erlägger	Uttaxering kan	Skriftlig: upp-	Firma, som	Styrelse med	Räkenskaperna
gen. Firmaafdelning en.	för en hvar af	beslutas å	sägning senast	slutar sin ro-	säte i Stock-	afslutas för
M e d 1.: 93 firmor.	sina arbetare	stämma, men	6 månader	relse eller	holm, bestå-ende af ordf.	kalenderår och
	öfver 16 år	summan af års-	före det års-	försättes i kon-	lämnas inom
	3: 50 i in-	afgift ock ut-	skifte, då ut-	kurs, upphör omedelbart att	och 4 led. samt	mars månads
	trädes- ock 5	taxering får ej	träde önskas.	5 supp!., bland	utgång till 2
: Svenska Järnvägarnas År-	kr. i årsafgift, hvilken senare betalas half-årsvis. Inträdesafgift:	för medlem öfverstiga 10 kr. pr arbetare och år. Förstärkt sty-	Skriftlig an-	tillhöra afdela. Medl., som bryter mot stadg., mot af afdeln. in-gånget aftal eller mot af-deln:s beslut i fråga, som rör förh. till arbe-tarna, kan uteslutas. Medl., som ej	afdelms full-mäktige1) år-ligen valda på ord. stämma för tiden till nästa ord. stämma. Beslutför med 3, om de är o ense, eljest med 4 led. när-varande. Styrelse om 9	på ord. stämma valda revisorer, hvilka inom april mån. af-gifva berättelse till styrelsen, som gifver medl. del däraf. Bevisorcrna äga när som helst tillgång till räkenskaper och handlingar. Räkenskaperna
betsgifvareförening.	50 kr. för	relse (led. och	mälan hos styr.	ställer sig	led., valda å	afslutas för
Medl.: 100 jämvägsforvalt-	hvarje medl.	suppl.j äger	före 1 febr.	stadgarna eller	or din. års-	kalenderår och
ningar.	tillkommande	vid arbetskon-	det år, med hvilkets utgång	för honom	stämma för 3	öfverlämnas
	röst.8)	Sikt uttaxera	bindande beslut	år, 3 led. för	senast 1 febr.
	Årsnfgift be-	intill 5 gånger	medl. önskar	till efter-	hvarje distrikt,	till 3 revisorer,
	stämmes	beloppet af den	utträda.	rättelse, kan	af hvilka 1	valda på års-
	årligen på stämma. .	för löpande året bestämda årsafgiften.		uteslutas.	led. årligen af-går. Beslutför med 4 led. om de äro ense, eljest med 5 led. 18 suppl., valda på års-stämma för 1 år, 6 för hvarje distrikt. Af styr. utsedd ordf. och för-ena ombuds-man äro själf-skrifna styr.-ledamöter.	stämma, en för hvarje distrikt, hvilka till styr. afgifva berät-telse senast 1 mars. Reviso-rerna inventera årligen kassan.

129

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in				■ -=r--r ■■ii— i ■ ■■■■
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Ilålles årligen före maj må-nads utgång på af styrelsen bestämd tid och ort. Kallelse minst 3 veckor förut genom bref till hvarje medlem.	Hålles, då full-mäktige eller styr. finna nödigt, eller då revisorerna eller minst 25 medl. så begära. Ärende upp-tages i kal-lelsen, som vid brådska sker genom telegram till hvarje medl. 3 dagar förut, eljest som till ord. stämma.	Enhälligt beslut af samtliga med-lemmar eller beslut på två med minst en mån:s mellan-tid följande stämmor, däraf en ord. och å den sista 3A maj. 4/s maj. å en stämma om ändringen afser valkrets-indeln. för val af fullmäktige.	Beslut om upp-lösning af af-dela fattas som vanligt stadge-ändringsbeslut. Beslut om lockout fattas antingen af fullmäktige med minst 14 röster eller af stämma med 3/é maj. Eljest enkel maj. å en stämma.		Vid afde!n:s upplösning för-delas till-gångarna bland medl. efter storleken af hvars och ens ansvars-förbindelser.2)	*) Yissa viktigare ärenden afgöras af 17 fullmäktige, hvilka årligen väljas af medl. fördelade i G valkretsar. 2) Hvarje medl. skall till styr. af-lämna skriftl. förbindelse å ett belopp, motsvarande 100 kr. för en hvar i hans tjänst va-rande arbetare öfver 16 år. 3) Medlem äger eu röst för hvarje påbörjadt 100,000-tal kr. brutto-årsinkomst.
Hålles årligen före maj månads slut. Styrelsen kallar genom bref till hvarje medl. minst 15 dagar förut.	Hålles, om ord. stämma eller styr. så finner nödigt, eller om samtliga revisorer eller 5 medl. skriftl. begära det. Ärende måste upptagas i kallelsen, som sker liksom till ord. stämma.	Enhälligt beslut af samtl. medl. å en stämma eller beslut å två stämmor, däraf minst en ord., och 2/s maj. å den sista af de båda stäm-morna.	Föreningens upplösning bc-slutes som stadgeändring, i andra frågor erfordras enkel maj. å ett sammanträde.	Ingen får del-taga i fråga, där hans rätt är mot fören. stridande, styrelser, icke i decharge-beslut eller revisor sval.	Vid förena upplösning delas tillgån-garna mellan medl. i förh. till deras års-afgifter.

130

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före -

Föreningens firma och	afgi	''ter	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
medlemsantal.	regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträdo.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Arbetsgifvareföreningar (forts.). Svenska landtarbetsgifvare-föreningarnes Fullmäktige. Medl.: 9 föreningar med sam-manlagdt onvkr. 1,800 per-sonliga medl.	Årsafgift. Beloppet, som årligen bestämmes vid ord. sammantr., får ej understiga 500 kr. för hvarje fören. eller öfverstiga 5 öre för hvarje inom fören. tecknad hektar åker eller äng.	Eören. får ej utträda förrän efter minst ett års medlem-skap. Skriftl. uppsägning tillställes full-mäktiges ordf. minst en mån. före utgången af det kalen-derår, med hvilkets slut utträde önskas.	Fören., som ej ställer sig stadgarna eller fullmäktiges beslut till efterrättelse, kan uteslutas.	»Verkställande utskott», bestå-ende af om-budsmannen och 4 led., valda på ord. årssamman-träde.	Räkenskaperna afslutas för salenderår och aflämnas före utgången af februari till 2 af en utaf an-slutna fören. (hvilka välja i tur och ordning efter omfatt-ning) utsedda revisorer, som afgifva berät-telse senast den 31 mars.
Sveriges Bageriidkareför-ening. Medl.: omkr. 450 firmor. ! .	Årsafgift: för arbetsgifvare 5 kr. för hvarje manlig och 3 kr. för hvarje kvinnlig hos honom anställd b ägor i arbetare; för annan medl. 5 kr.	Central-styrelsen kan besluta extra uttaxering till högst årsafgif-tens storlek per år för bi-springande af i arbctskonllikt invecklade medl.	Skriftlig upp-sägning 6 mån. före utgången af det kalen-derår, med hvilkets utgång medl. önskar utträda. Ut-träde får ske först vid ut-gången af året efter det, då inträde skett.	Medl. kan på grund af »van-hedrande hand-lingar, illojali-tet eller in-kollegialitet» åt central-styrelsen ute-slutas.	Central-styrelse, bestå-ende af 9 led. och 8 suppl., valda på ordin, allmänt för-eningsmöte hvartannat år, af hvilka för Stockholm valda 3 led. och 2 suppl. utgöra ett verk-ställande ut-skott, beslut-fört med 3 led. närva-rande.	Käkenskaper och förvaltning granskas af 2 på ordinarie allmänt för-eningsmöte ut-sedda revisorer, hvilka afgifva berättelse. 1

131

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.	tillgångarnas användning.	Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
Hålles årligen	Hålles på kal-	Enhälligt	Beslut om fuU-		I samband	!) Föreningen indelas i 13 »kret-
före utgången	lelse af ordf.	beslut af samt-	mäktiges upp-		med beslut om	sar» för olika delar af landet.
af april.	eller då minst	lige förems	lösning fattas		upplösning	Ä allmänt föreningsmöte utses
Kallelse minst	3 fören. genom	fullmäktige å	på samma sätt		afgöra full-	för 2 år en »öfverstyrelse», be-
14 dagar förut	sina fullmäk-	ett ordin, sam-	som stadge-		mäktige, huru behållna till-gångar skola användas.	stående af representanter från
genom bref eller telegram till hvarje medlem.	tige så begära. Ärende upp-tages i kal-lelsen, som sker genom bref eller telegram.	mantr. eller maj. på två sammantr. med minst en mån:s mellanrum, där af ett ordinarie.	ändringsbeslut.		hvarje krets och utgörande be-slutande myndighet i frågor, som ej äro allm. föreningsmöte uttryckligen förbehållna.
Hålles hvart-	Hålles, när	8/d maj. vid	s/i maj. vid 2	Medl., som ej	Vid upplösn.
annat är på af	centralstyr.	ett aUmänt	allm. förenings-	kan uppvisa	användas för-
central-styrelsen be-stämd tid och ort. Kallelse genom till-kännagifvande i Svensk Bageritidskrift senast 14 dagar förut.	eller verkst. utskottet anse det nödigt, eller när hälften af kretsarna så begärt.1) Kallelse senast en vecka förut genom till-kännagifvande i Svensk Bageritidskrift.	föreningsmöte.	möten för be-slut om förems upplösning.	årskort som bevis för full-gjorda skyldig-heter till för en., saknar rösträtt vid allm. föreningsmöte.	eningens be-hållna till-gångar »till något för bageriyrket nyttigt ända-mål».

132

(Forts.) Stadgarnas innehåll

E1 ö r e -

Föreningens firma och medlemsantal.	a f g	fter	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna,	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Arbetsg ifvareförening ar (forts.). Sveriges Redareförening......	Arsafgift för	Styrelsen äger	Skriftlig an-	Medl. kan ute-	Styrelse, bestå-	Räkenskaperna
Medl.: 1B9 rederier.	hvarje rederi:	bestämma viss	mälan hos sty-	slutas »när	ende af 5 led.	afslutas för
	3 kr. för hvarje	afgift; högst	relsen senast 0	synnerlig an-	jämte suppl..	kalenderår och
	å fartyg med	1 V> % af	mån. före	ledning därtill	årligen valda af	lämnas senast
	högst 15 per-	stufningskost-	kalenderårs	vppas». Med-	fullmäktige1) å	den 15 juni
	soners personal	naderna att	slut.	lem, som slutat	deras i sam-	till 2 på förena
Sveriges Skräddareniiistares	anställd person och 5 kr. för hvarje annan personalen tillhörande person. Arsafgift till	utgå hvar gång medlem till-höriga ång-eller motor-fartyg eller pråmar lossa eller lasta i svensk hamn. Centralstyr.	Lokalfören.	sin rederi-rörelse eller försatts i konkurs, för-lorar omedel-bart sitt medlemskap. Lokalfören.,	band med förena ord. möte hållna sammantr. Vid fråga om kollektivaftal måste hela styr. närvara, eljest är den beslutför med 4 led. eller med 3, om de äro ense. Centralstyrelse	ord. möte valda revisorer, hvilka senast den 15 juli till styr. afgifva utlåtande. Räkenskaperna
Centralförening.	centralfören.:	äger påbjuda	äger utträda	som uppsåt-	med säte i	afl ämnas senast
Medl.: 36 lokalföreningar.	50 öre för	extra pr vecka	efter 3 års	ligen motar-	Stockholm be-	den 15 april
hvarje 100-tal	utgående ut-	medlemskap,	betar central-	stående af 11	årligen till 3
	kr. taxerad ink.	taxeringar för	om uppsägning	förena intres-	led. jämte	på årsmöte
	af skrädderi-	understöd vid	senast 6 mån.	sen, eller hvars	suppl., valda	valda revisorer,
	rörelse, dock	arbets-	före årsskifte	numerär syn-	på ord. års-	hvilka till
	lägst 5 kr., er-	konflikter.	insändes till	nerligen afse-	möte för tiden	central sty-
	lägges af hvarje firma till lokalfören:s styrelse, som insänder be-loppet till central styr.		centralstyr.	värdt minskats, kan af central-styr. eller verkst. utsk. suspenderas och därefter på årsmöte ute-slutas.	till nästa års-möte. 5 led. och 2 suppl. utses från Stockholms lokalfören. och utgöra ett verkst. utskott. Styr. beslutför med 8 led., verkst. utskott med 5 led. närv.	relsen afgifva revisions-berättelse.

133

i vissa hänseenden.

skrifter o in

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor för beslut

om ändring i andra
i stadgarna. frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvande!
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Hålles årligen
före september
månads utgång.
Kallelse
senast 14 dagar
förut, dels
genom kungörelse
i tidningar
å de
platser, där
kretsstyr. hafva
sitt säte, dels
genom bref till
medl.

Årsmöte hålles
minst en gång
hvartannat år
på tid och
plats, som af
föregående
möte eller
verkst. utsk,
bestämts.
Kallelse utfärdas
af styr.
minst en mån.
förut. Sätt
härför ej
angifvet.

Hålles, då det
af styr. eller
fullmäktige
påkallas, eller
då minst Vio
af medl. det
skriftl. begära
hos styr.
Ärende upptages
i kallelse,
som sker minst
8, högst 14
dagar förut på
samma sätt
som till ordinarie
sammanträde.

Hålles efter
beslut af centralstyr.
eller
verkst. utsk.
eller om revisorerna
eller
minst 5 lokalfören.
så begära.
Kallelse
minst 10 dagar
förut, hvilken
publiceras i
Svensk
Skrädderitidning.
2)

3/4 maj. utgörande
minst
hälften af
forell:8 röstetal
å ett sammantr.
eller s/± maj.
af de närvarande
vid 2
möten. För
ändring af
best. rör. tillgångarnas
fördelning
vid
upplösning
fordras enighet
mellan alla
förena medl.

2/3 maj. vid
allm. sammanträde.

Beslut om
förena upplösn.
sker som vanligt
stad geändringsbeslut.

För beslut om
lockout, som
hänskjutits till
föreningsmöte,
fordras s/é maj.

Medl. äger ej
deltaga i afgörande
af
fråga, där hans
rätt är mot
förena stri- j
dande. Medl.,1
som ej 14
dagar efter anmaning
erlagt
afgifter, är
förlustig sina
rättigheter till
3 mån. efter
fullgörande.
Medl., som ej
erlägger afgifter
till
fonden för
stufveri arbetskonflikter,
äger
ej deltaga i
beslut rörande
fonden eller
förh. till stufvare.

Suspenderad
lokalfören.
saknar under
suspensionstiden
alla
rättigheter.

Vid för ems
upplösning
fördelas tillgångarna
bland
medl. i förh.
till deras under
de 5 sista åren
gjorda inbetalningar.

Vid fören:s
upplösn. användas
tillgångarna
till
något välgörande
ändamål
på sätt sista
sammanträdet
eller central1
styrelsen
bestämmer.

x) Fören:s medl. indelas efter vissa
områden i 4 kretsar, af och
bland hvilka årligen väljas fullmäktige,
en för hvar krets och
dessutom en för hvarje fullt
250-tal af personal å kretsens
medl. tillhöriga fartyg,
hvilka fullmäktige på sammanträden
äga besluta i vissa frågor,
särsk. sådana, som gälla förh.
till arbetare och personal.

2) Frågor, som ej kunna utan
lokalförems hörande af centralstyr.
eller verkst. utsk. afgöras,
men som ej kräfva allm. möte,
remitteras till lokalfören. för
infordrande af deras skriftl. utlåtande,
hvarefter styr. eller
utsk. besluta i öfverensstämmelse
med pluralitetens önskningar.

134

Föreningens firma och
medlemsantal.

ArbetsgifvarefÖreningar

(forts.).

Lokalföreningar.....................

Me dl.: om kr. 465 firmor eller
personer. (Normalstadgar, omfattade
af 15 föreningar med
ej angifvet antal mcdl.)

Sveriges Verkstadsförening.

Me dl.: 175 verkstäder.

(Ports.) Stadgarnas innehåll

E1 ö x’ e -

afgi	f t 0 r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Års afgift: visst belopp.		Ledamotskap minst 3 år. Uppsägning 6 män. före utträde.		Styrelse, vald på årsmöte och bestående af visst antal led. och beslutför med visst antal lod. närva-rande.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och lämnas inom viss tid till visst antal på årsmöte valda revisorer, Indika afgifva berättelse.
Medl.erlägger i inträdesafgift en summa, be-räknad efter hans arbetares relativa antal samt afpassad efter hans andel i till-gångarna vid ev. upplösning, i årsafgift 4 kr. per arbe-tare, dock minst 100 kr.	Extra ut-taxering per arbetare kan beslutas å sam-manträde, dock så begränsad, att årsafgift och uttaxering ej tillhopa öfverstiga 10 kr. per år och arbetare.	Utträde sker vid årsskifte efter skriftlig uppsägning, med egenhän-dig, bevittnad underskrift, lios kretssty-relsen 3 må-nader förut.	Underlåtenhet, trots uppma-ning, att af-finna tilläggs-revers (se kom.) Uraktlåtenhet att betala års-afgift, trots an-maning (ev.)1)	Öfverstyrelse och 5 krets-styrelser. Öfverstyrelsen består af 10 led., valda 2 från hvarje krets för 3 år, å kretsmöte i mars; 7 be-st utföra2); kretsstyrelse består af 5 led., valda för 3 år å kretsmöte i mars; 3 be-slutför a.	Föreningens räkenskaper afslutas för kalenderår och öfverlämnas före utgången af februari till 2 revisorer, som hafva att inom 3 veckor till öfversty-relsen aflämna revisionsberät-telse. Berät-telse öfver kretsstyrelsens räkenskaper, afslutade års-vis, afgifves af 2 revisorer till styrelsen och framlägges för kretsmötet i mars.

135

i vissa hänseenden.

skrifter om

villkor för beslut

ordinarie	extra
sammanträde.	sammanträdo.	om ändring	i andra
		i stadgarna.	frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Sätt för
kallelse ej angifvet.

Förslag ingifves
skrift!,
till styr., som
vid årsmöte
afgifver utlåtande.
Stadgeändring
måste
sanktioneras
af centralstyrelsen» -

För beslut om
förena upplösning
fordras
förslags ingifvande
till styr.,
som afgifver
utlåtande. Förslaget
bordlägges
vid
första sammantr.
(årsmöte)
ocli kan
antagas å nästa
med 3/4 maj. af
förena hela
numerär. I
öfrigt enkel
maj. å ett
sammantr.

*) Medl., som af händer sig sitt
verk eller försättes i konkurs,
förlorar omedelbart medlemskapet.

2) För beslut om allmän lockout
i krets eller förening fordras
enhällighet inom öfverstyrelsen;
eljes hänskjutes frågan till allmänt
föreningssammanträde.

Ord. möte
hålles årligen
före d. 15 juni;
kallelse, med
uppgift om 1
ärendena, sker
genom bref
med all in.
posten åtta
dagar förut.
Ord. kretsmöte
hålles årligen i
mars; kallelse
sker på samma
sätt som till
föreningsmöte,
3 dagar före
mötet.

Möte sammankallas,
då
öfverstyrelsen
(resp. kretsstyrelse)
finner
nödigt; för
kallelse gälla
samma regler
som i fråga om
ord. möte.

8/4 majoritet;
afser beslutet
skärpning af
medl:s förpliktelser,
fordras
bifall af 9/io
af föreningens
hela röstetal.

3/é majoritet
för beslut om
allmän lockout
och för upplösningsbeslut.

Höstning sker
enligt graderad
skala; hvarje
medl. har en
röst och därutöfver
ytterligare
en för
hvarje 50-tal
arbetare.

Vid upplösning
fördelas tillgångarna

mellan kvarvarande
medl.
proportionellt
efter arbetareantalet.

136

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

JP ö r e -

a f g i f t e i

regelbundna.

uttaxering.

medlems afgång

villkor för
utträde.

grund för
uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Arbetareföreningar.

Landsorganisationen .........

Me dl.: 28 fackförbund med
152,274 medl., sammanslutna
i 2,225 afdelningar.

Hvarje fackförb.
erlägger
i inträdesafgift
20 öre för helt
och 10 öre för
hälft betalande
medl. samt i
inånadsafgift
resp. 10 och 5
öre.

Om den för
understöd af- 1
sedda fonden
ej uppgår till
1 mill. kr., j
äger sekretariatet
att påbjuda
uttaxering
ä högst

50 öre för heloch
25 öre för
halfbetalande
förbundsmedl.

pr vecka.
Representantskapet
kan
besluta om
högre belopp.

Sv. Bageri- och Konditoriarbetareförbuudet.

Med!.: 3,150 personer, sammanslutna
i 61 afdelningar.

Inträdesafgift
och månadskontingent
utgöra
hvardera
1.50 kr. för
helt samt 75
öre för hälft
betalande
medlem.

Förbundsstyrelsen
äger påbjuda
uttaxering,
dock ej
till högre belopp
än 50 öre
pr medlem och
vecka, utom vid
större lockout,
då summan ej
får begränsas.

Förb. utcslutes,
om det i 2
mån. uraktlåter
att erlägga
afgift
eller i 14 dagar
att inbetala
uttaxering,
äfvenså om det
ej inom 3 mån.
redovisar för
erhållet konfliktunderstöd.

Medlem uteslutes
för grof
uraktlåtenhet
af stadgarna
och motarbetande
af
förbundets
intressen.

Kongressen
väljer 3 revisorer,
som afge
revisionsberättelse
för hvarje
kvartal till
sekretariatet
och årligen till
representantskapet
samt till
kongressen för
den tid, som
förflutit sedan
föregående
kongress.

3 revisorer,
som hvarje
kvartal anställa
revision. Deras
rapporter föreläggas
årligen
förbundsstyrelsen
samt utsändas
till
afdelningarna.

Af 7 ledamöter
bestående
sekretariat,
som väljes å
ord. kongress.

8 ledamöter,
af hvilka 5
skola vara bosatta
i Stockholm
och utgöra
ett verkställande
utskott.
För besluts
giltighet fordras
att 3 led.
af utskottet äro
om beslutet
ense.

137

i vissa hänseenden.

s k r i	f t e r	o m		1
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut om ändring i andra i stadgarna, j frågor.	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvande! af fÖrenings-angclägcnheter.	tillgångarnas : användning. ;
Kongress sam-	Sekretariatet	Förslag ingifvas af afdelnin-	Förbund, som	Understöd vid ! r;
manträder på	och represen-	garna till resp. förbundssty-	häftar i skuld	arbets- \|
tid, som af näst	tantskapet be-	relser för att tillställas sekre-	för utgifter till	konflikter, j
föregående kon-	sluta om	tariatet, som remitterar dem	Landsorg., ägor
gr ess bestäm-	hållande af	till organisationerna, hvar-	cj representa-
mes. Hess häl-	extra kongress.	efter de företagas till afgö-	tionsrätt å
lande kungöres	Representant-	rande å kongressen. Enkel	representant-	! O
minst 5 mån.	skåpet har	majoritet. 2/3 majoritet inom	skapsmöte eller	)
förut. Repre-	extra samman-	representantskapet för beslut	kongress.2)
sentantskapet	träde, då sekre-	om förhöjd uttaxering.
sammanträder	tariatet så	Stadgeändring endast å
årligen före	finner nödvän-	kongressen.
utgången af	digt, eller då
april.	minst hälften			■■■
	af repris leda-
	möter därom
	anhåller.1)
Kongress hålles	Då förbunds-	Förslag ingifvas till förbunds-	Afd.. soja 2	Understöd vid
å tid, som af	styrelsen så	styrelsen af afdelning eller	män. häftat i	konflikter och i
näst föregående	anser nödigt	medlem, hvarefter de remit-	skuld för kon-	arbetslöshet
kongress	eller minst 6	teras till kongressdeltagarna	tingent eller	samt reshjälp. i
bestämmes.	afd. med	1 månad före kongressen.	uttaxering, för-
	sammanl. 50	Förslag af större vikt kunna	lorar aktivt
	medl. därom	af denna hänskjutas till om-	medlemskap
	anhålla.	röstning inom afdelnin gara a.	och ägor ej
		Vid val absolut majoritet.	representa-
		Eljest enkel, utom i fråga	tionsrätt vid
		om förbundets upplösning.	kongressen.3)

Anmärkningar.

I fråga om lockout kan sekretariatet
skriftligen infordra
representantska pets utlåtande, j
och ägor detta att i samråd med
vederbörande förbundsstyrelser!
besluta i saken.

Inom representantskapet och å
kongressen äga sekretariatets
medl. ej rösträtt beträdande den''
gångna tidens förvaltning, å kongressen
ej heller representant-!
skåpets medl.

Förbundsstyrelsens med!, äga ej;
rösträtt å kongressen beträffande
förvaltningen.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

A rhetwrefföreningar

(forts.).

Af delningar af Sv. Bageri- och
Konäitoriarbetareförlmnäet.

Sv. Bleck- Och Plåtslagareförbundet.

Medl.: 1,669 personer, sammanslutna
i 50 af delningar.

J? Ö r e -

regelbundna.

t e r

uttaxering.

in c d 1 c in s

villkor för
utträde.

afgångrum!
för
uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Inträdesafgift, J ämte den af
minst o kr. j kongress eller I
för helt och. förbundssty- ,
1.50 kr. för relse påbjudna
hälft betalande; uttaxeringen j
medlem, samt I kunna medl. j
månadskontin- åläggas utdebijgent
bestämmas tering af afd. j
å sammanträde:

| för hvarje år. j

! Motarbetande
|af organisationen,
svekligt
i uppbärande af
i understöd och
| strejkbryter i.

5 eller, i större
afdclningar, 7
ledamöter,
valda å ord.
sammanträde
för ett år.

3 revisorer,
som hvarje
kvartal företaga
revision
och vid års -

mötet däröfver
afgifva
berättelse.

Inträdesafgift
1.50 kr. pr
medlem.

| Vcckokontinigent
35 öre för
helt och 20 öre
för hälft betaI
lande medlem.

Om förbundskassan
|
understiger !

30,000 kr., I

äger förbunds-1
styrelsen på- j
bjuda uttaxe- ;
ring.

| Afd. uteslutes
för uraktlåten|
het att under
12 månader tillsända
af gifter.

5 ledamöter, af
hvilka förtroendemannen

väljes åt kongressen
och de
i öfriga af afd.
j i Stockholm. !
i 3 beslutföra. j
| Af kongressen
utsedda 3 tillits!
män, en för
| hvart förbundsdi
strikt, kunna
I till styrelse|
möte inkallas
| samt deltaga i
beslut.

Räkenskaperna
afslutas med
kvartal samt
j granskas af
utaf afd. på
den plats, där
! förbundsstyrelsen
har sitti
säte, valda 3 j
revisorer,
hvilka upprätta
ett årssammandrag
öfver
räkenskaperna,
som tillställes
afdelningarna.

139

i vissa hänseenden.

s k r i f t e r o ro.

j ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor j om ändring i stadgarna.	ör beslut .i andra frågor.	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.	tillgångarnas användning.	Anmärkningar.
{Minst en gång	När styrelsen	Stadgeändring	Förslag vid ett	2 månaders	Vid upplösning	*) Om någon ledamot af förbunds-1
i månaden.	så finner be-	endast å för-	sammanträde,	försummelse	öfverlämnas	styrelsen vansköter sin funktion,!
	höfligt eller	bundskongress.	beslut vid	att erlägga	tillgångarna	äga revisorerna att vädja till!
	1/io af med-		nästa, utom i	utgifter medför	till förbundet.	den afdelning ledamoten tillhör J
	lemmarna		brådskande	förlust af aktivt		Dess beslut kan af parterna
	därom anhåller.		ärenden, som	medlemskap.		bringas inför kongressen.
1			omedelbart af-
						2) På beslut af kongressen eller
						förbundsstyrelsen företages om-
			slut- om arbets-			röstning inom afd. öfver vackt!
			nedläggelse och			fråga. Enkel majoritet.
			upplösning.			3) Förbundsstyrelsens medlemmar!
			Förslag om			och revisorer äga ej rösträtt åj
			upplösning del-			kongressen beträffande förvalt-!
			gifves medl.			ningen.
			och behandlas
			å 2 samman-
			träden.
Kongress	2)	Motioner ingifvas af afd.	Afd., som utan	Understöd vid
sammanträder		eller medl. till förbundsstv-	förbundssty-	konflikter och
å tid, som af		relsen samt remitteras till	relsens medgif-	arbetslöshet
näst föreg.		afd. minst 2	månader före	vande under-	samt reshjälp.
kongress		kongressen.	låter att in-
bestämmes.			5/g majoritet af	sända afgifter,
			förbundets	äger inga
			medl. för beslut	rättigheter
			om upplösning.	inom fÖrb.3)

(Forts.) Stadgarnas innehåll

I''''

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i	flor	me d1e m s afgång	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
i regelbundna. i	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.
Inträdesafgift	Afd. äger		8 veckors för-	Minst 3 leda-	3 revisorer,
3 kr. Yecko-	besluta om		summelse att	möter, valda å	som hvarje
kontingenten	uttaxering.		erlägga alg.,	årsmöte.	kvartal
! bestämmes å			motarbetande		granska afd:s
1 årssamman-			af org., brott		räkenskaper
trädet.1)			mot stadgarna,		och afgifva
			svek!, upp-		revisions-
			bärande af		berättelse vid
			understöd,		årsmötet.

Arbetareförening ar
(forts.).

Af delningar af Sv. Bleck- ocl
Plåtslag eriarb etareförb un d et.

Sv. Bokbindareförbundet........j Inträdesafgift

Medl.: 1.459 personel'', samman- 1 kr. för utslutna
i 26 afdelningar. lärd manlig

medl., 50 öre
för kvinnlig
samt för lärling.
Vcckokontingcnt

resp. 35 och
25—15 öre.

Kan af förbundsstyrelsen

påbjudas.

Medlem beviljas
utträde
endast, såvida
»giltig orsak»
föreligger.
Ex. upphörande
med
yrket.

| okollegialt upp- j
I trädande samt j
[förskingring afl
|afd:s tillhörig-;
! heter. Medlem,!
jsom blir yrkes-!
kikare, får ej j
kvarstå.

Medlem uteslutes
för brott
mot stadgarna,
motarbetande
af organisationens
intressen
samt strejkbry
tcri.

7 ledamöter,
valda af förbundsmötet.

4 beslutföra,
om de äro ense.

Räkenskaperna
af slutas för
kalenderår.

3 revisorer,
som till afd.
hvarje halfår
afge tablå öfver
kassans ställning
och årligen
afge revisionsberättelse.
2)

141

i vissa hänseenden.

8 k i* i f t e r o m

I inskränkning !

I villkor för beslut! j medlems I

... . , i_______________________________________! rätt att del- j 0

ordinarie i extra j i j ^ ^ i tulgangarnas

sammanträde, sammanträde. I . I • j ■> % •, . - användning.

I j om ändring i andra narrandet åt ;

j i stadgarna. I frågor. | förenings- I

angelägenheter. |

Minst eu gång När styrelsen j Särskilda För uttaxering Med!., som 4 Vid upplösning!

i månaden.

| Hålles hvart
i tredje år ä tid,
: som af näst
I föregående förj
bundsmöte
: bestämmes.

så finner j tilläggsstadgar samt i andra
lämpligt. läger afd. upp-j viktigare eko;
råtta. Skola afl nomifrågor
förbunds- j fordras 2/s |
styrelsen j majoritet af |

! sanktioneras, j de närv., för
I arbetsnedläg- |
Igel so s/4 maj o-i
ritet bland af!
| tvisten berörda
samt för ute-i
I slutning 3U afl
i afgi fna ro sfer.

I Afd. kan ej i
| upplösas, om i
1 1/é af med!, i
I röstar emot. ;

Hålles, då för- Förslag ingifvas till för- j
bundsstyrelsen bundsstyrelsen för att remitjämte
reviso- teras till afd. minst 2 mån.
norna så anser före förbundsmötet. Mellan
nödigt, eller då förbundsmötena väckta förminst
5 afd. slag offentliggöras i förb:s
med tills. 50 organ samt afgöras genom
med!, därom omröstning inom afdelanhålla.
j ningarna.

veckor ej eiiagt öfverlämnas
afg., anses somj tillgångarna
suspenderad, i till förbundet.

! För stadgeI
ändring genom
| omröstning
fordras 2/s maI
joritet af de
röstande.

Förslag om
upplösning vid
ett förbundsmöte,
beslut
vid nästa med
3/i. af afgifna
röster.

Vid uraktlåtenhet
att
erlägga afg.
mister afd, alla
rättigheter
inom förb.
Likaså medl.,
som resterar
för mera än 13
veckors afg.
Behåller dock
yttranderätt
inom afd.3)

Understöd vid
konflikter,
arbetslöshet
och sjukdom,
lleshjälp. i
Agitations- j
bidrag till afd.,
dock högst 500]
kr. årligen. I
Om förb. upp-i
löses men ett j
nytt bildas
inom 9 år,
öfvertager detta
tillgångarna.

IEljest tillfalla
(de Stockholms
Bokbinderij
arbetare!
förening.

Anmärkningar.

) Enligt förbundsstadgarna skalf
afd. förbinda sig att för sina
medl. bestämma en kontingent
af minst 50 öre pr vecka och!
medl. fr. o. in. 14:e t. o. m.i
52:a veckan af året.

!) Mellan förbundsmötena representera
revisorerna förbundet gent!
emot styrelsen och granska alla
inkomna anmärkningar. Kunna!
afstånga styrelseledamot från j
hans funktion. Denne äger vädja!
till allmän omröstning.

) Förbundsstyr:s medl. och revis. |
äga å kongressen oj rösträtt
betr. ansvarsfrihet.

142

Föreningens firma och
medlemsantal.

Arbetar eföreninf/ av

(forts.).

Afdelningar af Sv. Bokbindareförbundet.

Sv. Bryggeriarbetareförbundet.

Me dl.: 2,952 personer, sammanslutna
i d6 afdelningar.

(Ports.) Stadgarnas innehåll

F ö i* e -

a f g i f t e r

in e d 1 e in s a f g a n t

i villkor tor grund tor

regelbundna, i uttaxering. ,, .., ” , , .

utträde. i uteslutning.

styrelsens i

samman- räkenskap
sättning och | och revision,
beslutförhet.

Afgifterna till i
förb. utgöra ‘
j minimibelopp, j

Kan af afd.
påbjudas.

(So föreskr. för förbundet). Minst 3 ledamöter,
valda å
jårsmöte. Verkjstädernas
perI
sou al er är o
skyldiga att
{ inom sig utse
ett ombud att
förmedla arbetet
mellan perI
son al en och
styrelsen.

Inträdesafgift
1 kr. för helt,
50 öre för
hälft betalande
medlem;
månadsafgift
resp. 50 och
35 öre.

Vid konilikt
äger styrelsen
utdebitera
nödiga medel
inom afdclningama.

|Afd. skall till
t förbundssty|
relscn anmäla
orsaken.

Afd. utcslutes
för 3 månaders
försummelse
att insända
utgifter.

7 medlemmar;
väljas af kongressen.
Förtroendemannen

tillhör ej styrelsen,
men är
skyldig att
närvara vid
dess sammanträden,
där han
har yttrandeoch
förslags-,
men ej rösträtt.

Räkenskaperna
afslutas med
kalenderår och
granskas minst
eu gång hvarje
halfår. Revisorerna,
till antalet
minst 2,
afge berättelse
till styrelsen
senast 4 dagar
före årsmötet.

Kongressen
väljer 3 revisorer,
som hvart
halfår granska
räkenskaperna
och afge berättelse
till styrelsen.
Hvarje
år tillställes
af delningarna
af revisorerna
granskadt
räkenskapssammandrag.

Revisorerna
afge till kongressen
redogörelse
för
räkenskaperna
för kongressperioden.
1)

143

i vissa hänseenden.

S lv r i	f t e r	o in				Anmärkningar.
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f om ändring i stadgarna.	ör beslut i andra frågor.	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvande! af förenings-angelägenhcter.	tillgångarnas användning.
Hålles minst	Iiålles, när	Förslag ingifves skriftligen	(Se föreskr. för	Vid upplösning	*) ltevisorema äga, om styrelse-!
eu gäng i må-	styrelsen så	till ordf. senast 8 dagar före	förb.''!	öfvertagas till-	medlem vansköter sin funktion,i
naden och till-	finner behöflig!	sammanträde.		gångarna af	vädja till stockliolmsafdelnin-
kännagifves	eller 1/''io af	Särskilda	Afd. kan ej		förbundet.	gärna; dessas beslut kan af par-j
senast 2 dagar	med!, därom	tilläggsstadgar	upplösas, så			terna öfverklagas hos kongressen.
förut.	anhåller.	äger afd. upp-	länge 3 mcdl.
		Tätta. Få ej				2) Förbundsstyrelsen kan äfven i
						andra frågor påbjuda omröstning!
		af förb. gifna.				inom förbundet; enkel majoritet.]
						3) Förbundsstyrelsens medlemmar!
						och revisorer äga ej rösträtt å
						kongressen.
Kongress hvart	Då förbunds-	Motioner skola af afdclnin-	Afd., som	Understöd vid
tredje år.	styrelsen finner	garna insändas till tid, som	underlåter	konflikt,
	det nödvändigt	styrelsen bestämmer.	insända af-	arbetslöshet,
	och s/s af de i	Stadgeändring	För upplösning	gifter, äger	sjukdom o. d.
	omröstningen	endast af kon-	af förbundet	inga rättig-	Vid upplösning
	deltagande	gressen.	fordras 5/g	heter i för-	tillfalla till-
	nedi. är o		majoritet. För	bundet.3)	gångarna
	ense därom;		att hemställan		Landsorganisa-
	om 100 med-		om förbättring		tion en.
	lemmar föreslå,		i lön, arbetstid
	att extra kon-		m. m. skall af
	gress skall		förbundet upp-
	hållas, är sty-		tagas fordras
	relsen skyldig		2/s majoritet
	anställa om-		inom afd.
	röstning där-
	öfver.2)

144

(Ports.) Stadgarnas innehåll

F1 ö r e -

Föreningens finn», och medlemsantal.	n f g i	flor	medlems afgång	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.
regelbundna.	uttaxering.	villkor föi-utträde.	grund föi-uteslutning.	räkenskap och revision.
ArbetarefSrenimf/ar
(forts.).
Afdelningar af Sv. Bryggeri-	Inträdesafgift	—		Försummelse	5, i större af-	3 revisorer,
arbetareförbundet.	minst 2 kr. för			att under 3	delningar 7,	som hvarje
	helt och 1 kr.			män. erlägga	ledamöter,	kvartal granska
	för hälft beta-			afgift; motar-	valda å ord.	räkenskaperna
	laude med!.			betande af or-	möte i dec.	och vid sam-
	Jlilnadsafgift,			ganisationen;	månad för ett	manträdet i
	minst 75 öre			brott mot stad-	år.	jan. månad
	för helt och 50			gärna: svekligt		afgifva be-
	öre för hälft			uppbärande af		rättelse.
	betalande, be-			understöd;
	stämmes å års-			strejkbryteri.
	mötet.
De Förenade Förbunden.........	Aid. erlägger	Vid konflikt	Afd., som äm-	Afd. uteslutes	9 personer,	Räkenskaperna
Med].: 3.389 personer, samman-	i inträdesafgift	kan kontin-	nar utträda,	för 3 månaders	valda ä kon-	afslutas med
slutna i 71 afdelningar.	50 öre för helt	gent en för-	skall göra an-	uraktlåtenhet	gross. 5 beslut-	kalenderår.
	och 25 öre för	höjas, dock ej	mälan till för-	att erlägga af-	föra, ifall de	Hvarje kvartal
	hälft betalande	till mera än	bundsstyrelsen	gifter.	äro ense.	företages revi-
	medl. Af vccko-	60 öre pr vecka	om orsaken.			sion, och ut-
	kontingenten	utan att styrel-				sändes be-
	inbetalas resp.	serna för stock-				rättelse där-
	20 och 10 öre.	holmsafd. till-				öfver till afd.
		styrkt det.				Sammandrag
						öfver räken-
						skaperna upp-
						rättas årligen af
						revisorerna.1)
Afdelningar af De Förenade För	Bestämmas	—	—	Med!., som	Ett udda antal	Räkenskaperna
bunden.	af afd.			moraliskt	ledamöter,	afslutas med
				skadar afd.,	valda eu del i	kalenderår och
				svekligt er-	febr., de öfriga	granskas hvarje
				hållit under-	i au g. å ord.	kvartal af 3
				stöd eller varit	sammanträden.	revisorer, hvil-
				strejkbrytare,		ka årligen afge
				äger afd. ute-		revisions-
				sluta.		berättelse.

145

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o m				1 1
		villkor f		inskränkning
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	ö r beslut	i medlems rätt att del-taga i hand-hafvande! af		Anmärkningar.

om ändring	i andra	tillgångarnas användning.
		i stadgarna.	frågor.	förenings- angelägenheter.
En gång i	Då styrelsen	Afd. kan	För arbetsned-		Vid upplösning	*) Om ledamot af förbundsstyrelsen
månaden.	finner behöflig!	upprätta sär-	läggelsefordras		tillfalla till-	vansköter sin funktion eller mot-
	eller Yio af	skilda tilläggs-	% majoritet		gångarna förb.	arbetar förb., äga revisorerna att
	medlemmarna	stadgar, som ej	bland af tvisten		Så äfven då	kalla afdelningarna till samman-
	därom	få stå i strid	berörda samt		afd. uteslutes	träde för att däröfver besluta.
	anhåller.	med de af förb.	inom afd. För		ur förbundet.	Parterna kunna vädja till kon-
		gifna stad-	uteslutning af			gressen.
		garna.	medlem fordras 3/4 majoritet. För upplösning			2) Mellan kongresserna kan för-
					bundsstyrelsen låta företaga omröstning inom afd. Enkel
			å 2 samman-			majoritet.
			träden med 3A			3) Förbundsstyr:s medl. och revis.
			majoritet.			äga å kongressen ej rösträtt
Hålles hvart	Hålles, då för-	Motioner insändas till för-	Vid för-	Understöd vid	betr. förvaltningen.
tredje år.	bundsstyrelsen	bundsstyrelsen, som remitterar	summelse att	konflikter,
	finner det af	dem till afd. senast 4 veckor	erlägga utgifter	agitation.
	behofvet på-	före kongressen.	förlorar afd.
	kalladt och		Vid val absolut	alla rättigheter
	minst 2/s af de		majoritet.	inom för-
	i omröstning		För arbetsned-	bundet.3)
	deltagande		läggelse 2/s
	medl. därom		majoritet bland
	äro eniga.2)		de af tvisten
		berörda.
Minst eu gång:	Hålles, när så	Förslag »af	omfattande be-	Förlust af alla	Vid upplösning
i månaden.	påfordras	tydelse» bör	inlämnas till	rättigheter vid	öfvertagas till-
	samt då 3A af	styrelsen minst 8 dagar före	uraktlåtenhet	gångarna af
	medlemmarna	sammanträde.	att erlägga	förbundet.
	det begära.	För stadge-	För medlems	afgifter.
		ändring 2/s	uteslutning 2Ja
		majoritet.	majoritet. Fråga om upp-
			lösning be-handlas å 2
			sammanträden och fordras 9/io
			majoritet bland \|
			medl.

146

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	J? ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t o r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap
				samman-
	regelbundna.	uttaxering.	yillkor för utträde.	grund för uteslutning.	sättning och beslutförhet.	och revision.
Arbetareföreningar
(forts.).
Sv. Gjutareförbunclet.........	Inträdesafgift 2 kr. för helt,	Uttaxering kan genom allmän	_	Afd. uteslutes	5 ledamöter, af hvilka	Hvarje kvartal rapport öfver
Me dl.: 2,819 personer, samman-		för en månads
slutna i 103 afdelningar.	1 kr. för hälft	omröstning		dröjsmål med	förtroende-	inkomster och
betalande	beslutas.		insändande af	mannen väljes	utgifter, som
	medlem;			afgift.	af kongressen,	införes i fack-
	veckokontin-			de öfriga af	tidningen.
	gent resp. 30				stockholms-	3 revisorer,
	och 15 öre.				afdelningen.	valda af stock-
					Best utföra,	holmsafd.,
					om 4, däribland	granska kvar-
					förtroende-	talsrapporterna
					mannen, äro närvarande och	och afge till afdelningarna
					3 af dem ense.	revisionsberät-telse för kalenderåret.
Afdelning ar af Sv. Gjtitareför-	Inträdesafgift		—	Försummelse	5 ledamöter,	Rapport öfver
bundet.	3 kr. för helt			att betala afg.	valda af års-	räkenskaperna
	och 1.50 för			under 6 veckor,	möte för 2 år.	delges afd.
	hälft betalande			förargelse-		hvarje kvartal;
	medlem;			väckande upp-		räkenskaps-
	veckoafg. bo-			trädande under		afslutning för
	stämmes å ord.			sammanträde, motarbetande		kalenderår.
	december-				3 revisorer
	sammanträde,			af org., brott		utses af års-
	dock minst 40			mot stadgarna;		mötet; revi-
	öre för helt och			svekligt försök		sionsberättelse
	20 öre för hälft			att uppbära		för kalender-
	betalande			understöd;		året delges
	medlem.			okollegialt		styrelsen och
				uppträdande,		afd. en vecka
				samt försking-ring af afd:s tillhörigheter.		före årsmötet.

147

i vissa hänseenden.

skri	f t e i-	o m
				inskränkning
		villkor för beslut
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.				tillgångarnas användning.	Anmärkningar.
om ändring	i andra	taga i hand-hafvandet af
		i stadgarna.	frågor.	förenings- angelägenheter.
Efter omröstning inom af-	Motioner insändas till sty-	2)	Understöd vid	4) Omröstning kan äfven i vissa
delningarna, företagen på yr-	relsen, som senast en månad	konflikt och	frågor företagas på initiativ af
kan de af styrelsen eller afd.1)	före kongressen remitterar		arbetslöshet;	kongressen.
		dem 1	ill afd. För arbetsned-läggelse fordras 4/ö majoritet		reshjälp. Vid upplösning tillfalla till-gångarna	2) Förbundsstyr:s medl. äga å kon-gressen ej rösträtt betr. för-valtningen.
			bland af saken		Landsorganisa-
			berörda och 3A majoritet inom afd., om denna omfattar flera		tionen.
			arbetsplatser än den, där tvist pågår.
			Dessutom ford-ras förbunds-styrelsens till-stånd. Vid större konflikt
			företages om-röstning inom afdelningarna. För upplösning 4/ö majoritet vid omröstning
			inom afd.
Minst en gång	När styrelsen	Förslag inlämnas till styrel-	—	Vid upplösning
i månaden,	finner det	sen före sammanträdet.		tillfalla till-
kungöres 2	behöfligt.	Stadgeändring	Förslag om		gångarna förb.
dagar förut.		endast å kon-	arbets nedi äg-
i		gressen. Dock	gelse skall vara
		äger afd. att	underskrifvet
		upprätta	af 4/s af dem
		tilläggsstadgar.	saken rör.
		Få ej strida	För utesi utning
		mot de af förb.	af medlem s/i
		gifna.	majoritet. För upplösning 3A majoritet å 2 sammanträden.

148

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före -

Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Arbetareföreningar (forts.). Sv. Grof- och Fabriksarbetare-förbundet. M e dl.: 36,158personer, samman-slutna i 332 afdelningar.	Inträdesafgift 50 öre för helt och 25 öre för hälft betalande medlem. Kon-tingent resp. SO och 15 öre pr vecka.	Kan af för-bundsstyrelsen påbjudas vid större kon-flikter.		Afd. uteslutes, om den 3 mån. uraktlåter att erlägga af-gifter.	11 ledamöter, valda af kon-gressen.	Räkenskaperna-afslutas med kalenderår. 3 revisorer, som årligen afgifva revisions-berättelse.
Afdelningar af Sv. Grof- och Fabriksarb etareförbundet.	Inträdesafgift och vecko-kontingent bestämmas af afd. för hel-eller halfår.		’	‘)	Minst 5 leda-möter. Är afd. uppdelad i sek-tioner, väljer den en s. k. hufvudstyrelse och hvar sek-tion en sek-tionsstyrelse, hvardera om minst 5 leda-möter.	Hvarje afd., resp. sektion, har 3 revisorer, som kvartals-vis afge rapport öfver kassans ställning och årligen aflämna revisions-berättelse till resp. styrelse att föreläggas afd. (sektionen). .

149

i vissa hänseenden.

skrifter

ordinarie

sammanträde.

extra sammanträde.	villkor f	ö r beslut
om ändring	i andra
	i stadgarna.	frågor.
Hålles, då för-bundsstyrelsen	Motioner insändas till för-
bundsstyrelsen, som remitterar

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafyandet
af
föreningsangelägenhcter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Ord. kongress
hålles å tid,
som af föregående
kongress
bestämmes.

finner det nödvändigt
och °/io
af de i omröstningen
deltagande
medlemmarna
däräro
ense.

Hålles minst
en gång i månaden
eller, om
afd. är uppdelad
i sektioner,
en gång
i kvartalet.
Sektion sammanträder
en
gång i månaden.

Hålles, när
styrelsen, resp.
hufvudstyrelsen,
så finner
nödigt eller
sektion det begär.
Sektion
har extra sammanträde
på
beslut af
styrelsen.

dem till afdelningarna senast
2 månader före kongressen.

Har med anl.
af långvarig
konflikt påbjuden
hemlig
omröstning
ang. dess biläggande
ej
gifvit absolut
majoritet, äger
styrelsen besluta
i saken.

Förslag inlämnas till styrelsen
före sammanträdet. Brådskande
ärenden kunna dock
omedelbart afgöras.

Afd., som utan
förbundsstyrelsens
medp
firande underlåter
insända
afgifter, äger
inga rättigheter
inom
förb.

Understöd vid
konflikter,
reshjälp.

Bryter någon mot stadgarna,
äger afd. besluta i saken. Ev.
tillsättes en kompromissnämnd
på 5 personer.

Afd. eller samorganisation

äger upprätta
stadgesupplement.
Skall af
förbundsstyrelsen
godkännas.

I frågor, som
röra mellanhafvande
med
arbetsgifvaren,
fordras 2/s
majoritet bland
af saken berörda.

Afd. kan ej
upplösas, så
länge 3 medl.
vilja kvarstå.
Sektionsbeslut
underställ es ev.

afd:s eller
hufvudstyrelsens
pröfning.

Medlem, som
resterar för
flera än 8
veckokontingenter,
förlorar
sina rättigheter
inom organisationen.

Vid upplösning
öfvertagas tillgångarna
af
förbundet.

150

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

afgifter	medlems afgång
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.

IT ö r e -

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Arbetareföreningar

(forts.).

Sv. Grufarbetareförbundet......

Me dl.: 3,792 personer, sammanslutna
i 4S afdelningar.

I inträdesafgift
samt för hvarje
månad crlägger
afd. 1.10 kr. pr
medlem.

Afdelningar af Sv. Grufarbetareförbundet.

Inträdesafgift
3 kr. Månadskontingenten

bestämmes för
hvarje år.
Minst 1.50 kr.

Då den för
konfliktunderstöd
afsedda
fonden understiger
50,000
kr., äger förbundsstyrelsen

påbjuda uttaxering.

Medl. ha att i
erlägga af kon-!
gressen eller
förbundssty- I
relsen påbjuden
uttaxering, j

Afd. uteslutes
för 2 månaders
uraktlåtenhet
att insända
afgifter.

7 medlemmar,
valda å ord.
kongress.

Uraktlåtenhet
att under 8
veckor erlägga
afgifter, motarbetande
af
organisationen,
brott mot stad-!
garna, okolle- j
gialt uppträ- i
dande, svekligtj
uppbärande af;
understöd samt;
förskingring afl
afdclningens j
tillhörigheter. ''

5 medlemmar,
valda å årsmöte.

Räkenskaperna
afslutas 1 månad
före kongressen.
3 revisorer,
som
afge .revisionsberättelse
till
styrelsen för
hvarje kvartal
samt efter
räkenskapsafslutningen

till kongressen.

3 revisorer,
som hvarje
kvartal granska
räkenskaperna
och årligen
till styrelsen
afge revisionsberättelse
att
föreläggas årsmötet.

151

i vissa hänseenden.

skrifter o ro.

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor f

ör beslut

om ändring
i stadgarna.

i andra
frågor.

Kongressen

sammanträder

Förbundssty-relsen äger be-

Motioner insändas till för-bundsstyrelsen 4 månader

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
förcningsan
gelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

hvart tredje år
å tid, som af
föreg. kongress
bestämmes.

sluta om sammankallande
al
extra kongress.
*)

Afd.,
äftar

före kongressen samt reinit- .''till förb., äger
teras till afd. 2 månader! ej representadärefter.
j tion srätt vid

|Vid val fordras kongressen.2)
absolut majoritet.
För upplösning,
att 5/e
af förbundets
medlemmar
rösta därför.

Hålles minst
en gång i
månaden.

Extra samman-1 Särskilda
träde hålles, | tilläggsstadgar
när styrelsen läger afd. uppså
finner be- råtta. Få ej stå
höfligt eller i strid med de
Vio af afd:s af förb. gifna.
medlemmar
därom anhåll er.

För framställning
till arbetsgifvarcn
fordras
3,4 majoritet
bland de
af saken berörda
samt
godkännande
af förbundsstyrelsen.
För
arbetsnedläggelse
3/4 majoritet
bland af
tvisten berörda
och för medlems
uteslutning
3/4 af
afgifna röster.

Förslag om
upplösning delgifves
medlemmarna
och behandlas
å 2
sammanträden.
Om 1A röstar
emot, kan
upplösning
ej ske.

Understöd vid
konflikter.
Upplöses
förb., öfvertager
Landsorganisationen

dess tillgångar.

V Omröstning inom afd. företages
på beslut af kongressen eller
förbundsstyrelsen, eller om 200
medl. det yrka. Enkel majoritet.

2) Förbundsstyr:s medl. och revis.
äga å kongressen ej rösträtt
betr. ansvarsfrihet.

Vid upplösning
öfvertagas tillgångarna
af
förbundet.

152

(Forts.) Stadgarnas innehåll

3P ö r e -

Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Arbetareföreningar (forts.). Sv. Järn- ock Metallarbetare-	Inträdesafgift	Understiger		Afd. uteslutes	Förbunds-	Förbundets
förbundet.	50 öre pr med-	den för kon-		för försum-	styrelsen består	räkenskaper
Medl.: 31,769personer,samman-	lem. Manlig	fliktunderstöd		melse att under	af 13 med-	afslutas med
slutna i 222 afdelningar.	medl. erlägger	afsedda reserv-		2 månader in-	lemmar, valda	kalenderår.
40 öre och kvinnlig 20 öre pr vecka.	fonden Va null. kr., äger förbundssty-relsen att på-bjuda uttaxe-ring.		sända afgifter.	af kongressen, som därjämte utser 3 om-budsmän att representera förb. vid under-hand!. med ar-	Granskas hvarje månad af 3 revisorer, som årligen tillställa afdel-ningarna en tablå öfver för-

betsgifyare.

På plats, där
flera åtel. finnas,
kan tillsättas
en platsstyrelse,
bestående af
eu representant
för hvarje afd.
Samorganisation,
bildad afl
afdelningarnas
på en plats
styrelser jämte
eu representant!
från hvarje
verkstadsklubb,
kan |
inom sig utse
platsstyrelsen,
som i så fall
skall utgöras
af minst 7 personer.

bundets ekonomiska
ställning
samt afge
revisionsberättelse
till
kongressen.
Samorganisation
utser årligen
3 revisorer,
som hvarje
kvartal granska
platsstyrclscns
räkenskaper.

153

i vissa hänseenden.

k r

f t

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor för beslut

om ändring

i andra

i stadgarna.

frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Ord. kongress
hvart tredje år
j å tid, som af
förbundsstyrelsen

bestämmes.
Samorganisationen
har ett
möte i kvartalet.

Extra kongress
sammanträder
på beslut af
förbundsstyrelsen
eller
genom allmän
omröstning.1)
Samorganisation
har
extra möte, då
platsstyrclsen
så finner nödvändigt
eller
någon afdelningsstyrelse

därom anhåller.

■

Motioner ingifvas till förbundsstyrelsen,
som remitterar
dem till afd. 2 mån.
före kongressen.

Vid val absolut
majoritet. För
framställning
om ändring af
arbetsvillkoren
samt för strejk
fordras 3/4
majoritet bland
af saken berörda.
För
upplösning af
förb. 5/c majoritet
af dess
medl.

Vid uraktlåtenhet
att insända
afgifter
äger afd. inga
rättigheter
inom förbundet.
Endast
medl., som
fyllt 18 år, äga
rätt att deltaga
i omröstning
ang. strejk.2)

Understöd vid
konflikter och
arbetslöshet.
Reshjälp.

Kongressen och förbundsstyrelsen
äga påbjuda omröstning inom
afd. öfver väckt fråga. Om 1,000
medl. det yrka, skall omröstning
verkställas. Enkel majoritet.

Förbundsstyrelsens medlemmar
och revisorer äga ej rösträtt å
kongressen.

154

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

!F Ö r e -

afgi	f t e r	medlems afgång
regelbundna.	uttaxering*.
utträde.	uteslutning.
Inträdesafg.	Kan påbjudas.	Medlem har att	Uraktlåtenhet
3 kr. för helt		personligen	att 6 veckor
och 1 kr. för		inför styrelsen	erlägga kon-
hälft betalande		eller afd. an-	tingent, mot-
medlem.		mäla orsaken samt skall ha uppfyllt sina förpliktelser till organisa-tionen.	arbetande af organisationen, brott mot stad-garna, svekligt försök att upp-bära under-stöd, okolle-gialt uppträ-dande samt förskingring af afd:s tillhörig-heter.1)
Ingen inträdes-afg., administ-rationsafgift högst 3 öre pr medl. och vecka.			2)
Inträdesafg.	Förbunds-	Afdelning kan	Afdelning, som
1 kr. för helt	styrelsen äger	beviljas ut-	ej insänder
och 50 öre för	påbjuda förhöjd	träde, om den	rapporter
hälft betalande	veckokontin-	med a/t maj.	och kontin-
medl. Vecko-	gent.	af medl. vid 2	genter, upp-
kontingent		sammanträden	träder okolle-
resp. 30 och		beslutat att	gialt eller
15 öre.		därom anhålla.	bryter mot stadgarna, ute-slutes.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Arbetareföreningar

(forts.).

Afdelningar af Sv. Järn- och''
Metallarbetareförbundet.

VerkstadsJdubbar, tillhörande Sv.
Järn- och Metallarbetareförbundet.

Sv. Kommunalarbetareförbundet.

Ej uppgifvet antal med], sammanslutna
i 25 afdelningar.

D eller, i större
afdelningar,

9 ledamöter.

3—5 ledamöter,
valda å febr.-sammanträdet,

7 ledamöter,
valda af kongressen.

3 revisorer,
som hvarje
månad granska
räkenskaperna
och till årsmötet
afge
revisionsberättelse,

hvilken delgifves
styrelsen
en vecka
dessförinnan.

3 rev., som
kvartalsvis
granska räkenskaperna
och
till årsmötet afge
berättelse
däröfver. 3

3 revisorer,
som granska
räkenskaperna
hvarje kvartal
och årligen afgifva
revisionsberättelse.

i vissa hänseenden,

skri	f t e r	o in
		villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems		Anmärkningar.
ordinarie j sammanträde.	extra sammanträde.	om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.	tillgångarnas användning.
Minst en gång	Hålles, när styrelsen så	Förslag böra	inlämnas till		Vid upplösning	*) Uraktlåtenhet att erlägga af afd.
i månaden.	ordf. senast	en vecka före		tillfalla till-	beslutade extra afgifter kan icke
Tillkännagifyes	anser b ohöfligt	sammanträdet.		gångarna för-	föranleda medlems uteslutning.
senast 2 dagar förut.	eller 1/''io af med], därom anhåller.	Särskilda tilläggsstadgar äger afd. att upprätta. Få ej stå i strid med de af förb.gifna stadgarna.	®/4 majoritet för uteslutning. Förslag om upplösning del-gifves medlem-marna och be-handlas å 2 sammanträden. Om 1U af med!, röstar emot, kan upp-lösning ej ske.		bundet.	2) Om medlem anses hafva skadat klubben, bör detta anmälas för styrelsen samt föreläggas klub-ben och ev. afdelningen eller platsstyrelsen.
Utom årsmötet hållas ord. sammantr. å tider, som af klubben be-stämmas.	När styr. så finner nödvän-digt eller XU af medl. därom anhåller.		Upplösning må ej ske, utan att afdeln.-styr., ev. platsstyr., därom afgifvit yttrande.		Vid upplösning tillfalla till-'' gångarna afd., ev. Barnorga-nisationen.
Ord. kongress	Extra kongr.	Motioner insändas till för-	Afdelning, som	Understöd vid
hålles hyart	hålles, då för-	bundsstyrelsen, som remit-	ej insänder	konflikter och
tredje år.	bundsstyrelsen	terar dem till	afdeln. senast	afgift, äger	arbetslöshet.
Representant-skapet sam-manträder, då förbundsstyr. så anser nödigt, eller då minst 5 af repris ledamöter där-om anhålla.	och represen-tantskapet finna det nöd-vändigt.	2 månader fö	re kongressen.	ingå rättig-heter inom förbundet.	Reshjälp.

156

(Forts.) Stadgarnas innehåll

!• '' ö r e -

Föreningens firma och medlemsantal.	af g i	f t c r	medlems	afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund föi-uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Arbetareföreningar (forts.). Afdelningar af Sv. Kommunal-arbetareförbundet.	Bestämmas af afd.	Kan påbjudas.		‘)	Styrelsen eller, om afd. är uppdelad i sektioner, hufvudsty-relsen samt sektions-styrelsen bestå hvardera af 5 ledamöter.	Afd., resp. sek-tion, utser år-ligen 3 revi-sorer, som hvarje kvartal granska räkenskaperna och årligen afge revisions-berättelse, hvilken del-gifves styrelsen före samman-trädet.
Sv. Landtarbetareförbundet. Medl.: 3,285 personer, sam-manslutna i 103 afdelningar.	Inträdesafgift samt månads-kontingent hvardera 50 öre för helt och 25 öre för hälft betalande medlem.	Förbunds-styrelsen å-ligger att vid trängande be-hof påbjuda uttaxering.		Afd. uteslutes för försum-melse att under 3 mån. insända af-gifter.	Förbunds-styrelsen räk-nar 13 leda-möter, valda af kongressen. 5 utgöra verk-ställande utsk. Distriktsstyrel-serna bestå af 5 personer, valda af distriktskon-ferensen.	Förbundets räkenskaper af slutas och revision före-tages hvarje kv. 3 rev., som till kongr. afge rapport öfver förb:s ekono-miskaställning. Distriktens räkenskaper granskas 2 gånger årligen af 3 revisorer, som till kon-ferensen af-gifva rapport öfver distrik-tets ställning.

157

i vissa hänseenden.

slvrifter om

ordinarie	extra	villkor för	beslut
1
sammanträde.	sammanträde.	om ändring	i andra
		i stadgarna. \| i	frågor.

! Afd., resp.
sektion, sam!
in anträder
minst en gång
i i månaden.

Extra sammanträde
inom
afd., resp.
sektion, hålles,
så ofta styrelsen
finner
det nödigt, eller
då sektion det

begär.

Kongress hvart 2)

tredje år å tid,
som af föregående
kongr.
bestämmes.

Distriktet
sammanträder
till konferens
hvarje år.

Förslag böra inlämnas till
styrelsen före sammanträdet.
Stadgeändring | För arbetsendast
å för- i nedläggelse
samt framställning
om
höjande af
aflöningen
fordras 2/3 majoritet
bland
af saken berörda.
Afdeln.

kan ej upplösas,
så länge
4 medl. vilja
kvarstå.

Motioner insändas till förbundsstyrelsen,
som remitterar
dem till afdelningarna 1 mån.

före kongressen.
Stadgeändring För beslut om
å kongressen. upplösning
fordras ZU majoritet
af medl.
För ändring af
kongressbeslut
genom omröstning
2/s maj.
Distriktskonferensernas
beslut
underställas
förbundsstyrelsen.

bundskongressen.
Dock
äger afd. att
upprätta särskilda
tilläggsstadgar,
hvilka
skola godkännas
af
förbundsstyrelsen.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenhcter.

*) Bryter någon mot stadgarna, kan
detta framdragas för afdelningsmöte,
hvilket äger att besluta i
saken.

2) Omröstning inom afdelningarna
vcrkställes, om minst ljio afl
förbundets medlemmar det på-!
yrkar.

3) Förbundsstyr:s medl. och revis.
äga å kongressen ej rösträtt!
betr. ansvarsfrihet.

»För att betraktas
som
fullgod medlem
af afd. fordras
att ej restera
för mer än 6
veckokontingenter.
»

Vid upplösning
tillfalla tillgångarna
förbundet.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Afd., som
underlåter att
insända afgifter,
äger
inga rättigheter
inom
förbundet.3)

Understöd vid
arbetskonflikter.
I händelse
af förbundets
upplösning
öfverlämnas
tillgångarna
till
Landsorganisationen.

;

158

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	IT ö i- e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Arbetareföreningar (forts.). Af delningar af Sv. Landtarmé-tar eförbundet.	Inträdesaf-gift^ och må-nadskontingent bestämmas å sammanträde för hvarje år.			Uraktlåtenhet att under 3 månader er-lägga afgifter samt förrädiskt uppträdande mot afd.	5 ledamöter, valda å års-möte.	Håkenskaperna afslutas för kalenderår. Granskas hvarje kvartal af 3 revisorer, som däröfver afge rapport vid samman-träde. Revi-sionsberät-telsen delgifves styrelsen 1 vecka före årsmötet.
Sv. Murareförbundet ............ Me dl.: 4,317 personer, sam-manslutna i 78 afdelningar.	Inträdesafgift 3 kr. pr med-lem, kontin-gent 25 öre pr vecka och medlem under månaderna mars—nov. Begrafnings-fondsafgift 2 kr. pr år och medlem.	Förbunds-styrelsen och kongressen äga påbjuda ut-taxering för fyllande af be-grafnings-fonden samt den för kon-fliktunderstöd afsedda reserv-fonden.		Afd. kan af förbundssty-relsen ute-slutas på grund af försum-melse att in-sända af-gifter. x)	5 ledamöter, valda af kon-gressen, som därjämte utser 7 personer inom olika afdeln., hvilka skola inkallas för och med beslutanderätt deltaga i af-görandet af synnerligen viktiga ärenden.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår. Kongressen ut-ser 3 afdeln., hvilka bland sina medl. välja hvardera 1 revisor för kongress-period. Revi-sionsberättelse afges till för-bundsstyrelsen årligen samt till kongressen.

159

i vissa hänseenden.

skrifter

villkor f

ör beslut

inskränkning
i medlems
rätt att del-taga i hand-hafvandet af

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

om ändring

i andra

tillgångarnas

användning.

i stadgarna.

frågor.

förenings-

angelägenheter.

Anmärkningar.

! Minst 1 gång
I i månaden.

När styrelsen
så finner behöfiigt
eller lU
af medlemmarna
det
yrkar.

(Kongress hålles
hvart tredje år
å tid, som af
näst föregående
kongress bestämmes.

För afgörande
af viss fråga
hålles extra
kongress, då
förbundsstyrelsen
eller
medlemmarna
genom omröstning
i afdelningarna
så
besluta. Kallelse
1 månad
förut. 2)

Särskilda till- s/4 majoritet af
läggsstadgar de af tvisten
kan afd. upp- berörda för berätta.
Få ej slut om arbetsstrida
mot de nedläggelse.
af förbundet 2/s majoritet af
ifna. å mötet närv.

för beslut om
återintagande
af för förrädiskt
upp''
trädande utesluten
medlem,

Afd. kan ej
upplösas, så
länge 5 medl.
vilja kvarstå

Motioner ingifvas till förbundsstyrelsen,
som remit- ej i tid er terar

dem till afdelningarna lägger kontinsenast
6 veckor före kon- gent, förlorar
gressen. Absolut majoritet. sina rättig Q/i

majoritet heter inom

å kongressen förbundet.3)

för beslut om
upplösning af
förbundet.

Upplöses afd..
tillfalla dess
tillhörigheter
förbundet.

x) Medlem kan däremot icke af
sådan anledning uteslutas.

2) Förbundsstyrelsen äger påbjuda
omröstning inom afdelningarna
öfver väckt fråga. Enkel majoritet.

3) Förbundsstyr:s medl. äga å kongressen
ej rösträtt betr. ansvars-i
frihet.

Afdelning, som Understöd vid
konflikter. Begrafningshjälp.

Vid upplösning
anslås förbundets
medel
till »något
inom facket
nyttigt ändamål».

160

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och medlemsantal.	af g i				Före-
''ter	medlems	afgång	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	I i räkenskap och revision, j 1
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.
i Arbetareföreningar
(forts.).
i Afdelningar af So. Murarefur-	Inträdesafgift	Afdelning äger	Skriftlig an-	Motarbetande	Minst 5 leda-	Räkenskaperna
	minst 5 kr.	påbjuda extra	hållan samt	af organisa-	möter, valda å	afslutas för
	Veckokontin-	afgifter.	bifall af 2/3	tionen, brott	årsmöte.	kalenderår och
	gent minst 35		af medl. å ord.	mot stadgarna,		granskas hvarje
	öre under		möte.	svekligt försök		kvartal af 2
	mars—noy.			att uppbära		revisorer, som!
				understöd		årligen afge
				samt svikande		revisions- j
				af organisa-		berättelse, j
				tionens för-
1				troende.
t Sv. Måleriarbetareförbundet....	Inträdesafgift	Förbundsstyr.			5 ledamöter,	3 revisorer,
Medl.: 2,262 personer, samman-	2 kr. för helt	äger att rid			valda af kon-	som granska j
slutna i 59 afdelningar.	och 1 kr. för	konflikter på-			gressen. 3 be-	räkensk. och i
	hälft betalande	bjuda uttaxe-			slutföra, om	afge rapport
	medl. Vccko-	ring, dock			de äro ense.	däröfver till j
	kontingent	högst till 1 kr.				afd. för hvarje
	minst 60, resp.	pr vecka.				kvartal.
	30 öre under	Itepresentant-				Revisions- \|
I	april—oktober.	skåpet kan				berättelse till i
		besluta om				kongressen.
		högre belopp.				j
t ! i i	: t	2/s majoritet.	• i

161

i vissa hänseenden.

skrifter o nr

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

		inskränkning
villkor för beslut	i medlems
		rätt att del-taga i hand-
		tillgångarnas
om ändring	i andra	hafvandet af	användning.
i stadgarna.	frågor.	förenings- angelägenheter.

Anmärkningar.

Ordinarie
j sammanträde
''minst en gån£
i i månaden.

General -

| Hålles, då
j styrelsen så

och då Vio af
medl. därom

sammanträde I anhåller,
högst 4 gångerj
om året.

Stadgeändring
endast å förbundskongressen.
Dock
äger afdcln.
upprätta tillläggsstadgar,

hvilka skola
godkännas af
förbundsstyrelsen.

kongress hvart
tredje år.

: Representantjskapet
har ord.
|möte en gång
årligen.

Representantskap
et håller
extra sammanträde,
när särdeles
viktiga
frågor förelägga
och förI
bundsstyrelsen
j så anser behöfligt
x).

Stadgeändring
endast å kongressen.

Förslag böra
inlämnas till
ordf. 4 dagar
före sammantr.

För upphäfvande
af
förut fattadt
beslut fordras
V3 maj. af de
närv., för beslut
om arbetsinställelse
samt
om medlems
uteslutning
s/4 majoritet
af de röstande.

Förslag om
upplösning behandlas
å 2
sammanträden.
4/s majoritet.

2/3 maj. inom
afd. för att
förslag om
uppsägning af
aftal skall af
förb. upptagas.
För arbetsnedläggelse

fordras förbundsstyr:s

medgifvande.

Medl., som
uraktlåter att
erlägga afg.,
förlorar sina
rättigheter
inom afdclningen.

Vid upplösning
eller utträde
ur förbundet
öfvertager
detta afdelningens
tillgångar.

Afd., som
uraktlåter att
insända rapporter
och afg.
för en månad,
äger ej några
rättigheter
inom förb. 2\

Understöd vid
konflikter samt
reshjälp.
Begrafningshjälp.

1 Mellan kongresserna äger förbundsstyrelsen
påbjuda allmän
omröstning.

2) Förbundsstyr:s och representantskapets
medl. samt revis. äga
vid kongressen ej rösträtt i dechargcfrågor.

162

(Forts.) Stadgarnas innehåll

medlemsantal.

	F ö r e -
och	a f g i	f'' t c r	medlems afg å n g	styrelsens	i räkenskap J
					samman-
	regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för utesl utning.	sättning och beslutförhet.	och revision, i i

Arbetareföreningar

(forts.).

Afd. af Sv. Måleriarbetareförbundet.

Inträdesafgift
minst 5 kr.
för helt och
2 kr. för hälft
betalande med!.
Yeckokontingenten
till
förb. minimibelopp.

Afd. äger
påbjuda uttaxering.

Med!, skall ha
fullgjort sina
skyldigheter
till afd., och
anhållan skall
bifallas af 2/s
af mcdl.,
hy arjämte
förb.-styr:s
?odk. fordras.

Sv. Sko arbetareförbundet ......

Me dl.: 4,247 personer, sam manslutna

i 54 afdolningar.

Inträdesafg.
3—1 kr.

Yeckokontin gent

25—10
öre.

Understiger

reservfonden

50,000 kr.,

äger förbundsstyrelsen
påbjuda
uttaxering.

1 års uraktlåtenhet
att
erlägga afg.,
strejkbryteri,
motarbetande
eller moraliskt
skadande af
org. samt
syekl. försök
att uppbära
understöd.

Medlem uteslutcs
på grund
af 8 veckors
uraktlåtenhet
att erlägga avgifter,
motarbetande
af
organisationen
samt strejkbry
tor i.

3 eller högst
7 ledamöter,
valda för 2 åi
af generalförsamlingen.

2 revisorer,
som granska j
räkensk. hvarje!

kvartal och ]
årl. afge revisionsberättelse.
I

7 ledamöter.

Räkenskaperna
afslutas med {
kalenderår. 3
revisorer, som i
hvarje kvartal
anställa revi- j
sion och årligen
afgifva
berättelse däröfver
att tillställas
afdelningama.

163

i vissa hänseenden.

•H u M V)	f t e r	O Ml
	extra sammanträde.	villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.	tillgångarnas användning.	Anmärkningar.
ordinarie sammanträde.	om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
Minst cn gång	Extra general-	Lokalstadgar	För uteslutning	Medl., som i	Vid upplös-	1) Förbundsstyns medl. äga å kon-!
i månaden.	församling	kunna antagas	®/4 maj. af de	mer än 6	ning öfver-	gressen ej rösträtt betr. för-!
Generalförsam-	kan samman-	å generalför-	röstande. För	veckor under-	lämnas till-	valtningen.
ting i januari.	kallas, »då omständig-heterna så påfordra».	samlingen Skola af för-bundsstyr. godkännas.	arbetsnedläg-gelse 2/s maj. vid allmän omröstning inom afd.	låter att erlägga afg., suspenderas från alla rättig-heter inom förb.	gångarna till förb.	\|
Ord. kongress	Extra kongr.	Förslag till kongressen in-	Medlemmar	Understöd vid
hålles i aug.	sammankallas	gifves till förbundsstyrelsen	under 16 år	konflikter,
månad hvart	på beslut af	senast 8 veckor före dess	äga icke röst-	arbetslöshet
tredje år.	förbundsst)r-	hållande.	rätt vid om-	och resor. Yid
Afd. samman-	relsen, af donna	Afdelningen	Vid omröstning	röstning inom	afdelnings upp-
träder minst	och represen-	äger upprätta	inom afdel-	förbundet an-	lösning till- ''
en ^ång i	tantskapet eller	särskilda till-	ningarna 2/s	gående kon-	falla tillgån-
månaden.	af förb. genom	läggsstadgar.	majoritet.	flikter eller	garna för-
Representant-skapet inkallas till ord. möte en gång år* ligen. ;	allmän om-röstning. Re-presentant-skap et har extra möte, så ofta förbunds-styrelsen anser nödigt.	Få ej stå i strid med de af förbundet gifna.	Dock enkel för beslut om bi-läggande af tvist, som visar sig vara till skada för för-bundet. Beslut om uppsägning af riksaftalet fattas genom omröstning. Afdelnings be-slut om ute-slutning af medlem skall sanktioneras af förbundsstyr.	förbundets all-männa ange-lägenheter.1)	bundet.	" • '' '' ''

164

(Forts.) Stadgamas innehåll

	Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t o r	medlems afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Arbetareföreningar (forts.). Sv. Skrädderiarbetareförbundet Me dl.: 3,872 personer, sam-manslutna i 93 afdelningar.	Yeckoafgift 20 öre för helt och 10 öre för hälft betalande medlem.	Vid konflikt förhöjd Yecko-afgift ; likaså då reserv-fonden ej upp-går till visst minimibelopp.	—	Afdeln. ute-slutes för för-summelse att under 3 mån. insända af-gifter.	5 ledamöter, som väljas af kongressen.	\| ! 3 rev., valda af stockholms-! afdelningarna, granska hvarje] kvartal räken-skaperna och \| afge årligen revisions- -i berättelse, som'' tillställes afd. j
Afdelningar af Sv. Skrädderi-arbetareförbundet.	Afd. bestämmer afgifter, dock minst 2 kr. för helt och 1 kr. för hälft betalande med-lem i inträdes-afg. samt i veckoafg. resp. 25 och 15 öre.			7 veckors för-summelse att erlägga afg.	4 ledamöter, valda å års-sammanträde.	Räkenskaps- j afslutning med-kalenderår. 3; revisorer, hvil-i ka afge berät-telse till års- \| mötet. ] 1 !
Sv. Spårvägsförbundet..........	Inträdesafg. 25 öre pr medlem. Månadskontin-gent 75 öre för helt och 35 öre för hälft betalande medlem.	Uttaxering vid konflikter.		Afd. uteslutes	Förbundssty-	1 Räkenskaperna
Med!.: 2,100 personer, sam-manslutna i 14 afdelningar.		på grund af försummelse att 3 månader insända af-gifter.	relsen består afQ7 ledamöter. A plats, där förb. har 2 eller flera afd., tillsätta dessa en platssty-relse, bestående af 1 eller 2 representanter från hvarje afdelning.	afslutas för kalenderår. 2 revisorer, som hvarje kvartal företaga revi-sion och årligen afge berättelse däröfver, hvil-ken offentlig-göres i fack-tidningen.2)

165

i vissa hänseenden.

skrifter

villkor för beslut

inskränkning
i medlems
rätt att del-taga i hand-hafvandet af

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

om ändring . i andra

tillgångarnas

användning.

i stadgarna. frågor.

förenings-

angelägenheter.

Anmärkningar.

Hvart tredje år. |
Kallelse 4 !
månader förut.

En gång i
månaden.

Nar så
på fordras.

Kongressammanträde
å tid,
som af föregående
kongress
bestämmes.

Beslut om
hållande af
extra kongress
fattas genom
omröstning
inom afd.

Motioner insändas till styrelsen,
som remitterar dem
till afd. senast 2 månader
före kongressen.

För arbetsnedläggelse
2/s
majoritet
inom afd.

Förslag »af omfattande betydelse»
skall inlämnas 8
dagar före sammanträde.
Afd. kan be- För arbetsnedsluta
om till- läggelse skriftläggsstadgar,
ligt förslag,
som skola undertecknadt
godkännas af af 2/3 af dem
förbundet. saken rör.

2/s maj. för
beslut om
penninganslag,
som ej kräfves
för förbundets
eller afdelms
verksamhet.
För upplösning
9/io maj. å för
ändamålet
sammankalladt
möte.

Motioner ingifvas till förbundsstyrelsen,
som remitterar
dem till afd. minst
2 månader före kongressen.
Stadgeändring Beslut om uppendast
å kon- lösning fattas
gressen. med 5/g majoritet
af förb:s
medlemmar
och skall
underställas
kongressens
pröfning.

Uraktlåtenhet
utan styrelsens
medgifvande
att insända afgift
medför
förlust af
rättigheter
inom förb.1)

Understöd vid!
konflikt och j
arbetslöshet. 1

Vid upplösning
tillfalla
tillgångarna
förbundet.

Afd., som ej
fullgjort sina
skyldigheter
till förbundet,
äger ej representationsrätt

vid kongressen.

Rättshjälp samt
understöd vid
konflikter,
arbetslöshet
och resor. Om
afd. upplöses,
tillfalla dess
tillgångar förbundet.

Förbundsstyrelsens medlemmar
och revis. äga å kongressen
ej rösträtt beträffande förvaltningen.

Om medlem af förbundsstyrelsen
vansköter sin funktion, äga revisorerna
att vädja till afdelningen
på den plats, där styrelsen har
sitt säte. Parterna kunna bringa
saken inför kongressen.

Förbundsstyrelsens medlemmar
och revisorer äga å kongressen
ej rösträtt.

166

(Forts.) Stadgarnas innehåll

F ö r © -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i	f t e r	medlems	afgång
regelbundna.	uttaxering.
utträde.	uteslutning.
Inträdesafgift	Om reserv-		Afd. uteslutes
50 öre per	fonden under-		för försum-
medl. Yecko-	stiger 30,000		melse att 8
kontingent 40	kr., äger för-		veckor erlägga
öre för helt och 25 öre för hälft betalande.	bundsstyrelsen påbjuda ut-taxering.		afgifter.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Arbetareföreningar

(forts.).

Sv. Stenhuggareförtrandeb......

Med].: 5,740 personer, sammanslutna
i 127 afdelningar.

i Afd. af Sv. Stenhuggareförbundet.

Inträdesafgift
bestämmes af
afd. Vcckokontingent

minst 5 öre.

8 veckors
uraktlåtenhet
att erlägga utgifter,
motarbetande
af
afd., brott mot!
stadgarna.

5 ledamöter
Förtroendemannen
tillhör
ej förbunds''
styrelsen, men
är skyldig närvara
vid dess
sammanträden,
där han äger
yttrande- och
förslagsrätt —
icke rösträtt.

5—7 ledamöter,
valda å
årsmöte.

d revisorer,
som hvarje
halfår granska
räkenskaperna
och årligen
afge berättelse
däröfver. Ett
sammandrag
af räkenskaperna
för året
tillställes afdelningarna.
1)

3 revisorer,
som hvarje
kvartal granska
räkenskaperna
och till årsmötet
afge revisionsberättelse.

167

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	0 m
		villkor för beslut
ordinarie	extra	1 - - -
sammanträde.	sammanträde.	om ändring i andra
		i stadgarna. frågor.

inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenhetcr.	tillgångarnas användning.
Vid urakt-	Understöd vid
låtenhet att	konflikter,
insända utgifter	arbetslöshet
äger afd. inga	och sjukdom.
rättigheter	Om förbundet
inom för-	upplöses,
bundet.	öfvertagas till-gångarna af Landsorganisa-tionen.
Förlust af	Tillgångarna
rättigheter	tillfalla för-
inom organisa-	bundet, vid
tionen vid ur-aktlåtenhet att erlägga utgif-ter. Berusade medl. få ej öfvervara för-eningsmöte.2)	upplösning.

Anmärkningar.

Kongress sammanträder

hvartannat år
å tid, som af
föregående
kongress bestämmes.

Minst en gåm
i månaden.

Extra kongress
hålles,
då förbundsstyrelsen
så
finner nödigt
eller minst 2/s
af de i omröstning
därom
deltagande
medlemmarna
äro ense.

Hålles, då
så anses
erforderligt.

Motioner insändas till förbundsstyrelsen,
som remitterar
dem till afd. senast 5
veckor före kongressen.

Vid val absolut
majoritet.
För upplösning
fordras 5/o
majoritet af
förbundets
medlemmar.

Förslag om
stadgeändring
inlämnas minst
en månad före
sammantr. och
och blir —
event. — konressmotion.

■73 majoritet
af medlemmarna
för
framställning
om förbättring
i arbetsvillkoren,
för
arbetsnedläggelse
s/i och
för uteslutning
2/s maj. För.
slag om utträde
ur förb. behandlas
å 2
sammantr. 3/i
maj. Afd.
kan ej upplösas,
så länge
5 medl. vilja
kvarstå.

1) Om medlem af förbundsstyrelsen!
missköter sin funktion, skola''
revisorerna därom göra anmälan!
till den afd. ledamoten tillhör.

2) Förbundsstyr.-s medl. och revis. j
äga å kongressen ej rösträtt j
betr. förvaltningen.

168

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	jy ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	fter	medlems	afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Arbetareföreningar (forts.). Sy. Sågverkslndustriarbetare-förbundet. Me dl.: 10,290 personer, sam-manslutna i ltil afdelningar.	Inträdesafgift 1 kr. pr medl. Ycckoafg. 35 öre för helt och 20 öre för hälft betalande medl. april — november.	Uttaxering kan påbjudas.		Afd. uteslutes för uraktlåten-het att 3 må-nader erlägga utgifter.	7 ledamöter, valda af kon-gressen. Ordf., sekr. samt cx-peditions-fÖrarcn bilda ett verkst. ut-skott. Förtro-endemannen tillhör ej för-bundsstyrelsen, men skall när-vara vid dess sammanträden, där han äger yttrande- och förslagsrätt, men ej röst-rätt.	3 revisorer. Räkenskaperna! af slutas och '' revideras för kvartal. Af revisorerna undertecknadt sammandrag af räkensk. till-ställes årligen afdelningen. \| 1 I
Distriktssomorganisationer, till-hörande Sv. Sågverksindustri arbetareförbundet.	Afg. bestäm-mes å årsmöte och inbetalas för månad eller kvartal.				Platsstyrelsen väljes af afdel-ningarna å årsmöte och består af minst en representant för hvardera. Sammanträden med till saltt-org. anslutna afdelningars styrelser hållas minst 4 gånger årligen.	3 revisorer, som granska räkenskaperna för hvarje kvartal samt afgifva revi-sionsberättelse till årsmötet. j

169

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o ro.
		villkor för beslut
ordinarie	extra
sammanträde.	sammanträde.	om ändring	i andra
		i stadgarna.	frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Ord. kongress
sammanträder
å tid, som af
näst för eg.
kongress bestämmes.

Årsmöte hålles
i april med
alla anslutna
afdelningar.

Extra kongress
hålles, då förbundsstyrelsen

så hnner behöfligt
och
minst 2/s af i
omröstning
härom deltagande
medl.
äro ense. *)

Extra möte
sammankallas,
då platsstyrelsen
så anser
nödigt eller
någon afd.
därom anhåller.

Motioner ingifvas af afd.
eller medl. samt remitteras
till afd. senast 1 månad
före kongressen.

Stadgeändring
endast å kongressen.

Vid val absolut
maj. För beslut
om upplösning
5/& maj.
af förbundets
medlemmar.
För indragning
af konfliktunderstöd
till
medl., som
genom sitt
uppträdande
skadat org.,
fordras 2/s
maj. inom
afd.

Förslag böra inlämnas
senast 8 dagar före
sammanträde.

Afd., som
underlåter att
insända afg.
i stadgad tid,
äger inga rättigheter
inom
förb.

Understöd vid
konflikter.
Tillgångarna
öfverlämnastill
Landsorganisationen,
i
händelse förbundet
upplöses.

Komplettering
af stadgarna
kan göras, men
fordras härför
förbundsstyrelsens
godkännande.

Strejk, hvaraf
flera afd. å
platsen beröras,
får icke äga
rum utan att
samtl. afd:s
styrelser lämnat
sitt bifall.

Förbundsstyrelsen äger låta företaga
omröstning inom afd. öfver
väckt fråga samt är skyldig
påbjuda sådan, om 100 medlemmar
därom framställa yrkande.

170

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	IB1 ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	a f g i	" t c r	in e d 1 c in s	afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Arbetareföreningar (forts.). Afd. af Sv. Sågverksindustri-arbetareförbundet.	Inträdesafgift minst 2 kr. för helt och 1 kr. för hälft be-talande mcdl. Veckokontin-genten minst resp. 40 och 25 öre under april—novem-ber.	Kan påbjudas.		Uraktlåtenhet att 1 månad erlägga afg., motarbetande af organisatio-nen, brott mot stadgarna, svekligt försök att uppbära understöd samt strejkbryteri.	5 eller, i större afd., 7 leda-möter, valda å årsmöte.	Räkenskaperna afslutas med kalenderår och granskas hvarje kvartal af 3 revisorer, som afge revisions-berättelse till styrelsen en vecka före årsmötet.
Sv. Textilarketareförbunöet...... Me dl.: 4,565 personer, samman-slutna i 68 afdclningar. 1 . 1 1	Inträdesafgift 1 kr. pr med-lem, månads-afgift 80 öre för manlig, 60 öre för kvinn-lig och 40 öre för minderårig medlem.	Om förbunds-kassan under-stiger 100,000 kr., äger för-bundsstyrelsen påbjuda uttaxe-ring å högst l kr. för man-lig, 50 öre för kvinnlig och 25 öre för minder-årig medlem.		Afd. uteslutcs för försum-melse att under 3 månader erlägga afgift.	11 ledamöter, valda af ord. kongress. I Stockholm bo-satta styrelse-medlemmar ut-göra verkstäl-lande utskott. Kongressen väljer 4 om-budsmän, hvilka på upp-drag af verkst. utskottet kunna representera förbundet.	Räkenskapsaf-slutning hvarje kvartal. Kon-gressen väljer 3 revisorer, som kvartalsvis tillverkst. utsk. afge berättelse; af revisorerna granskad års-rapport delges afd. senast i mars. Revi-sionsberättelse till kongressen.

171

i vissa hänseenden.

skrifter

ordinarie
1 sammanträde.

villkor för beslut

extra

sammanträde. J om ändring
| i stadgarna.

i andra
frågor.

inskränkning;

i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
förcningsangelägenheter.

användning

Anmärkningar.

Minst en gam
i månaden.

Hålles, när
styrelsen så
finner behöfiigt
eller 1/io af
medl. därom
anhåller.

Ä tid, som
näst föregående
kongress bo
stämmer.

Då styrelsen
finner det af
behofvet påkalladt
och
minst a/8 af de
i omröstningen
deltagande
medl. därom
äro ense. Ifall
100 medlemmar
biträdt
förslag om •
extra kongress,
skall styrelsen
påbjuda omröstning

därom. *)

Förslag vid ett sammanträde,
beslut vid nästa utom i
brådskande ärenden, som
kunna omedelbart afgöras.

Stadgeändring
endast å kongressen.
Dock
kan afd. upp
rätta särskilda
tilläggsstadgar,
hvilka skola af
förbundsstyrelsen
godkännas.

För uteslutning
8A maj. af
afgifna röster,
för arbetsnedläggelse
3A
majoritet bland
af tvisten berörda
arb.
Förslag om
upplösning delgifves
medl.
och behandlas
j vid minst 2
sammantr. 3/é
I majoritet.

Motioner, väckta af afd. eller
medlem, insändas till styrelsen,
som senast 2 månader före
kongressen remitterar dem
till afd.

Endast kongressen
kan
upphäfva eller
ändra stad -

För upplösning
5/c maj. bland
förbis medlemmar.
För
att hemställan
till arbetsgivare
från afd.
skall af förb.
beaktas,fordras
2/s maj. vid
omröstning
inom afd.
För förlust af
understöd 2/s
maj. inom afd.2

Vid upplösning
tillfalla afd:s
tillgångar förbundet.

*) Mellan kongresserna omröstninginom
förbundet. Sådan företages,
ifall 200 medlemmar biträdt
yrkande därom.

2) För beslut om afsättning af styrelsemedlem
fordras, att det
ställes under samtliga afd-.ars
ompröfning, och att de lämna
sin sanktion.

Uraktlåtenhet
utan styrelsens
medgifvande
att erlägga
afgift
medför förlust
af rättigheter.

Understöd vid
konflikt och
arbetslöshet;
reshjälp. Vid
upplösning tillfalla
tillgångarna
Landsorganisationen.

172

(Forts.) Stadgarnas innehåll

					B1 ö r e -
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t c r	m c d 1 c m s	afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Arbetare förening av (forts.). Plats organisationer, tillhörande Sv. Textilarbetareförbundet.	Afgiftcr, lika för hvarje medl., upptagas af afdelnin-garna.	—		—	Minst 5 leda-möter, valda af afdel-ningarna.	3 revisorer, valda å års-mötet.
Af delningar af Sv. Textilarbe-tareförbundet. :	Inträdes- och veckoafgift bestämmas af afd., den senare dock minst 25 öre för manlig, 20 öre för kvinnlig och 15 öre för minderårig medlem.			Försummelse att under 8 veckor erlägga afgift. Mot-arbetande af org., brott mot stadgarna, svekligt försök att uppbära understöd, strejkbryteri.	7 ledamöter, valda af års-mötet.	Räkcnskaps-afslutning för kalenderår. 3 revisorer, valda på års-mötet, afge revisionsbe-rättelse senast den 15 januari.

173

i vissa hänseenden.

skrifter o m

villkor för

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

om ändring
i stadgarna.

inskränkning !

i medlems I
rätt att deltaga
i hand -

i andra hafvande! af
frågor. förenings angelägenhcter.

Anmärkningar.

tillgångarnas

användning.

4 gånger om
året.

Minst en gång
i månaden.

När platsstyrelscn
eller en
afdclningsstyrelse
så
anser behöflig!.

När styrelsen
finner det af
behofvet påkalladt
eller
Vio af medlemmarna

därom anhåller.

Stadgeändring
endast af kongressen.
Afd.
kan dock
upprätta
tilläggsstadgar,
hvilka ej få stå
i strid med de
af förb. gifna.

För arbetsnedläggelse

fordras, att 3/4
af dem saken
rör äro medlemmar
i förb.,
att SU af
dessa yrka
därpå, och att
3A majoritet
uppnås vid
omröstning
inom afdelningen.

För uteslutning
af medlem
s/4 majoritet.
För upplösning
8/é majoritet
å två
sammanträden.

Vid upplösning
tillfalla tillgångarna
förb.

Vid upplösning
eller då afd.
uteslutes ur
förb. tillfalla
tillgångarna
förbundet.

174

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	a f g- i f t e r	medlems	afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Arbetar efm*enif ty av (forts.). Internationella Tobaksarbe-tareförbundet. Me dl.: 2,436 personer, sam-manslutna i 23 afdelningar. [	Inträdesafg. 50 öre för helt och 25 öre för hälft betalande medlem. Yeckokontin-gent resp. 30 och 15 öre.	Vid konflikt äger förbunds-styrelsen på-bjuda uttaxe-ring, hvilken ej — utom vid större arbets-inställelser — får öfverstiga 50 öre för helt och 25 öre för hälft betalande medlem pr vecka.		Afd. eller medl., som bryter mot stadgarna, kan uteslutas.J)	Förbundssty-relsen består af 5 ledamöter och väljes för 5 år genom allmän omröst-ning inom afdclningarna. Stockholmsafd. uppsätter kandidatlista, hvilken till-ställes afd. 2 månader före valet.	Förbundets räkenskaper afslutas för kalenderår. 3 revisorer, som väljas för ett år af afd. å den plats, där förbundssty-relsen har sitt säte. Revi-sionsberättelse tillställes år-ligen afdel-ningarna. i
Sv. Transportarbetareförbun-det. Medl.: 8,723 personer, sam-manslutna i 126 afdelningar.	Månadskon-tingent under april—novem-ber 1 kr. för helt och 50 öre för hälft betalande medlem.	Vid konflikter kan uttaxering påbjudas.		Afd. uteslutes för uraktlåten-het att erlägga uttaxering under 4 veckor eller kontingent 2 månader.	9 ledamöter, valda af kon-gressen.	Räkenskaperna afslutas med kalenderår. 3 revisorer, som årligen afge revisionsberät-telse, hvilken tillställes af-delningarna.

175

i vissa hänseenden.

s k i'' i	f t e r	o m
		villkor för beslut
ordinarie	extra
sammanträde.	sammanträde.	om ändring	i andra
		i stadgania.	frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
förenings -

till gångarnas
användning.

Anmärkningar.

Förbundsstyrelsen bestämmer
kongressens hållande 6
månader i förväg.

Förslag inlämnas till förbundsstyrelsen,
som remitterar
dem till afd. 2 månader
före kongressen.

Vid omröstning
om stadgeändring
S/4
majoritet.

Förslag om sammankallande
af kongress skall ingifvas af
minst 20 medl., och anställes
omröstning härom inom
afd. Enkol majoritet.

Beslut om
strejk, hvilket
underställes
förbundsstyrelsens
pröfning,
skall
biträdas af 4/o
af i omröstningen
deltagande
bland
de af tvisten
berörda eller
bland förbundets
medlemmar.
Vid omröstning
om
ändring af ord.
kontingenten,
afslutande af
konflikt och
sammankallande
af
extra kongress
fordras 3U .
majoritet.

Motioner insändas till förbundsstyrelsen,
som remitterar
dem till afd. minst
1 V2 månad före kongressen.

För upplösning
5/e majoritet
af medlem -

Afd., som
uraktlåter att
i bestämd tid
insända afgifter,
mister
under ett år
sina rättigheter.
Likaledes
dess
medlemmar.

Understöd vid
konflikter och
arbetslöshet;
reshjälp.

Beträffande personer, som uppträda
förrädiskt mot sina kamrater,
skall vederb. afd. »vidtaga
de åtgärder förhandenvarande
omständigheter nödvändiggöra».

Understöd vid
konflikter.

176

(Forts.) Stadgarnas innehåll

F ö r e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i f t e r

regelbundna. uttaxera

medlems a f g å n g

villkor för
utträde.

grund för
uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Arbetareföreningar

(forts.).

Somorganisation er, tillhörande Sv.
Transportarbetare förbundet.

Månadsafgiften
för
medlemmarna
bestämmes å
årsmötet.

Afdelning ar af Sv. Transportar
b et a re fö r b lind et.

Sv. Träarbetareförbundet.

Me dl.: 10,757 personer, samman!.
i 218 afdclningar.

Inträdcsafg.
minst 2 kr.
Kontingent
årligen minst
12 kr. för helt
och 6 kr. för
hälft betalande
medl. att betalas
pr månad
eller vecka.

Inträdesaf^

1 kr. för helt
och 50 öre för
hälft betalande
medl. Vcckokontingent

resp. 30 och
15 öre pr vecka.

Kan påbjudas.

Understiger
reservfonden
100,000 kr.,
äger förbundsstyrelsen
att
påbjuda kontingentförhöjning.

Uraktlåtenhet
att erlägga
kontingent 2
mån. eller uttaxering
4
veckor, motarbetande
af
organisationen,
brott mot stadgarna,
svekligt
försök att uppbära
understöd
samt strejkbryteri.

Afd. uteslutes
för uraktlåtenhet
att 3 månader
erlägga
afg.

Samorganisationens
platsstyrelse
består
af minst en
representant
för hvarje afd.
Afaelningarnas
styrelser hålla
ord. sammanträde
4 gånger
årligen.

5 eller, i större
åtel., 7 ledamöter,
valda å
årsmöte.

3 revisorer,
som hvarje
kvartal granska
räkenskaperna
och till årsmötet
afgifva
revisionsberättelse.

3 revisorer,
som företaga
revision hvarje
kvartal och till
årsmötet afge
berättelse däröfver,
hvilken
delgifves styrelsen
minst
en vecka
dessförinnan.

Förbundsstyrelsen
består
af 9 ledamöter,
valda af
kongressen,
som därjämte
utser en ombudsman
med
åliggande att
representera
förb. vid underhandlingarmed

arbetsj

3 revisorer,
valda af kongressen.
Räkenskaperna
afslutas
och revisionsberättelse

afgifves till
förbundsstyrelsen
för hvarje
kvartal. Afd.
tillställes årligen
af revisorerna
granskadt
sammandrag
af räkenskaperna.

177

i vissa hänseenden.

skrifter

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor för beslut

om ändring;
i stadgarna.

i andra
frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
förenings -

användning

Anmärkningar.

Årsmöte med
de till Barnorganisationen

hörande afdelningarna
hålles
i april månad.

När platsstyrelsen
anser
behölligt eller
en afdelning
därom anhåller.

Minst en gång
i månaden.

Hålles, när
styrelsen så
finner behöflig!
eller Vio af
medl. därom
anhåller.

Förslag inlämnas
till ordf.
senast 8 dagar
före sammanträdet.
Strejk,
hvaraf flera
afdelningar
kunna beröras,
skall godkännas
af samtliga
platsens afdelningsstyrelser,

Förslag vid ett sammantr.,
beslut vid nästa, utom i frågor
af brådskande natur, som
kunna omedelbart afgöras.

Särskilda
tilläggsstadgar
äger afd. att
upprätta. Få
ej stå i strid
med de af
förb. gifna
stadgarna.

För arbetsnedläggelse
3U
majoritet bland
de af tvisten
berörda arb.,
för upplösning
3A majoritet af
medlemmarna.

Ord. kongress
hvart tredje år
å tid, som af
föregående
kongress
bestämmes.

Extra kongress
hålles, då förbundsstyrelsen

så finner behöflig!
och 2/s
af i omröstning
därom delta- |
gande medl. i
äro ense.1)

Motioner ingifvas af afd.
eller medl. samt remitteras
till afd. senast 6 veckor före
kongressen.

Stadgeändring
endast å kongressen.

Vid val absolut
majoritet. För
upplösning 5/6
majoritet af
förbundets
medl.

V Förbundsstyrelsen äger att mel
lan kongresserna påbjuda om''
röstning öfver väckt fråga. Enkel
majoritet.

Afd., som ej
stadgad tid

ager ingå
rättigheter
inom

förbundet.

Vid upplösning
tillfalla tillgångarna
förb.

Understöd vid
konflikter,
arbetslöshet
och sjukdom.
Iteseunderstöd.
Vid upplösning
öfvertagas tillångarna
af
Landsorganisationen.

178

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före -

Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.
Arbetarefö rent» gar
(forts.).
Afdelningar af Sv. Träarbetare-	Inträdesafg.	Kan påbjudas.	—	Uraktlåtenhet	5 eller, i större	Räkenskaperna
förbundet.	minst 4 kr.			att 8 veckor	afd., 7 leda-	afslutas och
	för helt och			erlägga afg..	möter, valda å	granskas för
	2 kr. för hälft			motarbetande	årsmöte.	kalenderår.
	betalande medl.			af organisatio-		3 revisorer,
	Veckokontin-			nen, brott mot		som afge revi-
	gent minst 40			stadgarna,		sionsberättelse
	öre för helt			svekligt försök		till årsmötet.
	betalande medl.			att uppbära
				understöd samt
				strejkbryteri.
Sv. Arbetareförbundet.........	Inträdesafg.	Kan påbjudas		Afd. uteslutes	7 ledamöter,	Räkenskaperna
Med!.: 10,000 personer, sam-	1 kr. pr medl.,	af kongressen		för bristande	valda för 3 är	afslutas med
manslutna i 180 afdelningar.	månadsafg. 50	eller förbunds-	redovisning	af kongressen	kalenderår.
	öre för manlig	styrelsen.		under 3	eller — mellan	3 af kongressen
	medl. öfver 21			månader.	kongresserna	valda revisorer,
	år, för ofri ga			— af förtro-	som hvarje
	25 öre.			enderådet.	kvartal granska
				5 beslutför»,	räkensk. och
				utom vid vik-	afge revisions-
				tiga beslut, då	berättelse till
				alla skola	kongressen och
				närvara.	förtroende-
			:		rådet.

179

i vissa hänseenden.

s k r i f t e

ordinarie \| sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f	i inskränkning ö r beslut j medlems	tillgångarnas användning.
om ändring i stadgarna. °	j taga i hand-i andra i hafvandet af frågor. 1 förenings- I angelägenheter.
Minst en gång	När styrelsen	Förslag vid ett sammanträde, —	Om afd. upp-
i månaden.	så finner be-	beslut vid nästa, utom i bråd- j	löses eller ute-
	höfligt eller	skande ärenden, som kanna (	slutes, tillfalla
	Vio af medl.	omedelbart afgöras.	dess tillgångar
	därom anhåller.	Stadgeändring	För framställ-1	förbundet.
		endast å kon-	ning om för- f
		gressen. Sär-	bättring af j
		skilda tilläggs-	arbetsvillkoreni
		stadgar kan	samt för arbets-!
		dock afd. upp-	nedläggelse
		rätta, men få	fordras 3 4 !
		de ej stå i	majoritet bland!
		strid med de	af saken be- i
		af förb. gifna.	rörda medl.

Anmärkningar.

Kongress
sammanträder
å tid, som af
föreg. kongress
bestämmes.
De år, då icke
ord. kongress
! hålles, sammanträder
förtroenderådet
före
utgången af
april månad. *)

Förbundsstyrelsen
äger
att kalla till
extra kongress,
när förhållandena
det
kräfja. Likaså
till extra sammanträde
af
förtroende- j
rådet.

Förslag om i
upplösning del-i
gifvcs medl. |
samt behandlas;
å 2 samman- .
träden. 3/4 ma-i
joritet. Sammaj
majoritet för
I medlems ute- j
j slutning. j

Motioner insändas till för- j
bundsstyrelsen minst 3 månader
före kongressen, hvarefter
de tillställas afd.

För beslut om ändr. af stadgarnas
ingress och § 5 samt
om upplösning af förb. fordras
s/4 majoritet vid 2 kongresser
och enkel majoritet
vid mellan kongresserna företagen
allmän omröstning.2)

*) Förtroenderådet har till uppgift
att mellan kongresserna kontrollera
förbundsstyrelsens verksamhet.

2) § 5 lyder sålunda: »Medlem
eller afdelning af detta förbund
får ej tillhöra annan fackli;
arbetareorganisation. Medlem
vare oförkränkt i sin religiösa
och politiska åskådning».

3) Revisorerna äga vid kongressen
ej rösträtt.

[Understöd vid
| konflikter,

| arbetslöshet
och resor.
Upplöses förb.,
beslutar sista
kongressen om
tillgångarnas
användning.
Få ej fördelas
bland medl.

180

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

IT ö r e ■

a f g i f t e r	medlems afgång
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Arbetareföreningar

(forts.).

Afdelningar af Sv. Arbetareförbundet.

Af gifter bestämmas af afd.

St. JärnYägsmannaför bundet.

Me dl.: 20,986 personer, sammanslutna
i 206 afdelningar.

Uraktlåtenhet
att under 3
månader inbetala
afgift.
Ovärdigt uppträdande,
»sedan
förut
gifven varning
visat sig fruktlös».
Vanärande
brott.

5 ledamöter,
hvaraf 3 beslutföra,
om de
äro ense.

Räkenskaperna
afslutas med
kalenderår.

2 revisorer,
som minst 14
dagar före årsmötet
till styrelsen
afiämna
revisionsberättelse.

Inträdesafgift
2 kr. för helt
och 1 kr. för
hälft betalande
medl. Kvartals
afg. resp.
1.50 kr. och
75 öre.

Uttaxering kan
påbjudas af
kongress,
representantskap
och förbundsstyrelse.

Afd. uteslutes
på grund af
30 dagars
uraktlåtenhet
att insända afg.

7 ledamöter,
valda af kongressen
för 3
år.

3 revisorer,
som hvarje
kvartal granska
räkenskaperna
och årligen
afge revisionsberättelse,

hvilken tillställes
afd.1)

181

i vissa hänseenden.

skrifter om.

ordinarie

sammanträde.

extra

sammanträde.

villkor för beslut

om ändring
i stadgarna.

i andra
frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

i Hvarje månad.
| Årsmöte före
• febr. månads
utgång.

Extra möte så
ofta afd:s angelägenheter

det fordra, samt
om V5 af medl.
det begär.

| Ord. kongress
] hålles hvart
I tredje år i
! april månad.

> Representanti
skåpet sam:
manträder till
1 ord. möte en
i gång om året.

Extra kongress
kan sammankallas
af förbundsstyrelsen

eller representantskap
et, då
viktiga angelägenheter
föreligga.
Reprcsentantskapet

håller extra
sammantr., då
! förbundsstyrelsen
så anser
nödigt eller
minst 8 ledam.
därpå yrka.

Förslag För att ifrågainlämnas
till satt fram styrelsen

minst ställning till
1 månad före arbetsgifvaren
årsmötet. 8A skall af afd.
majoritet. behandlas

fordras, att 3/4
bland af saken
berörda därom
äro ense, och
skall frågan ev.
hänskjutas till
förbundsstyrelsen.
För
beslut om upplösning
fordras
3/4 majoritet
af de närvarande
vid 2
sammantr.

Motioner insändas till förbundsstyrelsen,
som remitterar
dem till afd. senast 45 dagar
före kongressen.

9/io majoritet
af medl. för
beslut om upplösning.

3/4 majoritet
af afd:s medl.
för att ifrågasatt
framställning
till
arbetsg. skall
till någon förbundets
åtgärd
föranleda.

Vid upplösning
öfverlämnas
tillgångarna
till förbundet.

Understöd vid
konflikter och
arbetslöshet
samt vid »politisk
förföljelse»
och
trakasserier
från arbetsg:s
sida.

Anmärkningar.

) Om förbundsstyrelseledamot vansköter
sitt uppdrag, äga revisorerna
att vädja till representantskapet.
Dess beslut kan
af parterna bringas inför kongressen.

'') Förbundsstyrelsens medlemmar
äga ej rösträtt å kongressen.

182

(Forts.) Stadgarnas innehåll

.Före -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i f t e r

medlems a f g å n g

styrelsens
samman-sättning och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

regelbundna.

uttaxering.

villkor för
utträde.

grund för
uteslutning.

Arbetare fö veni nyår

(forts.).

Af delningar af Sv. Järnvägs-mannaförbundet.

Inträdesafg.

3 kr. för helt
och 1.50 kr.
för hälft bet.
medl. Månads-kontingenten
bestämmes å
årsmötet.

Afd. äger
påbjuda
uttaxering.

2 månaders
uraktlåtenhet
att erlägga
kontingent,
motarbetande
af org., brott
mot stadgarna,
moraliskt ska-

5 ledamöter,
som väljas för
2 år och afgå
turvis 3 och 2.

Räkenskaperna
afslutas med
kalenderår och
granskas 4
gånger om året
af 3 revisorer.

Platsorganisationer, tillhörande Kvartals afg.
Sv. Järnvägsmannaförbundet, bestämmes å

årsmötet.

I dande af för|
bundet, svekjligt
försök att
1 uppbära underj
stöd samt
I strejkbryteri.

Platsstyrelsen
består af minst
en representant
för hvarje afd.,
dock minst 5
personer, valda
å årsmöte.

3 revisorer,
som hvarje
kvartal granska
räkenskaperna
och afge revisionsberättelse

till årsmötet.

183

i vissa hänseenden.

s k i- i	f t e r	o m
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenhetcr.	Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.
Sammanträde cn gång i månaden. Till-kännagifva 4 dagar förut.	Extra samman-träde, när sty-relsen så finner b ohöfligt eller Vio af medl. därom anhåller.	Särskilda tilläggsstadgar äger afd. upp-rätta. Skola af förbundssty-relsen sank-tioneras.	För arbetsncd-läggelse ford-ras, att 3A bland af tvisten be-rörda skrift-ligen förbinda sig härtill. Förslag om upplösning del-gifves medl. och behandlas å 2 samman-träden. 3A majoritet.	Vid upplösning tillfalla till-gångarna förbundet.
Årsmöte med afd. i april månad.	Extra möte med afd. då platsstyrelsen så anser nödigt eller en afd. därom anhåller.	Förslag böra nast 8 dagar Särskilda tilläggsstadgar äger samorg. upprätta. Skola sanktio-neras af för-bundsstyrelsen.	xamställas se-öre sammantr.	Agitation.	,

184

(Forts.) Stadgarnas innehåll

						F ö r e
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems afgång	styrelsens
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Arbetareföreningar (forts.).
Sv. Typografförbundet.......	Afd. erl ägger	Vid konflikt	Medl. skall in-	Grof urakt-	7 ledamöter,	5 revisorer,
Me dl.: 5,949 personer, samman-	i inträdesafg.	äger förbunds-	gifva motiverad	låtenhet af	hvilka väljas	som väljas af
slutna i 87 afdelningar.	50 öre pr medl.	styrelsen att i	ansökan till	stadgarna, af-	af samtliga	samtliga medl.
	samt i yecko-	samråd med	afd:s styrelse,	siktligt ska-	med!, inom af-	inom afdelnin-
	afg. 60 öre för	kontrollnämn-	som afger ut-	dande af förbis	delningarna	garna och afgå
	helt och 30 öre	dens ordf. och	låtande, hvilket	intressen samt	och afgå år-	årl. växelvis
	för hälft bo-	revisorerna	underställes	ev. öfvergång	ligen växelvis	3 och 2. Itevi-
	talande medl.	påbjuda ut-taxering.	förbunds- styrelsen.	till annat yrke.1)	3 och 4. 4 bcslutföra, om de äro ense. Efter förslag af förbunds-styrelsen vald ombudsman skall närvara vid sammantr., där han har yttrande-, men ej rösträtt.2)	sionsberättel-sen delgifves medl. årl. genom för-bundsorganet eller på annat sätt.3)
Skytteföreningar.
Skytteförbundens öfversty-relse. Medl.: 26 skytteförbund. (Stadgar fastställda af K. Maj:t den 26 juni 1903)	o (Åtnjuter stats-understöd.)				Styrelsen, be-nämnd Ofver-styrelsens verk-ställande ut-skott, utgöres af 9 ledamöter, valda af öfver-styrelsen, inom eller utom densamma, för 3 kalender-år, samt 4 af K. Maj:t ut-sedda leda-möter. Beslut-för med minst 5 valda leda-möter.	Käkenskaperna afslutas för kalenderår och granskas af 3 för år valda revisorer.

185

i vissa hänseenden.

s k r i f t e

ordinarie j extra
sammanträde, sammanträde.

j inskränkning;

villkor för beslut j medlems

om ändring i andra , hafvandet af
i stadgarna. frågor. I förcnings I

angelägenheter.

ratt att de!- i »

, vii tillgangamas
taga i hand- .

,. : användning.

i Ord. förbunds- Extra förmöte
hvart bundsmöte, då
tredje år å tid. styrelsen så
som af för- j anser nödigt
| bundsstyrelsenj eller 10 afd.
bestämmes, med 150 medl.

därom anhålla.

Kungöres i
förbundsorganet
under
mars månad.

Förslag till öfverläggningsämnen
vid förbundsmötet afgifvas
minst 2 månader före
dess hållande. Andra förslagpubliceras
i förbundsorganet
och afgöras genom omröstning
inom afdelningama.

För stadge- I Förslag om
I ändring 2/s af j upplösning vid
afgifna röster, ett förbunds|
Afd. äga att j möte, beslut
! upprätta eu- (vid nästa med

Medl. är folio
stig sina
rättigheter
inom förb., då
han resterar
för mera än 13
veckoafgifter.

skilda stadgar.

Få ej l ära
stridande mot
förbundets.

3A af afgifna ;
| röster.

I 3A majoritet I
inom afd. för I
Ibeslut om hög-''
ro veckoafg. :
jän 30 öre för!
| helt och 15 |
j för hälft bet. |
i medl. till afd:s!
egna admini- |
strationskost- j
nåder.

Understöd vid
arbetslöshet,
reshjälp, inval
i dunderstöd
samt sjuk- och
begrafningshjälp.
Vid
upplösning
skola tillgångarna
användas
till för den
grafiska konsten
eller dessi
utölVare nyttigt!
ändamål.

2 sammanträden,
det ena
jpå våren och det
| andra på hösten,
på kallelse
jaf öfverstyreljsens
ordförande
I minst 14 dagar
I före sammanj
trädet.

Hålles, när
öfvcrstyrelsens
ordf. så finner
skäligt eller
minst hälften af
de valda med!.

därom göra
framställning.

-fn majoritet j
bland de af- I
gifna rösterna;,
förslaget in- j
lämnas minst j
2 månader före’
ord. samman- i
träde. Ändringarna
skola:
för att gälla i
fastställas af j
K. Maj:t.

Enkel röstpl
lira litet.

Anmärkningar.

) Medlem kan ej uteslutas på!
grund af bristande inbetalning
af afgifter.

) Förbundsorganets redaktör bör
närvara vid sammantr.

) Eu af förbundsmötet för 3 år:
vald kontrollnämnd på 3 ledamöter
har att pröfva af revisorerna
eller afdelning framställda
anmärkningar mot för-:
bundsstyrclsen. Er. allmän omröstning-.

186

(Forts.) Stadgarnas innehåll

W Ö r e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

Skytteforenh t fjor

(forts.).

Skytt oför b un den..................j

Med! : c:a 2,800 skytteföreningar.

(Stadgar i hufvudsak likartadei
för samtliga.)

utgifter

regelbundna. * uttaxerin

medlems a f g å n i

villkor för i grund för
utträde. i uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
bcsl utförhet.

räkenskap
och revision.

>, >)

;

i 1 ordförande,
samtliga ordförande
i de
! till förbundet
; hörande skyttc|
föreningarna
j eller ett bcjstämdt
antal å
| förbundsmötet
j valda ledamöter
| samt verk{
ställande ut- j
i skottet (4—6

i ledamöter), som
! sköter de lö -

Räkcnskaperna
afslutas för
kalenderår,
granskas af 2
vid förbundsmötet
utsedda
revisorer.
Revisionsberättelsen
skall
enligt eu del
stadgar till
styrelsen aflämnas
viss tid!
före årsmötet, I
där den före- f

j pandc ären- i dragés,
idena, och ett
j af K. Maj:t j
jutsedt ombud.!

| Styrelsen be- j
|slutför med det
(antal, som efter
! kallelse in- i
funnit sig.

Skytteföreningar, skyttegillen,
skytteJclubbar, skyttesällskap
(med stadgar i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af
skytteförbundens öfverstyrelse
utfärdade normalstadgan, cirka
90 % af hela antalet).
Med!.: c:a 135,000.

Aktiva medlemmar:
1—2
kr. pr är.
Passiva medlemmar
:
Samma eller
något högre
I årlig afgift.

Underlåtenhet
att ställa sig
till efterrättelse!
föreningens
stadgar och
gällande föreskrifter,
eller
om medlem
visar sig ovärdig
att förenin!
gen tillhöra.

Ordförande,
som väljes särskild^
och

4—6 ledamöter,
valda
för ett år i
sänder å ord.
sammanträde.

Styrelsen
beslutmässig
I med 4 ledamöter.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår. 2
revisorer, utsedda
för 1 år
i sänder. Revisionsberättelsen
aflämnas j
till styrelsen l
viss tid före j
årsmötet,
där den före- :
dragés.

187

i vissa hänseenden.

skrift

ordinarie

extra

1 sammanträde.

villkor 1

ör beslut

inskränkning
i medlems
rätt att del-taga i hand-liafvandet af

om ändring

i andra

tillgångarnas

användning.

i stadgarna.

frågor.

lorenings-

angclägenheter.

Anmärkningar.

1 gång om
uret i samband
med förbunds
täflingama på
kallelse af förj
bundcts ordförande
viss tid
| förut (i all|
mänhet minst
(1 månad förut").

Kan sammankallas
af förbundets
ordf.
efter vcrkst.
utskottets börande.
Kallelse
minst 8 dagar
förut. Endast,
de i kallelsen
angifna ärenden
få därvid förekomma.

2/s majoritet
bland de afgifna
rösterna:
förslaget inlämnas
till
styrelsen viss
tid före ord.
sammanträdet.
Ändringarna
skola för att
gälla fastställas
af öfvers tyre!-sen.

1 gång om året.
i allmänhet i
mars månad,
på kallelse af
styrelsens ordförande.
Hörande
tid och
sätt för kallelse
finns i allmänhet
ej någon
bestämmelse.

Normalstadgan
innehåller icke
någon bestämmelse
härom,
men i 2 af de!
insända stadgarna
bestämmes,
att dylikt
sammanträde
skall hållas,
när styrelsen
I anser nödigt
joller minst 10
af föreningens
mcdl. därom
hos styrelsen
gorå framställning.

2/s majoritet
bland de närvarande,
hvarjämte
förslaget
skall inlämnas
till styrelsen
viss tid före
ordinarie
sammanträdet.
Ändringarna
skola för att
gälla fastställas
af öfverstvrelsen.

.Enkel röstpluralitet.

J):o.

*) 10 öre per medlem i skytteföreningen.

I. endast ett I
ytterst fåtal j
föreningars |
stadgar finnes j
dylik bestämmelse.
Tillgångarna
skola
enligt dessa vid
upplösning användas
till
skytterörelsens
befrämjande.

188

(Ports.) Stadgarnas innehåll

IF ö r e -

Föreningens firma och medlemsantal. i	a f g i regelbundna, j	‘ter uttaxering. !	medlems afgång j villkor för j grund för j utträde. i uteslutning. \|	styrelsens samman-sättning och 1 beslutförhet, i	räkenskap och revision.
Idrottsföreningar.	;
Föreningen för skidlöpning-	Årsafgift 3 kr.	—	- \| -	Styrelsen bo-	Räkenskaps- j
ens främjande i Sverige.	Ständiga med-			star af minst	året räknas ;
Med].: 5,450 personer.	Lemmar betala			6 och högst 10	från 1 okt. \|
	för eu gång 50			ledamöter från	t. o. in. 30 !
				Stockholm och	sept. nästa ar.
				lika antal från	Räkenskaperna!
				landsorten,	granskas af 2]
				valda å allm.	revisorer, ut- i
				sammanträde	sedda för 1 årj
				för 5 år.	i sänder vid \|
				Beslutför med	allm. samman-}
				minst 7 leda-	trädet.
				möter. För	Revisions-
				skötande af de	berättelsen
				löpande ären-	delgifves sty-
				dona utser sty-	relsen senast 3
				relsen inom sig	dagar före
				ett verkstad	allm. årsmötet,
				lande utskott	där den före- !
				å 6 personer.	drages.
Skidlöpareförbunden...........	Årsafgift 2 kr.	—	- -	Styrelsen ut-	Räkenskapsår
] Med!.: c:a 300 föreningar.	för hval jo helt			göres åt i all-	1 okt.—30
(Stadgar i hufvudsak: lika för	10-tal af före-			mänhet 6 per-	sept. nästa ur.
samtliga 7 förbunden.)	ningens medl..			soner, valda för	Räkenskaperna
				1 år i sänder	granskas af 2
	2 kr.			å allm. års-	revisorer, valda
				möte. Beslut-	för 1 ar vid
				mossig med	allm. årsmötet.
				halfva antalet	Revisions-
				ledamöter.	berättelsen
				Ordf., sokrete-	delgifves sty-
\|				raren och kassö-	relsen senast
				ren bilda ett	den 1 dcc.
1				s. k. verk-	Förbundets
				ställande ut-	styrelse skall
				skott för skö-	tillställa före-
i				tan de af de	ningar och en-

löpande ärendena.

skilda medl. enj
redogörelse förj
förbundets
verksamhet j
under arbets- j
året.

189

i vissa hänseenden.

s k r i	t'' t e i''	o in
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor, f om ändring i stadgarna.	ör beslut i andra frågor.	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.	Anmärkningar. tillgångarnas j användning.
1 gång om året	Styrelsen äger	V3 majoritet å	Enkel		Därest före- i
under okt. eller	rätt utlysa	ord. samman-	majoritet.		ningens eko- j
nov. Kungö-	extra samman-	träde bland de			nomiska ställ-j
rclse därom	träde, hvarvid	närvarande,			ning det till-
införes minst	endast de i	hvilkas antal			låter, skola !
14 dagar förut	kallelsen an-	dock ej må			ständiga leda- 1
i 4 af Stock-	gifna ärenden	understiga 20.			möters afgifterl
liolms dagliga	få behandlas.	Ändrings-			afmattas till en! 1
tidningar.		förslag skall			fond, hvaraf j
		före den 1 okt.			styrelsen icke i
		ingifvas till			äger använda j
		styrelsen, mot			mera än
		hvars enhälliga			räntan.
		afsparkande			.
		detsamma icke
		upptages till
		behandling.
Hålles sam-	I>:o.	2/s majoritet	Enkel majoritet		Ständiga med-
tidigt med för-		bland de när-	bland de af-		lemmars af- j
bundets års-		varande röst-	gifna rösterna.		gifter skola af-i
täflan. Kungö-		berättigade;	Föreningarna		sättas till en { ;
res minst 1		förslag ingifves	representeras		särskild fond, j
månad förut.		i likhet med i	vid årsmötet af		som vid
		andra frågor	ombud, som		upplösning
		från förenings-	därvid hafva		skall tillfalla 1
		medlem till	en röst för		Föreningen föij j
		styrelsen viss	hvarje medlem,		skidlöpningens!
		tid före ord.	för hvilken af-		främjande eller
		sammanträdet.	gift erlagts till		annan med \|
			förbundet.		denna till svfteti
					likställd före- \|
					ning, för att i j
					användas till j
					skididrottens
					främjande i \|
;					resp. län.

190

Föreningens firma och
medlemsantal.

Tdi •o ttsföremiigen *

(forts.).

Slddkhtbbar...........................

Med!.: c:a 9.000 personer.
(Normalstadga för s/i med c: a
6.450 personer.)

Sv. Gymnastik- ocii Idrottsföreningarnas
Riksförbund.

Med!.: 575 föreningar.

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Före -

afgifter

regelbundna. | uttaxering

in e d 1 c in s a f g å n g

| styrelsens
samman ,

.1n n.. i -i r.. sättning och

villkor för i grund för , , ,cr. . .

, , . : beshittorhet.

utträde. ! uteslutning, i

räkenskap
och revision.

Arsafgift: !

1 till 2 kr., il
allmänhet lika
för aktiva och*
passiva med!, j

10 öre för
hvarje medlem
(aktiv som
passiv) inom
föreningarna,
dock minst 10
kr. för förening.

Skriftlig
anmälan om
utträde.

Underlåtenhet
att betala
afgift.

Minst 1 mån.
före arbetsårets
början (1 nov.)

anmäles
önskan om utträde,
och anses
då förening
hafva utträdt
från nästa
arbetsårs
början.

Underlåtenhet
att betala årsafgiften
samt
att ställa sig
till efterrättelse
stadgarna eller
i enl. därmed
antagna föreskrifter.

Styrelsen utgör
es af i all-i
mänhet 6 personer,
valda
allmänhet för 2
år i sänder å
allra, årsmöte,
med afgång
hälften hvarje
år. Beslutmässig
med
halfva antalet
ledamöter.

Styrelsen, benämnd
öfverst^yreisen,
be- j
står af Riksförbundets

ordf., H. Iv. H.
Kronprinsen,
samt 30 ledamöter,
valda å
ord. riksförbundsmöte
för
3 år, med V3
nya för hvarje
år (året räknas
från riksförbundsmöte
I
t. o. m. riks-j
förbundsmöte), j
Styrelsen bc- j
slutför med 1
minst 10 ledamöter.
För skö-j
tande af de |
löpande ärendena
utser I
öfverstyrelse!! j
inom sig ett för-1
valtn.-utskott,
bestående af
ordf. och 6 ledamöter
med 2
supp!.

Räkenskapsår
1 okt.—30

sept. nästa år.
Räkenskaperna
granskas af 2|
revisorer, valda!
för 1 år vid I
allm. årsmöte.j
Revisions- j
berättelsen
dölgifves sty- j
relsen senast
viss tid före !
allra, årsmötet, j

Räkenskaps- j
året räknas j
från 1 nov. j
t. o. m. 31 okt.j
nästa år.
Räkenskaperna
granskas af 2
revisorer, valda
för 1 år i
sänder vid ord.
riksförbunds- j
mötet. Revi- j
sionsberättel- j
sen föredrages
vid riksför- !
bundsmötet. j

191

i vissa hänseenden.

•H j M m !	t'' t e r	o m			! i
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor 1 om ändring i stadgarna.	ör beslut i andra frågor.	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägcnheter.	Anmärkningar. tillgångarnas j användning. ; 1
1 gång om	Styrelsen ägor	Vs majoritet	Enkel	_
året, i allmän-	rätt utlysa	bland de när-	majoritet.
het i november.	extra samman-	varande å ord.
Kungöres minst	träde, hvarvid	sammanträde.
14 dagar förut	endast de i
i ortens tid-	kallelsen an-				1
ningar.	gift]a ärenden
	få behandlas.
* Sista söndagen	Ofvcrstyrelsen	"/3 majoritet af	Enkel majoritet	Ledamot af	Ständiga med-
i nov. månad.	äger samman-	de afgifna	bland de af-	myndighet	lemmars af- 1
Föredragnings-	kalla extra	rösterna, hvar-	gift] a ro sten] a	inom Riksför-	gifter af sättas
lista skall till-	samman-	jämte dylikt	utom beträf-	bundet äger ej	till en sär-
ställas om-	träde. Såväl	förslag skall	fande upplös-	deltaga i be-	skild fond.
buden minst	vid ord. som	skriftligen till	ning, hvarför	slut, hvaraf	hvaraf endast i
14 dagar före	extra samman-	styrelsen in-	enahanda be-	hans förenings	räntan får j
mötet.	träde få endast	gifvas minst 2	stäm mclser	rätt är bero-	användas. 1
	de i föredrag-	man. före riks-	gälla som för	ende.
	ningslistan	förbundsmötet	stadgeändrings-
	upptagna	samt vara åt-	beslut.
	ärenden	följ dt af öfver-
	handläggas.	styrelsens och
		stadge-
		utskottets			j
		utlåtande.

192

(Forts.) Stadgarnas innehåll

		I-»’ öre-
Föreningens firma och utgifter medlemsantal. ! regelbundna, j uttaxering.	m e d 1 e m s a f g å n g villkor för grund för utträde. uteslutning.	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
Idro tfa för en inga t *
(forts.).
Selttionsförbimden. (15 st.''......(Hvarje förening —	Uraktlåtenhet	Sektionsstyrel-	Räkenskaps-
Med!.: De olika föreningarna ij crlägger års-	i att betala af-	sen består af	året räknas
den män de utöfva resp. sek-afgift. 1—3 krJ	\| gifterna eller	o M rp O	från 1 nov.
tions idrott. !	\| att före jan.	väljes särskild^	t. o. in. 31 okt.
(Norm a lst-a dgar.)	utgång anmäla	samt minst 4	nästa år.
	! önskan att	ledamöter (i	Räkenskaperna
	kvarstå i	allmänhet 8),	granskas af 2
	sektionen.	samtliga valda	revisorer, valda
		å ord. förbunds-	för 1 år i sän-
		möte för 1 år i	der, den ena af
		sänder. Stvrel-	öfver styr elsen.
		sen beslutför	den andra å
		med minst 4	ord. sektions-
		led. eller 3 led.,	mötet. Sek-
		om dessa äro	tionsstyrelsens
		om beslutet	och sektions-
		ense.	revisorernas
			berättelser
			granskas af
!			öfverstyrelse!!.
I)istriktsförbunden (20 st.)... —		Distriktsför-	Räkenskaps-
Me dl.: föreningarna inom di-j		bundsstyrelsen	året från mars
striktet, hvilka dock tillika!		väljes å ord.	till mars nästa
äro med], direkt i riksfor-	\|	distriktsför-	år. Räkcnska-
; bundet.		bundsmötet i	pema granskas
(N ormalstadgar.)		mars till	af 2 revisorer,
		distriktsför-	valda för 1 år
		bundsmötet i	i sänder å ord.
		mars nästa år	sammanträdet
		och består af	i mars, där
		ordf., som väljes	ock revisions-
		särskildt, samt	berättelsen för
		minst 6 leda-	tilländagånget
		möter. Belut-	arbetsår före-
		mässig med	dragés.
1		minst hälften.

193

i vissa hänseenden.

i'' t

ordinarie extra [

sammanträde. I sammanträde. I

villkor för beslut

om ändring i andra
i stadgarna. frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
förcningsangelägenheter -

Hålles i noy.,
strax före riksi
förbundsmötet.

Kallelse och
! föredragningslista
skall viss
tid före
! sektionsmötet
i kungöras i
i riksförbundets
Iofficiella organ.!

Styrelsen j 2/s af de af- jEnkel majonäger
samman- jgifna rösterna, tet bland de aftal)
a extra j Förslag- skall
ingifvas
till sektionsstyrelsen -

sammanträde.
Kallelse, åtföljd
af föredragningslista,

skall härom viss
tid förut införas

i riksförbun- förent

dels officiella |
organ.

förekomma

ordinarie

Endast till
förbundet
hörande förening,
som vit
tiden förmötets]
utlysande er- ;
lågt föreskrift ]
afgifter och j
om från]mit till styrel-fullgjort af försen
viss tid bundet ålagda j
förut (olika i skyldigheter, I
förbunden). äger därvid i

gifna rösterna.

Fråga från
förening måste
jför att komma

likhet med i ] till behandling
alla andra frå-j hafva inkomgor,

skola!

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Hålles i mars	Styrelsen äger	sektionsmöte, viss tid före mötet. Ändring träder ej i kraft förr än den godkänts af öfver-styrelsen.	Enkel majori-	rösträtt. Förening måste
och, om så bo-	sammankalla		tet bland de af-	hafva tillhört
ll öfves, jämväl i	extra samman-		gifna rösterna.	riksförbundet i
oktober. Kallelse och föredragnings-lista delgifvas föreningarna viss tid före ord. mötet.	träde. Kallelse, åtföljd af före-dragningslista, dclgifves före-ningarna viss tid före mötet. Endast i kallel-sen angifna ärenden få förekomma.		minst 2 år och erlagt till riks-förbundet för-fallna afgifter för att få ut-öfva rösträtt.

194

(Forts.) Stadgarnas innehåll

					—
					(Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	afgi	f t e r	medlems	a f g å n g	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	1 villkor för utträde. 1	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Idrottsfören ii > gar (forts.). j Idrottsföreningar, iärottsldvbbar eller idrottssällskap. Mcdl.: e:a 55,000 personel''. (JCormalstadgar för c:a 25 %	Årsafgift: från 1 kr. och högre, i all-mänhet lika för aktiv och passiv medlem (se nästa kol.)	I en del före-ningar bestäm-mes årsafgif-terna för ett år i sänder.	Skriftlig an-mälan om utträde.	Ej betald stad-gad arsafgift under 2 år; brott mot före-ningens bestäm meker eller hederns lagar.1)	Föreningssty-relsen består af ordf., som väljes särskildt, och minst 4 leda-möter, samtliga valda å ord. föreningssam-manträde för 1 år i sänder. Beslutmässig med minst 4 ledam. eller 3, om dessa äro om beslutet ense.	Räkenskaperna utslutas för kalenderår och granskas af 2 revisorer, valda för 1 år i sänder vid ord. j förenings-sammanträde, där revisions-berättelsen föredra ges.
Svenska Seglarförbundet .... Me dl.: 17 segelsällskap.	Viss å seglardag bestämd års-afgift för hvarje röst, dock högst 5 kr., såvida ej seglardag (ord. årsmöte) med 2/s majoritet beslutar högre afgift.		Anmälan om utträde skall göras.	o Åsidosättande af förbundets stadgar eller förbundssty-relsens beslut.2)	1 ordf. och 8 andra leda-möter, valda å ord. seglar-dagen för 1 år intill nästa ord. seglardag. Beslutmässig med minst 5 ledamöter, om dessa äro om beslutet ense.	Räkenskapsår från 1 okt. t. o. m. 30 sept. nästa år. Räkenskaperna granskas af 2 å seglardagen hvarje år ut-* sedda revisorer. Revisions-berättelsen föredrages å ordinarie seglardagen.
Segelsällskap (anslutna till Seglar-förbundet, 17 st.) Me dl.: e:a 10,000 personer.	Arsafgift dels för hvarje med-lem (3—20 kr.), dels för hvarje bit (2—20 kr.), dels ock certi-fikatsafgift föi bitarna.		Anmälan om utträde.	Motverkande af föreningens syfte, genom sin vandel ned-sättande säll-skapets anse-ende samt ur-aktlåtenhet att betala stad-gade afgifter.	5—9 medl., valda å ord. sammanträde för i allmänh. 1 år. Styrelsen i allmänhet beslutmässig med minst 4 ledamöter.	Räkenskaperna afslutas i all-mänhet för kalenderår (dock äfven för annan tid ex. 1 okt.—30 sept., 1 nov.— 31 okt.) och granskas af 2 revisorer. Re-visionsberättel-sen föredrages å ordinarie sammanträde.

195

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o m
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenheter.		Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas användning.	''
På kallelse al	Styrelsen äger	'' 2/3iuaj.af de af-	- Enkel niajori-		I händelse af	*) Medlem, som af styrelsen ute-
styrelsen viss	sammankalla	gifna rösterna;	tet bland de		förenings upp-	slutits, äger att Tid nästkom-j
tid förut.	extra samman-	förslag in-	afgifna rösterna		lösning skola	mande ordinarie sammanträde
Minst 1 ord.	träde. Kallelsen	lämnas till	utom be-		dess tillgångar	söka ändring i styrelsens beslut.!
sammanträde	skall utfärdas	styrelsen viss	träffande upp-		användas till	Vid sammanträdet fattas beslut!
om året (i all-	minst 8 dagar	tid före ord.	lösning, hvar-		idrottens bo-	härom endast med enkel röst-
mänhet flera). Kungöres minst 8 dagar förut.	förut. Endast i kallelsen an-gifna ärenden få förekomma.	sammanträdet.	för enahanda bestämmelser gälla som för stadge- ändringsbeslut.		främjande.	Övervikt. 2) Fråga om uteslutande kan en-dast företagas på förslag afl förbundsstyrelsen eller af 3 för-! bundssällskap. Förslag härom skall jämte angifvande af skälen] därför bekantgöras minst 4 veckor före den seglardag, då det skall förekomma till be-j
Hvarje år i nov. eller dec. Dag och tid meddelas för-bundssällska-pens styrelser minst 6 veckor förut af för-bundsstyrelsen, som tillika har att 14 dagar före seglar-dagen kungöra föredragnings-listan.	Hålles, när styrelsen så anser nödigt eller minst 1ji af medlem-marna därom gör fram-ställning.	2/s af de af-gifna rösterna å ord. samman-träde samt förslag, som (i likhet med för andra frågor) från för-bundsmedl. till styrelsen in-lämnas viss tid före seglar-dagen.	Enkel majori-tet utom vid frågor om ute-slutning af medl., bestäm-mande af högre årsafgift än 5 kr. pr röst samt om upp-tagande af i kallelsen ej an-gifvet ärende, då 2/a majori-tet fordras.			handling.
Minst 1 gång,	Hålles, när	I eu del för en.	Enkelmajoritet	I beslut, som	En del af
vanligen minst	styrelsen så	sker omröstn.	utom vid val af	röra skälfva bå-	afgifterna skola
2 gånger, om	anser nödigt	förstadgeändr.-	hedersleda-	tärna eller dess	afsättas till
året å viss i	eller minst	beslut vid ett	möter, då det	segling, få en-	en båtby gg-
stadgarna an-	visst antal	sammanträde, i	fordras 2 3 eller	dast styrelsens,	nadsfond.
gifven tid (olika	(10—25) med).	en del genom	3U majoritet	seglings- och	Tillgångarna
för de olika	därom skriftl.	förslag vid ett	(olika vid de	prisdomar-	skola vid säll-
sällskapen).	hos styrelsen	och beslut vid	särskilda säll-	nämndens leda-	skaps upplös-
Tillika utfärdas	gör fram-	nästa och i en	skapen) samt	möter samt	ning tillfalla
kallelse, som kung. i tidn. samt därjämte ofta tillställes hvarje medl. med post.	ställning.	del gen. beslut å 2 sammantr., i samtliga dock med kvalifice-rad maj. (i all-mänh. 2/s maj.).	för upplösning, hvarvid gälla enahanda be-stämmelser som för stadge-ändringsbeslut.	cheferna å de båtar, som be-röras af frågan, deltaga.	ett annat segel-sällskap eller välgörande ändamål.

196

(Forts.) Stadgarnas innehåll

[Före -

Föreningens firma och medlemsantal.	a f g i	f t c r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap
				samman-
			villkor för utträde.	grund för uteslutning.	sättning och	och revision.
	regelbundna.	uttaxering.	beslutförhet.

Idrottsföreningar

(forts.).

Sveriges Centralförening
idrottens främjande.

Me dl.: 3,648 personer.

för

År s afgift
3 kronor.
Ständig medlem
erlägger
eu afgift för
eu gång af
50 kronor.

Styrelsen består
af en af
konungen utsedd
ordf. samt
30 andra ledamöter.
Af dessa
:ifgå 5 hvarje
år och de kvarstående
styrelsemedl.
förrätta
själfvaval
af de in a ledamöterna.
Besluten
bestämmas
genom enkel
pluralitet
något visst antal
för beslutförhet
linnes
icke bestämdt).
För skötande af
do löpande
ärendena utser
styrelsen inom
sig ett förvaltningsutskott.

Räkenskaperna
föras för kalenderår
samt
granskas af 2
revisorer, valda
å allm. årsmöte.
Räkenskaperna
skola
aflämnas till ''
revisorerna
senast 1 mars
och revisionsberättelsen

tillhandahållas |
styrelsen senast
1 april.

197

i vissa hänseenden.

skrift

ordinarie sammanträde.		villkor för beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvande! af förenings-an gelägenhet er.
extra sammanträde.	om ändring i stadgarna.	i andra frågor.	tillgångarnas i användning, j
Före maj må-	Hålles, när	2/3 majoritet	Enkel majori-	Ständiga med-:
nåck utgång på	styrelsen så	af de af-	tet utom be-	lemmars af- !
kallelse. Kun-	an8er nödigt.	gifna rösterna	trallande före-	gifter skola af-
göres i minst 2	Därvid få ej	vid ordinarie	ningens upplös	siittas till eu
af stockholms-	förekomma	sammanträde	ning, för beslut	fond, att af
tidningarna	andra ärenden	samt att bo-	hvarom gälla	styrelsen an- 1
senast 8 dagar	än de i kallelsen	slutet godkän-	enahanda be-	vändas till 1
före mötet.	angifva.	nes af styrelsen. Stadgeän-dringsfrågan måste dessutom hafva varit sär-skilt angifven i kallelsen.	stämmelsersom för stadge-ändringsbeslut.	föreningens j ändamål. Föreningens tillgångar skola vid upplösning öfverl ämnas till några före-ningar med allmännyttigt ändamål, helst med enahanda] syfte som Gen-: tralföreningen.i

Anmärkningar.

198

(Forts.) Stadgarnas innehåll

I? Ö r e -

medlemsantal.

och	af g i	f t c r	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
	regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.

Idrott#/öreni nya r

(forts.).

Sveriges Militära Idrottsför- Årsafgift:
blind. 115 kronor för

Med].: 59 af arméns och mari- hvarje truppnens
62 regementen och kårer. förhand.

De militära idrottsföreningärna.i
Med!.: c:a 30,000 personer.

Eu mindre
årsafgift
(olika).

; Styrelsen, bo- j Räkenskaps|
nämnd verk- j året räknas
i ställande ut- från 1 okt. till
skottet, består!30 sept. nästa
i af ordf., som i år. Räkenskajväljes
särskildt, perna granskas
i samt 10 leda- af 2 vid ord.

Underlåtenhet
att ställa sig
till efterrät|
telse föreningens
stadgar
eller utfärdade
| föreskrifter,
eller om medl.

visar sig
ovärdig fören.
tillhöra.

möter. I verkställande
utskottet
skola

förbundsmötet
(» Öfverstyrclsens
ord. sam -

hvarje arméns jmanträde») för
truppslag samt1 ö“ : ---J —
flottan och
kustartilleriet

1 år i sänder
valda revisorer.
Revisionsberättelsen

skall senast 3
minst 6 leda-jdagar före ord.
möter vara i j förbundsmötet
Stockholm eller öfverlämnas till

vara representerade
samt |

dess närhet j
boende. Beslutmässigt
med 6
medl. eller 5.
om dessa äro
om beslutet
ense.

Styrelsen
består af ordf.,
som skall vara
officer, samt
visst antal
(olika) öfriga
styrclsemedl.

Styrelsen
beslutmässig
med minst
hälften af
styrelseledamöterna.

verkställande

utskottet.

Räkenskaperna
granskas af 2
för året vid
allm. sammanträde
utsedda

199

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o in
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f	ö r beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvande! af förenings-angelägenheter.	\| Anmärkningar. tillgångarnas j användning. \| i
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
Under senare	Kan utlysas,	3/4 majoritet å	Enkel
hälften af	då öfverstyrel-	ord. samman-	majoritet.
oktober på	sens ordförande	träde.
kallelse af	så anser
verkställande	lämpligt.
utskottet minst
14 dagar förut.
Kallelsen skall
åtföljas af
föredragnings-
lista.
1 gång om året		2 a af de	Enkel
på kallelse af		närvarande	majoritet.
styrelsen.		rösterna vid
Sätt för		ord. samman-
kallelse ej		träde.
angifyet.

200

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och medlemsantal.	F ö r o -
a f g	f t e r	medlems åtgång	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.
Fors varsförenin gar. Sveriges Flotta.................. Medl.: 7,775 personer, däri in-begripna jämväl medlemmarna i länsafdelningarna.	Arsafgift 3 kronor (se dock sär sk. redog.).			—	Styrelsen, benämnd öfver-styrelsen, består af ord-förande och 10 ledamöter,	Räken-skaperna, som afslutas för kalenderår, granskas af 2 revisorer, valda

valda af generalförsamlingen
på ord.
sammanträde
för 2 år, af
hvilka 5 ledamöter
afgå
efter första
året. Öfverstyrelse]!
beslutför
med 5
ledamöter.
Öfverstyrelsen
är tillika styrelse
för ccn -

för 1 år i
sänder.
Revisionsberättelsen

föredrages
å generalförsamlingens

ordinarie
sammanträde.

tralafdelningen I
af Sveriges
Flotta. Styrelsen
äger
själf komplettera
sig, i
händelse af
vakans under
löpande ur.

201

i vissa hänseenden.

skri	f t e r	o m				Anmärkningar.
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-an gelägenheter.	tillgångarnas användning.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
Ordinarie	Extra sam-	2/3 majoritet	Enkel röst-	Endast s. k.	Ständiga med-	J) Enligt under hand skaffade upp-
sammanträde	manträde af	bland general-	pluralitet,	generalförsam-	lemmars af-	lysningar väljas de 2 represen-
af general-	general-	församlingens	utom för be-	ling, bestå-	gifter skola	tanterna från centralafdelningen
församlingen	församlingen	närvarande	slut om använ-	ende af öfyer-	afsättas till	på centralafdelningens årsmöte,
hålles 1 gång	hålles på	ledamöter.	dande af medel	styrelsen,	en grundfond;	som hålles strax före general-
om året i	kallelse af		— med undan-	öfverstyrelsens	ofri ga till	församlingens sammanträde, och
Stockholm	öfverstyrelsen,		tag för räntan	revisorer, 2	öfverstyrelsen	till hvilket personlig kallelse (å
under april på	när denna så		— från den	representanter	inflytande	tryckta kort) äger rum till samt-
dag, som af	anser nödigt,		s. k. grund-	för central-	medel använ-	liga med], i centralafdelningen.
öfverstyrelsen	eller då minst		fonden, hvar-	afdelningen	das för publi-
bestämmes.	3 länsafdel-		för erfordras	samt ordföran-	kationer och
Sätt för	ningsstyrelser		2/a maj. bland	dena i de 24	föredrag samt
kallelse finnes	så påyrka.		de närvarande	länsafdelnings-	i öfrigt till
ej angifvet.			medlemmarne	styrelserna	främjande af
			af general-	eller af dem	föreningens
			församlingen.	befullmäk-	syften.
		Generalförsamlingen är beslut-	tigade leda-
		mässig, då minst Ve af dess	möter få del-
		ledamöter äro närvarande.	taga vid ord.

sammanträdet1).
Vid
frågor om ansvarsfrihet
för
öfverstyrelsen
eller val af
revisorer får
öfverstyrelsen
ej deltaga.

202

(Forts.) Stadgarnas innehåll

F ö r e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i f t e r

medlems afgång

regelbundna.

uttaxering

villkor för
utträde.

grund för
uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Försvar sförening av

(forts.).

Länsafdelningarna..........

(Normal stadgar.)

Ärsafgift
3 kronor
(se dock särsk.
redog.),

hvilken i regel
inkasseras
genom öfverstyrelse]!
s
försorg.

Svenska Kvinnoföreningen
för Fosterlandets försvar.

Medl.: c:a 3,500 personer.

Ärsafgift 1 kr.

Andra föreningar.

De svenska djurskyddsföreningarnas
centralförbund.

Medl.: 39 djurskyddsföreningar
med c:a 23,000 anslutna personer.

50 öre för
hvarje 100-tal
kronor af befintlig
kapitaltillgång,
dock
för hvarje
förening lägst
5 kronor och
högstoOkronor.
Betalas före
utgången af
febr. månad.

Anmälan om
utträde sker
skriftligen till
förbundsstyrelsen.

Uraktlåtenhet
att erlägga
årsafgift eller
att till förbundsstyrelsen

inlämna styrelse-
och revisionsberättelse,

uppgift om
funktionärer
samt medlemsantal.

Länsafdclningens
styrelse
består af
ordförande och
—G medl.
valda för 1 år
vid allm. sammanträde.

Styrelsen är
beslutmässig
med 3 medl.
Styrelsen äger
själf komplettera
sig i
händelse af
vakans under
löpande år.

Styrelsen
består af 7
ledamöter,
valda för 1 år
vid ord. årsmöte.
Styrelsen
utser
själf ordförande.
Villkor
för styrelsens
beslutförhet
finnas ej
angifna i stadgarna.

10 personer,
valda å ordinarie
konferens
för 3 år. 5
beslutföra, eller
4, om samtliga
äro om beslutet
ense.

Räkenskaperna,
som
afslutas för
kalenderår,
granskas af 2
revisorer, valda
för 1 år i
sänder.

D:o.

Räkenskaperna
afslutas med
kalenderår, och
skola före den
1 febr. aflämnas
till
tvenne å konferens
valda
revisorer,
hvilka senast
en månad därefter
hafva att
afgifva sin
berättelse.

203

i vissa hänseenden.

skrifter

ordinarie \| sammanträde.	extra sammanträde.	villkor ]	ör beslut
om ändring i stadgarna.	I i andra frågor.
Ordinarie	Till extra	Va majoritet	Enke!
sammanträde	sammanträde	bland de när-	röstpluralitet.
hålles 1 gång om året i mars på dag, som af styrelsen bestämmes. Kallelse härtill kungöres minst 14 dagar förut i de tidningar, som styrelsen bestämmer.	äger styrelsen kalla, när den så anser erforderligt.	varande.
* Ordinarie sammanträde, s. k. årsmöte, äger rum i Stockholm hvarje år i mars och till-kännagifves minst 8 dagar förut genom annons i allm.	D;o.	D:o, hvarjämte stadge-ändringsför-slag från medlem skall skriftligen in-lämnas till styrelsens sekreterare innan oktober	D:o.
tidningar.		månads utgång.	»
Konferens	Då omständig-	Förslag in-	Enkel
hvart tredje år	heterna så för-	lämnas skrift-	majoritet.
å tid och ort,	anleda och	ligt till för-	Samtliga djur-
som af för-	minst 5 för-	bundsstyrelsen;	skyddsför-
bundsstyrelsen	cningarpåYrka.	afgöres på	eningars styrel-
bestämmas.	äger förbunds-	ordinarie kon-	ser skola minst
Kallelse ut-	styrelsen	ferens. Enkel	6 veckor före
färdas särskildt	utlysa extra	majoritet.	ordinarie
till hvarje förbundsför-ening samt kungöres dess-utom genom tidningarna.	konferens.		konferens underrättas om ingifvet förslag till upplösning. .

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafVandet
af
föreningsangelägenheter.

tillgångarnas

användning.

Anmärkningar.

Vid afgörande
af frågor om
ansvarsfrihet
för styrelsen
samt val af
revisorer får
styrelsen icke
deltaga.

Förbunds -

)j i beslut om
ansvarsfrihet
eller i val af
styrelse och
revisorer.

Vid upplösning
lämnas tillgångarna
till
djur sky ddssaken
främjande
ändamål.

204

(Forts.) Stadgarnas innehåll

	Före-
Föreningens firma och medlemsantal.	a f g i	fter	medlems afgång	styrelsens	räkenskap och revision.
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.	samman-sättning och beslutförhet.
Andra föreningar (forts.). Norrbottens läns djurskyddsför-ening. (Stadgar i hufvudsak lika mod do flesta öfriga djurskydds-föreningars.)	Års afgift 50 öre. Ständig ledamotsafgift 5 kr.				9 personer; 4 beslutföra.	2 revisorer.
Nationalföreningen mot emi-grationen. M edl.: 4,015 personer, samman-slutna till 11 länsföreningar.	Arsafgift 2 kr. Stödjande mcdl. 10 kr., ständig medlem en gäng för alla 100 kr.				Central-styrelse, 10 till 15 personer, valda för 1 år. 7 beslutföra. Styrelsen utser ett verkstäl-lande utskott af 5 personer jämte ombuds-mannen, som styrelsen utser för viss tid.	Räkenskaperna skola senast den 15 mars för granskning lämnas till de tvenne reviso-rerna, hvilka senast 15 april skola afgifva sin berättelse.
Län sföreningar .................. (Normalstadgar.)	Arsafgift 2 kr. Stödjande medl. 10 kr., ständig medlem en gång för alla 100 kr.				Normal-stadgarna före-skrifva visst antal personer, hvaraf viss del beslutför (siffra ej an-gifven).	Räkenskaperna granskas af 2 revisorer.
Svenska Fattig*vårdsförbun-det. Me dl.: 476 kommuner, 61 för-eningar och cirka 1,100 en-skilda personer.	Minst eu års-afgift; cl kr.				Styrelsen be-står af 30 medl. och utses å förbundets ord. möte för 3 år i sänder. Beslut-mässig med 1/s af antalet. De löpande göro-målen hand-hafvas af ett arbetsutskott på,5 personer.	Räkenskaperna afslutas för kalenderår och granskas af 2 revisorer, hvilka väljas för 3 år i sänder.

i vissa hänseenden,

skri	f t e r	o in
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor J	ör beslut	inskränkning i medlems rätt att del-taga i hand-hafvandet af förenings-angelägenhetcr.	tillgångarnas användning.	Anmärkningar.
om ändring i stadgarna.	i andra frågor.
o o Årsmöte hålles i september månad å dag, som af sty-relsen bestäm-mes och i god tid förut kungöres.	Styrelsen kan sammankalla till extra sammankomst, när omständig-heterna för-anleda.	Förslag med-delas styrelsen skriftligt och afgöres å års-möte.	Vid beslut om upplösning fordras 2/3 majoritet å årsmöte.	—	Vid upplösning-anslås till-gångarna till djurskydds-sakens främ-jande.
Årligen före maj månads utgång å tid och plats, som centralsty-relsen bestäm-mer. Kallelse sker direkt från central-styrelsen.	Då omständig-heterna så påkalla.	Beslut å ordinarie möte. 2/s majoritet.		Centralsty-relsens med-lemmar deltaga ej i beslut om ansvarsfrihet, eller då fråga gäller styrel se-och revisions-berättelse.
Under tiden för lagtima landsting. Kallelse genom annonsering minst 14 dagar i förväg.	—	På ordinarie möte med V3 majoritet.	—	—		•
Förbundets ordinarie möte hålles hvart tredje år. Sätt för kallelse finnes ej an-gifvet i stad-garna.	Extra möte kan anordnas enligt styrel-sens beslut.	2/s majoritet af afgifna röster på ordinarie möte. Dess-utom måste dylikt förslag skriftligen in-gifvas till sty-relsen minst 1 mån. dessförinnan.	Enkel majoritet.

206

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IF ö r e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

a f g i f t o r	medlems afgång
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.

styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

räkenskap
och revision.

Andra föreningar

(forts.).

Svenska Fattigvård sförbimdets
afdelning* för räddningsarbete,
Skyddsvärnet.

Me dl.: 30 föreningar och 230
enskilda personer.

Minst cn årsafgift;
3 kr.

Styrelsen,
benämnd bestyrelse,
består
af fattigvårdsförbundets

ordf. som själfskrifyen
ordf.
i afdelningen
och bestyrelsen
samt 9 för 3
år särskildt
valda ledamöter
*).
Efter första
året afgå
genom lottning
2 och efter
andra året
likaledes 2
styrelseledamöter.
Bestyrelsen
beslutmässig
med 6
ledamöter
jämte ordföranden.
Bestyrelsen
utser
inom sig ett
verkställande
utskott på 3
personer att
sköta de löpande
ärendena
(se i öfrigt
särsk. redog.)

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
granskas af 2
för 1 år i
sänder valda
revisorer.
Såväl revisionsberättelsen
som bestyrelsens
berättelse
skola aflämnas
till
fattigvårdsförbundets
arbetsutskott
före
februari
månads utgång,

207

i vissa hänseenden.

skrifter

ordinarie	extra	Tillkor för beslut

sammanträde.	sammanträde.	om ändring	i andra
		i stadgarna.	frågor.

inskränkning
i medlems
rätt att deltaga
i handhafvandet
af
föreningsangelägenheter.

användning.

Anmärkningar.

Afdelningcns
årsmöte hålles
i samband med
fattigvårdsförbundets
ord.
styrelsesammanträde
i
mars. Sätt för
kallelse finnes
ej angifvet i
stadgarna.

2/3 majoritet
af afgifna
röster på ordinarie
möte.
Dessutom
måste dylikt
förslag skriftligen
ingifvas
| till styrelsen
minst en mån.
dessförinnan,
hvarjämte
I fordras, att
ändringsförslaget
godkänts
af fattigvårdsförbundets

styrelse.

Enkel

majoritet.

*) Af de 9 valda ledamöterna, i bestyrelse^
utses 2 af fattigvårdsförbundets
styrelse, 2 af centralföreningen
till stöd för frigifna
samt 5 af afdelningen vid ordinarie
årsmöte.

208

(Forts.) Stadgarnas innehåll


afgi	f t e r	medlems afgång
regelbundna.	uttaxering.	villkor för utträde.	grund för uteslutning.
Arsafgiftcr: 1—2 kronor (olika inom de skilda för-eningarna).	Endast fri-villiga bidrag.		—

Föreningens firma och
medlemsantal.

!P ö r e -

styrelsens
samman-	räkenskap
sättning och	och revision.
beslutförhet.

Andt ‘(t föreningar
(forts.).

Skydds- eller f&ngv år dsföreningarna.

Me dl.: cirka 5,000 personer.

Svenska folkskolans vänner

M e d 1.: 130 enskilda medlemmar
och 45 lokalföreningar med
3,323 anslutna personer.

50 öre i

årsafgift.

Stockholms lokalförening

Årsafgift
1 kr.

Anstötlig
vandel. Motarbetande
af
föreningens
syfte.

l):o.

Styrelsen
sstår af 4—9
personer, valda
vid allm, årsmöte
för 1—3
år. 1 händelse
af val för
längre tid än
l år afgår 1/a
resp. Vs hvarje
år. Dessutom
äga i en del
föreningar
direktören och
predikanten
vid länscellfängelset
att
deltaga i styrelsens
öfverläggningar
och
beslut. Styrelsen
beslutmässig
med
minst halfva
antalet, jämte,
i en del föreningar,
ordföranden.

Förvaltningsråd
af 12
personer.

7 beslutför a.
Förvaltningsrådet
utser
verkställande
utskott af minst
3 personer.

7 personer,
valda för 2 år.

Räkenskaperna
afslutas för
kalenderår och
granskas af 2
för 1 år i
sänder valda
revisorer.

3 revisorer.

2 revisorer.

209

i vissa hänseenden.

s k i- i	f t o r	O IT!
1 j ordinarie ] sammanträde. 1	extra I sammanträde.	\| villkor ! om ändring ; i stadgarna.	■ör beslut i andra frågor.	! inskränkning 1 i medlems rätt att del-i taga i hand-j hafvandet af förenings-j angelägenheter.	Anmärkningar. ! tillgångarnas användning, j !
Ordinarie	i Extra sam-	i V3 majoritet	Enkel
• sammanträde	manträde	bland de af-	majoritet.
I hålles 1 gång	hålles, när sty-	gifna rösterna	Sättet
1 om året efter	relsen så finner	å ord. samman-	för besluts
af styrelsen	skäligt samt i	träde. Där-	fattande om
utfärdad kal-	eu del för-	jämte måste	förenings upp-
lelse, som kun-	eningar tillika,	d)dikt förslag	lösning finnes
gpres i orts-	då ett visst	skriftligen in-	endast i en del
tidningarna	antal nedi.	gifvas till sty-	stadgar an-
viss tid förut	skriftl. därom	relsen minst	gifvet. I så
(i allmänhet	för visst ända-	1 mån. dess-	fall erfordras
14 dagar.)	mål anhålla.	förinnan.	2/a majoritet	i
Södermanlands			bland för-
\| läns skydds-			eningens samt-
förening såra-			liga med-
in anträder			lemmar.
första tisdagen
i juni månad
kl. Vs 2.
Förvalta.-rådet		Förslag till	Enkel
sammanträder		ändring under-	majoritet.
minst en gång		ställes lokal-
om året samt an-		föreningarna.
ordnar å lämpl.	1	2/s majoritet
tider o. platser		af afgift!a
sammantr. med		röster.
lokalförening-
amas ombud.
Föreningen	—	Förslag in-	För upplösning	_	_
sammanträder j		gifves skriftligt	fordras, att 8/i
minst 5		till styrelsen.	af föreningens
gånger om j		2/ö majoritet	samtliga med-
året på tider i		vid 2 på	lemmar rösta	• 1 i
och ställen, som		hvarandra	därför.
af styrelsen !		följande sam- \|
bestämmas. \|		manträden. 1		■

210

(Forts.) Stadgarnas innehåll

Föreningens firma och
medlemsantal.

regelbundna. j uttaxering.


An dra fot •erm i ff a / * (forts.)
Svenska likbränningsför-	Årsafgift 3 kr. i	—
eningeii.	under 5 på ;
Med].: 4,000 personer, sam-	hvarandra
manslutna till G lokalafdel-	följande kulen-
ningar.	derur eller på en gång 10 kr.
L oka La fdelning a r. (Samma stadgar som central för- '' eningen.)
Svenska nationalföreninjren	Årsafgift
mot tuberkulos.	lägst 2 kr.
Me dl.: 20.107 personer, af	En gång för
Indika 10,201 äro direkt an-	alla lägst 100
slutna och 9,906 jämväl till-	kr. Personer.
höra någon länsförcning.	tillhörande samma fören.. yrke, eller grupp, betala 1 kr., om an-talet uppgår till 50 mc dl. och 50 öre om antalet uppgår till 500 medl.
Gäfieborgs Läns förening mot	Årsafgift 2 kr.	—
tuberkulos.	En gång lör alla 100 kr.

Före -

mcdlc in villkor för utträde.	a f g å n g grund för ; uteslutning.	styrelsens \| samman-sättning och i beslutförhet, i	f räkenskap j och revision. 1
	Underlåtenhet	9 personer,	Räkenskaperna j
	att erlägga	valla för 3 år;	afslutas med i
	årsafgift.	5 beslutför.	kalenderår och) granskas af 2j revisorer, livilka skola [ aflämna sin ! berättelse till j styrelsen j senast den 1 mars. ;
		12 personel’,	Räkenskaperna
		valda för 1 år; 7 beslutföra. Styrelsen utser ett verk-ställande utskott af 3 personer.	granskas af 2 revisorer, som före 1 april skola afgifva sin berättelse.
—		12 personel’, valda för 4 år; ; 7 beslutföra.	Räkenskaperna skola afslutas med kalenderår
		Styrelsen utser	och senast den
		ett verk-ställande utskott.	1 mars öfver-1 ämnas till revisorerna,

jsom äro 3 till
antalet.

211

i vissa hänseenden.

skrifter	O 1XL
ordinarie sammanträde.	extra sammanträde.	villkor f om ändring i stadgarna.	! inskränkning i ör beslut j medlems i . . i Anmurknmgar. . ratt att del- 0 . , t i tillgangamas i ; taga i hand- i • t , ! , % J , n : användning, i andra ; harvandet åt j frågor. 1 forenings- j angelägenheter.j
i mars månad	När styrelsen	Korslag in-	— — i Vid upplösning!
hvarje år.	finner det	gifvcs skriftligt	skola till-
Kallelse sker	behöflig^	till styrelsen	gångarna an-
genom 3		före januari	vändas till
hufvudstads-		månads utgång.	: betryggandet >
tidningar		~/s af afgifna	: af deras rätt, 1
minst 14 dagar		rösterna på 2	* som tillför- ;
förut.		samman-	säkrats att i
		komstcr med	1 efter döden ;
		minst 1 månads	blifva brända.
		mellanrum.	i eller till lik-
			bränningen i
			främjande
			ändamål.
! Minst 1 gång	_	På årsmöte;	— i — i Vid upplösning
i hvarje år.		2/3 majoritet.	skola till-
''Kallelse genom			: gangarna an-
]annonser minst			i våndas till all-
14 dagar i			jiuännvttigt och;
förväg.			i med dem af-
			1 sedt ändamål.)
En gång hvarje	När styrelsen	2/3 af afgifna	Vid upplösning! — P:o.
år å tid och	eller förenin-	rösterna på 2	fordras 2/s af* \|
j plats, som af	gens ordfö-	samman-	afgifna
i styrelsen bo-	rande så finner	komster, däraf	rösterna på 2 j
stämmas.	lämpligt.	en ordinarie.	samman- i
j Kallelse kun-			komster. däraf;
jgörcs minst 14			en ordinarie. \|

dagar i förvåg!
genom

tidningar, j

212

(Forts.) Stadgarnas innehåll

IT ö

> i* e -

Föreningens firma och
medlemsantal.

af g : regelbundna.	i f t c r i uttaxering.	medlem villkor för utträde.	s a f g å n g : grund för [ uteslutning.	styrelsens samman-sättning och beslutförhet.	j räkenskap och revision.
Arsafgift	!			Ordf., vice	Käken-
3 kr.			ordf. och 12	skaperna. som
			ledamöter,	föras för kalen-
			valda på allm.	deran, skola
			årsmöte för en	öfverlämnas
			tid af 3 år.	till granskning
			Af sistnämnda	af 2 vid allra.
			12 led. afgå	årsmöte för
			Vs hvarje, år.	1 år i sänder!
			Beslutmässig	utsedda revi-
			med 7 leda-	sorer senast i
			möter.	den 5 febr.
				hvarje år. 1
				Revisions-
				berättelsen del-
				gifves styrelsen
				senast den 15
					febr.
Förenings-	'' —	—	—	5 personer,	Senast 14
medlemmar				som skola till-	dagar före års-
2 kr. Familje-				höra a-grup-	mötet skola
med]. 50 öre.				pen; 3 beslut-	räkenskaperna
allt per år.	1		fora.	afl amu as till
Un gäng för	i			tvenne
alla 50 kr.				revisorer.
Arsafgift 2 kr.	—	—	—	5 personer.	D:o.

A n di *« flit *en i 11 ga t *

(forts.).

Svenska Turistföreningen

M c d 1.: 50,554 personer.

Svenska vegetariska föreningen.

Mc dl.: 1,017 personer, dels

direkt anslutna, dels genom
13 lokal afdeln ingår.

Lokalafdelning ar .
(Normal stadgar.)

213

i vissa hänseenden.

s k !• i f ter o n i

ordinarie sammanträde.	extra : sammanträde.	inskränkning villkor för beslut i medloms- — j rätt att del-j taga i hand-om ändring i andra i hafvandet af i stadgarna frågor. J förenings- j angelägenheter.	i ti Ilgångarnas användning.	Anmärkningar.
Under senare	Må utlysas åt	“/3 majoritet j Enkel \| —	)
1 hälften af febr.	styrelsen.	af de när- { majoritet.
hvarje år på	Endast de i	varande ro-
I kallelse af	kallelsen här-	sterna vid
styrelsen.	till angifna	allm. årsmöte.
(Kallelsen kun-	frågor få där-	Mot styrelsens		s
\| göres minst 8	vid behandlas.	enhälliga af- !
dagar förut i		styrkande kan
minst 4 af de		ändringsför- ''
1 dagliga stock-		slag ej upp- i
holmstid-		tagas till be- ''
n in garna.		handling. \| j
Årsmötet		i 2/3 majoritet åj — j Familjemedl.	Vid upplösning
hålles å tid		tvenne på j \| äga icke röst-	anslås till-
och plats, som		hvarandra följ. ! rätt.	gångarna till
af styrelsen		årsmöten. :	vegetari smens
bestämmes.			främjande.
o Årsmöte hålles	_	D:o. — —	Vid upplösning
i mars.			skola till-
Kallelse 8			gångarna till-
dagar i förväg			falla S. V. F.
genom »Yege-
tarianen» eller
skriftligen.		1 i !

214

Särskilda redogörelser för vissa föreningar.

Religiösa föreningar.

Organisation.

Styrelse.

Kretsföre ningar.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen utgör en
sammanslutning af missionsföreningar (evangelisk-lutherska missionsföreningar, kretsföreningar,
uppbyggelseföreningar, biträdesföreningar etc.) och enskilda med ändamål
att »på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund befrämja Kristi rikes tillväxt».
Stiftelsens verksamhet består förnämligast dels i utgifvandet och spridandet af bibliska
skrifter, dels i anställande och utbildande af predikanter. Tillika verkar Stiftelsen
för den utländska missionen och utbildar härför lämpliga personer. De anslutna
föreningarna äro dels lokala, dels ock kretsföreningar (större missionsföreningar, bildade
vanligen landskapsvis af ett antal lokala missionsföreningar). Till Stiftelsen
äro ock ungdomsföreningar anslutna, dels direkt, dels, och förnämligast, indirekt
genom De Ungas Förbund, som utgör en kretsförening inom Stiftelsen. På
den i juni månad sammanträdande årsmöteskonferensen äro representerade dels de
lokala föreningarna genom hvart sitt befullmäktigade ombud, dels kretsföreningar,
omfattande 10 och liera, särskilda föreningar, genom tvenne deputerade hvar. 1
årsmöteskonferensen deltaga ock styrelsen och landsortsombuden, de senare i landsorten
boende personer, som efter samråd med vederbörande missionsförening af styrelsen
utses att i orterna vara Stiftelsens ombud.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsens styrelse utgöres af minst 12 i Stockholm eller
landsorten bosatta personer, valda af årsmöteskonferensen för en tid af trenne ar i
sänder; styrelsen upprättar förslag till nya ledamöter, men konferensen är icke
bunden af förslaget." Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande för
ett års tid och sammanträder minst 1 gång i månaden. Den kan inom sig åt särskilde
personer öfverlämna handläggningen af vissa delar utaf Stiftelsens angelägenheter;
sålunda äro särskilda utskott tillsatta för den inländska resp. utländska
missionsafdelningen, för skriftafdelningen och för ungdomsverksamheten. Styrelsen
äger i viktigare frågor inhämta yttranden från anslutna kretsföreningar, där sådana
finnas, eller eljest från annan ansluten missionsförening inom hvarje stift eller
landskap.

Kretsföreningarnas uppgift är att utgöra ett samband mellan de lokala missionsföreningarna,
att stödja och utveckla prediko-, förenings- och söndagsskoleverksamheten,
att sprida bibliska skrifter samt att befordra kristlig kärlekstjänst mot fattiga,
sjuka och fallna. Medlemmar äro dels missions- och ungdomsföreningar, dels arbetsföreningar
och dels enskilda personer. Föreningar äfvensom enskilda personer a ort,
där organiserad förening icke finnes, representeras ä årsmötet af ombud, och äger
förening att sända, 1—7 ombud allt efter föreningens storlek. Vid årsmötet äga ock
föreningens predikanter rösträtt. Styrelsen bestar af 9 ledamöter, hvaraf ordföranden
väljes af kretsföreningen, medan öfriga funktionärer utses af styrelsen inom densamma.
Den väljes af kretsföreningens årsmöte för en tid af tre år och förnyas årligen till
en tredjedel. Sammanträde hålles så ofta omständigheterna det påkalla; för de
löpande ärendena utser styrelsen ett arbetsutskott af minst 3 personer.

De Ungas Förbund — såsom nämndt kretsförening inom Evangeliska Fosterlands- j)e Ungas
stiftelsen — utgör en sammanslutning af dels ungdomsföreningar, dels enskilda med- Förbund
lemmar. Ungdomsföreningarna äro åter dels lokala, dels kretsföreningar; de förra lor kristlig/
representeras å årskonferensen af hvar sin deputerad, de senare af tvenne deputerade a‘1>ete''
hvar. Dessutom äga förbundets lokal ombud och styrelsemedlemmar rösträtt vid årskonferensen.
Styrelsen, som tillika utgör Fosterlandsstiftelsens styrelses utskott för
barn- och ungdomsverksamhet, består af 12 personer, af hvilka Fosterlandsstiftelsens
styrelse väljer 6 bland sina medlemmar och 6 väljas vid årskonferensen af lokalföreningarnas
representanter och förbundets lokalombud.

I maj 1910 voro till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen formligen anslutna 302 Omfattning.
missionsföreningar — såväl lokala som krets- — hvilltas sammanlagda medlemsantal
dock icke är känd!. Antalet ungdomsföreningar, sammanslutna i De Ungas Förbund,
var samtidigt 383, och räknade dessa 23,200 medlemmar, hvilka enligt det föregående
äro att anse såsom indirekt anslutna till Stiftelsen. Den af missions- och ungdomsföreningarna
bedrifna söndagsskoleverksamheten hade nått den omfattning, att 355
söndagsskolor funnos upprättade, i hvilka undervisades 21,798 barn. Icke formellt
anslutna till, men samverkande med Stiftelsen äro de talrika små syföreningarna,
zenanakretsarna, syster- och öresföreningarna, af hvilka torde finnas c:a 2,400. Genom
de tvenne gånger under året utsända eirkulärbrefven utöfvar Stiftelsen bland dessa
småföreningar den sammanhållande verksamheten. Fn mycket betydande gren af
Stiftelsens arbete utgöres slutligen af dess förlagsverksamhet, för hvilken finnes
bildadt ett aktiebolag, »A.-B. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Expedition >
med af Kung!. Maj:t den 13 april 1877 fastställd bolagsordning.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsens nu gällande stadgar antogos vid årsmötet 1874 Stadgar.
och blefvo sedan i vissa delar ändrade år 1904. Såväl för missionsföreningar som
för kretsföreningar finnas normalstadgar utarbetade — för de förra från omkring år
1890, för de senare från början af 1900-talet —, hvilka enligt uppgift från Stiftelsens
sekretariat med helt få undantag blifvit antagna att gälla för resp. föreningar. Stadgarna
för De Ungas Förbund tillkommo 1902, samtidigt som äfven normalstadgar för
lokalafdelningarna utarbetades, hvilka nästan undantagslöst kommit att gälla. I
tabellerna hafva allenast normalstadgarna för krets- och lokalföreningarna kommit i
betraktande.

Svenska Missionsförbundet. Svenska Missionsförbundet utgör en sammanslut- Organisation.
ning af missionsföreningar (friförsamlingar, brödraföreningar etc.) i Sverige med ändamål
att förena dessa till »gemensam verksamhet för såväl inre som yttre mission,
äfvensom bereda eu hvar tillfälle att genom personligt arbete, gåfvor, testamenten
eller annorledes bidraga till evangelii spridning». Medlemmar äro missionsföreningarna
etc., hvilka äro indelade i vissa distrikt, 12 till antalet, och genom befullmäktigade
ombud utöfva den högsta ledningen af förbundets angelägenheter å den årligen
sammanträdande generalkonferensen. Jämsides med distrikten och oberoende af dessa
bestå de äldre ansgariiföreningarna och de större missionsföreningarna, hvilka. i likhet
med medlemmarna äga att genom ombud deltaga i generalkonferensens öfverläggningar
och beslut. Hvarje ansgarii- eller större missionsförening sänder 3 ombud,
medan lokalföreningarna-medlemmarna hvar för sig äga rätt att sända 1—3 ombud,
allt efter deras storlek. Distrikten såsom sådana representeras af hvar sin distriktsföreståndare,
vald af generalkonferensen och deltagande i dess öfverläggningar, men
ej i dess beslut. Samma rätt tillkommer för öfrigt missionsföreståndaren — förbundets
juridiska ombud —-, missionssekreteraren, hemmavarande missionärer och missions -

Styrelse.

Omfattning.

Stadgar.

Ändamål.

21(»

skolans lärare. .Distriktsföreståndarna hafva till uppgift att enhvar med biträde af
ett distriktsråd på tre ledamöter, tillsatta af generalkonferensen, öfvervaka och leda
prediko-, ungdoms- och söndagsskoleverksamheten inom resp. distrikt; de sammanträda
minst två gånger om året, den ena i samband med generalkonferensen.

Missionsförbundets verkställande myndighet är styrelsen, bestående af 12 ledamöter
och 4 suppleanter, livilka utses af generalkonferensen för tvenne år, sä att
hälften af ledamöterna är ställd under omval hvartannat år. Styrelsen väljer inom
sig ordförande och vice ordförande samt utser sekreterare, kassör m. fl. funktionärer.
Dessutom utser styrelsen inom sig ett missionsutskott af 7, såvidt möjligt i Stockholm
eller dess närhet boende ledamöter, Indika sköta de löpande ärendena samt
öfriga angelägenheter, som till detsamma hänskjutas af styrelsen. I öfrigt tillkommer
styrelsen »att själf besluta i frågor, som uppstå under tiden mellan generalkonferensens
sammanträden och äro af den beskaffenhet, att de icke kunna till generalkonferensens
nästa sammanträde uppskjutas», att öfvervaka missionsverksamheten
och vidtaga härför nödiga åtgärder samt att omhänderhafva förbundets ekonomiska
angelägenheter, dock så att intet af förbundets fasta egendom af styrelsen får afyttras
utan generalkonferensens beslut.

För närvarande äro, enligt uppgift från Missionsförbundets expedition, c:a 1,300
föreningar, omfattande c:a 95,000 personer, medlemmar af förbundet. Enligt förbundets
matrikel af år 190(5 äro dessutom anslutna (utan representationsrätt å förbundets
sammanträden) 619 ungdomsföreningar med 26,046 medlemmar samt 2,446
söndagsskolor med 115,519 skolbarn. Påpekas bör särskildt, att förbundet och dess
underorganisationer i stor utsträckning äro ägare af fastigheter; matrikeln af år 1906
redovisar sålunda 1,298 missionshus.

Reglerna för förbundets verksamhet innefattas i dess stadgar, antagna den 7 juni
1906 och den 18 juni 1908. För samtliga lokalföreningar gemensamma stadgar finnas
icke, men ett af förbundets ordförande på grundval af 1903 års kungl. kommittés
förslag utarbeta dt, därefter af styrelsen och distriktsföreståndarna granskadt samt
år 1906 framlagdt »förslag till stadgar och församlingsordning för friförsamlingar»
bär kommit till vidsträckt användning och torde, enligt uppgift från förbundets
sekreterare, numera kunna anses gälla för omkring hälften af lokalföreningarna.
Dessa normal stadgar hafva uteslutande kommit i betraktande i tabellerna. Äfven
för de anslutna ungdomsföreningarna är utarbetadt ett normalförslag, hvilket i än
högre grad torde kunna anses typiskt, i det att detsamma, enligt uppgift från förbundets
sekreterare, gäller för de allra flesta af ungdomsföreningarna. Däremot
finnes icke någon typ, som kan anses normerande för läns- eller ansgariiföreningarnas
stadgar.

Föx-bundet af Sveriges Kristliga Föreningar af Unga Kvinnor (K. F. U. K.)

Förbundet afser att utgöra eu närmare sammanslutning af Sveriges Kristliga Föreningar
af Unga Kvinnor till befrämjande af deras verksamhet.

Förbundet har anslutit sig till den år 1855 i England grundade föreningen
Y. AV. C. A. (Ymnig Women’s Christian Ass.) — sedan år 1894 världsförening —
som har till syftemål att på bibelns grund förena kristna kvinnor af alla samhällsklasser
för att verka för unga kvinnors väl i fysiskt, intellektuellt, moraliskt och
andligt afseende.

K. F. U. K. grundades i Sverige år 1885 med den s. k. Centralföreningen i
Stockholm. Förbundet omfattar för närvarande 58 föreningar med tillhopa c:a .5,100
medlemmar samt dessutom en korresponderande ledamot.

Styrelse.

Förbundets styrelse, som kallas K. F. U. K:s förbundsstyrelse, består af 7 ledamöter,
valda vid allmän konferens för tiden intill nästa konferens eller för 3 år.
Styrelsen utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare.
Styrelsen är beslutmässig med 5 ledamöter. Den äger att komplettera sig själf intill
nästa konferens.

Allmänt sammanträde, s. k. allmän konferens, hålles med en mellantid af 3 år
å plats, som om möjligt vid hvarje konferens bestämmes för nästa gång.

Hvarje förening äger rätt att till konferensen sända 2 ombud samt dessutom
1 för hvarje fullt 50-tal af medlemmar — understödjande medlemmar inberäknade —
Indika betalat sin årsafgift för det föregående kalenderåret. Således medräknas icke
under konferensåret inskrifna medlemmar. Ingen förening äger dock att sända mera
än 8 ombud. Förening äger rätt att till konferensen sända äfven suppleanter, en
för hvarje ombud, dock högst 4. Suppleant äger att deltaga i ombudens möten och
diskussioner, men saknar rösträtt, försåvidt suppleanten icke ingått i ordinarie ombuds
ställe.

Ombud och suppleanter till konferensen väljas af förenings styrelse och, där
aktiva medlemmar finnas, af styrelse och aktiva medlemmar gemensamt.

Hvarje ombud äger vid konferensen eu röst.

Korresponderande medlem äger rätt att deltaga i konferensens förhandlingar,
dock utan rösträtt.

Förbundet mellan Sveriges Kristliga Föreningar af Unge Män. (K. F. U. M.)

Förbundet afser en närmare sammanslutning mellan Sveriges Kristliga Föreningar af
Unge Män till befrämjande af deras verksamhet.

Förbundet är en gren af det i Paris 1855 bildade världsförbundet mellan Kristliga
Föreningar af Unge Män, hvilket har till syftemål att på bibelns grund förena
kristna män af alla samhällsklasser för att verka för unge mäns väl i fysiskt, intellektuellt,
moraliskt och andligt afseende.

Förbundet omfattar för närvarande 113 föreningar med tillsammans 3,869 aktiva,
2,539 passiva och 1,375 understödjande medlemmar, hvartill komma 3,098 medlemmar
i ynglingaafdelningarna.

Styrelsen består af minst 7 ledamöter, valda bland föreningarnas aktiva medlemmar
vid allmän konferens för tiden intill nästa konferens. Därjämte utses så
många suppleanter som halfva antalet ordinarie styrelsemedlemmar. Styrelsen utser
inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare. Styrelsen är
beslutmässig med halfva antalet styrelsemedlemmar. Afgår styrelseledamot eller är
förhindrad under tiden mellan två konferenser, inträder i hans ställe förste suppleanten.

Ordinarie sammanträde, s. k. allmän konferens, hålles å tid och ort, som af
föregående konferens bestämmes.

Föreningarna representeras vid konferensen af ombud, ett för hvarje påbegynt
20-tal af aktiva medlemmar. Endast förenings aktiva medlemmar äro valbara till
ombud. Hvarje ombud äger vid konferensen en röst. Därjämte äga förbundsstyrelsens
medlemmar deltaga i konferensens förhandlingar och beslut.

Sällskapet Svenska Baptistmissionen. Sällskapet Svenska Baptistmissionen
utgör en sammanslutning af samtliga svenska baptistförsamlingar med ändamål att
»utbreda Kristi rike inom och utom fosterlandet». Församlingarna äro fördelade på
vissa distrikt, 21 till antalet och i allmänhet anslutande sig till landskapsindelningen;

Allmänt

sammanträde.

Ändamål.

Styrelse.

Ordinarie

sammanträde.

Organisation.

218

Styrelse.

Omfattning.

Organisation.

hvarje församling, som tillhör ett distrikt är eo ipso ansluten till sällskapet. Sällskapet
sammanträder årligen till en konferens i juni månad och äro därvid församlingarna
representerade af minst ett ombud. Församling med öfver 50 medlemmar
äger att utse ett ombud för hvarje börjande 50-tal intill 500 medlemmar, därefter
ett ombud för hvarje börjande 100-tal medlemmar.

Vid årskonferensen tillsätter sällskapet bl. a. en konferenskommitté, hvilken
utgör sällskapets centralstyrelse och har till uppdrag att bevaka dess intressen och
föra dess talan mellan årskonferenserna, äfvensom att träffa nödiga anordningar för
nästa konferens. Närmare grunder för konferenskommitténs sammansättning äro
icke angifna i gällande stadgar, men vid den sist hållna årskonferensen framlades
ett förslag till nya stadgar innehållande föreskrifter i nämnda hänseende. Konferensen
tillsätter därjämte 6 andra kommittéer med olika uppdrag, såsom att verka
för den yttre och den inre missionen, att förvalta församlingarnas kassor och fonder,
att utgifva handlingar och litteratur samt att främja söndagsskoleverksamheten.
Hvar och en af sistnämnda kommittéer består af 5 ledamöter, valda på två år, så
att växelvis två ledamöter afgå det ena och tre det andra året. Dessa kommittéer
verka i enlighet med af konferensen uppgjorda arbetsordningar och äro inför denna
solidariskt ansvariga för omhänderhafda medel. — Enligt nyss omförmälda stadgeförslag
skola emellertid kommittéerna för de olika grenarna af sällskapets verksamhet
tillsättas af den å konferens valda styrelsen, hvilken ensam är redovisningsskyldig
inför konferensen.

Enligt matrikeln voro i januari 1910 till sällskapet anslutna 607 församlingar
med 51,259 medlemmar. Antalet samverkande ungdomsföreningar — icke medlemmar
af sällskapet — var 481, omfattande 21,185 medlemmar. Söndagsskolornas
antal var 1,152 med 60,099 barn. Icke alla församlingar hafva stadgar; enligt uppgift
hafva emellertid c:a 400 församlingar i syfte att få lagfart å ägda fastigheter
konstituerat sig såsom »sällskap» och såsom sådana antagit stadgar. Såsom typ för
dessa stadgar hafva fått tjäna stadgarna för »Sällskapet för befrämjande af upplysning
och sedlighet» i Stockholm, med hvilka de öfriga enligt uppgift äro likartade.

Nykterhetsföreningar.

Föreningen Hvita Bandet. Föreningen Hvita Bandet är en internationell kvinnoförening
på kristlig grund för nykterhetens främjande och den allmänna moralens
höjande. Som organ för och sammanhållande lokalföreningarna i Sverige fungerar
en för år vald centralstyrelse samt ett årligt möte af ombud från lokalföreningarna
som äga låta representera sig med ett ombud för hvarje påbörjadt 100-tal medlemmar.
Centralstyrelsen är en ganska talrik korporation och består af dels funktionärerna, ordförande,
vice ordförande, sekreterare, vice sekreterare och kassör samt vidare s. k. ledarinnor
för de olika departementen, d. v. s. föreningens olika arbetsgrenar, och därtill fyra
»medlemmar utan funktion». Då särslcildt departementsledarinnorna ofta äro bosatta
på skilda orter i landet, är styrelsen i sin helhet mindre lämpad att uppträda som

219

föreningens permanenta representant utåt, utan som sådan fungerar en delegation
af styrelsen, verkställande utskottet, med säte i Stockholm. I öfrigt må anmärkas,
att styrelsen äger vid behof komplettera sig själf, samt att densamma äger att vid
förefallande behof med sig adjungera tillfälliga ledarinnor för olika verksamhetsgrenar,
hvilka i så fall äga rösträtt i styrelsen i fråga om ärende, som tillhör deras
område. Centralstyrelsen i sin helhet har minst två sammanträden under arbetsåret.

Stadgarna för så väl centralstyrelsen som ock lokalföreningarna stiftas, resp.
ändras af ombuden på årsmötet. Lokalförening kan visserligen antaga särskilda
bestämmelser därutöfver för sin del, men dessa bestämmelser torde i allmänhet mera
vara af reglementarisk art, beträffande själfva arbetet.

Föreningen omfattar 106 lokalföreningar med inalles 5,743 medlemmar.

Angående uttaxerings tillåtlighet saknas direkta bestämmelser; i centralstyrelsens
stadgar (§ 3 g) säges, att verksamheten uppehälles genom lokalföreningarnas
fasta årsbidrag samt på annat sätt inflytande medel, hvarmed icke torde kunna
åsyftas någon extra uttaxering.

Goodtemplarorden (International Order of Good Templars). Goodtemplarorden
(I. O. G. T.) har sin högsta centralorganisation i »Internationella
storlogen». Under denna sortera närmast såsom underafdelningar storlogerna,
omfattande i regel ett land; under Sveriges storloge sortera distriktlogerna och
under dessa de primära lokalföreningarna, grundlogerna, hvarjämte för arbetet
bland barn och ungdom inrättats särskilda ungdomsloger, under uppsikt af en
s. k. intendent, en tjänsteman i den grundloge, till hvilken ungdomslogen är ansluten.
Dessutom kunna, enligt distriktloges beslut, grundloger inom distriktet
sammanslutas till en s. k. kretsloge, hvilken institution dock ej är någon organisation
af den art, som de öfriga här nämnda, utan snarast en mera tillfällig samarbetsform.
1)

Ordens lagstiftning sker efter följande grunder: Internationella storlogen stadgar
(resp. upphäfver och ändrar) s. k. konstitutioner, gällande dels för internationella storlogen
själf, dels för alla under denna lydande storloger med deras grundloger samt
ungdomsloger. Till dessa konstitutioner komma sedan de af de underordnade organisationerna
utfärdade tilläggslag ärna. Sveriges storloge utfärdar tilläggslagar gällande
såväl storlogen själf som underlydande organisationer inom dess område, speciellt
grundloger och ungdomsloger, hvarjämte Sveriges storloge bestämmer konstitutionen
för distriktlogerna; distriktlogesystemet är nämligen icke inom orden internationellt.
Distriktloger, grundloger och ungdomsloger äga bestämmanderätt allenast öfver de
af dem själfva, inom den af de högre lagarna betecknade ramen, antagna tilläggslagar.
Sveriges storloge utfärdar årligen normalförslag till tilläggslagar för dessa
organisationer, och skola dessa här nedan s. k. normalstadgar anses för hvarje år
antagna af alla loger, som ej antagit särskilda tilläggslagar (specialstadgar nedan
kallade).2) Såsom af det sagda framgår äro alltså för åstadkommande af likformighet
i ordens konstitution de underordnade organisationerna förvägrade autonomi öfver

: Se härom Oskär Petersson: Goodtemplarordens i Sverige Historia, sid. 201.

2) Ungefär 2/s af hela antalet loger äga särskilda tilläggslagar, som dock i väsentliga, här ifrågavarande
hänseenden i allmänhet ej afvika från normalstadgarna; större delen af dessa loger (ungefär
hälften af hela antalet loger) har emellertid stadgar i anslutning till de före 190 9 gällande normalstadgarna,
hvilkas, visserligen fåtaliga, afvikelser från de senaste normalstadgarna i det följande påpekas.

Stadgar■

Omfattning.
Af gifter.

Allmän orga
nisation.

Konstitutioner
och
tilläggslagar

sin författning, hvars väsentliga struktur bestämmes af Internationella storlogen, i
vissa fall ock af den nationella storlogen.

Styrelse. Svenska storlogens styrelse benämnes Verkställande rådet (V. R.) och är samman satt

af de tio af storlogen på årsmötet för ett år valda tjänstemännen, af hvilka
den förnämste benämnes Ordenstetnplar för Sverige och i vissa fall provisoriskt utöfvar
V. Ris myndighet.1) Verkställande rådet utöfvar enligt konstitutionen under
tiden mellan storlogens möten dennas makt, ehuru dess åtgöranden »kunna af storlogen
förkastas eller förändras», hvilket stadgande dock måste tolkas såsom afseende
allenast dess verksamhet inom Orden, ej såsom stående i vägen för dess befogenhet
att företräda storlogen gentemot tredje man. Också är i svenska storlogens tilläggslag
uttryckligen stadgadt, att storlogen och Orden inom Sverige inför allmän domstol
representeras af Verkställande rådet. — Distriktlogens styrelse, Distriktrådet, består
af de åtta förnämsta bland distriktlogens tjänstemän, valda af logen för ett år2),
och »utöfvar, då distriktlogen icke är samlad, dess myndighet». —Grundlogens styrelse
består, enligt normalstadgarna af år 1909, af sju personer, bland hvilka den förnämste
är logeordföranden eller logetemplar. Två af styrelseledamöterna, förre logetemplar
och storlogeombudet (logedeputeraden), äro såsom sådana själfskrifna; öfriga
fem väljas för kvartal. De fem valda styrelsemedlemmarna äro logens förnämsta
tjänstemän; öfriga tjänstemän äro dels ytterligare tvenne af logen valda sådana, af
hvilka intendenten för ungdomsloger är den ene, dels åtskilliga lägre tjänstemän,
utsedda af de valda tjänstemännen själfva. De nya normalstadgarna af år 1909
tillerkänna uttryckligen åt styrelsen rätt att företräda logen ej blott inför domstol
utan ock gentemot tredje man, med den inskränkning, att logens beslut fordras för
upptagande af lån samt inköp eller försäljning af fastighet. I samband med denna
styrelsens befogenhet står ock dess gemensamma ansvar för finansförvaltningen. —
I på äldre normalstadgar grundade special stadgar är styrelsens representationsrätt i
allmänhet icke klart fastslagen; benämningen »styrelse» möter vanligen ej heller,
utan det talas endast om tjänstemän.

Såväl distriktloger som loger stå under uppsikt af en ■»deputerad», som efter
förslag af logen utses af Ordenstemplar, och som är storlogens ombud i resp. loger.

Omfattning. Sveriges storloge af I. O. G. T. omfattar enligt senaste uppgifter 31 distriktloger

med 2,340 grundloger och 159,665 medlemmar samt 913 ungdomsloger med 47,678
medlemmar. Logerna voro enligt 1908 års uppgifter ägare af fastigheter till ett
sammanlagdt värde af 1,886,916 kr. brutto; med orden lierade bolags och föreningars
fastigheter hade vid samma tid ett sammanlagdt värde af 4,633,487 kr.

Storlogens Från början voro inom I. O. G. T. logerna omedelbart underordnade hvarje

organisation, lands storloge. Sedermera inskötos inom den engelska ordensgrenen, men däremot
icke inom den amerikanska (Hickmanska) såsom organiska mellanled distriktlogerna.
Ordens numera gällande konstitutioner intaga en mellanståndpunkt härutinnan, då
representationsrätt i storlogen enligt dessa medges åt såväl distriktloger som grundloger,
med öppen rätt för hvarje lands storloge att bestämma sig konsekvent för
det ena eller andra af de båda systemen med afseende å representationssättet. För
Sveriges del är distriktlogesystemet (med förbehåll för de f. d. amerikanska loger,
som af gammalt ägt genom chartern tillförsäkradt direkt medlemskap och representationsrätt
i storlogen och ej vilja frånsåga sig detta privilegium)3) konsekvent genom- *)

*) öfriga, utanför styrelsen stående tjänstemän i storlogen utses af Verkställande rådet själft.
2) Öfriga, utanför styrelsen stående tjänstemän utses af Distriktrådet själft.
fl) Sådana lära numera knappast finnas kvar.

221

fördt, i teorien nämligen, i det storlogen genom tilläggslag lämnat i distriktlogens
hand att antingen själf på årsmöte utse storlogeombud eller indela distriktet i
valkretsar (i regel enmans-), där ombud utses genom omedelbara val. Genom
detta senare valsätt, hvilket i praktiken är det mest använda på grund af obenägenheten
för medelbara val, blir i själfva verket ej distriktlogen utan de särskilda
valkretsarna (sålunda ej heller logerna som sådana) de representerade. — I åtskilliga
afseenden framträda emellertid i öfrig! logerna såsom direkt sorterande
under storlogen, så däri, att afgifter till storlogen erläggas direkt af logerna (ej af
distriktlogerna) samt att storlogen öfver grundlogerna utöfvar en disciplinär myndighet,
analog med den, som loge utöfvar öfver sina egna medlemmar. — Förutom representanterna
för underlydande organisationer, räknas emellertid som storlogens
medlemmar dels dess tjänstemän, dels goodtemplare af s. k. storlogegrad (hedersmedlemmar),
dels slutligen s. k. omedelbara medlemmar, personer, som varit medlemmar
af en upplöst eller nedlagd loge, eller som äro bosatta å plats, där ingen
loge finnes.

Extra uttaxering är enligt konstitutionen, under förutsättning af 2/3 majoritet,
utan begränsning tillåten gentemot logerna. Huruvida en extra uttaxering på de
enskilda medlemmarna i storlogen skulle kunna tillåtas, angifves ej uttryckligen,
men synes detta ej vara fallet.

Angående uteslutningsgrunder hänvisas, hvad beträffar enskilda medlemmar,
till tabellen1); i fråga om loger är stadgadt i art. VII § 6, att om en loge brutit
mot ordens lagar eller ledes på sådant sätt, att ordens anseende däraf kan lida,
skall Verkställande rådet vidtaga nödiga åtgärder, bland hvilka åtgärder, enligt hvad
framgår af art. IV § 8, äfven är att förklara logens charter förverkad (sålunda
logen ur orden utesluten). Denna åtgärd kan emellertid liksom Rådets åtgöranden
i öfrig! underläggas storlogens slutliga afgörande.

Angående revision af förvaltningen är stadgadt, att räkenskapsböckerna för
storlogen skola afslutas den 31 maj för att på begäran revisorerna tillställas. De
ordinarie revisorerna äro trenne, af hvilka vid hvarje årsmöte efter treårig tjänstetid
en afgår och ersättes af en nyvald (den afgående får ej omväljas); tre suppleanter
väljas årligen för ett år i sänder. Revisionsberättelsen skall afges i så god tid, att
den med förklaring öfver eventuella anmärkningar hinner före mötet tryckas. Tillika
skall ordensskattmästaren (den styrelseledamot, som har ordens medel om hand samt
fullgör utbetalningarna efter anvisning af ordenstemplar eller sekreteraren) till storlogemötet
afge rapport öfver inkomster och utgifter.

Något stadgande angående sättet för kallelse till mötena gifves allenast i fråga
om ett särskild! slags möten, nämligen sådana för storlogegradens meddelande åt
personer, som vunnit inträde som graduerade medlemmar i storlogen, hvarom stadgas,
att sådant möte skall i ordensorganet kungöras minst 2 veckor före dess hållande
(storlogens konstitution art. II § 2 tilläggslagen e).

Om rätt att påfordra extra sammanträde är stadgadt i art. II § 1, att sådant
skall hållas på skriftlig anhållan från 1/. af de i godt förhållande till storlogen
stående logerna eller, om representationen är från distriktlogerna, en tredjedel af distrikt

1) Härtill må tilläggas, att graduera!! medlem, som alltid dessutom måste vara medlem i grundoch
distriktloge, därest han ur någon af dessa uteslutes, i och med detsamma förlorar storlogegraden.
Däremot kan han på i tahellen anförda grunder af storlogen beröfvas enbart sitt medlemskap i denna,
för hvars bibehållande strängare fordringar sålunda gälla än för medlemskap i lägre loge,

Storlogens

stadgar.

Afgifter.

Uteslutnings grunder.

Revision.

Kallelse till
sammanträde.

Extra sammanträde.

222

logerna. För Sverige synes man få anse, ehuru som ofvan antydts i viss mån oegentligt,
att representationen »är från distriktlogerna»,
stadge- Liksom för de underordnade organisationerna gäller äfven för storlogen, att dess

ändring. stadgeändringsrätt gäller allenast dess egna tilläggslagar, ej den för orden öfver hela
världen gällande konstitutionen, dock att, enligt konst. art. IX § 2, där konstitutionen
för storloger i sin ordagranna lydelse skulle lägga hinder i vägen för en ordens
nödvändiga legalisation i ett land, storlogen äger rätt för sin del låta konstitutionen
undergå en sådan omarbetning, naturligen i möjligaste mån af enbart formell art,
att den betryggar dylik legalisation; den omarbetade konstitutionen skall dock af
storlogen antagas med Vä majoritet samt godkännas såväl af Internationella Ordenstemplar
som ock af Internationella storlogens Verkställande Kåd. — Det i tabellen
först angifna sätt för stadgeändring, beslut å två möten, däraf å det sista med 2/3
majoritet, är det vanliga; den numera öppnade möjligheten att genom eu majoritet
på 3/4 få en stadgeändring genomförd redan genom beslut å ett möte är afsedd för
fall af brådskande eller enbart formell art.

Medlems rätt Konstitutionen uppställer som normalregel, att rösträtt i storlogen tillkommer

att deltaga i nuvarande och förutvarande tjänstemän samt nuvarande och förutvarande ombud,
afnförenln”s° förutvarande ombud dock under förutsättning, att de äro graduerade medlemmar
Angelägen-5 (hedersmedlemmar). Konstitutionen medger dock storlogen att besluta om såväl utheter.
vidgning som ock inskränkning i afseende å rösträtten, naturligtvis med det undantag,
att nuvarande ombud alltid måste äga rösträtt. Svenska storlogens tilläggslag
inskränker rösträtten till nuvarande tjänstemän och ombud (med den modifikation,
som af tabellen ses). För att minska de förut omtalade gamla privilegierade, direkt
representerade logernas öfvervikt (hvarje sådan loge ägde rätt sända ett ombud,
under det för distriktet valdes allenast ett ombud för hvarje tusental goodtemplarordensmedlemmar)
infördes graderad skala, så att hvarje ombud från distrikt äger
10 röster, hvarje logeombud 1 röst. Tjänstemanna val sker med slutna sedlar, om
mer än en person är föreslagen. Absolut, resp. kvalificerad majoritet fordras i de i
tabellen angifna fall.

Distrikt- Distriktlogerna äro i Sverige obligatoriska föreningar af alla inom ett visst om logemas

resp. råde arbetande grundloger, och deras resp. områden äro bestämda i viss, ehuru ganska
områden och fr^ anslutning till länsindelningen. Grundloge representeras i distriktlogen af ombud,
medlemmar, ^vilkas antal beror af grundlogens medlemsantal; men dessutom beviljas enligt konstitutionen
medlemskap i distriktloge åt mera förtjänte bland grundlogens medlemmar
(hedersmedlemmar), hvarför distriktloge sålunda har två kategorier af medlemmar,
nämligen dels underlydande grundloger eller, om man så vill, grundlogernas representanter,
hvartill komma intendenter eller ombud för ungdomsloger inom distriktet,
dels enskilda goodtemplare af s. k. distriktgrad.

Normalstadgarna innehålla uppgifter angående de regelbundna afgifternas storlek
(sådana utgå enl. normalstadgarna blott af logens enskilda graduerade medlemmar,
hvaremot t. ex. Stockholms distriktloge upptar afgifter från grundlogerna i proportion
till deras medlemsantal, förutom den distriktlogen genom storlogen tillflytande tribut
från grundlogerna), däremot ej huruvida uttaxering därutöfver tillåtes.

Om rätt till utträde är intet stadgadt; grundlogerna måste, därest de kvarstå
i orden, också kvarstå inom distriktlogen. •— Angående uteslutning är stadgadt i
konstitutionen (art. I § 8), att för enskilda medlemmar deras medlemskaps fortvara
beror på erläggande af sådan årsafgift, som af distriktloge genom tilläggslag stadgats;
bristande härutinnan är således ovillkorlig och omedelbar uteslutningsgrund. För

Distrikt logernas stadgar.

Afgifter.

Medlems

afgång.

logerna kan fråga ej bli om uteslutning, då detta beror af storlogen, i hvilken grundlogerna
i många afseenden äro att anse som omedelbara medlemmar.

Om revision af distriktlogens räkenskaper är stadgadt i normalstadgarna, att
logen vid årsmöte utser fem revisorer (»finanskommitté») för löpande året, hvilka
hafva att vid hvarje ordinarie möte afge utlåtande öfver finansförvaltningen samt
vid påföljande årsmöte afiämna fullständig revisionsberättelse. Enligt Stockholms
distriktloges stadgar är räkenskapsåret den 1 maj—30 april, och räkenskaperna skola
till revisorerna öfverlämnas senast den 20 maj, hvarefter årsmötet afhålles andra
söndagen i juni. Gottlands distriktloges stadgar föreskrifva, att räkenskaperna skola
till revisorerna aflämnas 14 dagar före dechargesammanträdet.

Föreskrifter om kallelse till ordinarie möte saknas i normalstadgarna, hvilka ej
heller angifva tiden för deras hållande; exempelvis Gottlands distriktloges stadgar innehålla
angående kallelse till ordinarie möte, att sådant skall kungöras i ordens- eller
distriktsorganet minst fyra veckor före dess hållande.

Enligt konstitutionen skall kallelse till extra möte delgifvas logerna 8 dagar
förut, och skola däri de ärenden uppgifvas, som där skola behandlas. För ordinarie
möten finns ej någon generell föreskrift om ärendenas utlysande på förhand, dock
har bl. a. Stockholms distriktloge stadgat, att vederbörligen inkomna förslag skola i
god tid före hvarje möte i ordensorganet kungöras.

För ändring af distriktlogens af den själf utfärdade tilläggslagar fordras enligt
normalstadgarna, att förslag därom på lagligt sätt inlämnas (alla motioner skola vara
i förväg inlämnade) och bifalles med 3/* majoritet på ordinarie eller för ärendet särskilt
utlyst extra möte. Sanktion af Ordenschefen fordras alltid. Enligt Stockholms
distriktloges stadgar skall förslag väckas på ett möte och afgörandet ske vid nästa
med enkel majoritet. — Distriktlogernas s. k. konstitution ändras genom beslut af
storlogen på ordinarie möte med 2/3 majoritet.

Enligt konstitutionen art. I § 7 tillkommer rösträtt allenast grundlogernas ombud,
därest ej distriktlogen genom tilläggslag utsträckt densamma till öfriga medlemmar.
Enligt normalstadgarna medgifves rösträtt åt alla logens öfriga medlemmar, utom vid
tjänstemannaval, uppropsröstning och val af ombud i storlogen (sådana väljas dock
mera sällan af distriktlogen som sådan). Stockholms distriktloge medgifvor rösträtt endast
åt ombuden, detta gällande för alla frågor.

Normalstadgarna ange 9 uteslutningsgrunder, bestående i dels brott mot ordenslöftena,
dels andra slag af otillbörligt uppträdande (uteslutningen kan dock ersättas
af annan disciplinär påföljd, enligt logens beslut, utom i fall af brott mot nykterhetslöftet,
då enligt konstitutionen uteslutningen är ovillkorlig). Uteslutningsgrunden n:r
9 »i sitt enskilda, lif uppför sig på sådant sätt, att bevisligen skam dragés öfver
orden eller logen» synes innefatta förlust af medborgerligt förtroende. I vissa specialstadgar
finnas andra uteslutningsgrunder hämtade ur äldre normalstadgar; en ofta
mötande sådan är »utspridande af ärekränkande beskyllning mot medlem».

Såsom eventuell uteslutningsgrund anges härutöfver enligt svenska storlogens
tilläggslag (konst. art. IV § 2) »om medlem uraktlåter att betala fyra på hvarandra
följande kvartalsafgifter och vid anfordran af trots vägrar att göra detsamma».
Denna uteslutningsgrund upptages emellertid icke i normalstadgarna och är enligt
Oskar Peterssons förut citerade arbete, s. 216, konstitutionsvidrig, enär internationella
storlogemötet i Ziirich 1897 fastslagit, att dylik uraktlåtenhet enbart aldrig får leda
till uteslutning.

De nya normalstadgarna föreskrifva, att senast å andra ordinarie möte i kvartalet
skola väljas tre revisorer för granskning af löpande kvartalets räkenskaper, och att

Revision.

Kallelse till
sammanträde.

Stadge ändring.

Inskränkning
i medlems rätt
att deltaga i
handhafvandet
af föreningsangelägenlieter.

Grundlogernas
stadgar.

Medlems

afgång.

Revision.

224

.de skola afgifva revisionsberättelse däröfvor å första ordinarie möte i nästa kvartal,
före styrelsevalet. Af äldre specialstadgar innehålla flere, i likhet med äldre normalstadgar,
den bestämmelse, att revisionsberättelsen skall vid kvartalsskiftet afges af
en finans- eller revisionskommitté, utsedd af grundlogens egen logeordförande (logetemplar).
Revisionen anses då gälla icke styrelsen (»tjänstemännen») i gemen, utan
allenast logeuppbördsmannen och logeskattmästaren, hvilka handhafva tillgångarna.
Andra äldre specialstadgar innehålla dock mer betryggande stadgande!! angående revision,
i det de föreskrifva, att finanskommittén skall utses af logen.

Kallelse till Normalstaägama lägga öfverhufvud intet hinder i vägen för upptagande af ej i

sammanträde, kallelsen angifvet ärende (detta så mycket mer, som till ordinarie sammanträde kallelse
ej sker, utom när det gäller afgörande af frågan om loges upplösning eller
sammanslagning med annan, då hvarje medlem skall erhålla skriftlig kallelse, hvari
ärendet skall vara tydligt angifvet). Dock får fråga om upptagande af lån samt
inköp (sannolikt äfven försäljning) af fastighet ej å extra sammanträde afgöras, med
mindre sammanträdet är för detta ärende särskilt utlyst, enligt hvad framgår af
normalstadgarnas § 47. Specialstadgarna sakna i regel inskränkande bestämmelser
härutinnan; dock stadgas t. ex. i § 2 af 124 Pehr Lagerhjelms tilläggslagar, att å
extra sammanträde endast i kallelsen angifna ärenden »böra» upptas till behandling.
stadga- Bestämmelser angående sådan stadgeändring, hvarigenom medlems rätt till

ändring. föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes, saknas, af det skäl
att sådan rätt för medlem icke finnes. Hvad beträffar stadgeändringar i öfrigt, kan
som redan nämnts föreningen själf allenast ändra sina tilläggslagar; lagarna af
högre dignitet ändras genom storlogens, resp. internationella storlogens beslut. För
tilläggslagarnas ändring fordras enligt normalstadgarna, att förslag ingifves till ordföranden
och föredrages vid ett sammanträde och beslut fattas vid nästa ordinarie
möte med 2/3 majoritet af de närvarande.

Specialstadgarna ha i allmänhet samma bestämmelse, då äfven äldre normalstadgar
hade detta, ehuru mindre klart formulerad. Några specialstadgar fordra på
det senare sammanträdet allenast »ett öfvervägande antal logemedlemmar».

Påpekas bör dock, att enligt konstitutionen för ändring alltid fordras sanktion
af storlogens chef eller distriktsdeputerad som hans ombud, såsom garanti
för ändringens öfverensstämmelse med konstitutionen.

Beslut i Normalstadgarna förutsätta som regel lika rösträtt för alla samt enkla

andra frågor, majoritetsbeslut. Vid tjänstemannaval samt val af ombud i distriktloge fordras
absolut majoritet, i åtskilliga fall kvalificerad sådan, nämligen 2/s majoritet för fastighetsförsäljning
samt, enligt konstitutionen, samma majoritet för sakerförklaring eller
bestämmande af straff och mer än 9/,0 majoritet (så vidt minoriteten ej understiger
fyra röster) för inval i logen.

För beslut om loges upplösning fordras enligt den för alla loger gällande svenska
storlogens tilläggslag (konst. art. I § 1 d), att förslag väckes å ett möte och beslut
fattas å det följande, till hvilket senare logens samtliga medlemmar skola hafva
erhållit skriftlig kallelse, där ärendet skall vara tydligt angifvet. Beslutet förfaller,
om minst 5 medlemmar motsätta sig upplösningen. Äfven ett mindre antal än fem
kan dock, med särskildt tillstånd af storlogens V. R., bibehålla en loges charter.

Omyndige äga enligt stadgarna samma befogenheter i logen som öfriga medlemmar.
Lägsta inträdesåldern är enligt konstitutionen tolf år, hvartill svenska storlogen
genom tilläggslag fogat den bestämmelse, att, där ungdomsloge arbetar å platsen,
gränsen ej får sättas lägre än till 15 år (men väl högre, hvilken senare rätt logerna

emellertid ej synas begagna sig af). Örebrologerna t. ex. medgifva dock, som det
synes i strid häremot, inträde åt förutvarande medlem af ungdomsloge vid 14 år.1)

Normalstadgarna föreskrifva, att tillgångarna ej få användas till annat än sådana
ändamål, som stå i direkt samband med logens uppgift och verksamhet, men medge
dock,^ att, om förslag därom framlägges på ordinarie möte, bordlägges till nästa och
da vinner /3 majoritet, medel må anslås till »andra än direkta nykterhetsändamål»,
i hvilket uttryck dock torde ligga den fordran, att ändamålet ej får vara för föreningens
verksamhet främmande.

i 1 ma specialstadgar ha generellt förbud för användning till »annat än nykterhetens
främjande». Andra äldre specialstadgar föreskrifva, i likhet med de äldre normalstadgarna,
att logens medel, endast därest efter förslag vid föregående möte beslut

därom fattas med “/i ''majoritet, må användas till »annat än logens nödvändiga utgifter».

Såväl distriktlogernas som grundlogernas stadgar äro ej i sin helhet inrymda
i normalstadgarna, utan nödig komplettering däraf måste sökas på olika ställen i
konstitutionen och, för grundlogerna, storlogens tilläggslagar. För en eventuell
registrering blefve således nödigt för förening, som sökte sådan, att än ytterligare
till ett sammanföra skilda stadganden, bl. a. enär eljes en lags fakultativa bestämmelser
skulle komma att ingripa, där i själfva verket stadganden äro gifna i
konstitutionen. Exempelvis äro särskilda bestämmelser om omröstning i grundlo^e
vid val af distriktsombud gifna, icke i grundlogens (normal-) stadgar, utan i distriktlogens
konstitution; hvad detta sista fall beträffar, gäller för öfrigt ej blott för
LO. G. i., utan lör föreningar med öfver- och underordnade organisationer
i allmänhet, att de bestämmelser, som reglera den underordnade organisationens
val af representanter i den öfverordnade, förekomma i den senares stadgar
ej i den förras. ö ’

Ungdomslogerna af I. O. G. T. normeras af dels konstitutionen för un°-domsloger
jämte vissa af storlogen antagna tilläggslagar, dels egna tilläggslagar; "det af
.storlogen utfärdade normalförslag till tilläggslagar afses närmast i tabellen. Ungdomslogens
medlemmar indelas i två, hufvudgrupper, äldre (öfver 15 år) och yngre (6—15
år) Äldre medlem kan tillhöra flere än en ungdomsloge, och anses han då som
ordinarie medlem i den ungdomsloge, han först tillhört, och som extra medlem i den
eller de ofnga. De äldre medlemmarna utse2), jämte den understödjande grundlogen,
om sådan förefinnes, medlemmar i den s. k. verkställande kommittén, hvilken
utgör logens högsta representation och styrande organ med ganska vidsträckt befogenhet,
i det logens själfstyrelserätt i flera afseenden utöfvas af denna korporation eller
dess själfskrifna medlem och främste man, intendenten 3), detta med hänsyn till medlemmarnas
ungdom. Verkställande kommittén utöfvar uppsikten öfver tjänstemännen
och förvaltar logens finanser; endast på dess utanordning får utbetalning göras af
vederbörande tjänsteman (skattmästaren). Kommittén beslutar ock om eventuella
ändringar af logens tilläggslagar. Disciplinstraff bestämmas af intendenten, ej af

1 Enligt uppgift ha flera stadgar sanktionerats, ehuru de härutinnan varit stridande mot stor^ens
lag* Afven har uppgifvits, att alla ordens medlemmar, äfven tolfåringar, lia samma beslutande 2)

Rösträtt tillkommer dock i detta fall, enligt normalstadgarna, äfven tjänstemännen, oberoende
åt deras ålder.

8) Intendent för ungdomsloge (ej att förblanda med den i grundloge tjänstgörande ungdomslogeintendenten
hvilken har att förmedla förhållandena mellan grund- och ungdomsloge), tillsättes, för en tid
åt ett ar, af öfvenntendenten på förslag af ungdomslogens verkställande kommitté.

Användande
af tillgångar.

Allmän anmärkning
Ull
I. O. G. T:s
stadgar.

TJngdomslogernas
organisation
och
styrelse.

226

Stadgarna.
Revision.

Stadge ändring.

Organisation.

Styrelse.

Stadgar.

Omfattning.

Stadgarnas

innehåll.

Organisation.

logen, och han, ej logen, ntser ock för hvarje kvartal revisorer (»finanskommitté»),
hvilkas granskning emellertid icke gäller den egentligen förvaltande myndigheten,
verkställande kommittén, utan depositarierna, uppbördsman och skattmästare.

Enär normalstadgarna föreskrifva räkenskapsgranskning vid slutet af kvartalet,,
då också räkenskapsförarens tjänstetid utlöper, synes framgå, att räkenskaperna föras
kvartalsvis.

Ungdomslogens konstitutioner stå, liksom konstitutionerna i regel, under internationella
storlogens bestämmanderätt och kunna af densamma med i/3 röstöfvervikt
ändras. De ungdomsloge gällande bestämmelserna i storlogens tilläggslagar ändras
på samma sätt som storlogens tilläggslagar i öfrigt. Ungdomslogens egna tilläggslagar
ändras enligt normalförslaget genom beslut af verkställande kommittén med */3
majoritet, hvarjämte fordras sanktion af öfverintendenten för ungdomsorganisationerna,
en af ledamöterna i storlogens Verkställande råd.

Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund. Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund
(S. G. U.) är en sammanslutning af ungdom inom I. O. G. T., men är dock
icke, såsom I. O. G. T:s ungdomsloger, afsedd för barn; tvärtom är villkor för medlemskap
att vara medlem af grundloge i I. O. G. T. Förbundet består af lokalföreningar,
afdelningar benämnda, Indika äro sammanslutna till distrikt. Endast af~
delningarna, ej distrikten, äro emellertid representerade genom ombud på centralföreningens
årsmöte; hvarje afdelning äger rätt att sända ett ombud för påbörjadt
50-tal medlemmar. Äfven medlem af förbundsstyrelsen äger där i de flesta fall rösträtt.
S. k. fristående medlemmar, personer boende på plats, där afdelning ej finnes,
hvilka äro direkt anslutna till förbundet, äga ej rösträtt. I distriktet representeras
afdelningarna af sina resp. ombud, hvarjämte afdelningarnas medlemmar där äga.
yttranderätt.

Centralföreningen såväl som underorganisationerna representeras utåt af eu på årsmötet
vald styrelse, som tillika är högsta verkställande och förvaltande myndighet.
Styrelsemedlemmarna äro till antalet i centralföreningen 12, i distrikt och afdelning
5. Hvad centralföreningen beträffar, skötas emellertid de löpande ärendena af en
delegation af styrelsen på fem personer, verkställande utskottet.

Stadgarna äro anordnade i viss öfverensstämmelse med I. O. G. T:s, med grundstadgar
och tilläggslagar; grundstadgarna för afdelningar innehålla emellertid till
dels fakultativa bestämmelser och äro i så måtto att jämställa med I. O. G. T:s
normalförslag till tilläggslagar. För närvarande uppgifvas stadgarna vara under
revision.

Förbundet omfattar 106 afdelningar med inalles 5,424 medlemmar. Afdelningarnas
organisering i distrikt är afsecld att nästa 1 januari vara fullständig, då distrikten
komma att sammanfalla med I. O. G. T:s. Ägande fastigheter finnas icke.

Angående ändring af distrikts tilläggslagar stadgas i grundstadgarna allenast,
a,tt förbundsstyrelsens sanktion kräfves; närmare bestämmelser få gifvas af tilläggslagarna
själfva. — Det i tabellen angifna sätt för ändring af afdelningarnas stadgar
gäller naturligen endast för tilläggslagar samt fakultativa bestämmelser i grundstadgarna;
i öfrigt underligga grundstadgarna centralföreningens bestämmanderätt.

Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund. Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund
är en centralorganisation, under hvilken sortera lokala afdelningar, obligatoriskt
förenade till distriktsorganisationer. Afdelningarna representeras på
distrikts- och centralorganisationens möten genom ombud, valda i proportion till

227

medlemsantalet. Distriktsorganisationen är äfven representerad inom centralförbundet.
På centralorganisationens möten äga dessutom dess styrelses ledamöter
rätt att som medlemmar rösta i de flesta frågor; detsamma är fallet i fråga om
distriktsorganisationens sammanträden, där emellertid därjämte hvarje enskild medlem
inom distriktet så tillvida äger uppträda som omedelbar medlem i distriktsorganisationen,
som han å mötena äger yttrande- och förslagsrätt.

Styrelse väljes årsvis — inom af delningarna förnyas den successivt för hvarje
år — och ansvarar gemensamt för förvaltning och medel.

Centralorganisationen har utfärdat stadgar, hvilka, med vissa lokala modifikationer,
lända till efterrättelse för de underordnade organisationerna.

Förbundet omfattar 13 distriktsorganisationer och 114 lokalafdelningar med
inalles 4,274 medlemmar.

Nationalgodtemplarorden. Nationalgodtemplarorden, som har sitt ursprung i
I. O. G. T., närmast den amerikanska grenen, är till sin organisation väsentligen öfverensstämmande
med denna orden, ehuru den är helt nationell; dess högsta organisation
är således Sveriges nationalloge. Under denna sortera distriktloger, vanligen
omfattande ett län, och grundloger jämte ungdomstempel. Numera utses
ombuden i nationallogen af grundlogerna, ordnade i enmansvalkretsar, för hvarje
distrikt efter distriktrådets anordning. Dessutom äger nationallogen enskilda personer
som medlemmar, dock ej af alla de kategorier, som 1. O. G. T:s storloge, utan allenast
graduerade sådana. Distriktlogen består af grundlogernas ombud, valda enligt grunder,
som af resp. distriktloger genom tilläggslag bestämmas, jämte innehafvare af distriktgraden.
Distriktlogen utöfvar den disciplinära myndigheten i första hand öfver grundlogerna
-— distriktlogesystemet är här i organisatoriskt afseende delvis strängare
genomför dt än inom I. O. G. T. — ehuru dess förfarande kan underställas national -logens granskning.

De förnämsta tjänstemännen inom nationalloge och distriktloge bilda tillsamman
Ordensrådet, resp. Distriktrådet, och äga dessa korporationer enligt konstitutionen att
som styrelse utöfva resp. loges makt och myndighet. De måste sålunda anses äga
rätt att företräda logen ej blott inåt utan äfven gentemot tredje man vid rättshandel.
Angående grundloges tjänstemän finnes däremot ej motsvarande stadgande (obs. däremot
nya normalstadgarna för I. O. G. T:s grundloger), ehuru försök gjorts att få
sådana införda.

De för Ordens organisationer gällande stadgar äro först och främst konstitutionerna
för resp. nationallogen, distriktloger och grundloger; dessa stadgar stiftas och
förändras endast af nationallogen, hvilket är synnerligen betydelsefullt, emedan de
underlydande föreningarna därigenom betagits rätten att, i de delar konstitutionen
gäller dem, själfva bestämma reglerna för sin verksamhet. Dessa konstitutioner äro i viss
män mer omfattande och lämna sålunda mindre rum för tilläggslagar än I. O. G. T:s;
något normalförslag till dylika tilläggslagar för distriktloge och grundloge är ej heller
af Orden utfärdadt, och särskilda tilläggslagar äro endast i mycket få fall af underordnade
organisationer antagna, dock att i ett och annat afseende konstitutionen
själf bestämmer, att den skall genom tilläggslag utfyllas; så skall t. ex. distriktloge
enligt konstitutionen genom tilläggslag bestämma storleken af vissa regelbundna utgifter
samt, som ofvan är sagd!'', sättet för grundlogens representation i distriktlogen.
I mån som tilläggslagar finnas, ändras dessa af den underordnade organisationen
själf, och detta på sätt, som den själf genom tilläggslag bestämmer, dock att
ordenschefens sanktion alltid fordras.

Styrelse.

Stadgar.

Omfattning.

Allmän organisation.

Styrelse.

Konstitution
och tilläggslagar.

Omfattning.

Konstitutionens
innehåll.

Afgifter.

Medlems

afgång.

Räken skapsaf
slutning.

Kallelse till
sammanträde.

Stadge ändring.

Ungdomstempel
inom
N. G. T. 0.

Nationallogen äger 21 distriktloger med 767 grundloger och 35,046 medlemmar
samt 150 ungdomstempel med 8,853 medlemmar. Orden ägde i juli 1908 152 ordenshus
med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 908,005 kronor.

Nationallogens och distriktlogernas konstitutioner innehålla bestämmelser om de
till dem utgående regelbundna afgifternas storlek, utom beträffande den från grundloge
till de högre logerna utgående kvartalsskatten, hvars storlek nationallogen synes
för hvarje år bestämma. Grundlogens konstitution innehåller däremot intet om storleken
af medlemmarnas regelbundna afgifter, utan bestämmas årsafgifterna genom
enkelt beslut af logen. -— Nationallogen kan, enligt 35 § i konstitutionen, besluta om
sådan uttaxering, som träffar äfven de icke röstberättigade medlemmarna; likartadt
synes gälla om distriktlogen enligt dess konstitutions 8 §.

Uteslutningsgrund beträffande medlem af grundloge är, förutom brott mot
nykterhetslöftet, dans, anstötliga och lastbara vanor, efter föregången varning och
mötesförbud, religiös eller politisk agitation samt illvillig och med berådt mod gjord
falsk angifvelse för uteslutningsbrott, äfven — och detta ovillkorligen — laga kraft
vunnet utslag å straffarbete för vanfrej dande brott. — Graduerad medlem af högre
loge förlorar detta medlemskap, om han uteslutes ur grundloge, men kan dessutom
redan för smärre förseelser ur den högre logen uteslutas. — Loger, som vanhedra
Orden, skola enligt konstitutionen för nationalloge, 44 §, »straffas»; eventuellt kan
detta straff blifva chartrets förverkande; undersökning mot loge sker emellertid i
första hand, som redan nämnts, af distriktlogens myndigheter.

Tiden för räkenskapernas afslutning är ej direkt angifven i fråga om distriktloge
och grundloge, men synes indirekt framgå, att de föras för distriktloge för tiden
mellan årsmötena och för grandloge för det kvartal, för hvithet resp. tjänstemän sitta.

Sätt för kallelse till nationallogens möten är visserligen ej direkt angifvet, men
då 14 § talar om utlysande och kungörelse af möte, synes framgå, att det sker genom
kallelse i Ordens organ.

Generell nödvändighet för att i kallelse till sammanträde angifva alla ärenden,
som skola förekomma, kan så mycket mindre vara stadgad, som kallelse i regel ej
torde utfärdas till ordinarie möte i grundloge.

Angående sättet för omröstning vid stadgeändring inom distrikt- och grundloge
kunna inga uppgifter lämnas ur konstitutionen, enär, som påpekats, dessa loger
allenast äga ändra sina af dem själfva utfärdade tilläggslagar, och sättet härför allenast
är i dessa tilläggslagar angifvet.

Ungdomstempel under Sveriges Nationalloge står under ledning af en styrelse,
bestående af tre af templet valda medlemmar och därjämte som själfskrifna teinpelintendenten,
som tillika är själfskrifven ordförande, samt logeintendenten (-intendenterna)
i understödjande grundloge (grundloger)1). Medlemmarna i templet äro dels
yngre, under 16 år, dels äldre, öfver denna åldersgräns, hvilka, i motsats mot de
yngre, hafva att aflägga templets förbindelse. Under det I. O. G. T. lägger hufvudsakliga
ledningen af ungdomsorganisationen i de äldre medlemmarnas händer och
Templarorden tvärtom låter allenast de yngre medlemmarna rösta, äro här äldre och
yngre föreningsmedlemmar i föreningen likaberättigade.

1) Såväl tempelintendent som logeintendent befullmäktigas af Distriktsintendenten efter rekommendation,
för den förre af templet, efter styrelsens förslag, för den senare af vederbörande grundloge,
som hvars tjänsteman han må anses. Distriktsintendenten i sin ordning befullmäktigas, efter rekommendation
af distriktlogen, af Ordcnsintendenten för Ungdomsverksamheten, hvilken sistnämnde är ^n af
Nationallogens tjänstemän.

Tempelmedlemmarnas rätt att deltaga i handhafvandet af templets angelägenheter inskränkning
är emellertid ganska inskränkt. Konstitutionen står under nationallogens bestämmande- i medlemmar*
rätt (öfver ändringsförslag skall dock först yttrande afgifvas af den årligen samman- nas afgöträdande
Ungdomstempelkonferensen, där hvarje intresserad ordensmedlem äger säte ranclerättoch
stämma), och egna tilläggslagar finnas ej; revision sker af revisorerna i den loge
tempelintendenten tillhör; disciplinära straff för medlem afgöras aldrig af templet själft,
utan af dess styrelse, från hvilken kan vädjas till Distriktsintendenten och i sista
hand till Ordensintendenten; i fråga om inval afgör visserligen omröstning i sista
hand, men intendenten kan, om han finner anledning, själf afvisa sökanden utan att
låta det komma till omröstning.

Ungdomsförbundet Heimdal. Ungdomsförbundet Heimdal är en sammanslutning Organisation.
af yngre medlemmar inom N. G. T. O. Under förbundet sortera lokala ungdomsföreningar,
där villkor för medlemskap är att vara nationalgodtemplare. Vid förbundets
årsmöten äger hvarje lokal förening låta representera sig med ett ombud för
fullt 50-tal medlemmar (dock alltid minst ett ombud från hvarje förening), hvarjämte
förbundets styrelsemedlemmar äro medlemmar af förbundet med rösträtt i vissa frågor.
Lokalföreningarnas medlemmar äro dels aktiva, dels passiva, med inskränkt rösträtt
för de senare; passiv är hvarje medlem, som fyllt 85 år.

Förbundets styrelse, som består af 5 ledamöter jämte 3 suppleanter, väljes på Styrelse.
årsmöte; lokalföreningarnas styrelse väljes kvartalsvis; i lokalföreningarna väljes
dessutom ett särskildt förvaltningsutskott att handhafva ekonomien.

Förbundet omfattar 60 ungdomsföreningar med inalles 1,850 medlemmar. Omfattning.

Nykterhetsorden Verdanai. Nykterhetsorden Verdandi (N. O. V.) är en från Allmän orgaen
stockholmsk loge af I. O. G. T. härstammande internationell nykterhetsorganisa- nisation.
tion. Ordens lokalafdelningar, logerna, kunna, då de nått visst antal och storlek
inom ett land, sammansluta sig till ett hela landet omfattande förbund, riks logen,
hvars egentliga och beslutande medlemmar äro logernas ombud, ehuru äfven hvarje
enskild medlem af en loge anses såsom medlem af rikslogen och äger yttrande- och
förslagsrätt å dess möten. Loger inom riksloges område kunna sammansluta sig
distriktsvis, och gälla om distriktlogens sammansättning liknande bestämmelser
som om rikslogens. Loge, som ej tillhör distriktsorganisation, lyder omedelbart under
rikslogen. Rikslogerna ha sitt gemensamma organ i den internationella femmannas
tyr elsen och de internationella mötena, till hvilka enligt ordens
konstitution hvarje riksloge äger sända ett ombud för första tusentalet medlemmar
och ett ombud ytterligare för hvarje påbörjadt 5,000-tal därutöfver. Rörande normen
för logers representation i distrikt- och riksloge gäller däremot, att densamma beträffande
riksloge bestämmes af hvarje särskildt rikslogemöte för följande möte, samt att
likaså distriktloge genom enkelt beslut afgör distriktsombudens antal, dock att flera
distriktsomoud än ett för hvarje påbörjadt 25-tal medlemmar enligt konstitutionen
ej fa väljas. Medlem af en Verdandiloge kan ingå i annan loge som passiv medlem,
med inskränkt rösträtt.

Ordens organisationer äga vanligen inga andra stadgar än konstitutionen, hvilken Stadgar.
underligger rikslogens bestämmanderätt, med undantag af de 7 första §§, som äro
af internationell art. Då konstitutionerna äro, som stadgar betraktade, ganska ofullständiga
i fråga om de lägre organisationerna, finnes här ett rikt fält för tilläggslagar;
sådana stiftas dock vanligen icke, utan äfven de konstitutiva frågorna bestämmas
genom vanligt beslut, som praktiskt sedt är att likställa med stadgar, enär

230

Styrelse.

■''Omfattning.

Konstitutionens
innehåll.

Ungdoms•afdelning
ar.

<Organisation.

Styrelse.

Omfattning.
Stadgar.

Allmän organisation.

den genomgående regeln för alla Ordens organisationer är den som i fråga om rikslogen
uttryckes i tillägget till konstitutionen, att nämligen för stadgeändring fordras
allenast ett enkelt beslut på ett möte.

Eikslogens styrelse väljes för tiden mellan de hvartannat år afhållna rikslogemötena,
logens tjänstemän kvartalsvis; dessa korporationers antal och sammansättning
är i konstitutionen bestämdt, hvaremot distriktlogen själf bestämmer i fråga
om sin styrelses sammansättning. Om styrelses representationsrätt utåt ges inga
särskilda bestämmelser.

Sveriges Kiksloge af N. O. Y. har 22,000 medlemmar i 425 loger och 72 ungdomsafdelningar
med 3,650 medlemmar; logerna torde i allmänhet ej äga fastigheter.
Alla loger med undantag af 6 sortera under distriktloge; distriktlogernas
antal är 17.

Distriktloge bestämmer, som ofvan nämnts, själf sin styrelse, genom enkelt
beslut. — Stadgandet om revision af loges räkenskaper i konstitutionen är ytterst
knapphändigt; utförligare regler ges dock i den konstitutionen medföljande »vägledning
i logearbetet». — I fråga om riksloge stadgas, att revisorerna skola afge
»rapport» till hvarje rikslogemöte. Sveriges riksloges räkenskaper afslutas en gång
årligen, den 31 mars.

Vngämisafdelningarna inom X. O. V. stå under ledning af den eller de loger, som
grundat densamma, och som äro för dess ekonomi ansvariga. Denna (dessa) tillsätter
afdelningens styrelse äfvensom revisorer. I de fall, då beslutanderätt tillkommer
avdelningen själf, utöfvas denna understundom af logens äldre medlemmar. Äldre
medlem är den, som fyllt 15 år.

Svenska Postpersonalens Helnykterhetsförbund. Svenska Postpersonalens Helnykterhetsförbund
är eu centralorganisation, omfattande lokalföreningar, Indika å
förbundets möten, ombudsmötena, representeras genom ombud allt efter sitt medlemsantal.
Ombuden äro de enda å mötena röstberättigade förbundsmedlemmarna; enskilda
medlemmar af till förbundet anslutna föreningar äga å dessa möten allenast
yttranderätt. Förslag till stadgeändring kan endast väckas inom lokalförening eller
af förbundsstyrelsen, ej af ombud eller annan medlem vid ombudsmötena. Motionsrätt
äger hvarje medlem inom resp. lokalförening, som han tillhör.

Förbundsstyrelse väljes för tre år; styrelsen afgör själf sina olika ledamöters
funktioner, utom ordförandeplatsen, som mötet bestämmer; inom styrelsen utses en
delegation, verkställande utskottet, med säte i Stockholm, att utgöra förbundets permanenta
organ.

Styrelsen är solidariskt ansvarig för den allmänna ledningen; för kassamedlen
ansvarar kassören.

Förbundet omfattar 17 lokalafdelningar med inalles 350 medlemmar.

Enligt förbundsstadgarna äger lokala!delning själf antaga stadgar, dock att de,
som garanti för deras förenlighet med förbundsstadgarna, skola underställas förbundsstyrelsens
godkännande. De flesta föreningar ha antagit lika lydande stadgar, ursprungligen
antagna af stockholmsföreningen.

Sveriges Blåbandsförening. Sveriges Blåbandsförening är en centralorganisation,
under hvilken sortera såväl lokalföreningar som länsförbund af lokalföreningar.
I regel äro lokalföreningarna länsvis sammanslutna till länsförbund och ha då att
till länsförbundet aflämna årsrapport samt viss årskontingent efter medlemsantalet,
i hvilken årskontingent äfven ingår afgiften till centralföreningen; intet hindrar

231

dock, att lokalförening, som så önskar, ställer sig, utan att ingå i länsförbundet,
direkt under centralorganisationen och under dess kontroll. Dock skall i så fall den
till centralorganisationen inlevererade årsafgiften vara lika stor, pr medlem räknadt,
som hela den till länsförbundet från till detsamma anslutna lokalföreningar ingående
afgiften. I visst afseende sortera för öfrigt alla lokalföreningar direkt under centralorganisationen,
i det desamma nämligen jämsides med länsförbunden äga representationsrätt
vid Sveriges Blåbandsförenings årskonferens. Till denna sänder
nämligen hvarje länsförbund ett ombud för påbörjadt 500-tal medlemmar och hvarje
lokalförening ett ombud för påbörjadt 200-tal; hvarje ombud äger en röst; därjämte
är medlem af centralstyrelsen röstberättigad vid konferensen. I öfrigt är att anmärka,
att flera s. k. blåbandsföreningar inom orterna i landet finnas, hvilka äro helt fristående
och öfverhufvud icke anslutna till Sveriges Blåbandsförening. Namnet och
emblemet har nämligen ej från Sveriges Blåbandsförenings sida vindicerats såsom
någon dess ensamrätt.

Centralföreningens stadgar undergingo senast vid årskonferensen i Mora 1910
vissa ändringar, då äfven några modifikationer gjordes i de af centralföreningen utgifna
förslag till stadgar för länsförbund och lokalföreningar; dessa förslag äro på
intet sätt bindande, utan säges det uttryckligen i centralföreningens stadgar, 15 §,
att hvarje lokalförening och länsförbund själf bestämmer sina stadgar, blott att dessa
icke stå i strid med centralföreningens; som en garanti härför föreskrifva normalförslagen
för länsförbund och lokalförening godkännande af centralstyrelsen, resp.
länsförbimdsstyrelsen som villkor för giltighet; konsekvensen häraf, nämligen att
stadgeändring skulle kräfva sanktion af resp. styrelser, tillämpas dock aldrig i praktiken.
Ej ovanligt är, att för lokalföreningar inom ett länsförbund gälla likalydande
gemensamma stadgar. Som exempel på dylika äro i tabellen vid sidan af normalförslagen
upptagna stadgarna för lokalföreningar dels i Västra Sveriges Blåbandsförbund,
ett mycket stort länsförbund omfattande flera af de västra landskapen och
med en egen stadgetyp, dels i Norrbottens länsförbund, hvars stadgar i viss mån
likna nykterhetsordnarnas. De af centralorganisationen utgifna normalförslagen till
stadgar för länsförbund och lokalföreningar äro dock, enligt uppgift, antagna af det
öfvervägande antalet föreningar, visserligen i allmänhet innan ändringarna af 1910
tillkommit.

Centralföreningens styrelse, Centralstyrelsen, består af 7 ledamöter med 3 suppleanter,
och är styrelsen gemensamt ansvarig för förvaltningen.

Sveriges Blåbandsförening omfattade år 1909 26 länsförbund med inalles 1.424
lokalföreningar, hvartill komrno 18 direkt till centralorganisationen anslutna lokalföreningar.
Lokalföreningarnas sammanlagda medlemsantal var 94,797. —Föreningarna
äga i allmänhet icke fastighet, dock ägde vid 1909 års slut 80 föreningar egna
lokaler.

Regelbundna afgiiters storlek är icke angifven, enär afgifterna bestämmas af
de resp. föreningarna vid årsmötet för hvarje år. Stadgarna för Norrbcttensföreningarna
synas visserligen åsyfta att angifva årsafgiftens storlek (art. III § 1:
»årsafgiften är —»), men i § 5 mom. 6 säges, att årsmötet afgör afgifternas storlek;
detta blir ock en nödvändighet, då läns- och centralorganisation, till hvilka föreningen
har att betala sina kontingenter, för hvarje år bestämma dessa efter förefallande
behof. Om extra uttaxering är ingenting direkt stadgadt, vid hvilket förhållande
sådan i allmänhet ej torde få anses tillåten; dock stadgas i förslaget till lokalföreningsstadgar
(10 §) att »medel i öfrigt (= utöfver årsafgiften) anskaffas på
sätt föreningen kan finna lämpligt besluta» och liknande gäller för centralorganisa -

Stadgar -

Styrelse.

Omfattning..

Stadgarnas

innehåll.

Avgifter.

.''Samman träden.

Stadge ändring.

Likvidation.

Fristående

föreningar.

•Organisation.

Styrelse.

Stadgar.

Omfattning.

Allmän organisation.

tiönen enligt 5 § 2 mom. i dess stadgar. — I central- och länsorganisationernas
stadgar talas ock om skyldighet att, utom årsafgift, insända andra bidrag.

Centralföreningens och länsförbundens ordinarie möten äro årsmötena; lokalföreningarna
hafva, utom årsmötet, en eller flere gånger i månaden ordinarie sammanträden.

I syfte att bevara den fulla öfverensstämmelsen mellan lokalföreningarnas stadgar
inbördes låta stadgarna för Västra Sveriges Blåbandsförbunds lokalföreningar
definitivt beslut om stadgeändring ske allenast på förbundets möte, och sålunda med
giltighet för alla hithörande lokalföreningar. Norrbottensstadgarna däremot låta
hvarje enskild förening för sig besluta om modifikationer af desamma, under villkor
af kvalificerad majoritet på två sammanträden; detta sätt för stadgeändringsbeslut
var ock före 1910 det af normalförslaget för lokalföreningar stadgade.

Angående förfarandet vid likvidation innehålla stadgarna för Västra Sveriges
Blåbandsförbunds lokalföreningar den bestämmelse, att, i händelse af förenings
upplösning, densamma skall fatta särskild! beslut om tillgångarnas användning, hvilket
beslut skall underställas förbundsstyrelsens sanktion.

De helt fristående blåbandsföreningarnas stadgar äro högst skiftande, dock med
väsentlig likhet med här ofvan anförda. Några stadga kvalificerad majoritet för
upphäfvande af protokollfördt mötesbeslut. I fråga om sätt för stadgeändring äro
ett flertal olika bestämmelser gällande.

Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund. Sveriges Studerande
Ungdoms Helnykterhetsförbund (S. S. U. Ii.) är eu centralorganisation för skolungdom,
hvars medlemmar äro dels lokalföreningar, dels enskilda s. k. fristående
medlemmar af tvenne slag, nämligen dels lärjungar vid skolor, där ingen
lokalförening finnes (juniorer), dels från läroverk afgångna lärjungar samt lärare eller
lärarinnor vid läroverk (seniorer). Såväl hvarje lokalförening som de båda grupperna
af fristående medlemmar äro i centralorganisationen representerade genom ombud
valda i förhållande till de väljande gruppernas numerär x). Vid centralorganisationens
möten äga dessutom styrelsens medlemmar rösträtt; undantag är ej uttryckligen
stadgadt för något fall.

Centralstyrelsen, som i sin helhet är för förvaltningen inför förbundet ansvarig,
består af 7 ledamöter; ordföranden väljes för ett år; de öfriga sex ledamöterna sitta
för två år, och hälften förnyas för hvarje år. Styrelsen utser inom sig för de löpande
ärendena en delegation, Verkställande utskottet.

Förbundets stadgar äro i så måtto normerande för den enskilda föreningen, att
dess stadgar ej få strida mot förbundsstadgarnas innehåll, hvilket berör den enskilda
föreningen särskild! i fråga om löftets omfattning och lägsta inträdesålder. I öfrig!
har hvarje förening sina stadgar, och några gemensamma normalstadgar finnas ej.

Föreningen omfattar 223 lokalföreningar med inalles 10,109 medlemmar; härtill
komma 780 fristående medlemmar.

Templarorden. Templarorden är eu internationell nykterhetsorganisation, som
dock icke har den för I. O. G. T. utmärkande starka centraliseringen, i det hvarje
lands stortempel eller nationaltempel antager konstitutioner för ordens organisationer

1) Att dock de fristående medlemmarna som sådana, ej de grupper, hvari de för representantvalet
mera tillfälligt liopföras, äro centralorganisationens medlemmar, är gifvet och framgår ytterligare
däraf, att styrelsen ntöfvar disciplinär myndighet omedelbart gentemot dessa, på samma sätt som den
gör detta gentemot hvarje lokalförening som helhet (men ej mot dess medlemmar).

233

inom detsamma; gemensamma internationella bestämmelser finnas endast ytterst få,
nämligen rörande Ordens allmänna organisation. Högsta centralföreningen är Internationella
Templet; under detta lyda nationaltemplen i de land, där Orden
vunnit inträde, samt under dessa distrikt- och lokaltempel med till dessa anslutna
studie- och barntempel. Nationaltemplets område är nämligen i vårt land,
närmast i anslutning till landsltapsindelningen, uppdeladt i distrikt, där successivt
distrikttempel inrättas, med skyldighet för lokaltempel att tillhöra distriktsorganisationen,
sedan sådan inom distriktet kommit till. Nationaltemplet är sammansatt
af valda ombud, templets styrelsemedlemmar, samt enskilda däri upptagna personer,
Indika äga yttrande- men ej rösträtt. J) Distrikttemplet utgöres af ombud, styrelsemedlemmar
och graduerade medlemmar. För val af ombud i nationaltemplet gälla
i fråga om distrikt, där distrikttempel finnes, regler, som nära öfverensstämma med
I. O. G. T:s, ity att distrikttemplet själft på årsmöte äger bestämma, om ombuden
skola väljas af distrikttemplet eller omedelbart af lokalternpelmedlemmarna i valkretsar,
samt om valkretsarna skola vara enmans- (»kretsval») eller flermanskretsar
(»listval»). I distrikt, där distrikttempel ej finnes, sker ombudsvalet alltid direkt,
genom kretsval. Distrikt äger utse ett ombud för fullt 400-tal röstberättigade medlemmar.
Valbara till ombud i nationaltemplet äro allenast personer, som vunnit medlemskap
i distrikttempel. Ombuden i distrikttemplet väljas af hvarje lokaltempel för
sig, i regel ett ombud för påbörjadt 25-tal medlemmar.

Ordens konstitutioner underligga, som nämnts, nästan i sin helhet nationaltemplets
bestämmanderätt; för Sveriges nationaltempel gälla ock särskilda tilläggsbestämmelser,
hvilkas legislativa natur emellertid blir densamma som konstitutionernas.
Däremot äga distrikt- och lokaltempel själfva, med vederbörlig sanktion, antaga
och ändra sina tilläggsbestämmelser: normalförslag till tilläggsbestämmelser för lokaltempel
finnes intaget i konstitutionen. Ehuru dessa bestämmelser icke, såsom motsvarande
inom I. O. G. T., skola anses utan vidare gälla, om ej specialstadgar antagits
— de utgöra nämligen här ingen nödvändig utfyllnad af konstitutionen —
synas de dock i allmänhet tjänat till ledning för de tempel, som antagit särskilda
tilläggsbestämmelser, hvilket torde vara fallet med flertalet.

De resp. templens främste tjänstemän bilda tillsammans templets styrelse, hvilken för
nationaltemplet väljes för två år, för distrikttempel årsvis och för lokaltempel kvartalsvis.
Nationaltemplets styrelse benämnes Verkställande råd (V. K.), distrikttempels
Distriktets verkställande råd (D. V. R.). Styrelsen äger mellan mötena företräda templet
samt å dess vägnar kära och svara. Beträffande lokaltemplets styrelse är i konstitutionen
särskildt uttaladt, att dess medlemmar gemensamt förvalta templets tillgångar
och gemensamt härför ansvara inför templet. — Såsom nationaltemplets ombudsman
gentemot lokaltemplen fungerar en af distriktet vald distriktsdeputerad; nämnas
må ock, att en särskild nationaldeputerad är tillsatt att å internationella templets
vägnar kontrollera nationaltemplets beslut och åtgöranden.

Sveriges nationaltempel, som omfattar Sverige jämte ön Bornholm, äger 29
distrikttempel med 942 lokaltempel och 49,192 medlemmar samt 267 studie- och
barntempel med 9,958 medlemmar. Orden ägde 1905 151 ordenshus med sammanlagdt
värde af 1,455,455 kronor.

’) Fristående medlemmar lyda administrativt under nationaltemplet, men tillhöra det däremot
ej alla. Nationaltemplets medlemmar äro »graduerade».

Konstitutioner
och
stadgar.

Styrelse.

Omfattning.

234

Konstitutionens
innehåll.

Af gift er.

Styrelsens

beslutförhet.

Kallelse till
sammanträde.

Stadge ändring.

Barntempel

Bristande

autonomi.

I konstitutionel! för distrikttempel (11 §) föreskrifves, att för upptagande af
medlemsafgifter utöfver inträdesafgiften fordras, att beslutet skall intagas i distrikttemplets
tilläggsbestämmelser, hvaraf synes följa, att dessa afgifter, Indika sålunda
få karaktär af regelbundna, måste äfven till beloppet vara i templets stadgar angifna;
för lokaltempel stadgas, att storleken af de regelbundna afgifterna bestämmes af
templet själft, hvilket sålunda äfven kan ske genom enkelt beslut utan stadgenatur,
och måste så ske, om ej templet vill antaga tilläggsbestämmelser; normalförslaget
upptar emellertid som tilläggsbestämmelse beloppet af de regelbundna afgifterna, —
Att extra uttaxering ej är tillåten framgår indirekt af de resp. konstitutionernas
stadgan den om templens ekonomi; med »beslut om utgift» i lokaltempelkonstitutionens
15 § 3 mom. förstås icke uttaxering utan användande af tillgängliga medel.

Konstitutionen innehåller utförliga stadgande!! om grunderna för styrelses i
national- och distrikttempel beslutförhet. Rörande lokaltempels styrelse stadgas
härutinnan endast, att vid lika röstetal ordförandens mening segrar.

Endast i fråga om möte, där beslut skall fattas angående upplösning, föreskrifver
lokaltempelkonstitutionen uttryckligen särskild kallelse till möte, i hvilken ock
frågan om upplösningen skall vara angifven som å mötet förekommande, för att densamma
öfverhufvud skall få upptagas.

I tabellen angifna- sätt för ändring af stadgarna i fråga om nationaltemplet
gäller naturligtvis den af nationaltemplet bestämda konstitutionen i dess helhet,
således äfven konstitutionen för distrikt- och lokaltempel samt barntempel (liksom
ock i fråga om nationaltemplets rörande sig själf stiftade tilläggslagar). Distriktoch
lokaltemplens tilläggsbestämmelser ändras genom beslut af resp. tempel själfva
(med vederbörlig sanktion) enligt regler, som i tilläggsbestämmelserna stadgas; det
i normalförslaget till tilläggsbestämmelser för lokaltempel angifna sätt för ändringsbeslut
är i allmänhet antaget af de tempel, som hafva tilläggsbestämmelser; för
distrikttempel upptar konstitutionen inga normalbestämmelser.

Templarordens barntempel stå under ledning af det understödjande lokaltemplets
studieledareJ); lyder barntemplet under flera lokaltempel, tillkommer det dessas
studieledare att sinsemellan afgöra, hvilken af dem som skall vara barntemplets ledare.
Aktiva äro medlemmar i åldern 7—16 år; äldre medlemmar äga i templet yttrandemen
ej rösträtt; särskildt föreskrifves, att lokaltemplets alla medlemmar — af hvilka
dock åtskilliga äro under 16 år — böra i barntemplet stå med som »äldre medlemmar».

Barntempel är, såsom en naturlig konsekvens af de nämnda rösträttsbestämmelserna,
i tämligen hög grad förvägradt autonomi; dess eventuella tilläggslagar
stiftas af lokaltemplet (nationaltemplets studieledare skall dock sanktionera dem) och
revisionen, som ej gäller samtliga tjänstemän utan allenast kassaförvaltaren och studieledaren
såsom hans förman, sker från lokaltemplet. Däremot äger barntemplet själft
utse sina tjänstemän (utom studieledaren); tjänsteman skall hafva fyllt 10 år.

*) Studieledare ii är en af lokaltemplets styrelsemedlemmar; han utses årligen, genom val af
templet och erhåller fullmakt af nationaltemplets studieledare; denne är en medlem i nationaltemplets
styrelse.

235

Välgörande och humanitära föreningar.

Allmänna skyddsföreningen. Allmänna skyddsföreningen i Stockholm är en Organisation.
centralorganisation för de olika territoriella församlingarnas skyddsföreningar. Dess
styrelse, centralkommittén, utses dels af underföreningarnas resp. styrelser, skyddskommittéerna,
dels af de på detta sätt valda ledamöterna. Styrelsen kan utse delegerade
för löpande ärenden. På årsmöte äger hvarje enskild föreningsmedlem
rösträtt.

Enligt uppgift hafva lokalföreningarna numera alltmera emanciperat sig från
Allmänna skyddsföreningen. Årsmöte skall ej på längre tid hafva hållits.

Föreningen omfattar 11 lokala skyddsföreningar. Fastställandet af dessas stadgar Omfattning.
beror helt på deras eget beslut.

Drottning Sophias Förening till understödjande af härens och flottans sjukvård.
Drottning Sophias Förening till understödjande af härens och flottans sjukvård.
är en s. k. enkel förening (— icke centralorganisation), hvars styrande organ
emellertid äro dels eu öfverstyrelse, dels nio lokala understyrelser. Såväl öfverstyrelsen
som hvarje lokal understyrelse har sin särskilda finansförvaltning och sina
särskilda räkenskaper, hvilka dock gemensamt revideras vid föreningens årsmöte.
De olika styrelserna äro att anse såsom hvar inom sin rayon representerande föreningen
och handhafvande förvaltningen. Öfverstyrelsen är sammansatt af understyrelsernas
ordförande och dessas ställföreträdare, hvartill kommer ett i stadgarna
icke bestämdt antal af årsmötet för tre år valda medlemmar; den utser inom sig
ett »beredande och verkställande utskott». De särskilda understyrelserna bestå af
tvenne själfskrifna medlemmar (ordföranden och dennes ställföreträdare) samtiöfrigt
af utaf öfverstyrelsen för tre år utsedda ledamöter till i stadgarna icke bestämdt
antal. — Föreningens ledamöter äro dels aktiva, arbetande, dels passiva, allenast
betalande.1) Aktiv medlem är skyldig att som årsafgift erlägga 10 kronor, hvilket
belopp emellertid i sin helhet eller delvis får redovisas i upptagna årsafgifter
(till beloppet pr person icke i stadgarna bestämda) från af honom förvärfvade passiva
medlemmar. Enligt stadgarna äger hvarje föreningsmedlem — såväl ständig och
aktiv som passiv — och styrelseledamot rösträtt; något uttryckligt undantag härifrån
är icke ens stipuleradt beträffande frågor, som direkt beröra styrelsen.

Föreningen har 10,393 medlemmar.

Årsafgifterna, som utgöra föreningens hnfvudsakliga inkomster, inbetalas till
resp. understyrelser, som sedan hafva att häraf till öfverstyrelsen öfversända så stor
del, som öfverstyrelsen anser behöfligt för sin förvaltning. Att stadgarnas regler om
styrelsens sammansättning icke äro uttömmande så till vida, som det är öfverlåtet
åt de väljande korporationerna att bestämma antalet af dem, som skola väljas, är
ofvan påpekadt. *)

Styrelse och
organisation
i (ifrigt.

Omfattning.

Stadgarnas

innehåll.

*) Dessutom har öfverstyrelsen att till ständiga nämna sådana aktiva medlemmar, som på en
gång eller under årens lopp till understyrelse redovisat 200 kronor.

236

Organisation.

Styrelse■

Stadgar.

Omfattning.

Stadgarnas

innehåll.

Svenska föreningen Röda korset. Svenska föreningen Röda korset utgöres af
tre särskilda föreningar, nämligen Häda korsets förening för frivillig sjukvård i krig,
Båda korsets kvinnoförening och Föreningen Röda korsets sjuksköterskehem. Förutom sina
resp. styrelser äga dessa trenne föreningar en gemensam högsta ledning i Röda
korsets öfverstyrelse, som är till sitt ursprung en utvidgning af förutvarande Röda
korsets sjukvårdsförenings verkställande utskott; föreningarna kunna däremot icke
anses bilda en centralorganisation i egentlig mening. Det gemensamma årsmötet har
nämligen ingen verklig beslutanderätt; öfverstyrelsen tillsättes utan något dess åtgörande,
och någon kontrollerande myndighet från dess sida kommer ej heller i fråga;
öfverstyrelsens finansförvaltning kontrolleras i stället af tvenne utaf Kungl. Maj:t
utsedda revisorer. De tre föreningarna äro lokaliserade i Stockholm så till vida, som
styrelsen där har sitt säte; kvinnoföreningen bildar s. k. lokalföreningar ute i landet,
hvilka äro att betrakta som organisatoriskt jämställda med stockholmsföreningen
och ha att konstituera sig efter dess mönster enligt Röda korsets grundstadgar
och kvinnoföreningens stadgar samt att följa centralstyrelsens anvisningar i vissa
fall rörande verksamheten; någon organisatorisk samhörighet i öfrigt mellan dem och
stockholmsföreningen förefinnes däremot icke.

Den gemensamma öfverstyrelsen består af en af. hvardera af de tre stockholmsföreningarnas
styrelser inom sig utsedd ledamot (järnte suppleant), tre af Kungl.
Maj:t utsedda ledamöter samt två af öfverstyrelsen själf genom kooptation utsedda
ledamöter (jämte suppleanter). De trenne föreningarnas särskilda styrelser utses af
resp. föreningars medlemmar på årsmöte; kvinnoföreningens styrelse, som med hänsyn
till dess myndighet i vissa afseenden öfver landsortsföreningarna benämnes centralstyrelse,
består af 12 ledamöter, af hvilka tredjedelen hvarje år ombytes; sjuksköterskehemmets
styrelse består af 8 ledamöter, med ombyte af hälften årligen,
samt sjukvårdsföreningens af 9 ledamöter, med årligt ombyte af tredjedelen. Sjukvårdsföreningen
företrädes utåt enligt stadgarna af ordföranden ensam såsom berättigad
att teckna dess firma; hvad beträffar sjuksköterskehemsföreningen, utser dess
styrelse årligen inom sig en eller flera ledamöter att företräda föreningen vid ingående
af aftal samt för densamma tala och svara.

Hvardera af de trenne föreningarna äger att själf bestämma öfver sina stadgar,
dock att de måste öfverensstämma med de gemensamma grundstadgarna, hvilka
innehålla bestämmelser om den gemensamma öfverstyrelsen samt vissa andra stadganden
af konstituerande art; grundstadgarna ändras genom samfäldt beslut af
öfverstyrelsen och de trenne föreningarnas styrelser, hvarjämte fordras sanktion af
Kungl. Maj:t. Såsom redan nämnts, äger s. k. lokalafdelning af kvinnoföreningen
antaga egna stadgar, som dock skola öfverensstämma med grundstadgarna och kvinnoföreningens
stadgar.

Svenska föreningen Röda korset har inalles 9,921 medlemmar, hvaraf 2,342
tillhöra sjukvårdsföreningen, 7,260 kvinnoföreningen eller någon dess landsortsafdelning,
samt 319 Röda korsets sjuksköterskehem.

Då stadgarna för sjuksköterskehemsföreningen i sin 9 § säger, att föreningens
inkomster äro ledamotsafgifter, frivilliga bidrag samt öfriga medel, som föreningen
genom sin verksamhet eller eljes kan erhålla, är klart, att uttaxering ej afses. •—
Enligt kvinnoföreningens stadgar skola i kallelsen uppgifvas de ärenden, som extra
möte har att handlägga; dylikt stadgande finnes däremot ej i fråga om ordinarie
möte, ehuru äfven här särskild kallelse skall utfärdas; emellertid innehålla själfva
stadgarna en förteckning på de viktigaste bland de ärenden, som där äro att behandla.
— Kvinnoföreningens medlemmar äro dels ständiga, som erlagt afgift en

237

gång för alla, dels aktiva, som erlägga årsafgift och. deltaga i arbetet, och dels
passiva, som allenast erlägga afgift; samtliga dessa kategorier äro i föreningen röstberättigade.

Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund. Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund är
en centralorganisation, hvars medlemmar, afdelningar benämnda, utgöras af centralförsamlingar
(af sjukkassor), förbundskassor, eller — i vissa fall — enskilda sjukkassor,
hvilka vunnit inträde i förbundet; dessutom kunna äfven enskilda, i fråga
om förbundets verksamhet förtjänta personer af styrelsen kallas till ledamöter, i så
fall utan afgiftsskyldighet och utan rösträtt. Hvarje afdelning af förbundet äger att
på dess möten, »kongresser», låta representera sig genom ett ombud för påbörjadt
tusental medlemmar. Ombuden äro å kongressen röstberättigade, men äga däremot
icke motionsrätt, hvilken i stället tillkommer afdelningarna som sådana.

Styrelsen består af 17 ledamöter, valda af kongressen för den mellan mötena
liggande tiden af tre år, och har enligt stadgarna att företräda förbundet utåt.
Kongressen utser tillika ett verkställande utskott på 5 ledamöter inom styrelsen att
förvalta förbundets medel, sköta löpande ärenden samt i öfrigt, då så behöfves, utöfva
styrelsens representativa befogenhet, äfvensom afkunna skiljedom i tvister inom
förbundet.

Sveriges Allmänna Sjukkasseförbund omfattar 23 centralförsamlingar och 183
kassor samt 1 fortsättningskassa med inalles 240,000 medlemmar. Dessutom finnas
omedelbara enskilda medlemmar till ej uppgifvet antal.

I stadgarnas 6 § 1 mom. bestämmes, att kallelse till ordinarie möte skall utgå
minst 6 månader förut; för extra möte stadgas härom intet särskildt, och tiden af
6 månader kan här ej gälla, då, efter hvad af 2 mom. i samma § framgår, extra möte
i regel bör hållas inom kortare tid efter sammankallandet.

Politiska föreningar.

Allmänna Yalmansförbundet. Allmänna Yalmansförbundet, som har till ändamål
»att åstadkomma och vidmakthålla en nära sammanslutning och enig samverkan
mellan svenska medborgare, som önska genom ett «undt och lifskraftigt reformarbete
höja vårt folks sedliga styrka och dess ekonomiska välstånd samt därigenom
öka dess motståndskraft mot samhällsupplösande makter» och till vinnande häraf
söker verka för sammanhållning vid och deltagande i de politiska och kommunala
valen, består af f. n. omkring 15 valkretsföreningar för riksdagsmannavalkretsar,
hvilka föreningar äro att anse såsom förbundets direkta medlemmar och äga rätt att
å dess möten (förbundsstämmor) låta sig representeras af ombud. Dessa valkretsföreningar
hafva i sin ordning såsom medlemmar dels direkt anslutna, fysiska personer,
dels medlemmarna i valmansföreningar för landstingsmannavalkretsar och lokalföreningar.
Utom nu nämnda organisationsformer kunna äfven bildas läns- eller
distriktsförbund genom sammanslutning af flera valkretsföreningar. Af distriktsförbunden
är särskildt att lägga märke till Stockholms distrikt, hvilket företer den egendomligheten,
att det utgör en sammanslutning icke af valkretsföreningar utan af för

Organisation.

Styrelse.

Omfattning.

Stadgarnas

innehåll.

Ändamål och
organisation.

238

Styrelse.

Stadgar
och deras
innehåll.

Medlems afgifter.

Medlems

afgång.

Styrelses
sammansätt''
ning och beslutförhet.

de olika församlingarna bildade afdelningar, f. n. 13, som till medlemmar hafva till
detsamma direkt anslutna fysiska personer, f. n. sammanlagdt omkring 3,000.

I anledning af förbundets pågående omorganisation kunna utöfver hvad ofvan
gjorts några siffror angående medlemsantal icke angifvas.

Allmänna valmansförbundets angelägenheter handhafvas af en öfverstyrelse, bestående
af 25 ledamöter, som jämte suppleanter årligen väljas af förbundet på ordinarie
förbundsstämma för tiden till nästa ordinarie stämma. Ofverstyrelsen väljer
inom sig ordförande och vice ordförande och utser årligen för de löpande göromålen
ett verkställande utskott om 5 ledamöter och 2 suppleanter, hvilket själf väljer sina
funktionärer.

Rörande underorganisationernas styrelser hänvisas till nedan stående redogörelse
för innehållet i deras resp. stadgar.

Jämte stadgar för hufvudföreningen hafva förslag till stadgar upprättats för dels
valkretsföreningar, omfattande riksdagsmannavalkretsar (för val till 2-.dra kammaren),
dels valmansföreningar för landstingsmannavalkretsar. Dessa förslag äro dock ej
bindande för nu befintliga valkrets-, resp. valmansföreningar, hvilka äga att själfva
antaga och ändra sina stadgar, liksom äfven läns- och distriktsförbund samt lokalföreningar,
för hvilka inga normalstadgar föreslagits till antagande. Emellertid har
åtminstone stockholmsdistriktet för sina afdelningar uppgjort gemensamt stadgeformulär,
hvilket är bindande så tillvida, att endast tillägg, som ej strida däremot eller
mot förbunds- eller distriktsstadgarna, få af afdelningen göras, däremot inga ändringar.

En granskning af stadgarna för förbundet, ofvan nämnda för riksdagsmannaoch
landstingsmannavalkretsföreningar föreslagna normalstadgar, äfvensom stadgarna
för stockholmsdistriktet och dess afdelningar samt, i mån af tillgång, jämväl stadgar
för lokalföreningar gifver vid handen bl. a. följande, som icke kunnat i hithörande
tabell upptagas.

Regelbundna utgifter till hufvudföreningen förekomma ej. I öfrigt synas stadgar
för såväl högre som lägre underorganisationer innehålla bestämmelser om sådana
afgifters storlek. Ex. finnas dock i lokalföreningsstadgar på frivilliga årsbidrag (Fosterländska
förbundet i Göteborg).

Bestämmelser om rätt till uttaxering å medlemmarna hafva ej påträffats.

Rörande medlems afgång, frivilligt eller genom uteslutning, finnas inga bestämmelser
i granskade stadgar.

Beträffande innehållet i hufvudföreningens stadgar om dess styrelse, se ofvan
samt tabellen.

Valkretsförening, omfattande riksdagsmannavalkrets, har enligt normalstadgarna
en från årsmöte till årsmöte fungerande, på sätt i tabellen synes, sammansatt styrelse,
som själf inom sig väljer ordförande och vice ordförande. Suppleanter utses på
samma sätt och till samma antal som styrelsens ordinarie medlemmar. (Med uttrycket
»visst antal led.» i tabellen af ses, att normalstadgarna förutsätta, att antalet
skall vara i hvarje särskild förenings stadgar bestämdt, ehuru normalstadgeblanketterna
lämna åt resp. föreningar att vid stadgarnas antagande ifylla de siffror, som
angifva nämnda antal.)

Af tabellen torde tillräckligt noggrant framgå öfriga därå behandlade underorganisationers
stadgebestämmelser om styrelser och deras sammansättning.

Samtliga granskade lokalföreningsstadgar innehålla bestämmelser om antal styrelseledamöter
och sättet för deras väljande. Ej sällan föreskrifva stadgarna, att
styrelsen äger utse ett verkställande utskott. Däremot synas bestämmelser om granden
för styrelsens beslutförhet vara mindre vanliga.

239

Om räkenskaper och revision, se tabellen. Här kan nämnas, dels att en och annan
lokalförenings stadgar angifva tiden för räkenskapsafslutning (t. ex. föreningen i Växjö),
dels att bestämmelser om revisionsberättelse icke påträffats i alla tillgängliga sådana
stadgar.

Tiden för ordinarie sammanträdes hållande finnes ingenstädes i tillgängliga
stadgar angifven närmare än till viss månad eller viss del af året. Hörande ev.
kallelse till sammanträde, se tabellen beträffande därå behandlade stadgar. Beträffande
stadgarna för stockholmsdistriktets afdelningar kan anmärkas, att de föreskrifva hållande
af ordinarie möte minst en gång årligen, samt att på årets första möte bestämmes,
när öfriga ordinarie möten skola hållas. Granskade lokalföreningsstadgar angifva
i allmänhet, att styrelsen äger sammankalla föreningen till möte, men däremot
hafva inga bestämmelser om sättet härför påträffats.

Om extra sammanträdes hållande, se tabellen. Härjämte kan nämnas, att åtskilliga
lokalföreningsstadgar innehålla den bestämmelsen, att extra sammanträde skall
hållas, om ett visst antal föreningsmedlemmar så påfordra.

Villkoren för stadgeändringsheslut behandlas å tabellen, hvartill hänvisas. Att
observera är, att förslag om ändring af hufvudföreningens stadgar, som ej utgått
från öfverstyrelse!! eller verkställande utskottet, bör före den 15 april ingifvas till
verkställande utskottet, som afgifver utlåtande däröfver och inhämtar sådant från
öfverstyrelsen. Äfven beträffande riksdags- och landstingsmannavalkretsföreningar
fordras enligt normalstadgarna, att ändringsförslag ingifvas till styrelsen, som däröfver
afgifver utlåtande. Lokalföreningarna synas i regel, dock ej alltid, hafva särskilda
bestämmelser om stadgeändringsheslut. Kvalificerad majoritet synes vara en
vanlig fordran, i öfrigt växla bestämmelserna (t. ex. rörande styrelsens utlåtande,
beslut vid mer än ett sammanträde o. s. v.).

Om sättet för likvidationsbeslut hafva inga särskilda bestämmelser påträffats.

Beträffande andra beslut, se tabellen för därå behandlade stadgar. Nämnas
kan, att samtliga dessa stadgar hafva föreskrifter om hur det skall förfaras vid lika
röstetal.

Lottning begagnas af stockholmsdistriktet och dess afdelningar vid sluten omröstning,
af andra å tabellen nämnda organisationer vid val; i öfriga frågor har ordföranden
utslagsröst. Sluten omröstning användes endast, då sådan särskildt begäres.

I allmänhet beröra stadgarna icke frågan om i hvilken mån medlemmarna äga
deltaga i handhafvande af föreningsangelägenheter. Hufvudföreningens och stockholmsdistriktets
stadgar innehålla emellertid bestämmelser i frågan. Hufvudföreningens
stadgar föreskrifva nämligen beträffande förbundsstämma, att sådan består
af ombud från hvarje riksdagsmannavalkretsförening till högst samma antal, som valkretsen
utser ledamöter i 2:dra kammaren, äfvensom att ledamöter i öfverstyrelsen
och verkställande utskottet samt dessas ombudsmän och sekreterare där hafva säte
och stämma; i stockholmsdistriktets stadgar bestämmes, att enhvar af distriktets afdelningar
äger till distriktsmöte, som uteslutande består af afdelningsombud, sända
5 ombud samt dessutom ett ombud för hvarje påbörjadt 25-tal medlemmar.

Om någon rätt för medlemmar att annorledes än på föreningssammanträde
handhafva föreningsangelägenheter hafva inga stadganden påträffats.

Detsamma gäller frågorna om rätt att för främmande ändamål disponera föreningstillgångar
samt om förfarande med förenings tillgångar vid dess upplösning.

Räkenskaper
och revision.

Ordinarie sammanträde.

Extra sammanträde.

Stadgeän dringsbeslut.

Andra beslut.

Medlemmars
rätt att deltaga
i handhafvande
af
föreningsangelägenheter -

Tillgångars

användning.

240

Organisation
och omfattning.

Styrelse.

Val och omröstningar.

Omfattning.

Ekonomiska frihetsförbundet. Ekonomiska frihetsförbundet, som på sitt program
uppsatt jordvärdets socialisering, de indirekta skatternas afskaffande, bekämpande af
»privat monopolism» och främjande af kooperation, består uteslutande af direkt anslutna
medlemmar, men torde dock få betraktas som central förening, då dels medlemmar
å viss ort kunna sammansluta sig till lokalföreningar, dels andra föreningar
kunna kollektivt ansluta sig som medlemmar. Sådana anslutna föreningar finnas
f. n. omkring 40; enskilda medlemmar räknar förbundet till ett antal af 150.

De anslutna föreningarna hafva i förbundets angelägenheter i allt väsentligt
samma ställning som de personliga medlemmarna. Så t. ex. hafva de liksom dessa
hvar för sig endast en röst vid behandling af förbundets angelägenheter och få hvar
och en utse endast en representant (med suppleant).

Förbundets stadgar förete åtskilliga egendomligheter. Någon styrelse i vanlig mening
tinnes ej, utan enhvar medlem af förbundet äger hos sekreteraren anmäla sig
såsom »styrande medlem», hvarmed han ikläder sig förpliktelse att deltaga i alla
förhandlingar och omröstningar. Annan medlem, som kallas »väljande», äger ingen
direkt rätt att handhafva förbundets angelägenheter, utan gör detta endast genom
att bland de styrande medlemmarna för sig utse en representant, som vid omröstningar
och val utöfvar rösträtt jämväl för dem, han representerar (undantag endast
beträffande ordförandeval, då äfven väljande medlemmar äga rätt att själfständigt
uppträda). Ordförandena äro 3, däraf 2 vice. De utses bland de styrande medl.
för högst ett kalenderår. (Nytt val kan ske, när minst 3 styrande medl. så begära
hos sekreteraren.) Ordförandena i sin ordning utse öfriga behöfliga funktionärer (om
ej 3 styrande medl. yrka, att de skola väljas af de styrande medl.).

Val och omröstningar ledas af ordföranden eller af honom utsedd person genom
meddelanden i förbundets tidskrift. Hur detta sker, nämna ej stadgarna, icke ens
huruvida omröstningar behöfva äga rum å sammanträde eller ej. Det stadgas endast,
att ordinarie val af »ordförandeskap och andra funktionärer» skola årligen förrättas
i januari månad.

Omröstniugsreglerna äro ytterst egendomliga. Samtliga förslag komma på en
gång under omröstning, och samma person är t. o. in. berättigad att rösta på flera
af dem. Röstsedlarna (ty sådana förutsättas) höra emellertid då upptaga förslagen i
den ordning de anses lämpliga att blifva antagna. Sedan röstsedlarna afgifvits, uppräknas
först alla förslag på samtliga röstsedlar. Därefter strykas alla förslag, som
ej nått upp till hälften af högsta röstetalet (allmän reduktion). Så uppräknas de förslag,
som efter den allmänna reduktionen stå först å sedlarna, hvarefter alla förslag,
som vid den första allmänna uppräkningen fått lägre röstetal än det vid denna andra
uppräkning nådda högsta röstetalet, strykas (primär reduktion). Slutligen uppräknas
på de röstsedlar, som upptaga samtliga ännu återstående förslag, det sista af dessa.
Finnes samma sista förslag på mer än hälften af de röstsedlar, som ännu hafva kvar
ostrukna förslag, strykes förslaget i fråga såsom oantagligt (sekundär reduktion).
Behöfvas flera primära eller sekundära reduktioner, ske sådana. Omröstningen är slut,
då endast ett förslag återstår ostruket. Detta förslag anses antaget.

På detta sätt behandlas alla frågor, äfven stadgeändring.

I öfrigt hänvisas till tabellen.

Fosterländska förbundet. Förbundet, som bildats på grundvalen af ett samhällsbevarande
program och äfven haft till syfte att sträfva för upprätthållande af
unionen mellan Sverige och Norge, har alltsedan unionsupplösningen fört en tynande
tillvaro. Det har varit sammansatt af lokalföreningar på olika orter inom landet,

241

men numera torde hvarken sådana eller s. k. kretsråd, hvartill dessa hade att valkretsvis
sammansluta sig, existera. Förbundet är emellertid icke formligen upplöst,
och ehuru inga sammanträden hållits och inga medlemsafgifter upptagits på ett par
År, kvarstå ännu omkring 200 personer i dess matrikel. Därför lämnas här och i hithörande
tabell en kort redogörelse för innehållet i dess stadgar, ehuru desamma numera
i de flesta fall torde sakna tillämplighet.

Enligt stadgarna ledas förbundets gemensamma angelägenheter af en öfverstyrelse
med säte i Stockholm och bestående af ordförande och 30 förbundsmedlemmar,
valda jemte erforderligt antal suppleanter af ordinarie generalförsamling (se nedan)
för en tid af 2 år, dock så, att halfva antalet ledamöter årligen äro underkastade
omval. Styrelsen utser själf sina funktionärer (med und. af ordf.) och väljer bland
sina ledamöter ett verkställande utskott af 7 personer.

Lokalföreningar äga själf va antaga sina stadgar, h vilka dock skola af öfverstyrelsen
fastställas. Om styrelse för lokalförening innehålla följaktligen förbundets
stadgar inga bestämmelser.

Förbundet sammanträder årligen till ordinarie generalförsamling, hvar jämte extra
sådan hålles, då öfverstyrelsen anser nödigt.

Rörande generalförsamlings sammansättning hänvisas till tabellen, hvilken äfven
i öfrigt torde tillräckligt noggrant utvisa stadgarnas innehåll.

Frisinnade landsföreningen. Frisinnade landsföreningen, som enligt stadgarna
för densamma har till syfte att verka för val af frisinnade riksdags- och landstingsmän
samt stadsfullmäktige äfvensom att i öfrigt främja en sund utveckling i demokratisk
riktning inom stat och kommun, består dels af lokala organisationer, som
valkretsvis sammanslutas i valkretsförbund, dels af enskilda, direkt anslutna medlemmar.
Af föreningens c:a 40,500 medlemmar äro dock endast omkring 2,500 direkt
anslutna till hufvudföreningen, medan de öfriga endast ingå såsom medlemmar af
de 900 lokalafdelningarna.

Särskilda stadgar finnas för såväl hufvudföreningen som lokalföreningar och valkretsförbund.
För hvartdera af de båda sistnämnda slagen af föreningar hafva utarbetats
normalstadgar, hvilka i allmänhet hafva vunnit tillämpning; afvikelser från
nller tillägg till desamma äro emellertid tillåtna och förekomma ej sällan. Beslut om
sådana afvikelser eller tillägg måste dock underställas landsföreningens verkställande
utskott och af detsamma godkännas.

Ledningen af landsföreningens angelägenheter utöfvas af ett förtroenderåd på 30
ledamöter, valda jämte lika antal suppleanter å ordinarie »landsmöte» med föreningen
(se nedan) för tiden intill nästa landsmöte. Samtliga län, äfvensom Stockholm, Göteborg
och de två stadsvalkretsarna i Malmöhus län skola vara representerade. Förtroenderådet
utser inom sig en ordförande och två vice ordförande samt inom eller
utom sig en aflönad ombudsman, som tillika är sekreterare och kassaförvaltare. Ordföranden,
ombudsmannen och 7 af förtroenderådet utom eller inom detsamma valda
personer, däraf minst 4 från landsorten, utgöra ett verkställande utskott, som själf
inom sig utser ordförande. Detta utskott har om hand vården af de löpande ärendena.
Mindre betydande sådana af brådskande natur kunna dock afgöras af föreningens
ombudsman i samråd med utskottets ordförande och dess i Stockholm boende
medlemmar.

Enligt normalstadgarna för valkrets förbund och lokalföreningar ledas bådaderas
angelägenheter af styrelser. För valkretsförbundens löpande ärenden hafva sådana
förbunds styrelser att utse ett arbetsutskott, hvar jämte för hvarje kommun eller kom 31 -

Styrelse.

Samman träden.

Organisation
och omfattning.

Stadgar.

Styrelse.

242

Utöfvande af
beslutanderätt.

Stadgarnas

innehåll.

Afgifter.

Medlems

afgång.

Styrelsens
sammansättning
och
beslutförhet.

mundel i valkretsen, där lokalafdelningar saknas, af valkretsstyrelsen utses ett eller
flera »sockenombud» att verka för de frisinnade valmännens å orten organiserande.

Beslut fattas af hufvudföreningen å landsmöte, hvarvid hvarje valkrets företrädes
af ombud till lika antal med kretsens representanter i 2:dra kammaren. Förtroenderådets
och verkställande utskottets medlemmar eller deras suppleanter äfvensom
medlemmar af Liberala samlingspartiets och Sveriges vänsterpressförenings förtroenderåd,
för så vidt dessa äro direkt anslutna medlemmar till landsföreningen, hafva
också säte och stämma å landsmöte. Däremot hafva öfriga direkt anslutna medlemmar
rätt att deltaga endast i öfverläggningar, ej i beslut.

Valkretsförbundens beslutanderätt utöfvas enligt normalstadgarna å valkretsmö^
ten, där dels ombud för valkretsens lokalafdelningar eller »grupper» (sammanslutningar
af valmän å orter, där lokalförening ej är bildad) och dels ledamöter af valkretsförbundets
styrelse och arbetsutskott eller eventuellt dessas suppleanter samt af
valkretsstyrelserna utsedda sockenombud äga rätt att deltaga i såväl öfverläggningar
som beslut. Till landsföreningen direkt anslutna, inom valkretsen boende medlemmar
hafva däremot endast öfverläggningsrätt.

Lokalafdelningarnas beslut fattas af medlemmarna direkt å sammanträden.

En närmare granskning af liufvudföreningens stadgar äfvensom normalstadgarna
för valkretsförbund och lokalafdelningar samt i mån af tillgång stadgar för lokalafdelningar,
som ej antagit normalstadgarna, gifver vid handen i hufvudsak följande,
som ej kunnat i hithörande tabell inflyta:

Regelbundna afgifter utaf i stadgarna bestämd storlek förekomma såväl till
hufvudföreningen som till valkretsförbunden. Till landsföreningen direkt ansluten
medlem har dock att erlägga en afgift, som är lämpad efter hans förmögenhetsförhållanden,
men minimum finnes fastslaget. (So vidare tabellen.)

Enskilda medlemmars årsafgift till lokalförening kan enligt normalstadgarna
utgå med visst belopp, hvilket synes vara regel i de särskilda fallen, eller ock i
proportion till årsinkomsten. Det senare alternativet äfvensom frivilliga afgifter begagnas
af en del föreningar, som ej antagit normalstadgarna (t. ex. föreningarna i
Hälsingborg och Halmstad, af hvilka den förra har proportionellt beräknad, den senare
frivillig afgift).

Frågan om rätt till uttaxering å medlemmarna har ej behandlats i tillgängliga
stadgar.

Ej heller hafva i något fall påträffats bestämmelser om villkor för medlems fri-''
villiga utträde ur förening.

Däremot behandla en del stadgar frågan om medlems uteslutning. (Se tabellen
beträffande därå upptagna stadgar). Nämnas kan att t. ex. stadgarna för lokalföreningen
i Östersund (som ej antagit normalstadgarna) som uteslutningsgrund angifva motverkande
af föreningens syfte.

Rörande sammansättningen af landsföreningens styrelse, förtroenderådet, se dels
ofvan, dels tabellen. Valkretsförbund äga enligt normalstadgarna själfva bestämma
styrelseledamöternas antal. Likaså lokalafdelningarna, hvilkas normalstadgar endast
föreskrifva ett minimiantal (3 ledamöter).

Grunden för beslutförhet är angifven i liufvudföreningens stadgar för såväl
styrelsen som verkställande utskottet (se tabellen), däremot ej i normalstadgarna för
valkretsförbund och lokalföreningar beträffande dessas styrelser. Enskilda lokalföreningar,
som ej antagit normalstadgarna (t. ex. föreningarna i Hälsingborg och Härnösand),
hafva dock sådan grund angifven i sina stadgar.

Beträffande räkenskaper ock revision, se tabellen. Frågan om revision finnes
behandlad i alla granskade stadgar. Däremot har stadgande om tiden för räkenskapsafslutning
påträffats endast i stadgarna för hufvudföreningen, Indika föreskrifva,
att räkenskaperna jämte förtroenderådets och verkställande utskottets protokoll årligen
skola afl ämnas till revisorerna senast den 1 mars.

Rörande sättet för kallelse till sammanträde hafva utom i stadgarna för hufvudföreningen
och normalstadgarna för lokalföreningar bestämmelser påträffats i stadgarna
för eu del lokalföreningar, som ej antagit normalstadgar (t. ex. föreningarna i
Hälsingborg, Härnösand och Västerås).

Extra sammanträdon tillkommer det i regel styrelser eller deras verkställande
utskott aot utlysa, endast när de själfva så finna skäligt. Undantag härifrån finnas
dock. Så t. ex. äga 1/3 af förtroenderådets medlemmar att skriftligen påkalla utlysande
af extra landsmöte med hufvudföreningen, hvarjämte stadgarna för enskilda
lokalföreningar medgifva ett visst antal (t. ex. östersundsföreningen 10 medl.) eller
en viss bråkdel (t. ex. trelleborgsföreningen 1/5 af medl.) af föreningens medlemmar
att påfordra extra sammanträde med resp. föreningar.

Beslut om stadgeändring skall enligt stadgarna för hufvudföreningen samt normalstadgarna
för valkretsförbund och lokalafdelningar fattas på ordinarie sammanträden.
Om ev. kvalificerad majoritet, so tabellen. Åtskilliga lokalafdelningar, som
ej antagit normalstadgar, fordra kvalificerad majoritet för stadgeändring, eu del
äfven beslut å två sammanträden.

Särskilda regler för beslut om föranings upplösning saknas i allmänhet. Dock
har t. ex. lokalföreningen i Falkenberg (som ej antagit normalstadgarna) i sina stadgar
bestämmelse om kvalificerad majoritet för sådant besluts fattande.

Att märka är beträffande hufvudföreningen, att alla förslag, afsedda att å landsmöto
behandlas, skola till förtroenderådet ingifvas viss af verkställande utskottet bestämd
tid före landsmötets sammanträde, men att förslag, som först på landsmöte
väckts, dock får där behandlas, om landsmötet med kvalificerad majoritet så besluter.

I andra än nu nämnda frågor har i intet fall i granskade stadgar påträffats några
bestämmelser om kvalificerad majoritet.

Om förfarandet vid lika röstetal innehålla samtliga i tabellen behandlade stadgar
den bestämmelsen, att ordföranden har utslagsröst utom vid val, då lottning
sker. Äfven lokalföreningar, som ej begagna normalstadgarna, synas i regel hafva
antagit samma bestämmelser. Dock finnas stadgar, som vid lika röstetal alltid låta
ordförandens mening afgöra (t. ex. föreningens i Trelleborg). Vissa lokalföreningars
(t. ex. Edefors’) stadgar föreskrifva sluten omröstning vid val i allmänhet, andra (t. ex.
Linköpings) endast vid styrelseval. I allmänhet synas bestämmelser om öppen eller
sluten omröstning saknas.

Någon inskränkning i rätten för medlem i lokalförening att å dess sammanträden
utöfva sin rösträtt finnes ej föreskrifven i normalstadgarna. Stadgarna för t. ex.
Trelleborgsföreningen medgifva däremot endast medlem, som inbetalt stadgad afgift
att rösta. Sagda förenings stadgar innehålla äfven den bestämmelsen, att frånvarande
medlem äger rösta genom fullmakt, en bestämmelse, som ej heller återfinnes i
normalstadgarna.

Hufvudföreningens och valkretsförbundens sammanträden hafva i hufvudsak
karaktären af ombudsmöten. Om rätt att deltaga i nämnda sammanträden, se dels
ofvan, dels tabellen. Här kan nämnas, att enligt normalstadgarna för lokalföreningar
sådana föreningar vid valkretsförbundets möten äga att låta sig representeras af
ombud till antal beroende på föreningens storlek (valkretsförbundet bestämmer gran -

Räkenskaper
och revision.

Kallelse till
sammanträde.

Extra sammanträde.

Stadge ändrings beslut.

Andra beslut.

Medlemmars
rätt att handhafva
föreningsangelägenlieter.

244

Tillgångars

användning.

Ändamål och
omfattning.

Styrelse.

Samman träden.

Ändamål och
allmän organisation.

Styrelse.

den), samt att vid såväl lands- som valkretsförbundsmöten alla röstberättigade äga
lika rösträtt.

Huru i händelse af förenings upplösning med dess behållna tillgångar skall förfaras,
finnes behandladt endast i stadgarna för vissa lokalföreningar (t. ex. Falkenbergs:
tillgångarna tillfalla något inom samhället befintligt filantropiskt företag).

Föreningen emot lifsmedeltullar. Föreningen, hvars ändamål finnes angifvet i
namnet, har ursprungligen varit centralförening med anslutna filialföreningar, men
består numera endast af själfva hufvudföreningen, hvilken räknar 136 personer som
medlemmar. Då de delar af föreningens stadgar, som beröra filialföreningarna alltså
upphört att gälla behandlas här nedan och i tillhörande tabell endast öfriga stadgebestämmelser.

Föreningens angelägenheter handhafvas af en centralstyrelse med säte i Stockholm
och bestående af det antal ledamöter den själf bestämmer. Den väljer inom
sig ordförande, v. ordförande och skattmästare samt dessutom 7 ledamöter att jämte
dessa utgöra en verkställande kommitté.

All föreningens beslutanderätt tillkommer centralstyrelsen, t. o. m. vid val af
nya centralstyrelseledamöter. Dess sammanträden ersätta därför föreningssammanträden.
(några andra sådana finnas ej nämnda i stadgarna), och vid dess ordinarie årssammankomst
»redogöres för föreningens verksamhet» under föregående år, föredrages
revisionsberättelse, beslutes om decharge, anställes val o. s. v. Det är för den skull
centralstyrelsens sammanträden, som i tabellen behandlats å den för föreningssammanträde
afsedda kolumnen.

Om verkställande kommittén innehålla stadgarna endast den bestämmelsen, att
kommittén äger, när den så anser nödigt, sammankalla centralstyrelsen till extra,
sammanträde.

Stadgarnas öfriga innehåll torde tillräckligt framgå af tabellen.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt är en sammanslutning af lokalföreningar, som verka för att svensk
kvinna må erhålla politisk rösträtt och valbarhet på samma villkor som svensk man.
Dessa lokalföreningar, som i sin ordning bestå af personliga medlemmar, äga låta sig
representeras af ombud i landsföreningens centralstyrelse.

Denna centralstyrelse är sammansatt af 3 medlemmar från stockholmsföreningen
och en medlem från hvar och en af öfriga lokalföreningar, hvilka medlemmar
(och ev. suppleanter för dem) inom hvarje lokalafdelning väljas å allmänt höstsammanträde.
Härjämte är af centralstyrelsen utsedd fast resetalare, alltid själfskrifven
centralstyrelseledamot.

Centralstyrelsen är beslutande organ i alla frågor af för samtliga lokalföreningar
gemensam natur, eller i hvilka landsföreningen som sådan har att uppträda. Dess
sammanträden, af hvilka den årligen har ett ordinarie, torde få betraktas som landsföreningsmöten,
då några sådana i annan form ej finnas. Dock har föreningen möjlighet
att i vissa fall få frågor på annat sätt afgjorda, nämligen genom omröstning
inom lokalföreningarna (se nedan).

Centralstyrelsens af stockholmsföreningen valda medlemmar utgöra ett verkställande
utskott, inom hvilket centralstyrelsen utser landsföreningens ordförande och
skattmästare. Detta har att förmedla behandlingen af frågor, som stå under centralstyrelsens
afgörande, samt sörja för verkställigheten af dess beslut. Därjämte har

verkställande utskottet befogenhet att i utomordentliga fall, då ett hänvändande till
hela centralstyrelsen är omöjligt, handla och besluta i landsföreningens namn.

Lokalförening väljer själf sin styrelse.

Likaså äger lokalförening att själf antaga sina egna stadgar, hvilka dock icke
få strida mot landsföreningens. Af landsföreningens verkställande utskott har förslag
till stadgar för lokalföreningarna utarbetats, hvilket förslag antagits af ungefär halfva
antalet sådana föreningar.

Lokalföreningarnas antal utgjorde den 31 december 1909, 157, och deras sammanlagda
medlemsantal belöpte sig samma dag till 11,339 personer.

Af innehållet i stadgarna för landsföreningen samt i män af tillgång stadgar
för lokalföreningarna är att observera följande, som ej kunnat i tillhörande tabell
upptagas, hvarvid är att märka, att beträffande stadgar för lokalföreningar, som ej
antagit verkställande utskottets förslagsstadgar, endast antecknats från nämnda förslagsstadgar
iakttagna afvikelser.

Något exempel på uttaxering har ej iakttagits bland tillgängliga stadgar; däremot
finnes ex. på att årsafgifts storlek icke i stadgarna angifvits (stadgarna för
föreningen i Norrtälje, som endast föreskrifva erläggande af »stadgad afgift»).

Jämte årligen betalande medlemmar finnas enligt flertalet stadgar inom lokalföreningarna
äfven ständiga medlemmar, hvilka på eu gång inbetalt viss summa.

Om villkor för utträde ur föreningen hafva bestämmelser påträffats endast i en
del stadgar för lokalföreningar, som ej antagit förslagsstadgarna. Så fordra t. ex.
stadgarna för föreningarna i Göteborg, Örebro och Arvika anmälan till föreningens
ordförande, stadgarna för örebroföreningen jämväl, att det sker skriftligen »före oktober
månads utgång». Göteborgsföreningens stadgar hafva vidare den bestämmelsen,
att medlem, som försummat inbetala sin årsafgift, anses hafva utträdt ur föreningen
vid följande års början.

Enligts landsföreningens stadgar har centralstyrelsen årligen ett ordinarie sammanträde
på mellan ledamöterna öfverenskommen tid och plats. Dess förhandlingar
föras mellan sammanträdena skriftligt.

Lokalföreningarna hafva enligt förslagsstadgarna 2 ordinarie sammanträden årligen,
men åtskilliga lokalföreningars stadgar föreskrifva blott ett, andra flera (ända
till 12 har iakttagits) sammanträden årligen. Tiden för deras hållande finnes ingenstädes
i granskade stadgar angifven mera bestämdt än till viss månad. Förslagsstadgarna
nämna intet om kallelse till sammanträde, däremot hafva i en del andra lokalföreningsstadgar
påträffats bestämmelser såväl om sättet för kallelse som om utfärdande
af sådan viss tid före sammanträde (t. ex. stockholmsföreningen).

Beträffande extra sammanträde kan nämnas, att vissa lokalföreningars stadgar
föreskrifva, att sådant skall hållas, om visst antal styrelseledamöter så fordra (t. ex.
föreningarna i Stockholm och Karlstad).

För stadgeändring föreskrifva landsföreningens stadgar icke blott beslut å 2 centralstyrelsesammanträden
samt kvalificerad majoritet å det senaste af dem utan jämväl,
att det sålunda antagna förslaget bifalles af minst 2/;! af lokalföreningarna vid
inom dem hållna omröstningar. I detta sammanhang må nämnas, att genom sådan
omröstning inom lokalföreningarna (hvarvid dock endast fordras bifall af enkelt flertal
bland föreningarna) kan afgöras ärende rörande för samtliga lokalföreningar gemensamma
åtgärder, hvilket af centralstyrelsen afslagits, men af minst 6 lokalföreningar
ånyo upptagits.

Vissa lokalföreningars stadgar afvika från förslagsstadgarna beträffande sättet för
fattande af stadgeändringsbeslut. Så kan t. ex. nämnas, att stadgarna för föreningen

Stadgar.

Omfattning.

Stadgarnas

innehåll.

Afgifter.

Medlems afgång.

Sammanträden
m. m.

Villkor för
beslut.

246

Tillgångars

användning.

Öfverlåtelse
af rösträtt.

Ändamål, organisation
och
omfattning.

Stadgar.

Afgifter.

Medlems

afgång.

i Hälsingborg föreskrifva förslags framställande genom styrelsen och beslut med kvalificerad
majoritet å ett ordinarie sammanträde, samt att göteborgsföreningens stadgar
fordra förslags framställande vid ordinarie sammanträde i mars och besluts fattande
å ordinarie sammanträde i november, men däremot ej kvalificerad majoritet.

Om sätt för förenings upplösning finnas bestämmelser endast i en del stadgar
för lokalföreningar, hvilka ej antagit förslagsstadgarna. Så t. ex. föreskrifva stadgarna
för föreningarna i Göteborg och Norrahammar förslags framställande å ett och beslut
å ett senare sammanträde, vid hvilket 2/, af föreningens medlemmar skola bifalla
förslaget.

Samma föreningars stadgar hafva därjämte den bestämmelsen, att vid föreningens
upplösning dess tillgångar skola användas till något ändamål, som kan anses
främja föreningens syfte. Eljest hafva bestämmelser om tillgångars användning ej
påträffats.

Vidare kan nämnas, att förslagsstadgarna och åtskilliga andra stadgar för
lokalföreningar medgifva frånvarande medlem rätt att genom skriftlig fullmakt
öfverlåta sin rösträtt å annan; i öfrigt torde stadgarnas innehåll tillräckligt framgå af
tabellen.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet. Förbundet, som har till hufvndsakligt
ändamål att verka för de socialdemokratiska idéernas spridning, särskildt bland ungdomen,
utgör en sammanslutning af lokalföreningar, klubbar, hvilka genom ombud
äga låta sig representeras vid förbundskongress. Klubbarna, hvilka till medlemmar
hafva fysiska personer, böra hufvudsakligen för agitation sändamål sammansluta sig i
större organisationer, s. k. distrikt. På plats, där ingen klubb finnes, kan prenumerant
å förbundsorganet »Fram» erhålla direkt medlemskap i förbundet. Af förbundets
omkring 9,000 medlemmar lära emellertid samtliga vara anslutna genom klubbar,
hvilkas antal för närvarande utgör omkring 400.

Utom stadgar för förbundet hafva utarbetats normalstadgar för klubbarna, hvilka
normalstadgar i regel kommit till användning. Eljest äga såväl klubbar som distrikt
att antaga sina egna stadgar, blott de ej strida mot förbundets. Här nedan lämnas
en redogörelse för en del bestämmelser i förbundsstadgarna och nämnda normalstadgar,
hvar jämte i mån af tillgång äfven stadgarna för en del underorganisationer,
som ej begagna normalstadgar, komma att beröras.

Om afgifter till förbundet, se hithörande tabell. Normalstadgeblanketterna för
klubbarna angifva endast minimisumman för medlemmarnas månadsafgift och lämna
åt hvarje särskild klubb att själf i öfrigt bestämma storleken af sina såväl inträdessom
månadsafgifter. Exakta belopp angifvas i alla granskade exemplar af stadgar
för föreningar, som ej antagit normalstadgarna. Befriade från afgifter äro enligt
normalstadgarna sjuka, arbetslösa och i vapentjänst varande medlemmar, eu föreskrift,
som (understundom med tillägg af medlemmar, hvilkas aflöning ej uppgår till visst
belopp, eller dylikt) återfinnes i samtliga granskade klubbstadgar.

Till sin särskilda agitation upptaga i regel distrikten (genom konferensbeslut)
en afgift af 5 öre för medlem och kvartal.

Beträffande medlems frivilliga utträde ur klubb eller klubbs d:o ur förbundet
hafva inga stadganden påträffats.

Däremot synes bestämmelsen om uteslutning på grund af bristande erläggande
af afgifter vara regel. Att märka är, att såväl stadgarna för förbundet som normalstadgarna
för klubbarna tillåta återinträde mot uppfyllande af vissa villkor. En del
klubbstadgar angifva äfven andra uteslutningsgrunder, t. ex. dåligt uppförande.

247

Förbundsstadgama och normalstadgarna för klubbarna innehålla rörande resp.
styrelsers sammansättning de i tabellen upptagna bestämmelserna. Beträffande öfriga
tillgängliga lokalföreningsstadgar kan anmärkas, att de ofta angifva eu kort funktionstid
för styrelsen, t. ex. ett halfår eller ett kvartal.

Förbundsstadgama föreskrifva rörande distrikt, att sådant »förestås» af eu
styrelse om minst 5 ledamöter, valda på sätt distriktskonferens bestämmer. Smålandsdistriktet
liar enligt sina stadgar eu styrelse af 7 ledamöter (jämte 4 suppleanter),
hvilka årligen väljas af konferens, och af hvilka 3 utgöra ett verkställande utskott.

Utom i tabellen upptagna bestämmelser om räkenskaper och revision kan nämnas,
att samtliga klubbstadgar, som afvika från normalstadgarna, angifva såväl antal revisorer
som deras funktionstid. Likaså finnas ej sällan bestämmelser om räkenskapsafslutning
och revisionsberättelse.

Normalstadgarna för klubbar föreskrifva, att ordinarie sammanträden hållas ett
visst antal gånger i månaden »utom i de fall, då. klubben annorlunda beslutar».
Något satt för kallelse finnes ej angifvet. I andra klubbstadgar hafva iakttagits bestämmelser
om sammanträdes hållande på viss tid (så t. ex. har trelleborgsklubben
ordinarie möte 2:clra och 4:de tisdagen i hvarje månad ki. 8 e. in.). Distriktskonferens
skall enligt förbundsstadgama hållas minst en gång årligen. Smålandsdistriktets
stadgar låta sådan konferens hållas på af föregående konferens bestämd tid och ort.

Om extra sammanträde innehålla utom förbundsstadgama äfven eu del klubbstadgar
bestämmelser. Så t. ex. föreskrifva stadgarna för alingsåsklubben, att sådant
hålles, då styrelsen så finner behöflig*, eller då minst 10 klubbmedlemmar skriftligen
med nödig motivering det begära.

Om villkor för stadgeändringsbesiut, se tabellen. Normalstadgarnas bestämmelser
synas i hufvudsak vara gällande äfven för klubbar, som hafva själfständiga stadgar.

Smålandsdistriktets stadgar föreskrifva endast, att stadgeändring ej kan beslutas
armat än å konferens. Nämnas må äfven, att samma stadgar för distriktets upplösning
fordra beslut å konferens med 3/i majoritet bland deltagarna.

o Förbundets högsta beslutande myndighet är kongressen, som enligt stadgarna
består dels af ombud från förbundsafdelningarna (hvarje sådan äger sända ett ombud
för hvarje påbörjadt 200-tal medlemmar), dels ock af minst 3 medlemmar från centralstyrelsen
och en af revisorerna utsedd person. Centralstyrelsens och revisorernas
representanter sakna dock rösträtt vid dechargebeslut.

Om eventuell omröstning inom klubbarna, se tabellen.

Vid konferens inom distrikten äger i regel, enligt dessas stadgar, hvarje distriktet
tillhörande klubb rätt att representeras af ett ombud för hvarje påbörjadt
25-tal medlemmar.

Om användande af tillgångarna i för förening främmande syfte hafva inga
stadgande!! påträffats. Huru med tillgångarna skall förfaras vid förbundets eller
krubba upplösning, se tabellen. Anmärkas kan, att smålandsdistriktets stadgar beträffande
tillgångarna vid dess upplösning hafva samma bestämmelser som klubbarnas
normalstadgar.

Svenska Folkförbundet. Svenska Folkförbundet, som har till ändamål »att skapa
ett enigt folk, som i känslan af sin styrka inåt och utåt med gladt mod går framtiden
och dess ansvarsfulla kraf tillmötes», och därför sträfva!- för att väcka och
utbilda det samhälleliga rättsmedvetandet, att åstadkomma samhällsfred, att kämpa
mot samhällets inre fiender och att stärka landets yttre försvarskraft, utgör eu
sammanslutning af läns- och lokalafdelningar under en gemensam centralstyrelse.

Styrelse.

Räkenskaper
och. revision.

Ordinarie

sammanträde.

Extra

sammanträde.

Villkor för
beslut.

Medlems rätt
att deltaga i
liandhafvandet
af föreningsangelägenheter.

Tillgångars

användning.

Ändamål och
organisation.

248

Omfattning.

Stadgar.

Styrelse.

Samman träden.

Såväl länsafdelningar, hvilka alla som direkta medlemmar hafva lokalafdelningar,
som lokalafdelningar, hvilka ej sammanslutit sig till länsafdelningar, äga att genom
ombud låta sig representeras vid förbundsmöte. Till sådant väljas emellertid alla
ombud länsvis, länsafdelnings på länsmöte, som utgör ett sammanträde med ombud
från alla lokalföreningar i länet, öfriga lokalföreningars genom omedelbar omröstning
af medlemmarna i desamma eller genom elektorer. Länsafdelningar skola, där de
finnas, omfatta alla inom respektive län befintliga lokalafdelningar. Både läns- och
lokalafdelningar hafva sina särskilda styrelser. Lokalafdelningarna hafva alltid fysiska
personer som medlemmar men kunna dock, där så erfordras, inom sig anordna kretsar
med särskilda styrelser. På vissa orter finnas ungdomsafdelningar, hvilkas medlemmar
emellertid alltid tillika äro medlemmar i ortens lokalafdelning, där sådan finnes.
I de fall, där annan lokalafdelning saknas, är sådan ungdomsafdelning att betrakta
som lokalafdelning.

Förbundet räknade den 31 december 1909 234 lokalafdelningar, af hvilka 142
tillhörde länsafdelningar, sammanlagdt 6 stycken. Antalet medlemmar i lokalafdelningarna
utgjorde samma dag 12,903 personer.

Utom stadgar för förbundet finnas normalstadgar, utarbetade dels för vanliga
lokalafdelningar," dels ock för de särskilda ungdomsafdelningarna. I båda dessa slag
af normalstadgar äro de 4 första §§, hvilka hufvudsakligen beröra afdelningarnas
ställning till partiprogrammet, för samtliga afdelningar obligatoriska; i öfrigt äga de
själfva antaga eller ändra sina stadgar, ehuru desamma skola af förbundets centralstyrelse
fastställas. Omkring 120 vanliga lokalafdelningar med sammanlagdt omkring
8,000 medlemmar hafva antagit normalstadgarna i deras helhet, liksom samtliga
ungdomsafdelningar (omkring 20 med omkring 1,000 medlemmar). För länsafdelningar
finnas inga fullständiga normalstadgar utarbetade utan blott 5 obligatoriska §§,
hvilka utom partiprogrammet endast beröra lokalafdelningarnas skyldighet att till
länsafdelningen insända vissa meddelanden äfvensom orten för styrelsens säte, och
som därför helt utelämnats såväl här nedan som i tillhörande tabell.

Af öfriga stadgars innehåll är, jämte hvad i tabellen berörts, hufvudsakligen
att nämna följande bestämmelser i förbundsstadgarna:

I centralstyrelsen, som egentligen skall bestå af 9 ledamöter och 5 suppleanter,
valda vid ordinarie förbundsmöte, kan efter dess eget bepröfvande beredas plats för
en 10:de ledamot, som jämte suppleant väljes af förbundets ungdomsföreningar, och
som jämväl i verkställande utskottet erhåller plats vid behandling af frågor rörande
ungdomsarbetet.

Lokalafdelning, som fullgjort sina ekonomiska förpliktelser mot förbundet och
länsafdelningen, äger vid länsmöte rätt att representeras af ett ombud för hvarje
påbörjadt 50-tal medlemmar, dock högst 3 ombud. Ordinarie länsmöte hålles under
första hälften af hvarje år efter kallelse genom skrifvelse!- från länsafdelningens
styrelse till de särskilda lokalafdelningarnas styrelser senast 15 dagar förut. Extra
länsmöte kan inkallas af länsafdelningens styrelse och skall inkallas inom en månad,
om 2 lokalafdelningar så begära. I kallelse till extra möte, som utfärdas senast 5
dagar förut, skall alltid orsaken till mötets hållande angifvas.

Vid förbundsmöte äga närvara ombud till ett antal af 3 gånger (eller då medlemsantalet
öfverstiger 25,000, 50,000 eller 100,000 af resp. 4, 5 eller 6 gånger) antalet
af de län, Stockholms stad inbegripen, i hvilka finnas nnderafdelningar af förbundet.
För hvarje län väljas ombud till ett antal, som motsvarar dess antal förbundsmedlemmar
i förhållande till alla i riket befintliga sådana, dock minst 1 ombud.
Hur val sker, se ofvan.

249

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Föreningen, hvars ändamål i stadgarna
angifves vara att »arbeta för fred och broderskap samt ett ordnadt rättstillstånd
mellan nationerna och för krigsrustningarnas snara afskaffande», består af dels direkt
anslutna personlig?, medlemmar, dels lokalföreningar, scm genom ombud äga låta sig
representeras vid hufvudföreningens sammanträden, och som länsvis kunna sammansluta
sig till länsförbund. Härjämte kunna å ort, där lokalförening saknas, till
hufvudföreningen direkt anslutna medlemmar sammansluta sig till en s. k. grupp
under ledning utaf ett af centralstyrelsen utsedt ombud.

Lokalföreningar finnas för närvarande till ett antal af 12 med sammanlagd*
8.''2 personer som medlemmar, till hufvudföreningen direkt anslutna äro 2,737 personel-,

Jämte stadgar för hufvudföreningen finnas för lokalföreningarna utarbetade
normalstadgar, livilka i allt väsentligt antagits af samtlig?, lokalföreningar. Det
hufvudsakliga af dessa stadgars innehåll framgår af tabellen. I öfrig* kan här nämnas
följande:

Lokalföreningarnas normalstadgeblanketter angifva årligen 2 sammanträden, ett
i mars och ett i oktober. ''De olika föreningarna hafva understundom för sina sammanträden
bestämt andra månader, men några noggranna tidsuppgifter eller några
bestämmelser om kallelse till sammanträde hafva ej påträffats.

I hufvudföreningens möten äga enligt stadgarna deltaga dels centralstyrelsens
ledamöter, dels direkt anslutna medlemmar, dels ock ombud för lokalföreningar och
grupper, alla med en röst hvar. Lokalförening eller grupp äger sända ett ombud för
Hvarje pabörjadt 2o-tal medlemmar. Direkt anslutna medlemmar synas sålunda,
därest de tillhöra grupp, äga att antingen personligen deltaga i föreningens möten
eller ock tillsammans med omgå medlemmar i gruppen låta sig representeras af
ombud.

öveiges Socialdemokratiska Arbetareparti. Sverges Socialdemokratiska Arbetareparti,
hvars ändamål ar »att sammansluta alla organisationer inom Sverige, som
viiha. „ai’^eta *ör de socialdemokratiska principernas förverkligande, till ett enhetligt
politiskt parti», utgör en sammanslutning af lokala organisationer, arbetarekommuner,
hvilka på partiets kongresser äga låta sig representeras af ombud. Dessa arbetarekommuner
hafva i sin ordning som medlemmar dels de personer, som äro medlemmar
ntl dc inom deras område befintliga föreningar, som beslutit ansluta sig till partiet,
oftast fackföreningar, men äfven rent politiska föreningar och klubbar, dels ock
undantagsvis af direkt till arbetarekommunerna anslutna personer. Arbetarekommunerna
skola, för agitationsverksamhet och politisk valrörelse sammansluta sig i distrikt,
f. n. 18. Samtliga organisationer hafva sina, särskilda styrelser, rörande Indika?!
sammansättning hänvisas dels till nedanstående, dels till hithörande tabell.

Antalet..arbetarekommuner utgjorde hösten 1910 354. Dessa omfatta dels omkring
1,200 föreningar med ett sammanlagd* medlemsantal af omkring 65,000 personer
samt dels omkring 5,000 direkt anslutna personer.

Jämte stadgar för partiet finnas grundstadgar för arbetarekommunerna, hvilka
grundstadgar för dessa äro bindande. Tilläggsstadgar af rent lokal natur få dock af
aroetarekonununerna själfva antagas, men som tilläggsstadgarna ej få strida mot
grandstadgarna, kunna dessa sägas vara omfattade af samtliga, arbetarekommuner,
.avari distrikten beträffar, äga dessa att själfva helt och hållet antaga egna stadgar,
hvilka dock ej få strida mot partistadgarna.

Af innehållet i nu gällande stadgar kan, utom hvad i tabellen upptages, följande
förtjäna att nämnas:

Ändamål och
organisation.

Omfattning.
Stadgar.

Tid för
s am m anträd e.

Medlemmars
rätt att deltaga
i handhafvande
af
föreningsangelägenheter.

Ändamål o cd t.
organisation.

Omfattning.

Stadgar.

250

Afgifter.

Medlems

afgång.

Styrelse.

Årsafgift till arbetarekommun står på gränsen till uttaxering, enär dess storlek
enligt grundstadgarna årligen bestämmes på årsmöte. En verklig uttaxering omnämnes
ej sällan i stadgarna för arbetarekommuner, som för sig antagit särskilda
tilläggsbestämmelser. Sådan uttaxering, ej öfverstigande visst belopp för vecka och
medlem, brukar förekomma för insamling af understöd vid lokala arbetskonflikter.
De enda tillgängliga distriktsstadgarna (för Värmlands distrikt) hafva ej bestämmelser
om uttaxering men väl om kvartalsafgifter, som erläggas af hvarje arbetarekommun
med 5 öre för en hvar af dess medlemmar.

Om medlems afgång ur partiet eller arbetarekommun, se tabellen. Här kan
påpekas, att arbetarekommun, som på grund af försummelse att insända afgifter eller
rapporter, uteslutits ur partiet, enligt partistadgarna äger rätt att återinträda, därest
den erlägger »de restanser, som den vid utträdet häftade i».

Om styrelser för partiet eller arbetarekommuner, se tabellen. Nämnas kan, att
stadgarna för Värmlands distrikt för detsamma föreskrifva en styrelse om 7 ledamöter,
valda på sammanträde, s. k. konferens, och af hvilka 3, bosatta å samma plats,

utgöra ett verkställande utskott.

Räkenskap o r Om räkenskaper och revision, se tabellen. Enligt nyssnämnda distriktsstadgar

och revision, skola distriktets räkenskaper årligen afslutas i sa god tid, att de före konferens (sa
nedan) kunna vara granskade af 2 på föregående konferens valda revisorer.

Ordinarie Om tid för och sammankallande af ordinarie sammanträde, se tabellen. Ordinarie

sammanträde, konferens med Värmlands distrikt hålles årligen i början af januari. Sätt för kallelse

Extra

s amman träde.

Medlems rätt
att deltaga i
handhafvande
af förcningsangelägenlieter.

Stadge ändrings beslut.

Beslut i andra
frågor.

till densamma är ej angifvet.

Jämte i tabellen nämnda stadgebestämmelser rörande extra sammanträde kan
här anmärkas, dels att vissa arbetarekommuner till sina stadgar lagt en bestämmelse
om extra mötes hållande på begäran af någon till kommunen ansluten förening eller
på anhållan af visst antal personliga medlemmar äfvensom en bestämmelse om kungörande
viss tid förut, dels att Värmlands distrikts stadgar föreskrifva, att extra
konferens hålles, då distriktsstyrelsen finner nödigt eller minst 3 arbetarekommuner
så begära.

Beträffande medlems rätt att deltaga i föreningsangeiägenheterna bör påpekas,
att enligt partistadgarna hvarje arbetarekommun på kongress äger representeras af
ett ombud för hvarje påbörjadt 1,000-tal medlemmar, samt att vid arbetarekommuners
möten enligt grnndstadgarna icke ombud för do till kommunerna hörande föreningarna
utan dessas personliga medlemmar äga yttrande-, förslags- och rösträtt. Distriktskonferens
åter är ett ombudsmöte, och enligt värmlandsdistriktets stadgar äger hvarje
till distriktet ansluten arbetarekommun till konferens sända ett ombud för hvarje
100-tal medlemmar. Såväl vid partikongress som vid distriktskonferens äger enligt
j:esp. stadgar hvarje ombud en röst.

Om stadgeändringsbeslut, so tabellen. Härjämte kan nämnas, att vid granskning
af arbetarekommunernas stadgar det påträffats dels sådana, som för ändring
af tilläggsstadgarna fordra beslut på härför särskild t utlyst extra möte, dels äfven
sådana, som föreskrifva beslut med kvalificerad majoritet på årsmöte. Värmlandsdistriktets
stadgar kunna ändras endast genom beslut på ordinarie konferens.

Beträffande beslut i andra frågor är att observera, att en del arbetarekommuner
i sina stadgar inryckt bestämmelser om sättet för arbetarekommunernas upplösning.
Så hafva påträffats såväl stadganden om beslut på ordinarie möte med kvalificerad
majoritet som stadganden om förslags framställande vid ordinarie möte, där det
bordlägges, och besluts fattande med kvalificerad majoritet på extra för ändamålet
sammankalladt möte.

I de fall, där regler om sättet för upplösning påträffats, hafva tillika funnits Tillgångars
bestämmelser, att arbetarekommunens tillgångar vid upplösning skall öfverlämnas till användning,
socialdemokratiska partiet, som förvaltar dem, tills ny lokalorganisation bildats.

Sveriges Allmoge. Sveriges Allmoge, hvilket förbund har till hufvudsakligt Ändamål och
ändamål »att med den svenska allmogen som kärna sammansluta alla på fosterländsk organisation.
grund stående och för en sund utveckling nitälskande samhällsmedlemmar» och härvid
särskildt åsyftar att motarbeta samhällsupplösande verksamhet, utgör en sammanslutning
af länsföreningar, som genom ombud (3 från hvarje förening jämte 2 suppleanter)
äga låta sig representeras på förbundets sammanträden, »förbundskongresser».
Länsförening i sin ordning består af lokalafdelningar, hvilka äga till länsföreningens
sammanträden sända ett ombud för hvarje fullt eller påbörjadt 50-tal medlemmar.
Lokalafdelnings medlemmar äro alltid fysiska personer.

För såväl länsföreningar som lokalafdelningar finnas särskilda normalstadgar, Stadgar.
men båda slagen kunna genom beslut af länsförening ändras. Härjämte äga lokalafdelningarna
rätt att själfva antaga extra tilläggsstadgar af rent lokal natur. Dessa
måste dock godkännas af länsföreningens styrelse, liksom de stadgeändringar och tillägg
som af länsförening beslutas, skola godkännas af förbundsstyrelsen.

Om förbundets eller dess underorganisationers medlemsantal hafva ej erhållits
några uppgifter, liksom ej heller om i hvilken mån ofvan nämnda normalstadgar kommit
till användning.

Det väsentliga af stadgarnas innehåll torde tillräckligt noggrant framgå af tillhörande
tabell.

Sveriges Frisinnade Ungdomsförbund. Sveriges Frisinnade Ungdomsförbund, Ändamål och
som har till ändamål att i enlighet med Frisinnade landsföreningens grundprinciper organisation.
»verka för den frisinnade ungdomens sammanslutning och dess fostran till duglighet
och intresse för deltagande i det samhälliga reformarbetet», består af dels lokalafdelningar
med personliga medlemmar, dels direkt anslutna personer. Såväl lokalafdelningar
som direkt anslutna aktiva medlemmar äga låta sig representeras vid förbundets
ombudsmöte af ombud till ett antal af ett för hvarje påbörjadt 25-tal medlemmar.

Förbundet omfattade 31 dec. 1910 dels 10 lokalafdelningar med sammanlagdt Omfattning.
omkring 500 personer som medlemmar, dels 70 direkt anslutna personer.

Jämte stadgar för förbundet finnas normalstadgar utarbetade för lokalafdelning- Stadgar.
ärna, hvilka normalstadgar i regel begagnas. Emellertid äger lokalafdelning frihet
att själf antaga sina stadgar med blott den inskränkningen, att dessa skola underställas
förbundsstyrelsens arbetsutskott och ej få strida mot förbundsstadgarna.

Beträffande stadgarnas innehåll hänvisas till tabellen. Här bör dock den anmärkningen
göras, att enär förbundet konstituerats först under detta arbetes pågående,
de stadgar, som i tabellen behandlats, äro de af organisationskommittén föreslagna,
icke de af förbundet antagna stadgarna, hvilka ej funnits tillgängliga, men
hvilka enligt erhållna upplysningar endast i oväsentliga detaljer skilja sig från de
föreslagna.

Sverges ungsocialistiska parti. Sverges ungsocialistiska parti, som har till Ändamål och
ändamål »att inom sig sammansluta alla revolutionära socialister och därmed närbe- organisation.
slaktade meningsgrupper för vinnande af större stadga i gemensam agitation för socialismens
idéer» , utgör en sammanslutning af lokala af delningar, klubbar eller föreningar,
hvar jämte äfven personer å orter, där organisation saknas, kunna erhålla direkt
medlemskap i partiet. Klubb eller förening äger att vid partiets sammanträden,

Omfattning Stadgar.

Afgifter.

Ändamål och
organisation.

Omfattning.
Stadgar.

Ändamål och
organisation.

kongresser, representeras af ombud till ett antal af ett för hvarje påbörjadt 50-tal
medlemmar.

Partiet räknade den 1 oktober 1910 179 afdelningar med sammanlagdt 9,374
personer som medlemmer samt 610 direkt till partiet anslutna personer.

Jämte stadgar för partiet finnas normalstadgar utarbetade för klubbar och föreningar,
hvilka normalstadgar lära oförändrade användas af omkring halfva antalet
existerande afdelningar.

Beträffande innehållet i nämnda stadgar hänvisas till hithörande tabell. Här
kan dessutom nämnas, att normalstadgarna för klubbar och föreningar föreskrifva,
dels att såväl inträdes- som månadsafgifter bestämmas af afdelningarna själfva, ehuru
månadsafgiften ej får vara lägre än 25 öre för manlig och 15 öre för kvinnlig medlem,
samt dels att sjuka, arbetslösa och i vapentjänst varande medlemmar äro befriade
från afgifter.

Sociala föreningar.

Centralförbundet för socialt arbete. Centralförbundet för socialt arbete, som
har till uppgift »att inom olika samhällslager söka väcka intresse för och sprida kunskap
om sociala spörsmål för att därigenom medverka till lösningen af viktiga samhällsfrågor»,
utgör eu sammanslutning af föreningar och organisationer med socialt
syfte, af hvilka enhvar äger att utse en eller flera, högst 5, personer att såsom dess
representanter deltaga uti förbundets förhandlingar och beslut. Härjämte kan förbundet
till »arbetande ledamöter» kalla personer, som inlagt stora förtjänster på
det sociala området, men kvilkas antal ej får öfverstiga V5 af nyssnämnda representanters.
Dessa arbetande ledamöter äga samma rättigheter som representanterna,
hvaremot personer, hvilka genom erläggande af vissa afgifter blifvit »understödjande
medlemmar», ej få deltaga i förbundets beslut.

Förbundet räknade enligt senaste årsberättelse 71 anslutna föreningar och samfund
samt omkring 435 personliga medlemmar.

Rörande innehållet i förbundets stadgar, se hithörande tabell. Någon anledning
att i samband mod förbundets stadgar behandla stadgar för under detsamma lydande
organisationer har ej förelegat, då dessa ej hafva karaktären af lokalföreningar utan
utgöra själfständiga organisationer af sins emellan ofta mycket olikartad beskaffenhet,
hvilkas stadgar i anledning häraf icke kunna hänföras till någon gemensam typ.
Stadgarna för ett ej ringa antal af de bland dessa organisationer, som äro ideella
föreningar, återfinnas emellertid behandlade dels såsom själfständiga sociala föreningar,
dels bland nykterhetsföreningar, religiösa, politiska eller välgörande föreningar o. s. v.

Fredrika-Bremer-Förbimdet. Fredrika-Bremer-Förbundet, hvars ändamål enligt
stadgarna är att »verka för en sund och lugn utveckling af arbetet för kvinnans
höjande i sedligt och intellektuellt såväl som i socialt och ekonomiskt hänseende»,
utgöres af till förbundet direkt anslutna personer, som själfva äga vid förbundssammanträde
deltaga i handhafvandet af förbundets angelägenheter. För praktiskt arbete
i förbundets syfte å de särskilda orterna kunna förbundsmedlemmar sammansluta
sig i lokalorganisationer, s. k. kretsar, i hvilka jämväl andra personer utan att
i egentlig mening vara förbundsmedlemmar äga att såsom »lokalmedlemmar» vinna
inträde. Sambandet mellan förbundsstyrelsen och kretsarna förmedlas af en nämnd

253

om 3 personer, af Indika eu utses af förbundsstyrelsen och 2 väljas af kretsarna på
deras årsmöte. Kretsarna äga nämligen enligt eu särskilde för dem upprättad arbetsordning
att för sina gemensamma angelägenheter hålla möten, på hvilka i regel
samtliga förhunds- (ej lokal ) medlemmar, men vid vissa val endast inom hvarje särskild
krets valda representanter äga rösträtt.

^ Till förbundet direkt anslutna personer utgjorde enligt senaste årsberättelse
2,39/. Till 6 kretsar hade anslutit sig dels 688 af dessa förbundsmedlemmar, dels
287 lokalmedlemmar.

För kretsarna finnas utarbetade särskilda förslagsstadgar.

Körande innehållet i såväl förbundets stadgar som nämnda förslagsstadgar för
kretsarna hänvisas till tabellen. Därjämte kan här anmärkas följande.

Kretsstadgarna föreskrifva, att f or hund smedlem till kretsen inbetalar i förbundsstadgarna
bestämda afgifter, årlig afgift eller afgift en gång för alla, lokalmedlem
likaledes till kretsen viss årlig afgift, samt innehålla detaljerade bestämmelser
om dessa medlemsafgifters fördelning mellan förbundet och kretsen.

A såväl förbundets som kretsarnas möten äger enligt resp. stadgar medlem genom
fullmakt öfverlåta sin rösträtt till annan. Vid förbundsmöte är det dock medgifvet endast
/or medlem, som är bosatt a annan ort eller tillhör annan krets än den, där mötet hålles.

Sociala Centralförbundet för västra Sverige. Sociala Centralförbundet för
västra Sverige, som har till ändamål att åstadkomma ett organiseradt samarbete mellan
i sociala syften verkande föreningar och institutioner i västra Sverige, är sammansatt
dels af sådana organisationer, hvilka äga i förbundsärenden representeras af
1—5 personer, dels af enskilda för socialt arbete intresserade personer.

hörbundet, som sjelf är anslutet till centralförbundet för socialt arbete, utgöres
f. n. af 34 organisationer. Förbundet söker genom sociala upplysningsbyrån tillhandagå
allmänheten med upplysningar i samhällsfrågor.

Innehållet af förbundets stadgar, som äro ytterst kortfattade, torde tillräckligt noggrant
framgå af tabellen. Som de till förbundet anslutna organisationerna äro själfständiga
sådana af sins emellan mycket olika natur, och i anledning häraf några för desamma gemensamma
stadgeformer ej finnas, hafva derå:- stadgar såväl här som i tabellen helt utelämnats.

Svenska Kvinnornas Nationalförbund. Svenska Kvinnornas Nationalförbund, som
har tm ändamål att såsom eu del af det internationella kvinnoförbundet (International
Council of Women) främja samarbetet mellan föreningar, i hvilkas styrelser kvinnor
ingå. Föreningarna, hvilka, utom när det gäller samarbete i förbundet, äro fullt
själfständiga organisationer, äga att i förbundets representantförsamling, »styrelsen»,
företrädas af ombud, 2 för hvarje förening. Denna styrelse äger utse sina funktionärer,
hvilka tillsammans bilda den s. k. centralkommittén, som närmast har att
handhafva förbundets angelägenheter, och för hvilken finnes en vid sidan af stadgarna
utarbetad särskild arbetsordning.

Förbundet omfattar f. n. 25 föreningar.

Da någon gemensam typ för stadgarna för underorganisationerna på grund af
dessas olikartade beskaffenhet ej finnes, förbigås här helt och hållet nämnda stadgar.

Af innehållet i förbundsstadgarna kan här förtjäna nämnas, att minst halfva
antalet föreningar måste vid »styrelsens» möten vara representerade, för att styrelsen
skall vara beslutmässig, samt att föreningsombud, som är förhindradt närvara vid
sådant möte, äger medelst fullmakt öfverlåta sin rösträtt åt annat ombud. I öfrigt hänvisas
till tabellen.

Omfattning.

Stadgar.

Afgifter.

Rösträtts utöfning
genom
annan.

Ändamål och
organisation.

Omfattning.

Stadgar.

Ändamål och
organisation.

Omfattning.

Stadgar.

Y rkesföreningar.

Ändamål.

Medlemmar.

Styrelse.

Fullmäktige.

Omröstning.

AUmäntläkar möte.

Allmänna svenska läkarföreningen. Föreningen har till uppgift att sammansluta
landets läkare i syfte att upprätthålla en god och värdig anda inom läkarkåren
samt att främja och tillgodose läkarnas sociala, ekonomiska och vetenskapliga intressen.

Föreningens medlemmar utgöras af läkare, tillhörande lokalförening, som anmält
sig önska ingå i den allmänna läkarföreningen och såsom sådan af sistnämnda föreningsstyrelse
blifvit inregistrerad.

Föreningens angelägenheter handhafvas af en styrelse, fullmäktige och genom
allmänna läkarmöten.

Styrelsen består af en ordförande, en sekreterare, en skattmästare och fyra öfriga
ledamöter med tre suppleanter. Sekreteraren och skattmästaren åtnjuta arfvode.
Styrelsen väljes på allmänt läkarmöte för tiden till och med det kalenderår, under hvilket
nästa allmänna läkarmöte hålles; samtliga ledamöter kunna omväljas. Styrelsen utser
själf bland sig vice ordförande. Den förbereder de ärenden, som skola af fullmäktige
eller å allmänt möte behandlas, handhafver föreningens ekonomiska förvaltning och
verkställer af föreningen eller fullmäktige fattade beslut m. in.

Fullmäktige utgöras af delegerade från lokalföreningarna. Hvarje förening äger
utse minst en fullmäktig och därutöfver en för hvarje fullt femtiotal läkare, tillhörande
föreningen. Den allmänna föreningens ordförande och sekreterare äro tillika ledamöter
af fullmäktige. Fullmäktige sammankallas af styrelsen och sammanträda å
tid och ort, som af styrelsen bestämmas, dock minst hvart annat år, samt dessutom
närhelst minst tre lokalföreningar därom hos styrelsen gjort hemställan.

Ärenden, som afgöras vid fullmäktiges sammanträde, skola af styrelsen delgifvas
de lokala föreningarna minst 2 månader i förväg; dock må ärenden af brådskande
natur af fullmäktige afgöras, ehuru dylikt delgifvande icke medhunnits. Fullmäktige
äga å föreningens vägnar fatta beslut i alla de föreningens angelägenheter,
som i vederbörlig ordning till dem hänskjutits. Af fullmäktige fattadt beslut skall
dock, då en tredjedel af de i beslutet deltagande så yrkar, underställas allmänt läkarmötes
pröfning. Beslutet kan då upphäfvas, om tre fjärdedelar af de röstande
förena sig därom. Särskild! åligger det fullmäktige att närmare bestämma angående
gränserna för styrelsens befogenhet, att för densamma och för dess särskilda funktionärer
utfärda instruktioner samt att bestämma styrelsens arfvoden.

Rätt att väcka förslag hos fullmäktige äger, förutom styrelsen och föreningarna,
en hvar föreningsmedlem.

Då styrelsen så pröfvar lämpligt, kan föreningen tillika fatta beslut i ärende
genom skriftväxling mellan den allmänna föreningens styrelse och de lokala föreningarna.
De särskilda föreningarnas röstetal är därvid lika med det antal fullmäktige
hvar och en äger utse.

Till allmänt läkarmöte sammanträder föreningen i regel en gång hvart annat år
å plats, som bestämts vid närmast föregående möte.

Kallelse till mötet skall af styrelsen utfärdas minst 3 månader förut. Därjämte
skall styrelsen senast 1 månad före mötet tillställa lokalföreningarna program för mötets
hufvudsakliga förhandlingar.

Allmänna mötet väljer styrelse och revisorer samt bestämmer årsafgift och beslutar
om ansvarsfrihet för styrelsen, hvarjämte förekomma vetenskapliga förhandlingar
och diskussioner in. m.

Förekommande mötesafgift, som mötet bestämmer till beloppet, användas i första
hand till bestridande af möteskostnader; uppkommet öfverskott afsättes till en reservfond.
Stiger denna reservfond till högre belopp än som kräfves för möteskostnaders
bestridande, äger föreningen besluta om de för reservfonden öfverflödiga medlens
öfverförande till en understödsfond, som bildas jämväl af gåfvomedel samt af
medel, som tillfalla föreningen genom förmedling af lif- och andra försäkringar för
läkare och medicine studerande. Fonden står under styrelsens förvaltning.

Af årsafgiften, som genom lokalföreningarna för hvarje medlem erlägges, afsättes
en krona, som lägges till den allmänna svenska läkarfonden. Fonden skall lämnas
■orörd, tills den växt till 10,000 kronor, då styrelsen är pliktig uppgöra förslag till
reglemente för dess användning, hvilket förslag i vederbörlig ordning skall hänskjutas
till fullmäktige.

Förslag om stadgeändring kan med nedan angifna undantag ej antagas på det möte,
då det först framlägges, utan skall, om det ej genast förkastas, hvila till nästa möte,
då det jämte fullmäktiges yttrande däröfver prof vas och upptages till afgörande.
Därest emellertid dylikt förslag förut godkänts af fullmäktige eller genom skriftväxling
mellan allmänna föreningens styrelse och de lokala föreningarna, kan det afgöras
endast å ett allmänt möte. För stadgeändringsförslagets antagande fordras tillika
alltid minst 3/4 majoritet af de i omröstningen deltagande.

Svenska Journalistföreningen. Journalistföreningen har till ändamål att tillvarataga
och främja de svenska journalisternas intressen och höja denna kårs ekonomiska
och sociala ställning samt inom densamma befrämja en god och kollegial
anda.

I detta syfte skall föreningen särskild! verka för skälig minimilön åt kårens
medlemmar med lönetillägg för regelbundet nattarbete, för tillförsäkrande från tidningarnas
sida af understöd vid sjukdom, pension, semester m. m.

Föreningen består af sex kretsföreningar, som samarbeta under en gemensam
centralstyrelse, sammansatt på sätt närmare angifves i tabellen och vald för ett år
i sänder.

Centralstyrelsen väljer inom sig ordförande, sekreterare och skattmästare, hvilka
utgöra ett verkställande utskott.

Alla frågor af principiell innebörd eller rörande organisationens gemensamma
ekonomi skola af kretsföreningarna underställas centralstyrelsen, hvars befogenhet i
icke tvistiga fall utöfvas af verkställande utskottet.

Därest kretsförening icke åtnöjer sig med centralstyrelsens afgörande, kan densamma
med tre fjärdedels majoritet besluta hänskjuta frågan, försåvidt den icke gäller
inval eller uteslutning af medlem, till omröstning bland de öfriga kretsföreningarna.
Till kretsföreningarna skola alltid hänskjutas frågor om gemensamt uppträdande.

Inträde i föreningen kan beviljas enhvar journalist, som har redaktionellt arbete
i svensk tidning eller journalistisk byrå till hufvudsaklig sysselsättning, och hvars
intressen icke veterligen stå i motsats till föreningens. Anmälan om inträde ingifves
till kretsstyrelsen, som, därest den icke kan afgifva enhälligt beslut, hänskjuter den
till kretsföreningens afgörande, därvid 2/3 majoritet af närvarande medlemmar erfordras
för inval.

Förslag om uteslutning af medlem, som motverkar föreningens syften eller af
andra skäl ej längre bör tillhöra den, kan af minst två medlemmar ingifvas till kretsstyrelsen,
som efter bepröfvande kan antingen förklara anmälan till ingen åtgärd föranleda
eller hänskjuta densamma till kretsföreningens afgörande. För beslut om ute -

Af gifter och
fonder.

Stadgeändring.

Ändamål.

Organisation.

Medlems inträde.

Medlems uteslutning.

256

slutning erfordras 2/3 majoritet af närvarande medlemmar. Sådant beslut skall underställas
centralstyrelsen.

Af gift er. Hvarje medlem erlägger en inträdesafgift af 2 kronor och en månadsafgift af 1

krona. Medlem, som till följd af längre sjukdom eller arbetsbrist är urståndsatt att
fullgöra sina skyldigheter till föreningen, kan efter därom hos styrelsen gjord, af bevis
åtföljd anmälan befrias därifrån. Den, som utan ofvan nämnda anledning trots
anfordran försummat inbetalningen af 6 månadsafgifter, anses hafva utträdt ur föreningen
och skall, om han önskar återinträda i densamma, erlägga de försummade
afgifterna jämte ny inträdesafgift.

Styrelse- och Såväl centralstyrelsens som revisorernas berättelser skola tryckta tillställas krets revisionsbe-

föreningarna, Indika genom enkel majoritet afgöra frågan om ansvarsfrihet.
rättelse.

Ändamål. Svenska Järnvägsföreningen. Svenska Järnvägsföreningen utgör ett gemensamt

representerande centralorgan för de järnvägsförvaltningar, som däri ingått, och har
till ändamål att verkställa utredningar samt förmedla och träffa överenskommelser
angående ärenden, som beröra järnvägarnas intressen, äfvensom i öfrigt bevaka och
främja deras angelägenheter.

Medlemskap. Medlem af föreningen är hvarje svensk järnvägs förvaltning, som efter anmälan

hos styrelsen och aflämnande af skriftlig förbindelse att ställa sig föreningens stadgar
och dess vid tiden för inträde i föreningen gällande stämmobeslut till efterrättelse
blindt af styrelsen antagen. Vid 1910 års ingång voro 120 järn vägsförvaltningar
medlemmar i järnvägsf öreningen.

Allmän or ga- De järnvägar, h vilkas förvaltningar äro medlemmar i föreningen, hänföras i

nisation. organisationssyfte till tre särskilda distrikt, nämligen:

Södra Distriktet, omfattande järnvägar inom Malmöhus, Kristianstads och Blekinge
län;

Mellersta Distriktet, omfattande järnvägar inom Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus’, Älfsborgs och Skaraborgs
län; samt

Norra Distriktet, omfattande järnvägar inom rikets öfriga län.

Därest en järnväg berör liera distrikt, anses densamma tillhöra det distrikt,
inom hvilket järnvägen till större delen af sin utsträckning ligger.

Dessa sålunda bestämda distrikt utgöra, under egna styrelser, föreningens sektioner
med befogenhet att, enligt af dem själfva antagna arbetsordningar, sammankomma
för behandling af distriktens särskilda eller föreningens gemensamma angelägenheter.

De särskilda distriktsstyrelserna utgöras af de personer, hvilka, enligt hvad här
nedan beträffande styrelsen närmare omförmäles, hvart distrikt för sig äga invälja
i föreningens styrelse.

Styrelsen. Föreningen företrädes af en styrelse, bestående af en ordförande och nio leda möter,

tre från hvarje distrikt, och efter enahanda fördelning lika många suppleanter.

Styrelsen väljes af föreningens medlemmar vid allmän stämma i november,
hvarvid ordförande väljes samfälldt, utan hänsyn till distriktsindelningen, men öfriga
ledamöter och suppleanter endast af medlemmar från de resp. distrikt, för hvilka
de väljas.

Samtliga styrelsemedlemmar och suppleanter väljas för 2 år, så att hvartannat
år väljas ordförande samt 1 ledamot och 1 suppleant för hvarje distrikt och hvartannat
år 2 ledamöter och 2 suppleanter för hvarje distrikt.

257

Afgående ordförande, ledamot eller suppleant kan återväljas.

I styrelsen skall vald ledamot ingå vid nästföljande års början. Styrelsen utser
inom sig vice ordförande för hvarje år.

Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden så ofta nödigt är, dock minst
-en gång under hvarje kvartal.

Styrelsen, som under sin förvaltning har all föreningens egendom, bevakar dess
-angelägenheter •— i hvilket hänseende den jämväl äger att inför domstol eller annan
myndighet söka, kära eller svara — förbereder och afgifver till föreningsstämma
utlåtande i de ärenden, som där skola förekomma till behandling samt bringar
stämmobesluten till verkställighet, hvarjämte styrelsen antager och entledigar föreningens
verkställande direktör och öfriga tjänstemän och betjänte.

Föreningens löpande göromål handhafvas af en verkställande direktör, hvilkens
åligganden närmare bestämmas genom instruktion, som af styrelsen utfärdas. Direktören,
som ej får vara ledamot af styrelsen eller af någon j ärnvägsförvaltning, äger
•dock att deltaga i styrelsens öfverläggningar samt att, om hans mening strider mot
.styrelsens beslut, få denna sin mening till protokollet antecknad.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens angelägenheter
utöfvas på stämma. Där äger hvarje medlem att låta genom ombud representera
sig och utöfva rösträtt.

Stämma — ordinarie och extra — hålles å tid eller vid tillfälle, som finnes i
tabellen angifvet.

Önskar någon medlem, att visst uppgifvet ärende må förekomma vid ordinarie
stämma, skall han viss tid förut ingifva skriftlig framställning därom till styrelsen,
som har att vid stämman aflämna framställningen jämte eget yttrande däröfver.

Hvarje medlem i föreningen äger vid stämma låta representera sig genom ett
-eller flere befullmäktigade ombud. Till grund för rösträtten lägges bruttoinkomsten
för sista året enligt trafikrapporterna. Köstetalet beräknas så, att för en bruttoinkomst
af 100,000 kronor eller därunder tillkommer medlem en röst samt vidare
-en röst för »hvarje nytt begynnande 100,000-tal kronor; dock må ej någon järnvägsförvaltning
rösta för mer än 1/I0 af det vid stämman representerade röstetal».

Ledamot i föreningens styrelse eller ledamot af till föreningen hörande järnvägsförvaltning
äger, äfven om han icke är vald till ombud, att vid stämma vara tillstädes
och deltaga i öfverläggningarna, men däremot ej i besluten.

Enahanda rätt har föreningens verkställande direktör samt det eller de ombud,
af hvilka Kung!. Järnvägsstyrelsen kan låta sig vid stämma representera, äfvensom
tjänsteman i sådan förening, afseende järnvägars drift, eller ingenjörs- och kontrollväsen,
som enligt styrelsens pröfning erhållit rätt att å stämma framställa förslag.

Föreningsstämmans beslut delgifves samtliga föreningsmedlemmar på så sätt, att
•det granskade och godkända stämmoprotokollet i tryck öfversändes till en hvar af
-dem senast å 15:de dagen efter stämmans slut. Beslut är ej bindande för medlem,
som inom 60 dagar efter den, då stämmoprotokollet till medlemmarna afsändes, hos
-styrelsen skriftligen anmält reservation mot beslutet, såvida detsamma ej angår fråga
om ansvarsfrihet för styrelsen, val, inkomst- och utgiftsförslaget, i hvad detsamma
afser löpande utgifter och förvaltningskostnader, medlems uteslutande ur föreningen,
ändring af stadgarna och upplösning af föreningen. För särskildt fall äger förenings-stämma
fastställa kortare tid för reservations afgifvande.

Vid ordinarie föreningsstämma i november utses de förtroendemän med suppleanter,
hvilka enligt aftal med Kungl. Järnvägsstyrelsen hafva att under nästkommande
år deltaga i afgörande af tvistefrågor rörande samtrafiksvägar, äfvensom de

Verkställande

direktör.

Förenings stämma.

Skilje nämnder.

Teist om tolkning
eller
tillämpning af
stadgarna.

Ändamål.

Medlemmar.

förtroendeman med suppleanter, som tillsammans med Järnvägsstyrelsens delegerade
äga afgöra frågor angående ställande af säkerhet för samtrafiksmedel.

Tvister mellan föreningsmedlemmar skola, om parterna ena sig därom, afgöras utaf
föreningens styrelse i egenskap af skiljenämnd genom beslut, hvaremot klagan ej får
föras. Styrelseledamot, anställd vid eller delägare i järnväg, som har del i tvisten eller
eljest af dess utgång kan vänta nytta eller skada, får ej deltaga i styrelsens öfverläggningar
och beslut i tvistefrågan. Af styrelsen meddeladt skiljebeslut af mera principiell
betydelse skall i stadgad ordning bringas till samtliga föreningsmedlemmars kännedom.

Uppstår mellan föreningen och styrelsen, ledamot däraf eller föreningsmedlem
tvist om tolkning eller tillämpning af dessa stadgar, får tvisten icke underställas
domstols pröfning utan skall hänskjutas till afgörande genom skiljemän enligt
lagen den 28 oktober 1887.

Svenska Teknologföreningen. Svenska Teknologföreningen har till ändamål att
åvägabringa en sammanslutning af dem, som på ett framstående sätt, vare sig i
vetenskapligt, konstnärligt eller praktiskt hänseende, verka till den svenska industriens
och byggnadskonstens gagn.

Föreningen är för närvarande uppdelad i följande fackafdelningar:

Afdelningen för mekanik, afdelningen för elektroteknik, avdelningen för husbyggnadskonst,
avdelningen för väg- och vattenbyggnadskonst, afdelningen för kemi
och bergsvetenskap, afdelningen för skeppsbyggnadskonst samt afdelningen för teknisk
undervisning. Därjämte är till föreningen ansluten en studentsektion, som dock upphör
med 1910 års utgång genom stadgeändring af 26/n 1910.

Till medlem i föreningen kan af minst två föreningsmedlemmar genom skriftlig,
motiverad anmälan föreslås den, som är eller varit styrelseledamot eller lärare vid
Tekniska högskolan; den, som genomgått Tekniska högskolan såsom ordinarie, specialeller
extra ordinarie elev;

den, som fullständigt genomgått Falu bergsskola före dess omorganisation till
fackskolan för bergsvetenskap vid Tekniska högskolan, civilingenjörskursen vid Marieberg
eller skolan för byggnadskonst vid Akademien för de fria konsterna, eller som
vid universiteten aflagt bergsexamen; samt

den, som utan att uppfylla ofvanstående villkor är en kunnig och erfaren idkare
af teknisk vetenskap eller teknisk verksamhet.

Föreningens styrelse tillstyrker eller afslår sålunda väckt förslag, öfver hvilken
i förra fallet föreningen äger att slutligen afgöra.

För att styrelsen skall kunna tillstyrka förslag till inval erfordras, att minst 3/4
af dess närvarande ledamöter rösta för detsamma. För att föreningen skall anses
hafva slutligen godkänt förslag till inval fordras, att detsamma antages medelst
acklamation af minst 15 ledamöter, eller, då omröstning begäres, att minst 6/6 af de
i omröstningen deltagande rösta för förslaget, hvarvid de för godkännande afgifna
rösterna skola utgöra minst 15.

Ledamot af föreningens studentsektion, som erhållit afgångsbetyg från Tekniska,
högskolan, äger efter anmälan hos styrelsen öfvergå till ledamot i föreningen utan
särskildt inval och utan erläggande af inträdesafgift. Denna rätt tillkommer efter
1910 års utgång i stället ledamöterna af Tekniska Högskolans Studentkår.

Ledamot, som ur föreningen afgått och önskar åter inträda i densamma, bör
skriftligen anmäla denna sin önskan hos styrelsen, som däröfver äger besluta.

Föreningen representeras af en styrelse, som har sitt säte i Stockholm och
består af ordförande, vice ordförande samt en medlem för hvarje afdelning jämte

Styrelse■

suppleanter för hvarje styrelseledamot. Föreningens ordförande och vice ordförande
jämte suppleanter för dessa väljas af föreningen i sin helhet å förenämnda ordinarie
årssammanträde för nästa kalenderår. Afdelningarnas styrelseledamöter jämte en
suppleant för hvar och en utses af de resp. afdelningarna. före november månads
utgång likaledes för nästa kalenderår. Samtliga styrelseledamöter och suppleanter
kunna icke omväljas mer än 2 år å rad. Stj’relsen utser för sig och föreningen
sekreterare och kamrerare, Indika icke få vara ledamöter af styrelsen. De äga deltaga
i styrelsens öfverläggningar, men icke i dess beslut, dock med rätt att få sin
särskilda mening till protokollet antecknad.

I styrelsens öfverläggningar äga deltaga två af studentsektionen utsedda fullmäktige,
hvilka hafva rätt att deltaga i beslut i frågor rörande tillstyrkande af inval
i studentsektionen, anslag till densamma, ändring af dess stadgar samt vissa paragrafer
i föreningens stadgar, föreningens upplösning och i de särskilda fall, då styrelsen
så beslutar.

Föreningen arbetar dels i sin helhet på allmänna sammankomster, dels i afdelningar
för olika fack på särskilda sammankomster. Föreningens allmänna sammankomster
hållas på tider, som den själf bestämmer, dock skall en sammankomst hållas
hvarje oktober, då styrelsens ordförande och vice ordförande väljas. Därjämte äger
ordföranden utlysa extra sammanträde.

Vid föreningens ordinarie oktobersammankomst bestämmes tidpunkten för nästkommande
års ordinarie allmänna sammankomster och utses en bestyrelse för anordnande
af ett särskildt större årsmöte. Vid detta årsmöte skola frågor af större
allmänt intresse förekomma till behandling, och böra program och tryckta inledningsföredrag
i god tid tillsändas föreningens samtliga ledamöter.

Uppgift öfver tiderna för årets ordinarie sammankomster skall meddelas genom
anslag i föreningens lokal samt genom tillkännagifvande i föreningens tidskrift.
.Kallelse till sammankomst skall ske genom anslag i föreningens lokal, genom tillkännagifvande
i föreningens tidskrift samt genom kallelsekort, som utsändas till
föreningens eller afdelnings samtliga inom landet boende ledamöter senast en vecka
före sammankomsten. Kallelse skall jämväl innehålla program för sammankomsten.
Om särskilda omständigheter föreligga, må dock vederbörande styrelse äga att besluta
sammanträdets annonsering kortare tid före dess hållande. Beslut härom skall
vara enhälligt.

Frågor rörande föreningens ekonomiska angelägenheter, ansvarsfrihet för styrelsen
samt rörande ändring af stadgar och ordningsregler afhandlas å stämmor, hvilka
hållas en i mars och eu i november. Vid marsstämman föredragas bland annat
styrelsens och revisorernas berättelser samt beslutes angående ansvarsfrihet för styrelsen,
och vid novemberstämman utses revisorerna och fastställes inkomst- och utgiftsstat
för följande kalenderår.

Sveriges allmänna folkskollärareförening. Föreningen, som stiftades år 1880,
har till ändamål att arbeta för den svenska folkskolans och folkbildningens höjande, för
enhet och god anda inom lärarekåren och för förbättring af lärarnas ställning i allmänhet.

Lärare och lärarinnor vid rikets folk- och småskolor samt därmed jämförliga
.skolor och uppfostringsanstalter äga att som medlemmar ingå i föreningen. Därjämte
kunna äfven andra för föreningen och dess verksamhet intresserade personer vinna
inträde efter medgifvande af kretsförening.

Inträde i föreningen sker genom anmälan till kretsordförande och erläggande af
årsafgift för då löpande året.

Allmänna

samman komster.

Stämmor.

Ändamål.

Medl emmar.

260

Central styrelse.

Arbetssätt.

Föreningens medlemmar fördelas i kretsföreningar, som genom sina ordförande
stå i förbindelse med centralstyrelsen.

Kretsförening väljer sjä!f sin ordförande, hvars befogenhet inträder på tid, som
kretsen själf bestämmer.

Hvarje kretsförening äger för öfrigt själf bestämma om sina sammanträden,
styrelse, afgifter o. d. Kretsföreningens enskilda stadganden få dock icke strida mot
föreningens stadgar.

Föreningens styrelse, som benämnes centralstyrelse, består af 12 personer. Minst
åtta af centralstyrelsens medlemmar skola vara tjänstgörande lärare eller lärarinnor
vid folk- eller småskolor.

Styrelsen utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare.
Skulle särskilda förhållanden göra sådant nödvändigt, må styrelsen dock
äga att låta sekreteraregöromålen bestridas af utanför styrelsen stående föreningsmedlem.
Sekreterare och kassaförvaltare åtnjuta arfvode.

Medlem af centralstyrelsen väljes för en tid af tre år. Turvis afgå hvarje år
fyra ledamöter ur densamma.

Centralstyrelsen har årligen minst ett sammanträde. I öfrigt föras förhandlingarna
skriftligt och cirkulera handlingarna i den ordning ordföranden angifvit.

Val af ledamöter i centralstyrelsen företages inom hvarje krets vid med densamma
utlyst möte.

Föreningsmedlem, som så önskar, är berättigad att deltaga i valet genom till
kretsordföranden inlämnad förseglad valsedel; dock bör denna hafva kommit kretsordföranden
till hända före valsedlarnas öppnande.

Kretsordföranden åligger att före oktober månads utgång till centralstyrelsen
insända justeradt valprotokoll, upptagande namn och röstetal å alla, som vid valet
erhållit röster, jämte deras adresser.

Valet afslutas i tillkallade vittnens närvaro af centralstyrelsen, hvarvid de,
som fått högsta antalet röster, varda styrelseledamöter från följande kalenderårs
början.

Alla frågor, som under närmast följande år önskas behandlade af föreningen,
skola före den 1 november i två exemplar insändas till centralstyrelsen omedelbart
eller genom kretsordförande. På centralstyrelsen beror, om väckt fråga skall till
allmän behandling inom föreningen upptagas. Dock måste till sådan behandling alltid
upptagas ett ärende, som, sedan det blifvit af centralstyrelsen afslaget eller uppskjutet,
ånyo framlägges af minst fem kretsar.

Centralstyrelsen utsänder upptagna frågor med eller utan åtföljande betänkanden
till kretsordförandena, hvilka ombesörja deras behandling i kretsföreningarna. Dessas
beslut bestämmas genom öppen omröstning samt genom enkelt röstflertal. Röst afgifves
härvid personligen, icke genom fullmakt.

Protokollsutdrag, upptagande kretsförenings uttalande, insändes till centralstyrelsen
inom af denna utsatt tid.

Centralstyrelsen slutbehandlar alla frågor, delgifver kretsföreningarna resultaten
och vidtager de åtgärder, som af besluten föranledas.

Vid frågornas slutbehandling af centralstyrelsen äger hvarje kretsförening om
minst 10 medlemmar en röst. Om därvid en minoritet, som utgör minst en tredjedel
af de i ärendets behandling deltagande kretsföreningarnas antal, befinnes hafva
enat sig om samma beslut, må centralstyrelsen antingen låta frågan förfalla eller utsända
den till förnyad behandling inom kretsföreningarna. Vid sådan förnyad behandling
får endast röstas ja eller nej om det af kretsföreningarnas flertal förut

261

fattade beslutet. Vid ärendets därefter , skeende slutbehandling af centralstyrelsen
äger hvarje föreningsmedlem eu röst, och enkel röstöfvervikt fäller utslaget.

Protokollsutdrag angående ärendes förnyade behandling inom kretsföreningarna
skall upptaga antalet ja- och nejröster.

Revisorerna väljas på enahanda sätt som styrelsemedlemmarna, Revision.

Vid kretsföreningarnas sammanträden för val af ledamöter i centralstyrelsen
föredrages revisionsberättelsen, därvid ansvarsfrihet för föregående årets räkenskaper
och förvaltning beviljas eller nekas centralstyrelsen. I sistnämnda fall beslutas öfver
de åtgärder, som böra vidtagas.

Allmänt möte kan af styrelsen anordnas efter därom vid föregående sådant Allmänt möte,
möte eller genom omröstning i kretsföreningarna fattadt beslut. Då centralstyrelsen
finner sådant nödigt, kan den anordna möte mellan af kretsföreningarna utsedda
ombud.

Sveriges allmänna handelsförening. Sveriges allmänna handelsförening, som Ändamål.
bildades år 1884, har enligt stadgarna till ändamål »att befrämja handelsverksamheten
genom vidtagande af för densamma nyttiga och behöfliga åtgärder».

Föreningen söker därvid i första rummet att främja de allmänna, för hela köpmannakåren
gemensamma ekonomiska angelägenheterna. De medel, som föreningen
för främjande af detta sitt syfte hufvudsakligen använder, äro att genom uttalanden,
anmaningar och spridande af upplysning genom publikationer och föreläsningar påverka
myndigheterna och den allmänna meningen till köpmannayrkets gagn, genom
att verka för en bättre rekrytering och utbildning af handelskåren, för bildande
af handelsorganisationer, genom att bevaka afrärslifvets intresse i beskattnings-, tulloch
kommunikationsfrågor m. m.

I föreningen kan hvarje välfrejdad svensk affärsman erhålla inträde, och därför Allmän orgafordras
endast en anmälan samt erläggande af stadgad afgift, antingen 5 kronor pr år manhem.
eller för eu gång 50 kronor.

Föreningen är från början byggd på principen om omedelbar anslutning från
enskilda personer. Sedermera har man sökt omlägga grundvalen, så att föreningen
hufvudsakligen eller uteslutande skulle komma att utgöra en sammanslutning af lokala
föreningar. De anslutna föreningarna hafva ock tillerkänts motions- och representationsrätt
vid sidan om de enskilda personerna eller firmorna. Vid årsmötet 1907
gjordes nämligen följande tillägg i föreningens stadgar (§ 7): »Sammanslutningar af
handels- och industriidkare, hvilka anmäla sin anslutning till Sveriges Allmänna
Handelsförening och efter förvaltningsutskottets pröfning blifvit till samarbete med
föreningen antagna, må inom densamma utöfva motions- och representationsrätt;
representationsrätten utöfvas genom utsedda ombud, ett för hvarje påbörjadt 25-tal
af den till samarbete antagna sammanslutningens medlemmar, för hvilka densamma
uppbär och redovisar årsafgift till Sveriges allmänna handelsförening; sådant ombud
äger vid föreningens allmänna möten talan och rösträtt för fem röster».

De anslutna föreningarna äro icke bundna vid någon likformig organisation,
men de direkta »lokala!delningarna af Sveriges allmänna handelsförening» upprätta
sina stadgar efter en af allmänna handelsföreningen utarbetad normalstadga. Beträffande
normalstadgans innehåll i vissa hänseenden hänvisas till tabellen. I regel
brukar icke en lokalförening antagas till samarbete, utan att den till direkta medlemmar
i handelsföreningen anmäler så stort antal medlemmar, som förvaltningsutskottet
finner skäligt i förhållande till hela medlemsantalet. För närvarande äro 36
föreningar anslutna till handelsföreningen.

Styrelsen.

Förvaltnings utskottet.

Tjänste männen.

Årsmöte.

Ändamål.

Därjämte utses ombud å de större platserna inom riket, hvilka hafva till uppdrag
att verka för anslutning af nya medlemmar och tillhandagå med upplysningar om
föreningen. För närvarande finnas ombud å 91 platser. A de orter, där lokalförening
finnes, utses i allmänhet till ombud någon af lokalföreningens ledande män.

Föreningens angelägenheter handhafva^ af en styrelse, ett förvaltningsutskott
och tjänstemännen.

Styrelsen har sitt säte i Stockholm och består af 25 ordinarie ledamöter, hvilka
dock äro från skilda orter inom landet. Styrelsen utser inom sig ordförande, vice
ordförande samt förvaltningsutskottet. Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden
minst en gång årligen för att granska förvaltningsutskottets åtgöranden
och pröfva dess framställningar samt däröfver afgifva yttrande och förslag till ordinarie
mötet.

Förvaltningsutskottet, som står under styrelsens öfverinseende och hvars medlemmar
äro solidariskt ansvariga för föreningens kassa och öfriga tillhörigheter, tillkommer
enligt stadgarna att under tiden mellan styrelsens sammanträden på eget
ansvar i styrelsens ställe handhafva föreningens angelägenheter och att vid domstol
eller annorledes föra föreningens talan, att verkställa de åtgärder, som af styrelsen
åläggas, att uppbära årsafgifter, föra förteckning öfver föreningens ledamöter och
förvalta föreningens tillgångar, att förbereda och afgifva yttranden öfver de ärenden,
som skola förekomma till behandling vid föreningsmötena, sköta korrespondensen med
de lokala föreningarna och ombuden m. m.

Förvaltningsutskottet är sålunda det verkställande organet, som utåt uppträder
å föreningens vägnar. Förvaltningsutskottets medlemmar utses i allmänhet bland de
i Stockholm boende styrelseledamöterna.

Föreningens löpande göromål skötas af aflönade tjänstemän, hvilka utses af
förvaltningsutskottet och utgöras af en sekreterare och en räkenskapsförare eller
kamrerare. Båda dessa sysslor kunna dock vara förenade hos en person, och har så
i allmänhet varit förhållandet. Därjämte har föreningen sedan år 1908 hos sig anställd
en ombudsman, hvilken tillika öfvertagit räkenskapsförarens funktioner.

Föreningen sammanträder, såsom i tabellen finnes angifvet, till allmänt ordinarie
möte, s. k. årsmöte, i Stockholm under augusti månad hvarje år. Därest emellertid
annorlunda på allmänt möte bestämmes, kan dock årsmötet anordnas såväl å annan
plats som annan tid.

De ärenden, som behandlas vid årsmötet, hafva alltid först varit hos styrelsen
föredragna. Enligt stadgarna fordras för att ett ärende skall vid årsmöte upptagas,
att det blifvit i vederbörlig ordning till styrelsen inlämnadt eller att detsamma föreslås
af styrelsen. Förslag skola för att komma under behandling vara inlämnade
till styrelsen före den 15 maj samma år mötet hålles, dock minst 2 månader före
mötets hållande.

Förslag kunna väckas såväl af styrelsen och handelsföreningarna i landsorten
som ock af hvarje enskild ledamot, börande dock ledamot af landsortsförening till
denna inlämna sitt förslag senast den 15 april och minst 3 månader före mötets hållande.

Sveriges handtverksorganisation. Sveriges handtverksorganisation, som erhöll
sin nuvarande konstitution år 1905, har till ändamål att verka för handtverkets och
den mindre industriens utveckling samt för höjandet af handtverksidkarnas sociala
ställning, vidare att behandla frågor, som röra statens eller det allmännas förhållande
till handtverket och den mindre industrien, att utgöra en förmedlingslänk mellan
å ena sidan rikets handtverksföreningar samt å andra sidan statsmyndigheterna å

263

näringarnas område, ätt verka för den yrkesmässiga och intellektuella utbildningens
främjande m. m.

Sistnämnda mål har organisationen bl. a. sökt vinna genom att verka för
utdelande af stipendier, inrättande af praktiska yrkesskolor, lärlingsskolor och mästarekurser
samt tekniska aftonskolor.

Handtverks organisationen utgör eu central sammanslutning af rikets handtverksföreningar.
Enligt stadgarna kunna i organisationen inträda: fabriks-, handtverks-,
industri-, slöjd- och tekniska föreningar.

Därjämte kunna i organisationen inträda en del enskilda yrkesidkare. Dessa
utgöras i allmänhet af industrimän och andra näringsidkare, som stå utanför handtverksföreningarna.
De enskilda medlemmarnas antal utgör f. n. något öfver 200.

Föreningarna äro ej bundna vid någon likartad organisation, men handtverlcsorganisationen
har utfärdat normalstadgar för föreningarna, enligt Indika de i allmänhet
upprätta sina stadgar. Beträffande normalstadgarnas innehåll i vissa hänseenden
hänvisas till tabellen.

I handtverksorganisationens stadgar äro bl. a. äfven intagna bestämmelser om
de åligganden, som tillkomma föreningarna i förhållande till organisationen.

De anslutna föreningarna representera sig vid handtverksorganisationens årsmöten
genom ombud till följande antal:

vid	medlemsantal	intill 50......................	........... 1	ombud
»	»	» 50—100.............	........... 2	»
»		» 100—200.............	O	»
»	»	» öfver 200.............	........... 4	»

Föreningsombuden äga vid årsmötena 10 röster för hvarje helt eller påbörjadt
50-tal medlemmar, för hvilka årsafgift till organisationen erlägges, och fördelas
rösterna lika å en förenings representanter, dock må ingen äga mer än 10 röster.

De till organisationen hörande enskilda medlemmarna äga vid årsmötet en röst hvar.

Organisationens angelägenheter handhafvas af en styrelse, ett verkställande utskott
samt organisationens byrå med dess tjänstemän och biträden.

Styrelsen består af ordföranden och 10 ledamöter, samtliga valda å årsmöte,
ordföranden för en tid af 3 år och ledamöterna för 2 år, allt räknadt från årsmöte
till årsmöte. Val af de särskilda ledamöterna skall ske med behörigt tillgodoseende
af olika yrkes- och ortsintressen; omval af halfva antalet sker hvarje år. Därjämte
väljas fem styrelsesuppleanter för 1 år i sänder med angifven ordningsföljd för inkallandet.
Organisationens vice ordförande utses af och bland styrelsens ledamöter
för ett år i sänder.

Styrelsen utser inom sig 3 personer att jämte ordföranden och vice ordföranden
utgöra ett verkställande utskott. Detta har att å styrelsens vägnar och med dess
befogenhet funktionera mellan styrelsens sammanträden, med iakttagande däraf, att
protokoll öfver besluten skola föredragas vid styrelsens nästföljande sammanträde.
Utskottet är beslutmässigt med 3 ledamöter, dock måste alltid ordföranden eller vice
ordföranden vara närvarande.

Organisationens löpande göromål skötas af de af styrelsen utsedda tjänstemännen;
organisationens sekreterare, som tillika är chef för organisationens byrå och
om möjligt redaktör för organisationens organ, Svensk handtverkstidning, samt en
kassör. Därjämte utgifter organisationen årligen sedan 1909 »Svensk handtverkskalender»,
innehållande bl. a, populära uppsatser i yrkesfrågor af åtskilliga författare.
I serien »Sveriges handtverksorganisations småskrifter» intagas jämväl för handtverksnäringen
gagneliga uppsatser.

Allmän organisation.

Styrelsen.

Verkställande

utskottet.

Organisationens
byrå.

264

Årsmöte.

Fonder.

Ändamål.

Allmän organisation.

Riksför bundets centrala organ.

Styrelsen.

Byrån liar att föra matrikel öfver såväl anslutna föreningar som alla enskilda
medlemmarna, att biträda enskilda medlemmar i organisationen samt enskilda ledamöter
i de anslutna föreningarna i ärenden, som ligga inom organisationens verksamhet,
att stå utom organisationen varande handtverksföreningar till tjänst med
upplysningar rörande organisationens verksamhet samt verka för anslutning till organisationen
in. m.

Organisationens ordinarie sammanträde, benämndt årsmöte, hålles i juli månad
hvarje år å plats, som beslutes å närmast föregående årsmöte. Styrelsens sekreterare
är skyldig föra protokollet, och skall detta aflämnas till justering senast en månad
efter mötet.

Förening eller enskild medlem, som ej i stadgad tid eller efter skedd påminnelse
erlagt årsafgift, äger ej rätt att vid årsmötet föra talan, för såvidt icke försummad
afgift erlägges senast vid årsmötets början.

Organisationen skall enligt stadgarna söka samla fonder bland annat för understöd
åt och för utbildning och premiering af lärlingar, för åstadkommande af lämpligt
bibliotek och modellsamling eller för andra med handtverkets bästa förenliga
syften. För närvarande finnas följande 5 fonder:

Lärlingspremiefonden,

Broschyrfonden,

Biblioteksf onden,

Ljunggrens premiefond för handtverksgesäller,

Sveriges handtverksorganisations fond »till yrkenas förkofran».

Sveriges minuthandlares riksförbund. Sveriges minuthandlares riksförbund
har till uppgift att verka för minuthandelskårens gemensamma intressen och handelns
framgång samt att främja genomförandet af nyttiga och praktiska reformer, särskildt
med afseende på minuthandeln.

Förbundet består af länsförbund och minuthandelsföreningar inom landets olika
delar. Därjämte kunna jämväl enskilda personer, s. k. passiva ledamöter, kallas till medlemmar
af riksförbundet; och äro dessa direkt anslutna till förbundet. De passiva
medlemmarna hafva rätt att deltaga i riksförbundets förhandlingar, men icke i besluten.

De till riksförbundet anslutna länsförbunden eller ortsföreningar, som ej äro
anslutna till länsförbund, representera sig vid riksförbundets möten genom ombud,
ett för hvarje påbörjadt 100-tal medlemmar. Dock beror det på styrelsen, om sådan
förening, som icke ägt eller äger tillfälle att ansluta sig till något länsförbund, må
vid riksförbundets möten blifva representerad; ortsförening med mindre än 50
medlemmar äger ej representationsrätt. Hvarje ombud äger en röst.

Riksförbundet har låtit upprätta normalstadgar för de anslutna minuthandlareföreningarna,
hvilka stadgar i allmänhet följas. Beträffande innehållet i vissa hänseenden
af dessa stadgar hänvisas till tabellen.

Riksförbundets angelägenheter handhafvas af eu styrelse af 15 personer, som vid
förbundets årssammanträde väljes för 2 år, med omval af 7 det ena och 8 det
andra året. Ordföranden utses af förbundet, vice ordföranden, sekreteraren, vice
sekreteraren och kassören af styrelsen själf inom sig.

Förbundsstyrelsen har till uppgift att behandla och afgifva utlåtande öfver
frågor, som af länsförbund eller enskild medlem hänskjutas till förbundsstyrelsens
afgörande, att själf väcka frågor att föreläggas förbunden eller lokalföreningarna,
därest dessas yttranden däröfver erfordras, att stå i förbindelse med vederbörande
myndigheter och att i alla afseenden bevaka minuthandelskårens intressen.

265

Styrelsen utser inom eller utom sig ett arbetsutskott å 5 personer, hvilket har
att bereda och verkställa de löpande göromålen, och hvars medlemmar ej äro afiönade.

Därjämte utser styrelsen eu särskildt aflönad ombudsman.

Riksförbundets ordinarie sammanträde, s. k. årsmöte, hålles årligen i juli å plats,
sorn föregående årsmöte bestämmer.

Nya frågor, hvilka skola på förbundsmötet behandlas, böra vara inlämnade till
förbundsstyrelsens sekreterare minst 40 dagar före mötet; dock kunna senare väckta
frågor med mötets medgifvande där upptagas till behandling.

Länsförbund eller förening, som ej före maj månads utgång och i alla händelser
ej före mötet inlämnat föreskrifven rapport öfver antalet medlemmar och stadgad årsafgift
för sina medlemmar, äger icke representationsrätt vid mötet.

Årbetsgifvareföreningar.

Centrala Arbetsgifvareförbundet. Centrala Arbetsgivareförbundet är en sammanslutning
af arbetsgivare och leverantörer inom byggnads- och handtverksindustrien
samt närstående fack för gemensamt uppträdande i arbetstvister m. m. Förbundet
är i första hand afsedt att som centralorganisation omfatta lokala arbetsgivareföreningar,
hvarför saväl enskilda medlemmar (firmor) som ock lokala yrkesföreningar
höra, därest de önska inträde i förbundet, såvidt möjligt, ingå som medlemmar i
lokal arbetsgivareförening; endast å platser, där dylik lokalförening icke finnes eller
lämpligen kan bildas, medgifves omedelbart medlemskap åt lokal yrkesförening eller
enskild arbetsgivare (eller leverantör).1) — Hvarje förbundet (medelbart eller omedelbart)
tillhörande person (eller firma) skall afgifva en s. k. gemensamhetsakt, d. v, s.
en skriftlig förpliktelse att endast i samråd med förbundet ingå i aftal med arbetareorganisation
och att obrottsligt upprätthålla af förbundet beslutad lockout samt (direkt
eller genom lokalförening) erlägga beslutade afgifter. Som säkerhet för fullgörande
af dessa förpliktelser har medlem att afiämna en garantiförbindelse i form af revers
ställd till förbundet eller order och lydande, med reglering hvart tredje år, å ett
belopp, som med närmaste 100-tal motsvarar 50 % af medeltalet af de tre nästföregående
årens taxering för inkomst af arbetsgifvarverksamhet eller hvad därmed står
i sammanhang, dock högst 10,000 kr. Dessa garantiförbindelser användas i första
hand som tvångs- och realisationsmedel för hållandet af åtagna förpliktelser, i det
att därigenom inkasseras så väl uteblifna afgifter ~) som skadeersättningar, hvilka
af styrelsen kunna, intill garantiförbindelsens belopp, ådömas medlem, som sviker
sin sainmanhallningsplikt. De kunna emellertid ock användas för att i en hotande
situation anskaffa stridsmedel, i det de, efter beslut af fullmäktige med ~/3 majoritet,
kunna. intill 25 % af sitt nominella värde kollektivt belånas för anskaffande af erforderliga
medel till förbundets reservfond. Här föreligger sålunda i själfva verket *)

*) Yrkesförbund, som är riksförening, kan i regel icke som sådant tillhöra förbundet, utan uppdelas
dess medlemmar på resp. lokala föreningar eller inträda, där sådan ej finnes, som enskilda medlemmar
i förbundet.

) Förbindelserna kunna ock genom kollektiv belåning användas att förskottsvis införskaffa ett
uttaxeradt ersättningsbelopp.

Årsmöte.

Olika slag af
medlemmar.

Gemensamhetsakt
och
garantiförliindelse.

266

Styrelse.

Röstgnmd.

Afgifter -

Medlemmar.

en långt gående eventuell uttaxering å medlemmarna förmedelst garantiförbindelsen,
ehuru ej i så direkt form som exempelvis i Svenska Arbetsgivareföreningen, där i
dylikt fall viss % af garantiförbindelsen hos utställaren uppsäges till inbetalning med
eventuell rätt till återbekommande. Egendomligt för denna uttaxering är ock, att
den sker direkt på den enskilde, under det öfriga bidrag och uttaxeringar i förbundet
ske genom lokalföreningarna i första hand.

Föreningen ledes af eu öfverstyrelse samt två särskilda distriktsstyrelser, samtliga
valda å den gemensamma årsstämman. Öfverstyrelsen, som är solidariskt ansvarig
för tillgångarna, äger genom af densamma utsedt ombud inför domstol representera
föreningen samt i öfrig* företräda förbundet; rättslig afhandling undertecknas
å förbundets vägnar af ordföranden eller den, som styrelsen därtill förordna*. Viktigare
frågor särskild* om lockout samt om belåning af garantiförbindelserna afgöras
alltid af förbundets representation, fullmäktige på stämma. Angående röstgrunden å
fullmäktiges sammanträden må till hvad å annat ställe härom meddelas allenast
tilläggas, att, då förening äger välja e n fullmäktig samt därutöfver e n för hvarje
fullt 150,000-tal kronors taxeringsbelopp, under det förening såväl som omedelbar
medlem äger å stämma tillgodoräkna sig e n röst för hvarje 5,000-tal kronors taxeringsbelopp,
regeln blir den, att hvarje föreningsombud kommer att vara innehafvare
af ett flertal röster (dock så, att e n förenings fullmäktige ej må utöfva mer än 1/i
af det vid sammanträdet representerade röstetalet); äger en och samma förening flera
å stämman närvarande fullmäktige, fördelas föreningens röster lika på dessa, där de
ej annorlunda sinsemellan öfverenskommit; att omedelbar medlem alltid bär flera
röster följer däraf, att lian, för att vara röstberättigad öfverhufvudtaget, måste stå
för ett taxeringsbelopp af minst 50,000 kronor, då han ju äger tillgodoräkna sig 10
röster. — Helt annan röstberäkning gäller däremot ä föreningens årsmöten, där
enhvar deltagande har en röst; årsmötet äger emellertid ingen egentlig beslutanderätt
för förbundet.

Angående afgifter och bidrag till föreningen må här följande tilläggas till hvad
i tabellen är anfördt. Personlig grundafgift skall, enligt af föreningen godkänd tolkning,
erläggas för hvarje bolagsman i enkelt bolag, såvidt han är yrkesutöfvare; för
aktiebolag och kommanditbolag erlägges däremot i regel allenast ett grundafgiftsbelopp.
— Extra uttaxering förekommer (utom i den ofvan anförda formen af garantiförbindelses
belåning) på beslut af fullmäktige för att anskaffa medel till af fullmäktige
beslutad ersättning åt medlem, som lidit förlust genom större arbetsinställelse;
denna uttaxering är begränsad till den ordinarie årsafgiftens belopp.

Svenska Arbetsgivareföreningen. Svenska Arbetsgivareföreningen är en centralorganisation
för samverkan mellan arbetsgivare, i främsta rummet större sådana;
arbetsgivare, som sysselsätta mindre än 10 arbetare, äfvensom handtverksidkare
kunna endast i undantagsfall eller under särskilda förutsättningar vinna inträde i
föreningen (resp. dess underorganisationer). Föreningens medlemmar äro dels föreningar,
ortförbund af arbetsgivare eller yrkesförbund (med större lokal omfattning), dels fristående
arbetsgivare, hvilka tillsamman bilda en särskild afdelning i föreningen,
den »allmänna gruppen» kallad.1) Arbetsgivare är nämligen enligt stadgarna ej

l) Enligt uttryckligt stadgande äro emellertid iifven de enskilda medlemmarna i de anslutna organisationerna
att anse som delägare i föreningen, hvilket direkta förhållande till föreningen framträder
dels i den enskildes rättighet till ersättning, dels i hans omedelbara skyldighet gentemot föreningen att
erlägga afgifter. Afgifterna till föreningen upptagas visserligen genom yrkes- eller ortförbundet (aå vida
ej öfverenskommelse om direkt inkassering af föreningen är träffadi, men förbundet är icke ansvarigt
för desamma, och i händelse åt försummelse från delägares sida utsöker centralorganisationen afgifterna
hos den försumlige själ!'' eventuellt med hjälp af garantiförbindelsen).

267

nödsakad att, för vinnande af inträde, ansluta sig till underordnad organisation;
men beviljas arbetsgivare i regel ej inträde såvida lian ej ansluter sig till yrkesförbund,
om sådant finnes. Styrelsen bör enligt stadgarna söka åstadkomma, att
sådana arbetsgivare, som idka enahanda eller besläktad rörelse, sammansluta sig till
yrfcesförbund inom föreningen.

Föreningens ledning är anförtrodd dels åt en styrelse, hvars främste man är
verkställande direktören, dels åt eu korporation af »fullmäktige», valda för ett år på
så sätt, att hvarje särskildt förbund och likaså den allmänna gruppen som enhet
utser en fullmäktig för hvarje fullt tal af 5,000 arbetare, för hvithet resp. väljargrupps
medlemmar äro delägare i föreningen. Viktigare ärenden skola till dessa
fullmäktige hänskjuta^, särskildt uppsägning af garantiförbindelserna och påbjudande
af mera omfattande lockout, liksom ock fullmäktige äga bestämma beloppet af skadestånd
till föreningen för bruten förpliktelse.

A föreningens allmänna möten (stämmor) äga förbund och fristående arbetsgifvare
rösträtt, hvilken af de förre utöfvas genom ombud, valda af hvarje förbund
ett, samt därutöfver ett för hvarje fullt tusental af arbetare, för hvilka förbundets
medlemmar sammanlagdt äro delägare. Såväl fristående medlem som förbund äger
e n röst för hvarje 100-tal kronor i ansvarighetsbelopp i föreningen. Yrkes- eller
ortsförbunds rösträtt skall fördelas lika på förbundets vid stämman närvarande
ombud.

För Svenska Arbetsgivareföreningen speciellt utmärkande är dess vidsträckta
genomförande af försäkringsprincipen till främjande af arbetsgifvarnas intressen.
Hvarje delägare i föreningen är nämligen genom stadgarna tillförsäkrad rätt till ersättning
för liden förlust i följd af strejk eller lockout. Ersättningen utgår med 1 %
per söckendag under tiden för inställd drift utaf det ansvarighetsbelopp, hvarå delägares
garantiförbindelse lyder. Ansvarighetsbeloppet utgör minst 100, högst 250
kronor (dock alltid jämnt 50-tal kronor) per arbetare, arbetareantalet beräknadt efter
medeltalet af samtliga de arbetare, som vid hvarje till föreningen anmäldt verk varit
hos delägaren under nästföregående år anställda; beloppet fastställes årligen efter eventuella
förändringar i detta medeltal.1) Den normala beräkningsgrunden är 100 kr. per
arbetare, men kan denna intill nämnda maximum af styrelsen höjas på ansökan af delägare,
hvilken på grund af nämnda konstanta relation mellan ansvarighetsbelopp och
ersättningsanspråk kan ha intresse af höjning, därest han befarar arbetskonflikter i
större män. Ersättningen utgår vid strejk, för så vidt icke antingen strejken orsakats
eller främjats af, att delägare utan befogad anledning, eller då konjunkturerna icke så
påfordrat, vidtagit åtgärder, som försämrat arbetarnas ställning, eller ock delägare vägrat
vidtaga åtgärder, som styrelsen eller fullmäktige påfordrat för strejkens afvärjande
eller häfvande; ersättning lämnas vidare för sådan af delägare förklarad lockout,
som förklarats berättigad af styrelsen eller, därest på dess vägran att godkänna densamma
frågan hänskjutits till fullmäktige, af dessa sistnämnda, samt för af fullmäktige
eller stämman påbjuden lockout. Ett allmänt gällande villkor för ersättningsrätten
är, att delägare ej får vid strejkens eller lockoutens utbrott häfta för oguldna
inbetalningar till föreningen. Ersättningskostnaden bestrides i första hand ur en af
inträdesafgifter och behållna årsafgifter bildad s. k. försäkringsfond och efter dennas
uttömmande genom uppsägning å garantiförbindelserna med lika procenttal däraf hos
samtliga delägare; af dessa förbindelser må infordras högst 10 % af förbindelsens
belopp för hvarje gång med 6 månaders mellanrum, och skola sådana inbetalda

) För olika grupper a? arbetare kan ansvarighetsbeloppet sättas olika.

Styrelse.

Eöstgrund.

Ersättningsanspråk
och
ansvarighetsbelopp.

Skadestånd
och uppsägning
för
solidaritetsbrott.

Ändamål,
organisation
och omfattning.

Stadgebestäm melser.

Garantiförbin delse.

Fullmäktige.

Rösträtt.

Tvister.

Ändamål,
organisation
och omfattning.

medel, så snart ske kan, till delägarna återbetalas. — Garantiförbindelsens så att
säga primära ändamål är emellertid här som i öfriga arbetsgivarföreningar att utgöra
säkerhet för medlemmarnas fyllande af vissa förpliktelser mot föreningen, i det
genom deras uppsägning indrifvas skadestånd, som delägare af fullmäktige intill
förbindelsens belopp må förklaras skyldig utgifva på den grund, att han icke åtlydt
lockoutpåbud, med arbetarorganisation ingått separat kollektivaftal eller olofligen i
sin tjänst användt eller eljest understödt strejkande eller utestängd arbetare. I
dylikt fall skall ock delägare uppsägas till utträde ur föreningen, likväl med skyldighet
för honom att kvarstå intill det årsskifte, som inträffar näst efter 6 månader,
sedan uppsägningen skett, och att under denna tid erlägga förefallande afgifter utan
att äga någon ersättningsrätt eller öfriga rättigheter gentemot föreningen.

Svenska Boktryckareföreningen. Bland medlemmarna af Allmänna Svenska
Boktryckareföreningen har under är 1910 bildats en »firmaafdelning» för att särskildt
tillvarataga medlemmarnas intressen såsom arbetsgifvare. Denna afdelning har för
sin del ändrat föreningens namn till Svenska Boktryckareföreningen. För främjande
af öfriga boktryckerifacket rörande angelägenheter kvarstår den »allmänna» föreningen,
men är under behandling ett omorganisationsförslag, som äfven innebär, att
den skulle ändra sitt namn till Svenska Boktryckareföreningens »personafdelning».
Endast stadgebestämmelser för »firmaafdelningen» hafva behandlats här och i tillhörande
tabell. Afdelningens medlemsantal utgör f. n. 92 tryckeriägare. Det är för
medlemskap likgiltigt, om det är enskild person, bolag eller förening, som idkar
rörelsen.

Af innehållet i afdelningens stadgar må här nämnas följande:

Jämte erläggande af ordinarie utgifter och uttaxering är hvarje medlem skyldig
till styrelsen aflämna en skriftlig förbindelse å ett belopp, motsvarande 100 kronor
för hvarje hos honom anställd arbetare öfver 16 år, detta dels för bildande af en
garantifond, dels till säkerhet för fullgörande af nyssnämnda bidragsplikt och den
skadeståndsskyldighet, hvartill medlem kan göra sig skyldig genom brytande mot
stadgarna eller mot vissa afdelningens aftal. Vid utträde eller uteslutning ur afdelningen
återfår medlem denna garantiförbindelse.

Medlemmarna äro fördelade i 6 valkretsar, af hvilka hvar och en utser en eller
flera, sammanlagdt 17 fullmäktige, till hvilkas afgörande styrelsen skall hänskjuta
vissa frågor. Val af fullmäktige sker genom insändande af röstsedlar till styrelsen i
Stockholm.

Vid afdelningens sammanträden företrädes hvarje medlem af endast en person,
som emellertid äger en röst för hvarje arbetare, som är anställd hos den af honom
representerade firman. (Samma röstberäkning användes äfven vid fullmäktigeval.)
Representant kan, med viss begränsning, genom fullmakt utöfva rösträtt äfven för
andra medlemmar.

Tvist emellan enskild medlem och firma af delningen skall afgöras af skiljemän.

I öfrigt hänvisas till tabellen.

Svenska Järnvägarnas Arbetsgifvareförening. Svenska Järnvägarnas Arbetsgivareförening,
som har till hufvudsakligt ändamål att tillvarataga medlemmarnas
intressen sena arbetsgifvare gent emot personalen, består af järnvägsförvaltningar, f. n.
100 stycken, hvilka äga genom ombud låta sig representeras vid föreningens sammanträden.

269

Af innehållet i föreningens stadgar kan, utom hvad i tabellen upptagits, följande
förtjäna nämnas:

Då viktiga frågor i styrelsen skola behandlas, kunna jämväl samtliga suppleanter
inkallas (»förstärkt styrelse»).

Hvarje medlem äger vid stämma representeras af ett eller flera befullmäktigade
ombud, af Indika dock endast ett utöfvar rösträtten, som för hvarje järn vägsförvaltning
beräknas så, att för en bruttoinkomst af 100,000 kronor eller därunder tillkommer
medlem en röst, hvartill kommer 37tterligare en röst för hvarje nytt påbörjadt
100,000-tal kronor. Maximum är dock V10 af hela det vid stämman representerade
röstetalet.

Stämmans beslut skall af styrelsen delgifvas samtliga medlemmar genom tryckt
protokoll senast 20 dagar efter beslutets fattande.

Svenska Landtarbetsgifvareföreningarnes Fullmäktige. Svenska Landtarbetsgifvareföreningames
Fullmäktige utgör en sammanslutning af landtarbetsgifvareföreningar
i landet »i syfte att vinna enhetlighet i föreningarnas verksamhet samt åstadkomma
samarbete mellan dem inbördes och större styrka utåt». Anslutna landtarbetareföreningar,
hvilkas antal f. n. utgör 9 med sammanlagdt omkring 1,800 personliga
medlemmar, äga genom en eller flera »fullmäktige» på sammanträde handhafva
gemensamma angelägenheter.

Som några gemensamma stadgar för underorganisationerna ej finnas, behandlas
å tillhörande tabell endast fullmäktiges stadgar. Jämte hvad i tabellen berörts, kan
här nämnas följande:

Hvarje representerad förening äger vid besluts fattande eu röst för sig sola
•organisation och ytterligare en röst för hvarje 5,000-tal hektar jord, för hvilket delägareskap
i föreningen tecknats. Förening äger själf fördela sina röster bland sina
representanter, kvilka ej få vara flera än antalet röster.

Fullmäktige äro ej beslutmässiga, med mindre än att 5 föreningar äro å sammanträdet
representerade.

Ärende, som ej upptagits i kallelse till ordinarie sammanträde, får ej afgöras,
■om icke afla närvarande så besluta.

Sveriges Bageriidbareförening. Sveriges Bageriidkareförening, som har till
syfte att bevaka såväl bageriyrkets intressen som särskildt sina medlemmars intressen
såsom arbetsgivare, består till hufvudsaklig del af bagerifirmor (personer, bolag
eller föreningar), f. n. omkring 450 stycken, hvilka äro dels direkt anslutna, dels
vunnit inträde i föreningen i sin egenskap af medlemmar i till densamma anslutna
lokalföreningar. Samtliga firmor (äfven de geuom lokalförening anslutna), liksom
äfven de fåtaliga, f. n. 4 å 5 enskilda personer, hvilka utan att innehafva bagerifirma
vunnit medlemskap i föreningen, äga vid föreningsmöte en röst hvar, därest
de kunna med årskort styrka fullgörande af sina skyldigheter mot föreningen.
Denna indelas i 13 kretsar, hvilka liksom lokalföreningar, där sådana finnas, sjelfständigt
organisera sig i öfverensstämmelse med hufvudföreningens stadgar. Kretsarna
hålla minst en gång årligen möte, vid hvilket samtliga inom kretsen boende
medlemmar hafva rösträtt. I öfrigt handhafvas deras angelägenheter af deras ordförande,
hvilka kunna biträdas af s. k. kretsråd, bestående antingen af styrelsen för
å ordförandens boningsort befintlig lokalförening eller af ordförandena för kretsens
samtliga bageriidkareföreningar.

Stadgarnas

innehåll.

Ändamål,
organisation
och omfattning.

Stadgor.

Ändamål,
organisation
och omfattning.

Stadgar.

Ändamål,
organisation
och o?nfattning.

Stadgebestäm melser.

Garanti förbindelse.

Rösträtt.

Beslut om
lockout.

Tvister.

Ändamål,
organisation
och omfattning.

På hufvudföreningeus ordinarie möten, hvilka hållas hvartannat år, utses dels
en centralstyrelse (se tabellen), dels ock eu s. k. öfverstyrelse, utgörande en representation
för de särskilda kretsarna. Öfverstyrelsen har beslutanderätt i alla frågor,
som ej yttryekligen förbehållits allmänt föreningsmöte.

Som normalstadgar för underorganisationerna ej finnas, behandlas å hithörande
tabell endast hufvudföreningens stadgar. Af dessas rikhaltiga innehåll kan här vidare
förtjäna nämnas:

dels, att vid allmänt föreningsmöte medlemmarna inom den krets, där mötet
hålles, ej vid omröstning äga göra gällande mer än 2/s af hela det afgifna röstetalet,

dels ock, att centralstyrelsen äger, därest den finner beslut vid allmänt mötestrida
emot allmänna opinionen i föreningen, vädja till extra föreningsmöte, som då
hålles inom 2 månader,

samt dels, att tvister i föreningsangelägenheter mellan föreningens medlemmar
ej få dragas inför domstol utan skola afgöras af en skiljenämnd.

Sveriges Redareförening. Sveriges Redareförening, som har till hufvudsakligt
ändamål att sammansluta svenska rederier för tillvaratagande af deras gemensamma
intressen, särskildt som arbetsgivare, består f. n. af 159 rederier. Medlemskap kali
vinnas såväl af enskild person, som är redare, som af partrederier eller bolag. Medlemmarna
fördelas efter vissa områden i kretsar, f. n. 4, hvilka hafva sina egna styrelser
och hålla sina egna möten samt utse s. k. fullmäktige (en för hvar krets samt
därjämte en för hvarje fullt 250-tal af personal å kretsmedlemmarna tillhöriga fartyg
och lika många suppleanter). Dessa fullmäktige, som årligen hålla ordinarie och
ev. extra sammanträden, utöfva föreningens beslutanderätt i eu mängd viktigare frågor,
välja föreningens styrelse och utse för de löpande ärendena en verkställande
direktör, som ej behöfver tillhöra föreningen men oberoende häraf alltid är valbar
till styrelseledamot.

Af stadgarnas innehåll i öfrigt kan, utom hvad i tabellen upptagits, förtjäna
nämnas:

att medlem är skyldig att jämte afgifterna till föreningen aflämna en garantiförbindelse
motsvarande 20 gånger hans årsafgift (jämför ofvan Svenska Boktryckareföreningen),

att inom fullmäktige liksom i styrelser hvar ledamot har en röst, men att på
möten med föreningen eller kretsarna (utom vid val af ordförande och justeringsmän,
hvilka val ske per capita), hvarje medlem har en röst för hvarje påbörjadt antal af
20 å hans fartyg anställda personer, för hvilka afgift erlägges, dock högst för 200
personer eller 1/^,0 af föreningens hela röstetal,

att lockout kan af fullmäktige beslutas, om 2/s af medlemmarna äro närvarande
och om beslutet ense, men att om sådan majoritet ej vinnes, flertalet af de närvarande
äga hänskjuta saken till föreningssammanträde,

samt att tvister mellan enskild medlem eller krets och föreningen i regel skolaafgöras
af skiljemän.

Sveriges Skräddarmästares Centralförening. Sveriges Skräddarmästares Centralförening,
som har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen såväl som yrkesutöfvare
som särskildt i egenskap af arbetsgivare, består dels och väsentligen af
lokalföreningar, dels äfven af enskilda skrädderiidkare, hvilka sistnämnda i föreningsangelägenheter
hänföras till en gemensam grupp, den s. k. allmänna gruppen. Lokalföreningarna,
hvilka i sig upptaga enskilda personer eller firmor, som idka skrädderi -

271

rörelse, samt föreståndare för sådan rörelse, äga vid centralföreningens sammanträden
representeras af ombud till ett antal af 1—10 för hvarje förening, beroende på dess
ocorlek. Allmänna gruppens medlemmar näfva rösträtt i förhållande till gruppens
numerär efter samma grunder. Hedersledamöter kunna väljas.

Centralföreningen består f. n. af 36 lokalföreningar med sammanlagdt 465 medlemmar
samt nagra firmor, tillhörande allmänna gruppen.

Lokalföreningarna äga själfva antaga sina stadgar. Omkring 15 ai dem (i allmänhet
ej de större föreningarna) hafva emellertid antagit i hufvudsak likalydande
stadgar, å tabellen benämnda normalstadgar.

Rörande stadgarnas innehåll, se tabellen. Här kan dessutom nämnas följande:

Såväl centralföreningens stadgar som lokalföreningarnas normalstadgar föreskrifva,
att medlem vid inträde i föreningen skall underskrifva eu »gemensamhetsakt»,
enligt hvilken han förbinder sig icke blott att erlägga föreskrifna afgifter och uttaxerade
belopp utan äfven att öfverlämna en till innehafvare!! ställd garantiförbindelse,
åtgörande säkerhet för vissa i gemensamhetsakten åtagna förpliktelser.

Allmänna gruppens styrelse ntgöres enligt centralföreningens stadgar af centralstyrelsens
verkställande utskott.

Samma stadgar föreskrifva, att hvarje ombud för lokalförening, som vid allmänt
centralföremngssammanträde later sig representeras af så många personer, hvartill
den är berättigad, äger en röst, men att därest lokalföreningen vill låta sig företrädas
af ett mindre antal ombud, den äger att bland dessa fördela sina röster, hvilfca
sammanlagdt uppgå till samma antal, som föreningen ägt sända ombud. Hvarje omDuns
fullmakt skall dock i sådant fall angifva, hur många af föreningens röster ombudet
äger begagna.

.sveriges Verkstadsförening. Sveriges 4 erkstadsförening är en sammanslutning
-Öl gemensamma intressens irämjande af arbetsgivare (firmor) inom mekaniska verkstads-
och gjuteribranseheii eller därmed likartade. För att vinna inträde fordras att
sysselsätta minst 15 arbetare. Ehuru föreningen ej är afsedd att vara öfverorganisation,
kan dock ortsförenmg, som bestar af mindre firmor, efter styrelsens medgifvande
vinna inträde såsom enhet.

Föreningen står under ledning af eu öfverstyrelse samt 5 kretsstyrelser. Såväl
öfverstyrelse!! som kretsstyrelserna väljas för 3 år på kretsmöten i mars månad; hvarje
krets väljer där sina resp. representanter i öfverstyrelsen. öfverstyrelsen är föreningens
verkställande och utåt representativa organ samt förvaltar under gemensamt
ansvar dess tillgångar; den äger besluta angående åtgärder i anledning af strejk eller
blockad dock fordras för iockoutpabud enighet inom styrelsen, eljes hänskjutes
frågan till föreningen — samt afgöra medlems rätt till ersättning eller skyldighet att
erlägga skaoes.jEiid, hvarvid likväl medlem i händelse af missnöje med öfverstyrelsens
beslut härutinnan kan påkalla pröfning af frågan å nästa föreningsmöte. Kretsstyrelserna
hafva att i första hand söka bilägga arbetstvister; de utöfva egen finansförvaltning,
som revideras å kretsmötet. Alla inedlemsafgifter uppbäras af dem, och först
efter yerkstallcit bokslut inlevereras öfverskottet till öfverstyrelsen.

_A förenings- eller kretsmöte har hvarje medlem eu röst samt därutöfver ytterligare
en för hvarje 50-tal anställda arbetare enligt senast af honom lämnad uppgift; uppgifterna
afse medelantalet för sista året, dock att arbetsgivare, som så önskar, kan
underlåta att medräkna arbetare öfver 60 eller under 18 år.

Efter namnda medelantal regleras såväl garantiförbindelsens som afgifternas
inträdes-, årsafgifters och extra af gifters belopp. Garantiförbindelsen lyder å 100

Stadgar.

Medlemmar.

Styrelse.

Röstgrund.

Garantiförbindelse
och
afgifter.

272

Fack föreningar.

kronor per arbetare och skall, därest den genom utsökning minskas med mer än
20 % eller arbetarantalet ökas med mer än 20 %, kompletteras med en tilläggsrevers
för det bristande beloppet. Förbindelsen användes endast som säkerhet för gäldandet
af afgifter och skadestånd. Skadestånd intill förbindelsens belopp ådömes medlem
som ej åtlyder lockoutpåbud, i arbete använder strejkande eller utestängda arbetare
eller bryter mot inom kretsen eller föreningen träffad öfverenskommelse rörande rättsförhållandet
mellan arbetare och arbetsgivare. I inträdesafgift erlägges ett belopp,
lika stort i förhållande till föreningens tillgångar i sin helhet, som den inträdandes
arbetarantal i förhållande till hela arbetarantalet hos föreningens medlemmar, en bestämmelse,
som bör sos i sammanhang med det stadgandet, att vid föreningens upplösning
tillgångarna fördelas proportionellt efter medlemmarnas arbetarantal (utan hänsyn till
antalet af gjorda inbetalningar). — Extra uttaxering inom viss begränsning
kan beslutas af förenings sammanträde, exempelvis för anskaffande af medel till ersättning
åt medlem, som blifvit lidande genom strejk, blockad eller lockout. Någon
garanterad rätt till dylik ersättning har medlem icke, utan tilldelas sådan efter styrelsens
(resp. föreningens) beslut för särskilda fall, hufvudsakligen då enskild firma hunnit
att få träda i breschen för ett gemensamt intresse. Högsta ersättningsbelopp är en
krona per dag och arbetare.

Arbetareföreningar.1)

Landsorganisationen. Landsorganisationens ändamål är »att gifva styrka åt den
svenska arbetarerörelsen i dess fackliga sträfvanden», hvarför den gjort till uppgift
»att verka för upprättandet af fackföreningar, där sådana ej finnas; att efter lämpliga
former sammansluta befintliga fackföreningar i förbund; att genom upptagande af
rapporter och meddelanden få en så fullständig öfversikt som möjligt af den fackliga
verksamheten inom landet samt att ömsesidigt understödja de till Landsorganisationen
anslutna organisationerna vid de tillfällen, då arbetsköparna genom lockout söka hindra
organisationsarbetet eller arbetarnas försök att förbättra sina afiöningsförhållanden;
äfvensom vid alla tillfällen, då föreningsrätten hotas och arbetarna utestängas vid
försök att bilda organisationer samt vid lönenedsättningar».

Med fackförbund menas en organisation, som sammansluter arbetarna inom en industri
eller ett yrke öfver hela landet eller någon större del af detsamma. Fackförbundens
lokala underafdelningar äro fackföreningarna. Dessutom finnas fristående fackföreningar,
hvilka äro direkt anslutna till Landsorganisationen.

Fackföreningarna äro organiserade på väsentligen samma sätt som vanliga föreningar.
De välja årligen på allmänt sammanträde en styrelse, i hvilken sitter eu ordförande, en
sekreterare och en kassör, och som sköter förvaltningen samt leder fackföreningens
verksamhet. Dessutom väljas revisorer för granskning af räkenskaper och förvaltning.
Sammanträde hålles vanligen en gång i månaden.

i) Den bär lämnade redogörelsen för arbetames fackliga sammanslutningar är utarbetad
på grundval af Gösta Bagges >De svenska fackförbundens och fackföreningarnas organisations,
utg. 1906, med några ändringar och tillägg, betingade af sedermera inom de olika organisationerna
vidtagna stadgeändringar.

273

Fackföreningen bestämmer själf i lokala angelägenheter, om afgifter och dylikt.
Förbundet fastställer däremot oftast stadgar för alla af delningarna. Tilläggsstadgar
kan af delningen antaga, men de få ej strida mot förbundets stadgar och skola ofta
godkännas af förbundsstyrelsen.

Afdelningarna kunna dela upp sig efter olika yrkesgrenar i sektioner, Indika bl. a.
förbereda frågor ur speciell yrkessynpunkt, innan dessa komma inför afdelningen.

Fn annan underafdelning af fackföreningen är verkstadsklubben, som bevakar medlemmarnas
intressen på en viss arbetsplats och i öfrig! intager samma ställning till
afdelningen som sektionen.

Några förbund hafva bestämmelser om lokala samorganisationer, de s. k. platsorganisationerna
och platsstyrelserna. Dessa, som bestå af representanter från de olika
afdelningarna, upprätthålla sambandet mellan föreningarna och sammankalla vissa
gånger om året medlemmarna eller styrelserna för de olika afdelningarna på platsen.

Det förekommer äfven, att förbunden äro indelade i distrikt. Dessas styrelser
skola hjälpa till med organisationsarbetet och stå till förbundsstyrelsens disposition
vid medling i arbetstvister etc.

Fackförbunden äro organiserade på ett i hufvudsak likartadt sätt. För att vara
medlem fordras i regel att tillhöra en afdelning. Uteslutning äger i de flesta förbund
rum, om någon uppträder som strejkbrytare, underlåter att erlägga afgifter, motarbetar
förbundets syften, i moraliskt afseende skadar det, uppsåtligen bryter mot
stadgarna eller svikligen tillnarrar sig eller söker tillnarra sig understöd. Afdelningarna
erlägga till sitt förbund en inträdesafgift för hvarje nytillträdande medlem samt
dessutom en viss veeko-, månads- eller kvartalsafgift för hvarje medlem. Afdelningarna
bestämma i regel sina egna afgifter, förbundsstadgarna sätta endast upp minimibelopp,
under hvilka de ej få gå. I de flesta förbund indelas medlemmarna i helt
betalande och hälft betalande. Till de senare räknas kvinnor och manliga medlemmar
under en viss ålder (vanligen 18 år) eller också hänföras dit alla, som ej komma
upp till eu viss veckoinkomst. Vid fullgörande af värnplikt samt vid sjukdom och
arbetslöshet är medlem vanligen befriad från afgift, likaså någon gång medlem, som
nått viss ålder (vanligen 50 år),, och som varit medlem samt fullgjort sina skyldigheter
ett visst antal år (vanligen 10). Till de ordinarie afgifterna komma uttaxeringar,
hvilka kunna påbjudas af förbundsstyrelsen eller kongressen, när vid konflikter tillgångarna
ej räcka, eller då den för understöd afsedda reservfonden understiger visst
belopp. I de flesta fall är denna förbundsstyrelsens makt oinskränkt, i andra får
ej mer än ett visst belopp per vecka uttaxeras på hvarje medlem (se närmare tabellen).

Ledningen af förbundet är anförtrodd åt förbundsstyrelsen, hvilken väljes af
kongressen eller af afdelningen eller afdelningarna på den ort, där förbundet har
sin expedition, samt vanligen består af ordföranden, v. ordföranden, sekreteraren,
kassören, och några andra medlemmar, däribland eventuellt förtroendemannen. Vanligaste
ämbetstiden är tre år, från kongress till kongress. Förbundsstyrelsen sammanträder
en eller flera gånger i månaden. Den är, då kongressen ej är samlad,
förbundets högsta beslutande myndighet i alla frågor, hvari kongressen ej fattat
något beslut.

När förbundsstyrelsen ej är samlad, är det förtroendemannen, som leder förbundets
angelägenheter. Flan tillhör ofta ej förbundsstyrelsen, men föredrar inför denna inkomna
frågor och har där yttrande- och förslags-, men ej rösträtt. Han sköter expeditionen,
medlar i konflikter, leder agitationsarbetet samt är ofta redaktör för förbundets
tidning. Han väljes vanligen af kongressen för samma period som förbunds 35 -

Fackförbun den.

274

Landsorga nisationen.

styrelsen och kan afsättas af den senare men äger rätt att vädja till allmän omröstning
eller kongress.

Kongressen, förbundets högsta myndighet, sammanträder antingen på i stadgarna
bestämd tid, vanligen hvart tredje år, eller på tid, som bestämmes af nästföregående
kongress, eller också när förbundsstyrelsen eller förbundet genom allmän omröstning
så bestämmer. Extra kongress sammankallas, då förbundsstyrelsen så finner nödigt
eller förbundet genom allmän omröstning det beslutar. Kongressen består af ombud
från af delningarna; hvarje afdelning skickar ett ombud och dessutom ett för i regel
hvart femtio- eller hundratal medlemmar, som afdelningen omfattar. Hvarje ombud
har en röst. Förbundsstyrelsen och förtroendemannen äro skyldiga att närvara vid
kongressens förhandlingar, dock vanligen utan rösträtt. Kongressen beviljar eller afslår
ansvarsfrihet för förvaltningen. Frågor i öfrigt, som skola behandlas af kongressen,
kunna väckas af förbundsstyrelsen, revisorerna eller inom afdelningarna. Om
en afdelning ej vill upptaga en enskild medlems motion som sin, kan denne fordra,
att motionen ändock insändes till kongressen. Motionerna remitteras till afdelningarna.
Inom några förbund kunna emellertid äfven ombuden väcka frågor direkt på
kongressen.

Af denna eller afdelningen eller afdelningarna på den ort, där förbundet har
sin expedition, väljas vanligen tre revisorer, hvilka ha att revidera räkenskaperna
och kontrollera förbundsstyrelsens verksamhet. I många fall kunna de, om de anse,
att förbundsstyrelsen vansköter sitt uppdrag, anmäla detta hos afdelningarna på
platsen, som då kunna afsätta förbundsstyrelsen. Denna kan vädja till kongressen,
i några förbund till allmän omröstning inom afdelningarna.

Sådan omröstning förekommer för öfrigt beträffande andra frågor inom samtliga
förbund. Initiativrätt ha vanligen förbundsstyrelsen, afdelningarna, kongressen
samt ett visst antal af förbundets medlemmar. Ett beslut, fattadt genom allmän omröstning,
har samma giltighet som ett kongressbeslut.

Förutom kongressen ha ett par förbund ännu en representantförsamling, representantskapet.
Detta består af minst 8 medlemmar, valda af afdelningarna. Sammanträde
hålles årligen, eller då viktiga frågor föreligga. Representantskapet kontrollerar
mellan kongresserna förbundstyrelsens verksamhet och fattar vid viktigare tillfällen
beslut, med ansvar inför kongressen. Det har ej rätt att ändra stadgar, men behandlar
för öfrigt alla frågor, som väckas af förbundsstyrelsen, revisorerna eller någon
af dess egna medlemmar. Förbundsstyrelsen skall deltaga i dess sammanträden.

I Landsorganisationen har hvarje fackförbund rätt till inträde samt dessutom
hvarje fackförening, som ej har något förbund att sluta sig till. Vid inträdet erlägges
en viss afgift för hvarje medlem, hvartill kommer månadsafgift samt uttaxering,
när den för konfliktunderstöd afsedda reservfonden understiger visst belopp. Härvid
göres dock undantag för medlemmar, som genom sjukdom under minst 14 dagar
varit urståndsätta att försörja sig, samt för värnpliktige under vapenöfning (se i öfrigt
närmare tabellen).

Styrelse är landssekretariatet, hvilket består af 7 medlemmar, valda på ordinarie
kongress, och sammanträder eu gång i veckan. Valen gälla till nästföljande kongress;
dock kan afgående ledamot återväljas. Ordföranden, kassören och sekreteraren
väljas särskildt af kongressen. Den förstnämnde har ungefär samma åligganden som
förtroendemannen inom förbunden.

Representantskapet, bestående af en representant för hvarje anslutet förbund,
utsedd af dess styrelse, är vid alla viktigare tillfällen beslutande myndighet mellan
kongresserna och kontrollerar sekretariatets verksamhet. Representantskapet samman -

275

träder en gång om året samt dessutom, när sekretariatet så beslutar, eller då minst hälften
af representantskapets medlemmar därom anhåller. Sekretariatets medlemmar äro
skyldiga att närvara vid sammanträdena, där de ha yttrande-, förslags- och rösträtt
i alla frågor utom dem, som röra den gångna tidens förvaltning. Berättelse öfver
Landsorganisationens verksamhet jämte revisionsberättelse för näst föregående år förelägges
å årsmötet representantskapet, som därefter beslutar om ansvarsfrihet för sekretariatet.

Landsorganisationens högsta beslutande myndighet är kongressen. Denna sammanträder
på tid, som af nästföregående kongress bestämmes; hittills har kongress
hållits ungefär hvart tredje år. Extra kongress hålles efter beslut af sekretariatet
och representantskapet. Kongressen består af ombud från de anslutna förbunden, som
hvardera sända ett sådant för hvarje fullt 500-tal medlemmar. Förbund, understigande
500 medlemmar, äga likväl rätt att sända ett ombud. Sekretariatets och representantskapets
medlemmar äro skyldiga att närvara på kongressen, där de äga samma
rättigheter som ombuden, dock ej beträffande frågor, som röra den gångna tidens
förvaltning och verksamhet. Motioner kunna väckas af hvarje anslutet förbund och
förening och skola remitteras till de anslutna organisationerna, innan kongressen
sammanträder.

För att understöd vid konflikter skall utbetalas, skall förbund hafva tillhört Landsorganisationen
minst ett hälft år och antalet i lockout eller af Landsorganisationen godkänd
strejk deltagande öfverstiga 3 % af förbundets hela medlemsantal. Planerar
förbund strejk, om hvilken kan antagas, att den länder till lockout i sådan omfattning,
att Landsorganisationens understöd erfordras, skall förbundsstyrelsen inrapportera
förhållandet till sekretariatet. Ingen dylik strejk får tillgripas, med mindre sekretariatet
därtill lämnat sitt bifall; väntas lockouten bli af synnerligen stor omfattning,
skall sekretariatet infordra representantskapets utlåtande genom korrespondens eller
inkallande till möte, hvarvid det beslut representantskapets flertal fattar blir afgörande.
Vid vägradt understöd från Landsorganisationen kan det förbund, som framställt
fordran, vädja till representantskapet.

Vid anfall genom lockout mot till Landsorganisationen anslutna organisationer
»äger representantskapet rätt att i samråd med vidkommande förbundsstyrelser och
afdelningar besluta om alla de åtgärder, som kan anses lämpligt vidtagas i anledning
af föreliggande förhållande».

Understöd utgår tidigast 14 dagar efter konfliktens utbrott, med undantag för
det fall, att nybildad förenings medlemmar invecklats i strid för föreningsrätten,
innan anslutning till fackförbund ägt rum, då understöd kan erhållas fr. o. m. första
veckan af striden.

Understöd till i lockout indragen organisation utgår med högst 8 kr. till helt
och 5 kr. till hälft betalande medlem per vecka.

Enligt senast offentliggjorda uppgifter äro till Landsorganisationen anslutna 27 Omfattning.
fackförbund, omfattande 1,829 afdelningar med sammanlagdt 108,079 medlemmar.

Som emellertid uppgifter ej föreligga om dessa medlemmars fördelning på fackförbund,
hafva i tabellerna användts de senast publicerade siffrorna för hvarje förbund, hvilka,
äfven om de tillhopa öfverstiga nyss nämnda summa, likväl enligt uppgift från Landssekretariatet
närmast torde motsvara rådande faktiska förhållanden.

Arbetareföreningar utom Landsorg-anisationen. De utanför Landsorganisationen
stående fackförbunden och fackföreningarna äro i allt väsentligt organiserade på samma
sätt som de till densamma anslutna med undantag af Svenska Arbetareförbundet, som

276

Allmän organisation.

företer den olikheten, att — medan andra organisationer representera endast ett yrke
eller eu industri — en afdelning af Arbetareförbundet omfattar arbetare inom alla
yrken. Hvad beträffar organisationen i öfrigt, skiljer sig detta förbund ej märkbart
från de ofvan beskrifna.

De största till Landsorganisationen ej anslutna förbunden äro Svenska Järnvägsmannaförbundet
med 206 afdelningar och 20,986 medlemmar, Svenska Arbetareförbundet,
omfattande 180 afdelningar och 10,000 medlemmar, samt Svenska Typografförbundet,
som räknar 87 afdelningar med 5,949 medlemmar.

Ofriga fackförbund och fristående fackföreningar äro till antalet 20 och torde
sammanlagdt hafva ett medlemsantal af 5,000 medlemmar.

Skytteföreningar.

Det frivilliga skytteväsendets organisation är bestämd genom Kungl. Bref den
26 juni 1903, hvilket innehåller dels grunder för det af staten understödda frivilliga
skytteväsendets organisation dels ock stadgar för skytteförbundens öfverstyrelse.

Enligt sagda nådiga bref skola de frivilliga skyttarna sammansluta sig till skytteföreningar
och dessa åter till skytteförbund, hvilka skola vara ordnade länsvis, doek
att där så af förhållandena påkallas, förbund må delas uti kretsar, likaledes territoriellt
ordnade. K. Maj:t medgaf dock i sagda bref, att Älfsborgs län finge utan hinder af
förenämnda föreskrifter tills vidare omfatta två skytteförbund. Skytteförbunden utgöra
således tillsammans 26 stycken, ett för Stockholms stad samt ett för hvarje län
med undantag af Älfsborgs län, som fortfarande har två skytteförbund —■ Älfsborgs
skytteförbund och Yästgötadals skytteförbund.

Skytteförbunden lyda under Skytteförbundens Öfverstyrelse, som under Kungl.
Maj:t utöfvar högsta ledningen af det frivilliga skytteväsendet och därvid bland annat
skall fastställa stadgar för såväl skytteföreningarna som skytteförbunden. Öfverstyrelsen
är tillika skytteförbundens representantförsamling.

Skytteförbundens öfverstyrelse utgöres af en af öfverstyrelsen — inom eller
utom densamma — för 3 år vald ordförande, en ledamot jämte suppleant för hvart
och ett af rikets 26 skytteförbund, valda för en tid af 3 år vid de ordinarie skytteförbundsmötena,
öfverstyrelsens verkställande utskott, bestående af 9 ledamöter jämte
lika antal suppleanter, valda för tre år af öfverstyrelsen inom eller utom densamma,
samt de af Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna i öfverstyrelsen, för närvarande 4,
af hvilka 3 äro själfskrifna medlemmar i öfverstyrelsens verkställande utskott.

Förutom clessa af Kungl. Maj:t i öfverstyrelsen utsedda ledamöter, för närvarande
4, utses af Kungl. Maj:t ett ombud i hvart och ett af de olika förbundsstyrelserna.
Instruktion för samtliga dessa af Kungl. Maj:t utsedda ombud har senast
blifvit fastställd genom nådigt bref den 31 december 1909 (Bihang till Svensk Författningssamling
n:r 11 för år 1910).

Skytteväsendets organisation omfattar således följande hufvudafdelningar:

A. Skytteförbundens öfverstyrelse.

B. Skytteförbunden och

C. Skytteföreningarna.

277

Skytteförbunden, som hafva till ändamål att inom sina områden leda och främja
skytterörelsen, omfatta resp. läns skytteföreningar. Förbundets angelägenheter handhafvas
af förbundsmötet, förbundsstyrelsen, samt ett verkställande utskott. I förbundsmötet
— skytteförbundens ordinarie årsmöte — deltaga:

ombud för skytteföreningarna, ett för hvarje påbörjadt visst antal (50 eller 100)
medlemmar, dock högst 3 från hvarje förening,
förbundsstyrelsen samt
verkställande utskottets ledamöter.

Skytteförbundens styrelse utgöres af ordförande, vice ordförande, samtliga ordförande
i de till förbundet hörande skytteföreningarna eller ett bestämdt antal å förbundsmötet
valda ledamöter samt verkställande utskottet jämte den ledamot (officer),
som af Kungl. Maj:t utses för att öfvervaka skytteföreningarnas af staten understödda
verksamhet.

Verkställande utskottet består af 4 eller 6 ledamöter inom eller utom styrelsen
jämte ofvannämnda af Kungl. Maj:t förordnade ombud. Utskottet handhafver de löpande
göromålen.

Skytteförbundens stadgar fastställas, som förut nämnts, af skytteförbundens öfverstyrelse
samt äro, såvidt man kan döma af de insända stadgarna från 5 förbund
af ungefär samma typ; och hänvisas beträffande desamma till tabellen.

Enligt från öfverstyrelsen under hand inhämtade upplysningar utgöra skytteföreningarna
för närvarande (okt. 1910) 2,300 st. med ett sammanlagdt medlemsantal
af omkring 150,000 medlemmar.

Skytteförenings stadgar skola för att vara gällande fastställas af skytteförbundens
öfverstyrelse. Med undantag dels af regementenas skytteföreningar, som hafva eu
stadga af särskild typ för sig, samt Stockholms stads frivilliga skarpskytteförening, Gäfle
frivilliga skarpskytteförening samt Eskilstuna och Carl Gustafs stads frivilliga skapskytteförening,
Indika föreningar fortfarande till stor del äro organiserade efter de gamla skarpskytteföreningarnas
mönster, äro skytteföreningarnas stadgar af ungefär en och samma
VP och öfverensstämmande med en af skytteförbundens öfverstyrelse utarbetad normalstadga.
Visserligen skilja sig en del föreningars stadgar i ett eller annat hänseende
från normalstadgan, men då skiljaktigheterna äro helt oväsentliga och endast
gälla enstaka detaljer, hafva dessa föreningar icke särskildt upptagits i tabellen, utan
skiljaktigheterna från normalstadgan i de af det föreliggande lagförslaget berörda hänseenden
endast angifvits här nedan. I tabellen hafva därför endast upptagits eu
förening med stadgar enligt normalstadgan, eu militär skytteförening samt de förenämnda
tre skarpskytteföreningarna.

Några villkor för medlems utträde ur skytteförening finnas icke angifna i normalstadgan.

I de insända stadgarna af denne* typ har dylik bestämmelse endast funnits i
tva föreningars, nämligen Alvestads och Häggeby skytteföreningars stadgar.

De i normalstadgan intagna bestämmelserna om grunderna för medlems uteslutning
hafva följande affattning:

»Därest medlem icke ställer sig till efterrättelse föreningens stadgar och gällande
xöreskrifter eller pa annat sätt visar sig ovärdig föreningen tillhöra, äger styrelsen
rätt att densamma ur föreningen utesluta.»

Förlust af medborgerligt förtroende har i normalstadgan icke uttryckligen angifvits
såsom grund för medlems uteslutning men torde innefattas i den formulering,
som åt paragrafen gifvits. Förlust af medborgerligt förtroende måste nämligen anses
vara inbegripet i uttrycket »på annat sätt visar sig ovärdig föreningen tillhöra».

Shy tte förbunden.

Skytteför eningarna.

Villkor för
medlems
utträde.

Grunder för
medlems
uteslutning.

Styrelsen.

Sätt för
kallelse till
sammanträde.

Extra allmänt
sammanträdes
hållande.

Förenings
trädande i
likvidation
eller förenings
upplösning.

Rätt för medlemmar
att
deltaga i
liandliafvandet
af föreningens
angelägenheter.

Förfarande
med tillgångarna
vid
upplösning.

I en af de insända stadgarna liar förlust af medborgerligt förtroende uttryckligen
angifvits som uteslutningsgrund.

En skytteförenings styrelse består enligt normalstadgan af eu ordförande, som
väljes särskildt af föreningen, och 4 (eller 6) ledamöter jämte 2 suppleanter, samtliga
styrelseledamöter valda för ett år i sänder.

Endast ytterst enstaka undantag från styrelsens sammansättning på ofvan angifna
sätt hafva vid granskning af de insända stadgarna förekommit.

Någon bestämmelse rörande sättet för kallelse till sammanträde har icke förekommit
i de insända stadgarna af normaltypen utom i 5 stycken. Enligt dessa sistnämnda
skall kallelse till årssammanträde äga rum genom annons i ortens tidningar
eller (beträffande en förening) genom kungörelse i kyrkan.

Normalstadgan innehåller icke någon bestämmelse om extra allmänt sammanträdes
hållande. I två af de insända stadgarna bestämmes dock, att dylikt sammanträde
skall hållas, när styrelsen så anser nödigt, eller om minst 10 af föreningens medlemmar
på angifvet skäl därom hos styrelsen göra framställning.

Några bestämmelser om förenings trädande i likvidation eller i allmännet om
förenings upplösning finnas icke i normalstadgan. Endast i stadgarna för Sydhallands
skyttegille hafva påträffats bestämmelser om sättet för besluts fattande om förenings
upplösning. Stadgandet härutinnan är af följande lydelse: »Beslut om skyttegillets
upplösning kan fattas vid ordinarie årsmöte, men gäller dylikt beslut endast ifall
minst 3/i af vid årsmötet närvarande, utgörande minst hälften af skyttegillets hela
medlemsantal, ena sig därom.»

I fråga om medlemmars rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens angelägenheter
finnas i normalstadgan följande bestämmelse:

»Ordinarie årsmöte med föreningens medlemmar äger rum hvarje år i — månad,
hvarvid förekommer» etc.

Då någon begränsning för rösträttens utöfning till de aktiva medlemmarna icke
finnes i normalstadgan angifven, torde samtliga — såväl aktiva som passiva medlemmar,
hvilka erlagt stadgade afgifter, få utöfva rösträtt. Erläggande af stadgade
af gifter torde få förutsättas för rösträtts utöfvande; åtminstone äger uttryckligen
enligt normalstadgan ingen rätt deltaga i öfningarna, som icke erlagt dessa afgifter.

Endast i två af de insända stadgarna hafva härutinnan påträffats afvikande
bestämmelser från normalstadgan, nämligen i Flens skyttegilles stadgar och i Eskilstuna
skyttegilles. Enligt den förra äga alla medlemmar yttranderätt vid gillets
sammanträden samt lika rösträtt utom i fråga om öfningar, då endast aktiva medlemmar
äga rösträtt. Eskilstuna skyttegilles stadgar härutinnan äro af följande lydelse: »Aktiv

medlem äger deltaga i skyttegillets sammanträden samt därvid utöfva
rösträtt, så framt han erlagt stadgade afgifter. Hedersledamot och passiv ledamot
äger närvara vid skyttegillets sammanträden och fester.»

Rörande förfarandet med skytteförenings tillgångar vid upplösning finnes icke
någon bestämmelse i normalstadgan.

I ett fåtal föreningars stadgar (i endast 8 af de insända) finnes dock dylik
bestämmelse intagen; och har i så fall bestämts, att tillgångarna skola användas till
skytterörelsens befrämjande eller (beträffande endast 2 föreningar) anses såsom de
kvarståendes tillhörighet.

Idrottsföreningar.

Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige. För främjande af skididrotten
verkar förutom det ar 1908 bildade svenska skildlöpningsförbundet —
livilket utgör eu sektion för skidlöpning inom Riksförbundet — Föreningen för
skidlöpningens främjande inom Sverige.

Sistnämnda förening, som bildades år 1892, har till ändamål att inom Sverige
verka för skidlöpningens utbredande. Dess verksamhet är först och främst af understödjande
art, men därjämte verkar föreningen rent idrottsligt ledande genom anordnande
af skidlöpningstäflingar, nationella och internationella, i Stockholm (vid Fiskartorpet,
som är föreningens tillhörighet) eller a andra orter inom Sverige, genom upprättande
af täflingsregler, bildande af skidlöpningsklubbar samt genom anordnandet
af skidutställningar för höjande af skidmaterielens kvalité m. m.

Ledamot af föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige är hvar och en,
man eller kvinna, som därtill anmält sig hos föreningen och erlagt stadgad medlemsafgift.
Föreningen, hvars styrelse har sitt säte i Stockholm, är således endast en
sammanslutning af personer; och föreningar kunna ej såsom sådana vinna inträde i
föreningen, men för sin verksamhet i landsorten är föreningen nära förbunden med
nedan angifna till densamma anslutna 7 länsförbund, hvilka, ehuru själfständigt
arbetande, dock såsom tillkomna på föreningens initiativ på sätt och vis kunna betraktas
som underafdelningar under föreningen. Dessa länsförbund utgöra en sammanslutning
af inom förbunden varande skidlöpareklubbar.

Föreningens styrelse består af minst 6 och högst 10 ledamöter från Stockholm
0°h Jika antal från landsorten, hvilka väljas af föreningen på allmänt årssammanträde
för 5 år. Ledamöterna från landsorten utgöras i allmänhet af länsförbundens ordförande.
För besluts fattande fordras, att minst 7 ledamöter äro vid styrelsesammanträdet
närvarande. För skötande af de löpande ärendena irtser styrelsen inom sig
ett verkställande utskott å 6 personer.

Föreningen samlas till ordinarie årsmöte i Stockholm i oktober eller november.

De till Föreningen för skidlöpningens främjande anslutna länsförbunden äro:
Norrbottens läns skidlöpareförbund, Västerbottens läns skidlöpareförbund, Jämtlands
skidlöpareförbund, Härjedalens skidlöpareförbund, Medelpads skidlöpareförbund, Gäfleborgs
läns skidlöpareförbund samt Värmlands—Dals skidlöpareförbund.

Skidlöpareförbunden hafva till ändamål att verka för skididrottens främjande
inom förbundsområdena.

Medlemmar af förbunden äro de inom förbundsområdet varande skidlöpareföreningarna
(skidklubbar), men därjämte kunna till medlemmar af desamma antagas en
hvar välfrejdad man eller kvinna, som därtill hos styrelsen anmäler sig.

Förbundsstj-relsen utses å allmänt årssammanträde för ett år i sänder och
består i allmänhet af 6 personer. Styrelsen har sitt säte, där ordföranden är bosatt.
Ordföranden, sekreteraren och kassören bilda ett s. k. verkställande utskott och sköta
de löpande ärendena. Styrelsen är beslutmässig, då minst hälften af ledamöterna
äro närvarande. Vid lika röstetal gäller ordförandens mening.

Allmänt årsmöte hålles samtidigt med förbundets årstäfian och kungöres en månad
förut.

Föreningarna representeras vid årsmötet af ombud, som därvid hafva eu röst
för hvarje medlem, för hvilken afgift erlagts till förbundet.

Ändamål.

Medlemmar.

Styrelse.

Slädlöparcförbunden

eller de s. k.
länsförbunden.

Styrelsen.

Allmänt

årsmöte.

280

Skidklubbarna
eller
skidlöpare föreningarna.

Styrelsen.

Årssamman träde.

Ändamål.

Medlemmar.

jDiskvalificering
af
förening.

Öfver styrelsen.

Skidklubbarna hafva till ändamål att med anslutning till Föreningen för skidlöpningens
främjande samt länets skidlöpareförbund inom resp. ort verka för skidlöpningens
utbredning och höjande såsom idrott.

Medlemmarna äro aktiva, passiva samt hedersledamöter.

Styrelsen består af ordförande, vice ordförande samt 4 öfriga ledamöter, hvilka å
allmänt sammanträde väljas för 2 år och kunna omväljas. Af de första gången valda
skola efter 1 år afgå ordföranden samt två genom lottning utsedda ledamöter, de
öfriga afgå först följande år.

Ordinarie sammanträde hålles en gång om året.

Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbund. Svenska Gymnastikoch
Idrottsföreningarnas Riksförbund, som bildades år 1903, är landets högsta myndighet
i frågor, som röra den svenska idrottens organisation och ledning, under det
att Centralföreningen för idrottens främjande är den högsta ekonomiskt ledande och understödjande
myndigheten. Dess ändamål ar att åt de skilda idrottsföreningarna bereda
fördelen af gemensamma bestämmelser och genom enhetlig öfverledning stödja, främja
och utveckla den svenska idrotten och isynnerhet sådan idrott, som kan utöfvas utan
dyrbara apparater och redskap, således all idrott utom segling, skytteverksamhet oen
hästsport samt sådan sport, för hvilken erfordras användande af motorer eller dylikt.

Medlemskap inom förbundet kan vinnas af en hvar svensk gymnastik- eller idrottsförening
efter en i enlighet med fastställdt formulär gjord och af föreningens stadgar
åtföljd ansökan. För att förening skall kunna upptagas måste densamma genom sitt
namn lätt kunna särskiljas från förut i Riksförbundet intagen förening och i sitt
namn ej innesluta ordet förbund. Dessutom äger riksförbundet i sig upptaga understödjande
medlemmar. Föreningarna erlägga en årsafgiit af 10 öre för hvarje medlem
(såväl aktiv som passiv), dock minst 10 kronor. De understödjande medlemmarna
betala en årlig afgift af 3 kronor eller ock en gång för alla 50 kronor. De
utgifter, som betalas eu gång för alla, af sättas till eu fond, »ständiga medlemmars
fond», hvaraf endast räntan får användas.

Förening, som ej innan löpande arbetsårets slut (den 31 oktober) inbetalt sina
afgifter till Riksförbundet, uraktlåtit att ställa sig till efterrättelse stadgarna eller i
enlighet därmed antagna föreskrifter samt icke på tillsägelse skyndsamt vidtagit rättelse
i anmärkta afseende!, kan för viss tid förklaras diskvalificerad, varnas eller
ådömas böter, dock högst 100 kronor. Diskvalifikation medför förlust af alla rättigheter,
som grunda sig på medlemskap i Riksförbundet eller viss sektion däraf, utan
att dock förening fritages från sina skyldigheter. Förening, som adömts böter, anses
diskvalificerad från den tid beslutet vunnit laga kraft, tills bötesbeloppet erlagts.

Riksförbundets angelägenheter handhafvas af: öfverstyrelsen med dess förvaltningsutskott,
riksförbundsmötet, sektionerna (förbund för de olika grenarna inom idrotten), distriktsförbunden
samt stadgeutskottet, hvilket, bestående af ordförande och 4 ledamöter,
utses å riksförbundsmötet samt har till uppgift att afgifva förslag och yttranden i
stadgefrågor och dylikt.

Öfverstyrelsen består af Riksförbundets ordförande, H. K. H. Kronprinsen, samt
30 ledamöter, valda å riksförbundsmötet för tre år med en tredjedel hvarje år. Året
räknas från riksförbundsmöte till och med riksförbundsmöte.

Sektions- och distriktsförbundsstyrelsernas ordförande äga att, äfven om de ej
äro ledamöter i öfverstyrelsen, deltaga i öfverläggningarna, dock utan rösträtt, och
skola till sammanträdena kallas.

Öfverstyrelsen äger fatta beslut, när kallelse till samtliga ledamöter aflåtits
minst 8 dagar förut och minst 10 ledamöter äro närvarande.

281

Öfverstyrelse!! äger att sjelfständigt besluta i de flesta till Riksförbundet hörande

■ärenden; endast de mest viktiga frågor behöfva hänskjutas till afgörande af riksförbundsmötet.
Så äger öfverstyrelsen att efter vederbörande sektionsstyrelsers hörande
fastställa amatör-, diskvalifikations-, rekord-, mästerskaps- och medaljbestämmelser samt
täflingsregler, fastställa instruktioner för förvaltningsutskottet samt sektions- och distriktsförbundsstyrelserna,
efter sektionsmötenas hörande fastställa stadgar för sektionerna
och arbetsordningar för sektionsmötena, utse 1 af de 2 revisorerna för hvarje
sektion ^ samt granska sektionsstyrelsernas och sektionsrevisorernas berättelser in. m.

Öfverstyrelsen sammanträder minst 3 gånger årligen, däraf en gång under april
och två gånger under november månad, före och efter ordinarie riksförbundsmötet.

För skötande af de löpande göromålen samt beredande af inkomna förslag utser
öfverstyrelsen inom sig ett förvaltningsutskott med stationsort i Stockholm, bestående
af ordförande, som väljes särskildt, samt 6 ledamöter med 2 suppleanter.

Riksförbundsmötet består af till myndig ålder komna ombud dels för sektionerna
och dels för föreningarna, utsedda för år, räknadt från och med 1 april. För hvarje
sektion utses vid ordinarie sektionsmöte två ombud. Föreningarnas ombud utses numera
(från 1910) distrildsvis å ordinarie distriktsförbundsmöte, så att för hvarje fullt 500-tal medlemmar
i de distriktet tillhörande föreningarna utses ett ombud; dock väljer distrikt minst
ett högst tolf ombud. Föreningarnas inom distriktet sammanlagda medlemsantal fördelas
på antalet ombud, som sålunda skola väljas. Förening, hvars medlemsantal uppgår till
sagda fördelade röstetal, äger rätt att för hvarje fullt sådant röstetal utse ett ombud.
För Överskjutande medlemsantal röstar föreningen jämte de andra föreningarna enligt
majoritetsval å återstående antal ombud. Ombud får icke föra talan mer än för ett
förbund och äger endast en röst. Ledamot af myndighet inom Riksförbundet äger ej deltaga
i beslut, hvaraf hans förenings rätt är beroende. Riksförbundsmöte är beslutmässigt
med det antal, hvilka, sedan kallelse vederbörligen utfärdats, infunnit sig å mötet.

^Ordinarie riksförbundsmöte sammanträder sista söndagen i november månad.
Kallelse därtill skall af förvaltningsutskottet utfärdas på sätt öfverstyrelsen bestämmer,
k öredragningslista skall till ombuden afsändas i så god tid, att den framkommer senast
14 dagar före mötet.

Fråga skall för att af ordinarie riksförbundsmöte kunna handläggas hafva af
sektions- eller distriktsförbundsstyrelse eller Riksförbundet tillhörande förening hos
förvaltningsutskottet, skriftligen affattad, inlämnats minst en månad före mötet.

är Riksförbundet uppdeladt i följande 15 st.

Med hänsyn till det tekniska arbetet
sektioner (specialförbund) nämligen:

l:o) sektionen för gymnastik eller Svenska gymnastikförbundet

2:o)
3:o)
4:o)
5:o)
6:o)
7:o)
8:o)
9:o)
10:o)
11 ro)
12:o)
13:o)
14:o)
15:o)

fäktning
allmän idrott
skridskoidrott
issegling
skidlöpning
simidrott
rodd

kanotidrott
velocipedidrott
fotboll och bandy
lawn-tennis
golf
pärk

brottning och

Svenska fäktförbundet,

Svenska idrottsförbundet,

eller Svenska skridskoförbundet,
Svenska

isseglingsförbundet,

» Svenska skidförbundet,

» Svenska simförbundet,

» Svenska roddförbundet,

» Svenska kanotförbundet,

» Svenska velocipedförbundet,

» Svenska fotbollsförbundet,

» Svenska lawntennisförbundet,

» Svenska golfförbundet,

» Svenska pärkförbundet,
tyngdlyftning eller Svenska atletikförbundet.

Fö tv ältning s -utskottet.

Riksförbun dsmötet.

Sektionerna.

282

Medlemskap.

Sektionssty relserna.

Sektionsmötena
och
sättet för ntöfvandet
af
föreningarnas
rösträtt
därvid.

De särskilda sektionerna administreras enligt för hvarje sektion af öfverstyrelsen
godkända stadgar och bestämmelser, och sektionsmötets beslut skall underställas
öfverstyrelsens pröfning och godkännande.

De i Riksförbundet upptagna föreningarna äro berättigade till medlemskap af
de sektioner, hvilkas idrotter de utöfva; och kan således en förening upptagas i flera
sektioner. För att bibehålla medlemskap af sektion är förening skyldig att för hvarje
år inom januari månad insända anmälan om sin önskan att kvarstå i sektionen.
(För fortsatt medlemskap i en del sektioner skall dylik anmälan insändas före september
månads utgång.) Till samtliga förbunden betala föreningarna en låg medlemsafgift,
i allmänhet en krona.

Sektionsstyrelse, bestående af ordförande, som väljes särskildt, samt minst 4
ledamöter (i allmänhet 8), samtliga valda å allmänt sektionsmöte, skall verka för resp.
idrottsgrens höjande, framåtskridande och utbredning, representera densamma gent
emot utlandet, ombestyra svenska mästerskapstäflingar samt inom sin idrottsgren besluta
om diskvalifikation af lag eller person för viss tid m. in. Diskvalifikation af
flera idrottsgrenar samtidigt kan däremot endast beslutas af förvaltningsutskottet
inom öfverstyrelsen. Då styrelseledamot är medlem af förening, som är part i mål,
däri styrelsen skall döma, får han ej deltaga i afgörandet af detta mål. Där ordföranden
finner nödigt, kan ärende af brådskande natur afgöras genom skriftlig omröstning,
såsom ock äger rum inom öfverstyrelsen.

Ordinarie sektionsmöte hålles en gång hvarje år i november (strax före riksförbundsmötet).

Rörande föreningarnas representation inom de olika specialförbunden tillämpas,
följande tre principer:

Ro) Inom Svenska idrottsförbundet och Svenska fotbollsförbundet utöfvas rösträtten
af ombud, utsedda af distriktsförbunden, och äger hvarje distriktsförbund utse
ett ombud för hvarje påbörjadt 10-tal föreningar, som anslutit sig till respektive sektion
samt vid tiden för mötets utlysande erlagt föreskrifna afgifter och fullgjort dem
ålagda skyldigheter. Hvarje distrikt äger dock utse endast högst 5 ombud.

2:o) Inom Svenska skridskoförbundet, Svenska skidförbundet, Svenska simförbundet,
Svenska velocipedförbundet och Svenska atletikförbundet indelas de till desamma
anslutna föreningarna i aktiva och passiva. Som passiva medlemmar äga
alla till Riksförbundet anslutna föreningar rätt att inträda i en sektion. Aktiva medlemmar
däremot äro endast de, som i afsevärd grad utöfva idrottsgrenen ifråga, och
som i minst 2 år tillhört förbundet. Endast aktiva föreningar, som erlagt stadgade
afgifter och fullgjort dem af förbundet ålagda skyldigheter, äro röstberättigade, men
ej de s. k. passiva. Hvarje röstberättigad förening äger till förbundsmötet (sektionsmötet)
sända ett ombud, som vid röstning äger en röst.

3:o) Inom de öfriga sektionsförbunden hafva alla de till resp. förbund anslutna
föreningarna en röst, försåvidt de inbetalt sina afgifter och fullgjort sina skyldigheter.

Di strikts för- Med hänsyn till de orter, hvarest föreningarna utöfva sin verksamhet, äro de bunden.

samma uppdelade i 20 distriktsförbund. Beträffande idrottsfrågor i tekniskt hänseende
sortera distriktsförbunden under respektive sektionsstyrelse, men i öfriga frågor under
öfverstyrelsen och förvaltningsutskottet.

Distriktsför- Distriktsförbundsstyrelsen väljes för tiden från distriktsförbundsmötet i mars

kundsstyrelse. ^ 0 m distriktsförbundsmötet i mars nästkommande år och består af ordförande, som
utses särskildt, samt minst 6 ledamöter. Distriktsförbundsstyrelsen är beslutmässigmed
minst halfva antalet.

283

Där ordförande finner nödigt, kan ärende af brådskande natur afgöras genom
"skriftlig omröstning. s 6

_ ®t/relsen handhafver idrotten inom distriktet, föranstaltar om distriktsmästers
apstäfhngar, afgifver rapporter och tillhandagår öfverstyrelsen, förvaltningsutskottet
och sektionsstyrelserna samt öfriga distriktsförbundsstyrelser med upplysningar och

• distriktsförbundsmötet äger förening, som tillhör distriktet och varit med1
nksforbundet minst två år, rösträtt, såvidt föreningen erlagt till Riksförbundet
iorlalina afgifter. . Röstberättigad förening äger utse ett eller två ombud, af hvilka
i senare fallet blott det ena utöfvar föreningens rösträtt, och beräknas en röst för
nvarje fullt 10-tal medlemmar, som till föreningen erlagt förfallna årsafgifter och inom
densamma äga rösträtt, allt enligt sist inkomna uppgifter; dock må förening utöfva
rösträtt for högst eu femtedel af närvarande röstetalet. Samma person äger föra
talan for endast en förening.

Ordinarie distriktsförbundsmöte hålles i mars och, om så behöfves i oktober
månader hvarje år.

Distriktsför bundsmötena.

Idrottsföreningarna hafva till uppgift att genom öfvandet af idrott höja intresset
for densamma och utbilda goda idrottsmän samt verka för en god kamratanda.
Medlemmarna äro: aktiva, passiva samt hedersledamöter.

Ordinarie föreningssammanträde hålles minst en gång om året. Samtliga medlemmar
hafva där rösträtt.

. „ Sammanträdet är beslutmässigt med det antal medlemmar, som efter kallelse
infunnit sig å mötet.

Idrottsför eningarna.

Ordinarie

förenings sammanträde.

Svenska Seglarförbundet. Svenska Seglarförbundet är en sammanslutning af
svenska segelsällskap. Förbundet har till ändamål att befordra svenska seglingsidrottens
.gemensamma ..intressen såväl inom som utom landet, att införa gemensamma kappseo--lmgs- och matmngsregler samt likartade tidsgodtgörelsetabeller och bestämmelser för
indelning af fartygen såväl i klasser som efter beskaffenhet i kryssarjakter samt att
fastställa tiderna för förbundssällskapens internationella eller andra större öppna kännseglingar.

Förbundets angelägenheter ombestyras dels af förbundssällskapens ombud vid
lorbundets allmänna sammanträden, »seglardagar», och dels af en utaf ombuden utsedd
styrelse, som biträdes af eu teknisk nämnd och mätningsmän.

På hvarje ordinarie seglardag väljes för tiden intill nästa ordinarie seglardag
eu styrelse bestående, af: 1 ordförande, 2 vice ordförande, 2 sekreterare, 1 skattmästare
och 3. andra ledamöter. Styrelsen har sitt säte i Stockholm och är beslutmässig,
när minst 5 ledamöter äro närvarande och om beslutet ense.

Spelsällskap, som önskar ingå i förbundet, skall till styrelsen inlämna ansökning
härom med bifogande af stadgar samt medlems- och fartygsförteckning. För
inträde erfordras, att ..styrelsen anser sällskapets verksamhet vara af den art, att sällskapet
bör intagas i förbundet, samt att sällskapet har minst 50 ledamöter. Sällskap
som önskar utträde ur förbundet, skall därom hos styrelsen göra anmälan.

Om förbundssällskap åsidosätter förbundets stadgar eller förbundsstyrelsens beslut,
har styrelsen rätt att döma det felande sällskapet till 20 kronors böter eller att intill
nästa seglardag uteslutas ur förbundet.

Seglardag kan med en majoritet af minst 2/3 af afgifna röster »på förekommen
anledning» för viss tid eller tills vidare utesluta sällskap ur förbundet eller enskild

Ändamål.

Styrelse.

Inträde i förbundet
och
utträde därur.

Uteslutning
ur Seglarförbundet.

284

Förbunds sammanträde.

Segelsäll skapen.

Styrelse.

Ordinarie årssamman
träde.

Ändamål.

medlem däraf från deltagande i samtliga af förbundssällskap anordnade kappseglingar.
Fråga om uteslutande ur förbundet af ett förbundssällskap kan blott företagas till
behandling på förslag af förbundsstyrelsen eller af tre förbundssällskap.

Förslag om uteslutande af ett förbundssällskap skall jämte angifvande af skälen
därför bekantgöras minst 4 veckor före den seglardag, då det skall förekomma till
behandling.

Ordinarie förbundssammanträde, s. k. seglardag, hålles en gång om året.

Det antal röster, öfver hvilket hvarje särskildt förbundssällskap vid seglardag;
förfogar, bestämmes enligt följande grunder.

Sällskapet äger:

en röst såsom sällskapets grundröst,

eu röst för hvarje öppen kappsegling, hvilken sällskapet under det nästförfiutna
arbetsåret af hållit,

en röst för hvarje 25 meter af den sammanlagda vattenlinjen på de sällskapets,
däckade eller halfdäckade fartyg om minst 4 meters vattenlinje, hvilka senaste arbetsåret
deltagit i minst en öppen kappsegling, samt

en röst för hvarje 50-tal af sällskapets ledamöter.

Intet segelsällskap får dock vid seglardag rösta för mer än en fjärdedel af det
då representerade antalet röster. Filial af sällskap anses icke såsom särskildt sällskap.
Om personer eller fartyg tillhöra flere sällskap, räknas de samtliga dessa sällskap till
godo. Hvarje förbundssällskap har rätt att vid seglardag representera sig antingen
genom lika många ombud som sällskapet har röster eller genom det färre antal ombud
och den fördelning å dem af sällskapets röstetal, som sällskapet finner lämpligt.

Segelsällskapens ändamål är att befordra seglingsidrottens utveckling och verka
för sammanslutning mellan dess utöfvare och anhängare.

Till ledamot i ett segelsällskap kan på rekommendation af förutvarande ledamot
antagas hvarje välkänd person, man eller kvinna; och äger styrelsen afgöra, huruvida
den anmälde må i sällskapet intagas eller ej. Dessutom kunna i sällskapet på
ordinarie föreningssammanträde med 2/3 eller :i/4 majoritet (olika inom sällskapen) inväljas
hedersledamöter.

Sällskapets angelägenheter handhafvas af en styrelse, bestående af 5—9 ledamöter
(olika inom sällskapen), hvilken är beslutmässig, om alla styrelseledamöter blifvit
kallade till sammanträdet och minst 4 ledamöter äro vid sammanträdet närvarande
(Malmö Segelsällskap minst 3, då vid lika röstetal ordf:s mening räknas dubbelt). Vid
lika röstetal gäller ordf:s mening.

Styrelsens ledamöter äro för hvar sin förvaltning ansvariga inför sällskapet.

Ordinarie årssammanträde äger rum minst 1 gång (i allmänhet minst 2 ggr) om
året. Hvarje medlem äger därvid en röst.

Sveriges Centralförening för idrottens främjande. Sveriges Centralförening för
idrottens främjande, som bildades år 1897, har till ändamål att verka för utbredande
och främjande af god idrott inom alla samhällsklasser af Sveriges folk. Förverkligandet
af detta syfte sker hufvudsakligen genom ekonomiskt understödjande af de skilda
idrottsgrenarna och föreningarna inom landet, hvarvid i första hand lämnas understöd
tfll anläggande af idrottsplatser, skidbackar, skridskobanor etc. För sagda ändamål
använder Centralföreningen de till densamma inflytande arsafgifter från medlemmarna
och mottagna gåfvor och har därjämte för idrottens understödjande fått
anordna ett penninglotteri. Centralföreningen är sålunda det svenska idrottslifveta.

285

ekonomiska understödjare och förvaltare, men tillika verkar den för idrottens befrämjande
genom anordnande af Nordiska spelen hvart fjärde år, idrottsliga utställningar,
föredrag i idrott in. m.

En hvar välfrejdad person, man eller kvinna, kan efter inbjudan af Centralföreningens
styrelse blifva medlem af föreningen. Centralföreningen är sålunda en sammanslutning
endast af personer, men dock omfattande hela riket.

Centralföreningens styrelse består af en af Konungen utsedd ordförande samt 30
andra ledamöter. Af dessa afgå fem hvarje år — genom lottning 1909 bestämdes hvilka
som skulle afgå 1910—1915 — och de kvarstående förrätta val af nya ledamöter
samt träda i funktion den 1 januari. Afgår styrelseledamot, innan den tid tilländalupit,
för hvilken han blifvit vald, utses i hans ställe annan ledamot för den tid den
afgående skolat i styrelsen kvarstå. Afgående styrelseledamot kan återväljas. Inträder
förändring i styrelsen, skall detta tillkännagifvas vid allmänna årssammanträdet.

I och för skötseln af de löpande ärendena utser styrelsen inom sig ett förvaltningsutskott,
bestående af de två sekreterarna och kassaförvaltaren jämte lämpligt
antal andra ledamöter.

Styrelsen har sitt säte i Stockholm och sammanträder på kallelse af ordföranden
eller vice ordföranden.

Föreningen sammanträder till allmänt årsmöte i Stockholm eller å annan plats,
som af styrelsen bestämmes före maj månads utgång hvarje år. Därvid behandlas
styrelsens årsberättelse, revisorernas berättelse samt framställningar från styrelsen
eller föreningens medlemmar, samt förrättas val af 2 revisorer. Af medlem till pröfning
å mötet hänskjutet ärende skall anmälas hos styrelsen minst 14 dagar förut.

Sveriges Militära Idrottsförbund. Sveriges Militära Idrottsförbund, som bildades
våren 1909, har till ändamål att i full öfverensstämmelse med af Svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas Riksförbund utfärdade bestämmelser verka för väckande
af intresse för idrott och höjande af idrottsandan inom hela krigsmakten samt att
genom utarbetande och fastställande af regler för rent militära idrottstäflingar åstadkomma
enhet i det militära idrottsliga utbildningsarbetet, in. m.

Till förbundet äga ansluta sig: Generalstaben, Krigsskolan, Sjökrigsskolan,

samtliga arméns och marinens regementen och kårer, officersskolor samt i riket befintliga
landstormsföreningar.

Styrelsen eller, som den kallas, verkställande utskottet, består af ordförande,
som väljes särskild^ samt 10 ordinarie medlemmar och 5 suppleanter. I verkställande
utskottet skola hvart och ett af arméns truppslag samt flottan och kustartilleriet
vara representerade, och skola ordföranden och minst 6 ordinarie medlemmar vara i
Stockholm eller dess närhet boende.

Verkställande utskottet utöfvar närmaste tillsynen och beslutar öfver förbundets
angelägenheter, handlägger de löpande göromålen och handhar förbundets ekonomi
samt afgör tvistefrågor, som till detsamma hänskjutas.

Utskottet är beslutmässigt med 6 ledamöter eller 5, om dessa äro om beslutet
ense. Beslut fattas med enkel röstöfvervikt, och vid lika röstetal äger ordföranden
utslagsröst.

Utskottet äger ej att ingripa i organisationen af idrotten inom de till förbundet
anslutna truppförbanden.

Förbundets ordinarie sammanträde äger rum i Stockholm under första hälften
af november månad, och representeras därvid hvarje till förbundet anslutet truppförband
af högst två befullmäktigade ombud, af hvilka endast det ena äger utöfva

Medlemmar.

Styrelse.

Årsmöte.

Organisation.

Styrelsen.

Ordinarie

sammanträde.

286

De militära
idrottsföreningarna.

Styrelsen.

Årssamman träde.

Ändamål.

Medlemmar.

Säte och
styrelse.

Ordinarie
sammanträde,

Ändajnål.

Medlemmar.

truppförbandets rösträtt. Hvarje truppförband äger en röst. Dessa representanter
utgöra förbundets öfverstyrelse.

Från de militära idrottsföreningarna hafva stadgar inkommit endast från Sjökrigsskolans
idrottsförening och Upplands artilleriregementes idrottsförening; och af ser den
i tabellen behandlade militära idrottsföreningen Sjökrigsskolans idrottsförening, enär
denna förening har de fullständigaste stadgarna af de två.

Styrelsen består af ordföranden, som utses af skolans (rege:ts) chef och skall
vara officer, samt visst antal af föreningen genom särskilda delegerade utsedda
styrelseledamöter.

Styrelsen är beslutmässig, om minst hälften af styrelseledamöterna är närvarande.

Arssammanträde äger rum en gång om året, och förekommer därvid styrelsens
och revisorernas årsberättelser, behandling af inlämnade förslag samt val af revisorer.

För att få deltaga i de af Riksförbundet anordnade allm. täflingarna, ingå
de militära idrottsföreningarna i allmänhet tillika som medlemmar i Riksförbundet.

Försvarsföreningar.

Svenska Kvinnoföreningen för Fosterlandets försvar. Svenska Kvinnoföreningen
för Fosterlandets försvar har till ändamål att söka hos Sveriges folk och
särskildt dess ungdom uppväcka och underhålla en varm och offervillig fosterlandskärlek
samt att verka för främjandet af fäderneslandets försvar. Dess praktiska mål
härvid är insamlandet af medel till den frivilliga skytterörelsens understöd samt i
öfrigt till främjande af arbetet för fäderneslandets försvar.

Medlem i föreningen kan hvarje välfrejdad svensk kvinna blifva mot erläggande
af den stadgade årsafgiften, en krona.

Föreningen har sitt säte i Stockholm, och dess angelägenheter skötas af en
styrelse om 7 ledamöter, som väljes å allmänt föreningssammanträde för ett år.
Styrelsen väljer själf inom sig ordförande. Vid votering inom styrelsen gäller enkel
pluralitet, vid lika röstetal den mening, som ordföranden biträder.

Ordinarie sammanträde, s. k. årsmöte, äger rum i Stockholm hvarje år i mars
och tillkännagifves minst 8 dagar förut genom annons i allmänna tidningar.

Alla val ske, därest votering förekommer, med slutna sedlar och afgöras genom
enkel pluralitet, vid lika röstetal genom den förseglade sedeln.

Sveriges Flotta. Föreningen »Sveriges Flottas» ändamål är att oberoende af
hvarje partihänsyn väcka, vårda och stärka svenska folkets insikt såväl om nödvändigheten
af en stark örlogsflotta som om den nationella betydelsen af svenska sjöfartens
och sjöhandelns utveckling.

Hvarje välfrejdad svensk man och kvinna kan utan afseende på ålder blifva
medlem af föreningen mot erläggande af stadgad årsafgift, 3 kronor. Med öfverstyrelsens
eller länsafdelningsstyrelses medgifvande må korporationer och föreningar,
såsom skytteföreningar, nykterhetsföreningar o. d., samt ungdom vid högskolor och

287

andra läroverk bilda grupper af föreningen, för hvilkas ledamöter årsafgiften kan
bestämmas till endast 1 kr. Ständiga ledamöter betala en gång för alla minst 100 kr.

Dessutom kunna hedersledamöter inväljas. Föreningen är således en sammanslutning
endast af personer.

Föreningen består af en centralafdelning och 24 länsafdelningar, Indika samt- Organisation.
liga äga rätt att efter omständigheterna bilda lämpliga kretsar i städer, socknar o.
d. Hvarje ledamot i föreningen äger själf bestämma, huruvida han vill tillhöra centralafdelningen
eller ock länsafdelningen eller krets i det län, där han är bosatt.

Föreningen representeras af en generalförsamling, hvars sammansättning finnes
angifven i tabellen, och föreningens angelägenheter omhänderhafvas af öfverstyrelsen
med säte i Stockholm, 24 länsafdelningsstyrelser samt kretsstyrelserna. Öfverstyrelsens
samt länsafdelningsstyrelsernas sammansättning finnes angifven i tabellen.

Kretsarna hafva icke antagit, åtminstone icke till föreningen insändt några
egna stadgar. Enligt föreningens stadgar skall kretsstyrelse lyda under länsafdelningsstyrelsen
i det län kretsen tillhör samt bestå af 3—5 ledamöter. Endast ett
fåtal kretsar finnas.

Andra föreningar.

Nationalföreningen mot emigrationen. Nationalföreningen mot emigrationen Ändamål.
har till uppgift att verka för emigrationens förebyggande samt för i utlandet boende
svenskars återinflyttning till Sverige.

För sin verksamhet har föreningen upprättat ett särskildt detaljeradt program.

Enligt detta program skall föreningen verka för sitt mål dels genom upplysningsverksamhet
och dels genom praktiskt arbete.

I förstnämnda hänseende söker föreningen genom föredrag, småskrifter, pressen
m- m- bland folkets breda lager sprida kännedom om emigrationsfrågan och närgränsande
spörsmål, särskildt amerikanska förhållanden, och motverka den gängse
öfverskattningen af utkomstmöjligheterna i Amerika samt bidraga att stärka solidariteten
mellan Sveriges folk och land.

Genom praktiskt arbete söker föreningen befordra den kommunala arbetsförmedlingen,
egnahemsrörelsen samt i öfrigt med hjälp och råd bistå den folkklass, ur
hvilken . emigrationen företrädesvis rekryteras. För sådant ändamål finnas särskilda
upplysningsbyråer upprättade å skilda orter i landet samt dessutom här och hvar
lämpliga ombud. Därjämte söker föreningen med stöd af statens jordförmedlingsfond
antingen själf inköpa odlad eller odlingsbar jord att uppdelas till småbruk eller taga
initiativet till föreningar eller bolag för dylik verksamhet af den typ, som åsyftas i
den kungl. kungörelsen om jordförmedlingsfonden.

Medlem af föreningen är hvarje svensk man eller kvinna, som till föreningen Medlemskap.
betalar stadgad årsafgift af antingen minst 2 kronor (ordinarie medlem) eller 10 kronor
(stödjande medlem) eller ock en gång för alla 100 kronor (ständig medlem). Medlemmar
äro därjämte korresponderande ledamöter, som kallas af centralstyrelsen.

288

Styrelse m. m.

Allmänt sammanträde.

Ändamål.

Omfattning.

Medlemmarna inom visst län kunna sammansluta sig till länsförening, som i
sig kan upptaga kretsföreningar. För närvarande finnas 11 länsföreningar och Stockholms
kretsförening.

Föreningens styrelse, benämnd centralstyrelsen, består af 10—15 medlemmar
med 10—12 suppleanter, samtliga valda å ordinarie ombudsmöte för ett år.

Centralstyrelsen äger att för viss tid utse en ombudsman, hvilken tillika är
sekreterare i centralstyrelsen. Ombudsmannen är tillika medlem af centralstyrelsen,
vare sig han därtill af ombudsmötet blifvit vald eller ej.

De löpande ärendena skötas af ett af centralstyrelsen utsedt verkställande utskott
af 5 personer jämte ombudsmannen. Utskottet är beslutmässigt, då minst 4
medlemmar äro närvarande.

Länsföreningar och kretsföreningar äga utse egna styrelser samt antaga stadgar,
som dock ej få stå i strid mot centralföreningens stadgar och program; och skola
dessa stadgar godkännas af centralstyrelsen.

Allmänt sammanträde, benämndt ombudsmöte, hålles en gång om året före maj
månads utgång. Till detta ombudsmöte äger länsföreningsstyrelserna och Stockholms
kretsförenings styrelse utse hvardera ett ombud för hvart påbörjadt 200-tal medlemmar
inom resp. läns- eller kretsförening.

Frågor, väckta af länsföreningsstyrelse, kretsföreningsstyrelse eller medlem af
ombudsmötet, skola för att kunna upptagas till behandling å ombudsmötet hafva till
centralstyrelsen inlämnats minst 14 dagar före mötet.

Kallelse till mötet sker genom annonsering minst 14 dagar förut; och skall
kallelsen tillika innehålla föredragningslista för mötet.

Fråga, som icke finnes å föredragningslistan angifven, får upptagas till behandling
endast för det fall, att den omedelbart sammanhänger med styrelse- eller revisionsberättelse
eller å mötet fattadt beslut.

Vid ombudsmöte äger ledamot af centralstyrelsen rösträtt i alla frågor utom
vid behandling af centralstyrelsens och revisorernas berättelser samt af frågan om
ansvarsfrihet för centralstyrelsen.

Svenska Fattigvårdsförbundet. Svenska Fattigvårdsförbundet, som bildades år
1906, har till uppgift att sammansluta dem, som arbeta inom fattigvård och välgörenhet,
till gemensamt arbete för en tidsenlig utveckling af understödsarbetet.
Detta sitt ändamål söker förbundet främja genom att tillhandagå kommuner, föreningar
och enskilda personer med upplysningar och råd rörande fattigvård och välgörenhet,
genom anordnande af fattigvårdskurser, såväl längre i Stockholm, som kortare
å flera orter inom landsorten, genom kongresser i Stockholm eller landsorten, genom
utgifvande af en tidskrift och andra publikationer i fattigvårds- och barnavårdsfrågor
m. m.

I ändamål att åstadkomma samarbete mellan företag, som afse vård och skydd
för fattiga barn, tillsätta förmyndare för dessa samt lämna juridiskt biträde åt
mödrarna gentemot de försumliga försörjarne, har förbundet å skilda orter organiserat
särskilda barnavårdsbyråer.

Dessutom har i Fattigvårdsförbundet såsom en särskild afdelning ingått den
sammanslutning, som under namn Skyddsvärnet år 1910 bildats mellan landets skyddsföreningar
för frigifnas hjälp och åtskilliga andra organisationer med likartadt syfte.
För denna sammanslutning redogöres särskildt här nedan.

Svenska Fattigvårdsförbundet, hvilket, som nämndt, bildades år 1906, omfattar
för närvarande (nov. 1910) 476 kommuner (fattigvårdsstyrelser), 61 föreningar,

289

arbetande inom fattigvårdens och välgörenhetens område, samt omkring 1,100 personer.
Bland de till förbundet anslutna föreningarna må nämnas följande: ''Föreningen
för välgörenhetens ordnande, Gustavianska Barnhuset i Norrköping, Myrorna i
Göteborg, Föreningen för blindas väl, Frivilliga Fattigvården i Örebro, m. fl. Dessa
föreningar äro dock att betrakta såsom fullt fristående föreningar och endast anslutna
till Fattigvårdsförbundet. — Förbundet åtnjuter för sin verksamhet ett statsbidrag af
8,000 kronor.

Styrelsen utgöres, såsom i tabellen finnes angifvet, af 30 personer (med lika
många suppleanter). Af dessa utses 6 medlemmar och 6 suppleanter från Stockholms
stad samt 1 medlem och 1 suppleant från hvart och ett af rikets län.

Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande samt tillsätter sekreterare,
kassaförvaltare och redaktör för den af förbundet utgifna tidskriften.

Styrelsen sammanträder årligen i Stockholm under första kvartalet på tid, som
af arbetsutskottet bestämmes, samt för öfrigt när extra sammanträden påfordras.

Förbundets ordinarie möte hålles hvart tredje år, helst i samband med kongress.

Svenska Fattigvårdsförbundets afdelning för räddningsarbete, Skyddsvärnet.

Skyddsvärnet, som bildades innevarande år, har till uppgift att verka för främjande
af det allmänna och enskilda räddningsarbetet bland frigifna fångar, villkorligt dömda,
lösdrifvare, alkoholister, prostituerade och i liknande afseende hjälpbehöfvande. För
ändamålets vinnande söker afdelningen bl. a. åstadkomma ett verksamt samarbete
mellan offentliga och enskilda företag, som arbeta för något af ofvan angifna syften,
bereda arbete eller annan hjälp och i erforderliga fall övervakning för de afsedda
hjälpbehöfvande samt medelst upplysningsarbete i möjligaste mån förebygga och bekämpa
brottslighet och last.

Skyddsvärnet omfattar för närvarande Centralföreningen till stöd för frigifna, nästan
samtliga länens skydds- eller fångvårdsföreningar för frigifna fångar och en del andra
dylika föreningar äfvensom 230 enskilda personer. Dessa sistnämndas antal ökas dock
dag för dag. De till afdelningen anslutna föreningarna äro fullt fristående och endast
anslutna till Skyddsvärnet, till hvilket de erlägga minst en årsafgift af 3 kr. Därjämte
lämnar föreningarna i allmänhet ett frivilligt bidrag till bestridande af
Skyddsvärnets utgifter. Skyddsvärnet är så nyligen bildadt, att dess organisation
ännu ej är fullt genomförd. Af de influtna årsafgifterna öfverlämnas hälften till
Fattigvårdsförbundet såsom bidrag till förbundets gemensamma utgifter (upplysningsbyrån,
tidskriften, kongresskostnader m. m.). Återstoden disponeras af afdelningen
för bedrifvande af dess speciella verksamhet, likasom ock de till afdelningen inflytande
frivilliga bidrag.

Förutom hvad i tabellen finnes angifvet beträffande styrelsen eller som den benämnes
Bestyrelsen, torde böra antecknas, att den äger utse en ledamot och
en suppleant att deltaga i Fattigvårdsförbundets styrelses öfverläggningar och beslut.

Frågor af större vikt, såsom framställningar till Regeringen och öfriga statsmyndigheter,
kongressers anordnande m. m. böra för vidare befordran öfverlämnas
till Fattigvårdsförbundets arbetsutskott.

Bestyrelsen utser inom sig ett verkställande tillskott på 3 personer för att sköta
de löpande ärendena. Utskottet väljer inom sig en ledamot, hvilken äger deltaga i
öfverläggningar och beslut inom Fattigvårdsförbundets arbetsutskott, som äger enahanda
rätt beträffande afdelningsbestyrelsens utskott.

I öfrigt hänvisas till tabellen.

Styrelse.

Ordinarie

sammanträde.

Ändamål.

Omfattning.

Styrelsen.

290

Skyddsföreningarna

eller fångvårds
förening
ärna.
Organisation
och ändamål.

Styrelsen.

Ordinarie
sammanträde.

Ändamål.

Skydds- eller fångvårdsföreningarna äro till antalet 25, »Centralföreningen till
stöd för frigifna» i Stockholm, en förening för hvarje län utom för Skaraborgs
och Älfsborgs län samt dessutom Norrköpings skyddsförening och Svartsjö understödsförening.

Centralföreningen till stöd för frigifna antager sig frigifna fångar från hela
landet. Dess styrelse utgöres af Kungl. Fångvårdsstyrelsen samt tjänstemännen vid
fängelserna å Långholmen och Stockholms länsfängelse. Generaldirektören, numera
öfverdirektören, i Fångvårdsstyrelsen, är ordförande i styrelsen. Denna sammanträder
1 gång i hvarje månad. Medlemmar finnas icke. Föreningen får sina inkomster
från fångvårdens besparingskassor. Centralföreningen understöder hufvudsakligen
ekonomiskt, i det den på framställning af direktörerna och predikanterna vid de olika
fängelserna och anstalterna i landet lämnar understöd åt de i resp. anstalter intagna
fångar, hvilkas frigifning är nära förestående, och hvilka under fängelsetiden ingifvit
förhoppning om en förbättrad vandel. Beviljade understöd öfversändas till vederbörande
direktör eller pastor, som har att sörja för dess användande till uppgifvet
ändamål. Därjämte söker Centralföreningen bereda arbete åt hufvudsakligen i Stockholm
eller omnejd hemmahörande frigifna. Några stadgar för föreningen, som egentligen
är en statsinstitution, finnas icke.

Skydds- eller fångvårdsföreningarna i de olika länen antaga sig endast de frigifna
fångar, som äro hemmahörande inom de län de representera. Fn stor del af
dem begränsa dessutom sin verksamhet till företrädesvis blott en gång straffade personer,
hvilkas förhållande under strafftiden ingifver hopp om förbättrad vandel.
Skyddsföreningarna söka lämna de frigifna biträde vid anskaffande af tjänst eller
arbete, tillsyn och moraliskt stöd och, därest så vid frigifvandet erfordras, härberge
och kläder.

Såväl centralföreningen som de olika skyddsföreningarna antaga sig såväl manliga
som kvinnliga frigifna.

Hvarje förening har sin särskilda styrelse och förvaltning.

Sammanlagda medlemsantalet hos dessa skydds- och fångvårdsföreningar uppgår
till omkring 5,000.

Styrelsen utser inom sig själf ordförande, vice ordförande, kassaförvaltare och
sekreterare. I en del stadgar bestämmes, att ett visst antal af styrelsemedlemmarna
skola vara kvinnor. Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden i Stockholms
skyddsförening, dock minst 1 gång hvar 3:dje månad.

Å det årliga ordinarie sammanträdet äger hvarje medlem 1 röst, och besluten
fattas med undantag af stadgeförändring med enkel pluralitet.

Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos. Svenska Nationalföreningen mot
tuberkulos, som bildades år 1904, har enligt stadgarna till uppgift »att med till
buds stående medel verka för bekämpandet af tuberkulosen som folksjukdom i vårt
land».

Denna sin uppgift söker föreningen fullfölja genom utgifvande af tuberkulosskrifter,
genom föranstaltande af offentliga eller enskilda föredrags hållande, genom
anordnandet af kurser och föreläsningar för lärare och andra personer, som äga
förutsättningar att efter erhållen undervisning själf va kunna sprida kunskap om
sjukdomen, genom utdelande af stipendier åt läkare och sjuksköterskor för studerande
af sjukdomen, genom att verka för kraftiga och ändamålsenliga åtgärder från det
allmännas sida samt för uppförande af vårdanstalter för tuberkelsjuka m. m.

291

Medlem af Nationalföreningen är enhvar, som till densamma erlägger en årsafgift
af minst 2 kronor eller ett belopp på en gång af lägst 100 kronor.

Anmälas personer, tillhörande samma förening, yrke eller grupp samtidigt till
inträde, kan årsafgiften nedsättas till 1 krona för hvarje, så länge antalet sålunda
anmälda medlemmar uppgår till 50, och till 50 öre, så länge antalet uppgår till 500.

Dessutom kunna af Nationalföreningen, på förslag af styrelsen, utses hedersledamöter;
och äro dessa medlemmar befriade från afgifter till föreningen.

Nationalföreningen verkar för sin uppgift genom en styrelse, genom länsföreningar,
genom af styrelsen utsedda länskommittéer samt genom af länsförening,
länskommitté, och där sådana saknas, af Nationalföreningens styrelse utsedda lokala
kommittéer och ombud.

För närvarande finnas 11 länsföreningar, nämligen i Uppsala, Östergötlands,
Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus’, Västmanlands, Gäfieborgs, Jämtlands
och Norrbottens län samt Malmö stads förening mot tuberkulos, hvilken jämväl hänföres
till länsföreningarna.

Länskommittéer finnas i Stockholms, Södermanlands, Kalmar, Gottlands, Hallands,
Göteborgs och Bohus’, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens
län.

Lokala kommittéer finnas för närvarande å 22 orter, och antalet ombud i de
olika länen uppgår enligt styrelsens årsberättelse för år 1910 till sammanlagdt 587.

Styrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består af ordförande, sekreterare och
skattmästare samt 9 öfriga ledamöter med 6 suppleanter, valda å allmänt möte för
tiden intill nästa allmänna möte.

Styrelsen äger uppdraga åt ett verkställande utskott, bestående af 3 bland
styrelsens ledamöter och suppleanter utsedda personer, eller ock åt ordföranden att
på vederbörande tjänstemans (sekreterarens eller skattmästarens) föredragning fatta
och verkställa beslut i löpande ärenden.

Föreningen sammanträder till allmänt möte minst eu gång hvarje år å tid och
plats, som af styrelsen bestämmas.

Kallelse till mötet, jämväl upptagande föredragningslista för detsamma, skall af
styrelsen utfärdas minst 14 dagar före mötet genom annons i minst 4 stockholmstidningar
samt i föreningens eget organ.

Ärende, som icke angifvits i kallelsen, får ej å mötet afgöras, därest ej sådant
afgörande påfordras i anledning af styrelsens eller revisorernas berättelser, eller eljest
ärendet omedelbart sammanhänger med annat af mötet fattadt beslut.

Framställningar från enskilda personer måste för att kunna upptagas till behandling
å mötet hafva skriftligen inlämnats till styrelsen minst 14 dagar före mötet.

Svenska Turistföreningen, som bildades på våren 1885, har till ändamål att i
fosterlandets intresse utveckla och underlätta turistväsendet inom Sverige samt arbeta
för spridandet af kännedomen om land och folk. Detta mål söker föreningen vinna
genom att medelst årsskrifter, resehandböcker, kartor, föredrag, turistutställningar m.
m. sprida kännedom om Sveriges naturskönhet och väcka lust för resor inom riket
samt genom att verka för lättade kommunikationer och förbättrade anstalter för de
resandes bekvämlighet m. m.

Medlem af föreningen kan hvarje välkänd man eller kvinna, svensk eller utländsk,
blifva, som därtill anmäler sig och erlägger medlemsafgift. Föreningen är sålunda
endast en sammanslutning af personer, icke af föreningar.

Medlemmar.

Allmän organisation.

Styrelsen.

Allmänt möte.

Ändamål.

Medlemmar.

292

Styrelse.

Ordinarie

sammanträde.

Föreningens styrelse utgöres af ordförande, vice ordförande och tolf ledamöter,
Indika utses på allmänt årsmöte för en tid af 3 år med afgång med 1/s
hvarje år. Afgår någon af sagda 12 styrelseledamöter, innan den tid tilländagå tt,
för hvilken han utsetts, väljes ny ledamot allenast för den tid den afgångne skolat i
styrelsen kvarstå. Afgående styrelseledamot kan omväljas. Styrelsen har sitt säte i
Stockholm. För hesluts fattande fordras, att minst 7 af styrelsens ledamöter äro vid
sammanträdet närvarande, och gäller därvid de flestas mening samt vid lika röstetal
ordförandens mening; äro samtliga om beslutet ense, är närvaron af 4 ledamöter tillräcklig
för beslutets giltighet.

Ordinarie sammanträde, s. k. allmänt årsmöte, äger rum en gång om året i
Stockholm. Hvarje närvarande medlem äger därvid en röst.