MYNT- OCH KONTROLLVERK! (Statens offentliga utredningar 1876:6)

UNDERDÅNIGT

OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

LÖNEREGLERING M. M.

FÖR

MYNT- OCH KONTROLLVERK!,

AFGIFVET DEN 30 DECEMBER 1875

I NÅDER FÖRORDNADE KOMITERADE.

—

STOCKHOLM,

JSAAC MARCUS’ BOKTKYCKERI-AKTtEBOLAa.
1876.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Den af Eders Kongl. Maj:t i nåder tillsatta komitén för afgifvande
af utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens
och myndigheternas löneförhållanden m. m., hvilken, sedan ytterligare två
af dess medlemmar på begäran blifvit entledigade från det dem lemnade
uppdraget, genom Eders Kongl. Maj:ts den 12 sistl. November fattade beslut
erhållit en i viss mån förändrad sammansättning med särskildt afseende derå.

Nuvarande
reglementar
iska föreskrifter
för
Mynt- och
Kontrollverken.

Statskontorets

förslag.

att frågan om Mynt- och Kontrollvcrkcus reglering närmast borde blifva föremål
för komiténs handläggning, får nu för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
framlägga resultaten af sina arbeten beträffande nämda verk.

Det för Myntverket gällande reglementet är utfärdadt den BO April
1836; och är enligt samma reglemente verkets uppgift att, med uteslutande
rätt, förmynta guld, silfver och koppar samt slå medaljer och jettoner.
Kontroll verket, för h vilket instruktion jemväl nyssnämde dag faststäldes, är
inrättadt för probering och kontrollstämpling af guld-, silfver- och tennarbeten,
som i riket tillverkas eller från utrikes ort införas, för att här försäljas.
Närmaste inseendet öfver begge dessa verk utöfvas af en öfverdirektör
såsom chef, men öfverstyrelsen öfver desamma tillhör, på sätt Kongl.
brefvet den 10 Augusti 1838 stadgar, Statskontoret, hvarest öfverdirektören
såsom ledamot föredrager och deltager i besluten om verken rörande
ärenden. I sin egenskap af styresman för verken eger likväl öfverdirektören,
oberoende af Statskontoret, beslutande rätt i allt hvad som angår verkens
drift och underhåll, allmänna hushållningen och ordningen dervid samt dispositionsrätten
öfver verkens penninganslag äfvensom öfver de genom myntskatten
och präglingen af skiljemynt uppstående inkomster samt af expensmedlen
för Kontrollverket. Tjenstemannapersonalen i öfrigt utgöres enligt
stat, vid Myntverket, af eu myntmästare, som åligger att besörja all myntning
eller prägling af guld, silfver och brons, äfvensom skedning och testning
af de ädla metallerna, då sådant erfordras, en kamererare, hvilken för
så väl Mynt- som Kontrollverket bestrider kassörs- och redogörarebefattningen;
en mynt- och bergsproberare med åliggande att undersöka halten af
allt till myntet inkommande guld och silfver äfvensom tillmyntningssmältningar
och färdigt mynt; en myntgravör och en elev hos myntgravören; samt
vid Kontrollverket af en kontrollör, hvilken eger närmaste befattningen med
och tillsynen öfver proberings och kontrollstämplings behöriga verkställande,
äfvensom af två amanuenser med uppdrag att biträda så väl vid proberingar
som vid förefallande kansligöromål. Såsom vaktbetjening finnas upptagne
två vaktmästare och en stämpeldräng. Härförutom är vid Myntverket anstäldt
erforderligt antal verkmästare och arbetare.

Då, i anledning af erhållen nådig befallning att inkomma med underdånigt
yttrande och förslag, angående förbättring i lönevilkoren för tjenstemännen
i Statskontoret samt vid Mynt- och Kontroll verken, Statskontoret,
efter inhemtande af nödiga upplysningar från chefen för Mynt- och Kontrollverken,
i underdånig skrifvelse den 15 November 1873 framlade förslag till
lönereglering för samma verk, hade Statskontoret under dåvarande förhållanden
icke skäl att inlåta sig i undersökning huruvida några ändringar i
verkens organisation tillika borde vidtagas; och var det antagligen af denna
anledning som framställningen inskränktes till förslag om eu efter de gängse

lefnadskostnaderna afpassad aflöningsstat för de befintlig^ embets- och tjenstemännen,
tillika med hemställan om godkännande af vissa för en sådan stats
tillämpning nödiga ansedda föreskrifter i afseende på aflöningarnas fördelning
i lön och tjenstgöringspenningar, vilkoren för de senares åtnjutande,
ålderstillägg samt tjensters förening, — förslag, för hvilka komitén i sitt
underdåniga betänkande den 9 sistlidne Juni redan lemnat en fullständig
redogörelse. Det vidsträcktare uppdrag komitén erhållit har deremot för
densamma gjort till en pligt att så väl i fråga om dessa som öfriga embetsverk
undersöka, om och hvilka förändringar i verkens organisation böra i
sammanhang med löneregleringen såsom ändamålsenliga tillstyrkas. Med
fästadt afseende härå och då komitén, i följd af vunnen erfarenhet beträffande
förut behandlade verk, ansåg sig kunna förutsätta, att jemväl vid Myntoch
Kontrollverken någon minskning i personalen kunde ega rum genom
en annan fördelning af göromålen mellan tjenstemännen än den nuvarande,
men med sin dåvarande sammansättning fann sig icke ega den insigt i den
vid dessa verk förekommande verksamheten, som erfordrades för grundande
af ett tillförlitligt omdöme, huru en dylik göromålens fördelning lämpligast
läte sig verkställa, anhöll komitén uti skrifvelse den 21 sistlidne Oktober hos
cheten för Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement, det öfverdirektören för
Mynt- och Kontrollverken måtte erhålla uppdrag att inkomma ej mindre
med yttrande, huruvida någon af dervarande tjenstebefattningar kunde indragas
och, i sådant fall, på hvad sätt dithörande göromål borde mellan den
återstående tjenstemannapersonalen fördelas, än äfven med de förslag i andra
hänseenden han funne ledande till förenkling i organisationen och arbetssättet.
I anledning häraf och med särskild hänsyn dertill, att i Danmark
två embetsmål!, myntmästare och myntguardejn, sig emellan fördelade de
göromål, som i Sverige vore anförtrodda åt de tre tjenstemännen öfverdirektören,
myntmästaren och myntproberaren, samt en göromålens fördelning,
som syftade till att göra en af de nu nämde tjensterna öfverflödig,
syntes egnad att underlätta uppgörandet af en tillfredsställande stat för
Mynt- och Kontrollverken, anmodade departementschefen öfverdirektören att
afgifva utlåtande, huru vid en förändring af verkens organisation i den angifva
riktningen göromålen lämpligen skulle fördelas mellan tjenstemännen,
samt tillika hvilka förändringar i öfrigt i sjelfva reglementet skulle deraf
föranledas.

Uti sitt i anledning häraf den 11 sistlidne November afgifna yttrande,
hvilket blifvit komitén delgifvet, har öfverdirektören hufvudsakligen anfört:
att förhållandet vid det svenska Myntverket i flera väsentliga delar vore
olika med det i Danmark, enär här vore en gemensam chef för Mynt- och
Kontrollverken, men i Danmark icke funnes någon med svenska Kontrollverket
jemförlig inrättning, samt myntmästaren här hade en, mycken tid och

Komiténs
uppdrag;
fö rbercdandc
åtgärder.

För ny a dt
yttrande af
öfverdirektören.

uppmärksamhet kräfvande sysselsättning med förfärdigandet af medaljer och
jettoner, hvaremot i Danmark medalj tillverkningen vore öfverlemnad åt enskilda
personer, som egde dertill begagneliga pressar, hvarförutan det danska
mynthuset vore nybygdt och afpassadt efter nuvarande fordringar i motsats
till det härvarande, på dåliga grundmurar uppförda mynthuset, som derför
fordrade årliga och stundom genomgripande reparationer; — att, om öfverdirektörsbefattningen
indroges, chefskapet utan tvifvel komme att öfvertagas
af Finansministern, — hvilket, enligt öfverdirektörens mening, tilläfventyrs
kunde blifva olämpligt i anseende till behofvet af särskilda tekniska insigter
hos chefen, — samt myntmästaren erhålla bestyret med reparationsverkstaden,
valsverkens och alla maskiners hållande i ordning äfvensom ugnars
byggande och underhåll, i hvilket fall denne tjensteman icke kunde taga
någon befattning med kontrollverket; — att, om kontrollverket bibehölles
med samma åligganden som hittills, kontrollörstjensten möjligen kunde förenas
med myntproberaretjensten, utan att innehafvaren skulle blifva allt för
betungad med göromål, sedan nemligen den nu pågående, i följd af myntförändringen
ansträngda utmyntningen upphört, dock att innehafvaren af
begge dessa befattningar borde berättigas till pension på indragningsstat vid
(10 års ålder eller tidigare i anseende till de egenskaper, såsom skarp synförmåga
m. m., som ovilkorligen erfordrades för verkställande af de noggranna
proberingar, som vore behöfliga vid ett nutidens myntverk; — att,
likasom vid det danska myntverket myntmästarens fullmäktig förrättade
samma proberingar som guardejnen verkstälde, det vore nödvändigt att utom
myntproberaren någon annan person anstälde probering på de färdiga myntstyckena;
— samt att myntmästaren borde befrias från upphandlingen af
bränsle och hvarjehanda materialier, äfvensom från ordnandet af och tillsynen
vid reparationerna å myntverkets många hus, hvilka bestyr kunde
lemnas åt kamereraren, som i sådan händelse jemväl borde ega tekniska insigter,
för att kunna bedöma erforderliga materialiers duglighet m. m.

Öfver inseendet
öfver verken
och grunderna
för deras organisation.

Vid fullgörandet af i fråga varande uppdrag har komitén till en början
att taga i betraktande, huruvida, med afseende på deras verksamhet, verken
böra lyda under andra embetsverk eller intaga en sjelfständig ställning.
Myntverket, som i äldre tider stått än under räknekammarens, än under
bankens inseende, förklarades genom 1734 års instruktion för Kammarkollegium
lyda under detta embetsverk, och fortfor att intaga denna ställning
intill dess Myntverket genom Kongl. brefvet den 22 Maj 1829 förenades
med Kontrollverket under en gemensam chef och stäldes under inseende
af Bergskollegium. Detta inseende öfvertlyttades år 1838 till Stats -

kontoret. Kontrollverket, som inrättades år 1752 och kort derefter erhöll
sin egen öfverdirektör, lydde under Kommerskollegium intill år 1829, hvarefter
det vant förenadt med Myntverket under samma styrelse. Då komitén
i sitt betänkande den 11 sistlidne iNovember angående lönereglering'' in. m.
för Statskontoret fann sig böra hemställa, att detta embetsverks öfverinseende
öfver^ Mynt- och Kontrollverken måtte upphöra, skedde detta hufvudsakligen
på grund deraf, att något sådant sammanhang mellan Statskontorets
embetsverksamliet och de ärenden, som hos Mynt- och Kontrollverken förekomma,
icke egde rum, att deraf kunde hemtas giltig- grund för dessa myndigheters
nuvarande ställning till hvarandra, äfvensom af det skäl, att öfverdirektören
redan egde beslutande rätt i ämnen af vida större vigt än de i
allmänhet enkla ärenden, hvilkas behandling blifvit Statskontoret förbehållen.
Under sådana omständigheter och då, med hänsyn till beskaffenheten af
Mynt- och Kontrollverkens åligganden, dessa verk icke lämpligen kunna inordnas
såsom delar af något annat af de centrala embetsverken, har komitén
ansett lämpligast, att i fråga varande två verk erhålla en sjelfständig ställning
och blifva Eders Kongl. Maj:t omedelbart ansvariga för sin embetstörvaltning
i likhet med Övriga under Finansdepartementet direkt lydande
centrala myndigheter. Beträffande Statskontorets befattning med en del hit
hörande ärenden, blir komitén i tillfälle att längre fram i sitt betänkande
derom sig yttra.

Komitén som tagit under noggrann ompröfning den i Statsrådets
och ehefens för Finansdepartementet ofvannämda skrifvelse framstälda fråga,
huruvida endera af öfverdirektörs-, myntmästare- och myntproberarebefattningarne
genom en förändrad anordning af de dermed förenade åligganden skulle
kunna indragas, utan att i sådant fall, på sätt öfverdirektören antagit, det
egentliga chefskapet för verken öfvertoges af chefen för Finansdepartementet,

— hvilken anordning i fråga om ett embetsverk med uppbörd af och dispositionsrätt
öfver allmänna medel för närvarande icke lärer böra ifrågasättas,

— har dervid kommit till den öfvertygelse, att öfverdirektörens göromål
böra kunna fördelas emellan de öfrige tjenstemännen, och dessas så väl befogenhet
som ansvar i förhållande dertill utsträckas.

Innan komitén likväl går att afgifva förslag till en sådan fördelning,
torde vara nödigt att först taga i betraktande de begge verkens inbördes
ställning till hvarandra, för att tillse, huruvida den förbindelse dera emellan,
som för närvarande eger rum, bestående i så väl gemensam lokal som till en
del gemensamma tjenstemän, må, med eller utan förändring, fortfara, eller om
verken sjelfständigt hvar för sig böra omorganiseras, med hänsyn till den
särskilda uppgift, som bör hvardera af dem tillkomma.

Då mynt- och kontrollverken år 1829 förenades under en gemensam
chef, skedde sadant af den uppgifna anledning, att inom begge verken före -

kommo i viss mån likartade göromål. Sådant är fortfarande förhållandet,
ty enligt instruktionen för Kontrollverket är detta verks uppgift att verkställa
probering af guld-, silfver- och tennarbeten, och enligt reglementet
för Myntverket åligger det den derstädes anstälde proberaren att undersöka
halten af det till myntet inkommande guld och silfver äfvensom tillmyntningssmältningarna
och det färdiga myntet, hvarjemte proberingsskyldighet i
och för kontrollen å mynttillverkningen äfven åligger öfverdirektören. Då
sålunda både för den probering, som förekommer vid Kontrollverket, och för
den kontroll- eller motprofning, som bör ega rum vid Myntverket, erfordras
tjenstemän, kunniga i probering af de ädla metallerna och i öfriga vid verken
förekommande metallurgiska arbeten, ligger det nära till hands, att de proberingsarbeten
m. in. vid mynttillverkningen, som nu tillhöra den öfverdirektören
underlydande myntproberaren, lämpligen kunna och böra öfvertagas
af Kontrollverket. Detta verks uppgift skulle sålunda blifva dels att utöfva
den kontroll å mynttillverkningen, som vid myntverken vanligen tillkommer
en sjelfständig tjensteman, i Norge och Danmark benämd “Myntguardejn“
och i de tyska staterna “Miinzwardein", och dels verkställa undersökningen
af guld- och siltverarbeten, så länge denna tillverkning står under allmän
kontroll, eller staten eljest finner sig böra härutinnan tillhandagå allmänheten.
De genom en sådan anordning kontrollverket tillkommande göromål borde,
enligt komiténs mening, så fördelas, att chefen, i denna sin egenskap, tillkomme
tillsynen vid mynttillverkningen och således blefve statens myntgardejn, medan
kontrollen å den enskilda guld- och silfvertillverkningen, under hans inseende,
komme att hufvudsakligen åligga öfriga tjenstemän vid verket.

Hvad Myntverket beträffar, skulle sedan gardejnsgöromålen sålunda
blifvit på kontrollverket öfverflyttade, tjenstemännen komma att utgöras endast
af myntmästaren, som blefve chef för verket och i denna egenskap torde
böra benämnas “Myntdirektör,“ samt af kamereraren, hvilken jemte sina nuvarande
åligganden vid detta verk, borde med direktören deltaga i vissa af
de tekniska göromålen och hos hvilken således böra förefinnas härför erforderliga
tekniska kunskaper.

Med afseende på Mynt- och Kontrollverkens ändamål och natur, är
det ögonskenligen af största vigt så väl för det allmännas säkerhet, som för
tjenstemännens egen trygghet, att de senares ansvarighet skarpt begränsas
och noga bestämmes, och att alltså arbetet fördelas med särskild hänsyn
dertill, att denna ansvarighet ej försvagas och att, hvad särskildt mynttillverkningen
angår, ömsesidig kontroll vinnes. Då nu den första och vigtigaste
fordran, en sådan fördelning bör uppfylla, otvifvelaktigt bestar deruti, att densamma
skall erbjuda säkerhet för att det mynt, som från Myntverket utlemnas,
är fullgodt i öfverensstämmelse med gällande myntlag, men denna säkerhet
hittills ytterst berott på öfverdirektörens beslutande rätt, anser komitén att

ansvaret för myntens riktighet till så väl halt som vigt bör bäras af begge
verkens chefer, hvilka härvid komme att intaga en gent emot hvarandra fullt
sjelfständig ställning, men af hvilka myntgardejnen dock alltid måste rätta
sig efter gången af mynttillverkningen, hvars ordnande ensamt bör på myntdirektören
ankomma.

Då emellertid uppnåendet af Myntverkets uppgift, erhållandet af fullgodt
mynt, i väsentlig mån beror af det sätt, hvarpå tillverkningen är ordnad,
helst sådana felaktigheter, som kontrollen afser att upptäcka, böra icke
blott rättas, utan så vidt möjligt är förekommas, har komitén för sin del
funnit det önskvärdt, att myntgardejnen på sådant sätt ställes vid sidan af
myntdirektören, att han i alla vigtigare, myntverkets skötsel rörande ärenden
eger yttranderätt och således bör af direktören rådfrågas, äfvensom att honom
dervid bör åligga att till protokollet anmäla sin mening, då denna är från
direktörens afvikande.

Komitén, som längre fram i betänkandet återkommer till frågan om
fördelningen af göromålen, får med afseende på hvad nu blifvit anfördt, här
endast hemställa,

att Mynt- och Kontrollverken, under chefskap det förra
af en myntdirektör och det senare af statens myntgardejn,
organiseras såsom sjelfständiga styrelseverk under Finansdepartementet.

För den händelse Mynt- och Kontrollverken, på sätt nu föreslagits,
komma att lyda omedelbart under Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement,
torde böra tillses i hvad mån nya föreskrifter kunna erfordras i följd af
upphörandet af Statskontorets inseende öfver verken.

I sådant afseende synes, hvad först angår tillsättandet af sådana
ledigblifna tjenster, till hvilka förslag i Statskontoret upprättats, lämpligast
vara, att myntdirektören och myntgardejnen, såsom chefer för särskilda
verk, komma att omedelbart af Eders Kongl. Majd utnämnas, efter eller
utan föregående ansökning, hvaremot, vid inträffad ledighet af myntkamererare-
eller kontrollörstjensten, vederbörande chef torde böra hos Eders Kongl.
Majd föreslå lämplig person till tjenstens erhållande. I förening med upphörandet
af Statskontorets öfverinseende, lära jemväl föreskrifterna derom,
att assignation!’ å Mynt- och Kontrollverkens medel skola af en ledamot i
Statskontoret underskrifvas samt bokföras i advokatfiskalskontoret, derstädes,
böra upphöra att vara gällande. Vidare anser komitén förslag till de i 15
och 73 §§ af reglementet för Myntverket omförmälda taxor, efter hvilka dels
hopsmältning af guld eller silfver skall betalas och dels medaljer och jettoner
utlemnas, äfvensom andra taxor, hvilka röra allmänheten, böra till Eders

Statskontorets
nuvarande
befattning med
Mynt- och
Kontooliver
ken.

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och afgörande öfverlemnas. Då det hittills
tillhört Statskontoret att emottaga och förvara de i 64 § af reglementet
omförmälda prof, synes det med Myntverkets förändrade ställning närmast
öfverensstämma, att dessa prof, om de finnas fortfarande behöfiiga för möjligen
inträffande efterproberingar, hädanefter under erforderlig tid förvaras
i Finansdepartementet. Enligt reglementets 65 § har det tillkommit Statskontoret
att, då proberade penningars halt öfver- eller understigit det faststälda
remedium, efter anmälan af öfverdirektören, anbefalla deras nedsmältning.
Enär det är af vigt, att en öfverordnad myndighet erhåller kännedom
om eu sådan omständighet som den i fråga varande, för att kunna
anbefalla undersökning, till utrönande af hvem som varit vållande till felaktigheten
och bör ersätta skadan, torde böra föreskrifvas, att anmälan i
nyssnämda fäll bör af myntdirektören göras hos chefen för Finansdepartementet
för vidtagande af den åtgärd sakens beskaffenhet påkallar. Beträffande
slutligen Statskontorets åliggande att hvarje halfår inom den 15 Januari
och 15 Juli låta genom sin ombudsman inventera Myntverkets behållning
af guld, silfver, koppar och banksedlar, så och då till vinnande af
önskvärd trygghet sådan inventering äfven framdeles bör ega rum, enligt
komiténs mening åtminstone en gång om året, lärer på Eders Kongl. Maj:t
blifva beroende att till dess verkställande förordna lämplig person; dervid
tillika torde fortfarande böra iakttagas, att Riksdagens fullmäktige i Riksbanken
erhålla underrättelse om tiden för inventeringen för att kunna utse
ombud att å bankens vägnar vid densamma närvara.

Komitén föreslår alltså,

att vid ledighet inom ordinarie tjenstemannapersonalen
vid Mynt- och Kontroll verken, Eders Kongl. Maj:t må
utnämna myntdirektör, myntgardejn, myntkamererare och
kontrollör, de två sistnämde likväl efter förslag af vederbörande
chefer;

att Mynt- och Kontrollverkens assignationer undertecknas,
Myntverkets af myntdirektören med kontrasignation
af kamereraren och Kontroll verkets af myntgardej nen med
kontrasignation af kontrollören;

att taxor, enligt hvilka utgifter m. in. skola af allmänheten
erläggas till Mynt- eller Kontrollverket, af Eders
Kongl. Ma:jt fastställas efter förslag af vederbörande
chefer;

att de i § 64 af nu gällande reglemente för Myntverket
omförmälda prof skola i Finansdepartementet förvaras; -

att, då profpenningarne till vigt eller halt öfver- eller
understigit remedium, myntdirektören skall derom hos chefen
för Finansdepartementet ofördröjligen göra anmälan samt
derå afvakta svar innan det felaktiga myntet nedsmältes;
samt

att inventering af myntverkets behållning af guld, silfver,
koppar och kassatillgång skall förrättas minst en
gång om året å tid och af person, som af Eders Kongl.
Maj:t bestämmes; om hvilken förrättning fullmäktige i
Riksbanken förut böra underrättas för att kunna utse
ombud att dervid närvara.

I afseende å fördelningen af arbetena mellan de särskilde tjenste- ordinarie
männen, borde, såsom redan blifvit anmärkt, chefskapet vid Myntverket till- mJ^''selUg^
höra myntdirektören, hvilken derjemte skulle komma att bibehållas vid de “gande„.
väsentligaste af myntmästarens åligganden, men deremot befrias från vissa
mindre väsentliga, på det innehafvaren af det nya embetet icke må blifva
betungad af allt för många och olikartade bestyr, hvarigenom han komme
att hindras i utöfvandet af den maktpåliggande och omfattande tillsyn, som
erfordras af chefen för en sådan inrättning som Myntverket.

I nämda hänseende anser komitén myntdirektören visserligen böra
åligga skyldighet att verkställa vissa proberingar, enär, såsom öfverdirektören
i sin ofvanberörde skrifvelse den 11 sistlidne November erinrat, det
ligger stor vigt uppå, att vid vissa stadier af mynttillverkningen så väl
prof som motprof göras; men med afseende på omfattningen af myntdirektörens
göromål, torde likväl blifva nödigt ålägga kamereraren skyldighet att
härvid lemna honom erforderligt biträde.

Myntmästarens nuvarande åliggande att i den s. k. smältboken redovisa
hvarje tillmyntningssmältning från dess insättning i degel till dess färdigt
mynt deraf erhålles, jemte den för denne tjensteman betungande skyldigheten
att verkställa in- och utvägningar till och från verkstäderna torde
deremot icke böra af myntdirektören fullgöras. Då myntkamereraren nu
skall vitsorda de i smältböckerna uppgifna förhållandena genom sin underskrift,
för hvilket ändamål honom äfven åligger att närvara vid alla in- och
utvägningar vid verkstäderna, samt det i allmänhet tillhör denne tjenstemans
befattning att ombesörja redovisningen, synes honom ock böra åligga så väl
ansvaret för in- och utvägningarna som äfven skyldigheten att föra smältböckerna,
som likväl böra af myntdirektören till riktigheten vitsordas.

Då det blifvit upplyst, att bestyret med tillverkningen af medaljer
och jettoner upptager mycken tid för myntmästaren, synes det vara af behofvet
påkalladt att, om myntdirektören skall handhafva detta bestyr, detsamma
så vidt möjligt lindras; och anser komitén, i öfverensstämmelse med
de hittills gällande allmänna grunderna för göromålens fördelning, att den
med nämda tillverkning förenade bokföring, taxering, uppbörd af lösen
m. m. bör öfvertagas af kamereraren, samt myntdirektörens befattning härvid
inskränkas till den allmänna tillsynen öfver pressarne och befälet öfver de
vid präglingen använda arbetarne, hvarförutan han vid sjelfva präglingen
bör kunna påräkna biträde af myntgravören, som då blir i tillfälle att öfvervälta,
det präglingen sker med tillbörlig omsorg och att stämplarne varsamt
behandlas.

I sin egenskap af chef bör myntdirektören utöfva tillsynen öfver
verkets byggnader, verkstäder och maskiner samt draga försorg om erforderliga
reparationsarbeten. Då likväl vid utförandet af större reparationsarbeten
å byggnader eller maskiner andra tekniska insigter kunna tagas i
anspråk är dem, som hos chefen för ett myntverk skäligen må förutsättas,
bör myntdirektören, på sätt äfven hittills lärer varit brukligt, i likartade
fall ega anlita biträde af sakkunniga personer utom verket. Vid upphandling
af materialier, bränsle och öfriga förbrukningsartiklar synes derjemte
den lättnad böra beredas myntdirektören, att han dervid må till biträde
använda kamereraren.

Myntdirektören, som skall ega ensam beslutande rätt i allt hvad
som angår Myntverkets drift och underhåll samt hushållningen dervid, bör
dock, såsom i det föregående blifvit antydt, i vigtigare frågor inhemta yttrande
af myntgardejnen, hvarigenom vunnes en från synpunkten af det allmännas
fördel angelägen kontroll öfver de fattade beslutens ändamålsenlighet.
Derest i sådana frågor myntgardejnens åsigt skulle afvika från myntdirektörens,
bör den förre skriftligen bifoga sin mening vid det protokoll, som
vid tillfällen af sådan gemensam öfverläggning bör föras och af hvilket protokoll
utdrag jemte den särskilda meningen alltid bör utan dröjsmål af myntdirektören
till chefen för Finansdepartementet insändas. Utan hinder deraf
bör emellertid myntdirektörens beslut gå i verkställighet, utom vid de tillfällen
då reservationen angår halten eller vigten af färdigt mynt, i hvilka
fall myntdirektören bör afvakta vidare föreskrift innan myntet utlemnas eller
nedsmältes. Förslag till taxa, efter hvilken ersättning skall beräknas för
gravering af mynt- och medaljstämplar, torde äfven böra af myntdirektören
gemensamt med myntgardejnen upprättas och derefter Eders Kongl. Majrts
nådiga pröfning underställas.

Myntgardejnens åligganden skulle, utom de redan angifna, hufvudsakligen
blifva desamma, som nu tillhöra myntproberaren, hvarförutan hans

proberingsskyldighet lärer böra så bestämmas, att den fullt motsvarar hvad
öfverdirektören i sådant afseende nu åligger; hvarom allt närmare bestämmanden
komma att intagas i det förslag till förnyadt reglemente för Myntverket
som, enligt hvad Statsrådet och chefen för Finansdepartementet tillkännagifvit,
det tillkommer komitén att omedelbart efter aflemnandet. af detta
regleringsförslag, upprätta och till Eders Kong!. Maj:t ingifva. Såsom chef
för Kontrollverket skulle myntgardejnen komma att öfvertaga öfverdirektörens
alla nuvarande bestyr med detta verk, hvarförutan honom borde
åligga att deltaga i de vid Kontrollverket förekommande proberingar, för
så vidt hans proberingsskyldighet vid Myntverket sådant medgåfve.

Utom de bestyr, hvilka komitén här ofvan förmält sig anse böra åt
myntkamereraren uppdragas, bör för honom qvarstå hans hittills hufvudsakligaste
åliggande att föra Myntverkets räkenskaper samt redogöra för
dess uppbörd. Då, efter den utvidgning af hans åligganden vid Myntverket,
som nu blifvit föreslagen, han icke samtidigt kunde sköta sina dervarande
göromål och emottaga de dagligen inflytande medlen vid Kontrollverket,
och det för öfrigt vore föga lämpligt, om denne tjensteman komme att tillhöra
två verk med särskilda chefer, anser komitén kamereraren böra helt
och hållet befrias från kassörs- och räkenskapsgöromålen vid Kontrollverket
och dessa uppdragas åt den der anstälde kontrollören, hvilken med erforderligt
extra biträde utan svårighet torde kunna ombesörja äfven dessa
bestyr.

I sammanhang härmed anser sig komitén böra fästa uppmärksamheten
å nödvändigheten deraf att, för den händelse kamererarens göromål
vid något tillfälle funnes gorå kontorsbiträde för honom behöflig!, myntdirektören
erhölle bemyndigande att af verkets tillgångar anvisa de för sådant
ändamål erforderliga medlen.

Hvad beträffar kontrollören vid Kontrollverket, skulle hans åligganden
blifva hufvudsakligen desamma som hittills, med den tillökning, som uppkomma
genom öfvertagandet af kassörs- och räkenskapsgöromålen vid verket.

Komitén föreslår alltså beträffande ordnandet af de vid Mynt- och
Kontroll verken anstälde ordinarie tjenstemännens åligganden,

att myntdirektören skall, såsom Myntverkets chef, utöfva
närmaste inseendet öfver verkets fasta och lösa egendom
äfvensom ombesörja utmyntningen och medaljpräglingen,
jemte dertill hörande beräkningar och metallurgiska operationer;
ega beslutande rätt i allt som rörer Myntverkets
drift och underhåll samt hushållningen och ordningen dervid,
dock med skyldighet att i vissa vigtigare frågor, som
i reglementet komma att närmare bestämmas, rådgöra
med myntgardejnen, disponera och ansvara för rätta an -

Kompetens fordringar.

vändandet af de till kostnaderna för Myntverket i stat
anslagna medel samt verkets öfriga inkomster; utöfva tillsyn
å bokföringen; verkställa alla de proberingar, som
reglementet honom ålägger, dervid han dock må anlita
kamererarens biträde; samt afgifva de berättelser och rapporter,
som äro eller blifva anbefalda;

att myntgardejnen, hvilken, i egenskap af chef för Kontrollverket,
bör öfvertaga alla öfverdirektörens åligganden
i afseende å detta verk, skall vid Myntverket utföra all
probering af inkommande gods och färdigt mynt, samt
dessutom alla de proberingar af guld, silfver, koppar, brons,
krätser m. m., som i reglementet närmare bestämmas;
öfvervaka de präglade myntens uppräkning, granskning
och uppvägning äfvensom deröfver föra journal; samt i
de frågor, der myntdirektören enligt reglementet bör
af honom äska upplysning eller råd, meddela sin åsigt
och, om denna icke öfverensstämmer med myntdirektörens
beslut, densamma skriftligen vid protokollet bilägga;

att myntkamereraren, hvars befattning vid Kontrollverket
kommer att upphöra, skall, jemte sina nuvarande åligganden
vid Myntverket, biträda myntdirektören vid utförandet af
de denne åliggande proberingar, föra smältböckerna samt
öfvervaka in- och utvägningar vid verkstäderna; öfvertaga
bokföring och uppbörd i anledning af medalj präglingen;
samt efter uppdrag verkställa upphandling af bränsle och
vissa förbrukningsmaterialier; samt

att kontrollören, jemte bibehållande af de med denna
befattning nu förenade göromål, må öfvertaga kassörsoch
räkenskapsbestyren vid Kontrollverket.

I afseende å kompetensvilkoren för vinnande af anställning vid Myntoch
Kontrollverken är för närvarande föreskrifvet, att för erhållande af öfverdirektörs-,
myntmästare-, myntproberare- och kontrollörsbefattning erfordras
betyg öfver aflagd examen till bergsstaten vid något af rikets universitet,
hvarförutan sökande till myntproberaretjensten skall af öfverdirektören examineras
i proberingskonsten; för att komma i åtanke vid tillsättandet af
kamereraretjensten fordras aflagd examen till rättegångsverken eller till
Eders Kongl. Maj:ts Kansli. Då emellertid numera den tekniska underbyggnad,
som är behöflig för att kunna såsom tjensteman vid Mynt- och
Kontrollverken användas, kan förvärfvas vid Teknologiska institutets bergsskoleafdelning
och de kunskapsfordringar, som för genomgående af bergsexa -

men vid universiteten äro uppstäda, i vissa teoretiska ämnen synes vara
större än för i fråga varande tjenstebefattningar kunna vara erforderliga,
har komitén ansett lämpligt, att föreskriften om bergsexamen såsom ovilkorligt
kompetensvilkor må upphöra och i stället fordras betyg öfver godkänd
mogenhetsexamen vid högre elementarläroverk jemte fullständigt afgångsbetyg
från Teknologiska institutets bergsskoleafdelning. Den speciela skicklighet i
probering, som vid Mynt- och Kontrollverken erfordras, kan dock icke vinnas
utan öfning vid utförandet af sådana prof'', som derstädes förekomma, i följd
hvaraf tillika bör såsom kompetensvilkor föreskrifvas, att bevis företes om
vunnen skicklighet i detta hänseende. Då det enligt komiténs förslag bör
åligga jemväl myntkamereraren att verkställa proberingar, samt denne tjensteman
vid förefallande behof bör kunna förordnas att bestrida annan tjenst
vid Mynt- eller Kontrollverket, följer deraf, att enahanda kompetensvilkor
böra föreskrifvas för erhållande af denna befattning, som i afseende å
öfriga fenster varda stadgade.

Komitén föreslår alltså,

att såsom vilkor för vinnande af anställning såsom
ordinarie tjensteman vid Mynt- och Kontrollverken må
fordras ej mindre betyg öfver godkänd maturitetsexamen
vid högre elementarläroverk än äfven antingen betyg öfver
aflagd examen till bergsstaten vid ett af rikets universitet,
eller fullständigt afgångsbetyg från Teknologiska institutets
bergsskoleafdelning, samt dessutom i begge fallen bevis
öfver inhemtad praktisk skicklighet vid utförandet af sådana
proberingar, som vid myntverk förekomma samt
skyldighet att, om sådant fordras, derpå vid Myntverket
aflägga prof.

Vid kontroll troll verket finnas för närvande anstälda två amanuenser,
hvilka äro af öfverdirektören antagne för högst tre år i sänder, med åliggande,
emot i stat uppförda arvoden, att biträda vid proberingar äfvensom att, efter
öfverdirektörens särskilda tillåtelse, uppå eget ansvar anställa vissa prof, då
dessa icke kunna af kontrollören medhinnas, kontrasignera öfverdirektörens
embetsskrifvelser och gå honom tillhanda uti de vid kontrollkontoret förefallande
kansligöromål, samt för öfrigt i afseende å verkställigheten af de till
kontorets befattning hörande ärenden ställa sig öfverdirektörens och kontrollörens
föreskrifter till efterrättelse; och har för kompetens till amanuensbefattning
hittills varit föreskrifvet, att sökanden skulle hafva aflagt behörigbergsexamen.

Med tillämpning af grundsatsen, att aflöning bör å stat upptagas för
endast så stor tjenstemannapersonal, som under vanliga förhållanden är ound -

Assistent.
Extra biträden.

gängligen behöflig, och då, enligt komiténs mening ständigt behof af två amanuenser
icke är för handen, men deremot, så länge kontrollväsendet är en
statens angelägenhet, åtminstone en tjensteman förutom kontrollören kommer
att erfordras för verkställande af förekommande proberingar, finner sig
komitén böra föreslå, att arvode uppföres för endast ett biträde. För detta
biträdes anställande på stat talar, utom nyss anförda skäl, den omständigheten,
att det är af synnerlig vigt, att en person med skicklighet och
vana finnes att tillgå vid behof af förordnande i följd af sjukdom eller tillfällig
ledighet bland den öfriga personalen. Denne tjensteman, hvilken borde
ega skyldighet att på eget ansvar verkställa de proberingar, som åt honom
öfverlemnades samt i öfrigt biträda med de göromål hans förmän, myntgardejnen
och kontrollören, åt honom uppdroge, bör såsom nyss blifvit anfördt
och, då hans tjenst alltid komme att erfordras, väl hafva sin aflöning
i staten upptagen, men torde likväl icke böra erhålla fullmakt utan endast
förordnande tills vidare eller på viss tid; och lära för honom böra uppställas
samma kompetensfordringar, som för Mynt- och Kontrollverkens öfrige,
ofvan omförmälde tjenstemän, helst han, då så behöfves och finnes lämpligt,
bör vara skyldig vikariera för desse. Då emellertid hans ställning blefve
en annan än de s. k. amanuensernes i vissa andra verk, synes han jemväl
höra annorlunda benämnas, och torde derför för honom lämpligen kunna begagnas
benämningen assistent. Komitén vill för öfrigt fästa särskild uppmärksamhet
derå, att utbyte af två amanuenser mot en assistent kan föreslås
endast under antagande att, i händelse ytterligare biträde antingen i
följd af förändringar i nu gällande kontrollstadga eller genom tillfälligtvis
hopade göromål finnes behöflig!, myntgardejnen må ega anställa erforderligt
antal extra biträden emot godtgörelse af de under hans disposition stälda
medel.

1 öfverensstämmelse härmed föreslår komitén,

att vid Kontrollverket må anställas en assistent, som
af myntgardejnen antages antingen tills vidare eller på
viss tid, i senare fallet för högst tre år i sänder, med
skyldighet ej mindre att på eget ansvar verkställa de proberingar,
som åt honom öfverlemnas samt biträda med
de göromål i öfrigt, hvarom han af myntgardejnen eller
kontrollören anlitas, än äfven att emottaga tillfälligt förordnande
å ordinarie tjenst vid Mynt- eller Kontroll verket;

att kompetensvilkoren för denna befattning blifva desamma,
som för öfrige tjenstemän vid Mynt- och Kontrollverken
ofvan föreslagits; samt

att, om ytterligare biträde vid Kontrollverket finnes behof!
igt, myntgardejnen må ega antaga erforderligt antal

extra biträden och till dem utbetala arvoden af de
till hans disposition stälda medel.

Vid behandlingen af frågan om Kontrollverkets reglering har
komitén icke kunnat förbise den vigtiga omständigheten, huruvida det
sätt, på hvilket kontrollväsendet hos oss finnes ordnadt, numera kan
anses tidsenligt. Betänkligheter hafva i detta hänseende tid efter annan
blifvit uttalade, och såsom särdeles upplysande i afseende å dessa
betänkligheters grund och syftning, anser sig komitén böra erinra om
hvad af riksdagens år 1859 församlade revisorer anfördes i anledning
af verkstäld granskning af Kontrollverkets räkenskaper för år 1857.
Revisorerne redogjorde för tillvägagåendet vid kontrollstämpling af
guld- och silfverarbeten, som tillverkats i landsorten, på följande sätt:

»Enligt gällande stadganden besörjes profläsning och kontrollstämpling
af dylika arbeten uti städerna af vederbörande magistrater
och i köpingar af dertill antingen utaf länsstyrelserna eller vederbörande
ordningsmän utsedde personer. Magistraten öfverlåter oftast
detta bestyr åt någon dess ledamot, som vanligen benämnes stämpelrådman,
och hvilken tillika redovisar inflytande stämplingsmedel. Till
magistraterne äfvensom till vederbörande stämplingsförrättare i de
köpingar, hvarest guldsmeder äro bosatte, öfversänder öfverdirektören
för Kontrollverket sedermera, kort före hvarje års början, dels tryckta
s. k. arbetsböcker, att tilldelas hvarje guldsmed, dels s. k. stämplingsprotokoll.
Uti arbetsboken inskrifver guldsmeden de guld- och silfverarbeten,
som af honom till stämpling anmälas, och i stämplingsprotokollet
antecknar stämpelrådmannen eller den person, som erhållit
uppdrag att stämplingen ombesörja, antalet af de för sådant ändamål
uppviste arbeten jemte deras vigt och beloppet af stämpelafgiften. Af
dessa arbeten, hvilka ej få vara hvitsjuda eller färgade, icke eller
polerade, men deremot försedde med tillverkningsortens och tillverkarens
stämpel samt årsbokstaf, äfvensom, hvad guldarbeten beträffar, med
karatmärke, afskafvas spånor eller afklippas smärre bitar efter stämpelrådmannens
anvisning. Dessa spånor och bitar inläggas sedermera
hvar för sig i små papperskapslar och inläsas vanligen uti en bleckeller
trädosa, till hvilken guldsmeden förvarar nyckeln, hvarefter kontrollstämpeln,
som förvaras hos bemälde rådman, påsättes arbetsstyckena.
Denna proftagning och stämpling, som efter vederbörandes godtfinnande
verkställes, i en del städer, hvarje söcknedag, i andra, vissa
dagar i veckan, men alltid på bestämd timma, förrättas å några ställen
på rådhuset, men vanligen uti stämpelförrättarens hemvist. När profspånorna,
hvilka samlas för ett qvartal eller för hvarje hälft eller helt

Kontroll stämplivgen.

år, allt i förhållande till den större eller mindre tillverkning hvarje
stad eller ort åstadkommer, blifva tillräckliga för 3:ne proberingar, insändas
desamma, vederbörligen påtecknade, under namn af generalprof
till Kontrollverket i Stockholm och underkastas derstädes i behörig
ordning probering. Godkännes det inkomna profvet, återställes detsamma
vederbörande på samma gång ny arbetsbok och stämplingsprotokoll
till landsorten afsändas. Befinnes åter generalprofvet knapphaltigt,
får guldsmeden betala dubbel afgift för hela tillverkningen
under den tid, som detta prof omfattar, hvaremot, om detsamma är
underhaltigt, öfverdirektörsembetet yrkar, att tillverkaren må, uppå anmälan
af vederbörande magistrat, af allmän åklagare ställas under tilltal
för slik förbrytelse och bestraffas på sätt författningarne i thy fall
stadga; börande utslag i så beskaffadt, mål meddelas öfverdirektörsembetet,
för att i den vid Kontrollverket befintliga straffbok antecknas;
hvaremellertid alla generalprof, som befinnas underhaltiga, qvarstanna
vid Kontrollverket såsom vedermälen under 10- års tid».

Revisorerne förmälde härefter, hurusom behofvet af förändrade
föreskrifter för kontrollstämplingen af guld-, silfver- och tennarbeten
redan för längre tid tillbaka varit insedt, såsom bevis hvarpå anfördes
att, i anledning af ej mindre guldsmedsembetets i Gefle år 1832 gjorda
underdåniga anhållan om någon mildring i ansvaret för underhaltiga
guld- och silfv erarbeten, än äfven åtskillige juvelerares samt
guld- och silfverarbetares i Stockholm år 1855 ingifna underdåniga
ansökning, dels angående utländska guld- och silfverarbetens kontrollbehandling
i likhet med hvad för svensk tillverkning funnes stadgadt,
dels angående åtgärder för hämmande af missbruket med utländska
guld- och silfverarbetens tullfria införsel under namn af modeller,
frågan om en förändrad kontrollstadga varit föremål för åtskilliga embetsverks
och myndigheters behandling. Denna fråga har, enligt hvad
komitén inhemta!;, ännu icke kunnat företagas till afgörande.

Bemälde revisorer, som ansågo det vara af vigt, att så väl det
allmänna som den enskilde egde säkerhet derför, att guld- och silfverarbeten,
som blifvit med kontrollstämpel försedda, ej vore underhaltiga,
men förmälde sig hafva anledning befara, att kontrolleringen af dylika
i landsorten förfärdigade arbeten i allmänhet icke alltid kunde derstädes
verkställas så, att densamma fullkomligt motsvarade dermed afsedda
ändamål, hemstälde på grund häraf, utan att inlåta sig i något
bedömande, om och hvilka åtgärder, som i sådant hänseende kunde
vara af behofvet påkallade och lämpliga, att underdånig anhållan måtte
af Riksdagen göras derom att, vid utfärdande af en blifvande kontrollstadga,
sådana förändrade föreskrifter angående kontrollbehandlingen
af i landsorten tillverkade guld- och silfver- samt tennarbeten måtte

meddelas, att allmänheten kunde eg a visshet, att hvarje med kontrollstämpel
försedt arbetsstycke, som utbjödes, vore af fullgod beskaffenhet,
och sålunda blefve tryggad mot den förlust, som måste uppstå
genom inköp af ett underhaltigt arbete; i sammanhang hvarmed revisorerne
funno sig icke böra lemna oanmärkt den olikhet, som vid
tillämpning af gällande kontrollstadga uppkomme för guldsmederne i
landsorten och i hufvudstaden derigenom, att de förre saknade det
tillfälle, de senare egde, “att få sina prof genast godkända, innan de
tillverkade arbetena i handeln utlemnas“; i följd hvaraf det således
lätt kunde inträffa, att en guldsmed i landsorten ådömdes ansvar för
ett, “utan hans förvållande eller bedräglig afsigt, utlemnadt underhaltigt
arbetehvilket deremot aldrig borde kunna hända någon af
hufvudstadens guldsmeder, hvilka alltid finge sina arbeten kasserade i
Kontrollverket, om desamma, vid derstädes anstäldt prof, befunnits
underhaltiga.

Komitén, som anser de sålunda uttalade anmärkningarna af
synnerlig uppmärksamhet förtjenta, skulle deraf kunnat hemta stöd för
en tillstyrkan, att kontrollväsendet måtte ordnas på enahanda sätt som
i vissa andra länder, der detta är en kommunens angelägenhet; men
en sådan anordning skulle otvifvelaktigt medföra vida högre kostnader
än för närvarande, och i mindre städer skulle den säkerligen blifva
alldeles overkställbar. Enär våra kommunikationsmedel de senare
åren så väsentligen förbättrats, torde det deremot förtjena tagas i
öfvervägande, huruvida icke, då ett parti guld- eller silfverarbeten i
landsorten anmäles till kontrollstämpling, de afskafda profspånorna
genast borde, för att undersökas, till Kontrollverket insändas, och arbetena
emellertid qvarstanna i stämpelförrättarens vård, till dess svar
rörande deras halt hunnit från Kontrollverket ingå. Derigenom skulle
visserligen kontrolleringen i landsorten komma att medföra samma
trygghet som i Stockholm, förutsatt att spånorna alltid med lika urskilning
och opartiskhet togos; men å andra sidan skulle guldsmederna
under en kortare tid icke få disponera sina arbeten, och kontrolleringen
dessutom komma att medföra något ökade kostnader, dels för postporto
och dels för det större antal proberingar, som vid Kontrollverket
då måste verkställas, och hvarigenom göromålen derstädes komme icke
blott att ökas, utan äfven blifva mera ojemnt fördelade under olika
tider af året, än förhållandet är för närvarande. Utan att hvarken tilleller
afstyrka en sådan anordning, torde komiterade blott få uttala den
öfvertygelse, att, i fall densamma skulle komma till stånd, de vid Kontrolls
verket derigenom ökade göromålen på ett tillfredsställande sätt borde
kunna, utan tillökning i den ordinarie tjenstemannapersonalen, bestrida -

genom anställning af extra ordinarie biträden i den män sådant visade
sig behöfligt.

En annan vigtig fråga, som jemväl i viss mån skulle kunna inverka
på göromålen vid Kontrollverket och hvilken komiterade derför
icke kunna undgå att vidröra, är den om nu gällande förbud att i riket
försälja okontrollerade guld- och silfverarbeten.

Då kändt är, att genom sagda förbud icke kunnat förekommas,
att arbeten, i hvilka underhaltig ädel metall ingår, årligen till riket
införas under namn af bijouterivaror samt det icke synes rättvist att
våra inhemske guldsmeder förhindras att tillverka och försälja dylika
underhaltiga varor, som af andra i landet till salu hållas, tveka komiterade
icke att förorda upphäfvandet af berörda förbud. Då det emellertid för
allmänheten är en stor fördel att kunna få köpa guld- och silfverarbeten,
hvilkas halt af ädel metall är vid Kontrollverket undersökt
och riktig befunnen, bör det fortfarande stå guldsmeder och andre
öppet att i föreskrifven ordning få fullhaltiga arbeten med kontrollstämpel
försedda.

I fall alltså den nuvarande obligatoriska kontrollstämplingen för
guld- och silfverarbeten skulle upphöra, är det visserligen sannolikt
att åtskilliga varor, oaktadt de egde den för erhållande af kontrollstämpel
föreskrift^ halt, icke skulle komma att kontrolleras; men då
å andra sidan i betraktande tages, att allmänheten nu är van att köpa
kontrollerade guld- och silfverarbeten samt att tillverkningen och
importen af arbeten utaf ädla metaller genom befolkningens tillväxt
och ökade välstånd i allmänhet tilltager, våga komiterade icke antaga,
att göromålen vid Kontrollverket, efter den obligatoriska kontrollstämplingens
upphörande, skulle blifva i någon afsevärd mån mindre,
än de under de senaste åren varit.

För tennarbeten torde af sanitära skäl den nuvarande skyldigheten
att låta kontrollstämpla sådana böra, åtminstone tills vidare, qvarstå.

I följd af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker komitén,

att nu gällande förbud mot försäljning af icke kontrollstämplade
guld- och silfverarbeten må upphöra,
men att det må stå allmänheten fritt att vid statens
Kontrollverk mot stadgade afgifter få dylika arbeten
undersökta och kontrollstämplade.

Då komitén nu öfvergår till frågan om de förbättrade aflöningsvilkor,
som billigtvis må tillkomma Mynt- och Kontrollverkens embetsoch
tjensteman, bör till en början anmärkas, att flere af de nuvarande
tjenstemännen, utom lön enligt stat, åtnjuta inkomst af sportler. Statskontoret
uppgifver i sin underdåniga skrifvelse den 15 November 1873,
att myntmästaren och kamereraren af försäljningen från Myntverket
af finsilfver samt kontrollören och de två amanuenserne af extra proberingar
kunna påräkna en särskild inkomst, hvithet är mycket omvexlande
och i medeltal icke kan uppskattas högre än till 200 kronor
årligen för hvardera. Någon ytterligare inkomst har varit att påräkna
på grund af Kongl. brefvet den 26 Mars 1831, som stadgat,
dels att af hvarje plans, som till myntet inlemnats endast för probering
och värdering, men icke till förmyntning, skulle aftagas till prof x^t>
skålpund v. v. silfver eller x^V? skålpund guld, hvilken qvantitet af
den ädla metallen, jemte 8 skillingar banko, som af inlemnaren äfven
borde erläggas, utgjort proberare^ arvode; dels att för de inlemnade
plansarnes uppvägning och värdering, sedan prof å dem skett, myntmästaren
och myntinspektoren (kamereraren) skulle ega att uppbära
32 skillingar för hvarje plans, hvilka 32 skillingar lika emellan dem
fördelades. Genom nådiga instruktionen för Myntverket i afseende å
emottagning af guld i plans den 11 September 1874 har likväl myntproberarens
nyssnämda arvode för probering af guldplans blifvit
bestämd till 2 kronor 35 öre i ett för allt, hvaremot öfriga afgifter
blifvit oförändrade. Enligt af vederbörande tjenstemän meddelade
uppgifter öfver de senaste årens sportelinkomster har komitén trott sig
kunna beräkna desamma på sätt af bilagan Litt. B utvisas. I öfverensstämmelse
med den af komitén vid föregående tillfällen uttalade åsigten
om olämpligheten deraf, att tjenstemäns aflöning till eu del göres beroende
af en tillfällig och vexlande sportelinkomst, hemställer komitén,
att de afgifter, hvilka hittills såsom sportler tillfallit
vissa af Mynt- och Kontrollverkens tjenstemän,
må ingå och redovisas såsom inkomster för verken

Beträffande de allmänna grunderna för löneregleringen och vilkoren
för de nya lönernas åtnjutande äfvensom tjenstemännens pensionering
har komitén icke ansett sig böra frångå de förslag, som i
sådant afseende blifvit framstälda i fråga om öfriga, hittills af komitén
behandlade embetsverk i annan mån än som betingas af de särskilda
förhållanden, som äro utmärkande för Mynt- och Kontrollverken. I
sistnämda hänseende har komitén för sin del funnit rätt till semester
icke kunna tilläggas dessa verks tjenstemän, i anseende så väl till de

Sportler.

Allmänna
c)Tunder för
löneregleringen
.

svårigheter, som stundom skulle kunna möta att finna lämpliga personer
till bestridande af förordnanden, som äfven till önskvärdheten
af att afbrott i tjenstgöringen så vidt möjligt undvikes. Komitén tillstyrker
alltså,

att aflöningarna för Mynt- och Kontrollverkens ordinarie
tjenstemän samt vaktmästare fördelas i lön
och tjenstgöringspenningar, af hvilka de senare få
uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare
förrättat tjenst inom verket eller för verklig sjukdom
haft tjenstledighet i enlighet med hvad här nedan
säges, men skola, för den tid han eljest varit från
tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat
;

att, när tjensteman eller betjent vid Mynt- eller
Kontrollverket af sjukdomsförfall hindras från tjenstgöring,
till vikarien må utbetalas tjenstgöringspenningar
under högst en månads tid årligen af de till
vederbörande chefs förfogande stående medel;

att tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att,
om han dertill förordnas, bestrida tjenst i högre grad;

att den, som utan verkligt sjukdomsförfall undfår
ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, skall under ledigheten
afstå sina tjenstgöringspenningar och derutöfver hvad
som kan för tjenstens förrättande erfordras;

att, för det fall ny lönereglering i öfverensstämmelse
med de af komitén föreslagna grunder genomföres,
i sammanhang dermed måtte bestämmas, att
för tjensteman, som kommit i åtnjutande af de nya
löneförmånerna, full pension, när han varder dertill berättigad,
skall utgå med lönens hela belopp;

att der förhöjd aflöning efter viss tids innehafvande
af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem års och för ytterligare förhöjning, om sådan eger
rum, efter tio års tjenstgöring, på det sätt likväl, att
den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det den stadgade
tjenståldern blifvit uppnådd;

att förhöjningarna eg a rum endast på lönen, icke
på tjenstgöringspenningarne;

att löneförhöjning efter viss tids tjenstgöring icke
må tillträdas med mindre Eders Kongl. Maj:t efter
anmälan af vederbörande chef pröfvar tjenstemannen
vara genom fortsatt tjenstgöring och derunder ådagalagd
fortfarande duglighet och välförhållande förtjent
af löneförhöjning;

att tjensteman vid Mynt- eller Kontrollverket, som
emottager de förhöjda aflöningsförmånerna, skall,
derest det verk, der han är anstäld, omorganiseras
med förändrad benämning och arbetsordning eller
om vissa detsamma tillhörande göromål öfverflyttas
till annat embetsverk, vara pligtig att, med bibehållande
af den tjenstegrad och den aflöning, han
innehafver, tjenstgöra i det nya embetsverket eller
i det verk, till hvilket göromålen öfverlemnas;

att i sammanhang med ny lönereglering må stadgas,
att Ijcnsteman vid Mynt- eller Kontrollverket
icke får jemte den nya aflöningen emottaga annan
tjenstebefattning utom embetsverket;

att den som till tjenst vid Mynt- eller Kontrollverket
utnämnes, skall rara skyldig att annanstädes
innehafd tjenstebefattning genast frånträda;

att tjensteman, som redan innehar tjenst utom Mynteller
Kontrollverket, dock må densamma bibehålla, så
länge den icke är för tjenstgöringen i verket hinderlig
; _

att tjensteman i Mynt- eller Kontrollverket må,
då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,
vara berättigad till oafkortad pension å allmänna indragningsstaten; att,

i öfverensstämmelse med de grunder och på
de skål, som innefattas i komiténs betänkande den
12 December 1874 angående löneregleringen för Hofrätterna,
tjensteman vid Mynt- eller Kontrollverket,
hvilken efter uppnådda femtiofem lefnads- och tretio
tjenstår afgår med pension från civilstatens pensionsinrättning,
må tillförsäkras ett årligt understöd af
statsmedel, ej öfverstigande det i bifogade tabell Ditt. A
upptagna procenttal af den statspension, hvartill han
vid uppnådd full pensionsålder skulle vara berättigad,
dock så lämpadt, att nämda understöd och den pen -

Löneförmåner.

sion, som den afskedstagande från civilstatens pensionsinrättning
kommer att uppbära, icke tillsammans
utgöra större del af full statspension för afskeds -

tagande vid fylda 55	lefnadsår	än	75	procent,
11	11	56	ii	ii	77,5	ii
11	11	57	ii	ii	80	ii
11	11	58	ii	ii	82,5	ii
11	11	59	ii	ii	85	ii
11	11	60	ii	ii	87,5	ii
11	11	61	ii	ii	90	ii
11	11	62	ii	ii	92,5	ii
11	11	63	ii	ii	95	ii
11	11	64	ii	ii	97,5	ii 5

dervid dock bör iakttagas, att, om tjenståren understiga
det antal, som tabellen utvisar, statsunderstödet
utgår med högst det belopp, som svarar emot antalet
af sammanlagda lefnads- och tjenståren samt
att, om tjenståren öfverskjuta det i tabellen utförda
antal, de dock icke berättiga till högre statsunderstöd,
än som svarar mot lefnadsåren; äfvensom
att tjensteman i Mynt- eller Kontrollverket, hvilken
kommer i åtnjutande af förbättrade löneförmåner,
skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst
35 tjenstår, vara pligtig att med oafkortad pension
å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå;
Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och han finnes villig
att i densamma cjvarstå.

Vid bestämmandet af aflöningsförmånerna för nu i fråga varande
tjenstemän måste komitén taga hänsyn till de aflöningsbelopp, som af
densamma blifvit föreslagna för andra, med dem jemförlige embetsoch
tjenstemän, men kan tillika icke förbise, att de insigter och egenskaper,
som fordras af de förstnämde, samt vidden och beskaffenheten
af det ansvar, som dem pålägges, göra det nödvändigt att i någon
mån lämpa aflöningen efter hvad den enskilda industrien erbjuder,
likasom ock hänsyn bör tagas dertill, att desse tjenstemän icke kunna
beredas årlig ledighet eller s. k. semester. Utom den kontanta aflöningen
är förmånen af fri bostad redan nu förenad med några befattningar
vid Mynt- och Kontrollverken; och enär det är af vigt, att

tjenstemännen äro boende på stället, anser komitén denna förmån
höra utsträckas till alla å verkens stat uppförda tjensteman. Efter hvad
komitén inhemtat, lärer hinder icke heller möta att genom förändring
af det större boställshuset, som i alla händelser erfordrar en grundlig
reparation, vinna så stort utrymme, att en hvar af verkens ordinarie
tjenstemän kan tilldelas bostad, efter rummens storlek och belägenhet,
af 4 till högst 8 rum med kök, hvarjemte en mindre boställslägenhet
kan beredas åt assistenten.

I betraktande af dessa omständigheter finner sig komitén böra

föreslå,

att aflöningen för myntdirektören och myntgardejnen
må sålunda bestämmas:

Lön.

för myntdirektören . . . kronor 4,600.

för myntgardejnen, vid

tillträdet........ „ 3,000.

hvilket belopp kan efter
fem år höjas till ... „ 3,500.

och efter 10 år till. . . „ 4,000.

Tjenst-
görings-	Summa.
penningar.
1,800.	6,400.
1,500.	4,500.
1,500.	5,000.
1,500.	5,500.

Myntkamereraren, hvars befattning enligt komiténs förslag skulle
blifva, af synnerligen ansvarsfull och trägen beskaffenhet, synes icke
böra i aflöningshänseende sättas väsentligen lägre än gardejnen, och
får .derför komitén, med tillstyrkan att fördelningen i lön och tjenstgöringspenningar
må ega rum efter ungefär enahanda proportion, som
i de föregående aflöningsförslagen antagits, alltså föreslå,

att myntkamererarens aflöningsförmåner bestämmas
sålunda:

	Lön.	Tjenst- görings- penningar. 1,400.	Summa.
vid tillträdet...... hvilket belopp kan efter fem år höjas till . .	kronor 2,600.	4,000.
„ 3,100.	1,400.	4,500.
och efter tio år till . .	„ 3,600.	1,400.	5,000.

Hvad kontrollörstjensten beträffar, synes, om med densamma
hädanefter förenas förmånen af fri bostad, aflöningen kunna lämpligen
sålunda bestämmas:

	Lön.	Tjenst* göling!-	Summa.
vid tillträdet......	kronor 2,000.	penningar. 1,000.	3,000.
hvilket belopp kan efter fem år höjas till . . och efter tio år till . .	„ 2,500.	1,000.	3,500.
„ 3,000.	1,000.	4,000.

För närvarande finnas på stat uppförda två amanuensarvoden
å 800 kronor, förutom dyrtidstillägg. Då komitén föreslagit att i stället
för de två amanuenserne må anställas en assistent och de nuvarande
sportlerna indragas, lärer icke böra ifrågasättas, att arvodet för denne
sistnämde bör blifva mindre än hvad som hittills efter ordinarie stat
utgått i amanuensarvoden, i följd hvaraf föreslås,

att arvodet för assistenten må bestämmas till 1,600
kronor årligen.

Då assistenten, såsom ofvan blifvit föreslaget, skulle vara skyldig
emottaga förordnande i stället för ordinarie tjensteman vid Mynteller
Kontrollverket, men de allmänna föreskrifterna i afseende å ersättning
under förordnande här icke synas vara tillämpliga, anser
komitén böra stadgas,

att, då assistenten forordnas att förrätta annan tjenst,
han må, jemte åtnjutande af bestämda tjenstgöringspenningar,
under förordnande vid Kontrollverket behålla
sitt assistentarvode och, under förordnande vid
Myntverket, af detta verks medel tilläggas ett emot
arvodet svarande belopp.

Vid Myntverket äro vidare anstälde en myntgravör och denne
till biträde en elev. Myntgravören åtnjuter ett årligt arvode af 500
kronor, fri bostad samt rätt till ersättning enligt taxa för verkstälda
graveringar, och för eleven finnes i stat uppfördt ett arvode af 300
kronor, hvarjemte denne erhåller ersättning af myntgravören för de
arbeten han åt den senare utför. Då en gravörsbefattning vid Myntverket
är oundgängligen behöflig, men de nuvarande aflöningsförmånerna
icke kunna anses tillräckliga, har komitén trott sig böra förorda,
att det med denna befattning förenade arvodet ökas till 1,500 krono!-,
emot skyldighet för myntgravören att sjelf aflöna det biträde, som
finnes behöflig!, och att alltså arvodet för myntgravörens elev ur staten
uteslutes; och hemställes alltså,

att arvodet för myntgravören bestämmes till 1,500
kronor, med skyldighet för denne att sjelf aflöna det
biträde, som finnes behöfligt.

Enligt hvad komitén inhemtat användes den nuvarande i stat
upptagna betjeningen, två vaktmästare och en stämpeldräng, i väsentlig
mån till sådana arbeten, som egentligen äro att hänföra till verkstads-
och laboratoriigöromål, hvaremot de vanliga vaktmästaregöromålen
vid Myntverket icke lära erfordra mera än en person, och dylika
göromål vid Kontrollverket icke torde förekomma till den myckenhet,
att en persom ensamt för deras besörjande kan anställas. Aflöningen
för Myntverkets vaktmästare har komitén ansett kunna bestämmas till
hvad för vaktmästare vid andra embetsverk föreslagits, dock utan
ålderstillägg enär han tillika borde åtnjuta förmånen af fri bostad i
Myntverkets hus. Då, såsom anmärkt blifvit. betjeningen i öfrigt hittills
sysselsatts med arbeten i verkstäderna, kontrollstämpling, laboratoriiuppassning
och dylikt, synes ändamålsenligt, att aflöningen för den
personal, som härför blir behöflig, bestrides af omkostnadsanslaget i
likhet med aflöningen åt öfrige arbetare, i hvilket fall hinder icke
synes möta att behöflig uppassning vid Kontrollverket besörjes af sådane
arbetare. Komitén föreslår sålunda,

att i stat uppföres aflöning med 800 kronor, fördelade
med 500 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar,
åt en vid Myntverket anstäld vaktmästare
; samt

att vederbörande chef må antaga erforderligt antal
arbetare till fullgörande af sådana arbeten, som hittills
vid verkstäderna, laboratoriet m. m. utförts af
vaktbetj eningen.

I öfverensstämmelse med den mening komitén ofvan uttalat,
att Mynt- och Kontrollverkens tjenstemän samt vaktmästare böra beredas
bostad inom Myntverkets egendom, och då alla hittills varande
boställshafvare utom myntgravören tillika åtnjutit fri vedbrand, hvilken
senare förmån så mycket hellre bör fortfara, som i annat fall tillträde
till Myntverkets egendom måste lemnas åt främmande arbetare för
vedsågning m. m., hemställer komitén,

att Mynt- och Kontrollverkens tjenstemän äfvensom
vaktmästaren skola vara boende i Myntverkets hus
och i följd deraf ega rätt till fri bostad och vedbrand.

staf. . Aflöningarna _ för Mynt- och Kontrollverken enligt nu gällande

stat, tillika med de tillfälliga inkomster vissa tjenstemän genom sportler
åtnjuta,. de senare approximativt beräknade, uppgå, enligt hvad bilagan
Litt. B närmare utvisar, till..........kronor 23,920: _

hvaremot den af komitén föreslagna aflöningsstaten,

enligt bilagan Litt. C, slutar med ........ „ 21,800: —

och understiger således sistnämda belopp det förra med kronor 2,120: —
När förhöjd aflöning på grund af ålder i tjensten kommer att för en
eller flere tjenstemän utgå, torde härför erforderliga medel böra, jemte
ålderstillägg för öfriga under Finansdepartementet hörande verk,'' uppföras
såsom förslagsanslag under riksstatens sjunde hufvudtitel.

Understöd åt . Ehuru frågan om arbetarnes vid Myntverket ställning icke ovil"Ur>
a’bela’e'' korligen tillhör de ämnen, med hvilka komitén har att taga befattning,
har komitén dock trott sig icke böra underlåta att här vidröra en enligt
dess mening behjertansvärd omständighet i berörda afseende. Det
är nemligen, såsom lätt inses, af stor vigt, att uti den fabriksverksamhet,
som förekommer vid Myntverket, användas icke blott duglige
utan äfven fullt pålitlige och redbare arbetare. Då sådana alltid blifva
eftersökte jemväl af den enskilda industrien, måste Myntverket för att
i denna konkurrens icke blifva den lidande kunna erbjuda dem åtminstone
samma fördelar, som anställningen i enskild tjenst medför;
och då det numera är vanligt, att sådane arbetare, som'' genom långvarig
anställning hos samme arbetsgivare samt duglighet och pålitligt
uppförande gjort sig deraf förtjente, erhålla understöd, när de i
följd af ålderdom och aftagande arbetskrafter icke längre äro i stånd
att såsom förut sjelfve bereda sig sitt uppehälle, har komitén icke
velat lemna tillfället obegagnadt att fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet å önskvärdheten deraf, att någon åtgärd vidtages,
hvarigenom jemväl arbetarne vid Myntverket erhålla utsigt att efter
långvarig och trogen tjenst komma i åtnjutande af något årligt
understöd.

Komitén som, enligt hvad ofvan blifvit omförmäldt, jemväl har
att utarbeta förslag till nytt reglemente för Myntverket, har i sådant

afseende från Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet fått emottaga
följande handlingar, nemligen:

Statskontorets underdåniga skrifvelse den 12 Mars 1862, angående
förslag till förnyade reglementen för i fråga varande verk,
jemte tillhörande handlingar;

Fullmäktiges i Riksbanken underdåniga skrifvelse den 29 Maj
1873, angående bankens hos Myntverket egande behållning af silfver;

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 20 Maj 1874 om Riksbankens
förhållande till Statsverket och Myntverket i fråga om myntväsendet; Chefens

för Finansdepartementet skrifvelse till öfverdirektören''
den 20 Januari 1875, angående befrielse för enskilda banker från att
vid Myntverket låta probera och värdera guldplansar, hvilka begagnas
såsom metallisk valuta;

Fullmäktiges i Riksbanken skrifvelse den 4 Februari 1875, angående
ifrågasatta vilkor för guldmynts emottagande i Myntverket
till ommyntning; samt

Riksdagens skrifvelse den 8 Maj 1875, angående förhållandena
mellan Riksbanken och Myntverket i fråga om inlemning och värdering
af guldplansar.

Komitén framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Underdånigete, tropligtig»!»
tjenare och undersåtar

ERIK LJUNGSTEDT. KNUT STYFFE. E. A. OLLMAN.
O. R. HAMMAR. FREDR. WRETMAN.

Anton Granlund.

Stockholm den 30 December 1875.

": • <>l *i :■> i y '' L :\s:.v p t''

.* Åi j f‘- k> * sr oiM# t> * ■ i Vn* ::■£

t t

ål

Litt. A.

Tabell,

utvisande huru stor del af full statspension, om sådan får tillträdas
vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår, kan af staten
utan större utgift tilldelas en tjensteman,
som tidigare tager afsked.

Vid	erh&lles af hel pension.
Lefnadsår	Tjenstår	eller samman-lagda lefnads- och tjenstår
55	30	85	0,86
56	(	86	0,89
	30
	1	87	0,89
57	31	88	0,48
58	f	89	0,47
	31
	1	90	0,4 7
59	32	91	0,5 2
60	r	92	0,5 7
	32
	1	93	0,5 7
61	33	94	0,63
62		95	0,71
	33 J
	1	96	0,71
63	34	97	0,79
6*	34 j	98	0,89
	35 l	99	0,89

! bi v

Ml. •: uut

’ /• >i i ».:• ‘i ;.)• ^ i» i * > U. ^ i; it i i i t> ^

bi /

	•asaiBH.6 ’:■ 5 ■ ’• i : kI-

Litt B.

Aflöningsförmåner

för Mynt- och Kontrollverkens embete- och tjensteman samt betjente

år 1875.

	Löner och arvoden.	Sportler.	Dyrtids- tillägg.	Summa
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Öfverdirektören......................................... Myntmästaren............................................ Kamereraron ............................................. Mynt- och bergsproberaren ..................... Kontrollören ............................................. 1 Amanuens.................................................. 1 Dito ................................................... Myntgravören ............................................. Myntgravörens elev.................................... 1 Vaktmästare ............................................. 1 Dito ............................................ 1 Stämpeldräng .............................................	4.500 3,000 2.500 2,500 2,500 800 800 500 300 550 550 500	500 500 __ 200 200 200	900 600 500 500 500 160 160	5,400 ) 4,100 ) 3,500 ) 3,000 3,200 1,160 1,160 500 ) 300 550) 550) 500 *)
Summa\| 19,000	1,600	3,320	! 23,920

*) Jemte fri bostad i Myntverkets hus.

**) Då under de senaste åren myntproberaren icke lärer haft någon inkomst af extra proberingar
har något belopp här icke kunnat utföras.

Litt. C.

Förslag till

Stat

för Mynt- och Kontrollverken, att tillämpas från och med år 1877.

		Lön.	Arvode.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Myntverket.		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Chef, Myntdirektör ...		4,600	—	1,800	6,400
1 Myntkamererare.......		2,600		1,400	4,000
1 Myntgravör .............		—	1,500	—	1,500
1 Vaktmästare.............		500	—	300	800
	Summa	—	—	—	12,700
Kontrollverket.
Chef, Myntgardejn.......		3,000	——	1,500	4,500
1 Kontrollör.................		2,000	—	1,000	3,000
1 Assistent .................		—	1,600	—	1,600
Summa		—	—	9,100
Summa Summarum				21,800

Efter 5 års tjenst i samma
befattning kan lönen höjas
[.med 500 kronor och efter
10 års med ytterligare 500
kronor.

n Efter 5 års tjenst i samma
befattning kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 års med ytterligare 500
kronor.

Anm. Dessutom åtnjuta ofvan upptagna personer fri bostad i Myntverkets hus samt bränsle.

Särskilda meningar af:

l:o. Erik Ljungstedt:

Då jag icke kunnat betrakta förmånen af ålderstillägg annorlunda
än som ett slags befordran i tjensten, hvarigenom såväl de, hvilka
af bristande lämplighet för högre befattning eller möjligen af obenägenhet
att dertill förflyttas icke erhölle någon befordran till annan
tjenst, som ock de, hvilka sådan icke förr än efter en längre tidsutdrägt
ernådde, ändock kunde vinna förbättring i inkomster, så har det naturligen
synts mig ligga närmast till hands att, likasom den löneförhöjning
som bekommes genom förflyttning till högre befattning medförer
tillökning i de förutvarande tjenstgöringspenningarna, lämplig höjning
i dessa bör blifva en följd äfven af den löneförbättring som genom ålderstillägg
förvärfvas.

Tilläggande detta till de skäl, på hvilka jag stödt min redan
tidigare yttrade åsigt, att ålderstilläggen böra i passande mån fördelas
på lön och på tjenstgöringspenningar, vidhåller jag denna min skiljaktiga
mening, och får alltså, under tillämpning af tillförene utaf mig följd
grund, att af hela det belopp, hvartill en tjenstemans aflöning utan
eller med ålderstillägg uppgår, vid pass två tredjedelar skola anses
såsom lön och pension samt en tredjedel såsom tjenstgöringspenningar
dels att vid afgång med oafkortad pension frånträdas och dels att i
vissa fall vid ledighet afstås, jag för min del föreslå sådan fördelning
i berörda afseende, som utvisas af följande

tabellariska uppställning:

Löneförmåner enligt Komitéens förslag.	Löntagande.	Löneförmåner enligt Erik Ljungstedts särskilda mening.
Hela aflö- ningen.	Lön och pension.	Tjenst- görings- penningar.	Arvode.	Hela aflö- ningen.	Lön och pension.	Tjenstgörings- penningar.	Arvode.
att frånträdas vid afgång med oaf-kortad pension.	att i vissa fall afstås vid ledighet.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
				Vid Myntverket:
6,400	4,600	1,800	__	Myntdirektör..............................	6,400	4,300	2,100	2,100	___
				Myntkamrerare med två ålders-
5,000	3,600	1,400	—	tillägg .................................	5,000	3,300	1,700	)
4,500	3,100	1,400	—	Dito med ett dito .....................	4,500	3,000	1,500	1,500	—
4,000	2,600	1,400	—	Dito utan dito ..........................	4,000	2,700	1,300	1
—	—	—	1,500	Myntgravör.................................	—	—	—		1,500
800	500	300	—	Vaktmästare ..............................	800	530	270	270	—
				Vid Kontrollverket:
				Myntgardejn med två ålders-
5,500	4,000	1,500	---	tillägg .................................	5,500	3,700	1,800	)
5,000	3,500	1,500	—	Dito med ett dito .....................	5,000	3,300	1,700	1,700	----
4,500	3,000	1,500	—	Dito utan dito ...........................	4,500	3,000	1,500	1
4,000	3,000	1,000	—	Kontrollör med två ålderstillägg	4,000	2,700	1,300	)
3,500	2,500	1,000	—	Dito med ett dito	3,500	2,300	1,200	1,200	—
3,000	2,000	1,000	—	Dito utan dito	3,000	2,000	1,000	\|
			1,600	Assistent ....................................		—	----		1,600

2:o. Knut Styjfe:

Ehuru jag i de väsendtligaste delarne gillar komiterades nu afgifna
förslag till organisation af Mynt- och Kontrollverken, anser jag
mig dock icke böra underlåta att rörande de blifvande tjenstemännens
inbördes ställning m. m. uttala mina i några hänseenden skiljaktiga
åsigter.

Komiterade hafva föreslagit «att Mynt- och Kontrollverken under

chefskap, det förra af en Myntdirektör, och det sednare af statens
Myntgardejn, organiseras såsom sjelfständiga styrelseverk under Finansdepartementet»,
samt att det sednare verket, utom den kontroll å guld-,
silfver- och tennarbeten, som detsamma nu åligger, jemväl skulle hafva
till uppgift, att utöfva den kontroll å mynttillverkningen, som vid
myntverken vanligen tillkommer en sjelfständig tjensteman; i Norge
och Danmark benämnd Myntgardejn och i de tyska staterna »Miinzwardein.
“ Att uppdraga en dylik kontroll öfver ett myntverk åt ett
“sjelfständigt styrelseverk41 vore enligt min åsigt lika olämpligt som
ovanligt; men strängt taget hafva komiterade icke föreslagit detta,
enär af Kontrollverkets tjenstemän endast chefen skulle få något med
Myntverket att skaffa, och icke något af hans göromål vid Myntverket
skulle kunna åt annan Kontrollverkets tjensteman anförtros. Fn stor
del af nämnda chefs göromål vid Myntverket kunna dessutom alldeles
icke hafva till ändamål att kontrollera någon af Myntverkets personal,
utan äro för Myntverkets gång oundgängligen nödiga, hvadan han i
sjelfva verket äfven är en Myntverkets tjensteman. Myntgardejnen
skulle nemligen öfvertaga alla de göromål, som nu tillhöra Myntproberaren,
och således skulle honom bland annat åligga att ensam probera
allt till förmyntning inlemnadt guld och silfver. Detta ytterst vigtiga
åliggande är deremot af den art, att deröfver eu kontroll ansetts nödig,
och det är hufvudsakligen för att vinna en sådan, som det blifvit af
komiterade förutsatt, att allt för förmyntning afsedt guld skall efter
smältning proberas ej blott af Myntgardejnen, utan äfven af antingen
Myntdirektören eller Myntkamereraren. Myntgardejnen kan ej heller
betraktas såsom blott kontrollant å myntets halt, enär han, vid de af
komiterade föreslagne anordningar, lika väl som Myntdirektören, kan
vara vållande till fel deri, och för sådana fel i främsta rummet, eller
åtminstone ej mindre än Myntdirektören, bör ansvara. Komiterade
hafva också yttrat, att ansvaret för myntens riktighet till så väl halt
som vigt bör bäras af begge verkens chefer; komiterade hafva dock
icke närmare angifvit på hvad sätt Myntgardejnen skulle öfvervaka
justeringen af myntens vigt; men under komiterades öfverläggningar
härom har alltid blifvit förutsatt, att han skulle utöfva tillsyn så väl
öfver justeringsmaskiner och andra för justeringen erforderliga apparater,
som arbetet dervid, och ett sådant åliggande synes väl höra
tillkomma endast eu Myntverkets tjensteman, hvilken i denna egenskap
är underordnad Myntverkets chef. Fn sådan skyldighet för Myntgardejnen
att kontrollera den ekonomiska förvaltningen vid Myntverket,
som åligger denne tjensteman i Danmark, har icke blifvit af komiterade
ifrågasatt och lärer ej heller här böra ifrågakomma. Att Mynt -

direktören i vissa vigtigare, i reglementet närmare bestämda, tekniska
frågor är skyldig öfverlägga med Myntgardejnen, anser jag kunna
vara nyttigt; men jag kan icke finna lämpligt att protokollen öfver
sådana öfver!äggningar alltid skola insändas till Finansministern, så
ofta Myntgardejnen är af skiljaktig mening med Myntdirektören. Äfven
om ämnet för öfverläggningen är af stor vigt kan det mången gång
vara för Myntverket tern ligen likgiltigt, livilkenderas mening som följes,
men att utreda hvilken mening som hör följas, torde så väl för Finansministern,
som den myndighet, till hvilken han kan komma att hänskjuta
frågan derom, ofta blifva ganska svårt. I vissa vigtigare frågor,
såsom om nybyggnader m. m., synas väl i alla händelser Myntdirektörens
förslag böra underställas Kongl. Maj:ts pröfning, och i sådana
fall lära väl alltid protokollen öfver Myntdirektörens öfverläggningar
med Myntgardejnen jemte Myntdirektörens förslag komma att till Kongl.
Maj:t insändas. I hvilket fall som helst synes Myntgardejnens egenskap
af rådgifvare åt Myntdirektören i vissa tekniska frågor, lika litet
som hans öfriga åligganden, kunna utgöra något hinder emot att han,
såsom tjensteman vid Myntverket, ställes under den sednare.

Äf de åligganden som enligt komiterades förslag skulle tillhöra
Myntgardejnen äro de vid Myntverket onekligen de vigtigaste, och då
de flesta af dessa äro af den art, att, ifall de icke i behörig tid utföras,
deraf kan föranledas uppehåll i mynttillverkningen, anser jag för Myntverkets
ordentliga gång lämpligast, att Myntgardejnen, i egenskap af
Myntverkets tjensteman, icke ställes öfver eller vid sidan af Myntdirektören,
utan under denne, som i främsta rummet måste bära ansvaret
för Myntverkets drift. Att Myntgardejnen derigenom skulle
kunna komma i ett för utöfningen af sina tjensteåligganden menligt
beroende af Myntdirektören, kan jag så mycket mindre befara, som
Myntgardejnens göromål vid Myntverket kunna i reglementet ganska
noga bestämmas.

Vid bedömandet af frågan om Myntdirektörens och Myntgardejnens
inbördes ställning, torde ej heller böra förbises att Myntdirektören
måste ega inseende öfver alla Myntverkets byggnader, och att ej blott
Kontrollverket fortfarande skulle inrymmas i Myntverkets hus, och
begge verken, åtminstone till en del, hafva gemensamma laboratoriilokaler,
utan ock att sfi väl Myntgardejnen som Kontrollverkets öfrige
tjenstemän skulle bo i Myntverkets hus.

Hvad slutligen angår den af komiterade föreslagna benämningen
))Myntgardejn» så kan jag ej finna annat, än att den nuvarande benämningen
»Myntproberare« å närmast motsvarande tjensteman åtminstone
lika bra uttrycker hans hufvudsakliga göromål och äfven är för

den störa allmänheten begripligare. Att danskar och norrmän icke, i
likhet med. oss, ännu kommit ifrån förstnämnde från utlandet lånade
namn, kan icke fö i oss vara tillräckligt skäl att åter upptaga detsamma
aldraminst i eu vanställd form.

Hufvudsakligen, på grund af hvad nu blifvit anfördt, anser jag
mig böra hemställa:

att den tjensteman för hvilken komiterade föreslagit
namnet »Myntgardejn» måtte i stället benämnas
Mynt proberare, och såsom tjensteman vid Myntverket
lyda under Myntdirektören;

samt att, då Myntproberaretjensten skall tillsättas,
den måtte i vanlig ordning kungöras ledig, och Myntdirektören
eg a att till erhållande af tjensten bland
de sökande föreslå den, som han anser för densamma
vara lämpligast.

Komiterade hafva vidare föreslagit, att den vid Kontrollverket
anställda Kontrollören, lika litet som Myntverkets tjenstemän, skulle
tillåtas emottaga annan tjenstebefattning.

Enär likväl denne tjensteman åligganden vid Kontrollverket
ganska noga kunna bestämmas, och i allmänhet icke någon dag torde
fordra hans närvaro i Kontrollverkets lokal längre tid, än denna behöfver
hållas öppen för emottagande af guld-, silfver- och tennarbeten
till konti ollenng, samt dessas återlemnande efter skedd probering och
stämpling, eller i medeltal högst 5 timmar dagligen, och han blott
undantagsvis torde få några skrifgöromål, som icke under den tid, han
bör uppehålla sig i embetslokalen, kunna hinna verkställas, synes mig
hvarken nödvändigt eller lämpligt, att förbjuda honom emottaga annan
mindre befattning'', som icke kan pa något sätt vara hinderlig för hans
tjenstgöring vid Kontrollverket, t. ex. en sådan som en lärarebefattning
vid någon aftonskola. Att förhindra tjenstemän, som af sin tjenst
ej äro fullt upptagne, och hvilkas göromål både kunna noga bestämmas
och lätt öfvervakas, från att på annat håll skaffa sig sysselsättning,
är enligt min åsigt lika skadligt för staten som för tjenstemännen,
och ej heller förenligt med god hushållning, enär staten i sådant
fall måste aflöna dem högre än eljest.

Jag anser derföre,

att ifrågavarande Kontrollör gerna kan tillåtas emottaga
annan befattning som för hans tjenstgöring vid
Kontrollverket icke är hinderlig, och, att ifall sådant
medgifves samt han, på sätt komiterade förutsatt,
erhåller boställe, hans aflöning kan bestämmas 500
kronor lägre än komiterade föreslagit.

R Ä T T E L 8 E R.

I komité»» betänkande, rörande Bofrättema:

Sid. 82 rad. 1 nedifr. står: för läs: förbud för
I bet. rörande Kammarkollegium:

Sid. 48, tabellen, årtalen 1844 och 1874 byta plats.

I bet. rörande Statskontoret:

Sid. 23, rad. 8 uppifr. slår: tre, läs: tio

Sid. 59, rad. 7 uppifr. står: äfven emottaga, läs: öfver emot.tagna

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 187C.